Den 15 cvctobev. 6oi
Den ii cvctobev.
Bifallit följande Utlätanden:
Banko-Utskottets:
N:o 58, om Banko-Läns meddelande emot pant af
Tack-jern.
N:o 5y, om utsträckning af medgifwen Länerättig»
het i Banken ä de säsorn pant antagne Metall-Effectcr.
Lag-Utskottets:
N:o 191, om mildring i straff för waktkarl, som af
försummelse eller wangömmo stäpper fänge Lös.
Lagt till handlingarne följande Lag-Utskottets Utlä¬
tanden :
N:o 189, om befrielse för Riksens Ständers Bank
frän skyldigheten att i concurser och Zrs-proclama bewa-
ka sine mot lös pant ägande fordringar.
N:o 190, angäende förklaring öfwer 5 §. i 25 Cap.
Rättegängs-Valken, samt 4 §. uti Z Cap. Mistgernings-
Balken.
Nw 19^, angäende Expeditionssättet af Kongl.
Maj:ts Nädiga Resolutioner i BeswärSmäl.
Högwördige Preste-StändeL
Den II Gctober.
Lätit bero wid Banko-Utffottets Betänkande Nw
Ko, rörande uppskof med äterbetalning af ett frän Ban-
ko-Difcont-Werket är 1818, utgifwit Län.
602 Den 15 Dctobev.
Lifallit följande Betänkanden:
Stats- och Lanko-Utffottens:
N:o 5rz angäende ytterligare anslag för fullbor¬
dande af Götha Canal.
L>anko»Utflsttets:
Nm 58, om Banko-Läns meddelande emot pant af
Tack-jern.
N:o 5y, om Länc-rättighet i Banken ä Metall-Ef-
fecter.
Wällofl. Borgare-Standet
Den 7 Octobev.
Återremitterat Lag-Utffottets Utlätande N:o 186,
rörande bewis om ledighet frän förmynderffap eller för-
wallning af andre förmänSrätt ägande medel samt om
förmyndarekamrars inrättande och om förändrad Hy-
potheks-Lag m. m.
Lagt till handtingarne Lag-Utffottets bär framman-
före anmärkte Uklätanden under N:o iZ6, Vilagorne
Lit. A, D och E.
Den ii Gctober.
Likaledes lågt till handlingarne Lag-Utffottets för¬
ut i detta Protocoll till innehället anmärkte Utlätanden
N:riS lgy, 190, ly> och 192.
Deli 15 Vctober.
60 Z
Högloft. Ridderskapet och Adeln har ut! meddeldt
Protocolls-Utdrag, den n dennes tillkännagifwit, att
wid föredragning af Bewillnings-Utskottets Utlätande
N:o 42, i anledning af anmärkningar wid UtstottetS
Betänkande» N:ris 9 och 18, angäcnde ett förändradt
Uppbörds- och Controll-sätt ä de Staten frän Post-
Werket tillflytande inkomster, och om Post-Werket samt
de deraf inflytande medel, Ridderstapet och Adeln gillat
samma Utlätande, likwäl med iakttagande af följande
förändringar:
i:o Att den i Kongl. Majlls Nädiga Kungörelse
den i3 Oclober 1785 ä Inrikes bref öfwer 8 lill och
nied 48 lods wigt mcdgifne eftergift i postporto eller sä
kallade moderation borde hädanefter som hittills bibe-
hällas.
2:0 Att den af Utskottet föreslagna Controll öfwer
Post-Expeditionen genom den ät Herrar Landshöfdingar
öfwer postförwaltarne uppdragne tillsyn förkastades;
hwaremot Ridderskapet och Aocln ansett postförwaltarne
böra wid answar ätäggas att, dagen efter det hwarje
post afgätt, till allmänhetens ästädande uthänga colla-
tionerade doupletter af postchartorne öfwer de med den
sist afgängne posten expedierade bref, hwilka chartor,
sevan de sälunda warit intill nästa derpä följande post
8 samma ort för en hwar tillgänglige, derefter borde,
genom magisiraten insändas till Hufwud-Post-Contoret,
för akt wid granskning af Räkenskaperne lända till Con¬
troll. I hwilket afseende underdänig anhällan om be¬
hörig förestrift i detta ämne borde till Kongl. Majit i
underdänighct framställas.
Den 15 Gctobev.
z:o Att Riksens Ständer borde hos Kongl. Maj:k
i underdänighet anhälla, det afgisten för reeommendas
tion ä bref hädanefter Icke mä utan Riksens Ständers
hörande förhöjas.
4:o Att sä wäl Riddarhus.Canzliet, som de öfrige
Riks-SLandens Canzli-Expeditioner, borde wara befriade
frän erläggande af lösen för de till dem ankommande
fribref.
5:0 Att Utskottets Utlätande öfwer Herr Hjertås,
Lustaf, motion, angäende sranquering af bref, kades til!
handlingarne. Warande öfrige Riks-Ständcn inbjudne
att uti de r afseende ä 2:dra, Zivje och 4:de punkterns
^ äroswan fattade beslut, med Nidderffapet och Adeln sig
rena.
Lades pä bordet.
Sessionen slutades kl. L till y e. m. och Ständet
ätssiljdcs.
In tillsm
^ Den 17 Gctober. 605
igrz den 17 OcLoder
klenum kl. 2 lo f. m.
Protokollet för den n dennes upplästes till juste-
rinn och lemnades utan anmärkning.
Dä nu ä npo föredrogs Stats, sa»nt Allmänna
Beswärs- och Ekonoinie-Utstottcns, den 5 dennes ytter¬
ligare pä bordet lagde, Utlätande N:o Zn, rörande
Kronostogarne samt öfwer ätffillige dermed gemenskap
ägande motioner, tillskyrkte Anders Danielson bifall till
Utlätandet, hwaruti mänga Ledamöter instämde; men af
ibobau Iscob kulberg, kengt lellsson frän Orebro Län
samt ker r^nclsrsson frän Södermanlands Län ingäswos
nedanintagne Anföranden:
N:o i.
I stället att fullständigt omfatta hela det »vidsträckta
och wigtiga amne, hwarom det nu förevarande Betän¬
kandet handlar, har jag nödgats för bristande tid att
derpä omvända erforderlig omtanka, inskränka mig till
twä särskilda anmärkningar, hwilka jag utbeder mig alt
nu fä framställa.
Den första rörer en föreslagen rättighet för Kongl.
Majit att bewilja eller »vägra tillätelse för Länk- och
Haradsboer att fritt disponera eller stifta Lands- och!
Härads-Allmänningarud. En sädan tillätelse synes mig
Den 17 cvctobee.
redan wara gifwen uti de grunder, hwarpä ben Nädiga
propositionen hwilar, och sättet för betz uköfwande en¬
dast bero af delägarnes egen öfwerenskommelse, sä akt
nägot annat undantag derwid ej bör äga rum, än de
laga hinder, hwarom den Nödiga propositionen förmä¬
ler, och hwilka böra göras gällande af Kronan eller en¬
hilda personer, som deri kunna wara interesterade, med
iakttagande af laglig rättegängs-ordning. Zag yrkar
säledcs, att Lands, och Härads-Mmänningarne mä öf,
wertemnas till wcderbörande delägares, nemligen Läns-
eller Harads-boernes disposition, utan annat hinder, än
som nu nämndt är, hivarigenom säledes ingen annan
ny Lagstiftning uppkommer, an att Kronan i enlighet
med grunderne för Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
förklaras wara stiljd frän Iordägande-rätten samt all
bcfatining med desia ffogarö wärd och utsyningars med¬
delande dcrä.
Min andra anmärkning rörer de pä Krono.parkcr-
ne befintlige Skarte-Hemmans och lägenheters förestagne-'
utwräkande genom Skatte-rättens inlösande till Kronan.
Ett sädant mäld kan jag icke godkänna; och jag anser
de ä parkerne belägne Hemman wara i det närmaste
lika mycket wärda, som sjelfum parkerne, pä nägra stäl¬
len kanske wida mera, men i alla fall deras ägares rätt
ännu heligare och af större wigt i en sann Lagstiftares
ögon, än hela den ifrägawarande hushällsanstalten och
den winst, som Kronan derigenom tros kunna för stna
Flottors behof bereda sig. Efter enskiflcs grund skulle
jag tro det wara görligt att anbefalla utflyttningar till
parkernas kanter, säsom det äfwen omtalas i den NZdi-
ga Propositionen. Men detta wore ocksä den enda ut-
wäg, svin jag möjligen, skulle tro mig berättigad att bi¬
falla, derest Hemmanens förläggande frän deras inne»
Den 17 Getobev.
hafwände bostäder kunde i nägot fall anses oundgänge-
ligen nödigt.
Dessa anmärkningar torde genom äterremiss blifwa
de Högloft. Utskotten meddelade.
N:o 2.
Det af Rikets Högloft. Ständers Stals- och All¬
männa Beswärs-Utffott afgifna Betänkande, rörande
Lands- och Härads-Allmänningarne, rån jag för min
del icke tillstyrka bifall, utan yrkar, att de Hemman och
lägenheter, som sädane allmänningar af älder tillerkän,
de blifwit, mätte hädanefter wid sina rättigheter bibehäll-
na warda. Zag anser, att sädane allmänningar, hwar-
Utaf ffoglösa Hemmansäboer erhälla sina ffogsförnöden-
heter, böra anses som en dem tillhörig egendom; och nar
som ett sädant Hemman försaljes, sä tillträder ju kö¬
paren alla Hemmanets förmäner, fris och rättigheter,
hwarunder andelen i allmänningen werkeligen synes
wara inbegripen och förmäncn deraf är säkert ibland
Hemmanets räntor upptagen, som jag kan bestyrka, att
uti min hemort de ffoglösa Hemmansägarne, som äga
ffogsutsyning af Härads-allmänningen Kjäglan, betala
äfmen för Skogs-Effecter i sina grundräntor, sä att wi¬
dare skattläggning för ifrägawarande lägenheter eller
allmänningar synes icke kunna äga rum, mycket mindre
erlägga nägon betalning för en skogstrakt, som ifrän ur¬
minnes tid blifwit upptäten under ägande-rätt för ffog¬
lösa Hemmansägares räkning. Utskottet nämner icke
nägon urffillnad wid fördelningen, huru sädane allmän¬
ningar skulle kunna fördelas, om de skola delas emellan
alla inom Häradet eller Socknen boende Hemmansäga¬
re i allmänhet, eller endast fördelas de ffoglösa Hem¬
manen emellan. Det synes afwen fordra en widare
6o8
Dea r? Gctsbev.
upplysning. Men min tanka är och som rättwlst sv-
nes, att lfrägawarande allmänningar mätte endast till¬
egnas de skoglösa Hemmansägare och äbosr, som deras
ifrän äldre tider sin skogsförnödenhet erhällit, och som
kunna wara i behof deraf. Pä vestas ätgard anser jag
kan bero, om de äsiunda fä cn allmänning sig emellan
efter Hemmantal fördelad, eller ock efter behag begagna
efter gammal häfd. Jag för min rakning äger skog pä
egen mark, men ästundar ingen lott uti Glanshammars
Härads allmänning, hwilken jag anser, som förut nämndt
är, wara en egendom endast för de Hemman i Häradet,
som densamma af äldre tid innehaft och ätnjutit sina
stogsförnödcnheter. Men fördelning efter Hemmantal i
allmänhet anser jag wara olämplig, att förnärma ens
ägande-rätt eller tillgripa sina grannars egendom. Pä
desta anförda skäl vrkar jag ändring och rättelse i Be¬
tänkandet, genom äterremist. Stockholm den i? Octo-
ber 182Z.
Rsngt Aloson
ifrän Glanshammars Hä¬
rad och Orebro Län.
Hwad Kongl Nilsson härutinnan sagt, förenar jag
mig till alla delar, med det tillägg, att Häradsboerne i
hwar sitt Härad, genom Domaren i orten, blifwa hör¬
da och sjelfwa komma i tillfälle att uppgöra delnings-
grun derna. Med detta tillägg yrkar jag äterremist.
^enclers ^nckersron
frän Wesier-Nerike i Orebro
Län.
N-.o
Den i? Gctobev.
N:o z.
Akan att i hela dess widd ingä i granstning af Hög¬
loft. Stats- och Ekonomie-UtstottcnS Utläkande den 2,0
nästlidne September, rörande Krono-stogarne, samt i
följd deraf ingifne, dermed gemenskap ägande motioner,
hofwa wi blott fästat ost wid hwad Härads- och Sock-
nc-allmänningar beträffar, och fä mot Höglost. Utskot¬
tens Utlåtande r denna del anmärka följande:
Sä wäl af Kongl. Maj:ts Näoiga Proposition, som
Högloft. Utffottens Utlätande synes, säsom stalie Kongl.
Majit och Kronan tillegnas ägande-rätten af Zarads-
»ch Sockne-allmänningar. Detta förhällande kunde wiS-
scrligcn ägt nim under en lid, dä de flesta Hemmanen
inom Härader och Socknar moro af pur Rrono-P7aluc;
lncn dä deste genom ägängne Skatte-köp förlorat sin
primitiva egenskap, tro wi, att äfwen Kongl. Majus och
Kronans ägande-rätt, genom Skattc-köpet pä annor man
öfwerläken, upphört och säledes blott tillhör ägarne af
de Hemman, som i Häradet eller Socken, dit allmän¬
ningen är anslagen, äro belägne.
Att Kongl. Mant och Kronan sä mycket mindre bör
kunna tillegnas ägande-rätten af sä beskaffade allmän¬
ningar, som ifrägawarande, tyckaS ej allenast de i Kongl.
Majus Nädiga Proposition äbcropade Kongl. Skogs-
Ordningarne af är 1647 och 1664, der det heter: "Län-
dernes allmänningar, säsom de till Landsens innebyg¬
gares tarf och goda Zro af fordne afrvittrade och för¬
ordnade, alltsä skände till Landsens innebyggare att
nyttja, men icke att för sig och efterkommande fLrderf-
Lsnde-St. prat.,? Land.
6io
Den 17 Gttobev.
rva och utöda. PZ samma sätt killstä och härads»
allmänningar sine Häradcbser och Sockve.-allmannin-
gar sine Sockne-innebyggare," samt Kongl. Majus
Nådiga Förordring, angäcnde flogarne i Riket af den r
Augusti !8«5 §. 8, der det bland annat heter: "Sock-
ne-allmrnning siola de njuta, som i Socknen aro, och
mäge silke allmänningar obehindradt Sockneboerne
emellan lagligen fördelas" - - bcwisa, utan äswen ock
den omständighet, alt wid första Skatte-köpet de Hem¬
man, som moro allmanningarne närmast, singö sig sine
andelar deruti killdelte; men som sädant icke kunde Kist¬
ina förhällandet med de derifrän mera aflägse Hemman,
klef den ätersiäende flogen afsatt till gemensamt begag¬
nande, under namn af härads- eller Sockne-allman-
ningar. Sjelfwa denna sednare benämning tpckes detz-
utom innebära hufwudsakliga bewiset af Hemmansägars
Nes, och ej Kongl. Majas och Kronans, ägande-rätt.
Härtill torde ock, som demis pa Hcmmansägarnes ratt
till dcste flogar, kunna äbcropas, att det inom de skog¬
lösa Häraderne inom wär Lrt finnes Hemman, som i
Jordeboksränta äro päförde med och timmers utgöran¬
de, hwilkct troligen ej flett, om icke Hemmanen warit
ansedde äga flög.
Sif nu anförde flat är det, som wi i allo bestrida
att erlägga någon lösen eller ränta, under hwad benäm¬
ning som heldst, för tillerkännandet af ägande-ratten r
sä beskaffade flogar. Huru känbart skulle ett sädant
onus i längden icke blstwa, dä det äfmen i framtiden
skulle fortfara och öfwcrgä till en grundskatt, följande
Hemmanen äswen dä kan hända knappast en buske lill
tecken as ari flög gwarfinnes.
Häremot kan wisterligen inwändas, akt sä beskaffa¬
de allmänningar warit underkastade Jägeri-Letjeningcns
Den 17 Gctober.
tillsyn och wärd; men troligen har en dylik uppsigt blif-
wit dem Uppdragen, dels sä länge Kongl. Masil och
Kronan, i anseende till inom Häraderne och Socknarne
ägande Krono-Hrmman, med skäl kunde tillegna sig del¬
ägande rätt deruti, dels ock att maka deröfver, art in¬
ga andra, än rvcrkelige delägare i desamma kunde sig
deraf olofligen begagna; och om Zägeri-Bct,'eninge,,5
befattning tyckes sätt en widlystigare utsträckning har
sädant stelt af en sjelftagen myndighet, hwilkcn i sed¬
nare tider werkeligen urartat nära till cnwälde.
Beträffande dcn föreslagna delningen af sä besia'-
fade allmänningar, som ifrägawarande, sä anse wi, för
wär del, det af Kongl. Masit i Räder, med stöd af 8
§. i Kongl. Förordningen den r Augusti -tzcZ, föee, ai¬
na sättet lämpeligast, att Häraderne och Socknarne sins
emellan m8 fä öfmerenskomma, antingen de wilia sin?
emellan, efter Hemmantalen, desamma dela eller gemen¬
samt gagna, dä de säkerligen icke uraktläta akt genom
af dem sjclfwc tillsatte waktare wärda sin egendom,
hwilken den med sä mycket större stät kan kallas, som
Häradsboerne sätt widkännas en högst dryg afgift wid
derä skeende mätning, Rägängs uppgäende och uppfat¬
tande pä Charta, utan något det minsta deltagande af
Kongl. Maj:t och Kronan.
Af en sä beskaffad anstalt, som den sednast om¬
nämnde, skulle Jägeri - Betjeningens tillsyn ä dylike
allmänningar blifwa öfmcrstödig» och dcraS indragning
blifwa en säker inkomst för Staren.
Sädane äro wära tankar ! ämnet; och hyse wi till¬
fredsställelsen, att wärde Mcdbrödcrne lika med ost nkc
billigheten häraf samt gilla wär wördsamma anhäll in
Den 17 Gctobcr.
akt Högloft. Utskottens i ämnet afgifna Uklätande mät¬
te äterremitteras, och veste wära tankar och yttrade an¬
märkningar dit äkfölja. Stockholm Sen iS Lct. iZLz.
Delar ^ncksrsron, Olok Darsson,
O. Ouslsksson, Lric Darsson
alla frän Södermanland.
Sedan deste Anföranden blifwit upplästa, yttrade
wollers Danielson: Min tillstyrkan till bifall ä Ut-
läkandet hade sin grund deri, att jag ansäg genom Ut-
flottets förflag mycket wara munn it af bwad Bonde-
Ständct länge önskat. Men dä anmärkningar nu blif¬
wit gjorda af den beskaffenhet, att de wisierligen förtje¬
na noggrannt öfwerwägande, will jag icke bestrida äter-
remisi, serdeles sedan jag nu mera blifwit underrättad,
akt frägan pä lika sätt lärer wara af andra Riks-Ständ
behandlad.
Häruti instämde Drio Broberg frän Södermanland.
^Nilers Ssncksten: Jag anser Utskottens Betänkan¬
de nöjaktigt och tillstyrker bifall dcrä, desto heldre som
ett förnyadt Uklätande möjeligen kunde blifwa mindre
gynnande för den principc, Riksens Ständer wid flera
förflutna Riksdagar antagit, och hwilken nu först wun,
nit nägot afseende.
Efter det, uppä gifwen anledning, Friherre Decker-
rlröms, Ulffottens Uklätande följaktliga, särskilda mening
blifwit uppläst, fortfor
wollers Dsnie-Isan: Det beflut, Bonde-Sländet för¬
ra Riksdagen fattade, äsyftade akt genom wedcrböran-
Den 17 Gctobev.
6,z
des hörande fä ritredl, hwad i afseende pä förewarante
sak utgjorde allmänhetens önskan. Resultaten af ds i
följd deraf anstälde undersökningar hafwa föranledt den
förändrade Nädiga Proposition, Riksens Ständer denna
Riksdag sätt emottaga. Dä wi nu hufwudsakligen god¬
känna grunderne för UtstottenS Betänkande, synes man,
utan all fara, kunna öfwerlemna de gjorde anmärknin-
garne till Utstottens förnyade Utlätande.
Osrl ^reöric Lerg: Jag är af samma tanka, som
11-roielson, och tillägger endast, att skillnad bör
göras emellan egentliga Krono-stogar och Härads-all-
männingar. Till de förra har Kronan ostridig rätt;
rättigheten till de sednare ater är, om icke högst twety»
dig, ätminstone mycket problematisk-
Fullmäktige frän Westmanland och ^nöers Ick«ns-
son frän Upsala Län instämde häruti.
Derefter gjordes proposition först pä bifall till Ut¬
skottens Betänkande och sedan pä äterremist, men begge
beswarades med Ja och Nej; och som votering ästadcs,
blef följande proposition författad och anslagen.
Den, som bifaller Utstottens Utlätande, lägger Za;
den det ej will, lägger Nej. Winner Nej; blifwer Ut¬
rätandet äterrcmilteradt.
Den derefter anställda votering utföll med 5L Za
och 44 Nej; hwadan Utskottets Utlätande ansägs bifal¬
let; derom Prolocolls-Utdrag i wänlig ordning expedie¬
rades.
Den i? (vctsbep.
Justerades Erpcdikions-Utskoltets nedannämnde för«
stag till Riksens Ständers underdäniga strifwelser, nem¬
ligen :
N:o 2Z0, i anledning af Kongl. Masits Nädigcr
Remist ilppä Lieutenanten I?. I-ergbmsrKs underdäniga
ansökning om förlängning ä arrendet af Klabböhle Kro»
n o-Lar-fi> re.
Rio 2Z1, i anledning af Riksens Ständers Reviso¬
rers ar ,822 sramstälde anmärkning, rörande oredowi-
ste Spannemäls-upphandlingsmedel i Wermlands Län.
N:o 2;s, i anledning as Kongs. Maj:ts Rädiga
proposition om pension ät framlidne Niks-Nädek m. m-
Herr Grefwe I^iljeaei-aniL^L dotter Friherrinnan ILor-
neibielm.
N-'o 2ZZ, rörande bcwiljad pension för Directeuren
I. u. sving.
R:o 2Z4, med hemställan om nedsättning r tcrmis
nen för Civile Embcts- och Tjenstemäns rätt att tagg
afsked med bibehällande af deras lönesörmäncr.
N:o 2gZ, angående upphäswandet af stadgandet
i t! 3 Mom. 46 F. af Kongl- Förordningen om skogar-
ne i gillet den 1 Augusti i8n5-
Bonde-Ständct lät sig nu förekomma Stats-Utskot»
tetS, ten ro dennes pä bordet lögde Utlätande N:o
Z16, i anledning as gjorde anmärkningar wid UlstottctS
Den 17 Gctober.
yttrande om ytterligare anslag för Tredje Hufwudtitclns
behof. Utlätandct upplästes ä nyo, semle 8snll-
stens s Utstottet afgifne särffilda mening, deri hein till¬
styrkt, akt ifrägawarande anstag borde, utan att ä stan¬
dig Stat uppföras, genom upptagande Stcns-Län fyl¬
las, hwarmed den fördel wunnes, att bewillningen kun¬
de än widare minstas; och hemställde 8anästen, om icke
Ständet wille denna mening biträda.
ldlils Wnrson: Zag instämmer sä mycket heldre
uti 8i„nlstens förflag, som Let utgjorde Pluralitelens
tanka wid äterremisicn.
kolian Iscok RutKsrZ ingas följande, nu uppläste:
Wördsamt Anförande!
Dä Stals-Ukstoltet uti nu upplästa Utlätandct gil¬
lat den mening, jag wid äterrcmisi hos det Hcderwärda
Donde-Ständet framställt, och hwilken äfwen redan är
af Twä Riks-Ständ antagen, kan jag för min del icke
annat än bifalla Utläkandet, och jag har icke i annan
afsigt begärt ordet, än att afseende pä sielfwa grunden
för Utskottets beslut, eller den framställda satsen om
minstad bewillning, undandraga mig den gemenskap
med Utskottets äsigter, hwilken skulle af nägon kunna
päbördas mig säsom ingripen i mitt bifall.
Jag will icke härmed saga, att uppgiften om 410,000
Riksdalers minskning i bewillningen är ogrundad; men
jag mäste anmärka, att denna minskning för ingen del
t tlstondar landet något gagn; ty den härrörer icke frän
nägon nedsättning i Skatsbehofwet. Hwarifrän den¬
samma wcrkcligcn uppkommer, det wisar Ttats-Utffot-
Den i? evctober.
tets Utlätande af den 2 innemarande October, angåen¬
de den summa, som för Stots- och Riksgälds-Werkens
behof erfordras akt genom allmänna beivillningen utgö¬
ras. Den härrörcr, nemligen, utom den mindre bekpd-
liga minskningen af bewittningsbehofwet för Stats-Wer-
ket, hufwudsakligcn frän den beflu-tna nedsäktningen af
capital- och ranke-betalning pä Stats-Werkets striid till
Rikets Ständers Bank samt frän det mindre behof Riks-
gälds-Contoiret nu har af fond till capital- och ränte-
asbekalning ä dest förfallna län. Sädane äro Utststtets
egne ord, och nar man efterser beloppet af denna ned¬
sättning och af detta Niksgälds-Corttoirels minstade be¬
hof; sä finnér man, hwad Stats-Werkets fluld till
Banken beträffar, att det belopp, som rätteligen dera
borde ärligen afbetalas, är 750,000 R:d Banko, hwilket
Rikets Ständer wid sista Riksdag funnit för godt akt
nedsätta till 500,000 R:d. Dä detta nn blifwit min-
stadt till 150,000 N:d, är följaktcligcn den härifrän upp¬
kommande andelen i bewillningens nedsättande, icke
mindre än zZo,ooo R:dr ärligen. Minstnmgen ater r
RiksZLlds-Contoirets behof bestar deruti, att Contoircts
stuld till Banken balanccras oförändrad till nästa Riks¬
dag, med tillökning likwäl af de g2o,ooo R:d Banko,
som blifwit utastignerade till Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsens utrikes resa och förmälning, i stället att derä
bordt göras afbekalningar. Huru stor den summa är,
som frän Banken till Riksgälds-(5ontoirct utgäkt, har
iag ef kunnat utreda. Jag känner blott, att man frän¬
tagit Riksgälds - Contoiret Licenren, som uppgäkt till
4A,ooc> R:d, samt bcwittningen för socker och alun med
Z»,ooo R:d, samt följaktligen äf>ven omvändt desta sum¬
mor, tillsammans utgörande Sjutiotcm Tusende R:s
Banko ärligen, för alt föreställa minskning i bcwillnin-
gen, och nödgats i stallet befria Nstsgälds-Conloirct
Den r7 Dckobcv.
frän den ränte-afbekalning, som hitintills utgätt, hwaris
genom nu Riksgälden kommer att i samma män maxa.
Desiutom begriper jag icke, hwarföre Niksgälds-Contoi-
ret stall behälla hoö sig, och icke utgifwa de 6c>,ooc> N:d
Banko, som blifwit bewiljade till ersättning fördeZoo,ooo
Ntd, som till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen äro ut-
betalde. Zag har icke sett någon uppgift i detta fall;
och, ehuru anmärkningen härom icke rätteligen hörer till
nu förewarande ämne, har jag dock icke kunnat förbigä
densamma, i sammanhang med allt det öfriga.
Om nu ifrägawarande förut af Stats-Werkct och
Riksgälds-Contoirct utgifne summor stulle qwarsta bland
Staksbehofwen; sä komme följaktligen hela den föregif-
na minstningen I Bewillningen att förswinna och för-
wandla sig i en icke obetydlig tillökning.
Det är dä genom merkliga län, det will säga, ge¬
nom uppskjuten betalning af redan förfallne län, som
man kommer i tillfälle akt förespegla Swensta folket en
nedsättning i bewillningen. Det är dä ej eller pä den¬
na grund, som jag tillstyrker oct östade ifrägawarande
anslagets utgörande genom bewillning, Utan det är der,
före, att det i sjelfwa werket betydligen stegrads Stats-
behofwct redan till en stor del blifwit betäckt med län,
som jag bestämdt bestrider upptagande af ännu ett nytt
äsyftande enahanda ändamäl, som genom de uppstutna
afbetalningarne ä Riksgälden sökcs, och hwilkct ändamäl
jag i mina förra yttranden öfwer detta ämne redan
tillräckligen uppdagat.
Allt hwad jag nu yttrat, grundar stg pä förutsätt¬
ning deraf, att de ifrägawarande 65,200 R:d redan äro
af Riks-Standens pluralitet bewiljade och öfwerläggs
6i8
Den 17 Vctobev.
ningen derigenom inskränkt till den frägan allena, huru»
wida obligationer eller bewillning ffola anwändas till
summans inbringande- För min del frängär jag »vis¬
serligen icke mitt redan gjorde bestridande af sjelswa
anflaget, och erinrar, att det Hederwärda Ständet här¬
om annu icke fattat beslut, hwilket alltsä mäste föregä,
och hwarom jag först yrkar proposition; hwarefter frä-
gan om sättet till anslagets utgörande, i händelse detta
af Ständet bewiljas, bör till afgörande förekomma.
En Ledamot har trott sig motivera sin mening om
Läne-svstemets företräde, derigenom, att han förklarat
de ifrägawarande utgisterne för tillfällige, sä alt de icke
tarfwade nägot Statsanslag. De äro likwäl jemt lika
tillfällige med alla andra Statsanslag, som ärligen utgä
till nästa Riksdag; ty just sä äro de bewiljadc att utgä.
ä. ll. Rutberg.
Gullers 8i>nclsten: Jag hade icke trodt, att jag Nlt
siulle behöswa närmare utweckla grunden för mitt och,
jag wägar säga, märt wid äterremisicn yttrade gemen¬
samma omdöme, att medlen till fyllande af det ifräga»
warandc Statsbehofwet borde genom län upptagas. Wi
önska wä! alla, att detta anslag icke mä wara behöfligt
längre än till nästa Riksdag, och just derföre, att det
sälunda ar en eventuel utgift, böra wi icke läta det fyl¬
las genom bewillning. Det är dessutom behöfligt kill
större delen för ett ändamäl, hwaraf wäre efterkomman¬
de först komma alt draga nytta, och del kan säledes icke
sägas wara obilligt, om wi genom öfwerflyttning pä
dem, af en sädan utgift, bereda ost någon lindring l
wära närwarandc bördor.
Den r? Gctober.
619
I öfwerenssiämmclse härmed yttrade sig f. d. Tale-
mannen och Riddaren I>srs Olsson och vice Taleman,
nen Ion ionsson aswensom Hans Llicbelssou frän Gefle¬
borgs Län.
Hutberg päminte om hwad han l anförandet be¬
gärt, i afseende pä särsiilde propositioners framstallan,
de, samt yttrade i öfrigt, att da 8snllsten kill lindring
i bewillningen welat nied upptagande af län fylla det
ifrägawarande Statsbehofwet, runde han ur samma flät
siräcka detta yttrande till alla Statsutgifter, hwarigc-
nom all bewilluing kunde upphöra.
Vice Talcmannen ilon.Ionsson erinrade, att dä man
ar i behof af lindring i bewillningen och för närwaran»
de icke magtar betala hwad som fordas, gifwes ingen
annan utwäg, än att genom län fylla bchofmet; hwar-
till Hutberg ater swarade, att om man icke bewiljade
mer, an man kunde äsiadkomma, sä stulle all länean,
sialt undwikas.
Talemannen framsiälde proposition pä bifall till
Utlätandtt med den af Ssnllsten söreflagne rättelse.
Denna proposition beswarades enhälligt med Ja, utom
af Rutberg, som emot beflutct sig reserverade; och fluk,
le rörande detta ämne följande Protocolls-Utdrag ex¬
pedieras, j
S. D. Elter behörigt öfwcrmägande af Stals-Ut«
flottets Utlärande N:o 5r6, öfwer gjorde anmärkningar
wid Utflotkcts yttrande dcn 4 September om ytterliga¬
re anslag till belopp af 65,000 N:d ärligen intill näsin
Riksdag för Adje Hufwudtitclns behof, fann Bonde-
Etändet skäligt delta anslag bewilja, Lock sä, att det-
620
Den 17 (vcksber.
snmma, säsom ämnadt till Fastningsbhggnader och tills
fälliga utgifter, icke bör säsom ständigt betraktas, fastän
det kommer att till nästa Riksdag fortfara, samt alt
summan icke bör genom bewillning fvllas, utan i stället
anstaffas genom upptagande Stats-län emot Tre pros
cenkS ranta, pä sätt, som redan bliswit i afseende pä
andra utomordentliga bidrag denna Riksdag af Riksens
Stander beflutadt.
Wid föredragning af Bewillnings-Utssottets den r5
dennes pä bordel lagde Memorial N:o 4/, angäends
aflöning för 2:ne Extra Canzlister, äberspade Ulltin
Diiosson frän Stockholms Län sin r Utstottct afgifne,
Wetankandct följaktiga särffilda mening, uti hwilken
Olos sonasson och Drill kälsson frän Elfsborgs Län samt
f. d. Talemannen och Riddaren Dsrs Olsson instämde,
Lillo kälsson med yttrande tillika, akt dä man sä ofta
bifaller pensioner och gratificationer ät personer, dem
man aldrig sell och hwilkas arbete man icke pä närmare
häll pröfmat, kunde man mäl ocksä gifma skäligt arfs
mede ät Riksdagsbetjeningcn, hwars arbete man har
under ögonen.
Uppä giord proposition, blcf dock UtjlottctS Memo-»
rial af Bondc»Standct bifallet.
Förebrogos och biföllos nedannämnde, den io och
15 dennes pä bordet lagde Utlätanden, nemligen:
Ten i? Vckober. 621
Stats<Utstotteto:
N:o 521, i anledning af 1822 ärs NevisionS-berät,
telse öfwer förwaltningen af de till strömrensningar an,
flagne medel.
Allmänna Lefwärs, och Eksnomie-Urstottels:
N:o 195, om författningars ukgifwande frän trye-
ket pä ett för allmänheten mera tillgängligt sätt.
Stats, Utskottets förnyade yttranden uti nedan,
nämnde Återremitterade mäl, nemligen:
N:o 530, om Skänffa Noteringen, och
N:o 5Z5, om Revision af Läst-afg!fts»sondcn, äf-
rvensom
Lag-Utskottets N:o 197, rörande Herr Vrönliagens
Lagsörändringsförflag, ,pä bordet lagde den 15 dennes,
föredrogos nu ä nyo och lades till handlingarne, enär
Bondc-Ständct för sin del bifallit Utskottens först af-
gifne Utlätanden.
Expeditions-Utskottets den 15 dennes pä bordet
lagde Memorial af den 10, med smar pä Bondr-Stan,
dets äterrcmisi af 5 §. i förslaget till Riksdags-Beflu-
tet, föredrogs nu ä nyo; hwarwid Bonde,Ständct fann
62» Den 17 (vctsbee.
för godt berörde förslag gilla, hwadan Memorialet la»
des till handlingarne.
Företogs till afgörande Stats- samt Allmänna Be»
sivars- och Ekonomie-Utffottens Utlätande, i anledning
af gjorde anmärkningar w!d Utskottens Betänkande Nlo
Z?s, angående en förändrad reglering af Hospitalssin-
rättningarne i Riket, och fann harwid Bonde-Ständct
för godt att, under äberopande af sitt bifall till sistberör»
de Betänkande, godkänna den r sednare Utlätandet uvp-
tagne rättelse, att det bör ankomma pä Hospitals-Di»
rcctioncrnc, att efter som de med Hospitalens förmän
anse förenligt, antingen uppdraga Systlomans göromäl
ät Preste» eller Läkaren, eller till deras förwaltande an¬
taga annor person.
Wid förnyad föredragning af Allmänna Bcsrvärs»
vch Ekonomie-Utffottcts den 17 dennes pä bordet lagde
Uklätande N:o i<)k>, i anledning af gjorda anmärknin¬
gar wid dest Betänkande N:o rZg, om yrkad rättighet
till Ukwidgande af Stäng-jerns- och Ämnes-smidet i Ri¬
ket; Klef sistberörde Betänkande af Bonde-Ständet god»
kändt.
^-7 Efter föredragning af Högloft. Riddcrskapets och
Adelns den 'Z dennes pä bordet lagda inbjudning, med¬
delad i Protocolls-Utdrag den n förutgäcnde, betras»
fanee dels nötwändigyeten af wista ätgärder till controll
Den 17 L>ctober.
