Hederivärda
Bonde-StSndetS
Protocoller
wid
Urtima Riksdagen i Stockholm
är 1834.
Lierde landet.
Stockholm, Kongl» Ordenö-Boktrylkeriet, 1834-
l8»4 dm 2 April.
kleuum kl. 11 f. M.
Ordförande, Vice Talman ilon Ionsson.
Protokollet för den 24fsistl. Mars justerades; hwaref*
ter Ouswt darsson frän Stockholms Län skriftligen anför*
de följande:
"I anledning af vice Talinannen Ion lonssons till
det nu justerade Protocollet för den 24 sisil. Mars afgifne pits
rande, i frägan om utbyte af f. d. AMance-ContoretS
Hus, emot sä kallade Hestensteinfla Egendomen, tror jag
mig böra tillkännagifwa, att vice Talmannen, i sin egen»
stäp af Fullmäktig i Riksgälds-Contoret, öfwerwant och
deltagit endast mi en förberedande Stgärd, i afseende pä
det provisionella bytet, rvidlagen ben 2 Januari 1833, uti
hwilken dagö Protocoll likwäl icke förekommer nägon re¬
servation af honom.
Jag erkänner deremot, att jag, i egenskap af StändetS
Ombud, bilrädt RiksMdS-Conlorets alla Stgärdcr i denna
fräga. Desia ätgärder innefatta likwäl icke, att Riksgälds-
Contoret godkänt de hällne wärderingarne pä husen, och
4
Den 2 April.
säledeS icke heller, att Stockholms Stad borde »hälla den as
Staden fordrade mellangift. Wärderingarne wörö alldeles
nödwSndiga, för att sätta Rikets Ständer, som ensamme
kiga beslutande rätten, uti tillfälle att bcdöinma beskaffen¬
heten af husen samt lämpligheten eller oläniplighetcn af
bytet; och pä de wederbörligen förordnade Besigtningsmän-
nen, men icke pä Fullmäktige i RikSgälds-Contoret, berod¬
de det, att bedömma och uppskatta bpggnaderne.
Det lärer icke kunna bestridas, att Hcstensteinska egen¬
domen har den tjenligaste locaten och indelningen för Riks-
gäws-Contoret och Niks-Archivct; Sfwensom att det skulle
blifwa af en stor fördel för Stockholms Stad, att erhälla
AMance-Contorets hus, som redan Sr inredt för bedrif-
wandel af en Lombard-rörelse; och utom att Fullmäktige i
RikSgälds-Contoret ingätt pä det provisionel!» bytet, hwari-
genom nägot band icke blifwit lagdt pä Rikets Ständers fria
beslutande rätt i hufwudsaken, skulle FullmSgtige hafwa be.
tagit Rikets Ständer möjligheten utaf att kunna bringa by¬
tet till »verkställighet.
För Min del har jag icke godkänt, eller Srnar jag att
godkänaa de af Befigtningsmännen satta wärdén pä egen-
domarne. Atzistance-Contoreks hus äger, i aisende pä styr¬
ka och fasthet, ett o stridigt företräde framför Hestensteinska
egendomen; och Lswen i det hänseendet, ligger fördelen pä
Stockholms Stads sida, att Staden, om den fär öfwertaga
Agistance-Contorets hus, undgär eller besparar kostnaden
med Heffensteinska husets inredning till Lombardkörelse.
I följd häraf, kommer ocksä jag, när frägan förekom¬
mer till hufwudsakligt afgörande, stt afslä bytet, derest
Den L April. 5
icke Stockkolms Stad begifwer sig till, att assisi frsin for,
drade mellangiften, och detzutom inbetalar ännu siterstäende
Brandförsäkrings-afgifterne för Hestensieinsta huset.
Jag onhäller, att hwad jag nu yttrat msi i Protocollet
för i dag inflyta. Slockholm den 2 April 1834.
Ouslsk Ifarsson."
Häruti instäinde LrHesson frsin Stockholms Län.
Änyo föredrogs Kongl. Maj:ts,' sedan den 24 sisilidne
Mars pä bordet hwilande, Nädiga Skrifwelse rörande ett
psi Rikets Ständers begäran utarbetadt förslag till en L8-
ne.Inrätkning, till understöd för Bergsmanshandteringen i
Riket; och blef denna Nädiga Skrifwelse remitterad till All¬
männa Beswärs, och Ekonomi-Utskottet.
Kfwen företogs sinpo Kongl. Majtts, den 24 näsilid-
ne Mars psi bordet lagde, Nädiga Skrifwelse, angsien»
de sörhällandet med indelta Znfanterie-Regementernas Be-
kiädnadsinedel; i anledning tzwaraf 3olisu ilsoob kul-
borz frän Norrbottens Län ingas ett sä lydande;
Wördsamt Anförande!
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse, om sörhällandet
nied Indelta Infanteriets beklädnad, upplyser, att Räken-
skaperne wid Helsinge- och Dahl- samt Westerbottens Fält-
jägare-Regcinente, wisa en högre behällning i Bcklädnads-
Directionernes Castor, än som wid andra Regementen fö,
rcfinnes,! men att denna tillökning ocksä stall förswinna,
genom de anstaffningar, hwilka äterstä att ofördröjeligen
besörjas.
6
Den 2 April.
DS jag specielt Ager niig bekant, att Westerbottens
Regemente sistliden höst erhällit np beklädnad, och deraf
drager den slutsats, att wid andra Regementen enahanda
förhällande inträffat, och dS den totala behällning 294,650
Rdr 40 st. 11 rst. B:co, som nu i Bcklädnads-Directioner-
nes Castor finnes, uppgär till nära twänne ärs bekläd.
nads-utgifter, enär desta, sSsom de hittills bclupik, kunna
antagas af alla slag uppgS till 164,000 Rdr B:co ärligen
för Indelta Znfanterie-Regementernas beklädnad, förmo.
Lar jag att Stats-Werkets och Rotehällarnes Beklädnads-
bidrag bör kunna nediättas frän ? till /ztdel af munde¬
ringens rvärde, och hoppas, att detta förslag sä mpcket
mindre stall möta nägot motständ, som sielfwa den Kongl.
Skrifwelscn tillika lemnar den tillfredsställande upplysning,
att Znfanteri-Regementerne för närwarande öro försedde
med en np eller nära ny mundering i rotelistan och en
brukbar mundering i Soldatens wärd, att i mindre tjenst¬
göring begagnas, wid hwilkel förhällande lärer fä antagas,
att kostnaderne wid Znfanterie-Regementernes beklädnad
ei kunna till nästa Riksdag uppgä lill högre belopp, Snatt
vctza, med nu befintliga contanta tillgängar och dek ak
mig nu föreslagna bidraget, kunna fullt ersältaS.
Jag anhäller att delta anförande fär ätföija den Kongl»
Skrifwelsen till Stats-Utst ottel.
llob. llse. kulberg.
karr Iarsson frän Elfsborgs Län pttrade muntligen:
I egenstap af Ledamot i Bcklädna-s-Directionen wid West-
götha DahIS Regemente, har jag wunnit kännedom deraf,
att, ehuru brukningstiden för Indelta Infanteriets bekläd¬
Den 2 April.
nåd blifwit besiämd till fyra är, jemte det att ärliga be¬
klädnads-didraget, sä wäl frän Stats-Werket som Rote,
hällarne, nedsatts .frän - till ; af en munderings wärde,
har sikwäl manskapet endast hwart 5:te är sätt np bekläd»
nåd. Detta har ock, under närwarande fredliga förhällan,
den, warit tillräckligt, sä att manskapet derigenom hällitS
fullt urrustadt med brukbar mundering till slitning i. mindre
tjenstgöring och med en np eller nära np mundering i rote.
kistan. Zag skulle derföte nästan wara benägen att in.
stämma i kurbergs nu upplästa Anförande, men dä, w!d
infallande Krig, ärliga Beklädnads-bibraget, beräknadt till
/zidcl af munderingens wärde, torde blifwa för knappt,
anser jag mig böra förcflä, att det mä bestämmas till/.-.del,
hwarigenom ben medelwäg kan wara iakttagen, att, ä ena
sidan, manskapets belätenhet winncs, och, ä den andra, Rust»
hällarncs behof af lindring i utgiften icke äsidosättes.
Med I. kulberg förenade stg Austers Älartensson
och blrie larlsson frän Jemtlands, Austers lXorstmarb och
Olof Olofsson frän Westerbottens, och ?er Henstrilrs-
son frän Norrbottens Län; hwarjemte Kars karssons ptt»
rands biträddes af Hans Iansson frän Elfsborgs, Austers
Iohansson Lrissman frän Skaraborgs, KiriL Hansson frän
Arebro, Austers Anstersson frän Westeräs och Olans Lrilrs-
son frän Götheborgs och Bohus Län, äfwensom af samte-
tige Riksdags-Fullmäktiges frän Jönköpings Län.
Den Kongl. Skrifwelfen, med hwad nu i anledning
deraf blifwit anfördt, remitterades till Stats,Utskottet.
8 Den 2 April.
Z ordningen härefter aninSltes Kongl. Maj-ts den
24 sistlidne Mars bordlagde Nädiga Skrifwelse, angäende
ifrägaställd utwidgning af Götheborgs Spinnhus; hwilken
Nädiga Skrifwelse, säsom icke fordrande nägon ätgärd, lä¬
des till handlingarne.
backers vsnislsLon frän Elfsborgs Lin hade lätit
ingifwa. följande anförande:
"Lotviä 5ou5sonShar i sitt yttrande misstagit sig oin
rätta förständet af Gullers vsnielsoug motion. Uti denna
senare Sr med klara ord begärdt, att Allmogen skulle bibe,
gällas wid rättigheten att till Staten lefwerera sine Span-
mälsräntor in natura, och att de, som hafwa inveldte loner,
mätte fä dem utsatte i penningar, sä att den olikhet, som
emellan Hemmansägare, hwilka Sro lika ffattstyldige, upp-
kommer derigenom, att nägra stola lefwerera sina räntor
till Staten, andre till indelningshakware, mätte upphöra;
och att persedelräntorns, hwilka alltid urgjordts med pen¬
ningar, skulle efter ett skäligt medelpris, som för 5 är i
sänder bestämdes, fä betalas i penningar med Tio procents
rabatt. Detta mätte wara wida fördelaktigare, än att fä
desse senare räntor förwandlade i 2:n« hnfwudperscslar, fä-
son: Spanmäl och Smör. Pä denna operation skulle de
skattskyldige troligen betydligt förlora, utan att fä nägon
lindring, oberäknadt den omständigheten, att? till reglering
dfraf skulle ätgä 16 eller 20 är, kanhända än längre.
För mer Sn 20 är tillbaka blef Allmogen i de siesta
Provinser hörd öfwer en sädan persedelräntornas omsätt,
Den 2 April.
9
ning, som Lolviä ionsson föreslagit; men nekade dä, att
deri ingä, bwarföre i ett är 1815 utfärdadt Kongl. Bref
lörklaradeS, att frägan flulle komma att förfalla.
Widare yttrande öfwer Lolviä ^ousrons anförande, sy¬
nes lliig icke erforderligt.
/t. OainolLLon."
Uppä begäran af Anders Lustersson frän Westcräs
Län, blef Austers OamelsoQL anförande lagdt pä bordet.
Ifrän Stats-Utstottet hade ankommit följande Memo¬
rial N:o 24:
"Del Sr anledning till anmärkning mot föredraganden
för Krigs-Srenderna, hwarom remist begäres till Constilu,
lionS-Utffottet, inför hwilket anledningarne uppgifwas skola."
Remitterades till Constitutions-Utstottet. -
Äfwenledes upplästes följande frän Stats-Utstottet in»
komne Memorial N:o 25:
"Det är anledning till anmärkning mot föredraganden
för Handels, och Financc-ärenderne, hwarom remist begä-
res till Constitutions-Utstottet, inför hwilket anledningarna
uppgifwas stola."
Remitterades till Constitutions-Utstottet.
IS
Den 2 April.
Följande till Ständet antonine Memorial och Betän-
konden ladeö nu pä bordet, nemligen:
Stats-Ulskottets
N:o 22, i anledning af Rikets Ständers Revisorer-
Zren 1830 och 1832 afgifna Berättelser till Rikets Stän¬
der, om samma är werkställde granskningar af Stats-Wer-
kcts, med dertill hörande allmänna fonders tillständ, sty¬
relse och förwaltning ären 1827, 1828, 1829 och 1830.
N-o 23, om äterlemnande af Herrar Sanlesson och
Ikemlaei-Fs frän Wällöf!. Borgare-Ständet till Utskottet re¬
mitterade motioner, om Hppotheks-Föreningar; och
N:o 34, med ätcrställande af Hans äanssons frän
Elfsborgs Län och Austers Narlenssons frän Jemtlands
Län till Utffottel remitterade motioner, om ätgärders iakt¬
tagande till underlättande af Hppothekö-FöreningarS bil¬
dande.
Zewillnings-Utskottcts
N:o 3, angäende Herr I^eLers inotion, om underdä-
n!g anhällan hos Kongl. Maj-t, att Bränwins-bränningcn
»vid instundande Maj eller Juni inänadö början mä wada
inställd.
Lag-Utskottets
N:o 2, öfwer Lector Lsurenii motion', att rättighe-
ten att kalla Huspredikanter, mätte upphöra, eller Åtmin¬
stone i wista hänseenden inskränkas.
N:o 3, öfwer mis Insulins förslag till ändring 3
Eap. 2 §. RSttegängs-Balken.
Den 2 April.
Il
N:o 4, öfwer kfils Llrinstiunsts motion, om ett^tillägg
till lagen för Åhörare wid Riks-Ständens sammanträden.
N:o 5, öfwer ker Isaiesson k>lvrullgs frän Gottland
motion, om upphäfwande af 9 §. i,2 Cap. Giftermäls-
Balken.
N:o 6, öfwer kirile ksilssons' frän Jemtlands Län
Motion, om utfärdande af en Lag till afböfande af uppgif,
ne olägenheter, som för Rust- och Rotchällare skulle upp¬
komma, derigenom att Ryttare och Soldater, utan tillständ,
afweko och höllö sig borta frän deras rätta station m. m.
N:o 7, öfwer Herr Ölbergs motion, om skärpning
i straffet för falskt wittnesmäl och för mened.
N:o 8, öfwer kater kerrsons frän Calmar Län mo¬
tion, om rättighet för parter, att deras till Domstol ingiff
ne handlingar äterbekomma.
N:o 9, öfwer keller kerssons frän Calmar Län sami
lallan keugtssonr frän Westernorrlands Län motioner, om
uvphäfwande af Landsfiskalers rättighet till kostnadsersättning
uti mäl, deri de ä tjenstens magnar föra talan.
N-o 10, öfwer Herr 6. Olbers motion, vin ändring
i bestraffningen för mistgärningsmäns släppande.
N:o 11, öfwer keler kerssons frän Calmar Län motion,
om upphörande af Underdomarcs 8 liggande att till Hoff
Rätten insända renoverade exemplar af Domböcker utom
i wista mäl.
12
Den 2 April.
N:o 12, i anledning af 2:ne motioner utaf ^nrlers
Nilsson frän Malmohus Län, den ena, vin ett tillägg till
S Cap. 11 §. Handelsbalken, i afseende 8 answar för den,
som förnekar weterlig skuld, och den andra, om bestämman¬
de af rätter Domstol förädlande af sädan förbrytelse; och
N-o 13, om antagande af en Cancellist för Lag,Utskot¬
tet samt en Secreterare med Notarie-arfwode för Lag- samt
Allmänna BeswSrs och Oeconomi-Utskoltenö sammansatta
beredning.
Allmänna LeswLrs- och Geconomic, Utskottets
N:o 4., i anledning af wäckt fräga, om upphörande
af det sä kallade Hemförare-bätgillet i Götheborg.
N:o 5, i anledning af wäckt motion, angäende re-
qvirerande och formande af stämpladt papper frän Hufwud,
staden till landsorterne.
N;o 6. i anledning af wäckt fräga, om skyldighet för
Uppbördsmän, att wid Krono-uppbörden emottaga söndri-
ga Banco- och Riksgäldssedlar.
N:o 7, angäende wäckt fräga, om utfärdande af för¬
bud mot accord till LandshSfdinge-Embelen; och
N:o 8, i anledning af wäckt motion, om rättighet för
Askersunds Stad, att ärligen hälla en marknad, till enskild
fördel för nämnde Stads Borgerskap; samt
Expeditions,Utskottets
N:o 5, angäende ökadt Cancellibiträde för Utskottet; och
Den 2 April. 13
N:o 6, angående anflag i och för Corrccturs-läsning
ln. >n.
Enligt ankomne Protocolls.utdrag, hwilka nu upplä¬
stes, hade
^öglofl. RidSerskapet och Adeln,
Den 20 sistlidne Nars,
bifallit det sedan sista Riksdag hwilande förslag till
Nv redaction af 4:de punkten 1 mom: i 24 §. Riksdags¬
ordningen.
Afflagit ett likaledes hwilande förflag till lindring i
kedactionen af 19, 21 och 88 §§. Regeringsformen.
Remitterat till Constitutions-Utskottet en af Herr val¬
man anmlild anledning till anmärkning emot Stats-Secre-
teraren för Handels- och Finance-Srenderne samt, wid fö¬
redragning af Banco-Utstottets memorial Nw 5, förblifwit
wid redan beflutad remis till samma Utffott, af Kongl.
Maj-.ts NSdiga Skrifwelse med förflag till Lag för Ban¬
ken; och
den 24 Mars
bifallit Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utskottets
BetLnkanden N:ris 2 och 3.
Remitterat till samma Utskott, Herr Vöokenkergs an¬
förande, i fräga om Grundlagarnes föreläsande wid Uni«
wersiteten; och instämt i Högwördige Preste-Ständets be»
flut, att Rikets Ständer genom Deputation ffulle inför
14
Den 2 April.
Kongl. Majit betyga deras undcrdäniga tacksägelse för
den omsorg Kongl. Majit haft ospard, till förhindrande af
Cholerasjukdomens inträngande i Landet.
-HLgwördrge Preste-Ständet
bifallit Allmänna Bcswärs- och Ekonomi-Utstottets
Betänkanden N:riS 2 sch 3.
Lagt till handlingarne, ExpcditionS'Ul skottets utlätan-
de N:o 4.
Äterremitterat till Banko,Utstottet, Kongl. Majits Nä-
higa Skrifwelse med förflag till Lag för Banken; och
Meddclt wista föreskrifter, rörande redowisningen för
Ständets tryckta Protocoll, samt
Borgare-Ständer,
den 20 Mars,
Med ogillande af Bcwillnings-Utstottets memorial
N:o 2, förklarat samma Utstött böra pröfwa en motion vin
portofrihet för Contracts-Prosiars Embetsstrifwelser, och
den 24 i samina mänad,
Lagt till handlingarne Kongl. Majits Nädiga Skrif'
weise om ifrägaställd utwidgning af Götheborgs Spinnhus.
Remitterat till Stats-Ulstottet, Kongl. Majits Rädiga
Skrifwelse om förhällandet med indeldta Infanteri,Rege-
menterncs beklädnadsmedel; och till Allmänna Beswärs-
och j-Ekonomi.Ulstöttet Kongl. Maj-ts Nädiga Skrifwelse,
rörande ett, pä Rikets Ständers begäran,j utarbetadt för»
Den 2 April. 15
stag till en Läne-Jnrättning, till understöd för Bergsmans,
Handteringen i Riket.
Bifallit Stats-Utstotters utlätanden N:s 20 och 21;
men
Lterremitterat samma Utstötts utlätande N:o 29.
Alla dessa Protocolls-uldrag klefwa lagde till handlin,
garne.
Slutligen justerades Protokolls,utdrag rörande ds af
Bonde-Ständet i dag fattade beslut, hwarcftcr Ständet St»
ffildes ki, 12 pä dagen.
In Läs m
18S4 den 7 April.
Plenum kl. half till 11 f. m.
Protokollet för den 2 i denna mänad justerades.
peter perrson frän Calmar Län ingas ett anförande,
fä lydande:
Som wigten, myckenheten och widdén af Riksdags,
göromälen omöjligen medgifwa, att dessa göromäl kunna
Mutas inom den i 80 §. Riksdags,Ordningen bestämda
16
Den 7 April.
tid af tre mänader, »frän den dag, dä Kongl. Majit lätit
underrätta Rikets Ständer om Stats-Werkets tillständ
och behof, och hwilken tid lSper till ända med ilinewarande
April mänads utgäng; sä fär jag, med anledning af den wi¬
dare föreskriften i npffnämnde §. af Riksdags-Ordningen,
härmed wördsaint förcslä Hederwärda Ständet, det Rikets
Ständer böra hos Kgl. Majit i underdänighet anhälla, att
Riksdagen mä fortfara en mänad efter förloppet af nptz-
nämnde tid; och har jag mig bekant, det en lika beskaffad
motion i dag wäckes hoS de respective Med-Ständen. Stock¬
holm den 7 April 1834.
koler persson,
Riksdags-Fullmäktig frän Calmar Län.
Hwilken af peter persson gjorda framställning bifölls;
och skulle Expeditions-Utffottet anmodaS, att, i fall Tre Riks-
Ständ förena sig om enahanda beslut i ämnet, uppsätta un»
derdänig Skrifwelse till Kongl. Majit.
Hans dansson frän Elfsborgs Län begärde ordet och
yttrade, att som han, fastän Ledamot af Stats-Utskottet,
likwäl icke wore tjenstgörande pä den afdelning, af hwilken
Kongl. Mai:ts Nädiga Proposition, angäende asffrifning
af Upsala Akademie- äterstäende ffuld till Riksgälds-Conto»
ret, koinme att handläggas; sä wille Hans Iansson, enär
berörde handläggning i Utskottet än icke egt rum, nu med,
dela sine Lsigter i ämnet; i hwilket hänseende han ingas
och Sberopade ett anförande, sä lydande:
3 an-
Dön 7 April.
17
anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposition,
angående afdrifning af Upsala Acadeinies äterstäende flulv
till Riksgälds-Contoret, torde det tillälas mig fä anföra
följande:
Jag anser wig föranläten neka mitt bifall till den af
Consistorium Academicum i Upsala sökta afskrifningen af
43,000 Rdr B:co, skuld till Riksgälds-Contoret, för erhäl-
let län till Bibliotheks-bpggnadens inredning, och utbeder
mig att fä utweckla skälen till denna min wägran, i en
kort framställning.
Förhällandet nied denna Biöliotheks,byggnad anser jag
nemligen wara sä märkwärdigt, att, ehuru Swerige wisier-
ligen icke saknar flera exempel pä besynnerligheter och mist-
hushällning i Publikbygnadswäg, hwarigenom en främling
lätt skulle, wid äsynen af wära Caserner, sjukhus etc., fall»
pä den tanken, akt märt land ware ett bland de rikaste
och bäst lottade, Rikets Högloft. Ständer icke böra underlä-
ra, att pä det ifrägawarande företaget fästa sin synner»
liga uppmärksamhet. För omkring 20 är sedan, dä fräg»
wäcktes, dels onl bäda UniversiteternaS sammanfläends till
ett enda, hwilket wäl icke hade warit sä otjenligt i wäkt
fattiga land, dels Sfwen om Upsala Universitets förflytt¬
ning till Hufwudstaden, säsom i andra länder och äfwen r
granrikena, lärer (lonsisrorium ^caflemicurn pä det war-
mäste sökt motarbeta dylika förflager, och icke allenast det,
utan äfwen att förebygga deras förnyande för framtiden-
4;de Bandet.
18
'Den 7 April.
Man fann ett godt medel härtill uti Acadeimeils rika till-
gängar.
Dega, hwilkaS tillgripande man troligtwis befarade,
onsäg man lämpligare sjelf anwända, och detta pä ett sätt,
som ytterligare förswärade tankan pä Unioersttels-flyttnin»
gen och den dermed förenade möjliga rubbningen af Constitu-
tionerne samt Zurisdiccionen, hwilka lära wärderas säfom
ögonstenar. Ett klpftigt hufwud uppfann dä förslaget att
nedlägga öfwerskottssummorna i en Bibliotheks-byggnad,
hwartill man ägde ett nägorlunda hjelplig! stal uti det icke
nog rymliga Bibliothekct. WSl fanns, och ännu finnes,
uti det til! större delen ännu oinredda Upsala Slott, ett mer
ön tillräckligt utrymme för Voksörrädet, om man sökt att
erhälla denna local, som länge warit och Snar obegagnad;
wäl bade ruan, om ny-bpggnad nödwändigt stolat ste, kun¬
nat ätnöjaS med en mindre prydlig och kostsam anstalt;
men biafsigterna hade icke dä sä lätt kunnat realiseras.
Forstaget antogs sä mycket häldre, som det nya, ele¬
ganta huset, skulle öka Universitetets yttre glans, samt om
möjligt öfwerträffa flera andra mäkiigare Staters praktbygg,
nader. Man uppgjorde ritningar och kostnads förflager, fick dem
godkända frän »vederbörlig ort, grep saken an, och säg-ned gläd¬
je det nya Stenhuset uppstiga i höjden. Hittills gick allt efter
önskan. Ulen när stommen war nära färdig, gjorde man Sen
upptäckten, att Hrr pkofesiorec i theorr och praktik förbi,
sett eller förgätit en liten omständighet, som allmogen
kallar förstuga med dertill hörande utrymme för trap¬
pa till öfre wäningen. Följden blef naturligtwis den, att
Den 7 April.
en särskild utbyggnad ,näske göras för Sndamälet; och pä
det densamma icke skulle wanpryda det bela/ flulle den till-
danas pä ett kostsamt sätt, hwarigenom en högst betydlig
summa dcrpä anwändes. Hela anstalten har, sä wäl i
Landsorterne som Hufwudstaden, warit föremäl för Mänga
wälgrundade anmärkningar, bäde mot planen och dest ut¬
förande. Hela landet wet ats omtala, huru wära lärde
fäder och wise wid Rikets sä kallade första Universitet,
i detta mäl tillgsort; och sä, som jag hört historien härom
af flere, har jag Lfwen här i korthet framställt den.
För husets yttre har säledes Äcademien bortslösat af
egna medel omkring 200,000 Rdr B:ko. En hwar för¬
domsfri lärer utan twifwel finna, att tillräckligt utrymme
för bokförrädet bordt erhällas för mindre belopp, och att öfwer»
skottet kunnat disponeras till andra, för wetenffap och konst
mera fruktbärande, ändamäl. Z en tid, dä Academien ro¬
par efter löneförbättringar, är det sannerligen förwänande
att förnimma sä ofantliga summor blifwit anwända pä eti
byggnadsföretag. I tider, dä en öfwerhandtagande lux och
yttre präl behöfwer motarbetas, och hushällning iakttagas
med allmänna medel, sä framt icke den skattdragande om¬
sider stall digna under bördan af de mängfalldiga kostsamma
upptägen, hade inan storsta flät förwänta af Upplysnin¬
gens och lärdomens högsta Representanter mer sparsam¬
het, emedan de, framför nägon annan, lära, eller ätminsto--
ne borde, känna Landets tillständ och behof. Nationen Sx
hwarken gagnad eller hedrad deraf, att Upsala Stad prunkar
med ett Bokpalats, wittnande om fäfänga, eller att det
20
Den 7 April.
äger detta' foderal, som troligen blir dyrare Sn den flätt,
som deruti flall förwaras. Historien flall wisst icke under,
läts att minnas de felsteg, svin wid grundläggningen och ut¬
förandet blifwit begängne, och monumentet Minda i en
framtid blifwa mindre ärofullt än man önflar sig.
Men icke nog mev desse 200,000 Rdr, sou, Sro an,
rvSnde till wäggar och tak. Inredningen äterstär, bokhpl,
lorns Sro icke färdige. Kongl. Mant har dertill af egna
medel Nädigst anslagit 30,000 Rdr. Rikets Ständer haf-
wa Lfwen, pä de billigaste wilker, säsom län sörffiutit
50,000 Rdr, men ända begäres mer. Pä den förfljut-
na summan fordrar nian nu en eftergift af 43,000 Rdr,
och läter förstä, att »nan af Rikets Ständer förwLncar Ln
widare understöd- Defia fordringar gä förunda! Stän-
derne hafwa gjort hwad af dem fläligen kan begäras. He¬
la företaget Sr, lindrigast sagdt, en öfwerflödsprakt-bpggnad
icke af behofwet päkallad, i en sä stor scala. Oe begängna
selen och missräkningarne derwid böra icke bekostas af Sta¬
ten, utan af den, som wederbör. Fullbordandet kan likasä
wäl nu, som hittills, undwaras och hwila, till dess Akade¬
miens egne tillgängar tilläta fortsättningen, allt utan rin¬
gaste skada för upplysningen och lärdomen, hwilkaö skatter
ligga lika wäl förwarade och kunna lika wäl begagnas i
det gamla som nya Biblioteket. RiksgäldS-Contoret be¬
finner sig dessutom i det skuldsatta tillständ, att det icke kan
hielpas utan biträde, och har säledes inga medel akt bort¬
skänka. Hwad derifrän tages, tages direkte ur den skatt-
skyldiges ficka. Denna bör ej hällas tillgänglig för alla
Den 7 April.
2t
möjliga försök att dit intränga. Nägon gäng mäste nian
ft fig tmungen att smara nej, om man stall kunna be,
strida de oundwikliga utgifterne. Jag anhällcr, alt detta
mitt anförande mä remitteras till Stats-Utstottet, att be¬
handlas i saiiiiiianhang med den Kgl. Propositionen. Stock¬
holm den 4 April 1834.
Nans ifarsson.
kongl Ouämunstsson frän Hallands Län, Austers
Nilsson frän Malmöhus Län, kongl kiriksson frän Werm¬
land, kor boosson frän Christianstads Län, koler källs¬
son frän Jönköpings Län, jemte mänga flere, förenade sig
ined klans kansson.
Nils Olansson frän Malmöhus Län förklarade, att
han desto heldre instämde i klans kanssons yttrande, som
det more troligt, att wederbörande, Authoritet i Upsala, 8
sin sida, icke more nog liberal, att medgifwa den af nu-
warande Bistopen i Hernösands Stift wäckta fräga, att de
124 tunnor Spanmäl, hwilka frän berörde Stift, i följd
af dest fordna förening med Ärke-Stiftet, ärligen utgä till
Upsala Domkyrka, i stället mätte tillfalla Domkyrkan;
Hernösand.
Llläers Nartensson frän Jemtlands förenade sig med
Nils Olansson.
Ständet beflöt, att klans kanssons ofwanstäende An¬
förande jemte nu afgifne munteliga yttranden, skulle till
Stats-Utstottet öfwerlemnas, för att i sammanhang med
Kongl. Majus berörde Nädiga Proposition behandlas.
88
Den 7 April.
Föredrogs än§o Lag-Utstottcls, sedan den 2 i denna
mänad, pä bordet hwilande memorial N:o 13, vin anta¬
gande af en Canzlisi för Lag-Ulssottet samt en Secreterare,
med Notarie arfwode, för Lag, samt Allmänna Beswärs»
och Ekonomie-Utstoltens sammansatta Beredning; och fann
Ständet för godt, att i sä mätto bifalla Lag-Utstottets deri
giorde hemställan, som att sannna Utskott mä äga, att siz
till biträde antaga en Canzlist med arfwode ifrän den dag,
dä han, i följd af Rikets Ständers beslut, warder nämnd;
Lfwensom Lag- saint Allmänna Beswärs- och Ekonomie»
Utskottens sammansatta Beredning ägde, att förordna till
tjenstgöring hos Beredningen, en Notarie med arfwode
frän antagningSdagen,
Ånyo förekom Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Ut-
stotters utlätande R:o 4, i anledning af wäckt fräga om
upphörande af det sä kallade Hemförare-Bätgillet i Götheborg.
Dackers Danielson frän Elfsborgs Län; "Säsom
längre tid wistande i Götheborgs Stad, och nu boende nära
derinwid, har jag enskild kännedom derom, att stalén för
Utskottets utlätande »verkligen äro igrundade; och jag är
öfwertpgad, akt bifall till Herr Wärn» 'motion skulle, sä
wäl för honom, som för andre, hwilka äro i behof af Bä»
tar för warors transporterande till och frän Skeppen i Gö¬
theborgs hamn, medföra bäde större kostnad och andra olä¬
genheter, än nu äga rum. Hemförarebätarne stä under
Magistratens uppsigt, äro besatte med dugligt och pälitligt
folk, samt underkastade en, genom ömsesidig öfwerenskom-
Den 7 April.
2Z
ruelse stadgad taxa, för hwilken de Sro skyldige att betje-
na hwilken svin helst. Jag tillstyrker derföre bifall till
Betänkandet.
Ms Nansson frän Malinöhus Län ansäg äfwen att
Utskottet icke kunnat yttra sig annorlunda än som likett;
och klef Utskottets förberörde utlätande af Ständet bifallet»
Wid förnyad föredragning biföllos följande Allmänna
Beswärs- och Oeconomie.-Ucskottets, sedan den 2 i denna
ruänad, pä bordet hanlande Betänkanden, nemligen:
N:o 5, i anledning af wäckt motion, angäende reqvi-
rerande och forslande af stämplad t papper frän Hufwud-
staden till Landsorterne;
N:o 6, i anledning af wäckt fräga, om skyldighet för
uppbördsman, att wid Krono.-uppbörden emottaga söndrig»
Banco-och Riksgäldssedlar; och
N:o 8, i anledning af wäckt motion, om ^rättighet för
Askersunds stad, alt ärligen hälla en frimarknad till enskild
fördel för nämnde Stads Borgerskap,
Efter anmälan, att Herr Hof-Canzleren m. m. Fri,
herre von Lollnirienlieiin ankommit, blef bemälde Herr
Hof-Canzler pä manligt sätt inbeledsagad och aflemnade:
i:o Kongl. Maitts Nädiga Proposition till Rikets Stän¬
der, den lisie sist!. Mars, angäende ändring af 8, 9 och
24
Den 7 April.
10 8Z. samt förklaring af 2 z. i 17;de Cap. Handels-
Balken.
2:o Kongl. Mai:ts Nädiga Skrifwclse till Nikeks SlSn-
der, den 25:te i samma mänad, angäende tillökning af
Läne-bidraget till Manufactur-Diffonl-fonden.
Talmannen förklarade, att förcnäinde Nädiga Propo¬
sition och flrifwelse ffulle winna grundlagsenlig behand¬
ling, saint tolkade Ständcts Underdäniga wördnad, kärlek
och tillgifwcnhet för Kongl. Maj:t; hwarefter Herr Hof?
Canzleren asträdde.
Widare förekom i ordningen, till ytterligare handlägg,
ning, Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utffotlets, sedan den
2 i denna mänad, pä bordet hwilante Betänkande N:o 7,
i anledning af wäckt fräga om utfärdande af förbud mot
accord till Landshöfdinge-Embeten. ,
dockers Danielson frän Elfsborgs Län ingas, i an¬
ledning häraf, en skrift sä lydande:
"Wid Utskottets utlätande fär jag »vördsammeligen an¬
märka, att det säkerligen Sr till följd af de fortfarande
berättelserna om accorder till Landshöfdinge-Embeten, som
Motionären wäckt Rikets Ständers uppmärksamhet pä det¬
ta missbruk: samt att öswertygelsen om ofsrcnligheten der¬
af, med de ifrägawarande Embetenas wigt och inflytelse pä
menigheternas bästa, hos en hwar ingifivit önskningarne att
Kongl. Majit, pä Rikets Ständers derom gjorda erinran,
ffulle lemna sin hoga uppmärksamhet till minnande af en
Den 7 April.
25
snar rättelse deri — Utskotten har yttrat en alldeles mot»
satt förmodan; men dä denna icke bestprkes af wcrkligheten,
dä man ännu hör omtalas närwarande Landshöfdinge-le-
digheters besättande ined accorder, och dä sälcdes kunskaper¬
na, erfarenheten och förtjensten, pä ett tämligen synbart
sätt, fä stä efter för slumpen och tillfälliga accords-tillgän»
gar, eller det djerfwa nitet, att utan nödiga egenskaper
framtränga inom den högre administrationens werknings-
krets; yrkar jag, att Betänkandet mätte äterremitteras,
och alt Utskottet, med ändring af sine i Linnet framställde
äsigter, mätte förestä Rikets Ständer, att hos Kongl.
Majit frambära den underdäniga anhällan, som Motionä¬
ren begärt, nemligen att det af Rongl. Majit utfärda¬
de förbud emot tjensteköp, eller accord inom de lägre
graderne af Landrstaten, matte utsträckas till Lheferne
för densamma. Stockholm den 7:de April 1834.
H.. Danielsson.
Likaledes inlemnade Nans dansson frän Elfsborgs
Län ett anförande af följande innehäll:
"Om man säsom grundsats numera torde fä antaga,
att accorder och tjensieköp bland alla Embetsmanna-claffer
och Corpser i samhället Lro stadlige till sina följder i all¬
mänhet, sä blir det smärt alt inse, hwarföre nägot undantag
häri bör ega rum, ty om den ena medborgaren erhäller
tillätelse, eller ätmmstone ett tyst medgifwande till en rät¬
tighet, som erfarenheten wisat wara stadlig, och hwilken rät¬
tighet derföre blifwit rättwist förbjuden för andra, huru
will man förlika ett sädant fvrhällande med den naturliga
26
Den 7 April.
rSltskänflan, sorn, enkel och oförwillad, icke tror menni,
flans duglighet och wärde besiä i ägandet af penningar
och rikedom, utan i dygd, erfarenhet och werkliga förlien»
ster? Samhällets trefnad och förkofran beror i mänga fall
till en icke obetydlig del pä de mäns ätgärder, hwilka blif¬
vit förordnade att maka deröfwcr; Landshöfdingesysslorne
Sro i min tanka, ändamälsenligt förwaltade, af dylik beskaf¬
fenhet, och det Lr säledes af stor wigt för det allmänna,
att desse sysslor blifwa besatte med erfarne, duglige och obe¬
roende män. — Men männe detta alltid kan fle, sä wida
accorder om sysslorna, rväl icke offentligt tillätne, dock icke
uttryckligen Sro sörbjudne? männe icke »vinningslystnaden —
penningen, nägon gäng härwid torde fälla Utslaget, utan
afseende pä dens duglighet eller fallenhet, som pä ett sä-
dant sätt blifwer innehafware af sysslan? inähända sävant Sn-
dä kan inträffa; men jag skulle likwäl önsta, att Högloft.
Utskottet wille uttrycka en annan opinion om saken, än hwad
förewarande Utlätande meddelar; nemligen förmodan, att
den, som blifwit satt att waka öfwer efterlesnaden af de
Författningar, som förbjuda tienfteköp, numera iste stall
tillära sig sjelf öfwerträdandet deraf, samt pä grund deraf ej
afstyrkt bifall till motionen. Om denna förmodan kunde
förwandlas till fullkomlig wisshet, sä wors härom icke mera
att säga; men dä man ännu torde fä betwifta »verklighe¬
ten häraf, fär jag wördsaminaft yrka Sterremiss af Ullätan¬
det, till ny Handläggning af Srendet, hwarwid jag önskar
fä en tcinka uttryckt, som antyder att inga undantag bör äga
rum, i afseende pä accorders skadlighet, ware sig antingen
wid ticnslcr, svin efter ansökning tillsättas, eller förtroende-
Den 7 April. 27
svsslor, och ait säledeS förbud emot alwen LandshSkdinge-
svsslors tienstcköp »18 utfärdas, pä sädant sätt som Motio¬
nären förestagit. Stockholn, den 7 April 1834.
Hans dansson.''
Nils Llrinölunä frän Wester-Norrland: Dä jag wid
sista Riksdag wäckte^fräga derom, att de, hwilka till Lands,
höfdingar utnämnas, borde hofwa undergätt Academiffa
prof pä kunssap i allmänna Civil- och Ekonomie-Lagfaren-
hcten, afsäg jag jemwäl obshörigheken af dessa Embetens
Sfwerlemnande ät den mestbjudande. Förslaget ansägs dä
af Utssottetet onödigt, och jag lemnar derhän, huruwida
min öfwertygelse, att berörde Embeten borde beklädas en¬
dast af kunnige och erfarne män, warit riktig eller icke.
Dä fräga nu uppstätt, angäende förekommande af accorder
vin Lsndshvfdinge-Embeten, har samma Utstött i min tan¬
ka jemwäl oriktigt förfarit, dä det icke ansett nägon ätgärd
af nöden, till hämmande af detta mitzbruk, likasom vin desse
wigtiga Embeten borde fortfara att behandlas säsom annat
krämaregods. För min del kan jag icke fränträda den öf-
rvertygelsen att, dä 1831 ärs Förordning förbjuder accor¬
der om ringare tjenster wid Landt-Staten, borde ett sädant
förbud än mera äga rum, i afseende pä Chefsplotserne.
Dä Nationen ät Konungen vfwerlemnade oinskränkt rätt,
att till- och afsätta innehafware af sä kallade förtroende¬
poster, sä förmodades icke att emellan enskilde ingänget kö-
peaftal om desse Embeten skulle winna afseende. Den rika¬
ste är icke alltid den skickligaste, och derför inträffar icke
sällan wid accorder det gamla ordspräket, 'att tomma hufs
Den 7 April.
wuden gä fram, men tomma fickor siä tillbaka". Jag yrkar
äterremiss af Betänkandet, under önskan att Utskottet mät¬
te taga denna tämligen wigtiga fräga i närmare och nog¬
grannare Lfwerwägande.
Jokan Wiklund frän Westerbotten: Genom en läng
erfarenhet hars jag funnit olämpligheten af nu brukliga ac,
carder om Landsyofdinge-Embeten, deraf i min tanka den
fölid icke sällan uppkommit, att Landshöfdingarne icke wa¬
rit sine platser wuxne. Zag är säledes af enahanda me¬
ning, som de förre talarne.
Anders Nilsson frän Malmöhus Län: Jag förenar
mig med Hans Iansson och tror, att det anmärkta förhäl-
landet icke längre bör äga rum. Säsom en fölid af berörde för¬
hällande inträffar ofta, att till Landshöfdingar utnämnas
högre Militaire-Embetsmän, hwilka böriat deras bana med
wärian och sedan fortsatt detta yrke till älderdomen. Man
kan icke wänta, att desse stola hafwa begrepp om Civil- och
Ekonomi-lagfarenhet, och de blifma derföre alltid beroende
af Lands-SecreterarenS och Lands-Kamercrarens omdömen.
Uti de mot Utskottets Betänkande nu framställde an¬
märkningar, instämde OustrisL^el^visl frän Blekinge, O-
Isus driksson frän Bohus Län, kor Jänsson och kor
Nilsson frän Christianstads Län i», fl.
Talmannens härefter framställde proposition, om bi¬
fall till ifrägawarande Betänkande, beswarades enhälligt
med Nes; och blef derföre saulina Betänkande, jemte nu af,
gifne yttranden, till Allmänna Beswärs- och Ekonoini-Ut-
stoltet äterremitteradt.
Den 7 April.
29
Wid förnyad föredragning af Stats-UtffotleiS, sedan
den 2 i denna mänad pä bordet hwilande Betänkande
N:o 22, i anledning af Rikets Ständers Revisorers ären
1830 och 1832 afgifne Berättelser till Rikets Ständer, om
samina är werkställde granskningar af Stats-Werkets med
dertill hörande Allmänna Fonders tillständ, styrelse och för-
waltning ären 1827, 1828, 1829 och 1830, blef samma
Betänkande, pä? ätstillige Ledamöters begäran, ytterligare
lagdt pä bordet.
Föredrogs änyo Bewillnings-Ukstottets ben 2 i denna
mänad pä bordet lagde Betänkande N:o 3, angäende Herr
L. I-eLers motions VIN undcrdänig anhällan hos Kongl.
Mant, att Bränwins-brSnningen, wid instundande Maj eller
Inni mänads början, mätte warda inställd.
Olot Nansson frän Blekinge ingas, i afseende derpä
ett anförande, sä lydande:
''Jag kan icke gilla Bewillnings-Utstottets nu npplä-
sta Betänkanden N:o 3.
Wid sjelfwa behandlingssättet, anmärker jag, att äm¬
net, säsom warande i det hela af mera Ekonomist — än
Bewillningsegenstap, bordt handläggas, icke blott af Bewill-
nings-Utstottet, utan jemwäl, och nästan företrädeswis, af
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utstottet; i följd hwaraf
Bewillnings-Utstottets, enligt 43 §. Riksdags-Ordningen,
bordt söka sammanträde med Allmänna Beswärs- och Eko-
30
Den 7 April.
nomi-Utstottet, till öfwerläggning i Sinnet, och begge Ut¬
stötte» gemensamt aflemna utlåtande till NikctS Ständer,
I hufwudsaken 8ter, sä förefaller mig Bewillnings-
Utstottcts ätgärd nästan ännu mera aninärkningswärd;
och det ädagalägger i sanning ett sädant afseende pä Fa,
briksinterestet, att om samma ästgt gör flg gällande hos Ut¬
skottet, ivid uppgörandet af sörflaget till nya Bränwins-
brärmings,Författningen, wi äfwen ifrän det hället hofwa
att befara ett undertryckande af smäpannorna eller hus,
behofsbränningen i allmänhet, samt beredande utaf en syn¬
daflod af Bränwin.
Motionären har yrkat framställning till Kongl. Mank,
om inställande af Bränwinsbränningen ifrän början af nä-
sia Maj eller Juni mänad, och säsom skäl derföre anfört,
att bränningens fortfarande under Sommarmänaderne',
skulle wara till fördel för endast Fabrikcrne, och bereda en
sä ökad tillgäng pä Bränwin, akt ändamälet med en för¬
modad inskränkning af Bränwinsbränningen, pä grund af
den nya Förordningen, skulle till en början alldeles förfelas;
och Bewillnings-Utffottct har gillat vesta äfigter, men icke
dest mindre, och endast pä den grund, att Kongl. Majit u-
ian framställning af Rikets Ständer, wid förefallande be¬
hof kunde meddela det ifrägaställde förbudet, ansett motiv,
nen icke föranleda till nägon derom skeende undcrdänig orr¬
hällan.
Det Sr, i afseende x8 den Ekonomiska Lagstiftningen,
en rätt ivädlig princip, som Brwillnings-Utstottet denna
k -
Len 7 April.
Käng länk hoS sig gälla. Tror wäl Urskottet pä allwar
och i allmänhet, att i frägor, hwaruti Kongl. Main en¬
samt tillkommer beslutande rätten, och som inträffar med
alla egentligen Ekonomiska ämnen, för Rikets Ständer Sr
öfwerflödigt, jag will ei säga icke tillständigt, att till Kongl.
Mant ingä med framställningar om beholwet och angela,
genheten af förändrade sladganden och föreskrifter. Hwar-
löre befatta sig i sädant fall Rikets Ständer, och upptaga
deras tid, med undersökning och utredning af sädane frägorj;
och bwarföre existerar dä Allmänna Beswärs, och Oecono-
»ii,Utstottet?
För min del, Lr i'ag oförgripeligen af den tanka, att
det Sr just genom Rikets Ständer, som Kongl. Mant
kan erhälla de mäst tillförlitlige och pä sakkännedom grun,
dadé upplysningar om Landets behof och brister, äf-
wen i Ekonomiskt afseende, och akt det sälcdes Sr för Rikets
Ständer, som här stola bewaka folkets rätt, icke blott till¬
ständigt, ulan ett werkligt äliggande, att gora underdäniga
framställningar derutinnan.
Lika med Motionären, hyser jag den öfwertygelse, att
det Lr bäde nyttigt och nödwändigt, att Vränwinsbrännin,
gen warder inställd frän den 1:ste nästkommande Zuni, och
att den sedan icke fär komma i gäng förr än den 1;ste
Oclober eller mähända den 15 Nowember, i fall Kongl.
Main skulle finna för godt, att med början af-nästa bränn-
Lr sätta i werket sin redan yttrade föresats, att icke tillä-
ta Bränwinsbränning i mera än sex mänader. Jag pä-
yrkar dock förbud endast frän den 1 Zuni till den 1 Okto¬
ber. Irman den i:ste Zuni har Landtmanncn försett sig
32
Len 7 April.
med egna behofwet af BrLnwin. Under Sommar-mäna-
berne behöfwer han icke att bränna, för att i kranken äga
en tillgäng pä födoämne för sina kreatur. Under denna
tid har den mindre jordbrukaren, ätminsione de första mä-
nöderne, icke nägot att bränna utaf, och Sr han detzutom
sä spsielsatt med sitt äkerbruk och sin bergsel, att han ej
kan befatta sig med Bränwinsbränningen. Det Sr följakt¬
ligen endast Bränwins-Fabrikören, som kan hämta fördel
af bränningens fortfarande under Sommar-mänaderne. Bör
han det? Jag frägar oförstäldt; bör det befordras pä be¬
kostnad af husbehofs-bränningen? Fabrikören, om han idkar
jordbruk i stort, som icke Sr händelsen med dem, som
finnas i närheten af Stockholm, förwandlar i bränwin,
icke blott sin egen Spanmälsproduktion, utan betydliga, af
honom inköpta lager, samt bereder pä sädant sätt ett haf
af BrLnwin, till fördel för den mindre tänkande hopen,
och nedsättning i priset, till förlust för den idoge, redlige,
och BränwinsbrSnning i mindre schala idkande Landtman-
nen. Förhöjningen i Spanmälsprisen, om bränningen fort-
gär, molswarar wiZt icke winsten för Landtmannen af för¬
höjda bränwinspris, om den inställeö; och uppoffringen pä
Statens sida, under de ifrägawarande fyra mänadcrne, Sr
sä obetydlig, att den icke förtjenar att werka till nägot afse¬
ende. Den kommer att bcstä af endast fiillingsakgifter för
hwad Fabrikörerne derunder tillwerkäde. Denna tillwerk-
ning komme wist att blifwa betydlig, men det blcfwe dere¬
mot alldeles icke förhällandet med afgiften. Erfarenheten
har wisat, att denna afgäld, i sig sjelf olämplig, dä den icke
, kan
Len 7 April.
33
kan förenäs med möjligheten af controll i det hela, in¬
bringat till Staten allt för ringa. Der, Sr blott Len ärli¬
ge och mindre Bränwinsbrännaren, so», träffas af denna
beskattning. Fabrikörens tillwerkning katt snarligen och nä¬
stan icke beräknas Nied säkerhet; och det förnedrande > sjelft
wa yrket, gör det nästan till en rättighet att misstänka ho.
Nom för den minst redliga uppgiften.
Pä grund af hivad jag salunda anfört, yrkar jag ä-
terremiss af Betänkandet. Stockholm den 7 April 1834.
Olvi' Nansson.
wollers Danielsson frän Elfsborgs Lätt: Äfwen jag
anser Bewillnings-Ulffottet icke hofwa iakttagit den form,
soin enligt Riksdags-Ordningen bordt följas, nemligen att
för ärendets behandling påkalla Allmänna Beswärs, och
NeconomirUtstotteks biträde; och ehuru frägan Sr af dett
beskaffenhet, att den, säsom rvarande ett önstningsmäl,
kunde af hwarle Ständ särffildt behandlas; sä syntes dock,
efter den handläggning, som följt pä motionen, ordningen
fordra, att Betänkandet aterremittcrades-
ola äexpsson frän Blekinge! Zag begagnar detta
tillfälle alt förklara mitt bifall till de af Herr Destjor y,
träde ästgter, och tror att de inom märt Ständ destomin-
dre stola motsägas, som de öfwerensstämma med den tan¬
ka, som nästan allmänt af ost redan blifwit yttrad.
Ollslst ^peicsvjst frän Blekinge förenade sig Nied
Ojos Nansson.
4-de Vandel, 3 -
34
Den 7 April.
Nils Neusson frän Malmöhus Län: Bewillnings-
Utskottet har utan twifwel felat mot formen, dä det harld-
lagt ifrägawarande, motion, utan biträde af Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskottet, till hwilkets ätgärd Lin'
nct hnfwudsakligen hörer; och lag yrkar derföre äterremiff.
W! böre ej heller undcrläta, all i följd af den opinion, som
hos os gjort sig gällande, förena ost uti Hcr Deglers för¬
slag, och dpmedelst ädagalägga wär belätenhet med den af
Kongl. Mai:t i Des Nädiga Proposition projecterade in-
stränkning af Bcänwins-tillwerkningstiden till sex mänader
om äret, hwilken tid, älminsione i min tanka, är fullt mot»
fwarande Lndamälct, och all utsträckning derutöfwer öfwer-
flödig.
I detta k>Ns NLnssons yttrande, hördeS Ständet i
allmänhet instämma.
äoUsnnes Lvensson frän Jönköpings Län anmärkte,
till förswar för Bewillnings-Ulffottets ätgärd, att motionen
blifivit endast till detta Utskott vfwerlemnad, och att detsam¬
ma icke warit behörigt att i sjelfwa hufwudfrägan meddela
yttrande. Ehuru der äsyftade förbudet, förmedelst redska¬
pens försegling och andre controllcr, konni,e att förorsaka
allmänheten mycken olägenhet, kunde 3oksnnes Lvensson
icke annat än witsorda nyttan af motionen, och wille ei
heller bestrida ärerrrims af Betänkandet, pä de redan anför»
de Men.
Talmannens Proposition oniMall till Betänkandet, be»
swarades med Nej; i anledning hwaraf detsamma, med
Den 7 April. 35
de nu gjorde anmSrkningar, SterremitteradeS till Bervin-
nings-Utflottct.
Till förnyad handläggning förekom StatS-UtflottetS,
den 2;dre i denna rnänad pä bordet lagbe Memorial
N:o 23, med Sterlemnande af ifrän Borgare-Ständct till
Stats-Utflottct remitterade motioner af Herr Santesson och
Hemberg» angäende Hppotheks-FSreningar; och fann Bon»
de.Ständet att samma motioner borde till Banko-Utflottet
öfwerlemnas.
Efter nu ytterligare ssedd föredragning af Stats-Ut»
flottets sedan den 2.dre i denna mänad pä bordet hwilan»
de memorial N:o 34, enligt hwilket samma Utskott ansett
sig icke tillhöra, att handISgga.de frän Bondc-Sländet till
Ståts-Utskottet remitterade motioner af Hans dansson frän
Elfsborgs Län och lackera kartensson frän Jemtland-
Län, rörande StgSrders widtagande till befordrande af Hy»
potheks,Föreningar;' beflöt Skänvet nu, att samma motiv»
ner flnlle remitteras till Banko-Ulstottet.
Wid förnyade föredragningar bifölloS följande, sedan
den 2 i denna mänad pä bordet hanlande BetSnkanden
frän Lag-Ulflottet, nemligen
N:o 3, öfwer RikSdagS-FullmSgtigen frän Stockholm-
Län Riis Insulins förslag till ändring af 23. Eapitlet 2 §'
MttegängS-Balken; och
36
Den 7 April.
N:o 4, öfwer Riis Ltrinälunsts frän Wcster-Norrland
motion, om ett tillägg till lagen för Åhörare rvid Riks,
StändenS sammanträden.
Änyo föredrogs Lag-Utskottets, sedan den Sidre i den,
na mänad pä bordet hwilande Betänkande N:o 5, öfwer
Riksdags-Fnllmäktigen frän Gottland, ?er Isaiesson No¬
rlings motion, om upphäfwando af 9 §. i 2 Capitlet Gif-
termälö-Baiken.
ker Isaiesson ingas föl sande ffriftliga anförande:
Wid bedsmmandet af den utaf mig wäckte motion, vin widare
utsträckning af den Kongl. Mant, genom Kgl. Förordnin¬
gen den 10 Äng. 18L0, kemnade dispenfationsrätt, I afse¬
ende pä äktenskap eN,ellan personer i de flägtförhLllanden,
hwarom 5 och 6 uti 2:dra Capitlet Giftermäls-Balken
handla, har Högloft. Utskottet uppfattat motionen, sZsom an«
ginge den ändring af 8 §. Uti npstberötde Capitel och Balk,
och med den riktiga anmärkning, att ofwannämnde Kongl.
Förordning, säfom icke görande skillnad' emellan hel- och
halfskplda, Sfwen innefattade 9 förklarat den med mo,
tionen Lspftade utsträcktare dispenfationsrätt redan wara
medgifwen, hwarföre Utssottct Lfwen tillstyrkt, att motio¬
nen mätte lemnäs titan afseende.
Nu dä klart Sr, alt Sndamälet med en motion Lr att
söka bereda ändring i förut gällande stadgande», mäste det
Sfwen wara uppenbart, att den af mig wäckta fräga icke
afsett merbcrvrde 9 helst jag lika med Utskottet kunnat
inse att denna §. säsom hänförande fig till alla de föregä-
Den 7 April.
37
ende §§. uti 2 Capitlet, m8ste, sä midt den hade afseende
pä 5:te och 6:te tztz., lika med dem, genom 1810 ärs Kongl.
Förordning, wara ändrad. Att misstag i citationen af den
§. hwars förändrande jag genom motionen welat Undkom¬
ma, ägt rum, torde säledeö lätt inses, och det förundrar
mig. alt Utskottet, som i premisserna till filt beslut, yttrat
twifwel i afseende pä motionen, icke, innan Betänkandet
meddeltes, gifwit mig tillfälle att reda dessa twifwelsmäl.
Den utstrricktare dispensationsrätt, jag i min motion före,
slagit, rörer endast och allenast 2 sä midt det angär de,
enligt samma §., med hwarannan halfstylde; och för att
Ådagalägga det meningen warit sädan, tror jag mig blott
behöflva äbrropa mitt till stöd för inotionen framställde
stal, det nemligen, att enligt min öfwertpgelse, halfstylde
i den slägtled berörde §. omtalar, ehuru närmare skyl¬
de än Svstoncbarn, likwäl stä till hwarannan i sä af¬
lägset flägtstapsförhällande, att gistermäl emellan dem, u»
tan sedlighetens förnärmande, kunde äga rum.
Med denna tillrättawisning, och dä orätt §. genom
skriffel dlifwit af mig citerad, wägar jag, under förutsätt¬
ning a:t min nu afgifna förklaring synes tillfyllestgörande,
wördsammast yrka Sterremiss pä ifrägawarande Betänkan¬
de, pä det Utstoltet mä blifwa i tillfälle att öfwer min
motion meddela ett med andan deraf öfwerenSstLmmande
yttrande; anhällarrde jag lika wördsamt, att desse mine an¬
märkningar mä warda äterremissen bifogade. Stockholm
den 7 April 1824.
kor Isaksson N^ruugs.
as
Den 7 April.
Secreterare» upplyste, att i den till Ständet ingifne O»
riginalmotioncn werkligen förekommer äberopandet af S §.
i 2 Capitlet Giftermäls-Balken.
Efter hwad sälunda blifwit ansördt och upplyst, fann
Ständet för godt, att ärendet till Lag.UtstottetS förnyade
handläggning äterförwisa.
Wid änyo sscdd föredragning'af Lag-Utsto!tets, sedan de»r
2 i denna mänad, pä bordet hwilande Betänkande N:o 8,
öfwer Riksdags-Fullinägtigen frän Calmar Län keller
kerssons ,notion, om rättighet för parter, att deras till
Domstol ingifne handlingar äterbekomma, ingas Ola leppr-
5v» frän Blekinge ett^anförande, sä lydande;
"Detta Lag-Utstottetö Betänkande N:o 8, lemnar ett
nytt bidrag till den nog allmänna klagan och wunna erfa¬
renhet, att konsten eller förmägan att redigt ssrifwa För,
fattningar, med wär tid gätt förlorad. Antingen faller
man uti en, om jag mä sä kalla den, litterair utswäfning,
eller utmärker nian sig för en falst härmning af den gam¬
la lagcnS enkla och bestämda spräk; och, i begge fallen,
förfelar uran en ibland de hufwudsakligaste egenstaper, som
böra finnas i hwarje lag, den nemligen, att med klara och
oförwillande ord innehälla hwav sorn genom densamma egent¬
ligen förcstrifweS.
UtffottetS förflag till nytt lagstadgande, lyder fälun,
da, "att part stall wara berättigad, att (här uppräknas
Den 7 April.
39
ifrän hwilka Domstolar) kostnadsfritt äterfä de af famina
part i mälet ingifne protocoll, utslag och andre handlin¬
gar, af sädan beskaffenhet, att de, om behof deraf framde¬
les uppstär, böra, enligt lag och laga stadgar, wara hos
wederbörande Embetsmyndighet i hufivudskrift att tillgä."
Wid första genomläsningen af denna redaktion, faller
nian lätteligen pä den tanke, der Lag-Utstottet föreslagit, att
part skulle äga alt ätcrfä rust sävane handlingar, som i
hufwudskrifter, icke i hufwudskrift, säsom Utskottet pttrat,
borde förblifwa hoö wedcsbörandc Embets-mpndighet; men
sä har dock meningen säkerligen icke warit; och icke heller
will jag tro, det Utskottets redactions förslag asser motsat¬
sen, eller att part skulle äterbckomma sädane handlingar,
som icke borde qwarstanna i hufwudskrifter hos Embets-
Werket, i hwilkct säkerligen icke äspftade och allt för obe¬
stämda fall,.ordet "icke" blifwit förbigänget.
Det är först efter mpcket begrundande, och sedan »nan lem-
nat äsido de i redactioncn förekommande, lika förwillande
som obehöflig», ordalagen: "om behof deraf framdeles upp¬
stär," som man omsider kommer till den slutsats, det part
skulle wara berättigad att kostnadsfritt äterfä, jemte ingifne
Protocoll och Utslag, Sfwen handlingar af den beskaffenhet, att
de enligt gällande Författningar böra finnas att tillgä uti
hufwudskrifter wid samma eller andra Embets-Werk, och
ibland hwilka handlingar jag för ögonblicket erinrar mig
blott Bouppteckningar, som wid Härads, och Rädstufwu,
Rätter uti hufwudskrifter bkwakas.
40
D-n 7 April.
Läser man premisterne till Utstottets memorial, sä träf¬
far man deri just icke nägon, eller ätminstone icke en klar,
ledning till denna slutsats; men icke deg mindre, och säsoni
jag redan yttrat, tror jag all Utstottets mening wcrkligen
warit den, som jag nu yttrat.
Hwad man emedlertid icke lärer kunna bestrida Sr att
meningen Sr tung och härdlästäflvensom att utur re,
dactionsförsiaget synes bora utgä de hSr framför anmSrkle
orden: "om behof Seraf fcamSeles uppsiär," säsom »va¬
rande utan behof pä stället, samt utmärkande endast ratin
fogis, hwarförel handlingarne böra finnas att tillgä hos
Embets-Werken, en omständighet Mi säkerligen icke und¬
faller nägon läsare, och mSdända bättre warit, att intaga
i premigen, Sn i conclusionen.
