Hcdcrwärda
Vorrde Atändets
Protocoller
wid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
är 1840.
»
Fjerde Landet.
Stockholm, Kongl. Ordms-Bokkryckerkt, 1840.
Den 18 Mars.
plenum kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Företogs justering af Protocollet för den 14 denne»,
men läsningen afbröts wid anmälan om ankomsten af t.
f. Hof-Cancellercn, soai, pä manligt sätt inbeledsagad, till
Sländet, pä Kongl. Majus Nädiga befallning, aslcinnade
Kongl. Majus Nädiga Skriswelse af den 17 i denna mä-
nad, "angäcnde en med den förestagne förändrade organisa»
tionen af Stats-Räder gemcnffap egande fräga."
Sedan Talmannen kolsät Ståndets underdäniga wörd-
nad och tillgikwenhet för Kongl. Maiu, samt Herr t. f. Hof-
Cancelleren utbeledfagats, fortsattes och stukades läöningen
af omförmäldtc Protocoll.
Efter af Talmannen gjord proposition, huruwida nu
upplästa Protocoll godkändes, begärde Lengl 6ustmun6s5on
frän Halland ordet och pltrader Ständets förlidnc ?Ioni-
dag tagne beslut, hwarigcnoin vice Notarien lVlartin blif-
wit antagen kill Extra Ordinarie Cancellist med arfwode,
kan jag för min del ej godkänna, emedan denna utnäm¬
ning okar antalet af Eancellie.Tjenstemännsn pä saninia
gäng den minstar arfwodet för de Cancellister, som hitin¬
tills dragit bördan af arbetet, hwilket förhällande ingalun¬
da, enligt min ranka. Sr rättSenligt. Jag hemställer der¬
före om icke rättelse härutinnan bör ega rum.
4
Den 18 Marö.
Talmannen erinrade, att ben nu gjerda framst sining
tillhörde dagens Protokoll, och emot Niksdags-Ordningenö
58 §. icke singe föranleda till nägon ändring uti Ständers
förut fattade beslut; hwarefter Protocoll för den 14 dennes
godkändes och Lvngl Ouclmunclssons framsiällning, klef pä
begäran af lobaii lscob Lulborg frän Norrbottens Län och
Hans dansson frän Elfsborgs Län, pä bordet hwilande.
§. 2.
Talmannen tillkännagaf, att han jemte Secreterare»
upprättat förslag till reqvisition ä de StändctS Tjenstemän
och Waktbetjent tillkommande förskott och traktamente;
hwariemte han hemställde, att, som enligt Stats-Utskot-
tets Utlätande N:o 10 berörde förffolt och tractumenten
borde beräknas och utgä frän och med antagningsdagrn,
det förklarande mätte meddelas, att antagningsdagrn för
Tjenstemännen och Waktbeljeningen skulle beräknas frän
och med nedanstående tid, dä deras tjenstgöring hos Slän,
det tagit sin början, nemligen;
Frän och mev ven 14 Januari:
För Notarien Nauman samt Cancellisterne lemnell och
Danielsson.
Fran och mev Ven 24 Januari:
För Notarierne Dagermarle och Lentervall, Cancelli-
sterne Dssselberz och Lchiile samt Extra Cancellisterne
Agrell, bjorner, Loström, Dablborz, Lrubb, Oul-
lancler, Ivincleström, kistner, koral, Lsicxliu, Luelc-
inan, Lanclström, Ljoberg, Wester och Nartin.
Fran och mev Ven 14 Januari:
För Waktmästarne Ungman och Leclerlunel.
Den 18 Mars.
Frän och mev ven 17 Januari:
För Waktmästarne Lvensson och Nolander samt
Frän och mev Sen 21 Januari:
För Waktmästaren ketlersson.
Ständer godkände hwad sälunda blifwit föreflaget; och
klef Protocclls,utdrag derom genast uppsatt och justeradt.
§. 3.
Till handläggning föredrogs nu Drie Norbergs frän
Westeräs Län, sedan den 6 dennes pä bordet hwilande mo¬
tion om wäliande af Opinions-Nämnd.
I anledning häraf »ltrade:
klans lansson frän Elfsborgs Län: Jag har er,
hällit underrättelse, att Borgare-Ständet denna dag fat¬
tat beslut, att nästa Lördag ben 21 dennes företaga
wal till Ledamöter uti den Nämnd, som, enligt Rege-
rings-Formens 10Z §., eger alt döma, huruwida Högsta
Domstolens samtlige Ledamöter gjort sig förtjente att
i deras wigtiga kall bibehällas, eller om wista af dem
mä anses böra frän utökningen af Konungens Domsrätt
skiljas, samt alt genom en deputation om detta beslut un¬
derrätta Med.Sländen. Jag skulle önska, att Bonde-
Skändet, jemte fattandet af enahanda beslut, utser en deputa,
tion att ättolia Borgare-Sländels, och ehuru jag numera
fatt höra, att Borg?re-StändttS deputation redan lärer wara
atgängen, tror jag mig lrkiväl böra förestå Londe-Ständet, att
jemwäi för dest del medelst deputation inbjuda Ridderfkapet och
Adeln samt Preste-Ständet att i enahanda beslut sig förena.
Häruti hördes en stor del af Sländct instämma.
Talmannen tillkännagaf, att i gårdagens Talmans-
conclav warit öswerläggning angäende detta ämne, derwid
6 " Den 18 Mars.
Borgare» och Bonde-Ständens Talmän förenat sig om det
beslut, att föreslä nästa Lördag för anställande af wal till
Ovinions-Nämnd, hwaremot Landt-Marstalkcn och Erke»
Biskopen ansett lempligare att walet uppstjöts till Mända»
den i nästa mecka.
Långt Oustinunstsron frän Halland: Jag anser ben
of klans lansson föreslagna inbjudning kunna ske mera en¬
kelt, men lika Lndamälsenligt förmedelst ett Prokocolls»ut»
drag. Wl hafwa redan erfarit hwad werkan wära depu-
talioner medföra och böra e> widare blottställa otz derför.
Hans lansson: Med deputalionen afscs endast att pä
ett mera högtidligt fält gifwa tillkänna del beslut, Bonde,Stän,
det kan komma att fatta, bwilket» för att kunna sättas i
wcrket, bör godkännas af alla Riks-Ständen. Jag för min
del ser sälcdes allsingen betänklighet derwid.
I^ils Ltrinstlnnä frän Wester-Norrland: Jag instäm¬
mer uti Leogt Ollstcnnnässons yttrande sä »Ipcket hellre,
som samma ändamäl kan winnås med Protocolls utdrag
som genom en deputation. Dä Borgare-Sländcts deputa¬
tion redan är afgängcn, sä skulle det falla bespnnerligt att
Bonde-Ständet jemwäl afsönde en deputation för samma
ändamäl, hwarigenom 2:ne dcputationcr angående samma
Sinne inom loppet af en limma skulle ankomma till öfrige
Riks-Ständen.
laoob Liistblorn frän Södermanland: Jag kan inga¬
lunda inse, hwarsöre icke Bonde-Ständet lika wäl som Vor-
garc-Sländet kan läta alga en deputation uti ifrägawaran-
de afseende. För min del anser jag. ett Protocolls-utdrog
ej lika lillfpllestgörarde.
Lengt Oustmiinclsson: Jag kan ej göra för mig be»
griplig», alt det rvore templigt bestämma nästa Lördag för
Den 18 Mars.
7
wal af Opinions-Nämnd innan öfrige Ständen dermed
förenat sig. Om frägan skulle uti ett annat Ständ begä»
raS pä bordet, samt klenurn ej inträffade förrän päföljde
Lördag, blefwe deputalionen utan allt ändamäl, enär nägot
beslut ej gerna kunde fattas sä fort, att Opinions.Nämn-
dcn kunde samma dag sammanträda, hwilkct dock Grund¬
lagen päbjuder. Jag will härpä fästa Ständets uppmärk,
samhet, såsom ett ytterligare skäl för olempligheten af en
deputation.
Hans kansson: Den händelse, Lengt Oulimunstsson
omförmält, kan wisterligcn inträffa; men dä twä Ständ
redan fattat beslut om dagen för ifrägawarande wal, anser
jag det kunna antagas, alt äfwen de öfrige Ständcn här¬
med förena sig, serdeles dä nästa Lördag i min tanka Sr
dertill lika lemplig som päföljande Mändag. I öfrigt kan
jag gerna medgifwa att Protocolls-utdrag medförer samma
ändamäl som en deputation, och stall ei widare päyrka den.
Lengt Ouämuncisson: Jag stall för min del ej wi¬
dare bestrida, att en deputation i oktanämnde afseende
afgär; men jag har nämndt betänklighrterne derwid,
och dä Lndamälet lika wäl winnes genom Protocolls,utdrag,
wet jag ej hwarfire tidsutdrägt stall ästadkommaö med en
deputation.
kolian kacolr Lutberg: Dä Utdrag af Protokollet till
Med-Ständen har samma werkan som en deputation, an¬
ser jag lempligast wäija det enklaste medlet.
Härmed förenade sig Ler könsson frän Skäne.
lVils Lersson frän Södermanland: Sedan Borgare-
Ständets deputation numera Lr afgängen, tror jag att
Bonde-Ständet borde endast medelst ett Protocolls»utdrag
underrätta Med»Ständen, att nästa Lördag blifwit bestämd
8
Den 18 Mars.
för »val till OpinionS-Nämnd. Jag Sr öfwerlygad atr
ätminsione Preste-Sländet biträder denna mening; och vin
motsatsen skulle inträffa, ware ju deputalionen ulan allt
Lndamäl.
Häruti instämde koler kersLvn frän Ädelfortz, Jön¬
köpings Län.
Pä härefter af Talmannen framställde propositioner,
beflöt Sländet, att wal till Ledamöter i Opinionö-Nämn-
den skulle anställas ä Lördagen den 21 dennes, samt att
respective Med-Ständen genom Utdrag af Protocollet borde
härom underrättas, med wänlig inbjudning till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Högwördiga Preste.Ständet
att i samma beslut sig förena.
Protocolls-utdraget blef genast uppsatt och justeradt.
§. 4.
Talmannen anmälte, att i Talmanö-conclaven sistlidne
gärdag fräga förewarit om tiden för slutliga fZredrognin,
gen af Constitlltions,Utskottets sedan den 7 denncS pä bor,
det hanlande Memorial N:o 5, med uppgift S bwilande
Grundlags-ändringö-förflag, samt att ConclavenS Lcdainöter
derwid warit af den tanka, att föredragning af detta me¬
morial borde uppskjuta- till Thorsdagen den 26 i denna
mänad, samt dä liktidigt förekomma i samtlige Rikg-Stän-
den. Hmilket Ståndet för fin det Sfwen gillade.
§. 5.
Kongl. Maj:ts frän dcn 14 dennes pä bordet hwilan»
be Nädiga Proposition, angäcnde okade tillgängar för Ma»
nufactur-Discont-Fondens utläningar, blef änpo föredragen.
kristers ksilsron frän Östergöthland inlemnade ett skrift¬
ligt anförande, sä lydande:
Den 18 Mars.
9
"Anwändandet af de sä kallade Bankens winstmedel
tyckes utgöra ett ämne, son» Regeringen med serdeles för¬
kärlek omfattar. I nästan hmarje meddelande frän Sty¬
relsen ega Rikets Ständer tillfälle att upptäcka en aldrig
hwilande upviliärksomhet ät detta häll. Än tjena ifräga-
warande medel lill grundsten i den herrliga byggnad, som
uppreses af den bekanta "skattenedsättningen," än mäste de
fram alt figurera för andra ändamål. Uli den Kongl.
Proposition, som nu Lr under öfwerläggning, igenfinner
man dem äter och troligen dafwa de ännu icke hunnit ge¬
nomlöpa Len krets, som för dem blilwit utstakad. Delar lik»
wäl trösterikt för Ständerna, pä samma gang det mäste
wara oangenämt för den andra Statsmakten, att omsorgen
för Bancowinsten ensamt tillhörer folkets ombud, utan all
inblandning af den Styrelse, hwilkens hushallningsprinciper
rrl nogsamt känna. Jag rödes för att biträda Regeringens
framställning i förewarande fall och beledsagar den derföre
till Utskottet med »nitt bestämda assiog. Wid förra Riks¬
dagen emottogo Ständerna en alldeles dylik Kongl. Propo¬
sition, som dcn här i fräga, men den blef dä förkastad, och
jag kan sannerligen icke inse med hwilka större skäl dcn nu
förnyas. Manufoctur-Discontens redan tillwarande fond
uppgär till 1,550,000 R:dr Banco, — ett belopp, sou,
synes wara ganska betydligt och olvraminst i denna tidpunkt
päkalla en förhöjning, dä striden emellan de bäda systemer»
na i afseende pä näringarne ännu är oafgjord. Jntilldefl
stadga härutinnan intrödt, kunna wi alltsä med godt sam-
wete ltllbakawisa Regeringens framställning, och jag till-
förser mig Lfmen, att ätininstone detta Ständ icke önskar
en annan utgäng.
Stockholm ten 18 Marö 1840."
Den 18 Mars.
Härmed förenade sig kater karsson frän Ädelfors,
Jönköpings Län och kengt Ouelmunrlsson frän Halland,
jemte flere andre Ledamöter af Ständer.
Den Kongl. Propositionen jemte anförandet remittera¬
des till StatS-Utskottet.
§- 6.
Wid förnyad föredragning af Kongl. Manis sedanden
14 dennes pä bordet hanlande Nädiga Proposition angåen¬
de tillökning i det för beläning af Siveni? Ull anwista Cre-
ditiv, samt om nedsättning af räntan derä; klef samma
Kongl. Proposition lill Stals-Utskottet remitterad.
S- 7.
Kongl. Maj:ts frän den 14 i denna mänad pä bordet
hwilande Nädiga Proposition, angående sökt crcditiv-rätt i
Rikets Ständers Bank för Stockholms Stads Drätsel-
Commistion, blef, wid förnyad föredragning, remi/terad till
Banco-Utskoltet.
§. 8.
Föredrogs änyo Kongl. Manis frän den 14 dennes
pä bordet dwilandc Nädiga Proposition, angäende rättighet
för Oirectionen af Armaens Pcnsions-Catza till ett ränte¬
bärande Credit!» i Rikets Ständers Vank.
I anledning häraf uppläste 8von Heurlin frän Kro¬
nobergs Län ett skriftligt anförande, sä tydandes:
"Kongl. Maj:ks Proposition till Rikets' Ständer att
emot bestämmande säkerhet och emot lägsta ränta bewilja
Dircctioncn för Armösns Pensions-Casia ett Credit!» i Ri¬
kets SiänderS Bank, siort ZOO.OOO R:dr, att begagnas i den
händelse bemälde Dircction funne anledning utgifwa Obli¬
Den 18 Mars.
11
gationer med sä läg ränta, att crcditcn skulle fordra ett
slikt understöd, kan af mig ingalunda tillstyrkas.
Kongl. Mai:t säger: "Armöcns sistlidet är församlade
Fullmäktige, med anmälan hurusom Armeens Penstons-
Catzas delegare utan nägot Statens bidrag förbundit sig
till amortering af accorden inom armeen, uti hwiikas till¬
komst de nu tjenande lika litet hade del, som de ak accor-
dens förswinnande kunde njuta någon egentlig fördel, och
huruledes denna, för Armäens Officerare kännbara uppoff¬
ring, hufwudsakligen afseende efterkommandes, som will lö¬
ga, det allmännas fördel, syntes förtjent af deltagande frän
Statens sida." — Det är witzcrligen mig obekant huruwioa
Armeens Officerare, salom Kongl. Maj:t säger, gjort en
sädan uppoffring för sine efterkommande, att det sörli rrte
Statens deltagande; men säkert är, dek jag ej känner drm
nyligen hofwa gjort nägon serdeles ömmande uppoffring
för Staten eller folket, utan skulle jag tro att häruti för¬
häller sig twärtom, säwida man skall fästa sig wid Tredje
Hufwudtitclns smånätt» innehäll. Har Armäcns Officera¬
res Fullmäktige ingätt pä förbindelser eller speculationer,
som skada deras Committenter, sä fä de skylla sig sjslswe
ifall de blifwa lurade pä folkets gamla tjenstaktighet att
lemna sine ihopsläpade medel i deras händer. Zög tror Åt¬
minstone att wi böra undwika handla sä ined wära Com-
mittrnter, att besia blifwa nödsakade lemna bus och hem,
hwilket lätt kunde komma L fräga, ifall wi skulle wara nog
enfaldige att släppa lös alla de medel till enskildes rullianS,
som pä en tid rakat blifwa öfwer, sedan landet är utpresiadt.
Det är icke obekant hurusom dylike credit!» warit onyt-
tige för Staten; ty af mänga likartade hafwa wi icke mera
qwar än blotta minnet; och hwad är wäl nu egentliga
12
Den 18 Mars.
meningen? Jo! blott den, att bereda Armeens Pensions-
Caha en ytterligare räntewinst, derigenom, att de kunna
mgifwa sä mänga obligationer de behaga, och endast i den
händelse Cahan skulle förlora crcdilen, sta tillreds med det
begärda anslaget och mähända mer till. Wi hafina hwar,
ken hort eller sett hwad säkerhet eller ränta Catzan erbjudit;
och om den förra more tillräcklig nu och den sednare efter
tidens bruk, sä kunde förhällanerl wara annorlunda efter
nägra ärs förlopp. Wi hofwa ingen anledning att för
närwarande äfwenkyra en gaininalinodig afskrifning» som
kanske nästa Riksdag ost lika Näoigt föresloges.
Lyckligtwis stär order "Rikets Ständers Lank" ännu
fast i Grundlagen och Ständerna ega till följe deraf en¬
samt beslutande rätt, hwilket gjort den sä säker och orubb,
lig samt bewarad frän tillfälligt förluster, som i andra
Statens werk äro sä hwardagliga.
Jag anhäller att detta mitt anförande mätte fä åtfölja
den Kongl. Propositionen till wederbörligt Uiskott.
Slockholm den 18 Marö 1840."
Hans kansson: Det förefaller »lig icke owäntadt» att
Regeringen yttrar begär att ätkonima den bchällning, som
i Banken nu förefinnes, men tillfredsställandet af berta
begär bör af Rikets Ständer icke medgifwas. Bancowin»
sien har alltid warit förbehällen äl blifwande Ständer alt
disponera till de ändamäl, som af deni förestäs. RikelS
Ständer hofwa dehulom icke underlätit bidraga till ifräga-
warande PmsionS-inrättning, emedan flere 100,000 N:or
dertill blifwit anslagne. Slaten bör säledes icke anses skyl¬
dig lemna widare understöd. Det finnes andra folkclastcr
som bättre behöswa bidrag fran Banken, hwarpä allt jag
Den 18 Mars.
13
trott mig böra fästa Banco.Utskottets uppmSrksainhet. Jag
förenar mig till alla delar med Heurlin.
Häruti instämde vice Talmannen ker karlesson.
Ourlat Lernarck l4ppelejvisl fran Blekinge Län ingas
följande striftliga anförande:
"I anledning af Kongl. Majtts Nädiga Proposition,
om anwisande af ett Credit!» frän Bankens räntewinst ä
300,000 R:dr Brco för Arnieens Pensionö-CastaS Direktion,
ser iag mig föranläten yttra nägra ord.
I mera Ln 25 är hafwa wi nu egt en ostörd fred och
lika länge tar säledeS wär armve tienat ost endast pä pa-
raderne. Icke destomindre har den kostat wida större sam¬
mor än alla andre utgiftsposter sammanräknade. Den har
hitintills och fortfar ännu att frän de egentligen skattbro,
gande elatzerne i landel, jag »tenor de närande, utsuga lö¬
nen för deras omtanka och mödor, och likwäl, det fär ej
wara nog härimd. Lotteriet pä 72:an flög felt. Den lyck¬
liga följden häraf har knappt hunnit wisa sig, sä Sr man
genast betänkt att med Rikets Ständer dela winsten of de»
ras kloka förwaltning.
Mig tyckes emedlertid de löner Arnmebefälet ätnjuter,
wara tillräcklig ersättning för deras lilla tjenstgöring, och
jag tror derföre, att Staten icke eger nägon flagg förbin¬
delse, att genom pensioner widare sörja för denna Corps,
synnerligast som erfarenheten »visat att afskedade Officera¬
re, sä widt möjligt Sr, alltid erhälla indrägtige civile beställ¬
ningar.
Dä defiutom Bankens behällna räntewinst sä wSl kan
behöfwaS lill understöd för wära nedtryckta näringar, an¬
ser jag mig twungen tillstyrka afflag ä den Nädiga Pro-
14 Ten 18 Mars.
positionen, under anhällan att detta anförande »nä fä den¬
samma till lkskoltet medfölja.
Stockholm den 18 Mars 1840."
kelar karsson frän Adelfortz, Jönköpings Län, före¬
nade sig »ned Henrlin och ^.^pol^vist.
äonss lohansson frän Jönköpings Län instämde uti
8ven Heurlins yttrande.
lXils 8trin6Innck frän Wester,Norrland: Jag anser
mycket oriktigt att lenina bifall till den Nädiga Proposi¬
tionen. Armaens Pensions-Caffa skulle genom »hällande
af ifrägawarande Crcditiv endast ffapa sig en större ränte-
winst, än den af sine utelöpande Obligationer redan eger,
under det Banken för ifrägawarande 300,000 R:dr sanno¬
likt erhöll obetydlig och kanske ingen ränta. Derutom bör
Banken ej pä nägot särt blifwa med Staten sammanblan¬
dad. Försigtigheten bjuder att undwika faran deraf. Ban,
kcnS winst bör endast anwändas till Bancowerkets nytta,
hwarigenom betz beställd och säkerheten af nuwarande
Myntförhällandcn för framtiden betryggas. I följd af den¬
na princip, kan jag för min del icke medgifwa, att Ban¬
kens behällning till ifrägawarande ändamäl disponeras.
Större delen af Skändct förenade sig med Heurlin,
hwarefter ditzcuffonen förklarades wara stutad, och den
Kongl. Propositionen, jemte de i anledning deraf asgifne
yttranden, remitterades till Vanco-Utffoltet.
§. 9.
Under discutzionen i nästförestäcnde mäl, oninäldtes en
deputation frän Borgore-Ständet, hwilken, pä manligt sätt
. inbelcdsagad, företrädde, anförd of vice Talmannen Herr
Landk-Secreteraren och Riddaren Halling, svin uppläste och
Den 18 Mars.
15
afiemnade Protocolls-Utdrag derom, att Borgare-Ständet be¬
stulit 8 nästa Lördag anställa wal till Opinions-Nämnd;
hwarjemte Herr vice Talmannen ä Borgare-StändetS mag¬
nar inbjöd Bonde-Ständcl att härmed förena sig.
Sedan Talmannen underrättat deputationen om Bon-
dc-Ständets, uti ifrägawarande afseende, denne dag fatta¬
de beslut, samt tolkat StändelS högaktning och tillgifwen-
hct för Borgare-Ständet, afträdde deputationen, pä samma
sätt beledsagad som tvid ankomsten.
Det aflemnade ProtocollS-Utdraget ladeS till hand-
lingarne.
L- 10.
Föredrogs till widare handläggning Kongl. Majus se¬
dan den 14 denneö pä bordet hwilande Nädiga Skrifwelse
angående Conununal- och Municipal-Styrelser.
Vongt Ouämunässvn frän Halland wille harwid hc>f,
wa anmärkt, att ifrägawarande Nädiga Skrifwelse icke
kommit -Rikets Ständer tillhanda, i den ordning 27 H. 2
moni. Riksdags-Qrdningen förcffrifwer, emedan hwarken
Stats-RädetS eller Högste Domstolens yttranden i ämnet
blifwit meddelade, hwarpä Vougt Ouclmunässou ansäg
sig böra fästa det UtflottS uppmärksamhet, som kommer
att frägan handlägga.
Remitterades till Lag- samt Allmänna BeswLrö- och
Oeconoinie-Utffolten.
§. 11.
Föredrogs änpo Kongl. Majus sedan den 14 dennes
pä bordet hwilande Nädiga Proposition, angäende bidrag
af allmänna medel till Strömsholms Canal- och Slutz-
werkö ombpggnad.
16 Den 18 Marö.
Härwid uppläste krestina von Xvveigkerglc ett Krist¬
ligt anförande, sä lydande:
"Emot Kongl. Mains Proposition om anslag af
100,000 R:dr Banco ärligen, till ombyggnad af Ströms¬
holms Canal- och Slufiwcrk, sär jag anföra: Innan den
Kongl. Propositionen för Rikets Ständer bordt framkom»
ma, hade nödlvändighetcn fordrat, delS att undersökning
ffett, huruwida ett sä stort anslag so», det 1833 ärs för¬
slag upptager, wore lempligt all pä detta företag nedlägga,
dels om, och till hwad belopp Zntercssenlcrne i Canalwer-
ket wilja deltaga, dels huruwida de medgäfwo nägon ny
acticteckning, dels om de icke skulle wilja, pä lamma sätt
som ffett med Trollhätte Canal, öfwerläta sin rätt till nä,
got nytt Bolag, (kanhända harwid nägon Låkön Lc Comp.
sig anmält,) och dels om de i företaget intreherade perso,
ner wilia med serskildt bidrag i penningar biträda, och till
bwad belopp. — Men enär allt detta icke föregält, kan
jag icke annat än i allo bestrida ifrägawarande anslag.
Nationens Ombud böra ej sä oeftertänksamt handla, att
bortkasta Statens medel, utan alt känna nyttan deraf.
Kan Canalen, som nu spnes wara förhällandet, icke ge¬
nom de trafikerandes afgifter underhällaö, mä han förfalla.
Hwarföre skall hela Swerige beffattaö derföre att nägre
enskilde kunna beqivSmare fä fine Landt, och Bergspro-
ducter transporterade? Skulle detta göra sig gällande, an¬
ser jag hwarje Landsort, som ej har tillfälle för Canal-
anläggningar, wara berättigade fä Iernwägar inrättade
för sine warors transporterande till närmaste afsättnings,
ort, och hwart detta skulle bära, öfwerlemnar jag till bwar
och en att sjelf bedöma. Emedlertid Lr det werkligen smärt¬
samt
Den 18 Mare.
17
samt och påkostande se hur som Regeringen, hwilken in,
galunda borde sakna kännedom om landets nödställda belä¬
genhet, ständigt äflas med förslag till utwägar för nva
Statsbehof. Jag ryste när jag i den Kongl. Höga Pro¬
positionen fann, att i och för wakten-commuwcationerne
begärdes icke mindre än 500,000 R:dr Banco. — Lycka¬
des det nu Regeringen att, pä sätt här är föreslaget, fä
100,000 R.dr ärligen till, skulle snart mer än en million
utgä af Statens medel, utan alt man witzte till hwad
egentlig fördel. Dessutom finnes ingen garantis derför,
att Staten icke allenast finge betala den kostnadssumma,
som wio 1833 ärs undersökning af Strömsholms Canal
blifwit fastställd, eller 1,311,884 N:dr Banco, utan kanske
sä mycket till; ty sedan man en gäng lätit sig inledas i
företaget, skulle, utan afseende pä nyttan eller kostnaden,
arbetet fortsättas till desi det blefwe färdigt, emedan det
eljest komme att stämplas säsom nationaljkam och förlust
af redan utlagde penningar.
Om frägan werkligen warit af wigt för landet, hade
den witzerligen icke kunnat uteslutas i Kongl. Mairts hö¬
ga Proposition om StatswerketS lillständ och behof, och ej
säsom en bisak till Ständerna blifwit öfwerlemnot. Jag
styrkes sä mycket mer i denna förmodan, som Canalwerket,
ehuru redan för sju är sedan utdömdt, hittills kunnat och
kan begagnas, — utan att ens förrbemäldte förberedande
ätgärder blifwit widtagne.
Enär Nationens Ombud icke fä för sin Konung ut¬
trycka folkets nöd och behof af snar hjelp, är det wiil ei
underligt att man öfwerhopas med en mängd proiect om
nya anslag; men wär pligt är att afslä alla som icke ound-
Ljerde Sanvet. , 2
18
Den 18 Mare.
gängligen erfordras i och för Statsmachinens gäng, ätmin-
stone intill desi man hos Regeringen förmärker mer öm¬
het för landets wäl och mera sparsamhet nied folkets me¬
del. Att detta mitt anförande mätte fa Ztfölja den Kongl.
Propositionen till Stats-Utstottet, derom anhälles.
Stockholm den 18 Mars 1840."
De fleste af Ståndet hördeS häruti instämma.
8vcn Henrlin frän Kronobergs Län: Kongl. Majus
mänga propositioner angäende Statsbidrag, hafwa utstakat
för vtz twSnne wal, nemligen att arbeta med fattigdom och
elände eller att handla klokt och hafwa wär bergning. Jag
wölfer för min del det sednare. Swerige Sr wiherligcn icke
wälsignadt med nägon rikedom; nienjom betz tillgängar med
klokhet anwöndas, äro de tillräcklige akt befordra lycka och
trefnad för alla dest innewänare. Detta resultat har hit¬
intills motwerkats af en dålig styrelse och ännu,sämre uppfo-
strings-anstalter. Om ändring härutinnan c» snart killwä,
zabringas, stal! den del af nationen förbliswa staf frän
waggan till grafwen. Pä canaler och watten-couimunica-
tioner hafwa redan blifwit anwände sä mänga kostnader
och dagswerkcn, att flera hundrade tusen menniskor dermed
kunnat en längre tid warit bcrgadc. Jag inser ej nägon
nytta med Let nu begärda anslaget och afstyrker sälcdeö bi¬
fall till den Nädiga Propositionen.
Nils lersson frän Orebro Län delade samma äsigter
och yrkade afslag ä Propositionen äfwcn pä den grund, att
derest anslaget bewiljades, wäcktcs mvjligtwiS fräga om ett
nytt dylikt wid nästa Riksdag.
Hinric Anckersson frän Orebro Län: Det är werkligen
beklagligt, att Regeringen öfwerhopar Rikets Ständer med
Den 1,8 MnS.
Propositioner om nya Stals-anstag, och öfwcrenssiämmer
föga med det Nädiga löftet wid Riksdagens öppnande.
Dars Lackinus frän; Skora Kopparbergs Län: Dek
skulle medföra betänkliga följder om den Kongl. Proposi¬
tionen afsiogs. Flere provinrer och bland dem Dalarne,
transportera sina bergs- och landtmanna-productcr pä ifrä-
gawarande canal. Det begärda anslaget ware dcsiutom ei
för Staten förloradt, emedan Canal-Boiaget sannolikt i cn
framtid kom i tillfälle att betala ätminstone capitalct; men
om canalen stulie förfalla, hwilket inträffade om Stats¬
anslag ej bifölles, tillskyndades derigenom hela landet stor
förlust. Jag kan således ej annat ätt önska bchjertanve
af den Näviga Propositionen, den jag för min del tillstyrker.
Hans lansson fran Elfsborgs Län t De handlingar
hwilka lenina upplysning angäende ifrägawarande canal
och flusiwcrks ombyggnad, hafwa blstwit först i dag till
Ständeks Ledamöter utdelade, och dä jag sälcdes ännu ej
hunnit toga kännedom om förhällandek, kan iag ej yttra
Mig i sjelfwa saken eller om nyttan och nödwändighetcn af
ombyggnads-arbetct. Jag will nu endast gora en reflexion
i allmänhet 0m canal,anläggningar. Enligt min tanka,
medlöra besia cn ganska produktiv nytta, om ej för alla ät¬
minstone för flere orter inom Riket. Staten bör sälcdes
lemna bidrag till sädane anläggningar, och sämcdelst försät¬
ta dem uti segelbart stick; men längre bör Skaten ej gä —
undcrhällandct bör trasikanterne betsla; eljest är canai-
anläggningen utan nytta och hrr förfelat sndamälet. Det är
af största wigt alt härpä fästa sin uppmärksamhet. Pä
grund of denna princip anser jag mig icke kunna tillstyrka
bifall till den Nädiga Propositionen. Nägon betalning af
sälunda »hällne medel komma aldrig i fräga, men wäl as,
20
Den 18 Marö.
Drifning» hwilket warit förhållandet med de sista Riksdag
tik Hjelmare canal anstagne penningar. Bifalla nu Rikets
Ständer anslag till ombyggnad af Strömsholms canal,
kunde omsider inträffa att ett sädant jemwä! begärdes lill
Gotha canal. Följderna häraf äro icke swart akt förutse.
Jag förenar mig säledes hufwudsakligen med von Lrvoig-
chergle.
cher Hansson frän Wermland delade lika äsigter med
von Xrveigcher^Ie och Höns lansson.
Ankers ^nclersson frän Skaraborgs Län: Jag skak
alltid sätta mig emot bewiljandet of onödige Statsbidrag;
men i afseende pä ifrägawarande Nädiga Proposition, will
jag innehålla med mitt hufwudsakliga yttrande, tills betz
frägan fran Utskottet äterkomnicr.
Austers Ifarsson frän Westerås Län: Jag afstyrker sä
mycket heldre bifall till Propositionen, som jag hört flere
Bruksegare i min hemort uppgifwa, att bergs-producterncs
transporterande pä canalwägen kostar mera än da landwägen
dertill begagnas.
kochan chrestine Oalillök frän Elfsborgs Län: Olli man
ä ena sidan tager i betraktande nyttan af ifrägawarande
canal-ombyggnad, men ä den andra swärighetcn för mastan
af nationen att erlägga Statsbidrag, bör man ej ett ögon¬
blick tweka att afslä den Nädiga Propositionen. Wi känna
alla, akt tusentals deraf sakna det aldra nödwändigaste och
det tillkommer ost, att söka afhjelpa nöden och fylla behofwen.
Den Nädiga Propositionen asser wisterligen uppmuntran
ät näringarne, men denna winnes säkrast genom Lndamäls-
enlige Tull-Lagar; och lastande af de band, sou, hittills fjet-
rat näringsfliten. Den Banco-winst, Rikets Ständer hof¬
wa att disponera, bör icke anwändas utan till utgifter, svin
Den 18 Marö.
21
oundgängligen erfordras för Statö-machinens gäng, och pä
säoant sätt bereda lättnad ät de under bördornas tyngd be¬
tryckta skattdragande.
llolran lseoch- Uutcherg frän Norrbottens Län: Dä
Austers charsson frän Westcräs Län, genom hwilket Ströms¬
holms canal lebes, afstyrkt bifall kill den Nädiga Proposi¬
tionen, sä anser jag mig äfwcn böra göra det.
chgrs charsson frän Elfsborgs Län: Canal-anläggnin-
gar bidraga otwifwelaktigt lik förkofran af industri-företag;
och som sädane anläggningar i allmänhet i enskild wäg icke
kunna tillwägabringas, mäste Staten komma till hjelp med
nödiga bidrag; men om canalerne äro anlagde pä det sätt,
att de ej medföra nägon werklig rjksgagnelig nytta, och sä-
lcdes tillkommit utan nägon riktig beräkning, böra nägra
widare anslag till dylike ändamäl icke bewiljas. Detta sed¬
nare förhällande synes hafwa sin tillemplighet pä Ströms¬
holms Canal, och jag förenar mig säledes med chrestine von
Xrveigcherglr.
chöler Oersson frän Ädclforst, Jönköpings Län: Jag
afstyrker jemwäl bifall till den Nädiga Propositionen. Skulle
Stats-bidrag lemnäs till Strömsholms Canal, anser jag
sädane lika wäl böra komma i fräga för canal-anläggningar
i min hemort.
I öfrigt instämde flera andre Ledamöternas Ständet
uti del anförande chrestine von Xvreigcher^ll aflcmnat.
Härefter blef Kongl. Maj:ts ifrägawarande Proposition,
jemte de i anledning deraf afgisne yttranden, till Stats,
Utskottet remitterad.
§. 12.
Ikans lansson frän Elfsborgs Län begärde ordet och
yttrade: Enligt hwad jag förlidne plenum tillkännagaf,
Den jtz Mars.
will jag nu i anledning af I-ars ketorssons frän Blekings
Län dä till Stats-Utstottet remitterade motion om ätgärders
-vidtagande till sjöförswarcts förbättrande, uppläsa reflexiv,
ner i anledning af 2:ne frän Tidningen Aftonbladet för
den 1Z Augusti 1834 och 27 Mars 1835 hemtade articlar,
hwilka icke äro mine egne, men uttrycka dock mine äfigter
och lenina mycken upplysning ut! föreivarande fräga, hwar»
kore jag önskade, att dcste ffrifter till Utskottet ätföljde I-ars
koterssous motion.
Hans Iansson uppläste äberopade skrifter, sä lydande:
"Frän ord till sak, i frägan om en del af Militair-
Anflagcn,
Inskränkning inom ett sä befkaffadt förswar som lemp,
ligast kan förswara landet, utan alt utarma det, och som
"alltid kan hällas i stridbart stick."
Att detta, enligt insändarens öfwerrygelse, kunde stc med
nuwarande anslag, är hwad han wille bewisa. Lätom ost
dä först ihägkomma följande af sednare tiders erfarenhet i
krigskonsten godkände sanningar: En Liniefkeppsflottas ope¬
rations- och stridsfält Lr öppna hafwet, icke trängre far,
watte». En LinicsteppsfloltaS strid emot en annan Linic-
steppsflotta ffcr manligen i rangcrabe linjer och stepp emot
stepp. En Linicstottas strid emot en annan Linieflotta ute
pä rpmden kan aldrig, eller åtminstone i högst sällsynta fall
haswa nägot understöd af inwccklade strategiska operationer.
En Linieflotta kan således icke segra öfwer en annan Linie,
flotta, förutsatt att bada äro bemannade med lika öfwad
besättning, utan att wara lika stark som denna. Nu har
t. ex. Rytzland ensamt 37 Liniestepxp och 22 Fregatter,
utom 3 ä 4oo Kanonflupar och Kanonjollar. Atl erhälla
Den 18 Mars.
23
ett sä stort antal fartyg skulle för Swerige kosta: 1:o Minst
nägra och 20 Millioner i byggnadskostnad, och 2:o 4 ä 5
Millioner ärlige» till underhäll. Kan Swerige utan folkets
utarmande bära denna kostnad? Kan Swerige prestera siö-
wandl fock tillräckligt att bemanna en sadan flotta? För
närwarande eger Swerige Sex Linieskepp i tjcnftbart samt
Twä i otjenstbart stick, jemte Twä under byggnad. För¬
räderi till detza stepp äro sä beskaffade, att- om ett nu
stall utrustas, mäste persedlar länäs frän nästan alla de
andra. Wär Flotta, äswcn sä liten som den för närwaran-
ds är, kan således icke pä en gäng utlöpa utan betydlige
föregående utrustningar. Den har icke fullkomligen sjöwandt
folk ens för de nuwarande skeppen, ty en del af båtsmän
skulle begagnas, som kanske aldrig warit till sjös. Om wj
således redan skulle komma i förlägenhet att röra pä hela
wär Linieflotta, hwad skags förswar böra wi söka? Flere
andre sjömakter haswa i sednare tider gifwit stora Fregatter
i det seglande förswaret företrädet framför Linieskepp. En
60 kanoners Fregatt antages kosta omkring En half Million
R:dr Banco. Ett nytt Linieskepp om 100 kanoner kostar
omkring en Million Riksdaler, eller nära sä mycket som
hela Fjerde HufwudtitclnS anslag. En stor Fregatt fordrar
icke helsten sä mycket folk i krig som ett Linieskepp. Om
en Fregatt flintes i sank är förlusten i folk och egendom
endast helsten emot den af ett linicstevp. En stor Fregatt
med ett lag är lättrörligare och mera snällseglande än ett
Linieskepp. Tre stora Fregatter kunna utträtta lika mycket
i bataille, som Twä Linieskepp. En Kanonslup kostar om¬
kring 6,000 R:dr och en Kanonjolle omkring 2,000 R:dr.
Ett Linieskepp kostar följaktligen ungefärligen lika med ILO
Kanonflupar eller 4L0 Kanonjollar. En Flotta af Kano»
24
Den 18 Marö.
flupar och Jöstar kan hafwa stöd af försänkningar, bom¬
mar och kedjor öfwer smala sund, prickflyttningar, försåt
och bakhäst, Landbattcrier, Jägare pä stränderne, grunda,
klippiga och inwccklade localer m. m. En Skärgårdsflotta
sinner öfwer allt nog djupt wakten, äfwen utom stora se¬
gelleden. I tungt wäder, dimma eller i mörkret, dä de
stora skeppen icke wäga maneuorera nära stranden, kunna
de små lätta roddfartygcn lätteligen attackera eller ro förbi
skcppen. I händelse af kanonad, kan en Skärgärdsflotto,
genom Kanonstuparnes och Kanonjollarnes gröfwa och nu¬
mera hos otz nästan otroligt säkert träffande artilleri, till¬
foga de stora skottföremälen ojemförligt mera skada, serdeles
om de Lro ätföljda af patzande, grundgäcnde Ängfartyg,
bombkanoner, mörsare, wäl förda brännare och brandraketer,
genom hwilkct allt fiendens skepp, om de wäga sig in i
wära tränga och klippfulla skärgardar, äfwensom under
lugnt wäder nära kusten, fä smärt att undwika förstöring,
eller att nägonstn i skärgärden hälla ständ emot en wäl
organiserad, skickligt och raskt anförd roddflotta. Det blif,
wer alltid en större lyckträff, att ifrän de höga skeppen
med deras swärare kanon-riktning träffa smä läga Kanon-
stupar och Kanonjollar, ispnncrhct under stark krutrök,
hwari de stora skeppen lättare blifwa inswepte, dä dest,
utom roddfartyg ofta kunna ligga betäckte bakom uddar,
klippor, stenar och grund likasom jägare pä land, men än¬
dock med hwarje skott »verksamt stada steppen.
En Skärgärdsflotta fordrar ojemförligt mindre matro,
ser och sjöwandt folk än Linieflottan. Det har redan blif-
w!t anmärkt, att den kostar ojcmnförligt mindre. Här¬
till kommer, att wirke och hampa dertill ej behöfwa köpas
utifrän.
Den 18 Marö. 25
Skärgärdsfartyg kunna mängfaldigt längre bibehäl-
las frän förruttnelse, emedan de kunna dragas pä iand
under stjul. Dock bchöfde icke en sadan mängd skjul beko¬
stas, som antalet af de fartyg man will hafwa i kriget.
Det more i fredstid nog att hasina upplag af upphugget
wirke samt kanoner uti flera lcmpliga städer längs kusten
och wid de stora insjöarne till 20 ä 30 fartyg pä hwarje
sädant ställe. Man kunde dä, wid infallande krig, lätt för¬
dubbla antalet, utan att fienden kunde utforska wär styrka.
Derigenom besparades i fredstid omkring hälften af under-
hällskostnaden, och en respectabcl Skärgärdsflotta kostade
obetydligt mera än hittills.
Härtill kommer ytterligare, att Swerige numera icke
har nägra Ultramarinska besittningar, som erfordra förswar
af en Linicflotta, och sälcdes Sr i helt annan ställning, än
dä det behcrrstade Östersjön, med Provincer rundt omkring
densamma; och den kala Skånsta kusten torde bäst förswa-
raS af Armeen samt Kanonflupar, i händelse af försök
till landstigning, dä af förut nämnde skäl wär Linicflotta
i allt fall aldrig kan »nätä sig med t. ex. den Rysta.
Ännu en omständighet. Om ock Swerige kunde un-
dcrhälla 9 ä 10 Linieskepp, sä skulle, wid första fredsbrott,
alla wära skickligaste och mest befarne Sjöofficerare, jemte
del bästa sjöfolket, tagas ifrän Skärgärdöstottan, som sedan
fick ätnöja sig nied Återstoden, samt för tillfället förordnade
Officerare. Det skulle betydligt öka krigSkostnadernc, och
till de fä skcppens beskydd i Carlscrona, eller nägon an¬
nan hamn, der de troligen klefwa blockerade af ett större
antal, skulle en stor del af Ammen, jemte en del af Skär-
gärdSflottan borttagas.
26
Den 18 Marö.
Huru mycket SkärgärdsförswaretS utwidgande och full¬
komnande redan lidit inträng af Lmieflottan, wisar sig der¬
af, att, enligt Sjöförwaltningens Huswudbok ar 183t, blif-
wit disponerade för Liineflottan och dest tillbehör omkring
1,000.000 R:dr, oaktadt sä mycket Ekwirke der stall finnas
i Förrädcrne, och till Skärgärdsflottan i Stockholm der¬
emot endast 200,000 Riksdaler, och uti Götheborg 90,000
Riksdaler. ,
England har i örlogsfartyg en gifwcn och stor öfwer,
wigt öfwer alla andra makter, och synes wid ett möjligt
krig emot Rytzland ej kunna blifwa likgiltig. Kunna wi
wänta hjelp frän Englands flottor, sä behöfwa de ej för¬
stärkning af Swensta Linieskepp, men wäl af en respekta¬
bel Skärgårdsflotta. Skulle äter, emot förmodan, krig
uppstä emellan Swerige och England, sä är wär örlogs¬
flotta emot deras ett intet; men deremot kan en wäl or,
ganiserad Skärgårdsflotta blifwa farlig för dem wid anfall
pä wara kuster.
Sammansatte wi nu det förestäende, sä keder det obe¬
stridligt till följande slutsatser:
Att Swerige för närwarande har lwenne olika flagS
Ilottor, bäda otillräckliga, men som det likwäl knappt i de¬
ras nuwarande stick formar att underhälla, bemanna och
öfrva pä en gäng.
Atr det i jemförelse härmed wore en ren winst omLi-
niesteppcn rent af bortsäldes, hwilket skulle lemna tillgäng
för byggande af nödigt antal swära Fregatter, och räcka till
Skärgärdeflottans nödiga utwidgande; men att, om detta
anses strida emot Nationalstolthcten, det ätminstone wore
klokt och omtänksamt att icke bygga nya Linicstepp, sä län,
ge man icke enS för de redan färdigbyggda har complctta
inventarier.
Den 18 Marst.
27
Att fyra eller fem stepp, som hwarje är kunde hällas
klara och ute pä erercice, skulle bidraga wida mer lill wär
säkerhet, än 8 ä 10, hwaraf endast ett hwart tolfte är, sä-
som hittills föres ur hamnen.
Att om Linieflottan sälunda instränkes, och den orim,
liga tankan pä de lika penningeflukande som fruktlösa be,
fastningarne af Carlscrona ät landsidan öfwergifwas, sä
lemna redan för hand warande anslag full tillgäng, icke
blott till nödigt fullbordande af Kongsholms och Drott-
ningstärs Fästningswerk med bestyckning, utan ocksä för
tillskapande af en Skärgärdsflotta, som pä alla wigtigare
punctcr gjorde tjenst säsom ett rörligt, föga dyrt, men gan¬
sta overksamt förswar för de wigligaste inloppen pä R kers
kuster: för underhället af ett behöfligt antal Fregatter samt
det wigtigaste af allt, för den närwarande sjöstyrkans insf-
wande till sjöwant manstap."
"Ännu nägra ord om stora och lilla Flottan. — —
Hwad Liniesteppen urrättat till betryggande af wär
sjelfständighet, torde kunna inhewtas genom följande öfwer-
figt af Swensta Sjökrigens Historia sedan Xllls död.
Är 1719 wqr det Rysta SkSrgärdS-fartyg, som här¬
jade och brände Swensta kusterne, samt deribland äfwen
uppbrände Norrköping. De Swensta fartygen kunde ej
hindra det, och sjelfwa den Engelska Linieflottan, som läg
uti östersjön', förblef derwid en owcrksam ästadare. Under
1741 ärs krig, uträttade denna Flotta intet mer ön att nä¬
gra hundrade man af dest besättning pä densamma omkom¬
ma af sjukdomar, och Rystarne intogo Finland. Br 1788
stod slaget wid Hogland den 17 Juli. Bäda Flottorna till-
ffreslvo sig segern, bäda äterwände för att reparera, och
28
Den 18 Mars.
Den 18 Mars.
2Y
ingendera hade nägot inflytande pä krigshändelserna under
ärets sälttäg. Är 1789 träffades bäda Flottorna wid Oland,
men nägon egentlig balaille egde ej runi, emedan ena Swen»
fka flygeln underlät att rycka upp i elden. Är 1790 före¬
föll kanonaden pä Rysta Flottan wid Kronstadt, som intet
afgjorde; men denna Flotta war sedan nära att blottställa
hela Rikets sjelfständighet, emedan Konungen pä densamma
blifwit instängd wid Wiborg, och den flutligc räddningen
derifrän kostade en betydlig del af Flottan, samt 5000 man.
Det war sedan Skärgårdsflottan, son, giorde flaget wid
Swenstsnnd och cröfrade freden. Är 1808 giorde Linie-
floltan intet mer än äntringen af Styrbjörn, som togS,
men mäste öfwergifwas, hwilken bragd wida säkrare och
nied större fördel kunnat utföras af Skärgärdsfartyg, samt
den Rysta Flottans instängning wid Roguswik, under det
Rysta armeen intog Finland. Är 1809 ätsöljde ett par
Linieskepp den bekanta expeditionen till Ratan, hwilken
warit aldra lyckligast, i fall den aldrig egt rum. Är 1814
begagnades, som wi nyss sagt, »agra sadane att transpor¬
tera Swensta trupper, da nemligen intet enda fiendtligt
fartyg fanns i sjon» och stöta sedan» som jag tror, nägra
skott pä Fredriksstad. Detta är hwad hon pä 11Z är ut¬
rättat. Will man pasta, att hon dcrwid gjort stöl för
hwad hon kostat, och upprätthällit landetS sjelfständighet?"
Matts persson frän Stockholms Län: Zag förenar mig
med Hans kansson. Swerjgcs sjöförswar beror pä en wäl
organiserad Skärgärdsflotta; men dessutom böra wi ega etc
eller flera större fartyg, hwarföre jag ej skulle wilja till¬
styrka försäljning af dem wi nu hafwa. Päminnom ost den
siste, olyckliga skeppshandeln, och läkom otz ej återkomma
till samma förhållanden, som i följd deraf egde runi.
pars pelersson frän Blekinge ingas denna skrift:
"Det är med anledning af Brödren kon Olssons frän
Götheborgs Län fistlidne kleni-dag afgifne, och, jemte min
motion rörande sjöförswarct, till Stats-Utstottet remitterade
anförande, jqg har ansett mig föranläten yttra nägra ord.
Mig tyckes det wara en billig wäntan, att dä en Le,
damot of Stänbet will uppträda emot ett af en annanjLe-
damot gjordt förslag, han bör göra sig bekant med syftnin,
gen och andemeningen af samma förslag innan han deröf-
wer fäller sin dom. — Underläkcs en sädan förutgående
granskning, händer lätt, att man i sitt anförande klandrar
hwad en motionär aldrig hwarken skrifwit eller tänkt, och
dä sädant wid ifrägawarande tillfälle egt rum, torde det
icke af Hederwärda Ständet i allmänhet illa upptagas, att
Anföranden för sitt misstag tillrättawisas, utan att jag pä
nägot sätt will gifwa swar pä hans ohyfsade och för en
Folkrepresentant mindre wärdiga uttryck, dem jag helst lem»
nar ät föraktet och glöm stan.
Med anledning häraf will jag i korthet upprepa inne¬
hållet af ifrägawarande min motion. Den asser nem¬
ligen ingenting af hwad kon Olsson trott wara sä an-
märkningswärdt, hwarken nägra anslag för stora flottan
eller nägon utwidgning af densamma. Den asser endast
att fä widlagne ätgärdcr till förekommande af en allmänt
känd och vfwerklagad olägenhet, att denna Flotta, som kostat
nationen sä mänga millioner R:dr, icke mätte, säsom nu
nr fallet, ligga och förruttna, utan i stället genom de mera
än halffärdige Dockbyggnaderncs fullbordande kunna behöri¬
gen wardås, samt att en i nägon män ändamålsenlig öf¬
ning mätte beredas Flottans bemanning.
30 Den 18 Mars.
För tvinnande af dctza» efter min tanka Riksgagneligcr
ändamål, har jag endast wägat föreslä, att man borde till,
se, det cn del obehöflig? utgifter af Statsmedlen i allmäna
het, men isynnerhet af Adje och 4:de Hufwud-Titlarne, be¬
sparades. Till cn hwar, med sundt omdöme, wägar jag
nu wädia om något klanderwärdt kan finnas deruti, att
genom onödige utgifters indragning bereda tillgängar till
ett sä maktpäliggande företag; eller männe det kan anses
för onyttigt, att, sedan Staten förut wägat sä enorma sum¬
mor till flottan, man dä äswen söker bcwara den frän to¬
to! förstöring, eller att man lika sä wäl, som Staten ärli¬
gen utkastar stora summor för Landt.-Armocns kanske min¬
dre nödige ercerciiier. dä äfwen bör göra nägot för Flottans,
som witzcrligen tarfwar wida mera öfning.
Att inläta mig i swaromäl eller bedömande af en Linie-
eller Skärgärds-Flottas större nytta till Rikets sörswar, är
öfwer mina insigter. Man borde wäl tro akt Anföranden
noga gjort sig reda eller ätminstone wet skillnaden i ändamäl
och werkningar emellan beha siöwaven, innan chan fällt siik
utslag, sä att pä detsamma icke mä kunna lcmpas det gamla
ordspråket: 'chan dömer derom lika säkert som den blinde
bedömer färgen". Härmed mä wara huru som helst. Wi
erfara i allmänna tidningar och skrifter widlyfliga ordkrig
om Stora och Lilla Flottans framför hwarannan egande
företrädesrätt och duglighet, utförde af män, som ega bäde
theoretijk och praktisk kännedom i denna wigtiga fräga.
Segren är dock oafgjord, och jag skulle allt för mycket un¬
dertrycka min öfwertygelse, om jag skulle medgifwa det wa¬
ra med en klok StatShushällning förenligt, om ock en Skär-
gärds-Flotta möiligcn wore mera gagnelig för Landets för¬
smak än Linie-Flottan (hwilket af mig betwiflas intill desi
Den 18 Mars. 31
säkrare facta derpä gikwaS än lösa ord) man derföre skulle
läka den sistnämnda, det dyrbaraste af alla wära wapen, all¬
deles förfalla.
Lika mycket som nägon annan inom delta Ständ,
känner jag och ifrar för behofwet af alla de besparingar i
och för ffattebördornes underlättande, som kunna blifwa
möjliga; och jag har derföre trott min pligt wara, lemna,
som förut är nämnt, tillrättawisning af den oriktiga tyd¬
ning, min motion erhällit.
Jag anhäller att detta mitt swar pä Medbrodren Ion
Olssons anförande mä remitteras till det Utskott, sorn kom¬
mer att handlägga ärendet i sin helhet.
Stockholm den 18 Marö 1840."
Ola leppsson frän Blekinge Län erinrade, att dä
Nans lansson endast upplysningswis aflemnat osman äbe»
ropade articlar, borde nägon discntzion i anledning deraf
ej nu ifrägakomma. Dermed kunde anstä, tills ärendet
älerkom frän Utskottet.
Härefter beslöts, att de nu asgifne skrifter och yttran¬
den skulle, för att i sammanhang med I-ars kelarssons
motion handläggas, till Stats-Ulskottet remitteras.
§. 13.
Föredrogs ånyo Lag-Utskottets sedan den 14 dennes
pä bordet hwilandc Utlakande N:o 1, innehållande, att Ut¬
skottet ansett den frän Bonde-Ständet dit samt till Allmänna
Bcsmärs- och Oeconomie,Utskottet remitterade motion af
Magnus kersson frän Wermland, om ändring i föreskrif-
t-rne angäendc Nämndemäns befrielse frän skjuts-skyldig¬
het, icke tillhöra Utskottets handläggning.
32 Den 18 Marö.
Som frägan jemwäl till annat Utskott blifwit öfwer-
lemnad, förklarade Ständet, att annan åtgärd nu icke er¬
fordrades än att lägga Utlätandet till handlingarne.
S. 14.
Wid nu ånyo ffedd föredragning af Lag-UistottetS Ut-
läkande N:o 2, i anledning af werkställd granskning utaf
Rikets Ständers JustitiiL-Ombudsmans afgifne Ei»bets-bc<
rättelser och allmänna redogörelse, äfwensom af hans Em-
bels-diarier och registratur för den tid, som sedan sista
Riksdags början förflutit, begärdes och lades samina Ullä¬
tande ånyo pä bordet.
§. 15.
laevi» Lilrldlom frän Södermanlands Län erhöll, ef¬
ter sin begäran, permitzion frän och med den 19 till och
med den 30 i denna mänad, för att i enstildte angelägna
ärenden besöka hemorten; och förklarade Ständet, att I-ars
Lasmussou frän Götheborgs och Bohus Län skulle under
tiden fortfarande wara Ledamot uti Eonstitulions-Utskottct.
§. 16.
Olot Olofsson frän Westerås Län begärde och erhöll
ledighet frän sin Riksdagsmanna-befattning frän och med
den 22 dennes till och med den 6 nästkommande April,
för alt i enstildte angelägna ärender besöka hemorten; och
forordnades Iohannes -tLnclersson I-umklierg, att under
tiden såsom Ledamot i Banco.Utskottet biträda.
§. 17.
Föredrogs äter Lag,Utskottets sedan den 14 dennes
pä bordet hwilande Utlätande N;o 3, med anmälan, att
Utskottet
Den 18 Ma*S. ZZ
Utskottet ansett den af I-ars Loetliius frän Stora Koppar
bergs Län till Lag, samt Allmänna Beswärs- och Oecono
mie-Utstotten remitterade motion, om föreskrifters meddela»
de i afseende pä Kol-mättens beskaffenhet, icke tillhöra Utskot
tetS handläggning.
Ständet lät härwid bero.
§. 18.
Till ytterligare handläggning företogs Lag-UtffottctS
sedan den 14 dennes pä bordet lagde memorial N:o 4,
med anhällan att, utom det arfwode, som tillkommer en Can-
rcllist i Lag,Utskottet, ett Notalie-arfwode mätte Utskottet
bewilias, samt fran och med den 5 i denna mänad utgä;
dels ock att Lag- samt Allmänna Befwärs- och Oeconomie,
Utskottens sammanfatta beredning mätte fä sig till biträde an¬
taga en Secreterare med Noiarie-arfwode, bcräknadt frän
antagningS-dagen.
Memorialet bifölls.
§. 19.
Föredrogs och kades pä bordet Kongl. Masits denna
dag ankomne Nådiga Skrikwelse of den 17 innewarande
mänad, angäende en med den förestagna, förändrade orga,
nisationcn af Stals-Rädet, gemenskap egande fräga.
Z. 20.
Secreterare» anmälte alt ifrän Kongl. Kammar-Expe¬
ditionen crhällils bcwis öfwer inlemnandet derstädes af Bonde-
Ständcts, till Kongl. Monts ställda underdäniga skrifweise
eller abretz, i anledning af Kongl. Mattts Nädiga tal pä
Rikssalen wid Riksdagens öppnande.
Vewlset upplästes och lades till handlingarne.
Fjerde Landet. 3
34
Den 18 Mars.
Z. 21.
Lric vilsson frän Jemtland inlemnade en sä lydan»
de ffrift:
"Uli en till Hederwärda Ständet ingifwen och till
Höglofl. Stats-Utstottet remitterad motion, om anslag till
upprensning och förbyggnader uti Litho, Länga och Ambra
Elfmar uti Jemtland, har jag äberopat ett deröfwer upp-
rätladt kostnadsförflag, hwilket jag nu erhällit, och som
härhos i afskrift widfogas, mev wördsam anhällan om re,
initz deraf till Höglofl. Stats-Utstottet.
Stockholm den 18 Mars 1840."
Som ätföljdes af äberopade kostnadsförflaget.
Remitterades till Stats-Utskottet, för att i samman¬
hang med krio NilsLon5 motion behandlas.
§. 22.
Föredrogs och lades pä bordet:
1:o Banco-Ulstottets memorial N:o 5, nied utlätande i
anledning af hemställan, att Lands-Kamcrcraren i Werm,
land, Kammar-Rätts-Rädct I-inflderZ, mä erhälla efter»
gift af ett förstingradt odlingö-län.
2:o Samma Utstötts Utlåtande N:o 6, i anledning af
Vokhällaren Lunflborgs ansökning om förhöjd pension.
S. 23.
FLredrogos inkomne ansökningar af Cancellistcn i Riks-
gälds-Contoret, kjorh, vice Häradshöfdingen kr.
tio Lerg och vice Häradshöfdingen Earl ^.nnvll alt blifwa
antagne till extra Cancellister i Bonde-Ständet med arfwo»
de; men Ständet fann ej skäligt härtill lemna bifall; utan
ladeö ansökningarne till handlingarne.
Den 18 Mars. 35
§ 24.
Föredrogs och bifölls Expeditions-Utfkottets förflag
N:o 3, till underdänig strifwelse, angäende inwisning ä
Riksgälds.Eontoret till RikSdagskoflnaderneS bestridande.
8- 25.
Genom ankomne Protocolls-utdrag, som lades till hand-
lingarne, underrättades Ständet, alt r
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Den 11 Mars,
Remitterat r
Till Constktutions.Utskottet:
Herr kosen^vists, kreflric l-eonarst, irenne anmärk»
nings-anledningar emot StatS-Radet samt Konungens Räd-
gifware i Eommando-niäl, emot Stats,Rädet och Föredra¬
ganden för Krigs-Ärender, samt emot Statö-Rädet och Fö,
redraganden för Finance-Ärcnder.
Grats-Utskottets memorial N:o 21, med anmärknings¬
anledning emot Stats-Radet samt Föredraganden för KrigS-
Ärender.
Till Statö-Utskottet:
Herr Oripensteclts, äolian August, yttrande i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts Nädiga Skrifwelse, angäende Stä¬
dernas utom Stockholm ingwarterings-beswär.
Herr ZanflolUjolms, kaul, motion angäende förändra¬
de grunder i wista delar, för begagnandet af det staden
Wenersborg bewiliade län.
Friherre von kramer», kohort, om dispositionen af
det till numera aflidne Agronomen Lmlleus tilldeldte statö-
anflag.
36
Den 18 Marö.
Herr sk Ornbbens, Nils ^Villrclm, och Grefwe lankos,
lolrsn Onslst, vin inköp af Gottländsta Sandön, atl an-
wändas till Corrcctionslnrättning.
Herr sk Oeijcrstsrns, Oustsk Omsnuel, oni inhibition
tills widare i Rikets Ständers wid 1828 ärs Riksdag fat¬
tade beflut, rörande killwägabringande af en reglering emel,
län Dylta Swafwclbruksegare, samt Kihls, Axbergs och
Hofsta socknar, m. m.
Grefwe landes, loda» Oustsk, VIN uppförande af ett
fängelse efter Pcnsylwanska systemet.
Friherre von Lvserners, Ilokert, angäende inrättan¬
de af ett Central-Landtbruks,Institut pä Ultuna Kongkla-
dugärd.
Densammes, om förändring i stadganderne, rörande
bedömandet af lefwereringsgiid salpeter.
Densammes, om sättet för stämmoböternes utgäende.
Herr ak Hins, Oustsk, med begäran om wiste förmäner
ät Sällskapets för WexelunderwiSningens befrämjande Cen¬
tralskola.
Herr OctlLrsckölcls, Lobert Uroo^kron, angäende
de wid Fängwardcn i Riket anställde Tjcnstemäns pensio¬
nering.
Herr sk Oorssells, Carl, om Pensionsfond at Landt¬
mäteristaten.
Herr Loiss, loksn Oreclric, angäende anslag till wista
wäganläggningar.
Friherre Loijes, Orestric, vm anstag till reparation
af Konnngagrafwarne i Vreta Klosters Kyrka i Oster,
gothland.
Herr Norckensckälcls, Otto Oustsk, om de wid va¬
cancer inom Siöstaten under varancé- och liggetiden bc-
sparde löners anfläende till Amiralitets,Krigsmans,Castan.
Den 18 Marö.
Herr sk Loksskms, Lark Leinkoln, angäende under¬
sökning rörande Kronans rätt till Ekolsunds Kongsgård.
Herr sk Olers, Larl Osvick, angäende en hamnanlägg¬
ning wid Höganäs.
Friherre LeckerstrLms, dockors, om uppmrrddring af
sundet wid södra Stäket.
Herr Oärsts, Oustsk Nagnus, om utbekommande af
? en löneersättning.
Grefwe Orolicks, Oustsk, om anslag till aflöning af
Djurläkare i brvarje Län.
Herr kvu^lenstjernss, Lsrl Orestric, vin pension för
! Hr Heilborn.
Herr von Noltrers, ^nsters lobsn Orestric, om in-
!i ventering af Räntekammarens Castor.
Herr Istljenbsrgs, Osvitl breckrie Osorg, om anstag
i för en ordinarie Provincial-Läkare i Wernamo.
Herr Dalmans, ^Vilbelm Orestric, om medel tillbe,
fordrande af wägarnes i Rcket förbättrade anläggning.
Herr Losenblscks, Lernbsrck, om förändradt anwän-
dande af den till Utrikes isrän hemkommande fartyg utgä-
ende sä kallade fölingen.
Grefwe Hamiltons, Hugo Dsviä, om fortsatt Utgäen-
t de of de till befordrande af enskiftet! i Skaraborgs Län
m. m. anwisade anstag.
Herr ligersbolcls, Larl Wijbmsu, VIN ett anslag ät
I Ortopediska Institutet, och en pension Zt Profestor ^ber-
1 man.
Grefwe 8psrros, Oric, om understöd till utgifwande
af Hnelsts Geograsi.
Grefwe ^ncbarsvsrcks, Lsrl Henric, med förslag
! till ny instruktion för Rikets Ständers Stats-Revisorcr r
s hwad som rörer deras befattning med Statöwerket.
38 Den 18 Mars.
Herr st kkenslams, Israel, om KongSg8rdarS för,
säljning.
Herr von kaijleulls, Larl Lamuel, ont ersättning ät
Rusthällarne wid Lif-Negementcts Dragon-CorpS för re,
crut' och remonlmölena, saint Korporal-stolorne.
Friherre kaulrovvs, lolrau Eldert, vin Tullmcd,
lens samt öfrige bewillningarö utlefwererande till RiksgäldS-
Contoret.
Herr jVlöllerlijelms, i?txel, om löneförbättring för
Krigs-Casteuren i Kongl. Krigs-Collegium.
Herr Lrälrenlstelrus, l^er keinttolsl, om inrättande af
sä kallade Real-skolor.
Grefwe liläruerr, Larl, om förändrad termin för upp¬
bördens redowisning.
Herr kdeuluelms, Oillis, om understöd för fistel i
Bohuslänska Skärgarden.
Herr at Dins, Larl Oaviä, angäende lönebiträde ät
Götha Canal.
Herr Lanclellijelms, kaul, anförande, i anledning af
Herr von knorrings yttrande wid remitzen af Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition om ätgärderne till behöfwandcö undsätt,
ning i mitzwextär.
Grefwe äenckarsvärsis, Larl Uenrio, motion om sädan
förändring af Riksgätds-Contoret/ att alla skattemedel dit
niä kunna aflefwereras.
Till Bewillnings-Utskottct:
Herr keulersvärtls, ?er ^<lam, yttrande, i anledning
af Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse, ongäende grunderne
för BränwinsbränmngenS utöfning, med hänsigt till före¬
kommande af bränwinets omätrliga bruk.
Den 18 Mars. 39
Kongl. Majrts Nädiga Skrifwelse angäende ett af ser.
skilde i Räder Committcrade uppgjordt förslag till förnyad
Tulltaxa.
Till Allmänna Beswärs-och Oeconomke-
Utskottet:
Friherre Hamiltons, Hugo, motion, om bestämmande
af grunden för näringsfriheten.
Herr Usgergreus, H,u6ers, motioner: 1:o om Lära¬
re-Seminariers inrättande; 2:o om beredandet af medel
till aflöning ät Lectorer i moderna sprakén wid Gymna-
sierne.
Till BewillningS-Utskottet:
Herr Lanclellrjelws, kaul, motion, om ändring i 1
Art. samt 2 Art. 17, 26 och 31 §Z. Bewillnings-FLrord-
ningen.
Grefwe kröliclis, Oavi6, om upphörande af stämpel»
afgiften ä tidningar.
Herr von Uartmans6orlIs, August, angäende Bräll»
winSbestatlningen och desi anwändande.
Till Stars- samt Allmänna BeswärS- och
Oecono m i e. Utskotten:
Grefwe Uorns» Ulaes kreelric, motion, angäende
en förnyad granskning af fragan om Städcrnes Bäts-
manshäll;
Herr Uagerlijelms, l?er, motion, angäende oin¬
skränkt wägföringsrält för wista herdar, samt om ned¬
sättning af den hammarstalt, som utgär med 2 skeppund
per 100.
40 Den 18 Mars.
Till Stars- samt Lag-Utskotten:
Herr st Lolossms, Larl Leiuliolcl, motion, om nya
Hof-RSlter och föränvrad indelning af Hof-Rätternes di-
stricter.
Till Stats-Utskoitet:
Grefwe ^nclesrsvärcls, Larl Hindrie motion om re-
dowlsning af Gamla Patzevolance-fonden.
Densammes Z:ne motioner angående Kneckte-Contrac-
tens iakttagande, räntc-persedlarnes förenkling och förändring
i afseende pä anwändandet af Lönings- och Krono-tionden.
Hans Excellence Herr Grefwe Lörvenliielms, 6n-
stak, motion angäende ökadr anslag för Witterheks-, Historie,
och Antigvitets-Academien.
Herr Oeclerscliiölels, Ler 6nstsk, om anstag för in¬
rättningen till därars kurerande wid Fridhem.
Herr Loiss, äolign Lreclric, vin ökadt anslag för
Chalmerska Slöjde-Skolon i Götheborg.
Herr LtrZlrles, Nils Willielm, om creditsedlars anwän,
dande wid Riksgälds-Contoret.
Grefwe 8peus's, Osrl Oustsk, om förökning i ansla¬
get ä 7:de Hufwudtitcln till Allmänna Militaire Enke-Pen,
fions-Staterne.
Herr Wwrnslecits, llolisn Otto, angående förändrade
föreskrifter i afseende pä öfwerstolls-fourage wid Kongl.
Hof-Stallet.
Herr Oslmsns, Willielm Lreilrio, angående inställan¬
de af ordinarie rorcrigen i Halland.
Densammes 3:ns motioner om indragning af anslags,
medel pä 8'-de Huswudtitein m. m.
Herr viilmirns, Oiistak, om inköp af det sä kallade
Oxvnstjeruska Archivet pä Tidö».
Den 18 Mars. 41
Herr Lreiilenlelts, Lrestrie, om ärligt understöd ät
Herr L. Lromsu4er.
Friherre Lälsmbs, Olaos, om ersättning till Slotts-
Waktmästare för skrifmaterialier och skrifworc-biträde.
Friherre Laaks, seloni Oliristisn, om ärligt under¬
stöd ät aflidne Protocolls-Secretcraren Longs Enka.
Herr Hjertås, Lars, om upphörande af den sä kallade
Wexel-Controlleurs-befattningen.
Herr Lluarts, Lreäric, vMj försäljning af Kronans
fisken.
Densammes, om anstag lill aflönande af en vice Ad,
vocar-Fiscal och nägra Kammarstrisware i Kammar-Col-
legium.
Herr Liljenstolpes, rWel Lrestric, om anstag till tin,
derhäll för f. d. Consulak-Sccreteraren Hinlslrii^.
Herr von Uartmansclorils, August, VIII förändradt
aflöningssätt för de Tjenstemän, som njuta inkomst genom
Expeditions-lösen.
Densammes, om anstag för anskaffande af Statistiska
Chartor.
Densammes, om bewiljande af Ztskillige utaf Allmän,
na Werk begärde anstag.
Grefwe O^lclenstolpes , ^.nton Osliriel, om understöd
för Äng-bogseringen ä Götha Canal.
DensammeS, om förändring i lönmgösätt för Civile
Tjenstemän.
Herr von Lmorrings, Oarl Ilinclrio, om anstag till
Ull-culturens uppmuntran.
Herr Nluncle ak Losenscliölcls, Nils Lnclolk, om in¬
rättande af ett Ullsorterings-Contor i Malmö, m. m.
Densammes, om indragning af stående armeen.
42 Den 18 Mars.
Densammes, om medel att göra Helge-Ä flottbar för
timmer.
Herr von Iroils, kimil, om inrättande af ett ser¬
skildt EmbetSwerk i och för alla land- och wattencommu-
nicationer.
Densammes, om ränte-persedlarneö förwandling till
stående penmnge-ränta.
Herr lleutersvärils, pelir ^<lam, om pension för
Secretcraren i Musicaliffa Academien k. krigel.
DensammeS» angLende förändring i Mötes-Patzevo-
lancen.
Grefwe Lparres, Larl) om afskrifning af undsättnings-
fordringar i Norr- och Westerbotten.
Herr von Lersttens, Lustaf» om indragning af nägra
sptzlor wid Tullwerket.
Herr st korssells, Larl, om anslag till inköp af in,
strumenler för anställande af systematiskt ordnade meteora,
logiska observationer öfwer hela Riket.
Herr von lVIoltrers, Austers stolian ibrestrio, 0M öka¬
de löner till Högsta Domstolens Ledamöter.
Densammes, om förändring i stadganderne om upp¬
börden inom Stockholms Stad.
Herr kosenlilasts, Lernliarst, 0M medel till den sina
Ull,culturens upphjelpande.
Densammes, rörande Städernas tolag.
Herr Oalillelts, Larl Lustvig, VIN upphörande af
spanmälö,lefwering fran Hernösands Stift till Upsala Dom-
kprka.
Herr kosenc;uists, I^restric Leonarst, 4 motioner VM
Upphörande af hosweriet till wiste boställen, om samman-
fläende af GardcS-Regcmentekne, upphörande af Lif-Bewä,
Den 18 Mars. 43
rings-Regementet, saint om rättighet för Hof-MSstaren
Neunier att äterfä och bibchälla den lön, han är 1808
innehade.
Grefwe Nörners, Larl Loran, om nedsättning Uti
SterbuS-afgifterne.
Densammes, om Bergssogde,tjenslernes asffaffande.
Herr 0'Orcliimonts, Willielm Albreelit, om för¬
bättrade lönc-witkor för en del af Landt-Slatcns Tjenstemän.
Herr voll Ltalils, Lmil, om förändrad reglering af
Consulad-districterne m. m.
Herr kälmans, Larl Lustaf, om införande i Swerige
af ett ordnadt StatsskuldS-systcm.
Friherre kvanlro^vs, stolisn Alliert, om Wexel-Con,
trolleurs-befattningarncS indragande.
Herr Lrunstelstjernas, 2^xel Willielm, 0M serskildt
anflag för Telegraf-inrättningarne i Riket.
Herr Lsdelkelts, Larl Osear, angående inqwarkerings,
och beklädnads»di'4p för Flottans Undcr-Officerare.
Herr von Äloltrjers, Austers lolisn ^restrie, om en
nalional-belöning at Ofwerste lLlingstestt.
Grefwe ^.nlearsvärsts, Larl lliiiclric, om en ärlig
pension ät Engelske Agronomen Ltellens Enka.
Herr lljertas, Lars, om utdelning af Lag-CommittvenS
försiag till ny Civil-Lag.
Friherre Hermelins, Larl, om Stats-spannmäls-lefs
werering efter wigt.
Den 12 Mors,
Remitterat:
Till StatS-Utskottet:
Herr Oxelmlvusts, Loran Astolt, motion 0M anslag
till Navigations- och Skeppsbyggcri-Skolorö inrättande;
44
Den 18 Mars.
Hans Exeellcnce Herr Grefwe I-örvenbjelms, Oualak,
yttrande i anledning af Herr von prolls motion om in¬
rättande af ett serskildt Emdelswerk i och för alla land,
och watten-communicationer
Herr llecleratjernaa, Orlancl, samt Friherre lolla,
Ouatak lilip, yttranden i anledning as Grefwe ^nbaravär-la
motion om förwaltnmg af de till allmänna SndamLl in-
deldte räntor och Kronotionde-ansiag.
Herr von lVloltrera, ^rulera loban lreclrio, yttran¬
de i anledning af Herr Alöllerbjelma motions om löne¬
förbättring ät Krigs-Easisuren i Kongl. Krigs-Collcgiuiri.
Herrar skObi-8, Ouatal, och a18illen8, Oeorg-Vxel,
yttranden i anledning af Friherre von Lrwmera motion
om inrättande af ett Central-LandtbrukS-Jnstitut pä Ultuna
Äongs-Ladugärd.
Till Stats- samt Lag-litskotten:
Herr von lroila, motion om inrättande af ett Insti¬
tut för Juridisk, Practisk och Theoretiff bildning.
Till Stats- samt Allmänna Besw är el¬
och Oeconomi?» Utskotten:
Herr von lroila motion om upphäfwande af Bergs-
LagarneS serstiidta Friheter.
Till Banco-Utskottet:
Friherre von Xrwmora, Uoberl, motion om beläning
af spanmal.
Friherre Wreckea, babian, yttrande i anledning af
wäckt fräga om förändring i mynt-systemet.
Den 18 Mars. 45
Till Lag-Utskottet:
Herr at Orubbena, Rita Willielm, motion om orga¬
niserande af en Advocar-Corps pä Slat.
Densammes, om upphörande af bysättning; och
Friherre Rianlrorva, lohan albert, om frigifning
ur bysättningshäkte för gäldenär, som till sine borgenärer
afstär sin egen-dom.
Till Allmänna BeswärS» oeh Oeconom i e-
Utskottet:
Herr Sanäelbjolma, kaul, motion om inrättande af
Privat-Banks- Wcxling^Contoir.
Herr Lclenbjolma, Olilia, om Fattigförsörjnings-an-
stalter pä landet, der fabriker äro inrättade.
Herr ak Orubbena, Rila Willielm, otn förändrad
organisation af Sundhets-Collcgium.
Herr Uoseu^visls, lreckrie leonarck, om rättighet till
Theatrars anläggande i hufwudsiaden.
Densainmes, om förbud för Judar att i Riket inflytta
eller ega jord.
Till BewillningS-Utskottet:
Herr von lboaens, Oeorg, rörande bränwins-pannors
försegling.
Herr blöllerbjelms, ^xel, om förhöjande af Curhus-
afgiften för Slockholm.
Herr Oeckersbölcks, I?er Onatak, om asstasfande af
all tull.
Friherre lolla, Ouatal kbilip, om ersättning till Hö¬
ganäs Srenkoiswerk, deresi tullen pä inkommande stenkol
skulle nedsättas.
46
Den 18 Mars.
Herr Vikwrnstestts, lolian Ollo, om föreskrifter till
förekommande af understes emot Chartse-SigillatM-Förord»
ningen.
Herr Dolmans, ^Villrelm Dreckiio, VIN Upphörande
af wiste privilegierade personers tullfrihet.
Herr von De^n»s, 6eor§, om förändring i Bewill»
nmgs-Förordningen.
Herr Ujercas, Dars, om ätstillige bestämmelser i Tull»
Laxan.
Herr Ltuarts» Dreckric, vin undersökning och control»
ler ä FribrifS-rätlighelerS utöfwande.
Densammes, om upphörande af Centonalen 8 löner.
Grefwe O^lckoristolpes, Orilon (Gabriel, 0M minst-
ning i bewillningen för löner.
Densammes, om frihet för ali stagg chartor ä Full»
makter, m. m.
Densammes, om upphörande af afgift 8 Bränwin, som
till Stockholm införes.
Herr Nnnk al k^osenscllölcks, Nils Uuckolplr, omkör-
bud einor handeln med Bictualier och andre Landtmanna,
productcr emellan Swerige och Finland.
Densammes, om förändrade grunder till bewillningen.
Herr von Hils, Dmil, om fullkomnande af Post¬
werket.
Grefwe Nöruers, Larl Oöran, om Tolagen.
Herr 8lus>-ls, Larl, trcnne motioner om upphörande
af bewillning för EmbetS- och Tienstemän m. m., om dito
för arf och testamenten, och om upphörande af stämplade
papperö-afgiften för Testamenten och Fideicoinmist.
Den 18 Mars. 47
Lill Bewillnings- och Banco-Utfkotten:
Herr liosenblacks, Leruliarck, motion om anslag till
ersättning för Fabriksanläggningar, som genom upphöran¬
de af införseltull blifwa lidande.
Lill Bewillnings. samt Allmänna Be-
swärS- och Oeconomke-Utskotten:
Herr Oxelrukvacks, Ooran ^ilolpli, motion om tnedel
till befordrande af Swensta Naringarnes, och deribland sjö¬
fartens förkofran.
Att Högwördige Preste-Standet:
Den 11 Mars.
Lagt till handlingarne
Banco-Utstottets memorial N:o 4.
Bifallit
Expcdilions-Utstottets memorial N:o 4.
Äterremittcrat
Stats-Utstottcts Utlätanven N:ris 5 och 11.
Bifallit
Samma Utfkottö Betänkanden N:riö 12 och 13.
Äterremittcrat
Lill Stats- samt Allmänna BeswärS- och
Oeconomie. Utskotten:
Sistnämnde UtffottS Betänkanden N:ris 3, 4 och ö
Remitterat:
Lill Lag-Utskottet:
De Uti Allmänna Bcswärs- och Oeconomie-UtssottetS
Utlakande N:o 6 omförmäldte motioner.
48 Den 18 Mars.
Den i Stats-Utskottets memorial N:o 15 nämnde
motion.
Den 12 Marö.
Remilterat:
Till Stats-Utskotrel:
Profcfforen 6oijers motion om anslag till Universi-
teterne.
Densammes, om understöd för utgifwandct af 8cripto-
res rorum Lvecicarum meclii Mvi.
Densammes, om dito för utgifwandet af Swenskt Di»
plomakarium.
Profetzoren Orskslröms, om pensions understöd för
afl. Protocolls-Sccrckeraren LorZs Enka.
Prosten 8^lvans, om anstag till räddningsanstalten för
wilscförda och moraliskt wardslösade barn, i stora Räby i
Skäne inrättad.
Prosten ^lrlivisls, om anstag till en Läkare och Lärare
pä Öland.
Prosten länrlmarks, om Nummer-Lotteriets indragande.
Doctor Lrulins, om anstag till Institutet pa Fridhem.
Prosten Doctor llvassers, om anstag till fullbordande
af börjad odling af Stor- och Höns-myran i Dalarne.
Doctor Wallin, om utwidgande af Stockholms Gym¬
nasii Lärowerk.
Till Stats- och Banco-Utskotten:
Prosten ^.lil^vists motion, rörande arfwodel till Ri¬
kets Ständers Fullmäktige i Banken och RiksgäldS.-Con-
toret.
Till
Den 18 Mars. 4Y
Till Bewillnings-Utskottet:
Prosten 8an<!k>6r»s, om BränwinShränningstidenS in¬
skränkande till en manad om äret.
Densammes, om ändring i 2 mom. 20 H. Kongl.
Kungörelsen den 16 Mars 1835, om stämplade pappersaf»
giften.
Prosten HsIIbäclcs, om fördubblad beskattning i brän-
winötillwerkningen.
Till Vanco-Utskottet:
Kyrkoherden vergvalls motion om förändring i Regle¬
mentet för Handels- och Närings-Discontcn.
Till La g. Ut sk o t te t:
Contracts-Prssten Lanildorgs motion, om ändring i 17
Cap. 32 tz. Rättegängs-Balken, sä »vidt bet tillempas pä 8
Eap. 7 §. Ärfda.Balken.
Prosten Oslines om utdikning af en odlingslägenhet.
Prosten Lc-ulins, om ändring i Kongl. Förordningen
den 17 October 1778.
Prosten 8al6us om ransakningsfängarS förwarandc i
Häradsfängelser.
Kyrkoherden Largvalls, om förändring i 14 Cap. Gif-
tcrmäls-Balkcn.
Prosten ölirustei-gs, om förändring af Prcstattcstcr.
Till Allmänna BeswärS- och Oeconom ie-
Utskottet:
Prosten 8allcll)erg5 3me motioner angäende Bränwins»
bränningen.
Fjerde Hander. 4
50 Den 18 Mars.
Stats-Rädet koppii, om Agronomen äonssous an»
ställande i samina egenskap som aflidne Ltestens.
Profctzoren Ooijers, om hällstiutsens upphörande m. m.
Oensammes, om hämmande af Stat-Torpare-systemets
olägenhet för faltigwärden. ^
Profestorcn Örnströms, vin upphörande af spanmäls-
lcfwerering frän Hernösands Stift lill Upsala Domkvrka.
Doctor Ljörlelnsns, ongäende folkundcrwisningen.
Prosten ölirbergs, om anstalters widtagande för be¬
fordran af nykterhet.
Prosten Östnes, VIN ändring i Skiftes-Stadgan.
Doctor klvassors, om husbehofs-bränningens upphö,
rande.
Slandet atMdtS kl. Z till 2 e. m. suxrs
In tiäcin,
Den 21 Mars.
Visnum kl. 10 förmiddagen»
§. 1.
Protokollet för den 18 i denne manad upplästes och
godkändes.
§. 2.
Pä begäran erhöll Austers Nilsson fräu östergöth¬
land tre weckors permitzion, räknad frän och med den 23
Den 21 Mars.
51
dennes, för akt i angelägne enstildte ärenden besöka hem¬
orten; och förordnades 5oue kersson frän Skäne, att un¬
der tiden såsom Ledamot i Stais-Utstottet biträda.
§. 3.
Likaledes biföll Ständer ^.osters ilonssons i Tuna,
frän Östergöthland, begäran om tre weckors permistion,
räknad frän och med den 2Z t denna mänad, för att i
angelägna enststde ärenden besöka hemorten; och förordna»
des koler kartensson frän Jönköpings Län, att under
tiden såsom Ledamot i Banco.-Ulstottet biträda.
§. 4.
Leugt Oustlnunstsron frän Halland aflemnade en till
Constltutions-Ulstoltet ställd förseglad rulle, och pttradc:
Det Sr anledning till anmärkning emot Stats-Rädet och
Föredraganden för Eeclesiastik-Ärenden, hwarom remitz be»
gäres till Constitutions-Ulstottet, inför hwilket anledningar¬
na uppgifwaS skola.
Remitterade- till Constitutions.Utfkottet; och blef Pro»
tocolls-Utdrag härom genast uppsatt, justeradt och expe»
dieradt.
§. 5.
Pä framställning af Talmannen, bcflötS, att pä alla
i Stockholm utkommande Tidningar, hwilka, enligt Stän»
dets förut fattade beslut, Lro ä Ständets Klubb att tillgä,
böra prenumerations-afgifter erläggas för en tid af 6 mä-
nadcr, räknade frän Riksdagens utbläsning; hwarom Tal¬
mannen, som eger dertill erforderliga medel frän Rikögäldö»
Contoiret reqvirera, anmodades föranstalta.
52
Den 21 Marö.
§. 6.
Wid förnyad föredragning biföll Sländet Lag-UtstottetS
den 14 dennes pä bordet lagda Utlätande R:o 2, i anled¬
ning af wcrkställd granskning utaf Rikets Ständers Ju-
stiliw-Ombudsmans afgifna Embels,berättelser och allmänna
redogörelse, äfwcnsom af hanö Embcts-Diarier och Regi¬
stratur för den tid, som sedan sista Riksdags början för¬
flutit.
l§. 7.
Föredrogs änyo Banco-Utskottets sedan den 18 dennes
pä bordet hanlande Utlätande N:o 5, i anledning af RikelS
Ständers sednast församlade Revisorers hemställan, det
Lands-Kamereraren i Wermlands Län, Kamma»Rätts-Rädet
Istnstberg mä erhålla eftergift af ett honom till betalning
adömdt belopp odlings-länemedel, hwilkct af f. d. Lands-
Sccretererarcn Heman blifwit förskingradt.
HLrwid yttrade:
^vestrin von 2irveigborgle frän Skaraborgs Län: Jag
will uti ifrägawarande fall icke bestrida bifall till den efter¬
gift för Kammar-Rätts-Rädet klastberg, som Banco-
Utstottet tillstyrkt; men fär i anledning häraf hemställa,
huruwida det icke more bättre, alt dplike Embcrsmäns gemen¬
samma answarighet upphörde, Sn att Lagen derom sä ofta
skall behöfwa lemnäs utan all tillempning. En sädan lag,
ständigt illudcrad, medför aldrig det dermed äsyflade ända»
mälct, och werkar endast till dest öfwerlrädandc.
Mils ölrinstlunst frän Wcster-NorrlanLS Län: För inin
del anser jag det wara nödwändigt, att ifrägawarande an-
swarighct sortfar alt wara gällande för de fall, der lillemp-
lighct deras erfordras. Landshöfdingen ak Wingärst har
Den 2l Mars. 53
pä grund häraf och i följd af Lands-Secreteraren Hemans
bedrägerier, mäst utbetala icke obetydlige summor; men dä
säsom nu Sr händelsen med Kammar-Rätts-Rädet Istnstberg,
och hwilket jemwäl warit det med Landshöfding Wmgiirä,
i afseende pä det belopp, hwarä afskrifning honom bewiljats,
högsta rätt skulle blifwa högsta orätt, är det ingalunda
olempligt, att Rikets Ständer ega rättighet befria en oskyl¬
dig Tjensteman frän följdcrne af denna answarighet, och
sälunda blifwa en slags medlare emellan den stränga rätt-
wisan och billighetens fordringar.
boostric von ^veiZbergli: Jag har wistcrligen icke emot,
att ifrägawarande answarighet finnes, men önskar ej heller,
att den befrielse Kanunar-RLtlS-RZdet I-instberg nu möj¬
ligen kommer att tillgodonjuta, mä för framtiden blifwa ett
gällande prejudikat.
kolian laeob Hutberg: Dä det, enligt Stats-Reviso-
rcrnes berättelse, blifwit fullkomligen ädagalagdt, att f. d.
Lands-Secreteraren Heman genom ett bedrägligt förhäl¬
lande, deruti Kammar-Rätts-Rädet lbinstberg icke warit
eller kunnat wara delaglig, ensidigt tillgripit och förskingrat
ifrägawarande odlings-länemedel, anser jag mig med godt
sainwclc kunna tillstyrka bifall till Vanco,Utskottets Utlä¬
tande.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Nägon minskning
i Embetsmanna-answarigheten i allmänhet anser jag icke
böra ega rum; men uti förewarande fall är jag öfwertygad,
att stal icke saknas litt den eftergift, Banco-Utskottet till¬
styrkt, serdeles som Kammar-Rätts-Rädet I-instbewg nog
ända fäkt plikta för f. d. Lands-Secreteraren ^.lomans be¬
dräglig» ätgärdcr, hwilka warit sä beskaffade, alt de snar¬
ligen kunnat förebyggas af Lands-Kamcrcrarrfi.
54 Den 21 Mars.
kiils Llrinstlnnst: Jag fär i sisi omförmäldta afseende
upplysa, otc Lands-Secreteraren kleman bland andra un¬
derstes. jcmwäl begagnat den melhoden, att, dä flere rekom¬
menderade bref ankommmit, han wäl för Lands,Kamere-
raren förewisal lika »länga bref, men dock undanhällit flere
med deri förwarade penningar wid de tillfällen, dä ett bref
inneslutit flere andra penninge.remitzer, hwarom serskildta
konvolut funnitS. Det enda fel, som härutinnan kan lag»
gas Lands-Kamereraren till last, bestär deri, att han tilla,
tit Lands-Secreteraren ensam öppna de recommenderade
brefwen; men hans wänge öfrige tjensteäligganden förblif-
wa dock derföre en ursägt.
Pä härefter af Talmannen framställd proposition,
fann Ständer skäligt bifalla Banco-Utffottets Utlätande N:oZ.
§. 8.
Föredrogs änpo Banco-Utskottets sedan den 18 dennes
pä bardet bwilande memorial N:o 6, > anledning af pä
Bankens Pensions-Stat förflyttade Bokhällarcn Oustal Wil¬
lielm Kunclirei-gs ansökan att crdälla pension, molswarande
den lön, han enligt konstitutorial inom Banco,Wcrket in¬
nehaft.
I anledning häraf yttrade Lrostrio von Xvesigberglc:
Jag anser för min del bäve olempligt och wädligt att ge¬
nom tillstyrkande af bifall till ifrägawarande memorial med»
gifwa pä indragnings-stat warande Tjenstemän högre pen,
sion än som motsmarar den ticnst, hwarpä fullmakt erhäl-
lits. Om Bokhällaren Lumlderg nu bewiljadeS denna för¬
man, komma andra Tienstemän efter, med lika beskaffade
pretentioner. Jag kan säledeS ej bifalla Lmrcllrm-gs ansök,
n.ng, och yrkar frägans äterrcmilttrande till Banco,Ulskotlet.
Den 21 Mars.
55
Nils Ltrillstluml frän Wester-Norrland: Lika medvall
Xrveigtrerglc sinner jag betänkligt att bifalla 8uncjk>erZs
ansökning. Rikets Ständer skulle lätteligen kunna göra sig
skyldige till en orättwila. När Atzistance-Contoirets Tjen¬
stemän indrogos, singö dehe ätnöja sig med pension efter
innehafwande lön och de andre icke löntagande endast med
gratificationer. Enligt wäckt motion wid tunna Riksdag
skulle möjligen Nummer-Lotteriet kunna komma att upphöra.
De i detta Werk konstituerade Tjenstemän, hwilka nästan alla
innehafwa andra tienster i Staten, kommo dä med ansöknin¬
gar om pension efter innehafwande inkomster. Wore preju-
dicatet en gäng gifwet, mäste det i ena, som andra fallet tje¬
na till efterrättelse. Föliderne Lro pätaglige. Slals-Cosian
kom ej att winna derpä, om Rikets Ständer, som böra
handla consequent, biföllo ifrägawarande memorial. Om
en dylik princip etablerades, kunde lätteligen de, som hafwa
börd och förespräkare, i förberörde afseende skaffa sig för¬
mäner, som ej tillkomma andra. Jag yrkar jemwäl äter-
remib.
Hans lansson frän Elfsborgs Län förenade sig med
föregäende talare, Lfwen af det skäl, att Utskottets förslag
offer en retroaktiv utbetalning, hwartill dan i hwad fall
som helst ej ansäg lempligt lemna sitt bifall.
De fleste af Ständet hördes häruti instämma; och se«
dan Ständet beswarat Talmannens proposition till bifall
af memorialet med Nej, blef detsamma jemte nu afgifna an,
märkningar, till Banco-Utskoltct älcrremilteradt.
§. 9-
När till widare åtgärd förekom Longi OuclmuucjsLons
frän Halland, sedan den 18 dennes pä bordet bwilande
yttrande i anledning af vice Notarien Martins utnämnande
56 Den 21 Mars.
till Ertra Caneellist medarfwode; tillkännagaf Venge Onst-
mnucksson att nämnde yttrande endast haft till syftcmäl
att erinra derom, det ej Tsenstemanna-personalen i Elän¬
det onödjgtwis ökades. Han wille emedlertid nn endast
halma i Protokollet anmärkt den hemställan, att när be<
hofwel päkallar flere Tjenstemäns tillsättande, bör Secrete-
raren derom göra anmälan hos Ständet.
Z anledning af lobsn laoob kinborg» derom gjorda
framställning, fann Ständet annat tillgörande i följd af
Vongt Ouclmunrlsson» yttrande icke erfordras, än att det,
samina mä i Protokollet antecknas.
§. 10.
Följande till Ständet ankomne Utlätanden blefwo nu
lagde pä bordet, nemligen:
Stats-Utskottetö
N:o 19, i anledning af erhällen äterremitz af Utskottets
Betänkande N:o 10.
N:o 20, angäende Källands Härads innewänares rät¬
tighet att erhålla utsyning pä Kronoparken Rädaäs.
N:o 22, angäende rättighet för ätflillige Härader inom
Skaraborgs Län till utsyning pä Kronoparken Halle- och
Hunneberg.
N:o 2Z, angäende wäckt fräga om de till boställen ät
Chefcrns för Blekinge och Södra Möre Batsinans-Compag-
nie upplätne Kronohem mans försäljande till Skatte m. m.
N:o 24, i anledning af sökt eftergift af det staden
Oregrund bewiliade läne-understöd m. m.
N:o 25, i anledning af wäckt förslag om anläggning
af Inrättning för Trädgäids-vdlingen till minne af kinn,6.
Den 21 Mars. 57
N:o 26, angäende ett förestaget läne-understöd af all¬
männa medel för en ny wäg emellan Boräs och Fläskjum.
Bewillnings. Ut skottets
N:0 2, med äterlcmnande af laban karsson» frän
Upsala Län motion, angäende beswär öfwer Markegängs-
tarorna.
§. 11.
Enligt utfärdadt anslag, anstäldes nu wal till den
Nämnd af 12 Ledamöter inom Bondc-Ständet, hwilka,
jemte ett lika antal frän hwarje af de öfrige Riks-Slän,
den» enligt 103 tz. Regeringens-formen, ega att wid sam¬
manträde i dag, genom omröstning afgöra, huruwida nå¬
gon bland Högste Domstolens Ledamöter bör frän »lösnin¬
gen af Konungens Domsrätt uteslutas.
Ständet beslöt, att 4 Ledamöter, hwilka erhälla flesta
rösterna, näst efter de 12 till Nämnd walde, skulle utses
att wara Suppleanter, ifall behofwet fordrade deras bi¬
träde.
Efter det förutnämnde 103 §. af Regerings,formen,
samt 64 och 71 §§. Riksdags-Ordningen, blifwit af Se,
creteraren uppläste, uppropades Sländets Ledamöter i be,
hörig ordning, derwid flutna voteringssedlar inlcumadcs.
Wid votcringssedlarnes öppnande, och sedan femton
af deni, säsom märkta och för felaktiga namnteckningar,
blifwit caflerade, bcfunnos följande hafwa blifwit utsedds
till Ledamöter i Nämnden, nemligen:
Hans lansson frän Elfsborgs Län, med 74 röster.
8ven Henrlin frän Äronob-rgs Län, med 74 röster,
Nils karsson frän Södermanland, med 73.
58
Den 21 Mars.
lollan lacoll llutllerg frän Norrbottens Län, med
73 röster.
kroärio von Aveeigllel-gle frän Skaraborgs Län, med
69 röster.
Ouslat kernllsrft ^ppelivist fran Blekinge Län, med
68 röster.
Vice Talmannen ker blriesson med 66 röster.
pustors ^.llstersson frän Skaraborgs Län, med 66
röster.
kmigl Ouftmunstsson frän Halland, med 64 röster.
koler kerssön frän Äoclforst, Jönköpings Län, med
63 röster.
kristers Niisson frän Östergöthland, med 62 röster.
lonas ^lancier frän Wermland, med 50 röster.
Närmast i röstantal moro kor Lslllslröm frän Stock¬
holms Län, med It röster. Ola korsson frän Gefleborgs
Län, med 11, lollan Olofsson frän Stockholms Län, med
10, samt Hans Hansson frän Götheborgs och Bohus Län
och kria vilsson frän Jemtland, med hwardera 9.
Efter »verkställd lottning emellan källlström och Ola
kersson, sanitemellan Hans Hansson och lblrio lellsson,
blefwo de 4 förstnämnde, i den ordning de här ofwan upp,
tagas, Sup-pleanter.
Protocolls-Utdrag härom uppsattes genast och justerades.
§. 12.
Föredrogs Stats-Utffottets memorial N:o 30, inne»
hällande anmärknings-anledning emot Stats-Räder och Fö¬
redraganden för Kammar, samt Handels- och Finame»
Ärenden.
Remitterades till Constitutions-Utffottet.
Den 21 Mars. 59
Protocolls-Utdrag härom blef genast uppsatt, justcradt
och expedieradt.
§. 13.
Föredregs och upplästes följande, frän Högloft. Rid»
derffapel och Adeln ankomne, med öfrige Riks-Ständen
communiccrade motioner, nemligen:
1:o Landshöfdingen Friherre k. kvr-rmers, om inrättan,
de af ett Landtbruks-Jnstitut pä Ulltuna Äongs-Ladugärd;
2:o Herr landes, angäende Penitentiair-systemet, ät-
följd af projcct och kostnadsförflag till en Corrections-in-
rätining ester Pensploaniska systemet;
3-o Densammes om inköp af Gottländffa Sandön,
för att der anlägga en Straff, och Eorrections-inrätlning;
4»o Herr Premier-Lieutcnanlcn Oxellnsvucls, angående
näringsfriheten;
5:o Friherre bl. Hamiltons, om näringsfriheten;
6:o Herr l. O. Wsernsleftts, angäende Fourage-fLrsälj-
ning w!d Kongl. Majus Hofstall;
7:o Grefwe Daviel kräliolls, om reduction af Skatte¬
beloppen.
Deste motioner blefwo lagde till handlingarne.
§. 14.
Genom ankomne Protocolls.Utdrag underrättades
Ständer
Att Ridder sk apel och Adeln
Den 14 Mars,
Remitterat:
6o
Den si Mars.
Till StatS-Utskottet:
Herr st Dahlströms, Ouslsk Isoolr, yttrande i an¬
ledning af Grefwe ^nalearsvsrcks, Lsil Danria, motion om
kneckte-contractens förändrande.
Densammes yttrande i anledning af nämnde Grefwes
motion, om förwaltningen af ränte- och Kronotionde.anslag.
Friherre Djvrtas, Oustsl ^.stolk, yttrande i anledning
of Herr Dszchulls motion om ersättning till Rusthällarne
»vid Lif-Regementets Dragoner, för recryt, och remont-mötcn.
Till §ag-lltskottet:
Herr Hjertås, Dsrs, yttrande i anledning af Herr sk
Orut>IzLns's och Friherre Xsolrorvs motioner om bysätt-
ning, in. m.
Herr Itosen^vists, Dreclric Deonsrcl, oni skyldighet
för Hfwer,Stäth8llaren att inför Hof-RLtten smara.
Herr Hen ters vsr6s, ?er Allsin, om förinyndarskaps-
bcwis.
Herr von Dngeströms, Dsrs ^.ugusl, om förändring
i Jntecknings-Stadgan.
Grefwe .^nclrgrLvsrcls, Larl Denria, om Upphäfwan-
dc of Duclls-placatet.
Densammes, om förändring i 5 Cap. Mitzgernings-
Balken.
Densammes, om förändring i 6 Cap. Dito.
Densammes, om Återkallelse af Kongl. Päbndet den 7
October 1805, om dubbelt kroppsstraff för anfall 8 Mili-
tär-person uti uniform med sidogewär, m. m.
Grefwe Isutws, Oustst, om en Lag för de förhällan-
den, som bora iakttagas wid det föreslagna fängelset för
Pcnsylwansta mettzoden.
Dm 21 Mars. 61
Herr Declorschölcls, kohort theophron, VM prygel-
straffets afskaffande.
Till Allmänna Beswars. och Oeconomie-
Utskottet:
Friherre 8psrres, (larl, om förändring i flyttnings-
tiden för tjenstehjon.
Herr Koulersvsrsts, Ker ^stsm, om hällfkjutsens in¬
dragning.
Till Banco-Utskottet:
Herr kosenhlacls, Leinarst, motioner:
1:o rörande liqvid efter ursprungliga myntwärdet af wista
Läne-Banco-capitaler.
2:o angäendc prwscriplionstid för inlösen af wista utaf
Bankens sedlar.
Den 18 Mars,
Remitterat:
Till StatS-Utskottet:
Kongl. Mattts Nädiga Skrifwelse angäende en med
den föreslagna förändrade organisationen af Stats-Rädet
gemenskap egande fräga.
Till Banco-Utskottet:
Herr Kosenhlails, kernsrcl, motion VIN BaNco-wtN-
stens anwändande s6 pios usos.
Till Lag.Utskottet:
Herr kosoncsvisl, Drostric Deonarel, om större frihet
wid qwarnarö anläggande.
62
Den 21 Mars.
Friherre Lestorslröms, Iliuvc, om den uppenbara
kyrkopliktenS afskaffande.
Grefwe ^ncl»srsvsrcls, Larl Henric, om Upphäfwande
af Kongl. Päbudet den 10 December 1812 emot gemenskap
nied f. d. Kongl. Familjen, jemte Herr st Oslilstvöms
Ouslsk Iscod, med flereS yttrande i ämnet.
Till Allmänna Beswars- och Oeconomie,
Utskottet:
Herr von Lösens, 6eorg, motion om förändrade stad-
ganden i afseende vä lumpsamling.
Loos's, Lo Lliristisn,. angäende de utländska och in¬
ländska Lotterierna.
Herr Lagergrens, Austers, om inrättande af en Na«
turalhistorijk lection wid Gymnasierne.
Herr LräkenlijelMS, Ler Leiulrolck, om Stapelstads,
privilegier för Döderhults köping.
Herr Lergensträles, Claes Oabriel, 3:ne motioner om
inskränkning i Gesällwandringar, om förändring i tiden
för »väglagning, och vin förbud mot hränwinsförsäljning A
Gästgifwaregärdar.
Friherre Kaucliirolls, 7ol»sv Otto, om inrättande af
en Författnings-Comimtzion.
Grefwe ^.nekarsvLi-cls, Larl Henric, om ny in-
struction för Landöhöfdingar.
Beslutat:
Att wäija Opinions-Nämnd den 21 i denna mänad.
Högwördige Preste-Ständet:
den 14 i denna manad,
Remitterat r
Den 21 Mars. 63
Till Stats.Utskottet:
Doctor ^Vallins motion om anslag till Folkunderwis-
ningen.
Prosten 8tenlrarnrnars vin anstag till Kongl. Weten-
fkaps-Academiens Botanifla Museum.
Doctor Lexells om ett Stats-anslag af 1,000 R:dr
Banco för hwarje af de ären 1840, 1842 och 1844 bestäm¬
da sammavträven af Skandinawiska Naturforffare och Lä¬
kare.
Doctor ^.grells, om högre aflöning för Prowincial»
Läkaren i Ljusdals district.
Profesioren Lolmeers, om anflag för idkandet af sä-
dane studier, som egentligen icke tillhöra Academiska Exa-
menöämnen.
Till BewillningS-Utskottet:
Contracts-Prosten I^orstiiammars, om meddelande af
föreskrift, att afskrckter, som utaf Riks-Archiwet meddelaS,
icke mä pä stämpladt papper skrifwag.
Prosten Hällstens, alt Stämmoböterne mätte propor¬
tioneras efter Debctsedlarnes belopp.
Doctor Ljörkmsns, om förtydligande af Bewillnings.
Förordningens 2 Art. 26 §.
Till Banco,Utskottet:
Contracts-Prosten UsIIdccks motion om fortsatt ut-
gifwande i Rikets Ständers Bank sf skillingsscdlar.
Profetzorcn Leijers, att de uti Läne-Banken för from¬
ma Stiftelser insatta ouppsagbara eapilaler, mätte omskrif-
waS till deras ursprungliga warde.
64 Den 21 Mars.
Till Lag-Utskottet:
Prosten Lteuliommsrs, om ändring i Kongl. Förord¬
ningen den i7 October 1778, om qwinnaS rätt att okänd
foda barn.
Prosten Lsves, att bwarken spö- etter risstraff mä
ädömmas för första reson stöld.
Contracts-Prosten Låndbergs, om ändring i Kongl.
Brefwcn den 12 Januari i726 och den 2 Maj 1753 an»
gäende sammankomster i enflildta hus titt Gudaktighets»
öfningarS förrättande.
Till Allmänna Beswärö. och Oeeonomie-
Utskottet:
Prosten Ltenliammnrs, angående Folkunderwisningcn'
Prosten Nibeli,, angående Gärdfarihandlcns upphö¬
rande.
Prosten Lanstbergs, angående tillägg och förändring
i Kongl. Brefwct den 11 Juli 1811, rörande Krono-bref-
bäringen.
Profefforen öolmeers, om revision af de Academiffa
Constitutionerne.
Till Lag,Utskottet:
Profestoren Doctor Lexells, motion om förändring i
5 Cap. 4 §. Str. Bm.
Wällofl. Borgare-Standct
den 11 > denna manad,
Remitterat:
Till
Den 21 Mars.
65
Till Bewillnings-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Skrifwelse angående ett asser»
ftilde i Näver Committerade uppgiordt förstag till förnpad
Lull-Tara.
Den 12 i denna mänad,
Remitterat:
Till StatS-Utskottet:
Herr l-instströms motion om anstag af allmänna me¬
del till en Navigcnions.Skola i Wisby.
Herr (lbrisnernssonr, om arfwoden till RädhuS»Rät«
ter för behandling af Tullmäl.
Herr Westlinger, om löneförhöjningar till Landtstats»
Tiensteinännen.
Herr ketres, angående upphörande af ärligt Stats¬
bidrag till Sweriges Sta!s-Tidningg Redaktion^
Herr Norins, angående delegare-rätt för Rikets Stän»
ders Borgmästare uti Civil-Statens Pcnfions-JnrLttniog.
Till Lag,Utskottet:
Herr ksgges, med förstag till ett stadgande angäende
inteckning uti fartyg till säkerhet för penninge-försträckning,
hivilkcn göres lill fartygets inköp.
Herr Nobergs, angäende förestagna förändringar af
Concurs-Lagens 67 och 68 HH.
Herr kiorins, angäende ätgörder för det Lndamäl att
Norrbottniffa städernes fifkeri-näringsidkande Borgerffap
mä, fritt och ostördt fä tillgodonjuta Lagens bud i 2 Cap.
7, 8. 9 och 10 §§. af 1766 ärS Fisteri-Stadga.
Fjerde Landet. 5
66
Den 21 Mars.
Till Allmänna Beswärö- och Oeco no une¬
ll t s k o t t e t:
Herr klagges motion, angäcnde upphäfwande af Kongl-
Fvrordningarne den 24 Maj 1815 och den 24 Maj 1825
om Sweriges och Noriges handels-förhällandcn.
Herr Nobergs, med förslag att Rikets Ständer mä
underdänigst anhälla on, upphäfwande af afgiften för far¬
tyg, som passera Elfsborgs fästning.
Herr kkwgarclts, om förändring i Kongl. Stadgan den
28 November 1835 om hwad wid sjöfart inrikes orter
emellan iakttagas bör, saint om inrikes Tullförpassning och
Tullbewakning.
Herr Lbrislierussons, augäcnde förändringar uti Post»
Författningarne.
Lades till handlingarne.
Ståndet ätssiljdcS kl. 2 e. m. I7t su^ra
lii tigern.
Den 26 Mars.
NIenuin kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Protocollet för den 21 i denne mänad justerades,
tz. 2.
i
Dä i enlighet med Ständcts sistlidne kleni-dag fatta¬
de bcstut, de uti Consiitutions-Utskottet, sedan den 6 i den¬
na manad pä bordet hwilande memorial N;o 5, upptagne
frän 1834 och 1835 Srenö till innewarandk Riksdag hän.
Den 26 Mars.
67
skjutna Grundlags-Sndrings.förslag, nu skulle till afgörande
företagas.
Talmannen tillkännagaf, att wid den sistlidne gärdag
hällne Talmans-Confercnccn, blifwit öfwerenskommet atr
de bland ifrägawarande Grundlags-förflag, hwilka afsäga
förändringar i Representationen inom det ena eller antra
Riks-Ständet, skulle af de öfrige Ständen förbigås och lem¬
näs hwilande intilldess det Ständ, hwarS intresse närmast
wore i fräga öfwer förslaget, faktadt beslut, och sadant med¬
delat Meb-Ständcn, hwilken åsigt Talmannen förmodade
Ständet delade.
Nils Lteinclluncl frän Wester-NorrlandS Län: För min
del skulle jag anse lemvligast, att sädane GrundlagS-Sndrings-
förstag, som förclrädeswiS röra ettdera bland Riks-Ständen,
serskildt blifwa af de öfrige bifallna och att samma Ständ
sälunda finge sig öfw.rlemnadt, att ensamt antaga eller
förkasta dylcke förslag.
Ikans lanssorr frän Elfsborgs Län: Det kunde witzer-
ligen gä an att behandla nyss omförmälde förflag, pä sätt
8trincl1un6 förestagit, men wid sista Talmans-Eonfercnccn,
der jag jemwäl war tillstädes, anfägs geannlagenhelen for¬
dra, att det bland RikS-Ständen, dwilkct ett Grundlags-
ändrings-förstag kunde närmast röra; finge dcröfwer först
fatta beslut; och dä icke såsom alldeles giswct torde kunna
antagas, att de öfrige Ständer» finnas bewägne att för
deras del obehindradt godkänna dylcke förslag, tror jag
bäst wara, att med defammas behandling sä tillgår, som
Talmannen nu upplyst, att i Talmanö-conferencen bliswit
öfwerenskommet.
Ltrmclluncl: Jag Sr ingalunda bland dem, som wilja
»vidtaga ätgärder, hwilka kunna orsaka de respective Med-
Ständcns missnöje eller olägenhet, utan ästundar twertoin,
68
Den 26 Marö.
vtt, sä widt möjligt är, > allt kunna gä deras önskningar
till mötes; men vin nyssnämnde Grundlags-Sndrings,förslag
sä behandlas, som jag föreslagit, tror jag Med-Ständen
dermed wara bäst bclätne, ty beslutandet öfwer deras in-
trctze, som under samma förslag kan wara beroende, blefwe
dä i sjelfum wcrkct ät dem sjestwe öfwerlemnadt.
2Lnckors Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag kan ej
inse till hwad detta kunde tjena att nu uppskjuta eller för-
bigä nägot af de lill afgörande öfwerlemnade Grundlags-
LndringS-förflagen, och hemställer derföre, att desamma ailä
föredragas i den ordning, de i Constitutions-UtskoltctS me¬
morial Sro upptagne.
Hans stansson: Sättet för ifrägawarande Grundlags-
Lndrings-förflags behandling Sr icke sä alloeles utan wigt,
som man synes föreställa sig; ty om t. ex. frägan om ut¬
sträckt Representationsrätt inom hwartdera af de tre ofrälse
Ständen af de öfrige Ständen affläs innan det Ständ,
inom hivilker en sädan utsträckning skulle cga rum, fäkt
deröfwcr fatta beslut, wore ett bifall till Förslaget af detta
Ständ ändamalslöst, oaktadt frägan detsamma uteslutande
rörer.
kelar persson i Ädelfors frän Jönköpings Län förenade
sig med Ikans stansson, hworemot Lric persson frän Gefle»
borgs Län instämde med Ltrincklnnck och Ankers Anckersson.
Ois stensson frän Blekinge Län: Dä Talmannen och
Hans stansson, som ifwcrwarit sista Talmans-Conlerencen
upplyft, att deri blifwit öfwcrenskommet, del de nu omför»
malde GrunbtagS-Lndrings-förslag stola först behandlas af
det Ständ de närmast röra, och de öfrige RikS-Ständen
sannolikt ställa sig denna öfwerenSkommelse till efterrättelse,
kan jag ej inse, hwarföre Bonde-Ständet skulle afwika der»
Den 26 Mars.
6Y
ifrän; och att, säsom en Ledamot förestagit, obetingad! god¬
känna alla sadane förslag, för att sämcdelst öfwerlemna
deras antagande eller förkastande ät det Ständ ensamt, som
desa röra, kan jag sä myckel mindre godkänna, som alla
ärenden böra hos hwarjc Ständ afgöraö efter bästa öfwcr-
tygelse.
Lle^stan Anckersson frän Stockholms Län förenade
sig med Ltrinckiunck, och Henrie Hansson biträdde den me¬
ning Hans stansson yttrat.
6ustal Lernirarck H.^pelczvisl frän Blekinge Län: Lika
med dem som päyrkat att bese Grundlags, ändrings-förflag
mä hwila intilldess desamma blifwit afgjorde inom de eller
det Ständ, hwilkas intressen de närmast röra, anser jag ei
lempligt, att genom förslagens nu företagande, gä desse
Ständ i förwäg.
Nils persson frän Södermanlands Län: Dä det ej
allenast blifwit öfwcrenskommit i Talmans-Conferencen, utan
ock alltid tillförene warit praxis, att de GrundlagS-ändrings-
förflag, som förcträdeswis röra ett bland RikS-Ständen,
af deni förut behandlas, och att de öfrige Ständen ej före-
tagit sädane Förslag till afgörande förr, än förstnämnde
Ständs deröfwer fattade beslut blifwit kändt, kan jag ei
inse, hwarföre nu skulle med dylika förslag annorlunda för¬
faras. Jag yrkar derföre, att desamma mä sä behandlas,
soni i Talmans-Conferencen blifwit öfwerenskommet-
stoliannes Anckersson och 8ven Isacsson frän Calmar
Län, Olok stacobsson frän Södermanlands Län och Nils
porsson frän Orebro Län instämde med Nils persson
frän Södermanlands Län.
