Hederwärda
Bonde-Ständets
Protokoller
wid
Lagtima Riksdagen r Stockholm
Är i82z.
Fjerde Bandet.
STOCKHOLM,
kryckke i ElmerrL och Granbergs Trpckcrl, 182Z.
I82Z -en I Julii.
^ anseende till Talemannens fränwara i enskildts an»
gelägcnheter öppnades Sesiioncn, klockan i» f. m.,
af v. Talemannen Ion Ionsson; hwarefter, sedan
Talemannen uppkommit oH emottagir klubban, samt
Hrotocollet för den L? sistlidne Zunii blifwit justc-
radt, ival anstäldes till den Nämnd af ir Ledamö¬
ter, som, jemte ett lika antal frän hwarje af de öfrige
Riks»Ständen, enligt roz §. Regeringsformen och64§.
Riksdags-Ordningcn, äger att, wid sammanträde i dag,
afgöra, huruwida omröstning bör anställas till uteslutan¬
de af nägon bland Högsta Domstolens Ledamöter.
Wid öppnandet af de för sädant ändamäl inlem-,
nade flutna voterings-sedlar, befunnos följande hafwa
blifwit utsedde, nemligen:
r:o I. langberg frän Gefleborgs Län med 66 röster.
L!0 kekr Driksson frän Kronobergs Län med 6z —
3:0 Ancker» Anckersson frän Calmars Län med 59—
4:0 Olok Olunsson frän Blekinge Län med 53 —
5:0 Drik Mörtberg frän Norrbottens Län med 52 —
6:0 dickers laensson frän Wksteräs Län med 49 —
7:0 Olok Anckersson frän wrebro Län med 48 —
8'>o Oustak kersson frän Stockholms Län med 46 —
4
Dett 2 Juli».
y:o Olok Hakansson frän Elfsborgs Län med 46 röster.
io:o Osrl Svensson frän Jönköpings Län med 45 —
n:o Hans Nickelsson frän Gesteborgs Län med 45 —
Men som Gullers ,4nclsrsson frän östergöthlands
Län och 8-imns! Iönsson frän öland dernäst i ordnin¬
gen erhällit de fleste rösterne, med 42 stocken hwardcra,
anställdes lottkastning dem emellan, hmilken sä utföll,
att Gullers Lnäersson kommer att qwarstä såsom Leda¬
mot r Opinions-Nämnden; hwaremot bemälte Lamuel
Iönsson och Drik ^nöersson frän Stora Kopparbergs
Län, -wilken sednare erhällit 41 röster, utsägos till
Supleanter, om bchofwet stulle fordra deras biträde;
hwaröfwer bewis meddelades genom Utdrag af Proto¬
kollet.
Klockan E till z ätstiljdes Ständet.
In llilem
I52Z den L Julli.
klenum kl. 9 f. m.
I försegladt convolut, som nu uppbröts, hade an¬
kommit dek Protokoll, som i gar blifmit fördt, dä den
i roz §. Regeringsformen omförmäldte Nämnd sam-
manträdt, för bedömande, huruwida samtclige Högsta
Den 2 Iulii.
5
Domstolens Ledamöter gjort sig förtjente akt i deras
wigtiga kall bibelMas; hwilkct ^rotocoll upplästes sä
lp dande:
''Är i82Z den i Zulii sammanträdde den Nämnd,
som äger att dömma, huruwida Högsta Domstolens
samtelige Ledamöter gjort sig förtjente, akt i deras wig-
tiga kall bibelMas, dä öfwer följande proposition rö¬
stades.
Den som anser omröstning böra, pä det l ioz §.
Regeringsformen förestrifne sätt, anställas, till utestu-
tande as nägsn bland Högsta Domstolens Ledamöter,
flrifwcr
iD a»
Den det ej will, ffrifwer
Nej.
'Winner Nej, blifwa samtelige Högsta Domstolens
Ledamöter bibehällne.
Dch befunnos, efter voteringens stut, sedan en vo¬
teringssedel blifwit undantagen och förseglad, samt de
öfrige votcrings-scdlarne öppnade, rösternc hafwa ut»
fallit som följer-
I» z-.
Nej 16.
I-följd bwaraf den i §. Regeringsformen stad¬
gade andra votering företogs, dcrwid Zustitiar.Räden
8^l>van6er, peterson, Grefwe Ltrömlvlt och Friherre
6
Den L Iulii.
kurck erhöllo största antalet af röster emot sig; men
som ett lika antal röster fallit pä Zustitice-Näden Gref¬
we Strömfelt och Friherre kurck, anställdes, med an¬
ledning af y7 §. Regeringsformen, ny omröstning emel¬
lan bemälte rine Ledamöter, för att utröna hvilkendera
af dem borde i z-dje rummet komma under votering
till utcflutande; och befanns ester voteringens flut Iu-
stitiK-Rädet Friherre kurck derwid hafma sätt de flesta
röstcrue.
Härefter blcfwo Justiticr-Rädcn S^vancler, peter¬
son och Friherre kurck, hwilka säledes pä sätt förut
nämdt ar, sätt det största antal af röster mot sig,
hvarefter annan ställde under förnpad omröstning, en¬
ligt följande
Voterings-Proposition:
Den som anser Zustitiar-Räden S^livanllor, peterson
eller Friherre kurck böra frän deras Embeten endtle-
digas, flrifwer
I».
Den det ej will, flrifwer
Nej.
Bcfinnes mera än en tredjedel af rösterne hafwa
med Nej utfallit, anses bemälte Iustiti«-Räd, jemlikt
roz §. Regeringsformen, böra i deras wigtiga kall bi-
behällas.
Och befunnos efter voteringarnes flut, rösterne sä-
lunda hafwa utfallit att:
Den 2 Iullk. 7
I»stiti«s8äöet S^Ivimäer bekommit
I» — 2a
Nej — 28
Justitia?,Rä-el kotersan
I» — ro
Nej - Z?
Iustitiar,Rä-et Ariberre LurcL
Ia -- rr
Nej — z6
I följd hwaraf Nämnden ansäg Högsta Domstolens
samtelige Ledamöter böra mid deras Embeten bibehällas.
17l Luxrs.
5le//an -Iö>ne^. Mal/enör^Z.
^er. D-unc/Zren. ^o/r. Olson Lon§öe^§l
Föredrogs Constitutions-Utflottets nedannämnde
Memorial:
N:o zo, angående föreflagne ändringar i z? §-Re«
geringSformen/
Detta förklarades böra hwila till Grundlagsenlig
behandling nästa Riksdag.
8 Den 2 Iulin
N:o zr, om Iustitioe-Canzlerens deltagande l Stats-
Rädct uti frägor rörande tryckfrihets,mäl; och
N:o Zs, rörande anmärkning emot Staks-Ministern
för Utrikes Ärenderne.
Lades pä bordet.
Samt
N:o zz, om aflöning för en ytterligare antagen
Waktmästare.
Bifölls.
Protokollet för den 28 sistlidne Juni! justerades och
lemnades utan anmärkning; men i fräga om Lag-, samt
Allmänna BeswärS- och Ekonomic-Utflottens, nämnde
dag, Återremitterade Betänkande N:o 25, rörande grun¬
den för Hemmans skyldighet, att deltaga i Kyrko-, samt
Prcstegärdsbyggnad m. m., begärde 6rrrl Lsrgmr,» frän
Gefleborgs Län nu fä anmärka, att, derest ett förmed¬
ladt Hemman, genom inträffad storstlftesdelning, sätt
full ägorymd, bör ett sädant Hemman, i hans tanka,
deltaga i byggnadsskyldigheten efter oförmedlade hem¬
mantalet.
S. D. Föredrogs Stats-Utflottets, den 28 sisil.
Juni! uppläste och pä bordet lagde, Betänkande N:o o;8,
angäende Statswerketö tillständ och behof under Mks-
Statenö första hufwudtitei; och blef samma Betänkan¬
de, sedan backers dliissvn frän Jemtland, v. Taleman-
Den 2 IunH.
9
nen Ion Ionsson, lolisn I-onZberZ, r^nllers Landsten
ror lersson frän Blekinge Län, med flere, äflat Pro¬
position till bifall derä, med förklarande af deras un-
derdäniga beredwillighet, att efter yttersta förmäga lill
den Kongl, famillens hofhållning och dcrifrän oflitjag-
tige kostnader bidraga, till alla desi delar, af Bonde-
Ständet enhälligt godkändt; hwarom Protocolls-Utdrag
till Nespective Med-Stänocn genast författades, juste¬
rades och expedierades.
Talemannen bortgick, för att uppwakta Hans Maj:t
Konungen, och emottogs klubban af vice Talemannen
Ion Ionsson.
Upplästes och kades pä bardet, nedannämnde an¬
komne Utlätanden och Betankanden, nemligen:
StatskUtskottets:
N:o 2ZY, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition, om Stats-Werketö tillständ och behof un¬
der Niks-Statcns 2:dra Huswudtitel.
244, d:o d:o tredje Hufivudtitcln
N:o 254, d:o dm fjerde d:o
N:0 255, dm dm femte dm
N:o 356, d:o dm sjette dm
Nm 257, d:o d:o sjunde d:o
Nm 258, d:o d:o ättonde d:o
sög, d:o dm nionde dm
Dea 2 Juli!.
N:o 240, i anledning af Kongl. Majits Nädiga
Proposition, angäende anflag sä ival till ä tstillige bygg¬
nader ivid Vcterinair-Znrättningen i Hufwudstaden,
som till en ärlig Stat för samma Inrättnings framti¬
da underhäll uti desi fullkomnade flick.
N:o 241, i anledning af Herr Prosten Herlik',
Memorial, om löncanflag ä Stat för en Djurläkare pä
Gottland.
N:o 242, l anledning af Herr k. O. OsäersLLIös
motion, om indragning af Medieo-Theologista stipendi,
erne, samt deras anmändande till andra behof till me»
dicinal-wcrket.
L7^o 24g, l anledning af Herr Friherre 6. H.
Lsr8vär6L motion, om tillökning i lönerne för de fyra
Statk-Secreterarne.
Nw 245, i anledning af Kong!. Majtts Nädiga
Proposition, jemte sarflildtc motioner hos Riks-Stän»
den, angäcnde saltpctergardcns nedsättning m. m.
246, l anledning af Herr Grefwe 6roosrellkL
Memorial, om Inqwarterings-penningars anfläende för
befälet ivid indeldte Bätsmank-Compagnierne;
Nl» 247, i fräga om utbyte af andra indelningar
tvid Kongl. Lif-Negemcnlet.
V7:o 248, » anledning af Friherre H. Lkjerneiongk
motion, om lönetillökning för Ig Subaltern-Officerme
ivid Skånsta Dragon-Regementet.
Den 2 Iulii. ir
s4y, i anledning af Herr d>l. Lornemsn, Me¬
morial, om Znqwarterings-pcnningar till Warfs-Sta-
terne wid Qrlogs-Flottan i Carlskrona, samt Armeens-
glottas Escadrer i Stockholm och Götheborg.
Nio 250, i anledning af Friherre von vilkens mo¬
tion, om förbättring i aflöningen förindeldta Armeens
Befäl, och i synnerhet wid Wästgötha Regemente.
N:s 2A1, i anledning af wäckte motioner om Zn-
qwartcringen för Wendes Artillerie-Regemente.
L7:s 252, i anledning af Herr Oustak Hjerts, mo¬
tion, om reglering till förbättring i lönewilkoren för
befälet wid indeldka Armöen-
N:o 25g, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
remis, rörande indeldte Znfanteri-Regementernas be¬
klädnad.
N:o 260, angäende reglering af Allmänna Indrag,
nings-Skaten.
N^o 261, Memorial med de, rörande Stats-Reg-
lcringen, affattade Betänkande», jemte en Tabell öfwer
Stals-Werkct.
Nco 264, i anledning af wäckta motioner, dels om
Lots- och Bäk-afgisternes nedsättande, dels vin deras
anwändande.
N:» 265, i anledning af Herr v. Llonigomerie,
motion, om tillökning i anslaget för Modell-Kammaren
och Mechaniska stolan.
12
Den 2 Iulii.
N^s 266, i anledning af Herr Huldberg? Memo-
rial, om inköp för allmänna medel af framlidne Pro¬
fessor Lclisrii esterlew.nade ört- och lafsamling.
N:o 267 , Lfwer gjorde anmärkningar wid Utskot¬
tets yttrande i fräga om Embcts- och Tjenstemans be¬
hof, att innan 70 ärs äldcr taga afsted med oafkortadt
Åtnjutande af inneyafwande lön.
N^o 268, angående tillämpning af Författningen
om de Embcts- och Tjenstemans rättighet, som fyllt
7° ärs alder, att behälla lönen wid afffcbSkagandet.
N:o 269, öfwer gjorde anmärkningar wid dess Be¬
tänkande, angäende bidrag af Staten till Pcnsions-Zassc-
Jnrättning för Civile Embets- och Tjenstemän.
N:o 270, i anledning af Kongl. Majtks Nädiga
remiss uppä Lands-Kammereraren Llcc-luncis ansökning
om dess pcnfions-ratt wid afskedstagandet.
N:s 271, öfwer gjord motion, angäende förre Hä¬
radsskrifware» loll. Lsutossons pension.
N:s 272, i anledning af Kongl. Masits Nädiga rc-
rniss i fraga om Härads-Höfdingars pensions-ratt.
N:o 27Z, öfwer Kongl. Maj:ts Nådiga remiss uppä
flere Herrar Landshöfdingars ansökning, om desse Em-
belsmäns pensionö-rätt wid afffedstagandct.
N:o 274, öfwer Kongl. Maj:ts Nädiga remiss, onr
pension ät framlcdne Niks-Nädet Grefwe
dotter, Frtherritinan Pornerbjolm,
Den s Juli,'. lZ
Statk-/ Banko-, samt Allmänna Besrvärs- och Eko-
nomie-Utskotteno:
N:o 262 / i anledning af wäckt motion om länc-
biträde af allmänna medel/ till befordrande af Arbets¬
hus-Inrättningar.
Stato-, samt Allmänna Lescvärs- och Ekonomie-
Utskottens.
I anledning af Rlksdags-Fullmäktigen^näsi-s Usuls-
son8 frän Jönköpings Län Memorial/ om ett Post-
Contorrs inrättande wid Wrigstads Gästgifwaregärd.
Bewillninqs,Utskottets:
N:o 16, öfwer gjord anmärkning emot Utskottets
Betänkande, om afkortnings-längdernes öfwer Ärono-
utflplderne ingifwande till Härads-Nättcrne.
Dewillningo-, samt lllllmänna Leswärs- och Ekono-
mierUtskottens:
N:» 14, om Strandsittares i Malmö Län rättig¬
het att föra waror mellan Inrikes orter och Danska ku¬
sten.
Lag-Ukstotteto:
N:o roz, öfwer flere Memorialer, innefattande
prkande/ att Gäldenär bör wara pligtig sin skuld med
arbete aftjena.
N:o ro4, i anledning af Nissens Höglofl. Stän¬
ders Iustitiar-Ombudsmans afgisne Embets-Berättclse.
N:s 105, i anledning af äterremisi af Utskottets
Betänkande N.o z, angäende prkad befrielse för förmpn-
»4
Den 2 Iolii.
dare frön skyldigheten, att hwart tredje är tillöka mynd¬
lingens Arfs-Capital med den under tiden upplupna
räntan.
N:o 106, uppä anmärkningar wid Utstottets Be¬
tänkande N:o Z7, angäende yrkadt närmare bestämman¬
de , i hwilka fall Provlncial-Medici besigtningar äro
nödwändiga wid uppkommande twifwelsmäl, huruwida
död person wädligen omkommit eller icke.
Allmänna Besrväro, och Lkonomie-Utskottets:
N:s i2i, rörande ifrägaställd skyldighet för Pasto¬
rer, att ärligen till wcderbörande Lands,Contoir och
Consistorium insända utdrag af Äyrkoböckcrne öfwer
födde och döde.
N:o !L2, i fräga om styldighet för Lappske Ny¬
byggares söner, att ingä i allmänna Bewäringen.
N:o 127, angående frälsebönders befrielse frän
fjerdingsmansbefattningens bestridande.
N:o 127, ytterligare, angäende den äfwentprliga
hastigheten wid de sä kallade Kungsskjutserne.
N:o 128, ytterligare, angäende yrkade förändrin¬
gar uti nu gällande författningar om Kronoskjutsen.
Allmänna Lesrvärs- och Lkonomie-Mskottcts Be,
tänkande N:o rs4, i anledning af gjorde anmärkningar
wid desi förut afgifne Utlätande, rörande sättet att reg¬
lera »iarknad§--tiderne, föredrogs och ladcs till handlin-
Den 2 Julik.
»5
garns, enär förra Utlätandet blifwit af Bondc-Ständet
gilladt.
Genom ankomne ProtocollS-Utdrag, som under det¬
ta ?Ionum blifwit uppläste, hade Bondc-Ständct cr-
hAllit underrättelse, att:
Högloft. Ridderffapet och Adeln
Den 25 Iunii
Bifallit
Lag» samt Allmänna Besrvävs- och Ekonom,
Utftoltets Betänkande N:o 55, angäcnde flyldighcten
för Ledamöter af NIddcrflaapet och Adeln, att för de¬
ras jord, hus och tomter i Städcrne oeltaga uti allmän¬
na äligganden.
Högwördige Preste-Ständet.
Den 25 Iunii
Lifallit Allmänna Leswärs» och Ekonsmie-Ut-
stöttets Betänkande N:o 101, angäcnde Bränwins»
bränningen, med undantag af sednare puncten i z Mo,
mentet, rörande Torpares Bränwins-brännings-rätttig-
het; samt i; Mom., om näringsidkares rätt, att nar
som hälst sälja bränwin, hwilka frägor Återremitterats;
hwarjemte Ständct funnit sig icke kunna fatta nägot
beslut, rörande 7 och 8 Momenten, utan har hwad Ut-
ib Dea L Iulii.
flottet deri frelmställt blifwlt till Bcwillnings-Utflottet
rcmitteradt.
Dea 28 Iunil
Bifallit följande Betänkande»:
Allmänna Beswäes- sch Ekonomie-Utflsttets:
N:s 117, angäende ersättning för underhäll och fou¬
rage till tägande troupp.
N-o li8, om Landsfiflalers entledigande.
Lag-, samt Allmänna Lesrvärs- och Ekonsmie-Ut,
flottens:
N:o 91, om tillämpning af 25 Cap. I §. Bygg-
ninga-Balken ä warutransporter.
N:s yZ, angäende ändring i Kongl. Förordningen
den 22 Iulii lsoz, rörande räntegifmare och ränteta¬
gare.
N:o 94, om byggnads-flyldighetcn w!d Kyrkoherde-
Boställen.
N:o 95, om grunden för Hemmans skyldighet, att
deltaga i Kyrkobyggnad.
Lag-Utflokteto:
N:o 98, om tiden, inom hwilken hinder för lysning
och ägtenflap bör anmälas.
Äter-
Den a IulH. r 7
Återremitterat
Dewillningo-Utflottets Betänkande N:o !2, om
den genom Sjötullen inflytande Bewlllning; och Lag-
Utftottets N:o y6, angående ändring i författuingarne
mot fylleri och dryckenffap.
Lagt till Handlingavae
Lag-Utflottets Betänkanden:
N:a y?, om Borg.Rättcrncs upphäfmande, m. m.
N-o roo, om grunden för fastighets wärde
N:o ioi, om Härads-HöfdingarneS ffyldighet, att
meddela Pastorerne underrättelse om brottslingar.
Allmänna Lesrrärs- och Ekonomie-Utstottets:
N:o n6, om tiden för allmänna wägarnes un-
dcrhällande.
N:o ny, om anläggande af en Köping i Fryxände
Socken.
N:s ILO/ om Lumpsamling
Dea r Iulii
Remitterat
Lonstitutions-Ulftottets Memorial N:o ZZ, om an¬
tagande af en Waktmästare
Bsude.Tt. Pvot., 4 Band. 2
,8 Den 2 Juli».
Ä terne mitterak
Allmänna Beswärs- och Ekonsmje-Utskottcto Be¬
tänkande N:o rob, angäende examina för inträde i Em-
bets-Werken»
Den 2 Iulii
Bifallit
Stato-Utstottets Betänkande N:o 2;8, rörande för¬
sta Hufwudliteln.
Wällofl. Borgare-Ständet
Den 28 Iunji
Bifallit
State- och Banko,Utskottens Ulläkanke Nw 227,
Litt. L, i afseende pä srägan om decharge för Direktiv,
nen öfwer Götha Canal-Bolags f. d. Diöcont»Contoir.
Lag- samt Allmänna Beswärs- och Ekonomie.Ut-
stottens:
V7,o 91, om tillämpning af 25 Cap. > §. Bhggnln,
ga-Balken.
Allmänna Beswärs, och Ekonomie-Utsksttets:
N:o 104, om Hemförarc-Bät-Gillet i Götheborg.
N:o 106, om Examina för inträde wid Embets»
Werken
N:o 107, om ett sörbättradt Skolcwäsende i Landt-
sörsamlingarne.
DenLIuln. 19
N:o n5, angäende skyldigheten att In natura le¬
verera hö och halm till Kongl. Hofstallet.
Förkastat
Lag-Utstottets Betänkande, N:o 97, samt i stället
beflukat ^>fre, Nedre Borg-Rätternas upphafwande,
och Riks,Mar,kalks-Embetcts stillande frän befattningen
med Skuldfordrings-Mät.
Lagt till ^andlingarne
Lag-Utstottets Betänkande»:
N.o 98, om tiden för anmälan af hinder för lys¬
ning och ägtenflap
N:o yy, om ändring i 21 Cap. 3 och 4 §§- Rät-
tegängs-Balken.
r7:o roo, om grund för fastighets-wärde wid Bo¬
uppteckningar.
N'o ror, om Häradshöfdingarnes skyldighet akt
meddela Presterskapet förteckningar öfwer Brottslingar.
Allmänna Besrväro- och Eksnomie-Ulstoteto:
N:o 116, om tiden för allmänna wägarnes grus-
ning; och
N:o n8, om LandsfistalS-tfensterne.
Uti hwilka äterremitterade mäl, de först afgifne
Bctänkanden hade blifwit af Ständet gillade; samt
Remitterat till
20
Dett s Ialii.
Lag-Ukstottet:
Kongl. Majus Nädiga Proposition om förklaring af
2Z Cap. 5 §. Rättegängs-Balken, ochz Cap. 4§. Mist-
gernings-Balken.
Deo i Juli»
Ätevremittcrat
Bewillniago-Utffottets Betänkande N:o ro, om den
genom stora Sjötullen inflytande Bewillning, samt för¬
klarat, att Utikottct borde gemensamt med Allmänna Vc-
swärs- och Ekonomic-Utflottet afgifiva förnyadt Utlä-
tande.
Ester det Talemannen äterkommit och mottagit klub¬
ban atfliljdes Ständet klockan 2 till z; men samman¬
trädde äter klockan 6 est. m., dä, under Talemannens
fränwaro, klubban fördes af vice Talemannen,
Uvplästes och kades pä bordet Stats- sch Banko-
Mststteos Betänkande, r anledning af Kongl. Majtts
Nädiga Skrifwelse till Rikets Ständer, angäende de af
en i Räder tillförordnad Comitöe utarbetade underdäni-
ga Betänkande», om reglering af Rikets Penninge-Werk
m. m., tillika med de i öfrigt till Utflottens samfätdte
behandling remitterade Memorialer och yttranden i äm¬
net; äfwensom de till berörde hufwudbetänkande hö¬
rande, och under Litt:s A, B, C, D, E, F, G, H, I,
K, widfogade bilagor, innefattande Utflottens Utlätan-
den i ätstillige underordnade ämnen, nemligen:
Den L I nlii.
tt:s 21, angående Rikets Ständers Banks när,
warande ställning, samt bestämmande as förhällandek e,
mellan Bankens sedlar och Silfwermpnt.
22, rörande uppköp och inwäxling af mynt-
bara metaller till Rikets Ständers Vank samt framde¬
les ffcende utwäxling af reelt mynt.
LZ, beträffande Rikets Ständers Riksgälds,
Contoirs ställning, och inlösen af dest CreditsSedlar. ^
N:o 24, angående Stats-WcrketS förhällande till
Rikets Ständers Vank.
N:o 25, rörande sättet för bestridande af be pen-
ningcansiag till allmänna arbeten och företag, hwilka
Riksens Ständer kunna wid denna Riksdag finna skä¬
ligt besluta, samt hwad som möjligen kan brista i de
tillgängar, som kunna utses säsom fond för mindre
Creditivet.
N:o 26, om Banko-Discontens Läne-rörelse, och
de omständigheter rörande den samma, hwilka ansetts
äga sammanhang med allmänna Finance-Regleringcn.
N:o 27, angående Bankens utläning ä Guld och
Silfwer, metaller eller andre waror.
N:o 28, angående Fastighets, och LdlingS-Län.
r? 0 29, beträffande Crebitiv-anflag för Icrn.Con-
toiret och Manufaktur,Disconten.
N.o zo, rörande en föreslagen Hypothrks-inrätt-
niNL för Fastigheters beläning; och
22
Den 5 Iulii.
r7o zr, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Gkrifwclsc till Rikets Ständer, rörande inrättningen af
ett Handels-Länc»Contoir i Götheborg.
In lläkm
§- ^rag'ärck/1.
I82Z den 5 Julik.
klenum kl. y f. m.
Sedan Protocollen för den r och r dennes blifwit
justerade, underrättade Talemannen Ständer, att Kongl.
Majit behagat, genom Desi ^fwerste Kammarherre,
flrifteligen bjuda 5o af Ständets Ledamöter, att delta,
ga i den La! Usrö, som gifweS 8 Rikssalen i morgon
afton kl. ^ till g. Efter det Ständet förklarat desi un,
derdäniga tacksamhet, utsägs nämnde antal Ledamöter
ti högtidlighetens bewistande.
S. D. Föredrogs till förnyad handläggning Ve»
willnings,Utskottets pä bordet hwilande Utlätande, rö,
rande de mot föreflagne grunderne för den bliswande
Bewillningen gjorde anmärkningar; hwarmid följande
anföranden inlemnade?:
i:o Af Iona, Hakansson frän Calmar Län, sä
lydande:
Den 5 Iulii.
"De grunder för bewillnings utgörande af fastighet
ä landel, synbara egcndomswärdet, som R. H. S. Be»
willnings-Utstott i dest nu afgifne sednare Utiätande yt¬
terligare föreslagit, strida wal emot bet bestattningssatk,
hwars antagande Bondc-Ständet önffot, men dä wi
mähända icke kunna päräkna, att öfrige respective Stän¬
den stola instämma i lika ästgker med ost, har jag lik-
wäl ansett tillämpningen af deste grunder böra göras
sä billig som möjligt.
Genom l8>8 ärs Bewillnings-förordning, hwilken
Utflottet äswen nu, i afseende ä fastigheter, synes wilja
bibehälla, är stadgadt, att Hemmansägaren stall er¬
lägga bewillning för wardet af hela det Hemman, han
bebor, utan afseende derä, att nägra lägenheter kunna
wara frän detsamma genom förpantning eller pä annat
sätt abalienerade, äfwen om sädant stett längt före Hem-
niansäboens tillträde, pä längre tid, kanffe ocksä för
alltid och under äganderätt, samt utan att innehafwaren
af veste lägenheter är älagd ersätta hwad jordägaren
för honom sälunda, utan ringaste fördel, mäste utbe¬
tala. En Hemmansägare päföres bewillning för hwad
han icke innehar eller begagnar, och delta lär icke wara
rättwist- Kanhända har en mera billig tillämpning r
detta hänseende pä ätstillige ställen ägt rum, men icke
sä i min hemort. Ett bestämdt stadgande torde wara
nödigt, och jag yrkar, att, sä framt bewillning äfwen
hädanefter stall utgä efter fastig!,etswärdcl, en jordägare
icke mä taxeras för mer, än han werkeligen innehar och
brukar, samt innehafwarne af sarflilde lägenheter, utan
äsatt Hemmantal, för sig särstildt utgöra egendoms,
bewillning, endera efter deras erlagde köpe-och förpant-
24
Den 5 Julli.
ningssummor, eller ock enligt föregången behörig upp¬
skattning och taxering.
Arinas H5KSN880N
frän Calmare Län.''
''Härmed förenar sig:
Nils Nilsson
ifrän samma Län."
2:0 Af wollers Danielson af följande innehäll:
"Ledan Rikets Högloft. Ständers Bew!llnings-Ut-
fkott nu, genom ingifwit Uklätande, sökt förklara och
besvara de mot desi Betänkande, angäenve grunderne
för den blifwande bewillningen, gjorde anmärkningar,
samt äfwen i wista delar fränträdt sin förut framlagda
mening, anser jag mig böra för min del pttra, det jag
pä de mänga och efter min tanka ännu ej pä ett till-
fyllestgörande sätt wrdrrlagde stät för dct ä? l8>o in¬
förda Bewillnings-spstemet, ttor detsamma böra äter
upptagas, med tillägg af de förändringar eller rättel¬
ser, som af Herr Landshöfdingen von lornes derpä grun¬
dade spstcm finnas brurbara.
Skulle, emot förmodan, denna pä billighet, rättwisa
och jemnlikhet grundade beffattningsgrund af mängden
underkännas, och de med rgi8 ärs Bewillningsstadga
instämmande grunder antagas, sä fär jag för min del
förklara:
i:o Dct jag af dcn orsak, jag redan pttrat, af det
allmänna rättsbegreppet om förcmälel för all beskatt¬
ning, af otillräckligheten af den bewisning, man welat
Den 5 Julli.
25
hämta frän arbetssörmägan, säwida den ingen ting be¬
tyder utan att wara anwänd, hwarföre särskildt skat¬
tas, och af dct misshag alla fria folkslag yttrat mot cn
capitationsafgift, hämtar anledning alt pä det krafti¬
gaste bestrida införandet af denna afgift, eller den sä
kallade personella bewillningen. Nödwändigheten att
erhälla Statsbehofwct uppfyldt anförcs säsom ett stal
för denna beskattning; harman ef annat, sä mä twän-
get framträda med sin jernspira och uttaga sista ffärf-
wen af armodets barn, af Torparen och Inhyseshjonet;
kanhända kan det ej undwikas, men dä bör nöden ej
prunka med främmande namn och länta grundsatser.
Men om jag äfwen skulle k detta fall misstaga mig, och
andre, med större kunskaper och ljusare omdöme, än hwad
pä min lott fallit, ogilla min mening, sä hemställer jag,
om ej det Hederwärda Bonde-Ständets tanka om en
classwis utgäende personel afgift bör godkännas, pä det
att orättwisan i grundsatsen mä ivid anwändandetjem-
na sig sjelf, och Statens behof tagas der, hwarest hopp
om tillgäng ännu sinnes.
2:0 I afseende pä ranteligviden emellan borgenä¬
rer och gäldenärcr godkänner jag sä mycket hellre för
min del Bewillnings-Utskottcts i desi första Betänkande
gillade men nu fränträdde grundsats, eller den: att
läntagare mä tillätas afdrag för bcwiflige skulder, och
längifware deremot förpligtas, att sjclfwe uppgifwa och
skatta för sine utcstäcnde fordringar, som denna princip
kommer närmast grunden af en frän bchällen inkomst
utgående beskattning. Och af de alternativcr, Utskotten
uppställt, säsom följden af det sednare förslaget, i hän¬
delse detsamma skulle bifallas, tror jag det förra, eller
den borgenärer älagde skyldighet, att, dä gäldenär ivid
lagsökningar sädam äskar, med ed intyga, dct bewill-
26
Den Z i.
nings-afdraget blifwlt äknjutit, böra fastställas, säivida
detta band kan medföra nägon ehnrn ringa lindring
för de olycklige, soni till följd af tidcrneS närwarande
stick och den tillwägabragta förlägenheten nödgas älita
procentare, eller andra stadliga samfunds medlemmar
om understöd.
Z:o Hwad man anfört mot minimitabellen är icke,
efter min tanka, wcderlagdt. Den är en orällivisa,
tillkommen tvid sista Riksdag, af hwilka anledningar
och ! hwad afsigt öfwcrlemnar jag ät en högre magt
att bedömma. Den kränker Taxeringömännens ivid
Gud och Hans Heliga Evangelium gifne försäkran att
icke förnärma de flattffyldige i deras tillständiga rätt;
den förwandlar en öfmergäcndc orältwisa till en sta-
digwarande; och den undcrgräfwer Rikets rörelse-
Capital. Jag bestrider den pä det kraftigaste, un¬
der Åberopande af de i Ulstottcts Utlåtande upptagne
stä! deremot. För att förwisia Staten om desi behof
mäste gifwas andra utivägar, än fastställande af en
orättwis beflattning, sä wida en orättwisa alltid blir ett
hemligt, men werksnmt metel till Statens upplösning.
Dcsiutom, hwad wisihet kan Utskottet erbjuda för den
framspeglade utsigten om bcwillningssummans nedsätt¬
ning? Detta skäl bör och kan ej fä werka, emedan wi
under förhoppning derom kunna ätaga osi en »verklig
tunga; och sälunda uppoffra det redbara för det för«
modade.
4:0 Om en ny §. intages i L:dra Artikeln i stäl¬
let för den förut utgående fvllnads-afgiften, och sär-
ffildte uträkningar böra derefter göras, sä är ingenting
genom Utskottens förändring »vunnit. Obilligheten är
densamma; beswärct för uppbördsmannen m. fl., är
detsamma; hela skillnaden blir den, att pä Debetsedeln
Den 5 Inlil.
2?
kommer, att i stallet för Fyllnadsafgift efter IV. Art.
läsa?: Ytterligare efter II:dea Art.g 8 §- Förändrin¬
gen är ett palliatif, mera för örat, än werkligheten. Zag
yrkar säledcs, att den sä kallade fyllnads-afgiften mä
antingen helt och hältet förswinna, eller, om sädant ej
läter sig göra, att afgifterne efter H:dra Art. ökasmed
en deremot sivarande procent.
Mot en blifwande öfwerflöds-afgift fär jag äfwen
förklara mig, dä Utflottet ej, jemlikt min anhällan,
yttrat, huruwida den bör utgä af tobak och bränwin.
Alla öfwerflöds-artiklar mä man gerna beskatta; desie
äro ej till sin natur öfwcrflödswaror, och jag förbehäl-
ler mig i denna del öppen rätt, att yttra mig öfwer
Bewillningsgrundcn, sedan de föremäl, hwarpä den
skall anwändas, blifwit kände. I desi närmarande flick
är denna regel alltför »vilkorlig och obestämd.
För öfrigt bifaller jag Utskottets förslag, likival
under förbehäll, att ingalunda anses hafina härigenom
afwikit frän min först yttrade mening, om en ester be,
hällen inkomst utgäende beskattning.
Danielson."
;:o Af Hnäors ^nklorsson frän Skaraborgs Län,
lydande salunda:
"Efter att med noggrannhet hafwa granskat det af
Högloft. VewillningS-Utskoltct meddelade, nu pä bordet
hwilande, ytterligare Utlakande om bewillningsgrunder-
ne, fär jag emot samma wördsamt anmärka och yttra»
i:o Högloft. Utskottet har föreslagit, att en Eapl-
tations-afgift bör betalas lika af alla inom samma äl,
der och af samma kön: detta fär jag pä det högsta be¬
L8
Den Z Julli.
strida, säsom i min tanka stridande mot all billig och
rättwis bcssattningsprincip; tv att tiggaren och millis-
nairen stall betala lika skyddsafgift till Staten, lärer
äfwen den mest partiske fä medgifwa wara högst obil¬
ligt; hwadan jag yrkar, att om Capitations-afgiftens
fortfarande skulle för Statsbehofwet finnas oundgäng¬
ligt, samma dä mätte utgä efter den clasiification rygg
ärs Bcwillningsförordning under titel persoael afgift
förestrifwcr.
2:0 Bland de a:ne alternativer Högloft. Utstottet,
rörande ränteafdrag pä Eapitaler, söreflagit, fär jag
wördsamt yrka det förstas antagande säsom Lag, att
"'Dä sädaut af gäldenär ästas, stall borgenär wara
förbunden, att, när län genom lagsökning utkräfwes,
med ed intyga, det bcwillningsafdraget werkeligen
fäkt af gäldenären tillgodonjutas." Men med den för¬
ändring likwäl, akt en dylik ed bov af borgenär af-
läggao, dä gäldenär sädant fordrar, antingen länet
utkräfwcs genom lagsökning, eller ej. Detta är i min
tanka det enda band, gäldenären kan hafwa pä borge¬
nären , för tillgodonjutandct af bewiljade ränteafdraget.
EN wärd Ledamot af Högwördige Prefie-Ständet
har wisierligen besiridk en dylik edgäng, säsom bidra¬
gande till moralitetens undcrgräfwande; men jag kan
med honom icke dela lika tankar, ty oagtadt en del ca¬
pitalister werkeligen äro härdhjertade, will jag ej för¬
moda, att deras förgätenhet af religion och samwete
utsträckt sig derhän, alt de medelst en falst cd skulle
wilja, pä sin salighets bekostnad, tillskansa sig det Le-
wiljade ränteafdraget.
Den 5 Juli».
z!o Det af Högloft. Utskottet föreslagna stadgande,
att "Lervilloingsaf-rag ofelbart skall äga rum uti
alla Castor, utan undantag, hwilka af sine Capitalev
njuta sex för hundradet," bestrides i allo, sä midt det
asser Sparbankar och FaetigCastor eller fromma stiftel¬
ser. Sparbankar äro tillfälligt: inrättningar, af wiste
patrioter föreflagne och bildade, för att wanja den fatti¬
gare delen af medborgare till sparsamhet och ät deni
förwara en bcspard penning wid arbctskrastcrncs afty-
nande; stolan» Vesta Bankar erlägga bewillningsafdrag
för sine Capitaler, synes det som skulle den dermed
Lsyftade dygd qwäfwas wid sin födsel. Beträffande
äter Fattigcastor och fromma Stiftelser, äro vesta in¬
rättade för att underlätta orkeslöse, wanföre och till
arbete oduglige likars olyckliga lott; är dä förenligt nied
billighet och samwete att beskatta wälgörandct? Jagtrop
det ej, man bestrider det.
4:0 Den för fastighetswärde ä landet nu gällande
och till fortfarande föreflagne minimi-tabellen, ar, fä¬
stom läggande band pä taxeringsmännen, alldeles stri¬
dande mot ett pä billighet och rätt wisa bygdt beskatta
nings-system; hwadan jag yrkar, att den mätte för-
swinna, och taxeringsmännen tillägga? rättighet, att
efter ed och samwete ä egendomar wid Beredning och
Taxeringar äsäkta deras i orten wcrkeliga wärde, utan
att wara bundne wid nägon annan norm för dest ät-
garder.
5:0 Vewillningen ä fast egendom och qwarnar ar
fä högt uppdrifwen, att den förr eller sednare stall
föranleda deras innehaswares undcrgäng; hwadan jag
wvrdsamt yrkar nedsättning härutinnan.
Den 5 Julli.
6:0 Hwad Högloft. Utskottet föreslagit, att wilja
inkomma med förslag, rörande sättet och beloppet af
öfwcrflöds-asgiften, kan jag icke giltigt anse, utan yr¬
kar jag pä det högsta, att afgift för öfwerstöds-artiklarS
bruk och nyttjande mätte orrstlkorligt fortfara, af orsak,
att denna afgift ej allenast för det första lemnar Staken
en betydlig inkomst, utan ock för det andra, att den,
som har räd och lägenhet bruka öfwerflöds-artiklar, äs-
wcn har tillfälle derföre contribucra, och om han det ej
har, kan öfwerflödet alltförwäl undwaras, eller ock bör
han betala för begäret att icke ätnöja sig med hwad
wär Swensta jord och konstflit honom lemnar. Säsom
öswerflödsartiklar böra likwäl, i min tanka, uteslutas
bränwin och tobak, bäda inhemska produkter.
7:0 Beträffande fyllnadsafgiftcn, sä förenar jag
mig i allo med hwad Herr Prosten kellenius i sin ivid
Utlätandet fogade reservation anfört.
8'0 Hwad slutligen angär den af Högloft. Utskottet
föreslagna belöningen af zoe N-d banko till Herr Grosi-
hanölaren HamboLus för desi upprättade projekt till be-
willningsstadga, sä kan jag ej, oagtadt det förtjenst-
fulla i nämnde arbete, bifalla samina, isynnerhet dä
Högloft. Bewillnings-Utstottct ej kunnat antaga ifräga»
wärande projekt såsom grund för den blifwande Bc-
willningsförordningen.
För öfrigt instämmer jag med hwad Hederwärda
Medbrödernc lblrile Svensson frän Bohus Län och I.3I,
^nclersson frän Skaraborgs Län, Uti sine, w!d Utlätandet
fogade, reservationer anfört. Stockholm den 1 Juli, i82z.
^r>ll. ^nllLisron
frän Skaraborgs Län.''
Den 5 Julli.
Z'
Härmed sörena sig:
^»t>. lVl^ren. L. billgren."
4lv Af lodsnncs Anckersson frän sistnämnde Län,
of detta innehåll:
Sedan ^^kglofl. Bewillnings-Utstottet, efter erhällcn
äterremisi, till samtelige Riks-Ständen öfwcrlemnat för-
stag till grltnderne för den blifwande Bewillningen, Hat
jag uppmärksamt inhämtat, att Höglost. Utstottet inga¬
lunda funnit sig beredwilligt, att pä nägot sätt gä
Bonde-Ständets önstningar till mötes, rörande de w!d
äterrcmisien lemnade anmärkningar af ätstillige män inom
detta Ständ. — Jag anhäller sälcdes, att Fader Tale¬
man och wärda Ständsbröderna täcktes tilläta mig ytt¬
ra nägra ord öfwer besia wigtlga ämnen, och för öfrigt
fä fästa StändctS uppmärksamhet pä de följder, som
owillkorligen stola drabba jordburket och i synnerhet de
mindre bemedlade, om och när de föreflagne Bewillnings-
grunderne blifma antagne.
Lika sä owillkorligt det är, att jordbruket, propor»
tionelt mot andre näringsgrenar, är styldigt bidraga till
Statens upprätthällande (och det kan aldrig i min eller
mina wärda mcdbrbdcrs tankar uppstiga ett enda drag,
som wore stridande mot denna rattwisa) lika sä obilliat
är det, att lägga större tyngd pä detsamma, än hwad
det förmär att draga, och detta kan aldrig stä i före¬
ning med desi beständ. — Zag har förut inom detta
Ständ i ett Memorial af den i2 sistl. Februarii ytt¬
rat, och jag upprepar det samma ännu en gäng till
närmare stärstädande: — Will man Statens beständ,
sä mäste man icke undergräfwa sjclfwa möjligheten der-
Z2
Den 5 Juli».
till. — Man mäste owlllkorllgen hafwa för ögonen, att
ombykligheten i conju»cturen just är ett hinder, som ute-
"stanger all beräkning pä conjunclurernas fixerande pä en
wist punct, der ali ofördelagtig ombytlighet skulle upp¬
höra. -- Det är således icke möjligt, att med nöjaktig
wisthct i är säga, hwad ett hemman eller ett Läns hem¬
mantal kan mara wärdt, knappast nästa är, än min¬
dre i 5 hela päföljande ären; och säledes orimligt att
bestämma ffatternaS proportion efter ett ivärde, som
man cj rätteligen kanner.
Det är af jordens rverkliga, men ej inbillade eller
pä höft supponerade wärde, som utstylderne stola beräk¬
nas, sä wida man icke annars will ruinera landet och
uttorka sjelfw-- källan till Statens beständ. Jag wägar
säledes än r erligare yrka upphäfwande af den lands-
sörderfliga s kallade minimitabellen, hwilken Högloft.
Utskottet ansett nödwändig, att ännu bibehälla.
Lika litet har jag utan uppmärksamhet kunnat för¬
bigå en annan punct i Högloft. Utskottets Betänkande,
hwilken lika, om icke mer, finnes obillig och utan all pro¬
portion. Det är, rörande den sä kallade capitations-
ellcr stydds-afgiften.
Nedan under mot!onS-t!den har af en wärd Leda¬
mot, inom detta Ständ, fräga bliswit wäckt om en
lämpelig och proportionerlig förändring i denna del;
afwensom orimligheten af dest fortfarande efter nuwa-
rande grunder, samt skälen för en billig jemkning blif-
wit framställde af flera Ledamöter inom Bondc-Stän-
dct, dem jag för min del icke allenast fullkomligen gillar,
utan äfwen önskar, att Högloft. Utskottet wille tagit dem
Dea 5 Iulii.
33
r ett närmare ffäl städande. Mln tanka är, att, lika
sä omöjligt Let ar, med bästa wilja för en dräng, att
gä i lika rang med cn hög och förnam Herre, lika sä o-
rimligt är det, Lä cn fattig torpare af stn lilla förmö¬
genhet stall i capitations-afgift erlägga cn lika summa
med en millionär, eller att den, hwilken pä fjorton da¬
gar icke kan förtjena sä mycket, som en annan pä cn
timmas tid, stall till Staten uppoffra lika.
Den tryckande belägenhet, hwaruti mina hsmma-
warande mindre bemedlade committcmer befinnas, jem¬
te min egen öfwcrtygelse om behofwct, att r nägon del
erhälla upprättelse, haswa twingat mig att framföra
Lesia meningar, under förlikande, att öfrige Rcspective
Med-Stönden taga omständigheten under ett ömt be¬
hjertande.
Staten stulle owillkorligcn erhälla cn större inkomst,
dä en fattig, som icke mägtar erlägga sina Krono-Ut-
flylder, efter nu gällande.Bewillninxegrunder njuter oftast
afkortning för hela sitt Debet, stulle säkert kunna ästadkom-
ma en lindrigare afgift, i den män han kan förtjena,
och derigenom undginge han, att se desi förnödenheter för
hustru och barns uppehälle tagas honom ur händerna
som oftast genom utmätningar till Krono-Utflylders be¬
talande, blifwa obarmhertigt föryttrade för halfwa wär-
det och ofta derunder.
Pä besia skäl wägar jag till mina warde Ständs-
bröder hemställa, om icke de, lika med mig, wille instäm¬
ma, för alt fä Högloft. Utstottets Betänkande i besia de¬
lar öfmerlcmnadt till förstärkta Stats-Utstottets bepröfs
Londe--St. prot.,4 Baad.
3
34
Dea 5 Iuli'1.
wande. — Jag tror man möjligen derigenom kunde
winna en lättnad i den mindre bemedlades utskylder.
Stockholm den 5 Iulii l8sz.
stoll. ^Vilstorsson."
Med Mosters Osrnelsons och stobgnnes ^nsterssons
anförande förenade sig ker Venglssons och Lorjo Rör¬
iksson frän Halland» vice Talemannen Fou stov88on och
l?or ?er8soll frän Blekinge, Mosters Lsuststen, I^ils DI-
ksnsson och Llsgnus lorrssoa frän Kronobergs, Daniel
dlorägvi8t frän Carlstads, samt OIok stovsson och DriL
^81880» frän Elfsborgs Län, m. st.; tilläggande Uer
l?er880ll, hurusom han anse" det lämpligare, attén gäl¬
denär tillätes afdrag, ä egna Bewillningen, för dest
skuld, än att, såsom Utskottet nu föreslagit, sedan han
bewillning erlagt, af Borgenären äterfordra den bestäm¬
da Dewillningsprocenten, genom hwilken sednare an¬
stalt endast oreda och tidsutdrägt ästadkommes.
Lrik Svensson frän Bohus Län yttrade: I Be-
willnings-Utskottct har jag» jemte öfrige derwarande
Ledamöter af Bonde-Ständct, ifrat för antagande af
,8io ärs Vewillningsgrunocr; men derigenom uträtta¬
des ingenting, tp wi blefwo af öfrige Ständen öfwer-
röstade. — Jag tror derföre rättast wara, att Utskottets
Betänkande alldeles förkastas och frägan öfwerlemnaS
till afgörande af ben stora Nämnden. Jag har hörten
del yttra, att Capitationsafgiftel, blifwit nedsatt lill för¬
män för Jordbrukaren, men jag finner icke det; och jag
hemställer till Ständets bepröftvande, om icke öfrige re-
spective Ständer» borde inbjudas till ett medgifwande af
Bonde-Ständetö i nämnde afseende förklarade billiga ön¬
skan.
Den 5 Julik.'
Häruti instämde Ancker, Llsltesson frän Bohus Län.
Lars Lrsson frän Gefleborgs Län förenade sig med
hwad i detta ämne blifwit strifteligen anfördt, och tillä¬
de, att hwarje gäldenär, han mä wara styldig till Fat»
tig-Casior eller privat person, bör njuta lika rätt, att
fä beräkna sig tillgodo Bewillnings-afdrag.
kullors Danielson: Zag fär erinra, att hwad Lsr,
Lrsson nu ställt lfräga, kommer troligen att pröswaS
af förstärkta Stats-Utstottet; och hwad angär LriL Svens-i
sons project, fruktar jag med stäk, att af respective
Med-Ständcns wälwilja kan mera icke wäntas, än
hwad som stär att förena med det sätt, grundlagen före-
striswer, dä Bewillningsmäl, i händelse af skiljaktighet
emellan RikS»Ständen, stola afgöras. Deremot är det
wär rätt att begagna den utwäg, som ?r §. Regerings¬
formen härutinnan erbjuder. Längre kunna wi icke
komma, men denna utwäg bör icke eller uturagtlätaS-
Nils Masson: Dä sä mänga af Ständets Ledamö¬
ter redan yttrat sig l detta wigtiga ämne pä ett sätt,
som fullkomligt öfwerensstämmer med mitt omdöme,
torde det tillätas mig endast nämna, det jag anser wa¬
ra högst obilligt, att, efter de grunder, som blifwit följ,
de wid första artikeln, den person, som förtjenar en¬
dast nägra fä stlllingar om dagen, stall erlägga lika
hög personel Bewillning, som den, hwilken har en inL
komst af lika mänga Riksdaler; och att, om antagande
af en minimitabell ej är kränkande för Riksens Stän¬
ders rätt, är den det likwäl för hwarje medborgares en-
stildta äganderätt. Det är efter mitt sätt att bedöm»
ma saken en orättwisa, att betaga Taxcringsmännen
rättighet, att efter Ed och samwete bestämma den statt-
Z6
Den 5 Ivlii.
ffyldiges Bewillningsbelopp, och innefattar, säsom Ån¬
gors vsnielson yttrat sig, cn kränkning af de heligaste
rättigheter. — Zag har erfarit, hurusom Hemman i
sednare ären dels blifwit försälde för halfwa wärdct,
dels bortarrendcrade pä längre Lid, emot den ringa af¬
gäld af endast i k procent af den derföre betaldte köpe¬
summa — omständigheter, hwilka otwifwclaktigt härle¬
da stg frän den länge med stal öfwerklagade, icke in¬
billade, utan werkliga penningeförlagenhetcn öfwer allt
i Landsorterne. — Den inkomst, Staten förrut crhällit
af Ländtlullarne, utgöres nu under benämning af syll-
nadsafgift, till ett belopp af ungefärligen 150,000 R:d,
deraf Landet bordt erlägga 60,000 R:d och Städerne
90,020 N:d. Icke destomindre betalar Landet nu Ade¬
lar af hela beloppet, hwilket icke ar rätt; men antagas
ds grander en wärd Ledamot af Preste-Standet förestå,
git, torde det förra rätta förhällandet emellan Landet
och Städerne Återkomma. För öfrigt anser jag det stad¬
gande wara antagligt, att Borgenär edeligen uppgifwer
sitt fordringsbelopp, ty det lärer wara enda sättet för
en fattig gäldenär, att fä tillgodonjuta det bestämda
Bewillningsafdraget för ssulden.
Uti hwad Nils Lansson anfört, Instämde 6Lr-in
Iönsson frän Skäne, Urik Ursberg frän Södermanland
och lonss 6rLborg frän Carlstads Län.
lokan Uongberg: Detta ärende är sä wal utredt,
att widare tillägg dertill icke är af nöden. Jag will en¬
dast namna, att jag alltid ansett 1810 ars Bcwillnings-
grunder mest billiga; att jag icke kan frängä denna öf-
wertygelse, och akt jag följaktligen yrkar, att Utskottets
Utlätande mä helt och hältet förkastas, samt mälet öf-
werlemnas till förstärkta Statö-Ulffottets pröfning.
Den Z Iulin
Z7
Drik Deäsrborg: Medbrddren ^nclers Dgnielsons
flriftliga anförande är sa öfwerensstämmande med min
Lfwertygelse om det rätta, att jag wisst icke skulle up¬
pehålla Hcderwärda Ständet med nägot tillägg dertill,
säwida jag cs i en enda omständighet more med honom
af skiljaktig tanka. Jag tror nemligen, hwad fordrings¬
ägares edgäng beträffar, att den borgenär, som är t
ständ, att förneka gäldenärcn sin tillständig» rätt, att
njuta bewillningsafdrag för skulden, afwen kan edeligen
besanna riktigheten af sine uppgifter, hurudan» de än
mä wara; och dä bibehällandct af ett sädant stadgande
skulle föranleda till täta och osta förnyade edgängar,
hwilka kunna medföra högst skadlige följder för morali¬
teten och allmänna säkerheten; sä har jag trott mig böra
föreflä, att nämnde föreskrift bör förfalla.
buller» Iohansson frän Westeräs och Drik Hansson
frän Stockholms Län förenade sig härmed; men Der
DenZisson frän Halland begärte fä anmärkt, att han
ej anser billigt, att bewillningsafdrag fär äga rum för
skuld.
Drik Driksson frän Arebro Län trodde, att det när¬
mast öfwerensstämmer med Ständets fördel, att owil»
korligen antaga de i iFro ärs Bewillningsförordning
bestämde grunder; och hemställde, om icke, i likhet med
hwad 1789 beflöts, en afgift borde äga rum för öfwer-
flödige mendler och eguipager, m- m. I anledning
hwaraf -Gullers Danielson, vice Talemannen ilon Ions¬
son, loban Dongberg ock) Iohannes Anckersson frän Ska¬
raborgs Län inwände; alt 1789 ars Bcwillningsgrun-
der, serdeles i nyssnämnde afseende, icke äro billige, och
att man bör wara nojd, om bruk af bränwin och tobak
icke belägges med nägon Lfwerflöds-afgift, säwida en
33
Dm 5 Iulii.
sädan afgift i wista andra fall behöfweS och kommer att
äga rum.
Angående den af Utffortct förestagne ersättning af
ZvO R:d banko till Grosthandlaren Dambrrvus för dest
anwända möda och kostnad ivid utarbetande och tryck¬
ning af dest bewillningsförflag, yttrade vice Taleman-
NeN Ion Ionsson, Göllörs Danielson, f. d- Talemannen
och Riddaren Lars Olsson, dlils Lkansson, kallers loa-
vliimsson och Lars Lrsson, att de erkände wärdet af
Dllinbrrei bemödande att gagna sitt Fädernesland; att
billigheten fordrar/ det förtjente män belönas af Skaten
för deras möda och uppoffringar för allmänt wäl; att
den werkliga förtjensten, ehwar den finnes, icke bör
sakna uppmuntran; och att de pä desta grunder till¬
styrka att Utskottets förslag i nämnde afseende bifalles.
Sedan discustionen sälunda war flutad, stannade
Bonde-Ständet, efter punctewis framställde Propositio¬
ner, uti det beslut, som innnfattas uti följande
Utdrag af Protocollet, hället hos Bonde-
Ständet den Z Iulii 1323.
S. D. W!d pröfning af Bewillnings-Utflottets nu
föredragne Utlätande N:o rz, rörande Le emot grun-
dcrne för den blifwande brwillningen gjorde anmärk¬
ningar, ansäg Bonde-Ständet sig icke kunna godkänna
hwatz Utstottct i afseende pä beskattning af synbar för¬
mögenhet förestagit, i hwilken del Mätandet ogillades,
och beflöt Bondc»Ständet, att i stället, säsom hufwud-
grund för bewillningens utgörande, antaga hwad l8>a
ärs BewillningSförordning förejkrifwer, sä att hwarje
Den 5 Julli.
flattstvldlg bör antingen, genom progressiv afgift, efter
behållen inkomst eller efter särskild tariff, fäsom jkydds-
eller minimi-afgift, utgöra den bewillning, som för ho¬
nom efter ettdera af besia taxeringssätt högst uppgär,
dock kommer Lapitakisns-afgist derjemte att erläggas,
nied iakttagande af det project Herr Landshöfdingen
von Tärne w!d lills ärs Riksdag afgifwit, hwilket, i
fräga om behällna inkomst-afgiftens indelning i y6 clas-
ser, frän och med ett lill och med 20,202 R:d samt med
wist procents förhöjning derutöfwer, jemte särskild be¬
willning af Sterbhus, Testamenten och Fidei-comisi m.
rn«, bör tjena till efterrättelse, likwäl med de förän¬
dringar, hwatz angär capitations, eller personela bewill-
ningcn, dels att densamma utgär frän och med fyllda
17 till och med fyllda 60 är, dä den upphör för alla,
som icke af egendom, tjenst eller rörelse äga en behällen
inkomst af 5o R:d, dels ock att denna personella be¬
willning kommer att inoelas i fem särskilda Clasier, i
förhällande lill högre inkomst eller nägorlunda likhet med
stadgandet i 1789 ärs Bewillnings-förordning, sä att
om till exempel första Clasicn blefwe en half R:d skulle
Len andra blifma en hel, den tredje twä, den fjerde
fyra och den femte ätta; börandcs hustru efter ständ och
wilkor betala hälften emot mannen, men barn och tjenste¬
folk utan ätstillnad till första Classen hänföras.
DerfLrutan har Bonde-Ständet beslutat:
r:o Att alla cassör, hwilka af sine capitaler njuta
6 för 120, böra för deras ränte-inkomst erlägga bcwill»
„,ng utan annat undantag, än i afseende pä Sparbarr-
kar, hwilka frän berörde afgift skäligen befrias.
Den Z Juli,'.
2:0 Alt den föreslagna minimi-tabcllen för fasiig-
hetswärden pä landet, nied deri inbegripne fördelning
Lanen emellan, kommer att alldeles förswinna.
zw Att afgift för bruk och nyttjande af wista öf-
werflödswaror mä, derest behofwet sä fordrar, iltgä,
dock med wilkor, alt bruket af bränwin och tobak härwid
icke kommer i beräkning, och att Utskottet framdeles in¬
kommer med förslag, rörande det fart och till hwilket be¬
lopp denna afgift bör utgörass
Dä Bondc-Ständet, pä ofwannämde satt, antagit
igro ärs bewillningsgrunder, eller beskattning efter be-
hällen inkomst» och derjemte bestämt, huru capitationss
eller personella afgiften bör erläggas, anser Bonde-
Eländet, säsom en följd af de olika äsigter, hwilka hos
Ständet ägt rum, emot dem, w!d hwilka Utskottet sig
fästat, widare yttrande icke wara behöstigt öfwer Ut¬
skottets förslag: om bewillningsafdrag för ränta ä upp-
länta Capitaler, rörande alternativa framställningen om
edgäng för borgenär, dä lagsökning anställeS, till utrö«
nande, hunuvida nämnde bewillnings-afdrag wcrkligen
sätt af gäldenär tillgodonjutas; om bewillningsberäkning
efter wärdct af all fast egendom, samt ä rusttjenst mar¬
ker för rote frihet och för qwarnar; om bewillning af
Handlande, Fabriqucurcr, Skeppsredare, Handtwerkare,
Borgare med siere, i förhällande till deras rörelse; om
bewillning af bergwcrk och särskildta manufacturicr, samt
werk och inrättningar pä landet, efter wist clastiflcatlon;
om tjenstemäns-beskattning och om bewillning af wista
societeter, werk-och winst-medcl; i hwilka delar, säsom
alla inbegripne under de af Ständet godkända förut
anmärkta hufwudgrunder, Utskottets hemställanden icke
fordra annan ätgärd, än att Bonde-Ständer förwäntar,
Den § 2ulii.
4»
det Utskottet framdeles, när fräga förekommer om be-
willningens fördelning och den allmänna minimi-tarif-
fens upprättande, iagttager, hwad omständigheterne här¬
utinnan päkalla, utan rubbning af Ständets i öfrigt
fattade beflut.
Widare har Bonde-Ständet funnit fpllnads,afgift,
eller den beskattning, som tillförene särskildt utgätt sä-
som Landktulls-erfättning, kunna och böra hädanefter
undwikas, dä Ständet bäde i stället för denna afgift,
samt i allmänhet, till förekommande af brist eller otill¬
räcklighet wid bewillningens utgörande, stadgat: att om,
emot förmodan, tillämpningen af de nu fastställde grun¬
der skulle medföra »verklig brist i bewillningssummans
päräknade belopp, mä det tillhöra Riksens Ständers
Fullmäktige i Banken och Niksgälds-Contviret, att pro¬
portionaliter höja afgifterne pä alla Bewillnings-ar-
ticlar, sä att fyllnad med säkerhet erhälles.
Slutligen fann Bonde-Ständet skäligt tillerkänna
Grosthandlaren Hswbrssus zoo R:d, säsom ersättning
för trpckningskostnad och anwänd möda wid det af ho¬
nom utarbetade bewillningSförflag, hwilkcn gratification
ma utgä af de till Niksdagskostnadernes bestridande an-
flagne medel-
S. D> Föredrogs Bswillnings-Utffotteks pä bordet
hmilande Betänkande N:o i5, angående grundernc för
»värdering ä jord pä Landet, Hus i Städeme saint
Iernbruken.
42
Den 5 I ulli.
