Den 17 Maj.
169
das till den för Riksmötets akflutande sednast utsatte dag,
eller den 20:de Maj, fann Sländet för godt, anmoda
Talmannen akt, gemensamt med Herr Landtttiarskalken och
de öfrige Talmänncn, hos Kongl. M-<j:t i underdänighet
begära en sädan ytterligare förlängning af Riksdagstermi,
nen all Mikels Ständer kunde hemförlofwas nästkommman»
de Lördag den 23 innewarande inänad.
Wid förnyad föredragning biföll nu Ständct Lag.
Utstollets, sedan förliden gärdag pä bordet hwilande Be,
tänkande N:o 135. i anledning af Kongl. Majus NZdiga
Proposition lill Rikrts Ständer, angäende lag för Inri¬
kes Werlar.
Dä nu änyo föredrogs Lag-Utskottets, den 16 Maj pä
bordet lagde Betänkande N:o 186, öfwer Herr Lwsrts mo¬
tion, angäende undcrdänig anhällan hos Kongl. Majit om
utarbetande till nästa Riksdag af förslag till en gemensam
Lag för Utrikes och inrikes wexlar, ptlrade ^näers Daniel¬
son frän Elfsborgs Län, det han wisterligen, i afseende pä
sjelfwa hukwudasigten, gillade Herr Llu-n-rs motion, men
likwäl fann, att den deri gjorda framställning icke utgjorde
nägot föremäl för Lag-Ulstottets bedömmande, eller ens
för Riks-Ständenö öswerläggningar, i frägans närma»
rande stick.
Betänkandet blef af Ständet bifallet.
öfwer Ständets beslut i förut omfärmälde delar upp'
sattes, justerades och expedierades Protocollsutdrag.
170
Den 17 Mai.
Wid förnyade föredragningar godkände Ständer Expe,
ditions-Ukstoltets, sedan den 16 Mai vä bordet hwilande, för,
stag till underdäniga strifwelscr till Kongl. Maj:t, nemligen:
N:o 344, ongäende grunderna för markegängsprisenö
bestämmande, räntepcrscdlarnes omsättning och förenkling
samt andra, med grundskatternas utgörande gemenskap
egande, frägor; och
Nio 345, ongäende förändring i tiden sa wäl för upp-
bördsstämmornas hällande, som för afgifwantet af redowik»
ning öfwer Kronans uppbörd.
Pä bordet kades Expeditions,Utskottets Memorial N:o
28, med öfwerlemnande ånyo till justering af en frän 3:ne
Riks-Ständ äterreuiitterad §. af Riksdagsbeslutet.
Uppä derom skriftligen gjord anhällan, bewiljade Stän,
det ytterligare permitzion ät hemrefte Ledamöterne Dars
Darsson och ^.näers äoliansson Lrissman frän Skara¬
borgs Län; likwäl med willor, att Dars Darsson och
Lrissman ffola ater inställa sig wid Riksdagen, i händelse
densamma, emot förmodan, skulle komma att räcka utöf,
wer 3me wecker frän denna dag.
Nu upplästes till justering de underdäniga Afskedstal,
som, i anledning af Riksdagens flut, Talmannen, ä Stän-
dets wägnar, kommer att hälla inför Hans Majit Konun¬
gen, Hennes Maj:t Drottningen, samt Deras Kongl. Hög¬
Den 17 Maj.
171
heter Kron-Prinsen och Kron-Prinscstan; och lydde bestå
Tal sälunda:
Stormäkligste Allernädigste Konung!
Slutadt är nu det Niksinöte, hwartill Ed. Kongl.
Majit behagat sammankalla Rikets Ständer, för att med
dem öfwerlägga om angelägenheter af högsta wigt, sä wöl
för Statens allmänna trygghet och wälständ, som för en¬
skilde medborgares deraf beroende ställning; och för Bonde-
Ständer ätcrstär endast den dyra pligten, att inför Ed.
Kongl. Maj-t nedlägga en oskrymtad försäkran om dest un-
dcrdäniga wördnad, kärlek och tillgifwenhct för Ed. Kongl.
Majus Höga Person. Med bestå känstor förenar sig den
af en warm tacksamhet för oräkneliga prof af Ed. Kongl.
Majus Landsfaderliga nåd och huldhet emot Rikets Allmo,
ge; Lfwensom Bondc-Ständek wägar uttrycka den listigaste
tillfredsställelse deröfwer, att se Ed. Kongl. Majrt ännu
wara i fullt Stnjutande af den frista kraft, som besegrar
ärens makt och förinär uppbära tyngden as Regeringsbör¬
dorna. Mätte Ed. Kongl. Majit länge fä lefwa, till oaf¬
bruten sällhet och bätnad för fäderneslandet! Sädana Lro
de tänkesätt, hwarmed Vonde-Siändet aflägger en lindero,
asstedshelsning, och utbeder sig, att i Ed. Kongl. MairtS
Höga Nåd och Unnest städse fä wara inneslutet.
Stormäktigsta Allernädigsta Drottning!
Bonde-Ständet, för hwars okonstlade känstor det Sr
ljuft, alt inom Konunggborgen äterfinna afbildcn afdeten-
stilda lifwets husliga trefnad, wägar med djupaste wördnad
och lillgifwenhet lyckönska Ed. Kongl. Majit till ett för-
hällande, i hwarö tillkomst och fortfarande beständ Ed.
172
Den 17 Maj.
Kongl. Mants höga egenskaper hafwa en sä betydlig del.
Häfderna »vttna. att Swcrigcs Drottningar lcfwat lyckliga
och efter sig leinnat ett älstadt namn, dä De, säsom Ed.
Kongl. Majit, sannt och ödell uppfattat den wackra bestäm¬
melsen, alt wara en föresyn för Landets Makar och Mö¬
drar. aldrig cfwcrstridande gränsorna för vestas stilla werk-
samdek, annat än i det högre mättet af en frikostig »väl¬
görenhet. Uti tacksamma sinnen stall Bonde»Sländet be,
wara de ofta förnyade profwen af Ed. Kongl. Mains
dyrbara ynnest, och dä nu Ständer framträder inför Ed.
Kongl. Majit, för atl aflägga dest underd. afstedshelsning,
ster det under de listigaste förböner för Ed. Kongl. Majils
längliga sällhet och wölgäng.
Donde-Sländet anhäller, atr af Ed. Kongl. Malit
med oafbruten Näd och Huldhet warda omfatladt.
Högborne Furste, Allernädigsie Kron-Prins!
Högborna Furstinna, Allernädigsta Prinscsta!
Innan Bonde-Ständet, efter fulländade öfwerläggnin-
gar, äterwänder till stötel af lugna hembygder, utsiedle wi
ost. att i en enkel afstedshelsning fä tolka wära underdä-
niga känflor af »vördnad och tillgifwenhet för ett älstadt
Furstepar, hwars ädla egenskaper wi desto listigare weta
att uppfatta och »värdera, som wi deruti igensinna, ei
mindre den kraftigaste borgen för framlida fortsättning af
en wis och faderlig Lands-Styreise, Sn ock en fullständig
förening af de medborgerliga och husliga dygder, hwilka
Lfwen i den enskilda ftmmanlefnaden »nedföra ostridig rätt
till dogsta mättet af högaktning och kärlek. Hos DO. KK.
HH. star Nationen redan i stora, betydelsefulla förbindcft
Den 17 Maj.
173
ser. L»n den dyraste af dem alla päminnaS wi i närwa-
rande stund, dä oh wederfares den offattbara lyckan att se
DD. KK. HH omgifna utaf uppwerande ättlingar, hwik-
kas medfödda anlag en wärdad och Lndamälsenlig uppf»'
strän lofwar att utbilda till skönaste öfwerensstämmelse
med Hulda Föräldrars och trogna undersätcrs ömsesidiga
förhoppningar. Uti en, dag frän dog, alltmera befästad
öfwertygelse härom böra DD. KK. HH. förnämligast finna
en lättnad frän de bekymmer, som osti jäktigt ätfölja de
högsta platserna i Samhället; en tröst i-de sorger, hwilka
bana stg wäg till palatset, lika som till hyddan; en belö¬
ning för det goda, DD. KK. HH. främjat och främja»
till befordrande af allmänt gagn och enskild belätcnhet.
Bonde-Ständet, som frän fadren ärft den tro, att en red¬
lig Allmoges förböner icke lemnäs ohörda af ben wärdande
Försynen, stall ock aldrig upphöra, att öfwer DD. KK.
HH. och Deras Familj nedkalla Himmelens beskydd och
»välsignelse.
Städse fortfarande i dcsia oskrymtade tänkesätt, anhäl-
ler Bonde-Ständet undcrdänigst, alt i DO. KK. HH. Näd
och Unncst allt framgent fä wara inneslutet.
Uppä Talmannens nu gjorda hemställan, utsäg Skäne
det Vice Talmannen slon Ionsson, att anföra den Depu¬
tation, som, enligt 82 §. RckSdags-Ordningen, bör ä Stäm
detS wägnar afgä, för att taga afsked af resp. Med-Ständen.
Protokollet för den 16 Maj justerades.
174
Den 17 Mak.
Genom ProtocollSutdrag, som i dag kommit Ständer
tillhanda, underrättades Ständct, att
-Högloft. RiSVerskapet ock Aveln,
den 16 Mak,
Bifallit
Constitutions-Utstottets Memorial N:o 123;
Stats-Utskottets Memorial N:s 470, 471 och 473, sam!
Banco- och Lag-Ukskottens Memorial N:S 7 och 8- i
följd hwaraf Preste,Ständets inbjudning, rörande UtskottetS
Betänkande N:o 4, lagts till handlingarne;
Äterremitterat
Banco-UtskottctS Memorial N:s 145 och 143; samt
Stats-Utffottets Utlätande R:o 472;
Widblifwit sina förut fattade beslut, i anledning af
Banco-UtskottctS Utlätcmdc.i N:s 131 ach 132, samt lagt
samma UtffottS Memorial N:s 14i och 142 till hand¬
lingarne;
Antagit de till Ständet gjorda inbjudningar uti Banco-
Utskottets Memorial N:o 144, och i öfrigt godkänt Bote,
ringspropositionerna ej mindre uti samma Memorial, än
ock uti Constitutios-Utfkottels Memorial N:o 107; samt
Lagt till handlingarne Bonde,Ständets inbjudning.
Den 17 Maj. 175
rörande befordrande af skyndsamhet uti ärendenas gäng inom
Banco-Utskottct.
>Högw. Preste-Ständet,
den 16 Maj,
Bifallit
Stats-Ut skottets Utlåtande» N:s 471 och 47Z;
Lag-Utskottets Vetänkanden N:s 185 och 186; samt
BancoUtskottcts Memorial N:o 145; detta sistnämnde
under willor af wista förutsättningar;
Äterremitterat Stats-Utskottets Memorial N:o 472;
Widblifwit sitt förra beflut, i anledning af Banco,
Utskottets Ullätande N:o 142; och
Lagt till handlingarne Bonde-Ständets inbjudningar,
dels rörande sistnLmnde Memorial, dels ock angående ät>
gärders widtagande, till pätkyndande of ärendenas gäng
inom Banco-Ulffottet; samt
XVällofl. Borgare-Gtänvet,
den 16 Maj,
Bifallit
Statsutskottets Ullätande NtS 471, 472 och 473; samt
Banco-Utffottetö Memorial N:o 145;
176
Dm 17 Mai.
Antagit Bonde-StändetS inbjudning, rörande Banco,
UtffotketS Memorial R:o 142.
StändetS Ledauroter Slffilides kl. 8 e. ni.
In Lckem
L83L den 18 Maj.
klenum kl. 7 eftermiddagen.
Protocollet för den 17 i denne mänad justerades.
Upplästes och godkändes Expeditions-Ut skottets förslag
N-o 346, till Rikets Ständers underdäniga strifwelse till
Kongl. Mairt, angående granskning af de i StatS-Rädet
förda protokoll.
Likaledes upplästes och godkändes samma Utstötts föl¬
jande förslag till Paragrapher i Riksdagsbeslutet:
N:o 65, §. angående älstilliga med Vewillningen ge-
menstap ägande frägor.
N-o
Den 18 Maj.
177
N:o 66, §. angående den grund hwarefter Dukater hä¬
danefter böra utmyntaö;
N:o 67, §. angäends wal af Rikets StänderS Full-
mäktige i Banken och Riksgälds-Contoret samt Rikets Stan,
ders Revisorer;
N:o 68, §. angäende tidens bestämmande för den re¬
vision af Stats.-, Banco- och RiksgäldS-Werkens räkenska¬
per och förwaltning, hwrlken näst efter denna Riksdag
Kall äga rum;
N:o 69, §. angäende RikSgälds-Contorets garantie för
län, till förmän för Hppothekö.Föreningar;
N:o 70, Z. angäende Markegängsprisens bestämman¬
de; m. m.
Olos Olossson fran östergöthland och kristers ^n-
Zersson frän Westcräs Län, hwilka reserverat sig emot det
beslut, som föranledt ifrägawarande paragraph, äberopade
jcinwäl nu berörds reservation.
N:o 71, Z. rörande allmänna grunder, L afseende S
Riks.Statenö särstildta Hufwudtitlar; och
Z. angäende den fastställda Riks-Staten för 8reniH35
till och med 1839;
N:o 72, §. angäende den ak Rikets Ständer fastställ¬
da allmänna ärliga Bewillning; samt
N:o 73, angäende tiden dä Rikets Ständer änyo stola
sammanträda till Lagtima Riksdag.
12:te Bandet.
12
178
Den 16 Maj.
Anmältes och lades pa bordet Banco-Utfkottets Me«
moria! N:o 47, med öfwerlcninande af votcringsproposi-
tioner i anledning af Rikets Ständers skiljaktiga beslut wid
Utskottets, under N-o 142 afgifna Utlätande.
Genom ankomne protocollsutdrag, som upplästes och
lades till handlingarne, underrSttades StLndet,
att -Haglöf!. RrSSerskapet och ASeln,
den 17 i denna mänad.
Bifallit Lag'UtfkottetS Betänkande N:o 185; samt
remitterat till Lag-Utskottet, Grefwe ^rölicl^s »notion, vin
upphäfwande af Kongl. Kungörelsen, den 7 Slug. 1816,
saint Kongl. Kungörelsen den 7 Maj 18t7; och
att Wallof!. Sorgare-Stänvet,
den 17 Maj,
Bifallit Lag,Utskottets Betänkande N-.o 175; saint
Äterremitterat samina UtfkottS Utlåtande N:o 186.
klouum slötö kl. half 9 pä aftonen.
In Lilen»
t
17S
Den 19 Maj.
klkvum kl. half 1 e. lil.
Det inför Ständer i gär förde Protokoll justerades.
Banko.Utstottels förlidne gärdag pä bordet lagde Me,
moria! N-o 147, med öfwerlemnande af voteringspropofi»
tioner, i anledning af Riks-Ständens skiljaktiga bcflut wid
Utskottets under N:o 142, asgifne Utlätande, föredrogs nu
änpo och klef af Ständet bifallet. Protocollsutdrag härom
blcf genast uppsatt och justeradt.
Pä bordet lakes:
Constitutions-Utstoetets Memorial N.o 126, angäenbe
nödwändigheten af samband emellan de beredda grundlagSe
Lndringssörflagen till Lagtima Riksdagars periodiska äter»
komst och till bestämmelser rörande Urtima Riksdagar; och
Stats-UtskottetS Utlätande N:o 474, i anledning af
erhällen äterremitz af Betänkandet N:o 472 rörande Full¬
mäktiges i Riksgälds-Contoret giorda hemställan, att hwad
som wid innewarande Riksdag blifwit stadgadt i afseende
pä Bankens tjenstemän, hwilka, när de befordras, innehas-
wa tjenster utom Banco-Werket, mätte fä gälla och tilläm¬
pas för Riksgälds-Contorets Tjenstemän.
180 Den 19 Maj.
Upplästes ankomne Protollsutdrag, enligt hwilka,
Högwordige Preste-Ständet,
den 18 i denna mLnad,
gillat voteringspropositionerne i Banco-Utflotets Me¬
morial N:o 147; och
Malkoff. ^dorgare-StänSet
samma dag,
Afflagit Constittttions-Utflottets Memorial N:o 124.
Talmannen anmälte att loliannes (lln-istoflersson frän
Kronobergs Län, och Olot Nansson frän Blekinge, i
fkrifwelser till Talmannen, begSrt tre weckors förlängning
pä deras redan erhällna permisiion.
Ständet kemnade här till bifall, hwarom Talmannen
fkglle loll annes Liiristolkorsson och Olof Nansson un¬
derrätta, jemte det att, i fall mot all förinodan Riksdagen
wid den förlängda permitzionstidens flut fortfar, detäligger
dem att dä härstädes sig inställa.
Upplästes och godkändes Expeditions-Utflottets förslag
till Rikets Ständers Underdäniga strifwelser till Kongl.
Maj:t;
N:o 347, i anledning af Kongl. Maj-ts Nädiga Pro¬
position angäende Lag för Inrikes Wcxlar;
Den 19 Maj.
N:o 348, nied öfwerlemnande af förflag till Lag för
enskilde Banker; och
Nw 349, angående Instruktion för Rikets Ständers
Revisorer öfwer Banko-Werket.
samt till §§. i Riksdagsbeslutet:
N:o 44, om förnyad instruktion för Rikets Ständers
Revisorer öfwer Banko-Werket.
N-o 74, fortsättning af §., innehällande sakregister;
N-o 7Z, angående underhället för bpsatte personer.
N:o 76, fortsättning af tz., innehällande sakregister;
N:o 77, med underdäniga flrifvelser rörande Banco»
ärenden; och
Nro 79, angäende granskning af de i Stats-Rädet förde
Protokoll.
Ståndets Ledamöter ätflilides kl. ; till 3 e. m.
l» kckon»
isr
1835 den 20 Maj.
klenum kl. 12 pä dagen.
Protokollet för förliden gärdag upplästes och godkändes.
Wid förnyad föredragning, biföll Ständet Constitutions-
Utflottets, sedan den 19 Maj pä bordet hwilande Memo-
rist N:o 126, angäende nödwändigbeten af samband emel'
lan de beredda Grundlagsändrings-förflagen till Lagtima
Riksdagars periodiska äterkommande och till bestämmelser
rörande Urtima Riksdagar.
Änyo föredrogs och kades till handlingarne:
Stats-Utffottets förlidne gärdag pä bordet lagde Me¬
morial Nro 474, i anledning af erhällen äterremitz af Be,
tänkandet N.o 472, rörande Fullmäktiges i Riksgälds-Con-
tsret gjorda heiiiställan, att hwad som! wid innewarande
Riksdag blifwit stadgadt i afseende pä Bankens Tjenste,
män, hwilka, när de befordras, innchafwer tjenster utom
Bancowerket, matte fä gälla och tillämpa» för Riksgälds-
Contorets Tjenstemän; ifamt
Förstärkta Banco-Utfkottets Memorial N:o 146, med
anmälan om utgängen af de omröstningar, som öfwer För¬
stärkta Bane» Utskottet blifwit anställda öfwer ätskilliga frä-
gor, upptagne i Banco-UtssottetS under N:s 76, 121 och
137 afgifne Memorial.
Den 20 Maji.
18Z
öfwer Ständets i ofwanberörde frägor fattade beslut
. uppsattes, justerades och expedierades Protocollsutdrog.
Pä bordet kades nu följande, frän Utskotten inkomne
Betänkande», Utlätanden och Memorial, neml.
Lonstiturions-Urffottet?
N:o 122, till Ridd. och Adeln, angäcnde betz åtgärd
wid Memorialet N-o 118;
N:o 123, till Ridd. och Adeln samt Borgare-Ständct/
angäende deras åtgärder wid Memorialet R:o 75;
N:o 12Z, till Borgare,Ständet, med ytterligare hem,
ställan om deltagande i voteringen öfwer den i Memorial
N:o 54 uppgifna Proposition; och
N:o 125, angäende utgängen af inom Förstärkta Con»
stitutionö-Utffottet anställda voteringar;
Banco-Utflottets
N:o 148, i anledning af de inom Ridderskapet och
Adeln framställde anmärkningar wid Utskottets Betänkande
N:o 143; och
N:o 149, i anledning af ett Riks-Ständs äterremisi
8 Wstottets Memoria! N-o 145; samt
Expedtions-Utsikottets
N:o 29, till Ridd. och Adeln, i anledning af gjord
framställning om en Grundlagsförändrings intagande i
Riksdagsbeslutet;
184
Den 20 Maj.
