Hedcrwärda
Prvtocvller
wid
Lagtima Riksdagen L Stockholm
ärm 1840 och 1841.
Trettonve LanSek-,
Stockholm, Kongl. OrdenS-Boktryckeritt, 1841.
Dm S Maj 1841.
klenuin kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Protokollen fik den 27 sistlidne Mar», f. m., och den
24 sistlidnr April justerades.
§. 2.
kars ketersson frän Blekinge L8n begärde fä i Pro»
tocollet antecknadt, att dan af sjukdom hindrades frän att
wara tillstädes, dä Ständer öfwerlade och beslutade om
Stats-Utskotteis Utlätande N:o 435, Litt. L., örte puncten,
angäende anstag lill Dockbyggnaderne i Carlskrona.
§. 3.
Uppä derom framställd anhällan, bewiljade Ständer ät
följande Ledamöter ledighet trän Riksdagsgöromälen, under
nedannämnde tid:
1:o laban lacob kulberg frän Norrbottens Län. tre
weckor frän den 20 dennes, sä framt Kongl. Maj-.t i Räder
finner för godt att bewilja honom ledighet, under denna tid,
frän sin befattning säsom ledamot i Hemliga Utskottet.
Henrie Anckersson frän örebro Län förordnadeS att
företräda kulbergs ställe i ConstitutionS-Utffottet, frän ben
4
Den 5 Maj.
20 bennes till betz Lenne sistnämnde äter derstädes sig in¬
ställer.
2:o kreckric von Hoigllerglc frän Skaraborgs Län, tre
iveckor fran ben 10 bennes; och skulle Nagnus laersson
frän Wermlands Län wara Ledamot af Lag-Ulskoltel frän
den 6 dennes till von -^veigllergll återkommer.
3:o Lven t^nckcrsson frän Skaraborgs Län, tre weckor
frän den 8 dennes.
4:o Lnckers I^ormsrll frän Westerbottens Län, i an¬
seende till hanö hustrus inträffade dödsfall, tre wcckors för»
längning pa honom förut bcwiljad ledighet; och flulle den
förut förordnade Suppleanten fortfarande företräda Nor-
rnarles ställe i VewillningS-Utskottet, lill desi denne sistnämn¬
de äterkommcr.
Z:o kar Ionsson frän öland, tre weckor frän den 6
dennes.
6:o I-srs kelersson frän Blekinge, tre weckor frän den
20 dennes.
7:o Lennar lollan Ericsson frän Stora Kopparbergs
^ Län, tre weckor frän ken 7 dennes.
8.o 8von Isacsson frän öland, tre weckor frän den 15
dennes.
9:o Iohannes ^.rickarsson frän Skaraborgs Län, tre weckor
fran den 10 dennes; och skulle kelcr Osllrielsson frän
Kronobergs Län wara Ledamot i Bewillnings-Utfkottet till desi
lollaunes ^.ackcrssou äterkouimer.
10:o I anseende Oll /^.nckers ^.nckcrssons frän Skara¬
borgs Län inträffade sjukdomsförfall, sörordnades Banco»
fullmäktigen lollan Olofsson fran Stockholms Län att wara
Ledamot ak Stats-Ulskottel. frän och nied denna dag lill betz
dockers Anckersson tillfrisknat och äter i Utskottet sig in¬
ställer.
Den 5 Wast
5
§. 4.
Upplästes och godkändes följande frän Erpeditl'ons-Ut-
fkottrl ankomne Förslag till Riksens Ständers underdäniga
Skrifwelscr till Kongl. Maj:t, ncinligen:
N:o 317, angäcnde förlängning af de med Rusthällarne
wid äiffillige afsatne Regemenker och Corpser afstutade
Contracr om hasivacance-afgifts utgörande, m. m.
N:o 318, angäcnde Södra Batailloncns af Bohus Läns
Regemente förändring till ständigt Infanteri.
N:o 319, i fräga om föreskrifter rörande Iudarncs
rättigheter och skyldigheter.
§. 5.
Derefter förekom änyo Stats, samt Allmänna Be-
swärs» och Occonomie-Ulffottens pa bordet hwilande Utlå¬
tande N:o 189, i-anledning af crhällne äterremister utaf
Betänkandet N:o 105, angäcnde wäckte motioner, dels om
upphörande af postföringsckkyldighcten, dels om lindring i
detta beswär, m. m.
Harwid yttrade:
flickors Lrissman frän Skaraborgs Län: Jag kan ej
underlåta alt fästa Ständets uppmärksamhet pä ett mindre
tydligt uttryck, pag. 5, råd. lo i Utlätandet N:o 189. Der
stär nemligen: "För de 416 mil förhöjning,
etc." Man skulle möjligen tyda Vesta ord derhän, som skulle
förhöjningen af 50 procent endast tillkomma ds Posthem,
man, hwilka ärligen skjutsa fullt 4t6 mil, men icke om nägot
brister i delta miltal. I »lin hemort finnas t. ex. Post»
hemman, som skjutsa 7 7/8:dels mil i weckan; således en»
dast 6 r/2 mit mindre än 41ss om äret. Hwar och en
torde finna det orimliga uti en sädan tydning, helst samma
6
Den 5 Maj.
stät till ben föreslagna förhöjningen gäller för den, som
skjutsar nägra mil mindre än 416, och för den, som sklut,
sar detta miltal fullt ut; men dä ert stadgande, som sä mcrk-
ligt inwerkar vä allmogenS oeconomista ställning, icke bör
genom fina ordalag gifwa anledning till en olika tolkning,
yrkar jag att ett förtydligande mätte beslutas i detta hän¬
seende. I öfrigt torde Utlätandet böra bifallas.
kurberg: Ständet har bifallit Betänkandet N:o 105,
hwilket pag. 7 innehäller det tillstyrkande: "att ersättning
"för Postföring hädanefter mätte, utom der denna sker gc-
''nom beting, utgå med 50 procents förhöjning utöfwer
"hwad hittills egt rum.". Jag anser Ständet böra widblif-
wa detta beslut, helst detsamma tydligen innehäller, att för,
höjningen bör blifwa generell, utan afseende pä det miltal,
som hemmanet stjutsar.
Häruti instämde ätskillige Ledamöter.
(christen ^ostersson frän Skäne; Utskottets mening
i sista Utlätandet har wiflerligen warit ben, alt förhöjnin¬
gen skulle blifwa generell, och del är endast redoctionen af
Utskottets Mstprkan, som blifwit nägot otydlig, samt der¬
före behöfwcr corrigeras.
^obannes (christoffersson frän Kronobergs Län: Mig
syneS Utlätandet N:o 189 böra bifallas, med det of Lriss-
man yrkade förtpdligande, att förhöjningen mä ste utan
afseende ä miltalet. Jag skulle i sanning önsta, alt re-
spcctioe Med-Ständen icke wille sätta sig emot Utskottets»
för Bonde-Ständet fördelaktiga tillstyrkan, sä att nägon lin¬
dring mätte winnås för jordbruket i detta onus, hwaröf,
wer man wid alla Riksdagar hörer klagas.
Slrinstlunst: För min del anser jag ett förtydligande
af följande innehall böra ega rum, att nemligen 416 mil
Den 5 Maj.
7
01» äret utgör den norm, hwarefter förhöjningen bör b„
stämmas, pä det sätt nemligen, att för ben, som fullt ut
stjutsar detta miltal, blir förhöjningen 50 procent, för den
som stjutsar 208 mil 25 procent, för den som stjutsar 104
mil 12 1/2 procent, 0. s. w., i proportion. Derigenom
skulle förmäner och skyldigheter komma att mot hwarandra
rättwist afpatzaö; ty annars komma alla att njuta enahan¬
da förmän, fastän deras skyldigheter äro i hög grad olika,
i anseende lill de flere eller färre onera, hwarifrän i öfrigt
d«t ena. eller andra hemmanet Lr befriadt. Utskottets till¬
styrkande, pag. 5 i Uilätandet 189, angäende en undersökning
om det större eller mindre behofwet of lindring, "enär
' Posthemman äro ä serstildte orter gansta olika tryckta af
Postföringsbeswäret," lyckcS Hifwa stöd ät den mening, att
Utskottet ingalunda ansett förhöjningen böra wara allmän,
ncligen 50 procent, antingen hemmanet stjutsar ett större
eller mindre miltal.
Sone kersson frän Skäne: Sedan genom den före,
flagna undersökningen blifwit utrönt, hwilka Posthemman
som äro i bohok af lindring, torde förhöjningen af 50 pro¬
cent för hwad miltal som helst, till och med 416, wara bil¬
lig, enär den kommer att ätnjutas proportionaliter efter
miltalet. Jag gillar derföre Utlätandet med det af Lriss-
iniin önskade förtydligande, och yrkar, det Med-Ständen
mätte inbjudaö att med Bonde-Ständet om detta beslut
sig förena.
kars Lonatsson frän Skäne instämde med Lone
persson.
peter persson i Ädelfors frän Jönköpings Län för,
enade sig med kurberg.
8
Den 5 Maj.
ker Iönsson fran Skäne: Jag endast will anmärka,
ott i Skäne'finnas inga serstildle Posthemman, med ser-
flildte fördelar, utan ber brstridcS Post,kju,sen af hemman
i allmänhet, hwilka derigenom icke befrias frän utgörande
af något annat onus. Derstädes torde således förhöjningen
wara af rättwisa och billighet päkallad, och det utan afse,
ende ä större eller mindre antal mil, som hemmanet skjul-
sar. Jag instämmer med krissmgn.
MLns lösrssson frän Skäne förenade sig med. ken
Iönsson.
Secreterare» anmärkte, att del äskade förtydligandet
gansta enkelt och lempligt kunde winnås derigenom, att
pag. 5, rad. 10 i Utlätandet N:o 189, orden; "förve4l6
mil," ändras till: "för ver miltal till och med 416 mil,"
Lors Ifarsson frän Elfsborgs Län: Jag tror Utstot,
tet hofwa ukgätt frän äsigten af en generell förhöjning med
50 procent af den skjutslega, sou, nu bestäs Posthemnianen,
och det Lfwen i fall miltalet skulle understiga 416 mis.
Men dä uttrycken Sro nägor otydliga, amer jag den af
Herr Secreterare» anmärkta rättelse nödig, äswcnsom en
inbjudning lemplig till Med-Ständen,
Häri instämde Sven Ionsson och Leio Nilsson frän
Jemtlands, Lars Nilsson och Lars kctcrsson frän Ble¬
kinge, kater karsson frän Calmar, Leio karsson; frän
Gefleborgs, LMiraim karsson frän Elfsborgs, MickcrsOö-
ransson frän Stora Kopparbergs, keter karsson i Slätt¬
hult och lonas Anckersson frän Jönköpings, Olof kersson,
Matts Lrsson och Lrie lansson frän Stockholms, keter
Martensson frän Jönköpings, ker Ionsson och 8ven Isaes¬
son frän Calmar, lolisuncs Lliristvstcrssvn frän Krono»
Den 5 Maj.
9
bergs, brissman frän Skaraborgs Län, Nils leppsson och
Niclas lönsson frän Skäne, N>. fl.
Östman frän Wefler.Norrlands Län yttrade:
"W!d lörsta genomläsningen af Betänkandet ansäg jag
det wara sädant, akt man skulle kunna bifalla detsamma,
men Lä man möjligtwiS kan gifwa det den tydning, ott
de sou, icke skjutsa fullt 416 mil, icke komma i ätnjutande
af de 50 procent, som nu Sro tillstyrkte såsom förhöjning,
sä anser jag det nödwändigt, att en tydligare redaction blir
införd, hwarigenom uttryckligen bestämmes, alt de som
skjutsa till och med 4l6 komma i åtnjutandet af den fö¬
reslagna förhöjningen. Här har någon sagt, att ätffillige
as Postböndcrne haswa redan sä stora fördelar genom lättnad
i andra onera, men denna fördel tror jag icke är sä afunds-
wärd, ly del är pä mänga ställen som heste onera icke äro
gängse, utan utbytte mot andra, hwilka bliswit lempade äfwen
pä Postförarne, hwarigenom de till »ägon del gä miste
VIN den lindring dem bör tillkomma i och för Postskjutsen,
hwarfire jag anser nödigt, att en sädan redaction, som
Herr Lagmannen och Secreterare» nu föreslagit blir införd."
Hans kcrsson frän Gefleborgs Län: Inom Utskotten
har mycket blifwit ordadt, ä ena sidan om posthcmmanenS
förmäner, ä andra sidan om deras behof af lindring i
deras dryga onus. Utskotten hofwa derför tillstyrkt den
undersökning, homrom Utlätondet N:o 189. pag. 5, omför»
Mäler; samt att, sedan bchoswct derigenom blifwit utrönt,
lindring mä medglfwas, medelst den förhöjning, hwarom nu
Lr fräga. Närmare och räilwiiare hofwa Utstötte» ej kun¬
nat komma mcdelwägcn, hwadan lag anser Utlätandet böra bj-
sgllaS i sin helhet, helst detsamma ej bör kunna mitzförstäs,
10
Den 5 Maj.
och en sönderstyckniug nu möjligen bleswe wädlig, med
hänseende till de beslut, som Med-Ständen gä att falla.
LenZl Ouckmunckssou frän Halland: Jag instämmer
med Ilaos karsson, sä mycket heldre sam wi wela, att
Med-Ständen aterrem tkerade Betänkandet N:o 105, nied
mänga anmärkningar beträffande posthemmanens fördelar
och deras deraf härflytande skyldighet, alt postffjutsen be¬
strida. Mig synes Utskottens yttrande, angående ett för¬
slagsanslag frän Riksgälds-Eontoret af 15,000 R:dr, eme¬
dan Postwerkets öfwerstjulande odisponcrade inkomster el
förflä till ersältande af den proponerade stjutsfkrhöjningen,
wara elk ytterligare bcwis derpä, att Utstötte,i afsell en
generell förhöjning, alwen för det fall, alt miltalet under¬
stiger 416, Jag yrkar derföre bifall till Utlätandel, men
har wisterligen ej nägot emot den of Herr Secreterare» an¬
märkta rättelse.
Henrlin frän Kronobergs Län: Jag fär föra Skän,
det till minnes, att Posthemman erhälla betalning för stjuts-
legan olika, efter de olika lörmänec i jord, och öfrigt, som
blifwit dem tillerkände, jemfördt med del antal mil, som
de skjutsa, sä alt somlige undfä 8 st-, andra 10 st. 8 r.,
andra ater 12 st. milen, o. s. w. — Utskotten synas mig
tydligen hafwa uttryckt den tanka, att förhöjningen bör wa¬
ra generell med 50 procent, hwadan, under äberopande af
Ständets beslut wid Uttätandet Nio 105, det torde wara
lempligast att bifalla Utlärandet N:o 189.
Häri instämde I^ils Magnusson frän Calmar, kr^clc-
kerg frän Wermlands, Oustsl ketersson frän östergöth¬
lands och Henric Anckersson frän örebro Län.
äolisnnes Lliristollcrsson frän Kronobergs Län: Jag
kan ej dela Ltrinckluucks äsigt, alt förhöjningen borde min¬
Den 5 Maj.
11
staS ju mindre miltal hemmanet skjutsat. Hwad som för-
anledt yrkandet om en förhöjd skjutslega, är den omständig¬
het, att priserne pä dagswerken, hästar, m. >»., alltjemt
tilltagit, hwadan ifrägawarande onus Sfwen blifwit alltjemt
mera tryckande, och detta gäller säwäl för det Posthemman,
hwilket skjutsar mindre än 416 mil, svin det, hwilket skjut,
sar nämnde miltal fullt ut. Jag yrkar bifall, med det af
Herr Sekreteraren anmärkta förtydligande.
kcr lönsson frän Jönköpings Län yrkade bifall till
Utlätandel N:o 189 oförändradt.
dockers I-arsson frän Upsala Län anmärkte, att Post¬
hemmans befrielse icke eger ruin öfwer hela Riket, ulan alt
twertom de, som hafwa 18 öresland, äro rotering under¬
kastade, samt förenade sig med dem, som yrkat bifall till
Ullätandet N:o 189, med den af Sekreteraren anmärkte
rättelse.
Nils Ueisson frän Södermanland: Jag hemställer till
Ständet, huruwida det ware rättwist» att endast tillempa
förhöjningen pä de hemman, som skjutsa jemt 416 mil o»,
äret. Männe ej samma behof eger rum, om hemmanet
skjutsar k. ex. jemt 400 mil? Ett sädant hemman, om det
finge 12 st. milen, utgörande 50 procents förhöjning, utös-
wer hwad som nu bestäs, samt derest, efter hwad föresla¬
get Sr, skjutslega» med detsamma i allmänhet höjdes till
24 st. B:co milen, skulle således för postskjutsen fä 400
tvlfffillingar om äret mindre, än wänlig skjutslega, eller
100 R:dr B.co. Jag frägar, om ej ett sädant hemman
härigenom lär »vidkännas ett onus, fullt ut motswarande
Letz befrielse frän roicfrihetsafgift, körslor till kyrkobyggnad,
m. fl. smärre prwstationkr? — Förhöjningen är i sanning
12
Den 5 Maj.
kj att afundas. Jag yrkar bifall till Utlakandet N:o 189,
med det föreslagna förtydligandet.
Mänga hördes häruki instämma.
öfwerläggningen war slutad; och Slandet fann för
godt att bifalla Stats- och Oeconomie-Ulskottens förewa,
rande Utlåtande N:o 189, nied det förtydligande, att, pag.
5, råd. 10, orden: "för de 416 mil", ändras tll: för det
miltal till och med 416 mil."
Hwarjemte resxcclive Med-Ständen skulle inbjudaS,
alt uti detta beslut sig förena.
Protocolls utdrag härom blef genast Uppsalt, justeradt
och erpcdicradt.
8- 6.
Föredrogs änyo Stals, samt Allmänna Bcswärs- och
Oeconomie-Ulskottens Förslag, N:o 190, till sammaniemk-
ning af R>ks-Skändcns skiljaktiga beslut, rörande allmänna
stadgande» och anslag till Folk-underwsningcuS befrämjande
Derniid förekom först:
s. 1.
1 och 2 morn.
Härwib yttrade:
k>'ils 8trincIIuncl frän Wester-Rorrlands Län: Da
hwarken Preste- eller Bonde-Ständels bestul Lro llka med
Adelns och Borgare-Ständels, helst det förstnämnde Riks-
Ständet bcstukat: "att i hwarje Socken bör finnas minst
"en, helst fast, Skola"; bwaremot Bondc-Ständct bestämt:
"att i hlvirje pastoral bör finnas en eller flere Folk-skolor,
"antingen fasta eller flptkbara, efter Lommuncrncs eget
"bestämmande"; sä synes mig Utskottet hafira bord! fram¬
ställa propositioner till votering i Förstärkt Oeconomie-Ut-
fkoltt emellan Adelnö jemte Borgare-Sländcts samman-
Den L Maj.
13
stäniiuande bestut ä ena sidan, samt ä andra sidan till
utrönande af, huruwida Preste- eller Bonde-Standens ffilj-
aktiga bestut borde intagas i contra-propositionen. Pä den¬
na grund yrkar lag älcrremih af dctza 2 momenlcr.
Häruti instämde Iohannes Lbi istollorsson frän Kro¬
nobergs, Lrissman frän Skaraborgs, koler persson i
Slätthult frän Jönköpings, Olot persson och Älatts Lrs¬
son frän Stockholms, peter persson frän Calmar Län,
med flere.
Hutberg: I denna wigtiga fräga synes mig Bonde-
Ständet böra wara lika sä angeläget, att ej fä sitt bestut
undertryckt, som i frägorne rörande extra Staksregleringen.
Jag yrkar derföre Lkwen Zterremitz af beha 2 niomenter.
Lstwerläggningen war slutad, och Ständet älerremitte-
rade Utskottens yttrande wid 1 §. 1 och 2 momentet.
3 inom.
Återremitterades pä begäran af 8trin6Iun<1, Hutberg;,
m. fl., under Åberopande af hwad ivid 1 och 2 momenten
blifwit anmärkt.
4 inom.
Utskottens hemställan bifölls,
§- 2.
HSrwid yttrade:
lohan lsoob UutberA frän Norrbottens Län: Utskoke
tens forstag om Oekonomie-UtfkottetS förstärkande bewisar
bäst, alt frägan är of oeconomisk natur, och derföre, enligt
Grundlagen, bör författa när twä Ständ stadnat mot twä,
hwilket jag äfwen yrkar.
Ständet, som förklarade sig ej kunna bifalla Utskottens
hemställan om antagande af det förslag, hwilket Ridderska-
14 Den 5 Maj.
pet och Adeln, jemte Borgare-Ständet, gillat, godkände vo-
terings-proposiiionerne.
§. 3.
1, 2, 3 och 4 momenterne.
Erfordrade ej nägon ätgärd.
5 inom.
Ständet förklarade sig icke kunna antaga Utskottens
hemställan.
6 mom.
Erfordrade ej nägon ätgSrd.
8- 4.
1 mom.
Utskottens tillstyrkan bifölls.
2, 3, 4 och 5 momenterne.
Erfordrade ej nägon ätgSrd.
8- 5.
1 och 2 momenten.
Den af Utskottens förrsiagna lydelse antogs.
3 mom.
Fordrade ej nägon ätgSrd.
4 mom.
Utskottens hemställan om deltagande i det af Ridder-
stapet och Adeln, jemte Borgare,StändetS fattade beslut,
bifölls.
5 moin.
Den af Utskotten förrflagne redaktion gillades.
Den 5 Maj.
15
Ständet, som förklarade sig icke kunna antaga den
framställda inbjudningen, godkände voterings-proposilionerne.
Emot detta beslut reserverade sig Hans Uersson frän
Gefleborgs, lasters Iarsson frän Upsala och ^nclers 6o-
rsnsson frän Stora Kopparbergs Län.
8 7.
1 och 2 moni.
Ständer godkände den af Utskotten föreslagna lydelse.
8- 8.
Utskottens förslag, beträffande 1, 2 och 3 momenterne
gillades.
Wid 4 mom. yttrade:
Lric Iarsson frän Gefleborgs Län: I anledning af
hwad som blifwit anmärkt wid 1 §., yrkar jag äterremitz
af detta moment, helft Bonde-Sländet öfwerlemnat ät
Communerne sjelfwe att bestämma, huruwida Folk-skolan i
Pastoratet stall wara fast eller flyttbar, samt säledes det
ej bör owilkorligen stadgas, att "barn böra undergä examen
wid den fasta Skolan", utan det tillägg HSrwid tydligen
utsattes: sä wida fast Skola finnes i Pastoratet.
Hans karsson frän Gefleborgs Län: Det tyckes falla
af sig sjelf, att. pä alla ställen i förslaget, der fasta Skolor
nämnas, förstäS under den meningen: säwida fast Skola fin¬
nes i Pastoratet, ty man gifwer ej gerna stadgande» om
föremäl, som ej existera. Något skäl till ätcrremifl af detta
moment kan jag ej upptäcka. Pä mänga ställen i Riket
finnas redan fasta Skolor, och det är derföre nödwändigt
att tvifla stadgande» införaS, som uteslutande angä sä be,
skaffade Skolor.
16
Den 5 Maj.
Strindlund: Olli inga anmärkningar hade blifwit gjorda
mot 1 tz., sä kunde wi gerna Lfwen lätit betra moment
halka förbi; men dä wi yrkat, det Bonde-Sländets beslut
att ät Communerne öfwerläta bestämmandet af Skolorncs
befkaffrnhct mä i en contrapropssition göraS gällande, bör»
mi wäl wara sä conseqventa alt, när wi äterremitteral 1 tz.,
Sfwen äterreniittera detta moment, hwarest owilkorligen fö-
refkrifwcS, akt bar», som i en flyttande Skola njutit un-
derwisning, böra i en fast Skola undcrgä examen, — en
föreskrift som ei är lillemplig, derest icke den mening segrar,
att en fast Skola nödwändigt stall finnas i hwarje Pa¬
storat.
Alaus karsson frän Stockholms Län: Jag instämmer
med Hans kersson, och finner det sä mycket mindre wäd-
ligt att bifalla denna runck, som det torde förstäs af sig
sjelf, att om ingen fast Skola inom Pastoratet finnes, sä
Sr ej föreskriften lillemplig om examens undergäende wid
en sädan. Detzutom eger detta moment nära sammanhang
med de föregående momenterne i paragrafen.
kulberg: Jag instämmer med deni, svin anse detcon,
seqvent atl återremittera Lfwen detta moment, när wi äter-
remitterat det irsta, h-lst detsamma synes meddela owilkor-
lig föreskrift om tillwaron af en fast Skola.
Vice Talmannen ker kriesson frän Wermlands Län:
Jag anser det lempligt att bifalla förewarande moment,
och det af twä ffäl: först och främst emedan det redan har
3 Ständs beslut för sig, och för det andra emedan de lil,
lagda orden: "efter den ordning Skolstyrelsen stadgar"
xifwa denna Styrelse tillräckliga medel i händerne alt före¬
komma mistbruk.
Häri
Den 5 Maj.
17
Häri instämde Hans karsson frän Gefleborgs, Andars
Göransson frän Skora Kopparbergs Län och kor Ionsson
frän Skäne.
Sven bleurlin frän Kronobergs Län: Detta moment
3r redan bifallet af 3 Ständ, sä att en älerremist till intet
gagnar. Den glädjande företeelse» att Bonde-Ständet un,
der innewarande Riksmöte med alfwar ifrat för folkupp¬
lysning, tyckes i dag hafwa lemnat ringa späk efter sig i
detta Ständ, enär man nu tyckes wilja sönderplocka ett
jemkningsbetänkande, uppställdt med sä mycken omsorg och
skicklighet, som man har rätt alt fordra.
koler karsson l Ädelfors fran Jönkopings, Nils Jepps¬
son frän Malmöhus Län, m. st., instämde med Heurlin.
kars karsson frän Elfsborgs Län: Om de twistande i
denna fräga korrigerade sina Zsigter i någon män, tror jag
twistcn skulle af sig sjelf förfalla. Att en Skol-styrelse ä
ett eller flere ställen, der underwisning meddelas, stall fin¬
nas inom hwarje Pastoral, derom Sro wi ense, Sfwensom
alt examen fär anställas efter den ordning Skol-styrelsen
stadgar. Sälcdcs torde det ej behöfwas mycken slutkonst
för alt finna, det Skol-Styrelsen icke lärer undcrläta att
föreffriswa angående examens fullgörande wid en flyttande
Skola, der fast ej inom Pastoratet finnes.
Jonas Jobansson och Jonas ^.ndersson frän Jönkö,
pings. Sven Isaesson frän Calmar Län, m. fl>, instämde med
Kars Karsson,
Kulberg: I momentet stär tydligen att examen stall
fullgöras i fast Skola äfwcn af deni, som njutit underwis-
tting i en flyttande. Skulle denna föreskrift följas, sä kommo
Trettonde Lander. 2
18
Den 5 Maj.
skolbarnen pä flere orter inom Norrland att wandra 16,
15 ja 30 mil för examens undcrgäende.
Llrmälmicl: Man mä tolka momentet hur som helst,
sä innefattar detsamma den tydliga föreskrift, som kulberg
nyst nämnt; och om än en fast Skola finnes inom Pastora»
let, sä kan det hända att detta är sä »vidsträckt, att barnen
frän de flyttande Skolarne singö wandra 10 mik för att un-
dergä examen i den fasta.
koler lönsson frän Jönköpings Län: Förewarande frä¬
sa tyckes wificrligen wara likgiltig; dock synas mig de af
kulberg och Llrinstlunä anförde skäl »vara rigtiga, och jag
biträder derföre desamma»
Nils kersson frän Södermanland: Det torde ligga i
sakens natur, ott oin fast Skola ej finneg inom Pastoratet,
Sr ej föreskriften i detta moment tillemplig. Detzutom be¬
tryggas man »not allt mitzbruk deraf genom de i flutet tillag¬
dt orden: "efter den ordning Skol-siyrelsen stadgar". Jag
yrkar bifall till delta moment.
klans kelsson frän Gefleborgs Län: Under äberopande
af mitt'förra yttrande, finner jag ett bifall till detta moment
sämycket lempligare, som det, enligt hwad erkännas mäste,
fjär i nära sailimanhang med de nästforegäende momenterne
i samma paragraf» och ben i flutet tillagda mening innebär
mot mitzbruk all den garanti, man kan åstunda.
Lars Ifarsson frän Elfsborgs Län: Instämmande med
Nils kersson, will jag endast erinra, att Lärarne äro till
för barnens stutt, och ej barnen för Lärarnes. Säledes lära
ej Skol-styrclserne undcrläta att föranstalta, det Läraren,
der sä bchöfwes, reser nägra mil för alt hälla examen med
barnen, och ej älägga barnen att wandra en läng wäg fö»
examens undergäenoe. Lill bern som frukta att examen
Den 5 Maj.
19
skulle, enligt denna föreskrift, komma att unbergäS inom
annat Pastorat, ifall ci fast Skola finnes i samma gäll
som den flyttande, hwarcst barnen njuta underwisning, will
jag blott hemställa, huruwlda de tro, att Skol-styrelsen inom
ert Pastorat ställer sig under lydnad af en sädan Styrelse
i ett annat.
kulberg: Soll» detta moment synes hafwa tillkommit
endast för Presternes bcqwämlighet, de der stola öfwerwara
examen, sä, och under äberopande af förut anförde skäl,
fortfar jäg I »litt yrkande af äterreinist.
Ofwerlaggningcn war flutad, och Sländet fann för
godt ott godkänna detta moment.
Emot detta beslut reserverade sig kulberg, Llrincliunck
och kille kersson:
5 inom.
Utskottens hemställan om deltagande i Ridderstapets och
AdelnS samt Borgare-StändetS beslut.
Bifölls.
ÄswkN mot detta beslut reserverade sig Ltrincklunck och
kiric kersson, under äberopande att det samina stät i strid
mot hwad Ständer beslutat wid 1 H.
9, 10, 11.
Erfordrade ej nägon Stgärd.
tz. 12.
1 inom.
Erfordrade ej nägon Stgärd.
2 mom.
Ständer godkände voteringspropofitionerne.
SO Den 5 Maj.
3 och 4 mom.
Erfordrade ej nägon ätgärd.
5 mom.
StLndet godkände voteringsproposition»»^
6 inom.
Erfordrade ej nägon åtgärd.
7 »nom.
Den af Utskotten förcflagna lydelse godkändes.
8 moni.
Erfordrade ej nägon ätgärd.
H. 13.
Ständer lät wid Med-Ständcns beflut, rörande denna
§., bero.
S- 14.
Erfordrade ej nägon Utgärd.
S. 15.
1 inom.
Erfordrade ej nägon Ltgärd.
2 mom.
Voteringsproposition»!» godkändes.
S- 16.
1 och 2 mom.
Erfordrade et nägon Stgärd.
3 mom.
Ständer godkände den af Utfkotten föreflagna lydelse.
Den 5 Maj.
21
§. 17.
Erfordrade e> nägon ätgärd.
I alsceende ä de under Litt. a och b (pag. Z3 i Utlä»
tander N:o 190) omförmäldte anflag, förklarade Ständer
sig icke kunna antaga de af Utfkotten framställde inbjudnin¬
gar; men godkände votcringSprovositioncrne.
Förslaget Litt c (samma pagina) erfordrade ej nägon
ätgärd.
S- 7.
Wid förnyad föredragning af Constitutions-Utstottets
Memorial N:o 105, i anledning af samtlige Riks-Ständens
yttranden öfwer sömma Utffotls Memorial» N:ris 68 och
85, fann StSndet för godt att bifalla de af Utskottet till
Ständer i förstnämnde Memorial gjorde hemställande»», och
godkände voleringSpropositionerne.
Emot detta beslut reserverade sig Lric korkon frän
Gefleborgs Län och Nans lössasLon frän Skäne.
§. 8.
Föredrogs och bordladeS första gängen följande Utlä*
sanden;
Stats.Utskottets
N:ris 497—502 samt 516.
Stats- och Lag-Utskottenö
N:ris 191—183.
Banco-Utskottets
N:ris 167—173.
22 Den 5 Maj.
Allmänna Beswars- och Oeconomje-
Utskottets
N-.ris 144-156.
Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-UtskottenS
N:ris 67—72.
§. 9.
Upplästes frän Med-Sländen ankomne Protocoils-Utt
drag, nemligen:
Frän Höglofl. Riddcrfkapct och Adeln,,
för den 24, 28 och 30 sistlidne April,
N:ris 1022—1058.
Fran Högwördige Preste-Standet,,
för den 24 och 28 i samma manad,
N:riS 710—714; same
Frän Wällofl. Borgare-Standetz
för den 28 och 30 i samma mänad,
Nrris 693 och 694.
Desse Protocollö-Uldrag lades till handlingarnr.
Ståndet ätffiljdeö kl. z 3 e. yi. Vt snxrs.
In
Den 8 Maj 184 t»
klonuiu kl. 10 förmiddagen.
Z. i.
Protocollet för den 5 i denna mänad justerades.
S- 2.
För att i cnffildtc angelägenheter besöka sina hemorter,
bcwiljade Sländct pä derom framställd begäran, ledighet
frän Riksdagsgöromälen för nedannämnde Ledamöter: i:o
^nelers tollersson frän Skaraborgs Län, under Z wcckorS
tid, räknad frän den 20 i denna mänad. 2:o kelm- karsson
frän Calmar Län, under lika tid, frän den 23 dennes. Z:o
Austers Ionsson i Tuna frän östergöthlands Län, under
enahanda tid, frän den 19 dennes; och skulle Nils lepxs-
syn frän Blekinge Län, under liden och intilldess Lnäers
Ionsson äterkommer, i dennes ställe ingä såsom Suppleant
i Banco-Utskottct. 4:o I-ars I-arsson frän Elfsborgs Län,
under 3 weckor, räknade frän den 24 i denna mänad; och
förordnades Ian karsson frän Upsala Län, altj i 1,ars
larssons ställe, under dennes fränwaro wara Ledamot i
Bewillnings-Utjkoltct. 5:o Nils Ouslak Nilsson frän öster¬
göthlands Län, under 3 weckorS tid, frän den' 19, dennes.
6:o Nils karsson frän Södermanlands Län, under 14 da¬
gar, räknade frän den 17 i denna mänad; och föryrdnades
Xnäers Ionsson i Okna frän Östergöthlands Län, att un¬
der Nils karsson» fränwaro, i hans ställe wara Ledamot
i Constitutions,Utskottet. 7M Olans Ericsson frän Göthe¬
borgs och Bohus Län, under 3 weckor, frän den 21 i hen¬
na mänad, hwarcmedlkrtld O!oL tlsuLLou skan Wesieräö
§4
Den 8 Maj.
Län, skulle i Olaus kwiassons ställe och tills han äterkoms
iner, wara L-damot i Banco-Utskoltet. 8:0 lohan ^nckoi-s^
sou I-uoclkarg frän Norrbotlens Län, under 3 wecker,
räknade frän den Z nästkommande Juni.
I anledning af -4mlxr« lonssons i Tuna fran Öster¬
göthlands Län, begärde ledighet, Utträde lacoh kilsthlom
frän Södermanland, att han för sin del icke wille densam¬
ma medgifwa, enär ^.ullars ionsson flera gängcr under
Riksdagen haft perinitzion, och det nu mot Riksdagens flut
war nödwändjgt, att icke sä mänga Ledamöter henrförlof-
wadeS, att ärcndcrncs behöriga handläggning sä wäl i
Ständer som Utstotten, derigenom möjligen stulle komma
alt lida afbräck; hwadan ock de Ledamöter, som förut ät-
njutit ledighet, nu i sista rummet borde en flik förmän
meddelas.
kor Sahlström frän Stockholms Län delade LihI-
hloms äsigt och trodde, att icke nägon inom Ständer fin¬
nes, sorn will undandraga sig att dela Riksdagens sista mö¬
dor, hwilka man nu hade hoppet att snart fä motse, och
ott endast den mest twingande nödwändighet bör gälla som
stal för hemresa innan Riksdagens flut.
Nils Striucklunä frän WesierNorrlands Län förmena¬
de, att om Secrelcrarcn tillsäg, det ej flere af Ständets
Ledamöter pcrmittcradeS, Ln ott 70 gwarstanna, nägon fa¬
ra för ärendernas behöriga gäng icke uppstod; hwarförulan
Strinellunck ansäg dct innebära obillighet, om ej orättwisa,
att, dä man ej förr afflagit nägonS permitzions-anhällan,
nu wägra wista Ledamöter ledighet, dertill behofwcl för
dem w:d detta tillfälle kan wara lika stort, sorn förut M
der Riksdagen.
Den 8 Maj.
25
Aet af Stl ioellunck föreflagna, behöfliga antal af qwar-
blifwande Ledamöter trodde Sahlström wara för litet» och
gbcropadc hwad han förut andragit; deremot Strinellunel,
under förklarande, att han ingalunda önskade del nägot af¬
brott, hwarkcn i ett eller annat hänseende skulle beredas
genom alltför mänga Ledamöters pcrmitlerande, ansäg äf-
wen ett mindre antal, än det ak honom förut uppgifna,
wara tillräckligt för ärenderncS behöriga handläggning, sä
wäl i Ständer som i Utskotten.
?etor lönsson frän Jönkopings Län war af den lan¬
kan, alt den befarade olägenheten i förberörde afseende lätt
kunde förckommas derigenom, att de Ledamöter, som äm¬
nade begära ledighet, härom framställa orrhällan nägra da¬
gar förr, än den sökta pernritzioncn stall taga sin början,
och, intilldest Ständct hunnit tillse, att nägon brist i Ut¬
skotten genom deras fränwaro icke uppstär, afwakta desi
beslut.
§-3. ,
Föredrogos ånyo och bifölloö Stats-Utstottets följande,
sedan den 28 i sistlidne manad pä bordet hanlande, tre
Mcmorialcr:
N:o 493, med förslag till Instruktion för Rikets Stän¬
ders Revisorer öfwer Riksgäldswerkct;
N:o 494, med förslag till Rcglementariste föreskrifter,
motswarande Irsta Afdelningen af det wid sista Riksdag för
RikSgälds-Contoret utfärdade Reglemente; och
N:o 495, med förslag till reglementariste förcstrifter,
motswarande 7rde Afdelningen af 1835 ärö Reglemente för
Wsgäldö-Csntom»
26
Den 8 Mai
§. 4.
Anmäldes och pä manligt sätt inbelcdsagadcs Herr
Stats-Rädet och Chefen för Lanttförswars-Departcmcntet,
m. »i., Grefwe Otto Mörner, hwilkcn pä Kongl,
Maj:ts Nädiga befallning till Ständer öfwerlenmabe Kongl,
Mai:tö Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer af den 27
sistlidnc April, angäende wilkoren för nedläggande afNorr-
teljes Gewärs-Factori. Talmannen förklarade, att samma
Nädiga Skrifwelse skulle bliswa behörigen handlagd, samt
tolkade StändetS underdäniga tillgstwenhct och mördnad
för Kongl. Mai:t, hwarcftcr Herr Grefwe» och Statg-
Rädet utbeledsagades.
5»
Änyo föredrogs Bcwillnings-, Lag- samt Allmänna
Beswärö- och Oeconomie-Utfkottens, sedan den 28 i sisilid-
ye mänad pä bordet hwilande Utlätande N:o 15, i anled¬
ning af giords anmärkningar wid förenade UtffottenS Be¬
tänkande N:o 7, angäende reglementariste förestrifter för
LSränwinsbränningens utöfning, samt om hwad som wid
försäljning af Vränwin, och besättningen verä, iaktta,
gaS bör.
De föreslagne förändrade blcfwo hwar för sig fö-
redragne; och deröfwer bcflutadeS pä sätt, som följer:
§. 37.
Bifölls i enlighet med Utlätandet N-o 15.
§. 43.
HSrwid yttrade:
Lrie korkon frän Gefleborgs Län: Jag anser Iväd-
ligt att antaga UtstottrnZ srnake sörflag, i afseende S
Den 8 Maj.
27
pungens Befallningshafwandes rättighet, att bewikja krogarS
anläggande. — En rättighet, som, efter mitt förmenande, bör
wara Församlingen, i samräd med Pastor, ensamt förbe-
hällen, pä sätt Betänkandet Nio 7 innehåller; hwadan jag
ogillar den förändrade lydelse förewarande Z. erhällit i Ut¬
lätandet N:o 15, och tror, att man bör älcrgä till den
gamla Författningens stadgande i detta hänseende.
Ifils ötrinstlnnä frän Westcr-Norrlandö Län: Det är
i sanning en äfwentyrlig sak, alt alltför widlpstigl utsträcka
rättigheten för krogars anläggande- Man känner att» der
he fleste krogar äro belägne, der Sr fylleriet mest gängse.
Wägarne omkring Slockholm bekräfta pä ett rysligt wis
sanningen häraf. Deha brottetS nästen stä liksom fisk-
rpsiior utefter landswägen, och man kan icke färdas der,
utan att finna hoptals sämre menniskor öfwerlastade, delS
säsom urfinnige rula fram, dels liggande halfdöde wid kro»
garne och pä fina åkdon. Orsaken till detta onda är lika
tydlig, som wederbörandes efterlätenhet att detsamma före¬
komma. Den förra Författningen, som icke är äldre, än
sedan sista Riksdag, innehåller, att krogar ei fä anläggas
inom 1/4 mil frän Kyrka. Säsom ett bewis pä huru detta
stadgande efterkommes, will jag nämna Hammarby Kyrka,
inom Stockholms Län, hwarintill en krog är anlagd sä
nära, att man, stäende i krogdörren, kan stjuta en fogel
pä Kyrkans klockstapel, — en belägenhet, som troligen icke
ar den enda i sitt stag. Det är derföre af högsta wigt,
att nägra kraftiga älgärder widtagas, för att hämma ett
sickt oskick, och jag skulle anse det wara lempligt, ott RikctS
Ständers Zustitiw-Ombudsman uppmanades att tillhälla
Mderbörande LandShöfdinge-Embeten, att i berörde afseende
fstWrg sist xligt, fy gstMS Sr Yrt utan ändanM, hwatz
28
Den 8 Maj.
wi här besluta. Min tanka är derföre den. att man bör,
sä mycket möjligt Lr, afkorta rättigheten för krogarS anläg¬
gande. Den stränghet, som i öfrigt rader i Bränwins-
Lagstiftningen, bör äfwen i förewarande fall tillempas mot
beha lastens tilldäll, frän hwilka förargelsen koniincr. Jag
antager alitsa denna §. sadan den Sr i Betänkandet N:o 7.
Häruti instämde flere af Sländets Ledamöter.
Hans karsson frän Gefleborgs Län: I afseende ä
hivad Medbrodren kwio kersson andragit, tär jag erinra, att
det i denna §. icke stär, att Konungens Vefallningshaf-
wande eger alt omedelbart meddela tillständ för krogars
anläggning, ulan: "först efter noga ompröfnmg, och se¬
van rvederböranve Pastor och Socknemän samt, ver sA
anses ncvigt, äfwen Härads-Räkt blifwit hörve, niä be-
wiljas ordentlige och wälfrejvave personer krögerj-rättig-
het". Med iakttagelse as Vesta stadganden, som tillägga
Pastors och Församlingens mening wiksord, fullt molswa-
rande Konungens Vefallningshafwandes, i händelse ett
ärende af ifrägakomne beskaffenhet fullföljes hos Kongl.
Maflt, tror jag, akt man utan fruktan kan godkänna den¬
na §. sadan sednare Utlätandel densamma innchällcr. I
anledning af Ltriliflluusts anmärkning om krogarneS men¬
liga inflytande, fär jag förklara, att sädant HLrledeS af ur»
aktlälen Laglydnad; men ingalunda af Lagens innehåll.
3. eL. LsUordorg frän Stockholms Län instämde utb
hwad bläns kersSon andragit.
^ars karsson frän Elfsborgs Län: Medbrodren kria
korsson har önskat en älergäng till den föreskrift uti ifrä-
gakomne afseende, som 1835 ärs Författning innehåller.
Jag fär fästa hans uppmärksamhet derpä, att lvrcwarandh
h>, sädan den Sr yppställd i Utssottenö sednare Utlätantzx^
Den 8 Maj.
29
lwertemot förra förslaget, just innebär en flik ätergäng, och
hans yrkande om ogillande deraf, innebär alitsä en liten
motsägelse. Dä förra Betänkandet förewar, ifrade Bonde-
SländetS Ledamöter enhälligt för del beslut, som uti denna
§. i Betänkandet N:o 7 gjorde sig gällande» och ansägo,
alt Landshöfdingen icke borde ega rätt alt utan Församlin,
gens medgifwande tilläta anläggande af nägvn krog inom
dest omräde, hwilket nu, efter den förnyade lydelse §. er-
hällit, möjligen kan komma att ega rum. Jag tror således
ost böra widblifwa förra stadgandet.
Med I,srs Ifarsson förenade sig keter LIsösson,
lLp>1rraim karsson och Iohannes petersson, alla frän
Elfsborgs Län, m. fl., af StändetS Ledamöter.
hjrie persson frän GefleborgsLän: Det är möjligt, att
jag pä sätt I»ars Ifarsson upplyst, misttagit mig om inne-
hället af 1835 ärS Författning i detta hänseende, och rät¬
tar nu ett flikt mitztag derigenom, att jag i korthet in¬
stämmer uti hwad han yrkat.
pengt Onclmunclsson frän Hallands Län: UlskottenS
ifrägawarande 2me Utlätanden Sro, hwad benna §. wid-
kommer, sälunda ffiljaktige, att, enligt del förra, eger Ko»
nungenS BefallningShafwande icke rätt att, utan Försam¬
lingens medgifwande, tilläta en krog-anläggning ä landet,
men enligt det senare, kan Konungens Befallningshafwande,
oaktadt Församlingens bestridande och utan binder deraf,
till en flik anläggning lemna sitt bifall. Hwilketdcra stad¬
gandet som af Rikets Ständer antages, kan wara likgiltigt,
enär best ätgärd är otillräcklig i en fräga af occonomisk be,
staffenhet, deri Kongl. Majit ensam beslutar. För min del
finner jag ingen wäda wid att antaga det senare.
30
Den 8 Maj.
kolian locod kulberg frän Norrbottens Län: I min
hemort äro wi icke beswärade of nägra krogar; men icke
destmindre skulle jag anse nödigt, alt Konungens Besall-
ningshafwande i Lag moro förbjudne att mot Församlm-
garnes bestridande meddela tillständ för krogrörelses anläg¬
gande.
Ltrincllunst: Till hwad jag förut andragit, fär jag
endast tillägga, att afstgtcn med mitt förra yttrande wa,
rit, att dels fästa uppmärksamheten pä det otjenliga uti
att gikwa Konungens Befallningshafwande obegränsad rät¬
tighet i förewarande fall, och dels dermed framlägga en
uppmaning till samma Cmbetswerk att iakttaga sin skyldig¬
het. Wid sista Riksdag wäckles fräga, att Ridderffapet
och Adeln skulle afstä frän betz privilegium, att wid sina
gärdar anlägga krogar. Härpå ingick detta Ständ, och Ko¬
nungens Befallningshafwande har sälcdes ingen undanflygt
att pä denna grund bibebälla gamla krogar. Man skulle,
icke ulan skäl, kunna pästä, att de Konungens Befallnings¬
hafwande» som underlätit sätta Författningen i merkel, i
stället för alt hämma, twcrtom wilja befordra fplleriet.
ker lönsson frän Skäne: Jemte det jag witsordar
hwad Brödren Llrinlllunst om fyllcrilastcns tilltagande an-
Lragit, och dcröfwer delar lika bedröfwelse med honom, fär
jag likwäl förklara, del jag anser orsaken till detta onda
endast ligga i Kronobetieningens sömnaktighet wid fullgö¬
rande af sin pligt att detsamma utrota. En uppmaning
till Konungens Befallningshafwande i Länen, att tillhälla
sine underlydande Betjente att iakttaga Mera drift i delta
afseende, tror jag derföre skulle wara bäde tjenlig och af
behofwet päkallad, och dermed torde §. i detta sednare Ut¬
listandet kunna antagak.
Den 8 Maj.
31
1>6tev lönsson frän Jönköpings Län: I anseende till
det beklagliga förhällande som i förewarande afseende lärer
existera ä flera orter, torde wisterligen någon åtgärd wara
nödig; men denna tillkommer icke egentligen Rikets Stän¬
der, utan Konungens Befallningshafwande hwar i sitt Län.
I min hemort hafwa wi icke ondt af nägra krogar. Läns-
Styrelsen har der anwändt största moda att utrota dem
och deri lyckats, sä att endast ä Gästgifwerigärdarne erhäl-
leS bränwin i minut. Jag skulle tro att en lika god an,
da Lfwen hos öfrige Läns-Stprelserne sjelfmant gör sig gäl¬
lande; och derförutan Sro alla uppmaningar och äläggan-
dcn frugtlöse. Bonde-Ständct torde endast hafwa af nöden
förklara, det Ständer helst Luffade att alla krogar mätte
förswinna. Detta afwisande bereder ost lika mycken heder,
som skam för dem, hwilka icke wilja söka befrämja werk-
ställighelen deraf.
I-ars larssson frän Elfsborgs Län. Discustionen har
här, liksom wid mänga andra tillfällen, börjat alt gä bredwid
ämnet. Jag har nu begärt ordet för att till Protokollet uttryckli,
gen tillkännagifwa, att jag ingalunda anser likgiltigt, huruwida
Ständerne uttrycka sin» äsigler i administrativa frägor, eller
icke, eller hwad beslut de deri fatta. Witzerligen kunna
dctza pä annan ort förkastas; men man fär wäl ej antaga,
att Rikets Ständers önskningar lemnäs helt och hället äsi-
do. För min del anser jag denna fräga hafwa sä stor del
i folkets sedliga förhällanden, att den förtjenar det Lmasts
behjertande frän alla häll, och att det länder till Bonde-
Sländets skam eller heder hwad wi i densamma nu besluta.
Jag kan derföre icke annat än förnya mitt yrkande, alk
Församlingen mä ega xelo i förewarande fall, sä att bestu-
32
Den 8 Maj.
tande-rätten ej helt och hället mä bero pä Konungens löss
fallningshafwande.
Häruti instäindc koler karsson i Slätthult trän Jön¬
köpings Län och kirio kersson frän Gefleborgs Län.
kengt Oustmunclssoll: Skulle denna fräga innefatta
en opinionsyttring, dä fär jag Uttala min, som korteligen
innefattas i en önskan alt inga krogar mätte finnas; meni
flika önskningar höra egentligen icke hit. Hukwudsaken Sr
här att statuera en myndighet, som eger besluta om krogars
anläggande och förflagswis bestämma ät hansten denna be»
flutanderätt bör anförtros. Konungens Befollningshafwan»
de, som handhafwer andra ordningsmål ä landet, torde äfwcn
i detta fall mara den rätta Auctoritelen. Om den gär emot
gifne föreskrifter, är det icke Bonde-Ständers fel. Kongl.
Majit är emedlertid oförhindrad att, utan alseende ä hwad
som af Rikets Ständer i förewarandc fall ätgörcs, besluta
sä eller sä; och dä >vi nu haswa 2:ne Utlätanden i äumet,
kunna wi hoppas att Regeringen, som i mänga andra fall
gätt StSndernes önskningar lill mötes, antager det tjenst/
gaste.
koler korsson i Ädelfortz frän Jönköpings Län förena¬
de fig med kars kärrsön frän Elfsborgs Län pä de skäl
han anvragit.
Onstak kernliarst t^ppel^vist trän Blekinge Län: Dä
redactionen af denna §. i Betänkandet N:o 7 är med Bonde-
Ständets enstan mest öfwerensltämmande, yrkar lag att
Taimannen mä framställa proposition pä bifall dertill.
kor lönsson frän Skäne: Jag kan icke gilla, alt För¬
samlingen har beslutanderätt i förewarandc fräga, ty dek
kan lätt hända, att en och annan lyckas bereda sig plura¬
litet
Den 8 Maj.
33
litet i Församlingen, och dä finnes ingen gräns för möligen
»ppwäxande krogars antal. Skulle sä illa hända, alt Ko¬
nungens Bcfollningshafwande, utan afseende pa wcderbö-
randes utlätanden i Linnet, gär emot deras önskningar,
kan rättelse deri winnås genom beswär hos Kongl. Majit.
k. Lötterberg frän Stockholms Län tillkännagaf,
att förändringen af 3 mom. i denna tz. tillkommit i anled¬
ning as Herr Friherre von krDmers mot Betänkandet N:0
7 i denna del afgime reservation, hwilken pä begäran upp¬
lästes, hwarefker Letterberg pttrade: Jag will endast tilläg¬
ga, det jag anser wädligt att till Domare i hösta instanccn
uppsätta en möjligen fanatist Prest, som kynde lyckas mitz-
leda Församlingen. Öfwer Konungens Befallningshafwan-
dcs beslut kan man, i händelse af fog, sig beswära och deri
winna rättelse. WiAerligen mäste det mcdgifwas, att krogar
ofta Sro skadligt för Församlingarne, men det kon ä andra
sivan icke eller bestridas, att de för »vägfarande mängcnstä-
deS Sro nödwändige. Jag bifaller §., sädan den är i Ut¬
låtandet N:o 15-
Häruti instämde lVlatls Ericsson och bwic kansson
frän Stockholms Län, m. fl.
lLric kersson frän Gefleborgs Län: Här har blifwit
fogdt, att det more wädligt lemna Pastor och Församlingen
rätt att i förenämnde fräga fälla Domslut, mot hwilket ingen
appell eger rum, och säsom skäl härföre har man andragit, att
en fanatist Prest salunda sattes i tillfälle alt uköfwä ett
otillbörligt inflytande pä medborgares rättigheter. Jag får
i anlevning häraf endast erinra, att det icke är Preste» utan
Församlingen, som man önskar mä tilläggas ifrägakowns
beslutanderätt; och om derigenom en eller annan krog skulle
Trettonde 2Zandet: 3
34
Den 8 Maj.
komina att saknas, tror jag, att dermed were icke någor
förloradt. Landshöfdingen bör endast ega all bifalla hwad
Communerne i detta falt Mstvrkl. Jag widbliswer hwad
jag förut anfört, och yrkar bifall till Betänkandet N;o 7 r
denna del.
^ppel^vist: Jag kan icke finna nägon wäda deruti,
att FLrsamlingarne sjclfwe, i samräd med Pastor, sä afgöra,
lhuruwida en sökt krvgeri-rättighct ä landet mä tillätos eller
jcke. Twertom anser >ag deni bäst wara i tillfälle bedöma
flika frägor, derwid en närinare känncdoin, sätväl om kora¬
len, som den sökande personen, erfordras; och dä jag tror
Communerne ega nog sans för att ej läka hänföra sig hwar«
ken af den ene eller andre, widhällcr jag mitt förra yttran¬
de och förnyar min anhållan om proposition.
Häruti instämde kars kotersson och kars lelsson frän
Blekinge, jemte Lone Iarsson frän Skäne»
köler Eiaesson frän Elfsborgs Län: För min del
anser jag beslutanderätten i förewarande fall böra tillkommer
Pastor och Församlingen. Dä man känner, att kroganlägg¬
ningar hafwa inflytande pä ortens sedlighet, och wiil wet»
akt det är Pastor och ej Landshöfdingen, som drager omsor¬
gen om Wa-värden, är bet ock tillbörligt att bereda tillfälle
för Pastor, att, i den män han kan, förhindra upphofwct
till del ifrägakomne onda. Nu sedan Författningen utsträckt
den allmänna bränwinsförsäljnings-rättighctcn anda till det
obelpdliga beloppet af l/4:dels kanna, anser jag krogar wara
alldeles öfwcrslodige, och kunna dcstutom de wägfarande alltför
wäl »vänta alt supa tills de komma till närmaste Gästgif¬
waregård.
Dön 8 Maj.
Med koler Eiaesson förenade sig ker Östman frän
Westcr-Norrlands Län och keler Hjärtensson fran Jönkö¬
pings Län.
Haus kersson frän Gefleborgs Län: Gerna skulle jag
öfwergä till, och biträda deras mening, som yrka antagan¬
det af denna §. i Betänkandet N:o 7, om jag kunde inse,
att nägon fördel dermed »vunnes, eller trodde, alt nägon
wada ligger uti antagandet af detta sednare förslag. Om
man ä ena sidan förutsätter, att Pastor och Församlingen
bäst äro i tillfälle bedöma en sädan fräga, som den före,
warande, kan man wäl ä den andra icke »ned skäl frukta,
alt Konungens Befollningshafwande skulle, utan afseende
a deras Utlätande, och i strid med deras Lsigt, meddela
sitt beslut. Den omsorgsfulla undersökning, som tzm före-
sknfwer, och hwilken äfwen, i händelse behofwct sädant
fordrar, kan blifwa föremäl för HäradS-Nätts bcpröfwan-
de, lemnar full säkerhet mot allt egenmyndigt förfaran¬
de af Landshöfdinge-Embctet, hwars fördel det derutom i
intet fall kan blifwa att tillskapa krogar; twertom tror jag
att man kan påräkna mycket biträde fran Landshöfdingar,
ne att afstaffa sä »länga krog-inrättningar som möjligt.
Uti delta yttrande instämde Ems Benglsson frän
Skäne.
Kristers jonsson i Tuna frän Östergöthlands Län: I
min hemort finnas icke nägra privilegierade krogar, sä att
om deras skadliga inflytande pä folkets sedlighet jag der-
jfrän icke hcmtat nägon erfarenhet; men »ned kännedom af
de sorgliga wädermälen de lemnat i andra orter, tror jag,
alt det more wädligt att öfwcrlcmna beslutanderätten i fö,
rewarande fall till Pastor och Församlingen, enär det lätt
kunde hända, att en Potzestionat, som eger större delen af
36
Den 8 Maj.
Församlingen, och möjligen stär wäl hoS Prcstcn, kunde
för egennytta» ffull förledas att anlägga krogar här och
der pä sina ägo-omräden, utan att sädont kunde förekom-
mas, hwadan jag antager denna H i sednare Utlätandet.
I,ars Ifarsson frän Elfsborgs Län: Ehuru Brödren
Letterberg mekgifwit, alt krogar äro till ingen nylla för
Samhället, har han likwäl pästätt, att de Lro oundgänglige
för wägfarande. För min del kan jag et gilla, att krogar
anläggaS för någre fä resandes beqwämlighct, pa bekostnad
af en hel Församlings moralite, och tror icke eller, att en
sädan förvaltning är enlig med samhällswrdningen; ty det
helas bästa mäste i första rummet afscg, Den skildring
nägre welat gikwa af förewarande tz. i Betänkandet N:o
7, att den nemligen liksom kastade stugga pä det förtroende,
man bör hysa tili Embetsmännen i Läns-Styrelsen, är belt
och hället oriktig. Med all aktning för detze Embetsman,
kan man pästä, att de, säsom stationerade pä ett bestämdt
ställe, sakna nödig local-känncdom, och derföre äro, om jag
sä fär säga incompelento att i förewarande frägor fatta
beslut, hwilka de alltid mäste grunda pä inkomne betyg och
attester, för anskaffande hwaraf sökanden möjligen icke all¬
tid begagnar de lofligaste medel, och hwilkaS »vitsord män¬
gen gäng torde wara mindre pälitligt. Dä Församlingen
afgifwer sitt yttrande i Socknestämmo-protoeollet, kan sä-
dant icke inträffa. Man bör ej förmoda, hwarkcn att en
Pastor är sä fanatist, att han söker hindra en kroganlägg-
ning, om den »verkligen är af behofwet päkallad, eller att
Församlingen är sä förslöad, att den utan urskiljning gillat
Pastors äsigt, den mä wara hurudan sam helst. Utom allt
detta, torde hwar och en finna, att genom det stadgande,
Ständer i denna fräga sista gängen antog, Landöhöfdingc-
Den 8 Maj. 37
Embelets rätt icke är förnärmad; ty enligt detsamma, kan
Konungens Bekallningshafwande, äfwcn om en Församling
begär, att en krog inom betz område mä anläggas, sädant
afslä; och det är endast en lika rättighet, som blifwit För¬
samlingen wid motsatt förhållande förbehällen i Betänkan»
det N:o 7; sä att den mot sitt eget niedgifwande icke kan
pätrugas en flik anläggning, till hwilken rätt den ock har det
största anspråk, enär det Sr Communen, som fär widkännaS de
olägenheter krogen medförer.
8von Heurlin frän Kronobergs Län: Jag hade ej äm¬
nat att yttra mig i förewarande ämne, emedan i min hem,
ort ej finnas nägra privilegierade krogar; men dä frägan
rvunnit en witz liflighet inom Ständer, will äfwen jag ut¬
trycka min äsigt, som är den, art Församlingen, i samräd
med Pastor, bör i sädant fall, som det förewarande, ega
högsta witsord; ty i slike frägor hyser jag intet förtroende
till de LandShöfdinge-Embeten, hwilka utfärda säkerhetspatz
för Krögare att flä upp sina tempel wid marknader, der de
draga till sig större förtjenst än Handlanderne. Och dä
het är helt och hållet otroligt, att en Pastor eller Församling
skulle wara nog omoralisk, för att bifalla nägra kroganläg-
ningar, hwilka jag anser öfverallt obehöflige, bifaller jag
ifrägakomne tz. i Betänkandet N:o 7.
Med Heurlin förenade sig ?eter Oabrielsson frän
Kronobergs ocv Lric kelsson frän Upsala Län.
Henric kristersson frän Örebro Län: Under denna
Riksdag har inan hört sä mycket talas om bränwin, att
man kunnat blifwa yr i hufwudet deraf, utan alt enS haf¬
ina känt lukten. Allt widare ordande i delta ämne torde
derföre wara Lfwerslödigt; nien jag kan icke undgä upp¬
man» Ständsbröberne att, dä wära Med-Ständer haft god¬
38
Den 8 Maj.
heten afkunna dödsdomen öfwer husbehof--bränningen,
a wär sisa tillempa en lika stränghet i afseende ä förewa,
rande fräga, och förthy förbehålla Församlingen sjelfwa be-
flutande.-rätten deri, emedan pä säll flera Ledamöter förut an-
tydt, del är wädligt att öfwerlemna den till Konungens Be-
fallningshafwande, äfwen af del skäl, att en Landshöfding
eller Lands-Secreterare ofta blifwer tillförordnad i ett Län,
der han icke eger den ringaste kännedom hwarken oni loca-
len eller folket, hwilket Lock är oundgängligen nddwändigt,
för att fatta ett rättscnligl beslut. Församlingen kanner
bäst personen, som derinom seker en krögeri-rättighet, och
vin denna person är ordentlig, torde någon stada af an¬
läggningen icke uppstä.
Uti hwad Henric Anckersson andragit förenade sig
Utom backers I-arsson frän Upsala Län och flera af St8n-
detö Ledamöter, äfwen vice Talmannen ?er l^ricsson, un¬
der yrkande, att, sedan sä mycket och »vidlyftigt blstwit ta-
ladt om krogars mer och mindre nödwändighct, hwilket
egentligen icke hörde till saken, man mätte ätergä till äm¬
net, och deri korteligen fatta beslut.
Härefter förklarades öfwerläggningen wara slutad; och
pä Talmannens framställde propositioner, fann Ständet föp
godt afsiä ifrägawarande 43 §. i Utlätandet N:o 15, och
bibehätta densamma oförändrad, sädan den i Betänkandet
N.o 7 upptages,
Mot detta beslut reserverade sig Maus Ericsson och
z. öL, lLettsrllerg frän Stockholms Län, den senare pä
de skäl, Friherre von Xrsomers, tvid sistnämnde Betän¬
kande fogade reservation innehåller.
S. 44.
Bifölls i öfmerknösiiiiumclse med Utlätandet N:o
Den 8 Maj.
3Y
§. 45-
Harwid yttrade:
Iohannes Oliristollersson fran Kronobergs Län: De
förenade Utskotten hofwa wid flutet af denna §. i senare
Utlätandet fogat ett nytt inom., hwilket förbjuder den, som
icke är till bränwinsminutering berättigad, läta det hos ho,
nom köpta bränwin i större eller mindre del inom hans
hus förtäras. Zag fruktar, att delta stadgande lemnar ett
alltför widsträckl fält för Äklagaremaktens godtycke. Såsom
ett exempel will jag anföra: om jag har nägra arbetare,
som sjelfwa hälla sig med kost, och jag till vefla antingen
till salu, eller ock, som oslast är fallet, till följd af arbets»
aftalct, utlemnar i/istdels kanna bränwin, fä de icke för¬
tära det i mitt hus, utan att jag är underkastad ätal. Lig,
ger heimiiLnct enstaka, sä mäste de ute pa marken intaga
sin sup. Orimligheten af ett sädant Lagstadgande inser
hwar och en lätteligen, och jag föreflär det tillägg i före¬
nämnde inom. af benna §., att eget arbetsfolk icke mä an«
ses wara i samma förbud inbegripet.
Häruti instämde 8ven Isacsson frän Calmar, Ztcplran
Anckersson och Olok Uersso» jrän Stockholms samt ke-
ter ?crsson i Slätthult frän Jönköpings Län.
I-ars Nilsson frän Blekinge Län: I denna tz. har ett
nytt mom. tillkomligt, som jag anser högst olcmpligt, syn¬
nerligast sedan tillständ meddelats att i allmänhet försälja
bränwin till det ringa beloppet af i/qrdels kanna. Jag yr¬
kar derföre, att om ej hela momentet kan utgä, deri mä ste
en sädan rättelse, som loliauues Oliristoäersson antydt, till
undanrödjande af det swepskäl för Äklagaremaktens god¬
tycke, som nu deri förefinnes. Utan att i någon inan wilja
40
Den 8 Maj.
förswrra lagbrytare, tror jag mig hofwa fog för denna an¬
märkning.
^nstors Lrissman frän Skaraborgs Län: För min del
gillar jag denna §. i senare Utlakandet, dock med det tillägg,
svin nu blifwit föreslaget, att arbetsfolk wä hoS husbonden
förtära det bränwin de der erhålla; ett tillägg sä mycket
mer beböfligt, som man wet, att wid de fleste arbetsaftal,
arbetare» i accordet betingar sig en witz qvantitet bränwin,
antingen för dagen eller hela arbetstiden.
Anefors ^nclorsson fran Östergöthlands och LIsUs
Ericsson krän Stockholms Län förenade sig med Lrissman.
Kils persson frän Södermanland; Jag ffulle wihrr,
ligen wara benägen att bifalla det tillägg ifrägawarande §.
erhållit i U-kStandet N:o 15, om jag trodde, akt det ledde
till det äiyfkade Lndamälct, som är att förekomma lönnkrö-
geriet och bränwinssupandet. Men so», detta stadgande
alltför lätt kan eluderas, och efter min tanka endast tjenar
ott rväcka löje hos Nationen, hwilket jag ingalunda will
adraga Rikets Ständer, sä stulle jag helst se, att detsamma
ur tz. mä helt och hältet utgä.
Häruti instämde vice Talmannen kor Dricsson och
peter persson i Ädelforh frän Jönköpings Län.
Dars Darsson frän Elfsborgs Län: Man bör kj, sa¬
ss», nägra lvckas göra, förakta ifrägakomne tillägg. Tro¬
ligen finnes ingen Lag, som icke kan eluderas, och hwilket
synnerligast 8r kallet med Bränwins-författningen. Orsa¬
ken, hwarföre tillägget är gjordt, igenfinnes mi den önsta» man
hyser, atr kunna utrota lönnkrögeriet, hwilket genom lättheten
att i hwarje hus erhälla bränwin och betz obehindrade för¬
täring pä stället, i stor män befrämjas. Dä det nu är lil-
lättt att köpa bränwin i sä ringa qvantitet, sou, '/Abkls.
kanna, inser man lätt alt, om derjemte lemnäs ohejdad fri¬
het till förtäring af samma bränwin pä stället, det är utan
Sndamäl att widare tala om krogar och föreskrifter derföre,
tp da kunna krogar obehindradt och i skydd af Lagen upp,
stä i hwarje hus. Tillägget har säledcs ett godt syftcmäl,
och ingick säsom ett sourrogal för den utwidgade bränwins-
försäljnings-rättigheten. Efter n,in tanka gär det ej an
alt borttaga detta morn., men wäl deri tillägga ett stad¬
gande i afseende ä busbondes rätt att till sitt arbetsfolk
utlemna bränwin, derom twjfwel nu möjligen kan uppstä
och lätteligen blifwa föremäl för Äklagare-makten.
Austers Ionsson i Tuna fran Östergöthlands, lolian-
nos Dlrrislostersson fran Kronobergs och Leio persson
frän Gefleborgs Län, med mänga flera af Ständets Leda¬
möter, förenade sig med Dars darsson,
peter Ionsson frän Jönköpings Län: Dä iag först
läste det ifrägakomne tillägget, fattade jag derom samma
tanko, som Kils Persson, m. fl. vtirat, men wid närmare
begrundande deraf, finner jag, lika med Dars Darsson,
stadgandet wara nödwändigt, tp i annat fall ffulle det obe¬
hindradt kunna uppstä icke lönnkrog, utan öppen krog > hwart
hus pä landet. Ten, som endast har egennytta för sykte-
,näl, hwilkcn beklagligtwis finnes pä mänga ställen, later
annars lätt förleda sig att begagna en utwäg till förtjenst,
som, ehuru mindre hedcrwäid, dock är oantastlig inför La¬
gen. Utom ett sädant stadgande, ffulle enskildt? tjenare,
öfwer, utan husbondens medgifwande, kunna bedrifwa en
flik krogrörelse. Jag bifaller säledcs denna §. i Utlätandet
N:o 15, med des tillägg, som blifwit föreslaget i afseende
Z bränwins utlcmnande till eget arbetsfolk.
Häruti instämde Lonv persson frän Skäne.
42
Den 8 Maj.
klaus Darsson frän Gefleborgs Län: Det ifrägawa,
rande tillägget har tillkommit af den anledning, art den
allmänna bränwins-försälinings-rättighetcn blifwit sä be¬
tydligt utsträckt, a!t man i stället för en hel kanna, hwil,
ket enligt förra Författningen war minimum, nu eger för¬
sälja ,/4:dcls. Att sä wäl det ena, som andra af besia
stadgande» kan cluderaS. är beklagligtwiS allrför möjligt.
Jag anser det skedda tillägget, utom hwilket de öfrige de-
larne i §. äro utan Sndamäl, böra stä qwar och okas med
det af Dsrs Darsson föreflagna, i afseende ä bränwins ut-
lcmnande till egel arbetsfolk.
4ppolqvist: Ejler min tanka Sr tillägget helt och hål¬
let öfiverflödigt; och jag orkar proposition pä bifall till
sädan den är i Utlätandet N:o 7.
lbiils Dorsson frän Södermanland: Jag bar aldrig be,
stridt, att tillägget har ett ädelt syftemäl, nemligen före¬
kommande af lönnkrogen; men jag tror, att det icke upp¬
fyller detta Sndamäl, utan tjenar till alldeles ingenting,
ty det är pätagligt, alt den som köper bränwin i en stuga,
lätt kan iakttaga den försigtighet, att ingä i grannens hus
och förtära det, eller om hemmanet är enstaka, endast ut
pä gärden. Detta gikwer säledes blott anledning till gäckeri
med Författningen. Emellertid will jag icke sätta mig emyt
tillägget, om Ständer sinner för godt att detsamma anta¬
ga; dock att det ökas med det Dars Darsson föreslagit, pä
del att man icke ina blifwa exponerad för Stal derföre, akt
man till egne arbetare utlemnar bränwin.
kor lönsson frän Skäne: Att det tillägg, sednare Ut-
lätandkt gör i förewarande H., »lä Utgä, kan jag, för min
Lel icke bifalla; och trye, att del Lfwcn, utan något förtyd¬
ligande, icke kan tillempaS mot den, som till sine arbetare
Den 8 Maj,
43
mleiimav, hwilket icke är detsamma som försäljer bränwin;
dock Sr jag icke emot ett sadant ytterligare tillägg eller för¬
tydligande, som här blifwit föreslaget, om Ständer skulle
sinna del behösligt.
Dsrs kelersson fran Blekinge och Hlagnns Drzeleberg
frän Wermland förenade sig med Der lönsson.
Der Östman frän Westernorrlands Län: Mänga hof¬
wa yrkat, alt ifrägawarande tillägg mä utgä eller för¬
ändra?. Detta förefaller mig sä mycket iner besynnerligt,
som jag wct, att wi alla ifra för ett framskridande pä nyk¬
terhetens bana. Man bör dä icke af smäakliga betänklig,
heter motwcrka det stora Sndamälet, och fortfarande föda
en orm i sin egen barm. Man har sagt, att olägenhet
kan genom delta stadgande uppkomma för en husbonde,
som nödgaS till sine arbetare utlemna bränwin. Denna olä¬
genhet anser jag ringa mot den, som kan blifwa en följd
af en husbondes obegränsade frihet, att till sine t. ex. 7 si
8 arbetare utlemna lika mänga halfstop bränwin, som fä
pä stället förtäras. Jag bifaller alltsä denna tz. i Utläran¬
det N:o 15 oförändrad.
Discustionen förklarades flntad; och pa Talmannens
derom framställde propositioner, antog Ständer förcwaran»
de 45 §., enligt Utlärandet N:o 15, med följande för¬
ändring af det nya stadgande, som Utskotten i detta Utlä¬
rande föreslagit:
"Till enahanda answar — — — — tilläter att det
hos honom, af andra personer än eget arbetsfolk köpta
bränwin mä", etc.
46 och 53.
Disölloö enligt Utlätandet N-o IS,
44
Dcn 8 Maj.
§. 56.
Harwid yttrade:
Austers Lrissman frän Skaraborgs Län: Stadgandet
i sista inom. af denna att man icke fär till samma per¬
son pä en gäng försälja bränwin tilt mindre belopp än 15
kannor, synes stä i ifrid med 44 Z. af förflaget, och gör
det omöjligt för ben, som envasi har 5 ä 6 kannor till salu i sitt
kärl, hwilket ofta Lr förhällaudel med en fattig Bonde,
svin el tillwerkar sä mycket of denna wara, att fä nämnde
qvantitet afyttra. Rättelse härutinnan torde således wara
af nöden.
Häruti förenade sig 8tepl>an iLnäersson frän Stockholms
och kristers Anckersson frän Östergöthlands Län.
I,ars Ifarsson frän Elfsborgs Län: Jag kan wisterli-
gen icke förundra mig deröfmer, att d<m förre Talaren fin¬
ner ifrägawarande Lagsiadgandc besynnerligt, dä han upp¬
fattat detsamma sälunda, som skulle dcn, hwilkcn icke eger
mer än 5 a 6 kannor Bränwin till salu, derigenom wara
förhindrad att samma qvantitet försälja, emedan dcn icke uppgär
till 15 kannor. Att detta icke är Författningens mening, torde
hwar och en lätt finna. Ett sa litet parti, som 5 » 6
kannor, kan icke komma under benämning af forsling,
dertill, enligt en §., erfordras minst 60 kannor. Endast sä¬
dan forsling asser detta stadgande, och har tillkommit af
den anledning, att man i wiha orter kommit under fund
med, all sä kallade Ambulatvriske Krögare börjat inrota sig,
hwilka fora frän by till by, och pä gärdar och wägar ut¬
bjuda bränwin till salu; och för att hämma ett slikt oskick,
som med allt skäl öfwerklagas, anser jag Ständerne göra rätt
ym de gä Communerncs önskan till inöteö, och antaga fy-
Dcn 8 Maj.
45
rewarande stadgande. Förbudet gäller, som fogdt är, icke
den som bar ett litet ankare med bränwin, och wid betz
försäljning i öfrigt iakttager bwad loin Sr föreffrifwet, utan
den som färdas fram med stora foror, hwilka böra för¬
stas till del ställe dit de äro destinerade; och ehuru am-
bulatoriske krögerier icke äro kände pä min hemort, yr¬
kar jag, för deras stull/ som deraf lida mehn, att stadgan-
dil mä godkännas.
IVlagnus frän Wermland: Den skada gärd-
farihindcln med bränwin gör i min hemort, har jag förr
ädagalagt, och inskränker mig nu endast till all yrka bifall
ä ifrägawarande , sädan den är i sednare Utlätandet.
Hllst jkulle jag dock sett, att all försäljning af bränwin,
kill hwad qvantitet som helst, under forsling blifwit helt
och häller förbjuden; ty kövaren mä, i sädant fall som detta,
söka säljaren, men ej twärtonn
Leio kortson frän Gefleborgs Län instämde uti hwad
I^ars larsso» androgit, och förklarade, att han icke willde,
främja hwarken ätande eller flytande krogar.
8ven ionsson frän Jemtland ansäg äfwen, lika med
I,ars Iarsson, att stadgandet bör bibchällas, och yrkade, i
förening med Hils 8trincklunä frän Wester-Norrlandg Län
och koler lönsson frän Jönköpings Län, bifall till §., sädan
den Lr i sednare Utlätandet.
Discutzioncn ivar flutad; och pä Talmannens derom
framställde proposition, biföll Ständkt förewarande §. i Ut¬
lätandet N:0 15.