Hcderwärda Ständet torde alltsä finna angelägenheten
deraf att Utskottet, om ocksä sjelfwa Lagstadgandet gillas,
fär fiz nrpdragct, att omarbeta redactionen. sä att den
blifwer enkel, klar och lättfattlig. Z annat fall Lfwentyra
Rikets Sländer, att Lagsörflagct, blott för otydlighetens
skull, af Kongl. Maj;t icke antages.
Z hufwudsaken gär jag äfwen att göra en och annan
anmärkning.
De handlingar, som part, efter Utstottets äfigt, skulls
Sga att äterbekomma, äro allt för fä och till beskaffenheten
obestämde; och begagnandet af sjelfwa rättigheten förut¬
sätter dcgutom, för hwarje särskilt fall, en pröfning och en
mängen gäng af obestämdheten i Lagförslaget, föranledd
Den 7 April.
41
godtycklig pröfning af Domaren, som äter har med sig om-
gängar, bcswär, och utom dermed förenade andra kostnader,
mähända Sfwen lösen för det om handlingarncs Sterfä-
ende gifne bestick.
Ibland de omstLndighctcr, som Utskottet likwäl icke
bort förbise, är allt dek trassel och den särskilda kost¬
nad, svin n» ätfölja utbekommandet frän Ofwcr-Rätter af
dcposirionsattester, i 'Le fall, dä antingen den klagande är
berättigad att äterlyfta hwad han nedsatt, eller wcderpar-
ten äger att detsamma uttaga och, när slutlig Dom
fallit, Sfwen behålla.
I Lagförslaget yttras, det part skulle äga att ätersä
de omnämnda handlingarne ifrän Hof-- och Hfwcr-RLtter,
sedan uti dit fullföljdt mäl, Dom eller Utslag derstädes
fallit och laga kraft derä kommit.
Detta stadgande läter möjligen utan swärighet werk-
siälla sig hos Hof-Rätterne, wid hwilka Ofwer-RStter, Do,
mar och Utslag i de flesta mäl, och med undantag egentli¬
gen af brottmäl, utgifwas efter anslag, och föreskrifter äro
att iakttaga, som bero af samma Domstolars pröfning; men
sä Sr icke förhällandet i anseende till andra öfwer-Rätter,
och säfom för exempel till-Collcgierna, som ännu äga Doms,
rätt i mängfalldiga frägor, och öfwer hwilkas Utslag part
äger att beswära sig, utan att derom underrätta Embets-
Werket, och inom wiss tid, röknad, icke ifrän utflagsdagen,
utan ifrän den dag, dä han af Utslaget i förcskrifwen ord¬
ning erhällit del. Att i dessa Einbets-Werk styrka, när Ut¬
slag wunnit laga kraft, medförer för en part bäde beswär
42
Den 7 April.
och i sig sjelf onödiga omgängar. Mängen gäng kunna
parter, för författandet af deras besroär wara i oundgäng-
ligt behof af de hos Collegicrne företedde handlingar. HvS
Collegicrne fä icke, säsom hos Hof-NLtterne, wista Tjenste¬
män uppbära lösen för desta handlingar, Sfwen dä de icke
utskrifwaö; och jag ser för öfrigt icke nägon wäda uti, att
täta parter hos Collegierne, Sfwen dä Utslag icke wnnnit
laga kraft, ätertaga sina ingifne handlingar, med undantag
naturligtwiS af skriftwexlingarne, vin det blifwcr parterS
owilkorligq äliggande, alt sjelfwe hos Kongl. Maj:t förete
deafsdem pä ömse sidor, till stöd för deras pästäende, äbe»
ropade handlingar, jemte det beswäranderne ffulle^ bifoga
de öfwerklagade bestulen.
Med föranledande af dctza anmärkningar, anhäller jag
om Betänkandets ätcrremitterande. Stockholm ben 7:de
April 1834.
Ola leksson,
frän Blekinge,
peter persson frän Calmar Län förklarade, att han warit
beredd, att i afseende pä ifrägawarande Betänkande afgif,
wa enahanda anmärkningar, Ola lexxsson nu inlemnat;
och uti hwilka han alltsä instämde.
Härefter beflöt Ständct, det skulle Betänkandet till
Lag-Utskottet äterremitteras.
Efter förnyade föredragningar, blefwo följande af Lag¬
utskottet afgifne, och sedan den Lrdre i denna mänad pä
bordet hwilande Betänkande», pä begäran ytterligare lagde
pä bordet, nemligen:
Den 7 April.
«r
N.o 6, öfwer Riksdags-Fullmäktigen frän Jemtlands
Län, Lrie Nilssons motion om utfärdande af en lag lill afbö-
lande af nppgifne olägenheter, som för Rust- och Rotehäl,
lare flulle uppkomina, derigenom att Ryttare och Solda¬
ter utan tillständ afweko och höllö sig borta frän deras
rälta ställen m. :n.
N:o 7, öfwer Riksdags-Fullmäktigen Herr 0. Olbers'»
motion, angäende skärpning i straffet för falskt wittnesmäl
och för mened.
Nio 9, öfwer Riksdags-Fullmäktige peter perssons frän
Calmar Län och lobsn LeoZlssoos frän Wester-NorrlandS
Län motioner, om upphäfwande af Lands-Fiskalers rättig¬
het till kostnadsersättning uti mäl, deri de ä tjenstens
wägnar föra talan.
N:o 10, öfwer Riksdags-Fullmäktigen Herr L. W.
Olbers'» motion, om ändrnig i bestraffningen för miffger-
ningsuianS släppande.
Nw It, öfwer Riksdags-Fullmäktigen frän Calmar Län
peter perssons motion, om upphörande af Under-Doma»
res äliggande, att till Hof-Rälter insända renoverade exem¬
plar af Domböcker, utom i wista mäl; och
N:o 12, i anledning af twenne motioner utaf Riks,
dags-Fullinäkligen ^näers Nilsson frän Malmöhus Län,
den ena om ett tillägg till 9 Capitlet 11 §. Handels-Bai,
ken, i afseende ä answar för den, som förnekar weterlig
4-4
Den 7 April.
skuld, och ben andra, vin bestämmande af rätter DomM
för ätalande af sädan förbrytelse.
Föredrogs änyo och bifölls Expeditions-Utskottets se¬
dan den 2 i denna mänad pä bordet hwilande memorial
N:o 5, angäende ökadt Cancelli-biträde för Expeditions-.
Utskottet.
Till förnyad handläggning föredrogs Expeditions-Ut-
skottets, den 2 i denna mänad pä bordet lagde memorial
N:o 6, angäende anslag i och för Correcturläsning m. m.
Nils Llrillölunä frän Wester-Norrland yttrade: Ex-
peditions-Utflottet har säsom flät för sin anhällan anfört,
att Utskottet, utom den tryckningsomsorg, det förr hast, wid
denna Riksdag jemwäl ägde flyidighet att besörfa om tryck¬
ningen af Stats-Utskottets samt förenade Stats- och Barr»
co-Utskottens Betänkanden, hwilka, femte dem ätföljands
widlyftiga Tabeller, wid sista Riksdag genom Stats-Ut-
flottets särflilda försorg frän trycket utgäfwos; men »ver¬
kan af detta skäl förswinner till större delen, dä i betrak¬
tande tages, att Stats- och Vanco-Utskottens göromäl wid
sista Riksdag crhöllo deras widlpftighet, hufwudsakligen ge¬
no»» utarbetandet af Realisationen; hwaremot nägon an¬
ledning icke finnes att detta eller andra ämnen wids denna
Riksdag skola gifwa nägon omanlig widlpftighet ät Stats-
och Banco-Utskottens förhandlingar. Det torde säledcs myc¬
ket kunna sättas ifräga, huruwida de begärde fyra Canzlist-
arfwoden kunna wara af nöden; men om desse skulle bi-
Den 7 April.
45
ssllaS, anser lag, alt det wid sista Riksdag bewiljade an¬
slag af Fein Riksdaler Banco om dagen, för Correcturs»
läsningen, ätminstone bör förswinna. Pä grund af hwad
jag nu anfört,' prkar jag, att Memorialet mätte äterremit-
teras.
Hans ägnssoll frän Elfsborgs Län : Zag instäunner
i Llrivälunäs yttrande, och kan ej undgä anmärka, att det
förefaller mig som om Utskottet fordrade allt för mänga
Canzli,tjenstemän. Den sparsamhetsanda, som ! början af
Riksdagen förspordcs, syneS säledcs här icke haft de följ»
der, som man bordt förwänta sig.
Ms Nansson frän Malmöhus Län: Dä Expeditions»
Utskottet icke har befattning med uppsättning af de andre
Utskottens beslut, utan desse Utskotts Betänkanden, utarbe»
tade och färdige, till Expcditions-Ulskottet öfwerlemras; sä
synes mig antalet af de nu begärde Canzlistarfwoden kun»
na nedsättas; i följd hwaraf iifiven jag prkar ätcrremiss.
Talmannen framställde proposition till bifall af Ex,
peditionS-Ulskottets ifrägawarvnde memorial, hwilkcn bcswa,
des med Nej; och klef samma memorial derefter kill Ex»
peditions-Utskottet äterremitleradt.
Derefter upplästes och ladcs pä bordet:
1:o Kongl. Majus denna dag genom Hof-Eanzleren
aflemnade Nädiga Proposition, angäende ändring af 8, 9
och 10 M., samt förklaring af 2 §. i 17 Capitlct Handels-
Walken; och
4S
Den 7 April.
2:o Kongl. Maj:tS, likaledes i dag öfrverleiunade Nä-
diga ffrifwclse, angäcnde tillökning af Länebidragct till Ma,
nufactur-Discont-Fonden.
Upplästes och godkändes följande frän Expeditions-Ut-
ssottet till justering ankomne förslag till Rikets SlSnderS
underdäniga flrifwelser till Kongl. Maj:t, nemligen:
N:o 2, angäcnde utgifternas för inne »varande Riksdag
omedelbara bestridande genom Riksgälds-Contoret.
N:o 3, r fräza om Bankens rättighet att crhälla li¬
qvid, för 2:ne pä densamma vswerlätne äldre fordringar.
N:o 4, angäcnde ArrendatorerneS af Klabböle Krono,
Lax-Fiske underdäuiga ansökning om eftergift i 1830 ärs
arrende.
R:o 5, angäcnde f. d. Kamereraren w!d Ströinsholms
Stutcri-inrättning, Astestoren Lundströms underdäniga an¬
sökning om afskrifning af dest skuld till Stuteri,Castan.
N:o 6, angäcnde Kamereraren KrutmeijerS ansökning
vin befrielse frän arrendet af Kungsgärdshemmanet Rin¬
kaby i Stockholms Län.
N:o 7, angäende Enkan Sahlmans underdäniga an¬
sökning om befrielse frän alt ansivara för arrendet af Lot¬
ten N:o 51 af Upsala Hofstall-äng.
N:o 8, i fräga om eftergift af ett Dana,arf till Piteä
Stad; och
Den 7 April.
47
N:o s, ifräga om sökt eftergift af Lfwer-Znspectoren
Berghs Sterbhusdelägare ädömde anmärkningsmedel.
Till justering hade widare ankommit Expeditions-Ut-
skottels förflag till Rikets Ständers underdäniga Tacksägel,
Abretz till Hans Mant Konungen, i anledning af Kongl.
Majus omsorg för Cbolera-sjukdomens utestängande frän
Riket; hwilket förflag upplästes och godkändes.
Lven Heurlin frän Kronobergs Län ingas ett sä ly-
dande
Wördsamt Anförande!
Genom Kongl. Mains ifrägawarande Nädiga Propo¬
sition Sr tillräckligen upplyst, att den ätskillige hemman i
Jönköpings och Kronobergs Län i sednare tider päförda öf-
werrotering icke kan stä tillsammans med den billiga grund¬
sats, att jord af lika godhet och natur bör i och för krigs-
magtens underhäll draga likajbeswär, samt att de hemman,
hwilka redan af alder blifwit till fullo roterade, icke böra i
flikt hänseende ytterligare belast a.
Med den underdänigaste »vördnad böra wi derföre »vis¬
serligen erkänna Hans Main Konungens alla lika skyddan¬
de rättwisa, som nu i Näder föreslagit en lindring i de
för härdt betungade iordägarnes lidanden. Den profet-
terade ersättningen eller wederlagct af Bacanceafgiftcn har
ock blifwit rättad och fördelad pä ett sätt, son», utan att
förorsaka nägon egentlig rubbning uti i öfrigt gällande före¬
skrifter, tillika uppfyller andra roteringsskyldigeS billiga för¬
48
Den 7 April.
bringar, dä nemligen berörde afgift skall bestämmas till liks
het nied sielfwa roteringsbcswäret, ester i hwarje Län sars
skilt gällandes rotcringsgrunder och ärliga markegängssätt-
ningar; hivadan jag tror mig böra i allo tillstyrka anta¬
gande af Kongl. Majus Nädiga Förslag till lindring och
afhjelpande af den en del hemman i Jönköpings och Kro¬
nobergs Län päbördade öfwerrotering. Stockholm ven 18
Mars 1834.
8. Heurlin,
frän Kronobergs Län.
Härutinnan instämmer Sfrvenledes
loir. Llrkislostersson,
Ständet bestöt, att berörde anförande stall öfrverlemnas
till Stats-Utstottct, dit den omnämnde Kong'. Propositios
nen redan blifwit remitterad.
Föredrogos och kades pä bordet följande frän Utstottell
ankomne Betänkanden, nemligen:
Frän GtatsUtstottek,
N:o 25, angäende indragning af Wexe!-6ontrostelirs>
besatt» ingarne.
N:o 26, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position, angäende afskrifning af nägre Stats-Werkets for¬
dringar hos Hospital-Fonden och Kurhusen i Söderman¬
lands samt Götheborgs och BohuS Län-
Nro 27,
Den 7 April. 4S
N:o 27, med förslag till sammanjemkning af Riks-
Ständers skUjaktige Beflut, rörande Talmännens ersättning
för egne Riksdagskosinader och aflöningen till Ständens och
Utskottens Canzlier.
Nto 28, i anledning af WinfingSö hennnanSSgareS
undcrdäniga ansökning om nedsättning i lösen för dags-
werten till Wifingsborgs Kungsgärd.
N:o 28, i anledning af Kongl. Mattts NSoiga Pro,
position, angäende försäljning till skatte af de lill Ekeplam
tering anflagne Bispmotala Kungsgärd och 2:ne under
Wifingsborgs Kungsgärd lydande hemman, saint om in¬
köp för Ekeplantcring af jord ä Wisingsö,
N:o 3o, angäende afskrifning i Skara Stads räkenska¬
per af deri balancerade Bätsmans- Vacance-medel.
N:o 31, i anledning af wäckt motion om frihet för
Immetorps Hyttelag i Carlskoga Härad, att till Kongl.
Maj:t och kronan erlägga Tionde Tackjern; och
N:v 32, angäende försäljning till skatte af alla indrag,
ne Adels-Favne-Bosiällen.
Frän Allmänna Leswärs- och Veconomi-Utskottet:
N-o 9, i anledning af wäckt fräga om uppförande af
en bro öfwer Dalelfven i trakten af Gpsings Bruk.
N:o 10 i anledning af gjord motion om högre arfwo»
de till Nämndemän för deras förrättningar i tjenste».
4:de Bandet. 4
t
Den 7 April.
N:o 11, i anledning af wäckt fräga vin upphörande
af Riddcrstapet och Adelns riktighet att 8 frälse ägor an¬
lägga Krogar.
N:o 12, i anledning af wäckt motion, om anställande
af Norrsta Hingstar wid Rikets Stuterier.
N:o 13, i anledning af wäckt motion, om förbud emot
införsel i Riket af Hästar frän Dannemark och dest Tysta
Provincer.
N:o 14, i anledning "Äf wäckt motion om en marknads
hällande i Mariefred.
N:o 15, i anledning af wäckt fräga om behofwet af
ett sammandrag utaf de Författningar, som bestämma Knek¬
tars och Bätkmäns skyldigheter och rättigheter.
N:o 16, i anlednnig af wäckt fräga om wista före»
fkrifters iakttagande wid permittering af Manstav frän de
wärfwade Regementerne.
N:o 17, i anledning af wäckta motioner, angäende
Stapel.Städernas skyldighet att hälla upplag af Salt och
Spanmäl; och
N.o 18, i anledning af wäckta motioner om förän¬
drade stadgande», i afseende pä Skeppsägares äliggande,
att förse sig ined Helfrihetsbref och Turkista past; samt
frän Sewillnings-Utstottct:
N:o 4, i anledning af Friherre f. ZprenZlporlcus
och Herr L. sf kodsalims motioner, om fastställande af
en wist Accis-afgift ä Bränwin, som till Stockholm och
Rikets större Städer införes.
Genom ankomne Protocollsutdrag underrättades StänLet
att ^öglofl. Rivderskapet och AVelN,
den 24 sistlidne Mars,
Bifallit:
1:o Constitutions-Utffottets, sedan sista Riksdag hwilane
de förflag till förändrad redaction af 26 och 28 §§. Riks¬
dags-Ordningen, det med 5:to betecknade npa moment af 43
§. Riksdags-Ordningen, 52 och 57 §tz. Riksdags-Ordnin¬
gen, 2:dra och 3:d>'e Perioderne af 59 §. Riksdags-Ordnin-
gen, 55 §. Regerings-Formen, samt 27, 11, 12, 13, 1?
och 15 tztz. Riksdags-Ordningen; och
2:o Stats-UtstottetS BetLnkanden N:ris 20 och 21°
Afflagitt
Constitutions-Utstottets förflag till förändrad ttdactiott
of 24, 36, 72, 43, 44 och 48 §§. Riksdags-Ordningen?
det med 3:o betecknade npa inom. af 49 §, Riksdags.Ord-
ningen; i mom. af 56 §. och senare mom. af samma §.
Regerings-Formen; 81 Regerings-Formen samt 73, 14
och 68 §§. Riksdags-Ordningen.
Äterremitkerat Statk-Utstottets utlätanden N:o 18 och
N:o 19; och
lagt till handtingarne Constitutions-Utstottets MenM
rial N.o 72; samt
den 2idre April
Remitterat
till Lonstitutions-Utskottet:
Twenne af Stats-Utflottet, uti Memorial N:ris 24 och
25, anmälde anledningar till anmärkning, den ena e»M
föredraganden för Krigsärenberne, och den andra emot före¬
draganden för Handels» och Finance-ärenderne;
52
Den 7 April.
till Graks-Ulskoltet:
1:o Kongl. Mains Nädiga Skrifwelse» angäende förhäl»
landet med indelta Infanteri-RegeUienterncS Beklädnads-
medel; och
2:o Friherre Leäerrlröms, lacob, anförande, i anled»
ning af Llrillälunäs motion om rättelser i Jordebok»
terne; och
Ekonomie-Utstotter:
i: „ ^ ikrifwelse, rörande ett, pä
Rikets Ständers begäran, utarbetadt förslag till Läne-In,
rättning till understöd för Bergsmanshandteringen i Riket; och
2:o ätstillige af Stats-Utstottet med memorial N:o 10
till Bonde-Ständet äterlcmnade motioner, om jemnare för¬
delning af RoteringSbeswäret och derwid isrägakommande
ersättuingar; samt
lagt till handlingarne: Kgl. Mains Nädiga Skrifwelse,
angäende ifrägaställd utwidgning af Götheborgs Spinnhus;
Att -HLgwLrdige Preste-Ständet
den 24:de sistlidne Mars,
Remitterat:
till Stats-Ulskotlet,
Kongl. Mains Nädiga Skrifwelse, angäendel förhäl»
landet med indeldta Znfanteri-Regementernas Beklädnads-
medel; samt
kill Allmänna Beswärs- ock Veconomie'Utskottet,
Kongl. Mains Nädiga Skrifwelse, rörande cik, pä
Den 7 April.
sr
Riket- Ständer- begäran, utarbetadt förslag till en Läne,
inrättning till understöd för Bergsiuanshandteringen i
Riket;
bifallit Stats-Utskottets Betänkande N:S 18, 19, 20
och 21; samt
lågt lill bandlingarne, Kongl. Mattts Nädiga Skrif-
welse, angä-nde ifrägaställd utwidgning af Götheborgs
Spinnhus; och
LLid förnyad föredragning af Bewillnings-UtffottetS
meniorial N:o 2, bestulit, att den af Prosten Doctor Ljörk-
man wäckte fräga, ou, portofrihet för ContraetS,Prostarneö
Skri,wetser i Eiubels.ärender, skulle förfalla; samt
Att wallof!. Lorgate-Sränver,
den 2 April,
Remitterat:
kill Stars Urskottet,
Herr Halling memorial, att Ulffottet mätte anmodas
upprätta förslag till en förbättrad inredning af Riksgälds-
Contorets förra local, söp att wid blifwande Riksdagar
kunna i. del af Rikets Ständer afscdde ändamäl anwändas;och
till Lanco-Urfforrer,
Kongl Majus Nädiga Skrifivelse med förllag till Lag
för Banken mun.; samt
äterremitterat Stars-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Det anmältcs att Lrio Lrsson, frän stora Koppar¬
bergs Län af sjnkoom hindrades att utöswa sin befattning
fäsom Ledamot L Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utskot-
tet; i anledning hwaraf Lars Larssson frän Elfsborgs
Den 7 April.
Län förordnades att, sä länge lLriK Lrssons sjukdom fort.
far, i hans ställe, famna Utskott-biträda.
5acob Lilildlom frän Södermanlands Län erhöll, efter
sin begäran, ledighet frän och med den 9:de till och med
den 21 i denna mänad, för att i enskilde angelägenheter
besöka hemorten; och Olaus driksson frän Bohus Län
förordnades, att under tiden, i Lililbloms ställe, wara Le¬
damot i Bewillnings-Utskottet.
Austers Iarsson frän Upsala Län begärde och erhöll
ledighet frän sin Riksdagsmanna,befattning frän och med
den 7 till och med den 21 i denna mänad, för att i enskil¬
de angelägenheter besöka hemorten.
Justerades Protocolls-Utdrag öfwer de i dag fattade
beslut.
Ständets Ledamöter StffildeS kl. 2 est. m.
Ii» Lckein
1834 den 10 April.
plenum kl. 10 f. M.
> Protocollet för den 7 innewarande nzänad justerades.
Den 10 April.
Derefter upplästes följande utaf Lamuel lönsson och
ker lönsson frän öland inlemnade skriftliga anförande:
Wördsamt Memorial!
Sedan wi erhällit tillfälle att förflaffa ost ett utdrag
af Kongl. Landt.Revisions-Commistionens Charta öfwer
öland, hwilken wisar bestämda Rägängslinier af Utmar-
kerne, Socknar och Byar emellan; Lfwensom utdrag af
SkattläggningShandlingarne för nämnde ö, fä wi anhälla
att deste handlingar, säsom upplysande den motion wi gjort,
om upphörande af den ä utmarkerne pä öland fastställde
Spanmälsränta, blifwa till Högloft. Stats-Utskottet remit¬
terade, för att, i förening med wär i detta ämne afgifne
»notion, tagas i öfwerwägande; Lfwenfom wi anhälla, att
efter mälets behandlande inom Utskottet, wi mätte Lterfä
deste nu inlemnade handlingar. Stockholm den 9 April
1834.
Lamuel lönsson, ker lönsson,
Riksdagsmän frän Oland.
Ståndet beslöt, att denna skrift jemte derwid fogade,
med litt. A., B.> C., D., E., F., G., H., och I. leck,
nade Bilagor, skulle till Stats,Utstottet öfwerlemnas.
Widare föredrogs ett frän Wällöf!. Borgare-Ständct
ankommet Prolocolls-Utdrag, af innehäll, att nämnde Ständ,
den 7 i denne mänad, dels fattat det beflut, att underdä-
nig anhällan uiätte hos Kongl. Majit göras, om Riksda¬
gens förlängning, enligt io §. Regerings-Formen, en mä« '
S6
Den 10 April.
nåd utöfwer de för RckSdags hällande stadgode irenne mä-
noder, sainl att, i händelse de öinge Riks-Ständen fattade
enahanda bcstut, ät Expedition?,Utskottet ffulle uppdragas
att underdänig skrifwelse i oinförmälde afseende uppsätta,
dels ock beflutit inbjudning till Med-Ständen samt anmo¬
dan till Utffotten, art med RiksdagSgöromälcn mätte pä
allt möjligt säll fortskyndas.
I anledning däraf utlät sig guster» Danielson frän
Elfsborgs Län: Jag nödgas förklara, att jag finner Borga-
re-Sländets, i det uppläste ProtocollSutdragel innefattade in¬
bjudning wara lika öfwerflbdig, som olämplig och stridan¬
de mot den inbördes aktning, R>ks-Ständcn äro hwaran-
nan skyldige. Man hade bordt förutsätta, att, Sfwen utan
en sädan päniinnelse, wära förhandlingar skulle med till¬
börligt nit och ihärdighet fo tskyndas, och att redan tala
om Riksdagsgvromälens snara akflutande, dä de nyst kun¬
na sägas wara egentligan började, innebär en orimlig¬
het, hwllken icke stär tillsammans med nationens billiga
anspräk och önskningar, i afseende pä Srendernas mog¬
na öfwerwägande och afgörande. Dä Wällöf!. Borgare-
Ständet, efter att hofwa beflutit, det frägan oin tolagen
ware af prinilegii natur, samt till fikt enskilda Utskott kör-
wisat det allmänt wigkiga ämnet, angäende frihet i närin¬
gar, genom sin nu gjorde, högst besynnerliga framställning,
syneS yttra den mening att', med undantag niähända
af myntbcstämningen och Bränwinsbränningen, hwilka
2: ne srägor torde anses närmare röra hela nationen, öfri¬
ga under Riksdagen wäckta föremäl för wära öfwerlägg»
Den 10 April.
57
ningar, icke fSrtiena att i erforderlig tid och ordning hand.
läggas, will det förefalla mig svin Wällofl. Ständer skulle
hysa de icke särdeles omtanka för Landets interetzen. Slutligen
mä jag erinra, huru samina Ständ behandlade Bonde-Stän-
dets, i mänga afseende» högst wigtiga och pä Grundlagen
fig stödjande inbjudning, i afseende pä föreläggande af wig
tid för Stats- och Bcwillnings Utskotten, att inkomma med
deras Betänkanden, angäende Stats-Werkers inkomster och
utgifter samt grunderne för Bcwillningens fördelning. Fram¬
ställningen härom ansägs af Borgare-Ständet icke föran¬
leda till annan ätgärd, än att den samma lades sä sola,
och enahanda utwäg yrkar jag mätte widtagas med Bor-
gare-Scändcts nu gjorda inbjudning.
Vice Talmannen ilon llonsson, som gaf tillkänna
att Protocollsutdrag, med anmodan om skyndsamhet wid
ärendernas behandling, frän Borgare-Ständet jemwäl blif-
wil till Utskotten afläine, instämde i öfrigt uti kristers Da-
nielsons xtkrande, och ansäg Borgare-Ständeks ifrägawa-
rande framställning icke böra af Bonde-Ständet under¬
stödjas.
Dans isgnsson frän Elfsborgs Län: Jemte det äfwcn
jag till alla delar förenar mig med backers Danielson,
kan jag sä mycket »lindre underläla att yttra min förun¬
dran öfwer Borgare-Ständeks nu gjorde inbjudning och den
dermed ämnade vopularitet, som dek icke torde wara obe¬
kant att Borgare-Sländei sjclf i älskillige frägors behand¬
ling, om ej direkte, dock ätininstone indirekt?, firanlcdt up-
58
Den 10 April.
petzäll och tidsutdrägt. DS man betänker mängden och
wigren af de saker, hwilka ännu äterstä att wid Riksdagen be¬
reda och afgöra, lärer nian finna, alt Borgare-Ständels in¬
bjudning, hwarigcnom tydligt nog tillkännagifwes den för¬
modan, att Riksmötet wid den fjerde mänadenS förlopp bor¬
de kunna affiutas, innefattar en owerkställbar önffan, sä wi¬
da wi ej skulle äterwända, hem med oförrättad- ärenden
eller med krägornaS afgörande hasta' pä ett sätt, hwarmcd
ingen were beläten; och fär jag pä grund häraf, biträda
den mening, att Borgare-Ständels meranämnde inbjudning
mätte utan afseende lemnäs och läggas till handlingar^
Bonde-Skändct fann, att Wällofl. Borgare-Ständet,
med äsidosättande af derrsnbördes uvpmärksamheten emellan
Riks-Stänoen, utan anledning af Riksdagsärendernas gäng
inom Med-Stänoen, under förflutne tiden af Riksdagen,
gjort den genom inbjudningen uttryckta framställning till
dem, om ärendernas skyndsammare behandling; wid hwilket
förhällanoe Bonde-Ständet ock ansäg samma inbjudning
icke föranleda till annat afseende, än att läggas afl acta;
och skulle ett sädant förklarande meddelas Wällofl. Borga-
re-Srändet och öfrige Med-Ständen, genom Protocollsutdrag,
hwilket alltsä uppsattes och justerades.
Wid förnyad handläggning af Lag-Utskottets, sedan
den 2 och 7 i denna mänad, pä bordet liggande Betänkan¬
de N:o 6, öfwer Riksdags-Fullmäktigen iLrilr Nilssons frän
Jemtlands Län motion om utfärdande af en Lag till af-
böjande af uppgifne olägenheter, som för Rust- och Note-
hällare skulle uppkomiua, derigenoin att Ryttare och Sol-
Den 10 April.
doter, ptan tillständ afweko och höllö sig borta frän deras
rätta station m. ni., blef samma Betänkande af Ständer
bifallet.
Lag-Ulffottets, den 2 och 7 innewarande mänad pä
bordet lagde Betänkande N:o 7, i anledning af Her 6. W.
OIbers'8 motion angäende skärpning i straffet för falskt
wittnesmäl och för mened, upplästes nu ptterligare och god¬
kändes.
Ifrän detta beslut war /tNklers Danielsson frän Elfs,
borgs Län skiljaktig, i sä mätto, som han sade sig finna,
att det af Utskottet förcflagne lagtillägg, ehuru riktigt i
slelfwa saken, likwäl ej behöft att särskildt uttrpckas, enär
man icke borde hysa sä däligt begrepp om nägon menighet,
att den skulle läta personer, stämplade med wanäran af
mened, komma ifräga wid sädane rval, som utmärka med¬
borgerligt förtroende.
Widare föredrogs Snpo Lag-Utskottets, sedan den 2 och
7 April, pä bordel hwilande Betänkande N:o 9, i anled¬
ning af kelter kerssons frän Calmar Län samt kolisa
Bengtssons frän Wester-Norrlands Län motioner, om upp-
häfwande af LanLs-Fiffalers rättighet till kostnadsersätt¬
ning uti mäl, deri de 8 tjenstens wägnar föra talan.
Härwid pttradc:
Ms ivansson frän Malmöhus Län: Dä Allmänna
BeswärSl och Ekonomiutskottet uti afgifwet Betänkande
6<>
DeN 10 April.
tillstyrkt alskaffandet afLands-Fiscalstiensterne, samt detta till.
styrkande bliswit bifallit uti wäkt Sländ och, efter hwad lag
bar mig bekant, iemwäl af Ridderstapet och Adeln saint
Preste Ständer, synes mig frägan om Lands-Fistalers kost^
nadscrsSctning wid utförande af Actorater ak sig fjelf wa¬
ra förfallen, och Lag Utskottets sörewarande Memorial fötj-
akeigcnj böra föranleda till nägot godkännande der >f eller
annat utlälande, bwarigenom man änyo jkulle likasom ta»
ga pä band, i afseende pä Lands-Fistals.-systlornes än wi¬
dare fortfarande.
stlollsn Lenzisson: Ehuru min, pä goda stal grun¬
dade motion blifwit leinnad ulan allt afseende uti Lag Ul-
stoltets deröfwcr afgifne Betänkande, anker lag d^ck nu
mera icke nödwändigt att yrka älcrrciiiist deraf, ty i hln-
deise RiketS Ständers önstan alt sjelkwa Lands-Fistalsijen-
sterne »,ä asstaffas, enligt förmodan, winner Näsigt bi¬
fall, blir allt yttrande om Fistalernes rätt till kostnadser¬
sättning i och med detsamma öfwerflödigt och Sndamälslöst
Ola 5epp88on frän Blekinge : Zag kan ei dela den ä-
sigt, som blifwit yttrad, ty fastän Ständerne stadnat i det
bcflut, alt Lands-Fistalsiiensterne böra uvrhöra, beror likwäl
werkställigbelen aSr kyä Konungens Nädiga sanktion, hwil-
ken icke fär med sädan säkerbet förutsättas, att nian pä
grund deraf kunde örwcrgiswa fuliföliandet af sörewarande
lräga. För motionSrens yrkande, att Lands-Fistaler icke
mera ä» andre Kronoäklagare mä »,'uta ersättning för Rät-
^egängskosinad, synes mig öfwerwägande stöl wara anför¬
de, under Sberopande hwaraf jag alltsä häller före, att i-
Dr» iO April.
61
frägawarande Betänkande bör till Lag-Utskottet Sterremil-
teros. I öfrigt will jag anmärka, att ehuru Utstotlct för¬
klarat, att Lands-Fiffal eftertag är stylvig att utgifwa kost¬
nadsersättning, när han utan skäl tilltalat nägon eller bru¬
stit i bewiSningen, är likwäl tillämpningen häraf högst säll¬
synt, hwadan en »nera tpdlig föreskrift i detta afseende tor¬
de wara af nöden.
ker köusson frän Christianstads Län: Lag-Utskottet
har, en ligt min tanka, icke kunnat undgä att, pä sätt som
stelt, yttra sig i anledning af erbällne Remisser utaf kaler
korssons och kolian LenZtrsons motioner. Lands-Fiscals-
tjensterncs indragning är en sak för sig, och om Rikets
Ständers önskningar i detta afseende winna Näliat bifall,
Sr det klart, att fvrewarande fräga jeinwäl förfaller.
dockers Danielson frän Elfsborgs Län: i de brott-
mäl, som Lands-Filcalcrns sjelfwe upptäcka eller elter en¬
skilde angifwelscr ätala, njura de, lika litet som Länsmän,
för närwarande nägon ersättning för Rättegängs-kostnadcr;
och en sädan ersättning plägar manligen lilldömmas Län s-
Fiscalcrne endast i de Actoralcr, som af dem anstSllas, an-
tevning af erhällna Remisser frän Iustilie.Canzlers-Cmbe-
kel eller Landshöfdingen i orten. Sistnämnde fall inträffa
minore ofta ; sch dä nu twcnne af Riks-Ständen förenat
sig i den önskan, att Lands-Fiscalstjensterne mätte upphöra,
samt jag ined förtröstan emotser. att Kongl. Majit HSrä
lackes fästa Näd-gl afseende, anser jag nu icke nägot wa¬
ra ait tillgöra ivid det Linne, som uti Lag-Utskottets i-
frägawarande Betänkande afhandlas, utan mS i drt wäckte
62
Den 10 April.
Linnet tills widare färblifwa wid hwad hittills warit flak-
gade.
Dans Iansson frän Elfsborgs Län! Ständct har i
sammanhang med frägan om Lanbs-Fiscalssptzlorncs asffaf,
sande, bcflutit att, genom utsedde Deputerade, till Konun¬
gen i underdänighet framföra sin i detta afseende stadgade
önskan; och jag hemställer, huruwida icke Lag»Utstottets nu
förehafde Betänkande kunde ptterligare hwila, intill dest en
sädan deputation för sig gätt, och man sedan sätt tillfälle
att inhämta Kongl. Ma,':ts Nädiga beslut i hufwudfrägan.
Skulle äter detta förslag icke anses förtjena bifall, sä in¬
stämmer jag med Gullers Danielson deruti, att nu icke
lärer wara nägo^ att widgöra i ämnet om LandS-Fiscaler-
nes kostnads-ersättning.
lollan lacob kulberg frän Norrbottens Län: Zag
har mig af erfarenheten bekant, att Ofwer-Domaren den ena
gängen tillerkänner Lands-Fiscaler wedergällning för Rät-
tegängs-utgifrer, och den andra gängen deremot icke; »anled¬
ning af hwilket förhällande, jag anser tpdliga bestämmelser
i detta afseende böra meddelas, i händelse icke sjelfwa be»
fattningarne förswinna.
Discuflionen war flutad; och beflöt Ständet, efter gjord
proposition, alt wid Lag,Utstottcts nu förehafde Betänkan¬
de N;o 9 läta bero.
Wid förnpade föredragningar biföll Ständct Lag-Ut-
stöttets, sedan den 2 och 7;de i denna mänad, pä bordek
Den lo April.
63
hwilande Betänkande»! N:o 10, öfwer Herr C. >V. 01-
bors's »notion om ändring i bestraffningen för nristgernings»
»rans stäppande, och N:o 12, i anledning af twenne »nolio-
ner utaf ^.näers Kilssou frän Malmöhus Län, den ena
on» ett tillägg till 9 Capitlet 11 §. Handels-Balken, i af,
seende S answvr för den, som förnekar wcterlig skuld, och
den andra, vin bestämmande af rätter Domstol för ätalan-
de af sädan förbrytelse.
Till handläggning företogs Snpo Stals-UtskottetS
den 2 och 7 April pä bordet lagde Ullätande Nw 22, i
anledning af Rikets StänderS Revisorers ären 18Z0 och
1832 afgifne berättelser till Rikets Ständer, on» samma är
»verkställde granskningar af Stats-Werkets, »ned dertill hö¬
rande' allmänna fonders tillständ, styrelse och förwaltning
ären 1827, 1828, 1829 och 1830.
Harwid yttrade Kils Llriuäluml frän Westcr-Norr-
lands Län, det han, säsom Ledamot af Stats,Ulskoltet, er
mindre i Utskottets beredning, än uti dest plenum haft till-
fälle att granska Revisorernes berättelser samt deltaga uti
de derwid förefallne öfwerläggningar, och funne Lrriuä-
luncl, sedan de anledningar till anmärkning, svin emot tiven,
ne af Konungens Rädgifwarc, under vfwanberörde gransk¬
ning förekommit, blifwit hos Rikets Ständer särskildt an¬
mälda, för att till Constitmions-Utskottet öfwerlemnas,
Revifionsberättclscrne i öfrigt icke föranleda till andre ät-
gärder, än deni, son» innefattas uti Stats-Utffoltets afgif-
64
Den 10 April.
ne Betänkande, hmilket Ltrinälunck alltsä ansäg, utan nä-
gons förfördelande, kunna i betz närmande flick bifallas.
Vice Talmannen Ion lönsson instämde uti hivad
Llrrnälnnä sälunda yttrat.
»ans lansson frän Elfsborgs Län sade sig nu en¬
dast wilia fästa StändetS uppmärksamhet pä det uti Reoi-
sorerncs berättelser anmärkte sörhällande med den sä kalla,
de gamla Patzevolance-fondens behällning och ästad granst,
ningsrält af de deröfwer förde räkenstaper; i hwilket afse.
ende »ans lansson äbcropade de utaf Eontract-Prostar-
ne ^.stranst och 8tenliainlliar i Linnet afgifne Reservatio¬
ner, hwilka »ans lansson anhöll mätte för Ständer uppläsas.
Sedan Sekreteraren härefter uppläst ej mindre 78 §.
af Stats.Utstortets Betänkande med dertill hörande Reser¬
vationer, än Lfwen de delar utaf Stais- och Oecnomie-
Utstottens w!d sistlidne Riksdag afgifne Utlätande N:o 72,
'oui med lorewarande fräga egde gemenstap, yttrade Llriuä-
kunä den öswcrlygelse, att Stats-Utstottct, wid det egna
förbälland--, sam i denna sak sig företedde, icke kunnat utlä¬
ra sig annorlunda än som stelt. Att i anmärkningswäg
antaga Hot-Eanzleren, för hans till Revisorer»» aflätne
swar Z deras framställning angäende granstningsrält af
forna lningen utaf gamla Pasicvolance-fondeus behällning,
haoe Luats-Utstotiet ansett ligga utön» desi befattning, men
lunder mötte icke för enffilde Srä, ds-L.daiiiöter, all därom
wäcka fräga, i händelse näzen päfoljd af e» tädan Stgärd
a'isäg<s wara ait förwänta.
»ans lans-
Den 10 April.
65
Ilan» lansson : Det Sr wSl troligt, att wi lili förewa,
rande Sinne icke kunna komma längre, Ln till de redan,
fastän förgäfwes, försökta ätgärder, men wi mä dock otwun»
get uttrycka den opinion, att gamla Pastcvolance-Eaffans be¬
tydliga befallning af nära 300,060 Rdr egentligen tillhörer
Rust- och Rotehällare, samt att denalltsä bordt komma deni
till godo, genom vfwerförande till den nya Pasievolance-
fonden; i följd hwaraf RevisorerneS äflande af redogörelse
för nystnämnde behållning, ingalunda synes mig hafwa
warit obefogadt.
Lamuel ^.ostersson frän Östergöthlands Län förklara¬
de sig instämma uti Prosten Ltenliammsrs reservation
samt Haus hanssons yttrande; Lfwensom Larl Labriels-
ron frän näinnde Län förenade sig tued Ilans lansson.
Austers Danielsson frän Elfsborgs Län: wl bade wäl
alle önflat, att RevisorerneS framställning, sngäende rätt
till granflning af gamla Pastevolance-CaAans öfwerflott,
ledt till Zsyftade päföljder; men, dä Kongl. Mant i Rä¬
der förklarat sig icke kunna sädant medgifwa, lärer för det
närwarande icke wara nägot att härwid tillgöra. Mycket
äterstär dock ännu för Rust- och Rotehällarne att i Pa§e-
volance-frägan winna, och jag hoppas, att de i detta afseen¬
de wäckte motioner af Riks.Sländen understödjas med
bifall.
Ms Olansson frän Malmöhus Län: det Sr bekant,
huru de öfrige Ständen wid förra Riksdagen behandlade
4:de Bandet. 5
66
Den 10 April.
och afgiorde frägan vin Pasievolance-afgiften, twärtemot wärl
wälgrundade och högtidligen yttrade beslut. Man ansäg
sig Lä kunna utestänga wära rättmätiga anspräk pä tillgå»
njutande af den gamla Patzevolance-CaAans behällning-
och ehuru wi nu ej lära komma till rättelse härutinnan,
kan jag bock eif öfwcrgifwa eller undertrycka den öfwer»
lygclse, alt nämnde öfwerffottsmedel Lro en Rust- och Ro,
eehällarnes tillhörighet, som bordt anwändas till lindring
wid den nya Paffevolance-afgiftens erläggande.
?t-r lönsson frän Christianstads Län: under Lbero,
pande af de molioner, som af mig och andre Ledamöter
blifwit ingifne, angäende Paffevolance, frägan, begagnar jag
tillfället, att ytterligare yrka nedsättning uti denna för
Allmogen högst betungande afgift.
Widare Discukion föreföll icke; och beflöt Ständer,
efter framställd Proposition, att bifalla Stats-Utskottets
Belänkande N:o 22.
Wid förnyad föredragning utaf /hnäers Danielson^
frän Elfsborgs Län sedan den 2 innewarande mänad pä
bordet liggande anförande, i anledning af Lotviä Ions¬
son» frän östergöthlands Län afgifne yttrande wid
»jers Danielson» wSckte motion» angäende, bland annat,
sättet för SpannemälS» och Persedelräntorneö utgöra»,
de, beflöts, alt förstnämnde anförande skulle till StatS-
Utskottet öfwerleinnas.
Den 10 April.
67"
Derefter företogs till ytterligare handläggning Kongl.
Majus den 7 April pä bordet lagde Rädiga Proposition,
angäende ändring af 8, 9 och 10 §Z. sann förklaring af
2 §. i 17 Capitlet Handels-Balken; ochMäto sig harwid:
Nils 8trindlunä frän Wester-Norrlands Län! Zag har
med uppmärksamhet genomläst Kongl. Mains ifrägawa-
rande Nädiga Proposition, men funnit densamma wara af
sä betänkligt innehäll, att jsg icke kan tillstyrka bifall till
densamma. Föliden af förflagetS antagande ffulle blifwa
att omyndige barn, som egt den olyckan att förlora stna
föräldrar, jemte en sädan förlust ffulle Sfwentyra den af
sin ärfva förmögenhet, hwilken sälunda sattes pä spel, i och
med detsamma lagens nu medgifna säkerhet för omyndigeS
medel borttoges. Frägan rörer wärnlöse personer, som sjelf-
we icke kunna göra deras talan gällande i Riksförsamlin¬
gen, och det Sligger derföre ost, att bewaka deras rätt; hwar»
före iag ock fär anmäla min protest emot den förestagne
lagförändringen, sä widt den rörer omyndigeS förmonsrätt
hos deras förmyndare.
Secreterare» utbad stg att, l anledning HLrF, fUfSsia
Ständets uppmärksamhet uppä, att nu gällande stadgande
icke innefattade nägot oswikligt säkerhetsmätt till betryggan¬
de af omyndiges arfsmedel, utan att äfwen det lemnade
ett fält öppet för förmyndare, att kunna bedraga deras Pu¬
piller, hwarpä erfarenheten »visat mänga exempel.
äolisn Dsrreon Wiklund frän Westerbottens Län,
famtelige Fullmäktige frän Jönköpings Län, Lar, Olsso»
L8
Den 10 April.
frän Arebro Lin med mänga flere hördeS insiSmma ut!
Ltrinälunäs yttrande.
Austers Danielson frän Elfsborgs Län: Kongl. Majus
Nädiga Proposition synes mig wäl grundad; men dä iag
fäledes tillstyrker bifall till densamma, anser »ag mig, till und»
wikande af mitzförsiänd, böra upplysa, det Kongl. Mant,
i sammanhang med förewarande fräga, lärer hafwa 8t Hög¬
sta Domstolen i Räder uppdraget, att utarbeta förslag till
Förmyndare-Kamrars inrättande, hwilket snart torde blif-
rva till Ständerne öfwerlemnadt; flere motioner af samma
syftning Sro redan af Riksdagsmän wäckte, och meningen
Sr säledcs icke att borttaga omyndigas förmänsrStt, utan
att pä annat sätt sörja för säkerheten af deras medel. Pä
fädan grund, och enär, säsom uti den Kongl. Propositionen
iemwäl Sr anmärkt, den trygghet nuwarande förhällande
synes ät omyndige erbjuda, kan genom förmyndarens ensi¬
diga ätgärd tillintetgöras, kan jag, med bibehällande af om¬
tanka för de omyndiges rätt, icke annat än understödja det
framställde Lagförslaget; ty om nägon bättre ordning och
stadga stall kunna tillwägabringas uti credilwSsendct och
penningewerket, är det oundgängligen nödwandigt, att det
mitztroende och den otrygghet, svin de tysta förmänsrätterne
föranleda, framför allt undanrödjes och upphäfwes.
Ltrillälunfl: Det Sr wäl sannt, att en förmyndare
kan, medelst afhändandande af sin fasta egendom, upphäf-
wa den säkerhet, som lagen nu förbehäller omyndige, un¬
der hans wärd ställde personer; men derwid mäste dä för¬
utsättas, att förmyndaren sjelfwilligt skulle göra sig till
Den 10 April. 60
skälm, hwarförutan barnagodset, enligt nuwarande stad-
ganoen, pä denna wäg icke loper nägon fara. Om dere-
mot den tpsia förmänsrätten för ifrägawarande fall allde¬
les borttages, stall förmvndaren, Sfwen mot sin wilja, kun,
na sättas i nbdmändighet akt bedraga sine Pupiller, genom
den händelse nemligen, att tredje man söker och winner in¬
teckning uti hans fasta egendom. Kan ei crediten äterstäl-
laS genom andre utwägar, än ett sädant ingrepp uti wärn-
löse personers i lagen förwarade rätt, sä mä den heldre
förfalla.
Nils Olansson frän Malmöhus Län: Zag är sä män
om creditens upphjelpande, som nägon annan, men jag kan
dock icke dölja, att iag,s i nu förehafde fräga, delar 8ri-in<llnn6«
yttrade äsigt; ty ehuru den person, som af Domstolen för,
ordnas lill förmyndare, dä kan wara fullt wederhäftig för
barnagodset» belopp, är det likiväl gansta Möjligt, att han
sedermera räkar i obeständ och förlägenhet saint nödgas an¬
lita andra om läncbilräde. Om nu läugifwarne söka in,
teckning uti förmyndarens fastighet, och sädan inteckning
tillägges förmänsrätt framför omyndiges medel, skulle all
säkerhet för detze sednare göras vin intet, till hwilket resul,
tat äiminstone icke jag will bidraga, medelst bifall as den
förestagne lagförändringen.
1nlve Nansson frän Malmöhus Län förenade sig
nied ^.ristor. Danielson, och ansäg i öfrigt omyndigas sä
kcrbet bäst betryggas genom ett ändamälsenligt inrättande
af Förmyndarekamrar.
70
Den 10 April.
Hans Ansson frän Elfsborgs Län: Z händelse frä-
ga wore, att upphäfwa den tysta förmänsrätten för bär-
nagods, utan alt sätta nägot annat i dest ställe, skulle jag
wisterligen rösta emot den Kongl. Propositionen; men för-
stag' till bildande af Förmyndarekamrar, är redan i enskild
molionswäg wäckt, saints kommer troligen att jemwäl frän
Kongl. Maut för ost framläggas, och under förbehäll af
ett sädant surrogat för förmänsrätten, twekar jag sä myc¬
ket mindre att tillstyrka afffaffandet deraf» som erfarenhe¬
ten icke sällan wisst exempel af omyndige, hwilka blikwit
lidande, genom enskilda förmyndares mindre skicklighet, en-
falldighet eller wärdslöshet. Det allmänna förtroendet i
handel och wandel lider för mycket af de tysta förmSnsrät-
ternes qwarstäcnde, och osäkerheten i detta afseende är nä¬
stan oöfwcrwinncrlig, dä man betänker med hwilken swä-
righet det är förenadt, att erhälla bestämd kännedom, hu-
ruwida en person möjligen, och sedan för längre tid tillba¬
ka, haft förmyndaremedel om händer eller icke.
'Wikluiick: Pä grund >f en mängärig erfarenhet,
wägar jag yttra den öfwertpgelse, att förmpndarewäsendet
lämpligast bör fortfara i den ordning och enligt de föreskrif¬
ter, som för det närwarande derwid äga rum. Förmynda¬
ren tillsättes pä landet utaf Härads-Rätten, som, i egen¬
skap af Lfwerförmyndare, har närmaste wärdén vin omyn¬
diges rätt. Nämnden kan/ nied full sakkännedom, witSor-
da, hwilken till förmpndarebefottningen mä wara mest skick¬
lig och fallen, och om nägon sädan icke finnes inom slägte»,
utser Rätten en oskyld person med erforderlige egenskaper.
Den iO April.
71
De omyndiges förmögenhet Sr sälunda i möjligaste mätta
tryggad mot Lflventpr och förskingring. Lagen föreskrifwer,
att förmyndaren hwarje är, om sä fordras, men owilkorli,
gen hwart tredje är, skall tillställa närmaste fränker redo-
görelseräkning öfwer förmyndare-förwaitningen; Domaren
eger tillse att den omyndige rätt sker, och skulle förmpnda-
re blifwa wärdSlös eller mitzhushallande, bewaras de omyn¬
diges säkerhet genom förmänsrätten uti hans egendom.
Man har mycket talat om införande af allmänna Förmyn¬
darekamrar pä landet; men jag hemställer, huruwida det
skulle wara billigt, att ytterligare betunga allmogen med
den tidsspillan, kostnad och beswär, som wid ett sä mödo¬
samt och answarsfullt äliggande more förenade.
Sedan ^nfiers Danielson härwid anmärkt, att detta
äliggande innefattade ett det wackraste Lndamäl, för hwit.
ket den enskilde medborgaren kunde anmanda sin tid och
fin werksamhet, sä yttrade widare Nils Ensson: Jag fin¬
ner wäl, att crediten skulle stärkas, genom den tysta förmäns-
rättens borttagande, och jag skulle ej wägra samtycke till
det derom framställde förslag, i händelse Förmyndarekamrar
redan funnos, der omyndigas medel med trygghet kunde
förwaraö och förwaltas; men intilldest en sädan Inrättning
blifwit allmänt införd, kan jag, med afseende S de omyn¬
diges rätt, icke annat Sn yrka bibehällandet af deras för-
mänSrätt hos förmyndaren.
Llrinälunä: Hans äsnsson har anmärkt den olägen¬
het, som uppkommer af swärigheten att winna underrät-
telse, huruwida en person warit eller ännu wore förmpn-
72
Den 10 Apri'.
dare eller icke. Det HLrwid öfwerklagade förhällande in-
rräffar egentligen i de fall, dä nägon fvrordnas lill för¬
myndare »loin den ort eller det härad, der han Sr bo¬
ende; och lag ställe, till rättelse härutinnan, willa förellä,
dels all ben ene Domaren borde om ett sädant förordnan-
underräkka den andre, och dels att anteckning, sä wäl derom,
som angäende beloppet af de mebel, förmynderstaprt ätföl-
ja, gjordes uii Znlecknings-Prolocollcr. för det härad, ber
förmyndarens fastighet är belägen. Pä detta säll skulle
nödig upplysning kunna winnås, genom ett gravalions-
bewis, och säkerhet i afseende pä crebiirn beredas, ulan
borrlagande af de omyndigas förmänSrält.
I,srs Ifarsson frän Elfsborgs Län: Jag Lr ingalun¬
da okunnig derom, a» den förmänSrätt, som är omyndig
person tillagd, nägon gäng skyddat emot förlust wid in-
träffande oförmögenhet hos förmyndaren; men i den öf-
werrygelse, att afseende ä en sädan nytta icke sär hindra
rttwecklingen lill ett fullkomligare rätlstillständ, samt att
crediten b°r, sä widt möjligt är, under stödjas och upphjel-
pas, anser jag den Kongl. Propositionen böra winna bi¬
fall, helst nu gällande lagstiftning medsörer den obilliga
följd, att den redligaste person, blott för del att han är
eller warit förmyndare, nästan ulestänges frän möjligheten
att erhälla ett läneunderstöd, hwaraf han kan wara i behof.
Lagen stadgar, huru förmyndare wid wista tider bör göra redo
och räkning för den omyndiges medel; och om föreskrifter-
ne härom närmare utwecklades och owilkorligen bestämdes,
anser jag den för barnagods medgifna tysta förmänsrätt
kunna borttagas, Sfwen utan att afwakta inrättandet af
Den lo April. 7Z
Förmyndarekamrar. Inteckning i fast egendom medförde der¬
efter orubbelig läkerhet, och det skulle blifwa möjligt för en
förmyndare att, emot lädant willor, förskaffa sig nödiga
försträckningar.
Kils karsson frän Södermanlands Län: angäende upp,
häfwande af de ,äkallade tysta förmänSrätterne, hafwa wid
denna och föregäcnde Riksdag, flere motioner blifwit wäck-
te, hufwudsakligen pä grund af det obilliga förhällande,
alt en förmyndarebefattning, utom det dryga bcswäret, för
Förmyndaren medförde förlust af creeit, snorighet att er-
hälla län och ofta mistödet af uppsägning utaf redan er,
hällne. Wid betraktande häraf, tillstyrker äfwen jag bifall
till Kongl. Majus i ämnet afgifna Nädiga Proposition;
men pä det omyndige barns rätt ej mä derigenom Lfwen,
tyras, anser jag nödigt, att Förmyndare-kamrar öfwerallt
inrättas.
1?utvv Nansson: Jag instämmer uti hwad Kils pers¬
son yttrat, och will endast tillägga, att jag, utaf en i min
hemort nyligen förchafd Räktegäng, wunnil den erfarenhet,
alt Lfwen nu gällande Lagstadganden icke förmä att tryg¬
ga omyndige personer emot förlust hos Förmyndaren. NZ-
gon större säkerhet i detta afseende bör derföre i allmän,
het beredas, och jag finner Förmyndare-kamrars organise,
rande härwid bäst mvtswara behofwet.
Discutzionen war nu flutav ; och skulle Kongl. MajitS
Nädiga Prorosi-ion, jemte ds i anledning derafafgifne ptt,
randen, till Lag-Ulskotlet öfwerlcmnaS.
74
Den 10 April.
Kongl. Majus, sedan ben 7 April pä bordet hwilanbi
Nädiga Skrifwelse till Riket- Ständer, angäende tillökning
af Länebidraget till Manufactur-Disconten, företogs nu
äter till handläggning, och yttrade HSrwiv Nils Ltrinälunä
frän Wcster-Norrlands Län: i händelse det äskade läne-under,
stödet för Manufactur-Disconten skulle anses böra bewil,
jas, hwilket jag för ruin del icke yrkar, sä mä »nan likwäl
derwid sä mycket! heldre fästa det uttryckliga wilker, att
de för ändamälct erforderlig, »nebel icke tagas af Banken-
bchällna fond, son» en sädan ätgärd, under närwarande tid
och förhällanden, skulle gifwa anledning till en »niffgynnan,
de opinion, i afseende pä Ständerncö handhafwande af
Banco-Werket- Ifrägawarande länebidrag, vin det skall
ega ruin, torde i stället böra anwisaS att utgä af Riksgäld-,
Contoret, ehuru jag knappast ser huru den betydliga sum¬
ma, som fordras, skall kunna tillwägabringas utan en sär-
skild beskattning.
Ständer hörde- i allmänhet häruti instämma; och be-
flöts, att Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse jemte Llriuä-
lunstr ofwanintagne yttrande skulle till Stats-Utskeuet re»
mitteraS.
Wid förnyade föredragningar, biföll Ständer nedannämnde
frän Statk-Utskottet inkornne, sedan den 7:de innewarandt
mänad pä bordet hwilande Betänkande», nemligen;
N-o 25', angäende indragning af Wexel, ControlleurS»
befattningarne.
ven 10 April.
75
N:o 26, i anledning af Kongl. Majus Rädiga Propo.
sition, angäende afskrifning af nägre Stats-WcrketS fordrin.
gar hoS Hospitals-Fonden och Curhusen i Södermanlands
samt Götheborgs och Bohus Län.
N:o 29, i anledning af Kongl. Majus Nödiga Prv,
position, angäende försäljning till skatte af de lill Ekeplan,
tering anflagne Bispmotala Kungsgärd och 2:ne under Wi»
singsborgs Kungsgärd lydande heinman, samt om inköp, för
Ekeplantering, af jord L Wisingsö.
N:o 30, angäende afskrifning i Skara Stad- räken.
ffaper af derstädes balancerade Bäts»ians,vacancemcdcl; och
-- N:o 32 angäende försäljning till Skatte af alla indrag»
ne Adels-Fahne-Boställen.
Stats-Utskottets den'7 April pä bordet lagde Utlätanden
N:o 28, i anledning af Wisingsö hemmansägares underdä,
niga anhällan vin nedsättning i lösen för dagswerken till
Wisingsborgs Kungsgärd, och N:o 31, i anledning af wäckt
motion om frihet för Immetorps Hyttelag i Carlskoga Hä¬
rad, att till Kongl. Majit och Kronan erlägga Tionde-Tack»
jern, förctogos nu till handläggning, men förklarades, efter
Ztskillige Ledamöters begäran, ytterligare hwilande.
Dä Härefter änyo föredrogs Allmänna BeswärS- och
Ekonomi-UtskottetS, sedan den 7 i denna mänad pä bordet
liggande Betänkande N:o s, i anledning af wäckt fräg»
76
Den 10 April.
om uppförande af en Bro öfwer Dahl-Elfwen i trakten af
Gydinge-Bruk, yttrade Hans Fansson frän Elfsborgs Län,
det han ej wille anmärka nägot w!d sielfwa byggnadsföre¬
tagets nytta eller nöowänoighet; men Hans Iansson hem¬
ställde, duruwida icke frägan more utaf en alltför enskild
beskaffenhet, för art i Riks-Sländen handläggas; Lfwenfoi»
Lans Iansson befarade att, i händelse innewänarne i orten,
öfwer förslaget hörde, wägrade att bekosta broens uppföran¬
de och framlida underhäll, anledning deraf möjligen kunde
hämtas att, för betra Sndamäl, söka tillverka bidrag af
Statsmedel.
Ms Nansson frän Malmöhus Län sade sig finna,
det Utskottets tillstyrkande icke ledde till nägon kostnad eller
olägenhet, utan om Kongl. Maj:t fann för godt atr anbe¬
falla sädane förbindande ätgärder, som blifwit sörcflagne,
more derwid ej nägot att erinra.
Sedan slutligen Ms Ltrinälunck frän Wester-Norrlands
Län anmärkt, det Utskottet endast förklarat, att innewä¬
narne uti de församlingar, som af broaniäggningen kunde
hämta nylla, finge uti detta företag ingä, om de sä wille,
Utan att hwarkcn motionen eller Utskottets tillstyrkande in¬
nefattade nägon fräga o»> Statsanslag; ,'ä blef Allmänna
Leswärs, och Ekonomie-Utskolleis förewarande Betänkande
N-o 9, uiaf Ständer, efter framställd Proposition, bifallet.
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-UlskottctS, sedan den
7 April pä bordet liggande Betänkande» N:o 10, i anled¬
ning af gjord motion om högre arfwode till Nämndemän,
Den 10 April.
77
för deras förrSttningar i tjensten, Nro 12, i anledning af
wäckt motion om anställande af Norrsta Hingstar wid Ri»
fets Stuterier, och N-o 18, i anledning af wäckle motioner
angäende förändrade stadganden, i afseende pä Skeppsäga-
reS Sliggande, att förse fig med Helfrihetsbref och Turkista
past, blefwo, wid sörnpade föredragningar, ptterligare be,
gärde och lagde pä bordet.
Härefter företogs Allmänna Befwärs- och Ekonomi-
Utskottets ullätande N:o 13, i anledning af wäckt motion
om förbud emot införsel i Riket af hästar ifrän Danmark
och dest Tysta Prooincer; och blef samma utiätande, svin
hwilat pä bordet sedan den 7 i denna mänad, nu af Stän¬
der godkändt; emot hwilket beslut dock anmältes reservation
utaf kor lönsson frän Christianstads Län.
Likaledes förcdrogos änpo och biföllos följande frän
Allmänna Befwärs, och Ekonomie-Utstottct inkomne, den
7 April pä bordet lagde Utlätanden, nemligen: N:o 14, i
anledning af wäckt motion om en marknads hällande i
Staden Mariefred, N:o 15, i anledning af wäckt fräga om
behofwet of ett sammandrag utaf de författningar, soin be¬
stämma Knektars och Bätsmäns stoldigheter och rättigheter,
och N:o 16, i anledning as gjord framställning om wista
föreskrifters iakttagande wid permittering af manskap frän
de wärfwade Regemcnterne.