N:o 30, i afseende pä förekommande af omtrpckning
utaf witza till Bihanget till Riks-Ständcn6 Protokoll hö¬
rande handlingar; och
N-.o 31» angående särskilda arfwoden i afseende pä
fullgörandet af ätskilligt arbete, som efter Riksdagens af-
flutandeäterstär, och tillhört Erpeditions-Utflottets befattning.
Genom uppläst Protocoklsutdrag underrättades Stäv^
det, att
-HLgwördige Preste,Ständer
den 19 Maj,
Lagt till handlingarne Färstärkta Baneo-Utffottets Me¬
morial N:o 146; samt att
XVällofk. Borgare-Ständer,
den 19 Maj,
lagt till handlingarne Förstärkta Banco-Utffottets
Memorial N:o 146 samt Stats-Utffottets Memorial N:o
474;
och wid föredragning of Banco-Utfkottcts Memorial
N:o 147, gillat Votcringsproposilisnerna och lätit bero wid
den i flutperioden af Memorialet gjorda hemställan.
Gullers ^nstersscm krän Skaraborgs Län begärde och
erhöll tillstånd att frän Riksdagen afresa, likwal med »vil¬
kor, att Austers ^.uäerLsou sig äter härstädes inställer, i
Dm 20 Maj.
185
händelse Riksdagen, emot förmadan, skulle fortfara längre
tid, än trenne weckor frän denna dag.
Ständer, som, lemke öfrige Riks-Ständen/erhällit Kgl.
Majus Rädiga kallelse till klenum klenorum kl. 1 efter,
middagen, afgick nu, i sädant Lndamäl, till Riks,Salen,
och sammanträdde äter i Ständer Sctzionsrum
kl. z till 2 eftermiddagen.'
Sedan Talmannen tillkännagifwit, att klenum med
Ständet komme att hällas kl. 7 pä aftonen, begärde Gu¬
slers Anckersson frän Westerås Län ordet och Utlät sig:
Säsom Ledamot af Banko-Utskottet, anser jag mig pligtig,
att redogöra för de beslut, som inom Utskottet blifwit fat¬
tade, i anledning af Riks-Ständcns olika behandling utaf
Memorialet N:o 141, afgifwet till swar ä de wid Utlätan-
dct N:o 132 gjorde anmärkningar, med deraf föranledde
vttranden. Sedan Borgare och Bonde Ständen godkänt
Memorialet N:v 141, hwarcmot Ridd. och Adeln samtPre-
stc-Ständet bifallit, att Bamoreglemcntet stulle till Kongl.
Mai:t af Rikets Ständer insändas, sä har Utskottet, wid
sädant förhällande, ansett att frägan wore förfallen, samt
att följaktligen derutinnan borde förblifwa wid hwad till,
sörene stadgadt warit. Dä nägre Ledamöter af Utskottet
derefter yrkade att detta beslut torde meddelas Rikets Stän¬
der, säsäm Utskottets principaler; blef framställningen der,
om icke bifallen af pluraliteten, som deremot förmente att
nägot sädant tillkännagifwandc icke wore af nöden. Z an¬
ledning af hwad salunda förekommit, wägar jag taga mig
friheten, alt till Ständer hemställa, huruwida icke Ufskottet
186
Den 20 Mai.
borde äläzgas, att inom nägon witz kort tid till Riks Stän¬
den inkomma med anmälan, huru wstottet uppfattat och
ansett Sländernes ffiljaktiga beslut i frägan om Banko-
reglementet; en fräga, hwars wigt torde fördra, att Rckets
Ständer icke lemnäs i saknad af all vstciel underrättelse
om dest slutliga behandling och afgörande.
Talmannen upplyste, atl en sävan framställning, som
den af Gullers ^ntlorsson nu gjorda, jemwäl uti dagens
plena blifwil wäckt inom de öfriga Riks-Ständen, af hwil¬
ka R>dd. och Adeln samt Preste-Ständet redan bcflntit, att
älsgga Banco-Ulstottet, att inkomma med den östade upp,
lpsningen, för hwars afgifwande Ridd. Adeln särskildt ut¬
satt tiden, sednast till nästkommande Fredag.
^ ndersson fortfor: Det kunde wal synas
mindre patzande, all jag, säsom sjelf Ledamot af Utskottet,
bragt förcwarande förflag ä bane; men jag anser Riks-
Ständen, säsom Utstottens principaler, äga ostridig rätt, att
erhälla fullständig underrättelse om handlagda frägors stut»
liga afgörande inom Utskotten, och jag äspftar hufwudsak-
ligen ingenting annat, än att förekomma ett prejudikat,
hwars följder för framtiden kunde blifwa gansta wädliga
och i öfrigt förnärmande för Rikets Ständers »värdighet
och rättmätiga anspräk pä skyldig uppmäksamhet af deras
tillsatte Utstött.
Pä begäran ak stacolz Lalilklom frän Svdermanlgnds
Län och kristers Ll-ilcsson frän idrebro Län, med »agra
flere Ledamöter, beslöt Ständer, att den af kristers Ln-
Den 20 Maj.
187
6LI-L50N i ofwanberörde mätto gjord» framställning skulle
läggas pä bordet.
Ståndets Ledamöter Ltffiljdes nu; men sammanträdde
äter in plena
klockan 7 pa aftonen.
Till justering upplästes nu Expeditions,Utffottets un.
der N:s 42 och 78 afgifne 2-ne fortsatte förstag till den tz.
i Riksdagsbeslutet, som innefattar de till nästa Riksdag
hwilande grundlagsfrägor; i sammanhang hwarmed före,
drogs Expeditions-Utffottets, sedan den 17 Maj pä bordet
hwilanve Memorial Nro 28, med öfwerlemnande af nptz-
berörde^ffrifwelser.
Sedan Secreteraren redogjort för Riks-StändenS oli,
ka behandling af Expeditions-UtffortetS förflag och fram¬
ställningar, rörande ifrägawarande §. af Riksdagsbefluret
pttrade Hans dansson frän Elfsborgs Län, det han sä
mycket mindre funne nägon betänklighet wid, att bifalla Ex,
peditions-Ulstottets nu föredragne förflag, som Hans llans-
son önflade och hoppades, att Rikets Ständer wid näst¬
kommande Riksdag skulle iakttaga deras plikt och icke gif»
wa fintlig sanction ät de af nuwarande Constitutions-Ut-
ffott tillstyrkta grundlagsförändringar, hwilka, med fä un,
dantag, wore af den beskaffenhet, att deras antagande skul¬
le leda samhällsskicket baklänges, men ingalunda ett steg
framät.
Ståndet godkände ExveditionsUtffottets ifrägawarande
förflag till §. i Riksdagsbeslutet och lade Utskottets Mrmos
rial N:o 28 lill handlingarne.
188
Den 20 Maj'
Derefter upplästes och lades till handlingarne Kongl.
Mains, i dag pä Rikssalen, afgifna Nädiga Swar, röran¬
de åtskilliga af Rikets Ständer beflutna Lagfladganden.
Frän Högl. Ridd. och Adeln ankom nu ett Protocolls-
ntdrag för denna dag, med inbjudning till Med-Ständen
att instämma i det beflut, bwarigenom Ridd. och Adeln ä-
lagt Banko-Utstottet, att innan den 22 i denna mänad in,
komne till Riks-Ständen med berättelse och anmälan, an-
gäcnde det resultat, Utstottet ansett folia af Sländens oli¬
ka beflut, i fräga om sättet för BankoreglementetS öfwer-
lemnande till Kongl. Maitt.
Detta Protocollsutdrag föredrogs, men blef, pä flere
Ledamöters begäran, lagdt pä bordet, för att företagas till
slutlig pröfning, i sammanhang med ^.nclers ^.näorssons
frän Wefleräs Län i dagenS xlono bordlagde framstLllning,
hufwudsakligen till innehället öfwerensstämmande med Ridd.
och Adelns inbjudning.
Upplästes och lades till handlingarne ankomne Proto-
collsutdrag, hwarigenom Ständer underrättades, att
högloft. RiöSerflapet och Adeln,
den 18 Mai,
Godkänt Lag-Utstottets Betänkande Nro 186; och
den 16 Maj,
Äterremitterat Expeditions-Utstottets förflag till §. i
Riksdagsbeslutet, N:o 42 och 78; samt
Den 20 Maj.
L89
-Hogw. Preste-Ständet
den 20 Maj,
Älagt Banko-Utskottet, E genast inkoma med an,nä.
lan huru Utstottet uppfattat och ansett Rikets Ständers be,
flut i frägan om Bancoreglementets öfwerleinnande till
Kongl. Mant.
Ständet ätflilidcs kl. Z till 8 pä aftonen.
Ii» Läem
183L dm 21 Maj.
klenum kl. half 7 eftermiddagen.
Sedan protokollet för den 20 i denne mänad war upp»
last och af Ständet godkändt, tillkännagaf Talmannen, att,
efter hwad Ständet hade sig bekant, han, jemte Herr Landt»
marskalken och öfrige Talmännen, nu pä eftermiddagen hos
Kongl. Maj:t sig inställt, för att erhälla underrättelse om
dagen för Riksdagens afslutande; och räcktes Kongl. Mant
derwid r Räder förklara, att Kongl. Mant, i Riksdags»
Scendernas miwarande flick, och dä Kongl. Mant ännu icke
fäkt del af det utaf Rikets Stander »vid denna Riksdag
iso
Den 21 Maj.
utfärdade reglemente för Bankens styrelse och förwaltning,
anjäg Sig för närwarande ej kunna utsätta dag för Riks¬
dagens aflysande; hwarom Talmannen, pä Kongl. MajttS
Nädiga befallning, finge Ständer underrätta.
linjers Danielson frän Elfsborgs Län utlät sig: Det
Sr icke min afsigt, att af detta Talmannens tillkännagif-
rvande taga anledning till nägon discutzion; men jag an-
häller likwäl, att detsamma mä blifwa pä bordet hwilande;
hwarwid Talmannen yttrade, att hans tillkännagifwande
icke kunde blifwa föremal för bordläggning.
Föredrogs slutligen och kades till handlingarne Constia
tutions-Utskottets, sedan förlidne gärdag, pä bordet hwilan-
Le Memorial:
N:o 122, till Ridderstapet och Adeln, angäende betz
åtgärd wid Memorialet N:o 118;
N:o 123, till Ridderflapet och Adeln samt Borgare-
Ständet, angäende deras ätgärder wid Memorialet N:o 75;
N:o 124, till Borgare,Ständet, med ytterligare hem-
ställan om deltagande i voteringen öfwer den i Memorialet
N:o 54 uppgifna proposition; och
N:o 125, angäende utgängen af inom förstärkta Con«
stitutions-Utstottet anställda voteringar.
Talmannen anmälde, till slutligt afgörande, Expeditions.
UtffottetS förlidne gärdag bordlagde Memorial N:o 29 till
Den 21 Maj.
Ridderffapet och Adeln, i anledning af gjord framställning
om en Grundlagsförändrings intagande i Riksdagsbcfluter.
Ms lMnsson fran Malmöhus Län yttrade: Jag be,
gär ExveditionS-Utskottcts förewarande Memorial N:o 29
än widare hanlande, ty dec är wig bekant, att Rodderska-
pet och Adeln, jemte inbjudning titt Med-Standen förliden
gärdag, genom votering, beslutat, att hwad atta fyra Elän¬
den, i tryckfrihetsfrägan och till indragningsmaktens afskaf,
sande, enhälligt asgjort icke skall stä tillbaka för Constitu-
tions Utskottets och Preste-StändetS Talmans ihärdiga be¬
mödanden, att emot fullbordandet af Ständernas salunda
fattade beslut lägga hinder.
I anledning häraf upplyste Sekreteraren, att fräga
om ett sä beskaffad! beslut som Nils Olansson vmförmält
förlidne gärdag hoS Högloft. Ridderffapet och Adeln blifwit
wäckt, men bordlagd. Wunne den framgäng, sä att inbjud¬
ningen bifölles, wore den sannolikt i Lag att till Ständet
förwänta.
I Nils Nänssons yttrande instämde ^.Ullers lansson
frän Upsala Län; och Memorialet lades ytterligare pä
bordet.
Deremot biföllos, wid flutlig föredragning, ExpeditionS-
Utjkottets, den 20 i denne manad, bordlagde Memorial:
N:o 30, i afseende pä förekommande af omtryckning
utaf wista till Bihanget till Rikö-Ständenö Prorocoll hö¬
rande handlingar; och
192
Den 21 Mai.
N-o 31, angående serffjlda arfwodcn, i afseende pä
fullgörandet af ätffilligt arbete, som, efter Riksdagens af-
flutande, äterstär och tillhört Expeditions-Utstottets be¬
fattning.
Widare föredrogs och bifölls Banco-Urffottets, sedan
stsilidne dag, pä bordet hwilande Utlätande N:o 148, i an,
ledning af de inom Högloft. Ridderstapet och Adeln fram¬
ställde anmärkningar wid Utskottets, under N:o 143, af-
gifne Betänkande.
Banco-Utskottets förlidne gärdag bordlagde Memorial
N.o 149, i anledning af ett Riks-Ständs äterrcmisi 8 Ut¬
skottets Memorial N:o 145, blef, wid slutlig föredragning,
lagdt till handlingarne.
Frän Expeditions-Utffottet bade ankommit och bordlä¬
des Banco-Utffottets Memorial N:o 150, med anmälan om
utgängen af de i förstärkta Banco-Utffottct anställda vote¬
ringar, i anledning af Banco,Utskottets Memorial N:s 147.
Widare anmäldes till bordläggning Banco-Utffottets nu
ankomna Memorial N:o 151, i anledning ak Högloft. Rid-
derffapet och Adelns samt Högwördige Preste-Ständets
Utflotret gifna äläggande, att inkomma med anmälan, hu¬
ru Utskottet uppfattat Rikets Ständers beilut, i fräga om
Baneo-Reglementets underbäniga öfwerlemnande till Kongl.
Maj:t; och ffulle alltsä ^näers ^nsterssons fran Westerås
Län
Den 21 Maj.
193
Län i saulina Sinne wäckta och bordliggande Motion frän
förlidna gärdag jemte Ridderfkapccs och Adelns jemwäl pä
bordet hwilande inbjudning, att deltaga i dest oswannämn-
de äläggande, komma att förfalla.
Frän Högloft. Ridderssapct och Adeln aflemnadeS nu
och bordlädes betz protokollsutdrag, af den 20 i denne m3,
nåd, med inbjudning till deltagande i Ridderflapets och
Adelns beslut, i anledning af Stats-Utflottets UtlLtande
N-o 474, samt af denne dag, innefattande RidderskapetS
och Adelns beslut, i anledning af Expedltions»UtffottetS
Memorial Nro 29, med inbjudning att i samma beslut in,
stämma.
Protokollsutdrag öfwer Ständets i dag fattade beslut
uppsattes, justerades och expedierades.
Genom ankomne protokollsutdrag, som upplästes och
derefter kades kill handlingarne, underrättades Ständet, att
-Högloft. Ridderskapet och Adeln,
den 20 Maj,
Fattat beslut, i anledning af Stats-UtskottetS UtlLtande
N:o 474 och Banco»UtffottetS Memorial Nro 447;
denne dag.
Fattat beslut, i anledning af Expeditions,Utskottet-
Memorial N:o 29;
1l:e Bandet. 43
194 Den 21 Maj.
Högw. Preste-Ständet,
den 20 Maj,
Fattat beslut, i anledning af StSts-UistoltelS Utlåtan¬
de N:o 474;
Meddeldt Expcditions-Utffottct Kongl. Majtts Nädiga
swar, angäende ätffilliga lagfrZgor;
Bifallit
Expedilions-Utffottcts Memorial N:s ZO och 31;
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 126;
Banco.Utffotttts Utlätande N:o 148;
Lagt till handlingarne
Banco-Utstottets Memorial N:o 149;
Constitulions-Utssoltets Memorial R:o 125; och
ExpeditionS-Utffottets Memorial N:o 28;
Wallofl. Zorgare-Gtändet,
den 20 Maj,
Bifallit Txxeditions-Utffottcts Memorial N:s ZO och 31;
Lagt till handlingarne
Kongl. Mants Näd. swar, angäende ätflilliga lagfrägor;
Constitutions-UtffottctS Memorial N.o 125;
Expeditions Utfkotl-.ts Memorial N:o 29;
Lärit bero wid Erpeditions-Utssoltetö Memvrial N:o 28»
Den 21 Maj.
195
Lamuel Augersson frän östergöthlands Län begärde
ledighet, ort fä afresa frän Riksdagen. Flere Ledamöter
hördes härwid yttra, det pcrmibion, att, innan Riksdagens
flut HSrifrän afresa, numera ej borde nägon bewiljas; och
Ständer förklarade sig icke kunna bifalla Lamuel Luclers-
80US begäran.
Plenum flöts och Stander ätskilidcs kl. half 8 p8
aftvnen. lie supra.
In Lllen»
Den 22 Maj.
plenum kl. half 1 e. M.
Protokollet för förlidne gLrdag upplästes och godkändeS.
Wid förnyad föredragning lades ytterligare pä bordet
Högloft. Ridderffapct och Adelns, sedan den 21 i denna mä»
nåd, pä bordet hwilande protoeollsutdrag, innefattande in»
bjudning till öfrige Ständen, att deltaga i Ridderskap» och
196 Den 22 Maj.
Adelns beslut, rörande Expkditions-Utffottets Memorial
N;o 29.
Föredrogs änpo Ridderskapets och Adelns den 21 i ben¬
na mänad, p8 bordet lagde Protocollsutdrag, innefat¬
tande inbiudning till öfrige Riks-Ständen, att deltaga uti
Ridderffarels och Adelns bcflul i afseende pä Stats-Utstot-
tets Utlätande Nro 474. i anledning af erhällcn ätcrremisi
af Betänkandet N:o 472.
Vice Talmannen ilon Ionsson vttrade, att han, för
sin del, ansäg bäst och lämpligast, att Bonde-Ständel för,
blefwe wid dest redan fattade beslut i frägan.
Austers vanielsou: Dä frägan förewar hos Bonde-
Ständet, flulle, jag är öfwertygad derom, resultatet här
hofwa blifwit detsamiua, som hos Ridd. och Adeln, derest icke
de flesta befarat, att Riksdagen genom en onödig äterremist
skulle förlängas. Zag yttrade mig äfwen dä, hura orätt-
rvist det wore, att pä olika sätt behandla tjcnstemännen inom
twenne Embctswerk, hwilka gemensamt hofwa den egenska¬
pen, att wara Rikets StänderS. Dä lag säledes i saken
Lr af alldeles enahanda tanka, som Högloft. Ridderffapet
och Adeln, sä prkar kag att inbjudningen mä antagas.
bustak darsson frän Stockholms Län och Austers
Nilsson frän Malmöhus Län förenade sig med /tnäerr
Danielson.
Nils Olansson frän Malmöhus Län: Dä frägan om
tillämpning af 14 punkten i Banco-UlflottetS Betänkande
N:o 86 pä Riksgälds,ContoretS tjenstemän, genom vote¬
Den 22 Maj.
197
ring afflogs i Bonde-Ständet, reserverade jag mig emot
maioritetenS beflul. Jag har följaktligen största skäl att
antaga inbjudningen, helst det skulls wara högst inconce»
qvent, att utesluta tjenstemännen i Riksgälds-Contoret frän
förmåner, som tillkomma Tjenstemän i Banken. Tillämp¬
ningen beror ju i allt foll pä Fallmäktigeö ompröfwande.
stsavd ^Hilblom frän Södermanlands Län hade äf«
wen reserverat sig emot förra bestulet och instämde nu ined
Nils Nällsson
Halls Iansson frän Elfsborgs Län: Jag har jemwäl
tillförene yttrat mina äsigtcr, rörande detta ämne, och jag
önskar, att Ständernes beslut mä föranleda dertill, attTjen»
männen i Riksgälds-Contoret mage komma i samma pre¬
dicament med Bankens Tjenstemän.
Uppä Talmannens prdposition, klef Högloft. Ridder-
skåpet och Adelns förenämnde inbjudning af Bonde-
Ständet antagen.
Änyo föredrogs och kades till handlingarne förstärkta
Banco-Utskottets förliden gärdag pä bordet lagda Memori,
al N:o 150. med anmälan om utgängcn af de i förstärkta
Banko-Utskottet anställde voteringar i anledning af Utskot¬
tets Memorial N:o 147.