Ständer beslöt att de ibland ofwanberörde, genom
Constiiutions-UtjkottetS memorial N.o 5 öfwerlemnade Grund¬
70
Den 26 Mars.
lags-Sndrings-förflag, som företrädeswis kunde röra nägotde,
ra af Riks-Ständen serstildt, skulle förbigäs och blifwa hwi-
lande intill deh samma Sländö deröfwer fattade beslklt hoS
Bonde-Ständet bliswit kändt.
Hfrige i Constitutions-Utfkottets ofwanberörde »nemo»
rial N:o 5 framlagde Grundlags-ändrings-förflag blef här»
efter föredragne i följande ordning, nemligen:
Adje Punkten. Förslag till ändring i 22 §. Rege-
rings-Formen angående det antal af Högsta Domstolens
Ledamöter, som böra wid mäls handläggning tillstädes wara.
Dsrs Darsson frän Elfsborgs Län: Ehuru jag icke
kan annat Sn medgifwa, det jag saknar tillräcklig insigt för
bcdömmandet af detta Smne, här jag likwäl trott mig finna
att den föreslagna förändringen af förewarande grundlags»
paragraf 8r onödig och jemwäl onvttig, enär genom deg
antagande arbetsordningen hos Högsta Domstelen skulle
blifwa desto trögare än den hittills warit, som ett större
antal Ledamöter borde öfwerwara hwarje mäl; jag hcmstäl,
ler derföre, att förslaget mä ogillas.
klans kansson frän Elfsborgs Län: Jag deremot an,
ser förslaget nyttigt och ledande till motsatsen af hwad Dars
Darsson uppgifwit, tv dä, efter detsamma, icke för nägot
»näls afgörande erfordras flere än sex af Högsta Domsto¬
lens Ledamöter, är den oförhindrad att arbeta pä 2 divi¬
sioner, hwilket torde wara af behofwcl päkalladt, och skulle
ckomma att genom den pästyndade handläggning af »nälen,
som deraf blefwe en följd, för rältssökande »nedföra de
största fördelar.
kolian kacok» klutkerg frän Norrbottens Län: Jag
instämmer med klans kansson och anser nu ifrägawarande
förslag destoheldre böra antagas, som Högsta Domstolen
Den 26 Mars.
71
derigenom komuier att nndmika pröfningen huruwida »nä¬
len äro af wigtigare bcstaffcnhet, sä att, pä sätt för när-
warande stadgadt Sr, ett större antal Ledamöter böra det»
samma öfwerwara.
Dars Darsson: Jag har redan nämnt, att jag icke eger
tillräcklig kännedom i ämnet, för att kunna rikligt bcdöm-
»lia detsamma; och har derföre ptlrat mig utan allt anspräk
pä ofelbarhet. Hwad beträffar swärigheten att bedöma hwil¬
ka af de hos Högste Domstolen förekommande mäl äro af
»vigtig beskaffenhet, sä torde densamme efter min tanka icke
wara serdeles stor, enär till dylika mäl icke lärer räknas
annat än liks-saker.
krestrio von ^voigbergle frän Skaraborgs Län: Jag
anser vet nu framställda förslaget wara fördelaktigt och än»
damälsenligt, ty enligt detta Lr olla Högsta Domstolens
Ledamöter oförhindrade att deltaga i ett och samina mäls
afgörande, och jemwäl satte i tillfälle, att fördela sig pä
2:ne divisioner. Att, säsom hitintills warit fallet, en serskild
Lagbestämmelse stall ega ruin för afgörandet af wigtigare
mäl, anser iag desto olempligare, som enligt min tanka alla
hos Högsta Domstolen förekommande Srender äro af »vigtig
beskaffenhet.
?er Hansson frän Wermlands Län och Dpllrainr
Darsson frän Elfsborgs Län instämde med dem, som talat
för förslagets antagande.
Ifrägawarande förslag blef härefter af Ständet god»
kändt och antaget.
4:de puncten. Förslag till ändrad redaktion af 29 §.
Regcrings-Formcn, rörande Erke»Difkopö» och Bistopswal-
Bifölls.
72 Den 26 Marö.
5:re Punkten. Förslag till stadgande om Lagtima Riksdags
Återkomst pä bestämd tid, med deraf följande ändring i 4g
Z RcgeringS-Formen och 2 Z. Riksdags-Ordningen.
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Dä just pä an,
tagandet eller förkastandet af detta Grundlagö-SndringS-
förslag beror vet frän sista Riksdagen jemwäl hwilande,
men frän Constitutions-Utskottet ännu icke insända förslag,
rörande Urtima Riksdagar och deras föremäl, saint desse
förslag säledes ega nästan oskiljaktigt sammanhang, kan jag
icke annat än afstyrka det förstnämndes eller nu förewa,
rande förslags antagande. Att Riksdagarne komma akt
börjas i Oktober mänad skulle eljest, esler min öfwertvgelse,
icke wara utan förmän, ty de kunde dä slutas under pä-
följande Maj, hwarigenom, för de Representanter, som ega
Landtbruk, bereddeS tillfälle, att under den för detsamma
wigtigaste tiden ak äret derät egna uppmärksamhet.
Austers ^.ostersson frän Skaraborgs Län: Jag kan
ej bifalla detta förslag, ty det medför, efter mm tanka, icke
nägon nytta, men skulle ätminstone orsaka den olägenhet,
att nästa Lagtima Riksdag komnie att inträffa 9 mänader
sednare, än den, efter nu gällande GrundlagSstadgande bör
börjas; ty om förslaget antages, skulle Lagtima Riksdag ej
infalla förr Ln i Oktober mänad 1845.
kroärie v. sweigbergk frän Skaraborgs Län: Enär
förslagets antagande skulle medföra inskränkning i Rikets
Ständers Rätt, att ä nu stadgad tid sammanträda till
Riksdag, kan jag ej biträda detsamma. Dä wid den för¬
beredande sammankomst, som i gär höllö af ätskillige bland
Ständernas Ledamöter, yttradeS att, enligt nu gällande
Grundlagar, kunna Ständerne till Lagtima Riksdag sam.
Den 26 Mars.
73
manträda i Januari mänad 1844, ansägS sädant säsom pa,
radoxt, men wid närmare eftersinnande torde det icke allde¬
les sakna grund, ty enär Grundlagarne stadga, att Rikets
Ständer skola sammankomma hwarl Femte är, ulan att ti,
den pä äret närmare bestämmes, är det tydligt, att sedan
Femte äret ingätt efter det den sist hällne Riksdagen sl»-
tadeS, ny Lagtima Riksdag kan börjas, och att följaktligen,
enligt nu gällande Grundlagar, endast Fyra är och en eller
annan dag af det Femte erfordras säsom mellanrum frän ena
Lagtima Riksdagen till den andra. Detta är en förman som
genom det nya Lagförslagets antagande skulle försw-nna,
och jag kan derföre icke annat Ln ogilla detsamma.
Nils Llrinstlunst frän Wester-Norrlands Län: Äfwen
jag afstyrker förewarande förslags antagande, ty dä deri
föresläs, att Rikets Ständer skola owilkorligen sammanträ¬
da till Lagtima Riksdag hwart 5:te är. utan att den tid
Riksdagarne pägä, fär afräknaö, skulle lätteligen kunna in¬
träffa, alt Riksdagar komme att hällas hwart 4:de, eller
kanske till och med hwart Z:dje är. Sädant anser jag icke
gagneligt, och önskar derföre, alt det nu gällande stad,
gandet om tiden för Riksdagarnes hällande mä bibehällas.
Riis kersson frän Orebro Län: Eburu jag icke anser
m>g kunna tillstyrka bifall till detta förslag, kan jag likwäl
icke neka, det jag anser fördelaktigt, att Riksdagarne finge
börjas i Oktober mänad.
Riis kerrman frän Södermanlands Län:' I motsats
till de utaf Ltrinstlunä för förslagets ogillande yttrade stät,
nemligen att Riksdagarne stalie inträffa för ofta, will jag
afslä förslaget, pä den grund, att sä wäl enligt detsamma,
som efter nu gällande Grundlagar, Riksdagar allt för säl-
län fä ega rum. Dä de fleste af Nationen med skäl Sro
/
74 Den 26 Mars.
af den tanka, att Riksdagar böra hällas minst hwart tre¬
dje är, och förslag dertill snart är att frän Constitutions-
Utskottct förwänta, anser jag alldeles onyttigt att bifalla
förcwarande förslag och dcrä begära sanction hos Kongl.
Maj:t, som dymedelst skulle kunna förledas att tro, det na¬
tionen ej önskar akt fä Riksmöten hällne oftare Sn som
nu sker.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Jag Sr till alla
delar förekommen af lMs karsson, och ogillar förslaget af
alldeles motsatta motiver med Ltrinstlunst; jag önskar att
Riksdagar mä hällos minst hwart Z:dje är, emedan jag Sr
öfwenygad, att de mänga olägenheter, som orsakas wid
RegeringSärendernas behandling under de länga mellanti,
berne frän den ena Riksdagen lill den andra, derigenom
skulle förswinna.
I-ars I-srsson frän Elfsborgs Län: Dä Niksdagarne,
enligt detta förslag icke skulle ätcrkomma oftare än genom
nu gällande Grundlagar ar stadgadt, men genom förslaget
är Ständerne betagen den rättigheten de nu cga, att uti
Riksdagsbesluten sjelfwe bestämma dagen för päföljande
Riksdags början, och en förmän för Ständerne pä sädant
sätt gär förlorad, afstyrker jag förslaget, och anser bäst, att
wid det gamla stadgandet sär förblifwa.
chrostrio von ^rveigdorgir: I anledning af den utaf
Luinklluncl yttrade äsigt, att genom sörewarande förslags
antagande, Riksdagarne skulle inträffa oftare Ln hitintills
egt rum, fär jag erinra, att sädant desto mindre kan blif,
wa fallet, som, pä sätt lag förut nämnt, efter nu gällande
stadgande, Lagtima Riksdagar kunna hällas efter en niel,
lanrymd af endast fyra och någon den ringaste del af det
femte äret, dä deremot i förslaget är stadgadt, att Lagtima
Den 26 Mars.
75
Riksdag stall börjas i Octobcr mänad hwart femte är och
sälcdes icke förr än efter minst fem fulla ärö förlopp frän
den söregäende Riksdagens stut.
lollan chrestine v-stlöt frän Elfsborgs Län: Jag ogil.
lade Lfwen det framställda förslaget, men ej af enahanda
bewekclsegrund som Ltrinstluust, utan twärt om för alt fö¬
rekomma, det mellanliderne frän ena Riksdagen till den
andra icke mä blifwa ännu längre, Sn de hitintills warit.
Jag skulle önsta, om möjligt were, att Riksdag mal¬
te hällas hwartannat är.
Lnstsrs ^nstersson frän Skaraborgs Län: Frägan VIN
förkortandet af mellantiden frän ena Riksdagen till den an¬
dra hörer wäl icke egentligen hit, men dä denna frlga nu
blifwit wäckt kan jag icke underläta att tillkännagikwa, det
jag högligen önskar att Riksdag lomme att hällas hwart
tredje är.
Discustionen ansägs slutad och förslaget blef af Stän¬
der ogilladt.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: I sammanhang
med det denne dag hoS Bondc-Ständet handlagda, uti Con«
stitutions-UtskoltetS Memorial N:o 5 uppgifna och frän sist-
lidnc till innewarande Riksdag hänstjutna Grandlags,
ändrings-förflag lill stadgande om Lagtima Riksdags äler,
komst pä bestämd tid, sär jag härmed wördsamligcn yrka
och förestä, att under innewarande Riksdag ofördröjligen
mä af Ständerne fallas beslut om dagen för nästkomman¬
de Riksdags början, pä dek att icke efter förloppet af de
syra mänader, under hwilka denna Riksdag grundlagsen-
ligt kan fortfara, densamma mä upplösas, utan att da,
gen för början af ten nästkommande Riksdagen blifwit be¬
stämd.
76
Den 26 Marö.
lHeckrlo V. Lweigberglc: Jemte det jag instämmer i
hwad llsns lansson nu yttrat, fär jag, i sammanhang
dermed, föreflä. att tiden för början af nästa Riksdag mä
bestämmas till den 15 Januari 1844.
tians Iansson» och von Aweigborgks nytzberörde yt¬
tranden blefwo, pä flere Ledamöters begäran, hivilandc pä
bordet.
7:Ve Puncren. Förflag till Redactionöförändrjng af 50 tz.
Regerings-Formen och Z §. RiksdagS-Ordningen, angående
jiällek för Riksdags hällande. OgilladeS.
8:Se puncken. Förflag till ändring i 45 och 81 tz. Rc»
gerings-Formen somt 29 Riksdags-Drdningen, rörande
sältet för behandlingen af Grundlagsändringsförflag.
Kils 5trinstlnn<l frän Wester-NorrlandS Län: Jag kan
ej inie att detta förflag Lr bättre än de stadganden, som
förut finnas, och kan derföre icke biträda detsamma. Skulle
nägon wilja tala för förflagetS antagande, önskade jag, att
han wille upplösa, i hwilka delar det kan ega företräde
framkör de stadgande» som uti ifrägawaraude afseende för
närwarande är gällande.
lians Iansson frän Elfsborgs Län: Förflaget är sä
wida bättre än de förra stadganderne, som de twctydighc-
tcr de sednare innehålla, genom det förstnämnde blifwa
undanröjde; jag tillstyrker derföre betz antagande.
Ltrimiluuci: Jag hörde wäl uppgifwas att de nu gäl-
lande stadganden skulle innehälla twetydigheter, som före-
warande förflag wore ämnadt förekomma, men dä jag sjelf
icke kan inse sädant, och jag icke fick weta, hwari detza twä-
tydighcter bcstä, mäste jag widblifwa min förut yttrade
tanka, att förflaget ej förtjent» alt antagaö.
Den 26 Mars. 77
Hans lansson: Hwar och en som will göra sig mö-
dan att jemnföra 56 och 81 Regerings-Formen samt
29 H. 1 »tom. Riksdags-Ordningen, med nu ifrägawaraude
förflag, skall lätt kunna inse, hwilka twetydigheter samma
innehälla, och att dehc twetydigheter, genom förflagetS
antagande, skulle undanrödjag. Jag widhaller min förut
yttrade mening, att detta förflag bör antagas.
Ltrinfllnnel: Jag anser det nya förflaget wara mera
inwcckladt och otydligt än de Grundlagsstadganden, i hwil,
kas ställe det Lr framstäldt, och jag uoprcpar derföre mitt
första yttrande, akt jag afflär samma förflag , samt yrkar bi¬
behållandet af berörde stadganden, säsom tyd.igare och mera
lättfattligt.
lolran lacol» limberg frän Norrbottens Län: Upplys-
ningswis fär jag nämna och crindra alt ifrägawarande för¬
flag förliden gärdag blef godkändt uli den förberedande sam¬
mankomst, som dä hölls för ökwerläggning rörande de i
Constilutions,Utskottets nu förewarande memorial N:o 5
framställde Grundlagsändringsförflag.
Discutzionen förklarades nu wara flutad, och som Tal¬
mannens proposition pä bifall till Constitutions-Utskottets
ifrägawarande förflag, beswarades med bäve ia och nej samt
votering yrkades, sä uppsatleS, justerades och anflogS föl¬
jande voterings-proposition:
Den, som bifaller det frän sistlidne Riksdag hwilande,
uti 8:de puncken af Constitutions-Ucstottcts memorial Nw
5 intagna förflag rörande sättet för behandlingen af Grundlags-
ändringsförslag, röstar Ja.
Den det ei will, röstar klej.
Winner Nej, sä är förflaget ogilladt.
78 Den 26 Marö.
Voteringen» svin i wänlig ordning försiggick, utföll med
45 och 51 Nej, hwadan förslaget, rörande sältet för
behandlingen af Grundlagsändringsförstag war ogilladt.
Emot förestående beslut reserverade fig klans lansson,
l. k. Oallot, koler Olsoson, llenrio Ilsnssou, Opbraim
Ifarsson och lobannos kolersson frän Elfsborgs Län, Nils
karsson och OIol lacobsson fran Södermanlands Län,
luckors Anckersson, kreckrio v. Lweigbergli och 8ven An¬
ckersson frän Skaraborgs Län, vice Talmannen ker Lries-
son, kor llansson och Magnus kr^ebberg frän Werme
lands Län, lohan laoob limberg och laban Anckersson
lmnckberg frän Norrbottens Län, Nils kersson, llenrie
Anckersson och kebr kersson frän Örebro Län, laban
Olsson frän Gefleborgs Län, ker Sahlström, laban
Augnst Letterberg, laban Olsson och Stephan Anckers¬
son frän Stockholms Län, laban Olof Wickegron och
Onslak ketersson frän östergöthlands Län, kongl Ouck-
rnuncksson och Oavick Anckersson frän Hallands Län, ker
Matsson frän Wester-Norrlands Län, Sven llsnrlin frän
Kronobergs Län, Sone kersson och Obristen Anckersson
frän Malmöhus Län, Häkan Nilsson och ker kahlsson
frän Christianstads Län, Oickrik Weström, kristers Ols¬
son, e4nckers Oöransson och Orre Anckersson frän Stora
Kopparbergs Län, llans llansson frän Götheborgs och
Bohus Län samt Mans Mänsson frän Calmar Län.
Härefter föredrogs ett frän Constilutions-Utskottct
denna dag ankommet Memorial, med tillkännagifwande, att
uti de af Ukstottct uti Memorialet N:o 5 öfmerlemnade,
frän förra Riksdagen hwilande GrundlagsändringSförslagen
N:o 9 Lc 10, litt. B. ordet "Postmedlen" blifwit uti den
nya förcslagne redaclioaen uteglömt, och att samma redac.
Den 26 Mare.
79
tion, enligt förre Riksdagens Constitutions-Utstotts uti dest
Memorial N:o 28 afgifna, af samtliga NikS-Sländen god¬
kände försiag rätteligen borde lyda salunda:
B.
Regeringk-Formen §. 60, Irsta period: Till detza sed,
nare räknas — Postmedlen, afgifterne för stämplaSt
papper och för bränwinsbränning samt hwad ätaga.
9:o och lO:o. Förstag lill ändrad Redaktion af 60 §.
Regerings-Formen, i fräga om ätffillige Bewillnings-afgif-
ters benämning.
Ola loppsson frän Blekinge Län: De nu gällande stad,
ganderne, i hwilkas ställe delta förstag är faststäldt, anser
jag wara tydligare och Sndamälsenligare Ln förflaget som
ut! dest sista del är otydligt och inwcckladt, och jag kan icke
bifalla detsamma.
Ilans lansson frän Elfsborgs Län: Egentliga skillna¬
den emellan detta förstag och nu gällande ut! 60 f. Rege¬
rings-Formen, är den, att ordet "Landtull" uir förflaget är
uteslutet. Detta är ock gansta rigtigt, enär nägra Landt»
tullar numera icke finnas. Hwad den af Ola leppson
anmärkta otydl ghcten uti förslagets sednare del beträffar,
sä om en sädan »verkligen skulle förcfinnas, hwilket jag dock
icke kan inse, kunna förflagctS twenne afdelningar Litlr. A.
och B. alltför wiil ätskstjaS, saint den ena antagas och den
andra förkastas.
Ola loppsson: Jag will wistcrligen icke att Landt-tul-
lar stola finnas. DeHa hafwa warit afskaffade allt sedan
är 1809, och ehuru ordet Landl-tull stätt qwar i 60 §.
Regeringsformen, har likwäl nägon olägenhet deraf, icke
egt rum. Jag sär dock förklara, alt, hwad första delen af
detta förstag beträffar, jag icke twekar att antaga densam¬
80
Den 26 Mars.
ma, men enär jag trott mig finna, att den icke lempligen
kan skiljas frän den sednare, som, efter min tanka, icke är
»välgrundad, har jag ansett bäst, att förslaget i sin helhet
blefwe förkasiadt.
kolian Iscob Kurberg frän Norrbottens Län: Just
derföre att Landt-tullarne sedan är 1809 blefwo afskaffade,
har den föreslogne förändringen blifwil nödig, och jag an¬
ser förslaget böra bifallaö.
Nils 8trin<llun<1 frän Wester,NorrlandS Län: Att
ordet "Landt-tull" i Grundlagen ännu Sr bibehället, Sr,
efter min tanke, icke sä olempligt. — Dermed kan icke före
stäs annat Ln motsatsen af Sjötull, och dä en stor del af
gränsen mellan Swerige och Norrige samt nägon del af
gränsen emot Rosland utgöres af land, kunna ock de derä
befitlige tullar, lempligen kallas Landt-lullar; men dä ifräga-
warande förslag i öfrigt, efter min tanka, är otydligt uti
betz sednare del, samt förslagetS förra och sednare delar
icke lempligen lära kunna ätstiljas, finner jag mig icke bö¬
ra antaga detsamma.
Ms persson frän Södermanlands Län: Dä Lank-tul-
lar inom Riket för närwarande icke finnas, kan jag icke
annat Sn anse olempligt, att ett stadgande derom är bibc-
hället i wära Grundlagar. De af Llrincklunck omnämnde
Tullstationer pä gränserne emellan Swerige, Norrige och
Rydland, kallas rätteligen "Gräns-tullar" och Lro af helt
annat spftemäl och beskaffenhet, Sn de förre Landt-tullar»
ne. Jag anser sörewarande förslag böra uti des förra del
antagas; sednare delen deremot, som lätteligen kan fränskil»
jaS, mä gerna förkastas.
Austers
Den 26 Mars, 81
^nclers ämclai-sson frän Skaraborgs Länl' Jag är
förekommen af Kils porsson,' som fullständigt utwccklat
dr skäl jag ämnade anföra. Om förslagets 1 och 2 afdel-
ningar ej kunde utskiljas, skulle jag ej »vilja antaga det¬
samma; men dä sädant lätteligen kan ske, godkänner jag
ten 1 afdelningen, m?» ogillar deremot den sednare.
lobunnes Lliristollcrssoi» frän Kronobergs Län: Enär
förslagets 1 och 2 delar kunna ätstiljas, anser jag lemp-
ligt alt den förra onlages, enär ordet "Landt-tull" deruti
Lr uteslutet och nägot stadgande icke bör finnas, som ej har
sin tillemplighet, hwilkct hitintills warit händelsen Med 60
§. Regeringsformen, i hwad detsamma handlat vin de, se¬
dan längre tid tillbaka, afskaffade Landt-tullarne.
Kils persson frän örebro Län: Jag anser detta för¬
slag icke wara of spnnerlig wigt; men dä Landt-tullarne
nu mera äro afskaffade, Sr det ock rigtigt att nägot Lag-
stadgande derom finnes i Grundlagen. Jag antager der¬
före 1 delen af förslaget.
per Hansson frän Wermlands Län: UpplpsningSwis
fär jc>g, som är boende nära Norrska gränsen, nämna, att
nägra Tull-umgälder eller accis icke erläggeS w!d Gräns-
tullarne emellan Swerige och Norrige, och att defie tullar
följaktligen äro till sin natur och beskaffenhet wida skiltde
frän de förra Landt-tullarne.
Strinstlunll: Ordet 'Gräns-tull" finnes ej i Grundla-
garne, och lag kan e> inse hwarföre icke benämningen Landc-
tull iemwäl skulle kunna motswara de tullar, jag förur
omnämnt. Dä nu denna benämning k allt fall är allde¬
les oskadlig, kan jag ej inse, hwarföre icke densamma ka»
bibehällas; och dä det nya förslaget i sednare delen saknar
Fjerde Sgndet, 6
1 '
82 Den 26 Marö.
erforderlig tydlighet, widblifiver jag min förut yttrade me¬
ning, att hela förslaget bör förkastas.
Harrs dansson frän Elfsborgs Län: Att den nu före¬
slagna Grundlagsändringen icke saknar sin wigk och betydel¬
se, är otrvjfwetakligt; t. ex. att orden: "Stora Sjökullen"
ä inkommande och utgäende spanmäl äro i förslaget utbyt¬
te mot ordet: ''Tullen" ä inkommande och utgäende spann¬
mål, kan icke wara annat än ak största wigt, enär spann¬
mål, som landswägen frän utrikes ort i Riket införes, ostri¬
digt jcmwäl är under detta lagstadgande inbegripen.
Näts Lersson frän Stockholms Län: Pä sätt Hans
Iansson omförmält, anser jag det wara af serdeles wigt,
att orden: "Stora Sjötullen" blilwit utbytte emot order
"Tullen", ty de förstnämnde orden inbegripa under sig, ef¬
ter manligt språkbruk, TullumgLlderne ä alla till Riket sjö¬
ledes inkommande waror.
Henric: Anckersson frän Orebro Län: Dä det är nö¬
digt att ali Lag är tydlig och Regerings-Formens 60 tz.
uti det as lians Iansson och Malls lersson nyst anmärk¬
ta afseende saknar denna egenskap, anser jag den i stället
föreslagna förändringen böra antagas, och gillar derföre 1:a
delen af ifrägawarande förslag.
Olaus Lrsson frän Götheborgs och Bohus Län, samt
keter Lersson i Ädelfors fran Jönköpings Län förklarade
sig jemwäl wilja antaga nystnämnde del af förslaget.
Discustionen förklarades slukad, hwarester Sländet god¬
kände l:a delen Litt. A, och ogillade sednare delen Litt. B,
af förevarande förslag till ändrad rcduction i fräga om ät-
jkillige bewillningsafgifters benämning.
Ilo Förslag till ändring i 61 §. Regerings-Formen,
med afseende pä tiden för ny bewillnings widtagande; —
bifölls.
Den 26 Mars.
83
l2:o Förslag angående intagande i 72 §. Regerings,
Formen» af wilkor för Bankens sedlars erkännande säsom
mynt.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Det är mig icke
obekant, att olika meningar om detta förslag äro rädande,
och om jag kunde inse, att den ringaste menliga följd der-
ifrän kunde härflyta, skulle lag, sä wäl med anledning der¬
af, som i anseende till den rättmätiga sörhaga det wid si¬
sta Riksdag framställda förslag till ändring i 72 §. Rege¬
rings-Formen, rörande Bankens styrelse och förwaltning
förorsakade, tillstyrka detta förslags ogillande —; men dä
icke den ringaste olägenhet deraf kan uppkomma, utan
lwcrlom med förslaget Ssyftas, att i öfwerensstämmelse nied
den af Konung och Ständer förut stadgade Banco-Lag, dels
skydda Bankens säkerhet, och hindra att icke desi metalliska
fond, genom utsläppande af tor stort belopp sedlar mä med¬
tagas, och deiS alt tillförbinda Banken med klingande mynt,
inlösa de sedlar den Utgifwic, och således förekomma den
förr inträffade orimligheten, att genom sa kallade Mora¬
torier eller Jernbref ställa Banken öfwer Lagen, samt upp-
häfwa dest skyldighet att answara för inlösandet af utelö¬
pande sedlar. Härt ll kommer ock, att Banken geno!» för,
slagets antagande skall winna ökad credit hos utlännin¬
gen, och jag twekar icke att tillstyrka bifall till samma
förslag.
Lrestric: v. ^rveigbwrglc frän Skaraborgs Län upp,
läste ett skriftligt anförande, sä lydande:
"Endast den omständighet, att wid sista Riksdag vice
Talmanen Ion Ionsson och Lotvicl Ionsson, understödde
af däwarande Secreterare», wörö de ifngaste talare för
antagande af den förändring, som blifwit föreslagen i 7r
84
Den 26 Mars.
§. Regerings-Forinen, gjorde förändringen af nämnde H.
för inig misitänkt; men genom de resonnementer jag i
gär ofhört, och den öfwertvgelse jag sä wäl dervä, som en
noggrann undersökning i ämnet grundat, finner jag nu icke
betänkligt, att tillstyrka förflagetS antagande, ehuru jag helst
önskat, att det aldrig framkommit, fästin icke uttryckande
annat, än hwad Banco.-Lagen förut stadgar. Huruwida
wederbörandeö mening marit att at konstnande Ständer ut¬
kasta ett oenighetsfrö eller icke, will jag ej bedöma, men
troligt förmodas, akt genom afslag, hwarpä de sig wisier-
ligen beredde, wid denna Ristdag, Bankens credit skulle
minstas, icke i werkställigheten utan i ryktet. Förkastas nu
förslaget, heter det gcnastr "som Regeringen icke fick delta¬
ga i Bankens Styrelse synes nu Ständerne frukta för alt
i Grundlagen intaga hwad de pä hwarje sedel uttryckligen
sagdt, eller att dcsie siola inlösas med silfwer. Följden
mäste blifwa att de icke länka wara sä noga wid sine för,
bindelssrs uppfyllande. — Hade ater Regeringen i sörwalt-
ningen fält deltaga, skulle ett annat resultat följt.
Atom osi derföre antaga förändringen, under tillön¬
skan att 72:an ej ytterligare mä spöka."
katar persson i Ädelforsi och stonas stofisnsson frän
Jönköpings Län, vice Talmannen per öriossou, kolra»
Ölost Vckiclegren, Austers stansson j Lkna, (stustsst paters¬
son, Nils 6ustal Nilsson och Austers N.n<lersson frän
östergöthlands Län, peter Lalrlströin och Natts persson
frän Stockholms Län, öars Loetlnus frän Stora Koppar¬
bergs L u m. fl. biand SländitS Ledamöter förenade sig
Nied klons kansson och v. ^vveigbergli.
Nils porsson frän Sodermanlanvs Län: Jag'är före¬
kommen af klaus stansson och von 2vveigk>ergle, och sär
endast tillägga, att dä wära öfrige wigtigare samhällsinsti¬
tutioner äro omhägnade af Grundlagar, jag Lfwen anser
Banken böra af densamma skyddas. Da Bankens metalli¬
ska fond är större nu än wid sistlidne Riksdag, samt obe¬
stridligen mäste ytterligare ökaS, derest Ständerne icke före¬
taga sig att göra abedörigc inträng i Bankens rörelse, kan
jag icke finna det ifrägawarande förslaget i något afseende
äfwentyrligt, utan tillstyrker desi antagande; hwilket efter
min tanka Sr desto nödwändigarc, som, sedan detsamma en
gäng blifwit bragdt ä bane, ett ogillande deraf otwifwelak-
tigl skulle minska Bankens credit.
peter Olaosson frän Elfsborgs Län: Ehuru jag skulle
ansett bäst alt delta förslag aldrig framkommit, kan jag lik-
wäl nu, sedan det blifwit formligen framstäldt, icke afstyrka
desi antagande, ty om det af Ständerne afsläs, stall sä»
dank utan twifwel, serdeles i Utrikes ort, stada Bankens
credit.
per stonssou frän Christianstads Län: Lika med före¬
gående Talare anser jag fvrewarands förslags antagande
icke wara wädligt, utan tror att sädant stall öka Bankens
credit, hwilken deremot, om förslaget blifwcr ogilladt, obe¬
stridligen kommer att skadas,
backors ^Milersson frän Skaraborgs Län: Jag in¬
stämmer med föregäende Talare ock) är glad att höra, det
begreppen om detta förslags antaglighet klarnat och blifwit
redda. För wig utgör det ett ökadt stä! för bifall till det¬
samma, att just de af Reprcsentationernes medlemmar,
som wid sistlidne Riksväg isrigast sökte befordra antagandet
af ben dä förehakoa förändring af 72 §. Regerings-Formen
rörande Bankens styrelse och förwaltning, nu äro förewa-
rande förslags häftigaste motsiändare.
86 Den 26 Mars.
Ms LlgZllusson frän Calmar Län: Jag medger att
jag burit farhäga för detta förslags antagande, emedan lag
icke kunnat Sterhälla den tanka, att detsamma kunde stä i
något hemligt samband med den wid sista Riksdag förehaf-
de förändringen af 72 §. Regerings-Formen. Denna farr
haga bär jag dock öfwerwunnit. och för mig möter icke
någon annan betänklighet wid förflagetS antagande än den,
att, enligt betz ordalydelse, Vancosedlarne endast med silf¬
wer inlösaS.
loban lacob kulberg frän Norrbottens Län förenade
sig med Hans Iansson.
Leugt Onstmunstsson frän Hallands Län: Jag har
witzerligen host den tanka, alt ifrägawarande Grundlags-
ändrings-förflag warit öfwerstödigt; men dä det nu är
framstäldt, anser jag detsemme ock böra antagas. Dä Banco-
Lagen innehäller att Bankens sedlar böra inlösas med myn-
tadt silfwer, men förslaget endast nämner ordet silfwer,
finner jag detta wara en nvttig utsträckning af nyssnämnde
Laqstadgande; ty om wid inträffande crisis, myntadt silfwer
i Banken skulle sakna», kan enligt det nu föreslagne stad¬
gandet, inlösningen wcrkställos med omyntadt. Beträffande
farhägan för förflagetS sammanhang med den förut omför-
mälda förändringen af 72 §. Regerings-Formen, sä är en
sadan farhäga alldeles ogrundad, ty all den frändstap. som
tilläfwentyrS kunde finnas emellan berörde Grundlags-för-
Sndring och nu ifrägawarande förslag, sädant detsamma wid
sistlidne Riksdag af Constitutions-Utffoltet först framställdes,
blef dä i förstärkta Constitutions-Utffottet utplänad.
Lveu Isacsson frän Calmar Län: Jag har'ei funnit
stt nägra fördelar ffulle kunna tillskyndas Banken eller det
Den 26 Mars.
87
allmänna genom ifrägawarande förslag, och anser säledes
icke skäl wara för handen, att bifalla detsamma.
kars karsson frän Elfsborgs Län: Dä opinion inom
Ständer synes wara bestämd för berta Grundlags-ändrings-
förflags antagande, borde lag wäl icke tala deremot eller
tweka att biträda detsamma; men jag kan dock icke under¬
låta att fästa Ständers uppmärksamhet derpä, alt, enligt
uu gällande stadgande i 72 tz. Regerings-Formen, Banken
stär under Rikets Ständers egen garanti och wärd och att
om den nu fsrcstagna förändringen af samma H. ankages,
Ständerne inrymt den andra Statsmakten, i wärdén om
Banken; detta anser jag utgöra en wigtig betänklighet. Det
är sannt att Banco-Lagen redan förut innehäller en dylik
inskränkning för gängbarhelen af Bankens sedlar, som den
hwilken nu är föreflsgen; men dä Banco-Lagen är af den
beskaffenhet, att den kan ändras lika med annan Cioil-Lag
wid en Riksdag, och i allt fall om den rakar i strid med
Grundlagen, mäste, såsom underordnad, rättas derefter, har
berörde stadgande i Banco-Lagen hitintills icke kunnat med¬
föra nägot serdeles Lfwentyr.
Hans Iansson: I anledning af den Utaf en Ledamot
yttrade betänklighet derföre, ait delta förslag innehäller att
Bankens sedlar stola endast med silfwer inlösas, får jag
upplysa, att hela realisationen är grundad pä silfwermyn-
tet och att i wärl land öfrige ädla metallcrne icke kunna
säsom mynt anses, utan endast äro att betrakta såsom han-
delöwaror.
dustaf Lcrnbarä ^apcl^vist frän Blekinge Län:
Den hitintills gällande rcdactionen af 72 tz. Regerings-
Formen har icke medfört nägra olägenheter; och jag skulle
yafwa önskat, att den ifrägawarande förändringen deri icke
88
Den 26 Mars.
blifwit framställd; men dä sädant nu en gäng stell, anftk
jag mig icke böra og.lla samma förändring.
LeuZl Oustmunässo» instämde i hwad I4sns äsnssor,
sist yttrat.
Discuhionen förklarades stukad och dek ifrägarvarande
Grundlags-ändrings-forstagek klef af Ständet godkände,
13:o Förstag kill ändring i 75 §. Regerings-Forme» med
afseende ä markegängötaxorncs tillempning.
Longl 6n6mnnelsson fran Hallands Län: Jag er,
känner atk jag icke riktigt begriper meningen med den före-
stagna förändringen uti ifrägawarande Grundlags-paragrak»
nemligen att markegängstaxorne skola, sedan de wunnit
laga kraft, gälla till den efterföljd, som Konung och Rikets
Ständer bestämma. Jag kan icke inse annat, än akt genom
simma förändring, den andra Statsmakten inrymmes i mor-
kegängssäktningarne, som lorch warit Ständer»? ensamt
förbehällne, och finner wig derföre böra ogilla förslaget.
krolina von frän Skaraborgs Län: Jag
kan et inse nägon möjlighet, att tistempa ifrägawaranhe
förstag, och yrkar fördenskull art detsamma mä förkastas.
Nils karsson frän örebro Län instämde med Lsngt
OuclmnnclLson och von /fiveaiglrergk sanik ogillade förslaget.
Hems stansson frän Elfsborgs Län: Om jag kunde
inse, att genom detta sorstagS antagande tillfälle blefwe bo¬
redt de skattdragande, att lösa de i markegängstarorne upp¬
tagne persedlar efter det medelpris, som uppkommer, dä de
serskild? Länens markegängstaror med hwarandra samman»
jemkas, stulle jag gerna rösta för bifall dertill;.men dä
sädant ingalunda är att forwänta, utan det enda resultat
som af förslaget kan uppkomma, synes wara en utwidgnsnA
Den 25 Mars.
89
i Konungamakten, pä Skändernes bekostnad, kan jag icke
annat än yrka samma förstus förkastande.
Nils 8lrinr!!niic! frän Wester Norrlands Län, koler
stonsson ?rän Christianstads Län, ^mlers cLustersson frän
Skaraborgs Län och öars Ifarsson fran Elfsborgs Län yt,
trade enahanda asigter, som de föregående Talarne utwcck»
lat, och förklarade sig icke finna ifrägarvarande förstag gag-
Neligt, hwarfvre de yrkade olstag ä detsamma,
Detta förslag b!ef af Slandel ogilladk.
14:o Förslag till stadgande uli 109 Regerings-Formen
och 80 R ksoags-Ordningen i afseende pa tiden för Riks¬
dags fortfarande.
Nils 8teiucl!nu(l frän Wester-Norrlands Län: Jag an¬
ser delta förslag mara bättre än de stadgande», som röran¬
de tiden för Riksdags fortfarande» förut ega rum, otti till»
styrker derföre att samma forstag ma antagas. Förslaget
bestämmer liden för Riksdag till sex mänader, med rättighet
för Sländerne, att om. Riksdags-ärenderne efter denna rids
förlopp icke äro afgiorde, hos Kongl. Maj:t begära Riksda¬
gens förlängande i 2:nc mänader dcrutöfwcr, sa akt Riks¬
dag efter berörde förstag, GrundlaqseNligt, kan fortfara 8
mänadcr; och pä denna tid böra Riksdags-ärenderne afslu-
tas. Skulle äter sädant inträffa före den wid Riksdagens
slut bestämda tid, lärer, om Ständerne hos Kongl. Maj:t
derom göra anmälan, något hinder för deras ätstiljande,
alwen förrän den salunda bestämda tiden tilländogätt,
icke möta.
Haus stausson frän Elfsborgs Län: Lika med Lteiust-
lunä anser jag det nu förestagna stadgande i afseende pä
tiden för Riksdags fortfarande bättre än det som i samma
gfseende hitintills egt rum; ty pa de tre eller högst fypg
' 90 Den 26 Mars.
mänader, som för Rikndags fortfarande hitintills warit be¬
stämde, hafwa Riksdags-ärendcrne omöjligen kunnat afstu-
tas; men pä de 6 eller 8 mänader, som nn Lro förestagne,
bör sädant kunna werkställas och jag gillar derföre detta
förslag.
Gullers tLnckersson fran Skaraborgs Län: Efter bwod
nu redan bliswit yttradt och enligt de asigter jag jemwäl
före detta plenum hört göra sig gällande, rörande ifräga-
warande forstag, will del spnas, sol» lag fkuöe blifwa all»
beles ensam om den mening jag hyser, alt samina förstag
icke är antagligt. Dä jag likwäl icke kan frångå den öf-
wcrtpgelse, akt om Riksdag äfwcn förlänges till ätta m3-
nadcr, de dertill hörande ärender, efter en widlyftighet af
deras behandling, sou, enligt wart nu gällande Statsskick
mäste ega rum, pä denna tid omöjligen kunna afflutas; sä
kan jag icke annat än widblifwa denna mening och pä
grund deraf egilia förslaget. Erfarenheten har hittills wi¬
sst, att oftast dubbelt sä läng tid som den förslaget upp,
tager, sälön, den längsta, för Riksdags fortfarande, ätgälc
för Niksoags-ärenderncs behandling; och hemställer lag till
Ståndet, sonnerligast till dem af dest Ledamöter, som b?wi-
siat flere Riksdagar och således ega närmare erfarenhet
härutinnan, burnwida nägon möjlighet kan finnas, att
Riksdagar härefter, sä länge wärl Representalions-jatt är
oförändradt, kunna slutas pä 8 mänader. Följden af ett
owilkorligt stadgande om Riksdagens uppphörande efter den¬
na lid, stall otwifwelaktigt blifwa den, att den Extra Stals-
Reglcringen sällan etter aldrig hinner uppgöras och akt hela
Stalsmrachinen slutligen afstadnar.
lMs persson frän Södermanlands Län: Med den kän¬
nedom wi ega om widlpftighetcr i wära RiksdagöärenderS
Den 26 Mars.
91
behandling, kunna wi taga som alldeles gstwet, alt Skats-
reglermgens uppgörande, gransrningen af Stats-Rädens
Protokoll, nied de flere för de constikutionelle Samhälls¬
skicket högst wigliga förrättningar omöjligen medhinnas, pä
den tid af 4 mänader, under hwilka Riksdag, enligt nu
gällande Grundlagar, kan fortfara; unn om Riksdagstiden,
sälön, ifrägawarande förstag upptager, blifwer bestämd till
ser eller till och med ätta mänader. Sr det en möjlighet,
att omförmäldke ärenden derunder behörigen kunna handläg¬
gas och afflutas, och jag tillstprkcr derföre förslagets anta¬
gande-
Nils persson frän örebro Län: Jag anser den förestagna
förändringen af ifrägawarande Grundlags-paragraf bättre än
de stadgarwen densamma hittills innchäller, och tillstyrker der,
före samma förändrings antagande; ty jag Sr öfwcrtygad,
att pä den tid som för Riksdags fortfarande geno», denna
förändring är bestämd, Riksbagsärendernes behandling kan
fulländas.
preckrio von ^veigberZK frän Skaraborgs Län: Dä jag
anser nyttigare att för Riksdags-ärcndcrncs behandling haf¬
wa en i Grundlagen bestämd tid, som kan wara tillräcklig,
än att för erhållande! af erforderligt rådrum dertill lcfwa
pä hoppet om Kongl. Nåd, samt Ståls-regleringen med
flere af de wigtigare Riksdags.Srenderne owedersägligcn
kunna bättre medhinnas pä de nu förcstagne 6 mänader,
Ln de 3n,e som hittills warit bestämde, kan jag icke annat
än tillstyrka förslagets antagande.
Ltepkum Anckersson frän Stockholms Län, stan pers¬
son frän Upsala Län, per Hansson fran Wermlands
Län, kstls Magnusson frän Ealmar Län, Onstal Lernliarck
Appelkvist frän Blekinge Län, olaus Lriesson frän Gö-
Den 26 Marö.
theborgö och Bohus Län, samt I'or bousson, Häkan vils¬
son och I>ic1iis gönsson frän Christianstads Län instämde
med dem sorn talat för ifrägawarande förflags antagande,
och godkände detsamma.
Lengt Ouc1inn»^58vn frän Hallands Län: Ehuru jag
icke hyser nägon synnerlig farhäga derföre, alt Riksdagar,
ne af Kongl. Maj:t stola blifwa upplöste innan Stats-reg-
leringen hinner uppgöras, Lfwen under de nuwarande
Erundlags-stadgande om tiden för Riksdags fortfarande är
gällande, kan jag likwäl, enär den derigenom beltäinda tid
för Riksdagsärendernes behandling är alltför kort, men den
föreslagna deremot, möjligen kan wara tillräcklig, icke an¬
nat än tillstyrka antagandet af detta förslag. Riksdagarne
hofwa hitintills fortfarit längre, än som, efter min tanka,
warit nyttigt; men om nu, såsom detta förslag upptager,
för desamma blifwcr bestämd en nägorlunda tillräcklig lid,
utöfwcr hwilken de icke fä förlängas, Lr jag öfwcrtygad
att Ärendernes behandling stall fortgå med mera drift, och
att de inom samma lid stola kunna afflutas, sä att Skän-
derne hädanefter icke >nä behöfwa för sädant ändamål bed¬
ja om Kongl. Näd.
Ola ifersson frän Blekinge Län: Pä de skäl, som
blifwit anförde af de Talare, hwilka yttrat sig för första,
gets antagande, tillstyrker Lfwen jag detsamma. Den för,
del skulle derigenom i öfrigt winnås, att hwarje Represen¬
tant blefwe satt i tillfälle, att wid sin afresa till Riksda¬
gen bestämdt kunna beräkna tiden för sin ätcrkomst, och
sämcdelst undwika den olägenhet som förut egt ruin, alt,
oaktadt Grundlagen stadgar, det Riksdag ej mä fortfara
längre än högst 4 mänader, Nepresentanlerne ändock mäst
qwarstanna derwid ända till 1 1/2 är.
Den 26 Mars.
93
kiils Ltriiistftmst frän Wcster-Norrlands Län: Det är
alltid godt, att för sine göromäl ega en bestämd tid, och
dä genom vetta förslags antagande, en gräns kan sättas
för de öfwer hösman langa Riksdagarne, anser jag mig bö¬
ra bifalla detsamma. Hwad StatS-reglcringen beträffar,
Lr jag öfwcrtygad att om den pa 6 mänader icke hinner
att uppgöras. Regeringen ej stall neka de twenns mäna¬
der, som enligt förslaget af Ständcrne ytterligare kunna
begäraS; och om Ständcrne, wid Riksdagens början, weta
att densamma owilkorligen stall slutas sist inom 8 mana,
noder, lära de icke undcrläta att widtaga sädane ätgärdcr,
och sä bestämma deras arbetsordning, att, älminstone alla
de wigtigare Riksdagsärenderne under denna tid blifwa
handlagde. En mängd smäsaker blifwa i alla fall, Sfwcn
tä Riksdagarne fortfara sä länge som hitintills egt ruin,
lemnade utan synnerlig uppmärksamhet.
Hans stan5sou frän Elfsborgs Län: Att de stadganden
wära grundlagar nu innehålla om tiden för Riksdags fort¬
farande Lro olcmplige, faller hwar och en tydligen i ögonen.
Följden häraf har och warit den, att Konung och Ständer
allt hitintills nödgats att genom Riksdagarneö förlängande,
utöfwer den bestämda tiden, hega grundlagswidrigheter. Sä,
dant bchöfwer icke inträffa om den föreslagna förändringen
avtages; och om det förslag blefwe gilladt, hwilkct, enligt
hwad jag härmed sär upplysa, wid denna Riksdag inom
Eonstitulions-Utstottet är wäckt, att alla hitintills bruklige
onödige ceremonier wid Riksdagars början stola upphöra
ock Riksdagsärendernes behandling genast päbegynnas, kan
jag icke twifla, att den föreslagna tiden af sex till ätta mä¬
nader stall för ärendernes behandling wara tillräcklig.
94
Dcn 26 Mars.
^.nclers ^ncloi-sson: Ej för att göra mina äsigter hos
andra gällande, utan endast för att wisa grund för den
oförgripliga mening jag yttrat, uppmanar jag de af Stän-
dets Ledamöter som bcwistat föregående Riksdagar att efter¬
sinna, huruwida man kan, såsom säkert antaga, att Stats-
regleringcn mä kunna uppgöras pä ätta mänader. Jag
tror det icke; och vin Riksdag owilkorligen stall flulas efter
denna tid blifwer följden obestridligen den, akt dä Stats,
regleringen derunder ej medhunnilS, urtima Riksdag oför¬
dröjligen mäste utlysas.
8u-i'u<llun<l: i anledning af Austers ^nclerLsons upp,
maning, fär jag förklara det jag är fullkomligen öfwerty,
gad derom, att om Ständerne genast efter det Riksdag bljf-
wit börjad, företaga Statsreglcringen och de wigtigarc Sren-
derne samt icke, säsom ofta hitintills ffctt, sytzelsätta sig
med smasaker, berörde reglering och Srendcr under atta ma,
noder stola medhinnas.
Hans siansson: Jag kan ej såsom kristers ^nckei-LE
finna, alt om Statsreglcringen wid någon Riksdag ej stickle
hinna uppgöras innan Riksdagen af Kongl. Maj:t upplö¬
stes, deraf stickle följa, att urtima Riksdag genast borde ut¬
lysas; ty om den förra Statsreglcringen wore ändamäls-
enlig och brist pä nödige medel ej inträffade, kunde samma
reglering gerna fortfara, tilldest Lagtima Riksdag inträffade.
Discustionen förklarades flurad; och förcwarade förslag
blef af Sländet gilladt.
Häremot reserverade sig Austers ^.nclersson frän Ska,
raborgs Län.
15:o. Litt. C. Det i 15 punkten Litt. C. af Constitu-
tionS-Utstoltets nu ifrägawarande memorial intagne förflag
Den 26 Marö. Y5
till förändrad redaktion af 15 H- 1 mom. och 22 tz. förra
perioden Riksdags-Ordningen.
siocksnnes LlirisloklorLson frän Kronobergs Län.' Ehuru
dcn fördel wunnes genom detta förslags antagande, att egare
till Säteri samt Rä- och Rörs-Hemman fingo med den öf¬
riga allmogen, deltaga i de omkostnader som äro oskiljagtige
frän Bonde-Ständets represenlations-rätt, anser jag likwäl
först>gets godkännande wara högst betänkligt, enär detsamma
innehåller att allmogens inom hwart härad bör inom sig
wäija en inom häradet boende och besuten hemmansegare,
uran att såsom det förra stadgandet omnämna de scrstilde
hemmanens natur. Detta fruktar jag lätt kunna föranleda
till den tolkning, att innehafware af Kronohemman icke äro
berättigade att i representation deltaga; ty dä Kronobonde
icke anses innehafwa egande- utan blott besittningsrätt till
sitt hemman, lärer han icke egentligen kunna kallas hem¬
mansegare och hans Representationsrätt följaktligen icke
uran skäl, ifrägasältas om förslaget blifwer antaget. Jag
kan derföre ingalunda bifalla detsamma, ty jag hwarken will
eller kan bortskänka representationsrätten för den del af mi¬
ne committenter» som äro boende och besuttne ä dylike hem,
man. Desiutom anser jag bäst att uppskjuta med alla för¬
ändringar i national-representativnen, inlilldest det nya för,
stag dertill, som för närwarande är under handläggning i
Constitutions-Utskottet, blifwer för Ständerne framlagdt.
lockan ckVastrio Dallök frän Elfsborgs Län: Jag will
ej tro, att Bonde-Ständct stall wägra antagandet af detta
förflag, och säledcS göra sig stylvig till den tillwitclse, att
hafwa motwerkat en rättwis fördelning af Representations¬
rätten. Denna rätt borde af hwar och en samhällsmed¬
lem innehafwas och ehuru, genom detta förflag, rättigheten
96
Den 26 Mars.
ott deltaga i wal; och att kunna wäljas till National-repre^
sentant, ej biifwit tillbörligen utsträckt, är dock initiativet
gjordt, och ett steg taget sramät till befordrande af en all¬
män representationsrätt för hela Swensta folket. Jag till¬
styrker derföre att förslaget mä antagas.
?eter ll-msscm frän Wermlands Län yttrade skriftligen:
''Ingen ställe heldre onsta Ln jag elk utwidgadt repre¬
sentationssätt ivid Riksdagar för Swensta medborgare i och
för sin iord, ty Vcruppä hwilar hela Statsmachlncnö tyngd,
hwarmed han stall drifwas; likwäl anser jag dcn brtänklig-
heten förekomma i denna GrunLlags-§:s antagande, att
om Representant för Bonde-Ständet ware egare af Säteri
Rä- och Rörshemman, ställe han rvisik inom detta Ständ
hafwa helt olika äsigtrr i wiha fall ined en soni Sr inne¬
hafware af Kronoskatte samt Frälse- och Frälseskatte. Man
skulle hakwa akt befara dcn sörhaga af en sädan, dä frägan
rvore om sädane onera hwartill han för fin jord ei contri-
buerar, del han lätt kunde tillstyrka hwad som honom icke^
kan drabba i och för sina Säteri-privilegier, och sä twärt
om, dä fräga war om lättnad. Derföre om en sädan tz.
j Regerings-Formen, i mm tanka, längt strän att wilja
stänga nägonS rätt att yttra sig i allmänna frägor, likwäl
ej förr inträdde, än att lika rättigheter och lika skyldigheter
för den jord han som andra besitter dermed more förenad,
ansage jag tiben dä egentligen wara inne och lempligast af
deras Rcpresentations-rätt. Pä sä sätt har jag en farhäga
för antagandet of denna §.
klans kansson frän Elfsborgs Län: Jag Sr till stor
del förekommen as vastllok och anser lika med honom
hwarje steg som tages framät, för att inrymma medborger¬
liga
Den 26 Mars. 97
tiga rättigheter ät alla medborgare i samhället befordra betz
wälständ. Hwad beträffar den af llolrannos Lstristostersson
yttrade betänklighet döröfwer, att, efter dcn förcflagna för¬
ändringen, endast ordet Hemmansegare nämnes uti 15 Z.
1 mom. RikSdaas-OrdniNgen, och ej, såsom förut, egare till
Kronoskatte >n. fl. vemman omförmälas, anser jag detta
ingalunda kunna medföra någon grundad farhäga för Kro-
nohemmanS-äboernes uicflukande fran Rcpresentations-rät,
ten; ty uti det i förflagct till förändrad redaktion af 22 Z.
1 perioden Riksdagsordningen intagna formulair till full¬
makt för Riksdagsmän, Sro Kronohemman jcmwäl om-
Nämnde och Kronohemmans-innevafware lära wäl lika myc¬
ket hädanefter, som hitintills, kunna kallas hemmansegare,
hwilken benämning dem jemwät enligt ordalydelsen i nu
gällande 1 inom. 15 tz. Riksdags-Ordningen är tillagd,
enär det der heter: "Egare till Krono-, Kronoskatte etc. etc."
Jag är defluton, af dcn tanke, att hwarje medborgare i
samhället, som eger de öfriges förtroende, bör kunna wäljaS
till Representant, Utan afseende derä, att han kan besit¬
ta jord eller uköfrva annat lefnadsyrke; och hwad nu
angar frägan om rättighet till egare as Säteri eller Rä-
och Rörshemman, att deltaga i Representationer inom Bonde,
Scändet, kan jag icke finna annat än att deras intagande i
Ständer lika litet stall medföra nägra menligare päföljder,
som Frälschemmans-egarcs förut stedda intagande inom
detsamma förorsakat någre olägenheter. Säteri- samt Ra¬
sch NörShcnimails-egare, hwilka i öfrigt äro sä qualificera,
te att de kunna ega Represcntations-rätt inom wärl Ständ,
sakna i allt fall icke tillfälle, att äfwen, efter nu gällande
Grundlag, deruti Representera; ty om cn sädan Säteri»
Fjerde Zander. 7
98 Dcn 26 Mare.
egare, jemte sitt Säteri, innehar endast r66 mantal af
Krono- eller Fräste-natur/ Sr han berättigad att deltaga i
wal och wälias till Riksdagsman inom Bonde-Ständer,
hwilket förhällande Lr desto odestridligare, som flere bland
Ständets närwarande Ledamöter, jenne deras ssattcjord äro
egare till hemman af sädan natur. Skillnaden är dock
den, att sa länge nu gällande föreskrifter fortfara, nägon
Representationskostnad icke kan Säterier samt Rä-och Rörs,
hemman Släggas, men i hwilkcn kostnad de deremot kom¬
ma att deltaga, derest förewaranve förslag blifwer antaget.
Zag tillstyrker vä Veste stältzbifall till detsamma.
peter lersson i Ädelfortz frän Jönköpings Län, vice
Talmannen per kiriesson, per darsson och I-ars Ifarsson
frän Orebro Län, k^krsim I-srsson frän Elfsborgs Län,
Haus Hansson frän Götheborgs och Bohus Län, 8ven
Svnsson frän Jemtlands Län, Jon Olsson frän Gefleborgs
Län, Daviel ^.uclersson frän Hallands Län, Jokan Olok
Wielezren, Oustak pelersson, ^.ullers Jonsson i Okna,
och Riis Oustsl vilsson frän östergöthlands Län samt
8ven ^.nclorsson frän Skaraborgs Län förenade sig med
Hans Iansson.
per 8sklström frän Stockholms Län uppläste ett skrift¬
ligt anförande af denna lydelse:
"Nu ifrägawarande förslag till ändring i 15 tz. Riks-
dags-Ordningen, gillar och understödjer iag sä myckel heldre,
som jag anser en högst betydlig winst deraf för wärl Ständ
uppkomma. Icke endast dcn materiella fördelen som upp-
stär genom sleres deltagande i Riksgagsmanna-underhället,
asser jag harwid, utan förnämligast dcn moraliska styrka
och sammanhällighet, som bör blifwa en följd af den rätt-
rvisa gerning wi ulöfwa, dä wi här lemna inträde ät en
Den 26 Mars. 99
klass af märt eget Stand, jordbrukare och medborgare lik¬
som wi, men hittills urständsattc att med ost fä för¬
ena sina intretzen för fosterlandets gemensamma wäl. Alla
önsta wi att den Mera privilegierade jorden mä dela
de bördor Skatte, och Frälsehemman nu bära, men utan
att lemna desi egare Representationsrätt bland otz, lära de
wäl icke ingä pä dessa fordringar; och att älägga dem
vhörda desamma lärer icke wara hwarken tänkbart eller
Möjligt. Först dä de med otz dela lika rättigheter till Re¬
presentation, kan, efter min tanka, denna wigtiga fräga om
jemkning i skyldigheter, rättsenligt och Med hopp 0m fram¬
gång behandla-. Förlidne Riksdag gaf ost ett exempel af
sann liberalitet i frägan om Frälsehemmans-egares uppta¬
gande i detta Ständ, hwilket, enligt min äsigt, ingalunda
skadat utan twertoui gagnar och stall gagna detsamma; och
att nu äterwända eller atwika frän deN princip som dä
gjorde sig gällande, skulle mähända röja ett tillbakaskridan-
ve i känslan för det rätta, som SländetS närwarande sör-
hällanden, och allmänna tänkesättet derom, högt och bestämdt
jäfwar. Säsom Skaticjorgs-egare, kan jag för egen det
häruti icke ega annat intresse än det allmännas och Stätt»
dets, hwadan, säsom ett yttryck deraf, ,'ag röstar för Grund¬
lagsförändringens antagande t detta fall."
lVlsts persson och Jokan Olsson frän Stockholms
Lätt, Magnus pr^ekkerg frän Wermlands Län, Olaus örjes¬
son frän Götheborgs och Bohus Län, samt 8pännar Jo¬
kan Lcicssoa ochl-arstzoetkius frän Stora Kopparbergs Län
förenade sig med 8aklström, hwaremot peter petersson
i Slätthult frän Jönköpings Län instämde med Jokanna
(lkristostersson.
100
Den 26 Mars.
Ms karsson frän Arebro Län: Jag gillar förewarame
Le förslag och hyser inga betänkligheter för Säteri- samt
Rä- och Rörshemmans-egarcS intagande i Bonde-Ständet,
emedan jag är dfwertygad att allmogen wik Riksdags-
manna-walen skall wäl se sig före, och icke lenina sikt för¬
troende till nägon annan, Sn den som deraf gjort sig för
tjent,och när sadont sker, Sr det likgiltigt hwad flagg jord
den utwaloe Representanten besitter.
Nils Ltrindlnnd frän^ Wester,Norrlairds Län: Jag
förklarar högtidligen, att vin lag ock blifwer ensam om min
mening» jag ändock ogillar delta förslag, och bibehåller hit¬
tills gällande stadgande». Bonde-Ständet utgör mera än
A/8 af folkmängden i samhället. Del torde derföre icke
wara obilligt, att deksamma utan widare inblandning af
andra samhällSclatzer, får utgöra ett Ständ för sig, och
till 1/4 deltaga i Nalional-Ncprcscnkativner. Man har an¬
fört, att da Frälseheiunians-egarc kunnat intagas i Bonde-
Ständet, något hmder icke eller boroe »löta för intagandet
af egare till Sätrri- samt Rä- och Rörshemman; men för¬
hastandet med desse sistnämnde är helt annorlunda än med
egarne till Frälsehemman, tp desse Lro, likasom Krono- och
Kronoskalte-demmans-egare, Bönder, och dela med deni
för sine hemman nästan lika ulskyldcr och lika intressen,
hwareniot Säteriegare, genom de privilegier dera- hemman in»
nehafwa, Lfwergält till Herremännen och ega enahanda in¬
trehen som de privilegierade samhällsclahcrne. Jag kan icke
frängä den öfwcrtygcise, att den stund egare till Säteri
samt Rä- och Rörshemman leiiiNaS rättighet att deltaga i
Bonde-Skändcts NepresentationS-rätt, Lr början gjord till
detta Stånds upplösning, och anser dessutom olempligt, att
dä för närwarande förslag till förändrad National,Reprc-
Den 26 Mars. 101
sentation Sr hos Constitutions-Utstottet under utarbetande,
pä förhand antaga förändringar i samma Representation;
tp om National-Represcntationen fordrar förändring, Sr
wäl rätta tillfället för dcnsammas werkställande^ inne, dä
det allmänna förslaget deruti blifwer framlagdt.
lolrsn OIol OsIrlOerg frän Wester-Norrlands Län,
koler kersson och 8ven Isacsson frän Calmar Län, sto-
Irsnnes lolransson och OIol Lenjamiusron frän Göthe¬
borgs och Bohus Län, samt Alans lassesson frän Christi,
anstad- Län och IMs leksson frän Malmöhus Län före¬
nade sig med Luindlund.
koler Eiaesson frän Elfsborgs Län; Jag kan ej inse
att det nu Lr större fara, att i Bonde-Ständet intaga ega¬
re till Säteri- samt till Rä, och Rörs-Hemman,8n förr att deri
intaga Frälse-hemmansegare. Allmogen, eller Bonde-Stän»
det lärer icke bortblandas eiler förändras för det att dest
Representations-rätt utsträckes till egare af hemman utaf
hwarjehanda natur; utan jag Sr förwistad, att den som
tillhör Bonde-Ständet, stall alltid läka sig angeläget wara
att bewaka dest intrche, ehwad hon kan wara egare till
Säteri eller Krono-hemman. Det är dessutom rältwist,
att hwar och en som bidrager till samhällets beställd, blir
delaktig af Representations-rätten, ty att äiSgga skyldighe¬
ter, utan att tillerkänna rättigheter, Lr ett wald.
Anders sndersson frän Skaraborgs Län: Om det
wore möjligt, alt efter nu gällande Grundlagar, utestänga
Säteri- samt Rä- och RörS-hemmansegsre, som i öfrigt
ega erforderlig qvalite, frän tillfälle, att, medelst inköpan¬
de af den obetydligaste Skatte-heinmansdcl bereda sig rättig,
het att deltaga i Bonde-Ständctg Representalions-rLlt,
stulle jag icke anse underligt, all man talade emot förewa-
102 Den 26 Mars.
rande förflag; men dä sävant icke kan ste, förinär jag icke
inse annat, 8n att förflagets förkastande endast stall tjena
till att befria nämnde hemmansegare fran skyldighet att
deltaga i Representations-kostnaden för deras previligierade
hemman. Det Sr fogdt, att Bonde-Ständet utgör mer Sn
Ledekär af Nationens medlemmar; för min del skulle jag
önsta, det de utgjorde tz/8:delarne, och att således all
StändS-stillnad förswann samt Representations.rStten ut¬
sträcktes till alla medborgare.
Henrie ^.ostersson frän örebro LSn: Det förundrar
mig att sedan erfarenheten wisat, det Frälse-hcmmans-inne»
hafwares intagande i Bonde-Ständet, långt ifrän att med»
söra olägenhet, tillskyndat detsamma werklig fördel, eria-
banda fruktan nu stall ega rum för intagandet of egare
till Säteri- samt Rä- och Rörs-Hemman, som den, hivil,
ken förefanns för Frälse-heinmansegare, dä frägan om de,
ras RepresentationS-rätt wid söregäende Riksdag behandla¬
des. Man har yttrat farhäga derföre, att om detta för¬
slag blifwer antaget, märt Ständ skutte blifwa uppblan-
badt med Herremän, men för alt finna det sädant är allde¬
les ogrundadt. behöfwer man endast inhemta förflagetS
ordalydelse; det heter nemligen i detsamma, att likasom
förut är stadgadt, allmogen i hwart Härad stall inom sig
»välja Riksdagsman af Bonde-Ständet. Jag kan icke an¬
nat Sn tillstyrka detta förflagS antagande.
ker Ionsson frän Christianstads Län: Dä jag wid
1828, 182S och 1830 arens Riksdag wäckle fräga om rät,
tighet för Frälse-hemmansegare att deltaga i Nalional-re,
presentationen inom Bonde-Ständet, skedde det pä den
grund, att jag hade mig bekant» att detze hemmansegare
icke hade andra imretzen Sn Rikets öfrige allmoge, och emer
Den 26 Mars.
103
dan Frälse-hemmanS antal inom wisa Härader, serdeles
min hemort, uppgä till nära 1oO mantal, och följaktligen
utgör en betydlig del af detze Härader, men med Sätcrier-
ne samt Rä. och Rörs-Hemmanen, Sr förhällandet helt an,
norlunda. Detze deltaga knappt i en enda af de allmän¬
na onera och utskplder, som »vidhäfta den öfriga jorden.
Deras previlegier hofwa uppkommit med Adel-Ständet, och
äro mer än tillräckligt representerade pä Riddarhuset. Jag
kan derföre icke bifalla ifrägawarande förflag.
Nils porsson frän Södermanlands Län: Jag är hus-
wudsakligen förekommen af Hans lansson och Lslrlström.
Jag fruktar icke att infläppa Säteri- samt Rä. Nörg-
heinmansegare i Bonde-Ständet, för det ej deras intretze
kunde wara alldeles lika med den öfriga allmogenS; ty jag
Lr förwitzad att, om en Sätri-egarc icke eger och förtjenar
allmogens förtroende, han icke blifwer till Riksdagsman
wald. Innehar han deremot förtroenve, mä han gerna mäk¬
jas, ty dä stall han icke underläta att mvtswara detsam¬
ma. Del är sanni all Säterier» samt Rä- och Rörs-Hemma¬
nen icke dela lika onera med den öfriga jorden; men om
detze hemmansegare tillägges Rcpresentationö-rätt, »vinnes
ätminstone den fördelen, att de fä deltaga i Repescnlations-
kostnaden.
Ousisl Lernlmrck ^p^el^vist frän Blekinge Län: Dä
wi hafwa frän Constitutions-Utffottet snart att förwämaett
helt förflag till en ny Representations-förändrmg, anser
jag alla partiella förändringar af de stadganden, bervin
nu Lr kräga, böra uppskjutas intill detz samma förflag för
Ständerne blifwer sramlagdt; och jag ogillar derföre hwad
nu är projecteradt.
104 Den 26 MarS.
köler lönsson frän Jönköpings Lön: Af skre stät
kan jag icke lemna bifall till förcwarande GrundlagS-Lndrings-
förflag; och enär nytt förstag till national-representations-för-
ijndrjng snart är att fran ConstiiulionsUtstottet förivänka,
anser iag lempligast att nägra förändringar i hwad som Ntt
rörande National-representationenär stadgadt, icke bora widia-
gaS förr än i sammanhang med nustnämiide förslag. Dä fräga
wid sista Riksdag föreroar, om rätt för Frälsc-hei»»>a„s-
egare att deltaga i representationen inom Bonde-Ständck,
talade jag för bifall dertill, ty jag kände akt he h.ahe ena¬
handa intrehen, som den del af jorden, henicken förut ge¬
nom Bonde Sländet Sr representerad; men nied Säferierne
samt Rä, och RörShemmanen, Sr fördelandet helt annor¬
lunda; dehe ivihkännas icke ett enda af de onera, som Sry
andre hemman älagde, säsom Tingshus-, Kyrko- och Prest-,
gärdsbyggnad» wägarS underhäll, ordinarie roteringcn m. m.,
och deraS egare kunna d rsyre icke lempbgen representeras
inom Bonde-Standet, hwaraf de icke eller syngs wara i be¬
hof, enär deras intrehen Lro tillräckligen bewakade, genom
Ridderskapct och Adeln; och hä härtill kominer, att oni fö-
rewarande förflag antages, Kronohemmansinnehafware, pä
sätt johsnnes Ehristostorssny rätteligen anmärkt, stickle
kunna uteslutas krän representationsrStten, är detta jemwäl
en giltig anledning till förslagets ogillande. Man har sagt
att om Säteri samt RZ- och RörS-hemmansegare singö re-
prcsentalions-rätt inom Bonde-Ständet, stickle de lättare
kunna förmäs, att för deras hemman deltaga i de ntskyl-
der, som Lro älagde den öfrige jorden. Detta blefwe dock,
ester min tanke, en felslagen förhoppning, ty pä denna wiig
lärer nägon fördelning af de onera, som utgöras af jordbruket,.
jA »vara att sörwSnta, snarare tror jag sädant kunna M
Den 26 Mais.
räknas, genom ett kraftigt understödjande af de inom Stän-
det wäckta motioner om förwantling af all jord inom Riket
till lika natur. Man har jennväl yttrat, att i händelse
Säkcri-egare lemnäs inträde i Bonde-Ständel, dc»samma
stalie blifiva uppblandadt med Herremän, Ehuru jag icke
will bestrida sadant, utgör dock berta ingen anledning för
mig att liiotivrrka deras intagande; ty hos Herremän bör
man wönia inera upplysning än hos allmpgen, och deras
bildning kunde tillskynda Sländet cy fördel, endast deras
intrehen iste moro i strid med detsamma; men dL detta Sk
fallet» torde Herrarncs öfwerlägsna bildning snarare blifwq
anwänd qtt undcrgräflva äy ali iipprätthällg wqrt Slandö
föxdclas,
Ola leksson frän Blekinge Län: Jag Sr förekommen
af vikvist och anser lika med honom att alla grund-
lags-förändringar, som afse utsträckning eller inskränkning
j nakional-representationen böra uppskjutas till betz det nya
representationsförslaget krän Constitutions-lltffottet ankom¬
mer; och hwad nu förewarande förstag beträffar, anser jag
deh antagande gansta betänkligt, enär det deri förekomman¬
de ordet Hemmansegare, lätteligen kan, pä sätt anmärkt Sr,
föranleda dertill, all Kronohemmans-äboer frän representa¬
tionsrätten blifwa uteslutne, Det är rväl sannt, att Kro¬
nohemman blifrvit nämnde uti del i förslaget intagne for¬
mulär till fullmakt för Riksdagsmän, men dä den före-
slagne 15 §, af RifsdagS-Vrdningen stall ligga till grund
för Riksdagömannawalcn bland allmogen, och denna Z,
stadgar, att den som stall wäija eller anses waldar, bör
warg Hemmansegare, torde wederbörande »valförrättare icke
sgkya si-l, att fran »valrätt och walbarhct utesiuts KMlSs
106 Den 26 Mars.
hemmansäboer, hwilka icke egentligen'Sro att anse för jord»
egare.
iVlsts Lrsson och Olos porsson frän Stockholms Län,
samt Lars vilsson frän Blekinge Län, lobarmes lobans-
sou frän Götheborgs och Bohus Län och Nans lassesson
frän Christianstads Län instämde med dem som ralat emot
ifrägawarande förflagö antagande.
Llepbsn Anckersson frän Stockholms Län uppläste ett
skriftligt anförande af denna lydelse.
''Le uti ConstitutionslUlstottcts Memorial N-o 5 in¬
tagne orden eller meningarne Säteri, Rä« och Rörs»hem,
»ian, borde icke inblandas uti sullmaktcrne för Bonde-
Ständet som eger Kronoskalte-hemman; emedan detza icke
eger samina natur som Säteri samt Rä- och Rörshem»
man, som äro frän flerfaldig» onera och utgifter fritagne,
och till det mesta tillhöra Ridderstapet och Adeln, som äro
uti annat Riks-Ständ och der sjelfwe förswara sin rätt;
hwarföre jag pästar att Riksdags-Ordningens 22 §. mätte
sä lydande warda bibehållen nemligen: Fullmakterne böra
för Bonde-Ständet, boende och besuten ä Krono-, Krono¬
skatte» eller Flälseffatte-hemmanek N. N. uti N. N. härad
af N. N. Län» att deltaga gällande Grundlagar,"
Stockholm ben 26 Marö 1840."
Bengt Ouckmuncksson frän Hallands Län: Jag 8r fö,
rekommen af Hans lansson och Lablström» och tillstyrker
detta förslag» antagande pä de skäl, som af dem blifwik
anförde: för egen del fär jag endast tillägga, att jag anser
förslaget endast äsyfta en allmän representationsrätt inom
wärt eget Stand, som torde wara af behof och rättwisa
päkallad.
Den 26 Mars. 107
peter persson i Ädelfors och lonas lohansson frän
Jönköpings Län instämde med Lans lansson och bern som
talat för bifall tils förewarande förslag.
lohan laeob Lutberg frän Norrbottens Län; Allma»
gen är nu mera berättigad att ega och besitta Säterier och
den delen af densamma som begagnar sig af en sädan rät»
tighet, bör wäl icke derföre förlora fin representationsrätt
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Bonde-Ständet
har tillförene ofta, och kanhända icke utan ffäl, klagat öfwer
ensidighet och ffräanda hos Med-Ständen; men jag hem¬
ställer, om icke det motständ förewarande förslag nu inom
delta Ständ fär röna, kan hänföras till enahanda benäm,
ning. Bland förslagets motståndare har jag hört yttras,
att alla förändringar i National-representation borde upp¬
skjutas, intill desi det nya representations-förslaget framläg-
geS; men jag är förwitzad, att dä detta en gäng sker, stall
den gamla wisan icke upphöra att sjungas, nemligen, att
om nägon förändring göres i afseende ä Bonde,Ständets
representationsrätt, sä är det ute med Ständet. Det är
det wanliga hampspöket man framhäller för Bonde-Slän-
det till afffrämmande frän allt framskridande uti ifräga-
waronde afseende, att om Herremän infläppes i Ständet,
stola Bönderne utestängas frän deltagande i representations¬
rätten inom detsamma. Detta spöke Lr dock icke onwändbart
till afffräckande frän nu förewarande förslag, ty det är icke
fräga om intagandet af andra egare till Säteri, samt Rä,
och Rörshemman, än de som tillhöra allmogen, och att hin¬
dra dem frän delaktighet i representationsrätten, kan icke wa¬
ra annat än den största orättwisa; lil! adagoläggande hwar-
af jag endast hemställer till hwar och en bland Ständers
Ledamöter, att eftersinna, huuruwida det kunde wara annat
108 Den 26 Mars.
Ln högst obilligt, att de skulle förlora dera? representa¬
tionsrätt för det de tilläfwentyrs bortsälde fina innehaft
wande Krono- eller Frälsehemman, och i stället inköpte
hemman af Säterinatur.
Olof Olsson frän Westerbottens Län och I-srs Lonats¬
son frän Malmöhus Län förenade sig nied Ltrindlund.
kredric von 2eveigber»Ie fran Skaraborgs Län: Jag
är förekommen af Hans dansson och de som i öfrigt talat
för antagandet af ifrägawarande förslag, hwarföre jag en¬
dast, i anledning af den utaf ätstillige bland förslagets mot-
ständare gjorda uppgift, att Säterier samt Rä- och Rörs¬
hemman icke deltaga r utgörandet af nägot enda af de
onera, som äro den öfriga jorden älsgde, fär upplysa, att
genom Kongl. Placatet den 6 November 1678, är warder
förklaradt, alt om hemman af Säteri-natur kommer i ofräl¬
se persons händer, detsamma bör, lika med andra hemman,
deltaga > byggande och underhäll af Tingshus samt andre
allmänna byggnader, emedan Säteri-friheter icke ansägS
Åtfölja jorden utan Adel stopet.
David sndersson frän Hallands Länj: Jag instämmer
»ned Dans lansson och de öfrige af Sländets medlemmar,
som talat för för,lagets antagande, endast i afseende pä
det af dest motständare framställda pästäcnde, att Sä-
terierne samt Rä- och Rörshemmanen Lro representerade
xä Riddarhuset, sär jag erinra, att sädant ingalunda Sr
fallet, ty der är börden, ej jorden, representerad.
Niclas lönsson frän Christianstads Län: Jag anser
bäst, alt antagandet af de genom förewarande förslag
framställde Grundlags-Sndringar uppstiutes, intill dest des
Allmänna representations,förslaget blifrver Ständerne ftz?
Magdl.
Den 26 Mars. 10Y
Denric Dansson frän Elfsborgs Län: I anledning
af den yttrade farhägan för Krono-äbocrnek uteslutande
frän rcprescntations-rätten genom ordet jordegar,, som fö¬
rekommer i ten söcstagna 15 tz. Riksdags-Ordmngen, fär
jag dänwisa till den jemwäl föreslagna 22 §., der star
bland öfrige hemman, Krono-hemman uttryckligen nämndt,
och all lwetydighet uti omförmäldle afseende anser jag der,
igenom wara undanröjd, och dä, hwad Rä- och Rörshem¬
man beträffar, deras uatur är nästan alldeles lika med
Frälse-hemmanens, är det en werklig orimlighet akt icke
representations-rätt för deni redan är medgifwen.
t^udcrs Gudersson fran Skaraborgs Län: Den tiden
Bonde.Sländels representations-rätt bestämdes, war det ef
allmogen tillätet alt besitta Säteri. Det är derföre helt na¬
turligt, alt Bonde-Ständets representations-rätt icke kunds
kill besia hemman utsträckas; men dä nu allmogen fatt till¬
träde till egande-rätten as sätane hemman, böra de frän re¬
presentations,rätten icke utestängas. Man har yttrat alt, ont
Säleri-egare i Slöndel intagas, stall detsamma af dem
blifwa öfwerswämmadt. Sädant utgör dock icke anledning
till sörhaga för mig, ty jag önskar deremot högeligen de¬
ras intagande i Ständct, emedan jag wel, att det derige,
nom stall blifwa starkare och följaktligen bättre kunna för»
smara sina fördelar och wärdigare utöfwa representations¬
rätten.
D-ddlöt: Jag hade hoppats att Skräns och Fractio-
nerncs t>d war förbi, — desie, som med förbiseende af det
allmänna bästa, endast förswara sitt eget; men jag fin,
ner, till min smärta, att en betydlig qwarlefwa deraf, jem¬
wäl inom detta Ständ, Sr i behäll, och lag är säker, att
de som utgöra denna qwarlefwa, och hwilka synas wilja
110 Den 26 Mars.
bib,hälla casterne, skola, ehuru de nu hänwisa till det w-m
tade allmänna representant-ändringsförslaget, dä detsamma
blifwer framlagdt. likwäl ifrigast werka deremot; dock till
dem som pä alfwar wilja en rättwis och billig utsträckning
af representationsrätten, hemställer jag, om det katr wara
skäl att, för det man wäntar en större fördel, hwilkens er.
hällande är pttcrst problematisk, skjuta strän sig en mindre,
som erbjudes.
koler Claesson frän Elfsborgs Län: Zu mer iag ber
traktar ifrägawarande ämne, desto tydligare lebes fjäg
att inse behofwet art göra Säteri-egare delaktige i wärl
StändS representationsrätt, och dä de i allt fall pä bilvä¬
gar kunna förskaffa sig densamma, förefaller det mig högst
besynnerligt, att deras intagande i Ständer kan möta mot-
ständ.
lallan Gulleksson l-unllfierg frän Norrbottens Lätt
förenade sig med dem som yrkat antagande af det förewa-
rande förslaget.
Ltrinllluoll: Man har talat om spöken och skrä; om
Le förra lärer wäl ingen af Representationens medlemmar
läta skrämma sig, och hwad de sednare beträffar, sä borde
wäl den som inblandat desamma i discutzionen, weta hwad
dermed menas. Det är ätminstone icke nägol sädam, hwar»
om här är fräga. Den angär representations-rätl inom
Bonde-Sländel för Säteri-egare, och jag star fast wid min
mening, att deras intagande i Ständet ej länder detsamma
till bätnad. Det är säkert, att i de Härader, der mänga
Säterier finnas, skola deras egare bestämma utgängen of
RiksdagSmanna,walen och den öfriga allmogen frän allt
inflytande deruti utestängas, hwilket, i anseende till den
Den 26 Mars. 111
otydlighet förslaget innehäller, alltid skall blifwa fallet »ned
Krono-äboer.
Ola loppsson frän Blekinge Län: Man bär hört till-
witelser framkastas för skräanda och försök att skrämma
»ned spöken och sä widare. Sädant kan iag ej finna an¬
nat Ln olempligt, och önskade att dylikt tilltal undwekeS,
enär jag Sr förwitzad, att sä wäl den ene som den andre
yttrar sig ester sin öfwertygelse.
^.ppelivist: Det är nämndt att »ned skyldigheter böra
följa rättigheter, sädant är ock rättsenligt; men dä hwad
Säterierne beträffar, detze icke hafwa sig alagde knappt en
enda af den öfrige jordens skyldigheter. Sr det icke billigt,
att de blifwa delaktige af dcnsammaS rättigheter.
keter lönsson frän Jönköpings Län: Med all akt¬
ning för andras öfwertygelse kan jag ej gilla att wid wära
öfwerläggningar begagnas sädane uttryck som innebära till-
witelscr. Här är nemligen taladt om försök att skrämma
med spöken; men tillwitelsen beron» är ogrundad och jag
Sr öfwertygad att ett sädant försök jeinwäl worc ändamäls-
löst, ty jag kan icke föreställa mig att nägon Representant
för sädant finnes rädd. Hwad Reprcsentationg.rätten för
Sätcri«egare beträffar, fär jag förklara, att oM förslaget in¬
nehölls att de skulle wälja Representanter districtwis inom
sig sjestwe, skulle jag ingalunda söka förhindra detsamma;
men att de stola fä inblanda sig i den öfriga* allmogens
NikSdagSmannawal, kan jag icke bifalla; ty jag är förwitzad,
att de skulle komma alt mitzbruka rättigheten dertill.
loliauues sndersson frän Calmar Län: Jag kan in¬
galunda instämma i kotek jonssons äsigter, ty jag tror
att om Säteri-egare bltfwa delaktige i Representationö-rät«
Den 26 Mars.
ten, rättskänslan stall uppfordra dem, att deltaga i defl
öfriga jördens onera och utstplder.
valillöt: I anledning af hwad svin blifwit nämndt vitt
strän, fär jag erinra att watt fyrdeldta Reprcscnlations-sätt
är sä samuiangjutct med skräwäsendet, att det ena ej kan
tänkaS utan hågkomst af det andra.
LiScutzwnen förklarades slutad och Talmannetr fram,
ställde propositionen pä bifall till ifrägawarande Grundlags,
Lndrings-förflag; men som dertill swaradeS med blandade
Ja och Nej, jemte det polering begärdes, sä uppsatteS, ju,
sterades och anflögs följande voterings,proposition:
Den som bifaller det fran sistlidne Riksdag hwiländs
uti 15 punkten Litt B. af Constitutions-Utstoktets nu af¬
gifva memorial N:o 5, intagna ferflag lill förändrad redare
tion af 15 F. 1 inom. och 22 §. förra perioden Riksdags-
Ordningen, röstar Ja.
Den det ej gör, röstar Nej.
Winner Nej, sä är förslaget ogilladt.
Sedan Ständets Ledamöter aflemnat voterings-sedlarne,
deraf en förseglades, befanns voteringen halma utlallit med
54 Ia och 42 Nej; hwadan ifrägawarande förslag wak
gilladt och antaget.
Häremot reserverade sig äoliannos äoliausson och Olok
benjaminsson frän Götheborgs och Bohus Län, Ola lek¬
sson, Ouslak Hernlrarcl ^ppel^vist och Lars Krlsson frän
Blekinge Län, Lars Longlsson och Nils jeppsson frän
Malmöhus Län» Nans Iössosson och kor Jonsson frän
Christianstads Län, bostan Olof Oalrlberg och Kils Llrincl-
lunel frän Wesier,Norrlonds Län, Ltoplisn ^nstersson»
Olok korsson och Näts Lrsson frän Stockholms Län,
kotor
Den 26 Mars.
113
koler petersson i Slätthult och kotor ionsson frän Jön¬
köpings Län, Leio korsson frän Gefleborgs Län, kotor
pelersson, kor Ionsson och 5von Isacsson frän Calmar
Län, Nagnus korsson och kor Hansson frän Wermlands
Län, ^.nstors ^.ostersson frän Östergöthlands Län.
Ständet ätffildrs kl. z till 3 e. w.
In tillen,.
plenum kl. 6 eftermiddagen.
§. i.
Fortsattes i följ nde ordning den i förmiddagens ple¬
num begynda föredragningen af de frän sistlidne Riksdag
till innewarande hänffiutne och bwilande GrundlagsSndrings-
sörflag, bwarä Constitukiong-Ulstottet, jemte memorial N:o
5, meddelat uppgift, nemligen:
18:de puncren. Innefattande förcflaget tillägg uti 16
tz. RiksdagS-Ordningcn, i fräga om Riksdags.Fullmäktigc»
Utcbliswande.
Detta förslag blef af Ständet bifallet.
19:de Puncren. Firflag till ändring uti 18 §. 1 perio¬
den Riksdagö-Ordningcn, med afseende ä Cestionants obe¬
hörighet till Riksdagsmannakallet.
Bifölls.
20:de Punkten. Förflag till Grundlagsändringar, Luf¬
tande Riksdagsförhandlingarnes ordentligare och skyndsam¬
mare gäng.
Fjerde Landet. 8
114 Den 26 Mars.
Om ändring uti ista perioden 109 §. Regerings,
Formen, 2 perioden 1 momentet 27 §. Riksdags-Ordnin-
gen, samt 1 perioden 80 §. Riksdags-Ordningen.
Blef af Ständet ogilladt.
L) Om ändring uti 1 momentet 36 §., samt 1 perio¬
den 72 tz. Riksdags-Ordningen.
ViföllS.
L) Om ändring of 1 och 2 pcrioderne uti 42 tz. Rirs-
dags-Ordningen.
Harwid yttrade Hans lansson frän Elfsborgs Län:
Jag anser förslaget» i fall det i denna del blifwer anta¬
get, stola medföra en icke obetydlig tidsbesparing, enär det
föreskrifwer, att upplysningar, som Utskott finner nödigt
att fran annat Utstött inhämta, mä SstaS och meddelas,
helst genom Protocolls-utdrag. Härigenom skulle mänga
tidsödande sammanträden afböjas, och likwäl de östade upp-
lysningarnc lika grundligt och fullständigt kunna winnås.
I öfrvecensstämmelse härmed talade Longi tstuclmunsts-
L0N frän Hallands och lasters ^Nlkorssou frän Skara¬
borgs Län.
Lreärio von XrvMgLorgk krän Skaraborgs Län: Jfrä,
gawarande Grundlags-paragraf, sadan den nu lyder, lem-
nar Utstolten rätt alt sjelfwe öfwercnskomma om sättet
för slike upplysningars inhemtande och meddelande. Den
föreslagna ändringen synes mig derföre i detta afseende in¬
skränka StänderneS rätt, hwadan iag, för min del, ogil¬
lar den.
Riis Ltrinälnnä frän Wcstcr-Norrlands Län: Ända,
»nälet med den föreslagna ändringen Sr pätagligen icke an¬
nat, än att söka winna tid; och den som af erfarenhet kän¬
ner be tidsödande öfrverläggningarne uti sammanfaita Ut-
Den 26 Mors. n.5
stolt, hwaraf resultatet ej blifwer annat, än som kan win¬
nås genom ett Protocolls.Utdrag, eller genom Deputerade
frän det Utstött af hwilket upplysningar sökas, kan ej an¬
nat Ln lemna sin röst till bifall af den föreslagna ändrin¬
gen uti ifrägawarandc tz.
Förewarande förslag till ändrad redaction af 1 och 2
perioderne af 43 §. RiksdagS-Ordningen blef af Ständet
bifallet.
v) Om ändring uti 46 §. Riksdags Ordningen.
Härwid yttrade Lengt Ouclmunclsson frän Hallands
Län: Det förestagna tillägget mekgifwer icke Ständerna
nägon ny rättighet, alldenstund ingen lärer kunna för-
wägra de Ledamöter of StänLen som sädant åstunda, alt
sammankomma och utbyta tankar rörande de ämnen, hwil¬
ka wid Riksdagen handläggas» samt alt wid dylike sam¬
mankomster uppdraga Ordförandeskapet ät hwcm dem godt
synes. Iag afstyrker bifall till ändringen.
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Wi bkhöfwa ej
gä längre tillbaka, än till gärdagens sammanträde pä Bor-
gare-Standets Klubb, för att wisa den owärderliga nyttan
af sädane för Riks-Ständen gemensamma öfwerläggnings,
plena, sem del föreslagna tillägget äsyftar. Mänga discusio-
ncr och mycken twist wid afgörandet undwikas derigenom. In¬
förandet i Grundlagen af det föreslagna tillägget skulle mä,
hända föra ost ett steg närmare till det önstodemälct, att Rike!»
Representanter alltid komma att öfwerlägga pä ett gemen,
samt runi. Det undfaller icke Ständet, att ärenden gifwaS,
hwilka Lro af den beskaffenhet, att öfwerläggningar derom
pä fyra serskildta ställen, hwarwid pä det ena wigtiga upp¬
lysningar meddelas, hwilka ä det andra mäste umbära-,
icke leda till nägon lycklig följd, i afseende pä beslutet- Ett
116
Den 26 Marö.
ämne gifwcs, hwilkct möjligtwis kommer alt handläggas
under innewarande Riksmöte, och hwilket oundgängligen
kräfwcr gemensamma öfwcrläggningor; jag menar nya Lag¬
forstaget. Det är icke eng tänkoart, att derom kan discu-
teras pä fyra serstilta rum, sä fromt icke bestutet skall
blifwa ett widunderUgt aggregat af rätlSsalser, den ene
motsägande den andra. Jag tillstyrker i hög grad bifall
till den förestagna ändringen.
Ltrinclluucl: Jag skulle wilja till Siandet hemställa
huruwida, i fall den forestagna ändringen hade infattat ett
förbud för Ständen att sammanträda till geuiensamma öf-
werläggningor pä ett runi, Bondc-Ständet hade bifallir
ett stikt förbud, eller ock af alla krafter motwerkat dclsam-
>na. Jag har alla anledningar att förutsätta det senare
alternativet, och dä nu Sr fräga om att uti Grundlagen
inrymma ät Ständerne en rättighet, bwars motsats ingen
skulle önsta synes det mig wara illiberal! akt icke antaga
isrägawaronde korståg
Lsugl Luclmuncksson krän Hallands Län: En stor
del RiksdagmSn af alla Ständ sammanträdde pä Bor-
gare-Ständets Klubb ststlidne gärdag lill gemensam öswer-
läggning angående just de Grundlags-Sndrings-förflag, hwil-
kas afgörande nu är i fräga. Delta tyckes mig ädogaiägga, att
ett stadgande härom i Grundlagen är alldeles öfwerflödigt,
helst det fria walet af Ordförande wid flike dfwerläggnin-
gar skulle genom bifall till oftanämnde tillägg, blifwa ost
betaget.
kristers ^nclcrsson frän Skaraborgs Län: Äfwen jag
afstyrker ifrägaställde Grundlags ändring, just af den anled¬
ning alt wi derigenom skulle blifwa betagne den rättighe¬
ten att wid dylike, nu icke förhudna, sammankomster wäija
Den 26 Mars.
117
till Ordförande hwcin sou, helst bertill finnes wara mest
tjenlig.
8vcu Heurlin frän Kronobergs Län: Genom anta¬
gande ak den nu förestagna ändringen, singe mi ost i Grund¬
lagen bestämdt tillerkänd en rättighet, hwilken wi wäl re¬
dan sta facto ega, men hwilken dock Grundlagen icke kän-
n?r. Jag behöfwer et skildra fördelarne ak gemensam öf,
werläggning pä ett rum; de äro af wä>t Stand tillräckli¬
gen kända. Jag är Simen ofwerkygad att en dylik gemensam
öfwerläggning, hwilken, i fall Grundlagen mnchölle stad¬
gande» derom, säkerligen ofta fomine i fräga skulle al¬
stra enighet, samdrägt och mognad uti Ständernas beslut,
saint högeligen påskynda ärendernas gäng. Serskildt will
jag fästa uppmärksamheten dera, att ifragawarande Grund-
lags-sörändnng uttryckligen innehälier, alt en sädan gemen¬
sam öfwerläggning skulle ega runi endast i det fall, dä
Ständerne samfäldt pröfwade det nödigt, sä att ingen wäda
är för handen, att Bonde Ständer mot sin wilja skulle
kunna förmäs till dylike sammanträden. Jag tillstyrker bi¬
fall till den förestagna ändringen.
Kils karsson frän Södermanlands Län: Jfrägawa-
rande tillägg uti 46 §. Riksdans-Ordningen är i min tan¬
ka ak stor wigt och ställe medföra e» oberäknelig nytta.
Wi blekwo derigenom auctoriserade att, när alla fyra Stäm
drn samfäldt pröfwade det nödigt, förekomma alla de olä¬
genheter, omwägar och äterreuiiher, som öfwerläggningen
uti fyra kamrar medförer. Derigenom skulle Grundlagen
innebära en föreskrift, hwilken mädända kunde bereda en
lycklig ökwergang lill Swensta folkers Representanters för¬
samlande »ti en eller högst twä kamrar, till mogna och
samdrägtiga beslut. Det är derföre jag för min del rikan
annat än med serdeles wälivälja omfatta den ifrägawaram
Den 26 Mars.
de Grundlags-förSndringen, hwarS antagande jag pä det
hagsta tillstyrker.
äoban 5acob kulberg frän Norrbottens Län: In,
gen lärer kunna wägra färre eller flere, eller till och med
alla Ledamöterne af de fyra Riks-Ständcn alt, när dem
sä godt spnes, sammankomma för att höra hwarandraö me¬
ningar angående Riksdags-ärenderna. Om deremot Stän»
den nu antoge det ifrägawarande förflaget» skulle det un¬
derställas Konungens sanclion, och om en sadan wägradeS,
skulle med detsamma twifwel kunna uppsta om rättsenlig-
heten af dylika sammanträden. Jag tror alt Ständerne ej
böra blottställa fig för nägot dylikt.
Ouslsk Lernbarst ^ppol^vist frän Blekinge, talade
äfwen för bifall till förflaget och befarade icke någon wäda
deraf att Lanbtmarfkalken komme att blifwa Ordförande
w:d de gemensamma öfrverläggningarne.
kreckrio von AvroiZberglc frän Skaraborgs Län: Jag
mill minnas att wid gärdagens sammanträde, war pä dä
anförde skäl, den mening öfwerwägande, att ifrägawarande
ändring icke skulle antagas, och jag kan nu ej eller tillstyr¬
ka ett flitt antagande. Jag äberopar hwad emot förflaget
blifwit i detta Ständ anfördt.
Ola kelsson frän Blekinge Län: Uppdrog en skild,
ring af de wäscndtliga fördelar, som en gemensam öfwer-
läzgnmg medföra äfwen i afseende pa besluten, somt fort¬
for: Jag kan ej inse nägon wäda deraf, att Landtmarskal.
ken wid sädana öfwerläggningar blefwe ständig Ordförande.
Wid föregäende Riksdagar hafwa dylika sammankomster
blifwit hällne, till exempel wid fräga om myntbcstämnin-
gcn m. m. Hwad den af kritberg supponerade wägran
af Konungens sanciion widkommer, derest Ständerna skulle
Den 26 Mars. ijy
godkänna detta förflag, sä skulle en flik wägran witzerligen
icke hafwa den föliden med sig, att Ständerna derigenom
beröfwadeS den rättighet, hwilken tillhörer corporationcr af
hwad stag som helst, alt enskildt komma tillhopa för att
samtala i ämnen pä ett sätt, som icke är mot Lag stridan¬
de. Ty det föreslagna tillägget lill 48 § RikSdags-Ordnin-
gen gifwer ingalunda anledning till e» sägan följd, äfwen
om, hwiiket icke är att förmoda, den ena Statsmakten icke
skulle bekräfta antagandet af oftanämnde tillägg; lika litet
som nägon skulle kunna förbjuda mig att samla r» del wän¬
ner, för att med deni utbyta hwarjehanda tankar.
kongl Oullmunllsson frän Hallands Län, talade i
öfwercnsstämmclse med kulberg, beträffande en möjlig wä¬
gran af sanction, samt förmenade, att de ofra äterkomuian-
be gemensamma öfwerlägguingarne, sädane de förcflas uti
ifrägawarande Grundlags-Sndring, ställe möjligen kunna
gllwaa »ledning till hwarjehanda obehörig inwerkan och
spionerier.
ker Hansson frän Wermland: Alla Standell hofwa
ett gemensamt niäl för sina beslut, nemligen fä dcrneslan-
dets sanna lycka och trefnad, men finnandet af den »oäg
som leder till detta nial, blir serdeles smärt derigenom, att
StändcnS öfwerläggningar ske pä fyra serskildta ruin, sä att
den ene Representanten icke är i tillfälle att höra den
andres ofta gansta upplysande tankar i ämnet. Jag
tillstyrker derföre pä det högsta bifall till ifrägawarande
förflag.
Hans lansson frän Elfsborgs Län : om man skulle
föreställa sig att Konungen wägrade sanclion till ett beslut
af Ständerne i förcwarande ämne, sä betogoS Ständerna
derigenom witzerligen icke nägon rättighet att i enskildt wig,
120 Dm 26 Mars.
hälla sädane gemknsammma öfwerläggningar, som till
exempel ven i gär pä Borgare-StändelS Klubb. Beträf,
sande den anmärkta omständigheten, att en Ordförande en
§äng för alla skulle wara bestämd ivid sädane Lfwerlägg-
ningar, sinner jag ett flitt stadgande medföra en wcrklig
fördel, alldenstund sädant skulle afböja allahanda twistighe-
ter och wal, beträffande Ordförandeskapet. Hwad den af
en Ledamot gjorda anmärkning widkommer, angäcnde en
supponerad obehörig inwerkan tvid flcke tillfällen, tager jag
mig friheten erinra, att en dylik inwerkan sä mycket mindre
kunde komma att ega rum, som Ständerna ivid detza Sam¬
mankomster icke skulle fatta nägot beslut.
Austers Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag har
wiflerligen ingenting deremot, att Gränden hälla gemensam¬
ma öfwerläggningar. Den stora nyttan deraf inser jag allt
för wäl, och skulle derföre med nöje erfara alt Ständerna
gansta ofta hade dylike sammankomster, men twerme omstän¬
digheter uti det ifrägawarande förslaget, hwilka Åtskilliga af
de wärde Ständöbröderna äbcropat säsom stät till detsam-
maS antagande, skulle jag wilja begagna säsom skäl för
motsatsen. Uti oftanämnde förslag stär nemligen att sädana
gemensamma öfwerläggningar medgifwas när alla Sländen
samfäldt pröfwa det nödigt. SäledeS skulle det bero pä ett
enda Ständs majoritet att wid ett serskildt tillfälle förebyg¬
ga en gemensam öfwerläggning. Widare innehäller för,la¬
get, att Landtmarstalken stall, föra ordet wid detza sam,
manträden. Det will deraf synaS, som Landtmarstalken
skulle genom sitt uteblifwande hindra all öfwerläggning,
alldenstund förslaget icke uttryckligen medgifwer nägon an¬
nan ott i LandtmarstalkenS fränwaro öfwertaga Orbföran-
Den 26 Mars. 121
destapet. Pä detza grunder kan jag ej lemna min röst till
bifall.
Sven Heurlin frän Kronobergs Län: Förespeglingar
derom, att Landtmarstalken säsom Ordförande, skulle kun¬
na inwerka pä öfwerläggningarne, hwarmed förmodligen
meningen är» att mängen skulle afskräckas frän att kr tk yttra
sig, dä nämnde Herre wore Ordförande, anser jag gansta
betydelselösa. Jag will ej förmoda att nägon bland ost
finnes som icke lika modigt skulle yttra sig om en Landt¬
marskalk innehar Ordförandestolen, som om en Bonde filter
der. Brister otz wackra fraser, sä b-ister otz icke mod, och
det är ej orden» utan saken, svin innehar främsta rummet.
Genom ifrägawarande förslag winna Rikets Ständer en
rättighet» utan att med detsamma äläggas en skyldighet,
alt alltid pä samina rum gemensamt öfwerlägga. Zag
äbervpar mitt förut i detta ämne halda yttrande.
Nils karsson frän Södermanland: Dä Grundlagen
komme att förestrifwa, det Landtmarstalken skulle wara
ständig Ordförande wid RikS-Ständens gemensamma öf¬
werläggningar, sä kunde han naturliglwis icke utan Laga
förfall, underläta att efterkomma Grundlagens bud härut.
. innan. I hans fränwaro tillkom,ne naturligtivis Ordfö¬
randestapet den äldste närwarande bland Ridderstapet och
Adelns Ledamöter. Derföre sinnes icke för närwarande nä¬
got giltigt stäk, ej eller böra nägra skrupler uppstä mot
antagandet af ifrägawarande förslag.
koler lönsson frän Jönköpings Län talade i öfwerens-
stämmclse med den, som yrkade bifall till förslaget. Före¬
skriften om LandtmarstalkenS närw^ro, bör sä »lycket min¬
dre afskräcka frän antagandet, som del ligger i sakens na¬
tur, att, om ej han sr tillstädes för ali leda öfwerlägg-
122
Den 26 Mors.
ningarne, sä öfwertages detta bestyr af nägon bland de
andre Talmannen, eller ock af den äldste närwarande med¬
lem of Riddcrstapet och Adeln.
von 2rveighergle: Jag anser det genom för-
flageks antagande wara gifwet, alt wi ej ffulle kunna häl¬
la sammanträden af ifrägawarande stag, derest Landtmar,
stallen icke inställde sig såsom Ordförande.
8rrinlllunll: I det af von Xweighergk sist antydda
fall, skulle del, enligt min mening, tillkomma den äldste
Grelwen, att föra ordet, pä sätt Grundlagen derom wid
andra tillfällen förestrifwer. Beträffande det af en Leda¬
mot nämnda spioneri, fär jag yttra, del jag icke kan tän¬
ka mig den dag, dä Riksens Ständer stola blifwa sä däliga,
att de ffulle wara rädde för att läka sina öfwerläggningar
komma i dagen, Lfwen om det stcdde genom spioners till¬
göranden. Jag will hoppas, att Rikets Representanter
aldrig stola yttra sig eller handla i nägot afseende annor¬
lunda, Ln cm hela werlden hade tillträde till deras öfwer-
läggningar.
?er lönsson frän Skane talade i öfwerensstämmelse
med dem som yrkade bifall till förstaget, helst han ansäg
Ombuden ifrän Rikets serskildta orter blifwa, wid de ge¬
mensamma öfwerläggningarne, i tillfälle att höra olika me,
ningar af sakkunnige och wittre män? samt dpmedelst me¬
ra i tillfälle alt bedöma, hwad som rvore bäst och nyt,
tigast.
LenZt Oullmunllsson frän Hallands Län: Hwad lag
nämnt om spioneri, har lag blott framställt säsom en möj¬
lighet. Beträffande sjelfwa hufwudsaken, sä upprepar jag
den förmodan, att Konungen genom en möjligen wägrad
fanction, derest Ständerne bifalla förstaget» skulle kunna
Den 26 Mars. 123
afstära Dem rättigheten att sammankomma till gemensam¬
ma öfwerläggningar, i likhet med den, som ststlidne gär-
dag egde rum pä Borgare.Ständets Klubb.
Ilutllerg: för omkring 20 är sedan, höllö Åtskilligt
Fäderneslandets wänner sammankomster, i ändamål att
samtala ongäende Rikets hwarjehanda angelägenheter. Men
Konungen befallde, att Veste sammankomster skulle instäl,
las; och detta gifwer foga hopp om Nädig fanction till
förewarande Grundlags-ändring, derest den af Ständerne
antagcs.
Duvill tollersson frän Hallands Län befarade wister-
ligeu icke spioneri wid Ständernesgemensamma sammanträ¬
den, men twckade att antaga förstaget, emedan del icke ut¬
tryckligen innehäller hwem som stall wara Ordförande, dä
Landtmarskalk nekar att bewista öfwerläggningarne eller är
derifrån hindrad.
Wls kersson frän Orebro Län talade deremot för bi¬
fall till förstaget, under framställning af de stora fördelar
sädant otwllwclaktigt ffulle medföra.
Ola leksson frän Blekinge Län, äberopade hwad
han förut yttrat och ansäg frägan rörande ett möjligt spio¬
neri, wara af Llriulllunll tillräckligen bcswarad, samt fort¬
for att yrka bifall till förstaget.
Drellrio v. Xrveighergle: Jag fär fästa uppmärksam¬
heten derpä, att del endast är wid Ridderffapet och Adeln
öfwerläggningar pä Riddarhuset som det, enligt Grundla,
gen tillkommer den efter Martrikeln äldste närwarande
Grefwe» att wara Ordförande, hwilkcn föreskrift icke kun,
de lempas pä Ständens äspftade gemensamma öfwcrlägg-
ningar.
124 Den 26 Marö.
Den 26 Mars.
125
?oter Eiaesson frän Elfsborg? Lön talade för bifall
till förslaget, och wisade Let gagneliga uli gemensamma öf-
werläggningar, samt förmenade det icke bero pä Landtmar-
skalkens godtycke alt afhälla 6g frän Ordförandeskapet, enär
den jfrägawarande Grundlagsändringen tydligen innehäller
en befallning för hon:m, akt nild sickt sominanträde föra
ordet, sä alt han derifrån icke kan undandraga sig utan la¬
ga förfall.
Henric: Hansson frän Elfsborgs och Wickegren frän
östergöthlands Län talade i öfwercnsstäuimelse härmed,
hwaremot Olaus Ericsson frän Götheborgs och Bohus Län
instämde med dem, sorn yrkat alstag.
kolian lmnclllorg frän Norrbottens Län : Jag kan för
»lin del e> gilla del föreslagna tillägget till 46 §. Riks-
dags-Oidningen, helst jag anser, det Ständers lid alltför
myckel skulle komma att upptagas genom prösningar om
och huruwida, i den ena eller andra frägan, gemensamma
öfwerläggnmgur skulle ega rum eller icke.
Hans kansson frän Elfsborgs Län: I afseende pä
den upplysning, som Hutberg meddelat, att Kongl. Mai:t
för omkring 20 är sedan förbjudit nägra fosterlandswänner
sammanträden i öndamäl att utbyta tankar i afseende pä
Landets hw rjebanda -ngelägendeier, tär jag hemställa,
huruwida ej just denna omständighet leder till den kanka,
akt Kongl. Maj:t äfwen nu skulle kunna mellankomma med
ett slikt förbud, sä framt e! något stadgande härom införes
i grundlagen. Föröfrigt lära wi i denna fräga twista, som
man säger, om PZfwens skägg; tp ett Riks Ständ lärer
redan hofwa afslagit jfrägawarande grundlags-förändring.
Discrchionen förklarades slutad; och som Talmans-pro,
position pä bifall till oftanämnde ändring uli 46 §. Riks,
dags-Ordningen, beswaradeS med bäve ja och nej jemte det
votering yrkades; sä uppsattes, justerades och anslogs föl,
sande voterings proposition:
Bifaller Ständct det frän sista Riksdag hwilande, uti
20 punkten Litt. O. af Constitutions-Uokotteis memorial
N:o 5 intagna förslag till ändring at 46 §. Riksdagsord¬
ningen?
Den det will röstar Ja!
Den det ej will röstar N.j!
Winner nej är berörde förslag ogilladt.
Voteringen, sorn i wänlig ordning sörsig.fck, utföll med
36 ja mot 54 nei; hwadan förslaget lill förändrad rcdackion
af 46. §. Riksdagsordningen war ogilladt.
Litt. b! Om ändring i t perioden, 1 momentet. 49
H. Riksdags-Ordningen.
Ogillades.
I?) Om ändring uti Z mom. af 43 Z. Riksdags-Ordningen.
Bikölls.
O) Om ändring uti 51 §. Riksdags-Ordningen.
Harwid yttrade lians kansson frän Elfsborgs Län:
Min kanka Lr ali om wi antaga denna ändring, skulle sä-
dant leda till Riksdagarncs förkortande, enär derigenom
klef förekommet, att ei flere motioner wäcktes i samma
ä ane, hwarigenom äfwen mänga onödiga discutzioner skulle
undwikas, ulan att nägonS rätt blekwe förnärmad. Frä,
gan är blott, att, genom en kort rubrik, angifwa de motio¬
ner, sorn man ämnar att wäcka, och det tre dagar förr än
sjelfwa memorialet ingifwcs.
I öfwerensstämmelse härmed talade JVickegren frän
! östergöthland, Ancker» Anckersson frän Skaraborgs Län
och ?er lkansson frän Wermland.
Ltrincklnnck: Jag har det emot förslaget, att i händelse
en Ledamot anflär contenia skulle, wid motionens inlem-
126 Dm 26 Mars.
nande, twist möjligen kunna klppstä, huruwida utwccklingen
deraf stöde i strid med berörde korta innehåll, eller icke,
och pä sädant sött skulle mähönda motionsrättcn mängen
gäng fä ett Lfwcntyrligt utseende. Jag orkar derföre, alt
ifrägawarande förflag mä ogillas. Om öndamälct dermed
är att förekomma motionernas myckenhet, sä torde man
besinna, att delta ändamäl bär winnås pä hel annan wög;
ty antingen en motion tillkännagifwes tre dagar förr än
den lvLckcs, eller icke, beror dek naturligtwis pä hwars och
enS serskildta wilja alt likwöl wöcka motion i samma ärende.
Kils korsson frän Södermanland talade för bifall till
den föreslagna ändringen, emedan han ankäg mycken tid
och kostnad derigenom stola besparas, helst Ledamöterne,
dä de pä förband underrättades att en motion > ett wiht
ämne more att wönta, heldre skulle under den mundtliga
discutzionen yttra sin likstämmiga eller afivikande mening,
än att med en ny motion i samma ämne framkomma.
koler lönsson frän Jönköpings Lön: I fall den före¬
slagna ändringen antages, fruktar jag, att sädant stall i
mörkelig män öka discustioncn, nemligen i sä mätto, att
första frägan w!d en motions wäckande i sädant fall alltid
blifwer, huruwida motionen är öfwerensstämmande med
de uppgifna contenta eller icke. Af bordlistorna kunna wi
inhemta, hwilka motioner som hwila till widare behandling,
och d8 härtill kommer, att Riksdagsmän stundom frän hem¬
orten erhälla upplysningar blott ett par dagar före motions¬
tidens flut, sä kan jag ej annat ön afstyrka bifall till för¬
slaget.
kars karsson frän Elfsborgs Lön: Äfwen jag afstyr-
ker ifrägawarande ändring, pä de skäl som af Llrinstlunst
och koler lönsson blifwit anförda. Mängen ny RiksdagS¬
Den 26 Marö. 127
man, som är owan i ärendernaS behandling och oöfwad i
ett mundlligt föredrag, ser sig af egen böjelse och Coinmit-
tenterS uppdrag föranläten alt wöcka motion Lfwen i sädane
ämnen, som af en annan Riksdagsman redan blifwit, fast¬
än mähönda frän en olika synpunkt, framkastade. Män-
gcn gäng händer det, att uppdrag frän Committcntcr er-
hällas inpä yttersta tiden, och wid ett sädant förhällande
Lr det godt att icke wara hindrad af de band, som förslaget
innehällcr. Mine Bröder! I detta afseende Sr del öfwer-
flödigt, ja till och med wädligt att införa ett förknappnings-
system.
krestine: von TiVeeiglrerZli frän Skaraborgs Lön: Jag
Lr öfwertygad, akt de öfriga SländenS pluralitet förkasta
ifrägawarande förslag; jag anser detsamma endast innebära
en inskränkning uti Representanternas rött, utan alt det
äsyftade öndamälet,nemligen minskning af motionernas mängd,
derigenom »vinnes. Ponera, att en Riksdags-fullmäklig
erhölle ett uppdrag ifrän sine Committcntcr eller någon
wigtig upplysning allenast ett rar dagar före motions¬
tidens flut, sä wore han urständsatt att fullgöra deras upp¬
drag. Motions-tidcn blcfwe, enligt den föreslagna ändrin¬
gen, i sjelfwa merkel tre dagar kortare.
Oustsl lZernliarst ^.ppelvist frän Blekinge, lolian
Olol kalstlmrg frän Wcster-Norrlands, kor Ionsson frän
Christianstads, kria karsson frän Gefleborgs, kristers iVor-
marle frän Westerbottens samt äolmnnes Lliristostarsson
frän Kronobergs Län förenade sig med dem, svin talat för
afflag ä ifrägawarande ändring, den de anfägo innefatta
endast en ändamälslös inskränkning.
lMs korsson frän Södermanlands Län: Med undan¬
tag af det stöl, som v- Aneigkergk anfört, nemi. angående sent
tillbandakomne uppdrag frän Eommittentcr, har jag ej hört
nägot, i ringaste »Eko antagligt, anföras mot nyttan och
lenivligheten af ifrägawarandc förflag, hwilket, om det bi¬
fölls, utan twiswel skulle förekomma mänga oöfwerlagda
och omogna motioner, samt, såsom nämndt är, i flera än
ett afseende bereda besparing.
I,ors Iarsson fran Elfsborgs Län: Sä länge ingen
kan wisa nägon werklig fördel af den projekterade ändrin¬
gen, kan jag för min del icke godkänna den. Synnerligas? i
wart Ständ, hwarcst mähända äfwen framgent kommer
ott finnas ätfkillige mindre strifkunnige Odalmän, Sr det
nödigt att icke lägga band pä yttrande-rätten.
Hsus larizon frän Elfsborgs Län förmenade, att den
som ej kunde uppsätta en rubrik knnde ej heller författarn
motion, samt erinrade huruledes man, äfwen wid denna
Riksdag, när del led mot motions-tidens flut, för att tor¬
rvara fataliernc, ingifwit motionernes rubriker, under förbe¬
håll att ledan fä uliveckla dem.
Ola lennon frän Blekinge: Ingen har hittills kun¬
nat öfwcrtyga mig, att jfrägawarande förslag skulle med¬
föra nägon werklig fördel. Hwar och en lärer kunna inse,
att det ofta Sr mycket swärare att sätta en nägorlunda full¬
ständig rubrik pä en motion, än att framställa siclfwa ut-
wecklingen. Sädant erfares mera Ln ofta i Utflotten.
Jag är af samma tanka som de, hwilka anse ifrägawa,
rande ändring innefatta en cndamälslös inskränkning och
jag asstvrker derföre bifall till densamma.
kotor lönsson frän Jönköpings Län: Discuhionen öf¬
wer denna kräga har blijwit längre än den wederbort.
Jag will endast, med anledning af Hans lanssons erinran,
anmärka, hurusom wi just af den omständighet, att till
och
och med under Riksdagarnes nuwarande längd, Ledamöter»
ne nära motionstidens stut» icke äro färdige med utweck-
ling af sina motioner, utan reservotionswis wäcka dem
medelst rubrikernes inlemnande, kunna stuta dertill, att en
inskränkning härutinnan icke är lemplig.
Lirinstlunst: Det Sr cl' otänkbart, ott de anslag, som
enligt ifrägawarandc ändring skulle ske tre dagar förut,
blefno ncddrifna, och i sädant kall skulle Motionären, för
hwilken det wore sivärt att bewisa, att anslag egt rum,
blifwa betagen fin rätt. Jag wille fräga, hwar stall wi
w?l göra af de mänga anflogslapparne? Wäggarne skulle
knappt hinna till att rymma dem, ofwanifran allt nedige¬
nom. De blelwo ungefär som rvapnen pä Riddarhus»
wäggarne, och stegar skulle behöfwas, för att kunna med
synen eller banden rScka dem.
Hans lansson: Jag will blott tillägga, alt anslagen
skulle ske r Ständets samlingsrum, samt att de skulle ned¬
tagas snccesift eftersom sjelfwa motioncrne inkomma.
Talmannens proposition pä bifall, blef med ch7ej be-
swarad; hwadan jfrägawarande förslag till ändring uti 5L
tz. Riksdags-Ordningen, war af Ständet förkastadt.