Wid förnyad föredragning af Allmänna Befwärs, och
Ekonomi. Utskottets, sevan den 7 i denna mänad pä bordet
Den 10 April.
hwilande Betänkande Nio 17, i anledning af wäckte mo«
tioner angäcnde upphörande af StapelstäderneS styldighet
atk hälla upplag af salt och Spanmäl, uppläste I.srs I.srs-
ion frän Elfsborgs Län, ett sä lpdande skriftligt Anförande:
Wördsamt Anförande!
Den benägenhet, hwarmed Allmänna Beswärs- och E-
konomie-Utstollel biträdt Hr "VVijks och 'WinkerZs motioner,
rörande skyldighetens upphörande för Stapelstäder, att hälla
Saltlager, förefaller ganska betänklig. Wore bär fräga
vin en oundgänglig förnödenhetsartikel, som pä nägot sätt
kunde produceras inom Fäderneslandet, och sämedelst ut«
göra föremäl för den enskilt» omtankan och närigsfliten; sA
skulle man kunna mcdgifwit att Ulstottet byggt sitt Bctän-
sande pa princip, om ocksä till nägon del Lfwentprlig; dä frä«
gan deremot Sr om en wara lika främmande för Riket-
xroduction, som oumbärlig för detz behof, utan undantag
frän palatset till kojan, har Handels-Societeten aldrig att
befara afsättningens osäkerhet och minskning, utantwertom.
Genom Kongl. Brefwen af den lo November i773 och
18 Maj 1774 Sro Stapelstäderne förpligtade hälla ett stän¬
digt lager, molswarande ungefär ;:del af införselsbeloppetz
och männe ej bwar och en Skeppsredare, som drifwer han¬
del pä utrikes ort, sä wida han stall fullborda namnet som
Grosihandlare, häller lika stort om icke större upplag 8 8t«
stillige andra mindre nödwändighetswaror. Uti ena mo¬
tionen Lr vmsorgsfullt'calculeradl det ansenliga räntebelop-
xet, men som.förswinner genom saltupplagetS frugtlösa Ca-
Maler. Jemte det att man nödsaka- honorera Handel-eSo-
Den IS April.
72
eieretenS ädla patriotism, finner man Lfwen anledning fräga,
onr icke uti hundrade mindre nödwändighetswaror, ja kanske till
och med uti förbudna öfwerflödsartiklar, ligger större frugtlösa
summor i upplag, hwaröfwer ansenliga summor i interetze
uträkning kunde uppsättas. Jag kan ei inse annan fordel
för de handlande genom skyldighetens upphörande att hälla
ifrägawarande lager, än att en conference pä Börsen wore
i tillfälle, utom brist pä falttillgängen, för alt efter behag
fä priset uppstegradt, som man ser wara tillfälliga fallet
med andra waror; de säsom skäl äberopade bättre Trakta¬
ter och Handelsförhällanden, som nu existera emellan Sweri¬
ge och de flesta utländska makter, mot den tiden dä Stapel-
städerne fick sig Saltupplagsskpldighcten Slagd, försäkrar
witzt om en säkrare och lifligare handelscommunication, men
utgör likwäl ingen borgen för möjligheten af mindre gpn,
nande förhällande i sund och öppna farwatten, hwarigenom
salttillförseln pä längre eller kortare tid lätteligen kan för.
swäras; och när man slutligen observerar den Stapelstäder,
na bewiljade Tolag, hwarigenom de Sro mera än fullt er¬
satta för skyldigheten att hälla ett lager, som de utan att
Lfwentyra nägon synnerlig bortsmältning, kunna ömsa sä
ofta behofwet päkallar, kan Ltminsione jag ej annat än an,
se pluraliteten af Utskottets Betänkande af mindre nog-
zranhet tillkommet, och fär i följd deraf yrka asflag ä det
samma, eller ock ätcrremist. Stockholm den 10:de April
1L-4.
I-arr larizon,
frän Elfsborg- Läm
»0
Den 10 April.
Ständer hördes i öfrigt, säsoin des allmänna anmärk-
ning wid Utskottets utläkande, äberopa MIs Enssons frän
Malmöhus Län derwid afgifne reservation; och blef, pä
grund häraf, ofwanberörde Betänkande till Allmänna Be,
swärs- och Ekonomi-Utskottet älerremitteradt.
Bewillnings-Utskottets, sedan den 7 April pä bordet
hwilande Betänkande N:o 4, i anledning af Friherre ll.
L^oengl^ortenr och Herr L. sl Ilol^salrms motioner
om fastställande af en wist accisafgift 8 bränwin, som till
Stockholm och Rikets större Städer införes, föredrogs änpo
och godkändes af Ständet.
Pä bordet kades nedanstäcnde inkomne UtskottsBetSn-
kanden, nemligen:
Frän StatsUtffotterr
N:o 35, i anledning af Kongl. Mains Nädiga Pro,
position, angäcnde lindring i wilkoren för begagnandet af
det utaf Rikets Ständer till ätcrbpggnad af staden Boräs
anflagne läneunderstöd;
N:o 36, i anledning af wäckt motion, att Kronohem¬
man mä kunna försäljas och gä till gälds betalning, samt
akt äldste sonens företrädesrätt, framför andre syskon, till
besittning derä, mätte afskaffa?; och
N:o 37, angäende afskaffandet af Borgholms Garni¬
sons Service-medel samt djeknc-penningarne;
saint
Den 10 April.
samt frän Lag-Utskottet:
R:ö 14, öfwer Herr Prosten klkwgs förslag, att nät
fränskilda makar wilia Snyo träda i äktenskap med hwar»
andra, laga lysning mätte söregä;
N:o 15, öfwer Herr L. V. OIders's motion öm än»
bring i 5 Capitlet Sjöskade-Balken, Sjölagen^
N:o 16, i anledning af Lnäers Nilssons frän Mal-
tnöhus Län Motion om ändring i nu gällande straffbestäms
Niel se för Mistgerningsmans siäppande.
R:o 1/, öfwer Lamuel jonssons frän öland Motion
om förlängande af tiden, inom hwilken part, som will söka
ändring i Hof-RLtts dont eller utslag, bär sädant hos Hof-
Rätten tillkännagifwai
N:o 18, öfwer WIs Insulins frän Stockholms Län
Motion, om ändring af 1 och 3 §§. i 30 Capitlet Rättegängs-
Balken.
N:o 19, öfwer Herr von Llalls och Herr L»
I,. Hessles motioner om ändring i det nu gällande stad¬
gande angäende öfwer-Domstol i Tullmäl ln. m.
N:o 20, öfwer loliannes ^näerrsons frän Calmar Län
Motion, om älSggande för Domstol, som finnér part hof¬
wa misitagit sig vin forum, att honom till kätter, bestämdt
Nppgifwen Domstol hänwisa.
N:o 21, öfwer Herr ^ug. von Llaiils motion, att Mäl
angäende Nidingstjufnad, hwarom 3, 4 och s §§. 42 Ca-
4che Bandet« 6
82
Len 10 April.
xitlet M. B. förmäla, mä upphöra att wara af unde»
ställningsegenflap;
N:o 22, i anledning af Prosten Ä4ilt--gs motion om
upphäswande af eller ändring uti föreffrifterns om tiden
för begrafningar;
N:s 2Z, öfwer ?oter perssons frän Calmar Län
saint llolrsnnos ilolranesons frän Bohus Län motioner 0M
upphörande af Domares rätt till andel i sakören; och
N:o 24, öfwer wacktc nrotioner, dels om upphörande
af frälferäntcägarcs rätt lill lösen af ffatte-frSlsehemman,
som sälies utom börd, dels ock angäende rättighet för jord,
ägaren att lösa räntan, uär densamma utom börd säljes.
Geno!» ankotnne Protocolls-Utdrag underrättades Ständet-
att --Zäglofl. Ridderstapet och Adeln,
den 2 April till Stats-Utskottct remitterat ett pttt
rande af Herr 6suersclstölst, ?. (4., l anledning af Gref¬
we 6^!aLQslolpLS 0. och Hans Erccllence Grefws
Lr-ches, I'.I. den 17 sistl. Mais till Utskottet öfwerlemnads
aninärkn.ingar wid Herr LostLrsLiiiölsts anförande, rörands
Kong!. Majus Nädiga Proposition om Stats-Wcrkcts till-
ständ och behof;
Att -HögwLröige Presre-Ständet,
Len 2:dre April,
lagt till handlmgarne, Stats-UtslottctS Memorial R-i
33 och 34.
Den 10 April.
Bifallit;
Stats-Utskoltets Memorial N;S 23 och 24.
Lag-Utffottets Memorial N:o 13 och Expeditions-Ut-
ffottets Memorial N:s 5 och 6, samt wid förnyad föredrag»
ning af Eonstitutions-Utskottets Meiuorial N:o 1, antagit
föreflaget tillägg till 12 §. Riksdags-Ordningen, men ogil¬
lat tillägget wid R:s Ordn. 14^§. 5 mom. 1 verioden;
och den 7 April
Efter det ContractS-Profien östberg blifwit utsedd,
att, i stället för aflidne Contracts-Prosten Doctor 8vo--
Zelius, wara Ledamot uti Hemliga Utskottet, bcflutit, att
Erpeditions-Utstottct stulle anmodas, att uppsätta förslag
till underdänig skrifwelse till Kongl. Maj:t, med tillkän-
nagifwande häraf; samt att
Wällöf!. Lorgare-Ständet,
den 2 April,
Remitterat till Banko-Utskottet Herrar tleinbergs och
Zantesson» förut till Stats-Ulskottet remitterade, men deri-
frän äterlemnade motioner, angående Hypoteks-Föreningar;
Mcddelt Remist till Constitutions-Utflottet, i anledning
af StatZ-Utflottets Memorial N:s 23 och 24; samt
Bifallit Lag-Utskottets Memorial N:o 13, och
den 7 April,
Utaf de sedan sista Riksdag hanlande, beredde Grund¬
lagsförändringar, bifallit tillägget till 12 H. Riksdags-Ord,
ningen, men afflagit redactionsförändringarne af Riködags-
Ordningens 13 §. sednare mom. 1 perioden och 17 Z.sed»
nare mom.
84
Den 10 April.
Remitterat till Lag-Utskottet Kongl. Maj-ts Rabigä
Proposition, angäcnde Sndringkaf 8, 9 och 10 saint för-
klaring af 2 tz. 17 Cap. Handels-Balken; och
Bifallit Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utffottets
utläranden N:s 4, 5, och 6, samt Eppeditions-Utskottets Me¬
morial N.s 5 och 6.
Protocollsutdrag öfwer de denna dag i Ständet fatta¬
de beslut justerades.
Lrik Svensson frän Upsala Län begSrde och erhöll
Irenne weckors ledighet, frän den 15 i denna mänad, för
att i egne angelSgenheter besöka hemorten; och utsäg Stän¬
det Olot län^bsck frän Hallands Län, att under Lrik
kerssons fränwaro, inlaga hanö ställe, säsom Ledamot l
Banco-Mffottet.
Ständet ätffildeö kl. 2 eft. i».
I» Lckem
>8Z« dm lS April.
klenum kl. 10 f. M.
Företogs justering af Protokollet för Len lo innewa^
rande mänad, men läsningen afbröts, wid anmälan ont
Den 15 April.
85
ankomsten af Hof-Canzlern m. m. Herr Friherre von Lcliul-
?eu1ieiiv, som, pä manligt sätt inbeledsagad, till Ständet,
pä Kongl. Majsts Nädiga befallning, aflemnade: 1:o Kongl.
Maj-.tS Nädiga Skrifwele af den 12 i denna mänad, med
vfwerlemnande af Lag-Commiteens förflag till allmän Civil,
Lag; och 2:o Kengl. Maj-ts Nädiga Proposition af den 25
fistl. Mars, vm särskild wedergällning till Lag-CommiteenS
arbetande LcdamSter, efter numera fufländadt uppdrag.
Sedan Talmannen tolkat Ständets underdäniga wörd-
nad och tillgifwenhet för Kongl. Maut. samt Hr Hof-Can,
Alern utbeledsagats, fortsattes och slutades läsningen af of-
rvanymförmSlde Protocoll, hwilket blef af Ständet godkändt.
Talmanen gjorde nu följande framställning:
Hederwärda Ständet torde det wara bekant, att Rid-
derffapet och Adeln, till betygande af sin aktning för fram¬
lidne Banco-Zullmäktigen, Prosten Grefwe vou Lcliwerin?
Utjnne, beflutit, att beledsaga hans stoft till grafwen. Fä,
dcrneslandet har i Prosten Grefwe Lolnverio förlorat en
betsa,uma warmt tillgifmen män och, genom mängfalldiga
förtjenster, utmärkt medborgare; och dä för icke nägon in¬
om Hederwärda Ständet kan wara främmande den werk-
Uga förbindelse, i hwilken Nationen siär till den hädan-
gängne; sä torde Hederwärda Ständet tilläta mig, att frä-
ga och hemställa, om icke Hederwärda Ständet skulle behaga,
att deltaga i den af Nidderskapet och Adeln beslutade offent¬
liga gärden ät Prosten Grefwe vou öclnvorins minne?
Härtill samtyckte Ständet enhälligt; och stuve under
Den 15 April.
rättelse om samlingsstället och tiden, genom anslag L Stän
detS Klubb meddelas.
Kongl. Mattts osman omförmälde Nädiga Skrifwelse
och Proposition, med tillhörande Prolocoll, upplästes nu och
blefwo, jemte oen Nädiga Skrifwelfen älföljande tryckta
forflag till Civil-Lag, lagde pä bordet.
I.iirL Usllssori frän Bohus Län ingas ett sä lydande
Word saint Anförande!
Emot Allmänna Veswärs- och Ekonomi-UtstottetS, i
sista Plenum föredragne och till Utskottet äterremitterade
Betänkande N:o 17, i fräga om StapelstäderneS^befrielse
krän skyldigheten att hälla saltupplag, hwilkct Betänkande
i sanning förekom mig mera owäntadt, än de frän köp»
mannaimercffet utgängna motioner, som dertill gifwit an¬
ledning, fär jag hufwudsakligen anmärka följande:
Utskottet har antagit, att orsaken dertill, att ksagomäl
frän allmänhetens sida, öfwer bristande tillgäng pä Salt,
i sednare tider ukeblifwit, icke bör sökas i werkningarne af
nu gällande Författningar om saltupplag, utan endast till-
jkrifwas de ätgärder, till befordrande af friare handelSför»
hällanden, som sedermera widtagits. Denna obestyrkta salö
lärer, som jag hoppas, bland owäldiga granstare, icke fin¬
na särdeles mänga anhängare. Jag will wisierligen icke
MS, att de af Utskottet Sberopade Författningar, angäende
Den 15 April.
87 '
»rixort och upplag af Salt, allena förmält afwärja den förs
deras tillkomst stundom inträffade saltbristen, ty en sädan
har Sfwcn sedan, ehuru utan kännbar stada, nägon gäng
existerat; men jag kan dock icke mcdgifwa, att productpla-
catets upphäfwande i afseende pä wiga länder, och infö¬
randet af ett friare Handelssystem i allmänhet, fullkomligt
undanröjt de fordna farhägorne, och sälunda lemna till¬
räckligt stät, att, i förcwarande fall, jemwäl upphäfwa det
enda band, som tryggar den mindre bemedlade samhällsklassen
frän att, beträffande en af dess wigligaste nödwändighets'
waror, wara belt och hället beroende afowissa handels-
förhällanden och köpmännens kända skicklighet att förskaffa
sig den största möjliga winning. Wi hafwa sett, huru,
oaktadt upplagsstyldigheten, prifcrne pä Salt ofta stegrats;
huru »lycket mer skulle de ej komma att variera , till märkbart
lidande för den större allmänheten, som ej är i tillfälle att
förse sig med förlag, eller all kunna bcdömma handelscon-
juncturcrne, derest tillgängen pä Lenna wara endast blcfwe
bestämd af deras större eller mindre fördel, som dermed
drifwa köpenskap. Erfarenheten har wisat, att, under när-
warande omständigheter, xriserne ä Salt, endast i följd
af drojsmäl med en wäntad import, eller vägra lasters föro¬
lyckande, kunnat uppjagas, och ett ästundadt qvantum stun-
Loms ej pä upplagsställct erhällas; hurudant skulle wäl dä
förhällandct blifwa, i fall communicationen med de länder,
som förse oss med denna nvdwändighetsartikel, antingen ge¬
nom krig eller andra oförutsedda händelser, blefwe stängd?
Beräkningen pä utländska haudelsinteressct, för täf¬
lan med bet inhemska, i afseende pä införande af Salt till
88
Den 14 April,
Swerige, torde, säsom beroende af politiska ställningar, e!
heller wara sä ofelbar, att, i förlitande derpä, de hittills
iakttagna försigtighetsmätten böra helt och hältet eftergifwas-
Äfwensä synes de af motiynärerne uppgiorde ealculer öfwer
de Handlandes förlust, genom rörelse-capitalets minflning,
i och för de ständiga saltupplagen, ei förtjena att sä synner¬
ligen behjertas. Här mä wäl ej wara fräga om att, pä
nägon annans bekostnad, bereda Handels-Societeten en stör¬
re fördel, hwilkct säkert skulle ästadkommas, om det finge
bero af de handlande sielfwe, att endast i nödens och be-
hofwets stund, eller dä winningsbegäret kunde bäst tillfreds¬
ställas, förse stna mediuenniskor med en oumbärlig wara;
Lndamälet med wära bemödanden och de förändringar ws
wilja tillwägabringa, mäste nödwändigt afse nägot för det
allmänna och hela samfundet nyttigt; och af denna beskaf¬
fenhet har jag ej kunnat finna de wäckta motioncrne.
anledning af anmärkningen vin Rörelsekapitalets
minskning, fär jag blott erinra, att i hlyarje waruförlag
ligger ett ofruktbart Capital, och icke lärer man med nägot
skäl kunna pästä, att genom bestämda upplag af Salt, !
förhällande till andra utländska produkter, som hos ost för¬
brukas, nägot betydligt Capital dragés ur allmänna rörelsen,
Huru mängfalldigt större''summor ligga ej onyttiga i
de utländska öfwerflödswaror och luxartiklar, hwaraf alla
köpmansbodar och Magasiner Sro fullproppade. Men här-
öfwer klagar ej köpmännen, och hwad kan orsaken dertill
wara? — jo, han päräknar, wid föryttringer af dem, mä-
Den 15 April,
8st
bända flere procent i winst, Sn 8 den simpla waran salt.
Iemnför inan till warde det Stapelstäderne älagde saltupp,
^ag med till exempel deras förlag af winer eller onödiga
kramwaror, stall man utan sw8ra calculer finna, hwari de
största Capitalerne ligga. Ocklä torde ingen, wid en nogare
undersökning, neka, att det nu bestämda saltupplagct, längt
»frän att wara öfverflödigt, Sr alltför obetydligt, i ftzrhäl?
lande till consumtioncn af denna wara, Det Lr wisterligen
sagdt, alt Städernas saltupplag sällan eller aldrig behöft
anlitas, men sä förhäller del fig ej pä alla orter; och skulle
den efterlängtade tid ännu en gäng inträffa, dä det i flera
Sr inom wär Skärgärd saknade sillfisket Ztsr bli, tillgäng?
sigt, är framför allt ett ständigt och tillräckligt förräd pä
Salt af största wigt.
Försökrt att wilia hämta stöd för Stapelstädernas nu
lykta befrielse frän saltuvplagsffyldigheten, deraf, att i Upp-
städcrne, der dylika upplag ej finnas, nägon folkbrist icke
försports, förekommer,n>g nästan under all anmärkning,
Kwem inser ej, att tillgängen i Upvstädcrne pä utländska
waror beror af tillgängen vervä i Sjöstäderne, Finnas de
ej pä de senare ställena, sä finnas de ej heller pa de förra;
och blir dyrhet eller brist pä ena stället, sä blir förhällane
het enahanda pä det andra,
Ehuru mycket än ytterligare kunde wara att pä»stnna,
will jag likwäl, för att undwika »vidlyftighet, härmed af¬
bryta »stna erinringar wid UtskottelS Betänkande, under
sillkSnnagifwande af mitt fullkomliga instämmande i hwatz
so
Den 15 April.
medbrodren lMs Nänssonr reservation mot samina Betän¬
kande innehällcr; och utbeder jag mig remift ä detta mitt an¬
förande, till Högloft. Utskottet, för att, wid ärendets ytter¬
ligare flärstädan, jemmäl komma under pröfning. Stock¬
holm den 9 April 1834.
I.ars Hansson,
frän Bohus Län.
Detta anförande, deri Olaus Lrilrsson frän nämnde
Län instämde, skulle till Allmänna Beswärs, och Ekono-
nomi-Ulskottet öfrverlcmnas.
Af ^rilo Svankerg frän Wester-Norrlands Län inlenr-
nades följande;
Wördsamt Memorial!
Wid eftersökning af omständigheter, som föranledde rå¬
gängen af mälet, rörande nedsSttning i arrendet för Swart»
sjö Kungs-Ladngärd sistlidne Riksdag, har jag förnummit,
att, ehuru fräga dä war om större nedsSttning eller till
50 tunnor lägre än hwad nu är begärdt, sä hade dock
arrendatorn, pä grund af 3:ne Sländö bcflut, till en början
erhällit den dä af Utskottet föreslagna högre nedsättning, om
ej Riksdagsmannen Lasser vesteman för detta Hederwär-
da Ständ framställt en beräkning, som ej allenast war o-
rigtig bäde till uppställning och till ziffra», utan innebar
jeinwäl gröfwa adderingsfel pä flere hundradctals Riksda¬
ler. Det Hederwärda Vonde-Ständet, som ej in pleno
kan gransta sädane detaljer, och som med stal borde kunna
antaga, att en dess Ledamots framställningar, i form af
räkning, skulle ega arithmctist pälitlighet, fästade sig fä-
Den 15 April.
81
lebes endast wid resultatet, vchsanningcn eller det werkliga för-
hällandet, blef derigenom undertryckt. Detta har gifwit
mig anledning, akt närmare jemsöra den beräkning af in¬
komster och utgifter wid Swnrtsjö Kungs-Ladugärd, som
Kongl. Mant, pä Riksens Ständers begäran, läkit weder-
börande »verkställa, och den beräkning af samina förhällan-
den, som förenämnde Riksdagsman 'WijKmLo framlagt
för det Hederwärda Bonde-Ständet är 1829. W!d denna
jemförelse har jag funnit nödigt, att närmare underrätta
mig om detaljerne af detta ärende, och har derefter uppställt
en calcul, härjemte bitagd, som upptager de förhällanden,
hwilka jag anser wara de rätta och sanna, pä grund af
alla de upplpsningar, som blifwit mig tillgänglige. Der-
wid fär jag äberova, till ptlerligare uppmärksamhet, Stats¬
utskottets Betänkande wid 1828 ärs Riksdag N-o 55, jeni-
fördt med Riksdagsmannen Lassor HVijKmsu-j utlärande
och calcul i Hederwärda Bonde-Ständcls plenum den 2
Mars 1829. Jag anhäller wördsamt, att detta mitt anfö¬
rande mätte fä läggas lill mitt förra yttrande i ämnet,
Medelst rcuiist till Stals-Uijkottct, och gör mig förwistad,
att Ulfloltet, efter deste npa tillkomma stöl och upplysnin¬
gar, stall tillstyrka Riksens Ständer antagandet af den nu
begärda nedsättningm, 50 tunnor för äret 1833, och li¬
kaledes för de äierstämde arrendeärcn. Stockholm den 10
April 1834.
Leilo Lvanfterg.
Utom ben i Memorialet äberopade calcul, roar ock här-
wid bilagdt ett frän Stockholms Läns Lands-Contor utgif-
wet betyg, att arrendatorn af SwartsjöK ungSgärd icke be¬
Den 15 April,
gagnar Bränwins-brSnningsrättighet derstädes ; och beflvt
Ständet, att memorialet, med bilagorne, ffulle till Stats-,
Utskottets pröfning, i sammanhang med äterremisten af
Utflottkts Betänkande N:o 14, öfwerlemnas,
Ett af Olok frän Hallands Län ingifwit
Memorial upplästes, nu, af följande innehäll:
Emedan inin, om Skolfonds-Znrättning, ingifne mo¬
tion ännu icke undergätt wederbörligt Utskotts behandling,
torde det UllStas mig, att säsain swar ä de i Pleno den 15 flst-
lidne Mars emot samma motion gjorde anmärkningar,
wördfamt fä afgifwa följande anförande;
De Socknar, hryilka stä i Stnjutande af förmonen, alf
redan ega Skolor och Skol-Lärare med hjclplige löningö-
wilkor, Sro frän förestagne afgifter fritagne, och böra här
Medes icke komma i fräga; dock bör det wäl icke ryara deste
emyt, att andre estersträfwa en lika fördel; ester böra ej wa-.
reiser af samina ursprung anses lika berättigade till samma
omwärdnad, helst dä skickligheten att uiylswara sin bestäm¬
melse helt och hället derpä beror?
Man inwänder, att hwarje Sockens innewstnare böra
sjelfive föranstalta om sine barns underwisning. Tädan
är ju Sfwen spftningen af mjn äsigt; men hwarföre har ej
detta inom hwarje Socken blifwit satt i werkstästighet? Zo
När fräga wäckes om nägot allmännpttigt företag, dä upp¬
står alltid motsägelse; de fleste wäpna sig deremot, och wil¬
ja icke Staga sig den minsta utgift härföre; den naturliga
Mimiska,! älskar mer mörkret än ljuset, och gör sig häldre
Len 15 Äpril.
skyldig till den fruktatiswärda förebräclsen: Hwad i icke
hafwen gjört en af detza ininsta ulina brödet vet hafwen
I ock icke gjort ni!g.
Man föreger Sfwen saint äberopar, att i de cogucte-
rade prottinserne skall det äligga Klockaren i hwarje försam-
ling, att, einst den sä kallade helgonskplden, underwisa Sock¬
nens barn, inen dä detta likwäl icke ster, helgonstplven icke
heller utgöres, utan der fädant af älder manligt warit, sawt,
der Klockaren erhäller densamma, han likwäl dessutom an¬
ser sig ringa bclönt af Klockare eller Organistsptzlornas be¬
stridande, helst i de Socknar der Klockareboställen ej finnas,
lä har icke heller, genom päräknande häraf, det goda ända-
Mälet kunnat minnas.
För de Socknar, hwilka aro af sä widsträckt beskaffen¬
het, att de ej lämpligen kunna begagna sig as andra än
Smbulatorista Skolor, stall likwäl, i flera afseendeN, en klokt
föranstaltad Skolfond blifwa af utmärkt nytta.
Länge har Landtallmogen i Grannrikena, som ock uti
en del Socknar inom Fäderneslandet skördat ftugten och
nyttan af anlagde Folkskolor; utan twifwel har likwäl, up-
pä foregängen öfwerläggning om bekostnaden, allmogen ge¬
nom bidrag härtill wisat sin tro med fina gerningar. Det
ar icke för tidigt, att med enhällig omtanka sä smäningom
ibland Swensta menigheten söka tillwägabringa en allmän
Upplysning. Genoin ett af Konung och Ständer härutin¬
nan pä billiga grunder fattad beslut, förmodar jag att all¬
Dm 15 April.
mogen snöras! skulle förmäs till ett allmänt iakttagande af
ifrägawaranLe wigtiga äliggande.
Den förcflagne inrättningen af Skolfond, med bestäm*
mande för afgiflen dertill, beror hufwudsakligen pä Heder*
wärba Bonde-Ständets bcsiutsamhet och goda wilja. Wi
äro icke just sä nogräknade om grodan' ivid Bränwins till-
wcrkning; lätonr ost icke eller wara det, när det gäller att
hedra Herran af Landets frugt, till befrämjande af Natio¬
nens och Landets sanna wSl.
Thuru wära förfäder, i anseende till fromma stiftelser,
gjort mycket för vik, hofwa de dock icke medhunnit, att gö¬
ra allt; billigtwis böra härutinnan wi göra nägot för wä¬
ra afkomlingar.
Detta anförande önskar jag mätte fä ätfölja motionen
till Höglöfl. Utskottets pröfning, i den goda förhoppning,
att det blir ansett för rättwist och billigt, helst ifrägawa-
rande ringa afgift, till sä gogneligt och berömligt ändamäl,
bör med nöje kunna utgöras. Jag lillförser mig Sfwen, att
respectivc Med-Sländen stola med wälwilja omfatta denna go¬
da saks befrämjande. Dä torde, om nägra ärs förlopp, Barn,
underwisningen pä landsbyggden sörhielpas till ett blom¬
strande tillständ, och hwarje rättsinnig patriots warmaste önsk¬
ning blifwa upfplld. Stockholm den 15 Axrli 18Z4.
Olot I.iirci!iäcie,
Detta anförande skulle meddelas Allmänna LeswLrs-
Den 15 April.
och Ekonomi-Utskottet, dit den äberopade motionen i Sin¬
net blifwit under den Is sistlidne Mars remitterad.
Lag-Utflottets, sedan den 2 i denna mänad, pä bordst
hwilande Betänkande N-o 2, öfwer Herr Theologä Lek¬
torn IN. IN. vsuronii motion, det rättigheten att kalla hus¬
predikanter mätte upphöra, eller ätminstone warda i wista
hänseenden inskränkt, blef nu änyo föredraget; hwarwid,
sedan Secreterare» upplyst om den olika behandling detta
ärende wunnit hos respcclive Med-Ständen, luckors vs-
nielson frän Elfsborgs Län yttrade, att dä, sälvin af Ut'
flottets Betänkande synes, rättigheten att hälla Huspredi¬
kanter blifwit medgifwen först genom 1686 ärs Kyrkolag,
och sedermera genom P esterskaxets privilegier, men i Rid-
derffapet och Adelns privilegier icke nägvt ord derom lärer
förekomma, ansäg Mosters Osnielson, att denna fräga icke
wore af sä beskaffad privilegii natur, som motionären upp-
gifwit och Utflollct afsett, samt alt, ur sädan synpunkt,
Betänkandet borde af Slandet affläs.
Samma mening yttrades af klsils Nansson frän Mal¬
möhus Län, med tillägg, att orätt wore det Ridderffapet
och Adeln skulle hafwa en uteslutande företrädesrätt, att
till Huspredikanter wäija de skickligaste, särdeles som det of¬
ta wisat sig smärighet för Församlingarne, att med wär-
dige Prester warda försedde.
Lrilr kersson frän Gefleborgs Län instämde ock här-
d6-
Len 15 April.
Uti; och klef, uppä Talmannens proposition, ifrägawararu
de Betänkande af Ständer afflaget.
Derernot fann Ständer för godt att, ivid nu förnyad
föredragning, bifalla Lag-Utffottets, den 2 och, ytterligare
den 7 innewarande mänad, pä bordet lagde Betänkande
N:o 11, öfwer Vetter kerssons frän Calmar Län motion¬
om upphörande af Under-Domares äliggande. att till Hof-
RStter insända kenowerade exemplar af Domböcker, utom i
wista mäl.
2äll handläggning företogs änyo Stäts-Ulskottets, se¬
dan den 7 innewarande pä bordet hwilande Memorial N:o 27-
med förslag till sammanjemnkning i Rikets Ständers skiljakt-'
tiga beflut, rörande Talntännens ersättning för egna Riks-
dagskostnader och aflöning till Ständens och Utskottens Can-
zliet. Härwid upplästes ett Protocollsutdrag, enligt hwil-
ket Höglofl. Ridderskaper och Adeln godkänt den i 1 punk¬
ten af berörde Memorial föreflagne voteringsproposition, före¬
nat sig, pä sätt Stats.Ulskotlet i twenne punkter föresla¬
git, uti Prester och Borgare.Ständens beflut, att aflönin-
gen för Riksdagens Canzlier ffall beräknas frän och med
antagningsvagen till och med den dag, dä tjenstgöringcn
Upphör, samt lätit bero tvid hwad Utskottet i 3:dje punkten
pttrat.
Antagandet af, Utskottets förslag i lista punkten, till
dett sammanjemnknltig, att Landtmarskalkens ersättning fök
egne
Den 15 April.
87
egne Riksdsgskostnadsr mä, säsour Ridderffapct och Adeln
samt Preste-Ständet bestulit, bestämmas till 500 Rdr i
tiiänaden, eller 100 Rdr iner än Bonde-Ständet ansett
böra ntgä, blef nu tillstyrkt af vice Talmannen ckon ions¬
son, Lfwensom af ^nckers Oanielson frän Elfsborgs Län,
som yttrade, att flillnaden 100 Rdr icke war af den belyden»
het, att, wid harwid förekommande förhällandcn, den fläligen
borde afhälla Sländet frän att förena sig i Adelns och Pre-
ste-Sländets härutinnan fattade bcflut.
En motsatt mening yttrades af Hans dansson frän
Elfsborgs, linfors Anckersson frän Skaraborgs,lerike kers-»
Lon frän Gefleborgs, Nils Ltriuckluuck och lolisn LenZts^
ron frän Westsr-Norrlands, /Vnckers Lrilrsson frän Drebro,
llolian Anckersson frän Upsala, Nils Magnusson frän Cal»
mar, äolisn Ifarsson ^Viklunck frän Westerbottens och lo-
Irannes Eliristolkersson frän Kronobergs Län, hwarwid er¬
inrades af ^.näers Anckersson och Nils Ltrincklunck, att 106
Rdr i mänaden icke kunde anses säsoin en obetydlig sum¬
ma, särdeles om Riksdagen komme att blifwa'mycket längr
warig, och af Lrik kersson, att afseende ä beloppet behof»
de göras, vin tillgängarne wore sä »nedtagne, att för ut»
Zifterna läneutwäg mäste begagnas.
Efter nu siutad discuffion, fann Ständet för godt,
att'med förblifwande wid dest förut i fräga om valmännens
ersättning för egne Riksdagskostnader, saint om tiden hwari-
srän och hwartill Riks-Ständcns Canzliers aflöning mä beräk¬
nas, mcddelte yttrande, godkänna de af Stats-Utffottet i Osta
4:de Bandet.
88
Den April.
och 2:dra punktcrnc förcflagne voteringspropofitioner; hwar«
jemte Ständer lät bero widhwad Utstottet i 3:die punkten,
rörande Riddarhus-Fiscalens aflöning, yttrat.
Widare föredrogs Stats-UtstottetS, först den 7 och fe»
dan den 10 innewarande inänad pä bordet lagde, utlätan»
de N:o 28, i anledning af Wisingsö hemmansägares under-
däniga ansökning om nedsättning i lösen för dagkwerken
till Wisingsborg? Kungsgärd.
Anders Danielson frän Elfsborgs Län anmärkte härs
wid, att, dä Utskottet tillstyrkt Wisingsö hemmansägares
bibehällande wid rättigheten att utgöra ifrägawarande dags»
werten in natura, Utskottet icke tillika omförmält nägvn
mvtswarande rättighet ä Kronans sida, att dessa dagswer»
ken in natura utfordra, hwilket för Ekeplanteringen och
Kungsgärdens ffötkcl wore nödigt; hwadan Betänkandet
borde äterremittcras, för att bereda det förtydligande, att,
när sädant i berörde Sndamäl wore behöfligt, dagswerkena
mä kunna till utgörande in natura af Kronan utfordras»
?Ltlk-r Ionsson frän Jönköpings Län förklarade sig icke
kunna ogilla hwad ^.ullers Danielson tillstyrkt, men wille
tillika upplysa, att dä, i följd af Kongl. Brefwet den 17
December 1779, uti del on, Kungsgärden senast afflutade
Arrendccontract intogs det stadgande, att ifrägawarande
dagswerken borde Kronan af Arrendatorn ersättaS nied ;
af det pris, som ärliga markegängstaxorne för dagswerken
i Länet utsätta, derwid afsägs, att dagswerkena, sSsom till,
sörene, skulle fä utgöras Lfwen afgotzar eller pigor, i brist
Den 15 April.
SS
af fullrväxte drängar, emedan större delen af de senare, wan.
ligen, i anseende till fattigdomen S Len, mäste begifwa sig
till fasta landet, för att der söka sig arbetsförtjenst ; hwadan
kelter iönsson, i händelse af Betänkandets äterremitteran»
de, ansäg sig böra göra detförbehäll, att i Utskottets afgif-
wande förslag mä inflyta det stadgande, att Kronan, w!d
utfordrandet af dagswerken in natura, mä ätnvja sig med
sädane personer dertill, som af hemmansägare kunna i det¬
ta afseende anwändas, utan skyldighet för de sednare, att
hälla fullt arbetsföre drängar, dä tillgäng dertill saknadeö.
Austers ^nstersson frän Skaraborgs Län, säsom Le/
damot 8 den Afdelning i Stats-Utskottet der ifrägawaran-
de ärende blifwit handlagdt, upplyste, att meningen ber wa¬
rit, att Kronan skulle fä rättighet att dagswerkena in na¬
tura utfordra, och att, om nägot twifwelsmäl derom kunde
uppkomma, sädant endast wore att tillfkrifwa nägon otyd¬
lighet i uppställningen af Betänkandet.
loliannes ^nstersron frän Jonköpings Län instämde
i keller jönssons yttrande.
Riis 8trin6Iunst frän Wcster-Norrlands Län wille ej
förwägra äterremist af Betänkandet, men i anseende till de
skiljaktiga tankar, som yttratS inom Utskottet, rörande nedsätt-
ningen i lösen för dagswerkena till ; af markegängspriset, be¬
farade han, att ett för hemmansägarne mindre fördelaktigt
utlätande i detta afseende kunde af Sterremisten blifwa en följd.
Uppä af Talmannen gjord Proposition, fann Ständer
10»
Den is April.
för godt, att Betänkandet, pä grund af de derwid gjorde
anw.ärkningar, till Stats-Utffottet återremittera.
Sedan företogs änyo Stats-Ulffottets under N:o 31
afgifna, frän den 7 inncwarande »nänad pä bordet hwilan-
de, utlätande, i anledning qf wäckt motion om frihet kör
Immetorps Hyttelag i Carlskoga Härad, att till Kongl.
Mant och Kronan erlägga Tionde Tackjern.
Lnckees Lrilvsson frän Lrcbro Län inlemnade följande
Qdmjukasie Anförande!
Som Stats-Utffottet i litt Betänkande N:o 31, öfwer
min afgifna motion om Immeiorps Hyttans i Carlskoga
Bergslag och Socken, Intressenters rättigheter, att, utan
Tiondejerns gifwande, fä tillwerka Tackjern af de kol, de
kan anskaffa ä Immetorps Allmänning, ansett denna frä-
ga, i dess numarande skick, icke utgöra föremäl för Rikets
Ständers ätgärd, emedan jag icke beledsagat mitt anföran,
de med »vederbörlig utredning af ämnet; sä fär jag anhäl-
la om ätcrremiss till samma Utskott, och att fä aflemna Kongl.
Majus Nädiga Bref af den 21 December 1830 och Kongl.
Majus Nädiga Skrifwelse till Kammar.Collegiuin af den
19 Ociobc? 1833, saint att desse handlingar mä fä åtfölja ä-
terremissen.
Jag will nu förmoda, att Utskottet icke äskar nägon
widare utredning l detta ärende, emedan desse äberopade
handlingar fullkomligt styrka, hwad jag i min motion an¬
fört, sa»nt att Uis ottet tager i betänkande den dryg» sä-
Den 15 April.
desskatt, ftin för den skogstrakt ärligt till Kongl. Ma>':t
och Kronan skall utgifwas, jemte den öfwcrdrikna lösejkil-
lingens erläggande; och hoppas jag. att Utskottet inser bil¬
ligheten af nim begäran. Stockholm den 14 April 1834.
kftilisson.,,
Fullmäktig för Carlskoga och Le¬
kebergs Härader af örebro Län.
Efter uppläsandet af detta Memorial, hermid wörö
bifogade asskriftcr af de äberopade Kongl. Brefwen den 21
December 1830 och den 19 October 1833, blef, pä grund
deraf, Betänkandet äterremitleradt.
Wid nu swrnyad föredragning af Allmänna BeswLrs-
och Occonomi-Ulskottcts,! oen 7 och ytterligare den lo inne-
warande mänad bordlagde Utlälande Nio 10, i anledning
af gjord motion om högre arfwode till Nämndemän för deras
förrättningar i tjensten, ingas loliamies ^.ncler5son frän
Calmar Län följande skrifteliga anförande:
Wördsamt Anförande
Dä jag sistlidne plenidag begärde- att Allmänna Be,
swärs och Oeconomie-Utskottets Betänkande N:o lo, i an¬
ledning af gjord motion om högre arfwode till Nämnde¬
män för deras förrättningar i 'tjensten, mätte fä hwila, ha¬
de jag för afsigt att närmare granska detsamma.
Jag har nu fullgjort detta, och derwid funnit de af
Utskottet, för afslag ä mononen, ibland andra begagnade
fläl, att den af motionären framställda jcmnförelse emellan
102 ' Den 15 April.
ledamöter i Ägodclningsrätt och Gode män. samt Nämnde»
män, icke wara fullt tillämplig, dä de förstnämndes besatt»
ningar inskränka sig till behandling af mäl, som förekom»
ma wid Kgodelningsrätt eller röra skifteswerket, Lfwensom
att det icke more förestrifwit, att dertill flulle wäljaS per¬
soner af Bonde-Ständet, päkalla en noggrannare gransk¬
ning. Utan att tilltro mig mägtig denna, finner man dock
snart att de icke Sro antagliga. Om jemnförelse emellan
tjenstebefattning»! nägonsin kan äga ruin — spnes den mig
här wara ä sitt rätta ställe; fä af dem Sro wäl bäde till
fin art och natur af sä likartad beskaffenhet, fastän, säsom
Utskottet rätteligen anmärkt, Ledamöterna i Ägodelningsrätt
och gode mäns befattning inskränker sig tlll hwad som
skifteswerket rörer. Att dessa göromäl icke kunna wara
lika med dem wid Häradsson och andra förrättningar,
hwarmed Nämnden tillhandagär, följer af sig sjelf.
Det är säledes, när may gillar den gamla grundsat¬
sen, att wedergällningen för ett beswär, börjmotswara wig¬
ren deraf och den möda man derä anwändt, endast fräga
om hwilkendera besättningen Sr mest magtpäliggande. Den
svin förstär att bedömma hwilketdera svin Sr swärast, an¬
tingen att dömma öfwer frägan, huruwida jag Sr Sgare
af en wiss jord, eller pä hwad sätt den sär delaS, lärer
icke tweka deruti, att ätminstone sätta Nämndens dplika
förrättningar i bredd med ÄgodelningsrättS LedamöterneS
och Gode mäns wid egodelning. Rättwisa och billighet
synes säledes fordra, att den Mm de sistnämnde förfin mö"
da gsdtgöres. Dä Utstöttes meddelt underrSttelse derom,
att icke förestrifwet more, det personer af Bonde,Ständet
Den 15 April.
103
skulle wäljaS till Ägodelnings-ledamöter och Gode män, sp,
neS det mig hafwa uppgjort en flillnad emellan innehaf.
warne af npsinämnde befattningar, derest de ägdes af en
Bonde eller annan person, och widare uti denna Ständs»
flillnad, om jag sä fär kalla den, wclat finna grunden för
deras rätt till ersättning. Lika olämplig som en flik grund
uti förewarande fall är, med) lika mifinöje har jag funnit
den angifwen.
När jag anfeS duglig att innehafwa en befattning,
mäste jag wara berättigad att ätnjuta dermed följande för,
möner. Till vetta räknas resekostnaden och dagtractamen'
tet. Och pä mig sjelf mä det ankomma att dermed huS-
hälla som jag tpcker. Beklagligt wore det i sanning, vin
hwar och en person för fin befattning finge beräkna fig
ersättning i mohn af sits Ständ och de med höjden deraf
Lflade anspräk.
Jag hwarken will eller kan bestrida, att icke Nämnden
inom mina Härader äga fördelar, som utgör ?:dels Riksda»
ler om äret, utom dest andel i sakören, som ock kallas
TingsgäsiningS-penningar.
De öfrige fördelarne, som wore att päräkna, nemligen
Häll och KronoffjutS saint inqwartering, af hwilket i mine
Härader har ej mera än en gäng i mannaminne warit be.
swärade; säledeö en förmän, svin wi alla njuta, och säle»
des icke som Nämndens ensam kan betraktas svin förmän.
— Deremot fä flera af wära Härads nämnd ärligen, Pä
egen kost, utom Boställs- och de widlpftiga Soldaters och Grena»
104
Den 15 April.
dierers Torpsyner, resa pä WSg-syner och Tings-resor. 3:ne
Resor till hwarje T:ng . 8 mil fram och äter gör 24
»lil L 24 § R:dr Rgs 12: —
WSgsyner minst 6 mil L 24 ss 4: 24.
tidspillan ivid Ting circa 25 dagar hwarie Ting
som gör 75 dagar ä 36 A. om dagen ... 56: 12.
rvid WSgsyner 3:ne dagar L Z6 ss 2: 12.
Osman erkände 12 A. saint nägra fä saköre? Riksdaler skulle
niotswara icke allenast 123 Rdr utan äfrven öfriga beswär.
Emedlcrlid och dä det utan twifw°l öfmcrensstänrmcr
med folkets intressen, att en Nämndeman, i'u längre desto
bättre, qwarstär wid sin befattning, sär jag, i anledning af
hwad lag sälunda haft tillfälle anföra, hos Hederwärda
Ständet yrka äcerreniiss af Betänkandet, eller derest denna
kj kan minnas, bifall till motionen sädan den är morden
åskeln-bolinsson framställd. Stockholm den 15 April 1834.
lloiranims ^uckei-sson,
frän Calmar Län.
kristers vanieleson frän Elfsborgs Län: Dä den inom
Ständet mäckta motionen i ämnet förewar, afstyrkte lag,
likasom de fleste i Ständer, bifall dertill, hufwudsakligen
pä de skäl, alt Nämndemansbefatlningen utgör ett mu-
nicipalsysslande, som bcstridcs turmis af heininansägaren,
utan afleende pä jordnaturen; att derföre redan ätniutas
flere stagS inkomster och personella friheter; och alt genom
3:ne Ting om äret ä 12
minst 3 urtima Ting .
36: —
12: —
Summa Rgs Ror 123 —
Dcn 15 April.
105
bifall till motionen skulle införas en ny beskattning pä sol,
ket, mera kännbar än skyldigheten att, med nuwarande för-
moner, i nägra är bestrida Nämndemanstienst. Jag 8-
bcropar nu dcn förra discnhionen härom, och tillstyrker bi¬
fall till Betänkandet; lärandeS nägon annan ny fördel för
Nönindciuän icke behöfwa medgiswas, Sn den lag, i derom
wäckt motion, föreslagit, att äklagare, dä de, efter uttagen
stämning, warda tillagde mätsägande andel i böter, mä
förpligtas, att för befmärct med stämningen lemna Nämn¬
demännen skälig ersättning.
stokrsnnos Anckersson frän Uptala Län: Zag tillstyr,
ker bifall lill Betänkandet, helst den befrielse frän häll- och
kronoskjuts, och de öfrige förmoner, svin Nämndemän ät-
njuta, otwifwelaktigt uppwäga dem, som bestäs Gode män
och Ledamöter i Ägodelningsrätt. Dä Nämndemän stola
tillsättas, Lr manligen icke nägon brist pä Candidaler dertill.
Dcn som icke finner sig rvid all wara det, har icke smärt
att derifrån blifwa befriad.
Hans stansson frän Elfsborgs Län: Om wi skulle
ingä pä stokiannes ^.nrkerssons frän Calmar Län ide, att
hemilia en förhöjd aflöning för Nämndemän, sä skulle wr
derigenom förorsaka betydliga utgifter dertill af allmänna
medel och en ökad beskattning för oh sielfwa, hwilkcn för
ost skulle blifwa sä »lycket känbarare, som hiosrje hemmans¬
ägare icke sällan har behof af Nämndemäns biträde wid
sädanc förrättningar, för hwilka skjuts och traclamentscr-
sättning beräknas.
Den 15 April.
Jag anser säledeö, att motionen bör, genom bifall till
Betänkandet, afsläs.
Kils 8lrin<llllnä frän Wester-Norrlands, Drio korsson
frän Gefleborgs och Austers driksson frän örebro Län
pttrade samma inening som ^näers Danielsson.
Dars Darsson frän Elfsborgs Län: DL sä mpckct
i ämnet redan blifwit ordadt, will jag blott, i afseende pä
jcmnfölUsen emellan Gode män och Ledamöter i Ägodelnings,
rätt, samt Nämndemän, erinra, att ehuru det kunde sy,
nas som de förra skulle Stnjuta en högre ersättning än
Nämndemän, sädant likwäl icke i allmänhet Sr förhäl-
landct,, emedan till de förre- befattningar manligen ät*
gär hela dagen, hwaremot till de fleste af Nämndemän¬
nens förrättningar icke erfordraö mer än tredjedelen eller
hälften af dagen. Zag förenar mig i öfrigt med dem, som
yrkat bifall till Betänkandet.
kor Lönsson sfrän Christianstads Län ansäg ock att
Betänkandet bör bisallas, särdeles som Nämndemännen
icke kunnat fä den utwidgade myndighet, svin en Ledamot
af Ständet föreslagit.
Lolrannes ^ostersson frän Calmar Län erinrade, att
klans Lansson syntes icke hafwa läst eller mindre riktigt
uppfattat motionen, emedan deri icke more fräga om, att
anslä bestämda löner för Nämndemän, utan endast om
högre arfwoden för deras civileförrättningar.
klans Lansson förklarade äter, det hgn funnit, att i
motionen icke war gjord skillnad emellan civile eller an«
Den 15 April. 107
dre förrättningar, och äberopade i öfrigt hwad Utskottet, i
afseende p8 jemnförelsen emellan Gode »nän eller Egodel»
ningsrätts,Ledamöter samt NLmndeinLn, anfört.
Discusiionen förklarades nu siutad, hwarcfter, upp!
Talmannenss proposition, ifrägawarande Betänkande klef
af Ständct bifallet.
Till afgörande företogs nu Allmänna Beswärs» och
Ekonomi-Ut flottets under N.o 12 afgifna, samt den 7 och
10 i denna mänad anmäldta utlätande, i anledning af
wäckt motion om anställande af Norrska Hingstar wid Ri,
fets Stuterier.
kMs keiLLon frän Orebro Län ingas följande flriftli-
ga anförande:
Sedan Allmänna Beswärs och Ekonomie-Utskottet, ef,
ter infordradt utlätande i ämnet af Stuterie-Öfwerstprelsen,
genom Betänkande N;o 12, afstprkt Rikets Högloflige Stän,
ders bifall till den af mig wäckta »notion, om anställande
af Norrsta hingstar wid Stuterierne, till förbättrande af
allmogens hästar, pä de flät, som afj samma Betänkande
inhemtas, och hwilka lag bär nedanföre i korthet will anfö¬
ra; s8 wore det mähända klokast, att, d8 saken, s8 wäl af
Utskottet, som af de 2-ne Riks-Ständ, hwilka godkänt Ut¬
skottets Betänkande, blifwit i sin början motarbetad, lät»
densamma utan all anmärkning förfalla — men dä de stäk,
hwilka Utskottet äberopat, säsom stöd för sitt Utlätande, in»
gälunds öfwerensstämma med mina äfigter i ämnet, anser
jag »nig böra göra en och annay anmärkning.
108
Den 15 April.
Emot Utskottets behandling af ämnet Sr »visserligen
intet att säga. Utskottet har nemi., innan det gick att
meddela sitt yttrande, inhämtat det Embetswerks tankar,
som läktasi och säkrast wore i tillfälle att upplysa förhäl,
landet, huruwida den föreflagne Hingsthällningen wcrkligsn
wore af behofwct päkallad eller ej — och dä detta Embels-
werk yttrat helt andra äsigter i sörewarande fräga, än man
med rätta af detsamma bort förwänta; säj ör det icke el-
ler underligt, att Utskottet, ined antagande af Ofwerstyrel-
sens för Stuterierne Utlätande till premisser, derifrän kom,
mit till en dylik conclusion. Det formella i Betänkandet
är alldeles Logiskt, nien om premisserne äro folsta, dä blir
ock conclusioncn falff, och het Sr det, som jag nu will un»
dcrsöka, innan frägan i detta Ständ blir afgjord.
Chefen för Stuterie-öfwerstyrelsen har behagat anföra:
1w Att försök stelt med betäckning af Norrsta hing¬
star, sä wäl ä stoén wid Strömsholms, svin ä Allmogens
siven, utan att resultatet motswarat hwad man wäntat.
2.0 Att, redan hösten 1823, 9 hingstar af Norrstzrace
blifwit stationerade i de Smäländsta Länen, efter hwilka
Hingstar föllo ett ringa antal föl, och desse till större delen
swage och oproportionerlige, hwadan förtroendet för hing-
starne till den grad astagit, att 2rne af dem de sednare ärm
endast anlitades till 2:ne betäckningar hwardera.
3:o Att, af bcrördesnio hingstar, twänne qwarstä, som
lika litet molswara det äsyftade Sndamälet.
I
Den 15 April. 109
4:o Att Stuteri-Ofwerstyrelsen, i förmodan att mindre
godt wal af Beställare ägt ruin, giort flera frugtlösa
försök, att frän Norrige erhälla en fullkomlig god Hingst,
men slutligen af en infödd tillförlitlig hästkännare erhällit
det bestämda yttrande, att den förr sä wäl kända Norrsta
hästracen i sednare tider blifvit sä försämrad, att en
fullgod Hingst numera ej kan fäs; Sfwensom
5:o Att Konungens Befallningshafwande i Ostersund,
uti underdänig Skrifwelsesiill Kongl. Majit anmält, att den
Norrsta, förr godkända hästracen nu mera wore sä försäm¬
rad, att en duglig felfri häst swärligen kan erhällas, hware-
mot Jemtlands hästar för närwarande äga ett inom norra
provinccrne erkändk-företrähe. Detza 5 punkter utgöra nu
grunden för Utstoltets Betänkande.
Hwad den första angär, eller att resultatet af betäck¬
ningen ej molfwarat, hwad man wäntat; sä will jag wäl
hälla före, att genom korsning af sä olika racer, säsom af
Norrsta Hingstar med Ston wid Strömholms Stuteri och
Allmogens Ston, första afvel» möjligen ej kunnat i sig
förena alla Le goda egenskaper, som utgöra kännetecknen
pä en fullgod arbetshäst — ty det är med Hästar^ som med
öfriga kreatur, att innan de blifwit wäne wid klimat och fö¬
doämnen i landet, de icke eller trifwas, och först sedan de
blifwit acclimatiscrade är det som man kan göra sig säkra
förhoppningar om goda resultat. Det Sr alltlä besynner¬
ligt, att af Stuterie-Ofwerstyrelsen erfara, att resullatcr,
som först i framtiden kunde komina att wisa sig, redanzin,
trädt i wcrkligheten, och dödas kan man ock stuta till, att
110
Den 15 April.
Herrar Stuterie-Styresmän ej eller haft mycken möda med
att fä ten, som man benämnet den i Betänkandet, ''förr
sä wäl kända Norrsta hästracen" äter upphjelpt pä sötter»
ne och äterförd i sitt primitiwa tillständ.
Detta hade tillkommit Stuteri-Chefernes omsorg, detta
hade warit deras äiiggande.
Jag anser nuäfwer-Stprelsens yttrande i denna punkt
alldeles oriktigt.
Den andra punkten, eller att 9 hingsiar af Norrst
race 1823 blifwil i Smäland stationerade och endast odug¬
lige föl fallit. Detta synes mig icke eller otroligt; ty utan att
hafwa städat de uppgifne förcmälen sjelfwa, behöfwer man
blott hafwa sig bekant, alt den Smäländsta hästen Sr all¬
deles förstörd, dels genom folkets okunnighet i häststötseln,
delS genom racens fortplantning, ärhundranden inom sig
sicls, utan all uppblandning med ädlare sorter — och att
dä forvra, att man stall städa en god felfri afföda, synes
mig wara nästan för mycket begärdt — helst.förbättringen
af en race gär smäningom, likasom försämringen deraf.
Jag förmodar dock, att om fölen, som fallit efter dessa
hingstar, warit med ohjelplige fel behäftade, de föl, som er.
hällilS ester wära wanlige Stuteri-Hingstar, ingalunda blif-
wit bättre, och af mera gagn och nytta för allmogen. Pä
denna grund anser jag LfwenledeS Stuteri-öfwerstyrelsenö
yttrande oriktigt
Den tredje punkten förfaller genom den föregäende;
angäende den fjerde, eller att försök blifwit gjorde, ehuru
v
Den 15 April.
Ilt
de frugtlöst aflupit, att ifrän Norrige erbella en fullgod
hingst, sä will jag wisterligen ej heller bestrida, att mänga
binder och swärighetcr kunnat uppstä för anskaffandet af
en dylik. Jag will dock förmoda, att om rcqvirenten haft
all möjlig möda ospard och sjelf, i händelse han lifligt in-
tresterat fig för saken, gjort en resa till Guldbrandsdalen,
sä skulle mähLnda de mänga betänkligheterna ock omöjlig'
helema snart inträdt inom möjlighetens gränser.
I Nerike- Bergsstager, Sfwensom i hela Wermland/ Sr
den Norrsta hästracen allmän — det mä wara med dest sä
kallade sel, huru det will, han förmär dock draga frän 3
till och med 5 skeppund tackjern pä läng och backig wäg;
hwilket Ständsbröderne frän nämnde provinser kunna be,
kräfta — och dä det af Ofwer-Styrelsen wid Stuterierne ej
blifwit upplyst eller ens omnämndt, hwaruti selen bestä,
sä mä det ock wara mig obetaget, att betwifla felens till¬
mar» hos hwarenda Norrst häst — säsom man i Betän,
kandet welat pästä. Har den sädane fel i kroppsbyggna¬
den, som ej inwerka pä dest krafter, uthällighet och hälsa, sä
gör detta föga till saken — och Bonden wore Sfwen i delta
fall mer beläten med en häst med fel, och som i öfrigt
uppfyllde sin bestämmelse, än med en af nu warande landt-
race, som hwarken i styrka eller annat kan jemföras med
den Norrsta.
Beträffande slutligen den femte punkten, eller att den
Jemtländsta hästen Sr sä utmärkt, sä kan ingen med mera
nöje, Sn jag höra, att inom märt eget land finnas Smncn,
ledande till förbittring i HSstafweln. Det förundrar mig
112
Den 15 April,
dock, att efter ett sä öppet erkännande af Oswerstyrelsen för
Stuterierne utaf Iemtländsta hästracens duglighet, inga
mätt och steg blifwit widtagna att förkättra den i större
delen af landet sä däliga hästrace, och jag skall, om Stu,
teri-öfwerstyrelsen widhäller sitt yttrande, med wälbehag
se, alt i stället för den Norrsta hingsten, den Iemtländsta
sär intaga en plats i Stallet wid Stuterierne — Jag ön¬
skar blott att denna ätgärd mätte widtagaS, förr än det
blir för sent, dä det skulle kunna dröja nästan länge, in«
nan man finge se och erfara werkningarne af Stuteri-Of-
werstyrelsens nit och wälwilja för förbättringen af Swensta
allmogens, hästar.
Jag prkar äterremist af Betänkandet.
ksils l?estrsson,
Riksdags-Fullmäktig frän örebro Län.
Ms Ltrmnälunä frän Wester-Norrlands Län: Jag kan
icke annat, än bestrida riktigheten af den i Betänkandet ä-
bcropade uppgift af Kommgens Bcfallningshafwande i Jemt,
lands Län, rörande Iemtländsta hästracens stora företräde
framför den Norrsta. Denna uppgift wederlägges af det
kända förhällande, att emellan Norrige och Jemtland köp
och byten af hästar warit och Lro sä listiga, att, efter så¬
medelst skedd samnianblandling, det numera knappt kan ur¬
stiljas, hwilka hästar Sro af den ena eller andra race»;
warandes det ock vtwifwclagtigt, att de Norrsta, likasom
de Iemtländsta hällarne, äro, i afseende ä styrka och uthäl,
lighct, bättre än de Söderländsk», hwilka äro de sämsta
jag sett.
Den 15 April»
I Md af hrvad Minda biifwit aninärkk, fann Stän»
det för godt, att Betänkandet till Utstottets förnyade hand¬
läggning äterförwrsa»
Dä na änyo föredrogs Allmänna Beswärs« och Oeco-
nomie-Utffottkls, först den 7 och ytterligare den 10 inne-
warande mänad bordlagde,, Betänkande R:o 18, i anled¬
ning af wäckta motioner vin förändrade stadgande»-, > af¬
seende pä steppSägares äliggande, att förse sig med helfri-
hetsbref och Turkiske past, uppläste dockers Dauiolsov frän
Elfsborgs Län följande skrifteliga anförande;
Wördsamt Anförandel
Z anledning af Deconömie-UtsköttetS nn föredragna
Betänkande N:o 18, rörande fribref och Turkiska patz för
fartyg, anser jag mig böra yttra de» öfwertygelse, att det
ör nödigt, till förekommande af Missbruk med wär Coopva-
erdie-ffagga, att fribrefwen fortfara, säsöM warandc egent¬
liga Sjöpass, utwisande att Fartyget Sr Swenskt, och säle'
des ett rvilkor för ätnjutande af de fördelar wi för wär
handel med andra Nationer lärskilt kunnat betinga oss, hwilr
ka fördelar det^ icke bör tillätas den enskilta ffeppsägarcn,
svin till ex» will lill utlänning sälja Fartyget, att pä den¬
ne öfwerflytta. Zag gillar säledes Utskottets Betänkande i
Denna del. Men hwad angar den ändring Utskottet förcflär
i nu gällande stadgande för sribrefwets förnyande, anftr jag
densamma mindre nödig. Nit kan, dä Fartyget ej undcp
tiden äterkommit- ett fribref gälla i tre är. Det kostar Z
Rdr Banko. Iemför man nlr denna tid och kostnad med
4r de Bandet» 8
114
Dm 15 April.
wänlig personel postafgift och de derföre gällande föreskris
ter, spncs ändringen alldeles obehöflig, helst sedan anstalt
blifwit fogad, att deste fribref utbekomnias directe i de större
StapelstSderne. Jag anser säl unda, att Utskottets Betän¬
kande kan afstäs. Stockholm den 15 April 18Z4.
Austers Danielson.
Pä grund af bwad sälunda blifwit erinradt, bcflöts
tcrremisi af Betänkandet.
Äfwen föredrogs ytterligare Stats-Utskottets, sedan si¬
sta plenidagen pä bordet hwilande Betänkande N:o 36, i
anledning af wäckt motion, ätt Äronoheminan mä kunna
försäljas och gä till gälds hetalning, samt att äldste So¬
nens företrädesrätt framför andre Syskon, till besittning
derä, mätte afskaffas; och fann Ständet för godt, att detta
Betänkande bifalla.