Efter förnyad föredragning, lades ytterligare pä bor.
det Banco-Utskottets Memorial N:o 15t, i anledning af
Höglofl. Ridderffapet och Adelns samt Högwördige Preste,
198
Den 22 Ma».
Ständets Utskottet gifne äliggande, att inkouuna med an»
wälan, huru Utssottet uppfattat Rikets Ständers bestut r
fräga om BankoreglementetS underdäniga öfwcrlcmnande
till Kongl. Maj-.t.
AnmälteS och lates pä dordet Lag Utskottets Memori»
al N:o 186, öfwer Herr Lluarts motion, angående under-
dänig anhållan hos Kongl. Mai:t om utarbetande till nä¬
sta Riksdag af förslag till en gemensam lag för utrikes och
inrikes wexlar; samt
Cxpeditions-UtfkottetS Memorial N:o 32, i anledning
af twenne Riks.Ständs äterremitz utaf §. under N:s 4^
och 78 uti Riksdagsbeslutet.
Upplästes och godkändes Expeditions,Utskottets kolian-
de förslag
till underdäniga Skrifwelser till Kongl. Majit.
N:o 350, angäende iakttagelser till förekommande af
omtryckning af wista till bihanget hörande handlingar;
N:o 351» angäende Kongl. Majus Nädkga bemedling
för upptagande af ett utrikes crcditio till förstärkande af
Bankens Silfwerfond; samt
till paragrapherna i Riksdagsbeslutet.
N:o 80, §. angäende Bankens räntkwinst;
Nro 81, §. angäende Bankens Sedelutgifning;
Den 22.Maj. 199
N:o 82, K. angäende förklaring öfwer 6 Cap. 4 Ut-
foknings-Batken, i afseende pä formen för handffrifwen in-
wisning;
N.o 83, §. om förändrad lydelse af i mom. af 16 §.
uti Kongl. Fördningen den 13 Juli 1818, angäende inteck¬
ning i fast egendom;
N o 84, §. angäende Lag för inrikes wexlar; saint fö-
reflagen fortsättning af §. N:o 46; i Riködagsbestutet-
Genom ankomnej Protocollsutdrag underrättades Stän-
det, alt
wällofl. ^orgare-Stänvlt,
den 21 i denna mZnad,
Afstagit Constitutions-UtskottetS Memorial Nw 126; och
Lagt till handlingarne
Banko-Utskottets Memorial och Utlätanden N:s 148
149 och 151; samt
Förstärkta Banco-Utstottcts Memorial Nro 150.
Protocollsutdrag öfwer de denna dag fattade beslut
justerades; och klouum stöts kl. ; till 2 e. m,
7n fxl e iq
200
L83L den 23 Maj.
klenum kl. 12 pä dagen.
Föredrogs i ett sammanhang Expeditions,Utskottets pä
bordel hanlande Memorial N:o 29, i anledning af gjord
framställning om en Grundiagsföränvrings intagande »
Riksdagsbeslutet, samt Hvglofl. RidderffapetS och Adelns,
genom protokollsutdrag, den 21 k denne ingnad, gjorda in¬
bjudning, att förena fig i Ridd. och Adelns beslut, i arr»
ledning af Expeditions-Utffottels förenämnde Memorial.
Efter fkedd uppläsning HSraf, anmSltes och inbelcdsa-
gadeS en deputation frän Högw. Prefte-Ständet, anförd
af Biskopen m. m. Herr Doktor af Kullberg, som uppläste
och aflemnade ett protoeollöutdrag, innehällande Preste-
Ständets i dag fattade beslut, att inbjuda Med-Ständen
till instämmande deruti, att Rikets Ständer mätte, medelst
en underdänig strifwelse, öfwerlemna det nu upprättade
Bancoreglementct till Kongl. Mains kännedom, med un,
derdänig anhällan, att Kongl. Majit wille i Nädcr täta
kungöra de stadganden i samma reglemente, hwilka böra
komma till Allmänhetens kunskap.
Sedan deputationen bsswaratö af Talmannen och af-
gätt, begärde Osnielson frän Elfsborgs Län or¬
det, i anledning af ofwan antecknade färedragningsämne,
och pttrade: Dä Bonde,Ständer sista Riksdagen utsags till
det offer, som skulle hindra indragningsmaktens afskaffande,
och wederbörande wid nuwarande Riksdag wunnit deras
ändamål, genom Preste,Eländets Talmanö wägrande of
Den 23 Maj.
201
proposition, och Borgare-Stänvets sednast widlagna beslut;
sä anhäller jag, alt wi Åtminstone denna gäng mätte för
skonas frän Swensta folkets anmärkningvr, utan att w>
mä biträda det beslut Höglofl. Ridd. och Adeln fattat.
kolian sndersson frän Upsala Län afgaf följande
striftliga anförande:
Jag kan ej undertrycka min förundran öfwer de stäk,
som ledt Exveditions-Utskottet till dest framställning i Me¬
morial N:o 29, att nemligen utesluta ur Riksdagsbeslutet
Ira och 2-a mom. uti Constitukions-Utflottets Memorial
N:o 40- Utskottet säger, att Preste-Ständet, genom af
Herr Talmannen wägrad proposition, hwilken wägran Con-
stitutions-Utstottet gillat, icke warit i tillfälle att afgifwa
slutligt yttrande öfwer sistnämnde mom. eller om indrag»
ningsmaktens osskaffande. Detta är grunSfalskt, och, så¬
som bewis härpä, äberopar jag endast Herr Ceckorsoluölcks,
uti Expeditions Ukstottets Memorial N:o 29 intagne och
obestridd lcmnade framställning. Skulle likwäl nägon af
Hederw. Ständets Ledamöter ännu betwifla, att Högw.
Preste-Ständet werkligen bikallit detta 2:a mom., sä an¬
ställer jag, det Herr Sekreteraren och Häradshöfdingen
wille uppläsa det Högw. Ständets hit stickade protokolls-
utdrag öfwer beslutet, angäende Constitutions,Utskottets Me¬
morial i denna fräga. Orsaken hwarföre Herr Talmannen
för Preste,Ständer, den 12 Februari, wägrade proposition
i denna fräga, dä de öfrige Z:ne Talmännen den meddela¬
de, mä Herr Doctorn och Erke.Biskopen samt Constitutions-
Utskottet, som denna wägran gillat, gerna beställa för sig
sjelfwa. Om de för denna ätgärd störda nägon erkänsla
os Swensta folket, sä will lag wisterligen ej afundas dem
202
Den 23 Ma-.
den. Det wista Sr emedlertid, att de 2:ne första mom. z
Memorialet N:o 48 ärs afalls fyra Niks-Ständcn bifallne,
och mäste säledes införas uti Riksdagsbeslutet. Jag will
ki wara widlpflig, och inskränker mig således till den an,
hallan, att Hederwärda Ständet mätte instämma i Ridd»
och Adelns inbjudning.
l. ^nckyrsson,
frän Upsala Län.
Häruti instämde Lengt Onstmuncksson frän Hallands
Län, instans driksson och Ms karsson frän örebro Län,
Drile kersson, Mosters Darsson och wästers lansson frän
Upsala Län samt Dara lönsson frän Östergöthlands Län».
lVils Nansson frän Malmöhus Län: Det är ledsamt,
att hofwa erfarit, det Borgare-Ständet afflagit inbjudnin¬
gen; men, ehuru wi weta detta, kä bör det icke hindra ost,
att widtaga ett beslut, som wisar, det wr äspfta en ätgärd,
för hwars »verkställighet wi sä länge arbetat, och att sälcdcS
Åtminstone instämma i Ridd. och Adelns inbjudning, pä
det att derigenom mä uttryckas den anda och mening, som
bör wara rädande i hwarje Swensk mans bröst.
Ikans lansson tvär af samma mening som lMs
Nansson,
Mciers Danielson ansäg, att tjenligt wore, det
Preste- och Bsrgore-Ständet erhölls ptterligare inbjudning
i ämnet,
Bonde-Ständet stannade i det beslut, att antaga den
af Ridd. och Adeln gjorda inbjudning, med wördfam an-
hällan till Ridderskapct och Adeln, att dä, efter hwad
Den 23 Mus.
203
Bonde-Ständet hade sig bekant, Högw. Preste-Ständet och
WLllofl. Borgare-Ständct hade asflagit inbjudningen, Rid.
derskapet och Adeln täcktes Znyo gora framställning till
Preste- och Borgare,Ständen om inbjudningens antagande.
Protocollsutdrag härom blcf genast uppsatt och jm
steradk.
Änpo föredrogs och kades till handlingarne Lag-Utskot-
tets Memorial N:o 187, i anledning af äterremist af Be¬
tänkandet Nm 186, öfwer Herr 6. Lmsrls motion, an-
gäende'underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t, om ut¬
arbetande till nästa Riksdag af förslag till en gemensam
lag för utrikes och inrikes rverlar.
Protokollsutdrag om detta beslut uppsattes och juste¬
rades genast.
Föredrogs änpo Banco-Utskottets den 21 och 22 « den,
ne. mänad pä bordet lagde Memorial R:o 151, i anledning
af Högloft. Ridd. och Adelns samt Högw. Presto-Ständets
Utskottet gifne älägganden, att inkomma med anmLlan,
huru Utskottet uppfattat Rikets StänderS beflut, i fräga
om Banco,Rcgleiuentels underdäniga öfwerlemnande till
Kongl. Majit.
I sammanhang härmed anmältes ock Högw. Preste-
Ständets, genom protokollsutdrag, förliden gärdag Lfwene
som i dag gjorde inbjudningar i ämnet.
Hans Iansson krän Elfsborgs Län yttrader D8 detta
Stende sednast i Ständet förewar, yttrade jag, att frägan
204
Den 23 Maj.
svnteS icke wara af någon wigt i sak, ty den rörde blott
sättet eller formen för öfwerlemnandet af Bancoreglemen-
tet till Kongl. Majtts kännedom. Nu börjar jag fatta an,
nan tanka, i anseende till det idkcliga äflandet, som tyckes
gä derpä ut att bringa till lifs den afslagna förändringen
af ^72 §. Regeringsformen. Mänga tyckas tro, alt, genom
ogillande af Utskottets åsigt. Riksdagen skulle komina att
förkortas, emot hwad eljest kunde ffe. Zag äter tror mot,
satsen, ty, i förra fallet, komme frägan att dragas under
förstärkta Banco Utskottet, i sednare äter komme den att
förfalla; och dä af Riksdagsgöromälen icke nägot mera
Lterstode, fälle det wäl af sig sjelft, att Riksdagen dä borde
afstutas. Jag yrkar alltsä, att Utskottets Memorial lägges
till handlingarne, och att Preste Ständets inbjudningar af-
fläs. Öppet förklarar jag, att jag heldre förblifwer här
Lnnu ett är, Sn jag efterskänker nägot af folkets rättighe
ter. Nägot sädant ligger här sannolikt till grund för för.
söken, att fä Ständer att srängä detz förra beslut. Om
Talmännen hos Kongl. Maj.-t i underdänighet anmäla, att
göromälen Lro slutade, sä kan, enligt grundlagen. Stän¬
dernas hemförlofwande icke widare uppehällas. Det enda,
som nu kunde wara att ätgöra, Sr, att Bancofullmäktige
anmodas, att genast öfwerlemna Banco-Reglementet till
Kongl. Majit-
lMs lVlänsLou frän Malmöhus Län: Wid de förra
dfwerläggningarne i ämnet yttrades of mänga ledamöter,
att frägan rörde ord, icke sak. Lika med Hans dansson
tror jag, att den rörer mera sak än ord. Dä grundlagen
stiftades är 1809, wore Rikets Ständer sorgfälligt om
Rikets StänderS fri. och rättigheter. Sä se wi hurusom,
Den 20 Maj.
205
zeno»» 64 §. Regeringsformen, Rikets Ständer stadgat,
att de af dem bestämde skattebidrag skulle endast till de af
deni pröfwade behof och upprättade Stater fä anwändas.
Z 72 §. wisar sig gnmdlagsstiftarnes sorgfällighet, att före
, behälla Nationens representanter uteslutande rättighet, att
för Banken utfärda reglementen, att genom egne Fullmäk¬
tige styra Banken, och att allena genom Banken utgifwa
sedlar, hwilka för mynt i Riket mä erkännas. Ocksä är i
77 § Regeringsformen stadgadt, att Kungsgärdar, Krono-
fkogar m. fl. Kronans lägenheter, icke mä utan Rikets
Ständers bifall Kronan afhändas. Redan förut är stad¬
gadt och iakttaget, att de af Rikets Ständer uppgjorde re,
glementen stola af Bancofulluiäkligc till Kongl. Maj-.t af,
lemnäs. Hans Mai:t Konungen har högtidligen förklarat,
det han icke will hafwa annan rätt, i afseende 8 Bankens
angelägenheter, 8u fordna Konungar haft. Denna rätl fär
Han ock nu. Hwarföre stall reglementet ingifwas till
Kongl. Maj:t? Troligen derföre, att ej nägon möjlighet
skulle blifwa, ett fä reglementet ändradt, emedan Rikets
Ständer icke mera Sro tillsammans. Jag hyser det förtro¬
ende till Kongl. Mant, att han nu icke will ändra hivad
Rikets Ständer beflutit. Men wi weta ej hwad tider, som
kunna blifwa. Mä wi besinna, huru det stod till 1809;
och huru det stolak gätt, om Konungen sätt styra som han
wille med Banken. Mänga af ost kunna nog minnas tvär
förre Talman I-ars Oljons berätteller om de swära strider
BancofullmLklige hade. för att hindra Konungen att taga
bort Bankens redbarheter. När nu Konungen genom Baneo-
Fullmäktige undfär del af Banco-Reglementet, sä har han
206
Den 23 Mai.
fäkt hwad han i betra afseende äskar. För öfrigt fan jag
icke pä nägot milkar inga pä ett beslut, hwangenom konn-
nie akt bortgifwas nägot af Nationens rättigheter. Jag
skulle dä Liwen hafwa att befara, det jag ej kunde komma
hem med lifwet. För min del röstar lag för asflag ä in»
bjudningarne, och alt Ständer mä förblifwa wid dest en
zäng fattade beflut.
Häruti instämde vilsson och Istomas Mssv»
frän Skäne, ilvira» Olaisson frän Wermland, äolrsn ^»->
äerssa», Austers äsnsson och Niis larsso» frän Upsala
Län, Olok karsson och ilalia» kater 3ansso» frän Stock
bolms Län m. fl.
äacolr I^ilrllrlonr frän Södermanlands Län uppläste
följande skriftliga anförande:
Denna fräga är bwarken mer ellcrr mindre än af be»
sksffenhet att böra förfalla. I närwarrnde ögonblick är
den förfallen, och om wi widhälla märt förra beflut, kan
icke ytterligare twist uppstä, för att gifwa en ökad längd
ät Riksdagen. Den som gjort sig ringaste reda för Riks,
dagsärendernas gäng, mäste otwiwrlakligt inse att, om wi
afwika ifrän märt förra beflut, skall uppkomma förläng¬
ning af Riksdagen, till wär egen och landets stada; och
jag frägar: är det detta Hederwärda Ständ, som stall gö¬
ra sig skyldigt till en flik körebräelse? Nej! jag skulle tro
att wära Committenter fordra af otz ett räktscniigare Hand¬
lingssätt, än det att wisa obeslutsamhet och »vankelmod:
Jag yrkar derföre afflag ä Prcste-StändetS inbjudning och
widhällande af wärk förut fattade beflut»
3. ikultlhlom.
Den 23 Mai.
207
I detta yttrande instämde Nils persson frän Söder¬
manlans Län, Austers Nilsson, Austers ^ostersson och
Dars lönsson frän östergöthlands, samt Nils Magnusson
frän Calmar Län.
^Ullers Danielson frän Elfsborgs Län afgaf följande
skriftliga yttrande: Det har af Talmannen blifwit os till-
kännagifwit, att dä Bankoreglemcnttt ännu icke till Kongl.
Maj:t inkommit, Högst densamma ej kunde bestämma dag
för Riksdagens asslutande; och denna kommunikation är
förmodligen ämnad att omvändas sässm skäl, art föriuä
Bonde-Ständrt till rubbning uti des en gäng fattade be¬
slut att förebygga det regleringen icke rä detta sätt n>5
kunna tillwälla fig en andel i Bankolagstiftningen, som en-'
ligt Grundlagen tillkommer Rikets Ständer allena. Mig
förekommer det likwäl som att öfwersäktaren pä wärk sprZk af
Kgl. Majus mening mätte hofwa migtogit sig. Ty mig före¬
faller det nära omöjligt, att Kongl. Majn, som för nägra
weckor sedan, uti ett, genom tryck allmänheten meddeladt
tal, förklarade fig icke wilja erhålla någon pröfningsrätt
rörande lagarne för Banken, eller någon answarighet för
Rikets Ständers beslut derutinnan, att, säger jag Kongl.
Majit nu skulle halma sä fullkomligt ombytt tänkesätt, att
Kongl. Majit nu skulle göra BaNkoregleweNkcts Lfwerlem»
nande till willor för Riksdagens afflutande. Ännu mer o-
Möjligt förefaller mig sädant, dä jag forskär i Grundlagar,
ne och finner i 81 §. Riksdagsordningen, tydligen stad,
gadt, att när Riksdag fulländad Sr, d. w. s. alla Riksdags¬
ärender! afgiorda. Talmännen böra sädant hos Kgl. Majit
anmäla, hwarefter Kongl. Majit Sr skyldig hemförlofwa
Ständerrie. Och dä grundlagsrne pä intet ställe stadga»
203
Den 23 Maj.
eller enS antyda, att Rikets Ständer stola till Kgl. Majit
Lfwerlemna Vankoreglementet, sä är det mig fast obegrip¬
ligt, att ett sadant »vilkor kunde fästas wid Riksdagens
upplösning. Frägan om Bankoreglementets sanktion, eller
öfwerlcmnande, har redan, enligt grundlagen förfallit, och
att upprifva förut fattade beslut, »vöre wäl det mesi oform¬
liga af allt; och med lika fog som regeringen skulle kunna
förefkriswa Rikets Ständer, alt, sä framt de wilja äiffiljas,
ändra sitt beslut i denna omständighet, stulle hon kunna
säga: Rikets Ständer fä ej Ztskiljas för Ln de bewilja alla
anflag wi fordrat, och bifallit alla de propositioner rvi fram¬
ställt. Jag öfwcrlcmnor till Eder, Mine Bröder, att sjelf»
we besinna om icke pä detta sätt, antingen Regeringen skulle
fä wara alldeles cnwäldig, eller ock framkalla en revolution,
Åtminstone i sä mälto, att Rikets Ständer äkffiljdc siglsjclf,
we. Det 8r derföre jag upprepar, att det icke Lr tänkbart,
att Kongl. Maj:t yttrat annat än att han icke kunde ut-
sätta' dag för Riksdagens aflysning, förr än Talmännen
anmälte att alla ärenden wörö afgjorda. Emedlertid —
fåken mä förhälla sig huru som helst — Sweriges allmo¬
ge Lr det icke wärdigt, att emot sin öfwcrtygelse, of hwilka
förespeglingar som helst, läta skrämma sig till ett beslut,
stridande emot grundlagens mening och innefattande första
steget pä banen af nya maklinkräcktningar ä Rikets Stän¬
ders omräde. Jag tillstyrker säledes, att Bonde-Stänbet
förklarar Banko Utskottet hafwa rätteligen förfarit, dä Ut,
stöttet förklarat frägan om Bankoreglementets öfwerlemnan-
de wara förfallen.
Härmed förenade sig koksn kirste kansson och kengt
6uä-
Dm 23 Mai.
209
Lrilrsson frän Wermlands Län samt Lengt 6ustmunstrson
frän Hallands Län.