öfwer ^ostcxpeditionen, dels underdånig anhållan bos
Kongl. Majit, det afgiften för recommendation ä bref
hädanefter icke nia, utan Riksens Ständers hörande,
förhöjas, dels ock föreskrift, att sä wäl Riddarhus-Can»
rellict, som de öfrige Riks-Srändens Cancellie-Expedi»
tioner böra befrias frän lösen för ankommande fribref,
fann Bondc-Standet flaligt berörde inbjudning antaga,
dock med den siillnad, att i fräga om Magistratcrncs
flyldighet akt till Hufwud»Post-Conto!ret insända Post-
Chartor för akt ivid Näkenstapernes granffning tjena
till kontroll, denna befattning icke bör Magistraterne ä»
läggas, heldii flere Post»Contoir flnNas i Landsorterna,
der Magiflratssti)relse icke är inrättad, hwadan Bonde»
Ständct ansäg orden genom Magistraten böra i Expe,
ditionen uteslutas.
Inkomwo, upplästes och kades till handlingarne:
i:o ConstitutionsrUtflottets Memorial N:o 64, i
anledning af remitterad motion om ett tillägg i ansma»
righetslagen för Riksgälds-Contoirets fullmakrige, och
2:0 Förstärkta Stats» Utstottets Memorial N:o
536, om anflag för Förswars»Werket.
Upplästes och lades pä bordet nedannämnde Uklä»
tanden:
Lonstitutiono-Utstoktets:
N:o 60, i anledning af 2. Ständs äterremist af
Memorialet N:o 4?, äspflande RiksdagsärenderncS
stpndsammare gäng.
624 Den 17 tvclsbek.
N:o 6k, med ytterligare Utlåtande, i anledning af
Lterremisi af sörflaget under N:o 47, till ett tillagg i
Z7 §. Riksdags-Ordningen.
N:o 62, om tillagg ! 98 §. Regeringsformen och
6z §. Riksdags-Ordningen.
N:o 6z, angäende tillägg i Justitia,Ombudsmans-
Insiructioncn.
N:o 65, i anledning af äterremiff af förslaget till
ändring I zZ §. Riksdags-Ordningen.
N:o 66, rörande tillagg i 28 §. Riksdags-Ordnin-
gen.
Stats-Utskstkets:
N:o 5Z7, med förslag till förnyad Instruction för
Riksens Ständers Revisorer i hwad som rörer deras
befattning med Stats-Werket.
N:o 5;8, öfwer Riksdagsfullmäktige» Gullers Ssncl-
stens Motion om Hast-vacancc-afgiftens utgörande wld
Ostra Harads Escadron af Smalands Husiar-Rege-
rnente-
Stats- och Lanko-Utffottens:
N:o 540, öfwer gjorde anmärkningar wid Utskottens
Betänkande, i anledning af wäckt fräga om anslag as
Allmänna medel för Södertelje Canal-Werk.
Nw 541, öfwer anmärkningar wid Utskottens Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Majllö Nädiga Propo¬
sition
Den 17 Gctobee.
sition till Rikets Ständer, angående Läneunderstöd för
Staderne Norrköping och Boräs.
Lcrg-Ui flottets:
N:o 198, i anledning af anmärkningar wid Utstot-
Sets Betänkande N^o rz6, om förändringar r Brottmäls-
lagstiftningen.
Frän Wällostf Borgare » Ständer hade ankommit
H)rvtooolls-Utdrag för den is dennes, dä wid föredrag»
ning af Allmänna Beswärs- och Ekonomie.Utstoltcts
Utlätande Nw iy2, i anledning af anmärkningar wid
Betänkandet Nw iza, om yrrad widsträcktare frihet L
afseende pä Tack-fcrnstillmerkningen och Tack-iernS-han-
dcln, Wällofl. Ständet bifallit nämnde Betänkan den,
-endast med den förändring, alt Riksens Ständer borde
i underdänig strifwelfe hos Kongl. Mast anhälla onr
nädig förestrift för de Committerade, som blifwitförord¬
nade till granskning af Bergs-författningarne att dcr-
wid jemmäl undersöka nyttan af en TaS-jernshandel
ännu mera utsträckt, än Kongl. Förordningen den zo
Juni 1822 medgifwer, samt om den ändring i samma
Författning, som af en sadan undersökning kan söran»
redas z och moro Med-Standen inbjudnc att delta beflut
biträda.
Lästes och kades pä bordet.
Loaöe-St. prol., > Land.
4o
626
Den i? cvctobce»
Genom ankomne Protocolls-Utdrag hade Bonde»
Ctändct erhällit underrättelse, att
Högwördige Preste-StändeL
Den ii Getobev.
Wid föredragning af Bcwillnings-Utffottets under
N:o 4», afgifne förflag till jemkning af befluten, rö¬
rande Tullbewillningcn, gillat hmad Utffottet i 2:dra
punkten föreslagit; wid 8:de punkten beflutit, att, med
erkännande af Riksens Ständers rätt, att sjelfwe be¬
stämma Tullbewillningen, det likwäl bör till Kongl.
Majit öfwerlcmnas att i wista fall widtaga de af in¬
träffade sörhällanden päkallade ändringar och jemknin»
gar i Tull-Tariffen efter de grunder, som under nu
warande Riksdag, blifwa af Riksens Ständer faststäl-
de; — godkänt Utskottets tillstyrkande, att Tullbewill¬
ningen bör i Swenstt Banko bestämmas, men rörande
sjelfum Tull-Tariffen wille Ståndet uppskjuta sitt yt¬
trande; — bifallit hwad Utffottet i y:de punkten före¬
slagit, rörande enahanda Tull ä fröstadt lumpsocker,
som ä toppsocker, äfwensom hwad imde punkten inne-
HAller i afseende ä tiden, dä förändringen i Tullwäsen-
dct mä taga sin början; likaledes godkänt Utskottets
tillstyrkan i tillägget till Tull-Tariffen, nemligen, att
träd-waru-handcln emellan Swerige och Norrige mä
blifwa fri frän alla Tullumgälder, samt att det wirke»
som under namn af bjelkar exporteras, skall innehällct
minst 8 tum i skarp fyrkant i lilländan wid minst n
alnars längd; och har hwad Utffottet i öfrigt uti före-
warante jemkmngsförsiag yttrat och tillstyrkt, blifwit af
Eländet bifallit.
Den 17 Gcksber.
627
Beswarak Högloft. Ridderftapet och Adelns inbjud¬
ning genom Protocolls.Utdrag för den z dennes röran¬
de Lag- samt Allmänna Bcswärsr och Ekoiromie-Utftok-
tens Utlärande» N:o y2 och 18Z, med förblifwande wid
Skändets förut fattade beslut.
Den 15 Dctobee.
Bifallit nedannämnde Betänkande»:
Stats» och Banko-Utflvttens:
N:o 376^, rörande anslag till Södertelje Canal.
Bervillnings-Utflsttets:
N:o 47, om aflöning för twenne Cancclllster.
Allmänna Leswärs- och Lkonomie-Utftottets:
N:ris i;6 och 188» rörande jemkning i Extra Note¬
ringen, dock med den förändring i sednare Utlätandct»
att de Contracter om Extra Noteringens utgörande i
moksmarande real-prcestakloner, hwilka redan äro emel¬
lan Kongl. Maj-.t och Extra Roteringshällare upprätta¬
de, mä komma att bestä, derest sädant af de sistnämn¬
de bcgäres; äfwensom Ständer ansett, att sedan friwil-
lige Contrakter ännu mä kunna upprättas och ak Kongl.
Majit i Räder stadfästas, der detta icke hittills skett och
der de kunde blifwa för Förswars-Werket i allmänhet
nyttiga.
Funnit ytterligare ätgärd icke, med anledning ak
Wallvik. Borgare-Ständets inbiudning, mara af nöden
i afseende ä beflutet om upphäfwande of Kongl. För¬
623 Den 17 cvctobey.
ordningen dcn 7 December i?87, om, lifsstraff för obe¬
höriga omdömen öfwer de af Kongl. Majit widtagne
författningar. ,
Instämt uti Höglofl. RidderflapetS och Adelns,
enligt Protocolls-UkLrag för den n dennes, fattade be¬
sil,t i afseende ä BewillningS-Utstottets Utlälande N:o
42, rörande Stals-Werket, nemligen:
1:0 Att Landshöfdingarnes föresiagne tillsyn ej är
lämpelig.
2:0 Att afgrsten 8 recommenderade bref ej fär utan
Riksens Ständers hörande höjas, och
z:o Att denna afgift hädanefter icke kommer att er¬
läggas för de till Riddarhus- och StLnds-CancelliernL
ställde fribref.
Wällofl. Borgare-StändeL
Den r5 cvctober.
Bifallit ncdannämnde Utlätanden och Memorial:
Stats-lltstottets:
N:o 520, om Lieutenanten von kieanllts ersättnings¬
ansökning.
N:o ?2i, om förwaltningen af strömrensningsmedlen.
Stato- och Banko-Utstottens:
N:o 522, om läncbiträde för Trollhätte Canals
Werk-
Den 17 Vctober. 629
N:o 52Z, om understöd för SparbankS-inrättni»-
gurlie.
Zdewillnings-Utststtets:
N:o 47, om aflöning för Line Cancellister.
Lanko-Utflottets:
N:o Z8, om beläning af Tack-jern.
Nm 5g, om utsträckning af läncrätten i Banken af
Metall-Effecter.
Allmänna Beswavs- och Ekonomie-Utstottets:
N:o 189, om Besigtningsman ä Ekcstogarne.
N:o 191, om större frihet i jernlill,verkningen m. m.
Expe-itlons-Utfloktets:
Rörande 5 §. i NiksdagS-Beflutet.
Återremitterat Stats-Utffottets UklätandeNio 4rg
om Arrende«Lvannemälens utgörande af KungSgärdar.
Lätit bero rvid Allmänna Beswärs- och Ekonomie,
Utskottets Utlätanden N:ris 166 och 19g, om Ekebarks
anwandande.
Lagt till bandlingavne Constitlikkons-Utssottets Me,
moria! N:o 58, öfwer Herr li-elll-nbSrzs anmärkning
mot General-Adjutantens för Armeen och Stats-Utstot-
tels Utläsande N:o 516, rörande ytterligare anflag för
g:tjc Huswudliteln.
Den 17 Gckobev.
Icke antagit Högloft. Ridderftapets och Adelns in»
bjudning i desi beslut, i anledning af Lag-Utskottets Be-
täukanden N:o l§6, Lit. C. och D. — och efter fullän¬
dad granskning af Bewillnings-Utftottets wid Utlätan»
det N:o 4l, bifogade förflag till jemkning af Riks-
Sländens olika beslut, rörande Tariffen för Sjö-Tullss
bcwillningen och i sammanhang dermed hwad Utffottet
i Nwnde punkten af Utlärandet sig yttrat, hade Borga¬
re,Ständer, med Åberopande för öfrigt af sitt den g den»
nes fattade beslut.
' Godkänt nämnde femkningsförflag, utom hwad an¬
gick särskilda delar, rörande hwilia Ständer förklarat
sig icke kunna frängä den Tullprocenk Ständer den 25
Augusti dcrä fastställt; likasom Wälloft. Ständet ansett
närwarande Tullförfatttningar emellan Norrige och
Swerige böra förblifwa oförändrade; hwarcrnot Ständet
i öfrigt läkit wid det näst efter Tull-Tariffen upptagne
tillägg bero.
Ständet ätstiljdes kl. 2 e. m.
In liftarn
§. L. T>ä§ärst/i.
Dea 20 Dctobee. 6Zl
I82Z -en 20 October.
klenum kl. ' till lo f. m.
F5r att ä hemorten wärda enskilda angelägenheter
erhöll Riksdagsfullmäktige» Olok l,sr-son frän Söder,
manlands Län i4 dagars permisiion, räknad frän den
24 i denna mänad.
Justerades kleni-Protocoller för den i5 och i?
dennes.
Upplästes ett frän Högloft. Nidderskapet och Adeln
nu ankommit Protocolls-Utdrag den 15 dennes, inncfat,
tande detta Riks»Ständs bifall till Stats- och Banke-
Utskottens under N:o 15 afgifne Utlätande öfwer an»
märkningar wid Utskottens förut meddelte Betänkande,
angäende ytterligare anslag för fullbordande of Götha
Canal, dock med iakttagande af följande förändringar:
r:o Att det af Utskotten i afseende vä Götha Ca-
nols fullbordande tillstyrkte anslag endast i egenskap af
Län bewiljas.
2:0 Att, utom den af Utskotten Cana'-Bolaget til-
lagdc utdelning af hwad Westgöthe Canal-lineen möj,
ligen kunde inbringa, inkomsten af den särdigblifwand
östgötha Canal-lineen äfwen mä af Canal-Bolaget till
Den 20 Vctobev.
godo njutas och begagnas; warandes öfrige Riks-Skän-
dcn inbjudne att l enahanda beslut med RidderffapeL
ech Adeln sig förena-
Ladcs pä bordet.
Likaledes upplästes och kades pä bordet.
1:0 Constitutions-Utffottets Memorial N:o 68, med
förefläcnde af elt tillägg i ioz §. Regeringsformen oH
2:0 Lag» samt Allmänna Bcswars- och Ekonomie-
Utstottcns Betänkande N:o 19Z, öfwer Kongl. Majsts
Siäbiga Proposition med förflag till författning om fast
egendoms försäljning ä Lotteri.
Till grundlagsenlig behandling nästa Riksdag god¬
kände Bonde-Ständet Constitntions-lltstottcts, sedan den
i? dennes pä bordet hwilande Memorial:
N:o 60, i anledning af 2 Ständs äterremisi af
5:te puncten i Memorialet N:o 48, angäende förflag
till ätflillige grundlagsändringar, äsyftande Riksdags-
ärendcrnes flyndsammare gang.
N:o 6r, med ytterligare Utlätande, i anledning af
Zterremist ä sörflaget under N:o 47, rörande ett tillägg
r 37 §- -Riksdags-Trdningen.
N:o 62, med föreflaende af tillagg i 98 §. Rege¬
ringsformen och 6z §. N-ksLags-Ordningcn.
Den 20 cvctober. 6gz
N:o 65, i anledning af äterremisi af förslaget till
ändring i zz §. Niksoags-Trdningen.
N:o 66, med förestående af tillägg i 28 §. Rik?-
dags-Ordningen.
Föredrogs äter Constitutions-Utstottets den r? den¬
nes pä bordet lagde Memorial N:o 6;, med Uklätande
i anledning af ett föreslagit tillagg i Iustitiar-Ombuds-
mans instructionen.
Begärdes ytterligare pä bordet af llsrl IHellrro
kerg med flere; hwilket bifölls.
Stats-Utffottets den 17 dennes pä bordet lagde
Memorial N:o 5Z7, med förstag till förnyäd instrnction
för Riksens Ständers Revisorer i hwad som rörcr deras
befattning med Stats-Werket, föredrogs ä nyo och bi¬
fölls.
Till widare ätgärd företogs Allmänna Beswärs- och
EkonomicUtstottets sedan den r5 i denna mänad pä
bordet hwilande Utlakande N:o 197/! anledning af gsor.
de anmärkningar wid-Betänkandet R:o izo, angäcnde
förändring i allmänna fljuksni^igsanstalterne, posiwag-
nars inrättande och fljutslegans nedsättning.
loliLn bongberg yttrade, att ehuru Utssottet icke
sullkornligt uppfyllt Ständets önskan, more likwäl sörsta
Den Ln Vctobee.
steget tagit till förmildrande af de tryckande olägenheter,
allmogen hitintills fäkt af stjutsningsbeswäret widkän-
nas, hwarföre ock langberg, dä mera för närwarande
sannolikt icke kan widgöras, tillstyrkte, att Utlätandet
mä godkännas.
Häruti instämde vice Talemannen Ion Ionsson
samt Srändet i allmänhet, hwarefter, uppä gjord pro¬
position, Utstoktets åtgärd af Bonde-Ständet gillades.
Nu i ordningen föredrogs Stats-Utstottets den g
dennes pä bordet lagde Utlätande N:o 51Z med tillhö¬
rande bilagor, angäende wäckte anspräk pä ersättning af
Swensta Staten för Swensta Medborgares lidne förlu¬
ster genom uvpbringningar af magker, med hwilka Ri¬
ket warit i fredligt förhällande.
I sammanhang härmed upplästes ankomne Proto-
colls-Ukdrag, hwaraf inhämtades, att Högwördiga ^)re-
stc«Ständct den 15 och Wällofl. Borgare-Ständet den
n dennes, i anledning af gjorde anmärkningar ärendet
till Utffottet äterremitterat, äfwensom att Borgare-Stän¬
det, med bifogande af ett i ämnet afgifwit skriftligt yt¬
trande af Riksdagsfullmäktige» frän Staden Calmar
Herr I. ^orngncker, inbjudit öfrige Riks-Ständeu att
uti äterrcmiffen deltaga, vä det mälet sedermera mä
komma under förnyad handläggning, samt de ytterliga¬
re skäl och omständigheter för den ifrägawarande ersätt¬
ningens bewiljande, hwilka hos Borgare-Ständet klifs
wit anförde, derwid tagas i öfwerwägande.
Härefter inlen nadcS följande anföranden:
Den 20 Octobev.
6;5
r:o Af f. d. Talcmannen och Riddaren I^srs Ols¬
son, sä lydande:
Sedan Riksens Högloft. Ständer, wid 1812 ärs
Riksdag, till Kongl. Mant i underdänighet öfwerlcmnat
att läka -vederbörligen utreda de petitioner, som blifwit
gjorde af flere handlande och skeppredare om ersättning
för de förluster, dcsamme mäst widkännas genom de ä
Swensta fartyg föröfmade kaperier och wäldsamheter af
sädane Nationers kapare, med hwilka Nationer Fäder¬
neslandet dä war i fredligt förhällande, samt att dcrwid
undersöka hwad ersättning för sädane uppbragte fartyg,
med rätkwisa och billighet borde deras ägare tillerkän¬
nas, och uppä Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, Rik¬
sens Ständer, i sammanhang härmed, wid samma Riks¬
dag beslutat, ej allenast, att Adelar af all Statens skuld
till Frankrike, Holland, Drabant och Genua skulle inne»
hällas, hwartill säsom ett hufwudsakligt stäk anföres
godtgörandct af sädane redan stedde, eller ytterligare
under kriget skeende förluster utan äfwen att, säsom rc-
presalier till ersättning för den Swensta handlande till¬
fogade stada, dylike kaperier ä andre Nationers fartyg
skulle werkställas; sä lärer af allt detta otwifwelakligt
följa, att frägan, i afseende pä ersättningen för Swen-
ste handlandes och skeppsägares ofwannämnde förluster,
icke mätte kunna wara att förändra och kullkasta Riksens
Ständers wid 1312 ärs Riksdag tagne beslut, utan att
werkställa detta i öfwerensstämmelse med sakens beskaf¬
fenhet, efter de nu derom inhämtade alla upplysningar
till mälets slutliga utredning. Det synes mig icke al¬
lenast wara stridande emot helgden af Riksens Stän¬
ders beslut och det förtroende desie bora ingifwa, om
182g ärs Ständer skulle förändra och upphäfwa hwad
Riksens Ständer wid 1812 ärs Riksdag beslutat, utan
6Z6
Den sa Gclober.
äfwen derjemte wara stridande emar all billighet och ratt-
wisa, att sedan pä sä säkra anledningar de, som lidit
förluster, styrkt uppbringningarne och hwad dermed ges
menffap hafwer, med för de fleste sä högst kännbart
kostsamma bewis och certificater, att sedan Veste blifwit
undersökte och uppbringningsmälen utredde, af en der¬
till pä Riksens Ständers begäran af Kongl. Maj:t till,
förordnad Comité, och akt sedan under hufwudsakligt fö-
regifwande, såsom ersättning för sä beffaffade, sä män¬
ga oskyldigt äbragte förluster genom innchällande af K
af alla skulder i Frankrike, Holland, Brabant och Genua
flere millioner R:d Banko i silfwer tillkommit Staten,
och genom de wcrkställde rcprestalie kaperierne, af de till
Götheborg och Carlehamn uppbragte priser, Stats-Cas-
san hast en winst 1,200,000 R:d Banko, det nu först
skulle företagas till afgörande, huruwida nägon ersätt¬
ning skulle komma akt äga rum eller icke, dä Riksens
Ständer redan wid 1812 ärs Riksdag detta afgjort, och
hwarigenom föremålet för Högloft. Utskottets öfwerlägg-
ningar endast bordt wara att sörcstä lämpligaste sättet
att '.verkställa Riksens Ständers förut fattade beslut,
och ej tillstyrka detta besluts upphäfwande och tillintet¬
görande.
Det är af deste skäl, som jag anser mkg Vördsamt
böra anställa, att detta mäl till Högloft. Stats-Utskottst
mätte äterremitteras och Högloft. Utskottet dermid an¬
modas att, i afseende pä werkstalligheten af Riksens
Ständers ivid 1812 ars Riksdag redan fattade beslut,
inkomma med Betänkande och förslag.
Irars Olsson.
2:0 Af Drill Detlofsson fran Gottlands' Län, af
detta innehäll:
Den 20 Octobev.
6Z?
Nedan wid 1829 och I8ic> ärcns Riksdag ansägo
Rikets Stander det wara med rättwlsa och billighet öf-
werensstämmande, att de medborgare, som under en
loflig handel wid utbristande af oförutsedde krigsorolig¬
heter, blefwo genom fiendens wäldsamheter lidande,.bul¬
le njuta ersättning af de medel, som genom emot fien¬
den wisade reprctzalier kunde inflyta; hwarsöre Rikets
Ständer under den 22 Mars ingas till Kongl. Majit
följande underdåniga strifwelse:
"Stormäktigste, Allernädigste Konung!
"Med afseende pä dek lidande, som oskyldigt drab-
"bar de medborgare, hwilkas stepp och gods, wid utbrott
"af ett krig, antingen i fiendens hamnar ftquestrcras,
"eller eljest genom uppbringningar förloras, hofwa Rikets
"Ständer funnit billighet och räilwisa päkalla en för«
"fattning, hwarigenom sädane förluster kunde för cn-
"stildte göras mindre kännbare."
"Z anledning häraf och dä de fartyg och waror,
"som wid krigsutbrott i Swensta hamnar seguestreras,
"icke kunna pä ett med billighet mera vfwerensstäm-
"manoe sätt anwändas, än att Swenste undersåtare,
"hwilkas egendom pä förrberörde sätt kan falla i fien-
"dens händer, derigenom i möjeligaste mätto hällas sta-
"deslöse, anse Riksens Ständer sig böra hos Eders
"Kongl. Majck i underdänighet anhälla, att all fiendtlig
"pä Regeringens befallning scquestrerad egendom mätte
"säsom ersättning tillhandahällas dem, som antingen i
"fiendens hamnar eller genom uppbringningar förlorat
"och blifwit lidande." — — —
6z8
Den 2.» Dctsbee.
Wid r8r2 ärs Riksdag, dä Kongl. Majit k Nädig
proposition förcflog Ständerne afsirifningen af Rikets
utländska skuld, utgörande circa 8 Millioner Riksdaler
silfwer, förakt derigenom hälla Sweriges Krona och desi
undersätare fladeslöse för de af Fransia Regeringen
mot Swerige föröfwade wäldsamheter och desi medbor¬
gare tillskyndade förluster, äfwensom att en fond af in¬
dragna summor mätte beräknas, hwarä ersättning mä
kunna anwisas för sädans bewisliga förluster, som un¬
der loflig handel och sjöfart blifwit Swensis undersätare
tillfogade af makter, med hwilka Riket warit i fredligt
förhällande, wiljande Kongl. Maj:t i sädant fall till ut¬
redande och pröfning häraf förordna en särskild Comi¬
té; förklarade Riksens Ständer i underdänigt swar af
den r8 Julii, att de, efter noga öfwerwägande as de
wigtiga skäl, Kongl. Maj:t uti desi Nädiga Proposition
anfört, ansett sig böra med Kongl. Maj:t instämma
liti, att Swerige hwarken kunde eller barde betala Rikets
utländska skulder annorlunda, än Kongl. Majit beha¬
gat proponera; att sedan den betydligaste delen af Ri¬
kets gäld sälunda komme att fSrswinna, ansägo Rikets
Ständer det innebära en rättwisa, att Swensie me dborgares
hos Fransia Regeringen ägande erkända fordringar af
Swensta Staren godtgöras till det belopp, som efter
förcgängen närmare utredning Kongl. Majit kunde god¬
känna. Widkommande frägan om fond till ersättning
dels för fordringsanspräk af lika beskaffenhet med de
förrnämnde, wcn som ännu icke fluteligen äro afgjorde,
dels för sädane bewisliga förluster, som, under en loflig
handel och sjöfart, blifwit Swcnsie medborgare tillfoga¬
de af makter, med hwilka Riket warit i fredligt förhäl¬
lande och till afwärjande hwaraf andra manliga mätt
och steg, säsom asiurance och dylikt, icke kunnat tillfyl¬
lestgöra, sä, emedan dc derut! omsörmäldte fordringsan-
Den 2o Vctober.
spräk och förluster till beskaffenhet och belopp icke moro
utredde och bestämde, ansägo Ständerne lämpligast att
dermed finge anstä till Riksens Ständers nästa sam¬
mankomst, hwarförinnan fordringarne och förlusterne
genom Kongl. Maj:ts Nädiga föranstaltande kunde hin«
na granskas, utredas och bestämmas. Till följd häraf
erhöllo ock de medborgare, hwars förluster i Frankrike
dä redan moro behörigen styrkte och utredde, dcfie för¬
luster till Adelar af det uppgifna beloppet ersatte, hwil«
ken fördel ock otwifwelaktigt hade tillfallit äfmen de öf¬
rige lidande medborgarne, om deras förluster warit af
den beskaffenhet, att de dä genast kunnat till fullo be¬
styrkas.
Allt detta bewisar tydligen, att det dä war Stän-
dernes alfwarliga wilja, att alla af fienden tillfogade
oskyldiga lidanden och förluster skulle ersättas af de till
Staten, ware sig genom skuldguitkning eller condemna-
tion, indragne medel; till hwilka mä räknas de i Gö¬
theborg och Carlshamn gjorda condemnationcr, stigan¬
de till ett belopp af 1,200,000 R:d Banko, och att det
endast berodde af den blifwande undersökningen att be¬
stämma beloppet; ty aldrig kan jag föreställa mig den
orältwisa af Ständerne skulle kunna begäs akt bewilja
ersättning ät en del lidande medborgare, men neka den
ät andra lika berättigade, endast derföre, att deste sedna¬
re icke moro lika lycklige som de förre att pä samma
gäng, som de, kunna sina förluster bestyrka.
Hwad säledes af Riksens Ständer wid i8>» Zrs
Riksdag, i stöd af den sedan l8»y och lo stadgade grund¬
sats, i detta afseende blifmit besiurir, är wid ingen af
de berxä följande Riksdagarne bestämdt äterkalladt, c-
64cr
Den 20 ivctober.
huru undersökningen af ersättningsanspräkcn under tss
den blifwit uppffuten och ej förr än ester »8i8 ärS
Riksdag en Comité af Kongl. Majit för detta ändamäl
nedfart. Dct war derföre högst owäntadt, att, wid när¬
varande Riksdag, Stats-Utssottet, rist hwilket Kongl.
' Majit rjll denna frägas siuteliga uppgörande öfwerlem-
nat nämnde ComittLes öfwer ämnet afgifna Betänkan¬
de och crsättningssörflag, kunnat i det Utlätande, som
nu är under öfwerläggning» tillstyrka ett steg rakt stri¬
dande ej allenast emot hwad Ständerne 1810 ansägo
rätrwist och billigt, och derföre hos Kongl. Majit i un-
derdänighct anhöllo mätte som författning stadgas, utan
vck emot Kongl. Majus är i8iz gjorda Nädiga Props-
silion och Sländcrnes, till följd deraf, fattade beslut;
ett steg, som rättwist kunnat tagas 1812, men icke utan
orättwisa 182;, nemligen akt afsla all skags ersättning,
hmarigenom allt hwad hittills i och för denna sak blif-
wit gjordt; Ständernes beflut; Embctsmäns, till följe
af Kongligt förordnande, nedlagda fleräriga möda och
arbete med crsättningsanspräkens undersökande och ut¬
redande; medborgares förorsakade kostnader och bcswär;
allt skulle komma att anses som en tom formalitet; ett
gäckeri, för att i elfwa ärs tid dära de olyckligs lidan¬
de med ett hopp, dct Ständerne nu wille njuta dct
grymma nöjet att p§ en gäng trosta. Ocksä tyckes det
som Utskottet haft mycken moda att finna grunder för
filt asslag, dä dct ej försmätt att begagna det alldeles
olämpliga skäl, alt l-sio ärS missräkning i Bewillnings-
bcloppet bordt med' deste indragningömcdcl ersättas,
hwilket, om sädant funnits nödigt, wisterligen tillhört
1812 ars Ständer att besluta; men, dä sädant aldrig,
hwarken dä eller wid sednare Riksdagar, kommit i frä-
ga, swarligcn nu kan af närwarande Ständer efter sä
läng
Den 20 Gcksbeb,
räng tid retroackivt bestämmas. I8l8 ärs Ständersför»
klaring: ''att de ej ätagit sig att pä nägot satt medwer-
"ka till utredningen, Helst det icke syntes böra komma k
"staga, att Rikets Stander skulle -vidtaga någon ätgärd
"till utredande af enskildte personers fordringsanspråk,
"och det sä mycket mindre, som ett sädanr steg likasom
"skulle innefatta ett erkännande, att förlusten till större
"eller mindre del borde af Staten godtgöras." Kan
wisserligen lemna anledning till den misstänka, sorn skut¬
te Standerne dä redan wela! aflägsna frän ds lidande
medborgarns det hopp om ersättning, de ägt genom fö-
regäende Ständers yttrade äsigker och widtagne ätgär-
der; men aldrig kan jag föreställa mig, att sädant werk-
ligen warit Ständkrncs afsigt, sä mycket mindre som ds
Derjemte äfwen dä tillstyrkte, att en Comité för förlus
stcrncs utredande mätte af Kongl. Mai:r tillsättas, oH
en sädan undersökning skulle wara utan allt andamäl
och nytta, om icke, efter skedd utredning, ersättning till
större eller mindre del blefme en owillkorlig följd-
Dä det alltsä ar otwifwclaktigt, att redan frän bör¬
jan Standerne ansett med rättwisa och billighet öfwcr-
enssiämmande, att ersättning för sädane bewisllga för»
kuster, som under en loflig handel och sjöfart blifwik
Swcnffe undersökare tillfogade af makter, med hwilka
Riket marit i fredligt förhällande, skulle äga rum; da
denna ersättning war en af bewekelsegrundsrna för
Skändernes beslut att afflrifwa största delen af Statens
utländska skuld; dä en del medborgare redan crhättit
denna ersättning för de förluster, som dä befunnos be¬
hörigen utredde och bestyrkta, och ersättning för de öfri¬
ge endast berodde pa den blifwande utredningen; da en
BsndcȀt. prot.,5 Band.
Den 2o Lsttober.
Comité blifwit af Kongl. Majit för detta ändamål ned-
satt, som ock nu, ester ett flerårigt, mödosamt arbete»
med sikt betänkande inkommit; sä tyckes det mig wara
stridande emot all rättsprincip, alt Ständerne nu stäl¬
le wilja stuta med hwad i8:2 de bordt börja, om de
sädant funnit skäligt, nemligen att rakt afflä all flagS
ersättning.
Med besia äsigter kan jag ej annat än hos det He,
derwarda Stänbet, som jag hoppas med mig inser orätt-
wisan af hwad Stats-Mstottct förestagit, anbästa om
äterremisi af detta ifrägawarande Betänkande, öfwerty-
gad, att Utffottet wid sakens närmare öfwerwägande
sjelf stall finna filt misstag- Stockholm den 17 Octo-
ber i8«;.
Lrio Vstlosisson
pä Gottland.
z:o Af Dars Anckersson fran Skaraborgs Län, ly¬
dande sälunda:
Dä Inom Högloft. Stats-Utstoktet sä mycket blifwit
ordadt öfwer ämnet för förewarande Betänkande, före¬
faller det mig wcrkligen besynnerligt, att dock en, efter
Min tanke, icke sä obetydlig omständighet blifwit allde¬
les förglömd, eller med ingen uppmärksamhet bewärdi-
gad, och denna omständighet är Skandernes Utlätande
i8>o. Riksdags-Bcflutet den 2 Maji berörde är g4 §.
2l Mom. innehäller en underdänig hemställan "om
rvidtagande af den författning till mildrande af en«
ftildte medborgares förluster rrid krigsutbrott, att all
fiendtlig pä Regeringens befallning sequestrerad egen¬
dom mä, säsom ersättning, tillhandahällas dem, som
i fielldklls hamnar eller genom uxpbringnjngar blif-
Den ro chckobev.
64Z
wik li-anbe. Ständers en gäng fattade beslut kunna ej
wara likgiltige för efterkommande Ständers åtgärder;
och att ofwaninkagns hemställan werkligen innefattar ett
beslut frän Ständernes sida. sä midt de ägde att öfwer
ett ärende af ekonomist beskaffenhet besluta, lärer wäl
ej kunna nekas. Det är ingalunda min mening, art ert
wid cn Riksdag beflutadt stadgande ej skulle kunna wis
en annan Riksdag förändras eller upphäfwas; men
jag tror, att dylika förändringar icke böra wibtagas, ri¬
tan att wara föranledde af förändrade förhällanden, cl,
ler gifwcn erfarenhet af siadgande-s flyldiMt, och äfwen
dä icke, sä midt enskildas rätt genom förändringen för¬
närmas.
Med desse grundsatser, tillämpade pä förewarande
fräga, böra wi undersöka skälen till hemställan igro,
och desse igenfinnas uti Skänderiu-s underdäniga stril-
wclse i ämnet, deri dek heter, att billighet och räktwi-
sa päkalla Sen föreslagna författningen. Lättrcifa och
billighet ukkräswa i alla tider sina fordringar. Lätt-
rvisan är ewig, som dess ursprung, eH Lilligheten ar
hennes lika lottade anfdrwand-t- War det billigtoch rätt-
wist i8>o, att de fordrade ersättnmgarne stulleerhällas,
sä är det afwen rättwist och billigt iZrz. I sädan
händelse finnes nu icke någon giltig orsak att ändra
1810 ärs beslut.
Att äter rättwisa och billighet ligga till grund för
detta beslut, synes mig alldeles owcdersägligt. Staten
är pligtig att skydda sina medlemmar, ej blott mot hwa- -
andra, utan ock mot förläng af främmande Stater och
deras medborgare; och efterstänkes detta anspräk pä Sta¬
ten, eller wägrar Statm akt tillfredsställa det, dä för¬
skär jag ille, hwarsöre wi afsag! oss bruket as de wapen,
644
Den so Gclober.
naturen gifwit ost till sjelfförswar och ingätt i Stat för
att fa intet i stallet.
Af pligten att stydda följer pligten att ersätta, der
skyddet urcblifwit, och häraf skulle ytterligare följa, att
Staten alltid more skyldig att ersätta de förluster, sam
främmande makicrs wäld tillskyndat dest medborgare;
men Statens ffyddSpligt inskränker sig naturligtwis ins
om dest förmäga, ty Skaten kan, lika liket som den
enskilde medborgaren, wara förbunden till det omöjliga.
Detta har icke eller undfallit l8io ars Ständer, som
pätagligen, med yttersta noggrannhet, afwagt medbor¬
garens ratt mot det allmänna. Derföre hafwa de icke
owilkorligt beslutat ersättning för förluster af ifrägawas
rande stag, utan förenat detta beslut med förbehällek, att
tillgäng till ersättning skulle finnas uti gods, som wes
dergällningsrätten förskaffat; och den, som icke häri fin-
ner största rättwisa, den betraktar ej saken med owäldig
blick.
Nu finnes sädan af wedergallningsrätten förmärs-
wad tillgäng till ersättning uti de 1,220,002 R:d, som
utgöra behällningcn af constscationerne i Götheborg och
Carlshamn utaf stepp och laddningar, som tillhört främ¬
mande makters undersåtare. Wilkoret, som iZro ars
Stander förutsatt, har säledes inträffat. Den till er-
sättningarne bestämda fonden finnes.
Om det säledes är gifwit, att r8»o ärs bestut, ans
gäende ifrägawarande ersättningar, warit rättrvist och
lika gifwit, att wi es med rättwisa kunna upphäswa
det, sä lärer det ock wara obestridligt, att Stats-Utstok-
tetö Utlätande är rätkwist, om man ock betraktar det
endast frän denna synpunkt. Lägger man nu härtill
Den 20 Gcldbev.
§45
alla de mer och mindre wigtiga stäk, som l de, Betän¬
kandet Åtföljande, särflilda meningar arv anförde, dcm
Mg anser mig har icke böra upprepa, sä stadnar man i
willradighet, om man skall mera förwänas öfwer det
resultat, Betänkandet framställer, eller öfwer den likgil¬
tighet för medborgares rakt, som deri synes röja sig,
Lä detsamma hwarkcn upptager Konungens Proposition
eller ComitöenS Utlätande i ämnet med nog utförlighet
för att lemna Slänten §n säker ledning för deras om¬
döme. Denna sednare omständighet lärer nödwändi^t
werka Zterremist, som kunnat undwikas, om Utflottet
gifwit oj; de fullständiga upplysningar i saken, hwilka
man af en beredning har rätt att wanka.