Sedermera aninältes Stats-Utskottets, den 10 inne-
warande mänad bordlagde Utlätande N:o 37, angäcnde af-
skaffandet af Borgholms Garnizons Servicemedel, samt
Djeknepenningarne; i anledning hwaraf -^nclers Danielson
frän Elfsborgs Län yttrade:
Jag anhäller om äterremist af Betänkandet. AfjStats-
Utffottets utlätande 1829 synes, att summan endast Sr
5,800 Rdr. Uppbördssältet och beswäret med debitering,
aflenmande och redowisning, är ej i proportion dermed/ För
Stals-Wcrkct är en sädan ersättning deremot af ingen be-
Den 15 April.
115
kydenhet, i den flora anslagssumman; och jag yrkar alltsä,
att Consistoricrna niä krän Stals-Wcrket eller Riksgälds»
Contoret utbekomma medlen; men Djeknepcnningarne helt
och hillet upphöra.
Z afseende pä förhällanderne med djcknepenningarno
, norra orterne, more sädant äfwen, i mm tanka, en billiga
het; ty uppbörden af deni, lärer nu Sfwen falla tyngre, sedan
de ej, säsom före är 1823, ingä till Stats-Werket.
Tilläggande Austers Dsnioison muntligen, att det
were bäde besynnerligt och sorgligt, akt sä mycket hinder
skall möta emot afskaffandet af en enda skattetitel, som blott
Utgör 1 tz. 6 rfl. pä hwarre matlag, och öfwer hela Riket
uppgär till den lumpna summan af ungefär 5800 Rdr,
hwilken summas anordning af Stats-Werkets medel, till er»
sättning för Lärowerken syntes wara en allt sör obetydlig
uppoffring, emot hwad eljest för mindre Sndamäl anfläs.
Samtelige Riksdags-Fullmäktige frän Jönköpings Län
och mänga flera hördes instämma i hwad ^nstors Vaniol-
8on yrkat.
lolrsn Ifarsson Wilrlnnä frän Westerbottens Län ä-
beropade dest mot Utskottets Betänkande afgifne reservation.
knis 8trin<1Iunä frän Wcfler-Norrlands Län förkla-
rade sig ei hofwa nägot emot Djekncpcnmngarncs afskaffan-
de, sä wida t stället för dega, hwilka anwändas till under¬
stöd för ringare flolbetjente och till uppmuntran och hjelp
116
Den 15 April.
för skolgossar, motsvarande ersättning för samma ändamål
anwiscs.
Betänkandet blef nu, i följd af förberörde deremot
gjorde anmärkningar, till Stats-Utffottct äterreinittcvadt.
Wid ytterligare föredragning biföllvs Lag-UtffottetS
sedan sista pienidagen pä bordel hwiiande BelSnkanden:
N:o 14, öfwer Herr Prosten 5. O. NittaZs förslag
akt, när fränstilda makar wilja änpo träda i äktenstap
Med hwarandra, laga lysning mätte föregä; och
N-o 15, öfwer Riksdags-Fiillmäktigen Herr 6. V.
Olstorps motion om Lndktng i 3 Capitlet Sjöstade-Bal--
kcn. Sjölagen.
Samnla Utskotts, den 10 innewarande mänad pä bor¬
det lagde utlätande N:o 16, i anledning af kristers Mils-
sons frän Malmöhus Län motion, om ändring i nn gäl¬
lande straffbestämmelser för missgekningsnians släppande, bilf,
wid förnyad föredragning, lagdt till htmdlingarne.
Widare föredrögos änpo och biföllos Lag.Utststtets,
sedan den 10 inncwaranoe mänad pä bordet hanlande ut»
läkandcn:
N:o 17. öfwer Lamuel .lönsson» frän löland motion,
om förlängande af tiden, inom HMken part, som will söka
ändring i Hof-RSttens Dom eller Utslag, bör sädant hos
Hos.Rällen tillkännagifwa.
Den 15 April.
117
Nio 18, öfwer Nils Insulins frän Stockhol Ilis Län
motion om ändrirg af 1 och Z HZ. i LO kapitlet Rätte-
gängö-Valken;
N:o LO, öfwer lolisnuos ^nclorssons frän Calmar Län
,notion vin äläZgande för Domstol, som finner part hafwa
misstagit sig om forum, att honom till rätter, bestämdt upp-
gifwen Domstol hänwisa;
N:o 22, i anledning af Herr Prosten NittsZs motion om
upphäfwande af ekler ändring uti förestrifterne om tiden
för begrafningar; och
N:o 23, öfwer kotor Erssons frän Calmar Län
samt lolisuuLs lolisiissous frän Bohus Län motioner, om
upphörande af Domares rätt till andel i sakören.
Änyo anmäitcs Sfwen Lag-Utskottets, den lo inne-
warande mänad pä bordet lagde Bctänkanden:
N:o 19, öfwer Herr von Ltslils och Herr ti.
L. Ilessles motioner, om ändring i det lill gällande stad¬
gande, angäende Öfwcr-Douistol i Tullmäl m. m.
N:o 21, öfwer Herr August von Stålls motion, att
inäl angäende nidingsljufnad, hwarom L, 4 och 5 §§. i 42
Capitlet Missgernings-Balken förinäla, mä upphora alt
wara af undcrställningsegcnstap;
Nio 24, öfwer wäckca motioner, dels om upphörande
af Frälseränteägares rätt till lösen af SkattesrSIsehemnian,
som säljes utom börd, dels ock angäende rättighet för iord-
118
Den 15 April.
ägare, att lösa räntan, när densamma utom börd säljesz
Men desse Wetänkanden blefwo, pä begäran, ytterligare
hwilande pä bordet.
Lenzt 6nämuiic!LLoii frän Hallands Län tog ordet och
yttrade:
Det Sr anledning till anmärkning mot Stats-Rävet
och Föredraganden för Ecclesiastik-Ärenden, hwarom Remiss
begäres till Constitutions-Ulflottet, inför hwilket anlednin-
garne uppgifwas skola.
Remitterades till Constitutions-Utskottet.
Upplästes och godkändes följande Crpeditions-Utssottets
förflag till Rikets Ständers underdäniga fkrifwelser till
Kongl. Majit, nemligen:
N:o It, i anledning af wäckt fräga om anläggning af
en Stad rois Lysekihl i Bohuö Län.
N:o 12, i anledning af Hfwer-Commissarien Öiiers
ansökning, att w!d afjkedstagandct fä ä Allinänna Indraga
nings-Staten säsom pension uppbära sin nu innehafwande lön,
N:o 13, angäende grunder för liqviden af framlidne
Doctor Lollins hos Stats-Werket innestäende lönefordran.
N:o 14, med tillkännagifwande af werkstäldt nytt wal
till Ledamot i Hemliga Utskottet, efter med döden afgängue
Contracts-Prostcn ; och
Den 15 April.
N;o 15, rörande Riksdagens förlängande pä en mänad.
Följande till Ständer ankomne Betänkande»! klefwa nn
sagde pä bordet, nemligen:
s Grars-Utskortet»
N:o 38, i anledning af Fnllmägliges i Riksgalds-Con»
toret gjorde annrälan af Hofmarjkalken Friherre Oustsl
kiääorLwjxes ansökning, om äterfäende af en intecknad
förbindelse, utgifwen till säkerher för Handelshuset 1. C.
SIckllei- Le Compagnie af Rikets Ständer bewiljad tiqwid
för 7 stycken af Riksgälds-Contoret utfärdade, pä Post-
Conloret i Hamburg är 1812 förkomne Partial-Obligatio¬
ner, hwardera pä 1000 floriner Branbants wäxcl-inynt;
N:o 39, i anledning af Herr L. kosenklacls »notion,
angäende Riksgälds-Contorets Räkenffapers granskning
i Kammar-Rätten frän och med 1835;
N:o 40, i anledning af Herr C. 1. HsrnlnurlijeliuL
Motion om anslag i 10 är ät Skottfle Agronomen Steffens.
N:o 41, i fräga om förhöjning i aflöningar för Stor¬
skiftes och afwittrings Landmätare.
N:o 42, i fräga om Kongl, förste Lifmedicus »ikoll¬
ins hibehällande wid ett pensions-anflag.
N:o 43, i fräga vin anslag af alluiäitna »nedel till be¬
svarande af Kyrkoruiner i Wisby.
N:o 44, angäende wäckt fräga om Warbergs Fäst-
vingsbyggnavers anwändande till Eorcectionshus.
220. Den rs Aprlk»
R:o 45, i frägan VIN begärdt anstag till uppförande
af Curhus- och Lazaretts- byggnad i Skellefteä m. »u
R:o 46» i frägan oin upvfSrandrt of Magazinshus
wid Mörbplänga köping och i Strömstad.
N-o 47, i anledning af wäckt »Mion vin an stag för
underhället af Längebro wid Christianstad.
N:a 48, i fräga ym rättighet för Fäng-Gewaldiger
stt, under Fäng-transport, begagna särskild Ridhäst.
N:o 4S> i anledning af Herr Irolins motion, om
anstag af Statsmedlen kilb en Brobyggnad,öfwer Sundet
emellan Sigtuna och Steniiigelandet.
N:o 5l>, l fräga VIN ärligt anstag ät. Loka Helfid
brunn.
N:o Zt, » anledning af wäckt fräga o nr anstag till
»nköp af wista exemplar utaf den ripa upplagan af Ina-
«Iäs Geografi.
N:o 52, i frägan örn Medelpads innebyggares befrb?
else frän underhällande af Länshäktet; och
N:o 53, i anledning af Kongl. Monts Nädiga Pro¬
position vin Civil-Statens Pensions-Castas anfpräk pä
Nädärs besparing af pensioner ä allmänna IndragmngS--
Ttaten.
Den 15 April.
121
Lag-Utskottets
N:o 25, öfwer Lrik, Lrikssous frän Westmanlands
Län motion om prescriptionstid för domfäste fordringar.
N:o 26, öfwer Herr Friherre llscok Cederström»
motion, vin upphäfwande af förbudet att föra foder strän
bole.
N:o 27, öfwer lloiran Anderssons frän Upland mo¬
tion, dels om uppläsande w!d hwarje Ting och en gäng
om äret frän Predikstolarne, af Kongl. Förordningen dea
28 Juni 1798, angående wista omständigheter uti lagsök¬
nings- och mmStningsmäl, samt af Kongl. Förklaringen den
15 Januari 1806, rörande behörig Domstol för klander emot
räkning ä borgade waror, dels ock att hänwisning till klan¬
der mätte ä sädan räkning af Borgenären tecknas.
N:o 28, öfwer wäckt» motioner angäende skärpning
af straffet för äwerkan; och
N:s 29, öfwer Herr 6. k. Llingstedls samt koller
kerssons frän Jönköpings och kotvid llonsscms frän Oster-
göthlans Län motioner om nedsättning af räntan 8 pen¬
ni ngelän.
Allmänna Deswärs- och Ekonomi-Utskottets
N:o 19, i anledning af wäckt fräga vin anläggning af
en Köping i Wittsjö Bl) af Westra Göinge Härad och Chri¬
stianstads Län, samt inrättande af ett Post«Contor derstädes.
N:o 20, i anledning af wäckt fräga om inrättande af
ett nytt Stift, bestäende as Gestrikland, Helsingland, Her--
jeädalen och Medelpad.
122
Den 15 April,
Nw 21, i anledning af, wäckt fräga, vin Stapelstads
rätt för Staden Falkenberg.
N:o 22, i anledning af wäckt motion, om utläning af
Beklädnads-Castornes medel.
N:o 23, angående wäckt motion om begagnande af
Stenkol till eldning ä Ängfartyg, i stället för wcd.
N:o 24, i fräga om öppen rättighet att i Staden Sig¬
tuna anlägga Fabriker, och om frihctsär för dylika anlägg¬
ningar,
N:o 25, ! anledning af wäckt motion om förflyttning
af Gästgifweriet i Skillingarum till Wimmerby Stad.
N:o 26, i anledning af giorde anmärkningar wid Ut-
flottets Betänkande N:o 3, angäende wäckta motioner om
Lands-Fiscalsljenstemes upphörande.
N:o 27, i fräga om utwidgad frihet för Pr^Dflapet,
att fä Embetsbref till Kongl. Martts Befallningshafwande
genom Kronobetieningens försorg fortflaffade.
N:o 28, i anledning af wäckt motion derom, att A«
rieplougs och Arfwidsjaurs Lappmarker mä till Norrbottens
Län förläggas.
N:o 29, i anledning af wäckt motion, angäende wcrk-
ställandet af arbeten för Kongl. Flottans i Carlskrona behof.
N:o 30, angäende wäckt motion att Förwaltningen af
Siö-Ärenderne »nätte upplösas och dest göromäl till Kongl,
Krigs-Collegium öfwerflpttas.
Den 15 April.
123
N:o 31, i anledning af wäckt motion om meddelande
af sä beskaffade privilegier för Trelleborgs Bp, som med¬
föra rättighet, att hällna öppna Salubodar.
N:o 32, rörande wäckt motion, att Bewäringsynglin-
garne icke mätte samlas till wapenöfning, förr än de upp¬
fordras till Rikets förswar; och
N:o 33, i anledning af wäckt fräga vin rättigheten
för en Vewäringsskpldig, akt annan duglig karl i sitt ställe
sätta; samt
Sewillmngs-, Lag» samt Allmänna ZeswLrs-
och Ekonomi-Utskottets
N:o 1, i anledning af Herr Ouslas
motion angäende Bränwinsbränningens inställande.
Föredrogos frän Högloft. Ridderffapet och Adeln samt
Högwördige Preste.Ständet ankomne Protocolls-utdrag för
den 7 inncwarande mänad, med inbjudning till deltagande
i det beslut, att Rikets Stander mä hos Kongl. Maj-t ri¬
sta en mänads förlängning i Riksdagstiden, frän den dag
den, enligt 109 §. Regerings-Formen, skulle löpa till än¬
da ; men som Bonde-Ständet redan fattat enahanda beslut,
i enlighet hwarmcd förslag till underdänig Skrifwelse blifwit
af Eppcditions-Utstottet uppsatt, och i dag hos Sländet ju-
steradt, sä ansäg Ständet nämnde inbjudning förfalla,
Widare upplästes frän respective Med-Ständen med-
belte Protocolls-utdrag, hwaraf inhämtades att
124
Den IS April.
-Högloft. Ridverskapet ock Adeln,
ten 7 April,
Bifallit: BewillningS-UtskottetS Betänkande N:o 5;
Lag-Utflottets Vetänkanden och Memorial N:S Z, 4, 6, 7,
9, 10, 11, 12 och 13.
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottets Utlätanden
N-s 4, 5, 6 och 8; samt Epxeditions-Utskottets Meinorial
N:s 5 och 6;
afflagit Lag-Utskottets Betänkande N:o 2.
Lagt till handlingarne. Bewillnings-Utskottets Memorial
N:o 2; och
siterremitterat, Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskot¬
tets Utlätande N:o 7; och
den 10 April,
Remitterat:
till Stats-Utskottet, Kongl. Maj:ts Nädiga Skrifwekse
till Rikets Ständer, om tillökning af länebidragct kill Ma-
nufactur-Discont-Fonden;
till Lag-Utskottet, Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition sin
ändring af 8, 9 och 10 §Z. samt förklaring af 2 §. 17 Ca-
pitlet Handels-Balken; och
till Banko-Utskottet, twenne frän Stats-Utskottet siter-
lemnade motioner angsiende HppothekS-Zöreningar.
-HLgwLrSige Preste-Stander,
den 7 April,
Remitterat npsinänmde Nädiga Skrifwelse och Propo¬
sition, den förra till Banco- och den sednare till Lag-Utskottet.
Den 15 April.
125
Bifallit BetdillningS-Ut stöttets Betänkande N:o 3, samt
Allmänna Besivärs- och Ekonomi-Utstottets utlätanden N:S
4, 5, 6 och 8.
Äterremitterat samma Utstötts Utlätande N:o 7.
Godkänt be i Stats-Utflottets Memorial N:o 27, före,
flagne voteringspropositioner, och ansett frägan i 3:djepunc-
len förfalla; samt
XVLllosl. ^ocgare-Ständet,
ben tO April,
Bifallit BeivillningS-Ukstottets Betänkande N>-s 3.
Lag-Utstottels N:ris 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11, och
12; samt Allmänna Besivärs- och Oeconomie-UtstottctS
Betänkanden N:r!s 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15 och 16;
äterremitterat
sistnämnde Utststts Utiätanden N:ris 7, 13, 17, och
18; samt Lag-Utstottets N:r!s 5 och 8; och
remitterat till Vewillnings-Utstottet ett anförande af
Herr Hairno, innefattande tillägg till dest motion om be¬
frielse frän, eller lindring i personela och näring ätföljande
'Kronslttstplder för Städerne Umeä, Piteä och Lulea.
Protocolls-utdragen härom lades till handlingarnc.
Talmannen tMLnnagaf, att M!s In5ulin, som med
Ständets tillätelse hemrcsi, underrättat Talmannen, att
han nu more af sjukdom hindrad att sig här äter infinna,
och att, om han af sädan anledning nödgades uleblifwa
126
Den 15 April.
nägot längre utöfiver permissionstidcn, han nied behörigt
Läkarebetyg skulle inför Ständct läla styrka sitt sjukdoms¬
förfall.
Protocolls-utdrag öfwer de i dag r Ständet fattade
beflut justerades.
Leik 015S0N frän wrebro Län begärde och erhöll 3
weckors ledighet, räknad frän den 18 innewarande mänad,
för att i enskilda angelägenheter afresa till hemorten; och
utsägs lutve Nauton frän Malmöhus Län, att under
tiden, i kirilc OI880US ställe, säfom Ledamot i Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottet biträda.
Ständet ätssildeS kl. 2 eft. m.
In Läein
1834 den 17 April.
Klockan - till 2 eftermiddagen sammanträdde Ständet
i Plenirummet och afgick derefter, anfördt af Talmannen,
för att, jemte de öfrige Riks-Ständen, i Deputation, till
Kongl. Majit öfwerlemna Rikets Ständers underdäniga
Tacksägelse-adress, i anledning af Kongl. Majus omsorg
för Cholera-sjukdomens utestängande frän Riket.
In kiloin
127
1834 den 21 April.
klevuin kl. 10 f. M.
Talmannen anmälte, att framlidne Prosten, Grefwe
arfwingar anmodat honom, att till Ständet
framföra deras tacksägelse för den uppmärksamhet, som Stän¬
der egnat den aflidne, genom att beledsaga hans stoft till
grafwen.
Protokollet för den 15 » denna mänad, upplästes och
godkändes.
Föredrogs ånyo Allmänna BeswSrs och Ekonomi-Ut-
flottets sedan den 7 i denna mänad pä bordet hanlande
Betänkande N:o 11, i anledning af wäckt fräga om upp¬
hörande af Höglofl. Ridderflapets och Adelns rättighet att
8 frälseägor anlägga krogar.
Ständer fann för godt att detta Betänkande bifalla.
Efter förnyad föredragning, kades ytterligare päibordep
i:o Stats-Utflottets, sedan den io dennes, pä bordet
hwilande utlätande N.o 35, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition, angäende lindring i wilkoren för be¬
gagnandet af det utaf Rikets Ständer, till äteruppbpggan-
de af Staden Boräs anflagne läncundcrstöd; och
2:o Allmänna BeswSrs- och Ekonomi-Utskottets, ifrän den
15 i denna mänad, pä bordet hwilande Betänkande N:o
128 Den 21 April.
28, i anledning af wäckt ,notion derom, att Arjeplsugs och
Arwidjaurs Lappmarker mätte lill Norrbottens Län förläggas.
Föredrogs änpo och bifölls Lag-Utstottets, sedan den
10 och 15 i denna mänad, pä bordet hwilande Betänkande
N:o 19, öfwer Herr von Ltalils och R!ksdags-Full«
rnäktigen Herr 6. I,. Hesslås motioner, om ändring i vet
nn gällande stadgande angående Ofwer-Domstol > Tull--
rnäl m. rn.
AnmSltes och pä manligt sätt inbeledsagades Hers
Hof-Canzleren m. m. Friherre von Lcliulrenlioim, font
aflemnade Kongl. Mains nedan oinförmäldte NZdiga Skrift
welse och Proposition; hwarefrer och sedan Talmannen
tolkat Ständets undersätliga wördnad, kärlek och tillgifwcnr
het för Kongl. Mant, Herr Friherren och Hof-Canzleren
afträdde, beledsagad som wid ankomsten.
Derefter föredrogos de genom Herr Hof-Canzleren aft
kemnade handlingar, nemligen:
1:o Kongl. Majus NZdiga swar uppä Rikets Stän¬
ders underdäniga Skrifwelse, angäende Riksdagens förlän¬
gande.
Lades sst aola; och
2:o Kongl. Majus Nädiga Proposition, angäende f. d.
Allmänna Magazins-fonden samt betalningswillkoren för
erhällne Spanmäls understöd.
Begärdes och lades pä bordet.
Austers
Den 21 April.
129
Austers Danielson frän Elfsborgs Län ingas ett An,
förande, sä lydande:
Mine Bröder!
Det Sr r anledning af den rättighet 56 tz. Riksdags-
Ordningcn öfwerleinnar ät hwarje Riksdagsman, dä han
"af redan upptagne ärenden", anser sig böra särskildt fästa
Riksens StänderS upvnärksamhet pä nägon wigtig ange¬
lägenhet, som jag utbeder mig sä wäl Edert, som de öfrige
Med-St8ndens allwarliga medwerkan till afsiutandct af en
strid, hwilken i det dagliga näringslifivet ännu fortfar, o-
aktadt alla de fredsanbud man försökt att uttänka och fram,
ställa för desi afflutande. Det är bekant, att inom Bor-
garc-Ständet älflillige motioner blifwit wäckte, äsyftande
Näringsförfattningarnes äterbringande till det flutna och
ensidiga flick, hwarisrän tidens upplysning och folkens all¬
männa behof redan i wisia fall förmält rycka dem; samt
att isynnerhet en stor pluralitet af nämnde Ständ förenat
sig i den mening, att Ständet borde enskildt hos Kongl.
Maj.-t undcrdänigst anhälla, om utfärdandet af det Han¬
dels, och Handtwerks-Reglemente samt den Ordningsstadga
för gerningsmän ä landet, som af Borgare-Ständet tvid
sistförflutne Riksdag antogs, och hwilken dä, genom en Stän-
dctS Deputation, underställdes Konungens Nädiga pröfning.
Det är Lfwen kändt, att detta steg wäckte en, ehuru Stek¬
hällen, förtrytelse, enär ömkligt är, att wära Grundlagar
icke angifwit de former, som af twenne Ständ, Preste- och
Borgare-Ständen, under sednare Riksdagar blifwit begag,
nade, för att, säsom frän Rikets Ständer skilde Stats-ele»
4:de Bandet.
9
130
Dm 21 April.
mmter, efter egne intcressengnwerka pä den Ekonomiska eller
den Ecclesiasiika LagenS stiftande och skipande. Stadgandet
i §. 36 moni. 2 af Nikso. Ordningen, angäende Utstött
till upptagande af StZndens enstilta beswär och angela,
genheter, kan nemligen icke tjllämpas fären sä allmän frä«
ga, som Nänngsförfattnin^arnes bestaffenhet; och ingen
form finnes i Grundlagen medgifwen eller försäkrad ät nä,
gon offentlig yttring af ensidiga Ständs-intressen, utan sp»
nas twertom dessa af Grundlagen rättwisligen wara äm¬
nade, alt owilkorligt intwingas och sammangjutas i Folkets
gemensamma interessen, sä midt dessa af de fpra Ständens
pluralitet kunna representeras. Det är tillika bekant, att
det osäkerhets tillständ, som ännu fortfar, angäende gränsen
emellan Stadsmanna, och Landtmannanäringar, samt de
anspräk, som, under afwakran pä en r detta afseende bo-
stämdare samhällsform, underhälla en jemn strid sinsemel¬
lan, icke endast stada den enstildta industrien, för hwilken
de ofta medföra swärare förluster och olyckor, utan att ds
äfwen hämma utwccklingen af den större Nationalindustri-
en och försätta den största delen af wär befolkning, under
xN läng tid af äret, i ett stags sysslolöshetstillständ. Detta
allt ger ät saken en sädan wigt, att jag ej trott det
wara mig tillätet, att längre dröja med äterupptagan-
det af en fräga, som jag wänkade skulle wäckaS af
nägon mer upplyst och! inflytelserik Representant, eller
som jag fastheldre önskat, att Regeringen sjelf skulle hof¬
wa änyo lemnat till Riksens Ständers pröfning, »ned de
ökade upplysningar och rikare äsigter, som tiden, sedan är
1823, kunde hafwa utwecklat. Jag hade äfwen ett annat
stäf till min äterhällsamhet, som jag öppet bör säga, enie-
Den 2t April.
131
dan näringsfriheten, son, all annan frihet, 8r af natur, att
'öppenheten är desi säkraste stydd. Detta stäl war, att frä,
gan lätt kan urarta till en splittring inom Ståndsrepre¬
sentationen, hivilken wid denna Riksdag stulls wara mig
lä mycket okärare att hafwa framkallat, som onekligen saf
hwisten werklig orsak kunde wäl ingen bestämdt säga, men
troligen kan den sökas i gemensamma försakelser oH gemen¬
sam wantrefnad) WSllofligs Borgare-Ständet wisat sig iner
än någonsin bestutsaint, att ät fosterlandets allmänna kraf
offra sine enstildte bemödanden. Men om lag, L ena sidan,
ej borde förgäta detta, borde jag likwäl förtrösta pä den
goda sakens rättwisa och billighet. Det finnes allmänna
förhällanden, dä Representanten icke har rätt, att läka den
principfräga hwila, hwarpä samhällets lyckliga utweckling
beror, äfwen vin de personliga förhällanderna stulle göra
honom benägen dertill; — och jag hyser den förhoppning,
att ett redligt nit för alla lagliga intcrcsiens friwilliga före¬
ning till Nationens allmänna bästa, äfwen hos Let Ständ,
hwarS orätt förstadda fördel lag mähända syneS angripa, stall
8t mig bereda uppmärksamhet och en fosterlands? medwer,
kan. Det är hög lid dertill. Ty ingen Lr beläten med
det obestämda och af godtycket beroende stick, tzwari frägan
nu befinner sig.
Jag gär alltsä till mitt mäl, som är: att förcstä Ri¬
kets Ständer, att hos Kongl. Mant, under äberoxande af
Riksens Ständers wid 1823, 1828 — 1830 ärens Riks¬
dagar, i samma ämne afgifnc nndcrdäniga Skrifwelser, un-
derdänigt framställa den enstan: att ett allmänt Regle¬
mente mätte skyndsamt utfärdas för -Handeln och Handt-
werkerierng i Riket, hwarigononr Handlandes och istm»
132
Den 21 April.
rings-idkares rättigheter och skyldigheter bestämmas i
enlighet med tidens fordringar, wär Statsförfattnings
anda samt Sen ömsesidiga eftergift ät desamma af en¬
skilt» Ständsförmäner, som är 1810 af Riks-Ständen
beslutades.
Denna motion anhällcr lag mätte till Allmänna Be^
sivärs- och Ekonomi-Utskottet remitteras och de andre Stän¬
den communiceras. Men ämnets ömkälighet föranleder
mig, att derjenite anhälla om Riksens Ständers och Ut,
flottets uppmärksamhet till de ästgter, som, i min tanka,
wid ett sädant tillfälle borde, inför Regeringen, säsom Ri¬
kets Ständers gemensamma framställas.
Mine Bröder! — Dä wi betrakte förhällanderna inom
wärt »vidsträckt» Land, finna wi, att dest innebyggare, till
störst» delen, eller mer än Adelar, bestä af en jordbrukan-
de Allmoge, som, under halfwa delen af äret, genom clima-
tet hindras, att anwända sin arbetskraft vä jorden, och som
till stor del med osäkerhet motse den skörd, som bör löna
dest mödor. Som, af de öfrige folkcklatzerna, den största
delen, eller Bergsmän och Bruksfolk, de med Stadsjord
försedda Städernas Innewänare, Presterskap, en del Krigs¬
befäl och hela indelta hären sjelfwa, mer eller mindre, äro
jordbrukande, inskränker Spanmälsafsättningcn sig till en
sä ringa del af befolkningen, att jordbruket omöjligen kan
wara för sig allena lönande: — ett förhällandc, som säker¬
ligen Sr det wäsendtligasie skälet bäde till den öfwerdrifna
Bränwinsproductionen och förbrukningen inom wärt land.
Erfarenheten har äfwen wisak, att, med fä undantag, under
Den 2l April.
133
flera sekler, spanmälsprisen i Swerige, efter reelt mynt
räknadt, warit lägre,, än i Tysta, Preustista och Rp»
ska Ostersjöhamnarne, oaktadt alla de swärigheter, sorn lan¬
ders klimat och belägenhet medföra, synas fordra, ert Landt-
manncn här borde kunna påräkna ett högre pris, helst
Swensta säden i allmänhet Sr stridare, än de uystnämn-
da Länders. Binäringar mäste alltsä utgöra ett wilkor för
trefnad och wälständ hos hela denna mastan af befolknin¬
gen ; och detta behof Sr tillika ett moraliskt räddningsmedel
för densamma, under den tid, som wintren eljest skulle
bringa den lill systlolöshet. Men. frägar jag — huru erbju,
da en sädan folkmasta binäringar? Hittills har man löst
gätan pä det sätt, att ruan ansett denna Allmoge befogad,
att förädla sine egne produkter och försälja dem. Men
hwilka Lro deras egne produkter? Huru enformiga äro de
ej, till följs af de samina stal, som hindra sjelfwa jordbru¬
ket. Skogseffecrerna, Liner, Fisket, Jagren, sällan före¬
nade i samma orter, utan oftast blott en eller twä deraf;
se der allt, som, utom jernet,j erbjuder dem medel till lag¬
lig bergning, efter nu rädande principer; och detta sedna¬
re, eller jernet. Sr likwäl genom privilegierna, till stor,
sta delen, undanryckt deras ärkomst, sedan det inhemskas
derigenom wällade dyrhet och det till billigare pris till-
werkade Engelska jernelS införselförbud, hindra dem, alt
utsträcka sin flit till sädane jernarbeten, som nu af an¬
dra Nationer lättare ästadkommas. Ullen har ej ännu
warit tillräcklig för Allmogens eget klädesbehof; och af ut¬
ländska rudimaterier är det, sä att säga, endast Tomullen,
svin i sednare liderne, genom enstildtas brmödanden, blifwi^
ett betydligare medel till nägre orters bergning.
134
Den 21 April.
Huru och hwad förmär nu besia enformiga näringar,
att tillfredsställa behofwen, dä hivarje bemödande genast
mäste framkalla ett öfwerflvd, sorn nedsätter priset wida
under wanliga arbctsförtjensten? Znom fig ser hela Lenna
ktasi sig instränkt till en sä kallad Gerningsmanna-werk,
samhet af ungefär 16,000 sä kallade mästare, som ej en gäng
alla förmä, att hälla sig en lärling, öfwerhufwud beräknadt-
Deremot finnas blott i Städerne 6,000 Handtwerks-
Mästare och 3,750 sä kallade Handtwerköidkare, ekler
10,000 egne män, hwilka cj inalles magta hälla mer
Sn tillsammans 13,000 Gesäller, Lärgosiar och Handt»
werksbetjening; men hwilka säga sig ega, eller Ltmin-
stone yrka, att uiöfwa en rättighet, hwarigenom deras
till stor del lätta och lönande sysselsättningar skulle wars
dem allena förbehällne, och Allmogen endast berättigad, att,
genom en i yngre ärcn hoS vem antagen tjenstepligt, ingä
i de strän och . gillen, hwilka lckwäl ingalunda kunde bereda
denna Allmoge en behöflig binarmg, utan i sädant fall en,
däst kunde bortrycka en ringa del deraf frän jordbruket»
Om man nu tänker sig, att det är för Lesia 10,000 mäns
— eller jag will antaga det — 10,000 famillers wäl, (ty
för Gesällers och Arbetares är denna form alldeles likgil¬
tig) four en folkmängd af 2 millioner hindros frän fri
utöfning af sin arbetskraft inom Handwerkeriernas omrä,
de, torde enhwar lätt inse det enskildt obilliga, det otjenlig»
och allmänt skadliga i ett sädant fvrhällande — och likwäl
drar man annu i betänkande, att pä ett bestämdt, ett
med en fri Nations billiga anspräk förenligt, lagligt erkänd*
sätt, bestämma sätrane wilksr för desia näringars bedrik»
Den 21 April.
135
wande, att hägen och skickligheten, der de finnas, genast
kunna obehindradt egna sig derät, och att i Allmogens lä¬
gg boningar, Handtwerksfliten och slöjden mä kunna, under
de ledigheter frän Landtmannagöromäl, som wintern och
wista tider af de herrliga, ljusa sommardagarne erbjuda, blif-
wa medel til! jordbrukarens bättre utkomst och bergning.
Om han, dä de förmögnare Klatzerne försmä wära in¬
ländska trädslag i sine med utländsk yppighet smyckade rum,
säker att förskaffa dega eftersökte utländske trädsorter och
genom Snickare-arbetet staffa sig förtjenst, ser han sig
i Staden utsatt för skräets förföljelser, waran frän¬
tagas honom, och förhör, tidsspillanj, böter och ofia för¬
störing blir hans lott. Om han, under försöken att
afyttra sine wäfnadcr, skulle kunna göra sig en winst,
derest han, i stället för penningar, emottag utländska wa,
ror, som han wet wara lätt och säkert afsältbara i hemlig¬
het, sä förföljes han, säfom en den skadligaste Lagbrytare
och beröfwas fin egendom, att e) omtala de mängahanda
sätt, hwarpä alla andra slags bemödanden i näringswäg
för honom blifwit gjorde omöjlige, genom allmänna förord¬
ningar och särskildta inom Städerne tillkomne, sä kallade
Ordnings-anstalter. hwilka oftast med ett owanligt tjenste-
vch ett aldrig hwilande flränit blstwa controllerade. Ett
sädant tillständ af twäng, osäkerhet och förföljelse — stulls
man wist tro det — finner ännu förswarare, och bespnner,
ligt nog. ifrän deras sida, som bäst borde inse alla de hin¬
der och swärigheter, som det framkallar för dem sjelfwe
fag menar Skrä-Mästerierna.
Eller kunna wLl destaS Idkare Snnu, i wära rider/
136
Den 21 April.
wara af gammal fördom sä intagne, att de ej skulle sinna,
ott om forlagskraften fritt och obehindradt kan anwändas,
under alla de former, som bchöswaö för produktens fram¬
bringande, är ock den största winsten möjlig för förläggaren,
och den högsta arbetsförtjensten säkrare för arbetarn-? Haf-
wa de ej ännu haft tillräckligt tillfälle af de förändringar,
som i sednare tider utwecklar sig, t. ex. inom wagnmakeri»
erne, och som sörenat alla de behvffige Handcwerksgöro-
mäle» under en ledning, alt se de lpckliga rejultater, hwilka,
af samma utsträckning, eller rättare af en fullkomlig fri¬
het i prkcnas förening, wore alt sörwänla? hafwa de ej
Simu ledsnat wid alla de onödiga kostnader, de tidsödande
former och de beswärande, sä kallade Embets-äligganden,
som flräformen underkastar dem? Och hafwa de ej insett,
att allt Let onödiga och skadliga, som ännu qmarstär i de¬
ras underhafwandes jkräformer, icke gerna kan afbjelpas,
om ej hufwudformen förändras? Inse de ej slutligen,
att de, i förändringens ögonblick, i alla fall, genom sin
redan innehafwande ställning, kunna anses ega en gifwen
öfwerwigt öfwer nphegynnaren; och att de säledes pä det
hela, i sikt mvtständ kämpa en kamp mot det bättre wet¬
ter, icke för sig, utan endast för sädane efterkommandes
mistförstädda rätigheter, hwilka ej en gäng stola tacka dem
för detsamma? Z sanning! den, som kan ett ögonblick twe-
ka om hwad det sunda förnuftet i denna angelägenhet
bjuder, han mäste aldrig hafwa sett inom slöjdernas om-
räde, hwad arbetsfördelning förmär, hwilken fördelnings
Sndamälsenliga utsträckning just af nuwarande Handtwerks-
form förhindras; ej heller mätte han kunna fatta den en¬
Den 21 April.
137
kla sats, att de olika arbetenas sainwerkan inom en lokal,
erbjuder oberäkneliga, oersätteliga fördelar, genom tidwinst,
»imjkade kransportbcswär och budflickningar m. m. samt i»
synnerhet genom en större noggranhet i arbetet och en lät,
kare eftersyn öfwer detsamma.
Mätte de — jag hoppas tusentals redlige och wältän,
kande Handlwcrksmän, som mähända, wid första intrycket af
mina ord, i mig fläda en fiende till deras borgerliga be¬
ställd och enflildta wälfärd, — söka göra figj, sjelfwa reda
för det werkliga skick, hwari de nu befinna sig, och kasta
blicken pä den framlid, som en klokt ordnad näringsfrihet
fl,ille erbjuda dem. Och jag Hoppas Lä, att de ej längre
i mig flala se den, som af obetänksamhet, förutfattade för,
domar eller oädla afsigter, söker befordra en förändring, som de
anse för sig skadlig eller missgynnande. De skola deremot
som jag hoppas, medgifwa, att jag ej utan en mängsidig
pröfning slädnät w>d de grundsatser, jag i detta afseende
nu gör till Pligt, att säsom Folkrepresentant söka göra gäl»
lande, samt att dessa grundsatser, pä samma gäng deras
tillämpande obestridligen skulle bereda ett bättre tillständ
inom näringsfriheten i allmänhet; Lfwen skulle enskilt ät
dem betrygga en större säkerhet och mindre mödosam älder-
dom. Sädan Sr ätmisione min egen öfwertpgelse, min
hjertligt» önskan och min innerliga afsigt. Mätte de tro mig,
mätte de förena sine egne bemödanden med deras, som tänka
lika med mig! Och mätte deras närmaste Representanter, sä»
svin Ständ, träda utur wanornas krelS, fläda fördomsfritt om«
138
Den 21 April.
kring sig pä frihetens widsträckta, odlade fält, ined beslut¬
samhet, att i det allniSnnas wäl se enskilta lifwcts högsta
mäl, derpä intaga de platser,! som deras alltför länge
miMnda likar, med öppna armar erbjuda ät dem. Det
Sr pä Fosterlandets altare, som den klokt ordnade friheten
uppmanar en hwar att offra allt bwad han förmär, utan
att tillintetgöra eget sjelfbestånd. Och att jag ej hyst nä-
gon afsigt, att i detta fall rubba deras, hwars onyttig»
fkräskpldighetcr och skadliga skrärättigheter jag äspflar att
fä utbpta mot allmänna medborgerliga, förwäntar jag
mig, alt alla skola erkänna, dä jag i mitt förslag, endast
under Åberopande af de möjligen bristfälliga grunder, som
Lr 1823 föreslogos, öfwerlcmnar helt och hället ät Regerin¬
gen, att, i enlighet med lidens fordringar och en ökad er»
/orenhet, afgöra om detail-föreffrifterna, samt prkar, att de
! ett allmänt Handels- och Handtwerks-Reglemente mätte
sammanföras.
Det Sr säledcS icke meningen, att binda Regeringen
w!d de förslag till Handels» och Handtwcrks-ordningar, som
Riksens Ständer 1823 i underdänighet öfwerlemnade Lt
Kongl. Maj:t. Twertom wore min mening, att Regerin»
gen borde kunna deri »vidtaga de förändringar, svin af be»
hofwct päkallas, eller af en sednare tidS erfarenhet blifrvit
ädagalagde wara npttige och nödige. För min del skulle
jag tro, att i afseende till Handeln wore bet helt och hället
öfwerflödigt, att pika lSroär eller examina och att inrätta
Societet» i hwarje Stad. Jag Sr deremot af den tanka,
att det förtienade uppmärksamhet, huruivida e) wär Lag, t
Den 21 April.
139
enlighet med den Fransta, borde närmare bestämma och
läka kontrollera de handlandes skyldighet att föra böcker,
upprätta Inventarier, samt att i lOärförwara de§a hand¬
lingar jemte correspondencen, pä det att, i händelse af arf,
Bolagsstiftning eller upplösning samt Cession, nägon stör¬
re garanlie funnes för deras behöriga aflemnande, saint att,
rvid uppkommande hanvklstwister, deras uppwisande i och för i,
frägawarande sak kunde blifwa ett »vilkor, wid hwars underlä¬
tande Domaren egde att tilläta motparten edgäng. Utan att be¬
stämdt wäga pästä, att detta kan och bör Sstadkommas, anser
jag en sädan älgärd gifwa större garantier ät det allmänna,
analia i sträanda uppsatte reglementarista stadganden, hwil¬
ka synas mig alldeles onödiga, sämida borgen af handlande
alltid ställes för de första fem ärens utstyldcr. Likasä
hpser jag den tro, att man för Handtwerkcrierne borde or¬
ganisera Societeterna pä det sätt, att en Lagkunnig samt
en för tecknisk kunstap känd person utsägos af Konungens
Befallningshafwande, säsom förste Ledamöter deri, samt
att fpra i Distriktet boende wälkände män, genom wal af
alla Handtwerks-idkare inom detsamma, utgjorde de öfrige.
Dessa 6 borde, i min tanka, äga att i mäl, som röra ett wisst
handtwerk, tillkalla en wälkänd idkare deraf, som dä borde
utöswa rösträttighet. Distriktet borde i allmänhet utgöras
af en Stad samt trakten deromkring. I de orter, der Stä¬
dernas läge wore sä aflägset, att Distriklerna mäste be¬
stämmas endast af Landet, kunde Societeterna äläggas, atx
en gäng i inänaden, t. er. den första Söcknedagen, sam¬
manträda, men i Stad hwarje mecka. Handtwerks-So-
cielcten borde utan betalning utfärda Gesällbref till
140
Den 21 April.
alla, som wisade sig ega den dertill nödiga färdighet i
handtwcrket, äfwensom att meddela rättighet lill idkande
af handiwerk, ett eller flera gemensamt, emot uppfylla»,
det af nägre, icke ffräkwänget afseende, men allmänhetens
säkerhet äiyftande wilkor. Sädanc fpnes mig wara, t. ex.
att i hwarie Distrikt inrättades en sä kallad Handtwerks-
Salj. som stod under Socictctcns tillspn, att till den aflem-
nadcs killmerkningsprof af alla Distriktets idkare, som wille
begagna skylt, och att desse prof deri uppställdes till allmänt
äjkädande, försedde med idkarens namn och adress. Prof-
wen borde ej anses i likhet med de nu warande mäster¬
styckes^ säsom bewis pä idkarens egen konstfärdighet, utan
säsom bewis pä tillwerkningens allmänna beskaffenhet, och
sällander icke hindra hwilken som helst, att säsom förlägga¬
re idka handtwerk, när han betalte en wiss afgift pä en
gäng till Handwerks-Cassan. Gesällen borde deremot, ef¬
ter wised ordentlighet och arbetsflit, under missa är, efter
Gesällbrefrvets utfärdande, erhälla en sädan rättighet, utan
afgift. Till Handtwerks-Cassan, som bor af Societeten wär-
das, borde en lindrig ärsafgifl betalas af alla Idkare och
Gesäller, för Salens utgifter samt till aflöning ät Ordfö¬
randen och till en sä kallad Ombudsman, hwilken pä en
gäng är Societetens Secreterare och Räkenskapsförare. Är¬
lig revision bör förrättas af lwenne, af Distriktets Handt-
werks-Idkare utmalde, revisorer, och berättelsen i ortens all¬
männa Tidning införas.
Genom sädane, eller i samma syftning, med större förmäga
och skicklighet uppställde, föreskrifter, tror jag, att säwäl all¬
mänhetens font HandtwerkcrierneS fördel skulle säkrast befors
Den 21 April.
14t
dmS, alla undantagslagar göras öfwer flödige, allt'gvhtycke i nä«
ringarnes administration aflägsnas, och ensidighet samt fördo¬
mar efter hand ferswinna. Att de nuwarande Mästare och
Gesäller icke behöfde, för att i framtiden idka sina yrken,
underkastas nya stadganden, fagers sig sjelf. Och jag tror
Medes, att alla härmed kunde blifwa belätne.
Slutligen bör jag nämna, att min nu afgifna motion
grundar sig tillika pä det hopp, att de redan wäckte förslag
till att täta alla i Stad boende personer deltaga i Stadens
oncra, samt att en hwar Handtwerks-idkare mä äga att,
hwar som helst och huru han anser bäst, afsätta sine till-
werkningar, blifwa af Riksens Ständer antagne. Stock¬
holm den 12 April 1834.
Danielson.
Derjemte inlemnade ^rnäers Danielsson:
i:o I tryckta exemplar twä af Herrar 6. Dolm och 0.
D. Dessle hos Wälloflige Borgare,Ständer wäckt» motio¬
ner, rörande näringsfriheten.
2:o Ett utdrag af Wälloflige Borgarc-Ständets Proto¬
koll, enligt hwilket, nytznämnde motioner blifwit remittera,
de till Ständers Enskilda Beswärs-Utflott; och
3:o Ett utdrag af Höglofl. Ridderfkapets och Adelns Pro¬
tokoll för den 4 sistlidne Mars, utwisande, att en af Herr
Kr-Llienlijelin ?. k. gjord ,notion, i afseende pä närings¬
friheten, blifwit remitterad till Lag-Utstottct.
142
Den 21, April.
Tillkännagifwande Austers Danielson muntellgen, all
han förs!, sedan hans nu ingifna ffriftliga anförande blif-
wit författad!, sätt kännedom angående den af Herr Lru-
leenstjslrn wäckta motion.
kiils 8trincIInnä fränWester-Norrlands Län begärde
anförandet pä bordet.
Soiil flere Ledamöter destförinnan anmält sig om att
tala, sä uppropades de nu i följande ordning:
Vice Talmannen kon sonson yttrade: Wid flera för-,
flutna Riksdagar har Ständet i iner och mindre män pä-
prkat och sträfwat för, att erhälla en utrvidgad närings»
frihet. Är 1823 medgäfwo Med-Ständerna en nägorlun-
da billig jemkning i detta hänseende, men nägon följd här-
af har, tywärr, ännu icke inträffat. Dä Ledamöter inom
Worgare-Ständet nu söka att bringa Landtmannens Slöj»
de» och Näringsfrihet inom ännu trängre gränser än dem,
af hwilka samma frihets utweckling nu Sr förhindrad; sä
blifwer ock af högsta nödwändighet, att wi icke försumma
att waka för wära principalers rätt. Wi se redan, huru
Städernas Swarfware, wid Marknader, sönderbryta och för»
störa de Spinnrockar, som allmogen förfärdigat och dertill salu
utbjuder, samt Sadelmakare och andra handtwcrkare pä landet
lagforas och pligtfällas för idkandet af sine yrken; och om
Borgarncs bemödande att upplifwa de oskäliga och föräldra-
de Bönhaseri-Författningarne wunne framgäng, skulle nä-
ringstwänget snart blifwa sädant, att det qwäfde all in¬
dustri. Jag betygar derföre dockers Danjelson »lin syn»
nerliga erkänfla och tacksamhet, för hanö nu wisade om^
Den 21 April.
14)
länksainhet. Endast genom ett ihärdigt sträfwande för ben
goda saken, Sr det, som wi kunna hoppas, att de band sko¬
la lofias, hwilka nu i sä wäsendk/rg män motwerka Na,
tionens wLlmäga.
Dans llansson frän Elfsborgs Län: Dä Gullers Da¬
nielssons nu ingifne Memorial icke äsyftar inträng i an,
-ras rättigheter, utan endast asser tillwägabringandet af
en länge önstad författning, deri ett billigt afseende fästes
sä wäl pä Allmogens som Städernas BorgerstapS fördel,
-rager lag ef i betänkande, att instämma uti de af ^n-
^ers Danielsson yttrade Zsigter l hufwudsaken, desto hel¬
dre som Wällofl. Borgare-Ständet, om jag icke misitager
mig, wid 1810 ärs Riksdag, i delta hänseende giort con-
cessioner, hwilka likwäl, under ett derefter förflutet fjerde,
dels sekel, icke medfört nägon följd. Hwad de nSrmars
detaillerne af kristers Danielssons förslag widkommer; sä
Sro de af det omfäng, att de fordra ett närmare begrun.
Lande, och will jag derföre icke nu utläta mig öfwer det¬
samma; men den hufwudprincip, som derföre ligger till
grund, Lr otwifwelaktigt billig och öfwerensstämmande med
tidens anda. Zag kan derjemte icke undcrläta förklara, att
jag erfarit en wi§ ledsnad deröfwer, att Borgare-Ständet
remitterat krägan endast till dest enskilda Beswärs-Utskott,
och säledes ansett frägan icke wara af allmännare egenstav,
och af det stora inflytande pä hela Nationenö wSlständ,
som den, enligt sin natur, otwifwelaktigt Sr.
Ms Nansson frän Malmöhus Län: Äfwen jag Sr
ense med hwad Austers Danielsson och vice Talmannen
144
Den 21 April.
lön Ionsson yttrat, sä rnycket mera, som jag har mig be^
kant och sjelf Sfwen deltagit i Bonde-Ständets bemödanden
wid förra Riksdagarne, ^att crhälla utwidgning af närings¬
friheten. Denna frihet Sr icke nägon annan än den, som
Gud gaf menniffan i samma stund, som det klef hennes
lott, att äta sitt bröd i sitt anletes swelt; och deraf följer,
att de inskränkningar deri, Menniskorna i deras förmenta
wishet gjort för hwarannan, äro onaturliga, 8trin6lnncls
begäran, att Memorialet mätte hwila pä bordet, kan »väl
icke förwägras; Men, dä den wigtiga frägan fordrar sä
skyndsam handläggning som möjligt, skulle jag önska, alt
han wille afstä ifrän denna begäran. Frägan angäende
den sä kallade gärdfarihandeln, har redan förewarit till öf,
werläggning i Allmänna Beswärs-och Oeconomie-Utskottet,
och den likartade egenskapen af detze begge ämnen, spnes
mig fordra, att de i ett sammanhang behandlas. Slutli,
gen will jag anmärka, att jag, i afseende pä det detaillera-
de i ^nclers Danielssons förslag, är af enahanda mening
med Dans lansson.
Drik persson frän Gefleborgs Län förklarade, att han
! hufwudsaken instämmer i kristers Danielson; Memorial
Drik Lrsson frän Westeräs Län pttrade, att han af
förra talarne wore förekommen i hwad han hade ämnat att an¬
föra; och inskränkte han sig derföre till det yrkande, akt
Memorialet mätte till wedcrbörligt Utskott remitteras.
lMs persson frän Södermanland: Zag Sr af ena¬
handa tanka som ^.näers Danielson, och anser ett obehin¬
drad
Den 21 April.
145
drad näringsfrihet destomera af behoswet päkallad, som;
motsatt fall, en myckenhet menniffor, i brist af arbete och
spstelsättning, stullc falla allmänheten till last, hwilket
förhällande, i anseende till det twäng, hvarunder flöjd och
näringar befinna sig, tpwärr Sfwen nu alltför mycket ö-
ger rum.
?er iönsson och Iöns Iönsson frän Christianstads
Län, /ensters Närtensson frän Jemtland, ^nsters Lvens^
son frän Halland och l^ils Darsson frän Upsala Län förenade
sig »ned Ancker» Danielsson; deri ^nsters -Vnöersson frän
Skaraborgs Län Sfwen instämde, under yttrad önskan, att
tiden för den äspftade förbättringen icke mätte wara längt
borta.
Ltrinillunst: Dä det blifivit satt ifräga eller kunde sy¬
nas, soin om jag wille draga ut pä tiden »ned ärendets be¬
handling; sä will jag icke widare förhindra att Memoria¬
let n»8 genast remitteras. Min begäran om, att fä det¬
samma hwilande pä bordet, afsäg endast utwecklingen eller
detaillerne af förslaget. Jag är ense »ned kristers Danielson
i hufwudsaken och skulle, för min del, hafwa önskat, det
^»Illers Danielson; i sin franistLllning, hade slädnät wid
förslaget, att hos Kongl. Majit i underdänighet anhälla om
slutlig pröfning af de till Kongl. Maj-ts afgörande redan
öfwerlemnade frägor. Projectet i öfrigt synes »nig Åsyfta
stadgandet af ett nytt och för Landtmannen nästan ännu
iliera tryckande skrätwäng, t stället för det, som nu existerar,
jemte tillsättandet af nya tjenstemän till dest bewakande.
4. de Bandet. 10
146
Den 21 April.
Ms Insulin frän Stockholms Län förklarade fig wa¬
ra ense nied Anders Danielson i hufwudsaken, men wille
öfwerlemna sättet att ästadkomma hwad suders Daniel¬
son deri föreslagit, till Kongl. Maj:tS Näviga godtfinnande.
Häruti instämde Olaus Driksson frän Bohus Län.
Med Anders Danielson, vice Talmannen don dons-
«on och lXils Ensson förenade fig widare Anders Driks¬
son frän Arebro Län, DeUer kersson, dokaunes snders¬
son och doliannes Lvensson frän Jönköpings Län, Lven
Henrlin frän Kronobergs Län och lukve Ensson frän
Malmöhus Län, jemte mänga flera.
Olok landbäck frän Halland yttrade, att han med
Anders Danielsson desto heldre wore ense, som han sjelf
wäckt motion om oinskränkt rättighet för allmogen att i
Städerne afyttra de Slöjdealster, de sjelfwa kunna tillmer-
ka, eller i mer eller mindre män förädla; och upplykie Se¬
creterare», att Dindkäeks nptzberörde motion den 1 ststlidne
Mars bliswit remitterad till Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie-Utskottct.
Vice Talmannen don donsson: Z afseende pä hwad
Lirindlund yttrat, fär jag nämna, att jag ansett sednare de¬
len af Anders Danielsons Memorial endast säfom ett Pro¬
ject, hwilkets widare bedömmande finge bero pä det Utskott,
till hwilket Memorialet kunde blifwa remitterade.
Anders Danielson: Sedan jag funnit anledningen
till Ltrindlunds twekan endast härröra frän farhäga för
det sätt, hwarxä jag föreflagit werkställigheten af de Sfig--
Den 21 April.
147
ter i hufwudsaken, som wi gemensamt dela; sä anser jag
mig böra göra Ständct uppmärksamt derpä, att denna del
af mitt förslag grundar sig pä det förhällande, som Ager
rum i andra tönder. Det som deraf icke är för otz lämp¬
ligt, kan iu, wid ärendets beredning, förkastas och det dugz
siga deremot antagas. Ehuru rvidsiräckt näringsfriheten än
mä btifwa, kan den, i min tanka, icke besiä, utan iaktta¬
gande af en wiff ordning; och utan twifwe! more det
bättre, att näringsfriheten i enlighet dermed beskyddas
af en municipalstyrelse, än att den, säsom nu är händel¬
sen, qwäfwes och förstöres genom den myckenhet tjenstemän,
som derä hafina uppsigt, och hwilka besiä, i Städerns af
Magisiratspersoner och Policebekjening, samt pä Landet af
Fiscaler och Kronobetjening.
llolmu Lrilc llsneson och Len^r kirilrsson frän Werm¬
land instämde Uti Hwad Austers OartielsvQ sä wäl skrifte-
ligen som munteligen yttrat.
Discusiionen förklarades nu slutad; och beslöt Ständet,
att Oanie^oiis Memorial, rned hwad i anledning
deraf nu blifwit yttradt, flulle retnitteras till Allmänna
Beswärs- och Ekonomi-Utffottet.
^.nclerL Ounielsou frän Elfsborgs Län ingas ett An¬
förande, sä lydande:
Wördsamt Anförande!
Wid denna Riksdag har äter wäckts fräga om ett äm¬
ne, som flera gänger förut warit föremäl för Ständer,
148
Den 2 t April.
nas öfwerläggning, utan annan följd, Sn att öswerthgelsM
vin de föreflagne förändringarncS olämplighet blifwit allt
mer stadgad.
Zag menar den gamla frägan om Gärdfarihandeln.
Ett beflut om upphäfwandet af denna handelsrätt blef wid
1823 ärs Riksdag ttllwägabragdl sälunda, att minoriteten
af röster bestämt bcsiutet, emot en stor majoritet af uidt-
satt mening. Konungen fann dock icke stät att antaga det»
ta beflut, hwarigenom ett oumbärligt Näringsfäng för en
hel Landsorts befolkning af minst 70,000 menniffor skulle
dem beröfwas.
Kongl. Mont insäg, alt en förändring af sä flor wigt,
och af sä ollMbringande följder för en ansenlig folkmängd,
ej borde widtagas utan de starkaste anledningar; och betze
funnos ej.
Genom en »ti Wällöf!. Borgare-Ständet af Handland
den Hallgren uppläst motion, har frägan nu äter blifwit
bragdt ä bane.
Jag har trott, att motionären funnit sig föranledd
härtill af wigtiga och npa upptäckter, alstrade af en djup¬
sinnigare forskning, Sn fåken förut warit underkastad. I
denna wärnan företog jag genomläsningen af hans skrift.
Men med förundran fann jag derut! icke annat Sn
tomma upprcpanden af de ptlige anmärkningar,som män¬
ga gänger förut blifwit sagde, eftersagde och wederlagde —
Lättheten för hustrur och tjenstefolk, att fä köpa nägra
p rpdnader för kmdscln: ett af denna förmenta orsak wäl»
Den 2t April.
149
taht sedeförderf: osanna emellan äkta makar: kringspridan¬
de af Arsenik och venerisk smitta: ökadt antal af Concur-
ser,. eller med ett ord, nästan allt ondt, som finnes bland Ri¬
kets Allmoge, har Hr Hullgren tilljknfwit Gärdfarihandeln.
Han synes tro, att desi upphäfwande skulle äterföra
det gamla paradisets oskuld och sällhet.
Den »villfarelse, svin ligger i försöket att tillskrifwa
Gärdfarihandeln en hop följder, hwilkas orsak ligga wida
djupare, är wid föregående Riksdagar sä fullständigt äda-
galagd, att jag knappt bchöfwer mer, än hänwisa till
desi Protocoller, och isynnerhet till discusiionen derom
i, detta Hederwärda Ständ, intagen i 3:dje Bandets af
dest förhandlingar wid sista Riksdag, pagina 633 och
följande. Hwem inbillar sig, att böjelsen för yttre pryd¬
nader stulle upphöra med Gärdfarihandeln, dä Stä-
dernes Handlande i sina bodar erbjuda de fullständigaste
tillgängar dertill? Hwem tror, att sedefördcrfwet alstras
af utbjudandet af nägre mode-waror iner eller mindre?
Knappt utan medömkan kan man höra den föreställning,
att moraliteten bland ett helt Rikes menighet skulle, säfom
man utmälat, bero pä Gärdkarihandelns fortfarande; tr¬
illa stöde det till med Allmogens sedlighet, om den ej hade
djupare rötter, än akt öswerändakastaS genom blotta an¬
blicken af nägra tyger och dukar. Om sä olyckligt wore,
kunde nied lika flät förcfläs, att Allmogen »rätte förbiudaS
att besöka Städerna, hwilkas boutiquer erbjuda wida större
lockelser till yppighet, än de alster af huslig flöjd, som e«
gentligen utgöra Gärdfarihandlarcns kringförda lager. Det
af Herr Hullgren ofwan omförmälde utspridandet af we«
150
Den 21 April.
uerist smitta, Sr ett argument af samma halt, som hans öf,
riga. Jag känner ej pä hwad flags erfarenhet han grun¬
dat sin märkwärdiga uppgift om Gärdfarihandelns bidra¬
gande till detta onda, till tzwars hämmande enda medlet
bör sökas i ett sedligt lefnadssätt.
Den som icke iakttager detta, sär stylta sig sjelf, att han
är lika blottställd för ohelsosamma följder, ehwad Gårdfa¬
rihandel» upphör eller fortfar. Billighet och rättwisa äro
Hwar mermistas pligt och isynnerhet Lagstiftarens, men huru
har Motionären iakttagit delta, dä han till och med lagt
Gärdfarihandeln lill last det af honom berättade mord, som
pä en af denna Handels idkare föröfwats af ett par inne»
wänare i Bergslagen! Wore det rimligt, att beröfwa tusen¬
tals laglydiga mennistor deras näringsfäng, derföre att
en af deni, som föryttrade alstren af deras flit, blifwit i
en aflägsen landsort mördad af roslystna gäldenärer? will
man tilläta sädane flutföljder, kan man ock förbjuda hivar-
js medborgare akt postidera nägot, hwars äsyn kan förleda
nidingar till brott.
Utan ett flags medlidande, lärer icke Swensta Nationen,
uppmärksam pä fina Representanters förhandlingar, se
argumentationer sä ögonstenligt förhastade, som i Herr
Hallgi-ons motion. Zag kan ej förklara deras tillkomst
genom annat än en ytterlig brädsta; men Liwen i
detta fall mäste jag beklaga, att genomgripande förändrin¬
gar, »verkande pä hela befolkningens walford, kunna förestås
utan noggrann pröfning af de stal, soln föranledt till för¬
slaget om en sä wig tig åtgärd,
Den 21 April.
151
Zag wänder dock helst min blick frän besia tomma före,
gifwanden, aflägsnade frän billighet och lugn pröfning —
De lära icke werka pä nägon tänkande mans öfwertygelse. Jag
fäster heldre uppmärksamheten pä de öfwerwägande grun¬
der för Gärdfarihandclns bibehällande, som wid förra Riks,
dagar blifwit framställde, och hwilka, efter all sanningö
natur, ännu Lro lika giltiga som de warit förr.
Det är icke utan rnärkwärdighet, att man will inskrän¬
ka afsältuingen af Allmogens flöjde-alstcr i en tid, dä man
allt rner och mer finner den öfwertygelsen utbredd, att en
fri »verksamhet är industriens och wälständets säkraste upp¬
hof och stöd.
Man bör icke glömma, att af alla Näringar, Sr in'
gen nyttigare, än den man lyckats göra hemmastadd i
Allmogens koior — Detta gäller isynnerhet i ett land,
sädant som Swerige, hwars längaiwintrar lenina jordbrukaren
ledighet till binäringar, och der ätflilliga orter äro, säsom
de ifrägawarande sju häraderne i Westergöthland, sä steri¬
la, att blotta jordbruket ej skulle föda hälften afden befolk,
ning, som der nu finnes. Endast hemslöjdernas planmäsii-
ga och skickliga drift förklarar möjligheten huru det ofrukt¬
bara' Elfsborgs Län kan täfla i belätenhet och folkmängd
med det bördigaste Län i Riket. För att upphäfwa förhäl,
landen af sä stora och allmänt nyttiga följder, lärer fordras
wigtigare grunder, än nägra toma declamationer — och an,
nät har man ännu icke hört af Gärdfarihandclns weder,
sakare.