Vice Talmannen kon Ionsson: De af wiste Ledamö»
ter uppgifne betänkligligheter mot inbjudningens antagande,
anser lag ej wara af sä »vådlig beskaffenhet, som man we-
lat förespegla ost; utan tror jag twcrtom, att antagandet
är med Nationens enhälliga önskan förenligt- och tillstyrker
bifall till sista inbjudningen.
kotte»'kerssons frän Calmar Län: Jag är af samma
mening, som vice Talmannen nu yttrat. Det förundrar
mig alls icke, att en del Ledamöter kunna sinna fig wid
att qwarbliswa en längre tid härstädes, dä de, säsom pä en
gäng Fullmäktige i Banken eller Riksgälds-Conloret samt Riks»
dagsfullmäktige, hafwa dubbla aftöningar, eller ock ensamt
i den sednare egenskapen hafwa 8 Ror och ända kill 30
Rdr i arfwode om dagen. För min del önskar jag att kom¬
ma härifrän; och finner Lfwen i öfrigt allt skäl att instäm,
ma i Preste Sländets sista inbjudning.
ker Lrilisson frän Wermlands Län förenade sig »ned
Xilklorn och Hems kansson, tilläggande, att enligt 75 H
Riksdags-Ordningen, Banko-Utikottets Memorial borde lag,
gas aä aola till beständig hwila.
kristers driksson frän örebro Län: Jag anser het
wara min pligt säsom Representant, ott bewaka de rättig,
heter stom genom Grundlagarne Sro Nationens ombud til,
lagde; och som lag är öfwertygad, att Bankoreglementet
12:te Bandet. 14
210
Den 2Z Maj.
warder genom Bankofullmäktige Lfwerlemnadt till Kongl.
Majit, sä wet jag icke hwarföre något mera i detta afse¬
ende stall fordras. Derföre yrkar jag, att, med afflag 8
;nbjudningen, wi mä sörblifwa wid wärt redan fattade be¬
slut. Om wi täta jemnka med ost, sä kunna jemnkningar,
ne i framtiden hafwa allt swärare och swärare följder.
Nils karsson frän'örebro Län: Dä den omtwistade
frägan ej är af annan beskaffenhet, anett lagstiftningsäm-
ne, sä bör den samma enär 2 Ständ jdermi stannat elliot
2, jemnlikt 75 §. Riksdags-Ordnmgen, förfalla utan att wi¬
dare äkgärd derutinnan bör widtagas. Hrvad inbjudningar-
ne beträffar, sä förklarar jag, att jag aldrig kan derpä in,
gä, utan yrkar att de samma »nä affläs.
Oustsl ^rpjrelHvist frän Blekinge Län: Jag anser
det wara wärdigast, att förblifwa wid dest en gäng fattade
beslut i ämnet, och att följaktligen afslä inbjudningarne.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län: Om sädane mo¬
tiver, som en Ledamot andragit emot dem, som talat för
inbjudningens affläende, skulle göra sig gällande; sä inträf¬
fade det bedröfligt» förhållande, att egentligen den läga egen-
nyttan skulle inwerka xä yttrandena och befluten. Om jag
skulle wara sä usel, att jag för beräkning af arfwode, kun¬
de wilja förlänga Riksdagen; sä wore Ständer mest att
beklaga, svin gjort ett sä däligt wal till Fullmäktig i Riks.
gälds-Contoret. Att likwäl detta icke Lr förhällandet, torde
lätteligen kunna inses. Vice Talmannen har yttrat, att
hela Nationen önskar ett sädant resultat, som inbjudningar¬
ne Åsyfta. Det wore likwäl bäst, att Vice Talmannen endast
Den 23 Maj.
211
swaradc för sina egna eommittenter. Hwad mina beträf¬
far, sä tror jag dem icke wara af samma mening.
Wice Talmannen erinrade, alt icke det minsta af Na¬
tionens rättigheter bortstänktes, om Preste-Ständcts sist-
inbjudning antogs.
DiScufiionen war nn fulländad, hwarcfter Talmannen
yttrade: Efter min äsigt, kan denna fräga, emot 73 tz.
Niksdags-Ordningen, icke förfalla, utan mäste, enligt lam¬
ma grundlagsstadgande, de skiljaktig? meningarne samman,
jcmkas och, ifall det icke läter sig göra, eller sainmanjemk-
ningen icke antags. Rikets Ständers beslut i frägan be¬
stämmas genom votering i förstärkt Banco-Utstott. Stad¬
gandet paa. 183 i 1830 ärs reglemente innehäller med
klara ord, blott, huru förhällas flulle med detta eller 1830
ärs reglemente. Det kan således icke lämpas till 1835 ärs
reglemente, utan alt Rikets Ständer det serskildt besluta
Z anledning af den motion, som bkifwit wäckt om sättet
för öfwcrlcmnandet till Kongl. Majit as förewarande Riks-
dags Bankoreglemente» hafwa blott 2 Ständ beslutat, att
ofwerleinnandet flulle ske pä lika sätt, som ägde rum »ned *
reglementet af är 1830; hwaremot de andra Ständen,
med nägon skiljaktighet sig emellan, ansett» att Rikets
Ständer sjelfwe flulle till Kongl. Maut insända detsamma
I närwarande stund finnes alltsä icke nägot Rikets Stän^
ders beslut uppä huru det stall tillgä med öfwerlemnandet
af Rikets Ständers nu uprättade reglemente; och, säsom jag
redan yttrat, gäller föreskriften i 1830 ärs reglemente en¬
dast den handlingen. Jag kan säledcs icke meddela propo¬
sition pä bifall till Banco-lltstottets Memorial R:o 151 el-
Den 23 Mai.
ler betz läggande till handlingarne, som här ffulle in,tefat,
ta rtt indirekt gillande af Utskottets äsigt.
D5 Talmannen härefter tillfrägade Ständer, huruwr^
da det äskade sadan proposition, som Talmannen nu för¬
klarat sig icke kunna meddela, swarades härpå bäde Ja och
Nej, lemle det att votering, till utrönande af Ständets me¬
ning, äskades; i solid hwaraf säljande omröstningsproposi-
tion uppsattes, justerades och anslogs.
"Den voterar Ja, som yrkar, att Proposition mä
framställas till gillande af BankmUtskottels ytt¬
rade äsigt i Memorialet Nro 151 och samma Me,
morials läggande till handlingarne.
Dm som det icke will röstar Nej;
Winner Nej, sä har Ständet biträdt Talmannens ä,
sigt, att sadan proposition icke kan framställas.
Voteringen utföll med 36 Ja och 26 Nej; och som
Ständet säledcs yrkat berörde proposition, sä förklarades,
enligt 55 §. Riksdags-Ordningen, öfwcrläggningen, sä wäl
om Banko-Utstottets ifrägawarande Memorial, som Pre-
ste-Ständcts inbjudningar, hwilande, och mälet förwistes
till Constikutions-Uiffotlct, med föreläggande att, sednast
nästa Mändags förmiddag, lill Ständet inkomma med mo-
tiveradt och bestämdt Uttalande öfwer berörde frägas stri,
dighet eller enlighet med grundlagen.
Pä bordet kades Banco-Ulssottets Memorial N.o 152,
angäende anordnandet af en gratificalion till delning emel-
Den 2ZMai.
213
lan Bankens Waktbetiening; och Lag-Utskottets Betänkan,
de N:o 188. angäende wista delar af lagstiftningen för ut,
rikes wexlar.
Upplästes Protocollsutdrag frän Resp. Med-Ständen,
af innehall att
-^öglofl. Ridderskapet och ASeln,
den 20 Mai,
Bifallit Constitutions-Utskottets Memorial R:o 126,
samt lagt till handlingarne, Kongl. Majus samma dag pä
Rikssalen hällne tal till Rikets Ständer; och förstärkta
Banco Utskottets Memorial N:o 146-
-Högw. Preste-Stänvet,
den 21 Mai,
lagt till handlingarne Constitutions-Utskottets Memo¬
rial N:s 122 — 124; Högloft. Ridd. och Adelns inbjud- ^
ning af den 21 Mai, i fräga om Bankoreglementet; för¬
stärkta Banco.Utskottets Memorial N:o 150; och Lag-Ut-
fkottels Memorial N:o 187;
Bifallit Expeditions,Utskottets Memorial N:o 29; an,
tagit Högloft. Ridd och Adelns inbjudning att instämma i dest
bcftut i anledning af Stats,Uiskottets Utlätande N:o 474; men
icke antagit samma Riks,Ständs inbjudning i afseende pä Ex-
pedikionö-Utstotlels Memorial N:o 29; samt
214
Den 23 Mai.
wällöf!. 2Zorggre>StänSer
samma dag,
stadnat i samma beslut som HLgw., Preste-Ständet, s
afseende pä sistnämnde inbjudningar; och icke antagit Häg¬
lof!. Ridd. och Adelns inbjudning af den 20 dennes, i
fräga om Bankoreglementets öfwerleinnande till Kongl.
Majrt; och
den 22 Maj,
lagt till handlingarne Lag-Utskotters Memorial Nro L87;
Protocollsutdragen härom kades pä bordet.
Förslag till tal tvid framförandet af Bonde-Ständets
afskedshelöning till Resp. Med-Ständen upplästes af Se¬
kreteraren, och blefwo, enligt Hans iWssons frän Elfss
LorgS Län begäran, lagde pä bordet»
Ständets Ledamöter ätskildes klockan half till S, men
sammanträdde änpo klockan 6 eftermiddagen, pä protokollet
för i dag, sä midt det rörer Banko-Utstottets Memorial N:o
451 samt inbjudningarne i ämnet, justerades, hwarefter
xleuum flöts kl. half till 7 e. m.
2tL
1835 den 24 Maj.
klennin kl. 8 pä astonen.
Justerades protokollet för den 22 Maj, äfwensom hen
del ak gärdagens protokoll, hwilken icke redan blifwit upp¬
läst och godkänd.
Wid förnyade föredragningar biföll Ständet:
Lag-Utskorrets,
sedan gärdagen pä bordet hwilande, Betänkande N:o
188, öfwer Herr O. v. kröliolis motion, angäende witza
delar af lagstiftningen för utrikes wexlar; samt
Lanco.Utffottets,
likaledes i gärdagens plenum bordlagde, Memorial N-o
152, angäende anordnandet af en gratifikation till fördel,
ning emellan Bankens betjening.
öfwer besia beslut uvpsalteS och justerades Protocolls,
utdrag.
Af Talmannen anmäldes nu ater de sistlidne gårdag
pa bordet lagda förflag till Tak wid afffedshelsningarne
till Med Skänden; och anmälde sig harwid att tala. Kans
Iansson frän Elfsborgs Län, laoob Hl-IKIoin frän Sö,
Vermanlands Län och Longi Eluelmnnstsson frän Halland
216
Den 24 Ma?.
m. fl>, hwarefter Secreleraren yttrade, att dä han sätt an¬
ledning förmoda, att nägra bla.js Ständets Ledamöter fun¬
nit Talen icke wara öfwensstämmande med deras asigker;
ä ansag Secrcteraren, som sjelf icke författat Talen, sig
af stylvig granlagenhet för den äldre tjensteman inom Can¬
celliet, hwilken, efter Sekreterarens begäran, uppsatt Talen
och af handstilen igenkändes, förbunden, att icke göra för¬
slagen till föremäl för Ständets anmärkningar; Hwarfore
ockfä Sekreteraren, som utan nägon förbindelse af denna sin
befattning, samt endast af skyldig uppmärksamhet för Stän,
det och efter öfligt bruk, lätit ombesörja förfallandet
of Tolen, nu återtåg betämma. Häremot anmärkte
Nana dansson, att dä förslagen till Talen bliiwit nppläste
och bordlagde, borde de scksä blifwa ett föremäl för Slän-
dets Lfwerläggningar; och swarade Sekreteraren, att hon,
som icke hade motionsrätt inom Ståndet, likwäl borde äga,
att, lika med hwarje motionär, som äterkallaLe en annu icke
remitterad och säledcs icke hufwudsakligen handlagd motion,
taga till baka ett, blott förslagswis, framlagdt utkast.
Nägre Ledamöter understödde Hans lanssons äsigt,
med anhållan om ytterligare bordläggning af förslagen;
hwarclirot Leik persson frän Gefleborgs Län äberopade,
och deruti han af andra Ledamöter understöddes, att de
framlagde förslagen till Tal wörö författade i en wärdig
stil och borde derföre intagas, med tillägg af Urik persson,
att nya tider medförde nya seder; hwarefter Talmannen
förklarade, att dä de ifrägawarande förslagen nn mera icke
funnos till, säsom en Ständets tillhörighet, sä upphörde äf-
wcn all anledning till öfwerlöggning i följd of desamma.
Den 24 Maj. 217
Och föredrog Talmannen sedan ifrän Mcd-Ständcn ankom¬
ne ProtocollSutdrag, af hwilka inhämtades: att,
-Högloft. RidSerskapet och Adeln,
den 21 Maj,
Bifallit Banco Utskottets Utlåtande N:o 148; samt
Expeditions-UtftottetS Memorial N:S 4o och Zl;
Lagt till handlingarne Constitutions-UtstottetS Memo¬
rial N:s 124 och 125; samt
Lätit bero »vid Mcd-Standens bcflut, i anledning af
Banco-Utskottetö Memorial R:S 145 och 149:
den 22 Maj,
Lagt till handlingarne Förstärkta Banco-Utffottetg Me¬
morial i5o;
-Högro. Preste-Stänvet
den 23 Maj,
Bifallit Banco.Utskottets Memorial N:o 152; samt
lwällofl. Dorgare-Ständet,
den 23 Maj,
icke antagit Preste-Ständets inbjudningar rörande Van-
ko-Utffotlets Memorial N-o 157; och
Bifallit Banko-UtskottetS Memorial N:o 152.
218
Den 24 Maj.
Bancofullmäktizen kolian driksson frän Stora Köps
parbergs Län begärde order och utlät sig skriftligen, salunda:
Dä Hederwärda Bonde-Ständets Protokoll för gökda¬
gen, upptagande öfwerläggning i srägan, angående cour-
plettcring och aflcmnande af Bankoreglementet» samma dag
pä aftonen justerades, war jag ej närwarande och fär för¬
denskull till denna dagens Protocoll, i afseende pä ett, af
en wärd ledamot keller kerssou frän Calmar Län, afgift
wit yttrande Att Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Con-
toret, i anledning af sina befattningar säsom bäde Riksdags¬
män och Fullmäktige ägande arfwoden, ffulle besordraRiks-
dagenö längwarighct" förklara: att jag till swaromäl i dem
na del ej bchöfwer wara widlyftig. Jag fär endast hänwi-
sa den warde Ledamoten till Hederwärda Bonde-Ständets
Protocoll för den 21 nästl. Februari, (ifrän hwilken tid nu
ire mänader förflutet,) dä jag redan pä det högsta proteste,
rade emot änyo upptagande af sädana mäl, som en gäng
blifwit behandlade och beslutade; emedan jag ansäg, att en
dylik pröfning dels wore stridande emot Grundlagen, och
dels ofelbart ffulle medwerka till Riksdagens förlängande.
För öfrigt kan jag försäkra: att det förekommit mig
gansta owäntadt, att just samina operatör, som här i män¬
ga fall, och jemwäl för det i plenum förlidne gärdag be¬
handlade mäl, med stor benägenhet begärt öfwerläggningcn
hwilands till xäföljande plenum o. s. w. kunnat i och med
detsamma anföra klagomäl öfwer Riksdagens längwarighct,
dertill han dock sä godhctSfullt beredt gynsamt resultat.
Jag Lfwcrlemnar således kelter kerLLvus anmärkning
ningar till det warde dej förtjena.
Den 18 Maj.
219
6uLwt Iarsson frän Stockolms Län förenade sig med
äollsn Lriksson; och skulle denne senares anförande,
jemte anteckning om Oustsk I^srLLvns instämmande, uti
denna dagens Protocoll intagas.
Nägot mera förekom icke till afgörande; utan StändetS
Ledamöter ätffilidcs kl. half till 9 pä aftonen.
e In Uckel»
Den 25 Maj.
klenuw, kl. 7 e. m.
Till slutligt afgörande föredrog Talmannen äter Banco,
Utskottets pä bordet hwilande Memorial N:o 151, i anled»
ning af Högloft. Ridd. och Adelns samt Högw. Preste»
Ståndets, Utffottet gifna älSggande. akt inkomma med an¬
mälan, huru Utffottet uppfattat Rikets Ständers beslut, i
fräga om Banco-Reglementets undcrdämga öfwerlemnande
till Kongl. Majit, och i sammanhang dermed Högwördige
Preste-Ständets inbjudningar i ämnet, medelst serskilda
protokollöutdrag af den 22 och 23 innewmande mänad.
220
Den 25 Mai.
HSrieilite upplästes Constilutions Uistottets nu ankom¬
ne Memorial N:o 127, till Bonde-Sländet» i anledning af
Talmannens den 23 Mai, wid dä företagen handläggning
af besia ämnen, pä anförde skäl, förklarade wägran, att
meddela proposition pä bifall till Banco-Ukstottets ofwan»
nämnde Memorial N:o 151, eller dest läggande rill hand,
lingarne; i följd hwaras och dä den, till utrönande af
Bonde-Siändets mening anställda votering utfallit till gil¬
lande af Utskottets Memorial» öfwerläggningen förklarats
hwilande, och malek förwisats till Constitulions-Utffottet,
som, pä upptagne stäl, sig utlätit och, wid jemförelse af
65, 73 och 75 §§. Riksdagsordningen, efter ordalydelsen
strängt tillämpade, funnit den af Bonde-Sländet prkade
proposition icke wara stridig mot grundlagen, och fördenskull
ej kunna till framställande rvägras.
Hans siansson frän Elfsborgs Län begärde ordet och
yttrade: Dä Constitutions-Utskottcl nu undanröjt werka»
af Talmannens, sista gängen detta ämne till öfwerläggning
förewar, yttrade wägran, att framställa den af Sländet
östade proposition, skulle jag, efter att wid förra tillfället
hofwa anfört, allt hwad jag i saken anser nödigt, nu wilia
inffränka mig» att endast anhälla om proposition pä bifall
till hwad Banco-Urstottet i dest förewarande Memorial till,
styrkt, och att Memorialet alltsä lägges till handlingarne.
Öfwerläggningen förklarades härmed fulländad; och
Talmannen yttrade:
Z följd of Constitutions Utskottets förklarande i Mc,
inorialet Nw 127, får jag nu framställa den proposition,
om Ständer, med ogillande af Banco-Utfkottets yttrade äsigt
Den 25 Maj.
221.
i Memorialet N:o 151» lagger detta sistnämnda Memorial
till handlingar»?.
Denna proposition beswarades med ja, i följd hwaraf
Högw. Preste.Standets inbjudningar, pä sedermera derom
serskildt framställd proposition, jemwäl ladeS till hand-
lingarne.
Föredrogs änpo och bifölls Expeditions-Utffottets, den
22 i denne mänad bordlagde Memorial N:o 32, i anled¬
ning as twä Riks-Ständs Lterreniitz utaf §. under N:6 42 ^
och 78 uti Riksdagsbeslutet.
Frän Banco-Utssottet hade ankommit och anmäldes nu
till bordläggning deh Memorial N:o 15Z, i anledning af
erhällne älerremiser ä Utskottets Memorial N:o 128 och
Betänkande N:0 130.
Föredrogs Wällofl. Borgare Ständets, genom proto-
kollsutdrag af näsilivne gärdag, glorda inbjudning till Med-
Ständcn, att deltaga i det beslut, att Herr Landtmarstal-
ken och öfrige Talmännen hos Kongl. Maj:t i underdänig-
pet anhälla om Riksdagens aflysande.
Som det war kändt, att Riksdagen kommer att i mor.
gon aflvsas; sä ansägs inbjudningen nu ej erfordra nå¬
gon ätgärd.
Genom ankomne protocollsutdrag, som upplästes och
derefter ladcs till handlingarne, underrättades Ständet,
222 Den 25 Maj.
att -Hoglaft. Ridderskapet och Adeln,
Len 25 Mai
Fattat sitt beslut, i anledning af Banco-Utskottets
Memorial N:o 151, och Preste-StändttS inbjudning
samma ämne;
Högwördige Preste,Ständer
den 24 Maj,
Bifallit Lag-Utffottets Betänkande N:o 188; samt
Mnllofl. -8orgare<St8ndet,
den 24 Maj,
Beslutat anhalla om Riksdagens aflp sande;
Bifallit Lag»Utffottets Betänkande N:o 188 och Expe-
ditions-Utstottcts Memorial N:o 32.
Derefter justerades protocollsutdrag öfwer Ständets r
dag fattade beflut; och Plenum flöts klock, half 8 e. m.
lo käeM
1835 den 26 Maj.
^ klenmn kl. 10 f. M..