HSremot reserverade sig Hans lansson frän Elfsborgs,
Nils korsson frän Södermanlands, Wistogron frän Öster¬
göthlands, Lalilströrn och ^etlorsiorA frän Stockholms,
kor Hansson trän Wermlands, Ilonrio vilstorsson och
kor kersson frän wrebro sanik pustors ^nstorsron frän
Skaraborgs Län.
H) Tillägg eller blifwande moment af 59 H. RiksdagS-
Ordningen.
Bifölls.
Fjerde Landet. 9
130 Den 26 Marö.
I) Tillägg uti Riksdags-Ordningens 59 §.; dr 2 sista
perioderna förwandlade till ett andra moment.
Bifölls.
k) Omwändning uti 1 perioden af 73 §-Riksdags,Ord,
ningen.
Bifölls.
21:sta Punkten. Förcflaget tillägg uti sista perioden
af 38 §. Riksdags-Ordningen, rörande minimiantaletGaf
närwarande Ledamöter i Eonstilutions-Utstotlel när det med
Riksens Eländers rätt bcfluter.
Sedan llans lansson och I^srs Ifarsson frän Elfs¬
borgs, Austers Isaesson och lostsa kersson frän Upsala,
Nils 8trin3Inn<1 frän Wester,Norrlands , kor karsson och
Henrie ^nciersson frän Orebro, ^pol^vist fran Blekinge,
Nils karsson frän Södermanlands Län, >11. fl., förklarat
sig anse den föreslagna ändringen wara wädlig, emedan det
i sädant fall komine alt bero pä tre Ledamöter af ett Niks-
Stand att hälla sig undan frän Utskottens öfwerläggningar
i de uppgifne »nälen, samt dymedelst frän ena dagen till
andra, hindra deras afgörande; blef ifrägawarande förslag
af Ståndet ogilladt.
22:dra Pnncten. Förslag till ändring uti 2 momentet
1 §. Trycksrihets-Förordningen, angående tillständs,bcwisen
för utgifwande af periodisk skrift.
Bifölls.
23:dje pnncten. Förslag till ändring uti 6 momentet 1
§. samma Grundlag, angående Boktryckares och Namn-
sedel-attestanters answar i witza fall.
Bifölls.
Den 26 Mais.
131
24:Se Punkten. Förslag till ändring uti 1 punctcn 9
momentet 1 tz. af samma Grundlag, angäende egandcräk-
ten till tryckt skrift.
Bifölls.
25.te Punkten. Förslag till ändring uti 1 perioden >0
momenter 1 tz. af samma Grundlag, angäende answar för
underlätet utsättande ä tryckte skrifter af Boktryckares
namn, ärtal och trycknings.orten.
Bifölls.
26:te Punkten. Förslog till tillägg i flutet af 12 mo¬
mentet 1 tz, somt ändring uti 1 perioden 4 momentet 4
H. af samma Grundlag, angäende answar för skrifters för-
yltrande, ä hwilka Boktryckares namn, ärtalet och lryck-
ningsorten ej äro msatkk.
Bifölls.
27:de puncren. Förflag list ändring uti 1 undantags-
pvncien af 4 monienlet 2 §. af samma Grundlag, angä¬
ende upphäfwande af förbudet mot tryckning, utan wede»
bärandes tillständ, af RikS-Ständens Protokoll.
Bifölls.
28:Se Punkten. Föreflagen ändring uti 7 undontags-
puncten 4 momentet 2 §. af samma Grundlag, angäen-
de skrifters konfiskation.
Ogillades.
29:Se Punkten. Förflag till ändring uti 8 momentet 3
§. ak samma Grundlag, angäende konfiskations påföljd för
smädliga uttryck om RikerS EmbetS- och Tjenstemän i och
för Embrikt.
Ogillades.
h 132 Den 26 Mars.
30.de pnncten. Förflag till ändring uki 12 momentet
3 §. af samma Grundlag, angående answaret för lögnakti¬
ga uppgifter och wrängda framställningar till allmänhetens
förwillande och förledande.
Bifölls.
31:sta Puncren. Förflag till ändring uti Z momentet
4 §. af samma Grundlag, angående qwarstads läggande ä
skrift, dä ätal genom allmän äklagare anställeS.
BiföllS.
32:dra puncken. Förflag till ändringar uti 5 §. af sam¬
ma Grundlag, angäcnde borttagande af förestrifterne om
insändande till Hof-Rätten af handlingar uti trpckfrihets-mäl.
Ogillades.
33:dje Pnncten. Förflag till ändring i 11 momentet af
sistnämnde §. uti Tryckfrihets-Förordningen, angäcnde qwar»
stad, prkad af enffild malöegare.
Ogillades.
§. 2.
Till ytterligare handläggning förekom Hans perssons
frän Gefleborgs Län, sedan den 11 dennes pä bordet lagdt
motion, om FörwaltningenS af Sjöärenderna upphörande.
Blef lagd till handlingarne.
§. 3.
Dä nu änpo Föredrogs Kongl. Majus sedan den 18
dennes pä bordet hwilande Nädiga Skrifwelse, angäcnde en
med den förändrade organisationen af StalS Rädet gemen¬
skap egande fräga, ingas Olol pstnäbäole frän Hallands
Län en sä lydande skrift:
''I anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposition om
anslag till den af Ständcrnc beslutade Departemental.Stp-'
relsenS aflöning, får jag ödmjukast föreflä.
Den 26 Mars. 1ZZ
1:o att Presidents- och Vice-Prcfldentsbefattningarne i
Swea och Götha Hof.Rättcr, samt Prcfidentsbefattningen i
Skånska Hof-Rätten, mätte i sin nuwarande egcnssap upp¬
höra, och i stället hivarje Divisions-Chef, i tour efter fin
tjenstetid, ett är i sender, föra Presidiet, utan att derföre
njuta nägon förhöjning i sin lön, och utan att adjunktion
af ny Ledamot i hans ställe mä ega rum; i följd hwaraf
den förändring uti Kongl. Förordningen den 15 Juni 1818,
föresläs: att Hof-Rätt är domför med tre Ledamöter, utom
i mäl som ä ära och lif gä, dä fyra Ledamöter stola
domina.
2-o Att nämnde befattningar i Krigs-, Kammar-, Bergs,
och Commcrce-Collegierne samt StatS-Conloret likaledes
mätte upphöra, och Prcdisidiet innehafwas tourwis efter
tjenstetiden, och ett är i sender af nägon ordinarie Leda¬
mot, dock ej förr, än han minst ett är Ledamots-bcfatt-
ningen bestridt. Under det är Ledamot innehar Presidiet,
hwarföre han ej njute nägon förhöjning i sin lön, ware
han fri frän sin föredragning, som mä förrättas af adjun¬
gerad Ledamot;
3:o All Kammar-Rätten mätte, i sin egenskap of Dom¬
stol och kollegium, helt och häller genast upphöra, och de
hittills derstädes handlagde balance, och bcwillningS-mä,
öfwerflpttas pä wederbörande Hof-RLtt, hwarest för beke
nial, ny Ledamoll tillsätteö dock komme Revisions-Conto-
ren, med undantag af Öfwer,Commitzarie.Contorct, att
fortfara, och hwarjc Cantor förcstäs af en Commistarie, med
biträde af en Notarie. — Denna Commitzarie, som bör
Ltnjuka lika lön med ett nuwarande Kawmar-NStts-Räd,
nien deremot ej ega del i aniliLrkningS-procent, äligger
1Z4
Den 26 Mars.
att prölwa gjorda anmärkningar och beslut dcröswer med¬
dela, hwaröfwcr klagan mä förås hoS Kongl. Maj-.t.
4:o Akt Förwaltniugen af Sjö-Ärenderne likaledes belt
och ballet mä upphöra, och dest aöromäl öfwcrflyltas pä
Gcn^rol-Adjutantens för Flottan Erpeditjon.
5:o Att Stats-Contorets Ledamöter minskas ifrån fem
till tre.
Dä genom denna indragning, som alldeles icke, efter
min tanke, skulle förlama Ärendernas gäng, en ärlig bespa¬
ring os omkring 60,000 R:dr B:co ware otl pärSkna, sä
hemställer jag wvrdsainmast, att Riks.Ständer: mätte hos
Kongl. Ma>':t i underdänighet anhäkla, akt nämnde indrag¬
ning »lätte ske, och den derigenom uppkommande besparing
auwändas säsom bidrag till, dels de lägre Tienstemännens
föchöining i lön, dels till Departemental-Stprelsens aflöning.
För den händelse att mitt gjorda förslag skulle winna
bifall, utbeder lag mig framdeles fä framställa de ändrin¬
gar i 102 §- af Regcrings-Formen, hwartill förslaget kan
föranleda.
Att detta anförande mätte fä ästölja den Kongl. Skrik-
w-lsen till wederbörligt Ulffotts behandling, derom anhälles
wördsamt.
Stockholm ben 26 MarS 1840."
Secreteraren uppläste, i anledning häraf, 2 punkten af
66 H. Riksdags-Ordningen, och crindrade, att Olof I-inst-
bäcles skrift innefattar stera npa frägor, som icke omcdU-
barligen föranledcs af ten Kongl. Skrifwelsen.
ötriuälunst upplyste, att Stats-Utskottets Betänkande,
i anledning af förewarande Nädiga skrikwelse, redan ligger
färdigt, och att man endast wäntar pä remitz frän Bontc-
Sländet.
Den 26 Mars.
lZ5
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Åtskilligt puncter
uti Brödren I-inäbaoles anfcrande tyckas wipcrligen inne¬
fatta en ny motion, men meningen dermed synes wa,
ra att genom de af I-instbäole förestagna indragningar»
ne, bereda medel till aflöning af den nya Departemental-
styrelsens Chefer.
Den Kongl. Skrifwelsen remitterades till Stats-Ut»
skottet; men den af lunstbäck ingifne ffrift klef, med hans
begifwande, lagd till handlingarne.
§. 4.
Stats-Utskottets sedan den 21 dennes vä bordet han¬
lande Utlätande N:o 19, i anledning ak erhällen äterre,
mist of Utskottets Betänkande N:o io, blef, wid förnyad
föredragning, lagdt till handlingarne.
§. s.
Äuyo föredrogs Stats-UtskottetS Utlätande N:o 20,
angäende Källands Härads inncwänares rättighet att er,
hälla utsyning pä Kronoparken RädaäS.
von 2,weigliergle frän Skaraborgs Län t
Stats-Uiskottet har icke utredt, hwarföre den pä kneckte-
contracret grundade upplysningsrättigheten icke skulle till¬
komma Sfwen Källands härad, ehuru Utskottet, i Betän»
landet N:o 22, tillstyrkt, att en stik rättighet skulle tiller»
kännas Barne, Wista, Äse och Skånings härader. Jag
yrkar derföre äterremitz af Betänkandet N:o 21-
ämsters ^.ostersson frän Skaraborgs Län: Jag fär
förklara, att jag icke Lr Ledamot i den afdelning af Stats,
Utskottet, der detta ärende blifwit handlagdt, och harejnä-
gon kännedom om orsakerna, hwarföre Källands härads in»
136 Den 26 Mare.
newänare skulle hafwa förlorat ifrägawarande rättighet,
saint yrkar äterremist, pä det af vou uppgif¬
na stäf.
Betänkandet äterremitteradcs.
§. 6.
Till widare handläggning förekom Stats-Ulstottets Ut-
lätandc N:o 22, angäende yrkad rättighet för ätffillige hä¬
rader inom Skaraborgs Län, till utsyning pä Kronoparkerne
Halle och Hunneberg.
Härwid yttrade krestine voll ^rveigheigle frän Ska»
raborgs Län: Den af mig pästädda ifrägawarande rättig,
het, grundar sig pä Kongl. Resolutionen den 12 Januari
1735. Ännu ej har jag kunnat crhälla en autentik afskrift
af samma resolution frän Riks--Arkivet, och jag anhäller
derföre, att första delen af förcwarande Utlärande mätte
blifwa äterremitterad, samt jag dymedelst komma i tillfälle
att, efter anskaffande af nämnde Kongl. Resolution, i we-
derbörligen styrkt afskrift, förets den för Utskottet.
Ständer beflöt att till Stats-Utskottct äterremittera den
del af ifrägawarande Ulläkande, hwilken innehällcr afstyr-
kande af von ^»veigberglis motion.
§- 7.
Änyo föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlätande
N:o 23, angäende wäckt fräga om de till Boställen ät
Cheferne för Blekinge och Södra Möre Balsnians.Com-
pagnier fordom upplätna Äronohemmanö försäljande till
Skatte, eller ock om förändring i tillsynen ä samma
hemman.
Den 26 Mars. 137
§. 8.
Derefter förekom till widare handläggning Stats-Ut,
skottets den 21 dennes pä bordet lagda Utlätande N:o 24,
i anledning af sökt eftergift af det Staden öregrund be-
wiljade länc-undcrstöd, eller förlängning af de derför stad¬
gade betalningsterminer.
Härwid äberopadc Olof persson frän Stockholms Län
ett sä lydande skriftligt anförande:
"Huru fattig och utblottad öregrunds Stad nu är, och
huru trängande dest behof af lindring uti betalningsivilko»
ren för dest erhällne Statslän, har Herr Prosten Ljärlemsn,
af flere Stats-Utskottets Ledamöter biträdd, med starka, men
sanna färger tecknat. Säsom granne med berörde Stad, är
lag i tillfälle »vitsorda dest betryckta tillständ. Redan länge
har Staden» genom hwarjehanda misiöden, smäningom af»
tynat, men serdeles under sistförflulne tio är allt mer och
mer sjunkit i fattigdom och wanmakr. Dertill har bland
annat bidragit den tunga börda Staden mäst »vidkännas af
en högst ojemn och oräktwis Bätsmansbeskatlning, . orätt-
wis till den grad, mine Bröder! att Staden endast pä
deste tio är mäst i sädant afseende till Kongl. Mäste
och Kronan stötta omkring 4000 Riksdaler Banco ut-
ofwer hwad Staden, enligt den nu omsider skedde! re¬
gleringen af Bätsmanshallct, rätteligen älegat. Huru
tryckande denna börda för del lilla Samhället warit, inses
lätt, dä jag nämner, att hela wärdct af Stadens hus och
tomter uppgär sammanlagdt till endast 33,314 N:dr, mot,
swarande wärdct af ett enda medelinätligt hus i Stockholm,
att Staden icke eger mer äkerjord, än till 14 tunnors ut¬
säde, icke har större befolkning, än att antalet af be för
personella utskyldcr debiterade, utgör endast 158 män och
1Z8 Den 26 Mars.
209 qwinnor, till större delen fattige sjömän, lotsar, sjö-
mansenkor och deras barn. Dcstutom ar Staten utan han¬
del, utan näringar, utan sjöfart, som numera drifwes med
endast 2:ne mindre stutor.
Behjertande delta Öregrunds stads bedröflig» tillstånd,
har ock den afdelning af Högloflig» Stats-Ulstottet, som
först handlagt delta ärende och närmast tagit kännedom
deraf, tillstvrkt förlängd betalningstid ä Länet, men i Ut,
skottets klenurn hafwa andre äsigter genom omröstning
gjort sig gällande, för att holla den grundsotts, att förv-
strisne betalningswilkor aldrig böra i nägon mätto förändras.
Ehuru wigtigt dek Sr, att det allmännas rätt och fördel
noga iagttages, kunna likwäl, säsom nu är fallet, ömman¬
de stäk för lindring och eftergift frän Statens sida stundom
förekomma. Männe del wid sädane förhällonden skulle
mara Staten wärdigt, att oryggligen widhälla och med
jernhard hand tillempa berörde grundfatlö? Skulle icke der¬
igenom högsta rältwisa, i otio tillcmpad» bliswa högsta orätt,
wisa? Jag wädjar till eder rättskänsta, mine Bröder.
Wid föregående Riksdagar hafwa Rikets Ständer icke
sällan medgifwit lindring uti stadgade betalningsmilkor för
kemnade Statslån» äfwensom bewiljat understöd i andre af-
seenden. Skulle sädant nu med ens och för alltid upphöra?
hwilkct lärer btifwa smärt att för framtiden conscgvent full¬
följa; eller hwarjöre nu denna' stränghet emot ifrägawa-
rande lilla samhälle, som mer än nägot annat förtjenar
deltagande, dä det just i och för orällwisa och öfwerdrifna
Statsbidrag anlitat sina sista tillgängar, uttömt sina sista
krafter, och sälunda blifwit af Staten sjelf utblottadl och
till Let yttersta ansträngdt.
Den 26 Mars.
139
För min del ställe jag derföre tro ömmande stäk wara
handen för bifall till Öregrunds Stads begäran om förlängd
betalningstid, hwilken öfwerkygelse jag g-undar derpä, att
Staden, i det upplösningstillständ, hwari den nu sig k» fin¬
ner, Sr i största behof af en sädan förlängning, att tet för
det allmänna eller Staten skulle wara föga betydande, om
det lilla länets afbetalning sker pä 10 eller 20 ar, i
hwilkct senare fall nägra hundrade Riksdalers ränta ware
Statens hela förlust; samt att just rä de tio sista ären,
sedan länet bewiljades, det betryckta samhällets tillstånd
i böq grad försämrats, i fölid af en olycklig eldswäea,
mihgynnande conjuncturer och framför allt en orSttwis
och oriniig Bätsmans-bestattning. Den deri nu mera lag¬
ligen skedde förändring, blifwer för framtiden »välgörande,
men för närwarande Sr just genom samma beskattning Sta¬
dens tillgängar till sista stärfwen utkugne, och dest krafter
till det yttersta anlitade, sä akt det nu stadgade ärliga af-
betalnings-bcloypet af 500 R:dr Banco, nära motswarands
Stadens hela bewillnings-summa, sannerligen icke skulle kun¬
na utan betänkliga följder utprästaS af den ringa och me¬
dellösa befolkningen.
Pä beha grunder fär jag wördsamt anhälla om ater-
remist af Höglofliga StatS-Utskotttts Urlätande N:o 24, och
gör mig den förhopvning, att Hedrrwärda Dondc-Ständct
dermed sig förenar."
Hans kansson frän Elfsborgs Län y:kade bifall till
Utlakandet, säsom i hans tanka wäl grundadt, och äbero-
pade hwad Utstottet frainstält angående mädan af rubb¬
ning i de wid läne.biträdens bnviljande af Rikets Ständer
meddelade förestrifter, samt fästade uopmärksamheten pä ben
lindring, Staden öregrund erhällit uti sin rotcrings-flyldighet.
140 Den 26 Mars.
Uti denna syftning och under Åberopande af de af
Utskottet anförde moliver, pttrade sig jemwäl ^nsters H.n-
storssoll frän Skaraborgs Län, Henrie ^nsterssou frän
örebro Län och Blekinge.
OInt korssen frän Stockholnis Län: Jag är granne
till ifrägawarande fattiga Stad, och kan fullt witsorda de
uti Herr (korvin motion gjorde uppgifter» hwilka torde bö¬
ra af Ständct bedjerlas. Jag äbcropar mitt skriftliga an¬
förande och prkar älcrremitz.
lVlatts kersson frän Stockholms Län gjorde en fram¬
ställning af Staden Öregrunds olyckliga belägenhet i följd af
brandskada och förtwinad handel, yrkade äcerremih och an¬
märkte, all om ej staden bewiljaö förlängning af de för
ifrägawarande län stadgade betalnings-tcrminer, bletwe in¬
gen annan räd, Ln att Staten finge laga hela Sraden för
att godtgöra sin fordran.
Ltriiistlunst och von Arvoigloerglc tillstyrkt älerreillist.
Pä de af OIol kersson med flera anförde skäl, blcf
ifrägawarande Utlätande af Ständer äterremitleradt.
§. S.
W>d förnyad föredragning af Stats-Ukskottels Utlätan,
de N:o 25, angäendc wäckt förslag, alt, till minne af Larl
voll kaune, i hans födelseort anlägga en inrättning för
trädgärdS-odlingens befrämjande, klef samma ullätande, pä
begäran af 8ven lleurlin frän Kronobergs Län, lil. fl. yt¬
terligare hanlande pä bordet.
§. k).
Dä härefter till widare handläggning förekom samma
Utskotlö ullätandc N:o 2b, angäende ett föreflagct läne-un-
Den 26 Mars. 141
dcrstöd af allmänna medel, för anläggningen af den nya
wägen emellan Boräs stad och Fläskjums gästgifwaregård;
ingas llellstric Hallsson frän Elfsborgs Län ett sä lydande
anförande:
"Den motion som jag wäckt, rörande att af allmänna
medel erhälla ett ränlefritt län, för upphjelpande till
en del, af de kostnader som älgätl till nya wäganläggnin»
gen mellan Staden Boräs och Fläskjums gästgiswaregärd,
hwars behof jag genom motionen anlydt, men Siats.Ut,
stöttet, till hwilket ärendet warit remiltcradt, sig mlätit, ej
kunna dertill lemna sitt bifall; sä anhäller jag fästa Stän-
detS uppmärksamhet härä. Ifrägawarande wäg anläggnings¬
kostnad utgör 30,000 R:dr, hwaraf genom Actiegare Sr
bidraget 20.000 R:dr och äterstoden mäst genom skuldsätt»
ning fyllas, genom den afgift sorn Sr stadgad för öswcr-
farten af nämnde wäg» »wilken afgift är hitintills gansta
högt uppdrifwen, kan icke ofwar.nämnde kostnader förräntas,
och säledes sagde afgift aldrig alt upphöra. Denna nya
wägS läge inom 2:ne ef de härader för hwilka jag är Full¬
mäktig, dcsta mina Committcnlcr Lro i en mager ort boen¬
de och mäste för sin bergning färdas omnämnde wäg höge¬
ligen med smä tillwerkningar till Boräs och Götheborg med
flera ställen, hwarwid de mäste erlägga oinförmäldc afgift.
Delta tyckes wara nog känbart lör en resande som pastcear
wägen en och annan gäng, men för omnämnde mine Corn,
miltenter inom Medens och Bollebygds härader i Elfsborgs
Län, är det ett »verkligt tryckande onus som dem härutin¬
nan äligger, och hwilket aldrig upphörcr i den ställning det
nu sig befinner. Jag är icke sjelf boende inom förutnämn¬
de härader, icke eller är jag i behof om att begagna mcra-
nämnde »väg, men det iir likwäl sivärt att icke kunna fä
142
Den 26 Mars.
afhulpit frän Bondin rtt onus pä en framtid, som annars
kommer alt förblifwa i en ort, den andra orten icke wid-
känncs.
Zog wet, att inom orter i Riket, är andra anslag el¬
ler län förr bewiliade, hwartill icke behvfwen warit af sä
stor anledning sone omförinäldt är; och i den ort jag Sr
hemma, har aldrig erbällils något bidrag af Staten, ehu¬
ru wi derifrån icke ukeflulne ifrän ärliga utgifter, som bi¬
dragit till dest undehäll.
Zag hoppas att Högloft. Utskottet wid ett närmare
öswcrwägande af ämnet, och efter erhällen del af detza
upplysningar, stall fränträda sitt beslut och i stället lemna
sitt tillsiykande för bifall af min motion, för hwilket Snda-
mäl jag nu yrkar Llcrremist af Betänkandet N:o 26.''
Eländet fann skäligt bifalla Stats-Utstollctö ifräga-
warande Ullätande.
Häremot reserverade sig Henric Hallsson frän Elfs¬
borgs Län.
§. 11.
Wid förnyad föredragning af Bewillnings-Utstottcts
memorial N:o 2 med ätcrlcmnande af lollan kerssons
frän Upsala Län motion, angående beswär öfwer Maike-
gängs-Tarolne, klef samma motion till Statö-Ulstottet re-
mitterad.
Ståndet atMjdeö kl. 9 e. m. lil.
In llllera.
Den 28 MarS. 143
Den 28 Mars,
I/Uenuin kl. Z 12 förmiddagen.
S. 1.
Protolls,Utdrag öfwer de i Ständet den 26 dennes
fattade beslut, upplästes och godkändes.
8- 2.
Hans lansson frän Elfsborgs Län begärde ordet och
yttrade: Del har kommit till min kännedom, att nägon af
mine Ständsbröder under pästäende klcnuin af främmande
personer utkallats och erhällit moralista föreläsningar eller
föreställningar i afseende pä Niksdagssörhandlingarne. Som
detta ostick bör hämmas, innan det urartar, skulle jag höge¬
ligen önsta, att de Ledamöter, hwilka hädanefter blikwa fö-
rcmäl för dylika anfall, wille sädant inför Ständet anmäla,
pä det tillfälle ma winnås, att pä den, som dertill gör sig
saker, fä tillempadt answar enligt Rcgermgs-Formens stad¬
gande uti 111 tz- Egentliga orsaken till denna anmälan
härleder sig derifrån att en Ledamot under sista klsnncn
blifwit af en person, hwars namn lag ej will uppgifwa,
utkallad och tilldelad förebråelser i afseende pä hans Riks¬
dagsmannakall.
Flere Ledamöter af Ständet hördes instämma uti Hans
Hanssons hemställning; men uppå anhällan af Secreteraren
blef widare öfwerläggning i ämnet uppskjuten tills flutet
af klennm.
§. 3.
Wid förnyad föredragning af Stats-UtffottctS sedan
den 21 dennes pä bordet hwilande Utlätande N:o 25, i an,
ledning af wäckt förslag att anlägga en inrättning för träd.
144 Den 98 Mars.
gärdsodling till minne af Sarl von Linne, beflöt Ständet,
pä hemställning af 8ven Henrlin frän Kronobergs Län,
alt med sfgörandet af denna fräga skulle anstä, inkilldeh
underrättelse om öfrige SländenS beflut härutinnan an¬
kommit.
§. 4.
Föredrogs äter och bifölls Allmänna Belwärs- och
Oeconomie-Ukskoltets den 26 i denne inänad vä bordet lög¬
de, memorial N:o 10, om beräkning as arfwvdcn forde sä-
som Notarier hos Utskottet anställde Eancellister.
§. 5.
Till widare handläggning föredrogs änyo klans lansson»
frän Elfsborgs Län sedan den 26 bennes pä bordet han¬
lande yttrande, om bestämmande af dag för nästa Lagtima
Riksdags dorian.
krackrio von Aveeigbergk frän Skaraborgs Län, font
instämt uti Hans lansson» yttrande med hemställan, att
nästkommande Riksdags början mä utsättas till den 15
Jmuari 1844, begärde att sä härwid tillagde veste ord:
"säsom warande det femte äret."
Hans lansson: Jag skulle wisterligen icke wara emot
von Xevoigbevgks förslag; men dä jag känner, akt fräga
btifwil wäckt hos Ridderskapet och Adeln, att utsätta nästa
Riksdags början till den 15 Januari 1845, sä ware det
kanske bäst, att Bonde.Ständct förenade sig om samma bag,
pä det näaon skiljaktighet icke mätte uppkomma.
Kils Ltrincllnnst frän Wcster.-Norrland ansäg den sist¬
nämnde dagen böra antagas.
^rickars Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag tror
att Riksdagen snarare borde börjas den 14 Januari 1845,
emedan
Den 28 Mars. 145
emedan fem är dä pä dagen tilländalupit sedan mnewa-
ranoe Riksdags uibläsning.
Lrockeic von Lvveigdarglt: Skulle är 1845 antagas,
kom nästa Riksdag alt börjas inpå 6:te äret frän den nu
pägäende. Lelia wore ju en afwikelse frän Grundlagens
föreskrift.
Ola leppssou frän Blekinge Län: Jog kan ej inse,
all Grundlagen wore förnärmad derigenom, att Riksdagens
början utsitieS till den 15 Januari 1845. Efter min räk¬
ning, hofwa dä endast 5 är förflutit sedan denna Riks,
dags utbläsning.
Llrincklunck: Den 14 Januari 1845 wore ej nägon
olemplig dag för nästa Riksdags utbläsning, serdeles som
Riksdagsmän äkwen frän de aflcgsnaste orter, till den li¬
den kunde inträffa i huflvudstaden, utan att behöfwa lem¬
na hemorten förrän efter Julhelgden; men dä antagandet
af den 15 i samma mänad, icke gör nägon förändring i
delta försättande och ej eller, ester min tanka, är störande
mot Grundlagens bud, kunna wi, terest öfrige Sländan
förena sig om den dagen, gerna göra detsamma, och säme,
deist undwika en skiljaktighet, som är of sä liten betydelse.
Hans lansson: Är 1844 är rätteligen det 5:le äret
frän denna Riksdags början; men för att gä Ridderskapet
och Adeln till mötes, anser jag ingen betänklighet »vid att
antaga den 15 Januari 1845.
Ola loppsson: Jag kan ej frängä mitt förra yttran¬
de. Om man räknar frän den 14 Januari detta är, Lro
fem är förslutne den 15 Januari 1845, och ej förr.
Fjerde B>andet. 10
446
Den 28 Marö.
Anders sndersson: En dag gör wisicrligen ej någon¬
ting till saken, endast icke Grundlagen derigenom biifwer
öfwerkrädd.
keter LIaesson frän Elfsborgs Län: Jag är cl af sam-
ma tanka som Ola leppssou. 1841 bojar det kommande tio¬
talet, och säledcS är 1844 det 5:te äret fran 1840.
I-ars Ussmussou frän Götheborgs och Bohus Län:
^Dä skiljaktighet yppat sig om dagen för nästa Riksdags
början, wore kanske bäst, att lala srägan hwila tilis öfrige
Ständcn fattat deras beslut i ämnet.
Oustak Lernliarst :4ppelcjvisl frän Blekinge Län: Li¬
ka med Ola leppsson, anser jag fem ar endast hafwa för¬
flutit fran denna Riksdags början till den 15 Januari
1845.
Discutzioncn förklarades nu wara sintad; och pä Tal¬
mannens proposilion, klef frägan lill ConstitutionS-Utstol-
tet remitterad.
L- 6.
Följande till Ständer ankomne memorial och handlin¬
gar blcfwo lagde pä bordet, nemligen:
1:o Lonsiiturions-Utskotrers:
N:o 6, om arfwodcn för en Notarie och en Cancellift.
2:o Stars-Utskottets:
N-o 27, med Utlätande i anledning af Sfkadt anflag till
utgifmande af en handbok i allmänna Lagfarcnhctsn.
N:o 28, Utlätande i anledning af wäckt fräga om in¬
dragning af Nummer-Lotteriet, m. m.
N:o 29, wid Sterlemnande af Herrar vsistlelclts och
Westmans motioner, om rättigbct för Hernösands Stift
till 124 tunnor spannemäl, hwilka hittills ntgätt till Upsa¬
la Domkyrka.
Dm 28 Marö. 147
3:0 SewillningsUtskottels:
N:o 1, om antagande af Cancellistcr;
N:o 3, Utlätande i anledning af O.K. ^ppolczvists ino-
tion, om Debetslösens affkaffande m. m.;
4:o Bonde-StändetS Cancclli-Directions Berättelse, om
hwad sedan sistlidne Ncksdag i förwaltningcn sig till¬
dragit.
5:o Redogörelse för de af 0. 0. 8^Ivsn om händer haf¬
de medel, tillhörande Hedcrmärda Bonde-Ständers Cancelli-
Direktion, jemte verificationer;
6:o Förteckning pä Hcderwärda Bonde-Standets Archie»
tillhörande Handlingar och Böcker m. m., upprättad af
lljörle.
§. 7.
Upplästes följande för communication med öfrige St8n-
den ankomne motioner, nemligen:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln
1:o Grefwe ^.nclcarsvsrcls, Larl Henria, om upphäf-
wande af Kongl, päbudct den 10 Decrmber 1812, angäen-
de gemenskap med f. d. Kongl. FamillcN.
Lades lill handlingarne.
2:o Herr ^cklerstams, O. II., angäende utfäende af
ett honom wid 1828—1830 ärens Riksdag bewiljadt an-
stag.
Begärdes och lades pä bordet.
Frän Wällöf l. Borgare-Ständet
Herr 6. Nobergs, om nedsättning i Tull för SwkM
sta trädwaror, hwilka till Danmark transporteras.
Lades till handlingarne.
148 Den 28 Marö.
S. 8.
Genom ankommet Protocoll som upplästes, underrät¬
tades Ständct, att, wid den 2t i denna manad hället sam¬
manträde med den Nämnd, som egde att döma, huruwida
Högste Domstolens samtlige Ledan,oter gjort sig förijente,
att i deras wigtiga kail bibehållas, wotering anställts till
utrönande huruwida pä det i 103 §. Regerings.-Formenoch
64 §. Riksdags-Ordnirgen föreffrifne sätt, omröstning bor¬
de ega rum till uteslutande af någon bland Högste Dom»
stolens Ledamöter, samt att denna votering utfallit med 33
ja och 15 nej; i följd hwaraf den i Regerings.Formcn
stadgade andra omröstning försiggätt, derwio
itie-Rädet
|
Grefwe Snoilsky emot sig erhällit 30 röster
|
d:o
|
Xyblwns
|
—
|
25 —
|
d:o
|
Isberg
|
—
|
18 —
|
d:0
|
Grefwe sporre
|
—
|
7 —
|
d:o
|
Lackman
|
—
|
3 —
|
d:o
|
Llräle
|
—
|
1 —
|
d:o
|
Imgellrorclt
|
—
|
1 —
|
Wid den 3:dje omröstningen angäende de 3:ne först¬
nämnde Lcdamöterne hade rösternc sä utfallit, alt
Grefwe Lnoilsk^ erhållit 27 ja och 21 nej.
Justitie-Radet skissus . . — 25 ia och 23 nej.
Iustilie-Rädel Isborg ... — 19 ja och 29 nej;
och hade i enlighet med denna utgäng Nämnden an¬
sett Högste Domstolens samtlige Ledamöter bora wid de
ras Embeten bibehällas.
Protokollet lades till handlingarne.
§. S-
Lengl Onämunstsson frän Halland uppläste ett an¬
förande, sä lydande:
Den 28 Mars. 149
"Dä jag nu är i tillfälle att fullständigt uppgifwa de
pä offentliga Acker och Handlingar grundade skäl, hivarpä
jag wägat inför Ständer förklara: att de sä kallade Hal¬
ländska Kyrkohemmanet, äro pure Kronohemman, hwilka
blott erlagt och bordt erlägga till Kyrkorne ränka, i de fle¬
ste fall endast motswarande en ringa del af hemmanets öf,
riga onera till Staten, som ofta eger största delen äf-
rven i räntan, samt akt detta förhållande» redan grundlagdt
i den tid Halland tillhörde Danmark, och Konung Eniei-
III wid reformationens införande derstädes ordna
de Kyrko-angelägcnheterna, blifwit, wid Provincens öfwer-
lenmande till Swerige fastställa, och sedermera genom Ior-
deböckerna bestyrkt; sä alt städjerättighetcr.s utöfning werk.
ligen warit Statens tillhörighet och sä blifwit ansedd, än¬
da titt dest, under (ixiri. XII:s ständiga krig Äboernes till¬
sättande, dels genom behofwet att bewara Kyrkornas rätr
till ränteandelarne, dels genom swärigheten att dä bort-
städja hemmanen, kommit att bero af Presierjkapet och
Kyrkoförwaltningen; utbeder jag mig att fä här till Pro¬
tokollet i korthet anföra besia bewis, och att de handlingar
som bestyrka förhällandet, mätte, jemte detta anförande, fä
till Utffoktet, enligt förteckning, astcmnas, för att sedan de
blifwit begagnade, mig äkerställas.
Hwad som lag först wagar äberopa, säsom utwisande
att endast serskildta regeringsbeslut kunnat ätersörfkaffa
Kyrkorna i Halland nägon agsnde-rätt eller dispositions¬
rätt öfwer de sä kallade Kyrkohcmmanen, är det os Hi,
stonen kända och allmänt witsordade sörhällande, att allt
andligt (geistlighctens) gods i Danmark, wid reformatio¬
nens införande indrogs till Staten.
Dcn 28 Maks.
I Holberg- Danmarks Rikes Historia pog. 348 sc
349 lemnäs derom följande beskrifning wid afhandlandct af
6rnris>i'lLN IH:s regeringstid ären 1536 och 1537.
"Bugenhagens införstress frän Wittenberg och krönte
Konungen. Han författade samma är Danmarks Kyrko-
Ordinantia, inwigde 7 Superintendenter, som skulle förestå
Kyrkan i Biskoparnes ställe. 7 Stifts-Befallningsmän in¬
rättades för Kyrkornas finance och oeconomic-saker. Ko,
nungen lät försörja Kyrkor, Skolor, Hvspitaler och Prester
med tillbörligt underhäll. Konungen lade det geistliga
gods miver Kronan, och förwisade Munkarne ur deras
Kloster."
Den är 1542 utfärdade Danska Kyrko-Ordinantian
bestyrker Lfwen detta Historiska factum. Och de» bestyr-
kcS widare af den lä kallade Lunds Landabok för är 1569,
som är den egentliga aulhentika handling för de Lunds Er¬
ke,Biffops.Stift förut tillhörande Provinccr. I denna bok
finnes allmänneligen de sä kallade "Kyrkohemman", anteck¬
nade såsom tillhörande Kronans Dominium; och det be¬
stämda sätt, hwarpä i benna bok finneg utsatt, da Kyrkan
eger Dominium, eller den eller Prestera utöfwar städselrät-
ten, utwisar, att ingen behörig anledning finnes att betwif-
la betz rigtighct. Denna bok är grundad pä Presterskapets
och Kyrkoförwaltnmgens egna uppgifter. Den har alltid
blifwit äberopad af Presteskapet sjelf, dä det bchöft styrka sin
behöriga rätt till Dominium eller till städjorätt m. m. Den
har äkwen alltid blifwit äberopad af Konungarne t. ex. af
IV är 1647 och af kirxoniL lil är 1650 af all¬
mogen och autoriteterne, hwilket allt af bilagde utdrag utwi-
sag. Man har fokt inför Konungen göra gällandeemot den¬
samma, att den ej Sr understrifwen, men utan del kända
Dcn 28 Mars.
förhällandet, att dylika äldre offentliga handlingar ej äro
det, till exempel alla de tidernas Zordeböcker, är händelsen
med Lunds Landabok, att dä Skäncs Gcneral-Guoernemcnt
delades i twä Län, klef boken äfwcn delad; dcn ena delen
finnes i Malmö, dcn andra delen i Christianstad. Hand¬
lingen Sr emedlertid authentik och i den ordning, att detz
trowärdighet mäste erkännas.
Ett bewis för Danska Kronans obestridliga eganderätt
till de indragne Kyrkohemmanet: finnes derjemte, genom
Konung VuLvuio II:-> Bref af ar 1562, angäende försälj¬
ning till Frälse af 7 Kyrkohemman i Skäne, pä sätt jag
sedan stall wisa, bestyrkt genom flere försäljningar as Dan-
sta och Swensta Konungar pä i6V0>talet. I nämnde Bref
läses: att "Landtgille och rättighet, som hörde till Onne¬
stads Kyrka" undantags, men "Kronans rättighet, som är
-Herligheten," öfwcrläies "för ewärdelig tid till Steen Bil¬
de." Denna Act wisar tillika, att Dominium, eganderät-
ten, som äfwen kallas ömsom "herlighct", "höghet", "dispo¬
sitionsrätt'', m. m. ej war owilkorligt förenad med Land¬
gillet; ett förhällande, som ytterligare bestprkes deraf, att
de onera till Staten, som Kyrkohemmanen utgjorde, i högst
fä fall moro lindrigare, men oftast betydlig^ mera wärdc,
än den del af Landgillet eller räntan, som Kyrkor och Pre¬
sterskap uppburo.
Att benämningen "Kyrkohemman" i Zordeböcker efter
III.s Kyrkoreduction, icke bcwisar nägon Kyr¬
kornas eganderätt till hemmanen, synes deraf, att i al¬
la äldre Kyrkoböcker för de följande tiderna finnas bibe,
hällna de gamla bcnämningarne för hemman, till exem¬
pel "Klostcrhemman", "Nonnehemman", "Kanikehemmu»;"
i Calmar Län, till och med "Själa-ChorS hemman," fast¬
än ingen »ned sundt förnuft deraf lärer wilja härleda nä.
152 Den 28 Mars.
gon PäfwenS eller Munkarnes rätt till dessa hemman nu
för tiden. Benämningarne finnas dessutom antingen un¬
derordnade hufwudcolumner, "Cronones;" eller ock finnes
jn margina antecknadt: "bronan eger Dominium', "Cro-
nan eger Städjan"; "Kyrkan Smörräntan"; eller "del i
räntan," och "resten Kronan behället" o. s. w.
Hwad sedan beträffar den tid, dä Halland afträddcs
till Swerige samt den sä kallade "pantsättningstidcn," dä
säledes Danska och Swensta Regeringen omwexlande styrde
Landet, Lr det wäl bekannt, att Halland försäkrades af
bein begge, att bibehällas wid de da gällande "Lagar, pri-
rvilegier, fri- och rättigheter" m. m., samt alt hwarken i
Swerige eller Danmark, unter desse tider, nägon papi¬
stisk anda j Styrelsen föranledde en sadan sakernaS äler-
gäng, att hwad en gäng till Staten indragirs och blifwil
dess rätt, skulle till Klosternunnor, Kaniker, Själachor eller
e»S till Kyrkorna äterlemnas. Historien omtalar ingen sa¬
dan älgärd, eller ens syltet dertill, förrän i Swerige arén
1819, 1825 och Swensta Stads-Räds-Protocollet är 1830.
Deremot finnér man af den Relation som I-ars kagg den
25 September 1645 afgaf wid Hallands öfwerlemnande
till Swensta Ombuden, hwilka betydliga statler och onera,
som älägo de Halländska Kyrkohemmanet utom ränteande-
larne till Äyrkorne, och att, under sädane fvrhällanden,
Dominium till desamma icke kunde i allmänhet tillböra nä«
gon annan Ln Staten, till hwilkcn äfwen intet spär i delta
wigtiga dccument för öfrigt finnes. Och af de äldre för-
hällandena pä 1600-talet anser jog mig böra åberopa föl¬
jande bewis för Statens egande- och dispositionsrätt till sä,
dane hemman i allmänhet:
Den 28 Marö.
Konung Sunisri^n IV:s Recess, den 27 Februari
1653, hwilken i ingressen sägcs wara utfärdad derföre, att
de mänga spridda Förfallningarne giswit anledning till Åt¬
skilliga "olagliga och listiga pilsund", hwarföre Konungen
"casserad allt hwad i andra Förordningar kunde finnas, som
ej öfwennöstämmer nied denna recess." Deri stadgas: "att
hwarje Kyrka stall hafwa en räkenstapsbvk m. »i., i hwil¬
ken stall inforas: inventarier, Kyrkans behållning, räntor.
Kyrkans landtgillc-inkomster, ware sig af gardar, jordar, än¬
gar m. m." Derefter säges: att Kyrkans "owitza inkomst,
nemligen städSmäl af Kyrkans Tionde (ty uppbörden deraf
war i allmänhet urpiälen mot witz betalning), sa wida ej
Kyrkans tjenare desamma utan siädsmal njuta, skall i rä-
kenstapsboken "inköras"; och widare pä samma sätt "städs-
mäl af Kyrkans gärdar dä sädane sunnäs.
Desse stadgande» utwisa, att kyrkorna borde wara i
tillfälle, att med sine äldre räkenskaper, ätminftone upplysa,
i hwilka fall de egt rätt till städja af Kyrkohemmanet:; och
alt det aldrig bordt, pä sätt som stett, äläggas adorn, att
hafwa bestyret med styrkandet af Kronans rätt — etc ålig¬
gande, som sedan deri befanns honom bcwarod åtminstone
en rättighet, likwä! numera sräntagils honom, pä det all
bcwisning mot Kyrkan och Prcsterssopet stall förswä-
ras; men de utwisa ännu mera derigenom, alt pä sätt
medföljande officiella intyg frän Danska Cancelliet och Dan¬
ska RättSlarde ädalägga, samma Recess i Z9 §. tydligen
betager Presterstapet all rätt till "städSmäl och annat owisst,
säwäl af Capitels- och Prost-Kyrkotionde, som af gärdar"
m. m., undantagande det finnes "åtkomst i Capitels eller
deras, som det sig tillhälla, Egendomsbrcf och gamla Jor,
debocker, som sädant utwisa." Emedlertid ädagalöggcs af
154
Den 28 Mars.
Kyrksrnes redogörelser och of de sä kallade Jordcböckerne,
foi>n Inspecrorernc skulle afgifwa och som af Prestcrstapet
liro bestyrkte, alt der aldrig omtalas eller isrägasäktes nägot
clominium eller städjerätt, utan allena räntan.
Af hwad här ofwan finnes uppgifwit, syneS det wara
tydligt, alt Statens rätt bordt wara skyddad, lika sä wäl
som Kyrkornas, dä ej ätkomst.handlingac saint Iordeböc-
ker utwisade, att cnffildt rätt fanns. I Längderna öfwer
Kongl. sköttens beräkning för Halland 1647, undcrstrifne
af Prestcrns sjclfwe, finnas Kyrkohernmanen intagne under
Kronokolumnen; och i de förteckningar, som uppgjordes
1649, dä förmedling i hemmantals.räntan skedde inom Hal¬
land, finnes bestämdt utfördt "Prestchemman," för sig,
"Kyrkohemman" för sig, samt dä Prestön eller Kyrkan i
»lägre fall egde Oominium af defie. Dä härtill kommer,
att för alla de fall, dä es någon Kyrkans eller Presterska¬
pets egande-rätt eller dispositionsrätt serskildt förefinnes,
Konungarne i Danmark, wid denna tid, kallat äboerna ä
Kyrkoheinmancn, "Wäre och CrononeS bönder och tjenare,"
samt de af Prcsterskapet sjelf dä blifwit kallade "Cronones-
bönder;" synes det ej längre twifwclaktigt, att förhällandet
i allmänhet warit bestämdt, och Kronans eganderätt erkänd.
Denna rätt har widare under första Swensta tiden wisat
sig lika obestridd. I Malmö Recesi af är 1662 säges ut,
tryckllgcn: "att Kyrkor, Skolor och deras betjente, till hwil¬
ka af gammal tid nägon witz ränta förmedelst Kongl. Bref,
al en christclig intention Sr förordnadt och perpetueradt,
bör mainteneras, dock mäste sädant icke widare extende-
raS an pä den räntan, som af älders lid sedwanligt
warit till dem underlagdt." Enligt bifogade utdrag nr
Laholms Läns och Halmstads Läns Landsböcker, hafwa stör.
Den 28 Mars.
155
re och mindre andelar af nägra och tjugu Kyrkohemman
derstädes blifwit i de första ären sedan Halland tillföll
Swerige, bortstädjade för Kronans räkning. 1649 ärs
städscllängder utwisa äfwen, att städscln för Kyrkohemma-
nen tillfallit Kronan.
Widare synes af Extracterna, som finnas i Kongl.
Kammar-Eollegium, angäcnde städsmalsvenningar och ollon-
golden, frän 164) till 1671, dels att bönderna ä Kyrko¬
hemmanet» kallas Krono-böndcr; dels att de blifwit alagda
skjutsning af Ekrvirke; dels att sädane hemman blifwit do¬
nerade Hdda Sparre, men efter hennes död ätcrfall c till
Kronan. Dä hwarken ollongäld eller skjutsning, hwilka
vaera dä tillhörde Krono- eller SkattciorLen kunnat privi¬
legierade Kyrkogods äläggas, är det häraf klart, att hem¬
manen ansetts i lika cathegorie, som andre Kyrkohem¬
man, och Donationen, som, i förbigäcnde sagdk, icke är det
enda exemplet wid denna lid, ulwisar ytterligare, alt Kro¬
nan egde Oominium.
I ett Konung isiirnouic: Ulls Bytes-Bref om ett "An¬
nexhemman i Sönderlvfs socken, finnes tydligen ursäkt, att
Pastor tillcrkännes Oorninium och städjerätt till det utbyt¬
ta "Kyrkohemmanet;" en omständighet, sorn wisar, att för¬
hållandet med Annexhemmanet war olika med Kyrkohem¬
manet; att Konungen ansäg sig a Kronans wägnar kunna
örn det sednare disponera och art det behöfte serskildt be¬
stämmas angäcnde städje-rättigheten till detsamma, bwilket
allt ej behöfts, om denna warit förut en följd af hemma,
nels natur som "Kyrkohemman."
Dä en de! af Kyrkohemmanen är 1652 donerades till
Grefwe Kxel I-ilje under Grefskapet, "och ät honom"
uppläts till fritt bruk och nyttjande," fastades derwid det
156 Den 28 Mars.
»vilkor, att de "skulle smara Kyrkorna för de till detze för.
länke siuör-ränlor."
Dä Drottning EnirlsnnL försälde, enligt bilagd af»
skrift, oinkring 160 hemman i Halland till ^.cirian
befunnos deribland sä kallaoe Kloucryemman, Kyrkohemman
och Sämjehemman blandade med Skattehemman och Krono¬
hemman. Kyrkohemmansdelarnes antal »voro trettiofyra,
dels hela, dels halima och nägra fjerdedelar; och i flutet af
Eontractet finnes blott "skaltegande sin tätt efter Lag oför-
kränkt förbebällen. Man kan harwid med skäl fräga, om
det more tänkbart, att nägra och lingö Kyrkor skulle halma lä.
til bcröfwa sig sin rätt, utm att Åtgärder skulle widtagilS
svr betz ffyodande; och om det Lr tänkbart, att, i fall Kyr,
korna och Presterskapet t llkommit eganderätten till alla dega
Kyrkohemman, Grefwe hlagnus Osdriel sto la Oarclis
skulle halma conirasignerat en act, der der heter, alt för,
säljnjngen gällde efterstrrfne Wäre och Rronans goda uti
Halland och Warbergs Län.
Men, om man ock kunde befara möiligbeten att Kyr¬
kans rätt kunnat förbises mld en afhandling emellan Kro¬
nan och enst,lo person, torde det ätminstone synas otroligt,
att den kunnat lemnäs till offer wid afhandlmgar emellan
enskilde personer sinsemellan. Denne t^flrian för.
sälde sedan flere af desie sä kallade Kyrkohemman till
O. fVIackIosn ar 1674; och abocrna blefwo dä lagdc till
Weckochagswerken, hwilket onröiligen kunnat ske, om icke
köparen egt fri disposition af hemmanen.
Enligt Kongl. Vrefmct den 24 Mars 1673 bewiljades
byte af sätrane hemman och andre Kronohemman med fräl¬
sejord; och den, som sädant byle tilläls, mar Länets Landö-
Den 28 Mars. 157
höfding. En omständighet, so», gör föga sannolikt, att Kyr,
kornas rätt skulle derigenom blifwit kränkt.
Sä sym,s olla förhällanden pä I600:talet utwisa, att
Halländska ÄyrkohemmanenS Krononalur war obestridlig.
Men huru har den dä kommit att bliswa lwistig, eller rät¬
tare/huru hofwa Kyrkornas Styresman och Presterskapet
kunnat bringa bet derhän, att Kronans rätt falt sta till¬
baka för deras olagliga anspräk?.
För att besrvara denna fräga mötes man af en tid,
som innefattar en »längd smärigheter, genom de oredor,
sorn de ständiga krigen, Äboernes personliga urgäende i fält
(ty här bör, såsom ännu ett demis pä orimligheten att
Kyrkohemmanen skulle mara prinilegierad jord, erinraS om,
att de moro indelade till Halländska Dragonerna, som se,
dan förwandladeS till bätsman6,co»ipagnicr) samt dä gängse
allmänna farsoter m. >n. framkallade. Man skulle kunna wä-
ga den gifning, alt det är 1697 ärs Förordning, angäende
Äyrk-Jnspeclorernes åligganden, som bör anses för törsta
anledningen till Kgrkornas inblandning i Kyrkohemmanens
förhällanden. Enligt den deni älagda pligt, akt maka öfwer
Äyrkolnas inkomster, synes desse under de tider, dä, sou»
nian met, isynnerhet emellan 1709 och 1718 en »rangd
hemman > Swerige bortskänktes, blott de nya cgarne ätogo
sig onera hafwa begynt att borlstädja hemmancn, hwilka i
allmänhet dä icke leiunade nägon ränta. Som städjorna
troligen moro ringa eller inga, och Läns-Styrclserua warit
öfmerhopade af andra oeconoriiiska ärenden, Lr det sannolikt,
akt ingen beifran häraf stedt. Men att Statens rätt aldrig
ansägs tmifmelaktig, hwad Kyrkohemmanen i allmänhet be¬
träffade, »twisaS bäst af Kongl. Resolutionen den 25 Mai
1720 pä allmogens beswär, hwan angäende de i Skäne
158
Dcn 28 Mars.
öfwerklagads försök af Prcsterskapet att taga ny penning,
städia af Preste- och Anncxe-bönderna, dä ny Kyrkoherde
förordnades, Konungen förklarar: "Att Prcsterffapet icke
ens är befogadt affordra någon städja af dem, ty de äro
pure Kronohemman, som intet böra städjas." Dä detta
kunde wara fallet med anner- och mensalhemmanen, hwilka
blifwit i bestämdare former tillslagne Pastorerna, huru myc¬
ket mera mäste det ej egt rum med de gamla till Staten
indragne Kyrkohemmanet:?
Men o>» del ock skulle medgifwas, att i detta endast
finnes en, pä jemnförelse grundad, och alltsä icke fullt ju,
ridisk bewisning, — sä frägar jag: om i SwerigcS Rike
kan antagas nägon offentlig Act, som i detta afseende bör
hafwa mera witsord än Kongl. Förordningen Sen 19
September 172Z, angående, huru med de hemman och
Rrono-lägenheter, som till Skatte försäljas, förfaras
skall." Denna handling är dcn Fundamental.act, hwarpä
snart sagdt, hela Swensta Jordbrukets rätt bwilar; dcn
är af Ständer och Konung antagen och stadfästad; dcn
har alltid ansetts ega den obestridligaste helgd. Jag nöd,
gas här upprepa de stabgonden deri, som ulwisa, att Lag¬
stiftaren ansett sig dä kunna bestämma Skatleköps-rStt för
Lboen af Presterskapets och Kyrkornes hemman, samt un¬
der hwilka wilkor det stedt. I denna Förordning lpder §.
1 sälunda: ''Till Skatte försäljas: alla Kronan immediate
behällnc, jemwäl för Milik-w- och Landt-staten indeldte,
Lösings- samt Häste,, Fördels- och Reserve-hcmman, Kro-
no-utjordar. Urfjällar, Ängar, Skaltelagda Torp, som Knek,
le,, Bätsmans- eller Rusthäll ej underlagde äro. De Hä-
stc-hemman, hwilka för dagswerken äro nödige under Kongs-
gärdar, som till Boställen eller Rusthäll anstagne äro,
Den 28 Mars.
15Y
samt de Krono-hemman, som till Kongs- och Ladugärdar,
nes hägn och nytta äro omistlige, kunna ock till Skatte
försäljas, dock att sedermera deraf till berörde Boställen,
Rusthäll eller Kongs- och Ladugärdur i dagSwerkcn utgö»
res hwad förr manligt warit, som i Skaltebrefwen tydli¬
gen bör införas. Äfwenwäl mäge icke allenast Post-Hem»
man försäljas till Skatte, dock att Köparen, wid statte-rät-
tighetens förlust, ej eftersätter nägot af sin skyldighet wid
postföringen och det hwartill han förut förbunden warit,
uran ock de hemman, hwaraf Presterskapets till förbät¬
tring af deras srvaga wilkor, eller i brist af fyllnad
uti herberge» och tionde, räntan allena uppbära och i
Knektehåll indeldte aro, sa framt de ej i blist af Capel-
lans-bohl kunna komma att upxlätas Capellanen, emot
räntans erläggande till Kyrkoherden. Äboerne pa alla
desta hemman, af hwad Ständ de äro, böra wäl lemnäs
företräde att köpa dem till Skatte; etc. 6. Academi?,,
Gymnasiers-, Skolors-, Kyrkors, Krigsmansmanshus- och
Hospitals,hemman, som ei sä när intill belägne äro, att
de publike husen nägot understöd deraf hafwa kunna, mäge
efter wcdcrbörandcs godtfinnande, som disposition deröl-
wer hafwa, till Skatte försäljas» dock nied Kammar.lLolle-
gii samtycke, samt att räntan genom förmedling icke för,
ringas, utan snarare förbättras. Köpeskillingen tillfaller
del huset, till hwilket hemmanet anslaget Lr, och göres ef¬
ter möjligheten fruktbar. Deste hemman säljas efter deraS
natur och beskaffenhet pä auction; men äboen blifwer der,
till närmast, om han will gifwa, hwad en annan högst
bjudit."
Widare stabgas i denna Förordning: "Följande hem,
r»an kunna intet till Skatte försäljas, nemligen:
160
Den 28 Mars.
1:o Alla Boställen, som nu till Ecclesiastik», Civil- eller
Militair-staterna Sro indeldte eller framdeles indelas kunna;
2.o Alla Bineficie-hcmman;
Z:o Alla Mensaler och Prestebohls-stommar, Annerer
och Utjordar, som till PrestebohlenS förbättring ansine,
samt oindeldte och nära intill Prestebohlet belägne äro;
4:o Kunna inga hemman försäljas till Skatte, innan
frihelsäret lupir lill ända och de kommit i stand igen." etc.
Här äro denna wigtiga Förordnings egna ord!
Dä de begagnades, funnos alla "Kyrko-hemman,"
hwaraf Kyrkor och Presterskap ätnjöto ränta, antecknade
säsom Rronohemman i Rikets alla räkenskaper. Pä sätt
wi sett, hade Regeringen till och med tre är förut förkla¬
rat Skånska Prcst-beimnan och Anneper för pura Rcono-
hemman. Hwarföre skulle dä Kyrkohemman icke blifwit
intagne ibland undantagen i Förordningen, om de baft
annan natur än den af Kronohemman. Det kunde ej wa¬
ra en följd af glömsta eller af förbiseende; ty som man
wet, starfwades ej den tiden i offentliga Författningar; och
antalet af sädane hemman öfwer hela Riket ivar wida större
ön Annexehemman, Mensaler eller Benefice-hemman,
som der specificeras. Det war säledes wäl bekant, att
fatane funnos. Och om »ian ock will antaga, att alla
dofia Kyrkohemman "skulle ansetts tillhöra den i H. 6 om¬
nämnde kalhegori, af "Kyrkors" hemman, hwilket likwäl
alldeles icke Sr troligt, dä dermed, att dömma af de öfriga i
samma §. äbe-opade hemman, endast affekts donerade
Kyrkohemman, hwilka finnas, och hwartill bär alldeles icke
är fräga att förneka Kyrkornas rätt; sä synes ätminfione i
detta fall det wara i nämnde §. tillräckligt i lag stadgadt,
att
Den 28 Mars.
161
att obehöriga hinder för ssatteförsäljningcn icke borde kunna
läggas. Det torde likwäl fä antagas säsom obestridligt, ail
aldrig med benämningen "Kyrkorsoemman," kunnat menas
andra än de, som wörö under Kyrkornas eganderält, ock,
pä sätt wi redan sett» war detta icke fallet med Kyrkoh?,»,
manen i Halland, hwaraf blott en ringa del, och denna i
Jordeböcker specificerad, Sr tillhörig Kyrkorna, alla de öf¬
riga endast älagda, att till Kyrkotne eller Presterfkapct be¬
tala ränta.
Sedan jag pä deitL sätt tror mig hafwa styrkt, huru
Halländska Kyrkobemnianen t allmänhet blifwit Kronans
egendom redan wid retor,nationens inkörande i Danmark;
att de sä betragtats dä Halland lemnades till Swerige; att
de borlstädjrtS och sa>ks säsom Kronans egendom, af
Sweriges Regenker; att de blllwit underkastade indelning
och alla skatter och om ra, som af opnvilegicrad jord utgö¬
ras; och att de hwarken blifwit unvontagne säsom sädane
hen,man, hwilka icke fä 'ill statte köpas, eller ansetts böra
i Förordningen angäends skatteköp nämnas ibland dem, som
endast wilkorbgen kunde köpas; torre det ej längre wara
twllwel underkostadt, alt det endast är genom mihbruk och
mitzförständ, som Halländska Kyrkoheninians.äboerria blifwit
ansedda beroende af Kyrkostyrelsernas och Presterskapets
»välbehag, Staten fkäntagen sin eganderätt till demmanen
och Sboerna derigenom uteslutna frän en eljest obestridlig
fkattekövs-rätt.
Det är för att utreda detta, som jag utbeder mig upp¬
märksamheten till följande handlingar:
1:o Justitie-Ombudsm-nnens berättelse wid 1828—30
ärens Riksdag, hwaruti sannolikheten att en oreda upvstätt
Fjerde Landet. 11
162
Dcn 2tz Mars.
wid bortftLdjandet af dc^a hemman under XIIiZ krig,
utredcs.
2ro Min motion wid sistl. Riksdag (Se Bonde-StändetS
Protokoll den 8 Marö 1834 pag. 302) och isynnerhet lOche,
ll.te, I5:de, 16:de och 17:de puncterna; hwanill jag nu
anser inig böra tillägga, akt olikheten i de Kongl. Resolutio¬
nerna pä Peesie-Standets Bcswär ar 1723 och Allmogens.
Beswär 1731, emot de revan efwan oberopabe ordalagen i
Resolulionen ar 1720 syneS uppkommen derigenom, att de
Iwa förra endast angä de sä kallade "Kyrkojordar," till hwil¬
ka Kyrkorna och egentligen Prestcrna as älder haft en
nyttjanderätt, sorn alldeles icke bordt förblandas med deras
rättighet alt uppbära ränta af de till Staren indragna
"Kyrkohemmanen." Den som känner skillnaden emellan
hemman och utjordar, kan fatta, att besia förhällanden äro
alldeles olika; och hade således aldrig förblandning af besia
begrepp bordt kunna uppstä.
3:o Utlätandet af Konungens Befallningshafwande i Hal,
lands Län den 25 September 1825, som witzerligen icke
utreder de äldre förhällanden, hwilka göra Statens egande-
rätt till hemmanen otwiswelaktig; men som deremot änuin,
stone pä ett öfwertygande sätt misar huru de ifrån och med
är 1756 ulkoinne Författningar bordt förstas och lillempas,
jamt ott de arén 1818 och 1820 utfärdade, utarrendering
af hemmanen äsyftande Författningar, moro lagstiidiga och
för äboerna olycksbringande.
4:o Det anmärknings-mcmorial, svin jag wid sistl. Riks¬
dag ingas lill Rikets Ständers Constilutions-Utffott och som
ädagalägger det rättswisriga i Kongl. Resolutionen af den
9 Juli 1830, pä Rikets Ständers hemställan, angäende
lagliga undersökningar, huruwida Kronan eller Kyrkan inne-
Den 28 Mars. 163
bäfwer jordeganderätt lill de Halländska sä kallade Kyrko--
hemmanen, samt att de i administrativ wäg redan widtag-
ne beslut i denna del mätte förklaras icke hinderliga för
cganderältsfragors upptagande och afgörande i twistewäg.
Efter allt hwad jag här anfört och hwad Höglofl.
Stats-Ulstollet, genom de bär bifogade acker är i tillfälle
inhemta, wagar jag hoppas, att de talrike äboerna pä 212
Halländska, icke donerade, utan till Kronan hörande och
blott en ringa ränta till Kyrkor och Presterskap men man¬
ga och dryga statler och oncra tilt Staten älagda Kyrko,
hemman, genom Rikets Ständers beslut, en gäng mätte
komma i den lagenliga ställning, att de dels kunna fä emot
städja (och heldst en efter 1756 ärs Resolution en gäng
för alla bestämd städja) bruka och besitta hemmanen, dels
kunna vese pä manligt sätt till statte lösa; och att tusende-
tals familjers undergäng pä detta sätt stall förekommas,
som Regeringen, utan stöd af lag och utan grundlig under¬
sökning af de flere salsta uppgifter, som, enligt premitzerna
till Kongl. Resolutionerna af är 1819 och isynnerhet är
1825, angäende hemmanens utarrenderande, nu lcmnat till
offer ät de godtyckligasie försök att höla Kyrkornas och
Presterskapets inkomster pä iordbrukarnes bekostnad.
Det borde wäl tillhöra mig, att här söka uppgikwa
sättet, huru det redan olagligt tillkomna arrende-bruket skulle
förekommas och hwad som redan till mänga äboerS olycka
Sr utfördt, afhjclpas; men, mä det tillätas mig, att i detta
fall endast HSr anhälla om samtlige Slats-Ulstolks-Ledamö-
ternas uppplysta medwerka», dä jag är lycklig att i deras
krets kunna widare lemna förslag dertill. Och mätte ej,
Sfwen wid denna Riksdag, dä icke endast hela Swensta
nationen räknar pä Ständens eniga samwerkan för betz all»
164
Den 28 Mars.
männa bästa, nian äfwen sä mänga enskilde förhoppnings¬
fullt wända sina blickar pä Rikets Ständers eniga bemö¬
danden akt afhjelpa orältwisor och lagstridigheter, hwilka
Ständs-splittringen förut föranleddt och underhållit, farväl
det allmännas som det enskildtaS förtröstan swikas. Mätte
hwarje Swensk medborgare finna rätlwisans wäg för sig
öppnad och mätte Len olycksdigra, diaboliska grundsatsen,
att Swenfka bonden endast är och för alltid stall blifwa en
arrendator af sin jord, ätminstone kunna pä det sätt, wära
lagar redan i hundrade är mcdgifwit, bekämpas af arbetö-
samhcten, redligheten och rätlwisan. Zag anhällek om ke¬
mist af detta anförande till Slats-Utffottct, jemte bilagda
förteckningen öfwer de handlingar, jag till Utstoltet öfwer-
lemnar.
Stockholm den 26 Mars 1840."
Remitterades till Stats, saint Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utstotten, för att handläggas i ett sammanhang
nred Lerigt Ouckmrmckssons l ämnet wäckte motion.
S- 10.
Likaledes uppläste (christen Anckersson frän Skäne
detta skriftliga anförande:
"Dä jag, i sammanhang med den af mig i Bonde-
Ständcr wäckta motion, angäende stattcköpsrättighct säwäl
för äboer af Mensalhemman?» i Skäne, som äfwen för
äboerna ä alla sädane Kyrkohemman i allmänhet, hwartill
Kronan eger dispositionsrätt inom samtlige de eröfrodepro-
vincerna Skäne, Halland, Blekinge och Bohus Län lchone-
rade hemman undantagna) och enligt» hwad i motionen ut-
lofwades, nu gär att andraga de flere anledningar som
finnas, att anse Presterskapets och Kyrkornas rättighet till
Den 28 Mars. 165
besia hemman inskränka sig till räntan deraf, samt vomi-
ninm eller dispositions-rätten tillhora Staten, anser lag
mig likawäl böra här anmärka, att min afsigt dermed in¬
galunda k.m wara, att söka upprifwa sädana äldre förha ¬
lande», hwilka genom sednare Konungars och Rikets Stän¬
ders gemensamma beslut äro, mahända icke alltid pä full¬
komligt grundade stöl, tillkomne, men dock en längre lid
warit gällande och eftcrlcfde. Mm motion grundar sig
egentligen pä den inbördes fördel för Prcsterstapet och äbo¬
erna, som en bewiljud jkatterältighct medgifwer; och jag
tror mig hafwa uttryckt detta tillräckligt i motionen.
LLanhäfd eller ätminstone icke nägon fullkomligt planmätzig
häfd af jorden, blifwer alltid följden af en osäker besitt¬
ningsrätt till densamma och obehagen af utsökning och ofta
utpantning af för högt uppdrifva äbowilkor medförer större
förluster för ränteinnchafwarne, än den obehagliga minskning,
som skatteköpsrätlighctcn möjligen pä ett eller annat ställe
kunde medföra.
Pä der att likwäl Högloft. Stats-Utstottet matte finna,
att goda anledningar icke saknas för den meningen, att men-
salhemmanen i Skäne ursprungligen aldrig warit donerade
till Presterstapet, utan blott räntan till wist del eller helt
och hällit; torde jag här först fä anföra förhällandet dermed,
sädant del wisar sig as äldre Swensta offentliga handlin¬
gar. Dä finner man i Kongl. Resolutionen pä allmogens
Beswär den 25 Maj 1720 följande mening i mom. 54:
"Preste- och Annexebönderne i Skäne blifwa förskonte för
att gifwa ny penningstädja ät en ny Kyrkoherde, emedan
Presrerffapet icke ens är befogadl affordra »agon städja
af dem; ty de äro pura kronohemman, son; intet böra
166
Den 28 Mars.
städjas. Och skulle Bonden wara skatte, sä bör han mycket
mindre giswa vägon städja."
Nu finnes del tre är derefter stadgadt i Kong?. För¬
ordningen den 19 September 1723, angäende hemmans
och Kronolägenheters försäljning till Skatte, ibland undan¬
tagen för ffatleköps-räktigheten, mom. Z, att till detza skulle
räknas "alla mcnsalier och Pr-stebohls-stammor, anmxer och
utjordar, som till Prestebohlet förbättring anstagne, samt
oinOelSte och närintill Prestebohlet belägne äro."
Men granskar man närmare ordalagen i denna För¬
fattnings första punct, inses, akt åtskilligt obestämdt finnes
i undantagS.stadgandet, hwilket gifwit anledning till sed¬
nare tidens tolkning, emot ffattcköps-rälligheten till sädane
hemman:
1w Mäste begreppet om "oindeldta" icke gerna kunna
afse mensalhemmanen, utan endast "utjordar," emedan
mensalhcmmanen bestämdt äro wid indelningen undantagne;
icke för det att de wörö med egande-rätt donerade till Pre,
sterskapet, utan derföre, att, dä räntan redan war anslagen
till sädant ändamål, nägon grund för indelning icke der fanns,
om ej Kronan egde nägon b> hallen ränta, hwilket äfwen, ehuru
högst sällan, lärer inträffat. Af Jordrefnings-Protocollet
är l67l, sorn egentligen ligger till grund för indelningswer-
ket, finnas samtlige sadane hemman antecknade säsom "Rro-
nans," men med räntan anstagne till Prcsterffapct; liksom
samma Protocoll, Zberoprdt i Kongl. Resolutionen pä
allmogens Beswär 17zt, i fräga om rätlighet till städjan¬
de ak de under Kyrkohemmanet! lydande jordar, tydligen
förklarar d-tze hemman kör "Kronans," fastän en del af
räntan är auflagen till Kyrkorna.
2:o Wilnar skillnaden emellan de "nära intill Prestegården
Den 28 Mars.
167
belägna" och de "aflägsna» hemmanen" att Konungen an¬
sett ffattcköps-rälligheten i detta sednare fall wara lika
nyttig och naturlig för bägge Contrahentcrne, Pastor och Äbo.
Jemnför man nu detta med hwad som egentligen tor¬
de böra anses bestämma fragen, eller förhållandet med Pre,
sterskapets aflöning i Danmark, alltsedan reformationen med¬
förde den af Konung III:s deri företagna för¬
ändring, sä finnes att nämnde Konung "lade allt Geistlig-
hetenS gods under Kronan och försäg Presterffapet med
tillbörligt underhäll." Dä sädant till en del gass i hem.
man, war det noga antecknadt i Iordeboken, och Lunds
Landsbok upptager dylika fall. Men man finner der, att
i de flesta blott räntan omnämnes säsom skyldighet till Pa¬
stor — städjcrälten omtalas dä ej — och dä den inträffade,
war den säledcs Kronans» emedan den alltid war antecknad
för att ega Oomimum. Som bekant är, har Konungen i
redan i flera delar af Riket, der mensalhemman legat af,
lägsna, lätit dem ffaltcköpas; och dek är säledcs tydligt,
att de hinder, som läggas för rättigheten, icke kunna hem,
tas ur Lag, utan mäste sökas ur Presterskapets öfwcrty-
gelse, att den skulle medföra minskning i deras fördel. Att
delta ej är fallet r Skäne, utan twertom skatteköpen kun¬
de bereda dem gemensam fördel med äboerna, har jag redan
antydk. Hwad de sä kallade Kyrkohemmanen i samtlige
provincerne Skäne, Halland, Bodus Län och Blekinge an-
gä, är deras natur af Kronohemmancn, om möjligt, ännu
mera bestämd; och i detta afleende wägar jag pästä, att
deras undandragande frän ffattcköpsrätt är stridande mot
tydliga Lagar. I detta fall finnes ingen otydlighet i de
Danska Lagftadganden, som gällde wid provincernes öfwer»
lemnande till Swerige; och de däwarande förhällanderne
168 Den 28 Mars.
Sro genoin Traktater»? ock Konunga-Försäkringarne betryg¬
gade. De bcwis jag härföre sär åberopa, äro följande;
1:o alt alla Provincernes gamla Jordeböckcr esler refor-
ittaiionen ulwisa, att benämningen "Kyrkohemman" icke be,
lyder egande- eller dispositionsrätt till hemmanen, emedan
i dega samma böcker finnas, jemte denna rubrik, bibehäll-
na: "Klosterhemman", "Nunnehemman", "Kanikehemman",
hwilket bruk räckte till är 1724, dä genom en ny method
för Zordeboken de infördes alla i Kronocolumncn;
2:o att detze hemman i flutet af 1500-talet och början af
1600-talet, alltid finnas i Danska Jordeböckerna anteckna¬
de såsom "Kronans Dominium tillhörande";
Z:o att Lunds Landsbok (1569) upptager dem för "Cro-
none tillhörande," och denna uppgjordes pä Presterskapets
egne uppgifter, samt har blifwit i alla de äldre tider äbe-
ropad af Presterna sjclfwa, dä de behöll styrka deras rätt.
4:o att Konung IVs Rrcefl af är 1643,
som upphäfwcr alla äldre Författningar i de ämnen den
widrörer, tydligen förklarar, att "alla Städsmäl ock an¬
nat owifik" icke mä af Räkenskaps-Prostarne eller andra
till deras profit njutas, etc. "sa wida Set ej finnes ät,
komst i Lapitlen» ellep deras, som sig Set tillhälla,
Egendomsbref ock gamla Iordaböcker, som sädanr ut-
wisa.
Pä vefla grunder wägar jag förmoda, ort Högloft. Stats-
Utstottct icke twckar, sedan Utskottet warit i tillfälle att för¬
säkra sig om veras sanningsenlighet, hwarom säkra upp¬
lysningar bäst lära frän Kongl. Kammar-Collegium kunna
winnås, att tillstyrka Rikets Ständer en allmän ätgärd,
att försätta ett sä betydligt antal Kronohcmmans-Sboer,
som endast böra tili Kyrkan och Presterskapet utgöra den
Den 28 Marö. 169
anflagna räntan-, dä Kronan eger obestridlig urgammal
rätt till städjan, i samma ställning som öfrige Krono-bön-
dcr, att genom sin flit och ordentlighet kunna betrygga
sig medelst Skatteköp om egandcrätt till de hemman, der
de anwändt sitt lils bästa dagar» och kunna se sig i ständ
alt lemna dem i arf ät sina söner.
Jag anhäller om remifl of detta anförande lill Stats,
Utskottet.
Stockholm den 27 Mars 1840."
Remitterades till Stats- samt Allmänna Beswärs- ock
O conomie,Utstottcn lör att behandlas i ett sammanhang
med Lstristen ^.usterssons motion i ämnet.
T- 11.
Sedan samtlige Åhörare, pä uppmaning af Talman
nen, aflägsnat sig frän Läktare», förklarade Secreterare»,
att dä han äskat den utaf klans Kurson wid början af
klenum wäckke frägas uppskjutande till flutet af kleuum,
hade anledningen härtill warit att Secretcraren ansett den¬
na fräga, säsom af synnerlig graniaga beskaffenhet och
Ständer enskildt rörande, ej böra behandlas i närwaro af
fremmande ähörare. Secretcraren wille nu inför Siandet
anmoda Hans lansson, att öppet tillkännagifwa, huruwida
»ägon af de i Ständcts Cancellie anställde Tjenstemän
förgätt sig i det af klans lansson uxpgifne hänseende eller
tillätit sig förehälla den ena eller audre Ledamoten inom
Ständer dennes yttrande ock handlingssätt säsom Riksdags¬
man, hwilkct Secretcraren fann desto angelägnare att lä
bestämdt upplyst, som han stundom trott sig hafwa sör-
märkt ett dylikt oskick, och, efter hanö ranka, den af Stätt-
170 Den 28 Mars.
dets Cancelli?, hwilken blefwe beträdd med ett sä otillbör-
ligt upplärande, genast borde skiljas frän sin hos Ständet
egande befattning.
lians iansson: Den person, som uti Ulin isrägawa-
rande framställning antydcs, tillhörer ei Srändcts Cancelli?,
utan Militair-Standet. Desi namn anser jag mig, wid
sädant förhällande, ej böra uppgifwa.
Sven Henrlin frän Kronobergs Län: Om förhällandet
warit sädant lians iansson uvpgifwit. hwilket lag ingalun¬
da betwiflar, borde den person, som pä delta sätt lätit gag¬
na sig till werktyg ät makten, icke undgä det answar t 11
H. Regcrings-Formen bestämmer. Lyckligtwis medföra dy¬
lika försök wid denna Riksdag icke det äwstade ändamälet,
emedan Ständet wet att bcwara sin öfwertygelse frän frem¬
mande förderfligt Inflytande; och om nägen wille bjuda till
att pä mig utöfwa ett sädant tilltag, skulle jag weta att
wisa honom den sä kallade stora wägen.
Henrie sndersson frän Orebro Län förenade sig med
lionel in.
lMs Ztrinclsuncl frän Wester,Norrland: Det är obe¬
hagligt alt ifrägamarande händelse inträffat; men jag hop¬
pas, att hwarjc Ledamot inom Ständet är sä sjelfständig,
att han alfwarligen afwisar hwarje försök att obehörigen
läka inwerka pä sin öfwertygelse. Emedlertid, och dä in¬
genting i saken kan bewisas, anser jag bäst wara, att för¬
tiga namnen pä personerne, och alt hwar och en hädanek.
ter bemannar sig med tillräcklig styrka, akt motstä allt
fremmande inflytande.
iostsn iacob kulberg frän Norrbottens Län förenade
sig med Slrincllunfl, och ansäg nägon i Ständet icke sinnes,
som af militairen lätcr skrämma sig.
Den 28 Marö.
171
Mflers ^ostersson frän Skaraborgs Län delade sam¬
ma åsigt som kulberg; och ?er iönsson frän Skäne in,
stämde uti 8trincIIunlls yttrande.
Den sistnämnde hemställde, huruwida icke frägan kun,
de fä förfalla och utgä frän Protokollet; men Ständer förkla¬
rade, att den borde qwarstä säsom en worning för den
eller dem, hwilka hädanefter möjligen skulle wilja obehöri¬
ge» blanda sig uti Ständels öfwerläggningar och beslu¬
tanderätt.
S- 12.
Genom ankomne Protocolls-Utdrag underrättades Ständet
Att Höglos l. Ridder skåpet och Adeln
den 18 i denna mänad,
Remitterat:
Till Va nco-Utsk ortet:
Herr Dsgerbjelms, ker, motioner om anwändande af
Bankens öfwerffotlswedel, dels till län emot witz ränta,
dels till lättande af communicalionerne inom Riket m. m.
Herr von liartmansclorsts, August, om beredande af
lättad läne-killgäng för bildande as en upp- och afffrifnings,
räkning i Rikets Ständers Vank.
Till Banco- och Lag-l! t sk otten:
Herr Stråles, Ms VVilbelm, motion med förslag till
lag för enffildta Banker.
Till La q - ll t sk o tte t:
Grefwe 8j)ens's, Earl Ouslat, motion om förän¬
dringar i 5 §. af AnsivarighelS-Lagcn för Statö-Rädets
Lcdailiöter.
172
Den 28 Mars.
Friherre LoelLislröms, Anders, motion oni upphäf¬
wande af 2 Cap. Z, 5 och 6 Giftermäls-Balkcn.
Densammes motion om förändringar och tillägg i 3
Cap. 10 §. samt 5 Cap. t H. Giftermäls-Balkcn.
Densammes motion om förändringar i 8 Cap. 3 §. 1
mom. Handcls-Balken.
Densammes motion om förändring i 5 Cap 1 och 2
K§. MitzgerningS-Balken.
Densamnies motion om ett tillägg till 59 Capitlct7§.
Misigcrnings-Balken.
Densammes motion om upphäfwande af sista mom.
i 17 Cap. Z7 H. Rätlegängs-Baiken.
Densammes motion, om förändring i Kongl. Förkla»
ringen den 14 Maj 1805, angående klander ä älkomsien
af fasi egendom.
Densammes motion, o», upphäfwande af Förordningen
den 2 Maj 1747 angående straffets skärpande för dem som
föröswar smek och bedrägeri med Bancosedlar.
Oensammes motion, om förändring i 14 Cap. 96 tz.
Kngs-Artielarne.
Densammes motion, om upphäfwande af 1812 ärs
förbud emot all gemenskap med f. d. Konung Ot78'p^t-'
f. d. Drottningen och deras barn m. m.
Herr Hjertås, Dars, motion om ändring af pressen»-
tionstidcn för räkningar ä borgade waror.
Densammes motion, om ändring i föreskriften rörande
beswärs fullföljande öfwer Konungens Befallningshofwan-
des och Lfwer-Stäthällare-Embctets Ulsiag i Polissaker
m. m.
Den 28 Mars. 173
Densammes motion, om införande af offentlighet »vid
alla Under-Domstolar och Poliskamrar.
Densammes motion, om upphäfwande af Lfwer-Stat-
Hällare-Embetcts Kungörelse af 8r 1815.
Densammes motion om ändring af 8 Cap. 2 H. Rätte,
gängs-Balken.
Densammes motion om ändring af allmänna Lagens
stadgande, rörande de n>8l, som stola underställas Öfwer,
Rätts pröfning.
Herr 8an<l<-IIijelms, kaul, »notion om pröfning wid
innewarande Riksdag af Lag-C°m>iiit,6ens förslag till np
Byggninga-Valk.
Till Allmänna Beswärs. och Occonomie--
Utskottet:
Herr von Ilosons, Osorg, motion om förändring »
Stadgarna angäcnde Fattiglvärden samt utarbetande i sam»
manhang dermed af en Communal-Lag.
Friherre klemmings, Dsrman lleinliolrl, motion om
instränkning i Methodisiista KprkanS utöfning af sin Guds.
tjenst > S>verige.
Herr Dalmans, ^Vilhelm kraclrie, motion om Husar¬
uniformernas förändring till likhet med Skällsta Dragon-
Rcgemcntets.
Herr Hjertås, Dars, motion om tttgifwande af en
samling af alla Polisförfattningar.
Oensammes motion, om förändring of Krigs-Academien
wid Canberg till ett Polptcchnistt Institut.
Densammes motion, om en underdånig anhållan i af,
seende pä bcwiljandet af CaracterS-fullmagter utan ätföl»
jande tjenst.
174 Den 28 Mars.
Herr af 6ru!ilisns, IMs 'Willielm, VIN inskränkning
i utländffa läkares rä!t att i Swerige vracticera.
Till Stats» lits k ottel:
Herrar Dalmans och von Droils motioner rörande
landswägarnes ouiläggning saint inrättande af ett serskildt
werk för land- och wattenconmurnicationer.
Herr sk Dleeristams motion rörande försäljning af
Kongkgärdar.
Till Lag.Utskottet:
Friherre Loijes, Duckvig, motion om upphäfwande af
Kongl. Päbudet den 10 December 1812 emot gemenskap
med f. d. Kungliga familjen.
Herr Dclenlijelms, Dillis, motion om upphäfwande
af förbuden mot enskild mans rätt att resa utrikes.
Den 20 i denna mänad,
Till Vcwillnings-Utskottct:
Grefwe Lpenss, Larl Dustaf, motioner angåen¬
de Bercdnings-Eommitteerncs upphörande och förändradt
stadgande i afseende pä taxering af jordegendom.
Till Bewill n i n gö - U tskot tet:
En utaf I-ars kssmusson frän Götheborgs och Bo¬
hus Län wäckt motion, om Fribrefsrält för Länkmän.
Till Lag,Utskottet:
Herr Ujertas, I-ars, motion angående förbud mot
tryckta skrifters försäljning pä allmänna platser:
Den 28 Mars. 175
Till SratS» samt Allmänna Be smars-
och Occonomie» Utskotten:
Wäckte motioner, dels att rotcringöskyldigheten mä upphöra
i anseende till öfwcrskridandc eller äfidosatt iakttagande af
derom asflutade contract och dels om minstning af rotcrings-
beswäret inom Elfsborgs Län, dels om förändrad indelning
af de inom Länet förlagde 2:ne Regemenker samt pastcvolance,
afgiftens och beklädnads-castornas upphörande, samt motion
om upphörande af den rotering i sednare lider uppodlade
hemman inom Helsingland och Gestrikland blifwit belagde.
Till Lag- samt Allmänna BeswärS- och
Oeconomie. Ut sk o t ten:
Wäckte motioner att alla hemman mä deltaga i Tings,
hus- och Prestgärdsbyggnad.
Till Allmänna Beswars- och Oeconomie-
Utskottet:
Friherre Glemmings, Herman keinliolcl, motion om
inffränkning i Methodistista Äprkans utöfning af desi
Gudstjenst i Swerige.
Till Banco, lits kottet:
Friherre lersmeclens, Willielm, motion, om fortfa¬
rande af Icrn-Conlorets Creditio ä Banken.
Herr Ifoselililacls, Leiiiliarel, inotion, om afskrifning
af wiste i Bankens riikenstaper inom linien upptagne for¬
dringar.
Densammes motion, om prwscriptionstid för inlösen af
wiste frän längre tider, icke uttagne fordrings- poster i
Banken.
476 Den 28 Mars.
Densammes motion, om den sä kallade Banco-full-
Mäktiges dispositions.rökning N:o 2.
Densammes motion, angäcnde Bankens Enke, och
Pupill-Catza.
Densainmes motion, om utsträckt länerätt för Handels,
Disconkerne.
Grefwe Nornors, Earl loran, motion angående Jcrn-
Contoircts Creditiv-fond.
Herr S4<llerslsms, Oustak Elrile, motion om erhållan¬
de af fyllnad uti ett wiv Riksdagen 1828—1830 af Ständer¬
na bewiliadt ersättnings-bclopp.
Herr 8a1)ollel<lts, Earl Osear, motion om utsträck¬
ning af tiden för beläning af revertzcr i Handcls-Disconken.
Till Lag-Utskottet:
Herr Nunclc al Uosensclivlcls, l^ils lluclolistis, mo,
tion om upphäfwande af husvisitation.
Densammes motion, om förändring i straffet för för,
akteligt tal om Konungen.
Densammes motion, om förbud mot Utslags lösens för-
wandlande wid bristande tillgäng, till fängelse.
Densammes motion, om revision af Författningarne
rörande sä kalladt laga förswar.
Densammes motion, om förbud emot wista Slafwi-
Contracter.
Densammes motion, om serskild bygatas upptagande
i hwarje by wid blifwande enskifte».
Herr Eagorhjellees, Earl Osnar, motion om upphäf¬
wande af Kongl. Brefwet den Z Juni 1752.
Densammes motion, om förändring i wista delar af
stadgandet rörande böters förwandling till watten och bröd.
Den-
Den 28 Mars. 177
Densammes motion, VM grunderna för wikens och bö¬
ters bestämmande.
Herr von Noltrers, tLnsters kolra» 1sire<lri<:, motion,
om nya disciplinaira stadgars utfärdande för Universitetet,
m. »>.
Densammes motion, om antagande af de delar af nya
Lagförslaget i Ulsökningg- och Hanbels-Valkerne, som afse
bpsSlkningstwänget m. m.
Densamnres motion, om förändrade stadgande» rörande
skuldsedlars beskaffenhet.
Densainmes motion, om wista förändrade stadgande»
för Poliskammaren i Stockholm.
Herr Uosen^visls, Eraclrio Eeonarel, motion om för¬
ändrad redaktion af 1 §. 5 Cap. MistgcrningS-Balken.
Grefwe Nörners, Earl loran, motion om BcrgS-
Lings-Rättcrnas afskaffande.
Herr von Ltalrls, Emil, motion om en ny Consul.Lags
utfärdande.
Friherre Ivantrows, lnlrsu Alliert, motion om utfär¬
dande af en gemensain Lag för inrikes och utrikes wexlar.
Herr EggercranlL, Earl lolran, motion VIN tillägg k
14 Cap. 1 §. Giftermäls-Balken.
Herr Uolrsalrms, Earl Uainlrolcl, motion om fri rän¬
ta, samt om af,kastande af bosättning.
Friherre llermalins, Earl, motion 01» förändring i
47 Cap. Mistgernings Balken.
Herr von Ilartmavsilorsts, August, motion om Lands-
samt Stats Fiscalers till» och afsättanve af Kongl. Mal:tS
Befallmngshafwande.
, Ljerve Landet. 12
178
Den 28 Mars.
Till Allmänna Beswärs- och Oeconom i c.
Utskottet:
Herr tVlunale aklio-cnselrvlcls, Nils Umloljsti, moliou
om Biskops-EmbetenaS afstaffande.
Densammes motion, on» inrättande af Pant-Läne-
Contoir i Rikets starre Städer.
Densammes motion, om revision af alla före antagan¬
det af 1803 ärs Eonstitution utgifne Författningar, af hwad
namn de wara m3.
Densammes motion, om förändrad lid för »väglagning.
Densammes motion, sm erläggande af »vägpenningar.
Densammes motion, om Kyrko- och Skolefondens inom
hwarje församling sammanstående.
Herr von Hoils, Lmil, motion om nedsättning i pri¬
set ä Swensk Författnings-Samling.
Densammes motion, om utgifwande af en Officiel
Tidning.
Herr kilmings, Arviel, motion VIN Prest-rättigheter-
ncS utgörande i penningar.
Herr von Äloltrars, Austers lolian Uraclric, motion
om förändring i de civila bcfordrings.lagarne, m. m.
Herr kosencevists, Ureelric: I-eonsitl, motion angäen»
de förändring i nuwarande befordrings-spstem, m. ni.
Densammes motion, om ftadganderne i Kongl. För,
ordningen den 33 Februari 1748 rörande Riddare-Ordnars
utdelande.
Friherre I-övvens, ^Vilhalm, motion om bro-, hamn.
och expeditions,asgiiter tvid Stockholms hamnar.
Herr von Leliilelts, /txal Imckvig» niotion om anslag
till införstrifwande frän Holland eller England af kreatur
lill ett stain-holländeri.
Den 28 Mare. 170
Herr von lVloltrers, ^Nklers ilolran Ureckrie, mot on
0M inrättande af Läns-Depnkokioner och Läns-Räd.
Herr kosam^vists, Ureelrio Ueonsrck, motion om Er»
kebiffopsstolcns och de öfriga Biskopsstolarnes indragning.
Herr Ujartas, I-srs, motion om afgiflcrne wid infar¬
ten till Diurgärden.
Herr kslmcrantr, ilolran Nsuritr, motion om förän¬
dring i befordrings-lagarnc.
Densammes motion, om förordnande af Nämnd för
teckniska frägor m. m.
Herr von Ususrvolsts, Earl Ulria, motion om medel
lill Swensta Jernhandelns befordrande i Södra Amerika.
Till Stats» samt Be willnings »Ur skotten:
Grefwe 8pens's, darl Ouslat, motion om Debetsed-
larncs utfärdande inom witz tid.
Till Srats-Utskotter:
Herr kalmcremtr's, ilolian ^laurits:, motion om sti¬
pendier för utrikes resor i tecknista afseende».
Grefwe 5paus's, Larl Oustas, motion VIN bestämman¬
de för fem är i sender af lösningSpriscn för ordinarie rän¬
tan och Kronotionden.
Densammes motion, om förändring i tiden för marke-
gangs-sättningen.
Densammes motion, om indragning af indeldta räntor.
Densammes motion, om en uppbördsstämma i Sep¬
tember mänad.
Densammes motion, om controller i afseende pa repp-
börden.
480 Den 28 Mars.
Densammes motion, om förenklade controller ä upp¬
börden.
Till Stats- och Banco-Utskotten:
Herr 8tuarts, Larl, motion angäende utbyte af Riks-
gäldS-Eontoirets till Banken utgifne Obligationer.
Återremitterat:
Till Lag-Utskottet:
Lag-Utskottets utlätande N:o 2, i anledning af werk-
ställd granskning utaf Rikets Ständers Justilie-Ombuds,
mans Eiubets-Berältclser, >n. m.
Till Allmänna Beswärö- och Oeconomie.
Utskottet:
Dest utlåtande N:o 2, i anledning af motion om grun,
derna för befordran lill Embeten och Tjenster.
Till Stats.Utskottet:
Desi Utlärande N-o 11, i anledning af Kongl. Majus
Nädiga Proposition om anwisande af medel till Gewärs-
fabricationen.
Bifallit
StatS-UtskottetS
Utlätande N:o 12, om anwisande af medel till fortsättande
af EarlborgS fästningsbyggnad 1840; samt N:o 13, om bcfri.
else frän Chart«--SigillatW,afgift och Expeditionslösens er,
läggande.
Remitterat
Den 28 Mare.
181
Till Bewillnings-Utskottet:
Friherre LirLmors, Hobert, motion VIN sättet för
siäminobölernes utgående.
Bifallit
Baneo-Utskottets
Utlätande N:o 5, i anledning af Rikets Ständers sed¬
nast församlade RcvisorerS hemställan, det Lands-Kammc,
reraren i Wermlands Län Kammar-Nätts-Rädct bänclberA
mä erhälla eftergift af ett honom till betalning ädömdt be,
lopp odlings länemedel, hwilket af f. d. Lands-Secreterarcn
kleman blifwit förffingradt; och
Memorial N:o 6, om Bokhällaren Ouslat Willielm
Lnrxlbergs ansökning, att erhälla pension.
Lag-UtskoltetS
Memorial N-o 4, om arfwoben för ökad Cancellie,
personal.
Remitterat:
Till Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utsko tter:
Lag-UtskottetS Utlätande N:o 1, i anledning af Riks-
dagS-lullmäktigen Nsgnus kersson8 frän Wermlands Län
memorial, om ändring i förefkrifterne, angående Nämnde»
mäns. befrielse frän stjutsskyldighet; och
N-o 3, i anledning af wäckt motion, om föreskrifters
meddelande i afseende pä Kol-mattens beskaffenhet.
Till La g. Ur sk otte t:
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse om Eommunal- och
Munieipal-styrclser.
Den 28 Mars.
Till Banco-Utskoitet:
Kongl. Mattts Nädiga Propositioner, om sökt Crcdi-
tiv-rätt i Rikets Sränders Bank, för Stockholms Stads
Dräliel-Commitzion; och vin rättighet för Dircctionen af
Armeen^ Pcnsions-Easia till ett räntebärande Creditiv i
RcketS Ständers Bank.
Till StatS-Utskottet:
Kongl. Mattts Nådiga Provositioner, om ökade till-
gängar för Manufackur-Discont,fondens utläningar, samt
tillökning i det för beläning af Swensk Ull anwisade Cre-
dit v. och bidrag as allmänna medel till Strömsholms Ca,
nal och LluHwerks ombyggnad.
Godkändk: Expeditions-Utskottcts Meniorial N:o 4,
o:n bemiljande af ett 3:die Waktmäsiare-biträde ivid Rikets
Höglofl. Ständers Expeditions.Utskott.
Bifallit
Allmänna Beswärs, och Occonomie-Utskottets Utlä¬
rande N:o 8, i anledning af wäckt motion, om förändring
af Kongl. Förordningen den 27 Octobcr 1812 om utskrif-
nrngssLttet af Bewäringsmanskapet.
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 7, I anledning af wäckt motion, att halfwa indeld-
ta Armorn mä hällas vacant under fredstid» emot en ärlig
afgift, som anwändes till sond för en, i förening med Folk¬
skolor, inrättad Arbetsanstalt för fattige och obcmcdlade
barn, inom hwarje församling; och
N:o 9, i anledning af wäckt motion, vin inskränkning
af roteringsbeswäret.
Den 28 Maxs. 48Z
Stats-Utfkottets Utlåtande N:o 16, i anledning af
wäckt motion, vin ersättning till Rusihallarne wid 2 Esqva»
Kroner af Lif-Regcmenls Dragon-Corps; och
Memorial N:o 17, om ökad betjening i Utskottet af
en Cancellist.
Banco,Utskottets Memorial N:o 4, med öfiverlemnan-
dc af Banco-fullmäktiges berättelse till Utskottet är 1840.
Remitterat:
Till Lag-Utskottet:
Friherre Lockorströms, liiura, motion, o!» upphäf-
wande af Kongl. Vrefwcl den Z Juni 1752.
Till StatS-Utskottet:
Herr von Lmlcks, blmil, motion, angäende en för,
ändrad fördelning af consulad-disiricterne, m. m.
Till C onst i tut i ons. Ut skottet:
Herr Uoson^visls, l?re6rie I,oonarck, anmälde an¬
ledningar till anmärkningar, den ena emot Föredraganden
för Ecclesiastik-Srendcn, och den andra emot Stats-Radct
och Föredraganden i Commandouial.
Företagit atjkillige wal.
Högwördige Pxcstc-Ständet:
den 18 dennes,
Remitterat
Till StatS-Utskotier:
Kongl. Mains Nådiga Propositioner, om ökade till,
gängar för Manufactur-Discont-FondenS utläningar; samt
184 Den 28 Mars.
om tillökningen i det för beläning af Swensk Ull an-
wista Crediliv, saint om nedsästning af räntan derä; och
angäende bidrag af allmänna medel t ll Strömsholms Ca-
nals och Slutzwerks ombyggnad.
Till Banco-Ut skottet:
Kongl. Mattts Nädiga Propositioner om rättighet för
Directionen af ArmöenS PenfionS-Catza till ett ränteböran»
de Creditiv; och
om fokt Crcdiiiv-rätt i Rikets Ständers Bank för
Stockholms Stads Drätsel-Col»,n'st>on.
Till Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
samt Lag-Utskotten:
Kongl. Majtts Nädiga Skrifwelse, angäende kommu¬
nal- och Municipal-Stprelse.
Till Stats-Utskoitet:
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse, angäenge en med
den förestagna förändrade organisationen af Stats-Rädct
gemenskap egande fräga.
Expeditions Utskottets memorial N:o 3, anmälan om
wid föregäcnde Riksdagar wittogne ätgärder i ock för pre¬
numerations öppnande ä Bihangct till Riks Ständens
Protocollcr, m. m.
Företagit ätffillige wal.
Den 21 dennes.
Till Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskottet:
Contracts-Prosten U>,lis,röms motion, om förändrade
stadgande,, för matsedlars utgifrvande.
Den 28 Marö. 185
Till St a te - ll tsk o t tet:
N:o 16, motion om ersättning till Rusthällarne wid
twä Sqvadroner af Lif-Regcmenkets Dragon-Corps.
N:o 17, bifall till antagande af en Canceliist wid Ut¬
skottet.
Bifölls: N:o 18, om erhällcn äterremitz af UtskottetS
Betänkande N:o lo.
Till Lag- samt Allmänna BeswärS- och
Oeconomie-Utskotten:
N:o 7, motion, att halfwa indcldta Armeen ma hällas
vacant i fredstid.
N:o 9, motion om instränkning af Roterings-be-
swäret.
N:o 8, om förändring af Kongl. Förordningen 1812.
Till Allmänna Beswärs» och Oeconom je¬
lk t sk otter:
Magnus kerssvns fran Wermlands Län memorial om
ändring i förcffnftcrne angäende Nämndemäns befrielse
frän ffiutöstpldighet.
N.o 3, motion om föreskrifters meddelande i afseende
pä kolmältens beskaffenhet.
Bifölls: N:o 4, om arfwoden för ökad Cancelli-per-
sonal.
Till Constitutions-Utskottet:
Stats-Utffottcts Memorial N:o 30, till anmärkning
emot Stats.Rädet och Förcdraganderne för Kammar- samt
Handels- och Financc-Ärenderna.
486 Den 28 Mars.
Bifölls: Banco-Utskottets, den 18 dennes, memorial,
angående Bokhållaren Onsta! Willielm 8uu(lbergs ansök»
ning att erhålla pension.
Wallof!. Bor gare.Ståndet
ten 14 Mars,
Remitterat
Till Vewilln ingö. Utskottet: '
Herr Oarlbergs motion, om afgift kill fattigwärden.
Herr lorens motion, om exportfrihct för Städerne
Hudikswall och Sundswall.
Densammes motion, att Ume3 Stad wä för sin do¬
nerade jord strän utstylder befrias.
Herr Lrunnii motion, om lästctalsafgifts afstaffande.
Densammes motion, om förändring i föreskriften ä vi¬
sitation i öppen sjö.
Herr Lorgluncls motion, om Uppbördsstämmo-böterS
förswiunande.
Herr Norsings inotion, 1:o att Brefporto inom Riket
m3 nedsättas 25 vrocrnl; och 2w att det uärwarande Vref-
porio för Brefwerling till och ifrän landet äterställeS till
hwad det före sista förhöjningen war.
Herr briucks motion, om försiag att nuwarande bc-
willningsafgift för fartyg och steppsrörelse mätte förändras
till en bestämd afgift för fartyg per läst.
Herr Orspengiossors motion, om införfelöfrihet för alla
waror.
Densammes motion, om nödiga rättelser uti Lurendre-
jcri-Förordningen.
Den 28 Mars.
Herr Hammars motion, om försummande af Pröf-
nings-Commiltocr.
Herr k^stins motion, om upphörande af den uti Be-
willningS-Förordningen af är 1835, 26 §. stadgade afgift
för GardfarihandlandeS resor till Norrige, äfwensom till
utrikes ort.
Till Allmänna Beswars- och Occononiie-
Utskottet:
Herr Nobergs motion, att Swensta trädwaror, skep¬
pade med Swensta fartvg, mätte inom Danmark belastas
med högre tull och stcppk-umgälder, än Fi.-.sta trädwaror
och stepp.
Densammes motion, om ett förändradt sätt för werk-
fjällighet af spanmäls- och fältmätning.
Herr Uegarstls motion, att de inom Strömstads Tull-
kammare-districl belägna fistelägcn Gräbbcstad samt Fjell¬
backa med Rädholmen, ma förklaras för köpingar.
Herr Wallens motion, alt Laholm mätte medgifwas
stapelstads rättigheter, m. m.
Herr Wisbs inotion, om framställning af de förän¬
dringar, som inom Swerigcs samhällsflick icke allenast i
Lagstiftningswäg, utan äfwen i Nationens moralitet samt
arbetskraft sig tilldragit.
Herr Wwros motion, vin en ny Sportel- och Expe-
dilions-lara för RikciS Consuler.
Densammes motion, om upphörande af wcxel-control-
lörsbefattningarne.
Herr leorius motion, om tillägg uti 20 §. 2 Art.
Kongl. Lotö-Reglcmcnltt den 16 Maj 1827.
488 Den 28 Mars.
Herr Winges motion, om Lfwerlätandet af H. K. H.
Prins Palats till local för Sweriges National»
museum.
Herr Åkessons motion, om Stockholms stad tillagd
bro- och quai-afgift L mälbara wäta waror.
Herr Lrunnii motion, att Swensta Skepps-Rederierne
mä befrias fran all Consulade-afgift i Ostersjö-hamnar, m M.
Densammes motion, alt Stockholms stad tillagda bro-
och quai-afg>ft ä mälbara wäta waror mä upphöra.
Densammes motion, om förändring i föreskriften om
exxeditionS-afgifl, som wid Tullkammare erläggas.
Densammes motion, om upphörande L wista fall af
skyldighet för öppna farkoster alt taga förpålning.
Densammes motion, om förändring uti Kongl. Förord¬
ningen den 11 Februari 1832.
Herr llallings motion derom, att Swensta och Norrsta
Conluln i Helsingör ej mä af Swenfft fartyg uppbära
afgift.
Herr Lagger motion, om tillökade löner för EmbetS»
och TjenstemSnnen i Rikets HoORätter.
Densammes motion, om bestämmelser för brottslingars
upptäckande.
Densammes motion, om justering af mätt och »vigter.
Densammes motion, angående Gesällers anställande i
arbete, och att de ej mä begagna gästgifwarestjms.
Densammes motion, om förändring uti Kongl. Förord¬
ningen den 18 Februari 1768, och den 17 Juni, 1801
samt Kongl. Brefwel den 26 Juni 1804.
Herr Wortman» motion, o»l nedsättning ä tullen i Eng¬
land för Swensta Trädwaror.
Den 28 Mars. 48Y
Herr Lrinclrs motion, att Consulad-afgifter mä bestäm¬
mas för Swensta fartyg.
Herr Orspengiesers motion, om förswinnandet af 1
§. 2 mom. uti Kongl. Förordningen den 11 Februari l832.
Densammes motion, om rättighet för Landlmannen
atr i hufwudstaden sälja sina wäfnader.
Herr Oeijers motion, om en fri kolbonde!.
Herr klegsrstts motion, att för TolagsberSkning mä kom,
ina att för alla sjö- och stapelstäder gälla enahanda grund.
Densammes motion, om frikallelse ifrän erläggande af
fyr- och bakafglfter, lotspenningar, i», m.
Herr Lagerqvists motion, om förändrade grunder för
Tullkammare-Tjcnstemännens löner.
Herr Weerns motion, om inrättande af Communal-
Stprelse.
Herr florins motion, att organisera Lols-Jnrättnin-
garne i Riket.
Densammes motion, om förändring i Författningarne
om mätning af fartyg.
Herr Hjorts motion, om upphäfivande af Stockholms
stad tillagda Bro- och Quaie-afgift.
Herr 6ra^eogiessers motion, VIN Salt-Upplag.
Till Stats-Utskottet:
Herr Cbristiernssons motion, om Statsanslag lill
Ronneby köping.
Densammes motion, om anslag af allmänna medel till
Carlscrona stads Borgerskap.
Herr Westbergs motion, om serskilda bestämmelser pä
alla genom allmänna bidrag uppkomne och under de admi¬
nistrativa »verkens förwaltning ställde Castor m. m.
190 Den 28 Mars.
Herr ste Llsres motion, om förslag till ny Förordning
angående Stängicrnssmidct och Jernförädlingen i Riket.
Herr Lrinks motion, om Statsanslag till Telegraf-
Inrättningens disposition, m. m.
Densammes motion, att Swensta Nummer-Lotte¬
riet mä upphöra samt akt alla de sä kallade Waru-Lotte-
rier samt Lotteri pä saft och lös egendom mä warda för¬
bjudne.
Herr LiIll>erZ8 motion, om Statsanslag till en hamn¬
anläggning wid Cimbritshamn.
Herr lleggrstt8 motion, om Navigations-Skoloe.
Herr VVrstier>8 motion, om Statsanslag till förbättran¬
de och ulwidgonde af Warbergs hamn.
Densammes motion, om anslag af allmänna medel ät
staden Laholm.
Herr >-V,jle8 motion, om förbud mot spel pä Lotteri.
Densammes motion, om Statsanslag lill uppförande i
Götheborg af ett Correctionshus.
Herr lIel8MZu motion, om reglering of städernas BätS-
mariehäll.
Herr Norsta motion, om anslag till en fyrbäks upp¬
förande emellan Älandshaf och Bortnista wiken.
Densammes motion, om Statsanslag till sprängning
och öppning af en forst uti Umcä Elf, emellan Lycksele och
Degerforss.
Densammes motion, om Statsanslag till uppmuddring
af Umeä Eif.
Herr lljort8 motion, om Statsanslag till organiserande
och underhällande of en Apologist-Skola i Sölwesborg.
Den 28 Mars. lyl
Herr ^,Iee8vn8 motion, att Kronans Tullbro öfwer
Etthra.strömuien intill Falkenbergs stad, ma lill staden öf»
werlätas.
Vice Talmannen Herr llestling8 motion, om städers
rätt att äterfä dem för deras jord päsörd rolesrihets-be-
willning.
Densammes motion, att Rikets Ständer mä bifalla,
det Pensions-Iniällningen för Skänsta städcrnes Em-
bets' och Tjenstemäns Enkor och Barn mä af Stats¬
medlen utbekomma en summa af 583 R:dr 16 st. Banco.
Herr VVsllsnsters motion, om eftergift och afskrifning
af de 1,000 R:dr Banco, som Wadstena stad i Östgötha
Läns-Ränkeri lyftot af det sä kallade Cholcra-Creditivet.
Herr I,aZer^m8l8 motion, om förslag all twenne eller
trenne Chemista Blekerier och Apräterings werk mä i norra
provinccrns inrättas pä Statens bekostnad.
Herr Walley motion, alt Gesie stad mä af Stats¬
medel Återbekomma all densamma ifrän 1820 till och med
är 18Z4 debiterad och uttagen extra rotcrings-bewillning.
Herr llagge8 motion, angäende tillräckligt Statsanslag
för bekostande af tryckning.
Herr V^e8ilinger8 motion, om befrielse för Staden
Fahlun ifrän allt Batsmanshäll.
Herr ?etre8 motion, angäende Niks-Statens Nionde
Hufwud-Titcls anslag.
Herr ?>^sten8 motion, angäende ätstillige förmäner för
Doräs Stad m. m.
Herr Iststkonw motion, angäende ett Statsanslag till
en haiiimanlägning wid staden Hjo.
192 Den 28 Mars.
Herr Wijks motion, angående Statsanflig, för ott
jemte de medel, som anskaffas af en association af Hand¬
lande i Stockholm och Götheborg samt mellanliggande fjä¬
der, äfwensom af Pcflessionater i närgränsande orter, an-
wändas till bekostande af Ångfartyg pä sjöarne Wenern,
Wiken, Wettern, Boren, Roxen och Asvlängen, samt emel¬
lan Stockholm och Söderköping.
Herr brismstts motion, om anslag till städernas Ma¬
gistrater och Borgerskap» för erhållande af ersättning eller
arlwode äfwen för syner och besigtningar, som inom dagen
begynnas och alsinkas.
Herr Ueggrclls motion, angäende förflag till serskildta
Åtgärder för minskning i utgiflerne för skrifmaterialier, m. m.
Till Lag.Utskottet:
Herr ^liströms motion, angående beräkning af Bo¬
upptecknings och Årsskiftes procent i Sterbhus.
Herr Lrinles motion, angäende bestämmandet af Ex¬
peditionslösen ät Notaris Publici.
Herr Lilllmrgs motion, angäende en Lagbestänunelse,
i hwilken män enskild rätt bör wika för det allmänna
bästa, der Konungen pröfwar nödigt, att jord eller lägen¬
het, tillhörig enskild person, kan komma i fräga all begagnas.
Herr Wijlcs motion, angäende ett Lagsiadgande, till
säkerhet derföre, all förskotter, bcwisligen gjorda pä en con,
fiscerad wara, mä ulga ur densamma, sä längt den räcker.
Herr Ölnströms motion, alt försäljning af i mät ta¬
gen fastighet ma ske pä exekutiv auction icke i upp- och af-
slag, utan endast i uppslag.
Herr
Den 28 Mars. 193
Herr ?elres motion derom, att det »vid ststlidne Riks¬
dag uppgjorda förflag till Utrikes-Wexel-Lag mätte jäter till
pröfning förekomma.
Herr Westmans motion, om ersättning till wittncn i
brottmäls-ransakningar.
Herr konsetles motion, om skpldighct för Konungens
Befallningöhafwande att i Lagsökningsmäl meddela promo¬
torial.
Herr Wijks motion, angäende förändring i Kongl.
Förordningen den 1 Oktober 1752, om straffets skärpande
för mätare.
Herr Hallströms motion, att person som häktaS
inom det härad, wid hwarö domstol han bör undergä ran¬
sakning, icke insändcS till Länsfängelset.
Herr klagges motion, med förflag till det stadgande,
att Kongl. Maj:t och Kronan bör answara för ätgärder af
de Tjenstemän, hwilka af Riket- Styrelse tillsättas.
Herr Oraäs motion, med förflag till förändrad lydelse
af 6 Cap. 5 §. RältegängS-Balkcn.
Till Banco-Utskottet:
Herr ölarslröms motion, om Privat-Bankerna i
Riket.
Herr Norins motion, att af Banco-winsten skall af¬
sätta» tillräcklig fond, för Utwidgande af den redan inrät¬
tade Handels- och Närlngs-Disconten.
Herr Wijks motion, om fortfarande af ett Credit!-)
för Spar-Bankerne i Riket.
Fjerde Lander. 13
194 Den 28 Mars.
Den 18 i denna mänad
Till Ba nco-Utskottet:
Kongl. Mains NL^ga Proposition till Rikets Ständer
angäende rättighet för Armeens Pensions-Cotza till ett
räntebärande Credit!» i Rikets Ständers Bank.
Till Banco'Utskottet:
Kongl. Mains Nädiga Proposition, angående sökt Cre¬
dit!».rätt i Rikets Ständers Dank för Stockholms Stads
Drätsel-Commisiion.
Till Stats.Utskottet:
Kongl. Mairts Nådiga Proposition, angående tillökning
i det för beläning af Swensk ull anwisia kreditiv.
Till Banco-Utskottet:
Kongl. Mains Nädiga Proposition, angäende ökade
tillgängar för Manufaclur.-Disconl, fondens utläningar.
Till StalS-Utskottet:
Af den 10 dennes, angående bidrag af allmänna me¬
del till Strömsholms Canal- och SlutzwerkS ombyggnad.
Till Stats-Utskottet:
Kongl. Majns Nädiga Skrifwelse till Riksens Stän¬
der, angående en nied den föreslagna förändrade organisa»
tionen af Stats-Räder gcmenffap egande fräga.
Till Allmänna Bes wars- och Occonomie-
Utskottet:
Herr HallinZs motion, angäcndc Riksdagens förkor¬
tande.
Den 28 Mars. 1Y5
Lågt till handlingarne: Utdrag af Högloft. RchderffapetS
och Adelns Protocoll den 19 sisilidne Februari, om inrät¬
tande ak en för alla fyra RikS-Ständen gemensam Klubb.
Bifallit:
Stats-Utskottets
Utlätande Nro 11, i anledning af Kongl. MajttS Nå¬
diga Proposition om medelö anwisande- till GewärS.fabri-
cationen; och
N:o 12, om medelö anwisande till fortsättande af
Carlsborgs fästningsbyggnad är 1tz4o.
N:o 13, i an.edning af wäckt fräga om Riksgälds-
Contoirets befrielse frän Chartse-Sigillat-o-afgift och Expe¬
ditionslösens erläggande.
Den 21 i denna mänad,
Remitterat
Till Lag.Utskottet:
1:o Kongl. Mattts Nädiga Skrifwelse »ill Rikets Ständer,
angäcnde Communal» och Mänicipal-stprelser; och 2:o«tt ak
Herr Wmru i anledning af samma Kongl. Skrifwelse, in-
gifwit anförande.
Till Stats-Utskottet:
Herr I.gnZenkmrZs anförande, i anledning ak Kongl.
Majtts Nädiga Proposition till Rikets Ständer, angärnbe
bidrag af allmänna medel till Strömsholms Canal- och
Slusiwerks ombyggnad.
Till Constitutione-Utskottet:
Stats-Utffottets memorial N:o 14, med anmälan oin
anledning till anmärkning emot Statö-Rädet och Föredra»
196 Den 28 Mars.
ganderns för Kammar, samt Handels- och Finance-Ären-
derna.
Till Bevillning S-Utskottet:
Stats-Utskottcts Memorial N:o 15, med äterlcmnande
till Bonde-Ständet af I-ars IlssmusLons motion, om fri,
brefsrätt för Länsmän.
Till ConstitutionS-Utskottet:
N:o 18, med en anmäld anledning till anmärkning
emot StatS-Rädet och Föredraganden för Krigs-ärenderna.
Till Constitutions.Utskottet:
N:o 21, med anmäld anledning till anmärkning emot
Stats-Rädet och Föredraganden för Krigs-ärenderna.
Till Constitutions-Utskottet:
N:o 30, angäende anmäld anledning till anmärkning
emot StatS-Rädet och Förcdraganverne för Kammar, samt
Handels- och Finance-ärcnderne.
Till Bewillnings-Utskottet:
Herr kelres yttrande, angäende ett af serskildt i Rä¬
der förordnade Committerade uppgjordt förslag till förnyad
Tulltara.
Detze Protvcolls-Utdrag blefwo lagde till handlingarne.
Stander atfliljdes kl. 2 e. m. lid su^ra
In käcnl.
197
Den L April.
klenum kl. 11 förmiddagen.
§. 1.