Wid öswerwägande häraf fann Bonde-Ständet hu¬
rusom Ukffottets förflag, dels att de i orten gängbara
pris äfwensom sista köpesumman borde, till minnande
af rättwis taxering, tjena taxeringsmännetz till wägled»
ning och jemförelse ivid »värdets bestämmande ä jord;
dels och att det i nu gällande Bewillningsförordnings
5 Art. 4 §. 17 mom. stadgade minimum af den tvid
brandförsäkring fastställde summa för wärdct af brand-
försäkrade hus i Städcrne mä fortfara, med förbehäll
af nedsättning i händelse minskning i Bewillningen
kommer att äga rum, icke i nägotdera af desie fall stäk
att förena med den r.f Bonde,Ständet för Bcwillnin,
gens utgörande antagna hufwudgrund, nemligen: be,
skattning efter behällen inkomst, pä sätt 1810 ZrsBe,
willningsförordning föreskrifwer: hwarföre ock Bonde,
Ständet ansäg Utskottets ofwanbcrörde Förslag böra i
nämnde delar förfalla; men hwad äter angär Utskottets
yttrande, i fräga om »värdering af stängjerns, och ma,
nufaetursmidcs-rältighctcr samt bergwerken, sä ehuru
Utskottet äfmen i denna omständighet byggt desi Betän¬
kande pä den förmodan, att samma huswudgrunder,
hwarpä i818 ärs BewillningSförfattning sig stödjer,
blifiva bibehällns, hivilket äter icke instämmer med Bon,
de-Ztändcts tagne beslut, har likwäl Ständet insett, att
wista föreskrifter, i afseende pä utrönande af Bruks¬
ägares ärliga revenue, med hwad dermed stär i sam,
»»anhang, torde böra l den blifwande Bewillnings,
Stadgan meddelas, grundande sig pä det som Utskottet
anfört om sattet att controllera Bruksägares uppgift,
beträffande den inkomst bruksrörelsen det nästförstutna
äret afkastat, samt behällna winsten af hwarje tillätit
skeppund smide in. m.; och fann alltsä Bonde-Ständet
för godt, att denna del af Betänkandet till Utskottet
återremittera, för att, sedan slutligen blifivit afgjordt
De» 5 Julik.
4;
hwilkendera hufwudgrund, som för Bewillningens er»
läggande kommer att af Riksens Ständer fastställas, i
berörde afseende widtaga den ätgärd, hwilken I öfwer»
ensstämmelse med detta afgörande kan till ändamälet
säkrast bidraga.
Stats-Utskottets den 2 dennes upplästa och pä bor»
det lagda Utlätande N:o 241, rörande löneanstag pä
Stat för en Djurläkare pä Gottland, föredrogs nu och
bifölls.
Enär Stats-Utskottets pä bardet hwilande Betän¬
kande N:o 245, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, jemte särstildte motioner hos Riks-Stän-
den, angäende Saltpetergärdens nedsättning m. m.,
nu föredrogs, inlemnade Lrik Svsnssou frän Bohus
Län följande anmärknings-Memorial:
"Jag tror icke, att Högloft. Stats-Utskottets nu
äter anmälde Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
Nädiga Proposition, angäende Saltpetergärden, kan an¬
ses tillfredsställande för Landtmannens billiga anspräk.
Wäl är gärden, säsom sädan, nedsatt till hälften
mot hwad den hittills warit; men en betydlig del af
denna nedsättning kominer ost föga till godo, dä den,
om jag ratt sörslätt Utskottets Utlätande i ett annat
ämne, äter kommer att utgä, säsom tillökning under en
annan titel.
44
Den 5 Iulii.
Det är dock Icke häruti, jag finner Utskottet hafina
sett förbi jordbrukarens staliga mantan, ty jag antager
för afgjordt, att Saltpetergärden icke kan minstas län¬
gre, än till hälften, med fondens beständ för dest än¬
damål.
Men det har icke warit Utskottet obekant, huru salt¬
petergärden hittills warit fördelav; och Utskottet lärer,
lika litet, som nägon annan opartist, kunna pästä, att
denna fördelning warit rättwis. Det är nemligen til!
owedersäglighet utredt, att den bekostats sä godt som
ensamt af landtbruket. Det lilla, Städerne deltagit, är
föga wärdt att nämna.
Det synes mig sälcdcs, som tiden more inne till
en mera jemn fördelning af en statt, hwars bestäm¬
melse är lika wigtig för Fäderneslandets alla medlem¬
mar. Rikets förswar är ej mindre angeläget för Stads¬
borgaren, än för Bonden. Lm en sädan fördelning,
hwilande pä annan grund» än Städernes ringa Hem¬
mantal, företages, om t. ep. Stadsboen utgör Salt,
pekcrgärden, i förhällande till taxeringswärdet ä dest
hus och tomter, hwilka lika wäl äro fastigheter, som
jordbrukarens Hemman; sä är jag öfwertygad, att
Landtmannen kan fä tillgodonjuta ännu cn betydlig
nedsättning af berörde gärd, ätminstone till en fjerde¬
del mot hwad den hittills utgjort, utan att fondens pä-
räknade inkomst-belopp derigenom i nägon män blifwer
minstadt.
Jag yrkar derföre äterrcmist af Betänkandet, för
att efter andra grunder fä ärendet behandladt. Stock¬
holm dtN 5 Iulii lLrz.
12. Laensson."
De» 5 Iunii.
45
"Härmod förena sig:
iLörss ?6rZ8ori. ingers valterson."
frän Bohus Län."
Härmed förenade sig kallers Danielson frän Elfs¬
borgs, och Gullers kslss»n frän Jönköpings Län, jemte
Ständct i allmänhet; hwarefter kilrik llsensson frän Up»
sala Län yttrade sig skriftligen sälunda:
"Sedan iag uti ingifwet Memorial, som till Hög-
löst. Stats-Utssottet blifwlt remitteradt, yrkat, att den
hittills ätagne saltpeterflatten, ^ LÄ pä hwarje mantal,
mätte nedsättas till hälften, och warde derä uti de är¬
ligen för hwarje Län upprättade markegängs-taxor ut¬
föras, för att sedermera antingen derefter lösas eller
in natura levereras; att de i och för saltpcter-tillwerk-
ningen anställde Embets- och Tjensteman, säsom Sty¬
resmän, Sjudare, m. fl., mätte alldeles indragas, helst
det ändamål, som med deras antagande warit äsyftadt,
nu mera blifwit wunnit, sedan saltpetcr-tillwerkningen
kommit uti det flick, att den enflildte, mera af den
winst, som honom deraf tillskyndas, än af skyldighet
att hälla Kronan tillhanda erforderligt qvantum saltpeter,
söker densamma widare uppdrifwa; samt att saltpe-
terflatten, beräknad efter wisst pä hwarje mantal, mätte
af de Hemman, som arv belägna uti samma by, ut¬
göras efter hwardera Hemmanets deruti innehafwande
örctal; sä har Högloft. Stats-Utflottet, uti sitt häröf-
wcr afgifne Betänkande, wäl föreslagit, det borde Salt-
xeter-afgiflen, i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Proposition ! ämnet, nedsättas till 5 Ä af hwarje
mantal, och att grunden för berörde afgifts utgörande
borde följas, utan att Stais-Utfloltct likwäl bestämt,
46
Dea 5'Iulii.
hwarutl densamma skulle bestä; men nägot utlätande
öfwer de öfrige af mig wäckta omständigheter har icke
blifwit afgifwit. I anledning häraf wägar jag ödmju¬
kast anhälla, det Stalx.Utskottcts förrberörde Betän¬
kande mätte Ztcrremitteras, samt Utssottet anmodas att
Utlåtande öfwer hwarjc del af mitt Memorial afgifwa.
Stockholm den 5 Zulii i82z.
ikiiilc llasnsson
frän Upsala Län."
I anledning häraf hlef förcwarande Betänkande till
Stats-Ulffottet ätcrförwisadt, med anmodan att med,
dela yttrande öfwer derwid gjorde anmärkningar.
Till ytterligare handläggning lät Bonde,Ständet sig
förekomma Stats-Utskottets, sista plenum pä bordet
lagde, Utlätande N:o 248, i anledning af Friherre v.
Ltjerncron-is motion om lönkillökning för az Subaltern-
Officerare wid Skänffa Dragon - Regementet; derwid
Nils Ll»n8son uppläste oH astemnade till Protocollet ett
sä lydande anförande:
"Zag anhäller om äterremist af Stats-Utffottcts
Betänkande N:o 248, rörande Friherre Ltjsrncronss mo¬
tion om lönctillökning för iZ Subaltern-Officerare wid
Skänffa Dragon-Regementet, hwilka nu endast säsom
lön äga 2oo N-.d, till bestridande af equipering, uni¬
form, hastar, skjutspenningar och alla tjensten ätföljande
ufgiftcr. Ulffottet har pä ett särskildt sätt tillstyrkt, att
Kongl. Maj:t mätte täckas af anslaget för förswars,
merkel bereda deste mindre lönte officerare ett lika löne¬
Den 5 Julik.
47
anslag med deras rvederlikar; men jag skulle önsta, att
Utskottet äfwen framställde bäve medlen för att winna
detta mäl, jemte beloppet af tillökningen och sättet, att
genom rättwis besparing och indragning i annan wäg,
pä en gäng bereda en rattwisa ät desie sä knappt lönte
Officerare» och med detsamma förekomma nägon ökad
utgift för Staten sä midt ffe kan. Zag yrkar pä desie
stal äterremisi.
Nils Olansson.''
kolian bongberg, ^näerr Osnielson och lakan la¬
röd kulberg bestridde ärendets återremitterande, och
trodde, att Utläkandet borde antaga-, emedan det i an¬
nan händelse kunde inträffa, att hwarjc Officer, som
icke anser sig tillräckligt lönad af Staten, skulle göra
ansökning om löneförbättring.
Pä Nils NLnssans, med flere Ledamöters begäran,
klef detta ärende ytterligare hwilande.
Pä flere Ledamöters derom gjorde anhällan, blef,
wid nu fledd föredragning, Stats-Utstottets Utlätande
N:o 25Z, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Remisi,
rörande indeldta Infanteri - Regementerneö beklädnad,
ytterligare lagdt pä bordet.
Nils Lansson frän Malmöhus Län begärde ordet
och yttrade, akt, sedan Bonde,Ständet den Z:dje sistlid-
ue Juni», funnit skäligt älcrremittcla Stale-UtstottctS
1
48
Den 5 Julli.
Utlåtande N:o 167, k anledning af Kongl. Maj:t§ NZ-
diga remist^ i fräga om Statens ordinarie räntors ut¬
görande i Skäne? Blekinge och Bohus Län, han sökt
och erhållit ytterligare stät till styrka för dest ivid Ullä¬
tandet gjorde anmärkningar, hwilka han önskade mätte
till Utskottet remitteras, för att komma under öfwer-
wägande, nar Ut,stöttets förnyade Betänkande stall af-
gifwas; inlemnade ldlils LILusso» för sädant ändamäl:
1:0 Kongl. Maj:ts öppna Nädiga Försäkran och
Stadfästelse ä Swensta och Finsta allmogens fri- och
rättigheter, gifwen Stochholms Slott den 4 April r?89;
innehållande i 2 §. följande: "Skattebondes äganderätt
"'till Skattc-Hemman bibehälles uti sin helgd alltid oför¬
kränkt, äfwensom den disposition derä, som öcwiljad
"och försäkrad blifwit; och de ä Hemmanen en gäng
"gjorde i laga ordning fastställde skattläggningar och
"tiondesätkningar stola i ewerldeliga tider äga beständ,
"och aldrig nägon ändring eller rubbning deruti til-
"lätas."
2:0 Afstrift af Kongl. Kammar-CollegH Protocoll
den 19 December sistlidet är, hwaraf inhämtas, att wid
justering af Kongl- Krigs, och Kammar-Collegiernas be¬
slutade underdäniga Utlåtande, angäende räntornas ut¬
görande af Krono- och Skattc-Hemman i Skäne, Ble¬
kinge och Bohus La», Presidenten m. m. Herr Friherre
Dölvenslcölil striftcligen aflemnat dest sarstildta tanka r
wälet, af det hufwudsakliga innchäll, att dä innewä-
narne i nämnde Provinser allt sedan iL88 utgjort rän-
torne med penningar, och genom de högtidligaste acker,
hwilka, enligt samhälls-ordningen kunna trygga med¬
borgare, blifwit försäkrade om detta betalningssätt för
fram-
Den 5 Julik.
49
framliden, sä more, efter Herr Friherrens och Presiden¬
tens Lfwertygelse, all rubbning deri wädlig m. ni.
Sedan Nils NZnsson förklarat, att han har lika
äsigt af saken, son, dcn Herr Friherre» och Presidenten
I.ölvensköl6 yttrat och i det ingifne Protocolls-Utdraget
finnes anmärkt, samt Fullmäktige frän Skäne och Bo¬
hus Län deruti Instämt, sä klef den nu ytterligare gjor¬
de anmärkningen till Stats-Utffottct remitterad, för att,
i sammanhang med ätcrremisien, komma under Utstol-
tets profning.
Wid föredragning fann Bonde-Ständct för godt
bifalla nedannämnde, sedan sista xlsnam pä bordet h,vi¬
lande, Utlätanden:
Stats,Utskottets:
N:o 246, angäcnde inqwarterings-penningar för
Befälet wid indeldta Bätsmans-Compagnierne.
N:o 247, om utbyte af 2:ne indelningar wid Kongl.
Lif-Regementct.j
N-o 249, om inqwarterlngs-penningar till Warfs-
Staterne wid .örlogsflotta» och Armeens Flottas Es-
cadrer.
N:o 250, angående förbättring i afiöningen för in¬
deldta armöens Befäl, och i synnerhet wid Westgötha
Regemente.
Lonöe.-St. prot., 4 Land. 4
50 Dett Z Juli».
N:o 251, om inqwartering för Wendes Artiller!»
Regemente.
N:o 252, om reglering till förbättring i lönewilko,
ren för Befälet wid indeldta armeen.
N:o 264, om Lots, och Bäk-afgifterncS nedsätk»
ning, samt om veras anwändande.
R'o 265, angäenbe tillökning i anslaget för Modell¬
kammare» och mechanifla Skolan.
Nw 266, om inköp för allmänna medel af fram,
lidne Professor skåril efterlemnade ört, och lafsam-
ling.
RM 268, om tillämpning af Författningen, angä-
ende Embets, och Tjenstemans rättighet, som fyllt 7a
Lrs älder, att behålla lönen wid afstedsragandet.
Stats-, Danka,, samt Allmänna Deswärs, och Eko,
nomie-Utjkottetts:
N:o 262, om länebiträde af allmänna medel kill
befordrande af arbets-inrättningar.
Stato-, samt Allmänna Befcvärs- och Ekonomie-
Utstottcns,
N:o 26;, om ett Post«Contoirs inrättande wid
Wrigstads gästgifwaregård.
Dä nu föredrogos Stats-Utflottcts pä bordet hwi»
lande Utlätanden:
Den § Iulil.
N:o 267, öfwer gjorda anmärkningar wid dest vt»
trande i fräga om Embets» och Tjcnstemans behof, att
innan 70 ärs älder kaga afsked, med oafkortadt ätnju,
tande af innehafwande lön; och
N:o 269, i anledning af gjorde anmärkningar wid
dest Betänkande, angäcnde bidrag af Staten till Pen-
sions-Casta-inrättning för Civile Embetf- och Tjenste»
män; fann Bondc-Ständet, som redan bifallit Utskot»
tets först afgifne Bctänkanden, att de nu ifrägawarando
icke fordrade annan ätgärd, än att läggaS till handlin-
garne.
Riksdagsfullmäktlgen Olok Olsson frän Westeräs
Län erhöll, uppä derom gjord anhällan, tillätelse att i
egne angelägenheter pä r4 dagar afresa till hemorten.
Ständct ZtfliljdeS klockan till Z, med Lfwerens-
kommclse, att ä nyo sammanträda klockan 6 c. m.,
hwarom anslag utfärdades.
Eftermiddagen.
Följande, sedan sista plenum pä bordet hwilande,
UtIZtandcn Klefwa, wid stedd föredragning, af Bonde»
Ständer gillade.
Z2 Den Z Iulii.
Bewillninge-, samt Allmänna Beskvarn och Eksno-
mie-Utststtens:
N:o i4, angående sökt', men afstvrkt tillåtelse för
wiste inom Malmöhus Län boende Strandsutare, att
med sine fiffbatar föra waror emellan Inrikes orter och
Lansia kusten.
Stats-Utskottets:
N:o 270, i anledning af Kongs. Maf-ts Nädiga
Remist uppä Lands-Kamreraren, Kammar-Rätts-Rä-
det Lksluulls ansökning om pensions-rätt.
N:o 271, angående förre Häradsstrifwaren lod.
LsntesLOlls pension-
N:o 272, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Remist om HäradshöfdingarS pensions-rätt.
N:o L7z, rörande Landshöfdingarnes pensions,rätt.
Lag-Utskottets:
N:o 124, angäende Rikets Ständers Iustitiar,Om¬
budsmans Embetsberättelse för den sedan sista Riksmöte
förslutne tid.
Allmänna Lesrväcs- och Ekonomie-Utffottets:
Nw 121, rörande Pastorers flpldigbet att ärligen
till wederbörande Lands-Contoir och Consistorium in¬
sända Utdrag af Kyrkoböckerne öfwer födde och döde
personer.
Den 5 I»l,'k. 5z
Pa Ztstillige Ledamöters begäran blefwo följande
Utiätanden ytterligare hwilande:
Skats-Utstottcts:
N:o 24;, om tillökning i lönerne förde fyraStats-
Sccreterarne.
N:o 274, om pension ät framlidne Niks-Nädet
Grefwe Oiljeci-gnt-lls dotter, Friherrinnan lornorlstelw.
Lag-, samt Allmänna Beswäco- och Ekonsmie-Ut,
stockens:
N:o ror, angäende förändring eller ntdömmande
af wattenwerk, som genom uppdämning stada jord eller
hindra desi odling.
Föredrogs ä nyo Lag-Utstotteks Betänkande N:o
roz, om gäldcnärs styldighct, att sin skuld med arbete
aftjena, hwarrvid Iller Bengtss,,,! frän valland anförde:
Fattigdomen, ehwar den finnes, är swär och tryckande.
Mig syncS, att en fordringsägare har tillräckligt band
pä en gäldenär, dä han äger rättighet, att hos den
sednare utsöka sin fordran till sista skärlino,. Ofta hän¬
der, att jordbrukare blifwa fattige utan eget förwällan-
de, och ännu oftare, att en brukare af annans jord
bringas till tiggarstafwen genom den tvid skeende af-
trädessyncr för högt beräknade husrkte-brist. I dylika
fall anser jag det wara snart sagdt omenskligt att for¬
dra, akt en olycklig gäldenär, sedan han anwändt alla
sina tillgängar till afbetalning ä skuld, stall, tilläswcn-
tyrs under hela sin lifstid, för fordringsägarens räkning
54
Den Z IE».
arbeta» för att aftjena den möjliga Återstoden, samt
lemna hustru och barn i ett smärt elände. Dct strider
emot min känsla för billighet och rättwisa att bifalla
Betänkandet, och jag yrkar derföre votering.
wollers vsnielson wille l anledning häraf hafwa
anmärkt, att B--r Bengtsson wederlagt sig sjelf genom ve
skäl han anfört, ty ingen lärer gifwas, som icke finner
det wara bättre att arbeta af en skulo, än att möjligen
för hela lifstiden sitta i häckte och betagas all utwäg
att för stg göra rätt.
lobsn Hugberg war af lika tanka med ^vikers
Danielson.
dlils lUZnssos yttrade, att Utskottet, efter hans öf-
wertygelse, behandlat denna fräga gansta klokt; och ehuru
det ä ena sidan wäl kunde hända, att en gäldenär singe
arbeta länge och kanste hela lifstiden, för att afbörda
sig en pä eit eller annat sätt äsamkad skuld, wore det
ä den andra denne gäldenärs pligt, att genom anwän-
dande af sin arbetsförmäga söka att fullgöra sin betal»
ningsstpldighet; och dä ywarje förnuftig menniska hell,
dre bör wälja frihet, än bysättning, om walet eljest skär
henne öppet, yrkade Nils ^Lasson bifall kill Bctän,
kandet.
Häruti instämde Ständcts allmänna röst; och bc-
frriddes den af Ber Benglsson begärdta votering, säsom
utan ändamäl.
I anledning häraf förklarade omsider Ber Bengts¬
son, att han, för att lämpa sig efter Skändets önskan,
will afstä frän Len äskade voteringen, emot wilkor, att,
Den 2 Julik.
55
i egenskap af reservation, i Protokollet för Hans räk¬
ning införes hans särskildta öfwertygelse, att en frälse,
Bonde eller Torpare, som utan eget förwällande, ge¬
nom de af husbonden, öfwer eller utan Contrakt, ho¬
nom pälagde dryga onera, blifwit uturständsatt, att
fullt liqvidera fine stulder, mä warda fri frän twänget,
att mot sin wilja med arbete aftjena det äterstäende be¬
loppet.
Härefter blef, uppä gjord proposition, ifrägawa-
rande Betänkande bifallit.
Sedan de zme öfrige Riks-Ständen bifallit Bcwill-
nings.Utffottets Betänkande af den 20 sistlidne Maji,
rörande askortnings-langderS ingifwande till Harads-
Ratterne, sä fann Bonde-Ständct, att Utffottcts, i an¬
ledning af ätertemisi frän detta Ständ, meddclte för,
nyade Utlälande N.o iä icke fordrar annan ätgärd, än
att läggas till handlingarne, helst Bonde-Ständet, w!d
sädan beffaffenhet, mäste wid Utskottets ätgärd läka
bero.
Till afgörande företogs Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Utflottcts, den 2 dennes upplästa och pä bor,
det lagda, förnyade Utlätande N:o 125, i anledning af
gjorde anmärkningar wid desi Betänkande Nw 8, rö¬
rande Frälsc-Bondes befrielse frän Fjerdingsmans be¬
fattning.
^nllcr8 Vanivleou anförde: Jag har alltid ansett en
betydlig skillnad mara emellan personella skyldigheter,
Den 5 Julli.
som äro eller kunna bliswa Zlagde genom ekonomiska
stadgandcn, och rätteligen utgöra ordningsmäl, samt
jordägande rättigheter. Af förstnämnde egenskap lärer
Fjerdingsmans-tjcnstcn befinnas. Jag kror dct Medes
wara högst obilligt, att, i fräga om befrielse fran en
sadan tjenstebefattning för wiste jordägare, wilja hämta
stöd frän privilegier, serdeles sedan rättigheten att äga
och besitta frälst-jord, nu mera icke uteslutande tillhör
nägon wist racdborgare-clast. Jag hemställer derföre, om
icke Bonde-Ständct, oberoende af det beslut öfrige StZn,
den fattat i detta mäl, bör förkasta Utskottets ifrägä-
warande Betänkande, och genom underdånigt beswar
hos Kongl. Maj:t söka den billiga rättelse, som ä-
spftas.
Olok Iarsson frän JZSevmanlanSs Län ansäg en
förändring i föreskriften om ffpldigheten att bestrida
Fjerdingsmanstjensten wara af behofwet päkallad, ser¬
deles dä, såsom i hans hemort inträffar, Socknar fin¬
nas, hwilka bestä af mänga Frälst-Hemman, men en¬
dast af 2 ä z mantal skatte, hwilkas ägare, oupphör¬
ligt besvärade med Fjerdingsmanstjensten, äro sä till
sägande drängar under frälseägare!;, som deremot slip¬
per allt beswär.
I sammanhang härmed wille lUars Ickllmsn frän
Östergöthlands Län hafwa upplyst, att i hans ort del¬
taga frälst-jordägare i Fjerdingsmans-befattningen.
Enahanda förhällande äger äfwcn rum k Blekinge
Län och pä flere andra orter efter hwad ätffillige Leda¬
möter nu tillkänuagäfwo.
Den 5 Iulii.
57
Wid härefter framstäld proposition fann Bonde-
Ständet för godt förkasta Utssottels ifrägawarande Ut-
lätande, samt bcfluka, att, genom allmänt underdånigt
besmär, hos Kongl. Masit anhälla ^ det mätte Fjer-
Lingömanssysilorne hädanefter fä pä alla orter ! Riket
ombytas emellan sä wäl Krono- och Kronoställe, som
Frälse-Hemmans-äboer, helst detta personella onus skä¬
ligen icke borde under nägon privilegii-frihet hänföras.
Under äberopande af desi förut fattade beslut, fann
Bonde-Ständet, wid nu stedd föredragning, att nedan-
nämnde Utlätanden icke fordrade annan ätgärd, än att
läggas till handlingarne, nemligen:
Lag.Utskottets:
N:o ro5, i anledning af Zterrcmisi af Utskottets
Betänkande N:o z, angäende befrielse för förmyndare
att hwart z:dje är tillöka myndlings arfs-Capital med
den under tiden upplupne ränta.
N:o loll, i anledning af anmärkning wid Utskot¬
tets Betänkande N:o 37, angäende närmare bestäm¬
mande i hwilka fall Provincial-Mediei besigtningar äro
nödwändige wid uppkommande twifwelsmal, hurumida
död person wädligen o'.nkommit.
Allmänna Leswärs- och Eksnomie.-Utstotets:
N:o 122, om skyldighet för Lappste nybyggares sö¬
ner, att ingä i allmänna Bcwäringcn-
58
Den 5 Iulii.
Föredrogs Allmänna Beswärs, och Ekonomie-Nt-
flottets under Nwis 127 och r28 afglfne förnyade Ut-
lätanden, i anledning af gjorde anmärkningar wid Ut-
floltets förut meddeldte yttranden, angående dels den
äfwentyiliga Hastigheten wid de sä kallade Kungsffjut,
ferne, dels yrkade förändringar uti nu gällande För¬
fattningar om Kronoffjutsen; men som öfrige respcckive
Ständen bifallit Utskottets först afglfne Betänkande», sä
lät Bonde,Sländet derwid bero-
Talemannen bortgick i enflildta angelägenheter och
Lfwerlcmnaoe klubban till vice Talemannen ilo» ilon«Lon.
Följande frän LagsUtflottet inkomneBetänkande»:
N:o m, angäende prcescript!ons-kid för Kronan,
! afseende pä anmärkningskraf emot särflilde personer
och redogörare.
N:o n2, angäende tiden för bewakande af mäl,
som i HoffRätten öfwer Skäne och Blekinge göras an,
hängige eller derifrän till Kongl. Majit i underdånighet
fullföljas.
Nw nz, angäende ändring ig §. af 42 Cap.
Mistgernings-Balken.
Nw 114, om mildring i straffet för waktkarl, som
af försummelse eller wangömmo stäpper fänge lös.
Den 5 Julli. 59
N:o ii5, om förklaring af 40 Cap. z §. och 42
Cap. r §. Mistgernings-Balken.
Blefwo, ester uppläsandet, lagde pä bordet.
Frän Stats-Utstoltet har ankommit ett Utlätands
N:o 277, angäende Höganäs Stenkols-werks understöd
af Staten, som upplästes och lades pä bordet.
Genom ankomne Protocolls«Utdrag, som upplästes
och lades till handlingarne, underrättades Bonde-Stän-
det, att
Högwördige Preste-SLändet
Den 2 Juli»
Bifallit följande Utlätanden:
Bervillnings-, samt Allmänna Beswaes- och LLksns»
mie-Ukstottens:
N:o 14, angäende tillätelse för wiste Strandsittare
inom Malmöhus Län, att föra waror emellan inrikes
orter och Danska kusten.
Stats», Banko-, samt Allmänna Leswars- och Eko»
nsmie-Utskottens:
N:o 262, om läne-biträde af allmänna medel till
befordrande af arbetshus-inrättningar.
Den 5 IulH.
Stake-, samt Allmänna Desrockes- sch Ekonomie-
Utflottens:
N:o 2§z, om ett Post-ContoirS inrättande wid
Wrigstads gästgifwaregärd.
Lag-, samt Allmänna Lesrvärs- och LSkonomie-
Utstottens:
N:o 8z, angående utwägar att förekomma lösa,
men arbetsföra personers kringstrykande och bettlande i
flydd af meddelade past.
N:o 92 , angäende Lfwerseende och förbättring af
Rikets Ekonomiska och Polikle-FSrfattnmgar, samt om
Landshöfdingarncs rätt att utfärda »vitesförbud, utom
hwad z:dje puncten angär, rörande undcrdänig Skrif-
wclse till Kongl. Majit om upphäfwande af Förbudet
den zo November 1820 emot bildande af sä kallade
Talare-sällflap, hwilken af Ständet förkastades.
Återremitterat följande Betänkande»:
Allmänna Besrväes- och Eksnomie-Utflsttetg:
Nio 100, öfwer gjorde förslag till upphäfwande el¬
ler ändring af wista Stadgande» uti Kongl. Majus för¬
nyade Nädiga Skolordning af den 16 Dec. 1820, samt
till Kongl. Uppfostrings-Comitöens upplösning'; och
N:o 107, om ettförbättradt Skolwäsende utiLands-
församlingarne, till barns tidiga och fullständiga under-
wisande uti läsa, flrifwa och räkna.
Antagit till sädan behandling nästa Riksdag, som
§6 §. Regeringsformen föreflrifwer, Constitutions-Uk-
flottcts Memorial:
Den 5 Juli».
6i
N:o 26, innefattande förslag till en rättelse af in¬
ledningen till nu gällande Tryckfrihets-förordning.
N:o 27, med föresläende af ett tillägg i ?5§. Rlks-
dags-Ordningen; samt
N:o ;o, med förslag till jemkad ny redaction af
37 §. Regeringsformen.
Lätit bers witz Lag-Utffottets Utiätande N:o 105,
angående befrielse för förmyndare frän skyldigheten, att
hwart g:dje är öka myndlings arfs-capital med den un¬
der tiden upplöpande ränta, sedan öfrige Ständen bi¬
fallit Utskottets i detta ämne först afgifne yttrande
N:o z.
Afsiagit dels Lag-Utflottcts Betänkande N:o ioz,
angäende gäldenärs ftyldighct, att sin skuld med arbete
aftjena, dels Allmänna Beswars» och Ekonomie-Utskot-
tets ytterligare Utlätande S?:o 122, om skyldighet för
Lappska nybyggares söner att ingä i allmänna bewä-
ringcn.
Lagt till bandlingarne följande Utlätandcn:
Lag-Utstottets:
N:o 106, i anledning af anmärkningar wid Utffot.
tets Betänkande N:o Z7, angäende yrkadt närmare be¬
stämmande i hwilka fall Provincial-Medici besigtningar
äro nödwändiga, wid uppkommande twifwclsmäl, hu-
ruwida död person wadeligen omkommit eller icke.
Allmänna Lcswärv- och Ekononiie-Utstotteto:
Nw 124, i anledning af gjorde anmärkningar wid
Utskottets Betänkande, rörande sättet, att reglera mark.
nadstiderna.
6L
Den 5 Iulii.
N:o 125, rörande Frälsebönders befrielse frän Fjer»
dingsmans-bcfattningenL bestridande.
Bervillnings»Ukststtets:
N:o ik, angående afkortnings-längdernas öfwer
Krono-utskyldernes ingifwande till Härads-Nättcrne.
FZrblifrvit w!d dest kemnade bifall till Allmänna
Besvärs- och Ekonomie,Utstottets först afgifne Bctän,
kande, rörande Pastorers skyldighet, atk ärligen till we-
Lerbörande Lands-Contoir och Consistorium insända Ut¬
drag af Kyrkoböckerne öfwer födde och döde personer,
samt i sädan följd förkastat det af Utffoftet i dest för¬
nyade Utlätande N:o 121 föreslagna tillägg; hwarför,
utan Högmördige Ständet tillkännagifwit, akt, sedan
Ständct bifallit Stats-Utffotteks Betänkande N:o 2g8,
rörande Stats-werkets tillständ och behof under Riks»
Statens i:sia Huswudtitel, hwilket äfwen innefattar
anslag till utfodring till Kongl. Hofstallet, sä har All¬
männa Besmärs- och Ekonomie,Utstottets förnyade Ut¬
rätande N:o 115, angäende hö- och halm-leverance in
natura kill Kongl. Hofstallet i Stockholm, blifwlt lagdt
till handlingarne.
Wälloff. Borgare-Ständet
Den 2 Juli,'.
Lagt till handlingarne Lag-Utskottets Utlätan-
den:
N:o ro5, i anledning af äterremist af Betänkandet
N:o Z, om förmyndares skyldighet i afseende pä mynd¬
lingars arfs-capital.
Den 5 Julik.
6;
N:o r°6, i anledning af anmärkningar wid Betän¬
kandet N:o 37, om bestämmande, i hwilka fall Provins
cial-Mediei besigtning-» ä död person äro nödwändige.
Lorkastat Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Ut-
flottets Utlätande N:o n<), i anledning af anmärknin¬
gar wid Betänkandet N:o 28, om en köpings anläg¬
gande i Fryxände Socken af Wermelands Län.
Ätermemitterat Lag-Utfloktets Betänkande N:o 96,
om ändring i Kongl. Förordningarne den 24 Augusti
l8r; emot fylleri och dryckenskap, samt den 20 Decem¬
ber igis, i hwad denna sednare angär laga Domstol
för ätal emot oloflig bränwins-försäljning.
Lifallik nedannämnde Utlätandcn:
Stato-Ukftotteto:
N:o 242, angäende Mcdico-Theologifla Stipendierne.
N:o 245, om Saltpctcr-gärden.
N:o 246, om inqwarkerings-venningar för Befälet
wid indeldta Bätsmans-Compagnicrne.
R:o 247, om utbyte af rine indelningar wid Kongl.
Lif-Ncgementet.
N:o 248, om lvne-tilkökning för iz Subalterne-
Officerare wid Skänsta Dragon-Regementet.
Nm 249, angäende inqwarterings - penningar til!
Warfs-Staterne wid örlogsflotta», samt Armsens Flot¬
tas Escadre.
64 Den 5 Julli.
N:o LZo, om förbättrad aflöning för indeldta ars
möens Befäl och i synnerhet wid Westgötha Regemente.
N:o 252, om reglering af lönc.wilkoren för Besa,
let wid indeldta armöen.
N:o 25z, om indeldta Znfanteri-Negementernas be-
klädnad.
Lonstltutioas-Utffottets:
N:o ZZ, om tractamente för en Waktmästare.
Stats-, Lauks. samt Eksnsmie-Utflsttens:
N:o 262, om läne-biträde af allmänna medel till
befordrande af arbetshus-inrättningar.
Stats- och Ekoiiomle-Utstottens:
N:o 26g, om ett föreflagit Post-Contoir wid Wrig-
stads gastgifware-gärd.
Lervillnings- och Lkonomie-Utflottens:
N:o' 14, om yrkad seglalions-rättighet för wists
Strandsittare inom Malmöhus Län.
Lag- och Ekonomie-Mskottens:
N'-o 93, om Tionde» och Räntegifwares, samt äga¬
res ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
N:o 94, om byggnadsskyldigheten wid Kyrkoherde-
boställen.
N:o 95, om grunden för Hemmans deltagande i
Kyrko- och Prcstcgärdsbyggnad, m. m.
Eko.
Dett 5 Ialii. 65
Lkonomie-Utffslteto:
N:o n?» om ersättning för underhäll och fourage
till tägande truppar.
N-o 120, i anledning af anmärkningar tvid Be¬
tänkandet N:o >4, om lumpsamlings-ssyldigheten.
N:o !22, likaledes wid Betänkandet N:o 74, i frä¬
san om bewäringsjkyldighet för Lappsta nybyggares
söner.
N:o 124, ,'emwäl i anledning af anmärkningar
wid Betänkandet N:o 15, om marknadötiderncs regle¬
rande.
Dev 5 Iulii.
Bifallit StatS-Utssotlets Betänkande N:o 2Z3, an-
gäende StatSwerkets tillständ och behof under Riks.Sta»
tens första Hufmudtitel.
Lag«Utffottcts Utlätande N:o ro/, i anledning af
anmärkningar wid desi af Bonde-Ständet redan bifall¬
ne Betänkande N:o 27, om antagande af Lag-Comi-
tvens förflag till Nättegängs-Balk, samt om offentlig¬
het wid Domstolar och Poliskamrar, föredrogS; och som
Utskottet, under Zberopande af dest först afgifne Betän¬
kande, endast föreslagit ett förtydligande i redaktionen
af första momentet i Lagförslaget; sä lät Bgnde-Stän-
det afwen derwid bero.
Bsnde-St. Pest., 4 Land.
5
66
Dett 7 Juli».
Som Bondc-Ständct redan bifallit Lag-UtstottetS
Betänkande» N:o y, angäende styldlghet för ägta ma¬
kar, som stola stiljas, att personligen inställa sig i
Consistorium till fliljobrefs emottagande; och N:o ZL,
om förbud för Ledamöter i Hof-Rätt, att sig emellan
byta lottade mät, sä fann Bonde,Ständet, att Utskot¬
tets ytterligare afgifne Utlätanden N:ris 109 och no,
i anledning af gjorde anmärkningar wid desi första yt¬
tranden, icke fordrade annan ätgärd, än att läggas lill
handlingarne.
StLndct ätflildes kl. ; till 9 pä aftonen.
In Läem
§. D. 2>L§arck^.
I82Z den 7 Julli.
klenum kl. y f. M.
Wid föredragning af Stats-Utstottcts, den 2>dra l
denna mänad pä bordet lagde, Utlätande N:o 242, om
indragning af Medico-Theologista Tupcndierne, samt
deras anwändande till andra behof för Medicinalkwer-
ket, yttrade sig ^nllsrs Vsvielson sälunda: De af Ut¬
skottet framställda skälen till nedsättning af de, till bil¬
dande af Prest.Läkare, anflagne Zooo R:d till 2000,
gillas till alla delar, men de lyckas owilkorligen böra
Den Z Iunii.
leda till ett fullkomligt upphäfwande af besia Stipen¬
dier, säsom genom erfarenheten befundna alldeles än-
damälslösa. Let more önffligt, att Presterne alltid mo¬
re hivad de böra, Prester ellor Folklärare i ordets san¬
na bemärkelse; men att wilja derjemte göra dem till
lärda Läkare, är att göra dem lika litet till det ena,
som det andra. En rättskaffens Prestmans skyldigheter
och äligganden äro redan i sig sjelfma sä wigtiga och
midt omfattande (jag talar här om hwad som bör wara
och icke om hwad som beklagligen osta är) att deras
uppfyllande ensamt fordrar en odelad bäg och oafbru¬
ten uppmärksamhet, och det blifwcr alltid till förlust för
det hufwudsakliga systemälets minnande, som man sät¬
ter detsamma i kollision med främmande föremäl. Det
finnes wäl ingen Prestman med nägorlunda bildning
och som sör öfrigt lifwas af den mennistokärlek, han för
andra predikar, säsom religionens första bud, hwilken
icke, pä egen hand, ur kände, för allmänheten färfat-
tade, Läkarcböcker förskaffar sig den kännedom i medic!,
nen, som kan sätta honom i tillfälle, att w!d sjukdoms-
händelser, dä Läkare icke skulle wara att tillgä, gä sine
Sockneboer tillhanda nied räd och föreskrifter. Sträf-
wandet efter högre Medicinska insigter tror jag snarare
skola föranleda till misstag hos personer, som ej uteslu¬
tande kunna egna sig äl Läkare-yrketi Misstagen äro,
säsom dagliga erfarenheten wisar, dessutom icke sä ser¬
deles sällsynta, atl man bör lägga en ny grund till
deras förökande. Läkarc-wetenskapen skär nu mera hos
oss pä den punct, att hwar och en Läkare, med dräg¬
liga insigter och nägorlunda sundt omdöme, kan päräk-
na en riklig belöning genom publik anställning eller en¬
skild praktik, och denna wetenffap äger sälcdcs den bä¬
sta uppmuntran i sig sjelf, utan att man behökmer sär¬
skildt sör dess studerande göra ett anslag as 5000 R:d
68
Den 7 Julik.
Banko ärligen. Jag anser derföre, att detta anslag bör
alldeles upphöra, och att denna summa i desi ställe m8
anwändas till löncanflag för de Provincial-Läkare, om
hwilkas tillsättande wid denna Riksdag flere motioner
Llifwit wackte, äfwcnsom titt flere nya behof wid Me-
Licinal-werket, hwilka wid denna Riksdag kunna prkf-
was oumgängeligcn nödwändige, och hwarföre nya Stats¬
anslag annars mäste göras. I anledning af desie an¬
märkningar yrkas ärerremisi."
Hwarmed dlils Insulin frän Stockholms Län, jemte
flere Ledamöter, sig förenade.
I sammanhang med förewarande ämne wille Ber
Benglsson frän Halland haswa anmärkt, att han anser
det öfwerflödigt, att Staten widkänncs kostnader för sä
kallade examinerade barnmorskor, enär inom hwarje ort
alltid finnas personer, hwilka, ehuru icke wid nägot In¬
stitut underwiste, likwäl icke sakna skicklighet att wara
lbehöfwande till tjenst; hwadan Ber Bengtsson, ätmin-
stone hwad hans hemort beträffar, pä grund af mun¬
nen erfarenhet, ansäg sädane privilegierade barnmorskor
umbärlige.
Detta Ber Bengtssons yttrande emottogs med omilia
af Stär.dcts Ledamöter i allmänhet; bland hwilka ku¬
llors Danielson och kullors Långsten, med flere, ans
sago anstalten för danande af kunnige barnmorskor wa¬
ra en af de mest wälgörande inrättningar, för hwilka
wär tid beredt sig efterkommandes erkänsla.
Äterförande discusiionen till egentliga ämnet för
den samma, förklarade vice Talemannen Ion Ionsson,
att han desto heldre instämde deruti, att de ifrägawa-
Den 7 Julli.
§9
ronde Slipcndierne mä upphöra, som han ansäg hwarje
Theologie Studerande aga, för inhämtande af äfwen
medicinska kunskaper, tillräcklig uppmuntran uti wisihe-
ten, att den Prestman, som, jemte själawärden» äfwen
wärdar sig om ähörarcs helsotillständ, icke saknar be¬
fordran eller det wedermäle af Konungens Nåd ock)
medborgares erkänsla, hwartill han sälunda framför an¬
dra gjort sig förtjent. ^
Olok O-nIssor, frän östergöthlands Län ansäg det
wara högst opasiande, att Själasörjaren, som stall wär»
da sig om ähörarcs ewiga wälfärd, äfwen stulle sörja
för deras lekamliga^ hwadan han föenade sig med hwad
dockers Osnielson ffriftligen anfört; och klef Utskottets
berörde Utlätande, i anledning af de sälunda deremot
gjorde anmäkningar, äterremitteradt.
Dä Bonde-Ständet lät sig äter föredragas Stats,
Utstottets den aldra dennes pä bordet lagde Utlätande,
rörande Statswcrkets tillständ och behof under Riks-
Statens andra Hufwudtitel, upplästes ett af lobsn ks-
cob Uulberg ingifwit ffriftligt anförande, sä lydande.'
"Wid den nu förewarands granstning afRiks-Sta-
tenS andra Hufwudtitel, har jag ej kunnat underläta
att begära ordet, emedan jag tror det wara min pligt,
att Icke med stillatigande förbigä denna enda iikwäg; att
för det betryckta folket Ztminstone pästä nägon lättnad.
Zag har redan sett Utstottets Betänkande om första
Hufwudtiteln antagas ritan debatt. Den ytterligare be,
flottning af 170,000 R:d Banko, som innefattas i den¬
?o
Den 7 Iulii.
na Hufwudtitcl, lärer sedermera wara af de öfrige
Riks-Ststnden bifallen; men da Bonde-Ständet warit
tet sörsta, som, säsom representant af den talrikaste och
mest betryckta mängden bland skattdragande undersäter,
beredwilligt gjort en uppoffring, w!d hwilken betänklig¬
heter uppstäkt hos lwenne andre, mera bemedlade Riks-
Ständ, har jag häri endast funnit destomera anledning
att päyrka sparsanihet i andra delar; ty huru swag
förmägan är att bffa Statens bartor, derom kan jag
alyckligtwis icke wara okunnig; och ingenting wore wäl
olämpligare, än att här, säsom folkets ombud, glömma
den nöd, hwilken jag älminstone ivid hemkomsten ejmer
kan glömma, dä mina Committentcrs klagan öfwer en
mer och mer stigande beskattning för mig blir en före-
bräelse, derest jag icke är i ständ att wisa, att jag gjort
hwad jag kunnat, för att afböja förkynganbet af en
börda, hwilken redan är tillräckligt tryckande.
Dä jag säledcs yttrar mig öfwer andra Hufwud-
titcln, will jag först fästa Skändets uppmärksamhet ä
den föreslagna löntillökningen för Zustitice-Revisionen
och Justitia,Canzlers-Expeditioncn samt Lfwer-Inten-
dentens Canzli; hwarwid jag erinrar, att en allmän
löm-reglering för Statens Embctsmän är i merkct; och
att köljeen af de förcflagne biregleringarne endast kan
blifwa en utwäg, att ytterligare belasta allmänna In-
dragnings-Stattn.
Dernäst bör jag emot det till barnmorskors under,
wisning begärde anflag af i,l 12 R:d päminna, att, dä
Mcdicinal-Staken upptager nära 70,000 R:d, borde ett
sä betydligt anslag göra tillfyllest för det ifrägawa,
rande.
Den 7 Julli.
Till den föreslagna tillökningen i skrifmaterialier och
ljuspenningar, m. m. för Collcgierne, anda till 50,000
R:d Banko, kan jag ingalunda tillstyrka bifall, dä jag
icke anser ost wara i tillfälle, att för desse behof lemna
nägra ytterligare bidrag; och likaledes mäste jag bestri¬
da den tillstyrkta förökningen i wedanslag och resekost¬
nader för Mlitair-Staterne. Den utwägen att hus¬
hälla, torde wara en utwäg, som af Rikets Ständer
bör anwisas, säsom ett mindre betungande medel att
fylla Statsbehofwen, än ständigt ökade Statsanslag.
Det gamla anslaget för Utrikes Minister-Staten är
90.000 R:d Hamburger Banko, som uti wära pennin¬
gar utgör gänger sä mycket. Utskottet tillstyrker nu
en tillökning af lo,002 R:d Hamburger Banko eller
25.000 R:d Swenskt Banko; men jag tror mig med
trygghet kunna pästä, att nedsättning af det förra an¬
slaget i stället bordt äga rum. Säkerligen skulle en
stor del af de kostsamma Utrikes bestickningarne kunna
umbäras, pä sätt, som uti en hos Ridderskapet och A-
deln gjord motion blifwit yrkadt; och jag behöfwcr blott
Lberopa hwad i denna motion blifwit anfördk och redan
genom trycket för allmänheten bekant.
Jag anhäller pä dessa grunder, att Betänkandet Ster-
remilteras.
I. I. kulberg."
Vice Talemanncn Ion Ionsson yttrade: Hwad kur¬
berg anfort, rörande första Hufwudtitcln, hörer ej hit,
men mä, om han för sig finner det tillständigt, stä
qwar, säsom hans enskildta reservation mot det beslut,
Ständct, i afseende pä nämnde Hufwudtitcl, i öfrigt
72
Den 7 Iulii.
enhälligt fattat. Hwad nu ifrägawarande andra Huf-
wudkitel angär, sä finner jag Utskottet hafwa med be¬
römlig noggrannhet urskiljt ds werkliga behofwen; och
dä dessa behof, i den män de sedan förra Riksdagen
blifwit förändrade, uppkommit genom Kongl. Majus i
administrativ wäg fattade wisa och Nädiga beslut, hwil¬
ka tjena til! underdänig efterrättelse och böra respccte-
ras, lika mycket i den del de föranleda til! nägon för¬
ökning, som i Le delar, der minskning i anslagen deraf
följer, ser jag ej, gtt Ständet bör annat än bifalla Ut¬
låtandet. Hwad särskildt beträffar anslaget för Rikets
Beskickningar tvid främmande Hof, sä lära icke wi,
ritan'Kongl. Majit ensamt, kunna bedömma deras be¬
höflighet, och huruwida nägon inskränkning derut! är
med närwarande politiska förhällanden, under iaktta¬
gande af Rikets sanskyldiga bästa, förenlig. Mt wära
utrikes Varande Ministrar äfwen warit nyttige för en-
stildte Swensta undersätare, och deribland nägon gäng
jcmwäl för bönder, som wistats i främmande land och
der haft angelägenheter, lärer erfarenheten hafwa wi¬
sa!; men likasom detta, Ztminstone hwad allmogen ivid-
kommer, mera sällan inträffar, sä utgör det icke heller
hufwudandamälet med desse Beskickningar. Detta huf-
wudändamäl ligger i en wiss iagttagelse af Staternes
förhållande fins emellan, och är erkändt schler igenom,
frän samhälls-inräktningarnes uppkomst, dä mindre be,
folknnig och följakteligen mindre territorial-trängsel gäf-
wo mindre anledningar till twistcr emellan Staterne;
och minst lära wi kunna umbära Ministrar wid främ¬
mande Hof nu, dä Swerige, snart fagdt, är det enda
Iand, till hwars inre angelägenheter mäktiga enwälds-
Regenker icke sträckt sina befallningar. Dä jag förefläc
bifall till Utskottets Utlätande i dess hufwudsakliga delar,
stcr det dock med myckeu betänklighet i afseende pä till-
Den 7 Iulii.
7Z
Skia löneanflagct för Iustitioe-Revifionen, hwilkctanflag
jag ej flulle utan widare undersökning afbehofwet mitra
inedgifwa, om ej för att förekomma uppehäll i det
öfriga.
gullers Lanclsten: Jag kan icke i sä widsiräckt del,
som vice Talemannen Ion lons-ön, tillstyrka bifall till
Utlätandet, och dä jag nu yttrar mig, fler det i öfwer, -
cnöstämmelse med hwad jag i Utskottet anfört. Jemts
det jag, lika med vice Talemannen, fäster betänklighet
ivid de nya anslagen till Iustitiar-Canzlers-Expedition
och Justitia-Revisionen, anser jag Utskottet deremot
hafwa följt en obillig grund för sikt yttrande, rörande
ätskillig BctjeningS i Götha Hof-Nätl tillgodonjutande,
genom retroactif beräkning, af den löneförhöjning, som
tvid I8l2 ärs Riksdag för Civile Embetsmän i allmän¬
het beflöts, men hwartill nämnde Tjenstemän, i anse,
ende till förelupit misstag, dä icke, säsom öfrige Hof-
Nätrens Embetsmän, blifwit uppförde; hwaromjag en,
däst tror mig behöfwa äberopa Lagmannen dlorssi, Ut-
lätandek följaktigc, särffildta mening. Med afseende ä
allmogens oförmäga akt bära ökade tyngder, tilltror jag
mig icke ä ena sidan tillstyrka ökadi anslag för Minister-
Staten, mea med afseende ä omsorgen för märt för,
hällande till främmande Makter, anser jag ä den an¬
dra annu betänkligare, att minska dcr anslag, Kongl.
Majtt hittills hast att för nämnde ändamäl disponera.
Behofwet af samma anslag kan endast Kongl. Majit
sjelf i sin wishct bedomina; och skulle detta behof ökas,
will jag hoppas, att det icke fler i större män, än att
det genom andra besparingar kan fyllas; dock flulle jag
för min del helst önsta, att i afseende pä M!nistcr-Sta«
tens aflöning, med hwad dermed skär i sammanhang,
74
Den 7 Julli.
det fick förblifwa wld hwad Riksens Ständer fistförfiuts
ne Riksdag reglerat.
Mänga bland Ständcts Ledamöter instämde med
Ssväslen; derunder Talemannen förklarade, att ingen¬
ting more wädligare för Rikets säkerhet och lugn, än
om, i närwarande tid, Kongl. Majit genom bristande
Stats,anfiag, sattes ur tillfälle anställa de Beskicknin¬
gar wid främmande MakterS Hos, genom hwilkas be¬
medling det goda förständet med samma Makter skall
underhällas, och af hwilkas depecher Kongl. Majit kan
i tid blifwa underrättad om förestäende politiska bryt¬
ningar.
wollers Osnielson: Dä jag nu anmält mig att
tala, har jag endast welat, i anledning af vice Tale¬
mannen Ion Ionsson» yttrande, erinra, att om, uppä
Regeringens i administrativ wäg fattade beslut, ounds
wikcligcn skulle följa de för werkstalligheten deraf er-
forberlige anfiag, behöfde Regeringen för minnande af
samma anfiag icke rädfräga, hwarken vice Talemannen
Ion Ionsson, eller Riksens Ständer. Af Grundlagens
föreskrift, att Swensta folket ensamt sig beskattar, an¬
ser jag följa, alt Regeringens sä beskaffade Beslut en¬
dast innefatta propositioner till de för werkställigheten
erforderlige anfiag, hwilkas bewiljande beror pä de statt-
dragandes fkrmäga att dem Lstadkomma. Z hufwudsa-
ken anhäller jag att fä yttra mig öfwer Utlakandet punct
för punct, emedan jag tror det wara redigast att ären¬
det pä sädanr sätt söredragcs.
Nice Talemannen Ion Ionsson: I anledning af
Gullers Oaniolsons anmärkning anhäller jag blott att
fä upplysa hurusom det wisierligen icke warit min mc-
Den 7 Julik.
75
ning, att lägga minsta hinder i wägen för Riksens
Etänders fria och obehindradt beskattningsrätt. Jag har
Lberopat Kongl. Majtts omförmälte Skrifwelser endast
i afsigt, att wisa, bet Utskottet icke saknat anledning.till
den reglering, som blifwit föreslagen.
ruis Llänsson frän Malmöhus Län: Äfwen jag tror
det wara bäst, att Utskottets ifrägawarande Utlätande
punct för punct föredrages, pä det intet mä förbigäs,
söm förtjenar närmare öfwcrläggning. Till kårbergs
anmärkningar flulle jag wilja lägga den, att jag an¬
ser beloppet af Z,o<oo R:d för döda kroppars undersök,
ning, m. m., i stället för de förut bestämda nägra hun¬
drade R:d, wara för högt tilltaget, i synnerhet däman
besinnar, att penningewardet i sin män är bättre nu,
än dä sistnämnde summa ansägS tillräcklig.
Med klökan kaeob kritberg, som förnyade sin an-
hällan om äterremist, conformerade sig Olok Olsson i
Olebyn af Carlstads Län; och l?er Uersson frän Ble,
kings instämde uti 8-mckstens yttrande, med tillägg, att
han, som noga kände allmogens oförmäga att bära
ökade bördor, önskade, att Ständet i allmänhet wille med
8-iuäslen sig förena,
Secreterare» förklarade, i anledning af yrkandet
om Utlätandets föredragning pnnctewis, att, som det
möjligen kunde hända, att Ständet kemnade bifall till
sädana puncter, emot hwilka i de andre respective Stän¬
den sä beskaffade anmärkningar blifwit gjorde, dem
Bonde-Ständcts Ledamöter i Utskottet flulle wilja bi¬
träda; alltsä, och pä det Ständet mä i alla afseenden
äga fria händer för ärendets behandling, i händelse af
76
Den 7 Julli.
äterremiss, samt i öfverensstämmelse med stadgandet k
56 §. Negerigsformen, dä Utstottets ätgärd nu första
gängen granstas, ansäg Secreteraren rädligast, att
Ständcts warde Ledamöter emot Utlätandet i allmänhet
gjorde sina anmärkningar, och, om sä nödigt finnes,
beslutade äterremiss, utan att pä förhand fästa sig ge¬
nom owrlkorligt bifall till missa delar af en reglering,
som nu icke lärer Z sin hela uppställning blifwa oför¬
ändrad antagen.
ingers Danielson och Nils lMnsson funno vigtig-
heten häraf och förklarade Danielson, att han hufwud-
sakligen instämde i de af Rutberg och Lanllstsn gjorde
anmärkningar, utom hwad beträffar Lillökta lönerne pä
Iustiticr-Nevisionens Stat. Danielson, som alltid wa¬
rit af den tanka, att Domare framför andre Embets-
män böra, med afseende ä behofwet för deras anstän¬
diga underhäll, wara erforderligen lönte, ansäg sig,
oagtadt omtankan för all möjlig sparsamhet, icke kun¬
na afstprka anslaget af löner för de ifrägaställde under¬
ordnade arbetare i Zustltiar.Revisionen, inom hwilket
Embetswerk, enligt hwad Danielson hade sig bekant,
mänga flitigt tjenstgöra utan lön; och prkade alitsa
^Ullers Danielson, att förenämnde löner mätte pä or¬
dinarie uppföras.
Med dessa sälunda gjorde anmärkningar blef Stats-
UtstottetS ifrägawarande Utlätande, uppå gjord Pro¬
position, till Utstottct ätcrremitteradt.
Skats-Utstottets den 2 dennes pä bordet lagde Be¬
tänkande N:o 244, om Stats-werketö tillstånd och behof,
Den 7 Iulik.
77
i hwad som rörer Riks-Statens tredje Hufwud"tel , fö¬
redrogs nu, dcrwid lloban llscok Hutberg ingas detta
anförande:
"Dä Stats-Utstoltets Betänkande om Niks-Statcns
tredje Hufwudtitel nu företages till granskning, gär jag
att afwcn deröfwer framställa nägra anmärkningar,
hwartill jag tror mig skyldig pä de grunder, som jag i
frägan om andra Hufwudtiteln uppgifwit.
Zag finner sju nya Tygstats-tjenstcr föreflagne att
uppsöras pä Stat, och jag bestrider allt bewiljande af
sädane tillökta systlor, med mindre de af Hufwudtitelns
egna besparingar kunna bestridas. Härwiv finner jag
tillika, det Utskottet icke anmärkt'obehörigheten deraf,
att Herr General-Amiralen m. m. Friherre von Stslliugk
innehafwer Chefslönen wid Armeens Flotta, utan att
tillden werkeligen tjenstgörande Chefen afstä behörig
andel af lkneförmäncrne; hwadan Statswerkct pä ett
eller annat sätt belastas med ett extra arfwode i detta
fall.
Utskottet tillstyrker afwen en lönctillökning af 500
R'd Banko för Ofwersten wid Andra Lif-Grenadier-Nc-
gcmentet. Jag ber det Hedcrwärda Ständet befinna,
huru nägra gänger 500 R-d kan blifwa 5000 R:d, och
sä widare. Jag tillstyrker, att denna löneförhöjning af-
fläs, öfwertygad, akt densamma icke ar nödwändig, och
att den ifrägawarande Ofwersten, hädanefter, säsom hit¬
intills , kan sinna sig belätcn med den lön, han wid
tjenstens emottagande päräknat.
Till Andra Gardets Casernbyggnad föreflär Utskot¬
tet ett fortsatt anslag af 15,022 N:d B:co om äret.
78
Den 7 IM.
Denna Casernbyggnad lärer efter förslag komma att
kosta 200,000 R:d; och dä man eftcrsinnar, att Stock¬
holms Stad i alla fall besörjer inqwarteringen för de
800 man, ät hwilka de noa Caserncrne byggas, torde
jag fä anse denna utgift för Staten wara helt och häl¬
tet öfwerflödig. Min öfmcrtygelse är, alt för armsen
böra anfläs jemnt TwZ millioner och för Flottorne En
million R:d, hwarigenom tredje Hufwudtiteln ändock
uppgär till mer än 400,000 N:d B:co utöfwer det be¬
lopp, densamma före sista Riksdag utgjorde. Det torde
wara nog att weta, det sörmägan icke räcker till utgö¬
rande af allt hwad som päfordras, och hwad som ej
siär att erhälla, mäste man utan twifwel Ambära.
Stats-Utffottct tillstyrker wäl att hänwisa till de
blifwande öfwerffottcn, för att dermed fylla de för¬
menta bristerne af zoo,ooo N:d uti tredje Hufwudtiteln;
men detta förslag kan jag omöjligen bifalla, säsom all¬
deles stridande mot ett riktigt och ordentligt beskattnings-
sätt. Zag wille tro, det sjelfum bewillningcn torde kun¬
na sä fördelas, att öfwerstotten blefwo högst obetydli¬
ga; och jag kan för ingen del tillstyrka ett sädant in¬
rättande af beskattningen, att den i sjelfwa werkct blir
mycket större, än den af Rikets Ständer bestämmes.
Men dä finnes ej eller nägot öfwerstott att anwisa.
Pä dcsie grunder anhäller jag, att Betänkandet äter,
remitteras.
ll. R Rutberg?'
Hwaruti dlils HZlcsnsson frän Kronobergs Län,
Rrilr Lribsson frän Carlstads Län och I.sl'8 Rr-son frän
Gefleborgs Län, med flere, instämde, under tillägg, att
de ej kunde inse nägon möjlighet för allmogen, att bära
Den 7 Iulik.
79
de bördor, som af elt städse förhöjdt anslag till denna
Hufwudtitel äro oundwiklige fölsder; och tilläde kulberg,
att han ansäg ett belopp af Tre millioner N:d wara
för denna Hufwudtitel tillräckligt, om, genom indrag¬
ning af öfverflödigt befäl, det med sparsamhet an-
wändes.
dlilz NZNS30N: Tredje Hufwudtiteln har hittills upp¬
tagit det största belopp af hwad Sweriges ffaikdragan-
de till Staten erlägga; dä tillökning deruti icke desto»
mindre nu äter förefläs, kan jag ej annat, än sädant
afstyrka; ty deraf skulle oundwikligen sölja en ökad be-
willning, hwilken denna Riksdag sä mycket mindre karr
äga rum, som Sedelstocken, efter hwad man föreslagit,
lärer blifwa minskad derigenom, alt Jern.ContoireiS
Utläningsfond, r» million R-d, inberaknaS under de
Zo millioner, hwartill Sedelstocken, oberäknad samma
fond, warit bestämd.
ker karsson frän Calmare Län och Gullers Nsr-
tensson frän Jemtland förenade sig med kulberg; den
förstnämnde under tillägg, att anmärkning afwen bör
göras ivid de för Sjöbewäringens exercis anslagne 8000
Nud. ker persson ansäg Bewäringens ärliga öfning i
wapen icke oumgängeligen nödig för uppfyllande af dest
egentliga ändamäl, och yrkade alltsä afwen i denna del
äterremist.
Gullers loliansron frän Westeräs Län: Nya anflag
pä denna Hufwudtitel stola oundmikcligen föranleda kill
ökad bewillning. Bewillningcn har frän läng-e tider
tillbaka blifvit wid hwarje Riksdag ökad utöfver gäng¬
bara myntets förhällande lill waruwa-det. Förr eller
8°
Den 7 Iulii.
sednare mäste denna tillökning finna sitt flut, och om
ej wi hejda den i sitt lopp, skall den hejda sig sjelf.