H. 58.
HärwiS Ulläto sig:
?vr Ostman frän Wester-Norrlands Län: I del till-
lägg denna §. i sednare Utlätandet erhällit, heter det: "att
46
Den tz Maj.
sadane Gästgifwerier, hwilka anses endast som stjulsorri-
bptningsställen, och pä ten grund- arv ifrän Bewillning ef¬
ter 2-dra Art. i Bewillnings-skadgan frie, erlägga minst 3
R:dr, med rättighet för Toxeringsmännen att denna afgift
förhöja." Sälcdcs synes det, som denna utskyld owilkorli-
gen stall drabba innehafware af slike stjukSombytningsstäl-
len, antingen de wilja af bränwins minuterings.rälkigheten
sig begagna eller icke. En sadan beskattning ä desse perso¬
ner anser jag sä mycket iner obillig, som det nu är Gäst¬
gifware öppet lemnadt, alt afsäga sig minuteringSrätlighe-
ten, och salunda undgå all afgift derför, och ben kan ej Ir¬
da till annat, än krögericts befrämjande. Jag prkar så¬
ledes, att detta tillägg ma utgå, eller der! införas ett för¬
tydligande, som bringar det till öfwercnssiämmelse med in-
inncbällel, och »reningen i 1 mom. af §.
8ven Ionsson frän Jemtland: Äfwen mig synes fös
rewarande tillägg innefatta ett bestämdt äläggande för in,
nehafware af stjutsombytningsställen att betala stalt föd
branwinsförsälining, four honom icke, i likhet med Gästgif¬
ware. är lcmnad rättighet, att sig fränsäga. Jag förenar
mig alltsä uti hwad Öslmsn andragit.
Ikans persson frän Gefleborgs Län: Dä det, enligt
nu afgisna förslaget, hwilkcn tydning man ock will gifwa
detsamma, lika litet kan blifwa twäng för Gästgifware,
som innehafware af stjulsombytningsställen, att erlägga af¬
gift för bränwinsminutering, dä de afsäga sig denna hand¬
tering, dertill de äro lika berättigade, sä antager jag denna
sädan den Sr i Utskottens senare Utlätandc.
Flere af StändetS Ledamöter instämde i Hans pers¬
sons yttrande.
Den 8 Maj.
47
I,ars I-arsson frän Elfsborgs Län: Förhällandct äe
wcrkligcn sädant, att den förra Författningen icke gifwet
nägon ledning till den slutsats, ^att Gästgifware egde att
afsäga sig bränwinswinurerings-rältighetcn. Men nu, da
Ständcrne Icmnak wedcrbörande frihet härutinnan, hofwa
de ock ansett skäligt, att de, som wilja, af nämnde minu-
teringsrättighct sig begagna, böra erlägga den derföre stad¬
gade afgift. Att innehafware af mindre GästgifwaregZr-
dar eller sa kallade stjulsombytningsställen ega samma rätt
till afsägelse af nämnde rättighet, som 1 mom. af ifräga-
komne tz. tillägger Gästgifware i allmänhet, följer natur,
ligtwis af sig sjelft, liksom alt de, utan att idka bränwins-
törsäljning, icke kunna paföras nägon afgift derföre; hwa,
dan jag antager det gjorda tillägget.
Riis 8u-iut1Iunil frän Wcstcr-Norrlands Län: Det är wäl
möjligt, att meningen med stadgandet är sadan, som I-ars
Ifarsson uppgifwit; men alt det är otydligt och karfwar
ett tillägg, lärer ingen kunna bestrida; ty om twifwel upp»
stär hos Skattskrifwaren om rätta meningen i stadgandet,
dä kan man wara wiss pä hwilken som slutligen» sä wäl
hos honom, som Kammar-Rätten gör sig gällande i frä-
gan; och att bestalla sina Gästgifwerier eller stjulsombyt-
ningsställen för en näring, som de ej wilja begagna, wore
högst obilligt. Jag wct ett Gästgifweri pä wägen ät Lapp¬
marken, der hela ffjutsbcstyret utgöres af l/Z:dcls hemman.
Hwad winst detta kan draga af krögeri-rörelse är lätt
att inse.
Med 8triu<klunck förenade sist I-ars Riksson frän Ble¬
kinge och Nagnus pr^elelwrg frän Wermland.
^ppol^vist frän Blekinge instämde uti hwad I-arz
Iarsson frän Elfsborgs Län andragit.
48
Den 8 Maj.
?er frän Wester-Norrlands Län: Inom def
District, der jag är boende, finnas 2me stjutsombyknings-
ftällen, belägne ifrän allmänna landswägen, ber resande
högst sällan lärdas fram. Icke dctzmjndre hafina detze blif-
wit älagde bewillning för krögeri, och derigenom twing,ks
att uppdrifwa denna näring sä mycket möjligt warit, i or
att fa nägon ersättning för den erlagde skatten. Den, son,
will afsäga sig minutcrings-raltighclen, bör ega tillst.,»o
dertill, och dä äkwen slippa att gifwa skatt för sädan h^iid»
tering. Jag widhäller alltsä milt förra prkande.
isolwnnes tiiliristollorsson frän Kronobergs Län: Jlrä-
gawarandc tz. mä lydas hurusom helst, sä Lr dock tydligt
och klart, att de mindre Gästgifwerierne, enligt Utskottens
förslag, skola erlägga bewillning till ett belopp af minst Z
R:dr Bwo, hwilket belopp Committoerne ega rättighet akt
förhöja. I min hemort har det lyckats wederbörande alt
fä anlagdc sadane Gästgifwaregärdar wid de mindre wä«
garne, sol» endast äro ombvtningsställen. Äboerne ä detzä
ställen skulle dock gerna se, att de kunde slippa bela beswä,
ret, bade med stjuts och krögeri, hwilket Sdrager dem
endast förlust, enär de äro skyldige att för resandes räkning
hälla lika redbart, som wid de större Gästgifwerierne. Jag
yrkar alltsä, att all bewillning för dylika Gästgifwaregär¬
dar mä upphöra, eller de ätminstone ega rättighet afsäga
sig minutering, och sedan wara befriade frän bewillning.
Hs I-srsson frän Elfsborgs Län: Om Ständct an»
ser, att nägot förtydligande i förewarande stadgande Sr
af bchofwet päkalladt, will jag witzerligen icke satta mig
deremot; ty lika sä gerna, som nägon annan, önskar jag
tydlighet i Lagstiftningen, till förekommande af mifitag deraf
medborgare
Den 8 Maj.
49
medborgare kunna tillskyndas skada; men när det i §m stäk, att
"de Gästgifwerier» hwilkas innehafware wilja i minut försälja
bränwin, stola erlägga, etc.", och meningen, såsom jag förut
sagt, aldrig kan tyda- annorlunda, än att innehafware af
Gästgifwerier och skjutsombytningsställeN hafwa samma rätt
i oftanämnde fall, sä hemställer jag, om man kan, utan
att ädraga sig beskyllning för tavtologie och löjlighet, göra
nägot tillägg.
k.ric keerson frän Gefleborgs LäNt Mänga anse stada
gandet wara tpdligt och andra otydligt. Jag tillhörer de
senares antal, och yrkar deri sädan rättelse, som här ofwan
blifwit föreslagen, eller att innehafware af ssjutsonibytningS»
ställen endast mä äläggas bewillning, om de wilja af «ni«
nuteringsräliigheten sig begagna.
Llrincilunst: T ll mitt förra yttrande i denna fräga
sär jag tillägga, att ett förtydligande erfordras, just af den
oisak, att, dä en Uppbörds-Författning Sr otydlig, det
äligger Uppbörösmanncn att tillcmpa den mening, som
zilwer Staten största inkomsten.
vice Talmannen ker Li-mnson ansäg ett widlyftigare
ordande > delta ämne wara ulan Lndamäl, och yrkade Tali
mannens proposition.
^nsters ^nstersson frän Skaraborgs Länt Det Hat
aldrig förr warit ifrägasatt, att Gästgifware kunnat ofsSga
sig rättighet till försäljning of bränwin i minut, hwilken
rättighet eller skyldighet, man mä kalla det hwilket sam
helst, alltid warit an edd, säsom owilkorligt förenad med
Gästgikweriet. Nu, dä det är öppet lcmnodt för dem, som
fädant wilja, att afsäga sig densamma, kan naturligtwis
nägon afgift för en nSring, som de icke begagna, dem icke
Trettonde Landet. 4
50
Den 8 Maj.
eller Åläggas, hwadan jag tror att tz:n kan, utan något
widare förtydligande, antagas.
Näns Nällsson frän Calmar Län: I det Samman¬
satta Utskottet förklarade de Lagkunnige, att icke någon nu¬
mera, efter detta stadgande, är skyldig hälla bränwin till
försäljning; och dä förefaller det mig ock naturligt, att af¬
gift för bränwinsminutering kan endast päföras den, som
will en siik handtering idka, hwadan jag bifaller detta
stadgande sädant det är i senare Utlätandet.
Lfwerläggningen förklarades flutad, och pä Talman¬
nens derom framställde proposition, godkände Slandet förc-
warande Z. i Utlätandet N:o 15; dock med den ändring,
att emellan orden "fria'' och "erlägga" införes denna me¬
ning: "skola, derest Se wilja begagna mrnuttringS-rät-
tigheten".
60, 64 och 66.
Biföllos, enligt Utlätandet N:o 15.
I öfrigt godkände Ständet, hwad Utskotten, röra,ide
förewarande amne, i Betänkandet N:o 7 föreslagit.
§. 6.
FöredrogoS Stats.Utskottets följande 2:ne, sedan den
L hennes pä bordet hwilande. Memorial»:
N:o 497, med ytterligare förslag till reglemcntariska
föreskrifter för Riksgälds-ContoretS framtida förwaltning.
Bifölls; och
N:o 498, i anledning af ätcrremist ä Utlätandet N:o
448, angäende ifrägastäldt län för äteruppbyggande af en
genom wädeld förstörd bro öfwer Nifla-än.
Lades till handlingarne.
Den 8 Maj.
51
§. 7.
Wid förnyad föredragning af Förstärkta StatS-Utskot-
tets sedan den 5 i denna manad pä bordet hwilande Me,
moria! N:o 499, angäende votering i anledning af Bewill-
nings-Utskottets Memorial N:o 41, rörande besluten i fräga
om Tull-taxan, ogilladeStändet 22:dra voteringen, enligt 159
puncten, enär endast 119 röstande Ledamöter deri deltagit
samt lade Memorialet i öfrigt till handlingarne.
§. 8.
Föredrogs och lades till handlingarne Stats-UtffottetS
sedan den 5 dennes pä bordet hwilande Memorial N;o 500,
i anledning af äterremifl ä Utlätandet N:o 435, Litt. L.,
i dwad det angär ifrägasatt län till Linköpings hamn,
byggnad.
§. 9.
Stats-Uiskottets sedan den 5 i denna mänad pä bordet
hwilande Utlälande N:o 501, i anledning af Herr Friherre
Loijes, I?., motion, angäende pension för aflidne Secrete,
raren i Kongl. Landtbruks-Academien ker Ovan-
bor-Zs efterlemnade Enka, blcf nu änyo föredraget.
Harwid yttrade:
lXils Llrillcklllllst frän Wester-Norrlands Län i §Ni
Ständer kände hwad jag med witzhet tror mig weta, nem-
gen att Oranberg tillsatt lifwet nästan endast i följd af
sin tjenstebefattning, och att han warit en man, som, om
han gätt mot sin öfwertygelse och gifwit wika för de höge,
kunnat bereda sig oeconomiskt wälständ, men nu i stället
ädragit sig otaliga oförtjent förföljelser, sä är jag witz att
52
Dcn 8 Maj.
ingen af Ständsbröderne skulle wilia bestrida den lilla pen¬
sion Stats-Ulskottet föreslagit för Orsndergs efterlemnade
Enka.
Häruti instämde Lven Heurlin frän Kronobergs Län;
hwareftcr Ständer, pä Talmannens derom framställde pro»
position biföll ifrägawarande Utlätande.
§. 10.
Änyo föredrogs och godkändes Stats-Utstottets sedan
den 5 dennes pä bordet hwilande Memorial N:o 502, med
förslag till voteringsproposition i anledning al Rikets Stän¬
ders skiljaktiga beslut i fräga om föreslagen löne-ersättning
till Tabell-CommitzionenS Secreterare.
§. 11.
Wid förnyad föredragning af Stats-Utstottets sedan den
5 i denna mänad bordlagde Utlätande N:o 5<6, > anledning
af anmärkningar wid UtlkottetS Memorial N:o 454, angä-
ende de i RegcringS-Fornien förestrifne Crediliv summor
begärbrs och ladeS samma Utlätande ytterligare pä bordet.
§. 12.
Föredrogs Stats- och Lag-Utstottens följande sedan den
5 dennes pä bordet hwilande, Bctänkanden och Memorial:
N:o 191, i anledning af wäckt motion om rättighet
för enstad man alt af Kronan njuta ersättning för medel,
som Embets- eller Tjensteman, till följd af uppbördmanna»
pligt eller werkställd utmätning, fär om händer, men för-
ffingrar.
ViföllS.
Den 8 Maj.
53
N:o 192, i anledning af wäckt motion om fullständig
granskning och ny redaction af Anslvarighets-Lagen för Ri¬
kets Ständers Fullmäktige i RiksgäldS-Contoret.
Bifölls; och
N:o 193, i anledning af ätcrremiA af Betänkandet
N:o 116, i fräga om pr«sriptionStiden för fordringars ut¬
sökande hoS StaiS-werket.
Lades till handlingar»».
§. 13.
Föredrogs änyo Banco-UtfkottetS följande, sedan den
5 dennes pä bordet hwilande Utlätanden och Memorialer:
N:o 167, angäende gjord hemställan, rörande förän¬
dring i löne-wilkoren för Bokhällarne wid Banco-Discont»
werk,t-
Bifölls.
N:o 168, öfwer gjorde anmärkningar wid Betänkandet
N:o 143, angäende de grunder, som böra tjena till efter¬
rättelse wid pensionering af Bankens EmbetS- och Tjenste¬
män, Waktbetjening och Konstidkare.
Bifölls.
N:o 169, i anledning af äterremistcr 8 Betänkandet
N.o 147, »ned förslag till Taxa ä Expeditions-lösen i Rikets
Ständers Bank samt dertill hörande Oiscont-werk och Läne,
Contor.
IXilr Ltrinstlunä frän Wtster-Norrlands Län uppma¬
nade Ständer, att, säsom sin geincnsamina tanka, antaga
Gullers jonssons i Tuna frän östergöthlands Län wid
Betänkandet fogade reservation, hwilken bemälde Anders
äonssou nu äberopade; och fann Stsndkt, efter af Tal¬
54
Den 8 Maj.
mannen framställd proposition, skäligt att, pä grund af sine
tvid Ztcrremibcn gjorde anmärkningar, ogilla Betänkandet
N:o 147, och för sin del besluta, att ifrägawarande Expe»
ditions-taxa stall lill hälften nedsättas.
N:o 170, i anledning af atcrremih ä Inskottets Utlä-
tanbe N:o 157, angäende Direktionens öfwer Malmö Länc,
Cantor, hemsiällan om ändring af §. 80, mom. 8, uti nu
gällande Vanco-Reglcmente.
Lakes till handlingar»,.
N:o 171, i anledning af wäckt fraga om förhöjning i
arfwodet för Läkarewärden wid Tumba Bruk.
Bifölls. ,
N:o 172, öfwer Herr Nosenblacks, Lerulisrä, motion
om understöd och ersättning för de Fabriks-anläggningar,
som i följd af införselförbudets upphörande eller Tull-ned-
sättningar kunna anses lidande.
Bifölls.
N:o 173, öfwer en af Herr Norin wäckt motion om
afsättande utaf en Fond för att bilda en för Skeppsbygge»
rier, till Handelsflottans förökande, serskild länetillgäng.
ViföllS.
§. 14.
Föredrogs änyo Allmänna Beswärs- och Oeconomi,-
Utskottens följande, sedan den 5 dennes pä bordet hwilande
Memorialer och Betänkande»,:
N:o 144, med äterlemnande af rn motion om Revision
af förwaltningen af S:t Barthelemy.
Lades till tzandlingamk
Den 8 Maj.
55
N:o 145, i anledning af motion att Ln S:t Barthele¬
my mä till Danmark öswerleinnas.
Bifölls.
N:o 146, i anledning af Sterremitz af Utskottets Be¬
tänkande N:o 95, angäende bestämmande af sättet för kol,
mätning inom Bergslagen.
Lades till handlingarne.
N:o 147, i anledning af äterremist af Betänkandet
N:o 51, angäende upphörande eller rättelse i den afgift,
som crlägggeS till Coinmendanten ä Elfsborgs Fästning af
Fartpg som komma frän Götheborg eller dit afgä.
Lades till handlingarne.
N:o 148» i anledning af äterremist af Betänkandet
N:0 124, angäende wäckt motion om en underdånig an¬
mälan hos Kongl. Majit, med afseende ä den ofullständiga
sammansättningen af Kongl. Manis Stats-Räd.
Lades till handlingarne.
N:o 149, i anledning af äterremitz utaf Betänkandet
N:o 66, om föreskrift för Embctswcrk och Myndigheter,
soin cga att tillsätta underordnade tjenstebefattning»», att
dertill icke anställa andra Ln infödde Swenske män, utan
serskild tillätelse af Kongl. Majit.
Lades till handlingarne.
N.o 150, i anledning af äterremist ä Betänkandet N:o
113, rörande nedsättning af Tullen för trädwaror, som
skeppas frän Swerige till Danmark och England.
Lades till handlingarne.
56
Den 8 Maj.
N:o 151. i anledning af äterremist ä Ut sköttel- Betän»
tande Nio 68 om Ekementar-Lärowcrkeng reorganisation och
utwidgning af FröSö Skola i Jemtland.
LadeS till bandlingarne.
N:o 152, i anledning af äterremist af Betänkandet
N:o 74, angående Köpings-privilegier för Trelleborgs by.
LadeS till handlingarne.
N:o 153, i anledning af äterreimAer af Betänkandet
N-o 94. rörande skyldighet för Rcket» Stapelstäder ali hälla
Salt-upplag.
LadeS till handlingarne.
N:o 154, i anledning af äterremitz af Betänkandet
N:o 101» angående wäckt motion oin upphörande af den
afgift, so», erlägges för begagnande af wägarne ä Kongl.
Djurgården.
LadeS till handlingarne.
N:o 155, Förslag till sammanjeinkning af Riks-Stan»
LenS skiljaktiga beslut, i anledning af 6-te puncten af Be»
tänkanderne N:ri« 41 och 110, angäende anmälan Ho5
Kongl. Majit, af underdänig önskan, att fullmakter S namn,
heder och wärdighet, ulan werklig tjenstebefattning, icke ml
meddelas.
B fölls; och
N-o 156, i anledning af äterremitz L Betänkandet N:o
96, rörande motioner om inskränkning af Landtmanna»
seglationen.
LadeS till handlingarne.
Den 8 Maj.
57
§- 15.
FöredrogS Log- samt Allmänna BeswärS- och Oecono-
mie-Ulffottcns sedan den 5 i denna mänad pä bordet hwi»
lande Betänkande och Memorioler:
N:o 67, i anledning af wäckle motioner om ätgärder
till Slrömmingg-stskctS i Bottn ska Wiken upphjeipande samt,
i sammanhang dermed, om ändring och förklaring af Fiskeri,
Stadgan den 14 November 1766-
Begärdes och ladeS ytterligare pä bordet.
N:o 68, i anledning af crhällen äterremist ä Betän¬
kandet N:o 50, angäende Kongl. Brefwet den 19 Juni
1839, rörande iakttagande wid Skatteköp.
Lades till handlingarne.
N:o 69» i anledning ak äterremiS ä UtffottcnS Betän,
kande N:o 51, angäende tiden, hwarifrän Författningar,
som uppläsas frän Predikstolarne stola anses gällande.
Lades till handlingarne.
N:o 70, i anledning af äterremiA ä Betänkandet N:o
55, angäende tiliempning ä de utskiftade Kronoparkerne L
öland af Kongl. Förordningen om jordafsöndring.
LadeS till bandlingarne.
N:o 71, i anledning af erhälken äterremitz ä Betän»
kandet N:o 34, angäende wäckte motioner om förändring
af LandtmSteri-taxon.
Ständet fann för godt att bifalla Betänkandet N:o 34,
och lade Utlätandet N:o 71 till handlingarne.
N:o 72, i anledning af Riks-StändenS bestut, i afse¬
ende pä förslaget till förnyad Förordning, angäende grun»
58
Den 8 Maj.
berne och wilkoren för heminansklvfning samt afsöndring af
jord eller andre lägenheter frän hemman.
Begärdeö och ladeö ytterligare pL bordet.
> § 16.
Kongl. Majus oswannämnde Nädiga Skrifwelse till
Rikets Ständer af den 27 sistlidne Llpril, angäende wilkoren
för nedläggandet af Norrtelje Gewärs-Factori, blef nu.före¬
dragen, samt derefter, pä begäran af LIatls kersson frän
Stockholms Län, m. fl., lagd p8 bordet.
§. 17.
Föredrogs en frän Högwördige Prest,-Ständet, genom
Utdrag af dest Protocoll för den 5 i denna mänad, N:o717,
till öfrige RikS-Ständen afläten inbjudning att deltaga i det
beflut som förstnämnde Riks-Sländ fattat, i fräga om local
för Riksarchivct och aflöning för dest Tjenstemän.
Begärdes och kades pä bordet.
S- 18.
Föredrogos och godkändes Expeditions-Utfkottets följan.
be förflag till underdäniga Skrifwclser frän Rikets Ständer
till Kongl. Maj:t.
N:o 320, i anledning af Kongl. Maj:tS Nädiga Pro,
position om förflag till Förordning emot oloflige folksam¬
lingar.
N:o 321, i anledning af Kongl. Majlis Nädiga fram¬
ställning, i fräga om Mötcs-patzevolancenS upphörande och
de deraf bestridde kostnaders Lfwerflvttanbe pä Statswerket.
Detta förflag ätföljdeö af ett Memorial, N:o 45, som
kades till handlingarne.
Den 8 Maj. 59
N-o 322, > anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro,
position om ändring i 87 Z. Regerings-Formcn.
N-o 323, i anledning of Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position om ändring i Riks-actens 7 tz.
N:o 324, angäende lefwerering till Stora Kopparbergs
Bergslag af ränte- och mantalskol, m. m.
N-o 325, i fräga om rättighet för wista Häraders
innewänare att till knektestugors uppförande laga timmer
8 Äronoparkerne Räda-äsar, Ledsjömo m. fl.
N-o 327, rörande den expeditionslösen som tillkommer
Notarius publicus.
N:o 328, angäende Stadganden rörande Fängwär,
den; och
N:d 329, angäende bestämmelser i afseende 8 Com¬
ministers, och Klockarelönerne samt grunderne för beräknin¬
gen af s. k. likstol.
§. 19.
FLrcdrogos och bordlädes följande Utlätanden och Me¬
morial:
Stars-UtskottetS
N:ris 503, 517, 518 och 522.
Förstärkta Staks-Utskottets
N:ris 504, 505 och 506.
Banco.Utskottets
N:ris 175, 176, 177 och 178; samt
Oeconomie.Utskottets
N-o 1S7.
60 Den 8 Maj.
§. 20.
Anmäldes och kades till handlingarne följande frän
Med-Ständen ankomne ProtocollS- Utdrag:
Fran Högwördige P r e st e, S t ä n d e t,
Nro 717.
Fran Wallof!. Borgare-Standet,
N:r,'S 695—700.
allt för den 5 i denna mädab.
Ståndet åtskiljdes kl. 2 e. m. lid supra.
In liäem,
6^. kassell.
Den 10 Maj 1841.
plenum kl. 10 f. M.
§. 1.
Protocollct för den 29 sisllidne Marö justerades.
Den io Maj. 6l
S. 2.
Wid justeringen af sistnämnde Protokoll, begärde Rric
persson frän Gefleborgs Län här fä anmärkt, alt han,
med StändetS tillåtelse, i enstildle angelägenheter afrest till
sin hemort, under den tid frägan om anflog ä extra StalS-
regleringen behandladeS af Ständet.
§. 3-
Ion Olsson frän Gefleborgs Län begärde ordet och
yttrade skriftligen:
"Bland mera maktpäliggande frägor, som wld innewa-
rande Riksmöte förekommit, intager den, angäeude för¬
ändring i sättet att utgöra de sä kallade jndeldte räntorne
och Kronotionden, ett obestridligt rum. Denna fräga är,
säsom wi weta, icke ny, utan har Sfwen wid föregäende
Riksdagar warit ett öfwerläggningSLmne, och till och
med ett af Regeringen sjelf framsiäldt. Behoswet af
en reform i detta fall, har ocksä tänge och mäktigt lätit
känna sig, i anseende till de prejerier och betryck af hwar,
jehanda stag, som de hittills bestående förhällandena emel¬
lan räntetagare» och räntegifwaren, tillätit den förra att
ulöfrva emot den sednare. Hes nuwaronde Representant¬
församling, som tiden och omständigheterne sä kraftigt ma,
nät att äsidolemna enffilvla intre8en, och endast werka för
det allmännas förkofran, och som jemiväl wid flera tillfäl,
len rättwisat Nationens förhoppningar, wäntade man sig
finna en allwarlig och gemensam häg att afhjelpa det bär
nämnda misiförhällandet, hwars skadliga följder Lro alltför up¬
penbara, för att kunna motsägas; och i denna wiintan
62
Den Maj.
stärktes nian ännu mer efter inhemtandet af Stats,Utstot,
tets förtjenstfull Ullätande i frägan, hwilket innefattade
det förslag, ott räntespannmälens, jemte öfrige räntors Icf-
werering in naturs skulle, der ej wista hinder mölle, upp,
höra, och i stället med penningar utgöras, efter ett för
fem ar i sender bestämdt pris, grundadt pä medium af
sednast förslutne tio ärs markegång. Allt detta oaktadt, be-
finner sig fåken i samma stick som förr, och ett af nästan
hela kandets Allmoge öfwerklagadt ondt qwarstär i lika oro-
wäckande skepnad; — ja, jag säger med full mening: oro,
wäckande; ty ätminstone i min hemort Sr det snart sagt
ingenting, som legat folket ifrigare om hjertat, Ln upphö¬
randet af den i förewarande hänseende gällande Lagstift¬
ningen, hwarigenom de skattdragande Sro ställde i det mest
förhatliga b, roende under illwiljan och godtycket, serdeles i
en trakt af Landet, der ffördarns oftast stadas af en oblid
»väderlek, och räntetagarne således ega ett tillfälle mer till
egenmäktigt beteende. För fortfarandet af ett sädant till-
ständ, som naturligtwiS mäste hos allmogen alstra och un¬
derhälla ett bittert Hat mot tjenstemännen eller räntetagar¬
ne, Sftvensom uppwäcka afund bland allmogen sjelf, enär
den ena grannen ser sig twungen att erlägga betydligt högre
lösen för sina räntor, än den andra, hofwa wi att tacka de
twä första Riks,Ständen, nemligen Riddcrskapet och Adeln
samt Prestc-Ständet, hwilka icke blott förkastat Stats-Ut,
stöttets wälgrundade försteg, utan Sfwcn wägrat godkänna
de dcröfwcr upprättade propositioner till votering i För¬
stärkt Utstött. Ett af ost och wära hemmawarandc Med-
bröder med sä mycken längtan motsedt resultat af denna
Riksdags rädflag Sr alltsä omintetgiordt, och däwäraCom-
mittenter spörja ost om orsakerne dertill, kan swaret ickr
Den 10 Maj.
63
undgä akt gifwa ytterligare näring ät den, tywärr, redan
tillräckligt herrskande förtrytelsen öfwer de privilegierade
clasternes motstånd emot äfwen de rättwisaste fordringar af
de andra. Döljas kan det icke heller, att Regeringen, oan¬
sedt det initiativ den en gäng tagit i saken, och som
bordt förbinda den, att fortfarande werka för dest fram-
gäng, nu liksom wisat sig önsta hwad som inträffat, all¬
denstund bekämpandet af den ifrägakomne reformen egt ruin
just i de Ständ, der eljest Regeringens alla önskningar,
om ock aldrig sä öfwerspända, blifwit uppfyllda. Under
dylika bekymrade omständigheter, anser jag mig pligtig att,
jemte nedläggande i Ständeks Protocoll af min allwarliga
protest emot Ridderstavets och Adelns samt Preste-Stän-
dcts förfarande, att hindra voteringen i Förstärkt Stats¬
utskott öfwer här omordade Sinne, tillika taga i betraktande
om icke nägon utwäg äterstär att söka, Slminstone till nä-
gon del fä afböida de förtretliga mitzbruk, som genom be¬
mäld- Med,Ständers handlingssätt, ytterligare skulle kom¬
ma att tillskynda allmogen ett orättwist lidande och vä
samma gäng stegra dest mitzbclätenhet. Härwid erinrar jag
mig del förfogande. Rikets Ständer wid sistförflutne Riks¬
möte widtogo i den äfwen dä förchafdc frägan om andra
grunder för indclte räntorneS utgörande, och hwilket med»
delades Kongl. Majtt i underdänig fkrifwclse den 17 Maj
1835 samt upptages uti 15 ?. af samma ärs Riksdags¬
beslut. Ehuru detta förfogande, som ansäg räntornes li-
qviderande efter medelpriset of io ärs markegängssättning.
icke i allo undanröjde de öfwerklagade olägenheterne, ware
dermed ändock mycket wunnet, och framför allt borde man
sedermera ega all förhoppning, att hwad Srats-Utskottet
wid denna Riksdag föreflsgit, blefwe ulan alltför stor swä.
64
Den 10 Maj.
righet antaget wid en kommande. Jag wägar derföre tro,
att om berörde, af sist församlade Ständer fattade beslut
som hittills är wordet af Regeringen lemnadt utan upp»
märksamhet, kunde lills widare blifwa gällande, skulle miff»
nöjet med ben behandling förewaranbe sak nu erhållit, i
betydlig män bäfwas, dä äiminstone nägon lindring derige¬
nom bereddes den nedtryckte landtniannen. Att Regerin»
gen sjelf skulle sinna gagn,ligt att losina till en framställ¬
ning i denna syftning, älskar jag att föresiälla mig, i syn¬
nerhet n», dä d, bedrvfliga föliderne af wärl inwccklade
ffatlcwäsende börjat lägga- i dagen, nemllgen att ät,killiga
uppbördsman hofwa, som man säger, ftikat i grumligt wat,
ten, äfwensom när jag påminner »lig följande ord af den
utmärkte Författaren till Sweriges Statistik: "Lenna
"Swensta Allmoge, som wid sä mängkaldiga tillfällen gif»
"ivil bewis pä trohet, mannamod och ett ökra fosterländskt
"sinne; som skulle wara sä tacksam för hwarje lindring i
"deh bördor och hwarS ställning i sä hög grad förtjena, att
''bedjertaS, har nästan beständigt i fräga om desi wäl fäkt
"sta tillbaka kör andra intreffen, som sörslätt göra sig gäl¬
dande inför Thron,n och makten. Sweriges Allmoge ut-
"gör likwäl SmerigcS stprka och merg. Historien witöordar,
"att alla de Rgenter, som förmäkt uträtta nägon ting af
"warde, antingen till Nationens wäl eller desi ryktbarhet,
"warit sädane, som förstedt winna AllmoxenS kärl-k och
"förtroende. Att märta denna Allmoge- bästa och be¬
främja deh wäl mot de öfriga samdälls-claherncs öf-
"werdrifna och aldrig mättode anspråk, är hwad en klok
"och faderlig Styrelse säkert stoll finna mest öfwer»
"enösiämmande sä wäl med dest egen fördel, som med
Den 10 Maj.
65
"en sann upplysnings fordringar." Om detta blifwit yt-
tradt af en person ur wär elaff, skulle det mähända kunna
tydas säsom partiskt, men nu säges det af en man, tillhö¬
rande en annan och högre samhällsställning, och dä fä or¬
den en stämpel af sanning, den Regeringen sist af alla
borde söka förneka.
Med hänsigt till hwad jag HSr anfört, töger jag mig
friheten hemställa, om icke Bonde-Ständet wille för dest
del besluta, att uti underdänig Skrifrvelse till Kong!. Maitt
begära werkställighet ä den i 15 §. af 1835 ärS Riksdags»
beslut omkörmälda, af Rikets Ständer antagna ätgärd, be¬
träffande frägan om ränte-spannmälen, m. >»., likwäl med
undantag af hwad som der, i Litt. II., förekommer, angä-
ende en förändrad method för markegäiigssätlningen, hwar,
om Rikets Ständer wid denna Riksdag astälit serskild un¬
derdänig Skrifrvelse. Och öfwerlemnar jag derjemte t ll
Ständets bepröfwanoe, huruwida det läter sig göra, att
uppmana Med-Ständerne, att i en sädan underdänig be¬
gäran sig förena."
Häruti instämde Olot persson och klans persson frän
Gefleborgs, Lengt Ouclmumlsson frän Hallands Län,
med flere.
Motionen remitterades till Ständets Enstildta Beswärs-
Ulskott, med föreläggande för detsamma, att härom oför¬
dröjligen till Ständer inkomma med Utlärande.
§- 4.
Wid förnyad föredragning af Stals-Utffottets Utlät >n e
N-.o 516, i anledning af anmärkningar wid Utskottets Me¬
morial N-'o 454, angäende de i Regerings/Formen söreffrjf-
Trettonde Zander. 5
66
Den 10 Maj.
ne Creditiv-summor, bisöll Ständer sä wSl hwad Utskottet i
i förstnämnde Utlärande tillstyrkt, som Lfwen Irsta och 4-.dr
puncterne af Meniorialet N:o 454.
§. 5.
Ä nyo föredrogS Kongl. MajrtS Nädiga Proposition
till Rikets Ständer, angäende wilkoret, för nedläggandet af
Norrtclje GewSrs-Factori.
Harwid yttrade Nans perion fran Stockholms Län,
skriftligen:
"Dä jag förliden Uleni-dag begärde Kongs. Masits
Proposition pä bordet, skedde det af den anledning, att
större delen af mine Committenter, Sfwensom jag, Sro med
kohlräntorne underlagde Norrtelje Faktori. Delta och Or.
tala Bruk utgöra för närwarande en Possesion. Jag finner
af de Utlätanden och handlingar som medfölja den Kongl.
Propositionen, att Factori-egaren ^rlvistrson är benägen,
att till Statswccket afsta de kohlräntor, svin till Faktoriet
är anflagne — jag gillar detta fullkomligt och anser det
wara rättaste sättet, att den grundskatt, folket sig äkagit,
directe till StatSwerket ingär. — Norrtelje Factor! och Or,
tala Bruk, som nu Sro en Potzitzion, skulle med de af
Factori-egorens nu begärde och pästädde milkar, framgent
komma akt utgöra 2:ne, och alla dertill hörande privilegier
i ewärdeliga tider ätfölja Ortala Bruk. Jag wille såle¬
des nu wid re,nitzen af den Nädiga Propositionen, fästa Häglof!.
StatS-UtskotletS Ledamöters uppmärksamhet derpä, att, om
räntekohlen af Ränlcgifmarne, jkulle som privilegium honom,
Brukö-cgaren, tilläggas, sä blefwe detta ett honom tillhörigt
monopolium i ewärdeliga tider. Jag önskade derföre att hans
uppgifna wilker mätte nägsl modereras, med den rätt, alt
Dcn io Maj.
67
sä länge räntekohl utgä frän den oprivilegierade jorden, de
till Ortala Bruk Ma i wänlig ordning utgä och lefwereras.
J -g har ansett det wara min pligt ä mine Committenters
mägnar fästa Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet
härpä, att detta willor mä fästas wid ett sädant Controcts
upprättande mellan StatSwerket och Factori-egaren, pä det
att den Skattskyldige Medborgaren i framtiden ej mä nä->
got orättmätig! wara underkastad. Ty om Regering och
Ständer, sälja Statens egendom, malte derföre RSnkegif,
marens rätt wara oförkränkt bibehållen, sä att denne ek
mä wara bunden i framtiden, i fall den oprivilegierade jor¬
den nägon gäng frän grundskatt blefwe befriad. Hwad äter
angär den af Factori-egaren ifräaasatka rättigheten att fä
tillhandla sig tomterne, hwarä Faktoriet Sr beläget, med
dertill hörande mattenfall och jord, torde Stats-Utskottet
bäst wara i tillfälle att pröfwa denna fräga, efter de upp¬
lysningar, som handlingarne innehälla, och äfwen derwid
torde, sä wäl Statens, som andras rätt noga iakttagas.
Den Nådiga Propositionen remitterades till Stats-
Utskottet.
§. 6.
Wid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Be,
smars- och Oeconomie, Utskottens Memorial N:o 72, i an¬
ledning af Riks-Sländens beslut, i afseende pä förslaget
till förnyad Förordning, angäende grunderne och willoren
för hemmansklyfning, samt afsöndrings af jord eller androl
lägenheter frän hemman, fattade StändeoMjande beslut»
Wid t Cap»
2 §.
Boterings.propositisnertie godkän-eS,
68
Den 10 Maj.
3 tz.
Den af Utskottet föreslagna redaction godkändek.
8 §.
1 mom.
GodkLndeS.
- 8§.
Z inom.
Loterings-propositionerne godkände-.
9 S-
2 inom.
Den af Utskotten föreslagna lydelsen godkändes.
Wid 2 Cap.
1 8
Erfordrade icke någon ätgSrd.
4 §.
1 mom.
Inbjudningen afslog- och voterings-propositionerne god¬
kändes.
4§.
2 mom.; samt
5 §.
Godkändes.
7 §.
1 inom.
Utskottets yttrande godkändes.
Den io Maj.
60
I öfrigt godkände- ieinwäl UlfkottctS yttranden pag.
2t i delta Memorial.
§. 7.
Wid förnyad föredragning afslogs en af Högwördige
PreKe-Ständet, genom utdrag af dest Protokoll för den 5
dennes, N:o 717, till Med-Ständen astälcn inbjudning,
att biträda det beslut, som förstnämnde Rik-,Ständ fattat,
i fräga om local för RikS-Archivet och aflöning för dess
Tjenstemän.
§. 8.
Wid förnyad föredragning afslog- Slats-UkffottetS Ut,
lätande N:o 503, i anledning af 2:ne Riks-StSnds äterre,
mister S förflaget till ny löne. reglering för Riksgälds-Con,
toretö Tjcnstemanna-pcrsonal samt Wakt-bctjening; och be¬
flöt Ständet för sin del, att nägon förhöjning eller förän¬
dring i veste Tjenstemän-- och WaktbctjeningS lönewilkor
för närwarande icke kommer att ega rum.
S- 8.
Förcdrogos änyo och kades till handlingarne Stats-Utskot-
telS följande tre Utlåtanden, nemligen:
N:o 504, angäende werkställd omröstning, i fräga,
om bräNlvins-brLnnings-afgiftcrne.
N.o 505, angående iverkställd omröstning, i följd af
Rsts-StändenS olika beslut, i afseende ä stämplade pap-
pers-afgiftcn; samt
N:o 506, angäende werkställd omröstning, i anledning
af Rlks.Ständenö skiliaktige beslut, rörande Ertra StatS-
regleringen.
70
Den 10 Maj¬
tz. 10.
För,drogos änyo och bisöllos Banco-Utffottets fölianbs
fpra Memorial, nemligen:
N:o 175, med förflag lill Reglementariffe föreffrister
motswarande 3:djc Artikeln Irsta Afdelningen uti Banco-
Reglementet af den 20 Maj 1835.
N:o 176, med förslag till Reglementariste förcstrifter,
motswarande 3:dje Artikeln 2:dra Afdelningen i nu gällande
Banco-Reglemente.
N:o 177, med förflag till ändring af atffillige tztz. uti
Zrdje Artikeln 4:de Afdelningen af nuwarande Banco Re¬
glemente; och
N:o 178, med förflag till ändring af atstillige Regle¬
mentariffe stadgande» uri Ade Artikeln af Banco-Regiemen-
let under den 26 Maj 1835-
tz. 11.
Wid förnyad föredragning godkändes Stats-Utfkottcts
Memorial N:o 518, med förflag till voterings-proposition,
i anledning af Riks-Standens stiljaktige beflut öfwer Utl8,
landet N:o 489, angående anflag för Cabinetls-Cahan.
§. 12.
Widare förekom Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utstottens, sedan ben 5 bennes p8 bordel hwi-
lande Betänkande N:o 67, i anledning af wäckte molioner
om åtgärder till Strömuiings-fistels i Bottniska wiken upp-
hjelpande samt, i sammanhang dermed, om ändring och
förklaring af Fisken-Stadgan den 14 November 1766.
Harwid yttrade:
kor Östman frän Wester, Norrlands Län: "Den¬
na fräga är ej af sä liten wigt, som mängen, hwit.
Den io Maj.
71
ken ej gjort sig reda för soken, kan anse den. Jag
finner att motionerne här äsyfta ingenting mindre, än alt
hwem som helst skall afgiftSfrilt fä idka siffe pä ffatte-
mannastrand, och det medelst uppliswande ak 8 §. 2 Cap.
i 1766 ärs Fiske-stadga, hwilken tz. siLr i sirid med 6 tz. sam¬
ma Cap., sorn tryggar hwar och en firandegare wid sin
lagliga och HSkdwunna rätt mot obehörige personers intrång
pä sitt område; och hw lken sistnämnde tz. synes gifwit
Domstolarne anledning att stadga de af Motionärcrne öst
werklagade witesförbuden. Nu synes det mig, att det in¬
galunda g3r an alt uoplifwa en Lag-paragraf, som länge
warit ansedd som stridande mot sunda förnuftet, och pätag»
ligen skall leda kill förnärmande i enskild mans rätt, derest de
Sammansatte Utskottens Betänkande bifallcs, som tillstyr¬
ker Riketö Ständer, att en underdånig Skrifwclsc lill Kongl.
Main m8 ofgä, med begäran, att Commerce,Collegii för¬
flag der intages, son, Vär finnes intaget under pag. 6,
hwars ordalydelse Sr följande: "Strömmingsfiske i Norr¬
bottens, Westerbottens, Wcstcr.NorrlandS och Gefleborgs
Län mä ak hwar och en ogwaldt, wid alla skogs-, bergs-
och stensträndcr, men ej wid siränder, der äker och äng
möta, afgittssritt idkaS gemensamt med strand-egarcn, som
dock är berättigad, att hwarjc Mändag och Onsdag, sä
länge fiffel pagär, draga första notwarper."
Här synes pätagligcn, att ett förnärmande i egande-
rälten kommer att ega rum, derest denna sakö gör sig gäl¬
lande, helst man rvet, att efter kusten af Bottniska wiken
skattläggning af fiffewattcn stelt samtidigt med stattlägg,
ning af jorden; ty det är en känd sak, att när folket bör¬
jade flä ned sina bopälar efter denna kust, bestod deras
hufwudsakliga bergning af.siffe och djurfängst, samt att st-
72
Den 10 Maj.
da-, någon jord blsswit uppodlad och skattläggningen börja¬
de ega rum, blef sä wiil den uppodlade jorden, som fisse-
wa-lnet mid deras stränder belagd med ssalt, hwangenom
den händelsen uppstätt, att mänga hemman betalar lika
jior ssatk joe fissel wid stränder och holmar, som för jor»
den; och det fissewatten, som ej blifwit tillerkänd jordbru¬
karen, har blifwit Kongl. Mas:t och Kronan fördehällen,
hwilket, med undantag af bwad som ej blifwit affiädd un,
der Städernes donerade jord, nu bort-errenderas för Kro¬
nans räkmng, och till det mesta begagnas af StäderneS
Fisserffap. Och dZ hwar och en medborgare bör wara
tryggad wid hwad loin han pä lagligt sätt sig förwärfwat
mot obehörige personers inträng pä sitt omräde, anser jag,
att Betänkandet nödwändigr bör äterrcmikteras, med yrkan¬
det, att slutmcningarne af Grefwe lVlörnors reservation niä
i Skrifwelsen till Kongl. Majit inlagas."
Häruti instämde OIol kersson frän Gefleborgs Län.
l^rio kelsson frän Gefleborgs Län: Ehuru hufwud-
sakligen förekommen af den förre Talaren, will jag likwäl
uti denna, för en del af mine Committenter, högst wigtiga
sak, icke underläta söka freda deras dyrbara rättigheter. Jag
för harwid upplysa, det jag, för egen del, icke är egare af
sädone lissen, hwarom nu är fräga. Dock är det mig icke
obekant det mäld och de olaglighcter, som StäderneS sissa»
re tilltror sig utöfwa inom kretsen af andras Lagliga om¬
räde. Det är icke eller nu första gängen, som de genom
sine Ombud wid Riksdagarne, sökt undanrödja de hinder,
som LoglöSheten icke förmätt häfwa. Örn som tagit nägvn
kännedom om skattläggningar, torde det icke wara obekant,
att jorden, tillika med fissel och andra förmåner, samman¬
räknas, hwarefter hemmantalet och urssylderne bestämmas,
Den 10 Maj.
73
Lfwcnsom för den, hwilken blott will göra sig reda om den,
för ögonen kollande, ringa jordrpmd Skärgärdsbonden inne-
hafwer, i förhållande till den som icke eger sisse. Egandc-
rätten till sissel Lr sälcdes lika dyrbar, som till jorden. Att
sissel är fritt uti Nordsjön, kommer sig deraf, att detze ku¬
ster, dä ssattläggningarne skedde i det öfriga Swerige, till¬
hörde Danska Kronan, och bleswo säledes icke beräknade till
statt för jord- eller strand-egarcn. Jag finner wiil, att
Utssotten, för sin del, icke föreslagit någon bufwndsaklig
förändring uii 1766 ärs Fisse-Stadga, utan blott tillstyrkt
RikelS Ständer, att, medelst underdänig Skrifwelse, anhälla,
det Kongl. Mai:t wille, sä fort möjligt sse kan, utfär¬
da det of Commerce-Collegii utarbetade förslag till en ny
Fiske-stadga. Det Lr en sadan Skrifwelse, som jag anser
högst olemplig, ja, till och med wädlig, nemligen att be¬
gära utfärdande af ett förslog, till Förordning uti sä wig-
tigt ämne, hwars innehäll 8r för Rikets Ständer obekant,
och äswen utan deras önskan tillkommen. Af sädon an¬
ledning finner jag mig föranlåten yrka afflag ä Betän,
kondel.
8ven Heurlin frän Kronobergs Län: Jag will icke
wara »vidlyftig, utan endast tillkännagifwa, bet jag anser
den tillstyrkta undersökningen ssola leda till bättre känne¬
dom om ärendet, samt säledes medföra mycket gagn; hwa-
don jag, pä de af Utssotten anförde skäl, yrkar bifall till
Betänkandet.
Häruti hördeö ätffillige Ledamöter instämma.
Nils Llriustiuncl frän Wester-Norrlands Län: Det fö¬
refaller mig besynnerligt, att man, ined en wist förkärlek,
will tillstyrka bifall till detta Betänkande, till stor skada för
en del allmoge i be Norra otterne. Jag är vfwertpgad,
74
Den 10 Mil¬
ott man finge en annan åsigt, berest man gjorde sig närmare
reda för föryällanbct. Jag, för min del, stulle Åtminstone icke
wilja vidimera en afstrift, hwars original jag ej sett. Del
torde ligga i öppen bag, alt, enligt hwad reservanten Herr
Grefwe 6. O. Norner anmärkt, Utskotten, uti skälen tor
tillstyrkandet af den undcrdäniga Skrisw.lscn, yttrat sig
pä ett sätt, som ej innefattar något serdeles belrpggande för
bewarandet af strandegares fijke-rättigheler; hwadan del of
Reservanten förestagna tillägg är högst nödigt, nemligen:
"Sock utan scc jocdegares lagliga och hafdwnnna rät¬
tigheter harwid förnärmas." Del är Representantens
pligt att waka öfiver de hemmawarandcS rättigheter, sa air
icke deras oekonomiska wälstand undergräfwes. Jag yrkar
icke nägon instrSnkning, hwarken uti de rättigheter soni
tillkomma Städernes Fifkerstap eller Allmogen, utan jag
önskar endast att, genom ett tillägg i den underdäniga Skrif-
welscn, hwars och enS rätt ina blifwa oförkränkt, och Slön-
berne icke tillstyrka Kongl. Majit, att uti en oeconomi!?
Författning tränga in pä den enstilda eganderällens omrä-
de. Del more wäl ett uppenbart wäld, om här ej iaklto-
ges hwad 2 Capitlet 6 K. i 1766 ärS Fiskeri-fiadga för¬
säkrar: "dock der nä^on med urminncö-häfd, ffattläggning,
dombref elier andra ofiridiga stät kan wisa enskild rätt till
fiste, bör det ock hädanejter derwid förb ifwa, sässm ock
nied de fiffen, hwilka lyda under StäderncS donerade
jord." Det Sr ej nägot annat, som genom det föreslagna
tillägget äsyfraS. Wid ätstillige Riksdagar hofwa Stän-
derne hemiljat anskog till underlättande af nöden bland de
fattige fistrarne. Ändamälct härmed skulle nu alldeles mot-
»verkas, om man började förnärma deras Lagliga rättighe¬
ter, som af fickcri-nänngen hofwa sin utkomst. De, svin
Den io Mai.
75
pepresentera sädane orter, hwilka förewarande Betänkande
egentligen angar, torde »vara bäst i tillfälle att bedöma de
förhållande»», hwarom sainma Betänkande handlar. Jag
prkar äterreinitz deraf, pä det skäl, som i ofwannämnde rc.
servation är anfördt.
Med Leio lersson förenade sig Dars lhiilssoir frän
Blekinge, Nans lassasson samt ?or Ionsson frän Skäne;
och med 8lriuckluock instämde Oalilherg frän Wester-Norr-
lands Olok Olofsson frän Westerbottens, Ian Leio lansson
frän Wermlands, 8lopl»an Anckersson ock Olok porsson
frän Stockholms, pelor karsson frän Calmar, Dars poeors-
«on frän Blekinge, Doter polorsson i Slätthult frän Jön¬
köpings och Olof Dinckhäole frän Hallands Län.
A.ppol^vist frän Blekinge Län: I likhet med näst fö¬
regående Talare, yrkar jag älerremih ak Betänkandet, med
antagande af slutmeningen i Grefwe Nornors wid BelSn,
kander fogade reservation; hwilket torde wara sämycket mera
nödigt, som wädan Sr stor att tillstyrka en oeconomiff För¬
fattning, hwilken skulle inträngaS pä egandcrättenS gebiet.
Brissman frän Skaraborgs, Drio lansson frän Stock¬
holms, 8ono porsson ock Dars Donglsson frän Malmöhus
Län, instämde med 8trincklunck och Appelkvist.
hiils porsson frän Södermanland: Någon Talare har
anwändt den llknclsen, att ett yrkande af bifall till Betän¬
kandet skulle ungefär »vara detsamma sou» akt vidimera en
afskrift, den man icke feit. Jag får dä förklara, att jag
med uppmärksamhet genomläst Betänkandet, ock kan inga¬
lunda finna nägot för eganLeräkten förnärmande deruti, att,
enligt Utffollkls tillstyrkan, en undersökning anstSllcs, och
derwid en del begrepp bestämmas, hwilka för närwarande
gif»va anledning lill manga twister. Jag »vill witzerligcn
icke motsätta »nig en älerremifi, pä de af Grefwe Nornor
76
Den 10 Maj.
i desi reservation o,störde skäl; men jag anser det derutinnan
föreslagna tillagg sä wockel wera öfwersiödigt, sou, del till¬
kommer Konungens answar,ge Rädgsiware att. w:d hwarje
scrstildt fall, stätta sig Allmänna Lagen till efterrättelse, och
göra kraftiga påminnelser, derest det möjligen kunde komma
i fräga att utfärda en oeconomisk Författning, derutinnan
allmänna Lagens föreskrifter eller enstildtes eganderStt pä
nägot sätt wore förnärmad.
I,srs I-arsron frän Elfsborgs Län: Jag eger witzerli,
gen icke nägon speciel kännedom om ifrägawarande fiskerier;
men jag förutsätter att hemmanen pä kusten icke Sro af
nägon förmänlig beskaffenhet, samt att, wid ffattläggnin-
garne, det till hemmanet börande fistel ingall i beräkningen.
Säledes wore hwarje inskränkning i hemmanets rättigheter
farlig för dctsammas oeconomiska beställd, likasom i allmän¬
het del är för hela samhället wädligt, alt eganderältcn l
nägot afseende förnärmas. Jag prkar derföre äterremifi,
och äberopar det stät, svin Grefwe 6. 6. Norner anfört
uti fin wid Betänkandet fogade reservation. Det är wihk
sannt, att Konungens aistwarige Rädgifware Lro pligtig?
att ställa sig allmänna Lagen lill efterrättelse, och säledes
ej afwika fran densamma uti de oeconomiska Författningar-
ne; men jusi derföre Sr det sämpcket mera nödigt för Rik¬
sens Ständer att > deras underdäniga fkrifwelser iakttaga den
fullständighet och tydlighet, att man icke mä kunna anse
dem sjcllwe hafwa föranledt de mifitag som kunna begäS;
i hwiiket fall lillempningen af answar för Rädgifwarne tor¬
de uteblifwa.
Natts karsson fran Stockholms Län: Jag will wifler-
ligen ej motsätta mig en älerremifi, pä de skäl som Herr
Grefwe Nornor i deh reservation anfört, men bifall till
Den 10 Maj. 77
Betänkandet anser jag ingalunda wädligt. Det är nödwän,
digt till undwikande af hwarjehanda twister, att de i 2 Cap.,
6:le och 8:de H§:ne, samt pä flere andra ställen i 1766 ärS
F steri-Stadga förekommande begrevren om "hafs-, skogs-,
bergs- ock skenstränSer samt lanvgrunvs rätt, mä tydli¬
gen bestämmas, äfwenso-u fastställas hwad med utkrvcken:
"inom- ock utomskärs" rätteligen bör fvrstäs, pä sätt Ut,
storten, pag. 10 i Betänkandet, anfört; likasom jag Sr fullt
öfwerkygad derom att, wid sädane undersökningar och be¬
stäm nelser, ingens lagliga eller häfdwunna rättigheter för-
nö-maS. Jag will HSrwid anstra ett exempel. Wid en
kust som lag eger, hafwa frän urminnes tiber flere byar
idkcu siste, och ingalunda skulls jag wilja, att de pä nägot
sätt blefwo förnärmade uti d.mna dccaL HSfdwurma rättighet,
hest lag derigenom pä ett obilligt sätt skulle gynnas, dä
deras fiskerätt utan trvifwrl wid hsMMakenö skattläggning
kommit i beräkning. Men ;'og fruktar ingalunda, att en
sadan HSfdwunnen rätt stall blifva förr."rmad uti den oeco,
nom ista Författning, som i detta Lum: mähänd» blifwer
utgifwen, enär Regerings» har den owägerliga pligt att
ställa sig Allinänna Lagen till efterrättelse, sä att icke nä,
göns cganderätt förnärmas; hwadan det ock torde wara
mindre lempligt, att Stindrrne, uti dera5 underdäniga
flrifwelse, liksom päminna Kongl. Mant om denna pligt.
äosisnnes Llirislollorsson frän Kronobergs Län: Jag
Sr wisterligen boende i en ort, som icke stöter till hafwet»
och der endast ett obetydligt insjö-siste finnes, samt hwarest
säledks samma förhällanden och olägenheter icke ega rum,
som wid hafskustcn. Men dä lag, under denna öfwerläggging,
inhemtat, att den af Utskotten föreslagna ändring i 1766
ärs Fisteri-Stadga möjligen skulle kunna blifwa till försäng
78
Den 10 Maj.
för allmänheten i de Norra otterne, samt den princip i all¬
mänhet bör uti hwarje Lagstiftning iakttagas, att egande-
rätten blifwcr pä det nogaste skyddad, sä biträder iag deras
mening, so», yrka äterremitz, pä de af Grefwe körner i
detz reservation anförde skäl.
kulberg frän Norrbottens Län: Det betänkliga förhål¬
lande eger stundom rum i de norra otterne, att den, som
sjelf för fiske erläggcr 2 1/2 R:dr i skatt, uppbär för det,
samma i arrende hela 60 tunnor fisk, wärde 100 R:dr, af
fattige sistare. Det är derföre önskligt, tig upphjelpande
af detza sistnämndes olyckliga belägenhet, att de bestämmelser
och den undersökning komma alt ega runi, som Utskotten
föreslagit- Jag finner derföre ingalunda wädligt att bi¬
falla Betänkandet, sä mycket mindre, sou, eganderätten icke
kan genom en oeconomisk Författning, hwarken i ett eller
annat hänseende, upphäfwas.
ker ösblström frän Stockholms Län;
Dä det Sr en allmänt känd sak, att,! senare tider, ström,
minggfistct i Bottniska wiken sä försämrats, alt de dermed
systelsatle fiskrarnc deraf icke kunna ega sin bergning, utan
alltmer försjunka i fattigdom och elände, sä anser iag det
wara högst angeläget, akt söka utspana hindren mot, och ut¬
finna medlen till dest möjliga förbättring. Efter min tanka
innefattar Betänkandet hwad i den wägen för närwarande
kan tillgöras, och förthy anser jag detsamma böra bilallas.'
Det exempel kalborg nyst äbcropat, ädagalägger de stora
mitzbruk, hwartill den af nägra Talare nu sä ifrigt för-
swarade strandrättcn kan föranleda; och dä en ordentlig
undersökning bör kunna bade uppdaga och styrka hwar och
enö lagliga rätt. Sr ju af en dylik ingenting förlorat. El¬
ter hwad jag har mig bekant» utöfwaS iängsefter Stock¬
Den 10 Maj.
79
holms och Nyköpings, och som jag tror, öfwer Östgötha
Skärgärd strömmingsfisket mera fritt, hwilket ock gör det lö¬
nande; och dä dertill kommer, att bäve hafs-och skärgärds-
fisket ä Rikets westra kust idkas fullkomligt fritt, anser jag
det wara högst orätlwist och obilligt, att inncrvänarne af
samma Land, eller de uti de mera norra Län.n, skulle i detta
fall, af hwad orsak som helst, wara mera warllottade än alla
andra. Jag bifaller Betänkandet.
Ätfkillige Ledamöter hördes häruti instämma.
Kils 8trmstlunst frän Wcsier-Norrlands Län: Man
kan i sanning icke utan harm erfara, att, under denna ök-
werläggning, Medlemmar af ttt annat Ständ, icke allenast
infinna sig säsom Åhörare uti StändetS kleni-rum, utan
Sfrven, genom samtal och hwiskningar med ätstillige wärk
Sländs Ledamöter, lyckas wilja inwerka pä sakens utgång,
just under det sjelfwa discuhionen pagär. Jag hemställer,
huruwida ett säsant förfarande är wärdigt och pastande.
Siändets kleni-rum Åtminstone borde wäl fridlysas för
dylika försök. Hwad sjelfwa öfwerläggningsämnet widkom-
mer, sä förefaller det gansta underligt, att Grefwe Mör¬
ner icke kunnat fä i sjelfwa Betänkandet intagne orden:
"Vock utan att jorSegares lagliga eller häfSwunna rät¬
tigheter harrvid förnärmas", hwilka innefatta det mest
billiga och rättSenliga förbehåll, svin kan tänkas, Det ser i san¬
ning ut, som något läge härunder. Man har inwändt, att Ko¬
nungens Rädgifware äro pligtige att iakttaga allmän Lag och
skydda eganderätten. Del är wisterligen rigligl; men detta är
ock en helig pligt för Folkets Ombud. Jag skulle i sanning
unera, huruwida nägvt answar kunde tillemplaS ä Konun¬
gens Rädgifware, derest de handlade i öfwercnSstämme med
Sen Skrifwelse frän StSnderne, uti bwilken Representant
80
Den 10 Maj.
terne frän ve orter, som Srendet egentligen rörer, icke kun¬
nat till eganderSttenS ffydd fä in ett sädant förbehäll, sou,
det HSr ofwannSmnde. Man har widare sagt, att Stän,
berne icke böra päminna Regeringen om betz pligt. Zag
hemställer till de Ledamöter, som nu för tillfället Sro sä
grannlaga, huruwida de alltjemt warit det under innewa-
rande Riksmöte. Medbrodren kulberg omnämnde ett fiske,
som har 60 tunnor fisk i arrende, och derför afbetolar en¬
dast 2 i/2 R:dr i skatt lill Kronan. Det är i sanning fäg-
nesamt att höra, det alwen en Bonde nägon gäng kan
hofwa en inkomst, jenstörelscwis mot egare af frälsejord,
hwilka hofwa stora förmåner, men ringa utskyld». Under
hwilka omständigheter, och med hwad wilkor i öfrigt nämn¬
de fiske innchaswes, är mig icke bekant; men mähända,
om Lfwen detta foll blefwe noga undersökt, skulle wilkoren
icke befinnas sä lysande. Jag äberopar mitt förra yttran¬
de, och yrkar äterremitz.
Häruti instämde koler persson frän Calmar Län och
ibars Alisson frän Blekinge.
kristers Anckersson frän Skaraborgs Län: Jag bor
längt frän hafwet, och har aldrig sett det mera än twä
gänger i hela min lifSlid, sä att jag om hafsfiske! icke har
nägon speciel kännedom. Under denna öfwerläggning har
jag endast hort uttalaS ett skäl för äterremitz, — det nem¬
ligen, att, i enlighet med Grefwe törners reservation,
mätte uti Ständernes underdäniga Skrifwelse intagas or¬
den: "dock uran att jord-egares lagliga och häfdwunna
rättigheter harwid förnärmas." Det är wisterligen ett
ganska billigt förbehäll; men jag anser det öfwerflödigt, samt
mindre lcmvligt uti en Skrifwclse till Kongl. Mant, och tror
derföre, att Betänkandet ulan wäda kan bifallas säbom det är.
östman:
Den io Maj.
81
Östman: Det förundrar mig werkligen, att sä mänga
inom Ståndet wilja »vägra äterremitz pä detta Betänkande,
i synnerh-t som inga andra stöl är framlagde, Ln att en
älcrremist »iviligtwis skulle komma alt förlänga Riksdagen.
Det ser säledes sä ut, som detta Betänkande ensamt skulle
walla en sadan förlängning; men om ock detta wore hän¬
delsen, kror jag, att man mera bör söka att finna rältwi-
san, än att winna tiden. — Här Lr wäl sagdt, alt nägon
ändring ej i den omnämnde 8 H. Sr föreslagen, det jag äf-
wen medgifwer, men det Lr likwäl föreslaget ett upplifwan-
de af densamma, hwilket werkligen kommer att medföra ett
ingrepp i egandcrStlen; och dä torde det wara nödigt att
tillse, huruwida denna §. Sr öfwercnöstämmandc med sun¬
da förvuftct och all annan Lag, innan man söker till att
antaga den till efterlefnad. Den sorn läser §., sadan den
Sr uti 1766 ars Fiste-stadga, stall finna, att den grundar
sig pä en Författning om fistericrne i Finland, utgikwen
af Riks.Föreständarcn 8len Lture den äldre, men, genom
Kongl. Br.fwet af den 17 Augusti 1688, och Resolution
pa Allmogens Vcswär wid 1731 ärs Riksdag, blifwit til-
lcmrad pä Oster- och Westerbottens, Wester-Norrlands och
Gefleborgs Län. Oaktadt skattläggning ä fiske-watten eger
runi, sä att hwar och en strand-egare betalar ärlig statt till
Kronan, sä har denna §. likwäl stätt givar i Fiske-stad¬
gan, sä att den gifwit anledning ät obehörige personer,
alt idka siste pä stattemannastrand; men Domstolarne, som
rättwiSligen insett tz.ms olemplighet, hafwa troligen, i stöd af
6 tz. i samma Ce.pitel, i sammanhang med ordalydelsen i
1800 ärs Författning om Lagfart och börd af jord ä lan¬
det, der skattehemman är tillerkänd fri dispositionsrätt öf.
Trettonde Zander. 6
82
Den 10 Maj.
wer Fiske, Jagt och Diurfängst, wid de dem genom laga
resning och rägäng fastställde skiften, bäde i in. och ut,
egor, saint skog och mark, samt funnit rättwist att stad¬
ga vitesförbud mot sädant oskick, som obehörige personer
welat utöfwa pä den eganderätten; hwadan jag anser,
att denna §. heldre borde helt och häller utgä ur Fi¬
ske-stadgan, sä wida den et stär tillsammans med de öfri¬
ge, och werkligen leder till skattemannarättS förnärmande,
Ln att man bör söka att upplifiva densamma. NZgre hafwa
antydt den meningen, att jag härmed welat betaga den fat¬
tige möjligheten för fin utkomst; och nägre hafwa welat an¬
sett, att fisket efter kusten pä Bottniska wiken bör wara li¬
ka fritt som fistel i Nordsjön. Hwad det förra angär, sä
tror jag mig alltid hafwa ädagalagt sä mycken ömhet om
den fattige som nägon annan, men jag will ej, att man
stall wara öm om de fattige pä det sätt, att man
stall toga ifrän den ene hwad honom rätteligen tillhör,
och gifwa den andre, och detzutom har den fattige inga
bragder att fiska med, utan fördelen skulle blott komma
medcl-closten till godo af Slädernes fiiskerstap pä kust-ega,
renS bekostnad. Jag yrkar, att hwar och en stall wara
tryggad med hwad han pä lagligt fig förwärfwat, och för
hwad han betalar ärlig statt till Kronan. Hwad angär
jemförelse», »nelian fisket i öster- och Nordsjön, samt fistel i
Bottniska wiken, sä förekominer den skillnaden, att strand-
egarne wid de förre icke betalar nägon statt för fistewatt-
nct, men efter kusten i Bottniska wiken betalar strand-ega.
ren statt för fistewattnet, och icke allenast för stränder wid
fasta landet, utan äfwcn wid holmar och stär; och jag twiflar ei
pä. att om denna sak har angätt Riket i allmänhet, alt ben
blifwit återremitterad; men nu, dä den rörer en serskild
Province, sä syneS man wara likgiltig, om den länder till
Den 10 Maj.
83
nägons försäng eller ej; och oaktadt sa mänga talat för
bifall, fortsätter jag likwäl mitt yrkande af äterremiff.
även Heurlin frän Kronobergs Län: En Ledamot af
detta Ständ har, i sitt sista yttrande warit mycket het. Jag
deremot stall söka att wara alldeles lugn. Han han yttrat
fig om sä kallad »värfning, anställd af medlemmar frän andra
Ständ, u»i wärk Sländs ?Ieni-ruin. Detta torde wara
blott en löS gigning, ty om nägon, i den del af ?leni-
rummet, der Ledamöter frän andra Ständ fä tillträde, lik¬
som »vi uti deras Ständ, samtalar med en besökande, sa
kan detta ju ste, om hwarjehanda andra ämnen, 8n det,
bwarom vfwerläggningen pägär. För min del Sr jag icke
stygg för ähörare. Jag önskade, att hela Swensta Folket
kunde inrymnias i märt kleui-rum. Hwar och en skulle
Lä fä erfara, huru Ombuden motswarade fine Committen-
terg förtroende. Beträffande ifrägawarande Betänkande, sä
ser det i sanning ut, soin om de, hwilka motarbeta bifall
till detsamma, jnnehafwa, och fortfarande wilja begagna,
»nera Ln sin lagliga rätt. Annars skulle de ej söka hindra
en wetcnstaplig undersökning, dcrutinnnan allaS rätt blef-
we sedd till godo. Twä Ständ hafwa redan bifallit före-
warande Betänkande, och en ätcrremih skulle endast tiena
till att onödigtwis öka Riksmötets längd »ned ännu nägra
dagar, i en tidepunkt, dä bwarje Riksdagsman längtar att
ätcrwända till sin hembygd. Jag tror, att wi hädanefter
böra sätta ost emot alla äterremisier. Jag bifaller Betän¬
kandet, och ogillar högeligen de personliga förnärmanden,
! som Ltrinälunst tillälit sig.
Häruti instämde Austers Ionsson i Tuna frän öster-
s göthlands Län.
84
Den 40 Maj.
(christen sndersson frän Skäne instämde med L-stst-
stiom, och yrkade bifall till Betänkandet.
kaler ionsson frän Jönköpings Län: Jag bor wäl ej
wid hafsstranden, men sä wäl genom Betänkandet, som
denna discuhion, har jcg erhällit tillräcklig kännedom om
förhällandct. för att finna, det Betänkandet bör Återremit¬
teras, pä det ffäl, som Grefwe Älörner i sin reservation
anfört. ' Det deri yrkade tillägg Sr för egande-rättrns skydd
högst oundgängligt, i synnerhet som, enligt bwad Med-
brödren lVlatts karsson frän Stockholms Län serstildt
upplyst, ätffillige hemmansegare och byar hofwa fiskerätt
wid en annan kust, och en sadan häfdvunnen rättighet
bör, med tvdliga och klara ord oförkränkt bibehällas ät den,
som deraf 8r i åtnjutande. Jag torde fä erinra Ständs-
brödcrne, alt det ingalunda Sr nägons mening att lägga
hinder i wägen för den förestagna undersökningen» utan en¬
dast att fä Ständerncs blifwande Skrifwelse i detta ämne
offattad i sädana ordalag, att ingen blstwer förnärmad i
sin lagliga rätt. Heldre skulle jag wilja afflä Betänkandet,
än »vägra en äterremifi, under föregifvande, att Riksdagen
derigenom förlängcs nägra dagar. Detta föregifwande sak¬
nar all grund, helst denna äterremifl kunde handläg¬
gas samtidigt med andra ärenden, som nödwändigt sto¬
la företagas as be öfrige Utskotten. Jag yrkar Slerremitz
eller asflag.
Henric Anckersson frän örebro Län: Man har stän¬
digt yttrat den önskan att fä flut pä Riksdagen, men om
ständigt nya frägor stola wäckas och äterremifier ste, sä kunna
wi icke snart motse flutet. Jag har wäl ej nägon speciel
kännedom om hassfistet, men jag will ej eller sista i grum¬
ligt »vatten, och fär derföre fviklara, att dä intet annat
Den 10 Maj.
85
skäl blifvit anfördt för äterrcmitzen, än det uti reservatio¬
nen föreslagna tillägg; sä finner jag icke lcmpligt att erin¬
ra Kongl. Maj:t om iakttagande af en pligt, som thy för¬
utan säkerligen blir fullgjord, utan för min del bifaller Be¬
tänkandet.
Olol kcnjaminsson frän Götheborgs och Bohus Län:
Pä kusterne wid Nordsjön är fistel alldeles fritt, och nä¬
gra olägenheter deraf hafwa icke blifwit förfxorde. Jag
finner det orimligt, att en fattig fiskare, som icke eger nä¬
gon jord, stall utestängas fran rättighet att sista pä en
annans kust, sä framt han icke derföre will erlägga dryga
afgifter. Man bör behjerta de fattige fistrarnes, lika sä
wäl som jordegarneS, belägenhet. Jag yrkar bifall till
Betänkandet.
kcr billström frän Stockholms Län: Pä det min¬
dre efterltznksiMima och alltiör hetsiga utfall Medbrodrcn
Ltriuclluncl, sörelrädeöwiS mot mig rigtak, har lag blott
2:ne anmärkningar att som swar lemna. Den ena, att
det will synas, som skulle Ltrinckluncl, snart fogdt för
ewigt, komina alt swäfwa i owitzhet, sä wäl om mitt hand¬
lingssätt, lvm moliverne dertill, ehuru jag tror att desam¬
ma icke böra wara okände för nägon, som redligt will be¬
döma dem. Dä Ltriuclluncl nämnt, att Säterier finnaS
längs kusten, som för sina fisträttigheker ingen flags statt
erlägga, sä utgör detta ett stal mot honom sjelf; ty det
kan med ffäl frägaS: om det för de fattige fistrarne, hmars
nödställda belägenhet han föga synes akta, more oklokt eller
orättwist, akt genom nägol deltagande i detza och mähända
andra dylika fisken, bereda nägon utwäg till bergning. För
öfrigt, och dä ben ifrägawarande undersökningen, pä sätt
jag förut nämnt, just asser att bewara allmän och enskild
86
Den zo Maj.
rätt i ofwanförmälda afseende, sä gör jag wig säker för¬
hoppning, att Ständet inser dek egentligen rätta i frägan
samt sättet för betz behandling, till minnande af den fram¬
gång den sönjenar.
Kils karsson frän Södermanland: Det har blifwit
adagalagdt, att mänga rätregängar och lwistcr uppkommit
just derigenom, alt en del begrepp uti Fisken-stadgan wa¬
rit otydligt. Dä fräga här är om en utredning af dega
förhällanden, synes det mig wara med allas bästa öfwcr-
ensstänimande att bifalla ett sädant förslag. Jag sär lik-
wäl ytterligare tillkännagifwa, det lag ingalunda will mot¬
sätta mig en äterremitz, helst min mening wigt icke Sr att
förnärma nägons rätt- Slutligen bör jag förklara, att den
sparlakans-läxa, som en Ledamot ansett sig tillsländigt att ut,
dela, i intet afseende kan ongä min person, sä akt jag med
liknöjdhet, fastän med obehag, afhör flike insinuationer.
Häruti instämde Austers Kilsson och 6ustal ketars-
son frän Dstergöthlands, kihlblom frän Södermanlands,
Kils leksson frän Malmöhus, Loöcknus och kria ^.n-
clarsson frän Stora Kopparbergs samt Kils Magnusson
frän Calmar Län.
Leio Lersson frän Gefleborgs Län: Det är l anled¬
ning af twcnne Ledamöters yttrande att sädant fiske bör wa¬
ra fritt för hwem som helst, jag äter begärt ordet. Det
Sr icke allenast af mig utan af flere nnna Medbroder, upp¬
lyst och witsordadt; att ifrägewarande fisken äro inbe-
gripne uti hemmanens skattläggning, hwilket utgör den wä»
sendlliga skillnaden i rättigheten att fiska wid Nordsjökuster¬
na och i Bottniska wiken. Det wore säledrs önfkligt om
hwars och enS egendom kunde fä ega nägot warde. För
öfrigt äberopar jag milt förra yttrande, rörande den till¬
Den 10 Maj.
87
styrkta nnderdäniga skrifwelscn, och fär äfwen fästa Ständ-.
brödcrneS uppmärksamhet dcrpä, att UtskottenS tillstyrkan
Lr farligare än wid första päseende will synas, enär, en¬
ligt detsamma, genom en oeconomisk Författning skulle be¬
stämmas begrepp, hwilka pä juridisk wäg wid hwarje ser¬
skildt fall borde pröfwaS, helst i annan händelse jordega-
res lagliga och häfdwunna rättigheter kunna med ett penn¬
drag tillintetgöras.
Långt Ollstmunstsson frän Halland: De, som önskat
äterremitz, hafwa hufwudsakligen gjort det pä den grund,
att det i Grefwe Mormors reservation förestagna tillägg
mätte i Ständernes underdäniga skrifwelse intagas. Sä¬
dant torde dock icke wara behöflig!, enär Regeringen icke
kan, genom en oeconomisk Författning fräntaga nägon dest
lagliga och häfdwunna rättigheter. Sä mycket mera behöfligt
är det deremot att understödja och upphjelpa dem, som ute-
flutande af fiskeri hafwa sin näring; hwadan den af Ut¬
skotten föreslagna undersökning Sr af wigt. Jag will lik-
wist icke motsätta mig en äterremitz, och om en sädan kom¬
mer att ega rum, torde det wara nödwändigt att erinra,
det Stskillige af de i Fiske-stadgan förekommande begrepp,
hwarom Betänkandet handlar, icke lära kunna utan pä ju¬
ridisk wäg, wid hwarje serskildt fall. bestämmas. Den häf¬
tiga och bittra anmärkningen af Slrinälunck derom, att
Ledamöter af andra Ständ, som inuti wärl LIeni-rum af¬
höra öfwerläggningarne, skulle söka inwerka derpå. Sr högst
obehörig. Dä nägon af Bonde-Ständer bewistat öfwerläg-
ningarne i annat Ständ, har han aldrig fält erfara ett
flikt förnärmande, emot hwilket jag högeligen protesterar,
samt hemställer till Ttändet, huruwida en sädan anmärk¬
ning Lr patzande eller icke.
88
Den 40 Maj.
Henric /Vilkersson fran Örebro Län: Det är endast i
afseende pä Ltrinllluusts häftiga anmärkning om inwerkon
pä Ständers Ledamöter, som jag tager mig friheten nämna.
Let en sadan insinuation är alldeles obehörig. Jag förmo¬
dar att ingen inom Stander läler nägon förmä sig, med
hwad medel som heldst att afwika frän sin ösivertygelse.
Älminstone gör lag det icke, och den warte Ledamotens
förmodan i della afseende torde endast wara ett foster af
hans inbildning, samida den icke grundas pä egen ersg'
renbet.
Nils ötrinlllunst frän Wester-Norrlands Län: Uti ten
af Kongl. Maj:t Sanctionerade Lag för ähörare wid Riks,
Eländens klcna sinnes stadgadt, akt ädörarne stola hofwa
sin plats pä Läktaren och der förhälla sig stilla. Jag mih-
unnar nstherligen ingen af de öfrige StändenS Ledamöter
all Lswen pä bottnen i klcni-rummet ähöra ölwerläggnin-
garne, dock under wilkor, att man icke gär omkring och häst¬
skär med Ständs-Ledamöterne, utan noggrant iakttager hwad
ofwannämichc Lag föreskrifwer.