Protocollen för den 26 och 28 nästlidne Marö juste¬
rades, hwarefter emot StändetS förstnämnde dag fattade
beslut, rörande förändrad redaction af 15 §. 1 mom. och
22 §. förra perioden Riksdags-Ordningen, följande reser¬
vationer upplästes:
1:o af Nils Llrinstlunst frän Wester»Norrlands Län:
"Jag reserverar mig emot det bcstut, hwaruti Hcderwärda
Bonde-Ständet stadnade nästlidne Thorsdag, wid hand»
läggningen af ny redaction af 15 §. Riksdags-Ordningen,
hwilket ffedde genom omröstning med 54 röster emot 42.
Delta beslut war, efter min tanke, det mest menliga,
pä Bonde,Ständet mest inwerkande och till stna följder
skadligaste beslut, som uti Bonde-Ständet blifwit fattadt
sedan är 1810.
Den ära som Bonde-Ständet nu fick köpa stg, nemli¬
gen att fä Säteri, Rä och Rörs egare till sina Ständö-
kanirater, mäste betalas med en mängd KronohemmanS-
äboers uteslutande, hwilket werkligen war en uppoffring,
som den nya förmanen icke war wärd.
Nya redactionen i 15 §. Riksdags-Ordningen innehäl-
ler, att den är waldar och den kan wäljas, som är hem»
mansegare, ej hort till annat Ständ, ekler nägon ordinarie
beställning i Rikets tjenst eller fullmakt innehaft. Kongl.
Förordningen den 21 Februari 1789 tillägger Kronohem-
mans-äboer endast besittningsrätt, men ej egandcrätt, säle,
deS hwarken rätt att wäija Riksdagsman, ej eller att wa.
198
Den i April.
ra walbar, dä dertill kommer, alt Grundlagen stall efter
ordalydelsen följas. 22 §. Riksdags-Ordningen, loui ut¬
gör formuläret till RiksoagS-iullinakten, nämner "Kro¬
no", inen derföre kan ej 15 §. hwarken borttagas eller
förändras.
Den privilegierade jorden och de privilegierade folk.
elatzcrne haswa wistk icke nägon merit i Äronostauebondens
existence» men Krono- och Kronostalke-bonben har länge
burit oket för deni begge; det blef nu Krono-bondens lott
att lemna rum för Säteri, Rä- pcb RörS Herrar Hem.
mansegare och sjelf afträda frän rättigheten akt i Bonde-
Ständet representera. Jag önstar dock, att icke nägvk an¬
nat Sländsintresie nästa gäng gör sig gällande och intager
Kronostalte-hemmansegarens plåt-, och denne iemwäl ute,
simes, dä Bonde-Sländet wäl torde fä ett gpannare namn,
nien till ringa bätnad för Konung och Fädernesland, och
kanske blir Ständer Lfwen fjelft mindre belätet. Förbehäl»
lande mig, att genom enstildte beswär bos Kongl. Maj:t
ännu en gäng söka hindra Nädig sanctjon, dä Krono-äbo,
erne ännu» mig weterlgt, icke sjelfwe fin representations¬
rätt föriverkut.
2:o af Iohannes (^hristosterssvu frän Kronobergs
Län: I anledning af nu upp.östa Protokoll, hwari jag ge¬
nast anmälde min reservation emot pluralitetenS beslut om
förändringen af 15 Z. Riksdags-Ordningen, men hwarwid
jag af förwäning saknade ord att utweckla stälen för min
reservation, fär jag wid justeringen anföra till dagens Pro-
tocoll följande:
Jag anser witzt billigt, att representationsrätten ut-
sträckes till alla ännu orepresenterade medborgareclatzer, sä
wida det läter sig göra i förening med rtittSgrunder och
Den 1 April.
199
utan förnärmande af andras rätt, men säsoin nu i ofwan-
nämnde §. stelt, Ha9va wäl en bcl af wära medborgare
fatt representationsrätt, men en annan betydlig del, fanste
wida talrikare än de förre, blifmit uiestutne, hwilka- in»
treHe ingenstädes, sälom de förres» finnes i Mcd.Sländen
representeradt — jag menar Kronodeminansabocr, hwilkas
talan kanste med denna Riksdag förswinner, i händelse
Grundlagsförändringen winner KrnungenS sanction. Ty
obestridligt lärer det wäl wara, art fel ligger i den nu an,
tagna ordställning, som utesluter helt och haller Krono
demmansäboerne frän deltagande i Risdagsmannawal, sä
w da icke Domaren will handla twLrt emot det Grundlags-
bud, som bjuder, ott Grundlagen stall roikas efter ordaly¬
delsen ; — älminstone blir det anledning till rättegäng wid
alla de wal, der en Krono-äbo finnes såsom Elektor. Det
första som ster wid walen är granstning af Eleciorssull
niaklerne. Dä har antingen Domaren eller nägon annan
af Eleckorerne mycket skäl för sig att göra en sä beskaffad
per on jäfwig, emedan Grundlagen icke wet om en sä be¬
skaffad representant. — Wäl kan den sälunds jälwade Etec.
torn försätta sig till 22 §. och säga: der Sr jag nämnd;
men detta hindrar icke Domaren fran att fulisölia sitt pa-
stäende, med stöd af ordalydelsen i 15 Z. emedan 22 Z.
endast Sr en instruction för Domaren, huru fullmakten ur
färdas bör, sedan walet "örsiggätt, och de? lärer wara för
den aldra enfaldigaste klart, att denna §. icke kan tillen,-
paö söre eller unker walet, som endast handlar opi hivad
som stall ste efter walet, nemligen fullmaktens utfärdande.
Jag kan icke inst hwastöre d t war nödigt, alt i.u a:-
tiga en sä lwctydig och till twistcr samt kanhända flere af
rvära medbröderS siteflutandp icdaudx GlundlogssvtLychisi^
Den i April.
dä wi kanske redan under denna Riksdag hofwa att wänta
ett nytt representationsförflag, sou, bör kunna gifrva rätt»
wna St alla, utan att förnärma nägon. Jag skulle anse
mig hivarken hofwa handlat efter mitt samwctes pligt, el,
ler hofwa motswarat mina hemmawarandc Committenters
förtroende, om jag icke rescrvationswis förwarat denna min
mening i Protokollet.
A:» af keler ionsson frän Jönköpings Län: Af den
oförutsedda utgängen utaf den votering, genom hwilken
ilrägawarande bcflut tillwägabragtes, blcf jag sä öfwerra-
skod, att, dä jag deremot reserverade mig, jag icke hade
ord för utwccklandet af de skäl, som för min reservation
lägo till grund. Jag hade derföre ämnat till denna dagens
Protokoll anföra samme skäl, men är nu förekommen af
8tr!nellnn6, hwarföre jag endast ivstämmer med honom.
I öfrigt instämde uti ofwanberörde reservationer koler
karsson och kor kansson frän Calmar Län, Lrie kersson
och OIol kersson frän Gefleborgs Län, Nans kössesson,
Kielas kansson och kor kansson frän Christianstads Län,
Ola koppsson och Lars Kilsson frän Blekinge Län, ko-
l,annes kolrannesson frän Götheborgs och Bohus Län,
Kils koppsson och Lars Longlsson frän Malmöhus Län,
Ivlals Lrsson och Lteplran ^.nclorsson frän Stockholms
Län samt OIol Olossson frän Westerbottens Län, m. fl.
kaeob Lilildlom frän Södermanlands Län: Eburu
jag icke war närwarande, dä ifrägawarande beflut fattades,
fär jag likwäl nu tillkänagifma, att jag högeligen gillar
detsamma, och anser, att ett steg derigenom blilwit tagrt
framät pä uvplySningenS bana. Dem, som reserwera sig
deremot, gratulerar jag för deras försigtighet, hwilken dock,
enligt min tanka, ar alldeles vfwerfiödig.
Den i April.
SOI
§. s.
Under justeringen af ofwanberörde, anmäldes och pä
wanligt sätt inbeledsagades t. f. Hol-Cancclleren, Cabinetts-
Secreterarrn Olbort klok Ilrre, hwilken pä Kongl. Matris
Nädiga Befallning till Sländct öswerlemnade Kongl. Majus
här nedan omförmälde Nädiga Propositioner och Skrif,
welser.
Talmannen förklarade, att desamma skulle blifwa be,
hängen handlagde, samt tolkade Ständets underdäniga wörd-
nad och tillgifwenhet för Kongl. Maj-.t, hwareftcr t. f. Hof-
Cancellcren utbeledsagades.
§. 3.
Wid förnyad föredragning af Hans korssons frän
Gefleborgs Län inom motionstiden wäckte och sedermera pä
bordel hwilande motion oi» indragning af Förwaltningen
af Sjöärcnderne och det sä kallade Hof-Jagtwarfwet in. m.
blcf samma motion till Stats-Utskottet remitterad, Hwar,
jemte Ikans kersson förbehöll sig, att derstädes fä dcnsam,
ma närmare ucweckla.
§. 4.
kreflric von 2>veigl>erglc frän Skaraborgs Län upp¬
läste ett skriftligt, sä lydande anförande:
Wid äterremiAen af Högloft. Stats.Utskottets betän,
kande N:o 22, angäende af mig yrkad rättighet kör äcskil,
lige Härader inom Skaraborgs Län af utsyningsrätl ä Kro,
noparkcn Hunne- och Halleberg lill byggnad af deras sol,
daltorp, samt serskildt för allmogen i D'e härad, att frän
denna Kronopark crhälla utsyning till byggnad och deras
hemmans upprättande, pä grund af Kongl. Majus Nädiga
Resolution ben 12 Febr. 1735, fär jag ödmjukligen anföra r
202
Den i April.
Utskottet har wäl, pä sätt betz Utlåtande innehåller,
förskaffat sig del af Kongl. Maj:ts Nädiga Bref den 28
Maj 1830, angäende regleringen af Kronoparkcrne Hunne,
och Hilleberg och deraf funnit, att efter det besigtning och
undersökning, för beredande af en förändrad reglering utaf
nämnde Kronoparker, blifwit af »vederbörande werkstalld,
samt de härwid anmäldte anspråk S ffogsbpgge och muhl-
dete granffade, Kongl. Maj:t genom högstberörve Näviga
Bref förorenat, att parkerne borde för Dest och Kronans
räkning bibchällaS, hwarjeinte beträffanve de wid omför-
mälbe undersökning framställde anspräk S stogsfangst för
Äse härad, äbcrovode Kongl. Resolutionen tydeligen ffulle
utmärka, att den Äi'e häradöboer derigenom frän ifrägawa-
rande Kronoparker medgisnc hielp, till byggnad och widmagl»
hällande af deras hnö, icke war deni gifwen säsom nägon
laglig rättighet eller more af annan egenstap, Ln andre
derifrän tid efter annan medgifnc utspningar; i följd hwar,
af och dä, elter hivad upplyst blifwit, nämnde hemman icke
hade oundgängeiigt behof af ffogSfängst frän parkerne, na,
got understöd derifrän icke widare kunde dem tillätas; pä
grund hwaraf och dä det saknades anledning, alt för fram¬
tiden förrstä nägon förändring i hwad Kongl. Maj:t angä-
ende bushallningSsätket med Kronoparkerne i Räder förord¬
nat, Utskottet, i följd as min motion, i denna del afstprkt
all ätaärd.
Sedan det nu lyckatö mig» att efter mycket sökande i
Riks-Arckiv t fä del af äberopave Kongl. Resolution, som
ligger till grund för Ulin anhällan om iitsvningörätl ät Äse
härad, wisa? deraf, att den Äse Häradöboer lillagde rätt
jkke är tillfällig »tan Sr en laglig rätt, grundande sig pK
E Vid tM och sM ärenS Siiködag af Konungen i Rädkaiis,
Den i April.
203
»narén kattadt besiut och mäste säledes owilkorligt ega lika gäl¬
lande kraft, som alla öfrige ten »iden utfärdade författningar
samt tvär allmänna Lag. Hwad angär behofwck, sä Sr allmänt
kändt, att Äse härad icke eger en skogöpinne, med undantag af
2:ne säterier samt nägre hemman i Friel? socken, hwilka sednare
hast nägon skog; destukom bor delta icke kunna äbcropas sälön»
skäl för upphälwande af en lagligen wunnen rättighet. Jag
yrkar pä grund af äberopade Kongl. Resolution alt den
allmogen i Äie härav ttllagde ulsyningSrält mä dem för,
urrn^ö u-an hinder of hwad i denna del genom ofwanbe,
rörde Kongl. Maj:ts Näolga Bref af den 28 Maj 1830
blifwit förordnad!, sä mycket hellre, som den införde bättre
ffogöhuöhällningen derigenom icke bchöfwer rubbas, enär af
den trakt, som ärligen stalf försäljas, utsyningen bör kunna
lemna?.
Jag anhäller, alt detta mitt anförande mä fä ärerrr,
misten ärlölja till Stars.Utstoctet.
Remitseradcs till Slats-lltffoltet.
H. 5.
Kongl. Majus ofwanberörde, denne dag aflemnade Nä,
diga Propositioner och Skrifwelser blefwo härefter uppläste,
nemligen:
1:o Rongl. Majus Nädiga Proposition af den 24
nästlidne Mars, angäende scrstildt pennonS anslag ät en af
RikctS Herrar StatS-Rädet Grefwe ^stlerLpgrres Enka,
Lade? pä bordet.
2:s Dito dito angäende ersättning till Ärono-LänöiN-sisM
för resor till försegling af bäliwlllsrehffap,
tzadeS pä borde»,
204
Den i April.
3:o Dito dito angående nedsättning af räntan ä det till
Wenersborg bewiljade byggnadslän.
Lades pä bordet.
4:o Dito dito oin arrendefri upplätelse ät Staden Kong¬
elf af åtskilligt smärre tomter wid Bohus raserade fästning;
Lades pä bardet.
5:o Rongl. Maj:ts Mviga Skrifwelse af den 24 näst-
lidne tkkars, angående eftergift af personella utstylder för
afskedade soldater m. ni.
Lades pä bordet.
6:0 Dito dito angäende Landt-RäntmSstares befrielse frän
skyldigheten, att för remitzlage erlägga bcwillning.
Lades pä bordet.
7:o Dito dito i anledning af förslag, att halfwa tullupp-
börden för inkommande utländska Stenkol ina anfläs till
Höganäs Stenkolswerk.
Lades pä bordet.
8:0 Dito dito angäende sökt läne-understöd för Söder,
bamns stad, i solid af eldswädan derstädes 18ä5.
Lades pä bordet.
9:0 Dito dita angående lindring uti en Jemtlands hem¬
mansegare äliggande rotcrings- och rustningsffyldighcr.
Lades pä bordet.
10:o Dito dito angäende förlängning af de med StstMge
rusthållare afflulade cvntract om hästvaeance-afgiften.
Lades pä bordet.
§. 6.
Wid sörnpad föredragning af Bonde-Ständets Can-
cellie^Directions ben 28 i sistl. mänad pä bordet lagde berät¬
telse, om hwad, sedan sistlidne Riksdag i förwaltningen sig
Den 1 April.
205
tilldragit, jemte derwid fogad redogörelse af DirectioncnS
Secreterare för de medel han om händer haft, fann Stän¬
der skäligt godkänna samma redogörelse och de ätgäadcr,
Directioncn, enligt berörde berättelse, widtagit, samt ej
allenast bifalla, att, pä sätt Directionen förestagit, vice Au-
diteuren ^4. Ljarlc för del af honom lemnade, i berättelsen
omförmäldte biträde, stnge, såsom arfwode, tilldelas 100
R:dr B:co akt utbetalas utaf de, hos DirectioncnS Secre¬
terare, för Ständets räkning innestäende medel, utan ock ät
Directionen uppdraga, att till Secreterare hos Directionen
antaga och utnämna annan person i Prorocolls-Secretera-
ren L. 6- 8^Ivsns ställe; och wille Ständet, i anledning
af Tirectionens i 7:de puncten af berörde berättelse gjorde
hemställan, framdeles uppdraga nägon Tiensteman inom
Ständets Cancelli,, att wid denna Riksdag hälla hand
deröfwer, att ej nägot, af hwad StändelS Archi» tillhörer,
mä förkomma.
§. 7.
Föredrogs och bifölls Constitutions-Utskottets sedan
ben 28 sistl- Mars pä bordet hanlande memorial N:o 6,
om arfwoden för en Notarie och en Caneellist hos Afkot-
tet, m. m.
tz. 8.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utfkottets sedan
den 28 ststl. Mars pä bordet hwilande memorial N:o 27,
med utlälande, i anledning af Sffadt anflag för utgifwan,
de of en Handbok i allmänna Lagfarenheten, blef samma
utlätande af Ständer bifallet.
§. s.
Dä nu äter föredrogS Stats-UtskottetS sedan den 28
fistl. Mars pä bordet hwilande memorial Nro 28, med ut,
206
Den i April.
läkande, i vnledning af wäckt motion, om indragning af
Kongl. Nummer-Lotteriet i», m., klef samma memorial yt,
terligare lagdt pa bordet.
§- 10.
Wid förnyad föredragning af Stats,Utskottets den 28
ststl. Mars pä bordet lagve memorial, med äterlemnande
af Herrar Oalillalelts och Wvslmsns motioner, om rättig-
bet för Hernösands Stift till 1^4 tunnor spanmäl, so»,
hitintills utgätl till Upsala Domkprka, fann Stander skä¬
ligt förklara, att samma motioner borde behandlas af All¬
männa Beswärs, och Occonomie-Utskotlel.
§. 11.
Föredrogs och bifölls Bewillnings-UtlkottetS niemorial
N:o 1, angående antagande af Cancellister hos samma
Utskott.
§ 12.
Föredrogs och lades ytterligare pä bordet Bewilknings-
Utikottets Memorial N:o 3, med Utlärande i anledning af
6ust. L. ^ppelcsvists frän Blekinge motion, om Debet-
lösens afskaffande.
L. 13.
Föredrogs och lades till handlingar»» O. lk. tVUIei--
stams hos Riddcrlkapet och Adeln wäckte, med d, öfrige
R>ks-Ständen communiccrade motion, angäende ett honom
wid 1828, 1829 och 1830 ärens Riksdag bewiljadt anflag
as allmänna uiedei.
§. 14.
Af Nagnus krokberg frän Wermlands Län, inlein-
nadkö följande nu uppläste skriftliga onföranse:
Den i April.
207
"Som >ag den 26 sistlidne Februari wäckte motion,
angäende dämmandet ak gårdfarihandel med bränwin, sa
har till mig nu ankommit twenne SockncstSmmo-protocoll,
rörande detsamma, frän Ny och Dalby Socknar i Werm¬
lands Län, och hwilka protocoll jag wördsamt sär anhalla
om rcnijtz ä, till samma Utskott, till styrka för min motion
i detta ämne.
Detta anfvande, jemte de deri äberovade Socknestämmo-
Protoccll, som moro detsamma bifogade, remitterades till
Lag-Ukskottet.
§. 15.
Följande Utfkotts.-memorialcr föredrogos och ladeS pä
bordet:
1:o Stals-Utskottets Memorial N.o 31, med Utlakande,
angäende ulgifterne under Riks-Statens irsta Hufwud-
titel;
2w Banco-Utssottets Memorial N.o 7, »ned Utlätande,
angäende uppsinältning och ommynlning af Bankens kop¬
parmynt ;
3:o D:o N.o 8, Betänkande, angäende rättighet för Ban¬
kens gäldenärer, att i Landt Ränterierne fä erlägga ränta
ä innehafmande fastighetslän m. m.
4:o Stols-UtskottetS Memorial N:o 32, med Utlätande,
angäende den lönereglering, som erfordras i följd af Skats-
Rädets förändrade organisation;
5:o Bewiilnings-Utssottets Memorial N:o 6, med Ller-
lcmnande af Riksdags.Fullmäktigen Olaus Lriessous frän
Götheborgs och Bohus Län »notion, vin indragning af wista
Tull-Tjcnstemän, m. M.
6:o D:o Memorial N:o 7, nied äterlemnande ak L. ko-
»enblasts »notion, on» anstag till ersättning för fabrikSan»
208 Den 1 April.
läggningar, som genom upphörande af införselsförbud kun¬
na blifwa lidande.
7:o D:o d:o N:o 8, med äterlemnande af Riksdags.
Fullmäktigen Ltepstan ^.nstsrssons frän Stockholms Län
memorial, om en bryggas anläggande wid Blockhus»!),
den, m. m.
Skandet åtskildes kl. Z till 3 e. m.
In tiäcm.
Den 4 April.
klenuni kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Justerades bet inför Ståndet den 1 bennes förde Pro»
tocoll.
§. 2.
FLredrogS Stats-Utstotlets fiftlidne ?Ieni-dag pä bor¬
det lögde ullätande N:o 28, i anledning af wäckt fräga
om indragning af Kongl. Nummer-Lotteriet samt angäende
ätstillige dermed gemenstap egande ämnen.
Harwid utlälo sig Hans lansson fran Elfsborgs Län;
Jag hemställer till Sländet, huruwida ej »ian bör
dröja med slutlig behandling af betta betänkande till dest
fräga
Den 4 April.
20Y
fräga blifwit afgjord rörande förbud emot försäljning af
lotter för utländska och enskildt» Swensta Lotteriers räk¬
ning, samt till dest Stats-Utstottet hunnit inkomma med
Inkomst» och Urgifts-Betänkandct, hwaraf kominer att sy¬
nas i hivad män Staten kan undwara inkomsterna af Num¬
mer. Lotteriet. Min mening Sr wisterligen icke att tala för
bibehällande af detta Lotteri, men jag tror, att närivarande
frägas behandling rätteligen bör haswa den marche, som lag
nptz tagit mig friheten förcslä.
lostan -Lnclorsson frän Upsala Län samt Nils kersson
frän Orebro Län talade i öfwerensstämmelse med klans
lansson, under framställning af dels det mindre wärdig»
deruti, att Saten sjelf idkade hazard-spel, under det att den
förbjöd sädant för den enskilde, dels det stadliga inflytandet
af loitförsSljmng för utländska Lotteriers räkning.
Nils Ltrinclluncl frän Wcstcr-Norrlands Län: Om me¬
ningen Sr att förewarande Betänkande icke stall winna slut¬
lig behandling förr än i ett sammanhang med Stats-Re-
glcringen, sä har jag witzerligen ingenting deremot, men
om Betänkandet stall hwila till betz fräga blifwit i »veder¬
börlig ordning wäckt, och afgjordt, rörande förbud emot för,
säljning af lotter för utländska samt enskildt» Swensta
Lotteriers räkning, sä skulle en sadan ätgärd i fästning wa¬
ra mindre Lndamälsenlig, alldenstund, genom remher och
äterreniister af detza frågor, Stats-Reglcrmgcn kunde kom¬
ma alt fördröjas, enär upphörande af Lotteri-inkomsterna
naturligtwis vä Stats-brist. summan har inwerkan.
Nils ? ersson frän Södermanland: Jag är förekom¬
men af Ltrincllunst, och yrkar, i öfwerensstämmelse med
honom, att Stats-UtstoltctS förewarande Betänkande mätte
Fjerde Zander. 14
Den 4 April.
hwila, för att i sammanhang nied Stats-Regleringen win¬
na behandling.
Zengt Ouifmnnclsson frän Hallands Län: Pä Ut»
flottets inkomst-afdelning har man ansett Loltcri-winsten
kunna undwaras, och lärer uti Inkomst-betänkandet icke ta¬
ga densamma i beräkning. Zag har wisterligen ingenting
emot klsn8 5iM88ons uppstofs-förflag, endast sädant icke
kommer att leda kill Stats-Reglermgens fördröjande i n3-
got afseende.
^nstore 1i'^8«n frän Östergöthland: Att förut afgöra
kragan om förbud emot försäljning af lotter för utländska
Lotteriers räkning, lärer sä mycket mindre wara möjligt,
som en sadan fräga mig »veterligen ännu icke blifwit i »ve¬
derbörlig ordning wäckt, och jag kan derföre icke instämma
nied Ists>»8 stan88on i detta afseende. Deremot lärer intet
binder möta alt läta förewarande Betänkande hwila till be¬
handling i sammanhang med StakS-Negleringen.
?e>'88on frän Södermanland: För att i intet af¬
seende binda ost, sones mig, som wi kunde förklara, det Be¬
tänkandet komme att hwila lills widare. Tiden för de¬
sammas förnvade föredragning, kunde dä komma alt bero ak
sig företeende omständigheter.
Ltrineliunst: Jag instämmer »ned 1r^86n i afseende
pä hans anmärkning derom, att fräga icke är i weoerbörlig
ordning wäckt, angäende förbud mot försäljning af lotter
för utländska Lotteriers räkning. Först dä frägan om
Swensta Nummer-Lottcricks upphörande blifwit afgjord,
»nä, i anledning deraf, fräga kunna wäckas om förbud mot
npstnämnde löttförsäljning.
Ständer beflöt, det skulle Stats-Utstottets Betänkande
N:o 28 tills widare blifwa hwilande pä bordet.
Dcn 4 April.
211
§. 3.
Härefter föredrogs änyo Bewillnings-Utflottets dcn t
dennes pä bordet lagda Betänkande Nw 3, angäende On-
stak Uornirarck ^,pel^vi8t8 motion om OkbetSIösens af-
staffanoe, samt Skatt-flrikwarenS äläggande alt a Debet¬
sedeln jemwäl uppföra communalu ofgisker.
Härwid afgaf Ou8tai Lernllarck ^pel^vi8t följande
ffriftliga anförande:
"Uti memorial N:o 3, har Högloft. B>willnings-Ut-
flollct, i anledning af min till Utskottet remitterade motion,
angäende, dels upphörande af DebetSlösen, dels utfärdande
af ett mera bestämdt stadgande, i afseende ä den, uti 108
K. af 1835 ärs Bewillnings-förordning, uttryckta föreskrift,
om Häradsstrifwarcs skyldighet, alt jemwäl debitera och
pä en Debetsedel med sjelfum Krono-uppbörden upptaga
ätflillige andra sä kallade communala utgifter, ansett frä»
gan om DebetlösenS borttagande först wid bestämmandet af
grunderna för Bewillningen, böra blifwa söremäl för Ut¬
skottets bedömande; men deremot förklarat sig icke tillkom¬
ma frägan om Häradsffrifwares skyldighet, att debitera
communala afgifter, hwilket betzutom Utskottet trott icke
kunna Häradsskrifware äläggaS, i följd af deras tjenst; hwa-
dan Utskottet icke eller med samma förslag tagit nägon be,
fattning.
Hwad först widkommer den delen af Betänkandet,
som angär frägan om Dcbetslösens upphörande, sä har
jag för närwarande ingenting att derwid päminna. Be¬
träffande deremot dcn sednare frägan, eller Häradsstrifwa-
rcS skyldighet, att ä en Debetsedel med Krono-uppbörden
jemwäl upptaga communala utstyldcrne, sä kan jag icke
annat än ogilla UistottetS dcröfwcr yttrade äsigter.
212
Den 4 April.
En hwar, som nied nägon uppmärksamhet will genom¬
läsa 108 H., uti nu gällande Bewillnings-Förordning, skall
utan swärighct finna det af mig nu päyrkade stadgande,
wara deruti ganska tydligt uttpckt. Wid tolkning af den¬
na §.» hafwa likwäl hos olika Domstolar olika meningar
gjördis gällande; och pä sätt min motion tydligen innehäl-
ler, har jag Lfwen deruti endast begärt en förklaring öfwer
paragrafen. Att således fräsan af Rikets sednast försam¬
lade Ständers Bewillnings-Utskott warit tagen under öf-
werwägande, samt fälunda Sfmen nu mätte rätteligen till¬
komma samma Utskott, anser jag otwifwelaktigt, serdeles
som alla ifrägawarande onera Sro en art af Bewillning,
ehuru densamma utgär för ett wihr bestämdt Sndamäl, samt
anwändcs af hwarje commun serskildt, utan att först inga
till Stalswerket; och jag anser mig derföre ega allt skäl
att pästä, det mätte Betänkandet i denna del warda äter-
remitteradt, ined föreläggande för Utskottet, att till pröfning
företaga, ej mindre denna fräga, än Sfwen den i motionen
framställda, men af Utskottet i dest Utlärande förbigängno,
att alla onera och utgifter, af hwad beskaffenhet de än mä
wara, som kunna hemman och lägenheter Sligga, böra pä
en enda Debetsedel uppföras.
I öfrigt, och dä de sä kallade cominunala Utgifterna,
fäsom uppförandet af allmänna hus, en del lägre Tjenste-
mäns aflöning m. m. dylikt, till grunden mäste wara
Stats utgifter, fastön till mera förenkling i uppbörd,
anwändande och rcdowisning, sedermera pä de serskildt
rommunerne fördelade samt, säsom jag widare i min
motion uttryckt, desamma grundande sig pä Jordeböc-
ker, Mantalslängder, med flera allmänna handlingar icke
kunna af nägon annan än Häradsskrifwarne debiteras, mä-
Den 4 April.
213
ste alltid denna HSradSskrifwarnes skyldighet wara lött att
inse för en hwar, som icke precist sirar för bibehälkandet af
ett tillräckligt länge existeradt prejericsystem. Swart Sr
icke att inse, hwad ock erfarenheten redan lärt, att dä in¬
gen, utom Häradsskrifwarne, eger tillgäng pä de för flike
tebiteringar erforderlige handlingar, men Häradsskrifwarne
icke af sin tjenstebefattning wörö förbundne samma debite,
ringar wcrkställa, följden alltid blefwe den, att allmogen
skulle fä »vidkännas en ökad beskattning, hwilket tyckes wa¬
ra sä myckel obilligare,5 som Häradsskrifwarne lära wara
tillkomne för communernas skull, och icke twärtom. Pä
sednare tider will emedlertid opinionen just icke gilla preje-
rier; och dä Kongl. Mai.t wid denna Riksdag begärt ökade
löner för Landt-Slatens Tjenstemän, hwilket Stats-Utskot-
tet lärer tillstyrka och Riktts Ständer äfwcn bifalla, kan
jag icke inse nägot skäl, hwarföre man längre bör befordra
ett sportcl-systcm, hwilket alltid leder till missbruk; och jag
förnyar derföre, wid den nu äskade ätcrremissen, mine i mo¬
tionen framställde äsigter."
Striiicllnnst: Bewillnings-Utskottet har uti sitt förewa-
rande Betänkande yttrat den tanka, att Häradsskrifware»,
säsom en Kronans Embetsman, icke tillhör, i följd af sin
tjenst, alt taga nägon befattning med communens enskilde
angelägenheter, men jag skall uppge twä fall, der denna
anmärkning icke torde kunna tillempas, nemligen Brandstods-
afgift och Riksdagsmanna-arfwode. Detza afgifter fördelas
och debiteras af Häradsskrifwaren, samt uppbäras af Fog¬
den, och denne senare eger bestämdt icke att derföre ätnjuta
nägon serskildt betalning af communen. Jag yrkar äter,
remiss af Betänkandet, samt hemställer till Högloft. Bewill-
nings-Utskottet att bestvara dessa twä anmärkningar, som
jag tagit mig friheten alt framsiälla.
214
Den 4 April.
Henric ^ostersson fran Orebro Län talade j öfwer»
ensstämmelse med ^ppcl^vists ffrifkliga anförande, och yr¬
kade äterremitz, pä de deruti uppgifne grunder.
^ppel^vist frän Blekinge Län : Man saknar icke exem¬
pel atl Häradsskrifware» wägrat debitera NikSdagsuiqnua,
arfwodet ulan scrstjld betalning. Wisterligen äligger det
Kronofogden» enligt 17 §. Riksdags-Drdningen, att upp¬
bära och redowisa samina arfwode, utan serskild ersättning,
men bwad debiteringen beträffar, sä skulle denna wara
ganska swär, om ej omöjlig, för Lagdén att »verkställa,
emedan han saknar de handlingar, elter hwilken denna ut,
gift stall fördelas. Det är mig bekant, alt till och med
wid denna Riksdag, halma Ledamöter af wärk Ständ und¬
sätt bref frän Häradsstrifwarne i deras hemorter, med
fordran af betalning för RikSdagsmanna-arfwodelS debi,
tering.
tunefors Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag fär
tillkännagilwa, alt jag är förledd med ett bref frän Härads,
strifwaren i min hemort, rust af des innkhäll som Vrodren
^ppelc^vist omnämnt.
kolian Olossson frän Stockholms, Kristers l^ormsrle
frän Westerbottens, keler kerZson frän Orebro, lons,
ckolianssou frän Jönköpings, äoliannes äoliansson frän
Götheborgs och Bohus samt Kils laersson frän Örebro
Län förklarade, att j deras hemorter. Häradsskrifware» icke
fordrar nägon betalning för debiteringen af Riksdagsmanna-
arfwodet, eller andre communala akgiftcr; och de af före,
nämnde Ledamöter, hwilka i BewillningS-Utstottet deltagit
uti beslutet om ifrägawarande Betänkande, äberopade de f
detsamma anförde moliver.
Den 4 April.
215
lVläns Mänsson frän Calmar Län: Jag will endast
fasta uppmärksamheten derpä att Häradsffriswarens skyl¬
dighet endast är ait till uppbördsmannen lemna de upplys¬
ningar och förteckningar, som denne bchöfwer för ifrägawa-
rande Lndamäl. I min hemort har det ifrägasatta miA,
bruket ei egt runi.
Dars Darsson frän Elfsborgs Län: Det ar icke första
gängen jag med bekymmer erfår, att Häradsskrifwarne i
Blekinge öfwerskrida gränsorna för deras rättigheter. Sä»
dant Lr dock ej förhållandet i min hemort. Wid Riksdags-
mannawal är det Häradsffriswarens pligt att till Dom-
hafwanden, men ej lill nägon annan lemna förteckningar
öfwer dem, som Sro berättigade att i walet deltaga; och
för sädana förteckningar lärer han ej fordra nägot serskildt
arfwode. Jag får detzucom fästa Sländels uppmärksamhet
pä vlempligheten deraf atl pä Kronans stallsedel uppföra
extra uppbörder. Sädant föranleder hwarjehanda olägen¬
heter, sammanblandningar, orätta debiteringar, o. s. w.
Hwad debileringsprocenrcn widkommer sä är den i Författ-
ningarne bestämd» och meningen är icke att fräntaga Hä¬
radsskrifware» nägon betz rättmätiga inkomst. Annat blir
förhällandct om han mistbrukar sin rätt och utkräfwcr högre
betalning, än som wederbör, för de åtgärder, hwilka hans
tjenstepligt älägger honom. DZ finnes Lagen att tillita.
Utskottet torde, om man opartiskt granskar de uti betänkan¬
det anförda motiver, icke hofwa fattat ett sä obetänkt be¬
slut, som ätstiliige af Sländöbröderna tyckas wilja läts
pa stina.
Llrincklnnck: Det är för mig ingalunda främmande,
att wid RikSdagsmanna-wal Häradsskrifware» lemnar we,
derbörliga upplysningar till Domaren angående de waldo
räkligade. Men dessa upplysningar Sro endast summariste.
E>ter Lem besiSmmeS icke fördelningen af Riksdagsmanna,
orfwodet. Om HSradsstrifwaren ej ffulle debitera detta
arfwode, sa blefwe den stattstyldige nödsakad att göra en
resa till Fogden. Men dä samma arfwode upptages i sam¬
manhang med Krono-uppbörden, sä dels besparas beswär,
dels winneS redighet och kontroll; ty i sädanl fall wisar
sig lätteligen pä Debetsedlen huruwida t. ex. något serskildt
arfwode för debiteringen Lk beröknadt. Sä är äfwen för,
Hallandet med brandstoden.
^pel^vist: Jag endast will fästa I-ars larssons
uppmärksamhet derpä, att det icke allenast är i Blekinge,
uran äfwen i andra orter af Riket, som det af wig öf,
werklagade ostick inrotat sig» säsom, bland andro. Brödren
gullers ^nstersson frän Skaraborgs Län upplyst; och jag
anser det wara nödwändigt att framdraga och söka winna
rättelse uti alla dylika missbruk. Let torde wara klart,
all efter den summariska uppgiften, som wid Riksdags»
mannawal af Häradsskrifware lemnäs till Domhafwanden,
ing n fördelning af RikSdagömannaarfwodet later sig werk-
ställa.
Ikans Iansson frän Elfsborgs Län: Diskussionen öf¬
wer detta ämne har blifwit widlyftigare, än jag förmodar.
Man har upplyst, att förhällandet med den ifrägaställde
debiteringen Lr olika pä olika orter. I min hemort uppst.
rer HSradsstrifwaren, äfwen utan serskild anmodan, och det
till allmänhetens stora lättnad, de communala avgifterna
pä Kronans Debetssedel; hwarigenom äfwen redighet min¬
nes; men det torde icke wara ur wägen att, till förekom¬
mande af allehanda missbruk, söka sä ett generelt stadgan,
de härutinnan.
Den 4 April.
217
Iohan OIol VVistegren frän Östergöthlands Lön
Kongl. Förordningcn den 26 Oktober 1748 älSgger Härads,'
skrifware att fördela brandstoden samt debitera den, bwar,
esler den uppbärcs af Kronofogden. I afseende pä Riks,
dagsmanna-arfwode länder 17 §. Regeringg-Formen till
efterrättelse. Jag anser mig böra tillkännagifwa, att i min
hemort HSradsstrifwaren icke fordrat någon ersättning för
debitering af kommunala Utskylder. Säsom Ledamot Uti
Bewillnings-Utstottet, Icmnade jag min röst för ifragawa-
rande Betänkande, hwilket, wid närmare öfwtrwägcinoc,
torde finnas wäl grundadt.
8von 4,nciersson frän Skaraborgs Län: Efter detta
ämne Sr bragt ä bane, bör lag ej underläta meddela den
upplysning» att äfwen jag frän HSradsstrifwaren I min
hemort erhållit bref, deri han fordrar ersättning för debile,
ringen af Riksdagsmanna-arfwodct.
I-ars Ifarsson frän Elfsborgs Län: Meningen af mi¬
na nyss framställda anmärkningar war ingalunda att be¬
strida Brödren 4ppelivists uppgifter i afseende pä förhäl,
landet i Blekinge; men dä han lemnat upplösningar huru
härmed förfares pä hans hemort, bör det kunna tillkom¬
ma deni, som Sro frän andra orter, att derifrän meddela
upplpsningar. Beträffande ersättning för debiteringen af
Riksdagsmanna-arfwodet, sä har nägon flik ersättning al¬
drig blifwit af HSradsstrifwaren i min hemort fordrad.
Widkommonde äter brandstoden, sa har den blifwit förde¬
lad och debiterad i öfwerensstänumlse med den deröfwer
utkomna Författning, äfwen utan serskild ersättning.
Austers sndersson fran Skaraborgs Lön: Det Sr wäl
sannt att 17 H. Riksoags-Ordningen innehällcr, det Rrono-
fogvgrne stola utan serskild ersättning uppbära och rcdowisa
216
Den 4 April.
rStligade. Men besia upplysningar Sro endast summariste.
E>ter dem bestämmes icke fördelningen af Riksdagsmanna,
arfwodet. Om Häradsstrifwaren ej stulle debitera detta
arfwode, sä blefwe den stattstvldige nödsakad att göra en
resa till Fogden. Men dä samma arfwode upptages i sam¬
manhang med Krono-uppbörden, sä dels besparas beswär,
dels winneS redighet och kontroll; ty i sädant fall wisar
sig lätteligen pä Debetsedlen huruwida t. ex. något serskildt
arfwode för debiteringen är beröknadt. Sä är Sfwen för,
hällandet med brandstoden.
tj>p>elivist: Jag endast will fästa hars larssons
uppmärksamhet derpä, att bet icke allenast är i Blekinge,
uran äfwcn i andra orter af Riket, som det af mig öf«
werklagade ostick inrotat sig, säsom, bland andro. Brödren
Gullers tnstersson frän Skaraborgs Län upplyst; och jag
anser det wara nvdwändigt att framdraga och söka winna
rättelse mi alla dylika misibruk. Det torde wara klart,
art efter den summariska uppgiften, som wid Riksdags»
mannawal af Häradsskrifware lemnäs till Domhafwanden,
ingm fördelning af Riksvagsmannaarfwodel lärer sig wcrk-
ställa.
klans kansson frän Elfsborgs Län: Discusiionen öf¬
wer detta ämne har blifwit rridlyftigare, än jag förmodar.
Man har upplyst, att förhällander med den ifrägaställde
debiteringen är olika pä olika orter. I min hemort uppte»
rer HSradsstrjfwaren, Lfwen utan serskild anmodan, och det
till allmänhetens stora lättnad, de communala akgiftcrna
pä Kronans Debetsedel; hwarigenom Liwen redighet min¬
nes; men det torde icke wara ur wägen att, till förekom¬
mande af allehanda misibruk, söka sä ett generel! stadgan,
de härutinnan.
Den 4 April.
217
kolian OIol Widegren frän Östergöthlands Län
Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1748 älägger Härads,'
skrifware att fördela brandstoden samt debitera den, hwar»
esler den uppbäres af Kronofogden. I afseende pä Riks,
dagsmanna-arswode länder 17 §. Regerings-Formen till
efterrättelse. Jag anser mig böra tillsännagifwa, att i min
hemort HäradSstrifwaren icke fordrat någon ersättning för
debitering af communala mstylder. Säsom Ledamot uti
Bewillnings-Utstottcl, lemnade jag min röst för ifrägäwa-
rande Betänkande, hwilket, wid närmare öfwcrwäganoe,
torde finnas wäl grundadt.
5ven tostensson frän Skaraborgs Län: Ester delta
Snine Sr bragt ä bane, bör lag ej underläta meddela den
upplysning, att äfwen jag frän HäradSstrifwaren l min
hemort erhållit bref, deri han fordrar ersättning för debite,
ringen af Riksdagsmanna-arfwodct.
hars harsson frän Elfsborgs Län: Meningen af mi¬
na npsi framställda anmärkningar war ingalunda att be¬
strida Brödren tppelhvisls uppgifter i afseende pä förhäl,
landet i Blekinge; men dä han lemnat upplösningar huru
härmed förfares pä hans hemort, bör det kunna tillkom¬
ma deni, som Sro fran andra orter, alt derifrän meddela
upplpsningar. Beträffande ersättning för debiteringen af
Riksdagsmanna-arfwodei, sä har nägon flik ersättning al¬
drig blifwit af Häradsskrifware» i min hemort fordrad.
Widkommanbe äter brandstoden, sa har den blifwit förde,
lad och debiterad i öfwcrensstämmelse nied den deröfwer
utkomna Författning, äfwcn utan serskild ersättning.
gullers tostensson frän Skaraborgs Län: Del Sr wäl
sannt att 17 §. Riksvags-Ordningcn innehäller, det Rrono-
fogvarne stola utan serskild ersättning uppbära och redowisa
218
Den 4 April.
Riksdagsmanna-arfwodcn; men ingenting förekommer der,
angäcnde -HäradsstrifwarenS skyldighet M debitera det¬
samma. I »lin hemort har aldng förr än nu särskilt ar,
wode för en flik debitering blifmil fordradt.
Veter Iönsson frän Jönköpings Län: Sedan älskilliga
af Ständöbrödcrna upplyste, att Häradsskrilwarne i deras
hemortxr ökwa del mitzbruk, att fordra ersättning för debi¬
teringen af Riksdagsmanna-arfwodet, torde sädant höra för¬
anleda till en älerremitz ai Betänkandet. I min hemort
har Häradsffrifwaren aldrig fordrat en flik ersättning. Se¬
dan Fogden uppgifmit huru stort Riksdagsmanna-arfwodet
bör blifwa, enligt derom fatladt beflut, sä har Härads»
skrifwaren rcparticerat samma arfwode. Lnstligt wore, alt
Utskottet wille upplysa hwad som i detta afseende, enligt
gällande Författningar, är rätt eller icke, pä del alt be¬
stämda föreskrifter mätte kunna tillwägabringas, derest fä-
dana ej redan finnas.
Iohannes ^ostersson frän Skaraborgs Län: Jag torde
fä fästa uppmärksamheten pä det mindre lcmpNga uti att
pä Kronans debetsedel uppföra Riksdagsmanna-arfwode,
helst pä mänga orter accorder afflutaS härom med den wal,
da RikSdagsfullmägtigen, hwilka aceorder mahanda ffulle i
sädant fall förebvggaS. Dessutom anser jag en samman¬
blandning af Kronans utffylder ined dc communala wara
svädlig.
Ola leppsson frän Blekinge Län: Som jag förmodar,
gtt förewarande Betänkande ZkcrremitteraS; sä, och dä Ut,
stöllet baft sig bekant den Författning, som äläggcr Härads,
stristvare alt debitera brandstodsmedcl, torde en sädan Förx
fattning blifwa af Utskottet citerad.
Den 4 April.
21Y
^ppel^vist talade i samma syltning, och antag det
tillkomma RckkS Ständer att afböja allt nusisörständ och
all misttydning beträffande ifräqawarande anine.
Vongt Onstmnnflsson frän Hallands Län: Discusiioneg
snneS mig bafwa frängälk det egentliga ämnet för motionen,
I min hemort eger del oitanämnve mihbruket icke rum»
enär all Kronans uppbörd, men ingen anna», pä debcls-
sedeln upptages.
^ppolijeisl upprepade motisncns innehåll, och förmenade,
alt Riksens Ständer, hwiffa det tillkommer att sig sfflfwe
bestalla, borde uti Bewillnings-Förordningen uissddela tydli¬
ga förestrifler rörande de! ämne, som nu är i fräga.
Vongt Oucimnnstsson frän Hallanes Län bemställde
till motionären, huru del ffulle se ut att pä Kronans de¬
betsedel uppfora communala afgiftcr, isynncrbet Riksdags,
inauna-arfwode, i sädana fask, dä serffildte konventioner der,
op> äro affliitade.
^ppajrsvisf: I afseende pä Vongt OustmunstssonH
sista yttrande, fär jag nämna, alt uti mi» hemort Vari 15
ä 20 är del af hononi anmärkte förhällande warit manligt,
och jag skulle frän min hemort kugna anskaffa debetsedlar,
hwilka bestyrka denna min uppgift, och wisa. att utskylder-
pas uppförande pä en enda debetsedel läter sig utan olägen¬
het »verkställa.
Discutzionen war flutad, och Betänkandet klef, med der-
wid gjorda anmärkningar, till Bewittnings-Utffollet äter?
peinilteradt.
S- 4.
Till widare handläggning förekom Kongl. Majils Rä;
yiga Proposition till Rikets Ständer, angäende serskiltz^
250
Den 4 April.
pensions-anflag för framlidne En af Rikets Herrar, StatS,
Rädet, >n» m. Herr Grefwe ^cllers^arres efterlcmnade Enka.
Harwid yttrade Osns Isusson frän Elfsborgs Län:
Förewarandc Nädiga Proposition har wäckt en allmän upp¬
märksamhet, synnerligast emedan del ar bekant, att Gref-
winnan ^cllors^arro hela wintrcn uppehållit sig i Paris
med stor sulle, och der wistas i de Kongl, rretsarne, samt
förer stät som en Furstinna. Att under sätana sörkällan,
den begära en pension, hwilken ytterst kommer att utgä
frän det fattiga folkel, som ofta mäste umbära det nöd,
wändigaste för att kunna betala fina Utstylder, är i san¬
ning gansta anmärkningswärdt. Jag gillar wifferligen den
berömwärda satts, alt Staten bör wisa sig tacksam för
gjorda tjenster, men för rättskänslan, och för den nationella,
ar det särande att bidraga till lyr och till fäfängans till,
fredsställande. Ständerna vafwa icke genom något enda
documenl blifwit öfwertygade derom, att ifrägawarande
Danie är i »verkligt behof af del begärka ärliga anslaget
och jag afsiyrker derföre betsa»,inas bcwiljande.
Ousl-ik Lornlnircl ^^pele^vist frän Blekinge Län äbe,
ropade ett sä lydande skriftligt anförande:
"Den uti Kongl. Majus Nädiga Proposition till Ri¬
kets Ständer begärda pension till framlidne en af Rikets
Herrar Stats-Nädet i», m. ^stlors^srres efterlemnade Enke¬
fru och deras kamille, kan jag för min del ingalunda bi.
falla. Utom det att jag nemligen hwarken anser ädalagdt,
eller har stäl e-tt tro, del bemäldaFru, som för närwarande
lär uppehålla sig i Paris, och der föra ett, om jag sä mä
säga, gansta stort lif, kan wara i »verkligt behof af det
östade understödet, är jag fullkomligt säker derpä, att män¬
ga tusende af wära fattiga skattdragande äro i wida större
Den 4 April.
221
behof af att fä innehälla sine Contributioner till Staten,
Sn den Nädiga Frun kan wara det af den stora pensionen;
och jag förinodar derföre, alt wi skulle handla i högsta mät¬
to orätt, om wi pä detta sätt skulle, som Bibelspräket sä¬
ger, taga brödet frän de hungrige barnen etc.
Dä slutligen de stora löner, framlidne Herr ^stler-
sparre under lifstiden uppburit fran Slaten, rikligen er¬
satt hans omtalade förticnster, hwilka ätminstone hwarken
Nationen eller Representationen har förmänen att känna,
samt en det ringaste klok huShällning med besia löner, all¬
tid bade bordt lemna betydliga öswcrskolt för Hans Excel,
lences kamille, som dä icke hade haft af nöden att ligga
af Rikets Ständer, afstyrker jag helt och hållet den Nädiga
i Propositionen. Det torde alltid blifwa wädligt för Rikets
Ständer alt wänja wederbörande en sadan wana."
även Heurlin frän Kronobergs Län: Jag instämmer
till alla delar med Hans lansson och ^^ol^vist, saint
kan ingalunda föreställa mig, att Grefwinnan ^cllorsparro,
genom sina utrikes resor, gjort sig sä förtjent af Fädernes¬
landet, att Staten skulle kunna anseS böra bidraga till fli»
ke nöjelS hänfärder.
lMs karsson frän Södermanland: Utan att gä in i
nägon widare pröfning af de behof, som kunna föranleda
Grefwinnan ^.stlorsjasrres pensions-ansökning, sä, och enär
bcmälda Fru Grefwinna, efter hwad bekant Lr, bar räd alt
för sitt »öjes stull göra utrikes resor, derwid ätföljd af en
stor suite, samt dä Statens tillgängar äro bärdt anlitade
för behof af den mest wigtiga beskaffenhet; sä kan jag ei
annat än anse med min pligt öfwerensstämmande, att af¬
styrka bifall till den Nädiga Propositionen, samt förena mig
222
Den 4 April.
med klans stanssons muntliga och ^ppolqvisls skriftliga
anförande.
Uelor lersson i Ädelfors samk stonas stostansson, beg-
ge frän Jönköpings Län, stöter Oastrieisson frän Krono¬
bergs» kiilsstersson frän Orebro Län. 8onv porsson, lXiclas
stönsson och por stönsson frack Skäne, kiils iVIagnnsson frän
Calmar och steler Eiaesson frän Elfsborgs Län ralade, i
öfwerensstämmelse med plans stanssori, linder framitällning
af dek obilliga deruti akt wilia öka skattebördorna med bi¬
drag kill lyx och flärd, hwarjemte 1EIs porsson förnienadc,
akt mahanda någon män af bemälda Fru Grcfwinna, men
icke hon sjelf, framftält begäran oni ifrägawarande anslag.
8tr,'ncklnnck: Jag förmodar, akt alldenstund framlidne
Hans Ercellence Grefwe ^cklorsparre i lifstiden war en
högt uppsäll och bögt förtjent Embetsman, hans Enka re¬
dan ätnjuter pension af Staten, hmilket förhällande Slats-
Utskotlet torde blifwa i tillfälle att ukreda. W>d anwän-
dande af Statsmedel, Sr det nödwändigt, att söka iakttaga
den största möjliga rältwisa, sä att ej de högt uppsatte och
förnäma blifwa hnlpna pä de mindre förnämas bekostnad.
Uti förewarande fall, är intet ömmande skäl uppgifwet,
loin rätwisligen bör kunna föranleda till bifall af den gjor¬
da ansökningen, och jag förenar mig derföre ined deni, som
talat för alsing. Annat blir sörhällandct, om nägon om¬
ständighet kan uppgifwas, hwarigenom Fru Grcfwinnan
^cklersparre, enligt rättsprincip, mäste anses berättigad
till ifrägawarande anslag.
Ikenrie Anckersson frän Orebro Län: Beklagligtvis
äspfta alla de Kongl. Propositionerna ökade anslag. Men
serskild uppmSrksamhet förtjenar den nu ifrägawarande,
helst ett bifall dertill skulle wara att uppmuntra lyxen och
Den 4 April.
223
flärden, under en tid, dä arbetsförtjenst för de lägre folk-
clahcrne pä mänga orter är ringa, samt swärighetcn att
afwen med uppoffring af det mest nödwändiga, utgöra Kro-
no-utstylderna är ganska allmän. Jag förenar mig med
plans stansson och ^.ppellsvisl.
pengt 6uckrnnncksson frän Hallands Län: Ingen kan
högre än jag ogilla öfwerflcd och flärd, samt onödige Stats-
utgifter. Hwad äter beträffar förewarande fall, sä hafwa
wi icke blifwit tillräckligare upplysta, huruwida Enkefru
Grcfwinnan ^.cklersparro werkligen Lr i behof of den be,
gärda pensionen. Wi torde ej hafwa förgätit den stora
märkwärdighet, framlidne Hans Execllence Grefwe ^.ckler-
sparre förwärfwat sig Uti 1809 ärs Historia, och de an-
spräk han med stät eger pä fäderneslandets tacksamhet.
Hwad som likwäl föruiär mig att lemna min röst till ogil,
lande af förewarande Nädiga Proposition, är den omstän-
het, att bemälda Fru Grcfwinna har ''rese-stipendium" fran
högre ort. I Utskottet ämnar jag widare utwcckla min
mening i detta afseende.
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Jag anmodar
StatS-Utffottet äfwen taga i öfwerwägande den helsning
som ^cklersparres skugga, Uti ett bekant skaldestycke, fram,
stätt lill Swensta folket, och deruti smuts fägrö wara
Swcnstarnes national-färg. Jag hemställer om sädant kan
wäcka »ägon sympathi.
Den Nädiga Propositionen remitterades till Stats-
Uiskoitet.
S- 5.
Föredrogs ä nyo Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
till Rikets Ständer, angående ersättning till Krono-Läns-
224
Den 4 April.
männen för resor, som af dem anställas till försegling af
bränwiusrcdstap.
Harwid afgaf krostrio von ^rveigderglc frän Skara,
borgs Län följande skriftliga anförande:
"I anledning af Kongl. Majus nu upplästa Nädiga
Proposition af den 24 sisilidne MarS, rörande anslag ät
Krono-LSnsmännen för försegling af bränwinsredffapcn,
anhällcr jag att fä anföra: Sä wida brSnwinöpannornas för»
segling icke helt och hållet kan upphöra, hwilket jag till lätt¬
nad, sä wäl för den enskilde, som besparing af Statens me,
del, förcflär, sä anser jag, an ersättningen i och för detta
onus mä företrädeswis ulga af bränwinsbrännings-procen-
ten, sä mycket helore, som uppbörden af bränwins-bewill»
ningen icke serdeles ökar Krono-Fogdarnes göromäl. Hwad
Härads skrifware angär, bora de, som genom debiteringen
fäkt sig ökade göromäl älagde, komina i andra runimel, och
sevan Krono-Fogden och Lands-Kamereraren; men jag för
min del inser ingen wäda wid, att bränswinsredstapen lem¬
näs oförseglad, ty om nägon will bränna, hindrar honom
icke den äsatte förseglingen; derutom är en dylik försegling
ett inträng i egande-rältcn, enär mängcn kunde wara i be»
hof wid bryggd etc. nyttja sin inmurade panna. Hwad
äter angär Kongl. Maius, pä Justitie-Caneellcrs-Embetets
framställning, den 28 sisilidne Juni grundade Nädiga för¬
slag, att serskild? personer mätte förordnas att wid förseg¬
lingen biträda, fär jag tillkännagilwa, alt jag, i händelse
försegling nödwäntigt mäste förklara, gillar denna äsigt,
sämedelst att Länsmännen belt och hällct skiljaö fran be¬
fallningen dermed och hwarje församling inom sig utser en
person, som förseglingen werkställer.
Och
Den /s April.
225
Och war derunder tecknadt följande:
"Uii förcgäcnde anförande och förslag förenar jag mig
till desi frihet, och anser lika nied Brödren Awoigsterglc det
wara öfverflödigt, akt ens försegling wcrkställa, men om
denna sä obehöflig» åtgärd, hädanefter som hittills, stall
forifara, ten ma af nägon inom socken anförtrodd person
mor lemplig ersättning werksiällas, om lagens bämmande
för utöfning af Bräriwir.sbränning under förbjuden rid detz-
ulom ej anses tillräcklig.
Härmed förenade sig Nils Nngnusson och koler kars¬
son frän (dalmar, koler karsson i Ädelfors, Jönköpings,
kor klansson frän Wermlands Län, med mänga flera.
Ousiol Lornlraril t^jopel^visl frän Blekinge Län upp¬
läste ett sä lydande skriftligt anförande:
"Kongl. Majus Nädiga Skrifwclse till Rikets Ständer,
rörande ersättning ät Krono-Beljeningen för werkställande
förseglingar af Bränwinöredstoper, päkallar en närmare
uppmärksamhet. Twänne alternativ till en sädan ersättning
finnas uti den Nädiga Skrifwelsen framlagde, nemligen det
ena att Staten stulle godtgöra all kosinaden i och för för¬
seglingen, och det andra, att en hwar egare lill sä kallade
fasta redskap, hwilka mäste pä stället förseglas, stulle wara
Pligtig ersätta Kronobetjeningens rese- och andre utgifter.
Redan wid del tillfälle dä de inom Ständer wäckte
motioner rörande Bränwinsfrägan öfwerlemnadeS till Ut¬
stött, framställde jag m n äsigter i afseende ä ali försegling
af Vränwinsredstaperne, ven jag för min del icke kan annat
än finna bäde obehöflig, olempiig och ändamälslös. Obe¬
höflig i sä fall, att, i händelse nägon stulle öswerträda gäl¬
lande författningar med att idka Bränw nsbränning ä för,
Ljerde Zander. 45
226
Den 4 April.
budén rid, cn sadan person derföre alltid kan i laglig ord¬
ning ställas under lilltå!; oleinplig deruti, alt den medför
icke allenast för Kronobetjeningcn resor och stor tidspillan,
ulan äfw-m för egarne till rcdstaven wällar bade beswär
och förluster, oberäknad! de mänga rättegängar, hwartill
delia påbud lemnar rum för en kitslig äklagaremakt; samt
slutligen ändamälslös, dels för det fall, att erfarenheten wi-
sat den pä mänga ställen Ulan swänghet kunnat illuderas,
dels ock i sä mälto, ail det okade answar, som för upp-
tagandet af förseglingen ädömcs, föga lär afskräcka cn lag¬
brytare frän sin läga föresaks, och destutom, om behofwet
sä skulle päkalla, ökast answar iu kunde äläggas den, som
under förbuden lid redstapen begagnar. Af skäl, jag simlun¬
da anfört, anser jag si.ifwa förseglingen Lfwerflödig, och
mäste således öfwen onsta fä betrakta den Nädiga Skrif-
welsen såsom sadan.
Skulle emedlertid icke destomindre en sädan försegling
än widare komma att fortfara, sä kan jag icke annar än
finna gansta rättsenlig!, bet de snart fogdt lönlöse Läns¬
männen derföre njuta en billig godtgörelse, derest dem icke
nu skulle lemnäs en sadan lvnetillökning, som molswarar
deras äliggande äfwcn härutinnan; men dä i feäga om er¬
läggandet af cn sadan ersättning, det är obestridligt, att
enär saluma Ztgärd widtoges ä Statens sida, såsom en
kontroll kill desi förmän emot den cnstilde, hwilken, sedan
han fullgjort den beskattning honom äligger för Bränwins,
bränningens utöfning, icke kan hofwa att staffa med Sta¬
rens öfriga intrctzcn i detta afseende» sä mäste del äfwen
wara obestridligt, del Staten och icke den enstilde ddr be¬
kosta cn sadan afgift, i händelse man icke kan mäkla inse
oknglighcten cst hela förseglingsprincipen.
Den 4 April.
227
Lone ?err5on frän Malmöhus Län, biträdd af ker
kalsro» frän Christianstads och bostan ^uclersson fran
Upsala Län, äberopade detta skriftliga anförande:
"Kongl. Majus Nädiga Proposition, angäende ersätt¬
ning ät LänSmän för deras resor i och för försegling af
bränwinsredffapen, spncS, efter mitt omdöme, icke wara af
beskaffenhet, att Rikets Ständer böra dertill lemna sitt bi¬
fall; det Sr nägonring gansta eget, att, sedan Regeringen
i den till Ständerna förut aflätna Proposition, rörande löne¬
regleringen af Landt-SlatenS Tjenstemän, belt och häller
förbigätt deni, hwilka framför alla bordt ega anspråk pä
Desi ätanka, samina Regering, sedan Representationen,
genom det allmänt förordade behofwet of förbättring i
Länsmännens löner, sjcljmont fästat uppmärksamheten wid
beha TjenstcmänS mindre fördelaktiga ställning, och, efter
hwad jag med witzhet känner, wcdcrböronde Utstött ocksä
funnit sig uppmonadt att förestä en lcmxlig förhöjning i
den knappa aflöning de nu af Staten ätnlura, nu i stället
förestår en sädan till lönens förbättrande. Wid sadant för¬
hällande är skälet som egentligen stider Regeringens fram¬
ställning eller obetydligheten af Länsmännens löneförmä-
ner, nu undanröjdt. Rikets Ständer tyckes säledcs ega en
fullgiltig anledning att motsätta sig ett förslag, hwars god¬
kännande skulle ädroga nationen nya utgifter. Pken icke
pa denna grund förtjenar det att förkastas, det äVjemwäl
helt naturligt föranledande till hwarjehanda mistbruk, Lf-
wcnsom lill flera olägenheter för dem ä landet, som idka
bränwinSbränning. Säkerligen skulle Länsmännen finna
med sin fördel förenligt att, linder förebärande af andra
tjenstegöromäl, i det längsta dröja med fullbordandet af
försegligen inom tiststctet, för att sämedelst komma i till.
228
Den 4 April.
fälle att till vet yttersta stegra den inkomst, som de för
dylika resor hade att föra sig till godo, och i följd deraf
skulle wängen, i afbidan pä Länsmännens besök, liksom anse
sig berättigad eller ätniinstone bliswa förledd att ulökwer
den eljest Mättia tiden fortfara nied bränningen. Dkt har
inom delta Ständ blifvit satt i fräga, om ens nägon
försegling Sr beböstig, och de stöl som härföre blifwit äbe-
ropade, synas icke eller alldeles oförliente att öfwerwägas;
wen. ehwad inan tänker härom, lärer man af det nu an¬
tydda finna, att de i Kongl. Mafits Proposition föreflagne
willor i afseende pa förseglingens werkställande komma att
medföra gansta mänga olägenheter.
Hwad som derutom talar emot förslaget är den om¬
ständigheten, som ätniinstone eger rum i min hemort, der
större delen af Bränwinsredstapen är af sä kallad enkel be¬
skaffenhet, alt wid dest försegling sä tillgär, att efter pstys-
ning ett ställe utsätteS inom församlingen pä bestämd dag
och tid, dit egarne transportera deras lösa Bränwinsredstap,
och hwilket säsom icke serdeles kostsamt de utan twffwel
heldre underkasta sig, Sn all päläggas de ytterligare Stats¬
bidrag, som med den förcwarande Kongl. Propositionen
äsyftas.
Med stöd af allt detta och synnerligas!, dä man torde
kunna förmoda, att Rikets nu församlade Ständer komma
alt bcwilja Länsmämnnen en icke obetydlig löneförhöjning,
anser jag mig böra pä det högsta afstyrka bifall till den
Kongl. Propositionen.
Utbedjande jag mig, att detta mitt anförande mä fä
ätfölja densamma till wederbörligt Utstött.
Med 8ouc porsson förenade sig äosian Iacobi kul¬
berg frän Norrbottens Län.
Den 4 April.
229
Med förestäende tre skriftliga anföranden förenade sig
Austers iXormsrie frän Westerbottens, Osbiberg frän We»
stcr-Norrlands, kric persson frän Gefleborgs, kars pa¬
tersson frän Blekinge, Iöns piesson frän Wermlands Län,
samt rn stor del af StändelS öfrige Ledamöter.
Henric Hansson frän Elfsborgs, ihsils persson frän
Orebro Län, Henric Anckersson frän samina Län, Lven
Isacsson frän Calmar, Kpbrairn karsson frän Elfsborgs
Län talade i öswerensstämmelsc med de skriftliga onföran-
dernc, och ansägo föreskri terna om bränwinSpannornaS
försegling wara bäde öfwerflödig och onyttig, samt lätteli¬
gen kunna illuderas; tilläggannde Henric Anckersson, att
om Utstottet skulle tillstyrka resckostnads-ersättning ät Läns¬
männen i säoana fall, borde Utstottet äfrvcn tänka pä an¬
slag ät Allmogen för de resor, som densamma mäste före¬
taga för bränwins-förseglinsens skull.
kars karsson frän Elfsborgs Län: Emedan fräga nu
uppställ, rörande försegling af bränrvinöredskap, sä sär jag
upplysa, dek jag högeligen har önskat att bidraga till den¬
na förseglings afstaffande, men sädant har, uti den afdel¬
ning af sammansätta Bewillnings- och Occonomie-Utstot>
tet. som handlagdt delta ämne, funnit mycket motständ,
emedan man aniäg de- oförseglade bränwinsredstapen stola
innefatta en stor frestelse tili Lagbrott. Närwarande dis¬
kussion härom tyckes icke wara pä sitt ställe, utan torde
böra uppskjutas till dest Utstottet hunnit afgifwa sitt Be¬
tänkande, hwilket i detta afseende lärer komma att öswer-
ensstämma med hwad ätstillige Ledamöter här anfört der¬
om, alt Konungens Vcfallningshafwande herde förordna
rn förståndig, skicklig och redlig man inom hwarje socken,
att rvcrkställa bränwitispannornas försegling, mot erhällan¬
230
Den 4 Apeis.
de af en mättl g ersättning, proportioyerad efter panne-
ryiuden.
lisnr Annsson frän Elfsborgs Län: Enär Bewillnings-
Utstottets Betänkande, angående bränwinsbränningen och
dermed gemenskap egande frågor snart nog torde wara fär¬
digt, sä hemställer lag, att firewarande frsga icke mä fö¬
retagas till afgörande, förrän Utskottet yttrat sin mening
angäcnde förseglingens bibehållande samt bestridande af en-
ikildle, dertill utsedde personer inom hwarje sock-n.
Hansson frän Wermland ofgaf detta skriftliga
anförande.
'Kongl. Maj.ts Proposition af den 24 sistlidne Mars
1840 till Rikets Ständer, angäende Embels- och Tjenste,
mäns frän Wermlands Län i underdäniqh t gjorda ansökan,
att erhälla betalning af Siatsmedlen för stna resor i och
för bränwins-redfkapens sörsegltng, dä bränwinS-brännin-
gen inställes, i likhet nied orfwoven för gjorda utmätnin¬
gar, kan jag icke nu, sedan flere i Bonde-Siandet wäckt
motion derom, att Krono-Länsmännen i Riket, som warit
alltför knappt lönte, borde af Statsmedlen erhälla en mot
deras beswär i tjcnsten swarandc lön, anse skäligt kunna
bifallas, emedan detze da hade att påräkna dubbla löne-
wilkor, som jag wistt intet tror, att Staten har just sa
synnerlig god räd till, vin wederbörande will räkna räll om
wär och hemmawarandcS förlägenhet, som mäste fylla dest
behof. — Ett annat skäl är ock härmed förenadt, flere i wart
Ständ hofwa wid förehafwandet om frägan, angående för¬
ändringar i de nuwarande författningar rörande bränwins-
bränningen i Riket, yrkat, att panne^örseglingen de tiber pä
äret, da bränwinsbränning ej är tilläten, borde upphöra,
såsom en för panneegare högst menlig omständighet, i anr
Den 4 April,
231
seende till de manga dagSwerken, som för allmogen här¬
igenom gä förlorade, som ock den stada dem killstyndas pä
sjilfwa redskapen, genom förståndet länga wägar till och
frän stället der förseglingen ster, som mänga i min hemort
kan beräkna till 4 mil och denitöswer, hwilket ben laglydi¬
ge borde slippa, och endast förbrytaren genom Uttagaremak-
ten undergä den näpst Lage» för vfwerträdelsen föreskrifwer,
som ock att den utgift af Statsmedlen, hwarom nu Sr frå¬
ga kunde undwikas, och hwilket borde wara Rikets Stän¬
ders angelägnaste föremäl, att sä widt »löjligt är förekom¬
ma, dä landets nöd fordrar det. Men förhällandct syneS
wig wara hell annorlunda frän den andra Statsmaktens
sida, emedan alttjcmnt det fordras, att bewiija oräkneliga
behof till löner och pensioner m. m. af Statsmedlen, och
detta är iu i strid med hivad den skattdragande medborga-
garen i jin förlägenhet hade genom sine ombud önstat sig,
och jag frägar om billighet kan ligga till grund derföre.
Regeringen och Embetsman synes wid detta Riksmöte wa¬
ra fullkomligt ense om att wilia mer och mer öka tyngden
af den stattfkyldiges börda, som owilkorligen mäste fylla
de behof, som hwila pä Stals-Eastan. Jag undrar, om
wi oupphörligen fordrade as Regering och Embetsman allt
större och större älgärder och wida större än i deras förmå¬
ga kunde stä, huru det skulle emotlagas. Derföre är det
den största obillighet, som kan tänkas, alt wilja beskatta eic
solk, som i anseende till landets m ndre gynnsamma klimat
Lr redan längt för della öfwer formagan beffatkaLt, sä att
j min tanka, angelägnaste omsorgen borde wara att förmin¬
ska den. Derföre kan jag for min del ingalunda bewilja
resekostnad och dagtractamente ät den, som far omk-ing och
förseglar bränwinöpannorue, och således med seqvester hx?
232
Dcn 4 April.
lägger min egendom, den jag fjell eger och »verkligen borde
halma rätt akt wärda olörseglad.
Anhållande lag akt detta niiic anförande torde sä ät-
följa den Kongl. Propositionen, lia bet Utskott dit den re¬
mitteras.
Haut! instämde Kils ifersson frän Skäne.
Kils korssou frän Södermanland: Som bekant är,
hafwa Ständerna, i anledning af en förezäcnde Kongl.
Proposition, tillstpckt löneförhöjning för ifrägswarande Tjen¬
stemän, sä alt de utan scrstildte bidrag tpckas böra kunna
fullgöra sitt tiensteäliggande i afseende pä bränwinspan-
nornes försegling, sa länge en flik försegling kommer alt cga
ruin. Zag wet ej hwarkhän der stulle llda, om den Kongl.
Propositionen antogs. Förmodeligcn skulle Kronobeljenin-
gen erhälla rcsekostnads-ersättning efter ingifwanbe räknin¬
gar, och hwar och en finner hwilka lracatzcrier som deraf
skulle uppstä. En flik ersättning skulle blifwa serdeles be¬
tungande, derest stjutZegm körhöjes.
Med Kils laersson förenade sig Olok Dinsthäcle och
Dengt Ouclmuuclssou fräir Halland samt Vars l-srsson
frän Orebro Län.
Ola ifersson frän Blekinge: Äfwen jag afstyrker bi¬
fall tilt den Nådiga Propositionen. Skulle serskilt ersättning
ät Krono-Länsmännen ega rum för deras befattning nied
bränwinspannornes försegling, sä more det i sanning »nera
billigt, akt en sadan utgick i förhällonde till pannornas
kannerpmd, Sn > sorm of respenningar beräknade ester Må¬
gens längd. Med anledning af de anmärkningar, som af
Vars Darsson och lians stansson blflwtt sramsiällda, skall
jag uti den afdelning af Utskottet, hwilken hehandlar före-
warande frägo, fästa uppinarkjanihel pä densammaS ge-
Dcn 4 April. 233
menstap mrd frägan buniwida ofianämnde försegling skall
fortfara saint beflridas af serstildte personer, i hwarje socken
dertill utsedde.
Veter stönsson frän Jonköpings hän: Äfiven jag är af
dcn mening ark berörde försegling är öfwcrfiödig och onptkig;
men vin dcn skall fortfara, si ställe jag i afseende pä forc-
marande fräga tillstprka att Stats^Utstottet, hwilket för,
niodcligen konimer att handlägga den Nädiga Propositionen,
dröjde med ofgifwande af betänkandet derom, till detz Be-
willnings-Utstotlel afgifmit sitt Betänkande beträffande brän-
winsbränningen och de frågor, som dermed ega gemenskap.
Lika billigt, som akt Länsmän stola undsä ersättning för
oflanänmde resor, more det att allmogen erhölle anslag till
lättnad ak de resor, som den mäste företaga, för alt fä sina
bränminsredstap förseglade.
Ltrinellunrl: Jag will lästa Ständets uppmärksamhet
derpä, alt i Norrland finnas socknar, hwilkas arreal-inne-
häll utgör 15, 16 ä 20 qwadratmil. I sädana socknar
ställe fordras minst en half mänads resor för ikrägawaran- .
de förrättning. I sadana trakter hafma ock Länsmännen,
derföre mäst anlita Fjerdingsman och andre, samt förskaffa
sig 5 ä 6 sigillcr till förseglingens werkställande. Derföre
spnes det som Konungens Befallningshafwandc borde hafwa
rätt alt förordna flera personer i stike socknar till förrättan¬
de af ostanämnde försegling, i enlighet med hwad flera af
Ständsbröderne prkat.
Klats Vorsson frän Stockholms Län redogjorde för de
äsigkcr, som han hade sökt att staffa gehör uti sammansatta
Bewillnings. och Oeconomie-Utstottel, beträffande frägan om
bränwinspannornes försegling, dcn han ansäg onpliig, sä-
som icke iimesoltande »agon säker controll; mkN han hade
2Z4
Den 4 April.
blifwit öfmerröstad af Ledamöterna i de tre öfrige Sländen,
Derest förseglingen kominer att bibehällaS samt wcrkställas
af en person för hwarie tocken, ansäg han det stola »väcka
ett stort mitzntzje hos folket, om den enskilte ffulle äläggaö
att betala en sadan förrättning,
kotor porsson frän örebro Län: Jag torde fä lipp,
lysa, alt Ulfforret äfwen tagit det i betraktande, att i stora
socknar borde utses flere personer till förseglingens »verkstäl¬
lande,
pustors ^.ostersson frän Skaraborgs Lön: Jag anser
ifrägawarande försegling böra alldeles upphöra, emedan den
till ingenting gagnar. Den, som »vill wara lagbrytare, dar
rj swart att brnta ett sigill. Men stall förseglingen fort¬
fara, sä torde Länsmännen, för hwilka är tillstyrkt 100
procent löneförhöining, sä mycket snarare kunna göra det
ulan serskilt ersättning. WidkommanLe äler frägan om
förseglingens »verkställande al enstilte personer, dertill ut¬
sedde i hwarje socken, sä tror jag e>, att nägon ätoge sig
ett stift besivär för intet, och säiedcs ffulle tillskapas ett
nvtt flags Snibetsiiiannaperscnal nied lön; hwilket jag
högeligen aistvrker.
kotor porsson i Ädelfors, Jönköpings Län, ansäg för¬
seglingen otjenlig, helst i en lid, dä »nan söker att »pphäkwa
ffräiörfattningar af alla stag, sauit förmenade, alt en he¬
derlig karl rättar sig efter det utkomna bränwinsfdrbudct,
äfwen oin ingen försegling werkställcö, men att deremot
den, som will »vara lagbrytare, lätteligen hittar pä medel
p»t illudera ett stikt förbud.
skin, kansson fran Elfsborgs LSn anmSrkre, det han
gnsäg diötustionln hafwa gätl frän ämnet, samt förenad?
Den 4 April.
sig nied pustors -4nstorsson i frägan oin mädan af att
tistffapa elt nytt stags Enibetsmanna.personal,
OfwerlSganirigen war stulad, och den Kongl, Propo¬
sitionen remitterades sill BeipillningS^Ulffoltet,
§. 6.
Änyo föredrogs Kongl, Maj:ts den 1 dennes pä bor¬
det l-gda Nådiga Propositron till Rikets Ständer angående
nedsättning af räntan a dpl för staden Wenersborg bcwil-
jgde dygqnadslän.
Harwid cstgaf kotor porsson frän Ädelfors, Jönkö-
köpings Län elt sä lydande ffnftNgt anförandet
"Rörande ben Nådiga Kongl. Proposition till Rikets
Ständer, om nedsättning i räntan för bewiliade länebiträ-
dcn till Staden Wennersborg 150,000 R:dr, samt till
Weriö 100,000 N:dr B:co, sär jag härmed yttra Illina
sankar,
Nedan den 1 Juli 1835 erhöll Staden Wenersborg
af Kongl. Mj:t och Rikets Ständer, ett län af Statsmed¬
len pa 150,000 R:dr Brev, alt i fem är räntefrstt begag¬
nas och med det milkar, alt sedan 5 procents ränta ffulle
ärligen till Rikgälds-Conloiret liqvjdcraS, samt pä enahan¬
da sätt endast 8 procent ä primitiva capitalet inbetalas;
och sedermera har Kongl. Maj:t alwen berviljal Staden
Wexiö elt låneunderstöd af 100,()00 R:dr mot lika »ristor j
och ehuru Landtmannen aldrig erhäller understöd af Sta¬
ten, om de största byar och gärdar genom eldswada förstö¬
ras, sä ömmar jag likfullt för ben nödlidande Stadsboen
och anser rätttvist, att Slaten bör gifwa nägot understöd,
dä det behöfs och pröfwas wara af »öden; men dä de fäts
lgneu,»hersted, sä anser jag alt wilkorcn derföre böra upx?
236
Den 4 April.
fyllas; ty stulle wi nu nedsätta räntan, sä kammer kanske
nästa Riksdag att begäras afskrifning pä caprtcker.
Derföre fär jag bestrida den östade nedsättninden i
räntan, och föreslär att Vesta län, mätte inbetalas med de
wilker, som Kongl. Maj:t och Ständer bestämt."
En stor del af Ständer hördes häruti instämma,
jonss josisnsson jran Jönkopings Län: Staden We¬
nersborg lärer wara i en bättre belägenhet »u, än före
branden; och betta giswer ytterligare anledning alt asflä den
Näbiga Propositionen.
kolor ionsson frän Jönköpings Län: Jag förenar mig
med koten korsmon : Ädelfors;. Dä eldswäda Lfwergär
städerna, undfä de wanligtwis hjelp genom betydliga sam¬
manstött frän flere provincer. Sä war förhållandet till
exempel med Weriö, hwilken stad erhöll fullkomligt tillräck¬
ligt understöd. När clbSwäda uppkommer pä landet, fä
wi deremot snart sagdl hjelpa ost sjclfwe. Jag kan ej an¬
nat än afstyrka bifall kill förewarande Nädiga Proposition.
Npyol^vist frän Blekinge Län äberopade ett sä lydande
skriftligt anförande:
"Ak Kongl. Masiks Nädiga Skrifwelse till Rikets Slän¬
der, angående räntcnedsättning 8 det Staden Wennersborg
kemnade byggnadslän, ser jag mig föranledd yttra nägra
ord. De milkar, hwarpä Rikets Ständer wid sista Riksdag
bcwiljade isrägawarande län, och hwilka i den Nädiga Skrif.-
welscn omförmälas, äro i sanning sä förmanlige, att jag
icke föreställt mig »vid denna Riksdag fä afhöra begäran
om en ytterligare lindring i samme »vilkor. Wi känna nä,
got hwar, med hwilka snart sagt enorma summor den en¬
skilda »välgörenheten i alla landsorter bidragit att afhjelpa
och wcrkligen äfwen afhulpit den nöd hwaruti innewänanie
Den 4 April. 237
i Wenersborg genom branden räkat; och jag tror mig nägorlunda
tillförlitligt känna, att de förluster, som deri genom wällades,
lära wara fullkomligen ersatte. Nägot tryckande behof, som
stickle päkalla ifrägawarande räntenedsättning, har jag icke
eller hörk wara förhanden; och kan säledes icke anse Lenna
nedsättning billig, dä det derföre äberopade skäl, eller att
Kongl. Maj:t sedermera endast emot 4 procent ränta bewil-
jat Wexiö siad enahanda län, icke bör stadga nägon lagfor
Rikets Ständer i delta hänseende.
Längt ifrån att wilja höja min röst emot ett understöd
af Statens medel för dem, som deraf werkligen kunna wara
i behof, kan jag deremot icke annat än ogilla de pä sed¬
nare lider icke sällsynta försök alt aftigga de bidrag, som
under benämning af län frän det allmänna, i serstilte Ln-
damäl likgätt; och dä jag, hwad angär förewarande fall,
icke anser nägon eftergift cckorderlig, tror sag min pligt
wara, att wid remisten af den Nädiga Skrifwelscn förklara,
det jag icke annat kan, Ln afstyrka den äskade ränti ned-
sättningen.
kor jönsson, violas jönsson, Lönö Ifersson och
Niis jeppsson, alla frän Skäne, josian ^.ostersson frän
Upsala Län, chsrs Nilsson frän Blekinge och k.rio kers-
son frän Gefleborgs Län talade i öfwerensstämmelse med
^ppel^vists skriftliga anförande.
chsrs charsson frän Elfsborgs Län: Jag ämnar wister-
ligen icke söka rubba grunderna för del ät Staden Wen¬
nersborg bewilja-de Län, men »vill endast upplysa, att de»
uppgift, som nytz blifwit gjord derom, att Wenners¬
borgs flnanciella förhällandcn skulle wara bättre nu, Ln
före branden. Sr allbelcs ogrundad. Föga utsigt fin¬
nes deremsl för denna Stad att reda sig frän den
238
Den 4 Apris.
irakade skuldsättningen. Jag fär likwäl förklara det wara
ganska wtdligt för Riksens Stander att göra efterger rus
de stadgade wilkoren för dylike län. Wi sakna ej prejudi-
kaler, so>» ledt derhän, att sedan räntebetalningen först blii,
wit eltergifwen, har slutligen cflcrgift begärts och erhallus
of bela länet.
Pä uppmaning af ^nste-rs ^n<1er«8vn frän Skara¬
bogs Län, slutades öiwerlSggning, n, och den Kongl. Pro,
positionen rinutleradcs till Slatö-lltlkottet.
7.
Dä derefter till widare handläggning förekom Kongl.
Main Nädiga Proposition till Rikets Ständer oni arrende»
fri upplåtelse ät Sraden Kongelf af Åtskilliga smärre tom¬
ter wid Bohus raserade Fästning; uppläste IHestrm von
AweiAlmrgle fran Skaraborgs Län ell sä lydande skriftligt
anförande:
I anledning ak Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
den 2 bennes, att den skatt 80 R:dr 32 tz. V:co, sou. Kong¬
elf Stad, enligt Contract den 9 Maj 1796, skall för nägra
arrenderade lägenheter tili Slaten erlägga, mätte efterskän-
flas ock anwändas till fattige barnS uppfostran, får jag
ödmjukast anföra:
Ingen skulle mera än jag önska att kunna understödja
Kongl. Mai-.ts Nädiga Proposition i detta Sinne och det
sä inpckel heldre, som wilkoren för detta niedgifwande wörö
medlens anwSndandc till fattige barns uppfostran; men
tvid betraktande af alla Kongl. Propositioner om ökade Stats¬
bidrag icke allenast ä Hufwudkillarne ulan alwen i mäng-
faldigc flera delar, nödgas jag, ehuru summan sones obe¬
tydlig, afstyrka den Kongl Propositionen. Grunderne för
Den 4 April.
23Y
detta mitt afstyrkande Sro icke allenast de bär ofwan an-
tpddc, utan äfwen de, att om Kongelfs Stad finge denna
eftergift, borde hwarje annan Stad och Landtförsamling
wara berättigad till motswarande eftergift i skatlebördorne,
i förhällande till folkmängd; deHutom har Kongelf Stad,
oberäknadt att den, genom Kongl. Brefwet den 7 Augusti
178t njutit befrielse frän Salt-uplag ock import, genom
Kongl. Resolution den 2 Augusti 1766 erhällil den sä kallade
SloctStrLdgärden och genom Kongl. Resolution den 12 De¬
cember 1672, har Kongl. Majit förunnat och till Staden
donerat hemmanet Kullen, hwilket hemman Staden fär tills
widare behälla, enligt Kongl. Resolution den 9 Januari
1808 ; häraf synes, att denna Stab redan förut af det all¬
männa ätnjuter icke obetydliga sördelar, hwarföre intet stät
synes wara för handen, att hivad nu äskadl blifwit, bifalles.
Häruti hördes en stor del af Ständer instämma. Den
Kongl. Propositionen remitterades lill StatS-Utskottet.
§. 8.
Widare föredrogs Kongl. Majrts sedan den 1 bennes
pä bordel hwilande Nädiga skriswelse till Rikets Ständer,
angående eftergift af personela utskplder för afskedade, till
underhall berättigade, soldater och deras wcderlikar, under
erpccrancetiden.
bVostrie von Xneigbergli frän Skaraborgs Län an¬
förde skrifteligen:
"I anledning af Kongl. Majrts Nädiga Proposition,
d » 24 sistlidnc Mars, rörande eftergift af personella ut»
ffyider för afskedade, till underhall berättigade soldater och
de as wederltkar under erpcclance-tiden, anhäller jag fä
plira:
240
Den 4 Avris.
Uti mitt förslag till Stats-Reglering ha? jaa yrkat,
att sä wäl mantalspcnningarne som capitatioiis-afgiften mä
upphöra, och om sädant wcrkar till någon påföljd af besia
afgifkers upphörande, anser jag nu wäckca frägan kunna
förfalla; men o»i denna afgift fortfarande stall bibehallas,
tror jag det icke böra rv^ra af nöden att göra ändring uti
23 §. af Kong!- Resolutionen pä Krigsbefälets Befwär
1748, sou, innehåller: olk afffedade ryktare, soldater och
bätömän, hwilka för äldcr saint kroppsswaghel och bräcklig¬
het ur ljensten blifwil lösgsfnc och wcrkligen Lro urständ-
satte at! ledan antaga landtbruk eller pä något annat sätt
sitt uppehälle förtjena, äro frie frän mantalspenningar;
hwarjeinte Kongl. Resolutionen pä Krigsbefälets Belwär
1752, innehåller, att dylike personer öro fran alle andre
utstylder befriade; äfwensom l62 H. 3 inom. i 1835 ärs
Bewillnings-Fsrordning medgifwer detza frihet frän Bewill-
ning efter 1 och 2 Art. I följd af allt della fär jag af,
styrka bifall till den Kongl. Propositionen."
Niis karsson frän Södermanland: Jag kan sä mycket
mindre tillstyrka bifall till förewarandc Nädiga Proposit on,
som jag sjelf wäckt motion vin stydds-afgiftens upphörande.
Kunna Riksens Ständer ej bifalla denna motion, sä torde
de personela ukstyldcrne böra erläggas af ifragawarande sol¬
dater, lika sä wäl som af andre mindre bemedlade.
loin», .4m(lersson frän Upsala Län hemställde, huruwida
sadane militärer, soni Lro pä indragningssiat uppförde, öf¬
wer, inb-griras uti den Kongl. Propositionen, i hwilket fall
han icke kunde lemna sin röst till bifall.
XuliUUom fran Södermanland, Lone Oersson och kor
lönsson frän Skäne, samt kor Hansson frän Wermland
instämde med von ^weigbergle och Nils Oersson.
Ltrinck-
Den 4 April.
241
8trinkllnncl: Jag kan icke undertrycka den tanka, att
soldater och bätömän, sorn dlifwit i fäderneslandets tjenst
skadade, samt till underhäll äro berättigade, borde tillerkän¬
nas den i Kongl. MasttS Nädiga Skrifwelse föreslagna ef¬
tergift ; hwarjemte jag icke kan underlåta att anmärka, det
de af von A>voigl)orgli Lberopade Kongl. Resolutioner, lä¬
ra wara mindre tillämpliga, enär de stä i strid med scd-
narejsUppbörds-Författningar.
Orestrio von 2,,V«ighergst: Jag endast will erinra,
alt de af mig aberopade Författningar ännu Lro gällande,
LfwensäwLl som 1835 ärs Bcwillnings-Förordning.
Den Nädiga Skrifwelsen remitterades till Bcwillnings-
Ulstottet.
§. S.
Wid förnyad föredragning af Kongl. Mains Nädiga
Skrifwelse till Rikets Ständer, i fräga om Landt-Räntmä-
stares befrielse frän skyldigheten att för remitzlage erlägga
bewillning, klef samma Nädiga Skrifwelse till Bcwillnings-
Ulstotket remitterad.
K- <0.
Derefter förekom ä nyo Kongl. Majus den 1 i denna
manad pä bordet lagde Nädiga Skrifwelse att Rikets Stän¬
der, i anledning af framstäldt förslag att halfwa Tullupp-
börden för inkommande utländske stenkol, mä till understöd
för Höganäs Ster.kolswerk anwifas.
äolrsn Olot 4Vistegi'on frän Östergöthland anförde
skriftligen:
"I wärl land har numera blifwit en wana och ett
bruk, alt större Inrättningar eller Fabriker wid hwarje
Fjerde Zander. 16
242
Dcn. 4 April.
N ksdag ouvvhöeligk klaga och anlita Rikets Ständer vin
undsättningar och yjeiv tor sin rörelses driswande; sä äf-
wen ined Högands Slrnkolswerk.
I den derom krpckka, wid denna Riksdag utdelade och
of Herr <3. O. st 44>r försäkrade brochur, läs e man med
förmaning, huru anda frän 1776 delta werk erh,Uu betpd-
liga underslod, dels genom statieköps-rätl ä flere Krono¬
hemman, förböja luli ä utländffa stenkol, understöd af Ma-
nufactur-sond.n nr. lii.; dels wid 1818 ärö Riksdag af
75 000 R:dr för sänkningen af ett sckaki; w>d 1823 8rs
RikSmöie, genvlir estetstänkande as en läne-förströckr iuo till
framlidne Hans Exeellence, Grekwe lluutl, af 198 50o Rrdr
Banco, och half,va inforsclstullens för Engelsta stenkol an-
fläendc till Bolaget. Oaktadt deha bctydl>ga mellanko»,ster
frän Statens sida, lwekar ändä icke Dolaget att begära,
det halswa tullen för till Riket inkommande stenkol stall
till Bolaget anstäs.
Säsom Ledamot i Bewillnmgs.Uistoitet ock den Af¬
delning, som sysielsättcr sig med Tull-Taxan, har jag af
Tabeller öfwer Rikets import fcr är 1838, funnit akt
44,961 1/2 runnor stenkol, tzokes eller otswaflade 2 änZ
samt 82,726 tunnor stenkolsftpbb blifwit införde, da tullen
pä en tunna war 16, 4 a 8 st. Inom Afdelningen sästeS
genast uppmärksamhet pä Höganäs Stenkolswerk. hwilktt
samtlige Ledamöter ansägo böra styddas, hwarfore t, n lull,
som äsatlcs stenkol endast sänkles kill 6 st-, afswaflade eller
Cokcs lill 4 st. och stenkolsstybb eller cinders, 8 st. Banco
per kunna.
Herr Grckwen och Lanlshöstingen porsa upplyste, att
han i.-flere är warit Ordförande i Stenkols Bolaget och
Den 4 Apris.
243
följaktligen bäst korde känna desi ställning och förklarade,
att han med full tillförsigt trodde Inrättningen wara belåten.
I,g anser, att RikctS Ständer redan gjort för detta
Bolag mera än Bolaget sielft diersts önsta, och afsiyrker
säledeS bifall till den Kongl. Propositionen, destoheldrc som
Stenkolen Sro wida sämre än de Engelste, och tillika ej
finnas i den mängd, att R.ketS behof deraf kan fyllas, och
Jnteretzcnterne kunna of den eldfasta leran, som i sä bety¬
dande mängd i grufman finnes, hämta wida större och säkra¬
re afkastning än af stenkolen.
I min enfald hade jag trott, att Kongl. Majus till
Stats-Utstotkek afgisne Proposition om StatS-Werkets till,
ständ och b hsf stulle innefatta alla de utgifter, som för
Rikeis och Staksmachinen- gäng ware nödwändige, men
jag har i denna tanka, af de tidt och ofta ankommande
Kongl. Propositioner, blifwit grymt gäckad; enär Lfwen de
alla utgä frän synpunkten om ökade anslag. Sannerligen
om, emot förmodan, alla extra anslag och i synnerhet de
till tredje Hufwudtiteln, stulle af Rikets Ständer bifallas,
blefwo icke dä wära statler Skade till ett otroligt belopp, i
stället för att wi hade löfte om att fä dem nedsatte; och
del är hög tid att hälla tillbaka, sä midt möjligt är, alla
försök, som af enstllta korporationer göras, att erhälla bi.
drag af Staten till kanske ofta illa uppgjorde och lönlöse in¬
rättningar och arbeten; — lag will kalla deni sä, när de
icke kunna bära sig titan Statens mellankomst och uppoff,
ringar.
krestric von ^veigbergle frän Skaraborgs Län:
"I afseende pä Kongl. Majus Nådiga Proposition, att
halfwa Tull-uppbörden för inkommande utländsta Stenkol,
mä till understöd för Höganäs StenkolSwerk anwisaS, tor¬
244
Den 4 April.
de mig tillätas andraga: Utom de privilegier, friheter och
formäner, som detta Werk äro tillagdt genom Kongl Reso¬
lution oen i3 Februari 1737 och den 20 Juni 1807, har
Kongl. Majit, genom Resolution af sistnämnde dag, tillagt
Stcnkolswcrkct rättighet, att till Skatte köpa de Krono¬
hemman samma Werk nära belägne moro; — den 7 Maj
4802, till understöd för bro- och hamnbyggnaden , wid Hö¬
ganäs lasiage-platS tillätit Jnlrcsienterne att fä uppbära
enahanda hamn- sch pälpcnningar, som i Landscrona Stad
efter Taxor utg3 ; — genom Kongl. Brefwet den il Juli
4803, pä 50 är till Werket öfwerlälit arrende af ätskillige
Militire-Boställcn med witza derwid föreskrifne willor; —
den 4 Marö 1808 har samma Werk erhällit Skatteköp ä
Krono-Häsi-hemmanet Hustofta 7/>6 mantal i^lLäsbp Soc-
ken och Luggude Härad, och 3/8 mantal Klappe; och — den
27 Maj 1825, kätt tillbyta sig 3/8 mantal Hultabo, emot
Hustofta, hwariemte Kongl. Maut under den 13 Septem¬
ber 1813 tillagt Stenkolswerkets Jntrctzcnter, en till 16 sk.
per tunna beräknad andel utaf Tullinkomsterne för de Sten¬
kol, som frän England införas, hwilket Beslut Rikets
Ständer 1815 i sä mätto ändrat, att beloppet bliswit ned¬
satt lill 6 fk. och har detta oaktadt, uppbörden för Stenkols,
werket af denna tullinkomst belupit sig till 15 000 R:dr
ärligen; widare hafwa Rikets Ständer wid 1818 ärö Riks»
dag bcsiutit, att i stället för berörde prwmier tullafgiftcrne
för de till Rlket inkommande Stenkol skulle intill påföljan¬
de Riksdag bemälde Jnteretzcnter tillfalla och att detta bi-
drag innefattade en ersättning för det Swensta Stenkols-
werkcts lidande genom den allmänna tillåtelsen till införsel
af utländske Stenkol. Wid <823 ärö Riksdag efterskänktes
StatswerketS fordran 199,560 R:dr jemte ränta, och fastade
Den 4 April.
245
Rikets Ständer derwid det wilkor, att Stenkolswerkct skulle
till ett nytt Bolag öftverlatas, hwilker Bolsg borde till desi
iständsätlande anwända minst 200,000 R:dr.
Genom denna relation öfwer Stenkolswerkets ställning
och förhällande torde hwar och en lätt inse, att det utgör
en kräfta i Slaten, som mäste afskaffas, ty ett företag,
hwarpä man mäste anwända 4 R:dr för att winna 1, bär
sig icke; jag förestår derföre, att allt anslag till Höganäs
Stenkolsgrufwa, ware sig of hwad beskaffenhet som helst,
:nä upphöra. När werket icke kon sig sjelft underhälls, mä
det förfalla. Ingen bör såsom stal för bifall till Kongl.
Majus Proposition inwända att nuwarande Jnterestentcr
derigenom blifwa betydligt lidande för de capikaler de ned,
lagt, och allt hwad Staten hittills uppoffrat gär förloradt,
ty om, nian ä ena sidan mcdgifwcr ett sädant förhällande,
mäste ä andra sidan Jntcrctzcnkcrne derföre sig sjelfwe skylla;
Staten har icke garanterat dem nägon winst; en handels,
speculakion kan krönas bade med framgång och förlust.
Hwad Skaten angär, sä om den misträknat sig pä ända¬
målet för medlens omvändande, mäste man icke derföre ge¬
nom nya anslag göra det 7 gänger wärre.
Jag för min del tillstyrker afslag ä den Kongl. Propo¬
sitionen och anhäller, att detta mitt anförande fär åtfölja
kill Stats.Utskottet."
Med desta ffriftcliga anföranden förenade sig 8von
Heurlin frän Kronobergs, h^liraim I-arsson fran Elfs¬
borgs, stolwnnos lohansson frän Götheborgs och Bohus,
t4n(lo> s l^ormarle frän Westerbottens, Henrch Hansson
fran Elfsborgs samt IN-io stansson fran Stockholms Län.
8ono Ifersson frän Malmöhus Län: Om jag oek i
detta afseende bleswe alldeles ensam i Ständet, kan jag ej
246
Den 4 April.
annat än högeligen t llstyrka bifall till ifrägawarande Nå¬
diga Skrifwelse. All Sweriges enda Stcnkol-werk rädeus
frän undergäng, Lr owedersägligen nyttigt ej blott för en
enda Province, utan lör bela landet, synnerligen som flera
anledningar Sro, att en läng sträcka as Skäne- jord innehåller
Stenkol. Det erkänneS wisterligen, att Staten l märklig
män linderstedt Höganäs Slenkol-w-rk. Det är ock Sta¬
tens pligt att underlätta allmänt nyttiga företag. Werklige
kännare medgifwa, att i en snar framtid, detta werk, sä
framt del icke nu öfwrgikwes, stall kunna medföra ät Sta¬
ten stora fördelar, särd l-s pä en lid, dä stogstillgängen
med hwarje dag winst'-, samt hworjehanda ängmackiner
uppsluka en willdig masta eldningsämne. Man mäste i
grund känna de komllgänaar, som wid Höganäs finnas,
(och hwilka det more en oberäknelig förlust att icke begagna),
för att rätt kunna bedöma behoswet och npttan af del an¬
slag (nemligen halfwa tulluppbörden af inkommande ut¬
ländska Stenkol) hwilket Kongl. Maj:t ! betz förewarandp
Nädiga Skrikivelse begärt; och man mäste upptaga samt
grundeligen wederlägga de enligt samma Nädiga Skrifwelse,
af Directioncn för Stenkolswerket gjorde uppgifter, för att
bibringa andra ben ökwertygelse, att nämnde werk icke bör
af Staten widare uppmuntras, helst dä en sadan uppmun¬
tran kan tillwägabringaö pä det ingalunda kännbara sätt,
som Kongl. Maj:l i Näder föreslagit. Jag will härtill en¬
dast lägga den allmänt witsordade uppgift, att Höganäs
bästa Stenkol äro lika goda med de Engelska.
Ltrinstfunck: Hwad Vrodren von Lvveigborgle fram¬
ställt, Sr öfwerensstämmande med de äsi^ter, som wid sista
Riksdag i detta ämne gjorde sig gällande. Det är en be¬
synnerlig erfarenhet, i afsemde pä Statens skötebarn, ar»
Den 4 April.
247
de sällan blifwa fullwurna, huru mycket de än gynnas.
Man är alltid lilbedS med den tanke, ait dä man för en
inrättning gjort mvckek, bör man ej tröttna. Men en gräns
bör wäl i sädant fall sälta- för Statens uiqifter, och nä-
gongäng bör det heta: "W ll du nu icke försörja dig sjelf,
sä gör huru dig lyster." Hwad Höganäs wiokommer. Sr
det i sanning hög lid att stuta upp »ned alla widare anslag.
slotts stensson frän Stockholms Län talade alwen för
akflag till den Nädiga Skriswelscn, under framställning af
det för sjöfarande ingalunda fördelaktiga läget af Höganäs,
hwilket werk, enligt iVIalts sterssons tanka, redan uppslukat
en tillräckelig mängd Statsmedel.
Ofwerläggningen war slutad och den Nädiga Skrifwel-
fen remitterades till Stais Utskottet.
L. ii.
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer
angäende sökt läne-unoerstöd för Söderhamns Stad i följd
af den derstädes är 1835 inträffade eldswäda» blek, wid
förnyad föredragning, rciwtterad till SlaisUlskottck.
§. 12.
Dä härefter förekom Kongl. Maj:ks Nädiga Sknfweise
angäende lindring uti den Jemtlands hemmansegare älig-
gande rustnings- och roleringsskpldigbet, bestor Ständer, det
skulle med widare föredragning af samma Nädiga Skrifwelse
uppskjutas.
L- 13-
Till widare handläggning förekom Kongl. Majus Nå¬
diga Skrifwelse lill Rikets Ständer, rörande förlängning af
de med rusthällarnc wid ätskillige assulne Rigementer och
Eorpscr afslutadt Contract om hästoacanccafgi'tö utgörande.
248
Den 4" April.
Harwid akgaf ketor kersscm i ?sloslforsi, biträdd af ko¬
ler Ionsson, begge frän Jönköpings Län, ett sä lydande,
skriftligt anförande:
"Kongl. Main har i sin Nädiga Skrifwelse, om för¬
längning af de med Rusthällarnewid åtskilligt afsulne Re¬
gementen och Corpscr afflutade Contracker, rörande häst-
vance-afaifls utgörande, till Rikets Slänger öfwerleur-
nat RusthällarneS wid Sinalands Grenadicr-Vatailten inom
Kronobergs Län i underdänighet gjorde ansökan om ned¬
sättning i den dittills stadgade HSstvaeance-afgislen, frän 7
till 6 tunnor spannmäl för hwarje Nummer om äret.
Smälandö Nustningsbeswär torde wara d,t mest tryc¬
kande i hela R>ket. Smälands fattigdom är ingen nyhet,
och detzutom har Smäland wig wcteiligen aldrig belastat
Staten med undsättning eller afskrifning pä ett enda öre.
Jag sär derföre wördsaml anhästa, att Rikets Högloft.
Ständer mätte behjerta och mildra de sä hardt tryckte Rust,
hällars i Smäland med att bifalla den sökta nedsättningrn
frän 7 till 6 tunnor per Nummer om äret, icke allenast för
Kronobergs, utan äfmen i Jönköpings och Calmar Län,
der denna. Corps Lr förlagd, helst som alla Rusthällarne
»vid nämnde Regementen äro lika Lärdt bcrustade.
Anställande att detta mitt anförande får åtfölja den
Kongl. Skrifwcksen lill Stais.Utskottets behandling."
Härmed förenade sig lonas lolismsson och koten
karsson i Sl.ttdulc, begge frän Jönköpings, samt lXils
sVI.agniisson fran Calmar Län.
Cpliraim karison frän Elsborgs Län, biträdd af lo¬
ll,annes ketersson och keter Claesson frän samma Län,
äbcropade följande skrift:
Den 4 April.
24Y
"I anledning af den nu föredragna Kongl. Skrifwel-
sen till Rikets Ständer, rörande förlängning af de med
Rusthällarne wid ätskillige afsutne Regementen asflutade
Conlract om HSstvacancs-algifts utgörande, anhälla un¬
dertecknade att fä fästa uppmärksamheten pä swärighekerne
af det obestämda stick, hwari förställandet mellan Staken
och Wcstgötha Regem,n-es Rusthällare nu befinneg. Det
är wäl bekant, alt Regementets afsättning stod i samman¬
hang med Rikets Ständers är 1809 yttrade öfwertpgclse,
om nödwändighcten af besparingar inom öfrige delar af
förswarswerk.t, för de materiella behofwens fpllande, om
rustningens dyrhet i Westergöthland, samt om obehöflig-
hekcn af sä mycket Cavallen, sedan Swcrigcs KrigStheatcr
blifrvit inskränkt till wära kuster och grönför. Det Lr kändt,
att Regering och Ständer böra gemensamt besluta, angåen¬
de ändringar i Jndelningswerkets hufwudgrunter; och att
säledes Westgötha Rusthällare synas bordt kunna päräkna,
alt endast pä grirnd af Rikets Ständers beftut, kunna Zläg-
gas älergäende till Cavallcri-rustningen. Men man har
emedlertid sett, att Regeringen bchandtadt denna sak pä clt
sätt, som wore den behörig, att ändra Contractet utan
Ständcrncs medgifwandc; och hela Provincen Westergöth¬
land är nu osäker, cm ej snart af dest Rusthällare yrkas
anskaffande af hästar och Cavatteri-utrcdning, hwilket icke,
utan de fleste Rusihällares förluster och mängas Utarman¬
de, nu skulle kunna utföras.
Jag wäg-r derföre wordsamt feresia, att Högloft.
Skats-Utflottet, i anledning af denna Kongl. Skrifwckse,
mätte föreftä Rikets Ständer, att fästa Konungens Nådi¬
ga uppmärksamhet pä följande omständigheter:
250
Den 4 Apris.
1:o Att del mdeldta CavallerielS styrka» sädan ten nu
ar, spneS Rikets Ständer wara allt hwad för Rikets bc-
h»f kan tarfwas;
2:o alt det obestämda stick, hwarj Eontracter pä korta
tider försätta de orters Rusthållare, der sädane blifwit in-
gängne, är skadligt för Rusthällares wälfärd, botar att ned-
sätca wärdet af deras hemman och wäliar ofta ökade swä-
righeter wid rekrytering, m. m.;
Z:o alt det alltsä synes wara förenligast med allmänt
och enskildt bästa, att Stolen bestämdt medgifwer WestgS,
tha Regementes Rusthållare, att lör alltid blifwa befriade
frän ffyldigheten, alt utrusta hästar samt Eavallerl-bekiäd-
nad, trotz och utredning m. m., emot det, att de fortfaran¬
de anstasia oell utreda Infanteri-soldat, pä sätt nu skett,
och erlägga en Rusthalls-afgikl derföre, af witzl, i spanmäl
eller penningar stadgadt belopp, som torde med afseende
pä ProvincenS kända ställning, efter de flera initzwextär
och swaga stördar, som de sednare 15 är inträffat, böra
något minstas under hwad de nu utgöra, men älminstone
icke förhöjas;
4:o alt i händelse Kongl. Mai:t icke skulle wilja härtill
samtycka, nnwarande Conirocter, med den olman antydda
billiga fvrminstning i algillen» mätte förlängas pä minst
LO är, för ali betrygga egcndomswärdet ä Rusthälls-hcm-
»lanen, samt
5:o att Rikets Ständer mätte fä emottaga Konungens
Nädiga försäkran, att Hanö Malll icke utan Rikets Stan,
ders körande, för framlidrn will läka uppgöra nägra Con-
tracler emellan Slaten och enskllde Rust- och Rotehällare,
dä Grundlagen > delta fall bcwarar Nationens rätt, ott
Den 4 Ayris.
251
genom Rike:s Ständer deltaga i anord"andet af allt hwad
som rörer Ind'lmngS!v>rkecs hulwutgrunder.
Jag onvävcr att detta anförande mä fä ätfölja den
Kongl. Skrikwels n till Stets-Urstottct."
Härmed förenade sig ssanric blansson krän Elfsborgs
samt 8v«m ^nelvrsson och äollannos ^.nflorsson frän
Skaraborgs Lin.
I.-irs Uasmussori, OIan5 kiiricsson och Olot Lanj-r-
inin85on, alla frän Göteborgs och Bohus Län, anförde
skriftligen:
"Dä, säsom wi förmoda, Kongl Maj.ts Nädiga Skrif¬
tne se till Rikets Ständer den 17 sistlidne Mars. rörande
förlängning af de ined Rnuhallarne wid ätstillige afsutne
Regementen och Eorpler asflutade Eontrack om hästnacance-
algifkS utgörande, nu kounner alt t ll Stats- och Oecono-
mie Ulffottcn remitteras, fä wi fästa upkmärkiaiiihet dera,
ott en underdänig strjkwelse, lika lydande med närslutne al,
strikt, blifwit den 21 > ouilörmälde monad »ti Kongl. Maj-ts
Kainrnar-Eyp! dilion aflemnad. Wi önsta, att, sawäl Ut¬
stötte», solli Rikets Ständer mätte ä de stal för befrielse
frän häst-vacance-akgiften, som wi uti berörde underdåniga
strifwckse anfört, i allcende pä södra deleus af Bobus Län
f. d. Dragon Regemente, fästa wcderhörlig upymSrksomhet.
De uti wär strifwelse äberopade handlingar halwa ätköljt
densamma lill Kammar-Cxpedilionen» hwarisrän de lätt
kunna erhällos, i fall närmare kännedom berak skulle prof,
was nödig; och fä wi anhälla, att sa wäl detta anförande,
som bitagkc alstrjkt mätte till Utstetten lä ätsölla Kongl.
Majrts ofwannämndc Nådiga Skrifwelse."
Och war härwid fogad den i anförandet omnämnde
underdäniga Skrifwelse.
252
Dcn 4 April.
Kongl. Maj:ts ifrägawarande Nädiga Skrifwelse re,
tnilterades till Stats-Utstottet.
§- 14.
Dä härefter änyo föredrogs Stats-Utstottels Utlätan-
de N:o 3i, angäende regleringen af utgifterna under N ks'
Statens Första Hufwudtitcl, beslöt Ständer, ester hcmstäl-
lan af ^n<ler5 ^nclersson frän Skaraborgs Län, att sam¬
ina Utlåtande skulle blstwa hwilande pä bordel, till dest Ut-
stottet hunnit inkomlna med Utlåtande» angående regle¬
ringen af utgifterna under Riks-Statens öfriga Huswud-
Titlar.
§. 15.
Föredrogs änyo och bifölls Banco-Ul stöttets den 1:sta
r denna mänad pä bordet legde Utlätandc N:o 7, i anled¬
ning af gjord hemställan, angäende uppsmältning och om-
mpntning af Bankens förråd uti Kopparstiljemynt af gam¬
la pregeln.
tz. 16.
Dä härefter ytterligare föredrogs VancwUlstotteks
Betänkande Nw 8, i anledning af wäckt motion om rät¬
tighet för Bankens Grid-närer, akt i Landl-Nänrcrlln fä
erlägga ränta och Eapital-afbekalningar ä innehafwandc fa¬
stighetslån, beflöt Ständet, att samma Betänkande skulle
ytterligare himla pä bord.4.
5- 17-
Till widare handläggning förekom Stats-Ui störtets den
Irsta uti innewarands mänad pä bordel lagde Unatande
N:o 32, angäende dcn lönereglering, som erfordras i följd
gf Stats Rädetö förändrade organisation.
Den 4 April.
253
Nans stansson frän Elfsborgs Län anförde skriftligen:
"Wid genomläsningen af förcwarandc Betänkande,
har älstillige betänkligheter mot antagandet af hwad der¬
utinnan blifwil tillstyrkt, hos mig uppstätk, hwilka betänk¬
ligheter jag anhäller fä inför Ständet framställa. De hof¬
wa hos mig rverkat den öfwertygstje, att Betänkandet icke
kan antagas, utan mäste älerremitteras, och mina motiver
dertill Lro följande:
För den svin med uppmärksamhet följt gängen och
riktningen hos wär högre Administration, allt sedan d«4
nya Slatsffickeis början är 1809, och dermed jemför den
nu for hanven warande, blir det temmeligen lätt att upp¬
täcka hwartät den sträfwar. Om nu detta sträfvande be-
finnes esomoftast stä i strid med Nationens sanna intrestc;
om det mer alser att gynna wista folkclastcr;- att tilldela
wista medborgare företräden och förmäner pä de öfrigcs be,
kostnad; om desto sörhällandcn hittills medfört de mest i
ögonen fallande skadliga werkmngar, bäve i moraliskt och
occonomiskl afseende; om det ännu fortgär och botar att
framdeles göra det, sä torde det förlätas mig, om jag
wägar bctwitla dcn winst Swensta folket kommer all stör¬
da af de nu för Herrar Stals-Räder och Departcmcnts-
Cheser föreslagna högre lönerne. Efter mitt förmenande,
blir det endast akt, (förutsatt att systemet icke ändras) gö¬
ra Vesta platser mera lockande för den tiiltagsne medcl-
mättan, och gifwa deras innehafware ännu en anledning
ait ej släppa dem strän sig, sä länge det är »löjligt att
lagligen behälla dem. Man har sett att wära högre
Functionärcr betraktat sina platser som en flagS egendom,
pä hwilken de genom fullmakten wunnit laga Fasta, och
frän hwilken de, endast genom oidentligt Domslut kunna
254
Den 4 April.
Piljas. Sädant strider helt och bället mot det Constitutio-
nella begreppet. En M-nister bör ej känna sig fast pä sin
plats längre, än dan med trygghet kan fullgöra betz func-
tioner, eller med andra ord: sä länge han eger de bada
Statsmakternas — Konungens och Repres motionens 'or¬
troende, och hugnas af betz understöd. När dilta smiler
honom, bör dan icke ens länka sig möjligheten att der kun¬
na gwarstanna, och IZngk ifrän alt for honom försm,ira
utförandet ak ett beslut som hans ära. och andan af dans
Embete krästvir» bora Rikets Ständer pä allt sätt bana
honom wägen dertill. Manne del werkbgrn ster genom
höga löneanslag? — Jag tror det icke. Man talar om
en lcknad, swarande mot den wärdighet, de höga Embete-'
na kräfwa! Hwao kr,'siver dä denna wärdighet? Jo —
caracterSfasthet, redlig wilja, kunskaper, werksamhet, ar»
betssörmäga, t-llgänglighet, humanitet i umgänget och bin¬
na takt, som wet ingifwa ivördnad och tillbakawila otillbör¬
liga fordringar, ej mindre frän de högres Ln frän be un¬
derordnades sida. Kunna beha egenskaper winnås genom
de högre löneanflagen? Om man ej wägar pästä detta,
sä frägar jag: hivartill tjena dä anslagen, ifall rgenstoper,
ne saknas? Men desta egenskaper, männc deras utweckling
befordras genom höga lönewflkor? H ndra de den icke
snarare?
Hwari bestar det fina lefnadssättet, de» sä kallade Ne,
presentationen? Jo, i eleganta wäningar, möblerade med all
främmande Länders lyx, och framför allt i förmägan alt
der gifwa middagar och supoer, der tjogtals rätter och tjog¬
tals w ner i oupphörlig kedja aflösa hwarandra, och der
gästerna bestå af högt beslägtad, och högt betitlade, som
man Sr wist att älerfinna i hwarje den goda tonenS salong,
Den 4 April.
255
och der man förgäfweS söker den blygsamma talangen.