Detta sednare, säsom icke aflöpande utan wädlig bryt¬
ning, anser jag ost böra förekomma, och, utan afseende
ä den nu ifrägawarande tillökningens större eller min¬
dre belopp, tror jag osi böra stadga den gräns, som
icke sär öfwerskridas. Jag instämmex alltsä i de gjorde
anmärkningarne, sä midt de äsyfta förekommande af
nya utgifter pä denna Hufwudtitel.
Hwad ingers 7LNLS0N sälunda yttrat, wann Stån¬
dets allmänna bifall.
Vice Talemannen Ion Ionsson: Anslaget af 8ovo
R:d för Sjöbewäringens exercis anser jag mindre nyt¬
tigt; ty exercis till sjös pä fjorton dagar, som är tiden
för öfningen till lands, och hwarester anslaget är bs-
räknadt, skulle wara utan ändamäl. likasom jag ock
tror, att ynglingarne derwid skulle finna sig mindre
wäl belätne, sä akt mähända ingen bewäringsstyldig
framdeles läter för sjötjenst antekna sig. Skulle ända-
mälct med sädan öfning winnås, borde tiden wara län¬
gre, sä att de bcwaringSskyldige hunna wänja sig wid
lefnadssaktet och tjenstgöringen, hwilket äter flulle for,
dra ett wida större anslag. Jag kan säledes icke i den¬
na del gilla Utskottets Utlätande.
lodsn l-ovgberg: Bäde jag och mänga af mina
Medbröder hafwa, af uppgjorde calculer, inhämtat, att
en ökad bewillning omöjligen kan utgä; och da, i följd
af märt enhälliga bifall till första Hufwudtiteln, ett bi¬
fall, som karleken till wär store Konung sjelfmant fram¬
kallade, wi mäste anlita wär yttersta sörmäga, inser
jag
Den 7 Iulin
81
jag Ingen möjlighet för bifall till iwa Statsanslag pä
tredje Hufwudtiteln, hwilka jag följakteligcn nödgas
bestrida.
Uer Levgtsson frän Halland talade äfwen emot
ökade utgifter pä denna Huswudtitel, enär det förut
derä bestämda belopp desto heldre borde wara tillräckligt,
som myntet sednare ären stall förbättrat sig i förhällan¬
de till waruwärdet.
Drik Svensson och wollers blsltesson frän Bohus
Län hade under öfwerläggningen begärt Utlätandet yt-
tcrligare hwilandc; men i öfwcrensstämmclse med Sun¬
dets nu yttrade önstan, afstodo de derifrän, under för-
behäll, att, i Händelse af befogenhet, fä wid justeringen
afgifwa deras yttrande; Och dä discussionen säledcs
ansägS slutad, blef propositionen gjord, i enlighet hwar-
mcd Ständer beflöt, det skulle Utskottets ifrägawarande
Utlätande, i anledning af derwid gjorde anmärkningar,
till Utskottet äterremitteras.
Staks-Utstottets den 2 dennes pä bordet lagds Ut-
kätandcn N:ris 256, 257 och 259, angående Riks-Sta-
tcns sjette, sjunde och nionde Hufwudtitkar, blefwo,
uppä förnyad föredragning och gjorde propositioner,
hwar för sig bifallne.
Uppä lohan lacob Uutborgs och flere Ledamöters
begäran blefwo Stats-Utskottcts den 2 i denna mänad
Bonde-St. pvo(«, 4 Band. 6
82
Den ro Julik.
första gängen föredragne Utlätanden N:rIS 254, 255,
258 och 260, angäende Riks-Statens fjerde, femte och
ättonde Hufwudtitlar samt allmänna Indragnings-Sta-
Icn, ytterligare pä bordet lagde till slutlig föredragning
och afgörande i nästa xlsnum.
Ständct ätffiljdes kl. 2.
ln stäer»
L. L. IVLZäfrlk.'
I82Z den 10 Julii.
plenum klockan y f. m.
Upplästes och lades pä bordet StatsrUtssottets nu
ankomne Mätande N:o 278, i anledning af Kongl.
Maj:ts NZgiga proposition, om en ärlig pension till f.
d. Landshöfdingen m. m. H-ns ilsrt,.
Justerades Protocollen för den 5 och 7 dennes, der-
rvid ktzr Bengtsson frän Halland, i afseende pä Stats¬
utskottets sistnämnde dag förehafde, ätcrremitterade Ut-
lätande N:o 242, rörande indragning af Medico-Theo-
Den ro Iu!H.
logiska Stipendierna, bcgärte fä göra tillägg till hivad
han dä i ärendet anfört; och yttrade k-w Lengren
derefter i egna ord: Jag yrkar, att de Socknar i min
hemort, som antagit men sedermera afsagt sig Barn¬
morskor, ej mä blifwa af dem med nägon beskattning
betungade, helst stora sjöar, äar, bäckar och skogar pä
flera ställen lägga hinder i wägen att kunna begagna
barnmorskor, när deras biträde bchöfwes.
Härefter upvläste Secreterare» project till den af
Ständet beslutade undcrdäniga ansökning till Kongl.
Maj:t, angäcnde den sä kallade privilegierade jorden-
skyldighet, att deltaga i allmänna byggnaders uppfö¬
rande och underhållande, hwilket project wann allmänt
bifall af Ständet, som, efter derom wäckt motion af
/kväers vsriicison, beslöt, uppä Talemanncns fram¬
ställning, att berörde undcrdäniga ansökning skulle till
trycket befordras.
Efter uppläsande af Högloft. Nidderskapet och Sl-
delns Protocolls-Uldrag af den Lidra i denna mänad,
af inncbäll, att, sedan den i rog §. Regeringsformen
stadgade omröstning öfwer Högsta Domstolens Ledamö,
ter blifwit iverkställd, Expeditions,Utskottet skulle anmo¬
das uppsätta en undcrdänig Skrifmelse till Kongl. Majit,
med anmälan» det Högsta Domstolens samkelige Leda¬
möter blifwit i deras wigtiga kall bibehällne, fann Bon¬
de Ständet för godt, att i enahanda beslut instämma.
84
L>en ro Iulii.
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottets den
8 dennes aflätne Memorial N:o 129, med anhällan,
att Stats-Utffottets redan afgifne Utlätande, angäende
npprätthällande af Höganäs Stcnkols-werk, mä hwila
oafgjordt, intill dest Elonomie-Utskottct, dit ärendet äf-
wen bliswit remitteradt, hunnit med desi yttrande till
Standen inkomma, klef, ester uppläsandet, lagdt pä
bordet.
Frän Stats-Utffottet hafwa inkommit följande Ut,
lätanden:
N:o 279, i anledning af erhällen äterremisi uppä
desi yttrande öfwer ätstillige witz förflaget till inkomster,
nas beräkning förekomne frägor.
N:o 280, om nedsättning af en Comité, till un¬
dersökning om beskaffenheten af alla Hemmans onera.
N:o 281, i anledning af gjord anmärkning wid
Utskottets yttrande om förändring af de hittills följd?
grunder för skattelösen af Hemman i Hallands Län.
N:o 282, om förändring af Andrarums AlunwerkS
rätt till inköp af skog-effecter m. m.
N:o 28Z, i anledning af Kongl. Majtts Nädiga
Remisi, rörande räntornas utgörande för nägra Thors,
hälla Stad upplatne Hemman.
N:o -84, om ersättning till Handlanden 7. lan¬
son för afträdt arrende af Uranicnburgs Kungs-ladu-
gärd.
Den ro Iulin
85
N:o 285, i anledning af Zterremiss af Utskottets
Betänkande, angående rättighet för Bergsman att lösa
Kronans persedlar och tionde-jern.
Upplästes och kades pä bordet.
S. D. Hos Bonde-Ständet föredrogos ä nyoCon-
stltutions - Utskottets den 28 sistlidne Juni! och den 2
dennes pä bordet lagde Nio särstildle Memorial, inne»
fattande underrättelse om de Åtgärder, som af Utssottet
blifwit widkagne, i anledning af gjorde anmärkningar
emot Konungens Nädgifware och Föredragande i Statss
Erpedikionerne. Desse Memorial angingo:
N:o 18, anmärkningar emot Föredragande, dels i
Handels- och Finance-Expeditionerne, dels i Krigs-Er»
peditionen, af hwilka den sistnämnde, nemi. HerrStats-
Secrcteraren svilling, blifwit, för tillstyrkanden i af¬
seende pä mindre Creditivets anwändande, ställd under
tilltal inför Krigs-Rätt; och har Utskottet anmodat Rik,
sens Ständers Justitia Ombudsman, att, efter äskande
af behörig kallelse, denna sak i laga ordning utföra.
N:o 19, anmärkning emot Föredraganden af Han¬
dels» och Finance-Ärcnden, rörande tillstyrkt disposition
af wiste räntemedel till understöd för Hufwudstadens
Theatrar.
N:o 20, likaledes mot samme Föredragande, som
contrasigncrat Kongl. Maj:ts Mdiga Förordnande af
den 18 November i8r8, hwarigenom en wiss summa
penningar, crlagd af Ltskillige handelshus säsom Tulls
86
Den ic> Iulii.
afgift för frän Nysila,id Införstriswen spannemäl, blif^
wit aflemnad frän Stals-Zontoiret till allmänna Ma»
gazins-Lirectionen, för att anwändaS till hufwudsta»
deus behöfvande innewänares förseende med groft bröd
till billigt pris.
N:o Li, anmärkning emot Föredraganden i Krigs»
Ärenden, angäende anwändande af medel, influkne för
älstillige frän Kronans förräd till Utrikes orter expor»
terade krutparlier.
N:o 22, anmärkning emot samma Föredragande,
som contrasigncrat Kongl. Masits afiätne särstildte Nä»
diga befallningar kill Comitterade för Saltpeter-ärender-
na, att af saltpeker-medlen försträcka wiste summor til!
Carl Gustaf Stads Gewärsfactori, Höganäs stenkols»
grufwc-interesienter och till Götha Canal»Bolags Di»
rcction.
N:o 2;, anmärkning emot sistnämnde Föredragan»
be, angäende för tidigt anwändande af de för Flottor»
nes behof anstagna medel.
Nio 24, anmärkning mot samma Föredragande,
rörande af Herr Diellouberg uppgifwit förment felaktigt
förfarande wid föredragning kill bortgifwande af ledige
Licutcnants»löner pä Kongl. Södra Skällsta Infanteri,
Regementets Stab.
Nm 25, flere anmärkningar mot Konungens Stats»
Räd och samtelige Föredragande Stats» Secreterare,
framstälde af Grefwe 6. b'. Horn, och angäende wägrad
Ltkomst till wiste förswarSwerket rörasde Handlingar,
förhöjning i del stadgade mälet för Rccruter wid in-
Den ro Juli».
87
deldta Cavalleriet, förbud mot ett Patriotiskt Sällskaps
sammanträdande, indragning af periodiska skriften, Cou,
rieren, och Djurläkares aflöning, m. m.
N:o zr, anmärkning mot Hans Excellens StatS-
Ministern för Utrikes Ärendcrne, Herr Grefwe voa
LnZeström, i fräga om ett den 28 October sistlidet är
till Konungens Befallningshafwande aflätit Circulaire,
Handbref, angäende särffildte föreflrifter, med hänsigt
till i Riket inkommande utländske resande.
W!d Lfwerwägande af desie Memorial hwar för sig,
fann Bonde-Ständet anmälandet i Memorialet N:o >8,
om Herr Stats-Tecrcteraren (Zviäings ställande under
Riks,Rätt, endast wara till nödig underrättelse mcdde-
ladt; äfwensom ej mindre detta Memorial, i afseende
pä desi öfriga innehäll, än äfwen Memorialen N:riS ry,
22, 2l, 22, 2Z, 24, 25 och Z2, icke anfägoS fordra
annan ätgärd, än att läggas till handlingarne, sedan
Utskottet, med undantag af de i Memorialet N:o 25,
omförmäldte anmärkningar, hwaröfwer Utskottet i desi
allmänna Betänkande N:o 29 sig utläkit, och hwilka
fbljakteligen l sammanhang dermed till särskild hand¬
läggning förekomma, icke funnit de anmärkte omstän-
digheterne till nägon answarig päföljd föranleda.
Föredrogs ConstitutionS,UtjkottetS pä bordet hwi,
lande Memorial N:o Zi, af den 21 sistlidne Zunii,
med framställning af nödwändigheten deraf, att genom
en uvderdänig anmälan fästa Konungens Nädiga upp,
märksamhet pä det förhällande, att Zustiticr-Canzleren
wid behandlingen af srägor om Tidningars indragning,
88
Den io Julli.
ej kan, efter Grundlagen, anses som Ledamot af Stats-
Rädet, men blott som cn detsamma subordinerad auto-
ritet, och att han följaktligen endast äger att, sedan
Hos-CanzlercnS berättelse sm indragningen af ett Dag¬
blad blifwit, jemte skälen härtill, honom communicerad,
deröfwcr sitt flriftliga Utlätande afgifwa.
Wid i anledning häraf framställd Proposition, fann
Bondc-Ständct för godt Consiitutions-Utskottets förve-
rörde Memorial bifalla, hwarom wederbörande stulle
mördsamt och wänligen underrättas.
Wid skedd förnyad föredragning af Stats-Utskottets
afgifne, dcn L och 7 dennes pä bordet lagde, Utlätan-
den N:ris 254 och 455, angående Stats-werkcts till-
siänd och behof, i hwsd det angär Niks-StalenS fjerde
och femte Hufwudtitlar, fann Bonde-Ständet för godt,
nppä särskildt gjorde Propositioner, samma Utlätanden
godkänna; dock sä, att, i fräga sm anslag till Musika¬
liska Academien, det första af de framstaldte alternati¬
ven antogs, till följe hwaraf ärliga anflagssumman
fastställcs till 1,500 R-d Banko, hwarcmot de hittills af
Nnmmer->Lotterimedlen utöetalte aoo R:d komma ^att
indragas.
Stats-Utskottets pä bordet hwilande Betänkande
N:o 258, angäende Stats-regleringen under Riks°Sta-
tcns ättonde Hufmudtitel, för allmänna och extra ut¬
gifter, föredrogs nu änyo, hwarwid llobgn Iseob Ibut-
berg frän Norrbottens Län inlemnade ett sä lydande
anmärknings-Mcmorial:
Den lo Iulin
89
"Under Åttonde Hufwudkiteln framställer sig främst/
säsom anledning till uppmärksamhet för mitt omdöme,
det oberäknade förhållande/ att om kostnaöcrne för fäng-
föringen uppgått till en sä omättlig summa för sista
äret, af 169,000 N:d Banko/ Utskottet förcflär nu till
detta ändamäl som Stats-anslag 100,000 R:d; men dä
jag icke fattar, hwarä Utskottet grundat sina beräknin¬
gar mot förra ärets ätgäng, sä uppstär hos mig har¬
wid farhägan för en Statsbrist, dä icke nägre rättelser
uti förra förhällandet äro förordnade, och dä troligen
nägot rnisiförhällande uti tillställningen warit wallande
till den öfwerdrifna kostnaden; jag hade föreställe mig,
att denna öfwerdrifna utgift hade bordt päkalla en alf.
warsam undersökning om rätta orsakerne till den öfwcr-
drifna kostnaden, hwars minskning jag för framtiden
anser osäker, sä länge man icke genom bestämda före¬
skrifter kan förebygga mlsihushällning.
Ktonde Hufwudkiteln framställer äfwen en summa
af 100,000 N:d till extra utgifter. Dä Kongl. Maj:t
uti Sin Nädiga Proposition om förökadt anslag för Mi¬
nister-Staten ansett sig i och för andra extra utgifter
icke behöfwa mera, än 50,000 N:d, sä är min tanka, alt
detta anslag till extra utgifter bör minskas till sistnämn¬
de belopp, sedan Utskottet ökat Minister-Staten med
»0,000 N-d Hamburger Banko, hioarutöfwer kostnaden
i och för den icke mera bör fä gä.
I anseende till extra utgistsmedlen, mäste jag äf¬
wen göra den anmärkning» att deras redowisning icke
skedt pä sätt, sadan för allmänna medels förwaltning
! allmänhet är stadgadt. Jag har sekt, huru utgifter
till gansta betpdlige belopp, dä de sammanräknas, blott
Den ro Iulii.
blifwit redowrsade genom benämning eif, för Rongl.
waste kända behof. Zag har, som Ledamot af Consti-
tmions-Utstoktet, warit i tillfälle att? erfara, det detta
redowisningssätt uti Stats-Rädet alltför ofta förekom¬
mit, och dä jag är öfwcrtygad om desi obehörighet, sä
har jag ansett mig böra dermid fästa Ständets upp¬
märksamhet och begära stöd för min begäran, att Stats-
Utskottet mätte först och främst, pä sätt jag föreslagit,
nedsätta anslagssumman, för att sämedelst ä något an¬
nat ställe, än uti rubbningen af de skattdragandes för¬
måga, winna en tillgäng till den nyligen sä mycket
förhöjda första Hufwudtiteln. Jag anhäller äfwen, att
Ständet täckes finna, huru det more lämpligt, alt wio
extra utgifts-medlens ansläcnde fästa förbehället af en
owilkorlig granskning; och att pä grund af desie an¬
märkningar Betänkandet mätte till Utskottet äterremit-
teras.
is. is. Lutberg."
Härmed förenade fig flere Ledamöter; hwarefter Be¬
tänkandet, med derwid gjorde anmärkningar, till Utskot¬
tet Återremitterades.
Enär Bondc-Ständet till afgörande lät sig före¬
komma Stats-Utskottets pä bordet hwilande Betänkan¬
de N:o 2.60, angäcnde reglering af allmänna Indrag¬
nings-Staken, aflemnade lob-in Iscob Uutberg frän
Norrbottens Län till Protokollet följande anförande:
"De smärre tillökningar eller förändringar ä den
sä kallade allmänna Indragnings-Staten äro, i anse¬
ende till hela beloppet, af sä föga betydenhet och af sä-
Den ro Julli.
9»
dan beskaffenhet, att jag icke tilltror mig, att hwar-
ken till-- eller afstyrka dem, dä jag föga warit i till¬
fälle, att kunna gransta dem; men dä allmänna Jn-
dragnings-Ltaten endast genom Hennes Maj.t Enke-
DrottningenS timade död belastades med ett pensions¬
belopp af 16,666 R:d Zr si. B:co ärligen, sä syneS det
mig icke wara olämpligt, akt fästa Sländets uppmärk¬
samhet pä wada» af ett sädant förhållande, om det,
säsom alldeles oanmärkt, skulle för dylika tillfällen fä
tjena till ett framtida rättesnöre. Wid granskning af
allmänna Indragnings-Staten finner man, huru män¬
ga höga Herrar och Fruar, ofta nog med sä ansenlig
egen förmögenhet, att de uti Hemmantal kanske äga
lika mycket, som halfwa antalet af här församlade Leda¬
möter af Hedcrwärda Bonde-Ztändet sammanlagdt, lik-
wäl undfätt betydliga pensioner för sine innehafde Hof«
tjenster, och man saknar ej exempel, att bäde Herre och
Fru pä en gäng blifwit Ihägkomne med sädane betyd-
lige pensionsförmäner, hwarmed Jndragnings-Staten
belastas, för att i sin ordning belasta det skattdragande
folket. Wi höra ofta pensioner begäras för Embetsmän
.och deras enkor, och wi nödgas lika ofta afflä desse an¬
sökningar, i brist af tillgängar, och dä wore det obil¬
ligt, att icke ätminstone göra en liten jemnförelse emel¬
lan Embetsmanna-Statens rättigheter till pensioner och
Hof-Statens tillwarande företrädesrätt till dem. Jag
för min del kan icke finna, att Staten äger nägon för¬
pligtelse att pensionera HofwetS Tjenstemän, mycket
mindre att sä rundeligen göra det, som hitintills stett.
Min mening är icke att i dessa delar rubba dem, som
äro i besittning af sädana pensionsförmäner; det för¬
hällande, som nu ar, har warit en följd af det förra
samhällsskicket, och man fär ej begära, att pä en gäng
fä hafna alla werkningarne utaf de orsaker man undan¬
92
Den ro Julik.
röjt. Jag will endast fasta Skändets uppmärksamhet
wid nödwändigheten, att för framtiden stadga, det Nik»
sens Ständer aldrig hädanefter ämna medgifwa Hof-
Staternes öfwerflyttande till allmänna Indragnings»
Staten, akt Riksens Ständer aldrig mera för Hos»
Staterne ämna bifalla nagra pensioner; och anhäller
jag, att denna min motion mätte fä till Stats-Utflottct
remitteras och de öfrige Ständen meddelas, för att,
sälunda behörigen behandlad, kunna komma alt intaga
ctt rum i Riksdags,Beflutet.
ä. I. Rutberg."
Sedan kulberg i anledning deraf begärt ätcrrcmifl
af Utflottets förewarande Utlåtande, pttrade vice Tale»
mannen Ion Ionsson, att sädant icke lärer kunna bi¬
fallas, enär kulberg» skrift icke innefattar directa an¬
märkningar mot Betänkandet, utan mäste betraktas som
np motion, hwilkcn, fäsdm för sent wäckt, icke kan af
Utskottet till handläggning upptagas; men kulberg trod¬
de, att hans ifrägawarande anförande innefattar ett
ämne, som har sammanhang med Utflottets Betänkan¬
de, och att detsamma i fädan följd kunde antingen ge¬
mensamt med Betänkandet, eller afskildt derifrän, till
Utflottets ätgärd öfwerlcmnas.
Ms Lisasson war ocksä af den tanka, att kutbcrgs
anförande icke kunde anses annorledes, än som np mo¬
tion, och att detsamma icke kunde remitteras, sä framt
det icke ätföljes af anmärkning mot Utflottets Utlätande.
Sedan Ständct allmänt pttrat sig för antagande
af Utflottets ifrägawarande Betänkan de, klef detsamma,
uppä gjord proposition, bifallit; men kulberg» särskildt
Den lo I»lii. yz
afgifne skriftliga anförande af flere Ledamöter begärdt
pä bordet.
Stats-Utstottcts pä bordet hwilande Memorial N:o
261, med do rörande Statsreglering!!» affattade Be¬
tänkande,,, jemte en tabell öfwer Statswerket, blcf, se¬
dan Bonde-Ständet fattat sitt bcflut, i anledning af
samma Betänkande», säsom icke fordrande widare 8t-
gärd, lagdt till handl!,igarne.
Föredrogs ä nyo Stots-Utstottets, den L och 5
dennes pä bordet lagde Utlätande N:o 24g, i anledning
af Friherre 6. III. ^>,Irg,-sv8r<ls motion om tillökning i
lönerne för de fyra Stats-Secreterarne.
ingers Danielson utlät sig: Stats-Secreterarne
hafwa kjelfwe icke sökt tillökning i deras löner. Skulle
den nu icke destomindre bcwiljas, befarar jag, att flere
Embetsman med högre rang, men icke högre Lön, kun,
de anse sig lika berättigade att begära och erhälla till,
ökning i deras löneförmäner. Det torde derföre wara
Läst att dröja med yttrande öfwer löneförhöjning för
Stats-Secreterarne, till desi Rikets Ständer, i grund
af Särskildta Utskottets Betänkande, afgjort, huruwida
Stats - Sccrcterarnes göromäl blifwa af widsträcktare
omfattning, än hittills, och deras wärdighet i samman¬
hang dermed ökad. Zag yrkar derföre äterremisi af Be¬
tänkandet, men will emellertid upplysningswis nämna,
att motionairen grundat sitt förslag pä den förmodan,
att Utländska Minister-Staten möjligen kunde minstas,
94
Den lo Juli».
och den derigenom uppkommande besparing anwändas
till löneförhöjning för Stats,Secreterarne, hwarigenom
ett ökadt nytt Statsanflag för nämnde ändamäl icke
wore af nöden.
Härefter uppläste och aflemnade till Protocollet i^il,
HZIcsn5son frän Kronobergs Län följande anförande:
"Wid frägan om löneförhöjning för de fyra Stats»
Secreterare bär Högloft. Stals-Utstottets Ledamöter
warit af särssilde tankar, men endast om beloppet der»
af, emedan tillökningen i alla fall ar tillstyrkt, af det
skäl, att penningarnes fallna wärde gör deras löner nu
mera otillräcklige. Jag fär i detta afseende göra nägra
fä anmärkningar.
Det mätte wara en onekelig sanning, att allt,
hwarpä är brist, wistt icke faller i wärde, och att wk
hafwa brist pä penningar will wäl ingen söka bestrida.
Dä man i min hemort nu för ro ä iz R:d kan handla
lika mycket af Landtmanna,produkter, som är 1310, för
20 « ;o N:d, eller en dä dubbel summa, sä kan jag
icke finna nägot skäl för den klagan, att wärl mynt
förlorat sitt wärde; det tpckes, som skulle man blott söka
utwägar till utgifwande af Statens medel, pä det en
behällning deraf aldrig mätte inträffa, och wära statler
följakteligen aldrig kunna minstas; att dessutom, i den
ställning landet är, bewilja förökade löner ät Embets»
män, som ej ens begärt Set, och som säledes ej sjelf»
wa lära anse det billigt, finner jag af mänga skäl,
wara betänkligt. De fleste af wära högre Embetsmän
kunna dä med skäl yrka sin inkomst förhöjd i samma
proportion; och är det wäl för öfrigt rätta tiden, att
föreflä förökade Stats-utgister, dä wi just nu, i betrak.
Dea lo Iunii.
95
tande af den finance-reglering som är ost förelagd, äga
fläl att frukta, att den nöd, hwarje frän Hufwudstaden
aflägsen Landsort lider, stall bliswa mäng'-ubblad? Jag
tror det icke, och det är denna min öfwcrtygelse, som
gör, att jag i denna tidpunkt anser den ifrägasatta, af
»vederbörande ej begärdta, löneförhöjning, den mä utgä
under rubrik af Taffel-pcnningar, eller hwad namnsom
helst, ingalunda hwarken böra eller kunna bemiljas;
hwarföre jag anhäller, att ärendet till Utstottet äter-
rcmitteras, samt tesie sä anmärkningar fä ätfölja.
1^. Hakansson."
Hwarmed öfrige Fullmäktige frän Kronobergs Län,
jemte Ständer i allmänhet sig förenade.
Gullers 8-m6sten: Jag Zberopar hwad jag l Utstot,
ket anfört, och, »ned instämmande för öfrigt uti Herr
Contrc-Amiralen Norllsvskjöläs i Utskottet vttrade, Ut-
lätandet bilagde, särflildta mening, prkar äterremisi.
7olign bongberg: Med hämtadt stöd af hwad redan
är wordet flrifteligen anfördt, anser jag nöoigt, att Ut¬
skottets Betänkande äterförwises.
lobannes Svensson frän Elfsborgs Län yttrade
flrifteligen:
"Sedan Högloft. Stats-Utstotket afgifwit Utlätande
i anledning af Friherre ^nk->rsv8r<l, wäckta motion om
tillökning i lönerne för de fyra Stats.Secreterarne, fär
jag wördsamt yttra:
y6
Den 10 Julik.
Z en tid, dä allmänna penningeförlägenheten stigit
till yttersta höjd, och wära hemmawarande Committens
ter med allt skäl af osi fordra en billig nedsättning t de
högt uppdrifna afgiftcrne till Staten, skulle det synas
wara ett öfwerdäd att öka lönewilkoren för ifrägawa-
rande Embetsman, helst dä de sjelfwe icke gjort nägon
ansökning derom.
Jag medgifwer wisierligen desia Embctens wigt, men
anser derföre icke den aflöning 2,^46^ N:d Banko, 262
tunnor spannemäl derunder inberäknade, desie Embets-
män af Staten bestäs, för ringa, utan i det ställe till¬
räcklig; men om desie aflöningar skulle synas för riri-
ga', hwar stall dä tillökningen tagas? Zo frän den re¬
dan nog härdt belastade skattdragare», som oftast under
största behof anstränger sina krafter att afbörda den ho¬
nom älagda gärd till Staten.
Med hopp om lindring i utgiftcrne till Staten
kemnade jag anhörige och Committenter, och war deras
sista sanval ätföljdt af uppmaning, att i dagen lägga
deras lidande och söka lindring i deras bördor. Huru
jag och wi alla gemensamt lyckats härutinnan, känna
wi samtelige, och beklagar jäg wära Committenters gäc¬
kade och bedragna hopp, men skulle anse mig förtjena
hemmawarandes hela owilja, om jag än ytterligare
skulle genom lönc»tillökningars bewiljande öka Le redan
bewiljade Statsanslagen: och ej nog med desia löne,
tillökningar, utan skulle flere Embetsmän af samma
skäl äska sine löner tillöktc, samt ett anslag till Embcts-
manna-corpsens aflönande uppstä, som sluteligcn skulle
undergrafma den stattdragandes beställd.
Under
Den ro Julii.
97
Under det att jag för öfrigt i allo förenar mig med
hwad Herr Doctor Lölckwarle » desi, wld Utlätandet tvid
fogade, reservation anfört, anlMer jag wördsamt, att
ifrägawarande Utlätande mätte äterremitteras och detta
dit ätfölja. Stockholm den ro Juli! i8rz.
lostsunes !8v6NLS0Q
frän Elfsborgs Län,"
"Härmed förena sig:
lonas lönsson och krllc kälsson
frän samma Län."
Härut! instämde Olok Winansson jemte öfrige full¬
mäktige frän nämnde Län, ätffillige Fullmäktige frän
Stockholms Län, med flere; hwareftcr Utlätandet, med
hivad derwid är wordct anmärkt, till Utskottet äterför»
wistes.
Till ytterligare handläggning företogs ConstitutlonS-
UtstottetS pä bordet hwilande Memorial, N:o 29, hwar-
uti blifwit framställde de qwarstäende Resultaten af den
Utskottet i 106 och 107, §§, Regeringsformen uppdrag,
ne allmänna granskning af Konungens NädgifwareSoch
Föredragandes Åtgärder i Embelsärender.
Lriic Oeäerborg inlemnade ett Memorial af följan¬
de sturehäll:
"Den som ägt tillfälle att taga kännedom om Hög¬
loft. Utskottets Memorial N:o 29, lärer deraf nogsamt
Bande-St. pvok., 4 Dand.
7
yZ
Den ro Ialii.
sinna, huru Högloft. Utskottet, under prösningen af ät-
gärderne och rädflagen om allmänna mätt och steg i Ne-
geringsärenderne, wäl funnit anledning till anmärknin¬
gar, men till det mesta funnit sädanc, som jag skulle
tro wid närmare granskning mäste förefalla, af den rin¬
ga betydenhet, att man snart är färdig att anse dem
hofwa warit öfwerflödige. För att närmare ukweckla
detta tillfredsställande resultat, torde mig derföre tillä¬
tas att fä i korthet framställa nägra mina äsigter här-
Lfwer: serdeles i de delar af detta Memorial, der jag
förmodat wig kunna uppfatta frägornes egentliga, be¬
skaffenhet. De äga Åtminstone den förtjensten att mara
Licterade af min Lfmertygelse om rätt.
Under r Mom. har Högloft. Utskottet anmärkt wid
indragningen af ätffillige Dagblad, jemte lagligheten
deraf, säsom en önskan: det matte den af Tryckfrihets-
Lagen Kongl. Maj:t förwarade arbitrerande magt blif-
wit sparsammare tillstyrkt. Att Högloft. Utskottet kun¬
nat föreflä en förändring i den nu gällande Lag om
Tidningars indragande, sädant finner jag för min wörd-
samma del wäl lämpligt, men skulls anse, att ofwansör-
rnälte moment icke rätteligen bordt i Högloft. Utskottets
Memorial inflyta, eller att Högloft. Utskottet ägt, att,
som skett, uppträda säsom Konungens rädgifwares
rädgifware.
Under z Mom. har Högloft. Utskottet ansett räd-
gifwande älgärden wid behandlingen as Aberstein fla
Testamentet förtjent af Regeringsformens 107 §. till¬
ämpning.
Om det ar en obestridlig Kongl. Maj:tZ rättighet,
Ätt förordna om underwisningswerket k Riket: att bi¬
Den ro Iulii.
falla eller ogilla sädana nya inrättningar, som kunna
komma i fräga: att tilläta eller wägra emottagande af
de dispositioner eller gäfwor, som enskildte i och för sä¬
dana ändamäl pä olika willor anflä; sä lärer wal der¬
af ock följa, alt rattegängs fortsättande om en inrätt¬
ning, den Kongl. Maj-t ägde, att efter sitt eget höga
godtfinnande antaga eller förkasta, war, dä klkorstoirr-
ska arfwingarne erbjudit förhällandcn, de der blifwlt
Kongl. Majit frän behörig ort förcdragne, och hwilka
Konungen funnit lämplige, lika obehöflig, som en rät-
tegängs fortsättande emellan enskildte parter, dä de ti¬
ton! Domstol ingä förlikning uti en päbegyndt twist;
derförutan finner jag wisserligen, lika med Högloft. Ut-
ftoktet, tillämpningen af Regerings-Formens ic>7 §. i
förewarande fall, säsom icke innefattande rädflag om all¬
männa mätt och steg, ej wara fullkomligen adeqvat,
men mäste just af detta omdöme draga en med Höglofl.
Utskottet skiljaktig slutföljd, den nemligen: att jag der¬
före tror, det nägon tillämpning deraf icke eller kan eller
bör härwid äga rum.
Uti sitt 4 Mom. har Höglofl. Utskottet fruktat, akt-
Landt-Räntmästares, Krono-Fogdars och PostfSrwalta-
res tillsättande, genom Kongl. Majus Constitutoriak
skulle kunna leda till en för Uppbörds-Werket äfwenlyr-
lig upplösning, att sädana tjenster möjligen skulle sö¬
kas, säsom Pensioner eller nädegäfwor, och andre mer
competente sökande utestängas frän sysslor, hwartill de
egentligen blifwit danade; äfwensom att det närmare
beroendet under de kontrollerande Tjenste-werken skulle
förswagas, emot hwad förhällandet warit, dä, som hit¬
tills, desse Tjenstemän endast erhällit wederbörande Tjen-
ste-Werks fullmagter. Dessa betänkligheter äro högst
märkwärdiga, och mä det wara förlätligt, om man skul.
Dea IO Julik.
le förmoda, det Högloft. Utskottet icke noger afwägt den
ofördelaktiga tolkning, hmartill de kunna föranleda. Den
sanna förtjenstcn och ett oförnuftigt uppförande pä den
tjenstebana, hwartill man sig ägnat, mä wäl icke bchös-
rva frukta sig blifwa obemärkt; och beroendet under de
kontrollerande Tjenste-Werkcn upphör förmodeligen icke,
hwad tjenstc-öefattningen beträffar, derigenom, att Kongl.
Maj:t utfärdar Förordnande dcrpä. Jag flulle tro, att
hmarje Embcts- eller Tjensteman, med eller utan Kongl.
Constitukorial, är owilkorligen förpligtad att fullgöra sin
tjenst; jag önffar, att den som deruti felar borde, mä-
Hända med förkortning i nu gällande Ceremonien der-
ivid, fliljas derifrän; men att allt beroende derutöfwer,
säsom warande en beklaglig qwarlefwa af förflutna
mindre lpckliga tider, den man någon gäng kallat Em-
Letsmanna-arisiocrati, och hwilkcn ej wäl stär att för¬
lika med begreppet om Lagbunden medborgerlig rätt i
ett Constitutionelt Land, mätts förswinna. — Högloft.
Utskottets förklaring af Ncgerings-Formens -8 det
flulle nägra andra Tjenstemän, än de, som wid tiden
of Grundlagens stiftande med Kongl. Fullmagter för-
sägos, med berörde §. icke wara afseddr, kan jag inga¬
lunda godkänna: Att förflutna Riksdagar genom sitt
stillatigande sanctionerak de nya Embeten, som, genom
en i Arm-ens organisation sedan 1810 werkställd för¬
ändring, uppkommit: Att inom Konungens Canzli, om
jag ej misitager mig, flere Embctsmän nu erhälla Kongl.
Fullmagter eller anwisning till Fullmagter, som fordom
of Canzli-Presidenten, utan Konungens wettflap, con-
stituerades: och att nägot dylikt med Lcctorers tillsät¬
tande wid Gpmnasierne äfwen nu lärer wara antaget,
jemte manga flera förhällanden af likartad beskaffenhet,
torde nogsamt bewisa det mindre lämpliga uti en tolk¬
ning af förutnämnde s8 §., hwartill dest ordalydelse ic,
Den ro I ulli.
ke giswcr nägon tillräcklig anledning; hwarföre jag ock
anser dct nu isrägawarande Högloft. Constitutions-Ut-
flockctö 4 inom. böra ogillaL och afftas.
Beträffande dernäst de särstildte anmärkningsmo-
mcnker, Högloft. Utffoltct ansett böra, wid Regeringsfor¬
mens ro7 §:s föranledande, mot Föredragande anwän-
das, sä mäste jag för mia del erkänna den i 2 momen¬
tet anmärkte omständighet, i fräga om husbehofs-mjöl-
och sägqmarnars ssattläggande, hwilkct twcrtemot Kongl.
Bref och stadgande», äfwcnfom emot Högloft. Berednin¬
gens tanka, bliswit Kongl. Majit tillstyrkt, icke kunna
undgä den all,varliga uppmärksamhet, Högloft. Utstot,
tet derät gifwit: och mä flutligen, med undantag af den¬
na omständighet, jag, wist om den National-kraft, som
i Scandiens bygder alltid war hemföding, ej förneka
min öfwetygelse om det hela af detta Memorial, dä jag
liknelsewis torde fä jemföra de gjorde anmärkningarne
med den samwelsgranna och uppmärksamma fränsilning
af en och annan wilseförd mygga, hwars likgiltiga der-
waro wisterligen icke magtat grumla stogskällans frista
bölja. Stockholm den ro Juli, r82g.
Urik 6s<kerbor§."
Upplästes; hwarestcr ärendet, pä Ztstillige Ledamö¬
ters begäran, förklarades ytterligare hwikande.
Till öfwerläggning föredrogs Stats-Utstottetk, se¬
dan sista Ulenum pä bordet hwilande, Betänkande N:o
LgZ, i anledning af Kongl. Maj:lS Nädiga Ncmist, rö¬
rande Zndeldta Znfanteri-Regementernas beklädnad.
De» w Julli.
ingers vsnielson anförde: Innan motionstidens
flut inlemnade jag lia Ståndet ekt derefter till Stats-
samt Allmänna Beswärs- och Ekonomic-Utffotten den
iz Mars remikteradt Memorial, hwaruti jag yrkade en
billig minskning i beklädnads-afgifrcrnc, emedan, säsom
jag med företedde rakningar styrkte, ett betydligt öfwer-
skott fanns qwar i Brklädnads-Castan. Öfwer denna
motion haswa Utffotten sig ännu icke utlärit; och jag
tror, akt wi genom ert förhastadt afgörande af ifräga-
warande ärende ej böra pålägga ost ett band, hinderligt
för mär fria pröfning af det Betänkande, Utffotten snart
lära afgifwa öfwer min förbcrörde motion; pä hwilken
grund jag yrkar, att Utffottets förhandwarande Ulätans
de mä äterremitteras.
laban b-ongderg yttrade: "Dä Högloft. Statk-Ut-
skottet uti dest Betänkande öfwerlemnat till Kongl. Maj:tS
Nädiga bepröfwande, att efter behofwet läka afhjelpa de
olägenheter, som äro förenade med Helsings Kongl. Re¬
gementes beklädnad, hyser jag den fasta förtröstan och
Lfwertygelse, att Kongl. Maj:t wid detta tillfälle anser
8O §. Regeringsformen säsom föremal för dest Nädiga
Beslut. Högloft. Utffottet har wäl yttrat, att jordägar¬
ns inom Jemtlands och Westerbottens Län äro lika, om
icke härdare, roterade än Helsinge Regementes rotehälla-
re, och om jag ocksä icke kan bestrida denna uppgift, sä
är det mig likwäl bekant, att Jemtlands rothällare hof¬
wa, enligt Contracter, ätagit sig stofferingSpenningar, som
sedermera förswunnit; Westerbottens rothällare hafwa
deremot fatt och fä sig tillgodoräkna samt säsom biträ¬
de för ds swagare rolarne intaga sädana Nybyggen,
som blifwit eller framdeles blifrva ffattlagde, af hwilka
lägenheter lemnäs en icke obetydlig fördel för de äldre
rotarne. Det är destutom icke obekant, pä hwad sätt
Den ro Julli
Landshöfdingen Baron koskull förmädde Rothällare
i Norrbotten till den gjorda förändringen Ml Contrac-
tet. Är r8ir stedde inom Gefleborgs Län en extra ro¬
tering, och stag will endast nämna en enda Socken inom
Gestrikland, wid namn Ockelbo, bestäende af zz mantal
med Zr ordinarie Soldater, som wid den anställda ex¬
tra roteringen erhöll ytterligare, om icke minnet bedra¬
ger mig, 25 man. Sädant är förhällandet inom Gefle¬
borgs Län. Af desie siäl, och pä grund af 80 §. Rege¬
ringsformen, samt det af högtsalig Konung Larl den X!
i Räder med Helsinge Allmogen ingängne fastställde
Kneckte.Contract af den ly September 1682, och Kongl.
Förordningen den r? Januari! »687, anser jag mig, med
denna reservation, kunna bifalla Utskottets Betänkande."
Sedan Fullmäktige frän Gefleborgs och Jemtlands
Län häruti instämt, blef detta mäl, med derwid gjorde
erinringar, till förnyad handläggning af Utstottet Atcr-
rcmilteradt.
Som kl. NN war L, sä upphörde Sestionen; men
Ständet sammanträdde änyo kl. 6 eft. m.; dä följande
Memorial och Betänkande» upplästes och, ladeS pä bor¬
det:
Lsnstttatisas-Utstotteto:
N:o Z4, angäende ett föreslaget nytt Mom. i 68 §.
Regerings-formen;
R:o Zs, med förflag till förändrad redaction af !Z
L. Niksdags-Ordningen,
lv4 DtN 10 Iulii.
N:o z6, rörande föreflagen ändring i 2; §. Riks,
dags-Ordningen.
Vewillaings-Utsksttets:
N:o 18, angäende Post-Werket och de deraf infly¬
tande Bewillnings-medel.
N:o iy, rörande gjorde anmärkningar i afseende pä
UtssottetS Ullätande om en utwidgad fribrefS-rätt för
Städernas Magistrater.
Lag-Utflsttetsi
N:o råg, k anledning af anmärkningar wid Utskot¬
tets Betänkande.
N:o Z8, angäende förändradt sätt för Författnin¬
gars uppläsande i Kyrkor.
Som Bonde-Ständet redan bifallit Bewillnings-
Utfkottets Betänkande, af den 20 sistledne Maj, inne¬
fattande asflag till en projecterad ny method för Be-
wiklningens utgörande och fördelning m. m., sä ansäg
Ständet UtssottetS Memorial N:o meddcladt i an¬
ledning af Högloft. Ridderssapet och Adelns ätrrrsmisi,
ej fordra annan ätgärd, än att läggas tift handlin-
garne.
Wid föredragning biföllos följande Lag-Utssottets pä
bordet hwilande Betänkande»:
Den 10 Iulii. 105
N:o nr, angående förändrad prtsscriptions-iid för
Kronan, i affcendc pä anmärknings-kraf emot särstildte
personer och redogörare.
N'o na, om tiden för bewakande af mäl, som k
Hof-Nätkcn öfwer Skäne och Blekinge göras anhängige,
elter derifrän till Kongl. Maj:t i underdånighet fullföl¬
jas.
N:o n3, angäcnde yrkad ändring i 5 §. af 40 Cap.
Misigernings-Balken.
N:o 114, om mildring i straffet för waktkarl, som
af försummelse eller wangömmo stäpper fänge lös.
N:o n§, om förklaring af 40 Cap. z §. och 42
Cap. l §. Misigernings-Balken.
Ä nyo föredrogs Lag» samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-UtstoktenS, pä bordet hwilande, Betänkande
R:o ror, i anledning af Kongl. Maj:tS Nädiga Pro¬
position, om antagande af en författning, angäende för¬
ändring eller utdömmande af wattenwerk, som genom
uppdämning stada jord eller hindra desi odling; derwid
^lillsr-8 Danielson inlemnade est anförande af följande
lydelse:
"Wid den föreflagne Watten-Wsrks-Uppdämnings-
Lagen har äfwen jag mina betänkligheter, ehuru de
flista sig nägot frän de meningar, som i Utstotten blis-
»vit mot förslaget yttrade, — Jag utbeder mig att fä
framställa nägra af besia betänkligheter.
Den i» I »lii.
Med Herr Landshöfdingen von Dörns instämmer
jag deruti, att 50 procents förhöjning af det werkliga
wärdet utgör ctt alldeles olämpligt lösningspris; och
jag grundar denna tanka Lerpå, att begagnandet af den
föreslagna tillåtelsen till wattcnwcrks lösande skulle här¬
igenom blifva i de flesta fall alldeles omöjligt. Det ar
nemligen af sig sjelft klart, att hwar helst en jordägare
finner sig beläte» att för werkliga wärdet köpa ett wats
renwerk, der kan ett sädant köp merendels afflutas u»
tan twäng, och ännu mindre kan det fela, att den jord¬
ägare, som will betala hälften mer, än fulla wärdet,
winner watkenwerkssägarens bifall till detta werks inlö¬
sande, samt att säledeö en lag, som dertill twingar, är
alldeles öfmerflödig. Lni man i allmänhet icke sett
mänga wattenwcrk uppoffras, till befrämjande af jord-
odlingar; sä torde man just derföre kunna taga för af¬
gjordt, att fördelen af odlingarne icke warit ansedd nog
stor. för att motswara denna uppoffring, hwilken i an¬
nat sall ofelbart skulle genom friwilliga öfwerenskom-
melser blifwit tillwägabragt. Kunde jag tillstprka en
rättighet för jordägare, att till nedsatt pris lösawattcn-
werk, hwaraf han lider skada, eller anwifa detta werks
ägare blott en wiff andel i förmänerna af den odling,
som stall företagas, i stallet att tilldömma honom full
köpeskilling; dä först skulle jag tro mig hafwa uttänkt
grundsatsen för en Lag, som blefwe Verkligen gagnande
och befrämjande det sökta ändamälet; men den nu före,
flagna finner jag iste hafwa dessa egenskaper, och alldra»
minst kan jag bifalla förslaget, om eu utöfwer werkliga
wärdet uppdrifwen löseskilling.
Det är wisserligen bedröfligt, om ingen ukwäg^all
finnas att undanrödja de stora hinder och skador för jord¬
bruket, som uppkomma frän oförsigtigt eller egennyttigt
Dcu io I-Uii.
anlagde wattenwcrks uppdämningar; och jag kan derföre
icke tilläta mig, att ogilla hela lag«förflagct, helst dä jag icke
deri sinner nägon ting skadligt eller fkrnärmandeför nägons
rätt. Zsg mäste endast beklaga, det jag icke ser någon
utwäg, akt göra den föreflagna lagen kraftig och för
ändamälct werkligen tjenlig; och jag kan ätminstone ej
annat än tillstyrka, att sä mycken kraft, som deri finnes,
enligt den gjorda Nädiga Propositionen, mätte blifwa
bibehällcn och ej för fäfänga faryägor uppoffrad. Ds
jordägare blifwa i asta fall hädanefter, säsom hittills,
ganska fä, hwilka finna sig I tillfälle att k - blott päko,
sta de förbättringar och odlingsföretag, soni stola genom
jordens befriande frän wattendränkning befrämjas, ri¬
tan äfwen köpa sig möjligheten dertill, genom inlösande
af de wattenwerk, som förorsaka en sädan drankning;
och säkert kommer detta aldrig ! fräga pä andra stäl¬
len, än der odlingstillfällena ärä af serdeles betyden¬
het; men wattenwerken deremot af sä ringa wärde och
nytta, att deras bortgäng mot full lösen ej kan utgöra
någon betänklighet. Att härwid föreställa fig dyrbara
Bruks- och Manufactur-anläggnlngar, är wisierligen öf,
werflödigt, och derifrän kan icke hämtas något stal till
den uppdrifna löseskilling, som Utskotten föreflagit.
Widare finner jäg anmärkningswärdt Utskottens
försök, att stadga en fatalietid för anställande af twi,
ster, som uppkomma emellan jord, och wattenwerks-ägare,
dä endera icke ätnöjes med den wärdering, som Z wat-
tenwerket bliswit anstäld. Dä Utskotten billigkwis icke
funnit sig kunna föreslä, att genom försummande af den
utstakade fatalietiden lösningsanspräket stulle för alltid
förfalla , utan stadnat endast derwid, att frägan för den
gängen icke mera stulle wara öppen, är jag icke l ständ
att inse, huru en sädan lag stulle nägonsin kunna til,
Dea ro ItM.
lämpas- om ej man wille bestämma, all för den gän¬
gen betyder nägon wist tideläugd, hwilket äter Utskotten
icke försökt. Waktenmerks-agarens ifrägastälde lidande,
genom osäkerhet under eN läng mantan pä lösnings-
anspräkctS fullföljande, stär i hans eget wälbehag att
afhjelpa; ty det ar honom icke betagit, att sjelf anställa
rättegången med det stäMningspästäende, att löSnings-
anspraket mätte ogillas; och dä behöfdes det pä sin böjd,
att lagen stadgade, det jordägaren more skyldig pä en
sadan stämning ingä i tmistens utförande, i fall detta
icke af sig sjelf är klart.
För att stadga min mening öfwer det alternativa
förslaget, rörande flere delägares skyldighet, att deltaga
gemensamt uti den ränta, som frän ett utrifmit matten-
werk öfwerflyttas pä den jord, till hwars bätnad utrif-
ningen stett, behöfmer jag endast fräga mig, huru rätt-
wist det more, att delägare, som först iagttogo den egen-
nyttiga slugheten att icke ingä I kostnaden till mattens
werkctö lösande, skulle sedermera derigenonstöfwerwinna
den fördelen, att pä de lösandes bekostnad undandraga
sig utgörandet af det inlösta werkets ränta, och säledeS
icke blott fä till stänks hwad den wunna förbättringen
pä deras jord uti inköp kostat, utan ock till stänks
framgent njuta denna förbättring fri frän afgift till Sta¬
ten. Jag har Medes icke twekat att förena mig med
den del af Utskotten, som härutinnan bifallet förslaget
vförändradt.
Med Utskotten kan jag icke instämma i den menin¬
gen, att den ripa författningen skulle kunna till intet
göra förut ingängna och lagligen faststälda Contracter,
hwarigenom jordägare, emot betingad ersättning, för¬
Den ro Justi.
bundit sig att as wattemverk täta uppdämning 8 sin iord.
Sädant bör twertom uttryckligen förekommas, ! fall det
ar nödigt, och man icke anser för afgjordt, att lagskip-
ningen förebygger en s8 origtig tillämpning af författ¬
ningen, som bär är i fräga, dä ingenting i densamma
finnes, som till en dylik tillämpning twing ar. Uppen¬
bart är, att Contracter mäste njuta helgd och icke kunna
utan ömsesidigt bifall rubbas.
Beträffande twä wärderingsmänS utnämnande af
Landshöfdingen, kan jag icke heller blifwa ense med Ut¬
skotten. — Det mäste wara de twistandes ensak, att ut¬
se sädane fliljesmän, som förtjena deras förtroende; och
detta mäste wara nog. Allt inflytande pä den ena el¬
ler andre partens större lätthet, att winna filt ändamäl,
bör sorgfälligt utestängas, och twisternes utgäng för in¬
gen del bero af den ena Landshöfdingens tilläfwentyrs
Lfwerwägande benägenhet att befrämja, eller den andres
benägenhet, att äterhälla framgängen af sädana odlings-
företag, hwarom fräga är.
Med besia anmärkningar anser jag för min del
Betänkandet böra äterremitteras.
Danielson."
Härmed förenade sig Nils Insulin och Olok Beisson
frän Stockholms, Brik laensson frän Upsala, Brik Alil-
gren frän Elfsborgs, Olok Olsson i Olebyn och Gullers
Nilsson frän Carlstads, ingers Martensson frän Jemt¬
lands, Brik Bloberg frän Södermanlands och Better
Anckersson frän Hallands Län, med flere.
Olok Hakansson frän Elfsborgs Län yttrade: Zag
instämmer till alla delar uti hwad Ancker» Danielson
ilo
Den lo I »lii.
anfört, och will endast tillägga, att jag, under denna
frägas behandling af Utsiotlcn, alltid ansett förslaget
om förhöjning i lösestillingen för Wattcn-werk, utöfwcr
deras rätta wärde, wara orimligt och endast motwerka
de sörmäncr, Kongl. Maj-i äsystat med desi Nödiga
Proposition.
Vice Talemannen lo» Ionsson : MedbroLren wollers
var.relson har sä wät och grundligt framställt sina an¬
märkningar emot Utskottens Betänkande, att jag icke kan
annat an wig dermed förena; Dock sär jag särskildt
tillägga, att jag anser den Lag, som bjuder att en jord¬
ägare, som ä sina ägor lider försäng genom uppdäm¬
ning wid ett angränsande Watten-werk, stall betala 50
procent utöfwer Werkets wärde, för att fä ägorne fria
frän öfwerswämning, wara lika obillig, som dcn, hwil-
ken befaller en Watten-werksägare, att betala i skade¬
ersättning 52 procent utöfwer wärdet af den »verkliga
stada, som wakten-uppdämning möjligen kan tillskynda
en angränsande hemmansägare. Orimligheten häraf
är ögonskenlig; och jag är öfwertygad, att om det stad¬
gande Utskotten i nämnde afseende föreslagit antages,
stola kittslige grannar förstä, att begagna fördelen deraf
samt börja och fortsätta kostsamma rättegängar för attutbe-
komma lösesumman jemte den föreflagne omättliga för¬
höjningen. För att i besia delar winna nödig rättelse
yrkar jag äterremisi.
Olok Nilsson frän Carlstads Län instämde ut! in¬
gers O-lmelsoos yttrande, men erinrade, att om Wat-
ten-wcrks«ägarc tillika innehar ägolott i den by eller det
Hemman, som af wattcn-uppdämning lider, bör han,
dä wcrket förändras eller alldeles utrifwes, Vidkännas
Drn lo Iulii.
r t >
afdrag ä ersättningS-beloppet i förhållande till sin jord¬
ägande rätt.
i
Härmed förenade 6g Olok Olsson i Slängserud frän
samma Län; hwarefter Uer Kongtsson frän Halland an¬
förde: Det wärde, elt Watten-werk äger pä stället, fvr-
swinner eller förminstas betydligt, dä det rifwes eller
flyttas. Zag kan derföre icke förena mig med lollors
Danielson i den omständigheten, att ägare af Watten-
werk kan anses fullton ligen skadeslös genom en ersätt¬
ning, som jemt uppgär till sjelfwa werkxts wärde.
Genom antagande af ett sädant stadgande skulle tillfälle
beredas en kittslig granne, att utan afcende pä egna
fördelen, (ty den kunde osta wara gansta ringa), twin-
ga en Wakten»werks-ägare att mot en lumpen weder-
Sållning utrifwa en dyrbar anläggning.
Nils NZnsron: Zag har i denna fräga hyst samma
kfwertpgelse, som den Lnllei-s D->niols«n yttrat, och
kan således pä intet sätt förena mig med lZcngtsson,
som synes wilja bifalla Utskottens förslag, hwilket jag
deremot icke anser stödja sig pä antagliga grunder. Det
lärer icke wara rättwist, att genom olämpliga stadgan-
den lägga hinder i wägen för ätnjutande af de allmän¬
na fördelar, hwilka man i stället borde befrämja; men
sädant inträffar ofelbart, om en jordägare, som will
lösa ett Watten-werk, hwilket förorsakar honom stada,
stall erlägga ej allenast fulla wärdet af hus och inventa¬
rier, utan ock derutöfwer 50 procent af wärdet. Ägaren af
Watten-werket blir genom ett sädant stadgande alltid
tryggad i ätnjutande af sina förmäner, men Jord-äga-
ren deremot af nödwändighetcn twungen, att allt fram¬
gent afstä ifrZn eller sakna sina. För öfrigt är jag
icke ense med mig sjelf/ om jag stall instämma i Dam-
Den ro Iulii.
elsons anmärkning angäende sättet att wäija gode män.
I Utskotten ansäg man denna rättighet desto heldre bö¬
ra tillhöra Konungens Besallningshafwande, som man i
synnerhet dä borde wara försäkrad, att owäldige män
maldes, och man dessutom trodde sig kunna förutse, att
parter, med rättighet att sjclfwe wäija, skulle utse säda¬
na personer, som med dem stöda uti närmaste wänstaps-
förhällande, och pä grnnnlagcnhclcn af hwilkas åtgärder
man icke alltid med säkerhet kunde räkna.
lobsn Longberg: Den farhäga Utskotten yttrat,
att en Jord-ägare lemnad rättighet, akt pä andra grun¬
der, än dem Utskotten föreslagit, inlösa Watten-werk,
som göra stada ä jord, skulle medföra kränkning af ä-
ganderätten, anser jag icke wara af nägon anmärk-
ningswärd bestaffenhet, serdeles som fä tillfällen lära
gifwas till sä stora och widtomfattande odUngsföretag,
akt man skulle finna räkning ivid, att, för wcrkställighe-
ten deraf, dyrt inlösa en Inrättning af ifrägawarande
bestaffenhet; och dä dcsiutom, pä sätt Utskotten föresta¬
git, undersökning pä stället, angäende behofwet och nyt¬
tan af ett Watten-werks raserande, mäste säsom en för¬
beredande ätgärd äga rum, innan något widare fär till-
göras; sä lärer man icke behöfwa frukta, att en Jord-ägare
af kittslighet fär tilltwinga sig en fördel, den han lag¬
ligen icke kan minnä. Likwäl anser jag högst angeläget
att, dä en Watten-werks-ägare, af egennyttiga afsigter
och till förnärmande af Jord-ägares rätt, gör högre upp¬
dämning, än det bestämda eller framdeles bestämman¬
de sä kallade watten-werket tilläter, ett stadgande borde
gifwas till skydd för Jord-agarens rätt, att efter före-
gängen besigtning för sitt lidande hällaö fullkomligt ska¬
deslös- För öfrigt förenar jag mig med .Esters Oanielson.
Lars
Den lo Jul».
L.->rs billman frän östergöthlands Län -'»stämde
häruti, uudcr förklarande, att ersättning för Wattcn-
werk, som inlösas, bör nedsättas och ester wcrkliga mär¬
ket bestämmas; hmarcmot ?or Longtsron inwände, att
den jordägare, som, pä Wattcn-werks-innebafwares be¬
kostnad, wunnit okade odlings-tillfällcn, de mä wara stör¬
re eller mindre, bör, utöfwer wärdet af den raserade
inrättningen, hälla ägaren skadeslös; att Wattcn-wcrk
sa fällan som rnöjligen ske kan böra utdömmas, einedan
älongl. Ma,':t och Kronan derigenom kan förlora en pä-
raknad inkomst; och att dan anser lämpligast wara, att
parterne sjclfwe utse de ivärderings, eller gode man,
titt hwilka de hafwa största förtroende.
hinters O-nrivlson; Da ?sr llengksLon icke fastat
sig wid sake», anser jag hans yttrande icke förtjena att
särskildt bcswaras; dock will jag. upplysa honom, att
Watten-wcrks-agarenS ersättning sommer att bestäm¬
mas, icke allenast efter äbyggnadcrnes beskaffenhet och
wärdc, utan hufwudsakligast r förhällande till den in¬
komst, som frän lägenheten crhältits. I fragan om
wardcringsmäns ntwäljande har jag trott mig böra
göra det tillägg, att jag ej anser lämpligt, att erecutiva
magten pä ett eller annat sätt blandat sig i cnffildta
angelägenheter. Jag har trott, att orkcnS inncwänare
äro i tillfälle att säkrast bedomina, hwilka personer, med
stadgad crfarenbet och insigt >' landthushälln ingen, äga
god wilja och sörmäga, att smara mot folkets förtroende;
och jag wet icke, hwarföre en Landshöfdingc, som, tilläf-
wentyrs nyligen ankommen till orten, icke känner folket,
stall med sädana wal taga befattning.
Bonde-Tr. post., g Band.
8
Den 10 Juli,'.
Nlls Di,kansson frän Christianstads Län trodde, att
det medförcr mera nytta än stada, om Konungens Be-
fallningshafmande äger rättighet, att utse twenne goda
män, hwilka, wid förefallande behof kunde medla partcr-
nc emellan. För öfrigt förenade hansig med Nils Maris¬
son ost) Austers Danielson.
I>er Driksson frän Kronobergs Län yttrade: Wat-
temverk äro för mänga orter oumgängligcn nödige; men
ocksä medföra de stada för mänga Hemman genom wat-
tcn-uppdämningar, till hinder för nyttiga odlings-före-
tåg. — Den olägenhet/ som ett Wattenwcrk kan till-
skynda angränsande Hemman, och med stät öfwcrklagas,
härleder sig gemenligen dcrifrän, att grundstockarne wid
Lam-werken för mycket höjas. Zag anser derföre nö¬
digt, att rättelse ster, och^tt en Lag stadgas, som i möjliga¬
ste mätto stödjer sig pä billiga grunder. Jag tror, att,
dä fräga uppstär om Watten-werks utrifwande eller flytt,
ning och förändring efter localen, förhällandet först bor¬
de undersökas af gode män, af hwilka parterna utwät-
ja 2me ä hwardcra sidan. Om wid ett sädant tillfälle
meningarne blcfwo delade, sä att nägot bestämdt beslut
icke kunde erhällas, dä först borde förhållandet hos Ko¬
nungens Befallningshafwande anmälas, som ägde utse
andre kunninge män för att parterne emellan stilja:
men stullc äfwen detta försök fruktlöst aflöpa, borde ä-
rendet förwisas till Domstolen i orten-
Isen Mickelsson frän Upsala Län: Jemte det jag
förenar mig med Mosters Danielson fär jag upplysnings-
w!s nämna, akt i Skäfthammar^' Socken sinnes en liten
wattenqwarn, hwarest uppdämning ster till stada för 4
s 500 till Olands än angränsande mantal. Jag tror,
att detta enda exempel nogsamt bcwisar nödwändigheten
Den ro Iunil.