'klason frän Östergöthlands Län: Det enda stäl, som
blifwit förebragdt för älerrcmih, är det uti reservationen
föreslagna tillägg. Jag Sr öfwertygad derom, alt med en
sädan ätcrremist intet winnes, och jag ^nser det mindre
Icmpligt att erinra Kongl. Majit vin ett slikt förbehåll;
hwadan, elter milt omdöme. Betänkandet bör bifallas.
Öars Ösrsson frän Elfsborgs Län: Discuhionen har
gansta betydligt afwikit frän ämnet. En Ledamot har wis,
serligen framitällt skarpa anmärkningar mot ähörarncs till¬
träde i kleni-ruiiimct. Jag will blott tillkäunagifwa, att
för min del emoitager jag icke dylika obehöriga inpulser frän
Ledamöter af andra Ständ eller frän hwcm det wara u>ä«
Den 40 Maj.
8Y
<Zn annan Talare har alludcrat derpä, att de, som yrka
äkerremitz, äro hwarandras politiste wänner. För min del
wcl jag mig icke hofwa inom detta Ständ nägra politiska
owänncr. Har jag sädana, sä mätte del wara derföre, alt
de icke kunna förmä mig dela deras öfwcrtygelse i ett eller
annat fall. Hwad sjelfum bufwudsaken widkommer, sä har
man yttrat att Riksdagen skulle kunna förlängas genom
en älerrcmih. Denna uppgift saknar grund. Mähända
skulle göromälen derigenom nägot litel ökas för ert Utstött,
som i öfrigt nästan har ledighet, men wisterligen icke Riks,
dagstiden förlängas. Dehutom har jag alltid hyst den äsigt,
att älerrcmih icke bör förwägras, dä ett godt ändamäl der¬
med stär att winna.
Häruti instämde kans petersson frän Blekinge Län.
Öfwerläggningen war stukad, och sol» Talmannes pro¬
position pä bifall till Betänkandet klef med blandade Ja och
Nej bcswarad, samt votering begärdes; sä uppsattes, juste¬
rades och anflogs följande voteringsproposition:
"Den, som bifaller Lag- samt Allmänna Vcswärö- och
Oeconomie-Utstottens Betänkande N:o 67,
röste Ja;
ben, det ej will, röste Nej;
Winner Nej» har Skändet beflutit äterremih afofwan-
namnde Betänkande, med de dcrwid gjorde anmärkningar."
Omröstningen, i wänlig ordning anställd, utföll med
43 Ja mot 40 Nej; och war således Betänkandet bifallet.
Emot detta beslut reserverade sig Niss Ltrincllnnck och
kor Östman frän Wester-Norrlands» Öric persson och
Osol lersson frän Gefleborgs, Olok Olofsson frän Wester¬
bottens, 4an Öric dansson frän Wermlands, Llepsian
.^.nelersson frän Stockholms Län, /Vppelivist, Öars Nilsson
90
Den 10 Maj.
och Lars Letersson frän Blekinge samt Ler lönsson frän
Skäne, olla under äberopandc af de flät, sorn under öfwer-
läggningen blifwit anförde för äterremist.
§. 13.
Utterligare förekom Srats-Utskottetö, sedan den 8 den,
neS pä bordel hwilande Memorial N:o 517, med anmälan
om Riks.SrändcnS stridiga beslut, i anledning af en före»
flogen voteringsproposition.
Harwid yttrade kor källlström frän Stockholms Län
skriftligen:
"Förewarande Memorial N:o 5t7 företer den märk,
wärdiga omständighet att, ehuru StatS-Utstottet deruti bade
medgiiwer och antyder» att fragan, som angär wisa Stats¬
medels ingäende till Riksgälds-Contoret» owilkorligen bör
genom Förstärkt StakS-Utffott afgöras, likwäl, wid det hin»
der som derwid mött genom 2:ne Ständs ogillande af oste,
ringsproposilionerne, icke föreflagit något sätt till fräganS
lösning eller afgörande, ulan inskränkt fig till en enkel an,
wälan of förhållandet.
Af denna anledning, och dä Hcderwärda Ständet icke
lärer kunna frängä des en gäng fattade beslut, föranlätes
jag wordkamt hemställa: huruwida Stats-Ulstottct bör an¬
modas underställa fragan Eonstilntions-Ulstottets pröfning
och afgörande; eller vin Ständet sjclft kan hänskjuta den
till sistbeinäldte Utstött; samt förmodar inig till en dylik
hemställan wara sämyckel heldre berättigad, som srägan är
af den betydliga wigt och inflytelse för det allmänna, att
den, frän alla synpunkter af rätts- och sakförhållanden be,
traktad, icke hwarken kan eller bör ät ett osäkert öde öfwer,
lemnäs. Skulle det sistnämnda alternativet antagas, torde.
Den io Maj.
91
i sammanhang härmed, WSllofl. Borgare-Ständet wänligen
inbjudas att härmed sig förena."
Häruti instämde Lpllrairn karsson frän Elfsborgs,
^Vesström, Loelllius och löns Lrsson frän Stora Koppar¬
bergs, Ian kastersson frän Wcsteräs Län, m. fl.
Leder Lersson i Ädclforh frän Jönköpings Län: Jag
anser, att säwäl Borgare- som Bonde-StändelS beslut äro
alldeles undertryckte i denna wigtiga fräga. Ty, enligt
Regcrings-Formens 69 §.» borde den komma under omröst,
ning i Förstärkt Stats-Ulstott, dä Twä Ständ slädnät mot
Twä. Jag yrkar derföre äterremig ä förewarande Memorial,
med förcständigande till SlatS-Utstoltet att widtaga de ät»
gärder, som nämnde tz. förestrifwcr.
Nils Lersson frän Södermanland: Under åberopande
af 57, 60 och 64 Regcrings-Formcn, kinner Lfwen iag
denna fräga wara af natur att stola afgöras genom omröstning
i Förstärkt Stats-Ulstott, dä Twä Ständ stannat mot Twä,
samt att sälkdcs Adeln och Preste.Stänket orätt förfarit, dä
de offlagit de af Stats Utskottet framställde voteringspropo,
sitioner i ämnet. Jag yrkar derföre ätrrremis ä Memorialet
med uppmaning till Utskottet, att. enligt 69 §. i nys åbe¬
ropade Grund-Lag, utnämna Deputerade, som bos nämnde
Ständ företräda och fordra, det de mä ställa sig Grund,
Lagen till efterrättelse.
Häruu hördes ätskillige Ledamöter instämma.
kvän Heurlin frän Kronobergs Län: Jag instämmer
med Nils Lersson, och önskar, att lemplige mätt och steg
mätte widtagas, för att förmä de twä första Ständen att
rätta sig efter Grundlagens bokstafliga lydelse.
Secreterarcn yttrade: Jag hemställcr till Ständet, hu-
ruwida icke det more mest lempligt, och öswerensstämman.
92
Den 10 Maj.
de med hittills wedertagen praxis, att Lenoir, Protocolls,
utdrag inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stän-
det att biträda bet beslut, sou. Borgare- och Boude,Stau¬
de» fattat.
Häruti instämde Ltrinstlunst frän Wester-Norrlands
Län, Austers Andersson fran Östergöthland, ni. fl.
kihlblom frän Södermanlands och Leng, 6ust-
muustssou frän Hallands Län instämde med lXils korsson.
keier lönsson frän Jönköpings Län yrkade älerremifl
ä Memorialet, med de derwid gjorde mundtlige och skriftli-
ge anmärkningar.
Öfwerläggningcn war slutad; och Ståndet beflöt, att
till Stals-Uiskollet, genom Proiocolls-uldrag, såsom swar
ä Utffotlets ifrägawarande anmälan, meddela följande:
"I Skaks-Utffottets Memorial N:o 217 anmälcs, att
sedan, efter det wid pröfmngen af den under innewarande
Riksdag änyo wäckt» och af Stats-Ulskotlet behandlade frä-
ga, angående tulk och bränwins-bewillningens samt post-
och saluaccis-medlens ingäcnde till Riksgälds-Contoret, twä
Riks-Sländ stadnat emot twä, Utskottet, i följd af 59 §.
Regerings Farmen, uppgjort och Rikets Ständers godkän¬
nande underställt förslag lill voterings-proposition med om¬
röstning i Förstärkt Stats-Utfkott. den omständighet inträf¬
fat, att berörde volerings-proposiiion blifwit af Borgare-
och Bonde-Scänden godkänd, men deremot af de twenne
öfrige Riks Stänken ogillad; sä hade Utskottet icke ansett
stg kunna sned ifrägawarandc ärende taga widare befatt¬
ning, Sn alt frän Borgare- och Bonde-Ständcn tillkänna-
gifwa, det hinder, som salunda mört för ärendets siulliga
afgörande i dm ordning Grundlagen föreskrifwer.
Den io Maj.
93
I anledning häraf och dä wid jemförelse afRcgcrings-
Formens 57, 60 om 64 A, annan rättsenlig och fölid-
rigtig tolkning icke kan gifwas ät ordaförständet af desto
Grundlagsbud, än att Rikets Ständer hofwa hufwuddispo-
sitionen öfwer de Stats-inkomster, som, under namn as be-
willning, i 60 tz. äro uppräknade, utan annar wilker, än
att Sländerne Lro skyldige hälla Kongl. Mant tillhanda de
ärliga Statsanslag, som enligt Riks-Statcns wid hwarje
Riksdag fastställde Hufwudkitlar, prökwos nödige till Slats-
werkels behof, för att af Konungen till sädane Lndamäl
anwändas; wid hwilket förhållande det jcmwäl mäste wara
en of Ständernes dispositionsrätt ofelbar följd, att de en¬
samt ega förordna om sältet och ordningm för Statsansla¬
gens anordnande till den andra Statsmaktens förwaltning;
fann Bonde-Ständek, för sin del, bet wara ostridigt, att fv-
rewarande fräga, eller huruwida de af Utskottet omförmäl-
de Statsmedel böra till Stats-Contaret direcke ingä, eller
till Riksgälds-Contoret och derifrän, i öfwerensstämmelse med
RikS-Staten till Statswerkct utastigneras, wara en bland dem,
hwilka, i det fall, att twä Riks-Ständ stanna mot twä, böra,
jemlikt 69 Z. Regerings-Formen, genom omröstning i Förstärkt
Stats-Ulskolt flutligen afgöras, och att, i solid deraf, Ut¬
skottets älgärd att bereda ärendet till en sädan omröstning,
stär i klar öfwerensstämmelse med nphäberopade tz.
Wid sädant förhållande ansäg Bonde-Ständet annat
medel, för att bringa frägan till afgörande i grundlagsenlig
ordning, ej äterstä, än det sista, i 69 tz. anwista, alt nemi.
uppmana Stats-Utskotter att bland sig utnämna Deputera¬
de till företräde hoS Högloft. Ridderffapet och Adeln samt
Högwördige Preste.Ständet, för att, genom en närmare
utredning af ifrägawarande voterings öfwerensstämmelse
94
Den §o Maj.
med Grundlagen, inbjuda dctze Riks-Ständ att deltaga i
det beslut härom, som de öfrige Sländcn fattat; och skulle
denna Bonde-StändelS äsigt af ämnet, säsom sivar ä SlatS-
UtskottctS ofwanberörde anmälan, Utskottet meddelaö.
S. 14.
kristers ^ustersLvn frän Skaraborg- Län hemställde,
i egenskap af Sländets Fiskal, hurumida icke det eller de
Härader, hwilka under innewarandc Riksmöte, eller en del
deras, undcrlätit att ställa Fullmäktig, borde anses förfall¬
ne, enligt 16 §. Riksdags Ordningen, till vite motswaran,
de den kostnad, som ett lika stort härad pä sin Riksdagsman
göra mäste, hwilket vite komme att i Ständets Catza inflyta,
akwensom alt i öfrigt 16 §:s föreskrift mätte tillempas.
Flere Ledamöter hade anmält sig till att tala; men dä
/tnsters ^nster-soas yttrande begärdes pä bordet, afstodo
de frän att nu utlära sig; och ifrägawarande hemställan
bordlädes.
§. 15.
Uppä derom framställd anhällan, bewiljade Ständer
5-m frän Westeräs Län ledighet frän Riks,
dagsgöro,nälen under tre weckors tid, räknad frän den 13
dennes.
H- 16.
Föredrogos och bordlädes första gängen följande Ut-
lätandcn:
Stats.Utskottets
N:riS 519-521;
Den 10 Maj. 9Z
Stats-, Lag- och Oeconomie-Utskottens
N:o 194.
Bewillningö- och Oeconomie-Utskottens
N:o 16; samt
Banco- och Lag-Utskottens
N:o 9.
Ståndet åtskiljdes klockan 2 e. m. Ht supra.
In Lclein,
<7. <7assek.
Dm 12 Maj I8«i.
plenum kl. 10 förmiddagen.
1.
Protokollet för den 5 i sistlidne mänad justerade-.
§- 2.
Iscod X.iiill>lom frän Södermanlands Län begärde fä
i Protocollet antecknadt, alt han högeligen ogillade det sätt,
96
Den 42 Maj.
hwarpä Ms 8lrindlund frän Wester-Norrlands Län for¬
farit, dä han, undkr fistlidne klonum, gjort häftiga an¬
märkningar mot en Ledamot frän ett annat Ständ, hwil-
ken uti Ständers kloni-rum ähört dest öfwerläggningar;
och yttrade Lil,Idiom, del han hade sä mvcket mera skäl
till ett dylikt ogillande, som ingen af Bonde-Ständets Le¬
damöter hade någonsin sä blifwit bemött, dä de, efter
hwad manligt more, sätt inträde i nägok annat StändS
kleni-rum och bewistat detsamiuas öfwerläggningar.
Häruti insiämde Lalilström frän Stockholms, Ilonric;
Lndersson frän Orebro Län, m. sl.
§. 3.
Wid förnyad föredragning af Stats Utskottets Memo¬
rial N:o 519, i anledning af Riks-Sländens skiljaklige be-
siut, angäende ett län till Carskrona Stads Pastorat, god¬
kände Sländet de i detta Memorial framställde voterings-
proposilioner.
§. 4.
Derefter förekom Stats-Utjkottets Memorial Nw 520,
angäende gratification ät Stats-Commifiarien al Lillön.
Härwid yttrade:
äacod Lildklom frän Södermanlands Län: Med all
rättwija ät den af StatS-Utskottet wilsordade beredwillig-
het, nit och skicklighet, soni Herr Stats-Commifiarien och
Riddaren O. ak Lillön ädagalaggt, under del han till-
handagätt Utffottet med nödiga upplysningar mid Statsrc-
glcringens och andra, Statswcrket rörande, frägors behand¬
ling, anser jag otz icke böra afmika frän den sparsamhets-
princip,
Den 12 Maj.
97
princip, som wi wid detta Riksmöte oafbrutet följt. Om
wi nu ökade den ifrägasatte gratificalionen kill högre belopp,
Sn hwarmed den utgick sistlidne Riksdag, sä kunde detta
blifwa ett wädligt prsojudicat för framtiden; hwadan jag
för min del bifaller gratifikationen endast till sistnämnde
belopp, eller detsamma, som sista Riksdag.
Häruti instämde Kils kersson frän Södermandlands,
Kils Naguusson frän Calmar, ker lVIsllsson frän Wester»
Norrlands, Lplirsim I-arssou frän Elfsborgs, äsn kiric
äsnsson frän Wermlands, koölliius frän Stora Koppar¬
bergs, Anders Ionsson l Tuna, Anders Ionsson i Okna
och Anders Andorsson frän Östergöthlands, koler kersson
i Ädelfortz frän Jönköpings och keler Oalrrielsson frän
Kronobergs Län.
kengl Ondinundsson frän Hallands Län: Wid sistlid¬
ne Riksväg tillstyrkte Stats-Utskottet gratificalionen till
enahanda belopp, som nu, ät den Stats-Commitzarie, hwil,
ken dä biträdde; men Ständerne nedsatte detsamma 1,200
N:dr. Göromalen hafwa warit, under denna Riksdag, ser¬
deles ökade, och dä Herr Stats-Commitzarien och Riddaren
sk Lillön, till Utskottets synnerliga tillfredsställelse, lemnat
detsamma ett högst gagneligt biträde, sä är wid den of
Utskottet anstagne lilla tillökning i gratificationen rältwiSli-
gen intet att afpruta, i synnerhet som, wid 1828, 1829 och
1830 ärens Riksdag, hwilken icke räckte längre, Ln den
närmarande, den Utskottet biträdande Stats-Commistarien
erhöll en gratification af 2,000 R:dr B:eo. Wi böra, ef¬
ter mitt omdöme, omfatta detta och hwarje annat tillfälle,
dä det star i wär makt, att belöna den sanna förtjensten
hos skicklige, redlige, owäldige och nitiske Embetsman, de
Trettonde Landet. 7
Y8
Dcti 12 Mas.
der ingalunda böra sättas i jemnbredd med sädane, hwilka
icke ädagalagt Vesta egenstaner i lika man. Dä en af Re¬
geringen förordnad Tjensteman, pä ett owäldigt sätt, lem-
nar den andra Statsmakten biträde, sä befrämjar han der¬
igenom hela samhällets gagn» och bör derföre xä ett wär-
digt sätt be,önäs. Den wackraste gratification, som Stats,
Conunisarien sk Lillen kunnat erhälla, är rvi§crligen det
ampla och rättwiia intyg, som en Rikets Ständers delega¬
tion honom meddelat. Dä fräga nu endast är om nägra
hundrade N:dr, böra wi, äfwen genom den materiella be¬
löningen, wisa wär erkänfla ät den werkliga förtjensten och
ffickligheten, och icke wara njugga i likt och olikt, ty der¬
igenom befrämja wi ingalunda fäderneslandets fördel. Man
bör weta, huru man ställer till. LLid tillfällen, sädana
svin delta, bör Statens wäl tala mera än penningen.
Henric sndersson frän örebro Län: Jag har icke
äran känna Stats-Commiharien st Lillen, och jag hörer
med fägnad det goda wilöord, som honom meddelas; dock
tror jag, att wi icke böra afwika frän den af 08 antagna
hushällsprineipcn; hwadan jag, i likhet med LilllKIom,
bewiliar gratificationen endast till det belopp, hmarmed den¬
samma sistlidne Riksdag utgick.
kolar lönsson frän Jönköpings Län: Min mening är
nära slägt med kulllhloms. Det är wistcrligen fägnesamt
a:t höra, all Siats.Commitzarien st Lillen berömligt full,
gjort sina Åliggande» i Stats-Utstottet; men dä han, äfwcn
under Riksdagen, åtnjuter sin lön i Stalö-Contorct, synes
mig gratificationen icke böra ukgä till högre belopp, Sn mid
sistlidne Riksdag, eller 1,200 R:dr B:co.
Häruti instämde Natts Lrsson frän Stockholms Län.
Den 12 Maj.
99
Austers ^.uclerssou frän Skaraborgs Län: Äfwen för-
lidne Riksdag hade jag tillfälle alt, säsom Ledamot i Stats-
Utstottet, erfara af hwad wigt Let är, att den biträdande
Commitzarien med owäld, nit och skicklighet gär Utstottet
tillhanda, Lfwensom jag funnit, att Herr sk Sillens och
den ivid sista Riksdag bitädande Stats-Comn»tzariens till,
göranden i detta hänseende icke böra ställas i jembredd med
hwarandra, Sistlidne Riksdag föreslog Stats Utstottet al¬
wen 1,666 R:dr 32 st. säsom gratification; men Ständen
nedsatte densamma till 1,200 R:dr. Den gängen skulle jag,
och mänga med mig, welat gifiva intet. Nu deremot är
fräga om en ringa belöning för en man, som gjort sig för¬
tjent af Slats-Uistottels Ledamöters odelade högaktning och
förtroende, — som med största beredwillighet och nit gätt
Utstottet tillhanda, och aldrig »behörigen blandat sig i öf,
werläggningarne eller sökt inwcrka pä befluren. Wid sista
Riksdag egde det märkliga förhållande rum, att just Staks-
Utstottets Ledamöter i detta Ständ talade för nedsättning i
gratificationen; men nu deremot lärer ingen finnas, hwil»
ken deltagit i UtstoktctS öfwerläggningar, som icke med nöje
yrkar bifall till förewarande Memorial. Om wi prutade
af pä den förestagne gratificationen, sä torde det hända,
att Herr sk Lillen af pur grannlagenhet icke wille uppbära
en enda stilling, och dä hade wi illa belönat honom för
sin möda. Jag anser Ständer böra fästa nägot afseende
wid Utstoktets Ledamöters yttranden, och jag yrkar bifall
till Memorialet okörändradt.
ckollsn ilscok, UutlwrZ frän Norrbottens Län: Stais»
Commitzarien sl Lilion är af olla känd säsom en rättskaf¬
fens man; och dä nu Stats-Utstoitet äfwen rättwis igen
giswit honom ett ampelt »vitsord för de fullständiga upp.
100
Den is Maj.
lySningar och det owaldina biträde, som s,an lemnat, hwil-
kel mähända icke war fallet med Krono-Ombudct wid sista
Riksdag; sä instämmer med jag deni, hwilka yrkat bifall lill
Memorialet.
Nils Ltriritlluml fran Wester-Norrlands Län: Ständet
bär, efter mitt omdöme, just wid detta tillfälle wisa, att
Let gör stillnad pä de Embetsman, som med mer eller min¬
dre grannlagenhet, nit och owäld lenina biträde ät Stats-
Utstotlet. Herr ak Sillen har icke warit as dem, hwilka
mera framstätt säsom Advocater, än upplysnmgsgiiware.
Man har hoö honom icke märkt mindre nit och beredwiliig-
hct, dä Bonden begärt upplysningar, än när Excellcncen
gjort det. Sädanl tpckaS Stats Utskottets Ledamöter bäst
wara l tillfälle att bedöma. Säsom ett serskildt exempel
will jag nämna, atk dä fräga i Utffotlet förewar om rän,
tegikwares och räntctagares inbördes styldigheter och rättig¬
heter, ädagalade Herr sl Sillen, att xrejericr i mänga ar
Härutinnan egt runi, och biträdde det yrkande, akt Riksens
Ständer borde för sin del för framtiden söka förekomma sä-
vant, oaktadt Herr al Sillen, såsom Tjensteman, sjelf skulle
komma att förlora pä en förändrad reglering härutinnan;
men det skattade han ringa emot den rätkwisa sakcnS be»
främjande. Sällan hörer man en Tjensteman föra ett sä-
dant spräk. Jag är öfwertygad, att ätskillige Ledamöter af
de andra Ständcn derföre icke tyckt sä synnerligen om Herr
Stals-Commistarien. Men Bondc-Ständet bör icke göra
sig skyldigt lil bristande erkänsla för denne mans owäld
och nit. Jag yrkar bifall till Memorialet.
lostsn /Lnllorssoni frän Upsala Län: Säsom Leda¬
mot i Staks-Utstottet, under tre Riksdagar, har äfwen jag
w irit i tillfälle att göra bekantskap med de Slatö-Commis»
Den 12 Maj.
101
saner, hwilka lemnat biträde ät Utskottet, och jag instäm¬
mer med dem, svin intyga, att Herr sk Sillen, längt ifrän
att, sässm tillförene handt, genom hwarjehanda advocatyr sö¬
ka inwerka pL besluten, alltid wisäter, berömwärd owäld, nit
och skicklighet. Derföre torde han böra i förhällande derefter be¬
lönas; och jag anser otz icke, wid ett tillfälle som detta, böra
wara sa noga om nägra hundrade Riksdaler, helst under
innewarande Riksmöte pensioner blifwit bcwiljadc till och
med ät gamla qwinnor, hwilka icke gjort Riket någon den
ringaste tienst. Jag yrkar bifall till Memorialet,
Svor, Heurlin frän Kronobergs Län: Jag är wisit en
of dem, som yrka besparingar och hushällning med Stats¬
medel; men att här afpruta nägra hundrade Riksdaler,
wore en wcrklig mitzhushällning, dä man besinnar» af hwil»
ken stor wigt för Staten det Sr, att den biträdande Stats-
Eommistaren med raskhet, owäld, bercdwillighet och nit,
säsom Herr sl Silian giort det, lemnar Stats-Ulffoktet
upplysningar. Manga för Landet wigtiga förhållanden
blifwa derigenom mrcdde, och äfwen Riksdagens längd är
deraf beroende. Rikets Ständer hafwa, under närwarande
Riksmöte» belönar sädane män, som troget tjent Fädernes¬
landet, men »vägrat pensioner ät sädane, hwilka icke egt
wilja eller förmäga att uppfylla sina pligtcr. Den ät Herr
Stats-Commitzarien och Riddaren st Lillön tillstyrkta gra¬
tifikation utgör endast nägra och Nittio R:dr B:co i mä,
noden, eller ungefär sä mycket, som bestäs en Cancellist i
Ständcn. Jag hemställer till ett opartiskt bedömande» hwil-
kentera som gagnat Staten mest under detta Riksmöte, Herr
sk Silian eller en Ständs-Cancellist, Ständet skulle, efter
mitt omdöme, nedsätta sitt eget warde, om det afprutade
nägot pK den gratification, svin as Utskottet bliswit sörs?-
flagcn.
Den j2 Maj.
dockers Nilsson frän östergöthland: Säsom Ledamot
i Stais-Utstottck, instämmer jag till alla delar uii de on>«
d ni-n, hwilka af andre Ledamöter i samina Utskott här
definit uttalade, och pekar bifall till Memorialet.
^ppelczvisi, frän Blekinge: Den, som känner Herr al
Lillön, och hans handlingssätt säsom Slats-Utstottels biträ,
de, skall icke ett ögonblick taga i Betänkande alt utan af¬
kortning bewilja den föreslagna gralificationen för hans red¬
liga mödor. Stats-Ulstottet har, under denna Riksdag,
haft en numerär af handlingar all widgöra, dubbelt mot
»vanligt, och sälcdes torde ej den lilla föreslagna förhöjnin¬
gen wara ur wägen, helst, sistlidne Riksdag, Skats-Ulstol-
let föreslog en lika summa, fastän Sländerne funno för
godt all nedsätta den, och wid 1828 ärs Riksdag Stats-
Commitzarien erhöll 2000 R:dr Banco säsom gratificalion.
Hans karsson frän Gefleborgs Län: Alt slösa i stort
och hushälla i smätt, derföre har jag, säsom Folkets om,
bud, alltid warit rädd. Wi haswa under detta Riksmöte
halt sä stor anledning att hysa fullt förtroende för Stats,
U:skottets Ledamöter, att deras rvitsord och tillstyrkande
Lora wc a ost en säker wäglebning för märt handlingssätt
» delta fall. Under uttryck af min tillkredSställelse dermed,
att Bondc-Ständets Ledamöter i Stats-Utstoltet haft en
opartisk man, som lemnat dem upplysningar, och derige¬
nom befrämjat icke blott Ständelö, uran hela Statens
gagn, instämmer jag med dem, hwilka yrkat bifall till Me¬
morialet.
kolar Lisasson frän Elfsborgs Län: Äfwen jag bi¬
faller Memorialet pä den grund, att om Herr al Lillön
warit nyttig för Slats-Utskottet, sä böra Ständcrne bewil¬
ja den föreslagna tillbkistngen i gratifikationen, för att dh-
Den 12 Maj.
103
medelst wisa, det de första sätta wärde pä Embetsman,
soni med owäld, redlighet och nit, lill det allmännas bästa
fullgöra stne äligganden.
Nils persson frän örebro Län: Säsom Ledamot i
Slats<Ukskottet, ör äfwcn jag i tillfälle alt witsorda ds
utmärkt goda omdömen, som blifwit meddelade Herr Stats-
Commistarien sk Lillen, och ehuru i allmänhet jag anser
del betänkligt att bewilja ökade anslag, finner jag dock, med
afseende pä detta serskildta förhällande, allt stäk att bifalla
förewarande Memorial.
öfwerläggningen war stukad och Memorialet bifölls.
Emot detta beslut reserverade stg kihlblom frän
Södermanlands och Henric Anckersson frän örebro Län.
S- S-
' Wid förnyad föredragning bifölls Stats-NtskottetS Ut¬
lärande N:o 521, i anledning af Kongl. Majlis Nädiga
remitz ä aflidne Kamereraren och redogöraren wid Carl
Gustafs Stads GewärS-fvclori, Atzetzoren <3. Wickgrens
Enkas ansökan om pension.
§. 6.
Widare föredrogs Stars.-, Lag- samt Allmänna Be,
swärö- och Oeconomic-Utikottens Memorial N:o 194, med
förslag till sammanjemkning eller votering, i följd of skilj,
aktiga beslut, i anledning af Betänkandet N:o 89 och Utlä-
tandet N:o 162.
Harwid pttrade:
?er Lslrlström frän Stockholms Län: Bonde-StändetS
beslut om ett anslag af inalles 900,000 R:dr Banco, att
104
Den 12 Maj.
reserveras och under tiden göras fruglbara, för att, sedan
fullständigt kostnadsförslag till ordnande af ett nytt fängel¬
sesystem blifwit ularbetadt och af kommande Ständer an¬
taget, anwändas, i män af behofwet, titt detta ändamål,
har blifwit undertryckt dymedelst, alt Med-Sländen till
Läns-, Härads- och Stadshäkte» bewiljax ett extra anslag
af sammanlagt 1,300,000 R:dr Banco, i enlighet med Ut»
flottens förslag N:riö 89 och 162. Huruwida ett säoant an¬
slag Lr ändainälsenligt, innan någon fullständig plan blif-
ivit uppgjord, och innan nödige ändringar blstwit företagne
> wära Criminal-Författningar, kommer framliden att ut»
wisa. Nu är det fräga om alt, utom nämnde 1,300,000
R-dr, som af tre Ständ redan blifwit bewiljade, vtterligare
anflä 250,000 N-dr till uppbnggande af ett Straff-fängelse,
xä försök, efter Pensylvania-methoden. Efter mitt omdöme,
hafwa Med-Sländen, ty wärr, sä rundeligen tilltagit först¬
nämnde anslag, all wi icke med skäl kunna bortslösa Sta¬
tens medel till ett sä dyrt försel', som bet modellfängelse,
Lwarom här Lr fräga; hwadan jag yrkar afslag ä ben
framställda inbjudningen, och godkännande af voterings,
propositionerne.
För egen del protesterar jag härmedelstjmot Mcd-Stän-
denS beslut att anslä en sä stor summa, som den osman-
nämnde, till LLnS-, Härads- och Stadsfängelser, alt under
loppet af nästföljande fyra är anwändas.
Häruti instämde vice Talmannen ker Ericsson, so¬
fian August 2ellerk>erg frän Stockholms, Ian krio dans¬
son frän Wermlands, Henrie vestersson frän örebro,
Vils karsson frän Södermanlands, ker lönsson frän Chri¬
stianstads, Austers vilsson, Oustai ketersson och Austers;
^ustersson frän östergöthlands, lLilstdlorn frän Söder¬
Den 12 Mas. 105
manlands keler kersson i Ädelfors frän Jönköpings, ke¬
der Osörielsson frän Kronobergs, kplirsiu, lsrsson och
Iohannes ketersson frän Elfsborgs, Nils Magnusson frän
Calmar, krie ^kristersson, Roetliius och ^Vesström frän
Stora Kopparbergs, Olaus kriessou och kars Rasmusson
frän Götheborgs och Bohus, Zons krssou, Relander,
Magnus kersson och kr^elcherg frän Wermlands, Nils
jeppsson och Lone kersson frän Malmöhus, ker Mar¬
tensson frän Jönköpings, kars ketersson fran Blekinge,
Trysen frän Östergöthlands, kars karsson frän Elfsborgs
och Nils kersson frän Orebro Län.
Lerigt Oustmunstsson frän Halland: Här är icke fräga,
hwarkcn om Bonde-Standets beslut, beträffande ett anslag
titt Fängelser af 900,000 R:dr att för framliden reserveras,
icke eller om de Tre Med-Ständens beslut, beträffande ett
anslag litt Läns-, Härads- och Stadsfängelser af 1,300,000
R:dr, alt utgä under Fyra är, hwilkct sistnämnde beslut,
säsom fattodt af Tre Ständ, blifwit gällande, och hwilka
begge beslut, säwäl Bonde-StändetS som de Tre öfrige
Gländens, jag för min del anser lika planlösa, ehuru jag
afwcn bör respektera de äsigter, somför deni legat till grund,
utan här Lr fräga om ett serskildt anslag af 250,000 R:dr
till uppbyggande af ett Modell-fängelse efter Pensylvania-
methoden, hwilket anslag af Twä Ständ blifwit bewiljadt,
men af Twä Ständ afflaget, och hwarom således nu, en¬
ligt Grund-Lagcn, stall voteras i Förstärkt Statö-Utskott.
Jag yrkar afslag till inbjudningen och bifall till de af Ut¬
skottet framställde votcringSpropositioner.
Häruti instämde koler stönsson frän Jönköpings och
Nils Ltrinstlunst frän Wester-NorrlondS Län, denne sist¬
nämnde under åberopande af hwad han i della Sländ pltrat
Den 12 Maj.
wid öfwerläggningen on. Straff.fängelser i allmänhet, samt
of sin wid Betänkandet Nw 89 fogade reservation, anga,
ende det serskildt projekterade anslaget till ett Modell-fängelse
efter Pensplnania-methoden.
kntkerg frän Norrbottens Län erinrade, det dan re,
serverat sig emot Bonde-Ständets beslut om anslag till
Straff-fängelser, och förklarade alt han nu instämde med
kongl Oustmnnstsson.
sknelors ^ostersson frän Skaraborgs Län: Af Stats,,
Lag- och Oeconomie-Utffottens Betänkande N:o 89 samt
Ullätande N:o 162 inhämtas, alt Utskotten tillflvrkt ett extra
StatS-anflag af saminanlagdl 1,300,000 R:dr till Läns-,
Härads- och StadS-fängelser i Riket, bwilket anflag af de
Tre Mcd-Ständen redan är bcwiliadt, hwadan Bonde,Ständer
säledcs icke kan grundlagscnligt fä gehör ät si:t bcflul i
frägan, saint deFLrutan ett serffildt anflag. stort 250.000
R:dr, till uppbyggande af ett Model-fängelse ester Pensyl-
vania-methoden. Delta sistnämnde anflag, 250,000 R:dr, är
bcwiljadt af Adeln och Preste-Sländet, men offlaget of Bor,
gare- och Bonde-Ständen. Utffottct hade således icke annat
att göra, än att framställa inbjudning jemte voteringspro-
positioner. I likhet med föregående Talare, yrkar jag af,
stag ä inbjudningen, men godkänner prvposilionerne.
Häruti instämde ^ppel^vist och I-ars Nilsson fran
Blekinge, Häkan Nilsson och I-ars Lonatsson frän Skäne,
löst an ^ostersson frän Upsala Län, koler Llaesson frän
Elfsborgs, Olof kersson och Ion Olsson frän Gefleborgs,
I-umlkorg frän Norrbottens, Lven Ionsson frän Jemt,
lands, lilio Iansson frän Stockholms, Olof Olsson frän
Westerbottens och Llnislen kerssou frän Gottlands Län.
Den 12 Maj.
Öfwerläggningen war flutav, och Ständet fann för
godt att afflä den i Memorialet N:o 194 framställde in,
bjudning, men godkände votcringspropositianelne.
tz. 7.
Föredrogs änyo och bifölls BewillningS- samt Allmänna
Beswärö- och Leconomie-Utskottens ptterligarc Memorial
N:o 16, i anledning af Rikets Ständers i wifla delar fatta¬
de beslut, angäende grundcrne och wilkoren för bränwins»
bränningens utöfning somt afgifterne derför.
§. 8.
Upplästes och godkändes följande frän Erpeditions-Ut-
ffottct ankomne Förslag till Rikets Ständers underdäniga
Skrifwelser till Kongl. Maj-t, nemligen:
N:o 330, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Pro,
position om rättighet för Direktionen of Arnioens Pensions»
Cafla till ett räntebärande Credit!» i Rikets Ständers Bank.
N:o 331, angäende förwaltningen af Härads-allmän,
ningarne.
N:o 332. angäende nägra med Stats-regleringcn ge¬
menskap egande allmänna frägor.
N:o 333, angäende närmare bestämmelser för kolmät¬
ning inom Rikets Bergslager.
N-o 335, angäende en ny organisation af Frösö Skola
i Jemtland, m. m.; samt
N:o 336» i anledning af wäckf fräga om utfärdande
of Kvpingö-privilegier för Trelleborgs by.
108 Dm 12 Maj. -
§. 9-
Föredrogs och lades pä bordet följande, sedan sista
kleni-dag till Ständer ankomne Memorial och UUätandcn,
nemligen:
Constitut ione-Utskottets
N:ris 106—111; samt
StalS-UrskottetS
N:ris 511—523.
§. 10-
UvplästeS frän Med-Ständen ankomne Protokolls-Ut¬
drag nemligen:
Frän Högwördige P r e st e - S t ä n d c t,
för den 5 dennes,
N.ris 718-722; samt
Frän Wällofk. Borgare-Ständet,
för den 8 och 10 dennes,
N:riS 701—713.
Detze Protocolls-utdrag ladcS till handlingarne.
Ständet ätffiljdeö kl. 2 e. m.
In sillem,
<7. A.
109
Den lL Maj 1841.
klema m kl. 10 s. m.
§. i.
Pxotocollen för den 7 och 17 sisilidne April upplästeS
och justerades.
I anledning af sistnämnde Prolocoll aflemnades nu
följande ptirandcn of:
Ms Sermälunä frän Wcster-Norrland, skriftligen:
"Jag har förbehällit mig delta tillfälle alt fä slutligen
afgifwa och i Sländets Protocoll förwara mina tankar,
rörande det wigliga ärende, nied hwilket wär och wära
harns existens sä nära sammandSnger, med hwilket Swe«
riges och Swensta Bonde-StandetS framtid i sa mänga
rigtningar afgöres. Jag wilie afbida stunden, dä frägan i
sista instanccn genom Förstärkta ConstitutionS-Ulstoltet stulle
för denna Riksdag komma till stut. Jag har afbidat den¬
na stund. Del nya Rcpresentations-förstaget förklarades i
gär med 44 röster mot 35 hrvilande. Saken är säledeö
afgjord. Mig äterstär nu blott atl uttrycka en sorglig till¬
fredsställelse deröfwer, alt jag älininstone för min del icke
har pä initt samwete, att hafina till detta förslags tillska¬
pande eller antagande, hwarkcn med ord eller gerning bi¬
dragit. Mine Bröder! jag kan icke undertrycka en witz rö¬
relse, dä jag betänker det steg, som nu är taget och dest
mäbända omätliga följder. Mina är begynna blistva män¬
ga. Jag har uppoffrat myckkt af helsa, tid och kralter för
del allmänna. Jag börjar blifwa trött. Det är 4:de Riks¬
dagen lag bcwistar; och kanske den sista. Det är ingen
110
Den 15 Maj.
glädje att tala »varningens ord i stormen, dä ingen aktar
dem. Det är kanske bättre att afträda, att i den aflägsna
fjcllhyddan sätta sig ned och stilla sörja öfwer den stormtid,
som mähända är af Försynen bestämd, att wärk Fädernes¬
land stall genomgä, innan dest upprörda, oroliga wägor
lägga sig. Jag har Siffat det gamla, wördnadswärda,
sjelfständig», redliga, rättradiga Swensta Bonde-Standet.
Det är tungt att öfwerlefwa det. Ursäkten derföre, mine
Ständskamrater! om jag yttrar mig med en rörelse, som
kanste mer anstär den enstilde, än den offentliga mannen.
Det är möjligen sista gängen jag har ordet i denna stora
fräga. Jag tror för min del, att detta nu hwilande för¬
slag wiS nästa Riksdag antages. Denna tro torde synas
besynnerlig, dä nästan olla inom Riksförsamlingen, till och
med bland Constitiitions-Utstottets egna Ledamöter, nu an»
se sädant för omöjligt. Men jag will säga mina stal.
Jag har want mig alt med uppmärksamt öga folia tids-
tecknen, och jag tror icke att jag mycket misstager mig.
Nu är tonen emot detta förslag. Men allmänna to¬
nen Sr ombytlig. Tonen göres och bestämmes of Publi-
cismen. Denna mäktiga häfstäng, publiciteten, stall afnöta
hwad nu synes kantigt, runda hwad nu syncS ojemt, för¬
gylla hwad nu synes mörkt, rimliggöra hwad nu synes
orimligt. Den stall wänja sinnena wid hwad nu syncS
owant. Publiciteten i Swerige liknar en pä sned liggande
stuta, hwars ena sida är nedtyngd ända till »vattenbrynet,
och hwars andra pekar i wädret. Den stall wid nästa Riks¬
dag förlora all jemnwigt. Den ena sidan är mäktig. Den
uppbäres säsom fosterländst af den omätliga hop, hwars
omdöme den leder och bestämmer. Dessa ord tros säsom
orakelswar. Den andra sidan är swag och — wanwärdaS.
Den 15 Maj.
111
Den anseS, sä widt jag förstär, icke af nägon öfwerwä-
gande wigt af deni, för hwilka den är wigtig, sä snart den
icke för ögonblicket omedelbarligen behöfwes. Den stall snart
änyo sammankrympa frän en publiciSm, som ingriper i
samhällets stora discutzionLämncn, till en publicist» i tolf¬
tedels format, som endast innehäller rdkwerk. Det stall blif-
wa allt mera smärt för densamma att balla sig uppe, desi
förfäktare stola snart tröttna, och dä finnes icke mera nä-
got motständ. De liberala Tidningarne blifwa ensamme
mästare af discutzionens fält. Det blir dem dä icke swart
att omstämma den nu rädande konen, och göra det nu mot¬
bjudande behagligt och esterlängtadt. Publicismen stall wid
nästa Riksdag, ännu mer än wid denna, leda och bestäm¬
ma Rlksdazswalen. Det stall blifwa densamma sä mycket
lättare, som troligen gansta fä af dem, som nu blifwit af
densamma anfallna, gäckade och förhänade, derföre att de
bäve i denna och andra frägor ej welat läka af densamma
leda och commendera sig, torde hafwa lust att ännu en
Riksdag blottställa sig för alla desi smädelser och sörwrid-
njngar, dä Le kunna hafwa det wida lugnare. Troligen
stola derföre inga andra eftcrsträfwa Riksdogsmanna-för-
kroende, än sädana, som af densamma kunna päräkna pris
och loford. Rösterne mot förflaget torde i wärk Ständ sä-
ledes snart wara räknade. Och hwad jag säger om wärk
Ständ, kommer ulan twifwel att fä sin tillempning äfwcn
pä de öfrige. All kraft stall samlas för att i den srägan
fä Borgare-Ständet att bifalla. Wi hafwa under denna
Riksdag nägon gäng sett Tidningshotelscr, ja sielkwa LdS-
rare-läktaren, begynna wilja utöfwa inflytande pä Ständens
öfwerläggningar, i frägor som warit af wida mindre djup
och omfattning, ä» den, dä allmogens Nepresentations-rätt
112
Den 15 Maj.
för framliden ar under afgörande. Tror man icke att allä
dessa disponibla äggclsemedel stola samlas, dä det gäller olk
winna en seger kanske för sekler? Skall Borgare-Ständer
kunna motstä dem? Min öfwertygelse derom är swag.
Witzerligen äro orimlighetcrne, isynnerhet hwad SläderneS wal-
rätt angär, oerhörda. Men stall detta hindra? I sista fall bc-
höfwes iu blott att wid samma Riksdag wäcka fräga om Grund¬
lagsenlig ändring af de wäsendtligaste bland oformligheterne,
som nu widläda de föreslagna walen i Städcrne, och mvtskändel
skall snart falla för tillfället all siraxl fä njuta de "goda fruk»
terne" af dek hwilande förflaget, sä otroligt detta nu uiä
synas. Om de bäda äterliäcnde Skänden will jag ej lala.
I det forsta torde enhälligheten för förslaget dä wara, pä
goda stal, lika stor, som nu enhällighet-,, emot. Manget
oga torde dä wara slocknadt, hwars bifallsblick nu högt
wörderås, mangen hand wissnad, hwars rörelse nu följeö.
Enthusiasmen att "offra allt för Mcdborgerligheten" torde,
under dä mähönda gynnsamma förhällanden, icke wara
swär att framkalla. Det äterstäende Skändct Lr, om än
det kunfkapsrikaste, dock det materielt swagaste. Del finnes
"en sista resvurs," om det icke cftergifwer för den allmän¬
na folkwiljan." Sädant wisar sig sannolikhetens perspektiv
för mig under nästa Riksdag. Jag mille önsta, alt jag
säge orätt. Men, ty wärr! jag stall helt säkert blifwa blott
alltför mycket sannspådd. Man skall, under förutsättning
att man småningom kan Utjemna ock rätta oformlighe¬
terne, antaga förslaget, sa oformligt Set ar. Man har
vermed en ny stomme, en grund. Nedrifwande och upp¬
byggande af delarne kan komma sedermera.
Jag anar således, alt en hund här ligger begrafwcn,
djupare begrafwcn än mängen tror. Jag misstänker, att
de
Den 15 Maj.
de waggsänger man nu en lid fält höra af sjelkwe BetStte
kanders egne förfaltare, blott warit och äro medel alt af-
Wänba uppmärksamheten. Jag fruktar, att det ligger dub,
helhet i bollen, dä man pä en och samma gäng yrkar an¬
tagande lill grundlagsenlig behandling af ett förslag, som
Man förkastar det. D,t har allt ifrän början legat en bot¬
tenlöshet i Constikttlions Utskottets handlingssätt som för¬
undrat mig. Jag fruktar en djup förborgad plan. Wore
farorne för framliden mindre, sä skulle jag icke lägga sä
Mycket wigt pä ämnet. Men just derföre, att nätet synes
mig åtminstone mer genomskinligt, än kanske mangen, som
ör mindre uppmärksam, just derföre will jag nu för ett
kommande Riksdag reservationswis uttala min worning»
Jag reserverar mig säledes inkör samtid och framtid emot
detta Representationsförslag, emedan det tillkommit i den
Mest grundlagswidriga wäg, som ännu nägor Grund¬
lags förslag, allt sedan Revolutionen 1809. Det bädar
intet godt, vä ett sä wigtigt Betänkande tillkommit genom
krokwägar och kränkningar af beståndande förmer. Constitu-
tions-Ulstoltet inkom med Memorialet N:o 38, rörande
Wal-Lagen. Detta Betänkande, som säfö», princip antog
allmänna wal, ätcrrcmikterades af Bonde-Ständet meddetz
gemensamma tanka, »swenson, af Med-Sländen med deras.
Utskottets grundlagsenliga Åliggande ivar nu att samman¬
jemka beha meningar till ett helt. Utskottet Utan att ens
försöka en sammanjemkning, uppställde voterings-provo-
silion pä allmänna och pä clafi-wal. Detta war tetz söv-
sta grundlagskränkning. Skänden medgäfwo votering, och
utgängen känna wi. Pä den laggda grunden uppförde Ut¬
skottet nu en byggnad, Memorialet N:o 68. Detta Bes
Trettonde Landet. 8
114 Dm 15 Maj.
tänkande, understäldt Rikets Ständer, har i 3:ne Ständ
aldrig blifwit föredragit. Z Bonde-Ständct föredrogs en
punct, nemligen den vin En eller Twä Kaiiiinare. Det
oaktadt bar Utstotlet behandlat Betänkandet sä, som ware
det ett af Ständcn återremitterade oeconomiskl Betänkan¬
de, hwilkel redan undergått Ständens pröfning. Utskottet
dadé ingen magt att ändra ett Memorial, som redan war
Ständerne förelagt. Det har Utskottet dock gjort. Det
har upphäfwit sig till en magt öfwer Ständen. Det har
omglort ett Betänkande, som af Ständerne aldrig blifwit
pröfwadt, omstavadt det af egen myndighet. Detta Sr deg
andra grundlagskränkning. Utskottets äliggande war att
med afseende pä Standens yttrade gemensamma tanka upp¬
göra WabLagen. I Betänkandet N:o 85 har Utskottet,
längt ifrån att härpä göra afseende, vä fri hand nästan
ändrat hwarje tz. i Memorialet N:o 68, och derwid infört
meningar, som aldrig i nägot Ständ blifwit uttalade; me¬
ningar, som äro lika fdrnustSwioriga, som de arv obilliga.
Utstottet har, ulan anledning af nägot Ständ, tillagt fain,
ma wal-rätt ät Tjenstemän, frän Sergeanten till Genera¬
len, frän Kammarffrifwaren till Stats-Rädet» frän Läns¬
mannen till Landshöfdingen, frän Klockaren och Skolmästa¬
ren till Bistopen, utan att afse wigten hwarken för det all,
manna af del Embete eller den bildningspunkt, hwardera
innehar. — Utstottet har, pä eget bewäg, utan anledning
af nägot Ständ, tillagt hwar för sig af desta lcka rösträtt
Nied en Bonde, som eger 1000 R:drs hemmanswärde, oak,
tadt den sednare af sitt hemman betalar i allmänna bidrag
till Statens bibehällande kanske flera 100 R:dr B:co, dä
f. d. Länsmannen nied pension, Kammarskrifwaren, Ser¬
geanten, Klockaren, Skolmästaren, till det allmänna bidra¬
Den 15 Maj.
115
ger med 2 R:dr. — Bonde-Ständcts enskilda tanka war,
att hwarje besuten Bonde skulle ega minst en r/4:dels röst.
Utstotlet har, pä eget bewäg» utan föranledande af nägot
Ständ, tillagt ända till hwarje backstugusittare med ett
potatisland om 10 R:drs wärde rättighet att »välja och
wäljas.
Backstugusittaren Sr säledes af Utstottet omhuldad med
representolions-rält. Egaren af ett potateSland är ansedd
behörig alt deltaga i Rikets Lagstiftning. Intet Förtroende»
Embete har deremot ansetts förtjent af ett förtroende» som
tillagts den förre. Landshöfdingar, Stats.Räder, Presiden¬
ter, Zustikiso-Räder, Öfwcrstar, Amiraler, med ett ord:
Jnnehatwarne af de wigtigaste Statens Embeten hafwa
icke ans tts behörige till ett förtroende, som egaren af en
käl-täppa kan emottaga
Genom Förstärkta Constitutions-Utstottet war afgjordt
och faststäldt, att endast allmänna och samfällda wal skulle
öfwer hela Riket utan undantag tillempas. Utstottet har
pä eget bewäg, utan föranledande af nägot Ständ, gjort
en Undantags-Lag för Städerne, bestämdt för dem serskildta
Wal-Districter; föreskrjfwit dem rätt att wäija ZO Repre¬
sentanter, hwaraf Stockholm i/3:del. Utstottet har dermed,
jemte den valcensus del för Städerne utsatt, nära nog
uteslutit Borgerstapct i 60 af RiketS mindre Städer frän
all del i representationen, och betagit desamma möiligheten,
att fä sina locala angelägenheter bewakade i Riks»Försam-
lingen. En Representant för Stockholm känner Stockholm,
ej Smästaden. En »vigtig del af Landets oeconomiska an»
gelägenhekcr Sr dermed undandragen Riksdagens handlägg¬
ning. Detta war betz tredje grundlagskränkning. Jag
skulle kunna uppräkna Ln flera tillägg af Utstottet, pä egen
116 Den 15 Maj.
hand företagna; men dessa kunna wara nog. De innefatta
hwardera sä stora och ingripande förändringar, alt de hwar
för sig göra det Memorial, N:o 68, hwilket till SländcnS
handläggning war öfwcrlemnadt, oigmkänligt. Jag will
ej afgöra, hwad afsigt Utffottet haft med detza egenmäktiga
tilltag. Det mä lemnäs till Domaren öfwer samwcten,
om Utskottet dermed Ssyktat, att oförmärkt bringa rcprcsen-
tationö-rStken lika ur händcrne pä Bonde-, Borgare- och
Preste-Ständen, för att lägga del i händcrne pä den massa
af lägre Tjenstemän, — personer, som Sro ett medelting mellan
Herre och Bonde, Backstugusittare och en Penninge-aristo-
crat, som med publicitetens och detza Malmöns tillhjelp stall
bilda en enwäldig RiksdagS-Styrelse. Men djupt mäste
jag för samtid och eftrrwerld förklara min omilia för ett
representations-förstag, som sälunda tillkommit genom ho»
pade grundlagskränkningar, oerhördare Sn nägon Swensk
Riksdag ännu kunnat framwisa.
Jag reserverar mig inför samtid och framtid emot detta
Representalions-förflag, emedan grunden dermed owilkor-
ligen är lagd lill Ser oberoende Swenska Vdal-Londe-
Ständets upplösning. Z mänga hundrade är har Bonde-
Ständet, säsom en fri, oberoende, besuten Allmoge, kunnat
hälla sig uppe. Det har warit dess styrka, att det haft en
sammanhällighet säsom Ständ, — och betz styrka har warit
Rikets. Genom sin tillwaro, säsom Ständ, har det smä-
ningom framträngt till den politiska betydenhet det nu har.
Inga krig, inga Slalshwälfningar, ingel utländskt mäld
har nägonsin fullt kunnat undertrycka det. Likwäl betydde det
ej alltid, hwad dek nu bctyder, hade det e> alltid de rättig¬
heter, som det nu i 114 §. Regerings-Formen har sig för¬
säkrade.
Den 15 Maj.
117
Det har fordom blifwit af Aristocrater och EnwäldS-
Regenter djupt nedtryckt. Det Sr först sedan
HI:s tid» och ännu mer sedan är 1809 Bonde-Ständet mer
och iner intagit sin starka, fasta och oberoende position-
Grunden till denna starka och oberoende ställnings upplös¬
ning är med detta förslag lagd. Bonde-Ständet upphör,
sä snart detta, antaget, träder i werksamhet, att mer, säsom
Ständ, wara owilkorligt fjelfskrifwer till delaktighet i all¬
männa angelägenheter. Nu mäste Ständet owilkorligen,
säsom Ständ, wara representeradt uti, och deltaga i Sty¬
relsen af Lanken och Riksgäldsrverket; deltaga i Revisio-
nerne af Banco-och Stats-werket; deltaga i Markegängs-
s.:ttning, j Lerednings-, Taxerings- och Pröfnings Lom-
mittöerne. Bonden kan ej uteslutas krän de angelägenhe¬
ter, som sä nära röra honom; ingen wal-intrig kan spela
bewakandet af hanö intressen ur hanö händer, ty han mä¬
ste wälja inom sig.
Huru gär det, när han en gäng ej Sr uteslutande be¬
rättigad och sjelfskrifwen? Wi mä rädfräga wär historia.
Har allmogen alltid haft denna förmän? Man klagar, att
Bonde-Ständet i fordna dagar blikwit narradt att ätaga
sig dryga skatter och onera, hwilka wi nu förgäfwcö sträf,
wa aflyfta jorden Männe allmogen ben tiden war sjelf-
skrifwen wid dessa wigliga stattebestämningg - tillfällen?
Kan hwad som fordom skedde, icke ste ännu en gäng,
dä Bonden icke owilkorligen stall och mäste i dem
deltaga? Har nägon enda börda tillkommit pä jor¬
den, dä jag undantager extra roteringen, sedan 1809,
dä Bonde-Ständet egentligen tillkämpade sig dessa sjeifstrif»
wcnhctssördelar säsom Ständ? Nej; flere af de före denna
tid pälagda bördor hafwa twärtom smäningom förswunnit.
118
Den 15 Maj.
Och ehuru beklagligen Snnu alltför mänga äterstä, skulle
allmogen wäl kunnat aflyfta sig en enda as dem som blif,
wik lindrade/ om det ej wid Riksdagarne, i styrelsen af Ri¬
kets Penningewerk. i rcvisionerne, wid skattcbestämningarne
uppträdt med sjelfstrifwenheten af ett Riks-Ständ? Wära
samweten mäste, om wi ransaka deni, smara ett owilkorligt:
nej. Mä man icke inbilla mig, att allmogen dä den nied
ett penndrag soller dessa dyrbara och wigliga lörmäncr sä-
som Ständ, stall blifwa starkare genom att afjaga sig sfilf-
fkrifwenheten. Allmogen» den rätträdiga, enfaldiga, swek-
lösa Swensta allmogen, mäste hafwa sina rättigheter genom
Lagbcstämning, ej blott försäkrade, utan föreskrifna. Bon¬
den är och blir i enlighet ingen poliiicus annorlunda än
undantagsm'!-. Han kommer ej en gäng ihåg all begagna
och bewaka sina fördelar. Fåfängt stall man försöka all
fä honom annorlunda, om hundrade Tidningar äloge sig
hans politiska uppfostran. Wi se ett lcfwande exempel härpå
i Brödrariket. Huru mänga Bönder första der alt draga
fördel af den allmänna walrätten? Och huru olika är icke
Norrige, med sin odal-allmoge nästan uteslutande såsom be¬
folkning, mot det af otaliga Arrillokrat- och Herre-classer
öfwerfyllda Swerige? Kan man inbilla sig akt allmogen
skulle mot desta, utan owilkorlig sjel'strifwcnhet, hälla sig
uppe? Aldrig har man hört att intriger mot Herrarne upp,
spunnits eller kommit frän allmogen. Men wäl Lr Histo¬
rien full af »vittnesbörd, om Herre-classerncs menger mot
allmogen. Hittills hafwa desta icke haft nägot direkt intresse
att leda Riksdagswalen. Och huru ofta hafwa de ändä ei
gjort det? Hädanefter fä de ett sädant, sedan Riksdags-
arfwodel stall bekostas as Stats-Castan. Hittills har all¬
mogen sjelf bestämt sitt Riksdags,nanna-arfwode. Hädan¬
Den 15 Maj.
119
efter blir det Riksdags-Ombuden som bestämma det. Det
blifwer lönande att wara Representant. Och dä kan man
wara säker att finiligheten och förstagenheten segrar öfwer
Len antalörikare enfalden. Har det »varit bönderne son»
någonsin önskat asstä frän Sländsrätten eller har det wa¬
rit andra Ständ, som i wära hemorter uttalat och uttala
denna önskan? Jag har rest temligcn wida omkring i Riket,
warit i beröring »ned skäligen stort antal allmoge pä män¬
ga orter. Men ännu aldrig har jag hört allmogen uttrycka
en sädan enstan. Pä Tidnings-uppgister tror jag icke mycket.
De Sro oftast skryt och wanställning. Wille desta Herrar
wara ärliga, sä skulle de tillstå att de med den allmänna
opinion, de i denna fräga tillägga allmogen, uppenbarligen
ljuga. Jag behöfwcr icke reservera mig emot detta repre»
sentationstörsiag för min Province skull. Norrland bestär
till del »nesta af allmoge. Der Lro och kunna nästan ej
blifwa andra än bönder, som wäija och wäljas. Men det
kan ej wara min ort likgiltigt, om bönderncs antal blir för
swagt för att kunna göra Sfwen desi rättigheter och beswär
gällande, icke likgiltigt, huru walen i de öfrige Provinccrne
komma att gestalta sig. Hwarken jag sjelf, eller den all¬
moge jag representerar, kan utan smärta se ett Representa¬
tionsförslag antagas, som Snnu en gäng stall göra den fria
allmogen till staf genom att upplösa de sammanhällnings-
band, genom hwilka den ensam Lr stark. Man kan ej utan
sorg »notse en förändring, genom hwilken, det Lr min heli¬
gaste öfwertygelse, odal-allmogen i Swerige inom SO är
härefter stall wara sä upplöst, sä nedtryckt, sä förwandlad,
att »nan icke en gäng stall finna ett spär af dec fordna,
oberoende, aktade och sjellständiga Swensk» Donve-Gtänder.
Jag reserverar mig inför samtid och framtid emot det npa
120 Den 15 Maj.
Representations förslaget, emedan Set tydligen syftar att
ur Representationen uttränga det Swensk» Preste-Stän-
Set. Jag aktar och arar detta Ständ, som Sr Sweriges ära, och
jag har nied wSmjelie under d-nna Riksdag hört det bittra Hat,
som man pä flere häll sökt att mot detsamma upptända.
Jag skulle anse för den största olycka den dag, detta Ständ
helt och hällct förträngeS ur Riksförsamlingen. Att detta
ar det ripa sörllagets illa dolda afsigt, kan föga undfalla
nägon, som under Riksdagen fölit med Srenderne. Man
säger att Prestcrskavet har för tlor andel i Revresentalionem
att dek är för litet i antal, mot den röst det innebar. Jag
tror det ej. Representerar det dä blott sig sielf och kyrkan
och dest angelägenheter ? Är det icke hela den talrika prolerLp-
clastens naturliga Representant, denna clah, hwilken med
vägra stilling pä debetsedeln, fattigwärd, fängwärd, skol-
undcrwisning, Tjenstcbions-stadga , Lösdrifware lagstiftning,
m. m., närmast rörer? Hrvem tillkommer det närmare att
wara destas naturliga sörespräkare och wärvare af deras
rätt, än just det Ständ, hwilket i hela landel är satt art
wara för desamma ett flagg förmpndare. Wära intercsten
äro ej deras, de ära ofta motsatta, om de ock nära beröra
och ingripa i hwarandra. Likasä Adelns ock Borgare-Stän-
dels. De tre Ständen äro denna talrika »representerade
clastens husbönder och försörjare. Prcsteiskapet är medla»
ren för dem i Socknen och i Riks-församlingen. Betraktas
saken pä detta sätt, torde den personal, Preste-Ständet na¬
turligen representerar, blilwa sä talrik, att den fullt upp,
wäger hwarje as de öfriga Ständens. Jag förklarar der,
före högtidligen mitt ogillande af hwarje försök att frän
Riksförsamlingen aflägsna detta wigtiga element. Den dag
kan komma, dä det torde bchöfwas att de blifwa Sfwen
Den 15 Maj. 121
Odal-allmogens stöd och förswarare, ehuru den nu, vinden
icke bortstänker sin ställning, wiil kan förswara sig sjelf.
Jag reserverar mig slutligen emot detta Betänkande, in¬
för samtid och framtid, för det moraliska wäldförande af
3 Städs beslut, genom hwilket der tillkommir. Det är
någonting sä oerhördt, att dek i hwarje annat land skulle
anftS såsom en saga, att 44 personer i ett Utstött, under¬
stödda ak blott r/5:del af RckS-sörso,»lingen, emot 4/5'-t>c-
lars nästan enhälliga protest, kunna besluta omstaxning af
hela Samhälls-förfallningen. Jag klandrar icke detta, ju,
ridiskt taladt. Jag pästär ej att de handlat mot laga för¬
mer. Det Sr blott ett alltför sorgligt bcwis, huru orimli¬
ga och bristfälliga wära Grundlags förmer i manga fall
äro, och huru djupt de behöfwa förbättring. Men jag mä¬
ste djupt beklaga den brist pä grannlagenhet, det dierswa
sjelfförtroende och det moraliska wäch pä dyrbara, häfd-
wunna, oafptterliga rättigheter, ett sädont försök innekatkar.
Hwad godt kan ett sä tillkommet Represenkationsckörflag
medföra? Jag tror icke pä Hvilan af förbättringar» som
tända twedrägtens, harmets och mihnöstts eld i samhällets
innersta. Jag tror, att män som pä sädana wägar Åstad¬
komma dem, äro för mycket kortspnta för att med fördel
kunna wara Lagstiftare för en lycklig framtid i Swerige.
Detta är den protest, jag härmed inför samtid och efrer-
werld högtidligen nedlägger emot det noa Representations¬
förslaget i den form det nu framställer sig. Mä delta för,
stag icke blifwa första spiken i mitt fäderneslands likkista."
Aläns lassasson frän Skäne, skriftligen:
"Innan detta ärende nu slutligen ifrän det Heder-
warda Ständet för denna Riksdagen affärdas, anhäller jag
122
Den 15 Maj.
att till Protokollet fä foga min reservation emot befluten
i deras allmänhet.
Allt ifrän första början af denna sak, har det warit
för mig uppenbart, att en sädan Representations-förändring,
som ben Constiiutions-Utikottet äsylkade ock föreflagit, icke kun¬
de leda till annat. än förderf, och alt Swensta Folket stall
derom blifwa alltför sent öfivertygadt, derest förslaget wid
en blifwande Rcksdag gär igenom. Om jag lemnar allt
annat a sido, och tänker och talar allenast i mitt eget in»
tretze, säsoni Bonde, och deras, som jag representerar, sä
läker jag icke bära mig af den skenbild man för otz upp¬
ställt , att Bonde-intrcflena stola blifwa ösmcrwägande i den
nya Representationen. Det kan icke undfalla mig, att ären
icke stulle blifwa mänga, innan de med Allmogens röster wal¬
de Represenlanterne stulle blifwa helt andra än Bönder,
och den tacliken införd, att, i Allmogens namn, undcrkuf-
wa och bl stalia den, allt under Åberopande af friheten.
Jag har alitsa städse hört till minoriteten i denna fräga,
och gör derföre igeming annat, Ln fullfcljer hivad jag län¬
gesedan böriat, dä jag härmrdelst, ä mina egna och mina
bcmmawarande hufwudmäns »vägnar, protesterar inför
samtid och efcerwerld emot Bonde-Ständels wid denna
Riksdag fattade beslut om RepresentalionS-förändringen,
och intager mig ock bein »frän all answarighct för följderna
af detza beslut. Wi, soin bewistat Riksdagen, kunna icke
wara okunniga on», hwad hela Swensta Folket bör weta,
att detza och mänga andra beslut tillkommit of Herreman¬
na.inflytelse, som lrädt i stället för den förut sä »nyckel öf-
werklagade Konunga-inflytelien. Men Sivenska Allmogen
mä sjelf beswara, hwilkendera inflytelsen den lättast fördra¬
ger, i fall Let stall wara endera. '
Den 15 Maj.
123
Ouslat Lornlisrck frän Blekinge Län,
striftligen:
"Mot Bonde-Ständcts obetingade bifall till Consii-
tutions-Utstoltcls Memorial N:o 85, får jag pä det högsta
mig resirvcra.
Dä Ständer wid äterremitzen af Utskottets Memo¬
rialer N:ris Z8 och 68 giort ätstillige gansta grundade an¬
märkningar, saiom Ståndets gcmensamina tanka, men Ut¬
skottet derwid fästat nästan intet afseende, utan Reprefcn-
lationS-frägan äterkommil till Ständer icke allenast med si¬
na äldre brister oförändrade utan Liwen behäftad med nya,
sä kan del icke anses annorlunda, an iason» ett bestäldt ar¬
bete, blindwis och utan urskiljning antaget, dä Ständet til,
lätit sig, att med frånträdande af alla sina anmärkningar,
och utan afseende dera, alt Ukstotlets Grundlogs.förflag äro
i sitt närwarande stick uppenbart odugliga, likwäl i klump
godkänna besa mnia.
Man fordrar stäk och motiv för detza omdömen. Nä
wäll Jag stall blott anföra ^nägca: kan man, till exempel,
tänka sig någon större orimlighet, än att, säsoni Utskottet
föreflagit, utsträcka »valrätt och »valbarhet ända ner till 10
N:dr jordwärde? Hivad är nu detta annat än att anför¬
tro den högsta och »vigtigaste af alla samhällSförtrvendets,
Representantens wal och kall, ät en nästan obegränsad sta¬
ra af löst kock, utan oeconomistt, politiskt ekler moral stt
sjelsbcständ, manligen färdigt att öfwerläta sin röst ät den
förstkommande folkiörledarenö hot eller lockelser? Hwad
Grundlagsenlig rättighet har Utstottet haft att, utan för¬
anledande af något NikS.-SiändS anmärkning och rakt strj,
dande »not principen af allmänna wal, tillägga Städerne
serskildta waldistricter, men deremot lemna Swensta Bonde-
124
Den 15 Maj.
Ständer till pris. för en wädlig taflan om walrätt och
»valbarhet, med en stara, den ingen rakna kan, af tiggare,
stojare och Slwentyrare? DS Bonde-Ständet wid äterre-
»litzen fästat Ulstottets alkwarliga uppmärksamhet pä det
flora hufwudwilkor för en god Grundlag, af klarhet, ord¬
ning och bestämdhet i redactionen, hwarföre har, det oag-
tadt, Ulstottet ordagrant bibchällit sitt mörka, twctpdiga
och barbarista spräk, sina hoprörda omenjngar, sina orediga
och inwecklade perioder, som icke en bland tjugo kan förstä
uran widlvlrig rö kning och förklaring? Alla beha, med
»»änga flera grundsel, hwarof Utskottets arbete Sr utmärkt,
göra det till ett sammelsurium, en caricoturc af Lagstift¬
ning; och delta duglös förslag antager man, att blisiva
hwckande till nästa Riksdag, såsom Swensta folkets pala,
dim», för sin ära. sill siclfbeständ, sina ömtäligaste med¬
borgerliga rättigheter? Det kan icke gifwas en mera »var¬
aktig minneöwärd, än detta beslut, af partisinnets blindhet
»vid innewarande Riksmöte."
stater karsson i Slätthult frän Jönköpings Län före,
nado sig med Ltrinckiuuck, Nuns lassasson och ^;^el-
Hvist.
Lrio stensson frän Gefleborgs Län och Lrio stansson
frän Stockholms Län tillkännagäfwo, att de, säsom ester
vermdön fränwarande, ei deltagit uti pröfnngen af ifra,
gawarande ärende, men begärde fä antecknadt, att de de¬
lade samma asigier, sou» af ofmannämnde Reservanter blif-
wit uttryckte.
Med Reservanterne förenade sig,'emwäl Olok stensson
och Lte^Iian Anckersson frän Stockholms Län samt kelen
persson frän Calmar Län.
Den 15 Maj.
125
keler stönsson frän Jönköpings Län: Jag reserverar
mig i enlighet »ned mitt förra yttrande i saken. När Ut.
stöttets förslag i Uckätandet R:o 38 af Sländet antogs, fästadeS
derwid willor; likasä dä förslaget angäende Twä-Kammar»
systemet gillades. Härpä har dock Constitutions,Utskottet
ej fästat afseende. Alt säledes, sä obetingadt som stelt, an¬
taga UlstottetS förflag, utan afseende ä Sländels förut be¬
stämda wilkor och gemensamma anmärkningar, innefattar
ett obetänksamt begär efter reform. Derföre att Utskottet
Hsidosatt de gemensamma tankar och moliver som Ståndet
fästat wid antagandet af allmänna wal och En-Kammar,
systemet, reserverar jag mig emot det sista förslagets god¬
kännande innan det erhållit nödiga ändringar i följd af
StändetS förra beslut; hwadan en Sterremitz bordt ifräga-
komma. I annat fall hade förslaget fordrat ett owilkorligt
asslag, pä det Stänert ej mätte anses wara Constitutions,
llistottet alltför mycket tillgifwet.
Natts Lrsson frän Stockholms Län instämde uti ko¬
ler stonssons yttrande.
ster stönsson frän Skäne förenade sig med Llrincklunck,
och yttrade i öfrigt:
"Jag aktade icke nödigt, att sista gängen frägon före,
war, yttra mig, emedan jag gansta wäl witzte, att det
icke stickle tienat lill annat, än alt giswa det stora Tid,
ningSbladet tillfälle till nya förwridnlngar af mina ord.
Hwad jag första gängen, dä ämnet disculeradcs, anförde,
war, bland annat, det jag och manga flere önsta, en Re-
prescntalionS-förändring, men en sädan, som är förenad
med Fäderneslandets, med Konungens och Swensta Folkets
gemensamma wäl. Jag hänwisade Lfwen till Swensta Hi,
stvrien, som säkrast wägleder osi i denna del, der det lig¬
126
Den 15 Maj.
ger klart för allas ögon, hwilket tidehwarf, som medfört
lycka eller olycka, samt orsakerne bertill. Men detta fick in¬
gen platö i Bladet.
Det är motbjudande för en Representant art här tala,
dä han mätte wanka, att innan kort se hwad han sagt fo¬
ras krnig Land och Rike sä wanstäldt, att han knappt sjelf
igenkänner sitt eget anförande, och detta komma frän den
källa ur hwltken Nationens upplysning wäntas! Den opar¬
tiske mä sjelf dämma härom.
D-t har högeligen förundrat mig, att ett U'stotts-Be,
tänkarde, som sä alldeles pä fri hand war uppgjordt, med
det uppenbaraste fiänträdande af Siändels uttalade gemen¬
samma tankar, inom detta Ständ kunde winna afseende och
bifall. Jag tror ock>Z, att utgängen blifwit en hel anna»,
om Talmannen kunnat fönnä sig att, i likhet med alla Z
de öfrige Ständens, hemilia proposition pä något annat,
än bifall eller äterremitz. Jag will icke klandra Talman¬
nen. H„n eger ulan twilwel rätt. alt följa sin ösiveny,
gelfe; men jag kan icke för mig sjelf dölja den öfwertygel-
se, att mangen, under fruktan att förlänga Riksdagen om
Betänkandet blifwit äterremiiteradt, nu röstat för bifall,
blott kör att slippa härikrän, hmilken ffulle hofwa voterat
för afflag, om preposition derpä kunnat erhallas. Jag be¬
känner, att det ej litet forwänade mig, att bifalls propo¬
sition ens någonsin kunde gifwas pä ett Betänkande, hwil-
ket, om jag sä fär uttrycka mig, Lr taget ur luften, enär
det icke grundar sig pä nägot enda Ständs beslut, sä myc,
ket mer mäste det förmana mig, alt proposition pä afflag
»vägrades. Jag tror icke, alt rätt mänga ibland oh ölsta»
de del widunderliga Betänkande, som sälunda klef otz pä-
trugadt, genom den majoritet i Ständet, som likwäl till sin
Den 15 Maj.
127
inre Lfwertygelse ogillar detsamma, emedan Utskottet icke ta¬
git lill grund för deh beslut, nägot det ringaste af hwad
som »vid äterrcmisten Utgjorde Skändcls gemensamma tan¬
ka. Om detta Lag-förslag skulle blifwa Sweriges Grund¬
lag, mä tiden ulwisa, hwem största delen af answarel kom¬
mer att drabba.
Jag will nu slutligen allmarligen uppmana hwarje
Representant, att noga taga i betraktande bwad i frägan
mot och »ned blifwit anförd!; och wille önsta af ett uop-
rigtigt bjerta, bet »vära hemmamarande Commiktenter, soni
saken närmast rör, mätte staffa sig en fullständig kännedom
om rätta innehället af denna hwilande Grundlagsfräga, för
att räll kunna stadga sin dfmertygelse om det beslut, som kom¬
mer att tagas, dä saken stall afgöraS nästa Riksdag; och
dä wäija sädana Representanter, som icke allenast ega för-
niäga ulfära dest talan, utan sädane, svin förgäta egna
fördelar, läka icke nägon person med sitt anseende inwerka
pä sig, utan med sjel ständighet handla efter egen öfwerty-
gelse, i Lfiverensstämnulse med Fäderneslandets sanna wäl;
sädane, som ega mod alt gä fram vä stridens bana, kraft
att emotstä alla frestelser, men hofwa sanning och rättwisa
till sitt foremäl. Dä kan man med trygghet afmasta en
god »itgäng, och wara fönvitzad, att ingen annan grund
biifwer lagd, än den sou» länder kill wärk gemensamma
»väl; — men ingalunda som den nu är lagd, ty derifrän willa wi
bedja Gud bcwara o§ (helst som början härtill stelt pä sabbaten)
ty ingen wölsignelse af ett flikt arbete kan förwLntas. Den
Representant, som handlar efter sitt samwele, han uppfyl¬
ler sina pl gter, och har i alla stiften ett lugn inom sitt
eget bröst, sou» är dyrbarare, än allt tidens smicker. Allt
fjesk och fäfängi, som, dä det icke öfwerciisstSunner med
128
Dcn 15 Maj.
hjertats warma känflor för det sanna och rätta, mäste till
flut blifwa en odräglig börda, i synnerhet om nägot ondt
derigenom förberedeö. Det heter: "Handla rätt, och stöt
ej om, att werldens lön begära." "Här kommer
en dog efter denna", dä frägan blir, hur wi förwaltat det
otz anförtrodda pund; — dä hwarje hjertås anslag skall
uppcnbaradt warda, och hwar och en skall sä ester som
han handlat; da blir icke anseende till personen; det gäller
dä icke, alt hofwa hort till en majoritet, utan endast ett
godt samwetes witineöbörd, inför Gud och menniskor, är
del enda, som kä gäller. Detta har jag, soi» min enskildt»
tanka, welat läka förwara i StändeiS Protokoll."
lloiieio ^nclersson frän Orebro Län anhöll sä i Pro¬
tokollet antecknadt, alt han ej warit närworande wio öf-
werlSggningen eller åtgörandet af ifrägawarande ärende,
men att, ehuru ConstitUtiong-lltskottctS förslag ej uppfyllde
olla fordringar, han l-kwäl, derest han uti bestulet deltagit,
skulle, i anseende till wära nu gällande Representations-
formers bristfälliga beskaffenhet, tillhört majoriteten inom
Ständet, och sälunda ej delat Neservanternes äsigter.
§- 2.
Pä derom gjord begäran, erhöllo lonas sndersson
frän ZönköpingS och lustan IVlarmön frän Upsala Län Z
weckors permision, räknad för dcn förstnämnde frän den
21, och för lVIar-mon frän den 25 i benna mänad, för alt
besöka hemorten.
Likaledes bewiljadcs för Austers Normark frän We¬
sterbottens Län förlängd permiMn under 3 wecker frän och
nied den 16 denneö.