Snillet och fönjcnsten ulan rang, Wctenstapsmannen, Litte¬
ratören, Konstnären och den redbara dugligheten, hwilka
ocksä här stalie wara fullkomliga främlingar. Denna finare
lefnad, som tänkaren, som den blott ofdrderfwade menniskan
skulle anse med förakt, wittnande mera om fälänga Ln om
sann bildning. Sr det npltigt att deri inleda de Embetsman,
ät hwilka Nationen anskar fä stänka sitt förtroende, säsoin
wärdare ak sina wigtigoste angelägenheter? Är det ej fara
wärdt att det mindre starka sinnet, indraget i en dylik
hwirfwel, ststl känna sin werkfamhet förlamad, sin rälts-
känsta slöare, sin agtning för mcnniffowärdet ljummare och
färdig alt afkläda sig sin sjelsständiga tarflighet, för att bli
en apa af de mönster, bwaraf han omgifweS? Bör man
blottställa ben mäbänva karaktersswoga dugligheten för denna
frestelse och bör man med den locka den onspräksfulla fä¬
flugan till plaiser, som hon hittills undwikil? Wi behvfwa
pä dem drjktige, kunnige, wältänkande män, icke högt för»
näme. För att undcrhälla sädane, är det af Stats-Utstot,
lek vroj-clerade anstaget pä längt när icke t llräckligt, utan
torde beböfwa åtminstone fördubblas. Kör att äter göra
Embelsmännen oberoende af omsorgen för deras utkomst,
behvfwaS ej de föreslagne ulwägarne. De mäste lockas af
sjelfwa Embetet, af dest höga pligter, af den stolta känslan
att kunna motfwara dem, af utsigten lill den nytta de kun,
na göra, of den aktning och förtroende hos sina Landsmän
de kunna förwärfwa; och om antingen krafterne sivika, eller
af dem oberoende hinder lägga sig > wägen för deras utöf¬
ning, om de känna sig stadde i walet emellan, akt uppoffra
sin pligt, sin öfwertygellc och sitt samwete, eller sikt embete,
dora te utan minsta swärighet kunna wäija det sednare al»
256
Den 4 April.
ternalivet. För sädant Sndamäl anser jag nödvändigt att
Stats-Räds-plutscrna stallas sä, an de snarare äro coin-
missioner, än inamovibla indrägiiga sinecurer, säsom de hit¬
tills onsettS. När någon man as stickiighel och förtjenst
kallas dertill- bör han ej äierhallas frän platsens emotta¬
gande- hworkcn af kostnaderne för den nya bosättningen,
eller of fruktan att le sig utan bröd- i händelse han ej fin¬
ner sig med hkder kanna tnhälla Embeten Jag instämmer
säledes i Stats-Utstollets förslag, att Statg-Rärs-Ledamö-
terna befrias frän fullmakts lösen och alla de afgilter dont
ätfölia andra nya Embetcns tillsättande, samt att be förses
med Boställen och nödiga möbler. Deremot kan jag icke
godkänna de löneförhöjningar Utskottet föreslagit. Jag tror
att den hittills bcstädda ScatS-RadsUönen är fullkomligt
tillräcklig för DepartemenlS-Eheferne, afwensom för Stats-
Minisirarne, och att för de consultat-va StatS-Räden är
5,000 R:dr allt det som behöfs. Dessas platser smara en¬
dast mot den hittills marandc allmänna beredningen, hwarS
Ledamöter atnjöto ett arfwode af blott 1,000 R:dr. Jag
förcfljr derföre, att för utrikes Stats-Mmistern, som redan
innehar ett med möbler och silfwer försedt boställe, lönen
bestämmes till 4,500, och taffelpenningar»!! kill 1,500 R:dr.
De utrikes Diplomaterne som finnas i Stockholm, äro mai
ej sä talrika, att representerandet för dem, hwilket lärer
wara detsamma pä Swensta, som att ge deni mat 2 L 3
gänger om äret, bör medtaga någon sä betydl g kostnad.
För de öfrige DepartementS-Chekerne jemte Justities Stals-
Ministcrn, som ej har nägon werklig rang framför deni,
förestår jag 3,500 R:dr i lön, 1,500 N:dr i taffelpenningar
och 1,000 R:dr i hyrcsmedel, intilldcst deras boställen hmna
ordnas,
Den 4 April.
257
ordnaS, och för de tre consultativa Stats-Räten, 3,500 R:dr
i lön, samt 1,500 R:dr i taffelpenningar, hwarjenite jag
instämmer i UtstottetS löneförstag för EppedilionS-Cheferne,
hwilka mähända blifwa de egcnteliga arbetsbien i den nya
kupan. Dehutom föreflär jag, i likhet nied hwad Utskottet
föreslagit för desse sistnämnde, att de StatS-Ministrar och
Stats-Räd, som innehafwa nägot Embete med lön pä Stat,
hwarjfrän de kallas att emottaga besia befattningar, anlin,
gen fränträda de med bein förenade lönewilkor, unter den
tid de äro Ledamöter af Stats-Rädct, eller ock att den dek
af inkomster a nämnde befattningar som tillfaller bein, se¬
dan den vicarierandes arfwode blifivit bestridt, afdrages ä
deraS Stats-RädS-lön, och att de, när de lemna sin Stats-
Räds-platS, sjelfmant ätergä till den förut innehafde
tjenste».
Möjligtwis skall wäl sjelsklokheten och den öfwerlägs,
na inbilskheten asffräckos geno», dessa mättligare wilkor;
,nen männe äfwen den sanna dugligheten stall göra det?
Jag swarar med full tillförsigt: Nei! Om de nya Cmbets,
männens maltider sälunda möjligtwis bli mindre praktfulla
och lysande, behöfwer trefnaden, glädjen och det förtroliga
umgänget derföre icke fly deraS hus, utan twertom hellre
infinna sig der, dä de icke afskräckas af bullrande fester och
en flöSagtig, för det nationella sinnet stötande yppighet.
De stola ej läts tala om sig för sina läckra supver, sina
utsökta winer, för sitt dyrbara möblemang, men stola der»
emot omtalas för sina redbara egrnstaper, för den aktning
de förtjena och förwärfwa; och deras tarflig» bord, kanske
obesökt af de förnäma kretsarnes adepter, stall deremot
samla omkring sig fosterlandets werkliga prydnader inom
Fjerde Landet. 17
258
Den 4 April.
snillets, talangens och den sanno förtjenstens werld. Skulle
Rikets Ständer framdeles finna att de mitztagit sig i sina
farhägor, och alt wäringe män kallals till ve hoga platser,
na, skulle höga anslag enior förmodan pröswas nödiga sä-
som wilkor att ocr fä qwarhälla dem, sä skall jag wara en
bland de forsta som dertill ger min röst; men pä förstolt
lcmnar jag den icke.
hu-ie borberg frän Westeräs Län afgaf detta skrift¬
liga anförande:
"Jag wägar päkalla Sländets synnerliga uppmärksam¬
het till det wigliga ärende, svin nu är under afgörande.
Del är det första steg som Rikets Ständer komma att ta¬
ga, för de mänga, stora och rikswigtiga reformer, hwilka
alltsedan wärk nya samhällsskick blikwit yrkade, men sF
långsamt mognat, och hwilka ifrän Regeringens sida mött
sä ringa nit, werksamhet och drift. Det är det första steg
Regeringen tagit i denna kedja af nya organisationer, som
behöfwer pä ett LndamälSenligt och följdrikcigt sätt stadgas,
om landet dermed stall blifwa belåtet. Det fordras alllsä,
att med försigtighet och alfwar behandla ärendet; ty af
sättet, hwarpä det handlägges och kungöres, beror säkert,
huru Lswen alla de följande förbättringar i EmbctSwcrken
och de personella organisationerna stöla utföras.
Billigtwis trodde jag ej, dä den Kongl. Skrifwelser, af
den 17 Mars remitterades, all Utskottet skulle behöswa in,
komma med sitt Utlälande, förr än i sammanhang med den
fullständiga Statsreglcringen. Jag trodde att Rikets Stän¬
der innan desi skulle pä Riks-Salen fä emottaga Konun¬
gens sanktion; och att Rikets Ständer Lfwen ställe fä del
af den reglering med Minister-Departeinenterne och med
Styrclsewerken i allmänhet, som mäste stä i oskiljaktigt
Dcn 4 April.
c
25Y
samband med Stats-Näds-organisationen, om ej det hela
blott stall blifwa ett nytt prof pä det stympade, osamman¬
hängande och snart oanwändbara, förkortades som de se¬
nare tidernas organisationer pä ett sä afsträckande sätt i
allmänhet utwisa. Jag hade eljest genast fästat Utstoliecs
uppmärksamhet pä de förhällanden, som jag nu anhäiler
att fä framlägga för Ständet; och jag Lr öfwertygad, a:c.
med Utskottets goda wilja och rättskänsla, deras tillstyrkan¬
de dä blifwit helt annat, än det nu aflemnade.
Hwad som först gör denna sak betänklig, är Regerin¬
gens sätt att af Rikets Ständer begära ökade anslag >>c
Stars-Raden och nya anslag ät Expeditions-Chefer, »Un
att erkänna de förras bestämda egenstop af Departement^
Chefer, och utan att meddela Rikets Ständer, hwad de s,-x
nya Embctena egentligen skulle blifwa. Det Lr i dett'
outredda stick, som jag wägar underställa Eder, mine Bro¬
der, om Rikets Ständer böra bewilja medel» dä de icke se
alfwar och bestämdhet i Regeringens handling? Jag srägar
Eder, hwad garanti ege wi, all de Stats-Räd, som n i
skulle fä ökade anslag, werkligen blifwa de, som med ökad-
arbete och Skadt answar, skulle motswara de Lhefer of
Lörwaltningen, som Rikets Ständer tänkte fig, dä de ^r
182Z asiemnade sitt Beslut angäcnde Styrclscwerkens or¬
ganisation, och hwari detza föreslogos, att sjelfwe waraCr-
pcditions, eller Dcpartements-Chcfer? Jag frägar Ed'.:
hwad garanti ege wi, att de föreslagne sex stycken nyi E -
pedirions-Chefer äro desamme. som i delta Rikets Stim >-«
Beslut omtalas säsom Chefer för de under M>n stru.-e
ställde serstilde Expeditioner, och hwilka wörö flere än <
ty begge Ärigssörwaltningsgrenarne hade twä ErpedUm ^ r
hwardera, och de Civila Förwaltningsgrrnarne hade s >mi.
260
Den 4 April.
ga irenne sädane? Är det ei snarare synbart, att man med
detza anspräkslösa namn af Expedilions-Chefer ämnat ost
nva, men inför Nationen icke answarige Sraks,Secretera«
re, som skulle göra tjenste» för sex stycken föredragande
SlatS-Räd, hwilka blefwo blott paraderande Medlemmar,
tagne, säsom förut, af personer, sorn utan egen sakkunskap
och Embetswana ffulle fortsätta samma rörelse som hittills:
Conservations- och Reservationsrörelser, men göra intet för
Nationens stora frågor? Är det ej mer än sannolikt, sedan
man fält Rikets Ständer alt bewilja lönebelopp ät dega
nya tjcnster, lika med de sorn Stats-Secreterarne upp¬
buro anda till 1828, att under förewändning af de¬
ras Chefskap öfwer gamla Expeditions-Secreterare, wi
hafwa att snart fläda dem pä ett högre steg af rang¬
ordningen, än dctze, för att sedan fä dem pä ett än,
nu högre trappsteg af löncordning? Är det icke klander-
wärdt, om Rikets Ständer nu skulle bcwilia omkring 30,000
R:dr B:to ökning i Stats-Erpeditioncns löneanslag, utöf-
rver gamla Stats-Räds-anflaget, utan att wara förwitzade,
att den organisation conseqoent mföreö, som ensamt gör
den widtagna Grundlagsförändringen nptlig, emedan den,
om dermed blott winnes en Parad-Ministöre, är Utan allt
ändamäl? Inser icke en hwar af ost, huru oförenligt det
Lr med det alfwar, den beslutsamhet och den öppna san¬
ningskärlek, hwarmed wi blifwit af wäre Committenter upp,
dragne, att wid benna Riksdag behandla Nationens all¬
männa angelägenheter, om wi skulle wid detta tillfälle
gifwa Regeringen en anledning att tro sig hädanefter win¬
na bifall af Nationens Representanter ät ökade Slatsott-
gifter, dä den ej sjelf, pä ett öfwcrtänkt och till landels
nytta werkligen förande sätt, wisar hwartill medlen skola
Den 4 April.
261
begagnas, och huru de stola kunna werka till nägot bättre,
något motswarande? Jag kan säledes icke för min del in¬
ga pä det förslag Utskottet oflemnat. Jag wägar hoppas»
att ej heller detta Ständ gör det. Det äret de stora lönerna
pä flere Tusende Riksdaler, som först behöfwa patänkas;
snarare ware Let de underordnade TjsnstemSnnens; och de^
torde kunna antagas, att te personer, som ej skulle wilja
offra sitt nit och sin weiksamhet ät fosterlandet för Sex
tusende R:dr om äret, icke lomme att gagna det, om de
ock erhöllo dubbelt. Jag afstyrker derföre bifall till StatS,
Utskottets Betänkande. Jag tror, att den sista tidens till¬
dragelser, förenade med det högsta obestämda och outredda
i Regeringens egen framställning, angående desta anslag,
bör wara nog att ej gilla detsamma. Wi hafwa redan sett,
alt de nya platserna kunna borkgifwas ät personer, som
dels redan Lro inom pensions-äldern, dels, säsom swart
comprometterade under deras fordna Embetsmanna-werk-
samhet, icke kunna anses lemna nägot hopp om de egen,
flaper Nationen förwäntar sig af sina nya Ministrar; wi
hafwa sett, att Regeringen icke wisat ringaste benägenhet
att söka räd, upplysning och kunskaper, af sädane Natio¬
nens män, som genom sina kända tänkesätt, sitt deltagande
i folkets lif och sina oswikliga grundsatser, förtjent Natio¬
nens förtroende; eller att ur Representionen hämta Räd-
gifware, som kunde upplysa Regeringen om Representan-
ternes och om Nationens äsigter och önskningar, pä sam¬
ma gäng de kunde inom be olika Ständen medla mellan
Konungen och Folket; detza krafter, hwilka, i stället att pä
sädant satt söka förstä och understödja hwarandra, nu allt
mer stilla sig och upplösa samhällets grundwalar. I det
stället ser man ben enda inkallade ofrälse, försten sten häm-
262
Den 4 Apris.
tch ur Embetsmanna-clasten, och till och imd ur en des
deraf, der den cqsioigaste tjenstebefattning knappast synes
lenina tillfälle till nägon grundlig öfversigt, annu mindre
detaljkännedom, om de »länga inwecklade förhållande», som
inom märt inre Statsskick erfordra förbättring. Med ett
ord: allt hwad wi städat, allt hwad w« ännu se, wi»
sar blott ett fortfarande j det bekymmerwäckande system,
sol» hela landel öfwelklagar; en Regeringsmaktens korsta^
rande benägenhet att, heldre än att flata sig till Nationen,
fullfölja sin enstaka bana, i spetsen för en, landers must
och märg utsugande. Hof-adlig Embetsstara; och Nationens
» Sn mäste, under sädane förhallanden, nekg den sitt hifall
och sitt stöd.
Jag yrkar, mina bröder, att wi, genom ett högtidligt
aaslag till all ökuing i Stats-RadetS löner, allt anslag till
nya tjenstcbefatlningar, hwjlkas sanna bestämmelse, answar
och wärdighet wi ej känne, mätte i denna första organi?
sationsfrägan genast och bestämdt uttrycka märt astrvarliga
beslut, att aldrig samtycka till nägon lönereglering, eller
ökade löneanflag, dä e> Regeringen för ost framlägger full,
st inviga förslag till de ifrägawarande Embetsmyndighe-
leenaö »verkningskrets, deras answorigbet och deras wär»
d gbet. Jag yrkar allisa afflag till Stals-UkstottetS före¬
dragna Utlåtande. ,
En stor del af Ständet hördeS instämma med Hans
stansson och en annan del »ned fyrberg.
Henria Anckersson frän Orebro Län äberopade ett
skriftligt anförande, af detta innehäll.
''Den som fölit administrationens gäng alltsedan det
nuwarande Statsskickets införande, stall finna, att wär
högre aristokrati, denna clast, som tyckcS ega ett tyst privi;
Den 4 April.
263
fegium pä alla Embeten af rang, inkomster, betydenhet och
Inflytande, jikwäl stytt Siais-Secreterare-befattningarne,
ehuru inflytelserika beha skulle kunna wara, och att pä 31,
är, som de eristcrat, blott en enda högättad man, Grefwe
stst. lVlörner, en kort tid innehaft en sädan. Man har
trott sig finna orsaken, dels i den möda och arbete nämn»
de befattningar ej kunna undgä att medföra, dels i den un¬
derlägsna rangen, som, pä sitt sätt, ställde Stals-Secrele,
rarena under Stals-Räden, dels i de ringare löncwilkoren.
Nu har man undanröjt lwcnne af hindren: man har gjort
dem lika i rang med de blott radgifwande, till och med pä
sitt sätt böjt dem deröfwer, och man har genom införande
af s. k, ExvedilionsChefer, anwisat dem de ffuldror, pä
hwilka det egentliga arbetet kan lastas. Det äterstär dä
blott all anflä ett högre lönebelopp, för att gifwa platsen
all den comfort och det behag som gör henne lockande för
en man af de högt beflägtade. Det finnes dä ingenting
som bör afhälla en person med mänga anor, gällande re¬
lationer och goda tankar om sig sjelf, alt tillegna sig ett
Departemenls-Chefs-Embete, pZ samma sätt som man sett
dem hittills tillegna sig alla Statens Embeten, och förwal»
ta deni pä det sätt, hwartill wi alla i 30 är warit witt-
nen. Departemcnts-Chcfen försummar icke qwartalernaS
ordentliga uppbärande, försummar troligen icke heller nä¬
gon hoffesl, nägon bjudning i den kreis han tillhör; un¬
dandrager sig ej heller de lätta föredragnings-ärendcna; men
dä nägot mäl af kinkigare beskaffenhet förekommer, händer
det honom möjligtwis alt bli opasilrg, att fä enfkstdta an¬
gelägenheter, som nödga honom taga permistion m. m. och
det blir dä Expeditions Chefen som får föredraga och bära
answorrt.
264
Den 4 Apris.
Allt bett»/ torde man inwända, bcror pä Embets,
männens individualitet, och om de blifwa personer med fast
carackcr, nit och skicklighet, inträffar ingen af dessa olägen¬
heter, de inä tillhöra hwilken samhällsclass som helst, ben
högwälborne eller den ofrälse. Sädant medgifwer jag helt
och hället; men skulle dä icke alla de olägenheter, hwaröf-
»vcr wi klagat, alla de lyten, hwarmed wär administration
warit behäftad, kunnat undwikas, i fall sä qvalificerade per¬
soner walts till Stats-Secreterare- och Rädgifware-platser-
na? Hafwa Grundlagarne lagt det ringaste hinder i wä-
gen för sädane wal? Halma de icke twertom uttryckligen
anbefallt dem? Om de icke stett, om wal af alldeles mot,
satt art träffats, om de i allmänhet fallit, lindrigast sagdt,
pä medelmättor, utan alla de egenskaper, som naturligen
berättiga dertill och försedda med den endo, som lagligen
berättigar : den utnämnande »vilians ynnest, sä frägar jag:
har denna ensamt afgörande wilia nu, mer än förr, blifwit
underkastad nägra restrictioner? Behöswer hon göra nägon
reda för sina beslut? Ar hon wid dem bunden af nägra
andra consideralioner Ln sitt godtfinnande? Om detta icke
Lr fallet, och om godtfinnandet ej i 30 är räkat fästa sig
wid andra qwalificationer, än dem jag ofwan anfört, dem,
hwilkas följder lätit känna sig i hela samhällsskicket, och
hwilkas caracteristik Constilutions Ulstottct just nu Lr sys¬
selsatt att i sitt Decharge-Betänkande framställa» hwad ga¬
ranti, ia ens hwad skymt af rimlig anledning äga wi wäl
att förmoda, det walen hädanefter stola bli annorlunda?
Om de nyligen skedda fä anses som en mättstock pä de
eftcrföliande, sä inger detta icke nägot serdeles hopp. Man
har i spetsen för Dömarcmakten ställt en man, hwarS Em»
betsutöfning just nu är föremäl för denna Domaremaktö
Den 4 Aprst. 265
handläggning; »nan har till ledare S de owäntade reformer¬
nas bana utnämnt en person, som i den befattning han
lemnar, efter 7 eller 8 3rS innehafwande deraf ej widtagit
nägon enda reform, blott en förändring, hwilken strart der¬
efter mäste, säsom oduglig, upphäswas, Douanier-Corpsen;
en Embetsman, som unvcr den lid af äret, dä ärendena
Lr» som mest maktpäliggande, aldrig befunnits pä sin plats,
utan ständigt pä resor im eller utrikes. Man har genom
ett läns bortgifwande ät en annan person, än den impo¬
puläraste af hela Rädgifware-personalen, ät hwilken det
onsägS bestämdt, röit afsigten att bibehälla denne man inom
conseillen, hwarifrän man ätininstone hoppades st bono»»
skilid. Det finnes för öfrigt bland de nyutnämnde intet
enda popolärt namn, ingen, hwilken gjort sig känd som
Statsman, som Administratör i högre mening, som lemnat
nägon borgen för sina liberala och tidsenliga äsigter, eller
Lr bunden af nägon politisk trosbekännelse. Det Lr i alla
fall »visserligen icke omöiligt, att detze män, eller nägra af
dem, kunna i sin nya befattning ädagalägga flera, till och
med alla de egenskaper, man af dem eger att fordra; men
intilldetz sädant stelt, räder klokheten till warsamhet i sina
förhoppningar, och mcnnistan, som kan känna det förflut¬
na, men ej framtiden, bör och fär ci döma efter annat, Ln
hwad hon känner.
Jag vfwerlemnar ät Ständet att afgöra, om det un,
der sädana förhällanden är rädligt, att genom höga löne,
anslag till dega platser locka den andryga oskickligheten, el¬
ler att genom dylika anslag och sZlcdcs genom fordran pä
ett förfinadt och yppigt lefnadssätt» locka den redbara dug¬
ligheten, den som just här behöfwcs, in i en kretS dit hon
ej hörer, denna fina och förnäma »verldS, hwarö exempel
266
Den 4 April.
är sä smittande och till hivars karakter det just bör, att
anse lcfnadssättet för huswudsak och pligterna för bisak, att
med förakt nedblicka pä alla dem, som ej kunna lefwa pä
samma fot, samt att för bibehällande af besia kara, förslap¬
pande wanor, underhandla med heder, skyldighet och sam-
wete. Det fordras en stark karakter att emotstå denna fre,
stelse. Böra wi blottställa de bliswande Embetsmännen
derföre? Jag tror säledes, att Embctel bör göraS lockande
genom tillfredsställelsen akt kunna fullgöra desi äbgganden,
genom lättheten att emottaga det utan oeconomiska uppoff¬
ringar och genom möjligheten att ater kunna lemna det,
när heder och skyldighet mot det allmänna sä fordrar utan
att äswcntyra uppoffringen af timlig wälfärd, men art man
ej bör göra det lockande genom dryga lönewilkor. Af sä¬
dan anledning mäste jag pä det bestämdaste afstyrka det
lönebelopp Stats-Ulstollet föreslagit, men instämmer der¬
emot i desi äsigt, att de nya SlatsRädcn böra defrjas frän
fullmakts lösen och begrafningshjelps erläggande; att de
böra förses med boställen, hwartill Utskottet torde benäget
föreflä passande localer, hwilka jag ej tror kunna saknas i
Kronans nu egande hus, och hwilka pä Statens bekostnad
böra möbleraö; att de, intilldefl sädane kunna erhällas, böra
undkä 1,000 R:dr i hyresmcdcl, men deras löner bestäm¬
mas till 3,500 R:dr och taffelpcnningarne till 1,500 R:dr,
hwarjemte jag haller före, att de ljenster eller Embeten de
före sin utnämning kunna innehafwa, böra stä dem öppna
och under tiden stötas af en vikarie, sä att de utan swa,
righet kunna dit ätergä, när de lenina StatS-Räds-platsen.
I)e consultativa Stals-Räden, hwilkas befattning jag i
sjesfwa werket anser af föga eller ingen wigt, tror jag gan¬
ska wäl kunna Stnöja sig med 3,500 R:dr i lön och 1,500
Den 4 April.
267
j taffelpenningar. Hwad Uiikottet föreflagit rörande Erpe,
dilions-Eheferne, gillar lag helt och hållet.
Daviel ^nelsrsson frän Halland inlemnade en sä ly,
dande skrift:
"Det Lr med ledsnad jag gär att yrka äterremi? af
StatS-Utstollels nu föredragna Utlätonve. Att wi mätte
i allmänhet fa emottaga alla med Statsreglcringcn gemen¬
skap egande ärenden sä utredde af StaiS-Utstottel, att
Starsbristen snart mä kunna beräknas och Bewillmngen
till bestämdt belopp af Ständerna beslutas, är säkert allas
wär önstan; och dä wi ej halma stal att michro UkstotlctS
nit och oniwärdnad för de staktdragandes mvlligaste lindring
i bördor, svyes det mäbända småaktigt, alt fästa sig witz
sadane, af Uistoltet gjorde mindre tillstyrkanden, »wilken
gcnosti en mera plonmetzig uppställning af utgiftsregieiin,
gen i allmänhet, såsom jag doppas, komma att mSnglal,
digt ersättas. Men dep fräga loui nu Lr föremål för wart
beslut, är of beskaffenhet, alt Rikets Ständer ega en owil-
korlig pligt emot Nationen, att ivid desi behandling gilwa
en bestämd rigtning ät alla de i sammanhang dermed, eller
rättare i följd deraf uppkommande organisationsfrågor. Wi
emotse, eller rättare wi böra förmoda, att nemligen de län¬
ge yrkade, de sä ofta mlofwade och de likwäl icke i del min¬
sta ännu till allmän belåtenhet utförde, eller ens alswarligf
beredde reformer i Stprelse-werken stola följa pä ben för?
ändring i Stats-Rädets organisation, som blifwit af Rikets
Ständer beslutad, och hwilkenS nvtla Konungen erkännt.
Och sältet huru denna, den första och utan twifwcl wigti?
gaste reformen behandlas, blifwer i mer eller mindre «>Z!f
af inflytelse pä de följande..
268 Den 4 April.
Hwad som först synes böra af Rikets Ständer betrak-
tas, är den princip, som Konungen uttryckt i Skrifwelscn
of den 17 Mars, hwari nvdwändigheten att bestämma för,
ändrade lönewilkor ät Stats-Rädcl och de blifwande Erpe-
. ditions-Chefcrne framställcs till Rikets Ständer. Lin det
ej sär pä samma gäng ankagas att denna mäste anses sä-
som det gamla systemets sivanesäng, och att det nya anta¬
ger helt andra grundsatser» synes det wara nödigt, att Ri¬
kets Ständer genast äro betänkte, att heldre stämma i bäcken
än i än. Och dä man finner af hwad redan inträffat, att
föga anledning är lill stora förhoppningar, nödgas jag der¬
före först upptaga den del af frägan, som utgör hufwud-
molivet för de ökade anstagen.
Konungen yttrar: "att den förändrade ställning, hwar»
uti de personer inträda, som komma att bekläda nämnde
Embeten, gör det nödwändigt att sä bestämma deras löne,
wilkor, alt deras rverksamhet och nit ej ma förlamas ge»
nom omsorgen för deras utkomst, i förening med en lefnad
swarande emot hwad wärdighclen af deras Embeten kräf,
wer".
Jag will i anledning häraf erinra om behofwet af att
fästa blicken pä Embetsmännens ställning i allmänhet. Fin¬
ner man dä, att de underordnade Ticnstcmännen äro sä
ringa lönade, att deras "nit och wcrksamhei" snarare kunde
"förlamas" genom "omsorgen kor deras utkomst", inseS ge»
nast, att häri finnes mistförhällanden, som först borde hjel»
pas, innan man börjar att pätänka förhöjningen af de hög¬
sta Embetsmanna-lönerne. Det Lr lönerne pä Z, 4 och
600 R:dr, som tarfwa RegeringS och Ständers uppmärk¬
samhet, säsom rent af otillräckliga för en Embetsmanna-
familjs försörjande: icke de ä 6,000 R-dr B:co. Utan att
Den 4 April. 269
inläta otz i den ringaste granskning af öfrige förhällanden,
bör säledes wär känsla säga ost, att de män, som uti när,
warande stund kunna och förmä uti tckinisterplarserne gagna
sitt fosterland, afhjelpa mihbruken, somt bereda en bättre
framtid, och icke skulle wilja göra del för 6,000 R:dr B.co
ärlig lön, hwilken motswarar räntan af den hos ost pä en
hand sällan förekommande capital-förmögenheten af 100,000
R:dr B:co, och åtminstone göra det, intilldest landet hemtat
sig frän dest förlägenhet och Statsmedlens förwallning ge¬
nom deras omsorg blifwit bättre ordnad, stätterna jemnare
fördelade, och de bördor af indirekta pälagor och onera af,
lyftade, som nu nedtrycka hela den arbetande clatzcn af sol,
kel; sädane män mäste anses ega sä ringa af det ädla fo-
sterlanvsnit, som allena kan lemna Nationen nägon ga¬
rantis i Statens högsta Embeten, att deras "»verksamhet"
säkerligen icke blef »välgörande för samhället. Len blef, jag
befarar det, »nera egnad ät en lefnad, swarande emot hwad (en
im'stförftädd)wLrdighet af Embetena kräfwer", än ät den enkla,
flärdfria och nyttiga lefnad, svin offrad ät det allmännas
wäl, i hwarje steg till Samhällets stora mäl ser sin ära,
och i hwarje underlätande deraf förebrär sig en försummel¬
se. Med en känsla, som säkert delas af en hwar i hjertat
Swensk man, skulle jag wara färdig utropa: den, som ej
will i offentligt Embete gagna sitt fosterland, dä detta er,
bjuder honom 6000 R:dr B;co för sin och sin familjs berg,
ning, den behöfwa icke wi.
Men, vin det ock anlages, att en ökning skulle wara
nödig; vin jag skulle gä sä långt, att jag sjelf skulle till¬
styrka en sadan, sä snart jag wore förwitzad, att den er»
satteS af ett sannt nit och en odelad werksainhet för det
allmänna; om jag ställe medgifwa, att jag heldre will att
270
Den 4 April.
Slaten ätog sig en okad allmän utgift ur Statscassan, än
att de allmanna interesse,,a, skulle sill tillbaka, för de af
presenterna, under flerfaldigt! former, befordrade enskilt»
interesien o. s. w., anser jag mig likwäl böra fräga: är det
Slören, är del fosterlandet, som pä förband bor köpa sig
denna "werksamhcl", detta "nit'» med en ökning till en en¬
da tjensteman »li hivad tjugu familler mäste anse sig lyck¬
liga kunna ega att lefwa ar, eller ställe ej Rikets Ständer
kuni,a fordra, als fa velöna deha egenstaper, dessa uppoff¬
ringar, sedan deras tillivarclse upptäckts, och sedan deras
werkön wisak sig? Jag fragar: har wäl hwad wi i dessa
dagar sett ingftwit nägol hopp för den närmaste framtiden?
Äro 60 ärs niärmen, d> ssa som Stattn mäst älaga sig plig-
ten all eljest pensionera, emedan det dä heter, att den ej
kan fordra widare tjenst wid denna alder — de som stola
reorganisera wärt förswarswäsende, der allt, hwad som i
de sednare tiderna blikwit gjordt, till och med lönereglerin¬
gen och indelningsförändringarne nu mäste omgöraS? Är
det rättwisans (Gud näs! illa slitna) wägskäl, som stall ju¬
steras i likhet med Tullbalanccn? Skall utdelningen al rätt
i landet hemta exemplet fran den kostsamma godtyckligheten
wid fordna undsättnings-administrationer? Eller stola wära
sora swivilogiala ännu ytterligare okas med Kammar-Rätts
rätt och Äanimar-ErpedilionS näd? Är det ur den gansta
Hofstolan, eller ur desamma Hof-adliga kretsar, som hittills
egt ledningen af den förwaltning, emot hwilken Nationens
röst sä högt uttalar sig, som den "werksamhel" och det "nit"
stola sökas, hwilka nu behöfde, med folkets förtroende om¬
gärdade och lifwade af allmänna opinionens kraft, äterför-
wisa de, del allmännas wäl nedtnngande privatsinteressena,
inom d n lagliga jemlikhetenS gränsor och mana besia till
Den 4 April.
271
uppfyllande ak pligter, i stället att endast yrka rättigheter?
Eller är det icke utur kärnan af folket, ibland de i desi lif
och dess anda handlande, med desi förtroende utmärkte män,
som Konungen nu behöfde, för dess eget wäl, att hemta
dyrbara räd, och fordra för Nationens lugn och tillfreds¬
ställande, ocwetydiga och kraftfulla ätgärder? Sä länge wi
ej stada något steg till en fädan Regeringens skyldiga om¬
tanka, atr mälla förwaltningcns wigtigaste organer, sä län¬
ge wi se Konungen omgifwas af Rädgifware, som lära af,
wisa hwarje petition, dä den rörer folkets allmänna in-
terehen, eller alhjelpandet af bristerna i förwaltningen m.
m., och läka förhindra Rikets Ständers Deputationcr att
andraga Ständens allmänna angelägenheter, under del, att
midt under lagstiftande magtens sammanwaro, man ser
alla försök af enskifta intcrctzen, att wid Thronen hemta
stöd emot folkets allmänna fördel och desi Ombuds lagliga
rättigheter, helsås med löften och huldrika förespeglingar,
sä länge mätte wäl icke LonSe-Gtändet ingä pä, att an-
flä ökade löner ät dcha eller lstarkade Stais-Räd.
Jag inser hela wigten af ben ätgärd, hwarom fräga
blifwic wäckt, att Mmistrarne skulle fä passande boningsrum
för sig, i samma local som Stats-Expedilioncrne. Dcn är
ett wilkor för att en mindre bemedlad person skulle kunna
ätaga sig en befattning» hwilken eljest skulle inleda honom i
utgifter, som wid ett plötsligt afskedstagande blefwo rena
förluster. Jag anser det Sfwen såsom ett sätt att befria en
sädan Embetsman frän behoswet att ändra sitt famililif,
om han ej eljest anser sig kunna förena det med Minister-
representationen. Jag tror, alt det till och nud wore wäl,
om Utskottet kunnat fullfölja denna ätgärd, ända derhän»
alt Utskottet föreslagit rn bestämd summa till möblers hy¬
272
Den 4 April.
rande: emedan det säkert i Stockholm alltid lät sig göra,
alt för t. tr. 5 ä 600 R-dr B:co om äret fä entreprenörer,
hwilka uthyrde passande möbler för MmistrarneS egentliga
Statswäning. Men jag anser mig böra bestrida, att hy-
resmedel skulle serskildt utgä, under afwaktan pä husens in,
redning, emedan Lndamälet dä förfelas eller fördröjcs; och
jag tror, att möbel-hpres-anstaget endast bör contant utgä
till Embetsmannen, i de fall, att e> entreprcnade kan ästad,
kominas, men han sjelf will bebo Ministcrhuset.
Hwao äter beträffar de bliswande Expedikions-Lhe,
ferne, förestälde lag mig, att dessa icke behöfde blifwa
andra, 8n de nnwarande Expeditions,Secreterare; och jag
underställer Stats-Urskottet, huruwida det ej är nödigt, att
Rikets Ständer erhälla en bestämd uppgift af Konungen,
angående den nya regleringen med StatS-Expeditonerne,
innan man sanctionerar, genom löneanslag, nya tjenster.
Skulle det wara meningen, att wi endast stola se bestå
tjenster inrättade sälvin nya, under der att de gamla be»
fattningarna qwarstä, och till, såsom ett flagg Under-Mi¬
nistrar» för alt kunna läta Minister-platserna besättaö med
tanke- och arbets-o,rana notabiliteter; skulle det wara blott
ännu ett steg, att fortfara i dyrkan af belåten i stället
för att hylla andan; dä bestrider jag alldeles hela detta
anslag. Det ware dä bättre, att sätta hela Departements,
bestyret pä entreprenad, sä alt de blifwande Ministrarne
kunde fä Staga sig det i ett för allt, och sedan ordna ar¬
betena pä dagspenning, beling eller öfwerbeting efter be¬
hag: en utwäg som, förutsatt, att Notariat-, Registratur- och
Archiv-befattningarne ställdes till allmän och enskild säker,
het, oberoende af Minister-inflytelsen, wid sidan af Erpe,
ditionen,
Den 4 April.
273
ditionen, säkert wore den enklaste och bäst till mälet ledan»
de. Jag befarar att dessa Under-Ministrar snart blifwa
wöldigare män i rangordningen, än i arbetsordningen; att
de i samma män blifwa "lama'', genom omsorgen för de¬
ra- inkomst, i förening med en lefnad, swarande emot
hwad wärdigbeten af (de werkliga cöfwcr,) Minister-Em-
betena kräswer''; och att Rikets Ständer snart äter mötas
med rikare frukter af dessa Herrars "omsorger" för sig, än
för det allmänna. Jag anser mig äfwen böra lägga wigt
derpä, att dega befattningar icke öswerensstämma med prin¬
cipen, att Ministern skulle wara Stats.Expeditionens egent¬
liga Chef, och alt hwarje detalj inom Erpcditionen hade
sin underordnade Chef. Denna princip Lr hyllad af Ri¬
kets Sländers Utskott och de Commiltver som utarbetat
förslag till Styrelsens reglering; men här framstä 6 nya
Stats-Secreterare ät 6 Stals-Räd; sadan kan ej Rikets
Ständers mening wara.
Af alla dessa skäl, och dä jag anser det wara af ytter¬
sta wigt, att en bestämd princip för bil,wande omorgani¬
sationer af Rikets Ständer nu uttalas, förcflär jag word,
samt HSglofl. Stats,Utskottet, att tillstyrka Rikets Stän»
der, i anledning af Konungens Nådiga Skriswelse den 17
Mars, följande sivar:
"Att Rikets Ständer, som ännu ej fält emottaga »lä¬
gst fullständigt förslag till den länge önskade och högst be»
hösliga reglering af Styrclsewcrkcn i allmänhet, hwilkct
för Rikets Ständer kunnat tjena till ledning »vid bedöman,
det af antalet och lönings-förhällandcrne med samtlige Sty-
relsewerkenö Embets- och Tjenstemän; och som anse, akt
det egentligen är för de underordnade tjenstebefattning»^
Fjerde Landet. 18
274 Den 4 April.
som lönebeloppen Sro af den ännu ringa beskaffenhet, ali'
bekymren för en tarflig utkomst skäligen kunna ifrågasätta^,
finna sig för det närwarande, och innan Nationen fäll till,
salle att erfara i hwilka händer Hanö Moj:l ämnar anför-
tro de under närwarande förhällandcn för Konung och
Folk lika wigtiga Minisier-befattnmgarne, icke böra bewilja
någon direct förhöjning i Slars-RädetS löner, utöfwer
hwad nu finnes stadgadt; men att Rikets Ständer, för de
ScatS-Roder, som komma att tillika förestå Slats-Expe,
Litionerne, ansett sig böra bereda en, i flera afjccnden, äf»
iven för lleustcns utöfning Nyttig, tillgäng pä rymlig och
postande local, till boning i sadane större härwarandc Kro¬
nans hus, hwarest tillstå Slals-Expeditioner kunna inrym,
mas; hwarföre Rikets Ständer anställa, alt Hans Maj-.t
rnälle läka anbefalla en lemplig fördelning af sadane localer,
inom de Kronans hus som äro belägne pä Riddarholmen,
Norrmalm, Blasieholmen och Skeppsholmen, hwartill Ri¬
kets Ständer anse tillräckligt tillfällen finnas. Rikets Stän¬
der hemilia Sfwen ett ärligt anslag af 666 R:dr 32 st.
V:co till hyra af möbler för hwardera af nämnde Mini»
strarS enffildta boningsrum, om, pä sätt Rikets Ständer
förmoda, möblernas anskaffande och underhäll genom en¬
treprenad, dermed kunde ästadkommas; och i händelse detta
ej kunde före nästa Riksdag ske, ege detze Embetsman, dä
de bebo de dem anflagne localer, att sielfwe disponera an¬
slaget, säsom en ersättning för bruket af egna möbler.
Hwad äter angär lönen till en Ledamot i Högsta
Domstolen efter Justitia Stats-Ministern, stola Rikets
Ständer ä Stat uppköra lön ät densamma; men dä Ri»
kels Ständer icke sätt af Eders Majk emottaga nägon
anledning alt bedöma, huru de egentliga Embetsbcstyren
Den 4 April.
275
skulle blifwa för de sä kallade Expeditions-Ebeferne, eller
huruwida de nuwarande ErpeditionS-Secretcrare icke dertill
kunde utses; och dä Rikets Ständer trott sig finna af de
förstag, fom Utstött och Committerade asgilwit, under be¬
handlingen af frägorna om StyrclsewerkenS reglering wid
föregäende Riksdagar, alt Deparmenterna eller Stals-Ex-
xeditionerna i allmänhet synes tarfwa flera underordnade
Exveditions.Ehcker för de olika detaljer inom hwardera
Eredilionen, hwitkenS egentliga Chef Rikets Ständer för¬
moda, att den allena answarige Ministern bäde för egen
och allmän säkerhet, kan och bör blifwa; anse Rikets Stän¬
der sig icke nu kunna bcwilja nägot scrstidt anslag ,ör
desamme; utan anbälla, i händelse Sländerne icke innan
Riksdagens flut, skulle fä emottaga ett fullständigt förslag
till Minister-Departemenlernes organisation, alt Eders
Majit mätte tilläta de blifwande Ministrar, att intill Ni,
kels Ständers nästa sammanträde, af Titelns besparingar
söka tillwägabringa hwad som erfordras, för att till etc
lönebelopp af 2,500 R:dr B:co förböja löneinkomsterna ät
de deni underordnade Expeditions-Ehefer, hwilka Embcls-
män Rikets Ständer anhälla icke mätte till annan rang
upphöjas, än ben nuwarande Expedilions-Secretcrare är-
njuta, pä det att sadant icke mä föranleda till framlida
anspräk ä högre löner.
Jag anhäller vin äterremifl af Utskottets Utlätande."
koler Eiaesson frän Elfsborgs Län yttrade: Del är
ej förhöjd lön, son, gör Embetsmannen mera gagnelig. O''-
ta händer det, att ju större lön han ätnjutcr, desto mmdre
har han öfwer, ty fäfängan skapar alltid nya behof. Ka¬
sten Lr alt rätt hushalla; dä blir man ofta beläte» m.d
litet nog; och denna konst, utvfwad af Statens Embets,
276
Den 4 April.
män, stall pä administrationen hafina ett wälsignelserikt
inflytande.
Luckors stonssvu l Okna, Östergöthlands Län, Lxliraim
Ifarsson, Henria Hansson och stoliannos kolersson frän
Elsborgs Län, Lven Isacsson frän Oland, Kils Nagnnsson
fran Calmar Län, lblrio Navmen frän Upsala Län och
Olok Hansson frän Westeräs Län begärde fä serskildt an,
tecknade, att de förenade sig med Hans stansson.
Gullers /kastersson frän Skaraborgs Län: Om Stän¬
der ämnar återremittera betänkandet i allt öfrigt, sä ställe
jag dock wilja tillstyrka bifall till den föreslagna lönen för
det nya Justitiw-Rädet. Att bestämma denna lön lägre,
lin hwad Utskottet proponerat, skulle wara inindre »värdigt,
alldenstund underordnade Tjenstemän i Expeditionerna fin¬
nas, hwilkas lön uppgär lill 4 -» 5,000 R.dr. De bestäm¬
de taffelpcnningarne äro wifierligcn högt tilltagna, men
Wonde-Ständets Ledamöter i Utskottet hafwa fåfängt käm¬
pat för att fä dem lägre. Jag will wisterligen icke sätta
mig emot en äterrcmitz. Jag har tyckt mig finna Hans
stansson hakwa uti sitt skriftliga anförande yttrat, det Ut¬
skottet föreslagit möbler ät de blifwande Dcpartemenls-Che-
ferne. Sädant är likwäl icke fallet. Jag hänwisar i öfrigt
till den wid Betänkandet fogade reservation, hwilken jag
biträdt.
lunberg: Om man skulle tillägga de nya Departe¬
ments, Cheferna möblerade hotellcr, sä skulle sädant endast
medföra en ökad utgift för Staten, särdeles wid flera om¬
byten, dä en efterträdare mähända funne sig mindre bclätcn
med huset och möblerna. Ändamälsenligast är, att ät hwar
och en af dem anflä en »vist summa sässm hyreSmedel.
Den 4 April.
277
/Lustors Ifarsson frän Westeräs Län instämde med
Uuthcrg ost) Korberg.
Vice Talmannen kor Ericsson instämde jemwäl med
Korberg.
Ltrinstlunst: Jag är längt »frän att kunna bedöma in,
nehället af alla de granna ffrifter och meritlistor som blif-
wit inom wärk Ständ framlemnade under denna öswerlägg-
ning. Jag torde fä erinra, att Rikets Ständer sjclfwe haf¬
wa beslutat den nya organisationen af Stats-Rädct; men
olli nu förewarande betänkande afflaS, sä blir följden den,
att de nya Stats-Räden warda alldeles lönlöse, och ingen
lärer wara lill den grad nitisk, att han sörwaltar ett sä
magtpäliggande och träget Embete utan nägon »vedergäll¬
ning. Hwad anskaffande af möblerade hotellet angär, sä
torde man besinna, att »vid alla begärda anslag, första frä-
gan bör blifwa huru mpcket man astar. Möbler staffas
mähända ej för 10 eller 20,000 R:dr. Betänker man wi¬
dare, att de blifwande Ministrarne kunna komma akt om¬
bytas, den ene ester en, den andre efter nägra wcckors för¬
lopp, samt att, »vid ett sädant förhållande, efterträdaren
möjligen icke blir nöjd med de ät företrädaren bcftädda
möbler, sä kunde detta leda till mänga obehagligheter och
kostnader, öfwer hwilka en noggrann controli knappt lätte
länka sig. Jag afstyrker säledcs anstaffandet af möblerade
hoteller, emedan denna utgift icke kan beräknas. — Huru-
wida 3,500 R.Lr äro en tillräcklig lön för ett Consultativt
SlatS-Räd, tror jag mig ej kunna nog säkert bedöma. Jag
anser dock de nya Stats-Räden böra hafwa ätminsione lika
sä mycket sou, de nuwarande. B»träffande taffelpcnningar-
ncs storlek, har Utskottet utgätt frän den synpunkt, att,
emedan en blifwande pension bestämmes efter lönen, taffel-
278 Den 4 April.
pmningarne oberäknade, sä förekommer genom nysinämnha
arrangement, alt ej Slaten betungaS med alltför stora pen¬
sioner. Just derigenom, att pensionerna bli iwa lika sto¬
ra minnes den fördel, att en Dcpartemenls-Ehef, svin Sr
trött wid sin befattning» kunde ötiverlaga eli consultatwt
Stats-Rads-Embcte, lill stor fördel för ärendernas gäng,
alldenstund han förut är bekant med alla Styrelsens grc«
n >r. Jag yrkar äterremist, pä del Stats-Utstottet mä blik-
ma i tillfälle alt taga kännedom om hivad som nu blifwit
mot Betänkandet anmärkt; nien akflag till samma Bctän-
k.,nde akstyrker jag pZ det högsta.
lallis darsson frän Lrebro Län: Säsom Ledamot i
StatS Uiskottet tillhörde lag majoriteten i afseende pä stor»
lrken af sjetfiva lönerna, hwarwid dek minsta förflaget
gjorde sig gällande, men ifradc emot frägan om möblerade
hoteller, och ansäg det wara mindre rädligk, samt stolg
bifwa alltför kostsamt att anskaffa och iordningställa sä-
kana. Jag bär dock ingenting emot en äterremifl af Be¬
länkandet.
Henric r?rllstersi»on frän Lrebro Län förenade sig med
borberg; men om äterreinitz komme att ste, äberopade han
si:t olman intagna skriftliga anförande och hoppades att
Ur stöttet mätte erinra sig, att ifall lönerna nu tilltagas
lägt, kunna de, om sä skulle anses behöflig! och nyttigt,
böjas mid ett kommande Riksmöte, men motsatsen Härah
biefwe deremot swärare.
ketcr kcrsson i Ädelfors talade i öfivcrensstSmmelse
med Hans stansson.
^p>lool^vist: Säsom Ledamot i StatS-Utstottet, kan
jag upplysa, att all möjlig sparsamhet der blir päyrkad.
Orsakerna till de höga taffclpenningarne är den af Ltrinst-
Den 4 April
279
junst anförda, nemligen alt pensionerna icke mätte blilwa
allt för stora. I öfrigt hänwisade 4ppcl^visl till Betän¬
kandets detaljerade innehall, somt anmärkte, att mycket prut
behöfdcs för att fä hyrescrsättningen nedsatt till 1000 R:dr,
och Exprditions-Chefernes löner till 3,000 R:dr. Äterremitz
wille 4^pci^visl ej bestrida.
I öfwerenSsiämmelse härmed yttrade sig Lone kcrsson
frän Skäne.
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Jag har blott
begärt ordet för att upplysa, det Mosters 4.nstcrssons
förmodan, att jag i mitt skriftliga anförande uppgifwit,
det Stats-Ulflotlet tillstyrkt anskaffande af möbler, är ett
misstag. Jag blott förklarade mig sjelf fären flik mening,
och anser ett sädant arrengemenl stola hafwa nytta med
sig. Hwad Korbergs anförande widkommer, sä tror jag
detsamma icke äsyfta att afflä Betänkandet i sin helhet,
utan endast en del, af de nya lönerna.
Hans karsson frän Gefleborgs Län ansäg det wädligt
att anstasia Minister-hotel, aldraminst dä intet kostnadsför¬
slag wore uppgiordt, beträffande dplike boställen, dem han
förmenade stola i tidens längd kunna blilwa lika bottenlösa
svin Höganäs grufwa: I öfrigt talade han i öfrverens-
siämmelse med Hans stansson? skriftliga anförande.
Kils kelsson frän Södermanland: Wid frägan om
möblers anskaffande för Statens räkning lill Mimstrarnes
boställen, torde man ej lemna ur sigle oir, derest sädana icke
wore pä förhand anskaffade ach disponibla för en blilwan-
de Dcpartements-Chef, skulle Staten mähända gä miste
om, att i Rädkammarcn se wängen skicklig, men mindre
bemedlad man, hwilken af fruktan för de dryga omkostna¬
derna för en erablering i Slockholm, ifall han till crempef
280
Den 4 April.
ar bosatt pä landet, ffulle afffräckas frän att antaga ett
anbud till något af ifrägawarande Embeten. Jag förenar
mig för öfrigt med Hans dansson.
Guffars ^.»(larsson frän Skaraborgs och ^ppol^vis!
frän Blekinge Län fruktade, det möblerna ffulle blifwit alltför
kostsamma, helst om Staten ffulle löna en färstildt Hof¬
mästare eller annan Tjensteman, för att taga wara pä dem;
hwarjcinte de fästade uppmärksamheten derpä, att det i
HufwuLstadcn är god tillgäng för den enffikdtc att fä hpra
möbler, med hwilkas anffaffande Staten icke borde befatta sig.
Llrinfflunff: Frägan, hwarom wi nu öfwerlägga, är
af en icke ringa wigt. Dä wi erhälla en förändrad Sty¬
relse, hwars medlemmar Sro answarige och swärligen hädan¬
efter kunna draga sig bakom Majestätet, säsom ett förkläde,
mäste wi Lfwcn besinna, att ingen lärer emottaga en dylik
tjenst, utan att wara försäkrad om en sorgfri och hederlig
bergning. Af erfarenhet weta wi, huru dyrt det Sr att
lefwa i hufwudstaden, och finna utan twifwel lätteligen,
att icke ett Stats Räd kan wara beläte» med 3,500 R:dr.
Med en kä ringa inkomst ffulle ingen annan, lin nägre
inom Stockholm boende, hwilka mähända jcke wörö i till¬
fälle att fä nägon annan tjenst, och derföre tänkte: "Bättre
nägot än intet", kunna emottaga dylika wigtiga Embeten.
Nationen skulle icke winna derpä. En illa lent Deparle-
ments,Chef ffulle hafwa en stor frestelse akt blifwa fal,
t. ex. wid Embetens och ljensters bortgifwande, och detta
wore att alltför mycket sälta Statens och enffiitas wälfärd
pä spel. Jag wägar hcinställa, om wi Bönder, och wära
wedc-rlckar, wörö i tillfälle att prestera dylika presenter till
Statens Embetsman, dä wär rätt komine i fräga.
Den 4 April.
281
lonas lohansson frän Jönköpings Län förenade sig
»ned Ilutlwrg.
Betänkandet äterrcmitlerades.
§. 13.
Bewillnings-Utffottets memorial N:o 6, angäende äter»
lemnande af Riksdags-Fullmägtigen Olaus Lriossons frän
Götheborgs och Bohus Län motion, om indragning af wika
Tull-Tjenstemän, anställde till bewakning wid Norrsta grän¬
sen, blef wid förnyad föredragning lagdt till handlingarne.
§. 19.
Da derefter ånyo föredrogs Bewillnings-Utffottets me¬
morial N:o 7, angående aterlemnandct af Herr Uosenlffasts,
Loi llhavcl, hos Höglofl. Riddcrffapck och Adeln wäckte »no¬
tion om anslag till ersättning för Fabriksanläggningar, som
genom upphörande af införsel kunna blifwa lidande, förkla¬
rade Ständer, det samma motion tillhörde Banco-Utffottets
handläggning.
§. 26.
Wid förnyad föredragning, ladcs till handlingarne Be,
willnings-Ukffottets memorial N:o 8, angäcnde äterlemnan-
de af Niksdags-Fullmägtigen Llepst-m ^ntlorssons frän
Stockholms Län motion om en bryggas anläggande wid
Blockhusudden, pä bekostnad af Tullwcrket och Stockholms
Stads Drätsclconimitzion.
§. 2».
Sedan Ständet genom Protoeolls-Utdrag blifwit un-
derrättadt om Högwördige Prcste-StändetS besiut beträffa»»,
de I5;de punkten Litt. och i6:de punkten, sariit WSllofl.
282
Den 4 April.
Borgare-Ständets beslut, beträffande 15:de punkten Litt, K
och 17:de punkten af Constikutions-Utskottets memomorial
N:o 5, ined uppgift ä de frän sistlidne till innewarande
Riksdag hitnskjutne och hwilande Grundlagsändrings-förslag,
blefwo olwannämnde punkter, hwilkas siulliga handläggning
hittills warit uppskjuten, föredragne i följande ordning:
I5:de punkten, Litt. med förslag till ändring uti 2:dra
mom. 1Z:de §., sista perioden 19:de tz., samt sednare perioden
22:dra §. Rjksdags-Ordningen, angäcnde representations-rätt
för Elementar-lärowerken.
Bifölls.
15:de punkten Litt. L, med forflag till nytt moment uti
14:de Z. Riksdags-Ordningen, angäcnde reprekentalionsräll
för Manufacturister och Fabriksidkare pä landet.
Bifölls.
16:de punkten, med förslag till ändring uti l-.sta perioden
2:dra mom. 13-de tz., samt tillägg wid slutet af Adra inom.
17-de §, Riksdags,Ordningen, angäcnde Universitetens re»
presentation.
Bifölls.
l7-de punkten, med förslag till ändring uti 6:te momentet
14:de §. Riksdags,Ordningen, rörande Bergsbrukens repre¬
sentation.
Blef jemwäl af StänLet bifallet.
§. 22.
Föredrogs och lades pä bordet följande frän Lag Ut,
Kottet ankomne Betänkande», nemligen:
N:o Z i anledning af wäckt fräga om ändring i sättet för
Aämndemäns wäljande.
N.o 6, angående Charteringar af handlingar i Concurscr.
Den 4 April.
283
Iko 7, om ändring i Kongl. Förordningen cheri 20
December 1825, angäende bestginingar a waror, som lef»
wereras för Landt, eller Sjösorswarels beho^.
N:o 8, angäcnde föra,'dr.de föreffrikter i afseende pä
Cyartss Sigillat«-asgiftens beräknande.
N:o 9, angäende förändrade grunder för Tulls erläg¬
gande wis ckattlagde Tull-miölgwarnar.
tO, om behoflvct af föressristcr, angäende recrp-
kers antagailde.
N:o 11, om ändring i Försattningarne, angäende hem-
tnanssör>nedling.
N:o 12, oui rättighet för Brandstods-Eommittoen
inom Luggude Härad, alt uimätningswis uttaga Brand,
stods-afgiitcn.
N:o 13, om inskränkning a Gärdfarihandlandes rät¬
tighet att utbekomma fordringar för uiborgade waror.
N,o 14, angäende Herr k,, 1. lkjertas motion, oin
rättighet för parter, att deras till Domstolen ingifne hand,
lingar återbekomma.
N:o 15, om föreskrifter i afseende pä län ur RikctS
Ständers Bank och andra allmänna Ca8or.
N:o 16, om upphäfwande af Lagens stadganden, an,
gäcnde qvalificerade dödsstraff; samt
N-o 17, angäcnde ändring i 2 Cap. 13 tz. Kyrko,
Lagcn.
§. 23.
Genim ankomne Prolocolls.-Utdrag undcrrättahcA
StänLet '
Att Höglosl. Ridderskap!! och Ade'^
Den 26 Mars, e. M',
284 Dcn 4 April.
Remittera!:
Till C onst i tut i onS. Utsk o t tel:
Stats-Utstotkets memorial N:o 30, gjord anmälan,
om anledning till anmärkning emot Stats-Rädet och Fö-
redraganderne för Kammar- samt Handels- och Finance-
Lrendcr.
Till Lag. llt sk o t tet:
Herr llibbiugs, Arvill, anförande, i anledning as
Herr Uggelckjclkes förut till Utskottet remitterade motion,
om böters förwandling efter 5 Cap. Straff-Backen.
Till Allmänna Vcswärs- och Oeconomie-
ll t s k o t t e t:
Herr lliddiugs, Arviel, afgifna utwcckling af betz,
förut till Utskottet remitterade, motion, o>» PrestrSllighe-
ternaS utgående i Contant, i stället för iu natura.
Till Ve will» ingö-Utskottet:
Herr Älunclc ak llosenscliulels, Kils Ilustolt, afgifne
pttrande, innehällande utweckling af betz förut till Utskottet
remitterade motion, angäendc förändrade grunder för all¬
männa Vewillningcn.
Till St a ts - Utsk o t t c t:
följande yttranden, nemligen:
iro Herr sl 6rul>Iiens's, Kils ^Vilhelm, innehällande
ytterligare upplpsningar i afseende pä srägan om inköp
för Statens räkning af Gottska Sandön.
2:o Herr Lanstollijelms, kaul, om förflag till sättet, att
för m nsta kostnad ffyndsamr kunna tillwägabringa ett Sn-
dailiälöcnligt Länshäkte i Elfsborgs Län.
Den 4 April.
285
Z:o Densammes, angående medel till uppförande af nä,
gra till Rcsidencc-hufet i Wennersborg hörande erforderliga
byggnader.
4.0 Herr Uilckiugs, Krvicl, innehällande utweckling af
förslaget om en Landtbruksskola för de 3:ne Smäländffa
Länen.
5:o Herr Ueuwrsvärsts, kon östanå, i frägan om Mötes-
patzcvolancc-afgiftcn.
Den 28 Mars,
Äterremitterat: Erpeditions.-Utskottcts memorial N:o Z,
med anmälan om de wid söregäende Riksdagar widtagne
ätgärder i och för prenumerations öppnande ä Bihanget till
Riks-Scändens Protocollcr, jemte hemställan i sammanhang
dermed.
Wid förnyad föredragning af Stats.-Utskottets den 15
sistlidne Februari pä bordet lagde memorial N:o 3, med äterlem,
nande af kater kerssons frän Jönköpings Län motion, rörande
upphörande af Kongl. Mai:tS Befallningshafwandes och
Kongl. Kammar-Rättens rätt att pröfwa Berednings-Com-
mittsers bestut, funnit för godt, att med gillande af ofwan-
nämnde memorial, förklara, det Ständer anser motionen
höra till behandling af Bcmillmngs-Utjkottet.
Den 27 ock 28 Mars.
Wid statlig föredragning af de sedan sista Riksdag
hwilande, och af Constitutions-Utffottct, jemte dest memorial
N:o 5, uppgifna försteg till ändringar i Rikets Grundla¬
gar, äfwensom af Constitutions-Utffoktcts memorial af den
26 denneS, angäende en rättelse i uppgiften om det hanlan¬
de förslaget lill ändring i första perioden af 60 §. Rege
rings-formen, slädnät i nedannämnde delen uti följande be¬
slut: i:o De npa förslagen rörande 29 §. Regcringö-formcn»
286
Den 4 Apris.
56 och 8l tztz. Regeringskormen samt 29 §- Niksdags-Ord,
mngen, 60 §. Regerings-sormen, 61 §. Regerings-sormen,
72 tz. Regerings-sormen, det nya momentet i 14 §. Riks-
dags-Ordningeu, svin ongär representationsrätt för Manu-
faclurister och Fabriksidkare pä landet, 15 §. sanik förra
perioden af 22 §. Riksdags-Ordningen, 16 §. Riködags-
Ordningcn, 18 §. Riksdaqs-Ordningcn. 43 §. R-ksdags-
Ordningen» 46 K. Riksdans-Ordningen, 49 §. 3 niomentet
RikSdags-Ordningen, tillägget eller bkfwande 1 moni. i 59°
§. Riksdags.Ordningen, 73 §. RiksdagS-Ordningen, 38 tz.
Niködags-Ordningen, 1 H. 6 nroni. Trycksrihcts-körordnin-
zen, 1 tz. 9 mom. Tryckfriheis-körordningen, 1 tz. 12 moni.
samt 4 H. 4 inom. Tryckkrihets-sörordningen, 2 §. 4 inom.
7 undantagspnnklen Trpckfrihets-förordningen, Z tz. 12
mom. Tryckfrihrts-förordningen, 4 §. 3 mom. Trvcksrihets-
förordningen, sanit borttagande ur 5 tz. Tryckfrihets-förord-
ningen af föreskrifterna om insändande till Hof-Rätten af
handlingarne i Tryckfrihetsinäl, biföllos.
2:o De nya förslagen rörande 22 Z. Regerings-formen,
49 §. Regerings-forincn och 2 H. Riksdags-ordningen, 50
§. Regerings-formen och 3 §. Riksdags,ordningen, 75 Z.
Regerings-forincn, 109 Z. Regerings-formen och 80 §.
Riksdags-ordningen; det moment i 14 §. Riksdags-ordnin,
gen som angär bergsbrukens representation, 109 Z. Rege¬
rings-formen samt 27 och 80 tztz. Riksdags-ordningen, Zg
och 72 §§. Riksdags-ordningen, 49 §. 1 moni. Riksdags¬
ordningen, 51 §. Riksdags-ordningen, tillägget i de 2:ne
sista periodernc af 59 Z. Riksdags-ordningen, 1 Z. 4 mom.
Trycklrihets.förordningen, 1 §. 10 nioni. TryckfrihetS-för-
ordningcn, 2 Z- 4 mom. sirsta undanragspunkten Tryckfri-
Den 4 April.
287
Kets-förordningen, 3 tz. 8 mom. Tryckfrihets-sirordningen
sanit 5 Z. 11 moni. Tryckfrihets-sirordningen, afflc>gos-
3:o De nya förslagen rörande 13, 19 och sednare perioden
af 22 Riksdags-ordningen saint 13 och 17 §Zi. Riks-
hagö-ordningen, ansägos böra hwila, tills underrättelse er-
bällilS om Preste-Standets beslut i dctza ämnen.
Den 28 Nars, e. m.
Da det förslag till ändringar i 49 §. Regering S-formen
sann 2 H. Riksdags-ordningen, afseende Lagtima -MsdagS
äterkoinst pä bestämd lid, hwilken finnes upptagit ii 5 punk¬
ten af den uppgift ä sedan sista Riksdag hwilande Grund-
lagsändrings-förslag, som Lr bifogad Constitutions-U.tffottets
memorial N:o 5, blifwit af Ridderflapet och Adeln akflagct,
funnit, till följe af 82 §. 6 mom. i 1835 ärs Riksdags-
beflut, att de uti samma moment, Lfwensom uti 6 punkten
af ofwannämnde uppgift ä hwilande Grundlagsändrings-
sörslag, omförmäldte förflag till ändrade Grundlagtibestäm-
melser angäende urtima Riksdagar och deras föremäl, icke
numera kunde lill nägon pröfning företagas, utan komme
att förfalla.
Bifallit:
Stats-Utffoltcts följande Utlatanden:
N:v 20 angäende Kallands härads innewänares r ättighet
att erdälla utsyning pä Kronoparken Rädaäs.
N.o 23 angäende wäckt fräga, antingen om de till bo¬
ställen ät Cheferne för Blekinge och Södra Möro Båts¬
mans-Compagnier fordom upplätne Krono-hemmanO försäl¬
jande till skatte, eller ock vm förändring i tillsynen ä samme
hemman.
258
Den 4 April.
N:o 24, i anledning af sökt eftergift af det Staden
öregrund bewilfade länc-undcrstöd eller förlängning af de
derföre stadgade betalningsterminer.
N:o .25, angäende wäckt förslag att till minne af (larl
von lunna, i hans födelseort anlägga en inrättning för
Trädgårdsodlingens befrämjande.
Nio 26, angående ett föreslaget läne-understod af allmän»
na medel för anläggningen af den nya wägen emellan Borås
Stad och Flässjnmö gästgifwaregård.
Lagt till handlmgarne:
Stats-Utstottets Mätande N:o 19, i anledning af er¬
hållen äterrcniitz af Utskottets Betänkande N:o 10.
Äterremitterat:
Stats-Utstotttts Utlåtande N:o 22, angäende yrkad
rättighet för ätstillige härader inom Skaraborgs Län till
utsyning pä Kronoparkernc Halle- och Hunneberg»
Wid förnyad föredragning af Bewillnings-UtstottetS
memorial N:o 2, om äterlemnande af lollan karLsons frän
Upsala Län inom Bonde-Ständet wäckta motion, angäende
beswär öfwer markegängstaxorne funnit för godt, alt, med
bifall till Utskottets memorial, förklara motionen tillhöra
Stats-Utstslkets behandling.
Remitterat:
Till Lag-Utskottet:
Friherre Leclerslröms, kristers, den 15 ststl. Februari
e. m. pä bordel lagde motion om förändringar i 1833 ärs
Lego-Stadga för husbönder och tjenstehjon, tillika med de i
anledning deraf den 19 Februari f. m. och denna dag af,
gifne yttranden.
Till
Den 4 April.
28g
Till Expeditions-Utskottet:
Herr von stroils» limil, Motion vin bestämmande «f
dagen för nästa Lagtima Riksdags början.
Bifallit t
Allmänna Beswärs, och Oeconoiltie-Utskottcls mems»
dial N:o 10, öm beräkning af Nolarie-arfwode för de sä«
som Notarier hos Ulffolttl anställde Cancellister.
Högwördiga Preste-^tandet:
Den 18 Mars,
Wid föredragning af Wällofl. Borzäre-Standets genom
Deputation meddelade enstan, att för dest del fattade be¬
slut, att Lördagen den 21 dennes walja Ledamöter Uti ben
Nämnd, svin enligt Regerings-Formens 103 §, eger att
döma, huruwida Högsta Domstolens samtlige Ledamöter
gjort sig förljeMe all i veras wigtiga kall bibedällas, eller
om wista af dem mä anses böra frän Ulöfningen af Ko¬
nungens Domsrätt skiljas, med inbjudning till Med-Stän-
den att sig förena, Lswcnsom Hederwärda Bonde-TtändetS
pä enahanda sätt fattade beslut, med inbjudning till Hög,
löst. Rioderstapet och Adeln och Högw. Preste-Ständet akt
i detta beslut instämma, funnit för godt, att de nu nämn¬
de Bestulen, angäende liden för OpinionS-Nämndens wäl.
jandr biträda, och resp. Med-Ständen, genom utdrag cf
Protokollet, derom underrätta.
Den 26 MarS, f. m.
Wid föredragning af ConstitutionS-Utstottels Memorial
Nw 5, med uppgift pä de frän 1834 och 1835 ärens till
nu innewarande Riksdag hänskjutne och hanlande förstag
till Grundlagsändringar, medelst tillägg, upphäfwande. rät,
öjcrde Zander. 19
290 Den 4 April.
telse eller förklaring, upptagne under de N:r, sanima för¬
slag ega uti 82 §. af 1835 ärs Riksdags-Bcflut, fattat
följande Beflut:
1:0 och 2:o Förflag till en ändoniälsenligare organisation
af Stats-Rädet» samt de Grundlags-förändringar, som för¬
anleddes af Hof-Cancellers-bcfaktningenS förcflagna upphö¬
rande, upptagne i Memorialet N:o 1, och af Ständer Bi¬
fallna den 22 sistl. Februari.
3:o Förslag, angående antal,af Högsta Domstolens Leda¬
möter, som böra wid måls handläggning tillstädeswara.
Regerings-Formen §. 22. Atflogs.
4:o Förflag till Sndrad redaktion» rörande Erke-BifkopS-
och Biskopswak. Regerings-Formcn tz. 29. Afslogs.
Sto Förslag till stadgande om Lagtima Riksdags ätcr-
komst pä bestämd lid. Regerings-Formcn H. 49. Riks-
dags-Ordningen tz. 2. Afslogs.
7:o Förslag till Redactionsändring ongäende stället för
Riksdags hällande. Regcrings-Formen §. so. Riksdags-
Ordningen §. 3. Afslogs.
8:0 Förslag rörande sättet för behandlingen af Grund-
lagsändrings-förflag. RegeringS-Formcns tz. 56 2 inom.
omflyttadt till §. 81. Riködags-Ordningen Z. 29 1 mom.
Bifölls.
9 och 10 Förflag till ändrad Redaktion, i fräga om ät-
flilliga Vewillnings-afgisters benämning.
H.) Regerings-Formens tz. 60 Ira och 2;a perioderna. L)
RegeringS-Forincn §. 60 1:a perioden; t sammanhang hwar-
med föredrogs ett af Utskottet ingifwet memorial af denne
dag, med tillkännagifrvandc att ordet "postineblen" blifwit
wid redactionen af sistnämnde §> och period uteglömdt,
Den 4 April.
291
hwilken rättelse nu anmärkts och pä sitt ställe iakttogs.
Förslagen biföllos.
11:o Förflag, med afseende pä tiden för np BcwillningS
widtagande.
Regcrings-Formen. §. 61. Bifölls.
I2:o Förflag, angäende wilkor för Bankens sedlars er¬
kännande säsom mynt. Regerings-Formcn §. 72. Bifölls.
Den 28 Marö f. m.
13:o Förflag, med afseende pä Markegängs-taxorNas til¬
lämpning. Regerings-Formcn §. 75. Bifölls.
I4:o Förflag till stadgande, i afseende pä tiden för Riks¬
dags fortfarande. Regerings-Formen §. 109. Riksdags-
Ordningen §. 80. Bifölls.
15:o Förflag, angående National-representationen. RikS^
dags-Ordningen. .4.) §. 13 2 mom., §. 19 sista perioden,
H. 22 sednare perioden. Afslogs. L) tz. 14 nptt moment.
Asflogs. tl) §. 15 1 inom., §. 22 förra perioden. Bi¬
fölls.
I6.0 Förflag, angäende Universitetens representation.
Riksdags.Ordningen §. 13 2 mom. 1 perioden, tz. 17. 2
mom. (tillägg wid flutet;) hwilka begg< §§. gemensamt
förcdrogos. BiföllS.
Den 28 Marö e. m.
I7:o Förflag till föreskrifter, rörande Bergs Brukens re¬
presentation. Riksdags-Ordningen §. 14 6 mom.UAlflogs.
18:o Föreslaget tillägg, i fräga om Rikdags-fullmäktigS
uteblifwande. Riksdags.Ordningen, H. 16. Bifölls.
19:o Förflag till Redactions-Lndring, med afseende ä
Cetzionants obehörighet till Riksdagsmannakallet. Riks¬
dags-Ordningen, §. 18 1 perioden. Bifölls.
2Y2
Den 4 April.
20:o Förslag till Grundlagsändringar, äsyftande RikS-
dagsförhandlingarnes ordentligare och ffyndsamware gäng.
Regerings-Formen, §. 109 1 period, Riksdags-Ord-
ningen §. 27 1 inoin. 2 period» §. 80 1 period. Bifölls.
L) Riksd.-Ordn., §. 36» 1 moni. §.721 perioden. Bifölls.
C) Riksdags-Ordningett, §. 46. Bifölls. L) RikSdagS-
Ordningen §. 49 1 moni. 1 perioden. Bifölls, l?) Riks-
dagS-Ordningen §. 49 3 nioui. ö) RiksdogS-Ordningen
§. 51, Bifölls. 41) Riksdags-OrgUingen §. 59, (tillägg
eller blifwande 1 mom. af denna §.) Bifölls. I) Riks»
dags-Ordningen §. 59, (tillägg i de 2:ne sista perioderna
förwandlade till ett 2:dra moni.) Bifölls, Riksdags,
Ordningen §. 73 i period. Bifölls.
21:o Föreflaget tillägg, rörande minimi-antalet af när-
rvarande Ledamöter i ConsiitutionS-Utskottet, när det med
Riksens Ständers rätt beslutar. RiksdagS-Ordningen §.
38 sista period. Afflogs.
Försiag till ändringar i Tryckfrihets-fö»0rdningen.
22:o angäende Tillständsbewiscn kör utgifwandet af pe,
riodiffa skrifter, tz. 1, 4 mom. Bifölls.
23:o angäende Boktryckares och Namnsedels-attestanters
answar i wista fall. tz. 1, 6 mom. Bifölls.
24:o angäende eganderälten till tryckt skrift. §. i, 9
mom. 1 punkt. Bifölls.
25.0 angäende answar för skrifters föryttrande, ä hwilka
Boktryckarens namn, ärtalet och trpckiiingsortcn ej Lro ul«
satte. tz. 1, 12 mom. (tillägg »vid flutet) §. 4, 4 mom. 1
period. Bifölls.
27.0 angäende upphäfwande af förbudet mot tryckning,
utan wederbörandes tillstånd, af RikS-Ständens Protokoll.
§. 2/ 4 mom. t undantags punkten. Bifölls.
Den 4 April.
293
L8:o angäende skrifters eonfiscation §. 2, 4 morn 7 un¬
dantags puncten. Bifölls.
29:o angäende confiscakions päföljd för smädliga uttryck
om Rikets Emdets- och Tjenstemän i och för Embeket. §.
3, 8 mom. Bifölls.
3ow angående answaret för lögnaktiga uppgifter och
»vrängda framställningar till allmänbetens förwillande och
förledande, tz. 3» 12 mom. Bifölls;
31:o angående qwarstads läggande ä skrift, dä ätal ge¬
nom allmän äklagare anställts. §. 4, 3 mom. Bifölls.
32ro angäende borttagande af föreskrifterna om insändan¬
de till Hof-Rätlcn af handlingar»» uti Tryckfrihetsmål. H-
5. Bifölls.
33:o angående qwarstad, yrkad af enffild mälkegande K.
5, 11 moni. Afflogs.
Lagt till handlmgarne:
Lag.-Ulskottels Utlätande N:o 2, i anledning af werk,
ställd granskning af Rikets Ständers Zustilie-Ombudsinans
afgifne Berättelse »n. m., sä widt samma Utlätande angär
fullgörande af den Lag,Utskottet i 33 §. 2 mom. Riksdags-
Ordningen älagde granskningen af Justuie-Ombudsmannens
förwaltning, men funnit nödigt, nied hänsigt till det af
Utskottet gjorda tillägget och framställningar, som ä pag. 7
förekomma, att Justitie-Ombudsniannen, i afseende pä den
honom i 100 §, Regerings-Formen leinnade föreskrift, att
aninärka Lagars och Författningars brister, och uppgifwa
försiag till deras förbättring» "stulle hafwa kommit detta
ämne närmare, om han, ehuru sädant förut icke warit öf-
ligt, upptagit en kort redowisning för sädane i Högste
Domstolen afgjorda mäl, der olika begrepp om Lagens me,
ning bland Ledamöterna pppat-, samt angifwit de ftiljakti-
29!
Den 4 April.
ga ästgterna, och tillika meddklat yttrande, bururvida han
ansell desamma päkalla ändring af nu gällande Lagstad-
gauden, att samma Utlätande i sagde del äterremittera.
Bifallit:
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtskottetS Memorial
N:o 10, om beräkning af Notariearfwode för de, säsom
Notarier hos Utskottet anställda Eancellister; samt
Banco-Utskottets Utlakande N:o 5, i anledning af Riket-
sednast församlade Revisorers hemställan, det Lands-Kame-
reraren i Wermlands Län, Kammar-RStts.Rädet I»inddkrZ
mä erhälla eftergift af ett honom till betalning ädömdt be¬
lopp odlingslänemedel, hwilket af f. d. Lands-Kamreraren
Llomsn blifwit förffingradt.
Wällöf l. Borgare-Stander
den 26 listlidne Mars,
Lågt till handlingarne:
Banco.Utskottets Memorial N:o 4, och den derwid
fogade Berättelse af Banco-Fullmäktige till Utskottet inne-
warande Sr.
Wid föredragning af Constitutions.Utskottets Memorial
N:o 5, med uppgift ä hwilande Grundlagsändrings-förflag,
fattat följande bestut: af be under serskildte Numror i det,
ta Memorial upptagne Grundlags-ändrings-förstag, blefwo
de under N:s 8, 9, 10 (med rättelse, enligt Constitutions-
Utskottets Memorial denna dag) 11, 12, 14, 19, 20, Litt.
I?, 7, och X. 21, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, Zl och 32
Vikallne, hwaremot de under N:S 3, 5, 7, 13, 15 L. i7,
20, Litt. 4, L, 6, v, L, 6 och U, 29 och 33 Afflogos;
och följande förflag ansägos böra hwila, nemligen; N:S 4,
15. M och L, 16, 18 och 22.
Dkn 4 April.
2Y5
Den 28 Mars,
Remitterat:
Till SlatS-Utskottet:
Ett af Herr Hjort ingifwet skriftligt anförande, i an,
ledning af en förut af honom wäckt, och af Ständet till
nämnde Utskott den 14 dennes remitterad motion, angaen-
Slatsanflag till organiserande af en Apologist-skola i Söif-
witsborg.
Till Banco-Utskottet:
Ett af Herr Morön ingifwet skriftligt anförande, till
ytterligare utweckling af en den 7 dennes af honom wäckt
och den 14 nästpäföljde till nämnde Utskott remitterad
motion, med förflag» att Rikets Ständer mä besluta, att af
Banco-winstcn skall afsLttas tillräcklig sond, för att, med
utwidgande af den redan inrättade Handels - och NL-
rings-Discontcn, och under samma förwaltning bilda en för
Skeppsbyggerier och Handels-flottanS förökande särskild lä-
ne-tillgäng.
Till Allmänna BeswärS. och Oeconomie-
Utskottet:
Ett af Herr Hegardt ingifwet skriftligt anförande, i
anledning af Herr Lllrislerssons den 1 sistlidne Februari
wäckt», och den 8 i samina mänad till nämnde Utskott re¬
mitterade motion, angående Helfrihcksbrefs upphörande; i
hwilket ämne serskilda yttranden i öfrigt Sro denna dag
inom Ständet afgifna.
Till Stats-Utskottet:
Ett af Herr ketrö ingifwet skriftligt yttrande, i an-
ledning af Kongl. Majrtsj till Rikets Ständer den Adra
296
Den 4 April.
dennes aflätna Nädiga Proposition, angäende tillökning
i det för beläning af Swensk ull anwista kreditiv-
Wid föredragning af följanve Utstötts-Utlätanden och
Memorial, fattat nedan anmärkte besiut:
l.o Srars-Ulskottets:
N:o 16, i anledning af wäckt motion, om ersättning
till Nusthällarne mid twä Esqvadroner af Lif-Regemen»
tets Dragon-Corps för Monderingais flitning under Gartz
nizvnstjenst i Stockholm 1838. Utlakandet Bifölls.
N:o 17, angäende tillökad Cancelli.beticning, Bifölls.
2:o ^anco-Ukskottets:
N:o >5, i anledning af Rikets Ständer? sednast försam¬
lade Revisorers hemställan, det Lands-Kamreraren i Werm¬
lands Län, Kammar-Rätts-Radet Istnstberg mä erhålla ef¬
tergift af ett honom till betalning ädömdt belopp, odlingö-läne-
mcdel» hwilket af f. d, Lands-Seereteraren blifwit
sörstingradt. Bifölls.
N:o 6, i anledning af pä Bankens Pensions-Stat för-
flvltade Bokhällaren H, UV. Lnnöderg^ ansökning att er¬
valla pension, molswarande den lön dan, enligt Constitu-
torial, inom Banko,Werket innehaft, BiföllS.
3:o Lag-Utskottet»;
N:o 1, i anledning af Riködags-Fullmäktigen Vlsgnua
kerssons frän Wermlands Län Memorial, om ändring i
i föreskrifterne, angäende Nämndemäns befrielse ifrän skjllts-
ffpldighet.
Borgare-Ständet fann, för sin del, omförmälda motion
tillböra Allmänna Beswärö» och Occonomie-Utstottetö upp¬
tagande.
Den 4 April.
297
Nw 2, i anledning of werkställd granskning af Rikets
Ständer? Iustitie-OmbudsmanS Embetsberättclser och all¬
männa redogörelse, sfwensom af hans Embets Diarier och
Registratur för den tid, som sedan sista Riksdags början
förflutit.
Ständet beflöt att, med godkännande ak Lag-Ukstct-
tet? Utlåtande öfwer Justitie-Ombudsmannen? Embets-fvr.
wallning, lägga samma Ullätande till handlingarne.
N:o 3, i anledning af wäckt motion o„> föreskrifters med¬
delande i afseende pä kolmattens beskaffenhet.
Ständet ansäg för sin del motionen böra till Allmän¬
na BcfwärS och Oeconomie.Utjkotlet remitteras; och
N:y 4, om arfwoden för ökad Cancclli-personal. BllöllS,
4:o Allmänna Seswärs, och Deconomie-Ulskotters:
N:o 7, i anledning af wäckt motion, att halfwa indelta
Armeen mä hallas vacant under fredstid, emot en ärlig
afgift, som wiha är anwändes till fond för en, i förening
med folkskolor, inrättad arbetsanstalt för fattiga och obc-
Nicdlade barn inom hwarje församling.
Ständet ansäg denna fräga tillhöra Stats-UtstottetS
behandling.
N:o 8, i anledning af wäckt motion, om förändring af
Kongl. Förordningen den 27 Oktober 1812, om utffrif-
ningssättet och inrättningen af allmänna Bewäringsman-
skåpet.
Ständet fann denna fräga böra af Lag-Utskottet upp¬
tagas; och
N:o 9, i anledning af wäckt motion, om inskränkning af
Rotcringsbeswäret, till öfwerensstänimelse med hwad de der¬
om afflutade Contrakt innehålla.
298
Dtn 4 April.
Ständer ansäg denna motion böra till Stats,Utskottet
remitteras.
Wid föredragning ak Exveditions-Utffottets Memorial
N:o 3, med anmälan om wiv föregående Riksdagar wid-
tagna ätgärdcr i och för prenumerations öppnande ä Vi-
hanget till Riks-Sländens Protocollcr, jemte hemställan i
sammanhang dermed, beslutat: 1:o att prenumeration ä
mcranämnde Bihang äfwen under innewarande Riksdag
skall öpvnas enligt samma grunder, som under den näst,
föregående, och 2:o alt bestyret härmed mä öfrverlemnas
till Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
Wid föredragning af Bewillnings-Utskottets Memorial
N:o 2, om Zterlemnande af ilolmn keissone fran Upsala
Län inom Bonde-SrLndct »väckta »notion, angående Bcswär
öfwer Markegangötaxorne, ansett omförmälda motion till,
höra Stats-Utskottcts behandling.
Wid föredragning af Stats-Utskottets följande Utlä-
landen, fattat nedan anmärkte Beslut:
N:o Ig, i anledning af erhällen äterremist af Utskottets
Betänkande N-o 10. Lades till handlingarne.
N:o 20, angående Kallands Härads inncwänares rät¬
tighet att erhälla utsyning pä Kronoparken RädaäS. Bi,
fölls.
N:o 22, angäende yrkad rättighet för ätstillige Härader
inom Skaraborgs Län, till utsyning pä Kronoparkerne Halle
och Hunneberg. Bifölls.
N:o 23, angäende wäckt fräga, antingen om de till Bo¬
ställen ät Cheferne för Blekinge och Södra Möres Bäts-
mans-Couipagnicr fordom upplätne Kronohemmans försäl¬
jande till Skatte, eller ock vin förändring i tillsynen ä sam¬
ma hemman. Bifölls.
Den 4 April.
299
N:o 24, i anledning of sökt eftergift af det Staden öre¬
grund bcwiljade Läne-underslöd, eller förlängning af de der,
före stadgade betalnings-terininer. Återremitterades.
N:o 25, angäende wäckt förslag att, till minne af Larl
von kunno, i hang födelseort anlägga en inrättning för
trägärdsodlingens befrämjande. Bifölls.
MOch N:o 26, angäende ett föreslaget Läne-understöd af
allmänna medel, för anläggningen af den nya wägen emel¬
lan Boräs Stad och Fläskiums Gäsigifwaregärd. Bifölls.
Wid föredragning af de, enligt StändclS beslut den
26 sistlidne Mars uppskjutne, under N:s 4. 15, Likt. ^
och 6, 16, 18 och 22 i Constitutions-Utskottcts Memorial
Nw 5, upptagna Grundlags-ändrings-förstag, bifallit för»
stagen under N:o 15, L 16, 18 och 22, hwaremot under
N:s 4 och 15, 2^ Afflogos.
Protocollsuldragen härom lades till handlingarne.
Ståndet atffiljdcö kl. Z e. m. I7l gupra
In tlitem.
Den 8 April.
Nlenum kl. förmiddagen.
§- 1.
Protocollet för den 4 dennes upptästeö och godkändes
300
Den 8 April.
§- 2.
l^ils lexpzson frän Skäne tillkännagaf att I.arx Lengts^-
ison derstädes more af sjukdom hindrad att fullgöra sin
Riksdagsmannobekattning; i följd bwaraf Sländct förord-
nadc I.-1I5 ketersson frän Blekinge Län art under I.srz
Veoglssons sjukdom, säsom Ledamot i Bewillnings-Utstottet
biträda, derom Prolocolls-Uidrag klef utfärdadt,
§- 3.
^nclorL lanson frän Westeräs Län begärde och erhöll
3:ne weckors pcrmitzion, frän och med denne dag, för att i
angelägne enskiltc ärenden besöka hemorten.
S' 4.
Sedan upplyst bljswit, att enligt ankomne Protocolls,
Utdrag, ökrige Z:ne Riks-Sländen bikallit Stats-UtstottetS
sedan den 21 sistirdnc Mars pä bordet hwilande Utlätonde
N:o 2Z, angäcnde wäckt förslag att, till minne af Lar!
von Immo, i bans födelseort anlägga en Inrättning för
trädgärdsodlingcns befrämjande; blef nu detta memorial
ånyo föredraget; derwid
8ven Hemlin frän Kronobergs Län yttrade: Oaktadt
3:ne Ständ redan godkänt ifrägawarande Utlätande, skulle
jag likwäl högeligen önsta, att detta Ständ wille älerremit-
tera frägan och sämedelst ät sig bewura rättigheten alt wid
nästa Riksdag änyo framkomma med samma ämne. Att
neka anslag för anläggande af en Inrättning till minne af
Cael von Istnno, den store mannen, för hwilken alla mäste
böja knä, är högst obetänkt i en lid, dä sä mänga millio¬
ner anwändas till flärd och fäfqnga, lyx och smäsaker.
Lyckligtwis har jag ei deltagit uti Stats-Utstottets beslut,
och jag gratulerar majoriteten i samma Utstött till den hus-
Den 8 April.
301
hällsanda, som wid frägans afgörande sätt göra sig gällan¬
de, meri som uti förewarande fall ej warit pä sitt ställe.
Jag yrkar äterrcmiff.
klils 8trinfllnu(1 frän Westcr-Norrland: Jag skulle för
min del ej warit emot frägans Stcrremitterande, om icke3:ne
Ständ redan bifallit Stats-Utstottets wistande. Nu för¬
anleder en äterremitz ej annat sivar af Slats-Uistottct, än
Let wanliga, att nägon älgärd icke kan meddelas, dä 3me
Ständ godkänt Utlälandet. Men för att gä Brödren Hem¬
lins önskan till möteS, kunde ju Ständer förklara, att som
Betänkandet af öfriga Riks-Ständen blifwit godkändt, lät
Ständct derwid bero. Härigenom hade Ständer icke gillat
Stats-Utstottets förslag och det ändamäl, Heurlin dermed
äsyftade, wore pä ött mindre omständligt sätt wunnet.
Heurlin: Jag förklarar mig bclätcn, endast Sländet
icke godkänner Stats,Utstotteis Utlätande.-
Talmannens härefter framställde proposition till bifall
af Stats-Utstottets Utlätande N:o 25 beswarades med Nej;
hwaremot. pä förnyad prvposilion af Talmannen, Sländet
förklarade, att dä 3me Ständ, redan godkänt Utlakandet,
hwadan ock säledcs wid deras befltlt mäste bero, skulle Ute
lätandet läggas lill handlingarne.
§. 5.
Kongl. Maj:ts sedan den 1 i denna mänad pä bordet
hwilande Nädiga Skrifwelse angäcnde frägan om lindring
uti den hemmansegarne i Jemtland äliggande roterings,
och rustningsstyldighet, blef nu äter till handläggning före.
tagen.
Derwid uppläste 8ven Henrlin frän Kronobergs Län
följande skriftliga anföranden:
302
Den 8 April.
"Jag anhäller att den nu föredragne Kongl. Proposi¬
tionen mätte inom Höglofl. Stats-Ulskoltet föranleda till en
noggrann undersökning af följande förhållanden, hwilka tilli,
ka synes böra grunda Rckets Ständers beslut i samtelig?
de, inom flera orter af Riket ifrägasiällde roteringsangclä-
genhcter.
1:o Att wid 180S ärs Riksdag, dä Kongl. Majit efter
Wargerningens upphäfwande begärde att Rikets Ständer
mätte besluta, angående förswarswerkets organiserande,
Ständerne bestämdt förklarat: "att all i Riket befintlig oro¬
terad jord, af hwad namn och beskaffenhet som helst, skulle
extra roteras." Delta beslut är grundwalen för Jndelnings-
werkct, esler är 1809. Rikets Ständer, som dä införde i
Grundlagen den princip: alt allt hwad som utöfwcr ordi¬
narie inkomsterna för Statswcrket behöfdes, borde med be,
willningar fyllas, handlade efter denna grundsats af jemn,
likhet i bördor uti alla öfriga fall. De insägo, att fortfa¬
rande roteringsskyldighet för ripa hemman, eller lägenheter,
samt för dittills orotcrad jord, skulle menligt inwcrka pä
landets framsteg i odling samt pä eganderätten. De stad¬
gade derföre principer, som inneburo en säkerhet emot locala
eller blott för wista closter, wist egendom stadgade bördor
för framliden; och bordt allt wara bessattadt efter förmö¬
genhet» inkomst och allmänna rättsgrunder, hwaraf följde,
att icke eller naturalprwstakioner och rotering m. m. kunde
blifwa beroende af annat än allmänna förhållanden, lika
för alla. Uppoffringens syfte i fräga om en ökad förswars-
styrka war fyllandet af behofwen för ett krig — icke att
utarma och pläga Nationen i fred — och extra roteringen
blef allt hwad Rikets Ständer Zc 1809 medgaf Regeringen
att disponera utöfwer det gamla Jndelnjngswerket, hwilket
Den 8 April.
303
skulle efter Grundlagen bestä, till sina hufwubgrunder orub,
bodt, om ej Konung och Ständer gemensamt deri ändring
göra.
Jag anhäller att Utskottet för att öfwertyga sig derom,
att Konung XIII sä ansett Rikets Ständers beslut
och landets lagar, wille taga i betraktande Instruktionen för
extra roteringen af den 5 Februari 1811, Kongl. Brefwet
af den 23 Mars 1813 och Kongl. Bretwct den 27 Fe»
bruan 1816, samtelige utwisande, att Konungen ansäg all
jord extra rotering allena underkastad, och att blott det fö¬
reslogs de extra roterade, att emot minskning af ,/5:del i
denna, sjelfwilligt läta indela sina hemman i ständig rote¬
ring, hwartill dock alla, utom i Skane, nekade.
2w Att Let synes böra undersökas, när och huru, egent»
ligen efter är i8l8, försöken i flera orter i Riket började,
att oagtadt detta bestämda lagstadgande, rotera nya Krono¬
skatte och frälsehemman med ständig rotering.
Jag kan ej bestämdt säga det; men Smäland synes
warit det första, der bruket widtogs, sedan Nerike och der¬
efter flere andre Provinccr.
3ro Att det Lr i 1823 ärS Rikets Ständers skriswclse,
angäcnde extra roteringen, som besynnerligt nog och utan
att anledningen rätt kan inses, som genom en mellanme-
ning i denna. Rikets Ständer blifwit förledda att inrycka
ett indirekt mcdgifwande, att Ärono-skatte och frälsejord
skulle wara icke underkastad ertra rotering, utan ständig,
och att 1809 ärs beslut endast afsäg "privilegierad jord."
Jag anhäller att utskottet mätte öfwertyga sig att likwäl
sä ej war; att 1809 bestämdt förklarades all jord underka¬
stad extra rotering och ej ständig, samt att ingen skillnad
mellan priviligierad jord och annan, i det Betänkande fö-
304
Den 8 April.
kekommer, som Rikets Ständer dä, säsom deras beslut, ge¬
nom skrifwclse i April inänad 1810 till Äoungcn afleM-
nade.
Som eniedlertid 1823 ärs ffrifwelse blott angär extra
rotering, och endast resonnementswis omtalar det okwan-
näinnde förhällandet, kan icke nägot Rikets Ständers be¬
slut äberopas, som bestämdt berättigar Regeringen till att
indela Nyhemman lill ständig rotering.
Olyckligtwis bar egennytlan likwäl sätt ett intresse,
att pä annar fält lyda detta. I norra orterna har, t. ex.
de nya hemmanen, sätt försträcka de gamla rotarne; och
detta war en lindring; det war en lindring, som ej kunde
swart betunga den nya jorden. Den mä lälunda ej klan¬
dras — men — rätt war det ej — ty, Lagen bjöd och
och bjuder än: att nyhemman i likhet med all är 1809 ro¬
terad jord, skulle blott extra roteras.
Jag anhäller, att Utskottet wille äfwen för Rikets
Ständer utreda dessa förhällanden och wisa Nationen, om
ej det är lagenligt, att en bwar hädanefter kan wara trygg
att för nyodlingar, nya hemman och lägenheter, endast
wara underkastad extra rotering.
Sedan pä detta sätt, Rikets Ständer genom Stats¬
utskottets benägna utredning blifwit satte i tillfälle, att be¬
donia frägans allmänna ständpunkt, rörande rotcringsstyl-
dighcten, torde Utstottet äfwen ukreda för Ständerna de
speciella förhällanderne med Jemtlands rotering och rust¬
tjenst.
Harwid förekommer:
1:o Att Prommen aldrig ingätt pä rotcringsffyldigheten,
utan under wilkor att Regementet icke skulle kunna uttagaS
ur Provincen/ utan i och för gränsens försmår.
2:o
Den 8 April.
305
2:o Att rustningen endast ätagils för ett inskränkt antal
dragoner.
3:o Att ökningen i detta stett» utan Rikets Ständers hö¬
rande och bifall, genom enstilde lockande eftergifter.
4:o Att intet RiketS Ständers beslut berättigar Regerin¬
gen, att öka Jemtlands rotering, till följd af afwiltringarnes
resultater.
5:o Att den af Regeringen 1825 anbefallda provistonella
rolcjcmkningen i Jemtland skedde godtyckligt och alt minsk¬
ningen till 800 nummer, dä framställdes säsom motiv för
Provincens medgifvande, att ej widhälla wilkoret om Re¬
gementets förbliswande endast wid gränseförswarct.
6:o Att Rikets Ständers ätgärd 1809 sä till wida Sr
M tzdrukad och origtig, som det aldrig kan blifwa lagenligt,
att pälägga nägon ort eller Province en ny rotering, efter
de "i öfriga Riket gällande grunder". Dessa äro öfwer-
allt olika — öfwerallt grundade pä locala och gammaltids-
förhällandcn, som ej nu kunna eller öfwerallt böra tilläm¬
pas. Det Sr den gamla öfwcrklagade Swensta afunden,
som för ett ögonblick kunde inleda kill en sadan tanka, som
alt pläga andra för del man sjelf är plägad. Men benna
ware längt ifrän oss, i wär upplysta tid, dä alla med desse
ämnen sauimanhang egande förhällanden, kunna lättare ur¬
redas. Eller hwad skulle wäl Upplänning och Söderman-
länning. Östgöthe och Helsinge, ni. fl. säga, om man nu
yrkade, alt de alla skulle oinroteras, ester de samma grun¬
der, som de med dubbel rotering af XI straffade
Häradcrne i Elfsborgs Län, och de Lfwtn härdt roterade
SmSlandsttakterne?
Fjerde Landet. 20
306
Den 8 April.
Den 8 April.
307
7:o Att Kongl. Majus Skriswelse den 22 Februari 1834
egentligen är grundad pä mitztag vin Konungens rätt» mist,
tag om Rikets fördel och mitztag om Jemtlands jordegares
skyldigheter. Konungen har aldrig, utan Rikets Ständers
hörande kunnat widiaga 1825 Lrs reglering. Det bcgif-
wandc rotehällarne dä gjort, angående Regementets activa
tjenstgöring, kan ej anses binda dem, om Konungen ande,
faller ändring i intcrims-rotejemkningeN. Regementet blif-
wer dä äter en Province-milice, och det blifwer för landet
i sädant fall, utan all nytta; dä det är alt hoppas af
föreningens resultat, att det aldrig kan komma akt wid
gränsen beböfwas. Fosterlandet more mera belätet, om
Jemtland blott höll 600 man ständiga soldater, (ett antal,
som Landshöfdinge-Enibetets undersökning wllat ungefär
wara det, som i likhet med närgränsande Provincers förhål¬
landen, borde af Provincen utgöras) säsom stam, ät betz be-
wäring, hwars styrka utgör för tre closter omkring 1,600
nian. I behofwetS stund kunde dä öfwer 2,000 nian lätt
utgä ur den, i allmänhet föga odlade Provincen; och de
kunde gä ut, understödde af ett ej utarmadt folk, och lemna
ett kraftigt stöd ät förlwaret. Hwad blifwer äter följden
af hela Provincens utarmande genom en öfmerdrikwen stän¬
dig rotering?
Af alla desto stäk utbeder lag mig, att Högloft. Stats-
Utstotlet, mätte winlägga sig om ett fullständigt utredande
af här antydde förhällanden, sorn i sednare tjugo ären fort¬
farit, hwari en mängd olagkigheter framlysa. Detta skulle
medföra nytta för Rikets Ständer, i samtelige med rote-
ringSangelägenhetcrna sammanhang egande srägor; och det
stall framkalla hela jordbrukande clatzens erkänsla.
Jaq kan emellertid icke nog beklaga, att i den Kongl.
Prop silionen finna en sädan fortfarande vflan, att för vä¬
gra hu-idrade rotars öknmg i frcdsparaden wilja utsuga
musten af en Provins, som en hwar wet är sa illa utsatt
för klimatets härdhet och en njugg natur. Och detta okar
anledningen för mig, alt uppmana Utskottet till allt möjligt
afseende pä Jemtlands jordbrukares rätt och basta, ulan
alt gikwa efter för det högst klandenvärda försöket, att wilia
att Staten, genom contanta bidrag, likasom stall wärfwa
och underhälla nägra compagnier i Jemtland, der dcsta ej
bchölwas.
Jag anhäller att detta m>tt anförande mätte fäätfölja
den Kongl. Propositionen lill Stats-Utstottet.
IHecieic von frän Skaraborgs Län yt¬
trade sig skriftligen fölunda:
"Enligt Kongl. Resolutionen den 12 Augusti 1686,
kan Jemtlands Regemente, 1,000 man, icke betraktas an¬
norlunda, än säsom ett Landtwärn, eller rättare säsom en
Gränspost mot Norrige, hwilket Lfwen genom proiectct till
Knccktecontractet 1685 wisas; »swenson, äberopade 1686
ärs Författning tydligen innehäller, att detta Regemente
icke fick eller kunde commenderas utom Provincen. Nu
sedan Norrige färenat sig med Swerige om en Konung, är
säledeS hela Regementet öfwerflödigt.
Det äterstär derföre icke annat än akt, sä wida man
will till landets förswar päräkna nägot biträde frän Jemt¬
land, inrätta ,n ny rotering, grundad pä de principer, som
för öfrige Sweriges Provincer Sro gällande. Rikets Stän¬
der ha ma ock för sin del, sä will wid 1830 kom 1835
ärens Riksdagar, erkänt sädan ätgärd; och Kongl. Maj:r
uppdrog, i anledning deraf, genom Skrifwelse den 5 Nov.
308
Dcn 8 April.
1831, Konungens Befallningshafvande j Jemtlands Län,
att uppgöra en dylik RvleringS-indelning, i följd hwaraf
bemalde Konungens Bcfallningshafwande, uli underdånig
strifwclse dcn 14 Au,mili 1833, lill Kongl. Majtt imandt
ett dylckt sörflag, hivaraf inh.mtaS, alt Jemtland icke kan
hälla iner än 305 nian. Om derföre Kongl. Mains Pro¬
position, att Regementet stall bestå af 800 Ulan, ankages,
mäste Let öfriga Swerige öka sin rotcrings-ffyldighet ined
495 man, hwilket, ester vacance-ofgiften 58 Zkdrxcr man,
gör en liken tillökning i Statsanslaget, af 28,710 R:dr
B:co ärligen. Inom detta Srand liro flere molioner wäck-
te, om nyttan oL nödwändighetcn af den stäcnde ArmacnS
forminstning, derföre, om den Kongl. Propositionen nu
wunne bifall, gillade wi en motsatt äsigt- Hwad den
Kongl. Propositionen innehäller, att, om icke Rikets Ständer
bifalla densamma, nödgas Kongl. Majtt anbefalla uppsätt¬
ning ak alla 1000 man, anser jag detta icke böra werka
till ändring i de bär osman uttalade äsigter, emedan jag
firmodar, och Sr wist derpå, att Kongl. Majtt stall inse,
att en Annee, som icke kan till landels förswar anwändaS,
är öfwerflödig, och endast alt betrakta som en kräfta i
Staten.
Jag yrkar afsiag af den Kongl. Propositionen, och
tillstyrker, att den ifrägawarande roteringen mä wcrkftällas."
stater Olaosson frän Elfsborgs Län inlemnade detta
skriftliga anförande:
"Kongl. MastiS Nådiga Proposiiion till Rikets Stän¬
der, att ak allmänna medel lemna Provincen Jemtland un¬
derstöd i deZ rustnings- och roteringsstyldighet, kan af mig
ingalunda tillstyrkas. Det är mig ej obekant, att denna
Province likasom mänga andra, deribland äfwcn min hcm-
Dcn 9 Apris.
309
bygd, är för hardt roterad. Men dettta bör hjelpas pä
ett annat färt än genom understöd af allmänna medel. Jag
menar genom numerärenS nedsättning. Sadant kan nu ef¬
ter Nornges förening med Swerige, hwarförinnan Jemtland
utgjorde Gräns-L n, utan nägvn fara ste, lp wi hafwa mer
än tillräcklig militaire för att emottaga, för närwarande
otänkbara eller öfwerrumxlande, anfall frän främmande
magtcr.
Wi utsugas sa wäl af den lyx wi i öfrigt ega, att en
tillökning skulle störta ost. I min tanke behöfde wi icke sä
mpckct ständigt manskap wi nu underhålla för wart förswar,
serdeles dä wi sieifwa wid en wist alder äro förbundne att
pä allwar taga till wapen, i händelse af behof. Skulle nu
hela landet bidraga lii! roteringen i Jemtland, sä wore det
ungefär detsamma som att bilda ett nytt wärfwadt Rege¬
mente, af hwilka wi hafwa öswerstod förut. Om Jemtland
geno»! en jemn och billig rotering blott kunde undcrhälla
hälften af del manskap det nu har, sä anser jag det wara
tillräckligt; men att af allmänna medel bidraga till en en¬
da mans underhäll der, anker jag wara ett för wädligl
exempel; tv hwad hindrar ju andra orter, som obestridligt
äro för hardt roterade, att begära understödas Staten; och
hwad hindrar wäl makten att öka behofwet .af manskap.
Wi kunde snart fä en dubbel styrka att underhälla.
Härmed förenade sig stl^Inaim 1-arssciu, llolrannes
stottorsson och klonrio Hansson frän Elfsborgs Län, samt
stater (^adrielsson frän Kronobergs Län.
ilon Olsson frän Gefleborgs Län ingas följande strift-
liga anförande:
"Let är icke utan den största grämelse »ian genomläst
förewarande Nädiga Proposition. Bäde Regering och Slön-
310
Dfn 8 April.
der hofwa i längliga lider erkänt, att rust- och rotehällare
i Jemtland, warit i högsta behof af lindring uti rustnings-
och roterjnggstywighetcn; men medlen att tillwägabrin^a
denna lindring, hafwa utgält frän olika äsigter as Styrcl-
fen och Ständerna; den förre var yrkat, och yrkar ännu. alt
nästan samma numerair afven stärner Armeen, i benna Prp-
pince, som ansägs nödwändig i en lid, dä wart nuivarande
Brödrafolk, under de räa, rofgirjga och stridlystna tidehwarf»
wen, ofta rigtade sina anfall ät detta häst, änyu efter v"
25:ärig förening med detta Brodrakolf, är nöhiyändig,
Ständcrne deremot, hafwa ansett den indeldta armeen inom
denna Province kunna nedsättas till det antal, som örtens
ofru°tbara jordbruk kunde käla. Mä hwarje opartifft och
oförwilladt menniskoförnuft, som wct, att Norrige är för¬
enadt med Swerige, som wet, att Jemtland är omgifwet
af ödemarker, som hort att folker fran sin Konung» wid
hwarje af detze sednare Riksmöten, sätt emottgga och glädjq
sig af löften, om fortfarande wänlkapliga förhällanden imd
främmande magter, som wet att Swerige har sina Mini¬
strar wid alla främmande Hof för att bilägga de skiljaktiga
äsigter som dem emellan kunna uppkomma, och hwilka skilj¬
aktigheter, man bör hoppas det» fortfarande kommer att inskrän¬
ka sig lill ömsesidiga handelsfördelar, som slutligen wet, att
hwarje wapcngild man emellan fyllda 20 och 25 är^ är
underkastad att ikläda sig wapen och utgä till sitt Fädernes¬
lands förswar, om nemligen Statsmakterna sä buShällat
under freden, att de i krigets stund ega medel att kläda,
rväpna och föda dem; mä ett sädqnt förnuft bedöma, hwil-
kaS äsigter warit rigtigarx, Styrelsens eller Ständernas-
Denna Nädiga Proposition, 8r sä mycket mera neh-
fläende, som den synes bestämma det öde, som rväntar allg
Den 8 April.
311
he, inom detta Ständ, nu wäckta motioner om lindring uti
roteringsbördan, och följaktligen äfwcn hwad mine Commit,
tenter hafwa all förwänta af den underdåniga petition,
hwarmed be, i samma afseende, till Kongl. Majit ingätt,
och uran hwars bifall, detze endast hafwa alt wänta fort,
farande fattigdoms tillnxxt, och hopplösa ulsigker. Dä jag
nämner faltigdomstillwärt, torde jag böra anföra ett exem¬
pel, som ädagalägger förhällandet i detta afseende, uti de
district, hwars tolan det äligger mig att föra wid detta
Riksmöte, der nemligen uti en socken, besiäcnde af 21 hela
hemman, 3me hemmansdelar pä en och samma dag blifwit
utmätte för 1838 ärS Kronoutskylder, och pä exekutiv
Auction försälde, och der lagsökningarne, om jag ej misi-
minnes, för samma är, uvpgingo till en pä omkring
hwarl annat och trevie hushäll.
Dä förhällandct Lr sädant, torde ingen wilja neka, att
en nedsättning af Skattebördorna är nödwändig.
Mätte derföre det Utstöts» der denna och öfriga frä,
gor af samma beskaffenhet, kommer att handläggas, derwid
fästa det afseende, lvm folkets wäl fordrar, och pästynda
med dest afgörande, sä att strifwelse till Kongl. Maj.t sä
fort som möjligt mä kunna affärdas, och Sländerne sälun-
da, innan de Sistiljas, blikwa i tillfälle att förnimma om
nägon förändring uti systemet werkligcn är att hoppas.
laoob kihlblom frän Södermanlands Län äberopade
ett af honom nu uppläst skriftligt yttrande, sä lydande:
"Jemtlands rotering är i samma skick svin för Tio är
sedan, detta är ett benus pä med hwilkcn skicklighet wär
RegeringS-personal uppfyller sine åliggande», och huru fol¬
ket i decennier blifwa i saknad af rättelse och lindring, hwil¬
ka tungt trpcka det; att Jemtland stall wara högre roteradt,
312
Den 8 April.
lin dct öfrige Swerige, inser jag icke, och lika litet huru det
kan begäras, att roleringsskyldige i Rikets andra delar stola
till räga pä eländet, gifwa penningebidrag för bibchällandet
af en oskälig hop soldater, af hwilka en hwar förut känner
sig betungad. Noteringen l Jemtland ber rättas, till likhet
nied den i det öfrige Riket, mgäcridc frän jemförelsen i hem,
manswärdet, bwarlgeno», mer än hälften torde sörswinna,
och den obilliga ojeinnhctcn upphöra.
Alt oka det öfrige landels skatter, loin förut deraf har
öfwer nog, spneS mig föga eftertänkt, och alldeles stridande
emot ett hälsosamt Statsskick, och jag skall aldrig kunna
förmas att glömma min pligt, som menniska och medborgare,
om än de mest förwillande förespeglingar göres.
Jag anhäller att detta mitt anförande mätte fä ätfölja
den Kongl. Propositionen till Utskottet."
Li-ic Nilsson frän Jemtland uppläste delta skriftliga
anförande:
"Utom hwad jag anfört ut! en till detta Hederwärda
Ständ ingifwen motion, som blifwit remitterad kill Höglofl.
Stats- saint Allmänna Beswärs- och Leconomie-Utskolten,
angående rustningen och roteringen i Jemtland, får jag nu
med anledning af Kongl. MairlS Nådiga Skriswelse till
Rikets Höglofl. Ständer, i samma ämne afgifwa nägra
upplysningar och anmärkningar mot nägra NLdiga mitzlag
jag trott mig deruti sinna egt rum.
Uti nyst äberopade Nådiga Skriswelse heter det, att
Regementet blifwit nedsatt frän 1600 till 800 man, och de
derigenom uppkomna vaeanta rotar, jemte förut oroterade
hemman, anflagne till de gwarblifne Stamrotarnes under¬
stöd, med ett bidrag of 8 R:dr Banco af tunnlandet. För
den som icke känner farhäll andet, will det deraf synas, som
Den 8 April. 313
de förut oroterade hemmanen nu skulle bidraga till de 800
Stamrotarnes understöd, med ett bidrog af 8 R:dr B:co
pä tunnlandet, men delta är icke förhällandet» ty Le förut
oroteradc AuginenrShcmmancn 41Z;Z:dcI6 mantal och de till
Gustafs och Carlbergs Kopparwerks betjening anstagne och
oroterade 28/-:dels mantal betala wäl rotcfrihcts- eller va-
canec-afgift; nien denna kommer icke Le roterade hemma¬
nen till godo, utan ingär till Kongl. Stats-Contorer; af
huru stort skattetal alla inqwartcringSheinnian bestär, wet
jag icke, emedan Konungens BefallningShafwande icke upp¬
tagit det i dest förslag till definitiv rotering; men dct wet
jag, att hwarje sädant hemman är fritt för afgift till ro-
leringrns understöd för 2«:dels tunnland eller ^»:de!s
mantal. Widare anses Landt-staicns och Häradshöfdinge,
boställen 5-°k:dels mantal rotcrings-skyldige, men som för
närwarande icke bidrager till desi undersiäd, äfwensom en
del Nyhemman.
Kongl. Maj.t har i Räder yttrat sig icke kunna gilla
hwad Rikets sist församlade Ständer anfördt, angäende
Jemtlands Rotering, enär sädant skulle leda nära nog till
upplösning af Jemtlands Fält-Jägare Regemente eller ned,
sättning till en nummerstyrka af omkring 300 man. När
man nu besinnar, att Rikets Ständer icke bestämdt nägon
witz numuierair, ulan blott anfort, att Jemtland bör ro¬
teras i likhet med det öfriga Swerige, sedan hemmanens
godhet och grundräntor etc. blifwit behörigen lagua i be¬
räkning, sä tyckes Kongl. Mai:! i Räder haswa funnit, att
med tillcmpning af denna princip pä Jemtland, icke belö¬
per mer än 300 man, och således i Räder insett, afl Jemt¬
land för närwarande underhåller ZOO man Fält-Jägare
utöfwer hwad det ber underhålla, men will i Räder icke
314
Dm 8 April.
filläta nedsättnmg deraf ''till en för Rikets förswar wäd?
lig minskning." Det Sr witzerligen för Jemtlands Fält-
Jägare högst smickrande, att Kongl. Maitt sätter ett sä
högt warde pä dem, ott nägra hundra mans nedsättning
deraf, skulle wara wädlig för Rikets förssvar, likasom detta
hufwudsaklgen berodde pä dem, ehuru Swerige för när,
svarande har, efter hwad Kongl. Majtt försäkrade i dest
höga Throntal, iner än 100 000 man; 500 mans nedsätt¬
ning skulle säledes utgöra en half procent af hela styrkan,
och iag kan icke inse» att en sä obetydlig nedsättning, dä
den af rättwisan och behofwet Sr sä högt päkallad, kan
wara wädlig för Rikets förswar.
Widare har Kongl. Majtt i Räder lätit förstä, att, derest
Rikets Högloft. Ständer icke antager det af Kongl. Maitt
till Rikets sist församlade Ständer i Räder afgifne förslag»
mäste deraf bl fwa en följd, att roleringS-beswSrct äter
försättes i desi, före är 1827, egande stick, sä att Jemt¬
lands Regemente blifwer uppsatt till desi ursprungliga
styrka, 1,0L0 »ian; med anledning häraf, fär iag wörd-
samt yrka, det om Regementet stall äterförsättas till dest
ursprungliga styrka, bör det Skwen äterförsätfas till dest ur¬
sprungliga bestämmelse, att wara blott Provincens förswar
och icke commendcras utom landet, enligt det Contrakt
spur upprättades emellan Kronan och Rotehällarne» dä ro,
teringen skedde, hwllket Contracl ännu icke, i den ordning
l80 §- af Regerings-Formcn förestrifwer, blifwit förändradt,
samt att Rotehällarne mätte fä utgöra dest Soldaklön, en¬
ligt 1749 ärs Reglemente, och att den påökning dprutöf-
sver, som soldaterna sig beting tt, iped afseende ä dxraS ut-
flndgade skyldigheter till actif tjenstgöring, säsom ett w skor
f?r hen genom Kongl. Majtts Nädiga Bref den 21 Juni
Den 8 April.
1825 Näd'gst bewiljade nedsättning af Regementets styrkg
till 800 man, mätte af Statsmedlen dem godtgöra-, sä
framr de icke, antingen gvdwilligt wilja, eller anses skölds?
ge att estergiiwa denna stillna», sedan Regementet blifwit
äterlörsatt i sitt förra predicament; j annat fall har den
Nädigst bewiljade 200 nians nedsättning» med det derwid
fästade willor, soldatsrnaö aekivi'« och deraf tjenligt stigan¬
de lönewilkpr, werkal raka motsatsen of del Allernäbigst
lofwadx ändainälet, Nolehällarnes lindring; för öfrigt utbeder
jag mig äran kä fästa Högloft. Utskottens synnerliga upp¬
märksamhet pä min ofivannämnde motion i ämnet, der
förhastandet 8r närmarf urredt. Att detta mitt anförande
mäste fä ätiölja den Kongl. Skriswelsen lill wederbörligt
Utstött, derom anbäller jag>"
ksils persson frän Södermanland: Att Rotehällarne
i Jemilanv äro i bchpf af lindring uti deras rustnings,
och roterings-styldiHhet, hanna RikctS Ständer wid föregä-
enke Riksdagar erkänt; och detta förhällanpe stall utan
twifipel witsordas al hwar och en, som icke är okunnig om
landet- sterila beskaffenhet» de deraf följande mistwexcär och
all annan nöp, hwarföre Jemtland sä ofia Lr blottstäldk.