22Z
Protokollet för den 24 och 25
stes och godkändes.
denne mänad uppls-
Hovs Isnsson frän Elfsborgs Län begärde derefter
ordet och yttrade: Jag anser mig skyldig att redogöra för
de motiver, hwilka föranledt mig att begära de af Sekre¬
teraren sedermera ätertagne talen pä bordet. Jag kunde
nemligen, likasom folket i allmänhet 8 min hemort, icke fö-
ställa mig annat, än att de afffcdstal, hwilka, ä ett StändS
wägnar, af dess Deputerade hällas till Med-Ständen, bor¬
de i nägon mon innefatta en opinionsyttring frän det
Ständ, hwarifrän Deputationcn afgätt. Jag har sedan af
Sekreteraren blifwit upplyst sm dek i Grundlagen tillkän-
nagifne Lndamäl med detza afssedktal; och ehuru Grundlae
gen icke uttryckligen antager min äsigt, tror jag dock, att
Ståndet icke bor lemnäs i okunnighet om hwad a desi wäg¬
nar till Med-Ständen framföres. Dä de här uppläste för¬
slag till afffcdstal, såsom redan nämnde är, blifwit ater-
tagne, har jag derföre tagit mig friheten att författa, och
förcflär nu andra i deras ställe. Jag är icke nog egenkär,
att tro det de8a Sro de bäste, utan öfwerlemnar deras ber
dömmande, antagande eller förkastande helt och hållet till
det Hederwärda Ständet; anhallandes dock i sistnämnde fall,
att förslagen mä, för min räkning, i xrotecollet inflyta.
Hans lansson uppläste berörde projerter, sä lydande-,
224
Den 26 Mai.
Till Högloft. Ridderfkapet och Adeln!
Elter öflig plägsed, tillhörer det Bonde-Ständet, att,
nild sinret af detta Niksmötö, bjuda sina Resp. Med,
Ständ farwäl, och Bondc-Ständet uppträder, genom ost,
sine Deputerade, i detta ändamäl, först hos Högloft. Rid.
derfkapet och Adeln.
Ridderfkapet och Adeln war fordom det Riks-Ständ,
som med Bondc-Ständet delade de mest gemensamma in-
terehen. Och Bonde-Ständet har derföre; wid mänga till¬
fällen, sett sina och Landets rättigheter wärnade af Rid»
derstapet och Adelns kraft och sjelfständighet. Detza hän¬
delser bibehällcr Bonde-Ständet siädse r ett tacksamt minne,
och Bonde-Ständet är ännu öfweripgadt, att om än, i följd
af ombytta förhällanden, pluraliteten af Ridderfkapet och
Adeln wid Riksdagarne numera icke skulle utgöras af dem,
som ega erfarenhet af och insigt i Odalmannens yrken, och
främst nitälska för dest sjelfbeständ, förändrade förmer lik-
wäl stola i en framtid ät ett upplyst och fosterländskt Nid,
dersmanna-Sländ erbjuda ett widsträcktare fält till werk,
samhet för Landets ära och förkofran.
Bonde-Ständet har witzerligen wid denna Riksdag uti
flera wigtiga ärenden icke delar Ridderfkapet och Adelns
ösigter af LandetS förmåga och behof, men i flera, lika
wigtiga, hafwa de twenne Ständcn hällit fast tillsammans
och de förnämsta af besia hafwa warit Tryckfriheten, deri
Ridderfkapet och Adeln samt Bonde,Ständct ensamme med
fländaktighet utkämpat striden.
Bonde-
Den 26 Maj.
225
Bonde,Ständer förgäter ej heller att hos Ridderffapet
öch Adeln nedlägga sin rrkänfla för det biträde Ridderska,
pet och Adeln lemnat Bonde-Ständet i den maktpäliggande
frägan, rörande wilkorcn för lösen af rSntespanmälen, och
Bonde-Sländet önffar blott, att de Herrar och Män utaf
Ridderffapet och Adeln, som undcrstödt denna förändring,
inälte, sä midt de Lro lnedleminar af Regeringen, inför
Kongl. Maj:t lyckas ädagalägga, hwilken stor wigt denna
sak eger för SwerigeS skattdragande Allmoge.
Bonde-Ständet tillönskar Ridderfkapet och Adeln fram»
gäng och lycka i alla betz, ware sig enskilda eller offentliga,
till fosterlandets bästa, ledande företag, och utbeder sig
att i Riddcrskapet och Adelns pnnestfulla wänffap fä wa,
ra inneslutet.
Till Högw. Preste-Ständct!
Till Högw. Preste Ständet fä wi, ä Bonde-Ständets
wägnar, frambära betz wälwilliga afffedshelsning. Wi
känna lifligt, hurusom inga närmare Sro med bwaranvra
förenade, än redlige Lärare med en redlig Allmoge. In¬
gen äger sä nära tillfälle svin de förra, att om den senare-
behof och fördelar bilda sig ett rigtigt begrepp. Derföre Lr
det ock förnämligast hos det Högw. Preste,Ständer, som
Bonde-Ständet Liskar att söka understöd och medwerkan till
widtagande af sädana anstalter, hwarigenom Allmogens
Lndamälsenstgare och mera spridda bildning mä befordras.
Öm i detta afseende icke alla Bonde,StändetS fvrhoppnin-
ll.e Bandet.
15
226
Den 26 Mas.
gar wid denna Riksväg blifwit uppfyllda, sz hyser pet dock
den förtröstan, ej allenast att Högwördige Preste-Ständct
icke lärer förneka Bonde-Ständct den rättwisa, att dest af,
sigter warit härledda frän en sann uppfattning af Allmo¬
gens ställning och syftst till en af behofrvet päkallad för¬
bättring deri, utan ock att tiden och förändrade omständig¬
heter stola werka till mera sammanstämmande tänkesätt, z
frägan om medlen till ändamälets minnande.
I öfrigt Lr det med tillfredsställelse Vonde-Ständet
errndrar fig de serskilda wedermälen af PresteStändetS
stera Ledamöters wälwilja och förtroende, hwrrigenom den
högaktning oWillgifwenhet ökaS, som Bonde-Ständet alltid
hpser för wärdiga medlemmar of det Ständ, hwars wörd-
nadsbsudande bestämmelse det är, att befordra Religionens
oskrymtade utöfning och den sanna upplysningens utbre,
bande.
Jemte det Bonde-Ständet tillönskar Högw. Preste-
Ständsts Ledamöter uppfyllelse af de, eget och andras wäl
äsyftande, förhoppningar, hwarmed de nu äterwända till st¬
na hembygder, anhäller Bonde-Ständet, att i deras wän-
stopsfulla hogkomst fä wara inneslutet.''
Till Wällofl. Borgare-Ständet l
Det Lr med en sällsynt tillfredsställelse, som Bonde-Stän¬
det, hwars talan Wi äro anmodade att föra, bos det Wäl¬
lofl. Borgare-Ständet, wid flutet af detta längwariga och
minneswärda Riksmöte, framförer fin trofasta afskedshäls-
ning. Borgare-Ständet har wid denna Riksdag, pä ett
sätt, som tilldragit det Bonde-Ständets listigaste erkänsla,
med lika mycken upplysning, som nit, ivärdak folkrepresen.
Den 26 Maj.
227
Lantens dyrbara kall och derwid förnämligast fästat afseen¬
de uppä nödwändigheten att icke widare öka den skattdragande
allmogens tunga bördor, medelst ökade anslag och Statsut-
gifter. Bonde-Skändet skall icke underläta att för sina hem»
mawarande bröder tolka den förbindelse, Landet i detta af¬
seende äger till det Wällöf!. Borgare-Sländet tvid inncwa-
rande Rilsmöte; och Bonde-Sländet är öfwcrtygadt, att
Landet ingenting högre önskar, än att Borgare-Ständet
mätte fortgä pä denna bana, och jemte uttrycket häraf, saint
tillönskan af Borgare-Ständets förkofran och lycka i alla
dess wärf, hoppas Bonde-Ständet att städse warda bibe-
hället i det Wälloflige Borgare-Ständets aktning och
förtroende."
Hans dansson förnyade ännu en gäng 6n anhällan,
att derest Ständer icke funne hans förslag passande, de dock
mätte i protokollet intagas.
Lrile karsson fran Gefleborgs Län r Jag hembär Hans
Fansson Mycken tack för den ospard» möda och det nit dan
nu, likasom alltid, wisst för Riksdagsförhandlingarne äfwen
i deras minsta detaillcr. Sedan Hans Fansson likwäl för¬
förklarat, att han ej är nog egenkär, att owi storligen yrka
de af honom föreslagna talens antagande af Ständer, utan
blott begärt deras införande i Protokollet, sä will jag icke
bestrida, att talen mä ingä i Protokollet, det Hans Fansson
hitintills sä mängen gäng onödigt belastat, samt i öfrigt
föranledd dertill, af Hans Fanssons exempel, i afseende pä
de förslag Sekreteraren i ett föregZende plenum uppläst,
nu endast inskränka mig till att begära, det äfwen de af
Nans Fansson projekterade talen »lä hwila pä bordet.
228
Den 26 Maj.
Vice Talmannen lson bousson: Dä det Hederwärda
Ständet behagat wisa mig det förtroende att utse mig till
att anföra den Deputation, som stall framföra Eländets af-
skedshclsningar till Med Stånden; sä, jemte det jag här¬
före afl-gger min tacksamhet, får jag förklara, att sedan
de af Sekreteraren upplästa förstag till tal blifwit ogillade,
jag icke ämnar alt af hwilken utaf mina Ständsbrödcr som
helst, emottaga andra i stället, utan stall jag försöka att
muntligen eller ex tempore, sä lämpligt jag förmär, hos
Resp. Med-Ständen uttrycka Bonde-Ständets afskeds- och
wälönstningar. Jag har wid 2:ne föregäende tillfällen, dä
jag haft enahanda uppdrag, förfarit pä samma sätt, och
som jag hoppas till de flestas nöje och belätenhet. Det
kan ej heller blifwa en skyldighet för mig, att för denna, i
sig sjelf föga wigtiga sak emottaga nägon skriftlig instruc»
tion, den mä innefatta loford eller tadel»
Screteraren erinrade, att han icke framlagt de af ho¬
nom upplästa förslag såsom sina, Sfwcnsom akt de ej blist
wit af Ständer ogillade, utan af honom, innan nägra an¬
märkningar deremot framställdes, Stertagne.
kristers Danielson fran Elfsborgs Län, Longt Oucl-
nnunlsson frän Halland och flere andra hade anmält fig
att tala, men afstode derifrän för närwarande, af den an¬
ledning att ärendet blifwit begärt hwilande.
De af Hans dansson afgifne förstag till afstkdstal ka¬
des derefter pä bordet.
Pä manligt sätt inbeledsagad, företrädde Herr Host
Dm 26 Mak.
223
Cancelleren m. m. Friherre von Lultrenlieim och öfwere
lemNede Kongl. Majrts nedannämnde Nädiga Skrifwelse
till Rikets Ständer; hwareftcr och sedan Talmannen tolkat
Ståndets »vördnad, kärlek och tillgifwenhet för Kgl. Mak:t
Herr Hof-Cancelleren afträdde.
Föredrogs Kongl. Majus denne dag, genom Herr Hof-
Cancelleren vfwerlemnade Nådiga Skrifwelse till Rikets
Ständer, angående Bankoreglementets öfwcrlemnande, i an¬
ledning af Bankolagen af den 1 Mars 1830 m. m.; och
skulle samma nådiga Skrifwelse Expeditions-Utffoltet »ned,
delas.
Upplästes och godkändes Expeditions-Utstottets följa»,
de förslag:
N:o 351, list den handling hwarigenom Herr Landt-
marstalken samt Herrar Talmän, ä Rikets Ständers »väg¬
nar, berättiga Fullmäktige i Banken, att afstuta Credit eller
Crediuv ä Utrikes ort till ett belopp af högst 2 millioner
Rdr Specie; samt
R:o 85, till tillägg i paragraphen i Riksdagsbeslutet,
angäcnde de till nästa Riksdag hanlande Grundlagöfrägor.
Föredrogs 8nyo Banko-Utskottets den 25 i denna mä-
nad pä bordet lagde Memorial R:o 153, i anledning af cr-
hällne äterremitzer ä UlfkottetS Memorial R:o 128 och
Betänkande N:o 130.
Ladeö till handlingarne.
230
Den 26 Mar.
TilhLedamoter i Ständets CanzlieDirektion utsägos Stän»
dets Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Contoret, neml. Tak
mannen 3. O. Lönberg» 3obsn Lrilesson fr. St. Kopparbergs
Län, Nstls Lrsson frän Stockholms Län, Oustst Lsrssou
fr. Stockholms Län, Lans dansson frän Elfsborgs Län och
MIs kersson frän Södermanland.
Protocollsutdrag öfwer de denne dag fattade beslut
justerades.
Gensm ankomne Protocollsutdrag underrättades Stäm
det, att
-Högloft. Rivderfkapet och Adeln,
den 24 i denna mänad,
Bifallit
Expeditions-Utffottets Memorial N:o 32, samt i farm
manhang dermed godkändt förflagen N:s 42 och 79-
Lag-UtfkottetS Betänkande N.o 188 och Banko,Utstot»
tets Memorial N:o 152 ; och
Lagt till handlingarne
Lag-Utffottets Memorial R:o 177; att
-Högw. Preste-Ständer,
den 25 Mar,
fattat beftut
i anledning af ExpeditionöiUtskottttr Memorial N:o 32;
Den 26 Maj. AL
Lagt till handlingarne
Borgare-Ständets Protocollsutdrag af den 23 Maj,
innefattande inbjudning att besluta anhällan om Riksdagens
afslulande;
den 26 Maj,
meddelat
Expeditions-Utskottet Kongl. MojrtS Nädiga Skrifwel»
se, angäende BankoreglemcntetS öfwerlcmnande m. m.; och
Lagt till handlingarne
Banko-UtstottetS Memorial N.o 153; samt att
LVällofl. Dorgare-Gtändet,
den 26 Maj,
Lagt till handlingarne
Banko-Utskottets Memorial N:o 153.
Hans lansson fran Elfsborgs Län yttrade, att han,
i egenskap af Ståndets Fiscal, fick anmäla det han ägde
anledning att förmoda, att IMs Insulin frän Stockholms
Län för nsgra dagar sedan hemrest, utan erhällen permis¬
sion; och förbehöll Hans Iansson sig, att dä en dylik skä¬
gg, angående Ouslsl ^.äolpli LolmoäinH frän Gottland
förekomme, jemwäl emot Insulin fä anställa den answarS-
talan, hwartill fog kunde finnas.
Efter föregängen anmälan» företrädde twenrle Lfwersie
232
Den 26 Maj.
Kammarjunkare, och pä Konungens höga wägnar, kallade
Ståndet, alt i morgon förmiddag först infinna sig i Stor¬
kyrkan, att afhöra Afstcdspredikan, samt derefter wara Kgl.
Mant ä Mö-Salen till mötes, för att höra Riksdagsbe»
flutet sig föreläsas, och jemte de andra Riks Ständen, af
Kongl. Majit hemförlofwas; hwariemte bemälte Herrar
Lfwerste Kammarjunkare, ä Konungens wägnar, inbjödo 24
Ledmöter af Ständet, iemte Sekreteraren till middagsmäl,
tid hos Hans Majit Konungrn i morgon.
Sedan Talmannen anbällit om framförandet af Stän-
dets undersätliga wördnad och tillgifwenhet för Kongl.
Majit, afträdde Herrar Lfwerste Kammarjunkare» bcledsa.
gade, som wid ankomsten, af nagra Ständets Ledamöter;
hwareftcr Ständet utsäg ofwannämnde 24 Ledamöter, som
tillika skulle blifwa Talmannen följaktlige wid den underdä-
niga afffedsdevurationcn till Hans Majrt Konungen och de
öfrige Kongl. Personerne,
Likaledes utsäg Ständet inom sig 12 Ledamöter, för
att utgöra den deputation, som, anförd af vice Talmannen
Ion äonsron, kommer att frambära StändttS affkedshälls»
ningar till de öfrige Riks Ständen.
Ständet Stffiljdeö kl. E till 2e. m.
kloirum fortsattes kl. half 9 pä aftonen.
Upplästes och godkändes Expcditions-Utssottcts förfl
Dm 26 Mai. 233
N:o 353 till underdänig Skrifwelsc till Kongl. Majit, ari-
gäende Bankens sedelftrifning.
Genom Protocollsutdrag, som upplilsteö och ladeö till
handlingarne, underrättades Ständet, att
-Högloft. Ridderskapet och ASeln,
den 25 Mai,
fattat beslut
i anledning af Preste,Ständcts inbjudning, angäende
BankoregiementetS öfwerlemnande m. m., samt att
-Högw. Preste-Ständet,
Lagt till handlingarne
Constitutions-Utskottets Memorial N;o 127.
In Lcken»
Den 27 Maj.
kleuulli kl. 10 f. M.
Protokollet för den 26 Maj upplästes och godkändes;
hwarefter Nans ilsnLLou frän Elfsborgs Län begärde ordet
234
Den 27 Maj.
och yttrade: Vice Talmannen har pätagligen haft orätt,
dä han sagt, att de först framlagde, af Sekreteraren seder¬
mera ätertagna proiekterne till afstedstal, blifwit af Stän¬
der ogillade. Genom detta yttrande har vice Talmannen
fält en dom i förtid; ty hwarkcn jag eller nägon annan af
Stander har förklarat wärk ogillande af nystberörde tal. Zag
begärde endast deras bordläggning kör att närmare gransta
innehället, och först sedan ätcrtagandet ägt rum, ansäg jag
mig kunna till Sländels omvröfwande öfwerlemna de nya
förslag, som nu hivila pä bordet.
Hwad Hans Iansson sälunda yttrat skulle intagas uti
denna dagens protoco ll
Enligt Ständcts beslut den 2 ststlcdne April, företogs
nu till slutlig handläggning, den wäckta frägan emot Riks-
Lagskullniäktigen för Norra Häradet pä Gottland, Onsrst
^äoll Lolinväin, om answar för uteblifwande frän Riks-
dagen utöfwer erhållen pcrmistion. Efter tagen kännedom
af alla de, till denna fräga hörande handlingar, beflöt
Ständet, med afseende pä de af Liolmoflin företedde be¬
rnis, om inträffad sjuklighet wid den honom sist bewiliade
permissionölidens förlopp, att Lolmoäin skulle erhälla
befrielse frän answar för uteblifwande alltifrän nyst-
nämnde tid och till medlet af fistledne April mänad;
hwaremot, och dä Lolmoclin enligt eget erkännande, i den
af honom afgifna skriftliga förklaring ifrän sistnämnda tid¬
punkt, warit af sjukdom och annat laga förfall, oförhind¬
rad, att till Riksdagen sig äter begifwa, men han det äsi-
dosatk, Sländet, jemnlikt 16 tz. i Riksdags-Ordningen, ä-
lade Xolmollin, att till Ständelö kosta erlägga, ej mindre
Den 27 Maj.
235
fulla beloppet af det till kolmodin utfästa Riksdagsman-
naarfwode ifrän och med den 16:de sistledne April till och
med denna dag, Ln och en lika summa, säsoui böter för
hcM försummelse; och uppdrogs det ät Ständets Cancelli»
direktion, alt, efter införskaffad säker kännedom om beloppet
af lisolinixlins Riksdagsmannaarfwode, täta uttaga hwad
Xvlinockin salunda blifwit älagt, att till Ständets kasta
utgifwa.
Häröfwer upplästes och iusterades Protocollsutdrag.
Hans Iansson frän Elfsborgs Län pttrade efter an¬
mälan och upprop: Sedan Ständet nyst, för förfallolös bor,
towaro, utöfwer bewiljad permitzionstid, fällt Riksdagsman,
nen I^olmoclin till det i Riksdagsordningen stadgade an¬
swar, sar jag, enligt derom giordl förbehåll, såsom Stän¬
dets Fiskal, till wederdörandeS ompröfwande hemställa, hu-
ruwida icke enahanda besiut jemwäl torde böra fattas, i af¬
seende pä Fullmäktigen lMs Insulin frän Stockholms Län
hwilken någon dag uti innewarande mänad begifwit sig
frän Staden, utan att dertill utbedja sig Ständets tillständ.