"5
af sädana förändrade stadgande», hwarigenom dylike o-
lägcnhetcr kunna afhjelpas.
dli>8 drZnsgon erinrade, att Ntstottet tillstyrkt hwad
?er driksson förestagit; och wille dli>8 ivrZn-isou derjemte
hafwa underrättat l?«r 6engt8,on, att Kronan icke för¬
lorar i statt derigenom, att ett eller annat Wattcn-
werk kan komma att förswinna, emedan den afgift till
Skaten, som förut frän en sädan inrättning utgätt, kom¬
mer att öfwcrstyttas pä det Hemman, för hwars räk¬
ning werkct bliswit utrifwit eller förändradt.
Anders öberg frän Norrbottens Län yrkade, att de
Wattcn-werk, som i hanö ort finnas, och hwilka icke för¬
orsaka någon uppdämning, mä wid deras urgamla rät¬
tighet sörbliswa.
långg 70N8S0N frän wrebro Län instämde wäl hufs
wudsakligen uti hwad Hnder8 Osnielson anfört, mell
erinrade derjemte, att ej allenast qwarnar, utan äfwen
bruk kunna betydligen hindra odlingsförctag genom wat-
tenuppdämning; och som större privilegierade bruks-an-
laggningar swärligen kunna ntdömmas, torde häruppä
jcmwäl böra fästas afseende.
?c-r Lovgt88on begärte fä tillägga, att, dä större
Wattcnwcrk finnas oumbärlige för nägon wiff ort, bor¬
de samma orts innewänare först höras, innan beslut
meddelades, huruwida sädana werk finge utrifwas eller
icke. — I annat fall yrkade han, att den ifrägakomne
nya Lagen, hurudan den i öfrigt mä antagas, ej mä
sträcka sig till hans hembygd.
Ioksnne8 kck^rin frän Elfsborgs Län: Jag inser nog
rättwisan af Kongl. Masits Nädiga Proposition i detta
Den 10 Iulii.
mål; men i min hemort företer sig ctt serdeles förhål¬
lande; ty der finnas flera Hemman, hwilka bcswaras
genom wattenuppdämning wid Trollhätte Slusi-werk,
hwarcst någon rubbning icke är tänkbar; men i öfrigt
förenar jag mig med wollers Danielson och lollan Dong-
llorg.
Drill Drillsson i Ekeby frän Stockholms Län wille
blott nämna, hurusom han och åtskilligt hans grannar-
lida stor stada ä ägor genom wattenuppdämning frän
ett närbeläget factor!.
Sedan öfwcrläggningcn nu war stutad, blcf, uppä
framställd Proposition, Betänkandet, i anledning af de
derwid gjorde anmärkningar, titt Lag- samt Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utstotten äterförwisadt.
S. D. Börjades läsning af de wid Stats-och Ban¬
ko-Utskottens Betänkande, angäendc reglering af Rikets
Penninge-Werk, m. m. fogade sarffildte yttranden, af-
gisne af Utskottens ätstillige Ledamöter, hwilka warit af
skiljaktiga tankar med Pluralitcten.
Läsningen fortsattes till kl. 8.
Genom ankomne, uppläste och till handlingarnc lög¬
de Protocolls-Utdrag underrättades Bonde-Ständct, att
Högloft. Ridderftapet och Adeln
Den 14 Iunii
Bifallit följande Utlätanden:
Den roIulii. 117
Krän Stats- samt Allmänna Lcswärs» och Ekonomie-
Utstottens:
N:o L,8, om bidrag af allmänna medel till linför¬
ädlingens befrämsande inom Hallands m. st. Län.
N:o Lig, om de reducerade Cavallcri-Ncgementer-
ncs ätcruppsattandc, samt om ftrffildte löne-anstag för
Befälet wid Smålands Infanteri-Bataillon.
N:o Lro, rörande Institutet för blinda och döf¬
stumma.
N:o 22r, om anflag till wäg-anläggnlng emellan
Hemmanen Astrand och Sölje i Wermland.
S?:o 222, om en fyrbäks anläggande pä den såkal¬
lade Björnklippan.
Frän Lag-Utftottet:
N:o ?ö, angående förändring i straffet för bällkarl,
som fordrar drickspenningar eller med otidighet bemö¬
ter resande.
Den l8 Invit
Gillat nedannämnde Mätandcn:
Stats- och Lanko-Utstottens:
N:o 224, i anledning af Riksens Ständers Revi¬
sorers Berättelser, angående den sä wäl 1820, som sed¬
nast är 1822, förrättade granskning af Götha-Canal-
Bolags, Götheborgs- samt Malmö f. d. Discont-Inrätt-
ningar-
n8 Dcn ro
225, angående de af Herrar Fullmäktige widtagne
Åtgärder, för werkställigheten af Riksens StänderS beflut
om f. d. Filial-Disconttrnes öfwertagandc af Niksgalds-
Contoiret,
N:o 226, i anledning af HerrarNcvisorerK anmärk¬
ning, rörande tillätne omsättningar af lagsökte och till
lagsökning förfallne län.
N:o 227, angående Decharge för Directionen öfwer
Götha-Canal-Bolags f, d. Discont-Contoir i Göthe-
borg.
N:o 228, angäende Decharge för Directionen öfwer
Götha-Eanal-Bolags f. d. Discont-Conlyir i Stockholm,
N:o 22g, angäende förre Kamererare» wid Götha
Canal Bolags f. d- Discont-Contoir i Göthcboig, lggs-
Ltröms ansökning om afdrifning och eftergift af dest irä-
kave Balance,
N:o 2go, om Decharge för Directionen öfwer Gö¬
theborgs f. d- Disconk-werk,
N:o 2Z2, angäende Decharge för Interims Direetio-
nen öfwer Malmö f. d, Discont-werk,
N:o szZ, angående .Hfwerste-Leiutcnantens Dorner^
Iijelm» förde klagan öfwer förment lidande ivid ligviderr
af dest skuld till Malmö f. d. Discont-werk.
Nw 2;4, angäende föreslagit arfwode för ^fwcr-
Commistarien O. LK, ftzr biträde wid Discont,göro-
mälcn-
Den iciIulH. ny
N:o 2g5, angående bemiljad befrielse ställ byfätt-
ning för ätstillige f. d. Filial-Disconternes Eäldenarer.
Laako-Utjkoktets:
N:o 18, angående bestämdt stadgande, huru wid li-
qviden bör förhällas i sädane sall, dä en ä Bankens
auction försäld fastighet inropas af förre ägaren.
Lag-Ukflsktets:
N:o 7y, om rättighet för fordrings-ägare att sjelf-
we wäija ulmätningsmän.
Den 25 Juni!
Äterremitterat följande Utlätanden:
Stats-Utflottets:
Nw >8i, ö wcr ätstillige af Riksens Ständers Ne-
vstorer ären 1820 och 1822 framstälde anmärknings-
punctcr, rörande Allmänna Magazins-Dircctionens för-
waltning.
N:o 182, i anledning af bemalte Revisorers an¬
märkning, angäende den till Italien är i82r werkställ-
de export af korn och hasta.
N:o 201, , anledning af samme Revisorers är 1822
gjorde anmärkning mid inköpet af Eldqvarnen i Stock¬
holm.
N:o 209, i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Proposition om afstrifning för ett qvantum Räg, an-
wändt till bröd-bakning ät hufwudstadens fattige.
'22 DenioIulij.
Lag.Ulflottets:
N:o 8j, angående Lagmans-Nättcrnas upphörande,
Allmänna Leswäco- och Lksnsmic-tttflottets:
N:o tor, angående föreslagen ändring nti Författa
ningarne, rörande hlisbchofs-bränwins-bränn ingen.
Nw rob angående förändring nti Cxantina för in-
träde i de Civila Embcte-wcrkm,
N:o rn/, angående ett förbättrade ffolciyäsendc f
Landtförsamlingarne,
Lågt till bandlingarne följande Utlätandcn r
dlalö-Utstotkers:
N:o r8o, angående Riksens Ständers Revisorers
ären 1820 och 1822 afgifne Berättelser, rörande gransk¬
ningen as Allmänna Magazins-Directionens Räkcnffa-
per och förwauning söp de sednare arén,
N:o rZg, i anledning af samma Revisorers nämn¬
de ar afgifne berättelser, angäende Allmänna Magazins-
Inrättningens ntcsiäcnde fordringar i Finland,
N:o ry4, i anledning af bemälte Revisorers är 1820,
gjorde anmärkning, rörande upphandlad rlad Nag wid
Norrköpings Krono-Magazin,
N:o ,98, ! anledning af Revisorerncs är 1822 gjor¬
de anmärkning, om den till hjelp för hnfwndstadens nöd¬
lidande wid Krono-Vagcrict werksiallde Brodförbakning.
Len iv Julis. I2i
N^o 2ox, öfwer ätffillige af bemaltc Revisorer Arén
1820 och >822 ftamställdc anmarkningspuncter, röran¬
de Allmänna Magazins-Inrättningcn.
LagrUtflokteto:
N:o 87 angående hembud, dä Fralse Skattc-Hem-
man ufpm hörd försäljas.
Nw 89, rörande tjcnligq Författningar mot All¬
männa Förbrytare.
Bifallit följande Stats-lltstottets Betäiikandcn, !
anledning af Ijikscns Ständers Revisorers gjorde an¬
märkningar, rörande
N:o >8;, oredpwlste Spainicmalsupphandlings-nie-
hrl-
N:o 186, 500 tunnor bafra, som är l8r8 blcfwo
assände till Norrige.
N:o 187, i l,oao R:dr Banco förffjulne medel lisl
Lyckeby qwarnarS reparation,
N:o 188, ritlcmnad koppar till taktäckning ä Kongl.
Slottet och Hennes Kongl. Höghet PrinscAans palais i
hufwudstadcn.
N:o 18g, det för Bagare-Embctet i Hufwudstaden
är 18-8 afsiagna partic räg.
N:y ryo, förhöjning i Spannemälsupphandlings»
prisen för Skaraborgs Län.
N'o 192, ett Herr E)fwerfken Ooni-scl ^Kvrbjelm
bewiljadt Spanncmals-Lan i Umeä Magazin,
122 Den lo Iulii.
Nm 19g, oligviderade förstotter af Majoren Coijet
och Hof-Marstalken L.5tven8kölcl.
N:o '95, wcrkstälde SpanncmälS-tranSporter land-
wägcn frän Wadstena kill Orebro.
N:o 196, ett titt BohuS LänS Kongl. Regemente
af Herr Landshöfdingen Erestve v»» lichen utlemnadt
län af Allmänna Magazins-Inrärtningens medel.
N:o 197, lippburne förstottS-medcl af Herr Lands¬
höfdingen örnell.
N:o 199, försummad indrifning af en fordran hos
Skepparc-Äldermanncn I. k. 8tLllI i Thorshälla.
N:v 2»2, dcn till England är 1320 werkställde
SpanncmälSutffeppning.
N:o 2«4, undsättningS-fpannemälS äterlevercrande
till samma Krono-Magazin, der densamma uttagits.
Nm 205, om Ertra Ordinarie afskrifning, som blif-
wit bewiljad StottS-Proviantmästaren, Kongl. Näntmä-
stareN Oucllterlonij.
N:o 206, en afskrifning i Umcä MagazinS räken¬
skaper ä de sä kallade Skällsta Gäfwo-SpanncmälS-
medlen.
N:o 207, yppad proprie-balancc hos MagazinS-För-
maltarcn Henner i Lidköping.
Godkänt nedannämndc UtstottS Utlätanden:
Staks-Ukflottets:
N:o 217, i anledning af gjord anmärkning wid Ut-
stottets Betänkande, angäcnde anflag af StatS-medeln
Den io Iulii.
till kostnadcrnes bestridande för en hamnbyggnad wid
Jönköping.
btats- och Lanko-Urskottens;
Nw Lg?, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
proposition, angående bidrag till utkörande af Hjelmare
Canal och Slusiwcrks ombyggnad, sa wida den angar det
innewarandc är till berörde ändamål nödiga anslag af
allmänna medel.
Lag-Utskottets!
N:o 85, om förändrad organisation af. Härads-
Nättcrne.
N:o 86, om befrielse för sökande parter uti stuld-
fordringsmäl hos Konungens befallningshafwandc, att
med förklaranden communieera de i dessa mål meddelade
Mag.
Nw 88, i anledning as gjorde anmärkningar wid
Utskottets Betänkande N:o 6, angående ändring uti 25
Cap. y §. Nättegängs-Balkcn.
N:o 9°' om Förliknings-Domstolars inrättande.
Lag- samt Allmänna Lesrvärs, och Ekonomie-
Utskottens:
N:o 85, angående utwägar att förekomma löse, men
arbetsföre personers kringstrykande och bctlandc, i skydd
af de past, som i ett eller annat lagligt hänseende samt
i stöd af gällande författningar kunnat för dem blifwa
Utfärdade.
Den 10 Julli.
Allmänna Deswävo- och Ekonsmie-Utflottets:
N:o iva, om skogsägares befrielse frän kostnadcrne
till Klamparc-Laget i Götheborg.
Nio iog, om mebel till befordrande af Swensta
Iern-tillwerkningars och Manufaclur-arbetens afsättning
pä Norra Amerika,
N:o om upphäfwande af bet sä kallade hem-
fhrare-bätgillet i Eöthehorg.
N:o om Krono-bctjeningens pastrift ä Allmo¬
gens kungörelser innan be frän predikstolarne uppläsas,
Aemittergt till
Stats-Utflottet:
Herr Kogenblslls, Lernbarcl, Memorial, innefattan¬
de anmärkningar ivid Utskottets återremitterade Utlå¬
tande, ym att jords lika beskattning, samt en allmän np
refning och skattläggning.
Dea 28 Juni,'.
Wid föredragning af Allmänna Lefwärs- sch !S^
konomie-Utflokkets Utlätandc N:o n8, j anledning af
anmärkning wid Utskottets Betänkande N:o 48, godkänt
hwad Utskottet yttrat i fräga derom, att Lands-Fistaler
endast efter förcgängcn ransakning och genom Laga Dom
skulle kunna fran sine tjcnster stiljas, men afstagit Ut-
ffottets Betänkande i öfrigt,
Bifallit Allmantk Beswavo- sch Ekonom,'e-ULsk<rtz
tets Utläfaiiden:
Den io Iulii.
i-,..
N:o H5, rörande skyldigheten att in natura leve¬
rera hö och halm till Kongl. Hof-Stallct i Stockholm.
N:o 117, angående ersättning för underhåll oH
fourage till tägande trouppcr.
Äterremitkerat Bewillnings-litstottets Betänkande
N:o 12, angående dc genom stora Sjötullen inflytande
Bewillnings-nicdel.
Remitterat till
Lanko-Utskottet:
Kongl. Majus den 4 Iunii aflätne Nädiga Skrif-
wclfc, angämde ett läne-biträde till fullbordande af nya
Bibliothcks-byggnadcn wid Upsala Universitet.
Lag-Utstottet:
Kongl. Majus den 9 sistlidne Maji aflatne Nådiga
Proposition, angående förklaring öfwer 5 §. ut! 2Z Cap.
Nättcgängs-Balken samt 4 §. 3 (sax. Mistgcrnings-
Balkm.
Lagt till ban-l-ngarne Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Utffottets utlåtande N:o ull, angående lämp¬
ligaste tiden kill allmänna wägarnes grusning.
Den 2 Iulii.
Afstagit Lag-Utflottcts Betänkande N:o 98, i an¬
ledning af anmärkning mot Utlakandet Nw 2, om tiden,
inom hwilken hinder för lysning och ägtcnffap böra an¬
mälas och styrkas.
12.6
Den io Iulii.
Ätterremktterat: dels Lag samt Allmänna Beswärs-
och Ekonomie-Utstottens Betänkande»:
N:o 92, om öfwerseende och förbättring af Rikets
Ekonomiska och Politic-Författningar, samt om Lands-
höfdingarnes rätt att utfärda wites-förbud;
N:o gz, om ändring uti Kongl. Förordningen den
22 Juli! lko;, angäende tionde- och ränte-gifwares samt
ägares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
N:o y4, ! anledning af gjordt förslag i afseende pä
byggnadsskyldigheten wid Kyrkoherde-Boställen; dels ock
Lag-Utskottets Utlätande N:o y6, angående ändring uti
Kongl. Förordningarne, den 24 Augusti i8i3, mot Fyl¬
leri och Dryckenskap, samt den 2c> December 1815, i
hwad denna sednare angär laga Domstol för ätal mot
okostig bränwins-försäljning.
Wid föredragning af Bervillnings-Utskottcts Utlä-
tande N:o iz, angående grunderne för den blifwande
bewillningen, godkänt det i Utlätandet upptagne sedna¬
re alternativ, eller att borgenärer icke mä wara för¬
bundne, att, enär län genom Lagsökning utkräfwes, med
ed intyga, det bewillnings-afdraget wcrkeligen sätt af
gäldenär tillgodonjutas, samt destutom gillat. Utlätandet
i allt öfrigt; och skulle de Grosthnndlandcn H->mbrDU3,
säsom ersättning för tryckningskostnad och anwänd mö¬
da wid det af honom utarbetade Bcwillnings-förstag,
t-llagde ;oo R:dr B:co utaf de till Riksdagskostnadernes
bestridande anflagnc medel utgä.
Likaledcs"har Höglost. Ridderstapet och Adeln, wid
föredragning af Lag-lltstottcts Utlätande N:o io», an-
Den lo Julli.
127
gäende bestämmande af wist grund för fastightts-wärde
wid Boupoteckningar/ hwarefter fattig-procenten mä
beräknas/ bifallit det i lltlätandck upptagne sörsta al¬
ternativ/ eller att/ i afseende pä sä ival lös svin fast
egcndcms wärdcriug wid Bouppteckningar, Lag och För¬
fattningar/ samt de grunder i öfrigt/ som i hwarje ort
hittills warit följde/ borde tjena till efterrättelse.
Lagt till handlingarne följande Utläcanden:
Lag-Utflsttets:
N:o gv och roi/ angående/ dels upphäfwande af-öf¬
re och Nedre Borg-Rattcrne samt Niksmarffalks-Em-
betcts befattning med stuldfordringsmäl; dels ock yrkad
skyldighet för Häradsböfdingarnc/ att wid hwarje Tings
flut meddela Prcsterskapet Härads-Nättcns bcflut öfwer
för brott dömde eller under framtiden ställde personer/
och Sakörcslangds eptracter.
Allmänna Beswärs, och Ekonomie-Utskottets:
N:o 120/ om Lumpfamlings-ffyldighetens npphäf-
wande/ samt om förändrade föreskrifter i afseende pä
sattet att samla lumpor för Pappersbrukens behof.
Remitterat till Bcwillnings-Utskottet: Herr v-ikck-
MSN8, I.sr8 lobsn, Memorial/ innefattande anniarknin-
gar wid Utffottets äterremitterade Betänkande/ angäen-
de de genom Stora Sjötullen inflytande bewillnings-
medcl.
Bifallit följande Utlätanden:
104
Den 10 Julli.
Lag- samt Allmanna Lesrsäco- och Ekonomie,
Utskottens:
N:s yi, om tillämpning af 25 Cap. i §. Byggnin-
ga-Balken pä alla för waru-transport nödige wägar.
N:o 95, i anledning as gjorde Förslag, dels i af¬
seende pä grunden för Hemmans skyldighet, att deltaga
i Kyrko- och Prestcgärds-byggnad, samt dels, att sädane
Kronobete» eller andre dylike Kronans odisponcrade Lä¬
genhets, som uti Extra Noteringen ingätt, borde fä
widkännas berörde skyldighet och utgörandet af Kyrko¬
tionde.
Lag-Utstottcts;
N:o gg, angående ändring uti 21 Cap. z och4§§.
Nättcgängs-Balkcn.
Allmänna Lcswärs, och Eksnomle-Utskottets:
N:o 119, rörande anläggande af en Köping Ut!
Fryxände Socken af Wcrmclands Län.
N:o rrg, rörande sättet att reglera Marknadsti¬
derna.
Bewillninge-Utskottets:
N:o 15, angående grunderne för wärderingar ä jord
pä landet, hus i Städerna samt jcrnbrukcn.
Den 5 In lii.
Bifallit följande Utlätandcn:
Stats-
Den ro Juli» 129
Stats-Utflotteto:
N:o 2zZ, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition om Stats-wcrkets tillständ och behof, under
Nikö-TtatenS första Hufwudtitcl.
N:o 241, om lönc-anflag ä Stat för en Djur-läka-
re pä Gottland.
N:o 254, öfwer Kongl. Maj:t§ Nädiga Proposition,
angäende Stats-werkets tillständ och behof, uti hwad
som rörer Niks-Statens 4:de Hufwudtitel.
Nto 256, angäcnde RikZ-Statens 6:te Hufwudtitel.
N:o 257, i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Proposition, angäende StakS-werkelZ tillständ och behof,
i hwad den rören Niks-Statens ?:de Hufwudtitel.
Allmänna Leswäcs- och Ekonomie Utflstteto:
N:o r2i, rörande ffyldighct för Pastorer, att ärli¬
gen till wederbörande Lands-Conloir och Consistorium
insända Utdrag af Kyrkoböckerna öfwer födde och döde
personer.
N:o roZ, angäende lämpligaste tiden för tjcnstc-
hjons flyttning.
Lagt lill handlingarne följande Utlätanden:
Statc-Utstottcks:
Nw 261, med de rörande Stats-Negleringcn affat-
tade Betänkanden, jemte en Tabell öfwer Stats-werket.
Bonde»8t. prot., 4 Land. 9
Den ro IuM.
Allmänna Besrvävo, och Lkonsmje-Utflsttets:
N:ris iLL och 125, angående, dels flpldighet för
Lappske Npbpggares söner, att ingä i allmänna Be-
wäringen; dels ock Frälsc-bvndeö befrielse frän Fjcr-
dingsmanö-befattningcn.
Ätevremitterat nedannämnde UtlZtanden:
Stats-Utstottets:
Angäende Stats-regleringen, i hwad den rörer Niks-
Statens andra Hufwudtitel.
N:o 240, i anledning af Kongl. Maj-.ts Nädiga
Proposition, angående anflag, sä wäl till ätffillige bpgg-
nader wid Veterinairc-Znrättningen i Hufwudstadcn,
som till en ärlig Stat för samma Inrättnings framtida
underhäll uti desi fullkomnade flick.
N:o 242, om indragning af Medico-Theologiffa
Stipendier»?, samt deras anwändande till andra behof
för Medicinal-werket.
N:o 24g, om tillökning i Lönerne för de 4 Stats--
Sccreterarne.
N-o 255, ' anledning af Kongl. Majcks Nädiga
Proposition, angäende Stats-werketS tillständ och behof,
i hwad den rörer Riks-Statens 5:te Hnfwudtitcl.
Lag-Utflotteto:
Betänkande af den 21 sistledne ZunH, öfwer flere
motioner, innefattande prkandc, att gäldenär bör wara
p! gtlg sin fluld med arbete aftjena.
DenioIulii. izi
Remitterat till BewillningS-Utskottet: Friherre 0->r-
xelans, Nsuritr, Memorial, innefattande anmärkningar
»vid Utskottets äterremitterade Betänkande, angäende de
genom Stora Sjötullen inflytande Bewillnings-medel.
Dea 7 Iulii.
Äterremitterat Stats»Utffottets Utlätanden:
N:o 247, om utbyte af Line Indelningar wid Kongl.
Lif-Regcmcntet.
N:o 24g, om löne-tillöknlng för r; Subaltern-
Lfsicerare wid Skänfla Dragon»Negementct.
N:o 258, angående Stats-Regleringen under Riks-
St«tcns 8:de Hufmudtitcl för Allmänna och Extra ut¬
gifter.
N-o 2Zy, angäende y:be Hufwudtitelns anslags¬
summa.
N:o 260, rörande Reglering af Allmänna Indrag»
nings-Staten.
Högwördige Prest-Ständet
Lifallit nedannämnde Utlätanden:
Stats-lktffotteks:
N:o 24o, angäende anflag I och för Vcterinairc,
Inrättningen i Hufwudstaden.
Nio 241, om Löne»anflag ä Stat för en Djur-lä¬
kare pä Gottland.
rz2 Den ro Julik.
N:o 244, » anledning af Kongl- Maj:ts Nödiga
Proposition om Stats-werkets tillsiönd och behof, i hwad
som rörer Rlks-Statens z:die Hufwudtitel.
N;o 245, angäende Salpeter-gärdens nedsättning
m. m.
N:o 246, om Ingwarterings-pcnningars anseende
för Befälet ivid Jndeldta Bötsmans-Compagnierne.
N:o 247, om utbyte af 2:ne Indelningar wid Kongl.
Lif-Regementet.
N:o 248, om löne-tillökning för r; Subaltern-
Officerare wid Skönsta Dragon-Regementet.
N:o 349, om Znqwarterings,penningar till Warfs-
Skaterne wid Lrlogs-Flottan i Carlskrona, samt Ar-
m«ens-Flottas Escadrer i Stockholm och Götheborg.
N:o 250, om förbättring i aflöningen för Jndeldta
ArmöenS Befäl och i synnerhet wid Westgötha Rege¬
mente.
N:o 251, angäende Inqwarterlngen för Wendes
Artillerie-Regementc.
N:o 25», om reglering, till förbättring i löne-will-
koren för Befälet wid Jndeldta Armsen.
N:o 25g, i anledning af Kongl. Masits Nödiga
remiss, rörande indeldta Infanteri-Regementernas be¬
klädnad.
Den ro Iulik.
N:o 256, angående 3iiks-Staten§ sjette Hufwud-
titcl.
R:o 2Z7, angäende NikS-Statens sjunde Huf.vud-
titel.
N:o 259, angående nionde Hufwudtitelns anstags-
summa.
N:o 261, med de rörande Stats,Regleringen af,
fattade Betänkande» jemte en Tabell öfwer Stats-
Wcrket.
Bewillningo-Utskottels:
N:o 15, angående grunderne för wärdcring ä jord
pä landet, huS i Städerne samt jernbruken.
Och har Högw. Preste-Ständet derjemte, wld före,
dragning af Stats-Utflottets UtlZtande N:o 24;, rörån»
de tillökning i lönerne för de 4 Stats-Sccreterarnc, bi¬
fallit det af Utffottet föreflagne sednare alternatiwet, en¬
ligt hmilket en tillökning i desia Embetsmäns löner af
endast 500 R:dr, utan förändring i det under dega lö¬
ner förutnämnde Spannemäls-betopp, kommer att äga
rum.
Wällofl. Borgare-StändeL
Den 5 Iulii.
LLtit bers wid Stats-Mffottcts Utlätande N:o 276,
i anledning af anmärkning wid Betänkandet N:o 149,
om nedsättning af Controll-Stämpel-afgisterne ä me¬
taller.
>34
Den lo Iulik.
Antagit, till sädan behandling nästa Riksdag, som
56 §. Regeringsformen fbreflrtfwer, Constitutions-Ut-
flottcts Memorial:
N:o 26, med förslag till en rättelse af inledningen
till en gällande Trychfrihets-Förordning.
N:o 27, med förefläcnde af ett tillägg i 75 §. Riks-
dags-Lrdningcn.
N:o zo, med förslag till jcmkad nv redaktion af z?
§. Regeringsformen.
Bifallit, dels Constitutions-Utskottets Memorial
N:o zi, med hemställning om en undcrdänig anmälan
i afseende pä innehället af 8 Mom. 4 §. Trvckfrihets»
Förordningen;
Dels Stats-Utffottets Utlätanden:
Nw 241, om löne-anslag pä Stat för en Djur-lä-
kare pä Gottland.
Äterremittevat Stats-Utffottets Utlätanden:
N:o 240, om anslag för Veterinaire-Inrättningen
i Hufwudsiaden; och
N:o 24g, om tillökning i lönerne för de 4 Stats-
Sccrelerarne, samt Lag-Utffottets Betänkande N:o ivZ, i
fräga, att Gäldenär bör wara pligtig sin skuld med arbete
aftjena; och har Wällost. Borgare-Ständet desiritom äter-
remitterat 2:de, r6:de, ry^dc, 2o:de och 2g:de puncterne
af Stats-Utffottets Utlätande N:o2Z^, angäende Stats»
Den n Iulii.
regleringen, i hwad den angär Riks-StatenS andra Huf-
wudtltcl; men I öfrigt bifallit Ullätandet.
Ständet ätstiljdes kl. ^ till 10 om aftonen.
In llllem
L. L.
I82Z den II JM
Sammanträdde Bonde»Ständet i» Ulena klockan
y f. m-, dä läsningen fortsattes af de ivid Stats» och
Banko-Utskottens Betänkande», om reglering af Rikets
Penninge-Werk m. m-, bilagde flere Ledamöters särstild»
la yttranden.
När nu till afgörande förekom Constitukions-Ut-
ffottcts, sistlidne gärdag ytterligare pä bordet lagde,
Memorial N-o 2y, innefattande resultaten af den Ut¬
skotten i 105, lo6, och lo? §§. Regeringsformen upp-
dragne granskning af Konungens rädgismarcs och före¬
dragandes Embetsätgärder, anmälte Gullers Danielson,
att han, säsvm Ledamot i Utskottet, ansett sig pligtig
bcswara de af Drile Mellerborg emot Memorialet gjorde
anmärkningar; och uppläste Gullers Danielson följande:
Den il Iulii.
''Wördsamt Anförande!
Wid den närmare granstningen af (konstitutions¬
utskottets gjorda anmärkningar, har medbrodren Meller¬
borg kommit till det tillfredsställande resultat, att desta
anmärkningar arv af ringa betydenhet och kunna anses
säsom öfwerflödige. Ing lyckönskar brödren (Mellerborg
till detta lyckliga resultat, säsom en särskildt product af
hans särskildta Lfmertygclse om rätt; men beklagar, att
jag genom samma ledare, sag menar min öfwertygckse
om rätt, icke kan föras till samma mål. De ämnen,
som utgjort föremälet för UkstottetS anmärkningar, arv,
efter min tanka, icke sä alldeles utan wigt, och skulle
de komma att hädanefter anses såsom sädana, lärer
Csn stitutions-Utstottets befattning i en framtid werke-
ligen bliswa öfwcrflödig, och med detsamma äfwen he¬
la wär Constituklon. Den första anmärkningen rörer
utöfningen af indragnings-magten af Tidningsblad.
Wi hofwa hittills ansett tryckfriheten, säsom en af ga-
rantierne för wär medborgerliga frihet, och med erkän¬
nande häraf lärer man wal icke wilja pästä, att sattet
att utöfwa en magt, som i sä hög grad begränsar den¬
na frihet, kan wara likgiltig, Utskottet har funnit, att
Konungens rädgifware flera sänger tillstyrkt Tidningars
indragning wid tillfällen, dä Le wilkor, som grundlagen
förutsatt för en skeende indragning, icke ägt rum, och
detta har mäst päkalla dest anmärkning. Dä Utskottet
ä ena sidan framlagt sin ogillande mening öfwer hwad
som sälunda wcrkligen stelt, har det ej kunat underlå¬
ta att ä andra sidan säga hwad som bordt ste. Genom
detta förfarande har Utskottet icke gjort sig, säsom brö¬
dren Mellerborg sager, till Konungens rädgifwarcs räd¬
gifware; det har endast uppfyllt sin pligt, dä det, i es
genstap af granskare, anmärkt hwad Konungens rädgif-
Den »i Innu.
>' are gjort eller icke gjort. Utstoltets andra anmärk-
ning träffar ett mäl, der äganderätten och helgden af
ingängna Contracter pä det mest godtyckliga sätt af ett
Riks-Collcgium sä blifwit behandlade, att, om ett dylikt
förfarande ytterligare kunde äga rum, ändamälet med
Samhälls-inrättningar snart skulle kunna anses fäsom
alldeles forfcladt. Det tredje ämnet för Utskottets an¬
märkning har warit behandlingen af Ubei-teinsta Tc-
stamentS-twisten, rörande den af Testator»» gjorda stif¬
telse för fattigas undcrwisning. I detta mäl har Do-
mare-magten genom den mest oformliga proeedure blif¬
wit inhiberad af executiva magten. Att »vidlyftigt fram,
ställa wädan häraf, torde wara mindre nödigt; hwem
känner icke, att wär frihet till lif och egendom endast
kan »vara tryggad under sjelfständiga Domstolar, hwilka
ostörda följa den gäng, Lagen förestrifwer, utan att
executiva magten kan upphäfwa deras werksamhet, för
akt äfwen tillwälla sig sjelf Domarc-magten? — Hivad
fjerde anmärkningen angär, sä hafwa Utffottcntillräckligen
utwecklat flälen dertill och de' hofwa pä intet sätt ge¬
nom brodeen Oellorborgs inwänningar blifwit gjorda
kraftlösa. Jag will här blott anmärka, att den L8§. af
Regeringsformen mäste wara lika helig, som hwilkcn an,
nan, ty hwarje utsträckning eller inskränkning af orda¬
lydelsen af en §. i Grundlagen, dä den icke tillkommer
i Constitutionel wäg, hotar hela Constitntionen med
upplösning. Den enda anmärkning, som »vunnit den
wärdc medbrodrcns bifall, ar ben, som rörcr skattlägg¬
ningen af sqmaltqwarnar. Jag rättwisar sä mycket hel¬
dre detta bifall, som det mäste leda sitt ursprung frän
rn öswerwägande känsla för Bondc-Ständels interesse.
Till stut äterstär mig endast att önska, alt den frista
skogskällan, hwarom den »värde brödren talar, ej allt
för mycket mätte komma att likna en pöl, genom när-
Den n Iulii.
waron af de kameler, som der fläcka sin törst och med
detsamma uppsluka de arma dil wilseförda myggorna.
Oalilelesvn."
Drilc ^bigren och lobsones Alyrin frän Elfsborgs
Län, med flere Ledamöter förenade sig med Danielson;
yttrande sig Alyrin derjemte skriftligen, sälunda:
"Zvr min enflildta del kan jag icke dela lika öfwer»
tygclse med den wärda medbrodren (Mellerborg, i denna
sak. Med förwäning hörde jag förliden gärdag hans
anförande uppläsas, och att han likasom welat ogilla de
fleste af Constitutions-Utskottets ätgärder, ehuru jag med
nära kännedom derom wet, att Utsiottct sä skonsamt be¬
handlat i sina ätgärder, som med billighet och mensklig
rättskänsla förenas kan. Det torde tillätas mig, att för
min del hysa den Lfwertygclse, att sjelfwa grunden för
Dellsrborgs anförande förmodligen är utgängen frän
de personer, som Utskottets ätgärder närmast röra. Jag
kan i sanning icke fvrstä, huru och pä hwad sätt Meller¬
borg welat kläda ulfmen i färakläder, och sä twertom.
Jag förenar mig till alla delar med kallers Danielson
och ogillar hwad Mellerborg behagat anföra.
äokiLnnes Alyrin."
DriL Lylunll frän Wester-Norrlands Län: Kswen
jag förenar mig med Gullers Danielson l desi swar ä
Ollerborgs anförande, och det förundrar mig högeligen,
alt brödren Mellerborg kunnat tilläta sig framkomma
med ett sädant, i synnerhet hivad beträffar frägan an-
gäente päbuden stattläggning af husbehofs-qwarnar.
Talemannen erinrade Uylunll, att det just ar i be¬
rörde stattläggnillgsfräga, som Mellerborg funnit Ko-
Den ii Iulii.
nungcns Nädgifwares tillstyrkande anmärkningswärdt,
och att U^Iunä säledes mäste hafwa misttagit sig om
rätta innehället af Oeät-rdorgs anförande. I följd af
hwilken erinran L/Iunck förklarade sin mening hafwa
warit, att Regeringens ätgärd i fräga om qwarn-flatt-
läggningen, efter L^Iun-ls omdöme, mest förtjente klan¬
der, enar det fattade bestutet warit för allmogen af sä
skadligt inflytande.
^näors Långsten inlemnade Ltt sä lydande:
''Wördsamt Anförande!
Längt ifrän att klandra Constilutions-Utskottcts I-
fragawarande Utlälande, warderar jag det i stället, der¬
före, att detsamma utmärker pä en gäng noggranhet uri
anmärkande och upptagande af förekomne brister, samt
warsamhet och moderation uti framställningssättet. Zag
skulle säledes wara färdig att genast bifalla detta Utlä-
tande, om icke den anmälan efter 107 §. Regeringsfor¬
men, som emot Stats-Rädets Ledamöter och wista före¬
dragande blifwit föreslagen, syntes mig icke wal stä till¬
samman med det liberala öfwerlemnande till Rikets
Ständers egen pröfning, som Utskottet längre fram i
Betänkandet gjort, dä fräga förekommer om den snara¬
re till-, än afstyrkta dechargen. Att denna decharge bör
lemnäs, utom hwad angär Herr Stats-Secreteraren
tzviäing, i de delar, hwarföre han blifwit stalld under
tilltal wid Riks-Rätt, är ocksä min mening, till stöd för
hwilken tanka jag anhZller att fä wäcka Hederwärda
Ständets uppmärksamhet pä följande omständigheter.
I anseende till de anmärkta ätgärderne, rörande
fastställd indragning af särflildte Dagblad, behöfwer
man blott äberopa den arbitrerande magt, som genom
Den i» Iulii.
Tryckfrihets-Lagen är Konungen förwarad. Uti denna
magt liar Constilutions-Utstottct under inncwarande
Riksdag föreslagit en inskränkning, som mid nästa Riks¬
möte kommer att behörigen pröfwas. Jag menar der¬
med Ho>'-Canzlcrens inLragningsrätt, och jag kan icke
annat, an gilla detta wälgrundade Project till Grund¬
lagsförändring. Men intill dess denna pröfning förc-
gätt, eller sä länge den arbitrcrande magten stär qwar,
och min öfwerlpgclse dessutom säger mig, att utöfningen
af denna magt icke grundat sig pä nägon för Riket
skadlig äsigt, sä att bcifrandet warit nödwändigt för Ri¬
kets wäl, kan jag icke inse behofwet af den tillämpning,
man här satt i fräga.
Andra anmärkningspuncten, eller KrigS-Expeditio-
nenS förfarande den 22 September 1822, fordrar att
närmare upplysas. Saken angick ett slutadt Contract
emellan Krigs-Collegium pä Kronans wägnar ä ena,
och cn cnstild person ä den andra sidan, angäende köp
af något Kronans casserade gjutgods. Köparen flulle
fä godset för wisst bestämdt pris, om det ej pä skeende
auction gick högre — auctionen werkställdes — intet
anbud gjordes annorlunda, än att köparen Inställde sig
med sitt Contrakt. Krigs-Collegium förordnade np auc¬
tion, dermid Godset säldcs till wida högre pris, som kom
Kronan till godo. Först ungefär ett är derefter wänder
Contrahenten sig till Collegium, och begär, såsom ersätt¬
ning för hwad han förlorat derigenom, att han ej fick
godset för det mindre priset, att i stället fä tillhandla
sig annat casscradt gjutgods för wiss föreslagen bstal-
ning. Der asfläs. Ett är derefter inkommer han till
Kngs-Eppeditioncn med klagan häröfwer och en lika be¬
gäran. Konungen, som i Näver förklarar sig icke kun¬
na bifalla hans begäran, täcktes dock lemna honom
Den rr Iu!H.
öppet, akt, i fall han dertill finner fig befogad, emot
Krigs-Collegium anställa Laga Rättegång, » afseende pä
desi i denna fräga widtagna Beslut, samt sin talan wid
wcdcrbörlig Domstol anhängig göra och utföra.
Bäde klaganden och Zustitice-Canzleren ansägo or-
daförständet af denna Akesolution icke kunna tagas an¬
norlunda, än akt talen emot Krigs-Collegium borde an,
ställaö dirccte i Högsta Domstolen, säsom dä ett Colle-
gium anklagas för felaktighet i tjenste», hwarföre mä-
let der, under uttryckligt äberopande af detta begrepp
om resolutionens innchäll, af JustitiK-Canzlcrcn gjordes
anhangigt, men dä dttta icke war enligt med hivad som
äsyftades genom resolutionen, hwars ändamäl endast
war att lemna den klagande öppet, att wid Domstol
göra sitt pästäende emot Kronan gällande om ersättning
för det han efter sin tanka orätt ej sätt ninta Contrac-
tet till godo, och proeesi derom i wänlig ordning anstäl¬
la, blef detta pä Stats-RädctS tillstyrkan förklaradt sä¬
som nu är i Utskottets Betänkande berättadt.
Konungens en gäng fattade beslut kunde ej förkla¬
ras i annan »väg, än det tillkommit; och det, som nu
klandras, innehäller icke annat, än en förklaring om rät¬
ta förständct af det förra.
Man finner häraf, att, ehuru den enstildta parken
lätit längre tider förbigä utan klagan, har Konungen,
af ömhet för rättwisan, lemnat honom tillständ, att i
laglig wäg fä utföra om sitt pä skädda lidande, pä sätt
wid flera tillfällen förut stekt. — Att saken rörde en
Contracts-fräga, nemligen den» om Contractet blifwit o-
behörigcn brutit eller ej, derom twister tillhöra manligen
de Allmänna Domsiolarne och ej Högsta Domstolen o-
142
Dea ii Julli.
medelbarligen. Mt om den klagande war berättigad
till ersättning, war det den andra parten eller Kronan,
hwilken erhällit winsten, som borde i första handen er»
salta det den obehörigen wunnit; och att först nar den
civila frägan wid Domstolarne blifwit afdömd, frägan
om Embctsfel rätteligen kunde uppkomma, och det en¬
dast dä, om Contractct ansetts obehörigcn brutit.
Sedermera förekommer Lborstoinfla Testaments-
frägan. Delta mäl innefattade twenne ämnen; ett Ju¬
ridiskt eller Testaments-klandret, ett annat otwifwelak-
tigt admsnistrativt, nemligen huruwida donationen till
en allmän Skola borde antagas, och wilkoren derwid.
Högsta Domstolen tillhörde att dömma öfwer arfwin,
garncs der fullföljde klander och säledes om Testamen¬
tets beständ. — Högsta Domstolen har icke blifwit der¬
ifrån hindrad af annat, än af klagandernes eget äter-
kallande af deras fullföljda klagan.
Konungens beslut i den andra frägan betog hwar-
kcn Domare-makten eller enskild person nägo^r rätt, in¬
nehöll intet stadgande om ägande-rätten till den Testa¬
menterade egendomen, utan lemnade endast det resultat,
som Constitukions-Utffottet sjelf yttrar sig hafwa pä det
hela warit nyttigt och förmänligt, nemligen att ej mera
sick till Söndags,Skolan anwändas, än hwad i beslutet
är utsatt. Frägorne ägde säledes intet sammanhang
med hwarandra, dä den ena aldrig tillhört Konungen i
Stats-Rädct och den andra aldrig Högsta Domstolen.
Icke i något land är det Regeringen betagit, att anta¬
ga eller förkasta äfwen af Domarc-makten fastställde
Testamenten till allmänna inrättningar. Att blott till
en Söndags-Skola anwända nj Mantal Säteri, Nä
och Rörs samt Frälsc-Hemman, 2me Stads-egcndomar
och l8,oc>o R:dr, ester Utskottets uppgift, synes hivar-
Den n Julli.
ken i Ekonomiskt eller annat afseende wara nyttigt för
det allmänna. Att anwända det äterstäcnde af dona»
tionen till annat och säledes äfwen till en annan wid»
sträcktare Skolc-Inrättning, hade, efter Testamentets
innehäll, troligen medfört den följd, att arswingarne
fält allt.
Dä nu Utskottet uttryckligen erkänt sin öfwcrtygel-
se, att resultatet i det hela warit nyttigt och förmän»
ligt, och endast fästat sig wiö formen i ärendets behand»
ling, kan man icke med stal pästä, att nägon stadlig,
mindre Landsförderflig, ätgärd här blifwit widtagen.
Sä wäl andra, som tredje, anmärkningspunctcrne
angä dessutom icke allmänna mätt och steg, hwarom
107 §. Regeringsformen handlar. De röra twertom
cnstildte personer och enskild stiftelse: och dä stadgar §:s
sista moment, att under Riksens Ständers öfwerlägg»
ningar derom stola icke Konungens beslut uti mäl, som
röra cnstildte personer eller Corporationers rättigheter
och angelägenheter, kunna ens nämnas, ännu mindre
nägon Riksens Ständers pröfning underställas; ockfä
har Ulstottet rätteligen erinrat om den mindre ade-
qvata tillämpning af meröcrörde §. pä ifrägastälde
twcnne anmärkningar.
Tillstyrkandet af Kongl. Maj:ts Nädiga bestut om
Landträntmästare?, och Kronofogdars, samt Postförwal-
tareS tillsättande genom Kongl. Majcks egne Nädiga Con-
stitutorial förekommer mig mindre klanderwärdt, än som
mä hända instämmer med Utstottets yttrade princip,
hwilkcn jag likwäl respeckerar, derföre att den misscrli-
gen icke saknar anledning; men jag har trott, att när
wära Grund-Lagar icke pä nägot ställe förbjuda Ko¬
nungen, att sjelf tillsätta desse Embets- och Tjenstemän,
144 Det» ii Julli.
nar detta utnämnande I alla fall icke fär fle utan ester
upprättade ordentlige förslag af weverbörande publika
myndigheter: när jemförclscwis till bcfattningarnes wigt
och answarighet det otwifwclaktigt har lika sä mycket
fläl för sig, att Räntmästare, Kronofogdar och Postför-
waltare tillsättas af Konungen, som att Konungen be«
swärar sig med akt nämna en Commisiions-Landtmäta-
re eller en Fendrik: och när Controllen ä förenämnde
Ämbetsmäns ätgärder i alla fall bliswer den samma
hädanefter, som hitintills; sä har man icke fullkomligt
fläl att pästä, det Rikets sannflylldiga nytta blifwit ge¬
nom det af Regeringen sälunda widtagna steg äsidosatt.
Hwad hittills blifwit omförmält angär Stats-Nädct
eller Konungens Rädgifware i allmänhet. Sedermera
förekomma nägra anmärkningar emot Herrar Föredra¬
gande.
Ehuru jag, lika med Eonstitutions-Utflottct, ogillar
Herr Stats-Secreieraren tzviclinZ? förhällande, dä han
föreslog Chefen för Förwaltningen af Siöärcndcrne till
Ordförande i Niks-Rätt, likasom de öfrige emot Herr
Stats-Secretcraren anmärkte ätgärder, i afseende pä
dels handbreswet till Negements-Cheferne och dels lc-
vereringen af timmer och wirke till Qrlogs-Flottans be¬
hof, icke äro af honom sä alldeles wäl och försigtigt be¬
räknade, synas mig likwäl besia felsteg icke pä längt när
kunna jemföra? med det answariga företag, hwarföre
Herr Stats-Secreteraren blifwit af Utflottet' ställd un¬
der tilltal inför Riks-Ratt. Dä nu detta tilltal ofelbart
kommer akt äga rum, bör efter min tanka päföljdcn för
de smärre sörseclserne sä mycket heldre wika undan för
det utfallande, man har att wänta af Niks-Nättcns
händ¬
Den n I ulii.
»45
läggning till angifwelserne af swärare bestaffenhet, som
det wore ett ingrepp i Domare-magten, att hos Rege¬
ringen anmäla Herr Stats-Secrctcraren efter 107 §.,
dä Riks-Ratten möjligen kan dömma honom Embetet
förlustig efter 106 §. — Denna collision torde säledeS
med all omsorg böra undwikas.
F. d. Stats-Secretcraren för Kammar-Ärcnderne,
nu mera Presidenten i Kongl. Hof-Rättcn öfwer Skä¬
ne och Blekinge, Friherre Liwenborg, har wiffcrligen l
den anmärkta Lwarn-Skattläggnings-frägan, som Ut-
stottet pä ett wälgrundadt satt upptagit, tillstyrkt ett
behandlings-sätt, som icke kan med billighet förenas.
Det innefattar ett afflag till Riksens Ständers gemen¬
samma önskan, och till allmänna beredningens i underdä-
nighet yttrade mening. Men Herr Stats-Sccrctcraren
har likwäl icke gjort annat, an hwartill han af Eam-
mar-Collcgium warit uppmanad. Detta kollegium, som
främst bland alla bordt känna landets inre Ekonomiska
stallning, och frän hwilken myndighet man, i synner¬
het uti frägor, som röra Skattläggnings-Wcrket, hast
stal att wänta ett mera rättwist och lag-cnligt Utlätan-
de, borde da snarare fordras till answar. Lyckligtwis
hysa dock Riksens Ständer och i synnerhet Swensta
Allmogen, som denna fräga närmast rörcr, det wälgrun-
dade hopp, att wär wisa och Nådiga Konung, närmare
upplyst om förhällandet af de motioner i ämnet, som
bliswit denna Riksdag wäckte, samt af den ätgärd Rik¬
sens Ständer nu icke lära undcrläta att widtaga, snart
stall befria Landet frän en ökad tyngd, hwars upprin¬
nelse och skadlighet pä en gäng blifwit ädagalagd till
sitt ofog och wisad till sin »verklighet. Men wi äter-
LovSe-St. prol., 4 Vand.
146
Den ii Huln.
komma till föredraganden, och dä wägar jag pästä, det
ar utan allt ändamäl, att hos Konungen anmäla Ho¬
nom efter lo? §- Regcrings-Formen, enär han redan
ar entledigad och förflyttad frän sitt Embete/ säfom fö¬
redragande eller Ledamot i Stats-Rädet. Säfom Pre¬
sident i Hof-Rätten har han icke gjort sig känd för nä-
got Embetsfel, utan twertom för sikt wälförhällande ny¬
ligen blifwit af Konungen belönad; men detta tillhör
dock icke hwarken Constitutions-Utffottets eller Ständer-
nes bedömmande.
Hwad fluteligen blifwit lagdt Stats-Secreteraren
för Handels- och Finance-ärenderne/ LlimbsrZ, till last,
i.afseende vä Magazins-Znrättningens förändrade orga¬
nisation och arfwoden för wcrkflällde Spanncmäls-uppköp,
sä inträffar med honom samma förhällande, att han re¬
dan blifwit ffiljd frän Stats-Secreterarc-bcfattningen
och flyttad till annan tjenst, utan att troligt är, att han
mera till Stats-Rädet äterkallas. För närwarande lä¬
rer sälcdes icke skäl wara för hand, att emot honom an-
wända den äberopade 107 §. i Regerings-formen, ser¬
deles dä härtill kommer, att Riksens Ständer wid den¬
na Riksdag uti annan wäg med yttersta noggranhet be¬
handlat alla de ämnen, som röra Magazins-Znrättnin-
gen, hwars upplösning snart nog torde inträffa, dä med
detsamma anledningar till klander och ätal för framti¬
den undwikas.
Sädana äro mina äsigter af anmärkningarne; jag
har likwäl redan i början af mitt anförande medgifwit,
att Utskottet ägt skäl till deras framställande; men dä
Utskottet, som orden lyda, för Nationens heder och de
Embetsmäns rättfärdigande, mot hwilka anmärknin¬
garne förekommit, helst önskar att haswa yttrat för
Den l i Julli.
147
stranga omdömen: dä Utffottct funnit det tillhöra Riks-
Ständen sjclfwe, att, efter pröfningen af en högre nöd-
wändighct, äterbälla och nedlägga UtstottcttS talan; och
widare: dä Utffottct förmäler sig med tillfredsställelse
hafwa erfarit, att de ! administrationen här och der
framstäende brister icke ens rubbat den stora ordningen;
i sammanhang hwarmed Utskottet uttryckt den gemen¬
samma opinion, att Konungens Nädgifwarcs handlings¬
sätt och rådslag under de sistsörflutne fem ären allmän¬
neligen bära stämpeln as redligt nit, sorgfällig omtan¬
ka och oafbruten »verksamhet, hwilken opinion Utffottct
jemwäl derigenom utmärkt, att alla de anmärkningar,
som inom Stats-Utffottet blifwit gjorde och till Consti-
tutions-Utffottcts granskning öfwerlemnadc, icke ansetts
böra till nägon answ-irig päsöljd föranleda; alltsä finner
jag för min del annan slutföljd af detta Utskottets hand¬
lingssätt, och för Stats-Nädels Ledamöter fördelaktiga
yttranden, hwarken kunna eller böra uppkomma, än att,
med bife.ll till den Prcmisi, Utffottct nyttjat till grund
för desi slutliga hemställan om den i 76 §. Riksdags-
Ordningcn omnämnda decharge, en sä beskaffad decharge
mä af Bonde-Ständct meddelas Stats-Rädcts Ledamö¬
ter, Stats-Secreterare och Föredragande i Commando-
mäl, likwäl med undantag af Herr Stats-Secre Maren
(svilling, i afseende pä de anmärkningar, hwarföre han
blifwit under tilltal inför Niks-Rätt ställd; och anser
jag wid sädant förhällande, samt med all skyldig erkän¬
sla för Constitutions-Utffottcts ädagalagda nit och upp¬
märksamhet, det, som i öfrigt blifwit anmärkt, böra, ri¬
tan behof af nägon undcrdänig anmälan, förfalla, hwil-
kct ock till alla delar instämmer med det Beslut, Högloft.
Riddcrffapet och Adeln sörliden gärdag fattar. Stock¬
holm den »i Iulii 1822.
Lsnckseen."
148
Dea i l I»lH.
Sorn upplästes, och hwaruti vice Dalemannen Ion
Ionsson, UgZnus Ionsson frän Kronobergs Län, Iohan¬
nes Svensson fran Jönköpings Län och wollers Nilsson
frän Jemtlands Län samt mänga af Ständets Ledamö¬
ter instämde.
Gullers Danielson: I anledning as hwad Sandsten
anfört, torde jag fä upplysa, att, enligt den underrät¬
telse Constitutivns-Utstottet begärt och crhällit, skär Stats-
Sccretcraren klintberg annu qwar i Stat säsom Ordi¬
narie Stats-Secrcterare, ehuru i Räder tillförordnad
Chef för Commerce-Collcgium.
^nllers tollersson frän Skaraborgs Län: Jag har
med tillfredsställelse afhört tollors v-nielsons upplästa
anförande, och instämmer deri helt och hällit. Consiitu-
tions-Utssottet har wisscrligen icke handlat med nägon
öfwerdrift. Oftast ligger wär och hela Rikets wälfärd
! Stats-Rädets händer. Ändamälct med Constitutions-
Utstottets tillwarelse är, efter Grundlagen, att med upp¬
märksamhet gransta Regeringens ätgärder: och dä mä¬
ste det wara mindre behörigt att klandra Utffottets be¬
fattning i fräga om de anmärkte Befluten.
Nils lMnsson; Dä Riksens Ständer w!d >8oy ärs
Riksdag i Regeringsformen förordnade om Konungens
Rädgiswarc, stadgades tillika ett Constitutions-Utstott,
som skulle gransta desse Rädgifwares Embetsutöfning,
och en Riks-Rätt, som i missa fall skulle öfwer anmärk¬
te rädflag dömma, allt till betryggande af Grundlagens
helgd. Constitutions-Utstottet wid inncwarande Riksmö¬
te har skutat sitt anfwariga och granlaga wärf. Den
moderation, det iagttagit, har warit Utskottet wärdig, sä¬
som medbrodren 8-nllsten i misse delar gansta rigtigt
Den n Iulii.
framställt; och mg tror ej, säfom Oollorborg anfört, att
Utskottet gjort sig förtjent till nägon förebräclse. Dere¬
mot anser jag Utskottet hasina, med bcrömwärd urstill-
ning och klok beräkning bäde af pligt och af rättighet,
uppfyllt sin bestämmelse.
Härmed förenade sig loran lönsson och ^n6ors Nils¬
son i Isie.
Olof Olsson l Olebyn och wollers Nilsson frän Carl¬
stads Län yttrade sig biträda hwad Gullers Danielson
anfört.
Vice Talemannen lon lönsson Åberopade ytterliga¬
re hwad Zanöslen skristeligen andragit och begärte Pro¬
position till bifall ä hans hemställning, att de af Ut¬
skottet gjorde anmärkningar mätte förfalla.
Dars Dillman förenade sig med kallers Danielson,
under anhällan om Proposition pä bifall till Utskottets
Betänkande, hwarom han äskade votering.
Nils Hakansson frän Christiansstads Län: Jag har,
säsom Ledamot i Constitutions-Utskottet, deltagit i det
afgifne Betänkandet: nägon gang har jag inom Utskot¬
tet icke trott mig kunna dela de äsigter, som der blif-
wit antagne, och det torde nu tillätas mig att inom
mitt Ständ fä yttra mig, oberoende af allt annat, an
min öfwcrtygelsc. Dä Rikets Grundlag stiftades, anto-
goS ivb och 107 §§., för att äga ett band pä Konun¬
gens Rädgisware, hwilka genom sina Rädstag borde wa¬
ra pligtige, att främja Rikets sannskyldiga nytta, och
a'wända hwad icke tjenligt eller gagneligt wore. Den
sörre af dcsie uppläter ät Constitutions-Utskottet,
Den n Iul i
att stätta under ätal wid Niks-Rätt den Konungens
Rädgifwarc, som icke asstyrkt etter med nekande af con-
trasignationen i att möjlig män motwerkat ett för Ri¬
kets ival skadeligt och Constitutwnswidrigt b-stru; och Ut-
ssottct har ock i följd deraf titt sä beskoffad-t ätal hän¬
fört en wist föredragandes ätgärd, ! sräga om lilla Crc-
ditioets anwändande. Den sednare, eller 107 asler
det förhastande, att nägon Konungens Rädgifware ge¬
nom allmänna mätt och steg äsidosatt Rikets bästa.
Med tillämpning haral har wal Utstottet anmärkt ät-
skittige Rcgerings-ätgärder, deraf likwäl nägra i min
tanka icke angä allmänna mätt och steg, utan twertom
mäl af enskild beskaffenhet; när nu denna K. sä witt
sörstäs, att en derunder lämpad -mmärkning skulle för¬
anleda till anmälan om den ifrägawarande Embets-
mannens förasskedande, manne grundlags - stiktarnes
mening dä war, att åtgärden i enskildtä mål skulle kom¬
ma i fräga? Jag tror det icke: Zag tror fast mer,
att denna §. icke bör tillämpas, utan der Rädgifwarens
försättande i det hela af hans Embets-utöfning innebär
Riksjk-idliga ästgter. Med sädant begrepp om Grund¬
lagens mening har sag utoswat mitt kall, säsom Ledamot
i Constitutions-Utjkottct; och dä Utskottets pluralitet,
oaktadt de gjorde, elter m'tt begrepp, under 107 §. icke
lämplige anmärkningar, likwäl uttryckt den gemensam¬
ma opinion, att Konungens Rädgifwares handlingssätt
och rädslag allmänneligen och öfwer huswud bära stäm¬
peln af redligt nit, sorgfällig omtanka och oafbruten
wcrksamhet, sä anser jag mig af samwete och öfwerty-
gelse pligtig, att, med afseende ä denna stuteliga fram¬
ställning ! Betänkandet, tillstyrka, art decharge mä Stats-
Rådet meddelas, utom hwad angär Stats-Sccrcterarcn
(hvitting, i det mäl, hwarsöre han blifwit under tilltal
inför Niks-Ratt stäld; och om jag ej misstagit mig pä
Den ii Iulii.
prennsscrne i IM-- LrLossovs yttrande, har han tillstyrkt
dct samma.
Drik esäsrdoi-Z: Sä länge man icke kunnat werka
pä min öfwcrtygelse, har man icke heller rubbat grund-
walcn för de anmärkningar, jag gjort emot Constitutions-
Utstottets Betänkande. Desse anmärkningar fä säledes
stä för min räkning. Emot hwarje förcbräclfe, dcn mä
wara framstäld med mer eller mindre fog etter urwal i
termer, är jag tillräckligen fredad genom medwetandct,
att hafwa talat efter denna min Lfwertygelfe, och jag
anser mig sä mycket mindre särad af dessa anfall, som
dct redan wisat sig, att de Åtminstone till nägon del här¬
rört af missförständ. — Den som will göra sig mödan
att lugnt genomläsa mitt anförande, skall deraf finna,
att jag icke saknat anledning till de reflexioner, dct in¬
nefattar: och min rättighet att pä detta rum fä yttra
mig utan fruktan, denna rättighet wet jag att begag¬
na utan förödmjukelse.
Gullers Danielson.' Mitt omdöme om Regeringens
Åtgärder sedan sista Riksdag förwaras i Constitutions-
Utskottcts Protokoll, och jag är tillfredsställd, att min
reservation der stär att igenfinna. Nu äter har jag an¬
sett det wara min pligt, att förswara Constitutions-Ut-
fkottets förfarande, och jag har derföre yttrat mig i an¬
ledning af medbrodren LeäerborZs anmärkningar. I
hufwudsaken will jag endast nämna, att om än, säsom
med nu mera Presidenten Friherre Dbrenllorg inträffat,
en Stats-Secreterare redan ar ffiljd frän Embetet, in¬
nan granskning af hans utöfning deraf kommer ! fräga,
i hwilket fall tillämpning af 107 §. Regeringsformen
(jag medgifwer dct) är emot honom oanmändbar, anser
jag likwal anmärkningen hafwa warit grundad och sä
152
Den i r Iulii.
bestaffad, att den bordt komma till Riksens Ständers
kännedom.
Mänga hördes häruti instämma.
§olisn Qongderg: förklarade, att dä Csnstitutions-
Utskottet handlat med all möjlig moderation, utan att
derföre Åsidosätta nägot af den skyldiga uppmärksamhet,
som otwifwelaktigt tillhört desi bestämmelse, more Stän-
dets bifall till Betänkandet den tjenligastc utrväg, han
kunde föreflä.
Secreterare» erinrade: att Betänkandet wäl ä ena
sidan upptager de anmärkningar, som blifwit gjorde,
dels till sädan behandling som 107 §. Regeringsformen
söreskrifwcr, dels ock endast till en underdänig anmälan hos
Kongl. Mast, utan att till stöd för denna anmälan nä¬
got stadgande i Grundlagen blifwit äberopadt; men dä
Utskottet ä andra sidan uttryckeligen witsordat den 0-
wald, nit och drift, hwarmed Konungens Rädgifware
och Föredragande under de sist förflutna sein ären utös-
wat deras wigtiga kall, samt derföre hemstält, om icke
decharge, enligt 76 §. Regeringsformen, borde medde¬
las, more det, efter Secrcterarens tanka, en motsägelse,
sm Ständet skulle bifalla Betänkandet, utan att antin¬
gen direct godkänna anmärkningarnc, dä Stats-Rädcts
Ledamöter skulle efter 107 §- anmälas till afsked och in¬
gen decharge ega rum, eller ock tillstyrka decharge, pä
sätt Utskottet synes äsyfta, dä anmarkningarne äter mä¬
ste sörfalla.