Stäuderne hafina ocksä tillilvrkt nödig älgärd till lindring
i nämyde skyldighet; nify Regeringen har hitintills ej gäll
Ständernqs önskningar till mates, eller widtagit de mätt
och steg, som, j enlighet dermed, erfordrades för Lndamäicls
winnande, utah ständigt iöreburil, att Jemtlands FältJä-
gar,-Regemente borde b behästas wid den numinera>re, den
ak fordna haft. Derwid bafwa förändrade förhastande^
icke kommit i betraktande. När Regementet uppsattes, be,
höfves det tist gräns-lörswar mot Norrige, ett dä ofta st-
endtligt land. Genom Swcrigeö och NorrigcS förestina
.316 Den 8 Apris.
kammer ett sädanl förswar ej mera i fräga. Och om det
i en framtid more af behofwet pakalladt, finnes ju 1,000
man Bewäring, sam icke skulle undcrläta alt gora sin skpl-
dighet och sörsmara gränsen för deras hemland. Häraf
spnes, atk rn nedsättning i iiunimerairc» ingalunda medför
en för Rckets sorurar waolig mnffning i den, i de norra
orterna befintliga militair.-stprkan; och jag anser mig pä
denna grund bara innerligen uppmana Statö-Utffottet, alt
behjerta de omständigheter och förhällanden, hwilka sä högt
talar för lindring i den rustnings, och rotcrings-skpldighet,
det fattiga Jemtland nn mäste utgöra.
klanz kansson frän Elfsborgs Lön förenade sig till
alla delar med Leio Nilssons och lkiils korssons yttranden.
lVils Ltrinlunel frän Wcster-Norrland: Det wore w!s-
serligen öfwcrflödigt att pttra något widare i ämnet, dä
nägon Ledamot ännu icke talat emot en ytterligare nedsätt¬
ning i roiermgs-beswäret i Jemland; men, säsom boende i
ett landskap, bw lket gränsar till Jemtland, är jag mera
än mängen annan i tillfälle att »vitsorda Rust- och Rote-
hällarnes, i det sidnare landet, swära belägenhet och deras
behof af lindring i sina skattebördor. Såsom exempel will
jag anföra, att, enligt hwad jag bestämdt känner, finnas
14 mantal, ivarda 1.000 R:dr, nied endast 15 R.dr aug-
nients-ränta, som mäste rusta med häst ech karl. En sa¬
dan rustnings-ffpldigdet är för stor för eit sä sterilt land
som Jemtland, hwilket, utom wid södra kanten, är omgif-
wet af snö och isficllar, och följaktligen blottstäldt för stän¬
diga misiwexlär. Är 1809 bestämdes wilkorcn för ifräga-
gawarande roteringg- och rustnings-beswär, pä sätt drodren
Ilourlin omnämnt. Nägon skillnad r roterings-styldigheten
för egare af prcviligierad och icke previligierad jord, koni
Den 8 April.
317
dä ej i fräga. Denna har sedermera tillstapatS, i följd
af de previligicrade folkclotzcrnes dcrpä mäckta anspräk;
men mäste olltsä anses säsom ett wald emot 1809 ärs bc-
flut. Ocksä protesterade jag wid 1828—1830 arens Riks¬
dag cinot Rikets Ständers dä utfärdade Skrifwelse i äm¬
net, emedan densamma aisäg upphäfwandc af nämnde wil,
kor. Jag uppmanar Stats-Utskottet atr behandla frägan
pä ett sätt, hwarigcnom Jenilland, i afseende pä roteringcn,
mä sättas i samma ställning, som öfriga roterade jorden i
Swerige. Rältwisan kräswer det; och för att göra flut
med widare försök frän Regeringens sida, att fa anfiag till
en nedsättning ech lindring, som hell annorlunda kan till-
wägabringas, böra Nlleis Ständer wid denna Riksdag, en
gäng för alla, afsäga sig anslag för Jemtland.
Härmed förenade sig kater Martensson frän Jönkö¬
pings Län, 8von Ionsson frän Jemtland, OIol Olossson
och Austers lbiormarle frän Westerbottens Län, äoba»
Dunstberg fran Norrbottens Län, kor Mattsson och loban
Olot Dahlborg frän Wcster-Norrlands Län, jemte flere
andre af Stander.
l>ils korsson frän örebro Län instämde uti kiblbloms
och deras asigter, hwilka skriftligen yttrat sig, samt ansäg nä,
got behof icke för handen, att af allmänna medel lemna bi,
drag till en krigsmagts underhållande i Jemtland.
Henric eLn-lersson frän Orebro Län: Jag är före¬
kommen af Nils korsson i Södermanland, med hwilken jag
till alla delar förenar mig.
äoban äaoob Hulberg frän Norrbottens Län: Kongl.
Maj:t har uti den Nädiga Skrifwclsen förklarat, att en
ncdsältuiiig j numerairen as Jemtlands Fäll-JSgare-Rege,
mente skulle föranleda till en för Rikets förswar rvädlig
Z18 Den 8 April.
minskning i den i be Norra orterna indelbta förut otillräck,
liga militairstyrka. Regeringen har likwäl icke ansett mak¬
ligt att indraga dit ett helt compagnie, och en del af ett
annat, hwilka moro fdrlagde till försmår emot Ryska gran¬
sen. Någon farhåga tor anfall frän Norrska sidan matte
Wäl icke forefinnaS, och säledeö inser jag ej skal all i Jnnt-
land hafwa en större militair-styrka än i öfrige Gräns-Pro,
vinter. Jag kan följaktligen icke lilistvika bitall till del be¬
gärda anslaget. En Committé har bliswit nedsatt ut! We¬
sterbotten för att wcrkställa roierings-Iemkning. Deiwid
har utrönts, att 7 ä 800 fullgoda hemman erfordrades sä-
soin augment för att upphjelpa de gamla rotarne lill full¬
god beskaffenhet. Esler manlig beräkning af vacance-afgff,
ter i allmänhet, skulle 30 a 40,000 R:dr behöfmaö i Stats¬
bidrag till ästadkommanoe af den ä syftade lindringen; men
jag har ej kunnat wara sä oblyg atl wäcka motion härom
i en tidpunkt, dä landet af sä mänga andra skattebördor
är nedtyngdt.
kristers tormark, frän Westerbotten och I,ars Lootbius
frän Dalarne förenade sig med stalberg.
Härefter bief den Nädiga Skrifmelscn med derwid gjor¬
da skriftliga och muntlige anmärkningar till Stats-Utffottet
remitterad.
H. 6.
Föredrogs äter Banco,UiskottetS sedan den i denne-
pä bordet hmilande Ullätande N:o 8, i anledning af wäckt
motion, om rättighet för Bankens gäldenärer, att i Landt-
Ränkerierne fä erlägga ränta och capital,afbetalning»! ä
innehafwaude Fastighels-Län.
Iohannes lohansson frän Götheborgs och Bohus Län
inlemnade ett skriftligt anförande, sä lydande:
Den 8 April.
319
"Som Högloft. Banco.Utstottet, enligt Betänkande N:o
8, tillstyrkt afflag ä min motion, rörande fastighets-länenS
ränre-inbetalningar uti Länens Landt,Ränterier, pä grund
deraf, att säwäl Banken, som Läntagare, deraf skulle kunna li¬
da förluster, och salom skäl aberopat, alt icke allenast i anse¬
ende till mängdubblad kostnad för bref, lösen och postporto,
utan Lfwen i aflöning till ett ökadt antal Tjenstemän, i
ock för de flerfalldiga göromäl, som deraf blefwc en följd,
och i annat fall äler, eller derest Läntagaren befriades frän
allt answar, sä snart han i Räntcriet penningarne depone¬
rat och Banken för dem sedermera widkSnnäs risquen.
Delta wisar huru lätt alla förbättringar kunna hindraS;
hwad more lättare, eller hwad kostnad skulle deraf uppkom,
ma om Banco,Comniistarierne ärligen för hmarje Län, upp¬
rättade utdrag af Läncböckerne och utsatte Läntagares namn,
täneng storlek samt desi nummer, hwilka utdrag afsändaS
till Räntemästare, som derefter kunde emottaga ränle«inbe»
talningarne och desamma till Banken öswersända. Den
förlust, häraf skulle uppkomma, kon jag icke inse; ty Krono»
starterna insändas frän Ränterierne till RikSgälds-Contoret,
hwad förluster bär häraf försportö? Det wore wäl icke nä«
gon fara om nägra Tusende Riksdaler gingo samma wäg
som lefwercradeS uti Banken. En stor lättnad skulle häraf
tillffvndas läntagare, ulan ökadt beswär för TjenstemLnnen,
eller förlust för Banken. Zag anhäller derföre om äterre»
mist af Betänkandet, och tror att Banco-Utstottet täger detta
i närmare öfwerwägande, dä jag förmodar att »lin motion
skall winna bifall.
hreckrio von Xweighergic frän Skaraborgs Län: De
swärighetcr som Banco-Utstottet förespegla!, kan jag ej inse.
Nägon större Embetömannapcrsonal kom sä mycket min»
320
Den 8 April.
dre att erfordras, som Räntmästarne gerna emot 8 » 1!
st. för hwarje län ätogo fig jfrägawarande uppbörd, hwit,
ken kunde äclölja och redowisas wid be weckorapporter, som
Räntmästarne borde älaggas till Banken insända. Jag
yrkar således äterremifi af Urlätandet.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Jag skall ej sätta
mig emot äterremist, men jag fruktar, att ingenting der¬
med winnes. För min del gillar jag Ulstottels skäl till
afslag ä molivnen. Oen S kade förändringen skulle der¬
utom föranleda en förlust för Bancowerket, i sä mälto,
som de afbetaldte räntemedlen cj kunde komma sä fort nu
sker, Banken tillhanda, och således ej snart nog sättas i
omlopp till np ränlewinst. Det förefaller mig jemwäl
twifwel underkastadt, huruwida Länkagarcn skulle hofwa
nägon fördel af det lipa förslaget. Räntmästare» emotlo-
ge icke penningarne och dermed förenade redowisningsskpl-
dighek, med mindre betalning för bekwäret erhölls, och denna
kunde blifwa dryg nog pä sina ställen.
Oja Ionsson frän Blekinge: Huswudsakligcn förekom¬
men af Hans Iansson, finner jag ej heller nägon anled¬
ning att antaga det i Iohannes lohansson» motion wäck-
ta förslag. Det medförcr endast svrökadt beswär för Ränt¬
mästarne, utan nägon winst för Läntagaren. Möjligen
skulle snarare förlust ästadkammas deraf, att räntebetalnin¬
gen genom den föreflagnc omwägcn kom för sent lill Ban¬
ken. Sä wiva Läntagaren ei sielf insatte penningarne i
Ränteriet, skulle hon naturligtwis anlita en Counmtzionär
i Recidence-stadcn. Denne wcrkställde ej insättningen utan
för betalning, hwilken sannolikt ej hies mindre, än till
Coni-
">!
Den 8 April.
321
Commifilonär här i Stockholm. Den lilla tillökningen af
postporto gjorde ej mycket till saken.
Aiis lersson frän Södermanland, Huiign Alisson
frän Skäne och lohan Olot östegren fran Östergöthland
instämde uti Hans I-mssons pttrande, med tillägg af dett
sistnämnde, att han sä mycket heldre för sin del bi öll Banco-
UtskolletS Uklätanbe, som han, i anseende till förut flere
gänger inträffade balancer hoS Landl-RäntmLstare hyste far-
häga att dit lemna större uppbörd, än der redan finnes.
laevi) Lilstfiiom frän Södermanland: Jag Sk huf-
tvudsakligen af Hans Iansson» mening. Förlusten af ben
förcstagne ränteinsättningen kunde blifwa stor, men winsten
ingen. Banken skulle detzuto», bekomma utgifter, svin den
nu ej har. Jag tillstyrker bifall till Banco-Utskottets Ut-
tätande.
Iohannes Iohansson: Jag kan icke inse nägon förlust
för Banken i följd af mitt förslag. Om räntemedlen qwar»
taliter till Banken uppsändes, blef kostnaden ej stor. Jag
widblifwer mitt yrkande om äterrcmist.
Oaviä ^ostersson frän Halland talade i samma syft¬
ning sou, von AwmZherglc.
Mosters Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag will
ej förmoda, att Iohannes Iohansson» förslag äspflar en
skyldighet för Bankens gäldcnärcr, att uti Landt-Ränterjer,
ne insätta Ränte-afbetalningarne. Jag skulle anse denna
skyldighet gansta betungande. Att först resa kanske 9 u 10
mil till Residens-staden, för alt aflemna penningarne och
sedermera göra en ny resa. för att afhemta Banco-qvit,
tcncet, medförde en ej obetydlig kostnad, som undwstes, dä
man genom Commifiionär directe m i Banken aflemna!
Fjerde Sandel. 21
322
Den 8 April.
räntan. Jag förenar mig således med de Ledamöter, hwil¬
ka tillstyrkt bifall lill Banco Utstott-ts UllZtande.
von ^oveiZllergli: Det är allmänt kändt, akt mänga
hemmansegare inom hwarje socken upptaga Bancolan.
Om derföre medlen, pä kätt jag förut föreslagit firgo
till Ränterierna inga, ställe kostnaden icke obetydligt
för lärlingarne minstas emot hwad den nn gör, eller mer¬
endels 2 ä 3 R:dr för hwarje ränke afbetalning. Da list
Ränterierne frän Banken ankommit Förteckningar pä alla
länen, ware beswärek med cmokkagandek och redowisandet
«f räntemedlen ringa, hwaremot göromälen i Banken min-
stades derigenom, air elt större pennmgedelopp, utgörande
flere ränkcliqvider, pä en gang inhSndigades; någon fara
för medlens förskingring i ränterierne bör sä mpcket mindre
ega rum, som der stedda inbetalningar controlleraö af Lands,
Kamereraren och en Magistrats-person.
Nils karsson frän Södermanland: En wärd talare
har pttrat, akt räntemedlen, i Ränteriet insatte, skulle till
Banken qvartaliter afsändas. Dä Banken ej har andra
penningar att ulläna än inbetalte ränkemcdel, ställe följden
af nämnde proiect blifwa den, att Banken endast hwarje
qvartal under äret kunde meddela nya län. Banco-Regle-
inentet fick säledes i enlighet härmed ändras. Motionärens
förslag medförer i min tanka sä ringa fördelar, att en om¬
arbetning af nämnde Reglemente för sädant Sndamä! ei
lönade mödan. Dehutom förekommer den omständigheten
emot förslaget, att sä länge Privat-Bankerne ej liro vligtigs
hofwa Utwexlings-.Contor i hwarje Residens Stad, ställe
för de läntagare, hwilka ej hofwa andra penningar än de
numera allmänt gängse Privatdanksedlarne, möjligen ypvas
olägenheter af betänklig beskaffenhet, emedan dylika sedlar
Den 8 April.
323
icke emottagas af Banken och säledes ej eller blcfwo god¬
kände wid Ränterierna, hwilket förhällande deremot icke kan
inträffa i Stockholm, der Ulweplings-Contor för alla Privat-
Banker finnas, och hworest en Comwihionär således är i
tillfälle att genast emot erhällne Prival-Banks,sedlar, till¬
byta sig Bankomynt.
Leio karsson frän Upsala Län: Jag will endast upp¬
lysa alt jag säsom Ledamot i Banco-Utstotlet, wid algöran-
det af denna fräga, tillhört majoriteten. Efter min tanka
skulle en äterremih ej föranleda ändring uti densammas
äsigter.
Vrststogroo: Oaktadt alla controllcr, har dock händt, att
Räntmästare förstingrat bade enstilta och allmänna medel,
hwilket warit händelsen för nZgre är sedan nied Landt¬
räntmästaren j Linköpings Län.
kar MArlansson frän Jönköpings Län och Nils Mag¬
nusson frän Calmar Län förenade fig med klans lansson
och Nils karsson.
Hustak kernlrarst ^ppel^vist frän Blekinge Län: Dä
motionären yrkat äterremih, anser jag densamma icke böra
honom förwägras Den mä dä lända till hwad kraft och
werkön som helst.
lolrannos lohansson: Min mening war ej alt räntor,
ne stulle qwartalswis erläggas, uran att räntemedlen qwar,
talilcr krän Landt-Ränlerierne till Banken insändas
Nils 8trincIIun<l frän Wcster-NorrlandS Län: Att af¬
sända räntemedlen frän Ränterierne endast qwartalswis gär
ej an; men i öfrigt anser jag lika med motionären, del af
honom gjorde förslag wara af stor fördel, isynnerhet förde
orter, der mänga banco<län finnas. Om Rantmästarne,
emot wänlig remistlage, hwarje mecka till Banken afsända
324
Den 8 April.
räntemedlen» kunde någon förlust för Banken ej uppstä.
Föreskrift härom kunde finnas i Banco-Rcglementet. Det
ör deremot för Läntagare ganska kännbart, all halla sig
Commisiionär i Stockholm; men förflagct har mött en möj¬
lig motkraft hos dem, hwilkas förtjenster derigenom skulle
minstas. Del enstildta inlretzet mäste dock ge wika för all,
män fördel. I förewarande fall kunna gerna Räntmäsiar-
ne emot gansta billig ersättning älaga sig Räntemedlens
emottagande och redowisnmg, emedan deras göromål i all¬
mänhet ej äro sä stora, att de ej kunna medhinna mera.
Hwad den befarade osäkerheten beträffar, anser jag den för
ingen del böra afskräcka frän förslagets antagande. Ränt-
mästarne emottaga mycket större penningsummor utaf Sta»
tens och enskildes medel; och desiutom kunna försigtighels,
mätt, till undwikande af förskingring och balance, iakttagas
och stadgas genom reglementarisk» föreskrifter, dem jag lik,
wiil ej ännu är beredd uppgifwa.
^.Nilors Nnclorssou frän Skaraborgs Län: Olli Ränt-
mästarens qvitten» wid räntemedlens aflemnande i Ränte¬
ri» wore tillräckligt, kunde förilaget täla att tänka pä; men
dä exempel finnes, att Räntmästare ädragit sig balance,
hwilket nyligen warit bändelsen med den i Skaraborgs Län,
hwarigcnom flere enskilt- personer blifwit lidande, finner
jag mig föranläten widblifiva mitt förra yttrande.
Ola äoppsson: Det exempel, Brödren 4Viclogren fram¬
dragit, styrker ytterligare min mening. Frän de aflägsna-
ste orter kunna Bankens ränteqvittencer erhällas sednast
inom 10 dagar, och kostnaden för Commitzionär här i Stock,
holm Sr ej eller sä obetydlig. Jag har nägon gäng frän
min hemort assänt penningar till inbetalningar för 4 län,
hwista werkställtö för samma arfwode, som om endast ett
Den 8 April.
325
län stolat omsättas. Detzutom uppwäger osäkerheten wid
räntemedlens aflemnande i Ränteri» wida den större kost¬
nad, en direkt inbetalning i Banken möjligen kan medföra.
När nu de af Nils karsson nämnde förhällanden jemwäl
tagaS i betraktande, anser jag för gifwct, atr om äterre-
mist skulle koinma i fräga, Banco-Utstottet ej kunde med¬
dela annat Utlätande än det ifrägawarandc.
klans lansson: Jag will erinra om ännu en balance
i Uppbördswäg, nemligen den Klemanffa: Staten fick ef¬
terskänka 29,000 R:dr, och mänga enskilta förluster ripp,
komma jemwäl deraf. Deremot har, sä wid! jag känner,
sällan nägon förlorat genom enskstla Commitzionär-rs här,
stäkes oredlighet uti ifrägawarande afseende. Lika med
Nils storsson anser jag ganska wädligt, att räntelnbetalnin-
garne stola ske uti Ränlerierne, sä länge UtwexlingS-Con,
toir för Pnvat-Bankssedlar icke funnes uti hwarje Resi¬
dens-Stad. Mängen Bankens gäldenär ställe möjligen
kunna, i brist pä Banco-si diar, förlora fatalier för ränte,
insättningen, dä Räntemästaren wägrade emottaga Privat-
Banksedlar. Sädanl kan ej hända i Stockholm. Brödren
Ltrioclluncls anmärkning, angående det enstildta inkresict,
eger ej nägon tillemplighet pä mig, emedan jag alltid utan
betalning i Banken werkställt dylike ränteliqvider. Det är
emedlertid obehagligt, att höra anföras egennytta, såsom
gällande orsaken till bestridandet as ifrägawarande förslag,
dä del endast Sro klara stal som ledt min angående ämnet
uttalade öfweriygelse.
Nils storsson frän Orebro Län: äolisnnes äolianssons
förslag wore endast nyttigt för dem, som bo nära Residens¬
staden. För min del, skulle jag icke tweka att lenina pen¬
ningar till Ranlemästaren i Orebro Län; men dä alla dy
326
Den 8 April.
lika tjenstemän ej ärv lika säkra, enligt hwad under
discufiionen blifmil upplyst, anser jag mig böra yrka bifall
af Banco-Utstottcls Utlåtande.
von Zveigbergk.: Att Räntemöstare kommit pä ba-
lance, ör mig ej obekant; men jag frägar: kan ej osäkerhet
Lfwen finnas hos de cnffildte Comifiionärcrne i Stockholm?
En sädan kan ju wara bortrest, sjyk, eller hafwu annat
förfall, som hindrar ränteinedlens afleninande i rällan rid-
Jag känner, att en CommistionSr bäve j Hufwudstaden och
Götheborg förrym:, och ädragit sine Eommittenter flere
Tusende Riksdalers förlust. En Ränteiuästares ä tjenstcns
wägnar lemnade qvittence mätte wäl wara ett gansta au-
thcniikt dvcumem. En annan sak wore» om Bankens or-
ganikation ffulle förändras i följd ak förflagct; men nöd-
wändighcten häraf inser jag icke. Om räntemedlcn hwarje
mecka frän Ränkcrierne aksändaS till Banken, uppstod ej
hinder för ukläningarne, i den ordning de nu förekomma,
8von Henrlin frän Kronobergs Län: Det är icke län¬
gesedan Landt-Räntmästaren i Wexiö Län, i följd af irä,
kad Uppbördsbalance, afhände sig sjelf lifwet. Zag anser,
lika med Kils karsson frän Södermanland, hwilkens äfig-
ter i amner jag delar, alk ifrägawarande förstag kan med,
föra bäde allmän och enskilt förlust, men ringa eller ingen
fördel. Inkastet, att det är ej mera fall, att i Räntcricr,
ne förwara Bankens medel än annan uppbörd, beswa»
ras bäst med ben sanning, att ju större belopp ju större
risque.
Härmed förenade sig koler ionsson, koler karsson i
Ädelfors, koler Martensson, stonas stottansson och stonas
Anckersson frän Jönköpings Län saint 8tepttan H.uckers-7
Den 8 April.
§27
son frän Stockholms Län och stöttan kersson frän Upsala
Län.
Kils kersson frän Södermanland: Om nägon fördel,
med dermed förenad säkerhet kunde winnås, more det längt
ifrän mig att wilja bestrida motionärens förstag; men dä
lag är öfwertygad om motsatsen, mäste jag widblifwa mitt
förra yttrande. En Uppbördsbalance af en Räntmästare
hwar tionde är wore tillräcklig, att medföra en förlust,
mängdubbclt större, än mänga ärS arswoden till Commitzio-
närcn i Stockholm. Ltrinstlunsts anmärkning om cgcnnyt-
ta mä stä för dens räkning, som deraf finner sig träffad.
För min del har jag aldrig tagit arfwode för ränteinbetal¬
ningar i Banken.
keler kersson frän Calmar Län instämde tili Kils
kerssons yttrande.
koler kersson i Ädelforst frän Jönköpings Län: Jag
anser det wara bäst directe i Banken, säsom den säkraste i
Riket, göra ränteinbetalningar.
von Zeigbergk: Sedan större delen af Ständer tyc¬
kes hafwa gillat Utskottets Betänkande, anser jag äterre-
mist utan ändamäl och endast ledande till tidsutdrägt, hwar-
för jag för min del ej widare päyrkar den.
Discustionen förklarades nu wara flulad; och pä här¬
efter af Talmannen framställd propositionen, biföll Stän¬
der Banco>Uiskottets Ullätande N:o 8, mot hwilkct beslut
stottsnnes stottansson frän Götheborgs och Bohus Län
anmälte reservation.
S- 7.
Bifölls Lag-UtskottetS sedan den 4 dennes pä bordet
hwilandc Utlärande N:o 5, i anledning af wäckt fräga, om
ändring i sältet för Nämndemäns wäljande.
328
Den 8 April.
§. 8.
Föredrogs äter Lag-Utffotters sedan den 4 dennes pä
bordet hwilande Memorial Nro 6, bwarigenom Utskottet
förklarat sig icke dedong till handläggning upptaga och der¬
före nn äterremitterat Nonrio Nanssons frän Elfsborgs
Län motion derom, att dek mätte blifwa parter Zlagdt att,
förr än handlingar i Concoursmal till Domstol ingifmas,
dem med stempladt papper förse.
Harwid yttrade:
Mils Llrinälunst/rän Wester»Norrlands Län: Elter
min tanka asser Henrie Hanssons motion endast en förän¬
dring af ConcourS-L-igen. Det är här ej fräga om Ehar-
tang storlek, utan om en stadighet för parter, att till lätt¬
nad för Domaren belägga sine Bewakningshandlingar med
stempladt papper, innan de till Domstolen inlemnaö. Att
en sädan fräga skulle tillhöra Bewillnings-Utstottet kan jag
ej inse. Jag tror det wara SländetS pligt att Återremit¬
tera motionen till Lag-Utskottet, med äläggande för dctsam,
ma att frägan till handläggning upptaga.
von sweigbergk: Säsom Ledamot i Lag-Utskottet har
jag deltagit uti desi ifrägawarande beslut, pä den grund,
akt stemplade pappers,afgiften utgör en hewillnmg, som
af Rikets Ständer kan ökas eller minstas och till och med
upphäfwas. Motionen äsyftar en förändring i Chartre-
Sigillat-e-sörordningen, bwilken bestämmer pä hwad sätt
handlingar böra charteras. Alla srägor angäende denna
förordning tillhöra Bcwillnings,Utskottet, sä mpcket mer,
svin om Ehart«-SigillalW-bcwillningcn skulle upphäfwas,
blef detta en föreskrift i Lagen, som aldrig kunde ästad,
tommas.
Den 8 April.
329
Nencie Nansson: Meningen med motionen är sadan
brödren ätrinstluncl omnämnt. Derigenom att handlingar
fä inlemnas ocharlcrade lill Domstolen, uppkommer ofta
en förlust för Domaren, sol» ej gerna läter excecmivt ut¬
taga nägra flillingar för chartor, dem han mäst bilägga
sädana handlingar, hwilka icke läsas, utan förblifwa uti
Archiverne.
LlrincUunä: Just wid sädane tillfällen Henrie Nans-
son omförinäit, är det stadgande, hans motion innefattar,
af nöden, för att trygga Domaren mot all förlust.
Onstas Lernbarck M^pel^vist ansäg jcmwäl frägan
tillhöra Lag-Ulstottcl och ej Lcwillnings-Utskottet.
Diöcutzionen war stulad; hwarcftcr, pä Talmannens
proposition, Ständet bcsiöt att Nenrie Nanssons motion,
säsom tillhörande Lag-Urstottets behandling, stulleiill samma
Utskott äterlemnas.
Emot detta beslut tillkännagaf Nreckrie von Zveig¬
bergk sin reservation.
§- 9.
Lag-Ulskottets den 4 dennes pä bordet lagdc memorial
N:o 7, i anledning af wäckt fräga om ändring i Kongl.
Förordningen den 20 December 1825, huru förhällas stall
med besigtningar och öfwerbesigtningar, dä waror eller sär,
diga arbeten för Landt- och SjöförswarctS behof, efter upp¬
gjorda Contract lefwcrcras, förccogs nu äter, men förkla¬
rades, efter Nans lsnssons frän Elfsborgs Län och Olok
I-iuclbäeks fran Halland begäran, ytterligare hwilande.
8- 10.
Föredrogs ä nyo Lag-Ulstottets sedan den 4 bennes pä
bordet hw lande Memorial Nio 8, i anledning af Daviel
330
Den 8 April.
^nsterssons fran Halland till Bewillnings- och Lag-Ut-
fkotten remitterade motion derom, att Charlis- och Expedi-
tions-lösen, dä den efter summa utgär, mätte bestämmas
lika, eller efter procent, ehwad summan är större eller
mindre.
Härnard yttrade:
Oavicl Anckersson: att han för sin del er kunde inse
annat, än att motionen, säsom innefattande bäde ett Lad¬
och ett Bewillningsämne, tillhörde Bewillnings- och Lag-
Utskottens handläggning.
Hans kansson frän Elfsborgs Län: Lag-U:skotlet
foijer troget principen att utan ffäl äterlemna dit remitte¬
rade motioner, hwitket spnes förtjena en tillrSttawisning.
Och dä Lag-Utskottet sjelf erkänt, att motionen innefattar
ämnen, hwilka äro föremal, mindre för detta än för Be¬
willnings,Ulffvttels behandling, hemställer jag, att Ständer
mä widblifwa dest förut fattade beflut, dä det ma bero pä
Utskottens egen pröfning, huruwida de wilja gemen¬
samt, eller hwar för sig, behandla de i motionen intagne
punctcr.
WIs 8trinckkunck frän Westcr-Norrlands Län: Det Sr
en vundwiklig nödwändighet, att Utskotten icke företaga sig
wästra Rikets Ständers remisier. Sädant föranleder en¬
dast tidsutdrägt och kostnader. Dä ett Ständ eger rättig¬
het remittera en fräga till 2:ne Utskott, bör, det Utskott,
hwartill den rätteligen hörer, utan widare ätgärd behandla
Srendet. Lag-Utskottet borde för desi förfarande erhälla en
ordentlig worning till desi framtida rättelse.
Ständer förklarade sig widblifwa dest förut fattade be¬
slut, hwarigenom lkouric: kjansLous jfrägawarande motion
Den 8 April.
blifwit till Bewillnings- och Lag-Utskottens behandling öf-
werleinnad.
§- 11-
Till förnyad handläggning företogs härefter Lag-Ut¬
skottets sedan den 4 dennes pä bordel hanlande Memorial
N:o 9, hwarigenom Utskottet med förklarande, att det en¬
ligt 33 §. RikSdags-Ordningen icke ware behörigt frägan
behandla, Återlemna! OIoL Hinckkiäeles frän Halland till
Lag- samt Allmänna Beswärs- och Oeconomie Utskottet re-
»niiterade motion om förändrade grunder för tulls erläg¬
gande wid skattlagda tull injolqwarnar,
Sedan Elrristen tLnckersson frän Skäne, säsom Leda¬
mot i sistnämnde Utskott upplyst, att detsamma rcdan be¬
slutat till behandling upptaga frägan, blef Lag-Ulstotless
Memorial till handlingarne lagdt.
L- 1A
Ater företogs Lag-UkffpttctS den 4 i denna mänad pä
border lagde Memorial N:o 10, hwarigenom Utskottet för¬
klarat sig emot stadgandet i 33 H. Riksdags-Ordningen icke
kunna befatta sig nied Uetor kermsöns frän Slätthult i
Jönköpings Län till Lag- samt Allmänna Beswärs, och
Oeconomie Utskotten remitterade motion, om behofwet af
wisia föreskrifter angäende rekryters antagande.
Sedan Secreterare, pä begäran af Ikans kansson
frän Elfsborgs Län, uppläst ofwanäberopade §. i Riks-
dggs-Ordningen, yttrade Ikans kansson; Ester mitt omdö¬
me innefattar Ueler larssons motion sadan fräga, som i
sista mom. af nu upplästa Grundlags §. omförinäies, och
tillhör derföre Lag.Utskottels behandling. Motionen bö^
glltsä dit äterremitteras.
332
Den 8 April.
Inis LtriniUunck frän Wcster-Norrlands Län: Oui Ut»
skottet icke upptagit frägan pä den grund, att den innefat¬
tade klagan öfwer mistbruk af gällande Författningar, skulle
jag godkänt dest Ztgärd; men jag kan ej gilla det skäl, hwar-
pä Utlkottct grundat sin obehörighet stl behandla ärendet,
hwilket således bör dit äkerffickas.
Ola kelsson frän Blekinge Län ansäg jemwäl Stän»
dets remis hofwa warit rigiig, och alt säledes Lag-Utffot,
tet bordt, tillsainnians nied Oeconomie-Utskottet, frägan be»
handla.
Oustal Lernlrarcl ^ppelivist yttrade jemwäl samina
tanka, och yrkave att Lag-Utskottet inätte tillhällaS swara
pä de af RckS-Sländen lemnade frägor.
Efter Proposition af Talmannen, förklarade Ständet
jfrägawarandc motion tillhöra Lag- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utssottens handläggning, hwarföre densamma
skulle till Lag-Utskottet äterlemnas.
§. 13.
Till förnoad handläggning företogs Lag-Utffottets den 4
bennes pä bordet lögde memorial N:o 11, hwarigenom Utffot-
tct, med förklarande att det icke tillkom Utskottet att frågor
pf denna beskaffenhet behandla, aterleninat luckors 1-arssons
frän Upsala Län och Olof Olofssons frän Westerbotten till
Lag- sanik Allmänna BeswärS- och Oeconomie-Utskotten re¬
mitterade serstille motioner om ändring i Forfattningarne
gngäende hemmanö-förmedling.
1"roclrio von ^voigborgle ansäg, att som frägor vin
hemmans-förmebling inwerka pä Statens rättigheter, borde
jfrägawarande motion rätteligen handläggas af Stats» samt
Allmänna BeswärS- och Occonomie,Utskotten.
Den 8 April.
333
Härmed förenade sig 8ven Heurlin frän Kronobergs
Län.
?er Zalilslrörn frän Stockholms Län upplyste, att
Lagutskottets Ledamöter af Bonde-Ständet merendels warit
emot ätcrremitzcn; men att reservationer icke alltid medfölja,
härleder sig dcrifrän alt de icke ansett löna mödan, dä de
icke utgjort nägon majoritet.
Pä proposition af Talmannen beslöt Ständet, att som
motionerna jemwäl Lfwcrlemnats lill Allmänna Bcswärs,
och Oeconomie-Utskottet, annan ätgärd nu icke erfordrades,
än att lägga Lag-Utskottets memorial till handlingarne.
§. 14.
Lag Utskottets den 4 dennes pä bordet lagde memorial
N:o 12, i anledning af wäckt motion om rättighet för
BrandstodS-Eommiltven inom Luggude Härad, att ulinät»
ningswis utlaga obetalta Brandstods-afgifker, företogs nu
äter, men förklarades, efter begäran af kolian Olok Wi¬
degren frän Östergöthland, ytterligare hwilande.
§- 15.
Wid förnyad föredragning biföll Ständet Lag Utskottets
sedan den 4 dennes pä bordet hwilande Utlärande N-.o 13,
öfwer wäckt motion om inskränkning i gärdfarihandlandes
rättighet att utbekomma fordringar för ulborgade waror.
§- 16.
Widare förekom till handläggning Lag-Utskottets sedan
ben 4 i denna mänad pä bordel hwilande Utlätande N:o 14,
öfwer Herr k>ars Hjertås motion om rättighet för parter
att deras till Domstol ingifne handlingar återbekomma.
Den 8 Avril.
Z anledning häraf yitrade Ailr 8triustlunck fran We-
ster-Norrland: Det är med bäde billighet och rättwisa för-
enligt, att parter kostnadsfritt bära äterfä deras till Domstol
inleinnade rättegängshandlingar, hwilka de en gäng betalt
och säledes Lro deras egendom. De kunna ofta, för att
trygga parten i fin rUt, wara för honom högst oundgäng¬
liga; och sedan lwisten är flutad, wel lag ei hwad Don;-
stoleil har nied handlingarne widare att beställa. Pä desta
och öfrige af reservanterne einor uiläkandet anförde grunder,
yrkar iag, att detsamma mätte äterreuiilleras till Lag.Ut¬
skottet.
Härmed förenade sig vice Talmannen kar liU-icssou
och stera andra Ståndets Ledamöter.
Hans Iansson war jeinw l af saulina mening och an-
säg för en winst för Domstolarne att blifwa af med hand¬
lingarne.
km- Lastlsuöm frän Stockholms Län upplyste, att
frägan i Lag-Utskottet afgiorts efter votering af 13 Leda¬
möter, med en rösts pluralitet.
Llriucklunck tillkännagaf, att i Kammar-Collegium sä
tillgätt» att personer der fatt lösa Utslag uppä ansökningar
att äterfä sina inleinnade handlingar. Orättwisan häraf
ligger för öppen dag och bör förckommas genom del stad¬
gande motionen äsyftar.
Oustsk kernlrsrc! Appellqvist frän Blekinge Län:
Det Sr ofta af högsta wigt att äterfä sine wid Domstolar-
ne ingisne handlingar. Pä de i von ^veigsteögles reser,
vation anförde grunder, yrkar jag äterremist af Uilätandct.
Det torde ej wara otänkbart, att nägon af majoriteten i
Utskottet, efter mera besinning, fär ögonen öppna och bi¬
träder motionen, dä segern Sr wunnen.
Den 8 April.
Ola loppsson frän Blekinge yrkade jemwSl äterre»
mist pä de af von Xevaigderglc uppgifne stäl. Det borde
i hans tanka cl' uppstä nägon belSnklighet för majoritetens
Ledamöter, att, efter skere.misten, ändra sin äsigt, och in¬
stämma uti den, pluraliteten inom Ständen uttalat.
8one karsson frän Skäne förenade sig med Appel¬
lqvist; och kotor karsson frän Calmar Län instämde uti
den mening Reservanterna förswarak.
Talmannens härefter framställde proposition till bifall
af Lag-Ulskottcts Betänkande N:o 14, beswaraves med Nes;
hworemst Ständet, pä ytterligare proposition af Talman¬
nen, beslöt att återremittera Utlätandct jemte de derwid rist
gjorde anmärkningar till Utskottets widare behandling.
§- 17.
Föredrogs äter Lag-Utskottets den 4 dennes pä borde*
lagda Utlätandr N:o 15, i anledning af wäckt motion, om
förändrade föreskrifter, i afseende pä läns erhällande ur
Rikets Ständers Banks och andra publika Castor.
Ständer förklarade, att denna motion rätteligen till¬
hörde Banco-Utstottets handläggning.
§. 18.
Wid förnyad föredragning biföll Ständet Lag-Utskot¬
tets den 4 dennes pä bordet lagda Utlätande N:o 16, öf¬
wer wäckt motion, om upphäfwande as Lagens stadgande»,
angäende qvalificekade dödsstraff.
§- 19.
Föredrogs äter Lag-Ulffattets sedan ben 4 dennes pä
bordet hanlande Utlätande N:o 17» öfwer wäckt motion,
om ändring i 2 Cap. 13 H. Kyrko-Lagen.
Den 8 April.
I anledning häraf yttrade:
k>ils 8lriucl!llu6 frän Wester-Norrland: Jag kail ef
annat än tillstyrka bifall till Uklätandet. Om Motionä¬
rens förslag blefwe godkändt, stolle Comministrarne i Stock¬
holm förlora 89 tunnor Korn, hwilka nu tillkommer dcul
för Hof-Rätls- och Rädstufwu-Rälts-prcdikningen.
Usns Iansson frän Elfsborgs Län: För min del god¬
känner jag Utlärandet sä mvcket heldre, soni stg e> kan fin¬
na någon anledning, hworsöre predikningar wid Domsto-
larne pä lander skulle wara mera behöflig?, än wid de hö¬
gre Domstolarne. Ett dylikt panielt upphäfwande more
utan allt ändamål. Antingen bör stadgandet gälla för alla
eller ingen af Domstolarne.
koler Eiaesson frän Elfsborgs Län ansäg iemwäl för
olempligt afskaffa predikan wid Hök» och Rädstufwii-RStter.
Pä härefter af Talmannen framställd proposition bi»
fölls Lag-Utskottets memorial N:o 17.
§. 20.
Föredrogs och lades pä bordet följande Utlätanden:
StatS-UtskottetS
N;o 33, med Ztcrlemnande af Austers lVormsrles frän
Westerbotten molion, om Norr- och Westerbottens LänS
befrielse frän export-tull, m. m.
N:o Z4, angående inköp och inredning af tjenlig local
för Riks-Archivet.
N:o 35, angäende wid Kronoparken Möreberg beläg¬
na hemmans befrielse frän Skatt för dem anflagne andelar
af nunnde Kronopark.
N:o
Den 8 Tprit.
N:o 36, om nya föreskrifter i afseende pä arrenden af
Kongsgärdar och Boställen.
N:o 37, om befrielse frän vägpenningar för dem, som
winterliden begagna den i Jemtland anlagde nya wäg till
Norrsta gränsen.
Bewillnings-UtskottetS
N:o 4, angående skyldighet för Häradsskrifware att,
Utan lösen i Mantalslängden anteckna hemmansköp, nr. m.
N:o 5, om befrielse för Allmogen att erlägga bewill.
Ning för handsmide.
Lag-Utskottets
N:o 18, om grunderne för frälseräntans Utgörande.
N:o 19, om ändring i Tullförfattningarne.
N:o 20, om Lands- och StadS-FistalerS till, och af»
sättande.
N:o 21, om en ny Consulsstadga.
N:o 22, om tillägg till 17 Cap. 32 K. RättegängS,
Balken och Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779.
N:o 23, om ändring i 8 Cap. 7 §. Ärfda-Balken.
8- 21.
Upplästes och godkändes Expeditlons-UtstottetS förflag
till underdånig Skrifwelse, angäende medelS anwisande i
och för Carlsborgs Fästningsbyggnad är 1840.
§. 22.
lasters Iohansson Leisman företrädde och anmälde»
att han, som blifwit wald till Riksdagsfullmäktig för War¬
tofta och Frökinds Härader af Skaraborgs Län, nyligen hit
Fjerde Hander. 22
338
Den 8 April.
ankommit; »ion att H. ns Epcellence Justiti-x-Stats-Minst
stern ännu kj mcdhllnmt gransta den för honom Utfärdade
fullmakt.
I anledning häraf anaiodades Leisman, att, sa snart
en dvlst granffning sörsiggätt, tilt Ständet deröfwer inle»i>
na bew-s jemte del protocoll, som wid hanS wäijande till
Riksdagsman blifrvit halle!.
S- 23.
Genom ankomne Protocolls-Uidrag underrättades Stän-
det, att
Höglosl. Riddcrskapct och Adeln
den 3 bennes,
Remitterat
Till Allmänna Beswars» och Oeconomie-
Utsko ttet:
Herr Lsnstellrjelms, Laul, yttrande, i frägan om ut'
arbetande och antagande af en Communal-Lag.
Mflagit:
Constitutions-Utstottets i memorial N:o 5 giorde för-
flag kill ändring af 1Z §. 2 inom. RiksdagS-Ordningen, 19
tz. sista perioden RikSdagS-Ordningen, samt 22 §. sednare
perioden Riksdags Ordningen, angäende representationsrätt
för Lärare rvid Elementar-Lärowerken.
Bifallit:
Samma Utstötts förslag list förändring och tillägg i iz
§. 2 Mein. 1 perioden RiksdagS-Ordningen samt 17 §. 2
mom. RikLdags-Ordningen.
Den 8- April. 339
Högwördige Prcste-Standet:
den 1 dennes
B fallit:
Constttulions-UlskottetS memorial N:o 6, om förökad
betjening.
Vewillnings-Utstottets N:o 1, om förökad bcljening.
Remitterat:
Till Stats.Utskottet:
Wäckt motion angäende beswär öfwer MarkegängS-
taxorne.
Bifallit:
Stals-Utstottets Utlätauden N:S 20 och 23-
Återremitterat:
Samma Utstötts Utlakande N:s 22 och 24.
Bifallit:
Samma Utstötts Utläkanden N:o 25, om anläggande
af en krädgärdSinrältning till minne af Larl von Linnö,
samt N:o 26, om anflag till anläggande af ny wäg emellan
BoräS och Flästjums gäsigifwaregärdar.
Wällofl. Borgare.Ständer:
den 1 bennes
Remitterat:
Till Banco.Utskottet:
Herr Istnstslrörns anförande i anledning as motion om
inrättande af ett serskildt Läne,Conior pä Gottland.
340 Den 8 April.
Till Stars-Utskottet:
Herr de Mares motion, om bestämmande af dag för
nästa Riksdag.
Bifallit:
Constitutions-Utskotters memorial N:o 6, med anhållan
om arfwoden för en Notarie och en Canccllist, m. m.
StatS-Utstottets N:o 27, i anledning af Lffadt anslag
för en handbok i allmänna Lagen.
Bewillnings-Ulstottets N:o 1, om antagande af 2:ne
Cancellister.
Samma Utstötts N:o 3, om debetslösens afstaffande,
m. m.
Allmänna Besivärs» och Oeconomie-Utfkottets N:o 10,
vin förökad Cancclljpersonal.
LadeS till handlingarne.
Ständer ätstiljdrs kl. 1 e. m. lid supra
In tläern,
Den 11 April.
kleumn kl. 10 förmiddagen.
T- i.
Protokollet för den 8 i denna miinad justerades.
§- 2.
loban lindersson Krisman, som. enligt hwad Proto»
collet för den tz i denna mänad oinförmälers, blifwik wald
Den 11 April.
341
till Riksdags-Fullmägtig för Bonde-Ständet uti Wartofta
och FrökindS Härader af Skaraborgs Län, tillkännagaf nu,
att den för honom utfärdade fullmakt blifwit af H. E. Zu-
stitiW-StalS.Minjstcrn granskad och godkänd, samt att Kris¬
man erhällit inträdespollet, hwilkcn af honom nu uppwisa-
deö; hwarefler han inom Stänvel intog den för honom an-
wisade plats biand öfrige Fullmägtige frän nämnde Län.
S- 3.
För att i enskildt? ärender besöka hemorterna, bewilja-
des pcrmitzion för följande bland Ständets Ledamöter, nem¬
ligen: Kars Kasmusson frän Götheborgs och Bohus Län,
under 3:ne weckor, räknade frän den 14 i denna mänad;
Mats Oersson frän Stockholms Län, fran den 14 till den
28 innewarande mänad; Oer Lslstslröm frän nystnämnde
Län under Z:ne weckor, räknade frän den 19 i denna mä¬
nad; linders Karsson frän Upsala Län frän den 21 inne¬
warande April lill och med den 5:te nästinstundande Maj;
Lric Oelersson frän Upsala Län under 3:ne weckor, räkna,
de frän den 21 i denna manad; Kric Marmén ftän sist¬
nämnde Län, fran den 21 innewarande April till den IL
nästkommande Maj; lolran Olsson frän Stockholms Län,
frän venna dag till och med den 24 innewarande April
mänad, sanik Henric Undersson frän Orebro Län frän den
14 i denna mänad och till den 7 nästkommande Maj; och
skulle, under den hwardera af dessa Rikgdags-Fullmäktige,
som Sro Ledamöter i Utstött sälunda bewiljade permitzionö-
tid, nedannämnde bland de utaf Ständct förut utsedde
Suppleanter, uti Utskotten inträda, nemligen: uti Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utstottet, i Mats Oerssons ställe,
Olot Olsson frän Westerbottens Län, och i linder* Kari-
342 Dcn April.
rons ställe, Olai persson frän Gefleborgs Län; uti Lag¬
utskottet: i Lalilströms ställe, Li-ic ^udcrsron fpän Skora
Kopparbergs Län; Utl Banco-Utstoltel; i Lrje perssons
Italie, bostan sndersson I-uudbcrg fran Norrbottens Län,
samt uti Bewillnings-Ulffottct, i lollsu Olssons ställe,
I^Irraim lsrsson frän Elfsborgs Län.
§- 4.
Anmäldes och pä manligt sätt inbelcdfagadcs Herr
t. f. Hof-Cancelleren, CabinellS-Secrelerare!, ni. m. tKIIr.
Illol line, hwilken pä Kongl. MajitS Nådiga Befallning,
till Ständet öfwerlemnade Kongl. Mattts bär nedan viii,
förmälote Nådiga Skrifwelse lill RcketS Ständer. Talman¬
nen förklarade att samina Nädiga Skrifwelse stulle blif-
wa bedörigen handlagd samt tolkade Sländcts underdäniga
tillgifwenhet och »vördnad för Kongl. Main; hwarefter Herr
r. f. Hof.Cancelleren utbeledsagadcö.
« T- 5.
Föredrogs äter Lag Utstottets sedan den 4 i denna mä,
nåd pä bordet hwilande memorial N:o 7, i anledning af
wäckt fräga om ändring i Kongl. Förordningen dcn 20 De¬
cember 1825, huru förhällas stall ivid besigkningar och
ofwerbssigtningar, dä waror eller färdiga arbeten, för Landt-
eller Sjöforswaretö behof, efter uppgiorde contracter lefwe-
reraS.
Olof lundbäck frän Hallands Län uppläste ett sä ly¬
dande ffrifcligk anförande: "Dä lag fullständigt ulwecklat
moliverne för del af mig prkade upphäfwande af 24 §. i
Kongl. Förordningen dcn 20 December 1825, sou, bi stäm¬
mer huru bör försgras när för Kronans behof arbete» ester
persedlar erfordras, och jag framställt »este motiver bade
Den 11 April.
343
frän ben lagliga och oeconomlsta spnvunkten, kan iag icke
föreställa mig, alt Lag Utstoilet, med tillräcklig uppmärksam¬
het pä motionens innedal!, gjort sig nog reda för sakenS
bestoffenbet, enär Högloft. Uistöttet ansett sig icke tillhöra
med ämnet taga befattning.
Det Sr witzerligen sannt, att anstaffningen af waror
eller arbeten för Landt- och Sjöföifwaret tillhörer de för-
waltande EmbctSwerken, och alt förestrifter i sädant hän¬
seende alv af administrativ natur, hwarföre frägan, sä midt
den angär den oeconomista detaljen, bör af allmänna Be-
swärs- och Oeconomie.Utststtet behandlas; men ä andra
sidan 8r bet lika owedcrsägligt, otc när uli ett administrativt
werks handläggning af allmänna ärenter ingär en oefter¬
giflig fordran att iakttaga och lillcmpa Logarnc, och i före.
warande mas det fall inträffat, alt en författning af Re¬
geringen blifw t utfärdad, som afrviker frän allmänna Lagen
och innebär en girwen disxcnce fean dcnsamnia, ingen an¬
nan afdelning af Rikets Ständer än Lag-Utstottcr kan ega,
i afseende pä den princip, som ligger till grund för dcn af
mig anmärkte olempliga förestrllttn i nämnde författning,
upptaga dcn af mig wäckre frägan och derutinnan sitt ytt¬
rande meddela.
Dä Contracter emellan Staten och individer, likasom
Contracter emellan ensttlde personer, tillböra Domarens pröf¬
ning. när fräga uppstär att de deruti bestamda förbindelser
icke blifwik ä ena eller andra sidan uppO.'!lde, och defta af-
handlingar alltid förutsätta rättsförhälloud.n, ull hwilka
^ogen bör slita twisten emellan Conirayenurne, lärer icke
kunna bestridaS, akt den lag, som kan komma i fräga alt i
sädanc fall ltllämpaS och bör wam gällande, ei kan wara
344
Den 11 April.
annan Sn den 87 §. RegeringS-Formen benämner med all,
män Civil-Lag.
Nu har Regeringen, utan Riket- Ständer- deltagande,
och säledes emot Grund.Lagens föreskrift i nytznämnde pa«
ragraf, i administrativ wäg utfärdat ett Lagbud, som, enligt
hwad jag i motionen ädagalagt, är i högsta mättv menligt
för Statens rätt, och som inskränker Lklagaremaktens werk,
ningskrets och derjemte lägger ett otillbörligt band pä Em.
betsutöfningen för den person. Rikets Ständer tillsatt att
upprätthälla Lagarnas efterlefnad och warda Staten- rätt —
ett förfarande, som icke hade bordt unhgä Constitutions-
UtskottetS uppmärksamhet rpid 1828 ärö hörjade Riksmöte;
detta Lagbud, det Rikets Ständers Revisorer i Berättelsen
öfwer 1834 och 1835 ärenS Stals-Revision ansett olempligt
och ledande till eftertänkliga fölider, har jag till rättelse
anmält, för att i Grundlagsenlig wäg, i följd af de äsigter
jag derwid uttalat, undanrödja-.
Jag kan icke mistoga mig i den föreställningen, att
Lag.Utskottet ej kan undgä frän den Lag» och rättsenlig»
synpunkten behandla frägan, och lälunda yttra sig huruwidq
det af m>g oformliga ansehda stadgande i 24 §. i osman,
äberopade 1825 är- förordning bör fortfara att wara gäl¬
lande, eller i betz ställe en annan Lagbestämmelse mä ega
rum, och huru denna bör wara beskaffad. För denna min
föreställning hemtor jag ytterligare stöd af 1 momentet i
33 tz. Riksdagsordningen, som uttryckligen föreskrifwer
"att de delar of Krigs-Lagar och Författningar rörande
Krigswäscndet, som ega tillempning till Medborgare utom
Krigs-Staten, ingä i de ämnen, som Sro föremäl för stif,
tande, ändring, förklaring eller upphäfwande af allmän
Civil-, Criminal- och Kyrko,Lag", till hwilka ämnen oweder-
Den 11 April.
345
sägligen mäste hänföras ifrägawarande Förordning, den der
angär Krigswäsendet och har besiSmd tillempning för en-
skildta personer, som icke tillhöra Krigsmakten.
Zag torde derföre kunna göra mig försäkrad, att Sländs»
Bröderna dela de af mig nu yttrade äsigter, och följaktligen
till Lag.Utskottet ätcrremittera den af mig wäckta iiräga-
warande motionen, för att gemensamt med Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utskottet vröfwas och bedömas, hivar,
wid Hedcrwärda Ständct lärer finna, att det sednare Ut¬
skottets yttrande i ämnet torde päkallas af de i mononen
framställde öfriga anmärkningar, angäende xrolongaiian af
Conlracter och sörstotters begagnande af den enskUdtc Con-
trahentkn möfwer den bestämda tiden för lcfwerancens eller
entreprenadens fullgörande."
Hans 1sn«5on frän Elfsborgs Län: Jag kan icke an,
nät än till alla delar instämma i Olok lanstkäcks nytzbe-
rörde anförande, men deremot ogilla den af Lag-Utffottet
antagna princip, att frågor rörande fullgörandet af Contrac-
ter om leswerancer är af administrativ natur och böra af
de förwaltande Embetswerken behandlas; de häraf uppkom¬
mande olägenheter och mitzbruk hofwa nästan dagligen wi,
sat sig, och wid granskningen i Constitutions-Ulffottet af
Stats-Rädets Protocoller hofwa talrika bewis derpä före¬
kommit, Sä ser man att wid Contrackernes upprättande
osta bestämmas sädane milkar» som mähända aldrig warit
ämnade att fullgöras, utan endast haft för ändamål, att
utestänga andra speculonter, Sn de sou, pä »vederbörlig ort
stätt sä wäl, att de kunnat såsom säkert antaga, bet wil¬
koret» i administrativ wäg skulls upphäfwas eller föeändraS.
Säsom exempel härpä will iag blott anföra 2:ne fall, nem¬
ligen den Rikskunniga Hkersteinska Sadelaffären, och ett
s
346
Den 11 April.
emellan Kronan och en Consul kalander i Carlscrona
uvpräktadt Contract om lefwering af Flaggduk; ivid della
jConlracts upprättande bestämdes nemligen, att Flaggduken
owilkorligen barde wara af Swensk tillwerkning, men sedan
kalander blifwit antagen till leswexantepr, förstod han hos
wederbörande sä bedrifwa, att berörde wilkor klef undan,
roldl, sä att lefwerancen fick »verkställas med flaggduk, som
hlifwit lillwerkad pä utrikes ors. Om pröfningen af dyli¬
ka lefwererings-conlracters behöriga fullgörande blekwe öf-
wcrlcmnadt ät Donistolarnc, i stallet för de förwaltande
wcrken, är jag öfwerlpgad, att stike understes skulle söre-
fommas, och ask bestulen i dolcke ämnen skulle komma att
grunda sig el pä godtycke, utan pä rätkwisa. Jag yrkar
derföre, att detta ärende mä till Lag-Utffottet Återremitte¬
ras, pä det bestämda Lag-stadganden, rörande de deri wäck-
ta frägor, mä kunna beredas pch förclläs.
Häri instämde dalian dacok, kutstorA frän Norrbot¬
tens Län. vice Talmannen kor k.riessou. kotor karsson
i ÄdelforH frän Jönköpings Län, dalian d^ndorssvu, ^n-
dors karsson och dalian keltorsson frän Upiala Län, dan
kirio dansson frän Wermlands Län, klistra!m karsson
frän Elfsborgs Län, kelar Alurtonsson frän Jönköpings
Län och en stor del af StändelS öfrige Ledamöter.
IXils Llrindlnnd frän Wester-Norrlands Län: Före-
»varande fräga fäfiade synnerlig uppmärksamhet hos 1865
örs Stats-Revisorer bland hwilka jag war Ledamot; ty
man lann dä af räkenskaperna, alt betydliga penningebe,
lopp wörö as Statsmedlen utbelalte, såsom förskott ä af,
stutade leswerancer, hwilka dock icke blifwit fullgiorde, hwa,
^an med -n, efter en längre tids förlopp mäst ätrrbäros,
ulan all Statöwerket verä erhållit ränta. Jag kan
Den 11 April.
347
ej begripa huru Lag-Utckottet kunnat k sta frän sig denna
frago; ty den sones mig företrädcsnns tillhöra test behand¬
ling, och om detsamma pä sädmt sätt urnandrager stg att
hanolagga de ärcnder, soln >rän Riks-Sia-den bliswa dit
öfwerlemnade och enligt Riksdags-Ordningen till dest upp¬
tagande höra, wct jag ej hwariill nedsätta!.det af betta
Urikoit stall gagna.
hostors 'klusån frän Östergöthlands Län: Upplys»
ningsnns får jag nämna, att Allmänna Beswärs- och Ot«
coyomie-Utstå tet, drri jag är Ledamot, och till hrvilket,
jemte Lag Utjkvltet, förervarande ärende blifwit remitteradk,
redan förehar delsamnia och besimak att, för handläggnin¬
gen Lerak, med Lag-Ulstonet saimnanträva.
kpodrie von ^Jvonchorgle trän Skaraborgs Län: De
malmer Motionären Olåt kindbäcli. sa wäl i fjelfwa mo¬
tionen, som hans i dag uppiäste anförande mwecklak, gillar
jag fullkomligen, och har j Lag-Ukstortet. deruti jag Lr Le¬
damot, talat i samma enda, ty jag kan ej finna annar än
wädligt, att formligen upprättade Coniraclcr kunna utan
pröfning wid Domstol, i administrativ wäg godtyckligt urv-
häfwas eller förändras, men detta oaktadt mäste jag og lig
dek fält, hwarpä en wärd talare n» Yttrat sig öfwer Läg-
Utstortets med detta ärcr dc widtagne älgä-der, och mig fy-
neS, soni med dylika utlätclier, rörande lawäl Laa-Ulstotlet,
jom Rikets Ständers Linge Ulstotl, borde inmhällas.
Dlkcufiionen ansägs stukad och Stander föckiarade sig
widblitwa sitt beslut, att förewarande Lreride borde qf
Lag- samt Allmänna Bc>wärs- och Oecononstc-Utboklen
348
Den 11 April.
§. 6.
W>d förnyad föredragning af Lag-Utskottets sedan den
4 i denna mänad pä bordet hwilande Utlärande N:o 12, i
anledning af wäckt motion vin rättighet för Brandstods-
Cowmittvcn inom Luggude Härad, alt utmätningswis ut¬
taga obetalde Brandstods-afgiftcr, uppläste Lona karsson
frän Malmöhus Län följande skriftliga anförande:
"I"g yrkar Sterremist af Lag-Utskottets Utlätande N:o
12, i anledning af min motion om rättighet för Brand»
fiods-Committacn inom Luggude Härad, att utmätningswis
Uttaga obetalde brandstodsafgiflcr.
Detta Utlätande har mycken likhet med nägra af de
nästföregående frän samma Utskott» nemligen den, att det
ädagalägger en tankegäng, hwilken Riksens Ständer med
skäl kunnat wänta annorlunda af ett deras Utskott, syn¬
nerligen del hwarest en sund fluileLningskonsi ständigt la-
geS i anspräk.
Utskottet, hwilkct äligger, enligt 33 tz. Riksdags-Ord,
ningen, "atl utarbeta Ve frän Riksens Ständers Ulen»
till Utskottet remitterade förslag till ändringar af all¬
män Civil,Lag", har uti berörde Utlätande förklarat det af
mig föreslagna ofwannämnda undantag frän föreskrifterna
uti Utfökn-ngs-Balken, icke tillhöra Utskottets pröfning,
emedan frägan "rörer en enskild korporation» färhäl-
lande."
Man bshöswcr dock ej mara lagklok, för att hafina
sia bekant, det wär, lika farväl som hwarje annat lands
allmänna Lag, jemwäl uti sig innefatta hwarjehanda un¬
dantag, till förmän för wista corporalioner och samhälls,
daher, hwilka undantag (de mä dä heta monopolicr, priyi-
Den il April.
349
legiér, beneficier, eller huru som helst) undergä i lagstift-
ningswäg samma behandling som den allmänna Lag, frän
hwilken de öro undantag.
För att nämna ett lättfattligt exempel: Wärendslandet
i Smäland utgör, säsom bekant Lr, ett undantag frän La¬
gens allmänna föreskrifter angäende arfsdelning elter lands¬
rätt- Jag hemställer till Lag-Ucskotlct, huruwida, derest
någon föresloge, att nämnde korporation hädanefter matte
warda underkastad samma Arfs-Lag, som allmogen i öfri¬
ga delar af Riket, Lag-Utskottet Lfwen dä skulle söka att
sktuta ifrän sig en flik motion, och dcrwid förwäna Stän¬
derna med det motiv, att frägan om Arssrällen i Wä-
rendslandet "icke more af en allmän beskaffenhet, utan
rörde en enskild eorporations förhastande.
Säwida Lag-Utskottet ej gitter wisa, att den af mig
föreslagna utmätningsrätten för Brandstads-Couimittecn
inom Luggude Härad uti Skäne, icke komme att utgöra
en ändring af Allmänna Lagens föreskrifter i Uisöknings-
Balken och dertill hörande Förordningar; sä kan jag ej
annat än hysa den oförgripliga mening, att beöandlingen
af min motion owilkorligen tillhör Lag.Utskottet, dit den
torde blifwa äterrcmitterad, med föreläggande för samma Ut¬
stött att, sä midt möjligt Sr, icke hädanefter beswära Stän¬
derna med att äterskicka motioner, de der sä tydligt, som
ben nu ifrägawarande, mäste, enligt Grundlagens föreskrift,
blifwa föremäl för Utskottets pröfning.
Stockholm den il April 1840."
Ilan? kansson frän Elfsborgs Län: Älven jag tror,
att förcwarande ärende bör till Lag-Utskottet äterremitteras,
tp ehuru samma ärende endast angär en enskild ort, är likwäl
den princip, som derför ligger till grund, sä allmän, att
350
Den 11 April.
densamma bör kunna blifwa gillande för hela Riket; och
d8 sannolikt högst fä orter i N ket, der icke Brandstods-bo-
lag blllwik inzängne, böra de lagbestämmelser som för nu
jlrägawaeande ort bli wa gäll inde, kunna utsträckas och
tilleiupas för alla östig^ BrandstodS-förei ingar inom Riket.
Ian stilie Iansson frän Wermlands Län förenade sig
med Hans Iansson
l>HIs Llrinrllnnst frän Wester-Norrlandg Län: Ehuru
det tilläfacniyis bl iwer illa upptaget, akt jag alwen i
delta anine är af olika tanke med Lag-Uifkottet, kan jag
likwäl icke undcrläta, all lillkannagifwa, dek k g anser sam.
ina Uiskott icke ha wa rätteligen tör^arit, dä det förklarat
Linnel icke kunna komma under desi handläggning och prof¬
ning. Den scerleninade motionen afier en förändring utl
Lagens alliiiänna stadganden > Utloknings-Balkcn, och i»ä-
ste derföre obellridligen tillySra Lag-Utstoileis behandling.
Alt »ian icke alltid med likgiltighet kan le eit Uifkoit, sä
behandla de till detsamma öfwerlcmnade och pätagttgen bit
hörande ärenden, som med denna och siere andre motioner
skett, torde icke kunna anseS underligt, enär sädant okwif-
welaktigt kan föranleda till wädliga päföljder, hwilka ber»
före genom alfwarsammare Åtgärder böra förekommas.
krecsrio Von XwoigbLvgli frän Skaraborgs Län; Hwar
och en lärer wäl känna, all Härader och Socknar Lro be-
rLtllgaec, att inom sig ingä serskildt Brandstods-töreningar,
utan att nägon Embetsmyndighet eger att sig dermed be¬
falla i annat fall, Ln dä handräckning till bristande »verk¬
ställighet begärcs. Sädan handräckning och »verkställighet
lemnäs af Len adminisirak va makten, och kon säledes icke
blikwa förcniäl för nägon Domstols ätgärd. Jag har dock
icke nägot derciliot, att ärendet älerremilleraö till Lag.Ut¬
Den 11 Apris.
351
skottek, för beredande af en sadan Lag-bestämmelse, som i
den wäckla motionen äshfras, rörande »verkställigheten af
de scrffi dra Brandstods-förenmgarncs beslut.
Ola Ionsson frän Blekinge Län: Jag har mig allt¬
för »väl bekom, att Brandstods-förcningar kunna inrättas, pä
säll von Xvvaiglaorglc nu omformäll, och att för werkstäl,
tizhelen af deras besiuk, handräckning kan fokas hos weder-
börande ereculor. Detta sistnämnde anser jag bock medföra
en onödig omwäg och kostnad, och önstade derföre att, pä
sätt Mot onären föreslagit, föreningarne sjclkwa blifwa be-
rältigade, alt med Brandstods-afgiftens uttagande ga i för¬
fattning; härföre erfordras dock en Lag-bestämwclfe, och för
beredandet deraf yrkar jag, att ärendet mä till Lag-Utstot»
set återremitteras.
8ono stensson: Upvlhsningswis får jag i,ämna, att
allä innewänare inom Luggude Härad, Sro berättigade till
deloklighet i Häradets Brandsiods-forening, söir, ega åbygg¬
nader lill warde af minst 20 R:dr. Dä nu, wid inträf¬
fande eldskada ä en dclegares äbyggnad, hwilksn ej har
högre »värde än del nytz omförmälda, Brandstods-afgiften
ej belöper till iner än nägra runst., kan det icke wara an¬
nat an en orimligbct, alt för detzas uttagande, pä sätt,
efter nu gällande författningar, stadgadt är, ansökning stall
göras hos Konungens Befallningshafwande, helst sädant
owilkorligen mäste medföra betydlig, bäde kostnad och tids¬
utdrägt, samt göra det omöjligt för dem, som skola uppbä¬
ra och redowisa Brandstods-afgiklen, att sädant »verkställa
inou, behörig lid, hwilken enligt Reglementet, är bestämd
till 14 dagar, efter det Kungörelse derom i Häradets Kyr,
kor blifwil uppläst.
352
Den ii April.
vaviä ^nstersson fran Hallands Län: Dä alla Sock¬
nar i Riket äro berättigade, att inom sig ingä Brandstods-
föreningar, skulle jag önska att en sädan Lag-bestämmelse
för »verkställigheten af deras beslut, som den Motionä¬
ren föreslagit för Luggude Härad, mätte blifwa gällande
för alla be serstildte Brandstods-förenmgarne, och yr¬
kar jag derföre att motionen mL till Lag-Utstottet äterre»
mitteras.
Olof I-insthäclc frän Hallands Län pttrade harwid
enahanda äsigter, som Daviel tollersson Ntwecklat.
Nils korssen frän Södermanlands Län: Allmänna
Lagen stadgar, att Brandstodssöreningar stola upxrättaS
inom hwarje Härad; och genom sedermera utkomne För¬
fattningar är det jeinwäl tillätet Häraderne att SocknerviS
ingä dplike föreningar. Dä eldstada inträffat, bestämmes
Brandstodsafgiften för Dclegarne i wänlig ordning, och der-
efter upprättar Häradsskrifware» Debctslängder, efter hwil¬
ka uppbörden ster af wederbörande Kronofogde, och i mitt
hemort hafwa dehe afgifter ingätt, utan ast olägenhet. Alt
Uppgöra serstildte lagbestämmelser uti nu ifrägawarande af,
seende för Brandstodsföreningarne inom hwarje Socken, tor¬
de icke utan swärighet kunna ste; men ett allmänt stadgan¬
de för dem alla, bör deremot kunna bäde lätteligen tillwä-
gabringas och medföra nytta.
I-srs I-srsson frän Elfsborgs Län! Jag har wihcrli-
gen icke nägot deremot, att, för beredandet af ett allmänt
Lagstadgande om rättighet för Brandstods-Committoerne
inom hwarje serskild Socken eller Härad, att ulmätnings-
wiS uttaga obetaldke Brandsiodsafgifter, förewarande aren¬
dt till Lag-Utstottkt äterreiuitteraö, enär den wiblpftiga om,
wäg,
Den 11 Aprst.
353
wäg, som för dplike afgifters utbekommande, enligt nu gäl¬
lande Forfattmngar, mäste tagas, medför bäve onödig tids¬
utdrägt och omkolinad, ty det gär nu sä lill, att dä Brand¬
skada inom en Commun inträffat, Brandstodsafgiften först
wid Härads-Nätlen bestämmes, och sedermera fastställts hos
Konungens BcfallningSöafwande; hwareftcr, om dctze myn¬
digheters bestal flir winna Laga kraft, Debctlistorna upp¬
rättas af Häradsskrifware!», och Uppbörden werksiälles af
Kronofogden, samt, om restantier uppkomma, handräckning
till utbekommande deraf mäste sökas hos Konungens Be,
fallningshafwande; inen att utfärda en lagbestämmelse för
hwarje Brandstodsförening serskildt, tror jag icke lämpli¬
gare kunna ste.
von LvvoiZkergle: Upplysningswis fär jag nämna, att,
enligt 1743 ärs Kongl. Förordning, för utbekommande af
Brandstods-afgiften inom föreningar, sou» Häradswis äro
ingängne, sä bör killgä, att sedan brandskada inträffat, Hä¬
radshöfding först bör utnämna Synemän, lill utrönande of
stadans storlek och beskaffenhet, samt Härads-Rätten seder,
mera öfwer deras utlärande ä nästa Ting derefter höra
HäradSboerne och deröfwer meddela Utslag; hwarefter den,
fom dermed icke ätnöjes, eger att, med fine till Kongl. Hos»
Rätten ställde Beswär, wända sig till Konungens Befall»
ningshafwande och alt, om Beswär öfwer Härads-RättenS
utflag ej anlöres. Konungens Befallningshaffvande ändock
är obetagct att deri göra rättelse; dä serskildta socknar ingä
Brandstodssöreningar ega de wäl att hos Konungens Be»
fallningshafwande omedelbarligen begära handräckning till
Brandstodsafgiftens utbekommande, men sädant allt medfö-
rcr dock onödig kostnad och wldlyftigheter, hwarföre ett all»
Ljeröe LanSet. L3
354
Den 11 April.
wänt förenkladt Lagstadgande för BrandstodsfLreningar i
hela Riket Sr af nöden.
köler Llaössoo frän Elfsborgs Län och keler karsson
i Ädclfortz frän Jönköpings Län förenade sig med Hans
lansson, samt yrkade, att motionen mätte till Lag-Utskottet
äterremitteras.
Hans lansson: I anledning af hwad nägre Ledamöter
har anfört, fär jag erinra, att nu ej är fräga o», inrättandet
af Brandftodsföreningar, man endast om sättet att utbekom¬
ma älagd Brandsiodsafgift, och jog anser ett allmänt stad¬
gande harvin wara af bchofwet päkalladt, tv genom de n-id-
lpftiga ätgSrdcr, som för sädant ändamäl, efter nn gällande
författningar, erfordras, kan lätt hända, att en fattig del¬
egare i Brandstodsförening, sorn är skyldig att i brandstod
utgifwa endast nägra stillingar, men sädant uraktlätcr, sä
att laga handräckning mäste begäras, kan komma att er¬
lägga flera Riksdaler.
ker- Hansson frän Wermlands Län: i min hemort har
uti ifrägawcuande afseende sä tillgätt, alt brandstods-afgif-
ten blifwit bestämd genom Sockenstämma-Protokoll, och att,
da nägon tredskatö att densamma utgifwa, handräkning be¬
gärts och erhällitS hos Honunge,iS Befallningshaswande,
hwilket icke medfört nägon olägenhet.
Iohannes -Luttersson frän Calmar Län: De wilkor,
som af Btandstodsföreningarne för brandstads utgörande
bestämmas äro vlike pä olike orter, och jag tror derföre,
att ett allmänt Lagstadgande för dcsta föreningar swärligen
kan tillwägabringas. Zag för min del kan icke finna an¬
nat, än att Lag-Utffottet med detta ärende rätteligen försa,
rit, ty efter min åsigt bör detsamma af Allmänna BeswärS,
och Oeconemie-Utstottet behandlas.
Den 11 April.
355
Discusiionen förklarades flutad och motionen, jemte hwad
i anledning derutaf nu blifwit yttradt, klef till Lag-Ucstoc,
tet äterremitterad.
L. 7.
Föredrogs äter Stats-Utstottcls sedan den 8 i denna
mänad pä bordet hanlande memorial N:o 33, med ätcrlem-
nande af -Lnckers ^ormarles frän Westerbottens Län mo,
tion, att den är 1835 för Norr, och Westerbottens Län
mcdgifna befrielse frän export-tull och skeppsumgäldcr mätte
förlängas m. m.
LadeS ytterligare pä bordet.
Z. 8.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utstottets den 8 i
denna mänad pä bordet lagda utlätande N:o 34, i anled¬
ning af Prosetzor Oeijers motion om inköp och inredning
af tjenlig local för Riks-Archivet, blef samma utlätande af
Ständet bifallet.
§. S.
Dä nu äter föredrogs Stats»Utfkottcts sedan den 8 l
denna mänad pä bordet hwilande utlätande N:o 35, i an¬
ledning af wäckt fräga om de »vid Kronoparken Mejseberg
belägna hemmans befrielse frän statt för deni anflagne an¬
delar af nämnde Kronopark, blef samma utlätande ytterli¬
gare lagdt pä bordet.
§. 10.
Föredrogs äter Stats-UtstottetS utlätande N:o 36, som
den 8 i denna mänad ladcs pä bordet, angäende ifrägaställd
rättighet för innehafware af arrenden ä Kungsgärdar och
356
Den 11 April.
boställen »vid f. d. Adel-fane-Regementet, att öfwertaga de
wid nya arrende-amtioncr skeende högsta anbud.
Lades ytterligare pä bordet.
§. 11.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utskoitcts sedan
den 8 i denna mänad pä bordet hwilande Utlätande N:o
37, angäende yrkad befrielse frän »vägpenningar för deni»
som winkertiden begagna den i Jemtland anlagde nya wiig
till Norrsta gränsen, fann Sländet stäligt samina utlätan,
de bifalla.
§. 12.
Föredrogs äter Lag-UtstottetS den 8 i denna mänad
pä bordet lagda Betänkande N:o 18, öfwer wäckt motion,
angäende grunderne för frälseräntanS utgörande.
kreckrio von Xweiglrergle frän Skaraborgs Län: De
skäl Utskottet anfört för afflag af ifrägawarande utaf mig
wäckte motion, synas wara fästade pä allt för lös grund,
och ingalunda egnade att öfwertpga derom, att motionen är
ogrundad; dä jag icke kan inse, det hwarken genom bestrif»
wcn Lag eller bestående rättsprinciper, hinder mä kunna
möra för utfärdandet af en sadan författning, som jog i
motionen yrkat, till förekommande af de mitzförhällandcn
och rwister, hwilka, till följd af de olika stadganderne i Kongl.
Förordningen den 27 November 1776, 1789 ärS Mynt-
Reglemente samt L>'gen angäende myntbestämningen den
1 Marö 1830, uti ifrägawarande afseende orsakas, kan jag
icke annat än yrka, det motionen mä till Utskottet warda
ättrremittcrad. ,
Hans kansson frän Elfsborgs Län: Ehuru jag icke
will bestrida den af von Zveigbergk yrkade äterremist, kan
Den ii April.
357
sag likwäl icke godkänna den af honom föreslagna beräk,
ningsgrund för frälseräntors utgörande, ty jag kan icke mcd-
gifwa enstilde frälscränkeegare bättre rätt till utbekomman¬
de af ds utaf dem innehafwande frälseräntor, än Kronan
eger till de räntor, den innehar, och anser derföre enahanda
beräkningsgrund för olla frälseräntor böra wara gällande.
Olaus Ulricsson och kobannes lobanssvn frän Göthe¬
borgs och Bohus Län, ker kalsson, Nils keppsson, Niclas
äunsson, Lone kersson fran Skäne» Llepban Anckersson
och Nols kersson fran Stockholms Län, Ephraim kars¬
son frän Elfsborgs Län, samt ker Hansson frän Werm¬
lands Län förenade sig med bians kansson.
Nils kersson frän Södermanlands Län: Sä widt von
L^veigbergks motion äspftar lika beräkningsgrund för frälse-
räntans utgörande till enskild ränteegare, sorn Kongl. Majit
och Kronan, biträder jag densamma; tp jag anser sädant
wara riktigt, enär icke nägontera af dem kan hofwa bättre
rätt än den andra, derest icke, genom serskild öfwerenskoin»
melse, undantog är gjordt, för tillwägabringandet af ert
allmänt stadgande; i detta afseende instämmer jag med von
Zveigbergk om äterremist.
kaeob kihlblom frän Södermanlands Län, luckors
ckonsson i Okna och Nils Ouslat Nilsson frän östergöth¬
lands Län, konas Anckersson och keler Närlensson frän
Jönköpings Län, keler Eiaesson och Henrie klausson frän
Elfsborgs Län, Eric Narinen frän Upsala Län, med siere
af Ständets Ledamöter, förenade sig med Nils kersson.
von Lvveigbergk: Jag har med min motion hwarken
äsyftat högre beskattning för räntegifware eller högre inkomst
för ränteegare, utan endast ett bestämdt lagstadgande, rö¬
rande beräkningsgrunden för räntanö utgörande, pä det
358
Dsn 11 April.
mihförftänd och rättegångar mä kunna undwikas. Genom
1789 ärs Förordning är stadgadt, att frälseränta» af elt
iiianlol skall utgöras af 30 tunnor spannmäl och 30 Daler
Siifwermynt; dä nu spannmälen beräknas efter bestämd
grund, nemligen morkegängspriserna, borde wäl ock bestäm,
mclse gilwas för beräkningen af de contante penningarne.
Hwad Kronans räntor beträffar, sä Sr derom nägon fräga
icke wäckt. Motionen angär endast skattc-frälsehemmmans-
räntorna eller sädane, som frälseman fält; och får jag här¬
med upplysa, att skillnaden emellan frälseskatte- och skatle-
frälsehcmman Sr den, att frälseskatte kallas det frälsehem¬
man, hwars ränta genom köp eller annat laga fäng kommit
frän Kronan i frälsemans 'Hand, dä dcreinöt^skattcfrSlsc be¬
nämnes det hemman, till hwilket frälse frän början innehaft
räntan och densamma sedermera föryttrat.
wästers Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag kan
icke finna, att nägon annan beräkningsgrund för frälseränta»»
utgörande är af nöden, än den, som nu är gällande; och
yrkar alitsa, att samma beräkningsgrund mä bibehällas, helst
emellan de fleste räntegifware och räntetagare Lrs upprät¬
tade serskilda contracter, hwilka böra tjena till efterrättelse.
Riis persson: Min mening är icke, att de emellan rän-
tcgifware och räntetagare upprättade contracter mä genom
nägot nytt stadgande rubbas, utan anser jag dem böra för-
bliswa gällande; hwaremot det icke kan bestridas, alt ett all¬
mänt stadgande för frälseräntang utgörande, ber sädane Con-
tracter el finnas, är af nöden.
hohannes Lfiristolkarsson frän Kronobergs Län före-
knsde sig med /euckers Anckersson. -
Den 11 April.
35Y
Ständer förklarade discutzionen slutad och fonn skäligt att
till Lag-Utskottet äterremittcra förewarande motion, tillika
med-de derwid nu gjorde anmärkningar.
tz. 13.
Wid förnyad föredragning af Lag-Utffottets sedan den
8 i denna manad pä bordel hanlande utlätande N:o 19, i
anledning af wäckt motion angående ändring i Tullförsatt-
ningarne, fann Ständer skäligt förklara, att samma motion
borde af Bcwillnings-Utskottcr beyandias.
s. 14.
Föredrogs äter Lag-UtffottetS utlåtande N:o 20, i an
ledning af wäckt motion augäendc Stads- och Landsfiscalers
till- och afsättande.
Ständet förklarade, att denna motion borde af Allmänna
BeswärS, och Oeconomie-Utskottet handläggas.
tz. 15.
Dä Lag-Utskottets sedan den 8 i denna mänad pä bor¬
det hwilande Utlakande N:o 21, angäendc wäckt motion,
om utfärdande af ny Consuls,stadga, nu äter föredrogs,
förklarade Ständet, att samina motion borde af Allmänna
BeswärS- och Oeconomi,-Utskottet behandlas.
S- 16.
Wid förnyad föredragning af Lag-UtskottetS den 8 i
denna mänad pä bordet lagde Betänkande N:o 22, i an¬
ledning af wäckt motion, om tillägg till 17 Cap. 32 F.
Rättegängs-Balkcn, sädan ben lyder i Kongl. Förordnin¬
gen den 2o Januari 1779, fann Ständet skäligt samma
Utlätande bifalla
360 Den 11 Apris.
§. 17.
Föredrogs äler Lag-Utstottcts sedan den 8 i denna
mänad pä bardet hwilande Betänkande N:o 23, öfwer
wSckt motion vin ändring i 8 Cap. 7 tz. Ärfda-Balken.
Lades ytterligare pä boroet.
S- 18.
Wd förnyad föredragning af Bewillnings-UistottetS
den 8 i denna inänad pä bordet lögde Betänkande N:o 4,
i anledning as Riksdags-fullmäktigen Ouslal Lernlrsrcl
H,ppelcjvists frän Blekinge Län motion, om Kungörelsers
utfärdande» att Häradsskrifware, utan lösen, skulle wara
skyldige i Mantalslängden anteckna heminansköp, Arrende-
rontract, m. m.» uppläste ^pxal^vist följande skriftliga
anförande:
"Det kätt hwarpä Bewillnings Utskottet, uti betz me¬
morial N:o 4, behandlat min, till Utskottet remitterade,
motion, om Kungörelsers utfärdande derom, att Härads,
skrifwarne liro skyldige uran lösen i Mantalslängden anteck¬
na HemmanSkop, Arrende-contracler, m. m-, förrjenar i
fanning att nägot närmare betraktas.
Ulan att taga i öswerwägande eller meddela nägot
utlätande öfwer lämpligheten eller olämpligheren af det i
motionen framställda förslag, har nemligen Utskottet för,
klarar, att dä de, till skal lör motionen, uppgifne och df-
werklagade mitzbruk, att Häradsskrifware fordrat ersättning,
för det de oniförmälde anteckningar werkställt, wore ös,
rverträdelser emot gällande författningar, och alttsä kunde
i laglig wäg bcifras, Ulstotlet ansett ärendet icke utgöra
föremLl för RiketS SländcrS handläggning.
Den 11 April.
Sä midt jag kunnat fatta Grundlagens mening, mätte
det wara hwarje Representants ostribiga rätt, alt fä prof,
wade^ de förslag han kan framställa. Denna rättighet
tyckes det lckwäl, som om Utskottet denna gäng welat af»
stära, dä uttrycken i min ifrägawarande moiion nog tyd¬
ligen ådagalägga, det jag längt ifrän med densamma affekt
nägra nya förestrifter för HäradSlkrisivarne i detta hänse¬
ende, helst jag sinner de redan gällande wara fullkomligt
tillräckligt, men jag deremot redan päyrkat en ätgärd,
hwarigenom samma förestrifter och stadgande mätte, till
förekommande af ett, inom flera landsorter inroladt prejeri,
blifwa en och hwar bekante. Detta är innehällct af »lin
motion, som säledeS innefattar ingenting mindre, än ett
förslag till ett nytt stadgande i afseende ä promulgeringen
af andra, redan gällande författningar; och huru Ulstotlet
kunnat säga, att det icke tillhör Rikets Ständer, alt lam¬
ina förslag handlägga, kan jag icke göra mig begripligt.
Sä wäl uti detta, som alla öfrige fall, dä någon Lagförändring
eller nägot nytt stadgande ifrägokommer, tror jag Rikets
Ständer ännu hofwa sin röst öppen; och jag anser derföre
Utskottets tillgörande wara sä obefogadl, att, endast i af¬
seende ä formen för ärendets behandling, aterrcmitz bör
eg a rum.
Beträffande i öfrigt sjelfwa hufwudfragan, och dä det
mäste wara allmänt bäde kändt och erkändt, säwäl att det är
wida äntamälsenligare och gagneligare, att genom kloka
förestrifter söka förekomma migbruk, än att, sedan de blif-
wit fdröfwade, lagligen be fra detsamma, som ock, att det
merendels icke är utan mycken swärighet man lyckas fä en
Lag tillempad emot desi öfwerlrädare, kan jag icke inse hivad
som bör eller kan hindra werkställighclen af mitt prvject.
362
Den 11 April.
Okunnighet medför, sä j det Kärre som det mindre, för¬
tryck, och vetta häfwes aldrig säkrare, än derigenom, att
de lidande erhålla kännedom om sina rättigheter och kunna
till sitt skydd åberopa en allmänt kungjord Lag. Det mä¬
ste alltsä wara lätt att inse, att det nu ifrägawarande
mitzbruker, som, enligt hwod flere Ledamöter inom detta
Hedcrwärda Ständ upplyst, lär wara ganska allmänt, pä
intet sätt bör kunna säkrare häfwas, än pa det af mig
föreflagne; och jag gör mig derföre öfwen förwitzad, att,
om ock de orter skulle finnas, der en sädan osed icke är
känd, Rikets Ständer likwäl stola inse billigheten af alt
häfwa den, der den finnes.
Dä jag ofta under Riksdagen, inom delta rum bärt
allmänna rösten lä bestämdt och odcladt böja sig för Lagens
efterlefnad, upplysningens bibringande hos alla folkclas,
ser, häfwanve of wald och förtryck hivar det sinncS, samt
den enskildes fredande frän egennytta, oförrätter och pre-
jerier, hyser jag det hopp, att Ständet Lfwen nu stall
medwerka till samma goda Sndamäl, jemwä! hwad ivid,
kommer min isrägawarande motion; och Lr det under besia
förhoppningar, jag wägar yrka ätcrremisi af Betänkandet,
med föreläggande derjemte för Utskottet, att ärendet i grund¬
lagsenlig ordning till handläggning företaga.
Stockholm ben 11 April 1840."
Motionen, jemte det, i anledning deraf, af ^.pxel^vist
nu uppläste anförande, älerremitlerades till BewillningS-
Utstottct.
§. 19.2
Dä nu äter föredrogs Bewillnings,Utskottets sedan
den 8 i denna mänvd pä bordet hwilande Betänkande N:o
5, i anledning gf äoftsn Olot Wielegreus frän. östergöth-
Den 11 April.
363
lands Län wäckte och af Anders lansson i Tuna frän
samma Län, säsom egen upptagne motion, om befrielse för all-
mo^kn, all erlägga bewillning för utöswande och försäljning
af handsmide, uppläste Widegren ett sä lydande skriftligt
anförande:
''Ehuru Ledamot i Bewillnings-Utskottet, der betra
beslut fattades, kan jag likwäl icke godkänna Utskottets Ut-
lätande. Bewillnings-förordningen är i benna punct, eller an-
gäendc bewillning för binäringar ä Landsbygden, såsom Smi¬
des-, Snickare- och andre handaflöjder, icke nog tydlig, och
jag anser, alt, dä Utskottet i sä mätto gillat motionen,
att beskattningen icke finnes i gällande förordning lörcskrif.
wcn, utan att den härrört frän dest oriktiga tillämpning, al¬
wen Utskottet bordt utläta sig, om det tänker förändra det¬
ta Lagstadgande till en sädan tydlighet, pä det atr Utskottet
mä blifwa i tillfälle alt Bewillnings-förordningen härutin¬
nan rätta, desto heldre, sorn jag tror mig hofwa bekant,
att en flik, otilläten beskattning pä besia handaflöjder, i
flera delar af Riket bliswit widtogen, och troligen, sä wida
ej stadgandet deremot blifwer tydligt, Lfwen hädanefter
kommer att ega rum.
Nils Ltrindlund frän Wester-Norrlands Län, koler
korssen i Adelforsi frän Jönköpings Län, Henrie sndersson
frän Orebro Län, m. fl. af Ståndets Ledamöter, förenade
fig ined Widegren.
keter Lisasson frän Elfsborgs Län: Alltsedan den nu
gällande Bewillnings-förordningen utkom, hafwa de "bland
allmogen, som utöfwat sädane handaflöjder, som > förcwa-
rande motion Sro omkörmälde, ätminstone i min hemort fatt
derföre erlägga bewillning, hwartill ock samma förordning,
genom desi otydlighet uti ifrägawarande afseende, obestridli¬
364
Den 11 April.
gen gifwit anledning. Jag yrkar derföre, att mononen
n,8 till Utstoitet äterremitleras, pä det att, uti den Bewill-
nings-förordning, som wid innewarande Rikedag koiiimcr
att utlärdas, dylika otydlighet» mä kunna undwikas.
Ola lepsisson frän Blek nge Län : Dä Utskottet utta,
lat den äsigl, att Bcwillning förf ifrägawarande handaflöj-
der icke bör pä grund af nu gällande Bewillnings-förord-
ning ega ruin, Lr det tydligt, att oi» säban Bewillnmg
blifwik nägon bland Allmogen päförd, detta skett af mih,
förständ om förordningens anda; men dä densamma owe»
dcrsägligen är otydlig, hwilkct tillräckligen bewisaS deras, att
dylikt missförständ uppkommit, yrkar jag, lika med Wide¬
gren, att motionen mä till Bcwillnings-Utstottet ärerremit-
teras, pä del den nya, wid denna Riksdag utkommande
Bewillnings förordningen mä blifwa sä wäl uti nu ifräga,
warande, som andra affeenden tydlig och klar.
Iohannes ^nstersson frän Skaraborgs Län: Säsom
Ledamot i BewillningS-Utstolter, och arbetande pä den af
Utskottets afdelningar, till hwilkenS förberedande handlägg,
ning den nya BewillningS-förordningen hörer, kan jag upp¬
lysa och försäkra, alt densamma uti ifrägawarande afseende
kommer att erhälla tillräcklig tydlighet, sä att nägot miss,
förständ derutinnan icke Sr att befara.
kolian l?restric Dahllöf frän Elfsborgs Län: Lika med
flere föregäende talare yrkar jag ätcrremiss af motionen,
pä det att dylikt missförständ och kränge! wid Bewillningens
päförande, sorn del hwilket genom nu gällande Bewill»
ningsförordning, sä wäl uti ifrägawarande som andra af,
seenden, ofta förorsakats, mä för framtiden kunna undwi¬
kas; och hoppas jag, att genom den blifwonde Be.willnings-
förordningcn, ej allenast befrielse frän Bewillnings rrläg-
Den 11 April.
365
gande skall medgifwas den Allmoge, som utökwar sä be»
skaffad handaslöjd, som i förewarande »notion oinförmales,
utan ock, att de sä kallade gerningsöre»» för Sockenhandt-
werkare ä Landet stola, pä sätt i serskild motion jemwäl är
wordet yrkadt, komma att upphöra, hwilket jag anser all,
beles nödwändigt, enär desse Handtwerkare i allmänhet äro
sä fattige, att de icke utan största swärighet kunna sig för»
sörja.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Zag kan ej finna
annat, Ln att Utstollet, wid afgifwandet af förewarande Be¬
tänkande, rätteligen förfarit, ty att af nu förckomne anled¬
ning meddela rättelse eller förklaring af den hittills gällan¬
de BewillmngS-förordning» anser jag olämpligt, enär den¬
samma med innewarande Riksdag stall upphöra, och wi,
dare mitzförständ deraf säledes icke kan uppkomma. För
dem, sou» äro Ledamöter i Bewillnings Utskottet, Lr nu till,
fälle inne, alt tillse, det den nya Bewillnings-förordmngen
sä wäl uti ifrägawarande som andra afseende»» erhäller er¬
forderlig tydlighet, och dä Utskottets förslag dertill hos Riks-
Ständen till pröfning förekommer, blifrvcr det Sfwen möj¬
ligt för de öfrige represcntanterne att waka öfwer iaktta¬
gandet häraf.
koler Alärlensson frän Jönköpings Län och buster»
Norstmarle frän Westerbottens Län instämde med lians
lansson, hwaremot dockers Ionsson i Okna frän Öster¬
göthlands Län och Niclas Iönsson frän Christianstads Län
förenade sig med Widegren och yrkade ättrremitz.
Ouslaf Lernliarst ^^el^vist frän Blekinge Län: Dä
del Lr obestridligt, att nu gällande Bewillnings-föeordning
uti ifrägawarande afseende är otydlig, hade BewillningS-
Ukstottet, efter min tanka, i betz Utlätande öfwer förewa
366
Den 11 April.
rande motion åtminstone bordt tillkännagifwa, att det wid
uppgörandet af den nya Bewillnings-förordningen ämnade
förekomma dylik otydlighet; och jag kan ej annat än prka,
att motionen warder Återremitterad. >
lonas lohansson frän Jönköpings Län: Säsom Le¬
damot af Bewillnings-Utskottet och arbetande pä betz 1:a
Afdelning, fär jag upplösa, att förslag till np Bcwillnings-
förordning redan är ularbetadt, och att nägon sädan otyd¬
lighet. som nu är i fräga, deri icke förefinnes, samt att,
enligt detta förslag-Bewillningen för Socken-Handlwerkare
eller geringsmän ä Landet, blifwit nedsatt frän 3 till 1
R:dr om äret. Jag anser ätcrremitz icke wara tjenlig eller
erforderlig.
vars lsrsson frän Elfsborgs Län: Jag tror ei, att
ätcrremitz ä nu ifrägawarande motion kan tjena till nägot,
enär Bewillnings-Utffottet icke kan widtaga ätgärder wid
den, till förtydligande af nu gällande Bewillnings-Förord-
ningen, utan endast har att uppgöra förslag till den blif-
wande, och dä detsamma blifwer för Ständerna framlagt,
är tiden inne, att derwid göra de anmärkningar, som kunna
erfordras.
Ola lotsson: Jag anser motionen icke hofwa äsyftat
annat än tydlighet i den blikwande Bewillnings-Förordnin-
gen, och dä Utskottet i befi derökwer meddelade utlätande
icke upplyst, huruwida den päyrkade och erforderliga tydlig¬
heten blifwit beredd, kan jag ej finna olämpligt, att motio¬
nen för Lndamälets ernäende äkerremittcras.
lohan lacoh Uurhorg frän Norrbottens Län förenade
sig med Ola leppsson.
vahllöf: Dä den ifrägawarande tz. af Bewillnings,
Förordningen är otydlig, är det owedersägligt, atr rättelsr
Den 11 April.
367
deri bör meddelas. I min hemort har missförståndet deraf
gatt sä längt att fattige arbetare, som bcgifwit sig till an¬
gränsande socknar och härader att förrätta timring eller an¬
dra dylika arbeten, derföre fatt fig päförd serskild bewill-
ning.
Iohannes Lhiislostersson frän Kronobergs Län,
yttrade: "Ehuru jag icke nu är beredd, satt fram¬
lägga ordsiällningcn i den nuwarande Bewillrstngs-Förord,
ningen uti de delar som afse bewillning för bandtwerkcricr
ä landet, sä är del mig likwäl icke obekant, att en stor del
af den fattigare classen, som nödsakaS försörja fig med
hwarjehanda slöjder» hwilka likwäl lemna knapp och tarflig
utkomst för deras bergning, ofta bliswcr belagd med bc-
willning efter otydlig föreskrift i Bewillnings-Förordningcn,
änskönt densamma af den fattige obemedlade icke kan utta¬
gas. Jag yrkar derföre, att den nya eller blifwande Be¬
willnings.Förordningen mätte bättre redigeras säwäl i detta
som andra afseeenden, pä del att tillfälle icke mä lemnäs
wederbörande att godtyckligt påföra deni obemedlade bcwill-
nings-bidrag."
Veissman fran Skaraborgs Län: Den origtlga debite¬
ringen af bewillning har blifwit föranledd af Taxerings,
Eomittoerne, och dä, enligt hwad af ätskillige bland Be-
willnings-Ukstottets Ledamöter blifwit upplyst, den nya Be¬
willnings-Förordningcn erhåller tillräcklig tydlighet, sä att
något missförstånd deraf hos nämnde Eomittscr framdeles
icke kan befaras, torde äterremitz af förewarande ärende ej
erfordras.
^Vielegron: Lika med Ola leksson och t^pol^visl,
anser jag Bewillnings.Utstottel haswa bordt i sitt betänkan¬
de öfwer ifrägawarande motion, tillkännagifwa, huruwida
368
Den 11 April.
Utskottet i den blifwande Bewillnings-Förordningen ämnade
förekomma den i motionen öfwerklagade otydlighet somt der
af följande mitzförständ, och kan jag derföre icke finna an,
nät än, att ätcrremih är af nöden. »
Henria Hansson frän Elfsborgs Län instämde med
Wisteren och yrkade äterremiA.
Nils karsson frän Orebro Län: Ehuru jag icke will
hindra den yrkade Sterremitzen, fär lag likiväl tillkännagikwa,
att jag delar den mening Hans lansson yttrat, samt tillika
upplysa, att i min hemort icke egt rum nägot sädant mi§-
förfiänd af Bewillnings-Förordningcn, som del motionären
omförmält.
loliannes ^.ostersson frän Calmar Län: I min hem¬
ort hofwa, till följd af otydligheten uti den ifrägawarande
§. af Bewillnings-förordningen, origtiga debiteringar af B»-
willning ofta egt rum; och äfwen frän Kammar-Rätten
hafwa kommit anmärkningar, som orsakats af samma otyd¬
lighet. Rättelse härutinnan är säledcs af nöden; men jag
för min del anser den lättast och rättast kunna tillwäga-
bringas, dä förflaget till den nya Bewillnings förordningen
blifwit framlagdt, och anser derföre älrrrcmifl af förewa»
rande motion icke erfordras.
^.Ullars ^nclersson frän Skaraborgs Län: Ehuru tåg,
till följd af de upplysningar här blifwit meddelade, nu me,
ra icke kan betwifla, del initz örständ af den gällande Be»
willnings-förordningen pä ätstilliga orter egt rum, fär jag
likwäl tillkännagifwa» att sädant icke inträffat i min hem,
ort, der samma förordning alltid blifwit rätt tillämpad,
dock, pä det erforderlig tydlighet i den nya Bcwilinings-
för.
Den 11 April.
36y
förordningen mä winnås, torde äterremifl af ifrägawarande
motion icke wara otjenlig.
även Heurlin frän Kronobergs Län: Z närwarande
tid har, mer än nägonsin, röjts otydlighet och oriktig tolkning
af Fäderneslandets oeconomiffa författningar. Orsaken
härtill ligger otwifwelaktigt deruti, att de, som redigerat
samma författningar, antingen icke welat eller icke kunnat
göra dem tydlige. Alt denna oreda, hwarigenom de största
olägenheter orsakats, bör afhjelpas, lärer icke af någon be.
stridas, men sättet dertill är jag icke i ständ att uppgifwa;
alfwarsamma och kraftiga ätgärder Lro dock för detta ända,
mäl af nöden, och bwad serskildt Bewillnings-förordningen
beträffar. Sr tydlighet derutinnan destomera nödwändig,
som det för enskilde är gmssa swärt att uti oriktiga debi¬
teringar erhälla rättelse, hwickct ofta kostar flerdubbelt iner,
än det bewillnings-bclopp som päförts. Det more witzer-
ligcn wäl, att genom den nu utkommande Bewillnings-
förordningen, sädane olägenheter blefwo undanröjde; och
torde, för minnande af detta Lndamäl, äterremitz icke war
ra otjenlig.
lostan ^nstorsson frän Upsala Län förenade sig med
Heurlin.
8li inclluntl: Den öfwerklagade otydligheten uti nu gäl¬
lande Vewillnings-Förordning rörer icke egentligen de sä
kallade gerningsmän, utan endast sädane torpare, backstugu,
sittare och dylike, som idka någon flags handaslöjd; dä
dessa för sädan flöjd icke äro frän bewillning bestämdt be,
friade, har sädan ofta genom mitzförständ blifwit dem päford,
och det Sr denna olägenhet, som genom den nu upprättande
Bewillnings-FörordningkN hök förekommaö.
Fjerde Länder. 24
370
Dm 11 April.
Ian Trio Iansson frän Wermlands Län, I-srs Nilsson
frän Blekinge Län, Hars Ifarsson frän wrebro Län, Iohan
Lriosson frän Stora Kopparbergs Län, Lona karsson, Hä¬
kan Niisson och Kils lepflsson frän Skäne, Olof I-incl-
kaek frän Hallands Län och Knckors 'libson frän Oiier-
göthlands Län, m. fl. af Scän cls Ledamöter, förenade
sig med dem, sorn talat för äterremitz af ilrägawarande
ärende.
Iohan Olsson frän Stockholms Län: Ukplysningswis
sär jag nämna, att förflaget till ny BennllningS-förordning
hos Bewillnings-Utflottet redan blifwik marbetadt, och för
närwarande är hanlande pä Utskottets bord; jäg kan
derföre icke finna, alt älcrremist af nu förcwarande ärende
är i något afseende tjenlig.
Hans Iansson: Under discuhionen bär uppkommit en
förblandning af Bewillning för gerningsmän och idkare af
husstvjd; rörande de förre, är stadgandet i Bewillnings-
förordnjngen tydligt och klart, och de hofwa, till följd deraf,
rätteligen lätt sig bewillnmg älagd; hvaremot de sednare,
xä sätt Utskottet iemwä! i förenämnde Betänkande förkla¬
rat, endast af iiflfiferständ blifwit för Bewillnmg debitera¬
de. Anledningen lili ctl sädant mih'örständ bör genom den
npa BcwillningSsörorLnmgen undanrödjas; och dä densam¬
ma blifwer för Ständerna framlagd, är rätta tiden att der¬
om gera framställning.
Kils karsson frän Södermanlands Län: Det är sann t,
otk de ölwerklagade Bew lkings-debiteringarne, som förän-
ledt nu iflägawarande molwn. halma, pä sött Utskottet
vmförniälr, bärrört af miNydni ig och niiHfsrständ of Bc-
willrfings-törordmngen, men Utffotlet hade dock, efter min
tarcke, bord! annorlunda än som stelt beswara^motionen, samt
Den 11 April.
371
r filt Utlåtande förklara, huruwida det ämnade genom den
Noa Bewillnings-förordningcn förekömiua dylika miHförstänö
och mihtydningar.
Discu?ionen förklarades flutad, och förhivärande Bes
tänkande, jemte h-vad derwid nu bllwit pttradt, äterremit-
terades lill Bewillnings-Utskoltet.
§. so.
Föredrogs äter Stats-Ukffottets sedan den 28 fistlidne
Mars pä bordet hwilande Utlåtande N:o 28, i anledning
af wäckt fräga om indragning of Kongl. Nummer-Lotteriet,
samt Åtskilliga der.med gemenskap egande ämnen.
Lades ytterligare pä bordet.
§. 21.
De af t. f. Hof-Cancellcren förut i dag oflemnade
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelser blefwo härefter uppläste,
nemligen: ,
1w Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer
den 24 fistl. Mars, angäende förstagen till ny Civil- och
Änminal-Lag.
Lades till Ständets handlingar.
2:o Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse till Rikets
Ständer den 4 i denna manad, angäende stängjernösmidet
och den gröfre jcrnförädlingen i Riket.
Ladeö pä bordet.
§. 22.
Upplästes Erpeditions-Utstoltets förslag till underdä-
nig Skrifwelse frän Rikets Ständer till Kongl. Maju, an.
372 . Den 11 April.
gående för Riksgälds.Contoiret ifrägastcllld befrielse frän
erläggande af Expeditionslösen, in. in.
Godkändes.
tz. 23.
Föredrogs Log-Ulstottcls Betänkande N:o 24, df,
wer wäckt motion om ändring i 7 Eapitlel i §. Jorda-
Balken.
Lades pä bordet.
§. 24.
Föredrogs Lag-Utstoltcks Betänkande N-o 25, i an¬
ledning af wäckt jräga om upphörande af spö- och risstraff
för witza brott m. m.
LadcS pä bordet.
H. 25.
Upplästes ätstilljga frän de resp. Med-Ständen an¬
komne Protocolls-Utdrag, nemligen frän Högloft. Nidder-
sstapct och Adeln för den 4 och 8 i denna mänad, N:is
130- 144; frän Högni. Preste-Stänoet för samma dagar,
N:is 88—94; och fran Wällofl. Borgare-Ständct jemwäl
för den 4 och 8 innewarande manad. Niis 110—115.
Lades till handlingarne.
S- 26.
Upplästes och godkändes Ständcts Enstildta Beswärs-
Utfkottö förflag till underdäniga Skrifwelser frän Ständet
till Kongl. Majit, i anledning af tili samma Utstött remit¬
terade motioner, nemligen:
1:o af pustors I-ai-sson frän Upsala Län, angående Klä,
respenningar till Uplands Regemente;
Den ii April.
373
2:o af OIol kersson fran Stockholius Län, angäende
Kronotionde-lefwerance inom Börstills och flera Socknar;
Zio af Haus Honsson m. ft. frän Götheborgs och Bo¬
hus Län, om Köpingsräitigheler för Fjellbacka fiskläge;
4:o af /Lnckvis Uormsrlc frän Westerbottens Län, ongä,
ende rättighet för Landt-Tulls-Jnspcctionerna i Norr- och
Westerbotten, att in- och utklarera farlpg:
5:o af 6>i8lgk Leonftsrcl frän Blekinge Län,
om en Broafgift wid Carlscrona Stad.
Ståndet atstiljdes kl. I 2 e. m.
In liäorri,
-k/ere^r/r. l
Den 22 April.
lUmrnm kl. 10 förmiddagen.
S. 1.
Protokollet för den 11 dennes justerades.
§. 2.
Anmäldes» att Ledamoten af Constitutions-Utstottet
ftcchall lacob, Uutdarg insiuknat, och förordnade Ständer
ciaösson frän Elfsborgs Län att, under den tid
Uull-orgs sjukdom fortfar, i hans ställe wara Ledamot i
nämnde Utstött.
374
Den 22 April,
§. 3.
Sedan Kongl. Maj:k, genom Utslag den 9 sistlidne
Mars, ogillat det wal hwarigenom ?or Lunström i Sund
blifwit utsedd till RiksdagSkullmäkiig för Södra Ängerman-
land. Nedra Landet i äöester-Norrlands Län, bode i hans
ställe härtill blifwit wald förre Nämndemannen Uer Ört¬
man i Ry, hwilken, sedan bons erhällna fullmakt jenite
wahprotocollek undergätt granstning hoS Hans Excellence
Justitisz-Staks-Ministern, nu företrädde och uppwiste den
inträdespollett han undkätt.
Hans dansson frän Elfsborgs och Kils 8trinillunck
frän W-stcr-Norrlands Lin begärde fä uii Protokollet an¬
märkt, dtt Zustikie-Slais-Mmistern, wid granskningen af
sä wäl Östmans som flere efter Riksdagens början an¬
komne Riksdagsmans af Vondc-Ständei fullmakter, undrr-
lätit att, enligt 21 K. Niksdags-Ordmngen, tillkalla Full,
mäktige i Banken och RikSgäldS-Contorct. Dock förkla¬
rade de, att deras mening icke more, det denna anmärk¬
ning för närwarande skulle till nägon widare åtgärd för¬
anleda.
Derefter blef det wid Östmans wal till Riksdagsfull¬
mäktig hällne Protocoll för Ständer uppläst, hwareftcr han
fick intaga plats säsom Ledamot af Ständet.
Z. 4.
ker Lalrlslröm frän Skockholins Län ingas följande:
"Dä wid sista plenum jag begärde och erhöll benägen
perinistion att till hemorten afresa, war jag icke beredd att
i sammanhang dermed framställa en önffan, bwartill om¬
ständigheterna mig föranleda, och den jag härmed wördsgmt
kmmäler;
Den 22 April.
375
Som bekant Lr, bar en af de Ordningsmän, som Stän¬
der för dest klubb tillsatt, ines döben algatt, och en annan
har, mig »veterligen, icke deltagit i de pstgters fullgörande,
som deste Ordningsmän åligga, hwarföre jag »vördsammast
fär hemställa, om icke Ständet skulle finna för godt, att
till denna befattning utse och förordna ätminstone en Le¬
damot ak Ständet, och fär, i händelse af bifall härtill, jag
i della ändamäl »vördsamt förestå Riksdagsfullmäktige» kr.
von ^sveigborgli, bwilken icke lärer undcrläka, att Slän»
dels öfrige Klubbordningsmän werksaml biträda.
I anledning hwarof Ständet till Ordningsman wid
dest Klubb Utsäg broclric: von ^svoiglaorZIe frän Skara¬
borgs Län.
§. 5.
Följande Ledamöter bogärde och erhöllo tillstånd att,
under ncdannämnde tid, fä i enskilda angelägenheter begifma
sig till sine hemorter, nemligen:
kristers flonsson i Tuna, Austers llonssor» i Okna,
Nils Ouslak Nilsson och Ouslak kotlorsson, alla frän
Östergöthlands Län, under tre wcckors tid, räknadt frän den
29 dennes; samt lolran Olok ^VitloAron äfwcn fran Öster¬
göthland, under 10 dagar, räknadt- frän sistnämnde datum.
Ständet förordnade Hors kotorsson frän Blekinge Län
att, i ^-Villogrens ställe, under tiden »vara Ledamot i Bc-
willningS-Utffotttt.
tz. 6.
Talmannen tillkännagaf, alt som den i 109 H. Rege-
rings-Formen samt 80 Z. Riksdags-Ordningen föreskrifva
,jd för Riksdags fortfarande till Tre mänader frän dm
376
Den 22 April.
dag, dä Konungen lätit om Statswerkcts tillständ och be¬
bos Rikets Ständers Ststs-Utstott underrätta, snart till-
öndagär; hade, wid gärdagens Talmanseonclav, Herrar
Ordförande uti de serstildte Utskotten blifwit tillkallade, för
alt i afseende pä mängden af de hos Utskotten onhängige
ärenden lemna upplysningar; och hade Stats-Utstottets
Ordförande meddelat, att om de mäl, hwilka blifivit till
sistnämnde Utskott remitterade, stola med ordning och nog¬
grannhet behandlas, kommer otwifwelaktigt att dertill ätgä
ännu ett ärS tid, hwarföeutan öfrige Utskottens Ordföran¬
de hwar för sig upplyst, alt hwad de hos detze Utskott an«
hängige mäl widkommcr, flera mänader moro af nöden för
deras noggranna behandling, äfwen med fortfarande af de
ansträngningar, som i samtlige Utskotten hittills egt rum,
hwilket förhällande conclavens Ledamöter ansett böra af
Talmännen för Riks-Ständen anmälas, pä det att Rikets
Etander mä kunna besluta, att i Skrifwelse till Kongs.
Mant ästa Riksdagens fortfarande en mänad utöfwcr de
uti 109 Regerings-Formcn bestämde tre mänader.
Hans simsson frän Elfsborgs Län: Säfom consulta-
tio Ledamot wid Talmans-conclaverna, war jag wid gär¬
dagens Lfwen tillstädes, och instämmer uti de af Talman¬
nen gjorde uppgifter, samt fär tillägga, att äfwen i Con-
stitutions-Ulffottet, deraf jag är Medlem, tiden till den 6
Juni pä längt när icke wore tillräcklig för afslutande af
de Utskottet äliggandc göromäl, ehuru frägan om ett nott
förslag till National-represcntation blifwit handlagd om
Söndagarne, samt Utskottet i öfrigt, i en hittills widRiks-
dagarne omanlig män, ansträngt sig. Jag anser högst nöd-
wändigt, att Rikets Ständer, för att i tid staffa sig ga¬
ranti derför, att Riksdagens afbläsande ej mä öfwerrasta
Den 22 April.
377
ost, dä wäkt arbete wore längt ifrän halsgiordt, uttryckligen
tillkännagifwa, uti sin ifrägawarande Skrifwelse till Kongl.
Majit, det tiden till den 6 Juni är otillräcklig för RikS-
dagsgöromälcns afslutande.
Ltrinstlunst och Ola jeppsson yttrade, det ordet "otill¬
räcklig" wore, st deras tanka, lcmpligast alt härwis be¬
gagna.
Efter af Talmannen gjord framställning, beslöt Stån¬
det för sin del, det Rikets Ständer, jemlikt 109 Z. Rege-
rings-Formen, mä hos Konungen i underdänighet östa, att
Riksdagen mätte fortfara en mänad utöfwcr de uti samma
paragraf omförmälde tre första mänader, räknade fran den
dag dä Konungen lätit om StatswerketS tillständ och behof
Rikets Ständers Stats-Utjkott underrätta; och ansäg Siän,
det för sin del jemwäl, att uti den underdäniga Skrifwelse,
som för slikt ändamä! warder afläten, och hwartill Expe,
ditions-Utstotlet skulle anmodas ofördröjligen afgifwa för¬
slag, borde bestämdt antpdaS, att den sälunda östade för,
langningen pä längt när icke är tillräcklig för Riksdagkären-
Lernas afgörande.
Protocolls-Utdrag härom skulle till Expeditions-Utstot-
tet aflemnas.
§. 7.
Till ytterligare handläggning förekom Stats-Utstottets
den 28 sistlidne Mars pa bordet lagde Ullätande N:o 28,
i anledning af wäckt fräga om indragning af Kongl. Num-
mcr-Lottcriet, samt angående ätstillige dermed gemenskap
egande ämnen.
Harwid utläto sig:
Kils Ltrinelluiicl frän Wester Norrlands Län: Wid be,
handlingen af denna fräga har blifwit anmärkt, att Sta¬
378
Den 22 April.
ten icke borde hafwa inkomst af, hazardspel, och man har
troll, alt ett steg ställe warit taget till afskaffcknde af dy,
lika spel, derest Nummer-Lotteriet indroges. Harwid torde
dock icke böra lemnäs oanmärkt den inkomst, Staten ärligen
har genom stämplingen ak mänga tusende kortlekar. Huru
spel med dessa bedrifwas, Sr Staten ej i tillfälle alt con-
trollera. Nummer-Lotteriet deremot kan swarligen hafwa
nägot menligt inflytande pä moraliteten. Detta spel drif-
wes offentligen, och mängen mindre bemedlad, hwilken icke
idkar nägot annat hazardspel, insätter för sitt nöjes stull
nägra stillingar, afbidar sedermera under nägra westor sin
lycka, samt förnyar derefter den lilla insatsen, hwilken pä
hans oeconomista ställning har ett wida obetydligare infly¬
tande, än om han under tiden skulle pä andra hasardspel
onwända sitt lilla öfwerflokt, och inledas i ständiga frestel¬
ser, att slutligen uppoffra till och med det nödwändiga. Äf-
wcn af Biljardspelet har Slaten inkomst. Detta idkas mest
af de förmögnare och förnäme; pä Nuiumer-Lottcriet der,
emot spelar nästan endast den fattigare eller sä kallade säm¬
re classen. Derföre stall det förra tälas, men del sednare
afffaffas. Och med detsamma skulle äfwen komma att upp¬
höra de brudgafwor, som ät Ättiolre bland Allmogens
döttrar ärligen af Lotkerimedlen utdelas, till ett belopp af
Trettiotre R:dr 16 st. B:co ät dem hwardera. Denna gäf,
wa, som gör wängen mindre bemedlad bland Allmogens
döttrar gansta lycklig, tycker jag, att man ej skulle missunna
dem. S-akens inkomster af Nummer-Lotteriet utgöra rätteligen
i medeltal 89.774 R:dr 16 st., och den Embetsmannaclass som
hermid anwändes, uppbär en lön af 10.222 Riksdaler. Hela
summan, hwarmed, i händelse af Nummer-Lotteriets indrog,
sting, contributionerna skulle koiisma att okas, eller ost hen
Den 22 Arris.