§. 3.
Den 15 Maj.
12Y
§. 3-
8reN lleurlin frän Kronobergs Län uppläste ett sä
iydand, skriftligt Memorial:
"Med anledning af de tilldragelser, som i nägra Län
inträffat, och hwilka wisat, att controllcrne wid skatternas
debitering och uppbörd ingalunda äro tlllfredslLllande;
och dä mixbruken dermed egentligen drabba den mindre vin
sina rättigheter kunnige delen af allmänheten, sär jag word,
samt foresta, att Bonde-Siandet mätte widtaga någon ä.-
gärd, hwarigenom detta onda, hwilket mahända torde wa¬
ra mera utgrenadt, än man tror, åtminstone för framtiden
mä kunna förekommaS.
Jag instr mäl, art det worc bäst, om srägan, angä-
ende en sakrare kontroll pä debiteringen, klef behandlad sä-
svm allman och af Bcwillmngs Utskottet utredd. Men dä
jag befarar, att sadanl skulle erfordra längre lid och för.
länga R ksdags-arbetet, och dä jag ej kan inse, hwarsvre
icke Regeringen, uppä Bonde-Sländels enskildla framställ»
ning, angående behokwel af närmare tillsyn pä UppbördS-
männen, ffulle stnna sig tillräckligt uppmanad» ott icke för
delta ändamål medwerka, inskränker jag mig till det för¬
slag. att Wonde.Sländet hos Kongl. Mai:t i underdänighet
anhällcr:
1:o Att SkatpSkrifware mätte anbefallas, owilkorligen,
sjelswe eller genom Ombud» till Beredning?.Commilleerne,
jemte Mantals- och Skattffrifnings-längden öfwerlemna:
a) persedel- eller Special Jordeboken.
st) Rronokionde-langden.
c) Rustcjenstckängden, dcr sädan kan ifrågakomma.
Trettonde landet. 9
230
Den 15 Maj.
3) Markegängstaxan; och
v) Gpecial-Uppbörvs-Zoken, för sista Skatte-äret.
2:o Att Lerevnings-Lommitteerne mötte anmodas wid
Berednings.förrättningen förstaffa sig ett lempligt antal
Debel-fedlar ifrån olika delar af Districtet, i original, eller
i bestyrkte afskrift»; samt att desse Sommitköer mätte söka
öfwcrtpga sig om debiteringens allmänna riktighet, dels ge-
nom dylcke Debct-scdlars jemförelse med dem, af Lands-
Höfdinge-Embetet pätccknade och genomdragna Uppbörts-
Bok, dels genom en och annan pä prof företagen granst-
ning af debiteringen, säwäl hwad angär Bewillningsmrdle»,
som Persedel-skatten, Äronotiondcn och Rusttjenst-marker,
m. m.
Zag är öfwertygad, att de män som utwäljas alt del¬
taga i Berednlngs-Cominittöerne, pä Regeringens uppma¬
ning icke stola undandraga sig en sädan granskning, hwil-
ken icke erfordrar sä mycket arbete som man mähända i
början torde föreställa sig, och med den kännedom och upp.
märksamhet som Lfwen emellan Eommilöerncs sammanwa.
ro kan ät ämnet egnas, i framtiden torde erfordra ännu
mindre. De stola säkert finna wedergällningcn derför, wid
betraktande af att de derigenom betrygga menigheten för
origtiga, och af den enstildte lika swart upptäckte, som swärt
beifrade debiteringar; och dä Regeringen blott i form af
"anmodan" behöfde gifwa Committeerne detta tippdrag. torde
det ej med stät kunna anses, säsom en dem, utöfwer Be,
willnings-Zörordningens föreskrifter origtigt älagd skyldighet.
Jag anhäller att detta mitt förslag mätte till Stän.
dets Enskildta Utstött remitteras."
Den 15 Maj.
Härmed förenade sig loliarmes ^.nsteroscm frän Up¬
sala Län.
IMs Ltrinstlunä frän Wester-Norrland biträt de motio¬
nen och yrkade säsom tillägg deri, att Kongl. Majtt skulle
i den underdäniga strifwelsen anmodas att käla anställa
rest-ransakningar i Länen till utrönande huruwida skatter¬
nas debitering och uppbörd pä de ställen hittills blifwit or¬
dentligt och rigtigt werksiällde.
Mänga af StändetS Ledamöter HLrdeS häruti in¬
stämma.
Remitterades till StändetS Enskildt» Utstött.
§. 4.
Pä anmälan af Talmannen, beflöt Ständet att wal
list Ledamöter i Förstärkt Allmänna Beswärs- och Occono-
mie-Utstott stulle företagas i nästa klonumderwid wal-
sediarne borde innehälla 18 Ledamöter och 3 Suppleanter.
§. 5.
Änyo föredrogs Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utstottets, sedan den 8 dennes pä bordet hanlande Mcnio,
rial N:o 157, om sammanieinkning af Riks-StändenS stiij-
aktiga beslut, i anledning af Utskottens Betänkande» N:ris
109 och 140, angäcnde stängjernssmidel och den gröfre jerm
handteringen samt kohlhandeln i Riket.
Ständet biföll Utskottets hemställan, angäende sam-
manföringcn af Riks-Ständens beslut.
s- 6.
Föredrogs änyo Banco- och Lag-Utfkottens, den to
dennes bordlagde Memorial, i anledning af rv'tza stiljak-
132
Den 15 Mai.
tigheter uti Riks-Trändens senast fa,tade beflut, rörande
Lagstiftningen för enffildte Banker med derwid sedermera
gjord rättelse.
Skardet fann för godt godkänna d, framställde vote.
ringS-propositionerne, angående 9 Z. 1 mom.
§. 7.
Änyo förekom ^nstors /Lnrloi«»on8 frän Skaraborgs
Län, den 10 vennes bordlagde motion om bötesanswar för
de Härader, hwilka ei frän Riksdagens början inställt RtkS,
dagsman.
Sedan Motionären förklarat att answars-pästäendet
endast Zsyftade de Härader, hwilka alldeles urakUSlit alt
inställa Riksdagsman under Riksdagens lopp, samt flere
Ledamöter, under medgifwande, att ^nstars ^.nclersson.
i egenskap af Ständets Fistal, egt anledning motionen
framställa, yrkat att densamma ej mätte leda till nägon
påföljd, bestöt Ständet, pä proposition as Talmannen, att
isrägawarande motion borde förfalla.
§. 8.
Föredrogs ä nyo Constitlitions-UtstottetS sedan den 12
bennes pa bordet hwilande M, moria!:
N:o 106, med ytterligare Utlärande i anledning af
de i Riks-Ständcn emot Memorialet N:o 57, angäende
förändring af Regerings Formens 4z tz. gjorde, och säsom
gemensamma tankar till Unkoitet hänwisade anmärkningar.
Ständet antog till grundlagsenlig behandling wid nä.
sta Resväg UtssottetS i delia Memorial framställda förslag
till ändring af 45 Z. Negerings-Formen.
Den 15 Maj.
133
N o 10?, i anledning af älerremitz ä Memorialet N:o
63, om ival af förmyndare att styra Riket under ÄonungS
minverärighel.
Ehuru Ständet anläg sig hakwa förut tydligt cch klart
giswit silk bestul tillkänna wid beswarandet af Utskottets till
Bonde.Slndeis uti serstildt Memorial N.o 90, gjorda för,
frägan, lan» Ständet för godt till »vinnande af flut med
Pttta ärenoe, nu ytterligare underrätta Utskottet, att det
for sin tel godkänt de i Me»iorjalet N:o 63 framställde
förslag, ej mindre und r sidan 15, raderne 32 — 35, än äfwetf
sidan 17, ruderne 14 ull 20.
Nw 108, i anlecnmg af RikS-SländenS yttrande ro,
tande Eonstnunons-Uistottets Mcinoriol N:o 88, angäende
ändring i 15 Z. 1 mom. af Rkedags-Ordningen.
Ständet godkände de förestagne voterings.-propositiyr
nerne.
N:o 109, i anlekninq a^ äterrcmist ä Memorialet N:o
89 o», ändring i 17 Z. Riksdags.Ordningen,
Den fbrcstagna voterings-proposttionrn godkändes.
N:o lii, i anledning af Riks-Ständcns yttranden rö.
rande Memorialet N:o 98, oi» ändring i 59 H. Riksdags,
Oidningen, och §. 2 mo.n. 4 TrycktrivetS-Förordningen.
Stänket godkände ben förestagna voteringsproposilioncn.
Z- 9-
Föredrogos ä nyo SlolS-UiskoitctS den 12 bennes
byrdlagde Memorial och Utlåtande»;
Den iZ Maj.
N:o 511, med förslog lill votermgsproposilion, i an¬
ledning af Niks-Stäo.dens stiljaktiga beslut öfwer N:o 487,
i fräga vin Hufwud-titlarnes fördelning.
Esander gookände den föreflagna voteringspropositioncn.
N:o 512, i anledning af äterremist ä Ullätandet N:o
437, angäende Danco-winstenö uldelning lill Rikets samtli¬
ge Län,
Ständer lät bero wid öfrige Sländens beslut.
Nio 513, i anledning af wäckt motion, alt enahanda
grunder för afskrifning eller godtgörande of skulder för und-
sättningsspannmäl malle uli Rikets samtlige Län blifwa
gällande.
Bifölls.
N:o 514, i anledning af Bruksidkare» >V. Ovran-
eler? Enkas och Sterbhus.delcgares ansökning om bclrielse
trän ädömd betaliungsstpldigh^t i följd of ingärgcn borgen
för aflidne Kronofogden L. Larlssons uppbörd,
Bifölls.
N:o 5k5, i anledning af f. d. Kronofogden tV. klollbergr
ansökning om eftergift af Kronans andel i honom adSmde
anmärkningsinedcl.
Bifölls.
N:o 52Z, i anledning af äterremist och meddeladt beslut
ä Memorialet N:o 483, angäende Handels- och Sjöfarts¬
fonden.
Ständct fann lör godt alt antaga inbjudningen att för¬
ena sig i den utaf Preste-Sländcl beslutade lydelse af fram¬
ställningen lill Kongl. Majit, angäende del förwallningL-
bestpr med ifrägalvarande fond som för närwarcmde är ät
Den 15 Maj. 135
Eomvop.Commitzariatet uppdraget; i sölid hwaraf den der¬
om sörcslagne voterings-propofiilionen kommer att för,
falla.
I afseende pä frägan om Kongl. Monts dispssiitions-
rätt af fondenö tillgängar, godkände Ständct den derom
framställde voteringS.propofllionen; Sfwensom Ständct lät
bero wid hwad Utskottet i öfrigt pttral.
§. 10.
AnmältcS och lades pä bordet följande Memorial och
Utlåtande»:
StatS-Utsko ttetö
N:riS 507, 508, 509, 510 och 522-
Be willnings. Utskottets
N:v 48.
Banco-Utsko ttetö
N:riS 174, 179 och 180.
Lag-UtskcttctS
N:o 184.
Stars och Oeconom i c-Ut sk o t tens
N:o 198.
§. 11-
Föredrogs Erpedilions Utssottets sörflag till underdänig
fkrifmelfe, angäende upphörandet af skpldigheter för fartyg,
som under fredstid postera Ny'EifSborgs fäsining att der¬
städes anlöpa.
E Den 15 Maj.
Ständer beslöt att sedin swar kill Riket- Ständer in,
S<"t, i anledning af Ridder^pel och Adelns äterreuiik,
fvrstaget kill prösning företaga.
S- ir-
AnmSktcS och ladeS lill dandlingarne ankomne Prata,
colls. utdrag:
Fran Höglofl, Ridderskapet och Adeln,
^ <059-1064, 1064-1068, 1069-1083,
1084, i0ö6, ^
Fran Högwördige Presle-Srändet,
N:riS 723—727.
Fran Wällöf l. Borgare.Ståndet
N:riS 714—718 och 719-725.
Ståndet atffiljdes kl, 2 eftermiddagen. lii supna,
In käeni,
t?. 6. Massek,
137
Deri 17 Maj 184 u
?It-num kl, 5 eftermiddagen,
§. 1.
Föredrogs och lade- ytterligare pä bordet BewillningS»
UistotlctS Utlåtande N;o 48-
Z. 2.
Enligt Ständetö förut fattade beslut, anställdes nu wal
till Ledamöter och Suppleanter i Förstärkt Allmänna Be-
stvärg- ych Deconomie-Utffotk, hwarwid följande ullägoS;
Till LeSamötep:
^oli,a Anckersson frän Upsala Län,
äolrsn August Tlt-ttarberZ frän Stockholms Län,
äolisn Olofsson trän Stockholms Län-
Hven Heurlin frän Kronoberg- Län,
Longi Ouckmnncksson frän Hallands Län,
Vice Talmannen ber Lrivsson.
äaootr X.istlLIom frän Södermanlands Län,
Hans lansson frän EU-borgS Län.
Kristers Pilsson frän östergöthlands Län,
Pils boosson frän örebro Län,
flonrio Anckersson frän örebro Län.
Oickric ^Veström frän Stora Kopparbergs Län,
Pils lVlsgnusson frän Calmar Län,
Ion Olsson frän Gefleborgs Län,
Pils loppsson frän Malmöhu- Län.
bor brisson frän Christianstad- Län,
Den 17 Ma).
lolrannes kelorssou frän Elfsborgs Län.
Olaus Lricsson frän Götheborgs och Bobus Län.
Till Suppleanter:
wollers ionsson i Okna frän östergöthlands Län.
Austers Oörsnsson frän Stora Kopparbergs Län.
7öns Lrsson frän Wermlands Län.
Ståndet ätffiljoes klockan 7 c. m. I7t Lupra.
In Läein,
C. O.
Den 19 Maj 1841.
kieiruM kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Protocollet för dcn 8 i denna mänad justerades.
S- 2.
Föredrogos och godkändes CxprdilionS.Utffottels för¬
lag till underdåniga Skrjfrrelser frän Rikets Ständer till
Den 19 Maj.
159
Kongl. Moj-.t N:ris 337, 338. 339, 340 samt 23, 24, 25
och 26 §§- af RikSdags-beflutet.
L- 3.
Sedan I>ils lersson frän Söderinanlands Län förut er»
hällit ledighet frän Riksdagsgöromälen under tre wcckor och i
ensklldta ärenden afrcst till sin hemort, förordnades lsood Lilll-
blom frän samma Län, att under tiden, i Riis kerssons
ställe, wara Ledamot uti Hemliga Utssotter; och fann Stån¬
det för godt att till Suppleanter i Banco-Ulstottct utse
Ms Llrinlllunä frän Wkstcr-Norrlands Län, Lars Ras¬
musson frän Götheborgs och Bohus, loll-mnes kotors-
son frän Elfsborgs, Olok laoobsson frän Södermanlands,
Lrio korsson frän Gefleborgs, Lars Larsson frän Elfs¬
borgs, samt Olok Lenjalniusson frän Götheborgs och Bo,
hus Län; hwilka skulle ega att, under den ätcrstäende de,
len af Riksdagen, i män af de förut walde Ledamöters och
Suppleanters sränwaro i deras ställe uti sistnämnde Utskott
biträda t den ordning de här ofwan äro upptagne.
S. 4.
För att i enstildla ärenden besöka sine hemorter, be-
wiljades ledighet frän Riksdagsgöromälen, under tre weckor
ät lonas Lrsson och lonas L^laucler frän Wermlands
samt tLnciors iXorwarll frän Westerbottens Län frän dcn
25 i denna mänad; och bcwiljades loliannes loliannesson
frän Götheborgs och LohuS Län tre weckors förlängning
frän denna dag ä den honom redan förut lcmnade ledighet
frän Riksdagsgöromälen.
I lons Lrssons ställe skulle Olof Larlsson fran
Wermlands Län worå Suppleant i BemillningS-Ulffottet,
140
Den 1Y Maj.
ych i X^I-mstvi-s ställe skulle, under den honom bewiljadx
ledighet, Olof persson frän Gefleborg- Län wara Leda»
Mot uti Allmänna Beswärö- och Oeconomi--Utskottet.
§- 5.
Föredrogs och lade- ytterligare pä bordet Stats-Utskot-
letg Utläkonden N:ris 507 och 522; samt Banco-UlskoitetS
Betänkande N-o 174.
Z. 6.
Wid förnyad föredragning of Censiilutions-UiskottrtS
Memorial N o IlO, i anledning af RikS-Ständens yttran¬
de, rörande samma Urskong Memorial N:o 97, förklarade
Ständer desi mening wd sistnämnde Memorials handlägg-
»>ing, hakwa warit den, att Ständer, till grundlagsenlig
behandling wid nästa Riksdag, godkänt den af Utskottet
fireflagne ändrade lydelse af Trpckfrihels-Forordningeng 5
§. 13 moni; och godkände Skändet, som > följd häraf an»
säg den under Litt. framställde votcringS-proposilion
komma att förfalla, den följande under Litt. ö. upp¬
ställde.
S- 7.
Dä nu äter föredrogs BewillningS UtlkotfetS Ullätan-
Le N:o 48, i anledning deraf, att Utfforkets Memorial N:o
41, om sammanjemkning of Riks Ständeng olika bestut.
ongäende Tttll-bewilluingen, blifivil i wiha delar og'vadt
eller Sierremirteraor, godkände Sländct ej allenast dwad
U skottet i serskildta delar al förstnämnde Utiälanbe ytlrak
och tillstyrkt, ulan ock de uppställde volrrings-proposi-
lionerne.
Den 1Y Maj.
§. 8.
SlatSUlffottels följande Utlätanden blefwo nu äter
föredragne:
N:o 508, > anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Pro,
position, ongäende extra Stats-anslag för den af RiketS
Ständer begärde Lag beredning.
Bifölls.
N:o 509, i anledning af äteremisi ä UtlStandet
N:o 453.
Ståndet widblef sitt, i anledning af sistnämnde Ut¬
lärande kallade beslut, och lade Utlärandet N:o 509 till
handlingarne.
N:o 510, i anledning af äterremisi ä Utlätändet
N:o 440.
Ständer widblef sitt wid Utlätändet N.o 440 fattadö
beflut, och lade UtlStandet N:o 510 till handlingarne.
tz. 9.
Baneo-Utskottets följande Utlätanden blefwo nu ätersö.
redragne, nemligen:
N:o 179, » anledning af äterremisi ä Betänkandet N:l»
158, med förslag till reglering as Bankens läne-rörelse i
ätskillige delar.
Ständer biföll detta Memorial i hela sin widd, och
godkände jemwäl hwad Utskottet tillstyrkt i Utlätändet N.o
158, sä widr detsamma genom Utlätändet N:o 179 icke
blpwit sörändradt.
142 Den 19 Maj.
Nro 180, öfwer gjorde anmärkningar wid Betänkan,
det N:o 159, i fräga vin beläning of aktier och publika
papper.
BifsllS.
§> 10.
Lag-Utskottets Memorial N:o 184, i anledning af
RikS-StSndenS olika beslut, rörande Betänkandet N-o 179,
föredrogs nu Ster och bifölls.
§. 11.
Stats» samt Allmänna Beswärs, och Oeconomie-Ut-
flottenS Utlätande N:o 198, i anledning af äterrcmitz ä
Utskottens under N:o 190 afgifna förslag till sammanjemk-
ning af Riks-StSndens ffiliaktiga bcflut, rörande allmänna
stadganden och anslag till Folk-underwisningens befrämjande.
Ständet widblef sine, rörande detta ämne förut fattade
beslut, och godkände de i förewarande Utlakande uppställde
voteringS-proposttioner.
§. 12.
FöredrogoS och kades pä bordet:
Stats-Utskottets
UtlStanden N:ris 524, 526, 526 och 527'
Vcwillningö-UtskottetS
NiriS 49 och 50;
Dt» 19 Maj. 143
Stats- samt Allmänna BeswärS-
0 ch Oeconomie-UtskottenS
N:ris 195, 196 och 197.
BewillningS-, Lag- samt Zlllmänna Br.
swärS- och Oeconomie-UtskottenS
N:riS 17 och 18.
Lag. samt Allmänna BeswärS» och
Oeconomic-Utskottens
N:ris 7l, 74, 75, 76 och 77.
Allmänna BeswärS- och Oeconomie-
Utskottetö
N:riS 158, 159 och 160.
Stats» samt Allmänna BeswärS» och
Oeconomie-UtskottenS
N:o 199.
§. 13-
Följande frän de respcctive Med-Ständen ankomne
Protocolls-Utdrag föredrogoS och ladeS till handlingarne:
Fran Höglosl. Ridderskapet och Adeln,
N:riS 1085, 1087 och 1103.
j44 Den jy Maj.
Fran Högwördige Preske-Standet:
N.ris 728—-31, 733—749.
Fran Wällofl. Borgare.Standrtt
R:ris 726—733.
Ständer åtskiljdes kl. 1 e. m. I7t sillra.
In Ntlem,
Den 22 Maj 1841.
Dienum kl. 10 förmiddagen.
§. 1.
Protocollet för den 12 i denna mänad justerades.
S-2.
För att i enskildte ärenden besöka sina hemorter bernil,
jabes ledighet frän RikSdagsgöromälen under Tre weckor
Ll konas kohansson och koler kersson i Avelforsi frän
Jönköpings Län, Nagnus kr^aleherg frän Wermlands Län,
5ven
Den 22 Maj.
145
8ven Heurlin frän Kronobergs Län, frän den t nästin¬
stundande Juni; Olvi Olsson frän Westerbottens Län, ker
Nattsson frän Wester-Norrlands Län, frän den 9 samt
Laugt Ouclinunstsson frän Hallands Län frän den 2 i nyss¬
nämnde månsd; och meddelades ät Daviel ^rn6ersson frän
Hallands Län Tre weckors förlängning ä Len houom förut
lemnade ledighet frän Riksdagsgöromälen, hwilken förläng¬
ning skulle räknas frän ken 27 i denna inänad. Under ti¬
den skulle i stället för keler karsson i Ädelfors, Lone
karsson frän Malmöhus Län; för Långt Ou<linun3ssou,
Oarnle Austers kansson frän Westerås Län; och för Heur¬
lin, kristers Olsson frän Stora Kopparbergs Län, wara
Ledamöter i Stalg.Utskottet; hwarförutan keter LIaasson
frän Elfsborgs Län i ker Nattssons ställe skulls wara Le-
damot i Allmänna Beswärs- och Occonoiiiie.Utffoitet.
tz. 3.
Stals-Utskottets följande Utlätanden blefwo nu ånyo
föredragne:
Nro 507, med förslag till reglementariffa föreffrifter,
motswarande 8:de Afdelningen af 1835 ärs Reglemente för
Riksgälds-Contoret-
BiföllS.
N:o 524, i anledning af ej mindre krastrio von 2rvaig-
berglis motion om assättandet af tillgängar för de i Rege-
ringö-Formens 63 § förestrifne Credit!», än flere andra
dermed gemenskap egande förslag.
Bifölls.
Trettonde Landet. 10
146 Den 22 Maj.
N:o 525, i anledning af en anmSrkning wid Utstottets
Betänkande N:o 467, an^äende Herr fjälling; motion om
BancowinstenS omvändande.
Bifölls.
N:o 526, angående serskildta gratificationer för Utstol,
tetö Secreterare och Notarier.
Bifölls.
N-o 527, angående uppletandet af rum i Rikets Stän¬
ders bus till begagnande af Directioncn öfwer Armeens
Pensisns-Casta under en sörestäende reparation.
Bifölls.
§. 4.
Wid förnyad föredragning af StatS-Utstottets Utlakan¬
de N:o 522, i anledning al äkerrcmist 8 Memorialet Nw
490, med voterings-proposittoner, angäende bcfluten om
extra Staks-regleringcn yttrade:
Svan Henrlin frän Kronobergs Län: Förgäfwcs har
jag wid delta ärendes handläggning i Utskottet uppoffrat
ben största möda för bewakendet af Bonde-Siändets rätt,
och för alt mwwnka Med-Ständens egenmäktiga maklut-
widgning pä detta Skänds bekostnad. — Alt, säsom nu
stelt, tre Ständ kunna, emot det fjerdcs högtidliga bestri¬
dande, bortskänka 6 millioner R:dr, som blifwit samlade,
icke af dem sielfwa, utan af folker, — i en tid, dä hun-
Lradetals famttlcr sakna bröd, är bästa bewisek pä nödwän-
dighctcn af förändring i wära Stals-institutioner och märt
representationsrätt; ty för närwarande, och serdeles genom
de med förewarande ämne widtagne ätgärder, är Bonde-
Ständet sörwandladt till en voterings-machin i AristocratienS
Den 22 Maj.
147
och Hierarchicns hander, hwarigenom dest fjerdepart i Lag¬
stiftningen, och rättigheten alt beflMa öfwer St s
angelägenheter är tillintetgjord af de Högloflig-, Hög-
wördige och Wälloflige, hwilka, säsom ordspråket !y-
der, icke fräga efter Josephs stada, utan med förgä¬
tenhet, ej allenast af Grundlags.stadgandcrne, som de.
att jag sä mä ultrvcka m'g, wändt ut och in pä,
utan ock of allmänna bildmng-ns fordringar, anse för sig
tillätet att pä folkets bekostnad frambringa sitt lif i öfwer,
flöd vch yppighet samt oJjdadt mswäfwa i stamliga pastio-
ner. Tiden har pä sädant sätt blifwit ond, men hw-m, har
warit orsaken härtill! Männe den fattiga matzon of Sta¬
tens befolkning, som kräla wid maktens sötter och nödgas
uppoffra allt för att föda och göda de mäktige? Nej, det
Sr de maktegande sielfwa som ästadrommit det onda och
rättwisan stall, -- jag är öfweriygad derom, — icke un¬
derlätta alt en dag, som icke kan wara längt aflägsen, här¬
för ulkräfwa sin hämnd och läts ben störda sina gcrningms
frukt. Avcln och Pnste-Sländet hafwa nyligen wid inne-
warande Riksdag genom deras Grundlagswidriga beslut,
att afflä voterings-proposilionerne i twenne wigtiga Be-
willningsfrägor, för laglösdeten öppnat en wäg, som jag
för min del skulle hafwa önstat aldrig blifwit beträdd; men
wid de törhällanden jag nu anlydl, synes icke eller ost ätcr-
stä något annat, än följa dcraö exempel, i afseende 8 nu
ifrägawarande volerings-proposilioner. Jag tillstyrker der¬
före att de mä ogillas och Uttalandet läggas till handlin-
garne.
Häri instämde koten kersson i ÄdelforA och stonas
stohsnssor» frän Jönköpings Län, kutters Nilsson, Ouseak
kelerssoi, och ^nckerr stonSson i Okna frän Östergöthlands,
148
Den 22 Mai.
sieler Oasirielsson och loliannes Oilrristollersson fräii
Kronobergs, Austers siarsson frän Upsala, dockers siars¬
son, Gamle ^nclers Iansson, OIol Hansson och Olok
Olsson frän Westeräs, lonas Lalander frän Wermlands
Län, m. fl.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Dä Stats.Uiskot,
tets uti ifrägawarande Sinne förur afgisne Memorial N:o
490, hos Ständer förewar och äterremitteradcs, gjordeS
derwid sä Grundlagsenliga anmärkningar, att Bonde-Stän-
det med stal kunnat hoppas alt ä desamma af Utskottet
skulle göras behörigt afseende. Detta hopp har dock blif-
wit sunket, ty Utskottet har widbiifivit örvad det uti berör¬
de Memorial tillstyrkt, och motiverat sitt handlingssätt
Uti detta afseende pä ett sätt, sorn med Grundlagen inga¬
lunda kan hälla ständ. Bonde-Ständet har endast päyrkal,
alt betz mening uti Statsanstags-srägvrne icke skulle un¬
dertryckas, och att, srminstone i desäll, der alla fyra Grän¬
den berviljat anslag till olika belopp, Bonde Ständers beslut
icke skulle helt och häller äsidosättas endast derföre, att det
berviljat minsta summan, utan serskildt voteringar om be,
slutens antagande i Förstärkt Skars-Utskott anställaS, sä att
dä t. ex. Bonde-Ständet för gewärs-fabricakionen bewilsat
200.000 R:dr, Borgare-Ständet 250,000 R:dr, Prcste-
Ständel 285,000 R:dr samt Rdderssaxet och Adeln 400,000
R:dr ärligen, antingen ssulle i Förstärkt Stats-Utskott an¬
ställas serffiide voteringar om dctza summor hwar för stg
lll-r ock den minsta, som Sr 200,000 N:dr, säsom af alla
Fyra Ständen wedgifwen till ärligt anslag för berörde be¬
hof antagas, ty att »vid sädant förhällanden, i enlighet med
Utskottets förslag, antaga det minsta belopp som endast af
3:ne Sländen blifwit bcstutadr, mäste owilkorligen stä i strid
Den 22 Maj.
140
med Grund-Lagens anda och ordalydelse, och kan icke af nägon
utan advokatur och fcrwrängning päyrkas. I de fall der¬
emot der lrenne Ständ för ett wistt ändamäl bewilsat, men
ket fjerde afilagit anstag, will jag icke bestrida, alt en dy¬
lik ästgk, som den Skaks-Utffottel uti ifrägawarande asseen,
de uttalat, kan haima stöl för sig. Nu sedan Bonde-Stän-
dets bemödanden alt pä grundlagsenlig w'--g förswara sin
rättighet alt fä utöfwa det Stänket lagligen tillkommande
inflytande pä Stals-anstagcns bewiljande ak de öfriga Olan,
den Sr gjordt fruktlöst, anser jag lika med föregäende Ta¬
lare, att för ost intet annat älerstär, Sn att genom efter¬
följd af de twänne sä kallade första Stänkens exempel
ogilla de till votering i Förstäkt Stats-Utstott uppställde
voterings propositionerne, och lägga Uilätandet till handlingar,
ne, destoheldrc som här är mindre fräga om summorne än om
principen, hwilken , om den godkännes, i framtiden kan leda
till de farligaste resultat. I öfrigt äberopar jag den af
Herr Friherre Leäersträm wid Betänkandet afgifne re¬
servation.
Med klans lansson och Heurlin förenade sig vire
Talmannen sier simmsson, Nagnus kläckberg, Nagnus
petersson, Olvi Larlsson, Ian sirie Iansson och Iöns
Lrsson frän Wermlands, laeosi Hillblom och Olok I»-
eosisson frän Södermanlands, sirie Norberg frän 22-sieräs,
loban August /eltersierg frän Stockheluis, siars Boethius^
Didric Weström och Gullers Oöransson frän Stora
Kopparbergs, sier Nattsson och sier Östman fran Wcster-
Norrlands Län, sisrs bengtsson, Nils leppsson, Lone
karsson, Hukan Nilsson och sier kälsson frän Skäne,
sier siersson och Henrie sndersson frän Orebro, silans
Hansson och Lars Rasmusson frän Götheborgs och Bo¬
Den 22 Maj.
hus Län, 8ven Ionsson frän Jemtland, Ian persson frän
Upsala Iohannes petersson frän Elfsborgs Län, m. fl. ,
Vongt 6u<lmun6sson fran Hallands Län: Säsom
Ledamot i StatS-Ukstottek, har jag under förewarande ären¬
des behandling tillhört minoriteten wid afgifwandel af sä
wäl Memorialet N:o 490, som Utlakandet N:o 522. Jag
anser mig dock skyldig att, till följd af ärendets utomor¬
dentliga wigt, nu redogöra för sa wäl majoritetens, som
mina egna äsigter inom Utskottet. Majoriteten har följt
den wid föregäende Riksdagar gällande praxis, och derföre
äsidosatk Grundlagens stadgande i 69 §. Regerings-For-
ttien. Härigenom har man nu först sätt se, att genom denna
olagllga praxis ett hell SländS mening och grundlagscnliga
rätt, att d-ltaga i bestulen om Statens reglerande, kan un¬
dertryckas. Min ästgt deremot, som jag inom Utskottet
sökt göra gällande, Sr den, att da, säsom nu är fallet, alla
Rcks-Ständen uti någon anslags-fraga stadnat i olika be,
stut, Utstoitets försteg, enligt nystberörde Grundlags-para,
graf, bör I Förstärkt SralS-Ulstott framställas säsom Ja-
propcstiion, och att Contra-propositionen bör genom ser¬
skilda voteringar emellan hwart och ett af Le olika befluten
bcstämmas, samt att slutlig votering sedermera bör emellan
den fölunda gllna Contra-propositionen och Ja-propositio¬
nen anställas. Dä nu majoriteten inom Utskottet, i an¬
ledning af äterreuri§en ä Memorialet N:o 490, förklarat,
att, enär trenne Ständ gillat voterings-proposiiioncrne,
Bonde-Smndels denvid gjorde anmärkningar böra förfalla,
och det följaktligen för Sländet icke lärer äterstä nägot an-
nät, än alt ogilla samma votcrings-provositioner, sä hem-
ställer lag, ari Sländet, för att undwika dementi och icke
göra sig skyldigt till förebräelser för nägot grundlagswidrigt
Den 22 Mäj.
151
förfarande, mä sätta något annot i stället, och besluta ew
sädan votering i Förstärkt Stats-Utsto:t, som jag förut om-
förmält, samt inbjuda Med-Ständen att häri instämma,
ty stola de tre öfriga Standen, säsom nu synes wara äm-
nadt, besluta uti besia wigtiga anflagsftägor, Sr Bonde»
Ständeis grundlagscnliga rätt, att i befluten deltaga, helt
och hållet omintetgjord, — en ökad anledning för de con-
servalive, att fasthänga wid det gamla, och att ytterligare
söka bibehälla wärl af dem sä ofta berömda representations¬
sätt oförändrade.
Christen tLrxlersson frän Malmöhus, peter Eiaesson
frän Elfsborgs, polar ihlurlonsson frän Jönköpings, Ian
-^ostersson fran Upsala och Ian Erie Iansson frän Werm¬
lands Län förenade sig med Vongt Eustmunclsson.
kor Lalllslrärn frän Stockholms Län: Ester den ak
föregående Talare gjorde framställnmg of ifräaawarande
ämne, synes wäl allt ytterligare ordande derom wara öf«
werflödigt; men dä jag wid ett föregående tillfälle yttrad
mig om grundlagswidrigheten of de utaf StatS Utskottet i
ämnet uppställde voterings - prop c Möner, anser jag mig
harwid böra tillägga och erinra, att frägan nu hufwudsak-
ligen är den, huruwida praxis stall gälla f >n'ör Lagen.
Sädant kan jag ingalunda medgifwa, helst dä Londc-Stän-
dcts beslutanderätt derigenom skulle omintetgöras. Jag in-
stämmar derföre med dem, som ogillat vokerings-propositio-
nerne och yrkat Utlätandcts läggande till handlingarne. Och
sinner jag det sä mycket mindre förunderligt, att d ssa vo-
terings.propositioncr blifwit af tre Ständ godkände, som de
endast afse besia Stånds intrctzen.
Nils Ltrinstluncl frän Wester,Norrlands Län: För min
del tror jag förewarande fräga lempligast böra belas i
452
Deci 22 Ma/.
twcnne, nemligen angående de fall der Bonde-Ilandet nekat,
men de c,elga Ständen bifallit Statsanflag, och de, der olla
fyra Ständen bewiijak anslag, men till olika belopp, I detta
senare fall Lr det of 69 H. Regerings-Formen alldeles tydligt,
att votering i Förstärkt Siais-Utstolk mellan de olika be,
fluten bör ega rnm. Deremot synes det img wara gifwet-
akt i förra fallet, eller dä ett Ständ afslagic, men de trrn-
ne öfrige bewiljat anstag, det minsta beloppet, som ettdera
of beha Stand bifallit, bör anses wara ol Ständer»? medifwck.
Emot denna senare åsigt tror />g icke att Bonde-Skändec
bör ifra, ty sädant kan i framliden medföra farliga re¬
sultat.
lMs Ifersson frän örebro Län: Zag delar belt och
hället de äsigter, sorn Herr Friherre Loderström i sin re¬
servation uttalat. Dä nu Bonde-Sländel genom äterre-
mih sökt gora sin rätt gällande, har, såsom motiv sör of-
flag ä aterremitzen, begagnats, att tre Ständ redan
bifallit voteringS-propositionen, so», sälunda är Rikets
Ständers beslut. Det wisar sig således, att wära lee Med-
Skänd haswa, om jag sä fär säga, med maklspräk un¬
dertryckt Bonde-Ståndets rätt. Jag anser öfwerflödigt, att
widare yttra mig i srägan, utan, lika nied föregående Ta¬
lare, anker jag, att Betänkandet bör läggas till handlin¬
garna
staook» Xilaltilom frän Södermanlands Län: Dä ifrä-
gawarande voterings.propositiouer Sro sä uppställde, att
Bonde-StänLcts mening blifwer helt och hället undertryckt,
kan jag icke annat än yrka, det desamma mä ogillas, de-
jlohcldre, som de anflag, hwilka de angä, Sro alla af Len
beskaffenhet, alt de kunna sörfalla, ulan hinder för Stats-
machinens gäng,
Den 22 Maj.
453
Heurlin: I anledning af en wärd Talares yttrande,
fär jag erinra, akt i fräga om Statsanslag Lr ett afslag äf»
wen ett beslut, som, efter mia tanka, icke bör af Irenne Stand
kunna undertryckas, och att den af honom päprkade sön-
derdclning ak ilrägawarandc fräga i twenne, ingalunda är
erforderlig eller behöflig; ty om, t. ex., det ifrägssattes,
att en Canal genom Riket skall öppnas, och irenne Ständ,
med bifall dertill, bcwilja en handpenning derä, men det
fjerde Ständer ogillar sa wäl Canalens anläggande, four
allt anslag dertill, hemställer jag, huruwida del kan wara
billigt eller lagligt, att delta Ständ ändock stall twingas
att uppoffra sina tillgångar pä ett sädant, sör detsamma
onyttigt företog
8triu<llun6: Om man numera kunds förekomma hwarje
utgift kill sädone foretag, som Canalcrs anläggande, skulle
jag, enär drha i allmänhet äro af gansta ringa nytta, gö¬
ra allt för att befria folkel frän utgifter dertill; men här är
endast fräga om, huru grundlagsentigen förfaras bör wil¬
de tördällanden, som genom Ständernes beslut i förewa-
rande anflagösräga kommit att ega rum, och i detta afse¬
ende anser jag wig icke kunna kränga den äsigt jag yttrat.
klans stansson: Dä irenne Ständ uti en anslogsfräga
sattat lika beslut, är det ingen twifwel underkastadt att ju
detsamma emot det fjerde bör blifwa gällande, men annat
Lr förhällandcl, dä de tre Ständens beslut äro olika, dä
kunna de äcke Utan votering i Förstärkt Staks-Utstott, hivar-
wld jemwäl det fjerde Ständets mening bör blifwa gällan¬
de, sammaniemkas, sädant är förhällandet uti ifrägawaran-
dc fall, och om Bonde Ständer än tappar wid voteringen,
bör det dock icke fränlräda sin rätt att jemwäl fä sin me¬
ning kill föremal för voterings-propcsitionen.
Den 22 Maj.
Trio Nilson fran Jemtlands, Nils Manusson frän-
Calmar, Sone korsån frän Malmöhu?, kars Nilsson frän
Blekinge, kotor korsson i Ädelfors frän Jönköpings samt
^n<lors Olsson frän Stora Kopparbergs Län förenade sig
nied flans lansson, med tillägg af Austers Olsson akt han
jemwäi instämde med kongl Onclmunclsson rörande dcn af
honom päprkade inbjudning.
Discuhioncn war siutad, och Ständer fattade sedermera
följande beslut:
1, 6. 8, 9, 12, 25, 26, 32 och 33 pnncrerne af
Memorialet N:o 40.
Utan afseende ä hwad Utskottet uti Utlakandet N:o
522» Pag. 1. 2 och 3 anfört till förment stöd för den
grundsats, som blifwit följd wid upprättandet of de uti desta
punctcr framställde votcrings-propofitisner, fann Ständet
ffäligt desamma att ogilla och lägga sistnämnde Utlätande i
denna del till handlingar»?.
Deremot blefwo de rörande 20 punkten af Memorialet
N:o 490 uii Utlätandct N:o 522 framställde förändrade
voteringspropositioner af Ständet gillade.
Slutligen ansäg Ständet Utskottets pag. 6 uti Utlä-
tandet N:o 522 gjorda anmälan, all frägan om det i Mc,
morialet Nio 490, 29 puncten omförmäldre anslag förfallit,
ej fordra widare ätgärd.
§. 5.
Wid förnyad föredragning af Banco-UtskottetS Me¬
morial N:o 174, innefattande förslag lill ätssillige förän-
drade reglcmentariffa stadgande» för BancowerketS Stprelse
och förwaltning, inlemnade Olot Olsson frän Westeräs
Län ett sä lydande nu uppläst skriftligt anförande:
Den 22 Maj.
155
"Ifragawarande Utlätande innefattar förslag till dels
»pphäfwande, dels förändringar af wiste §§. i nuwarande
Banco-Reglementes 1:sta och 2:dra Artiklar.
Härwid torde först, i afseende pa UllatandetS Z tz.»
mstswarande den 9 i nuwarande Reglemente, böra anmär,
kas, att dä »länga betänkligheter förekomma att wid in¬
ventering af de större förwaringSrummen, ett större antal
personer pä en gäng liro närwarande, efter ordet "sko¬
la" orden "samfäldt eller genom Deputerade" barde till,
sättas, hwarigenom Fullmäktige crhöllo rätt att werk,
ställa dcn del af inventeringen genom Deputerade, hwit,
ken Fullmäktige funno lempligast pä detta sätt böra
ega ruin.
Dä det förmodligen warit Utskottets tanka, att de §Z.
uti ifrägawarande Articlar, i hwilka inga förändringar ge¬
nom detta Utlätande sörcsläs, skola förblifwa oförändrade,
torde man böra fästa uppmärksamhet pä nödwändigheten
att gifwa 8 §. innehällande Fullmäktiges äliggandcn i af,
seende pä tillsynen öfwer den egentliga, Under-Stprelsenoch
DeparlcmentS Cheferne tillhörande, Banco-lörwattningen,
mera bestämdhet och deras onswarighet derför mera öfwer,
ensstämmelse med bäde Answarighels-Lagen och de grund¬
satser för Under-Stprelsens och Departements Chefcrnesan-
fwarighet, hwilkcn wid denna Riksdag blitwit antagen.
Utaf ordalydelsen i början af nuwarande 8 §. skulle
man möjligen kunna draga den slutsats, att det alägc Banco»
Fullmäktige att widtaga hwarje "åtgärd", som (förut eller
eftcrät) kunnat "finnas wara af nöden för befrämjande af
Werkcts rätt, säkerhet och förmän, utan afseende pä om
en sadan ätgärd wore, i de lill deras efterrättelse gifna
stadgande» bestämdt föreskrifwen, samt att, dä WerketS
156
Den 22 Maj.
rätt, säkerhet och sorina» pä intet satt sunde bliswa lidan¬
de, hwilket icke geno!» näqon ärgärd kunnat förekommas.
Fullmäktige person igen skulle wara answarige för hwarje
oordning, som kunde komma att i Venken inträffa. Detta
ar likwäl hwackcn öswerensstämmande med den uti denna
H. äbcropade 6 H. uti Answarighets-kag-n för Bcneo.Full-
mäktigr, ej eller med den inskränkning, s»u, i delta hänse¬
ende 11 §. 9 moni. af ifrägawarande Utlätande, : öfwer-
ensstämutelse med Rikets Dtänders redan fattade beslut,
gör i Len egentligen förwaltande auctoritetens, Under-Sty,
relsens aligganden, nemligen att iakttaga och handhafma
gällande iladgar, söreffrjfler och bestämmelser.
Uti 12 §. af ifrägawarande Betänkande har, i öfwer-
ensstämmclse med hwod Rikets Ständer i ämnet förut be¬
slutat, Commistariernes answarighet blifwit inffränkt till
den för egna äligganden, och den gemensamma answarig,
heten endast blifwit bibehållen, der göromål eller wärd ärs
gemensamma. Samma grundsats, som föranledt detta be¬
slut, torde fordra dest utsträckning Sswcn till Fullmäktiges
answarighet.
PZ detza grunder och för att gffwa den inom Full,
mäktige warande Jnspections-fördelningcn en för dest werk-
samhct bestämdare form, sär man förestå följande förän,
bräde redaktion af 8 §. i Banco-Reglementet:
Fullmäktige äligger att tillse, att Under-Styrelsen, we-
derbörande DcpartementS-Chefer och öfrige Bankens Tjen¬
stemän, wid dem tillhörande befattningar, ställa sig till nog,
gran efterrättelse gällande ordningar, stadgar och föreskrifter.
Den speciclare utökningen af denna tillsyn mä Fullmäktige
p3 sä sätt sig emellan fördela, att de upplösa sig i trenne
Afdelnmgar, hivardera sammansatt af en Ledamot af hwarje
Den 22 Maj.
Riks-Stäud, emellan hwilka samtlige Bankens Lepartemen-
ter och Contor fördelas, med skyldighet för hwarje Afdel¬
ning att åtminstone en gäng hwarje qwartal i Le under
densamma lydande Drparlemenker och Cantor anställa in-
spection, öfwer hwars förlopp rapport bör wid Fullmäktiges
nästa sammanträde till Protokollet aflemnas. Detza Jn-
spections-afdclningar böra, när Fullmäktige sä pröfwa,
hwarje hel- eller halfär, nödigt, med hwarandra wexia de
Departementer och Contor, öfwer hwilka den spcciela till¬
synen dem tillhörer.
Bankens Pappers-Bruk, Tumbo, sörwalkas utan Under-
Styrelsens deltagande af Fullmäktige, under speciell inseende
af en deras Ledamot."
Förcwarande Memorial blef sedermera lill Banco-Ut,
flottet ätcrremikteradt.
§. 6.
Föredrogos äter Stats- samt Allmänna Beswärs- och
Occonomie-Utstottcns följande pä öord?t hwilandc Memo¬
rialer:
N:o 195, med förstag till votering i Förstärkt Stats¬
utskott, i anledning af RikS-Ständens skiljaktig? beslut öf¬
wer Utlätandct Nw 135.
Voterings-propositionen godkä. des.
N:o 196, i anledning af erhållen ätcrremist af Utlä,
landet N:o 179, afgifwet i anledning as Kongl. Manis
Nädiga Proposition, angäende ätgärdcr lill behöfivandes
undsättning i mitzwextär.
Lades till handlingarne.
158 Den 22 Maj.
N:o 197, i anledning af äterremih 8 Betänkande!
N:o 158, angående förändringar uti Kongl. Majits Nädiga
Instruktion för Beklädnads-Dircctioncrne wid indeldta Jn-
fanteri-Regcmenterne, m. ni.
Ständet godkände Betänkandet N:o 158, och lade Ut»
lätandet N:o 197 till handlingarne.
N:o 199, i anledning af ätcrremisten utaf Betänkan¬
det N:o 178, rörande förändring uti beskattningen ä qwar-
nar, »i. m.
LadeS till handlingar»-.
§. 7.
Bewillnings-, Lag- samt Allmänna Besivärs-och Oeco,
nomie-Ukstottens pä bordet bwilande Utiätande N:o 18, i
anledning af älerremih 8 Betänkandet N:o 9, angående
Herr Lrunii motion om ändring i nu gällande Seglations-
Ordning, blef nu äler föredraget och kades till handlingarne.
S- 8.
Föredrogos a nyo Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Uistottenö pä bordet hanlande följande Bctän.
kanken:
N:o 74, i anledning af Zterrcmist af Betänkandet
N:o 30, angäende gemensamma Nämnder för wärdén vin
Häradernes och LänenS gemensamma angelägenheter.
Ständet widblef sitt wid UtlStandet N:o 30 fattade
beslut, och lade UtlStandet N:o 74 till handlingarne.
N:o 75, förslag till sammanjemkande af Riks-Stän-
dens skiljaktiga beflut, angäende föreslagen lagstiftning om
Fattigwärdcn i Riket.
Den 22 Maj. 159
Detta förslag blef i hela sin widd af Ständet godkändt.
N:o 76, i anledning af wäckt motion alt de af Kongl.
Majit och Kronan alyttrade Kronoskogar och parker i Riket,
ej mätte fä styckas i mindre lotter, än de blifwit af Kongl.
Majit och Kronan försälde.
Bifölls.
tz. 9.
Allmänna Beswärs och Oeconomie-Ukstottets följande
Betänkande och Memorial blefwo nu ater föredragnc:
N:o 158, i anledning af wäckt motion om tillsättning
af en Committee för att utarbeta förslag till en förändrad
National-Representalion.
Bifölls; och
N:o i59, angäende en till Utskottet öswerlemnad motion
om revision af förwaltningen utaf vn S:t Barthelemy.
Skänvet ansäg den i betia Memorial omförmälde
motion icke angä ett fädant ämne, dermed Rckets Ständer
borde taga nägon befattning, enär Ln Barthelemy, ehuru
Staten tillhörig, likwäl Sr wärdén till Kongl. Majus
Näbiga disposition öswerlemnad, hwadan Ständet förkla¬
rade att remist till Utstött ä samma motion icke borde ega
ruin.
§. 10.
Föredrogos äter Bewillnings-Utstottets följande Utlä»
tande och Betänkande:
N:o 49, i anledning af Bonde-Ständcts äterremist ä
Utskottets under N:o 46 afgifne Memorial, rörande sam-
maniemkning af Riks-Sländens olika beflut, angäende
StäminoböterS upphörande eller förminskning.
Den 22 Maj.
Ständct lät bero wid de Ane öfriga Riks-StändenS
beslut, och lade Utlakandet till handlingar»?, lamt
N:o 50, angående beräkningen af Sjötullsmcdlen,
Saluacclsen, Postmedlen, Chartek SigillakM-afgifien, Hus.
bchofsbränncriniedlen samt Tidningsstämpel, och Kortstäm-
pel-afgifterne.
Godkändes.
S> 11.
Föredrogs 8 nys Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottens pä bordet hwilande Betänkande N:o
73, med förflag kill saminaniemkning af RikS-Ständcns
stiliakiiga beslut, i anledning af Utskottens Betänkande
Nnis 4 och 29-
De af Utskotten framställde inbjudningar, pag. 12,
rörande 20 tz. och pag. 13 rörande 29 tz., blefivo af Stän¬
ket antagne, men de öfriga inbjudningarne aislogoS; och
blcf förslaget i alla öfriga delar med de deruti uppställde
voteringspropositioner gorkändt.
S. 12.
Föredrogs 8 nyo Allmänna Beswärs- och Oeconomie,
Utstoktets Memorial N:o 160, om sammanjemkning af
Riks-Standens skiljaktiga beslut, i anledning af Bctänkan-
derne N:ris 116 och 141.
Sländcl fann för sin del godt att antaga den af Ut,
skottet gjorda inbjudning, och godkände i öfrigt hwad detta
Memorial innehäller.
§. 13.
Den 52 Maj. 161
§. 13.
Föredrogs och kades ytterligare p8 bordet Bcwlllnings,,
Lag- samt Allmänna BeswärS- och Oeconomie-U«s?oltens
Betänkande N-.o 17, Lag- samt Allmänna Beswärs, och
Oeconomie-Utjkottens N:v 77.
S. 14.
Zöredrogos och kades pä bordet följande nu ankomne
Utlätanden:
StatS-Utskottets
N:ris 528, 529, 530 dch 538.
Lag. samt Allmänna Beswärs» och
Oeconomie-Utskottens
Memorial N:o 79.
§. 15.
Föredrogs och ladeS till handlingarne följande frän de
Rcspccrive Med-Ständen ankomne Protocolls,utdrag, nem«
ligen:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln,
N.ris 1104—1110.
Frän Högwördige P reste,Ständct,
Mris 750-754; och
Trettonde Bandet. 41
462 Dcn 22 Maj.
Fran Wällöf l. Borgare.Ständer
N:riS 734-738.
Stander atffiljdes kl. 2 eftermiddagen. lil supra.
In kläem,
t). 6r.
Den 24 Maj L84l.
klenum kl. z ii förmiddagen.
8. i.
Protokollet för den 15 bennes upplästes och juste¬
rades.
per persson frän Orebro Län afgaf en sä lydande
skriftlig reservation:
"Dä Oeconomie-Utstottets tillstyrkan af smidcs-rätt i
Bergs.Lagen ej omfattar de bytlelag, hwilkas ärliga till-
rverkning under de senast förstutne tio ären i medeltal icke
upxgätt till 2,500 Skepp., nödgas jag i denna del reser,
vera mig emot nämnde Utstötts Utlätande N:o 157.
Tillwerkningsbeloppct wid de flesta hyttor beror oftast
af den större eller ringare tillgängen pä goda malmer, samt
den större eller mindre kostnad, som transporten af samma
Den 24 Maj. 16Z
wara medförer. Mera sällsynt är det, alt brist pä skog
wällar den ringare tillwcrknings-qsantitetcn. Och äro der¬
före flere bland de hyttelag, som, pä grund af UifkottetS
Utlätande, fortfarande blifwa uteslutne frän sinidesrält, i
högsta behof af denna förmän, emedan de sakna utwäg
akt för hytke-bläsningen anwända all den stog, som kan
med hemmanens framtida bestånd ärligen aswerkag. Om
desta hyttelag singö begagna öfwcrstolter af deras stog till
förädling af det tackjern de kjelfwe tillwcrkat, skulle, utan
att beloppet af det senare minstades, bäde Staten och en¬
skilde störda en förhöjd inkomst af den hyttelagen förunna¬
de smidesfrihet. Det stångjern, som sälunda blesrve till-
wcrkadt, komme att utgöra en tillökning i det belopp, som
inom Riket ärligen produceras af denna wara, utan att
medföra förminstning i tillwerkningsdcloppet wid de nu
existerande Bruten. Af beha stöl rvidblifwer jag det för-
stag. som jag wid frägans förra behandling wäckte, och
hwilket klef af Ständer antaget."
Härmed förenade sig Ivars Ivarsson frän örebro, Ian
klric Iansson frän Wermlands och Ivars Loetliius frän
Stora Kopparbergs Län.
§. 2.
Enligt gjord begäran, bcrviljade Ständer permitzion,
för att i enstildte angelägenheter hemresa, ät följande
Ledamöter: Lrie persson frän Upsala Län, under en
mecka, frän och med den 29 denneö. Henrie Hansson och
peter (Gisesson frän Elfsborgs Län, under tre weckor,
frän och med den 11 nästkommande Juni. Ion Olsson
frän Gefleborgs Län, under fjorton dagar, frän och med
den s nästkommande Juni; samt Lpkraim Ivarsson frän
164
Den.24 Maj.
Elfsborgs Län, under tre weckor, frän och med den 10 i
samma mänad, och förordnades kar Ostman frän Wester»
Norrland, att i Eric perssons ställe, säsom Ledamot i
Banco-Utfkottct biträda, lolisnnes petersson frän Elfs¬
borgs Län, atl frän och med den 9 nästkommande Juni,
wara Ledamot i Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Ulskot-
tct, i stället för ?er Nattsson frän Wester-Norrland, för
hwilken peter Eiaesson warit Suppleant; samt Esi-s
Earsson frän Orebro Län, att i Ion Olssons ställe, bi¬
träda Bewillnings-Utfkoitet.
Likaledes erhöllo följande Ledamöter prolongation ä
förut bewiljad permitzion, nemligen: per Hansson tran
Wermland, tre weckor, frän och med denna dag. 1. p.
valillöt frän Elfsborgs Län, tre weckor, frän och med den
21 i denna mänad; samt 1. O. Westegren frän östergöth¬
land, till och med den 5 nästkommande Juni.
§. 3.
Föredrogs änpo Bewillnings-, Lag- samt Allmänna
Beswärs och Oeconomie-UtffottenS, sedan den 19 dennes
pä bordet hanlande Ullätande.
N:o 17, i anledning af erbällen Sterremitz af Utskot¬
tens Betänkande N:o 11, angäende ätskillige motioner om
ändringar i Kongl. Förordningen, till förekommande af olof¬
lig införsel eller utförsel af waror, af den 12 December
18ZS.
Eric persson frän Gefleborgs Län: W!d Z Z anser
jag mig böra prka, att ordet "Fabriks GmbuSsman,"
mätte qwarstä, helst denne Embetsman ej kostar Skaten
nägon utgift.
Den 24 Maj.
165
Nils Ltrinälunst frän Wesier-Norrland hade ej nä»
gonting emot Utskottets förslag, att ifrägawarande ord borde
utgä; men onsäg yttrandet, att nägon lä beskaffad myn.
vighet icke finnes, wara oriktigt, och stridande emot werkli-
ga förhällandet.
Pä proposition af Talmannen, widblef Ständet sitt
godkännande af Betänkandet N:o 11, med de förändringar,
som uti ifrägawarande Betänkande N:o 17 blifwit söre-
flagne.
§. 4.
FLredrogS änpo Lag- samt Allmänna BeswärS- och
Okkonomie-Utffotlens, den 19 dennes bordlagde Betänkande.
N:o 77, om hwad, svin bör iakttagas, dä Delegare i
Lacklcrnsbytta, öskar alt fä idka Stängjernssinide och der¬
emot afstä frän de i och för Tackjernsbläsningen bewiljadö
friheter, men andre Dele-egare i Hpttrbolaget wägra att
derpä ingä.
per persson frän örebro Län: Ifrägawarande Be¬
tänkande innefattar en twetydighet i sä mätto, alt deraf
kunde dragas den följd, det sädonc hyttedelar, hwartill jord¬
egendom finnes, ffulle wara pligkige att afstä deras hem¬
mansdelar, dä trefjcrdedelar af hyttans egare wilja drifiva
Stängjernssinide. Detta bör ej wara meningen; men jag
förmodar att BergS-Eollegium fäster Kongl. Maj:tS upp¬
märksamhet derpä; hwarföre jag ej eller yrkar nägon äter.
remitz för att icke fördröja Riksdagens afflutande.
Pä proposition af Talmannen, biföll Ständet ifräga¬
warande Betänkande.
166
Den 24 Maj.
§. 5.
Foredrogos änyo Stats.UtssottetS, sedan den 22 bennes
pä bordet hwilande Utlätandcn:
N:o 528, i anledning af Herr kjellbergs motion om
belöning för den, som med eil fullständigt motiveradt och
till sina hukwudgrunder antagligt Rcpreseniationö-förflag
till Rikets näst sammanträdande Ständer inkommer.
WiföllS.
N.o 529, i anledning af »väckte motioner, angäende
Statsanslag för Fattigwärden i Rikets Städer, hwarcst
Garnizoner finnas förlagde.
Bifölls.
N:o 530, i anledning af »hällne äterremitzer ä StatS,
Utskottets Memorial N:o 481, angäende det emellan Kongl.
Mafit och Kronan samt nya Trollhätte Canal-bolag afflu-
tade Comract i och för Trollhätte Canal» och SlutzwcrkS
ombyggnad.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: llliterremitzen af
Utlätandet N:o 481, äsyftade att erhälla närmare utredning
och upplysning, angäcnde ifrägawarande Canal-bolag; men
dä Lndamälet ej stätt att winna, enär Utskottet ej kunnat
förmäs att infordra nödiga handlingar, hofwa wi nu ej
annat att gora, än att lägga Utlätandet till handlingarne.
Pä proposition af Talmannen, fann Ständer för godt
att lägga sä rväl Utlätandet N:o 481, som ifrägawarande
N:o 530 till handlingarne.
N:o 538, angäende ifrägaställd restitution af de sedan
är 1819 af Rotehällarne wid Uplands Regemente rrlagde
klädpcnningar.
Begärdes och lades ytterligare pä bordet.
Den 24 Maj. 167
tz. 6.
Föredrogs ånyo och bifölls Lag- samt Allmänna Be-
sivars- och Oeconomie-Utskottens den 22 dennes bordlagde
Memorial, i anledning af erhållen äterremist ä Ulstottens
Memorial N:o 72, angäende sammaniemkning af Riks,
Ständens beslut, rörande förslaget till förnyad Förordning
om grunderne och wilkoren för hemmansklyfning samt af¬
söndring af jord eller annan lägenhet frän hemman.
§. 7.
Föredrogs ett frän Högwördige Presle-Ständet ankom¬
met Protocolls-utdrag af den 22 dennes, hivari Med-Stän-
den blifwit anmodade att tillse det något hinder icke mcl-
lankom för att i media af nästkommande Juni mänad,
kunna fä ett bäde af Representationen och Nationen efter-
längtadt flut pä Riksdagen.
Protocolls-utdraget kades till handlingarne; men i sam¬
manhang härmed beflöt Ständet, att till Suppleanter i
nedannämnde Förstärkta Utskott utse följande Ledamöter,
hwilka under återstående delen af Riksdagen ega, att i män
af ordinarie Ledamöters fränwaro pä permitzion eller eljest,
deltaga uti voteringarne i de Förstärkta Utskotten, nemligen:
Förstärkt Constitut ion s-Utskott.
Austers lrsson frän Östergöthland, Olof Hansson
frän Westerås, Hlaus kersson frän Stockholms, gullers
Iansson frän Westeräs, Gullers karsson frän samma Län
och kor Lablslröm frän Stockholms Län.
168 Den 24 Maj.
Förstärkt StatS-Utskott.
lolmnnes sndersson frän Calmar, Ola leksson
frän Blekinge, kirie ^.ostersson fran Skora Kopparbergs
Lplrraim I-srsson frän Elsborgs, O^ol kersson frän
Gefleborgs och Magnus kolersson frän Wermlands Län.
Förstärkt Banco-Ut skot t.
Lverr Ionsson frän Jemtland, Alatts kersson frän
Stockholms, Ola Ionsson frän Blekinge och ^Ntlers
Ionsson i Okna frän Östergöthland.
Förstärkt Allmänna BcswärS- och
Oeconomie-Utskott.
Ousist kelersson frän Östergöthland, I-srs kssmus-
son frän Götheborgs och Bohus Län, I. O. Oalelberj-
frän Wester-Norrland, I-ors lsrsson frän Orebro, 1-srs
vilsson frän Blekinge och koler Hlärlensson frän Jönkö,
Pings Län.
S- 8.
Föredrogos Högloft. Ridderffapets och Adelns samt H8g-
rvördige Prcste-Ständets, uti Protocolls-utdrag den 22 den¬
nes, gjorda inbjudningar, att sörena sig i beraS samman,
stämmande beslut wid föredragningen af Tkats-UkffottetS
Utlätande Nio Z10, att bewilja ett sammanlagdt ersättnings¬
belopp af 600 R:dr lill första Amanucncen och af 1,200
för andra Amanuenccn wid Kongl. Bibliolhcket.
Ständet fann för godt att icke antaga inbjudningarne.
Drn 24 Maj. 169
§. 9.
Föredrogs CxpeditionS-Utffolters denna dag ankomne
förslag till underdänig ffrifwelse, angäendc tillägg wid 2
Art. 4 Z. af Lego-Stadgan den 23 November 1833.
Lika med öfrige Ständen, beslot Bonde-Ständct, att
ifrägawarande förslag skulle hwila intill betz förslag inkom»
mit till underdänig ffrifwelse om ändring i Förfatlningarnt,
angäende laga förswar och lösdrifweriet.
§. 19.
Anmältes och lakes pä bordet följande Utfkotts-Utlä-
tanden:
ConstitutionS-UtskottetS
Niris 112 och 113.
Banco-Utskottets
N-o 181.
Bcwillnings-, Lag- och Oeconomie,
Utskottens
N:ris 19 och 20.
Lag- och Oeconomie,Utskottens
N:o 78-
Ståndet åtskiljdes kl. § i e. m. I7t sujira.
In tläein,
<7. b.
170
Den 26 Maj 1841.
klenum kl. 10 f. m.
§. 1.
Protokollen för den 30 nästlidne April samt den 17,
19 och 22 i denna mänad, justerades.
8. 2.
peter NZrlensson frän Jönköpings Län bewlljadcS
ledighet frän Riksdagsgöromälen under tre wcckor, frän
den 10 nästinstundande Juni, för all j enstildta ärenden
besöka sin hemort; och lemnade Ständct jemwäl ledighet
frän RiködagSgöromälen ät Oistrie Meslröm frän Stora
Kopparbergs Län frän den 28 i denna manad till den 4
nästinstundande Juni, samt ät I,ars Koetliius frän npst-
nämnde Län, under en mecka frän den 27 innewarande
Maj. Efter peter Martensson stulle Nagnus persson
frän Wermlands Län wara Suppleant i Banco-Utstottct i
stället för Iohan kreclric Oalililök kran Elfsborgs Län;
i ^Veströms ställe stulle I,ars Rasmusson frän Götheborgs
och Bohus Län wara Suppleant i Bewillnings-Utskottet;
och i stället för Loetliius stulle I,ars vilsson frän Blekin¬
ge Län wara Ledamot uti Allmänna Vcswärs- och Oecono»
mic-Utstottet.
§. 3.
Upplästes och godkändes Expeditions-UlskottctS förflag
till underdäniga Skrifwelfer frän Rikets Ständer till Kongl.
Ma,':l N:ris 341, 342, 343, 344, 345 och 346, samt 27
K. af Riksdagsbeslutet.
Den 26 Maj.
§. 4.
Föredrogs äter Stats-Utstottcts pä bordet brottande
Utlätande N:o 538, angäende ifrägaställd restitution af de,
sedan är 1819 af Rotehällarne wid Uplands Regemente
erlagda klädpenningar.
Ian tollersson frän Upsala Län äbcropade innchället
af den utaf honom emot Ullätandet afgifne reservation, och
förklarade, att han ansäge Utstottets handläggning af denna
fräga icke wara rigtig; dock trodde han, att enär samma
Utlätande uan twifwel komme att blifwa af de öfrige 3me
Riks.Ständen bifallet, Bonde-Ständet nu icke hade an¬
nat att göra, än alt läts bero wid desta Ständs beslut.
Häri instämde Lrio persson frän Upsala Län.
Ms Strinstlnnck fran Wester-Norrlands Län: Ehuru
jag ingalunda stulle hafwa mitzunnat Rotehällarne wid
Uplands Regemente att äterfä hwad de kunna hafwa obe-
hörigcn utgifwit, kan jag likwäl icke underläta att erinra
om nödwändighetcn att hälla den för fordringar hoS StatS-
werket faställda prsescriptionstid i helgd. Jag kan säle-
des för min del icke annat än gilla de äsigter Utstoltct
uttalat.
Ouslat Lernlrarcl ^pelc^vist och I,ars vilsson frän
Blekinge Län förenade sig med 8trin<llunst.
Austers Ifarsson frän Upsala Län pttrade enahanda
äsigter, som Iso Anckersson i sin reservation utwecklat, och
erinrade tillika, att motion uti isrägawarande ämne jemwäl
blifwit af dockers Ifarsson wäckt, samt alt samtlige Riks¬
dags.Fullmäktige frän Upsala Län sig i samma mo¬
tion förenat, men att Utskottet nndgätt att deröfwer sig
yttra.
172 Den 26 Maj.
Ian ^.»stensson: I anledning of Ltrinstlunsts erinran
om helgden af den för ulkräfwande af fordringar host Stats,
werket stadgade prW'cripiionslid, kär jag fästa Ständets
uppmärksamhet derpä, att bwarken Stats-Utstottet ester
Riks-Ständen förut i likartade frägor med den förewarande
lagt sä svnnerlig wigt pä samma prssfcrivtionstids iaktta¬
gande. Såsom exempel härpä, kan jag anföra den omstän¬
dighet, att Släderne biifwit berättigade till restitution af
medel frän Staten för flera är tillbaka.
Ltrinstlunst: Emellan Släderneö och Rvtehällarnes
wid Uplands Regemente anspräk pä restitution, förcfinncS
den wäsendiliga stillnad, att Städerne wäckt sitt pästäende
inom laga tid, hwilket Rotehällarne deremot försumuiat.
Förewarande Betänkande blef härefter af Sländet bi»
fallet.
Häremot reserverade stg Ian karsson frän Upsala
Län.
§. 5.
Föredrogos äter Constitutions-UtstoltetS följande, pä bor¬
det hanlande, Memorial:
N:o 112, angäende förlopp,! af voteringar inom För¬
stärkta Constilulions-Utstottet.
Ladcs till handlingorne.
N:o I l3, med förflag till ändring af Regerings För»
,NenS 17. 22 och 106
Godkändes till grundlagsenlig behandling wid nästa
Riksdag.
Den 26 Maj.
173
L k.
Föredrogs och bifölls Banco-Utfkottets pä bordet hwi-
lande Betänkande N:o 181, med förflag till Jnstruciion
för Rikets Ständers Banco-Ulstott wid nästkommande
Riksdag.
§. 7.
Wid förnyad föredragning af BewistningS-, Lag- samt
Allmänna Belwärs- och Oeconomie-Utstotkens Memorial
N:o 19, i anledning of Niks-Skändens stitiaktiga beslut,
rörande Ukstottens förflag lill reglementarista lör-ffrister
för bränwinöbränningens utöfning, sanik om hivad wid för¬
säljning af bränwin och beställningen derä iakttagas bör,
blef samina Memorial af Sländet bifallet.
Härefter yttrade:
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Dä nu frägan
om bränivinSbrSnningens utöfning, femte hwad dermed eger
sammanhang, wid innewarande Riksdag Sr slutligen af¬
gjord, anser jag mig icke kunna underläta att, säiom pro¬
test emot de egenmäktiga och ensidiga ätgSrdcr, som derwid
blikwit af de tre lörsta Sländen widtagne pä Bondc-Stän-
detS bekostnad, till bagens Protokoll förklara, det Bonde-
SländetS i Sinnet yttrade mening blifwit helt och hästet
undertryckt, och att detta Ständ således icke bör tillstrifwaS
nägon of de menliga följder, som af berörde frägas omför-
mälde behandling för Swensta allmogen och det fattigare
folket i Riket otwifwelaktigt stola uppkomma, synnerligast
derigenom, att det numera är, medelst den höga beskatt¬
ningen, giordt omöjligt för innehafware af lyfkpannor och
mindre bränwinöredstap i allmänhet, att ulöswa bränwins-
174
Den 26 Maj.
bränningen. Wid detta förhållande skulle jag önsta, att
Ständsbröderne, wid hemkomsten frän Riksdagen, hivar
för sig, söka. sä widt möjligt Lr, mcdwerka dertill, att all¬
mogen asstär frän begagnandet och förtärandet af bränwin,
pä det den egennyttig» beräkning, som wid Riksdagen syn¬
barligen lyckats göra sig gällande, att allmogen och de ar¬
betande clatzerne skola twingas att köpa del bränwin de
konsumera hos de större Fabrikanlerne, mä, ätminslone pä
detta sätt, motwerkas.
vice Talmannen kor Reiesson, Ian kerston frän
Upsala, Lrio karsson frän Gefleborgs Län, jemte största
delen af Ständets öfrige Ledamöter förenade sig med Hans
dansson.
Kils Llrincklunck frän Wester-Norrlands Län: Enär
under Riksdagen, rörande ifrägawarande ämne, bliswit ta-
ladt och skrifwct sä mycket, att nägot nytt icke lärer kunna
ätcrstä, och allt ytterligare ordande derom följaktligen är
öfwerflödigt, will jag endast inskränka mig till den anmärk¬
ning, alt, genom den besynnerliga, Swensta allmogens rätt
förnärmande behandling ämnet undergalt, de fä fördelar det
lyckats Vonde,Ständct wid denna Riksdag, genom stalter-
ncS nedsättning, bereda ät allmogen och jordbruket, bliswit
mer än tillintetgjorde af den orimligt höga bcwillning, som
de 3:ne öfriga Ständer», emot Bonde«Ständets bestridande,
laggt ä bränwinsbränningen; och att denna bewillning är
worden bestämd genom beslut, som i ämnet bliswit fattadt
af Preste-Sländet, hwilkct dock warit bäst i tillfälle att
känna allmogens bekymmersamma belägenhet, och dest oför,
mäga, att bära högre skattebördor, än den redan har sig
xälagde. Jag skulle icke anse otjcnligt, att Bonde,Ständet
droge försorg derom, att Preste-StändetS omförmäldte för.
Den 26 Maj.
175
farande blefwe genom Allmänna Tidningarne kungjordt, sä
alt folket mä komma i tillfälle att känna hwem det har
att lacka för den förhöjning i bewillningen, som wid inne,
warande Riksdag är mordén beslutad.
Häri instämde Lric Iansson, kVIattr Lrsson och
Ltepkian Anckersson frän Stockholms, Lars Nilsson frän
Blekinge Län, m. fl.
Ian Anckersson fran Upsala Län: Jemte det jag för,
enar »Ilig uti hwad Hans Iansson yttrat, tror jag, lika
med Ltrinckkunck, det wara gansta lempligt, att genom
Tidningarne upplysa allmogen om det Högwördiga Stän¬
dets förfarande wid behandlingen af ifrägawarande ämne,
pä det detta Ständs Ledamöter icke mä komma att sakna
tillfälle alt af folket ätnjuta »vederbörlig erkänsla för sina
Stgärder. Serskildt anser jag >»ig böra hemställa till nytz»
bemäldte Riks-Ständs Medlemmar, att, dä de sökt betaga
allmogen tillfälle att förtära bränwin, de sjelfwe mä af,
hälla sig frän bruket af utländsta spirituosa, eller att ät-
minstone njuta sädane mättligt.
Nils Nagnusson frän Calmar Län förenade sig med
Ian Anckersson.
Kristers Larsson frän Upsala Län: Jag instämmer helt
och häller uti hwad Medbrodren Ltrinckkunä yttrat, och fär
erinra derjemte, att genom Prestc-Ständets omförmälde be,
handling af bränwinsfrägan, bewillningen derä, till följd af
den orimliga förhöjning, som genom nämnde Ständs beslut
bliswit grundlagd, hädanefter icke kommer att uppgä till det
ärliga belopp af 750,000 R:dr, hrvartill den wid sista Riks¬
dag calculeradeS, och att bristen deri mäste frän annat häll
fyllas.
176
Den 26 Maj.
6ustal Lernlraist ^^ol^vist frän Blekinge Län: Lika
med föregäende Talare nedlägger jag härmed till dagens
Protocoll min reservation emot den obilligt höga bestaktning,
svin wid inncwaranve Rckstag bl>fwit lagd ä bränwins.
bränningen. De menliga följder, som owedcrsägligen häraf
uppstä, stola snart komma wederbörande att ängra sitt,för,
hastande wid ärendets behandling.
kater lönsson frän Jönköpings Län: Äfwcn jag an¬
ser mig böra l Logens Protokoll, pä enahanda grunder som
Hans lansson, med flere föregäcnde Talare anfört, läka anteck¬
na min reservation einor den wid innewarande Riksdag beslu¬
tade förhöjning i bränwinsbewillningen» och tillika fästa
wederbörandes uppmärksamhet dcrpl, att folkets mitznöje
med samma förhöjning owilkorligcn mäste blifwa desto större,
som del alltförwäl inser att nägon förhöjning i statlerne
icke är af behoiwet päkallad och att, om icke de besparade
tillgängarne bliswit bortkastade till Canaler och dylika min,
dre nvttiga företag, en allmän ffattenedsättning wid denna
Riksdag kunnat ega rnm. Närmaste följden as den för¬
höjda bränwinsbewillningen kan möjligen blifwa den, att
flera icke anmäla sig till bränwinöbränningens ulöfwande,
men ändock bränna, och att alla de olägenheter, som af
Författningars öfwerträdande i allmänhet härröra, af beslu¬
tet om förhöjningen i berörde bewillning snart stola upp¬
komma, hwartill de följaktligen äro orsaken, som beslutet
derom grundlagt. Jag kan derföre icke undgä akt, lika med
8trin<llun<l, anse allniänbeten böra upplysas derom, att
Pnste-Sländel fattat det beslut, som i ämnet blifwit gäl¬
lande. Det är wäl sannt, att Prcstc-Ständets förslag till
beskattning ä bränwinöbränningen war lindrigare än Rid-
derskapetS
Den 26 Maj.
177
derstapets och Adelns samt Borgare-Ständets, men Sfwen
Preste-Ständcts förslag Lr obilligt, och hade derföre hvar¬
ken bordt framläggas eller antagas. Detzutom torde Let
icke eller wara olempligt att bereda allmänheten rllifälle
att fä lära känna be korståg till beskattning ä bränwins»
bränningen, soni af de öfriga Rsts-Sländcn blifwit upp,
gjorde. I öfrigt instämmer jag i Hans äsnssons hemställan
till Bonde-Ständets samtlige Ledamöter, att kraftigt med,
werka dertill, att allmogen mä aflägga bränwinets begag¬
nande.
llolirmnLS Llrrislosterssoll frän Kronobergs Län för¬
klarade sig anse all widare discustion uti ifrägawarande
ämne öfwerflödig, enär deremot ingenting kunde winnås,
hwarföre han för sin del inskränkte sig till instämmande i
de af föregäende Talare afgifne reservationer.
Anäers Lrissman frän Skaraborgs Län: För min del
8r jag högst mistnöjd med den ä bränwinöbränningen wid
denna Riksdag förhöjda bewillning, och kan säledes icke an¬
nat Ln deremot afgiswa min reservation.