Den 21 April.
Huru längt den husliga fliten hunnit uti de ifräga-
warandc orterna, finner man deraf, att blott den BomullS-
wäfnad, som ärligen afstäuiplas i Boräs och Ulricehamn,
siigit öfwer en million etthundradctusende alnar, utom mer
än en half million Dukar. Beloppet kan ökas med flera
hundrade tusen alnar, sou, utan att passera nyssnämnde Stä¬
ders Stämpelwerk, sälias i Götheborg och andra orter, obc-
räknadt den stora mängden Wadmals, och Linnetillwerknin-
gar, Dräll, Lärfter, Bolsterwar, Täcken, Ullestofter, Smi¬
den, Karder och flera andra artiklar — de förstnämnda
till en finhet och elegans, som täfla med utlandffa tyger
af samma stag. En enda man i Marks Härad, även L-
riksLon Melsätter omkring 700 Wässtolar pä olika häll
inom Häradet. Till att winna öfwertpgelse om sanningen här¬
af, fär jag hänwisa motionären i det Wällöf!. Borgare-
Ständet till Herr Presidenten, nu mera Stals-Rädct
xius, hwilken, sedan sista Riksdag, besökt orten och Sfwen
Sven Lrilissvns hus, i afsigt att öfwertpga dels sig och
dels Regeringen om de förhällanden, mot hwilka ett öf-
werdrifwct Skränit nu äter höjt sin röst.
Dä en sädan nmngd af ortens ttllwcrkningar hafwa
sin hufwudsakligaste. afsättning genoin Gärdfarihandeln, kan
man lätt inse det ogrundade i den förewändning att den¬
na handel ffulle mest sysselsätta sig med utländstt fabriks,
gods.
Ett och annat missbruk kan wisserligen upptäckas, men
tillfälliga undantag fä ej' bilda nägon regel. Äfwen de nyt¬
tigaste inrättningar kunna missbrukas, och jag behöfde i dei«
Den 21 April.
153
ta fall endast HSnwisa Handlanden Hallaren pä Städer¬
nas egen handelsrörelse, hwaruti missbruken gifiva Tullrätter-
ne daglig sysselsättning. Ware det dock rätt, att, för nägra
fä lagbrytares förseelser, straffa flera tusende offyldiga med
förlusten af deras bergning.
Dä all production ytterst hwilar pä afsättning, finner
man lätt, att genom Gärdfarihandelns upphäfwande, skulle
industrien i be orter, hwarifrän den utgär, genast aftyna,
och följden blcfwe hungersnöd och utmanoringar bland den
talrika befolkning, som nu i fin husliga idoghet finner enda wil¬
koret för sitt uppehälle. Att, genom deras olycka, anlednin-
garne till yppighet och öfwerflöd hos den öfriga allmogen
skulle upphöra, lär ingen inbilla sig, dä Städernas Hand¬
lande skulle fortfara, att i rikt mätt, med utländska Fabrikater
ersätta minskningen i de inhemska.
Längt ifrän att skada, tror jag snarare att Gärdfari-
handeln leder mera till nytta för menigheten, än till de
förmenta olägenheter, som nian will finna deruti. Att nä«
got sedeförderf derigenom skulle spridas. Sr ett sä ytligt
föregifwande, att sjelfum dess anwändande är ett bewis
pä bristen af sanningsenliga grunder. Hwarje tänkande
man finner lätt, säsom en utmärkt Statistisk författare yt¬
trat, att till werkställande, med behällning, af sä länga
wandringar och resor, med produkter af sä lägt wärde, som
Gärdfarihandlande göra, och till hwilkas framalstrande de
ofta nog Lro förlagsmän, fordras en beräkningsförmäga,
en belätcnhet med ringa winst, en sparsamhet och ordent¬
lighet i lefnadssätt, som det »vöre gansta önstwiirdt att wä-
154
Den 21 April.
ra Handlands i allmänhet, bäde stora och smä, wille iaktta¬
ga. Mein hwem tror wäl, att exemplen af sparsamhet,
ordning och idoghet kunna wara skadliga för allmänheten?
Har icke twärtom utspridandet af Gärdfarihandelns slvjde-
aislers, bidragit att uppdrifwa husflöjder i hela riket? Detta
förhällande Sr allmänt kändt, och klef wid sistlidne Riks¬
dag witsordadt af flera medlemmar inom delta Ständ.
Följden häraf blifwer ock, att den egentliga Gärdfarihan-
deln af sig sjelf efter hand aftagcr, hwilket redan sä märk¬
bart wisat sig, att, dä antalet af Gärdfarihandlands är
1812 och 1813 war circa 1400, war det 1826 och 1827
blott omkring 800, samt för winterresan 1834 endast 557.
Detta successiva aftagande Sr det enda naturliga och det
enda, som Lagstiftaren bör anse för det rätta. Jag wägar säga,
ett det till och med wore orättwisa, att brädstörtadt upphäfma
förhällanden, som under mansäidrar stadgat sig, och deri¬
genom kasta i armod och nöd tusentals oflpldiga famil¬
ier, hwilka bpggt alla sina lefnadsförhoppningar endast pä
beständet af de lagar, som nu skpdda deras flit. Stockholm
den 21 April 18Z4.
dickers Danielson.
Secreterare»! upplpste, att Herr Halldi-ens i Anföran¬
det omnämnde motion blifwit af Wällöf!. Borgare-Ständet,
Len 12 sistlidne Februari, till Allmännai Beswärs- och Oe-
conomie-Ntskottet remitterad, r
Detler Ionsson frän Jönköpings Län förmälte, att Hr
Hallgrens motion redan warit fvremäi för öfwerläggning
Den rt April.
155
r Lag- samt Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utstottens
sammansatta Afdelning, hwarest Riksdags-Fullmäkligen frän
Boräs, Herr kestin, sökt att wederlägga densamma. Afdel¬
ningen hade, i anseende till nägra bristande upplpsningar,
likwäl ännu icke fattat sitt beflut; och trodde ?elwv Iönsson,
att Austers Oanielsons ingifne Anförande borde i samman¬
hang med berörde fräga behandlas.
Häri instämde Nils Ensson frän Malmöhus Län;
Och blef Anders Dsnielsons ofwanstäende Anförande till
Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utffottet öfwerlemnadt.
Efter fvrnpad föredragning, biföllss Lag-Utstottets föl¬
jande, sedan ben lo och 15 i denna mänad pä bordet hwi-
lande Betänkanden, nemligen:
N-o 21, öfwer Herr ^.ug. von 8lslils motion, att mäl,
angäende nidingsliufnad, hwarom 3, 4 och Z §§. 42 Ca-
pitlct MiZgernings-Balken förmäla, mä upphöra att wara
af underställningsegenskap; och
N:o 24, öfwer wäckta motioner, dels om upphörande
af Frälseränteägares rätt till löken af Skattefrälsehemman,
som säljes utom börd, dels ock, angäende rättighet för
jordägaren att lösa räntan, när densamma utom börd säljes.
Föredrogs änyo Kongl. Mains den 15 i denna mä¬
nad pä bordet lagde Nådiga Skrifwelse tili Rikets Stän¬
der, med Lfwerlemnade af Lag-Committecnö förslag till
allmän Civil-Lag.
Dm 2L Aprill
I anledrllng häraf ingas keller kdrsLvn- fran Calmar
Län en sirift, sä lydande:
Till Rikets Ständers Lag-Utskott torde nu komma att
remitteras Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse, med förslag
till ny allmän Civil-Lag.. Wigten- och widdén af detta ar¬
bete, lärer icke kunna medgifwa möjligheten, af att, under
denna Riksdag, bringa till flut den pä Riksens Ständer
ankommande ätgärd, och icke heller lärer Civil-Lagen kun¬
na antagas till efterföljd, annorlunda än. i förening eller pä.
en gäng med förslaget till Vrottmäls-Lag,. hwilket sistnämn¬
de förslag sännu icke kunnat tils Rikets- Ständer öfwer-.
lemnäs.
Jag tror,, att Rikets Ständer emellertid- icke böra
lemna utan all handläggning det till dem inkomna förslaget
till Cwil«Lag. Saken är af för mycken wigt för Natio¬
nen/ och behofwet af cn Lagförbättring sä allmänt erkändt,.
att Rikets Ständer skulle allt för illa uppfylla deras pligt,
om ve nu, dä Lagförslaget omsider kommit i sädant skick,
att det af Ständerna kan granskas, skulle uppskjuta med
deras yttrande öfwer förslaget, och wid Riksdagens flut kill.
Kongl. Majrt ätcrlemna förslaget owidrört och utan att
deröfwer hofwa uttalat deras mening. Pä grund häraf
hemställer jag, om icke ifrägawarande Lagförslag under
denna Riksdag mä winna åtminstone den handläggning
eller gra»sining, att Rikets Ständer blifwa i tillfälle, att
meddela deras äsigter öfwer de allmänna grunderne för den
nya Lagstiftningen. Jag föreställer mig, att Lag-Utskottet,
wid uppgörandet af planen för behandlingen af detta ars
Den 21 April.
157
'bete, möjligen torde finna arbetet blifwa af den widlyftiga
beskaffenhet, att Utskottet, som ager en 'inskränkt personal,
och till sig fatt remitterade en myckenhet motioner inom
Riks-Ständen, icke kan medhinna Lag-förstagetö ge'
nomgäende; i sädant fall lärer likwäl Lag-Utffottct, enligt
36 §. i RiksdagS-Ordningcn, antingen förestå Rikets
Ständer sättandet af ett särskildt Utskott, för Lag-förfla-
gctS granffning, eller begära Lag-UtffottclS förstärkning
med flere Ledamöter. Wib början af denna Riksdag re¬
mitterades till Lag-Utffottct en af mig wäckt motion
om utarbetandet af en ny erccutionS-stadga. Nödwändig»
heten af förbättringar i denna del af Lagstiftningen, lärer
icke kunna bestridas, och ett uppskof dermed intill dest dej
nya Lag-förslaget, i sin helhet, blifwer antager eller möj¬
ligen förkastadt, skulle werka ofördelaktigt pä Credit-wäsen-
dct, som syneS mig böra ardnas pä en gäng med stadgans
bet af myntet.
För min del tror jag, att ihwad jag föreslagit i mitt
Motion k-n tillwägabringas, utan att sönderslita det nytt
Lag-förslaget, genom fränffiljandct af utkasten till Utsök-
MngS« och Handels-Balkarne, svin uti det nya förslaget i wista
delar sammanhänga. Om Lag-Utffottct endast företager
sig granffning och omarbetning of 1788 ärs Executionö--
stadga, andra Erecutionö-Werket rörande särffilda författa
Ningar och wista paragrapher af nu gällande UtsbkningS,
Balk; sä syneS mig kunna ästadkommaS ätminstone be
mest nödwändiga och magtpäliggande förbättringar, till
stadgande af allmänna krediten; i hwilket afseende det nya
Lag-förslaget, jemte Skänffa Hof-RättenS deröfwer afgifna
158
Den 21 April.
anmärkningar, kunna slemna Lag-Utskottet mangen, bädd
nyttig och upplysande wägledning. I ett framdeles af-
gifwande särskildt yttrande, will jag närmare utweckla de
omständigheter, i hwilka Exsecutions-Werkct fordrar en,
icke uppskof talande förändring. Stockholm den 21 April
1834.
katter k ersson,
Riksdagsfullmägtig fran Calmar Län-
Häri hördes Ståndet i allmänhet instämma; och blef
den Kongl. Skrifwelsen jemte Lagförslaget samt katter kers--
sons nu afgifna yttrande till Lag-Utskottet öfwerlcmnad.
Änyo föredrogs Kongl. Majt:s sedan den 15 i denna
mänao pä bordet hwilande Propositon till Rikets Ständer,
angående särffild wedergällning till Lag-Comitteens arbetande
Ledaniöter, efter nu mera fulländadt uppdrag.
Remitterades till Stats,Utskottet.
Wid änyo ffedde föredragningar, biföllos Stats-Utstot-
tcts följande, den 15 i denna uiänad pä bordet lagde Be-
tänkanden, nemligen
N:o 38, i anledning af Fullmägtiges i Riksgälds-
Contoret gjorde anmälan af Hof-Marskalken och Riddaren
Friherre 6uslak Uiclclerstol^es tillZ dem inglfne ansökning
om Zterfäende af en intecknad förbindelse, utgifwen till sä¬
kerhet för handelshuset här i Stockholm under Firma 1. <3°
Meller Le Comp. af Rikets Ständer bewiljad liqwid för 7
st. af Riksgälds-Contoret utfärdade, pä Post-Contorct i Hani-
Den 2t April.
15S
burg är 1812 förkomne Partial-obligationer, hwardera pä
1009 floriner BraSants wexel-mynt;
N:o 39, i anledning af Herr kosendlssts, Lernlrsrst,
hos Ridderffapet och Adeln gjorda motion, angäende Riks¬
gäl ds-Contorcts räkenskapers granstning i Kaulinar-RStten
»frän och med för Zr 1835;
N:o 40, i anledning af Herr Hammaiftjelms 6. 1?.,'
motion, om anslag i 10 är at Skottske Agronomen Slegens;
N:o 41, i fräga om förhöjning i afiöningcn för Stor-
fliftes och Afwittrings-Landtmätare;
N:o 42, i fräga om Kongl. Förste Lif-Medlcus s>1
komins bibehällande wid ett pensionsanslag;
N:o 43, i frägan om anslag af Allmänna medel till
bewarandet af Kyrko-ruiner wid Wisby;
N:o 44, i fräga om Warbergs Fästningsbyggnaders
anwändande till Corrcctionshus;
N:o 45, i fräga om begärdt anslag till uppförande
af Eurhus — och Lazarettsbyggnad i Skellefteä m. m.
N:o 48, i fräga om rättighet för Fäng-Gewaldiger,
att, under fängtranSport, begagna särskild Ridhäst;
N:o 49, i anledning af Herr Irolins motion om
anslag af Statsmedlen till en brobyggnad öfwer Sundet
emellan Sigtuna och Steningelandet;
N:o 50, i anledning af wäckt fräga om ärligt anslag
ät Loka Helsobrunn;
160 Den 21 April.
N:o 51, i anledning af wäckt fräga om anslag till
inköp af wista exemplar af den nya upplagan af Tunelds
Geographic;
N:o 52, i frägan om Medelpads innebyggares befrielse
ifrän underhällandet af Länshäktet; och
N:o 53, i anledning af Kongl. Majlis Nädiga Pro¬
position om Civil-Statcns Pensions-Catzas anspråk pä
NädärS-besparing af pensioner ä allmänna Jndragnings-
Staten.
Företogs till ytterligare handlägg» ng Stats-Utskottets,
sedan den 15 i denna mänad, pä bordet hwilande Betänkande
N:o 46, i frägan om uppförandet af MagazinshuS wid
Mörbylånga Köping och i Strömstad.
kor ionsson frän öland ingas ett Anförande, sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
öfwer Högloft. Stats-Utfkottets Utlätande N:o 46,
som tillstyrker afflag pä min till Hedcrwärda Ständct
jngifne motion, angäcnde nödwändighctcn att uppföra ett
Magazin, pä Statens bekostnad, wid Mörbylånga Köping,
t>ll förmän för Södra MotctS pä Oland Räntegifware,
att der fä lefwerera sin AfradS, och Kronotionde span-
mäl, wägar jag, pä följande stäk och omständigheter, anhäll^
om ätcrremitterande till Utstottets förnyade handläggning
och bättre begrundande af de ffäl, jag anfört i min
motion
Den 21 Mil.
161
motion. Det flät Utskottet tagit för grund till afflaget
att, "enär, till följd af Rikets Ständers wid senaste Riks,
dag fattade beslut, Räntegifware ega rättighet, att, hwil-
ketdera de finna för sig förmänligast, antingen in nawrs
lefwerera sin ränte-säd till Kronan, eller ock densamma
efter gällande Markegång utan forlön lösa'', Lr witzt ingen
förmän för södra Mötet, tp ilands skattskyldige allmo¬
ge har inga andra producter Ln spanmäl att omvända till
ordinarie och extra Skatterne, som mäste utgä i pennin¬
gar; den är sä godt som twungen Lfwerföra sädén till
Calmar Stad att säljas; upphandlingspriset ma wara till
hälften eller en tredjedel under markegangen den tid den be-
talas; detta är nägot som ej kan undrvikas, och hwilket Ut¬
skottet, lika litet som nägon annan, kan afhjelpa.
Wid sednaste Riksdagen wäckte jag motion i samma
ämne, och afflog däwarande Stats-Utskottet, uti sitt Utlä¬
rande N:o 49, denna billiga och för Motets innewänare
nyttiga sak, (att komma i Åtnjutande af lika förmän med
norra Mötet, som har ett litet Magazin wid Borgholm)
pä grund af den förmänen att ölands Bonden kunde föra
spanmälen sjöwägen, dä de i andra Landsorter mäste fara
landwäg. Det wisar, att Utskottet ej kände sanna förhäl¬
landet, som anser forslingsbeswSret öfwer Calmar sund
för större förmon än färdas pä landwäg — och ehuru
detta Betänkande äterremikterades pä ganska stora skäl, och
deribland intygande, att wid de 2:Ne lastbryggor i hamnen
ar frän 7 till il fots watten» och säledeS god hamn, sa
att intet hinder för urlastning af spanmäl ä fartyg Lr att
4;de Bandet. 11
Den 21 April.
befara, sä blcf flutet, att ölands Bonden blef qwar i sinä
beswär, utan lindring i fina betryck.
För snart sagdt alla öfriga Rikets provincer sökes för-
delar och beredes lättnad i kommunikation med waror rc
för deni finnes bidrag af Statsmedlen till kanalers gräf,
ning, som kostar millioner Riksdaler, strömmars rensning
i glest bebodda och folkfattiga orter, och broars inrättande,
wägarS anläggande, allt utan någon motsägelse; men dä
Olands innewänare begära något Statsbidrag, om ock, som
nu, af nägra 100 Rdr, till en Magazinsbyggnad, deraf
10 » 12,000 menniskor skulle draga nytta och äfwen Kongl.
Majit och Kronan winna fördel, eller om de ropa om lindring
i för andra orter i Riket erkända Skattebördor, sä har
man intet annat att wänta än nekande, ehuru Ln, i afse¬
ende till sin lilla fruktbara areala widd, fär kännas wid
sin dryga andel, till befrämjande af andras fördelar.
Jag kan och fär ej tiga, och ehuru jag är öfwcrty-
gad, att tider komma, sedan Olands-bonden bliswit allde¬
les waninäklig, dä hela denna mockra O blifwit sä utmat¬
tad och ruinerad, att Kongl. Majit och Kronan fär dela
Llänningcns belägenhet att ega och fä intet; dä, men för
sent, fär man nog lara inse, om ej tiden war inne att gö¬
ra nägot, till den skattdragande Allmogens lisa och för¬
män. Kanske tror mängen, att Olands Allmogen ännu
är lika wälmäcnde, som i wära Fäders tid; men jag bedy¬
rar, att under detza sista arén, har wälmägan flygtat mek
stora steg. Skatterna still Kronan äro smara; andra ut-
Den 2l April.
Astdet till Cochser och Tjenstemän stora; och ölands enda
tillgäng, spanmälen, i nedfallet wanwärde.
Ännu en gäng will jag bedja detta Hederwärda Stand
tnn äterremist, och jag beder de warda Ständsbröder,
som äro Ledamöter i Stats-Utskottet, att till öländska All¬
mogens i södra Mötet bästa anwända sttt goda bemedlan¬
de. Stockholm deri 21 April 1834.
kor lönsson,
Riksdagsfullmäktig frän ölands Södra Mot.
^näors ^nclerssou frän Skaraborgs Län ansäg deri
päyrkade atcrremitzen wara utan Sndamäl; mcn Ständct be¬
stöt, att Betänkandet, med anledning af kor lonssons förestä-
ende anmärkningar, skulle till Stats-Utskottct äterremitteras-
Föredrogs äter Stats-Utffotrets, den 1Z i denna mä¬
ttad pä bordet lagde Betänkande N:o 47, i anledning af
wäckt motion om anslag för underhället af Längebro wid
Christianstad,
Häkwid ingas löns lönsson frän Christianstads Län
ett anförande, sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Z anledning af Högloft. Stats-Utskottets den 4 den¬
nes afgifna Ullätande öfwer den af Nils Mänsson och
ker Nilsson frän Skäne wäckta motion om anslag för un,
derhällct af Längebro wid Christianstad, utber jag mig sä
pttra nägra ord.
164
Den 2t April.
Lika med motionärerne, anser jag det wara högst obil¬
ligt, att wista HLrader stola wara betungade med Länge,
bros underhällande. Denna bro ligger till hälften pä Chri¬
stianstads omräde, och halfwa än, öfwer hansten den Sr
byggd, tillhörer Christianstad — Säledes mäste det, enligt
förestriftcn i 25 Capitlet 8 tz. Byggninga-Balken saint 8
§. i Kongl. Mains Nädiga Resolution pä Allmogens beswSr
den 1 September 174i, äligga Stadens innewänare, att
bygga och underhälla halfwa bron, helst, sä widt jag kän¬
ner, de Härader, hwilka för närwarande underhälla den,
aldrig emot nägon ätniuten förmän sig dertill förbundit.
Hwad äter beträffar den andra delen af bron, sä mo¬
re wäl ingenting billigare, Ln att bertill, pä sät motionä-
rerne, i afseende pä hela bron yrkat, ett ärligt Stats-ansiag
bewiliades, ty för Christianstads Garnizon och stora Krigs-
förräder Sr bron lika oumbärlig, som för> Stadens inne¬
wänare.
Widkominande fluteligen Motionärerncs förslag, att
genom en Tullafgift söka bereda tillgäng till byggnadshjelp,
hwilket Högloft. Stats-Utstollet funnit wara lämpligt, sä
delar Sfwen iag den lanken', att det icke kunde wara obil¬
ligt, att pä sädant sätt förskaffa byggnadsuiedlen, men
med den gamla erfarenhet, jag eger, om swärigheten, att,
wid marknadstillfällen samt pä de sä kallade torgdagarne,
eller Onsdagar och Lördagar, inkomma till Staden, anser
iag inrättandet af en Bropennings-uppbörd wid Längebro
i högsta grad olämplig. Wid omförmälta tillfällen Sr,
pä de flesta tider af äret, tillförseln af Wcd och Landt-
Den 21 April.
165
mannaproducter sä ansenlig, att oftast flera timmar ätgä
för Allmogen att tillryggalägga den sista ?:dels milen och
kunna inkomma till Staden. Trängseln pä Längebro och
pä landswägen deromkring samt inwid Stadsporten, kr
wid dctza tillfällen i högsta grad beswärlig och till och med
wädlig, och jag förutser, att det skulle leda till förskräckli¬
ga uppträden, om wid sädant förhällande, penninge-liqvi-
dcr anställdes pä landswägen eller wid bron. Zag prkar
alltsä äterremitz af motionen till Häglof!. Stats-Utskottet,
att meddela utlätande öfwer mitt förflag, att Staden Chri¬
stianstad och Kronan, till hälften hwardera, bekosta Längebros
reparation och ombyggnad, när sädant erfordras, samt att,
i följd deraf och af de orsaker, jag haft äran att andraga,
den föreslagna afgiften för öfwerfarten af nämnde bro ej
»nätte stadgas. Stockholm den 21 April 1834.
Oöns Oöusson,
Riksdagsman för Willand-,
Gjerts och Albo Härader i
Christianstads Län.
Mils Mänsson frän Malmöhus Län: Hwad jag ge,
mensamt med ker Wisson i motionen äskat, anser jag wa¬
ra grundad! pä goda skäl. Jfrägawarande bro är af o,
wänlig storlek, 670 alnar läng och 12 alnar bred. Wi
hafwe hittills, utan bidrag, bekostat desi underhall, hwilka
en längre tid, ärligen fordrat elt tillskott af 2 R:dr pä
hemmanet. Denna dryga underhållskostnad härleder sig
isynnerhet derifrån, att Bron endast wid begge ändarne
fär uppföras af sten. Medlerst» delen deraf, utgörande
300 alnar i längden, »näste, för Fästningens fkull, byggas
§66
Den 21 April.
af träd, och är säledxs icke waraktig, Med afseende
hetta förhållande, och da, efter mitt omdöme. Bron böv
anses för att utgöra en del af FästningSmcrket, tyckes det
warg ganska billigt, att Staten till Letz underhall bidrager;
och yrkar jag alltsä ätcrremitz.
Talmannens Proposition till bifall af Betänkandet,
bcsworadeö med Nej; och blef derefter Betänkandet tils
Stats,Utskottet äterrcmitteradt.
Efter förnyad föredragning, biföllos Lag-Utssottets, se,
dan den 5 i denna manad, pg bordet hwilande, följande
Betänkande», neml.:
N:o 25, öfwer Riksdggsfullmägtigcn Urile UrileLsou^
frän Westmanland motion, om preskriptionstid för domfä¬
ste fordringar;
N:o 26, öfwer Herr Friherre ilaaol) Leäerström^
Motion, om upphäflvanöe af ftzrbudet, att föra foder frän
bole;
N:o 27, öfwer Riksdagsfullmägtigen lolrs» ^ncier5--
Sons fran Upland motion, dels om uppläsande rvid hwarj^
Ting och en gäng om äret fran Predifstolarne, af Kongst
Förordningen den L8 Junii 1798, angäendr witza omstän,
digheter uti Lagsöknings- och Utmätningsmål, samt af Kgl»
Förklaringen den 15 Januarii 1806, rörande behörig Dom¬
stol för klander emot räkning 8 borgade waror, dels och
cht hänwisning tiss klander matte q sadan räkning af Borz
Htpären tecknas;
Den 21 April.
167
N:o 28, öfwer wäckta motioner, angäcnde skärpning i
straffet för äwerkan; och
N:o 29, öfwer Herr On5lak kreckrlie Il-Iingsteäls samt
Riksdagsfullmägtige kettvr kerssons fran Jönköpings Län
och Lotviä Zoussons frän östergöthland motioner, om ned,
sättning af räntan a penningelän.
Widare föredrogos a nyo och biföllos Allmänna Be-
swärs- och?2)economie-Utffottets, den 15 i denna manad
pä bordet lögde, följande Betänkande», nemligen:
N:o 19, i anledning af wäckt fräga om anläggning
af en Köping i Wittsjö By af Westra Göinge Härad och
Christianstads Län saint inrättandet af ett Post-Contor der¬
städes;
N:o 20, i anledning af wäckt fräga om inrättande
af ett nytt Stift, bestäende af Gestrikland, Helsingland, Her¬
jedalen och Medelpad;
N:o 22, i anledning af wäckt motion om »kläning af
Beklädnads-Easiornes medel;
N:o 23, i anledning af wäckt motion, om begagnan¬
de af Stenkol, till eldning pä Ängfartyg, i stället för wcd;
N:o 24, i anledning af wäckt motion om oppen rät¬
tighet att i Staden Sigtuna anlägga Fabriker, och om
frihctsär för dylika inrättningar;
N:o 25, i anledning af wäckt motion om förflyttning
af Gästgifveriet i Skillingarum till Wimmerby Stad;
168
Den 21 April.
N:o 27, i anledning af wäckt motion vin utwidgad
frihet för Presierskapet, att fä Embetsbref till Kongl. Majtts
Befallningshafwande. genom Krono»Betjeningcns försorg,
fortställde;
N:o 29, i anledning af wäckt motion, angäcnde werk-
ställandet af arbeten för Kongl. Flottans i Carlskrona behof;
N:o 3t, i anledning af wäckt motion om meddelande
af sä beskaffade privilegier för Trelleborgs By, svin med,
föra rättighet att hälla öppna Salubodar; och
N:o 32, i anledning af wäckt motion, att Bewärings-
ynglingarne icke mätte samlas till wapenöfning förr Sn de
, uppfordras till Rikets förswar.
Dä nu änyo föredrogs Allmänna Beswärs- och Oeco,
nomi »Utskottets, sedan den 13 i denna mänad, pä bordet
hwilande Betänkande N:o 21, i anledning af wäckt fräga
om Stapelstads-rätt för Staden Falkenberg, inlemnade
Lengt Ouckrnullcksson frän Halland ett Anförande, sä ly»
dande:
Dä Högloft. Ekono»,i,Utskottet afstyrkt den gjorda mo¬
tionen vin Stapelrätt för Staden Falkenberg, har Högloft^
Utskottet, i min tanka, icke noga öfwerwägat de Ltskillige
grundade skäl, sou, tala derföre. Om Falkenbergs handel
icke nu Sr sä betydlig, Sr just orsaken den, att denna han¬
del nedtynges af de swärigheter, som möta exporten af
ortens produkter, derföre att Staden ej har egen Stapel.
Den 21 April. . 169
Stadens läge 8r sädant, att dest hamn, med en föga
kosisam förbättring, blir tienligare för de trafikerande, S»
närbelägne hamnar. Angränsande Socknars allmoge hand¬
lar gerna pä Falkenberg, bSde af mana och till följd af
den fördel desi läge erbjuder. Ek- och bokstäfwer samt an¬
dra skogsprodukter söka wägen dit, oaktadt exporten till
Danska och Norrsta orterna är förenad med snorighet, ef¬
tersom Stadens Handlande mäste begagna angränsande
Städers fiapelrätt. Zag och andre medbröder frän besia
trakter inom detta Ständ kunna intyga, att Allmogen frän
Kinds och Marks Härader ofta handla pä Falkenberg och
mähända mera än pä Warberg. När nu Kungsbacka, som
Sr wida mindre och icke ens belägen tvid hafwet, länge St¬
njutit stapelrätt, wct jag ej hwarföre den stall förwägraS
Falkenberg. Den skulle utan twifwel gifwa rörelse och lif
sä wäl ät Staden som Sfwen ät angränsande orter. En
annan fördel wore mähända, att, genoin den noggrannare
Lullbewakningen, lurendrejeriet och tullförsnillningen pä ku¬
sten skulle inskränkas.
Pä besia grunder fär jag wördsamt anhälla om äter.
remifi pä Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 21, och der-
wid tillika begära Utskottets yttrande, om, i den händelse all,
män stapelrätt, säsom jag tror tjenlig och billig, icke kunde
tillstyrkas, Staden ej Åtminstone kunde fä rätt att frän
egen stapel exportera ortens produkter till Norrige saint deri-
frän för orten tjenliga waror äterföra. Stockholm den 21
April 1834
L. Onäwurmsson,
frän Halland.
170
Den 21 April.
iMs Llrinälunä frän Wester-Norrland: Wl halma
numera kommit i erfarenhet deraf, art den sä kallade To¬
lagen, svin icke iir annat Ln en Landet i allmänhet pälagd
indirect beskattning till Stapelstäderne, wida öswerstiger
den af dessa Städer utgäende Bewillning. Falkenbergs
handlandes Bewillning utgör, efter hivad Betänkandet wi-
sar, endast 89 Rdr 32 st. B:ko, och den Tolag, svin, i hän¬
delse af bifall till motionen, komme alt erläggas lill Sta¬
den, skull, sälcdes, efter denna beräkning, Åtminstone fullt
niotsmara bewillningen till Staten. Att uppdraga alla de
öfriga skäl, soln tala emot ifrägaivarande motion, skulle gö¬
ra saken alltför ridik»!, och lag inskränker mig derföre till
betta enda, samt päprkar proposition pä bifall till Betän¬
kandet.
Efter härefter af Talmannen framställd proposition,
blef Allmänna Beswärs, och Oeconomi-Utskottets ofwannämns
de Utlätande af Ständet bifallet.
Föredrogs änyo och kades till handlingar»?, Allmänna
Beswärs- och Oeconomi-Utskottets, sedan den 15 i denna
mänad pä bordet hanlande Utlärande Nio 26, i anledning af
gjorda anmärkningar wid UlskottetS Betänkande N:o 3, an-
gäende wäckta motioner, oin Lands-Fifcalstjensterncs upp¬
hörande.
Hnpo företogs Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utffotteis, den 15 i denna mänad pä bardet lagd? Uslä-
Dm 21 April.
sande N:o 3o, i anledning af wäckt motion, att förwalt-
ningen af Siö-Ärenderna mätte upplösas och dest göromäl
till Kongl. Krigs,Collcgium öfwerflyltas; hwarwid Hsnq
fansson frän Elfsborgs Län uppläste en strist af följande
runehäll:
Herr Brukspatron kelres ida, angäende Förwaltnin-
igens af Sjöäcenderna upxhäfwande, eller införlifwande med
Krigs-Collcgium, kan jag icke neka mitt gillande, helst som
jag trott mig finna, att dylika collegiala Styrelsewerk, i an-
seende till formaliteterna, alltid medföljer längsamhet, wid-
lyftighet och obeflutsamhet. Mänga hafwa wäl welat fin¬
na ännu flera eftertänkliga egenstaper hss detta Embcts-
werk, men jag will icke widröra annat än hwad jag till¬
tror mig att kunna säga nied wisthet och utan nägons för¬
närmande. Huruwida frägan om Förwaltningens upplös¬
ning eller beständ stall afgöras ensam, eller i sammanhang
med hela Collegialsystemet, will jag icke nu undersöka; men
hwad som syneS mig säkert Sr, att detta system öfwerlef-
wat sig sjelft, och swärligen torde kunna i längden äga
beständ, säwida Fäderneslandet nägonsin stall kunna äga
hopp att hugnas ined lätt, skyndsam och enig styrelse.
Hwad de twä fLrwaltande Krigswerken widkommer,
sä hafwa de w>sterligen kält hwartdera sin hufwudtitcl, men
bibehälla likwäl samma Afwerstyresman, samma Konungens
Rädgifware till föredragande i Eonseljen. Detta sednare
fyrhällande Sr egentligen hwad som talar för Herr ketrez
motion, ty det synes icke omöjligt,, att dä en föredragandtz
kan omfatta alla Krigssireyder, skulle sifwer; ett föewalsSM
172
Den 21 April.
de EmbetSwerk kunna det, ätininstone blefwe derigenom
all den lön besparad, som belöper^ sig pä Presidente,»betet,
samt alla andra allmänna befattningar inom Werket, eller
sädana, som icke tillhöra nägot särskildt Departement.
Dä härtill lägges det af Herr kelre anförda skäl om
enhet inom Krigsadministrationen, hwilken enhet, säsom Mo¬
tionären anmärker, säkerligen blefwe mera nvdwändig, efter
en Lndainälsenligare inrättning afSiöförswaret, sä kan jag
icke annat än yrka äterremiff af förewarande Betänkande,
pä det Utskottet mä komma i tillfälle att nägot närmare
taga frägan i ofwerwägande. Hon förtjenar wifferligen
ett sädant, och i fall motionen icke skulle innefatta tillräckli¬
ga grunder för en ny organisation, sä torde dock dylika fin¬
nas, och jag tilltror Utskottets upplyste Ledamöter, att kun¬
na utfinna nägon duglig method, fsr inrättande af ett
bättre stick uti Sjöförswarets förwaltning. Stockholm den
21 April 1834.
Hans llsnsson.
Vice Talmannen 7on Ionsson: Jag kan icke dela Hans
äsnssous äsigt, ty derest Förwaltningens af Sjö.Ärender-
na göromäl skulle öfwerflyttas pä Krigs.Collegium, blef¬
we inrättandet af ett särskildt Departement för defia görs,
mäls handläggning af nöden, och nägon särdeles lönebrspa-
ring, genom minskad Embetsmannarersonal, säledes icke
wunnen. Derest äter en sädan förändring i Flottans or¬
ganisation nägon gäng inträffar, att den förwandlas endast
till SkSrgärdsfartyg och GalLrer, wore kanhända tiden in.
ne för den ifrägaställde indragningen, Ulen för närwaran-
de anser jag den icke lämplig.
Den 21 April.
173
suders Danielson fran Elfsborgs Län: Förewaran,
de ämne beror i allt fall ytterst pä Kongl. Majus höga
godtfinnande; men sedan frägan nu blifwit bragdt 8 bane,
och d8 jag anser de af Dans dansson anförde flät LLimne-
ligen talande, sä will jag för min del bifalla äterremifi,
till LrendetS närmare utredande.
NIs Strindlund fr8n Wester-Norrland: För att
möjligen kunna tillwägabringa Sjö-förwaltningens upplös¬
ning, sä skulle jag wilja föreflä, att pä Commerce-Colle,
gunn öfwerflyttadcs styrelsen och befattningen med alla S,
render, rörande Bäk- och LotS-inrättningarne, och att så¬
ledes endast de öfrige, Sjö-förwaltningen nu tillhörande
göromäl komme att öfwergä till Krigs.Collegium.
l^ils Insulin frän Stockholms Län yttrade, att han
wore förekommen af Strindlund, i hwilkens mening han
altsä instämde.
Talmannen framställde Proposition till bifall af ifrä-
gawarande Betänkande, hwilken med Nej beswarades; hwar,
efter Ständct beslöt, att detsamma skulle till Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskollet Sterremitteras.
Wid förnyad föredragning af Allmänna BeswLrs- och
Ekonomi-Utffottets, sedan den 15 i denna mänad pä bor,
det hwilande Betänkande N:o 33, i anledning af wäckt
motion, angäcnde rättighet för en Bewäringsskyldig, att
annan duglig karl i sitt ställe sätta, ingas Austers Da¬
nielsson frän Elfsborgs Län ett Anförande, sä lydande;
Den 21 April.
Utskottets förflag synes mig wara af den beskaffenhet^
att, i stället för att, säsom afsigten dermed syncs wera, sö¬
ka lätta Bewärings-skyldigheten, venna snarare derigenom
ansenligt förfwäras. Jag kan ek fatta de nu gällande fö«
rcskrifterne pä det sätt, att det skulle wara cn Bewärings-
yngling förbjudet, att begagna rättigheten till legd,karls in¬
sättning i sitt ställe, när som helst under tjenstetiden. Ut¬
skottet synes hafwa ansett honom berättigad att utöfwa en
sädan rättighet wid första utmönstringen; men erfarenheten
talar deremot; ty redan finnas mänga exempel, att sedan
denna utmönstring försiggätt, och under sjelfwa wavenöf-
ningen, lega tillätits och den legde inträdt, utan att denne
warit krigswand. Det säger sig sjelf att, när legningen
endast sär ske af manskap emellan 25 och 40 är, kan nu
iner ingen Swensk man till krigstjenst antaglig ifrägakom-
ma, som ej förut uppfyllt Bewäringspligten eller warit
wid ständiga armeen; men ett sädant willkor, som Ut¬
skottet förestår för den legdes antaglighet, medelst orden:
''Att han i krigstjenst äger redan förwärfwad öfning",
föranleder, i mintanka, snarare till mistförständ än till be¬
stämdhet, och utsätter möjligen de Bewärings-skyldige för
wädan af allt för stora uppoffringar; och jag anhäller der¬
före, att Betänkandet mätte warda afflaget. Stockholm
den 21 April 1834.
Danielson.
Häruti instämde Nils Insulin frän Stockholms Län
och Der lönsson frän Christianstads Län m. fl.
Derefter gjorde Talmannen Proposition till bifall af
Den 21 April.
175
Betänkandet, hwilkenbeswaradesmedNej; hwaremdt St än»
det fann för godt, att Betänkandet afflä.
Wid derefter förnyad föredragnings af Bewillnings-
Lag- saint Allmänna Beswärsi och Ekonomi-Utskottens den
15 i denna mänad xä bordet lagde Betänkande N:o i, i
anledning af Herr Oustsk ^Iouigvmer^8 motion, angäcnde
Bränwinsbräningens inställande, blef samma Betänkande
af Ständet bifallet»
Lven Heurlin frän Kronobergs Län ingas ett Anfös
rande, sä lydande:
Wördsamt Anförande!
Dä de inom Ständet wäckte Motioner, rörande fiske-
rierna wid Rikets westra kust, ej ännu förewarit inom det
Utskott, dit de Lro remitterade, torde efterföljande anmärk¬
ningar blifwa till samma Utskott föliaklige:
Det Sinne, hwarpä Ständernas uvpinärksamhet, ge¬
nom berörda motioner, blifwit fästad, Sr utan twifwcl ett
af de wigtigaste Ekonomi-mäl, som i Swerige för närwa,
rande förefinnas. Ocksä har det ofta warit föremäl för
Rikets Högloft. Ständers omsorg, och betydliga summor
af Statsmedlen hafwa derpä anwändts, utan att de önska¬
de resultatekne wunnits. Det är utan twifwel denna om¬
ständighet, som gjort, att man i senare tider mera nog¬
grant börjat undersöka saken, för att öfwertyga sig huru-
wida och genom hwilka medel den stod att upphjelpas. Det
8r dock knappt möjligt, att sädant kunnat ske, utan att o.
176
Den 21 April.
lika meningar och kanske ti stägor af sädan wigt) Sfwen
partistrider uppkommit. Lnflligt hade derföre warit, att
man förskaffat fig en fullständigare kännedom om detta mä-
tets hela behandling intill närwarande tid, innan man med
nägon anmälan uppträdt inför Riksens Högloft. Ständer,
Man skulle dä wisserligen icke, säsom i en af ifrägawaran-
de motioner är fallet, hafwa framkommit med en förebrä-
ende anmärkning mot en naturkunnig, som pä Konungens
Nädiga befallning och alldeles icke sjelfmant, tagit befatt¬
ning nied detta ämne, hwilket i alla fall utgör en fysisk
fkäga, som bör kunna med mera owäld och grundlighet be¬
handlas afs naturforskaren, än af de fiskare, svin uppoffra
allt ät dagens winst, utan att taga i betänkande den
obotliga skada, hwilken de 'derigenom göra fig sjelfwe och
det stora hela för en framtid; liksom en kortsynt landthus-
hällare, när han förstörer sin uppwärande flög, för ögon¬
blickets winning.
Att Professor Melons ätgärder i en af de ifrägawa-
rande motionerna blifwit tadlade, mätte wäl förefalla hwar
och en sä mycket besynnerligt och tyckes gifwa sä mycket tyd¬
ligare anledning till den förmodan, att motionären ej rätt
läst Professor Nilssons underdäniga berättelse i ämnet till
Kongl. Majit, eller ock icke af sig sjelf framställt ladlet,
som Åtskilligt, ja! det hufwudsakligaste i berörde motion
icke blott till andan och innehället, utan Sfwen till bokstaf,
wen, öfwerenssiämmer med professor Nilssons nämnde
berättelse. Sä yrkar Sfwen Professor Nilsson (Pag. 36)
samma ätgärd, svin motionären nu repeterat, att "Bohus LSnö
Fiskare
Den 21 April.
179
Fiskare mätte sättas i tillfälle att, med flera andra län¬
ders innewänare, deltaga i det sä kallade Storfistet pä
Islands, Ghetlands ock Skottlands bankar?'
Elfwen Har Profesor Nilsson sökt fästa Regeringens
uppmärksamhet pä den bekvmmersauima ställning och der
tackande armod, som räder i Skärgarden, och svin un
likaledes af motionären framställes till behjertande. Ocksä
har Profesor Nilsson wisat detsamma, som i osta berörde
motion bcstyrkcs, att det sä kallade Storfistet i senare tider
betydligen minskats ock är i ständigt astagande.
Säledes synaö Profesior Nilssons uppgifter och förilag
i hufwudsaken öfwerensstämma med motionärens, och
likväl klandrar denne hans Lfigter. Elfwen för den, sorn
saknar all flags kännedom om fifferierne i Riket, stall wäl
ett sädant förfarande ej kunna annat Sn synas, lindrigast
gdt, twetpdigt.
u
Sistliden sommar anställdes, med fistrame i Skar-
gärden, förhör, hwari Profefior Nilsson ej lärer haft an»
rum del, Ln att han, pä Nädig befallning, tzfwerwarit deiu-
Af de derwid förde Protocoll lärer upplysas, att de tjllkal»
lade fistrarue sjelfwe wederlagt ofwannämde af Profefior
Nilsson framställde och af ofwanberörde nrotionär bestyrkte
rrppgifter om fattigdom och astagande siste, sanrt anfört, delS
att wälmäga i allmänhet räder i Skårgärde», och delS
«rt storfistet Sr ungefär likasä fördelaktigt nu som förr.
Det kan wäl ej wara detta förhällande, som i osta -citerade
4-de Bandet.
12
S80
Den 21 April. 1
motion äsyftas, dä der anlydes, alt wedcrbörande fäkt as
Skärgärdsboarne upplysningar, som ej öfwerensstSmlna med
Professor Nilssons uppgifter?
Beträffande Professor Nilssons sä kallade theori, solli
Sfwen i inotionen omnSmnes, sä har han redan sielf för»
klarat sig deröfwer i de offentliga bladen sistl. är, och iag
torde härhos, i den medföljande Tidningsartikeln ''om fisket
rierne", fä bifoga denna hans förklaring, som upplyser, att
i dess äberopade underdäniga berättelse ingen annan theori
förekommer, 8n resultatet af längwariga och tragna un¬
dersökningar. Äfwen synes det mig bervisande för Pro<«
fessor Nilssons äsigter, att sakkunnige och opartiske män,
som yttrat sig i ämnet, hafwa delat hanö mening. Sä
har Wetenffapö-Academien, som äfwen i mälet blifwit hör-
yttrat sig i öfwerensstämmelsc med honom, och Riksens
Ständers Kustitie-Ombudsman har i ett Embets-Memorial
sill Kongl. Mant yttrat, att han, dels under sina Embcts-
resor och dels genom brefwexling, i orten gjort sig under¬
rättad om förhällandet med fiskerierne i Bohus Län och funnit
Let fullkomligt öfwcrenssiämnlande med Professor Nilssons
uppgifter och äsigter. Samma Embelsbetänkande lärer, om jag
ej misstager mig, hafwa innefattat en anmärkning mot
Commerce-Collegiunl derföre, att detta Embcts-Werk i fle¬
ra ar underlätit werkställighetcn af Kongl. Martts Nådiga
befallning, som war i följd af Riksens Högl. Ständers wid
sista Riksmöte gjorda underdäniga hemställan om åtgärders
widtagande för fifferierne/ i följd af Professor Nilssons
underdäniga relation. Det sälunda för dröjsmål anklaga¬
de Eollegnnn ursäktade sig dermed, att saken annu icke war tills
Den 21 April.
18t
röck!igen utredd, hwarefter det företog en ny undersökning,
och resultatet deraf lärer blifwit en förklaring, att Justitie-
Ombudsmannen sä mycket mindre haft fog till sin anmärk¬
ning, som inga ätgärver kunde widtagas.
För att kunna dömma opartiskt och widtaga något än,
damälsenligt i afseende pä memorialen om fisterierna, anser
lag det wara oundgängeligen nödigt, att wederbörligt Utstött
täger notice ej mindre af de Protocoll, som wid Herr Pre¬
sidenten koppi! förhör med Skärgärdsboarne blifwit hällna,
än afwen af den förklaring, som Profesor Nilsson afgif-
wit till Protocollet wid den slutliga justeringen i Göthe¬
borg den 8 Juli sistl. är. Äfwen anser jag det billigt och
nödigt, att innan man strider till nägot förslag eller tillgö¬
rande i denna för Riket högst wigtiga sak, noggran känne¬
dom inhämtaS af det ofwanberörde utförliga utlätandet af
den 4 Nov. 1832, som Profesor Nilsson har till Kongl.
Majtt ingifwit, och som ar Ztföijdt af Bilagor med fist-
rarnes egna uppgifter om förhällandet. Bäst wore, att alla
handlingar, rörande undersökningarne om Bohuslänska fi«
skenet bleswo till trycket befordrade, sä attjallmLnheten fin,
ge en sann och fullkomlig kännedom i detta Rikswigtiga ä*
rcnde
Det lärer för de flesta wara bekant, att hwarjc distrikt.'
af kusterna och hafwet utanför- dem har fin egen sill sort,
som der födes, utwecklar sig och blir till fortplantning mo¬
gen. Minst 5 » 6 är behöfwer Sillen, innan den blir sä
utwuxen, att den kan lägga rom. Detta är ju ingen theo-
ri, det är ju ren erfarenhet. Ty hwad den första punk¬
182
Den 21 April.
ten widkommcr, sä ivel en hwar, att Norrsta Sillen Sr e-
lik Götheborgssillen, den äler olik Rullasillen, och de alla
olika Sillen i Östersjön, Strömmingen o. s. w. Och an¬
gående Sillens alder, innan hon blir mogen, sL ar vet
wäl ej sivärt, da man wet wid hwad ärstid Sillen leker,
alt utröna huru stora ungarne äro wid nästa lektid d. w.
s. ett är efter kläckningen, samt att efterf de olika gra»
dationerne i storleken hos de särskilta stimmarne, stu¬
ta till ätminstone ett minimum af är, som Sillen mä¬
ste hofwa genomleswat, innan hon Sr utwexts till rom-
läggning. Men nu har Profestor Misson wisat och
bcwisat, att största delen af den sinäfill, som med d« fina
vadarne i Bohusstären, med namn af Lodda, under wintrar-
ne uppfiffas och i längd häller frän 4, 5 till 9 L 10 tinn,
ei äro egna sillsorter, utan mer eller mindre tillwexta un¬
gar af den mogna, romläggande Sillen af 12 tunis längd,
som derstädes äfwen, fastän i mindre mängd, sängas. I
följd häraf anser Prof. kalsson bruker af sillwadar högst men¬
ligt, emedan dermed nppsopas den omogna smästllen. Han
föreflär i stället bruket af sädana Gätrgarn, soin anwändas i
norra Halland wid ^>ua. Den som sett förenämnde Sillwadar
och huru de begagnas, kan ej, om han icke sjelf Sr vadredare
och derföre döiumer af egennytta, neka att Profetzor Missou
har rätt. Ty först och främst bör man besinna, att ma¬
skorna i dem äro smä, och för det andra wet man, att,
dä notcn drages i waltén, blir maskorna smala och mera
a flänga. Härigenom bortsopar en sädan not allt smätt
och stort, som kommer för honom, och mäste derigenoin nöd¬
vändigt fördcrfwa fistel och förstöra allt hopp om kom¬
Den 21 April.
183
mande bättre tider härutinnan. Dessutom är det en wig-
tig omständighet, svin Sfiven borde lagas i beräkning i en
fattig Skärgärd, men som ingen utom Professor vilsson
lärer hafwa widrört, att nemligen Wadarne öro sä dyra,
att till deras utrustande fordras ett helt Bolag, genom hwil-
ken omständighet de mera behällne i Skärgärden, hwilka
mest ulgöraö af Ständspersoner, Sro förlagsmän, och de
enda som winna; men sden egentliga Fistarepcrsonalen, i-
spnnerhet de fattigare, blifwa blott dagakarlar hos de förra.
Ett förhällande, som witt tyckes ingalunda böra förbises.
Deremot, om blott sättgarn med bestämda »nastor fin¬
ga anwändas, likasom wid Bua i Halland, stalie knappt
nägon Fiskare befinnas sä fattig, att Han cj sjelf kunde del¬
taga i utredningen af ett eller flera garn.
Närmare upplysning bör inhemtas af Professor Nils¬
sons efwan citerade sista underdäniga relation till Kongl.
Main och den Artikel i ämnet, hwilkcn han lätil publicera
i Tidningen Aftonbladet i Stockholm N.o 85, för den 15
April detta är.
Pä det nu ej öndsmälet mätte alldeles förfcles med
en för de säkallade Srrandsitkarne i Bohus Län medgis-
wen befrielse frän Rronoskatter (hwiiken befrielse jag ock,
i likhet med motionären ikokmn kohansson, tror wara höge¬
ligen nödwändig, och det ej blott för Bohus Län, utan äs-
wen för andra orter i Riket, i enlighet med hwad vice
Talmannen kon konsson frän Blekinge och köns kokns-
Lon frän Skäne, muntligen i ämnet anfört); kai, jag ej
184
Den 21 April,
annat än anse Högloft. Utskottet derjemte böra tillstyrka
afskaffander af alla Sillwadar; men pä det denna för¬
ändring i fiskredskapen er mätte bl! menlig för ide fatti¬
gare Fiikrarne, som lefwa för dagen, Sr det Sswen
oundgängligt, att föreslä^tterligare underslös för Nordsjö¬
fiskets bedrifwandez, sä midt ste kan i sammanhang med
ökad tullafgift pä införsel af Noxrsk Labeljo, Ty fär
Norrmannen,! som har ett lätthällnare, inwid sin egen kust
beläget och rikt siste, för ringa tull införa sina fistwaror
till Swerige, är ej tänkbart, alt ett i alla fall pä främ,
mande orter kostsamt Nordsjöfiske skulle för Swerige utan
stor förlust kunna drifwas; hwadan jag anser allt försök
dermed böra afstyrkas, derest ej tullen pä Norrsta fiskwax
ror blir betydligen ökad,
Slutligen fär jag, säsom swar ä de inkast, hwilka nä«
gon möjligen skulle kunna wilja göra deröfwer, att just jag,
som ej är kustbo eller fiskeidkure, framställt förestäende an¬
märkningar, fästa uppmärksamheten dcrä, att ämnet icke
blott angär en witz ort, utan Sr af särdeles wigt för hela
landet, säsom warande en af dest förnämsta näringsgrenar,
äfwensom fär jag äran erinra, att hwad jag framställt grun¬
dar sig sä wäl ä de citerade tillförlitlige handlingarne, som
ock pä opartiske upplysningar, m>g benäget meddelade.
Till Högloft. Utskottets omtanka och nit hyser jag ben
förtröstan, att ifrägawarande, för Fäderneslandet högst magt-
päliggande ärende anses wärdt dest synukrliga, allwarligg
Den 21 April.
185
behjertande, hwilket af samtlige Riks-Ständen ej ffall kun¬
na annat Sn pä det warmaste delas.
8. Heurlin,
frän Kronabergs Län.
Lades pä bordet.
LenZl OuämurxlsLvll frän Halland begärde ordet och
pttrade: "Det Sr anledning till anmärkning emot Stats-
Rädet och Föredraganden för Ecclesiasiik-ärenden, hwarom re,
mist begLres till Lonstitutionö,Utstottet, inför hwilket anlednin,
garne uppgifwas stola."
Remitterades till Constitutions-Utskottet.
Härefter föredrogös och lades pä bardet:
Constitutions-Utffottets memorial N:o 4, med uppgift
8 af samtclige Riks,Ständen godkände Grundlagsförändrings,
korståg;
Följande frän Stats-Utstottet ankomne Betänkanden^
N:o 55. öfwer ben af Herr 8lj6i?n6er6ul2,
LIss, hos Ridycrstapet och Adeln gjorde motion, om utbe,
kommande frän Riksgälds-Contoret af en dest, enligt af,
gifwen räkning ä med och bränkol till Landtmarffalkens
sä kallade Soireer wid sistlidne Riksdag, ägande fordran;
N:o 56, angäende en gratifikation ät Commistarien
v. LIr, för dest hafde befattning med reparationen och in,
redningen af Riksgälds-Csntorets förra hus, svin nu be¬
186
Den 21 April.
gagnaS af de ofrälse Riks-Ständen, samt Rikets StSn,
ders Utstött;
Nro 57, i anledning af Kongl. Martts Nädiga Skrif,
weste, om ptterligare Statsanflag för Armeens Pensions,
Cassa, om dispositionen af accordsreglerings.anflaget och oin
beläningsrätt ä accords,fondens obligationer;
Nro 58, i anledning af Kongl. Maitts Nädiga Pro¬
position, om upphörande af liggemänaders och begrafnings-
bjelps beräkning wid tillträde af missa högre civila Em¬
beten; och
N-o 59, i anledning af de ärcn 1830 och 1832 för¬
samlade RiketS Ständers Revisorers afgifne Berättelser,
vin werkställd granskning af Riksgälds-Contoret, det der¬
under lydande General Assistance-Contoret och Götha Ca¬
nal Bolags samt Malmö f. d. Distontwerk;
Lag-Utskottets nedanstäende Betänkanden:
Nro 30, öfwer Riksdags-Fullmägtige ker jonssons
frän Oland och ker HinstMssons frän Norrbottens Län
motioner, om inskränkning af det i nu gällande Lag fore-
strifne antal Nämndemän;
Nro 31, öfwer Riksdags-Fullmägtigcn strän Wester¬
bottens Län kristers kfordmarlis motion, om instränkning
af den nuwarande tillätelsen för Ynglingar bland Allmo¬
gen, att wid 18 ärs Sider ingä äktenskap;
Nro 32, öfwer Riksdags-Fullmägtigen llostan Lrikssns
frän Stora Kopparbergs Län motion, om förändrade före¬
Den 21 April,
187
skrifter, rörande den undersökning, som bör föregä, innan
sjelfspillingar mä begrafwas; och
N:o 33, öfwer Lorvis lonssons frän östergöthlands
Län förstag till wista föreskrifter i afseende pä tiden, inom
hwilken ransakning öfwer häktad person borde företagas;
samt
Allmänna Beswärs» och Oeconomie-Utfkottets Betänkande
N.o 34, i anledning af wäckt motion derom, att de 124 tun¬
nor Spanmäl, som, under benämning af.Domkyrko,tunnor,
nu ärligen utgä ifrän Hernösands Stift till Upsala Domkyr¬
ka, hädanefter mä tillfalla Hernösands Domkyrka.
Slutligen föredrogs och kades pä bordet, Stats-Utskot-
tets Utlätande N:o 54, angäende beräkningen af Statswer-
kets inkomster, jemte följande Bilagor:
a) Utlätande, angäende sökt lindring eller nedsättning uti
Tionde,afgiften för tackjernötillwerkningarne inom ätskillige
Bergslager;
b) Utlätande, i anledning af wäckt fräga om ny hammar-
skattötaxering af Jernbruken inom Smäland;
c) Utlätande i fräga om nedsättning i Alun Tionden för
Lofwers Bruk;
ci) Utlätande, i anledning af wäckt motion, om nedsätt¬
ning uti afgiftcrne ä Sweufla Aluntillwerkningen i all¬
mänhet;
e) Utlätande, angäende femtonärige personers befriande
ifrän Mantalspenningarö erläggande;
188
Den 21 April.
1) Utlätande, i anledning af wSckt fräga vin upphörande
af Mantalspenningarne samt Lagmans- och HäradshSfdln-
geräntan;
g) Utlätande i frägan om Städerne Stockholms och
Götheborgs befrielse frän erläggande af Sterbhusafgift;
U) Utlätande öfwer wäckt fräga, om nedsättning utaf
Controllstämpclafgiften ä Guld- Silfwer- ech i Tennarbe,
ten; och
i) Utlätande, i anledning af wäckte frägor om indrag¬
ning af Kongl. Nummer-Lotteriet, eller detsammaö förwand-
lande till Clatz-Lotteri, jemte dermed sammanhang ägande
frägor.
Genom ankomne Protocolls-Utdrag, underrättades
Ständer, att
-Högloft. Ridderskapet och Adeln,
den 10 April,
bifallit:
Stats-Utskottets Utlätandej N:o 25, samt
Allmänna Veswärs- och Oeconomi-Ulffottets Betänkan»
den N:s 9 och io;
Remitterat:
till Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utflottet Gref¬
we Lroichjelnis o. niotion, angäcnde reglering af den
till Stapelsläderne utgäende Tolag;
Återremitterat:
StatS-Utflottets »Mandén KS 22 och 28;
Den 21 April.
183
Lag-Utflottets Betänkande» N:s 5 och 8; samt All¬
männa BeswSrs, och Oeconomi-Utstottets Betänkande N:o
11; och
inllämt i Bonde-Ständets remitz till Banco-Utstottet
af 2:ne ifrän Stats, Ulstottet, i Memorial N:o 34, ätcrlem-
nade motioner af Riksdagsinännen Hans iLnssvn och
ekers Alärtensson; saint
den 15 April,
Bifallit:
Staks-Ulstottets Uklätanden N:s 26, 30, 31 och 32;
samt
Allmänna BeswSrs- och Oeconomi-Utstottets Betän-
fandcn N:s 12, 13, 14 och 15;
Afflagit;
Samma Utstötts Betänkande N:o 16;
Remitterat:
till Slats-Utstottet Hr von HeäenberFS, Larl Augusr,
Anförande, i anledning af^ Riksdags-FullmSktigen 1. 1.
knlberZs, wid remisten af Kongl. Maj:ts Nädiga Skrif,
rvelse, angäende förhällandet med indelta Znfanteri-Rege-
menternes Beklädnadsmedel, inom Bonde,Ständet upplästa
yttrande; och
Återremitterat:
Stats-Utstottets Utlätande N:o 29, samt Allmänna
BeswSrs- och Oeconomi,Utskottets Betänkande N:o 17;
Att -Högrvsrdige Preste-Ständek,
den 10 April,
Bifallit!
iso
Den 21 April.
Lag-Utskottets Bcränkanden N.s 3, 4, 5, 6- 7, 8, S,
10, 11 och N:o 12; samt
Allmänna Besmärs- och Oeconomi-Uiffottets Betän-
kanden N-s 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, sednare punkten
as N:o 17 och de begge första punkterne af N:o 18;
Afflagit
AllinLnna Beswärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkan¬
de N:o S, förra punkten af N:o 17 och tredje punkten af N:o 18;
Äterremi tterat;
Lag-Utskottets Betänkande N-o 2; samt
Lågt till handlingarne:
Borgare-Sländets Protocolls-Utdrag af den 7 April,
enligt hwilket saiuma Ständ, wid fattandet af dest beslut
om underdänig anhällan hos Kongl. Maj:t om Riksdagens
förlängning, derjeinte beflutit dels inbjudning till Med-
Ständen dels anmodan till Utskotten, att med Riksdagsgöro-
,nälen mätte pä allt möjligt sätt fortskpndas; och
att wällofl. Lorgare-Scänöer,
den 15 April.
Bifallit
Stats-Utskottets Utlätanden N:s 25,26, 28, 30, 31 och 32;
gillat samma Utskotts Memorial N:o 34, med äter,
kemnade af 2:ne inom Bsnde,Ständct wäckte motioner om
Hvpotheks-Föreningar, och derjemte bcflutit, att berörde mo¬
tioners skulle till Banco-Utskottet remitteras; Widare
Bifallit
Bewillnings-UtskottetS^ Betänkande N.o 4;
Äterremitterat
StatS.Utskottets Betänkande N:o 30;
Den 21 April.