Talemannen hemstälde, om icke Ständet, lika med
hwad Högloft. Riddcrskapet och Adeln, enligt nu ankom¬
men officiel underrättelse, beslutat, behagade antaga sista
Denn Iolti.
alternativet af dct, som Secretcraren nu föreställt, hwil-
kct afwen synes närmast öfwerensstämma med Utstottcts
egen äsigt och dct fördelaktiga »vittnesbörd, Konungens
Rädgifware erhällit ösiver nitistt och redligt förhällande
i alla frägor af större och rikswärdande omfattning; men
meningarne inom Ständet »vöre harwid delade, helst
Åtskilliga medgäfwo rigtigsieten af denna framställning,
hwaremot andra äter pästodo, att Betänkandet borde an¬
tagas, utan nägon sädan tydning, som till decharge
kunde föranleda.
Secreterare» yttrade: att dä Rikets första Ständ
redan godkänt den blidare äsigt af saken, svin Utskot¬
tet icke otydligen önskat mätte af Riksens Ständer om¬
fattas, ägde Bonde-Ständet nu ett »värdigt efterdöme
att följa, under dct här företedde sig ett nytt tillfälle
för Ständet, att giftva bäde Regeringen och Nationen
ett högtidligt bewis pä Ständets föresats och bemödan¬
de, att, »ned rätttvisa ät Utstottets uppmärksamhet, och
den moderation, som hedrar en Riksförsamling, läka
smärre omständigheter wika för det större och ädlare fö-
rcmäl, som utgöres af ett fast och orubbadt samband e-
mellan Konungen och de Rädgifware, för hwilka Han
Sjelf hyser förtroende. Secreterare» fann sig derföre
bäde af pligt och öfrvertygelse förbunden, att öppet och
oförstäldt räda och tillstyrka Hcderwärda Ständet, att,
utan söndring, »ned den enighet som förut osta utmärkt
Ständets beslut i wigtigare frägor, nu instämma med
Riddcrskapet och Adeln, sä att de i Betänkandet gjorda
anmärkningar lemnäs utan widare uppmärksamhet, och
den omförmälte decharge,» mä utfärdas. Genon» den¬
na enighet i handlingssätt stola dä andra Magter inse,
huru Swensta folket förskär att wärda sin constitutio-
nella frihet, utan skadlig öfwerdrist; och ehuru Secrete,
ls4
Den n Iulii.
rarcn önskat kunna bespara sig allt behof af politisk
jemförelse, torde dock nägra okds erinran om Portugals,
Spaniens och Neapels öde, under det Swerige, lyckligt
under en skor och mis Konungs outtröttliga omsorg för
helgden af wär Eonstitution, ager lugn och sjelfbestånd,
sakrare an allt annat böra öfwcrtyga Bonde-Ständet,
huru wäl det lyckats wär Regering, att, oberoende af
andra Magtcrs inflytelse, upprätthälla Rikets anseende.
Denna framställning, understödd af Talemannens
erinran om det omisikanneliga bemödande, Kongl. Maj:t
alltid haft osparadt för Rikets wälfärd, och det oförwit-
liga uppförande, hans Rädgifware ! Rikswärdande ären¬
den ädagilagt, cmottogs med bifall af Ständet; hwar-
efter ldlils förklarade, att ehuru det för honom,
såsom Ledamot i Hemliga Utskottet, icke more tillständigt
att närmare utwcckla de gällande skäl, om hwilka han
nu blifwit pämind, anfag han likwäl det wara med Ri¬
kets sannskyldiga bästa och Bvnde-Ständcts egen mär-
dighct närmast förenligt, att Ständet, utan afwikelse
frän Höglofl Nidderffapet och Adelns beslut, biföll de¬
charge för Konungens Rädgifwarc, hwarigenom Stän-
dcts innerliga böjelse för lugn och enighet, säsom första
wilkoren kör en Constitutioncll Stats beställd, inför he¬
la Europa offentligen utmärktes.
Mänga förenade sig härmed.
Wäl begärde Uor UenZtsson frän Halland ärendet
ytterligare hwilandc; men Ständers Ledamöter i allmän¬
het yrkade Proposition i enlighet med Höglofl. Ridder-
skapct och Adelns beslut; hwarcfter, sedan L>--rs Ungm.--,,
fränträdde sin anhällan om votering, och Uer Lengtsson
likaledes sin nyss anmärkta begäran, öfwerläggningcn
Den n Iulii.
ansägs slutad: Och förenade sig Bsnde-Ständet, uppä
Talcmannens Proposition, om det Beslut, som innefat¬
tas i följande:
Utdrag af Protocollet, hältet hos Heder,
wärda Bonde, Ständer den 11 Julli
182Z.
S. D. Efter förnyad föredragning afEonstitutions-
Utskottcts Memorial N:o 29, hwilkct sedan förliden går¬
dag bliswit hwilandc, angående de qwarstäcnde resulta¬
ten af den Utskottet i 105, ros och 107 §§. Regerings¬
formen uppdragne allmänna granffning af Konungens
Rädgifwares och föredragandes ätgärdcr, fann Bonde-
Ständet, i anledning af de gällande flät, Utskottet anfört
titt grund för desi derom gjorda hemställning, lör godt
meddela Stats-Radsts Ledamöter och föredragande den
decharge, hwars wilkor och egenskap i 76 §. Riksdags¬
ordningen stadgas; dock hwad Föredraganden i Krigsä¬
render:, Herr Stats-Secreteraren (Zviäing, widkommcr,
med undantag af de anmärknings-punktcr, hwarföre Herr
Stats-Secreteraren blifwit af Utskottet ställd under till¬
tal inför Niks-Rätt. Wid sädan bcffaffenhet anfäg
Bondc-Ständct, lika med Högloft. Rideerskapct och Zi¬
dell:, samt med erkännande af Utskottets ädagalagda nit
och noggranhet, det böra de i Betänkandet omförmälte
anmärkningar förfalla, samt Utlätandet i afseende pä de
ytterst i samma Betänkande framstalde fem särskildta
punkter, utan widare ätgärd, till Handling arne läggas.
Wid förnyad föredragning af Lag-Utskottets nästled-
ne gärdag pä bordet lagda Utlätande N:o :o8, i anled¬
156
Dea n Iulii
ning af gjorde anmärkningar wid Utskottets Betänkan¬
de Nw 38, angående förändradt sätt för författningars
uppläsande i Äyrkorne fann Bsnde-Ttändet för godt
samma Utlåtande afflä, med wördsam och wänlig in¬
bjudning till Wällofl. Borgare-Ständet, som Återremit¬
terat Utstottets först afgifne och nu widhällne Betänkan¬
de, att i detta beslut instämma.
Enligt ankomne och uppläste Protocolls-Utdrag ha¬
de Högw. Prcste-Ständet:
Dea L dre Vennes.
<
Wid föredragning af Bcwillnings-Utstottets Utlä-
tande N:o iz, rörande de emot förcstagnegrunderne för
Bewillningcn gjorde anmärkningar,
Antagit sednare alternativet, i fräga om hwad iak-
tagas bör, da län genom lagsökning utkräfwes; samt
Dgillat
i:o Utskottets förslag, att Bewillnings-afdrag ofel¬
bart stall aga rum i alla Castor, utan undantag, hwil¬
ka af sina Capitaler njuta ser procent, i hwilkcn fräga
Högwördige Prcste-Ständct ansett böra sörbkifwa wid
hwad nu är stadgadt.
2:0 Om förestagna Dewillnings-afgiften för bruk och
nyttjande af wista öfwerflödswaror; samt
g:o Den förcflagna ersättningen till Grosshandlaren
Warande i öfriLt Utlätandet bifallit.
Den n Iulii. 157
Dea 5 Iulii
Mil punktewis föredraga Stals-Ulssottets Utlåtan¬
de N:o 2zy, rörande
2:dra Hufwudtiteln, och derwid fattat följande
bcflut.
i:sta punkten ansägs böra hwila till Lag-UtffottetS
Utlätande öfwer Zterrcmistcn af Betänkandet/ rörande
Christiansstads Hof-Rätt/ inkommit;
Lidra punkten sednare alternativet antogs
6:ke punkten Återremitterades i sammanhang med
Utffottels Utlåtande N:o 242, om Medico-Theologista
Stipendierne.
8:de punkten ansägs icke fordra annan ätgärd/ än
akt läggas till handlingarne.
s;:dje puncten äterremitterades; och
Alla öfrige puncterne biföllos.
S. D. Äterremitterat ofwannämnde Utlätande
N:o 242.
Dea 7 Juli».
Bifallit: Stats-Utskottets Betänkande»:
N:o 25/s/ angående 4:de Hufwudtiteln; med undan¬
tag af sörsta puncten, som ätcrremitterats.
N:o 255, rörande 5:te Hufwudtiteln, med godkän¬
nande af sednare alternativet i första puncten-
-58
Den rr Iulik.
N:o 258, beträffande 8:de Huswudtiteln; mcd un¬
dantag af z:dje puncten, som ätcrrcmitterats.
N:o 260, om Jndragnings-Staten; med undantag
af Lidra puncten, som Återremitterats.
Den ro Julli.
Instämt uti Högloft. Ridderffapet och Adelns Be¬
slut om anmodan till Expeditions-Utffottet, i afseende
ä undcrdänig ftrifwclse till Kongl. Majit, med anmälan,
att högsta Domstolens samtlige Ledamöter blifwit i de¬
ras kall bibehällne.
Lifallit Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utffot-
tets hemställan i Memorial N:o 129, om Stats-Utffot-
tets Utlätande rörande Höganäs Stenkols-grufwa.
Ständet Atftiljdes kl. 2, efter sattadt Beflut, att
äter sammanträda
Kl. 6 eft. m.
Dä den under sönniddags-plevum förehasde läsning
af Bilagorne till Finance-Betankanderne fortsattes och
siutades.
Kl. 9 ätfliljdes Ständets Ledamöter.
In lllleru
Den 12 I„l».
I82z den 12 Julli
I§9
klonum kl. y f. m.
S. D- Fullbordades läsningen af de till Stats-
och Banko-Utflottens särffildta Utlätanden, angäende re¬
glering af Rikets Penninge-Lerk, hörande Bilagor.
Ladcs pä bordet.
Banko-Utskottets nu antonine Memorial N:o zs,
angäende nägra anordningar af de medel, som under be¬
nämning: Herrar Banko-Fullmaktiges dispofitions-rak-
ning N:o 2, finnas i Banken för tillfällige behof afsatte,
blef, efter uppläsandet, likaledes lagdt pä bordet.
Wid förnyad föredragning biföll Bonde-Ttändet föl¬
jande, Stats-Utskottets, pä Bordet hwilande Utlätanden:
N:o 280, angäende nedsättning af en Comitöe, till
undersökning om beskaffenheten af alla Hemmans-onera.
N:o 282, omförändring af Andrarums Alun-Werks
rätt till inköp af skogscffccter, m. m.
N:o 28;, k anledning af Kongl. Mafits Nädiga
Remis!, rörande räntorncs utgörande för nägra Thors¬
hälla Stad upplätne Hemman.
Dea ra Iulii.
N:o 284, angående ersättning till Handlanden lan¬
son för afträdt arrende af UranicnburgsKungsladugärd^
Stats-Utskottets, sedan den loche dennes pä dordet
hwilande, Utlätande N:o 279, i anledning af crhällen ä-
tcrrcmisi af Utskottets den 28 sistlidne April afgifnc Be¬
tänkande» angäende ätffillige wid Förflaget till inkomster-
neZ beräkning förekomne srägor, klef, cnärBonde-Stän-
dct redan den ?:de sistlidne Masi bifallit första Betän¬
kandet, anscdt icke fordra annan ätgärd, än att läggas
till handlingarne.
Ehuru Bonde-Ständet den ?:de sistlidne Juni! bi¬
fallit Stats-Utflottets den z:djc sörutgängne Maji nied-
deldtr Utlätande, angäende rättighet för Bergsmän, att
lösa Kronans Persedel- och Tionde»jern, fann Ständet
likwäl, wid föredragning af Utskottets, i anledning af
äterremisi af berörde Utlätande, den zchje dennes afgifs
ne ytterligare Betänkande N:o 285, ffäligt att, under
äberopande i öfrigt af nämnde Beslut, jemwäl godkän,
na det i sednare Betänkandet gjorde tillägg, nemligen,
att priset sä wäl ä versedel- och Tionde Tack-jernet, som
HammarffattS-stängjernet, bör, i likhet med hwad angä¬
ende Kronans öfrige ränte-persedlar är förordnadt, wid
de ärliga markegängs-sättningarne bestämmas, och i de
utfärdade markegängs-taxorne till wcderbörandes efter,
rättelse utsättas.
Af
Af ankomne, nu uppläste och till handlingarne lög¬
de, Protocolls-lltdrag underrättades Bonde-Ständet, att
Wällost. Borgare-Ständct:
Den 7 Iulii.
Förkastat: Stats-Utffottcts Utlåtande N:o 251, om
Inqwartcring för Wendes Artilleri-Regemente.
Ätevremltterat: Stats - Utstottcts Utlätande N:o
264, om LotS- och Bäk-afgiftcrnes nedsättning samt om
deras anwändande.
Bifallit Stats-lltstottets Utlätandcn:
N:o 254, om Stats-Werkets tillständ och behof, un¬
der 4:dc Hufwudtiteln.
N:o 255, dito under s:ts Hufwudtiteln, med go' -
kännande af sednare Alternativet i frägan om anslaget
för Must ka lista Acadcmien.
N:o 256, likaledes under 6:te Hufwudtiteln.
Wid föredragning af Stats-Utstottets Utlätande
N:o 244, om Stats-Werkets tillständ och behof, i hwad
som rörcr Niks-Statcns tredje Hufwudtitel, harbemäl-
te Ständ stannat i följande Beslut:
A. angäende nedannämnde af Kongl. Maj:t t Desi
Nädiga Proposition framställde ämnen:
i:o Lots- och Bäk-Inrättningcns undcrhällande:
Utlakandet äterremitteradeS.
Bonde-St. prot., 4 Band. ii
,5s Det, iL Julli.
2!o Inlösen af ätflillige till enffildte Upplätne Fp»
rar och Bäkar;
Utlätandet äterremitterades.
Z:o Aflöning, underhill och beklädnad m. W., för
Lifstlds-fängar wid Ankar-smedjan samt Allmänna Ar¬
betskarlar i Carlskrona, med flere;
LifZlls.
L>. om de af Kongl. StatS-Contoiret i dest under-
däniga Berättelse anmäldte utgifter.
Utlätandet i besia 9 puncter bifölls.
L. angäende nägra af Kongl. Majit, genom sär»
stildte Nemisier, till Utssottet öfwerlemnade ämnen.
r:o Casern-bpggnadcr för Kongl. Andra Lifgardes
Regementet;
Utlätandet äterremitterades.
2:0 Löne-förbättring för Chefen wid Andra Lif-
Erenadicr-Negementet;
Utlätandet bifölls.
z:o Löne-tillökning för Flottornes Constructionk,
Corps;
Utlätandet bifölls.
D. om prkad upplösning af Wermlands Fält-Iä-
gare-Regcmcnte, eller förändrad organisation deraf, och
ökad aflöning för detsamma.
Utlätandet äterremitterades.
Den 12 IM. l6z
L. om anflaget till skrifmaterialier, med och ljus,
m. m. för de administrativa nrilitaira werten.
Utlätandet bifölls.
F. om priset för den under penninge-lönerne an--
flagne spannemäl.
Utlätandet bifölls.
G. om anflaget i allmänhet under denna Hufwud,
titel.
Utlätandet äterremitterades.
6. i frägan om ätfliljande af Armkcns och Flottor,
nes Utgifts-fummor i Niks,Statcn.
Utlätandet äterremitterades.
Den ro Iulii.
Bifallit följande Utlätandcn:
Stats-Utstotkets:
N:o 257, om Riks-Statens Sjunde Hufwudtitel.
N:o 258, om desi Ättonde Hufwudtitel.
Nw 2Z9, om dest Nionde Hufwudtitel.
N:o 260, om allmänna Indragnings-Staten.
N:o 261, med de rörande Stats-rcgleringen affatta-
de Betänkande», jemte en Tabell öfwer StatssWerkct.
164 Den 12 Iulii.
N:o 265, om anslag för Modell-Kammaren och
Mcchaniffa Skolan.
266/ om inköp af framlidne Professor -^elisiii ef-
tsrlemnade ört- och Lafsamling.
N:o 268, angående tillämpningen af Författningen
om 70-Lrlgö Embets- och Tjcnstemäns rättighet att be¬
hälla lönen wid afffedstagandet-
N:o 270, om Lands-Kamereraren Äammar-Rätts-
NZdet LKclunlls pcnsions-rätt.
N:o 271, om Härads-Skriswaren 8-miesons pension,
N:o 272, om Häradshöfdingars penfions-rätt.
N:o 27Z, om Landshöfdingars pcnsions-rätt.
Lag-Utskottets:
N:o 104, om Riksens Ständers Iusiitiä-Ombilds-
mans Embets-berättclscr.
N:o in, om praeseriptions-tid för Kronan, i afse¬
ende pä anmärkningskraf emot särMdte personer och
redogörare.
N:o 114, om straffet för fängspillning.
N-o Hs, om förklaring öfwer 4o Cap. Z §. och 4r
Cap. r §. Missgernings-Balken.
Likaledes har Wälloff. Borgare-Ständet nämnde
dag bifallit: dels Ftats-Ukflottets Betänkande N:o 140,
om bidrag af Staten till Pensions-Cassa-Inrättning för
Den lL Iulin
Civile Embets- och Tjenstemän, med det tillägg, som
UtssottetS, l anledning af gjorde anmärkningar, i äm¬
net afgifne Utlätande N:o 269 innchäller; dels ock Lag¬
utskottets Betänkande N:o 27, angäende antagande af
Lag-Comitö-ens förslag till Nättegängs,BaIk, samt om
offentlighet wid Domstolar och Polis-Kamrar, dock med
det förtydligande, som Utskottets, i följd af gjorde an¬
märkningar, i ämnet afgifne Utlätande N:o 107 uppta¬
ger.
Bifallit Allmänna Beswäco- sch Eksn-mie-Utffst-
tets Memorial N-o 129, med hemställan, att Stats-Ut»
skottets Utlätande i frägck om Höganäs Stcnkvls-werk
mä hwila tills Ekonomie-Utflottets Betänkande I samma
amne inkommer.
Inftämt uti Högloft. Niddcrskapet och Adelns den
2 dennes fattade Beslut, att anmoda ExpedilionS-Utjkot-
tet om uppsättande af underdänig Skrifwelse lill Kongl.
Majit, med anmälan, att Högsta Domstolens samtlige
Ledamöter blifwit i deras wigtiga kall bibehällne.
Lagt till handlingarne:
,:o Bewillnings-Utskottcts Utlätande N:o 16, i
anledning af anmärkning rvio Betänkandet om afkort-
nings-Längdernes inlemnande till HäradS-Nälternc; och
siv Lag-Utffoktets Utlätande N:o roy, öfwer an¬
märkningar wid Betänkandet, om skyldighet för ägta
makar, som skola skiljas, att personligen inställa sig i
Consistorium.
Återremitterat
i66
Den iL Julli.
i:o BewillningS-Utffottcts Betänkande R:o 15, om
grunderne för wärderingar A jord pä Landet, hus i
Städerne och Zernbruken.
2:0 Lag-Utflottcts Utlätandc N:o nz, om ändring
i 40 Cap. § §. Mistgernings-Balken.
Lörkastat följande Utlätanden:
Stato-Utstotteto:
N:o 267, öfwer anmärkningar wid Betänkandet
N:o 142, om Embets- och Tjenstcmäns behof, att innan
7» ärö älder taga afsted, med ätnjutande af lön; och,
med bifall till motionen, besiutak, det borde hos Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställas, att Termin för Civi¬
le Embcts- och TjcnstcmänS rätt att taga afsked, med
bibehällande af oafkortade löne-förmäner, mätte nedsät¬
tas frän 70, till 65 ärö Lider, dä, efter wid past 42
Lrs tjenstgöring, lagligt Läkaresbetpg stprker deras sjuk¬
liga eller sörswagade helso-tillständ.
Nw 274, om pension ät framlidne Riks-Rädet
Grefwe Iäljscrs»t-i:s dotter, Friherrinnan lorn^rbjolm.
Allmänna Leswärv» och Wksnomie-Mssokketo:
N:o i2r, i anledning af anmärkningar wid Utskot¬
tets Betänkande N:o z6, om ssyldighct för Pastorer, att
ärligen insända Utdrag ur Kprkoböckerne öfwer födde och
döde personer; men bifallit motionen i sä mätto, art
Prcsterskapet bör wid hwarje ärs flut till Consistorierne
insända förtckningar, upprättade I öfwercnsstämmelse
med Äprkoböckerne, pä alla förflutna äret inom Försam-
lingarne födde och döde personer.
Den iL Iulii.
'67
N:o 127, öfwer anmärkningar rvid Utffottets Be¬
tänkande N:o 8, rörande Frälsebondes befrielse frän
Fjcrdingsmans-tjenstens bestridande; men, med bifall
till motionen, beflutat, att frälsc-hemmans-äboer mäge
anses skyldige deltaga i utöfningen af Fjerdingsmans-
tjensien, dä den af allmogen tourwis förrättas.
Dea ii Iulii
Lågt till handlingarne: dels Stats-Ntffottets Ut-
lätande N:o 279, l anledning af äterremlst af Betän¬
kandet, öfwer ätstillige wid förslaget till inkomsternes be¬
räkning fbrekomne frägor; dels ock Bewillnings-Utffot-
tcts Memorial N:o 17, i anledning af äterrcmisi ä Be¬
tänkandet om en föreslagen ny method till Bewillnin-
gens utgörande och fördelning.
Difallit följande Utlätanden:
Staks.Utflsttels:
N:o 280, om föreflagen nedsättning af en Comitö,
till undersökning om beskaffenheten af alla Hemmans-
onera-
N:o 282, om förändring af Andrarums Alun-Werks
rätt till inköp af Ekogö-effecter, m. m.
N:o 284, om ersättning till Handlanden ljusån
för afträdt arrende af UranienburgS Kungs-Ladugärd.
N:o 285, öfwer äterremist i frägan om rättighet för
Bergsmän, att lösa Kronans persedel- och tiondejern.
i68
Den l2 Julik.'
Bewillningo-Utstotteto:
N:o iy, rörands anmärkningar wid Utlätandct om
en utwldgad fribrefS-rätt för StäderneS Magistrater.
Äterremitterat Stats-Utstoktets Utlätande N:o 28;,
om rantvrncs utgörande för nägra Thorshälla Stad
upplätna Hemman.
Förkastat Lag«Utstoltcts Ullätandcn:
N:o 108, i anledning af anmärkningar w!d Utstot-
tets Betänkande N:o z8, om förändradt sätt lill författ¬
ningars uppläsande i Kyrkorne.
N:o rro, i anledning af ätcrremist af Betänkandet
N:o Z2, om förbud för Ledamöter I Hof-Ratt att fig
emellan byka lottade mäl; dock har Skändet beslutat ett
sadant tillägg till 27 Cap. 9 §., Nättegängs-Balkcn:
''att ledamot i Hof-Rätt ej mä äga att till annan Le¬
damot utbyta mäl, som genom lottning den förres Ro¬
tel tillfallit.''
Den is Inlii
Äteveemittevat: Lag- samt Allmänna Beswärs- oH
Ekonomie-Utstottens Utlätande N:o >02, i fräga om en
författning, angående förändring eller utdömande af Wats
ten,werk, som genom uppdämning stada jord eller hin¬
dra dest odling.
Antagit, att hwila till nästa Riksdag, säsom Rik¬
sens Ständers Mlätandcn, Constitutions-tttstottets för¬
slag, i Memorialen:
N:o 84, af ett nytt moment wid slutet af 68 §.
Regeringsformen.
Den l2 Iulii. i6y
N:o ZA, af ett^ tillägg i 15 §. Riksdags-Ordnin-
gcn; och
N:o z6, till ändring i 2; §. Riksdags-Ordningen.
Wid flcdd förnyad föredragning af Allmänna Be-
swärs- och Ekonomic-Utflottcts, den 8:de dennes afgifne,
pä bordet lagde, Memorial N:0 roy, med hemställan,
alt Stats-Utflottets, under N:o 377. meddeldta Ullätan¬
de, angående Höganäs Stenkols-Werks understöd af Sta¬
ten, mä hwila oafgjordt intill desi Ekonomie-Utflottet,
dit ärendet ocksä blifwit remitteradt, hunnit sitt yttran¬
de afgifwa, fann Bonde-Ständct för godt nämnde hem¬
ställan bifalla, i hwilken följd Stats,Utskottets berörde
Ullätande örklaradcs till widare hanlande.
Till afgörande föredrogs Stats-Utflottets, pä bor¬
det hwilandc, Utlälande N:o 274, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition om pension ät framlidne
Mks-Rädet Grefwe L-iljeorsnt^s dotter, Friherrinnan
loine, bjölin, derwid rpnclers UZIsron frän Jönköpings
Län inlemnade ett sä lydande anförande:
"Jag anser mig wisierligen icke kunna bcdömma
framlidne Hanö Exellens I.iljoor-nt2's förtjenster mot
Fäderneslandet, och jag anser dem säledes, efter Högloft.
Stats-Utflottets bedömmande, stora och minneswärda.
Efter, hwad jag känner, ätnjöt han lilwäk under sin lifs¬
tid utmärkta wedcrmälen af Konungens Näd och sam¬
tidens högaktning, dä han, frän lägre Ständ och wit-
170
D«n 12 Julli.
kor, före sin död uppflyttades till Rikets högsta tjenste-
och märdighctcr, med dermed ätföljande prerogativer. Mig
wctterligen kemnade han icke heller sina efterkommande i
fattiga wilkor; twertom skall wälmäga och till och med
förmögenhet ännu finnas hos nägra af Exellcnsens barn,
ehuru desi dotter, numera Friherrinnan Dornerbjelm,
hos Riksens Ständer anmält sig till understöd, säsom
obemedlad. Huru och pä hwad sätt, genom hennes el¬
ler desi mans sörwällande, obeståndet uppkommit, till¬
hör mig ej att undersöka; men skälen för Höglofl. Stats,
Utskottets Betänkande, att, endast pä grund af fadrens
förtjenster, tilldela Friherrinnan en betydlig pension, an¬
ser jag otillräcklige, och till och med i wista affeenden
nog märkwärdiga. Dä Höglofl. Stats-Utskottet förut
syntS hylla en nödwändig hushälls-princip i wigtigare
affeenden, är det mig nu owänkadt, att sinna ett mot¬
satt tänkesätt rädande, dä liberaliteten sträcker sig äf-
wen till omtanka» för enskildt» förhällanden, företrä,
deswis i bredd med Statens. Jag tror, att Riksens
Höglofl. Ständer hafwa angelägnare och wigtigare fös
remäl, än afbjelpandet af cnflildteS lefnadsbehof, och
pensioners utdelande, som wid detta tillfälle synes wara
päkalladt hwarken af SökandenS documenterade behof,
eller Fadrens förtjenster, hwilka dottren i sitt nu wä-
rande för hällande säsom gift, och i öfrigt beslägtad med
förnäma och förmögnare anförwandter, i förra fallet ic¬
ke kan fä räkna sig till godo, men i afseende pä den
sednare omständigheten äger naturliga och billiga an-
spräk, innan dek allmänna medlidandet eller understödet
kan anlitas. Dä mina hemmawarande mcdbröder gäf-
wo mig det hedrande förtroendet, att deltaga i öfwer-
läggningarne om Landels bästa och afhjelpandct af den
allmänna nöden, bör jag cj kunna afse det enstildta förs
hällandet, pä Let allmännas bekostnad, eller slösa med
Den iL Iulii
nädegäfwor och pensioner, dä Stats-Casian wlsar en
uppenbar brist. Medlidandet är för mig ingen främ¬
mande känsla; nien ehuru dyrbar den är för mitt hjer¬
ta, försakar jag den gerna, dä den icke kan tillfredsstäl¬
las annorlunda, än genom ökandet af folkets bördor och
ett I otid lemnadt utrymme för oräkneliga anspräk af
ifrägamarande beskaffenhet. Pä desia grunder bestrider
jag helt och hällit Högloft. Stats-Utskottcts Proposition
om tilldelande af pension ät Friherrinnan 1'ornerbjelm,
öswertygad, att omsorgen för desi behof Icke förgäfwes
öfwerlemnas till desi man och närmaste anhörige. Stock¬
holm den 7 Iulii iZsz.
k?als»on
frän Westra Härad och
Jönköpings Län."
Häruti hördes Ständet allmänneligen instämma:
och blcf derefter Utskottets ifrägawarande Utlätanoe af
Bonde-Ständet förkastadt.
Föredrogs Ståts-Utskottets den ro«de dennes upp¬
lästa och pä borbet lagda Utlätande N:o 2gr, i anled¬
ning af gjord anmärkning wid desi yttrande, i fräga om
förändring af de hittills följde grunder för skatte-lösen
af Hemman uti Hallands Län.
Wid granskning häraf inhämtades, hurusom Utskot¬
tet, under äberopande af de öfrige trenne Resp. Niks-
Ständens, den L; sistlidne Maji, till Utskottets i äm¬
net först afgifne Utlätande kemnade bifall, funnit sig icke
kunna till ätgärd upptaga den inom detta Ständ fram¬
ställde anmärkning wid Utskottets äberopade yttrande,
Den l2 Iulii.
utan, likmätigt 69 §. Regeringsformen, ansett frägan
afgjord.
Bonde-Ständct, som, jemlikt 49 §. Niksdags-Ord-
ningen, ej kan betaga de öfrige NikS-Ständens i wälet
fattade sammanstämmande Beslut deras kraft och wer¬
kön titt Expedition, hade iikwäl, säsom en följd af den
föreskrift sist abcropade §. innehällcr, frän Utffottet för-
wäntat ett ytterligare moliveradt Utlätande, eller swar
8 den inom Ständet gjorde anmärkning, som föranlett
aterremisten; men da sadant alldeles saknas, beflöt Von-
de-Ständet, att anmoda Utffottet efterkomma hwad me-
ranämnde §. i Riksdags-Ordningen bjuder; och will
Bondc-Ständet emellertid innehälla med dest flutliga ät-
gard i detta ärende.
Dä Bondk-Ständet till ytterligare handläggning lät
sig förekomma Constitutions-Utffottets pä bordet han¬
lande Memorial:
N:o innefattande ett föreslaget nytt moment
wid flutet af 68 §. Regeringsformen; och
N:o z6, angäcnde föreslagen ändring i 2; §. Niks-
dags-Ordningen; blefwo desamma af Ståndet antagne
till sädan behandling nästa Riksdag, som 56 §. Rege¬
ringsformen förcffrifwer; hwaremot Constitutions-Utffot¬
tets Memorial N:o 3s, innefattande föreslagen förän¬
dring i redactionen af 15 §. Nklsdags-Ordningen, för¬
klarades pä siere Ledamöters begäran, ytterligare han¬
lande.
Den l2 I lili,'.
Likaledes blef, pä ätffillige Ledamöters derom gjor¬
de anhällan, nu wid ffedd föredragning, Bewillnings-
Utffottets, den l» dennes upplästa, Betänkande N:o
i8, angäende Post-werket, och de deraf inflytande Be-
willnings-medel, ä nyo lagdt pä bordet.
BewillningsUtffoktets, den ro bennes pä bordet lög¬
de Memorial N:o iy, i anledning af gjorde anmärk¬
ningar wid Utskottets den 28 fistlidne April afgifne Ut-
lätande, om en utwidgad fribrefs-rätt för Städernes
Magistrater, föredrogs nu; hwarwid Lrilc Svensson
frän Bohus, Lrik kslsson frän Elfsborgs, Uer Ucngts-
son frän Hallands, och Lsrs Lrsson frän Gefleborgs
Lätt, hwar för sig, anmärkte, akt en ukwidgad fribrefs-
rätt för Städernes Magistrater möjligen kunde blifwa
en anledning till underslef och minskning i Statens pä-
räknade inkomster, samt, dä denna rättighet tilläfwen-
tyrs kunds komma att i smyg begagnas af obehörige
personer, öka postförare? beswär, utan motswarande er¬
sättning; hwadan de yrkade, att Ständet mätte oförän-
dradt förblifwa wid desi den 7 sistlidns Maji i ämnet
fattade be flut.
Ett lika omdöme delades af Ständet i allmänhet;
i hwilken följd Ständet, uppä framstäld Proposition,
utan förändring widhöll sitt till Utstottcts första Utlä-
tande lemnadc bifall, hwarigenom ytterligare fribrefs-
rätt för Städernes Magistrater blifwit afllagen; och
ffulle Utffottets nu ifrägakomne Memorial följakteligen
läggas till hanblingarne.
174
Den is Iulik.
Uppä flere Ledamöters derom gjorde anhållan blef
det af lolisu lacod kulberg, i sammanhang med före¬
dragningen af Stats-Utflottcts, af Bonde-Ständet gilla¬
de, Betänkande N:o 260, angäcnde reglering af all¬
männa Indragnings-Staten, den ro dennes inlemnade
och pä bordet lagde, anförande ytterligare förklaradt
hanlande.
Som kl. nu war 2, ätfliljdes Ständet; men sam¬
manträdde ä nyo, efter förut utfärdadtanflag, in xleno
Kl. 6 eft. m.
Dä följande Utlälanden upplästes och kades pä
bordet.
Stats- och Lanks-Utffottens:
N:o 286, i anledning af Commerce-Rädet k. H.
Ssntesons Memorial, innefattande Förslag till en förän¬
drad ordning ivid wal af Revisorer öfwer Stats, Ban¬
ko- och Riksgälds-werkcn.
N:o 287, om stadgandet af en ny prcrscriptions-tid
i afseende pä sädana f. d. Filial-Discont-Jnrättningar-
nes skulder, hwilka icke inom den förrut bestämda pr«-
scriptionstiden blifwit till »hällande af liqvid anmäldte.
Allmänna Leswärs, och Lkonomie-Utfloktets:
N:o iza, angäende förändring i allmänna fljuts-
nings-anstalternc, postwägarö inrättande och stjuts-lc-
ganö nedsättning.
Deli r2 Julik.
Härefter upplästes Cxpeditions-Utskottets insända
förflag till Riksens Ständers underdäniga ffrifwelser till
Kongl. Majll r mål som af Riks-Ständen bllfwit as,
gjorde, nemligen:
N:o 6y, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse om anslag af medel till fpllande af brist i
tillgängarne för räntans godtgörande ä köpeskillingen
för det till gewärs-factori inköpte Carl Gustafs Stads
Bruk.
N:o 70, i anledning af Kongl. Mafts Rädisa Re¬
mist, § öfwersten m. m. kenterskjsiäs underdäniga an¬
sökning, att utbekomma innestäende expectance-arfvode.
N:o 71, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Re¬
mist uppä Riksdagsfullmäktige» frän Hallands Län
l>sr Lengtssons underdäniga ansökning, om upphörande
af den sä kallade Tullweds-intraden i Staden Halmstad.
N:o 72, om anwändande af Kronans tionde,kop¬
par för Flottornes behof.
N:o 7Z, angäende Häradshöfdingars äläggande, akt
wld hwarje Tings flut meddela wederbörande Kronos
fogdeförteckning pä dem, som för brott blifwit dömde
eller under framtiden ställde, m. m.
N:o 74, angäende Häradshöfdingarncs flpldighet,
att wisa redo för Häradets andel as Sak-öres-medel.
N:o 7Z» rörande Nämndemäns arfwode för biträde
wid afvittrings- och siatkläggningS-förrättningar.
N:o 76, angäende upprättande af en ny Landtmä¬
teri,Taxa.
,76 De» i2 Julik
Nro 77, angäende ordningen för Kyrko-Waktares
antagande.
N:o 78, angäende inflränkning af Guld, och Silf,
wcr-broderier ä militaire och civile uniformer.
N:o 79, angående ffattelösen af twenne i och wid
Gefle warande Krono-Laxfiffen.
N:o 80, angående inwexling i Landsortcrne af gam¬
la och förflitna sedlar mot nya.
N:o 8», i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga ffrif-
weise, om ändring i 5 Cap. i §. Misigernings»Balken.
N:o 82, angående faflställande af särflildta öfwer-
enskommelser, som i nägon ort kunna träffas i afseen¬
de pä rofdjurs utödande.
Nw 83, angäcnde ändring i Kongl. Förordningen
den zo Iunii 1747, samt Kongl, förklaringen dcröfwer
den 24 Januari 1751, rörande Hemmans-klyfningar
och besutenhet.
N:o 84, ! anledning af wäckta frägor om ärliga
frimarknaders hällande uti Wrigstad, Rydaholm och ä
Strandplatsen Stenungsund, samt om en Stads anlägg¬
ning i Kronobergs Län.
N:o 85, angäcnde fastställandet as en wist bygg-
nads-ordning för Städerne, till förekommande af Elds-
wädor.
W N:o 86, angäcnde en förbättrad reglering af Post-
gängen.
N:o
Den iL ,77
N-o 87 angående ändring af förcffrifter om hwar-
jehanda Kungörelsers påtecknande af Kronobetjent, innan
de fran Predikstolarne uppläsas.
N:o 88, angående upphäfwande af Comnrerce-Col-
legii Kungörelse om huswafnaders stämpling.
N:o 89, angäcnde de ia kallade planpenningars ut¬
görande.
Nw 90, rörande Gärdfarihandclns upphörande.
N-o 92, angående upprättande af allmänna grun¬
der för ett Stats-hushallnings-system.
N:o gz, med anhällan, att de Ekonomiffa Författ¬
ningar, som hädanefter blifwa utfärdade, först efter en
wist tid matte sattas i werkställighet.
R:v 94, rörande Stats-Wcrkcts tillstånd och behof
under Riks-Statens sörsta Hufwudtitek.
Nro 95, angående upphäfwande af förbudet mot
Kyrkomusiks begagnande under Fastlags-tiden;
Och blcfwo desta försiag af Bonde-Ständet godkän¬
de samt, med bcwis dcröfwcr förscdde, till Utstottet äter,
säridc.
llti ankommet Protocolls-Ukdrag af sistlcdne gärdag
förmäler Högwördige Preste-Ständct, att Lag-Utffottcts
Bonde-Sr. Prat, 4 Band.
12
'78
Den 14
Betänkande N:o ivy, angäcnde stpldighet för ägta ma¬
kar, som stola stiljas, att personligen infinna sig i Con¬
sistorium, wid stiljobrefs emottagande, blifwit af Stän--
det afflagct; men att Högwördige Prcstc-Ständet bcflu-
tak inbjuda öfrige Riks-Ständcn, att sig med Preste-
Ständet förena uti en undcrdänig anbällan hos Kongl.
Maj:t, att det wid Kchrko-Lagcns stadgande härutinnan
mätte förblifwa-
Lades pä bordet.
Klockan ivar nu i till y pä aftonen; och Ständct
^ätstiljdes.
In liclem
I82Z -en 14 Julli
Sammanträdde Bonde-Ständet in kleno kl. ' 12
f. m., dä Protocollet för den io:dc dennes justerades;
derwid, i afseende pä frägan, rörande Författningen om
Watten-werk, ^näers ldlilsscjn frän Carlstads Län in¬
lemnade följande:
"Ldmjukt Anförande!
I anseende till den otroliga mängd sjöar och wat-
tendrag, hwarmed största delen af Wermland är/ jemsö-
Den i4
rclsewis med ds fleste andre Provinser, genomskuret, de
mångfaldiga der inrättade mer och mindre pä allmän¬
na rörelsen inflytande Watten-werk, och de i följd der¬
af sä ofta förekommande anledningar till wcrklig eller
förmodad stada af Wattcn-uppdämningar, anse wi un¬
dertecknade ost, till bewarande af wära Committentcrs
intcrcste, ej kunna underläta att anhälla, det följande
wära anmärkningar mätte fä medfölja äterrcmisten af
Lag, samt Allmänna Besvärs- och bkonomie-Utstottens
gemensamma Betänkande, rörande en Författning om
förändring eller utrifning af sädana Wattcn-werk, som
föranleda till Jordägares stada och förluster genom wat-
tcn-Uppdämningar.
,:o Med allt stadigt afseende pä sädana Watten-
werks-ägarcs äganderätt, och fullkomlig öfwertygelse och
kännedom om de fleste desie betydligare Werkö hufwud-
sakliga nytta och inflytande pä närmare och aflägsnare
Brovinscrs inwänares rörelse, trefnad och beqwämlighct,
stnna wi den förestagna gcncrelle grunden as^o proeents
tillökning ! sädant Watten-werks bestämda fulla wärde
ej wara wid alla tstlsällcn lämplig, och anse en förän¬
dring i denna wärde-tillökning, efter stg företeende om-
ständigbeter, sä mvckct mera nödig, som efter sörhällan-
det i Wermlandsorren, ej allenast ägare till de Jern¬
bruk och andre större Watten-werk och Inrättningar, hwil¬
ka pä de fleste ställen huswudsakligcn bidraga tillallmäo»
na rörelsen, samt säledcs för deras nytta snnas oum¬
bärlige, skulle med den föreflagne lösnings-summan wa¬
ra föga belätne, utan äfwen de mesta dylika werk arv
belägne wid sädana wattcndrag, der uppdämning, l och
för Werkens egentliga behof, sällan gör stada, åtminstone
alldeles icke nägon, motswarande Werkets nytta och lös-
nings-summa, och hwarföre ftäga derom med skäl säker¬
Den i4 Iulin
ligen aldrig lärer kommer att äga rum, sä wida ej lin¬
gon afundsjuk och förmögen granne titt ett dylikt Werk
och handtering skulle för sin enflildta nytta wilja dcrwid
betjena sig af Jordägares namn och möjligen sörundte
rättigheter till det i wägen warande Werkcts lösen och
utrifning.
Deremot förhätter det sig helt annorlunda med
ganska mänga i de mindre wattendragcn anlagde, egent¬
ligen mjöl- och sägqwarnar, äswensom med de serdeles
af Jernbruket! pä kortare etter längre afständ frän dem
anlagde rcservc-dammar, till uppdämning af mindre
sjöar dch lägländtare trakter. Pä nägre stätten i Werm¬
land, der landet är tätt genomskuret af »vattendrag och
strömmar, arv flere sädana mjölgwarnar och sägqwarnar
hwarandra sä nära belägne, att fa, utom ägarne sjelfwe,
dem tillita, och, ehuru i följd deraf deras »värden icke
heller böra »vara serdeles stora, sä bero dock desse pä wär-
dcringsmäns ompröfwande, och pä de, pä mer eller min¬
dre rätta grunder, förmodligen aldrig för lägt föreflag-
ne lösesummor, och hwilka härutom alltid komma att fi¬
kas i de>» man, svin »verket äger underlydande egendom,
och svin desi warde äfwcn kan komma att tillökas öfwer
det »verkliga; t») med billighet mäste det wara öfwerens-
stämmandc, att det pä ägaren titt ett sädnnt Wat-
ten-wcrk beror, huruwida han äfwen witt, att den bet¬
sa,nina tillhörande jord och annan egendom äfwen stall
' lösas. I afseende pä ej mindre dcsie obetydligare
Werk, än de mänga uppdämningar pä lägländta trak¬
ter, i synnerhet för Jcrnbruken, som af försigtige och
omtänksamme ägare blifwit anlagde pä andras och egen
mark, utan att de förfördelade Jordägarne dcrwid besin¬
nat, eller ock, i anseende titt deras beroende belägenhet,
wagat beifra deras dä »varande eller deras efterkomman»
Den i4 IulH.
I8i
des förluster och rättigheter, tyckes ! tvär kanka en gan¬
ska ringa tillökning i rätta warhet säsom lösningsfum-
nia böra komina i fräga, i synnerhet för rcserve dam¬
mar, som medföra en högst obetydlig wcrklig förman för
Watten-werket, swarande emot den stada och olägenhet
de åstadkomma; och det är icke sällsynt, att det genom
fädana dammar uppdämde matten dels under ett eller
flere är ä rad ej begagnas, dels ock att det till driften
ej werkar mera, än för en obetydlig tid, ofta endast af
uägra dagar.
Af desse och flere dermed gemenskap ägande skäl hop¬
pas wi, att Högloft. Utskotten behaga till.pröfning före¬
taga olämplighctcn af den föreslagne fixerade höga lös-
ningssumman för nyssomnämnde mindre, föga för en-
stildte och det allmänna nyttige, Watten-wcrk, äfwenfom
för reserve- och andre dammar, endast inrättade till upp-
dammande af mer och mindre wattcn-tillgängar; och wi
förmoda detta wara sa mycket angelägnare, som swärs
ligen nägorstädcs, Åtminstone säkerligen ej i Wermland,
penninge-tillgängcn och inwänarncs belägenhet, hwarkcn
för det närwarande, ej heller snart för det tillkommande,
lärer medgifwa, att i och för deras Jord-egendomars
förmän, andre Wattcnwcrk kunna till förändring eller
rifning komma i fräga, än de nyssnämnde, sä wida ej
cnstildte personers, och Associationers förmäga underlät¬
tas och biträdes med allmänna medel.
2:0 Finna w! oss böra anhälla, att i den författ¬
ning, som kommer att förestås, äganderätten lika he¬
ligt bcwaras, för den genom watten-uppdamning lidan¬
de Jord-ägaren, som för Watten-wcrks-ägarcn, och att
säledes alla möjliga anledningar och tillfällen förekom¬
mers för den sistnämnde, att genom olägenheter och för-
Den 14 Iulii.
summelfer twinga den förstnämnde, att af ren nödwän,
dighct göra uppoffringar till Watten-werks-ägaren, i
brist af förmäga att titt honom kunna utgöra dm dryga
lösnings-summair för Werkct och dermed förknipp, de
kostnader.
En daglig olycklig erfarenhet misar ofta nog, alt
personer finnas, hwilka, utan att warg nogräknade om
medlen, söka sin förmän pä de fredsammcs och cnnckdi-
garcs bekostnad, och detta gör säkerligen ef omöjligt,
att, om det ej förekommcs, den nu ifrägawarande för¬
fattningen stickle mot en eller annan beroende och okun¬
nig af allmogen tjena till förewänning för den mindre
nogräknade Watten-werks-ägaren, att öka watten-upp.z
hämningen öfwer manligheten och mcdgifwcn tillåtelse,
under föregifwand? att den misinöjde och förfördelade
niä begagna dest i författningen förestrifne rätt, att det
stadande Wattcn-werkct. lösa; och dä Utstotten funnit
stäk att för lösning af Watten-wcrk, som genom upp¬
dämning göra jord-ägare stada, Utsätta en sä betydlig
tillökning öfwer rätta wärdct, manne det icke more lika
billigt, att sä beskaffad tillökning öfwer wärdct af sta,
dan förunnades äfmcn Jord-agaren för de förluster, han
tid efter annan ä desi aker och äng får widkännas ge¬
nom otillbörlig!: wattcn-uppdämningar, utsträckte öfwer
hwad öfwercnskommelfcr och privilegier medgifwa, L-
twstwelaktigt wore härtill sä mycket mera stäl, som hivar
och en, hwilkcn kommit i olycklig erfarenhet af den sta¬
da, en otillbörlig watten-uppdämning pä ägor för,
orsakar, med grämelse lär päminna sig ej allenast den
kostnad, tidspillan och de bcswär, som undersökning har-
ym och sakens ledande i bewis medför, utan äfwen, dä
Watten-werks-ägaren är obillig, den l.ingrc tidsutdrägt,
som erfordras till sakens simliga asdömmande, och dea
Den 14 Iulii.
18Z
högst ringa ersättning, svin är att päräkna, och bwil-
ken, am den ock kunde göras fullt motfwarande förluster-
ne, dock aldrig kommer art ersatta stadan och de smara
söljdernc för Jord-agaren af att tid efter annan beröf-
was en päräknad tillgång af hö, halm och spannemäl.
Med den fullkomligaste öfmertygclse, att de Högloft.
Utskotten granstat nu ifrägawarande amne pä alla
desi olika sidor, innan beslut blifmit fattadt om rlödwän-
dighcten af en ny författnings fvrefläendc, och utan alt
deraf egentligen kunna bedömma annat, än hwad wi
nu haft äran anföra, och deraf isynnerhet otillräcklighe¬
ten af den ersättning, fom Jord-ägare kunna päräkna
för liden stada af matten-uppdämningar, efter de nu
gällande författningar, finna wi osi dock böra tillkänna-
gifwa, att mi anse de ätgardcr, som i nu föremarande
fräga komma att förcstäs, hufwudsakligcn böia äsyfta
beredandet af friwilliga öfmerenskommelser Jord- och
Watten-mcrks-ägare emellan, och att först, dä dcsie, som
lämpligast bibehålla hwar och en w!d desi förmän och
äganderätt, ej äro tillräckligt att Åstadkomma änd«-
mälets minnande, en billig och liberal Lags föreskrifter
i detta, för enskilda och allmänna äganderätten sa
grannlaga, ämne kommer att bestämma Partcrnes för¬
hållanden och skyldigheter. Stockholm den 14 Iulii 182;.
Dockers Nilsson, O. Olsson i Olebyn,
köns» Nilsson,
frän Carlsstads Län."
^marrit! Uorjs l?el,r«-on frän Bohus Län instäm¬
de; och ansäg Bonde-Ständet ofmanstäcnde Anförande
böra ätsölja den till Lag- samt Allmänna Besmars, och
Ekonomic-Utffotlcn redan bcflutade ätcrrcmisi.
Dett r4 Iulii.
Till föredragning anmälte? Stats- och Vanko-Ut-
flottens, den dennes pä bordet lagde, sarflildte Be¬
tänkande», angäcnde reglering af Rikets Penninge-wcrk;
men, pä flere Ledamöters aiihällan, blefwo desie Betan?
landen ytterligare hwilande.
7obsn Isoob Rutberg frän Norrbottens Län anmäl¬
te sin Reservation emot Ständets den io:de dennes
tagne Beslut, som innefattar bifall till Stats-Utflottcls
Utlåtande R:o 260, angäcnde reglering af Allmänna
Indragni'ngs»Staten.
Dä nu ä nyo föredrogs Bcwillnings-UtflottctS den
I2:te dennes ytterligare pä bordet lagde Betänkande N:o
18, angäcnde Pest-werket och deraf inflytande Bewill-
nings-medel ingas ^vbsn Iscob Rulberg följande Ansö¬
kande.
Bewillnings-Utflottets Betänkande, hwarigenom den
sä kallade Modcrations-Taxans upphörande för cnflild-
'ta bref förcsiäs, ar i min tanka behäftadt med det selet,
att ej kunna Åstadkomma päräknad werkan, utan att
tillika walla en obotlig olägenhet för den allmänna com?
munication och i synnerhet för rättsökande, hwilka i
närwarande flick sakna all annan utwäg för handlin¬
gars öfwersändandc till aflägse residerande .Hfwcr-Nät-
tcr, än begagnande af brcf-postcn; den porto-frihet,
hwilken blifwit förcflagen att upplifwas för de fattige
och allmogen i Rättegängs-mäl, skall wal sällan kunna
komma dem tillgodo, dä den ej pä annat sätt kan be¬
Den 14 Juli,'.
gagnas, än genom resor till Post-Contoiren, frän hwil¬
ka största delen af allmogen bor pä gansta längt af-
ständ, sä att de ej kunna besökas utan en wida större
kostnad än den, som ätgär i förhöjd postporto. I alla
fall torde det fä gälla för säkert, att den allmänna
communicationen, säsom sagdt är, förswäras, och att
detta icke är ett ändamäl att söka, da bref-posicn hittills
utgör nästan det enda communications-medel, som utan
resor kan begagnas.
Skulle det en gäng inträffa» att en forwagns-in-
rättning blefwc bragt i gäng, sä wore derigenom tillfäl¬
le äfwcn öppnadt att antingen med densamma fortskaf¬
fa hela brcf-posten, eller Åtminstone ett tillfälle för en-
stildta, att umbära den och fä sina bref af större tyngd
med denna inrättning befordrade; men innan sadant
stcr, lärer det wara och förblifwa omöjligt att, utan
undertryckande af ett allmänt och trängande behof, för-
smära brcf-postcns anlitande; och jag kan för ingen del
understödja ett sädant förslag. Det är en ringa winst,
som genom den föreslagna förhöjningen stulle tillfalla
Staten, hwilken redan, enligt Utskottets uppgift, ärligen
winner minst 100,ooo R:drs behällning af post-medlen;
och jag förblifwer nu, säsom förr, wid min mening, att
Stats-Utgiftcrne kunna i mänga delar nedsättas och
inkomsternes förökande derigenom umbäras.
Utskottets uppfinning till Rcdowisnings-wcrkets för¬
bättrande synes mig wara af ringa wärde. Herrar
Landshöfdingar lära wäl swärligen företaga mänga re¬
sor, enkom för att visitera Post-Contoir och öfwerwara
posternas öppnande; men stulle de mera hädanefter, än
hittills, finna sig dertill hägade, sä behöfwer wäl icke
uägot särskildt tillständ för dylika ätgärder meddelas ät
Den 14 Iulii.
Embetsmän, hvilkas instruction i allmänhet äläggcr dem
att hafwa tillsyn öfwer Lagars och författningars efter¬
lefnad, och avin äfwen genom dc under dem lydande Fi-
sealcr twifwclsutan kunna läta anställa sädana Znstiuc-
tions-ätgärder, hwarom har ar fraga.
Desse anmärkningar torde finnas föranleda Betän¬
kandets äterremitterande.
ä. I. Rulberg."
Häruti instämde kohgn bongberg, Uor Lonatsson
frän Halland, Olos Olsson ! Olebyn och Olok Olsson i
Slängserud af Carlstads Län, wollers dlil-son och ^n-
clois LIsrtonsson frän Jcttllland samt ldlil- 8lrincUunck
fran Westcr-Norrland; hwilken sistnämnde tillika erinra¬
de, att bchofwet af allmänna Posten för Rättegångs¬
handlingars afsändande i sytinerhet är kännbart i de
Norra orterne, i anseende till aflägscnhetcn och bemän¬
ga Rättegångar, hwartill nybyggen derstädes gifwa anled¬
ning.
Osrl Ureclrik Uc-ix; frän Bol lis Län, svin icke heller
kunde finna den af Utskottet föreslagna controll tjenlig
för ändamälet, hemställde, om icke postintraderna kunde
bortarrcndcras, under wilkor, att dc wid Post-Contoiren
anställde förwaltare likwäl bibchöllos, och skulle de^ dä
komma att bero pä arrendatorcrnes enskildta omtanka,
att Controllera uppbörden. — kerg wille dock icke wi¬
dare härom utbreda sig, enär han kände, att ett full¬
ständigt forsing i detta ämne torde komma att hos Hög¬
loft. Ridderffapet och Adeln föranleda till äterremiss.
I anledning af hivad salunda förekommit blef ären¬
det till Utskottet ätcrsörwisadt.
Den 14 Iulik.
Stålfors) Vanko-Utskottens, den i2fle s denna inar
nåd pä bordet lagde, Utlåtande N:o 286, rörande gjordt
förslag till förändrad ordning wid wal af Revisorer öf¬
wer Stats- Banko- och Riksgälos-Werken, föredrogs nu
ä nyo, derwid Uilisn jemte flere af Ståndets
Ledamöter förklarade sig anse det inom Bonde-Ständct
öfliga walfatt wara det tjcnligaste, hwadan och enar, så¬
som ^>>cll.-rs llisnielso,, tilläde, Ständct i alla fall man¬
ligen maijer en del sädane Revisorer, som förut delta¬
git i dylik befattning, nägon ändring i walsättet icke
äfladcS.
Derefter, och nppä gjord Proposition, blef ifrägawa-
pande Betänkande godkändt, under förklarande, att Bon¬
de-Ständer bibchäller det walsätt, hwarom Ständet i
grund af 6L §. Niksdags-Ordningen öfwercnskommit.
Föredrogs ä nyo Stats- och Banko-Utskottens, den
rmte dennes pä bordet lagde, Utlätande N:o 287, om
NV preescripticnstid i afseende pä sädane f. d. Filial-
Disconternes skulder, hwilka icke inom förut bestäm- tid
blis.Mt till crhäflandc af ligvid anmälte.
Lsrl bpeckoili llc-rg uppläste och ingas detta:
''Wördsamt Anförande!
Dä Höglofl. Stats- och Banko-Utskotten, uti sitt
kftver förslagen ny praeferiptionstid för Götha Canals,
Götheborgs och Malmö f. d. Difcont-Werks asiignatio-
ncr, afgime Utlätande, icke wclat bcwilja denna förmän
för dr fä asiignationer, som ännu mclöpa, sä tyckes det,
som minnet af en förhatlig sak warit sä plägande för
l88
Den »4 Iulii.
Nbotten, att de, deraf skräinde fran billighet och köld,
halkat öfwer det rättwisa uti motionen, under önskan,
att återkomma till det lugn, som fwärligen kan följa
pä handlingar af dylik art, som 1818 ars Discont-Reg-
kering.
Hade denna, efter mitt och mänga andras förslag,
lemnats ät sig sjelf, sä hade ingen Lag blifvit stiftad
för tillfället (llorursseo l-etorens) ingen orättwifa förös-
wats genom ingrepp i Contracter och en million R:dr
af Statens medel blifwit sparade, hwilka dä, utan myc¬
ken betänklighet, utkastades, för att betäcka Castor och
Capitalister, som spcculerat med sina penningar, och
hwars förluster Nationen lika litet war skyldig godtgö¬
ra, som de, hwilka nägra är förut uppkommo genom de
stora Jude-Concourserne härstädes; men dä den olyckli¬
ge utwagen waldes, dä Rikets Ständer dccreterat Ban¬
kens eller Riksgälds-Contoircts skyldighet, att anfwara
Discont-Werkens alla förbindelser dä dcste inträffat med
uppgiften pä Riksdalern Åtminstone för twenne Discon-
ter; sä tyckes det wara likasä inconseqvcnt som obilligt,
att bestrida inlösen as nägra tusen R:dr astignationer,
som stadnat i resandes, i okunniges, i fattiges händer,
som hwarken förstått eller kunnat förete dem. Utan att
wara stötande, kan man med full sanning säga, att det¬
ta är: Sila Myggor och svälja Cameler. Förlusten pä
hesta papper har Nationen en gäng iklädt sig och är för
stolt att äterta sina ord. Winsten pä dem mäste Natio¬
nen förakta.
Mä hända skulle man, med lika god advocatur,
som den Högloft. Utskotten nyttjat, emot dem kunna
pästä, att ingen prcrfcriptionstid för dcste astignationer
är försummad. Domaren kan ensamt med full rätt,
Den 14 Jul».
i89
sub po-ma prLolusi et perpetui silentii, förelägga crc-
ditorer bcwakning af sine fordringar; Riksgälds-Con-
toircts kallelse i sadant fall har ej full laglig form,
och jag ser ej något hinder att kunna wanda mig till
asiignationens utgifware om betalning — följakteligen
icke till det werk, som iklädt sig deras förbindelser.
Detta i förbigående anmärkt, önskar jag till de
bättre och ädlare känftorne hos Högloft. Utskottets Leda¬
möter fa återföra pröfningen af denna sak. Det afflag,
Högloft. Utflottct gifwit, drabbar endast den fattige, och
han är ända nog härdt träffad — jag medförde ame
Tior i astignationer frän ett par arbetare, som trodde
sig gömma en statt, wisterligen en gäng wärd sä mycket,
som hela deras bohag. Hwad stall jag äterföra? An¬
tingen -den angenäma försäkran, att NationcnS Repre¬
sentanter alltid äro ädle och billige, eller ben kalla un-
underrättelsen: Millionären fick fullt, du är fattig och
känner ej Lagen — du är dömd att förlora.
Jag hoppas blifwa fri fran ett budskap, som jag
med en brännande smärta skulle frambära. Jag hop¬
pas, att Högloft. Utskotten läta hwarje handling af bil¬
lighet och menniskokärlek följa och mildra den olyckliga
Discont-reglcringen, för att en gäng kunna försona den
med minnet, om icke med bfwertygelsen.
Hos Hederwärda Ständct anhällcr jag derföre wörd-
samt om ätcrremist af Betänkandet till ny handläggning.
<1. I-. LerZ."
kolian Rongborg yttrade: Jemte jag i allo förenar
mig sä ival med hwad brödren Lerg nu anfört, som ock
Ig-r.,
Dcn 14 Ililii.
med Herrar 8ant--sons och Klil-sons i Utskotten yttrade
särstildte meningar/ får jag ermra om det mcrkliga för¬
hållande, som med mig och mänga af Ständcts medlem¬
mar inträffat, att, nemligen, wi linder Riksdagen fatt
osi tillsande dylika Diseontsedlar fran fattigt och enfal¬
digt folk, som deri tilläfwcntyrs har sin hela förmögen¬
het, men icke sörslätt anmäla fedlarne till inlösen inom
förelagd tid. Dä således det egentligen är den fattiga
Gasten! Medborgare, hwars bästa har ar i fraga, och det
icke kan wara Staten wärdigt, akt tillegna sig en winst
pä deras bekostnad, sä yrkar jag i högsta mätto ogillan¬
de af grunderne för Utlätandet, bwaraf jag begär äter-
rcmisi, med hemställan, om icke öfrige respective Ständen
mätte till enahanda ätgärd inbjudas.