Lengt Ouckmuuflsson frän Hallands Län: Äbcropande
hwad jag förut under Riksdagen rörande ifrägawarande
ämne ankört, kan jag icke annat Ln pä det högsta ogilla
Preste-Ständets förfarande att bidraga till en sä tryckande
förhöjning i folkets skatter, som den wid denna Riksdag
genom nämnde Stånds ätgärd beslutade förhöjning > brän-
winsbewillvingen; och ingalunda kan jag anse Preste,Stän-
dct ursäkradt derigenom, att dest förslag till samma bewill,
nings utgörande warit lindrigare än Bsrgare-Ständets samt
Riddcrskopcts och Adelns, ty Preste-Ständets Ledamöter
kände bestämdt, att folket redan är för högt bcstalladt, och
Trettonde Hander. 12
478 Den 26 Maj.
hade derföre bordt biträda den af Bonde-Ständet i ämnet
uttalade mening. Allmogen stall säkert, dä den blifwer un»
derrättad om detta Preste-StändetS förfarande, deröfwek
känna desto större förtrytelse, som den med stal kan anse
Let wara nog att den blifwer prelad hemma af Prestcrne,
utan att den stall af dem obilligen bestaltaS wid Riksda,
garne.
Häri instämde laevi) kihlblom och Olok lacobsson
frän Södermanlands Län, dockers Nilsson och Ouslsk
kelersson frän Östergöthlands Län, ker ?ersson, Lars
Larsson och Henric kristersson frän Örebro Län, keler
Nurlonsson frän Jonköpings Län, loli-m Olsson frän
Stockholms Län, keler Oabrielsson frän Kronobergs Län,
Austers Larsson, Olok Hansson och Austers lansson frän
Westeräs Län, Nils Nsgnusson frän Calmar Län, L^strairn
Larsson frän Elfsborgs Län, Magnus kr^ckbcrg, Olok
Larlsson och Nagnus kelersson frän Wermlands Län,
Lric Anckersson frän stora Kopparbergs Län, Lars kss-
inusson frän Götheborgs och Bohus Län, Nils leksson
frän Skäne, OIol Olsson frän Westerbottens Län, lolran
Anckersson Lunckberg frän Norrbottens Län, »i. fl.
Ola leksson frän Blekinge Län: Ehuru lag inser att
förewaronde discusion icke är gagnande, finner lag likwäl
Let icke wara underligt, akt Ständet yttrar fin förtrytelse
öfwer Med-Skändens behandling af frägan om bränwins-
bränningens utöfwande; och fär jag, lika med keler löns¬
son hemställa, att, i händelse, pä sätt Llriucklunck före,
flagit, nägok särskildt kungörande af Preste.Sländels förflag
till Författning och bestattnings-tariff i ämnet stall ega rum,
jcmwäl de öfriga Ständens förflag och tariffer mä för all¬
mänheten genom Tidningarne göras tillgänglige.
Den 26 Maj. 4/9
Med Ola leksson förenade sig Nans lössesson»
8o»e karsson, ker lönsson och Lars Lengtsson frän
Skäne, Nils kersson frän Örebro Län, OIol Linckbeclc
frän Hallands Län, Lstrislen kersson frän Gottland, m. fl.
§. 8.
Föredrogs och bifölls Bewillnings-, Lag- somt All¬
männa Veswärs- och Oeconomic,Utskottens pä bordet hwi-
lande Betänkande N-o 20, i anledning af Riksdagsfull¬
mäktige» kreckric von 2veeiberglis motion VIN ytterligare
förändringar i nu gällande Seglations-Ordning»
§. 9,
Wid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna
Besivärs- och Oeconomie.Utstoktens pä bordet hwilande Ut,
lätande N-o 78, i anledning af äterremitz ä Utstottens Be¬
tänkande N.o 58, angäende wäckke motioner om förändring
i Författningarne, rörande mätt, mät och wigt, blek sist¬
nämnde Betänkande af Ständet bifallet, och ladeS Utlä,
landet N:o 78 till handlmgarne.
§. 10.
Följande Utstotts-Memorial och Betänkanden sörebro-
go- och lade» första gängen pä bordet:
Constitu kions-Utskottets
N:o 114.
Stats.Utskottets
N:riS 531, 532, 533, 534, 535, 536 och 537,
180 Den 26 Maj.
§. 11-
FöredrogoS och ladeö till handlmgarne följande frän
de Respective Med-Ständen ankomne Protocolls-utdrag,
nemligen:
Fean Högloft. Ridderskapet och Adeln,
N;ris 1,111, 1,120, 1,122-1134-
Fran Högwördige Preste-Ständet:
N:ris 756-762, 764-769, 771 och 772.
Fran Wällofl. Borgare.Stander:
N:riö 739—750.
§. 12-
FöredrogoS och upplästes följande frän StändetS En,
skildt» Utskott ankomne förslag till underdäniga skrifwelser
frän Ständet till Kongl. Mant:
1:o i anledning af ilon Olsson» frän Gefleborgs Län
motion, angående indeldte räntorne och Kronotionden.
kades pä bordet.
2:o i anledning af 8ven Heurlin» frän Krorobergs
L8n motion, angäende controller wid statterneS debitering
och uppbörd.
Godkändes.
Stander atffiljdes klockan 1 e. m. supra.
1r> säem,
<7. b. <?as»eö.
181
Den 27 Maj 1841.
plenum kl. 12 middagen.
§. 1.
Föredrog- ä npo Constitutlons-UtskottetS Memorial
N:o 114 till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ständet,
i anledning af bemälde twä StändS yttranden rörande Con»
fiitutions-Utstottets Memorial N:o 87.
LadeS till handlmgarne.
§. 2.
Derefter förekomma Stats-Utstottetö sökande sex Me»
morial och Ullätande, nemligen:
N:o 531, angäende wäckt motion, att af det till Skol»
Lärares aflöning fastställda anslag iemwäl mätte kunna
lemnäs bidrag till Skol byggnader.
Bifölls.
N:o 532, angäende werkställd förnyad omröstning öfwer
den uti 159 puncten af Bewillnings-Utstottets Memorial
N:o 41 intagne voteringsproposttion.
N:o 533, angäende werkställd omröstning, i anledning
af Riks-Ständens ffiljagkiga beflut öfwer Stats-Ulffottcts
Utlätande N:o 489, angäende anflag för Cabinetts-Catzan.
N:o 534, angäende werkställd omröstning, i anledning
af RikS-Ständens ffiljagtiga beflut öfwer StatS-UtstottetS
Utlätande N:o 366, i fräga om en föreslagen löneersättning
till Tabell-Commitzionenö Secreterare.
182
Den 27 Maj.
N:o 535, angäende votering, i anledning af StalS,
samt Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UlskottenS Me-
rnvrial N:o ISO, rörande allmänna städganden och anslag
till folkunderwiSningens befrämjande; samt
N:o 536, angäende wcrkställd omröstning, i fräga om
disposition af behällningar utaf extra utgifts-mcdlen.
Skats-Ulstottets sistnämnde 5 Memorial ladeS till hand.
lingarne.
S. 3.
Samma UtskottS Memorial N:o 537 blef, wid förnpad
föredragning, piterligare hwilande pa bordet.
§. 4.
Förstärkta Banco-Utffottets Memorial N:o 86 / före¬
drogs och bordladeS första gängen.
§. 5.
Ständer, som, jemte öfrige Niks-Ständen, erbällij
Kongl. Maj:ts Nädiga kallelse till klenum klenorum kloc-
kon t eftermiddagen, afgick nu, i sädant Lndamäl, till
Rikssalen, och sammanträdde äter i StändetS Setzionsrum
klockan 2 eftermiddagen,
hwarwid upplästes och lade- till handiingarne Kongl. Mai':lS
l dag pä Rikssalen afgikna Nädiga Swar, rörande de frän
nästförflutne Riksdag hwilande, samt wid innewarande
Riksmöte antagne, förslag till ändringar i följande §§. af
Rikets Grundlagar, nemligen: uti 60 §. 1 och 2 perioden
af Regerings-Formcn; uti 13 tz. 2 momentet 1 perioden;
16 §. t perioden; 17 §. 2 momentet; 18 §. 1 perioden
och 49 §. 3 momentet af RikSdags-Ordningen; samt uti
1 z. 9 och 12 momenten; Z §. 12 momentet; 4 §. 3 mo.
Den 27 Maj. 183
mentet 1 perioden och 4 tz. 4 momentet 1 perioden of Tryck-
frihcts-Förordningen, hwilka förändringar blifwit af Kongl.
Majit gillade och antagne; hwaremot de föreflagne Sn-
dringarne i följande §§, icke wunnit Kongl. Majus Nädiga
Sanction, nemligen uti 61 och 72 Re> ermgS-Formen;
15 och 22 RcksdagS-Ordningcn samt 1 §. 6 och 8 mo¬
menten af Tryckfribets-Förordningen.
Och ffulle Expeditions-Ut skottet härom underrättas.
Z. 6.
UpplästeS ankomne Protocolls-dtdrag:
Frän Högwörbige Preste-Ständet,
för den 24 dennes,
Nuis 773—777.
Desse Protocolls-utdrag lakes till handlingarne.
Ständer ätffiljdeö kl Z Z eftermiddagen. 17d Zu^rrs.
In llclem,
<7. 6^.
Den 29 Maj 184 L.
klenum kl. ^ 12 förmiddagen.
S- 1.
Protocollen för den 12 och 27 i denna mänad juste»
rådet.
184
Deri 29 Ma,.
§. 2.
Wid förnyad föredragning af Stals-Ulskottcls Memo¬
rial N:o 537, Mkv fö-flag lill reglementariske föreffrif-
ter, molswarande 9:de Afoclnincen af det, wid sista Riks,
dag för Riksgälds-Contoiret utfärdade Reglemente, pt«
trade:
Sven Heurlin frän Kronobergs Län: Dä förewarande
ärende hos Stats Utikottet handlades, egde jag icke till¬
gäng till det för Nck>gS>ds Contoret nu gällande Regle¬
mente, och kunde d-rtyr, icke göra de anmärkningar och
framställningar, sdm i ämnet wörö af nöden. Jag dar nu
förskaffat mig berörde Reglemente, och, elter anställd jeni,
förclse enie llän detsamma och för.warandc förslag, funnit,
ott förslaget, i flere wäsendtliga delar, tarfa^r rättelser.
Genom d'lia,»ma hofwa Tjenstemännen i Riksgäldskon¬
toret, och ser-Ucs Secreteearen derstädes, blifwit befriade
frän ganska mänga of de dem rätteligen åliggande göro¬
mål; och as förslagets uppställning och syltning hofwa Full-
juecknge, i stället tor akt wara en Ofwer-Styrelse, blifwit
förwandlode tilt en Rcksgälds Contorcts Embels- och Tjen.
stemän underordnad myndighet. Dä detta ärende närmast
angär bemälde Fullmäktige, hemställer jag till de bland
dem, svin här äro närwarande, att egna deras uppmärk¬
samhet ät oftanäiunde förslag, och tillse, att erforderligt
rättelser derutinnan bhfwa werkställde.
?er dahlström frän Stockholms Län: Dä jag upp¬
manas, att pil-a mig i förewarande ämne, hoppas jag det
icke är toladt i egen sak, da jag upplyser hwad härutinnan wid
Fullmäktiges sista sammanträde pastcrade. Fullmäktige hof¬
wa nemligen ansett för fin skyldighet tillse, bet Instruclio-
Den 29 Maj. 185
»erne för deras lagenliga »verksamhet blifwa sä klart och
fullständigt uttryckte, att deras äligganden säkrast kunde
uppfattas och wcrkliggöras. Det har alltsä blifwit anmärkt,
ait 1 § i nu föreslagna Reglemente Sr alltsör otydlig, och
kan gifwa anledning till en farlig misttydning vin Sekrete¬
rarens skyldigheter. Det är till och med möjligt, alt Se¬
kreterarens befattning skulle kunna utsträckas ända derhän,
au han kunde blifwa en rädpläganSe Ledamot i stället
för en werkst.: llanSe, hwilket naturligtwis icke kan wara
meningen. Fullmäktige anse fäledes, lika med mig» att den
hitiills gällande föreskriften om Sekreterarens skyldigheter
är wida mera bestämd och ändamälsenlig än den nu före¬
slagna, hwarföre jag fäledes önskar den gamlas bibehällan-
de — I 2 H. bör ordet: "inseende" utbytas niol ordet:
"öfwerinseenSe" säsom »nera öfwcrenöstäinmande »ned
Fullmägtiges bade rättigheter och pligter. — I 10 §. före¬
kommer en sä swärfatilig definition, angäende deras rät¬
tighet lill till aflöning, som tilläfälligtwis bestrida an,
dras ljenstcäligganden, att ett stadgande, af ungefär föl¬
jande innehåll wore wida lempligare, nemligen: "Derest det
wid ärets flut befinnes, att han (den lälunda tjenstgörande)
pä ett är sanimanräknadt, tjenstgjort 3:ne mänader, dä mä
Fullmäktige" eic. etc. — Widare Lr anmärkt, att 24 och
26 §§. angäende Pensionsbcräkning synaö bade otydlige och
swärfattlige, hwarföre nödig rättelse derutinnan yrkas.
Henrie Anckersson frän örebro Län: Äfwcn jag war
närwarande wid den af Fullmäktige i RiksgLlds-Contoret
werkställde granskning af förewarande förslag, hwilket jag dä
till alla delar fann wara af sadan beskaffenhet, sorn nu
blifwit omförmäldt af Mcdbrodren Sahlström, af hwilken
jag sälkdeö är förekommen. Serskildt fär jag tillägga, alt
186
Den 29 Maj.
om detta förslag antages, Secreterare» i RiksgäldS-Conto-
ret stall, i stället för en underordnad Tjensteman, blifwa
Fullmäktiges Farman.
jhHis Llriollluncl fran Wester-Norrlands Län: Wid det
of Lalilström ofgifne yttrande bär jag icke något alt til¬
lägga, ulan sär jag, med instämmande deri, yrka att Me¬
morialet inä älerremitteras; dock kan jag wid detta tillfälle
icke underlåta att erinra derom, att erfarenheten nu bekräf¬
tat hwad jag wid Riksdagens början förutsäg, nemligen
art det ej war lempligt, att till Secreterare wid Stats,
UistottetS R ksgälds-Afdeining, antaga en Commisiarie i
NikSgälds-Contoret, enär del owilkorligen stulle inträffa, att
han, antingen af grannlagenhet eller ensidighet och egen»
nytta, stulle, wid gansta mänga tillfällen, wara förhindrad,
att med tillbörlig noggrannhet och owäld fullgöra de till
Secreterare,befattningen hörande äligganden.
Lven Heurlin: För min del kan jag icke undgä alt
inse sanningen af hwad Medbroder» Ltrinclluncl nyh yttrat,
och försäkrar jag alt, i händelse jag wid en bliswande Riks,
dag stulle komma alt deltaga i Rikets Ständers öfwerlägg»
ningar, jag icke stall underläta att göra allt hwad pä mig
kan bero, för att hindra Secreteraren i Rikögäids-Contoret
fran akt blifwa Secreterare wid Stals-Ulstotlets RikSgälds-
Afdelning; ty gansta pätugligen är förcwarande förslags
ensidiga uppställning orsakad deraf, att omförmälde begge
Secrekerare befatlningar fäll af samma person wid inne,
»varande Riksdag bestridas.
Ian persson frän Upsala Län, jemte en stor del of
Ständelö öfrige Ledamöter, förenade sig med Heurlin.
Discutzionen war flutad, och förcwarande Memorial
blef, pä grund af de derwid nu giorde anmärkningar, äter-
Den 29 Maj. 187
remitteradt, med anmodan till Stats.Utskottet att, i onled,
ning af samma äterremitz, med nytt Utlåtande ffpndsamli-
gen till Rtks-Sländen inkomma.
§. 3.
Föredrogs och lades till handlingarne förstärkta Ban-
co-Utstottets Memorial N-o 186, med anmälan om utgän-
gen af de omröstningar, hwilka inom Förstärkta Banco»
Utskottet blifwit anställde öfwer den uti Banco- och Lag-
Ulstotlcns Memorial N:o 9 upptagna fräga.
§. 4.
Förcdrogos och lades pä bordet följande Utstotts-Be-
tänkanden och Memorial:
Stats-Utskottets
N-ris Z40, 54l, 542, 543, 548, 549, 550, 551, 552,
553 och 554.
Banco.Utskottets
Nrris 184 och 185.
ConstitutionS» Ut skottets
N:o lis.
Bew i lln inge.Utskottets
N.o 52.
Slätö, samt Allmänna VeswarS- och
Oeconomie-Utskottenö
N:ris 200, 201, 202 och 20Z.
188 Dcn 29 Maj.
Lag. samt Allmänna BeswärS-
och Occo n om i e-Ut skottens
N:ris 80 och 81.
tz. 5.
Föredrogs och godkändes Expeditions-Utskottcts förslag
till undcrdäniga Skrjfwelser frän Rikets Ständer till Kongl.
Maj:t N:ris 347, 348 och 349 lamt 28 §. af Riksdags-
beslutet.
S 6.
För att i ensklldta ärenden besöka hemorten, bewilja-
des ker Latolssou Lurge och Lliristeu kerssou frän Gott¬
lands Län ledighet fran Riksdagögöromälen under tre »ec¬
kor frän den 8 nästinstundande Juni.
Stander ätffiljdeö kl. i e. m. Ht supra.
In tiäsin,
t?, 6r
15Y
Dm 29 Maj 1841.
klenum kl. 5 eftermiddagen.
Z. i.
Föredrogs och ladeS ytterligare pä bordet Expeditionö-
Ulikotlets Memorial N:o 49,. om rättighet för Utskottet,
att frän Riksgälds-Contoret reqvirera erforderligt belopp
till bekostande af utskrifning utaf RikSdgashandlingar.
2.
Följande frän de respective Mcd-Ständen ankomne
Protocolls-utdrag föredrogoS och lades till handlingarne:
Fran Högloft. Ridderskapet och Adeln,
N:ris 1135—1138; och
Fran Wällöf!. Borgare-Standet,
NrriS 751—758.
Ständet åtskiljdes kl. ^ 6 e. m. lil supra.
In Läem.
4Y0
Den 1 Juni 1841.
plenum kl. Z 10 f. M.
§. 1.
Föredrogs ä nyo Constitulions-Utskottets den 29 sist-
lidne Maj bordlagde Memorial N:o 115, med inbjudning
till Borgare- och Bonde-Slanten, all förena sig med Rive
derfkapel och Adeln om antagandet af det andra i Ulskot-
telS Memorialer N:ris 63 och 107 föreslagna alternativ.
Bonde-Ständct fann för sin del skäligt/ alt denna in¬
bjudning antaga.
§. 2.
Ä nyo föredrogs Stats-Utskottets den 29 dennes bord¬
lagde Utlåtande N:o 510, i anledning af Kongl. Mai:tS
Nådiga Proposition, angäende wilkoren för nedläggandet af
Norrtelje Gewärs-factori.
Harwid yttrade:
8ven Uourlin frän Kronobergs Län: Nedläggandet af
ifrägawarande Factori har länge warit efterlängtad, emedan
detsamma ärligen för Staten medfört förlust; men dä det
willor, som af Faclorj-Disponenten derföre blifwit fästad och
uti den Kongl Propositionen föreslaget, nemligen att Or¬
tala Bruk blefwe berättigad, att i ewärdeliga tider uppbä¬
ra de till Bruket nu utgäcnde kohlräntor, innefattar ett för¬
närmande af eganderätten, sä har Utskottet ej kunat eller
bordt aflemna annat Utlätande, Ln det förewarande. Men jag
har mig enskildt bekant, att Factori.Disponenten, nyligen
ankommen till Staden, förklarat sig willig pä billige wiltok
Dcn i Juni.
nedlägga Facioriet; och för sadan händelse wore en äterre,
mist af nöden. Denna ätterrcmist kan sa mycket mindre
ästadkomma Riksdagens förlängande, som Stals-Ulffotret
ej har mera Ln ett ärende pä bordet.
Häruti instämde Austers Nilsson och Mosters Ionsson
i Okna frän östergöthland.
Nils Llrinstlunst frän Wcsier-Norrland ansäg deremot
bäst wara, att bifalla Uilätandek. Skändct wore osörhin-
Dradt att framdeles fatta ett annat beslut i följd af inbjud¬
ning, derest nägon sadan komme i fräga.
Z denna syltning yttrade sig jemwäl Ola leksson
frän Blekinge och Lrio lansson fran Stockhoitiis Län.
kullors Nilsson frän Östergöthland och 8von Heur¬
lin widhöllo deras förra hemställan, och försäkrade, säso.-n
Ledamöter i Stats-Utskottet, akt älcrremitzcn ej kom att
medföra nägon tidsutdrägt.
Talmannens proposition till bifall af Utlättndet N:o
540, beiwarades med Nej; hwaremot detsamma blef lill
Stats-Utskolttt äterremitteradt.
S- 3-
Ä nyo föredrogos Stals-Utjkottets, sedan den 29 sist-
lidNe Maj pä bordet hwilande, Utlälandcn och Memorial:
N.o 5-tl, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Re¬
mist ä Apothekare-Socieictens underdåniga framställning,
rörande wukoren för det af Rikets Ständer till en phar,
macemisk Läroanstalt bewiljade anflag.
B.fölls.
Den i Junk.
N:o 542, i anledning af Riks-Ständens stridiga be-
stut, angående witze bewillningSmedels ingäcnde till Riks»
gälds-Contorct.
Lades till handlingarne.
N:o 513, angående reparerandet qf det till local för
Riksgälds-Contoret nu anwisade hus.
Bifölls.
N:o 548. i anledning af äterremih ä Memorialet N:o
468, angående Stats-brist-summan.
Bifölls.
N:o 519, med anmälan om Riks-Ständens skiljaktiga
beslut, rörande föreflagne volerings-propositioner, angående
Handels- och Sjöfarts.Fonden.
Ladcö till handlingarne.
N:o 550, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Skrif-
welsc, angäende en uppstadd brist i 1840 ars anslag till
Bcwäringsmanffapetö wapcnöfningar.
Bifölls.
N:o 551. i anledning af erhällne äterremisier ä Utlä-
landet N:o 508, angående extra Stats-anflag för den af
Rikets Ständer begärde Lag-Beredning.
Bifölls.
N-o 552, i anledning af rrhällne äterremisier ä Utlä,
landet N:o 514, angäende Bruks-idkarcns W. O^xan-
elers Enkas och öfrige Sterbhus-delegares ansökning om
befrielse
Den i Junk. 1YZ
befrielse frän ädöinb betalningsskyldighet, i följd af ingän-
gen Borgen för aflidne Kronofogden L. Larlssons uppbörd.
Ständer widblef sitt förra beslut, och lade detta Utlä-
tande till handlingarne.
N:o 55ll, angäende werkställd omröstning öfwer den
j Stats- samt Allmänna Beswärs- och Occonomie-Ulskot»
tens Memorial N:o 195 upptagne voterings proposition.
Lades till handlingarne.
N:o 554, med framställning, angäende binder för
lfrägaställd votering, rörande anslag ä ertra Statö.regle.
ringen.
Lades till hanglingarNe.
N:o 555, med öfwerlemnande af de upprättade Riks-
Staterne.
Bifölls.
§. 4.
Föredrogos ä nyo Stats- samt Allmänna Beswärsi
och Oeconomie-Utskottens, den 29 dennes bordlagde. Me¬
morial och Utlätandcn:
N-o 200- med förflag till votering i Förstärkt Stats¬
utskott, i anledning af Riks-StZndcnS skiljaktiga beflut,
angäende anwisandet af ett Ereditiv till behöfwandes und¬
sättning i miSwextär.
Voterings.propositioncn godkändes.
N:o 201, med förslag till sammaniemkning af Riks-
Ständens stiljaktiga beflut, i fräga om lindring uti Post-
fönngs-beswäret.
Voterings propositionen godkändes.
Trettonde Landet. IL
Den i Juni.
N:o 202, i anledning af »väckt »notion, angående till¬
stånd för Rokehällare, att 3 Kronoparker eller Allmännin¬
gar taga »virke till sine Knecktcstugors uppförande.
Bifölls.
N:o 203, i anledning af äterremifl af Utskottens Be¬
tänkande N:o 164, angående rotejemkningar wid Wester¬
bottens Regemente, m. m.
Ständer biföll Betänkandet N:o 164-
§. 5.
Änyo föredrogs Bewillnings-Utstottets den 29 sisiledne
Mai bordlage Utlärande N:o 52, med förslag till Bewill-
nings,summans fördelning.
I anledning häraf yttrade:
Lrio kers50Q frän Gefleborgs Län: Dä detta ifräga-
warande Betänkande icke blifwit utdcldt bland Sländets Le¬
damöter, har jag ej warit i tillfälle pröfwa den uppgjorda
beräkningen, och bade således bordt begära frägan pä bor¬
det, »nen för att icke hindra Riksdagens efterlängtade flut,
och under förhoppning, att Utskottet icke sä calculcrat, att
stora öfiverskotter till nästa Riksdag hopas, som äfwen dä
torde angripaö till Canaler och dylikt, bifaller^ jag Betän¬
kandet. Dock kan jag icke underläta att rescrvalionswis
fästa uppmärksamheten derpå, att Utskottet »ned i/3:dels
procent förhöjt utgifterna lill kostnaders bestridande för
Bewiflningcns taxerande, m. m., hwartill det ökade anta¬
let c' Ledamöter uti Pröfnings-Committver hufwudsakligen
förorsakats, och är en följd of det beslut, som blifwit fat-
tadt» att de förut bestämda TarcringS-Committöer stola upp¬
höra; bwilken mening jag ej kunnat dela, ty derigenom
Den i Juni.
195
stall, pä flera ställen Vercdnings-Districten utwidgaS, och
Ledamöterne blifwa dä i saknad af den locala kännedom svin
för en lädan erfordrats, hwarigenom äfwen en Ledamot frän
hwaije sädant Distrikt uti Pröfnings-Ccmmittöen, icke kan
inrymmas» sä att sjelfbestattningen till en del fränkän-
nes den stattstyldige.
Pä proposition af Talmannen biföll Ständer Betän¬
kandet N:o 52.
8> 6.
Förcdrogos äter Banco-Utstottkts, sedan den 29sistlid-
ne Maj pä bordel hwilande Memorial:
N:o 184, »ned öswerlemnande af förflag till Regie-
mentariska föreskrifter, molswarande 7 Akt. i 1835 ärs
Banco-Reglcmente.
Bifölls.
N:o 185, med swar ä gjorde anmärkningar wid Utskot¬
tets Betänkande N:o 155. innefattande förflag till ändring
af tz. 232 uti Banco-Reglementet.
Betänkandet N:o 155 bifölls.
§. 7.
Änyo föredrogos Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-UtffottenS, sedan den 29 sistlidne Maj bordlagde
Ullätandcn:
N:o 80, i anledning af äterrcmifl af Utstottens För¬
flag N:o 75, till sammanjemkning af Riks-Ständcns ffilj-
akligabeflul, angäende Lagstiftningen om Fattig»värdcn i Riket-
Den föreslagna voteringö-proxositionen godkändes.
196
Den i Juni.
N:s 81, i anledning af äterremitz af Utskottens för¬
slag N:o 73, till sammanjemkning af R>kS-Ständens stils,
aktiga beslut, angående ändring af Författningarne, rörande
Socknestämina samt om bildande af Communal-Styrelse.
Biföll».
§. 8.
Föredrogs änyo Expeditions-UtstottctS, den 29 sistlidne
Maj p8 bordet lagde Memorial N:o 49, angående anslag
af erforderlige medel kill bestridande af kostnader för utskrif¬
ning af ätffillige Riksdags,handlingar.
Efter nägon ofiverläggning, beflöt Ständet, att sedan
Expeditions-Ulstoltet erhållit arbelö-bilräde frän öfrige Ut¬
skottens samt StändenS Cancellier, förstnämnde Utstött i»ä
frän Riksgälds-Contoret reqvirera de medel, som, del oak¬
tadt, kunna nödwändigt erforbraS lill bestridande af kost-
naderne för en sädan utskrifning.
§. S.
Upplästes och godkändes Erpcdilions-UtstotletS Förslag
N:o 352, till underdänig flrifwclse, angäende ändringar i
AnswarighetS-Lagen för Stats.RädctS Ledamöter.
§ 10.
AnmälteS och lades pä bordet Stats-Utstottels Memo¬
rial och Uklätanden:
N.ris 556, 557, 558, 559, 560 och 561.
§. 11.
AnmälteS och ladeS till handlingarne frän Wälloflige
Borgarc-Ständet ankomne Prolocolls-ukdrag för den 29
fistlidne Maj, under N:ris 759, 760 och 76t.
Dcn i Juni.
197
§. 12.
Pä derom giord begäran, erhöll Riksdags,fullmägtigen
Olok kersson frän Stockholms Län, tre weckorS permiflion,
frän och med den 2 denneS, för att i enffilte angelägenhe¬
ter besöka hemorten.
Ståndet åtskiljdes kl. Z 1 e. w. Vi supr-,.
!l>
t?, b.
Den 2 Juni 1841.
ktenum kl. 11 förmiddagen.
§. 1.
Talmannen tillkännagaf, att fran Förstärkta Stats»
Utstotket inkommit en anmälan derom, att sebon Utskottet,
sistlidne gärdag, sammanträdt för ätstilliga votcringarS an¬
ställande, samt, ester det Utskottet befunnits fulltaligt, en
votering sörsiagätt, hade, wid upprop till »wenne voterin,
gar, enligt Stats-Utffottets Memorial N:ris 490 och 522,
i frägor rörande Extra Statsreglering»»,, inträffat, alt en¬
dast 17 af Bonde-Ständetö, förut tillstäbeSwarande Leda-
Den 2 Juni.
»nöter qwarstadnat och uti voteringarne deltagit, hwadan
förrättningen mast afflutas.
I anledning häraf yttrade Talmannen, att, sedan sä,
lunda sig wisst, att det af Ständet walde antal Supple¬
anter i Förstärkta Stats-Utskottel warit otillräckligt, tillkom-
me del Ständer att föröka detta antal, pä del icke, genom
ett förhällande, sädant som det anmärkta, Riksdags-ärendcr-
nes gäng mätte hindras, utan detze ofördröjligen bringas
till ett med Grundlagen öfwcrenöstäinmande flut. I hwil-
kct afseende Talmannen hemställde, huruwida ej Ståndet,
till undwikande af en onödig tidsutdrägt, i likhet med hwad
avid föregäenbe Riksmöten nägon gäng handt, och Högwör-
Liga Prcstc-Ständct Lfwen under innewarande Riksdag
»vidtagit, wille till Suppleanter i Förstärkta Stats-Ulskollct
utse alla öfrige oiäfwige Ledamöter af Ständer, i dcy ord¬
ning matrikeln utwisar, hwilka icke redan Lro Lcdainötcr eller
Suppleanter i ostanämnde Utstött.
Talmannens hemställan härom beswarades af en stor.
del Ledamöter med Ja; men derunder begärde ker 8all1-
slrömIfrän Stockholms Län ordet och yttrade: Jag hem¬
ställer, huruwida icke, enligt hwad 79 H. Riksdags-Ordnin,
gen giswer wid handen, först dä böra wäljas nya Ledamö-
ter i Utstött, när förutwarande Ledamöter flera Ln tre gän,
ger ä rad frän Ulstottens saiiiinanträdcn, utan laga förfall
stg afhällit. Den af Talmannen föreslagna ätgärd är deb¬
utom af den beskaffenhet, att jag för min del yrkar, det
densamma mätte uppskjutas till morgondagen, dä mcnin»
garne derom kunna hinna alt stadga sig.
Talmannen erindrade, att här ingalunda wore fräga om
nägon Ledamots uteslutande frän Utffottct, pä sätt 79 §.
Riksdagö-Okdnirigen gifiver wid handen, utan meningen
Den 2 Juni.
199
wore endast att, med bibehällande af Utskottets förutwa¬
rande Ledamöter och Suppleanter, sä föröka dctze sistnämn¬
das antal, enär flera tagit permibion och bortrest, att in¬
tet hinder framdeles mätte uppsiä för votering, Sfwen om
flere ordinarie Ledamöter eller förutwarande Suppleanter
frän nägon sädan skulle uteblifwa eller aflägsna sig. Hwar-
jcmte Talmannen förklarade, att sammanträde med För¬
stärkta Siats-Ulstoltct war anslaget till i eftermiddag kl.
6, sä att det ingalunda wore Sndamälsenligt, utan endast
skulle leda till en menlig tidsutdrägt, att till morgondagen
uppskjuta den af Talmannen föreslagna ätgärd.
laevi) kilillilom frän Södermanlands Län: Jag för¬
enar mig sä mycket heldre med Lalstström, som här endast
8r fräga om att uppskjuta den tillämnade voteringen cn
dag, och jag icke kan finna, att Riksdagen derigenom för-
ökes, helst klena derigenom ingalunda hindras.
koler Ionsson frän Jönköpings Län: Dä här endast är
fräga om att föröka det hittills warande antal Supplean¬
ter i Förstärkta Stats-Utskoltct, hwilket antal, enligt hwad
Talmannen anmält, wisat sig wara otillräckligt, sa finner
jag ingen anledning, enär samma Utstött ater sammanträ¬
der i eftermiddag klockan 6, att bidraga till Riksdagens för¬
längande, genom att till morgondagen uppskjuta den ät¬
gärd, hwilken Talmannen föreslagit, för att bringa Ri?s-
dagsärenderne till ett med Grundlagen öswerensstämmande
flut. Det är i sanning obehagligt, att inwändningar här¬
emot kunna göras inom wärt Ständ. Aldraminst är
det wärdigt cn del af den Lagstiftande Församlingen,
att illudcra tydlig Log, att, genom nägra Ledamöters för-
fallolösa utcblifwande, göra ärendernes gäng omöjlig, och
dymedelst liksom leka med Med-Ständen. Jag talar icke
200 Den 2 Juni.
här för nägra förhöjda anslag, men endast för att bringa
frägorna till stut pä Grundlagsenlig wäg, hwarom Slän,
det nyst tycktes temligen enlölligt förena sig. Serskildt för
en del af mine Commitlentcr, nemligen dem som hofwa
sitt arbete wid Husqwarna Gewärs-factori, Lr det ak wigt,
att frägan vm gcwärs.fabricalionen bringas till Grundlags,
enligt flut. emedan deras »ekonomiska bestånd till en stor
del deraf beror, och jag skulle illa bewaka deras rött, der¬
est jag icke med min röst lndroge, alt staffa Grundlagen
respekt härutinnan. Zag pikar förnyad proposition till bi¬
fall af Talmannens ptlrade åsigt.
Nils Ltl incllunst frän Wester-Nori lands Län: Det
skulle wara i hög grad smäakligt, om någre Ledamöter
wille, genom ett alldeles onödig! uppskof, ytterligare för¬
länga Riksdagen, o b dymedelst lala sina Committenter be,
tala önnu en dags orlwode, under delta, redan mer än
tillräckligt länga Riksmöte. Jag skulle hellre sjelf wilja be-
stä sädane Ledamöter en dags arlwode. Talmannen, äf-
wensom Secreteraren, den förre inför Konungen, den sena¬
re inför Ständer, halma swunt en dpr Ed att, med ast
deras förmäga, söka bringa RiksdogSärenderne till ett med
Grundlagen Sfwerensstämmande flut. Åtskilligt Ledamö¬
ter, till ett antal af Tretton (lZ), bland de ZO, som af
Bonde-Skändet delraga i Förstärkta Stats.Ulstottet, hafwa,
genom att egenwilligt aflägsna sig frän en votering, sist-
lidne gårdag sökt att hindra ätlk>lliga ärcnderS bringande
till ett sädanl flut, och derföre har Talmannen nu före»
flagit drn tienligaste utwSg till uppnäende af delta mäl,
hwars befrämjande honom och Secreteraren äligger. Dä
denna utwäg icke bcstär uti att inwälja npa Ledamöter i
nämnde Utstött, i de förutwarande Ledamöternas ställe,
Den 2 Juni. 201
utan endast att föröka antalet af Suppleanter, sä att detta
rnä blifwa tillräckligt, isall nägra Ledamöter skulle framde¬
les företaga sig en lika Grundlagstvidrig åtgärd, <o,n den
NU anmärkta, samt enär Förstärkta Stois-U'ikoltet äter
sammanträder i eftermiddag klockan 6, för votcringarneS
anställande; finner jag det wara högst Sndamälslöst och
orätt, att list morgondagen uppstiuta den as Talmannen
föreslagna enkla älgärd, i likhet med hwatz Preste-Ständet
under denna Riksdag widtagit.
keller keler-sson i Slätthult frän Jönköpings Län in¬
stämde med Ola leksson och 8li instluixl.
källlström: Utan att behöfwa taga tillflpckt till länga
tal eller obehöriga insinuationer mot andra, will jag här
endast i korthet anmärka, att anledningen hwarföre 1Z Le¬
damöter af Bonde.-Ständet sistlidne gärdag wägrade alt del«
taga uti de oftanämnde voleringarne i Förstärkta Sials-
Utstottet, war ingen annan än den, att Bonhe-Sländet
pgillat voteringspropositionernc. Nämnde Ledamöter ansä-
go sig derföre icke tillständigt att handla j strid med Stän-
dels beflut. Jag urvrepor, alt nptt wal icke är förenligt
med 79 §- Niksdags-Ordningen, och jag yrkar ytterligare,
alt den af Talmannen föreflagna ätgärd mätte till mor,
gondagen uppskjutas, dä omdömet emedlertid kan hinna att
stadga sig i denna fräga. En annan sok är det. om Stän,
det uttryckligen ogillar wärl wägrande att icke deltaga i vo-
teringarne; i hwilket fall wi Lro pliglige all ställa otz
Eländets sälunda uttryckta mening till efterrättelse.
Talmannen anmärkte, det han icke torde behöfwa äter-
föro i minnet hwatz han, under en föregäende öfwerlägg-
ning inom Ständet om de af Stats-Utskottet framställde
propositioner till oftaomförmälle votering, pttrat, att neni.
202 Den 2 Juni.
ligen dä tle Ständ godkänt voterings-propositionerne, mä¬
ste omröstning enligt Grundlagen owilkorligen anställas,
sä mvcket hellre som, lill och med i afseende pä sjclfwa de
ifrägasotte onflagenS bcwiljande, tre Ständs beslut utgöra
Rikets Ständers, wid hwilket förhällande ett uteblifwande
frän voteringen Sr Grundlagswidrigt och proposition säle-
des icke kan framställas pä godkännande af en mot Grund,
lagen stridande åtgärd; hwarförutan Talmannen upprepade,
att här nu icke more fräga oi» att anställa wal af npa Le¬
damöter i de förutwarandcS ställe, utan endast att föröka
antalet ak Suppleanter, i händelse af framtida behof under
den äterstäcndc delen af denna Riksdag.
Secreterare» förklarade Sfwen, att proposition icke
GrundlagScnl'gt kunde framställas pä ve 13 Ledamöter,
nes ätgärd, att i Förstörkta Stats-Ulffottet undandraga sig
en votering, den Riksens Ständer, genom voterings,propo¬
sitionernas godkännande i enlighet med Grundlagen, beslutat.
Henrie ^nflorsson frän örebro Län: Jag anser mig
böra tillkännagifwa, att jag warit en blond de 13 Leda¬
möter, som i Förstärkta Stats-Utskottet sistlidne gärdag
wägrade att deltaga uti ben oftanämnde voteringen. Ehu¬
ru jag är Lagkarl, och säledes mähända saknar förmäga att
rätt diupt bedöma denna sak, trodde jag mig icke böra i
voteringen deltaga, af det enkla skäl, att Sländet ogillat
proposuionerne till samma votering, Sfwensoi» uttryckligen
underkänt de principer, hwarcfter propositionernc moro upp¬
ställde. Jag har till mitt beslut i detta afseende ingalun-
da blifwit öfwertalad, utan handlat efter bästa samrvete och
öfwertygclse. Men om Ständet förklarar, det wi böra i
voteringen deltaga, sä stall jag wara den förste att efter¬
komma Ständels sälunda yttrade wilja; äfwciisom jag in¬
Den 2 Juni.
203
galunda will motsätta mig den af Talmannen nu föreslag,
na ätgärd; »ren instämmer med Lehlström deri, att dcn
bör lill morgondagen uppskjutas, helst Riksdagen, ge¬
nom ett sädant uppskof, icke det ringaste kommer att för,
längas.
8ven Heurlin frän Kronobergs Län: Jag har sä wäl
i Stals-Utstolket, som i detta Ständ, förut lillkännagifwjt,
att jag ej ämnade deltaga i voteringen om de omtwistade,
nu ifrSgawarar.de punclerne; hwarföre lag ock, i öfwer,
cnsstämmelse dermed, sistlidne gärdag protesterade emot of,
tanämnde votering, helst Bondc-Ständet ogillat propositio,
nerne dertill, och derifrän, jemte flere Ledamöter, afhöll
mig. Högloft. Ridderffapet och Adeln saint Högwördige
Prcste-Ständet hafwa, genom tre föregäendc beslut i frä,
gor rörande ordinarie Stats-regleringen, samt således af
mera wigt och omfäng, Ln de nu anmärkte, lärt Bonde-
Ständet ben konsten, som detsamma utöfwade, dä Stån¬
det ogillade de nu ifrägaställde voterings-propositio -
nerne och lade Memorialet derom lill handlingarne. Haf¬
wa nu förstnämnde högförnäme Ständ uttömt sitt sista
förräd af lärdom, genom alt föregä Bonde-Standet med
sädane exempel, samt dymedelst tre gängcr brutit mot
Grundlagen, sä wet jag ej, hwarföre Bonde-Ständei skulle
wara mera bundet wid Grundlagen, Ln Med-Sländen. Of¬
ta mäste ett ondt botås med ett wärre. Jag will lckwäl
harwid erinra om dcn wigtiga omständighet, att extra Stars-
rcglcringcn Lr ett oling, som icke omtalaS i wära Grund,
lagar; och med 69 tz. Regerings-Zormen i handen, skall jag
tilltäppa munnen pä hwar och en, som klandrar wär ät-
gärd. Denna §. har blifwit öfwerträdd, samt Bondc-Skän-
dels mening icke blifwit iakttagen, pä sätt som wederbordt.
204
Den 2 Juni.
Jag öfwerlemnar till opinionens dom att bestämma, hwem
af 08 som har rätt. Inför Folket, ja, inför Gud Sr jag
beredd alt sörslvara mitt handlingssätt. Den af Talman»
nen nu föreslagna åtgärd will iag ingalunda motsätta mig.
Wid ett föregående sammanträde i Förstärkta Siats-Utskot,
tet, förklarade betz Ordförande, Grelwe llorn, alt han icke
wille deltaga uti en votering, som förut mitzlpckats. Hivar,
före skulle dä jag wara mera förbunden att göra det. Gref¬
we Horn och jag äro lika inför Lagen och lika inför Gud.
Med lleurlin instämde kater Osbrielsson frän Kro-
vobrrgS L»n.
ker iönsson frän Skäne: Dä Ledamöterne i gär skulle
> Förstärka Stats Utskottet omrösta uti de frägor, angäen-
de hwilka Bonde-Sländet ogillat de framställde voterings-
vropositionernc, sä kunde be witzerligen wara i förlägenhet,
huruw>da deras deltagande i voteringen stöde i öfwerens-
stämmclse med nämnde ogillande. Men dä tre Ständ god-
kändt propositionerne i frägor, der tre StändS bestut, till
och med i fjelfwa huiwudsaken, utgöra Rikets Ständers,
sä mäste Grundlagens bud uppfyllas, och voteringen an¬
ställas, säsom enda medlet att bringa ärendet till flut. Man
hor Sberopat 69 §. Regcrings-Fonnen. Men denna K.
föreskrilwer lust, ait votering skall anställas i be frägor,
der Riks Sländen warit of skiljaktige tankar. Det enda,
som blikwit underlätet af hwad denna §. förelkrifwer, är
det, all Utskottet icke utnämnt Deputerade, som uti det el¬
ler de Srand, der betänkligheter uppkommit, företräde och
närmare uprlyst förhällandet. Men wi weta, att sädane
Depulationer äro genom praxis aflagde, och alt i stället
skickaS Prolocolls-utdrag. Dä Grundlagen förcskrifwcr, att
votering skall i Förstärkta Stats-Utffottet i förewarande
Den 2 Junk. 205
fall anställas, och hetz sammanträde är utsatt till klockan 6
i eftermiddag, samt fräga nu endast Lr om att föröka
Suppleanterncs antal, i händelse af behof; finner jag intet
skäl, att till i morgon uppskjuta den af Talmannen söre.
flagna åtgärd, och dymedelst föröka Riksdagens längd ännu
en dag, helst, enligt hwad man i detta Ständ wid ett fö,
regäende tillfälle uppgifwit, den kostar 3V00 Riksdaler om
dagen.
liils Llrmstlunst frän Wester-NorrlandS Län: Man
uppgifwer nu, att orsaken till wista Ledamöters wägran
att deltaga i den oftanämnde voteringen warit den, att
detze Ledamöter ansett sig bundne af Bonde.Ständets vgil,
lande i fräga om volerings-propositionerne. Man dehöf-
wer dock blott flä upp 1 §. Riksdags Ordningen, för att
finna, det Riksens Ständer äro Swensk» Folkets Repre¬
sentanter, och kunna, i utökningen af deras Riksdagsman,
»--befattning, icke bindas af andra föreskrifter, än NcketS
Grundlagar. SäledeS är Folk-Representanten ingalunda
bunden af ett enskildt StändS beslut, i strid mot de ofri,
ges, i sädane frägor, det Z Sländs beslut Utgöra RikctS
Ständers, lika litet» sorn han Sr bunden af en eller flere
enskllte mänS yttrade äsigter. Den, som warit Riksdags¬
man i 17 mänadcr, borde wäl icke wara okunnig härom.
När Rikets Grundlagar förest,stwa, att votering om en
fräga stall anställas i Förstärkt Stats-Utlkett. och tre
Ständ, det will säga i desta frägor RikfinS Ständer, god¬
känt voterings proposition rne, sä handlar jag, sälön: Le¬
damot af Stais-Utlkottet, emot beswuren Grundlag, om jag
icke i voteringen d.llag r, oaktadt det Slä- d, h-vartill jig
hör, icke g llat samma proposinoner. Jag mäste säledes,
efter Grundlagen, votera. Om jag i voteringS-urnan läg¬
206
Den 2 Juni.
ger Nej eller Ja, der beror pä milt eget omdöme, — min
egen, efter noggrann och opartisk pröfning, stadgade öfwer-
tpgelse. All Hanelin icke koininer all deltaga i nästa vo,
tering i Utskott! t, dertill Sr sä mycket mera skäl, fain hans
af Ständer erhällne permitzion widtagcr nied denna dag,
och anna» man bllfwil af Ständer förordnad, att frän och
med denna bog företräda hans ställe i Stats-Utskottet.
Som Talmannens nn gjorda hemställan icke äsyftar in-
wäljande af noa Ledamöter i Utskottet, i de förutwarandeS
ställe, utan endast att föröka antalet af Suppleanter, samt
dymedelst bringa Srcnderne till ett grundlagsenligt stut, sä
kan jag ej biträda deni, som wilja till morgondagen upp¬
skjuta denna nödwändiga ätgärd» dä wi mähända redan
den 10 dennes haswa att motse Riksdagens flut, och wi
ingalunda kunna hafwa att wanka, det wara Cmmittentcr
stola gilla Lndamälslösa åtgärder, derigenom Riksdagen för,
länges, more det blott en enda dag.
Häruti instämde kor llonsson frän löland, lirio kort¬
son frän Gefleborgs Län, kars lelsson frän Blekinge och
Mans jössasson frän Skäne.
Nils Uorsson frän -örebro Län: Jag hade icke tänkt
pttra mig; men svin diöcuhioncn nu fält luft, sä bör jag
tillkännagifwa, att jag deltog uti den ifrägawarande vote,
ringen» och förklarade i Utskottet mina stal i följande ord:
"Att undandraga sig votering uti frägor, som i grundlags¬
enlig wäg tillkommit, anser jag för min del högst betänk¬
ligt. och ämnar säledeö ej eller att beträda denna wäg;
men dä Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Högwördige
Prcste-Ständct i twenne likartade frägor, nemligen den för¬
sta angående räntepcrsedlarnes förenkling, samt den andra
om Handels- och Sjöfarts-Fondens ingäende till RiksgLldö>!
Den 2 Junk.
207
Contorct, företagit sig att afstä de af StatS-Utstottet upp¬
ställde voterings-propositioner, under en falst inbillning,
att frägan dermed skulle förfalla, sä wisar fig solklart, att
dctze twenne upplyste Ständ bestämdt handlar emot Grund¬
lagens tydliga bokstaf. 69 §- Regerinas-Formcn innehäl-
ler, att dä twä Ständ stadna emot twä i olika beslut, uti
det, som angär Statens reglering, etc., stall twisten afgö-
ras genom votering i Förstärkt Stats-Utstott, och 83 §-
RegeringS-Formen innehällcr, att Grundlagarne stola i
hworje serskildt fall efter deras ordalydelse tillempas. Iog
tager mig friheten hemställa till de twenne Högloft, och
Högwördige Ständcns eget omdöme, om de harwid ställt
sig Rikets bcswurne Grundlagar till efterrättelse. Huru-
wida sä beskaffade mitzbruk fortfarande komma att lyckas,
öfwerlemnar jag till kommande tider; ty Swensta Natio¬
nen följer nog handlingssättet wid Riksdagarne med spänd
uppmärksamhet, och rättwisan stall en gäng segra." Dctza
äsigler widhäller jag ännu, och anser mig, jemlikt 50 tz.
Riksdags-Ordningen, hafwa bäde rättighet och pligt att ut¬
tala dem.
Häruti instämde Nils LlagnuSson frän Calmar Län
och pustors Nilsson frän östergöthland.
^nllors Lrissman frän Skaraborgs Län: För Ulin del
finner jag ingen anledning wara att uppskjuta afgörandet
af den hemställan, som Talmannen gjort. Men jag kan
icke eller inse, hwarföre nya Suppleanter behöfwa inwäljas,
dä ett sä stort antal redan förut finnes i StatS-Utskottet.
Mig synes det wara tillräckligt, att Ständer sörständigap
detze att fullgöra sin skyldighet, enligt Grundlagarne, helst
det icke kan wara twctpdigt, att ju ej votering stall försiggä,
dä tre Ständ gillat voteringSproposilionerne, i frägor der
208 Den 2 Junk.
tre Ständ- beslut, till och med vin sjelfwa anslaget, 8r till¬
räckligt.
Häruti instämde Lteplian ^nsterrzon och Trio äanrson,
begge frän Stockholms Län.
keler ionsson frän Jönköpings Län! De skäl» soul
Heurlin utwecklal, torde ej halma sä obetpdlig grund för
sig, helst dä »ian besinnar, att Ständet icke kunnat god,
känna Uppställningen of de omtwistade voteringSpropositio-
»erne och derföre äterremitterat samt sedermera ogillat
dem, när de älerkoniwit i samma stick. Om det derföre är
af grannlagenhet mot Ständet, i anseende till desi sistnämnde
beslut, de 13 Ledamöter»? i Utskottet handlat, sä bör en flik
grannlagenhet icke sä mycket klandraS; och jag häller i sanning
Heurlin räkning derföre, att han öppet framlägger sitt för,
hällande, ehuru jag icke kan i allo bela hans mening i af,
seende pä d, af honom ontpdde fall, dä Med-Ständen skulle,
efter hans äsigt, hofwa grundlagswidrigt förfarit, enär i
dche fall voteringsproposition,rne icke blifwit af tre Ständ
godkände, utan twä Ständ stadnat mot twä, de der ansett
srägan derföre bora förfalla. Men i de srägor, om hwilka
wi nu öfwerlögga, och hwilka rora extra Stats-regleringen,
derutinnan tre Ständs beslut är tillräckligt till och med i
afseende pä fjellmo anslaget, Valma tre Ständ, det will i
flike srägor säga Riksens Ständer, godkänt voteringspropo,
fitilu-erne, och derföre mäste votering anställas. Wi böra
sä litet, som möjligt, undersöka motiverne hwarsöre de 13
Leda-ndterne undandragit siq att votera; wi hofwa Iu nu
hörk äissilliga al dem uppgiswa skälen derför. Sämvcket
mera angclaget Sr det, att wi pä grundlagsenlig! lätt söka
bringa isrägawarande ärende till flut, och delta kan ester
milt
Den 2 Juni. 209
mitt omdöme, kenrvligast ste pä het sätt, som af Talman,
nen blifwit föreslaget. Mycket widlyftig discusiion syneS
mig ej behö^was, enär ingen direkte ogillat Talmannen-
framställning, fastän twä Ledamöter yrkat ett onödigt
uppstof.
Ola äep^58on frän Blekinge Län: Jag anser mig
böra tillkännagifwa, akt jag uti Förstärkta StalS-Utstottet
fistlidne gärdag war en ibland de 17, som dellogo i vote¬
ringen. Moiiverna för detta mitt handlingssätt böra helt
enkelt sökas deruti, att, ehuru jag önstat det mera uppmärk,
samhet blifwit fästad ä Bonde,Sländets mening wid upp¬
ställningen af de omtwistade voteringsproposiljonerne, jag
icke welat, genom ark undandraga mig voteringen» handla
emot Grundlagens tydliga föreskrift i 69 §- Regerings,
Formen, sädan den blifwit tolkad och följd af Rikets Stän¬
der alltsedan 1809, destohcldre som tre StändS beslut i äm¬
nen af denna beskaffenhet utgöra Rikets Ständers, till och med
i fräga om sjelfwa onflagen, och sämedclst ännu mera i f-äga
endast om voleringsproposilionernes godkännande. Jag ön¬
skar, att Ständet mätte strida till beslut, i afseende nä den
af Talmannen gjorde hemställan, hwarmed det är sä mycket
mindre ändamälsenligt att uppskjuta, som Utskottet Ster
stall samlag kl. 6 i eftermiddag, och en hwar i detze ämnen
redan stadgat sin ölwertygelse, helst det nu icke Sr fräga
vin att algöra nägot Utstötts-Betänkande, utan endast att
föröka antalet af Suppleanter, och dymedelst ä Sländets
sida företaga en nödig åtgärd, för att göra Utskottets werk,
samhet möjlig, och sälunda bringa Riksdags.-ärenderne till
ett grundlagsenligt flut.
Trettonde B-andet.
14
210
Den 2 Juni.
Lslilsnöm: Här har blifwit utträdt åtskilligt lill för¬
ringande af mitt yrkande om uppskof. Man har äbcropat
1 §. Riksdags-Ordningen, såsom den enda norm, hivar»
efter Represcntanterne hafina att rälta sig. Äfwen jag re-
specterar Grundlagen och ifrar tor iakttagande af bess före¬
skrifter, men dä fräga är om Grundlagens tolkning, och
dä twä eller tre andra Ständ handlat mot Grundlagen, sä
bär wäl Representanten rätta sig efter det sätt, hwarpä det
Ständ, hwartill han sjelf hörer, uppfattat Grundlagens
bud, samt ofivakta betz gillande eller ogillande af de grund,
satser, efter hwilka han i sädant sall bör handla. Jag
förklarar, alt om Ständer önskat och förklarat, att desi
Nämnd i Förstärkta Stats-Utstoltct bordr i de omtwistade
votcringarne deltaga, sä skulle jag werksiällt denna önskan,
Lfwen om ett slikt deltagande stridt mot min egen upp¬
fattning af Grundlagens anda. Innan Ständer gifrver
ett sädant förklarande, kan ingen magt i wcrlden förmå
mig alt mot mitt samwele ingä i en sädan votering. Det
ivar ock ett dylikt gillande eller ogillande of Ständer, som
de 13 Ledamötcrne önskade, dä de uppsköts att i voterin¬
gen deltaga. Det ser ut som wi nu skulle rätta osi blott
efter de öfriga Eländens winkar, äfwen i afseende pä de
wigtiga frägorne om skattewäsendet, ulan ail bewaka wara
Comrnittenters sannskpldiga rätt. Jag förnyar mitt yr¬
kande, att den af Talmannen föreslagna ätgärd mä upp-
fk>utas till morgondagen, och om detta bestrives, sä yrkar
jag votering.
koler lönsson frän Jönköpings Län: Mcdbrodren
Lslilsnöm synes, med sina tolkningar, betrakta sig svin
en hel Profesor i Grundlagen, den han förklarar sig re,
spcctcra och wilia följa, oaktadt hanö handlingssätt wisar
Den 2 Juni.
211
motsatsen, enär han af Talmannen, sä wäl som af Se»
creteraren, Herr Lagman Casiel, erhållit den tydliga upplys¬
ning, att den af honom sjelf här i Stänert föreslagna ät¬
gärd, att icke uti de oftanämnde votcringarne deltaga, är
mot Grundlagen rakt stridande, och betze män torde wäl
wara större Proketzorer i Grundlagen än han, samt hanö
tolkningssätt sä gifwa wika för deras bättre insigt. Slän»
dels beslut, i anledning af Stats-Ulskottets Memorial N:o
522 wisar, att wi under innewarandc Riksdag, godkänt
andre propositioner, uppställde efter samma principer, som
de nu omtwist-de, och hwilka principer blifwit alltjemt
fölida sedan 1809. Stals:Utskottet har, under nuwarande
Riksmöte, säsam man säger, hast bästa wind i seglet, och
del synes mig äfwen böra begagna den nu wid Riksdagens
snart inträffande flut» sä att ärenderne ej mä afbryta-,
och anledning blilwa till en Urtima Riksdag. Det wörö
bättre af Lahlstiom att säga rent ut, det han, oaktadt
Grundlagens bud, icke wclat deltaga i voteringen, emedan
han ej anser Bonbe-Ständets mening hafwa blifwit respec-
terad, än att gifwa ell slags sten af Grundlagsenlighet ät
sikt förfarande. Hwad det östade uppskofwet widkommcr,
sä torde Lalilslrom mell af alla hafwa i besia frägor re»
dan stadgat sin bfwertygelse, enär han war just den, som
i wärk Ständ inlemnade en skrift, hwilken blifwit af flere
Ledamöter undertecknad, och hwari uppmaning skedde till
den wägran, som nu i Utskottet egt rum. Att Ständet
skulle upphäfwa sig till Domare öfwer sine Ledamöters ät»
gärder i oftanämnde Utstött, wore att förwandla desse, att
jag sä mä säga, till ett flagg tjenstehjon. De hafwa Grund¬
lagen att rätta sig efter. Jag yrkar proposition pä bifall
till den af Talmannen föreslagna ätgärd.
212
Den 2 Inni.
loirsa Gudersson Lundberg frän Norrbottens Län;
Jag deltog Mi voteringen i Utskolt-t, emedan tre Ständ
godkänt voterings-propositionerne och jag derföre ansagGrund-
lagswidrigt att frän votering sig afhälla; men jag tror
delLicke^wara nödigt, att företaga wal till ännu flera Supp,
leanter, och finner aldraminst ffäl att wägra det af öhi¬
ström begärde uppskof med en sick äkgärd.
kelar Lisasson frän Elfsborgs Län: Dä de ointwi,
stade vaterings,propositionerne första gängen föredrogos i
Ständer, yrkade jag äterremig, och dä de äterkommo i
oförändradl st,ck, deltog jag i beflutct, att lägga Memorialet
till dandlingarne. Men sedan de tre öfrige Ständen god¬
känt samma voteringö-proposiiioner, fann jag det icke grund»
lagsenligt, att undandraga mig voteringen, hwilkct jag fär
här till StändetS Protocoll tillkännogifwa.
Häruti instämde kater lViärtensson frän Jönkopings
Län, liäiesrr Niisson frän Skäne, äon Oisson och Oiof
karsson frän Gefleborgs Län.
Lone karsson frän Skäne: Elfwen lag biträdde Stån¬
dets beslut att ogilla de ointwifiade voteringö-proposilio»
nerne, emedan Bonde» Ståndets mening derutinnan icke
wrr, efter mitt omdöme, behörigen iakttagen; men dä tre
Ständ godkänt samma voterings propositioner, ansäg jag
mig icke kunna, mot Grundlagens tydliga bud, undandraga
mig voteringen, hwadan jag i densamma deltog. Zag yr¬
kar bifall till Talmannens hemställan.
Niis leksson frän Skäne: Jag deremot deltog icke
i voteringen om oftanämnde puncter i Förstärkta Stats,
Utskottet, och finner mig icke eller framgent deri böra del¬
taga; hwadan jag yrkar bifall till Talmannens förslag att
föröka SuppleanterneS antal i nämnde Utskott.
Dm 2 Juni.
213
Olwerläggnmgen war slutad, och som den af Talman,
nen gjorde hemsiällan, alt under vetta klamma widlaga
ben af honom föreslagne Ztgärd, blef med blandade Ja och
Nej beswarad, samt votering bäröfwer begärdes, sä upp¬
sattes, justerades och anslogs följande votcringö-proposition:
Den, som will, att wal af tillräckligt antal Supple¬
anter till Förstärkt Stats-Utskott, pä sätt Talmannen fö¬
reslagit, skall under detta kienum anställas,
röste Ja;
Den, det ej will, röste Nej.
Winner Nei, kommer berörde wal, att till nästa kje¬
llum uppskjutas.
Omröstningen, i wänlig ordning anställd, utföll med
39 Ja mot 24 Nej; och hade Ständet säledes beslutat, att
under detta kienum utse ett ökadt antal Suppleanter i
ostan-mde Utskott.
Derefter begärde äscol, kihlblom frän Söderman¬
lands Län ordet, och yttrade: I anledning af det beslut
Ständer nu fattat, anser jag Ständet hofwa uttryckt
den opinion, att ifragaställde votering i Förstärkta Stats-
Utskottet bör ega rum, och jag fär derföre förklara, att jag,
wid ett sädant sörhällonde, ämnar deltaga i saiiima vote¬
ring» dä den nästa gäng kommer att i Utskottet an¬
ställas.
Häruti instämde Henric sndersson frän Arebro, äc>-
iian sndersson och stobsn kelsson frän Upsala Län.
Ltriudlund: Ständet har, genom sitt nptz fattade be¬
slut, ingalunda uttryckt nägon opinion, helst Ständet icke
eger att yttra sig, huruwida Grundlagen bör följas eller
icke, ty sädant mäste ske Ståndets yttrande förutan. Nämn¬
de beslut innebär endast, att Ständet will, under detta
214 Den 2 Junk.
klenurn, utse förökadt antal Suppleanter i Förstärkta
Stals-Utstoklet.
8ahlström pttrade, det han reserverad, sig mot den
owanliga äkgärd, att icke läka frägan bwila till nästa dia¬
rium, dä sädant blifwit begärdt.
kunckberg reserverade sig mot Ständets nyst fattade
beflut, pä de stal han under Lfwerläggningcn anfort.
Derefter förnyade Talmannen den ivid öfwcrläggnm-
genS början af honom gjorde hemställan, bwilken med I»
beswarades; och hade Ständet således, of förekomne an,
ledning, beslutat att, utom de till Suppleanter i Förstärkt»
Stats-Utstortet redan utsedde Sländs-Ledsmöter, följande
skulle, näst efter dem i nedannämnde ordning, under den
äterstäende delen af Riksdagen wara Suppleanter i samma
Utstött, samt, i män af behof, i Utskottets göromäl deltaga,
nemligen:
kristers lennson och
kirie kersson frän Upsala Län,
Leio lansson,
Olof kersson,
Llephan Anckersson och
IVlalts kricsson frän Stockholms Län,
Austers lörissman och
8ven Anckersson frän Skaraborgs Län»
lohannes Ohrislostersson frän Kronobergs Län,
koler lönsson,
koler kelersson i Slätthult,
lonas lohansson och
lonas Anckersson frän Jönkoping- Län,
Olok Olsson,
län Anckersson, och
Den 2 Jun'.
215
OIol Hansson frän Westerås,
dockers lönsson i Tuna,
Wnckers Trysen,
l. O. Wittegren och
^nckors Anckersson frän Östergöthlands Län.
Olof leohsson frän Södermanlands Län,
Tårs karsson,
lohannes kelersson och
Henrie Hansson frän Elfsborgs Län,
8ven Isaesson,
ker lönsson och
keler kersson frän Calmar,
brännar lohan kriessou och
dockers Oöransson frän stora Kopparbergs Län,
kars karsson frän Örebro,
lan krie lansson och
ker Hansson fran Wermlands Län,
kirie kersson frän Gefleborgs Län,
ker Östman och
l. O. Oahlherg frän Wester-Norrlands Län,
8ven lönsson och
kirie vilsson frän Jeintlands Län,
Olot Olsson och
dockers börmarit frän Westerbottens Län,
l. l. Uutherg frän Norrbottens Län,
Ohrislen kersson och
ker Lätelsson Lurge frän Gottlands Län,
kars Lenglsson frän Malmöhus Län,
ker lönsson,
lVlaus lössasson och
kielas lönsson frän Christianstads Län,
216 Den 2 Juni.
I^srs M->«yn frän Blekinge Län,
Olok k_>incikiLck kran Hallands Län,
Olauz Llicsson,
äolisunes lolr-iaszon och
Olot Lenjsmiusso» fran Götheborgs och BohuS Län.
Protocollö-utdrag härom klef genast uppsatt, justeradt
och expedieradt.
§ 2.
Anmäldes och pä manligt sätt inbcledsagadcs Chefen
för Finance-Departementet, Stats,Radct och Co^nmendeu-
ren Herr kolian al ^Vingzl-st, som, pä Kongl. Majus Nä-
diga befallning, kill Siandet öfwerleninade HögstdensammeS
Nådiga Skrifwelse till Rikets Ständer, i anledning af de.
ras förnpade underdånig» framställning i^fräga om ett för.
Sndradt Mpnsystem.
Sedan Talmannen betygat Ständcts underdäniga
wördnad, kärlek och tillgifwcnhet fär Kongl. Majtt; utbeled-
sagades Herr StalS.-Rädck, såsom wid ankomsten; hwar»
efter Kongl. MajttS ofwannämnde Nädiga Skrifwelse upp,
lästes och kades till handlingarne; derom Expedilionö-Ut»
stöttet skulle underrättas.
§. 3.
FöredrogoS änyo Stats-Utstottets följande fem Me«
moria!:
N:o 556, med förflag till voteringsproposition i an,
ledning af ffiljaktige bestut öfwer N:o 509, angäende an,
stag till aflöning för adjungerade Ledamöter uki Kongl. Gö,
tha Hof-RStt-
Voterings-propositionerne godkändes.
Den 2 Juni. 217
N:o 557, angäende bestämmandet af den till bestridan¬
de af Riksgälds-Contorets utgifter erforderligt allmänna
bewillningssumma.
Bifölls.
N:o 558, angäende aflöning för den hos Hemliga Ut¬
skottet anställda betjening.
Bifölls.
N:o 559, i anledning af RikS-Ständens skiljaktiga be,
stut i afseende pä det s. k. Mindre Crcditivet.
Boteringspropositionerne godkändes; samt
N:o 561, om anwisande af ersättning till Rotchällar-
ne wid Norr- och Westerbottens FSltjägare-Corpscr för Ro-
tefrihetömedel inom Norr, och Westerbottens Län.
BifvllS.
§. 4.
Samma Utstötts Ullätande N:o 560, i anledning L
äterremister L Utlätandet N:o 444, klef, wid förnyad före,
dragning, ytterligare hwilande pä bordet.
§- 5.
Föredrogos och bordlädes första gänge» följande till
Ständet ankomne Memorial och Utlätanden, nemligen:
Stats.Utskottets
N:riS 544 - 547 samt 564.
Constittt kions-Utskottets
N:o 116.
218
Den 2 Jun''.
Vcwillnings-Utsk oktetS
N:o 51.
Vcwillnings- och Lag-Utskottens
N:o 21.
Bewillnings-, Lag- och Oeconomie-
Utskottens
N:o 22; samt
Banco-UtskottetS
N:ris 182 och 183.
§. 6.
Pä grund af insändt Läkarebetyg, hade Lven Anckers¬
son frän Skaraborgs Län ffriftligen anhällit om förläng¬
ning af den honom förut lemnade ledighet frän Riksdags-
göromälen, till betz han hunnit tillfriskna. Denna begäran
blef af Ståndet bifallen; Lfwensom iohannes Anckersson
frän Skaraborgs Län erhöll tre wcckorS förlängning ä den
honom förut bewiljade ledighet.
§. 7.
Upplästes och godkändes föliande frän Expcd!tions-Ut-
skotlct ankomne förslag tili Riksens Ständers undcrdäniga
skeifwelser till Kongl. Maj:t, nemligen:
N:o 349, angäende iakttagelser wid befordran till högre
civila Embeten, bestämmelser om Embetsmäng rang, m. i».
N:o 351, angående Slängierns-smidct och den gröfre
iernhandteringcn samt kohl. handeln i Riket.
Den 2 Juni. 219
N:o 353, > anledning af Kongl. Mahts Nädiga fram¬
ställning om anflag för Cadinetts-Eatzans behof.
N:o354, med orrhällan att de af Kongl. Majit och Kro,
nan asyttrade Kronoflogar och Parker i Riket ej mätte fä
styckas i mindre lotter, än de blifwit af Kongl. Mai:t och
Kronan försälde.
N:° 355, om upphörande, med wista undantag, af
dubbla arSberäkningen wid befordran till Ecclesiastik» Embe¬
ten och tjenster.
N:o 356, angäende pröfningcn af twister, i anledning
af gjorde anmärkningar wid VeklädnadS-Directioncrnes rä¬
kenskaper.
§. 8.
Upplästes frän Med-Sländen ankomne Protocolls-Ut-
drag, nemligen:
Frän Höglofl. Riddcrskapet och Adeln,
för den t dennes,
N:riS 1.555 och 1,556; samt
Frän Hög word i ge Preste-Standet,
för den 26, 27 och 29 sistlidne Maj och för den 1 dennes,
N:ris 778—783 samt 785—793.
Dctze ProtocollS-Utdrag lades till handlingarne.
Ståndet ätffiljdes kl. 2 eftermiddagen. Vt supra.
In liäcin,
V. Vassel.
220
Den 3 Juni 1841.
klenum kl. Z 12 förmiddagen,
tz. 1.
Änyo Föredrogs Stats-Ulskottcls, den 1 dennes bord-
lagde Utlätande N:o 560 i anledning af äterremist ä Ullä¬
tandet N:o 444 angäende ersättning 8t witze Commendanter
för sportler, förlorade till följd af Kongl. Majus Nådiga
Förordning den 3 Juli 1840 om prejningar frän Rikets
Fäjlningar af örlogs- och andre fartyg.
Austers Nilsson frän östergöthland prkade akflag ä
Betänkandet.
Likasä Nils persson frän örebro Län och Nils lVlag-
nusson frän Calmar Län.
äscob ^.iklblom frän Södermanland: Jag yrkar jem»
wäl afflag. Det more sannerligen mindre wälbetänkt alt
sä nära Riksdagens slut bewilja nya anslag, serdeles med
afseende rä utgängen af gärdagcns voteringar i Förstärkt
Statsutskott.
öfwerläggningen war slutad. «
Ständet fann för godt med afslag ä ikrägawarande
Utlätande widblikwa sitt bcflut angäende LetSnkandet N:o
444.
S- 2.
Föredrogs äter Constitutions.Utskoltets, sedan den 2
dennes pä bordet hanlande Memorial N:o 116, med förslag
till ändring af Riködags-Ordningenö §. 22.
Den Z Inni.
221
Ständet antog förstaget, att hwila till grundlagsenlig
behandling wid nästa Riksdag med det af Utskottet tillstyrkte
wilker.
§« 3»
Änyo föredrogos Stats-Utskottets den 2 bennes bord-
lagde Memorialer:
N:o 544, med förslag till ytterligare föreskrifter att
intagas i Reglementet för Riksgälds.ContoiretS framtida
förwaltning.
N:o 545, nied förslag till Erpcctance- och Pensions-
Stater wid RiksgäldS-Contoret.
Deste 2:ne Memorial begärdes och lades ytterligare pä
bordet.
N:o 546, i anledning af äterremist ä Memorialet N:o
5lS, med förslag till en voteringsproposition.
Lades till handlingärne.
N-o 547, i anledning af äterremist ä de i Memorialet
N:o 494 föreslagne reglementarisk» föreskrifter för RiksgäldS-
Contoircts framtida förwaltning.
Lades till handlingar»?.
§. 4.
Föredrogs och lades till handlingarne Förstärkta Stats-
Ulskottets den 2 dennes bordlagde Memorial N:o 564 an-
qäende werkställd oniröstning i anledning of Riks-Ständens
skiljaktiga beflut rörande ett ifrägastäldt anstag för upp¬
byggande af ett Strajs-fängklse esler Pensylvania-mcthoden.
222 Den Z Junk.
§. 5.
Änyo förekom Bewillnings-Utskottets den 2 bennes
bordlagde Utlakande N:o 51, i anledning af äterremig ä
Betänkandet N:o 43 angående befrielse frän bewillning för
Lima Sockens innewänare i Wester-Dolarne.
/knckors Olsson frän Stora Kopparbergs Li-n fästade
Ständets uppmärksamhet pä ben fattiga belägenhet, hwar-
uti Lima Sockens innewänare fig befinner; hwadan han
önskade, att den föreslagna lindringen matte af Siandet
bifallas.
Pä proposition af Talmannen fann Sländel för
godt bifalla Utskottets Utlakande N:o 43.
§. 6.
Föredrogs ä nyo Bewillnings- och Lag-Utskottens för.
liden gärdag bordlagde Utlätande N:o 21 . i anledning af
erhällen äterremitz af Betänkandet N:o 13, dels om ron»
trollen emot nvtzbruk wid Fribrefs-rältighctenS utöfwande,
och dels om Fribrefs-rätt för LänSiuän.
Betänkandet N:o 13 bifölls.
§. 7.
Föredrogs ä npo och kades till handlingar»- Bewill-
nings-, Lag- somt Allmänna Beswärs- och Oeconomic.Ut-
skottens, den 2 dennes bordlagde, Memorial N:o 22. an»
gäende föreflagne förändringar uti Kongl. Förordningen,
till förekommande af oloflig in- eller utförsel af waror, af
den 12 December 1835.
S- 8.
FöredrogoS ä npo och biföllos Banco-Utskottets, sedan
den 2 dennes pä bordel hanlande, Memorial:
Den Z Juni.
223
N:o 182, med förslag till åtskilligt förändrade stad¬
gande» uti 5 Art. af nu gällande Banco-Reglcnicnte.
N:o 183, med förslag kill Åtskilligt förändrade före¬
skrifter uti 6 Art. 1 och 2 Afdelningarne af nu gällande
Banco-Rcglemenle.
§. 9.
AnmältcS och kades pä bordet:
Stats-Utskottets
Betänkande N:o 568; samt
Banco°UtskoltetS
Memorial Nrris 187, 188 och 189.
§. 10.
Anmältcs och lades till handlingarne frän Wällofl.
Borgare-Ständer ankomne Protocolls-utdrag för den 1
dennes, under Nrrig 762—768, samt förden 2 bennetz, un»
der NrriS 769—776.
8- 11.
Pä derom gjord framställning af Uans jsansson frän
Elfsborgs Län och Olok Olossson frän Westerbottens Län,
bcwiljades I?ra«lrio von iLvveigdergli frän Skaraborgs och
Gullers Normarle frän Westerbottens Län 3 wcckorö för
langning pä den dem förut bcwiljade permitzion.
S> 12.
isolisn Augnst Xelterlrerg anhöll, att i dagens Prvk
tocoll fä intagen följande af honom förliden gärdag i För¬
stärkt Statö-Utssott afgifwen reservation:
224
Den Z Juni.
"För att sä öppet svin möjligt inför Nationen, och ser¬
deles wära Principaler, ådagalägga mihbelätenhcten med—
och oräktwisan af den behandling Bonde-Ständets angelä¬
genheter wio flera tillfällen under närwarande Riksdag, ser-
delcs i de frägor som nu äro under handläggning, kätt af
twenne Med-Ständ röna; Lswensom dertill föranlätne af
wärk Ständö ogillande af voteringö-propvsitionerne i ämnet,
hafwa wi, som i gar här ukeblefwo, afhällit oh att hittills i den¬
na votering deltaga. Kännande djup smärta öfwer de förhäl-
landen, som föranledt detta aflägsnande, är war öfwerty»
gelfe vin rättmätigheten deraf ingalunda förändrad; men —
dä Bonde-Ständet, och wi betz Ombud for tillfället, lika
litet kunna önska ett fortfarande oefterrättlighetstillständ i
detta fall, som alt framgent finna wära rättigheter i sä,
dant afseende kränkta och mistwärdade, hafwa wi, pä grund
af den owäntade opinion som i dag inom wärl Ständ pt»
tratS, ansett ost numera kunna och böra i voteringen delta»
ga; dock under den uttryckliga reservation, att Bonde-Slän»
dets beslut i nio serskilda, bär ifrägaställde puncter af extra
Stats-regleringen, samt de deraf härledda volerings-propofi»
tioner blifwit, pä ett mot Grundlagens anda och uttrpckta
mening stridande sätt, bäde uppfattade och framställde. Dä
således Bonde-Siändet, fastän Z:ne Ständs sammanstäm»
mande beslut härutinnan ej förefunnits, likwäl sett stn egen
mening undertryckt och äsidosatt wid fördelningen af Stats»
bidrag, hwilkas belopp till minst tre sjerdedclar af det hela
ensamt af samma Ständ utgöras, sä är den protest wi här,
medelst nedlägga mot ett dylikt förfarande sä mycket heldre
af omständlgheterna päkallad, svin en rättwis och allwar,
lig
Den 3 Junk.