Jag will ej upptaga tiden och trötta tälamodet med
att har genomgä de förmenta skälen för Utskottets tan¬
ka. Dels af hwad jag redan anfört, dels af de sarflil¬
da yttranden inom Utffottet äro os redan wederlagda;
Det är illa, att, som Urflottet berättar, de i,200,020
R:d ingått i Krigs-fonden och följalteligen äro mcolag¬
ne; men det more ännu warre, om denna tillfälliga
omständighet skulle bringa enskilde medborgare i ett orätt-
wist lidande. Summan har emedlertid kommit Staten
till godo pä enskildas bekostnad och Veste cnflilde äro be¬
dragne, om Staten ej ersätter dem. Wi älfla ej att
xäbörda Staten utgifter. Wi twertom sträfwa och mä¬
ste siräfwa deremot, sä ofta dct med ffäl kan ffe. Men
wi hata orätkwisa, frän hwad häll den än kommer, och
hwem den än mä drabba. Sndant witSord lemna häf-
derna om wära fader, och säöant witSord stola wära
söner ej kunna magra ost. Stockholm den 22 October
Dsrs ^nstarsoon
frän Skaraborgs Län.
646
Dett 20 Gctsberk.
4:o Af ^näer» frän Skaraborgs Län,
af denna lydelse:
Dä Utskottet icke ens meddelat ost en fullständig
urplpsning om innehället af Kongl» Maj-tS Nädiga
P-opofiiisn i ämnet, mindre om de grunder, hwarefcer
Comlteen urstiljt, hwilka ersättningsanspräk, som borde
godkännas eller förkastas, sinner jag osi förnärwarande
ej^kunna annat, an återremittera Betänkandet. Hwad
jag af detta emedlertid kan inhämta, är, att främman¬
de makter eller deras undersäter tagit frän Swensta un-
dcrsäter ätftillige stepp med deras laster, och att Swen¬
sta Regeringen just derföre trän utlandnmgar tagit
stepp och laddningar igen. Utan widare kännedom af
salen, förekommer det mig häraf owillkorligt rätt, att
de Swensta medborgare, som sälunda förlorat sin egen¬
dom, mäste njuta ersättning af det w! äter togo frän
andra, sä långt detta dertill förskär. Den enskilde kun¬
de här ej sjelf utföra fin rätt. , Staten gjorde det för
honom. Men att det ocksä stedde för honom, mäste
wara sä mpckek naturligare, som ersättningen omöjligt
kan tillkomma någon annan, an den, som förlorat. Att
annorlunda bnrakta denna saken, förefaller wig wara
alldeles detsamma, som om Krono-ätalar en, hwilken ut¬
fört talan mot den, som bestulit mig, sjelf behöll hwad
som kunde bos tjufwen till ersättning uttagas, och lem-
nate mig intet. Sädimt är helt enkelt mitt begrepp,
och om det ar rigligt, sä mä w! be Gud bewara ost för
en tädan rättivisa, som den Stats-Ukstottct ! detta mäl
tillstyrkt ost att utöfwa. Stockholm Len 20 Lctober
-82Z.
rV. ^.neisrssor:
frön Skaraborgs Län.
Den 20 Gctobee.
K47
Sedan Secreterare» tillkännagifwit, att Utlätandet
äfwen frän Högloft. Ridderstapet och Adeln blifwit till
Ukstottet äterförwisatt, varade
lollan bongberg: Zag kan icke dela den äftgt af
saken, som flere af Hederwärda Ständeks Ledamöter uti
deras ingifne flrifter framstält. Emot Utskottets ätgärd
har jag icke att anmärka. Den synes twertom wara
med all omsorg wiotagm. -bswerkygeksen derom stad¬
gar sig hös mig ännu mera, dä jag päminner mig, hu¬
rusom Borgare-Ständet wisat obenägenhet att i flere
fall gä Bondc-SkändetS billiga bnstninggr till mötes.
Epempelwis will jag blott omnämna frägan om inlösen
af s. d. Filial-Disconternes ännu utelöpande asiignatio-
ner. Ehuru hela denna operation icke fordrade större
Stats-utgjst, än ungefärligen 7000 R:d, blef den dock
af Borgare-Ständet afflagen. Likwäl lägo bäde billig¬
het och rättwifa till grund för pästäendet derom, desto
säkrare, som frägan egentligen angick den fattigaste de¬
len af allmogen, för hwilkcn en oinlöst assignation pä
io R:dr förorsakar större lidande, än ofta 1000 R:ds
förlust för en Handlande. Zag bestrider således den
yrkade Zterremisien och gillar för min del Utskottets Be¬
tänkande.
Nils Ltrinlllnnll frän Wcster-Norrlands Län anför¬
de i egna ord: Zag erkänner gerna, att det, pä fält
flere Ledamöter redan yttrat, är obilligt och orättwist,
att enskilde medborgare stola lida för det allmänna. Om
den sökta ersättningen skulle utgå, hwem drabbar d:n,
om icke de skattdragande? Äro icke de fleste af dem 0-
ffyldige till det lidande, hwarföre upprättelse fordras?
Bonde-Skändct är det Zlminstone. Skaten har aldrig
blifwit erbjuden nägon ande! af den winst, som enstil.
648
Den 20 GctobeV.
Les handelsföretag inbringat, och jag wct derföre icke,
hwarföre Staten stall wara förbunden att ersätta fel-
siagne haitdelsspeculationer. Att Staten stall flydda sjö¬
farten, är billigt, men det bör stc pä ert satt, som lä-
ter sjörvfware komma i erfarenhet deraf, att märt land
eger Lagar och Styrelse, samt att laglydnad är allas
pligt. Jag kan derföre icke instämma uti Herr Biskopen
^sllenbergz yttrande i Utskottet, akt, nemligen, ett bifall
till Utskottets förslag skulle gifwa utländska makter me¬
ra anledning att uppbringa Swensta fartyg. Deremot
tror jag motsatsen. Skulle Staten ätaga sig ersätta
handlande och sjöfarande allt hivad utländningcn, sjö¬
röfware eller kapare uppbringa, skulle fvljderne deraf
blifma swärare, än man kan förutse. Derigenom skulle
hwarjchanda olaglighctcr anses tillätne, och allmänheten
Lilwas anledning att förse sig med salsta flcppsklare-
ringar i den förmodan, akt, om andra makter bemäktiga
sig fartyget, sä mäste :väl Staten betala det. Jag kai,
ej motsäga uppgiften, akt Kongs. Majit förlorat z:del
af sin fordran i Holland; men nog hafwa mänga an¬
dra lidit sa stor förlust l män af deras fordringar i
tvär Bank, dä de insatt Spcclemvnt, men i stället er¬
hållit endast Banko-sedlar. Mycket mera hade jag att
anmärka emot hwad redan utträdt blifwit; men jag In¬
skränker mig till hwad jag sagt, och yrkar proposition
till bifall af Betänkandet eller ock votering.
Med Longberg och Srrincklunck förenade sig
Lennson frän Hallands, Nagnus hansson frän Krono¬
bergs, Lgrs Lrsson frän Gefleborgs, .konas Lkruborg och
Daniel dlorllgvist frän Carlstads samt konas Daksnsson
frän Calmars Län.
L-n-I Lrcclrio Ueig anförde: Emot det Bröderne
Longberg och Llrinälnnck yttrat, mäste jag anmärka, att
Dett 20 Lwtsbep.
64?
man ej här sär eller b8r läka reciprocitet fran ett Med-
Ständ werka pä en fräga, hwars afgörande den enklaste
rättwisa förestafwar. Rättwiss mäste wi wara i allt,
ehuru w! an blifwa behandlade; rättwise äfwen emot
djefwulen sjelf, om han här instälde sig akt begära rätt,
wisa. De uppläste handlingarne tala sä högt, sä grund¬
ligt för billigheten af de fordrade ersättningarne, akt jag
ej förstär, huru man kan wilja afflä dem, och det blir
ingen heder för Ständct att fastställa Höglost. Utskottets
Betänkande. r8°9 ärs Stander hafwa besiutat, art all
fiendtlig egendom, som under krig kunde falla i wära
händer, borde, säsom med billigheten öfwerensstämman-
Le, anwandas till ersättning för Swcnste undcrsätare,
som pä lika sätt bliwit lidande. 1812 ärs Ständer
hafwa, med afseende pä de förluster, utländsta makter
under sednare krigen tillfogat osi, afskrifwit 8 Millioner
R:d i silfwer utländsk skuld, och jag uppmanar dem af
wära bröder, som bewistat desie Riksdagar, akt pä ett
wardigt sätt upprätthälla sina beslut. Dä crsäktnings-
anspräkcn 1812 wacktes, afsiogo Ständerne Lem icke,
utan fordrade blott utredning af dem; och man säger
intet till en fordringsägare, som man ej will betala:
gör upp er räkning, sä att fordringsbeloppet blir be¬
stämdt. Man säger genast, akt fordringen ej godkäu-
nes. Det wore en högst dålig handling i synnerhet i
offentlig wäg att annorlunda gä till wäga. Jag hop¬
pas derföre, att nämnde Medbroder nu lika wanni
hplla rättwisan och billigheten. Den skuld, som dä af-
strefs, utgjorde ester 122 si:s cours 20 Millioner R:d
och rantorne dera esker blott 4 procent tills nu, omkring
d Millioner. Lägger man dertill hwad som erhälljtsför
condemnera.de stepp och waror, sä blir deraf en summa
as zo Millioner R:d Banko, som bliswik indragne och
hwaraf cndast 222,000 N:d skulle utgå lill ersättning
65»
Den Lo Gctobee.
för medborgare, hwars förluster beredt Staten en sä
högst betydande winst. Bör man ej besinna, hwilka
stora inkomster det allmänna har af handeln och sjöfar¬
ten? Och huru skulle det sta till, om bewillningen ri¬
tan denna tillgäng skulle fyllas? Förtjenar dä icke sjö¬
farten ctt werksamt beskydd? Och kan nägon sä-an
gifwas utan säkerhet? Upphör denna, och den mäste
upphöra med de grundsatser, man nu tyckes wilja an¬
taga, sä stall Exportören ej kunna mottaga wära jern,
och träd-waror till mera än Zo procent, eller ock mäste
Bergsmannen och Skogsägaren sta rlsguen sjelfwe. Dä
kunde en tunna salt komma att gälla Zo N:d och det
glas win till Communion behöfweS i R:d. Det man
talar om oriktiga ersättningsanspräk, förfaller,dä man erin¬
rar sig, akt detzc blifwit nedsatte till ZL-r,o»a Rid, som tyc¬
kes wara gansta strängt. Hwad skulle wi sagt, om
i8i2 ärs Stander heldre än att ätaga sig denna utgift,
bibehällit wära L» Millioners skuld? Hwad skulle desie
Ständer nu kunna smara? Jag tillägger, att det är
oförständigt och opolitiskt att med ett omotiveradt orätt,
wist beslut i denna sräga liksom rättfärdiga hwarje härdt
beflut emot ost, och att det wäl kunde hända, att de ut¬
ländske Creditorcrne äter anmäla sig, allt för wäl un¬
derstödde, dä de fä höra, att Nationen sjelf upphäfwer
de grunder, hwarpä 1812 ärS stuldliqvid stödde sig. En
för sen änger stall dä följa, men icke rätta en obillig
handling. Pä alla desin skäl yrkar jag äterremisi af
Betänkandei.
Olus lllor8san frän Stockholms Län erinrade, att,
efter förekomne upplysningar, har Utskottet ansett ät,
stilliqe af de förmente fordringsanspräken obehörige;
hwadrn man asstyrkt den ifrägawarande ersättningen lill
förekommande af wädliga preju>'-at i framtiden.
Den 20 Vctabee.
65 l
^näere v-miel8on: Hedcrwärda Ståndet har l of»
ffciel wag redan emottagit underrättelse, att öfrige Re-
spective Riks-Ständen äterremikkerat denna wigtiga frä¬
sa. Erunderne för äterremisierne aro inom alla besia
Ständen desamma. Man har ansett Stats-Utskottet ej
med tillbörlig noggrannhet hofwa ukredt och granffat
rätta förhällandct af denna sak, som rörer icke mindre,
än oskyldige medborgares timellga wäkfard, och som, ur
denna synpunkt betraktad, icke bordt likgiltigt handte¬
ra?» Sjelf har jag Lfwerwarit de beslut, Riksens Stan¬
der w!d 1810 och lZlL ärens Riksdagar i ämnet fattat,
och jag har derigenom förwä-fwat mig en nägorlunda
säker kännedom om ämnets beskaffenhet. Man förkla¬
rade dä, okt fordringsanspräkcn borde utredas, och, sä
widt de med laglige bewis kunde styrkas, af Staten ho¬
noreras. Jag wkrdor detta beslut, och skulle illa upp¬
fylla min pligt som Representant, om jag nu gaf en
annan tydning dcrät och uvvbörde att, efter min för-
inäga, arbeta för medmennistors wäl. Med den billig¬
hets- och rättskänsla jag äger, kan jag nu icke afwisa de
ersättningsfrågor, som dä fingo gehör. Att Zberopa re¬
ciprocitet, säsom grund för ett Niks-StändS bestal, bör
icke werka pä en owäldig g^anstarcs öfwerkygclse. Jag
hade heldre önskat, att egcnnyttiga afstgter sätt wika kör
rättwisans fordringar. Dä hade man, säsom gamla
ordspräket lyder, samlat glödande kol pä owännens hus-
wud. Med detta förklarande och under instämmande i
öfrigt Uti de afgisne skriftliga anmärkningarn', yrkar
jag.äterrcmisi cch will blott tillägga, att w! derigenom
icke förlora nägon lid, emedan Ulstoktet i allt fall mäste
beswara öfrige Ständcns äterremisier och således äter
upptaga ärendet, hwarefter wi aga lika öppen rätt som
nu, att fatta wärk beslut, men njuta derjemte den till-
redsst ällelse att icke genom förhastade älgärdcr hafwa
Den 22 Ockober.
bcröfwat ostyldige medborgare deras lagliga bewisnings,
rätt.
Härut! instämde Driv kLlsson och Olok HLIcsnsson
frän Elfsborgs Län, lsrsson frän Calmar, och
krter ^vrLson frän Orebro Län, med flere.
F. d. Lalemannen och Riddaren Lsr-, Olsson Zbe-
ropade hwad han flrifteligcn anfört. ' Sjelf hade han
wid förra Nusdagarnc öfwerwarit Riksens Ständers öf-
werläggningar i ämnet och derom förwärfwat sig full¬
ständig kännedom. Det hade Lä blifwit utredt,att män¬
ga medborgare ostyldigt lidit; och det more derföre en
samwctspligt att understödja de lidandes rättmätiga
anspräk, utan afseende pä utgängen af en eller an¬
nan sak, som, stiljd frän all gemenskap med den fö-
rcwarande, kunde hos andra Riks-Ständ wara behand¬
lad emot Bonde-Ständets Lustan.
Dies Talrmanncn Ion Ionsson: , W!d 1812 och
IZIL arens Riksdagar, hwilka jag bewistat, war denna
fräga under bfwerläggning hos Riksens Stander. Dä
kunde den icke definitifk afgöras, i brist pä sullständigs
upplysningar. Man beflöt derföre, att utrönas borde,
pä hwilka losgifne eller förbudns utrikes platser Swen¬
sta medborgare förlorat de fartyg och laddningar, hwars
före ersättningsanspråk blifwit yppade. Men denna
undersökning har ännu icke blifwit Riksens Stander
meddelad, om an den were hällen och Utffottet tillstäld.
Dct ar iikwal Riksens Ständer, som stola pröfwa bes
staffcnheken af hwarje pretention i afseende pä desi mer
eller mindre behörighet; och pä det att sädant mä ste
samt den oskyldige icke killstyndas ett oförtjent lidande,
instämmer jag med de Ledamöter, som yrkat ärendets
återremitterande.
Den Lo Vctobce.
Änöer, Zanäsren: I Utffottet, der jag war af skilj¬
aktig mening med pluraliteten, har jag sökt inhämta den
kännedom af malek, som af tillgängligs handlingar
kunde minnas. Zag tror mig hafma funnit, att största
delen af de ifrägakomne fordrings-ansprären äro i af-
scenne pä bcwisningen sä beskaffade, att de wid skeende
närmare undersökning icke kunna godkännas. Hware-
mot jag hyser den öfwertygelft, att bewisningSrattighi-
ten icke i förtid bör betagas nägon af de ifrägawarands
förmente fordingsägarns, äfmcnsom att de, hwilka be-
wisligen handlat pä utrikes lofgiswen plats och der
förlorat sin egendom, böra njuta billig ersättning. Mili
mening är derföre, att ärendet bör till Utskottet återre¬
mitteras och, sedan grunderne för ersättnings-krafwen
blifwit, efter föregången noggrann utredning, af Utskot¬
tet föreslagna samt af Riksens Ständer bestämda, kill
Kongl. Malrts widare ätgard i underdänighet vfwer-
lemnas.
Secreteraren erinrade, att, utom hwad ätstillige
warde Ledamöter bäde inom Utskottet och detta. Heder-
wärda Ständ andragit till stöd för motsatsen af det flut,
hwari Utskottets pluralitet stadnat, förekomma tlll öm¬
sint och rättwist öfwerwägande de flere stal och grunder,
Herr lHns»«ler hos Borgare - Ständct uppgifwit och
hwilka igcnsinnaS i hans ofwanomförmäldka flriflliga
yttrande» Ilrik Oetloksson och liars ^uclsrsson hafwa
i deras utlätandcn afwen sökt fasta Ståndets uppmärk¬
samhet pä samma wigtiga omständighet, som Herr l?«r-
nsnäer aberopat, nemligen: "att Riksens Ständer re-
"dan wid r8oy och r8lo ärens Riksmöte sä wäk
"uti särskild underdänig strifwelse till Kongl. Majit,
"som uti sjelfwa RIksdagsbeflutet högtidligen erkänt
flSwcnsta medborgares rättighet till ersättning för upp-
654
Den 20 Gclsbee.
"Lringningar, under förklarande, att rättwisa och billig,
"het fordrade en författning, om hwars utfärdande Rik-
"scns Ständer underdänigst anhöllo, till följd hwaraf
"all fiendtlig pä Regeringens befallning sequefirerad es
''gendom borde säsom ersättning tillhandahällas dem,
"som i fiendens hamnar eller genom uppbringningar
"blifwit lidande.'' Dä Utskottets Betänkande icke för¬
anleder dertill, att berörde ätgärd inom Utskottet till-
wunnit fig någon uppmärksamhet, hemstälde Serretcra-
ren, om icke Zstsosätlandet deraf ensamt förtjenar äter-
remisi. Lägges Nu härtill hwad fredsfördraget i Kiel
tydligen innehäller: hurusom en uppoffring af medbor¬
gares skäliga anspräk dä mäste göras för större politiska
iöremäl, samt widare: huruledes Utffotteks Ullätande
icke innefattar nägot urfliljande eller minsta pröfning af
de lidandes mer eller mindre billiga anspräk, ehuru
denna pröfning utan twifwel bordt utgöra ett wärdigt
amne för Riksens Ständers räkkwisa bemödande, helst
den omsorg, som af en, likmätigt Riksens Ständers
egen föreskrift, lillförordnad Comité deruppä blifwit i
flera är anwänd, eljest warit bäde onyttig och öfver¬
flödig; sä trodde Secrekcraren sig böra tillstyrka Stän¬
der att omfatta samma ulwäg, som resp. Med-Ständen
antagir, för att inhämta alla nödige undrrrältelser, in¬
nan mälet slutligen afgörcs.
Lalcmannen afrädde likaledes allt förhastande. Sa¬
ken more bäde wigtig och ömtälig. Dä z:ne Ständ re¬
dan sören,t sig om äterremisi, kan Ukstottet, ehwad
Bondc-Ständct behagar tillgöra, icke undgä att upptaga
ärendet till ny öfverläggning. Ständets rättighet att
sedermera bifalla eller af.ä Betänkandet, är lika öppen
och obehindrad. Men dä här är fräga om medborgares
walfärd och deras ostridiga rättighet att icke dömas utan
Den LS^Ockobsr. 6;;
föregängen sorgfällig granskning af stälen mot och med,
kunde Talemannen sä mycket mindre undgä att tillstyr¬
ka Zterkemisi, som Sländet icke borde blottställa sig för
allmänhetens omdöme att med köld- eller liknöjdhet hof¬
wa behandlat ett ämne, hwarät föregäende Ständer
lemnat serdeles uppmärksamhet.
Urik Anckersson frän Westrräs Län: jag har med
all noggrannhet granskat Utskottets Betänkande och till¬
skär uppriktigt, att jag icke kan annat an godkänna de
grunder, hwaruppä det är uppstäldk. Jag medgifwer
wäl, att nägon billighet kan finnas talande för deni,
som förlorat sin egendom, men jag är ock öfwcrtygad,
att manga tillställningar och mänga stenoara förluster
skulle skyddas och ersättas, om Utskottet handlat annor¬
lunda. Min tanka är säledcs, att Betänkandet bör
godkännas.
Mänga hördes häruti instämma.
petter Anckersson frän Hallands Län: Jag är före¬
kommen af medbröderne bongberg, Sirincklnnck och blrilc
Anckersson. Billighet är ett och sträng rälkwisa helt an¬
nat. Sannolikt uthärda icke de ersältning-Zsökande och
deras handlingar den noggranna pröfning, som denna
r^ttwisa skulle fordra. Bctraktom äfwen Statens knap¬
pa tillgängar. Hwartill tjenar da onödigt uppehäll?
Betänkandet blifwer troligen icke förbättradt, om det
efter älcrremisien ä nyo inkommer. Jag yrkar derföre
proposition pä bifall eller votering.
per Lsngtsson frän Halland: Det är besynnerligt,
att man i denna sak stall wara sä män om äterrerniK,
och jag begriper icke hivad förmän wärl Ständ ka» haf-
6;6
Drn 20 Gctöbek.
wa deraf. Hwad det beträffar de billiga anspräk
nian hört omtalas, wct jag icke, att Borgare-Ständet
gjort synnerligt afseende pä det, som wi tyckt wara bil,
ligt och rattwist. Säledeö bestrider jag all Zterremisi.
Earl Rreclrilc Lerg: Det ar lika sä besynnerligt, att
man liksom sruktar att underkasta egna Swensta med¬
borgares i behörig ordning framstälda, tid efter annan
fullföljda, med rättmätigt hopp understödda anspråk en
noggrann och rätkwis pröfning. Haswa de rakt, hwar-
före neka dem den? Om än flera anspräk saknads lag¬
lig grund, wänne det derföre är rattwist, att den oskyl-
dige stall lida med den skyldige? Frän en sädan af Ri¬
kets Ständer utö-fwad rättwisa ber jag ost Gudbewarcst
lobs,I lacvb Rutberg: Af Secreteraren sär jag be¬
gära underrättelse, hwilka de stal eller ätgärder äro, som
icke bliswit i Utskottet upptagne och granskade? Om jag
ej rnisitog mig, yltrade Secreteraren, att sädane stola
finnas.
Secreteraren swarade: att besia Åtgärder bestä uti
och iZro ärens Riksdagsbeflut och Ständernes till
Kongl. Maj:t dä aflätne underdäniga strifwelse, samt
uti den anmarkningkwärda omständighet, att de sökan¬
des inbördes företräde icke blifwit af Utskottet pä nägot
sätt urstildt.
lollan laooll Rutberg: Ester inhämtande af denna
upplysning, får jag förklara, att Utstottet i min tanka
ädagalagt allt för ringa mänhet om de niedborgliga
rättigheter, som har är äro i fräga. Jag lemnar der¬
hän i hwad män uppbringnings-anspräken böra eller
kunna
Sen 20 Gctober.
kunna godkänna?. Men imedlertid är det icke hwarkcn
billigt eller rättwlst att liksom pä stump afgöra rätte-
frägor, der medborgares wälfärd stär pä spel. En sZ-
dan tillämpning af wära lagar kan omöjligen instämma
med ett sundt och rigtigt omdöme, emedan all ledning
saknas för den owäldiga pröfningen. Det är pä en sä¬
dan pröfning jag sätter ett stort wärde. Men dit kan
man i sakens närwarande stick icke komma utan äter,
remisi, hwilken alltsä är oumbärlig.
Lrilc Mellerborg: Jag ar fullkomligen öfwerkpgad,
att de fleste af de ersättninos.anspräk, som för upp-
bringadt gods blifw-ik pppade, sakna den egenstap, som
kan förbinda Staten till godtgöring deraf. I allmänhet
skulle jag nästan wara färdig att ogilla principen af
Statens mellankomst annorledes än rcclamationswis bos
den makt, som äbringat Swenste undersåtare förlust;
men jag har af det betänkandet bilagde utdrag af Kic,
lcr-jsredskractaten inhämtat, att Konungen afträdt alla
anspräk pä ersättning för uppbringningar, hwilka sedan
Jönköpings,freden blifwit gjorde; och som detta är ett
anwändande af enstildes rätt, ett hinder för dem til!
ersättnings-talan i Dannemark, hwarigenom de möjeli-
gen kunnat blifwa skadeslöst; sä anser jag ock, att un¬
dersökning om sädane och dplike pä rätkwisa grundade
ersättningsfrägor bör äga rum, innan hufwudsakligt be¬
slut fattas; hwadan jag prkar mälctsäterremittcrande.
lollan Dongberg: Mitt bestridande of Lterremisi
grundade sig pä den förutsättning, att Ukstoktet, son,
haft detta ärende till granskning under 8 mänader, re¬
dan lemnat ät detsamma allmän uppmärksamhet och
Bonde,Tt. prost, 5 Band.
Leo 20 Kctobev.
utwcckling, som för Utffottet warit möjlig, och att säle»
des en äterrcmisi endast skulle förorsaka onödig tidsut¬
drägt. Men dä öfrige Ständen Återremitterat frägan
och siere af StändetS Ledamöter synas päyrka en ytter¬
ligare och närmare undersökning, som icke torde wara
utan nytta, sä will jag icke widare fortsätta förstnämn¬
de pästZende, utan bifaller deremot, att ärendet mä ä-
terförwisas, sä wida Ständer i allmänhet sädant önskar.
Austers Nilsson frän Carlstads Län: Z Utskottets
afdelning har jag öfwcrwarit granskningen af detta mäl
rörande documenter; men dä nägon del deraf befunnits
oriktiga, har Utskottet icke trott sig kunna rältsenligt
tillstyrka bifall lill de ifrägakomne ersättningskrafwen.
Lika med Prosten ^njou tror jag ocksä, att Staten ej
kan anses förbunden ersätta de ifrägakomne förlusterne
ehuru jag medgifwer, att billigheten fordrar det. Skul¬
le ärendet till Utskottet äterförwisas, hwaremot jag icke
har nägot att erinra, Lberopar jag för min del innehäl-
lkt af Lrio Detlofsson, anförande.
Dars Dillman frän östergöthlands Län förklarade,
att han instämde med de Ledamöter, som bifallit äter-
rem!§; hwaremot Rer Rengtsson frän Halland och Gu¬
llers Nsltes-on frän Bohus Län m- fl. yrkade bifall till
Betänkandet eller ock votering.
loban Isoob Rutberg: Zag har redan yttrat mig
och fär endast tillägga, att jag hwarken kan bifalla eller
afsiä Betänkandet, innan saken blifwit i wederbörlig ord¬
ning utredd.
buller» laensson frän Westeräs Län, som är Leda¬
mot i Stats-Utskottet, utlät sig, att dä 3mx Riks-Ständ
Den 22 Gckober.
redan Återremitterat ärendet, torde widare underrättelser
derigenom blifwa för Utffottet att tillgä, hwilka i atta
fall fordra ett närmare öfwerwägande; och wille han
derföre icke bestrida att äfwen de inom Bonde-Ttändet
gjorda anmärkningar mä komma till UtffottetS kunffap.
ket-r kersson frän Lrebro Län understödde denna
mening och tilläde, att han icke kunde finna, hwarföre
Utffottet, som wid bcswarande af de öfrige Ständens
Ltrrremist wäl behöfwer alla de upplysningar, hwilka k
detta wigtiga ämne kunna ästadkommaS, just ffulle sak¬
na underrättelse om de olika äsigter, som inom Bonde»
Ständer blifwit framstälde. Delta wore orsaken, hwar¬
före han för fin del önffade äterremisi.
Secreteraren tilläde: Troligen kan BonLe-Ständet
ännu räkna pä beredwillighet frän Wällofl. Borgare,
Ständets sida, i frägan om Discont-Astignalionernes in¬
lösande, om under tiden, som fordras, innan Stats-Ut-
skottet bcswarar den ifragastälde äterremisien i upp-
bringmngsmälet, inbjudning göres att biträda Bonde»
Ständets beflut, Secreteraren wille blott i förblgäende
nämna denna omständighet, emedan han hade sig be¬
kant, att en anmälan angäende Riks-Ständens olika
beflut, rörande Veste Astignatloner, wore frän Banko-Ut¬
skottet att förwänla.
Sedan Takemannens fräga, om discuSsioncn nu wa¬
re slutad, blifwit med Ja beswarad, gjordes särffilvta
propositioner dels pä bifall till Betänkandet, dels pä ä-
terremist, hwilka med blandade Ja och Nej bemöttes.
lobsnne» Lnäersson frän Skaraborgs Län: ' Dä
sinnena spnas wara sä delade, hemställer jag, om icke
Dt0 Lo KctobeK.
mälet kan fä hwila till nästa kl-nnm. Det har ej mer
än en gäng förut warit anmält, dä Betänkandet ladeö
pä börset; och hwarföre ftola wi förhasta ost?
»
ingers baller,?on frän Skaraborgs Län instämde
häri. Mcn Talemannen erinrade, att dä öfmerläggnin-
gen redan ansetts stutad och proposition gjord, mäste ä-
rendet nu, enligt N!ksdags«Ordningen, afgöras.
Widare fortfor Talemannen: Zag beder Ständet
än en gäng Icke förhasta sig. Här äro ju sä mänga
Ledamöter, som, i likhet med hwad 'öfrige Riks-Stän-
den beflutat, astat Zterremist. Zag fär derföre htterli»
gare söreflä: Bifaller Ständet, att mälet till UtstottetS
förnyade handläggning äterförmisas?
Härtill rövades Za, men ocksä hördes ätstilligK
Nej; och Lriv ^nclor-son frän Westeräs Län pttrade:
Det är ju wär rättighet att fä votera. Jag kan icke
afstä derifrän. Det more att handla mot min öfwertp-
gelfe. Jag begär alltsä Voterings-Proposition.
l?eter ^näersson frän Hallands Län förenade sig
härmed; och dä, oaktadt Sccreterarens ytterligare hem¬
ställning, om icke desie märde Ledamöter ännu wille be-
qwäma sig att fränträda pästäendet om votering, de lik-
wäl dcrwid förblefwo, gjorde Talemannen denna flutli-
ga proposition, som godkändes och anflogs:
Den, som bifaller Utskottets Betänkande, lägger Za;
den det ej will, lägger Nej. Winner Nej, kommer Be¬
tänkandet med derwid gjorde anmärkningar att till Ut¬
skottet äterremitteras.
Dett 20 Dctobee.
Sedan Ständets Ledamöter, efter upprop, emotta-
git samt inlemnat voterings-sedlar, hwaraf en förseglad
estades, befanns voteringen, hwaröfwer 3:ne Protocoll
fördes, hafwa utfallit med 55 Ja, mot 40 Nej; i följd
hwaraf Utskottets Utlåtande är bifallet; hwaraf Prolo-
colls-Utdrag till Mcd-Ltänden expedierades.
Nedannämnde, nu ankomne Utlätanden upplästes
och ladcs pä bordet:
Stats-Utststtets:
N:o 542, om nedsättning af Quarantains-gfgifter-
ne wid Känsö för Swensta fartpg.
Stats- samt Allmänna Leswckrs- och Kkonomie-
Utstottens:
N:o 543, öfwer gjorde anmärkningar wid Utskottets
Betänkande N:o 408, angätnde Communications öpp¬
nande med Gälliware Iernmalmberg i Lulcä Lappmark.
Stats- och Bcrvillnings-Utstottens:
Nw 544, i anledning af gjorde anmärkningar wid
Betänkandet, rörande Extra Grufwe-hjelpcn i Stora
Kopparbergs Län.
Stats-, Banko- samt Allmänna Desrockes-och E--
konomie-Uistottens:
N:o 545, öfwer anmärkningar wid Betänkandet an-
gäcnde Allmänna Magazins-Znrätkningen.
Den ro Gctobee.
Lag-Utstottets:
N:o rgy, i anledning af anmärkningar wid Betän¬
kandet N:o lrz, angäende företrädesrätt för jordägare
till betalning af Brukares lösa egendom.
Nw 200, i följd af äterremisi af Betänkandet N:a
ny, angående jordägares rättighet till Arrendators af«
hysande, när Arrcnde-Contractct ej uppfylles.
N:o 201, i anledning af Riks-Ständens fattade
stiljaktiga beslut i frägan om förbud för Ledamöter i
HofrRätt att sig emellan byta lottade mäk.
Genom ankomne, uppläste och till handlingarne lag¬
dt Protocvlls-Utdrag, underrättades Bonde-Ständct, att
Högmördige Preste-StändeL
Den 17 cvetobev.
Wid föredragning af
1:0 Den wid Bewillnings-Utskottets Betänkande
N:o l2 bilagds Tariff för den blifwnnde Tullbewillnin»
gen af inkommande och utgäcnde waror samt Transito-
afgift, antagit ifrägawarande af Utskottet först afgifne
förflag med de af samma Utskott sedermera deruti förs-
stagne jemkningar, dack med Åberopande af Ständets
förut widtagne beflut att kill Kongl. Majit i underdä-
nighct öfverlemna akt i wista fall widtaga de of inträf¬
fande förhällandc päkallade ändringar och jemkningar
Den 20 Dctsber.
66;
Tull-tariffen ester be grunder, som under nu warande
Riksdag blifwa af Riksens Ständer fastställde.
2:0 Stats- samt Allmänna Beswars- och Ekons-
mie-Utffottens Utlätande N:o 527 i anledning af giorde
anmärkningar wid Betänkandet N:o Z75, angående en
förändrad reglering af Hospitals,inrättningarne i Riket,
bifallit förra Betänkandet med del tillägg det sednare
innelMer.
Z:o Högloft. Ridderftapet och Adelns Protocolls-
Utdrag ken 9 dennes, innefattande inbjudning akt med
akflag ä Lag»Utffottets Utlåtande N:o i8ä, Litt. D. an-
gäcnde ändring uti Författningen om inteckning i jord
och fast egendom ä landet, godkänna de af Häradshöf¬
dingen Ribbing projecterade förslag, icke funnit skäl frän-
träda sitt den 6 sistl. Juni! lemngde bifall till Utskottets
först afgifna Betänkande N:o 70.
Remitterat tift Banko-Utftottet frägan om tiden och
sättet för allmangörandet af Bankens ställning; i hwil-
ken följd Preste-Ständet för närwarande icke kunde v t
tea sig öfwer Högloft. Ridderskapets och Adelns genom
Protocolls-Utdrag ken 7 dennes, jemte inbjudning, med
delade beslut i ämnet.
Lifallit följande UtlZtanden-.
Allmänna Beswävo- och Lkonomie-Utflottets:
N:o igl, om större frihet i tillwerkning och försälj¬
ning af jern.
Stats.U flottets:
N:o 5i6, om ytterligare anslag för zchje Hufwud,
titelns behof.
L64 Den 2,0 Dctober.
N:o 519, om Arrende-SpannemälS utgörande af
Kungsgärdar, m. m.
N:o 520, rörande Lieutenanten o. Lil. vonk"iesnäts
ersättningsansökning.
N:o 521, angående förwaltning af de till ström¬
rensning anstagne medel.
Ståls- samt Allmänna Beswärs, och Lkottsmie,
Utstottens:
/ Nm 528, om al! jords lika bestallning och om flak
terneö utgörande.
Ätereemitteeat Bewillnings-Utflottets Betänkande
N:o 44, angående en Chartar-Sigillakce-författning samt
Lag» och Ekonomie-Utstottens Utlätande N:o 19Z, om
fast egendoms försäljning ä lotteri.
Lätit bero wid följande Utlätanden:
Lag-Utflsttets:
N:o 189, om befrielse för Riksens Ständers Bank
frän skyldigheten att i Concnrser och ärS Proclama be-
maka sine mot lös pant ägande fordringar.
Nm 192, angående Expeditionstältet af Kongl. Masits
Rädiga Resolutioner i Bcswarsmäl.
Stats- och Banko-Utstoltens:
N:o 526, angående läncanflag till Consistorium -
Calmar för uppbyggande as Gymnasii» och ScholehuS
derstädes.