Häruti instämde Ständcts allmänna röst.
ldlils lM,i8son frän Malmöhus Län uppgaf sig kan¬
na en Handtwerkare-Älderman, som, w!d befattningens
tillträdande, i Handtwcrkslädan emottagit ho R:dr Ban¬
ko i Diseontsedlar; han anlag sig skyldig att icke widrvs
ra den i ladan warande stasian, den han wille äterlcm-
na i samma stick han den emottagit; men när detta
wid ärcts stut skulle ste, war prwfcriptionst-den för dy¬
lika sedlar, honom owetande, förlupen; han fick answa-
ra för beloppet, och följden klef, att hans egendom ut¬
mättes och säldes, och.,han sjelf war med detsamma
ruinerad.
buller» Osnielson upplyste, att frän hemorten hade
flere wändt fig till honom med sädana Diseontsedlar,
och med afseende ä personernes behöfwande belägenhet,
hade han genast mäst lemna dem gängbara sedlar i stäl¬
let, under förmodan, att Riksens Stander skulle finna
Den 14 Juiri.
ny preskriptionstid billig; och förklarade Danielson,Falk,
dä 8kikcts Ständer kostat pä Götha Canal Milliontals
Riksdaler, likasom betydlige finnmor blifwit till andre
främmande föremäl disponerade, sä krtnde Danielson ej
finna, huru man med fredadt samwete skulle kunna afflä
dc i förcwarandc fräga wäckta Motioner. Det more,
fortfor han, Staten owärdigt att mottaga en winst pä
den fattige och enfaldige medborgare-clasiens bekostnad,
och han uppfordrade derföre Utskotten pä det allwarliga-
stc, alt härä fästa ffälig Uppmärksamhet.
Mänga hirdes häri instämma; hwarefter äterremist
beflöts; till deltagande bwari respective Med-Ständcn
ffullc wördsamt och wänligen inbjudas.
Till afgörande föredrogs Stats-Utffottets, den 2 j
denna mänad pä bordet lagdc, Utlätande N:o 240,
rörande anflag för Velerinair-Inrättningen i Hufwud-
staden, m. m.
7oban DongberZ uppläste och ingas detta Anförande:
"Emot Högloft. Stats-Utffottets nu äter förcdragne
Betänkande, rörande Veterinair-Jnrättningen j Hus-
wudstaden, anser jag twenne hufwudsakliga anmärknin¬
gar böra göras.
Den första består deri, att Utskottet icke ens swarat
pä den delen af Kongl. Majus Nädiga Proposition, som
handlar om nödiga medel, uppgifne till belopp af 5oe>
R:d, hwilka skulle anwändas titt resekostnader och trak¬
tamenten ät sädana Vctcrinair-Läkare, som wid päkom-
Den 14 Juli!
mande behof regvircras af Herrar Landshöfdingar eller
andra Auctoriteter i Landsorterna, att biträda, da far¬
soter eller farliga sjukdomar ä kreatur inträffa. För
Stockholms Stad, eller Veterinair-Jnrättningen härstä¬
des,, har Utskottet welat gora hwarjchanda, men intet
för den aflägsna Landsbygden eller för allmogen. Jag
yrkar säledes, att berörde anslag, om det ock skulle er¬
fordras till dubbelt belopp, bordt framför de öfriga upv-
föras, äfwen i fall sädant ej kunnat ske utan minskning
r den för öfrigt föreslagna summan; likasom jag anser
wördnadcn för Kongl. Maj:ts Nådiga framställning 0-
wedersägligen fordra, att ingen del deri bör förbigäs, utan
twertom upptagas och bcswaras, pä ett sätt, som tydli¬
gen innefattar Utskottets till-eller afstyrkande, menhwil-
ket här icke blifwit r nämnde punkt iagltaget.
Den andra anmärkningen föranledes af Ntffotkets
bestämda yttrande, att de till Inrättningens widmagt-
hällande sörcflagne 6,476 3l:dr z2 si. ffullc uppföras pä
Medicinal-Staten, under Riks-Skatens andr» Hufwud,
titel. Jag anser detta anslag icke böra göras permanent,
utan tror, att om Inrättningen winner stadga och för¬
troende, bör den framdeles kunna i det närmaste bära
sig sjelf, förmedelst den betydliga inkomst, som kan pä-
räknas genom afgift för botade kreatur. Om nu allt
eller någon del af anslagsfumman ester nägra ärs för¬
lopp kan upphöra eller förminskas, synes det mindre
lämpligt, att den star gwar pä ordinarie stat; hwarföre
jag wägar hemställa, om icke det behöfliga statsbidraget
bör utgå af huswudtitclns besparingar, och således ej
uppföras säsom stående anslag.
Dä
Den r^IuM.
Dä nu andra Hufwudtittln, hnmrmed denna fräga
pä sitt sätt äger gemenskap, redan blifwit af Bondc-
Ständet äterremitterad, finner jag mig sä mycket hel¬
dre föranläten, att, pä grund af förenämnde twenne
anmärkningar, äfwen yrka äterrcmisi af det särskildta
Betänkandet, som jag har mig bekant, att ej mindre
Högloft. Riddcrskapet och Adeln, än Malkoff. Borgare»
Ständer, funnit detsamma icke kunna oförändradt an¬
tagas. Stockholm den 14 Julii iZaz.
loll. Oison I-ongberZ."
Muntligen yttrade langberg: Dä Utssottet icke till¬
styrkt nägot anslag för Betcrinair-Läkares resor i LandS-
ortcrne, till hämmande af boskavs-sjukdomar, der de
pppa sig, anser jag Utskottet hafwa förgätit dcthufwud-
sakligaste, Ztminsione i afseende pZ Inrättningens nytta
för Landet i allmänhet. Att Staten omvänder medel
för detta ändamäl tyckes mara naturligare, än attssden
helt och hället bekostar en Inrättning, hwaraf Stock¬
holms Stad ensamt sig begagnar. Enär denna Inrätt¬
ning, jemte det den är ett Eentral-Jnstitut, tillika utgör
en anstalt för hufmudftaden, borde den icke underhällas
ensamt af Statens Mgängar.
Mänga af Ständcts Ledamöter instämde härut,;
tilläggande Anders vanislson, att aflägsna orters behof
fordra antagande och underhäll alett större anta! Elever,
än Utskottet projccterak. Sexton sädana moro i Variik-Ison»
tanka alldeles icke för mänga. Detta antal torde fram¬
deles kunna minnas, sj-chan kunskapen bliswit mera ut¬
bredd. Emedlertid borde man nu widtaga sä kraftig
Bsn-e«St. pvot., 4 Band. lZ
IS4
Den i4 Iulii.
Ztgärd, att denna wälgörande Inrättning icke förfelar
sitt ändamäl.
Kils l^Znsson frän Malmöhus Län ansäg det bä-
de rättmist och nödigt, att aflägsnare orter, likasä wäl
som de Hufwudstaden närmare belägne, fä draga för¬
del af en Inrättning, som pä Statens bekostnad under-
hälles, och han instämde derföre i bongberg, yrkande;
hwarmed äfmen ker Rsngrssoo frän Halland sig före,
nade, under förmenande, att Dcterinair-Lärarne tillika
borde tillhallas utgifwa handböcker i Wettnffapen, med
hwilka man pä Landet kunde hjelpa sig, dä Läkare
saknades.
Sedan vice Talemannen ilon Ionsson upplyst, att
i wista orter finnas Veterinair-läkare, men att inwänar-
ne ensamt ej magta tillräckligen löna dem, hwarföre bi¬
drag af Staten i detta afseende borde lemnäs, klef Be,
tänkandet, med de sälunda gjorde anmärkningar, till Ut¬
skottet äterremitteradt.
Dä Bonde,Ständet nu lat sig till afgörande före,
komma Stats-Utskottets, den ro dennes pä bordet lagde,
Utlätande N:o 278, angäende pension för f. d. Lands,
höfdingcn lärls, äberopade wäl wollers Olsson och la¬
ban Driksson frän Stora Kopparbergs Län de stora
tjenster, Herr Landshöfdingen läro gjort sitt fädernes¬
land, och den utmärkta, wäkgörande styrelse, han fört
öfwer nämnde Län, hwaraf bemälte Fullmäktige ansä,
go Riksens Ständer förbundne, att, med bifall till Kongl.
Majtts Nädiga Proposition, bemilja den förestagne pen,
fionen, pä det Landshöfdingen laro mä dels under en
Den »4 Iulii.
i95
annalkande Ålderdom äga den sorgfria lefnad, hrvaraf
han eljest, i anseende till fln oegennytta i Statens tjenst,
skulle sinna sig i saknad, och dels komma i tillfälle, att
ät sina flere söner gifwa den wärdade uppfostran, hwar-
af man stall kunna wänta, att de i fäderneslandets tjenst
stola följa sin faders fotspär; uti hwilket yttrande öfri¬
ge Fullmäktige frän Stora Kopparbergs Län instämde;
men uppä erinran af laban langberg, jemte flere Le¬
damöter, att Landshöfdingen lsrts icke innehar den äl-
der, som fordras för pensions erhällande, och ännu ä-
ger krafter och förmäga, att i Statens tjenst äter inträ¬
da och sälunda än widare gagna fäderneslandet; blef
Betänkandet, pä Talemanncns Proposition, af Bonde,
Ständet bifallet.
Constitutions-Utstottcts, den 12 dennes ytterligare
pä bordet lagde, Memorial N:o 35, innefattande förslag
till ändring I iZ §. Riksdags-Ordningen föredrogs nu;
derwid lson Lrisoa frän Stora Kopparbergs Län äbe-
ropade det diktamen, han k Utskottet ingifwit hwilket pä
hans begäran ordagrant i Protokollet intages, sä lydande:
''Sedan jag, tillika med de fleste af Hederw. Bonde,
Ständcts utsedde Ledamöter i detta Utstött, warit af ser¬
skildt tanka emot Utskottets Pluralitet, i fräga om til¬
lägg till 15 §. RikSdags-Ordningen, rörande föreslagen
representations-rätt för Frälsejords-ägare inom Hederw.
Bonde-Ständet, gär jag nu att widare förklara och ut-
weckla motiverna till mina äsigter i detta ämne.
Genom de wid 181» ärs Riksdag emellan Ständer,
ne ingängna Conceffloner blef wäl hwarje Swenstman
Den l z Iulii.
berättigad, att förwärfwa och besitta fast egendom och
jord, af hwad natur och beskaffenhet som helst, söljaktc,
ligen äfwen Särén och annat purt fralse, men säsom
en grundpelare derföre war äfwen denna conccssion för,
enad med det uttrhckliga förbehäll för ägaren, nemligen
att Fastighetens ursprungliga egenskap icke förändrades,
utan skulle billehällas mid sin natur, nied densamma till¬
hörande förmäncr och skyldigheter; i följd hwaraf en
utsträckning öfwer denna granslinia, till meddelande af
andra rättigheter för frälsc-ägare, än dem de förut in,
riehafwa, skulle bryta helgden af den grundbesiämmelse,
som förenämnde beslut äsyftar.
Zag fasthäller sä mycket heldre mitt omdöme efter
denna grundsats, som wid de förslutne, äfwensvm -vid
denna Riksdag, i fräga om förslag till ernäende af lik,
het i beskattning emellan frälse, och stattcjords-ägare,
man städse hört äberopas, med hwilkcn helgd frälse-äga-
rens privilegier ware befästade, samt alt en förändring
deruti more stridande mot äganderätten. — Är ägande¬
rätten helig och bör njuta skydd, hwarföre ej bibehätia
den äfwen för flattejords-agarcn? Inwänning hänvid
kan göras, att sedan besittningen ä all flags jord blis,
wit oinffränkt upplåten ät alla Rikets inwänare, hwar,
igenom allmogen har rättighet till innehafwande af fräl»
se och Säteri, sä äger äfwen allmogen att inom sig ät,
njuta de fördelar, som denna besittningsrätt ätfölja,
hwarmcdelst de förut existerande ojemnhetcrna tyckas blif-
wit jemnade, och man synes nu hofwa kommit till det
ratta ändamälct. Hwad besittningsrätten angär, sä
medgifwer jag förstnämnde uppgiftt som gansta ingrig;
men wänne derigenom, att en bonde ar innehaswan.
Le af frälse-jord, den öfrige flattcjords-ägarcn fält en
lättnad i de bördor, som ätfölja possession af statte
Den:4 Iu lii.
jorden? Man swarar derpä, Nej! — Olikheterne i
jördens natur och olika beskattning aro desamma, i hwil-
ken hand som helst, följaktcligen mäste ägaren med rät¬
tigheter och skyldigheter göras beroende afjordenö natur,
men icke denna af ägaren.
Såsom Ledamot af delta Högloft. Utskott wid in,
nemarande Riksmöte, har jag, dä fräga förewar om
ätflillige Grundlags-förändringar, ofta hört äberopas och
tillämpas 8r §. Regeringsformen, nemligen att Grund¬
lags-förändringar icke utan i högst nödiga fall höra till,
styrkas. — Zag har äfwen hört, att, under Sfwerlägg,
ning angäcnde förbättring i nu warandc representations¬
sätt, det Niks-Ständ, som närmast warit beroende af
förändringen, inom stg sjelf uppgjort framställningen,
om, med antagande af för,laget, det kunde anses af för¬
utnämnde egenskap; och pä grund af allt detta har jag,
som önskat likhet i princip och handlingssätt, ansett fräl»
seägarcnS rätt obehörigt utsträckt, genom en ny tillstyrkt
representationsrätt pä flattemannens lagligt befästade
omräde; hwarföre jag äfwen ansett mig pligtig att, sä-
som representant af Bonde-Ständct, protestera mot Ut¬
skottets förslag; och fär derjemte ödmjukeligen anhälla,
att denna min reservation mä fä ätfölja Utskottets Be¬
tänkande till Rikets Högloft. Ständer."
/mäer, vanielicm uppläste och aftemnade följande
Anförande:
"Till alla delar instämmande uti det af Högloft.
Constitutions-Utskottet afgisne Betänkande, rörande re,
presentations-rättighet för frälse-hcmmans-ägare inom
Bonde-Ttändet, kan jag sä mycket mindre underläta,
att framställa nägra anmärkningar wid den reservation,
Den r4 Julik.
hwilken af nägra fä Utstottets Ledamöter blifwit gjord
emot Urlakandet, som desse Ledamöter alla tillhöra wärk
eget Ständ. Säsom ett stät, hwarföre den wärde med,
brodeen, sorn afgifwit reservationen, wägrar sitt bifall
till Betänkandet, anför han, att med den concefiion af
Uteslutande besittningsrätt till Säteri och Frälse-jord,
hwari Ridocrssapet och Adeln wid r8ly Zrs Riksdag
ingick, det uttryckliga förbehäll för agaren war förenadt,
att fastigheters ursprungliga egenskap icke förändrades,
utan skulle bibehällas wid sin natur, med den samma
tillhörande förmäner och flyldigheter. Delta willor ä«
ger fin fullkomliga grund; men brödren 7->sa Lrsson
tyckes hofwa förglömt, alt det war Ridderstapet och A»
deln, dä warande ensamme innehafware af Säteri och
Frälse, som gjorde Concessionen, och att wilkoret, som
derwid bestämdes, äsyftade deras säkerhet och förmän,
som afstodo sin rättighet, och icke deras, som wunno
den, emedan desse fednares icke war nägon rubbning el¬
ler minskning underkastad, hwilket deremot war händel¬
sen med de förres. Om de, som wunnit en förmän,
skulle, för hwad de emottagit, bemilja någon liten er¬
sättning, kan detta wäl icke rimligen kallas ett brott e»
mot helgden af den grundbcstämmelse, (säsom den war¬
de medbrodren kallar det), hwilkcn helt och hället äsyf-
tase de afträdandes interesse. Jag förstär ej detta sätt
att leda sig fram till slutsatser, hwilka wäl kunna stäm¬
ma Lfwercns med enffildt fattade äsigtcr, men sakna
Sll grund uti det, som blifwit anfördt, hwilket snarare
LdLgalägger motsatsen af hwad man welat bewisa; ty
of samma stät ftulle hwar och en sägas bryta helgden
af ingängna förbindelser, som gäfwe mer än det, hwar,
till han förbundit sig. Man plägar annars snarare
klaga öfwer den, som gifwer för litet, än öfwer den, som
giswer för mycket. Sedan brödren §s-w Lrsson byggt
Den l4 Iulii.
199
sitt omdöme pä denna grunden, finner han ett nytt
stöd för sin mening deruti, att man i fräga om förslag,
kill ernäende af likhet i beskattning emellan frälse» och
stattc-jords-ägare, städse hört äberopas, med hwilken helgd
frätse-ägarenö privilegier moro befästade, samt akt en
förändring deruti more stridande mot äganderätten;
hwarföre han frägar: är äganderätten helig vchbörnju»
ta skydd, hwarföre ej bibchälla den äfwen för statte»
jords-ägckren? Wisterligen är äganderätten helig, utan
ätstillnad, hos alla; och mä aldrig den stund komma, dä
>vi skulle tilläta ost att egenmägtigl göra ingrepp deri;
men här är icke fräga om att kränka denna rätt; nej,
läagt derifrän — ändamälet är endast det akt göra
Sweriges hela jordägande besukne allmoge delaktig uti
den representation, hwartill rättigheten är dyrbar, men
hwars utsträckning, äiwen till ägare af frälsejord, längt
ifrän att pä nägot satt kunna blifwa menlig för stakke,
jordens innehafware, stall lända dem till betydlig bät,
nåd och lindring i deras arfwoden för Riksdagsfullmakti»
ge, dä de förra komma att äfwen deri deltaga. Denna
lindring blefwe högst betydande och skulle jemna ett
nststförhällande, som nu ofta är gansta tryckande. Det
gifwes Härader, der endast nägra fä Hemman äro skatte,
och de öfrige alla frälse — och det blifwer dä endast
Skatte»Hemmanen, som fä uppbära hela tyngden af
Niksdagsfullmäktigs-kostnaderne. Hwilken orättwisa lig¬
ger icke häri? Och hwad säkrare medel gifwes det wäl,
att göra den rättighet wi äga, att wara folkets represen¬
tanter, och hwaröfwer wi med skäl böra wara stolte,
förhatlig, än att läka den förwandlas till en börda, som
trycker nägra fä? Huru mängen bonde äger icke redan
frälse-jord, och huru wängen stall icke hädanefter kom,
ma att äga den? Skola alla bestå icke fä deltaga
i sitt Ständö heligaste rättighet? Och de, som neka dem
Den 14 Iuk».
Ztnsutandet deraf, hivad hafwa de wäl att befara? —
»Ilr den bonde, som äger ett frälst-hemmckn, cj mera
borde, och kan hans intercste wara skildt ifrän hans
öfrige Ständs-Bröders? Nes, det är och mäste alttid
blifwa ctk och detsamma. Wi se detta pä det tydligaste
ädagalagdt genom erfarenheten. Inom wart Ständ fin¬
nas flere representanter, som äga bäde skatte- och frälse¬
jord, och ingen will mäl pästä, att de skulle blifwa min¬
dre wärdige folks ombud, om de i detta ögonblick säf¬
de sitt frälse-hemman och endast behöllo skatte-andelen.
Det förderfliga, som man will stall widläda fralse-jor-
den, borde ju yttra sig lika wäl nu genast, dä den ages
tillsamman med skatte, som sedan den skär ensam; dess¬
utom, huru will man förena de ätstillige yrkanden om
lemkning emellan skatte och frälse uti byggnads- och un-
dcrhällsstyldigheten af publika hus, om Fserdingsmans-
bcfattningarS bestridande afwen af frälsct, m. m., hwil¬
ka i wärl Ständ under denna Riksdag blifwit gjorda,
med bestridandet af rättigheter, hwars bewiljande helt
och hället beror af Ständct sjelf.
Det nit (jag wore snart färdig att kalla det afund¬
sjuka), som ej ät andra will meddela ett godt, hwaraf
han ej sjelf kommer i mistning, och hwars meddelande
deremot tillskyndar honom en gifwen stor fördel, mäste
wara blindt och illa beräknadt.
Brödren lson Lrs,ou har uti stadgandet af 8l §.
Regeringsformen, der det heter, att Grundlagsförändrin¬
gar icke utan högst nödiga fall böra tillstyrkas, funnit
cn ny anledning att bestrida det gjorda fSrstaget. Jag
deremot hämtar ur samma §. ett ytterligare stöd för en
motsatt tanka; tp hwad som är billigt i sig sjclft, och
Den »4 IulN
rot
för hela Bonde-Ständct l hög grad nyttigt, mäste wa,
ra nödigt.
Med denna öfwerensstämmelfe i princip och hand¬
lingssätt kan jag för min del ej annat, än gifwa mitt
oinstrankta bifall till Utskottets Betänkande.
Oanieirson."
Hwarmed Lriir Lriksron i Spillersboda sig föres
nade.
7-ien Lrsson yttrade: Jag är wäl motsagd, men
icke öfwertygad, och jag förnyar mitt redan afgifne ytt¬
rande, säker, att Bonde-Ständct icke stall ogiga dc äsig-
ter, sam föranledt mitt bestridande af denna Grundlags¬
förändring. I öfrigt får jag anmärka, att den wärde
Ledamoten, som motsagt mig, sjelf är frälsejordsägare,
hwarföre jag ock lcmnar hans anförande ! sitt warde-
Lars Lersson frän Westeräs Län ingas ett sä ly-
bande:
''Wördsamt Anförande!
Med all aktning för Högloft. Constitutions-Utstot-
tets Betänkande, angäende tillstyrkt rättighet för frälse¬
ägare, att, säsom representanter, ätnjuta samma rätt
som statte-hemmans-ägarc, inom det Hederwärda Bon«
de-Ständet, fär jag härmed korteligen yttra de olika
tankar, hwilka jag emot Högloft. Constitutions-Ulstot-
tets pluralitet äger.
Att bewisa frälse-agareS rättighet, att säsom repre¬
sentanter, i likhet med stattejord-ägare, inom Hcdcrw.
Den 14 Juli».
Ständer fä inträda, more att i och med detsamma frän-
träda dcn rättighet, som Swensta Bondc-Ztändets ,katt-
skyldige allmoge ager, och i den män, som frälst-äga¬
res antal ökades, skulle ju onekeligen antalet af de o«
frälse minstas. Hwatz framgäng skulle man wäl pä
blifwande Riksdagar hafwa att wanka hos de öfrige
Ständen, dä fräga kan uppstä om ofrälse ägares skyl¬
digheter, till jemnande af förut olika bördor, dä Stän¬
der inom sig sjelf more sammansatt af Ledamöter, som,
i anseende till olika intereste, äfwen inom sig delade o-
lika tankar; och rån hända snart nog frälse-ägare blef-
wo sä talrika, att de utgjorde Ständets pluralitet. Bon-
de-Ständet hade dä, ester min tanka, tagit ett steg sör
längt, hwars Återtagande ej stöde att winna. I följd
häraf päyrkar jag, att, sä länge frälse-ägareö jord fast,
hälles wid uteslutande rättigheter och förmäner, bör ic,
ke heller en representations-rättighet honom tilldelas, till
försäng för skattejordägare.
Man inwändcr häremot: "att skattcjords-äzarcn icke
"utan stor kostnad pä länga Riksdagar kan underhälla
"sin Riksdagsman, och derföre borde frälse-ägaren i sani¬
tina kostnad deltaga;" men just här träffar man mot-
ffälet. Jag tror, att Hedcrwärda Bonde-Ständet kan
utöfwa sitt Riksdagsmanna-kall lika wäl, fast ej antalet
af dest Ledamöter wore sä talrikt som nu, endast det är
sammansatt af medlemmar, som med hwarannan dela
ett lika intresse; och hwad hindrar dä, att Härader, som
nu förena sig om twä Riksdagsmän, kunna äfwen med
lika ratt förena sig om fyra eller fem, ätminstne pä de or,
ter, der frälst-jorden är mera allmän. Exempel gifwes
wid denna Riksdag, att utom desto skäl nio Härader
förenat sig om en Riksdagsman; och med ett flitt för¬
hällande skulle man framdeles undwika en större kost,
Den 14 Iulli.
soz
nåd för skatte,allmogen, än med desi utkomst kan wara
förenad, och äfwen derjemte den blifwande Riksdags»
mannen blifwa beläte» med sitt arfwode. — Zag an-
häller wördsammast, att detta mitt anförande mätte fä
Åtfölja Utssottets Betänkande. Stockholm den 14 Ju¬
li- l82Z.
Dsrs Leirrsror,
frän Norbergs Bergslag."
Hwaruti mänga af Ständets Ledamöter instämde,
och af hwilka l-ors Lrsson frän Gefleborgs Län gjorde
det tillägg, att han ej kunde inse annat, än akt frälse»
ägares deltagande I Bonde-Ständets representation fful»
le blifwa i högsta mätto förnärmande. Huru ffulle det
dä tillgä i frägor, som rörde fralse-hcmmans-ägarc?
och om dcsie blcfwo talrika inom Ständet, hwilken stul,
le förswara StändctZ intrcsic? Sä länge Swensta fol¬
kets representation är delad i fpra Ständ och 114 §.
star qwar i Regeringsformen, kunde derföre I.srs Lrs¬
son icke tillstyrka, hwad nu blifwit föreflagit, utan an»
säg han snarare en stattc«bonde, som tillika har frälse»
jord, bör wara oberättigad alt blifwa Riksdagsman.
/.nckers Danielson.' Det har alltid warit min öfwer»
tpgelse, att, sevan Ridderstapct och Adelns uteslutande
rätt, att äga frälse-jord, upphört, och denna jord, säsom
all annan, nu mera fär ägas utaf hwilken som helst,
hwarföre ock en stor del kommit i allmogens ägo, sä
borde äfwen Bonde»Ständets reprr'.'Ntatio»s-rält ut¬
sträckas till sädane jordägande fräise-bönder, enär de
icke hafwa andra hufwudsakliga intrcsien, ände gemen,
samma med Skatte- och Krono-Hemmans-ägare; men
jag har icke welat wäcka nägon motion om en sälunda
Den 14 IM.
nödig ändring i Riksdagsordningen, ty jag befarade/
att möjligen skulle ett sädant förflag möta motsägelse
af en ännu icke utplänad motwilja. Zag har sälcdcs
qwäft min Lnstan och tjllbakahällit min föresats. Nu,
dä motion härom blifwit af en Ständsbroder wäckt,
anser jag det wara min rättighet och min pligt, att
frambära och förswara denna öfwertygelse, som, under¬
stödd af Constitutions.Ulstottcts pluralitet, icke kan rub¬
bas af lb.31-8 blrsrons motsägelse. Man bcsinne, akt här
ej är fräga om annat, än werkliga bönder, som äro o-
berocnde frälsc-ägare, och huru stall man kunna pästä,
att sädane stola wara mindre redlige, mindre sörständi-
ge, minore nitiste för allmogens wäl, än Skatte- och
Krono-bönder, eller bora icke de förre, i följd af det
gemensamma intresiet, wara lika pligtig», som de sedna¬
re, att deltaga i Riksdagsmanna-kostnadcn? Hafwa wi
icke denna Riksdag yrkat, att frälsc-bönder stola dela
med ost flere bördor och beswär, såsom allmänna bygg¬
naders uppförande och underhällande, fjcrdingsmans-
befattningcn m. m.? Huru kunna wi begära frälsc.bön-
ders begifwande att deltaga häri, dä wi wilja neka dem
deltagande i Swensta Bonde-StändetS representations¬
rätt? Äro icke de nu mera w erklige odal-bönder, säsom
wi? hwarföre dä bestrida dem lika rättigheter emot lika
skyldigheter? Zag är srälsc-bonde — äro mine tänke¬
sätt eller mina intresicn annorlunda derföre, att jag til,
lika ager statte-jord? Zag wädjar till eder, mine bröder,
som sett mina bemödanden under de 6 RikSda^r, jag
bewistat, Zag tror mig kunna fordra wittneöbörd af
hwar och en, som tagit kännedom om mitt förhällan¬
de, huruwida jag, med nit och wcrksamhet för märt ge¬
mensamma wäl, sökt uppfylla de pligter, mig som re¬
presentant älegat; mitt eget mcdwetande säger mig, att
jag i detta fall kan mäta mig med hwem som helst.
De» l4
Lätom osi noga öfwerwäga skälen Z ömse sidor, schman
stal! dä ätminstone lenina mig dcn rättwisa, att min
öfwcrtygelse är grundad pä afsigten alt bereda Bonde»
Eländets sanna fördelar.
per- bengtsson frän Halland: ^nclors Danielson»
ta! bar iag ej funnit förtjena uppmärksamhet; sedan
man änkligen afslagit Herrar, att fä komma in i Bons
dc-Skändct, sä synes man nu wilja nyttja en finare
sirang för att winna ändamälet- I min hemort utgö¬
res allmogen till wid pasi §:delar af frälse-bönder. Skul¬
le dcsie sä rösta till Riksdagsman, säsom de göra ivid
prestwal, sä skulle aldrig nägon siattc-bonde blifwa
Riksdagsman. Här är ej fräga om lindring i wära
onera, utan snarare om inträng i wära rättigheter, och
jag kan säledcs icke godkänna Utskottets förslag.
wollers Darsson frän Elfsborgs Län: Det är jag,
som i Constitutions-Utskokket wäckt den ifrägnvarande
motionen. Jag är srälsc-ägare, det erkänner jag; och
jag killstär, att det alltid förefallit mig orimligt, att jag
för denna fralft-jord icke deltagit ! Riksdagsmanna-kost,
nadcr. Säsom Danielson anmärkt, ar bär ej fräga om
andre, än werklige bönder, med äganderätt kill frälse¬
jord: och jag begriper icke, hwad man af deras inträde
bland osi har att befara. Lm jag ager till exempel
tio srälse-hemman, utan att tillika äga staltc-jord, är
jag oberättigad att blifwa Riksdagsman, men koper jag
mig derjemte 4-dels mantal skatte, är min behörighet
erkand. Manne mitt intrcsie eller mina tänkesätt der»
igenom äro förändrade?
Zobsn Dongborg: Jag har k Utskottet warit af olika
tankar med mokionaircn och jag kan nu ej yttra mig
Den 14 Iulii.
annorlunda; men jag begär, alt ärendet mä fä hwila
till afgörande nästa Riksdag, enligt GrundlagarneS fö¬
re flrift.
Lrilc tillgren frän Elfsborgs Län: Zag kan ej mot¬
säga de af Danielson anförde skäl och tillstyrker alltsä
bifall till Betankandet.
Nils Nansson frän Malmöhus Län: Saken är af
den bcstaffenhet, alt den icke tillhör ost, ulan komman¬
de Ständer att afgöra. Emedlertid tycker jag mig sin¬
na, att dä fräga ej är om andre, än werkliga frälse¬
jord-ägande bönder, bör förslaget icke ingifwa nägon
farhäga. Jag känner en nu warande Ledamot I Bor,
gare-Ständet, som äger hela tolf mantal Krono-Skatte-
jord: Skulle han dä UteflutaS frän Borgare-Ständet
derföre, att i nägot fall hans intresse, säsom jordbrukare,
kunde öfrverwäga det säsom Borgare?
kor knutsson frän Malmöhus Län, Earl Lrellrik
Lerg frän Bohus Län, jemte flere, förenade sig med Da¬
nielson; hwaremot dlils Hakansson och Ler Driksson
frän Kronobergs Län, Lrio tollersson och tnllers tn-
llersson frän Westeräs Län, tnllers L-Isson och tnllers
Darsson frän Jönköpings Län, med mänga andra Leda¬
möter, instämde i det, som staen Lrsson och Lars Lrsson
yttrat.
Lfwerläggningen mar härmed slutad; hwarefter,
uppä gjord Proposition, Ständer förklarade ärendet
hwilande till nästa Riksdag, sök att dä afgöras, i den
ordning 56 §. Regeringsformen förestrifwer.
Den i4 I »lik.
L07
Emot Stats-Utstottets den 5 dennes ytterligare
pä Bordet lagde, Utlätandc N:o 248, om lönc-tillökning
för i; Subaltern-Officerare wid Skånsta Dragon-Rege,
mcntct, gjordes af Nils ttZIcsnsson frän Kronobergs
Län de anmärkningar, som innefattas uti följande af
honom upplästa och ingffne anförande:
"Såsom en ibland dem, hwilka förra gängen begär»
de dwilandc det nu ater föredragna Betänkandet, sär
jag förklara, att jag sä mycket mindre kan godkänna
Stats-Utstottcts project, att de ifrägaställdc ig surnu--
meraire Subaltern-Officerare af Skänsta Dragon-Ne-
gementet böra till aflöning pä ordinarie Stat uppföras,
som Betänkandet tydeligen utreder, att alla deste Offi¬
cerare äro öswerflödige, och att deras christence inom Re-
gemcntetharrör frän vargeringen, hwilken, genom inrät¬
tande af Skänsta Noterings - Negementerne, för alltid
upphört.
I stället för det af Utstottet söreflagne sätt att hem¬
ställa till Kongl. Majit "att sä midt detta befäl efter nu
"mera förändrade omständigheter icke skulle kunna in¬
dragas, Kongl. Majtt skulle täckas af redan warande
''anslag för förswars-werkct tilldela deste Officerare sä-
"dana löner, som wcderlikar wid andra regementen,"
är jag deremot af den tanka, att merbcmälte 1; Of¬
ficerare genast böra öfwcrflyttas pä allmänna Jndrag-
nings-Staten, pä det deras löner mä alldeles förswin,
na, sä snart de genom befordran eller afsked komma
att afgä, hwarigenom en ärlig besparing af 2,boo
R:dr Banko framdeles uppkommer. Pä denna grund
yrkar jag äterremist. Stockholm den 14 Julli 182Z.
N. LLIcsnrson."
2oz
Dea ?4 I alik.
Mänga af Ständcts Ledamöter instämde härut,';
hwarwid ldlil» NZnsson äbcropade hmad han anfört, dä
ärendet förra gängen behandlades.
Pä Talcmanncns Proposition klef Utlätandet här-
efter till Utstottet återremittera dt.
Uppä förnyad föredragning bifölls Banko-Wstottets,
den 12 dennes pä Bordet lagde, Memorial N:o ;2, rör
rande Bankofullmäktigcs sä kallade Dispositions-medcl.
Ut! Protocolls-Utdrag as den n dennes, kom nu
föredrogs, hade Högwördige Prcste-Standet, jemte för¬
kastande af Lag-Utffottcts Ytterligare Betänkande N:o
rog, innefattande afsiag till wäckt motion om skyldig¬
het för äkta makar, som stola stiljas, att personligen
infinna sig ! Consistorium, wid stiljobrefs emottagande,
inbjudit öfrige Stånden, att ut! enahanda beslut in¬
stämma; mm Bonde-Ständct, som redan bifallit Utskot¬
tets i ämnet först afgilne Utlåtande, ansäg nägon rubb¬
ning deruti icke böra äga ruin-
Allmänna Bcfwärs- ock) Ekonomie-UtstottctS, den
ii dennes pä bordet lagde, Betänkande N:o iza, angä-
ende Skjuts-anstalten i Riket, blef, uppä flcrcs begäran,
ytterligare hwilande.
Uppä
Den 14 Iulii.
Nppä derom gjord anhållan och efter företeende af
Läkare-attest öfwer inträffad bemorrhoidal-opasslighet, fick
Nils leulin frän Stockholms Län permission att hem¬
resa pä irenne wecker/ frän denna dag räknade.
Ncdannamnde Betänkande» upplästes och kades pä
bordet/ nemligen:
Stato-Utflotteto:
N:o 288, i anledning af Kongl. Masits Nädiga Re¬
miss nppä inkonme underdäniga ansökningar om löne¬
förhöjning för Kronofogdar och Häradsskrifware i Gö¬
theborgs och Bohus Län.
N:o 289, i anledning af gjorde anmärkningar w!d
dess yttrande öfwer Herr kosenbisg, motion/ om ökadt
anslag ä Stat för Kongl. Bibliotheket.
N:o 290/ i anledning af Kongl. Maj:tS Nådiga
Proposition/ om upplätclse af den under Gripsholms
Kungs Ladugärd lydande lägenheten/ Tegelhagen kallad.
N:o 29» l anledning af Herr Commcrcc-Nädct
Ssutesoris motion/ om förhöjning af de sä kallade djeknc-
pcnningarne.
N:o 292/ i anledning af Grefwe Oonlijelms Memo¬
rial/ om lön-anslag för lärare i Stats-hushällningS-
wttcnskapcn/ samt de fria Stats-författningarnes kriti¬
ska Historia.
L-ndr-St. pvot , 4 Land. 14
2lo Den 14 Juli»
N:o 2yz, i anledning af gjorde motioner, om upp,
hörande af nu warande Ständs-klubbar och inrättande
af en gemensam klubb.
N:o 294, k anledning af särstildte hos Hederwarda
Bonde-Ständet wäckte frägor, angående Kronans fiflen.
N:o 29^, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss uppö Chefens för Skönsta Dragon-Negementet
underdäniga anmälan om expectance-lön för Cornetten
Friherre kasimir Lpsrrv.
N:o 296, i anledning af gjord anmärkning wid dess
-Betänkande om ifrögastäld lösen och Zerköhalme.
N:o 297, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Re¬
miss uppö Kronofogden l.inäb^rg- undcrdaniga ansökning,
om löneanslag för en Erpeditions-Kronofogde.
N:o 298, i anledning af Kongl. Masits Nådiga
Skrifwelse om uppförande pä indragnings-stat af z:ne
Lärare-löner wid Skeppsgosse-stolan i Carlskrona.
N:o 2yy, i anledning af Riksdagsmannen Hang
Hanssons Memorial om pension för Directcuren 1-ökving.
N:o 300, i anledning af Kongl. Maj:ts Nödiga
Proposition om pensionS-anstag för framlcdne Stats-
Commissaricn Viäexrons oförsörjda döttrar.
Allmänna Lefwäro, och Lkonomie-Utststtets:
N:o r;,, i fröga om sättet och tiden för hammar,
stålts jernsutgörande-
Den ,4 Julik. 2n
N:o lZ2, , fräga om yrkad widsträcktare frihet i
anseende till tackjernshandcln.
N:o rgz, angående yrkad likhet i rättigheten till
nya smidens anläggande, sä i Södra som Norra or-
terne.
N:o ls4, i fräga om yrkad rättighet till utwid-
gande af Stängjerns och ämnessmidet i Riket.
N:o iZ7, angäende ett noggrannare fullgörande af
de med Bcrgsmans-hemmans besittning förenade ffyl-
digheter.
N^o i;6, rörande jemkning af Extra Noteringen i
Riket.
Ständet ätffiljdes klockan ^ 3.
la tiäera
>5. D. ^oä^urtl/r.'
I82Z den 19 Julli
plenum kl. >o f. m.
Expeditions-Utstotttets under N:o 91 asgifne förslag
till Riksens Ständers underdäniga Skriswclse till Kongl.
lie Det, ty Iultt.
Maj:t, angäcnde anflag af mede! till godtgörande af kosi^
naderne i och för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsms
förmälning och utrikes resa, blcf, sedan Bondc-Ständct
detsamma godkänt, med päteFnadt bewis dcröswcr, till
Utffvttet ätersändt.
Sedan sista klemu» hade ankommit följande Mes
morial, Utlätanden och Betänkanden, hwilka, efter upp¬
läsandet, kades pä bordet, nemligen:
Fröö esoftttrMNL.-Ukstoltet:
N:o Z7, om upphäswande af ett är 1812 gjordt
tillägg wid 6 Mom. a §. Tryckfrihets-Förordningen-
Frän Dewillviogs-Utflottct:
N:o ro, rörande de olika beslut, hwari respective
Riks-Ständcn stannat, i afseende pä grunderne för den
blifwande Bewillningen.
N:o 2,, rörande sättet för kostnadernes bestridande
till Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens förmälning och
rverkstälda utländsta resa.
Frän Lag- samt Allmänna BeswLvss och Ekonomie,
Utskotten:
N:o n6, rörande förbud för öfwer- och Undcr-Be-
fäl wid de indcldte Cavalleri-Rcgementerne att anffaffa
och insätta Rustningshästar.
DenryIulii. 2iz
Svän Lag-Utstottek:
N:o n/- i anledning af äterremist af Utskottets Be¬
tänkande N:o 41- angäende yrkad skärpning af Lagar-
ne, rörande tjenstledighet för Domare.
N:o n8, i anledning af anmärkningar wid Utskot-
tetS Betänkande N:o 44, angäende ändring t zo Cap.
Rättegängs-Dalkcn.
N-.o n?, angäende Zord-ägarcs rättighet till ar¬
rendators^ afhysande när Arrende-Contractct ej upp-
fyllcS.
Svän Ällmäana Leswärs- Sch Ekonom,'e-Mstottet:
N:o 138, i anledning af gjorde anmärkningar wid
Utskottets afgifne Betänkande, m gäcnde föreflagne än¬
dringar i Kongl. Förordningen den 26 Februari 1817,
rörande Sockne-stämmor och Kyrko-Räd.
N:s iZ9, angäende befrielse för Bergs-Sexmän att
deltaga i ffMSiiings-beswärek.
N:o 140, om förbud mot införsel af Danska hä¬
star.
N:o 141, angäende pasievolancc-afgisten och bekläd-
nads-sättet wid Kongl. Wcstgötha Regemente.
N:o 142, om stadgandet af wiste föreskrifter, i af¬
seende pä upprättandet af debetsedlar, och meddelandet
af förbud för Häradsskrifware, att fordra betalning för
äbo-förändrlngarncs antecknande i jordboken, samt gam¬
le och bräcklige personers uteslutande ur mandrlsläng-
den.
'-O
214
Den lg Julli.
N:o ksts, öfwer förestagne ukwägar och yrkade Åt¬
gärder, att, till förekommande af flöden och öfwcrswäm-
ningar, m. m., bibehälla sjön Wenern wid en giswen
medelhöjd.
Upplästes ett frän Högwördigc Prcste-Ständct an¬
kommet Protocolls-Utdrag, af den -4 dennes, hwaraf
inhämtas, att bemälte Ständ, wid föredragning i ett
sammanhang af Lag-Utssottrts Betänkande S?:o>o4, an-
gäende Riksens Ständers Zustitice-Lmbudsmans Em,
betsbcrättclsc för den sedan sista Riksdag förflutna tid,
samt Eonstitutions-Utffottets Memorial R:o rz, angä-
ende wcrkstalld granstning af Justitice-Ombudsmannens
Diarier och Registratur, bifallit Lag-Utffottets Betän¬
kande, samt lage Constitutions-Utflottcts Memorial till
handlingar»?: hwarjcmte Högw. Ständet, med anled¬
ning af hwad i detta ämne anfördt blifwit, samt hwad
i i8l5 ärs Riksdags-beflut ly §. io Mom. förekommer,
för sin de! bcsiutat anmoda ConstittttionS-Utstottet, att
förestå och till Riksens Stander inkomma med ett sädant
tillägg i 14 §. af Zuflitis-Ombudsmannens Znstruc,
tion, att han, wid hwarje Riksdags början, till Riksens
Ständers Constitutivns-Utflott n.ättc inlemna, jemte de
öfwer dest Embetsförrättningar sedan sista Riksdag häll¬
ne Diarier, äfwen dest Emlets-Berättelser, för att af
Utstottek granskas, med undantag af det, som hörer till
Lag-Utskottets handläggning; hwarförutan det torde st-
ligga honom, att, dä han wid hivarje Riksdag för Nik-
s ns Ständer uppgifwer, hwilka af deras, wid sistför-
flutne Riksdag fattade, Beslut och gjorde hcmstallningar
blifw't af Konungen gillade, utfärdade och i werket ställ¬
de, tillika anmäla dem, som icke blifwit hos Kongl. Maj:t
Den Juli».
2l7
j underdånighet föredragne eller asgjorde; och flulle Med-
Ständen inbjudas, att härutinnan sig med Preste-Stän,
det förena.
Lades pä bordet.
Likaledes lästeS och kades pä bordet ätffillige nu in-
komne Utlätanden:
Stats-Ukskottets:
N:o Zv6, om undersökning, rörande utgifterne wid
Garnizons-Sjukhus-bpggnaden i Stockholm.
N:o Z»8, i anledning af Kongl. Majtts Nädiga
Proposition, angående fastställande af ärlig underhälls-
summa och Enkesäte för Hennes Kongl. Höghet Kron-
Prinsessan, i händelse Hennes Kongl. Höghet blefwe i
Enkestånd försatt.
N:o zog, i anledning af Kongl. Maj:tS Nådiga re¬
miss uppä underdäniga ansökningar om nedsättning i
arrendet för Högsta och Lunda Hemman.
N:o zio, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga re,
miss Uppä öfwersten Osr! 8ilkv«rs!cö!68 underdäniga an¬
sökning, om ersättning för det af honom wid Pommerns
afträdande förlorade accord m. m.
N:o gn, om ett ärligt arfwodes anstäende för -ös-
wcr-Directeuren 8<-b>vsrlr.
N:o ;rr, i fräga om inköp as Astronomista In¬
strumenter för Observatorium i Stockholm.
2l6
Den 19 Iulin
Stake, faMt Allmänna Descväeo- sch Ekonsmies
Utststtens:
N:o Av?, angäcnde förseglade anbuds afffaffandc, cl,
ler vin en förändrad ordning för deras öppnande wid
antreprenad-auctioner.
Lag-Utstotteko:
N:s 120, angående föreslagen ändring i 9 Cap. Ut-
söknings-Balkcn och 25 Cap. RättegängS-Balkcn.
N:o i2i, angående yrkad Befrielse frän Insättning
för löftesmän, som ingätt proprie borgen, sä länge sjelf-
wa Cäldenärcn är inom Riket tillgänglig.
N:o 122, angäendc yrkad ändring dels riti Kongl.
Brcfwet den 6 Maji 1767, i afseende pä skyldigheten
för sökander uti ittsökningS-mäl hoS Konungens Befall,
ningshafwande, att anmäla, när sädana mäl genom för¬
likning eller annorledes förfallit, dels uti Kongl. Förord¬
ningen den 3i Zulii 1815, sä midt den innchäller, att
witen wid förklaringars infordrande uti förenämnde mäl
stola förklarande Parter föreläggas.
N:o i23, angäendc yrkad förcträdcs-rätt för Jord¬
ägare till betalning as Brukares lösa egendom.
Föredrogs StakS- och Banko-Utstottens asgifnc, samt
den 2 dennes uppläste pch pä bordet lagde, Betän¬
kande N:o 20, i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Skrifwclse, angäendc de af en i Räder tillförordnad
Comité utarbetade undcrdäniga Betänkande» om reg-
Dekt lg Iulii.
217
kering af Rikets penninge-werk, m. m. tillika med
de i öfrigt till Utskottens samfäldte behandling remitte¬
rade Memorial och yttranden, rörande enahanda ämnen.
ldlil, NZnrson frän Malmöhus Län inlemnade ett
skriftligt anförande till Protocollct, sä lydande:
"De hufwudgrunder, som innefattas uti Stats- och
Banko-Utskottens nu föredragne Betänkande, arv af
yttersta wigt, och fordra således ett noggrant öfwerwäs
gande, innan de antagas eller förkastas. I ämnet är
inom Utskotten sä mycket taladt och skrifmit, sä mänga
särskildta meningar för och emot yttrade och äberopade,
att brist pä äsigter wiffcrligen icke äger rum. Det mo¬
re sälcdes öfwcrflödigt, att jag, med äterupprcpande af
hwarjehanda förut icke obekanta skäl, skulle öka denna
widlyftighet- Frän detta Hedcrwärda Ständ bör man
dcsiutom icke wänta konstigt utarbetade systcmer eller
djupsinniga Financc-Läror, grundade pä jemförclfer med
andra Länders förhällanden och tillgängar. Wi kunna
allenast föra ett rent och enkelt spräk, och hela wär Fi->
nance»plan reducerar sig titt den wälmenta önskan, att
penninge-bristen och förlägenheten i alla Landsorter mat¬
te afhjelpas, utan rubbning af Bankens Credit eller
soliditet, i sammanhang hwarmed den erkända sanning
icke bör fördöljas, att märt allmänna rörclse-capital, el¬
ler utelöpande sedelstocken, är allt för instränkt, i för¬
hållande till ökad folkmängd, stigande warn-production
och uppfyllande af medborgares Contract-förbindelscr i
allmänhet.
Man förcstär, att Bankens och Riksgälds-ContoirclS
Sedlar sammanräknade mä hällas wid en Sedelstock as
xirca 3c> Millioner R:dr Banco. Ester den antagna
218
Den 19 Iulii.
cours- eller agio-beräkningen motswarar denna Sedel¬
stock icke mera, an circa Elofwa och x Millioner Ham¬
burger Banco, eller Twä och Z Million pund Sterling,
och detta flulle dä wara och förblifwa allt, hwad hela
Konungariket Swerige, i egenstap af myntrepresen-
tativcr, kan åstadkomma, för att gifwa lif och rörelse ät
jordbruk, Handel, Bergshandtering och alla andra nä¬
ringar.
Denna korta framställning gifwer fullkomlig anled¬
ning till en jemförelse, som, i förening med hwad flere
warde Ledamöter inom Utskotten anfört, uppenbart wi-
sar, att den allmänt öfwerklagade penninge-förlägenhe-
tcn i Landet icke är stenbär eller diktad. Sitt afhjelpa
densamma bör utan twifwel utgöra ett af Riksens Stän¬
ders angelägnaste föremäl, sä framt man ej will blott¬
ställa folket, alldeles nedtrycka Iordbruket, qwäfwa
Närings-Industvien och satta Regeringen i nö-rvän-
digbek, akt, efter inhämtad erfarenhet om folkets oför,
mäga, att utgöra innewarande och nasta ärs allmän¬
na utstylder, straxt derefter sammankalla Riksens Stan¬
der till Urtima Riksmöte, under Lkad wanmagt och
större bekymmer.
Deremot kan jag icke annat, än godkänna hwad Be¬
tänkandet innehäller, till Vedergällning af förslaget om
en realisation i närwarande tidpunkt, och tillstyrker för¬
denskull, utan all betänklighet, den i Betänkandets förra
afdelning uppgifna första Hufwudgrunk; att utwäxling
af »verkligt mynt till inlösande af Rikets Ständers
Banks sedlar nu icke mä företagas.
Likaledes anser jag Riksens Ständers omsorg för
upprätthällande af Bankens Credit och soliditet, till fö-
Den iy Iulin
2kg
rckommande af en skadlig myntförsämring, oundwikligen
fordra antagande af dct förslag, som dernäst förekommer,
nemligen: att af Bankens ärligen behällna winst en wist
summa anfläs, att för Bankens räkning inköpa mynt-
bara metaller af Guld och Silfwer; och dä Utskotten,
uti särskildt Mätande N:o 22, Bilagan Litt. L. för¬
klarat inwäpling af myntbara metaller för Bankens räk¬
ning, emot ntgiswande af nya sedlar, jemwäl böra äga
rum, med förbchäll, att framdeles, innan Riksdagens
flut, fä föreflä de föreskrifter, som härmed äga gemen¬
skap och höra till Banko-werkcts administration, inser
jag för min del icke nägot hinder för bifall till Tredje
Hufwudpunkten: att det bör wara hwar och en tillätet,
att uti Banken emot myntbara metaller tillwäxla sig
Banko-Sedlar, beräknade till det förhällande emot Spe-
cie-mynt, som Rikets Ständer nu bestämma; dock, pä
det man mä wara fullkomligen säker, att anslaget, till
Guld- och Silfwcr-inköp, af Bankens behällna winst 0-
willkorligt anwändes för detta ändamäl, och icke, i hän¬
delse af hög eller stigande cours, ligger obegagnadt, dä
minskning i allmänna rörelse-Capitalet derigenom upp¬
kommer, finner jag mig föranläten yrka, att bland huf-
wudgrunderne äfwen bör fastställas, att berörde anslag
stall till hela dest belopp utgä och employcras lill inköp
af myntbara metaller, utan afseende pä högre eller lä¬
gre cours, eller, som blifwer detsamma, till dct lägsta
pris, hwilket för äret möjligen skär att crhälla.
Beslutet om Silfwerinwäxling eller Silfwerinköp
emot utgifwande af nya Sedlar, efter det förhållande
som Rikets Ständer nu finna stäk att bestämma, anser
jag icke wara nog tydligt uttryckt. I detta fall är 0-
felbart en sä kallad myntbcstämning nödwändig. Den
är uti det särskildta Mätandet föreslagen till 128 st.
220
Den 19 Iulii.
för en R:dr i Silfwer. Deremot har jag wäl icke nä--^
got att påminna; men för akt göra werkställighctcn
sä ofelbar som möjligt är, önstar jag, att Banko-sty-
rclftn mätte owillkorligt äläggas, att emot nya Sedlar,
hwilka icke mä inbegripas i den Sedelstock, som rinder
egenskap af rörelse-capital intill nästa Riksdag faststäl¬
lts, uppköpa sä mycket Silfwer, som erhällas kan, enär
detsamma för 128 st. per R:dr i Silfwer stär att be¬
komma, hwaraf följer, att, sä snart coursen stiger öfwer
iLst st., eller Silfwer icke kan dertill upphandlas, sädan
upphandling tills widare inställes.
För annat behof är efter min tanka nägon mynt-
bestämning för det närwarande hwarken nödwändlg eller
tjenlig. Twertom synes det mig innebära en motsägel¬
se, att först besluta, det ingen inlösning af Riksens
Ständers Banko-Sedlar nu stall företagas, och likwäl
sedermera stadga, säsom realisationsgrund, ett wisst cours-
förhallandc, hwilket i alla fall icke kan winna nägon
tillämpning eller wcrkställighet före Riksens Ständers
»asta sammankomst, dä Nationens Representanter äga
fria händer, att ester omständigheterna förordna. Af ost
kan man ffaligen icke fordra mera, än den omsorg w?
iagttaga, dä nödige mätt och steg beslutas och uppfyllas,
till förstärkning af Bankens reela fond, säsom det nöd-
wändigaste af alla realisationsmedel. Ehuru här icke
är rätta stället, akt omnämna det ytterligare förstärk-
ningsmedel i berörde afseende, som jag med säkerhet wet
wara förenligt med Hedcrwärda Bonde-Standets all¬
männa ästgt till Landets räddning, kan jag likwäl icke
dölja, hurusom Ständcts förtröstan pä Riksens Stän¬
ders beredwillighet, attanflä en nägorlunda tillräcklig fond
för odlings- och fastighetslän, grundar flg pä del förslag,
att hwad som i afbetalning pä dcsta län hädanefter är«
Den lg Iulii
221
ligen ingär/ äftven bör owillkorligen till Silfwerinköp
anwändas.
Med-förutsättande, att besia tankar winna Hedcr-
wärda Ständets bifall/ twekar jag icke/ att i fräga om
de twcnne alternativen som i Betänkandet förekomma
wid 4:de punkten/ antaga det andra, nemligen: att be¬
stämmandet af den grund, hwarcfter Speciemynt kom¬
mer att af Banken emot desi Sedlar utwcxlas mä till
framtiden uppskjutas; dock sker detta med uttryckligt
förbehäll, att deraf icke mä anses uppkomma minsta
hinder för noggrann pröfning af de särskildta Utlätan-
den Utskottet i detaillerna afgifwit, och hwilka utlätanden
fäledes böra hwar för sig föredragas till bifall eller ä-
terremisi, sedan Hnfwud-Betänkandet först bliswit gran-
skadt, hwars andra afdelning om den enffildta pcnnin-
gc-rörclsen i landet, sä widt densamma af allmänna -
anstalter och författningar är beroende, nu i ordningen
torde fä blifwa föremäl för Hederwärda Ständets upp¬
märksamhet.
De grundsatser, Utskottet här följt, hänföras till ett
förslag i trmne punkter:
r:o Att allmänna Läneanstalter bomme att fortfara
till den summa, med de wilkor och pä de orter, Rikets
Ständer för hwarje särskild del deraf lunna finna skä¬
ligt att förordna. Som detta icke innefattar annat, än
ett gcnerelt stadgande till fördel för läneanstaltcrnes bi¬
behållande, utan att motsäga deras utwidgning, sä kan
derwid icke wara något att erinra; men hwad äter angär
2:0 Stadgandet, att det representativa myntet, r
likhet med hwad det enligt rhAi ärs räkenskaper ftin-
22r
Den 19 Jul».
nits utgörande, dä Bankens och Riksgälds-Contoirets
sedlar, desie sednare evalverade till Bankomynt, sam¬
manräknas, mä hallas ivid en sedelstock af circa 3» mil¬
lioner R:dr B:co; sä kan jag icke frånträda den öf-
wcrtygelse, jag redan yttrat om otillräckligheten af den¬
na sedelstock, betraktad såsom Rikets rörclse-capital, och
jag yrkar pä det högsta, att desia Zo millioner mätte ö-
kas, icke allenast med de nya sedlar, som komma att ut-
gifwas för inköp as myntbara metaller, med afdrag l!k-
wäl för det guld och silfwer, som upphandlas genom an-
wändande af Bankens winst-medel, utan ock med allt
hwad som utgär under namn af Fastighets- ochodlings-
län, tillika med län emot aflemnad pant af guld, silfwer
eller exportabla effecter: Zern-Contoirets Creditiv, hwil-
ket endast temporairt begagnas, utan att nägonsin haf-
wa till stilla beloppet blifwit anlitadt; samt län pä
Fahlu Bergslags Råkoppar. Den ivid Bankens offent¬
liggörande utgifne Tableau N:o 2, öfwer tillgängar, for¬
dringar och skulder, ärliga winst och totala öfwcrffott,
enligt räkcnffapcrne frän och med är 1778 till och med
är 1822, wisar, huruledes sä beskaffade län förstnämnde
är redan utgjorde öfwer 5 millioner. Lätom ost nu jem¬
föra den tidens sedel- och myntwarde med närwarande
tids förhällande. Uti särskildt yttrande, hörande till
bilagan N:o 28, har en ward Ledamot af Högloft. Rid,
derffapct och Adeln lcmnat den högst märkliga upplys¬
ning, att Landt- och Bruks-egendomar innehade, säsom
län af Banken är 1776, nära hälften af dest utelöpande
Sedelstock och nu blott -stdel, hwarigenom han tydeligen
ädagalagt, att jordbrukets andel i Bankens Länc-biträden
i sednare tider ej warit pä längt när sä stor, som under
den förflutna, relativt till Landets rörclse-capital och ett
ökadt äkerbruks utwidgade förlags-bchof: att Banken al¬
drig gjort nägon betydlig och sedan är 1815 ingen för-
Den 19 Iulik.
2LZ
lnst pä desse Läne-biträden; hwarcmot Landet wunnit i
den förbättring samma tillgängar skapat, och i Länens
egenskap, att genom successiv afbetalning minsta skuld¬
sättningar. Härmed anser jag mig afwcn haswa fram¬
ställt de anmärkningar, som warit nödige emot sista
hufwudpuncten, eller
z:o Att derutöfwer (nemligen millioner R:dr
B:co) sedel-stocken ej mä ökas annorledes, an emot in-
lemnad valuta uti myntbara metaller, genom Län ä
erportabla cffectcr, utöfwer hwad hittills per medium, i-
srän och med 1817 till och med 1822. manligt warit,
eller län ä Läne-Banko-Capitaler, pä sätt Rikets Stan¬
der sinna tjcnligt förordna. Redact'oncn af denna punkt
förefaller dessutom otydlig, och fordrar äswen derföre att
omarbetas. Efter min tanka stulle de begge sistnämnde
puncterne kunna sammanlläs till en, och denna crbälla
följande lydelse: att det representativa myntet, ta Ban¬
kens och Niksgälds-Contoircts sedlar, desse sednare eval-
verade till Bankomynt, sammanräknas, ma hällas till
en sedelstock af minst 3c> millioner R:dr B:co, oberäkna¬
de ej mindre de nya Banko-sedlar, som komma att ut-
giswas för inköp eller inwärling af myntbara metaller,
hwilka icke anskaffas genom anwändande af Bankens
winstmedel, an äswen hwad som intill nästa Riksdag
utgär under namn af Fastighets- och odlings-län, tillika
för län emot aflemnad pant af guld och silfwer; län pä
epvortabla effecter: Iern-Contoirets Creditiv: samt län
pä Fahlu Bergslags Räkoppar.
Emot Utstottets afstag till fortfarande odlings-län
får jag högeligen protestera, emedan detta afstag innebär
ett nytt bewis pä bemödandet, att frän den fattiga mo¬
dernäringen, jordbruket, undanrycka ett biträde, som ny¬
224
Des 19 I«M.
ligen blifwit bewikjadt, och med uitdankag mä hända af
nägra fä missbruk, blifwit med all framgäng anwändt.
Nar Utstottets särstildta yttrande, Bilagan N:o 28, Litt.
H, till särstild pröfning förekommer, lärer Hederwärda
Ståndet icke underläta, att derwid erinra hwad som i
i denna del kan finnas nödigt. Flere warda Ledamö¬
ter, af sä wäl andra Riks-Ständ, som märt eget, haf¬
ina reserverat sig emot Utskottets afstyrkande. Deras
anförda stal arv med min öfwertpgelse fullkomligt in¬
stämmande, och jag tror mig blott böra tillägga det
uttryckliga förbehäll: dels att Odlings-Läne-Fonden mä
hädanefter, säsom hitintills, oförändrad bibehällas: dels
ock att om wid hwarje ärs flut någon del af anflagct
icke ffulle wara uttaget eller bcgagnadt, bör återstoden
anwändas till förökande af väsöljande ärets Fastighets-
läne-summa, för att icke saknas i allmänna rörelsen.
Med Åberopande af hwad jag här oswan andragit,
angående sedelstockens otillräcklighet för närwarande tids
fordringar och behof, fär jag fluleligen päkalla Hedcr-
wärda Ständets uppmärksamhet till twenne omstän¬
digheter, som i betydlig män stola rättfärdiga min i
berörde afseende yttrade mening. Den sörsta bestär uti
erinran om det ansenliga belopp af wart Sedel-mynt,
som i denna stund ar utelöpande i Norrige, Dannemark
och i synnerhet i Finland. Detta belopp är likwäl in¬
begripet i de omförmälte Zc> millioner, hwilka päräknas
säsom allmänt rörelse-capital, ehuru det i sjelfwa werket
utur rörelsen förswunnit. Den andra omständigheten
innefattar ett förslag, som, i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition, sista Riksdag förekom till öfwcr-
läggning, och dä blcf af Bonde-Ständet bifallet, nemli¬
gen att alla Bankens och Riksgälds-Contoircls utelöpan¬
de
Den 19 Iulii.