22 ä
lig uppuiLrbsamhet pä Folk-Ombudens handlingssätt allt
mer och mer gör sig gällande; och det är denna uppmärk¬
samhet i bredd med Nationens, och wi wäge tillägga: Sf-
wen Allmogens wexande Upplysning och fosterlandskänsla,
som utgör för det allmänna och oh en säker borgen, att de
bär uppgifna mihbruk stola mötas af ett strängt ogillande
samt blifwa allt mera sällspord»."
Häruti instämde vice Talmannen ker Ericsson, Oi-
ckric Weström frän Stora Kopparbergs, Olok lacollsson
fran Södermanlands, liars I-arsson frän Orebro, ker
Nattsson frän Wcstcr-NorrtandS, I-ars Loetllius och lollan
Ericsson frän Stora Kopparbergs, lric Norberg frän
Westeräs, (christen Anckersson frän Skäne, Natts kers-
son frän Stockholms, Ancker» I-arsson frän Upsala och
Olok Hansson frän Westeräs , lollan Anckersson frän Up¬
sala, ker Lalllstroin frän Stockholms, laeoll Xillllllom
frän Södermanlands, Henric-Anckersson f^än Orebro, lo¬
llan kersron frän Upsala, -4nckers Olsson och lric An¬
ckersson frän Stora Kopparbergs, I-ars Ussmnsson frän
Götheborgs och Bohus, lollan Anckersson frän Calmar
och keter Oallriel^son frän Kronobergs Län.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Ehuru jag, säsom
Fullmägtig i Riksgälds.Contoret ej kan deltaga uti vote-
ringarnc i Förstärkt Stats-Utskott, och sälcdesicke eger rätt
instämma uti nägon protest deremot; anker jag mig likwäl
wid detta tillfälle ej böra underlåta högtidligen tillkänna»
gifwa, att jag delar Reservantcrnes äsigter, och mäste följ¬
aktligen ogilla den åtgärd, hwarigcnom Bonde-Ständck
Trettonde^gnöet.. 15
226 Den 3 Juni.
twingatS votera för en mening, som warit i ftrid med de¬
ras egen.
Ständer åtskiljdes kl ^ 1 eftermiddagen. Ht su^i-s.
^ la käeul,
t?. O. L?«ssek.
Den 4 Juni 1841.
plenum kl« 12 middagen.
§. 1.
Protocollen för den 26 och 29 näsilidne Maj justei
rades.
tz. 2.
Kils persson frän wrebro Län: Under discusiionen i
Stats-Utstottet, dä frägan angäcnde Handels- och Sjökorts-
Fonden fvrcwar, yttrade jag mig högljudt lill Stals-Ut-
stottets Ordförande, att ställa sig Grundlagen lill efterrät¬
telse, och oakrar Högloft. Riddcrskapet och Adeln samtHög-
wördige Preile-Siändet afsiagit votcrings-proposilionerne i
ktjkillige frågor, det wore ändock Herr GrefwenS och Ord-
Den 4 Juni.
227
förondens pligt foga anstalt om Förstärkta Stats-Utstottets
sammanträde, för alt votera uti alla de frägor, som blifrvit
of beha Ständ afsiagne." Och tillkännagaf Kils karsson,
ate han i Utskottet uppläst följande, af honom nu inlem¬
nade skriftliga anförandet
"Att undandraga sig votering uti frägor, som i grund¬
lagsenlig wäg tillkommit, anser lag för min del högst be¬
tänkligt, och ämnar således ej eller att beträda denna wägj
men dä Höglvst. Ridderstapcl och Adeln samt Högwördige
Prcste-Ständel i twcnne likartade frägvr, nemligen deN för¬
sta angående räntevcrsedlarnes förenkling, samt den andra
om Handels- och Sjöfarts-Fondens ingäende till RiksgSIdS-
Contorct, företagit sig att alsta de af Stals-Ukstotlef uppe
ställde voterings-proposilioner, under en fal st inbillning, atk
frägan derined skulle förfalla; sä wisar sig folklan, att
dege twcnne upplvste Ständ bestämdt handlat emoi Grund¬
lagens tydliga bokstaf. 69 §. Regerings-ForMen innehål¬
ler, att ber twä Ständ stadnat emot lwä i olika beslut,
uti det, som angar Statens reglering, etc., dä stall tw!»
sten afgöras genom votering i Förstärkt Staks.-Utstotk, och
83 §. Regerings-Formen innehåller, akt Giundlagame sto¬
la i hwarje serskildt fall efter deras ordalydelse tillempas»
Jag tager mig friheten hemställa lill de Högloft, och Hög¬
wördige StändenS eget omdöme, om de harwid ställt sig
Rikets beswurne Grundlagar till efterrättelse. HurUwida sä
beskaffade mikbruk fortfarande komma att lyckas, öfwer.
lemnar ja>, till kommande tider; ty Swensta Nationen föl.
jer nog handlingssättet wid RikSdagarne nied spänd upp¬
märksamhet, och rättwisan stall en gäng segra."
Efter uppläsandet häraf begärde Ikans klausson frätt
Eflsborgs Län ordet och yttrade: Sedan Bonde-Stänhei
228
Dcn 4 Juni.
förliden Onsdag den 2 i denna mänad, genom fgttat bes
flur, indirecte förklarat desi Ledamöter i Förstärkta Stats,
Utskottet böra deltaga uti voteringen rörande de ämnen, i
Hwilka Srändet förut ogillat de af Stals-Ulffottek upp¬
ställde voteringspropesirioner, samt Bonde-Stsndet följakr»
ligen icke kan tillwitas, att i ringaste afseende hafwa un,
Lerlätit art ställa sig Grundlagarne till efterrättelse, sä
hemställer jag nu, att Ständer mä älägga Förstärkta StatS-
Utffottet, ait jemwäl anställa votering, rörande de frsgor,
i hwilka Riddcrffapct och Adeln samt Prestc-Siändit ogil,
lat Utffottets framställde voteringsproposiiioner, nemligen
angående Handels- och Sjöfart.s-Fondcn samt wisia Statsin¬
komsters, såsom Tull, och Post,medlens sanik brämvms-bewill.
Ningens, in. m., lngäendc till RiksgäldS-Comorck. Man fär
da se, huruwida destc begge Riks-Ständ, lika med Bondc-
Ptändet, respcctcra Grundlagens föreskrift, eller, med Ssi-
dosättsnde deraf, anse sig tillständigt, att ul! omförmälde
frägor egenmäktigt och grundlagswidrigt förfara.
lkenrio ^näersson frän Örebro och lläksn Nilsson
frän Christianstads Län, jemte en stor del af StändctS öf¬
rige Ledamöter, förenade sig med Ikans kansson.
Lenn Heurlin frän Kronobergs Län: Jag förenar mig
d^stoheldre Uti hwad Hans kansson nu anfört, soln jag an,
ser de qf. honom lirkade voteringar owilkorligen böra ega rum, och
qit, det obestridligen ligger i Utskottets Ledamöters mäld,
ait till samma voteringars anställande twinga fin motsträf»
ryjge Ordförande.
Natts kortson frän Stockholms, kon ^mlm-sson och
Austers I-arssstfl frän Upsala, Öars Rasmusson frän Gö¬
theborgs. och skohus Län, n,red flere, förenade sig med
Dcn 4 Juni.
229
Nils Porsson frän Örebro Län: Under diseusiionen i
Stats-Utskottet, rörande ifrägawarande ämne, förklarade
jag min mening wara den, att Utskottets Ordförande bor,
de, i enlighet med Grundlagens föreskrift, täta i ämnet
företaga votering, och denna mening widhäller jag jem¬
wäl nu.
k-iood Lilildlom frän Södermanlands Län instämde
i hwad Haus kansson yttrat, och förmodade att, dä Bonde.
Ständer, ehuru det sett Med-Ständens lagstridiga förfa¬
rande, likwäl, till ätlpdnad af Grundlagens föreskrift, del»
ragit i voteringarne öfwer de ämnen, i hwilka det förut
ogillat voteringSpropositionerne, Ridderffapet och Adeln samt
Preste-Ständct icke ffulle kunna underläta, att jemwSl
ställa sig Grundlagen till efterrättelse.
Ständer biföll härefter ofwannämde af Hans kansson
gjorde hemställan, och beslöt, det de respective Med-Stän-
den ffulle inbjudas, att, jemte Bonde-Ständet, förständiga
Förstärkta Stats-Utffottet, att voteringar, rökande de af
Nans kansson omförmälde ämnen, ofördröjligen anställa.
§> 3.
Följande, pä bordet hwikande, Utstolts-Betänkandcn'
blefwo nu äter,föredragne, nemligen:
Stat s-UtskottetS
N-o 544, med förslag till ytterligare föreskrifter i Re¬
glementet för RikögäldS-Contsrct.
Bifölls.
N:o 545, med förslag till Exspectance» bch Pensions-
Stater wid RikögäldS-Contoret.
BiföllS.
330 Den 4 Juni.
N:o 568, VIN anslag för Riks-Arch inets Tjenstemän,
Bifölls,
Banco.Utskottets
N:o 187, i anledning af äterremitz ä Utlätandernr
Nrris 176, 177 och 178.
LadeS till handlingarne.
N:o 188, i anledning af beslut, i följd af Bctänkan-
tzerne N:ris 158 och 179.
Lades till handlingarne,
N:o 189» om gratifikation till en af Bankens Cam»
Niifiarier för Utstottct lemnat biträde.
Mogs.
Z. 4.
Föredrogs ett utdrag af Wällofl. Borgare,Sländets
Protocoll för den 3 i denna mänad, med inbjudning till
de öfriga Riks-Ständen, akt deltaga i förstnämnde Sländs,
i anledning af Stats-Utstoltkts Ullätande N:o 560, fattade
födande bestuk, nemligen l:>ia mom. af Utlärandet N:o
560 godkändes, Sflvensom det sednare gillades, nied tillägg
af orden: "efter Conrmercc-Eollegii samt Handcls-Societe?
terneS i Rikets Stapelstäder hörande." ,
Ständer fann för sin del icke stöl, att denna inbjude
ning antaga,
§. 5.
Anmäldes och pä manligt sätt inbeledsagades Herr
Stats-Rädet, ni. m.» Chefen för Krigs-Departementet,
Grefwe Norner, hwilken pä Kongl. Masits Nädiga be«
Den 4 Juni. 231
fällning, till Ständer öswerlemnade Kongl. Maj:ts Nädiga
Skrifwelse den 24 nästlidne Maj, angäende Mötes-PaAe»
yolancens upphörande.
Talmannen tolkade Ständets tillgi^wenhet och word»
nåd för Kongl. Mant, hwarefter Herr Stats Rädet utbe-
ledsagades; och klef den Nädiga Skrifwelsen sedermera upp¬
läst och lagd till handlingarne,
§. 6.
Uppä derom gjord framställning, bewiljade Ständet
tre weckors förlängning ä den ät lolrsn Olvi VVistegren
frän östergöthlands Län och 8ver> IssesLon frän Calmar
Län förut meddelade ledighet frän RiksdagSgöromälen.
§. 7.
Följande nu ankomne Utstotts-Bctänkanden och Me«
moria! föredrogoS och lades pä bordet, nemligen:
Förstärkta SlatS-UtskottetS.
N:o 539.
Stats.Utskottets
Nw 569; samt
ConstitutionS» Utskottets
N:ris 117, 118 och 119.
§« 8»
FLredrogos och lades till handlingarne följande frän
de respective Med-Ständen ankomne Protocolls,utdrag,
nemligen:
232
Den 4 Juni.
ä län Hög loss. Ridder ska per och Adel,
N-riS 11Z9—1164.
Flan Högwördige Preste-Standet,
N-ris 794-796; samt
Fran Malkoff. Borgare-Stand
N:riS 778—784.
et,
^ Ståndet ätMjdes kl. 2 e. m. Ht supra.
1» Läew,
Den 5 Juni 1841.
plenum kk. 12 pä dagen,
T. t.
Protokollet för den i dennes iuslerades-
Den 5 Juni.
233
8- 2.
Föredrogs ånyo och kades till handlingarne Förstärkta
StalS-Mfkottcls Memorial N:o 539, angäende werkstSlld
omröstning öfwer wisa delar af Tullbewillningen, i hwilka
Bcwillnings-Utskottets Memorial N;o 41 om sammanjcmk-
ning af Riks-Ständens olika beslut, rörande denna fräga,
blifwit ogilladt eller äterremitteradt.
§.3.
Wid förnpad föredragning, bifölls StatS-Utstottets m-
lutande N:o 569, i anledning of Herr Biskop
motion, angående rum uti Rikets Ständers hus för Nor,
diste Naturforskare wid deras, nästkommande Lr, inträffan,
de sammanträde i Stockholm.
8- 4.
Constitutionö-Utstottets Memorialer N:riS 117, lig och
119 föredrogos och lades ptkerligare pä bordet.
8. 5.
Föredrogs och bordlädes första gängen följande Utlä¬
rande»:
Banco-Utskoltetö
N:o 190; samt
Stats-Utskottrts
N:riö 575 och 576.
234 Den 5 Juni.
§. 6.
Upplästes frän Högloft. Ridderfkapet och Adeln ankom¬
ne Proiocolls-utdrag, för dcn 2 dennes, N:ris 1165—1173,
Detze Proiocolls-utdrag kades till handlingar»?.
Ståndet atssiljdes kl. 1 eftermiddagen, sedan
detta Protokoll bliswit justeradt. Ht supra.
lii käein,
L7. 6r.
Den b Juni 1841.
klenuin kl. 8 eftermiddagen.
S. 1.
Upplästes och godkändes fällande fran Erpeditio"s-Ut«
flottet ankomne Förflag till Riksens Ständers underdäniga
fkrifwelser till Äongl. Maj-.t, nemligen:
Nw Z64, angående förändrad fördelning af Riks-Sta-
tens Hulwud,Titlar.
N:o 365, angäende Fisterierncs upxhjelpande medelst
Stalsanflag.
Den 5 Juni. 235
N:o 366, angäende anstalter för en förbättrad Fäng,
wärd,
N:o 367, med öfwerlemnande ak Förflag till np För¬
fattning, angäende brSnwing-brännings-rätlighetcn.
N-o 368, med öfwerlemnande af de upprättade Riks-
Slaterne.
N:o 369, med öfwerlemnande af förflag till förnyad
Författning vin stämplade pappers afgiften.
N:o Z7o, om åtgärder att befordra skyndsammare an,
tagande af det nya systemet för mätt, mät och wigt; samt
N:o 371, angående granskning af Seglations.Ordnin-
gen den 28 November 1835.
§. 2.
Föredrogs och kades pä bordet Expeditions-UtstottetS
Memorial N:o 50, rörande redactionen af ffrifwelse-förfla,
get N:o 349, angående iakttagelser wid befordran till högre
civila Embeten, m. m.
8- 3.
Upplästes följande frän Nespective Med-Ständen an¬
komne Protocolls-Utdrag, nemligen:
Frän Höglofl, Ridderfkapet och Adeln,
för den 3 dennes,
N:ris 1,174—1,182.
Frän Högwördige Prcste-Ständet,
för den 2 och 3 dennes,
N:ris 797-811; samt
236 Dm 5 Juni.
Frän Wällosl. Bo! gare-Ständct,
för drn 4 derin,?,
N:ris 785 och 786.
Desie Procollö,utdrag lade? till handlingarne,
Sedan detta Protokoll blifwit justeradt, ätstiljdcS
Ständet klockan 3/4 till 11 eftermiddagen. I7t sn^ia.
In tiäern,
<7.
Den 7 Juni 1841»
plenum kl. 10 f. ni.
tz. 1.
FöredrogoS Znyo Constitutionk-Utstottets den 5 dennes
bordlagde Memorial:
N:o 117- med förslag rörande lydelsen af den i Me»
rvorialet N:o 68 upptagne 85 §. RegeringS-Formen, till
följd af Kongl. Maj:ts Nädiga beflut om den af RiketS
Ständer antagne ändring af Regerings-Formens 60 §.
Ständer antog förslaget att hwila till grundlagsenlig
behandling wid nästa Riksdag.
Häremot reserverade sig Långt Outlmuustsson frän
Halland, emedan han ansag uttrycket "hwab Riksförsam¬
Den 7 Juni.
237
lingen derutom serstildt säsoin bcwillning fastställer" kunna
tpdas till gansta wädliga resultatcr och såmedelst blifwa
förnärmande för enffild eganderätt.
N:o 118, med anledning af Niks-Ständens pktranden
rörande Meinorialet N:o 87 om ändring af RikS-RättenS
organisation. <
Ständer widblef sitt förra beslut, och godkände den fS»
rcstagne voterings.propositionen.
Z. 2.
Upplästes och godkändes Erpeditions-Utstottets förslag
till undcrdänig strifwelse angäende af Kongl. Maj:t äskade
extra Stats-anjlag för förswarSwerket till lands.
§. 3.
Änyo föredrogos Stats-Utstottcts den 5 dennes bvrd-
lagde Utlätanden:
N:o 575, l anledning af äterremitz ä Utlätandct N-.ö
510, angäende wilkoret, för nedläggandet af Norrtelje Ge-
wärs-Fackori.
Begärdes och lades ptterligare pä bordet.
N:o 576» med ytterligare förflag till en voterings,
proposition rörande extra Stats-reglcringen.
Den föreflagna propositionen godkändeS.
§> 4.
Föredrogs änpo och bifölls Banco-Utstottets den 5
dennes bordlagde Memorial N:o 190, med förslag till ät-
fkillige förändrade Stadgande» uti 6 Art. 3, 4 och 5 Af¬
delningen -eif Banco-Reglementet.
238
Den 7 Juni.
§. 5.
Expeditions-Ulstottels den 5 dennes bordlagde Memo¬
rial N:o 50, angående förslag till underdänig ffrifwclse olli
iagttagelscr wid befordran kill hegre civila Embeten, m. m.,
blef änyo föredraget och till handlingarne lagdt.
§. 6.
Pä anmälan af Hans lsrsson frän Elfsborgs Län
bewiljades ^nclers ^nclarssou fran Skaraborg- Län för¬
längning pä hans erdällne permifiion frän den 11 bennes
till Riksdagens flut, säwida detta inträffar inom 3 weckor
frän nämnde tid. I annan händelse aligger ^nclers
sterssou att ater härstädes sig infinna efter pcrmitzionstidenS
utgäng.
§. 7.
Pä manligt sätt beledsagad, inträdde Herr Stats-Rädet
m. m., al Wingärff, samt afleinnade Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelse af den 4 dennes, angäende Nummer-Lotteriets
upphörande och de dermed sammanhang egande ämnen.
Sedan Talmannen tolkat Ständets underdäniga nit
och trohet för Kongl. Mal':t, samt Herr StatS-Rädet af-
gätt, upplästes den Nädiga Skrifwelsen, hwilken derefter
lades till handlingarne.
§. 8.
AnmälteS till justering Erpeditions-Utstottets förslag
N:o 38 till Riksdagsbeslutet angäende tiden för nästa Lag¬
tima Rffsoag.
Hans Iansson fran Elfsborgs Län. deruti biträdd af
flere andre Ståndets Ledamöter, hemställde, att walen till
Den 7 Juni.
Riksdagsmän, der sädane wal cga rum, böra wara werk-
ställde Z:ne mänader före Lagtima Riksdagens början. För
att tiliwägabringa denna rättelse i Riksdagsbeslutet, yrkades
äterremist.
Talmannens proposition till godkännande af UtskottetS
förslag, besivarades med Nej; hwaremot detsamma i ofwan-
berörde afseende till Utskottet äterrcmikterades.
Protocolls-utdrag härom blcf genast uppsatt och ju-
stcradt.
8. 9.
Erpeditions-Utstottets denna dag ankomne Memorial
N:o 51, angäende ändringar uti ätstillige §§. af Riksdags-
beflutet föredrogs och bifölls.
Härefter upplästes och godkändes 5, 11, 12, 13,
29 till och med 58 uti Riksdagsbeslutet.
Likaledes upplästes och godkändes Expeditions-UtstottetS
förslag till underdäniga strifwelser:
1:o rörande anslag för adjungerade Ledamöter i Swea
och Götha Hof-Rätt.
2:0 angäende ifrägaställde extra StatS-anflag för För-
swarswcrket till sjötz.
Z:o angäende ifrägastäldt anflag till planering af voltige»
gärden wid Gymnastiska Central Institutet, m. m.
4:o med öfwerlemnande af förflag till Författning angä¬
ende Tullbewillningcn.
§- 10-
Anmäldes och lades pä bordet följande Utstötts Me¬
morial och Bctänkanden, nemligen:
240 Den 7 Junk.
Consti tu tio ne-Utskottets
N:ris 120, 121 och 122.
Stats.Utskottets
N:ris 562, 565, 566, 567, 577 och 578.
Banco-UtskottetS
N:ris 191, 192, 193 och 195.
§. 11.
Anmäldes och kades till handlingarne ankomne Prols-
holls-utdrag:
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
för den 4 bennes,
N:riS 1183-1187.
Frän Wällofl. Borgare.Ständet
för den 5 dennes,
N:riS 787, 788 och 789.
Ständer atffiljdes kl. 52 e. m. 47t supra.
Ist.Säew»,
67. 67«ssei.
Dm.,
241
Den 8 Juni 1841.
Dlenurn kl. 12 middagen.
§. 1.
Protocollen för den 2, 3 och 7 i denna manad juste¬
rades.
Z- 2.
Följande pä bordet hwilande Utflotts-Betänkandcn och
Memorial blefwo nu äter föredragne, nemligen:
C onst i tut i ons - Ut sk o t tets:
N:o 119, med anledning af ätstillige till nästa Riks¬
dag hwilande förslag eill Grundlagsändringar.
Ständet biföll till alla delar hwad Ulffottet i detta
Memorial föreslagit och hemställt.
N:o 120, angäende en af Herr Grefwe Drölicli, Da¬
viel, anmäld anledning till anmärkning emot StotS-Rädct,
samt emot Chefen och Föredragande Stats-Rädct för Zi-
nance-Departementet, eller den hans tjenst förrättat.
Bifölls.
N:o 121, angäende anmärkningSanledningar, den ena
emot Stats Ministern för Utrikes Ärendena, och den an¬
dra emot Föredraganden i Civil,Departementet.
Bifölls.
N:o 122, i anledning af en anmäld anmärkningsan¬
ledning emot Konungens Rädgifware.
Bifölls.
Trettonde SgnSet. , 16
342 Dcn 8 Juni.
Stats-UtskoltctS:
N:o 575, i anledning af äterremitzer ä Utlätandek
N:o 540.
Bifölls.
N o 562, i anledning of »terrén,isi ä Memorialet
N:o 507.
Lades till handlingarne.
N:o 565, med förslag till den afdelning af Riksgälds»
ContoretS Reglemente, sorn angär detta Werks utgifter i
föliv af ordinarie StatS-regleringen.
Bifölls.
N:o 566, med förflag till reglementarifka föreffrifter,
i anledning af de Riksgälds-Contoret älagde serffilda utbe¬
talningar.
Bifölls.
N:o 567, med förflag till reglementariska föreskrifter,
angående RikSgälds-Conrorcts inkomster.
Bifölls.
N:o 577, i anledning af Kongl. Maj-.tS Nädiga re¬
misi ä Christinehamns Stads Äldsteö underdäniga ansök¬
ning on, eftergift af Kronans rätt till ett i nämnde Stad
fallet Dana-arf.
Bifölls.
N:o 578, angående tjenlig kocal för H. K. H. Kron¬
prinsens Hof-Slall.
Bifölls.
Det, 8 Juni. 243
Banco »Utskottets
N:o 191, öfwer en af Herr kossnblast, L., wäckt mo¬
tion om rätt till delaktighet i Banco-Statens Enke-Catzct
för Banco-DilcontenS, Läne-ContorenS samt Tumba Bruks
Tjenstemän och Betjente.
Bifölls.
N:o 193, öfwer enl wäckt fräga om förändrad reglering
af Banco-Fullmäktiges Diöpositions.räkning N:o 2.
Bifölls.
N:o 195, öfwer wäckt fräga öm kungörande att nä-
gon pr«scriptionSlid för emottagande af Kronans uppbörd
och inlösen i Banken af betz pä 14 och 10 ffillingar Kop¬
parmynt utfärdade sedlar icke Sr förcskrifwen.
Bifölls.
8. 3.
Pä derom gjord framställning meddelades ät Jonas
^östersson frän Jönköpings Län tre weckors förlängning
frän den 9 i denna mänad ä den honom förut meddelade
ledighet fran RiködagSgöromälen.
§- 4.
Lengl Ouflmunstsson frän Hallands Län tillkännagaf,
att han icke warit närwarande den 2 i denna manad, dä Slän,
det utsäg ytterligare Suppleanter i Förstärkta Stats-Utskot-
tet, och att Longi Oustmunstssou för stn del icke kun¬
de gilla den behandling frägan derom hos Ständer un-
dergätt.
§. 6.
Föredrogos och lades pä bordet följande nu ankomne
Utskotts Memorial och Uttätanden, nemligen:
244 Den 8 Juni.
Förstärkta Stats-Ut skottets:
N:o 570, angående omröstning rörande extra Stats-
regleringen.
N:o 571, angående omröstning rörande anslag till af¬
löning för adjungerade Ledamöter i Swea och Götha Hos,
Rätter.
N:o 572, angäende omröstning, rörande det sä kallade
mindre Creditivet.
N:o 573, angäende omröstning öfwer i Stats- samt
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utffottens Memorial
N:o LVO upptagne voteringsproposition.
StatS-UtskottetS
Nrkis 581, 582 och 583.
Const it ut iöns-Ut sk o t tets
N:o 123.
Förstärkta Allmänna VeswärS- och
Oeconomie-Utskottetö:
N^ris 161, 162, 163 och 164.
Allmänna Vcswäre. och Oeconomke.
Utskottets
N:o 163.
Stats, samt Allmänna VeswärS. och
Oeconomie» Utskottens
N:riö 204, 205 och 206.
Den 8 Juni. 245
§. 6.
Upplästes och godkändes Expeditions-Utskottets förslag
till undcrdäniga Skrifwelscr frän Rikets Ständer till Kongl.
Majtt, N-o 363.
§. 7.
Föredrogos och kades till handlingarne Protocolls-
utdrag
Fran Högwördige Preste-Standet,
N:ris 812—819.
Fran Wällofl. Borgare.Ståndet:
Nris 790-796.
Ståndet ätffiljkeö klockan 2 e. m. lil 8u^ra.
I» tiäcm,
^7. b.
Den 9 Juni 1841.
Ulenum kl. 12 middagen.
tz. 1.
Upplästes och godkändes säljande frän Expeditions-
Utskottet ankomne förslag till Riksens StänderS underdäni-
ga ffrifwelse till Kongl. Majtt, nemligen:,
246
Den 9 Junk.
N:o 375, angående isrägaställde extra Stats,anflag för
byggande och reparation af Kyrkor.
N:o 379, angående ofullständighet i Riks-Aktens stad,
gauden, rörande Förmpndarewal för omyndig Konung.
N:o 380, Angäende Convoy-Commitzariatets upphö¬
rande.
Nro 381, angäende utdelning af Bondc-StändetS för¬
handlingar i Representations-frägan.
N:o 382, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position, angäende extra Stats-anflag för den af Rikets
Ständer begärda Lag-Beredning.
N:o 383, rörande rvilkoren för det af Rikets Ständer
till en pharmaceutiff Läroanstalt bewiljade anflag.
N:o 384, i anledning af Kongl. Majus Nädiga framställ¬
ning, angäende en uppkommen brist i 1840 ars anflag till
Bewqringsnianffapkts wapenöfningar.
N-o 385, angäende lindring i Postförings-ffyldigheten.
§- 2.
Föredrogs Snpo och bifölls Banco,Utssottets Memorial
N:o 192, med förflag till rcglementariffa föreskrifter, mot-
swarande 4 Artikeln i nu gällande Vanco-Regleinente.
§. 3.
Föredrogs änyo och godkändes Conslitutions-Utskottets
Memorial N:o 123, angäende rättelse af en i Memorialet
N:o 92 origtig uppgifwen paragraf-nummer.
§. 4.
Wid förnyad föredragning kades till handlingarne För¬
stärkta Stats,Utskottets följande 5 Memorial, nemligen:
Den 9 Juni.
2u7
N:o 570, angäende merkflälld omröstning öfwer ätstil-
llga uti Stats-Utskotlets Utlätande N:o 522, oinförmälda
voterings-propositioner, i afseende ä Riks-Ständens beflut,
rörande Ertra StatS-Rcgleringen.
N:o 571, angäende wcrkställd omröstning, i anledning
'af Riks-Ständens stiljagtiga beflut, rörande anflag till aflö¬
ning för adjungerade Ledamöter i Kongl. Swea och Götha
Hof-Nättcr.
N:o 572, angäende wcrkställd omröstning, i följd af
Riks-StändenS olika beflut, rörande det s. k. mindre Cre-
ditioet.
N:o 573, angäende wcrkställd omröstning öfwer ben
uti Stats- samt Allmänna VeswärS- och Oeconomie-Utffot-
tens Memorial N:o 200 upptagna voterings-proposition;
samt
N:o 574, angäende wcrkställd omröstning öfwer den
uti Stats- samt Allmänna Beswärs, och Veconomic-Utfkot-
tens Memorial N:o 201 upptagna voterings-proposition.
§. 5.
Föredrogos änyo och ladcS till handlingarne Förstärkta
lllllmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstottets Memorial:
Nio 161, i anledning af Riks,Ståndens olika beflut
i fräga pin förslag till allmänna stadganden för Folkunder-
wiSningens befrämjande.
N:o 162, angäende wcrkställd votering, i anledning
af Riks-SländenS olika beflut, i fräga om förslag till för¬
nyad Förordning, angäende grunderue och wilkoret, för hem¬
mansklyfning samt afsöndring af tord eller annan lägenhet
frän hemman,
248
Den 9 Juni.
N:o 163, angående anställd votering i anledning af
Riks-Ständens sllljakliga beflut, angående förflag till Lag
om Socknestämmor och Sockne-NSmnder; och
N:o 164, om anställd votering, i anledning af Riks-
Ståndens fliliakliga beflut, angående föreflagcn stadga om
Fattigwärdcn i Riket; samt Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-lltskottets Utlätande Nio 165/ i anledning af äterre-
mist utaf Betänkandet N:o 158, angående wäckt motion
om tillsättande af en Coinitöe för att utarbeta förflag till
en förändrad National-rcprcsentation.
§. 6.
Wio förnyad föredragning godkändes Stats-Utskottets
Utlätanden:
N:o 581/ nied förflag till votcrings-proposition, i an¬
ledning af Riks-Ständens skiljaktiga beflut, i fräga om
skyldighet för Bruksidkare» O^ranciors Sterbhusdelegare/
alt erlägga ränta ä deras skuld till Siatswerkel i följd af
rågängen uppbördsborgen; samt
N:o 583/ i anledning af wäckt fräga om aflöning för
Notoricrne hos Riks-Ständen under en mäuad esler Riks¬
dagens flut.
§. 7.
Derefter förekom Stats-Utskottets Memorial N:o 582,
angäende arfwoden för Niksragskostnadernes utbetalning.
Härwid yttrade:
klans kansson frän Eflsborgs Län: Fullmägtlge uti
Riksgälds-Contorel hofwa lillstyrkt, atr desta arfwoden skulle
utgä till samma belopp, som wid 1828 ärs Riksdag. Hu¬
ru stora dest» arfwoden hafwa warit wid nästföregäenbe
Den 9 Junk.
249
Riksdagar, synes af följande uppsatts, hwilken jag torde
fä uppläsa:
"Wid Riksdagen ären 1823 och 1824, bcwiljades i
och för befattningen med Riksdagskostnadcrnes bestridande
och redogörelsens deröfwer afflutande, samt för revisionen
deraf .......... B:co R:dr 933: 16. —
Wid Riksdagen ären 1829 och 1830,
bewiljades för enahanda befatl»
» . » » « » « , ^
För ifrägawarande befattningar un¬
der innewarands Riksdag, som i
längd fullt ut motswarar 1823
och 1824 ärens Riksdag, haf¬
wa, säsom nämndl Sr, Fullmäg-
tige i Riksgälds-Contoret fö-
reflagik . . „
men hwilket Högloflige Stats-Ut-
skottet, enligt hwad Memorialet
utwisar, nedsatt till 400 R:dr, eller
för dem som haft befattningen
med utbetalningen och för rcdowis-
ningens afflutande till 266:32.-
och för revisionen deraf till 133: 16.-
Jag will witzerligcn icke härmed hafwa insinuerat nä-
gon tillökning; men jag hemställer huruwida man bör ned¬
sätta arfwodcna i NiksgäldS-Contoret, dä man tillöker dem
i Banken.
Ltrincklnnck: Jag will icke förswara det ständi-
ga förökandet af arfwodena i Banken, men derföre will
jag icke eller medwerka dertill, alt samma princip skulle
„ 675:
675:
., 400:
250 Dcn y Juni.
följas i Riksgälds,kontoret. Det är i sanning besynnerligt,
att man pretenderar serskildta arfwodcn för det cm ut¬
gifter, hwilka ffola utbetalas, redowisas och controlleras,
kunna inbegripas under namn af Riksvägs-utgifter. Hade
lika stor summa stolat ulgifwas mellan Riköbagarne, sä
hade Embeksmänncn >'u billigtwis icke kunnat hasma det
ringaste anspräk p8 nägon serskild ersättning för fullgörande
af sin Embetspligt, helst de derföre äro tillräckligen lönte;
men för Let att Riksens Ständer nu äro samlade, och till¬
fälle säledes att framkomma med pretentioner pä gratifica-
tioner och arfwoden, m. m., sä försummar man sig icke i
sädant afseende. Stats-Utskottet synes mig hafwa warit
tillräckligen frikostigt, dä det föreslagit ifrägawarande arf¬
woden lill samma belopp som wid sistlidne Riksdag. Hade
det warit en Statens Embetsman, som framkommit med
ett sädant anspräk, sä hade han utan twifwel genast blif-
wit afwisad. Men Riksens Ständers Embetsman uti Ban¬
ken och Riksgäids-Contorct tyckas ega ett privilegium att,
frän dcn ena Riksdagen till den andra, alltjemt fä sina
okade anspräk tillfredsställda. Jag tillstyrker bifall till Me¬
morialet.
Riis karsson frän Orebro Län: Jag endast will upp¬
lysa, alt jag i Stats-Utskottet medwerkat till afgifwande
of detta Memorial, emedan arfwodet icke blifwit bestämdt
högre, än wid sistlidne Riksdag.
flans lansson: Jag will fästa uppmärksamhet dcrä,
att beswäret med Mksdagskostnadernes utbetalning, redo?
»visning och dermed följande granskning, Sr ett serskildt
uppdrag, som, efter manligheten, blifwit af Zullmägtige
lemnadt ät twä deruti erfarne EmbetsmSn, och icke kan
sägas höra till deras öfrige tjenstebefattning. Utgifterne
Den 9 Juni. 251
mellan Riksdagarne ske uti större summor, men under
Riksdagen äro tusende smärre utgifter att observera.
Ofwerläggningen war flutad och Memorialet bifölls.
§. 8.
Stats- samt Allmänna Beswärs- och Oeronoinie-Ut-
skottcns Utlätanden N:ris 204, 205 och 206 blefwo, »vid
förnyad föredragning, ytterligare hwilande pä bordet.
§. 9.
Uppä derom framställd skriftlig anhällan, bcwiljades
Olaus flricssou frän Götheborgs och Bohus Län, tre wec-
kors förlängning frän dcn 10 dennes, pä förut erhällen
ledighet frän Riksdagsgöromälen.
§. 10.
Upplästes ankomne Protocolls.utdrag, nemligen:
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
för den 7 dennes,
N:ris 1,188—1,195; samt
Frän Wälloflige Borgare-Ständet,
för den 8 dennes,
N:ris 797—799.
Desie Protocolls-utdrag lades till handlingarne.
Sedan detta Protocoll blifwit justeradt, ätskiljdes Stän»
bet klockan 1/2 3 eftermiddagen, flr supra.
In tiden!,
it?.
252
Den 10 Juni 1841.
plenum kl. 12 middagen.
S. 1.
Pä derom gjord hemställan, bewiljade Ständet lolisn
1aco6 UutherZ frän Norrbottens Län tre weckors förläng,
ning frän denna dag ä den honom förut meddelade ledig¬
het frän RiködagSgöromälen.
§. 2.
Följande pä bordet hwilandr UtskottS-Betänkandcn och
Memorial blefwo nu äler föredragnc:
Stas. samt Allmänna Veswärs- och
Oeconomi? Utskottens
N:o 2ol, i anledning af ätcrremist ä Utlätandet
N:o 160.
Bifölls.
N:o 205, i anledning af aterremitz 8 Utlätandet N:o
161, angäenve den tillökade ordinarie BätömanS-roteringen
inom en del Län.
Bifölls.
N:o 206, i anledning af wäckt motion om den npa
ordinarie roleringenS ätergäende till extra rotering.
Bifölls.
Den 10 Junk. 253
Erpeditious-Utfkottets N:o 52, angående witza iakta,
gelser wid upprättande af förslag till Rikets StänderS
undcrdäniga Skrifwelser, rörande extra Stats-regleringen.
Bifölls.
§. 3-
Föredrogos och lades pä bordet följande nu ankomne
UtfkottS-Betankanden, Utlätanden och Memorial:
Stats.Utskottets
Nilis 579 och 585.
Banco-Utskottets
N:ris 196, 197, 198, 199 och 200.
Stats- och Vanco-Utskottens
N:r,s 208 och 209.
Stats- samt Allmänna Beswärs- och
Oeeono mie-Utskottenö
N:o 210.
§. 4.
FLredrogos och lades till bandlingarne följande frän
de respektive Med.Ständen ankomne protocolls-utdrog,
nemligen:
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
N;riö 1196-1203.
254 Den 10 Juni.
Frän Högwördige Preste-Ständck,
N:ris 820-824; samt
Frän Wällofl. Vorgare-Sländet:
N:ris 800-809.
Ständct afglck kl. 1 till klenura kjonorum
ä Rikssalen. su^ru.
In 6äeir>,
b.
Den 11 Juni 1841.
kleaum kl. 12 pä dagen.
§. 1.
Följande Utskotts Memorial, Utlätanden och Betiln-
konden bleswo nu äter föredragne;
Stats-Utskottets
N.o 579, med förslag till reglemenrarifka föreskrifter,
angäende de S RikggäldS-Contoiret anrvisadr Creditiv.
Bifölls.
N:o 586, med förslag till den i 63 Z. Regerings-For,
me» omförmälde anordning.
Bifölls.
Banco-UtskotkelS
N:o 196, i anledning af gjord anmärkning om efter¬
gift af upplupen straffränta ä ett af förre Brukspatronen
6. O. LjöLkaclr hos Banco-Disconlen upptaget län.
Bifölls.
N:o 197, till swar ä gjorde anmärkningar wid Ut¬
skottets under N:o 171 afgifne Memorial, i anledning af
wäckt fräga om förhöjning i arfwodet för lSkarewärden wid
Tumba Bruk.
Ständer widblef sitt i anledning af Memorialet N:o
171 fattade beslut, och afslog hwad Utskottet i Memorialet
N:o 197 tillstyrkt.
N:o 198, med hemställan om ersättning till Utskottets
twä Lancellister för renskrift,ing af Utskottets Protocoll.
Afflogs.
N:o 199, angäcndc tillökning « löneinkomsterne för
Registrator,, wid Vanco-Discontwerkct L. k. vallgren.
Afflogs.
N:o 200, i anledning af UnderwSgarcn 4.. v. Lrun-
6,1,8 ansökning om eftergift af öfwcrränta ä ssuld till Banco,
Discontwerket.
Bifölls.
256 Den 11 Juni.
Stats- och Banco-Utskottens
N:o 208, i anledning af äterremist ä Utlakandet N:o
133.
Ladcs till handlingarne.
N:o 209, i anledning af ätcrremisi ä Ullätandet N:o
143.
Sländet ISt bero wid de öfriga Ståndens i ämnet
fattade beslut, och lade förcwarande Memorial till handlin¬
garne.
Stats-, Vewillnings- samt Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottene
N:o 210, angående Herr Usllinzs motion, rörande
anwändandet af de öfwerskott, som af bränwinsbewillningen
kunna uppkomma.
Bifölls.
§. 2.
Föredrogs och ladeS pä bordet: StatZ-Utfkottets Mä¬
tande N:o 587, i anledning af anmärkningar emot de i
Memorialet N:o 537 förcslagne reglementariska stadganden,
angäende RiksgäldS-Contorcts betjening, samt Banco-Ulffot»
tets Memorial N:o 201, angäcnde anordnandet af en gra¬
tifikation till delning emellan Bankens Waktbetiening.
§. 3.
Följande frän de refpcctive Mcd-Ständen nu ankomne
ProtocollS-utdrag blefwo nu föredragne:
Fran
Den ii Junk. 257
Frän Högwördiga Preste-Standet
N:ris 825—830.
Frän Wälloflige Borgare-Standet
N:o 810.
la K6ew,
t?, b.
Den 12 ZUM 1841.
ktenuin kl. 12 middagen.
§. 1.
Sedan Talmannen hemställt till Ständet ott, i öfwer,
ensstSmmelse med 81 §. Riksdags-Ordningen, ptlra sig an,
gående bestämmande af dag, dä Landtmarskalkcn och Tal¬
männen böra hos Hans Mant Konungen anhälla, det Högst,
densamme täcktes läka oflpsa Riksdagen, och Ständcrne plk
Riks-Salen uppkalla, bcflöt Ständel, för sin del, det Tal,
mannen mätte i underdänighet anhälla om Riksdagens asty-
sande Onsdagen den 16 innervarande mänad.
Trettonve Dgndet.
17
258
Den 4 2 I»»,.
§. 2.
Sven Heurlin frän Kronobergs Lön utsägs att anföra
Ständets aisteds-deputationer till respeclive Med.Ständen
wid Riksdagens flut.
S- 3.
Derefter föredrogs änyo Stats-Utstottets Utlåtande
N:o 587, i anledning af anmärkningar emot de i Memo¬
rialet N:o 537 föreflogne reglemcntariste stadgande», angä-
ende Riksgälds-Contorets betjening.
Ständet biföll Utläiandet N.o 537, med de i Ullätan¬
det N:o 587, derwid gjorde ändringar och tillägg.
§. 4.
Wid förnyad föredragning asflogs Banco-Utskottets Ut-
lätande N:o 201. angäende anordnandet af en gratifikation
till delning emellan Bankens Waktbetjening.
S. 5.
Ät följande Ledamöter bcwiljades, pä begäran, tre
»veckors ledighet frän Riksdagsgöromälcn, räknad frän ne«
dannämnde dagar, nemligen: krän denna dag: ät Nils
Nsgunsson frän Calmar och dockers Anckersson frän
Östergöthlands Län; frän den 14 dennes: ät keler löns-
son och keler petersson i Slätthult frän Jönkopings, stan
vrie lansson frän Wermlands, Nils peppsson, Niclas
lönsson, Hakan Nilsson och ker kalsson frän Skäne;
frän den 15 bennes: ät dockers Brissman frän Skara¬
borgs, Nils 8lrincklunck, valllberg och ker Ostman frän
Wester-Norrlanos, vriö persson frän Gefleborgs och Olof
Hansson frän Wksteräs Län.
Den 12 Juni.
259
§. 6.
UpvlSstcs och godkändes följande frän Erpeditions-Ut»
ffotlet ankomne förslag till Riksens Ständers undcrdäniga
Skrifwelser till Kongl. Majit, nemligen:
N:o 399, angäende ersättning ät rvitza Commendan»
ter för sportler, förlorade till följd af Kongl. Majus Nä-
diga Förordning den 3 Juli 1840, om prejning frän Ri.
kels Fästningar af Orlogs- och andra fartyg.
N:o 400, angäende ändring af Författningarne om
Socknestämma och o», bildande af Communal-styrelser.
N:o 401, med förflag till stadga om Fattigwärden k
Riket, samt
N:o 402, om ändringar af Författningarne rörande
Laga försmår och löSdrifwerict, samt i fräga om twängs-
arbetShuS, :n. m.
Äfwensom Nlris 40, 41 och 42 af RikSdags-beflutet.
§. 7.
Följande Ledamöter begärde fä i denna dags Protokoll
antecknadt, att de till alla delar instämde uri det af
vans lansson frän Elfsborgs Län förut ingifva skrift¬
liga anförande, innefattande ett flogs hjstorique öfwer
Riksdagen, m. m., nemligen i vice Talmannen ker vrics-
son frän Wermlands, detterberg, Lablströrn, laban Ols¬
son och Natts persson frän Stockholms, kihlblom, Nils
persson och OIol Iscobsson frän Södermanlands, 8ven
Heurlin frän Kronobergs, Norberg och stan Anckersson
frän Westeräs, Iohannes Anckersson fran Skaraborgs,
Iohan Anckersson och Iohan persson frän Upsala, Nils
260 Den 12 Juns.
persson frän örebro, östers Nlsson, Oustal petersson
och luckors Ionsson i ökna frän östergöthlands, lolian-
nes petersson frän Elfsborgs. Loetliius, Weström, Lrio
Anckersson, lostan Ericsson, dockers Olsson och dockers
Oörsnsson frän Stora Kopparbergs, Ostman frän We-
ster-Norrlands, Ian Lrie Iansson, Olot (larlsson och
Nagnus persson frän Wermlands Län, Nils leonsson
och per palsson frän Skäne.
§. 8.
Föredrogos och bordlädes första gängen följande Be-
tänkanden, Me,noria! och Utlätanden, nemligen:
Constitutions» Utskottets
N:ris 124 och 125.
Stat-Utskottets
N:ri6 580, 584, 586, 588, 589. 590 och 591.
Banco-UtskotlelS
N:ris 194, 202 och 203.
S. 9.
Upplästes ankomne Protocolls-utdrag, nemligen:
Frän Höglofs. Ridderskapet och Adeln,
för den 9 dennes,
N:ris 1204-1208; samt
Den 12 Juni.
261
Frän Wällofl. Borgare-Ständct,
för den 11 dennes,
N:o 811—817.
Leffe Protocolls-utdrag lades till handlingarne.
§. 10.
Derefter begärde loliannes Anckersson frän Calmar
Län ordet och yttrade sig skriftligen:
"Förhoppningen, alt efter fulländade RikSdagsrvärf,
under länga sjutton mänader, nu snart fä äterwända till
en kär hembvgd och en alstad famille, Sr för mig lika lif¬
lig som angenäm; men dä jag nu mäste stiljas frän sä
mänga och redliga wänner, som jag här ibland Eder frm,
nit och lärt wärdcra, erfar jag inom mig känslor, icke blott
af tillfredssiällelse af hwarje förswunnet treflig» ögonblick,
utan Sfwcn af bitter saknad, dä jag lemnar Eder. De
glada minnena stola i mitt hjerta alltid lcfwa qwar, lika
frista och förnöjande, deremot jag öfwer saknadens, drager
lugnets dok. Skilismätzan frän Eder, Hedsrwärde Ständs-
Brödcr! stundar för mig i dag, och det är derföre lag nu,
kanffe för sista gängen frän detta ruin, bjuder Eder ett
hjertligt farwäl.
Fader Talman! Dig egnar jag serskildt min uppriktiga
tacksamhet och högaktning, sä wäl för den wänstap du wi¬
sst mig, som för den omsorg, redbarhet och kralt, hwarmed
du under denna wigtiga Riksdag ledt märt Ständs öfwer-
läggningar och angelgSenheter, och hwarigenom du gjort
dig wärdig, icke blott dina SländsbröderS och Med-Skän-
denS, utan hela Swensta Nationens odelade aktning och
262
De» 12 Junk.
förtroende. I denna glada wihhet tillönskar jag dig med
rördt hjerta ett lyckligt anlSndande hein till din boning och de
Lina, der jag önskar, alt lyckan och trefnaden mä möta
dig, och att dn intill sednast? Sidren mS räkna endast lug¬
na och sorglria dagar, till glädje för en älskad omgifning
och till nytta och gagn för dill Fosterland, som du med själ
och bjerta tillhör.
Eder, mine öfrige aktade och redlige Ständsbröder,
betygar jag min innerliga erkänsla för hwarjc wig lemnadt
prof af uppriktig wänskap, för hwarje glad stund wi, emel¬
lan wära arbeten, kunnat räkna tillsammans. Med glädje
hofwa wi under denna Riksdag sett och funnit, hwilka
frugter de twenne HLdangSngne, i lifstiden sä innerligt äl¬
skade och nu sä djupt saknade Skändsbrödcrne ^ristor.
Danielssons och Nils lVIänssons arbeten burit, och huru
hela Swenska Folket med stort förtroende och liflig förhopp,
ning fästat fig ivid de män, hwilka följt detze twenne Bonde-
Representanters fotspar, och tagit i arf efter dem, till ego
och omvändande, deras erkända ärlighet, redbarhet och oför,
skräcklhet i tänkesätt och handling. Lätom ost, redlige Bro¬
der! troget följa denna bana, — och lugn och frid stall icke
swika i wära bröst; och dä wi en gang lemnat detta jor¬
diska, stola cftcrlefwande tacksamt erkänna wära sträfwanden,
och pä wär döda mull nedlägga wälsignelse.
Lefwen nu wäl'. och tagen godhetsfullt emot min enk¬
la, men hjertlig» afsketSönstan för allas Edert lyckliga hem-
ländande, en hwar till sin bygd, der jag önskar Eder, att
finna Evra boningar och Eder egendom tlllwäxande i för¬
kofran och krefn, d, liksom Eder husliga omgifning, och att en
hwar af Eder wid hemkomsten mä mötas af Coiniuittenters
wänskap och bclätcnhck med hwad godt, som under detta Riks¬
möte kunnat uträttas för Fäderneslandets sanna bästa.
Den 12 Juni.
263
För Herr Lagmannen och Sekreteraren fär jag här,
förutan af uppriktigt hjerta nedlägga min tacksamhetSbety,
gelfe för den osparda möda och der lugna nit, hwarmed Herr
Lagmannen handlagt StändetS angelägenheter, äfwcnsom
för den wälwilia, hwarmed Herr Lagmannen omfattar
hwarje Ständs-Lcdamok, som sökt hans räd och upplysnin¬
gar, och önskar lika hjertligt, det Herr Lagmannens sanna
wälgäng och lycka, i förening med helsa och huslig trefnad,
mätte till högsta älders mätt städse fortfara.
Stutligen till Eder samtlige Herrar Tjenstemän uti
Ständels Eancellie egnar jag mitt afsked. Tagen emot
min warma tacksamhet för Eder alltid mig wisade wän-
fkap och bcredwillighet, Sfwensom för den trägenhet, skick,
lighet och redbarhet, hwarmed Z hafwen uppfyllt Edert
kall, till StändetS gemensamma nöje och belätenhet. Lef-
wen lycklige! och dä I nägon gäng hunnit längre fram pä
befordringSbanan, sä kommen äfwen dä ihäg i mig en Eder
uppriktige wän, som af hjerta och själ önskar Eder all lifwetS
lycka och sällhet.
Del sista ordet ätcrsiar mig, — och ware detta sagt
Eder alla inom detta Ständ af mitt innersta hjerta, —
Farwäl! Hwle den Ewiges beskydd och wälsignelse städse
öfwer Eber alla och öfwer wärk älskade Fosterland! —
Farwäl!"
Och skulle denna afskedsbelsning i Protokollet intagas.
Sedan detta Protokoll blifwit justeradt, ätskiljdeS Stän,
det kl. 2 k. m> Dt supra.
In tiäem-
6°.
264
Den 12 Juni 1841.
klöliurn kl. 7 eftermiddagen.
§. i.
Föredrogos dels Stats-Utstottets Memorial N.'o 590,
angående bliswande votering i fräga om Händelö- och Sjö-
farig-Fonden, samt wista BewillningS-medcls ingäende till
Riksgälds. Contoret, m. m-, Lfwensom UkstottetS Memorial
N:o 592, om inträffadt uvpffof med Förstärkte Stats-Ut-
stoltets uti förstnämnde Memorial omförmälde sammanlräde,
dels, i sammanhang dermed, en frän Högwördige Preste»
Ständel, genom utdrag af dest Protocoll för denna dag,
N:o 843, till Ståndet ankommen inbjudning att biträda
Let beslut, hwarigenom Preste-Sländct förklarat, all vote¬
ring öfwer npstomförmälde frågor icke kan ega rum, enär
de redan, dels genom tre Ständs sammanstämmande be»
flut, blifwit afgjorda, dels genom twä Ständö hwarandra
lnotsatla beslut förfallit.
Harwid yttrade:
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Af det nu upp¬
lästa Memorial inhemta wi, att Stats.-Utffoltet rigtigt upp¬
fattat sin grundlagSenliga pligt, att företaga de afgifnevo-
teringS-propositionerne uti Förstärkt StatS-Ulstott till af¬
görande, helst förewarande frägor Sro af natur att icke
kunna förfalla. Hwad äler beträffar det uti Memorialet
Nw 592 anmälde hinder mot voteringens anställande, nem¬
ligen, att Ordföranden Grefwe Horn förklarat sig, säsom
orden lpda, "wilja inställa all ätgäro för wcrkställighel af
StatS-Utskottetö ofwannämnbe, genom framtwmgad »ole-
Den 12 Juni.
265
ring fattade beslut, intill dest antingen Ridderstapct och
Adeln eller Preste-Ständet förenat sig med Borgare-Stän¬
der att, i öfwerensstämmelse med Bonde-Ständets inbjud¬
ning, den omtwistade voteringen medgifwa;'' sa innefattar
detta Ordförandens förfarande ett högst wädligt och egen¬
mäktigt försök alt eludera Grundlagen. Hade en Utffotts-
Ordförande en sädan myndighet, sä skulle han, genom ett
egenmäktigt wägrande, kunna göra Riksdagsärendenas gäng
omöjlig. Jag hoppas likwäl, att Stats.Ulstottet, en sadan
wägran oaktadt, läter bringa sitt beslut i wcrkställighel och
utfärdar anslag till den beslutade voteringen. Sn flik upp¬
maning anser jag Bonde-Ständet böra lemna säsom swar
pä Utskottets anmälan, samt afflä Preste-Ständcts nu fö-
rewarande inbjudning.
Häruti hördes en mängd Ledamöter instämma.
8ven Heurlin frän Kronobergs Län: Wäl har jag läst
i Sibyll»; spädom, att allting stall ske pä werldens sista
tid, bäde likt och olikt, säsom man säger; men aldrig har
jag föreställt mig, att wid en Swensk Riksdag» der Grund¬
lagen utgör den norm, hwarcfter Reprcsentanterne hofwa
att rätta sig, en UlstottS-Ordförande skulle kunna gä sä
långt i egenmäktiga Stgärder, att han will omintetgöra
Riksdagsärendenas gäng. Detta är alt trampa Grundla¬
gen under fotterna, ja, en den ocrhördaste despotism. Jag
beklagar wärl Fädernesland för be följder, som kunna upp-
siä, derest ett sädant kränkande af Grundlagens helgd blef-
we ohejdadt. Jag hade ansett Ridderstapct och Adeln böra
sätta sig i det förhällande till den öfriga delen af Swensta
Folket, att nämnde Ständ kunde till sin fordna storhet äler
upplyftas ifrän ben dy, hwaruti det nu sjunkit. I afseende
266
Den Z2 Juni.
pä det beslut, svin Bonde-Ständet bör fatta wid detta till¬
fälle, instämmer jag med bians dansson.
von ^iveigborgli: För min del beklagar jag, att Stals-
UtskoltelS Ledamöter lälit skrämma sig af en sin kamrat;
tv säsom sädan Lr Ordföranden att anse. Ordförandeskapet
ar icke nägon ständig befallning, utan dä Grefwe Horn
aflägsnat sig eller Sr fränwarande, sä föreS, enligt 33 Z.
Riksdags.-Ordningen och 21 §- Riddarhus-Ordningen, ordet
ak den bland Ridderskapcts och AdelnS narwarande Full»
mäktige, som har främsta sätet pä Riddarhuset. UtstottetS
pligt Lr säledes hell enkelt den, akt, oaktadt Grekwe Horns
wägran, sjelf läka genom sin Secreterare werkställa anslaget,
för alt gifwa gehör 8t sitt beflut. Sedan fä wi se, om de
twä sä kallade första Ständen deltaga i voteringen eller
icke. Jag instämmer i bians hanssons ästgt.
Härmed förenade sig Östman frän Wester-NorrlandS
Län.
pustars vilsson frän östergöthlands Län: Stats-Ut-
fkottet lärer ej underlåta att anflä till nästa Mändog den
beflutade voteringen, oaktadt Grefwe lkorns wägran. Jag
dör nämna, drt Grefwe von klaien blifwit anmodad ätaga sig
Ordförande-platsen, men gifwil tillkänna, att han icke war
den äldste Ledamoten af Ridderskaper och Ad-ln inom Ut¬
skottet. Ätskilliga af Preste-Sländets Ledan,öter hafwa i
Utskottet förklarat, att, äfwen om votering blifwer onflagcn
lill nästa Mändag, sä ämna icke Ledamöterne af deras
Ständ uti en sl,k votering deltaga. Jag instämmer med
bians kansson.
Med bians kansson instämde jemwäl vice Talmannen
per i^i lasson, kolian Anckersson, dockers b-srsson, ko¬
lian 1'ersson och biric kelsson frän Upsala, bills kersson
Den 12 Juni.
267
frän Södermanlands, Norberg frän Westeräs, Oustris pe¬
tersson frän östergöthlands, dockers Olsson frän Stora
Kopparbergs Län, Oi,risten Anckersson och Nils keppsson
frän Skäne.
Nils persson frän örebro Län: Jag endast will upp,
lvsa, all det i StatS-Utffottct sä tillgätt, som Memorialet
N:o 592 omförmälcr, samt att de ord, hwilka Grefwe Horn
anwände» moro följande: "att ingen mensklig magt i weri¬
dén skulle kunna förmä honom att gä i författning om
Förstärkta Ståts-Utskottets sammankallande uti ikragaställde
ändamäl." Derefter ölwerlemnade han klubban till Friherre
Lprenglporlen. Utskottet har i dag uppmanat Grefwe von
platen att antaga oklanämnde Ordförandeskap, men erhällit
det swar, four dockers Nilsson uppgilwit; hwarjemte Biskop
bieckren pttrat, att hanö Ständ ingalunda läter skräma sig
af Slats-Utskottets beflut, helst samma Ständ handlat i
öfwerenSstämmelse med Grund-Lagcn, enligt ben åsigt som
Ständet uttalat i dest nu föredragna inbjudning. Jag in,
stämmer med bians kansson.
bienrie Anckersson frän örebro Län: I sjelfrva saken
har jag witzerligen icke något alt tillägga till hwad bians
kansson och von ^weigbergb yttrat. Utan instämmer med
dem. Jag will endast nämna, i afseende pä Grestve Ilorns
förfarande, att jag witzerligen hörk omtalas, det Represen,
tanter läka förmä sig att ändra sin öfwertygelse, och ser,
skildt att Grefwe biorn bliiwit, säsom man säger, omwänd
under Riksdagen. Della har jag el welat tro; men hans
rm ädagalagva egenmäktiga förfarande, hwilket stäk i full¬
komlig strid mot de asigtcr, som han tillförene hyllat, twin-
ga hwar och en alt sälla lro lill flika rykten.
268
Den 12 Juni.
kor Salström fran Stockholms Län: Af hwad som blif,
wik upplyst, syneS det som afsjgten med Grefwe von klarons
och Friherre Spreugtporteur föreburne ursäkter warit den,
att fä voteringen uppskjuten, sä att Riksdagens afbläsande
skulle mellankomma. Zag anser oh derföre böra uppmana
märt StändS Ledamöter i Stars-Utskottet att, med all ifwer,
fortsätta sitt yrkande derom, att votering blifwer »vederbör¬
ligen ansiagen, oaktadt Ordförandens wägran. Wi fä dä
se, huruwida RiddcrskapetS och Adelns samt Preste-Stän»
dets Nämnd i Förstärkta Stats-Utskottet deltager uti vote¬
ringen eller icke, och derefter fa wi rätta wart sedermera
blifwande beslut.
kongl Ouämullllsson frän Halland: Första frägan är,
huruwida wi stola antaga Presie-Ständets inbjudning eller
icke. Zag anser Ständet wara ense om att afslä densam¬
ma. Andra frägan är, hwad wi böra meddela Stats-Ut,
stöttet till swar i anledning af desi Me,noria! N:ris 590
och 592. Jag förutsätter, alt Stats-Utssottet icke lärer un-
derläta att, oaktadt Grefwe Horns egenmäktiga wägran,
sjelf föranstalta om wederbörligt an,lag och dymedelst bringa
sitt beslut om votering till werksiällighet. Jag instämmer
derföre med dem, som anse en uppmaning med denna syft,
ning böra ät Stats-Ukfkottet säsom swar meddelas.
Hfwerläggningen war slutad, och Ständet fann för
godt att afflä Preste-Ständets inbjudning, samt widblifwa
sitt i förewarande ämne förut fattade beilut, »ned sörsjön,
digande till Stals-Ulskottet att, wid wcrkställlgheten deraf,
grundlagscnligt förfara; och blefwo Stals-Utstottets Me.
moria! N:ris 590 och 592 lagde lill handlingarne.
Den 12 Juni. 26y
§. 2.
I stället för Hukan Nilsson frän Skäne, soln erhällit
ledighet, förordnadeö kreärie von Lrveigbergk frän Ska,
raborgs Län att, under den ätcrstäende delen af Riksdagen,
wara Ledamot i ExpeditionS-Utskottet.
§. 3.
Anmäldes och pä manligt sätt inbeledsagadcs t. f. Che,
fen för Finance-Departeinentet, Stats-Rädet och Commen-
deuren Herr loliau ak ^Viogärä, so»n, pä Kongl. Majus
Nädiga befallning, till Ständet öfwerlemnade Kongl. Mai-tS
Nädiga Skrifwelser till Rikets Ständer: 1:0 angäende Taxa
8 Expcditions-lösen i Riketö Ständers Bank samt dertill
hörande Discontwerk; samt 2:o angäende de af dem fast,
ställde, förnyade instruktioner för Rikets Ständers Revisorer,
i hwad svin rörer dehas befattning »ned Statswerkct samt
wid granskningen af RikSgäldS-ContoretS tillständ och för,
wallning.
Sedan Talmannen betygat Ständets underdäniga »vörd¬
nad, kärlek och tillgifwenhet för Kongl. Majit, utbeledsaga-
des Herr Stats-Rädet sä, som wid ankomsten, och blefwo
de Nädiga Skrifwelserne, pä flere» begäran, lagde pä
bordet.
§. 4.
UpplästcS och tzodkändes ErpeditionS-UtskottetS Förslag,
N:o 4o4, till Rikets Ständers underdäniga Skrifwelse till
Kongl. Majrt, angäende de i Regerings.Formens 63 Z.
föreskrifne Creditiv-summors belopp, Lfwensom N:ris 45,
46, 47, 48 och 50 af Riksdagsbeslutet.
270 ' Dcn 12 Inni.
§. 5.
Föredrogos och ladeS pä bordet första gängen:
Expeditions-UtskottetS
Memorial N:o 155, samt
Stats-Utskottets
Utlätande N:o 593.
§- 6.
UpplösteS ankomne ProtocollS-Utdrag:
Fran Högwördige Pxeste-Ständet,
för den 9 och 10 dennes, Sfivensom för innewarande dag,
NiriS 831—837 och 843; samt
Frän Wällosl. Boxgaxe-Ständet,
för sistnämnde dag,
N.riS 818—826.
Lesia Protocolls-utdrag ladcS till handlingarne.
Ständer ätMjdeö kl. § 10 e. m. lät supra.
I» Kltem.
Af sörestäcnde Protokoll för den 12 Juni, e. m., juste¬
rades 2idra, 3idje, 4:de, 5:te och 6:te §§:ne samma dag;
men lista §:n justerades den 1 Juli 1841 inför Bonde-
Ständetö Fullmäktig i Banken och Riksgälds-Contoret.
In tilleiu,
t?. 6r. Gassels.
271
Den 14 Juni 1841.
Visnum kl. 12 middagen,
tz. 1.
FLredrogoS och ladeS till handlingarne Kongl. Maj:ts
Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer af den 10 i denna
mänad, angäende 1:o Taxa Z Expeditionslösen i Rikets
Ständers Bank samt dertill hörande Discont-werk och Lane-
Eontor, och 2:o de af Rikets Ständer fastställde förnyade
Instruktioner för deras Revisorer, i hwad sou, rörcr dekas
befattning med Stats-werket, m. m.
§. 2.
Fallande nu ankomne Utstötts-Betönkanden, Memorial
och Utlätanten, blefwo nu äter föredragne:
Constitu kions-Utskottets
N:o 124, angående utgängen af inom Förstärkta Con-
siitutions-Ulstottet anställde voteringar.
Ladcs till handlingarne.
N:o 125, med anledning af ätffillige efter afgifwan,
det af UtstottetS Memorial N:o 119 hwilande blifna för-
stag till Grundlags-ändring.
Bifölls.
N:o 126, i anledning af äterremisi ä Memorialet
N:v 119.
Voterings-propositionerne godkändes;
272 Den 14 Junk.
Stats.Utskottets
N:o 580, med förslag till reglemantariska siadganden
för Riksgälds-Contoret, i anledning af Rikets StänderS
beflut, rörande extra StatS-reglcringen.
Bifölls.
N:o 584, med förslag till reglementarifka stadgande»,
i anledning af ätskilliga ä Riksgälds,Contoret anwisade län.
Bifölls.
N:o 586, med förslag till reglementariska föreffrifter,
angäende förräntandet af de i Rlksgäls-Contoret inncstä»
ende medel.
Bifölls.
N:o 588, angäende werkställd omröstning, i anledning
af Riks-StändenS fliljaktiga beflut, i afseende pä det till
en Styrelse för allmänna arbeten ifrägasatte anslag.
Lades till handlingarne.
N:o 589, angäende werkställd omröstning, i anledning
af Riks-Ständcns skiljaktiga beflut, i fräga om skyldighet
för Vruksidkaren Sterbhusdelegare, att erlägga
ränta ä skuld till Stals-werket, i följd af Uppbörds-
borgen.
Lades till handlingarne.
N-o 591, » anledning as äterremitz ä Utlätandet
N-o 578.
LadeS till handlingarne.
N-o
Den 14 Juni. 273
N:o 593, i anledning af äterremifler ä Ullätandet
N:o 568.
Ständer widblef sttt, i anledning af Utlätandet N:o
668, fattade beflut, och afflog UtffoltetS tillstyrkanden i nu
förewarande Utlätander
Banco-UtskottetS
N-o 202, i anledning af förrättad revision af Baneo-
Discont-werkcts räkenskaper och fvrwaltning för är 1840.
LadeS till handlingarne.
203, angäende gratifikationer till Banco-Discont-wer»
kets Waktmästare, i följd ak revisionerne af detta WerkS
räkenskaper för ären 183S och 1840.
AfflogS.
Expedit iöns. Utskottets
N:o 55, angäende arfwode för de wid Riksdagens slut
till handläggning af Utskottets Tjenstemanna-personal äter-
stäende arbeten.
Bifölls.
§. 3.
Sedan nägra af Ständets Ledamöter i Stats-Utskottet
anmält, att sammanträde med Förstärkta Stats,Utj?ottct är i
morgon Tisdag, kl. 8 f. m.; men att, enär hinder mätt
mot Riddarhus-SalenS begagnande, Utskottet blifwit kal¬
ladt, att sammankomma i Bondc-Ständcts Sestionsrum,
medgaf Ständet, att för detta ändamäl dest Sehionsrum
finge begagnaS; derom respective Med-Ständcn skulle un»
derrättas, och ProtocollS-utdrag genast expedieras.
Trettonde Landet. 18
274
Den 14 Juni.
§. 4.
I anledning af gjord framställning, fannStändet skä¬
ligt att, till wederbörandes efterrättelse, förklara, det Stän¬
get, i enlighet med hwad det förut under Riksdagen beslu¬
tat, anser, att det belopp, hwarmcd en Riksdagsman af
Vonde»Ständet wid innewarande Riksdag kan wara belä¬
te.! till anständigt underhäll, dertill han, enligt i7 §. RikS-
dags-Ordningen Sr berättigad, uppgär till minst Tre (3)
R:dr 16 st. B:co om dagen, hwaröfwer bewis, genom Ut,
drag af Protocollet, stulle meddelas.
§. 5.
Förcdrogos och godkändes Expeditions-Utstottets för-
flag till underdäniga Skrifwclser frän Rikets Ständer till
Kongl. Majit, Nrris 404 och 405 samt 43, 44, 45, 46,
47, 48 och 49 paragraferne af Riksdagsbeslutet.
8- 6.
Föredrogs och kades pä bordet:
Stars.Utskottets
Memorial N:riS 594 och 595.
§. 7.
UpplästeS och lade- till handlingar»? ett ProtocollS»
Utdrag frän Borgare,Ständer, N:o 827.
Stander ätMjdes kl. 2 eftermiddagen. Vt snörs¬
lå Lllem.
V. b. Massek.
275
Den 14 Juni 1841.
?Ieaum kl. s 9 eftermiddagen.
§. 1.
lolran ^nsterssvu frän Upsala LSn begärde ordet och
yttrade: För det Hcderwärda Ständer anser jag mig, så¬
som Ledamot i Stals-Utstottet, böra anmäla följande:
Ordföranden i Stats-Utffottet, Herr Grefwe (l. k.
i Norn, har i Utstottet tillkännagifwit, att Riddarhussalen
icke stulle, säsom manligt, upplätaS för Förstärkta Stats-
Ulffottlts till i morgon klockan 8 förmiddagen utsätta sam¬
manträde, för anställande af den utaf Utstottet beslutade
votermg, angäende Handels- och Sjöfarts-fonden samt wista
bewillningsmede^s ingäende till Riksgälds-Concoret, föregjf-
wande Herr Grefwe» säsom skäl, att enär hwarkcn Rid-
derstapet och Adeln eller Preste-Ständet godkänt de i detze
ämnen föreflagne voteringS-propositioner, förstnämnde Riks»
Ständ icke kunde uppläta sitt samlingsrum till anställande
af en omröstning, som det ansäg olaglig. Detta Grefwe
Horns wägrande föranledde mig att tillkännagifiva, det
Bonde.Stäiidet med nöje stulle uppläta sitt setzionsrum till
anställande ak ifrägaivarande votering, haustén wi ansett
ofwerensstänima med Grundlagens tydliga lydelse. För¬
stärkta StatS-Ukstottets sammanträde i morgon förmiddag
klockan ätta, har derföre blifwit utsatt att hällas i Bonde.
EtändetS setzionsrum, och jag hemställer nu till Stander
forst och främst att godkänna min ätgärd i detta hänseende.
Detzutom är det min pligt att anmäla det högst obehagliga
och orätta förfarande, hwilket allmänt omtalas, att neni»
ligen Grefwe Uor» egenmäktigt stall hafwa nedtagit eller
276
Den 14 Junk.
Den 14 Inni.
277
lätit nedtaga de pä wänlig» ställen uppfästade anslag list
oftanänmde af Utskottet, utan Grefwe Horns deltagande,
beslutade sammanträde, och stall jemwäl ett anslag till sam¬
manträde med Constitutions-Utflottel blifwit, förmodligen i
mitzhugg nedrifwet. Jag yrkar, det Ständer mätte ät
Riksens Ständers Justitiw-OmbudSman uppdraga all an¬
ställa laga älal för en sadan oerhörd wäldswerkan, sä att
gerningsmannen, hwem han än mä wara, mätte befordraS
till wederbörlig näpst.
Sven Heurlin frän Kronobergs Län: Aldrig har jag
uppträde pä detta rum, med större förlägenhet än nu, för
att yttra mina tankar och äsigler, och detta härrör af da¬
gens owäntade, oerhörda händelse. BcklagligtwiS omtala
wära tideböcker revolutioner, ja Konungamord, anstiftade
och utförda just af medlemmar i det Ständ, som nu äter
tyckaS wilia beträda en revolutionär bana. Wi hofwa sett
och hört omtalas uppror med en Adelsman i spetsen, o. s.
w.; men alla desta händelser, kunna knappt wäcka sä myc,
ken förwäning, som den läga och lumpna gerning, hwartill
Grefwe Horn stall hofwa gjort sig stylvig, genom att egen¬
mäktigt ncdrifwa ett anslag, ulfärdadt efter beslut af Rik,
sens Ständers Utstött. Detta brott, bäde emot Grundlag
och allmän Lag, begänget med tydlig syftning, att hindra
werkställigheten af twä Ständs beslut i en bewittningsfrä-
ga, tillkommer det Bonde<Ständct att pä det strängaste sö¬
ka fä beifradt, ej blott genom anmälan derom hos Med-
Ständen, utan genom uppdrag ät Justiliw-Ombudsmanncn,
som är en Folkets man, samt eger maka öfwer Logars helgd
och kan anbefalla äklagarcmakten fullgöra sin skyldighet att
anställa laga älal för en siik ogerning, hwilken tyckes wara
begången utan sundt msdwetande, och derföre mähända rät,
tcligcn bör stämplas säsom därhusmätzig.
Flere af Slandet hördes häruti instämma.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Den tilldragelse,
som uppgifwes i dag hafwa posterat, under Riksens Stän¬
ders sammanworo, Sr utan exempel i wära tideböcker, till
och med den tio dä säkerhets-acten klef Ständerne pätwin-
gad. Wi hafwa hörk, att ett anslag, hwilket, i följd af
Grundlagens bud, Stats-Utstottet beslutat och i wänlig ord¬
ning lätit »verkställa, angäende den bekanta voteringen, rö,
rande Handels- och Sjöfarts-fondcn samt wista bewillnings»
medels ingående till Riksgälds-Contoret, blikwit egenmäk¬
tigt nedtagit. Om sä är, om ett sädant pojkstreck har blif,
wik begänget, och det af en UtstottetS Ledamot, hwilken i
beslutet icke deltagit; sä gifwer detta ett ytterligare bidrag
till senare tiders, i synnerhet denna Riksdagshistoria, och
delta bewisar, mera än nägot annat, huru nödwändig en
Representations-förändring Lr, dä twä Ständ kunna kring-
gä Grundlagen, och, genom ogillande af förestagne vote-
rings-propositioner, hindra werkställigheten af en ätgärv,
den Grundlagen tydligen päbjuder, samt dä en Ledamot i
ett Utskott, hwilkrn, såsom den äldste Adelsmannen, Lr
Ordförande, dä han nemligen i Utstottet är tillstädes, kan
wilja tillmätta sig ett fullkomligt veto emot Utskottets be»
flut, Lfwen i sädane frägor, uti hwilkas afgörande han
sjelf icke deltagit, samt utöfwa detta veto pä det sätt, att
han ncdrifwcr anslaget till UtstottetS sammanträde, — ett
förfarande, sä lumpet och ömkligt, att dest like wiil icke egt
rum i nägon Riksförsamling. Jag tillstyrker, att Ständet
mä uppläta sitt sestionsrum till Förstärkta Stats-Ulstottets
oftanämnde sammanträde, Sfwrnsom uppdraga Riketö Stän,
278
Den 14 Juni.
ders Justitiw-Ombudsman, att beifra det uppgifna Lag¬
brottet. Den tom sä trottsar allmänna wilja», den mä
skylla sig sjelf för följderna.
IHestrio v. Hoigberglc frän Skaraborgs Län: Det upp¬
gifna factum är, ty wSrr, sä mycket säkrare grundadt, som
Borgarc-Ständet äfwen förehaft discustion i detta Lnine,
och Brukspatron 'sVwru derstädes yttrat, det han nogsamt
har sig bekant, att Grefwe lkoru gjort sig skyldig tilt ifräe
gawarande gerning, den man nied stil kan stämpla säsom
högst skamlig, ja såsom ett nihingöwerk, för hwilket 1tO§.
RegeringS-Formen Utsätter ett bärt, men rättwist, answar,
RikS-Sländen kunna ej annat än med förtrytelse och harm
anse en Riddersman, hwstken sä framträder och stämrlar
sig sjelf säsom waldswerkare, säsom den der welat liera
friheten i ett Riksens Ständers Utskotts beslut, i hw stek
han sjelf icke deltagit. Jag instämmer med dem, som yrka
Stal mot gerningsmannen»
Lengt Oustmunstsson frän Halland; Om wi lugnt
betrakta det ämne, hwarom nu öfwerlägges, sä synes det
sönderfalla i twä frägor, den ena, huruwida Ständer god¬
känner det af jonannes ^.ostersson frän Upsala Län gifna
löfte, att StändetS samlingsrum fär begagnas till För¬
stärkta Stats-Utskottets sammanträde i morgon klockan 8
förmiddagen, och det lärer wäl icke finnas nägon inom
Ständer, som emot en sädan upplärelse har nägot alt in-
wända; den andra fräsan, huru det förfarande skall beif-
ras, hwartill en af Ridderskapets och AdelnS Ledamöter i
Statö-Utskotttt uppgifwes hofwa gjort sig skyldig, dymedelst
att han ncdrifwit eller lätit nedrifwa ett i laga ordning af
Utskottet beslutadt, uppfästadt anflag, beträffande werkstäl-
lighetkn af ett beflutr uti hwilket nämnde Ledamot icke del'
Den 14 Juni.