Den 20 evctober. 56^
Lagt till handlingarne följande Memorial och Utlä-
tanden-
Lonstitukions-Utstottets:
N:o 64, om ett tillagg i Answarighets,Lagen för
Riksgälds-Contoirets fullmäktige.
N:o 58, öfwer Herr IrellsnberZs anmärkning mot
Konungens Rädgifware i Commandomäl för Armeen.
Stats- sch Banko-Utskottens:
N:o 522, om lönebiträde för Trollhätte Canal-
Werk, m. m.
N:o Z2z, om understöd och uppmuntran för Spar-
banks-inrättningarne i Riket»
Stats«Utsksttets:
N:o 5Z0, om Skönsta Noteringen.
N:o 5z5, angäende Revision af Läst-afgiftk-fondenS
sörwaltning.
Lewillnings-Utstottets:
N:o 46, förslag till en förändrad Tariff för husbe-
hofs-brännwins-bräniiings-afgiftcn.
Lag-lltflottets:
Nw rgo, angöcnde förklaring öfver 5 §. uti 25
Cap. Rätiegängs-Balken och 4 §. i z Cap. Misigernings,
Balken.
666
Den 20 tvctobev.
N:o rgi, om mildring i straffet för waktkarl, som
stäpper fänge lös.
N:o 195, angäende utmätning och försäljning af
fast egendom.
N:o 196, om mildring i Straff-Lagarnc.
N:o 197, om ätffillige föreslagne Lagförändringar.
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottets:
N:o 192, om Tackjerns-tillwerkningen och Tack-
jernshandeln.
N:o 196, om rättighet till utwidgande af Stäng-
jerns och Ämnes-smidet i Riket.
N:o 197, om allmänna fljutsnlngsanstalterne, post-
wagnars inrättande och stjutslegans nedsättning.
Wällofl. Borgare-StändeL
Den 17 October.
Godkänt Stats.UtffottetS Memorial N:o 5gr, r
Återremitterade frägan om lindring uti Jnqwarterings-
beswäret för Helsingborgs och Engelholms Städer; dock
hade Ständct derjemte beslutat anmoda sitt Beswärs-
Utffott att uppsätta en underdånig flrifwelse till Kongl.
Maj-.t, med anhällan, att Kongl. Maj:t mä i Räder
tackas till allmän underrättelse läta kungöra en sädan
förklaring, rörande Jnqwartcring för Officerare och Mi-
Iltaire Ticnstemän wid Extra förrättningar, som med
Kongl. Maj.-ts i npstuämnde Utlätante äbcropade Nä-
Den ro Dctobcv.
667
diga skrifwelse till Kongl. Stats-Conkoiret af den 22
September och Len rz November 1819 öfwerensstäm-
mer.
Ätcrremitterat
N:o Zll, Stats- och Ekonomie-Utstottens Utlåtande,
rörande Krono-stogarne, samt
N:o 44, Bewillnlngs-Utstottets Betänkande, angä-
ende en förnyad Chartce-Sigillatar-författning.
SZrkastat Skats-Utstottets Utlätanden N:r!S 5Z0
och Z98, angående Skånsta Noteringen.
Lätit bero wiS
N:o 529, Stats- och Bewillnings-Utstottens Utlätan-
de öfwer anmärkningar wid Betänkandet N:o rga om
aflöning för Stadernes Krono-Uppbördsbetjening.
N:o 5Z4, Stats-Utstotteks Memorial i anledning
af äterremitz af Betänkandet öfwer Revisorernes berät¬
telse, angäende de, under Commcrcc-Collcgium stälde
fonder och medel.
N:o 198, Allmänna Veswars» och Ekanomic-Ut-
stottetS Utlätande öfwer äterremitz af Betänkandet.
N:o i64, angäcnde rättighet för ägare af enstaka
Hemman att till andra upplåta en witz del af Hemma¬
nets ägorymd.
663
Dea 2o Gctsbev.
Bifallit
Nw 46/ Bewillnings-Utflottets Utlåtande öfwer an»
märkningar tvid förslaget N:o zy till förändrad Tariff
för husbehofs-brännwins-brännings-afgiften.
N:o 196, Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Uts
flottets öfwer anmärkningar wid Betänkandet N:o 134,
angäende utwidgande af Stängjerns och Ämne,fmidet»
Lagt till handlingarne Lag-Utflottets Utlätanden-
Nw 196, om mildring i Straff-Lagarne.
N:o 197, angäende ätflillige föreflagne Lag,förän¬
dringar.
Den 20 Gctobev.
Wid föredragning af Lag-Utflottets Utlätande N-o
ry5, öfwer anmärkningar wid betänkandet Nw 158, an»
gäende utmätning och försäljning af fast egendom, bi¬
fallit desse Bctänkanden, endast med den ändring, att
betalningstiden för sädan utmätt fast egendom pä
landet bör förlängas till en mänad efter Auctionen.
Förkastat Lag-Utflottcks Utlätanden^ N:riS ;6 och
194, angäende upphäfwande af författningar, som stin,
dra Sakägares fria wal af Rättegängs-Ombud, samt
i stället befliitat, att iS Cap. 2 Rättegängs»Ba!ken
bör äterställas i sin fulla kraft, och alla de författningar
upphäswas, som göra inflränkning i den rättighet för
jvev 2Z Dctobee.
66y
Parter till wal af Rättegängs-Onibud; hwilken genom
nämnde Lagrum blifwit dem tillerkänd.
klemu» slutades kl. till 2 e. m.
In tillo.'»
§. Zl.
I82Z den 2Z October.
klcnum kl. Y f. M.
Justerades Expeditions-Utffottcts förslag till Riksens
Ständers underdäniga ffriswclscr till Kongl. Mant.
N:o -z6, i anledning asbest nädiga remist om Stats-
WerkctS tillständ och behof i hwad detsamma rörer Riks-
Statens Andra Huswud-Titcl; och
N:o 257, likaledes angäcnde Åttonde Huswud-Ti-
teln.
Wid föredragning af Lag-lltstottekS den 15 dennes
xä bordet lagdc Utlätande N:o i anledning af A-
670
Den Lz Gcl-ber.
terremlst af dest Betänkande om upphäfwande af dt
författningar, som hindra Sakägares fria wal af Nät,
tegängs,Ombud, fann Bonde-Srändet, sedan nägon öf-
werläggning föregäkt, uppä ^näers vsnielrons tillstyr»
kande, och derefter af Talemannen gjord proposition, för
godt att, med ogillande af Utflotttts ätgärd, befluta,
akt de, sedan allmänna LageNs antagande, utkomne för¬
fattningar i detta amne böra till deras kraft och werkaN
upphöra, sä att stadgandet i iZ Cap. 2 §. Rättegångs-
Balken allena förblifwer gällande.
Föredrogs 8 nyv Lag-Utskottets den 15 dennes pä
bordel lagde Utlåtande N:o 195, öfwer anmärkningar
wid Utffottets Betänkande N:o 158, rörande utmatning
och försäljning af fast egendom.
Ester behörig Lfwerläggning, fann Bonde-Ständet
skäligt bifalla hwad Utskottet föreslagit, dock med tiven-
ne af dlils NLnssvll frän Malmöhus Län prkade rättel¬
ser, nemligen:
i:o Att, dä fast egendom ä Executiv Auction för,
säljes, bör en mänads bctalningsanständ lemnäs, och
2:0 Att Auction ä utmätt lös egendom ej mä ti¬
digare utsättas, än att en Söndag utom den, ä hwil,
kcn Auctionen blifwit i Kyrkan kungjord, derförinnan
kan förflyta.
Uti detta beflut,föranlcdt afnärwarande tids pennin,
gc-förlägenhet och allmogens förskonande frän allt för
Den 2; Gctober.
671
sivera följder deraf, skulle Respective Med-Ständen
»vänligen inbjudas att sig förena.
Till afgörande företogs Lag.-Utstottets den 15 ben¬
nes pä bordet lagde Utlåtande N:o 196, i anledning af
anmärkningar w!d Ukstoltets Betänkande Nw rz^, öf¬
wer Riksdagsfullmäktige» äobsn ^seob Rutberg- Memo¬
rial, angående mildring i Straff-Lagarne.
Härwid yttrade wäl Gullers Osoielson, att hande¬
lar Rutberg» tanka och säledes ej kunde godkänna Ut¬
skottets Ztgärd; men enär först akgifne Betänkandet re¬
dan blifwit af de trenne öfrige Ständen bifallet, fann
Wonde-Ständet sig böra förklara, att derwid fär bero.
När nu i ordningen förekom Stats- samt Allmän¬
na Beswärs- och Ekonomie-Utskotlens Len ls dennes pä
bordet lagde Utlätande N:o 528, om all jords lika be¬
skattning och ett förändradt sätt för skatternes utgöran¬
de, ingas llobsn lacob Rutberg följande
Anförande:
Dä Stats-Ukstottet frängätt sin mening om refningS-
werkct och Ekonomie-Utskottet alldeles ogillat grundstatts-
systemet samt inskränkt sig till det slags bestridande af
min motion, hwilket manligen begagnas, dä fräga en¬
dast är att undwika en förhastad werkställighet, att
nemligen saken wäl är god i sig sjelf, men tiden till
desi utförande ännu icke kommit, har jag följaktligen
ingenting annat i detta ämne att nu andraga, än atl
672
Den 25 Dctobev.
jag icke gillar denna sistnämnda sats i betta fall mer
än i alla andra, utan skär jag fast wid den tankan,
att den sak, som är god, kan utföras sä gerna i wära
dagar, som i nägon annan tid. Ekonomie-Utflottet
tror, att den stall gä bättre, dä landets wälmäga blir
större. Utan twifwel kunna mänga saker dä gä bättre;
men alt detta just stall gälla om bestattningswcrkcls
förbättrande, dcrpä wagar jag trvifla.
Först och främst delar jag med sä mängen annan
fosterlandets män den sorgliga öfwertygelsen, att all¬
männa wälmägan i närwarande tid ej kan göra nägra
framsteg just för beffattningssystemets stull, hwars o-
mätkliga tyngd desto härdare trycker, ju mera ojemt
flatterne äro delade. Den tid af större wälmäga, till
hwilken förbättringen uppstjutes, stola mi alllsä förgäf,
wes »vänta, i fall »vi cj förbereda dest ankomst genom
en lindrigare eller ätminstone jemnare fördelad beskatt¬
ning. De stäk, hwarpä jag grundar denna öfwertygel»
se, har jag wid andra tillfällen och förnämligast wid
Statsregleringens behandlande, sökt fullständigare fram¬
lägga.
Detzutom kan jag för ingen del inse, hwad inflytan¬
de det större wälständet skulle hafwa till lättande af den
ifrägawarande förändringen. Om stattcmännen i en
tid, dä deras betryck päkallar allmänt medlidande, cj
kunna förmä sina mindre wanlottade Samfundsbröder,
ägarne af den privilegierade jorden, till den billighet,
hwarom fräga är; sä stall detta säkerligen ännu mindre
lyckas, när statlemännen en gäng befinna sig i en min¬
dre beklaganswärd belägenhet. Och ingalunda kan ut¬
förandet blifwa lättare genom ett högre uppdrifwet Be-
will-
Den sz (pclober.
6?3
rvillning sbelopp, säsom Ekonomie-Utstottek pä ett för
mig alldeles obegripligt sätt resorrerat. Bewillningens
tillwäxt uppkommer ej annorlunda, än genom Skate
Statsbehof; och huru derigenom stall tillwägabringaS
större lätthet att minsta grundstatterne, mäktar mitt
swaga förnuft icke fatta. Twertom förefaller det mig
säsom afgjordt, att om beskattningen kunde i nägon be»
tydlig män nedsättas, tillfälle äfivcn derigenom skulle
beredas att i lika män »verkställa rabatten pä grund-
ffattcrne, sä wäl som pä Bewillningen. Med ett ord:
jag forskar förgäfweS efter nägon grund till uppskjutan¬
de af denna förändring, hwilken nu ändteligen blifwit
erkänd för god och ändamälsenlig. Jag uppmanar sä»
lebes det Hederwärda Ständet att bifalla min motion,
säsom af Utskottet witsordad till desi gagnelighet och för
hwars werkställande Utstottet icke wisat nägot hinder är
Za rum.
ä. ä. Rutberg.
Detta afwmsom Rutbergs första Memorial i äm,
net upplästes, derefter buller» Rsnielson anförde:
Etats-Utstottet har nu mera, efter öfwerläggning med
Ekonomie- och Besivärs-Ukffottet, frängätt sitt förra Be¬
tänkande. Sistnämnde Utstött har likwäl satt Rutbergs
motion i första rummet framför de öfrige, men ansett
tiden ej wara inne för widtagande af hwad Rutberg
föreslagit. Detta kan jag ej medgifwa. Olikheten i
jordens beskattning och deraf härrörande obilliga följder
äro allmänt kände. Wigten af nödig jcmnkning harwid
förslutne Riksdagar warit erkänd; men hittills bar ej
nägot blifwit tillgjordt. Man stall wäl en gäng boria;
och jag wet ej, hwarförc man allt jeml will ät komman»
Londe-Sr. prok.,5 Land.
Den LZ Dctobek.
de tider öf-verlemna widtagande af Åtgärder, som de
närwarande sä högt päkalla. Efter Lfwerwägande af
allt, hwad uti det firewarande ämne är föreslaget, an«
ser jag Hntbergs Project wara det mest tjenliga, och yr,
kar, om icke skyndsam »verkställighet deraf, ätminstone
sädana fLrbcredande Åtgärder, att mälct nägon gäng mä
upphinnas.
Vice Talemannen Ion Ionsson: Jag Inser icke, att
uägon jemkning kan wcrkställas annorlunda, än esler
föregängen ny refning och skattläggning; och efter hwad
flere Ledamöter, förra gängen ärendet förewar, fullstän¬
digt yttrade, skulle detta företag blifwa lika kostsamt,
som smärt att »verkställa. För mina Committenters
räkning kan jag ej medgifwa en sädan ätgärd, desto
mindre, som ärligen tilltagande odlingar ofelbart stola
föranleda till lika beskaffad olikhet i Hemmans godhet,
som den man hör öfwerklagas.
laban bongberg: Wtd äterremistcn war jag af li¬
ka tankar med vice Talemannen Ion Ionsson, och jag
är det ännu, sä midt fräga är om ny refning; men dä
Hotbergs förslag, som, enligt Utskottets medgiftvande,
är werkställbart, icke fordrar nägon föregäende ny ref¬
ning eller skattläggning, anser jag mig derät böra lem¬
na all den uppmärksamhet, bchofwct päkallar. Jag kan
säledes icke godkänna Betänkandet.
^näers Danielson: Jag torde fä erinra vice Ta¬
lemannen Ion Ionsson, att, säsom bongberg redan an¬
märkt, liutbergs förslag icke förutsätter ny refning; och
i öfrigt fär jag äberopa Ekonomie- och Beswärs-Ut-
skottets medgifwande, att berörde förslag icke är owerk-
ställbart.
Den 23 October.
Olok vilsson frän Carlstads Län yltrade sig lika
med vice Talemanncn Ion Ionsson mot den föreslagne
förändringen, säsom i hans tanka ofördelaktig.
Nils LILnsson frän Malmöhus Län: Jag kan ej
finna, hwarföre »ian talar mot no refning, dä ingen
pästär, att en sädan stall företagas, och hwarkcn motiv-
nairen eller Utflotict satt den i fräga. Den behöfliga
jemkningen i räntorne stulle ju af sig sjelf inträffa ge¬
nom alla utstylders crläggan-e ! knwlllningswäg, säsom
warande enda sättet att sörmä ssa-tstyid ge asalia Clas,
scr till enhet i principen.
Vice Talemannen Ion Ionsson: Huru är det möj¬
ligt att jemka gnindräntorne annorlunda, än i män af
Hemmanens godhet, och detta blefwe ju i sjclfiva werk t
detsamma, som ny refning. Statens tillgängar med,
gjfwa icke att, säsom Biskop Almgvist föreslagit, inlösa
Fralsc-rättigheten; och när ingendera utwagen säledes
är möjlig att med sann kördel eller utan allt för stor
rubbning r ägande-rätten ästadkomma, nödgas wi läta
bero tvid Utskottens Betänkande.
lobsn laoob Rutberg: Mm motrm bör icke för¬
blandas med Bistopcn ^.lm^vists förflag, hwilket blifwit
af Utstottcn ogilladt. Det har icke stett sä med det af
mig framställda, hwilket twertom blstwit af Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utstottet godkandt till sina grun¬
der, ehuru tiden för dest anwändbarhet ansetts ännu
icke wara för hand.
dustaf dustsisson frän Södermanland ansäg de
swärigheter, man förestält sig i afseende pä wcrkstallighe,
ten, icke wara sä betydliga, som mängen tror, serdeles
676
Den 2z Vctober.
Lä man har säkra vch billiga bewillningsgrunder att föl¬
ja; hwadan han tillstyrkte ogillande af Betänkandet och
bifall ä kulberg» motion.
Gullers OLnielson: Om Bonde--Ständet för denna
gängen icke kommer längre, mätte Ständet Åtminstone
kunna uti underoänig framställning till Regeringen upp-
gifwa desi Zsigter till minnande af den sä länge önstade
likhet i fläga om allmänna utflylder. Wi äga dä Åt¬
minstone den tillfredsställelsen att icke hafwa nedlagt det
billiga och rättwisa pästäenoe, som wäcktes wid Rege¬
ringsformens antagande är igoy, och sedermera wid
hwarje Riksdag blifmit fullföljdt.
Uppä flere Ledamöters begäran, klef ärendet ytter,
ligare hwilande.
Constltutions-UtffottetS den 2a dennes pä bordet
lagde Memorial N:o 68, om ändring i 102 §. Rege¬
ringsformen, blef, wid förnyad föredragning godkändt till
grundlagsenlig behandling nasta Riksdag.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och Ekono-
mic-Utstottets den rZ dennes pä bordet lagde Utlätande
N:o 191, angäende en friare jerntillwerkning. Derwid
llobsn biNUZberg anförde:
Högloft. Utffottct har rätt deri, att min motion om
en friare Bergsmanshandtering ursprungligen är här¬
ledd frän mina Committenters speciella uppdrag, och
Dea LZ Gctober.
677
anledningen dertill hemtad frän förhällandek i min hem¬
ort. Men jag har dock wisierligen icke inskränkt motio¬
nen till denna ort allena. Den frihem jag päyrkat, will
jag se utsträckt till alla idkare af Bergsmannanäringen,
utan undantag. Derföre hofwa ocksä Bergslagens samt¬
lige fullmäktige Med mig förenat sig; och intet stät fin¬
nes, hwarföre Utskottet skulle särskildt yttra fig rörande
Ofwansjö och Thorsäkers Bergslag.
Allt hwad Utskottet anfört om förhällandet med
Tackjernsbläsningen och handeln med Tackjern, har jag
förut hast mig bekant. Just derföre är det endast uti
Bergsmaiissmidet och uti föryttringcn af Smides-pro-
ducterna, som jag yrkat Utwidgad frihet. För att af¬
styrka denna, har Utskottet anwändt det skalet, att för-
fattningarne angäende Stängjerncts wägförande, förbud
inot öfwersmioe m. m., gälla lika för Bruksägaren, som
för Bergsmannen, och att sä länge icke nägon ändring
uti dem kommit t fräga, intet undantag frän allmänna
föreskrifter till förmän för Bergsmännen bör äga rum.
Jag tilltror mig icke att afgöra, hwilka föreskrifter,
som äro nödwändiga för Bergshandtering?» i hela desi
widd, eller för Bruks-rörelscn särskildt, hwars omfatt¬
ning och befordringsmedel, genom in, och utrikes af¬
sättning, ligger utom gränsen af min kännedom. Jag
har derföre inskränkt mig till den del af Bcrgshandte,
ringen, som jag tror mig nägorlunda kanna, och hwari
mina Committenters egen erfarenhet sate dem i tillfälle
att urstilja hwad som kan till näringens bätnad bidra¬
ga. Ten frihet, hwars förcsläende häraf blifivit ett re¬
sultat, stall jag wisierligen icke missunna Brukshandee-
ringcn mer än BergSmannayrket; och det hade inga¬
lunda warit mig ernst, om Utskottet kunnat och wclat
6?8
Den LZ Getober.
läta äfwen denna widstrackta frihet komma l sräga.
Men jag wäntade mig icke, att de hinder, somkilläfwen,
tyrs kunna möta frihetens bewiljande i en större ut¬
sträckning, skulle mälla förmagrande af dm mindre fri¬
het, som mä mara lämpilig. Att gradwis framskrida
frän tmäng till frihet, har fast mera stadfe ansetts wa¬
ra det rädtigaste och sörsigtigastc; och aldraminst hade
jag trott, att det Högloft. Ekonomic-Utskottct skulle ma¬
ra benäget för sädane radicalmcde!, hwarigenom mäste
winnås allt eller intet. Salunda föreställde jag mig,
att om Bruksrörelsen och hela Bcrgshandteringcn kun¬
de tala den frihet, som jag nu för cn inskränkt del af
denna sednare förestagit, der dä ingalunda more olämp¬
ligt akt börja med en sädan frihets införande i denna
inskränkta del, hwarcfter man kunde framdeles gä läng¬
re eller läka bli; allt som man behagade.
Om äter blott den mindre, men icke den större fri¬
heten more gagn».ig, hwilker i sä mänga fall anses in¬
träffa; sä förmente jag mig desto mindre böra tmifta,
att den förra kunde utan ten sednare föreftäs. Jag
säg, med fä ord, ingen anledning att befara hinder för
upptagande och behandling ar mitt förstag, sädant jag
det framställt. Hade jag häruti rätt, sä torde jag äf-
wen äga skäl otc aiihälla, det Utskottet genom äterremist
anmodas att icke stadna wid den omförmätdta likheten
emellan Bruks- och Bergsmanna-rörelsens förmäner,
utan pröfma motionens antaglighet eller förkastlighet
inom det omfäng, hvartill densamma sig inskränker.
Öfwer den del af denna motion, som innebär icke
en större frihet för Bergsmän, än för Bruksägare, men
blott afskaffande af ett tmäng, som ostridigt trycker
Bergsmännens framför Brukens handtering, har dere¬
mot Utskottet icke lemnat nägot yttrande.
Den 2Z cvclober.
67g
Jag talar om päyrkandet af jemlik rätt för Bergs¬
män, som för Bruks-Zdkare att nyttja köpckol. Ostri¬
digt bör wäl Utstottet bewärdiga mig med ett swar pä
förflaget äfwen i denna del, och säledes wisar sig här
ett ytterligare skäl till päsiäendet om äterremiss.
loir. Olsson I/vnZbsrZ.
I anledning af desse sälunda gjorde anmärknin¬
gar, blef Utlätandet till Utffotiet äterremitleradt.
Wid föredragning af Statk, och Banko-UtskottenS
den 17 denncs pä bordet lagde Mätande N:o 741 öf¬
wer gjorde anmärkningar wid Utskottens Betänkande,
angäende Läne-undersiöd för Städerne Norrköping och
Boräs, fann Bonde-Ständet för godt att Betänkandet,
med de i sednare Uklätandet gjorde rättelser, bifalla.
Wid förnyad anmälan af Wällofl. Borgare.Stän-
dets i Protocolls-Utdrag den iL dennes gjorde och den
17 pä bardet lagde inbjudning, angäende underdänig
flrlfwelse till Kongl. Maj:t, i grund af Allmänna Be-
swärs» och Ekonomie-Utffottets Utlätande N:ris iZL och
192, om yrkad widsträcktare frihet i afseende ä Tack,
jernstillwerkningen och försäljningen, fann Bonde-Stän-
det för godt samma inbjudning antaga.
Bonde-Ständet lät sig nu förekomma Bcwillnings,
Utskottets den iZ i denna mänad ytterligare pä bordet
68o
Den 2; Gctobev.
lagde Betänkande N:o 44, angäende en förnyad Char-
t«.'Sigillatce»Förordning.
Harwid anförde loksn Dongderg: Efter närmare
granskning af förslaget till Charkar-Sigillatce-Förordning,
har jag funnit, att detsamma, till undwikande af om¬
gäng och tidsutdrägt, gerna kunde bifallas; men dä det
är af annat Riks-Ständ äterremittcradt, torde wi ej bö¬
ra lemna det utan anmärkningar.
§. 4 innehäller, alt Bouppteckningar skola beläggas
med 4 si:s Charta Sigillata, dä behällningen är emel¬
lan 25 och roo R:d, derifrän och widare för hwarje
roo, 8 si. Detta stadgande bör förtydligas, sä alt
nämnde Charts-bcloppet ej är bestämdt för hwarje ark,
utan för hela Förrättnings-Znstrumentet.
I samma §. förekommer, att Testamenten, hwari-
gcnom egendom gifwcs till makar och bröstarfwingar, st¬
ro Chartcrfria, dä summan ej gär öfwer zoo R:d. Den¬
na frihet bör r min ta.rka äga rum utan afseende ä
testamenterade beloppet och sträcka sig äfwen till syskons
testamenten till syston, i de fall dä be sednare stro lag¬
lige arftagare till de förre.
§. 7. Nägot undantag för Godsägare frän skyl¬
dighet att chartera Contraeter med underlydande Land-
böyder bör ej äga rum, men wäl i afseende ä Husbon¬
des Contracter med Torpare och andre arbetare.
§. 9 Mom. rz. Da häri stadgas, att Husägarens
exemplar af Contracter böra wid Mantalsskrifning r
Städerne uppwisas chartcrade, är den föreskrift nödig,
att wid Mantalsskrifning i Städerne stall owillkorligen
Den 2Z Vclober.
6Zl
Charthar-SIglllatcr-Ombudsman, eller, der fädan ei fin¬
nes, Stads-Fiscal, efter af Magistraten erhällen kallelse,
wara närmarande.
§. l6. Wid jemförelse af det olika beswär, som ät-
följer försäljning och redowisning af Chartor i Hufwud-
staden och Landsorterne, anser jag provisionen i Huf-
wudstaden ej böra blifwa mera, än hälften mot den r
landSorterne, eller 2^ procent pä förra och 5 procent
pä sednare stället.
6srl Lreärio Lerg frän Bohus Län förenade sig
med bongberg samt anförde i öfrigt: Wid Betänkan¬
det om ändringar och tillägg i Charkce-Sigillator-Förord-
nlngen fär jag wördsamt anmärka.
i:o Är afgiften wid uppbud 8 jord tryckande alt
pä en gäng erlägga, hwarföre den borde fördelas pä
alla uppbuden eller till en del falla pä Faste-Brefwet,
hwarigcnom Staten ingenting förlorar, men Köparen
under innewarande penninglösa tider lindrås.
2:0 r? puncten, som handlar om maculerade Char¬
tor, är ej tydlig nog. Der säges, att Chartor, som ge¬
nom misiskrifning eller pä annat satt blifwit maculera¬
de, fä ombytas. Hwad menas nu med detta ord: pä
annat sätt? Zag har ett par gänger fruktlöst welat
utbyta Chartor, hwarmed stuldsedlar blifwit belagde,
hwarpä län i Allmänna Werk blikwit läfwade, men se¬
dan ej erhällits. Desi- Chartor äro ju ocksä maculera¬
de, ty betydelsen deraf kan ej ensam dragas frän La¬
tinska ordet mgeuls. Jag finner dek derföre billigt och
yrkar, att alla de Chartor, som anwändas wid Belä-
nings-Documenter i Allmänna Werk, Sparbanker, Cas-
68L Den 2z cvctober.
sor och dylika Inrättningar, samt genom först läfwade
och sedan nekade län blifwa onyttige, mätte owillkorligt
som maciilerade inlösas mot andra; hwarwid ej kan
glömmas alla de, som för län i Banken blifwit anwän-
de och hwaraf en stor del lära blifwa onyttigt.
Jag skulle kunna gä längre och icke obilligt pästä
samma förmän för private länafhandlare emellan, om
ej det kunde ge anledning till missbruk. Men i allman
wäg, der sädant ej kan förmodas och der Chartorne all¬
tid genast mäste följa Documenterne, kan detta ej wän->
tas. Det kan ej wara Staten eller nägon allmän in¬
rättning wärdigt att pä sädant satt med dryga kostna¬
der betunga nödstälde Läntagare, hwarföre ersättning
pä föreslaget satt borde lemnäs, sä snart Dircctionen
tvid Inrättningen med sin pästrift styrker, att intet län
kunnat erhällas. Läntagare förlora ända betydligt ge¬
nom lösen och dylikt.
För att winna rättelse uti dessa anförda omstän¬
digheter anhäller jag wördsamt om äterremiss.
6. I*. äZsrgl
Af lollan Lkiellelsron frän Upsala Län ingafö ett
sä lydande anförande:
Till Protokollet.
Dä nu Bewillnings-Utstottets till Riksens Högloft.
Ständer afgifns förslag till författning för stämplade
Pappcrs-asgiflens beräknande och utgörande till öfwer-
läggning förekommer, wägar jag utbedja mig äran att
deremot sä göra följande anmärkningar.
Den 23 evctober.
68Z
Först har Bewillnings-Utstottet i städet för de wid
Härads-Ratterne och under samma Class hänförde Dom¬
stolar förut brukliga 2 och 3 si:s Chartor till Stämnin¬
gar, Ansökningar, Protocolls-lltdrag m. m. i Nattc-
gängs«mäl förestagit antagande af Z och 4 ss:s Char- '
tor; alt en dylik tillökning i Chartae-Sigillatsr-afgiften
hwarken är af behofwet päkallad eller instämmer med
den af landets alla innewänare yttrade enstan: lindring
uti Bcwillningen, hwsraf Charta-Sigillata afwen ut¬
gör en del. Om tillökningen är liten, sä drabbar den
ändock kännbart den mindre bemedlade Medborgare,
Classen, i synnerhet allmogm, som förut är tmungen
akt till afbördande af sina sia ter, iakttaga den största
sparsamhet.
Det kan ej eller wara lillständigt, att en dryg af¬
gift stall bestämmas för förmäncn att komma i ätnju-
tande af rättigheter, som andra utan stal förwägras. I
anledning häraf tror jag mig böra fönstä, det Charta
Sigillata wid ofwannämnde Domstolar, och i synnerhet
tvid Harads-Rätternc, mätte nedsättas till det belopp,
hittills gällande Charter.SigillateL.Zkro>d»ing förestrif-
wcr. Uti 7 §. r Momentet har äter Vnvillnings-Ut,
stöttet framställt, hurusom alla Arrende- och Hälften-
bruks-Contracter böra, efter en uppgifwen Tariff, char¬
teras, men derifrän dock undantagit de af dessa Con«
trakter, som Husbönder affluta med underhafwande Ä-
boer, Torpare och Tjenstefolk .'c. Det är ej smärt att
finna, att detra undantag borttager den hwarje Lag till¬
hörande egenskap att wara tydlig och bestämd. Också
har man sett, huru, enligt hittills gällande Chartar-Zi«
gillater-Förordning, den i detta afseende nu bibehallne
gamla redactionen af författningen föranledt dertill, att
Bönder och Skändspersoner, som till Äöoer upplåtit nä.
684
Dea 2z cvctober.
gre af dem ägande Hemman, marit nödsakade att char¬
tera de derom upprättade Contract; men större Posies-
sionatcr hafwa en sädan skyldighet sig alldeles undan¬
dragit. Huru kan en sädan Bewillningens fördelning
stä tillsammans med billighet och rättnu.a? Om den
mindre bemedlade är skyldig att med Charta Sigillata
belägga de om brukning af jord upprättade Conkracter,
sä mäste samma förbindelse äfwen uppfyllas af den
större cgendomsinnchafwaren. Om felet häruti ligger
uti författningens otydlighet, sä tillhör det Lagstiftaren
att rätta dylika felaktigheter. Med stöd häraf föreslär
jag, det böra uti tillägget till i Momentet 7 §. orden
underhafwanSe äbocv alldeles utgä, och undantaget
säledeS endast komma att wara gällande för Torpare rc.
Slutligen har Utskottet tillstyrkt, att skuldsedlar un¬
der 25 R:d stola, dä de w!d Domstolar eller Embets-
Werk företes, frän Charta Sigillata befrias. Skälet
härtill lärer Utskottet hafwa sig sjelf förbehället, ty
swärligen kon det upptäckas. Dä Utskottet warit sä
»villigt att öka Chartce»Sig!llatce-afgifterne, hade det äf¬
wen häruti bordt »vara sin grundsats troget. Om icke
berörde skuldsedlar underkastas chartering, stola de största
misibruk befordras till försnillande af Chartae-Sigillatce-
afgiftcn, säsom till exempel: Man nkgifwer wib lem-
nad försträckning af en större summa flera skuldsedlar,
utgörande sammanräknadt samma summa och med iakt¬
tagande deraf, att hwardera stuldscdlcn ej uppgär till
2< N:d. ?lf sädan anledning tror jag mig aga fullt
skäl akt yrka, det BewillningS»Utskottet mätte uppgöra
Tariff för skuldsedlars chartering under 25 R:d. Med
lesia anmärkningar anhäller jag, att Vewillnings-Ut-
D«a 2Z Gctober.
685
flottets ofwannämnde förflag mätte Ztcrrcmitteras.
Stockholm den 2i October 1828.
loll. Nlckaelsson
frän Upsala Län.
Härmed förenar sig
Olok lersson
frän Stockholms Län.
Nils 8trinälunä: I fall af Zterremisi, ffulle jag
milja fästa Utskottets uppmärksamhet ä förhällandet med
Chartcrlng af Testamenten. Manligen iakttages wäl
hwad författningen binder, att borgen för Charta» bi,
fogas w!d Testamcnrcts uppwisande wid Tinget, men
Lag fruktar, att sedermera all åtgärd i afseende ä Char¬
teringen wid Domstolarne utcblifmer. Hwad i detta af¬
seende är stadgadt, bör närmare controlleras, cEcr ock
stadgandet upphäfwas.
ker Llricsson frän Kronobergs Län bestridde förhöj-
ning i Charter-beloppet för Stämningar, under yrkan¬
de, att i den delen bör förblifwa wid det, som förut
stadgadt warit; ut! hwilket pästäende Nagnus Ionsson
frän Kronobergs Län samt dockers NLrtensson frän
Jemtland instämde.
Ständer l allmänhet gillade långbergs anmärknin¬
gar, och blef, uppä gjord proposition, Betänkandet till
Utskottet äterremitteradt.
Dä till afgörande företogs Lag- samt Allmänna
Beswärs, och Ekoiiomie-Utskottens, den 20 i denna mä-
686
Den 2Z Gclober.
nåd pä bordet lögde Betänkande N:o ryZ, ang8ende
fast egendoms försäljning 8 Lotteri, anförde Nils Strinll-
Innä fran Wester-Norrland: Man hade bordt wanka,
att Riksens Ständer wid inncwarande Riksmöte skulle
utan betänklighet antaga den af Kongl. Majit i Räder
förcflagne författningen. Utskottens Pluralite har dock
afflngit den Nädiga Propositionen. Emot detta beslut
behöswer man endast Zberopa de Betänkandet följaktige
särskildta meningar, yttrade af flera wärda Utstötts Le¬
da möker, pä grund hwaraf jag yrkar atcrremisi. Det
mäste medgiswas, att en gäldbunden Fastighets-ägare
swärligen kan i närwarande tid fä sin egendom wäl be¬
tald; och dä ingen lärer kunna hindras att spela pä
Utländske Lotterier, hwarigenom större summor dragas
ur landet, synes det wara i dubbelt afseende oklokt, att
ej heldre gifwa nödig sanclion ät en egen inrättning i
förrnämnde afseende, den der tryggar bäde säljare och
köpare. ^Det är genom en sädan detaillerad författning,
som alla mistbruk kunna förekommas.
Vice Talemannen ilon Ionsson: Jag är af lika
tanka med Ltrlnlllunll och kan säledes ej godkänna Be¬
tänkandet. Friherre sellerström och Kerr Illsus^olll'
hafwa i sine wid Utlätandet fogade särskildta yttranden
sä utförligt behandlat ämnet, att widare ej behöswer or¬
das; och, pä grund deraf, yrkar jag äterremist.
lobsn Isrob Untbrrg äbcropade äfwcn ofwanbcrör-
de särskildta Utlätandcn och yrkade äterrcmist, likasom
ock Lrio Ursberg frän Södermanlands Län samt lobsn-
nes -^nllersson och Ueter Ionsson frän Skaraborgs Län.
Olok Nilsson frän Carlstads Län: Jag har uti
Utstoltetö beredning öswe. warit testa ärende cch der yt»
,Den 2Z Gctober.
687
trat mig i öfwerensstämmelse med Betänkandet, och jag
kan ej öfwertygas, M den föreflag e inrättningen blir
nyttig.
Häruti instämde L-nclers Nilsson frän nysinämnde
Län.