191
Remitterat
till Srars-Ukskottet:
1:o Kongl. Majits Nädiga Proposition, angäende sär¬
skild wedergällning till Lag-Commirtvenö arbetande Leda¬
möter, efter numera fullSndadt uppdrag; och
2:o Kongl. Malit- Nädiga Skrifvelse, angäende till¬
ökning af länebidraget.till Manufactur-Discont-Fonden; sai»t
till Lag-Utskolter:
Kongl. Majit- Nädiga Skrifwelse, med öfwerlcmnan-
de af Lag-CommittäenS förflag till allmän Civil-Lag; samt
Wid förnyad föregragning af Stats-Ulskottetö Memo¬
rial N:o 27, bcflutit, att förslaget, det Borgare-Ständet
mätte förena sig uti Häglof! RiddcrffapctS och Adelns samt
Högwördige Preste-Ständets beslut, angäende Herr Landt-
marffalkens Riksdag-kostnader, icke antogs; att de föreflag-
ne Voterings-Proposilionerne godkändes; och alt Utlätandet,
angäende Riddarhus-Fiskalens aflöning af Riksdagsmedlen,
gillades.
Prötocolls-Utdrag öfwer de i dag fattade beslut, upp¬
lästes och godkändes.
Ständets Ledamöter älflildcS kl. tre qwart till 3 e. m.
192
1834 den 24 April.
kleiium kl. 12 middagen.
Protokollet för den 21 innewarande mänad upplästes och
godkändes.
Wid förnyad föredragnings Stats-Utflottets, sedan bett
lOrde och 21 i denna mänad pä bordet hwilande Utlätan,
de N:o 35, i anledning af Kongl. Maj-.ts Nädiga Propo¬
sition till Rikets Ständer, angäende lindring i wilkoren
för begagnandet af det utaf Rikets Ständer, till äterbyg-
gande af Staden Boräs, anstagne länc-undersiöd, inlem-
nades följande skrifteliga Anföranden, nemligen:
1:o Af lasters Oanielson frän Elfsborgs Län:
Mine Bröder!
Dä lag yrkar äterremiA af det nu föredragna Betän¬
kandet, hoppas jag att de skäl, som dertill föranleda mig,
skola af Eder M. B! finnas nog öfwertygande, för att
wäcka den könsta af deltagande och medlidande, hwilket
hos ädle Medborgare lyckligtwis läter förena sig tued upp¬
fyllandet af representantens pligt, att med sträng sparsam¬
het behandla Statsmedlen. Det är i motständet af allt
öfwerflödigt, allt onyttigt och allt Sndamälslöst, som jag tror
mig med skäl kunna hämta en anledning, att af Eder
begära medwerkan och förtroende, dä jag söker afwändK
en ätgärd, som eljest skulle utsätta en betydlig del werksam-
me Landsmän för uppoffringar, hwilka öfwcrstiga deras
Den 24 April.
193
förmäga. Utskottet har nemligen icke ansett sig böra till¬
styrka Riksens Sländer, att hemilia den begäran, Sraden
Boräs genom underderdänig anmälan hos Kongl. Mai:t
framställt, och för hwilken sä mänga grnndade skäl i den
Kongl. Propositionen finnas utwecklade. Utstottet har wäl
föreslagit en afskrifning pä en ringa del af det ät Boräs
Stad sisilidne Riksdag bewiliade länenndersiöd, till Sta¬
dens Steriippbyggand-, efter den S densamma änyo öfwer-
gängne cldswädan, och hwilken afskrifning icke synes kun.
Na förnekas, dä summan blifwit anwänd i öfwerensstäm-
Melse med Allmänna Ordningsstadganden, till Stadens
Nya planläggning med gatureglering; endast "Sntenedsätt-
ning till 3 proc. för den Sfwen ringa del«, som af länet blif¬
wit anwänd till äteruppbyggandet af Stadens allmänna
byggnader. Utskottet har deremot afstxrkt den allmänna
nedsättning, af räntan för länet, som likwäl Sr den största
hjelp, man utan nägon wäsendtlig uppoffring af Statcn-
kunnat lemna ät de olycklige innewänarne.
Mine Bröder! Det är Eder bekant, att twenne ftvä-
ra eldswädor inom 7 är drabbat Staden Boräs — en
Stad, hwars läge, midt ibland en närig befolkning, gjort
den till en samlingsplats för ett, i jemförelse med wära
öfrige Smästäder, iner Ln manligt talrikt samt mycket idogt
och arbetsamt Borgerskap. Rikedom fanns der wäl ej, men da¬
gens behof, denna enda wälmäga, som wära ständigt omwäx»
lande ekonomiska författningar erbjuda ätnäringsidkarne, hwil¬
ka sällan kunna egna sig ät säkra beräkningar, stadiga sys¬
selsättningar och tryggade förtjenster, war i allmänhet dest
lott; och inga anspräk, enkelt lcfsnadssätt spridde en syn¬
194
Den 24 April.
bar trefnad öfwer orten. Lägorne härjade pä en gäng
husen och största delen af de lösören, hwilka utgiorde ös,
werskottet af mängdens arbelswinst. Dock, wid hembyg-
bens förstörelser ser »ian, huru alltid deg kära minnen in-
gifwa mennifforna nya förhoppningar; och sä skedde Sfwen
här. Medborgares deltagande, Regerings och Ständers
werksamma biträden, allt förenade sig att lätta bördan, och
den sin ort sä älskade befolkningen byggde äler stna bo¬
ningar, i hopp att en lvcklig lid för dem skulle än en gäng
framsiä. Men plötsligt flär äler olpckans limma. En
ny wädcld förstör allt hwad som hade qwarstätt och allt
hwad som war äterupxrest. De biträden, svin wid betta
tillfälle kunde lemnäs de olycklige Stadsboerne kunde ei
nu wara sä werksamme, som de warit under wanliga om¬
ständigheter. Dertill koni Sfwen, att en stadgad ny bygg¬
nadsordning, hwilken jag ei will bestrida kan wara päbju*
den af försigtigheten, genom föreskriften af enwäninghus,
likwäl onekligen wällat, att bpggnaderne, hwilka sälunda i
allmänhet blott kunna begagnas af ett hus häll, kosta mer
och gifwa inga revenuer.
Tiderna wisa sig ej heller sä hoppgifwande, som dä
Staden första gängen af det allmänna anhöll om läneun-
derstödct. Wära näringar kämpa mot swärigheter, hwilka
snarare synas till- än aftaga. En stor och »vigtig i det
enskildta djupt ingripande, allmän ordningsanstalt med mpnt-
wäsendet, fordrar, efter allt hwad man kan förutse, uppoff¬
ringar, hwilka ännu icke Lro bestämde, huruwida de kom¬
ma
Den 24 April.
195
rna att drabba den som äger, eller den som Sr skyldig, den
som njuter, eller den som statkar. Med ett ord: den red¬
lige och flitige Medborgaren, som i den änyo ödelagda Sta¬
den sökt att äter bereda fig en boning med hjelp af länta
medel, ser sig utsatt för en förlägenhet, tvid dessa medels
Ätergäldande pä förutsatta »vilkor, som hotar honom med
det slags obeständ, som StatSklokheten bör framför allt bju¬
da oss att söka afwända; det är omöjligheten att med förbin¬
delsers uppfyllande förena familjens dagliga utkomst. Lä-
tom oss derföre heldre skynda till hans hjelp, medan tid är^
3n att lemna honom allena med sin willrädighet och sina
bekymmer. Jag ser ej, huru en allmän nedsättning af
räntan för länet kan medföra nägra wäsendtliga uppoffringar
för Staten, dä Riksgälds,Contoret wäl i alla fall mäste
hälla wida mer medel till bands ränkrlSsa, Ln flera gän¬
ger den ifragawarande summan; och jag wägar derföre
yrka, att Utskottet, med frängäende af detta sitt förslag,
mätte tillstyrka Riksens Ständer, att bifalla den begäran
i -etta ämne, som Staden Boräs hos Kongl. Majit i un-
derdänighet framställt, samt att lindra afbetalningswilkoren,
genom utsättandet af längre bctalnings-terminer. Endast
genom ett sädant afgörande steg kan man hoppas, att fö¬
rekomma denna orts hastiga förwandling; ty stall räntan
fullt utgä och stola afbetalningarne werksiällas i de större an¬
delar as Capitalet, som primitift blifwit stadgade, uppstäc
deraf oundwckligen den följd, att utflyttningar, burstapS
uppsägning, förlägenhet och wantrcfnad snart komma att
förstöra denna stad, hwilken för en Landsbyggd eljest kun-
^:de Bandet. Iz
196
Den 24 April.
de fortfara att wara ett fördelaktigt afsSttningsställe och
en samlingsplats för de sammansatta handtwerk och slöjder,
hwilka för denna orten äro af sä högt wärde, att pä en
punkt ega förenade.
Jag fär alltsä förnya min anhällan om Betänkan¬
dets äterremitterande, och derjemte att dessa mina anmärk¬
ningar mätte äterremissen ätfölja. Slockholm den 21 A-
pril 1834.
vinkors Oguiklson.
och 2:o Af Lven Heurlin frän Kronobergs Län:
Wördsamt Anförande till Protokollet!
Med den erfarenhet jag wunnit om Stats-Werkets
werkliga tillständ och angelägenheten att egna bäve en
sorgfällig llppmSrksamhet och de fä medel, wära närwaran»
de knappa tillgängar kunna afse, ät andra, för det allmän¬
na mera wigtiga behof, än de, hwilka omsorgsfullt nu fram¬
ställas till Rikets Ständers behjertande, kan jag icke an,
nät än pä det högsta prostera mot antagande af Högloft .Stats»
Utffottets upplästa utlärande i hela dess widd. Jemte det
jag ej kunnat öfwertyga mig beron,, att Boräs Stad icke
Sr eller ens kan blifwa i tillfälle att ätergälda filt af Riks,
gälds-Contoreh pä ganska förmänliga wilkor erhällna län,
hwilket torde utgöra ett tillräckligt skäl för min protest, an»
ser jag Sfwen säsom en oeftergiflig pligt, att söka en gäng
fä stut pä det till Statens stora förlust länge nog följda
läneafffrifnings.systemet, hwaraf man, ty wärr, alltför län¬
ge lätit sig förledas. Wi hafwa nyligen'»icdgifwit Götha
Den 24 April.
197
Canal-Bolag eftergift och afrifning för »hällne länebiträ-
den till milliontals Riksdaler, och wänne wi ändock kun¬
na glädja ost ät, att dermed för alltid wara den dyrbara
Canaluppsinningen qwitt? Tiden torde snart wisa dek. Up¬
sala Academi söker pä enahanda sätt befrielse frän dest skuld
till Riksgälds,Contoret, för ett undfänget län till fullbor¬
dande af en byggnad, som i sin nion tyckes wara beräknad
pä lika stor rikedom hos Nationen och wittna om lika god
omtanka i utförandet, som den kostbara Canalen.
Flera anora läntagare af Statens medel stola wisser-
ligen af den hittills wisade gifmildhcten finna sig uppma-
de att likaledes söka äterfä sine förbindelser, utan att dem
uppfylla ; och anspräken pä nya läncunderstöd stola i dylika
messurer finna en säker uppmuntran. Wi äga derpå ät-
flilliga gansta frista exempel. Att för denna hushällnings-
lära mätte sättas en gräns, synes mig derföre wara en
önskan, derifrän intet bland folkets Ombud borde läta sig
afhälla, utan i stället, hwar i sin nion, dertill ifrigt med-
wcrka.
Hwad det ifrägawarande läneunderstödct till Staden
Bsräs beträffar, sä kan jag, enligt hwad redan blifwit ytt-
radt, hwarken gilla Utskottets tillstyrkan, att 10,000 Rdr
ä capitalet mä efterskänkas, ej heller att räntan 15,000
Rdr nedsättes frän 5 till 3 procent, hwilket sednare jem-
wäl more eu stänk, dä Riksgälos-Contoret sjelf mäste upp«
läna medel mot 5 procent. Det enda jag med nägot fog
tror mig böra bifalla, Sr att Capitalafbetalningarne, när
de wid de utsatta terminerne stola taga sin början, för¬
198
Den 24 April.
förminskas »frän Tio till endast Fem procent ärligen pä
primitiva Capitalet, och alt betalningstiden lälunda förlänges-
Med anledning häraf, fär jag anhälla, att Utlätandet
mätte till Utskottet Återremitteras, derwid detta anförande
torde fä Stfölja. Stockholm den 15 April 1834.
8. Heurlin,
frän Kronobergs Län.
Härmed förenar jag mig till alla delar och anser för
w adliga prejudikat för flere sädane, attj först begära län ;
Sndamäl alt sedan fä dem afskrifna, hwarföre jag Sfwen
bestrider den begärda afskrifningen^
kelter kersson,
frän Jönköpings Län.
Härefter yttrade kelter ionsson frän Jönköpings Län:
Hufwudsakligen förekommen af Heurlin, kan jag dock icke
undgä, att tillkännagifwa ruin förundran deröfwer, att man
äfrven inom märt Ständ will tillstyrka bifall till en sä be¬
skaffad eftergift och nedsättning, som den Stats-Utfkottet
för ifrägawarande fall föreslagit. Wid den öfwerl-iggning,
som uti ett annat ämne förliden gärdag förehades inom
Lag- samt Ekonomie-Utskottens sammansatta Afdelning, war
jag i tillfälle att inhämta, hwilka betydliga förmoner fram,
för andra Städer blifwit tillagde Boräs, och hwaribland
jag nu endast mä nämna det egna privilegium, att kring
landet utsända hundradetals handelsdrängar, hwilka likasom
beskatta de öfrige otterne, och tillskynda Boräs handlande
Borgerskap en säker winst. Dä härtill kommer, att Norr»
köping, som Sfwenledes inom en kort tid lidit ödeläggelse
Den 24 April.
199
af 2-ne eldswädor, icke erhällit nägot understöd af län och
afskrifning, saint en sädan förmän lika litet tillgodokommit
Jönköping och andra Städer, som för ännu flere är till,
baka afbrunnit, kan jag icke bifalla Utskottets förslag, utan
fär, pä de grunder, Heurlin i sitt Anförande widare ut-
rvecklat, begära äterremiss af Betänkandet.
Secreteraren utbad sig, att HSrwid fä upplysa, det
Norrköping, till Stadens äterupxbyggande efter den första
branden, werkeligen erhällit länebidrag af allmänna medel,
derä sedermera afbctalningar blifwit giorde, i enlighet »ned
de af Rikets Ständer stadgade grunder, Sfrvensom att Norr¬
köpings Stad, i anledning af den sednare wädelden, wid
sista Riksdagen sätt rättighet, att uti Riksgälds-Contoret
upptaga län till wisst belopp, emot enahanda »vilkor, sorn
wid samma tillfälle blifwit för Boräs föreffrifne, ehuru
Norrköping ännu icke af en sädan förmon sig begagnat.
kelter Iönsson, sorn medgaf, att han kunnat Miss¬
taga sig angäende förhällandet med Norrköping, förklarade,
att han likwäl icke fränginge sin öfwertpgelse uti förewa-
rande fräga, i afseende hwarpä han alltsä äberopade hwad
han nyss förut yttrat.
Austers Iansson frän Upsala Län: Jag will ej utlä-
ta mig angäende »verkligheten af det behof, som för Bo¬
räs Stad förebäres, men dä jiag känner knappheten af wä¬
ra allmänna tillgängar, samt derjemte betänker, huru wid
inträffande eldswädor pä landsbpggden, menigheterne sjelf,
«a fä med betydliga bidrag bispringa de brandskadade, utan
understöd srän Statens sida, kan jag ej tillstyrka bifall till
200
Den 24 April.
Utskottets Utlätande, utan förenar mig ined Heurlin och
prkar äterremist deraf.
MIs Llrincllunä frän Wester,Norrlands Län: Hwad
angär den tillstyrkta afstrifningen af 10,000 Rdr, sä har
Utstottet derwid utgätt frän den äsigt, att dä denna sum¬
ma blifwit anstagen till utförande af Stadens nya plan¬
läggning samt tomt och gatureglering, hwilka ätgärder
icke berodt af Borgerstapet sjelfwe, utan blifwit, efter we-
derbörlig befallning, widtagne pä sätt som stedt, wore det
icke obilligt, att Staten widkändes kostnaden för detta all¬
mänt nyttiga Sndamäl; äfwensom Utstottet, med afseende ä
bestämmelsen af de 15,000 Rdr, som anwisats till uppfö¬
rande af Stadens allmänna byggnader, ansett sig böra för
denna summa tillstyrka nedsättning i räntan. Nägon widare
utsträckning af denna förmon har dock Utstottet icke kunnat
medgifwa, ty dä wi nu äro betänkte pä, att reglera wärk
mynt och credit-wäsende, ställe det illa pasta sig, att upp-
läna medel mot sein proeents ränta, för att äter utsätta dem
emot 3 procent. Förlusten wid en sädan hushällning är
uppenbar, och den skulle pä en gäng i hög grad förswä-
ra utförandet af Riksgälds-Contorets befattning, samt för¬
anleda en farhäga, i följd hwaraf allmänheten icke widare
wägade att ät Contoret anförtro nägre medel. Destutom
förekommer, att Norrköpings Stad, hwilken, wid samma till¬
fälle som Boräs, fatt tillständ att, under enahand<wilkor, er¬
hälla allmänt länebidrag till Stadens uppbyggande efter
sista branden, genom sine Fullmäktige wid Riksdagen an
ropat Ständernes wälwilja och medlidsamhet, med anhällan
Den 24 April.
201
vin nedsättning och lindring uti länewilkoren. Skulle nu
räntan minstas Lfwen för de äterstäende 60,000 Rdr af
Boräslänet, wore »ian i och med detsamma förbunden att
»villfara Norrköpingsboarnes begäran. Omständigheterne
gro nemligen lika pä begge besia ställen; twenne cldswä-
dor hafwa inom kort tid öfwergätt Norrköping likawäl som
Boräs, och om i den sednare Staden finnas torftiga nä¬
ringsidkare, sä äger Norrköping en mängd Fabriksarbetare,
hwilka, enligt hwad personer frän orten försäkrat, äfwenle-
des^ äro stadde uli fattigdom och förlägenhet. Sluteligen,
vin hela Byar pä lander förstöras af wädelden, sä lemnäs ej
en enda stilling i understöd af Staten, hwilken sparsamhet jag
dock, med afseende ä tillgängarnes kända otillräcklighet, icke
will klandra. Pä grund af hwad sälunda nu blifwit an-
fördt, kan jag sä mycket mindre tillstyrka nägon allmän ned'
sättning i räntan ä länet till Boräs Stad, utöfwer Utskot¬
tets förslag, som ett dylikt medgiswande för hwarje gäng
leinnar en ny styrka och utweckling ät det wädliga afstrif,
ningssystemet, hwilket slutligen stall locka, äfwen icke beyöf-
wande medborgare och korporationer, att anmäla sig om all¬
männa läneunderstöd, i förwäntan, att skulden, wid fräga
o,n betalning, stall efterffänkas; utan anser jag Voräsbo-
crne, sä widt lindring icke redan blifwit af Utskottet nied-
gifwen, böra fullgöra de förbindeser, de wid länets uppta,
gande sig iklädt. Rikögälds-Contoret är i öfrigt icke uti den
ställning, att det, utan ökad bewillningj eller upptagande
af nya län, kan täla nägon ytterligare minskning uti pä--
räknade inkomster, och jag tillstyrker derföre bifall till Stats-
Utffottets.Vetänkande, dock utan att sätta mig elliot den
202
Den 24 April.
begLrda äterre,»isten, ehuru jag anser densamma, hwarkerr
8 den ena eller andra sidan, komma att medföra äfyftad
Molid.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Jemte det jagfäk
upplysa, att Norrköpings Stad intill flutet af innewaran»
de är äger öppet att begagna det rvid sista Riksdagen be-
rviliade läneunderstöd, äberopar jag, i förewarande fräga, den
reservation af Herr Prosten ^.stranä, hwaruki jag Lnstäintt
Jag will ej mistunna de olycklige Boräsboerne den lindring
i deras belägenhet, scm kan utwerkas; men afskrifningS-
principen fär ej hyllas, utan bör möta allwarligt motständ;
och skall nägon ytterligare förmon komma Boräs Stad till
godo, sä mä den inskränkas till en lämplig förlängning crf
betalningsterminerne. Hwad angär begäran om Lterremist
af Betänkandet, sä tror jag mig, utaf den skiljaktighet i tan»
kar, som wisade sig under öfwerläggningcn i Utffottet, äga
skälig anledning att föriuoda, det ett nytt Utlä tande i äm¬
net icke skulle för Boräsboerne blifwa gynsammare, utan
snarare mindre fördelaktigt, än det närwarande, hwarföre
det, enligt min öfwertygelse, more rädligast, att läka förbi if-
wa mid hwad som nu är wordet föreslaget.
Lrik korsson fräns Gefleborgs Län: Sedan flere Le¬
damöter nu yttrat sig för och emot Stats-Utskottets Utlätan-
de, inskränker jag mig till meddelandet af den upplysning,
att Bewillnings-Utskottet redan warit betänkt derpä, att till¬
styrka nedsättning af en tredjedel uti den 8 Staden Borås
belöpande Bewillning.
Den 24 April.
20Z
lolran Darsson Wililllllä frän Westerbottens Län:
Wid frägan vin den för Boräs sökte afskrifning och ränte»
nedsättning, ventilerades mpcket, sä wäl inom Stats-Utskot-
tets Riksgäldsafdelning, svin uti dest kleuuin, och ledamö-
terne wörö af olika tankar. Dä det likwäl^ torde wara o-
besiridligt, att Boräs genom brandskada lidit wida mera
Sn andre Sräder, spnes det wara billigt, att nägon lindring
uti de fastställde länewilkoren mebgifwes, och Utskottet har,
wid förefläendet häraf gätt en hastande medelwäg, svin icke
bör fränträdas; och en äterremitz af Utffottets Betänkande
i ämnet stall troligen leda till ett sämre rcsultatjförManderne.
kor sVilsson frän Christianstads Län: Med afseende ä
den betpdliga olycka, som drabbat Boräs, will jag medgif-
wa afskrifning af 10,000 Rdr, men nägon nedsättning af
räntan för länet till 3 procent bör ingalunda komma i frä-
ga, dä Rikögälds-Contoret sjelf mäste upptaga län efter
sem procent; och fär jag i denna del begära äterremist af
Utskottets Utlätande.
^.nstors Danielsson: Hwad mig enstildt beträffar,
sä tror lag icke, att jag gjort mig känd för nägon otidig
liberalitet, wid fräga om hushällningcn ured allmänna me¬
del. Jag anser dem böra anwändas endast för högst nöd-
wändiga och nyttiga Sndamäl; men dä jag, säsom uppfödd
en mil nära intill Boräs, är pä det närmaste bekant med
örtens förhållanden, dä jag sjelf warit wittne till den sed¬
nare branden, hwarigenom allt, som afven gamla Staden
qwarsiod, jemte hwad efter den första eldswädan blikwit
uppbyggts pä en gäng förstördes, och dä jag härtill lägger
204
Den 24 April.
niin kännedom om iunewänarncs idoghet, goda karakter och
allmänna anda, kan jag ej finna förmätet, att ett samhälle
af flere tusen personer wägar anropa hela Rikets medlid¬
samhet om hjelp och bistånd uti dest ömmande belägenhet.
Jag wek, att Boräs-boerne, sedan de för 7 är tillbaka förlo¬
rat allt hwad de ägde, icke utan förnyad undergäng stola
kunna ästadkonima de dryga afbetalningar, som, i följd af
det erhällna länet, förcstä, derest icke Rikets Ständers näd
och wälwilja mellankommer. De summor, som, enligt pre-
mitiva länewilkoren, böra erläggas i ärlig ränteliqvid, och
framdeles uti Capitalminskmng, Lro högst betydliga för den
fattiga Staden, helst dest styrelse och municipala angelägen¬
heter under tiden jemwäl mäste bekostas. Förhällandet pä-
kallar ett werksamt behjertande, och om man Lfwen skulle
inskränka afstrifningsbeloppet till 10,000 Rdr, mä man
dock medgifiva den lunipna räntcnedsättning, som för hela
Länet blifwit begärd, och hwilken skulle medföra en betydlig
lättnad för Boräs Stad, utan särdeles uppoffring af det
allmänna. Man har ä den andra sidan framställt, huru¬
ledes, wid inträffande eldswädor ä landsbyggden, nägot un¬
derstöd af Staten aldrig kommer i fräga; och jag medger
gerna, att sädane olyckor Sfwen pä landet Sro högst för,
skräckliga; men der är hela Häradet eller Brandstodslaget
i tillfälle, att räcka de lidande en hjelpsam hand, hwaremot
ett sädant inbördes biständ icke war att päräkna inom Bo¬
räs Stad, der förstörelsen war allmän, och alla delade sam¬
ma öde. Under äberopande af hwad jag nu skrifteligen
och munteligen anförts yrkar jag äterremist af Stats-Ut-
stottets Betänkande, och jag hyser för siort förtroende till
Den 24 April.
205
Utskottets Ledamöters karakter soch hederskänsla, att be¬
fara, det de skulle förändra deras nu gifne Utlåtande till
minskning uti sökandernes förmoner, endast derföre, att
sakkunnige Rcpreientantar sökt framställa förhällandet sä-
dant det werkligcn Sr; utan hoppas jag twertom, att de
upplysningar, som jag och andra warit i tillfälle att med¬
dela, angående tillständet inom Bsräs, stola tagas i behö¬
rigt öfwcrmagande, wid ett förnyadt lugnt och billigt be¬
grundande af fåken.
Austers Iansson frän Upsala Län förenade stg med
Llrinstlunst och Hans Iansson.
Nils Nansson frän Malmöhus Län: Hwad angär den
föreflagne afskrifningen af de i0,00o Rdr, sä anser jag
medgifwaMet deraf utgöra en pä rättwisa grundad skyl¬
dighet, dä denna summa blifwit anwisad till utförande af
den planläggning af Staden, som, i enlighet med Rege¬
ringens befallning och föreskrift, företagits. Z öfrigt äger
jag sjelf en bedröflig erfarenhet af den förstörelse rvädeld
medförer. Zag päminner mig med djup rörelse, huru min
Faders egendom inom fem är twenne gänger afbrann;
skuldsättning war deraf närmaste följden, och fordrade inbe¬
talningar hade kunnat bereda fullkomlig undergäng. Med
afseende ä Boräsboernes likartade belägenhet, tillstyrker jag
alltsä, att ytterligare förlängning af betalnings-terminerne
mä bewiljas; och torde Betänkandet, i sädant ändamäl, blif-
wa Lterremitteradt.
luars Ifarsson frän Elfsborgs Län: För min enskilda
206
Den 24 April.
del finner jag, att förewarande fall Sr allt för ömnande
och förtienar behjertande af deni, svin Sga kännedom om
iverkliga förhällandet; »nen jag anser frägan sönderfalla i
2:ne delar, allt eftersom man, »vid befi bedönnnand?, utgär
frän rätts- eller billighetsprincipen. Ur den förra synpunk,
ten lärer man komma till det resultat, att willor, svin 8
den ena sidan blifwit förestrifne och 8 den andra sielfwil-
ligt ätagne, icke böra rubbas, helst ett sädant medgifwande
skulle utgöra ett af de wädliga prejudikater, hwilka anses
innebära fullkomlig rättighet för andre, att, wid lika beskaf¬
fade omständigheter, wänta bifall till framställde anspräk,
dem man slutligen aldrig stall kunna wägra att uppfylla,
om den eftergifwenhet, som wid dylika frägor hittills ägt
rum, än ytterligare fär fortfara. Om »nan äter, med af¬
seende endast ä billigheten, skulle anse Boräsboarnes belS-
genhet päkalla nägon uppoffring ä Ständernas sida, wille
jag i sädan händelse tillstyrka, att Staden finge uppbära
en särskild gäfwa eller gratification, heldre Sn jag, utaf
nyst anförde orsaker, medgäfwe, att de stadgade läne-wilko-
ren förändrades ,nederst afskrifning eller nedsättning i rän,
tebeloppet.
Llrinälulläj: Dä äterremifi begäres utaf Fullmäktige
frän den ort en fräga rörer, bör den i allmänhet icke bestri¬
das, och det ej heller wid detta tillfälle. Jag Sr dock sä
mycket mera öfwertygad om, att Stats-Utstottet widhäller
sitt en gäng afgifne Utlåtande, sou» Norrköpingsbocrncs
framställning om lindrigare länewillkor nyligen blifwit i
Utskottet afflagen, pä grnnd af tillgängarneS knapphet.
Den 24 April.
207
villiers Danielsson: Emellan förhällandet med Norr¬
köping och Boräs Sr en stor skillnad. Den förra Staden
har endast afbrunnit till en tredjedel, den sednare äter blef,
wid den sörsta branden, till trefjerdcdelar, och wid den päföljan-
de totalt ödelagd. Olikheten i desta Städers förmögenhet Sr all¬
mänt känd. Norrköping är en rik Stad, dest bättre, VoräS dere¬
mot har endast,'genom den yttersta idoghet och sparsamhet, kun¬
nat hälla sig uppe, samt skatta de wackra summor till det all¬
männa, i följd hwaraf Staden och, före branden, fram,
flyttades uti klatzbcräkningen. Man har talat om förbin¬
delsen, att uppfylla de friwilligt ätagne länewilkoren, men
harwid will jag erinra, att desse wilkor icke fä anses i lik¬
het »ned wanlige beting wid län mellan enskilde. Nödlidan¬
de menigheter stä ej och contrahera »ned Rikets Ständer,
de emottaga hwad som.bewiljas; och sä har äfwen Boräs
sätt nöjas med de förbehäll, hwarunder ett oumbärligt lä,
neunderstöd blikwit förunnadt, saint med tacksamhet begag¬
nat detsamma till Stadens äteruppresande, utan altman Me¬
des bör förtänka eller misstycka, att dest innewänare, »ned grä¬
melse öfwer sin närwarande och förestäende belägenhet, sö¬
ka en lindring deruti, hwilken är desto mera nödwändig,
sorn tiderne, i afseende pä fortkomst i näringswäg, betyd-
igen försämrats, sedan lä nebidraget bewiljades.
Drik persson frän Gefleborgs Län protesterade emot
Dsrs larssons förslag att tilldela Boräs en särskild grati¬
fikation, den Drik persson, »ned afseende ä det understöd
Staden redan äknjutit, ansäg icke under nägot »vilkor böra
komma i fräga.
Discustionen war nu flurav; och blef Stats,UtfkottelS
208
Den 24 April.
förehafde Utlätande N:o Z5, jemte derwid gjorde anmärk¬
ningar, efter framställd proposition, till Ulffottec äterre,
mitteradt.
Härefter företogs, till förnyad handläggning, Allmän¬
na Beswärs, och Oeconomie-Utstottets Betänkande N:o 28,
; anledning af wäckt motion derom, att Arieplougs och
Arfwidsjaurs Lappmarker mätte till Norrbottens Län för¬
läggas, och rnlemnadeS härwid, af Olof Olsson frän Werm¬
lands Län, ett flrifteligt Anförande, sä lydande:
Jag kan icke gilla Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie-Utstottets tillstyrkande i Betänkandet N:o 28, att Ri¬
kets Ständer skulle hos Kongl. Majit i underdånighet
anhälla, att en ny kameral och administrativ indelning i
de delar af Riket, hwarest sädant efter anställande under¬
sökningar finnes af bchofwet päkalladt, mä genom Kongl.
Majrts Nädiga försorg tillwägabringas.
Redan är 1814 ingafs till Kongl. Majit, af däwaran-
de Secreterarcn i Tabell-Commitzionen, Canzli-Rädet M-
LanZei-, ett förflag till annan indelning af Län, Fögderier,
Härader, Prosterier och Socknar. I anledning häraf och
till följd af Kongl. Circulär-Brefwet ^>en 24 Aug. 1820,
hafwa alla Landshöfdingar, Häradshöfdingar, Kronofogdar
och Häradsffrifware, en stor del af Prcsterffapet, äfwen,
som Kammar-Collegium blifwit hörde, men handlingarne
härom hafwa ännu icke hos Kongl. Majit förcwarit till stu-
telig pröfning. Pä denna pröfning beror således nu, om
Kongl, Majit kan finna skäl till någon reglering i berörde
Den 24 April.
209
afseende, och denna kan följaktligen ste Rikets Ständers Skrif¬
velse i ämnet förutan. Ur denna synpunkt är den före-
siagna Skrifwclscn till Kongl. Majrt öfwerftödig.
Denna strifwclse kan ock leda till gansta betänkliga följder.
Genom nämnde Circulairbrcf anbefalltes Landöhöfdingarne,
att öfwer de föresiagne förändringarne höra samtelige »ve¬
derbörande hemmansägare och anställa derwid nödige un¬
dersökningar, men denna befallning blef, genom Circulair¬
brcf af den I8:dc Occ. 1820, äterkallad, i anledning af
gjorde framställningar om Lndamälölösheten af nndersök-
ningarne pä de fleste ställen, och den oro detze stulle hos
folket förorsaka. Det är dock möjligt, att Kongl. Majit
stulle af Rikets Sränders ifrägawarande Skrifwclse finna
sig föranläten, att, tili uppfyllande af Rikets Ständers
begäran, ater anbefalla Landshöfdingarne, att »vidtaga för¬
berörde hittills inhiberade åtgärder. Nästan öfwerallt stul¬
le dä folket komma att besrväras med undersökningar i äm¬
net, och lemnäs anledningar till farhägor, missnöje och
twistighetcr. Efter omförmälte förslag stulle nemligen,
för att fä indelningen någorlunda redig, fordras att för¬
lägga en mängd Socknar och Socknedelar till annat Län, tu¬
sendetals hemman till annat Härad eller annan Socken; ja
i mänga Län funnes knappt något hemman, hwars inne,
hafwares rätt icke »vöre af den föreslagna förändringen be¬
roende. Otaliga swärighcter möta dock dylika förändringar.
Skall ett hemman förläggas frän en.till aanan Socken, sä
uppkommer derigenom förlust, dels för öfrige hemman, wid
deltagande i alla de mängfalldigc skyldigheter, som Sock-
newis utgöras, dels för alla deni, son» inom Socknen nju¬
210
Den 24 April.
ta löneinkomster af innewänarne; pä hemmansägarens
rätt har ock flyttningen det största inflytande, såsom t. er.
om i ena Socknen är ny Kyrka, ny Prestgård och andre
nya Socknebyggnadcr, men i den andra, gamle sädane; om
i de bada Socknarne är olika antal hemmansägare, att r
detze byggnader deltaga; om till den ena Socknen hörer
allmänning, till den andra icke; om ffillnad Lr i Kyrko- och
Fattig-Castors samt Spanmäls.Magazinstillgangar; om i
den ena Socknen är flere socknewägar att undcrhälla,
an i den andra, o. s. w. Skall ater hemmanet flyttas frän
ett till annat härad, sä inträffar enahanda förhållande i
afseende pä de flere skyldigheter, som Häradswis utgöras,
säsom skjutspenningar, underhållande af allmänna bygg¬
nader, wägar och broar o. s. w., äfwcnsom i afseende ä an¬
delar i häradsallmänningar. Alla detze och flere omstän¬
digheter förenade, stola säkerligen föranleda det motstånd
ä hemmansägarnes sida, mot förändrings-sörslagcn, att
knappt en bland hundrade af ägarne till de tusendetalS
hemman, hwilka dcrwid komma i fraga, skulle wilja der¬
på ingä, och oaktadt alla beställsamhetens, nyhetsbegärets
eller egcnnyttans bemödanden, skulle de allmänna undersök-
ningarne, med dermed förenade stora kostnader och beswär,
blifwa nästan utan allt dermed äsyftadt ändamål, sä framt
icke, för förslagens genomdriswandc, ägande-rättens helgd
skulle wäldföraö, eller, till hemmanSägarneS förnöjande,
särskilta ersättningar komma att anstäs. En allmännare
förändring i indelningen stulle ock komma att leda till flc,
rahanda olägenheter och oredor i framtiden, i sä mätto,
att
Den 24 April.
LIL
att anteckningar om hemmans-personalen, lagfarts-hand-
lingar. Bouppteckningar, Testamenten, Gravations-bcwis,
Taxeringslängder m. in. för den före förändringen förflut¬
na tiden, sedan behöfwer sökas i andra Socknars, Tingslag
och Fögderier, Sn de, hwari hemmanen wörö belägne, och
slutligen skulle allr sädant, när förändringsätgärden hun¬
nit glömmas, icke utan största snorighet igenfinnas, likasom
kanhända sselfwa hemmanens namn förgäfwes sökas i de
äldre Iordeböckerna.
Zag medgifwer, att förändringar i berörde afseende,
pä ett eller annat ställe, bäde böra och kunna tillwäga-
bringas, men sädane böra ske icke derigenom, att Rege¬
ringen, för att utröna hwar de mö/ligen kunna sse, lä-
ter öfwerallt, der nägon anledning dertill gifwes, höra in»
wänarne och anställa undersökningar, hwilka ätgärvcr i
fleste fall skulle blifwa Lndamälslöse, utan derigenom, att
hemmansägarne, som bäst weta hwar förändringarne behöf-
was, begagna den utwäg de redan, utannägot förordnan¬
de derom, hafwa sig öppen, att sielfwe wäcka frägor om
de förändripgar, som finnas behöflige, för att sedermera fä
dem i »vederbörlig ordning pröfwade. Jag yrkar alltsä, att
sednare delen af Utskottets Betänkande mä afsiäS. Stock¬
holm den 24 April 1834.
O. Olsson,
frän Wermland.
Efter uppläsandet häraf, tillkännagaf Austers lisor-
insrle frän Westerbottens Län, att innewänarne uti Ar-
4-.de Bandet. 14
212
Den 24 April.
jeplougs och Arfwidsjaurs Lappmarker sjelfwe wörö bcred«
de, att till Kongl. Maj-t ingä med undcrdänig anhällan alt
warda under Norrbottens Länsstyrelse förlagde; och upp-
wiste kisormarlc ett utdrag af Arfwidsjaurs församlings
Sockenstämma Protocoll för den 2:dre sistl. Mars, hwaraf
inhämtades, att samtelige w!d tillfället närwarande Nybyg¬
gare och Lappman förenat sig med f. Häradshöfdingen 6.
I?. kurlenliaclr uti den af honom gsorde framställning
om nyttan af ofwanberörde förändring för den säkallade
Piteä Lappmark.
Austers Danielson frän Elfsborgs Län: Hwad an-
Sär första punkten af Utskottets Betänkande; säz twekar
jag icke, att dertill bifalla, enär den förcflagne -förändrin¬
gen anses wara nyttig för orkens innebyggare. I öfrigt
och ehuru det wisierligen wore wackert, all pä Charta» se
Swcriges Rike ordnadt säsom ett wäl deladt fliftcslag, kan
jag dock icke undgå, att finna Utskottets sednare framställ¬
ning wara olämplig och särdeles öswerflödig, dä sä män¬
ga angelägnare frägor derförinnan bordt päkalla uppmärk¬
samheten. Olli äfwen Härader och Socknar sorlades frän
det ena Districtet till det andra, blcfrvo dock skatterna oför¬
ändrad! lika stora, kanske med undantag för de Byar. som der-
wid flyttades inom de conqveterade Provincernas begränsning.
Säkert är, att jag och andre, som bo pä denna sivan Gö¬
tha Elf, icke skulle hämta det ringaste gagn af den isrägasat-
re regleringen, Hwilken synes wara föreslagen af nägon, forn
rcke haft annat att roa sig med. Dylika framställningar
bora komma krän menigtzcterne sselfwe, och icke frän den
andra sidan opäkalladt föreläggas folket; hwurföre och dä
Den 24 April.
213
Utskottet synes wara obefogadt att wäcka det omtalte försla¬
get, jag yrkar afflag ä sednare delen af Utlätandet.
lVils Insulin frän Stockholms Län: Äfwen jag till,
styrker bifall lill förra delen af Utskottets Betänkande, men
scke till den sednare, ty en sädan ätgSrd, som deruti blif-
wit föreflagen, bör ej komma ifraga förr än en allmäi»
refning och nys ffaltläggning öfwer landet hunnit för sig
gä. All förändring uri den administratifwa indelningen
af Riket, möter dessutom ett ännu qwarstäende hinder utl
1723 ärs Presterskapets privilegier, som innehälla, att esk
en gäng en By sär förläggas frän den ena församligen
till den anora.
Hans stansson frän Elfsborgs Län; Zag 8r af lika
kanka med ^mlors Danielson och will endast erinra, att
Man icke bök afstä Betänkandet i sin helhet, ty derigenom
skulle man mvtwerka det nyttiga, som första punkten innee
häller.
Nils 8trincllunä zfrän Wcster-Norriands Län: Den
Nya reglering af Landets indelning, som Utskottet äsyftar,
skulle i werkställigheten medföra flere rättskränkande följder.
Sä t. ex., om jag förut bor i ett Härad, af hwars all,
Männing ä mitt hemman belöper 50 tunneland flög sch
hemmanet förflyttas till ett annat Härad utan ollinän-
ningsmark, eller om jag med min innehafrvaNde lägenhet,
förlägges frän en Församling, hmns Kyrkc-Catza äger
LOoO Rdr:s behällning, och der Kyr-.«u är nybyggd, till
ett annat gäll med utblottad Cassa och förfallen Kyrka, för'
214
Den 24 April.
lorar jag i begge fallen en betydlig del af min förmögens
het, utan all förmon eller ersättning. Ett förslag, sä wäse
ligt för äganderättens helgd, som det ifrägawarande, bör
icke understödjas, hwarsöre jag förenar mig med dem, som
yrkat afslag ä sednare delen af Betänkandet.
lloban äscob kulberg frän Norrbottens Län: Med
kännedom af förhällandet i den ort, som den ifrägasatte
förändringen rörer, will jag tillstyrka dest widtagande; hware-
mot jag anser Utskottets framställning i sednare punkten
böra afsläs.
Nils Nansson frän Malmöhus Län: Jag instämmer
med dockers Danielsson l hufwudsaken, och ehuru Sweri-
ge6 Charta, genom antagande af en ny reglering af landets
indelning bleswe wacker att städa, kunde likwäl deraf icke
upplysas, hwilka delar, som bestodo af fruktbärande jord¬
man eller af oländig mark. Hwad äter angär den omtalte
lyckan utaf en förflyttning inom de Skänsta Provincerne, sä
torde man derwid hafira förgätit, huru hemmansägarne
derstädes fä med dryg och kännbar kostnad hela äret om
underhälla häst och karl, utan bidrag ak nägot augment,
hwilken ränta deremot uti det gamla Swerige ofta är till¬
räcklig för rustningsbcswärets fullgörande. Beträffande i
öfrigt anmärkningen, att Utskottet skulle hafwa warit obe,
fogadt, att göra en sädan framställning, söm innefattas uti
sednare delen af Betänkandet, sä, fastän iag icke gillar sjelf»
wa förslaget, kan jag dock icke anse Utskottet hafwa selar
uti att wäcka detsamma, enär 34 H. af Niksdags-Ordningen
ät Utskottet uttryckligen medgifwer rättigheten, akt i anled¬
Den 24 April.
215
ning af wäckte frägor, anmärka bristen i de allmänna hus,
hällningsanstaltcrne och förändringar deruti föreflä.
llollan Iarsson Wikiunä frän Westerbottens Län:
Jag känner wäl äfwcn belägenheten af de ifrägawarande
Lavpmarkerne, men dä innewänarne sjelfwe icke begärt
del förestagna ombytet af Länsindelning, anser jag Rikets
Ständer icke böra nied ämnet taga befattning.
Harwid erinrade Rörmark om hwad han förut upp¬
lyst, och tilläde, att den underdäniga ansökning, hwarmed
inncbyggarne skulle till Kongl. Majit inkomma, redan wa¬
re färdig, att pä högwederbörlig ort framlemnas.
kristers Danielsson: Min wening war icke, att wilja
i Brödren Riis Månssons ställe, flytta mig eller någon
annan till Skäne, utan jag äsyftade endast det kända för¬
hällandet, att de conqvoterade Provincerne i allmänhet ^er¬
lägga sina skatter i penningar utan förwandling, hware»
mot wi, uti det öfriga Swerige mäste utgöra wära fleste
onera in natura. Att rustningen i Skäne kan wara känn¬
bar!, willj jag ej bestrida, men i andre Provincer händer
Lswen, att detta beswär fär fullgöras af rusthällsnumiuern
med intet eller obetydligt bidrag af AugmentSränta.
lottsu Lonatsson frän Wester-Norrlands Län: Pä
grund af Arjeplougs och ArwidsjaurS Lappmarkers läge,
litt betydligt längre afständ frän Uineä, än frän Norrbot,
tens Läns-Recidence, anser jag den föreflagne förändringen
wara nyttig och äga stal för sig; Lfwensom jag; finner,
Den 24 April.
stt Rikets Stander äga tillräcklig anledning att handläg,
ga frägan, dä motion derom blifwit i Borgare-Ständet
wäckt, samt Rörmark numera upplyst, att innebpggarne
uti nyssnämnde Lappmarker sjelfwe önsta, att fa höra till
Norrbottens Län.
Nils Mävsson: ^nclors Danielssons föreställning vili
Lörmänligheten af hemmanen i Skäne torde wara mindre
riktig, dä man betänker, att detta Landskap inom en in¬
skränkt rymd mäste .^oerhälla 4000 man indeldt krigsfolk'
hälften Cavallen och hälften Infanteri, samt att bestridan¬
det af 60 dalers rustning ensamt medförer en ärlig utgift
af omkring 250 Riksdaler. Nägra sä kallade häst, och för-
dels-hemman finnas rvLl, hwilka erlägga deras räntor r
Penningar, och anses mera förmonlige, men de äro ef män¬
ga till antalet och njuta dessutom icke frihet frän Rotering»
kristers Nilsson frän Malmöhus Län instämde uti
hwad Nils Mänsson sälunda pttrat.
Diskussionen förklarades wara slutad, Hwarefter Stän¬
der uppä särskildt giorde Propositioner, biföll förra delen af
Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Uifkottets Betänkande
N:o 28, men deremot afslog Utskottets i den sednare punk¬
ten gjorde framställning, angäendetillwägabringande af en
»p administrativ och kameral indelning af Riket.
Wid förnyad föredragning af Kongl. Majits, sedan
de» 21 i denna niänad pä bordel hwilanve Nädiga Pro¬
position, angäende f. d. Allmänna Magazins,fonden saint
Den 24 April.
217
betalnings,wilkoren för erhällne spanmsils-understöd, in-
lemnades nedanstående skrifteliga Anföranden, nemligen:
1:0 Af ckolrair Longlssaii frän Wester,Norrlands Län:
Dä jag, wik sista Plenum, hörde uppläsas Kongl.
Mains Nädiga Proposition till Rikets Ständer, angäende
för detta Allmänna Magozins-fonden saint betalnings-wil-
koren för er hällne Spanmsils-understöd; sa fästade det min
uppmärksamhet, att Wcster-Norrlands Län, som uppräkna¬
des ibland de Län, hwilka erhällit undsättningar, skulle häf¬
ta i >kuld för endast 656 Rdr 32 si. Jag hade mig be¬
kant, saint i min mon Sfwen erfarit, att Wefier-Norr-
land är 1831 hemsöktes af en sivär misiwäxt och att skör¬
den är 1833 ocksä war knapp. Jag kände, att Wester-
Norrland, efter begge dessa sirens misiwäxter, erhällit be¬
tydliga understöd af Slats-Werket; och jag saknade icke hel¬
ler kunskap derom, att Länets innewsinare icke mägtat att
Återbetala de i nödens stund erhällna försträckningarne.
Jag har sedermera tvid Allmänna Magazins-Contoiret i
Kongl. Stats-Contoiret gjort mig närmare underrättad om
förhällandsc, samt hermid inhämtat, att Wester-Norrlands
Län befinner sig i unLsättningsskuld till Stats-Werket för
icke mindre, än 44, 656 Rdr 32 si. B:cv; Sfwensom, att
af denna skuld äterstär för är 1830, 656 Rdr 32 si. för
är 1831, 40000 Rdr och sedan sistlidet är 4000 Rdr.
Dst Sr för Wester-Norrlands Län lika omöjligt, som
för de öfriga norra Länen, att kunna, åtminstone för det
LIS
Den 24 April.
närwarande och pä de för Lterbetalningen bestämda tider,
godtgöra de erhällna undsättningarne; och jag anser mig
derföre bäve pligtig och berättigad, att hos Rikets Ständer
wördsamt begära, det Wester-Norrlands innebyggare matte
fä Stnjuta lika eftergift och enahanda betalnings-wilkor, som
de öfriga undsättningsffyldige Länens innewänare kunna
tillerkännas; och om Rikets Ständer skulle finna denna
min framställning icke förtjena uppmärksamhet, lä tror jag,
att icke heller för de öfrige Länen nägon eftergift etter lin¬
dring bör komma ifräga. Ett lika förhällande och lika nöd¬
ställd belägenhet, anser jag fordra ett lika ömmande afseende.
Jag anhäller, att detta mitt memorial mätte med
den Nädiga Propositioner remitteras till Stats-Utssottet.
Stockholm den 24 April 1834»
dollan Bengtsson,
»frän Wester-Norrland.
Härmed förena sig:
Leik Svanberg, MIs Strindlund och 3. O. 'Däldberg,
frän samina Län.
Härwid war fogad en af Kamereraren wid Allmänna
Magazins-Contoret i Kongl. Stals-Eontoret meddeldt, sä ly¬
dande uppgift:
Wester-Norrlands Län Har i undsättningswäg erhällit
Rdr 6.
8r 1830 656. 32.
Ak 1831 40,000 —
inalles 40,656. 32»
Den 24 April.
219
Zr 1834 4,000 —
Summa 44,656. 32'
Stockholm den 23 April 18Z4.
lVliillorii.
2:o Af Fullmäktige frän Westerbottens Län:
Wördsamt Memorial!
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, angäende lindring
för Norra Länen i betalning af skuld för erhällen undsätt»
ningsspanmäl under sednast inträffade mistwextärcn, har
för den ort, som walt ost till Riksdags-Fullmäktige, en sä
utomordentlig wigt, att wi wördsamt utbedja ost fä fästa
Ständets ökade uppmärksamhet derpä, Sfwensoiu pä.de olyc¬
kor, hwilka under en längre tid hopat sig och slutligen bragt
örtens innewänare i fattigdom och elände. Ännu är hoS
de fleste bland ost i minne den tid, dä Norra Länen ären
1808 och 1809 utgjorde Krigstheatern, dä Landets tillgän¬
gar af fiender plundrades och sädesfälten förtrampades. 1812
inträffade allmän wistwext, och swaga skördar omwcxlade
med mcdelmättige intill 1821, dä Landet änyo hemsöktes
med fullkomlig brist pä näringsgifwande afkastningar. Des¬
sa motgängar hade lrkwäl icke förstört alla utwägar till
bergning, den innewänarne, genoin binäringar, sparsam hus-
hällning! och inbördes biträde i enkel tarflighet, beredde sig;
men ären 1830, 1831, 1832 och I833hafwa alla och sär¬
deles het sednaste warit sä härda, att nöden nu, oaktadt Re¬
geringens omsorger och enskildt» wälgörande bidrag, stigit
lill den mest fruktanswärda höjd. Halin, förmålen till
220
Den 24 April.
mjöl, utgör för mänga hushäll enda brödfödan, helst ärS--
tiden ännu icke medgifwit att kunna hämta bark' Pen-
ningetillgängarne Sro uttömde; utmätningar och suctioner
8 kreatur, säsom de sista redbarheterne, Sro icke sällsynte och
modlösheten begynner gifwa bekymret en dystrare skepnad.
Wi skulle för mycket fela mot wär vligt säsom med¬
lemmar af Ständet, om wi wägade tilläta otz felaktiga
och öfwerdrifna uppgifter. För sanningen af oefamma
tilltro wi ost kunna smara, och dä wi till StändetS behjer¬
tande öfwerlemna, att, med anledning af den Nädiga Pro¬
positionen, i möjligaste mätto bereda tjenligaste utwägar
för wära hemmawarande nödställde Landsmän, att äter upp¬
rätta sig frän sin tryckande belägenhet, önsta wi, att in¬
gen mä erfara den för ost och för hwarje frisinnad man
nedfläende kansta, svin ätföljer ett olyckligt twingande behof
att söka understöd.
Wi hoppas ock, att förmänligsre stördar, en friare ut-
weckling af näringarne, undanrödjande af alla derföre hin-
derlige band och ett ändamälsenligt anwändande af de na¬
turalster, sorn Sfwen Norra orterna erbjuda, i framtiden stola
höja desta orter frän sitt genom naturhändelser inträffade
obeständ och således befria innewänarne frän den tunga
nödwändigheten att förnya teckningen af en tafla, som wr
nu warit föraniätne att framställa.!
Denna skrift torde fä ätfölja den Nädiga Propositionen
till wederbörligt Utstött. Stockholm den 24 April 1834.
Hmä. jXvrniarlc, st. D. Wililtinch Olot Olokssoir,
Riksdagsmän för Westerbotten,
Den 24 April.
221
och 3:o Af kolian kulberz och ker Hiiicliiksson
frän Norrbotlens Län:
I anledning af Kongl. MojstS Nådiga Provofilion,
angående betalning för erhällna Sxanmäls-undetitöd, ut¬
bedja wi oss fä fästa uppmärksamhet pa nödwändigheten
att widtaga kraftiga och afgörande ätgärder, för räddning
af de norra orternas mest behöfwande innebyggare, hwil-
kas tillständ, efter 4 pä hwacandra fölide misiwSrt-8r, Sr
sä beklaganswärdt, att det för oh, säsom Representanter frän
denna olyckliga ort, Sr en smSrtande sspldighet förklara, att
Sswen den cflergift och den lindring, som Kongl. Mant
Nädigt behagat förestå, icke är tillräcklig, och att de Nor¬
ra Länens befolkning, oaktadt en sädan eftergift, ändock be,
finner sig i det bedröfliga tillständ, att genom det elände,
som af undsättnings-spanmälens uttagande af de mindre
sörmögne, äfwen om öfrige der bosatte medborgare, som än¬
nu ega nägot, endast hafwa walet emellan att utflptta el,
ler sielfwe blifwa än mer olycklige. Det Sr en obestrid¬
lig sanning, alt Staten förlorar längt mera om halfwa be,
folkningen blir tiggare, och den andra hälften mäste föda
desta olyckliga, Sn om staten efterskänker de fordringar, hwar,
till medlen redan af hela Nationen äro tillskjutne och hwil¬
ka medel, ätergäldade af armodet, kanhända till en stor
del, endast komme att anwändas till de lyckligare och för¬
mögnare claffernas ytterligare förnöjande. Det Sr Sfwen
en annan lika obestridlig sanning, att menniskokärlek och med¬
lidande wid sädane tillfällen, som det nu förcwarande,
försätta denj lyckligare hälften i den wädliga belägenhet
att de heller dela med sig sina tillgängar öfwer försig-
222
Den 24 April.
tighetens gräns, Sn att se eländet bland sine medborgare,
Dcffa af erfarenheten witsordade förhällanden, lära, som
wi wäge hoppas, olwungct stadga den grundsats: att det
ör bättre att eftergifva etc till nödens lindring redan gjordt
allmänt bidrag, Sn alt genom äterfordrande af detta bidrag
öka ancalet af de olycklige, hwilkas armod redan blifwit gjordt
till föremäl för hjelp och räddning.
Dä, utan Rikets Ständers ädelmod, ingen utwäg gif-
rves att förekomma ett ewigt förlängande af de norra or¬
ternas inbyggares nu iräkade armod och obelätenhct, wäge
wi föreflä;
l:o Att hälften af det Norrbottens och Westerbottens Län
i och för undsättningen ören 18Z0, 1831, 1832 och 1833
Ldragne skuldbelopp, mä, sädant det nu befinnes, ofstrifwas,
med deri inberäknade afdrag, hwad Norrbottens Län beträf,
far, af Len genom högre pris ä utborgad spanmäl upp-
komne ffillnad emellan Statens bidrag och Länets jkuld-
summa,
2:o Att denna afflrifning fördelas pä det sätt, att
först en total befrielse meddelas alla dem, som icke utan
försäljning af fastighet eller de för deras handtering nö¬
dige redskap och werktyg, kunna Återgälda den erhällne und¬
sättningen, saint afskrifning till hälften göres för alla dem,
hwilka endast genom försäljning af nödwändige lösören kun¬
na full betalning ästadkomma, hwarom en för hwarie. Soc¬
ken utsedd committé, sammansatt af Församlingens Pastor
eller den hans ställe företräder och ds Ledamöter, som Sock-
p.arne fjclswe wäija, skulle i första och sista instancen dör
Den 24 April.
223
wa. Om sedan nägon allmän eftergift af äterstäende be¬
loppet blifwer möjlig, torde densamma lä fördelas pä alla
undsättningstagarne i lika andelar.
3:o Att äterstäende skuldbeloppet fär med spanmäl
gäldas, tunna för tunna, inom loppet af fem är, räknade
frän 1835 ärs början, med en femtedel för hwartdera äret.
4:o Att pä det, wid blifwande mistwäxt, tillgäng af
spanmäl i orten mä finnas, 10,000 tunnor för hwardera lä¬
net, fär af ortens wäxt inläggas, antingen i de Magaziner,
som inwänarne i hwarie Socken äc Staten redan uppbyggt
eller inlefwereras i de större Magaziner, deraf ett i
hwardera Länet Staten tillhörigt finnes, och nägon ätcrbe-
talningsskyldighet till Staten af denna orts olycklige inwä-
nare ej komina ifräga, dels emedan en sädan skulle öfwer-
stiga deras förmäga och oundwikligen medföra nya behof af
understöd, och dels emedan förwaltnings-och utredningskost-
naderna skulle blifwa för Statswerket än mer betungande; och
5:o Att hwad derefter af undsättningen till gäldande ä,
terstär, fär inlefwereras i Länens större Kröno-Magaziner,
och lefwercringen fle utan afseende pä sädens aflingsort,
saint säl edes Sfwen kunna fä inlemnas i det Statens Ma-
gazin, der spanmälen kan anskaffas.
Derest detta förslag bifalles, anse wi nägot hopp äter-
sia för wära olycklige landsmän om räddning frän ound»
willig undergång, den wi pä wär ära och tro försäkra an¬
nars icke wara sannolik; men för att göra de af ost nu
föreflagne wilkor sädane, att de kunna fullgöras, utbedja
224
Den 24 April.
wi ost Lfwen, det Högloflige Stats-Utssottes täcktes HSrwid
Mika fästa de wilkor:
1:o Att säwida misswäxt nägot ar inträffar, ett sä-
dant ej mä inräknas i bctalningsterminerne; och
2:o Att om, pä feni är, twenne misswSxter infalla, un¬
der ny pröfning mä komina, om nägon ytterligare efter¬
gift kan bewilias af den i femte punkten omnämnde inbe¬
talning.
Enär Kongl. Majus Nådiga Proposition ädagalSgger,
att norra orternas inbyggare ej kunna utan egen under¬
gäng afbörda sig de erhällne undsättningarne, och dessa in¬
byggare , hwilkas arbetsamma och sparsamma lefnadssätt
8r af Auctoritcter witsordad, ej wällat denZ olyckliga belä¬
genhet, hwari de nu sig befinna, rväga wi hoppas, att Rik¬
sens Ständer bewilja den sf oss nu söreflagne afskrifning,
och förcstrifwa sädane äterbetalningswilkor, att ätminsione
hoppet om ulsigter att dem fullgöra, ej matte hos detta c-
lyckliga folk förswmna.
ck. I. Hutberg, ?ei>r blenrilrsson,
Fullmäktige för Norrbottens Län.
Uti detta Anförande instämde dickers Normark frän
Westerbottens Län.
Nils Insulin frän Stockkolms Län tillstyrkte bifall
till Kongl. Majus Nädiga Proposition; och förbehöllo stg
suders Olsson frän Stora Kopparbergs Län, Anders
Lvensson frän Hallands Län, samt Anders Nauielssout
Den 24 April.
225
frän Elfsborgs Län, att uti päföljande klenurn, fä skrif,
Mgen framställa hwad de, i anledning deraf saint nied af¬
seende ä deras connnittenters behof, kunde sinna nödigt att
andraga, hwarcfter den Nädiga Propositionen blef till Stats-
Utskottet remitterad.
Derefter företogs, till förnyad handläggning, Constitu,
tions-Utskoltets den 21 April pä bordet lagde Memorial
N:o 4, nied uppgift ä af samtelige Riks-Ständen godkän¬
de Grundlagsförändringsförstag; och bestöt Ständct, det
skulle Expeditions-Ucskottet anmodas, att uppsätta underdä,
diga Skrifwelfer till Kongl. Mant, angäende de wid Len,
na Riksdag afgjordt» grundlags-frägor, hwarom sädan un-
derdänig aninälan efter Grundlagen bör ega rum.
Stats-Utskottets sedan den 21 i denna mänad pä bor¬
det hwilande Ullätande N:o 54, angäende beräkningen af
Stals-Werkcts inkomster, föredrogs änpo, men lades, efter
flere Ledamöters begäran, ytterligare pä bordet.
Dä nu äter företogs Lee af även Heurlin frän Kro¬
nobergs Län uti sista kleuum ingifne och pä bordet lagde
memorial, angäende siskerierne wid Rikelö Westra kust, hör,
des Ständer allmänt yttra den önskan, att samma Anfö,
rande mätte ätertagas; i enlighet hwarmod Heurlin stu-
letigen förklarade, det hans ofwanberörde framställning fin-
ge förfalla.
226
Den 24 April.
Widare föredrogs änyo Stats-Utskottets, sedan den 2L
April, pä bordet liggande Utlätande N:o 55, i anledning
af den af Herr LljernoeronlL, keller Niklas hos Ridder-
stapet och Adeln gjorde motion, angäende utbekommande
frän Riksgälds,Contoret af en dest, enligt afgifwcn räkning
ä wed och brännkol till Landtmarskalkens sä kallade Soi-
reer rvid sifilitzne Riksdag, ägande fordran.
Härwid yttrade Riis Nansson frän Malmöhus Län,
att ehuru motionären icke iakttagit stadgade former för
verifikationen af sin förmenta fordran, sä hade likwäl Herr
Landtmarskalken förklarat, att hank ickeZ kunde^ eller borde
ifrägasätta de äberopade räkenskapernas riktighet; rvid
hwilket förhällande iMs Nansson^ ansäg fåken förtjena ett
närmare begrundande.
Kils Llrinstlunä frän Wester-NorrlandS Län förklar
rade deremot, att sammanhanget med ifrägawarande for¬
dran förekomme honom gansta besynnerligt, dä motionären
icke i tid sökt göra densamma gällande, utan först twenne
Sr efter dest tillkomst, likasom pä försök, framgiswit sin räk¬
ning till erhällande af liqvid, samt enär; i anseende till fe¬
lande former, afsiag härä mött, dermed lätit sig nöja in¬
till närwarande Riksdag. Hade fordringsanspräket warit
obestridligt, sä hade det icke blifwit behandladt pä sätt sorn
stedt; hwarföre Llrinstlunä lika litet nu, som uti Utskottet,
kunde tillstyrka bifall till motionen.
llolran karsson Wililemst frän Westerbottens Län ä-
beropade, säsom ffäl för afflag ä motionen, att motionä¬
ren
Den 24 April.