225
de sedlar, hwilka äro äldre än ro Zr, borde indragas,
samt inom wiff förcstrifwen tid emot andra sedlar ut¬
bytas, och de, som dä icke bliswit inwäplade, förlora all
ratt till inlösen, och upphöra att wara gängbara. Om
sädant blcfwe iagttaget, skulle utan twifwel en ytterliga¬
re märklig upptäckt göras, till bcwis derom, att werk-
liga Sedelstocken icke ar sä stor, som det föregifwes. Ge¬
nom wädliga händelser, förflitning m. m., har otwifwel-
aktigt en stor del af det äldre sedclmyntet förkommit.
Det graverar således icke widare Bankens Sedelfond,
och det saknas i allmänna rörelsen. Bland orsakcrnc,
hwarförc berörde förslag förra Riksdagen icke blef af
Banko-Utskottet eller Ständcrncs pluralitet antaget, räk¬
nades nödwändigheten art hälla Bankens ställning hem¬
lig; men som detta motstå! nu mera icke kan anföras,
sä wägar jag iterera förslaget och anhälla, att detsamma,
säsom ägande oskiljaktigt sammanhang med en fullstän¬
dig Financeplan, mä komma till noggrant öswerwägan-
de innan densamma pröfwas och afgöres.
Om sag warit nog lycklig att genom dessa mina
äsigter förena Hedcrwärda Bonde-Ständets tanka i fö-
rcwarande wigtiga ämne, och deraf alltsä mäste följa,
att Utskottets Betänkande, i hela dess widd, icke kan oför-
ändradt antagas; sä anhällcr jag wördsammast om Pro¬
position till ätcrremiss, öfwcrtygad att Högloft. Stats-
och Danko-Utstottcn icke lemna utan tillbörlig uppmärk¬
samhet och wederbörligt beswarande de af mig nu gjor¬
de anmärkningar. Stockholm den rg Zulii 182Z.
Isils ölänsson
frän Malmöhus Län.''
Ronde,St. prot., 4 Bood.
226
Den ig Iulii.
Samtclige fullmäktige frän Skäne och widare Stån¬
dets allmänna röst förenade sig härmed, under enhälligt
förklarande, att Ständct anser en myntrcalisation inär-
warande tidpunct otjenlig.
lollannes ^näersson frän Skaraborgs Län ingas
följande:
"Wördsamt Anförande!
Säsom Ledamot i sammansatta Stats- och Banko-
Finance-Bcredning, har jag haft tillfälle, att öfwcrwara
vfwcrläggningarne för den blifwande penninge-reglcringcn
m. m., och bör Medes i det närmaste känna hela Fi-
nance-plan; och önskade Medes, att ivärde medbröderne
tilläta mig upptaga en liten stund, för att i korthet
nämna mina cnfkildte tankar öfwer de delar, som uti
Högloft, sammansatta Utskottens Betänkande nödwändlgt
tarfwa ändring och rättelse. Jag skulle ock till en bör¬
jan önsta, att mina wärda medbröder icke wille sträcka
sina pretentioner längre ut, än att Högloft. Utskotten
kunna dem afhjelpa, och Medes blott fästa sig w!d de
wigtigaste delarne i Betänkandet, att icke allt för ivid,
lyftiga discurser ä nyo anställas, dä Riksdagen stridit
sä längt fram, att hivar och en Representant önskar ett
sinart llut. Jag tänker Medes nämna blott de delar, hwil¬
ka efter min tanka böra komma under Högloft. Utskot¬
tens närmare pröfning. Jag förbigär till en början
frägan om realisation, dä jag förmodar, att ingen inom
detta Ständ sinnes, som talar för densamma.
Under beredningen samt i Högloft. Utskottens plena
har mycket blifwit discutcradt mot och med, i ändamäl
att uppfinna rätta källan till landets iräkade förlägen¬
het och tryckande behof, Högloft, Utskotten hasiva ftute-
Den iy I ulli.
227
ligen fästat sig wid ett wacklands myntwärde, säsom ut¬
görande sjelfwa upphofwet till det misstroende, somrpen-
ningcwäg uppkommit i allmänhet och man och man emellan.
Utskotten hafwa äfwen trott, att ett stadgadt myntwärde
skulle blifwa det rätta medlet för att afhjelpa den allmän¬
na och cnskildta förlägenheten, och det more Lnskligt, om
Utskottens goda afsigtcr härigenom uppfylldes, ehuru jag
är sä swag, att jag rätt mycket twiflar, det utgången
blifwer som Utskotten föreställt sig. Efter min tanka,
som jag under Discurfen äfmen yttrat, hade Högloft.
Utskotten bordt fästa sig ivid andra omständigheter, hwil¬
ka, jemte ett stadgadt myntwärde, werkeligen skolat bi¬
draga kill Landets upphjelpande; och jag wägar tro,
att ingen hjelp är möjlig, innan man blir ense derom,
nemligen: Indragning i Statshushällaingen, spar¬
samhet i bruket af lux och öfwerflod, lindring i Le-
rvillningcn, samt uppmuntran för jordbruket, säsdm
Likets bufwudnäving.
Jag sade, att indragning i Statshushällningen mo¬
re först nödig för att kunna underlätta landets förlägen¬
het; nu will jag söka att korteligen framlägga skälen för
Möjligheten dertill, att bättre kunna hushälla med Stats¬
medlen, än som hittills skett. Zag föreställer mig Sta¬
ten som en enskild man, den der will göra rätt för sig,
utan att komma i skuld, men wäl med hwarje är will
lägga nägot till godo för sine efterkommande. Zag fin¬
ner honom alltid försigtigt och warsamt handhafwa sin
egendom, han afbetalar först fin iräkade skuld och be¬
strider andra nödiga utgifter, calculcrar wid sig sjelf
hwad tillgängar han har öfwer kill nya behof, innan
han ikläder, sig nägra betydliga kostnader, och sedan rät¬
tar han inköpen efter den behällning, han för äret sam¬
lat, för att icke ytterligare bliswa skuldsalt. Med Statk-
228
Deri 19 Juli».
medlen torde Icke haswa förhällit sig sstlunda, utan torde
hända ofta twertom. Skäl härtill more wänga att an¬
föra, men jag inskränker mig att nämna nägra deraf
e. g. Missräkningen med anställande af Rronobrän,
riericvna och Allmänna Maga;ins'I"rättningen; Se
ofantliga kostnaderne till Canalraoläggningac, som
Medtagit millioner, m. m.
Att Allmänna Magazins-Inrättningen endast lem-
nat stora förluster Zt Staten, är nogsamt bekant i fle¬
re afscenden; och jag tror, att tiden nu bör wara inne,
att finna det rätta och sanna, nemligen denna Inrätt¬
nings afftaffande, för att komma i tillfälle, att lemna
M icke obetydlig och behöflig inkomst till Stats,Cassan.
Jag sade ock, att sparsamhet i lux och öfwerflöd more,
efter min tanka, nödig för att winna en allman wäl-
inäga. Jag tror, att man försigtigt bör bruka och an-
rvända Rikets egna 'producter och waru-tillwerkningar,
och icke sä ifrigt anlita utrikes Speculanter, om hwad
som skulle kunna umbäras, och hwilket för öfrigt oftast
finnes inom Rikets gränsor fabriceradt — ware sig !
yppighet af kläder, meublcr eller annat, hwad det wa¬
ra mä, som icke är förenadt med allmänt och enskildt
rvälständ.
TagaS sädane och andra förssgtigHeter i agt, sä skul¬
le Statsbehofwen minstas och herpst sölja en möjlig ut-
utkomst och wälmäga, och dä dertill kommer, att Ma-
zazlns-Znrättningens fond upphörde, Statens skuld till
Banken blefwe afstrifwen, m. m., tror jag nedsättning k
Bewillningen blefwe möjlig till en betydlig del. Wäre
hemmawarandes klagorop öfwer en allmän nöd, och
Lessas wäntan att wid detta Riksmöte fä nägon lätt¬
nad i bördorne borde wara bewekande stäk för Rikets
Den r? Joln.
represeiltanter, att i dct möjliga söka uppfylla de li¬
dandes »väntan om hjelp och biträde i detta afseende;
och jag beklagar mig sjelf och andra, om wi wända hem,
utan att i nägon män lillwägabringa lindring i utstyl-
derne, och i öfrigt genom länebiträdcn afhjelpa den all¬
männa penningehristcn-
Uppmuntran för jordbruket sades äfwen skulle bi¬
draga till landetS upprätthällande. Ehuru hwar man
känner, att det är lättast för dem, som utan annan
skuld kunna afbörda sine jordbruket ätföljande utstylder
m. m., sä lärer likaledes icke kunna nekaS, sedan lan¬
det sä allmänneligen kommit i förlägenhet, att länebi-
träden frän allmänna Castor icke kunna umbäras, mä¬
ste man lemna utwägar till nödivandighetsbchof och ic¬
ke bryta twert af med läne-biträden frän Banken, för
dc Fastighets-ägare, hwilka ännu hofwa sine egendomar
fredade frän Inteckning, som Högloft. Utskotten förc-
ftagit. Jag äbcropar ytterligare i denna del hwad 8anck-
-ten med flere wärde Ledamöter inom Högloft. Utskot¬
ten anfört, jemte min egen reservation, under förhopp¬
ning, att ett närmare behjertande af Riksens Högloft.
Ständer lemnäs ät sä wigtiga ämnen, som de nuifrä-
gawarande.
Att fä ett stadgadt myntwärde är icke ester min
tanka mycket gagneligt, om man ej dermed förenar an¬
dra nödwändiga stadgar. Högloft. Utskotten hofwa be¬
stämt Sedelstocken till circa ;o millioner, och ehuru jag
tror ock, att landet möjligen stall dermed hjelpas, om
icke, som nu under sednare ären stelt, deste indragas ur
allmänna rörelsen och läggas i Allmänna och enstildtas
Castor, knstar jag dock helst en sädan tillökning i wärk
rörelse-capital, som nägorlunda smarar emot wär an»
Den iy Hulik.
senligen ökade folkmängd och waruproduction. Jag wil¬
le äfwen tillstyrka, att stadgar mätte uppgöras, som
förbjuda annan an tillfällig indragning, Banko-Full-
rnäktige äläggas att tillse, dct alla till Banken inkom¬
mande afbclalningar med räntor, sä i Diseontwag, som
andra länc-biträden, mätte pä anmäla!, ä nyo utgä i
allmänna rörelsen, utan undantag, som ffulle förakile-
da till indragning af rörelse-capitalet,
Räntan i fastighets-län bör, efter min tanka, för-
bkifwa ester manligheten och säledes första Alternativet
i Utstottens Betänkande antagas, helst jordbruket icke
kan bära högre räntor, för att bibehälla sig; samt att
räntan ä Discont-län nedsäktes, i enlighet med hivad
Utfloiten förestagit, till s procents ränta och 8 procent
straffränta,^
Om af Bankens ärliga gewinst Silfwer blifwer
Uppköpt för 2,656 H R:dr, enligt Utssottcns tillstyrkan»
att öka Bankens reela fond, för att komma i tillfälle
af en snar realisation, sä worc jag färdig tillstyrka, att
öfriga beställningen mätte blifwa pAräknad ivid regie,
ringen af Stats-anstagen, för att bidraga till den blif»
mande BciMningen. Harwid torde göras den inwän-
ning; Hwarmed stola dä Canal-arbeken m, m. bestridas?
Derpå wille jag smara, att Riksgälds-Zontoiret kunds
lemnäs öppet genom desi Credit-sedlar bestrida dessa ar¬
beten, sä längt de moro tillräckliga, och för hwad som
brister stulle nya sedlar utgifwas till arbetets fortsät¬
tande. Härigenom uxpkomme en dubbel winst, ty först
blefwc landet icke belastadt med större Contributioner än
det mägkade draga och Staten undginge akt genom de
förestagne Stats-sbligationerne ädraga sig en ökad ffuld,
Den 19
medelst ; procents ränta derä, som med framtiden skulle
godtgbraö pä esterwcrldens bekostnad.
I Reservation kill Högloft. Utskotten har jag söre,
slagit, att minst 200,000 R:dr barbe i ärlig ni) fond an-
flas, som, jemte inflytande Capital och Räntebetalnin¬
gar ä äldre län, skulle äter i ripa fastighelslän ä landet
utgä; wid ytterligare eftersinnande finner jag betta in¬
skränkta belopp böra ökas till eN sä stor summa, som
Utskotten torde anse motswarande jordbrukets behof, i
förening nied Bankens säkerhet; men detta sär widare
afhandlas, dä det särskildta Betänkandet vinodlings- och
fastighets-län förekommer.
Hwad odlingslän angär, sä tror jag, akt de äro just
enda mwägarne, hwilka muntra jordbrukaren till säda,
na allmänt npltiga företag, och dä man noga känner
hwad stora parker, som ännu finnas inom landet, ds
der kunde odlas och göras npktige, om medel dertill icke
saknades, sä är det i min tanka icke lämpligt att qwäf-
wa ett nit, som uppkommit i detta fall hos hwarje pa¬
triot. Z samma män som folkmängden ökas, böra od¬
lingar werkstallas inom landet, sä wida det i allo stall
äga beständ. Jag tillstyrker säledes ändring i Utskot¬
tens Betänkande äfwen i denna del.
Desta äro de medel, jag tror skulle medföra landets
förkofran, stärka den allmänna och enstildta crediten,
bortjaga de bedröfligt, klagoropen, och medwerka en all¬
män lättnad i Utstyldernas erläggande. Dcsta äro ock
dc äsigter, jag har om saken; de äro enfaldiga och enkla,
men framstälde i walmening; och jag twiflar icke, om
de efterkommas, att man winner ett äsyftadt ändamäl:
trefnad och wäimäga. Alt allt för mycket söka ^ndra
2Z2 Den 19 Juli,'.
penninge-regleringen, skulle medwcrka till landets ru'-
nerande och tillika upptaga ännu flere mänaders tid i
RiksdagsgöromZlcn, innan Utskotten fingo stadgat sig
för upprättande af en np plan dertill.
Om besia mina framställningar förtjena Ständets
uppmärksamhet, sä anhäller jag, attHöglofl. Utskottens
Betänkande mätte äterremikteras, och besia anmärknin¬
gar ätfölja remisicn. Stockholm den 19 Julii 1823.
llnli. ^nflsrsson
frän Skaraborgs Län."
Med äberopande af de anmärkningar, som sälunda
blifwit gjorde, fann Bondc-Ständet, uppä Talemanncns
proposition, skäligt, att Betänkandet till Stals- och
Banko,Utskotten äterrcmittcra.
Stats, och Banko-Utskottens, sedan den s:dra den,
neS pä bordet hwilande, Utlätande N:o 21 Litt. 2l.,
»ngäcnde Rikets Ständers Banks närrvgrande ställ--
ving samt förhällan-et mellan Bankens sedlar och
dilfwcrmynk, föredrogs, derwid vice Talemannen Ion
Ionsson inlemnade ett sä lpdande:
k'Wördsamt Anförande!
Dä i anseende till beslutad äterremisi af Stats- och
Banko,Utskottens Hufwud-Betänkande, rörande reglering
af Rikets Penninge-Werk, detta högst angelägna och
midt omfattande ärende nu ej kan till fluteligt afgöran,
de företagas, lärer Bonde-Ständct ej heller böra för det
närwarande bestämdt, eller i form af owillkorligt beslut,
L>en rstIulH.
2ZZ
yttra sig, huruwida första eller andra alternativet i an¬
dra afdclningens fjerde punkt, angående bestämmande
af den Cour?, hmareftcr Banken i sinom tid skulle in¬
lösa sina sedlar med Silfwer, stall antagas; men pä det
Utskotten wio äterremisicns besparande ej mä i denna del
äga fria hander, hemställer jag, om icke bilagan eller Ut-
lätandct Litt. 2l. N:o 2,1 likaledes mä till Utstotten ä-
kerförwisas, hwarigenom äfwen Ständet bewarat sin
talan öppen, och sedermera kan pä en gäng afgöra sa¬
ken, sä i hlifwudfrägorne, som rörande detaillerne.
Emedlertid, och ehuru jag Icke will alldeles motsäga
hwad mcdbrodren Nils Lansson emot Hufwud-Bctän-
kandct anfört, nemligen att en sadan Cours-bcstämning
för en framtida inwäxling af Banko-Sedlar nu icke mä
ste, torde dct tillätas mig fästa Ständets uppmärksam¬
het pä nägra stal, som synas tala icke för realisation i
närwarande tid, ty den bestrida wi alla; men förmynt-
Lestämning, ansedd fäsom realisalionsgrund framdeles,
dä Bankens reela tillgängar det kunna mcdgifwa.
Jag har föreställt mig, att, förutan denna bestäm¬
ning, stola Capitalisterne fortfara, att hälla pä sina
penningar, eller flytta dem i Utrikes fonder, i afwaktan,
alt Courser succcsiive stall fällas, och den blifwande rc-
alisationspunkten framdeles bestämmas till kanske yä
si:r, och jag fruktar, att alla wära ätgärder äro ändas
rnälslösa, om w! lemna striden fortfarande och öppen
emellan gäldstyldige, som hoppas pä coursens stegran¬
de, och fovdrings-agave, som hoppas pä desi fallande.
Wär första skyldighet wore dä att göra en myntbestäm¬
ning. Ätminstone kan jag ej gillo det stäk häremot, som
man will hämta frän möjligheten, att kommande Stän¬
der kunny rubba eller upphäfva ett sädant stadgande,
2Z4
Den i<) Iulii.
helst Rikets representanter dä mäste anse sig moraliker
förbundne, att icke, genom öfwerändakastande af wart
beslut, göra osäkerheten än större. Detta, likasom hwad
i öfrigt, rörande desse omständigheter, är genom särskilv-
te i handlingarne bcflntlige yttranden as flere Leramö-
ter anfördt, till stöd för första alternativet, torde fä kom¬
ma under Utskottens närmare ffärskädande.
json ävvsron."
^.näers Osnielson, 6->rl l^reärilc berg och ifahgli
DongbLl-Z, m. fl. ansägo denna fräga wara af midt om¬
fattande egenffap, och dä den deffukom äger oskiljaktigt
samband med de grunder, Utskotten framlagt uli det af-
gifne Återremitterade Hufwud-Bctänkandet, rörande re¬
glering af Rikets Pcnninge-Werk, hwaraf mäste följa,
att ifrägawarande sarstildta Utlätande ej kan oförän»
dradt antagas, enar berörde hufwudgrundcr ännu icke
blifwit godkände, trodde förenämnde Ledamöter, att sam¬
ma utlätande eller bilaga, för att i sammanhang med
financc-regleringen i allmänhet ännu närmare öfwer-
magae, jcnuval borde till Utskotten Ltcrförwifcis; hwilkct
Stan det ocksä beflöt i anledning af derom nu gjord
Proposition.
S. D. Föredrogs Stats- och Banko-Utskottens pä
bordet hwilande Betänkande N-o 2,2 Litt. B-, angäen-
de inköp och inwaxling af m^ntbara metaller till Ar¬
kets Sränders Lank samt framdeles steende ulwäx-
ling af reelt mynt.
(larl l?reärile Uvrg uppläste och aflemnade till Pro¬
tokollet ett Anmärknings-Memorial, af följande innehäll:
Den 19 Juli,
2Z5
''Mid Stats- och Banko-Utskottens Mätande Nm
22 finner jag icke nägot annat anmärkningswärdt, an
akt sedan Hederwärda Bonde-Ständet redan funnit för
godt äterremistera HufwudsBetänkandet, rörande regle¬
ring af Rikets Penninge-Werk i allmänhet, bland an¬
nat äfwen pä den grund, att anslaget af Bankens är¬
liga winik, eller 266,LH5 R:dr Z2 si. Banko, bör anwän-
das till uppköp af myntbara metaller, för att öka Ban¬
kens behållningar deraf, utan afseende pä högre eller
lägre cours, eller till det lägsta pris, hrvilket för ä-
ret möjligen stär akt erhälla; sä lärer Ständet icke
kuiklna eller böra antaga Utlätandet oförändradt, eller förr
än hetta tillägg hlifwer behörigen godkändt,
Att deposition i Banken mä göras fräy privata
händer af Capitaler eller ädla metaller, lärer aldrig
hofwa warit wägradt, men att deremot fä uttaga sedel¬
mynt efter wiss cours, eller annat hewis, an manlig de¬
positionsattest, torde blifwa wädligt och kunna föranleda
till förluster för Banken, sä framt det icke skulle stad¬
gas, att den, som gjort insättningen i guld eller silfwer
ester den cours, som warit gängse ä insättningsdagen,
bör mara berättigad akt fä äterlyfta hwad han insatt
emot sedelns äkcrställande efter lika cours, utan all föi»
ändring.
Huruwida denna utwäg stär att förena med Bans"
ko-werkets säkerhet, och om det möjligen kan befordra,
fördclarne af ett ökadt rörelse-eapital, öfwerlemnar jag
till Utskottens närmare granskning; hemställandes, om
icke wid ofwannämnde beskaffenhet Utlätandet bör äter-
remitteras. Stockholm den 19 Zulii isirz.
(ii. k. Lerg."
Den ly Julik.
"Tillägg:
Wid närmare kfwerwägande torde Bankens och den
enskildes fördel bäst förenäs, om den, som will insätta
guld eller silfwer, erhäller län dera till Adelar af war-
det, och »vid uttagandet äkerstallcr summan efter nume-
rairen, ulan allt afseende pä cours; hwarwid Banken
bör afräkna en wist lämplig procent för bcswär och an-
swarighet, hwilken procent Höglofl. Utskotten täcktes
föreflä. Dä är allmänna nyttan af en dylik belöning
tydlig, och risguen dermid alldeles ingen.
ti. ik. Lerg." .
Muntcligen förklarade Lerg, att han anser den rän¬
ta af Z procent, som nu erlägges för beläning i Ban¬
ken af guld och silfwer, wara allt för hög: att en lägre
afgift, beräknad till ^ procent, skulle föranleda till flera
insättningar, och följakteligen till rörelsc-capitalets för¬
ökande: samt att en föreskrift, att sädan bclänt valu¬
ta ej singe ätcrlpstas eller uttagas, förr än allmän rea¬
lisation för sig gär, wore obillig, emedan denna valu¬
ta ej ,'nsätkes pä realisations-grund, eller i och för rea¬
lisations »verkställande.
gullers 8-mckston höll före, att den som insätter
Myntbara metaller i Banken, emot Bankens sedlar, ef¬
ter wist beräkningsgrund, bör icke berättigas att uttaga
dem förr, än Banken, mid skeende realisation, öppnas
till allmän utwäxling af reelt mynt, emedan en tidiga¬
re anstalt i nämnde afseende möjligen kunde medföra
wädliga följder, innan Banken blifwit tillräckligen eon-
solidcrad.
Häruti instämde Drilc Driksson frän Carlstads Län
och ilob-iu Dongberg, med tillägg, att guld och silfwer ej
Den Juli;.
237
mä utur Banken fä uttaga?, under hwad willor som
helst, förrän realisation framdeles kan inträffa.
Z anledning af hwad nu förekommit, och under §-
beropande för öfrigt af dUls blZnssous gjorde anmärk¬
ning wid Utskottens Återremitterade hufwud-betänkande,
bestäende deri, att en wist del af Bankens ärliga winst
owilkorligen bör anwändas till inköp af mpntbara me¬
taller, utan afseende ä cours, blef ifrägawarande Utlä-
tande till Utstolten af Bonde-Ständet äterförwisatzt.
Wid föredragning af Stats- och Banko-Utskottens,
sedan den L i denna mänad pä bordet hwilande, Utlä-
tande 2Z, Llt L., angäcnde Rikets Ständers Riks-
gälds-Lontoirs ställning och inlösen af dest Lredjt-sed-
lar, blef detsamma af Bonde-Ständet bifallet.
Enär Bonde-Ständet nu 8 npo lat skg förekomma
Stats- och Banko-Utskottens, den 2 dennes pä bordet
lagde, Utlätande, 24. Lit. D, angäende Stats-
Werkets förbällande till Rikets Ständers Lank, gjor¬
de Uri^ LriLs,ou frän Carlstads Län dcrwid de anmärk¬
ningar, som innefattas uti följande nu ingifna och upp¬
lästa Memorial:
"Uti det nu till pröfning förekomne Stats- och
Banko-Utskottens Ullätande, N:o 24 är föreslagit: att
frän och med nästkommande ärs början all räntebcräk,
ning 8 Stats-werkets skuld till Banken mä upphöra,
men 8 Capitalet ärligen, intill nästa Riksdag, afbetalaS
isv^oo R:dr Banko, hwilka af Rikets Ständerö full¬
2Z8
Dea iy Iulii.
mäktige ut! Banken böra anwändas till inköp af mynt-
bara metaller, efter enahanda grunder, som de, hwilka,
i afseende pä det lika beskaffade inköpet förden i sädant
ändamäl affatta delen af Bankens behällna winst, blif-
wa gällande.
Som denna anstalt bidrager till ökad förstärkning
af Bankens reela fond, hwars tillwäxt wisierligen är
nödig, dä Bankens Credit till ökade läne-anslag mäste
anlitas; sä lärer wid förenämnde förslag hufwudsakligen
icke wara nägot att erinra; men dä Hufwud-Betänkan-
det i financefrägorne blifmit äterremitteradt, bland an¬
nat äfwen pä den grund, att bestämdt mätte stadgas,
det inköp af myntbara metaller för witz dertill afsatt
andel af Bankens winst owillkorligen bov ske, till
basta pris, som kan erhällas, utan band af conrsens
stegring eller fall, pä Set anstagsbeloppet icke mä
blifwa oanwändt och undandragas allmänna rörelsen,
hwilken föreskrift jemwäl bör gälla för ifrägawarande
ärliga afbetalningssumma, 150,000 R:dr Banko; sä fin¬
ner ,'ag mig föranläten yrka ätcrremisi äfwen af detta
särskildta Utlåtande, för att fä berörde föreskrift, säfom
ett nödwändigt tillägg, i »vederbörlig ordning upptagen.'
Stockholm den 19 Juli! i§2z.
Drik Driksson,
Carlsstads Län."
I följd hwaraf detta ärende äterremitterades till
Utskottens förnyade handläggning.
Till pröfning företogs Stats- och Banko-UtstpttenS
pä bordet h'.vilande Utlätandtz N:o 25 Litt- nngä-
Den ry Iulii.
LZ9
ende sättet för bestridande af de pentstngeanslag till
allmänna arbeten och foretag, hwilka Riksens Stän¬
der kunna wid denna Riksdag finna skäligt befiuta,
samt hwad som möjligen kan brista i de tillgängar,
som kunna utses säsom fond för mindre Lreditivet.
Fullmäktigen i N!ksgälds-§ontoiret Ilrllc Urilcsron
inlemnade harwid ett anförande af detta innehäll:
''För att ästadkomma de penningc-anfiag till all¬
männa arbeten och företag, hwilka Riksens Ständer wid
denna Riksdag kunna finna skäligt befiuta, samt för att
betäcka, hwad som möjligen kan brista i de tillgängar,
som kunna utses till fond för mindre Creditivet, halma
Stats- och Banko-Utstottcn föreslagit, att Riksgälds»
Contoiret mä utställa obligationer till Sedelhafwaren
uppä valeur af minst 12Z R:dr Banko, att betalas i
Banko-Sedlar wid anfordran, jemte ranta efter ; pro¬
cent om äret, med förbehällen rättighet för Riksgälds-
bontoiret, att genom allmän kungörelse uppsäga obli-
gationcrnc till betalning ä wist dag, trenne mänader
derefter, ifrän hwilken tids förlopp ränte-beräkningen
upphörer.
Detta förfiag grundar sig pä upptagande af Inri¬
kes län, under förmodan, att obligationcrne icke stola
presenteras till inlösen hastigare eller snarare, än Ut¬
skotten päräknat.
För min del kan jag icke godkänna detta project.
Wäl medgifwer jag, att ofwannämnde arbeten och före¬
tag icke kunna eller böra werkställas, derest en ökad be-
willning fordras för denna wcrkställighct. I denna del
behöfwer jag icke upprepa hwad sä ofta blifwit sagdt,
240 Den rgIulii.
och icke kan wederlägga?, nemligen att Landet icke täl
nägsn ytterligare bestallning. Men för deomförmäld-
te Stats-obligationcrne hyser jag en werklig fruktan,
och gillar fullkomligt de warda Ledamöters, Utlätandet
bilagdc, yttranden, som gä derpå ut, att Stato-läa e-
mot ränta böra i det kängsta uridwikas. Ställde att
betalas wid anfordran, kunna de äfwcn medföra bryde¬
ri och förlägenhet för den styrelse, som utfärdat dem,
och jag förstär icke, hwarsöre man stall betunga Stats-
werkct med en betydlig räntc-utgift, när den möjligen
kan besparas. Det mäste dä mara bättre att anwän-
La denna utgift till amortering pä Capitalbcloppet, hwil-
ket Capitalbelopp, utan att ställa Staten i beroende af
enstildtes speculationcr pä winst, allt för wälkanästad-
kommas genom utgifwanöe af rnanliga Rikogälds-
Sedlar. Deste äro förut hos allmänheten wäl känds
och öfwer allt i Landet gängbara. Man undwikcr dä
nya myntrepresentativer, nya papper, som kunna blif-
wa underkastade misttrocnde och nu icke äro behöflige.
Under förmodan, att de ifrägastälde anflagen blifwa
niättlige, d. w. s. att de icke öfwcrstiga Nationens möj¬
liga krafter, stall man dä med tillfredsställelse omfatta
cn utwäg, som sörmänligt wcrkar i dubbelt afseende,
nemligen, dels alt bereda de nödwändsga större företa¬
gens driftiga framgäng: och dels att öka rörelfe-capita-
let, som sä wäl behöfwes. Farhägan, att detta ökade
sedelmynt stulle werka ofördelaktigt pä Bankens Credit
eller medföra stegring i Courscn, förswinner ej mindre
genom anslagens noga beräkning till cn wist mätta, än
afwen genom amorteringsätgärdcn, som icke bör wara
omöjlig att Åstadkomma, ware sig genom anwändands
antingen af nägon del af Ingäende bewillningen, eller
as wistt belopp utaf Bankens gewinst/ eller pä hwad
sätt
-
.
Den iy Julik.
satt Utskotten finna lämpligt, wäl metandes, att nägon
dylik utwäg likwäl ! alla fall mäste omfattas i och för
den räntebetalning, som ä obligationerne blifwit ansedd
nödwandig; men hwilken, i händelse detta förslag an-
tages, icke kommer att äga rum. Stockholm den 19
Julli 182g.
Lrik Lrlksson."
Nice Talmannen Ion Ionsson, dlils' NZnsson och
Lars Lrsson frän Gefleborgs Län instämde uti hwad Lrik
Lrikssou anfort; tilläggande, att den af Utffottcn före-
flagne Utwäg, att genom upptagande af inhemffa län,
emot Stats-obligationcr, betäcka miste ännu obestämde
utgifter, icke torde wara nödig eller af ett twingande be¬
hof päkallad: att Statens skuld, betydlig nog förut, ej
bör ökas genom räntebetalning ä ett tredje slags mynt-
rcpresentativer, som, okändt i landet, föranleder till a-
giotering, utan att blifwa anwändbart wid erläggande
af allmänna utffylder: och att dä räntan ä deste obli¬
gationer endast kvm Capitalisten kill godo, more det
nyttigare för det allmänna, att anwända det emot deste
räntemedel swarande belopp i amorterings-wäg, pä sätt
Driksson tydligen utrcdt.
lollan Longberg och dockers O-inielson hyste enahan¬
da öfvertygelse; tilläggande den sistnämnde, att dä Ca-
pitalistcr, som nu icke läka fig nöja med 6 procents rän¬
ta, hafwa sine penninge-tillgängar ffrinlagde, för att, med
uppmärksamhet pä conjuncturen, göra affaircrlill wida
större winst, kunde det ined stal betwiflas, att dt skulle
försträcka Staten län, endast mot z procenls ränta.
Bonde,Sr. pvot, 4 Band.
242
Den ly Iulin
I allmänhet hördes Ständcts Ledamöter instämma
uti Lrik Lrilcson, anförande; och bcflöts, uppä fram¬
ställd Proposition, att Utstottens ifrägawarandc Utlä-
tandc, med dcrwid gjorde anmärkningar, stulle till yt¬
terligare handläggning äterremitteras.
Till Laglikmätig ätgärd föredrogs Stats- och Ban-
ko-Utstottcns, sedan den 2 dennes pä bordet hwilande,
Utlåtande No 26, Lit. §, angäende Lanko-Discontens
läne-rörelse och Le omständigheter rörande densamma,
hwilka ansetts äga sammanhang med allmänna Zi-
vance-vegleringen.
6srl Lreärik Lerg uppläste och aftemnade till Pro,
tocollet följande anförande:
"Uti Högloft. Stats, och Banko-Utssdttens Utlätan-
de öfwer Banko-Discontens Läne-rörelse, finner man ett
närmande till sunda och liberala grundsatser i ämnet,
hwarcmot man alltid mäste wara tacksam, och löper in¬
gen fara att förwillas af de argumenter, ätstillige af Ut¬
stottens Ledamöter, uti särstildte Utlätanden, deremot
framställt.
Nägra fä anmärkningar wid nämnde Utlätande fär
jag likwäl wördsamt anföra, föranledd dertill, icke alle¬
nast af egen öfwertpgelse, utan fast mer af den allmän¬
na tonen, jag inom Hederwärda Ständet trott mig hof¬
wa bemärkt uti detta wigtiga ämne.
>
Högloft. Utstottens önskan och princip, att all läne-
rörelse borde med enstildte Capitaler bedrifwas, är 0-
enivtsägligcn rigtig; men sika med Utskotten lärer nä-
Den i-.) I»lik
243
got hwar finna, att denna länc-utwäg i utöfningen ssul-
le för närwarande wara bädc otillräcklig och under täta
Finance-bwälfningar betänklig. Likwäl, under hopp att
w! en gäng kunna hinna dit, får jag wördsaint föreflä,
attHöglofl. Utssotten äter mätte öfverlägga och pröfwa,
om icke rättighet till Privat-Difconters anläggning ät
hwcm fom helst kunde bewiljas, med samma wilkor för
de allmänna blifva stadgadt. Uppwäxande wid sidan af
deste, samt gäcnde band i hand med dem, skulle de för¬
re mä handa snart nog fä styrka och mägtigt werka pä
Jordbrukets, Handelns och Näringarncs tillwärt. Dä
man antar en grundsats som rigtig, bör man ju id-
kcligt firäfwa till dest utöfning.
Hwad äter beträffar den fond Höglofi. Utssotten fö-
reflagit till utläning i Discont-wä^, sä, ehuru den icke
är sa stor som jag och andre motionairer i detta ämne
ansett den böra wara, yrkar jag likwäl ingen förhöj¬
ning deraf. Deremot finner jag nödigt och pästär be¬
stämdt, att en fördelning af denna fond mä göras e-
mcllan Städernes Läntagare och Landets, sä mycket nö¬
digare, som de förre aga mänga tillfallen, att fä län
af Castor samt enssildta, hwilket Jordbrukaren i all¬
mänhet saknar. Beloppet af den summa, i sädant fall
bör förbehällas Landet, lemnar jag ät Höglofi. Utskot¬
ten att föreflä, dä alla nödiga upplysningar och hjelp-
rcdor för en antaglig calcul häröfver inom Utssotten
finnas samlade.
Höglofi. Utssotten föreflä, att länc-fonden bör utgif-
was under de wilkor och stadgande» härwid fö, ut gäl¬
lande warit, och finner skäligt nedsitta räntan till 5
procent samt öfwer-rantan t'll 8 procent. Jordbruket
kan ! allmänhet icke bära mer än 2 L 3 procent pä dc
244
Dett t 9 Ililii.
Capitaler derut! nedläggas, och önstligt hade warit, ätt
räntefoten kunnat mera närmas ditåt; men dä det kan
wara billigt, att Statens wilkor för pcnningc-utläning
icke allt för mycket aswika frän cnstildtc förliällanden,
sä torde man för närwarande finna Högloft. Utstottens
ränte-förflag lämpligt, dock utan att lemna obemärkt,
det Swcriges Capitalister wäl en gäng med andra Län¬
ders mäste upphöra att fordra 6 och flere procent, t
aswaktan pä hwilka de nu gömma stna Capitaler, och
att flere Utflottens Ledamöters förmodan om ffadlig wer¬
ka» astenna räntenedsättning ej blir att frukta, hwar-
kcn för penningcmannen, dä ifrägawarande Län i allt
fall komma att kosta med alla derä fallande utgifter,
minst 6 ^ procent, härmed han wäl kan bestä, ej eller
för Jordbrukaren, so.u icke kan retas till Län pä dyli¬
ka wilkor.
Om jag kunnat undcrffrifwa Högloft. Utskottens
förflag härutinnan, kan jag sä mycket mindre gilla den,
genom antagandet af hittills godkända grunder, före¬
slagna äterbctalning af Discont-läncn pä 2^ ärS tid;
detta bestämmande, som grundar sig pä en frän Han¬
deln öfwertagen princip, att penninge-rörclfcn och om¬
sättningen bör göras sä liflig som möjligt, är falst och
stadlig, dä ben lämpas pä jordbruket och de productiva
näringarne i allmänhet. Jag behofwcr icke här och än¬
nu mindre inför de upplysta män, dem Utstotten om¬
fatta, bcwifa, att ett Capital, nedlagdt i Jordbruket,
alldeles icke utan högsta olägenhet inom sä kort tid kan
äterbctalas. Sedan man anwändt penningarne till od¬
ling af stna fält, till fin Ladugärds afwcls upphjclpan-
de, till sine byggnaders iständsattandc, sä är äterbctal-
ningen af ctt sädant Capital inom 2- är en rak wag
till hela egendomens förlust och öfwergäng i andra hän-
Den 19 111 lii.
245
dcr. Ing yrkar derföre, att Högloft. Utskotten, rinder
närmare öfwcrwägande häraf, täckas antaga en rymliga¬
re inbctalnings-tid för de län, som till Landet utgå, och
ehuru jag och flere föreslagit tio ärs tid härföre, hwil-
ket närmar osi omlopps-perioden för odlings-län, samt
wida understiger Banko-fastighcts-länctiden, sä, under
medgifwande af nägon afkortning, wägar jag pästä, att
fem ärs inbetalnings-tid är den ringaste, som med jord¬
brukarens walford under närwarande conjunctur kansta
till sammans, och äfwen antogs som grund för Filial-
Discontcrnes utredning: hemställandcs jag till Högloft.
Utffottens ljusare pröfning, om läne-inbetalningarne un¬
der desie fem är mä utgöras hwarje halfär med tionde-
delen, eller, efter stcrcs förmenande, till be sparkng af
kostnader och beswär, med femtedelen pä en gäng ärligen.
Znbetalningarne i Städerne mä, om sä sinnes nyttigt,
enligt handels-systemets principer, stalla." pä kortare tid.
Slutcligen mäste man uti Högloft. Utstottcns för-
siag, att fördela eller utgrena Discont-wcrken till Göthe¬
borg och Rikets Södra orter, högakta en berömlig om¬
tanka för Landets behof i allmänhet, och nyttan deraf
att med mera jemnhet, än hittills, sprida lif i rörelsen,
genom tillhandahällande af Capitaler dertill. Länge, och
mä hända ej utan skäl, har man klagat deröfwcr, att
all pcnningerörelse conccntrcrar sig i Huswudstaden, och
som granne med Götheborg, kan jag intyga de otaliga
förluster, Landet deromkring sednare arén lidit, dä alla
Landlmannaproducter i denna Rikets andra, och listiga¬
ste handelsstad, genom bristande pcnningetillgäng och der¬
med följande minskad rörelse, nedfallit nära till det pris,
hwar med de uti Smäsiäderne betalas. Lira werkan af
lika orsaker lärer ock pä andra orter warit sä synbar
som tryckande, och den säkra förtröstan nu lifwar osi
246
Den 19 Iulin
om hjelp ur detta betryck, är en »välgerning, hwarföre
allmänheten stall hälla Högloft. Utstottcn räkning.
Da man emot denna Discontkördelning anför som
stät de olyckor f- d. Filial-Discontcrne wällat, sä tyckes
det som man förblandade följderne af desse Disconters
hastiga indragning med följderne af sjclfwa bcläningar-
ne. Desse hafwa i allmänhet medfört mycket godt, der«
om wittnar wär ökade production; de olägenheter, som
drabbade privata personer ivid deras indragning, och
som blifvit ännu större, äfvensom Statens förluster
derpä, om icke Herrar fullmäktiges otackade mod och
klokhet afwändt denna fara och derigenom bcwisat, att
man gätt för hastigt till wäga med indragningen, desse
olägenheter, sager jag, som till stor del inträffat pä an¬
nan wäg, om ock aldrig nägon Discont funnits, kunna
ej hos tänkaren häfiva öfwertygelscn om Disconternes
nytta i allmänhet, i synnerhet da man nu ser och wct,
att tonen och andan hos dem, som härstädes nu söka
län, är himmelswidt stiljd frän den mä handa nägot
lättsinniga speculerande under sista octroyen. Wore
hänvid nägot att befara, twiftar jag icke, att Högloft.
Banko-Utstotlct ! de reglementen, wi frän detsamma haf¬
wa att wanka, sätter wisa granfor emot alla missbruk
af lancrättighcten. Hwarkcn tiden eller ordningen till-
läter att ffynda före Högloft. Utskottens Betänkande i
denna del, men ett förbchäll bör wara mig tillätet, da
det dirccte födes af den förellagne Discontutgreningcn,
och detta är, att, hurusom helsi denna mä bestämmas,
till öster eller wester, till större eller mindre summa, bör
det likwal »vara hwar och en medborgare obetaget, att i
hwilken Discont af desse som helst söka och crhälla Län
emot behörig säkerhet. Härigenom förekommas mänga
twister; cn som bor här och har egendomar i Skäne kan
Dea ly Iulii.
247
dä ej wisas fram och tillbaka emellan Discont-werkcn
för lans erhällande, en Köpman i Gefle, som har waru-
lager i Götheborg, icke nekas län der hans effectcr lem¬
na honom lättaste tillfället att erhälla löftesmän, och
sä twertom; det möjliga uttömmandet af en Discont j
en Landsort icke stänga desi inwänare frän län, andra,
der tillgängen pä penningar kan wara större, med flera
dplika fall, som flulle kunna uppräknas.
Med anledning af det anförda anhäller jag wörd-
samt en ätcrremisi af frägan, pä det Högloft. Utffottcn
mä komma i tillfälle att öfwer de gjorda anmärknin-
garne sig utläta. Stockholm den 19 Juli! r823.
6. k. Ler^."
lolla» Dongllerz: Jag kan icke dela samma ösiver-
tygelse i denna sak, som medbrodren verg yttrat. Lm
jag ä ena sidan medgifwer nyttan och nödwändighetcn
af Distont-rörelse-capitalets tillökning frän Sep till Ät¬
ta Millioner, kan jag likwal icke ä den andra insebehof-
wct af nya Discont-inrättningar i Landsortcrne. Desie
anstalter kunna icke sättas ! werket utan dryga kostna¬
der. Hus mäste antingen hyras eller inköpas och nya
Tjenstemän tillsättas med lön pä Stat. Jag är öfwcr-
tygad, att hwarje Discontutgrcning pä fädant färt kom¬
mer ärligen att kosta Staten 2,5,o»o R:dr, eller tillsam¬
mans 50,000 N:dr Banko. Hwarifrän stola desie medel
tagaS, om icke genom ökadt anwändande af Bankens
Discontwinst, ämnad att lindra de allmänna bördorne.
Med kännedom af wär betryckta belägenhet, kan jag ej
förmä mig att understödja en anstalt af sä betänkliga
följder. Det bör wara nog, alt Banko-Discontcns fond
ökas, och att man derigenom sä wäl i Norra som i Sö¬
248
Den 19 Juli,'.
dra Provinferne kan göra säker räkning pä länetillgänZ
i bchofwcts stund.
Mänga hördes härut! instämma.
dMs L!Zri5s»n yttrade i egne ord: Det förundrar
rnig högeligen, att brödren löongber» talar emot en ut¬
grening af Banko-Disconten till Södra och Westra or-
terne. W! samlades till detta Riksmöte med enstämmig
röst, för att afhjelpa den allmänna nöden i Landet;
länge hade wi icke warit här, innan'wl funno, att nöden
egentligen bestod i en olycklig penningebrist, eller saknad
af nödigt rörelsc-capitak i Landsorterne; och sedan wi
funnit orsaken härtill uti den starka indragning af
anyntrepresentativcr, som ägt rum i följd af sista Riks¬
dagsbeslutet, inhämtade wi, att af den fond, Riksens
Etander förra Riksdagen disponerade till utläning här¬
städes i Discontwäg, läg en och en half million har 0-
begagnad, under det mangen behällen medborgare i as-
lagsne orter säg sin egendom genom utmätning spolie¬
rad för z:del af wärdet, oagtadt den säkerhet, han kun¬
de prestera. Jag lemnar derhän, om sädant härrörde
frän Disevnt-Directionens harda och obilliga åtgärder, eller
ligger felet deri, att inncwanare, i en aflägsen Landsort,
icke utan svårighet kunna begagna en här bcfintelig lä-
neinrättning, eller inför en obenägen myndighet styrka
deras i hembygden wälkände wederhäftighet. Man har
dock hört den förcgifna osäkerheten, eller rättare okun¬
nigheten om lantagarcs och löftesmäns credit och anse¬
ende, tjena Tiscont-Direetionen till ursagt mot ankla¬
gelser, som wid början af Riksdagen emot dem gjordes,
dä Hrodren langberg icke hörde till deras antal, som med
skonsamhet omfattade den klagan, hwartill wi trodde ost
äga wälgrundad anledning. Dä ansägs det wara en
Dea ry Iulri.
afgjord sak, akt det onda ej kunde fullkomligen hjelpaZ
annorlunda/ än genom utgrening af Läne-Contoir till de
orter, der en starkare befolkning, en uppdrifwcn Landt-
mannaprvduction, och sammanskockade waruförräd gjorde
en okad penningetillgäng alldeles oumbärlig. Dä för-
märktcs icke någon Ledamot af Bonde-Ständet wara e-
mot en för Landets och Jordbrukets basta sä nyttig och
gynnande anstalt. Deremot hade man att befara, det
Hufwudstadens Capitalister och de, som draga fördel af
Landsorterncs förlägenhet, genom wanpris och lättheten
att för snart sagdt intet ätkomma den fattige Landt-
mannens producter, skulle motarbeta alla utwägar, att,
genom ökad pcnningetillgäng i orternc, uppmuntra den
nedtryckta Jordbrukaren. Med tillfredsställelse erfor
man, huru ärendet i de sammanfatta Utskotten klef bc-
handladt, och om nägon anledning till fruktan för slutli¬
ga utgången kunde gifwas, war det wisierligcn icke inom
detta Hederwärda Ständ, som jag trodde, att denna
fruktan skulle blifwa besannad. Har borde jag wäl wa¬
ra öfwertygad, att de Representanter för Sweriges all¬
moge, som kände Landets nöd och med warma talat för
desi räddning, icke skulle motarbeta aflägse boende med-
bröders billiga fordran i en sa wäscndtlig del. Jag
kunde omöjligen tänka mig annat, än att Utskottens
förslag skulle gillas, likwäl med undantag i hwad som
angick lindrigare länewilkor, och bemödandet att försä¬
kra jordbruket om förmänligare understöd, än hittintills.
Jag war således färdig att instämma i brodeen Lei-g-l
anförande, dä jag i stället med ledsnad och förundran
finner mig bragt till nödwandighct, att förwandla det¬
ta instämmande till förfwar för Utskottens Betänkande
emot de.anmärkningar, man will framställa mot sjelfwa
grundprincipen för Discontutgreningen. Ehuru det tor¬
de wara öfwerflödigt, will jag dock föra nuna mot¬
2;o
Den l y I ulri.
ståndare till minne?, hurusom, i följd af förra Discon-
ternes indragning, mer an En Million Riksdaler min¬
skades pä det rörelse-capital, som endast i Skäne war
tillgängligt. Besinnar man nu, att Skäne, förut rikare
pä producter an andra Provinser, ansenligt ökat denna
production genom begagnande af den penningetillgänz
Disconterne erbödo, sä blifwer det klart och tydligt, att
stockning i allmänna rörelsen skulle uppkomma, dä en
absolut indragning skedde, hwaraf följden nödwandigt
mäste blstwa swär och tryckande pcnningebrist, som, un¬
der bibchällna dryga skatter och anstälda lagsökningar
för obetaldte Discontffulder, ej kunde annat, än Åstad¬
komma landets ruin. Detta borde hwar och en kunna
inse. likasom att ingen annan hjelp nu mera finnes, än
att ätcrstalla rörelsc-capitalct till ett belopp» som swa-
rar nuck den ökade waruproductioncn, i nägorlunda lik¬
het med förhällandet innan Filial-Disconterne upphör¬
de. En tunna räg betaltes 1815, med 12 L -5 R:dr
Banko; efter penningeindragningen hofwa derföre erhällits
z N:dr; men stattcrne haswa deremot icke minstaks.
Huru är det dä möjligt, att Landtmannen kan äga be¬
ställd? — En ännu större olikhet wisar sig, wid jemfö¬
relse af priftrne i Skäne med priserne här i Stockholm.
Jag betalar här 20 ä 24 si. för en tallrik bär och mjölk
(med hälften wakten), dä, i anseende till penningebristen
och i följd deraf afstannade rörelsen r Städerne, Skäll¬
sta'bonden för lika belopp säljer Ett Lispund kött; och
sä allt annat i proportion. Der se wi följden af en till
ytterlighet oriswen pcnningebrist i ena orten och full
tillgäng ! den andra. Att inrättning af Läne-contoir i
Götheborg och Malmö skulle hwardcra kosta LZ,ooo R:dr
ärligen till hus och aflöningar, m. m., är allt för öf-
werdrifwet. Uppgiften derom mäste wara gjord, för att
sörwilla, likasom yttrandet, att Staten skulle »vidkännas
Den 19 Juli».
denna fingerade förlust. Sä beskaffade astöningar, eller kost¬
nader ut,gä ej af Statsmedlen, utan af DiscontrörclscnS be¬
sättning och wi skattdragande erlägga dertill icke ett enda ör¬
re, sä framt wi icke aro läntagare, dä wi likwäl icke kontri¬
buera dertill annorlunda an i wänlig räntc-afgifts-wäg. Är
det dä bättre eller för Stats-werket tjenligare, att den mest
producerande, den högst beskattade orten i Riket gär un¬
der? Hwar statt Staten dä hämta de intrader, denna
sedermera icke förmär utgöra? Ännu en anmärkning.
Huru mycket har Staten förlorat pä den Million,
som legat outlänt här i Banko-Disconten ? Jo! g»,ooo
R:dr om äret, utom hwad öfwerräntorne kunnat inbrin¬
ga. Sä hade likwäl icke utfallandet blifwit, om denna
del af länefonden warit disponible för Läne-Contoir i en
behöfwande Landsort. Det är dock icke denna Difcont-
winst, som bör afses. Det är landets räddning; och e-
mellan Discontens utgrening i sädant ändamäl och jord¬
brukets undcrgäng finnes intet wal. Zag wägar dä
päkalla eder eftertanka, mine bröder, och hoppas, att wig-
ten af den förestagna ätgärden ej stall undfalla eder
uppmärksamhet. Det kan icke wara med wär fördel
öfwerensstämmande, att all penninge-tillgäng och rörelse
stall inneslutas inom Stockholms portar, under det lan¬
det suckar efter understöd. Icke heller förmodar jag, att
nägon finnes ibland ost, som, af nit för egen winning
eller omsorg för Discont-Commisiionairerncs provisioner,
skulle wilja bibehälla och föröka den allmänna förlägen¬
heten.
Utl Osrl I?rsilrilc 6srg8 och dllls Usns8»ns anföran¬
de instämde l?rilc ^.bigren frän Elfsborgs Län, llcllor
Andirsson, 1'ellr Nongtsson och llörjs Ilorjcsson frän
Hallands Län, samteliga Fullmäktige frän Malmöhus
och Christianstads Län, blsgnns Ionsson frän Rronsbcrgs,
s52
De» Iulii.
ingers ^nckorssvri och l,srs ingersson frän Skarabovas,
Osrl l?er,Zk350!i frän cllarlflads och ^nclsi-8 Llsltesson
frätt Bohus Län med flere; tilläggande, att pcnningc-
bristcn, seni med stal öfwcrklagas, endast kan afhjclpas
genom lättade utwägar, att erhålla publika län, dä be-
hofwct krafwcr, hwilket äter lämpligast lärer kunna till-
wägabringas derigenom, att sarsiildte asdelningar af
Wanco-Discontcn förflyttas till landsorterne, dä pens
ninge-circulationcn nödwändigt mäste blifwa listigare
samt Landtmannen hädanefter, såsom tillförene, finna
afsättning för sine productcr emot sinligt, men ej sä-
som nu, till wanpris fallet wärde.
O! o k laursson frän Stockholms Län yttrade: att
han anser utgrening af Discont-Znrättningen siadlig,
och att man ej behöfwer annat bewis derpä, än den os
reda som f. d. Filial-Disconkerne medförde, I öfrigt
förenade han sig med langberg.
settor ^näersson frän valland wille hafwa upps
lyst, att Staten icke förlorat pä Götheborgs Discont;
och kunde han ej svrstä, hwarföre man skulle hysa fårha¬
ga för en Inrättning, som, grundad pä kloka stadgande»,
aldrig kan blifwa wädlig för Staten,
6arl Lergmsn frän Gefleborgs Län: Lika med brö¬
dren lllongborZ, anser jag utgrening af Banko-Discon-
ten till Rikets Wästra och Södra Provincer icke wara
behöflig men siadlig för Staten, i afseende pä de betyd¬
liga kostnader, som deraf mäste uppkomma. Snarare
borde daen Discont-Znrättning äga rum i Rikets Nor¬
ra Provincer, der innewanarne bättre behöfwa pen¬
ri inge-bitradcn, för att kunna begagna de stora odlings-
tillfällen, som erbjuda sig. — Också bör man fästa af¬
seende derpä, att de Södra orterne hafwa kortare wäg,
Den 19 I"lii.
25z
tätare och bcgwämligare postgång kill och frän Hufwud-
stadcn, samt följaktligen kunna genom Commistionaircr
hastigare erhålla bchöfliga läiie-biträdcn- -
Olok vilsson och lonss vilsson frän Tavlskads,
Lors Lrsson frän Gefleborgs, Ångors Llsitoosson frän
jemtlands, Lustsl LusLkssoa frän Södermanlands,
tgonrscl Larsso» frän Gottlands, Lrilc laensson frän
Upsala, ^nrlers Anckersson frän Vsiergöthlands, och
Lrio Lricsson i Spillersboda frän Stockholms Lätt
instämde Uti dollan Londberg» och 6srl Lergwsns yt¬
tranden.
vice Talemannen ilon ionsson: Jag hade icke man¬
tal alt sä höra sä mänga af Ståndets aktningswärda
Ledamöter yttra sig emot den föreslagna Discontutgrc-
ningen. Jag lcmnar i sittgvärde deras äsigl, dä den
grundar sig pä egen vfwertygelse; men jag tillstår, att
mitt omdöme ar mot deras helt olika. För Staten lä¬
rer någon förlust icke wara tankbar, nar de ifrägakom-
ne särstildtc afdelningarne af Banko-Discontcn stola or¬
ganiseras pä ett helt annat satt, an de förre Filial-Di-
sconterne, samt ovilkorligen förwaltas under Banko-
Styrelsens öfwcrinfeende. För de aflägsna folkrika Pro-
vinccrne Skäne, Blekinge, Smäland, med flere, mäste
nyttan blifwa stor och ofelbar, dä genom denna anstalt
penningeförlägenhcten kill nägon del kan afhjelpas, mera
lif spridas i naringarne och landtmannen, likasom hwar-
je annan producent försäkras om afsättning, utan allt
för stor förlust. Skulle deremot det af Utffotten fram-
stalde förslag icke antagas, samt Vanko-Discontcn odelad
i Stockholm sörblifwa, sä blcswe följden, att den bchös-
wande antingen icke, eller ock sent erhölle nödigt länc-
bitrade och förlägenheten ffulle fortfara. Dä man med
254
Den ig Juli»
någorlunda säkerhet kan antaga, att omkostnadernc i och
för Difcont-län, sedan sista Riksdag, uppgått till 4 ä
Loo,0L0 R:dr Banko, hwilken summa -Discontcns gäl-
dcnärcr sätt widkannas, sa kan jag icke första, hwarföre
den obetydliga utgift, som den föreflagna Discontutgre-
ningen kan medföra, stall komma i beräkning, säsom
stal till förkastande as denna Inrättning. En ringa
uppoffring ar wäl bättre, an landets stada. Det är desi-
Mom wal kändt, att ^ million R:dr Banko af Discont-
fondcn i sednare tiden legat inne obegagnad, till en
icke obetydlig saknad i allmänna rörelsen, härledan¬
de sig denna händelse derifrån, att län blifwit wä-
grade en mängd läncsökande, derföre att de och deras
löftesman icke warit af Directioncn kände eller ock blif¬
wit misikändc, oansedt de warit försedde med behörige
Länc-documcnt. Huru stor förlust bär icke Staten lidit
genom saknad ränta ä detta betydliga Capital och hur
mänga medborgare hade wäl kunnat räddas frän ut¬
mätning och undergäng, om nämnde summa blifwit till
bchöfwande utlcmnad? Nu kunna sädana olägenheter
för framtiden förekommas, om, säsom jag yrkar, Utstot-
tclls wälgrundade förslag antagcs.
Ilrik Isnlsson frän Elfsborgs Län yttrade, att
kostnadcrne till de nya Discont-inrättningarne okclbart
mäste gravera Staten, huru man än will bctrag-
ta denna utgift. Det är sannt, den stall tagas af Di-
scontbehällningen, men denna behällning ingär uti Ban¬
kens ärliga winst-medel; och desia äter disponeras ju för
Statens bebos. Sälcdes mäste det wara gifwet, att dä
nämnde behällning minstas, äger äfwcn Staten en till¬
gäng mindre att päräkna. Kanhända uppgä ofwan-
namnde kostnader till mera än 50,000 Nidr ärligen; och
dä Staten ännu icke wore botad jör den stada förra
Den iy Julik.
255
Filial-Disconternc orsakat, trodde han det wara basthatt
icke widare göra försök med sä beskaffade nya inrätt¬
ningar.
Lrik tollersson frän westerbs Län- Jag är af
den tanka, att om den af Utskotten sörcflagnc Difcont-
fonden pä billiga grunder fördelas emellan Landet och
Städcrnc, skulle en Utgrening af Diseontcn Rikets
Södra orter blifva öfverflödig, och endast tillskynda Sta¬
ten dryga utgifter, till aflöning för nu ökad Tjenstc-
manna-Corps, samt till hushyror etter inköp af nya
byggnader för Inrättningens behof, hwilkct es tor¬
de stadna wid den summa af 50,000 R:dr, som blifvit
uppgifven.
Gullers lsrsson frän Elfsborgs Län instämde uti
hwad Nils IMnssori anfört och tilläde, att dan icke kan
göra för stg begripligt, huru kostnaderna till de ifräga-
komne Discont-Inrättningarne kunna, säfom langberg
föregifwit, uppgä ärligen till 50,000 R:dr, när särstildta
Hus ej behöfva inköpas; och ansäg tnllers lsrsson det
wara en ogenhet af Ständs-Ledamöternc frän de Nor¬
ra Provincernc, att icke wista gä de Södra mera folk¬
rika orternas billiga önskan till mötes, för att bereda
dem nägon lindring i deras betryckta ställning.
l.srs källman förenade stg med bongberg och tillä¬
de, att han anser de föreflagne utgrcningarne afBanko-
Disconten ofördelaktiga för Bankens soliditet, hwarpä
man ägde färsta cpcmpel i f. d. Filial-Disconterncs
obcständ; wid hwilkcn beskaffenhet en sä obctvdlig om¬
ständighet, som minskning i postporto eller ett ringa
arfvode till Commisstonaircn, icke bör komma i beräk¬
ning.
2^6
Dea 19 Iulii.
7oban 7scob Hutberg afstyrkte bifall till Utskottens
Utlåtande; vien erinrade, att, i händelse den föreslagne
Discont-utgrcningcn lomme att bifallas, borde en dy»
lik Inrättning söreträdeswis äga rum i Norrland, sä-
som mest aflägse frän Hufwudstadcn; försäkrandes kul¬
berg, att penninge-bristen i de Norra otterne äftven är
känbar och tryckande.
llobsn kungberg: Om det »verkligen forhäller stg r
Skäne, säsoin dlils LkZusson uppgifwit, victualiisivaror
der kunna erhällas för sä lindrigt pris, torde den tttwäg,
sorn Finsta allmogen länge och med fördel begagnat, att
in »'alta sadäne »varor och dem här i Stockholm afyttra,
äfwen kunna af Skånsta Innebyggare omfattas. En
tunna kött har här manligen betalts med LoR:dr B:ko
och deröfwer. Sädane företag kunna dä icke gerna mist-
lyckas, och »nan har deraf den dubbla winst, att fä »va¬
ran »väl betald saint penningar r omlopp alldeles sä,
sein den »värde Ledamoten önskat: men stall äter pen-
ninge-circulation befrämjas endast genom uppoffringar
ä Statens sida, torde förlusterne ! fortsättningen blif-§
iva nog känbar. Att dlils Ansson talat »ned ifwcr för
sin orts bästa, hedrar.wisterligen hans tänkesätt; likmäl
hade han kunnat bespara wista uttryck, som jag tager
mig friheten att hänföra till en att af öfwerdrift, den
der aflägsna»' ost frän ämnet, åtminstone frän dest 0-
partista behandling. — Discont-Directionens felaktiga
stränghet härstädes, den jag alltid ogillat, hörer icke till
den enkla frägan,- om en utgrening af Discont-rörclsen
till Götheborg och Skäne stall äga ruin eller icke. Det
är inom denna gräns, »vi böra hälla ost. Hivad jag
uppgifwit om de bctybliga kostnader, sä beskaffade ut-
grcningar skulle »nedföra, är jag när som helst beredd
att
Den 19 Juli,'.
akt specifikt styrka. Jag har icke gjort denna uppgift
utan att wara fullkomligt underrättad. Likaledes har
Nils lMnssnn i min tanka origtigt förblandat äfigten
af botemedlen emot ben allmänna färlägenheten med
föreställningen, att denna kan förekommas hufwudsak-
ligast genom de ifrägastälde Difcont-Contoiren. För
min del har jag deremot trott, att det är pä helt an¬
dra wägar, nemligen genom Odlings- och Fastighets-
län, som hjelpen bör sökas för jordbrukare. Jag will
derföre wisierligen icke utestänga dem ifrän rättigheten
att taga Discont-län; men mig har förekommit den fruk,
tan, att om lanc-fonden delas pä mista Provinser och
dcsta, nemligen de inom hwars omräde Discont,Contoir
ren placeras, blifwa ffilde frän rättigheten att anlita
Difcont-Werket i Hufwudstaden, der största läne-fonden
alltid mäste finnas, blifwa de illa belätne. De Hand¬
lande i Städerne upptaga läne-tillgängarne och jord¬
brukaren blir utan. Sädant kan deremot icke hända,
om Dircctionen härstädes fär med 2 Millioners ökadt
anflag ombesörja utläningarne hädanefter som hitintills.