Drio saulsson frän Elfsborgs Län: Icke eller jag
kan öfwertygas, att Lotteri-Inrämungen är för landet
tjenlig. Man siulle derigenom liksom anmana folk att
spela bort sitt gods, och jag kan ej finna detta wara
moraliskt rigtigt. I öfrigt befarar jag, att w!d werk-
ställigheten stola inträffa sä mänga swärighetcr, att
trygghet mot förluster ej kan päräkuas. Med fä ord:
Jag tycker hela Inrättningen wara wädlig för ägande¬
rätten,
?er Benglsson frän Halland: Vice Talcmannen
llän kansson och Med-Brodren Strincllnncl hofwa till,
räckligen yttrat fig för den förcstagne inrättningens wid-
tagande. Hwad beträffar Mcdbrodren Lrio Bsnlssons
fruktan för wädor och förluster samt rubbning i ägan¬
de-rätten, fär jag erinra, att huru spelet flär ut, ehwad
in, eller utländst man winner, sä stadnar ju alltid jor,
den qmar. För öfrigt är det ju hwar och en fritt att
deltaga i sädanc Lotterispel, eller icke.
Lnäers Danielsson: Af de Betänkandet wldsogade
särskildta yttranden hämtar jag tillräckliga stät för den
Nädiga Propositionens godkännande, hwadan jag ock
yrkar äkerrcmisi, under förklarande, akt jag är af lika
tanka med Ber Benglsson, nemligen, att ehuru spelet
siutas, blir jorden qwar. Det kan följaktligen aldrig
blifwa ofördelaktigt, om utsändningen deruppå wägar
688
Dea Lz Vctdbep.
sina penningar. Nu öfwerswämmas man af utländska
Lottsedlar, för hwilka betydliga summor gä ur landet,
men sjelfwe fä wi icke röra ost. Det är i denna om»
siändighet af wär Ekonomi säsom med Prohibitiv-Sy,
siem i allmänhet, nemligen, att utländningen drager
winst pä wär bekostnad.
Olof lonssson frän Elfsborgs Län yttrade sig för
bifall till Betänkandet.
Oarl kreärio Lerg: Zag förenar mig med Gullers
Danielson och I*er Lsngtsson, och tror, att, dä Jnteck»
ningshafwares och Bördemans-rätt i sädan egendom,
pä sätt Kongl. Majlt i den Nädlga Propositionen sörc,
flagit, blir iakttagen, kan ingen olägenhet frän ett dy»
likt Lotteri uppstä. Mä hända kunde ulländningar loc¬
kas af det stora Tunnelandstal, mänga egendomar här
äga och hos dem är nägot owanligt. Med inköp af
Lotter rigta desie landet. Jorden blir i allt fall, som
lller Lengtisoa yttrat, qwar. Jag yrkar derföre bifall
till den Nödiga Propositionen.
Nils HZlcsnsson fran Christianstads Län och Oustsk
(llustslsson frän Södermanland förenade sig med Ltrincl-
lunll, under förklarande, det de ej kunde gilla, att la¬
gen stall lägga band pä ägares fria wilja att hurusom
helst afhända sig sitt wälfängna gods.
Sedan Ständet i allmänhet yttrat sig emot Be,
tänkandet, blcf detsamma, pä grund af de gjorde an»
märkningarne, till Utstotter ätcrremitteradt. .
An»
Den 2Z Gctober.
68)
Anmäld och pä öfligt sätt inbeledsagad, aflemnade
Hof-Canzleren, Hanö Epcellence, en af Rikets Herrar,
Riddaren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden,
rn. m., Högwälborne Herr Grefwe sk ^Vetter-tsät Kongl.
Majtts under den i6 dennes aflätne Nädiga Proposi¬
tion till Rikets Ständer, om upphäfwande af ictz §.
Regeringsformen och 64 §. Nirsdags-Ordningen m. m.,
femte dertill hörande Stats-Räds-Protocollct för nämn¬
de dag; hwilka handlingar, sedan Hans Excollence blif-
rvit wederbörligen utbeledsagad, upplästes och till Con-
stjtutions-Utflottet remitterades.
i^nSers Oarsson frän Elfsborgs Län begärde och er¬
höll pcrmisiion att hemresa r enflildte angelägenheter,
Kä Irenne weckor.
lobsn Oongberg anmälte wäl Riksdagsfullmaktigcn
Anäerr losoliimssons frän östergöthlands Län ästundan
att, dä Riksdagen spnes nalkas till flut, fä, oaktadt ti¬
den för hans »hällne permisiion tilländalnpit, undgäatt
härstädes sig inställa; men som denna anmälan ej war
beledsagad med bewis om laga förfall, och flere Riksdags»
ärenden äkerstä, hwilka annu fordra wedcrbörlig hand¬
läggning; sä kunde H-nllers ilosobimsson, anhällan icke
bifallas; hwarom OonZberZ ätog sig att honom under¬
rätta.
L>ovh»Fk. prsk., 5 Bans.
44
Lgc, Dea 2; Vctsber.
Ständet Åtskiljdes kl. 2, efter fattadt beslut att Ater
sammanträda pä eftermiddagen,
Kl. 6.
Föredrogos och lades pä bordet nedannämnde, an¬
komne Betänkande»:
Stats-Utflotteto:
N:o 55r, i fräga om aflöning för nägre biträdande
i sammansatte Stats, och Banko.Utffottcn samt Sär-
stildta Utskottet, äfwensom angäende Lkadt anflag för
Riksdags-kostnadernes bestridande.
N:o 55z, angäende Swensta sjöfartens stpddande
mot Spanska kaperier.
N:o 556, i anledning af Slusimästaren k. ^.vabl-
steäts ansökning om förnyelse af en förkommen Niks-
sälds-Contoirets Obligation.
Stats/och Banko-Utstottens:
N:o Szy, angäende Riksens Ständers stlljaktlga
bcflut om inlösen af f, d. Filial-Disconternes skuldför¬
bindelser.
N:o 552, angäende nödige medel för en projecterad
wattenledning i Carlskrona.
N:o 555, i anledning af wackta motioner om Riks-
gälds-Contoirets öfwertagande af Banken.
Dea 2; tvctober. 691
Stats, samt Allmänna Leswärs- och Lkonsmie»
Utskottens:
N:o 549, rörande Dykeri»Werket.
N:o 550, l fräga om understöd för Dykcri-Com»
Mistarien Westbeck.
W!d förnyad föredragning godkändes Stats-Utffot-
tets Utlåtande N:o sz8, om Häst-vacance-afgiftens ut»
görande wid östra Harads Escadron af Smålands Hus-
sar-Regemente.
Donde»Ständet, som förut bifallit Lag-Utskottets Be»
tänkande N'o r36, om förändringar i Brottmäls-Lag-
stiftningen, godkände, wid förnyad föredragning, den i
Utskottets i samma ämne afgifne och den 17 dennes pä
bordet lagde ytterligare Utlätande N-o 198, upptagne
förändrade redaction.
Emot detta beslut reserverade stg Uria Uersson frän
Gefleborgs Län» under förmenande, att med uppenbara
Kyrkopliktcn borde hädanefter förblifwa sä som hittills.
Lag-Utskottets ytterligare Utlätandcn N-ris kgg och
200 uti äterremitterade mälcn, angäende
1:0 Drkad företrädes-rätt för jordägare till betal¬
ning af Brukares lösa egendom, och
6yL Dett LZ cvctsbev.
2:0 Jordägares rätt till Arrendators afhpsande.'
Blefwo, wid förnyad föredragning, lagde till hand-
lingarne, enär Utffottets förut afgifne Betänkanden wö¬
rö af Bonde-Ständet bifallne.
Föredrogos 3 nyo Stats- samt Allmänna Beswärs-
och Ekonomie-Utffottens den 20 dennes pä bordet lagde
Utlätande N:o §4g, i anledning af gjorde anmärknin¬
gar wid Utffottens Betänkande N:o 408, angående com-
munications öppnande med Gelliware Zernmalmberg i
Ln.leä Lappmark; och fann Bonde-Ständet staligt be¬
rörde Utlätande gilla.
Efter föredragning af Stats- och BewillningS-Ut-
flottens den 20 bennes pä bordet lagde Utlätande N:o
Z44, i anledning af gjorde anmärkningar wid Utffottens
Betänkande Nw 4io, om Extra Grufwehjelpcn i Sto¬
ra Kopparbergs Län, gillades Utffottens första Betän¬
kande med de rättelser, dst sednare innefattar.
Stats- och Banko-Utffottens den 17 dennes pä bor¬
det lagde Utlätande Nw 540, rörande Södertelje Canal, äf-
wensom förstnämnde MffottS samma dag bordlagde Be¬
tänkande N:o S42, angäende Quarantains-afgiftcrne wid
Känsö, förcdrogos wäl ä npo, men blefwo, pä flere Le¬
damöters begäran, ytterligare hwilande.
Den rz Gctsbev. 69;
Expeditions-Utffottets nedannämnde förflag till Rik¬
sens Ständers underdäniga ffrifwelscr till Kongl. Majit
upplästes och godkändes, nemligen:
N:o 2Z8, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädlga
Proposition om Stats-Werkets tillstånd och behof, i hwad
det rörer allmänna Zndragnings.Staten.
N:o sz9, angående werkställighetcn af Niks-Huf,
wud.-Boken m. m.
N:o 240, angäende beräkningsgrunden för Riks-
Markcgängspriset ä den under Rikets Embets- och
Tjensiemanna-Stater med penninge - löner uppförde
Spannemäl.
N:o 241, om omvändande af, Djekne-penningar i
Hernösands Stift.
N:o 242, angäende lindring uti Znqusrterings-be-
swäret för Slädcrne i allmänhet samt särskildt för Malm,
ö, Wadstena och Warberg.
N:o 24;, rörande Spannemälsanflag till lönefpll-
nad för Stockholms Scholoe-Lärare.
Nio 244, angående wäckt fräga om biträde af Stats,
Werkct till Mosi-odling i Skaraborgs Län.
N:o 245, angZende päffpndande af Lag-Comitöens
arbete och granffning deraf.
N:o 246, angäende granffning och omarbetning af
de lill efterrättelse tjenande Edsformulär.
694
De» 24 Gctsbee.
N:o 24?, angäende ett tillägg k nu gällande Stors
ffiftes-sörsattningar.
N:o 249, i anledning af Kongl. Masits Nädiga
proposition om undsättning för sädane Jordbrukare,
hwilkas wäpande gröda ffadas af frost och hagel.
Stär.dct ätffiljdes kl. Z till 9 e. m.
lll lläöla
§. IräZarllk»
igrz den 24 Oktober.
klenum kl. y f. M.
Bonde-Ständet lät sig nu förekomma Stats- samt
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottens, sedan sist-
ssdne gärdag pä bordet hwilande Betänkande N:o ;4g,
rörande Dpkcri-werket.
Rogers 8gv(lstea utlät sig: Jag har alltid trott, att
Dykcri-inrättningen säkrast uvpspller ändamälet, om
den öfwerlemnas ät privat association. Skulle Staten
deremot Lfwertaga denna inrättning, fordras np upp¬
Den 24 cvccsbev.
69Z
sättning af Tjenstemän och följakteligen nya löne-anflag;
och jag fruktar, att densamma , likasom mänga andra,
endast skulle tillskynda det allmänna förlust, utan att
bättre bereda den nödlidande medborgarens werkliga för¬
del. Utskotten hafira pä ett tillfyllestgörande sätt sädant
bewisat. Nägre förändringar i de reglementarisk före-
ffrifterne äro wäl nödige och böra iakttagas wid den
framdeles blifwande nya octroyen. Grunderne dertill
hofwa Utskotten föreslagit. De äsyfta en widsträcktare
rättighet för sjöfarande, att, utan Dykeri-bolagets mel¬
lankomst, omfatta andra ukwägar till bergning. För
min del yrkar jag säledes bifall till Utskottens äkgärd.
Härmed förenade sig longs Orsberg frän Carlstads,
Olok Bersson frän Stockholms, Lamuel laensson frän
Calmars och Olok Hakansson frän Elfsborgs Län m. fl.
Ber Bengtsson frän Hallands Län: Den nytta, som
Dykeri-inrättningens öfwerlälande ät enffitdt bolag skulls
medföra, kan jag icke inse. Genom publika anstalter
blir den nödlidande bättre och säkrare hulpen, utan att
äfwentyra sä stora förluster, som under närwarande
inrättning ägt rum. Icke eller kan jag Inse, hwarföre
nya Tjenstemän skulle anställas wid Dykeriet. Jag
tror, att de sä kallade Strandridarne kunna, hwar , sitt
district, wara tillräcklige för ändamälct. Da man för
öfrigt icke bör bortskänka frän Staten den winst, som
af inrättningen kan päräknas, tror jag, att samma
inrättning bör af Staten öfwerlagas.
Nils LILnsson instämde till alla delar i Lsnclsteus
Zstgk, Utläggande, att Ber Bengtsson icke lärer hafwa
wäl betänkt hivad han sagt, emedan frägan handlar om
akk bereda den behkfwande större eller widsträcktare ro¬
ligheter, förenade med en säker hjelp, men mindre m-
6y6
Den 24 Vctsbev.
Lister; äfwcnsom att befria Staten frän dryga kostna¬
der, ostiljaktige frän denna anstalt, sä wida den hädan¬
efter skulle blifiva en Stats-inrattning.
Härefter Klef, uppä gjord proposition, Utskottens
sörewarande Betänkande bifallit.
Bewillnings-Utskottets ststlidne xleni-dag pä bordet
kagde Betänkande N:o 48, med förslag till en blifmande.
Bewillnings-förordning, föredrogs nu; och upplästeö
deraf till och nied Lidra §. af 2:dra Art.; och beflöts,
det skulle den äterstäende läsningen fortsättas nästa
xlenum.
Wid föredragning af Bewillnings-Utskottets, sedan
sista gårdag pä bordet hwilande Memorial N:o 49, an-
gäende voteringö-propositioner i afseende pä de om Tull-
ibewillningens utgörande Riks-Ständen emellan yppade
stiljaktige meningar, fann Bonde»Ltändct för godt, att,
ined bifall till berörde Memorial, godkänna de deri före-
slagne voterings,propositioner.
Talemannen, som i enffildte angelägenheter bort¬
gick, öfmerlemnade klubban till vice Talemannen ilon
Ionsson.
Föredrogos ä nyo och biföllos nedannäinnde pä bor¬
det hwilande Utlätanden:
Den 24 Gctobev.
697
Stato-Utstottets:
N:o 542/ om nedsättning af quarantains-afgisterne
tvid Känsö för Swensta fartyg.
N:o 55l, om aflöning för nägre biträdande uti
sammansatte Stats- och Banko-Utstotten samt Särskildta
Utskottet, äfwensom angäcnde ökadt anflag till Riksdag?-
koflnaderncs bestridande.
N:o 553, angäende Swensta sjöfartens skyddande
emot Spanska kaperier.
N:o ZZ6, rörande Slusimastaren Uer llabl-
kteäts ansökning om förnyelse af en förkommen Riks-
gälds-Contoirets obligation.
Stats- och Banko-Utstottens:
R:o 555, om Riksgälds-Contoirets öfmcrtagande af
Banken.
Lewillnings- samt Allmänna Beswävs- och Ekono-
mie-Utstottens:
N:o 45, om ändring i nu gällande prohibition för¬
fattningar och om antagande af ett friare handels¬
system.
Enär nu ä nyo föredrogs Lag-Utskottets ytterligare
UtlZtande N:o 201, i anledning af Riks-Ständens skilj¬
aktiga beslut i frägan om förbud för Ledamöter i Hof-
Nätt akt sig emellan byta lottade mäl, fann Bondc-
Ständet för godt att, med bifall tin hwad tttstottet
6y8
Den 24 Oktober.
jemkningswis föreslagit, förena sig om den af Högloft.
Nidderffapct och Adeln beslutade underdäniga skrifwelse
till Kongl. Majit med undcrdänig anhällan, det Kongl.
Majit tacktes ät ämnet lemna den Nädiga uppmärk»
samhet, hwartill behof och omständigheter kunna för¬
anleda.
Wid ytterligare föredragning af Högloft. Ridderska-
pets och Adelns pä bordet hwilande Protocolls-Utdrag
den 15 dennes, med inbjudning till Bonde-Ständet att
instämma i Ridderssapets och Adelns widtagne Ztgärd i
afseende pä bewiljadt anflag för fullbordandet af Gö¬
tha Canal, nemligen dels akt ifrägawarande understöd
endast såsom län bör anses; dels ock att inkomsten'af
L-stgötha Canal-linicn mä af bolaget begagnas, fann
Bonde-Ständet skäligt förblifva wid desi i ämnet redan
fattade beslut, som oförändradt godkänner Stats» och
Banko-Utffottens Utlätande; hwadan inbjudningen icke
kunde antagas.
Pä flere Ledamöters begäran blefwo följande sedan
den 22 de och LZide dennes pä bordet hwilande Utlä-
tanden, änyo lagde pä bordet:
N:o 545, Stats-, Banko» samt Allmänna Beswars-
och Ekonomie-Utffottens, öfwer anmärkningar wid Be¬
tänkandet, rörande Allmänna Magazins-inrättningen;
samt
Nio 5Z2, Stats- samt Allmänna Bcswärs och Eko-
nomie-Utstoltens, om understöd för Dhkeri-ConiMlsiarien
Weslbe^lc m. M.
Dett 24 cvetobev. 699
Förstärkta Stats- och Banko-Utskottens Memorial
N:o 548, innefattande anmälan om utgängen af den
votering, som blifwit anställd i frägan om beläning i
Banken af exportabla effecter, blef, wid föredragning,
säkom icke fordrande widare ätgärd, lagd till hand-
lingarne.
Följande frän Stats-,' Banko- och Lag-Utskotten in-
komne Betänkande» upplästes och ladeS pä bordet:
N:o 546, öfwer anmärkningar wid Utlätandet, an-
gäende wilkoren för inrättandet af enflilde Banker och
Disconter.
N:o 547, i anledning af gjorde anmärkningar wid.
Betänkandet, angäende enskilde personers rättighet att
utfärda inwisningar, ställde till betalning af andre en¬
skilde, samt beskaffenheten af de fordrings-anspräk, som
derigenom uppkomma.
Ett nu ankommet Protocolls-Utdrag upplyser, att
Högwördige Preste-Ständet, wid föredragning af Lag-
Utskottets Utlätande N:o 221, om förbud för Ledamöter
i Hof-Rätt att sig emellan byta lottade wäl, denna da^
bcflutat förblifwa wid desi i ämnet förut widtagne stad¬
gande, att nemligen lottnings-principen bör ställas i
werksamhel wid sjclfwa förcfläendet af adjungerad Le¬
damot, pä det sätt, alt Hof-Rättcn bland zme personer
genom lottning bestämmer den, som i sadan afsigt bör
hos Konungen i underdånighet till adjunction anmälas;
7»Q
Dett 24 Dctsbee.
och skulle öfrige Riks-Ständen inbjudas att i enahanda
beslut med Högwördige Preste-Skändet fkg förena.
LadcS pä bordet.
Ä nyo föredrogs Stats- och Banko-Utffottens sedan
sista pleni-dag pä bordet hwilande Utlätande N:o 55?,
angäende nödige medel för en projecterad wattcnledning
lill Carlscrona.
backors Lgnästen wille fästa Ständets uppmärk¬
samhet pä den wigtiga omständighet, att transporten af
färfft matten frän Lyckeby källa till Carlskrona Stad
för Lrlogsflottans behof hittills ärligen kostat Staten
ungefärligen 5000 R:d B:co, och att det följaktligen
innefattar en wcrkelig nytta för det allmänna, att ge¬
nom bewiljandct pä en gäng af de ifrägaställde medlen,
för framtiden göra sig qwitt frän de dryga ärliga utbe-
talningarne.
Olok Masson frän Blekinge, f. d. Talemannen och
Riddaren l.!>rs Olsson, Olok Ionsson, Lrilc kälsson och
Olak Ilsksnsson frän Elfsborgs Län samt Nils Strinä-
lnnll frän Wcster-Norrlands Län, m. st. instämde !
Lanllstens yttrande; tilläggande Ilrik kälsson och blils
Skrincllnnll, att det uttrsckliga wilkor bör fästas wid
Ständeks meddelande bifall till Utffottens Betänkande,
art ytterligare anslag för samma ändamäl hädanefter
icke fär äga rum.
kor kengtsson frän Hallands Län yttrade l egna
ord: Hwad det beträffar med detta projectet, sä anser
Del» 24 Gclsbee.
jag det wara nyttigt; men jag hemställer till bröderne,
om man icke kunde afpruta nstgot pst den föreflagne
summan.
Uppst härefter giord proposition bifölls ifrstgawa-
rande Betänkande med det af Leik x-lsso,, och Nii,
Strinälunä föreflagne, här ofwanföre anteknade wilker.
Talemanncn Zterkom och intog Talemansstolen.
Justerades Expeditions-Utffottcts förslag till Rik¬
sens Ständers underdstniga flrifwelser till Kongl. Majit:
N:o 249, med underdånig anhållan, att Riksens
Ständers beslut, angstende capitations-, fyllnads- och
öfwerflöds-afgifterne mätte genast kungöras.
N:o 260, i anledning af Kongl. Majfls Nstdiga
proposition om en ärlig pension till f. d> Landshöfdin¬
gen m. m, IIsns Isits.
Nio 2)l, i anledning af Kongl. Monts Nstdiga
Remisi uppst Riksdagsfullmaktigcns frän Hernösands
Stads underdstniga ansökning, angstende Landshöfdinge-
Residencehuset derstädes-
N:o 252, ! anledning af Kongl. Monts Nstdiga
Nemisi uppst Bcfälhafwarens för Konungens Lis- och
Hus-Trupper underdstniga Memorial, rörande anslag
till reparationskostnad ä Kongl. Swea Lif-gardes Casiern.
Dea 24 Gctober.
R:o 258, i anledning af werkstäld granssning af
Wadstena Krigsmanshus-Casias räkenstaper.
N:o 254, i anledning af den wid innewarande Riks¬
dag wcrkställda granskning af allmänna Magazins-In-
rättningens förwaltning.
Dä Stats- och Banko-Utflottens pä bordet hanlan¬
de Utlätanden N:o 540, öfwer gjorde anmärkningar wid
Utskottens Betänkande, angäenve anflag af allmänna
medel för Södertelje Canal-Werk, nu ä npo föredrogs,
fann Bonde-Ständet för godt Utstottcns älgärd god¬
känna.
Wid föredragning af Stats- och Banko-Utskottens
Memorial N:o 5ZY, som sistledne gärdag upplästes och
kades pä bordet, angäende Riks-Ständens fliljaktiga be-
stut, rörande inlösen af f. d. Filial-Disconternes ännu
utelöpande skuldförbindelser, fann Bonde-Ständet för
godt, att pä de af Herr Iljsrns utl blfogadt särskildt
yttrande upptagne grunder, förklara wälet wara af den
beskaffenhet, att detsamma bör af förstärkta Stats-Ut,
skottet afgöras, deräst icke Högwördige Preste-Ständet
och Wälloff. Borgare-Ständct skulle finna skäligt accede-
ra till Bonde-Ständets nu vtterligare framstälde önffan,
att wälbcmälte Niks-Ständ täcktes biträda Riddcrffapcts
och AdclnS samt Bonde-Ständets bcflut, angäende of-
wannämnde förbindelsers eller asiignationers infriande;
hwarom wänlig inbjudning skulle genom Protocolls»Ut-
drag expedieras.
Den 24 ivckober.
7vZ
Genom ankomne, nu uppläste och till handlingarne
lögde Protocolls-Utdrag underrättades Bonde-Standet,
att
Wällofl. Borgare-Ständet
Den LZ Gctobcr.
Instämt.
r:o Uti Höglofl. Ridderstapets och Adelns, enligt
Protocolls-Utdrag den iS dennes, fattade beflut öfwer
Stats- och Banko-Utstottens Utlätande N:o 513, angä-
ende anflag för Götha Canal, fölunda, att det i afseen¬
de pä nämnde Canals fullbordande bifallna anslag stall
anses endast i egenskap af Läneanflag bewiljadt; samt
L:o Uti Bonde - Ständcts, jemlikt Protocolls-Ut-
drag den s3 dennes, fattade beflut öfwer Lag-Utstottets
Utlätande N:o rys, angäcnde utmätning och försäljning
af fast egendom, m. m., att, nemligen Auction ä ut¬
mätt lös egendom ej mä tidigare utsättas, än att en
Söndag, utom den, ä hwilken Auctionen blifwit i Kyr¬
kan kungjord, derförinnan kan förflyta.
Bifallit följande Utlätanden:
N:o g4o, Stats, och Banko-Utstoktens, angående
anflag för Södertelje Canal-Werk.
N:o 542, Stats-Utstottets, om nedsättning af
Ouarantains-afgiftcrne wid Känsö för Swensta fartyg;
och
N:o 544, Stats- och Bcwillnings-Utstoktens, om
Extra Grufwe-hjelpen i Stora Kopparbergs Län-
7°4
Den 24 Vcldbek
Remittevat till Constitutions-Utssottek Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition om upphäfwande as roz §. Rcge,
ringsformen och 64 §. Riksdags-Ordningen, m. m.
Lågt till handlingavne Stats- samt Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utffottens, angäende Communi¬
cations öppnande med Gelliware Iernmalmberg.
Ätervemitterat Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Ulssottens Betänkande N:o 193, om fast egen¬
doms försäljning ä Lotteri.
plenum slutades klockan nära 2 pä dagen.
In 66em
8. Z. spräZarcl/il
I82Z den 27 Oktober.
plenum kl. 9 f. M.
Uppä derom gjorde ansökningar, meddelades per-
misiion ät vustak Iarsson frän Stockholms Län och ku¬
llors ^näersson frän Westeräs Län pä Tio dagar, räk¬
nade frän denZr instundande November, samt ät Lrm
Lro-
Den L? Gctober.
7--Z
Sröberg frän Södermanlands Län pä fjorton dagar
frän den Zi dennes.
Nedannämnde, den 24 dennes pä bordet lagbo Be¬
tänkande» blcfwo, wid förnyad föredragning, bifallne,
nemligen:
Stats- Lank-- och Lag-Utststtens:
N:o 546, angäende wilkoren för inrättande af en-
fkildte Banker och Disconter, och
N-o 547, om enskildte personers rättighet att ut¬
färda anwisningar.
Nar nu äter föredrogs Bewillnings-Utssottens den
2; dennes pä bordet lagde Betänkande N:o 48, med
förslag till blifwande Bewillnings-Förordning, gjordes
ingen anmärkning mot förslaget i hmad det angär Vc-
willningens fördelning och debitering m. m.; men fräga
uppstod, om icke sista paragraphen, rörande skydd för
Taxeringsmän, innefattade en Criminal-Lag, hörande
till Lag-Utflottets förberedande åtgärd.
^nclors O-nielsoii anförde: Enär grunderne för
Bewillningcn, sädane de nu befinnas, olyckligtmis blif-
wit antagne mot Bonde-Standcts önskan, och den pro-
jecterade förordningen efter besia grunder uppstäld, nöd¬
gas jag tillstyrka bifall ä förslaget, sä midt det angär
Bsnde-Sk. pest., 5 Land.
?v6
Den 27 Gctober.
sjelsma fördelningen, hwaremot icke nägot med skäl kan
anmärka?; men högs! nödwandigt anser jag, att §. om
answar för den, som Taxcringsmän ofredar, blifwerkill
Lag-Utskottet remitterad, enär ! annat fatt detta stadgan¬
de icke sär den egenskap af gällande Lag, som endast ge¬
nom iakttagande af hwad grundlagarne i detta afseende
förcstrifwa, kan uppkomma.
kallers kslsson och (larl Lvensson frän Jönköpings
Län samt Olof blZkau5Lon frän Elfsborg? Län, jemte fle¬
re Ledamöter, funno förslaget titt Bewillnings-Förvrdning
kunna nu, säsom förra ZUksdagarne, äfmen i sistnämnde
omständighet antagas, utan Lag-Utstottets hörande.
I.srs ingersson frän Skaraborgs Länt ''Det af
Högloft. Vewillnings-Ukstottct afgifne förflag till blif-
wande Bewillnings-Förordningen önflade jag wisst mo¬
re sädant, det nu kunde antagas. Men i ett enda fall
fär jag fästa Ständets uppmärksamhet derpä, att den
uppgjorde nedsättning ä wardet pä fast egendom ä lan¬
det stall, efter föreskriften i Förordningen, endast och
allena omvända? till jemkningar Hemman emellan.
Detta Förordnande förefaller mig äsiventhrligt, emedan
deraf skulle kunna följa, dä jemkning icke behöfdes, att
ingen more berättigad begagna sig af medgifna nedsätt,
ningen, hwilket more en orättwisa mot medborgare, de
der ägde lika anspräk pä lindring i sina bördor, som
de, hwilka förordningen nu tycks gynna."
Secreterare» understödde' Gullers OsNielsons an¬
märkning, enär bestämmande af answar för Taxering?-
män? förolämpande, hwarom annan författning än Be-
willnings-Stadgan hittills icke funnits, innebär en Cri-
minal-Lag, emot hwarö tillämpning och förbindande e-
Den 27 Oktober.
707
gcnskap mycket kunde wa''-' att erinra, sä framt denna
Lag icke stiftas i den ordning, Regeringsformen bjuder,
nemligen, föreslagen af Lag-Utskottet, gillad af Riksens
Stander och sanctionerad af Konungen.
Nils LILnsson frän Malmöhus Län biträdde denna
mening, och hemsiälde, om icke äfwen stadgandet af an¬
swar för den fordringsägare, som underläter att iaktta¬
ga det i Förordningen föreffrifne afdrag ä ränta pä
skuld, more af den egenskap, att Lag-UtskottetS hand,
läggning fordrades?
Secreterare» yttrade, att sistnämnde föreskrift är
af Ekonomisk beskaffenhet. Den närmar sig till likhet
med wanlige wikens förelägganden, nödwändige för full¬
göranden och ordnings bibehällande. Helt annat är
straffet för en Ständs Representants ofredande under
utöfning af hans kall. Detta straff har warit ansedt
lika med päföljden för Cds-öres-brott. Till brottmäls»
lagstiftningen mäste följakteligen detta ämne höra; och
Secreterare»! fann det »vara af sä »nyckel mera wigt,
att grundlagsenliga former derwid med all noggrannhet
iakttagas, som han kunde äberopa exempel, att berörde
swärare straff icke blifwit af Domare tillämpadt, just
derföre, att föreskriften i Bewillnings-Stadgan, säsom
i oriktig wäg tillkommen, icke kunnat anses tillfyllestgö¬
rande eller mot förbrytaren anwändbar.
Gullers kälsson och klari Lvensson fortforo dock i
pästäende, att Betänkandet borde i allo bifallas, hwar»
jemte de yrkade votering; men, efter nägoii ytterligare
öfwerläggning, derunder .7ok»n langberg och dockers
Lsnllsten med siere biträdde Secreterarens yttrande, och
sedan Gullers Danielson föreställt möjligheter», att en
7«>8
Den 27 Vctobev.
Taxeringsman blefwe ofredad, utan akt Domaren, obe¬
roende af annat an bestrifwcn Lag, ansäg sig berätti¬
gad att emot förbrytaren anmanda en af Riksens Stän¬
der utfärdad ofullkomlig föreskrift, sränträddes den äska¬
de voteringen; hwarcfter Bondc-Ständet, uppä Tale-
mannens proposition, godkände Utskottets förflag till
Bewillnings,Förordning, utom hwad angär sista §:n
om stydd för Taxeringsmän, hwilket stadgande, säsom
innefattande en strafflag, genom remisi öfwerlemnades
lil! Lag,Utskottets ätgard, derefter Ständct, sedan Lag¬
utskottet med yttrande inkommit, mille sig widare i
denna del utläta.
Bonde-Ständet lät sig nu äter förekomma Stats-
samt Allmänna Beswärö- och Ekonomie,Utskottens, den
24 dennes ytterligare pä bordet lagde, Utlåtande N:o
550, om understöd för Dykeri,Commisiarien Westbeck.
Esri Ureärik Lerg anförde: "Hederwarda Ständer
har uti frägan om pension för Directeuren Döling wi-
sat en berömlig hog att uppmuntra och understödja dem,
som genom nyttiga uppfinningar gjort sig förtjente af
Fosterlandet, och jag hoppas, att Ofwcr-Dykeri-Com-
misiarien Westbeck mä njuta en lika rättwisa. Hans
uppfinning är af gansta stor wigt, dä den äterger egen¬
dom, som annars för alltid more förlorad. Han har
pä denna uppfinning nedlagt sin förmögenhet och sin
tid samt tyckeö böra pä älderdomen wänta nägon frukt
af sina uppoffringar. Documenter, som jag här har
för hand, bewisa, att han genom sine uppfundne ma-
chiner bergat waror till ett belopp af 78,000 R:d Banco
frän ett sjunket fartyg, sedan andre dermed fruktlöst
Den 27 Gctobev.
arbetat mne är. Kongl. Majit, Sjö-Förwaltningen,
Dykeri-Compagniet, alla, utom Högloft. Stats-Utskottet,
hafwa funnit billigheten i den framställde frägan. Zag
prkar derföre, att Betänkandet, som afftär pensionen,
mä blifwa älcrremitleradl.''
kullors 8anclsten deremot upprepade fullständigt de
af Utskotten, till grund för afftag K motionen, äbsro,
pade skäl, och Gullsten kunde icke öfwertyga sig, att
Staten ägde nägon förbindelse att gifwa Westbeck be¬
löning. Man hade i Utskotten warit underrättad derom,
att Westbeck- uppfinningar icke wörö nya, Utan häm¬
tade frän England samt till större delen förut kände wid
Amiralitetet här i Riket. Lm 'Wedbeck hunnit till en
större färdighet att anwända de för ändamälet tjenlige
werktyg och instrumenter, ansäg 8anllsten hans skicklig¬
het i detta afseende icke wara af annan beskaffenhet, än
hwarje annan konstnärs, för hwilkcn belöning mäste
finnas wid sjelfum konstens omvändande. Sin uppgift
om Westbeck» erhällne gratifikation af Dpkeriet hade
Utskotten hämtat frän tillförlitlige handlingar. Lch
ehuru, säsom 8an6ston försäkrade, Utssottens Ledamöter
ingalunda warit obenägne för Westbeck, hade de dock
funnit omständigheterne sädane, ait de icke kunnat till¬
styrka ifrägawarande understöd pä Statens bekostnad.
kMs 8trinlllunä yttrade sig äfwen om vlämplighe-
tcn att belasta Staten med understöd till hwarje sädan
pretendent, och yrkade 8trioälunä lika med 8anäsken, att
Utskottens Utlätande mä bifallas. I öfrigt wille 8trinä-
lunä anmärka, det han icke just kunde mcdgifwa authén-
ticiteten af Le utaf Lerg äberopade handlingar.
Häruti instämde Lärje Börjesson frän Halland,
Nagnus Ionsson frän Kronobergs Län och Brik ^näer»-
Den 27 Octsber.
»on frän Westcräs Län, den sistnämnde under yrkande,
som orden föllo, akt kerg bör ätertaga sitt Memorial;
och Roij? Lörjess-ni omnämnde, att Westbeck förgafwcs
anwändt sin konst ä ett utanför Kongsbacka strandadt
fartyg.
Carl Lrellrik Lerg: Hcderwärda Ständet kan wiss
serligen minore säkert bedömma det grundliga och rikti¬
ga uti Directeuren Dölvings uppfinning, än uti Ofwcr-
Dykeri-Commistarien Westbecks, i synnerhet som den
förra ingripcr i wettenstaperne, hwaremot den sednare
af hwar och en med ögon och förständ kan bedömmas.
Medbrodren Ssnllste» har anfört, alt dylika bergnings-
machiner, som Westbeck uppgifwit, stola finnas i Carls¬
krona, och, om sä än flulle wara, ar det wisterligen
sädane, som blifwit gjorde efter de ritningar, Sjö-Offi-
cerarne derstädes togo af Westbecks instrumenter, dä
han werkställse bergningen af fartyget mellan Malmö
och Helsingborg; men annu säkrare ar, att ingen i
Carlskrona och ingen i hela Swerige mer, än Westbeck,
förstår ot rätt begagna dem; och detta galler afwen,
om dylika flulle finnas i England. Westbeck har al¬
drig af Dykest-C ompagniet crhällit nägot för sin upp¬
finning, ty de omtalde 200a Riksdalerne blefwo afflrifs
ne pä en ersattningsssumma, som Dykeri-Compagniet
sig of Westbeck pä swaga stal tilldömde, och hwilket
han, säsom desi underhafwande, mäste läka postera. Det
fartyg, medbrodren Lerje Lörjesscn frän Halland om¬
talar, ligger i öppna sjön z mil ifrän närmaste land,
och han likasom jag kanner, huru fä stunder man ohin¬
drad as storm och strömsättning pä en sZdan rymd kan
arbeta i djupet. Den journal, jag här har till handa,
wisar, att pä en förmiddag har hela däcket blifwit upps
sägadt och diverse saker bergade. Större bewis tyckes
Den 27 Ockobev.
man icke kunna begära för methodens riktighet; och jag
har hört, att resten af nämnde fartyg i är blifwit lipp»
tagen. Brodeen 8trinäl„ncks jäf emot de documenter
jag aberopat, retournerar jag pä de emot saken blifwit
anförde; och dä Hedermärda Ständer j allmänhet gillar
Betänkandet, mill jag ej fordra en onyttig votering,
Utan endast wördsamt reservera mig emot beflutet.