227
ren icke iakttagit de föreskrifter, som blifwit stadgade för gil¬
tigheten af sädane fordringar, som den ifrägawarande; och
beflöt Ständet, efter framställd Proposition, att bifalla Stats¬
utskottets Utlätande N:o 55.
Stats-Utskottets sedan den 21 April pä bordet lig¬
gande Memorial N:o 56, angående en Gratification ät
Eommistarien v. Lk, för hans hafde befattning med re¬
parationen och inredningen af Riksgälds-Conrorets förra
Hus, som nu begagnas af de ofrälse Riks-Ständen samt
Rikets Ständers Utskott, företogs änpo till handläggning
och blcf af Ständer bifallet.
Likaledes föredrogs nu äter och biföllos Stats-Utskot,
tets den 21 i denna mänad pä bordet lagde Urlätanden,
N:a 57, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Skrifwelss
om ytterligare Statsanslag för Armöens Pensions-Casta,
om dispositionen af accordsregleringsanflaget och om belä-
ningsrätt 8 Accords-Fondens obligationer, samt N:o 58, i
anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition om upp¬
hörande af Liggemänaders och Begrafningshjelps beräkning
wid tillträde af wista högre Civile Embeten.
Z ordningen derefter företogs äter Stats-Ntskottets den
21 April pä bordet lagde Utlätande N:o 59, i anledning
af de ären 1830 och 1832 församlade Rikets Ständers
Revisorers, till Rikets Ständer afgifNe, berättelser em werk-
4ideVandet. 15
228
Den 24 April.
ställd granskning af Riksgälds-Contoret, General-Asiistanee»
kontoret och Götha Canal-Bolags saint Malmö f. d. Dis-
cont-Werk; och fann Ständer någon ätgärd i anledning
häraf icke wara erforderlig.
Wid förnyade föredragningar biföllos nedanstående, frän
Lagutskottet inkomne och den 21 i denna mänad pä bor¬
det lagde BetSnkändenr
N:o 3o, öfwer kor jonssons frän Oland och kcw
Hinstoikssons frän Norrbottens Län motioner, om inskränk¬
ning af det i nu gällande Lag förejkrifne antal Nämn¬
demän;
Nw Zl, öfwer kristers kformsrses frän Westerbottens
Län motion, vin inskränkning af den nuwarande tillätelsen
för ynglingar bland Allmogen, alt wid 18 ärs älder ingä
Sktenssap; och
N:o 32, öfwer stohlan Lrilissons frän Stora Koppar¬
bergs Län motioner, vin förändrade föreskrifter rörande den
undersökning, som bör föregä, innan sielfspillingar mä ber
grafwas.
Lag-Utskottets Betänkande N:o 33, öfwer Lolvi-Z stons-
sons frän Östergöthlands Län förstag till witza föreskrifter
i afseende pä tiden, inom hwilkcn ransakning öfwer häktad
person borde företagas, samt Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie-Utffottets Utlåtande N:o 34, i anledning af wäckt
motion derom, att de 124 tunnor Spanmäl, som, under
Den 24 April.
229
benämning as Domkyrko-tunnor, nu ärligen gä frän Her¬
nösands Stift till Upsala Domkyrka, hädanefter mä tillfal¬
la Hernosands Kyrka, hwilka 2:ne Betänkanden legat pä
bordet sedan ken 21 April, söretogvs nu hwart efter an»
nät, men blefwo, pä flere Ledamöters begäran, ytterligare
förklarade hKilande.
Vice Talmannen -Ion llonssvn jemte öfrige Fullmäk¬
tige frän Blekinge Län inlemnade ett strifteligt Anförande,
som uppläfles och war sä lydande:
Wördsamt Anförande!
Med anledning af Kongl. Majus under den 18 sist-
lidne Januari!, till Rikets Ständer aflätnr Nädiga skrif»
weise , angäende Indelnings,jemnkningen i Blekinge, hafwa
undertecknade, Riksdags-FullniSktige för nämnde srt, fun»
nit sig uppmanade, att göra följande framställning, hwil-
ken torde blifwa till Allmänna Beswärs- och Oeconvmie-
Utfkottet reinitterad, för att tagas i vfwerwägande, när det
ämne, svin i den Nädiga Skrifwelsen innehälles, kommer
under Utskottets behandling.
Kongl. Maju har, med ogillande af Comikterades för
Roterings-undersökningen och en ny Indelnings-jemnkning
i Bätsmanshället inom Blekinge, underdäniga förflag, i
enlighet hwarmed Länets Bätsmansstyrka ffulle med 249
Man förminflas, i Räder funnit, alt de 1500 Zndelnings-
Bätsman, som Blekingfla Provincen hittills uppsatt, bor¬
de allt framgent bibehällas, och att endast i fräga om sät¬
tet för de fä kallade Lswerstotts-räntokneö prestation eller
830
Den 24 April.
stqwiderande, en reglering were af nödett, som äterförds
ZndclningS-werket och Bätsmans-Conrractet till sina hus»
wudgrunder och rätta tillämpning. För detta Sndamä!
har Kongl. Mai:t ansett läinpligt, att berörde ränta för,
wandlades till effektiv rullning, eller deremot swarande
penningebelopp, efter ärlig Markegäng, och att öfwerskottss
tagarne pä detta satt framdeles borde komma i ätnjutandö
af sina räntor, derföre de rullning prästers, men öfwers
skottsgifwarne likwäl ätnjuta 20 ars ytterligare anständ
med ränteförhöjningen och derjemte skälig lindring i ränte-
beloppet, der hemman kunde befinnas deraf inora betunga¬
de, Sn andra med dem jemngoda i orten; samt föröfrigt
anslag, utan Stats-Werkeks gravation, af Kronans behäll-
ne Indelningsöfwerflotts- eller Reservräntor och Varancé,
afgiften för de i Blekinge wid 1826 ärs extra Roterings-s
jemnkning tillkomne nya ordinarie Bätsmansrotar, dem
Comiterade uvpgifwit till ett antal af 25, inom Provin-
ccn anwändas till betäckande af den brist, som för Rän¬
tetagare, förmedelst berörde lindring, kunde uppkomma.
Genom en sä beskaffad reglering, synes wifierligen den
länge och med skäl öfrverklagade oiemnheten i fördelningen
af ortens rustningsbeswär blif,va afhulpen, och, dä ingen
minskning i sjelfum Bätsmanshället eller dest ursprungliga
numerär, för närwarande är att hoppas, Sfwen all den
förändring ästadkominen, svin under dylika omständigheter
billigtwis kan förwäntas; men i afseende pä tiden för till-
wägabringandet' af ifrägawarande reglering,, derest den af
Rikets Ständer gillas, anse wi ost dock befogade yttra den
önskan, att werkställighetm deraf genast, eller sä fort ske
Den 24 April.
231
kan, mätte taga sin början. Redan den 26 April 1814
har Kongl. Majit, genom Nädigt beslut, förklarat den nu
förordnade rättelfen i Blekingska indelningen wara af rätt-
wisa päkallad; Kongl. Majit har uti Desi till Rikets Stän¬
ders Stats-Utstott den 14 April I8l8 aflätne Nädiga Pro¬
position, angående jemnkning och förändring i berörde in¬
delning, pttrat, att den wore ojemn och tryckande, samt
deraf hemtat anledning akt ej aflägsna den tidpunkt, dä rät-
telse härutinnan kunde ästadkommas; och Rikets Ständex
hafwa jemwäl, i skrifwelse oen 30 November 1829, med er¬
kännande af de ömmande förhällandcn, som för en stor del
Rusthällare i Blekinge inträffade, och hwilka, af Kongl.
Majit och Rikets Ständer längt förut medgifne, föranledt
beslut, hwilka dock ej kommit till utöfning, i underdånighet
anhällit om Rotejemnkningsns befordrande till snar »verkställig¬
het, pä det Provincen icke längre mätte, med Lfwentyrande af
destj innewänares trefnad och bestånd, blifwa i saknad af
Len lindring i den ojemnt tryckande roteringsbördan, som re,
dan il är förut blifwit af bada Statsmakterne erkänd sä,
som rättwis och till werkställighet förordnad. Desta sam,
rnanstämmande yttranden och beflut gifwa ett tryggande
stöd ät wär förhoppning vin framgäng i den önskan wi, ined
förlitande vä Rikets Ständers fortfarande erkännande af
Blekingska Bätsmansindelningens behof af ffpndsamt under¬
stöd, härmed wägat andraga,
Wäl innehäller den sist aflätne Nädiga Skrifwelsen
amnet, att öfwerskottsräntornes förwandling till effectio
rustning, eller deremot swarande penningcbelopp, ffulle, sä
232
Dm 24 April.
Midt den utan uppskof och utan undantag träffade nums-
rande Äboer, icke wara fullkomligt rättwis; samt att dä
tiden och eli försäniradt mpntwärde succetzivts wällat dep
närwarande missförhällandet emellan räntebcloppen och rust¬
ningskostnaden, detta missförhällande borde, utan wäldsam
inwerkan, hwarken pä äganderätten eller pä hemmanens
beständ, af tiden botås; men dä tillika blifwit erkändt, att
den tidö ängd af iner Ln 23 är, som numera förflutit, se¬
dan fr ägan om Jndelningsjemnkningen först wiicktes, mäste
redan, pä köpeafhandlingarne om de räntebetalasde Hem¬
manen, baswa inwsrkat; dä dessutom de förhällanden, som,
wid ett eller annat afta! enflilte personer emellan, möjli¬
gen blifwit tagne i beräkning, icke torde böra tilläggas vä-
gon allmän inflytelse och werkan, synnerligast om dctza för¬
hällanden sakna billig grund, och sälunda ej kunna wänta
beständ; dä Ränteöfwerskottsgifwarne alldeles icke, utan
*ndast öfwerffotkstagarne, hwilka mäst utgöra den ränlorne
motswarande, werkliga rustningskostnaden, warit de, som
genom myntförsämringen blifwit lidande, hwilket tillständ,
genom ännu längre dröjsmäl med förändringen i ränteli-
qvidationen, skulle Ln widare undcrhällas; dä sädane hem,
man, hwilka för swagbets skull och räntans högre belopp,
icke kunna tälr Sfwcrskottsräntornes förwandling till natu«
ra prästation, äro berättigade att söka räntans nedsättning
till likhet med räntorne af andra, lika beskaffade hemman,
samt nägot ränteöfwerskottsgifwande hemmans undergäng,
i följd af förwandlingen i ränteliqviden, säledes icke mer Ln
bwarje annat hemmans obeständ, som effectiv rustning prS-
fierar, torde böra befaras; dä flutligen sainina princip, som
Den 24 April.
233
för indelningen ursprungligen warit följd, att nemligen
all till BZlsmanshället anslagen jord stall i rustningen del¬
taga lika, blifrvit, Lfwen wid den nu isrägawarande
regleringen gjord gällande, och förthy wordet medgifwet,
att det ena hemmanet ej bör draga rustning för det
andra, emot en ringa och otillräcklig ersättning, utan
att jemnlikhet i bcsivär, Rusthällare och Räntegifware
emellan, bör finnas; sä torde, med anwänvande af den
nödig befundna jeninkningen och rättelsen i Blekingsta
Noteringsbeswärct icke längre böra fördröjas, utan den
stadgade förhöjningen i tillstottsräntorne, utan widare up-
peyäll, komma LfwerstottStagarne tillgodo. ^
De ncdsättningar i OfwerstoUsräntorne, som kunna
pröfwas stäliga, torde ej heller böra lägga hinder i wägen
för den beslutade regleringens snara tillämpning, enär till¬
gängar för betäckande af den brist, som genom dylika ned-
sattningar kan inträffa, blifwit uppglfne; och torde Va-
canceafgiften för de wid 1826 ärs RoteriNZsjcmnkning till-
komme nya ordinarie Bätsmansrotarne, säsom eill fyllnad
af ben ifrägakommande bristen behöflig, i Sfwerensstämmcl-
se med de wid Indelningstiden fastställde grunder, warda
till framtida understöd för Blekingsta Bätsmanshällct, utan
tillökning i dest en gäng bestämda nummertal, disponerad.
Ion ionsson. Oiof Ensson.
O. L. ^p^elc^vist. Ola leksson.
Sedan härefter upplyst blifwit, att Kongl. Maj:ts ä-
beropade Nädiga Skrifvelse, angäende Zndelnings-iemnk-
ningen i Blekinge, är worden till Stats,Ulstottet remitte¬
234
Den 24 April.
rad, beflöt Ständet, att det nu upplästa Anförandet skulle
till samma Utskott öfwerlemnaS.
Föredrogos och godkändes följande frän Expeditions-
Utskottet ankomne förslag lill Rikets Ständers underdäniga
Skrifwelser till Kongl. Majit, nemlfgen:
Nro 16, i anledning af Lag-Utskottets Betänkande N:o
7, angäende ett tillägg uti l7.de Cap. 18 §. Rättegängs-
Balken;
N:o 17, i anledning af Lag-Utskottets Betänkande N:o
10, angäende ändring i bestraffningen för miffgernings,
mäns lösfläppande;
N:o 18, i anledning af samma Utskotts Betänkande
N:o 12, angäende ett tillägg till 9:de Cap. 11 §. Handels,
Balken, om answar för den, som förnekar »vetterlig gäld;
N-o Ig, i anledning af Allmänna Bcswärs, och Oe-
conomie-Utskottets Utlätande N:o 3,fangäende Lands-Fiscals,
tjensternas upphörande;
N:o 20, i anledning af samma Utskotts Utlätande N:o
9, angäende wäckt fräga om uppförande af en hro öfwer
Dahl-Elfwen, i trakten af Gysinge Bruk;
N:o 21, > anledning af samniti Utstötts Utlätande Nro
15, rörande behofwet af ett sammandrag af gällande för¬
fattningar angäende rotehället;
N:o 22, i anledning af samma Utstötts Utlätande Nro
16, angäende tillägg i föressrifterne rörande permittering af
wärfwadt manskap; och
Den 24 April.
235
N:o 23, i anledning af Stats-Utskottets Betänkande
N:o 25, angäende indragning af Wexel-Controlleursbe-
fattningarne.
Nedanstäcnve Utffotts Betänkanden hade till detta
plenum inkommit och ladeS nu pä bordet, ncml.
frän ^anco-Utskottet:
N:o 6, med förslag till hufwudgrunder för Bankens
förwaltning och rörelse;
N-.o 7, ined förslag om ett nytt mynt-system; och
N:o 8, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Skrif-
rvelse angäende Bankens öppnande till utwexling af Silfmer.
frän Lag-Utskottet:
N:o 34, öfwer Nils Insulins frän Stockholms Län
motion, angäende meddelande af föreskrift, ä hwars ägor
sjelfspillingar stola nedgräfwas;
N:o 35, öfwer Grefwe o. L. Lronliselms samt Herr
jk. valmäns »notioner, om rättighet att a Fidei-Com-
Mistegendom upptaga län till en tredjedel af egendomswärdet;
N:o 36, i anledning af Friherre Imävig Loijes mo¬
tion vin utfärdande af en Lag, rörande utländsk mans rätt,
att i Swerige sig nedsätta samt härstädes förwärfwa na¬
turalisation; och
N:o 37, öfwer Friherre Vars Lrjernswckls och Herr
8. I. ^VVijkmans motioner, om borttagande af dödsstraffet
236
Den 24 April.
för stöld ur bref, sou, ej äro under Post-Inrättningens eller
annan allmän wärd; samt
frän Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utsiottet:
N:o 35, i anledning af wäckre motioner om Biskops-
och Domprost-Embetenas indragning; och
N-o 36, i anledning af wäckt motion, angäende räk^
tighet för de närmast landswägen boende hemmansägare,
att af de derifrän mera aflägse njuta ersättning för oflaro
päkommande inqwarlering af tägande trupper.
Uppä derom gsordsbegäran af OIol?ors§on frän Stock»
holms Län samt (iarl OaKriLlssoii frän östergöthlands
Län, besiöt Ständet, att genoin utdrag af Protokollet med--
bela dem bewis deröfwer, att Ständet anser för denna Riks¬
dag, likasom Ständet under de näsiföregäende Niksdagarne för¬
klarat, 2 Rdr 32 st. B:co om dagen wara det ringaste arf-
wode, hwarmed en Riksdagsman, för att komma i ätniu-
tande af anständigt och tillräckligt underhäll, hwartill L
mom. i 17 §. Riksdags-Ordningen honom berättigar, kan
wara beläten.
Härefter föredrogs ett frän Wällofl. Borgare-StändeL
ankommet Protocolls-Utdrag för den l7:de April, af rune¬
häll, att Wällofl. Ständet, efter inhämtad kännedom derom,
att en af Longt Onstwmnstsson frän Hallands Län, i den
ordning 29 Z. Riksdags-Ordningen stadgar, anmäld anled¬
ning till anmärkning emot Konungens Stats-Räd och
föredragande för Ecclesiastikärender blifwit till Constitutionö»
Den 24 April.
237
Ucstottct remitterad, beflutit, att i denna remiss in¬
stämma.
Mosters Danielson frän Elfsborgs Län yttrade här»
wid, det han funne Borgare-Ständets nyssbcrörde instäm»
mande wara högst besynnerligt; ty utom det act Lenzt
Oucimunflssons Anmärkningsmemorial, pä sätt wid dylika
tillfällen manligt är, blifwit under försegling kngifwet och
till Constitutions-Utskottet remitterast, samt Wällofl. Borgare-
Ständet säledes, lika litet som nägon annan, kunde äga eller äbe,
r»pa nägon kännedom om dess innehäll, syntes Borgare-Stänx
dets förfarande stä i strid med 29 §. af Riksdags-Ordnin-
gen, enligt hwilkens uttryckliga föreflrift, den eller de, som
inom Riks-Stänoen wilja framställa nägon anmärkning
emot Konungens Nädgifware, Sro förbundne, att kjelfwe
uppstä sch begagna de uti nytznämnde §. för en sädan anmä¬
lan stadgade ordalag; och begärde Austers Danielson, att
detta yttrande mätte, för han» räkning, uti Prolocollet an¬
tecknas.
Med Austers Danielson instämde Len§t 6nflinuutlL-
son, under förmälan, det han ingalunda för flera eller fär,
re af Borgare-Ständets Ledamöter yppat anledningen till
den anmärkning, han emot Konungens Nädgifware fram¬
ställt.
Det uppläste Protocolls-Utdragctlades till handlingarne.
Genom Protocolls-Utdrag frän Med-Ständen, som nn
fiiredrogoS, underrättades Ständet, att
2Z8
Den 24 April.
Högloft. Rivderskapet och Adeln,
den 1-5 April,
Lagt till handlingarne: Borgare-Ständets, uti Proto,
colls,Utdrag af den 7:de dennes, gjorde inbjudning till Med^
Ständen och anmodan till Utskotten, att med Riksdagsgöromä,
len mätte pä allt möjligt sätt fortskpndas, saint Lag-Ut¬
skottets Utlätande N:o 16;
Bifallit:
Stats-Utskottets Utlätande N:o 36, samt Lag-Utffot,
tets Vetänkanden N:s 15, 17, 18, 20, 21, 22, 23 och 24;
samt
Äterremitterat
Lag-Utskottets Belänkanden N:s 14 och 19.
Högwördige Preste-Ständet,
den 15 April,
Remitterat:
Till Stats-Utftottet, Kongl. Majrts Nädiga Proposi¬
tion, angäende särskild »vedergällning till Lag-Coniinitöens
arbetande Ledamöter;
Äterremitterat
Stats,Utssottets Utlätanden N:S 22, 28, 29 och 31,
samt Lag-UtskottetS Betänkanden N:s 20 och 24; och
Bifallit
Stats-Utflottetö Utlätanden N:s 25, 26,3o, 32, 36 och
37; saint
Den 24 April.
239
Lag-Utflotlets Betänkanden N:s 14, 15, 17, 18, 19,
21, 22 och 23; men
Afflagit samma Utstötts Utlätande N:o 16; samt
den 17 April, genom wal af Ständets Electorer, till
Ledamot uti Expeditions-Utstottet, efter Prosten H/lauäsr,
utsett Biskopen Doctor L. Lullberg.
Wallof!. Lorgare-Ständet,
den 10 April,
Wid förnpad föredragning af StatS-UtstottetS Ut¬
rätande N:o 22, funnit 25, 27, 30, 32, 34, 38, 39,
40, 41, 44, 45, 48, 49, 55, 63, 69, 72, 75, 91
och 92 §§. ej fordra nägon ätgärd, Lfwensom att 66 och
67 för närwarande n8gon sädan icke päkallade, enär
remiffer redan stedt till Consiitutions-Utstottet, i anledning
af Stats-Utstottets Meinorial N:s 23 och 24; ansett nägon
widare ätgSrd i anledning af. 65 och 100:de §§. ej nu för¬
anledas; lätit bero wid hwad Stats,Ulstottet sig utlätit utl
42, 50, 64, 76, 77, 87, 88, 94, 96 och 98 §§.; äterre-
mitterat 6, 12, 46, 59, 61, 71, 73, 74, 78, 79, 80, 82
och 97 §§.; och bifallit öfrige delar af Utlätandet.
Den 21 April,
Lagt till handlingarne Kongl. Majtts Nädiga Swar
uppä Rikets Ständers underdäniga Skrifwelse angäende
Riksdagens förlängande.
Remitterat:
Till Stats,Utskottet, Kongl. Maitts Nädiga Proposi¬
240 Den 24 April.
tion angäende f. d. Allmänna Magaz'n8-Fonden samt bk-
kalmngswilkoren för erhällnr spanmälsunderstöd.
Äterremitterat
Stats-Utffottets Utlåtanden N:s 35 och 38/ samt Lag»
Utskottets Betänkande» N:s 17 och 23;
Bifallit:
Stats-Utskottcts Utlätanden N:s 36, 37, 39, 40, 41,
42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, ZO, 51, 52 och 53;
Lag-Utskottets Betänkande» N:S 14, IS, 16, 18, IS,
20, 21, 22 och 24;
Allmänna BesivSrs- och Ekonomi-Utflottets Betänkan-
den N:s 20, 21, 23, 24, 25, 3 och 26, 27, 28, 29 och
32; samt
Bewillnings- och Allmänna Beswärs- och Ekonomi-
Utskottens Betänkande N-o 1; och
Afflagit
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottets Betänka»-
den N:s 19, 22 och 31.
^nclers Danielson frän Elfsborgs Län begärde ordet
och uppläste följande ffriftcliga Anförande:
Dä jag sisilidne Plenidag yttrade mig i afseende pä
den uti Borgare-Ständet af Herr Hallgren wäckta motion
vin inskränkning af Gärdfarihandels,rättigheten j de sju
Den 24 April.
241
Häraderne af Elfsborgs Län, egde jag annu icke kunskap
om den, hwitken Herr llnsmlius gjort, rörande samma
Ämne. Jag har sedermera kommit i tillfälle att lära kän¬
na dest märkwärdiga innehäll, och finner mig deraf upp¬
manad, akt ännu tillägga nägra ord till hwad jag för¬
ut anfört.
Herr Inswkius har icke dragit r betänkande, att an,
klaga allmogen i de siu Häraderna för utbredande af ta¬
sker och förförelser pä orter, der mättlighelen, dygden och
ärbarheten annars hafwa sitt hemwist. Det är desta lika
ogrundade, som skändande beskyllningar, jag anser mig o-
willkorligt förpligta!) att afwisa. Hwar och en, som besökt
de ifrägawarande Häraderne, kan och bör intyga, att In,
nebpggarne derstädes utmärka sig genom arbetsamhet, mätt-
lighet, sparsamhet och ärbarhet. Det torde således endast
wara Herr stnsmlius förbehället, att kunna förklara, huru
hesta samma mennissor, som i sin hemort Lro kända, att
föra en sedlig wandel, genom blotta förflyttandet eller när¬
mandet till Eksjö trakten, i ett ögonblick förwandlas till
befordrare af alla laster. För att lösa detta problem, for¬
dras witzerligen en combinations-förmäga af ett alldeles e-
get slag, vch lag will ej twifla, att Herr Gustelius eger
den. Emedlertid Sr det klart, att om den onaturliga för-
rvandlingen »verkligen inträffade, det Sr den Gårdfarihand¬
lande, svin förföres, icke den sou» förförer.
Gansta riktigt har Hr stubelius, fäsom han säger, förut¬
sett, att jag, hädanefter som hittills, stall söka förswara
de sju Häradcrncs rättigheter. Det Sr en pligt, som jag ger-
242
Den 24 April.
na uppfyller, emedan den älägges mig af min öfwertp
gelfe. Men dä Herr stusmlins fäger, att desta rättigheter
blifwit förwärfwadc pä "Lögnens bekostnad," fruktar jag,
att den warde Motionären icke wetat hwad han sagt. Männe
det är lögnen, han will förswara, dä han beklagar eller
pästär, att lögnen här lidit inträng ? Det säkra Sr, att ds
beskyllningar, man gör de Gärdfarihandlande, göras pK
Sanningens bekostnad.
Den anmärkning, Motionären framställer, att flere
familier frän Socknarne närmast Ekfiö, som der icke kun¬
nat winna sin tarfliga bergning, sedan de flyttat till Sock,
narne inom Elfsborgs Län, der sinna sin trefnad, bewisae
endast att de, genom det goda exemplet uppmanade till ar¬
betsamhet, just genom gärdfarihandcln finna utwägar till
afsättning för alstren af sin arbetsflit. Beskyllningen för
lättja och beqwämlighet fordrar ingen »vederläggning; ds
sju Häraderne 8ro kände, att wara sielfwa idoghetens hem-
wist. Stockholm den 24 April 1834.
Austers Danielson.
Ständet beflöt, att delta Memorial skulle till Allmänna
Veswärs- och Oeconomie-Ulskottet öfwerlemnsS.
Protocolls-Utdrag öfwer de denna dag i Ständet fat¬
tade beslut, upplästes och godkändes.
Lvik
Den 24 April.
243
Leik lrsson frän Westcräs Län begärde och erhöll
ledighet att xä 14 dagars tid, räknad frän den 28 i den-
na inänad, uti egne angelägenheter besöka hemorten.
Ständer ätflildeS kl. half till 3 e. m.
ln kllem
1834 den 25 April.
klenum kl. 12 middagen.
I anledning af Kongl. Mains, förlidne gärdag till
Stats-Utffottet remitterade, Nädiga Proposition, angäende
f. d. Allmänna Magazins-Fonden samt betalningswilkoren
för erhällne spannemälsundersiöd, inlemnades nu följande
ssrifteliga Anföranden, nemligen:
1:o Af 8ven Ionsson frän Herieädalen:
Dä Kongl. Maf:t, i följd af Desi Nädiga Resolution
den 31 Mars 1832, uppä den af District-Magazins-intercS,
scnterna i Herieädalen i underdänighet gjorda ansökning, det
Kongl. Majit täcktes af Gunst och Näd tilläta dem, alt fä,
efter Herjeädalens, i stället för Jemtlands Läns, markcgängs
pris, betala de spanmälslän, som till Disiricts-Magaziners
4-.de Bandet. 16
244
Den 25 April.
bildande derstädes, af Allmänna Magazins-JnrättningenS
tillgängar erhällits, lill Riksens Ständer, under den 12 ben¬
nes, hemställt om ej afskrifning kunde bewiljas för den
skillnad, utgörande endast 3,368 Rdr 45 st. 8 rst Banco,
som uppstode, derest, wid ätergäldandet af berörde spanmäls-
län, markegängen uti Herjeädalen, och icke den som för
Hela Länet wore satt, toges till grund, samt uti den N3-
diga Skrifwelsen härom blifwit andragne alla de upplys-
ningar, sorn för bifall till den Nädiga Propositionen kunna
framläggas; sä äterstar för niig, som wid inncwarande
Riksmöte representerar Herieädalens innebyggare af Bom
de-Ständet, eller just dem, som denna fräga närmast rö¬
rer, ej annat, än att, i mina Committenters namn, för
bifall till den föreslagna afskrifningen wördssmt anropa
Edert, mine bröder! och de respective Med-Ständens medlid¬
samhet för Herieädalens betrpckte innewänare, svin af fia
pä hwarandra följande felstagne skördar, befinna sig i hög¬
sta armod, och hwilka, derest länets markegäng tagcs i be¬
räkning wid ifrägawarande spanmälsiäns betalande, helt och
hället skulle nödgaö frängä hoppet om Magaziners inrät¬
tande, hwarigenom orten komme i rnistning af nödig span,
mälsundsättning wid inträffande behof. Jag anhäller, att
detta mitt Anförande mätte sä ätfölja remisten af den Kongl.
Propositionen. Stockholm den 24 Aprij 1834-
Lven äonsion,
Riksdags-Fullmäktig för Herjeädalen.
2:0 Af Hmäsrr Olsson och I-ars Oerelinr frän Sto¬
ra Kopparbergs-ZSn:
Den 25 April.
245
Z anledning af Kongl. Marits förliden gärdag till
Stats-Ulstottet remitterade Näoiga Proposition, angäende,
bland annat, bctalningswilksrcn för crhällne spanmälsun-
derstöd, wäga wi, säsom Fullmäktige för Erster och Wester-
Dalarne af Skora Kopparbergs Län, wördsammast fästa
Hcderwärda Ständcts uppmärksamhet pä förhällandek »ned
undsättningstagarne inom nämnde ort. Utan att nu ingä
uti nägon framställning af de naturorsaker, som i wära
hemhyggder mälla tidt och ofra inträffande misswäxter, wil¬
ja wi endast försäkra, att dessa olyckor hos oss förorsaka sä
stor nöd för tillfället och oförmögenhet för framtiden, four
pä nägot annat ställe i Riket. Med afseende ä sistberörde
omständighet, har Kongl. Mant, uppä hemställan af wär
omtänksamma Länsstyrelse, nyligen täckts förunna undsätt»
ningstagarne i Stora Kopparbergs Län ytterligare ränte-
frilt anständ till Maj mänads stut är 1835, ined liqvide-
randel af deras skuld för erhZllen spanmäl efter 1830 och
1832 ärens misswäxt. Fullt erkänsamme för detta wcder-
mäle af Kongl. Marits landskaderliga omwärdnad, kunne
wi dock icke utan oro emotse den tidpunkt dä, efter anständs-
terminens flut, länen mäste inbetalas. Wi äga allt stät
att förmoda» der tillräcklige penningetillgängar dertill hoS
den fattige allmogen stola saknas, samt att Statens ifräga,
warande fordran icke stall kunna indrifwas ulan förstörare
den utmätningar af fast egendom och oumbärlige lösören.
Under denna, beklagligen alltför säkra, förutsättning, samt
dä enahanda förhällanden synas päkalla lika behjertande,
hafwa mi, nied anledning af hwad Kongl. Mant, i afseen¬
de pä Norrbottens och Westerbottens Län, behagat iden Nä-
246
Den 25 April.
diga Propositionen framställa, trott otz Sgaallt fog, att för
de nödställde undsättningstagarne inom Stora Kopparbergs
Län, af Rikets Ständer begära följande förmoner:
1:o Afskrifning till en tredjedel utaf den skuld, hwaru»
ti orten nu häftar, för erhällen undsättningöspanmäl ester
1830 och 1SZ2 ärs misswäxter;
2:o Att denna afskrifning mä komma de särstilde Sock,
narne till godo, efter den beräkning» som Kongl. Mant, up-
pä LänsstprelsenS förslag och) hemställan, i Näderj behagar
fastställa;
3:o Att det derefter äterstäende fkuldebeloppet mä p'8
det sätt fä liqvideras, att en fjerdedel erläggeS ivid flutet af
Maj mänad nästkommande är, och sedermera en fjerdedel
wid samma tid under hwarje af de päfSljande irenne ä-
ren; och
4:o Att, under iakttagande af de särskilde föreskrif¬
ter, som af Länsstyrelsen warda förcflagne och af
Kongl. Maj:t i Näder stadgade, undsättningstagarne mä
Lga öppet, att för hwarje är fullgöra deras inbetal¬
ningar, antingen uti penningar eller med MagazinSgild
^panmäl, beräknad i wärde efter'. Länets markegängspriS.
Det Sr bekant, att nägon i detta afseende tillräcklig span»
mälstillgäng icke inom sjelfwa orten finnes, men wid missa
förhällanden kan Dal-allmogen uri angränsande Län till
köps erhälla särskilde sädesslag för ett pris, som bereder
möjlighet, att till werklig lindring begagna nu föreflagne
optionsrätt.
Den 25 April.
247
I öfrigt oK hwad ang8r bet uti den Kongl. Proposi¬
tionen äsyftade sammanhang emellan lindring wid undsätt»
ningsstuldernas liqviderande och inrättandet af District-Ma-
gaziner, fä wi för w8r ort wördsamt äberopa det beflut,
hwaruti Länets i ämnet hörde committerade stadnat, och
hwarom underdänig berättelse till Kongl. Mant lärer frän
Länsstyrelsen hafwa ingätt.
Under den förhoppning, att, hwad wi nu wördsamt an»
dragit, hos wederbyrande Utstött och Rikets! Ständer win¬
ner det behjertande, förhällandet kräfwer, anhälle wi, att
detta anförande mätte till Stats-Utstotret öfwerlemnas, för
att handläggas i sammanhang med Kongl. Mai:ts osman»
berörde Nädiga Proposition samt de, i anledning deraf,
rödån ingisne Mcmorialer. Stockholm den 25 April 18A4.
Dsrs Oeralius. ^nflers Olsson.
och 3:0 Af ^tnflers Danielsson frän Elfsborgs Län:
Mine Bröder!
Dä Kongl. Mai:ts Nädiga Proposition till Högloft.
Stats-Utstottet är remitterad, fär jag, enligt mitt till Pro»
tocollet gjorda forbehäll, wäcka Utstottets uppmärksamhet
pä tillständet i de fleste orter inom en stor del af den folk»
klast, som hufwudsakligen warit i ätniutande af undsättnings»
^paninälen. Det kan antagas för säkert, att af denna, rnä-
hända de flesta, men säkert hälften, hafwa enahanda swä»
righeter att nu öfwerwinna, ivid äterbetalningen af un,
derstödet, som wid dest emottagande. Deras lott Sr i all,
mänhet, stt ej kunna bespara nägot, emedan familjens un.
248
Dm 25 April.
derhäll och allmänna skatter medtaga all förtjenst. Deras
Kärda lott synes af naturen wara bestämd, att i misswäx-
tens stund, söka i minskningen af sin brödföda det enda rädd¬
ningsmedlet — ett medel, hwilket sä härdt, sä förskräckan¬
de det än mä synas, genom ett ringa, men mer allmänt
bemödande, erbjuder en wida större kraft, än allaundsätt-
ningsanstalter, enär lill exempel en kappe säds besparing
under »vintertiden för hwarjs person, skulle för hwarje
LOOO:dsl af Sweriges fullwuxna befolkning göra ett min,
dre behof af omkring 30 tunnor spanmäl. Säledes kunde
xä hela mantalsskrifna befolkningen, genom en sä ringa
inskränkning, 60,000 tunnor säd inbesparas, samt öfwer
LOO,000 tunnor, om, som mig synes lätt möjligt, en be,
sparing af ej fyllest 2 kappar kan tillwägabringas; ett an¬
ta! tunnor, som ännu aldrig i undsättningswäg blifwit pä
ett misswäxtär utdeladt. Dä man äter, emot denna natur¬
liga anwisning för en allmännare medwerkan till de torf¬
tiga arbetsklassernes räddning, i stället, under ett liknöjdt
fortfarande af egen spanmäls förbrukning, nödgas tillgripa
ett medel att förse dem ined spanmäl, är det icke blott ett
stort ekonomisst misstag, utan en werklig synd, att göra det
pä sädane willor, som locka dem, att genom skuldsättning,
Sfwen för egen del fortfara i sin wanliga förbrukning, och
att ej tänka pä en noggrannare hushällning med sjelfwa
sädén. Den enda rätta principen för Statens undsättnings-
förstag, synes mig wara den, som mensklighet och Stats¬
klokhet förena sig att angifwa, nemligen att gifwa, der
bebofwet ej kan, oaktadt sparsamhet och flit, fyllas. Enligt
en sädan princip, uppträder hela samhället, för att i olyckans
Len 25 April.
249
stund oegennyttigt bispringa den rverkligen behLfwande, och
sälunda rädda de särflilde menigheterna utur den ryswärda
belägenheten, att, under egen förlägenhet, nödgas sjelfwa
utarma sig eller se sina fattige dö hungrens död; men lik'
nöjdheten och det ofta förflällva behofwek understödjas och
uppmuntras ej derigenom. Man kan ej neka, att wär
nndsättningshistoria gifwer mer än tillräckliga bcwiS för o»
tjenligheten af det wanliga systemet; och wi hafwa sett,
mähänoa, eftdr 1826 ärs mistwäxt, mer Sn sedan, men i
alla fall alltför ofta, huru de största undsättningsqvantite^
terna kommit större godsägare och deras folk till godo, hwil¬
ka sedermera Lfwen fäkt vela de fördelar, Staten medgift
rvit för liqvidationerna, under det att de, som i armod fram-
lefwa det godaZäret, svin det onda, mäst med hela sin wäl-
färd dyrt betala det spanmälstän, hwilket de ofta, obetänk¬
samt nog emvttagit och begagnat, under hopp att det aldng
skulle af dem äterkräfwas. Andra' olyckliga följder hafwa
öfwen wisat sig. Jag will blott deribland nu framdraga
^en, hwaraf wi, inom detta Ständ, sett eit förwänande
exempel, dä hela menigheter kunnat uppdraga ät en deraS
ibland ost warande representant, till att lofwa 50 procent^
ranta ät Staten för betalnings anständ, eller att betala 3
tunnor för z; och jag borde mähända Sfwen widrera den,
att orter, som Sro i det lyckliga flick, att, wid en tillfäl,
lig nöd, kunna anlita en förmögen och lycklig omgifning.
Sfwen anlita de ringa tillgängar, som Stats-Werket äger
till de mest nödlidandes lindring.
M. B! Det är en skyldighet af representanten, att,
med den öfweri-gelfe han äger om werkliga förhällandet,
250
Den 25 April.
uttala sanningens spräk, att ej föreslä Allmänna mätt och
steg, som endast dära den enstilte Medborgaren med för«
hoppningar, som icke kunna i werket sättas, och att ej undan-
hälla Styrelsen den öppna bekännelsen af folkets oförmä-
ga, der den finnes, eller af dest förhoppningar, der'! deste
infört detsamma i otjenliga och skadliga förbindelser. Mät¬
te wi derföre högt erkänna, att den undsättnings-anstalt,
Staten med det sä kallade spanmäls-Creditivet beredt ,af
största delen ibland dem, som begagnat stg af undsättnin-
garne, ansetts wara en gäfwo-anstalt, mer än en Läne--
anstalt, att de begagnat sig deraf i ett sädant förwillande
hopp, att de till stor del omöjligt kunna ätergälda Länet,
Lfwen pä lindrigare willor, och att de twungna äigärder-
na dertill, endast komma att öka antalet af tiggare, hwilka
säledes, kastade pä orternas menigheter, medföra icke endast
wida större uppoffringar, som medtaga vestas ringa krafter,
utan äfwen det tillständ af liknöjdhet och sedeförderf, hwit»
ket gerna ärföljer den fattige, dä han, ännu i de kraflful»
la Lren, genom yttre omständigheter, twingas att lefwa af
liggande och nädcbröd.
Att en redan uttagen summa af Statsmedlen gär för¬
lorad, synes mig wara af mindre wigt, än att utsöknin-
garne, der ingenting finnes, stola, genom Allmänna kost,
nader, Embetsmanna-beswär och enskildt ofärd, wida tyngre
Återfalla pä samhället. Huru ofantligt större summor gä
ej, utan Sndamäl, pä annat färt förlorade? Och borde
wi wäl dä tweta, att ester det, med Guds hjelp, icke snart
förnyada sorgespelet af 2:ne ärs allmännare och 4 ärs par-
Den 25 April.
251
tiolia mistwäxter, pä dc§a sednare 5 är, genom fullkomlig
eftergift öppna en lugnare och lyckligare framtid ät dem i-
bland wära medborgare, som icke kunna uppfylla de förbin»
delser mot Skaten, hwilka man, mähända allt för oriktigt,
zälit dem ätaga sig? Neji Jag wägar uppmana Eder,
att med mig instämma deruti: 1:o Att Häglof!. Utskottet
matte färesta en total afskrifning utaf en tredjedel, äf-
wer allt i Riket, af undsättningsbelopper, sedan der r
tunnor säd blifwit färwandladt: 2-o Att denna en tre¬
djedel mä tillgodokomma dem, hwilka ej utan försäljning
af sin jord, eller mest bchöflige lösören, kunna gälda ssul,
den för undsättningen. 3:0 Att detta mä, utan ändring, be¬
dömmas af socken-commitzioner, bwari ett Landshöfdinge-Em-
betcts ombud förer ordet, Pastor i Församlingen är sjelf-
strifwen Ledamot och 3:ne wSIkände män, genom roal med
stutna sedlar af alla i socknen boende, skattskrifne, sjelf-ä-
gande eller brukande män. 4:o Att af de twätredjedelar sä
mycket anwändes till anläggning af Districts-Magaziner,
som kan wara behöfligt, emot en förlängd betalningstid
till Stats-Werket, hwaremot äterstoden, som af de förwög,
nare undsättningstagarne kan uttagas, bör pä 3 är dit in,
gä. Endast genom en sädan ätgärd kan man hoppas nä-
got flut pä werkningarne af ett — jag befarar det — äf-
wen i anseendes till Nalional-characteren, frihets-känstan
och sjelfstSndighets-begärct, skadligt Nädebröds-system, hwit»
ket i Ekonomisst afseende gjort och Snnn gör mycket ondt;
och dä bedömmandet af behoswen öfwerlemnas ät de eom-
mistioner, jag föreflagit, hoppas iag> att de wälgerningar,
Statsmagten sälunda bereder ät de e.nssilte, icke ssola mist»
252
Den 25 April.
brukas i samma förhällande, som skifwa undsättningS-för-
delningarne (wisterligen ej genom bristande wilia, men,) ge¬
nom sjelfwa omöjligheten att rättwist utföra, mähända i
somliga orter blifwit det.
Zag äsyftar med delta Anförande likwäl ej att bestri¬
da den större lindring', som för de norra orterna serskildt
kan behöfwas; endast att principen för dest »verkställande
blifwer enahanda. Stockholm den 25 April 1834.
tk. Danielson.
Ester uppläsandet häraf begärde lobsn lacob kurberg
frän Norrbottens Län ordet och förmälce, att Grosthandla-
^en kiijevalcb i Stockholm, hwilken erbjudit sig, ott förse
de nödlidande Norr- och Westerbottens Länen med deras
sponmäls-behof, emot rätt, att till sitt godtgörande, fä lpfta
erforderlige medel uti Kongl. Stats-Contorctl, jemwäl för,
lidne höst till nämnde Län uppsändt spanmäl till ett wär,
de af omkring 150,000 Rdr; och dä denna betydliga sum¬
ma säledes ökar de Norra Länens uti den Kongl. Proposi¬
tionen uvptagne fluldebclopp, samt all sädestillgäng inom
orten saknades, ansäg kurberg tillständet derstädes i när,
»varande stund wara än mera bekymmersamt Sn nägonsin
tillförene, hwadan de ssyndsammaste och kraftigaste ätgäroer
wore af nöden, till förekommande af^de nödställde inncbyg-
garncö fullkomliga undergäng.
Austers Rörmark frän Westerbottens Län förenade
sig tued kulberg och ivitSordade den af honom gjorde
framställning.
Den 25 April.
253
Ständet heflot härefter, alt sä wSl de ingifne skrifte-
liga Anföranden som kurberg» yttrande ställe till Stais,
Utstortet remitteras.
Olok Istrulbäolr. frän Hallands Län hade inlemnat ett
sä lodande meniorial:
"De, sä nära pä hwarandra, Staden BoräS öfwergäng-
na, förstörande cldswädor Sro nog ralande skäl för päkallad
hjelpsamhet niot dest olyckliga innebyggare. Wi önsta, att
aldrig nägon af Rikets öfriga Städer mätte komma i erka-
renhet af deras ömkanswärda och med sä kännbara följder
beledsagade öde. Till förekommande af detta, för flit och i,
doghet kända, samhälles upplösning och dermed förenade
Sfwentyr, för sä wäl kringliggande ort, som för hela Staten,
hafwa innewänarne, till Konungens och Ständernes behjer¬
tande, uppgifwit swärigheten af dest iräkade skuldsätta ställ'
ning. Tillwaron af Stadens VoraS är af högsta nödwän-
dighet för den ofruktbara ortens innewänare, bwarä den
finnes belägen. Med kännedom häraf och säsom Fullmäk¬
tig för angränsande kän, kan jag ej annat än instämma i
den Hederwärda Ständs-Ledamoten vauiolsons ingifne
Anförande, och önstar att Högfl. Stats,Utskottet utom redan
tillstyrkta afskrifning mätte, i anseende till betalningstiden af
Stadens öfriga stuld, meddela all möjlig prolongation. Stock¬
holm den 24 April 1834.
Olok Istustbäoli..
frän Halland.
Lfwerlemnades till Stats-Utskottet.
2L4
Den 25 April.
Till Stats-Utstottet remitterades likaledes nedanstäen.
de Anförande utaf Anders lokausson och backers I^srs-
ron frän Upsala Län:
Innan Kongl. MantsNädiga Proposition N:o48, an.
gäende älstilliga omständigheter i afseende ä lefvereringen
och förwaltningen af Kronans spanmälsräntor, till weder,
kärligt Uiffoit remitteras, hade jag önstat, att derwid göra
nägra anlnärkningar, soin jag anhäller mätte fä remisten
älfölia.
I 4 Z. af Kongl. Förordningen den 20 Sept. 1815
stadgas wäl, att HSlsten af Deputerade wio markegängs,
sättningen bör warasräntegifware och hälften räntetagare,
sä wida detta läter sig göra; men nu händer det icke all¬
tid, att ett sädant förhällande mellan räntegifware och ränte,
tagare, wid markegängssättningen, kan iakttagas, utan of¬
ta finnas flere som representera räntetagare, än som för-
swara be stattdragandes rätt. Ofta inträffar Sfwen,' att
Kronofogdarne, som manligen äro mest intresterade för högt
markegängspris, uci sine priscouranter upptaga prisen ös-,
wer deras werkliga belopp. Af allt detta blir stundom den
följd, att markegängsprisen för? högt uppstegraö. Emot
denna olägenhet finnes dock, för närwarande, ett hjelpemc-
del uti räntegifwarncs rättighet att ia natura utgöra sin
ränta. Blir nu denna rättighet sä begränsad, som det är
söreflaget, har man frän räntegifwaren borttagit en bland
hans mest wigtiga garantier mot mistbruk ä räntetagarenS
fida; ty denne sistnämnde stall, nied den öfwerwigt han wid
markegängssättningen manligen äger, nog weta att-
Den 25 April.
255
wid bests unnandet af sädens wigt, befordra sin fördel —
si?edde det ock pä räntegifwarens orättmätiga bekostnad —
»Säde priset och minimiwigten skulle sä högt uppdrifwas, och
den sednare till och med sä högt, alt wiAa hemman med
klenare jord ej skulle kunna utgöra ränta af hemmanets eg»
ne producter. Detta more sä mycket meraz obilligt, svin
man skSligen ej kan begära, att räntan, hwilken efter sakens
natur, bör betrakta? säsom en witz beräknad del utaf hem-
manets afkastning, icke skulle fä gäldaS med just^denna as»
kastning.
Jag 8r säledcs för min del Sfwertygad, att ett sädant
bestämmande af de särskilde spanmälssorkernas minimimigt
som föreslaget är, skulle medföra flera olägenheter än för¬
delar, och önskar, att det Högloft. Utskottet, hwartill frä»
gan kommer att remitteras, wille fästa sin uppmärksamhet
ä hwad jag här osman anfört. Stockholm den 24 April
L834.
^.nflors llolians>?on,
Riksdagsman för Häbo och Trögds
Härader frän Upsala Län.
Härmed förenar sig larssson frän Upsala Län.
Dä nu äter föredrogs Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskottcts, förliden gäldag pä bordet lagda Betän¬
kande N:o 36, i anledning af wäckt motion, angäende rät¬
tighet, för de närmast Landswägen boende hemmansägare,
att af de derifrän mera aflägse njuta ersättning för oftare
päkommande inqwartering af tägande trupper, fann Stän¬
der för godt, att uppskjuta med handläggning wid della
226
Den 25 April.
Betänkande intill dest frän Stats-Ulskottet inkommit Utlä-
tande öfwer en till detta Utskott den 15 sistl. Marssreniit-
terad motion af Kils kai-sson frän Södermanlands Län,
om till wistt belopp föreslagen ersättning af Pastevolance-
mcdlen för tägande truppers inqwartering; och skulle respec-
tiwe Mcd-Ctänden inbjudas, alt med Bondc-Ständet för¬
ena sig i detta beslut, hwaröfwer Protocolls-Utdrag upp»
sattes och justerades för att till Med,Ständen afgä.
Till förnyad handläggning företogs härefter Allmänna
Beswärs- och Ekonomi-Utffottets, sedan den 21 och 24:de i
denna mänad, pä bordet hwilande Betänkande N:o 34, i
anledning af wäckt motion derom, att de 124 tunnor span-
mäl, som under benämning af Domkyrkotunnor, nu ärli¬
gen gä ifrän Hernösands Stift till Upsala Domkyrka, hä¬
danefter mä tillfalla Hernösands Kyrka; och yttrade härwidr
Lrik kerssou frän Gefleborgs Län: Lika med motio¬
nären, anser jag Upsala Domkyrka kunna wara belåten
med en ringare ärlig inkomst i penningar och spanmal, än
den nu ätnjutcr, äfwensom jag icke will mitzunna Hernö¬
sands Kyrka hwad som till desi widniagthällande mä
tarfwas; men jag finner det ej wara sä rätt, att Ständer-
ne nu företaga sig, att emellan dctza 2:ne Kyrkor göra en
spanmälsfördclning, utan more det i min tanke nödigt, att
man först och främst hoS Kongl. Maut i underdänighet
anhölle, om anbefallande af en undersökning, till utrönande
af alla Domkprkornes inkomster och behof, samt derefter, pä
grund af det sälunda utrönte förhällandct, widtogc en all¬
Den 25 April.
257
män regleringaf Domkyrkotunnorna, sä att alla Kyrkorne
finge hwad dc behöfde, och det möjligen blifwande öfwer-
skotiet för Staten besparades.
äoliaki Darsson ^Viklunst frän Westerbottens Län-
Jag hoppas, att en hwar af medbröderne med uppmärk¬
samhet genomläst Biffoppen Doctor Dranröns uti Utskot¬
tets Betänkande intagne motion, hwilken pä ett utförligt
och öfwcrtygande sätt utreder frägan, allt ifrän äldre tider,
dä Upsala och Hernösands stift wörö uti ett Biskopsdöme före¬
nade. Den omständighet, att Hernösands Kyrka icke benäm¬
nes för Domkyrka, förtjenar ej att tagas i betraktande, ty
titeln gör harwid intet till saken, och Utskottet har lika rätt-
wist, som ädelmodigt, förklarat, att Domkyrkotunnorne borde
tillhöra det stift, inom hwilket de samlas. Jag tillstyrker
alltsä bifall till Betänkandet.
ssoliair Benglsson frän Wcster«Norrlands Län: Pä de
i motionen sä fullständigt och tillfredsställande utwccklade
skäl, yrkar Sfwen jag bifall dertill. Det är bekant, huru Dom-
kprkotunnorna tilldelades Upsala Domkyrka pa 1öOO:de-talet,
dä Wester-Norrlands Stift ännu icke war frän Erkcstiftct
afskildt. Det tyckes wäl wara naturligt, att dä en sädan
söndring sedermera skedde, Oomkyrkotunnorna bordt åtfölja
hwartdera stiftets Kyrka; men denna rättsgrund, ehuru til¬
lämpad wid inrättandet af Carlsstads, Götheborgs och Cal¬
mar i sednare tider tillkomne stift, iakttogs ej wid Norr,
lands undantagande frän Upsala stift, utan har Hernösands
Kyrka anda hittills warit i saknad af den inkomst, som
man nu, efter flere tillförene fruktlöst aflupnc bemödanden,
258
Den 25 April.
ånyo seker att till fin rätta bestämmelse Återföra. Denna
inkomst är sä mycket oumbärligarc, som Hernösands Kyr-
ka, hwilken underhälles ensamt as Staden, utan bidrag af
Gymnasti-fonden, är liten och förfallen, samt snart beböf-
wer ombyggas, och jag skulle derföre tro, att UtfkottetS
Betänkande ej med skäl kan motsägaS.
Häruti instämde Trile Lvauhorg frän Wkster-Norr-
lands Län.-
Ms NLnsson frän Malmöhus Län: Säsom Ledamot
af Ekonomi-Utskottet tillkommer det mig, att redogöra för
den princip, som blifwit följd wid UtstotletS uti förewa-
rande fräga afgifne Utlåtande, och jag hoppas, att detsam¬
ma stall finnas byggdt pä rättsgrunder. I fordna tider,
dä Norrland äfwcn innefattades under Erkc-Stiftet, war
det fullkomligen riktigt, att den spanmäl, som war ansla¬
gen till Stifts-KyrkanS underhäll, iemwäl ensamt tillföll
Upsala Dom-Kyrka; men sedan numera Stiften blifwit fran
hwarannan äiskilde, har Utstottet ansett det, enligt den pri-
muiva grunden för Oomkyrkotunnornas bestämmelse, wära
bäde rätt och billigt, att den spanmäl, som under sädan
benämning inom Norrland utgöres, icke kommer Domkyr¬
kan i Upsala, utan Hernösands Kyrka till godo.
Uppä härefter framställd proposition, biföll Ständet
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utstottets Beränkande
N:o 34; emot hwilkct beslut likwäl Lrile kersson frän Gef¬
leborgs Län sig reserverade, under äbcropande af hwad han
nyst förut uti ämnet anfört.
Allmän-
Den 25 April.
259
Allmänna Bcswärs, och Ekonomi-UtffottetS den 24
April pä bordet lag-e Utlakande N:o 35, i anledning af
wäckte motionär, om indragning af Biskops- och Dom-
Prost-Embetena, företogs nu äter, mrn förklarades, efter
åtskilligt Ledamöters begäran, ytterligare hwilande.
Wid förnyade föredragningar biföll Ständet följande
af Lag-Utskottet afgifne och förliden gärdag pä bordet lag,
de Betänkande», nemligen:
N:o 34, öfwer lXils Insulins frän Stockholms Län mo¬
tion, angående meddelande af föreskrift ä hwarö ägor sielf-
spillingar skola nedgräfwas;
N:o 35, öfwer Grefwe O. Oonlffolms samt Hr k'.
Dalmans Motioner, VIN rättighet att ä Fidci-Commistegen-
dom upptaga län tillen tredjedel afegenLoinswärdet; och
N:o 36, i anledning af Friherre DuäviZ Loijes mo¬
tion vin utfärdande af en Lag, rörande utländsk mans rätt,
att i Swerige sig nedsätta saint härstädes förwärfwa na-
uralisation;
Hwaremot samina Utskotts, sedan gärdagens klenum
pä bordet hwilande Betänkande N:o 37, öfwer Friherre
D. Ltjernsloilts och Herr D. il. ^Vijlrmsns motioner, VIN
borttagande af dödsstraffet för stöld ur bref, som ej Lro
under Post,inrattn'mgens eller annan allmän wärd, ytterli¬
gare begärdes och lades pä bordet.
4ide Bandet.
17
260 Den 25 April.
Pä bordet lades nu likaledes Lag- samt Allmänna Be-
swärs- och Ekonomie-Utffottets gemensamma Utlätanden:
N:o 1, i anledning af wäckt motion, vin öfwerseende
af Städernes Police-författningar; och
N:o 2, i anledning af wäckt fräga, om rättighet till
hämtning af sä kallad hafstäng.
Genom ankomne Protocolls-Utdrag underrättades Stän-
det, att Wällofl. Borgare-Scändet gärdagen den 24 April -
Wid föredragning af Lonstitutions-Utskottets Memori¬
al N-o 4, öfwerlemnat detsamma till Expedicions-Utskottet,
för att, pä grund deraf, förslag till undcrdänig flrifwelse
till Kongl. Majit uppsätta.
Bifallit
Stats-Utflottels Utlätande N:o 58;
Lag-Utssottcts Betänkande» N:s 26, 27, 29, 30, 31,
och 32; samt
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-UtjkottetS Betänkan¬
de N:o 33;
Äterremitterat: -
Stats-Ulflottets Utlätande N:o 57;
Lag-Utffottets Memorial N:8 25 och 28; samt
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottets Utlätan¬
de N-o 30; och
Den 25 April.
Lagt till handlingarne
Statö-Utskottets Utlåtande N:o 5S.
261
Protocolls-Utdrag öfwer de denna dag i Ständet fatta»
tade beslut, upplästes och godkändes.
Sländet ätskildes kl. 2 e. m.
In tilion»
L834 den 28 April.
klenum kl. Ii förmiddagen.
Protocollen för den 24 och 25 innewarande män ad su»
sterades.
Till handläggning företogs änpo och upplästes Stats¬
utskottets, först den 21 och ytterligare den 25 innewaran»
de mänad pä bordet lagde Utlåtande N:o 54, angående be,
räkningen af Stats-Wcrkets inkomster tillika med de till
samina Utlätande hörande bilagor, Lit. A. om sökt lindring,
eller nedsättning uti tionde,afgiften för Tackjernstillwerk-
ningen inom ätskillige Bergslagers; Lit. B. i anledning af
wäckt fräga om np Hammarffattstaxering af Iernbruken
inom Smäland; Lit. C. i fräga om fortfarande nedsätt»
rer
Den 28 April.
ning i Aluntionden krän LoferS Bruk; Lik. D. i anledning
af wäckt '»olion on, nedsättning i afgifterne ä Swensta
Aluntillwerkningen; Lil. E. om femtonärige personers be»
friande frän mantalspeimingars erläggande; Lil. F. i an»
ledning af wäckt fräga on, upphörande af mantalspennin»
garne, samt Lagmans-- och Häradshvfdingeräntan; L!t. G.
i frägan om Städerne Stockholms och Götheborgs befrielse
frän erläggande af Sterbhusafgift; Lik. H. öfwer wäckt
fräga om nedsättning af Controllstämpelafgiften ä Guld,
Silfwer och Tennarbcten; och Lil. Z. i anledning af
wäckte frågor om indragning af Kongl. NummerrLotteriet
eller detsammas förwandlande till Clast-Lotteri, jemte dermed
saminanhang ägande frägor.
Härwid afgäfwos och upplästes följande skrlfteliga ytt»
randen:
1:o Af Leilo kermsön frän Gefleborgs Län;
Olikhetcrne i beräkningen af Stats-Werkets inkoms
sten i Kongl. Mants Proposition och den af Stats-Utstot»
tet uppgifna, bestä i följande punkter:
Ordinarie Räntan, Kronan behäl- Tillökning. Milistning.
len ...... t. flk:dr 19,000:
Dfrads-spanmäl " 2,000:
Kronotionde-spanmäl indelad...... 64:18.
Koppar,ränta 7,875: —
Tionde- och Hammarffattöjern ..... 1,ZoO- —
Aluntionde . , . 1,000: —
Transport
Den 28 April,
23Z
Tillek» ing. Minskchng.
Transport
Mantalspenningar l . . 20,000: —
Nummerlotteri-medel. . . 110,000:—-
Bäk- och Lotsmedel 3.066:32.
Bränneri-afgifterne 115,000: —
Restantier 19,891:47.6.
" 39,891: 47. 6.258,506: 2.
När beräknad tillökning afgär ifrän beräknad minsk¬
ning, uppkommer en stillnad, emot hwad Kongl. MajrtS
Proposition innehäller, af 218,614 Rdr 2 st- 6 rst minskad
inkomst.
Z anledning häraf anmärkeS;
1:o Att den tillökta beräkningen af Grdinarie räntan
och AfcaSsspanmälen, med tillsaminanS 20,000 Rdr, bör
anses säsom ersättning för den till samma belopp föreslag¬
na minskning af mantaispenningarne, hwilken medgifweS.
2:0 Att den beräknade tillökningen ä restantier 119,891
Rdr 47 st. 6 rst icke bör äga rinn, enär, pä sätt Stats-Conto-
rerS underdäniga berättelse innehäller, desamma för är 1830
ingält med endast 105,727 Rdr 3Z st. 10 rst. och de¬
ras betydligen tillökta belopp för 1831 warit tillfälligt, här,
rörande frän Landtmännens oföcmäga, i följd af 1830 ärs
mistwäxt, att inom räkenskapsäret utstylderna sig afbörda.
3:o Att, utan att nu ingä i frägan om Nummer-Lot¬
teriets moralista werkningar, upphörandet af en sedan läng¬
264
Den 28 April.
re tider utgäende Ordinarie inkomst-titel icke bordt förefläs,
utan att tillstyrka nägon ersättning för densamma, helst
Stats-Utstottet icke har sig obekant, ait Kgl. Majit östat fle¬
re angelägne utgifter, grundade pä den af Kongl. Majit
antagna inkomst-beräkning, och att, dä Kongl. Majit, wid
sista Riksdag föreslog Nummer-Lotteriets upphörande, hwit,
ket ej af Rikets Ständer bifölls, Kongl. Majit ansäg beflu¬
tet derom ej böra förrän efter en wist tids förlopp sättas
i werkställighet. Pä dcsta stöl yrkas, att Nummer-Lotteri-
inkomsten ej mä för det närwarande ifrän Stals-Werkets
ordinarie tillgängar ute flutas, meo mindre att en motswa-
rande summa säsom ersättning anwiscs. I följd tzwaraf
och dä en sädan ersättning icke lärer kunna meddelas an-
norlunnda, Sn genom tillökning i Bewillningen, iag förmo¬
dar, att NummerLotteriet .ännu fär qwarstä och förblifwa
en Stats-Werkets Inkomst-titel.
4:o Att den i Kongl. Majus Proposition föreflagna
tillökningen i Bäk- och Lots-medlen af 3066 Rdr 32 st.
är erforderlig för angelägna utgifter wid Lots-Werket och
Medes bör bibchällas.