37Y
sä allmänt önstade stattenedsättningen att förswäras, utgör
ö^wer 96.000 Riksdaler. Man ialar witzerligen mycket om
lättnad i skattebördorna; imri man syneö förgäta, alt dä in¬
komstkällorna borttagas, bliiwer en mmstmng i utgifterna
omöjlig. Jag lillstyt kcr äterrcmiss, i likhet med hivas de tre
öfriga Stånden hafwa b-stukat.
b roel, 16 von XevoigstorAle frän Skaraborgs Län an¬
förde stntiligen:
"ffraaan om Nummer-Lotteriets bortskaffande har wid
st-re Riksdagar warit föremal för Rikets Ständers vfwer-
laggning, dels pä grund af Kongl. Majus Proposition och
dc.s rä enffilde Riksdogsinäns wäekta motioner, men hit,
tills Var denna förförande anstalt fäkt fortfara; tiden för
desi afste-ffande har länge warit inne, och Stals-Utstottet
har, uli dess Ullätande N:o 28, fä wä! utweckiat skälen för
en dylik ätgärd, att jag nu endast behöiwcr yrka, del sam¬
ma Utlakande mätte i »förändradl stick antaga , och till
ytterligare styrka för dess antagande, behöfwcr jag ju blott
återkalla i Ständcts minne, Kongl. Placatet den 12 Nov.
och Förklaringen dcröfwer den 5 December 1?19, Kongl.
Brefwct den 14 April 1753. Kongs. Förbudet den 2 Au¬
gusti 1792 och Kongl Warning-n den 24 Maj 1810, allt
Författningar, svin strängt förbjuda Hazardspel.
Af reservationert a inom Stats Utskottet har jag med
största förmaning inhämtat, akt nägre änke, del Rikets
Ständer, icke utan Konungens sanktion, skulle kunna af¬
skaffa Nummer-Lotteriet, såsom en beräkned Statsinkomst
— Detta härflyler, som jag will tro af falskt begrepp ci»
wära Grundlagars mening och är i sädant kall sörlätligt,
ty jag kan ej tro, att derunder ligger en uppsåtlig falskhet?
syr gil frässtocka Ständerna deras rätt att sig beskatta? i
380
Den 22 April.
hwilket fall det more afskywärdt. Den, som läser Rege-
rings-Formens 57, 64 och 65 §§., stall inse och bör finna»
att inga medel af Kong!. Majrt disponeras, ware sig ordi¬
narie Statsmedel eller Bewillning, annorlunda och till an¬
dra ändamäl, än Ständerna wid hwarje Riksdag bcflutat;
hwad scrstildt Nummer-Lotteriets medel angär, äro de, en¬
ligt Reglementet för Riksgälds-Contvret den 1 December
1823, sedan de genom 20 Art. i Kongl. Kungörelsen den
16 April 1771 bestämde Brudgäfwo-winster blifwit inne-
hällne, anslogne till Riksgälds-Contvret och äro med det¬
samma förenade, och dä 68 §. RegeringS-Formen derjemte
tydligen innehällcr, att Riksgälds,Contorels medel icke mä
under nägon förcwändning anwändas till andra bedofwer,
an till de, som Rikets Ständer bestämt, sä mäste deraf
följa, att en Kongl, sanction ä Nummer-Lotteriets indrag¬
ning helt och hållet är onödig, ja grundlagswidrig.
Regeringens inblandning i frägor rörande Riksgälds-
Contvret, stulle säkert leda derhän, att steg för steg frän-
rycka Ständcrne deras beskattningsrätt, och Z weten, huru
mycket sedan äterstär af wär bcprisade frihet.
Likasom Ständerne wid förra Riksdagen motsatte sig
förändringen af 72. H. Regerings-Formen, lika sa böra wi
förwara wär rätt till Riksgälds-Contvret, ty frägorna äro,
i min tanka, af samma inflytande."
Gullers Ociransson frän Stora Kopparbergs Län af-
gaf vetta skriftliga anförande:
"Ledd af den fullkomligaste öfwertygelke, kan jag ej
annat än tillstyrka bifall till Utskottets Utlätande N:o 28,
rörande Nummer-Lotteriets upphörande, samt alla andra
dylika inrättningars afskaffande.
Den 22 April.
381
Den, som aldrig sä litet känner eller gör sig reda för
demoraliserande och till oeconomifkt obcständ ledande följder
af denna inrättning, kan wäl icke ett ögonblick lweka, att
bidraga till afskaffande deraf.
Ständernas behörighet att, utan Kongl. Majtts Sanc¬
tion, afgöra detta, har blifwit ifrägasatt, pä skäl, °som,
mähända för närwarande, icke kunna sä alldeles för¬
bises, emedan Lotkcri-winstmedlen äro upptagne bland Stats-
werkets ordinarie inkomster. Huru detza mede! likwäl kunnat
komma att kallas ordinarie Statsinkomster, kan jag pä intet
fält gora för mig begripligt. Att Slaten ej blott auktori¬
serar» utan till och med för egen räkning bedrifwer en
-Spelhusrörelse, synes wara i högsta grad anstötligt och wida
under dest »värdighet. Lckwäl, dä sädant warit och ännu,
tywärr! är fallet, sä kan del gjorda icke göras ogiordt, men
lika oförswarligt som oförklarligt synes delwig, att winsten
deraf kunnat uppföras och qwarsta säsom ordinarie Stats-
intrad. Detta kan icke förefalla nägon, som will tänka
pä saken, annorlunda än högst orimligt; ty icke torde man
kunna päbiuda eller befalla allmänheten, akt owilkorligen
spela pä Lotteriet. Häraf följer, att om nationen en gäng
blir sä förnuftig eller upplyst, alt den upphör att spela pä
Nummer-Lotteriet, sä upphör ju i och med detsamma hwar¬
je inkomst deraf; och hwar har man dä den paräknade or¬
dinarie inkomsten.
Med huru mycket större skäl, skulle icke Postmcdlen
och ChartM-SigillakW-incdlen kunna räknas till ordinarie
inkomster, dä bäde Postwerket, CmbetSwcrken och Dom-
stolarne alltid ovilkorligen äro och stola bliswa anlitade, och
i fölid deraf, inkomster der aldrig kunna saknas, äfwen vin
de lill beloppet skulle bliswa »varierande.
582 Den j , Aprik.
Jag yrkar derföre, akt Ständerna matte uppbjuda ke¬
la sin törmäga, för akt, antingen direct afffaffa Lotteriet,
eiler, om dotia ei nu läker fig göra, widmga alla werkställ-
bara mätt och steg, för all undanrödja alla möjligen i wä¬
gen liggande l)in:er, pä oet nästkommande Ständer mä
wara olörvindrade, akt werkställa det sa behöftiga afskaf-
fandet af Nummer-Lo.ter et."
8vvn llvurlin frän Kronobergs Län: J'g tillhörde'
uti Siats-Uifkollet den majviittk, hwilken tillliyrkte Num¬
mer Lotteriets afstaffanoe. Wi utgingo dermid frän den
synpuncl, som allmänna -velandet gillar, att ett pr v lebe¬
radt spel icke är wärdig! en civiliserad Stal, oct> icke pär
wäl tillsammans med den ö-riga Lagstiftningen för Hazard-
spel. Wi lära icke kunna dolia tor oh, otc diva j spel ut¬
gör ett retmedel för lättsinnet, och mihleder den omogna
tanken, den pä lösa grunder byggda förhoppningen, hwil¬
ken, utan all lata sig besegras af det ena misigynnaNde re¬
sultatet efter det andra, icke känner nägon gränö, förr än
den yttersta nöd borttager alla medel att tillfredsställa den¬
na pahion. Nummer,Lotteriet Lr ett dylikt spel; det är
en olyckans plantskola, hwilken förnuftet fördömer; der Sr
en lasten? academi?. Jag vrkar proposition pä bifall till
Utskoitets wäl motiverade Betänkande.
koler stönsson frän Jönköpings Län: Om Skcitswer-
ketö ställning »verkligen wore sä lycklig, att, såsom Utffot-
tet uttrvcker sig, den förlust, hwilken Statswerket skulle fä
»vidkännas genom upphörande af hittills paräknadl bidrag
frän Nummer Lotteriet, wore af en underordnad betydenhet;
sä skulle lag wiherligen icke hafwa något emot att bidraga
till afffaffande af Nummer-Lotteriet, serdeles om alla andra
spel derjemte kunde förswinna. Wi böra dock besinna, att
Den 22 April.
383
ben lucka, som den skattdragande menigheten i sädant fall
komme att fylla, utgör icke mindre än circa 100,000 R:dr.
I min ort har Nummer Lotteriet icke gjort någon skada,
och jag fruktar, all om det afskaffades, skulle detsamma
komma att surrvgeras al andra wida farligare spel. Man
har anfort, att Statens inkomster icke böra grunda sig pä
nägot, som i sig sjelfl Lr ondt, eller i sig innebär frö der¬
till. Jag skulle wilja hemställa, huruwida Nummer-Lotte¬
riet Sr det enda, hwaraf Slaten drager inkomst, hwilkct
genom inisibruk kan öfwergä till ett ondt. Manne icke
bränwinöffallen är en dvlik inkomst källa? Anställa wi en
opartisk jemförelse emellan det onda, som Nummer-Lotteriet
och bränwinöbränningcn, begge genom mihbruk, förorsaka;
sä torde resultatet icke utfalla till den senares fördel. Wid
innewarandc Riksdag söker man att genom mängdubblad
statt undertrycka husbcho-Sbranningen. Läkom oh dä gä
samma »väg med Nummer-Lotteriet, och öka sä ansenligt
den bevillning- som ä utfallne Lotttri-winster iör Riksgälds-
EonkorelS räkning innehällcs, alt Lottcrispelet dymedelst för»
swinner af sig sjelf. Med deha anmärkningar yrkar jag
äterrcmist af betänkandet.
Ikans stansson frän Elfsborgs Län: Om samhällsine
rättningens ändamäl endast borde betraktas frän en ma¬
teriel, en oeccnoimst synpunkt; sä moro wiherligcn de an¬
förde skänn tillräckliga för Nummer-Lotteriets bibchällandc.
Men annat blir förhällandet, om wi lyfta oh till den hö¬
gre, den moraliska synpunkten. Manne det är samhällets
ändamäl att, pa hwad sätt som helst, rikta sig, att sälunda
skaffa sig allt högre och högre inkomster? Nej» samhället
har ett mera upphöjdt nial: att föra sina medlemmar allt
jemt framät uti en sann bildning, uti christliga och medbor.
384
Den 22 Apnl.
gerliga dygder. Men ett sädant mäl har Staten, efter min
tanka, lcninat ur sigte, dä den sielf tillwägabragt en
inrättning, genom hwilken den lockar penningar till
sig af därar; dä Slaten sielf förbehäller sig mono-
polium pä hazardspcl» under det att den tvid straff
förbjuder alla sädane för den enskilde. Man beprisar det
öppna sätt. hwarpä Staten idkar sitt Lotterispel, men män,
ne detta stcr lika ärligt? Det händer ej sällan, att dä
mänga spela pä ett och samina nummer, blir delta num¬
mer förbjudet, och endast den rättighet lemnad ät den spe¬
lande, alt ätertaga sin insats. Delta kan nian ej kolla
ärligt spel. Jag widblifwer min, w!d sista Riksdag, yt¬
trade tanke, att den winst, som Staten bereder sig genom
detta spel, ingalunda är Staten wärdig. Sage man endast
pä inkomsten, dä borde Lotterier inrättas i hwarenda by;
rucn hwad manne nationen dermed stickle winna? — Detta,
angäende Nummer-Lotteriets föreslagna indragning, hwilken
jag pä det hogsta tillstyrker.
I afseende pä sätter för denna indragning, har, uti
en af de wid Betänkandet sogade reservationer, blifwit wid-
rörd en prmcip-fräga, hwilken torde serskildt böra behand,
las, nemligen den, huruwida Kongl. Mains sanction Sr
nödig för Ständernas möjliga beslut om Nummer-Lotteri¬
ets indragning, samt i allmänhet om minskning eller upp¬
hörande af de ordinarie Statsinkomsterna. Denna fräga
Sr wigtig och mäste behandlas med yttersta noggrannhet»
ehuru, hwad Lokterimedlen serskildt »vidkommer, besia icke
ar» i nägon enda paragraf as Grundlagen omnämnda sä-
som en ordinarie Statsinkomst. Wi hafwa mer Sn en
gäng sett, huruledes slike Statsinkomster tittstapas. Man
begär
Den 22 April.
585
begär nemligen» Sch erhåller, wid en Riksdag, ett tillfälligt
Statsanslag, t. ex. nagra och 70,000 R:dr for ZörswarS,
werket, och nästa Riksdag later man Ständerna förwandla
betia anslag tili ständigt. Straxt har man en ordinarie
Siatsinkomst. Antoge man nu den grundsats, akt Ko¬
nungens sanction oundgängligen fordrades för att minsta
hwarie inkomst, hwilken man behagar kalla ordinarie, sä
stulls snart sagdt aldrig en sädan ininstmug kunna tillwS-
gabringas; ly med Konungens sanction, i stike mäl, bäf¬
wer det sig icke sä lätt. Hylla denna grundsats! och Swen¬
sta folkets urgamla sjefbeskallningsräit är upphäswen. Jag
yrkar proposition pä bifall till körewarande Betänkande,
.lolian strockrio Oairllöl frän Elfsborgs Län:
"Jemte det jag instämmer med dem, som talat för bi¬
fall till Stats-UtstolletS Betänkande, om Nummer-Lotte¬
riets indragning, anser jag mig böra tillägga, alt wi mä
hälla della Utstötts Ledamöter räkning för det de, oaktadt
de inskränkta resurser wi hafwa alt tillgä för bestridande
af wära kolosiala Statsutstyldcr, likwäl trott sig kunna
tillstyrka upphörande af denna inkomst, hwilken är grundad
pä ett Hazardspel. Sädane spel Lro ju för öfrigt hos ost
wid temmeligen högt wite förbudne, och jag sinner icke skäl,
hwarsore man ej nu borde iakttaga den billiga conscqvcnS
att äkwen förbjuda Lotterispclet, sä mycket heldre, som den
inkomst, hwilken härigenom erhälles, obestridligen Sr en
indirecl beskattning, lagd pä ben mindre eftertänksamma
och för spel patzioncrade delen af samhällets ledam-ler.
I Paris förefunnos för nägon tid sedan spelhus, som in-
bragtc Staten millioner. Man ansäg sig likwäl der mo¬
raliskt förpligtad att omintetgöra denna sedeförderfwande
Fj.rde LanSek 2ä
Z56 Den April.
hydra, ehuru naturligsrvis pä samma gäng Lfwen millio»
»erna mäste försakas. Jag wägar hoppas, ott de fleste af
mine Sländskröder dela min äsigt, att wärk Lotteri/ säsom
föga bättre, mätte resa precist samma wäg, som de Pari-
siste sp Ihusen. Jag pekar, att Stats-UistotletS ifrägawa-
rande Betänkande mätte gillas.''
kaler (Nällsson fran Elfsborgs Län: Jag Sr förekom¬
men af kjans jansson, och anser det vwärdigt för en Slak,
alt ur sä orena källor hämta sina inkomster, svin frän ett
spel, hwilket skördar sin winst frän den mindre tänkande
hopen. Jag yrkar proposition pä bifall.
injers Anckersson frän Skaraborgs Län: I likbet
med Brödren Heurlin, tillhörde jag uti Statö.Utskottet den
majoritet, hwilken lillstvrkt Nummer,LvllerietS indragning,
och j g äbcropar de uti Betänkandet ulwecklade motiver.
Sistlidne Riksdag war jag, säsoni Ledamot i Stats.-Utstot-
tel, af samma tanke. Wart första arbete lvckadeS äkwen
dä, fastän Ständerna icke bisdllo Ståts-Utskottets tillstyr,
kande. Under denna discustiön har man dels uppgiswit
Statens inkomst af Numincr-Lottteriel till 100,000 R:dr,
dä ten i sielfwa werket icke utgör mera än hälften cif denna
summa; dels omnämnt Statens inkomst af Biljardspel,
men ej anmärkt, att Sfwen alla kortspel, genom korlén-
stämpling, inbringa Staten en inkomst. Samme Ledamot,
som wiv ett annat tillfälle i detta Ständ fördömt alla kro¬
gar, tyckes ei wilja inse det nesliga uti ett as Staten drif-
wet haz rd-srel. Om alla, som idka bränwins-försällnmg,
kunde ivederbörligen beskattas, och tillböilg cvntroll derwid
a-wändas, sa skalle en dylik inkomst fullkomligt uppgä mot
den obetydliga behällning, Slaten har af Nummer-Lotteriet,
Den 22 April.
387
bwilk-t »kgör och alltid kominer att utgöra en gemen in»
komstkälla. Jag yrkar proposition till bi-all pä Betänkandet.
jaeob KNckblon» frän Södermanland a?gaf detta ffrift»
liga ai foe,nde:
"Nnllmier-Loiteriet, denna för Staten skamliga inrätt»
ning, är tillkommer, och häiflytrr fran ett orent begär till
a> drack egendom, hwilk-n man icke ra redlig wäg kunnat
äikoiiiwa, under sken af räll — denna inrättning demora¬
liserar »iknmstan, rycker henne utur -verklighetens, in i in»
billningenS och lomma förhoppningars hwirfwel, och bör omöj¬
ligen kunna bedrikwas af en Nation, bwars »willkorliga pligt
Lr, ott söka b-fordra moialisk bildning.
Förra Rikets Ständer — 1839 ärs Revisorer och nu»
warande Stats-Uiskott, hafwa sammanstämmande funnit,
att Nummer-Lotteriet borde upphöra; hazardspel äro för,
bjudna, men Slat-m har for en siem winning gjort undan¬
tag, och stavat delta till ett monopolium, orätlwist i syfte,
ocy ffamligl i följder.
Man inwänder mähända, att Nummer-Lotteriet är en
inkomstkälla, det kan ej nekas; men hwarje sadan, som fö¬
rer orenlighet i sine Sdror, mäste tilltäppas, och en annan
fokas, som gifwer ett helsosamt tillflöde — kulll öfwertygad,
att om en sparsam hushållning med Statens medel widta»
geS, denna liimpna winst, utan saknad, kan undwaras. Jag
bifaller Stats-UistottetS Betänkande i hwad Nummer-Lotte¬
riet anaär."
j>jls Uersson frän Södermanland: Jag hyllar Sfwen
»u de äsigt r, anaä-nde Nuuinier Lotteriets asstaffande,
hwilka jag sofie att w d sistlidne Riksdag uiweckia. Owär-
digt är det i sanning för en Stat, alt pä denna wäg för¬
skaffa sig inkomster. Medlen blifwa lika litet i detta, som
388
Den 22 April.
i annat fall, helgade af ändamälet; och Statens ändamäi
mäste, säsom en wärd talare framställt, sirkas högre, Sn uti
en materiel winst. Utan att wilja omröra bet werkligen
oärliga i sielfwa spelsättet, torde man man swärighet kunna
bedöma, huruwida bet i nägon män är röitsenligt att ockra
pä enfaldiga mcnnistors swaghcker. Jag will wifierligen
icke bestrida, att allmogen pä landet lider mindre mehn af
Nummer-Lotteriets indragning, Sn Städernes inwänare.
Jag har hört Embetsman uti Justitioe-Collegium uppgifwa,
att uti ett SlcrbduS, efter en mycket fattig person, funnitS
2,300 Lotteri-sedlar; och exempel lära wara alldagliga, alt
qwinspersoncr pantsätta pä Wistancc-inrällningen, snart
sagdt, ben enda kjorllcn, för att fä penningar lill spel pä
Lotteriet. Dä mistbruket gär sä längt, sä är det Ständer¬
nas pligt okk mellankomma.
Hwad äler angär frägan om nödwLndigheten af Ko¬
nungens sanction ät Ständernas bestin, rörande ordinarie
Statsinkomster, sä finner jag, wid jemförelse af 57 och
64 §§- Regerings-Formen, att, dä säwäl ordinarie Stats¬
medel, som extra ordinarie utlagor, anfläs till Statswerket
af Ständerna, för att till af deni pröfwadc behof anwändos,
Rikets Ständer kunna, ulan den andra SralömaktenS incd-
werkan, pröfwa, der behofwer af en elier annan ordinarie
eller extra ordinarie Stals-inkomst icke är för handen,
samt säledes astkaffa den, helst ingen grundlags,paragraf
lärer kunna Sbecopas, som innchLller ett tydligt stadgande
i motsatt syftning. Lefutom St inkomsten af Nummer-
Lotteriet sä tillfällig, alt den icke med rälta kan under or¬
dinarie Statsinkomst inbegripas, sä alt, antingen man an¬
tager ten ena eller den andra tolkningen, begge StalSmak-
Dcn 22 April.
389
tornäs medwerkan, enligt mitt omdöme, icke bchöfwcs för
Lotteriets indragning.
Med Istsns stansson frän Elfsborgs Län och Riis
karsson frän Södermanland förenade sig stan Leio stans¬
son, Magnus krvlrherg ost) OIol Larlsson frän Werm¬
land, Olot Olsson, stan Anckersson och dockers Lsrsson
frän Westcräs, stolian karsson och stolian Anckersson frän
Upsala, kelerNärlensson frän Jönköpings, keter Ladriels-
son frän Kronobergs, laven Anckersson och stolrsnnes tLn-
ckersson frän Skaraborgs, stolrannes Anckersson frän Cal,
mar, Lplrrainr Larsson, stostannes kelersson och lstenrie
Hansson frän Elfsborgs, Lrie Anckersson frän Stora
Kopparbergs, Nils Lustaf Nilsson, dockers Nilsson och
stolrsn Olot Wickegren frän östergöthlands, Oavick An¬
ckersson frän Hallands samt stolian Anckersson LunckderZ
frän Norrbottens Län; alla yrkande proposition pä bifall
till förewarande Betänkande.
I detta yrkande, samt med förklarande, att de delade
enahanda äsigter i denna sräga med kreckrie von Lvveig-
hergli, instämde stonas stoliansson frän Jönköpings, do¬
ckers stansson i Okna, backers stansson i Tuna och
Lustak ketersson frän Östergöthlands Län.
stolran August Xetterberg frän Stockholms Län för¬
enade sig med L-ilrlhlom.
keler karsson frän Ädelkorh, Jönköpings Län, förkla¬
rade, dek han i denna fräga tillhört majoriteten i Stats»
Ulffotiet, och ansäg del ej wärdigt för Skaten att fresta
obelänksamhcten, och dymedelst ofta taga kläderna frän krop¬
pen pä dären. Han tillstyrkte bifall till Utskottets Betän¬
kande.
Den 22 April.
8ven Ionsson frän Jemtlands Län: Jag w ll wisser?
ligen ei sörswara någor stags spel; men jag får öoper be¬
känna, akt deras skäl, sou, talat ser Numm cr-Loitcrnls bi-
bebällonde, sy"as mig mest antaglig-; i friid bivokal iag
yrkar, det Bonde-Ständet ! kso n te o rig? Siänden, mälte
äterreinirtera ickaaa varande Betänkande.
Ola Ionsson fran Blekinge: Icke eller jag->r en win
af nägor stags spil; men Ulin »liv ritige.se djudir m-g It
yrka äkerr-mih as fo ewarande B. tänkande pa te grunder,
som Herr Prosten iöloichammar uti dist ivid Ber rikander
fogade reservation u>w'cklat. Hivad som harwid jynnerligen
fäster min uppmärksamhet» är den wädliga tolkn-ng, man
welat gifwa ät 57 § , jemförd med 5st, 60 och 64 U. Re.
gerings-Formen, da man pästär, alt alwen de ordinarie
Statsinkomsterna kunna genom den esia StaiSiNuktens be¬
slut, ulan Konungens sanckion, upphäkwis. Likasom hwar
och en annan, finner lag w sirrligen, att det hade warit
lyckligt, om ordalagen uli förutnämnde KZ. marik ännu m ra
tydliga; men jag anser, i likhet med Herr Prosten 8mn-
stammsv, den mening, kwilken piuralileten inom märt
Ständ derutaf sunes wilia draga, pätagligen icke wara den
rätta. Härtill kommer, att, enligt min ranka, en sadan
tolkning icke skulle wara för Ständerna sjelfwa, aldraminst
för Bonde-Siändet, nyttig till fina följder. En Statsin¬
komst gifwes det, till hwars förändring 80 §. Regrings-
Fornien uttryckligen fordrar begge Stalsmakiernas sam¬
manstämmande bestick, jag menar rustningen, rolermgen och
bätSniansbället. Jag will för elt ögonblick anlaga den tolk¬
ning, att Ständerna kunde, utan Konungens sanktion, af¬
skaffa alla öfriga Statsinkomster, och jag will supponera,
att de t- ex. förordnade grnnvrLntgns utgäende säsom
Den 22 April.
891
lLewHIkiisig, men att med detsamma ingen lindring i rust¬
ningen mcdgäswes af Regeringen. Hw^d skulle häraf blif,
wa följden i de orter af landet (och dessa Sro de mest folk¬
rika), hwarcst grundräntan är »lycket läg, men rustningen
deremot synnerlig-n betungande? Owcdersägligen skulle folj-
d n bliiwa ben, att beha orter i grund utarmades genom
en odräglig bewillning. Jag har welat anföra detta, endast
säsym ett exempel pä bet wädliga uti att oförsynt beprisa
lyckan af Ständernas förmenta rätt, alt enwäldigl besluta
o»> Statens ordinarie inkomster. Hwad Nummer-Lotteriet
serskildt beträffar, bänwisar jag änyo lill Herr Presten 8leu-
bammarr reservation; och jag skulle wiherligen ej haft nä,
got att anmärka mot bifall till Betänkandet, derest frägan
oi» Nummer-Lotteriets indragning bliswit behandlad i sam¬
manhang med den om förbud af kortförsäljning för utländ¬
ska Lotteriers räkning, samt bliswit underställd Kongl. Majus
Nädiga sanktion. Under närwarande förhållanden, och dä
tre Ständ ätcrremitterat Betänkandet, yrkar jag, det Bonde,
Sländet Lfwen mätte besticka xn älerre», tz.
I-ars kalsson frän Blekinge och I-ars I-arsson frän
Arebro Län yrkade äterremitz, med åberopande ak de skäl,
som bliswit utwecklade af de wärde Talare, hwilka förut
yttrat sig i denna syftning.
pists kersson frän Arebro Län: Säsom Ledamot af
Stats-Uistocker, tillöörde iag den majoritet, hansten bestöt
Betänkandet, och jag äberopar de deruti utwecklade motiver.
Hwad en wärd Ledamot »ttrat, ongäende bränwi-sbrännin,
gen, hwilkcn näringsgren han salt i bredd med Lotterisp-ler,
hoppas jag, alt han, wid närmare eftersinnande, helst skulle
önsta wara »fogdt. Iag yrkar bifall till Betänkandet.
392
Den 22 April.
Lengl Onstmunolsson frän Hallands Län förklarade,
det han uti Stais-Utfkottet jemwäl tillhört majoriteten i
denna fräga, pä de grunder, som i Betänkandet äro nlweck-
lade, samt tillkännagas, att Utstoltet, mid Statsreglcringens
uppgörande, genom en högre beräkning af Postmedlen, fyllt
den lucka, som genom Nummer-Lolterieks indragning skulle
uppkomma.
kotor iönsson frän Jönköpings Län: Med anledning
af hwad en wärd talare vttrat, kan jag nsttzerligen ej ag¬
nat än medgifwa, otc jn i hufwudfiaden finnes en mängd
fattiga och obetänksamma mennifkor. Men jag kan ej er¬
känna det wara nägon juridisk eller moralisk pligt för Ri¬
kets Ständer att utöfwa ett förmynderskap öfwer sädanp
personer, de der ej gitta warda sig sielfwa. Pä denna grund
skulle Ständerna utöfwa förmynderskap äfwen öfwer deni,
som pä ett obetänksamt sätt idka kortspel, hwars följder äro
ojemförligt menligare, än Lotterispelets. Sistlidne Riksdag,
om jag ej mistminnes, tillstyrkte en af huswudstadens
Prester, wid en öfwerläggning uti Oeconomic-Uistoilrt, in¬
rättandet af en mindre Theåker i Stockholm, för all der¬
igenom bereda en ädlare förströelse, än de nu wanliga, för
den mindre bemedlade och mindre bildade folkclafien. Dä
en sädan förströelse bär kunnat förefläs, ädagalägger det,
alt man insett behofwct deraf för nämnde clah; och säsom
en ganska litet penningeödande förströelse bör Numimr-
Lolteriet kunna anses. Jag upprepar mitt prkande af ätcr-
remifi.
Ltrinstlunst: Hwad den anmärkta inkomsten afKort-fa-
brikernas producter widkommer, sä erinrc man sig» akt en dylik
Stämpelinkomst, fastän pä ett annat sätt, Lswen urgärafhwar-
je annan Fabrik. Huruwida inkomsten af Nummer-Lotte¬
Den 22 Apits. . 393
riet skall anseS såsom en ordinarie Statsinkomst, derom
lära icke kunna wara twä meningar, enär denna inrättning
Lr äldre Ln wart nuwarande Statsskick, samt alltsedan
della Staisstick ar 1809 inträdde, sagde inkomst warit
pps/örd bland Statens ordinarie intrader, hwarfvrutan 60
§. Regerings-Zormen, hwilken uppräknar alla extra Stats¬
inkomster deribland icke nämner Lotterimedlen. Hwad ater
beträffar det päsiäsnde, att Rikets SrSydcr skulle kunna
utan Konungens sanclion Ludia och uprhäfwa Statens
ordinarie imradcr, sä skulle man wificrligen kunna komma
pä den tanken, om man frän sitt sammanhang lösryckte
57 §. Negerings-Foimen; men om man jnmsor hen med
58. 59, 60, 61 och 64 §§- uti samma Grndlag, sä finnér
hworje opartiik, alt del är endast bewillningorne, eller de
inkomster, hwilka Staten utöfwer de ordinarie kon tarf,
wa, som af Rikets Ständer anfl.is och af deni ensamt
äfwen kunna indragas. Sä halma detza Grundiagspara-
grafer ända sedan 1809 blifwit tolkade. Destmom hem¬
ställer jag, huräwida det för Bonde-Sländct ware lyckligt,
pm de tre öfriga Ständen tillerkändes rättighet att utan
Konungens sanktion förändra, och således äfwen öka de
ordinarie Statsutgifterna, deraf största delen ligger pä jord¬
bruket. Jag will äterkalla minnet af 1723 ärö Riksdag.
Dä fick may den andra Statsmakten, af kända anlednin¬
gar, att bewilja allt hwad Rikets Ständer begärde. Hwad
klef följden? Jo, att de tre öfriga Ständcn crhöllo sina
privilegier, fri- och rättigheter, men Bonde-Ständct fick intet.
Jag har mer än ett stäk att frukta, att hwad iom dä in¬
träffade, lätteligen fan ste äter en gäng. Mä wi ej täta
ost hänföras deraf; att en och annan Ledamot af annat
Ständ föreslagit grundräntans afstaffande! Äfwen häp
394
Dm 22 April.
framlyser det wonliga motivet: "Slrpk Bonden om mun?
nen med det der, sä tiger han nog!' Den tiv är mähLnda
xj längt borta, dä wi fä le liket stiga upp, endast wi wänta;
men den dagen stalie jag icke wilia wara med och deltaga
j b,fluten. Jag fortfar i mitt yrkande af äteir mih. Der¬
igenom stalie wi, lika litet som be iffriga Ständ,» ha'wa
förlorat wär bcflutanderält, när Betänkandet återkom¬
mer. Jag will wäl icke förmoda, att någon pä de fä da¬
gar, som i stdant fall skulle komma att förlöpa, tappar
borrt sin vswerivgelse i frägan.
8ven lkoprli» frän Kronobergs Län: Mine Broder!
Laiom ost ej förblandas af ögo bl ekets hänförelse. Besin-
nom blott, att den jfrägowarande inkomsten är usel till
sina svllöer, alt den bereder mänga olyckor, för hwilka
Lotteriet är er» stamfader. Huru owärdigt Lr def icke, att
Staten tillstapat sig en inkomst af den spelsjuke, — han,
sol» med en dålig beräkning, sjelf höstar sitt förderf lill
mötes. Jag mill ej förmoda, att Kongl. Nummer-Lo ke¬
rsit Lr bpgzöt pä sä fasta gru»dwalar, att det icke skulle
kunna ramla. Grundlagen utgör ätminstone icke nägon
grundwal derför. Ilka litet som Lotteriet för Grundlagen.
Jag itererar bwad jag förut yttrat.
?or äönLson frän Skäne: Jag Sr wiherligen ingen
män of söel; men sa länge kortförsäljning för utländska
Lotteri,rS räkning icke är förbuden, kan jag ej eller till¬
styrka Nummcr-LotterielS afstaffande. Man har widrört
del mindre wardrga uti alt hafwa Statsinkomster af spel;
jag hemställer till Skändet, huruwida intraderna af brän-
winö bränning och minutering Lro mera »värdiga, och för
den mindre bemedlade delen af allmogen gagneliga. Med
5lrin6suuä förenar jag mig till alla delar.
Den 22 April.
3Y5
Ilauzkonsron trän Estsborvs Län: Jag har ej rätt kunnat
uprtoita,, hwad ändamål Brödren Ol-räeppszon citerat80 §«
Reger »»ff.-Formen, den der patagligen icke st-'r i nägvt
sammonbang med förewarande fröga. — Meningen Sr
sormotsigen den, att berlind bewisa, det Ständerna icke kun¬
na, utan Konungens janciion, borttaga nägon ordinarie
StttS'nko» st. Men lag stulle wilja åberopa denna tz.,
jast för motsatsen; ty hade icke ni,ningen maril, ail Siän?
derna, man Konungens stadfästelse, kunnal borttagq öfri¬
ge ordinarie Statsinkomster, sa bade ej 80 §. behafts, fyr
att se,skildt stadga, det begge ZlaismakternaS gemensam¬
ma beflut erfordras, för nllwägabringande af rubbning i
Jnd-In>ngsw?>kel. Beträffande iragan, yuruwida Lotte,
rimedlen »igora en ordinarie Staisinlomst, sa skulle urat»
wäl funna komma pä den tanken, wsi betraktande at Kongl.
Propositionen, om Statöwerkn* tillstånd och besök, der
besia medel Lro bland de ordinarie Staksintraderna upp¬
förde. Men besia tillfälliga medel innebära i sig en mot¬
sägelse emot ssilswa begreppet af en ordinarie Statsin¬
komst; ky om inge» spelte pä Lokieritt, hivad blef det dä
utaf den ständiga ordinarie iickomsten? De olika meningar,
som nu i Stand k weplag, ongä en rättighet ät den andra
Statsmakten. For denna rättighet talas alldeles sä, som
Konungens Räogikware stulle vafwa talat. Jag känner
igen bwart enda ord. Den oiuständighel, ait de tre öfrige
Riks Ständer» Stcrrcuiitterat förewarande Beiänkande, in-
riefattar icke nägon förbindelse för Bonde-Ständet att göra
detsamma, helst iri pä moraliska grunder stödja wär me¬
ning derom, att Betänkandet bör bifallas. För min del
fruktar jag i sann ng icke, det de bcminawarqndcr Commit,
trnterne stulle' bliswa missnöjde med LottersitS indragning,
396
Den 22 April.
afwen om deras Statsutgifter skulle ökas med en och an¬
nan stilling för dem hwardera.
Austers ^nstorssou frän Skaraborgs Län: Det för¬
undrar mig ingalunda, att någre Ledamöter wilja rubricera
Lolterimedlen såsom en ordinarie Statsinkomst, dä jag till
och med enskildt hört Ledamöter» som gifrvit deste medel
namn af Grundskatt. Jag instämmer i be äsigter klans
kansson ptlrat om det högst tillfälliga uti den inkomst.
Staten har af Nummer-Lotteriet. Hwad förbud mot Lott-
fvrsäljning, för ucländsta Lotteriers räkning, widkommer,
sä bär Ulstotlet ej eller förbisett kragan derom, ehuru ingen
derigenom lärer kunna hindros frän att, genom enskilde
Commistionärer, förskaffa sig utländska Lottsedlar. Derföre
alt det ena onda icke kan i grund borttagas, bör man wäl
icke arbeta för bibehällandet af ett annat ondt.
kolrannos Lsirislostorsson frän Kronobergs Län: Jag
är as den tanka, att om ina.» will winna del allmänt ef¬
terlängtade mälet, att fä allmogens och jordbrukets skatter
nedsalta, bör man ej twcka att bibehälla ifrägawarande
Statsinkomst, den mä da wara ordinarie eller exlra-ordi-
narie. Ware fräga om att afskaffa en utgift för Staten,
dä skulle jag utan betänkande dertill lemna min röst. Jag
är wisterligen ej sjelf wän af spel, men harar derföre icke
heller den sol» spelar. Hwad Nummer-Lotteriet serskildt
angär, sä har jag aldrig spelat derpå, och har säledes ingen
erfarenhet af denna inrättnings nytta eller stada. Jag har
mig dock bekant, att Statens inkomst deraf utgör ärligen i
medeltal 68,000 R:dr, oberäknad!, dels den bewillning, son,
ä utkallne winster för RiksgäldS-Contoirels räkning inue-
hälles, dels det för Nummer-Lotteriets brefwerling Post¬
werket tjllflytaudc belopp. Att, wid ett sädant förhällande,
Den 22 April.
397
betaga wärk fattiga land denna inkomst, syneö mig ej wäl
betänkt. Det stadliga uti Hazardspel erkännes wisterligen,
»ten att alldeles afskaffa sädane, ligger utom gränsen af
mensklig förmäga. Om Nummer-Lotteriet indrogcs» sä
skulle, utan twifwel, en otalig »längd andra spel uppfinnas
och sättas i stället, mahända »verkligen sördcrfliga; och hwad
hade man dä wunnit? Intet annat Ln alt man afhandt
fig den ärliga inkomsten. Utskottet har utgätt frän dett
synpunkt, att Nummer-Lotteriet innebär ett morali,kl, och
för spelaren, ett oeconomiskt ondt. Är denna sats riktig,
sä kan d«n tillämpas pä spel af hwarjehanda stag. Och
innebär spel i och för sig sjelf ett moraliskt ondt, hwarfö-
re idkas dä spel^ä myckel af den mest bildade claHen?
Sällan ser »nan nägot sadank större sällskap utan spelbord.
Om det mäste medgifwas, att hwarje spel innebär för spe¬
lare» ett oeconomiskt ondt, sä kan det ä andra sidan icke
bestridas, alt Nummer-Lotteriet innebär det minsta onda af
detta stag; ty derwid kan den spelande beräkna sin förlust,
hwilket icke är förhällandet wid andra spel, de der bestutom
innefatta ett ännu större retmedel, hwilket kommit mängen
att bortstösa hela sin egendom. Jag kan ej för min' del
rösta för Nummer-Lotteriets indragning, »tan i förbindelse
med förbud mot andra spel, serdeles sädane, som rikta ut,
ländningcn och draga penningar ur landet. Jag yrkar
äterremist af Betänkandet.
Dsrs Darsson frän Elfsborgs Län r Jag fär tillkänna¬
gifva, att jag hakar spel i allmänhet och ingalunda älskar
Lotkerie-spelet. Det är fogdt, alt om Nummer-Lotteriet
borttoges, skulle mänga andra farliga tillfällen öppnas för
tillfredsställande af sxelpastionen. Derpä twiflas wisterligen
icke, men ty wärr äro sädane tillfällen lika öppna, antingen
308
Den ?spri'f.
Lotteriet finnes eller icke, och kunna >cks förekommas. Man
har jeniwal sagt, att en lucka i Stats-inkonist rna ffulle
uppsta genom Lotteriets indragning; men denna lucka är
icke serdeles betydlig. A w,-»edes Pär man yttrat, au Ska-
tens inkouiii frän Numnn r-Louer >l ar ffa»dl!g, da den
betraktas ur en moralisk s:>!p»icki; man tocce tock ku> na
finna inkomster, hwilka ji uitöielsewis Sro lkantlia.re. Jag bar
i denna ttäga en ege» aggi, öwilken är fullkomligen linjo
ifrän de opinioner, sou, hittills uttalat sig m >» wärk ?ttänd.
För den andra Statsmakten kan del »e»i!ig,n lcke wira
förnärmande, om Sländerna käisa en anna» inkomst i stal¬
let för Nummer-Lotteriet och dvinedelfi assi ga sig för Sta¬
tens räkning den inkomst, sorn genom Lolrerier beredes.
N-mnel "Lotlcrie medel" lomme derigenom au fvrfwmna,
liksom sjellwa denna inrättning. Jag yrkar äterrcmifi,
sanrk förestår, det Ständerna mä uttala den vulkan» akt
Numincr-Loiterie-medlen icke mä wid nästa Riked >g upp¬
föras bland Statsinkomsterna, samt att under licen alla
Npa Tjenstemän wid merkel endast »rätte ervalla tills,
wibare-törord» nde, och alt med d tsamma, som Lotteri-
speleiet förs,v uner, alla andra offentliga spel och lotlför,
fällningar iemrval matte förbindas.
Olaus Reiesson frän Götheborgs och Bohus Lön för¬
enade sig med Dsrs Ifarsson.
l>ils torsson frän Södermanlands Län: En wärd Ta¬
lare har pilrot, att, enligt hans tanka, Rikets Ständer
icke borde taga något förmpnterfkap öfwer te fattigare solk-
tlatzerna i huiwudstaden, hwilka ruinera sig genom Loikeri-
spelet. Men jag hemställer till hang och isirige Stånds¬
bröders bedömande, huruwida dek icke äligger, sä wäl den
ena, som ben andra Statsmakten, att, sä widt pä dem an.
D,n 22 April.
kommer, undanrödja för bwarje medborgare-clafi de frestel¬
ser, hwilka uti felaktiga Statsinstitutioner kunna halma
sin grund, samt widtaga Ltgärder och författningar till
upphjelpande af te mindre wäl lottade sockel tzerneS belä¬
genhet. Sitt draga inkomst af en inrättning, sädan soi»
Nummer-Lotteriet, är att mottaga med den ena handen och
gifwa bort med den andra. Mänga of ben satsigare arbe¬
tande clahen i hufwudstaden drifwa detta spel till den yt¬
terlighet, ott de försälja sina nödiga gångkläder; hwarcfier
ingcir will hofwa bein i sin tjenst, utan de blifwa för,
swärslösa, och sä slutligen sin platö pä CorrectionS-Inrält-
ningen, hwarest de insupa hwarjehanda lärdomar, forn fö¬
ra dem in pä lastens wiig, och hwarest Staten mäste un¬
derhälla deni. Sälunda blir Lotteriwinsten l sjestwa wer-
ket ringa eller ingen. De skäl, som blifwit anförda för
Lotteriets bibehållande- spnas mig i ingen män ölwertv»
gande, dä man ser saken frän den moraliska sidan. Jag
äberopar milt förra pltrandc, och hänwffar, j afseende pä
frägan our försäljning af lotter for uiländffa Lotteriers räk¬
ning , till hwad Utskottet härom i Betänkandet anfort.
Olof karsson frän Stockkolms Län förenade sig med
stolaaunes OsirislostorsLon frän Kronobergs Län.
^listor» Lrissmsn frän Skaraborgs Län ingas detta
skriftliga anförande:
"I anledning af Stats-UcffottelS Betänkande N:o 28-
rörande Nummer-Lvttcriets indragning, fär j.g förklara, att
jag äfwen med min röst fkulle kunna lemna bifall härtill;
men Lä icke spel pa uiländsta Lotterier, jemte andra spel-
inrätt» ngar, äro eller kunna förbjudaS, sä anser jag mig
icke kunna biträda UtskottetS tanka i denna del, utan fär
jag förklara, att dä ,n icke sä obetydlig winst för Staten
400
Den 29 Elpris.
ärligen bär warit att päräkna, som i sammanhang med
wära dryga skattebördor stalie föranleda lill en minst-
ning i utgifterna; men oi» nu Nunimer-Lotkcriet, <a-
som Stale-Utskottet i desi Betänkande tillstyrkt, stalie
indragas, sä torde nägori nedsättning i Bewiliningen icke
serdeles wara att förwänta, dä en icke sa obetydbg
summa ärligen komnie att fvrsivin,,a, hwilken till Sta¬
ten och Nummer-Lotteriet urgalt, i enlighet med den be»
räkning, som StalS-U-stottet i sitt asgisna Betänkande tyd¬
ligen uträknat» bchällningen bade till Staten och RiksgäldS-
Contoirel samt Post-Con:oiret med mera; besia winstmcd<k
ha likwäl, i »lin kanka, icke härledc sig frän den mindre
bemedlade folk.clasien eller äll.-nogen, ty de fa nogsamt spa¬
ra pä penningen, för att lill andra förnödenheter kunna
samla sä Mycket, att de kunna gora bäve den ene och ben
andre rätt, och fä icke anwända ten till spel, som molionS-
rerne och Utskottet förespegla, utan de som uppehälle spel-
inrättningarne Sro de, som hafwa en mera förmögenhet, och
bo uti de siörre städer, och dä detta icke Sr nägot twäng,
utan en friwillig bcgifwenhet, sä anser lag det icke i all¬
mänhet wara förnärmande; och om nu denna af Staten
frän Nummer-Lotteriet päräknade winst skutte, i enlighet
med hwad Utskottets afgifna Betänkande innehäller, att
Nummer-Lotteriet kommer att indragas, sa fermodar iag>
att en dylik summa kunde föranled», att densamma skutte,
antingen nu etter framdeles, i Bewillning etter ock i Brön»
winöbränningsafgiften komma alt utgä, och till Stats-be»
hofwet fyllas; och af sädan anledning kan jag, för unn del,
icke godkänna Stals-Utskottclö Betänkande om indragningen-
af Nummer,Lotteriet."
Hwar-
Den 22 April. 401
Hwarjeinte veissman förklarade, alt han förenade sig
med vars I-aesson i afseende pä sragän bni Lotter ets in¬
dragning wio en kommande Riksdag, samt yrkade äter-
remist.
Lone kersson frän Malmohus Län förklarade, det
han uii Stals-Ut,kottet tillhört majoriteten i denna frägaS
behandling, samt yrkade bifall till Betänkandet pä de uti
detsamma anförde grunder, och ansäg det owärdigt af Sta»
ten akt idka ett hazirdspel, hwarigcnom mängens wSlfärd
lindergräfweg.
Ola äopsisson frän Blekinge Län: Med anledning af
Brödren bians äsnssons sista yttrande- bör jag erinra, att
dä jag yrkade älerremisi grundade jag Venn» mening pä de
skä!, som Prosten Llt-nliammar utwecklet uti sin wjd Be¬
tänkandet fogade reservation, men ingalunda pä 80 §. Re¬
gerings-Formen. Jag citerade denna H. endast för ost er¬
inra, att hwad man Sn mä resonera om behörigheten af
den andra Statsmaktens sanction titt Ständernas beslut
angäende öfrige ordinarie Statsinkomster; sä nr den med
tydliga ord söreskrifwen i fräga om ändringar uti rustnin¬
gen; — samt för att framställa ett exempel pä den möjli¬
ga mädan af Ständernas allena beslutande rätt i fräga om
Statens ordinarie intrader. Jag wisade nemligen, akt om
t. er. Ständerna beslutade, att grundräntan skulle utgä
som Bewillning, och ett sädant b-jlut skutte ega kraft utan
Konungens sanction, men Regeringen icke medgäfwe nägon
lindring i rustningen, skulle de orter blifwa alldeles ruine¬
rade, der grundräntan Sr läg, men rustningen dryg, såsom
forhälkandet är uti de sä kallade rröfrade Provincerna Skä¬
ne, Blekinge, Halland och BohuS Län- Man befinste blott,
Fjerde Landet. 26
402 Den 22 April.
att uti besia Provincer händer icke sällan, det ett halft inan»
tal ensamt häller en bätöman, »nen har oer,mot lag
grundskatt, dä uti det gamla Swerige oftast Zs 4 hela hem,
man Sro om underhållet af en karl förenade.
koter bousson frän Jönköpings Län: Med anledning
af Brödren kiils kerssons yttrande, alt Lotteri-spelet törer
personer till Corrcctionshuset, fär jag anföra, ali sädanl
wjtzerligen är möjligt, men för mig innebär en dylik upp»
gift nägot nytt. Jag will wisicrligen tro. alt en oswerbrif-
rven och oförsigtig böjelse för Lotterisprl stuntoni ingrcdie-
rar bland de wanarter, som stulligm föra brottslingen kill
en Correctionsanstalt, men akt en flik spelsjuka isolerad
fört personer till ett sädank lasternas hem, har jag icke förr
hört omtalas. Hwad förbud mot försäljning af utländska
Lottsedlar widkommer, skulle lag witzerlig-n högligen önsta
ett sädant förbud; men jag anser det för alldeles omöjligt
alt hindra någon frän att genom Comiuifionär spela pä
utländska Lotterier. Jag Lr förwisiad derom, atton, Swen¬
sta Nummer-Lotterier indrogeS, skulle äswen den mindre be¬
medlade delen af Nationen börja att spela pä utländska
Elatz-lotterier, och der anwända en wida större summa, än
den som nu insätkes uti Swensta Lotteriet och sälunda
stadnar qwar i landet. Hwad angär principen oiu bchöf-
ligheten af Konungens sanktion för Ständernas beslut an-
gäende de ordinarie Statsintradcrna, sä blir tid nog att
derom pttra sig, dä Betänkandet kommit tillbaka frän Stats-
Utskottet efter skedd äterremitz, den jag yrkar, ochchwarä jag
onhäller om proposition. Skulle en sadan proposition be-
swaras nied nej, och i stället yrkaS proposition pä bifall,
samt Talmnrnen möjligtwiö finner en sädan Eonstituliong-
widrig, dä lärer proposition blifwa wägrad, och deraf tor-
Den 22 April.
403
be bäst upplysa? hwem sou, talat för det ConstirutionSenli»
ga. Någon förmän af att nu genast definitivt afgöra frä-
gan, kan jag icke inse.
Kihlblom: För närwarande Lr endast fräga om Nuin-
mer-LoklerietS afskaffande. En serskild principfräga Lr den
om behöfligheten af Konungens saNclion till SländerneS be»
stut angäende de ordinarie Statsinkomsterna.
kiils ^sagllusson frän Calmare Län förenade sig med
kihlblom.
äobsu ^.ugnst Xelleiberg frän Stockholms Län r All
inkomsten frän Kongl. Numiner-Lottrrict är oärlig och un,
der statens wärdight, brwisas bäst deraf, att Lotkerimedlen
kunna bestämdt säsom en ordinarie Statsinkomst uppföra?.
Speltes ärligt, sä skutte wäl Bankörén stundom winna och
stundom tappa. Men wid Lotteriet är sä tillstäldt, att
Bankören ständigt winner, och det en ansenlig summa är,
ligen,
IHestrik- von Xvreigberglc frän Skaraborgs Län äbe,
ropade Kongl. Förbudet den 18 Juni 1772, Kongl. Bref,
wec den 11 December 178Z och Commerce-Collcgii Kungö¬
relse den 28 Januari 1784, alla riktade emot hasardspel,
hwarundcr, enligt hans tanka, Lfwen spel pä utländska Lot¬
terier kunna inbegripas, samt förmenade, att 80 Z. Rege¬
ringsformen, hansten serskildt fö.estrifwer, att Lndringar'uti
JndelnmgSwerket ej mä werkställas utan af Konung och
Rikets Ständer gemensamt, tydligen wisar, det öfrige or¬
dinarie Sratsintrader kunna af Ständerna ensamt, ulan
Konungens sanction, ändras och upphäfwas,
Hans äsnsson frän Elfsborgs Län: En af de »värde
Talarne, hwilken tillstyrkt, del Ständerna mätte ingä till
Kongl. Majit Med en önskan om LolterietS upphörande wid
404
Den 22 April.
nästkommande Riksdag, har i sanning kringgätt frägan,'
liksom katten gär omkring hel gröt. Äro de principer rike
tiga, hwarpä tillstyrkandet om Nummer-Lotteriets indrag¬
ning hwilar, sä wet lag ci, hwartill ett dröjsmål skulle tie¬
na, utan tror, att rätta tiden för en flik indragning just nu
är inne. En annan wärd talare har erinrat Talmannen
om sin pligt att wägra proposition pä bifall till Betänkan¬
det, i den händelse jädan proposition skulle af Talmannen
anses grundlagSwidrig. Denna sin pligt Sr jag öfwcrly-
gad, att Talmannen utan erinringar fullgör. En äterremist,
i ändamäk att ytterligare fä tid alt betänka ost, wore sä
myckel mera olämplig, som Slats-Utstoltets förewarande
Utlätande länge legal pä bordet, och wära yttrade äsigker
således icke Sro ögonblickets ingifwelse.
Austers -^ostersson frän Skaraborgs Län: Jag kan
ej eller biträda Dars Darsson, besynnerliga mening, och
finner intet hinder för Ständerna att nu fatta sitt defini¬
tiva beslut i srägan. Säsom ett ytterligare bewiS pä Lot-
terispelkts farliga följder, torde det tillätas mig anföra det
säkra factum, alt uti Sterbhuset efter en i hufwudstaden
afliden Tjensteman, till hwars obeständ man icke kun¬
nat utleta orsaken, funnos Lotlerisedlar med insatts till ett
sammanräknadt belopp af circa 60,000 Riksdaler Banco.
Dara Darsson frän Elfsborgs Län: Min mening är
witzerligen icke att lill önskningSmäl förwandla nägon frå¬
ga, uti hwilken, enligt Grundlagen, Ständerna ensamme
hafwa beslutanderätt. Der torde ursäktas mig att, dä jast
funnit, det Nummer-Lotteriet med sin heder eller wanärck
salt längre än wärk nuwarande Statsskick, jag icke ansett
det wara sä brädt om ined att afsäga sig denna Statsin-
omst, serdeles pä eu lis, dä man högt ropar pä Skatte-
Den 22 April.
405
tiehsättning. Jag har endast yttrat den tanke, att Rikets
Ständer böra bestSmma nägon witz tid för wcrkställande af
sitt beslut om Nummer-Lotteriets indragning, samt anli¬
ma ten werkställande makten att i sin ordning widtaga nö¬
dige Ztgärder emot alla hasardspel, och deribland Lfwen
Nummer-Lotteriet.
Doter llönsson frän Jönköpings Län: Jag ser mig
nödsakad anhälla, det nian ej mistryder mina ord. Jag har
yttrat den förmodan, att Talmannen wägrar proposition
pä bifall till ifrägawarande Betänkande; men jag har till
en flik wSgran ingalunda gjort nägon uppmaning; hwilket
med mitt begrepp vin det pastande icke skulle wara öfwer-
ensstämmande.
Der Ikansson frän Wermland: De af Utskottet och åt¬
skilligt warde Talare här nxpgifnc grunder för Nummer-
Lotteriets indragning, säsom, enligt deras tanka, bäde i mo¬
raliskt och oecononiiskl afseende nödig, äro wisterligen wäl-
menta. Men derigenom skulle i sjelfwa merkel gansta litet
wara gjordt, sä länge andra sxel stä qwar, hwilka mähän,
da förorsaka ännu förderfligare följder. Jag yrkar akerre.
Mist af Betänkandet.
Dengt (^ustmunstssoii frän Hallands Län: Alla, som
talat i denna fräga, hafwa yttrat motwilia mot spel, och
jag inser icke, hwarföre de ej Sfwcn tillämpa detta detta pä
Lotlerispeset, säsom synnerligt skadligt bade i moraliskt och
oeconomjstt afseende. Den gamla Konungadynastien kem¬
nade ost wisterligen detta spel som ett ark, men dä wi blif-
wit af med dynastien, synes det mig ock, sou, wi skulle kun¬
na iimbärg arswet, och delta testamente för Statens rälniskH
kraftlöst förklaras.
406
Den 22 April.
Llrinstlunst: Discukionen synes mig hofwa tagit en
alltför personel wänbning, Men följden ukas alla perso¬
nella hänsyftningar är den, alt de äterfalla pä ben person,
som tilläler sig desamma. Man har bland annat sagt, atk
Man skulle taga ett "gemenr steg," om Nummcr-Lotierict
bibehölleS. Jag skulle wilia till den warde medbrodrcn, svm
haft ett dylikt yttrande, hemställa, huruwwa det ej wore till¬
börligt att med mera aktning och undseende bemöta andras
asigter. För min del respecterar jag en annans pä betz öf-
wertygelse grundade mening, om den ock icke skulle öfwer-
enöstämma med min egen. Den enes öfwertygclse, dä den
härflyter frän en ren källa, Lr lika oktningöwärd, som den
andres. Swensta folket tillkommer det att döma, hmem af
besia Ombud som halt förmägan alt uttänka de bästa stä.
len för sin mening. Jag anhäller, atk, till upplysning i
denna fräga, 57 tift och med 61 Htz. yli Regeringsformen
mätte blifwa uppläste.
Osvicl ^nstersson frän Hallands Län yrkade bifall list
Betänkandet, pä de af Hans dansson, i^ils karsson och vora
^rveigstergle anförde stäk.
Secreteraren yttrade: "Den princip-sräga, huruwidg
Statens ordinarie inkomster äro af sädan natur, att yägon
del deraf kan borttagas eller förändras utan bäva Stals-
magternas sammanstämmande beflut, bär redan, wid twen-
ne förcgäende Riksdagar, warit wäckt och, i anseende till
derom yppade skiljaktiga meningar, utgjort föremäl förMi-
kets SländerS Constitutjons-lltstotts pröfning.
De af Cvnstitutions-Utskottek deröfwer ofgifne Utlätan.
ben äro upptagne uti samma Utstötts, den 14 Maj 1834.
under Nro 5, afgifna memorial och innefatta alla de upp-
fySningar, hwilka kunna tjena till lodning för bedömandet
Den 22 April.
407
as denna principfräga; hwarföre jag tror mig böra i min¬
net återkalla innehället as samma Ullätanden.
Wid 1828 och 18N ärcns Riksdag yttrade sig däwa»
rande Constitutions-Utststt i nämnde principfräga salunda:
"Regerings Formen stadgar i 58 att Konungen mä täta
"wid hwarje Riksdag uppwisa Sratswerkets tiliständ i alla
"deä delar till inkomster och utgifter; i 59 att Konun¬
gen mä, efter Statsivcrkets tillständ och behof» läta till
"Stals-Utstottels öfwerläggning framställa hwad Staten kan
"tarswa utöfwer de ordinarie inkomster, och hwilka behof
"genom bewillningar böra fyllas, samt i 62 §., att sedan
"Statswerkets behof blifwil as Stots-Utstottet uppgifna och
"af Rikets Ständer vröfwade, det ankommer pä Rikets
"Ständer att en deremot sroarande bcwillning sig ätaga.
"Häraf synes klart följa, alt den i Regerings-Formens 57
"H. Rikets Ständer allena förbehallne utökning af Swensta
"folkets sjelfbcstattningSrätt endast kan sträcka sig till de i
"60 §. omförmälde extra ordinarie afgiftcrna. Dä betz,
"utom i Grundlagen intet serskildt föreskrifwes om sältet
"för ordinarie Statsinkomsters förändring, mäste hwarje
"dylik förändring tillwägabringas i enahanda ordning, som
"andra allmänna förhällanven, eller genom Ronungs och
"Ständers sammanstämmande beflut. Medgiswes RikelS
"Ständer rättigheten all, utan Konungens samtycke, bort¬
jaga, om ock blott en enda bland ordinarie Statsinkom-
"sterna, sä funnes ej mer nägon bokstaf i Grundlagen, som
"skulle med framgång kunna aberopas till hinder för Stän-
"derna alt, medelst de egentliga grundskatternas eller jorde-
''boksräntornas upphäfwande, nedbryta hela Statssörwalt,
"ningsbyggnaden och sönderflita egandcrättcnö heligaste band,
"Z Regerings,FormcnS 109 ö. heter det: "der sä oförmö-
Den 22 April.
"dadt hijnda stulle, att, w d dkn förlängda Riksdagstidens
"utgång, Rikets Ständer icke hade Staten reglerat eller
"någon ny bewillying sig ätagit, dä stall Konungen Rikets
"Ständer kunna älstija, och fortfare den förra bewillnin-
"gen intill nästa Riksdag", — ett stadgand", hwaijgenom
"Lagstiftaren wclat kälta Konungen i tillfälle att Åtminstone
"bibehälla Statswerket i betz ftzrra stick, oberoende af Stän-
"dernaS godtycke; men detta Konungens prerogativ blefwe
"tillintetgjordt, i händelse Ständerna finge, utan hans be-
"gifwande, borttaga flere eller färre ak ordinarie Statsin¬
komsterna; och fördenskull mäste ej eller nägra fädane
"kunna, utan Konungens samtycke, af Ständerna borttagas."
Wid förflutne Riksdag förklarade ConstitutionS-Utffottet
i en likartad fräga, att, "dZ hoS hwarie Riksdags Consti-
"tutions-Utstott, i egenstap of Grundlagarnes märkare och
"tolk, borde med skäl wänkas ,n fortsatt likstämmigher i
"deras tillämpning, och dä warande Constitutions-Utstott
"fullkomligen biträdde det föregäendeS härutinnan sramlagdc
"och utwecklade äsigter, stnge, till ptterligare stöd för det¬
samma, Utstottet dels äberopa Riksdags-OrdningenS 75 §.,
"hwilken antyder, att för beslut i alla ärenden, de mäl un¬
dantagna, hwarom i Regerings-Formens 66, 69, 70, 71
"och 72 §Z. serstildl förordnadt är, Konungens samtycke
"erfordras, dels tillägga den anmärknings att, änskönt hän¬
delsen knappt more tänkbar. Rikets Ständer skulle, genom
"alla de ordinarie Statsinkomsternas botttagande, kunna,
"utan Konungens sanktion, de facto upphäfwa hela 59 §.
"Regerings-Formen,"
Wid begge deste tillfällen fann säledeS Constitutions»
Utskottet, gtr dm wäckta prinsipfrSgan warit Andande M
Dcn 22 April.
409
sVrupdlagcn, och att fördenskull proposition dcrä bordt, f
kraft af grundlagen, wägras.
Med sästadt afseende bärä, och enär det Utskott, hwjle
ket det enligt Riksdags.Ordningkn tillkommer, ej mindus
att gransta R kets Grundlagar, än äfwcn att upptaga frä-
gor om ändringar, förbättringar och förklaringar deraf, sa¬
lunda redan meddelat den förklaring, att, enligt Grundlagen,
h,varje förändring i ordinarie Statsinkomsterna mäste t>ll,
wägabringas gervin Ronungs och Ständers sammanstäm¬
mande beslut, samt oneklig! är. alt inkomsterna af Kongl.
Numnier-Loitcricl allt hitintills warit upptagne bland Sta¬
tens ordinarie inkomllcr; men SlatsUiskotlet, uti dest nu
för,trogne Ullätande, w d tillstyrkan af Kongl. Nummer-
Lottericts urpbörande, henistSllt, att, i händelse af bifall
bärtill, Kk-änd rnas beslut därom allenast bör hos Kongl.
Majit i undcrdänighet anmalas, med begäran, att allmän
Kungörelse om Lotter,etS indragning ma warda i Räder
utfärdad; hwarigenom alitsa Utskottet, i strid med de af
Rikets Ständers Constitutions Utstött tillförene yttrade äsig¬
ter, uttasat den grundsats, alt ifrägawaranhe Statsinkomst
skulle kunna af Ständerna, utan Konungens samtycke, för¬
ändras, finner jag mig föranlätcn till Protoeollct anmäla,
det jag anser proposition ej kunna framställas till antagan¬
de af Stats Ulffottels förewarande Utlätande i dest helhet.''
Talmannen förklarade, att han till alla delar instäm¬
de un Secreterare»- mening.
lians iansson frän Elfsborgs Län: 49 §. 2. mom.
Riksdags-Ordningen föreffrifwer, att, dä ett af Utstött b^-
handladt mäl tredje gängcn förekommer uti Slän.det, skqF
tzroposititzn framställM till antagande eller förkast
410
Den 22 April.
Sä mäste, eller »lin tanka, öfwen nu förhällas. Detz,
ukom innehåller 55 §. Riksdags-Ordningen, all Landtniar-
ffalk eller Talman mä ej kunna wägra proposition, »rom
i det fall, dä han finner en wäckt fräga bokstafligen stri¬
da emol Grundlagarnes lydelse. Nägon dylik bokstaflig
strid lärer bär ej wara för handen, och dcfiutom gäller ret
icke en wäckt fräga, utan ett Urskotts-Zetänkande, sä
akt, ester min äsigt, tillräckliga stal finnas för Sländct att
begära proposition pä bifall lill Betänkandet.
Häruti instämde kristers t^ncierLson frän Skara¬
borgs Län.
sofian krockric: Dahllof frän Elfsborgs Län: Den
wägrade propositionen synes mig stä i direct strid mot 57
§. Regerings-Formen. Jag yrkar proposition pä bifall, pä
det att, i fall Ständcts pluralitet delar denna tanka och
propositionen möjligen af Talman wägraS, nuwarande
Constilutions,Utstött mä komma alt yttra sig, huruwita
Swensta folkets fjelfbessattningsräit är en bedröflig chimere,
eller någonting i wcrkligheten existerande.
Ltrinclluncl: Ingen lärer kunna bestrida, att förewa-
rande öfwerläggningsämne innefattar ,n "wäckt fxäga";
tv hade icke fräga blifwit wäckt om Nummer-Lotteriets in¬
dragning, sä hade ej heller nägot Utskott derom kunnat
ofgifwa Betänkande, Jag förestår» ask proposition först
framstillcS pä äterremitz. Blir Nej dä öfwerwägandc, sä
torde proposition framställas, huruwida Ständer gillar
Talmans mening, och den, Ion, derwid lägger Nej, han
Mä anses hofwa yrkat äierrcmist af Betänkandet.
kewr london frän Jönköpings Län mstämde med
Ktxillckluust,
Den 22 April.
^11
Talmannen fästade uppmärksamheten derpä, att dä
56 Z. Rr^erings-Fsrmen uttryckligen förestrifwer, det Ut»
stottens skrflag stola först i Ständens ?lena framställas
till antagande eller förkastande, kunde proposition pä äter»
reims icke i första rummel framställas.
diiis ?orLLon frän Södermanland anlag frägqn sön¬
derfalla i Irenne delar, nemligen: bilall lill Betänkandet,
ätrrremitz bergs, somt serstlldk, vuruwida Konungens sane»
tion sordras för Nunimcr-Lotkerirts ofstaffande, eller icke.
^listors ^.ostersson fräy Skaraborgs Län bestred pro¬
position till aterrcmifi, innan, enligt Grundlagen- föreskrift,
proposition pä bifall först blifwit framställd,
Len derefter af Talmannen giorda framställning, hu¬
ruwida Siandet yrkade proposition pä bifall till Stots-Ut«
stotteis ifrägawarande Utläsande N:o 28, bfef med blanda?
de Ja och Nej beswarad, hwadan, och dä votering begär-
pes, följande voterings-propositioy klef uppsgtt, iilsterad och
onflagcn: "Instämmer Sländet utj den af Talmannen yttra¬
de äsigt» qtt proposition ej kan framställas till antagande
af Stals-Ulffottets förewarande Utlåtande N:o 28 i desi
helhet. Den det gör, röstar Ja; den det ei gör, röstar
Nej. Winner Nej, anses Ständer yrka, att proposition
stoll framställas till antagande, elle», om det ej bifalles,
äterrcniltterandc ak berörde Utlätande.
Sedan den i wänlig ordning anställda oinröstninzen
utfallit med 61 Ncj mot 35 Ja, tillkännagaf Talmannen,
det han, af ofwan äberopade stal, ansäg sig förhindrad alf
meddela den af Ständets pluralitet östade proposition tils
bifall af ifrägawarande Betänkande; hwareft», i öfwerens»
stSmmelfc med 55 §. Niksdags-Ordningen, Talmanycn
förklarade öfwerläggningen hanlande, och mäles föflyistctz
412
Den 22 April.
lill ConstitutionS-Utffottet, med anmodan alt, inom ätta
dagar efter erhällen del af det i Ståndet förda Prolocoll,
inkomma med motivcradt och bestämdt Ullätande öfwer
frägans stridighet eller enlighet med Grundlagen.
§. 8.
Statö-Utstottets Memorial N:o 33, med Sterlemnande
Af ^nffors Kormgrles frän Westerbottens Län motion, an»
gående Norr- och Westerbottens befrielse frän export-tull,
m. m., bwilken motion af Ständer jemwäl blifwit remittc»
rad till Allmänna Beswärs- pch Oeconomie-Utstottet, ladcS
till handlingarne.
§-
Till widare handläggning förekom Stats-Utstottets ben
8 dennes ra bordet lagde Utlätande N:o 35, i anledning
af wäckt fraga, om de i Kronoparken Möhederg belägna
hemmans befrielse frän statt för dem anftagne andelar af
nämnde Kronopark.
8ven /rnäorsson frän Skaraborgs Län ingas ett sä
lydande striftligt anförande:
'Da Högloft. Stals-UtffottctS uti förewarandx dest Be¬
tänkande N:o 35 afstprkt bifall till den af mig wäckta mo¬
tion rörande befrielse för hemmanen omkring Kronoparken
Mötzeberg frän den deni äsatta räntan för andelar ä nämn,
de Kronopark, föraplätes jag wördsammast yrka ätexremist.
Enär det är obestridligt, att hemmanen omkring Mäste»
perg blifwit statllagde med betesrättighet ä Möreberg, Lr der
^lart, att denna förmän blifwit tagen i betraktande wid
hegrmanens stattläggning, eiyedan deste hemnian, ehuru af
xst Havska inskränkt areal, äro lika sa högt ssatlsggdx, so,!!
Den 22 April. 413
sfrige inom orten wida större och med tillräcklig betesmark
försedde hemman.
Jag will upplysningswis nämna, huru inskränkt Veste
pcmmanS areal är. Skattegarden, 1 mantal i Klefwa by,
har 8 geometriska tunnland i äkcr, 24 dito äng, Frugärden
ibitlem 1 mantal har 9 tunnland i Sker, 29 dito äng,
Biörsgärdcn ibiciem 1 mantal har 11 tunland äker, 21 dito
äng. och Bestorp Osternohlgärden har 13 tunnland i äker,
21 dito i äng, Westernohlgärden chiffern har 14 tunnland i
äker och 25 dito i äng och alldeles ingen utmark, och till
hwilken swaga beskaffenhet de öfriga närma sig i likhet,
hwaraf det är ,n gilwen följd, att desta swaga och nog
hä-dt ffattlagde heinman icke utan deras totala undcrgäng
förmå utgöra den dem äsatta räntan för andelar ä bemSlte
Kronopark.
Jag skulle härmed icke Lkä mängden af RiksdagsgLro-
mälen, om jag häruti funné en handling af billighet och
rättwisa, wid jemförelse med delningen af andra Kronöpar-
ker; jag har i min motion nämnt» att socknar som ej egde
mulbetcsrättighet ä Kronoparken Billingen och således ej
blifwit ffattlagde för denna förmän, ändock singö andel derä,
ulan någon afgift hwarken för närwarande eller kommande
tid; hwarföre skulle dä hemmanen omkring Mösteberg, som
blifwit ffattlagde för rättigheten till mulbete derä, ytterligare
betala statt härföre; det är ju Konung och Rikets Ständer/
som kunna och böra afhjelpa sädane mistsörhällanden; jag
anhälli r derföre, att Högloft. Utskottet täcktes taga detta wig-
figa ärende i ett nogare och saniwetsgrannt öfwerwägande."
Utlälandtt äterremiltcradcs.
414
Den 22 April.
tz. lo.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlätane
de N:o 36, angäende ifrägastcilld rättighet för innehafwar-
ne af arrenden a Kungsgärdar och Boställen wid f. d.
Adelsfahne-Regeinentet, alt öfivertoga de wid nya Arrendes
auctioner skeende högsta anbud, beslöt Ständer, der skulle
saulina Ullätande lillö widare blifwa hanlande pä bordel.
tz. 11.
Dttcrligare föredrogs Lag-Utskottets Betänkande Nio
23, angående wäckt fräga om ändring i 8 Cap. 7 tz. Ärf-
da-Balken.
Daviel Andorsson frän Hallands Län: Jag kan el
frängä den tanke, att ingen giltig rättsgrund kan äberopaS
för vägra barns uteslutande frän arf efter deras moder,
helst barnen sjelfrve icke hafwa sörwerkat denna deras na¬
turliga rättighet. Nägon twist kunde ej uppkomma, derest
en sädan rätt tillerkännes deni, emedan barnetö moder all¬
tid torde wara känd.
I samma syftning talade kor Hansson frän Werm¬
land och Dans lansson frän Elfsborgs Län, denne sednare
äberopande de uti Faltigwärds-Conimillökns Betänkande
anförde moliver rörande detta ämne.
Ltrindlund ansäg det äfwen rättscnligt, att oägta
barn finga ärfwa sin moder, nemligen i det fall, att inga
ägta barn Sro till, ty eljest kunde Staten synas gynna
lagöfwcrträdelser.
Sedan von 2woighorgle och Anders sndersson frän
Skaraborgs Län upplyst, alt ett af de öfriga Riks-Stän-
den äterremitterat ifrägawarande Betänkande, klef det¬
samma iifwen af Bonde-Ständek äterkemitteradt.
Den 22 April.
415
§. 12.
Lag,UtskottetS Betänkande N:o 24, angäcnde ändring
Uli 7 Cap. 5 H. Jorda-Balken, förekom derefter till hand¬
läggning; hwarwid Ikans lansson frän Elfsborgs Län yt¬
trade, att om den i Betänkandet uttryckta princip äfwen
utsträcktes till Landsbygden, sä skulle den, i afseende pä
hemmansklyfning, ingalunda wara gagnelig, hwaremot
strindlund förmenade, det ifrägawarande stadgande wörö
nödwändigl i stad, och aldrig hittills medfört nägon olä¬
genhet.
Betänkandet bifölls.
§. 13.
Derefter föredrogs Lag-UtlkottetS den 11 dennes pä
bordel laude Betänkande N:o 25, om uphörande af spö- och
risstraff för wisia brott, m. m,
Härwid ingas kotor Martensson frän Jönköpings Län
ett sä lydande skriftligt anförande:
"Lag>Utkottet har i sitt Betänkande N:o 25, i anled¬
ning af wäckt fräga om upphörande af spö. och ris-straff,
förklarat sig, pä anförde skäl, anse besia straff högst olämp»
liga, hwadan Utskottet ocksä ej skulle twekal, att helt och
hällct tillstyrka deras upphörande, sä wida icke sädant jeni»
wäl med detsamma päkallade en omarbetning af hela straff¬
systemet.
Del förefaller werkligen, lindrigast fogdt, besynnerligt,
att pä samma gäng erkänna, det en straffbckännelse är högst
olämplig, och likwäl icke medgifwa desi upphafwande och
förändring, derföre, att sädant skulle fordra en omarbetning
of det felaktiga systemet,
4L6
Den 22 Apris.
Lag-Utskottet har vä ett sanni och förtjenstfull» sätt
framställt och ukwecklat de mängfaldiqa stät, som tala för
spö- och risstraffens avskaffandet Hwarföre dä icke jemwäl
foresta andra och lämpligare straffbestämmelser i deras »älle?
Icke får man lala mödan wiv utarbetandet af detta forstag
afskräcka fig frän werkställandel af den sä önstwärda för,
bättringen i denna lagstiftningsgren. Del lider intet lwff-
wel, att ju de jsrägawaraude straffartcrna genom sin ncsli»
ga och närwarande keffaffcnhet allt iner och mer ej blott
öka brotkslingarnes antal, utan ock göra brottslingar»-' me¬
ra wilda och fördcrfwade, samt ännu hätskare emot det
sambällslkick som, genom de straffbestämmelser del tilläter,
icke blott bestraffar brottet, ucan ock, till följe af straff.lS
beskaffenhet, gör det omöjligt för brottslingen att efter sträf,
fetS undergående stg ärligen försörja, utan sä godt som
twingar deni, att fortfarande beträda brottets bana, enär
ingen gerna will i tjenst och arbete emottaga den, som för
brott flitit spö- eller risstraff, sä länge tjenstehjon med oklan-
hrad wandel kunna erhällan Utskottets förslag öm en me¬
ra enskild werkställigbet äf dessa barbariska straff kan jag
icke biträda. Sädanl skulle nemligen kunna lemna tillfälle
att utsträcka deAa straff, till ock nied ukökwer den grymhet
Lagen nu medgifwer; och offentligheten i detza straffs werk,
ställande utgör, pä samma gäng som den wanärar den
brottslige och sälcdes Sr menlig, likwäl tillika en oeftergif¬
lig och nödig kontroll och garanti, alt straffen icke »verk¬
ställas härdare Sn Lag det lillätcr. Mädan af hemliga af-
straffningar och missbruken derwid ärc» sedan längre tid nog¬
grann! kände, hwarföre ocksä dessa' hemliga afstraffningar
blifwit i Lag förbjudne.
Utskottet
Den 22 April.
417
Utskottet befarar, att spö- och risstraffens afskaffande
skutte störa sammanhanget i Lagen, och ei sällan upphäfwa
det en gäng bestämda förhällandet emella» brott och straff,
samt ästadkomma en lucka i sjelfwa Strcff-Lagen — detta
kan jag likwäl icke finna — stadgas andra straffbestämmel¬
ser, i stället för de säsom alldeles olämplige afskaffade, och
dessa nya straffbestämmelser lämpas efter de grunder, som
nu bestämma förhållandet emellan brott och straff, sä inser
jag ock icke pä hwad sätt detta förhällande skulle »pphäf-
was, eller nägon lucka i sjelfwa Strafflagen uppkomma.
Jag yrkar derföre Sterremitz af frägan, med anmodan till
Utskottet, att uppgöra korstag till förändrade straffbestäm¬
melser, lämpade efter nu stadgade grunder för förhällandet
emellan brott och straff, samt bestäende uti fängelse i ljust
eller mörkt rum, eller fängclse wid watten och bröd, eller
Eorreclions- eller Fästningsarbete; instämmande jag uti
Herr HogsrcUs, uti sin wid Betänkandet fogade reserva¬
tion, yttrade äsigt, att Rikets Ständer, i händelse af spö-
och risstraffens afskaffande, icke lära underläta »vidtaga sä-
dane åtgärder, att fängelserna warda, efter de nya straff¬
bestämmelserna, ändamålsenligt inrättade.
Slutrligen kan jag icke underlära att, > anledning af
Utskottets förslag lill förändring i straffbestämmelsen för in-
nehafwande af dyrk första gängen, anmärka, att Utskottet
förbisett, att det förefinnes en wäsentlig olikhet i brottslig¬
het hoS dem, som befinnas innehakwa dyrk; om nemligen
personen icke är förut för brott tilltalad eller till och med
känd för en ärlig wandel — eller om innehafwaren är wan-
artad och förut straffad person. I förra fallet har man
skäl förmoda, att innehafwaren icke hpst brottslig» afsigkrr
Fjerde Lgnvet. 27
418
Den 22 April.
— i det sednare deremot, kan det tagas sSr giswet, att dyrkest
anskaffats för brottsliga ändamäl. Straffbestämmelserna
böra derföre erhälla gradakioner i män af den prszsuppo-
ncradc brottsligheten, pä det icke lika straff mätte bestäm,
mas för olika brott.
Uti ett till Kongl. Fängstyrestens Protokoll afgifwet
anförande, angående Correctionswäsendet i Riket, har Herr
General-Auditeuren Netroi, pä ett utomordentligt förträff,
ligt sätt. skildrat de wädliga följderna ak spö- och riöstraf-
fen. Detta anförande har blifwit genom Tidningen Af¬
tonbladet pubhceradt; och jag bifogar härhos ett exemplar
af den Tidningsnummer, der början af detta anförande
stäk att läsa, samt anhäller, att U-stoiket mätte fösta be¬
hörigt afseende pä hwad en man med Herr Notrols erfa¬
renhet i ämnet sä rvarmt och innerligt Uttalat."
Hwarjemte stor Martensson äberopade ett af Herr
General-Auditeuren Netgel till Fängstprelseng Protocoll
den 18 sistlidne Januari afgifwet och i de offentliga Bla¬
dén trpckt anförande ongäende fängelse-systemet.
Med stelor Martensson förenade sig steler Oahriels-
son frän Kronobergs L-n.
Hans äanrson frän Elfsborgs Län: Utskottets Betan,
kande Lr ett steg framst till det önskade malek, och jag »ill-
stprker derföre bifall, samt torde fä begagna tillfället att
fästa uppmärksamheten pä del serdeles öswertpgande och
berömwärda sätt, hwarps Herr General-Auditeuren Nolrel,
uti desi äberopade anförande, framlagt stalén för spö- och
risstraffens afstaffande.
8lrim!IuneI förmenade, otk spöstraffet för första resan
inbrottsstöld icke borde afstaffaS, helst detta brott icke kan
begas under öfwerilning; men trodde, att heldre kyrkoplik-
Den 22 April.
419
ten, säsom i sin närwarande form innebärande ett werkligt
gäckeri, borde akstaffas.
I hwad Ltrinstlunst yttrat, angäende första reson in¬
brottsstöld och strafftt derför, förenade sig star äönssow
frän Skäne» äan stiio kansson fran Wermland, Nils
Magnusson och 8ven isaesson frän Calmar Län, äostaa
Oriesson fran Skora Kopparbergs, stars Nilsson frän
Blekinge, stars stålsson frän Arebro, 8ven äonsson frän
Jemtlands, Olot iöenjaminsson och koiiannes äostsNssor»
frän Götheborgs och Bohus Olof stersson frän Stockholms,
saint Iohannes Ostristollersson fran Kronobergs Län, M. si»
strecirie von ^vteigstergll frän Skaraborgs, äoirannes
vilstorsson trän Calmar, stoler Olaosson frän Elfsborgs,
sonas lohansson fran Jonköpings, Nils stersson fran
Arebro, ^stpei^vist och Ola sensson frän Blekinge Län,
m. fl., prkaoe bifall till Betänkandet, och erinrade, altfrä»
gan öm kyrkoplikten icke hörer hit, utan bliswer föremal
för ett scrsiildt Betänkande frän Lag-Utskottet; och omnämn¬
de sostanues ^.ostersson ett inlräffadt fall uti hans hem»
ort, för att wisa, det inbrott stundom kan ste under gan¬
sta mildrande omständigheter; hwarjemte von Arveighergk
fästade uppmärksamheten derpä, att Ulstottet, i fräga om
första refan inbrottsstöld, öfwerlemnat ät Domaren att,
efter sig företeende omständigheter, wälia emellan spöstraf¬
fet samt watten och bröd.
Mönsters lrsson frän Östergöthlands Län ansäg Do¬
marens makt uii sistnämnde afseende hafwa bordt, genom
utsättande af witz summa, eller pä annat sätt, begränsas.
Henrie Hansson frän Elfsborgs Län afgaf delta
skriftliga anförande:
420
Dcn 22 April.
"Lag,Utskottets Betänkande N:o 25 uti de punckcr,
hwari finnes föreffrifwet, att wakten och brod skulle tillde¬
las såsom straff i stället för spö och ris, anser jag wädligt
bifalla, emcdans sädane tider bckiaganswärdt icke äro nu,
i anseende till de beständige tiufnadsbrott soui begäs, sä
att straffet för nämnde lagbrytare skäligen kan lindras, uran
det ware mera päkallande att skärpas. StraffbenSmningcn
af »vatten och bröd tilldelas dcn som ringa brott begär,
som t. er. den, som begär äwerkan pä en annans skog,
som kan härleda sig af orsak, att rägängsskillnaden stogar-
ne emellan warit mindre synbar, denne fär, dä han ej
mäktar betala böterna, undergå straff af matten bröd, och
han fär dock »vidkännas en kännbar behandling sedan han
fullbordat sitt straff, genom del att han, genom egen för,
sorg, mäste förskaffa sig till sin hemort; hwaremot klufwar,
eller de seni begätt gröfre brott, fä fri skjuts bade till och
och frän bestraffningsstället; säledcS blikwa deke lagbrytare
bättre behandlade än de som ringa eller inga brott begätt.
Jag pästär derföre, att ingen ändring mä förcskrifwas
i Strafflagen, innan nägot mera asskräckande straff än
matten och bröd kan sättas i stället, för den brottslige;
hwarförr jag anhäller om ätcrremist, och att Utskottet tager
detta i nogare betänkande."
klan8 korkon frän Gefleborgs Län: Jag hade med
glädje trott den dag snart »vara inne, och skulle anse för
en lycka att fä upplefwa den, dä ifrägawarande grpmma
och manärande straff för alltid utströkoS ur wär Lagbok,
men jag finner, alt denna önskan ännu möler »nyckel mot'
stand, och fär derföre nu wara nöjd med det, ehuru ringa,
steg, som Utskottet tagit framät mot detta mät.
Betänkandet blef af Ständer bifallet.
Dcn 22 'April.
421
S'. 14.
Änpo föredrogs och remitterades till Stats- saint All¬
männa Beswärs- och Oeconomie-Ulstotten: Kongl. Mattts
Nådiga Skrifwelse till Rikets Ständer, angäende Stäng-
jerns-smidct och den gröfre Jernförädlingcn i Riket.
8- 15-
Vrestrio von ^veigvorgle fran Skaraborgs Län be¬
gärde ordet och yttrade: "Det är anledning till anmärkning
emot Stats-Rädet samt Föredraganden för Handels- och
Fmons-Ärender; hwarä re,nitz begäres till ConstitutionS-
Urskottet, inför hwilket onledningarne uppgifwas stola.
Remitterades till Constitutions-Utstottet, jemte en af
von Lwoigdorgli nu aflemnad, till samma Utstött ställd
förseglad rulle.
§. 16.
vongt Onämunstsson frän Hallands Län uppläste ett
fä lydande skriftligt anförande:
I anledning af Kongl. Mattts Nädiga Skrifwelse, an¬
gäende nya Lagförslaget, fär jag endast fästa Högloft. Ut¬
skottets uppmärksamhet pä följande omständigheter:
1:o Att del war Rikets Ständer, son» är 1810 besluta¬
de, all en Lag-Co>n»i!ttöe, bestående as kunnige och crfarne
män, »»»ätte tillförordnas, för att med odelad uppmärksam-
het pä hela Lagwerket, i detta afseende utarbeta ett full¬
ständigt förslag.
2:o Att Rikets Ständer för delta ändamäl ansiagit be¬
tydliga medel.
3:o Att de nya förstag«n alltsä kunna anses egentligen
tillhöra Rikets Ständer.
422
Den 22 April.
4:o Att frägorö behandling säledes synes böra utgä jfräy
Rikets Ständer, och Konungen, efter Domaremagtens bö¬
rande, enligt 87 §- Regerings-Formen, blifwa den sanctio-
nerande Stalsniagien, icke den proponerande.
5:o Att Rikets Ständer ivid silia Riksdag i bestämda or¬
dalag yttrat sig fästa egentlig wigt wid nya Lagens grund»
satser, och genom Tablä-Commirtöen isynnerhet äsyftade,
att, jemte en äskädlig framställning af skillnaden emellan
gamla och nya lagen, samt ordentliga finskog tst! Lagstad-
ganhcn i de delar af occonomista Lagstiftningen (Byggninga-
Balken) som Commiltöen stiljt frän Lioil-Lagen, kunna
winna en lättare öfwersigt af Lagförslaget i desi helhet; med
ett ord: att Ständerna aldrig asyflat, alt säsom författare
af en hel ny Lagbok framträda, utan ask endast med förtro¬
ende till de mäns arbeten, som de anmodat utarbeta den
samma, och efter pröfning af de deri angsina grundsatser,
för Veras Vel besluta desi antagande och lemna till Ko¬
nungen att efter Domaremaktens hörande antaga eller för¬
kasta Lagförslaget i sin helhet eller i wisia delar.
6:o Utt det således ej beror af Regeringsmakten att ge¬
nom ett i denna fräga nu tagande ledningsbesiyr förhindra
Rikets Ständer, att redan wid denna Riksdag kunna der,
Hfwer beslulg.
7:o Att Rikets Ständer säledes, oris premjtzerna ak dem
erkännas, (ty detaillerna kunna pä mänga sätt bedömaS
för och mot i dylika frägor, utan att olikheten wäscndtligen
skadar det hela) böra och kunna, nu, lika wiil som om 10
och 20 är härefter, antaga förslaget, under förutsättning af
de bägge andra Stats,nakterngö.pligt att granska och pröfwa
besalsima.
Den 22 April.
423
8:o Att dermed minnes tid, besparing af kostnad, (ty
Tablä-Committäsn och andra Commillver blifwa dä nu¬
mera vfwerflödiga) och framför allt en ordning i sakens
behandling, som icke lemnar tillfälle för den wigtiga refor,
mens »vedersakare att för läng tid aflägsna densamma.
9:o Alt alltsä Utstoltct synes böra tillstyrka Rikets Stän¬
der att bifalla sörflagel till ny Emil- och Criminal-Lag pä
sätt, att ben skulle träda i kraft krän och med är 1843, dä
Rikets Ständer förmoda, alt de nödiga förberedelserna för
förändiingarne i Domstolswäsendet och fängelsesystemet kun¬
de wara utförde.
10:o Att, i de delar Konungen ej sanctionerar, de gamla
Lagstadganden förblifwa och dä genom serskilda författnin»
gar böra bestämmas, hwilka likwäl endast kunna anses gäl¬
lande, sedan Rikets Ständer wid näfta Riksdag desamma
xröfwat.
Jag anhäilcr om rcmih af detta anförande till Lag¬
utskottet.
Ladeö pä bordet.
S- 17.
Föredrogs och godkändes Expedftions-Utskottxts förslag
till underdänig Skrsiwelse till Kongl. Maj:t, angäende wäckt
fräga om förändring i tillsynen ä de till boställen ät Che-
ferne m- fl. Tjenstemän wid Bälsmans-Compagnierna upp»
Hlne Kronohemman.
§. 18.
Föredrogos och bordlädes:
ConstitutionS-Utssoltcls Memorialer N:s 8 och ö;
Stals,UtskottetS Memorialer och Utlätanden N:s
39, 45, 46, 47, 48, 49, LO och Slj
424 Den 22 April.
BewillmngS-Ut skottetS Betänkande N:o S;
Eewillnings' samt Allmänna Beswärö- och Oeconomie-
Ukstottens Betänkande N:o 1;
Banco-UlffottetS Utlätanden N:S 9 och 10; samt
Expeditions-Utskottcts Memorial N:o 6.
§. 19.
FLredrogoS Protocolls-utdrag, ankomne frän respective
Med-Ständen, nemligen:
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
för den 8 April,
N:s 145, 146, 147, 148,149,150,151 och 162; samt
för den ii April»
N:o 153;
Högwördige Preste-Standet:
för den 8 April,
N:S 95 och 86; samt
för den 11 April,
N:6 97, 98, 99, 100 och 101.
Wällofl. Borgare-Standet:
för den 11 April,
N-.o 117.
Dctze Protocolls-uldrag blefwo lagbe till handlingarne.
Ständet åtskiljdes kl. Z e. m. Ht sujzrs
lo tiäcin.
425
Den 25 April.
klonum kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Protocollct för den 22 dennes upplästes och god-
kändeS.
§. 2.
Talmannen tillkännagaf, att wid Talmans-confercucen
förliden gärdag confercncens Ledamöter ansett, att till Rikets
Sländer barde öfwerlemnas, huruwida ej Onsdagen den 6
nästkommande Maj mä bestämmaS till anställande af det i
63 §. Riksdags-Ordningcn förcstrifne wal af Rikets Stän,
ders Justitiw-Ombudsman och dest Suppleant; och hem,
ställde Talmannen, huruwida Ständet för fin del, med
gillande häraf, wille ä nämnde dag utse de Electorer, hwilka
böra ifrägawarande wal fvrärtta.
Ständet lemnade härtill sitt bifall; hwarom öfrige
Riks-Ständen skulle genom Protocollö-Utdrag underrättas.
§. 3.
Wid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets
sedan den 22 dennes pä bordet hwilande memorial N:o 8,
med begäran om arfwode för 2:ne extra ordinarie Can-
cellister, blef samma memorial bifallet.
§. 4.
FLrcdrogS änvo Constitutions-Utstottets sedan den 22 i
denna mänad pä bordet hwilande memorial N:o 9, med
uppgift ä de af samtlige Riks-Ständen godkände Grund-
lagsändrings-förflag.
Ladeö till handlingarne.
426
Den 25 April.
§. 5.
Stats-Utskottets den 22 > denna manad pä bordet lag¬
da memorial N:o 38, med öfwerlemnande of FullmägtigeS
i Riksgälds-Contoret till Rikets nu församlade Ständer af-
gifna berättelse, blef änyo föredraget; derwid Sländcl be¬
flöt att lägga samma memoiial till handlingarne.
§- 6.
8flid förnyad föredragning bifölls Stats-Utskottets sedan
den 22 dennes pä bordet hwilande Utlätande N:o 39- angå¬
ende wäckt motion om meddelandet af uppgifter i afseende
pä losen för Embete, och TjcnstemänS fullmogrcr och af,
sted ui. m.
7.
Föredrogs äter Stats Utskottets sedan den 22 i denna
mänad pä bordet hwilande Utlätande N:o 45, i anledning
af Rikets Ständers arén 1835, 1837 och 1839 förfamlade
Revisorers Bcrätttelser om granskningen af RikSgäldswerket
och den at RiksgSlds-Contorcts Styrelse uppdragna utred¬
ning af Götha Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont-Zn-
rätlningar.
I anledning deraf yttrade 1Ig»8 llsnsson frän Elfs¬
borgs Län: Pä ifrägawarande Utlätande innefattar flere
flmnen, hwilka med hwarandra ej ega nägol omedelbart
sammanhang, hemställer jag, om icke hwarjc vunkt serskildt
skundc föredragas med proposition lill bifall derä, samt der¬
efter allenast äterremilteras de punkter af Betänkandet, hwar-
xgjd anmärkningar framställas.
Pulmannen lillkännagaf alt wid dsp ststlidne gärdag
HWne Talmans, Confcrence fräga, just i anledsiing af söre-
Den 25 Zlpril.
427
wgrandc Utsätande, uppsiält, huru förfaras borde i de fall,
dä ett Betänkande, som innefattade flere punkter, hwilka ej
lyrd hwarandra egde oskiljaktigt sammanhang, icke i sin hel¬
het bifölls eller förkastades; att derwid samtlige Confe-
rencens Ledamöter wäl warit ense derom, att Betänkandet
i säoanl fall borde punklwis föredragas, men att merstn-
garne warit i sä matto skiltaktige, att en del af Eonfcrencens
Ledamöter och deribland Talmannen för Borgare.Ständef
funnit det wara rättast, ail proposition genast framställdes
till bifall el er förkastande af hwarje punkt serskildt, och att
således, efter del Betänkandet wore xunktwis genoiygänget,
allenast de vunkter återremitterades, hwilka ej blstwil af
Ståndet definitivt bifallna; hwaremot Herr Baron och Landt-
marstalken samt de öfrige Talmännen med flere andre af
Confercncens Ledamöter hyst den åsigt, att w>d föredragningen
af de serskildta punkterne boede antecknas de anmärkningar,
som derwid blikwit framställde, och för de punkter, i afseen¬
de a hwilka nägon erinran ej egt rum, utsättas, alt de wö¬
rö utan anmärkning kemnade, och derefter proposition fram¬
ställas till äterremitterandc af Betänkandet, pä grund af
derwid gjorde anmärkningar. Hrpilket sednare föredrag¬
ningssätt, enligt hwad Herr Baron och Landtprarskalken,
samt Talmannen för Preste-Ständct upplyst, wid föregäende
Riksdagar skaft wara begagnadt hos Ridderskapct och Adely
samt Prcste-Sländct — dock ansäg Eonfercnccn, att Riks,
Sländcn hwar för sig egde att besluta, huru härmed skulle
förhällas.
^Ullers ^nlleriZon frän Skaraborgs Län: För miy
del anser jag det wara lämpligast afl proposition framställe^
till bifall ä hwar punkt för sig i Betänkandet, och sälehxH
fpdafl de delar deraf äterreiyitlcras, deremot anmärkning
428 Den 25 April.
framställas. Sä will jag minnas bet tillgick ivid förra
Riksdagen hos öfrige Riks-Ständcn; och att Utskottet här¬
igenom bereddes en lättnad wid frägornas behandling ånyo,
lärer icke kunna bestridas.
Nils laersson fran Södermanland: I min lanke ware
mera ändamälscnligr, att Stander icke definitivt biföll de
punkter af Utlärandet, hwilka lemnäs utan anmärkning. '
När Utskottets förnyade Utlärande lil! slutligt afgörande fö¬
rekommer, stöde det dä för hwar och en öppet att bifalla
eller förkasta antingen Ullätandet i sin helhet eller wista
delar deraf. Det wore da bra akt icke hofwa vä förhand
bundit händerne pä sig.
Häruti hördes flere af Ständer instämma.
Kils Llrinellunc! krän Wester Norrland: Fördelen af
Kils larssons förslag ligger för öppen dag. Det leder
wistcrligcn till skyndsamhet i ärendernas gäng, att icke klyfwa
sönder Betänkande!,, hwilka innchälla flere punkter, och Ut¬
skottet fär derigenom mindre beswär wid äkerremitzens be-
swarande. - Dessutom kunna under tiden sädane upplysnin¬
gar crhällas i afseende pä de punkter, som wid första före¬
dragningen lcinnats utan anmärkning, atr Ständer möjligen
skulle önsta att icke pä förhand hofwa bifallit dctzepuncter.
Kullors Knllorssou: Jag will wistcrligcn icke bestrida
rigtigheten af Lulullluulls äsigter; men dä jag förmodar,
art Ständer icke är inconseqvent i sina beslut, antingen de
fattas wid ena eller andra tillfället, och sälcdeS icke bör
frukta alt göra annat än hwad det sedermera widblifwer,
anser jag ei nägon betänklighet för handen, att icke propo¬
sition till bifall eller återremitterande för hwarje punkt ge,
nast ina ega runi.
Den 25 April.
429
Ikans Iansson: Jag will ej motsätta mig den mening,
som synes wara den mest radande, eller att beslut icke fat¬
tas till bifall af de punkter, hwilka lemnäs utan anmärk¬
ning; men dä en Ledamot framkastat den saksen, att det ej
är rigtigt styckevis klyfwa sönder ett Betänkande, anser jag
iwg derwid böra erinra, att denna åsigt är riklig, sä wida
Betänkandet endast innefattar ett ämne; men saknar til¬
lämplighet, dä flere ämnen, hwilka ei med hwarandra ega
direct sammanhang, deri förekomma. I sednare fallet tror
jag för min del el wara olämpligt, alt bifalla en punkt
och äterremittera en annan. Emedlertid är det mig likgil¬
tigt^ huru resultatet uti ifrägawarande afseende utfaller, och
jag stall gerna stuta mig till pluralittlens mening, endast
de punkter sto stwto anses gillade, hwarcmot nägon anmärk,
ning icke förekommit.
Discutzionen ansägs slutad, och Ständer förklarade, att
dä detta Ullätande innefattade flere punner, hwilka ej med
hwarandra egde oskiljaktigt sammanhang, borde föredrag¬
ning deraf punctwis ste, och wid de puncter, ! afseende
hwarä ej nägot wore att erinra, allenast antecknas, att de
blstwil utan anmärkning lemnade, och säledes, efter det Be¬
tänkandet wore punctwis genomgänget, proposition, i hän¬
delse af skeende anmärkningar, slutligen framställas till äter,
remitterande af detsamma, pä grund af derwid gjorde an¬
märkningar; men efter det Kils korssvu fräu Söderman¬
land tillkännagifwit, alt Stats-Utffvtteis nu ifrägawarande
Ullätande N:o 45 ännu icke blikwit till alla Ledamöter inom
Ständer utdeladt, blef samma Utlärande, uppä Kils kers-
sons och fler- andre Ledamöters begäran, ytterligare pä
bordet hwilande.
4Z'l)'
, Den 2.', Zspl-is.
S- 8.
Föredrogs anyo^och bifölls Stats,Utskottets sedan den
L2 dennes pä bordel hwilande Utiätande N:o 46, i anled»
ning af wäckt fräga o»> förändring uti nägra stadganden,
rörande uppbordssäktet inom Stockholms Stad.
§. 9-
Stats-Utstotteks sedan den 22 ! denna ingnad pä bor,
het hwilande Utlakande N:o 47, i anledning ak solk afstris-
n ng utaf det C>rl Johans Församling i Götheborgs och
Bohus Län af Cholera ciedilivmudbn bewiljade län.
Härwid yttrade:
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Det torde lilläkas
mig återkalla i minnet gängen af ifrägawarande ärende.
W>d sistförflutne Riksdag bewiljade Rikets Ständer ett Cre¬
dit!» till län för bestridande of de genom Cholerafarsotens
härjning är 1834 föranledde kostnader. Oetza Ian skulle
owilkorligen äterbetalas ören 1^36, 1837 och 1838 med
en tredjedel wid stutet af hwardera äret. Sädane inbetal¬
ningar hofwa jemwäl egt rum af de flesta menigheter; men
Carl Johans Församling har, i anledning af dch uppgifne
oförmäga att medlen ätergälda, Ho6 Fullmäktige i RikS-
gälds-Contoret och genom Konungens Befallningshafwande
i Länet, serstildt hoS Kongl. Maj:t dels är 1837 fokt an-
ständ med betalningen till 1838 ärs stut, dels ock sederme¬
ra anhällit om betalningsterminens ytterligare förlängande,
intill dest Församlingen komme i tillfälle att hos Rikets
Ständer söka eftergift af länet. NstsgäldS-Contoreks Full.
mäktige hofwa icke kunnat bewilja eller lillst»,ka någon af¬
skrifning; men Kongl. Maj:t har, i följd af Församlingens
underdäniga ansökning, till Ctats-Ulffolttt öfwerlemnat
Den 25 April.
431
handlingarne, hwäraf inbeintas, att mängfaldiga ömmande
omständigheter förefinnaS, såsom stöl för en dylik afffrif,
ning, hwstken ock sä mycket heldre kan ega ruin, som bet
synes sannolikt, att Rikets Ständer redan wid CreditivelS
bewiljande icke päräknade full återbetalning deraf. Uti Ut¬
lärandet finnes uppgifwet, att alla öfriga af berörde kredi¬
tiv i länemag meddelade understöd blikwit af wederbörande
Städer och menigheter godtgjorda. Huruwida förhällandrt
werkligen är sadant, känner jag ej nied säkerhet. Jag kan
likwäl ej erinra mig, att Motala Församling ännu inbetalt
det densamma lemnade understöd; och om sä skulle wara,
yrkar jag, att afskrifning mä bewiljas icke allenast för Carl
Johans Församling, utan för alla de menigheter, som af
enahanda orsaker kunna wara i behof os en dylik förmän,
xä det lika rättwisa inä wederfaras alla.
hrostrio von frän Skaraborgs Län: Jag
kan wisterligen icke bestrida, att ömmande omständigheter
sörefinnas, såsom stöl till ifrägawarande eftergift; men d§
jag i allmänhet ej godkänner afjkrifnings-systemet, kan jag
uti förewarande fall icke undertrycka den mening» alt enär,
enligt hwad Betänkandet witsordar, 40 familjer uti Carl
Johans församling Sro wälmacnde, nägon afskrifning för
den del af länet, detze kunna hofwa erhällit, ingalunda bör
ega rum; och att säledcs en sädan eftergift endast bör be¬
wiljas för de werkligen fattige. Min hemort war jemwäl
hemsökt af Cholerakarsoten. Fattigdom saknades ej eller
der; men nägon afskrifning kom dock ej der i fräga.
Jag yrkar äterremih af Ullaraudet.
st,ar.s Ifarsson fran Elfsborgs Län: Att fragan är af
ömmande beskaffenhet, och all mänga fattiga finnas i Carl
Johans församling, äro sanningar, svin icke täla motsägelse.-
432
Den 25 April.
Icke destomindre anser jag afskrifning, pä det fält Utskot-
tet tillstyrkt, icke böra koninia i frägo. Det är upplyst,
att i Carl Johans församling finnas 40 förmögne famil-
jer. Nägon afskrifning för dem bör ej ega runi. I min
hemort mäste, under Cholcratiden, flere sammanskotler gö¬
ras af bäde fattige och rike, oberäknad! öfrige kostnader och
beswär; och mine Landsmän hakwa ej större tillgångar, än
Carl Johans församling. — Staten bär dctzutom förut
gjort ganska betydliga uppoffringar för innewänarne i Gö»
theborgs och Bohus Län.
Jag yrkar äterremist, och förestår, att r/3:del eller
högst halsten af det erhällna läneundcrftödel ma till af¬
skrifning för den fattigare befolkningen i nämnde försam»
ling bcwiljas.
Härmed förenade stgVer iönsson frän Skäne.
Austers ^nstorsson fran Skaraborgs Län: Jag är ej
eller bland dem, som gerna bewilja afskrifning; men för
ifrägawaronde fall gäller bet ordspräket: ''der ingenting är
att fä, har Kejsaren förlorat stn rätt". Det är nemli¬
gen utredt, att Carl Johans församling ar ytterst fattig
och saknar alla tillgängar. Sädant har Utskottet mäst ta¬
ga i betraktande; likasom upplyst blifwit, att alla öfrige
Städer och menigheter inbetalt deras län. Motala för¬
samling har redan inbetalt det af dem erhällne län, sä att
nägon afskrifning icke kan komma i fräga.
Häruti instämde Iohannes iohansson frän Götheborgs
och Bohus Län samt Olok Istnsthäeh frän Halland.
kohan kastersson frän Upsala Län: De förhallanden,
som grundlagt Stats-Utffottcts tillstyrkan, att ifrägarvaran,
de afskrifning mätte ega ruin, äro i min tanka sä beskaf¬
fade.
Den 25 April.
433
fade, att det more orätt bestrida en sädan eftergift. Det
förstas af sig sjelft, att denna endast bör komma de fattige till
godo Nägon älerremisi anser jag säledcs wara uran an»
damäl, sä wida upplysningar ej nu skulle kunna meddelas
derom, att fattigdomen i Carl Johans Församling lemnat
rum för rv4»iäga och rikedom.
Kils 8trinstlunst frän Wester-Norrland: Jag har del¬
tagit uti Utskottets tillstyrkande af ifrägawarande eftergift,
och tror mig dertill haft goda stäk. Besinnom, att Cholera»
farsoten bfwerrumplade Carl Johans Församling, som en
tius om nat'en; att denna Församling säledes war derpä
alldeles oberedd, hwiikel icke war förhällandek med andre
Provincer; att de fleste inom Församlingen, enligt Konun¬
gens Befallnliigshafrvandes witsord, äro fattige och medel¬
löse; att utgifterne i och för farsoten warit stora utöfwer
låneunderstödet; och att de mera bemedlade personer mäli en
längre tid föda och underhälla barn efter i Choleran aflidne
fattige föräldrar. DeHa omständigheter hafwa pä mig gjort ett
sädaut intryck, akt dct e> kunnat falla mig in wilja bestri¬
da ikrägawarande afskrifning, serdeles dä nägre flere af
dylik beskaffenhet ej widare komma i fräga; och för min
del anser jag det wara bäst att pä sädant sätt förjaga det
sista obchagstea minnet af en för Swerige olycklig tid.
Vongt Oustmunstsson frän Halland: Jag är hufwud-
sakligen förekommen af Brödren 8lrinst1unst. Det war i
Carl Johans Församling den härjande niordengcln först gick
fram och borlryckke t00 tåls föräldrar fran minderäriga och
fattiga barn. Oberedde pä olyckan, saknade Församlingens
innewänare alla utwägar till beredande af lättnad deri.
Der funnos knappt arbetare att gröfwa graflvar till debi-
Fjerde Landet. 28
434
Den 25 April.!
de. Sä mänga stal böra icke tala förgäfwes; och jag för¬
modar säledes, alt mine Medbroder medgifwa en afstrif,
ning, som Sr af behofwet sä högt väkallad.
Med Ltrincklunck och Lengt Ouckmuncksson förenade
sig Ian Anckersson fran Westerås Län, stelor kartensson,
lonas Anckersson och steler stelerssou i Slätthult fran
Jönköpings Län, Oavick Anckersson fran Halland, stars
Loetstius frän Stora Kopparbergs Län, Christen ^.nckers-
son, Hälean sXilsson och stor stålsson frän Skäne, sanik
Olaus striesson frän Götheborgs och Bohus Län.
Vice Talmannen ster Ericsson: Dä, enligt hwad Be¬
tänkandet upplpser, ZOO R:dr redan blifwit betalde till ifrä-
gawarande läns liqviderande, anser jag, att åtminstone det¬
ta belopp ej behöfwer afstrifwas. I öfrigt har jag ej emot
eftergiften.
Nils stensson frän Arebro Län: Säsom Ledamot i
Stats-Utstotlet protesterade jag till en början emot afskrif¬
ningen, men sä mänga amande omständigheter förekom-
mo, att jag slutligen delade den äsigt, hwilken uttrpckcs af
Utskottets Betänkande.
Ostman frän Westcr-Norrland biträdde Hans Iansson»
mening.
steier stensson i Ädelfors frän Jönköpings Län: Jag
bifaller Utlätandet pä de of Utstottet upptagne stal, Nägon
betänklighet dcrwid kan sä mycket mindre ego rum, som dy,
like afstrilningar ej widare komma i fräga.
steler Olaosson frän Elfsborgs Län: Jag är icke okun¬
nig om den stora fattigdom, som räder i Carl Johans För¬
samling; men jag kättner Sfwen, alt der finnas mänga
förmögne familjer, och heste böra ej fä begagna sig af nä.
Den 25 Apnl.
43ä
gon eftergift, hwilken, om den sfall ega ruin, endast bör
komma de fattige tillgodo.
Henrie Hansson frän Elfsborgs Län: Carl JohonS
Församling bcstär till större delen af fattige och medellösa
personer; och de fä wälmäende familjerne hofwa i fullt
mätt gifwit sin gärd ät olyckan, under den tid den öswsrgick
samhället. Jag kan säledes ej underläta lemna mitt bifall
till StatS-Utstottcls Utlätande.
Lven Heurlin frän Kronobergs Län: Jag hor aldrig
warit i Carl Johans Församling, och kanske aldrig kommer
dit; men jag erkänner med tillfredsställelse, att jag ej ett
ögonblick twekat alt biträda majoritetens tanka i Utstottet;
och jag hade ej wäntat, att inom wärl Ständ nägonjstulle
tillsluta sitt hjerta för de olycklige innewänarne i Carl Jo,
hans Församling, hwilka vberedde öfwerruinpladeS af den
härjande Cholera-farsolcn.
Härmed förenade sig lostan Anckersson stunckberg frän
Norrbottens Län.
streckrie von ^veigstergkt Min mening är ingalunda
att bestrida afskrifning för de fattige; det är endast för de
wiluiäende jag ej will medgifwa nägon eftergift.
stars starsson frän Elfsborgs Län: Dä jag ä nyo be¬
gärt ordet, är det ej för att sätta mig emot den medlidsam-
uia anda, som tyckes här göra sig gällande. Jag gillar den;
men mäste dock strida för den mening, jag en gäng uttalat.
Det ifrägawaraude länet har säkerligen kommit mänga af
de förmögnare till godo; och denna del bör ätcrbetalas. Jag
tror säledes, alt Carl Johans Församling ätniutcr bäve
rättwisa och billighet, om afskrifning erhälles 8 hälften af
det erhällna understödet.
436
Den 25 April.
Oustsk Leinlisrck ^ppel^vist: Jag war bland dem i
Ulstotlet, loin i dorian lwekade alt tillstyrka afstrifningen;
»icn jag kunde icke molsta de manga ömande omständig¬
heter derföre; och dä de förmögnare inom Församlingen haft
större uppoffringar för samhället, medelst underhällande af
en mängd fattige fader- och moderlöse barn, wore det orätt
af dem, som icke warit blottställde för samma lidande, alt
neka bifall till en sä beskaffad, af bchofwet päkallad ef¬
tergift.
8ono porsson frän Skäne talade i samma spftning.
Iohannes Lliristollersson frän Kronobergs Län före¬
nade stg med I-ars I-arsson frän Elfsborgs Län.
Vongt 6uckmuncksson: Jag mill ej bestrida, att icke
förmögne personer finnas i Carl Johans Församling; men
deste hafwa sätt göra betvdliga uppoffringar, och hafwa ej
bekommit någon del af länet, hwilket ensamt tillfallit de
fattige. Nägon gemensam answarighct halma de ei el¬
ler iklädt sig, sä att de wälmäende familierne i hwad fall
som helst ej kunna lagligen förpligtaö deltaga uti nägon
älerbctalning.
pustors Normark frän Westerbottens Län yrkade bi¬
fall till Utlätandct.
Lplirsim I-arsson frän Elfsborgs Län förenade sig med
8von Henrlin.
-4nckors Anckersson frän Skaraborgs Län: Ordet af»
fkriining lärer ej mycker wäl, och det förundrar mig säle-
dcs icke, att en del Ledamöter bestrida en sädan; men de
omständigheter, som uti förewarande fall förekommit, äro sä
beskaffade, all all farhäga bör förswinna. De förmögnare
i Earl Johans Församling hafira ej warit lottlöse. Pä dem
Den 25 April.
437
har hela tyngden af underhäll och uppfostran till fattige barn
fallit.
iVIsls hiriosson frän Stockho lits Län instämde i von
2>voig kerg lis äsigter.
Vrockrio von X^voigborgk: Vongt Ouckmunckssons upp¬
gift, att de rike icke böra answara för ifrägawarande län,
kan jag ej godkänna. Hela Församlingen har ju upptagit
länet och derföre bewiljat inteckning uti Skolhuset, som är
en gemensam tillhörighet. Jag wille, att de rike skulle
utbetala deras andelar, hwika scdcrnicra kunde utdelas till
de fattige.
Vongt Onckmuncksson: Skolhuset mäste wäl tillhöra de
fattige, eller äkminstone wara för deras räkning uppförde,
efter det af dem begagnas. Efter von X^voigliergks äsigt»
skulle sälcdcs möiligen de fattige komma att blifwa beröf,
wade sitt Skolbus.
Nils 8trincklunck: Jag fär upplysa, att ifrägawarande
län upptagits endast för att bereda de fattige lindring uti
deras nödstälda belägenhet. De förmögne hafwa säledcS ej
bekommit nägon del deraf, hwaremot de fäll widkännaS
mänga utgifter till fattige barn, hwilkas föräldrar dött i
Choleran. Det är följaktligen ej nägot hinder för bifall lill
Utlätandct.
Discutzionen förklarades nu wara slutad; och pä här¬
efter framställd proposition af Talmannen, biföll Sländct
Stats-Ulstottets Utlätande N:o 47.
§. 10.
Wid förnvad föredragning biföll Sländet StatS-Ut<
stöttets sedan den 22 i denna mänad pä bordet hwilande
Utlätanden:
438 Den 25 April.
N:o 48, i anledning af wäckt motion om införandet i
Swerige af ett ordnadt Stats-skuld.system;
N:o 49, angäende den wid sista Riksdag föreskrifna
uppläning till anskaffande af erforderliga medel för Fyr, och
Bäk-inrättningarnes upphjelpande; och
N:o 50, angäende wäckt frägas om Kronoparken Wahra»
stogens upplätande till lastageplats.
§. 11.
Föredrogs änyo StatS-Utskottets den 22 dennes vä
bordet lagde Utlätande N:o 51, i anledning af Herrid. VV.
Llräles förstag till bildandet af en krigsfond, genom upp-
länade medels insättande i enstilda Banker och Hpvotheks-
inrättningar.
I anledning häraf yttrade Hans Iansson frän Elfs,
borgs Län: Jfrägawarandc förstag innebär en listigare an,
läggning, än den motion som föranledt Utlakandet N:o 48.
Oaktadt de mänga förespeglingar om StatsskuIdsystrmetS
nylla, som wid förlidne Riksdagar egt rum, hofwa Rikets
Ständer hitintills undwikit faran deraf; och ögonen äro nn
fullt övpna att inse det wädliga uti dylika företag. Det
naturligaste Statsförhällande är att huShälla med egna till-
gängar, och ej att lefwa pä credit, hivilkct förr eller sednare
ästadkommer bankrutt. Emellertid kan lag ej annat än
tacka StatS-Utstottet, son, undwikit den snara, man welat
lägga för detsamma; och jag yrkar bifall till dest Utlåtande.
Pä proposition af Talmannen, klef Ullätandet Nio 51.
af Ständer bifallet.
§. 12.
Banco-Utskottets sedan den 22 dennes pä bordet han¬
lande Utlätande N:o 9, i anledning af wäckt ftäga om an-
Dcn 25 April.