Utskottens Utlätande klef härefter uppä gjord pro-^
position, bifallit.
Antogs Högwördiga Preste-Skändets genom Pro-
tocolls-Utdrag den 2Z dennes gjorde inbjudning om ät»
gärder att befordra flut pä Riksdagen, dock sä, att se¬
dan Riks,Ständer, genom Herr Landt-Marstalken och
Herrar Talemannen erhällit underrättelse om resultatet
af den emellan dem och Utskottens Ordförander ffeende
öfwerläggning, hwarje NikS-Ständ för sig mä, enligt
iog §. Regeringsformen och 87 §- Riksdags-Ordningen,
besluta, om och när det anser underdänig orrhällan till
Kongl. Majck angäende Riksdagens flut kunna fram¬
föras.
Som Bonde-Ständek den 24 dennes, ivid föredrag¬
ning af Lag»Utskottcts ytterligare Utlätande N:o 201, i
anledning af Riks»Ständens skiljaktiga beslut i fräga
om förbud för Ledamöter i Hofrätt att sig emellan byta
lottade mäl, bifallit hwad Utskottet jemkningswis före¬
slagit, fann Bonde-Ztändet sig icke kunna antaga Hög-
7l2
Den 27 Vctsbev.
wördiga Preste-Sländets genom Protocolls-Utdrag nämn¬
de dag uti detta ämne gjorde inbjudning.
ZusteradeS Eppeditions-UtstoktctS nedannämnde för-
stag kill Riksens Ständers underdånig» strifwelser till
Kongl. Majtt, nemligen:
N:o 255, i anledning afl Kongl. Majus Nädiga
Remisi uppä Consistorii i Calmar underdäniga anmä¬
lan, rörande det ivid senaste Riksdag bcwiljade länebi-
trädc för uppbyggande af Gymnasii- och ScholKhus
derstädes, m. m.
N:o 256, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Ne¬
nnsi uppä f. d- Handlanden l?. II. Ler-Ag gjorde under¬
dåniga ansökning i afseende pä ligviderandct af dest
skuld till Götha-Canal-Bolags f. d. Discont-merk.
N:o 257, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Ne¬
nnsi, angäcnde Greflig» 6>llenstictnfla familjens för¬
mente fordran hos Staten.
Allmänna Besmärs- och Ekoiiomic-Utflottcts nedan¬
nämnde Utlätandcn föredrogos och lades pä bordet,
nemligen:
N:o 2Oo, j anledning af gjorde anmärkningar wid
desi Betänkande N:o 152: om inrättning af Porto franco
samt ätföljande Ncderlags-rättigheter för ön Gottland.
Den 27 Vckobev.
N:o 201, angäende utwkdgad segl^tion?frihet emel¬
lan Blekinge och Skäne.
N:o 202, i anledning af gjorde anmärkningar wid
Betänkandet N:o 80 angäende befrielse för Gottlands
Hemmansägare att undcrhälla lastagcbryggor, m. m.
Enligt ankomne och uppläste Protocolls-Utdrag,
hade
Högloft. Ridderffapet och Adeln
Den 7 Octobcr.
Bifallit Allmänna Bcswärs- och Ekonomie-Utstot,
tets Utlåtande N:o 188, rörande jemkning i extra ro-
teringen, endast med undantag af hwad Utstottct till¬
styrkt i fräga om beständet af de mellan Kongl. Mant
och Kronan samt Extra Rotehällare redan ingängne
Contracter om förwandling af extra roteringsplikten
frän styldighcten att uppsätta manskap, till den att ut¬
göra andra preestationer, samt om rättigheter för Kongl.
Majit att äfwen framgent sädane öfwerenskommclfer
med Extra Rotehållare, hwilka hmar för sig derom an¬
mälan göra, afsluta; i hwilken omständighet Niddersta-
pet och Adeln, med förkastande af Utskottets hemställan,
bestutit, att icke allenast de mellan Kongl. Majit och
Kronan samt Extra Rolehällare redan afstutade Con¬
tracter, wid hwilka de sistnämnde, uppä af dem hos
Kongl. Majits Befallningshafwande förnyad anmälan,
önsta förblifwa, utan ock de, hwilka i enahanda afseen¬
de hädanefter kunna ingäs af RotelMarne, som kjelfwe
-. 'ä Den 27 Gctsber.
eller genom lagligen besullmäktigadt ombud sig dertill
frivilligt anmäla, mä till och med nästa krig fortfara
alt wara gällande.
Den r 5 Gctober.
Bifallit nedannamnde Utlätanden:
Stats-Utstottets:
N:o 520, l anledning af Kongl. Masiks Nädiga Re,
mist uppä Lieutcnanten Ll. von ^iesnllts underdäni-
ga ansökning om ersättning för liden förlust ä dest Bo»
ställe Fullstad.
N:o 521, i anledning af Riksens Ständers Reviso,
rers är 1822 afgifne berättelse, rörande förwaltningen
af de till strömrensningar anflagne medel.
Stats-, och Bewillnings-Utjkottens:
N:o 488, om Tull-umgaldernes liquiderande.
Inskamt uti Högwördiga Preste-Ständets den 3
dennes fattade beslut, angäende Capitations-, Fvllnads-
och ^)fwerflöds»afgifterne.
Remitterat till
Stats- och Danko-Utstotten:
Grefwe ?lakens Motion om förstott till Götha Ca¬
nal, samt
Lanko»Uts?ottet:
Friherre Loäorströms Motion om förändring i
Myntningen.
Den 27 Octobev. 715
Äteeremitterat Stats-Iltstottets Utlätande N:o-rrr
rörande Krono,Skogarne, samt Stats- och Beswärs-Uk-
flottens N:o gls, angäende ersättning för uppbringnin,
gar.
Lagt till bandlingocne:
Stats-Utstottets Mlätanden N:o Zr6, om anflag ä
Tredje Hufwud-Trteln och N:o 517, angående Kronans
sisten.
Stats- och Banko,Utffottens N:o ;2g, om under¬
stöd för Sparbanks-inrattningarne, och N:o 522, om
läne-biträde för Trollhätte Canal, samt
Allmänna Beswärs- och Eronomic-Utskottets N:o
192, om Tackjerns-tillwerkningen.
Hogwordige Preste-StändeL
Den 20 (vctobcr.
Lifallit nedannamnde Memorialer och Mlätanden,
nemligen:
Lonstitutiono-Utstotteto:
S?:o 60, i anledning af 2:ne Ständs äkerremitz pä
5>.te punkten af Memorialet N:o 48, med ändringsför--
stag, äspftande Lliksdags-ärendernes stvndsammare gäng.
N:o 61, l anledning af äterremisien pä förslaget
under N:o 47/ till ett tillägg i z? §. Niksdags-Ordnin-
gen.
7i6
Den 27 Vctsbee.
N:o 62, med föresläende af tillägg k 98 §. Rege¬
ringsformen och 6Z §. Riksdags,Ordningen.
N:o 6g, i anledning af äterremist pä förslaget till
ändring i ZZ §. Riksdags,Ordningen.
N:o 66, med förestående af ett tillagg i 28 §. Riks-
dagk-Ordningen.
Stats-Utffottets:
Nw ZZ7, med lörflag till förnyad Instruction för
Riksens Ständers Revisorer i hwad som rörer deras
befattning med Stats-Werket.
Instämt uti Högloft. Riddrrskapets och Adelns den
15 dennes fattade beslut.
1:0 Att det af Stats» och Banko-Utskotten i afse¬
ende ä Götha Canals fullbordan tillstyrkte anslag endast
i egenskap af läne-anslag bewiljas; och
2:0 Att, utom ben af Utskotten Canal-Bolaget
tillagde utdelning af hwad Westgötha Canal»linien möj¬
ligen kunde inbringa, inkomsten af den färdigblifwands
Östgötha Linien äfwen mä af Bolaget tillgodonjutas
och begagnas.
Afstagit Lag«Utffottets Utlätanden Nlv Zä och 194,
rörande friare ival af Rattegangs-Ombud.
Ätevremittcrat Constitutions.Utffottets Memorial
N:o 6z, rörande tillägg i Iustitlae-OmbudsmanS-In-
firucticncn, samt Allmänna Veswärs» och Ekonom!e-Ut-
,Den 27 Gctobee. 717
skottets Betänkande N:o 195, angäcnde författningars
rttgifwande frän trycket.
Wälloff. Borgare-Ständet
Bifallit
Lonstitutions-Utffottets:
Ofwanomförmäldte Memorial N:ris 60, 6i, 62, 6z,
65 och 66, afwensom N:o 64, om tillagg i Ansvarig-
Hets-Lagen för Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret, och
N:o 67, angäcnde ändring i iz §. Niködags-Ordningen.
Stats-Utskottcts:
N:o Zz8, om all jords lika beskattning.
Stats- och Lanko-Utssottens:
N:o 541, rörande Läne,biträden för Städcrne Norr¬
köping och Boräs.
Stats- samt Allmänna Beswävo- och Kkonomie-
Utstoktens:
N:o 527, om Hospitals-Znrättningarne i Riket.
N:o 528, om ett fvrändradt sätt för flatternes ut¬
görande.
Ätevvemitterat Allmänna Beswärs- och Ekonomie-
Utflottets ofwannämnde Betänkande N:o 195-
Biträdt Höglofl. Ridderskapets och Adelns den n
dennes fattade beslut, i anledning af Bewillnings-Ut-
siottets Betänkande N:o 42» rörande Post,Werket.
7'8
Den L? Gctobev.
Afflagit Högloft. Ridderskapets och Adelns inbjud¬
ning af den 7 i denneZ Mänad, rörande Bankens
publicitet, uti hwilket amne Ständet förblifwit wid sitt
den 7 Maji fattade beslut.
Lätit bero wid Stats-Utskottets Utlåtande N:o ;Zs,
angående Läst-afgifis,fondens förwaltning.
Lagt till handlingarne Allmänna Beswärs- och
Ekonvmie-Utftottets Ulicttande N:o ig7, rörande ffjuts-
ningsanstalterne, samt, wid föredragning af Bonde-
StändctS Protocolls-Utdrag för den 7 dennes, i anled¬
ning af Stats-Ulskottets rörande Äbo-rätten ä Mensal-
med ftere Hemman aflätne Memorial Nw 481, samt
angående Ulffottets ffyldighct attuppä äterremisier lem¬
na motiveradt swar, äberopat desi den 5 September
fattade beslut, samt ansett det wäl wara Skats-Utstot-
tets skyldighet att i äter.emittcrade mäl uppgifwa moti¬
verade Utlätandcn till det Ständ, som äterrcmitterat,
ehuru, enligt äberopade §., de öfrige Ständens beslut i
mäl, der trenne Ständs röst utgör Riksens Ständers,
icke genom denna äterförwisning kan betagas sin kraft
och werkan till Expedition; men emedan Stats-Ukssottet
nu i Memorial N:o 481 anfört motiven till det Uklck-
tande, Utskottet förut meddelat säsom swar pa Bonde-
Ständcts Zterremisi i det mäl, hwarom nämnde Me¬
morial handlar, hade Borgare-Ständet funnit nägon
Utffottets widare ätgärd i detta mäl icke erfordras.
Remitterat till Stats- och Banko-Utstotten Herr
Zantesson» motion, angäende förskott ä anftaget till
Götha Canal-bpggnadcn.
Den 27 Gctober. 719
Widare ankomma och upplästes ätflillige Protocolls-
Utdrag, enligt hwilka
Hogwördige Preste-Ständet
Den 2g Getober.
Bifallit ncdannämnde Utlätanden:
Stats-Uiskottels:
N:o 538, om Vacance-afgiften ivid Örstra Härads
Escadron af Smälands Huffar-Negemcnte.
N:o 542, om nedsättning af quarantains-afgifterne
tvid Känsö.
Stats- och Banko-Utskottens:
N:o 54i, om läne-understöd för Städerne Norrkö¬
ping och Voräs.
Stats- samt Allmänna Leswäre- och Lkonomie-
Utflottens:
N:o 408 och §4z, rörande Gelliware Zern-Malm-
berg.
Stats» och Bewillnings-Utstottens:
N:o 544, om extra Grufwe»hjelpen i Stora Kop¬
parbergs Län.
Godkänt Consiitut!ons»Mffotteks Memorial N:o
68, rörande ändring i ror §. Regeringsformen-
722
Den 2? Vctobee.
Lagt till handlingarne Stats- och Banko-Utflot-
tens Ullätande N:o 540, om Södertelje Canal.
Instämt uti Bonde-StändetS beslut af samma dag,
rörande utmatning och försäljning af fast egendom.
Aemitterat till Constitutions-Ukstottet Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om upphäfwande af roz §. Rcges
ringsformen och 64 §. Riksdags-Ordningen.
Wäftofl. Borgare-Ständet
Denna dag
Fattat lika beslut nied Bonde-Ständet i fräga om
ätgarders widtagande att befordra Riksdagens flut.
Nedannamnde ankomne Protocolls-Utdrag upplästes
och lades pä bordet, nemligen:
Högloft. RidderstapeLs och Adelns
Af den 20 cpctober, dä Högloft. Ridderffapet och
Adeln, med förkastande af Stats-Utstottets Utlåtande
N:o 5Z5> rörande Läst-afgiftS-fonden, beflutit, att un-
derdänig anhällan borde hos Kongl. Majit göras der¬
om, att Läst-afgifts-fonden mätte hädanefter i manlig
ordning sä wäl af Kammar-Rätten, som af Riksens
Ständers Revisorer granskas.
Af den 2Z (vctobee, rörande Lag-Utflottets Utlä-
tande N:o 198, om förändringar uti Brottmäls-Lagstift-
nin-
Den 27 Vctober.
ningen, hwilket Utlåtande Högloft. Ridderstapet och A-
deln gillat, endast med undantag af hwad anginge den
allmänna Kyrkoplikten; i hwilken omständighet Ridder»
ffapet och Adeln, i enlighet med den af Herr Ribbing
wid Utstottets Utläkande fogade särskildta mening,
ansäg, att Kongl. Förklaringen den oz Marti! 1807 bor¬
de upphafwas i hwad ben angar utsättande af mist ort
för Kyrkopliktens undergäcnde, tid dertill för fästnings-
fänge och sättet att behandla en wid flikt tillfälle mot-
strafwig, samt att, hwad 9 Cap. Kyrkolagen härom bju¬
der, borde i stället till full kraft och wcrkan äterupplif-
was, hwarigenom det dels lemnäs öppet för själasörja¬
ren, inom hwilkens församling brottslingen wiskas, att
bereda honom till dcn allmänna Skriftens undergäende,
dels undwikeS fangars onödiga forslande och gwarhäls
lande i häckte efter utständen bestraffning, dels ock före-
kommes, att ingen derutöfwer genom ytterligare kropps¬
plikt lidande twingas betyga botfärdighet och göra afbön
utan mening, eller retas att till allmän förargelse!
församlingen yttra motsatsen.
Wälloff. Borgare-Ständets
Af öe« 24 ivctobev, dä wid föredragning af Be-
willnings-Utstottets Memorials N:o , rörande Tull-
bewillningcn, Wällofl. Borgare,Ständet fattat följande
beflut:
r:sta ponckenr Dä den derut! omnämnda fräga är
af ekonomist beskaffenhet, fann Borgare-Ständet, att den
mäste anses genom de öfriga Ständens sammanstäm¬
mande beflut afgjord.
Lsvde-Tt, pros., 5 Band. 46
7LL
Den 27 Oktober.
2'dra piinctca godkändes.
Z:Lje punkten: Borgare-Ständet, som, enligt sitt
till Med-Sländen och Bcwillnings-Utstotlet aflätnaPro-
tocolls-Ukdrag of den y dennis, förblifwit wid sitt förr
fattade beslut, att tullen för ukgäende och inkommande
waror borde bestämmas i Hamburger Banko, päyrkade
den rätt, som, jemlikt 71 §. Regeringsformen och zr§.
Riksdags-Ordningen, Ständct tillkomme, att fä denna
fräga af förstärkta StatS.Utskottet afgjord; i följd broar-
as Bewillnings-Utflottet ssulle äläggas att för sädant
ändamäl upprätta förflag kill voterings-proposition och
densamma till RikS-Ständcn ofördröjligen inlemna.
4:de punkten: Pä enahanda stal, sdm wid usta
punkten är anfördt, lät Borgare-Ständet äfwen wid
Utskottets pltrande i 4:de puncten bero.
5:te, 6:te och ?:de puncterne: De förcflagne vote-
ringk-propositionerne gillades lill pröfning i förstärkta
Stats-Utstottet.
8:de puncten: Som det, enligt äberopade §. §. i
Grundlagen, är Vorgare-Ständets owilkorliga rättighet
att af förstärkta Stats-Utstottet fä särskildt pröfwad
hwarje del af Tull-Tariffen, hwaruti Ständet fattat
olika beslut emot de öfriga Riks-Ztänden, samt säledes
den föreslagne /ide propositionen wore rakt stridande
mot Grundlagen, sä förkastades denna proposition, och
ansäg Borgare-Ständet omröstning owillkorligen böra
anställas öfwer de nästpäföljande propositionerne; uti
hwilka dock, i öfwerensstämmelse med Borgare-Ständcts
skiljaktiga b,flut', borde iakttagas följande ändringar,
nemligen:
Den 27 Gclober. 723
Z nite propositionen tilläggas "Längor."
Z l4:de förändras orden: "färgade garn" till fär¬
gad! bomullsgarn.
I 2o:de förändras orden: "inkommande bomulls-
wäfnader", till "följande inkommande bomullswäfnader.
Z L!:sia förtvdligas orden: "all annan bark, än
eke", till "bark af alla stag''
Och moro öfrige Niks-Ständen inbjudne att dessa
beslut biträda.
Ständet Ltffiljdes kl. ^ till ro e. m.
kn liäem
i82z den 29 Oktober
Sammanträdde Hederwärda Bonde-Ständet ia xl,no
klockan ro förmiddagen.
För att 8 hemorten w8rda enskilda angelägenheter
bewiljadeS Riksdagsfullmäktige» ksr keneon frän Stock-
724 Den Ly Gctober.
holms Län permission till den 3chje nästkommande No¬
vember.
Föredrogs Stats-, Lags samt Allmänna Bcswärs-
och Ekorwmic-Utffottens Utlätande N:o 557, i anledning
af gjorde anmärkningar wid Mffottens förut afgifne
Betänkande N:o 424, rörande förändring iaiärwarande
fängföringssökt; och som öfrige Nespcctive Niks-Stäns
Lcn redan bifallit Utsiottens först afgifne Utlätande,
fann äfwen Bonve-Ständet för godt derwid täta bero.
Följande sedan sista xlsvum insände Utlätanden
upplästes och lades pä bordet:
Stats- och Lag-Utflstteas:
N:o 558, om Statens answarighet för enffildes af
publike Embets- och Tjenstemän förffingrade medel.
Stats-, Lag- samt Allmänna Leswavs- och Ekono-
mie-Utstottcns:
N:o 55g, om ändring i nu gällande grunder för
MilitiK-Boställens och annan Krono-jords utarrendering.
Stats-Utfkotteto:
N:o 560, om pensions anfläende ät förre ZustitiE-
Ombudsmannen m. m. Friherre lU. Nannsrlreim.
N:s 561, angäende öfwcrlemnande ät Riksgälds-
Contoiret af uppbörden och redowisningen för alla all¬
männa medel eller ock upphörande af detta werk.
Den 2y Gctsber.
725
Stats- samt Allmänna Lesrväcs- och Ekonomie,
Utskottens:
N:o 562, om inrättande af en fristad för mindre
brottslingar, och om förswarslöse personers anwändan»
de till uppodlingar och colonisering.
N:o 56g, i anledning af giorde anmärkningar wid
Utffoktens förut afgifne Bctänkanden, om understöd af
Staten för Höganäs Stenkols-werk.
Stats- och Lewillnings-Utstsktens:
N:o 564, angäende postfrihet för utkommande Tid¬
ningar och deras förse nde med Chartae-Sigillatce-stäm-
pcl.
Lewillnings-Utstotkets:
Nw 50, rörande jemkning i Tull-bewillningen ä
Rhum.
Lag-Utstoktets:
N:o 187, öfwer Kongl. MasitS NZdiga Proposition,
angäende upphäfwande af 8 §. i r Cap. Utsöknings-
Balken samt ändring af 2 §. i 45 Cap. Mistgernings-
Batken och öfwerskriftsn till samma Capitcl och Balk.s
Nw 188, angäende bestämmande af lika answar för
Lands-Secreterars och Cousistorii-Notarier, somförffing-
ra allmänna eller enskilda medel, med hwad Lagen utr
45 Cap. Misigernings-Balkcn stadgar för uppbördsmän.
N:o 2oz, öfwer Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition,
angäende widtagande af en ytterligare anstalt till före¬
kommande af sängars flykt.
72b Den 29 ivctobee.
N:o 204, om förtydligande af Kongl. Förordningen
den 13 Juni i8co, angäende städsel och lego af jord ä
landet I wiste uppgifne omständigheter.
N-o 205, med förslag om hmad wid Lagförklarin¬
gars utfärdande bör iakttaga?.
Lag» samt Allmänna Vesrvärs- och Ekonomie-
Utstottens:
N:o 2»2, om rättighet att obehindradt fä uppföra
Wäder-Tullqmarnar.
Expedirions-Utffottets sistl. gärdag aflätne Menio»
rial, angäende bestämmande af tid till nästa Riksdag,
upplästes och lades pä bordet.
Sedan kolm ^näersson frän Södermanlands Län,
hwilken är Ledamot i Lag-Utffottet, nu mera till Riks¬
dagen återkommit, men ^.näei8 larsso» frän Elfsborgs
Län deremot erhällit tillätelse att till hemorten afresa,
sä beflöts, i anledning af derom gjord framställning af
Talemannen, det stulle ker Lengts,on frän Hallands
Län inträda i Utffottet, säsom Ledamot i den ststnämdcs
ställe, och kelir kslirsron frän Calmars Län bilscha
Suppleant i stället för kolrr Longtsson.
Till afgörande föredrogs Stats- samt Allmänna
Besmärö- och Ekonomie,Utskottens sednast den rz den,
Den 29 Gctober.
727
ne? pä bordet lagde Utlåtande N:o 528, dels om all
jords lika beskattning, dels ock om förändring i sättet
för flattcrnes utgörande.
Grillers Danielson inlemnade ett sä lydande:
Wördsamt Anförande'-
De anmärkningar, iag hört göras emot förslagen
till jemnad beskattning pä jord, äro byggde pä den för¬
utsättning, att ctt sädant jemnande skall tillwägabringas
genom grundskatternes bringande till likhet. Wore den¬
na förutsättning rigtig, sä skulle jag icke hafwa något L
saken att säga; ty jag tillstyrker wisterligen alldrig det
fruktlösa och orimliga försöket, att genom en sädan ät,
gärd winna det sökta ändamälet. Helt annan är den
utwäg, som min man kulberg föreslagit; och hans nio,
tions memorial grundar sig just pä en utweckling af det
orimliga i företaget att ästadkomma jemlika grundskat¬
ter.
Iag har redan anmärkt, hwilken skiljaktighet, som
wisat sig mellan det af Stats-Ut,kottet först asgif 0 Be¬
tänkande öfwer detta kuibergs förslag och det sednare
af äkerrcmisien föranledda Utlätandet, sä wäl af detta
som af Ekonomie-Utskottet, och jag bör hoppas, att den
rättwisa, Ekonomie-Utskottet redan gjort ät grundcrne
för klltbergs motion, ätminstone stall werka fä mycket,
att Ingen wanställning af fräga, som uti denna motion
är sä tydligen framlagd, mä lyckas att tillwägabringa
falskt begrepp derom I den stund, dä fåken skall afgö¬
ra?. Detta skulle likwäl inträffa, i händelse man för¬
blandade kulberg» förslag med dem, som Zsyfta jemna.
Le grundskatter, och fölunda hwälfde pä detta förslag
7L8
Den 29 Gctobck.
all den försätlighet, som med ratta drabbar det owerk»
stallbara päfundet om a Imän. refning.
Det ar derföre, som jag t ott mig böra begära or»
Let och högtidligen uppmana det Hcdcrwärda Ståndet»
att tillbaka» i a all sädan förtpdning af ett förslag, kom
innefattar just motsatsen af detta refningspäfund, mot
hwilket man rättwist ifrar. Jag täger mig sätedes fri¬
heten erinra, att Ilatderg föreslagit icke jemnads grunds
skatter, utan grundskatters afstaffande; och jag förestäl¬
ler mig, alt äfwcn de, som hastigast ifra mot delta för-?
stag, och fördömma det pä den grund, att en allmän ref¬
ning hwarkcn kan eller bör Verkställas, aldrig stola
sjelfwll pästä, det llutde-i-Zs förstag äsyftarnägot sädant,
endast de Wilja göra sig mödan att underrätta sig, hwad
samma förslag Verkligen innchäller. Jag upprepar det
nu för att till antagande framställas, och yrkar sätedes,
att Contra-propositionen mä innehälla: att grundräntor
af Hemman och fast egendom samt Krono-Tionde af«
staffas, och den derigenom uppkommande brist i Stats¬
anslag och indelnings-werk ersattes genom Bewillning,
pä det sätt, att sedan ett wisst är blifwit till norm an¬
taget, i Riks-Staten uppföres för hwarje Stats-anslag
och hwarje indelt löntagare det belopp, som der äretut-
gätt af sädane räntor, som afskaffa?, hwarefter marke-
gängssättiilngarne fortfara endast pä spanmäl; och se¬
dan Niks-markegäng hwarje är blifwit bestämd, uträk¬
nas Staks-anstagens och lönernes belopp i det förhällan-
Le till normal-ärets anslag och löner, som spanmäls-
priset i Riks-markegängen stär till normal-ärets markes
gängspris pä spanmäl; att Rikets Ständer wid Bewill-
ningens uppgörande garantera sen samma, som efter
en sälunda bestämd grund kommer att hwarje är intill
nästa Riksdag behöfwas, sä att r händelse det ena äretS
Den 2g Vcksber.
möjliga Lfwcrstott icke räcker att fylla det andras brist,
Regeringen nia tillätas att antingen hos Banken upp¬
taga ctl förstolt eller genom Stats-län anskaffa en till¬
gäng till bristens fyllande, hmarförc Skänderne, ivid na¬
sta Riksdag, anwisa ersättning; samt att flutetigcn, till
tvinnande af ett enklare förfarande i framtiden, nu wa-
rande löntagare genom Regeringen uppmanas till af-
siutande af en sädan öfverenskommelse, hwarigenom
deras lönc-wilkor bringas till ett wisst bestämdt belopp
ester strot och korn eller kurs, att desta öfwerenskom-
mclser, rättade efter de nu werk ligen befintliga indelta
löner, genast gä i werkställighet, sä widt de kunna pä
fvrestrifne grunder afflukas, samt att avid alla de tjen-
stcr, med hwilkas nu warande innehafware dylika aftal
ej kunna flutas, den förcstagne förändringen införes ivid
näst inträffande ledighet. En enda grundad inwänd-
ning kan göras mot detta förslag, den, att fara nume¬
ra är om brist pä tid till dest utarbetande i Stats- och
Bcwillningö,Utskotten, sedan Riksdagen sä laugt fram¬
skridit. Af denna orsak mäste jag tillägga ett alter¬
nativ hwilket äswcn instämmer med en mera wänlig
methode i hushälls-ärcnders behandling, nemligen, att
»verkställigheten uppstjules till nästa Riksdag och hos
Kongl. Majit nu i underdänlgbet anhälles, att uti dest
Rädiga proposition till nästa Riksdag om Stats-Wer-
fets tillstånd och behof, mä intagas ett emedlertid utar-
hctadt förslag öfwer beloppet af de indeldta och bchällna
Stats-inkomster, hwilka genom ordinarie räntors och
Krono-Tiondes asstaffande komma att saknas, samt ge¬
nom allmän Bewillning böra i sädant fall ersättas, pä
det Stats-regleringen och Bemillnings-beloppet mä der¬
efter kunna bestämmas, i händelse Rikets Ständer wid nä¬
sta Riksdag sinna för godt att det gjorda förslaget antaga.
Danielson.
750
Den 2g Gctober.
Härmed förenade sig Drio ingersson frän Westeräs
Län, Dar» Anckersson och dockers Anckersson frän Ska¬
raborgs Län, kelter kekrsson och Lsrnuel Iönsson frän
Calmar, lukgnnes Llvrin och Olok lonssson frän Elfs¬
borgs, kelter ingersson och kebr bengtsson frän Hal¬
lands, Ancker» Nilsson oH Daniel Norckgvist frän Carl-
siads, kekr kellrsson frän örebro, Magnus Ionsson frän
Kronobergs Län; saint Ständet i allmänhet.
lolisn bongberg: Jag instämmer desto heldre uti
Brödren wollers Danielson» yttrande, som iag anser det
af honom framstälde förflag wara enda möjliga utwä-
gen, att, med afstaffande af grundräntorne, winna en
mera jemn och billig fördelning af siattcrne i allmänhet.
Vice Talcmannen Ion Ionsson: Den förändring I
utgörande af skatterne i allmänhet, hwarom Ständet sy¬
nes wara ense, torde möta mänga hinder ivid werkstäl-
lighetcn. Lika med mänga andra har jag insett det o-
jemna förhällande, som äger rum wid nu warande be-
statttningssatt; men jag frukar, att nägon ändring deri
för närmarandc icke är möjlig. Anledningen till denna
förmodan är den, att en stor del af Hemmansräntorne
är anslagen till aflöning ät Civile- och Militaire EmbetS,
och Tjensteman, med flere; och dä förändring i utgö¬
rande af dessa räntor ostridigt medför rubbning i Indel-
nlngs-werkct, tror jag rättast wara, att Utskottens ät-
gärd oförändrad antages.
Iohannes Anckersson frän Skaraborgs Län: Om
jag icke äger förmäga att rätt bedömma alla de omstän¬
digheter, som stä i oskiljaktigt sammanhang med före-
marande fräga, tror jag likwäl, att den har ett stort
och wigtigt inflytande pä jordbrukare i allmänhet; men
Den 29 Octobcr.
dä detta ärende, pä sätt Utstottet yttrat, för närwaran-
de, och säsom ännu icke tillräckligen förbcrcdt, ej kan
komma till werkställighet, tror jag lika med dockers Da¬
nielson, att detsamma bör till Kongl. Maj:t i undcrdä-
nighet öfwerlemnas, med den önsta», att ett wäl utar-
betadt förflag mätte tvid nästa Riksdag Riksens Stän¬
der föreläggas.
Nils lMnsson: Dä denna för allmänheten högst
wigtiga sak, utan ytterligare förberedande ätgärder, för
närwarande omöjligen kan genomdrifwas, är jag af
Ancker, Danielsons mening, att densamma bör till Kongl.
Maj:ts Landsfaderliga omsorg öfwerlemnas; och i afse¬
ende pä hwad vice Talemannen ilon ionsson yttrat,
tror jag, att de grundräntor, som äro indeldte, böra wid
ett förändradt bestattnings-systcm komma i skäligt be¬
traktande, för att genom annan tjenlig ätgärd ersättaS.
Gullers Danielson: Jag äberopar hwad jag redan
anfört; och dä Ständets allmänna röst synes instämma
i den ästgt, jag framstält, torde det wara öfverflödigt
tillägga nägot widare, än att, i händelse det ifrägastäl»
de förändrade beffattningSsättet ffulle, säsom wi önsta,
komma till werkställighet, de indeldte grundräntorne mä¬
ste förswinna och Staten derföre i Bewillningswäg häl¬
las stadeslös.
Darl bergman frän Eesteborgs Län: Jag instäm¬
mer till alla delar i Brödren Danielson» yttrande; och
jag hoppas, att hela Ständet gör detsamma. Länge
hafwe wi önstat en jemnare statternes fördelning. Ti¬
den att werkliggöra denna önsta» har ännu icke warit
inne; men den synes nalkas. Lätom ost derföre begag¬
na tillfället sä fördelaktigt, som omständighetcrne det
tilläta. Wi njuta derigenom ätminstone den tillfrekstäl»
732
Den 2c) (vctobev.
leise att haswa wclat werka godt för ost och wära sivärt
tryckta statkdragande bröder.
I^cbi- Uebrsso» frän Blekinge Län yrkade bifall till
Utstottens först afgifne Betänkande eller votering.
lublin I.«nZbsrA wille, i anledning häraf, hafma
upplyst, att 1'ebr?Lb!-s8on nyligen inköpt -Frälsc-Hem-
rnan; och ^n-!crs lysnielron begärde fä anmärkt, att
det är en heder för Bonde-Ständct, att endast en Leda,
mot höjt sin röst för art tala emot Ständets werkliga
interesse.
Sedan ?ckir pc-brsson härefter afstätt frän pästä-
endct om votering, förklarades öfwerläggningen flutad;
hwarefter Bondc-StZndet, uppä framstäld proposition,
ogillade Utstottens ifrägawarande Betänkanden, och an-
säg Riksens Ständer böra till Kongl. Masit framställa
den underdäniga önstan: att intill nästa Riksdag mä
genom Kong!. Maj:ts Nädiga försorg utarbetas, och
efter inhämtande af Kongl. Majus Nådiga proposition
om Stats-Werkels tillständ och behof, Ständcrne före¬
läggas ett förslag öfwer beloppet af indelote och behäll-
ue Stats-inkomster, hwilka genom ordinarie räntors och
Krono-Tiondes afffaffande komme att saknas, samt der¬
est grundsatsen: Iordens lika beskattning, antages,
genom allman bewillning ersättes, pä det bats-regle-
ringen och Bewillningsbeloppet mä nästkommande Riks¬
dag derefter kunna bestämmas, i händelse ofwannämde
förslag dä skulle winna Riksens Ständers bifall. Och
skulle Respective Med-Ständen wänligen inbjudas, att
om enahanda beslut sig med Bonde,Ständet förena.
Den 29 Gckober.
Föredrogos A nyo och bifottns Allmänna Belwärs-
och Ekonomic-Utskottcts, sedan den a? dennes, pä bordet
hwilande Utlätanden:
N:o 2or, om utsträckning i Seglationsfriheten emel¬
lan Blekinge och Skäne; och
N:o 202, i anledning af gjorde anmärkningar wid
Betänkandet Nw 8», angäende befrielse för Gottlands
Hemmans-ägare, att underhälla Lastage-bryggor wid de
pä ön »varande Landkhamnar samt de för Tullbewak-
ningcn inrättade sä kallade Strandridare-!,oställcn.
Wid föredragning af Allmänna Beswärs» och Eko-
nomie-Utffottets, sedan den 27 dennes pä bordet blin¬
kande Utlåtande N:o 200, rörande inrättning af Porto-
Franco samt ätföljande nederlags-räktigheter för On
Gottland, begärdes detsamma ytterligare pä bordet;
hvilket bifölls.
Wid förnyad föredragning af Högloft. Nidderffapets
och Adelns den 2; dennes utfärdade och den 27 pä bor¬
det lagde Protocolls-Utdrag, innefattande detta Niks-
Ständs beslut öfwer Lag,Utffottets Utlätande N:o iy8,
angäende förändringar i Brottmals-Lagstiftningen, fann
BoNde-Ständet för godt, att, under Åberopande i öfrigt
af dest förut i ämnet fattade beslut, antaga den skedde
inbjudningen och i ofwerensstämmelse dermed besluta:
att Kongl. Förklaringen den 2; Mars 1807 borde upp-
hafwaö i hwad den angär utsättande af wist ort för
?34
Den 29 Gctsber.
Kyrkoplikts undergäende, tid dertill för fästningsfånge
och sättet att behandla en tvid slikt tillfälle motsträkwig
samt att hwad y Cap. Kyrko-Lagen härom bjuder,
borde i stället lill full kraft och werkan älerupplifwas,
hvarigenom det dels lemnäs öppet för själasörjaren,
inom hwars församling brottslingen wistas, att bereda
honom till den allmänna skriftens undergäende, dels
undwikcs fängars onödiga forslande och qmarhällande i
häckte efter utständcn bestraffning, dels och förekommer
att ingen derutöfwer genom ytterligare kroppsligt lidan»
de twingas betyga botfärdighet och göra afbön utan me¬
ning eller retas, att till allmän förargelse i församlin¬
gen yttra motsatsen.
Till ytterligare Ztgärd föredrogs Wällofl. Borgare,
Ständets pä bordet hwilande Protocolls-Utdrag den 24
dennes, innefattande bemälte Ständs beslut öfwer Be,
willnings-Utflottets Memorial, N:o 4y, angäende Vole-
rings-propositioner i afseende pä de om Tull-Bewill-
ningens utgörande, emellan Riks-Ständen yppade flilj,
aktiga meningar.