5:o Att det wisterligen är sant, att Bränwins-afgiften,
wid förra Stats-regleringen, af Stats-Utstottet beräknades till
46o,000 Rdr samt ott den, i följo af Bränwins-brännin-
gens inställande och andra orsaker, under de sednare ären
ej uppgätt till detta belopp; men härwid bör märkas, att
Rikets Ständer wid sista Riksdag, pä grund af deras efter
Stats-regleringen fattade beslut om flillings-afgiften, höjde
beräkningen af dcnna^ inkomsttitel med? 85,000 Rdr och
Dcn 28 April.
265
dcrä anwiste angelägna utgifter, som nu äro af Kongl.
Maj:t föreflagna att i Ståls-Regleringen inbegripas. Kgl.
Maitts Nädiga Proposition innehäller ock besiämd fram¬
ställning till Rikets Ständer, att »vidtaga Åtgärder, för att
bringa inkomsten af BrSnwins-bränningen till det af dem
sjelswa wid sista Riksdag päräknade belopp. Stats-Utstot-
tet synes alltsä ha saknat anledning till den föreslag¬
na nedsättningen af Bränwins-afgiften; och torde det hof¬
wa warit bäst, att Stats-Ulskottet lätit alldeles anstä med
beräkningarne af Tullen och Bränwins-brännings-afgifter-
na, intill dest Bewillnings-Utstottet medhunnit, akt uppgö¬
ra grunderna för nämnde afgifters utgörande, ifrän denna
och intill nästa Riksdag.
Z följd af desta anmärkningar, anhällcs om äterremist
af Stats-Utstottcts Betänkande N:o 54. Stockholm, den
28 April 18Z4.
L. karsson,
^frän Gefleborgs Län.
2:o Af Olaus klrilesson frän Götheborgs ochH Bo¬
hus Län:
Wördsamt Anförande!
Stats-Utskottets, uti Betänkandet N:o 54, ineddelte sär-
ffilte Utlätande, i fräga vin Nummer-Lotteriets upphörande,
synes »nig päkalla ett närmare begrundande. För egen
del förklarar jag »nig hnfwudsakligen wara af samma tan,
ko, svin innefattas uti Llrincilunsts i ämnet afgifne reser¬
vation; och jag will endast tillägga, att jag finner besyn¬
nerligt, det Utffottet icke, heldre än att borttaga Nummer,
266
Dcn 28 April.
Lotteriet, föreslagit afstaffandet af Lagmans- och Härads,
höfdinge-räntan. Denna ffatt, beräknad till allenast 83,000
Rdr, utgör en werklig tunga för allmogen och hade förr
bordt upphäfwas Sn Nummer-Lotteriet, hwilkct, utan kän,
ning för andre än de spelsjuke i Landet, bereder Staten
en ärlig inkomst af omkring 90,000 Rdr.
I den öfwertygelse, att de, som wilja pä spel wäga
fine penningar, aldrig kunna hindras frän alt pä ett eller
annat sätt tillfredsställa denna äträ, samt att Nummer-Lot,
teriet harwid erbjuder en jemförelsewis mindre menlig ut-
wäg, sä wida som nägon tidsspillan med delta spel icke
är förenad och den spelandes förlust är bestämd inom en
wist gräns, finner jag icke skäl wara för handen, att, un¬
der närwarande förhällanden ined Stats-Wcrkels inkomster
och utgifter, bortkasta dcn winst Lotteri-inrättningen erbju¬
der. Anser man sig äter kunna umbära nägon af förr
päräknade inkomst-titlar, sZ yrkar jag, att Lagmans- och
Haradshöfdinge-ränlan mäförswinna; och fär jag, pä grund
af hwad jag sälunda anfört, begära äterremist af Stats-
Utskottetö Utlätande N:o 54. Stockholm den 25 April
1834.
Osaus driksson.
3:o af Austers Danielson frän Elfsborgs Län:
Oaktadt det obehag jag känner, att äterremittera ett
Betänkande, som synes mig wara af den natur, att det
sä lätt kunnat wid första utarbetandet uppfylla allmänna
önsrningarne, om Utskottet nu, säsom t. ex. är 1823, hade
ansett sig böra följa dessa, i stallet för att widhälla andan
Den 28 April.
267
af ben förra Riksdagens allmänt ogillade syftning, nödgas
jag nu yrka en sädan äterremitz. Wi skulle elies?, genom
ett obesinnadt bifall till Betänkandet, godkänna principer,
hwilka dels öro stridande mot Swensta Folkets bäfdwunna
och i strikwen Grundlag betryggade "rättighet att sig be¬
skatta, som utöfwas af Rikets Ständer allena, wid all¬
män Rksdag," dels innebära högst stadliga mistsörständ
oin wära beskattningars werkliga natur.
Utskottet förcsiär t> ex. Rikets Ständer, alt begära Ko,
nungens sanetion för en förändring i beräkningen af mantals-
xenningarne och afskaffandet af Nummer-Lotteriet. Detta
tillstyrkande Sr alldeles stridande mot 57 §. Regeringsformen.
Hwad Rikets Ständer om bcskaltningsärenderne befluta, är
ett lagenligt, difinitivt beslut. Det tillhörer ej de önsk,
ningsmal, hwilka i 89 H. bestämmas; ci heller sädana
mäst hwari Konungen och Rikets Ständer, säsom laz-
frägor, böra gemensamt befluta och i 87 och 88 §§. äro
afhandlade. Det Sr hög tid, att tillintetgöra de wäd,
liga följiderne af den olvckliga ststa Riksdagens tjensifärdig-
het, samt alt ej läka ett sä farligt, emot Grundlagens tyd»
liga ord stridande prejudikat, äter förnyas. Zag yrkar, att
Utskottet helt och hältet mätte fränträda detta tillstyrkande,
och att folkers rätt samt utöfningen deraf, genom folkets
ombud allena, mätte af Utskottet grundlagsenligt respek,
teras.
Hwad Nummer-Lotteriets afskaffande angär, finner
jag mig böra fästa UtstottetS uppmärksamhet derpä, att ett
fädanl tillstyrkandes bordt ätföljaö af ett förslag till un.
268
Den 28 April.
derdänig anmälan af beslut: icke för att fä sanktion, ty VIN
Rikets Ständer anse en Statsinkomst omoralisk och skad¬
lig, äga de allena, att besluta o>» dest upphörande; men för alt
prka, det Rongl. kUaj:t, dä Rikets Ständer icke anse dp-
lika inrättningar wara npttige för allmänhetens sedlig¬
het och således afsagt Staten en deraf härflptande be¬
tydlig inkomst, wille förhindra allt offentligt spel ä in¬
ländska eller utländska Lotterier. Sker ej detta, worc he¬
la ätgärden att endast betaga ost en inkomstkälla för Stats,
wcrket, som genom ett privilegium mähända sedan öfwer-
andtwardades till enskild association eller anslogs till det
souveränt styrda Statswerket pä On St. Bartelemy. Jag
tror till och med, att det rättaste more, om Rikets Ständer
wid beflutet, angäende Nummer-Lotteriets upphörande, säsonr
wilkor förenade ett sädant offentligt tillksnnagifwet Re¬
geringsbeslut, eller ock, derest Longl. Majit af nägre
skäl skulle anse sädant förbud mot Lotterispel, hwilket
syncs mig i allt lika om ej mera billigt, som de redan gäl,
lande förbuden emot hazardspel, icke böra utfärdas, att
Rongl. Mahr dä mätte lära förändra spelsättet till ett
sädant Llasi-Lotteri, jag föreslagit, och hwilker Utskottet
gansta oriktigt ansett wara af den art,'' att det skulle ute¬
sluta de mindre bemedlade'' frän att deltaga i det artiga
spelet, enär en lottsedel xa 24 st. B:co ej mätte wara sä
hög, att ju äfwen den armaste lätt kan wäga sin penning,
om icke pä annat sätt, genom anskaffandet af en (Lomxag,
non wid lyckans stiften.
Utskottet har ansett beloppet af mantals-penningarne
och Lagmans- samt Häradkhvfdinge-räntan wara sä betyd.
Dcn 28 April.
269
ligt, att Staten icke kan undwara besia Stats-inkomster.
Jag beklagar, att Utskottet, af sä swaga skäl, afstär mitt
förslag att afskaffa besia besvärlig» och armodet mest be¬
tungande skatter. Jag hade likwäl uppgifwit förslag till
en inkomst.beräkning, svin medgifwit ett sä wälgörande be,
stut, utan att öka Bewillningen ; och Utskottet har icke kun,
nät mev skal »vederlägga den. Utskottet har deremot sjelf
förbehällit sig, derest en förhöjd Tull- och bränwins,bewill,
ning kan förwSnlaS, till följd af Bewillnings-Utskottcls för,
handlingar, att fä foresta en nedsättning af grundskat¬
terna. Men jag frägar Utskottet: om nägsn lindring
i besia kan motswara säbane obillige och dryga skydds-
afgifrer, som de af mig öfwerklagade, hwilka falla pä
hwarje fattig familje-fader, oftast mycket tyngre, än pä
den förmögne. Ej m§ man tro, att dylika, äfwen
pä tjenstefolkct lagde utskylder, icke drabba dem, svin begag¬
na dem. I köp, arf och byten äro grundskatterne redan in¬
beräknade, och ehuru witzerljgen wida otjenligare och obilli¬
gare beskattningar till principen, än Bewillning af förmö,
genhet, af inkomst, af arf somt stämpel-afgiftcn, äro de lik-
wäl wida mindre oformlige, än personella afgifler, hwilka
nied lika tyngd som grundskatten, men ännu mer ojemnt,
än denna, drabba dcn jordbrukande klasiens husfader. Jag
tror, att Utskottet i detta fall ej bör likgiltigt betrakta wig-
ten af den framställning jag gjort. Dcn är en följd af
en allmänt utbredd öfwertygelse inom de klasier, som kun¬
na bäst jemföra begge bcfkattningssättens wcrkliga tyngd,
och för hwilka dcn allt jemnt sig ökande skattebördan nn
270
Den 28 April.
blifwit en anledning till en spänd uppmärksamhet pä Na,
tionens Ombud.
Jag äbsropar i öfrigt den förflags-bcräkning pä inkom,
sterne, jag till Utskottet wid Riksdagens början afgafoch
jag uppmanar Högloft. Stals/Utskottet, att skyndsamt af-
gifwa sitt npa Betänkande, under öppen förklaring, alt oak»
tadt den liknöjdhet, hwarmed de öfrige Sländen behandlat
märt Ständs beftut, om föreläggande af en tid för de wig-
tiga Statsreglerings-bctänkandens afgifwande, som stod
i öfwerensstämmelse med den tid Grundlagen betryggar Ri»
ketS Ständer en obehindrad sammanwaro, jag likwäl hop,
pats, att Utskottets Ledamöter, of nit för Riks-StändenS
lyckliga fullgörande af deras uppdrag, skulle längt förut
satt dem i tillfälle, att besluta om Allmänna Bewillnin,
gens belopp» genom Statsbrisis-summans provisoriska upp«
gifivande till Bewillnings-Utskottet^
4:o Af Gullers källsson frän Jönköpings Länr
Wördsamt Anförande!
Ieinte det jag till alla delar förenar mig med Fritzer,
re palmstjerna och medbroder» Nils Siiillftlirnä, som re,
serwerat sig mot Högloft. UtffottetS Betänkande, rörande
indragning af Kongl. Nummer.Lotteriet, will jag blott gö¬
ra det tillägg, att den fattige jordbrukaren, som nu med
möda betalar de dryga utskplderna, än mindre skulle blif»
wa i ständ dertill, om de 100,000 Rdr, som genom Num,
mer-Lstteriet nu ingä till Stats-CaAan, skulle, förmedelst
Lotteriets indragning, komma alt förswinna och säledes fpl-
Den 28 April.
271
las genom högre beskattning. I sädant fall skulle förmodi
ligen de nuwarande Lotteriets Tjenstemän i sin lifstid af
Statens medel erhälla sina löner säsom pension, hwilket
likaledes blefive en ärlig förlust och utgift för Stats.Cassan.
Jag yrkar pä dessa skill äterremiss. Stockholm den 28 A-
pril 1834.
kasrlsson.
5:0 Af ^.lifters kallesson frän Orebro Län:
Wördsamt Anförande!
I anledning af Högloft. StatS-Utskottets Utlätande
M:o 54, Bil. A. har jag anledning göra följande anmärk¬
ningar och, i följd deraf, anhälla hos Hcderwärda Stän¬
get om äterremiss af Betänkandet.
Utskottet har i sitt Utlätande icke ansett denna sak
ris wcderbörande Embctswerk eller Auctvriteter wara ut¬
redd, sä att Ulstöttet deraf kunnat hemta fullständig led,
ning, om Carlskoga Bergslag kunna befrias ifrän Tionde»
Tackjerns gifwande- eller winna lindring i densamma; och
säledes har Utskottet af nämnde anledningar, icke nu kun,
nät, i sakens outredda stick, bifalla motionen. Dä mig sy-
neS, att Utskottet icke. kunnat fränkomma den grundsats, att
Carlskoga Bergslag äger rättighet fä pröfwadt, om deras
anspräk pä nedsättning och lindring af Tiondegifningen
för TackjernStillwerkningen, och förutsatt, att wederbörande
Embetswerk och Autoriteter borde det först bestyrka, inan
Rikets Ständer kunna det behandla, sä har lag trott, att
Utskottet bort uppgifwa, pä hwilken wäg man skulle wän»
ra sig, för att erhälla en sädan undersökning af wedcrböran.
272
Den 28 April.
de Embetswsrk eller Autoriteter; och dä har iag funnit, atk
Utstottet warit conscqvent, emedan det, i sitt Betänkande
N:o 54, Bil. D. angäende nedsättning ä Alunwerkens
I0:de föreslagit huru dermed borde undersökas. Jag har
i min motion Sfwcn framställt twcnne alternativer, dete»
na, att tiondejernet bordo direct upphöra för mina Com-
mittentcr, säsom en statt eller bewillning pä en icke lönan¬
de produccring; det andra, om icke upphöra, borde genom
Kongl. Majit utnämnas personer, som undersökte till hwad
del Tionden borde nedsättas.
Iag fär sälcdes hos Hedcrwärda Ständer ödmjukast
anhälla om äterrcmist, och att Utstottet dä mätte uppgifwa
huru och pä hwad sätt mina Committenler stola göra
ansökan och kunna fä en i wederbörlig ordning hällen un¬
dersökning, huruwida Carlskoga Härad och Bergslag kunde
ifrän Tiondejernsgifningen alldeles befrias, eller tilli hwad
del det borde lindras deri. Iag hänwisar Utstottet för öf¬
rigt till min motion, hwari jag upvgifwit stalén för mina
Committenters anspräk pä lindring, framför öfriga Bergs¬
lager. Stockholm den 25 April 1834.
kristers driksson,
Fullmäktig frän Carlsko¬
ga och Lekebergs Härader.
Ms 8trinc!!llncl frän Wester,Norrlands Län utlät sig
muntligen: Dä nu en ochannan anmärkning blifwit framställd
mot Stats-Ulskotteis ifrägawarande Betänkande, torde det
tillätas mig, säsom en af Utskottets Ledamöter, att göra
följande erinringar:
Den 28 April.
273
Emot Drile perssons anmärkning, rörande Utskottets beräk¬
ning of restantierne, förekommer, att Utskottet grunvat denna
beräkning pä förhällandet icke blott under är 18Z1, dä de
wörö »manligt hoga, utan under flere af de förflutna ärenj,
hwilka lemnat högre restantier, än Utskottet upptagit, säsom
den Utlätandet bilagde Tabell utwisar förhällandet warit
under ären 1822—1831, endast med undantag af lwenne
är, och att om för ett kommande är restantierne blefwo mindre,
sä skedde det i följd deraf, att de ordinarie inkomsterne ut-
gält för det föregäende äret till högre, än det päräknade,
beloppet, likasom om restantierne blifwa högre, de ordinarie
inkomsterne under äret förut warit i samma nion mindre;
hwadan, antingen brist eller öfwcrskott i berörde afseende
uppkommer för det ena eller andra äret, sädant pä det he¬
la icke nägot inwerkar ä summan af inkomsterne för flere
är tillsammans.
I hwad kristers Danielsson yttrat, rörande Rikets
Sländers rätt att upphäfwa Statens ordinarie inkomster,
utan att för werkställigheten Kongl. Majus bifall mä er¬
fordras, skulle jag, med förutsättning att Grundlagen dere¬
mot icke lade nägot hinder, wara benägen att instämma,
sä framt icke flere betänkligheter i berörde afseende före»
komma. Om Rikets Ständer allena skulle Sga rätt att
afskaffa eller nedsätta ordinarie inkomsterna, sä skulle der
ock pä Rikets Ständer ankomma, att höja sädane skatter,
utan att Konungens bifall dertill erfordrades. Följaktligen
och dä bcskattningssrägor af denna beskaffenhet kunna af-
göras utan att alla fyra Ständen om befluten sig förena.
274
Dm 28 April.
sä skulle, Sfrven emot Bonde-Ständets bestridande, grund-
ffatterne kunna ökas, huru mycket svin helst de andre Riks,
Ständer, behagade; och dä dek är Allmogen, som mest dra¬
ger bördan af de w!d hemmanen fästade grundräntor, fful¬
le dst ock för Allmogen wara ganska rvädligt, om icke, i
fall af pä nämnde sätt beslutade förhöjningar. Konungen
agde rätt att säga Nej, det sär icke ffe.
Beträffande Austers Lrifissons frän Orebro Län an,
märkning emot Ulffottets Utlälande, i fräga om nedsätt¬
ning i tiondeakgisten för tackjerns-tillwerkningen inom Carl¬
skoga m. fl. Bergslager, kan jag icke finna, det Utskottet
kunnat yttra sig annorlunda, än som ffett, emedan mo-
tionärerne icke lemnat någon utredning för bedsmmandet
huruwida tionde-afgiften rvore för hög eller för läg; hwa-
dan och dä frägan härom more beroende pä sadan under¬
sökning, sou, det icke ankomme pä Utskottet att tillwäga,
bringa, samt författningarne anwffa huru härmed bör för¬
hällas, nägon widare Åtgärd, L Utskottets sida, icke lärer
wara erforderlig.
Emot Stats-Utffottets tillstyrkande att Nummer, Lot¬
teriet mä afffaffas, har jag mig rescrwerat, och tror det
wara mindre wäl betänkt, under närwarande förhällandcn,
att borttaga frän Stats,Werkct sä betydliga inkomster, som
dem Lotteriet gifwer.
Wi känna alla den bekymmersamma ställning, i hwil-
ken Riksgälds-Corttoret sig befinner, hufwudsakligcn härle¬
dande
Den 28 April.
275
dande sig fran de betydliga kostnader, som för ätgärderne
till förhindrande af Cholera-sjukdomens inträngande i Ni,
ket, uppkommit; äfwenfom deraf, att till undsättning
för flere genom miffwäxter lidande Provincer utgätt nästan
allt hwad af Credilivanflagen kunnat dertill disponeras.
Riksgälds,Contorets ställning har häraf och af flere dertill
bidragande orsaker, kommit icke längt ifrän att blifwa, sä
tillsägandes, miserabel. Stats-WerketS behållning af Num,
mer-Lotteriet, ined inberäkning af bewillningen ä winster,
har ärligen utgiort ungefärligen 90,000 Rdr Banco; och
dä härtill;'beräknas, hwad,? i händelse af Lotteriets in¬
dragning, behösde af Stats-Werket särskildt utbetalas till
ersättning för Embetsmäns innehafde löner m. m. ä Lot¬
teriets Stat; sä uppstode, wid sädan indragning, en förlust
för Stats-Werket af ungefärligen 110,ooO Ndr, hwilken
genom ökad bewillning behöfde godtgöras. Jag lemnar i
sitt wärde den fina moraliska känsla, som fördömmer Num¬
mer-Lotteriet, endast derföre, alt inkomsten synes skamlig;
men hemställer, om det icke gifwes flere inkomsttitlar, be¬
räknade pä sädane inrättningar, till hwilka wi skäligen bö¬
ra hafwa lika mycken eller mera leda. Wi hafwa bewill-
ningar afjkrogar, hwilka, mera än Lotteriet, bidraga till mo¬
ralisk försämring. Sä har ock Staten inkomster af Bil¬
jardspel , hwilka, ehuru beskaffenheten deraf Sr mig obekant,
jag Ukwäl, i anseende till benämningen af spel, finner för¬
anledande till penningars bortilösande, och ur sädan syn¬
punkt icke heller borde säsom vrivilegierade fä existera. Sä»
lebes dä den omnämnde fina moraliska känslan icks wisar
4-de Bandet. 18
276
Den 28 April.
sig i tillämpningen till andra med Nummer-Lotteriet likar¬
tade förhällandcn, torde den icke wara sä mycket att beröm¬
ma, utan erinrar snarare om orvspräket: det är icke allt
guld som glimmar.
I öfrigt, och dä Utskottets Betänkande torde i flere
delar föranleda till äterremist, anser jag denna icke böra
ske styckewis, utan att hela Betänkandet tillika med alla
Vilagorne dertill mä till ytterligare behandling äterför-
wisak.
Haus Iansson frän Elfsborgs Län uppläfle föllsnde
skriftliga Anförande: Jag anser mig skyldig redogörelse för
mina äsigter och handlingssätt, sä wäl uti föremarande
fraga om Nummer-Lotteriets afskaffande, som uti alla fö¬
rekommande srägor, der sädant päkallas. Under öppet erkän¬
nande, att jag uti Utskottet, sä mycket det pä mig kunnat
ankomma, medrverkat till det resultat der wunnits, nemli¬
gen tillstyrkande om Lenna Inrättnings upphörande, tror
jag mig kunna äga, om icke en Stats-Ekonomisk, dock en
moralisk grund för mitt handlingssätt i denna fräga, att
trygga mig wid. Man inwänder wäl, att under närwa-
rande förhällandcn, dä sä stora och dryga summor erfor¬
dras för Statens uvprätthällande och beständ, der wore
mindre wäl betänkt, att borttaga en inkomst, som icke ut-
g8r af fliten och sparsamheten, utan af fäfängan, spelsju¬
kan. Nä wäll detta medgifwer jag gerna. Men Sr det
dä Staten wärdigt, Sr det med dest sanna fördel vfwerens-
stammande, att privilegiera, uppmuntra och underhälla sä-
dane inrättningar, hwilka allmänt erkännas wara moraliskt
Den 28 April.
277
skadliga, blott derföre att de skaffa inkonister. Pä samma
grund kunde man dä i alla Rikets Provincer inrätta Spel-
Klubbar, Horhus ctc., och belägga bein med wiga afgif-
ler till Slaten, underförcgifwande, allden som icke begag¬
nade sadane anstalter, behösde ej offra nägot derpä, och den
som hade böjelse dertill, nog skulle Sndä weta att tillfreds¬
ställa den, estan att Slaten deraf droge nägon inkomst.
Mähända sädane Inrättningar äfwcn torde inbringa medel
i Statens Easta; men more Lä detta röttfängct gods? Till
wär nations heder, Sro sädane skamliga och sedeförstörande
nästen, som de sistnämnde, icke offentligt tillätna inom sam¬
hället, och för ordningens och sedlighetens skull, önskar jag
Lfwen, alt alla inrättningar, som med dem kan äga nägon
förwandtffap, de mä bära hivad namn som helst, mä ut¬
rotas. Jag har genomletat wär gamla Lagbok, för att sin'
na, hwad som egentligen utgör laga fäng, men spelwinst
nämnes der icke säsom sädan — hwad som icke Lr laga
fäng, är ofäng, säger Domarereglorne, och detta mä wäl
gälla, säwäl för samhället i allmänhet, som för hwarje
särskild individ deruti. Minffar det en spelares brott, att han
wägat lika med motspelaren, hwilken han derigenom beröf-
rval sin hela egendom och wälfärd? Eller hwad hugnad
wore det wäl för mig, att bekomma en stor winst, pä hun¬
dradetals andra mina likars bekostnad, som warit nog oför-
sigtiga att wäga sina hopsparade ffärfwar pä detta osäkia
näringsfäng, i lika hopp om winst som jag? Nej! detza
medel, pä ett sädant sätt Ztkomne, stulle wid hwarje ätanka
derpä, endast förebrä mig sättet, hwarigenom jag bekom
dem — stulle leda mm föreställning till den slutsats, att
278
Den 28 April.
under det min winningslystnad gläder sig öfwer lyckans
gunst, mängfalldiga andra mäste i sin torftighet begräta sin
oförsigtighet och spelsjuka, samt förbanna en inrättning, som,
lik en lockmat, erbjuder stora fördelar, men sängar de flesta
i snaran, som öro nog däraktige att fika derefter. Och om
en och annan nägon gäng skulle hugnas med mer eller
mindre winst — manne detta ofelbart utgör hans lycka?
männe det alltid rätt anwändes? kanske twertom! — Mä
dä arbetaren heldre! med sin förwärfwade penning wandra
till Sparbanken eller nägon annan dylik nyttig inrättning;
han stall der kunna päräkna en säker, om än icke mäng-
dubblad winst i behofwets stund; och de medel, som han
pä detta sätt förwärfwat och hopsparat, stola medföra längt
mera nöje och »välsignelse, Sn stora spelwinster, om hwilka
med stal mä sägas : att orätt gods Lock ej bestär — med synd
det koin, med sorg det gär. De stora och förnäma spe¬
larns will jag nu icke nämna, de päfinna nog medel ändä
att tillfredsställa sin böjelse, om icke Staten inbjuder, dem
dertill, och derföre röstar jag för bifall till Utskottets Ut-
läkande i denna punkt.
^.osters äoliansson Lrissmun frän Skaraborgs Län:
Zag kan icke dela deras tanka, som röstat för Nummer-
Lotteriets afstaffande. Staten har af denna inrättning en
gansta betydlig inkomst, och dä den brist, som genom af-
ffaffandet uppkomme, skulle behöfwa ersättas till största delen
af allmogen, wet jag icke, hwarföre Bonde-Ständet bör
wara benäget, att derpä ingä. Allmogen spelar icke sä
mycket pä Lotteriet, och de stadliga följder, som uppgifwaS
af Nummer-Lotteriet härflyta, drabba säledes icke mycket
Den 28 April.
279
allmogen. Zag tillstyrker alltsä, attMskotteis Betänkande i
ämnet mä ätenemitteras
Austers Danielson: I afseende 8 Llrinstlunsts ytt¬
rande, rörande den principfräga, huruwida Konungens bi¬
fall till afskaffande af grundskatter, är behöfligt eller ej,
fär jag erinra, att Grundlagarne mäste i alla händelser
ordagrant tolkas. Min äsigt af nämnde fraga 8r säkedes
obestridligen den rätta, dä nemligen i 57 §. Rcgerings-For-
mcn icke något undantag blifwit gjordt, utan der owilkor-
ligen stadgas att ''Rikets Ständer allena wid allmän Riks¬
dag'' utöfwa beskattningsrätten, som der sägcs wara "folkets''
men icke "Konungens." 64 §. Regerings-Formen bestäm¬
mer att "sä wäl de ordinarie Statsmedlen, som de extra
ordinarie utlagor eller bewillningar" disponeras af Konun¬
gen, men under bestämd förutsättning, att de "af Rikets
Ständer till Stats-Werket anfläs." Hwad Rikets Stän¬
der icke säsom skattemedel till Stats-Werket anflä, kan icke
uttagas af uppbördsmännen, och all emellan Konung
och Ständer delad beskattningsrätt' har warit, är och för-
blifwer ewinnerligen i Swea Land stridande emot sä wäl
häfd, som Lag. Beträffande äter Nummer-Lotteriet, sä
har jag med min röst, som härwid betyder litet eller intet,
yrkat afskaffandet af detsamma, men derwid icke föreställt mig
nägon tillökning i allmogens skatter, utan twertom, genom
ett uppgjordt förslag, wisat huruledes, utan nägon sädan
tillökning, e> allenast Nummer-Lotteriet, utan ock bäds man-
talspenningsrns samt Lagmans- och Häradshöfdingeräntan,
säsom särdeles för allmogen betungande, mä kunna af-
jkaffas.
280
Den 28 April.
kolian Iarsson! ^Viklund frän Westerbottens Län:
Jag är wikt icke benägen, alfi förfwara sädane inrättnin¬
gar, svin i moraliskt afseende äro skadliga; men dä lag i
afseende ä Nummer-Lotteriet funnit, att icke nägon Riks¬
dagsman för Stockholms Stad, der Lotteriet upvgifwits
wara mest förderfligt för den lägre Clasten, yrkat detsam-
mas afskaffande, sä förefaller det mig, att Lotteriet i allmän¬
het icke utökwar sä skadligt inflytande, som till skäl för dest
upphörande föreburits. Skulle wi nu afskaffa en inkomst¬
titel pä icke mindre än 90,000 Rdr och dertill kommer, att,,
w.d antagande af Utskottets förslag, att mantalspenningar
för personer emellan 15 och 17 är mä upphöra, mer Sn
20,000 Rdr pä denna inkomsttitel försumma, sä wet lag
icke, huru ersättning härföre stall kunna beredas, utan att
göra den för folket alltför kännbar. Zag yrkar alltsä ä-
terremist af ifrägawarande Betänkande.
ker karsson frän Orebro Län instämde i 'WiUunsts
yttrande.
ker Iönsson frän Christianstads Län: Att rycka
bort sä stora inkomstsummor, som Nummer-Lotteriet gif-
rver, synes mig icke lämpligt, under närwarande förhällan-
den, dä sä mycket ropas pä afstrifningar af bewilsade lä-
neunderstöd, pä undsättningar för nödlidande Provmcer,
och pä angelägenheten af ökade Statsutgifter. Wi känna
alla, att Statsutgifterne betydligt och mera än förr öfwer-
siiga Statsinkomsterne, och det är derföre allt skäl att man¬
ta med de sednarcs nedsättning, till dest wi finna, att sä¬
dan möjligen läter sig göra, dä i första rummet bör ned-
Den 28 April. 281
Uttas eller afskaffas sädane, hwilka »nefi falla »ordbruket
till last.
Nils Llriiilllunst: Det är wäl sanni, att i Stockholm
Nummer-Lotteriet mera än r andra Städer eller ä Landet,
begagnas och underhäller spelsjukan bland mängten, lika.
soni kanhända mest af den fattigare klatzen. Likwä! an.
Mandes härä icke större summor af de spelande, än att pä
hwarje lottsedel per medium belöper icke mera än 4 L 6 ss.
Wi böra ock härwid besinna, att, ehwad beslut rörande Num¬
mer-Lotteriet än mä fattas, sä äro dock icke Rikets Ston»
der och Kongl. Maut med gemensam magt i ständ, att
hindra de längt wärre och mera förstörande spel, som här
snart sagdt dagligen föröfwas.
Pä mänga ställen, i det ena och andra sällskapet, sit¬
ta yngligar dag frän dag och pä spel bortslösa sina pen-
ningar ända lill högst betydliga summor. Sädant är gud,
näs icke eller owanligt pä landet. Häraf hafwa kanhända
flere familjer blifwit ruinerade, än genom Lotteriet; och
sädant spel har dessutom särskildt den förderflig» egenskap,
att upptaga mycken tid. Lotteriet deremot medtager blott
en insats pä tre weckors tid, men icke nägon arbetstid
för de spelande. För mänga fattige utgör det kanhända
deras enda nöje, att för nägra skillingar lefwa i 3 weckor
pä hoppet om nägon winst, till förbättrande af deras be¬
lägenhet; och ehuru detta wisserligen urartar till mängens
. ohjelpliga skada, Sr det dock att befara, att, om Lotterie
ofskaffadcs, mängen fattig i stället fattar mera luft för
fvrderfligare spel, hwilka icke kunna förekomiuas. Harwid
282
Den 28 April.
bör ock icke förgätas, att Stats-Werket icke kan gä i mist¬
ning af^ven stora inkomst, Lotteriet ärligen gifwer, uran
att landet, som nu dertill obetydligen bidrager, skulle, i
mstswarighet mot detta inkomst-belopp, högre beskattas; och
det torde derföre wara rättast, att tills widare bibehälla
Lotteriet, sä wida icke nu kan afskaffas allt annat i mora¬
liskt afseende skadligt, deraf Staten drager inkomst, såsom
t. e. Krögeriet och den till öfwerdrifwen höjd stigna Brän,
wins-bränningen.
kelter karsson, Austers källsson och lloliannes ^n-
clersson frän Jönköpings, Lsrl Oadrielsson frän Öster¬
göthlands, kars Olsson och Daniel Danielsson frän Orebro,
llolian Oliristollersson frän Kronobergs, kristers Mårten¬
son frän Jemtlands Län och mänga flere hördes instäm¬
ma i hwad Llrinstlnncl NU yttrat.
lVils Nansson frän Malmöhus Län: Af^Dans kansson
hafwa Sfwen mina äsigter, rörande Nmnmer-Lotteriet,
blifwit utwecklade. Jag medgifwer wäl, att ätffillige
flagS spel kunna wara farligare, än Nummer-Lotteriet, sä-
som t. e. de 2:ne spelen Pharao ach Biribi, pä hwilka, ef¬
ter hwad jag hört, det gär lätt, att pä en qwäll spela bort
en hel Herregärd, men dessa spel Sro icke, likas om Lotteriet,
tillärna eller af Staten privilegierade. Det är yttrat, att Lot,
teriet icke upptager nägon tid för de spelande. Detta Sr wäl
ei sä alldeles riktigt, ty när dragningarne bär ske hwar
3:djs wccka, finner man huru flere 1000 personer samlas
ä stället, af nyfikenhet eller för att höra pä musiken för
tillfället. Äfwsn är jemnförelse gjord emellan Lotteriet och
Den 28 April.
283
Biljardspel, men denna talar icke till fördel för det förra,
emedan, till utförande af det sednare, som för hwarje Bil¬
jard gifwer Slaten en inkomst af 100 Rdr, fordras öf¬
ning och skicklighet, samt kan anses för ett bland nöjsam»
mare, merendels icke skadligt tidsfördrif. Jag finner säle-
des allt skäl, att tillstyrka bifall till Utskottets Betänkande
i denna del, helst med afräkning ej allenast af inkomsterne
af Lotteriet, utan ock af bäde Mantals,penningarne samt
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan, Le öfrige inkomst-tit-
larne Sndä kunna, sässm Stats-Utskottel uppgifwit, beräk¬
nas till högre belopp, än hwartill de wid föregående Riks¬
dag upptagits.
lloliau Lonatsson frän Wester,Norrlands Län: Jag
beklagar, att jag, i fräga om Nummer-Lotteriet, icke kan
wara af samma tanks, som »lin Länsk amrat Ltrinckluncl,
och jag beklagar mig och mina medbroder, att wi lskola haj¬
ma sä mycket att strida om spel. För min del anser jag,
att för en hel Stat det är obetydligt, att för ett godt Sn,
damäl uppoffra 90,000 Rdr, dä, för sämre ofta bortflöscg
längt mera, och att, för minnandet af en sä lumpen summa,
orätt är, att erbjuda tillfällen för mängden att bortslösa
penningar, ofta pä bekostnad af moraliteten eller nödige
tillgängar för egen och familjers bergning. Det säges, att
Lotteriet bereder nöjetratt i tre wcckor hoppas pä winst, men
denna winst utcblifwer dock som oftast och tillfaller knappt en
bland hundrade spelande. Äfwen säges, akt sä mänga andre
spelsätt finnas, hwarigenom lika wädliga följder uppkomma;
284
Dm 28 April.
men sädane spel kunna manligen ej idkas af samma
personer, som spela pä Lotteriet, nemligen till det mesta
Drängar och Pigor, hwilka ofta sätta sina kläder i pant
pä Asiistancen eller andre ställen, för att fä penningar till
lottsedlars köpande. Det är wäl sannt, att krogar äro li¬
ka förderflige, men de hällas icke för Starens räkning, och
wi känna, att det är omöjligt att afskaffa dem, tp sä län¬
ge bränwin fär tillwerkas, sä mäste ock wara tillätet alt
förtära det. Man har äberopat, såsom nu förekommande hin¬
der mot indragningen af Lotteriet, att Kongl. Mant, som
wid förra Riksdagen derom aflälit Nädig Proposition till
Rikets Ständer, nu äter upptagit Nummer-Lotteriet bland
fortfarande inkomsttitlarne; men wi böra harwid besinna,
att dä Ständcrne wid förra Riksdagen icke gingo in pä
den dä af Kongl. Mant förcslagne indragning, lä kunde
Kongl. Majit icke gerna nedläta sig till, att änyo derom
göra nädig, framställning.
Inlva Älänsson frän Malmöhus Län: Jag skulle
'cke draga i betänkande, att tillstyrka Nummer-Lotteriets
upphörande, om jag kunde inse nägot nyttigt eller godt
deri, men sä länge sä mänga slags bäve kända och okän¬
da spel Sro tillärna, tror jag', att man genom Lot,
terispelens indragning icke kan hindra den spelsjuke att pä
andre spel bortslösa sin förmögenhet; ty sä snart Lotterisxe»
laren icke sär tillfälle till detta nöje, sä hittar han pä nä¬
got farligare i stället. Jag känner manga i landsorterne,
som aflägga till hwarje dragning I2ä16 si. B:co. Detta
Sr icke sä kännbart för hela äret, Sfwen om icke nägon
winst skulle utfalla; men om detta nöje dem beröfwas, sä
Den 25 April.
285
kunna de lätt förledas, att med andre spel bortslösa deras
tid samt bäde spela och dricka bort pä kortare rid wida stör/
Le summor, än som till Lolterisxelet warit ämnade.
katter iönsson frän Jönköpings Län: Jemte det
jag förenar mig med hwad Srrinälunä pttrat, får jag upp¬
lysa, att en af Stockholms Prester, som Sr Ledamot i sam¬
ma Uistott som jag, här om dagen i Utskottet fram¬
ställde behofwet, att för de lägre folk-klasterne bereda ut-
wägar till oskyldiga nöjen, och han föreslog, i ^ädant af¬
seende, ett allmännare inrättande af Theatrar. Närnusä-
dant b<hof af npa tillfällen till nöjen werkligen förefinnes, ti¬
mi böra wäl tro hwad en Prest i sädant afseende sagt, sä
hemställer jag, om det ej är wadligare, att inrätta Thea-
ter, lill tidsfördrif, kanhända särdeles för sä kallade gat¬
pojkar, lärgostar, eller jungfrur, än att bibchälla Nummer-
Lotteriet. För min del drager jag icke i betänkande, att
tillstyrka bibchällandet deraf, och yrkar sälcdeö äterremist
af Utskottets Utlätande.
6n5tsk Ouslaisson frän Södermanlands Län: Ehu,
ru jag aldrig spelt och icke ämnar spela pä Lotteriet, sä an¬
ser jag mig böra instämma^ bwad 8trincUunä rörande bibe-
hällandet deraf yttrar. Zag finner nemligen denna inrätt¬
ning mindre stadlig, dä den, utan att pätruga nägon det
minsta bidrag dertill, bereder Staten en betydlig inkomst,
i stället för hwilken, om den komme att upphöra, Staten
icke kunde fä ersättning utan en ökad beskattning 8 folket,
hwilken twängswis, ofta genom utmätning, komme att utgä.
286
Den 28 April.
Hans limsson frän Elfsborgs Län: Ehuru det kunde
wara Stffilligt att anmärka mot hwad som nu blifwit ylt^
rädt till förmon för Nummer-Lotteriet, will jag dock inne,
hälla dermed till betz jag, såsom Ledamot i Stats-Ulskottet,
kommer att deltaga i den ytterligare handläggning af ören,
det, som af Utskottet lärer komma att fordras. Zag mä
dock härwid nämna, det jag anser besynnerligt, att Lotteri,
spelet kallas för ett nödwändigt nöje.
För min del Sr jag deremot öflvertygad, att den, four
will arbeta, och anwända sin tid rätt, icke har mpcken tid
att uppoffra, hwarken för spel eller theaternöjen.
Stats-Utffottet har upptagit Sterbhusafgiften till
10,000 Rdr B:cs, men om, säsom rätteligen bör ffe, Stä,
derne Stockholm och Götheborg äfwen komma^ att utgöra
sädan afgift, sä kan summan ä denna inkomsttitel ökas.
I afseende 8 Tullinkomsterne,' har Stats-Utffottet, i
likhet med den Kongl. Propositionen, beräknat 580,000 Rdr
till Stat och omkostnader, men hwilket synes mig alltför
högt; och ämnar jag derom widare yttra mig, när fräga
blir om utgiftstitlarnes reglering.
Hwad bränwinsafgiften beträffar, synes den kunnat
beräknas till högre belopp än förr, emedan den föresats
wisat sig temligen enhälligt rädande inom Riks-Ständcn,
att belägga bränwinsbränningen med högre statt än hit¬
tills warit stadgad.
Emot Stats-Utffottcts äsigt, att mantalspenningar»^
Den 28 April.
287
för personer af e» »viff älder icke kunna upphöra, eller
Nummer,Lotteriet afskaffas, utan att Konungen lemna*
sin sanction till Rikets Ständers beslut derom, har jag mig
i Utskottet reserverat, och kan föröfrigt icke finna, att des¬
sa inkomsttitlar Sro, säsom uppgifwet blifwit, att räkna till
grundskatter.
Oörsn lonasson frän Kronobergs Län instämde ichwad
Misters Danielson och Mis Nansson yttrat.
8ven Heurlin frän Kronobergs Län: Likasom förr
yrkar jag nu Nummer-Lotteriets afskaffande, och anser ej
minhW Lotteriet an andra spel ined största förakt.
Vice Talmannen ilon Ionsson: Jag skulle icke dra,
ga i betänkande att rösta för Lotteriets afskaffande, om
icke erfarenheten wisat, att i de södra orterne folket allt
mer och mer kommit att spela pä Danska Claff-Lotteriet;
och skulle sädant naturligtwis än widare tilltaga, om Swen¬
sk» Nummer-Lotteriet upphörde. Detta were att bättra ondt
med hälften wärre, ty betfinncs icke nägon möjlighet hindra
folket att i stället destomera begagna nämnde Clast-Lotteri.
Staten skulle härigenom gä i mistning af en ärlig inkomst
as ungefärligen 100,000 Rdr, hwilken i stället skulle kom¬
ma utlänningar till godo.
MIs Nansson: Det har blifwit pttradt, akt Lotteriet
icke upptager nägon arbetstid för de derä spelande; men
det inträffar likwäl ofta, att innewänarne pä landet resa
flera mil till Stad för att fä köpa sig en lottsedel. Jag
har i fyra är bott i Malins, men der icke hort talas vin,
288
Den 28 April.
att nägon reste till Danmark, för att spela pä ClaA-Lot-
teriet derstädes.
suders ^.»ifersson frän Westeräs Län instärnde i
de mot Lotteriets indragning gjorde anmärkningar och pr,
kade äterremitz af Betänkandet.
il-mod lLidldlorn frän Södermanlands Län röstade der,
emot för bifall till Betänkandet, emedan dan ansäg Lotte¬
riet högst rvädligt, och med Statens »värdighet icke för¬
enligt.
Dä icke nägre flere af Sländets Ledamöter anmält
sig att tala i förewarande ämne, utbad Secreterare» sig
fä erinra, det han wid förra Riksdagen, i dä inom Stan,
det uppstädd fräga, hurnwida Konungens sanction erfordra,
des, för att bereda gällande kraft ät Rikets Ständers be¬
slut om upphörande af nägon bland Stats-Werkets ordi,
»arie inkomster, yttrat en mot ^rrflsrs Oanielsons derom
nu framställde äfigt stridande mening, hwilken, af Talman¬
nen antagen till grund för dest »vägran af en utaf Stän¬
der ästad proposition, äfwen af däwarande Constitutions-
Utstott godkändes. Nu, dä det synes olwifwelaktigt, att
Stats. Ulstottets ifrägawarande Utlälanden warda, i följd
af flere deremot gjorde anmärkningar, äterremitterade, an¬
säg Secrcteraren öfwerflödigt, att utweckla ffälen till om,
förmälde mening, men förbehöll sig, att fä söka göra den¬
samma gällande, när ärendet, efter ytterligare behandling
i Stats-Utstottet, hos Scändet till slutligt afgörande före¬
kommer, sä wida nemligen pästäendet, om obehöfligheten
af Konungens sanction i berörde afseende, dä fortsättes,
Den 28 April.
289
Uppä af Talmannen nu gjord proposition, beslöt Stän¬
der, att Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54, med dertill hö¬
rande bilagor, skulle pä grund af derwid nu skeoda skriftliga
och muntliga anmärkningar, till Utskottet äterremitteras.
I ordningen härefter föredrogs ånyo Lag-Utskottets,
under N:o 33 afgifna, samt först den 24 och ytterligare
den 25 inncwarande mänad pä bordet lagde Utlåtande öf¬
wer Lokvist stoirssons frän Östergöthlands Län korståg till
wista föreskrifter i afseende pä tiden, inom hwilken ransak¬
ning öfwer häktad person borde företagas m. m.
Af Lsrnutst ^.ostersson frän Östergöthlands Län in-
lemnadcs följande skriftliga anförande:
I grund af Högloft. Lag-Ulskottets den 8 April 1834
under N:o 33 meddella Betänkande, angäenoe fangarö
transporterande, fär jag härmed, emot Högloft. UtskottetS
beslut, min reservation meddela.
De hinder, som förekommit för werkställigheten af med¬
broder» Lotvist Hanssons motion uti wista delar, hyser jag
lika tankar med Högloft. Ulfkottct, men kan icke lemna Len
utan allt afseende. Jag förenar mig till alla delar med
hwad Herrarne Holin och Lestorboi-g uti sine reservatio¬
ner föreslagit,' att dä personer, hwilka Sro boende och kän¬
de i orten, arresteras för brott, hwarä urbota bestraffning efter
brottets beskaffenhet icke följer, böra de icke till Länshäktet för-
pastas, ulan i stället förwarasuti Häradshäcktet, eller omsädant
ej finnes dertill tienligt, pä annat sätt under Kronobetjenin-
gens answarighet förwaras,emot ersättning af Statsmedlen för
290
Den 28 April.
dertill erforderlige kostnader. Härmed kunds ej allenast
winnås en betydlig besparing uti Statens utgifter, genom
en sämedelst indragen fängtransportering, utan äfwen fö-
rekommas den wäda, för de i brott ännu icke hemmastad-
de eller sä kallade lärda pä lastens bana, utan mätzända
ofta af behof eller lättsinne felande nybegynnare, att sam¬
manföras ined personer uti Länshäckten, för hwilka brottet
öfwergätt till en wana. Der fä de lära sig rätta tjuf¬
konster!, sa wäl att pä behändigt sätt ätkomma sin nästas
gods, som äfwen att inför Domstolen föra sin talan med
nog listiga infall', för att utdraga tiden och blifwa ätcrför-
de till ytterligare examen bland kunderne i Länshäktet.
Om en sädan transportering möjligen kunde förekommas,
skulle säkerligen antalet af brottslingar förminskas, och för
att undwika de olägenheter, four genom Domhafwandes la¬
ga förfall hindrade urtima Tingets skyndsamma behandling,
instämmer jag lika med hwad Herr cesterborg föreslagit:
Att i hwarje Domsaga borde finnas en af Häradshöfd!»»,
gen föreslagen och af Kongl. Hof-Rätten förordnad Sup¬
pleant, som i ordinarie Domarens ställe kunde handlägga de
brottmälsransakningar, som under tiden kunds förekomma, och
detta efter min tanka skulle lätt och utan betydlig kostnad
för Staten kunna »verkställas, helst som wära ordinarie
Domare, ätMiststone pä min hemort, har alltid nästan är¬
ligen till b-träde i Embetet, vice Häradshöfdingar, soin till
berörde brottmälsransakningar lätteligen kunde begagnas,
dä de af Kongl. Hof-Rätten miseö dertill äga skicklighet
och kunskap.
Jag
Den 28 April.
291
Zag anhäller art denna min Reservation mätte, tvid
Återremitterandet af Högloft. Utskottets Betänkande i öm-
Nck, fä ätfsl/a. Slockholm den 25 April 1834.
Lsmnol t^mlorsson,
Riksöags-Fullmägtig frän Ly¬
sings och Dahls Härader af H-
siergöthlands Län.
Dotvick äovLSöii frän samma Län yttrade muntligen:
Den pluralitet, som bestämt Lag-Utskottets ifrägawarande
Ullätande, har för litet fästat uppmärksamhet ivid hwad
jag L min motion anfort, och derjemte begagnat skäl, hwil¬
ka äro oriktiga. Utskottet säger, att i flere Tingslag icke
finnas tjenlige häkten, men, om sä skulle för hälla sig, Sr
detta stridande mot allmänna lagen, som bruder, att alla
Häradstzäkten skola hällas r godt ständ. Jag äberopar i öf¬
rigt Herrar Holms och tlefierdoi-gr Rcserwationer, samt
yrkar äterremiss af Betänkandet.
lXils ätrinfllnnä fran Wester-Norrlands Län: Äter-
rcmD bör icke föransedas af det utaf Herr Holm fram¬
ställde och nu äberopade förslag, att i orten boende och
kände personer, hwilka arresteras för brott, hwarä urbota
bestraffning icke kan följa, böra i Häradshäcktet eller pä
annat sätt under Kronobetjcmngens answarighet förwaras.
Efter allmän lag kunna nemligen sädane personer, forn Hk
llflolm nppgifwit, icke arresteras för brott, hwarpä icke föl¬
jer urbota bestraffning; och sädant wore jcmwäl vbilligt
vch wädligt.
4:de Bandet. i»
292
Den 28 April.
Larl Osliiielsson frän Östergöthlands Län biträdds
Lamuel ^.nelerssons yttrade mening.
l^ils Nansson frän Malmöhus Län: Det kan wäl
icke wara meningen, att sträcka arresteringsrSttighcLen sä
längt, loin i Herr Holms reservation antydes; men det
kan liksäl anses ostridigt, att bättre är det ätminstone att
de, som sörsta gängen arresteras för mindre gröfwa brott,
warda fvrwarade i Häradshagen, i stället för att stickas
bums in bland 100-tals banditer i Länshäcktena, der de,
örn förut icke nog> elake, snart blifwa utlärde banditer.
Ur sädan synpunkt, torde det icke wara otjenligt, att
äterremiltera Betänkandet.
Olos Olossson frän Östergöthlands Län yttrade ena,
handa mening, som Ms Nansson.
lolian Ifarsson VVililunck frän Westerbottens Län i
Om förslaget, rörande häktade personers fortvarande i HS-
radshäktena, kan wara lämpligt i de södra otterne', sä
Sr det dock otjenligt för de norra, der särstilde Brottmäls-
Domare icke finnas, och, i anseende till Domsagorncs witz,
sträckthet. det ofta icke är möjligt för Domhafwanden, att,
utan läng tids uppehäll, förrätta urtima Ting för brottmäls,
ransakningar, hwarmed säledes merendels fär anstä till de ordi¬
narie Tingen. Om alitsa, i afwaktan härä, arresterade perso,
ner stullejförwaras i Härads-eller Socknehäkten, sä skulle de
der ofta behöswa qwarhällas gansta läng tid, ja ända till ett
halft är, och betydliga kostnader för underhället och bewak-
Den 28 April.
293
ningen skulle derigenom uppkomma. Jag röstar derföre för
bifall till Betänkandet.
llolian äacob Umberg instämde Uti ^Viklunsts ptt,
rande.
Lotvist stonsson frän Östergöthlands! Lä» anmärkte,
att Llrinstlunst icke hade rätt fattat meningen af motionen
eller de äberovade reseroationerne. Frägan more egentli¬
gen, vin för första resan stöld häktade personers förwarande,
intill dest första ransakningen företoges, och kunde nägon
olägenhet icke uppstä, om under den korta tid, som föregin,
ge desta ransakningar, den brottslige qwarhölles i Härads,
fängelset.
kristers Danieleon frän Elfsborgs Län: Wist tid är
förcstrifwen, nemligen högst 3 rvcckor, inom hwilken ran¬
sakning, rörande häktad person, bör företagas. Om ordina,
rie Domaren är hindrad, sä är det, enligt författningarne,
hans pligt att hoS Hof-Rätten anhälla om extra Domares
förordnande. Något widare stadgande i detta afseende tor-
de säsom Utskottet ock ansett, icke wara af omständigheter-
ne päkalladt. Om wi skulle gä in pä den iden, att i Hä-
radshäktena förwara arrestant» bäde före och emellan ran-
sakningarne, sä skulle snart de fleste Häradsarrester blif-
wa fpllda af brottslingar; och wid tillfällen^ dä helt tjuf¬
band gripes, ffulle detta omöjligen kunna hpsas i sädane
arrester, som bcstä af en liten strubb eller pä sin höjo af
twä rum. Det i reservationen upptagne förslag att, om
tjenligt Häradshäckte ej finnes, brottslingarne mä förwaraS pä
annat sätt, under ÄronobetjeningenS ansvarighet, är olämp¬
294
Den 28 April.
ligt. Hwilken wille wäl läna ruin ät en stara af tjusman
eller ssulle wäl hwem soni helst kunna as Länsmannen
twingas att herbergera dem, och att wara tjufrvakt>»Sstare?
Ej heller kan Kronobetjeningen äläggas sädant säsoin tjen-
siepligt. Jag anser säiedes nägot sädanr stadgande, som
uti inorionen eller rescroationerne sörefläs, icke böra aga
rum; helst wi eljest ställe blifwa nödsakade, att bygga om
alla HSradsarrester, hwilket stulle medföra längt större kost¬
nad, än fängarncs transporterande kill och frän Länshäk¬
tena innan Dom fallit.
äolrannLS Clkrristolkorsson frän Kronobergs Län ansäg,
att nägon olägenhet wäl icke kunde uppsta deraf, att häk¬
tade personer förwarades i Häradsfängelscr, endast pä sä kort
tid, som motionären äspftade, men att för öfrigt, pär de
som första gängen häktas för mindre gröfwa brott, warda
till Länshäktena instickade, särskildta fängelserum derstädes
borde för deni anwifas, fä att de icke mä med gröfre'brotts¬
lingar sammanträffa.
^ncker-s MsSon frän Malmohus, kor Zousson frän
Christianstads, kor torsson frän Calmar Län och mänga
flere hördes instämma i hwad ^nsters Vanioksson pttrat.
Uppä Talin anneus proposition, klef ifrägawarande Be¬
tänkande af Ständer bifallet.
Widare föredrogs Lag-Utskottets, första gängen den
24 och ytterligare den 25 innewarande manad, bordlagde
Utlärande N:o 37, öfwer Herr Friherre I>ars Ztjernsleäts
Den 28 April.
295
och Herr 8. 7. Vikmans »notioner om borttagande af
dödsstraffet för stöld ur bref, svin ej ärs under Post-inrätt-
ningens eller annan allmän wärd.
Under Åberopande af de af Herr Grefwe 8psri-« och
Herr blolrn, uci deras reservationer, anförde wälgrundade
stal, prkade Austers OsmUsorr frän Elfsborgs Län och
mänga flere af Ständer äterremist af Betänkandet, till be¬
redande af den utaf inotionärerne förcflagne förändring;
och af sädan anledning, beflöt Ständct enhälligt, att Betän¬
kandet skulle till Utskottets förnyade handläggnings äterförw-sa?.
Änyo föredrogos Banko-Utskottets, sedan den 24 in-
dervarande mänad pä bordet hwilanbe Betänkande!»:
N:o 6, med förflag still hnfwudgnmder för Bankens
förwaltning och rörelse;
N:o 7, »ned förslag om ett nytt myntsystem; och
Nw 8, i fräga om Bankens öppnande till utwepling
af Silfwer; men pä flrres af Ständet begäran, blefwo
detza Betänkanden ytterligare lagde pä bordet; hwarwid
Talmannen tillkännagaf, att desamma, enligt hwad wid si¬
sta Talmans-ConfercnccnMifwit bestämdt, komma alt lill
afgörande företagas första Plenidag i nästa mecka.
Uppä Talmannens gjorde hemställan, öiwerenskom-
rno Ständets Ledamöter, att, efter skeende anslag ä Klub¬
ben, nägon dag i denna mecka samlas till enskildt förbere¬
dande öfweriäggning i berörde ämnen.
296
Den 28 April.
Följande till Ständet ankomne Betänkande» och Me¬
morial klefwa nu lagde pä bordet, nemligen:
Lag-Ulffottets:
N:o 38, öfwer Herr Prosten Doctor O. LItLtröms
motion, att de i Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti 1823
meddeldte föreskrifter om wederbörandes Åliggande, art till
Presterssapet aflemna förteckningar uppä personer, dömde
eller ställde under framtiden för gröfre brott, äfwen mät¬
te till mindre brottmäl utsträckas:
N:o 39, i anledning af Prosten Doctor H,. O. Lik-
8iröllis »notion VIN ffpldighet för Bätsmän, att när de
frän commentering till hemorten äterwända, wara försed»
de »ned Prestbewiö;
N:o 40, öfwer Herr Prosten L. O. Nittags motion
vin meddelande af föreskrift, att äktenskap bör, inom wist
tid efter skedd lysning 3:dje gängen, genom wigsel fullbor¬
das, eller ock fästningen warda upplöst;
N:o 41, öfwer Herr Professorn Doctor tilrensnäers
motion, om förändrade föreskrifter i afseende pä Kungörel¬
sers publicerande i Kyrkorna; och
N.o 42, öfwer motioner, »ned förslag till ändring l
nu gällande lag angäcnde behandlingen af frägor om oe¬
nighet makar emellan.
Allmänna Seswärs- och Ekonomi-Utskottetsr
N:o 3/, i anledning af wäckta motioner er mindre
om bestämda föreskrifter för befordringar inom Post-We»
Den 28 April.
297
ket, Sn ock om behofwet af np Post-ordning och Instruk¬
tion för Post»inspektorer och Postförwaltare, samt af nytt
löningssätt för desse tjenstemän;
N:o 38, i anledning af wäckt motion om upphörande
af Kronofiske wid Elfkarleby;
N:o 39, i anledning af wäckt fräga om Jemtlands
äterförläggande under Wester-Norrlands Län;
N:o 40, i fräga om Städernes befrielse frän? ingwar,
tering wid Rekryt- och Remont-möten;
N:o 41, öfwer wäckt motion om ätflillige förändrin¬
gar i Jude-Reglementet;
N:o 42, i anledning af wäckt fräga om Artilleri-hä,
stars begagnande, i stället för Kronoskjuts, till forssling af
Kronans spanmäl och mjölförräd för wissa Garnizons-or-
ters behof;
N:o 43, i anledning af wäckt motion, att jord och
strandägares rätt till hafsfiske mätte, uti den under utar¬
betning warande nya fiskeristadgan, blifwa bibehällen;
N:o 44, angäende wäckt fräga om utsättande af en
belöning för författandet af en np Cateches för meninge
man;
N:o 45, i anledning af wäckt fräga om uttryckligt
stadgande derom, akt mäld-ägare ej mä a.rftS x!-gt'ge att
till miölnares biträde hälla solk wid qwarnen under för-
MlningStiden; och
298
Den 28 April.
N-o 46, i fräga vin utfärdande af författning med
förbud emot monopoliers stiftande till menigheters försäng;
samt
Expedirions-Utskottets: ^
N:o 7, med swar pä äkerrem H frän Bondc»Ständet
af Ucffottets memorial N:o 6, angäcnde^ anflag i och för
CorrcckurlLsning; och
N:o 8, i anledning af en hos Högloft. Nidderffapek
och Adeln wäckt motion, rörande werkställigheten af tryck¬
ningen utaf Bihanget till Riks-Ständcns Protocoll samt
utflrifningen af manussriptet dertill.
Upplästes frän Refpective Med,Ständen ankomne Pro--
tocolls-Utdrag, enligt hwilka
-Högloft. Ridderskapet och Adeln,
den 21 April,
Remitterat:
till Stats-Utstottet, Kongl. Mains Nädiga Proposition
om särskild wedcrgällning till Lag-Committöens arbetande
Ledamöter, efter nu fulländadt uppdrags; och
till Lag-Utskottet, Kgl. Mairts Nädiga Skrifwelse, med öfwer»
l »mande af Lag-Zommiteens förstag till allmän Civillag;
Lagt till handlingarne, Kongl. Mains Nädiga swar
uppä Rikets Ständers underhäniga Skrifwelse, angående
Riksdagens förlängande; och
Äterremitterat: Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Ut»
ffottets Betänkande Nro 13; och
Den 28 April.
299
den 24 April,
Remitterat:
till Stats-Utskottet, Kongl. Ma i':ts Nädiga Proposition an¬
gående f. d. Allmänna Magazins-fonden, samt betalningswil-
koren för erhällna spanmäls-understöd; och
till Lag-Utskottet, Herr I,. von Ltrussonlelts anfö«
rande i anledning af Kongl. Mains Nädiga Skrifwelse om
öfwerlemnande af Lag-Co»im!ltoens förslag till allmän Ci^
vil, Lag; och
Äterremitterat
Vewillnings,Utskottets Betänkande N:o 4.
-Högwördige Preste-Stan-et,
den 21 April,
Bifallit:
Stals-Ulffattets Utlätanden N:s 38, 39, 40, 41, 42,
43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52 och 53;
Vewillnings- Lag- samt Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie-Uiffottets N:o i;
Lag-Utskottets N:s 25, 26, 27 och 29; samt
Allmänna Beswärs- och Oeconomi-Utskottets Betän-
kanden N^s 19, 20, 21, 23, 24, 25, 27, 28j, 29, 30, 31,
32, och 33.
Magit
Samma Utskotts Betänkande N:o 22;
Äterremitterat
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35.
JOO Den 28 April
Vewillnings-Utskottets N:o 4, och Lag-UtskottetS BetLm
kande N:o 28;
Lagt Lill handlingar»»: Kongl, Martts Nädiga Swar
uppä Rikets Ständers Skrifwelse vin Riksdagens förlän,
gande;
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 3 och Allmän-
na Beswärs, och Ekonomi-Utffottets Betänkande Nio 3; och
Remitterat
till Stats-Utskottet, Kongl. Martts Nädiga Proposition
om Allmänna MogazinS-Fonden m. in.; och
till Lag-Utskottet, Kongl. Majtts Nädiga Skrifwelse
»ned öfwerlemnande af Lag-CominittenS förflag till allmän.
Civil-Lag; saint
Wällofl. Lorgare-Ständet,
den 25 April,
Bifallit:
Lag-Utskottets Betänkande» N:S 33, 34, 35 och 36;
saint
Allmänna Beswärs- och Ekonoinl-Utskottetö Betänkan¬
de N:o 36; och
Återremitterat:
Stats Utflottets Utlätanden N:s 55 och 56.
Alla dessa Protocolls-Utdrag lades till handlingarne.
Larl Oakrielsson frän östergöthlands, loliannez 5.N-
äerLLon frän Jönköpings och, Liars Ocrelius frän stora
Kopparbergs Län begärde och erhöllo ledighet pä 3 weckor,