439
wändandet af i Bankens GenerabCasta N:o 1 förwarade
utländska medaljer och mynt, rist förökande af Bankens
Mynt-Cabinett.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län begärde, att nägon
Ledamot i Banco-Utskottet wille upplysa honom om rätta
meningen med sista tillstyrkandet i Utlätandet; i anledning
hwaraf km- kälsson fran Skäne yttrade: att Banken förut
egt ett serskildt mindre Mynl-Cabinett, och att genom den
tillstyrkta förändringen skulle de i Castor, N:o 1 förwarade
medaljer och mynt af guld förenas med nämnde CabinetL
och sälcdes fränstiljaS Bankens öfriga metalliska fond och
redowisas tillsammans med de förut i Cabinettet warande
myntförräden.
kongl Onstmunstsson frän Halland tillstyrkte bifall
till Betänkandet. Zfrägawarande mynt forhlefwe alltid en
Bankens tillhörighet och en del af dest grundfond; men pä
det den icke skulle ligga ofruktbar, kunde gerna sedlar utgif-
was till dest fulla wärde.
I. k. Oslrilöl frän Elfsborgs Län: Säsom Ledamot i
Banco-Utskottel har jag biträdt den äsigt, Utlätandet inne,
haller. Ifrägawarande guldmynt förblifwa alltid en Ban,
kcns tillhörighet, och den gjorda sista hemställningcn äsyftar
att i det längsta för wcttenskapliga Sndamäl bibehälla sann
ma mynt, utan att derföre medföra nägon förlust för Ban¬
ken, enär motswarande sedelbelopp alltid kan wara i om¬
lopp.
^.näers Ionsson frän östergöthland upplyste, att ifrä¬
gawarande guldmynt, emot qvitto, flyttades ifrän Bankens
hwalf till Cabinettet, och komme framdeles att i samman¬
hang med det sednare redowisas.
440
Den 25 April.
Darr Iarsson frän Elfsborgs Län: Dä oftanämnde
medaljer och mynt af guld ftzrblifwa en reel fond, som
kominer att i allmänna rörelsen nied sedlar representeras,
anser jag ingen betänklighet wid, att Banco-Urskoilets Uilä,
tande godkänncs.
Pä Talmannens nu gjorde proposition, biföll Ständet
Banco.UlffoltelS Utlätande N.o 9.
§. 13.
Föredrogs äter och lades till handlingarne Banco-Ut-
stottets, sedan den 22 dennes, pä bordet hanlande Uiläcande
Nio 10, i anledning af framställde anmärkningar wid Ut¬
skottets under N:o 6 afgifne memorial.
§. 14.
Wid förnyad föredragning af Bewillnings-Utstottets
den 22 i denna mänad pä bordet lagda Utlärande N:o 9,
i anledning af Åtskilligt motioner, dels om stämmoböters
upphörande och fbrminstning, dels om samma böters be¬
stämmande i anseende till skattebeloppet, blef samma Ullä-
tande, pä flere Ledamöters begäran, ytterligare hanlande.
§. 15.
FöredrogS änyo BewillningS- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconoinie-UtstottelS sedan ben 22 dennes pä bordet
hwilande Utlätande N:o 1, angäende wäckt motion om ärlig
bewillnmg af rnhwar, som will utöfwa jagt och djurfångst,
för beredande af medel lill premier för rochjrns dödande.
ägir Lrio lansson frän Wermland begärde äterremist
af Betänkandet, pä de stäl, som finnas upptagna uti hans
wid 1828 ärS Riksdag i ämnet mäckta motion.
Den 25 April 441
Pä härefter framställd proposition af Talmannen, bi,
föll Sländel ifrägawarande Utlätande, hwaremot län Lric
lansson anmälte sin reservation.
§- 16.
Expeditions.UtffottetS sedan den 22 i denna mänad pä
bordet dwilande Utlåtande N-o 6, om befiämmande af dag
for nästa Lagtima Riksdags början, blef nu änyo föredraget.
Derwid yttrade:
4 rolli io von Arvoighergle frän Skaraborgs Län: Jag
anser Betänkandet wara stridande mot Grundlagen, som fö-
restrifwcr, akt Rikets Ständer stola hwart femte är sam¬
mankomma. Den 15 Januari 18x4 ingar det femte äret,
och anser jag, att Rikets Ständer ega rätt bestämma sä
wäl den första som den sista dagen af femte äret, och sä mycket
heldre, som allmänt klagaS öfwer tidslängden emellan hwar»
je Riksdag.
Härmed förenade sig ^.ullers lrsson frän Oster,
göthland.
Ola loppsson frän Blekinge Län: Wi hafwa nu sam¬
ma strid att kämpa, som wid frägans remitterande till Ut¬
skottet. Jag widhäller min dä yttrade äsigt, att 1845 är
rätta äret till nästa Riksdags början. Af Grundlagen kan
ej gerna dragas nägon annan andemening, emedan om von
^voigborgks tanke skulle blilwa gällande, komme Riksdag
att hällas hwatt fjerde i stället för hwart femte är.
lMs 8trinll!unll frän Wester-Norrland förenade sig
Nied Ola loppssou.
ä^nllors 4nllorsson frän Skaraborgs Län: Den 14
Januari 1845 är del femte äret frän denna Riksdags bör¬
jan, och borde säledes wara rätta dagen. Jag eger ej stor
442
Den 25 April.
sörmäga i räknekonsten, mcn anser mig bock kunna antaga
säsom säkert hwad jag uu föreslagit.
Ils»; dansson frän Elfsborgs Län: Jag har wisterli-
sen wiv sräganS remitterande förklarat mig ej wara emot,
att Riksdagen loge sin början den 15 Januari 1845, och
mäste således nu bifalla Utlärandet. Men jag kan dock ej
annat än mcdgikwa, att von Lweigbergles mening är rik¬
tig, efter Grundlagens ordalydelse. Den 15 Januari 1845
är »verkligen pä det 6-te aret, och Grundlagen säger ej, att
seni är stola halma tilländalupit emellan bwarje Riksdag.
st. 15 valillöt frän Elfsborgs Län talade i samina
syftning som von Xweigbergk och Hans lansson, och re¬
serverade sig pä förhand mot antagande af Expeditions-Ut,
skottets Betänkande.
Kils karsson frän Södermanland: Jag kan ej finna
annat, än akt emellan den 14 Januari 1840 och samma
dag 1845 förflutit fem är, och fran den dagen till 1850
feni är o. s. w. Sadan grundlagen nu lyder, mäste fem
är strän den ena Riksdagens början till den andra hafwa
tilländalupit. Oen af Expedilions-Ulstoltet förestagne dag
Lr således hwarken olämplig eller stridande mot gällande
Grundlag.
Härmed förenade sig Henria Hansson fran Elfsborgs
Län.
kars karsson frän Elfsborgs Län: Discustionen är
mera löjlig Sn alswarsani. Jag anser 1844 wara det fem¬
te äret frän 1840; och dä Grundlagen bestämmer hwart
femte är, mäste dermed menos, att Riksdagen börjas pä
det femte och ej sedan fem är tilländalupit.
kallers ^ostersson: Om dagen bestämmes i enlighet
med mitt förslag, mä man räkna huru man will, emedan
Ten 25 April. 443
fyra Riksdagar inträffat under 16 är, och säledes kan, efter
mitt begrepp, Grundlagen derigenom icke ansis öfwerlrädd.
von sweigbergk: Jag will ytterligare, till styrka för
min sats, amora' ett exempel. Enligt Prcst-privilegierne,
eger Prester: rätt att, om en Bonde har 6 Kor, crhälla
en, säsom likstol. Bonden fär icke afräkna 6 och lemna den
7:de. Samma förhällande med Riksdagen. Fyra ar sto¬
la afräknas, och Riksdagen börjaö det femte. Riksdagsärct
är i Grundlagen icke afLraget. I annan händelse skulle
första äret fulländas den 14 Januari 1842.
Discutzionen förklarades nu wara slutad; och pä pro,
position af Talmannen, biföll Ständct Expeditions,Utskot¬
tets Utlätande N:o 6, hwarom Protocolls-utdrag uppsattes,
för alt afgä till nämnde Utskott, samt till EonstitutionS-
Utstottet.
Emot beslutet anmälde krestine von sweigbergk sin
reservation.
§. 17.
Lengt Oustmunstssons frän Halland sedan den 22
dennes pä bordet hanlande anförande, i anledning af Kongl-
Majus Nädiga Skrifwelse, rörande nya Civil, och Crimi-
nal-Lagkörflagen, företogs änyo till handläggning. Sedan
Hans stansson frän Elfsborgs Län erinrat, att 2:ne motio¬
ner i ämnet blifwit i Bonde,Ständct wäckte, sä att det
ingalunda bundit händerna pä sig derigenom, att den Kongl,
Skrilwelsen blifwit till handlingarne lagd; beflöt Ständct,
pä Talmannens proposition, att remittera ifrägawarande
anförande till Lug-Utffottct.
S- 18.
AnmältcS och remitterades till ConstitutionsUliskottet
Stats,Utskottets benna dag ankomna Memorial N:o 77,
444
Den 25 April.
med anmärknmgs-anledning mot Stats-Rädet och Föredra,
gauden för Handels- och Finance-ärenden.
Protocolls-utdrag härom blef genast uppsatt och expe-
dieradt.
§- 19
Pa derom nu framställd begäran, bewiljade Ständet
permitzion för:
Magnus ^r^Iiberg frän Wermland, under 8 dagar,
frän och med den i nästkommande Maj;
Olof Larlsson frän Wermland, under 3 weckor, räk,
nade frän och med den 1 nästkommande Maj;
^nilors lrsson fran Östergöthland, frän och nied
den 28 dennes till och med den 2 nästkommande, under
hwilken tid Lars vilsson frän Blekinge Län förordnadcs
alt, säsom Ledamot i Allmänna Veswärs» och Occonomie-
Utskottet, biträda.
^.nilors Larsson frän Westerås Län, frän och med
den 1 till och med den 21 nästkommande Maj, under hwil¬
ken tid L^lrraim Larsson fran Elrsborgs Län förordnadcs
att såsom Ledamot i Bewillnings-Ulskoltet biträda.
5ven Isacsson frän dalmar Län, frän och med den
30 dennes till och med den iO nästkommande Maj; och
blefwo Protocolls-utdrag härom expedierade
§. 20.
Anmäldes och kades pä bordet följande ankomne Ut-
skotts-Betänkanden, nemligen:
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottets N:S ii,
12, 13, 14, 15, 16 och 17.
Bewillnings-Utskottets, N:o 10.
Den 25 April. 445
Stats-Utffottcts, N:s 40, 41, 42, 43, 44, 52, 53, 54,
55, §6, 57, 58, 59, 60 och 77-
S- 21.
Genom ankomne Protocolls-utdrag underrättades Stän¬
der om:
Högloft. Ridderfkapet och AdelnS beslut under N:s 154,
155 och 156-
Borgarc-Ständcts beslut under N:s 118 och 119-
Alla dctza Protocolls-utdrag ladeS till handlingarne.
Ståndet åtskiljdes kl. 1 e. m. Ilt 8u^ru
In käem.
Den 29 April.
plenum kl. 10 förmiddagen.
§- 1.
Protocollct för den 25 i denna inänad justerades.
Z. 2.
äolian Lrerlric Dallöf frän Elfsborgs Län Uppläste
en sä lvdange skriftlig reservation.
"I 49 tz. Regerings Formen och 2 §. Riksdags-Ord,
ningen föreskriswes, del Rikets Ständer skola, i kraft af
Grundlagen, hwart femte är sammankomma, säledes natur-
Den 29 April.
ligtwis pä hwilken dag som helst af det femte äret, räknadt
frän öppnandet af föregående Riksdag. Rikets Ständer
hafwa nu sist sammankommit den 14 Januari 1840 och
stola säledes, efter Grundlagens föreskrift, härnäst församlaS
pä hwilken tid som helst under äret fran och med den 15
Januari 1844 intill samma dag 1845. Mt.n dar nu af-
gjort, att nästkommande Riksmöte stall taga sin början den
sista dagrn af det Sr, under hwilkct det alllid stätt i Stän¬
dernas ston att likasäwäl kunna bestämma den första. Jag
tillstår öppet, alt jag sä mycket mindre Lr i ständ göra mig
reda för delta uppskof, som det icke lärer kunna niotsägaS,
hwad mastan af upplyste och fosterländste medborgare äfwen
Sr ense om, nemligen: nödwändigheten af tätare Riksdagar,
fäfot» ett oeftergiflig! willkor för betryggande of wära kon¬
stitutionella garantier. Ja, jag twckar icke ett ögonblick akt
uttala den öfwertygelsen, att om det en gäng lyckades otz
erhälla ärliga samt mera rättwist och ändamälsenligt orga¬
niserade Riksmöten, i likhet med hwad som i de flesta an¬
dra constiiutionella Stater eger runi, och som för Nationen
ej borde blifwa mera kostsamnic, emedan det ligger i sakens
natur, alt de mätte blifwa sä mycket kortare, som de inträf¬
fade oftare; dä först skulle folkets ombud sättas i tillfälle
att utöfwa de controllcr, soni för en god hushällning med
Nationens medel, serdeles under närwarande förhallanden,
wisat sig wara sä oundgängligen af behofwet päkallade; de
skulle dä äfwen sättas i tillfälle att med sin uppmärksam¬
het oaflätligen följa wär administrations tillgöranden, sä i
oeconomisk Lagstistningswäg, som jemwäl i utöfningen af
hela den öfriga magt, Lagarne tillerkänna henne, och de
skulle ej undgä att warseblifwa om i allt Nationens werk,
liga fördelar utgiorde hufwudsyftemälet för dest handlingar,
Den 29 April.
447
eller om icke a andra sidan möjligen en direct motsatts egde
rum, som päkallade representationens synnerliga uppmärk¬
samhet. Med ett ord, allt för Fäderneslandet nyttigt och
förträffligt skulle genom en sädan helsosam reform i wärk
nuwarande werkligen sörbistradc representaiionssystem blifwa
en obestridlig chölid. I denna öfwcrtygelse, som jag^förmo,
dar af fä lärer kunna jäfwas, mäste jag reservera mig mot
Heocrwärda Bonde-Ständets i sista plenum fattade beslut
att utsätta nästa Riksdag ett är senare, än som efter förut
citerade Lagrum warit nödwänd gt."
IHeckrie von ^eveiglisrgli frän Skaraborgs Län: De
äsigter Medbrodren Oairllök nu utwecklat uti ifrägawa-
rande Sinne, Lro fullkomligen Lfwercnsstämmande med mi,
na egne, och jag förenar mig derföre till alla delar med
honom.
Efter hemställan af Talmannen, hurnwida, sedan Stats-
Utskottets Betänkanden angäende Riks-Statens samtlige
Hufwudtitlar inkommit, Ständct will till slutligt afgörande
företaga samma Utskotts sedan den 1 i denna mänad pä
bordet hwilande Uklätande N:o 31. angäende regleringen af
utgifterna under Riks-Statens Irsta Hufwudtitel»yttrade
Hans laudon frän Elfsborgs Län: Dä Ständet förut be¬
slutat, att alla Riks-Statens Hufwudtitlar stola i ett sam,
manhang behandlas och Stats Utskottets Utlåtande rörande
Fjerde Hufwudtitcln först i dag blilwit bland Sländets Le¬
damöter utdeladt, hemstSller jag alt säwäl Stats-Utstottets
nu änyo föredragna Ullätande, N:o Zl, som dest sedan den
25 innewarande mänad pä bordet hwilande Utlätandcn, rö,
rande Riks-Statens öfrige Hufwudtitlar, nemligen N:riS
40, 44, 53, 54, 57, 58, 59, 61 och 62, mä ytterligare
läggas pä bordet för att i nästa xleuuw blifwa hos Stän,
448
Den 29 April.
det i ett sammanhang hufwudsakligcn handlagdc; dock pä
det mina allmänna äsigler, rörande Siatsreglcrmgen och
Stats,Ulskottets berörde Uttalanden, nia för Ständet bMwa
kände, innan en sadan handläggning kominer all ega rum,
utbeder jag mig akt fä uppläsa följande anförande:
"Mine Bröder!
De frägor wi nu stola behandla, äro af den största
wigt, icke blott i anseende till bwad de närmast röra skatte¬
bidragen, — beloppet af de uppoffringar Swensta folkel
mäste Ztaga sig till upprätthållande af SlalS-machincns
gäng, — utan kanhända ännu mer för del inflytande pä
sielfwa denna gäng wärl beslut bärölwer kan medföra.
Grundlagarne hofwa delat något ojemnl emellan Slalsmag-
terna. De hafwa gifwst det, ena nägot mer, ä» han rätte¬
ligen hwarken behöfde eller borde hafwa, och den andra
jcmförclsewis sä mpcket mindre; de hafwa icke tillerkänt folket
rättigheten att stifta Lagar utan Regeringens medwerkan,
men tillåtit denna sednare, all ensam räda öfwer Folkets en¬
skilda angelägenheter; att ordna sättet huru del stall förwärfwa
sina oundgängligaste behof; alt godtyckligen beröfwa det
medlen dertill; att med ett ord, ingripa l det innersta af
desi lif, och hälla trädarne för desi tillwarelse i sin hand, —
ty denna magt eger hon i sjelfwa wcrket, genom den sä
kallade oeconomiffa Lagstiftningen; de hafwa lemnat ät Rege,
ringens godtycke, huruwita Folkets beslut öfwer sina ange¬
lägnaste ärender stola erhälla kraft sf Lag, och huru de
sedan stola werkställas; de hafwa dertill blott hwart femte
är öppnat ett inskränkt, till större delen af Regeringen be-
hcrrstadl fält för Ständernas »verksamhet, under det Sly-
relsens oupphörligen fortfar och af ingenting mflränkeö.
, Under
Den 29 April.
44Y
Under det således Storesten, i wärl närwarande Samhällss
stick, betyder nära nog allt, betyda folkets representanter sä
ganska litet, uran hennes ynnest och tillåtelse, att det skulle
kunna kallas intet, isall ett sadant medgifwande icke irme-
bure en iwoghel och nnsitröstan, svin man ei bör hysa.
Grundlagarne hafwa nemligen ät Ständerna förwarat ett
Metel, som, rätt begagnadt, nära nog kan ersätta sakna¬
den eller bristerna i öfriga prerogativer i beskattningsräts
ten, Allt ankommer dä pä desi begagnande; allt ankom¬
mer pä, att Ständerna göra sig reda för desi Utsträckning, att
de af den ingenting eftergifwa, att de i dest utöfning ingenting
försumma of de föreskrifter och noggranna bestämmelser, dö
ega att afgiswa. Släppa de detta medel Ur händerna, ef-
tcrgifwa de det ringaste af de rättigheter det uppdrager ät
dem, sä underkasta te sig den andra Statsmaktens god¬
tycke, att fä äinöja sig med hwav hon finner för godt lil»
läka dem utöfwa af de fri, och rättigheter de efter bokstaf-
wcn skulle ega.
Det är dä af högsta wigt, att Ständerna noga erinra
sig» att de allena ega beskattningsrätten, — icke endast rät¬
tigheten att bestämma skatternas belopp, utan öfwer» deras
anwändande; — att, med Undantag af bwad som körer in«
delningswerket, Regeringen icke eger nägön röst i beskatt»
ningsfrägor, att Ständerna icke ens kunna ät henne med-
gifwa nägon sädan, emedan de ej kunna ändra Grundla¬
garne, annat än i grundlagsenlig wäg, och att de beflut, de
i detza ämnen fatta, bero af dem allena, utan den ringaste
inblandning af den andra Statsmakten. De hafwa således
i delta hänseende fria händer; och dä det är det endä hwari
de bafwa oec, Lr det sä mycket NSVwLndigare att be be»
Fjerde Landet. L9
450
Den 29 April.
gagna denna frihet med all den omsorg, nied ali den kraft
och frimodighet, som deras pligt mot Let allmänna fordrar.
Denna pligt är stor och omfattande. Den bjuder oh att se
pä de ffattdragandeS förmåga, men derjemte pä Statens
werkliga behof, och laga ja, akt intetdera äsidosättes. Att
denna aftvagning är swar, mäste medgifwas, likwäl kan
hända icke den swäraste, ty bwarje samhälle eger inom sig
alltid styrka att anffaffa hwad till Letz werkliga tjenst kräf-
wcs, hwaremot ingen Stat bör göra nägot utöfwer detta
behof. Det kan likwäl olika uppskattas, likasom i smätt,
ett huöhälls förnödenheter kunna olika bestämmas, i män af
wälwilians eller nödwändighctens fordringar, — i den män
hussadren sinner sina bemödanden af familjens öfriga medlem,
mar, mötta af fliten, sparsamheten, erkänslan,aktningen för betz
wilja och den egna ansträngningen för gemensam förkofran.
Rikets Ständer befinna sig, i vetta hänseende, i hus-
fadrens ställe. De böra tillse, huru Statens medel blifwit
anwända, med hwad förständ och hushällning de begagnalS,
huruwida blott det werkliga behofwet, eller det inbillade och
föregifva dcrwid afsctts; men de böra ej inskränka sina be-
räkningar endast härtill, de böra gä ännu längre, — de
böra pröfwa, hwad beredwillighet de ä Styrelsens sida fun,
nit för sina önskningar, huru hon gätt dem till mö¬
tes, huru hon uppfattat folkets och lidens kraf, huru
hon gjort sig reda för det, för sin bestämmelse, hwad
afseende hon fästat pä Statens nytta och »värdighet,
och i män deraf böra de mäta graden of sin beredwil,
lighet alt efterkomma hennes önskningar. Det Lr för
denna pröfning jag anhällcr att fä Llerföra Ständetö upp¬
märksamhet pä de sista trettio ärenS historia. Hwad wilg¬
er!) bär den? — — Hwad är det sein frän Regeringen mött
Den 29 April.
451
hwarje nptt sammanträdande Riksmöte? Har det warit för¬
slag till nyttiga inrättningar, till goda Lagar, till tidsenliga
reformer, till nödwändiga förbättringar i wart samhällsskick,
till öswerflödiga eller rent af stadliga anstalters, ftzrhäilan-
ders, Embetswcrks eller Embetcns asstaffande, — tillZctt
ändaniälsenligarc ordnande af Domstolar, administration el¬
ler förswarswerk, — lill okloka eller förderfliga Författningars
uxphäkwande? — Har det ens warit med werkställighetcn
af Ständers beslut, efterkommandet af deras bestämdt ut¬
talade wilja, eller snart sagdt med någon enda-af Regerin¬
gen utarbetad plan till någon ny organisation, nägon stad¬
ga, hwaröftver Ständerna, utan! att sjelftva ing8 i utar¬
betningen, kunnat yttra sig? Har det ej kwärt om warit
med fordringar pä nya ansiag, nya Embctens skapande, ny
maklutwidgning, nya fördelar för de styrande, nya tyngder,
swärighclcr och olägenheter för de styrde? Hwilka Sro de
lättnader Styrelsen bercdl ät näringsfliten, ät arbetet, ät
kunffapsbegärct, ät yttranderätten, ät allt det, som bereder
samhällets och dest medlemmars trefnad och »välfärd? Hafwa
wi ei, för de obetydliga framsteg de kunnat winna, nöd¬
gats kämpa steg för steg och tum för tum med Styrelsen,
och mängen gäng sett henne gäcka wära bemödanden och
förneka wära billigaste fordringar, ja omintetgöra wara
formliga beslut? för 30 är sedan besiöto Rstets Ständer
en allmän Näringsfrihet; Regeringen sjelf antog deras ät-
sigt, och hwad har följt? — Ett Trerriotwa-ärigr Na,
ringstwäng! Ständerna hafwa, sedan det nya Statsskickets
införande, erkänt dest ofullkomlighet och nödwändigheten af
förbättringar deri, serdeles i representationssättet; de hafwa,
till förberedande deraf, begärt af Regeringen statistiska
upplysningar, till och med anwist medel dertill, och hwad
452
Dcn 29 April.
har följt? Männe ett reformförslag af Regeringen? Nes,
en hänwisning tili den längsamt mognande ofwerlygelsen,
och i närwarande stund se wi det billiga, förnustsenliga,
och wihk icke dcmagogifla elter revolutionart hotande för¬
slaget till en liten förändring inom detta Stånds represen¬
tation, nemligen Säteri-egande Bönders inträde i Bonde,
Ständet, motarbetas af just säbane, som förcträdcswis ut-
gifwa fig för Regeringens wänner och anhängare. Man
hade bland de otaliga penningefordringar, loin till Rikets
Ständer framställts, Liwen en gäng gjort en sädan pä anslag
för Underwisningswerken. Ständerna bewiljade den, och
Regeringen wisade sig sä föga angelägen, — jag säger icke
oin tctza medel. Ulen om deras förcmäl, — att 5 är ät«
gingo, innan de ens hunna af henne fördelas. Hon har
beswurit den n» bestäcndc Statsformen, hwars grundsalts
är frihet, lagbundenhet, erkännandet af folkets rättigheter»
af menni skowärdct, af bildning och framskridande med ti,
dcn, och hwad har hon gjort derför? Hwar är den förkof¬
ran i sedligt och intellektuel! hänseende nägot inom Slaten
under hennes händer wunnit? Hafwa wi ej twcrtom sekt,
och se wi ej dagligen Tidningar, som utgifwa sig för hen,
ncS swurne anhängare, som hon understöder och bekostar
af allmänna medel, som hon läter sprida kring landet, an,
das den mest bestämda owilja, nästan hat mot all frihet,
alla nationella rättigheter, alla liberala institutioner, utgjuta
sig i smäbelser och skynifliga hänsyftningar pä Nationens
Män, kalla folkel ''okunnigt och obändigt", ja, till och med
förneka de grundsatser, hwarigenom hon sjelf existerar, och
hennes organer, bäde inom tryckpresten och inom representa¬
tionen, nedsätta och bestrida riktigheten af ben handling, hwar-
Den 2Y April.
453
igenom Swerige är I8O9 räddades frän branten af sin un¬
dergäng, och den nuwarande sakernas ordning gjordes möjlig?
Betrakta wi serskildt, hwad eftergift detta Ständ rönt
hos Regeringen för sina önskningar, sä lärer hwar och en
af ost hafwa det friskt i minne, emedan ej allenast tillstän-
det i landet dagligen erinrar derom, utan äfwen en nyligen
wunnen erfarenhet witsordar förhällandet. Det torde wa¬
ra nog att hänwisa till de Uistag pä wära önskningsmäl.
Regeringen i 30 är meddelat, och serskildt till Let enda
factum, huru Bonde-Sländet ar 1829 enhälligt protestera¬
de emot den förestagna ripa MöteS-pastcvolancen, och hwad
afseende man fästade wid denna protest. Och lckwäl, hwad
undseende, hwad tälamod, hwad eftergifwenhet har ej Re¬
geringen funnit hos Ständerna, och serskildt hos detta
Ständ? SwerigeS störste Konung och störste Man erkände,
alt hwad han kunnat göra för fäderneslandet, — och det
roar dest räddning ur lekamlig och andelig träldom; —
det hade han gjort med Gud och Sweriges Allmoge. Alla
hans efterträdare hafwa endast med beha bada mäktiga
understöd kunnat nägot uträtta, kunnat bestä; men alla haf¬
wa icke erkänt det. Har den närwarande Regeringen
gjort det? Har den icke twcrtom iner än en gäng, under
äberopande af egna förtjcnster om landet, förebrätt Stän¬
derna, att de icke gjort nog, att de icke uppfyllt alla hen¬
nes fordringar, och uppmanat dem att ''första henne",
samt att hemta ledning till denna insigt af bet goda hon
päsiär sig hafwa uträttat? Delta goda» männe det icke
mer än uppwäges af de försakelser, de eftergifter, de upp,
offringar, Nationen har att lägga i sin wägskäl?
Och ester desta trettioäriga rön af Styrelsens omsorg
för landets bästa, framträder hon äter med npa fordringar,
454
Den oy Apus.
icke blott pä betz undseende, men pä ökade bidrag, ripa me»
del till fortsättning af samma bana, till stadgande och be¬
fästande af dest hittills följda spstem. Skola wi efterkom¬
ma dem? Skola wi med ständigt ouppfyllba förhoxpnin-
gar, änyo mebwerka till deras nya beswikande? Skola wi
med ett ständigt pröfwadt, aldrig lönadt tälamod, läta det
änpo pröswas? Är ej riden inne, alt Swensta folket wak-
nar ur sin stummer, att det wisar huru det lärk, äfwen
nägot annat, än att fördraga och eftergifwa, — huru det
känner sig wärdt sina rättigheter, derigenom att del begag¬
nar dem, och att det ej saknar kraft och förständ dertill?
Dä fordom Styrelsens anspräk gingo allt för långt, och
folket tröttnat wid dem, stakade det, samladt pä Allshär,
jartinget, sina sköldar, och hjelpte ej detta, drog det äfwen
fwärden. Wi behöfwa lyckligtwis icke denna ulwäg; wi
hafwa en enklare, lättare, af Lagarne ät otz utstakad, och
böra begagna den. Wi sammanträdde under fäderneslan¬
dets allmänna förhoppningar, under desi stegrade wänlan
pä denna Riksdags resultater. De förbättringar i Stats¬
skicket, svin i trettio är utgjort föremälet för Swensta
folkets önstningar, räknade dek nu pä att se, om ej ästad-
komna, ätminstone grundlagda. Ingenting fanns i delta
hänseende af Regeringen fvrbercdt. Ingen bokstaf har frän
henne kommit ost tillhanda, äspfkande uägon sadan reform;
ingen handling wisar att hon will den. Sjtstwa den obe¬
tydliga förändringen af Stats-Rädets organisation har ej
kunnat winna hennes bifall, om det icke uppwäges med
okade löncanflag! — Det är ej en föibättting i Statsskic¬
ket, det Sr en oeconomi,? affair, hwarom 8 hennes sida
här handlas. Allting skulle säledcS af Ständerna och de¬
ras Utskott ordnas och utarbetas. Jag wägar med nägot
Den 29 April.
455
stät pästä, att werksamhet och drift 8 deras sida icke fat¬
tas; men andra oundgängliga arbeten hafwa fördröjt represen-
tationsfrägans genomförande; och i händelse Riksdagen af
Regeringen stukas, innan wi dermed hunnit till malek, skulle
det således lätteligen kunna hända, att wi hemkomma, utan
att ens hafwa kunnat inom Ständen öswerlägga om detta
ärende, än mindre derom fatta något beslut» Wi mäste
dä swara wära Committenter, som fräga ost, hwad wi gjort till
en reform i samhällsskicket: — Intet! Men om de wida¬
re fräga: "hwad hafwen I dä giort, att lindra wära bör,
dor, att minsta utstploernas tyngd, att bereda otz nägon
lättnad i wära bekymmer?" Skola wi dä äfwen nödgaS
swara: — Intet? Skola wi behöfwa säga till dem: Wi
hofwa fäkt ingen af Edra fordringar uppfyllda,' men wi
hafwa uppfyllt alla, sorn man gjort pä Eder! Det medel
wi egde att föra Styrelsen till uppmärksamhet pä wära
önstningar, hafwa wi ej begagnat. I woren mistnöjde
med det system hon föllt i 30 är — wi hafwa gifwit hen,
ne tillgängar att följa det ännu i 5 eller 6 är. I trälcn
under mödor och försakelser, fäfängt ropande pä nägon
mitzkund, nägon wedcrqwickclse; — wi hafwa satt kem, som
göda sig af Eder swett, i tillfälle att än längre kunna göra
Let, och att ännu i 5 eller 6 är kunna tillstoppa öronen
för Eder klagan! Finns wäl nägon bland ost, som utan
rodnad skulle kunna gifwa detza förnedrande swar, nägon,
som, ifall icke nedtyngd af sina Landsmäns omilia och för-
ckst, ej skulle digna under bördan af sitt eget samwetes
förebrLelser?
Jag Slstar tro, att det ej gifwcs nägon bland ost,
som sä åsidosätter de uppdrag han fält af sine Eommit,
L>.nödaaS af-
456
Den 2Y April.
glfwa ett sädant swar. Det ar endast nägra smä betänk¬
ligheter, som kanhända torde uppstä hos en och annan-
hwi ka jag anser mig böra försöka undanrödja. M^n stall
tala för 08 om moderation, om foglighet. Jai diste Sro
wackra samhällsöygder, och wi halma, efter mitt förme¬
nande, icke underlätit att wisa dem. Men öfwerlräder
Nian dä deras gränser, när man följer Lagen; när man
lyder sin öfwertygclse; när man fullgör filt uppdrag och ef-,
terkommer fina Landsmäns tydligt uttryckta önskan? Mo¬
deration, bestär hon i en feg eftergilwenhet för alla ansp-äk
— i en flaswist eflcrgikwenhet för makrenS wilja? Är hon
ej snarare detta lugna förstäad, som känner gränsen, bäde
för fina pligter och rättigheter, och denna mogna kralt,
som ömarken öswerträder den enås ffrankor, eller tilläker
den andras öfwerträdas? Är byn qwinnans och barnelS
»vacklande swaghek, följden af deras oförmäga af motständ,
yller Lr hon mannens jemna alfwar, som gör hwad han
bör och wet hwad han kan? — Ej stola wi fränkaga ar¬
modet fin skärf; ej berölwa den med nit och redlighet ar¬
betande Statstjenare!» sin tarfliga bergning; ej förneka nöd,
wäadiga och nytriga inrättningar sikt understöd, Desin alla
aro oskyldiga i de bcswär som trycka ost, och de undfå ej
mer än hwad de förstena för den nytta de gora, eller för
det anspråk olyckan ger dem, Men den, sym mycket
giflyet war» af honom stall ock nägot fordras; och det är
Vesta fordringar, jag förbehåller mig framdeles närmare fä
utwcckla. Det är endast prinhiprn, jag här kill en början
welat framställa
Skulle en annan inwändning göras: den, alt Bonde-
Sländet möjligtm s blir ensamt med sina besparingsprinci-
pkr, och att te öfriga StSnden. frikostigare och eftcrgifnare,
Den 29 April,
457
bewilja hwad wi förneka, hwarigenom werkan af wärk be¬
slut förswmner, sä, ehuru jag ej wet hwad sou» i detta fall
kan hända, wet jag dock, akt wi representera den ojemför-
ligt stora majoriteten af Swensta folket och dest Skattdra¬
gande, och akt det säledes icke Lr ulan sin moralista wigt,
om delta Ständ öppet uttalar sin mening, den, att del ej
tror sig runna gifwa mera än landet förmår bära. Om
emot denna moraliska rättsgrund del kan finnas någon ju¬
ridisk, som tillåter minoriteten i antal och minoriteten i
stattebidrag, att behersta majoriteten, alt föresknfwa henne
Lagar, art pätwinga henne utjkylder, som hon wägrar fri»
willigt äraga sig, sä mäste ett sadant förhållande, astädli-
gare än annat, wisa beha LagarS olämplighet och behof af
förändring. Om dä wärt beslut icke gäller mot det factiskq
of en bestSende förnusiswidrig Lag, sä n>ä del inför den
förnuftsenlig!» opinionen, inför samtid och csterwerld likwäl
gälla hwad det kan gälla, och jag twekar ej att det stalf
bli — icke sä litet! — Slutligen torde jag fä erinra om
del fo!flag, jag för mer än 2'-ne mänader sedan bär tog
mig friheten framställa rörande sältet for Niksgagcns för,
kortande, huru jag deri hänwisade till det medel, som, efter
mitt förmenande, Ständerna ega, att förskaffa uppmärksam¬
het ät fina önstningar och aktning ät sina beslut: bestarr-
ningsparcen, och huru denna äsigt tycktes winna de flestcS
bifall. Tiden är nu inne, att läka grundsatsen blifwa hand¬
ling".
Häruti instämde: Nils gersson och Iacobi Xilil-
dion» frän Södermanlands Län, 8ven Heurlin och ?e°»
teo 6ab>rielssou frän Kronobergs Län, Nils Nagnun-
LON frän Ealmar Län, loliau krestric Oslstlöt, Ls>I»rsi«
458
Den 29 April.
Iarsson, keler Olaosson, koliannes keterssou och Hen¬
rie Hansson frän Elfsborgs Län, vice Talmannen ker
Oriesson, kan krie dausson, köns lrsson, Mganus
kersson, konas ^lancker och kor Hansson frän Werm¬
lands Län, koler kerssou i Ädelfors, konas kostansson,
konas Anckersson och koler Mårtonsson frän Jönköpings
Län, Lpennar kolian Ericsson, dockers Oöransson, I-ars
koelstius, krie Anckersson, Oickrie Wesström och ^nckers
Olsson frän Stora Kopparbergs Län, Oavick Anckersson
frän Hallands Län, klans klausson och Olaus Oriosso»
frän Götheborgs och Bohus Län, kreckric von Xeveigstorglc
och även Anckersson frän Skaraborgs Län, kostan August
2etlersterg och Malls karsson frän Stockholms Län, Orlo
Norborg, Olot lllansson, kan Anckersson, Olol Olsson
och luckors karsson frän Westeräs Län, kolaan ^,:son
kuncksterg frän Norrbottens Län, frackers Normarlc och
Olol Olsson frän Westerbottens Län, Olaristen Anckersson
och Lone kersson frän Malmöhus Län, kon Olsson, Olot
karsson och klans karsson frän Gefleborgs Län, ker Mäls¬
son frän Wcster-Norrlands Län, -lLuckers kansson i Tuna
och dockers Nilsson frän Östergöthlands Län. Nils kers-^
son och I-ar, karsson frän Orebro Län, kolian kersson
och kastan Anckersson frän Upsala Län, med flere.
kongl Ouckmuncksson frän Hallands Län: Den tafla,
Hans kansson uti vfwanbcrörde anförande tecknat öfwer
Landets ställning och Styrelsens åtgärder, är mörk, men
ty wärr! sann, och iag kan icke annat än till alla delar
instämma med Hans kansson.
Ständer beflöt, att föredragningen of Slats-Utffottets
Utlätandc N.o 31 skulle uppskjutas till nästa plenum; och
Klef Ikans kanssous omförniäldra anförande lagdt pä bordet,
Dcn 29 April.
459
hwariemte wid nu sledd förnyad föredragning af Stats-
Utffottets Utlätanden N:s 40. 44, 53, 54, 57, 58, 59,
6k och 62, angäende regleringen af utgifterna under Riks,
Statens samtlige Hufwudtitlar, samma Utlätanden, po flere
Ledamöters begäran, ytterligare blcfwo ä bordet hwilande.
§ 4.
Dä Stats-Utstottets sedan den 22 i denna mänad pä
bordet hwilande Utlätandc N:o 45, i anledning af Rikets
SländerS ären 1835, 1837 och 1839 församlade RcvisorerS
berättelser om granskningen af Riksgäldöwerkct och den ät
Riksgälds-Contvrets Styrelse updrogna utredning af Götha
Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont Inrättningar, nu
ater förekom, framställde Talmannen proposition, huruwida
Ständer bifölle samma Utlärande i sin helhet, men hwilken
proposition med nej beswaradcs; bwareftcr Utlärandet, i öf-
wcrensstämmelse med Ståndets dcn 25 i denne mänad fat,
tade beslut, punktwis föredrogs, nemligen:
1:o angäende de af Riksgälds-Eontoret sedan sista Riks»
dag upptagne och liqviderade län.
2:o angäende Rikets Ständers Beslut om aflemnandet
till Riksgälds-Conlorct af f. d. Eancellie-Styrclsens Hand-
Easia.
3:o angäende det Staden Ästad meddelade län till Stall-
och Cascrn-byggnadcrs uppförande.
4w angäende det wid sistförfluinc Riksdag bcwiljade län
för äteruppbyggande af Sraden Wenersborg.
5:o angäende länet till Fyrbäk-inrältningarncS upphjcl-
pande.
6^0 angående det pä Rllsgäldk-Eontoret anwisade Cre,
ditt».
460
Dcn 29 Apns,
7:0 angående det under benämning "ärliga räntan" till
Hans Maj:k Konungen utgäcnde anslag af 200,000 R:dr
Ärligen.
8:o angående den förändrade inredningen af Rikets Stän»
ders hus.
Detze punkter lemnades utan anmärkning,
9:o angäcnde bestämmande för tiden af Rikets Ständers
Cancellie-personals och Waklbctjenings aflöning efter Riks¬
dagens flut.
Hans lansson fran Elfsborgs Län: Enär Stats,Ut¬
skottet, uti dest ofwan äberopade memorial Nio 10, sagt sig
wilia i sammanhang med SratS-rcgleringcn bestämma ifra,
gawarande aflöning, anser jag Utskottet halma nu bordt
meddela bestämdt Ullätande derom; hwilket efter »lin
tanka warit desto nödwändigare, som, i händelse Riksdagen
of Kongl. Majit upplöses, ester dcn för densammas häl¬
lande i Grundlagen bestämda lid, och den sä kallade extra
Stats-reglcringen, i sammanhang med hwilken Utskottet
synes ämna rörande denna aflöning besluta, destförinnan
icke skulle medhinnas, rådrum för samma astönings bestäm¬
mande torde komma att saknas; hwarföre jag prkar, att fö»
xcwarande Utlåtande ina lill Ullkottet äterremitteras.
jXils LtrinlUunck frän Wester-Norrlands Län: Säsom
Ledamot i Stals-Utskottet, fär jag upplysa, att detsamma
ansett sig böra bestämma aflöningcn för R,ks-Ständens
Cancelliepersenal och SLaktbeijening i sammanhang med ex,
tra Statsreglcringen, hwilket ock torde wara rättast; dock
har jag för min del icke nägol deremot, att förewarande
Utlätande, pä de skäl lians lansson anfört, warder ätcrre-
mineradt.
Den 29 April.
461
klan» kansson: Om »ian ej hade att befara Riksdag
gens alltför snara upplösande, more det witzcrligen lämp-
lgaft, att bestämmandet af Cancellie-pcrsonalens och Wakt,
beljcningens aflöning afgjordt- i sammanhang med den extra
Statöregleringen, men dä, efter den grundlagsenliga Riks¬
dagstidens flut. Riksdagens fortfarande ej nied wisthet kan
päräknas, torde nödwändigheten fordra, att ifragawarande
aflöning wid den ordinarie StatSrcgleringens uppgörande
blifwer bestämd.
Ms Uersson frän Södermanlands Län: Äfwcn jag
anser nödigt, att förewarande Utlätande, i anledning af
klans kanssons wid 9:de punkten deraf framställde anmärk¬
ning, älerremitteraö; ty om bestämmandet af Canccllieper-
sonalens och Waklbetjeningens aflöning uppskiuteS, twdefl
extra SkatSregleringen stall förekomma, och denna före Riks¬
dagens flut icke hinner uppgöras, kan lött hända, att Can«
celliets Tjenstemän och Waktbetjcningen icke komma alt fä
deras aflöning före Riksdagens flut bestämd, hwilket otwif-
welaktigt för Ständerna skulle förorsaka mycket obehag.
Gullers 4enclorsson frän Skaraborgs Län: För min
del anser jag jfrägarvarande aflöning hwarken halma sam¬
manhang med den ordinarie eller extra SkatSregleringen,
Utan häller jag före, alt densamma kan serskildt bestämma-;
och ett serskildt Utlätande derom är säkerligen att frän Ur,
stöttet ofördröjligen sörwänka; sä att af denna anledning
någon äterremist af förewarande Betänkande icke torde wara
af nöden.
Strinelluml: Att endast af den nu aninärkta anledning
Zlerförwisa förewarande Betänkande, anser jag föranleda
till alltförmycket bcswär och stor tidsutdrägt, hwarföre jog
hemställer, att Stats-Utskoltet i Skrifwelse kunde anmodas.
462
Den 2Y Anns.
att med serskildt Utlåtande angäende denna aflöning till
Riks-Ständcn ofördröjligen inkomma.
I anledning af Gullers eLnckorssons frän Skaraborgs,
Län upffderördc yttrande alt aflöningen för CaNcellic-perso-
nalén och LLaktbeljeningen icke ställe ega fannnanhang nied
Statsregleringen, uppläste Sccreieraren 24 §. Rcksdags-
Ordningen och bänwisade till dch innehäll.
Ouslak Lernharä 4.ppel^vist fran Blekings Län: I
egenskap af Ledamot i Ståts-Utskottet, fär jag meddela den
upplysning, alt Ulfkoltcl, wid behandlingen af ifrägawaran,
de ämne, utgätt frän den synpunkt 24 §. Niksdags-Ordnin-
gcn anwifar, och derföre ansell aflöningen för Riks-Stä»,
dens Cancellie-pcrsonal och Waklbeljening böra bestämmas
i sammanhang med den extra Stalsregleringen, rörande
hwilken Stals-Utstottets Betänkande ofördröjligen och san¬
nolikt inom 14 dagar härefter Lr att förwänta, hwarföre
jag icke kan finna att alerremitz af förcwarande Betänkande
kan wara of nöden.
Iohan laooh Uutherg fran Norrbottens Län och Nils
persson frän Lrebro Län förenade sig nied ^ppelc^visk.
dockers Anckersson: I anledning af hwad som rö«
rande mitt algifne pitrande blifwit anmärkt, fär jag till-
kännagifwa, alt jag dermed icke äsyftude något annat, än
att, till förekommande af dröjsmäl med bestämmandet af
ifrägawarande aflöning, jag ansäg Slats-Ulstottet böra rö¬
rande densamma afgifwa serskildt Utlätande.
Mils persson frän Södermanlands Län: Jag yrkade
äterrcmitz af förcwarande amne, endast af den anledning
att jag befarade, det den extra Stalsregleringen, i samman¬
hang med hwilkcn Canccllie-personalcns och Waktbetjenin-
genS aflöning lärer wara ämnad att bestämmas, icke skulle
Den 29 April.
463
medhinnas inom den i Grundlagen för Riksdagens hällande
bestämda tid; men dä nu af en Ledamot i Stats-Utskottct
blifwit upplyst, akt Utlätande frän Utskottet rörande sam¬
ma Statsreglering snart är att förwänta, fär jag fran
min begäran om Zterrcmitz afstä.
Iohan Anckersson frän Upsala Län yttrade enahanda
äsigter som ^ppelc^vist, och ansäg Stats-Utskottets före,
»varande Utlätande uti ifrägawarande afseende böra bifallas.
10:o angäende Riksgälds-Contorets ätskillige lillgängarS
och skulders upptagande i räkenskaperna.
liw angäende föreslagen afskrifning af nägra mindre,
sedan längre tid tillbaka i räkenskaperna balancerade sum¬
mor.
12:o angäende en förändrad form för de Lfwersigter af
Riksgälds-Contorets ställning, hwilka frän trycket utgifwas.
13:o angäende minskning i utgifterna för Götha Canal-
Bolags och Malmö f. d. Discont,Werks utredning.
14w angäende den Fullmägtige serskildt uppvragne under»
sökning om beskaffenheten af f. d. DiscontwerkenS ätcrstä-
ende fordringar.
15:o angäende den Secreterare» hos Fullmägtige tid ef»
ter annan bewiljade tjenstledighet.
16:o angäende sökt och föreslaget ärligt understöd för
Commistarien O. Lks efterlemnade Enka.
Lcmiiades utan anmärkning.
I7:o angäende understöd för t. f. Hfwer-Commistaricri
wid f. d. Gencral-Atzistance-Contoiret I. k. kliman.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Wid 1834 arS
Riksdag gjordes jcmwäl framställning om understöd för f. d.
t. f. Lfwcr-Commisarien linnan, men samma framställ¬
ning blef dä af Riketö Ständer afstagen, och jag anser
464
Den 29 April.
enahanda stät kör afslag 8 himans ansökning oin unders
stöd nu, jom dä, ega rum. ^.jimau har alstätt sin egen¬
dom till sine Borgenärer, och genom Domen i hans Kon¬
kurs blifwit iälld till answar, säsom wardslös Gäldenär.
Detta anser jag wara nog att göra honom oförtjent as
Understöd Utaf Staten, ty ten bär icke pensionera andre
Emdels, eller Tjenstemän, Ln de som i sine defallnmgar
och wandel ädagolagt redlighet och redbarhet.
Leia karsson frän Gefleborgs Län yttrade enahanda
äsigter som Hans .lansson.
-5.nckars ^.»(larsson frän Skaraborgs Län: Ehuru Mg
Lr Ledamot i SkalS-Uistottet, har jag likwäl ej deltagit i
Ukssottets Betänkande rörande understöd ät f. d. öfwer,
Commistarien birman. Om jag i Utskottet warit tillstädes,
dä detta ämne derstädes firewar, hade jag owillkorligen för
min del afflagit firmans ansökning, ty jag anser honom i
mer Sn ett afseende hafwa gjort sig owärdig att af all,
wänna medel bliswa understödd.
6ustsl Larnstsrck ^rpwlrfvist fran Blekinge Län af-
gaf enahanda yttrande som Ancker; Anckersson; hwarcmöt
Zolran Anckersson frän Upsala Län, Långt OuckmUnckssoN
frän Hallands Län, kiils Larsson frän Orebro Län och
dockers Nilsson frän östergöthlands Län tillkännagäfwo,
att de såsom Ledamöter i Stats-Utfkottet wäl deltagit i be¬
handlingen af ifrägawarande ämne, men tillhört Mmorite,
ten, och, för deras del, icke bifallit kliman» ansökning; och
yrkade Longi Ouckmuncksson, att Stats-Utstottets Ullätande
i denna del mätte ogillas.
lolian lacob Lutberg frän Norrbottens Län: Jag
instämmer med dem, som yrkat ogillande af sörewarande
Betan»
Den 2Y April.
465
Betänkande, i hwad det angär understöd för f. d. t. f. Eom»
M'harien Eliman, och föreflär, att Betänkandet l denna del,
säwm utgörande ett helt för sig, nu mä af Ständet för,
kastas, hwarom jag ock anhäller, att Talmannen mä fram,
ställa proposition.
llans lansson: Äfwen jag anhäller om proposition pä
antagande eller afsiag af ifrägawarande del af sörewarande
Betänkande.
dockers Anckersson frän Skaraborgs Län: För min
del skulle icke eller jag anse nägvk hinder möta, akt nu an¬
taga eller förkasta ifrägawarande del utaf Stats-UkffoktetS
Betänkande, om ej sädant wore stridande emot Ståndets
den 25 i denna mänad, rörande behandlingen af samma
Betänkande, fattade beslut; men dä Betänkandet, enligt
fain,na beslut, bör i sin helhet äterremitteras, derest sädane
anmärkningar framställas, som hindra desi antagande i nä-
gon del, kan jag ei annat än yrka, att detta beslut mä
lända till efterrättelse, och att hela Betänkandet, i följd
deraf, mä, i anledning af de nu framställde anmärkningar,
warda äterremitteradt.
Sedan Ständels nysiomkörmälde beslut, i anledning
häraf, blifwit ur Protocollct för den 25 i denna mänad
uppläst, ätcrremitterades Stats.UtstottetS ifrägawarande
Betänkande Nro 25, pa grund af de derwid nu gjorda an¬
märkningar.
Häremot reserverade sig lolian lacol» limberg frän
Norrbottens Län, med erinran, att han icke deltagit i Stån¬
dets den 25 i denna mänad fattade beslut, och att han an-
säge orimligt, det hela Betänkandet ätcrremitterades, endast
för det akt anmärkningar i en punct deraf blifwit framställda,
Fjerde Zander. 30
466
Dcn 29 April.
hwariemte Lutberg erinrade, att dylika i förwäg fattade
bestut, enligt hans omdöme, endast hade för ändauiäl akt
binda händerna pä Ständer wid ärcndcrns hufwuSsakliga
behandling, och att, efter den gamla Riksdags-taktikcn, ut¬
draga pä tiden i afwaktande af mera medgörlighet H08 Stän¬
derna närmare Riksdagens stut; samt Longt Oustmumlssorr
f>än Hallands Län, hwilka begärde, att i Protokollet mätte
antecknas, det den nu wcrkställde äterrennsten egt runi,
endast till följd af SiandetS fattade serstildte bestut o»> be¬
handlingen af nyk förchakde Betänkande, och icke borde an.
ses säfom preiudicat för framtiden, utan Ständer hofwa
sig öppet lemnadt, att för hwarje ferstildl fall fatta bestut
och efter sig företeende omständigheter förfara.
I denna sistnämnda äsigt instämde en stor del j.af
Ståndets Ledamöter; och bestit Stander, i sammanhang
härmed, att dä Statö-Ulskottets nu pä bordel hwilande Be¬
tänkande, rörande Niks-Statens Hufwud-T tiar, till hus-
wudsaklig handläggning förekomma, dctza stola punclwis
föredragas, och alt proposition till bifall eller ätermist af
hwarje serskild punct stall framställas.
§. 5.
Wid förnyad föredragning af BewillningS-Utstottets,
sidan den 25 i denna mänad, pä bordet hwilande Memorial
N:o 9, i anledning af ätstilliga motioner, dels om Stäm,
moböterS upphöranbe eller forminstning, de.s om samma
boters bestämmande, i anseende till statlebeloppet, uppläste-
följande skriftliga anföranden:
1:o Af Olot Olsson frän WesteräS Län:
"Lag är af den lanke, att de sä kallade Stämmobö-
terna böra helt och hället forfwinna, och kan jag säledeS
Dcn 29 April.
467
icke godkänna BewillningS-UtskottetS nu föredragna Betän¬
kande N:o 9. Att det fdrst och främst är i principen orik¬
tigt, att Vesta böter sto a finnas, lärer icke lida någon mot¬
sägelse, ty i annat fall börte man äfwm erkänna, att wid
all utofwer bestämd tiv äsieofatt betalningsskyldighet ett
kcrstllor ansivar borde äga rum, och säledes jemwäl» i fräga
vin penning^örhälianden, enskilde emellan, ter försummclscn
aic pä utläst tid uppfylla ingängaa söräindelsir, kan med¬
föra werkliga olägenheter for fordringsegaren. Dä man
likwäl icke trott sig kunna och säkert icke will «' afseende
hörpä stadga ett dnlikt answar, sä inse? jag ej eller hivar-
före def lust stall er st ra wid fördröjd belatning af utstyl-
dcrna till Kronan, sorn icke gerna kan l>da nägot wäsendt-
ligt al ett tillfälligt uppstås nied deras inbekominande. Be»
holivet of detta answar Sr dekutom här fä mycket mindre
magtpaliggande, som Kronan enkom aflönar wike Tjenste¬
män för Skatternas »ppbärondc, hwadan stadgandet om
böterna fär utseende af att wara tillstapadt blott i ända,
mäl att underlätta deras äligganden. Det skäl man hör
anföraS, att de stattstvloige, derest böterne borttagas, al¬
drig sjelfmant skulle infinna sig wid Stämmorna, wedcr-
lägges bäst deraf, akt under dcn tid, dä föreskriften röran¬
de samma böter mindre strängt eller rättare icke tillämpa¬
des. dera? antal, som wid Stämmorna uteblefwo, ingalun'
da war större än det nu är. Jag wägar pästä, att det
är den werkliga oförmägan att betala pä fastställd tid och
ensamt dcn, som föranleder uteblifwandct wid Slämman,
wid hwilkct fdrhällande bölesanswaret mäste anses säsom
en ny statt, desto tyngre och obilligare, som ben allena
drabbar dcn fattige. BcwillningS^U ffottets förslag att läts
böterna tillgodokoinma Socknens fattige, afhjelper ej detta
468
Den 29 April.
mistförhällande, ty det blefwe dä fattigdomen, som komme
att flotta till fattigdomen.
Pä nu afgifna skäl, och de flera, som finnas utweckla-
de i Ständsbrodren X-^lanstsrs motion, anser jag fullt rätc-
wist, art ifrägawarande böter alldeles upphöra, samt yrkar
i följd Varas, att Ulfloltets Betänkande matie äterremitte»
ras. Af de mänga inom Ständer, hwilka redan instämt i
sjelfwa motionen, wäntar jag mig alt i delta mitt yrkande
blifwa biträdd."
2:o Af Lplwsim darsson frän Elfsborgs Län:
"Bcwillnings» Utskottet, som i sitt fSrcwarande Betan,
kande, angående frägan om Stämmoböternas afflaffande,
förklarat sig icke kunna dertill lemna sitt tillstyrkande, men
i stället föreslagit, att de böra utgä i witz uppgifwcn pro¬
portion till skattebeloppet, samt tillfalla Socknens fattige,
har säfom grund för samma böters bibehällande äberopat,
att en stor mängd flatrflvldige manligen underläta att in¬
finna sig wid Krono.-Uppbördsstämman, icke för det de sak¬
na medel till Ulffyldernas afbördande, utan derföre, att de
icke wilja förspilla tiden, da de weta, att bökern, affordras dem
hemma i deras hemwist, hwilken underlälcnhet» efter Ut,
flottets mening» förhindrar conlrollen ä Uppbördsmännen,
jemte det den i betydlig män färfwärar rcdowisningen.
För »lin del sinner jag mig icke af della resonement
sä öfwertygad, att lag kan godkänna del resultat, hwartill
Urflottcl kommit. Sä midt erfarenheten tillätes gälla nä-
got wid bedömandet af dpiika frågor, som denna, torde jag
fä åberopa bwad lag, och säkert mänga med mig, iakttagit,
alt nemligen rcstantierna eller de wid Uppbördstidcns flut
bristande uiskylderna icke, före tillkomsten af böterne, upp-
gingo till högre belopp, utan moro snarare mindre, Sn de
Den 29 April. 469
nu i allmänhet äro- Sällan eller aldrig försummar den,
som kan sammanskrapa de erforderliga medlen, alt inställa
sig wid Stämman och afbörda sig Kronoskattcn, ty hos den
Swensta allmogen är det af mana eller egenhet betz främ¬
sta omsorg akt gifwa Kronan hwad den tillkommer. Dä
derföre nägon ulebiifwer frän Uppbördsmötet och sökes hemma
med debetsedeln, är det nästan alltid en sädan, som warit
urständsalt att till bestämda stunden förskaffa sig penningarne,
men emedlertid mäste nu denna till pä köpet serskildt an-
swara för sin oförwällade oförmäga i detta fall. Det är
säledes den nödställde och fattige, hwilken de sä kallade
Stäinmobölerne egentligen drabba, och att ds för honom
mäste utgöra en betydande tyngd, lärer ingen wilja neka.
Jag frägar om detta kan onses wara med rätlwisa och bil¬
lighet förenligt? Blifwa ej under flika förhällanden desta
böter en ytterligare beskattning, lagd pä den redan förut af
enorma skattebördor nedtryckta allmogen, och kan man wäl
med godt samwete förswara deras bibehällande, just i en
tidpunkt, dä fattigdomen och eländet nätt, snart sagdt, sin
yttersta höjd, och alltsä skulle» om möjligt, göras till före,
mäl för än större förtryck? Staten undcrhäller iu för öf»
rigt wista Tjenstemän, hwilkas skyldighet dek är att "upp¬
bära och redowisa" intraderna till densamma. Om nu desta
Tjenstemän nägon gäng skulle wara nödsakade alt sjclkwe
besöka en eller annan skattskyldig, för att indrifwa hans
skattebelopp, sä torde della deras, beswär destoheldre böra
anses för en dem äliggandc tjcnstepligt, som med ordet upp¬
bära icke endast mätte förstäs, att i all beqwämijghet filta
wid Uppbördsstämman, och läta de flaktflylkige hwar ef¬
ter annan framträda, för att lägga penningarne pä bordet.
470
Den 29 April.
Den förändring Utskottet föreslagit, i tbv att böterna
borde proportioneras efter ffsttkbeloppel och tillfalla Sock¬
nens fattige, är i min tanka dögst förkastlig, och ffulle, vin
den gillades, blifwa för icke fä skattskyldig? ett ännu större
ondt än det redan öfwerklagade. Del ar nemligen ett of¬
tast falskt antagande, alt den Landtman, som staltar mer
än den andra, befinner sig ock i bättre omständigheter, och
kan alltsä lättare »vidkännas det högre bötesansivar hivar,
om här Sr fräga. Jag behöfwer blott i detta fall wadja
till en hwars erfarenhet, som twifivelöutan stoll wilsorda,
att mängen med stor debetsedel har fanste swärare att an,
staffa niedtl till dest betalande, än ben med en mindre sä,
dan, hwaraf följer, alt de ökade bitterne komma alt för ho,
nom blifwa en ytterligare, i hög grad tryckande Utlaga.
Hwad äter beträffar korstaget, alt bitterne stulle tillfalla
Socknens fattige, sä tyckes det principwidriga deri lätt wi,
sa sig, dä man besinnar, att den hjelp, som sÄliinda blef-
we tilldelad de fattige, stulle lagas frän andra medellösa.
Wid ökwerwägande af allt detta, mäste jag pä det hög¬
sta bestrida gillandet af UtstottetS Betänkande, och i stället
yrka, att detsamma mätte marda älerremilreradt, pä det
Utskottet mä komina i tillfSlle närmare pröfwa, huruvida
icke, säsoiu jag anser rättast» Stämmoböterna kunna helt
och häller försivinna."
Härmed förenade sig keler kartensson frän Jönkö»
pings Län, Vice Talmannen ker Reiesson, Olok kersson
och iVIsls kersson frän Stockholms Län, Ian kersson frän
Upsala Län, Anders krissmsn frän Skaraborgs Län, Hu-
Ican Nilsson, Niclas lönsson, I-arr kenglsson och ker
lönsson frän Skäne, samt lians llansson frän Göthe¬
borgs och Bohus Län, m. fl.
Den 29 April.
471
3:o Af lonas lalander frän Wermlands Län:
"Hogioflge Bewillnings-Utffottel har gansta rikligt
modererat Stäi»mobitternaö utgående, i man af staktebidra»
g l, endast den bilfwu ifrån bitter befriad, son» icke betalar
mer än 2 R:dr, samida nägra Stämmoböter böra betalas,
hwilker jag pa d t hogsta bestrider. Stömmoböternas er¬
läggande titt Socknens fattige, och att Kronobetjeningen
icke till hälften sär dela denna winst, wore wäl en god sak;
men samhället bestar wäl heldre ett friwilligk understöd ät
sina fattiga, än alt, pa de fattigas bekostnad, staffa sig
bidrag härtill. Skatterna blifwa nog betaldc, sä länge till¬
gäng finnes, helst »vederbörande har makten i händerna,
akt tago dem med wald; och när Kronan härutinnan ingenting
förlorar, hwarföre dä plckta, när ingen skada ster och ingen
brottslighet fbröfwas? Den som känner det ömkliga tillständ
som räder i landet, i anseende till den skattdragande hopcnS
oförmäga utt bära ten ofantliga skattebördan, som är efter
annat pätyngaö, — han röstar icke för den satsen aktman
stall lägga sten pä bördan. Lät wara att en och aiman,
som har contanta tillgängar, ffulle undandraga sig sin plikt,
de äro i »vära dar dock icke mänga; männe det derföre »vöre
ffäl att bestraffa ben fattigare hopen? I min hemort, har
nog folket i alla lider »varit mäna om, art i rättar» lid be»
tala sina utffylvcr. Detta folk hade nog icke ingått »ppä
att till Kronofogden plikta 400 R:dr om äret, om detta pä
nägol sätt hade kunnat undwikas; (sou» är händelsen nied
Nordmarks Härad i Wermland) och bättre torde icke hafwa
tillgätt pä andra orter i Riket. I wärk froma,a och upp»
lysta tidehwarf, dä man häller pä att dels lindra, dels bort¬
taga straff för »verkliga förbrpkelser, hwarföre Slägga folket
böter, för det man icke i rällan tid förmär betala stalt?
472
Den 2Y April.
Af beha skäl yrkar jag äterremitz ak ifräqawarande
Betänkande, och fär manligen uppmana Höglofl. Bewill.
vings Utskottet alt uppgifwa förflag till Slämmoböternas
totala afstafsante."
I vetta anförande instämde ker ?äl,lsson, 8ons
Lersson och Lllrislen ^.»stersson fran Skäne, kolian
Augnst ^elteicherg fran Stockholms Län, iohannes Llirist-
vllersson frän Kronobergs Län, äonas ^nclersson fran
Jönköpings Län» iVIggnus Letersson och ilöns Lrsson frän
Wermlands Län, äollaunes Letersson frän Elfsborgs Län
samt OIol Linstlieele frän Hallands Län.
4:o Af ^.»elers äonsson i Tuna frän östergöthlands
Län: "Ehuru jag erkänner Bewillnings Utskottets rättwisa
fördelning af Stämmoböterna och deras onwändande till
socknens fattige, kan iag likmäl icke neka min Lfwertygelse
wara den, att desamma helt och hällkl borde afstaffas;
emedan jag anser akt den mindre ordentlige och liknöjde be«
talaren, icke bringas till fullgörandet af sin pligt, med äläg-
gandet af »agra stillings eller Riksdalers böter, utan fär
Kronobetieningen för denna lika stort beswär; den mindre
bemedlade, som med bästa wilja icke kan i rällan tid betala
sina utlagor, kommer mest att plikta för iträgawarande bö,
ters bestämmelse; af dofia stall dä bildas en fond till sine
fattige medbröders understöd, hwilket icke tyckeS stä wäl till¬
sammans med beräkningen i moraliskt afseende; nian kan
icke alltid antaga, att den Sr rik, som har stora Kronoutla-
gor, dä man wct att arrenden, indragna Heinmansräntor
och Kronopenningar föres pä en Debetsedel, derföre alt Hä-
radsskeifwaren stall bekomma en högre lösen för densamma.
Mycket understes kan elfwen begäs wid debitering» emedan
ben förmögnc nog kan förekomma att bliswa pä restlängd
Dcn 29 April.
473
utförd; iag fär derföre peka äterremitz af ifrägawarande
2Z-tär,kante, och hoppas att Dewillrstngs-Utstottet torde wid
nogarc ölwerwägande finna lämpligt att tillstyrka Slämmo-
böternas akstastande."
Z:o Af Ler klausson frän Wermlands Län: "Höglofl.
Bew llningS-Uistott-ts Betänkande, angäende den af Rcks-
dagS-Fullmäkligen lonas L^isncler fran Wermland, med
slera inom Ständct wäckte motioner i ämnet, rörande Stäm-
moböternas upphörande, för dem som försumma pä Upv-
bvrdsstäminan betala stna Ärono-utstylder, kon jag, för min
del, ingalunda bifalla, emedan Utstotkcts resultat star i rak
strid med säwäl Motionärens önsta», som den opinion, hwil-
ken uttalades i Sländet i allmänhet, dä frägan remittera¬
des till dest behandling, helst som efter förslaget nämnde
Stämmoböter Lro mängdubbclt förhöjde, ja ända till Z R:dr
B:co pä större summor, och endast för 2 och lill 4 R:drs
belopp, mindre; dock med den förändring, alt Uppbcrdsman-
nen ej skulle fä nägon andel, utan att sädan skulle tillfalla
socknens fattige. Här talas under Riksdagen af sakkunnige
män, om afstaffandet af sädane inkomster som bibringas
Staken pä ett oivärdigt sätt; »länne det dä är wärdigt, pä
dcn i pennirgefcrlägenhet komne stattdragarens, och fattigeS
bekostnad rikta fattigcafian, och således komma de wälbe-
hällne i hwarje Samhälle mest till godo — ina hemma-
warande Eommittenter önsta att Riksens Ständer stola fatta
ett sädant beslut i nämnde fall, dä jag med all säkerhet
wet, att de wilia det Stämmoböter stola upphöra, och i sam¬
ma nu gällande Förordnin, derom sä längt aflägsnas frän märt
land, som dil der pepparn rwrer; och pä den grund asstprker
jag förslaget och anhäller att srägan bliswer älerremil-
terad."
474
Den 29 April.
Hillis Ansson frän Elfsborgs Län: Zemke del lag in¬
stämmer med dem som ogillat Bewillningö-Uistotteis före-
warande Betänkande och yrkat äterremih af detsamma, an¬
ser jag mig böra, för den händelse all samina Utlärande
hos de okrige Riks-Ständen antingen skulle godkännas, eller
äterrcmitteras, för erhällande af nedsättning uti det af Ut¬
skottet bestämda höglia bötesbelopp af Tre Riksdaler, för¬
klara min äsigk, rörande ifrägawarande ämne, wara den,
att, derest Sämmoböter icke kunna helt och häller upphöra,
hwilket lag dock för min del, bestämdt orkar, lägsta belop¬
pet af böter bör utgöra, såsom Ulstottel förestagit, 4 stillin-
gar, men att böterna derefter böra ökas i enahanda pro-
grestivn som i Utskottets Betänkande är antagen, ej allenast
till Tre Riksdaler, utan ock derulöfwcr i förhällande lill oe
debiterade utstylderne, emedan det i annat sall för dem,
som böra erlägga utskpldcr till högre belopp skulle medföra
winst att undcrläta deras betalande och erlägga de föreflagne
böterne.
Härmed förenade stg stan leiste kansson frän Werm¬
lands Län, Oiof stålsson fran Stockholms Län och knis
Rappsson frän Malmöhus Län.
Daviel Anckersson frän Hallands Län: Jag instäm¬
mer nied klans kansson destoheldrr, svin 4 skillings böter ä
1 R:drs utskplder utgöra 8 procent deraf, dä deremot Z
R:drs böter för underläten betalning till exempel af 1,200
Rrdrs uistyidcr pä twä mänader medför 9 R.brs winst i
den ä berörde belopp pä samma tid belöpande laga ränta;
dock önskar jag helst att alla Stämmoböter mä förswinna.
lianeic Dansson frän Elfsborgs Län: Jag anser Stämd
uiobölerne böra alldeles upphöra. Skulle sädant likwäl icke
kunna ske, böra ätmiustone dylika böter ej ega runi, dä ut,
De» 29 April. ej75
skplderna icke »ppgä till 6 R:dr, emedan utfkylder under
delta belopp icke päföras andra, än den fattigaste delen af
sockel, som ej af tredskande, utan af werklig brist nödgas
undcrläta sin betalningsskyldighet wid uppbordsstämmorna,
och derföre icke billigtwis kan aläggas böter. För utstylder
till högre belopp, böra böterne, i sall de skola bibehällas,
urga progrehiot stigande i förhällande till uiskylderne; och
da indriswandet as sädane uistylder mäste werkställas ge-
noui ben läare Erccutions-beljeningen, såsom FjerdingS-
män och dylike Betjente, är det ock billigt alt dctze, för de¬
ras beswär derwid, erhälla anpart af böterna, hwarföre
jag icke kan godkänna Uttkottets förflag, att ifrägawarande
böter stola ensamt tillfalla föriamlingarneS fattige.
stellan öLuckersson frän Upsala Län förklarade sig wa¬
ra förekommen as Dans stansson och pttrade enahanda äsig-
ler, som han utwecklat, med llllägg, det han ansäge kkenrie
Dsnssons nystberörde yrkande att FierdingsmLn böra er¬
hålla anpart i Stämmobötcrne, wara desto oriktigare som
Fjerdingsmannabcfattningarne äro ambulatoriske och endast
för kortare tid behöfwa innnehafwas af de, som till bestri¬
dandet deraf arv pligtige.
stacoll kvstllllllom frän Södermanlands Län: Jag an,
ser högst orällwist att de fattige beläggas med böter fördel
de sakna tillgäng akt ä bestämd tid betala deras Krono¬
utskylder, och dä i allmänhet brist och icke tredskande är or¬
saken rist uraktläten betalning af Krono.-utskplderna, kan
del icke wara annot än obilligt att böter härföre stola ega
runi; hwarföre jag ock yrkar att Stämmoböter mä alldeles
upphöra Skulle detta yrkande icke kunna bifallas/anser jag
böterna böra jemnare än Utskottet föreslagit, fördelas, ty
att bestämda böter till belopp af 4 stilling för underläten
476
Den 2y April.
bulning af nägra stillingars Krono-ulstylder, och endast
3 R:dr, da utstylderne uppgå till flere lOOOrde N:dr, Lr
en orimlighkt, so», nödlvändigk mäste rättaS.
kotor kersson i Ädelforst fran Jönköpings Län: Om
Stämmobölerne stola bibchällas, hw-lket jag bestrider, sä
anser jag det wara rätt, all de fä tillfalla församlingar-
nes fattige; och hwad böleS-belvppet beträffar, ställe lag wil¬
ja föreflä, att detsonima icke bör öfwcrstjga 4 st., da ut-
flylderne ej uppgå till högre belopp än 4 R:dr, sanik att
bölerne derefter mä okas med en st. för hwarje R:dr af
utstylds-beloppet.
Mils kelsson frän örebro Län: Jag anser Stämmobö-
terna böra upphöra; och ehuru jag, säsoui Nämndeuian,
ofta fält widkännas bcswär och olägenhet med resterande
Kronomtstnlders indrifwande, kan jag likwäl icke, såsom
klonrio Ivansson, yrka, att hwarken jag sjelf eller mina
»vederlikar, mä lä anpart af dplike böter.
Mils Ltrincklimck frän LLester-Norrlands Län: Att be¬
finna sig i sä torftiga omständigheter, att tillgäng saknas
till Krono-urstpldernas erlägga,ide, är för den falkge re¬
dan tungt nog, uran att serskildt answar eller böter derfö¬
re bör ega ruin; och jag kan således icke annat 8n vrka,
det Stämuioböter mä helt och hållet afstaffas. Ucstolteks
förflag, att Siämmoböterna böra tillfalla församlingens fat¬
tige, kan wä! wara »vackert, men, ester min tanka, är det
ej lämpligt, att, genom Författningar, sä tillställa, att fat¬
tighjonens underhäll »näste utgifwas af den fattiga delen
bland folk,t, och alt de rike derifrän btstwa frie. Wärt
samhälle har länge egt bestånd utan Stämmoböter och stall
säkerligen i framtiden jemwäl bibehålla sig, äswcn om
Stämmoböterne afstaffas.
Den April.
477
kotor korsson frän Calmar Län, och lolian Olok
OslsthorA frän Wesier-Norrlands Län förenade sig med
Llriocklunck.
dockers Anckersson frän Skaraborgs Län: Stämmo¬
böterne, jon» icdan längre tid tillbaka warit stadgade, blefwo,
efter 1823 ars Riksdag, pä grund af Ständernas tillstyr,
kande, utaf Kongl. Majit tills »vidare afstaffadc, och fun,
nos sedermera icke förr än efter det Regeringen för nägra
är tillbaka gjorde försök, att förmä Församlingarne till so¬
lidarist answarighet för Ärono-utstyldernaS betalning, »nist,
lpckadcs, dä detza böter af Regeringen, utan Ständernas
mcdgifwande, äterupplifwades. Jag anser derföre samma
böter, säsoui af blott ena SialSmagten bestämde, icke wara
i grundlagsenlig »väg tillkomna, och yrkar, sä wäl af det
ta stäl, sou» pa grund deraf, att jag anser desta alldeles
olämpliga, det de hädanefter mä alldeles upphöra. Före
1823 egde dylika böter runi, endast för dem, som försum¬
made att^wid UppbördSsiämmorna komma tillstädes, men,
enligt den sednare Författningen, genom hwilken böterna af
Kongl. Maj:t blifwit äterupplifwade, stall hwar och en,som
icke mäktar att ä den bestämda tiden erlägga sina Krono¬
utskylder, böta. Den bökande får sälcdcs plikta för det han
Lr fattig, och detta anser jag föga rälts-enligare, än om
honom älades answar för det dan Sr hederlig.
Mils kol»»sson frän Södermanlands Län: Stämmo,
böterna tillkomino under Swcrigcs Enwälds/Konungar, och
fortforo till 1823 ärs Riksdag, dä de pä Ständernas be¬
gäran af Kongl. Ma!:t upphäfdes, hwareflcr dylika böter
icke egde rum förr, än Regeringens projcct om solidarist
answarigdct af mcvlemmarne inom hwarje Socken för de
densamma älagde Krono-mffylter, afflvgö, hwarefter sam¬
478
Den 29 April.
ma böter, pä Lan'sböfdingarneS hemställan, äteruoplifw r«
des. Detta upplifwande af ifrägawarande böter, är wnk-
stLldt as Regeringen ensamt/och derföre, efter ini» tanka,
jcke grundlagsenlig!; och dä jag har egen erfarenhet deraf,
att sädana böter icke motiwara sitt Sndamäi, utan Krono-
utskylderna ej ntgä fullständigare, dä böter för underlaien
betalning deraf egt runi, än under de tider answar derföre
icke funnits, kan iag ej annat än yrka, att sa beskaffade
böter för framliden mä alldeles upvhöro. Skulle böterna hä¬
danefter, detta oaktadt, likwäl komma alt fortfara, la, ehu¬
ru Utskottet föreflagil en rätlwisare fördelning af desamnra,
an hittills egt runi, anser jag slikwäl, att Vesta böker bora
progretzivt ökas i enahanda förhållande, som Utskottet an¬
tagit fran 4 ff. till 2 R:dr, jemwäl efter detta sistnämn¬
da belopp, i förhällande till de debiterade Ärono-utstyldcrne,
till hivad belopp detza än mä kunna uppgä.
kotor Llsösson frän Elfsborgs Län: Sielkwa benäm¬
ningen Stäinniobölcr, antyder orsaken hwarföre de blifwit
stadgade, nemligen: säsom ett Sfwentyr för underläienhet
att infinna sig wid Uppbördsstämman. Härtill hofwa de
ock ifrän början warit inskränkte, och först genom den sed¬
nast i ämnet utkomna Kongl. Förordningen, hofwa de blis-
rvit päförde för oförmäga att betala Ärono-utskyldcrna, hwil-
ket innebär en orimlighet, som mäste upphöra: att älägga
answar för försummelse att inställa sig wid UrpbördSstäm-
man, har åtminstone det sten af rättsgrund för sig, att man
derigenom sones wilja förekomma den egennyttigt, beräknin¬
gen hos den bemedlade, all, ehuru han icke saknar tillgäng
att ä bestämd tio erlägga de honom päförde Krono-utffvldcr,
likwäl bespara sig resan till Uppbördsstämman, och säme-
delst sig till winning orsaka Uppbördömannen ökadt bcswär;
Den 2Y April.
479
men dä böterne äro stadgade för bristande förmåga att be¬
tota, mäste de orättwisligen drabba den fattige, hwilken
o'iau är alldeles oskyld g till sin torftighet och icke har an¬
nat all kontribuera för, än rättigheten att framstäpa fitz
usla och bekymmersamma lif.
Ousmt Loruliartl ^ppulr^vist frän Blekinge Län: Lika
med föregäende Talare» anser jag Stämmoboterne olämpli¬
ge och orätlw sa» hwarföre jag ock yrkar, att detza ma af«
skaffaS. — Skola de deremot bibehällaS, bör en rätlwiö
grund stadgas för deras äläggande, sä att de drabba den
som tredskas, och ej den som saknar förmäga att betala si¬
na Krono-utskylder; och i sädant sall delar jag den of Hans
kansson yttrade äsigt, att progrctzioncn för böternas ökan¬
de, bör fortfara i samma »ion utskylderna ökas, hwar-
emst jag anser alla böter för försummad betalning af de läg¬
sta utffplds-bcloppen äfwen i delta fall böra förfwinna, ty
böter för detza utskyldS-bclopp träffa endast de fattige, hrvil,
ka, utan eget förwällande, mäste urakiläta sin betalnmgg-skyl-
dighet.
^.rickars Korstmark frän Westerbottens Län: Säsom
Ledamot i Bewillnings-Utskottet fär jag upplysa, att sä wäl
jag som dr öfrige Ledamölerne Bonde-Ständet, hwil¬
ka äro tjenstgörande i samma Utskott, wid ärendes behand¬
ling derstädes, enträget yrkade Stämmoböternas afskaffan-
de, men öfweriöltades of majoriteten, och mäste derföre,
far tl ätminstonc erhälla nägon ändring i den, rörande
samma böter nu gällande Författning, biträda det förslag
som i förewarande Betänkande innehälles.
Ola jeppsson frän Blekinge Län: De stöl Utskottet
onfört för bibchällande af Slämmobötcrne» anser jag allt¬
för swaga och otillräcklige. Utffottet yttrar nemligen, att
480
Den 20 April.
otwifvelaktigt är. att en stor mängd al de ffattlkytdige un¬
derlåta att sig instina ivid Krono-uppbörds-stäiinnan, osta icke
i brist af penningar lil! UcskyldernaS MbsrSande, man dtr-
förc, att de anse den lid förspud, hw Iken be till en flik
inställelse omvända, dä de weta, att uiffylderna blifva i
deras egne hemwist dem affördrade. Det är witzerlig-n
»vackert att höra Ulstotlet yttra den kanka om folket i lan¬
del, att det är flitigt och angeläget att akta tiden, men uti
ifrägawarande sall kan jag försäkra, all lörhällandet är full¬
komligt omwändt mot hwad Utskottet antagit, och att de
skattskyldige oftast, om icke alltid, icke af omtanka för livs,
spillan, utan i saknad af penningar, uteblifva frän Uppe
bördsstämmorna. Zag yrkar derföre att Slämmoboterne,
säsom olämpliga och orättvisa, ma afstaffas, samt att före¬
varande ärende, för fädant ändamäl, ma lill Utstotlet äter,
remilieras. Skulle sadant, detta oakrtadt, icke kunna vin,
nas, instämmer lag i hwad ^ppolcjvisl för fädant fall yttrat,
dock med yrkande, att böterna ina nedsättas till hälften af
hwad Utskottet nu föreslagit.
I-ars kersscm frän Blekinge Län, förenade sig med
Ola loppssoii.
kor Östman frän Wester-Norrlands Län: Zag an,
ser Slämmoboterne wara högst obillige, och yrkar derföre att
de mä afskaffas. Skulle sadant ändock icke kunna winnås,
yrkar jag, alt de ej mä bestämmas till högre belopp, än 4
procent af Krono-utskylderna, samt att en sädan bötes-pro,
cent mä äläggas för underläten betalning af Krono-utskyl,
der till hwad belopp de än mä kunna uppgä.
I-ars I-arsson frän Elfsborgs Län: Jag, som är Leda¬
mot i Bewillningk-Utskottet, fär upplysa, altjag inom det¬
samma,
Den 2Y April.
481
samma, ivid behandlingen of ifrägawarande ämne, tillhört
mmoritekeN, som yrkat afstaffandct af stämmoböterne, sä-
sdm orättvisa och principlosa. Benämningen pä dega bö¬
ter antyder answar för treöstande, »nen de hafrva i sjelfva
werk-t blifvit en plikt för bristande förmäga att erlägga
kronomskylderna, ty om det ock är möjligt, akt en ock an¬
nan, af brist pä wilja, underläter att pä bestämd tid beta¬
la fina kronoutskylder, kan det dock säsom säkert antagas,
att detta icke är fallet med hwar tjugonde, som tvid Upp¬
bördsstämma» Mäste uppföras pä restlängden, och 19 bland
20 fä sälcdcs widkännas answar för deras öförmäga att be¬
tala. Det har under inscutzionen blifvit yttradt, att om
stämmoböterne skutte bibehällas, de böra ökas i jemn pro,
gretzion med de ulstplder, för hvilkas försummade betalning
de äläggas; sädant anser jag för ett obilligt procenteri, och
kan derföre icke biträda del derom framställda yrkande; utan
häller lag före, att Ständet bör, jemte äterremitterande af
förevarande ärende till Bewillnings-Utskottct, enhälligt och
alfwarkigcn Uttrycka beck meningen, att stämmoböterne owill-
korligen böra upphöra.
?ep lönsson frän Christianstads Län: Äfven jag an«
ser stämmoböterne böra afskaffa-; Men om sädant ej kan
ste, yrkar jag att de mä förhöjas i samma förhällande,
som kronoutstylderne förökas, — sä alt, dä, enligt Utskot-
tels Betänkande, för försummad betalning af kronoutskylder
titt belopp af 100 R:dr döt i böter erläggas 1 R:dr; för
kronoutskylder, som »ppgä till 125 R:dr> mä erlägga-
1 R:dr 12 st. ö. s. w., 12 st, för hwarje fulla 25 Ridt,
till hwad belopp utskplverna än Mä utgöras-
Fjerde Sander, Zt
482
Den 2Y April.
Iohannes lolransson frän Götheborgs och Bohus Län:
Säsom Ledamot i BewiltNings-Uistottct, prkade jag der
stämmoböternes afstaffande, men mm mening tillhörde
minoritetens. Ehuru jag icke will motsätta mig äterre-
miss af detta ärende, fruktar jag likwäl, att hos Utskottet
dermed föga winncs, enär majoriteten inom detsamma sy¬
nes wara af den bestämda äsigt, att dessa böter böra bi¬
behållas.
lottän lacott lamberg frän Norrbottens Län: Jag
instämmer med alla dem, som yrkal stämmcböterncs af-
skaffande, emedan jag anser för en orimlighet, att, såsom
nu Sr faller, böter stola ega rum för bristande tillgäng.
Elfwen om de betraktas och älSggas säsom answar for un¬
derlåtenhet att infinna sig wid Uppbördsstämma», sakna de
billighetsgrund för sig; ty att, dä man icke eger medel till
kronoutstyldernas afbördande, infinna sig wid Uppbörds-
stämman, endast för att anmäla sädant, synes wara tcm-
ligen Lndamalslöst, men medför dock ej obetydlig tidsspillan
och beswär, synnerligast i min hemort, der asständet emel¬
lan den skattstyldiges hemwist och uppbörds-mvtesplatsen
oftast utgör 6 ä 8 mil.
lonas lottsnsson frän Jönköpings Län: Upplys,
ningswiS fär jag nämna, att dä detta ärende förewar i
Wcwillnings-UtstottctS lista Afdelning, der jag, såsom Le¬
damot i samma Utstött, dä war tjenstgörande, icke någon
af Bonde-Ständets Ledamöter yttrade sig för stämmobö-
terneS bibehällande, — och att jemwäl en del af Ledamö"
terne frän de öfrige Riks-Ständew icke ifrade derför; men
dä ärendet förekom i Utskottets plenum, wörö äsigtcrna
hos största delen bland Ledamöterne af Mcd-Ständen be¬
stämdt för dessa boters bibehällande, sä att Representan-
Den 2Y April. 483
terne af Bonde-Ständet mäste, för att ätminstone erhälla
nägon mildring i den rörande stämmoböterne nu gällan¬
de Författning, ingä pä det förslag Utskottets Betänkande
innehällcr, och hwilket förslag as Mcdbrodren I-ars I-srs-
son fran Elfsborgs Län hufwudsakligast uppgafs. För min
del önskar jag ifrägawarande böters fullkomliga upphöran,
de, och tillstyrker för sädant Lndamäl äterrcmiss af Utstot-
tets Betänkande.
streclric: von Lttvoigttergtt frän Skaraborgs Län: Jag
anser mig böra upplysa, att Författningen rörande böter
för underlätenhet att infinna sig wid kronouppbördS-stämmor
emanerade frän KvsrL? IV ^noni>»; och dä sä wäl
denne Konungs närmaste Efterträdare, som wär nu wa»
rande Regering, alltid wisat sig synnerligen nitiste, att un¬
danrödja allt det onda bemälde Enwälds. Konung genom
sine Regerings-ätgärder orsakat, blef ock, i följd häraf,
jemwäl Förordningen om stämmoböter, pä Ständernas
begäran, wid 1823 ärs Riksdag upphäsd, och nägra böter uti
ifrägawarande afseende funnos icke förr nödwändige, än efter
det Regeringens framställning, om gemensam bctalningS-an»
swarighet af alla medlcmmarne inom hwarje Socken, för
de kronoutskylder som Socknen päfördcs, blifwit af All¬
mänheten afflagen, dä Ovsr-vi? IV:s ofwanbcrörde Förord,
ning ei ollcnalt upplifwades, utan stärptcs; ty denna En-
walds,Konung, ehuru han för sina oförnuftiga Regerings-
ätgärder förlorade sin Krona, hade likwäl icke stadgat bö¬
ter för bristande förmäga att betala kronoutstpldcrna, utan
endast för försummelse att inställa sig wid Kronomppbörds-
stämman, hwarföre ock den orimliga päföljd, genom den
af Honom derom utfärdade Förordningen ei kunde uppkom,
ma, som nu eger ruin, nemligen att, om den fattige, som
484
Den 2Y April.
icke eger penningar till sine krono-utflvlder, begifwek sig
till UppbördS-stämman och medtager sin ko, sina klädes,
persedlar eller andra förnödenheter, och erbjuder Uppbörds-
mannen akt mottaga denna egendom och anwända den till
utskyldcrnas betalande, den flattflyldige, oaktadt han till
skattens afbördande fölunda gjort allt hwad i hans forma,
ga siätt, ändock är förfallen till böter, och följaktligen fär
plikta för det hon ei eger penningar. Zag yrkar, pä grund
af hwad jag salunda anfört, att stämmobötcrne mä af¬
skaffa-, och att förewarande ärende för sädant ändamål
warder ötcrrcinitteradt till Bewillnings-Utflottet, hwilket
jag anser hofwa, wid behandlingen af detta ämne, emot
Grundlagarncs anda och innehöll, öfwerflridit de motioner,
som wörö förcmäl för Utflottets behandling, och ulöfwer
hwilka det icke bordt siräcka sine ötgärder, samt säledes ej
framkomma med förflag, hwarom fräga hos nägot afRikS-
Sländcn icke warit wäckt. Det Lr sannt, att Herr Prosten
luffens och Herr Lerglnnffs motioner wäl synas hafwa
utgäll frän enahanda principer, som Utskottet i sitt Betän¬
kande antagit; men desse motioner äro dock, efter mitt om¬
döme, af wida moderatare och rällsenligare syftning, än Ut,
flottetS Betänkande. Z afseende pä Regeringens förfaran¬
de, att ensam, och utan Ständernas hörande, ölägga stäm¬
moböter, för jag erinra, att sädant, enligt min öfwcrtygelse,
Lr desiomera grundlogswidrigt, som veste böter innefatta
en beskattning, hwadan deras åläggande ingalunda kan hän¬
föras till oeconomiffa Lagstiftningen, som tillhör Regerin¬
gen, utan bör wara pö Ständernas beslut beroende.
knffors Kilsson frän östergöthlands Län, kils IVlaZ-
»nsson fran Calmar Län, ker klausson frän Wermlands
L>m, öven kansson frän Jemtlands Län, Olot jacobsson
Den 29 April.
485
frän Södermanlands Län, öven sndersson frän Skara¬
borgs Län, m. fl., förenade sig med von ^rveigffergle.
Vongt Onffmunffsson frän Hallands Län: Jag är
hufwudlakligen förekommen af von ^voigborgle, och fär
endast tillägga, det jag anser den nu gällande Författnin¬
gen om Stämmobötcrne wara i constitutionswidrig wl-'g
tillkommen, och att, enligt min åsigt, Bemillnings'Utskot¬
tet icke bordt ensamt,, utan i förening med Lag-Utskottet,
behandla förewarande ärende, ä hwilket jag alltsä, för win-
riande ak en grundlagsenlig behandling, yrkar öterremiss.
kolrannes (christoffersson frän Kronobergs Län: Äf-
wen jag instämmer med dem, som yrkat akflaffande af ifrä-
gawarande böter, hwilket lag önskar destohcldre, som de-
sqmma endast drabba den fattiga delen af folket. Dö emed¬
lertid, pä säll Medbrodren klans kansson anfört, man icke
torde kunna säsom säkert antaga, alt de respective Med-
Stönden stnnas benägne att biträda den i märt Ständ all¬
mänt uttalade önskan, att ftämmobölerne mä upvhöra,
will lag hafwa uppmanat DewillningS-Utflottct, till hwil¬
ket lag yrkar öterremiss ä detta ärende, att antaga en rätt-
wisare grund för desse böters erläggande, sä att desamma
jemnare fördelas; och föresiär jag, j sädant afseende, att
minsta bötcs-beloppet mä bliswa en fl., som bör erläggas
för underläten betalning af krono-ulfkyldcr till belopp af
en R:dr och derunder, samt sedermera en fl. för hwarie
fylla R:dr af utflylds-heloppet, till hwad summa detsamma
än kan uppgä.
Nans kvssesson frön Christianstads Län förenade sig
Med koffanncs (christoffersson.
Henric Hansson fran Elfsborgs Län: I anledning
«f hwad som blifwit under förewaraude diöcutzion anmärkt.
486
Den 2Y April.
rörande det af mig afgifne yttrande, fär lag cndasterigra,
det min »lening ingalunda Sr, att stämmoböterne böra
bibehällas, samt att jag säledcs yrkat anpart af desamma
för den lägre Ep/culions.bekjcningen, endast i den händelse
att samina böter icke skulle blifwa afstaffade.
kaler störkson frän Jönköpings Lön: Jemte det jag
färenar mig med dem, som yrkat afstaffandct af stämmo-
böterne och Zlerremitz af Utstoitets derom akgifna, nu före.
warande Betänkande, anhäller jag att fä fästa Utskottets
uppinärkscnnhet derpä, att desta böter, efter min äjiigk, äro
desto orimligare, som de endast drabba den obemcdlade,
hwilken, sä länge stämmoböter ega rum, nödgas undergä
utmätning, ej allenast för sina krono-utstpldcr, utan ock
för bitterne, hwarigenom hanö fattigdom och oförmåga att
betala mäste ytterligare förökas; — samt att man säsom
säkert antaga kan, det brist pä tillgäng, och ej pä god wil,
ja, i allmänhet är orsaken till försummad betalning as
krono-utstpldcrna.
I,ars karsson frän Elfsborgs Län: Pä sätt älstiklige
bland de öfrige af Sländsbröderne, som äro Ledamöter i
Bewillnings-Utstottet upvlyst, moro wid detta ärendes be¬
handling derstädes Bonde-Ständets samtlige medlemmar i
Utskottet af den äsigt, att stämmoböterne borde afstaffas;
men dä denna Zsizt icke kunde winna framgång, nödgadcS
wi, för att åtminstone winna nägot» biträda det förslag,
förewarande Betänkande innehåller. Enligt hwad för mig
blifwit tillkännagifwet, lära de 3:ns öfrige Mcd-Ständen
redan hafwa till Uistoltct Lterremikterat Betänkandet, hus-
wudsakligen af det skäl, att de ansell de i samma Betän¬
kande föreslagna lägsta bötesbelopp wara alltför obetydliga.
Detta är dock, efter min öswertygelse, oriktigt, ty det söre-
Den 2Y April.
487
flagna lägsta bötesbeloppet, som drabbar backstugusittaren, Sr
för honom wida swärare all utgiswa, än det högsta bötes¬
beloppet för millionären.
Austers ^ostersson frän Skaraborgs Län: Jag anser
alldeles nddwändigt, att Skändct nu alfwarligcn yttrar sin
wilia, att stämmoböterne böra afstaffas; ty om de hitin¬
tills, genom den derom sednast utgifnc Förordningen, warit
pä olaglig wäg tillkomne, sä blifwa de härefter grundlags-
enligt pälagde, i fall Ständerna bifalla deras bibchällande.
ckoiian kiastric Oaiiilök fran Elfsborgs Län: Det Sr
under discutzionen yttradt, all om Stämmoböterne stola bi¬
behållas, de böra höjas i samma progrctzion, som krono-
utstylderna ökas. Detta har wäl rättsgrund för sig, men
dä allas önstan är, att besia böter stola afstaffas, anser jag
Ständet böra, utan all inskränstning eller modification, yrka
desammes upphörande, och för winnande af detta ända¬
mål, wisa ärendet äter till Utstollct, som derigenom sättes
i tillfälle alt, wid ofgifwandet af ytterligare Betänkande
närmare öfwerwäga och widhälla de i ämnet dit remitterade
motioner.
Olof Oisson frän Westerbottens Län förenade sig med
Oalrilöt, och dockers Oöransson frän Stora Kopparbergs
Län instämde med von Loveigbergh.
Niis kcrsson fran Orebro Län: I anledning af cko-
bsnnes Oin-islostersson» yttrande, att Stämmoböterne böra
förhöjas, i förhällande till krono-utstplderna, fär jag för¬
klara, att jag icke anser denna äsigt riktig eller rättsenlig,
ty det händer osta, att den, som sätt sig höga krono.utstpl-
der päförde, kan befinna sig i lika torftiga omständigheter,
som den hwilken endast erlägger utstyldcr till minsta belopp.
Härjemte fär jag ock tillägga, att lag anser frägan om
488
Den 29 April,
stämmoböter»? icke böra behandlas al Bewillnings-Ulstok-
tel ensamt, utan gemensamt med Lag-U:stottet.
von Xrveigkwrgli: Säsom tillägg till det af inig förut
i detta ämne ofgifne yttrande, sär jag hemställa till säwiil
Bewillnings-Utfloktet, som de öfrige Niköständen, att de mä
fästa bergs uppmärksamhet derpä, alt VIN stämmobölerne
skulle wara af nöden, deras äläggande borde yrkas af Bonde-
Ständct, hwars medlemmar, säsoin flyldige akt bestrida
Fjerdingsmäns och Nämndemäns befattningar, owedersögij?
gen fa widkännaö största beswäret med resterande krono-
utskylderS inorifwande. Dä ett dylikt yrkande härifrän lik-
wäl icke är wordet framstäldt, anser jag sädant utgöra till¬
räckligt bcwis för obehöfligheten af ifrägawarande böter;
och hwar ock en, som jemför rpstlängderne öfwer obetalde
krono ukffylder under de lider stämmoböter warit älagde
iller upphäfne, skall jemwäl öfrperlygas, att deste böter icke
uiolswara sitt ändamäl.
Lle^iran ^nstsrsson frän Stockholms Lämoch ey stor
del af Skändels öfrige Ledamöter förenqde sig med von
Lrvoiglrergli.
Discuhionen förklarades flutad och ifrägawarande ären¬
de, jemte de derwid gjorde anmärkningar, äkerreusttteradeS
till Bcwillnings-Utflottet.
§. 6-
Wid förnyad föredragning af Bcrvillrstngs-Utffottets fe,
dan den 25 i denna mänad pä bordel hwjlanee Betänkande
N:o 10, i anledning af Comracls-Prostarne Lsnstsiergs och
Arnbergs molioner om bestämmande al en Bränwins-con-
sumlions-afgift, fann Ständct stäligt akt samma Bttän?
kande bifalla-
Den 2Y April,
48Y
§- 7,
Föredrogs äter Allmänna Beswärs- och Oeconomi?,
Utskottets den 25 i denna mänad pä bardet lögde Betan,
kande N;o 11, i anledning af wäckt motion, att afständen
emellan gästgifwaregärdarne i Riket mätte regleras.
Bifölls,
§. S.
Dä nu äler föredrogs Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Ulfkottets sedan den 25 i denna mänad pä bordet
hanlande sttlätande N:o 12, i anledning af wäckt motion
om förbud för utländske Diurförare, Taskspelare m. fl. att
fringresa i Riket, klef famma Ullätande af Ständer bifallet.
z. 9.
Mid förnyad föredragning af Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Ulskottets den 25 i denna niana d pä bardet lagda
Betänkande N:o 15, i anledning af wäckt motion om minsk¬
ning i soldat-mälet, yttrade keeckric von Arveiglrer-glc frän
Skaraborgs Län: Jag tror icke, att Utskottet wid behand¬
lingen af detta ämne rätteligen förfarit, eller rikligt öf-
wcrwägat den motion och dermed sammanhang ägande för¬
fattningar, hwaröfwcr det hade att afgckwa Utlätande. Ge¬
nom 1778 ärs Kongl. Förordning är staogaht, att Rykta¬
re bör i längd hälla il gwarter och 2 tuni, och Soldat
1 tum mindre. Genom en sedermera utkommen författning
stadgades, att längdmättet för Ryttare och Soldater, under
krig, finge nedsättas till 11 öwarter, och det är utfträck.
Ning af Lenna nedsättning, Liwen under fredstid. Motion
närén äsyltar. Sädont anser jag ock riktigt; ty är 11 givar,
ters längd för ey Soldat tillräcklig under krig mäste den
wäl ock göra tillfyllest i fred. Genom 1805 ärö Kongl,
490
Den 2Y April.
Bref är wäl stadgadt, att sistberörde författning bör wara
gällande och efterlefwaö; men sädant har dock icke ffert;
jag hemställer derföre, alt motionen mä återremitteras, och
Kongl. MasttS Nädiga uppmärksamhet, genom serskild un«
derdänig strifwelse, fästas pä detta äuine.^
?eter kersson i Ädelfors och stonas ^uilersson frän
Jönlöpings Län, kristers Lrissman och 8van Anckersson
frän Skaraborgs Län, bostan Augusr dellerberg fran Stock¬
holms Län, Nils Uersou frän Orebro Län, koler Oabriels»
son frän Kronobergs Län, Hans Hansson frän Götheborgs
och Bohus Län m. st. förenade sig med von Zveigbergk.
Ola stensson frän Blekinge Län: Jag har wäl icke
något att erinra mot den nu begärda ätcrrcmifi, men får
dock upplysa, att Utskottet, hwarest jag är Ledamot, wid
behandlingen af förcwarande motion noga granstat, sä wäl
densamma som ämnet rörande författningar, samt att nägot
annat resultat i anledning deraf, än det Utskottets Uklätande
innehäller, hwarken kunnat erhällas eller torde wara att
förwänta.
Niis 8trincklunck frän Wester,Norrlands Län: Dä 80
§. Regerings-Formen innehällrr, att allt hivad som rö¬
ker Jndelningswerket skall förblikwa orubbad!, intilldetz Ko¬
nung och Rikets Ständer finna nödigt att samfäldt der,
uti göra nägon ändring, anser jag alla de Författningar,
svin, efter Regerings.Formens antagande, rörande längd-
mättet för soldakerne, fran Regeringen ensam emanerat,
böra undanrödjas och förfalla; samt alt Ständerne mä,
genom underdånig Skrifwclse, häiom hos Kongl. Majit
göra framställning; och yrkar jag för sädant Lndamäl, att
ärendet warder till Utskottet ätcrremitteradt.
Den 2Y April.
4Y1
lVlats ?orsson frän Stockholms Län meddelade enahan¬
da upplysningar som Ola kelsson afgifwit, och tillkänna,
gaf derjemte, att säwäl han som de öfrige! Utskottet tjenst¬
görande Bonde-Ständcts Ledamöter päyrkat, att längdmättet
för soldater mätte bestämmas lika med det som för Bcwä-
rings-Ynglingar är stadgadt, men att denria åsigt icke kun¬
nat blifwa gällande.
tLnckers Anckersson frän Skaraborgs Län: Efter mitt
omdöme har Utskottet i sitt Betänkande icke tydligen uttryckt
den äsigt, att de uti ifrägawarande afseende nu gällande
Författningar böra obrottsligen eftcrlcfwas; hwarföre jag
anser, alt ärendet bör lill Utskottet äterremittcras, pä det
ett bestämdt stadgande mä crhällas, till förekommande af
det »litzbruk KrigS-Bcfälet wid rekryteringar nu Mäter sig,
hwilkct ofta gätt sä längt, att Militär-Befälhafware funnits,
som för rot- och rusthållare bestämdt förklarat, det rekryt
icke antages, med mindre den i längd häller tre alnar.
Ola stensson: Att lllitzbruk uti ifrägawarande afscen,
de eger rum, torde wäl wara möjligt, men sädant bör af
den derigenom förnärmade serskildt bcifras, och jag tror icke,
att det kan wara lämpligt härom utfärda serskildt lagstad¬
gande.
Discuhionen förklarades flutad, och ärendet blef till
Allmänna Veswärs- och Occonomie-Ulskoltet äterremilteradt.
S- 10.
Föredrogs äter och bifölls Allmänna Beswärs- och Oe-
conomic-Utstottets sedan den 25 i denna manad pä bordet
hwilande Utläkande N:o 14, i anledning af wäckt motion,
att Pastorer mä deltaga i aflöning ät Klockare, i män af
deras röstbcräkning wid Klockare-wal.
492
Den 29 April.
§. 11.
Dä nu äter föredrogs Allmänna Bestvärs- och Oeco?
Nvmie-Utstottets den 25 i denne, niänad pä bordet lögde
Betänkande Nw 15, om upphörande af den Handclö-Socie-
fetcrne i Sjö- och StapebStäderya, genom 7:de momentet i
Kongl. Kungörelsen den 10 September 1828, älagde för¬
bindelse att ingjfwa bewis öfwer werkllälld salt-import, sami
rättelse af berörde författning i öfrigt, blef samma Ullätan¬
de af Siändct bifallet.
8- 12.
Föredrogs äter och bifölls Allmänna Defwärs- och
Oeconomic-Utskoltels sedan den 25 i denna mänad pä bor¬
det hwilande Betänkande N:o 16» i anledning ak wäckt mo¬
tion om befrielse för rotehällare frän lkyloigheten att för
Regementes Officerare förewisa rekryter, innan de antagas,
S- 13.
Wid förnyad föredragning af Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-UiskoltclS sedan den 25 i denna manad pä bor¬
del hwilande Betänkande N:o 17, i anledning af wäckt mo¬
tion, om widtagande af ätgärder för Riksdagens förkortan¬
de, fann Slandet ftäligt samma Betänkande bifalla,
8- 14.
Föredrogs ater Staks-Uiskottets sedan den 25 i denna
Niänad pä bordet hwilande Ullätande N:o 4l, i anledning
gf motion 0», aflönings-ersäktning för adjungerade Leva-
Möter uti Kongl, Gotha Hof-Rätl.
Bifölls.
Den 29 April.
§. 15.
Föredrogs och lades ytterligare pä bordet Stats-Ut-
stöttets sedan den 25 i denna mänad pä bordet hwilande
Ullätande N:o 42, angäende lönereglering för Landt-Sta»
tens Tjenstemän och Betjente samt för förste och andre
Landtmätarne.
§. 16.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utskottets sedan
den 25 i denna mänad pä bordet hwilande Utlåtande Nw
43, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposition om
Calmar Läns fördelning i 2me Län, lades samma Utlä-
tande ytterligare pa bordet.
§- 1?.
Föredrogs och lades ytterligare pä bordet Stats-Ulskote
tets sedan den 25 i denna mänad pä bordet hwilande Ut»
läkande N:o 52» i fräga om mötcs-pagevolance-asgifkens
framlida utgörande, eller serskildta medels onwisande till
bestridande af de kostnader, hwartill densamma är afsedd.
§. 18.
Dä nu Utskottets den 25 i denna mänad pä bordet
lagde Utlälande N:o 55, i anledning af Kongl. Mains
nädiga Skrifwelse om anslag till ett af Wctenstaps- och
WitterhetS-Samhället i Götheborg inrättadt Natur-histo»
rifft Museum, äter föredrogs, blef samma Utlåtande af
Ständer bifallet.
§. 19-
Wid förnyad föredragning af Stats-UtstottetS sedan
den 25 i denna mänad pä bordet hwilande Utlärande N:o
494
Den 29 April.
56, angående wäckt fräga om understöd för ukgifwande af
lunelsts Geografi, fann Ständer ffäligt samina Utlärande
bifalla.
§. 20.
Föredrogs äter och bifölls Stats.-Utskottcls sedan den
25 i denna mänad pä bordet hwilande Ullätande N:o 60,
i anledning af Prosten L^Ivans motion om anslag af Stats,
medlen, till en kvid Stora Räby i Skäne inrättad Rädd,
ningsanstult för wilseförda och moraliskt wärdslösade barn.
§. 21.
Wid förnpad föredragning af Stats-Utskottets sedan
den 25 i denna mänad pä bordet hwilande Utlätandc N:o
63, angående reglering af Allmänna Jndragningk-Staten,
klef samma Utlåtande ytterligare lagdt pä bordet.
§. 22.
Följande Utskotts-Betänkanden föredrogos och kades pä
bordet, nemligen:
l-o Stats-Utffottets Utlätande N:o 66, i anledning af
wäckt motion om redowisning för det Kongl. Hofstallet an«
flagne fourage, och förbud emot försäljning deraf;
2:o d:o d:o N:o 67, i anledning af wäckt sräga om
indragning af Förwaltningen af Sjöärenderna och Kongl.
Hofjakt-warfwet, samt inställande af Bätsmans-uppfor-
dringen;
3:o d:o t:o N:o 68, i anledning af f. d. Grotzhand-
landen n. Weners ansökning om förlängdt arrende af
Swartsiö Kungsgård;
4:o dw d:o N:o 79, i anledning af erhällne äterre-
misser ä StatS-Utskoltets Betänkande N-o32, angäcnde den
Den 29 April. 495
lönereglering som erfordraS i följd af Stats-Rädets för¬
ändrade organisation;
5:o d:o dw N:o 80, i anledning af wäckt förslag om
bestämmande af pensionsrätt för Stats-Nadets Ledamöter,
i sammanhang med den lönereglering som af Uiskotter fö¬
restagits, > följd af Stats,Rådets förändrade organisation;
6w Banco-Utstottets Utlätandc N:o 17, öfwer en af Ri¬
kets Ständers är 1837 församlade Revisorer gjord hcmstäl,
lan, att förre Banco-Commifiaren loran mä erhälla efter¬
gift af ett honom ädömdt ersättningsbelopp;
7:o d:o d:o N:o 18, i anledning af wäckt fräga an-
gäende Löne-fvrhöjning, sä wäl för äiflillige Tjenstemän
wid Rikets Ständers Läne-Conloir i Götheborg, som för en
wid samma Contoir anställd Waktbetjent;
8:o d:o d:o N:o 19, i anledning af gjord hemställan
om nedsättandet utaf den såsom Tumba Bruks Fastighets-
wärdc i räkenskaperna nu balancerade summa.
9:o d:o d:o N:o 11, i anledning af Herr Lstlerslams,
(4. II., motion, om ytterligare ersättning för det lidande,
som genom en rättcgäng med Rikets Ständers Bank,
skall blifwit honom förorsakadt;
10:o d:o d:o N:o 12, i anledning af Herr Uosen-
dlacls, L., motion om bestämmande af prwscriptionstid för
emottagande i Kronans Uppbörd om inlösen uti Rikets
Ständers Bank af Bankens utelöpande trransportsedlar ä
3 och 2 Riksdaler ä ofärgadt papper;
11:o d:o dw N:o 13, i anledning af wäckte motioner,
dels i allmänhet om län ifrän Banken till understöd för
Kyrkors byggande, dels serskildt om dylikt län för uppfö,
rande af Domkyrkan i Hernösand;
496
Den 29 April.
I2:o tro d:S N:o 14, i anledning af Herr Uaggds
tnotion, dels olli willkorcn för äterbctalnmg af de län, som
Uddewalla Stads Borgerffap och Försaiuiinz of Banken
krhällit, och dels angäende ett nvtt län af Bankens Nickel
till Uddewalla Stads Församling;
13-o d:o d:S N:o 15, i anledningaf wäckt fräga om an-
swarsbesiämmclscr för den räkningShafware i Banken, som utan
föregången kollationering atzignerar ä sin räkning derstädes;
14-o d:o dw N:o 16, angäende afstrifning af 2:ne
fran Banken utgifna odlingslän;
15:o Lag-UtskottelS Utlåtande Nw 36, i anledning af
anmärkningar rvid Utskottets Betänkande N:o 2, angäende
werksiäld granstning af Rikets Ständers Jusiitie-Ömbuds-
mans afgifna Embetsredogörelse;
16:o d:o dlo N:o 37, i anledning af wäckt fräga om
upphäfwande of Kongl. Förordningen den 16 Juli 1778,
angäende straff för enskilde Tjenare, Bönder eller Tor¬
pare, som förfärligt wäldföra husbonde.
17-o d:o dio N:o 38, i anledning af wäckt fräga om
stockstraffetS upphörande.
18:o d:o d:o N.o 39, > anledning af wäckt fräga om
ofskaffande af offentlig afbön.
§. 23.
Genom ankomne Protocolls-utdrag, font upplästes och
tades t>ll handlingarne, underrSltadcs Ständer, att
Häglof l, Ridderskäpet och Adeln,
ben 22 i denna mänad,
Bifallit:
StatS-UtffottetS Utlåtanden N:iS 34, 33, 36 och 37;
Bernitt-
Den 29 April. 497
Bewillnings-Utskotrets Betänkanden N:s 4 och 5;
Lag-Utskottets Betänkanden N:s 18 och 23;
Ärcrremitterat: -
Lag-UiskottetS Utlätanden N:s 8, 19 och 20; samt
Remitterat:
Till StatS-Utskottet:
Ett af Herr von Ilartmansckortt afgifwct anföran¬
de, angäende Mpnthusets upplärande till Embetsrum ät
Ser af Regeringens Dcpartementerne.
Till Allmänna VcswärS- och Oeconom ie»
Utskottet:
Kongl. Majus Nädiga Skrjfwclse den 4 i denna mä¬
nad, angäende Stängjernssmidet och den gröfre Jcrnföräd-
lingen i Riket; ...
Till §ag. Ut sk o t tet:
Kongl. Mains Nädiga Skrifwelse den 24 i denna mä¬
nad, angäende förflugen till np Civil- och Criminal-Lag.
Till Allmänna Veswärs- och Oeconom.ie-
Utsko tter:
Lag-Utffottets Ullätande N.o 21; samt
Ett af Herr Ueulersccholck, k. asgifwet anförande,
i anledning af förut wäckta motioner om befordringsgrun¬
den för Civile-Embets och Tjenstemän.
Lagt till handlingarne:
StatS-Ulskottets Memorial N:o^ 33.
Fjerde Landet. 32
498
Den 29 April.
Högwördiga Prestc-Standet:
Äterremitterat:
Lag UtssoltetS Betänkanden N:s 23 och 25.
Bifallit:
Lag-Urssoltets Utlåtande N:o 24;
Stats-Utssottets Memorial N:s 36 och 39; samt
Banco-Utssottclö Utlakande N:o 8.
Lagt till handlingarne:
Stats«Utssottets Utlåtande N:o 38;
Banco-UtssottetS Memorial N:o 10; samt
Kongl. Maj:tS Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer,
angäende förflagen till np Civil, och Criminal-Lag.
Remitterat:
Till Stats- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomie.Utskotten:
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse den 4 i denna mä-
nåd, angäende Stängjernssmidct och den gröfre Jernföräd-
l ngcn i Riket; — samt för sin del bcstutat, det Rikets
Ständer mä hos Kongl. Majit i underdänighet anmäla
och äska det Riksdagen mätte fortfara ännu en manad frän
den 6 nästkommande Maj.
Wällöf l. Borgare-Standet
Bifallit-
Lag-Utssottets Utlakande N:o 25; samt
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 8.
Remitterat:
Till Lag.Utskottet:
En mot Stars-Rädet samt Föredraganden för Han»
Den 29 April.
499
dels- och Finance-Srendcrne af Stals-Utssottet uti Memo¬
rial N:o 77 anmäld anmärkningsanledning.
Äterremitterat:
Bewillnings-Utssottets Ullätande N:o 9; samt för sin
del beslutat, att Rikets Ständer skulle, genom underdänig
Skrifwelse hos Kongl. Maj:t assa Riksdagens förlängning
ytterligare en mänad utöfwer den derföre i Grundlagen be¬
stämda tiden af Ane mänader; samt att i samma Skrif-
weise skulle intagas det tillkännagifwande, att denna mänad
ej anses blifwa tillräcklig för de wigtigaste Lrcndernes as-
görande.
§. 24.
UpplästcS och godkändes Expeditions-Utskottets fö,stag
till underdänig skrifwelse frän R-kels Ständer till Kongl.
Malit, angäende godkände förslag till ändringar i Rikets
Grundlagar.
§. 25.
Vice Talmannen ker Lricsson tillkännagaf att han,
för att kunna i enskilda ärenden besöka hemorten, ämnade
hoS Kongl. Maln i underdänighet begära ledighet fran vice
Talmansbefattningens utöfwande under 3 weckor, räknade
frän den 5 nästinstundande Maj, och anhöll vice Talman¬
nen, att Ständct, i hwad pä detsamma berodde, mätte be-
wilja honom permistion under npstberörde tid. Denna an-
hällan fann Ständet skäligt bifalla, och förordnade koler
^kartensson frän Jönköpings Län, att under samma tid i
vice Talmannens ställe wara Ledamot i Banco-Ulskottet.
tz. 26.
För att i enffildte ärenden besöka hemorterne bewilia-
de Ständet permitzion ät följande af dest Ledamöter, nem¬
ligen:
500 Den 29 April.
lMs karsson frän örebro Län, under 14 dagar frän
ven 5 nästkommande Mai; Olot Hansson frän Westeräs
Län, kran och med den 2 kill och med den 13 nästkomman¬
de Maj; Lennar äoiian Reiesson frän Stora Koppar»
bergs Län, under tre wcckor frän och med ben 5 nästin¬
stundande Maj; samt aan ^ostersson frän Westeräs Län,
under 3:ne weckor frän nyhnämnde dag; och skulle Lone
kelsson frän Malmohus Län, under den lMs kersson be-
mi iade permiAonSlid, i hans ställe säsom Ledamot i StalS-
Utjkoktct tjcnstgöra.
Stander ätffiljdeö kl. ^3 e. m. lik su^r-a.
la 6äenl,