När jag jemnför Insulins förhällande wid denna och före,
gäende Riksdag, sinner jag, att om han dä, genom sina
ofta upprepade pä eget bewäg företagna resor till hemmet,
rvisade sig wara en werklig marodör, sä har han ej min¬
dre under nn tilländagäende sammanträde ädagalagt sammia
oöfwcrwinneliga hemsjuka och benägenhet för maroderi; tp
jag wet af säker band, att Insulin, dä han pä sednare ti,
der uppehällit sig hemma, icke warit qwarhällen af nägvt
giltigt sjukdomsförfall, utan endast begagnat tiden till kann,
stöperi och präktigt ordande om, huruledes "han" ware öen,
236
Den 27 Mai.
som wid Riksdagen uträttade allt, och wore rädfrägad
om allt, o. s. w.
Hmöer-i Danielson frän Elfsborgs Län medgaf riktig¬
heten af Hans Isnssons bcstrifning om Insulin; men an-
säg denne sednare icke wara sä qvalificerad, att hans gö.
rande eller läkande kunde föranleda tillämpande af nägon
answarsbeftämmelse; hwarföre ^.nckers Danielson under
erkänande af ätalels giltighet i öfrigt likwäl tillilyrkte dest
nedläggande, i föjd af Insulins allmänt kända personlighet.
Lengl Ouckmuncksson frän Halland pttrode: att enär
Ständer wisal Insulin öfwcrflödig stonsainhet wid flere fö-
regäende tillfällen dä han dröit hemma ucöfwer bewiljade
permistonsliden, borde han likwäl pliktfällas för det sjells-
wäldiga företaget, att rakt utaf fara bort, utan nägol slags
anmälan, eller tillstånd. Ständct hade i dag tillämpat 16
§. Riksdags-Ordningen emot Fullmäktigen kolniockin, och
Lengt Ouckmuncksson kunde icke finna nägot ffäl till In-
^sulins befriande.
Häruti instämde ?er Nilsson och Gullers Nilsson frän
Skäne, lollan Anckersson fran Upsala Län, m. fl. Le*
hamster.
laooll Lillllllorn frän Södermanlands förenade fiz
Uti ^nckers Dsnielsons anmärkning och ansäg frägan, pä
grund deraf, kunna förfalla.
dockers Olofsson frän Stora Kopparbergs Län för¬
klarade, alt han sä som under Riksdagen boende i samma
qwarkcr som Insulin, kunde intyga, ott han, wid sin aire,
sa frän staden siltlcdne Onsdag, war gansta sjuk och däligi
Den 27 Mas.
237
hwarföre dan tyckte, att det wore härdt, att beslut» hans
pliktfällande.
Ian ?6lter Iansson frän Stockholms Län upplyste,
att Insulin, efter hemkomsten, uti bref till Ian ?ele>7
lansson förklarat sig wara alfwarsamt illamående.
Hans Iansson: Jag bär uppträdt emot Insulin, icke
af hams eller annan enskild bcwekelsegrund, utan pä tjen-
stens wägnar, säsom Fiscal inom Sländet. Insulin har
dock sä ofta warit ett föremäl för sina medbrödcrs näd och
medömkan, att Ständer mähända äfwcn denna gang skul¬
le finnas bewekt, att eftergifwa den plikt hwarlill han
gjort sig förfallen. I sädan händelse will Sfwen jag ned¬
lägga mitt Ztal, förnämligast med fäsiodt afseende ä den
nu wunna bekräftelsen, att Insulin wid afrcsan ej mindre
än tillförene warit ''Sälig:" elt uttryck, som besynnerligt
nog jemwäl blifwit begagnadt uti flere af de intyg och be¬
rnis frän hemorten, hwarmed Insulin wiS föregående till¬
fällen anfelt sig bchöfwa styrka sin oförmäga att utöf,
wa Riksdagsmannakallet: Slutligen utbeder jag mig, att
r Sländets Cancelli fä ulskrifwit ert eremplar af dagens
Protokoll, i hwad Let angar räfsten mot Insulin.
Uppä Talmnnnens proposition, fann Ständet för godt,
att mcdgiswa det Hans lanssons emot Insulin wäcktk an-
swarspästäende finge förfall».
Dä nu till förnyad föredragning förekommo Hans
lanssons frän Elfsborgs Län, sedan härdagen pä bordet
hwilande förslag till tal wid Ständets afstedshälöning
238
Den 27 Mai.
till Med-Ständen, begärde kristers Danielson fran s. Län okt
Let och yttrade: Dä nuwarande Talmannen och jag, wid före-
Säende Riksdagar, af Ståndets förtroende haft ost uppdraget,
att framföra dest afstcdShälsningar till Med^Ständcn, har al»
drig nägon fräga warit wäckt om de tillämnade talens med»
delande till granskning pä förhand, förmodligen emedan
man ansett sig kunna wara säker, att wi icke skulle uttala
nägon annan opinion, Ln den, som gillades af pluralitetcn
nom Ständet. Jag anser nemligen AsskedStalen böra och
kunna innehälla en werklig opinionsyttring, och det sä myc¬
ket heldre, som sädant förut warit »vanligt, icke blott för
»ärt Ständ, utan äfwen frän de öfrige. Denna gang har
vice Talmannen Ion Ionsson blifwit hedrad »ned Ordfö¬
randeskapet; och utan att förneka den högaktning lag hyser
för vice Talmannen, hwilken jag hoppas mätte wara reel,
prok, will iag^likwäl anmärka att vice Talmannen alltid
inom Ständet tillhört hwad man pä andra ställen kallar
den högra sidan; med afseende hwarä, jag ganska gerna j
förlätcr den omtänksamhet, som östade bordläggning och
granskning af de först projekterade talen. En sadan gransk¬
ning blef ocksä wcrkställd af Dans Iansson, som derwid
endast fann nsgra obetydliga omständigheter att erinra och
i sädant ändainäl framlade de nu isrägawarande förslagen,
sedan de förra blifwit ätertagna. Emedlertid lärer hela frä-
gan numera fä anses fäsom förfallen, i följd af vice Tal,
mannens i gärdagens plenum gifva förklaring, det han
hwarken af den ena eller den andra StändSledamotcn c-
mottoge ngära färdigskrifna tal, utan »vöre sinnad, at
muntligen och exlemporo tolka Bondc-Ständels afskeds-
hällsmngar. Innan wi likwäl alldeles öfwergifwa diffus-
Den 27 Maj.
239
siionen, angäende förewarande ämne, will jag hafwa till
Protocollet anmärkt, att iag fullkomligen instämmer uti
den opinion, som finnes' uttryckt uti Hans llsnLsons förer
flagna tal.
luckors driksson frän örebro Län gillade äfwen upp¬
ställningen af Hang stsnssons tal och önskade, att de mätte
begagnas wid offlcdstillfället, helst annars kunde hända
att Ordföranden walde uttrycks som more stridande mot
^nckei-s Erikssons och de fleste Ständs>LedamöterneS ä-
sigter.
Uti samma syftning, som backers vaniklson yttrade
sig llscol) lOLIblom frän Södermanland och Långt Ouck-
munstsson frän Halland, med nägra flere. Hwarcmot
Olof Olofsson frän östergöthland förklarade, att han hwar«
ken i afseende, pä det hela, eller pä särskilda delar, kunde
lemna bifall till Hans hanssons projekterade tal.
Uppä derom framställd proposition, fann Ständet, alt
frägan vin de bordlagde förslagen till affkcdstal icke föran¬
ledde till nägon widare åtgärd.
Genom ankomnejProtokollsutdrag underrättades Ständer
att -Höglofl. Rivderstapet och ASeln,
de<24 Mas,
Lagt till handlingarne
Bonde-StändctS inbjudning, angäende Expeditions-Ut
skottets Memorial Nw 29; samt
240 Den 27 Maj.
i dag den 27 Maj,
Lagt till handlingarne
Banco'Utfkottets Memorial N:o 153;
Consiitutions-UtskottctS Memorial N:o 127; samt
Borgare-StandetS inbjudning, angäende en undekdä-
nig anhällan om Riksdagens afbläsande;
-^öZwördige preste.StänVet
den 25 Maj,
Lagt till handlingarne sistberörde inbjudning; samt
WLllofl. Lorgare-Skänver-,
den 26 Maj,
Lagt till handlingarne Kongl. Maj.ts Nädiga Skrif-
weise, angående BancorcgleinentetS öfwerlemnande, i an¬
ledning af Bancolagen af den 1 MarS 1830 m. m.
Efter fattadt beslut att äter sammantrSda pä aftonen
kl. half till 8, begaf sig Ständet i procchion till Storkyr¬
kan, för att öfwerwara affkedspredikan och sedan derifrån
afgä till RikS-Salcn att afhöra Riksdagsbeslutet och af
Kongl. Mai.t hemförläfwas; hwarefler Ständet skulle af¬
lägga betz underdäniga afskedsuppwaktningar hoS Hans
Majit Konungen och den Kongl. Familjen.
kls-
Den 27 Maj. 241
klenum klockan half 8 e. m.
Efter nägon stunds förlopp afgingo, under anförande
af vice Talmannen Ion Ionsson, de af Ständer utsedde
Deputerade, till framförande af Ståndets alstedshälsning
till de resp. Mcd-Ständen.
Talmannen uppläste härefter H. M. Konungens, H.
M. Drottningens samt K. H. Kronprinsens Nädigst afgif-
na swar a de Tal, hwarmed Talmannen, efter Ständer¬
nas bemförlofwande, för de Kongl. Personerne framburit
Bonde-Ständcts underdåniga affkedshälsning, hwaruppä
Ständer högljudt instämde med Talmannen uti benna till¬
önskan "Gnd beware Konungahuset och »välsigne Fädernes¬
landet."
Protokollet för denna dag, före middagen, upplästes
och godkändes.
Afskeds-Deputationen återkom nu, hwarwid vice Tale
mannen Ion Ionsson, som förklarade, att Med.Ständm
betygat Bonde-Ständet deras uppriktiga »vänskap och
tillgifwenhet, lill Protokollet aflemnande Coneepten till de
af honom hällne afskedstal, hwilka derefter upplästes och
funnoS sä lydande:
Hans Exellens Herr Grefwe Landtmarskalk,
Högloft. Ridderskap och Adel!
Bonde-Ständct har anförtrott ost det för ost angenS-
12:te Bandet. 16
242
Den 37 Mai.
ma uppdrag, att till HSgloflige Ridderffapet och Adeln
framföra Bonde-Ständetsafffedshälsning. Wi flulle säker¬
ligen myckel mitztaga oh, rörande Bonde-Standets tänke¬
sätt, om wi, witz fullgörandet af detta uppdrag, uraktläte
att särskildt förklara, det Bonde-Ständet gör all rättwisa
ät och högst wärdcrar den fosterlandskänsla och det sanna
nit för Fäderneslandets wäl, som hos Högloft. Ridd. och
Adelns Ledamöter igenfinneS, att Bonde-Ständet i tacksamt
minne förwarar al! detsamma af Högloft. Ridd. och A-
deln wisad wälwilja, och att med dctze känslor. Bonde,
Stander lifligt önskar, att i Ridd. och Adelns ynnest och
hewägevhet, fortfarande fä wara inneslutet.
HögwSrdigste Herr Doktor och Erkebiskop, samt Herrar
Ledamöter af HLgwLrdige Preste-Ständet!
Wi hofwa sätt det uppdrag, att, enligt stadgadt bruk,
framföra Bondc-Ständcts afffedshälsning till HvgwLrdigs
Preste-Ständet. Wi kunna icke fullgöra detta uppdrag, ti¬
tan att känna ost förbundne till betygande ej allenast af
Bonde-StändetS aktning för det Ständ, som i Staten har
Len mest wördnadsbjudande bestämmelse, den att befordra
Religionens oskrymtade utöfning och bildning, utan ock af
Bonde-StändetS erkänsla för hwarje wedermäle af wäl.
wilja och förtroende, som Högw. Preste-Ständets Ledamö¬
ter, under Riksdagens lopp wisst Bonde-Ständet. Med
-esta tänkesätt Lnsse och bedje wi ock, att Bonde-Ständet
framgent mä i Högw. Preste-StändetS manskap och bewä-
genhet, likasom i hek förbönex, f8 wara inneslutet.
Den 27 Maj.
243
Höglldle Herr Lagman och Talman, samt Herrar
Ledamöter af Wällofl. Borgare-Ständel!
Af Bonde-Ständet hafwa wi blifwit anmodade, att 5
dest wSgnar, kaga afsked af Wällofl. Borgare-Ständet.
Detta uppdrag fullgöra wi desto heldre, som det Lr ost
kärt, att i minner återkalla dels den medwerkan, som icke
sällan hos Wällofl. Borgare-Ständet wunnits tvid be¬
handlingen af Bonde-Ständet nära rörande angelägenhet
ter, dels den Manskap och förtrolighet, hwaraf wi hos Bor»
gare-Ständets Ledamöter rönt flerfalldiga prof. Tacksamt
erkännande detta, utbedje wi otz ocksä, att Bonde-Stän,
Let fortfarande mä fä hugnäs af Wällofl. Borgare-Stän-
detS wälwilja.
Ester föregängcn anmälan samt inbeledsagad af nägra
Ständets Ledamöter, företrädde Borgare-Ständets afskeds»
deputation, under anförande af Herr Rädmannen och Stads»
majoren Innan elius, som hälsade Ständer uti följande ordalag.
Wälädle Herr Talmän samt det Hederwärda
Bonde-Ständet!
Zemke Borgare-Sländets wänskapSfulla afstedshclsning
till det Hederwärda Bonde-Ständet, dä detta längwariga
Riksmöte nu Lr flutadt, frambäres genom ost dest Depu»
terade uttrycken af Borgare-Ständets aktning» Folkets om¬
bud hafwa ej sparat rnödor att arbeta för de Lnvamäl, som
de ansett för landet wara de nyttigaste och bästa. Under
förhoppning att följderne deraf stola blifwa till landetS
bätnad, lyckönskar Borgare-Ständet det Hederw. Bonde»
Ständer, att, efter fulländade wärf, äterwSnda till de hus,
244
Den 27 Mai.
liga kretsarne, och de landtliga sytzelsättningarne; och med
denna lyckönskan anhäller Borgare-Ständet, genom otz betz.
Deputerade, att uti Wälädle Herr Talmannens samt det
Hederw. Bonde-Ständets fortfarande manskap och förtroen¬
de fä wara inneslutet.
Talmannen tolkade Sländets äterhelsning lälunda:
Bonde.Ständct einottager med tacksamhet Wällofl.
Borgare Ståndets nu framförde afskedshelsning. Äterförcn
gode Herrar! till Edert aktningsrvärda Ständ den försä¬
kran, att Bonde-Ständet, lifligt önskande, alt handel och
näringar mä winna den största, möjliga förkofran, dermed
Lfwen förenar den önskan, akt Wällofl. Vorgare.Ständets
ledamöter mä winna all framgång och lycka i veras nytti¬
ga sysielsältningar; anhällandcs Bonde Ständer derjemte,
att i Borgare-Ständets wälwilliga hågkomst fä wara
inncflutet. '
Sedan ankomma Hogw. Preste Ständets Deputerade,
hwilkas Ordförande Herr Theol. Ooctorn och Vistopen af
WingLrck framförde denna afskedshelsning:
Till Hederwärda Bonde-Ständet!
Med den uppriktighet, som är Preste-Stäudets pligt
och känsla, hclsar det genom ost det Hederwärda Bonde-
Ständet till afsked. Hwilken heMwänder icke frän detta
längwariga Riksmöte med glädje, om han mcdförer medwe,
landet af uppfyllda pligter. Landet kallar dest söner och od¬
lare till sitt behag, till förhoppningarne om tillwcxt af det
säde som öfwerwintradt eller nyligen blifwit anförtrodt ät
Den 27 Maj.
245
dest sköte. Men äfwen lofwande utsigter förfäkta ej om ym<
nig gröda, sä wida icke Gud gifwer wexten Ännu osäk»
rare är skörden af Riksdagens utsäde. Har här, midt un,
der märt arbete eller wär vaksamhet, owännen utsätt, sä
skall del spattiga goda förqwäfwas af det öswcrwcxande onda.
Gud afwände öfwen Lenna Len större ofärden.
Vöidt att mera se pä afsigten, Sn pä sättet, har Prés
sie-Ständct med deltagande förnummit Bonde-Ständets if-
rver för folkundcrwisningen. Waren lyckönstade till denna
sorgfällighet, när den med rättwisa och klokhet är förenad;
och möten ost med »verkställighet när wi i hemmet erindre
Eder om de här gifne stora löften.
Denna stunden tillhör glädjen och de skiljande »vän¬
ners förtrolighet. Tagen derföre emot den kärlek, som glä¬
der sig öfwer sanningen, wär försäkran, att wi, ostörde af
obehagets minne eller nya företeelser,! skola med ömhet wär-
da wära ptigker för edert wäl. Tagen emot af den kär¬
lek, som tror allting, som hoppas allting, wär wäntan, att
med större glädje se eder äter wid ett blifwande Riksmöte.
Läten emedlertid ören tala, sä stall bet förflutna ak stn e-
gen swaghet digna till jorden, det wrängwisa straffas af
den ewerdliga sanningen; och Swerigcs Odalmän bibehålla
sin anöorna länge bewarade äro af lugn kraft, sjelfwäldrtS
hofsamhet, enkla men rena seder. Gänge Gudsfruktan med
Eder, sä stall wälsignelscn följa Eder. Farén wäll
Talmannen swarade: För den wälwilliga afstedshels,
ning, hwurmed Högwördige Prcste-Ständet ihägkommit
246
Den 27 Ma-.
Bonde,Ständct, aflägg» jag Bonde-Ständcts skyldiga tack¬
sägelser. Jag begagnar tillika detta tillfälle, att enkelt och
uppriktigt förnya försäkringarne vin Bonde-Ständets wörd«
nåd och tillgisweuhet för Högw. Preste-Ständet; och det ar,
under känslan af betze försäkringars sanning, som Bonde,
Ständer ä fin sida Sfwenpäräknar, att af Högwördige Pre<
ste-Ständet ined wälwilja och brwägenbet omfattas.
Deputationen afträdde.
Slutligen framträdde Högloft. Ridd. och Adelns De¬
puterade, under anförande af öfwcrste Kammarherren m.
ui. Herr Grefwe Levenlioupr som ordade Munda:
Heberwärde Talman, samtlige Ledamöter
af detta Hederwärda Ständ!
Den stunden 8r nu inne, dä Ridd. och Adeln fär>
genom ost sine Deputerade, till det Hederw. Ständer ater»
sända en wänffapsfull afstedshällsning. Ridd. och Adeln,
som lika med sine Med-Ständer; wäntar sig att fä skörds
frukten af nu förättade arbeten, gläder sig ät att fa äter»
wända till en alstad hembygd, och nedkallar den HLgstes
»välsignelse Sfwen öfwer närmare flördar. Ridd. och Adeln
fär försäkra det Hederwärda Bonde-Ständet om sin aktning
och wänffap.
Ständcts ätcrhäksning tolkades af Talmannen i föl¬
jande ordalag: "De wedermälen af Högl. Ridd. och Adelns
wälwilja, hwilka Bonde-Ständets Ledamöter under det nu
tillitndagängne Riksmöte, likasom i närwarande asstedöstund.
Den 27 Maj.
247
sätt emottaga ä»o för osi desto dyrbarare, sou, de ingifwa
osi förhoppning, att samina wälwilja icke stall med RikSda»
gen upphöra; utan Sfwen af osi och wära Eommittenter i
hemorterne fä rönäs bos derwarande Ridd. och Adelns Le,
damöter. Ä Bonde-Ständets wägnar anhäller jag ock här-
om, Sfwensom atl till Högloft. Ridd. och Adeln mä äter,
föraö, förnyade försäkringar om Bonde-StändetS wördnad
och tillgifwcnhet.
Deputationen afgick.
Talmannen aftemnade en afffrift af ncdanstäende tal,
det han i dag pä Rikssalen i underdänighet hällit till
Hanö Majtt Konungen.
Stormägtigste Allernädigste Konung:
Efter nu flutade Riksdagsmannawärf, är det Bonde»
Ständet en dyrbar pligt, att, näst tacksägelse för den alls»
mäktiges biständ, inför Eders Kongl. Majtt, i denna hög¬
tidliga afstedsstnnd, nedlägga Ständers underdäniga word,
nads- och tacksamhetsgärd för den Kongl. Näd och Huld¬
het, hwarmed Ständet blifwit omfattade. En djup känsla
af wördnad för Konungen är, likasom Gudsfruktan och är,
lighet, ärftlig inom Bonde-Ständet. Men om den icke wo»
re osi medfödd, om wi icke lärt den af fädernes exempel-
wi skulle oemotständligt blifwa fattade deraf wid erinran af
de lysande förtjenst», hwilka, genom ett fritt folks wal,
bestämde Eders Kongl. Majtt till Ättefader för en ny Ko,
nungastam; och outplänligt har den, jemte tacksamheten,
fästats i wära sinnen, sedan wi funnit huru Eders Kongl.