27Y
tagit. Jag kan ei finna, ali ett sädant lumpet pojkstreck
kan rubriceras under hwad Ilo §. nämner om wäldförande
af Rikets Ständer elter deraS Utstött, och enär ofwanan»
tydde Ledamot är Riksdagsman, tillhörande Riddcrstapet och
Adeln, sä lärer Bonde-Ständet icke Grundlagsenligt kunna
befatta sig med att ställa honom under tilltal, utan sädant
tillkomma förstnämnde Riks-Ständ, hwilket jag hoppas icke
undcrläter att befordra oftanämnde olagliga förfarande till
den näpst, som detsamma förtjenar.
Nils korsson frän Södermanlands Län: De under,
rättelser, som blifwit meddelade i afseende pä behandlingen
af ikrägawarande ämne, nemligen om Handels- och Sjö¬
fartsfonden samt wista bewillningsmcdels ingäende till
RikSgälds-Contoret, wisa nogsamt, hurusom Utskottets Ord,
förande welat tillwälla sig ett veto, det wära Grundlagar
icke känna och säledeS Lr alldeles egenmäktigt. Sedan det
ej lyckats honom att göra ärendet om intet, genom att
lemna klubban ifrån sig, sä har han nu, efter berättelse,
welat göra bet genom att nedriiwa ett af Utskottet beflu»
tadt anflag, ett förfarande, hwilket det är för mig oförklar¬
ligt, att en man med sundt förnuft kunnat tilläta sig.
Frägan om upplätande af Ständers sestionsrum, torde nu
först böra afgöraS, samt Med-Sländen genast underrättas
om Ständers beslut härutinnan, pä det intet hinder för den
utsatta voteringens anställande i morgon förmiddag klockan
8, mä af denna anledning wara för handen.
Pä derefter af Talmannen gjord framställning, Mkd-
gaf Ständct, att dest schionsrum finge begagnas för an¬
ställande af oftanämnde votering; och blef härom genast
expedicradt ctt sä lydande Protocolls,utdrag-
280 Den 44 Junk.
"Sedan nägre af SländctS Ledamöter i StatS-Utstot,
tet anmält, att sammanträde med Förstärkt Stats-Ulstott
Sr utsatt till i morgon Tisdag kl. 8 f. m., men att» enär
hinder mött mot RiddarhuS-salenS begagnande, Utstollct
hlilrvit kalladt, att sammankomma i Bonde-Ständets Ses.
sions-rum, medgaf Ständer att för detta Sndamäl dest
Sestionsrum finge begagnas; derom respective Med-Ständen
ffulle underrättas."
Derefter yttrade:
Henrie Anckersson frän örebro Län: Jag hembär
Stats-Utstottels pluralitet min tacksamhet för dch sjelfstän.
dighet, hwilken icke läier förleda sig ok en förwillad Ord»
förande. Man dar wäl kunnat antaga, att, sedan nägon
lid, en skruf warit lös hos Grefwe Ikorn, men man har
icke kunnat tro, alt hela ffrufmodern ware det. Mig syneS
en man »md sundt förnuft icke hafwa kunnat göra sig skyl,
dig till ett sä lumpet förfarande, som det här anmärkta,
alt nedrjfwa anslag till sammanträden, sawäl med Consti.
lutions-Uistottet, som nied Förstärkta Stats-Utskottet, detta
sistnämnde rörande en votering, i beslutet bwarom Grefwe
Horn icke deltagit. Jag ogillar pä det högsta en sädan
wäldswerkan, och jag instämmer med dem, som yrka, det
Justitiee-Ombudsmannen mä uppdragas att läka anställa
Stal. Ordspräket säger, att det icke är ett ondt, som ej är
godt för något. Grefwe Horns maktspräk, i förening med
de twä första StändenS sätt alt behandla frägan om Han,
dels- och Sjöfarts-fonden, stall ytterligare öppna ögonen
pä Nationen och wisa nödwändighcten af ett förbältradt
representationssätt.
Talmannen erindrade, att det ingalunda more StändetS
Ledamöter wardigt att begagna personligen särande uttryck
Den 14 Juni.
281
mot Ledamöter af ett annat Riks-Ständ, somt art, sedan
Bonde-Ständet nu medgifwit upplätande af sitt Scstions-
rum lill anställande af den omtwistade voteringen, syntes
honom intet widare wara för Ständet att i detta hänseende
tillgöra, enär nägon officiel anmälan frän Stats-Ukstottet
i afseende pä det uppgifna factum icke blifwir till Ständet
afläten. >
Lven Heurlin frän Kronobergs Län: Jag beklagar,
att jag ej kan instämma i Vongt 6uckmunckssons pästäen-
de, att Slatö-Ulstottct icke blifwit "rväldfördt" genom Gref¬
we Horns brottsliga förfarande. Eller männe det icke Lr
rväld mot Utskottet, att obehörig person nedrifwer dest pä
wanlige ställen uppfästade anslag. I sädant fatt är ansta,
get detsamma som Stais,Utskottet, och oftanämnde brott
att anse, enligt 110 §., såsom förräderi. Anmälan derom
bör ske hos Justilia,Ombudsmannen, säsom osman Lr pr-
kadt, pä det Grefwe Horn ma befordras till laga answar,
säsom bwarje annan brottsling. Betraktar man hwarifrän
Horn härstammar, sä stall man just icke finna det under,
ligt, att äpplet ei foller längt ilrän trädet.
Talmannen upprepade fin här osman gjorda tillrätta»
rvisning, och erinrade om innehället af 90 §. Negerings-
Formen samt 48 §. och 2 mom. af 50 §. RikSdagS-Ord-
ningen.
Secreteraren understödde och instämde i Talmannens
protest, med förklarande, det han ansäg denna discutzion
alldeles utan ändamäl, enär den äng ck ett ämne, hwilket,
i den form det här blifwit framstäldt, icke kunde grund-
lagsenligt föranleda till nägot beslut.
von Lveeigbergle: I afseende pä tillempmngen af 110
H. Regerings-Formen Sr jag förekommen af Heurlin, sä,
282
Dcn 14 Juni.
mycket heldre som det icke är Grefwe Horn, so», lätit göra
anslaget, utan Utstott-t. samt Grefwe Horn icke en gäng
deltagit i Utskottets beslut derom. Han har säledeö, genom
sitt förfarande, stört friheten i Utskottets beslut, hwars werk-
ställighet han, genom oftanämnde högst lumpna gerning,
föll hindra. Jag instämmer med dem, som yrka rcmitz till
Justitia Ombudsmannen.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Denna sak, hwar-
om öfwerläggning är, innefattar en stor och »vigtig princip,
fräga, ben nemligen, huruwida ett Utskotts Ordförande
stall ega absolut veto emot Utskottets beslut, samt huruwi¬
da ett ämne stall nedläggas derföre, att twä Ständ icke
ansett det wara af bcwillnings-natur, dä deremot de twä
andra Ständen betraktat det säsom sädant. 69 och 71 §H:ne
Regerings-Formen föreffrifwa tydligen', huru förfaras stall,
dels i det fall, dä betänkligheter upstä hos något af Riks-
Ständen att antaga hwad Stats-Ulskottet tillstyrkt uti det,
som rörer antingen Statens reglerande, eller BewillningenS
derefter lempade hela belopp, dels i det fall att skiljaktighet
pppar sig om Bewillnings-grunder, sättet af deras tillemp,
ning, och bewillningcnö fördelning till utgörande. Nu
Sr förhällandet med Handels- och Sjöfarts-Fonden sädant,
att dcn tillkommer genom en witz procent, af säledeö lem»
pad i witz proportion efter tullafgifrerne, hwilken sälunda
drabbar consumenten, och mäste wäl derföre anses för be,
willning, efter den ak Ständerne kan borttagas lika sä wäl
som, enligt 60 §. Regerings-Formen, tullafgiftcrne sjelf-
wa. Skulle man anse denna fräga för oeconomisk, sä läge
ju i Regeringens hand att höja asgiftcn lill Handels- och
Siikaris Fonden, saint säledes i detta afseende pälägga vtz
en stalt, huru hög som helst, och dymedelst i »ritz män
Den 14 Jun,'.
283
omintetgöra Swensta Folkets stjelsbeskottningsrätt. Bor¬
gare- och Bonde Ständcn hofwa wiserljgen icke beslutat,
alt isrägaställde medel skulle undanhällas Regeringen, utan
endast alt de, i stället för att ingä till Slats-Eontoret, stola
jngä till Niksgälds-Eontorct, samt derifrän under »veder¬
börlig controll, enligt Riksgälds-Eontorets Reglemente, an¬
ordnas till sine ändamäl. Härigenom förekommes, att tese
medel icke, säsom annars, kunna i Stats-Eontoret begag,
nas twä är innan de efter granskade Hufwudböcker, af,
lemnäs till Riksgälds-Contoret, samt winncs en noggranna,
re controll. Af delta allt, ser nian orsakerne till motstän»
det frän ett wist häll. Dä 69 §. föreskrifwer, huru för¬
hällas stall, när i desa ämnen, twä Ständ stannat mot
twä, har Utskottet mäst ställa sig denna H. lill efterrättelse
om nu de twä första Sanden »vägra voteta, sa uppstär
derigenom ett prwjudicat, hwilket kunde leda Lnda derhän
(jag framställer här blott en suposition) att, wid ett kom.
mande Riksmöte, twä Ständ ogillade föreslagne voterings-
provosiitioner i fräga om hwarjehanda anslag, och hindra¬
de Srendernes bringande till grundlagsenligt stut, samt dy,
medelst beträdde en revolutionär bana, pä hwilken första
steget sälunda wore af de twä första Ständen taget. Na¬
tionen mä döma, huruwida ej Stols-Utskottet, i följd af
Borgare- och Bonde-Ständcns beslut, handlat fullkomligt
grundlagsenligt i denna fräga, och Nationen »nä Lfwen
döma öfwer det lumpna och stamliga uti der förfarande,
som historien om anflagets ncdrifwande uppdagat.
lVIotts gersson frän Stockholms Län: Ehuru denna
fräga tyckes wara tcmligcn nndrörd, sä bör jag dock, med
vägra ord, i amner uttrycka min mening. Jag har hwars
krn felt rller förut hort det uppgifna factum omtalas, mcn
284
Den 14 Juni.
dä det nu af trowärdiga personer berätta?, sä bör jag sät¬
ta tro dertill. Det Lr beklagligt, att man, näst den sista
dagen af Riksmötet, stall nödgas företaga ett öfwerlägg-
ningsämne, sädant som detta. Ett lagbrott of det lump»
naste stag har dertill gifwit anledning. Huru kan man be¬
gära, att det sä kallade Folket stall wara laglydigt, dä en
Ledamot bland de förnämste af Rikets första Ständ gjort
sig ffpldig till ett flikt förfarande, hwilket man icke, utan
en upprörd könsta, kan höra omtalas. Hwar skulle det wiil
stanna, om ett Utstötts Ordförande, eller hwad för en an¬
nan enskild Representant som helst, skulle fä egenmäktigt
tillintetgöra ett Utskotts-bellut, ja till och med ett sädant
bestuk, uti hwilker han sjelf icke deltagit; huru skulle dä
ett grundlagscnligt fortgående af Representationens göro-
mäl ens blifwa möjligt; eller männe icke derigenom frihe¬
ten skulle störas i Ncks Sländcns eller Utskottens beslut.
Wistcrligen har wäl ingen wädlig följd blifwit af den nu
anmärkta egenmäktiga gerningen, emedan anslag warit upp-
fästadt, hwilket UkstottS-Ledamöterne sett, och derföre hofwa
sig det blifwande sammanträdet bekant. Men sjelfum prin,
cipen Sr sädan, att man owilkorligt mäste stp tillbaka för
den. Att nödgas sälta wakt för kastor, för att hindra, det
icke de derä fästade anstag mä af en Representant nedrif-
was, är nägonting oerhördt, — nägot, som inför hela Na¬
tionen stämplar en sadan Representant med wanära. Det¬
ta förfarande wisar aldrabäst, huru ömtäligt del warit för
wederbörande att förnimma, det frägon om Handels- och
Sjofaris-fondcn skulle fä sin grundlagsenliga gäng. Jag
beklagar alla dem, som stöpa under wederbörandes wingar.
Den banan will åtminstone jag alldeles icke beträda. I af¬
seende pä sjelfwa saken instämmer jag med dem, som prka
remisi till Justitie,Ombudsmannen.
Den 14 Junk. 285
Wi hofwa här för ost ett bestämdt factum,
en bcgängen förbrytelse, hwarigenom friheten blifwit störd
uti, och »ian sökt hindra »verkställigheten af ett Stots-Ut-
skotlets beslut. Jag yrkar proposililion derpä, att Justitios-
OmbudSmannen mä uppdragas anställa ätal mot ger-
ningsmannnen, p8 det denne mä ofördröjligen befordraS till
loga answar.
lostan Anckersson frän Upsala Län: I anledning af
hwad jag förut yttrat, wäcker jag den motion, att ät Ju»
stitianOmbudsmonnen mätte uppdragas att anställa ätal
mot den eller de wäldswerkare, som, genom nedrifwande
af oftanämnde anstag till sammanträden med dels Consti-
tutions-, dels Förstärkta Stats,Utskottet, stört friheten i
Utskottens beslut och sökt hindra werkställigheten deraf.
Lengt Onckmuocksson frän Hallands Län: Sedan ka¬
stan ^nckerssons anmälan fält lorm af motion, har lag all
anledning att begära den pä bordet, äfwensom jag, i anled¬
ning af den »vändning discustioneu tagit, anser »nig böra
erinra derom, alt man bör wäl ätminstonc läta de döda
wara i fred, samt att personliga utfall och äberopande af
slägtfökhällandcn, med mera dylikt, ingalunda bidrager till
ett opartiskt och moget beslut, helst dä fräga är om ett
förtärande, sä lumpet som det här anmärkta; och will jag,
i följd af den blifwande bordläggningen, uppskjuta med wi,
dare yttrande.
Häri instämde Listlstlom frän Södermanlands Län.
losta» ^ncksrssons framställning begärdes af flere Le,
damötcr pä bordet, och discustionen öfwer detta ämne för¬
klarades för i dag sturöd.
286
Den 14 Juni.
§. 2.
Wid förnyad föredragning af Banco-Utskottets Utlå¬
tande N:o 194, öfwer gjorde anmärkningar wid Memoria-
let N:o 174, innefattade förflag titt Stskillige förändrade
ftadganden i 1-sta och 2:dra ariikcln af Banco-Reglementet,
begärde 8ven Heurlin frän Kronobergs Län ordet, och in¬
gas följande skriftliga anförande:
8 §. uti miwarande Banco-Reglementc Sr af följande
lydelse:
"Fullmäktige böra hätta Banco-wcrket i den jemna och
oafbrutna gäng, svin med Lndamälet af denna Inrättning
och de af Rikets Ständer meddelade förordnanden öfwer-
ensstämmer, samt i enlighet dermed widtaga de ätgärder,
hwilka, till befrämjande af Werkets rakt, säkerhet och
förman finnas wara af nöden, och äliggcr det Fullmäk¬
tige att hafwa noga tillsyn öfwer ordningens widinakthäl-
lande inom Werkets Afdelningar. Utöfningen af nämnde
åliggande mä Fullmäktige sig emellan fördela, pä sätt dem
bäll och lempligast synes, dock äro de, en för alla och
alla för en, anfwarrge för den flasa och förlust, som
genom en eller flere Fullmäktiges försummelse härutin¬
nan Lanken möjligen tillskyndas."
Bankens Pappersbruk, Tumba, administrcrag utan
Commiflariatets deltagande af FullmSktige samfäldt, un¬
der specielt inseende af en deras Ledamot.
Wid föredragningen af Betänkandet N:o 174, yrkades
inom alla syra Ständen förändring i denna §, och inom
de tre afgafs ett lika lydande förflag till ny redaction, (in¬
förd i Betänkandet Nw 194), men Högloft. Utskottet har
dock icke funnit för godt föreflä nägon förändring. De mot
Den 14 Juni.
287
. tz:n gjorda anmSrkningar afsägo dels de i betz början inne-
hällne ftadganden, dels den deri förcffrifna oinskränkta ge¬
mensamma answarigheten.
Beträffande den sörsta anmärkningen, torde det böra
medgifwas, att hwarje stadgande, förenadt med answarS-
ffyldighct wid tittempningen, bör wara klart, tydligt och
bestämdt. Men wänne detta är förhållandet med de före¬
skrifter, som i första delen af denna tz. innehällas? Olika
omdömen, rörande sältet att tillcmpa de allmänna salser,
rörande Lndamälet med Bankens inrättning, hwilka Banco-
Ordningen och 1 §. Banco-Reglemcntet innchälla, Sfwensom
i afseende pä de speciella föreskrifter, rörande Bankens lä,
ne- och sedel-rörelse, Rikets Ständer kunna lemna, kunde
föranleda olika och motsätta answarspästäenden emot Banco-
Fullmäktige, i och för uppfyllandet af stadgandet» all de
böra hälla Banco-werket i den jemna och oafbrutna gäng,
som med Lndamälet af denna Inrättning och de af Rikets
Ständer meddeldta förordnanden öfrvercnsftämmer." Men
vin man ocksä witt lemna 8 sido det obestämda i detta stad,
gande, sä finnes ett mycket betänkligare i de följande'orden,
samt i enlighet dermed »vidtaga de ätgärder, hwilka, till be¬
främjande af Werkets rätt, säkerhet och förmän finnas wa¬
ra af nöden.
Nu är det obestridligt, att Werkets rätt, säkerhet och
förmän pä intet sätt kan blifwa lidande, hwilkct icke ge,
nom nägon ätgärd kunnat förekommaS, och den inskränk,
ning, i afseende pä äliggande ätgärder, som orden: "i en¬
lighet (med Rikets Ständers meddelade förordnanden)" kun¬
de synas lemna, förswinner, dä man erinrar sig, alt de af
Rikets Ständer stadfästade Arbets-Ordningar innchälla rät¬
tighet för Fullmäktige, att i dem införa nödiga jemknin-
288 Den 14 Juni.
gar. Men icke kan det hafwa warit Lagstiftarens mening,
alt lttSfwcr de bestämda skyldigheter, soiu i Lagar, Ord¬
ningar och Reglementen blifwit Fullmäktige äiagde, stadga
ett sä obestämdt äläggande, och som i alla fall aldrig till
betz hela widd skulle kunna »verkställas? tv om man for¬
drade af Banco-Fullmäktige, att de rvid answar, owilkor»
ligen stola förekomma olla möjliga oordningar inom Ban¬
ken, sä blcfwe del en nödwändighet, för alt kunna uppfylla
detta äliggande, alt deras förutgäende pröfning och bifall
fordrades hwarie gäng nägot Banco-län skulle ulgä eller
nägon pant lofias, Lfwensom deras förutgäende anteckning
för hwarie utbetalnings godkännande och hwarje inbetal,
ningS erkännande, o. s. w., någon ting, som pä en skulle
rubba hela den antagna Arbcts-Ordningen, och i sin helhet
wara owerkställbart; ty wäl skulle Fullmäklige möjligen,
med äsidosättande af alla andra göromål, pä nägot enda
ställe kunna förrätta en ControlleurS-befattning, men omöj¬
ligen öfwerallt. I stället för detta, till sin betydelse obe¬
stämda och i sin tillempning wädliga, stadgande, skulle ut,
bildningen af de hittills föga, annorlunda än till namnet,
befintlige Jnspections-fördelningar, pä sätt det inom tre
Riks-Stand wäckta förslag till ny redaktion af ifrägawa.
rande Z, äsyflar, gifwa en nyttig och bestämd form ät
Fullmäktiges tillsyn öfwer den speciel» Banco-förwalt-
ningen.
Beträffande srägan om Fullmäktiges gemensamma an.
srvarighet, torde man först böra betrakta FullmäktigeS sam»
»nansättning, säsom Corps, och de stadgandet», som, i detta
afseende i den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer för
Banco»
Den 14 Junk. 28Y
Banco-Fullmäktige antagne serskildta AnswarighetS-Lag (gf
är 1830) innehäller,
Enligt 8 §. i nämnde AnswarighetS-Lag är det Full¬
mäktige förbjudet att fatta beslut, dä icke 2/3:delar af de¬
ras fulla antal Sr närwarande, — ett stadgande, som Lr
intaget i 14 tz. af Banco-Reglementet, »Ned tillägg» dels af
den föreskrift, att minst en af hwart Ständ bör wara när-
warande. dels af Let bud, att inga Expeditioner fä utgå i
Fullmäktiges namn, utan i fölid af Fullmäktiges beslut.
Enligt §. 18 stola Fullmäktige, nät stiljaktige menin¬
gar yppa sig »vid deras vfwerläggningar, afgifwa sina rö¬
ster till Protocollet, och anses den, som ej till Prolocollet sig
pttrat. hafwa bejakat pluralitetenS beslut.
Häraf synes, att ingen Fullmäktig enstildt eger rätt
att i Banken till efterrättelse afgifwa nägra befallningar -
(utom i be speciela fall, der han af Fullmäktige eu corps
erhällit nägot serskildt uppdrag. Han kan (älunda icke bil-
ligtwiS för uraktlätandet att afgifwa sädane befallningar,
aläggaS något answar, Widare finner man, att, för att
fatta ett beslut med Fullmäktiges rätt, ett witzt antal af
dem mäste wara närwarande, och att hwar och en, som ej
till protocollet yttrat sig emot det fattade besluter — och
utoin protocollet kan icke nägot Fullmäktiges beslut tillkom»
maS — Sr derför answarig. Denna collectiva answarighet
torde wara tillräcklig. Alt sträcka denna answarighet längre,
till ätgärder, i hwilka man icke deltagit eller mot hwilka
»nan till och med protesterat eller till andras försummelser
för dem enstildt leiiinade uppdrag, o. s. w., torde finnas
icke endast strida mot den grund för Commitzariernes answa-
righet, hwilken Rikets Ständer wid denna Riksdag fasi-
Trektonde Dansen 19
290
Den 14 Juni.
ställe, utan äfwen mot alla grundsatser af rSttwisa och bil,
lighet.
Af de här anförde stal torde lämpligheten inses, att
antaga det förslag till ny Redaktion af tz:de §:n, hwilket
wid äterremissen blilwit franistäldt, hwarwid dock för sprä-
ketö stull, ordet omwerla torde böra uibptas mot ombita.
I ben > 9 §:n föreffrjfna ärliga inventering as Van,
kens ratza och förwaringsrum saknas bcilämd förestrifl rö»
rande omfänget af denna inventering. Men dä inom Kull»
mäktige och äfwen Utffottet i detta hänseende olika tankar
uppstätt, torde ett bestämdt stadgande böra införas.
Sä midt bekant är, har wid alla förutgäende inven¬
teringar sä wäl af Fullmäktige, som af fordna Banco,
Deputation», Utstött och Revisorer, man gatt till wäga
pä det enda werkställbara sätt, nemligen att wid de större
förradernes inventering man räknat antalet staplar, väsar,
fjerdingar, fack, packor, o. s. rv., för att finna deras öf-
werensstämmelse med Inventerings-instrumentcr, samt här
och der uttagit en päse eller scdelbundt, hwilka till sitt in-
nchäll räknats. Att förestrifwa ett annat förfarande, skulle
wara att anbefalla hwad som icke kunde werkställas.
Den nya Redaclionen af 9:de §m bjuder, att ,'nvcn-
teringm stall ste i Maj, den gamla förestref i Februari
mänad. Den fär salunda icke msträckas utöfwer denna mä,
nåd, vin man ocksä wille, såsom möUigl och billigt antaga,
att Fullmäktige hela denna mänad, frän och med den för¬
sta till och med betz sista sekund, kunna oafbrutet sytzelsät-
tas. Enligt sista Jnvcnte-ings-institutct för den 17 sistlidne
Maj utgjorde de i de större förwanngsrummen befintliga
poster guld och silfwer, sedlar och scdclblanketter (utan att
Den 14 Juni.
291
räkna det, i stycketal, ännu större beloppet kopparmynt,)
följande belopv i stycken räknadt:
Fyrdubbla, dubbla och enkla drrcatec . stycken 2,875.
Swenstt Gilfwerm^nr af olika valeur „ 10,873,661.
Schleswig-Holsteinsta R:dr och Fransta
5-francs,stycken ....... „ 9,187.
Spanska Piastrar, beräknade till
2,502,879: 8- 4., utgöra i stycketal,
minst........... ,, 2,800,000.
Summa mynt-stycken 13 685,713.
Färdiga (underfkrifna) sedlar .... „ 3,500,500.
Förflikna d:o d:o . . . . „ 1,194,750.
Färdiga ounderstrifna sedlar, maculcrade
d:o, sedel-blanquetter och sedel,papper
under Sedel-Contorets wärd ... ,, 15,490,414.
Summa stycketal 33,871,377.
Nu innehåller Maj mänad 31 dagar, 2,678,400 se¬
kunder. Fullmäktige skulle salunda, äfwen om de, utan
uppehäll för sömn och föda, uppoffrade hela mänaden för
denna inventering, nödgas, endast för denna del af förrsi,
berne, räkna och till riktigheten pröfrva mer än 12 mynt¬
stycken eller sedelforinulärcr i sekunden, hwilket äfwen med
fördelning af personalen, torde finnas omöjligt. Derjemte
dä de nyck-lwärdande Eommitzariernc mäste under invente¬
ringen wara närwarande, skulle under tiden alla deras öf¬
riga wigtiga äligganden hwila, samt dessutom all uttagning
eller inlekwerering till ifrägawarande cassa eller förråder
inställas, dä före inventeringens stut ingen förändring i de
i instrumenterne upptagne summor kunna fä ste.
Det stadgande i Banco Reglementet, som skulle mot-
swara §. 8 i nu gällande Reglemente, bör lpda, som följer:
292
Den 14 Juni.
Fullmäktige äligger att tillse, att Under-Styrelsen, we-
derbörande DepartcmentS-Chefer och Sfrige Bankens Tjen¬
stemän, wid dem tillhörande befattningar, ställa sig till
noggran efterrättelse gällande Ordningar, stadgar och före¬
skrifter. Den speciellare utöfningcn af denna tillsyn mä
Fullmäktige pä det sätt sig emellan fördela, alt de upplösa
sig i 3:ne Afdelningar, brvardcra sammansatt af en Leda¬
mot af hwarje Riks-Sländ, emellan hwilka samtlige Ban¬
kens Departementer och Conior fördelas, med skyldighet för
hwarje Afdelning, att ätminstone en gäng hwarje qwartal
i be under densamma lydande Dcpartementer och Conior
anställa inspektion, öfwer hwars förlopp, ropport bör w!d
Fullmäktiges nästa sammanträde till Protokollet aflemnas.
Detza Jnspektions-afdelningar böra, när Fullmäktige sä
pröfwa nödigt, hwarje hel- eller halfär sig emellan ombyta
de Departementer och Cantor, öfwer hwilka den speciel»
tillsynen dem äligger.
Bankens Pappersbruk, Tumba, förwaltaS, utan Under-
StyrelsenS deltagande, af Fullmäktige, under speciell inse¬
ende af en deras Ledamot."
Som upplästes; och fann Ständet för godt bifalla Ut,
lätandet N-o 194, med de i Memorialet N:o 174 derwid
föreflagne ändringar, afwensom de ändringar, hwilka i
HeurlmL ofwanintagne anförande Lro yrkade.
§. 3.
Upplästes och godkändes följande frän ErpeditionS-
Utskottetö ankomne förslag till Riksens Ständers underdä-
niga skrifwelser till Kongl. Maut, nemligen:
N:o 407, angäende förnyad Förordning, rörande grun-
derne och wilkoren för hemmansklyfning samt aföndring af
jord eller annan lägenhet frän hemman.
Den 14 Juni.
293
N-o 408, i anledning af Kongl. Mailts Nädiga Re¬
mis; af handlingar, rörande anskaffande och inredning af
annan tjenlig local för H. K. H. Kronprinsens Stall-stat.
N:o 409, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Re¬
nlig ä Christinehamns Stads Äldstes underdäniga ansökning
om eftergift af Kronans rätt till ett i nämnde Stad fallet
dana-arf.
N:o 410» i anledning af Kongl. Majus Nädiga Re-
niitz af BrukSidkaren H.. V. Enkas och Sterb,
husdelegarcs ansökning om befrielse frän ädömd betalning
af en ingängen uppbördsborgen.
N:o 411, angäende Stats-anslag lill Fattigwärdcn för
manskap af wärfwade Armven och Flottan.
N:o 412, rörande allmänna stadganden och anslag till
FolkundcrwiSningens befrämjande.
N:o 413/ om utfärdande af en Kungörelse, angäende
Bankens pä 10 och 14 flillingar Kopparmynt gällande
Sedlar.
8- 4.
FörcdrogoS och bordladeS första gängen:
Statö-UtskotictS
Utlätanden N-riS 596 och 5S7.
§. 5.
Upplästes frän Med-Ständen ankomne Protokolls,ut¬
drag, nemligen:
Frän Höglofl. Riddcrskapet och Adelu,
för den 11, 12 och 14 dennes,
N-.ris 1,209-1221.
2Y4 Den 14 Juni.
Fran Högwördige Preste-Ständet,
för den il och 12 dennes,
N:ris 838-852;Zsa,»t
Fran Wällöf!. Borgare-Standet,
för den 13 dennes,
Alris 828—833.
Detze ProtocollS,utdrag ladeS till handlingarne.
Slandet åtskiljdes kl. io eftermiddagen.
2» 3, 4 och 5 af förestående Protocoll för den i4
Juni justerades samina vag, nien 1 §. deraf klef justerad
och godkänd den 17 Juni, sedan Bondc-Sländets Fnllmäk-
tige i Banken och Riksgälds-Contoret blifwic ak Talman,
nen, i Sländets dagen förut hällne klouum, kallave alt
justeringen öfwerwara, och hade harwid lillstädeökommit:
Lveu Heurlin, IVlstls kersson, Uria l^orderg, ker Lslil-
strörn, afwcnsom f d. Riksdagsmännen öeugt Oustmunils-
son frän Halland, Austers lusrssou frän Upsala Län, lXils
kersson och ^Halblom frän Södermanland; hwarförulan
Fullmäktigen i Riksgälds-Contoret Hans oausson samt
Banco-fullmäktigen även Heurlin, genom anteckningar i
brädden af Original-Protocollet, godkänt uppfattningen af
deraS egne pttrandcn.
Alid justeringen hemställde Secreterare» till Sven
Heurlin, att ur Protocollet läka Utgä de af benne begag-
Den 14 Juni.
2Y5
nade förnärmande uttryck mot Grefwe Horn; men Heurlin
genmälde, pä en dylik hemställan, att uttrycken "mäste stä
qwar för hans räkning." Ilt supra.
In Läein,
Den 15 Juni 1841.
klenum ks. 12 middagen.
§. 1.
StatS-UtskottetS följande pä bordet hwilande Memo»
rial och Utlätandcn blefwo nu Ster föredragne:
N:o 594, med förflag till nägre ytterligare reglemen,
riste föreftrifter för Riksgälds.Conlorets förwaltning. o
Bifölls.
N:o 595, med anmälan om resultatet af extra Stat-,
regleringen.
Bifölls.
N.o 596, i anledning as Ane Riks-Ständs äterremitzer
S UtffottetS Memorial N:o 582, angäcnde arfwoden för
RikSdagökostnsderneS utbetalning.
LadeS till handlingarne.
296
Den 15 Juni.
Nw 597, i anledning af anmärkningar mot UtskottetS
yttrande angäenve aflöning för Rcks-SländenS Notarier
under en mänad efter Riksdagens flut.
Ladcs till handlingarne.
S- 2,
I anledning af gjord framställning, fann Stänpet skä¬
ligt uppdraga ät E. O. Cancellistcrne hos Eländet, vice
Häradshöfdingen kostau August Napoleon f^incloström
och Hof«Rätts vice Notarien branr VVilstelm kjöstorg att
»verkställa correctnr-lösningen och hafwa tillsyn öfwer tryck,
ningen af den del utaf Eländets Protokoll för inncwaran-
de Riksdag, som ännu icke blifwit tryckt, samt alt öfwer
Ständets samtlige Protocoll för nämnde Riksdag upprätta
och till trycket befordra ett noggrannt och fullständigt namn-
och sak-register, för hwilkcn befattning bcmSlde E. O.
Cancellister skulle rga, att i den män berörde uppdrag är ivor.
Let fullgjordt, samt Protocollen och Registret blifwit af
Lem, emot wcderbörandes qvitto, lill Ständets Archiv i
ordentligt stick öfwerlemnade, uppbära det arfwode, RiketS
Ständer derföre bewiljat-
§. 3.
kcr källlström frän Stockholms Län yttrade: Efter
hwad wi i dag erfarit, och som numera otwjfwelaktigt Lr^
att Ridderskapct och Adelns, liksom Preste-Ständets be¬
mödanden att undandraga sig ben för dem befwärliga vo¬
teringen i Förstärkt Stats-Utstott öfwer de ännu äterstäen-
be frägornr i Stals-regleringrn helt och hället lyckas, ge¬
nom de inwändningar som blifwit gjorde, genom den tidö-
ttthsägt som deraf uppställ, genom MblifMndr frän yste-.
Den 15 Juni.
2Y7
ringen och genom Riksdagens hastiga asflutandc; sä har
jag för min del trott, ait det för Bonde-Ständer och betz
Eoimnittenler wore af wigt, dels att en slutlig framställ¬
ning till upplysning af förhällandet icke saknades, dels att
en formlig reservation emot de oförrätter, som i detta hän¬
seende blifwit Vonde-Ständet tillfogade, borde göras; och
Sr del of sädan anledning jag härmed anhäller fä fram¬
ställa ett förslag till denna protest, med önskan att densam¬
ma mätte granskas, samt fä utgöra Ständets beslut i
ämnet.
källlström uppläste härefter berörde reservation, sä ly?
dande:
''Oä Riksdagens snart päkommande flut, Sfwensonr
Ridderskapel och Adelns samt Preste-Ständets beteenden i
den wigtiga voteringsfrägan, numera icke lemnar nägra
förhoppningar om denna frägas lagliga och lugna afgöran¬
de, utan i stället sig wisar, att desta Ständ fortfarande
anse sig icke behöfwa iakttaga Grundlagen oftare eller längre
Sn deras enskildt» intretzcn det kräfwer; och dä Bonde-Stän»
det, genom desi begifwande att ingä i votering öfwer de
af detsamma med sä giltiga skäl klandrade puncterne af
extra Stats-regleringen, förmodat sig hafwa banat en öp¬
pen och redlig wäg för det ömsesidiga medgifwandet öfalla
Niks-Sländens lagliga och lika rätt att fä sine respeclive
beslut underkastade den statliga pröfning, som Grundlagen
utstakar, sä hcmtar Bonde-Sländet häraf dubbel anledning
att deröfwer uttala desi ogillande, samt fär i sädant afseende
här nedlägga följande reservation:
Ränteperscdlarnes förwandlig och utgäende efter medium
af flere ärs markegång, har, under loppet af en längre tid,
wisst sig säsym wqrandt den enda billiga och rättsenlM
298 Den 15 Junk.
ätgSrd, hwarigenom dels räntetagare och räntegifware kun,
na komma i ett ömsesidigt och rältwist oberoende af hwar-
andra; dels säsoin af Dogsta nödwändighek päkallad, för
att freda de sednare fran det högljudt och frän olla orter
ölwcrklagadc prejeri, mistbruk och förtryck, hwartill det nu
gällande beräknings- och uppbördssältet gifwer anledning.
Utgäende frän sädan äsigl of saken, har ock wid föregäende
Riksdag ätgärden af irenne Ständ blifwit tillstyrkt, samt
hos Kongl. Majtt till bifall anmäld, samt wid denna Riks¬
dag af 2me Ständ gillad; i följd hwaraf voterings-propo-
sitioncr till grundlagsenlig behandling af ämnet blifwit af
Stals-Utskoltet framställda, hwilka dock, genom förstberörde
2mc Stånds wägran akt dem godkänna, det Lr meningen
att alldeles läka förfalla. Bonde-Ständet föranläteS alltsä,
att ä hela den skattdragande Swensta Allmogens »vägnar
protestera emot den behandling ämnet wid denna Riksdag
sälunda rönt, saint frisägcr sig frän all anlwarighct för
följderne af den orättwisa och det förtryck, som Allmogen i
delta afseende ofelbart kommer att »vidkännas, och hwil,
ka en framtid troligen stall weta all Sn närmare bedöma
och uppstalla.
Beträffande ingäendct till Riksgälds-Csntorct af Tull-,
Salu-accis- samt Bränwins-bewillnjngSmedlcn, Sfwensom
den bland SiatSwerkets behålla inkomster beräknade andel
af Postmcdlen, sä är sörhällandet: att Stais-Ulstotlct, pä
uppgifne grunder hemställt, del Rikets Ständer mätte hos
Kongl. Majtt underdänigst anhälla, sä wäl alt alla för
werkställighetcn af Utskottets förslag, rörande sagde mcdelS
jngäcnde till Riksgälds-Contoret, erforderligt förändringar i
de af Kongl. Majtt eller wederbörande Embelswcrk utfär¬
dade Författningar angäende uppbörd och lcfwcrering af
Den 15 Jun?. 299
besia medel, mä warda till framtida iakttagande föreskrifne
och kungjorde; ulan ock att Kongl. Majtt, uppå Fullmäk¬
tiges i Riksgälds-Contoret derom görande undcrdäniga fram,
ställningar, täcktes i Räder meddela de ytterligare stadgan¬
de» och föreskiifter, som af Fullmäktige kunna anses ända,
mälsenlige och nödwändige för ifrägawarande Stals-inkom»
stcrs behöriga redowisning och controllerande.
Enär säledes detta förslag, säsom endast äsyftande en
bättre controll ä besia betydliga Statsbidrag, och icke p§
riägot sätt förnärmande eller inskränkande Kongl. MajttS
höga rätt till grundlagsenlig disposition af desamma, blif-
wil af 2:ne Riks-Ständ bifallet, och alltsä, enligt den oför-
tydbara lydelsen af 69 §. Regerings-Formen, bör till an¬
tagande eller förkastande uti Förstärkt Stats-Utstolt behand¬
las, sä är det af Riddcrskapet och Adeln samt Preste-
Ständet, dels i förwäg gjorda ogillandet, dels del seder¬
mera widhällnc och genom alla möjliga utwägar försökt»
undertryckandet af voteringen, destomer obehörigt och grund-
lagswidrigt, sou» de ifrägasakle medlen obestridligen Lro af
ren bewillnings-natur, hwarom Ständcrne gemensamt och
uteslutande ega att förordna; och dä ingen annan lagenlig
utwäg för frägans afgörande finnes, än desi behandling i
Förstärkt Stats-Utstott, Sr det Bonde-StändetS skyldighet,
sä mot sig sjelft, som sine Committenter, att, mot det sä,
lunda gjorda och med exempellös ihärdighet fortsatta för¬
söket till Grundlagens dfwerändakastande i detta fall, pä
det högtidligaste och allwarligaste protestera.
Widkommande äter afgifterne till Handels- och Sjö-
farks-Fondcn, sä har wäl i de bada nyst omförmäldte Ständ,
hwilka asflagit voteringspropositionerne, sä wäl i afseende
ä beloppet of, som wilkoren för dispositionen af dest» me¬
300
Dcn 15 Juni.
del, hufwudsakligcn blifwit anmärkt, att desamma icke skola
wara af bewillningS-natur, utan utgöra ett flags Coinmu-
nql-afgister» om hwilkas belopp och erläggande Kongl.
Majit, efter wederbörande Handels-Societelers hörande,
egde att förordna. Grundlösheten af detta pästäcnde inses
lättligen, om man blott besinnar, dels att detza medel för»
ut warit, och äfwen wid denna Riksdag blifwit anwisade
till behof, som af Rikets Ständer pröswaS, t. ex. aflöning
Lt Consulcr, som tillika innehafwa diplomatiska befattnin¬
gar; till Flottans Excercice-erpedilioner; till ombpggnad af
Stockholms och Trollhätte Sluhwerk, m. m.; dels att
Ständerne lagenligt ej kunna fränkännas rättigheten, att
om besia afgifter, i följd af behof och rättsförhällandcn, be¬
sluta. Derutom, och dä ifrägawarande afgifter alltid ut-
gätt och ännu utgöras till wista procent af Tull-bcwillnin-
gen, hwilken, med blott ett undantag, icke kan af Rege¬
ringen förhöjas, skulle en förklaring eller enkelt niedgif-
wande, att desamma utgöra nägot helt för sig bcstäende»
lätt kunna medföra en förhöjning, mähända till hwad grad
som helst, och dermed Swensta Folkets rätt, att allena sig
beskatta, förföll pä den äfwentprliga punct, att en hwar,
utom majoriteten i de Ständ, som en flik Grundlags.-tolk,
ning gynna och förlwara, werkligen borde stygga tillbaka
för dest lika möjliga, sorn sannolika följder. Del prwjudi-
cat, att pä ofwanbemäldte grunder söka undertrycka och af-
stära möjligheten af de wäckt» frägorneS fullständiga och
lagenliga afgörande, som pä detta sätt will göras gällande,
kan Bonde-Ständel för ingen del erkänna, utan protesterar
deremot härmedelst pä det eftertryckligaste, under förbidan
och hopp, att Kongl. Majit, inseende Desi Konungsliga rätt
och pligt, att, enligt tö Mgrrmgs Formen, '"räll och
Dcn 15 Juni.
301
sanning styrka och befordra, wrängwisa och orätt hindra och
förbjuda", inför Sig till öfwerwägande komina läter den
oerhörda misitydning af Grundlagen, sorn meningen är, att
pä sädant sätt tillwägabringa och kä erkänd; samt att denna
enda för Vonde-Sländct nu älcrstäende ulwäg af en pro»
test ej mätte förgäfwes anwändaö, eller werkön deraf om¬
intetgöras, till oersättlig förlust, ej mindre för Na¬
tionens oeconomista wälfärd, än betz begrepp om lydnad
för Grundlag samt Constitutionel Konungamakt och Sty¬
relse.
Skulle det harwid möjligen inwändas, alt Bonde.Stän-
det nu handlar i motsats af hwad det s,elfl förut tillgjordt
i frägan om extra StatSregleringen, sä Sr till förklaring
häraf endast nödigt anmärka: dels alt Bonde-Ständct der-
wid icke klandrat annat eller mera, än de puncter, hwarest
Ständets beslut icke kommit i nägon flags beräkning wid
afgörandct, hwilken afvikelse Grundlagen likwäl uttryckligen
förbjuder; dels att detta klander endast rörde ett för denna
Grundlag fremmande föremäl, somt ändtligen, alt Bonde-
Ständet, med uppoffring af erkända rättigheter i detta af¬
seende, likwäl gätt Med-StändenS önskningar till niöleS,
samt i den beslutade voteringen deltagit.
Slutligen, och säsom gifna följder af de här efwan an¬
tydda samt andra under loppet af Riksdagen inträffade an,
märkningswärda företeelser, anser Bonde-Ständet allmänna
uppmärksamheten böra fästas derwid, att ehuru, under en
längre tid och wid flera forcgäende Riksdagar, Bondc-Stän-
det egt att påräkna ätminstone pluralitctcns af Ridderstapet
och Adelns sammerkan i de ämnen som egentligen angält
jordbrukets upprätthällande och förkofran, hwarigcnom kun¬
nat hildas och utwkcklaö ett »verkligt modernäringsinlkrrste.
302
Dm 15 Junk.
nyttigt och »välgörande i samina män det skätt tillsammans
med det allmännas, samt warit af wigt för jordbruket, och
dest behof ak skydd och uppmuntran; sä har, utaf för Bonde-
Ständct okända orsaker, detta förhällande blifwit omwändt,
och det egentliga jordbruket befinner sig numera i saknad
af ett stöd som förr utgjort en del of befi styrka. Säsom
bewis härä, kan bland annat äberopas, sä wäl den upper»,
bara likgiltighet för ernäendct af nägon werklig och tillsy!-
lestgörande lättnad i den jordbrukande allmogens tryckande
bördor, hwilken under denna Riksdag sig wisat hoS Rikets
2:ne första Ständ; del afwisande sätt, hwarpä Reprcsenta»
tions-förändringen, det enda wilkoret för ett lörbättradt fram¬
tida Statsskick, of beha 2me Ständ blifwit bchandladt;
den bcredwcklighet — för att ej nyttja ett ännu sämre ord,
hwarmed beha Ständ lätit de — hufwudsakligen frän all,
mogen samlade — i Statens Catzor föwarade behällningar
förskingras och anwändas till för jordbruksintretzct nära
främmande ändamål, i stället för att läka dem anwändas
antingen till en nödig skatte-nedsätlning, eller göra dem
frugtbara lör kommande liders möjliga behof; som ock Vesta
Sländs förfarande i bränwins-bewillnings-frägan, till huru
stor werklig fördel för moraliteten, jordbruket och det all¬
männa, stall utan twifwel den närmaste framtiden bättre
utwisa. Pa grund häraf bör den öfwertpgclse uttalas, att,
för ett blifwande Bonde-Ständ, det dädanefter endast äter-
skär att fullkomligt lita pä den moralista kraft som genom
en redbar upplysning alltmer utweeklas, och hwilken, olla
hinder oaktadt, genom sannt fosterländska äsigter gör sig
gällande och kommer i tillfälle att handla fullständigt obe¬
roende och pä egen hand; allt under den förutsättning, att,
liksom närwarande Bonde-Ständ med swag förmäga, dock
Den 15 Juni.
303
hoppfullt sökt werka och bereda, den mägtiga Försyn, som
städse wakat öfwer Sweriges öden, icke tilläler att det
Odalnianna-Ständ, hwilket frän äldsta dagar intill detza,
i fredens lugn, likasom i tider af fara och uppoffringar, ut,
gjort Statens kärna och stöd, stall tillbakahällas eller ned»
tryckas af nutidens flärdfulla och egoistiska beräkningar;
utan att det i stället framgent mä kunna uppfylla sin pligt
och anwända alla sina bemödanden till minnande af det
stora Lndamälet: Fäderneslandets sanna fördel, dest ära
och rvölgäug!
Häri instämde vice Talmannen per lliriesson, lollan
August Xetlerllerg, lollan Olsson och Matts persson frän
Stockholms, preckrie von 2weigllergll och lollannes An¬
ckersson frän Skaraborgs, tltnckers vilsson, dockers Trö¬
sön, dockers Ionsson i Okna och Oustal petersson fran
Östergöthlands Län, F.nckers Ifarsson, llirie lXorllerg, Olok
Olsson och Ian Anckersson frän Westerås Län, Kils pers¬
son, laooll Xillllllom och OIol äacollssou fran Söder,
manlandö Län samt lollannes petersson frän Elfsborgs
Län.
Hans lansson frän Elfsborgs Län: Genom de tilldra¬
gelser i »vära Rstsdagsförhandlingar, som under de sist-
förflulna dagarne blifwit bekanta, är af Riddcrstapet och
Adeln samt Preste-Ständet en bana öppnad, sorn i fram,
tiden kon leda till de mest wadl>ga och förstörande följder
för Samhället; och oin de 2:ne öfrige Riks-Ständen efter
detta exempel skulle wid en kommande Riksdag framgä i
motsatt rigtning, blefwe följden deraf ofelbart den, all alla
Staks-onstag kunde blifwa förwägrade och all styrelse omöj¬
lig; ty exemplets efterföljd i sädant afseende skulle leda der»
hän, all, dä Stats-Utssottcl tillstyrkt ett nnflag och twä
804
Den 45 Juni.
Ständ stadnat emot iwa wid dest bewiljande, saint nämnde
Utskott, Gruno-Lagen likmätigt, lör frägans afgörande upp,
ställt proposition till votering i Förstärkt Stats-Utskott, sä
kunde ju propositionen af de 2mc Ständen, som wägrat
anflaget, förkastas; wid bwilket förhällandc all fräga om
detsamma enligt de as förstnämnde Ständ nu antagne grund¬
satser komme att förfalla. Sainhälls-inrältningen more dä
skakad i sina innersta grunder och dörren öppnad till anarchie
och upplösning. Ehuru lag till sädane olpckors förekom¬
mande bpggcr mitt hopp pä det sunda wetter hos Swensta
Nationen, och derföre icke kan tro, att densamma stall beträda
en sadan wäg, som nu nämnd Sr, kan jag likwäl icke annat än
till alla delar instämma i den af Medbrodren källlström
nu upplästa protest enrot Ridderstapct och Adelns samt
Preste,Sländets omförmäldta förfarande, alt icke ställa sig
NiketS af Konung och Ständer beswurna Grundlagar till
efterrättelse, bwilket dock Lr hwarje Representants sörsta
pligt. Nationen mä nu döma emellan de twenne Riks,
Ständ, sorn yrkat, och de twenne som wägrat votering
uti ifrägawaranbe assende. För ost äterstär icke annat,
enär Riksdagens upplösning nu är för handen, Ln att pä
det kraftigaste protestera emot de egenmäktiga och Lagwi,
Lriga ätgärderne; och för min del anser jag att en sädan
protest jemwäl bör nedläggas wid Rikdags-beflutets under¬
tecknande, pä det hela saken icke mä anses wara utan be,
lydelse.
Med Hans Olansson och källlström förenade sig llän
^ostersson och pustars darsson frän Upsala Län, Austers
Olsson, Lrio Hallorsson, Oillric ^Vaström och Lars Loö-
tlnus frän Stora Kopparbergs Län, Nagnus Lersson och
Olot
Den 45 Juni.
305
Olof Larlsson frän Wermlands Län, Ler laersson, Hen¬
rie Hallersson och Lars Lsrsson frän Arebro Län, Lars
benglsson, Lone Lersson och OLrislen Hallersson frän
Skane, Lrio Nilsson och kven ionsson frän Jemtland,
Lians Lersson och Olok Lersson frän Gefleborgs Län,
klepLan Holstersson fran Stockholms, Lars Lssmusson
frän Götheborgs och Bohus Län, ivliaunes Olrristollvrsson
frän Kronobergs Län; och instämde Nils Lersson och 4a-
coii Lostllstom frän Södermanland samt Olot Olsson
frän Westerås Län serskildt uti klans iansson; yttrande.
Lengt Oustmnnstsson frän Hallands Län: för min de!
anser jag icke nödigt att widlpfligare ulwcckla stalén för
ogillande af RidderstapekS och Adelns samt Preste-StändelS
ifrägawarandc förfarande, än att blott erinra och till dagens
Prokocoll lala anteckna, det nämnde Niks-Stand äsidosalt
stadgandet i 69 § Regerings-Formcn, der det heter, att om
twä Ständ uti anflagsfrägor stadna emot twä, skall S-ats-
Utskottet förökas med sä manga Ledamöter ar Rcks-Stän-
dcn, att de blifwa trettio af hwart Ständ, och att flögan
sedermera skull genom detta lälunda Förstärkta Utstötts Le¬
damöter genom omröstning afgöras. Ordet "skall" utmär¬
ker här ett sä bestämdt päbud, att underlälenbet i berörde
Grund-LagL§:s fullgörande icke under någon förewändning,
utan uppenbar kränkning, kan ega rum. Berörde päbud är
ett prerogativ, hwarigenom Lagstiftaren lågt makt i För,
stärkta Stats-Utstottets händer, att i anstagsfrägor slita
RikS-Standcns twister. De bägge sä kallade Första Stan,
den hafwa således genom deras öswerträdande af berörde
Lagbud waldfört Grund-Lagarne; och för de menliga följder,
som deraf för detza Ständ förr eller sednare ofelbart stols
Trettonde Landet. 2o
306
Den 15 Junk.
uppkomma, mä de skylla sig sjelfum. Det hade warit deras
pligt att uti detta fall förfara pä enahanda sätt som Bonde.
Ständet i ett föregäende, nemligen att uttrycka sin opinion
öfwer ämnet, men ändock lyda Grund-LagenS föreskrift.
I första rummet bör tagas i betraktande anflagen till Hain
dels- och SjöfartS-fonden, hwilka äro af Vewillnings.-natur,
och derföre icke kunna anses wara bcwiljode genom 3 Slandö
beslut, utan hade, dä alla fyra NikS-Ständen i detta afseen»
de icke sammanstämmande beflntat, votering i Förstärkt
StatS-Utskott bordt anställas emellan Utskottets förslag och
de serffildte Ncks-StändcnS bestut. I denna del anser jag
bestämd reservation emot Ridderskapets och Adelns samt
Prcste-StändetS ofwanbcrörde förfarande böra uti Riksdags,
beflutet antecknas; och anhäller jag om remifl ä detta mitt
yrkande till Expedilions-Utskottet.
Oä Secreterarcn, i anledning häraf, erinrade, att enär
just den fräga, huruwida de till Handels, och Sjöfarts¬
fonden anflagne medel moro af bewillningsnatur eller icke,
utgjorde föremälet för omförinälde inom Riks Standen pp»
pade twist, samt att dä uti denna twist, twä Ständ släd¬
nät emot twä, samma sräga, enligt Grundlagen, mäste för¬
falla, pttrade Långt Ouckmunllsson, akt om twä Riks-
Ständ wille öfwcrträda och kränka Grundlagen, det wore
de twenne vfrigas pligt akt waka öfwer detsamma- helgd,
samt att Leng! 6uc!munclssons olwanberörde prkande om
remitz till Expeditions.Utskottet, ingalunda borde förblandas
med den af Lastlsu-öm inlemnade striftliga protest, helst
Lengt 6ml,nunässon, säsom serskild motion nu upptagit
klans äsnssons förslag, om reservations afgifwande lill
Rcksdags-be slutet.
Secrcteraren upprepade bwad han nytz anfört, och
Talmannen förklarade, del han instämmande i den af
Dktt 15 Juni.
307
Secreteraren sälunda yttrade mening, och pä grund deraf ane
säge fig icke kunna framställa proposition pä bifall till re.
Mist ä Longt Oustmunstssons berörde motion.
Nils Lersson frän Södermanlands Län förklarade, det
han icke ansäge Bondc-Ständet uti ifrägawarande afseende
GrundlagScnligen kunna komma längre, än till nedläggande
af protest uti sitt Protokoll emot RivderskapelS och Aoelus
samt Preste-Skändets förfarande, helst nägon sä beskaffad
motion, som Lengt Oucimunstssoll föreflagit, uti Riksdags¬
beslutet sä mycket »lindre kunde intagas, som detsamma icke
kunde innehålla annat, än bwad RiketS Ständer gemensamt
beslutat.
Lengt Oustmunstsson förklarade härefter, att enär hans
motion icke rönt sympalhie hoS Ständet, och Riksdagstrum»
pete» redan hörts, han wille afstä frän widare päprkande
af remitz ä hans ofwanomförmälde motion, men reservera¬
de sig dock emot Talmannens wägran deraf; och yrkade
Lerigt OustmNnclsson härefter, att den förliden gärdag
wöckia fräga om uppdrag ät Riket» SländerS Zustiliso-
Ombudsman, att widtaga laga Ltgärder tilt heifrande af
del dä angifne brott, att de L wanliga ställen uppfästade
striftliga anflag om Förstärkta StatS.Ulskottets samman¬
träde till voteringars anställande, bliswit af wäldswcrkare
»cdrifne, nu mätte flurligen afgöraS. Lengt Oustmumlssoii
hade förut warit »wist om rälta formen för denna frägaS
behandling, men nu kommit lill den öfwertygelse, all enär
Siänderne eller nägot deraS Utskott icke kunde anses wara
störde i deras frid, genom berörde förbrytelse, eller bensam.
ma wore att anse annorlunda, än säsom borttagande af
anflag frän Rittens dörr, Bonde-Ständet med frägan icke
Z08
Den 15 Inni.''
borde taga widare befattning, utan löta den förfalla, helst
man more förwiSad, att allmänna äklagaremaktcn icke skulle
underläta att dermed widtaga de ätgärder, hwarlill Lag och
beskaffenhet kunde föranleda; samt det icke anstode ett Riks-
Ständ, att i sä beskaffad sak, som denna, uppträda säsom
angifware.
loliiu kristersson frän Upsala Län: Jemte upplysning,
att StalS-UtskoltetS Ordförande, Herr RyttmLstaren Gref¬
we Horn, i dag uti Utskottet midgätt, att han befallt Ut¬
skottets Waklbetjente att nedrifwa ifrägawarande anflag,
sär jag förklara, der jag ingalunda kan nedlägga den
af mig i ämnet wäckle motion, all Bonde-Skändet mä ge¬
nom skrifvelse uppdraga ät Rikets Ständers JustikiW-Om-
budsman, alt omsörmälde förbrytelse i laga ordning beifra.
^resters Olsson frän Stora Kopparbergs Län förkla¬
rade sig destoheldre wilia instämnia i loli.iu -Luclersson»
motion, som Ryttmästare» Grefwe Ikorn i StatS-Utskottet
nödgats erkänna, det han nied egen hand deltagit uti an¬
slagens nedrifwandc.
8veu IlLurlin frän Kronobergs Län: Jag utwecklade
mina äsigter, rörande ifrägawarande ämne förliden gårdag, l
och kan nu ingalunda frängä desamma. Ehuru jag wär-
derar Medbrodren Leugt Oustmunstsson för sin nu ptlrade
mildrande m aring, finner jag likwäl, alt dä Nationen icke
kan tala en sädon wäldskränkning ä sina Grundlagar, som
Grefwe Horn nu föröfwat, det wara högst nödwändigt,
att Justitiss-OmbudSmannen genom skrifvelse frän Bondc-
Ständet anmodas att ätala och beifra omförmäldte gröfwa
brott, hwarigcnoi» StatS-Utffottets förhandlingar blifwit
störde, samt till laga answar den brottslige befordra, pä ^
det han med straff och wanära mä bränmärkaS inför sam-
Dcn 15 Juni.
rid och efterwcrld. Man erinrade mig i gär, dä jag i äm¬
net yttrade mig med afseende pä aflidna medlemmar af
ttornsks familjen, att man icke borde tala om de döda,
men jag anser yttrandet wara pä sitt ställe, och anhaller,
alt det oförryckt warder intaget i Ständets Protokoll, dir
det mä stä för min räkning.
lostgnuos ^ostersson frän Skaraborgs Län och I-ars
Rasmusson frän Götheborgs och Bobus Län förklarade sig
till alla delar instämma ut! hwad Hemlin, sä wäl i dag
som förliden gärvag, rörande ifrägawarande ämne yttrat.
stacol) ^Hilblom frän Södermanlands Län: Dä del
nu Lr wordet upplyst, att Grefwe Ikorn nedriswit de ifrä-
gawarande uppsästade skriftliga anslagen, sär jag, för min
del, förklara, alt jag ingalunda will bcröswa honom Hedern
att derföre blifwa känd inför Nationen. Jag instämmer
fördenskull i föregäcnde TalareS yrkande, att Justitise-Om-
budsmannen mä anmodas beifra oftanänmde förbrytelse och
ställa den brottslige till laga answar.
krestric von Aveiglierglc frän Skaraborgs, Austers
äousson i Okna och Oustal pelersson fran iöstergöthlands,
ister Lastlstrom, lolian August 2etterk>erg och kälatis lers¬
son frän Stockholms, ?er Östman frän Wester-Norrlands,
I-ars bengtsson och Lone stcrsson fran Skäne, I,ars
Loetstius, lirie ^ustsrsson och Listrie Ideström frän Sto¬
ra Kopparbergs, vice Talmannen ister iiricsson o5> Olvi
Oarlsson frän Wermlands Län, m. fl., förenade sig-med
I^istlblom.
Nils kerssou frän Orebro Län: Dä hwarken jagMcr
nägon annan kan gilla det dcspotiska och lagwidriga förfaran¬
de Herr Grefwe Ilorn under de sista hogarne af Riksda¬
310 Den 15 Juns.
gen tillätit sig, kan jag icke annat än anse honom derföre
böra till laga näpst befordras.
kullors Iarsson frän Upsala Län: UpplySningswiS
fär jag nämna, att dä jag förliden gärdag uppehöll mig pä
Bonde-GtindetS Klubb, infann sig derstädes en af Stats»
Utskottets Waktbetjent,, som tillkännagaf, att han af Gref¬
we Horn blifwit tillsagd all det ä taflan i Klubbrum,
met uppfästade ofwanomförmälde skriftliga anslag ned-
rifwa, hwilket dock af närwarande personer förhin¬
drades.
grillers Niisson frän östergöthlands Län: Jag före,
nar mig med dem, som prkat, alt Grefwe Horn mä af
Justilia; Ombudsmannen ställas under tilltal för oftanämn-
de anslags nedrifivande. I Stats-Ulskottet har Grefwe Horn
i bag först förnekat, mea sedermera erkännt, att anslagen
bl!kwit af honom nedrisne; och upplöstes der tillika, alt
Grefwe florn i sin ifwer jcinwäl nedrifwit eli anslag rö,
rande sammanträde med Coiistilutions-Utskollet ä de man¬
liga ställena uppfästade anslag, hwilket han dock sedermera
lätit äterigen uppfästa.
Hans lansson: Dä ikrägawarande brottsliga förhastan¬
de nu är fullkomligt upplyst, sinner jemwäl jag, att det,
samma icke dör nedkystaö, utan med laga straff beläggas,
helst det innebär en grof förbrytelse emot beskrjirven Lag,
men dä det tillstå Lr uppdagadt, olbgerningsmonnen är Le¬
damot af ett bland Niks-Sränden, och han iöljaklligen icke
kan ställas till answar för Domstol förr Ln minst fem sjet-
tedelar af det Ständ, till hwilket han hörer, sädant mcd-
gifmit, samt äsigkerne hos majoriteten af nämnde Ständ
öro till den brottsliges fördel alltför wäl kända, tror jag,
»tt frägan vm förbrytelsens ätalande här bör förfalla och
Den 15 Juni.
311
wäldswerkaren Lsiverlemnas ät det allmänna wettets og!l«
lande och förakt.
?er ?ersson frän Orebro Län förenade sig med Hans
lansson.
Henrie ^»lersson frän Orebro Län: Det kan wäl
hända, att, till följd of den anda, som Sr rädönde hos
majoriteten inom det Nikö-Ständ, af hwilket Grefwe Horn
är medlem, han kan undgä laga answar, för sin förbrytel,
se. Deröfwcr böra wi likwäl icke bekymra ost; ty sädant
bör stä för deras räkning, som dertill öro orsaken. För¬
brytelsen bör icke opataldt fä postera, utan gerningsman,
men till laga näpst och answar befordras; och Lä jag Lr
öfwertydad, att om en annan person förfarit pä enahanda
sätt som Grefwe Horn, wedcrbörande icke skulle hofwa un-
dcrlälit att läka anställa ätal, sä bör icke Grefwe Horns
pojkstreck och öfwcrmod öfwerses; ty den som känner La¬
gen, men ändock öfwerträder densamma. Sr dubbelt straff,
wärd.
Ms kelsson frän Södermanlands Län: Ehuru det
Sr otwiswclaktigt, att Grefwe Horn med ifragawarande
anslags nedrifwande haft för afsigt att förhindra För,
stärkta StatS-Utfkottct att sammanträda och votera, samt
Herr Grefwrns förfarande derföre Sr af den brottsligaste
beskaffenhet, som icke strafflöst bör fä pastcra, inser man
likwäl lätteligen, att, enär till förbrytelsens ätalande for¬
dras bifall af fem sjettcdelar utaf det Niks-Ständ, till hwil¬
ket Grefwe» hörer, frägan VIN laga ätal emot honom icke
kan winna franigäng.
von Loveigbergh: Grefwe Horns oftanlimnde förbry¬
telse är icke af sädan art, att han derföre kan förwänta
312 Den 15 Juni.
nägot skydd frän sin egenstap af Riksdagsman, ly förbry,
tclskn är hmarken begången i Ständ eller Utskott.
Xallklom: Grefwe Horns förfarande uti ifrägawa-
rande afseende är sa lumpct och brottfligt, att det kan an-
stä en hamnbuse, men icke en Riksdagsman, och som sä¬
dan kan Grefwe», icke eller wänta sig skydd eller befrielse
frän straff för förbrytelsen, enar ben, pä sätt den siste
warde Talaren rättligen anmärkt, bljswil begängen icke i
Ständ eller Utskott, utan rike ä allmänna platser och i
för stugor.
Lapgt Ouckmuucksson: Jag anser mig ytterligare böra
förklara, alt jag icke kan deltaga i ett beslut, hwarigenom
Donce.Sländet hoS Justin» Ombudsmannen skulle upp¬
träda säsoin angifvare; ty sädaut strider ej allenast enior
Grundlagen, utan emot Eländets »värdighet och egenskap
af Lagstiftande Corps. Man bör besinna, att det gäller
Eländets reputation, och att det icke bör göra sig skyldigt
till lika beskaffadt klander, som wista personer för sina intri¬
ger och bristande hällning fält uppbära, och för min krl
finner lag det i hogsta grad widrigt, att, säsom nu före,
siaget är, ulleiwercra en Riksdagsman till förnedring och
wänära.
Hourlin: Här Sr icke fräga om någon Riksdagsmans
utlrfwering, utan om ett groft brottö ätalande och bestraf¬
fande.
Lone persson frim Malmöhus Län yttrade enahanda
äsigter, som Lengt 6uckmuucksso»r nys utwecklgt, och an<
säg Grefwe Horn wara straffad nog genom det allmänna
mettets ogillande af haus förfarande.
Mosters 'prosén frän Östergöthlands Län förenade sig
mrd Heurlin och kiiiMom.
Den 15 Juni.
313
Secreterare», yttrade härefter, att enär nägot officielt
tillkännagifwande, rörande ifragawarande förhällande, frän
Stats-Ulffottet icke blifwit Bonde-Ständet meddeladt, och
det icke grundlagscnligen kunde tillkomma Ständer, att med
delta ämne taga en sädan befattning, som Motionären pä-
yrkat, fann Secreterare», för sin del, att proposition pä
bifall till ben af lolian Anckersson i ämnet wäckte motion
icke kunde meddelas.
Talmannen instämde i den af Secreterare» sälunda
yttrade äsigk, och förklarade, det han, pä grund deraf, wä-
grade proposition pä bifall till omsörmäldte motion.
Dä Solmer Arrckorssou, m sl. bland Ständets Ledamöter,
detta oaktadt» fortforo i deras yrkande pä bifall till motio¬
nen, saint votering begärdes, uppsattes, justerades och an¬
slogs följande voteringsproposition:
"Den, som godkänner Talmannens »vägran af propo,
silion ä det yrkande, som blifwit framstäldt derom, alt HoS
Riksens Ständers Justitjw-Ombudsman anmälan mä af
Bonde-SlZndel göras och Laga Ztal begäras, i anledning
af det uppgifna förhållande, att gjorde anslag till samman¬
träden, dels med Förstärkta Stats-Utskoltel, dels med Con-
stitulions-Ulssottet blifwit obehörige», ncdlagne,
röstar Ja;
Den, det ej will, röstar Nej.
Winner Nej, sä har Eländet ansett Talmannen bora
framställa oswannämnde proposition."
Voteringen anställcs i »vanlig ordning och utföll med
syratio Nej emot sep Ja, i följd hwaraf frägan om osman,
berörde prvposjitions framställande hänskjöts till Constiku,
tions-Ulskoltet, som skulle onmodas att skyndsamligen »neo
Utlåtande deröfiver inkomma; och skulle under tiden all wi-
314
Den 15 Junk.
dare handläggning of ärendet hos Bonde-Ständet ansta.
Utskottet skulle häraf erhälla del genom en kort samman¬
sättning al ärendets beskaffenhet, enär, i afseende till Riks¬
dagens förestäende flut, tiden icke tillät att protokollet i sin
helhet uppsätra och utffrikwa.
Lengt Ouclmunstsscm tillkännagaf att han, pä grund
af de stal han anfort uti ofivanberörde votering, icke
deltagit.
8- 4.
Anmäldes och pä manligt sätt inbcledsagades twänne
Kongl. Majus Lfwcrste-Kammariunkare, hwilka pä Kongl.
Mains Nådiga Befallning inbiödo Ständet att i morgon
ester slutad och af Ständer bewisiad Gudstjenst i Hufwud»
stadens Storkyrka, wara Kongl. Majit till mötes ä Niks-
Saten, der Kongl Maj.t dä ämnade affluta Riksdagen och
hemsörlofwa Rikets Ständer. 4It supra.
lii sillem,
Den 15 Juni 1841.
Ulenum kl. 5 eftlrmiddagen.
§. 1.
Föredrogs och lades till handlingar»? ConstitutionsKIl-
stottelS Memorial N:o 127, angående förloppet af en inom
Fsrstärkla Utffoltel anställd omröstning.
§. 2.
Föredrogs ett utdrag af Högloft. Ridderskapels och
Adelns protocoll för denna dag, med inbjudning till de öf«
Den 15 Juni. 315
rige Riks-Ständen att instämma i Ridderstapets och Adelns
beflut, hwar!geno>» detta sistnämnde Riks-Ständ med afslag
2 Statö Utstoktcts Utlåtande N:o 597, bestämt, att de No,
tarier, som föra Prolocollen hos Riks-Ständen, stola i stöl,
let för den för dem bestämda aflöning af älta dagar efter
Riksdagens stut, erhälla gratifikationer, motswarande be¬
loppet af deras arfwoden för en mänad, och att desta gra-
tificationer lkulle till deni i wänlig ordning utbetalas, sedan
Ståndens Secreterare intygat, all desta Notarier fulländat
fina göromål.
Bonde-Ständet fann för sin del icke skäl att denna in,
bjudning antaga.
§. 3.
Föredrogs ett utdrag af Högwördige Preste,Ständetö
Protocoll för denna dag, med inbjudning till de öfriga
Riks-Ständen att instämma i förstnämnde Riks-Ständs
beflut, hwarigenom detsamma, med ogillande af Stats-Ut.
flottets Utlätande N:o 581, bestämt, det skulle, wid betrak¬
tande af de under denna Riksdag förekommande »manligt
mänga kions, hwaraf ock HSndt, att flera Protocoll ännu
finnas ouppsatta, Ständens Notarier och Secreterare, sä
Midt de i uppsättandet of Protocollen deltaga, säsom gra-
tificationer erhälla arfwode för en mänads tid efter Riks,
dagens flut.
Bonde-Ständet fann för sin del icke skäl att denna in¬
bjudning antaga.
§. 4.
Föredrogs och lades till handlingarne Stats- samt All¬
männa Beswärs- och Oeconomie-Ulskottens Memorial N:o
211, i anledning af äterremist ä Utlätandet N;o 18Z.
316
Dcn 15 Juni.
Z. 5.
Wid fSwvad föredragning af Banco, Ut,7oktets Metan¬
de N:o 191 öfwer gjorde anmärkningar wid Memorialet
N:o 174, innefattande förslag till ät,Ulliga förändrade siad.
zanden i 1 och 2 Artiklarne af Banco-Rcglemcntet, biföll
Ständet Utlätandet N:o 194, med de sä rväl i Memorialet
N:o 174 derwid föreslagne ändringar, som de widare nu be-
flulne förändringar, hwarom Ståndet uti serskildt Protocolls-
uldrag M Banco-Utskottet meddelat underrättelse. 17r supra.
la 6<lem,
Den 16 Juni 1841.
iklenum kk. 10 f. m.
§.1.
Ständet bcstöt, uppå derom af Talmannen gjord hem¬
ställan, att de Protocollcr, som wid Riksdagens flut kunna
wara ojuflerade, stola inför Vonde-Standets Fullmäktige uti
Banken och Riksgälds-Eontoret, samt be Ledamöter af
Ständet, som önsta tillstädeskomma, justeras i Secrelerarcns
och Notaricrnes närwaro; och blef sirsta sammanträdet för
dktta ändamål Utsatt till i morgon klockan 6 eftermiddagen.
Den 16 Juni.
317
§. 2.
Föredrogs och lades tick handlmgarnc Esnsiitukions Ut-
ftottetS Memorial N:o 128, angäende en af Bonde-Stan-
ders Talman sisiiidne gärdag wägrad proposition; derwi)
Utskottet ansett Talmannen hofwa grundlagsenligt för¬
farit.
§- 3-
Sedan alla Protocolls-uldrag, med hwilkas justering
hittills icke medhunnils, nu btifroit upplöste och godkände
saint afstickade , sörstom Expeditions Ulstottcts Förflag
N:o 414 till Rikets Ständers underdäniga strikwelse till
Kongl. Ma>':t, med anhållan om aflätandc Nådig Pro¬
position, rörande en Lndamälscnlig förändring as nuwaran»
de National-representation.
Ständer förklarade sig icke kunna godkänna detta
Förslag.
§. 4-
Efter kattadt beslut akt äter sammanträda pä aftonen
klockan half 8, begaf sig Ständet i procession till Storkyr¬
kan, för att Lfwcrwara Gudstjensten och sedan derifrän af¬
gå till Rikssalen, hwarest H. K. H. Arffursten Hertigen af
Skäne kommer att inför HanL Maj:t Konungen aflägga
tro- och buldhets-ed, somt Riksdagsbeslutet alt uppläsas,
och Skändcrne af Kongl. Maj.t hemförlofwas; hwarefcer
Ständer skulle aflägga desi underdäniga asstedsuppwakt-
ningar hoS Hanö Maj:t Konungen och dcn Kongl. Fa,
millen.
318
Den 16 Juni.
Förestäende Protocoll för ben IS Juni, förmiddagen,
justerades inför Bonde-Ständets Fullmäktige i Banken och
RiköMdö-Conloret den 1 Juli 1841.
In iiäern,
Den 16 Juni 1841.
kleoulu kl. ;8 eftermiddagen.
§. 1.
Elter nägon stunds förlopp afgingo, under anförande
af Sven Heurlin frän Kronobergs Län, de of Ständer ut¬
sedde Deputerade, till framförande af Ständets afsteds-
hälsning till de rcspective Med-Ständcn.
§. 2.
Talmannen uppläste härefter H. M. Konungens,
H. M. Drottningens samt H. K. H. Kronprinsens NL-
Ligst afgifna Swar S de Lal, hwarined Talmannen, efter
StänderncS hemförlofwande, för de Kongl. Personerne fram¬
burit Bonde.Ständets underdäniga afstedshälöning; och worå
detze Nädiga Swar af följande innehöll:
Den 16 Juni.
319
M. Konungens Swar:
"Nedelige Dannemän!
D-t gläder Mig att höra, att I ännu Sterkallen i
Edert minne den omsorg. Jag egnat Fäderneslandet.
I ören i tillfälle all erkänna och marvera det beskydd,
som Försynen täcktö förläna ät Mina företag, hwilka alla
haft för ändamål att göra Eder sä oberoende och lycklige,
som man kan wara det här pä jorden.
Lyckan bestar osta i den föreställning man gör sig der¬
om, och werkligdcten förswazas nästan alltid, när hägen för
ombyte och hoppet om ett inbilladt wäl oroa mennifkans
sinne.
Jag emottagcr med nöje Edra wälönstningar för Mig
och för Min Familj, som nu tillhör Eder.
Päminnen Eder att dä Jag förde Sweriges Söner till
striden, war Jag äfwen deras Foder.
Jag förnyar Eder försäkran om all Min Konungsliga
wälwilja."
M. Drottningens Swar:
"Redelig? Dannemän!
Jag tackar Eder för den gärd af tillgifwenbet, I nu
för Mig och de Mina ncdläggen. Jag dar aldrig betwiftat
betz uppriktighet, och den hwaraf Jag, i Mina önskningar
för Edert wäl, alltid warit lifwad, är Eder äfwen, sedan
Mänga är tillbaka, nogsamt känd. Deha Mina önskningar
stola beledsaga Eder lill Edra hembygder, ter Jag hoppas
det I Åkerlinn'» Sdra anhöriga lyckliga, utan att I baswcn
att beklaga nägon under Eder fränivaro timad förlust, hwar-
ken i kretsen af dem, sam äro Eder kära, eller i Edert hus¬
liga wäisiänd.
220
Den 16 Junk.
Med dcsta tänkesätt förblifwcr Jag Eder, Hederwärde
Dannel,,än, siädse wälbcwägen."
-Hans Rongl. -Höghet Kronprinsens Swar:
''Med erkänsla cmvttager jag dcha förnyade uttrycken
af Bonde-Ständets alltid bewisade tillgifwenhet för Mig,
Min Gcmäl och Wära Barn. Ibland andra wedcrmälcn
af detta tänkesätt, skola Wi alltid nied synnerlig hugnad
ihägkomma Edert deltagande w!d de högtidliga handlingar,
so», Vesta dagar förcgärt, dä Wär äldsta Son, i närwaro
af Nationens Ombud, bekräftat Sina piigler mot Gud och
Sina förbindelser mot Fäderneslandet.
Under detta Riksmöte har jag med glädje erfarit det
warina nit, bwarmcd Bonde-Ständet omfattat allmänna
bildningens angelägenhet. Det är genom dennaö förening
med näringginödan, so», arbetet wnnnit en högre hyllning
i wärt tidehwarf, och vä denna grund, säkrare än häfdens,
stall Swensta Bonde-Ständet alltid upprätthälla Sitt Lrjda
anseende och Sitt sjclibcständ.