WId Lfwerwägande häraf fann Bonde-Ständet för
godt förblifwa wid dest i ämnet redan fattade beslut,
hwarigenom de ifrägakomne Boterings-proposttionerne
blifwit godkände; och kunde alltså inbjudningen icke an,
tagas.
Den 29 Oclober. 7Z5
Genom ankomne nu uppläste och till haiidlingarne
lagde Protocolls-Utdrag, underrättades Bonde-Ständet
att
Högloff. RidderffapeL och Adeln
Dea 22 Gctobev.
Bifallit följande Utlätanden:
Stats-Utflottets:
N:o 530, angäende Skänfla Noteringen.
Stats- och Banko-Utskottens:
N:o 54r, om läne-understöd för Städerne Norrkö¬
ping och Boräs.
Stats- samt Allmänna Besrvärs- och Ekonomie--
Utskottens:
N:o 527, angäende en förändrad reglering af Hos-
pltals-inrättningarne i Riket.
N:o 528, om all jords lika beskattning och om för-
ändradt sätt för ssatternes utgörande.
Bervillnings-Ukskotteks:
N:o 47, angäende aflöning för twenne Extra Can,
cellister.
N:o 44, angäende en förnpad Ehart»,Sigillat»,
Förordning.
7)6 Den Ly Vckober.
Lag-U flottets:
N o 195, rörande utmätning och försäljning af fast
egendom.
Allmänna Beswärs- och Ekonsmle-Ukflottets:
N:o 191, om större frihet i jern-tillwcrkning och
försäljning.
Gillat Allmänna BeswärZ- och Ekonomie-Utffottcts
Utlätande N:o 197, angäcnde förändring i allmänna
stjtttsningsanstalternc, postwagnars inrättande och ffjuts-
legans nedsättning, dock med undantag af Utskottets till¬
styrkande, att Bonden mätte förklaras berättigad att
sjelf köra, dä man begagnar hans aledon, hwilket till¬
styrkande förkastades.
Afslagit Lag-UtffottetZ Mätande N:o iy4, om upps
häfwande af de författningars som hindra sak-ägares
fria roal af Rättcgängs-Ombud.
Lagt till handlingavne följande Memorial ochBe-
tänkanden:
Lonstltutisns-Utflsttets:
N:o 58, i anledning af anmärkning mot Konungens
Rädgifware i Commando-mäl för Armeen.
Bewillnlngs-Utflottets:
N:o 45, angäcnde förflag till en förändrad Tariff
för husbehofv-bräiiwins-bränmngs-afgifttn.
Lags
Lien ry Dctobev. 7z?
Lag-Utstottets:
N:0 Ig6, angäende Mildring i Straff-Lagarne.
Allmänna Leswärs» och Ekonsmie-U: stöttets:
N:o iy6, om rättighet till ulwidgande af Stång¬
jerns och Ämn»s»smioct i Riket.
Återremitterat följande Betänkande»:
StaksrUrstottets:
N:o sry, om ändring i nu gällande föreskrifter om
orrende-spannemälens utgörande af Kungsgärdar samt
derunder lydande Hemman och Lägenheter.
Lag» samt Allmänna Leswärs- och Ekonomie-
Utskottens:
N:o iyZ, rörande förslag till författning om fast
egendoms försäljning ä lotteri.
Allmänna Leswärs- och Ekonsmie-Utstoktets:
N:o lY5, om allmänna författningars utgifwande
frän trycket pä ett för allmänheten mera tillgängligt
fäkt.
Kfrverlemtiak till Stats.Utssotket förstärkta Stats»
Utskottets Memorial N:o 5Z6, angäende ätstillige anslag
för Förswars-werket.
Lä tit bero witz Stats.Mflottets UManden:
Vov-e-Tt. Prsk., 5 VaoS. «7 r
7Z8 Den 2y (pctobev.
N'0 5Z2, om Grcfllga O^Hen5tjernffa familicns
pästädde fordran hos Staten.
N:o 5;z, om uppgift öfwer hwad Staten päkostat
Götha Canal.
Len 2z Octsber.
Godkänt till grundlagsenlig behandling nästa Riks¬
dag Constitutions-Utstottets Memorial:
N:o 60, med förflag, rörande Niksdags-ärcndernes
flpndsammare gäng.
R:o 6i, angående förflag till ett tillagg i Z7 §»
Niksdags-Ordningen.
N:o 65, med förflag till ändring i Z3 §. Riksdags-
Ordningen.
N:o'68, rörande ett förcflaget tillägg i 102 §. Nc-
gerings-formen.
Bifallit följande Betänkanden:
Stats.Ulflotteto:
N-'0 5;8, om Häst-vacancc-afgistens utgörande wiv
Lstra Härads Esquadron af Smälands Husar-Rege¬
mente.
Stats- och Lanko-Utstottensr
N:o om anflag af allmänna medel för Söder¬
telje Canal,
Den 2Y Gctobep.
Lewillnings- samt Allmänna Beswäks, och Ekoas,
Mie-Utstottens:
N:o 46, om ändring i nu gällande Prohibitipa för,
fattningar samt om antagande af ett friare Handels»
system.
Remitteväk till
LönstjtutiörrorUkstoitet:
r:o Kongl. Maf:ts Nädiga proposition om Upp»
häfwande af ioz §. Regeringsformen samt 64 §. Riks,
dags-OrdnittgeN.
2!0 Herr von I4grtm3Ns6ark5s, August, motion, an,
gäende söreflagne ändringar i 25 och 26 §§. af Instrum
tionen för Riksens Siänders Justitier-Ombudsman.
Lag-Ulffötket!
N:o 64, Constitukions-Utflottets Memorial öm t!st,
!ägg i Answarighets»Lagen för fullmäkkige i Riksens
Ständers NikSgälds-Contoir, i afseende pä utbetalnln,
gen af mindre Creditivet.
Allmänna Leswätts!- och Lksnomie-Utststtet:
Herr ll?refsenderg»j clarry Orgdriel, motion, angä,
knde en underdänig anhållan till Kongl. Maj:t, att we,
derbörande mätte i Räder förständigas, att hädanefter^
dä nägön annan uppförts pä förslag, än ben, hwilkett
Lfter tour och anciennits dertill är närmast berättigad,
brsaken till ett dplikt förbigäende uppgifiva och bifög<1
tugäende förflaget/ äfwensom att ben, font förbigäö wrS
74o
Dea 2g Oktober.
samma tillfälle mä erhälla en lika lydande communica-
tion derom.
Äterforwis! Consiitutions-Utflottets Memorial N>o
66 angående ett föreslaget tillägg i 28 §. Riksdags-
LrLningcn.
Lätit bers void N:o 220, Lag-Utssottets Utlätande,
angäende jordägares rältighet till arrendators aföysan-
de, när arrendc-contract ej uppfylles; samt Sxpeditions-
Utffottets Memorial den ro dennes, rörande förslag till
Riksens Skänders granflnjngsrätt af Tull-Werkets rä¬
kenskaper m- m.
Lågt till handlingarne Lag-Utffottcts Betänkan-
den:
N:o r>/7, angäende ätstillige föresiagne Lagförän¬
dringar.
N:o 2or, rörande förbud för Ledamöter i Hof»Rätt
alt sig emellan byta lottade mäl.
Högwördige Preste-StändeL
Den 27 Oktober.
Wid föredragning
r:o af Stats-, Banko» och Lag-Utskottens Utlätan»
de N:o 546, angäende wilkoren för inrättandet af en¬
skilde Banker och Disconter, beslutat, att jemte desi re¬
dan lemnade bifall till det i förenämnde ämne först af-
,Den 29 Gctobee.
74r
gifne Betänkande, äfmsn gilla det tillägg, det sednare
iunehäller.
2:0 af Bewillnings-Utffottets Memorial N:o Ao,
rörande Tull-bcwillningen ä Rhum, bifallit, pä de af
Utstottet anförde stal, att Tullen ä Rhum mä förhöjas
i likhet med hwad för Arrac stedt är, och sälunda till
ko procent fastställas.
z:o af Hkglofl. Ridderstapets och Adelns Protocolls-
Utdrag den 20 dennes, röarnde dest beslut öfwer Stats-
Utskottets Utlätande i srägan om Revision af Läst-af-
Zifks.fonden, förblifwit wid sitt beflut i ämnet, hwarige-
mom Preste.Ständct bifallit hwad Utstottet föreslagit.
4:0 af Bondc-Ständcts Protocolls-Utdrag den 27
dennes, rörande dest beflut öfwer Stats- och Banko-Ut¬
skottens Memorial Nw szg, rörande inlösen af f. d.
Filial-Discontcrnes ännu älcrstäende stuldförbindelser,
icke funnit skäligt att frånträda sitt i ämnet redan fat¬
tade beflut.
Bifallit följande Utlätanden:
N:o 45, Bewillnings- samt Allniänna Beswärs- och
Ekonomic-Utffottens, angäende ändring i nu gällande
prohibitiv» författningar samt om antagande af ett fri¬
are Handels-shstem.
N:o 547, Stats-, Banko- och Lag-Utskottens, om
enskilde personers rättighet att utfäida inwisningar,
stälde till betalning af andre enskilde, samt om beskaf¬
fenheten af de fordringsanspräk, som derigenom upp¬
komma.
742
Den 29 Gctobcr.
Remitterat till Stats - Utstottet Paskar Primaris
Doctor Vallins motion om ersättning af Niksdagskost?
nöderne för reparation ä Storkprkoförsamlingcns Orgel;
werk.
Ätterrcmittcrat Vewillnings-Utstottets Betänkande
N:o 4?, rörande förslag till en blifwande Bcmillnings-
förordning.
Wäfloff. Borgare-Ständet
Den 27 cvctober
Aifallit följande Memorial och Betänkanden:
Styto-Utststteto:
R:g §zz- angäcnde Swensta sjöfartens flpddande
mot Spansta kapericr.
N:o 556, rörande Slusimastaren Oslilstellts ansök-;
ning om sörnpelse af en förkommcn Riksgälds.Conkoiq
rets obligation.
b.tats» och Lanko-Utstottens:
N:o 555, om Riksgälds.Contoircts öfwertagande af
Banken.
Läk,'t bers void Stats.Utstottets Memorial Nitz
H§4, angäende pension för Kammererare,: lingberZ.
Den ;i cvctobek.
743
Zkercenilkteraf Bewillnings-Utffotlets Betänkande
N:o 48, med förslag till en blifwande Bcw!llnings-för«
ordning.
ScSsionen stutades klockan ^ till 2 pä dagen.
In lläem
s. L.
I82Z den Zl Oktober.
Sammanträdde Bonde-Standet in klem,,, kl- ro
f. m.
En räkning ä Sex N.d 44 fi. Banko öfwer kost,
Nåd wid reparerande af söndriga stolar i Ständets Canz,
li godkändes att af Ständets Cassa liqvideras.
Protocsllet för den 20 i denna mänad justerades,
derwid dlils Nansson frän Malmöhus Län tillkännagaf,
att han, af opasslighet hindrad, ei warit narwarande,
dä frägan om ersättning för under kriget gjorde Upp,
hringningar hos Bonde-Ständet förehades.
744
Den Zl cvctsbev.
Ber Bengtsson frän Halland gjorde emot Protocok»
let, i hwad det rörer nysinamndc ärende, den anmärk»
Ning, som innefattas utj ett sä lydande
"sdmjukt Anförande.'
Wid nu i dag upplästa Protokoll af den 2o:deOc-
toder, deruti jag yrkat afflag pä den bcgärta ersättnin¬
gen af lidna sjö»förluster, sä war jag icke ensam att
yrka afflag pä begäran; men det har aldrig marit min
mening att beskylla Vorgare-Ständet akt behandlas emot
detta Ständ obilligt eller orältwist, hwilka oro aldrig
warit i mina tankar, hwarsäre jag wid justeringen be¬
gärte rätta och ändra i Protocoller, men klef icke; med
sädan mening anförde jag, att som Borgarc.Sländet
fcke godtgtzr ost de winstcr, som de erhälla genom deras
lyckliga sjöresor, kunna w! derföre icke godtgöra deras,
sjöförluster. Detta mitt anförande till förklaring af be¬
rörde Protoeok, ayhäller jag ! dagens Protocyll mätte
fä blifva intaget, Stockholm den ;o Oktober 1823.
Ber Bengtsson."
Men Stäydet rpitsordade Protocollets riktighet.
Wid förnyad föredragning af Allmänna Befwärs»
Hch Ekonomie-Utskottets, den 29 dennes ytterligare pK
hyrdet lagde Utlåtande N:o 200, i anledning af gjorde
anmärkningar wid Utskottets Betänkande Nw 152, om
inrättning af porto franco, samt ätföljande nederlagS-
kättighet för ön Gottland, ingas Brio Detlofsson fräH
nämnde Län ett sä lydande;
Den Zl cvclober.
745
Wvrdsamt Anförande!
Den åtgärd, Högloft. Ekonomie- och Beswärs-M-
skottek widtagit med den äterrew.itterade frägan angå¬
ende en Porto-Franco-Znräktning pä Gottland, föran¬
leder mig att anhällu om tet Hederwärda Ständetö
uppmärksamhet pä en framställning i detta ämne.
Gottland, som i anseende till sikt förträffliga läge,
med stal kallas Hsterssöns öga, torde icke hafina adragit
sig den uppmärksamher, den sä wäl förtjsnar, da likwäl
naturen synes danat denna ort till en af Swerigcs wig-
tigare besittningar. Denna 5, som till grunden bestär
af ett kalkberg, innehäller tillika med den genom ett
smalt sund afstiljda Färön, 27 qwadrat mi! med circa
§6,000 innewänare.
Den sträcker sig i Norr och Söder 15 mil pä ett
ofständ af 12, i> ä 20 mil frän Swensta kusten, hwar-
as den Smäländsta är den närmaste.
Landet, som utgör ett särskildt Län och ett särskildt
Stift, är indeldt i 2 Zurisdictioner, 2 Fögderier, n
Strandridare-Districtcr, hwarundcr finnas 62 mer och
mindre brukbare hamnar; uti 44 Pastorater 9Z Socknar
och 1,098 5 hela Hemman.
Climatct är gansta helsosamt och sä mildt, att ät--
stilliga sydliga länders productcr, säsom walnökter, mull¬
bär och winrankor der trifwas. Landet är nästan öfwer
allt jemt och sluttar ät stränderne, hwaraf den westra
eller den emot Swensta kusten, wid hwilken den enda
Staden Wisby är belägen, bestär till större delen af
berg, och är pä mänga ställen otillgänglig genom detta
746
Den Z? Gctobev.
läge, kunde de mänga kärr eller der kallade myror, som
upptaga circa §wel af hela landets areal och som nu
endast gifwa ett groft och föga tjenande foder för krea¬
turen, genom aftappningar göras fruktbara och föda
minst 8 a io,ooa personer. Och om den öfriga odal»
bara jorcen äfwcn klef odlad, stulle folknummern pä
landet kunna fördubblas, samt En a Twä stader med
fördel kunna anlaggas, Dcn odlade Sker/orden utgör
nu circa 30,200 Tunnland, hwaraf afkastningen beräk¬
nas till iZo L IZ0,O00 tunnor och hwaraf ro L i2,oycz
tunnor manligen utföre;,
Det är genom denna tillgäng af svannemäl, ge¬
nom fär-afweln, som här stulle kunna drifwas till stör¬
re höjd, an pä något annat ställe i Riket, i anseende
till de ömniga för fären ljcnlige grässorter; genom
skogshandtcringen och i sonnerhct genom kalkbränningen,
som Gottlands närande folkklasser subsistera och utgöra
sine onera, hwilka manligen stiga kill 100,002 R:d B:ko
om äret, utom ränteverfedlar till Landsstaten och Kro-
no-betjeningcn, hmarförutan Landet undcrhäller 40a
batsmanner. Och säledcs torde kunna sägas, att Gott¬
land relativt till folkmängden, gifwer större behållning,
än nägon annan af Rikets Provincer,
Det är genom dessa icke öfw-tstödiga, men för en
måttlig allmoge tillräckligs rcsturcer, som hos denna
folk-klass en mättlig wälmåga är jemnare spridd, än i
nägon annan af Rikets Provinccr. Och det torde böra
tillstrifwas denna medclmätta jemte localen, som gyn¬
nar Presterstapets bemödande att maka öfwer Religion
och Mvralitö, att Gottlands allmoge är gansta sedlig
och laglydig, dä den med nägon rältwisa behandlas.
Dest Zr Ockobex.
747
Dm detta förhållande ar fagnesamt, sä ssulle dek
chara det ännu mer, om Landers folknummer pch pro-
puction kuride fördubblas. Men detta säter c: göra sig
förr än denna O blir ! handelswägen begagnad kill det,
hwartil! naturen syneS densamma ämnat. Dä Wisby
ägde öfwer rov,c>oo innewänare pch Landet sannolikt
sre gänger flera; dä Wisby wgr en af de mäktigaste af
Hanse-staderne och agde sin egen flotta; dä Landet ivar
ett ncderlagk,ställe för Norra Europas handel; Lä det¬
ta land besöktes af de fleste dä handlande Nationer i
weridén, hwarom afwen i sednare tider funne Egypti¬
ska, Syriska, Arabiska, Persista, Romerska och flere Eu¬
ropeiska Nationers mynt wittna; dä t8 Kyrkor funnos
i Wisby samt flere Borgar och Magaziner i landet,
hwarefter ännu rudera synas wid stpanderne och, ffo-
garne och dä stora rikedomar funnos i Wisby; att Kö¬
pung waldemar, dä han > ;6i plundrade Staden, kun,
de inom nägra limmar samla 2 stora kar med gilld och
silfwer; da läg Gottland Pfl samma ställe som nu, med
samma strander och samma ford, som nu. Men dä id¬
kade Gottland en oinskränkt fri handel- Jag tror ival
icke, akt Lenna ö nu iner kan blifwa sä rik och mäktig,
som den fordom warit; men jag ar öfwcrtygnd derom,,
att den skulle bäde sjelf ansenligen winna i folkmängd
och wälmäga samt sprida lif i det öfriga Rikets handel
och näringar, om der etablerades en fri handel och upp?
lag af alla waror,
Det ware för widlöftigt att beskrifwa alla de öden,
Gottland undergätt, sehan det under Konung Olof
Gkötkonungs tid kom under Swerige; men dest olyckor
nädde sin höjd arén 1710 och 1711, dä genom Rysta
ströfwerier och pesten landet nästan alldeles ödelädes,
748
Den 3i Gctober,
Konung Larl Xll, som äfwen under sin fängenssap
ivar betänkt pä Gottlands upphjelpande, hade beslutat,
att wid den stora och förkräffeliga hamnen Slitä inrät¬
ta en frihamn och der anlägga en stad, samt förse stäl¬
let med nödige fästnings-werk, pä det äfwen cn del af
Kongl, flottan kunde der hafwa en saker station och
förr komma till sjös om wären, an frän nägon annan
hamn i Ostersj.n, hwarom Högbemälte Konungs befall¬
ningar frän Bender till dä maranda Landshöfdingen
dkils kasse wittna» af deste beslut, kom likwal ej mer
till »verkställighet, än att Carlfwerds fästning sedermera
uppbyggdes, hwilken likwäl r?8y, Gud wet pä hwilka
stäk, raserades.
Under tiden hakwa Gottlands fullmäktige wid flere
Riksdagar yrkat werkställighet af berörde Porto-Franro-
inräktning ; men Parti-Cheferne under den länga perio¬
den af Konungarne Fredrik och Adolf Fredriks Rege¬
ringar förstodo att afwända uppmärksamheten frätt den¬
na sak, tills Konung Gustaf IH under dest sörsta Ne-
geringkär, befallde Kongl. Commerce-Collegium att in¬
komma med dest Betänkande i detta ämne.
Detta Betänkande författades af dä warande Astes-
sorcn ^Vesterm..»!, sedermera Hans Excellence ^residens
ten m. m. Friherre Lä Isen crantz, hwilket pä det mäst
fullständiga sätt ädagalägger nyttan af Porto-Franco-
inrattningen, och ofelbart hade densamma dä kommit
till werkställighet, om icke inrättningens motståndare
förstZtt att med ffenfagra, men wigtige skäl sädant hin¬
dra.
Saken bkcf hwarken bifallen eller afstagen, utan
hwilanbe till i8oy ärs Riksdag, dä Riksens Ständer
Den zi Dcteber.
749
§ker tillstyrkte Porto-Franco-inrättningen, hwilken un-
derdäniga tillstyrkan de äfwen wid 1802 ärs Riksdag
förnyade. Äfwen wis denna Riksdag yar motion i sam¬
ma ämne blifwik wäckt och remitterad till Högloft. Eko¬
nomie- och Bcswärs-Ulffottct, som sörst tillstyrkt Porto-
Franco-inrätkningen, men, efter frän Ständen crhällen
Ltcrrcmist, densamma afstyrkt pä stäk, som synas gen,
sta problematiska.
Och det stall nu wisa sig, om Riksens Högloft.
Ständer äfwen begå den inconseqvcnce att afstyrka en
sak, som de sä nyligen wid 2:ne föregäende Riksdagar
i undcrdänighet tillstyrkt, fastän nägra nya stät emot
saken sedermera ej wcttcrligen rillkommit. Ibland de
stäk, man anfört emot Porto-Franco-inrättningcn pä
Gottland, förekomma:
r:o Att den ej stullc löna mödan, i anseende till
Landets obetydliga Exporter; dertill är swaradt, att der
icke är pä desto» ej en gäng pä de Swenste i allmän¬
het, som man räknat, utan pä Engelska och Rysta wa-
ror, för hwilkas upplag Stats-Eastan skulle genom ne¬
derlags recognition erhälla en inkomst, som den nu ej
ger, eller pä annat sätt kan fä.
2:0 Att det ej är troligt, att nägre sädane betyd-
lige upplag stola ste, dä Engelsmän och Nystar sjelfme
wilja behälla sin fraktförtjenst. Lerpä swaras, att sä¬
dane upplag troligen stola ste, dä Nigista wiken winter,
tiven ej kan beseglas, och dä man kan komma till Gott¬
land, när man ej kan nalkas nägon hamn i östersjön.
Z:o Att om handeln kunde concentreras pä Gott¬
land, skulle det stava de öfrige Rikets Stapelstäder.
Den 3r Octöbev.
Det ar smärt art inse, ywarigenom tenna stada stulls
förorsakas.
HMem will söka forma de öfrige stapelstaverne atk
pä Gottland upplägga, hwarken deras Import- eller
Export-waror och för dem erlägga recognition, sä wida
de ej sjelfwe anse det färmänligt? Dcsiutom ar det
naturligt, att de utlänningar, som hitkomma för att
hämta Retour-laddningär af Swenste Epport-waror,
stola anlöpa hamnar, hwaruti fädatte waror manligen
erhällas.
4:0 Att om en större rikedom samlades pä Gott¬
land, skulle det locka till stcndtclige invasioner. Detta
stäk, som äfwcn lan anwändas emot hwilkct annat
land eller ort som helst, synes twertom högt tala för
Porto-Franco-inrättningen. Ty om en betydlig mängd
Engelska och Rysta waror sunnäs upplagde pä Gott¬
land; skulle desie makter Mara lika sä angelägna, som
wi, att skydda landet för ficndtelige anfall, och att se
sine esfecter bcwarade. Och skulle någon af desie makter
sjelf wilja inkräkta landet; sä äga wi det correckiv att
löta deras waror brinna i samma stund, deras krigssteps- -
nalkas Gottland i fientclig afsigt,
Hwad hindrar desiutom England eller Nysiland ätk
nu intaga Gottland, om de hade denna afsigt? Wiss
serligen ej desi förswarslösa och föga afundswärda belä¬
genhet, och än mindre nägon okunnighet om landets
warde i mercantilk afseende; ty man kan wara öfwer-
tvgad, att om en af desie makter innehade Gottland,
skulle den genast etablera en sädan inrättning, som deri
Nu föreslagna. Men hindret bestär dels, i de wänstaps
lige förhällanden, som räda emellan Swerige och desis
Den zr Gctobev.
7?l
Makter, och dels öfwertpgelscn, akt dek af ingen annan
Makt än Swerige kan i längden med säkerhet behällas,
om det icke blir ordentligen afkrädt. Man mätte kan¬
na Gottlands local, och de mänga hwarattNaN korsande
wägar och pefilver, för att wara öfwcrtygad derom/ att
man blott behöfwer hälften styrka emot en anfallande
fiende, förakt kunna förswara landet. T» om nä Gott,
land förlädes 4 Compagnicr Artilleri och L:Nc Regemen¬
ten Reguliera Troppar, som icke kosta mera art under¬
hålla der, än pä något annat ställe i Riket, sZ skul¬
le desie Troppar jemte Gottlands goda National-Äewä-
ring nära 7,000 man, som ej kostar Skaren r'"r än
26,000 N,d Bwo ärligen, utgöra en styrka, som kunde
trotsa alla sädaNe siendteliga anfall, som troligen kun¬
na befaras; ty att anwända en styrka ak 20 s zo,oo2
Man, för att inkräkta Gottland skulle säkert ej löna
mödan, och en sädan Armäe kunde ej länge der uppc-
hälla sig.
5:0 Alt de fäsiningswerk, som skulle erfordras för
att förswara hamnen och landet, skulle för mycket be¬
tunga Stats-Casian. Ehuru jag tror, att de kostnader,
som anwändas till Gottlands förswar, äro lika sä wäl
anwände, som pä något annat ställe l Riket, tror jag
likwäl, akt nägre fästningswerk för Porto-Franco-inräkt-
ningen, Åtminstone till en början, ej behöfwa anläggas.
Men skulle inrättningen gifwa nägre betydande inkom¬
ster, sä torde de till äter upprättande af Carls,verds
fästning och uppbyggande nödiga magaziner m. m. ej
wara illa anwände.
6:0 Ätt om allahanda utländske waror singe pä
Gottland uppläggas, sä skulle genom Lurendrägeri de
rätt kunna insmygas i Riket. Detta skäl, hmarwid matt
752
Den z, cvctobek.
sones fastat sä mycken wigt, gränsar likwä! nära till
löjlighet. Om det förslag blir antaget, att atla Utrikes
waror hädanefter fä inkomma i Riket emot Tull, sä är
det mål ej skadligare, att sädane waror fä inkomma
frän Gottland och erlägga bäde Necognition och Tull,
an att de inkomma frän andre Utrikes orter endast emot
Tull. Den ringa del af Gottlands folkmängd, som karr
förbruka sä kallade Lur«Artiklar, kan, under en Porto»
Franco-inrättning, lika litet, som nu, stada de Swenffe
fabrikcrnc, och att hindra desse fä Lup,Artiklars införsel
till Gottland, är lika sä omöjligt nu, som sedan en fri¬
hamn är inrättad.
En annan sak more, om Gottland warit eller kun¬
de bliswa ett upplagsstalle för Swenste Lurendrägare.
Men sadant är sä mycket mindre troligt, som de
säkert äro för kloka att, som man säger, gä öfwer ström¬
men efter watte». Dä de frän Norrige, Finland och
i synnerhet Danmark hafwa sä mänga lätta utwägar
att blifwa furneradc; sä lara de ej frän en ort i öpp¬
na sjön, pä ett afständ af 12 s 20 mil frän Swensta
kusten, ristera inpractiseringar; och dä man lika litet
kan frän Gottland, som Rysta och Tysta hamnar wld
Östersjön, gä till Swensta kusten med öppna fartyg och
bätar, sä mäste det ej wara swärare att hindra inprac¬
tiseringar frän Gottland, än frän Tyskland, dä en lika
noggran bewakning iakttages. Desse äro de hufwud-
sakelige skäl, som emot Porto«Franco«mrättningen pZi
Gottland äro anförde, och hwilka jag hoppas hafwa
fullkomligen wederlagt. Men de werkelige skälen till
mokständet, afund, egennytta och sträanda, har man
»visligen ej anfört. Om, säsom troligt är, Porto,Frän¬
es»
Den zr Vclobee.
75;
co-!nrättningen kunde förmä flera rika utlänningar alt
etablera sig pä Gottland, sä flulle deras öfwerträffande
förmögenheter och relationer mera förnärma Wisby hand.
lande, an nägon annan Stads i Riket. Men nyttan
för Stats-Casian att fä sädane personers capitalcr cm-
Ployerade i Rikets handel, är ofelbart. Om inrättnin¬
gen efter gjordt försök, hwarwid ingenting för Riket
afwentyras, finnes wara onyttig eller rent af skadlig;
sä beror det iu pä Kongl. Majtts Nädiga wälbehag alt
läka densamma när som helst upphöra.
Men om deremot inrättningen kunde till Stats-
Casian inbringa ansenlige inkomster och lifwa hela Ni.
kets handel och rörelse, eller ock endast göra Gottland
mera wälmäende och folkrikt, sä wore wäl detta ej min¬
dre nyttigt, än om detsamma kunde inträffa med nägon
annan af NiketS Provincer. Man har gjort ett billigt
afseende pä öfrige Provincers behofoch önskningar, som
blifwit framstälde genom deras fullmäktige och Lands-
höfdingar; men man will ej göra afseende pä Gott¬
lands behof och önskningar, som flere gänger blifwit
framställde af desi Hofdinge och fullmäktige; och stall
Gottland derföre behandlas, som ett st,'ufkärn, för det
naturen gifwit det ett lage, olikt andra Provincer, och
som är det enda naturliga för inrättandet af en fri¬
hamn och en wäl inrättad Tranfito-handel?
Uria Detlofsson
frän Gottland.
Utan afseende harä, fann dock Bonde-Ständet för
godt, att, med förkastande af Utskottets först afgifne Be-
pvsk., 5 Band.
754 Den Zi Vctober.
tänkande/ bifalla hwad Utstottct i sednare Utlätandet fö¬
reslagit.
Frän Herr Grefwen och Landt-Marstalken har Bons
de.Ständct erhällit communication af denna stiifwelse:
''Högwalborne Herr Grefwe och Landt-Marstalk!
Jag har i dag haft den aran att emottaga det kon¬
stitutorial/ hwarigenom jag bliswit kallad att i Embctet
efterträda Riksens Högloft. Ständers Iustitice-Ombudss
man, i fall han innan nästa Riksdag med döden afgär.
Af alla händelser i min lefnad war mig ingen me¬
ra owäntad, än denna. Djupt rörd af Riksens Högloft.
Ständers förtroende och listigt kännande min skyldighet
att för allmänt wäl uppoffra alla mina krafter, har
jag bordt för mig sjelf redogöra, om min körmäga möj¬
ligen kunde smara emot de plister» jag skulle mig Staga.
Jag har derwid noga begrundat, hwilka äligganden
tillhöra Iustitice-Ombudsmannens Embete och funnit,
att man af denne Embetsman bör fordra, att han med
fullkomlig kännedom l alla administrationens och Lag-
flipningens grenar, med fasta och orubbliga grundsat¬
ser samt med en genom erfarenheten förwärfwad saker
blick stall följa dem bäda, wala öfwer Lagarnes efter¬
lefnad och rätta inträffande nusikag.
Möjligheten att uppfylla besia pligter förutsätter
bäde en uppfostran, rigtad ät högre Embetsman na-yr-
ken och en i besia yrken redan wunnen widsträckt kän¬
nedom af LandetS tillständ, sä wäl i Ekonomiskt som
Iuridistt afseende. Dä Iustiti«->Lmbudsmannen§ Sup¬
Den zi October.
752
pleant icke mindre än Iustit »-Ombudsmannen sjclfbör
wid förtroendets emottagande wara beredd att uppfylla
Riksens Högloft. Ständers fordran, mäste jag öppet
förklara att sädant öfwcrstiger min sörmäga. Allt ifrän
mitt inträde i Rikets tjenst war det min enda önffan
att winna befordran till en HäradshLfdillgc-beställning
och jag rigtade hela min bildning ät detta, men endast
ät detta föremäl. Genom min Konungs Näd tidigt be¬
fordrad till en sädan tjenst i en af Rikets widsträcktare
domsagor, har jag, efter bästa öfwertygelse, sött upp¬
fylla mina pligtcr, men nöjd med min lott och aldrig
syftande till ett högre mäl, icke eller förwärfwat eller
enS funnit tid öfrig att förwärswa de mera fullkomnan¬
de kunskaper, som hoS den i en upphöjdare krets wer«
kande Embetsmannen icke fä saknas.
Lugn i medwetandet deraf, att endast öfwertygelsen
om bristande skicklighet bestämt mitt beslut att undan¬
bedja mig det dyrbara förtroende, Riksens Högloft. Stän¬
der behagat lemna mig, tröstad af det hopp, att detta
beslut icke stall klandras af nägon, som anser det säkra
medwetandet af egen sörmäga böra wara första wilkoret
för ett Embetes emottagande, anhäller jag ödmjukast,
att Herr Grefwcn och Landt-Marstalken täckes till Rik¬
sens Högloft. Ständer framföra denna min wördsamma
afsägelse ifrän den wigtiga befattning, till hwilken Rik¬
sens Högloft. Ständer behagat kalla mig.
Med djupaste wördnad har jag den äran framhärda
Högwälborne Herr Grefwens och Landt-Marstalkens
ödmjukaste tjenare
A. (kallerholm."
Tingsstället Smedby den 25 Oclober 182Z.
?;6
Den zr Gctobe».
Talemannen tillkännagaf, att, enligt hwad Herr
Grefwen och Landtmarffalkcn tillika wid handen gifwit,
kommer dag för nytt wal af Zustitiae-Omhudsmans
Suppleant att i nasta plenum utsättas.
Föredrogs änyo och uppä tillstyrkan af Gullers va--
nielson, 6arl l?rellrio Ler», Gullers 8snästen och Larl
LerZmsn bifölls Stats» och Lag-Utflottens den 2g den*
nes pä bordet lagde Utlätande N:o 558, om Statens
answarighet för enstildtes, af publique Embetö- och
Tjenstemän förskingrade, medel.
Wäl föredrogs änyo Stats-, Lag- samt Allmänna
BesmarS-Utffottens den 2g dennes pä bordet lagde Ut¬
slätande, angäende grunder för utarrcndering afMilitiK-
Bostallen och annan Krono-jord, men, pä flere Ledamö¬
ters begäran, blef detta ärende ytterligare hwilande.
Bonde-Ständet lat sig nu äter förekomma Stats-,
Banko- samt Allmänna Beswärs, och Ekonomie-Utskot-
tens den 24 dennes ytterligare pä bordet lagde Utlä¬
tande N:o 545, rörande Allmänna Magazins-Inrätt-
ningen.
Härwid anmaltes, att, enligt ankomne Protocolls*
Utdrag, hade, wid förehafwande af detta ärende,
Den Zi Dctobev. 75<-
HLgloff. Ridderffapet och Adeln
Den 27 dennes,
Gillat Utskottets ätgärd, med följande tillägg och
förändringar:
i:o Att den af Utskotten i Z:dje puncten i afseen¬
de 8 det kill de Norra Länen anflagne spannemäls-
understöd, stadgade prcescripkionstid af ett är, till den
i Lctober 1825 uksträckes.
2:0 Att Utskottens i Z-dje puncten gjorde tillstyr¬
kande, angående anfläcnde af 25,000 tunnor spanncmäl
för de öfrige Länen i Riket, i afseende 8 District-maga-
ziners inrättande, af Ridderstapet^och Adeln förkastades.
z:o Att wid 4:de puncten det tillägg skulle göras,
att hos Kongl. Majit i underdänlghet anhälles, att sä,
dane baud, hwilka ä transportwäg sjöledes, inrikes or¬
ter emellan, tilläfwentyrs kunna finnas, mätte i möjli¬
gaste mätto undanrödjas, samt en lättare communication
icke pä nägot sätt motwerkas och förswäras.
4:0 Att wid 6tte puncten det tillägg stall äga
rum, att försäljning af Allmänna Magazins-inrättnin-
genS lager af spannemäl och brännwin borde med »var-
samhet werkställas, samt att Riksens Ständer derföre
borde hos Kongl. Majit i underdänlghet anhälla, att
Kongl. Majit täcktes derä fästa nödig uppmärksamhet
ock) anbefalla »vederbörande, att om försäljningen föran¬
stalta, pä ett sätt, att den ej mä kunna medföra nägon
menlig följd, i anseende till det nu »varande läga span-
nemälspris.
?6o
Den Zi Vckober.
Högwördlge Prest-Ständet
Den 27 Ockober.
Bifallit Utskottens först afgifna Betänkande med
de ändringar, som i det sednare Utlätanoel blifwit till¬
styrkte, med undantag likwäl af det förslag, att uröfwer
det för de Norra och en del af Westra Länen anflagne
spanncmäls-partie, ett ytterligare an,lag af 25,000 tun¬
nor mä lemnäs för de öfrige Lanen i Riket, till hwilket
sistnämnde anslag Ständet ansett sig böra bifall lemna,
samt
Wällosil. Borgare-StändeL
Den 2Y Gctober.