Mant trygat bet nya KomwgawSldet i Norden, huru Eders
248
Den 27 Mai.
Kongl. Maj:t makar för Landels wäl, med Faderligt hierta
älskar uppoff, ingar för afhjelpande af enskildes lidande,
och med deltagande godhet anser hwaric Sfwen den
ringaste, undcrsäte. Wi ätergä nu till wära hembyg¬
der, glade i den tillförsigt, att, med Guds hielp, war
Konung stall ät ost bewara inre och yttre fred, samt
i öfrigt werka till fclkets belätenhet och landels för¬
kofran. Wi stärkas i denna glada förtröstan, dä wi
se, alt en mild försyn bibehällit Eders Kongl. Masit
wid den helsa och de krafter som Regeringsärendernes wigt
och mängfalld kräfwer, och för denna dyrbara fördel hem-
bäre wi den Aldra Högste de närmaste tacksägelser; bedjan»
de Honom, som städse skyddat wart urgamla Rike, att Han,
till ett medel för det sammas fortfarande beskyddande, län¬
ge mä bewara wär Konung och wälsigna Hans bemödan¬
den för folkets wäk.
Allernädigste Konung! Med denna bön ör det, som wi
stuta detta Riksmöte och genom densamma, i affkedets
skyndande stund, fäordigt och hjertligt uttrycka den oswikliga
trohet och tillgifwenhct, hwarmed Bondc-Slandet hyllar en
wördad och alstad Monark; anhållande Wonde-Ständet der¬
jemte i underdävighet, art i Eders Kongl. MajrtS sortfas
rande Näd och ynnest fä wara inneslutet."
Dä ingenting widare äterstod till handläggning» sä upp«
steg Talmannen frän Talmansstolen och tilltalade Ständer
i deste ordalag.
Hederwärda, Redlige S^änds-Bröder!
När jag wid början af detta Riksmöte, kallades af
Den 27 Maj.
249
Konungen, att leda öfwerläggningarne inom detta Riks-
Siänd, emottog jeg detta answarsfulla kall derföre, akt
Konungens förtroende jäfwade känslan af min egen oför¬
måga, och alt Konungens wilia kräfde mera wördnad- än
akt deremot kunde äberopas beräkningar pä egen ro och be-
qwämlighet. Zag kan icke heller säga, att jag ängrar det¬
ta ätagande, ty det har för mig icke warit swärare, än jag
föreställt mig, och lag känner sjelf icke nägvn förebråelse för
mitt handlingssätt. Wäl ställe lag härmed finna mig me,
ra nöjd, cm jag wistte, att i intet sinne funnes nägon »be¬
låtenhet med mitt Åtgörande. Men jag har icke eller pä.
räknat detta; och hwilken skulle wäl, i mitt ställe, wägat
göra dei? Da jag inlrädt pa en bana der del, enligt min
ed, älegal mig att upprätrhälla och förswara ömsesidiga rät,
tighcter, om hwilkas gränsar delade meningar ofta uppstä,
och der, i öfrigt ännu oftare hwarannan motsatta anspräk
förekomma till behandling, har jag med detsamma uxpgllrvit
all förhoppning, att behaga alla, annorlunda än sä midt
sädant kunde stä tillsammans med min pligt och min öf-
wcrtygelse om det rätta. Huru jag uppfyllt mitt kall —
derom har hwar och en af Eder redan stadgat sin öfwer-
tpgelse; och öfwerslödigt more det derföre, om jag, rörande
mitt handlingssätt, nu skulle afgifwa nägon förklaring.
Mera egnar sig denna stund till uttalande af det, hwar,
af mitt hjerta Sr uppfplldt; jag menar, till tacksägelse för den
benägenhet, hwarmed I, Mine Bröder! i allmänhet under
denna Riksdag, hade offentligen och i tet enskilda umgän,
get, mildrat de fran mitt mödosamma och answarsfulla kall
oskiljaktiga bekymmer. Let Sr en dyrbar tillfredsställelse
wid ulöfnjngen af ett sädant kall, att se sig omfattad af
wälwilja och förtroende; och hugkomsten deraf är ljuf, att
250
Den 27 Majk.
medtaga, dä man ätergär till en mera inskränkt och mera
lugn »verkningskrets. Med den listigaste erkänsla önskar
tåg ock Eder sjelfwe den icke mindre dyrbara lycka, att i
Edra Committenters bifall skörda lönen för edra mödor
och det nit, I egnat för beredandet af Fädernes¬
landets och enskildes wäl; men framför allt lyckon-
skar lag Eder till det jag wet I högst wärderen, Edra eg¬
na sammetens wittnesbörd, att i handlat, som i trott och
rvetat wara bäst och rättast. En bwar, som sä handlat,
Ian med lugn och tillfredsställelse träda inför sine hem-
mawarande Domares ögon. Skulle de Sn mitzkän-
na hans redliga assigter, — hwilkct bland Sweriges för¬
ständiga och rättsinniga allmoge sällan kan inträffa; — fä
Lr han icke derföre mindre trygg och med sitt handlingssätt
belåten. Han sökte icke menniskors pris, utan menniskors
wäl. För detta har han kämpar; det förra kan han und-
wara. Slutligen dä I, mine högaktade och Lifkade Brö,
der! nu gän, att äterse Edra hemwist, med hwad kart de
innesluta, och att öfwerlemna Eder ät enskilda, för Eder
sjelfwe och Edra närmaste, wigtiga omsorger, önskar jag
Eder, att I uti Edra boningar äterfinnen trefnaden, i Edra
dagliga förrättningar glädjen och belätcnheten, i alla Edra
företag framgäng, och i hela Edert lefwerne den Högstes
wälsignelser. I denna uppriktiga önskan sammansätteS, äl¬
skade Ständsbröder! min warma och broderliga afskeds-
helsning.
Jag wänder mig nu till Ständets högaktade Secrete¬
rare Herr Häradshöfdingen och Riddaren Bergström, för
Dcn 27 Mak.
251
att uttrycka den tacksamhet och förbindelse, jag under deni
na Riksdag fatt sä mänga förnpadc anledningar, att egna
Herr Häradshöfdingen. Wid Riksdagens början glädde
jag mig redan, att i Ståndets Secreterare äterfinna den
man, af hwilken jag, under ett föregående Riksmöte blif-
tvit understödd pä den bana jag dä ännu oman beträdde.
Zag giorde mig den glada förhoppning, att han med
samma godhet och wälwilja skulle hälla mig tillhanda,
det rika förrädet af sina insigter, sa ofta jag deraf be-
HLfde hemta nägon ledning i brydsammare fall. Den»
na förhoppning har icke swikit; och det 8r i denna stund,
min lika owilkorliga, som angenäma, pligt, att hembära
Herr Häradshöfdingen en offentlig tacksamhetsgärd för den
outtröttliga och förekommande beredwillighet hwarmed Herr
Häradshöfdingen wid alla tillfällen, der Herr Härädshöf-
dingens räd och upplysningar warit päkallade, lcmnat mig
sitt biträde, äfwensom för den personliga »vänskap och wäl¬
wilja, hwarmed jag städse blifwit omfattad. En wördad
KonungS dyrbara bifall och upplyste medborgares erkän¬
nande af Häradshöfdingens utmärkta förtjenster skola, i fö¬
rening med eget mcdwetande af ett rättskaffens handlings¬
sätt, utgöra Herr Häradshöfdingens belöning för de mödor
och det nit Herr Häradshöfdingen egnat ät uppfyllandet
as dest wigtiga befattning under denna Riksdag. Hela
Ständet fordrar ock säkerligen af mig, att jag, äfwen ä
dest wägnar, frambär ett uttryck af dest odelade erkänsla
kör Herr Häradshöfdingens, i behandlingen af de allmän¬
na angelägenheterne, ädalagde skicklighet, drift och werk-
samhet, äfwensom för Herr Häradshöfdingens emot en
252
Den 27 Maj.
hwar personligen wisade walwilja. Lef länge, länge lycklig
Delta är allas war hjer liga afstedsönstan.
Slutligen Sr det mlg en anganäm pligt att till Stam
dets Notarier, Cancellister oc^) extra ordinarie Cancellister
framföra en hjertlig tacksägelse, ej allenast för den moda och
omsorg, de haft o parde wid fullgörandet af deras serstil-
da elgigandcn utan ock för den bercdwillighet hivarmed de
i öfrigt gatt Ständels Ledamöter tillhanda. Minnet deraf
st.ll alltid blifva mig kärt och med ett lifligt deltagande
onstar jag, likasom utantwifwel alla Ständets medlemmar,
hwar och en af eder all framgång och lycka i edra förehaf,
wänden. Lefwcn will III
Härefter yttrade Vice Talmannen;
Hederwärde Talman! Äistade Ståndsbröder!
I affli-dets stund fär jag wördsamt och wSnllgen tacka
Eder allesammans, sä wäl för den godhet, wälwilja och
förtroende, hwarmcd jag af Eder warit omfattad, som öf¬
wer, för det nit och den berömliga omtanka I adagalagt
wid behandlingen af fäderneslandets allmänna angelägen¬
heter samt Ständets egna äligganden. Minnet däraf stall
alltid blifwa mig ljuft; ty, ehuru tänkesätt och äsigter un¬
derstundom warit delade och motsatta, hofwa de dock aldrig
ä någondera sidan förfäktats med en beifran, hwarS häfti¬
gare utbrott kunnat störa det goda förhållandet och den
personliga aktningen emellan Ständets medlemmar inbör¬
des. Emottagen än en gäng mitt hjertliga afssed.
Högädle Herr HLradsMdinge och Riddare! Detta
Elläuös SekMerare! Äfwen för Herr Häradshöfdingen will
Den 27 Mas.
253
jag kolka »lin erkänsla ej mindre för ensti da förbindelser
och tillgodonjutna rvänstapsprof, Sn ock för den outtröttli¬
ga wilja, kraft och »verksamhet. Herr Häradshöfdingen wid
betta, som wid föregående Riksmöte, anwändt för att ställa
alla uppkomne frågor till rätta, samt leda dem till ett re¬
sultat, som öfwcrensstämde bade med Statens allmänna
Nptta samt med Sländets fördel och wärdighet.
Jag utbeder mig att allt framgent fä i Hederw. Tal¬
mannens och StändetS samt Herr Häradshöfdingens man¬
skap och hågkomst fä wara innesluten.
Sekreteraren uppstod och talade Munda:
Jag nedlägger nu den bc-attning, såsom det Hederw.
Bonde-Ständets Secreterare, hwilken jag, för andre gängen,
innehaft. Jag skiljer mig wid den med der lugna medwetande,
att jag, i hwad pä mig ankommit, Åtminstone sökt alt be¬
fordra det allmännas bästa och att, under splittringen e-
mcllan tidens ytterligheter, följa den jemna stig, linan för
nu i god mening icke nyttja ordet, medelwäg), som leder
framät pä förbätlringarneö bana, utan likwäl, att gä fram
om tiden, och hwarmcd Medes icke star akt förena detta
stillastående, som liknar dödsslumren. Om jag tillika hade
motswarat de särskilda förbindelser, som Ständer af mig, i
egenstop af Chef för dest Cancelli, ägt att fordra; sä har
jag uppnätt mälet för mina bemödanden och den enda äre¬
lystnad, med hwilken jag inträdde ibland och nu lemnar
Eder. Medgifwas mäste Let emedlertid, att de wigtiga re¬
sultaten af detta i sä mänga hänseenden och Sfwen i afse¬
ende pä dest längwarighet, märkeliga Riksmöte äro gansta fä.
Lcksä kunna under de former, somför närwarande öga rum.
254
Len 27 Mai.
jag sager det nu af erfarenhet, n8gra gcnomgrlpar.de refor¬
mer swärligen tillwägabringas. Nästan inskränker fig an¬
talet häraf till en, efter all sannolikhet, lycklig werkställig-
het af realisationen, besluten likwäl wid förra Riksdagen;
införandet af Inrikes wcxlar; förslag till förenkling of
jordbrukets mängfalldiga olikartade räntor, samt ett, pa
ömsesidig rättwisa grundadt, beslut om undanrödjande af
det betryck hwarunder räntegifware hitintills bllfwit hällne
af räntetagare; och jag kan icke neka mig att beklaga, det
en för allmänna krediten, jordbruket och alla näringar sä
wigtig reform, som afskafsandet af de rysta förmonsrättcr*
ne, fallit af mitzförstädt nit eller för en inbillad säkerhet
hos »värdöre af annans egendom. Wi böra dock hoppas,
att hwad wid Riksdagen blifwit tillgjort i de omnämnde
och' nägra andra hänseenden, skall under ledning af styrel'
sen och medwerkan af Nationen, handlande i öfwerenSstäm-
uielse med hwarandra, bidraga, att i nägon »non gifwa lif
och »Utveckling ät industrien och Nationalkraften, samt sä'
lunda, om ock smäningom, leda till hwad sou» bör wara ma¬
lek för all Statsinrättning, folkets lyckliggörande, trefnad och
belåtenhet.
Mina Wänner! Jag ber att fä tilläta mig denna be»
nSmning till eder alla, jag tackar Eder af uppriktigt hjer¬
ta för de »vänskapsprof, som jag frän Eder sida erfarit-
kör den uppmärksamhet I »nänzen gäng stänkt ät mina 8-
sigter och förslag, för del undseende, som Z latit wederfs-
ras mina brister samt för den »värdighet, hwarmed jag be^
mötts, äfwen dä wi icke delat lika tankar; och jag lyckön¬
skar Eder, att, efter omsider fulländade wärf, «u fä äter,
wända till Edra hembygder.
Den 27 Maj.
254
Ständets Talman anhäller jag, att fä egna en sär,
skild gärd af tacksamhet. Denna Riksdags saminanwerkan
har ännu närmare sammanknutit wänfkapsbandet emellan
o§. Z djupet af mitt hjerta bewarar lag minnet af det
förtroende som lag frän Talmannens sida rönt. Jag fluk,
le skatta mig lycklig, om jag hade swarat deremot; och lag
ber Talmanen, all emottaga uttrycket of min warma, min
uppriktiga och min oförändersiga aktning cch tillgifwcnhet.
Jag fullgör ett för mig dyrbart äliggande, dä jag till
Ständet framför »lina kamraters af Cancelliet erkänsla och
tacksägelse för de dem wisade prof af Ständcts wälwilia
och förtroende; och för egen del, tackar jag dem uppriktigt
för det goda biträde, som de alla, och en hwar mig lcmnat,
samt ber, att fä wara innesluten i deras tillgifwcnhet och
wänffap.
Härefter begärdes ordet utaf dickers Danielson frän
Elfsborgs Län, som uppläsie följande afstedstal:
Mme Bröder!
Affkcdets stund äger i alla förhällanden en inflytelse¬
rik betydelse: stilismätzan mä föregä emellan wänner och
owänner, höge och läge, rike eller fattige. Det finnes i
Menniskonaturen nedlagd likasom en instinklik tanke, som
alltid i mer eller mindre män gör sig gällande, dä menni,
skor hwilka handlat och werkst tillsammans, stola ätssiljas;
och denna tanke är: wi trorde äter behöfwa hwaranda —
en tanke, som är nog mäktig för att inwerka i de fall, dä
en inre aning eller ett yttre twäng kunde framkalla likgil
256 Den 27 Mai.
tigheten, wid förutseendet, att man ej återser hwarannan.
Mennistan är dock alltid färdig med sine önskningar, sine
förhoppningar, sitt begär att wara lycklig och göra lycklige;
och he nes kansta sträfwar, att i afstedshandlingen kunna
sammanbinda minnena af hwad han erfarit med fram¬
tidens förhällandcn: allt efter som hon uppfattat besia.
Z detta afseende stäk folkrepresentanten i närwarande
tid och i snart sagt alla länder, i en ställning som gerökad
helgd ät den dag, dä folkombudens offentliga »verksamhet
uvphör, om ffiljsmäsian möjligen är betydelsefullare, derut,
bildade och för serffilta afsigter handlande partier finnas,
Ln i de olyckligare samhällen der blott olika meningar skil¬
ja sig om sättet att winna ett gemensamt mäl: medborga,
res allmänna wäl, — sä är den likwäl aldrig och ingenstä¬
des utan intresie för tänkaren och medborgaren, och detta
allmänna intresie stiger nalurligtwis i samma män som lag,
siiflningens former eller organer eller begge tillsammans,
lemna ät nationerna mycket öfrigt att önsta.
I denna belägenhet befinner stg ömkligt Swensta fol¬
ket, och det tillfälle dä nu Sweriges Rikets Ständer ätskil»
jas efter ännu ett 50» dagars Riksdagsär Sr sa till wida
betydelsefullare, än Le föregäende Riksdagsförafstedanden,
hwilka nu lefwande generation ästädat, att aldrig förut en
sä stark slitning blifwit förspord emellan de opinioner och de
institutioner, hwarpä samhällets fortgäende »verksamhet huf-
rvudsakligen hwilar.
Redan länge har nationen känt sig nedtyngd af dryga
pmningestattcr under fallande pris pä sin näringsflits pro,
dukter
Den 27 Mai.
257
dukter och minskade behällningar af sitt arbete. — till en
del resultater af den rubbning i alla wärdén, som ert illa
uppfattadt pappersmyntsystem alltid mäste medföra; men
Sfwen till stor del en werka» af förwaltningS- ochförswars,
systemcrnes, emot landels nnwarande tillgängar, opropor¬
tionerade kostnader. Länge klagade de skattdragande klasterne
deröfwer och wär.tade förgäfwcs af sine sä kallade ombud
att ds skulle anwända deras beslutanderätt i beskattningsä-
renden, för att afhjelpa mistförbällanderne. Detze ombud,
till största delen icke tillhörande nämde kloster, utan snarare
förenade i motsatta intresten och beroende i sine enjkilte och
sine korporations- eller ortintresten af en regering» hwilken,
anseende sig godtycklig lagstiftare i folkets ekonomiska ären»
der öppet nekade till de nationella utskyldernaS tyngd, under
det dcn förbisåg nödwändigheten att skyndsamt och rättwisi
göra ett flut pä den financiclla oredan, skulle naturligtwiS
sent eftergifwa för fordringarne pä besparing i Statsutgif¬
ter, hwilka sä lätt synas nödwändige, emedan det aldrig sak,
naS fdremäl för deras anwändning. Pästyndad i den allt,
för pätagliga Lfwerdriften i anflaget, som framkallades af
en ofosterländst och omoralisk ledning af sista Riksdagen, be,
stämde dock den starka folkopinionen Sfwen de densamma
swagt uttryckande Ständsombudens röster wid denna Riks,
dag: och afflagcn lill en stor del utaf de anllag Regeringen
begärt: sä föga wigtiga, däman betraktar anflagsföremälens
beskaffenhet, att de synas lätt kunna fördragas: blcfwo för
denna Regering, sedan den redan alltför obetänksamt satt
sig i behof af desamma, sä att säga, der osedda widundret
af en skattewägran, som nu spökar i de sä kallade Consti*
1t;e Bandet.
17
228
Den 27 Maj.
tutionella staternas Politiska ordböcker, utön att nägvnsin
äta se sig i werkligheten. I denna belägenhet och dä nian
Vör ifrägasättas hoppet vin mera tillfredsställande resulta-
ler af nywalda folkombud, är det Representantens pligt,
att ännu i akffedcts stund ädagalägga fin kasta Lfwerty-
gelfe: att de ffattdragande klatzerna icke förmä mera; och
att hwarje försök att utpretza offentliga inkomster utur de¬
ras uttorkade enffildta inkomstkällor skulle nu wara en
werklig grymhet emot dem och ett brott mot samhället: en
»varning, hwilken tillika kör den tänkande medborgaren bör
ega sä mycket större wigt, som det Sr mer Sn sannolikt,
att bet stadgade stlfwerwärdet för kreditmpntet, bwari pen-
ningcstatterne finnes bestämde, oriktigt lämpadt efter det
icke naturliga wärde, som en fixerad sedelstock under skif¬
tande handels- och näringsförhällanden hade antagit, räkat
att blifwa nog tungt för de betalande. Denna pligt emot
Regering och Folk kunne wi, mine Bröder! sä mycket lät,
lare fullgöra, som wi i denna Riksdag wisat ost öfwerty-
gade om sanningen häraf, men wi böra derwid icke heller
dolia för ost, att wi sjelfwe gjort föga, för att i redo af¬
hjelpa det onda, som alltid Ltföljer ett otjenligt, orStlwist
och tryckande beskattningSspsteM.