Ester en langwarig fränwaro stolen I ätcrwända till
Edra hem, hwareft Makar och Barn länge saknat den frän»
warande hngfadrcn. Mätte himlens wälsignelse ledsaga
Eder och alltid med framgång och gifwande stördar, belöna
Evra omsorger för fosterjordens odling.
Waren alltid förwistadc om Min och Min Gemäls yn¬
nest, och Wära uppriktiga önskningar för Eder fortfarande
wälgäng."
§. 3.
Afstcds-Ocputationen Zterkom, hwarwid 8veu Henr¬
lin frän Kronobergs Län, som förklarade, att Med-Siän,
den
Den 16 Juni.
221
hest betygat Bonde,Ständet deras uppriktiga wänstap och
t llgiswenhet, t>ll Protocollet aflemnade coneepken till de af
honom hällne afstedötal, hwilka derefter upplästes och fun»
ncö sa lydande:
Till -Högloflige Ridderskapet och Adeln:
"Högwälborne Herr Friherre och Landt.Marstalk!
Högloflig- Ridderskap och Adel!
Dä wi, i egenskap al Bonde-Ständets Deputerade,
agtningssullk till Högloft. Rioderstape, och Adeln framföra
SiandelS afstedshälsning, st-r det med kättflor, som under
tidehwarlwens wexlingar mZhända aldrig listigare, än i
denna tio, bemäktiga, sig Swensta hjerta».
D nna N ksdagS förhandlingar, sa hoppas wi, komma
art uköfwa en stor och »välgörande inflytelse pä Swensta
folkets framtid.
Sweriges Allmoge sinner snart sagdt för första gängen,
! ett Rcksdags-beflut nägon lindring uti de ständige statte-
bördorne, samt ett werksanrt deltagande för Folk-underwis-
ningen; och om nägon betz önsta» förblifwit »uppfylld,
stall mähända äfwen detta bära en nyttig frugt. Hindren,
eller rättare motständet, torde sätta Allmogen i tillfälle, att
rätt bedomina sin ställning; alt städa längre in »ti de bri¬
ster af samhällsskicket, hwilka öro af nöden att afhjelpa;
och att stuta sig, enigt säsom en man, till den stora re,
form, hwilken upplysningen och fosterlands-kärlcken nu för»
beredt.
Med tacksamma hjertan hafira hyddans Söner städat,
> alla ständ och inom alla clatzer mänga kraftfulla förswa-
lare af deras rätt, mänga warma wänner af upplysning
Trettonde Zander. 21
322
Den 16 Juni.
och frihet under Lagarnc. Hwilken dyrbar anledning eger ej
Medborgaren häruti, att iiswas af en glad tillförsigt och förtro¬
ende till landsmäns ädla bemödanden, dä han tyckt sig erfara,
att de stiljaktige tänkesätten om medlen att bereda fosterlandets
»väl, icke härflyta af brist pä en allmän anda, utan allena
frän bristfällighetcrne af de representativa former, i hwilka
denna anda bör uppenbara sig. Medwetandet häraf stall
eka folkets msralista kraft och anwisa det rigtningcn till
samhällets höga mål.
Vonde-Ständet hembär Högloft. Rioderstapet och Adeln
en upprigtig gärd af sin tacksamhet för de beslut, i hwilka
Ridderstapet och Arein unoersiödt deh bemödanden för All¬
mogens bästa. Den inre tillfredsställelsen utgör wäl den
dyrbaraste belöningen för fostcrlandswännens handlingar;
men han kan ej heller försmä urtrycken af medborgares
aktning.
Bonde-Standcl innesluter sig i Ridderstapets och Adelns
fortfarande wälwilja och bcwägenhet."
Till -Högwördige Prcste-Sländer:
"Högwördigste Herr Doctor och Erke-Bistop!
Herrar Ledamöter af vet Högwördige Preste-Sländet!
Londc-Ständet har uppdragit oh, dest Deputerade, att
till det Högwördige Preste-Ständet framföra sin afstedS-
helsning. Tacksamt erkänna wi, alt denna Riksdag lein-
nat Swensta Allmogen mänga anledningar till hopp om
en bättre framlid. Med rörda hiertan anrope wi derföre
FolkenS Herre, att han i sin Näd mätte skydda de frö
till förbättringar, som upplysning och fosterlandskärlek
denna gang nedlagt i samhällsandans frugtbara jordmän.'
Ingen kan listigare Sn Allmogen erkänna wärdct af
de uppchsiare Folk-clatzernes mediverkan för ett älstadt Fo»
Den 16 Juni.
323
sterlands angelig! nbeter; och Bondc-Stände! stulle förgäta
betydelsen of de ädla, upplifwande läror, som Stveriges
oktnmgswärda Presterskap inplanta! hos tacksamma Åhöra¬
re, om det gäfwe rum ät misttröston öfwer de stiljaktige
meningar, hwilka, i solid af wära representativa former,
nägon gäng i wlgtiga frägor emellan desta bada Riks-
Ständ yppar sig, angående sättet akt bereda det allmännas
wäl. Det Lr frän sine ReligionS-Lärare som den Swenste
Bonden inhemtat upplysningen om den Höge Frälsarens
bud af aktning för mennistorätt och kärlek för nästan; och
likasom d«t Gudomliga Drdel anwisat wägen för den refor¬
mation, sou, grundlagt Folkens andliga utwcckting; likasä
grundar sig derpä rättmätigheten af de sainöällsförbättrmgar,
hwilka kunna befordra FolkenS kunliga lyckq.
Presterstapet, wi äro öfwcriygode dero-», stall derfö¬
re af menighetens närwaranöe belägenhet finna sig upp-
nianadt, att lemna sitt biträde till den stora reform, som
denna Riksdag förberedt. Det stall, genom sine Försam¬
lingars kärlek och förtroende till personliga dygder, finna
en ökad »verkningskrets och en belöning för den ädla uppoff¬
ring del allmänna af desi Fosterlands»»! kan hoppas.
Försynens Näd make öfwer Fosterlandets öden!!
Bonde-Ständct innesluter sig i det Högwördige Preste-
Ständcts wänstap och bcwägenhet."
Till walloflige 2öorgare-Ständet;
"Högädle Herr Borgmästare och Talman!
Herrar Ledamöter af Wällostige Borgare-Ständet!
Med de listigaste känslor af tacksamhet och tillgifwen-
het har Bonde-Ständct uppdragit ät otz, betz Deputerade,
att framsöra till det LLällost. Borgarc.Ständel sin asskedö-
helStling-
324 Den 16 Jun».
Sällan, vin någonsin, kunna Swcriges Riksdags-hils-'
der ullvisa cn sadan sairidrSgr emellan Borgare- och Bonde-
Ständen, som wio detta Riksmöte, och aldrig halwa Bonde-
Ständels bemödanden för Allmogens bästa blifwit mera
ädelt och medborgerligt understödde, än af detta Borgare-
Ständ.
Om denna eniga »verksamhet icke kunnat åstadkomma
allt det goda och nyttiga, som warit Lnstwärdt, mä dock
hoppet i wära bröst blidka minnet af orsakerne dertill.
Mycket Sr gjordt för Folket, — ännu wigtigare förbereSk,
som stall bära rika fruglcr. De walda Ombuden för en
storsinnad och Sdel Nation böra förtro sig till upplysnin¬
gens och fosterlandskärlekens krafter. Allmogen glädjcr sig
St de tänkesätt, som i alla Ständ och inom alla closter ut¬
talat sig för dest största och wigtigaste angelägenhet; och
den stall deraf finna sig uppmanad att stä, säsom en man,
för denna frägas utwcckling.
Mätte Städerneö och Landets innebyggare rätt upp¬
fatta, att deras sanna intrchen Lro oätffiljcligt införlifwade
med Samhällets allmänna fördel; Swensta Folket, som sä
-»ängen gäng genom egen kraft räddat sin sjelfständighet
och sin frihet, skall dä lyckas att betrygga den genom rena
seder, wisa Lagar och enkla inrättningar.
Bonde-Ständet innesluter sig i del Wälloflige Borgare»
Ständets wänstap och wälwilja."
§. 4.
Efter föregängen anmälan, samt inbelcdsagade af nä-
gra Ständets Ledamöter, företrädde Wällofl. Borgare-Stän,
dets Afffeds-Deputation, under anförande af samma StändS
vice Talman, Rädmannen i Malmö, LandS-Sekreteraren och
Den ib Juni.
325
Riddaren af Kongl. Mattts Wala Orden, Herr E. L. Hal¬
ling, som till Ständer framförde Borgare-SländclS afstedS,
helsning uti fä, men kraftiga och wSnstapliga ord.
Talmannen tolkade Ständets äterhelsning fölunda:
"Den afstedshelsning, som HögtLrade Borgare-Stän-
det, genom sine Deputerade, behagat uttrycka, är för Vondc-
Ständet en förnyad anledning till högaktning och erkänsla.
Ehuru Sfwen under det nu slutade Riksmöte, landets
urgamla modcrnäring, jordbruket, j uppmuntran och beskydd
fäkt en sparsammare lott, Ln sina fosterbarn, handeln och
öfriga näringar, Lr likwäl Bonde-Ständet för mycket täligt
och härdadt i uppossringarneS erfarenhet, alt icke ined lugn
bära Lfwen denna nya försakelse.
Bonde-Ständet bör emedlertid uttrycka sin hjertliga
förbindelse för ben wälwilja och det förtroende, Borgare-
Stänvet egnat ät stera af de äsigter, som Bonde-Ständet
under detta Riksmöte uttalat om medlen att befordra FL»
derneslandets sanna wäl. Tidens ställning fordrar ock, alt
desta Ständ nära stuta sig till hwarandra. Ju mera upp¬
lysningen sprider sig öfwer det productiva lifwet, ju klarare
stall man ock infe wigten för det allmSnna af en stark sam-
wcrkan emellan de närande clasterna, till undanrödjande af
hwarje onaturligt hinder för utbildningen af landels ma¬
teriella krafter.
Bonde-Ständet gör sig försSkradt om ett fortsatt åt¬
njutande af HögtSrade Borgare-Ständels wänstap och för¬
troende."
Deputalionen afträdde,
326
Dcn 16 Juni.
s. 5.
Sedan ankommo Högwördige Preste-Ständets Depir»
terade, hwilkas Ordförande, Biskopen öfwer Strengnäs Stift»
Ledamoten af Kongl. Mattts Nordstjcrne-Orden, Herr
Doctor H. O. Galmström tramförde denna afstedshelsning:
Till -Hcverwäröa 2ZonSe-Ständet:
"Det af Swensta folket säkert med lika billig längtan,
som af Dest Ombud, förbidade slutet af detta längwariga
Riksmöte, har Lndtligen inträffat» och Preste-Sländet, som
aldrig glömt, eller äsidosatt sina förtroliga förbindelser ined
Fäderneslandets Bonde Ständ, fullgör icke blott dcn scd-
wanliga Riksdags-Forinens, utan den oförställda böjelsens
kraf, dä det genom ost, sina Deputerade, tager af detta
Hederwärda Ständ elt hjertligt afsked. I den glada stun¬
den, svin bjuder ost äterwända till det länge saknade hemlif-
wets lugn, till märt och de wära, kaste wi gerna ett täckel¬
se öfwer all hädangängen RiksdagSoro och möda, öfwer
alla anledningar till obehag och bekymmer. Preste-Stän-
dets Ledamöter, som hwar och en i sin ort stä Swensta
allmogen sä nära, hafwa alltid i denna allmoges flärdfria
förständ och christligt fosterländska sinnelag funnit sig ega
en säker borgen för sitt oföränderliga wänstapsförhällande
till densammma. Ds stiljaktighcter, som ! följd än af
yttre, än ak inre tillfälligheter, alltid mäste i Riksförsam¬
lingar uppsiä i bestämmandet af de stora samhättS-wärfwen,
stola derföre aldrig — sä wäge wi med tillförsigt hoppas —
medföra nägon rubbning af det goda förtroendet mellan lä¬
rare och ähörare, grundad! pä gemensam aktning för ömse¬
sidig rätt, pä gemensam »vördnad för Lagar och Ofwerhek,
pä gemensam kärlek till all mensklig sröning för -Herran»
Den 16 Juni.
327
skull. Ja, för Herrans skutt, tv sann Gudsfruktan, Christ-
lig tro och Christlig kärlek, Lro dock hukwudgrunden bäde
för del offentliga och enskildta lifwets trefnad och frid, ja
för hela samhällets beständ och lycka. Lycklige stole wi
derföre alltid kunna stutta ost, sä länge Swenste män, sä
wid som utom Riksmöten, räkna för sin högsta berömmelse
att frukta GuS, ära Ronungen, älska bröScrna; ty sä
länge stall, under Herrans mäktiga ffydd, wart älstade fo¬
sterland aldrig sakna ljusa utsigter för sin framtid. — Wi
hafwa ock ali tacka Gud för ben Himmelsta gäfwan af en
huldrik Ofwerhet, som icke blott med uppmaningar, utan
med cxcuipel af Christelig fromhet och Christelig dygd otz
förcgär. För icke »länga dagar sedan hugnades w! af när¬
mare» wid Len äldste Arffurstcns, H. K. H. Hertigens af
Skäne, första offentliga trosbekännelse och dest besegling ge¬
nom Herrans Heliga Nattward. Wi hemburo dä och bore
alltid hembära Hcrranom tacksamhetens andakts.-offer för
allt det goda, hwarmcd Han »välsignat ost och märt Iand
framför sä mänga andra, af mängahanda oro och nöd, af
tyranni och förtryck, af yttre selder och inre ffakningar
swärt hemsökta Nationer. Läte wi ost nöja ät HimmelenS
näd och i dcn lugna ordning, som den Himmelsta Wishe-
ten stadgat, anwände de ost förlänade krafterna till ett
jemnt och sansadt framgäcnde pä den sannl Christliga för¬
ädlingens och fullkomningens »väg, sä kunne wi ock glade¬
ligt Lfwerläta utgängen af alla wära, menstligt bristfutta,
syften och företag i den allstyrande handeus ettsmäktiga
wärd. Sä driste wi ock förbida hälsosamma frugter af
denna Riksdags förhandlingar, och en för hela landet bä¬
rande lösning af dest witt omfattande förstag till omlägg¬
ning af sjeifwa wär Stats-Författnings äldriga grund»va.
328 Den 16 Juni,
lar. Med den erfarenhet, att wilkorcn för Staternes lif
icke sä mycket ligger i deras former, som fastmer i deras
anda — den fosterländska dygden, samdrägten, anshelen, nitet,
ocgennyttan hos deras mälsmän — älcrkomme wi alltio
till den enda orubbliga grunden för alla nienuiffowärf, för¬
tröstan pä Herren, frän hansten all god och fullkomlig
gafwa kommer — ali lius insigt, och medborgsmanna,
anda — och Preste-Sländet, med troget minne af sill and¬
liga mäl, skall, edwad det deltager eller icke i de allmänna
rädflagcn om Rikets wäi, aldrig underläla att härom till
höjden uppsända de trognaste böner. I besia böner och för,
höner skola wi ock alltid innesluta detta Hederwärda Ständ,
hwilket wi aldrig upphöre att akta och ölsta, ett Ständ,
pä hwars Christligk upplysta tänkesätt och kärlek till Ko,
nung och Fädernesland wi för framtiden bygge de gladaste
förhoppningar, och wi utbcdje oh tillbaka samina tillit, för¬
troende och wänskap af Ståndets högiäradc Talman och
hest samtlige aktningswärde Ledamöter."
Talmannen swqrade:
"Bondc-Ständet kan icke pä ett wärdigare sätt uttrycka
sin wördnadsfulla tacksamhet för den wälwilliga afskcdshels-
ning det nu sätt emottaga, Ln dä det hjertligt lyckönskar
HLgwördige Preste,Ständet till den stora företrädesrätt att
i sitt heliga och »vördnadsbjudande kall, om det rätt ulöf-
was, ega en utomordentlig makt att sprida christendomcnS
ljus och dygder öfwer samhället och der enstildta lifwet.
Vonde-Ständet anser detta botemedel mot tidens onda
wara det enda tillfyllestgörande. Hwarie annat, som den
menskliga klokheten »nä anwända, om det än helar särets
yta, stall likwäl i dest djup lemna det frätande giftämnes
qwar. Ju trognare Kyrkan wärdar sin ursprungliga be¬
Den 16 Junk. 32Y
stämmelse att wara det sannas och det godas inre wäsendt-
liga lifskraft i Staten, ju säkrare skall ock Läraren, hwar
och en i sin werkningskrcts, omwärdas och hugnas af fol¬
kets wbrdnad, kärlek och förtroende.
Under hicrtliga önskningar, att detta lyckliga förenings¬
band, sä oumgängligt för allmänt och enskildt wäl, iner
och iner mä belästaS, anhällcr Bonde-Ständct att i Hög,
wördiga Preste-Sländets wälwilia fä wara inneslutet."
Depulationcn afträddk.
§. 6.
Slutligen ankomma Högloft. Ridderskapets och AdelnS
Seputerade, uuder anförande af Generalen, m. »»., HanS
Excellence Herr Grefwe Oustak I-ci^veustjelm, som ordade
sälunda:
"Hederwärda Talman, sä ock samtlige Ledamöter af He¬
derwärda Bonde-Ständes!
Efter nu fulländadt Riksmöte» ätersänder Riddersta,
pet och Adeln genom osi, desi Deputerade, sin wänliga af-
ffedöhelsning till det Hedxrwärda Ständel.
Mätte ernäcndet af def gemensamma mälet för allas wära
bemödanden, önskningar och förhoppningar — Fädernes¬
landets ära, wälgäng och förkofran, hafwa blifwil bcredt
genom wära beslut och ätgärver under denna Riksdag. —
Mätte wi ätminstone hasiva »väsendtligen pastors delta ädla
mäl, svin utgör den owanskliga grunden för fosterländsk
enighet; och det sannskyldiga föreningSbandet emellan Swen¬
sta! af atta Ständ och af alla kloster. Mätte wära träg¬
na mödor ha sätt för sädan störd, ej blott ät den närma¬
ste, utan öfwer, ät den aflägsnare framtiden. Härlig blif-
sver dä wär lön för alla de, »frän sä längwarig borlowars
330
Dm 16 Juni.
frän hus och hem oskiljaktiga uppoffringar, och för en sä
läng saknad af det husliga lifvets trefnad.
Ridderskapet och Adeln anhäller att blifwa bibehällne
uti det Hedervärda StändetS fortfarande manskap; och för¬
säkrar del vin sin fortfarande aktning och tillgifvenhet."
Ständets äterhelsning tolkades af Talmannen i föl¬
jande ordalag:
"Bonde-Ständet har med »vördnadsfull erkänsla emot-
tagit Högloflige Ridderffapets och Adelns afskcdöhelsning.
Rikets första Stand har för stora och mäktiga upp¬
maningar af sina häfdwunna företrädesrättigheter, sin upp,
höjda ställning i Samhället, sina fröjdade Förfäders ädla
efterdöme, all kunna förgäta Fäderneslandets heliga fordran
of ljus och kraft och dpgd i alla inedborgerliga wärf.
Ju trognare denna föresyn sraniställes, desto säkrare
skall ock Bonde-Ständet med redligt nit och hjertligt för¬
troende stuta sig till Ridderskapet och Adeln, med hvilket
det isy> nerhet har sä wigtiga och fosterländska intrcstcn ge¬
mensamt att wärda och befästa.
Mätte den stora sanning alltid stä lcfwande för Na¬
tionens Ombud, att deras inbördes samdrägt Sr landets
styrka och ett hufwudwilkor för dest ära, sjelfständighet och
wälgang, hivaremot deras splittring fruktanswärdt kunde
blifwa ett bedröfligt förebud, att stvaghetens, förnedrin,
gens och olyckans natt stundar öfwer Fäderneslandet.
Bonde-Ständet anhäller »vördnadsfullt, att af Hög¬
loflige Ridderskapet och Adelns ynnest och tillgifwenhet allt
framgent bhfwa omfattadt."
Dcputationcn afträdde.
Den 16 Juni.
331
§. 7.
Talmannen aflcmnade en afskrift af nedanstäende Tal
det han i dag pä Riks-Salen i underdänighet hållit till
HanS Maj-.l Konungen:
"Stormäktigste, Allernädigste Konung!
Dä Bonde-Ständet nu har den näden, att wid flutet
af detta Riksmöte nalkas Eders Kongl. Mai:tö Thron,
framställer sig afskedsstunden för den undersätliga kärleken
ännu »nera betydelsefull och högtidlig genom den ökade helgd,
som Eders Kongl. Majus höga, »vördnadsbjudande älder-
dom giswer ät wälgerningarnes minne, erkänslans skuld och
trohetens förbindelser.
Detta nu flutade Riksmöte har warit utmärkt af de
fkakningar, som naturligen uppwäckas under meningarncs
strid i de wigtiga, djupt ingripande samhällsfrägor, dem
tidsandan framkallar till undersökning och pröfning. Men
huru ffiljda äsigkcrne än warit, om medlen att utbilda och
befästa det urgamla fäderneslandets ljus, ära och sällhet,
rvägar likwä! Bonde-Ständet lägga handen pä hiertat med
den underdäniga och redliga försäkran, att kärlek och trohet,
inbördes offiljakrige, »not delta Fädernesland och dest Konung,
arv hos Siveriges allmoge en könsta, sammangjuten med
dest christliga finne, fortplantad säsom en friss, inre lifskraft,
frän slägte till slägte, och i denna stund lika stark, ren och
orubblig, som den gätt genom häsderna, ett utmärkande
drag frän sjelfwa sagans älder. Wärdcs, Allernädigste Ko¬
nung, med högsint förtroende emottaga detta Bonde-Stän-
derS underdäniga och trofasta afffcdsord, säsom ett nytt
»vittnesbörd, lagdt till otaliga äldre, om den djupa, fasta,
för alla tiders omwexlingar otillgängliga grund, hwarpä
332
Den 16 Juni.
tryggheten och oran af Sweriges uräldriga Thron hwilar,
Wärdes anse della »vittnesbörd stort och betydelsefullt, icke
blott derföre, att det nu i Swensta Bonde-Ständels namn
inför Thronen uttalas, utan isynnerhet, att det utgjuter sig
säsom ett förbönens och »välsignelsens ord i hwarje hydda
inom Fäderneslandets widsträckta landamäre».
Mätte under Eders Kongl. Maj:ts fortfarande beskydd,
Samhället, ostördt af yttre mäld och inre lwedrägt, fortgä
pä sin stora utwecklingsbana med inbergade rika wälsignclser af
Ehristendomens sanna ljus, af Lagarnes wärdade helgd, af
den medborgerliga frihetens lagbundna rätt, af nya skördar
pä wctcnskapcrnes fält, af det uvpwärande flägtels allmän¬
nare bildning, af modernäringens förkofran genom under¬
lättade och mera rättwist fördelade bördor» och of de öfriga
näringarnes, genom en friare utwecklingskraft! Dä skall
det lyckliggjorda och tacksqmma Fäderneslandet fortfarande
omhägna Thronen med ära och frid, och Ederg Kongl.
Mai:t, ju närmare det nglkaS lifwetS gräns, desto rikare
erfara wärdet af ben stora sanning, att Konungars trygga¬
ste stöd, warakligaste ära ych stönaste eröfring är folkets
kärlek.
Med besia undcrsätliga och medborgerliga önskningar
Zterwända wi, efter nu stukade wärf, säsom Folkets Ombud,
till mödorna, trefnaden och fridens af wärk enskilda och
husliga lif. Wi utbedja ost underdänigst, att Bonde-Stän,
dets wäl, sä nära införlifwadt med Fäderneslandets, mä
fortfarande blifwa cts ömk förcmäl för Eders Kongl. Majus
regcringsomsorger, och detta Ständ framgent i Eders Kongl-
MaiUS näd och ynnest fä wara inneslutet."
Den 16 Juni.
§ 8.
Dä ingenting widare återstod till handläggning, sä
ttxpsteg Talmannen fran Talmansstolen och ordade till
Ständer, lamt serskildt till vice Talmannen, Secreterare»
och Cancellic-Tjenstemänncn, sälunda:
"Hederwärde och redlige Sländöbröder!
Dä jag ankom till detta Riksmöte, wero fä ibland
Eder, I welen det alla, som mindre Ln jag kunde wänta
sig, att af Konungens Nädiga förtroende bllfwa utsedd och
kallad till TalmanSplatsen inom delta Hederwärda Ständ.
Salunda, alldeles oberedd pä denna utmärkelse, och lika
obekant med den mängartade wcrksanihet, som ansägs till¬
höra ett sädant förtroende, war min första omsorg, att tro¬
get stuta mig lill Rikets Grundlagar, säsom det mest upp,
lysande räd, det säkraste grundfäste för bäde begreppet och
Utökningen af de wig åliggande pligter. Säkert har ock
aldrig denna ledstjerna warit mera behöflig» för att anwisa det
sannas ocy rätkaS wäg, än under innewarande Riksmöte,
der de wigtigaste sainhällsfrägor, i en bäde djupare och
»vidsträcktare mening, än manligt, tagit representationens
upplysning, kraft och fosterlandskänsla i anspräk, och der,
säsom en naturlig följd af föremälens ojcmförliga storhet,
wigt och intreste för fäderneslandets framtid, de olika me-
ningarncs strid om medlen att winna det bästa ändamälet
i samma män warit till det yttersta stegrad i kraft och
ihärdighet. Upprigtigt och hjertligt tackar jag Ever, mine
Bröder! att I, oaktadt detza skiljda politiska äsigtcr, lälit
den inbördes aktningens, ordningens och fridens band sain-
manhälla Edra öfwerläggningar. Jag tackar Eder, för
det I med wälwilja, wänstap och förtroende underlättat
Den jg Jun».
den grannlaga och ofta brydsamma utöfningen af ett kall,
hwars bestämmelse är akr samwetsömt och owäldigt bewaka
bada StalsmakrerneS grnndlagsenliga rätt, alt troget wäl¬
da formernas helgd; att i sak wäl upplösa, räda och wäg¬
led», men aldrig störa nägons fria yttranderätt, eller söka
besegra nägons öfwertygelse; att sälunda winlägga sig om
understöd och biträde af den största möjliga majoritet inom
Ständet af upplysta, sansade och rättsinniga medlemmar,
genom egen owäld, sjelfständighet och rättwisa. Sä har jag
uppfattat meningen och betydelsen af Talmanspiatsen inom
Eder. och mitt inre medwetande bär mig det ojäfmigaste
»vittnesbörd, akt efter bästa förstånd och öfwcrlygelsc hofwa
i denna anda fäkt föllgöra hivad mig anjörtroLt blifwit.
Om förmägan icke alltid swarat mot den redliga wilian,
mä det blifwa ett föremal för Edert broderliga Lfwer-
scende!
Bonde-Ständet har under detta Riksmöte utsätt pä en
rik förhoppning, men emedlertid fält ätnöia sig med en sparsam
skörd. Mycket älerstär ännu pä samhällets stora odlings¬
fält att bryta, jemna och gera fruglbärande, innan störden
blifwcr fullt gifwande. In mera den sanna upplysningen
fär utbilda Swensta Allmogens eget naturliga förständ och
egendomliga grundkänsta för sanning och rätt, ju klarars
skola wi ock inse, att troheten och wälsignclsen i representatio¬
nens wärd af fäderneslandets stora intresten hufwudsakligen
beror af folkets medborgerliga urskiljning att anförtro den¬
na wärd ät de mest upplysta och rättsinniga i Landet.
Med warmt hjerta lyckönskar jag Eder, mine Bröder!
att, under den Allsmäktiges beskydd, fä ätcrwända till
Edra kära hembygder, och med hälsa, trefnad och frid äter,
sk Edra Makar, Barn och anhöriga. Läten mig alltid fä
Den 16 Juni.
ZZ5
»vara innesluten i Edert minne, såsom en trofast och redlig
wän. Mä styrkan och helgden af det föreningsband, som
sammanhäller ost, ehuru pä serskildta orter frän hwaran-
dra stiljoe, i denna afstedsstund beseglas af ett ömsesidigt,
troget och hjertligt farrväl."
"Redlige Broder, detta Ständs högaktade vice Talman!
Det Sr mig en kär pligt alt, wid detta tillfälle, för
Dig tolka den erkänsla och wänstap, sorn Du med sä myc¬
ket skäl tillwunnit Dig, förmedelst ditt hjertlig» och flärd¬
fri wSsende, i förening med ett warmt nit för fosterlan¬
dets sck, en oaflåtlig uppmärksamhet pä de pligter, hwilka
genom Folkets förtroende Dig älegat, och i följd of Ko¬
nungens Nädiga kallelse blifwit ytterligare ökade, samt lill
allas bclätcnhet fullgjorde. Mätte detta Ständ aldrig kom¬
ina att sakna en sä wärdig Representant, och mätte Din
lycka och trefnad blifwa sä faste och waraktige, som mina och
olla Dina Ständsbröders önskningar derom Lro innerliga och
allwarliga!"
"Högädle Herr Lagman och Riddare, Ständcts
Högaktade Secreterare!
Srverigcs Allmoge har alltid med »vördnadsfull tillgif-
wenbet och erkänsla omfattat hwarje sädan Embetsman,
som med lugnt allwar wärdat sig äswen om folkets sak,
och, under utöfningen af sina pligter, lika aktadt den rin,
gares som den högres rätt, samt sälunda, såsom högsta mä¬
ler för sina mödor och sträswanden, betraktat sanningens,
ljusets och det rättas seger inom den krets, der han wcr-
kat, der han sökt, genom efterdöme», råd och handling, att
i sin män bidraga till en allmän upplysning och trefnad.
De här församlade Ombuden af denna mcdborgareclatz, bö¬
ra och kunna härutinnan icke wara sina hufwudmän olika.
336
Dcn 16 Junk.
Dm lycka bar» under största delen af innewarande Riks¬
dag, blifwit Swensta Bonde-Ständet beskärd, att uti Herr
Lagmannen se med sig insörlifwad just en sädan Embets¬
man. Med stal begagnar lag ordet: insörlifwad, ty Herr
Lagmannen har, under fullgörande af en befattning» som,
wid detta Riksmöte mähända mera än någonsin, tagit sin
man i onspräk, — en befattning, hwitken har sig förrstrif-
wen den swära och maktpåliggande pligt att, med Grund»
lagen till rättesnöre, inom ett Rcks-Stänö iakttaga sä wal
den ena som andra Statsmaktens rätt och bästa, samt till¬
handagå med goda räd, underrättelser och upplysningar vin
hwars och ens lagliga rättigheter och förbindelser, icke ställt
sig pä en ständpunkt, stiljd frän wär uti annat, än dcn
högre lystning» som Sr förbchällen de större insigterna och
den »vidsträcktare erfarenheten. För det sätt, hwarpä Herr
Lagmannen, med Vesta sina rnsigter och denna sin erfaren¬
het, ej tröttnat att biträda ost, samt serskildt mig, sou, der¬
af närmast warit i behof; för den warma tillgifwenhet,
den innerliga rättskänsla, det under meningsstridernag häf-
tighet, wärdiga lugn; delta allwarliga bemödande att sam¬
manjemka de korsande intrcsiena, att, sä widt pä Herr Lag¬
mannen kunnat bero, till det bästa möjliga mål leda begge
Statsmakternes billiga önskningar och förhoppningar, under
ett orubbligt iakttagande af den aktningswärda grundsatts,
att endast pä öfwertpgelsens wäg söka werka; — för det
sätt, hwarpä Herr Lagmannen säniedclst sökt befrämja FL-
derneslandets och serskildt Bonde-Ständets wäl, hembär jag
Herr Lagmannen härmed offentligen min, ja hela StändetS,
odelade tacksamhet; — och denna stall icke blott bestå i
närwarande swaga uttryck, framkallade dock ur wart hjer¬
tås
Dcn 16 Junk. 337
tas innersta, den stall genom ost spridas och närås bland
folket i wära hembygder, den stall Srfwas af »vära efter¬
kommande, i hwilkas tacksamma minne Herr LagmmNenS
namn stall fortlefwa, och af hwilka alla det stall nämnas
med »välsignelse."
' Slutligen hembär jag till Eder, StändetS Notarier,
Canccllisier och Erlra Ordinarie Cancelliller en hjertlig tack¬
sägelse för Let berömwärda sätt, hwarpä Z fullgjort Evra
åliggande», och serskildt för den wälwilja och wänfkap,
hwilken jag af Eder oafbrutet erfarit. Ehwad I fortgän
pä EmbetSmanna-banan eller icke, sä upphören aldrig att,
med oaflätlig »verksamhet och orubblig rättskänsla, hofwa
allmänt wäl och allmän upplysning till edert ögnamärke.
Dä stall deras erkänsla och kärlek, som nu eller framgent
tillhöra Eder werkningskrets, förljufwa Edert mähända mö¬
dosamma kall, och medborgares samwerkan redligt under,
lätta Edro sträfwanden lill detta mäl. Den önsta» Sr för
mig och StändetS samtlige medlemmar gemensam, att
Gud mätte förläna Eder lycka och framgäng i Edea före-
hafwanden!"
§. 9.
Secreterare» uppstod och talade sälunda:
"Redlige Wänner!
Innan jag nedlägger den mig anförtrodda plats inom
detta Hederwärda Ständ, och räcker Eder handen till dek
sista farwäl, mä det äfwcn tillätas mig, att uttala nägra
hjertliga afstedsord.
Dagens lösen, I weten det alla, är upplysning. Det
ligger i djupet af denna tidens anda ett rvaknadt begär,
Trettonde Lander. 23
338
Den 16 Hunt.
-swen hoS samhällets lägre elatzer, att komma till sanni
mcdwetande af sin menniskorätt och sitt menniskowärde.
Hwilken rättsinnig wän af sitt slägte skulle ej glädja sig
ät detta tidens märkbara tecken; hwilken uppmärksam be¬
traktare af en hegre werldsordning anar ej, att Försynens
slund nalkas för en stor och genomgripande reform af det
sociala lifwet. Men just detta utomordentliga i tiden- kraf,
som naturligen malle upxwäcka en jagande oro i menniffo,
sinnet, stegrar ock till sitt högsta wärde och anspråk denna
gamla wishelens regel, alr urskilja Set sanna frän Sek
falska ljuset, att pröfwa allt, och behälla det gova. Olli
nägonsin, sä Sr del i denna tid, som de inbördes kämpande
opinionerne om borgerlig rätt, pligt och sällhet bchöfwa alt
redas, ordnaS, försonas och lugnäs af en sannt Lhristelig
anda, som utgör rätta lifskraften i den medborgerliga.
Derföre är ock tidens högsta behof ock bet bästa, det wäl-
signelscrikaste. som kan tillönskas Sweriges allmoge, under
dest sträfwande efter upplpsning: att Senna onda mS, lef-
rvande, kraftfull och kärleksrik, genomtränga Edra Tempel,
Edra Folk-skolor, Edra Communal-inrStlningar, Edert offent,
liga och husliga lif. EnSast i Senna rigtning Sr den upp¬
gående morgonrodnaden ett glädjande förebud till en lycklig
dag. Endast derigenom mognar ett Folk för åtnjutande af
ljusetS och frihetens wälgerningar, utbildas och besästcS
hwarje stor och wälgörande reform i dest allmänna institu¬
tioner, utgjuter sig öfwer hela samhället, en högre wälsig»
nelje — utom hwilken inneboende kraft Lfwen de klokast
ordnade former Lro ett stal utan kärna — att folket med
inbördes ädel täflan reformerar sitt inre lif, till kärlek för
det sanna ljuset, till allmän fosterländsk anda och en »verk¬
sam utöfning af medborgerliga dygder.
Den 16 Junk.
339
Det förtroende jag innehaft, att med upplysningar och
käd wägleda StändelS öfwerläggningar, i twetydiga fall
tolka Grundlagens anda, och i allmänhet maka öfwer ord¬
ningens helgd i formerna; detta förtroende innebär stora
anspräk, wid utökningen, pä lugn, owäld, sjelfständighet
bch rärtwisa. Desta egenskapers wäkdc kan »nan ej sannt
Uppfatta eller troget wäkda, utan pä den enda, för all
främmande inflytelse otillgängliga wäg, som bestämdt och
vwilkoiligt Utstakas af samwrtet och Lagen. Rigtningen af
denna wäg mäste naturligen mitzkännas af de bäda mot¬
sätta sidornas ytterlighet. Zit mera tidsandan är mäktig
att uppwäcka stridsämncn af en storartad eller ömtälig na¬
tur, desto swärare »näste det ock wara, otc under meningar-
nes storin och strid werka uppmärksamhet och förtroende ät
hwarje räd, som genom sans och owäld will ordna, medla
och försona. Om detta syftemål nägon gäng »vinnes, sä
Sr det en tillfällig lycka, Mett säkrast blifwer dock att» obe¬
roende af utgängen, söka sin enda lön i det inre wittnes-
bördet om sina afsigterS renhet, och i rättwisan af det upps
lysta, sansade och billiga omdömet. Min enskilda erfaren¬
het af vesta pröfningar har warit wida mera lycklig, kitt
jag wägat hoppas; och denna öppna bekännelse innebär
det sannaste Uttryck af min warma erkänsla för bett wäl-
will ga uppmärksamhet I egnat ät min omsorg, att märha
ordning och lugn wid Evra öfwerläggningar, för den rätt-
wisa I gjort ät min afsigt, ehwad min enskilda ofwerty,
geise om det sanna och rätta lyckats att göra sig gällande
eller icke. och för de mängfaldiga bewis af tillgifwenhet och
förtroende I stänkt mig, under wär längwariga samman¬
lefnad. Med trygghet wet jag ock, att, j denna skiljsmes¬
san- stand, ingen enda särad känsla bland Eder. tpst an«
340
Den 46 Juni.
klagar mig. att genom min ätgärd nägon upplysning wa¬
rit undanhällen, nägons grundlagscnliga rätt störd cllcr
wanwärdad.
Serskildt hembär jag Ständcts aktade Talman min
hjerliga tacksamhet för den inbördes samdrägt, som i all¬
mänhet marit rädande i wära Zsigter och bemödanden att
fullgöra de ost anförtrodda gemensamma pligter. Jag är
säker, att den anda af förtroende och frid, som här under¬
lättat bekymren och mödorna, stall wärdaS af ost bada i
en kär åminnelse.
I den tacksamhetsgärd, jag nu frambär till Talman¬
nen och Sländet fran de inom Cansiiet tienstgörande, för
dem wisad wälwilja, innesluter jag Lfwen min egen till
bestå unga Tjenstemän, för en utmärkt ordning, skicklighet
och drift wid protocollsföringen inom Siandet, för upp¬
märksamhet och flit wid öfrige göromäl. Jag tackar dem
för de mänga prof af tillgifwenhet, jag emvltagit. De wc,
ta bäst sjelfwa, att ej ett enda obehagligt minne af wära
inbördes förhällanden stör afstedsstundens frid.
Till slut lyckönskar jag Eder samtlige medlemmar af
detta Ständ! att, efter en läng stiljsmesia, fä äter njuta
hembygdens trefnad, egen hyddaö frid och hugnaden af Eder
husliga omgifning, och att mötas af detza kära föremäl
under sommarens högtid och blomningens fägring af ärets
gröda.
Den Högstes beskydd, »välsignelse och frid följe Eder i evra
nyttiga mödors wärf! Frambärcn till edra Committenter
mitt warma hjertås helsning. Sägen dem, huru nära det
tillhör Swerigcs allmoge. I synnerhet för den trogna wärd
om Statens urgamla grundfästen. Altaret, Tronen och
Lagen; den egendomligt frista lifskraft i ftzrswaret af san¬
Den 16 Juni.
341
ning, rätt och frihet, den kraft i försakelsen, den renhet
i seder, del bögsinla förakt för wcklighetenö och flärdens be-
smiitelser, hwarigenoi» kärnan af denna samfunds klast,
med enfaldens wishet, lejmer och werkar, oftast sannare
Sn del högre metandet, i samhällsinrättningenS djupaste
,yrning, alt »vara en uppfostringsanstalt — för ewigheten.
Ell redligt och hjertligt farwäl!''
§- 10.
Härefter begärdes ordet af 5ven Heurlin frän Kro¬
nobergs Län, som uppläste följande afskedstal:
"'Mine Bröder! SkiljsmetzanS stund är inne. Detta
sä längwariga Riksmötes öfwerläggningar hafwa omsider,
inom fä ögonblick, natt sitt flut; och wi stä nu beredde att
wända tillbaka till wära stilla boningar. Det är ett till¬
fälle, som otwunget manar till betraktelser öfwer de wärf,
i hwilkas utförande wi warit kallade att deltaga, och för
hwilka wi gä att aflägga redogörelse inför hemmawarande
Medbröder. M8 det derföre ursäktas mig, om jag, innan
wi lemna detta rum, der wi gemensamt rädplägat öfwer ett
dyrbart Fosterlands angelägenheter, ännu en gäng wägar
taga Eder uppmärksamhet i anspräk.
Dä iag säger, att wid Representationens nu tillända,
lupna sammanträde» Bonde-Ständet intagit en ställning,
hwars motswarighet intet af de föregäende Riksmötena»
alltifrän begynnelsen af Sweriges nya Statsskick kan före¬
te, har jag endast anfört ett allmänt kändt och wikSordadt
förhållande. Under det märt Ständs Ombud förut icke säl¬
lan lälit beträda sig med denna wekliga eftcrgifwenhct för
de Styrandes önskningar, som manligen skär i strid med
FolkenS lycka och wiilfärd; — under det att förswarct för
342
Den 16 Juni.
wära rättigheter, der det nägon gang lyckats göra fig gäl¬
lande, icke utan yttersta möda och ansträngning blifwit otz
tillkämpadt;— prisav ware kraften hoS d, män, hwilka icke
fruktat att gä i spetsen med fridetens baner, och svin, just
derföre, att segren warit sä owih, ega steg-ade anspräk pä
erkänfla och högaktning; — under det, med ett ord, man
hittills med bedryfwelse äsett, huru alwen bland märt Sländs
tnedleinmar, som, uppfostrade i enkelhet och flärdfrihet, borde
Utan twekan kunna morstä maktens lumpna lockelser, detza
icke destomindre förmält ästadkomma en söndring, hwilken
pä SkyrelsenS fida ställt antingen flertalet af samina med,
lemmar eller åtminstone en betnvlig del af beni; — under
det sädana beklaganSwärda förhällandcn förr warit här att
igenfinna, hafwa deremot, ivid närwarande Riksmöte, Swen»
fka allmogenS Ombud» ehuru talrikare nu Sn förr, sedan
sist föregäende Ständer antogo Grund-LagS-stadgandet, alt
minst bwarje Domsaga stall ega en Representant, ädagalagt
en öfwerenöstämmelse i Sfigter och handling, som, nied föga
inskränkning» kommit dem att i hwarje samhällSwigtigt
Leende stä flutne tillsammans säsom en man, ledd af och
»verkande i en anda, med ett gemensamt mäl för ögonen.
Ehwad man än pä de häll, der sjelsbedrägerjet alltjemt
inwaggar sig i ett däraktigt förnekande af werklighetcns
oförtydbara händelser, mä bjuda till att motsäga det. stäk
dock fast, att denna företeelse Sr i högsta grad betydelsefull;
ty — märken det I, loin omgifwen Thronen hwad wi
pä detta rum uttalat och tillgjort, det tänker och gillar icke
blott hela landels allmoge, hwars Fullmäktige wi haft för¬
troende alt wara, utan enhwar annan medborgare, som
kallar fig sjelfständig och fri. Jag hoppas icke behöfwa
begära, det mina ord ej mätte sä förstäs, som skulle alla
Den 16 Juni.
343
wära ätgärder wara ofelbarhetens werk; en dylik tillförsigt
till egna handlingar höfwes det ost icke att hysa och hysa
wi ej heller; men det wägar jag, utan farhäga att irra mig,
pästä, att sä snart i wära förhandlingar röjt sig ett sträf-
wande till förbättringar i samhällsstickck, till starkare wärn
mot godtycket och en obehörigt anwändande af Stats-bidra,
gen, till förenkling af ett tungt och oredigt stattewäsende,
till minskning ak en med afseende pä folkets belägenhet allt¬
för tryckande och ojemn beskattning, till ingjutande, kort
sagdt, af ett annat och friskare lif i samhällskroppen; —
dä är det ben allmänna meningen, landets öfwerwägande
opinion, som genom ost blifwit framburen. Det gifwes de,
som mähända bäna detta milt förklarande; men den dag
warder kommande, när iemwäl deste stola nödgas erkänna
dest sanning och kanske till och med önsta, att de förr wjd-
gätt dm.
Sadan ar i fä ord teckningen af benna Riksdags
Bonde-Sländ. Pä det enkla spräk, som hyddans son lärt
sig, hafwa wi öppet och fritt, säsom det anskar Swenffe
män, yttrat wära tankur o»> landets ställning och om de
medel, dem wi, efter wär uppfattning, ansett tienliga till
afhjelpande af hindren för en bättre sakernas ordning. Det
Lr möjligt att wi understundom mtztagit ost om sjelfwa
sältet för de förbättringar, hwaras landet göres behof; men
rent och ädelt har wärk systemäl warit, likasom längt isrän
ost warit aflägSnade alla sadana bewekelsegrunder, som ett
smygande förtal eller detze blinda tjenare ät makten wclat
ost påbörda. Fosterbygdens, det tillbedda Sweriges, sällhet
och ära utgjorde alltid wärt ögonmärke; derom bära wära
sammeten ett heligt »vittnesbörd. Jag känner mig stolt öf,
wer alt räknas bland dem, som wid detta tillfälle fört
344
Den 16 Ju»'.
Dvnde.Ständets talan, innerligt öfwertygad, som jag Sr,
att ben stora matzon af Nationen i kär hågkomst förwarar
deras bemödanden. Om ock detza bemödanden icke kröntö
med framgäng, icke lemnat de resiiltater, som dermed warit
assedda, kunna wi likafullt wara trygge i mcdwetandet, att
hindren deremot icke berott af ost att undanrödja. Natio¬
nen har lärt sig inse frän hwilka häll motständel emot bitz
billiga önskningar förstrifwcr sig, och man bör i witz män
finna sig tillfredsställd deraf, ty härigenom stall mer än
genom allt annat en seger beredas ät tidens stora och wig-
tigaste sräga: den om en förändrad represenlationSsorm.
Jag mäste dock beklaga, all de män, som i bildning och
unscende stola wara de främste, just äro de, hwilka ifrigasi
och snart fogdt hejdlöst söka motwerka hworie efterlängtad
samhällsreform, hwarie anspråk pä en friare utweckling af
Nollönens lif och pä de styrandes aktning för folkets i be-
swurno Lagar tillförsäkrade rättigheter. Ali den clatz, som
anser sin egentliga bestämmelse wara den att intaga Sta,
tenö Embeten och prpdas med detza toma utmärkelser, som
jollret och fäfängan uppfunnit; att denna clatz, af begär
att ostörd bibehällas wid sina bekymmerfria företrädesrättig¬
heter, lätsar sig okunnig om folkets werkliga belägenhet och
trängande behof af hjelp; — sädani förundrar mig mindre,
men med förtrytelse och harm har jag bemärkt, hurusom
de, hwilka bland folket tolka den ewiga sanningens ord och
derföre äro närmare införlifwade med detsamma, kännande
det i betz härda mödor och omsorger för att kunna fram-
stäpa ett beklaganswärdt lif, jemwäl bjuda trots och förakt
emot Lfwcn de rättmätigaste framställningar af detta sam¬
ma solk. Jag har omöjligen kunnat afhälla mig att, säsom
rn högtidlig protest mot isynnerhet delta sistnämnde Ständ»
Den 16 Juni.
345
eller det Högwördiga Preste-Ständets förfarande wid nu
rillryggalagde Riksmöte, här nedlägga uttrycken af mina
innersta känslor, dem jag är witz alt pluralitctcn af Sweriges
befolkning delar. Men, mine Bröder! i det wi sälunda sett
otz öfwergifne och mitzaktade of de twä sä kollade första
Stånden, har en dyrbar ersättning blifwit otz beskärd genom
den kraftiga samwerkan med otz, som inom Borgare-Stan»
dek wid sä wängel wigtigt tillfälle uppenbarat sig — ett
sörhällande, hwars betydelse okas deraf, att delta Ständ,
liksom wärk eget, föreställer det egentliga folket, landels
must och märg. Ware det mig tillätet att offentligen till
alla medlemmar af nämnde Ständ, hwilka kämpat för det
stora allmännas wäl, hembära min warmaste högaktning
och tacksamhet, under liflig förhoppning, att ett kommande
Riksmöte stall finna enhwar ojemnhet förswunnen, som
hittills nägon gäng kunnat ligga i wägen för Borgarens och
BondenS offiliaktiga förening i allt, der Samhällets intretzen
kräfwer uppoffring af de enskilde.
Det äkcrstär mig att till Eder, mine Bröder! frambä¬
ra min okonstlade afstedshelSning. Med rördt hierta lac¬
kar jag Eder för den förtroliga sammanwaron, ej mindre
pä del offentliga sättet för wär werksamhet, än i de en-
skilta kretsarne. För den tillit till mina redliga assigkcr,
I wisat mig, dä I lemnaden mig uppdraget att under ti¬
den tills nästinfallande Riksdag, deltaga i wärdén om StSn,
derneS Bank, betygar jag Eder en skyldig och wördnadS-
full tacksägelse, försäkrande Eder, att, sä midt en omutlig
wilja att göra det rätt är kan ersätta en bristande sakkun,
stäp, stolen I aldrig fä skäl att emot mig höja nägon kla¬
gan. Wi hafwa nu tillsammans Sfwerwarit ett Riksmöte,
del der, ulan gensägelse är rlt bland de wigtigaste, wärk
346
Den 16 Junk.
Lands Historia wet att omnämna. Matte den enighet och
kraft, som Swerige- Odalmanna-clatz derwid ädagalagt,
intill sednaste tider warda här bofaste! Mätte samma heli»
ga eld, som Fosterlandskärl-kcn tändt och undcrhällit inom
wära brost, aldrig förkolna, utan mätte drh flamma sprida
sig widt kring Swealands bygder, och niana Sönerne af
denna urgamla lord lill lika manlig strid för rätt och san»
ning, ära och sjelfbeständi Jag älskar tro, alt den warma
hängifwenbet för besa kära föremäl, som wi, ock mänga
med oh inom Representationens öfrige claher, uppenbarat
wid förewarande Riksmöte, öppnat gladare ulstgter för fol¬
ket, hwiiket hittills warit wandt att i Representationens
sammanträden se nära nog ett ondt, i det att dcsammas sä
grundade fordringar sällan der wunnit gehör. Blifwe denna
klagan hädanefter alltmera fremmande, lill test omsider fol¬
kets röst. kom är Gars röst, kullstvriat olla bälwerk, dem
frihetens stender upprest! Med beha ur djupet af mitt
hjerta gängne önskningar, i hwilka den stora mängden af
Eder twsirvelsutan instämmer, bjuder jag Eder nu mitt
innerligaste farwäl!
Slutligen uibcder jag mig alt säwäl för StändetS
Talman och Secreterare, som for Lancelliets samtlige Tjen¬
stemän, älwcnledeS fä uttrycka min »vördnad och högaktning,
tillönskande ben, cnhwar all den belöning, som redligt fhllda
pligter och ett i öfrigt »värdigt förhällande dem tillerkänna,"
§ 11-
Widare begärde Natts ?orsson frän Stockholms Län
ordet och yttrade skriftligen:
"Innan wi nu skiljas, will jag utbedja mig, att fä till
Protocollet anföra nägra ord om mina äsigler af Ständer»
nes tillgöranden i ätskilliga ämnen, isynnerhet i ett, hwar-
vm jag HSndelsewiS icke förut kommit att yttra mig. Ty
Den 16 Junk.
347
0», jag än icke wägar sä högtidligt och flitigt, som en a»,
nan Ledamot af detta Ständ, Skolla "samtid och framtid,"
hwilka lag befarar litet bekymrar sig om sä obetydliga per¬
soner, som honom och mig, önskar jag dock. att mma Corn»
millenter mä komma i tillfälle att se, det iag icke stiljt mig
frän deras öswcrkpgelse i samhälletS wigtigaste angelägen¬
het, iag menar frägan om Representations,förändring. Den
höga nödwänbigheten af en dylik förändring, har dagligen
alltmera klart framlräbt genom flera ätgärder och beflut,
mot hwilka jag mäste nedlägga en allwarlig och högtidlig
protest. Om denna Riksdag wisat ett hugnande tecken till
framskridande i älskilligt, säsom l. cp. en klarare och be¬
stämdare kännedom om opinionerna, om hwarje Statsele-
menlS duglighet eller oduglighet, om hwad wäntas kan frän
ena eller andra hället; sä hofwa S andra sidan högst be,
dröfliga företeelser wankars. såsom en grof okunnighet om
och mitzaktning för folkets behof och önskningar; en oerhörd
hätskhet mot bwar ock rn, som welat förswara detza; en
högst wählig wrängning a^ Gnindlagarne, för att tillägga
wika elementer en makt, som Lag-nS stiftare icke minst i
ett öfwermodigt eftersättande af i synnerhet detta StändS
rättigheter ock ben aktning det eger fordra; ett handlöst
bortslösande af besparda medel, som blilwit samlade ge¬
nom folkets swett och möda, och endast warit möjliga ge¬
nom en föregäende öfivcrbeffattning, o. s. w. Iag behöf»
wer icke päminna vin det sätt, hwarpä delta StändS ön«
stan, alt inför Tbronen uttala folkets behof, blef behand¬
lad under det petitioner, föreställningar och deputationer af
en minoritet, som arbetade emot Ständets öfwertygelse i
allmänhet, blifwit pä det huldrikaste emottagne och hörde.
Hwad serskildt angar den stora angelägenhet, hivarom
jag nämnt rlltt RrpresentationS-förSudringkn, sä mäste jag
Dcn K, Iliiik.
wara nägol utförligare om den behandling denna sräga
rönt, dä dcn sisi förcwar. Arägans förnyade upptagande
»var uppenbarligen Grundlagsstridig, enär dcn svsiade alt
omintetgöra elt wid samma Riksdag fattadt beslut. Män,
gen skämtade i början ät det besynnerliga företaget, att wilia
nedsätta en Commiltee, som skulle bereda ett beslut, i en
fräga, der samma Ständer redan fattar beslut. Men när
nian närmare besinnade saken, fann man, att motionen
icke war en förflugcnhct, utan ögonskenligen en mäl öfwcr-
lagd plan, som warit i säck innan dcn kom i päse — pla¬
nen att genom elt knep öfwerändakasia ett beslut, som war
förhatligt för ett mäktigt parti. Och för alt lyckas, xä-
Hiltade detta parti den listiga utwägen att lata ärendet be¬
handlas of ett annat Utskott, Ln det som ensamt bör be¬
handla dylika frägor, och hwars förslag i ämnet redan blil-
wit i Grundlagsenlig wäg antaget. Detta sätt att förfara,
säg ut säsom om ena parken i en Rättegång sätt i hus-
wudsaken dom emot sig uti en division af Domstolen, men
wille sä ställa till, alt han sedermera mätte fä en prilimi-
när fräga i samma Rättegång upptagen af en annan division
i samma Domstol och tillverka Oer ett beslut, som gjer¬
de det redan gifna hufwudsakliga utslager omöjligt att
»verkställa. Skulle dylika försök lyckas, sä funnes ju
en ypperlig Nätlegängs-Ordning! att upptaga prili-
minär-frägor, sedan hufwudsak Sr afgjord; och att läka
handlägga den ena af en division, och den andra af en an¬
nan; sannerligen Sr detta alldeles förträffligt och wärdigt
sill upphof.
Och om än Representanten frän Boräs fann det wa¬
ra sig wärdigt att wäga försöket, sä hade nian dock egt
hoppas, att Ständerne skulle bäfwa tillbaka för en sä him-
melstriande orimlighet- Denna Riksdag blifwer serskildt i
Dcn 46 Juni.
349
historien namnkunnig för sina propositions-wägriiigar; men
en dylik afhördes icke, just i del enda fall der den torde
hafwa warit pä sitt ställe. Propositioner hafwa blifwit
wägrade ä Utstotts-Beiänkanden, ehuru Grundlagen blifwit
af den auctoritet, som eger tyda Grundlag just i dylika fall,
nemligen ConstitutionS-Utstottet, sä tolkad, att wägran icke
kan ega ruin ä Utstotts-Belänkanden. De fall, der en dy¬
lik wLgran deremot kan och bör ske, Sro, när gjorda för¬
slag, d. w. s. motioner, finnas stridande mot Grundlagen.
Nägonting skarpare stridande emot Grundlagen torde will
icke finnas, Ln förslag om äterupplagande af redan afgjord
fräga wid samma Riksdag. En wägran ak rciuih ä Herr
kollins motion, hade således haft dcn frän de wanliga
propositions-wägringarne skiljaktig» egenskap, att wara lag,
lig och wälbetänkt; men der afhördes ingenting sädant.
Detta hörer till innewarande Riksdags caracteristik; ett en,
walde, som Grundlagen nedlagt hos de af Regeringen ut¬
nämnde Talmännen, har blifwit ulöfwadt för att hindra
det lagliga och nyttiga, men icke utöfwadt mot det olagliga
och statliga.
Hwart stall detta proesudicat nu föra otz? Männe
motsatsen en annan gäng stall lyckas, t. ex. alt en af Oe,
conomie-Ulstottct redan behandlad och pä desi försteg lagli,
gen afgjord fräga stall upptagas af Constitutions-Utstotlcl?
Man får wäl se; soken Sr icke omöjlig, sä wida nemligen
förhastandet wid nästa N ksdag blifwer omwändt, i afse¬
ende pä Le rcspective Utskottens sammansättning, d. w. s.
sä wida det sistnämnde Utskottet blifwit sä sammansatt, akt
de, som deruti nu se en fiende kitt stna anspräk, finna der¬
uti ett stöd. Jag föreställer mig huru saken kommer att
behandlas. Man hoppades förmodligen, att dä kunna till-
Den 16 Junk.
wägabringa ett för de privilegierade gynnsamt Constitutions»
Utskott, och man wille bereda detta en möilighet, att icke
ens sill StändcrneS afgörande öfiverlemna det hwilands
Grundlagsförslaget. Detta läter sig göra. hoppades man.
om ett annat Skändernes beslut fann-, som förordnade en
annan behandling af Representations,frägan. De privi¬
legierade kunde dä wifferligen assia Utskottets hwilande för¬
slag; men det är utan twifwet beqwämare och mindre im¬
populärt, om man slipper att ens asflä.
Ur denna spnpunct betraktade jag den k^äinsks mo,
tioncn, och tiden skall wisa om jag hade rätt. Det sätra
ar, att denna motion utgjorde kronan pä Riksdagen och
betz intriger. I hufwudsaken, eller RepresentationS-frägan,
mäste jag utbedja mig, att fä ptlra nägra ord, eftersom en
tillfällighet gjort, ait jag warit fränwarande, dä denna
fräga förut discuterades i Glandel. Jag anser mig plig¬
tig, säsom tåg redan nämnt, att i Prolocollet förwara mi.
na tankar derom, pä det mina Committenter mä se, att
jag icke warit likgiltig för folkets wigtigasle angelägenhet.
Jag känner noga mina Committenter- tänkesätt derom, och
är säledeS storligen förundrad, om de närmaste grannarne
kunna tänka annorlunda. Detta mäste de dock göra, efter¬
som deras Ombud, klrio kansson och Olok kersson, kun¬
nat anse sig fvranlätne, ait förena sig med det parti, sol»
motarbetar representations förändringen; ty jag will icke,
och ber icke förmoda, att dche bäda Stänvskamrater lätit
af de grundlösa farhägorna och förespeglingarne, sä inom,
som utom Ständer, beweka sig att gä emot den hos Com-
mitlcntcrne radande öfwcrtyzelsen.
Del är dega farhägor och förespeglingar jag mäste n§-
got närmark taga i betraktande. Hwad som egentligen
Den 16 Jun'.
härutaf skall angä ost, finnes nedlagdt uti Medbrodren Llrinck-
luncls och någre fleres reservationer. Detze reservationer
synas hafwa wäckt synnerliga synipathier pä wiha häll, och just
der samme Neservanters'föregäende betänkligheter haft ett sä-
dant inflytande, att Stskillige af Ständerne redan besiurnenpt-
tiga förändringar blifwit om intet, t. ex. den wigliga för¬
bättringen uti 15 Z. Riksdags-Ordningcn. Det är besyn¬
nerligt, att ett litet kotteri inom Ständet skall utöfwa ett
inflytande och winna ett gehör, hwaraf hela Ständet icke
fär hugna sig. Om Ständet, det will säga den oiemför,
liga pluraliteten, welat framställa sine beswär och bekym¬
mer, sä har tillfälle btifwit wägradt; om Ständer pä laglig
wäg ingifwil sin framställning, sä har pä är och dag in¬
tet sivar kunnat erhällas. Men om det lilla kotteriet saker
insinuera nägot emot Sländeis beslut, dä stä alla dörrar
öppna. Hwad det wid sädane tillfällen mä hafwa att för,
mäla, Sr oh icke gifwet att känna; men den ofwan beskrif¬
va olikheten i mottagning, synes wisa, att hwad de enskilde
dcpukationerne hafwa att andraga, icke är öfwercnsstäm-
mande med hwad Ständer skulle welat andraga, och som
Lr offentligen kändt. Jag anklagar ingen; men ytterst be-
dröfl gk skulle wara, om äfwen Länder kunde finna-, som
framställa folkets behof och tänkesätt i kolff dager. Det
finnes ändock mänga nog, hwilka- interefie en säran falff
dager är.
Hwad som offentligen Lr af Ledamöter inom detta
Ständ ankördt emot folkets stora angelägenhet — Repre-
senkativns-förändringkn, finne-, säsom jag sagt, i Ltrinck-
luncls, med fleres reservationer. Den sorgliga, prophetiska
tonen hos 8trinc!Iun>l, Lkwensom hans redogörelse för sina
offentliga mödor, borde wihl förtjena sin egen lilla betrak,
352
D»'n 16 Juni.
telse; men dels will jag ei längre uppehålla Stäudet, dels
har jag föresatt mig, akt halla mig till det allwarsamma,
ehuru Reservanten witzt icke underkastat stg samma inskränk»
ning, hwilkct syneS af hans utgiutelscr om publicismcn.
Jag tror, att det är med de fleste, som med mig, att de
icke haft stort begrepp om denna publicism, innan de komma
till Riksdagen; men de medförde dock hit sfwertygelsen,
oin nödwändighcten af cn ny Representation. Denna ös»
wertygclsc är icke inplantad af publicister, utan of sakernas
gäng, den hwar man sett. Högst sällan har nägot för
allmogen gynnande beslut kunnat winnås; aldrig hofwa
Riksdagarne welat taga flut; alltid hafwa bördorne blifwit
ökade; aldrig hafwa occonoiiiiska Författningar blifwit sta¬
diga; se der den "publicism", som wäckt öfwertvgllsen om
en förändrings absoluta nödwändighel. Har Reservanten
icke erfarenhet af Venna publicism, sä är han och hans
landsort lyckligare, än wi öfrige och wära landsorter. Och
att denna publicism skulle wid nästa Riksdag kunna ge-
nomdrifwa det hwilande förslaget, mä wara möjligt; men
pappers-publicisincn gör det wisserligcn icke. Detta tycker
jag mig kunna stuta deraf, att Ven pappers-publicism, som
uppburit Reservanten, deremot handtera! oss, pluroliteten,
pä ett ännu skamlösare sätt, än den motsatta behandlat
honom, och detta har dock icke gjort mangen bland plurali-
teten wacklande i hans öfwertygelse.
Reservantens critik af Utskottets arbete will jag icke
söka wederlägga; en del kan wara pä wisst sätt grundadt,
en del ogrundadt. Men hwad lag mäste hälla mig wid,
är, att under denna critik af uppställningen ligger, såsom
Reservanten sjelf uttrycker sig, en stor ''hund begralwen":
han
Den 16 Juni.
han nyttjar denna pretext för att motarbeta grunden. Det
stora skälet, hwarpä owiljan mot förflaget bygges, är den
förespeglingen, alt Reprcsentations-rätten skulle frängä All,
mogen, och kastaS i händerne pä en masta backstugusittare,
afskedade tjenstemän och dylike. Men om deste liro sä tal¬
like i Reservantens ort, att de utgöra en herrskande plu¬
ralitet mot den bcsutne Allmogen; sä Sr dock förhällandet
icke enahanda i de öfrige delar af Riket; och jag kan tryggt
/ trösta Reservanten dermed, att wisst icke frän andra orter
skall komma nägon samling af sädanl löst folk. Snarare
Sr att förmoda, det Allmogen skall fä en öfwerwigt wid
Riksdagsmannawalcn, hwilken just hos de öfrige Standen
blifwer ett hinder mot förstagets antagande; och det Sr be«
synnerligt, alt frän andra häll klandras detta förslag just
derföre, att man tror motsatsen mot Reservantens farhä,
gor. Är detta grundadt, sä förfaller ju såsom säpbubblor
Reservantens förespeglingar om Zonde-Srändets utcstu,
tande frän Markegängssättningar, Bankens Styrelse, 0. s. w.
Nägonting tomare torde wäl aldrig hafwa warit förespeg-
ladt. Zag frägar allwarsamt: hwarföre sträfwa wi för-
gäfwes, säsom Reservanten säger, att aflyfta Allmogens
onera? Männe icke just derföre, att Representationen Sr sä¬
dan den är, d. w. s., att den stora folkmassan har infly,
tande endast pä walen af en fjerdedel af "Swensta Föl,
kcts Representanter"? Är det denna inskränkning till blott
en fjerdedel, som Reservanten will förswara. Destutom
får jag fräga, huru nägon will framstä och tala stora ord,
om han wct nog litet för att pästä, att det war 1809,
som Bonde-Ständet "egentligen tillkämpade sig sielfstrif,
wenhetsfördelar säsom Ständ." Reservantens kunskap om
Trettonde Zander. 23
354
Den 16 Juni.
"Brödrariket" är lika klen. Andre klaga just att der Sr etk
'Bonde-regemente" möj igt, och hor werkligen inträffat;
och Lfiven sedan Allmogen, som utgör den egentliga plura-
liteten af walmännen, begynt finna sig wäl utaf, att icke
se pä StorthingsmannenS ständ, enär walmännen alltid
kunna kontrollera hans åtgärder hofwa werkllge Bönder
icke upphört att sitta i Stonhieget, säkerligen till wida
större antal Sn en fjerdedel. Bättre är att icke anföra
exempel, Ln att anföra salsta. I andras uppgifter kan
finnas lika mycket ''stryk och wanställning", som i tidnings¬
uppgifter", såsom man ser.
Jag will ej wara »vidlyftig, och lcmnar säledcs allde¬
les ä sido Reservantens lätsade farhägor, att en dag Swen¬
sta Allmogen skulle blifwa staf genom en ReprescntationS-för-
Sndring, som, om man rätt betraktar saken, lade ben egent¬
liga walrättigheten i dest hand. Än mindre will jag yttra
mig om den ömma omtanka» för Prcstc-Ständet. Man
kan sätta stort wärde pä Presten, utan alt finna nägon
ting nyttigt eller nödwändigt i ett politiskt Preste-Ständ;
och detta Sr förhällandet ined mig. Alt detta Ständ förc-
trädeswis skyddat "proletär-clatzen", har jag icke kunnat
mSrka.
Reservanten erkänner det "orimliga och bristfälliga" i
wära Grundlag-former, och sä gör jag. Men just derföre
will jag hafwa dem Lndrade, dä han deremot, pä samma
grund will hafwa dem bibehällne. Formerne äro wihk i
mänga ling, utom Representalions-sattet, Lfwen orimliga
och bristfälliga; men ingenting kan afhjelpas, sä länge det
onda icke är afhjelpt i denna del. Och nägra ärhundradenS
erfarenhet borde hafwa lärt ost »välsignelsen af detta
Sränds-wäsende, som förlamar all kraft och frambrmgar
Den 16 Juni.
355
just den "twcdrägt, harm och mihnöje", som Reservanten
wäntar af del nya förslaget. Detta förslags grund gillar
jag, vin än nägre bisaker deruti mä wara mindre rigtiga.
Men äfwen med deha skulle del blilwa omätligt bättre,
Ln det nuwarandc; och de "enstildta intrehen", hwilka Re¬
servanten befarar, kunna aldrig upphöra att göra sig gäl,
lande förr, Ln StändSwSsendet upphörer. En annan Re¬
presentation Ln Ständ, skulle t. er. aldrig kunnat nu sä
bortkasta de genom öfwerbestatining sammanstrapade till-
gängarne. Jag wll icke ens upprepa, hwad sä ofta Lr
bewisadk, att Niksdagarne skulle blifwa kortare och mindre
dyra, i fall det orimliga och kynstlade Ständs-machineriet
icke funnes.
Sä lösa syncS mig de grunder, hrvarpä de bygga» som
motarbeta RepresentationS-förändringen. Deras bemödan¬
den hafwa Lfwen fält det besynnerligaste flut man kan
tänka sig: denna Riksdag har beslutat begära tillsättandet
af en Eommittö, som dock icke stall utses förr än det han¬
lande Grunvlags-förslaget är förkastadt, hwilket med andra
ord will säga, att denna Riksdag fattat ert beslut, som icke
kan gä i »verkställighet förr, Ln under eller efter nästa Riks¬
dag. Dä jag mäste protestera emot ett sä enfaldigt beslut, Sr
jag glad att detta Ständ ätminstone icke är deruti del¬
aktigt.
Men denna fräga Sr icke den enda, hwari Bonde-
Ständet mäst underkasta sig orimliga och förfördelande be¬
slut af de öfrige Ständen. Sälunda har en wäldsam och
illa betänkt förändring i Bränwinsbeskattningen blifwit oh
pätwungen. Sälunda har äfwen wär röst blifwit under,
tryckt i fräga om Åtskilligt af den för Grundlagen obekan¬
ta s. k. Extra Statö-regleringen. Detta sednare har emel
356
Den 16 Juni.
lektid till största delen stett genom de bäda högsta Ständens ät,
gärd; och wi mäste nied tacksamhet erkänna, det wi j mänga frå¬
gor haft stöd af dst Wallof!. Borgare-Ständct eller åtminstone
den del, som utgöres af merkligt Borgerskap och Näringsidkare.
Delta synes mig bevisa, huru oskiljaktig- de närande elas-
serncs intrcsten i del hela äro, sä snart icke list och intrig
lyckas alt »väcka mitzförständ. Egentligen ett ämne finnes,
hrvari ett dylikt olyckligt mitzförständ kunnat tillwägabrin»
gas, nemligen Tull-Lagstiftningen. Härutinnan har dock
Bonde-Ständct ingen förebråelse att göra mot nägon an¬
nan, det har sjelft räkat in pä den beklagliga afwägen.
Derom behöfrvcr jag dock icke widare yttra mig; jag har
redan reserverat wig och förnyar blott min protest.
Hwad följder denna Riksdag stall hafwa, Lr ingen
dödlig gifwit alt inse; »lien en glad aning säger mig, alt
wi snart nog fiola uxplefwa en lyckligare sakernas ställning.
Witzerligen sträfwa wi nu nästan förgäfves; ty Let lilla
goda, som den olycksaliga Ständs-inrätlningen icke hindrar
att besluta i Lagstiftningswäg, blisrver till största delen bin-
dradt genom »vägrade sanctioncr. Men ändock »listtröstor
jag icke, ty öfwcrtygclsen om det rätta och nyttiga blifwer
snart sä allmän, gtt den owilkorkigt gör sig gällande, och
att maktlystnaden, intrigen, sweket och egennpltan mäste
blifwa kraftlöse mot folkviljan. Hwad som n» tilldrager
sig under wara ögon, är blott en förberedelse; och ju orim¬
ligare bet gär för ögonblicket, desto.säkrare och fortare stall
det gä sedan. I sädant afseende äro wara wcdersakarcs
lilltag ost en werklig »välgerning. Jag önskar innerligen
af warmt hjerta, att det hwilande Representations-förstaget
mätte till nästa Riksdag »vinna framgäng; det Sr, i min
Den 16 Juni.
357
tanka, den säkraste räddningsplanka Swensta Folket kan
förwänta."
§. 12.
Lengt OustmunäsLOl» fran Hallands Län uppläste föl¬
jande afficdshelsning:
"Sedan wart arbete nu är fulländadt, och endast den
statliga upplösningen af wära sammankomster äterstär, ber
jag om tillätclse att, med begagnande af en öflig plägsed,
fä inkör Ståndet yttra nägra afstedcts ord.
Den ädla ifwer och oförffräckthet, hwarmed wid denna
Riksdag Ombuden för Sveriges allmoge kämpat för Fäder¬
neslandets bästa, hafwa ät dem förwärfwat ett anseende af
outplänligt warde. Icke gerna bör nägon kunna tyta det
som en opatzande sjelfbeprisning, om wi skulle känna otz
lyckliga of desta warma tacksägelser, wi fatt emottaga af ej
mindre dem, hwilkaS intrcsten wi bewakat, än alla andre
medborgare af sjelfständig»» tänkesätt. Wisterligcn eger den
offentlige, liksom den enskilde mannen sin yppersta belöning
i det inre medvetandet att hakva welat det rätta; men i
samina »län han känner sig genomträngd af önsta» att
werka för ett högre syftemäl — för ett helt folks sällhet och
lycka — mäste han ock weta att uppskatta de allmänna
yttringarne af belätenhet med hans älgärdcr. Jag, som en
gäng tillförene haft äran wara medlem af detta Riks-Ständ,
och frän den tiden »vinnes huru mycket de maktegandes in¬
flytelser ännu förmädde öfwer wära förhandlingar, fastän
Sfven dä folkets rättigheter egde wäldige försvarare, hvil»
kas namn nämnaS med tacksamhet och som hittills icke blif-
wit af nägra andra fördunklade; jag har en okad anledning
till glädje öfwer den utomordentliga tillwert, som frihetens
358 Den 16 Juni.
.
wänner sedan betz wunnit inom wärl Ständ. I min själs
innersta fröjdar lag mig häröfmer, och-jag har icke kunnas
underläta art wid närwarande tillfälle uttrycka denna min
kansta. Manad af den, egnar jag derföre en gärd ak hög¬
aktning at alla dem, som bidragit att ät SwerigeS Odal¬
män ätereröfra ben betydenhet, som sedan långt flydda ti¬
der warit dest tillhörighet och som — lag är derom för,
wistad — frän denna stund icke warder mer förspilld. —
Jag tackar Eder samtlige, Mine Bröder, för den trofasthet
och wänffap, lag alltid och allestädes hos Eder funnit. Om
inom tvär offentliga werksamhet, jag nägongäng kommit
att se mina framställningar lemnade utan understöd as deni,
hwilka jag eljest fält nämna mina bundsförwandtcr, har
dock denna tillfälliga skiljsmeha icke minskat styrkan af wärl
förbund, bwilkel warit för »vidsträckt och mäktigt för att det
allmännas sak kunnat dcrpä r.^got äfwentyra- Jnstämmen
mine Bröder! i min innerliga bön, att denna heliga sak
mätte fortfarande segra öfwer alla enskilda beräkningar,
alla obehöriga intryck frän hwad häll som heldst, all men,
lig tweksamhet och wekhet. Härmed tager jag nu af Eder
ptt wördnadsfullt och hjertligt afsked.
En serskild aktningsbetygelse är jag skyldig de begge
män, som ledt wära öfwerläggningar. Wid ätankan af de
inflytelser pä StändetS Medlemmar, hwartill fordne inne¬
hafware af dctze platser trott sig berättigade, kan jag ej undgä
att offentligen erkänna, det wär närwarande Ordförande, äf-
wensom SländetS sist tillsatte Secreterare» gjort fig för-
tiente af allas wär hyllning för ädagalagd owäld, redlig- 1
het och öppenhet i förwaltningen of deras answarsfulla kall;
och jag anhäller derföre, att fä betyga dem min förbindli¬
gaste erkänsla. Likasä bös jag ej glömma att förklara mitt
Den 16 Juni.
-ffrymtade tacksägelse för samtlige Tjenstemän»»» wid
StaiidetS Cancellie, hwilka med nit och drift bestridt de
dem anförtrodde göromäl, samt nied wälwilja och manskap
omfattat StändetS Ledamöter.
Lefwen alla wäl!"
§. 13.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län uppstod derefter
och hembar till sine Skändsbröder, i fä men hiertliga ord,
fin tacksamhet för honom bewisad wSnskap och förtroende,
samt för kraftig niedwerkan till allt rätt, allt godt och nyt*
tigt för Fäderneslandet.
S- 14.
Sedan Talmannen ännu en gäng hemburit fin wän-
skapliga afskcdshelgning till alla samtlige och en hwar i
synnerhet, samt nedkallat GudS fortfarande Näd och wäl-
stgnclse öfwer Konung och Fädernesland, nedlade han Tal¬
mansklubban och upplöste Sländct, hwarcfter Protokollet
astli,kades, och SländetS Ledamöter, under inbördes »väl¬
önskningar, ätskiljdes klockan 1/2 11 pä aftonen.
Detta Protokoll justerades inför Bonde-Ständets Full¬
mäktige i Banken och Riksgälbs-Contoret den 1 Juli 1841.
lii lillem ttrotocolli,
<7.