Likaledes bifallit första Betänkandet med de än¬
dringar och tillägg, som dels det sednare Utlätandet in-
nehäller, dels här nedanföre omförmälas, nemligen:
l:o Att de 6c>,ooo tunnor spannemäl, som, enligt
z:dje puncten, stola utaf allmänna Magazins-inrättnin-
gens tillgängar afsättas till understöd för de Norra
Länen, öfwcrlemnas till Kongl. Majus Nädiga disposi¬
tion för alt, efter Länens folkmängd och olika sädes-
production, pä tjcnligaste sätt fördelas, samt ät Länen
erbjudas, nemligen till inrättande af Districts eller
Socken-magaziner, i fall wista orter skulle sädane ästa
och de pröfwas nyttige och ledande till det stora ända-
niälet, eller ock lill anwändandc, pä annat sätt, säsom
en grundläggning för undsätlningsanstalterne:
Lio Alt, hmad beträffar dek i fjerde puncten, om
nämnde Creditiv af En Million Riksdaler till upp-
Den zi Octobev.
7L1
handling af spannemäl för allman rakning till nödli¬
dandes bispringande, om landet skulle hemsökas afmiH-
wäxt och behofwen icke medelst utwägar kunna afhjel,
pas, afhandlingarne om sädane spannemälK-uppköp sto¬
la uppgöras mellan Konungens Befallningshafwande
och leverantörerne, utan att desse sednare hafwa att
staffa med utborgningen till undsattningstagarne.
Z:o Att redowisningen sä wäl för de spannemäls-
tillgängar, hwilka, enligt z:dje punkten blifwit anflagne
till understöd för de Norra och Södra Länen, samt det
deraf möjligen uppkommande öfwerstott, som ock för
det, cn ngt 4:te puncie,', bewiljade credikiv, när detta
till större eller mindre del kommer att begagnas, bör till
Kongl. Stats-Conloiret ingä, och alla till godtgörande
af de häraf skeende undsättningar inflytande medel dit
levereras samt redowisningen i wänlig ordning gran¬
skas hos Kongl. Kammar-Rätten och af Riksens Stän¬
ders Revisorer.
4 0 Att den i 6-te puncten omnämnde försäljning
af allmänna Magazins-inrättningens spannemäls- och
brännwins-lager bör med warsamhet »verkställa-, saint
följakteligen frän Riksens Ständer hos Kongl. Majit
underdånig anhällan göras, det Kongl. Majit täcktes
dcrä fästa nådig uppmärksamhet och anbefalla försälj¬
ningens wcrkställande pä ett satt, hwarigenom den ek
mä kunna »nedföra nägon menlig följd i anseende till
de nu warande läga spannemäls-priser.
Härefter skedde föredragning punctewis, derunder
Lric ^»llvr«sori frän Stora Kopparbergs Län ingaf
följande:
762
Den zi Vctober.
Wördsamt Anförande!
Srcken-Magazincr kunna wisterligen wara t/enliga
för wista Län och äfwen för wista delar af Stora Kop¬
parbergs Län. Af detta stäl finnas de och böra de äf¬
wen Ukwidgas uti den nedre delen deraf; men för den
öfre deln aro de alldeles icke tjenlig?, och erfarenheten
har wisat, att de icke ägt bestånd. Den egentligen sä
kallade Dal-Allmogen har uti de ymnigaste §r icke hälf¬
ten af sitt ärs uppehälle af egna spannemälstillgängar,
och är sälcdeS alltid i behof. Såsom en följd deraf
skulle Socken-Magazinerne icke blifwa bibehällne, intill
den tid, dä mistwäxt fordrar ett allmänt understöd och
hmilket i Dalarne icke bör utdelas af nägon annan, än
Läns-styrelsen, om ordning och rättwisa stall bibchäl-
laS, och om den fattiges och wcrkeligen behöfwandcs
yttersta behof stola blifwa uppfyllde och räddningsmed¬
let ifrän nöd, elände och undergäng riktigt werkande.
Man borde derföre taga ett sädant beslut om de till
Norra Orterne anstagne 60,00-, tunnor af allmänna
Magazins-inrättningens tillgängar, att de fördelades,
efter folkmängd och större eller mindre egen spannemälss
produktion jemte andra omständigheter, Länen emellan,
samt att uti de Orter, Districter eller Socknar, uti hwil¬
ka allmogen önstade Inrättningen afSockne-Magaziner,
och desta inrättningar kunde anses uppfylla ändamälet
att för framtiden grundlägga waraktiga undsättnings-
anstalter, spannemälsanflag dertill borde meddelas, men
att desta inrättningar icke ansägos owilkorlige för att
erhälla nägon andel uti de anstagne 60,200 tunnor.
Lika angelägna som desta inrättningar äro i wista orter
och säledes uti dem böra pä det kraftigaste befordras
genom en sadan grundläggning, som Utstottet föresta¬
git, lika wigtigt är det för Dal-Allmogen och för män¬
Dett 3i Vctobev.
ga andra af de Norra Otterne akt icke förlora allt hopp
derföre, atl de af erfarenheten äro -frän dem afstrackte
och alt allmogen inser, att icke nagra Magaziner under
deras egen styrelse stola kunna i framtiden bcstä och
intill den rätta nödens stund bibehällas. Bägge de sto¬
ra ändamälen kunna winnås, om Riksens Stander för¬
klara, att allmogen uti alla de orter, der den inom fö-
restrifwen tid anmäler sin önskan om sädanc Magazincrs
inrättande och fullgör för desamma gifne förcflrifter, sä-
dant mä anses säsom deras owillkorliga rättighet och i
följd deraf ett sä stort qvantum spannemäl, som till-
gängarne och öfrige omständigheter tilläta, dertill ansläs,
men att ä andra sidan lager af undsättningsspannemäl
mätte under allman styrelse afwen tilldelas de orter,
som icke onsta sädane inrättningar och uti hwilka desä-
ledes icke uppfylla andamälet. De för största delen af
Norra Otterne egcnteligen nyttiga Socken-Magaziners
inrättningar aro sädane, som möjligen kunna samlas
af deras egna tillgängar och säledes wara tjenlige kil!
frösäd, och man borde nägon gäng kunna hoppas, att
allmogen under nägot ymnigt är skulle wilja afsätta
nägot litet af sin egen störd och i stallet förskaffa sig sä
mycket mera till sitt uppehälle. Blifwa spanncmäls-
xrisen goda, bör man icke wara utan hopp i denna del,
sorn otwifwelaktigt ar den wigtigaste.
Att det Credit!» af r Million R:d, som är föresla¬
git att öfwerlemnas till Kongl. Maut för att anwän-
das till spannemälsuppköp wid förefallande misswärter,
blifwer under Kongl. Maj:ts fria disposition, mäste wa¬
ra högst wigtigt, i synnerhet, som i de Norra Otterne,
hwilka oftare, än de öfrige Rikets landskap, hemsökas af
nöd och elände, utborgning af spannemälen alltid ar
nödwandig, och, i fall den ffullc utgöra ett willor för
764
Den Zk Gcksbev.
den enskilde speculanken, priset ostridigt skulle förhöjas
och brödkakan för deri fattige alltför högt btifwa upp¬
hängd. Olwifwelaktigt är ock, att spanncmälspriserne i
allmänhet genom de ester Utskottens förslag för specu-
lationen först efter en misiwä.rt öppnade' och allmänt
kungjorde tillfällen skulle i mohn af nöden och behofwet
höja sig mera bethdeligt, än om upphandlingen, pä
manligt satt, finge werkstallas genom Länsstyrelserne
samt akt dcn omständighet ofta skulle kunna inträffa,
akt Spanncmäls-Leveranteuren icke fullgjord» sin Leve-
reringsflyldighet ä utsatt dag, och om man Wno>< wid-
tagne försigtighetsmätt kan winna säkerhet, att de för¬
skjuta medlen äterbetalas; hwilken säkerhet har man,
att spannemalen ut! den stund, dä dcn för behofwet ar
päräknad, är att tillgä, och huru är stadan att beräkna,
hwem kan gälda den, och hwem kan answara för följ-
derne, om brödet saknas uti en nödstall» Landsort?
För den enflilte stall ock sjelfum försäljningen till af-
lägsne Landsorter, säsom frän Westmanland till öfre
Dalarne, wara underkastad sä mänga swärigheter, att
den icke med nägorlunda wisihet kan calculeras och säle-
des wid spannemälsprisets bestämmande wara af en
stor inflytelse. Sluteligen bör man ock tillägga, att den
yttersta inskränkning af behof under nöd-är utgör den
säkraste grund för de Norra Orternas frälsning och att
denna aldrig kan wara att förwänta, i fall Länsstyrel¬
sen ffiljes ifrän utdelningen, utan att, om ocksä Socken-
Magaziner skulle wara inrättade och ända intill inträffa¬
de mistwäxtär bibehällne, de dock under de första m§-
naderne af sädant är skulle finnas tömda och hungers¬
nöden derefter framställa sig, utan att widare någre
medel till räddning funnes, dä äter wi med alfwar all¬
kraft och efter dagens och weckans behof styrd utdel¬
ning, pä ett nästan otroligt sätt, kan göra ett mindre
Den Zl Glober.
765
spannemäls-gvanlum tillräckligt, för akt frälsa en
Landkort frän undergäng.
dockers Olsson, Lilo ^.ostersson, I^srs kVnäsrsson,
i Yttermo. i Dalarne. i Östnor.
Uti större delen af detta anförande instämde dlls
Ltrinälunä frän Wester-Norrland och blriv Uiiulssan frän
Elfsborgs Län, likasom lVlosss ^ollsnsson frän Wester¬
bottens Län, hwilken ansäg det helt och hällit omöjligt
i wista Socknar uti hans hemort, att inretta Socken-
Magazincr.
Esri ^rsäris Lerg: Jag har med den lilla förmä-
ga, pä min lott fallit, följt detta wigtiga ämne frän
Riksdagens början, och i allmänhet haft mina Ständs-
Brödcrs bifall till hwad jag skriftligen och muntligen
anfört. Nu tyckas rösterne wara delade, ehuru salen
är densamma; och jag fär derföre korteligen yttra: att
jag icke bestrider Creditivets förökande äfwen till twä
Millioner Riksdaler, om Hederwärda Ständet det ön¬
skar, äfwensom det aldrig ingäkt min plan, att de
fattige skulle betungas med knappa betalningswilkor,
som man synes wilja frukta. Sädant bör wara fritt
för Kongl. Maj:t att bestämma. Att under mistwart
och nöd sörja för bröd till Landtmannen, tillhör en w!s
Konung och en god styrelse, men att tillhandahälla sä¬
dant genom en ständig upphandling och maga;!ncring,
anser jag skalligt för den fria spannemälshandeln och
utan nytta för den behöfwande; skälen härföre äro i oe
fleste memorialcr emot allmänna Magazins-inrättningen
ukwecklade och af Hederwärda Ständet kände. Norr¬
land och Östergöthland, Skäne och Westergöthland träf¬
fas icke pä en gäng af mistwäxt, och upphandling af
säd i den ena Provincen kan alltid af Staten, till den
766
Den zi cvctsbev.
andras understöd göras/ dä behofwet fordrar. Om
man nödwändigt will tro, att spannemälshandlande r
allmänhet stulle wara sä döfstumme, att de ej utan all
-väckelse begagnade conjuncluren i hwad priset angär»
sa har den ene medborgaren alldeles ingen förbindelse,
alt ät den andre hälla en wara till lägt pris. Nog,
att den finnes. Zag afstyrker derföre Len föreflagne
upphandlingen under.hand.
gullers vsniolson: Zag hoppas, alt Södra och
Westra Orlerne stola blifwa i allmänhet fria frän mist-
wäxt eller sädesbrist, men, dä man anslagit ett qvan¬
tum spanncmäl af 6o,oco tunnor för de Norra Or-
terne, mä 2Z,oao tunnor bestämmas för förstnämnde
orter att anwändak, i händelse af behof; och utan af¬
seende ä andre Ständs beslut, yrkar jag alltsä bifall
till Lidra puncten.
Härut! instämde Olok Ilsksn-son frän Elfsborgs
Län, samt Zoiiss Lruberg frän Carlstads Län.
Brio Ericsson i Spillersboda gjorde sörbehäll, att,
om anslag stcr för de Norra Orterne, man äfwen mä
förse hans hemort; hwarcmot laban Bongberg erinrade,
akt Brio Ericsson tilläfwentyrs icke känner skiljaktigheten
af förhällandcrne i Norra Orterne och Stockholms Län.
Bor Bengtsson frän Halland: Säsom det nu är
omöjligt för cn mennista alt förese, om den ena eller
andra orten fär misiwaxl, sä bör saken sä ställas, att
den lidande, wid päkommande bebos, kan blifwa hulpen.
I fräga om 4:de puncten äberopade Brio Anckersson
fran Kopparbergs Län sednare delen af dest anförande»
Den;i October.
767
blils Mnssori: Jag ar af lika kanka nu, som i
Utskotten. Wid fattande af besluten.hofwa Utskotten
kvisierligen haft för sin afsigt att upplösa Magazins-
Directionen. Utan twifwel bör denna hufwudpunct af
Ständet godkännas. Men det heter pä ett ställe, att
säd fär i trängande behof köpas frän utrikes ort, och
pä ett annat, att Creditivet endast wid inträffad misi-
wäxt får anwändas. Häraf ffulle den följd uppkomma,
att Creditivet alltid flullc komma, att gä ur landet, och
detta är bctänkeligt. Jag hoppas dock en god ukgäng,
om man päkallar Kongl. Majus Landsfaderliga om-
wärdnad, att genom sine Befallningshafwande läka,
efter förefallande omständigheter, handhafwa saken. E«
medlertid kan jag ej frängä den fruktan, att, om span-
nemäl till undsättning ej ffulle uppköpas förr än efter
det misiwäxt inträffat, ffulle den för undsältningstagare
Llifwa allt för dyr.
Vice Talcmannen -kon ionsson: Jag delar samma
fruktan, fom Medbrodren dlils Lansson nyst omnämn¬
de, alt, om uppköp, till behöfwandes undsättning, ej
ffulle äga rum förr an nrisiwäxtcn och, i följd deraf,
behof af undsättning inträffat, undsättningsspannemä»
len blifwa alltför dyr, och de behöfwande derigenom
allt för mycket skuldsättas. Det spnes deremot wara
mest naturligt, att uppköp sker i ymniga är, pä det
förräd, för godt inköpspris, ma finnas, dä behof inkräfs
far. Jag will witzcrligen icke soutcnera tillwarclsen af
en Spannemäls-Direction, men jag tror, att om, säsom
lMs En8son tillstyrkt, man öfwerlemnar saken till
Kongl. Majit, winnes det ändamäl wi söka.
Uti hwad kdils l^snssou och vice Talcmannen Ion
Ionsson sälunda anfört, instämde Oörsn Iönsson frän
Christianstads Län, jemte flere Ledamöter.
?68
Den Zr Vctober.
laban Longberg: Man bör ej miflförstä Utskottets
afsigt, dä man känner allt, hwad som blifwit anfördt
emot allmänna Magazins-Dircctionen. Akt förekomma
tillwarelscn af en dylik inrättning, har warit Utflottens
förnämsta syftemäl. Zag biträder bills LILnssons pästä-
ende, att utan uppköp i goda är kan cn undsältnings-
anstalt icke bära sig; men jag tror olika med honom,
att anstalten först främjas, medelst Kongl. Maj:ts ät-
gärd, genom sine Vefallningshafwonde. Det mäste all¬
tid blifwa en förtjenst för fonden och en winning för
undsättningstagare, att uppköpet fler i goda är, och dä
spannemälen är i lägt pris. En försigtighet är endast
nödig, den nemligen, alt spannemälen, som inlägges,
är wäl torr och wäl wärdad, hwilkct icke är sä smärt
att ombesörja.
Z Lfwerensstämmelse med hwad Nils Lisasson, vi¬
ce Talemannen Ion Ionsson och lobon Longberg yttrat,
talade äfwen Ousisk Oustsksson frän Södermanlands
Län, Carl Lergman frän Gefleborgs Län, lobsnnes An¬
ckersson frän Skaraborgs Län, Daniel kiorckgvist frän
Carlstads Län, Olok Uersson frän Stockholms Län, samt
^nckers Sancksisn, hwilka alla tillika ansago Credikivet
böra blifwa minst Million, deruti bill. Lansson och
vice Talemannen lön Ionsson instämde, bills LiLnsson
under yttrande, att han hela tiden tänkt yrka, att det¬
samma skulle bestämmas till 2 Millioner, men, med af¬
seende ä Nespective Med-StändenS beflut, ansäg han
sig sig böra stadna wid
Lrio Nörlberg frän Norrbottens Län ansäg för
sin hemort högst nödwänblgt, att i goda är spannemälss
förräd samlas till undsättning i mlsswäxtär.
Den Z! Gctobek.
769
Vice Talemannen Ion Ionsson: Jag kan ej finna
annat, än att Brodeen korgs förslag stulle leda till för¬
tjenst endast för köpmän i fläderne. Om ej uppköp af
Staten ffer i goda är, göres del afdess handlande. Wid
infallande sädesbrist förstodo de nog att lata betala sig.
Förhällandet för de behöfwande blekwe Medes detsam¬
ma, men deremot stannade en stor winst i köpmänners
nes hand.
Oarl krellrio kerg: Vice Talemannen Ion Ionsson
misstager sig mycket, om han tror, att jag endast will
flydda spannemälshandlandes fördelar. Zag yrkar en¬
dast en lika fri handel med spanncmäl, som med alla
andra waror, utan statens ständiga inblandande deruti.
Hwarifrän kommer wart missnöje med allmänna Maga-
zins-inrätkningen? Jo! till en stor del frän de adini,
nistrerandes äkgärder. Men jag wägar pästä, att hwil¬
ka än hade besörjt denna administration skulle utgån¬
gen nära blifwit densamma. Felet ligger hufwudsak-
ligen i sjelswa principen; det duger icke för staten, att
genom Embetsmän drifwa handel. Icke sjelfum specu-
lationen af uppköp, utan afwen ock i synnerhet wärdén
om hwad man inköpt utgör föremäl för den enflildta
omtanka», utsträckt till det yttersta af dess förpläga.
Den enstildte handlanden förlorar ofta och staten stall
alltid förlora. Hwad blifwcr följden? Jo den, att,
till undwikande af förluster för Staten, kommer för
undsättningstagaren en lika förhöjning i priset att äga
rum, eller ock stall Creditivet innan korrt wara medta¬
get. Zag tror ocksä, att en fri handel med spannemäl
är lika förmänlig för jordbrukaren, som handlanden.
Skall ändteligen ärlig upphandling ste, sä fordrar jag
säsom ett ribdwändigt »vilkor, att leverancen genom all¬
mänga upphandlings,auctioner till den minstbjudande
7?o
Den Zi Gcksbcv.
kfwerlemnas, dä annars de större jordbrukare alltid be¬
mäktiga sig leverancen, ty man kan ej begära, att Her¬
rar Landshöfdingar stola i minut sammanbringa stora
partier spannemäl. Tillika yrkar jag, att anslaget till
dctze utgifter alltid tages utom de zo Millioner, som
stola utgöra märt rörelse-capital.
^Ullers Danielson: Min tanka ar, att Landshöfs
dingarne böra biträdas af walde deputerade frän orter¬
na, och med detta biträde, som smäningon torde utbilda
sig till municipal-inrättningar, bör det wara Konun¬
gens Befallningshafwande lätt att besörja ifrägawaran-
de förwaltning.
F. d. Talemannen och Riddaren Dars Olsson: Sä
mycket är redan taladt och jag tycker att de flestes tan¬
ka gär Ut pä att bifalla ldlils Månssons och vice Tales
mannens ilon Ionsson» mening. För min del fär jag
afwen deri instämma.
Der Lonatsson frän Halland: Jag är förekommen
af Talemannen Dsrs Olsson. Det mäste mara det rät¬
ta, att köpa i goda är, för att hafma tillgäng dä misis
waxt inträffar, endast det blir torkad spannemäl.
Bice Talemannen Ion Ionsson: I anledning af
Brodeen Lergs yttrande i fräga om köpmanna-ocker med
spannemäl, dä misiwäxt inträffar, fär jag erinra, al^
förhällandet werkeligen mar sädant i8ry, dä handlande
hade uppköpt Posiessionaternas säd och sedan uppsatte
priserne.
I fräga om 7:de puncken^ anförde lW» NZnsson;
att han warit af den tanka, att endast de äldre Tjenste¬
män-
Den zr cvctober.
männen wid Magazins-inrättningen stulle fä behälla
sine löner utöfwcr zme är, emedan man icke medelst
anfläende af lifstidspensioner bör göra den öfriga betje¬
ningen liknöjd för annan emploj; men, sedan Z:ne Ständ
härom bcstutat, wille i^ils lALnLson derwio läka bero.
Anders DsmUxon erinrade, att betjeningen wid
inrättningen ej haft del i de administrationsfel, man pä-
bördar Dircctionen.
Ester sälnnda , hwarje ämne fulländad discussion
och, uppä särffildte propositioner, stannade Bondc-Stän-
Lrt i Set bcflrit, ncdanintagne Protocollk-Utdrag utwi-
sar:
S. D. Efter öswerläggning i anledning af Statk-,
Banko- och Ekonomic-Utffottens den 24 denneö sednast
pä bordet lagde Uklätande Nw 545, mcddeladt öfwer
gjorde anmärkningar wid Betankandet N:o 4Z4, röran¬
de allmänna Magazins-inrättningen, fann Bonde-Stan-
det skäligt bifalla det först afgifna Betänkandet med de
ändringar och tillägg, sista Utlätandet innefattar, och i
öfrigt här nedanföre omfLrmäles, nemligen:
i:o Att den af Utskotten i tredje puncten stadgade
preskriptionstid, i och för wederbörandes anmälan till
erhällande af spannemälsundersiöd, utsträckes till den i
Oktober 182A, samt att de 62,000 tunnor, som af all§
männa Magazins-inrättningens tillgängar afsättas för
Le Norra Länen, öfwerlcmnas till Kongl. Maj:ts Nädi-
ga disposition för att efter Länens folkmängd och olika
sädesproduction pä tjenligasie sätt fördelas, samt att
Länen erbjudas, antingen till inrättande af District-
B-»de-Sk. prot„ ; L-and.
49
7 72
Den 3l Ocksbev.
eller Socken-Magaziner, i sall wista Orter skulle sädant
önsta, säsom ledande till andamälct, eller ock till an«
wändande pä annat satt säsom grundläggning för und-
sättningsanstalterne.
2:0 Att andra och fjerde puncten af Betankandet,
säsom med hwarandra ägande gemenskap, icke böra ät-
stiljas; dä owitkorligt förbud emot all spannemälshan-
del för Statens rakning» icke siär tillsamman med an-
wandande af det Credikif» hwarom fjerde puncten hand¬
lar, kan en nödig instränkning i berörde förbud icke und-
wikas; kommandes alltsä ifrägawarande Credilif att ut-
öfwcr den redan bestämde Sedelstock af Zo Millioner
bewiljas till en summa af En och en half Million R:d
Banko, med underdånigt Lfwerlemnande till Kongl.
Maj:t att, nar tid och omständigheter fordra, läta inom
Riket upphandla spannemäl i sädesrika Orter för större
eller mindre del af Creditif-bcloppet, hwilken spanne¬
mäl, inköpt i goda är, för lindrigt pris, bör i Kronans
förrådshus eller i Läns-Magaziner uppläggas, för att
under wärd af de wid desta Magazincr anstälde förwal¬
tare, wäl torkad och förwarad, hällas nödstälds Provin-
cers innebyggare tillhanda, Lä mistwäxt kan infalla;
dock fär sädant ingalunda werka till bibehällande af nå¬
gon fortsatt särsk! d Magazins-Direction, eller föranleda
till annan styrelsr än de uppdrag Kongl. Majit kan r
Räder finna lamp 'gt att meddela sine Befallningshaf-
wande, samt de Mr aicipal-inrättningar i Orkernc, hwil¬
ka i och för upphandling och utdelning böra genom be¬
hörigt wal bland Provincernes egne inwänare organi¬
seras och, under Landshöfdingarnes ordförande, till werk-
ställighet befordra hwad Kongl. Majit Nädigst behagar
förestrifwa; ywarsörutan bör iakttagas, dels att upp¬
handling af undsättningsspannemäl ä Utrikes Ort icke
Den Z, Octobev.
77Z
rnä ega rum, enär behofwet möjcllgen kan genom an,
wändande af inhemska tillgängar fyllas; dels att det pä
undsättningstagarne fielfwe mä ankomma, antingen ds
wilja den till dem längifnc spannemäl ! natura åter¬
gälda, eller med penningar efrer faststäldt pris godtgb»
ra; dels ock att Riksens Ständer hos Kongl. Majit i
undcrdänighet anhälla, det sädana band, hwilka träns,
portwäg sjöledes, inrikes Orter emella», till äswentprs
kunna finnas, i möjligaste mätto undanrödjas, samt en
lättare communication icke pä nägot sätt motwerkas och
förswäras.
g:o Att redowisningen sä wäl för de svannemäls-
tillgängar, hwilka, enligt tredje punctcn, blifwit anflag,
ne till understöd för de Norra och Södra Länen, samt
det deraf möjeligen uppkommande öswerskott, som ock
för ofwannämnve Credit!», när detta till större eller
mindre del kommer att begagnas, bör kill Kongl. Stats-
Contoiret ingä, och alla tilt godtgörande af de derutaf
skeende undsättningar inflytande medel dit levereras,
samt redowisningen i wänlig ordning granffas hos
Kammar-Rätten och af Riksens Ständers Revisorer.
4:0 Atr den i sjette puncten omnämnde försälj¬
ning of allmänna Magazins-inrättningens spannemäls,
och brännwins-lager, bör med warsamhek werkställas,
samt följaktligen hos Kongl. Majit underdänig anhällan
frän Riksens Ständer göras, det Kongl. Majit täckes
derä safia nädig uppmärksamhet och anbefalla försälj¬
ningens föranstaltande pä ett sätt, hwarigenom den ej
mä kunna medföra någon menlig följd i anseende till
nu warande läga spannemälspris.
774
De» zr Vctober.
Sedan Bonde-Ständct nu afgjort frägan, rörande
allmänna Magazins-inrättningen, yrkade Osrl l^i-ecliio
Lerg, alt särskildt beslut mä fattas, huru de medel, som
inflyta frän allmänna Magazins-lnrättningens Lager
och Byggnader m. m. stola anwandas för att ätcrkom-
nia i allmänna rörelsen; hemställande^ derjemte, om icke
berörde medel kunde genom Banko-styrelsens försorg fä
disponeras till ökade odlings- eller fastighet-län, pä det
Jordbruket deraf mä hämta ett lämpligt understöd.
Ladcs pä bordet.
Nedannämnde Ullätande, Memorial och Betänkan¬
de» hade ankommit, hwilka nu föredrogos och kades pä
bordet, nemligen:
Stato-Utssottrts:
N:o 566, i anledning af Kongl. Majus Nädiga
strifwclse, angäende Jntraderne frän Lii St. Barte¬
lemy.
N:o 565, angäende förrättad granst,ling af Kongl.
Nummer-LotterietS räkcnstaper för är I8?r.
N:o 567, rörande granskningen afMilitkr-BoställZ-
Castans räkenstaper.
, N:o 568, k anledning af Herr Professor Doktor
Lnös'« Motion om undersökning af orsaken till Man-
talspenningarnes sörminstning.
N:o 569, rörande Crcditiven, enligt 6g Rege¬
ringsformen.
Dett Zr Vetobev.
775
Stats- och Banko-Utskottens:
N:o 57Z, angående tiden för nasta revision af
Stats-, Banko- och Riksgälds,Wersen.
Stats- och Bewillnings-Utstotkens:
N:o 57;, i anledning af Herr ^br. 7. Hiessleiters
Memorial, angäende sä wäl minffning uti stämpcl-af«
giften för Spelkort, som förändring i afseende pä sattet
för Kort-bew!llnings,stämpl!ngs wcrkställande m. m.
Stats- samt Allmänna Deswärs- och Lkonomie-
Utstottens:
N:o 570, öfwer Riksdagsfullmäktigen ?er ^erssons
frän Blekinge Län, Motion om rättighet för Listers och
Bräkne Härader, att leverera Krono-Tionde och Afrads-
spannemäl till Krono-Magazinet i Carlshamn.
N:o 571, i anledning af giorde anmärkningar ivid
Utskottens Betänkande N:o zzy, om upphörande af
Krigs,Akademien och inrättande af Professioner i Mili-
taire Wetenjkaperne rvid Rikets Universiteter.
Banks.Utskottets:
N:o 62, angäende förrättad revision öfwer Banko-
Discont-Werkets förwaltning och räkenskaper för är 1822
och nägra föreflagnc stadgande» för framtiden, som med
samma werk äga gemenskap.
N:o 6z, öfwer ätskillige frän Riks-Ständcn remit¬
terade motioner i afseende pä Banko-Discont-styrclscnS
sammansättning och det reglementarisk» för samma Di-
scont-Werks förwaltning.
776
Den Z; Vetober.
N:o 64, öfwer cn frän Wällofl. Bsrgare-Ständet
remitterad motion om räntans nedsättning för 2me Lä»
ne.biträden, hwilka för detta blifwit frän Banken med¬
delade till Uddewalla Stads Publika Byggnaders iständ-
sättande och lill inredning af Uddewalla Stads Kyrka.
Bervillniags-Utfkotteks:
N:o zr, i anledning af Högwördige Prcste-Stän-
dets saint Wallof!. Borgare-Sländels reinifl, rörande de
af veira Utflott framstälde Voterings,propositioner om
Tull-bewillningens utgörande.
Bewilluings- Lag- samt Allmanna Lescväro- och E«
konomie-Ulstoltens:
N:o 20g, öfwer det af connnitterade till utarbetan¬
de af plan för en förbättrad fatkigward underdänigst
inlemnade förslag till cn allmän stadga för fattigwarden,
i Riket och tiggerierneS hämmande, jemte flere härmed
sammanhang ägande ämnen.
Lag-Utftsttets:
N:o 206, öfwer Höglofl. Banko-Ukflottcts Memori¬
al, angäende förklaring öfwer 17 Cap. 8 §. Handels-
Balken, i afseende ä fluld till Kronan för uppbörd.
Nw 207, i anledning af anmärkningar wid Utskot¬
tets Betänkande Nw 127, angäende Borgenärs skyldighet
att, jemte gäldenären, äfwcn uppsäga Löftesman, och
huruwida försummelse att bewaka fordran i Gäldenärs
doneours mä medföra befrielse för Löftesman frän bes
talningsanswar.
Den zi Gctobev.
77?
Nm Lotz, öfwer Herr 6. 6. Ii. von klausvalfls Me¬
ria!, angäende uteslutande af alla andra mäl, an de,
som angä ägande-rätt till fast egendom eller ock ägo-
skillnad eller delning af jord eller annan fastighet frän
det renstrifna exemvlaret af Under-Rätts allmänna
Sak.Protocoll, som lill Hof-Nättcn bör insandas.
Genom ankomne Protocolls-Utdrag underrättades
Bonde-Ständct, att
Högwördige Preste-Standct
Den 2Z Vctobev
Dnstämt uti Wällofl. Borgare-Ständcts den
dennes fattade beslut, i anledning afAllmanna Beswars-
och Ekonomie-Utflottets Betänkanden N:ris izr och lys,
rörande Tackjerns-tillwerkningen.
Den 24 Octoben.
Bifallit nedannämnde Betänkanden:
Stats- och Lanko-lltflottens:
N:o 5ZY, om f. d. Filial-Disconterncs utelöpande
atzignationcr.
Stats- samt! Allmänna Beswärs- och Kkonomie-
Utstotleno:
N:o 549, om Dpkeri-Werket.
778 Den zr Vctober.
Stats-Utflstteto:
N:o 5?r, om RiksdagsrBetjcningens aflöning m. m.
N:o 552, om en wattenlcdning w!d Carlskrona.
N:o 555, om Niksgälds-Contoirets Lfwertagande af
Banken.
N:o 556, om förnyelse af en förkommen Niks¬
gälds-Contoirets obligation.
Lag-Ulflstteto:
N:o 199, i hwad det innefattade tillägg till dest
förre Betänkande, rörande förre ägares företrädesrätt
till brukares egendom.
Lågt till bandliiigavtie:,
Stats-Utstottets Memorial N:o 55z, angäende
Swensta sjöfartens skyddande mot Fransta kapare,
samt Lag-Utstottets Utlåtande N:o 200 om arrendators
afhysande.
Ätcrremitterat
Stats- och Beswärs-Utskottens Betänkande N:o
550, i fräga om understöd för Dykeri-Commissarie»
VVestLoc:!-; samt wid föredragning af Banko,Utskottets
Memorial Nw 49, förblifwit wid sitt förut fattade be¬
slut, angäende Tullbcwillningcns utgörande, men bifal¬
lit de föreflagne Voterings-propositioncrne.
Dea 29 Vctober.
Bifallit nedannämnde Betänkandcn nemligen:
All-
Den zi Dctober. 77.)
Allmänna Beswärs- och Lkonomie-Utskottets:
N:o 200, om Porto,Franco för Ln Gottland.
N:o 201, om Seglations-friheten emellan Skäne
och Blekingen.
N:o 202, om underhållandet af Lastagc-brpggor pä
Gottland, m. m.
Lag-Utskottets:
N:o 188, om Lands-Secreterares och Conststorii,
Notariers answarighet.
N:o 202, om Wäder-Tull-qwarnars uppförande.
N:o 204, om städsel och lego af jord pä landet.
N:o 205, om iakttagelser wid Lag-förklaringars ut,
gifwande.
Stake, och Lag,Utskottens:
N:o 55z, om Statens answarighet för enffildtes af
Tjenstemän förskingrade medel.
Återremitterat följande Betänkanden.
Lag-Utskottets:
N:o 187, Angående i Cap. S §. Utsöknings,Bal¬
ken m- m.
N:o 2vz, Om sängars flykt.
Stats,, Lag- och Äeswäro-Utskottens:
N:o 5Z9, om Militice-Bostallens bortarrendering.
Bonde-St, Prat., 5 Dand. 52
78°
Den 3» > toder.
Stato-Utftottets:
N:o 56o, Om Pensions anfläcnde för f. d. Iusii-
tice-Ombudsmanen Llannerbeim, r sammanhang hwar»
nied Hederwärda Ständer till Stals»Utffottet remitterat
en af Profesor sröberg wäckt motion om tillökning !
Iustiliae-Ombudsmanslönen.
Instämt uti
Högloft. Nidderffapets och Adelns den 27 dennes
fattade beslut, i anledning af Stats-, Banko» och Be-
swarS-Utffottens Betänkande N:o 434k samt
Accedcvat till Wälloft. Borgare-Ständers beslut om
inbiudning i anledning af Bewillnings-Mffottets ofwan»
nämnde Memorial N:o 4g, utom hwad angick 8 pune»
ten, öfwer hwilken HögwLrdiga Ständet ansett sig böra
uppsijuta sitt yttrande, intill desi Bewillnings-Utsiottct,
jemlikt 71 §. Regeringsformen, i detta ämne blifwit
hördt; i hwilket afseende nämnde punkt till Utskottet öf-
werlemnadcs.
Wällofl. Borgare-StändeL
Den 24 Oktober.
Godkänt
Constitutions-Utffottets Memorial N:o 68 om 102
§. Regeringsformen.
Lagt sä sota.
Lag-Utssottetö Utlåtande N:o Lvo, om arrendators
afhpsande.
Den z vctober. E?8l
Lät, t bero wid
Lag-Utskottets Utlätande N:o 199, om ZordägareZ
rätt till Brukares egendom samt
Förkastat
Bewillnings- och Beswärs-Utskottens Betänkande
N:o 45, om ändring i nu gällande prohibitiv» författ¬
ningar.
Den 29 October.
Bifallit nedannämnde Betänkanden:
Stats-Utflotketo:
N:o 5z7, med fSrflag till Insiruction för Riksens
Ständers Revisorer.
Lag- och Besrvärs-Utflottens:
N:o 202, om Wäder-Tull-qwarnar.
Allmänna Leswaes, och Lkonomie-Ut skottets:
N:o 202, om Lastage-brpggor ä Gottland.
Stats-, Bankos och Lag-Utskottens:
N:o 546, om enflildte Banquer och DIsconter.
Lag»Utststtets:
N:o Lar, om förbud att bhta lottade mäl; samt
78- Det» Zr Dctobev.'
Förklarat sig icke kunna antaga RidderskapctZ och
Adelns inbjudning i Protocolls.Utdrag den 22 dennes,
rörande revision af Läst»afg!fts-fonden.
Ständct tilfliljdes kl. i till z e. m.