Bonde Ständer har wäl wisat sig ana orättwisan af
de nu gällande bewillningsgrunder; det har yrkat en klgfii-
fikation i personella bewillningrn, och röster hafwa höjt sig
för den stora, den nödwändiga principen af en progrefiiv
arfs- och förmögenhersafgifr; en princip, som mäste förr
eller senare i samhällena antagas, om ej till följd af pen¬
ningens natur, alla statens utgifter skola kastas pä de ar,
betandes skuldror allena, samt den stora matzan af Lefd
Den 27 Maj.
259
Mer utan möda föiwärfd egendom icke ikall blifwa befriad,
snart sagt, frän all andel i samhällsbördorna. Men den
förra principen bär strandat emot be andra Ständens be¬
slut, och den sednare, den wigtigaste, har ej rent ett all¬
mänt deltagande ibland öst sjelfwe. Det Lr likwäl att hop¬
pas, att -n Regering, svin swärligen lärer kunna rycka sig
sjelf utur det behof af okade statler, hwilka den ej ännu
wisade sig anse nödigt att inskränka, ätminstone icke mätte
dölja för sig nödwändigheten att förena sina fordringar pä
Statsanstag, med omtankan för dcsta staners rättwisa för¬
delning; och ätt i samma mon Regeringen sjelf inser att
grundstaltens nedsättning, till följd af näringsförhällander,
neg förändringar, blifwil eN werklig nödwändighet, Lfwen
om denna nedsättning wid första anblicken skulle spnaS
strida emot de icke iordegande klasternag rätt, hon derjemte
stall weta att föreflä sädane npa inkomstkällors begagnande,
hwilka erbjuda dcste klatzer säkerheten, att blott beskattas
efter werklig förmögenhet och i mon af de sanna fördelar
dö draga af sitt stydd i staten. Mätte wär Regering i detta
afseende ej fortfara alt anse sig befriad frän omsorgen för
statkewäsendets fullkomnande! Deri ligger ett stort och wäd-
ligt mitztag; tv denna angelägenhet utgör ett af de wigti-
gaste och swäraste samhällSbcstvren och den Regering, som
ej förskär, att genom ledningen af detsamma förena med
sig de allmännaste nationella interetzena, ser sig snart öf.
wergifwen af deni alla»
Deremot har Bonde-Ständet, i samma anda med Re¬
geringen, fästat sig wid utbildande af det för wärl lantz
»naturliga, hindrande och kostsamma Tullbeskattnitigsstf-
Den 27 Maj.
stemet; och Ständer har stundom lätit hänföra sig, att i
de tryckande wilkor, hwari detta system försätter en del
näringsidkandc klasser, liksom söka en ersättning för den
uppoffring dctzas Representanter oförsigtigt framkallat pä
jordbruksnäringen, genom bränwinsbeskattningens sörhöj-
ning. Zntct af detza uppbördssätt motswarar likwäl en
Sndamälsenlig nationell beskattnings fordringar; och det är
önskwärdt, alt allmänna uppmärksamheten mätte fästa sig
ivid en närmare granskning af deras skadliga rvcrkningar
pä nationens industriella lif, desi moralitet och xä admini,
strations- och uppbördskostnaden i allmänhet. Alla de sken¬
bara fördelar, som Statscassans behällning derigenom an¬
ses ega, torde alldeles bortfalla för den oförwillade blicken,
som äfwen öfwerffädar nationens deraf härflytande indi¬
rekta förluster; och begge dessa bcfkattningssSttcns förän¬
drande eller afskaffande, synes wara ibland de nödwändiga
wilkoren för den nationella förkofran, som allena fdrmär,
att med bibehällande af enskild trefnad och wälständ erbju,
da ökade offentliga inkomster ät Staten.
Döck, denna förkofran eger äfwen andra wilkor för
sitt framskridande; och deras wigt har hwarkcn nu inom
etta Ständ warit mitzkänd eller lärer hädanefter blifwa
det. Folkets upplysning och borgerliga frihet! se der de
stora drifkrafter som bestämma mensklighrtens framtid.
Pä ett hedrande sätt har Bonde-Ständet stridt för Folksko¬
lors inrättande; och om än wi icke i allt lyckats alt göra
de högre och friare äsigter gällande, utan hwilkas hyllan¬
de alla samhällets stora krafter blott längsamt och stapp¬
lande kunna fortskrida, Sr det dock nu sä längt kommet,
Den 27 Mai.
261
att gensm Regeringens werksamhet, wi skulle kunna insm
korr tid wara i tillfälle att widtaga allwarliga och algö»
rande ätgärdcr för allmänna undcrwisningen och de fatti,
gare klassernas förbättrade uppfostran.
Hwad ater den borgerliga frihetens betryggande och
utbildning beträffar, förete Riks»Ständens förhandlingar
icke samma lyckliga Lfwerensstämmelse. Om i frägan att
afskaffa det godtycke, hvarunder de begge lagstiftande myn-
dighetcrne är 1812 grundlagswidrigt försatte den periodijka
tryckpressen, Ständcns majoriteter warit eniga, har lckwäl
nationens allmänna öfvertygelse funnit sig gäckad af ett
olyckligt walt Constitutions-lltskotts pluralitet samt afErkc-
Biffoxens grundlags widriga förfarande. Den sä kallade
indragningsuiaktcns afskaffande har, liksom wid förra Riks¬
dagen, icke kunnat göras till föremäl för definitivt beslut
wid en kommande Riksdag; och pä en tid, dä inga löften
mer anses heliga, är säledes nationen berofwad möjligheten,
skt pä ännu mähända ett tiotal af är se tidningspressen,
detta wälendlliga medel till nationens politiska och intellek¬
tuella bildning, äterställd i ds egande rättsförhållanden och
i den lagliga yttranderätt, hwari wär Regeringsform be¬
tryggat hwarje Swensk man, och hwilka Lfwerallt anses
säsom grundwaiar för individernas politiska frihet. Om
jirom flere Ständ röster höjt sig emot den answarslöshet,
ywari Constilutions-Utffoltet äfwm wid denna Riksdag
lemnat Konungens Rädzisware, oaktadt alla de förbiseelser
af grundlagarne, alla de enffilta orättwisor och all den un»
derlätenhek i ledningen af landets allmänna angelägenhet
2tzr
Den 27 Mai-
ter, hwartill de i nationens öfwertygesse g,'ort sig säkre och
hwarom en ledamot af detta Ständ afgifwit en sä sakrik
och omfattande anmärkning, hofwa dyck resultaterne af den
konstitutionella granskningen af StatS-Rädsprotocollen lein»
not nya bewis pä Representationens redan af mig antydda
beroende af Regeringens inflytelse, och utgängen niodfSller
pä saulina gäng den med fäderneslandet wälmcnande med¬
borgaren, som den troligen lifwar mydct bos folkfrihetens
mytfländore och stenderny till Swcrigcs politiffa och eko»
nomifka framsteg. Den bekymmerSlöshet» som i detta fall
Snnu Sr det mäktigaste werkningSmedlet till äsidosättandet
yf wär StatsförwaltningS förbSttring, torhe likwSl nu wa»
ra hunnen till sin wändningspunkt; och wid ett nytt Riks¬
möte lärer Ständen inte nödwändigheten, att ined iner omsorg
wäija sina ombud i det rvigtiga Constitutions Utskottet, der
hen partiella grnnfkningen af Regeringens handlingar dä
torde underordnas ten generella af dest system och de prin,
ciper, som derför ligga till grund,
Men wid sidan af de politiffa garantierne stä Lfwen
andra, lika nödwändiga och mähända sä till wida wigliga-
re, att de förras werkliggörande beror af detzas styrka, lag
menar de ekonomiska, Revolutionen är 1809 troddes hof¬
wa till en del stadgat desto; och en allmän näringrfrih.t
ansägs ibland andra wara ett wilkyr för den borgerliga
frihetens betryggande. Ännu stär dock denna fundamental-
fräga» beroende allena pä Regeringens beslut, oafgjord, och
Ryder det att tidsförhällandernes utweckling göra den alli
Den 27 Mai.
263
,„er wigtig, torde det likwäl erfordrqs en bestämd wilja
och en ospard möda hos nästkommande Ständer om denna
angelägenhet, hwilken borde göras till ett willor för Bonde
Sländets bifall ät hwarie af jordbrukande klasterna affor»
hrad uppoffring, stall kunna bringas till ett stut, fou, bc,
tryggar della Skänd om ärnjutandct af de naturliga rättig,
heker, uran hwilka dest belägenhet aldrig kan förbättras.
Skjatsskyldigheten, med sing för enst,Idta hushällningen
förstörande följder och i hela sitt förnedrande och demorali¬
serande stick, har i de lwenne Embetsmanna-Ständen fun.
pit ett förswar, som man borde tro tidens upplysning icke
längre kunde medgifwa; och Lfwcn n8i»mde angelägenhet Sr
sä föga framffriden, genom denna Riksdagens Ztgärder,
alt den synes böra göras kill elt wilker för Bonde-Skäm
dets medlyerkan wid nästkommande Riksdag, till de upp,
vffringar, som af allmogen Lffas; synnerligas! om Ståndets
enstilta underdäniga beswär, icke skulle lyckas framkalla Re¬
geringens »verksamhet, i de delar, hwari den eger rätt att
ensamt förordna. Rrevitlagarne ega ännu stora brister,
som mäktigt bidraga alt förswära penningcrörellen saint
hindra industrien; och den wäscntligqste af dem alla, den
hwarigenom, för en inbillad säkerhet ät de omyndiges arfs¬
medel man lemnar hela fastighetskrcditen i ett werkligt lag¬
löshets förhällande, stär ännu oafhjelpt, säsou, elt inweck,
ladt föremal för nästkommande Ständers bemödanden, sä
länge icke tillika bcredes nägon garantie för en förbättrad
föriupndarewärd. Presterskapets aflöningssatt och i wista
orter kyrkornas öfwerdrifna och stundoi» olagliga anspråk
pä mcningheter och serstildt egendom, utgöra ämnen för de
rättwisaste klagomäl och tarfwa wida allwarligare Åtgärder
264
Den 27 Mai.
än de, som Rikets Ständer ännu widtagit, sä wida befla
angelägenheter stola bringas till ett snart och lyckligt flut.
Indelningswerker, alltför kostsamt för att i sitt gamla stick
qwarstä, tillika med den, stora uvpoffringar erfordrande
Nationalbewärningen, utgör ett förcmäl för Rikets Stän¬
ders beslut» som wid nu blifwande Riksdag pakallar en
uppmärksamhet, hwisten man olvckiigtwis icke ännu till¬
räckligt egnat ät denna angelägenhet; och som är sä mpcket
nödwändigare, som mägtiga intereflcn förena sig, all hin¬
dra all inskränkning i denna del af förswarct: en inskränk¬
ning, hwilken likwäl är ett bland wisteren för ändringen
i jordbrukets alltför dryga bördor och äfwen högeligen pä-
kallas af sielfwa den brytning i IndelningSkontraktcl med
de rusiningS- och roteringsstyldige folkklasierne, som all¬
männa bewäringcns inrättning inneburit. Äfwen det ripa
Lagwerker, wid hwilket jag sista Riksdag gjorde nägra
allmänna anmärkningar, har icke wid denna Riksdag blif-
rvit bebandladt, och Let äterstär sälcdcs för nästkommande
Ständer, säsoi» ett lika tidfordrande och bckymmerfullt,
som nödwändigt, öfmcrlöggningsämne. Omöjligheten att
rycka ost utur hela labyrinten af wara oordnade och onyt¬
tiga författningar, lagförklaringar och tillfällighetsstadgan-
den, utan att genom en ny lagbok återbringa, sä midt
möjligt är, allt till enhet och enkelhet, torde harwid tala
för öfwerseendet af nägra mindre rväiendtliga brister, för
att komma i Stnjutande af Le flera och wigtigare förbättrin¬
gar det nya lagfökflaget innehaller; och Bonde>StSridet sy.
nes i detta fall lenina minst ät ödet, genom widhällandet
af kommitteradcs sörflag; emedan detsamma, om det ock
lciunat mycket öfrigt att önsta, bock pä det hela utgätt frän
de allmänna grundsatser, hwilka alltid medföra något godt
Lt de ringare folkklatzcrne, dä de gamla lagstiftningstcori-
erna deremot utgält frän börds- och besittningsrättens här¬
dare och sördragligare grunder. I sammanhang dermed
torde wäl äfwcn den lika arfsrätt?» för syskon af begge
könen finna inom Riks-Standen ett bifall, som desi lyckliga
följder inom wista samhällsklaster redan synes tillräckligen
förtjena.
Desta stora och omfattande angelägenheter, äro likwäl
endast en del al de talrika och wigliga frägor, som folk,
representanten ivid nästa Riksdag mäste söka att för sig
utreda; men de hafwa af mig nu blifwit erinrade, emedan
det synes wara nödigt tvid de blifwande Riksdagsmanna»
walen, alt den del af Nationen; som redan eger rättighet
att wälja sina ombud, mätte söka att finna sädane, som
uppfattat defia angelägenheters wigt, och uppfattat den i
deras för nationen nyttiga anda. Det är icke nog, undet
närwarande förhållanden, att representanten känner sin
pligt, att icke hemilia ökade statler, och att ei i det ringaste
medgifwa Regeringens inblandning i utöfning af de rättig,
heter, som Nationen genom sina ombud eger att sjelf af,
göra. Sädant är witzerligen redan en förtjenst; men en
negativ förtjenst, hwilken nödwändigheten pätrugat ost, ivid
äsyncn af all den ofärd, som fordna eftergifter redan med,
fört för ost, och »vid den ständiga striden om det sä kallade
l
266 Den 27 Mak.
Kongl, prerogativet, som frän fin fordna egenskap af Nar
tionens kärlek och aktning, synes nedrpckas till den af en
parti-tillhörighet, Men det fordras Sfwen hos representan¬
ten, den positiva förtjensten, att känna och kunna medwer-
ka till den förbättring i samhällets tillstänh, sam känllan
af en stor obelätenhet wäl länge anlydt, men som hos
mängden ännu icke blifivit klart uppfattad och derföre icke
hittills lyckats att winna ett förtjent afseende,
Men, mine Broder! alla detza önstwärda förbättrin¬
gar, alla dega sannolikt snart allmänt erkända grundsatser:
huru stola de wäl kunna tränga fram genom alla h« hin,
der och det motstånd, som de mäste finna inom en lagstif¬
tande församling, hwars beständsdelar icke pä långt när
ega samma förhällande till hwarandra, som landets folk-
klatzer i allmänhet, och inom hwilken den allmänna förde¬
len säledes naturligtwiS antager egenskapen af stånds- och
korporationö-interetze? Den som uppmärksamt betraktat sa,
kernaS gäng, stall erkänna, att redan länge inom Riks-
Ständen spordes manande röster, hwilka wisat de wädor
och olägenheter i wär inre politiska ställning, som nu allt¬
mer framträda för allas ögon; men hwad hofwa de för.
mätt? och lätom ost ej fördölja det för nationen: Hwad
kan wäl enskild kraft sörina; hwad kan hela folkets eniga
willa uträtta, sä länge e! nationens allmänna wqlrätt blif,
>>t erkänd, och hwarje besuten person, hwarje man för
fig, kan utöfwa en behörig inflytelse pä utwäljande af de
ombud, som böra föra nationens talan? Nej, mine Bröders
Den 27 Maj.
267
j hwaric kand fordraS för ordning och sjelfständighet inom
heu höga myndighet, som 8 nationens wSgnar stall delta¬
ga j lagstiftningen och afgöra beffattnings«angelägenheterna,
nägot willor för utöfnmgen af hetta wigtiga kall. Man
har fokt det i förmögenhet, i hörh. De brister sädana wil
kor alltid mäste i något medföra, fär wäl klaMkqtionen i-
ständ Sfwen »vidkännas; men dä den likwäl erbjuder
flere ak de fördelar ett sähant wilkor, en census innebär;
och dä denna klatzifikatiyn i liderne sammanrvert med flere
af wära öfrige inre förhällanden ina man dä läta den
fortfara såsom ett wilkor för Representationsrättens utöf¬
ning, under utwecklingen af den oemotståndliga nöhwän-
higheten att göra allt flere sanihSllsklatzer helaktige af den¬
na representationsrätt; men mätte åtminstone walrätten
oföttöfwadt lemnäs at alla aktningswärha medborgares
utöfning; ty utan den stola de ombud, hwilka warq lag,
stiftare tänkt sig såsom Swensta nationens Representanter,
endast fortfarande wara nägra fa folkklagcrS, inom sig
kjelfwe till antal och inflytelse, i det orimligaste mitzsörhäl-
lande. Om »nan säledes ännu twekar qtt widröra Stän-
denS Representationsrätt, mä man ätminstone stpnda att
görq Ständsrepresentantcrne till werkiiga folkombud; deri»
genom» att inom patzande waldiflrikter, genom allmänna
wal, utses ett lämvligt antal representanter as olla fyra
ständen, »nen icke genom wal af blotta ständels egna »ned,
lemmar, Förr än en sädan förändring löregätt, torde,
oaktadt alla redliga bemödanden för en representationsreform§
dest lugna genomdriswande blifwa omöjligt,
268
Den 27, Mai.
Mine Broder! Jag har trott mig böra göra allt detta
till förcmäl för Eder uppmärksamhet, wid tillfället af tvär*
afsked. Tiden stall säkerligen än ytterligare utweckla wig¬
ren af besia stora samhällsfrågors kloka och snara afgöran¬
de. Mätt's dä en hwär af ost söka att ytterligare intränga
i dem. Mätte allmänna opinionen gifwa dem ett stöd,
soln ensamt förmär betrygga deras wSlgvrande framgång
i framtiden! Mätte hela Nationen se dem behandlade till
sitt sanna bästa; och mätte de manga af eder, som redan
agnat evra bemödanden ät deras utwcckling, finna den be¬
löning i allmänna förtroendet, som hwarje redligt bemödan¬
de för folkets wäl förtlenar. Jag förenar besia önskningar
ined den uppriktigaste wälönstan för allas edert wäl: Tal¬
man, Sekreterare, Hederwärde och aktade Ständsbröder
lamt Ståndets Cancellie-personal; och jag kan ej bättre ut¬
trycka den rena och innerliga kansta, som sischar mig i den¬
na stund, kanste den sista, dä jag, i egcnstap af Folkom¬
bud yttrar mig, än genom den uppriktiga bönen: Mätte
Gud bewara Fäderneslandet!
Hans Hansson frän Elfsborgs Län utlät sig muntli¬
gen: Dä jag, oaktadt min - osörmäga, blifwit af Ständer
hedrad med uppdraget att wara Fullmäktig i Niksgälds-
Contoret, fär jag nu aflägga min tacksägelse för detta dyr¬
bara förtroende, bwilket jag med bästa wilia och nit stall
söka motswara. Älwenledes will jag för Hederw. Tal¬
mannen, Ständer och Sekreteraren betyga den listigaste
erkänsta för all mig bewiiad wälwilia, aktning och wän-
Dcn 27 Maj.
269
stäp. Det har icke alltid warit mig möjligt, att handla
och tala i öfwcrensstSmmelse med allas äfigter; men Lag
hoppas, att en hwar lemnar mig den rättwisan, att mina
moliver icke härledt sig annat, än frän min öfivertvgelss
om det rälta och nyttiga, wid hwarje tillfälle. Slutligen
tackor jag Ståndets Cancelli för den wänstap och den be-
rcdwillighct, hwarmcd de under Riksdagen gäkt mig och
Standels samtlige Ledamöter till mötes.
Uppä derom af Sekreteraren gjord hemställan, förkla¬
rade Ståndet, att nägon justering af detta protokoll icke
were of nöden.
Sedan Talmannen ännu en gäng hemburit fin wän-
fkapliga afskedshclsning till alla samtlige och en hwar i
synnerhet, nedlade han Talmansklubban och upplöste Stån¬
det, bwareftcr protokollet afflutades, och Ständets Ledarna,
ter, under inbördes wälönffningar, åtskiljdes klockan half
11 pä aftonen.
In Ullsin
'
'