I öfrigt sär jag förklara, att jag hyser mindre fruktan
för understes eller bedägerier i afseende pä förwaltnin-
gen af ifrägawarande Discont-utgreningar, än jag bär
för den onödiga kostnaden och den wisthet jag tror mig
äga, att andamälet i sjclfwa werket ej skall winnås.
Genom wäl beräknade reglementariffa föreskrifter kun¬
na missbruken förekommas, och dessa föreskrifter lära
icke heller uteblifwa.
Larl ^restrik Lerg: Medbrodren Dangderg har sä-
ledeS mcdgifwit, att all fara för missbruk förckommes g -
liom fullständigt reglementariffa siadgandcn; sä tror äf-
Lsvde-St. pryk., 4 Land.
S58
Den 19 Iulii.
wen jag, emedan Banko-Styrelsen kommer att hafwa
öfwerlnseendet öfwer Discont-Contoiren. Zag wet icke,
hwarföre man dä sä häftigt stall ifra mot antagande af
ett förslag, hwarigenom Utskotten welat bereda en hjelp
i nödens stund. Dä inköp af npa hus icke behöfives,
lära ulgifterne till Ljcnstemans aflöning och hyror m.
m. icke ens uppgä till 25,000 R:dr om äret för begge
Discont-Inrättningarne. Till betäckande af denna ut¬
gift kan en obetydlig del af de inflytande räntemedlen
anwändas. Den drabbar dä icke directe Stats-Werket,
och dcn bör efter min bfwcrtygelse icke komma i nägon
beräkning, dä fräga är om allmänt och enskildt wäl,
hwilket stär i ostiljagtigt förbund med Riksens Slän¬
ders skyldiga omsorg att befordra penninge-rörelsen i
Landsorterne.
dlils 8trinälunil frän wester-Norrlands Län:
Med dystert minne af de förra Disconterneö fall och de
oredor, som deraf blefwo en följd, anser jag wädligt att
tillstyrka ytterligare Discont-utgreningen. Jag fruktar,
att om de ifrägakomne Discont-Contoiren skulle inrät¬
tas, ett lika öde wid nästa Riksdag, kunde wänta dem,
som f. d. Filial-Discontcrne wid 1818 ärs Riksmöte.
Och jag tror, att förlägenheten dä skulle blifwa större
än nägonsin. Kunna äter desta utgreningar icke und-
waras, anser jag de Norra orterne lika sä wäl wara
bäde berättigade till hjelp och i behof af.undsättning,
som nägon annan Provins. I sädant fall wore Her¬
nösand eller Umeä rätta stället för ett dylikt Contoir.
§. d. Talmannen och Riddaren Dsrs Olsson: Zag
instämmer till alla delar med de. Ledamöter, som talat
emot de föreslagna Discont-Contoiren, hwilka aldrig
btifwa nyttige för Staten. Manligen upptagas Discont-
Den 19 Iulii.
-59
medlen af Städerncs Znncwänare, och den behöfwande
jordbrukaren blir utan hjelp. Sädantwar förhällandct l
Götheborg den tiden Disconlen der existerade. De olyck-
lige följverne af förra Discontcrnes fallissement aro än¬
nu i fristt minne, och de sär, Staten derwid erhöll, ära
ännu icke latta; men de stola öfwerga till kallbrand
dessa frätande stador, om botemedel icke anwändas. —
Zag afstyrker sälevcs bifall till Utstottcns Utlätandcf, i
den fullkomliga öfwertygclse, att säkraste hjelpen finnes
uti en ökad tillgäng i fastighets, odlings och här wa-
rande gamla Discontcns läne-fonder, utan nägon siags
utgrening, som endast werkar till osäkerhet och onödiga
kostnader; likwäl tror jag mig böra tillägga, att det af
Kongl. Majit i Räder projecterade Zandels-Läne,Lon-
koiv i Götheborg blir nyttigt för Stadens Handels-rö-
relse och kan äfwcn medföra werkliga fördelar för om¬
kringliggande landsbygd, genom listigare waru.afsätt-
ning.
kallers vanie>8on utlät sig sälunda: ''Med mitt be¬
stämda yttrande, huruwida Banko,Discontcns utgrening
bör äga rum, till direct begagnande för landet eller
jordbruket, will jag innehalla till dess genom swaret pä
äkcrrcmisscn rörande fastighets och odlings-län, det wisat
sig, huruwida tillräcklige penninge-killgängar för jordbru¬
ket winnås; men emedlertid är det obestridligt, att en
jemnarc fördelning af allmänna lane-konden för rörel¬
sen i Städcrne förmänligt werkar pa landtmanna-nä-
ringarne, genoni den lättade afsättning och de förhöjda
priser ä landtproducter, som derigenom uppkomma. —
En omständighet will iag emellertid widröra, den nem,
ligen, att om en utgrening af Banko-Diseonten ster,
säsom medbrodrcn ock anmärkt, länrättigheten i
det ena iller andra Eontoiret ingalunda bör inskränkas
Dea 19 Iulii.
lill wisst territorial, ty under sädant milkar ffulle utgrening
gen, efter mitt begrepp, blifwa mera fladlig än gagne¬
lig. Man har yttrat, att kostnaden i och för de nya
Discont-Coiitoircn kommer att gravera Stats»WerkeL
eller öka Statens utgifter. Dermed kan jag icke före¬
na mig. De komma ju att utgä af den räntewinst be¬
rörde Contoirs sjelfme uppbära. Dertill fordras ingen
beskattning, inga anslag af Stats-medlcn; och det är o-
säkert, om denna winst kunnat besparas i fall Discont-
utgreningar icke fle, emedan erfarenheten först mäste
lära ost, huruwida samma winst »verkligen tillflutit Ban¬
ken, till sä stort belopp, som nu torde kunna päräknas,
derigenom att Ingon del af läne-fonden ligger obegag¬
nad. — Med säkerhet kan man antaga, att utgreningen
befordrar 'äne-rörelsen. Osäkert kan det deremot blifwa,
om hela läne-fonden cmployeras, derest Directionen här
i Stockholm stall ensam räda öfwer allt, med samma
System, som hittills warit följdt. Genom wäl beräkna¬
de Reglementarista Stadgar förekommes all fruktan för
underslef eller oredlighet wid ofwannamnde Läne-Con-
toir. Wi fä ju der »välja »vära egna Ombud. Mä-
nadtligen eller qivartaliter ingä räkningarne till Ban¬
ko-Styrelsen, som har sin Ombudsman wid sidan af
Ständernas utsedde Fullmäktige.
Nils lMnsson anförde härefter: Till min ökade förun¬
dran har jag i dag hört flere Ledamöter, sorn icke aro Banko-
Fullmäktige eller bär hafwa befattning med Penninge-
»verken, tala emot Discontutgreningarne. De frukta för
samma händelse, som inträffade med förra Filial-Discon-
terne, men utom det »nan i allmänhet icke bör ogilla allt,
som kan missbrukas, ty dä skulle samhällS-inrättningen wa¬
ra allt för mycket underkastad en alltför wädlig rubbning,
sä bör man wäi göra sig reda för orsaken till berörde Di-
Den ry Inltt.
261
sconters miflöde. Hwad Malmö Discont widkommer, läg
denna orsak Icke i inrättningens tillwarelse utan i sättet
huru den förwaltades. Detta kan su hjelpas genom
ett annorlunda uppstäldt reglemente, och jag är öfwer-
tvgad derom, att Banko-Utskottet, med dest nu mera in¬
hämtade erfarenhet, icke underläter att i denna del upp¬
fylla Ständernas önskan. Anwisningcn för ost Skä¬
rstugan, att insalta kött eller fläsk och sticka det hit till
Stockholm, lemnar jag I sitt warde. Den kan begag,
nas af större Postcstionatcr eller handlande, men den
fattige Bonden har icke stora partier att afläta. Winsten
skulle stadna hos köpmannen. Dcstutom om Bonden i
nödens stund mäste tillgripa sin sista stut, männc Läns¬
mannen wäntar med utpantning till dest stuten Klifwit
flagtad, költet saltadt och stickadt till Stockholm samt be¬
talningen Lterkommer? Köpmannen i Skäne saknar
penningar till nödige förskott ät allmogen; men fanns
der ett Discont Läne-Contoir, sä more denna olägenhet
undanröjd. Bonden fick fin wara nägorlunda betald
och behöfde dä ej läna sjelf. Det är pä detta sätt, som
Discontutgreningen stall förmänligt werka pä jordbru¬
ket. Jag har tyckt mig finna, att det egentligen är'
Ständets medlemmar frän norra delen af Riket, som
tala emot inrättningen af Discont-Contoir; men jag
ber dem betänka den beklaganöwärda ställning, uti hwil-
ken de södra Provinserne sig befinna. Omwi samman¬
räkna hwad Stalén utgifwit och kommer att utge till
Götha Canal, Wenerns sänkning, strömränSningar och
dylika företag, gär det till ofantliga summor. Dcsie
summor hafwa, genom betalning för dagswerken, effcc-
ter och wiktualicr, blifwit utspridde bland inncwänarne
i de orter, der företagen äro under werkställighet, men
icke har en enda stilling af desie medel kommit södra
dclen af Riket till hjelp, likwäl will man pästä, alt pen-
Den i<) Julik.
ningenöden der icke är swärare, än annorstädes. I Ut¬
skottet har en wärdig patriot lemnat intyg härom och
talat för fåken. Han sjelf är wist icke behöfwande, ty
han är twertom en af landets rikaste man, men han
har sett nöden pä nara häll: han förutser landets wä-
da, och han har ömmat den i wanmagt sankta Landt-
mannen. Pä de af Brodeen Lerg i öfrigt anförde grun¬
der anhäller jag wördsammast om ätcrremist.
äokllime» Anckersson frän Skaraborgs Län: Bade
i Utskotten och i detta Hederwärda Ständ har delta am¬
ne blifwit widlyftigt afhandladt. Det är onekcligen ock-
sä af mycken wigt. Hwad mig angär, har jag betrak¬
tat fåken ur flere synpunkter. — Jag har, med lifligt
minne af förra Disconternes obesiänd, sett faran af yt¬
terligare Discontutgreningar, ehuru man är betänkt,
akt genom tjenligs reglementariffe föreskrifter i möjliga¬
ste mätto förekomma alla missbruk; jag har öfwerwa-
git den allmänt rädande penningeförlägenheten, och jag
har hört allmänhetens rop om snar hjelp; och ehuru
jag, lika med mänga andra, delar den öfwertygelse, att
Disconter frän början warit för jordbruket mera ffadli-
ge än nyttigt; finner jag dock nödwändigheten deraf, att
nägon utwäg mäste omfattas, för att afhjelpa förlägen¬
heten, och nägon annan lärer för närwarande ej wara
att pätanka, än alt bifalla Discont-Zontoir i Landsor,
terne. För min del kan jag således icke undgä akt till¬
styrka, det Utskottens Ullätanoe mätte i hufwudsaken
godkännas, unoer förutsättande af förbättrad Styrelse,
och att urläningen icke sker utan endast med Bankens
egna sedlar.
Vice Talcmannen Ion Ionsson anförde widare: Fi»
lial-Discontcuics fall och de olägenheter, som dermed
Den 19 Julli
»6;
stodo uti sammanhang, äro wäl ännu icke utur minnet;
men jag tror icke, att man frän denna obehagliga hän¬
delse bör leda den ofelbara slutsats, att ett lika öde stall
träffa de nu ifrägawarande Discont-Contoiren. De för¬
re moro, säsom jag redan yttrat, pä annat sätt organi¬
serade — Öfwer besia stickle Banko-Styrelscn hafwa di-
rect inseende. Utom det Creditiv, Filial-Disconterne ha¬
de uti Banken, utgäfwo de Z procentssedlar af löpande
egenstap, till sädan mängd, att de icke kunde inlösas,
emedan Totalsumman öfwcrsteg gansta betydligt det
belopp, hwarföre actie-ägare läckt teckna fig; och desie
inrättningar kunde säledes icke bära sig; men här blir
förhällandct annorlunda, helst Discont-Contoiren nu
mera icke komma akt utgifwa nägra sädana sedlar. Bk-
sigten med dcsie Contoir är att öppna ett lättare till¬
fälle, att wid förefallande behof erhälla läne-understöd,
och sätta penningar i omlopp ! de aflägsna» delarne af
landet; och hade jag derföre trott, att förslaget till en
sä wälgörande inrättning aldraminst i wärl Ständ
stickle röna motständ. Under den tid Malmö Discont
ännu existerade, gagnade fä bönder i Blekinge denna
läne-utwäg; men Städernes handlande anlitade Discon-
ten, för att utwidga deras rörelse, och landtmannen sak¬
nade dä icke en säker och jemn afsättning af sin wara,
hwilken wäl betaltes. Man hörde dä icke omtalas
nägon förlägenhet. I öfrigt fär jag, i anledning af
hwad Ltstillige Ledamöter yttrat, tillägga, att utgifterne
i och för Discont-utgreningarne icke kunna blifwa ser¬
deles bclydlige, dä hus ej behöfwa inköpas, och Tjen-
stemäns antal, sä midt möjligt ar, instränkes.
Gullers I.ars8ou frän Elfsborgs Län: Om jag mo¬
re öfwertygad, att det förslag antages, som dckl.i Mn»-
,an uppgifwit^ dä Utstotttnö hufwudsakliga Uklätandc,
264
Den iy Iulii.
rörande reglering af Rikets Penn!nge«Werk, förewar,
skulle jag icke ifra för utgrening af Banko-Disconten;
men som u-tgängen i förra fallet är osäker, anser jag
inrättningen af Discont-Contoir iLandsortcrne högst nöd-
wändig, helst flere exempel kunna äberopas, huru som
swärlgheter, afwcn för de sakraste läntagare, möta har
i Disconten för läns erhållande, i anseende dertill, att
frän alla orter anmäla sig länsökandc, af hwilka män¬
ga äro okände; men hwilken olägenhet förekommes ge¬
nom antagande af Utskottens förslag.
Urik LriLs8on frän Orebro Län: Uti frägan om
Discont-utgreningen till Götheborg och Malmö kan jag
icke wara af samma tanka med de flere Ständcts med¬
lemmar, hwilka hysa den mening, att genom utgrcnin-
gen skulle owilkorligen följa förluster, lika med dem, som
inträffade med Filial-Disconterne i Malmö, Götheborg
och för Götha-Canal. Om jag också mäste medgifma,
att i synnerhet den sistnämnde warit känbar för märt
Pcnninge,Wcrk, sä fär wäl största delen af denna för¬
lust tillskrifwas sjelswa Canal-anlaggningen, (som jag
aldrig gillat eller nägonsin kan gilla) men ingalunda
Discont-Inrättninge», hwilken, nied alla de fel i Dl-
scont-Styrelftn, som ägt rum, pä det hela likwäl lifwat
rörelsen och underlättat bade Landt- och Bergsbruket.
Den hastiga indragningen har gjort mera ondt an man
förmodat, och om den icke skadat Pcnningc-Wcrkct, har
den sä mycket mera werkst ofördelaktigt pä naringarne.
Sä litet jag gillar »vingleri med Discont-län och egen-
domsköp med flere okloka speculationer, kan jag likwäl
icke skylla Disconterne för de misiräkningar och fel, som
enskildte Zndividuer begätt. Jag är förundrad, dä jag
hör mina medbröder, Banko-Fullmäktige, bestrida all
hjelp ät Södra och Westra otterne, genom Discont-
Den 19 Iulin
265
utgreningen, och akt de genom uppgift af summor, som
skulle anwändas, dels lill byggnader och hyror, dels till
Tjenstemäns aflöning, sä ifrigt yrka, att endast i Stocks
holm ar en Discont nyttig och tjenlig, och att endast
der, men ej pä landet, behvfs tillgäng pä penningar.
Mig torde förlätas, att jag icke kan förena mig med dem;
ty först och främst har Banken icke utgifwit annat än
papper, och pä detta har tagits ranta och dcsiutom be¬
tydliga revenuer af Discont-minsten. För det andra torde
pä Götheborgs Discont ingen förlust uppstä. För det tredje
lärer det ej warit nödwändigt, att Ständerne blandat
sig uti den nu fortfarande utredningen, hwilken här i
Landet, lika som annorstädes, kunnat ffe utan dcnnna
åtgärd; och dä frägar jag, om nägon Statens förlust,
mera än pä Götha-Eanal Discont, uppkommit? Der¬
utom innehäller Högloft. Utskottens Betänkande ett swar
pä Kongl. Maj:ts Nädiga framställning, om en särskildt
läne-anstalt för Götheborg, som inbegripes i denna Di-
fcont-utgrening, om den bifalles. Jag för min del
hwarken will eller kan neka mina medbröder i de södra
och wästra orterne den hjelp, som Utskotten föreslagit,
och bifaller säledes Uklätandet. För öfrigt snikar och
hoppas jag, att Banko-Fullmäktige, genom tjenlig Iris
struction och andra ätgärdcr, fria wär Bank frän för¬
luster, hwilka jag ej heller fruktar, om Styrelsen, som sig
bör, blir organiserad. Dä torde faran blifwa och mara
längt mindre, an den här inom Ständet blifwit mä-
lad, och Landsorterne fä erfara åtminstone nägot bewis
pä Riksens Ständers skyldiga omsorg, att undanrödja
den förlägenhet, som med allt skäl blifwit öfwerklagad.
Gullers Nilsson frän Carlstads Län yttrade, att han
i Utskotten warit af skiljaktig mening, och att han hyser
farhäga för nya Discont-Znrättuingar, emedan i Stats-
L>en 19 Inlin'
Utskottet blifwit upplyst, hurusom Staten, ivid utred¬
ningen af Malmö Discont, förlorat en gansta betydlig
summa pä twcnne personer, LtLIrle och Look.
Oart kHeörilr kerg: Utan att ingä i detaillerad upp¬
gift, angäende förhällandet med f. d. Filial-Disconter-
ne, will jag endast upplysningswis nämna, att om
deste Disconter sjclfwe sätt besörja utredningen, hade,
efter min fullkomliga öfwertygelse, ätminstone hwad
Götheborgs Discont angär, nägon förlust för Staten
icke uppkommit. Den klagan, som öfwer denna förlust
föres, och ropet öfwer de olyckor f. d. Discontcrne äbragt
ost, stadnar säledes pä ost sjelfwa, som widtogo den ha¬
stiga och illa beräknade indragningen; att bota de sär,
som ännu derefter blöda, är wär pligt, och derföre ä-
ro de nya Discontcrne föreflagne. Dek mäste dä mäcka
min lö undran, att f. d. Talcmanncn och Riddaren
Dars Olsson talar emot deste nyttiga utgreningar, en¬
da sättet att befria Nationen frän en öswerhand tagan¬
de wanmagt. Dm Dsrs Olsson, eller allmogen i hans
hembygd, icke gagnade Götheborgs Discont, bewisar sä-
dant, till lycka för dem, att de ej behöfde nägot pen,
ninge-understöd. Men det är ljkipäl onekligt, att män,
ga jordbrukare frän andra orter anlitade den, samt att
Disconten spridde lif och rörelse till näringarne, och sä,
lebes war nyttig för allmänheten. Zag sär derwid föra
D-ms Olsson till minnes, att under den tiden fingo mi
2o R:dr för en tunnaräg i Götheborg, nu 7 ä 8 N:dr.
Denna öfwergäng war allt för wäldsam — en snar
hjelp fordras, för att Återställa en förlorad jemwigt —
den tillblutes ost ni!, och wi böla dä icke tweka att an¬
taga den, när en wiö Konung, som känner och will un¬
derlätta wära behof, densamma sjelf projecterat. Jag
anhällcr pä det ömmaste, att HederwärLa Ständet be-
Den 19 Inlin
267
hjertar Landet? och tvär belägenhet, och icke nekar sine
mcdbrkder i söder och wäster det understöd, wi alldeles
icke skulle kunna neka dem, om det erfordrades, k. er.
en Discont äfwen i norra otterne. Om Landet sparar
en witz summa r provisioner och porto, m. m., ar det
lika och mera nyttigt, än om Stockholm förtienar den.
Den Chirurgiska delen af Dk-rs Olssons anförande har
brödren Nils lMnsson beswarat sä nöjaktigt, att jag ej
behbswcr mig deröfwer ukläta.
Olok lersson frän Stockholms Län tilläde, att Fili-
al-Discontcrne förnämligast begagnades af Städernes
handlande, men sällan af Landtmannen; och att han
anser en Discont i Hufwudstaden tillräcklig för att fyl¬
la behofwet; hwariemte han wille föra Skändet till min¬
nes, hurusom Staten förlorat pä LtLlrls och Kook i
Malmö flere 100,000 R:dr.
?or Driksson frän Kronobergs Län: Den ort, för
hwilken jag förer talan och som bestär af ungefärligen
ivoo Hemman, merendels af swag beskaffenhet, ofta
icke producerande, har serdeles i sednare tider warit i
behof af penninge-län. Banco-Disconten, som, snart
sagdt, för närwarande är den enda utwäg, man ager
akt crhälla penningar, har i och för aflägsenheten sällan
kunnat anlitas; men om, säsom Utskotten föreslagit, sar-
flildte utgrcningar deraf komma alt inrättas i Landsor-
terne, beredes derigenom tillfälle äfwen för min ort,
alt i behofwets stund med säkerhet och mindre kostnad
kunna päräkna nödig hjelp. Dä de norra otterne äga
jern till afsalu samt för öfrigt wunnit en betydlig lätt¬
nad i transportkostnad genom tid efter annan werkställ-
de sirömränsningar, lärer det icke wara för mycket be-
gärdt» att de södra Hrovincerne njuta en deremot sam¬
lande fördel- Jag yrkar derföre bifall till Utskottens
268
Den 19 Juli,.
Mlätande, öswertygad, att, r afseende pä det rcglemen-
tarista, sädane stadgandcn widtagas, som förekomma all
förlust för staten.
Urik LlörlberZ erinrade, att l Norrbotten nägon
sirömränsnlng icke blifwit werkställd, och att allmogen
derstädes icke idkar nägon rörelse. En Discont-inrätts
ning i Norra otterne skulle säledcs företrädcswis bchöf-
was, i anseende till aflägsenheten frän Hufwudstaden.
blils WKsilsson frän Christianstads Län instämde
uti hwad ldlilb Icksnsson anfört, och tilläde: att pennin-
geförlägenhcten i Skäne, sedan Malmö Discontsedlar
blifwit dragne ur allmänna rörelsen, är ojemförligt stör,
re än pä nägon annan ort. Aflagsenheten frän Huf-
wudstadcn stänger utwägen för okande länesökande att
erhälla Liscontlän. Penningarne, som borde spridas
öfwer allt i landet, stanna der- Andra orter deremot,
sä som Norra Provincerne och östergöthland med flere,
hwilka äro belägne närmare hafwct än Skänssa upp-
bygden, äga lättare afsättningstillfällen och med detsam¬
ma ntwägar att erhälla penningar. Nägon anstalt för
att afhjelpa den allmänna nöden mäste widtagas; och
Nils Hakansson trodde det wara nyttigare för Staten
och den enstildte medborgaren att, genom inrättande af
Discont-Contoir, befordra en. nödwändig cirkulation, än
att läta flere icxr,ooo A?:dr ligga inne ofruktbara i en
tid, dä allmänheten suckar efter hjelp.
Earl Bergman wille i anledning häraf hofwa upps
lust, att inncwänarne i hans hembygd, som äfwen räk¬
nas till de Norra otterne, ej hafwa serdeles nytta af
dera? belägenhet wld sjökusten, emedan de gemenligen
afyttra sine producter ! Hedemora. Någon betydlig
Den i) Julik.
26)
ströinränsning har ännu ej blifwit »verkställd. Med lif¬
ligt minne af förra Disesnternes öde, hyste Lergman
billig fruktan för nya sä beskaffade inrättningar; Likwäl
skulle han mindre tala emot den föreslagna Discontut-
greningen, om han med säkerhet kunde öfwcrkygas, att
någon »verklig fördel för allmänheten derigenom wänns.
Nils Hakansson frän Kronobergs Län: Worc jag
Lfwertygad, att Fastighets- och Odlings-lan uti ett bc-
hoflv... motswarande förhällande af Riksens Ständer
denna Riksdag bifallas, skulle godkännande af Utskottens
förslag, rörande Disconl-Contoir i Landsorterne, »vara
mig likgiltigt; men dä detta bifall ännu icke »vunnits
och ukgängen säledes är osäker, anser jag nödigt, akt,
till afhjelpande af den allmänna penningenöden, lätta¬
de läne-tillgängar beredas för den Lehöfwande Landt»
mannen genom sädane Disconturgreningar, som nu klifs
»vit ifrägaställde.
Lärje lersson frän Bohus Län: Dä den föreslagns
utgreningen af Banko-Difconten icke kommer att med¬
föra nagra »vadliga följder för Staten, finner jag mig
böra tillstyrka bifall titt Utskottens Utlätande, ehuru jag
förutser, akt innewänarne i min hemort sällan lära be¬
gagna denna läneukwäg; men den torde blifrva nyttig
för mänga, och penningen kommer derigenom i ett jems
nare omlopp.
Ilrik L)'Iunä frän Wcster-Norrland: Dä man »vill
afhjelpa den allmänna penningesörlägenheten, tyckes det
wara besynnerligt, att sädant stall ste genom en Di-
scont-inrättning, just i södra ändan af Riket, utan
uppmärksamhet pä de norra mera aflägsna och »vanlot¬
tade Provlnsernes behof. 7- Med wilkor, att de norra or.
Den ly Iulii.
terne erhälla ett särskildt Discont-Contoir, will jag med-
gifwa, att ett dylikt mä inrättas i Götheborg. Genom
denna anstalt beredcs en listigare penninge-circulation,
som utan twifwel mäste sprida sig till öfrige Landsor¬
ter, och följaktligen äfwen till Skäne, hwarest särstild
Länc-inrättning sälcdes torde wara bfwerflödig.
I anledning af hwad dllls Hakansson frän Chri¬
stiansstads Län anfört, yttrade I-srs Ick-lwan, att upp¬
giften, som skulle Östergöthland, i afseende pä läget äga
bättre afsäktningstillsälle för sina waror, och i förening
dermed kättare och säkrare utmäg att ätkomma pennin¬
gar, icke kan medgiswas. Z östergöthland produceras
egentligen blott spannemäl, och det belopp deraf Landt-
rnannen i allmänhet har att afläla, mäste oftast säljas
till underpris, för att erhälla penningar till Krono-ut-
skylder och andre nödige utgifter.
^nllei-8 8--nästen: Utom att wilja imponera pä NZ-
gons öfwertyglse, fär jag blott nämna, att l Utstotten,
der detta ämne widlyftigt blifwit afhandladt, biträdde
jag de Ledamöters mening, som yttrade sig emot för¬
slaget, om Disconluigreningar till Götheborg och Skäne,
sä länge nemligen frägan war om private personers
deltagande i desie Inrättningar, och innan man försä¬
krat ost, att de under ett nytt med omsorg författadt re¬
glemente skulle fä dirigeras af Ledamöter, hwilka wi kjelf¬
we ägde utwälja; men dä man nu mera öfwergätt till
det förslag, att Discont.Contoiren skulle ställas under
Banko-StyrlsenS answariga öfverinseende, utan rättig¬
het att i länewäg utgifwa egne sedlar, pä sätt förre Filial-
Discontcrn» gjort, sä kror jag, att första get, säsom nyt¬
tigt och af behof,vet päkalladt, desto heldre bör med bi¬
fall omfattas, som frägan om fastighets- och odlingslän
Den 19 Julli.
271
ännu icke bliswit afgjord. Om, säfom nägre bland
Ståndets Ledamöter yttrat, den egentliga Jordbrukaren
eller bonden icke begagnar denna lämutwäg, bör wäl
icke inrättningen derföre anfes otjenlig. Twertom tror
jag det innefatta en werklig fördel för landtmannen,
att utan ett sä beskaffadt läneunderstöd erhälla sitt pen-
ningebehof uppfyldt; och det kan icke ske pä annat satt,
än att medelst nödige anstalter bereda lätta läneutwägar
för köpmannen, hwilken dä först sättes i tillfälle, att c-
mot contant betalning inköpa de waror, Landtmannen
kan hafwa att afsätta — pä sädant sätt sprides pen¬
ningen öfwer allt i Landet; dock tror jag, att, i de rc-
glementariffa föreskrifter, som komma att meddelas, en
noga fördelning ak läne-fonden emellan Landet och Stä-
dcrne bör bestämmas. Derigenom wunnes den stora för¬
delen, att den ens beböfwande medborgaren, utan a.t
förnärma d«n andreo rätt, kan i närwarande swärn
förlägenhet erhälla understöd. I srägan om lindrigare
omsättningswilkor och räntans nedsättning instämmer
jag fullkomligt i brödren Lsrgs afgifne yrkande.
Härmed förenade sig Olok Wagnsson frän Elfs¬
borgs, Olok IVIsn8,oii frän Blekinge och dlil» lellsson
frän Calmar Län, samt mänga andra Ledamöter; hwar-
eftcr, uppä gjord proposition, ärendet, med hwad derwid
i anmärkningswäg förekommit, till Utskotten Återremit¬
terades.
Wid föredragning af Stats- och Banko-UtskottenZ
pä bordet hwilande Utlåtande L^o 27, Litt. G-, angä«
ende Lankcns ukläningar ä guld och silfwer, metaller
eller andre rvaror, inlemnade loua, lou-sou och Ucr
272
Dea 19 Juli».
Usrsson fran Arebro, somt dockers Henriksson frän stora
Kopparbergs Län följande anföranden:
1:0 "Emot Högloft. Stats- och Banko-Utstottens
Utlåtande Nw 27, Litt. G., angående Bankens utlå¬
ningar a guld och silfwer, metaller och andre waror, får
jag till rättelse anmärka, att Utskotten afsiyrkt beläning
a Tackjern. För att ej tröttas med en widlyftig fram¬
ställning, will jag, till winnande af äterremist, endast
åberopa Herrar Ssotesons och Nilssons afgifne, af Bons
de-Ständets samtcligc Ledamöter i Utstotten gillade,
särskildta meningar, hvarigenom billigheten af bclanings-
rattighet för Tackjern är fullständigt ädagalagd. Det är
obestridligt, att Tackjcrnct, i afseende bade pä dest be-
ffaffenhet, och sättet för dest förevarande genom upp¬
läggning pa wäg, innefattar en lika orubblig pantsäker¬
het som stangjernct; och dä productionen af Tackjern,
såsom första rudimaterie», bör wara lika uppmuntrad
eller underlättad, som förädlingen deraf till stångjern,
synes det orimligt, om, såsom Utstotten framställt, pro¬
ducenten af det förra nekades lanerättighet, för att deri¬
genom twingas afläta det till föradlaren för wanpris.
Den sednare skulle dä ostäligcn rikta sig pä den förres
bekostnad; och detta stär ej wal tillsammans hwarken
med rättwisans eller en sund Stats-Ekonomis fordrin¬
gar- Zag yrkar alltså, att Tackjern, upplagdt vä Sta¬
pelstads- eller Uppstads-wäg, mä fä lika som stängjcrn
belänas; och i anledning deraf anhälles om äterremist.
Stockholm den ig Zulii 182g.
lons» Ionsson
frän Arebro Län, Carlstoga
Bergslag.''
2:0
Den ly Iulii
273
2:0 Högloft. SlatS, och Banko sammansatta Utstot-
tcn haswa nti Betänkande öfwer denwigtiga fräga, som
till deras behandlande warit öfwerlemnad, bland annat, r
afseende pä bclänings-rätt i Banken, antagit som en
principe, att Banko-Styrelsen mä uppdragas, att pä
hittills för wäge-effecter manligt satt och emot manlig
ränta beläna alla inom Riket producerade, ej förstäm¬
ning underkastade och ej i andra allmänna läne-inrätt-
ningar belänbara export-waror; men äter frängätt den¬
na deras principe, och frän den i allmänhet medgifna be¬
läning af waror ansett böra undantagas Tackjern, så¬
som blott ägande wärde i egenskap af rudimaterie! för
en widare förädling. Dä det nu likwäl mcdgiswits, att
Tackjcrnct är rudimaterie» för öfriga jcrntillwerkningar,
att hytteblasningen och masugnars beständ säledes är
ett nödwändigt »vilkor för bruksarbctct, för allt öfrigt
jernsmide; och att, om de förra räka i lägerwall, sädant
jcmwäl werkar lika pä de sednare, synes det wäl wara
en motsägelse, att man ej will lemna denna förberedan¬
de näring ett billigt understöd, ej fästa nägot afseende
ä Bergsmännens rättwisa fordringar, och säsom stät här¬
till andrager man just den omständighet, som bordt wer¬
ka motsatsen af hwad man beslutat. Utskotten säga nem¬
ligen, att Tackjernet endast är ämnet för widare föräd¬
ling, och denna sednare will man befordra, men ej wil¬
koret för dest förkofran. Jag kan icke anse, att tackjer-
jernet är underkastadt nägon försämring, hwilkct, efter
första principen, skulle wara enda hindret för bclänings-
rätten, ej heller utsatt för större förändring i wardet, än
hwarje annan jcrn-effect, sä länge smides-werk finnas,
som deraf äro oumgängligen i behof. Högloft. Utskot¬
ten hafwa bordt taga i öfwerwägande, att Tackjerns-till-
Vonde-Sr. Proh, 4 Land.
»8
274
Dea rg Iulii.
werkaren ar ocksä cn medlem af samhället, som bör wa¬
ra oberoende, sä midt möjligt är, af stängjerns-till-
wcrkaren.
För nägra är tillbaka war icke ringaste afsättning
of denna wara; denna händelse kunde ännu inträffa —
Hwar skulle dä Bergsmannen finna Utwäg tckl arbeta¬
res aflöning, skulders betalande och eget uppehälle, om
ingen läne-tillgäng för honom öppnas? Tillwcrkningen
skall säkert upphöra eller ätminstone betydligt förmin¬
skas, och mängen ruineras.
Ur dcste stal yrkar jag oeftergifligen, att afwcn
Tackjern mä pä det för andra wäg-effccter stadgade sätt
och emot wänlig ränta sä i Banken belänas; anhållande,
att Utskottens Betänkande mätte äterremitteras och desta
anmärkningar ätfölja. Stockholm den 5 Zulii i82Z.
k. Vorsson
frän Norra Bergslag."
Härmed förenar sig:
Olok Anckersson
frän Grythytte Bergslag."
3:o Wid Stats- och Banko-Utffottens nu under
öfwerlaggning warande Betänkande, rörande Finanee-
regleringen, anhäller jag att fä göra nägra anmärknin¬
gar i hwsd det angar den föreslagna belanings-ratten ä
tackjern, och utbeder jag mig af Hederwärda Ständet
ett nrera benäget upptagande af mina erinringar, än
jag emotser mig derföre kunna hoppas l de Högloft. Ut¬
skotten.
Den ry
Utffotten hafwa afstyrkt förslaget; ehuruwäl jag ej
bör twifla, att de flere Brukspatroner, som äro Leda¬
möter af Utffotten, bättre förstä det allmänna intcrcstct,
än en Bergsman, sä bör jag dock icke twcka att fram¬
ställa mina betänkligheter emot de skäl Utffotten anfört,
för att afstvrka förflagct, öfwertygad, att de ej skola an¬
ses härröra ifrån nägot ensidigt Bergsmans-intcresie.
Utffotten wilja upvställa den principe, att inga an¬
dra effcctcr, än exportabla, böra kunna fä bclänas. Jag
frägar dä: hwarföre bör ej all production lika gynnas?
och pä hwad grund bör Stängjcrns-tillwerkningcn njuta
ett dylikt företräde framför Tackjerns-tillwerkningen?
Bör ej denna sednare närings wälständ och trefnad wa¬
ra för Staten lika dyrbar, som den förra. Belänings-
rättcn i Banken ä cffecter är ej annat, än ett indircet
förlag af Staten; och hwad skillnad finnes i sjelfwa
wcrkct emellan dircct och indirect förlag? Skulle Utffot¬
ten wara sin principe trogne, sä borde ocksä förlags-
- rätten r Manukactur-Discontcn bcröfwas de näringar,
som nu understödjas dermed; ty jag tror mig kunna
wara öfwertygad derokn, att för icke större wärde Swen¬
sta kläden och sidcnwaror exporteras, än tackjern; men
för ingen näringsidkare är direct förlag pä privat hand
sä swart och betungande som för Bergsmannen; och
hwarföre dä betaga denna närings-clast den enda utsig¬
ten att härutinnan winna nägon lättnad? Zag har för
öfrigt uti mitt Memorial, hwaruti jag wäckt fräga om
belänings-rätt ä Tackjern, sä utförligt wisat rätlwisan
och nyttan af denna begäran, att jag nu endast anhäller
att, i sammanhang med det anförda, ytterligare sä åbe¬
ropa mig derpä.
Utffotten wilja stadga rörelse-capitalet wid;o Millio¬
ner, och haswa till den ändan föreslagit, att öka Discont-
276
De» 19 Julli. '
Crcditivet sä nära med 2 Millioner; men det synes mig,
att det ej bordt undfalla de Högloft. Utskotten, huru mänsk¬
lig den förutsättning är. hivarifrän Utskotten utgatt wid
denna beräkning; nemligen att hela denna summa i lä-
newäg pä namn wcrkligcn stall komma att utgä, i en
tid, dä den personliga eller namn-creditcn är sa för-
swagad, som den nu är. Jag tror Utskotten säkert
wunnit sitt syfteinal, om de i stället utwidgat belånings-
rätten ä säkra waru-cffecter; och detta är således ett
nytt stäk, svin talar för min motion.
Jag hoppas, att Hcdcrwärda Ständct pä dessa mi¬
na erinringar, ej wägrar ätcrremiss pä Utskottens Be¬
tänkande Litt. G, till hwad päföljo den da kan leda.
H,. Henriksson
frän Stora Kopparbergs Län
och Mäster Bergslagen."
Häruti instämde Drik Driksson fran Arebro Län,
Drik Driksson och Göllors Nilsson frän. Carlstads Län,
ilollsn Dovgderg och Dsrl Dreärik jemte samtelige
Fullmäktige fran Bcrgslags-orternc; med tillägg af den
förstnämnde, att, dä Utskotten, uti deras Betänkande,
uppgifwit Tackjern säsom en till utförsel tilläten wara,
hwilket den ocksä är, enär ;oo,oOo SkÄ deraf ärligen
exporteras till Ryssland, i följd af sista Frcdstraktaten,
samt tillstyrkt beläning ä sädana cxportabla waror, hwil-
kas wärde ej more undcrkastadt tillfällig försämring,
kunde han icke försiä, huruwida Utstotten billigt förfarit
da de afstyrkt en lika belänings-rätt för Bergsmannen,
som endast tillwerkar Tackjern- — Driksson trodde der¬
emot, att nämnde wara, sedan den a Stadswag blifwit
upplagd, borde, lika med andra metaller, fä belänas, och
sädant desto heldre, som Staten derwid icke förlorar nä-
Delary Juli». 277
got i påräknad säkerhet, men i stället mäste winna de¬
rigenom, att Näringsidkarens productionsförmäga un-
derstödjcs.
Härefter blef ifrägawarande Utlätande, med hwad
oerwid är wordct erinradt, till Utskotten äterremitte-
radt.
Stats - Utskottets pä bordet hwilande Utlätande
28, Litt. Ä, angäende Fastighets- och Gölings-
län, föredrogs nu, derwid följande anförande inlcm-
nadcs:
1:0 Af Olok MIransson frän Elfsborgs Län af.det-
ta innchäll:
"W!d Stats- och Banko-Utstottens Utlåtande, N:o
28, Bilagan Litt. Z., angäende Fastighets- och Odlings-
län förekommer bwarjehanda anmärkningswardt. Detta
ämne rörcr jordbruket närmast och Bonde-Standet kan
icke med liknöjdhet anse det härda behandlingssätt, hwar-
med Utffotten omfattat Swensta allmogen, dä Utstotten
dels funnit för godt förestä, att inga nya odlingslan bö¬
ra frän och med nästa är utgiswas, men inbetalningen
af de redan utgifna fortgä i enlighet med de förut stad¬
gade och w!d sjelfwa länens utlemnande fästade wilkor;
dels ock inskränkt fastighets-lane-fonden derhän, att Ca-
xktalafbckaliiingarnc ä Bankens särskildta, emot fastig-
hctspant utlanta, sonder skulle frän nästa ärs början
blifwa till ny beläning af Fastigheter äter anmanda,
hwilkct belopp, efter uppgjord beräkning under fem här¬
efter följande är sammanlagdt lrkwäl endast utgör 766,977
R:dr Banko, hwilkcn summa, ehuru mindre betydlig, Ut-
2?8
Den ig Iulii.
stötten ansett Åtminstone kunna fylla de angelägnaste bc-
bofwen.
Det är sannerligen tungt och nedtryckande, att hora,
kuru jordbrukets rätt här blinvit iagttagen och huru man
söker gynna Capitalisten pä modernäringens bekostnad.
Att i Landets narwarande stora förlägenhet med otill¬
räckligt rörclse-capital och deraf härrörande oerhörd pcn-
ningebrist, hwarvfwer högljudd klagan fvrspörjcs frän
alla Landsorter, kunna pasta, att de angelägnaste behof-
wcn för 5 är blifwa fyllde med 75b,gs? R:dr, såsom
LZnc-undcrstLd ät fastighets-ägare, är »verkligen förma¬
nande, och min förundran ökes, dä jag ser Utstottcn
hafma i bredd nied denna stadliga återhållsamhet tillstyrkt
Riksens Ständer att indraga odkings-länen, och derige¬
nom ökwerändakasta en inrättning, som med fä undan¬
tag eller möjliga missbruk medfört en synbart »välgöran¬
de wcrkan pä Landels cultur och odlingarnes framsteg.
Den har dä knappt wunnit burskap denna fördelaktiga
inrättning, förr än den stall undanrödjas i sin upprin¬
nelse, och liksom oftast stett här i Landet oka exem¬
plen pä den olyckliga wanstlighct, som oftast stämplat
wära Ekonomiska Författningars obeständ.
Pä ett »värdigt och hedrande satt hafma flere Ut¬
skottens Ledamöter, Herrar dalsson, kruno-ons,
8s»tesuii, Riksdagsmännen lollan
vilsson, r^nllcrs 8snllsten, Herr von 8elk>, m. fl. yttrat
sig till Landtmanncns fördel i denna wigt iga fräga, men
deras rost har icke blifwit hörd, ehuru 8-liillLMn gansta
rigtigt sökt wäcka Utstortens uppmärksamhet deruppä,
att »nan här mätte föreställa sig, att i Landsortcrnc fin¬
nas samina penningcresoueccr som i Hufwudstadcn.
Han har beklagat denna »villfarelse och »ned detsamma
Den 19 Iulii.
2?Y
wära Committenters olycka. Han har med sanning och
styrka yttrat: "Man will, som det säges, understödja
"dem i Discontwäg, genom twenne millioners ökadt är-
"ligt anstag, men man glömmer, att detta understöd
''minst kommer allmogen eller jordbruket till godo. Det
''ar icke pä Discontwilkor, som Landtmanncn stall und¬
sattas. Denna utwäg kan wara god för handel och
"andra näringar, men för jordbruket västar den minst.
"Skulle Riksdagen flutas och wi äterwanda till wära
"hembygder utan rättighet till odlings- eller fastighets¬
lån och utan att hafwa fastställt ett Hypoteks-System,
"som undanrödjer den penningenöd, hwarvnder Landet
"suckar — hwad hafwa w! dä uträttat? Jag ryser för
"följderne- Huru will man, att Bewillningen stall utgå
"och allmänna dryga utgifter i öfrigt erläggas, da alla
"utwagar stängas för Landets odlare. Nöd, fattigdom,
"en mängd hederligt, fast gäldbundet, folks totala under¬
gång, fortsatt wanpris pä Landets produkter, utmät-
"ningar, concourscr, mänga aktningswarda famillcrs ruin
"och ytterligare stagnation i all Landtmannarörelse; sä-
"dant stall dä snart päkalla en Urtima Riksdag, utan
"att ädraga Rikets nu församlade Representanter nägon
"wälsignelse för deras ätgarder,"
Utan all twifwcl innebär detta yttrande uttrycket
af Bonde-Ständets allmänna röst. Zag äberopar såle¬
des 8L»ilsl<?i>8 anförande änven i dest fortsättning, eme¬
dan det grundeligen wedcrlägger de inkast, som möjligen
kunna göras emot ett utwidgadt fastighets Länc-Systcm.
Jag will blott tillägga, hurusom wi icke böra dölja hwar-
kcn för hwarandra, eller för Hufwudstadens Capitalister,
eller för de sammansatta Utstotten de allmänna petitio¬
ner, som postdagligen till ost ankomma, ! synnerhet frän
Rikets södra och westra delar, att wi för allt hwad he¬
n8o
Den iy Julik.
ligt ar stola bjuda titt att staffa penninge-ressourcer k
landet emot antaglig säkerhet. Har jag orätt, sä we-
derläggen mig offentligen; i motsatt fall uppmanar jag
eder, mina Bröder, till ett öppet och oförstäldt intygande
om sanningen af mitt tal. Skola wi wäl wara döfwa
för hemmawarande medbröders högt yttrade röst, fram¬
kallad af ett ytterligt behof, den största möjliga förlägen¬
het, eller kan dct wara meningen, att nationens majori¬
tet har stall duka under för privata intressen, understöd¬
da af konstiga thcorier.
Wore har fräga om att striswa en afhandling,
kunde wisterligen mycket mera anföras till stöd för den
inom Hcdcrwarda Ständet förut i dag yttrade tanka,
att wart rörelsekapital ar allt för litet, i förhållande
till folkmängd, odlingsrillfallen och production m. m.;
afwcnsom en listigare tasta vfw r de nödställde jordbru-
karnes bcklaganswärda tillständ utan swärighet kunde
framställas, men tid och utrymme medgifwa icke denna
omständighet och saken talar dessutom för sig sjelf.
Jag gar säkcdcs genast att föreflä det resultat, hvar¬
till jag hoppas wi stola komma, om wi med ihärdighet
och styrka, och med wälgrundadt hopp om wär milda
och Nädiga Konungs höga bemedling, nitiskt fortsätta
wära bemödanden.
Mitt förslag är: Att Gdlings-länen fortfare än¬
nu i fem är med lika anslag och pä samma fatt, som
hittills: att En million R:dr D.co ärligen, afwen i 5
är, af nya Sedlar ansiäs till Zaskigheto-län, hwarä
inbetales hwarje är 2 procent i silfwer, eller ock i
Den 19 Julli.
sedlar efter isa tz. Lours, hwilken inbetalning allman-
Ses till förstärkning af Bankens reela fond och afgär
Sirect pä Lapitalstulden, utan widare ränkeberäkning:
samt att, derest hela anslaget till Odlings-län nägot
ar icke skulle fullt utgä, bör äterstoden jeniwäl anwän-
Sas till fastighets-län pä enahanda wilkor.
Dä wid sadan beskaffenhet Utstottcns Utlåtande r
desi »ärwarande stick icke ar pä nägot sätt antagligt,
lärer äterremisi icke kunna undwikas. Stockholm den 19
Iulii iSLz.
OIol Ickokansson,
Riksdagsman frän Marks och
Bollebygds Härader af
Elfsborgs Län."
Hwarmed Lrilc ^.nclei-Zson frän Westeräs Län, jem¬
te Ständct i allmänhet, sig förenade.
2:0 Af Ms Wk-msson frän Kronobergs Län, ly¬
dande salunda:
"Ehuru jag är fullt förwisiad, att wid det ämne,
som nu är ifräga, flere medlemmar af dcttta Ständ, med
mera sakkännedom, än jag, yttra sig, är jag dock stylvig
mina hemmawarande medbroder, att uppfylla deras af
werkligt behof päkallade enstämmiga önskan, och i min
män, sä midt jag förmär, åtminstone ej medwerka till
den totala undcrgäng, som i allmänhet oundwikcligen
skulle drabba dem, om Höglofl. Stats- och Bauko-Ut-
ffottcns förslag, angäeude län ä fastigheter, blcfwc an¬
taget.
282
Den 19 Iulii.
Jag skall söka att ej wara widlyftig, alldenstund
sä mycket är och ännu troligen blifwer strifwet i äm¬
net; men dä det är det hufwudsakligaste ärende/som till
Stänoerncs öfmcrlaggning förekommer, da allas upp¬
märksam et är spänd pä utgängen deraf, och dä sä o-
tastga mennistors politiska existence derpä beror, mä dct
förlatas mig, om jag denna gäng mera utförligt fram¬
ställer mina tankar.
Att en allmän förlägenhet, ja en allmän nöd uti
allt hwad pcnninge-rörelsen angar werkeligen existerar,
tror jag mig här ej behöfwa bewisa. Ingen kan med
vfwertpgclse neka härtill eller pasta, att den ej är sä
tryckande, som säges; wcrkcliga facta äro nog wederläg-
gande i detta falk; hwad wittna wäl wära med annon-
ccr uppfyllda dagblad, om Executiva fastigheters för¬
säljning; och ännu mera, jag är wist derom, Lagsöknings-
actcrnc hos wederbörande Executorer — mä hända man
frän denna ytterlighet och förlägenhet kan undantaga de
närmast Hufwudstaden belägne Orter, hwilka alltid fin¬
na en saker och förmänlig afsättning af sina producter;
men man kan och bor ej taga denna ort till mättstock
wid bet ömmandet af landets allmänna ställning.
Brist pä penningar till rörelsen man och man emel¬
lan ar hwad jag pastor nu i högsta grad existerar; ock-
sä är detta gansta lätt sörklaradt, dä af wart, efter min
tanka, gansta otillräckliga rvrelse-capital en sä högst be¬
tydlig del är eireuleranoe i Finland; — att, genom rö-
rclfc-capitalets minstande, sätta wara sedlar i ett högre
wärde, är, mä man förlåta mig det, det oklokastc, som
kan tankas, sä wida ten sanningen star fast, att dct ar
oklolt att wilja, hwad som är en omöjlighet att, utan
Den i<) Iulii.
28;
mastan af Nationens undergäng, werkställa. Wi skulle
snart sagdt realisera papper med papper, wära skulder,
wära utstylder, wära Embets- och Tjenstemäns-löner
skulle säkert utgä till lika nummerair, ehuru wära af-
yttringsämnen blott betaltes med hälften- Wi hafwir
redan en sä bitter försmak af hwad, som häraf blefwe
en följd, nemligen en ännu i högre grad stigande nöd.
Jag skulle önsta, att de, som, drifna af egna interestcn
eller arbetande för nägon enskilds winningslystnad, pä-
stä, att wärt rörelse-capital är tillräckligt, wille inse, hu¬
ru falstk detta pästäende är, ty blotta wilian felar, för
att ej se hwad som sä tydligt wisar sig; brist pä för¬
troende man och man emellan, öswerproduction, med
mängfaldigt dylikt är den waggsäng, hwarmed de wil¬
ja söfwa förnuftet. Är det brist pä förtroende, som gör,
att man i ^Landsorterne ej en gäng pä guld och silfwer
kan crhälla det obetydligaste län? Mä man ej här in-
wända, att Banko-Disconten har en betydlig läne-sum-
ma obegagnad; men huru fä af Allmogen »väga wäl
der skuldsätta sig, dä för det första räntan, med arfwo-
den och postporto, för längre bort boende alltid stiger till
d ä lo procent, och för det andra, de ej kunna hoppas
att, genom försäljning af hwad de 'hafwa att afyttra,
indraga, hwad till betalningen är nödigt, och mä jag icke
förtiga de ruinerande följder, som genom öfwerränta och
Lagsökning snart inträffa.
Nörclse-Capitalcts ökande är sälcdes hwad jag an¬
ser wara en oundwikelig nödwändighct. Dä pcnnin-
garnc endast emot solida Hypothek utlänas, äger ju
Staten för det således utkommande Seeelmyntet en wi¬
da större garanti än för det redan utelöpande, och dä
härtill kommer, att Bankens rvela fond winner en till-
284
Den 19 I uli i.
wäxt, som den pä annat satt ej möjligen kan erhälla,
skall ju naturligkwis äfwen derigenom märt Sedelmynt
stiga till ctt werkeligt högre warde, och ej pä satt, som
annars skulle ske, detta warde bestammas af bristen, för
att dä astvcn gifwa cn rik störd ät den winningslystne
Ockraren.
Till Fastighets-län haswa Högloft. Utskotten föreslagit,
att circa 760,000 N:dr skulle pä desta 5 ären intill na¬
sta Riksdag uklänas, dct will saga, att till afhjelpande
af den allmänna förlägenheten aga wi dä en länektill-
gäng af circa 2Z N:dr pä hwarje helt Hemman, eller
för en egendom af ro,000 R:drs Taxeringswarde emel¬
lan 7 ä 6 R:dr ärligen;, — hehöfs wal nägot yttrande
af ctt sadant förstag, — emot min wil/a mäste jag ta¬
ga för afgjordt, att Högloft. Utskotten allsintet kanna
ställningen och behofwcn, dä ett sadant project framlag-
ges. s-'cnom de arliga stätterna dragas beständigt högst
betydliga summor ur rörelsen i landsorternc, och huru
fä och inskränkta äro icke de wagar, hwarpa de aterwan-
da; härigenom har är ifrån är pcnninge-tillgangen min¬
stats och bristen blifwit allt fanbärare, tills den i sed¬
nare ären stigit till en grad af ytterlighet, som fordrar
snar hjelp. Bonden mäste sälja 2 L ; gangcr mera, än
förr, för att kunna erlägga stna utgifter, och huru fa
äro icke, som hafwa sä mycket att afläta, och hwad blir
följden? Först hans lösa, strax derpä hans fasta egen¬
dom fvrsäld cxecutivt, för fjerdedelen hwad den kostat
honom, och han med hustru och barn bragt till tiggare-
stafwen. Deremot skulle genom tillgäng pä penninge¬
lan industrien lifwas, tillfälle till sörtjenster yppas och
dct wanwärde, hwari sa wäl lös som fast egendom kom¬
mit, ater upphjelpas. Jag har förut nämnt, att jag
Den i<) Iulik.
rj rinder förlägenheten kan inbegripa orternc närmast
Stockholm, hwarest de penningar, som dragas frän Lands-
orternc, till större delen ater utspridas.
Banken äger, enligt Utflottcns Betänkande, att till
bestämdt pris inköpa myntbara metaller, och derföre ut-
gifwa nya sedlar; da Banken pä detta satt äger attut-
giswa sedlar emot silfwer till h ypothek, jag kan ej an¬
norlunda benämna det, sä kan han ju äswen mot full¬
komlig säkerhet i fast egendom utgifwa län, eller ar det
oundwikeligen nödwandigt, att hypothek för Bankosedlar
promt stall wara liggande i Bankens hwalf?
Alldenstund min till detta Hederwarda Stand för¬
ut ingifne motion i detta angelägna ämne ar hufwud-
sakligcn af enahanda innehall, har jag nu sä kort jag
kunnat yttrat mina tankar. Lugn i medwetmidet, att
jag gjort hwad jag förmatt, och mina bommittenter af
mig fordrat, ar den borgen, som tryggar mig i alla
stiften. Mätte Nationen har i sina ombud sinna hwad
den bör, hwad den äger ratt att fordra; kunna wi, med
sann och werkelig kännedom af förhällanderne, med lugn
se de förhoppningar ramla, som wära hemmawaraude
fästat wid resultatet af wära öfwerläggningar? Kunna
wi med känsla för medbröders lidande och öfwertygelsen
att här hafwa uppfyllt wär pligt, stillatigande se för¬
slag uppgöras, som stall försatta den arbetande classen
af medborgare i en förfärlig nöd? Matte i detta och
andra finl enighet finnas inom märt Stand; och om wi
nödgas aterwända ester en här länge tillbragt och för
wara Committenter gansta kostsam tid, utan att hafwa
kunnat uppfylla det dprbaraste för deras wäl, sä mä wi
åtminstone kunna wisa, att war wilja icke felat.
286
Den 19 Julli.
Att detta mitt yttrande mä blifwa Zterremisien följ-
aktigt, derom anhäller jag wördsammast.
HAlcansson
frän Kronobergs Län.'!
"Härmed sörena sig:
?sr driksson, kgölsson, Olok Jonasson
fran Jönköpings Län. fran Elfsborgs Län.
^Nllsrs Iarsson, chlgAnus Ionsson,
frän Jönköpings Län. frän Kronobergs Län.
6arl Lvensson och lobsnnss Ifarsson
frän Jönköpings Län."
^nlsrr Ligrsson frän Elfsborgs Län instämde här¬
uti.
z:o Af kallers logabimsson frän östergöthlands
Län af denna lydelse.
"Det more wisierligen önffeligt, om Landets inbyg¬
gare befunnos i den lyckliga belägenhet, att inga publi¬
ka läne-inrättningar för deras näringars behok af linder¬
stad, för deras bcständ och förkofran, moro bchofliga; nien
dä ej mindre erfarenheten, än werkliga förhällandet nod-
wändigt päkallar sädana ätgärder, sä midt man will
önffa Landets kramgäng, till styrka och walmäga i folk¬
mängd och produktion, dä mäste man i samma män,
man will arbeta sig fram, också söka utfinna lämpliga
medel för att winna detta patriotiffa ändamäl.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Stats- och
Banko-Utffott, hafwa ocksä insett nyttan och nödwändig-
Den 19 Julik.
heten, af att föreslä sädanc utwägar till länc-biträdens
lemnande, till understöd för Manufacturcr, Fabriker,
Glastillwerkningar, Iernsörädlingar, m. m., samt pä
hwarjchanda cxportabla effccter, sam för sädana närin¬
gars möjliga behof kan päräknas, och det emot sä läg
och billig ränta af blott tre procent; sä att deste landets
binäringar till uppmuntran ofelbart stola deraf finna
sin wältrefnad och winst: men tackjerns-tillwerkningen,
som man med stal torde böra anse för den tlingaste och
swäraste ibland alla näringar, har, oaktadt derom wäckt
motion om bclänings-rätt, blifwit lcmnad ät sitt förra
öde och beroende af förlagsmännens mer sch mindre a-
delmodiga behandling.
För länebeböfwande i allmänhet ar föreslaget, att en
summa af anda till 8,500,000 N:dr stall hädanefter i Di-
scont-wag finnas att tillgä: Men om man wille rådgö¬
ra med erfarenheten och betrakta bestasfenheten samt wik¬
torén, som aro fästade wid desta Lans begagnande; sä
stall man latt finna desta mera akpastad: för handel
och annan flyktig rörelse: Men för den tröga och i sin
fruktgifwande gäng längsamma jordbruksnäringen, en¬
dast att begagna sälvin ett nödwärn i ansträngande be¬
hof, och i det werkliga en motsats till detta yrkes lif-
gifwande och förkofran-
Den walwilj-a, som således warit i atanka, att be¬
reda all sjelfönstelig fromma för binaringarne i Landet,
haima Höglofl. Utstotten lätit upptaga första rummen:
Men jordbruket, som med rätta warit ansett för
Landets moternäring, hwilket ocksä är det, som kär Vid¬
kännas största tyngden af Staksbördorne, och bwaraf
alla öfrige näringars beställd bero, har likwäl icke kun¬
nat tillwinna sig samma ädelmodiga behjertande af dest
283
Den iz Juli»
rättwisa fordra»/ att ätminstone fa i bredd med binä-
ringarne komma i beräkning, att begagna sädana un¬
derstöd af länebiträden, kom böra och kunna sätta landt-
mannen i möjlig förmåga, till att göra sig oberoende af
andra skulder och arbeta sig till sjelsbeständ.
Högloft. Utskotten bafwa tillstyrkt indragning af od-
lingslan iden ordning. de förfalla; och om Riksens
Högloft. Stander skulle tackas anse och fastställa, det se¬
delstocken eller rörelsc-capitalet stall intill nasta Riks¬
dag utgöra es under go,000,000 N:d, eller det belopp den
war 1817, som wid sista Riksdag ansags lämpligt, och
sedelmaffans förökande icke synes nyttigt, eller att de r
sedelstocken inberäknade, 1,200,000 N:dr af prosectcrade
anslaget till de eventuella länen fär öfwerstjuta; fa gif-
wcs ingen annan utwäg till jordbrukets understöd med
lanc-biträden, än att härtill anwändss hwad som blifwit
indraget af fordna fastighcts-läncn, som utgör .de till¬
gångar, hwilka af anstaget till odlings-län är innelig¬
gande obegagnadt och hwad som framgent ingar, samt
om Rikets Högloft. Ständer skulle täckas besluta indrag¬
ning af Magazins-Dircctiöns Creditiv, matte förunnas,
att äter utgä till Län emot inteckningar uti fastigheter
a landet, efter de grunder och föreskrifter, som ivid 1815
Lrs Riksdag blcfwo stadgade, hwilkct jag alltså, sa nog
heldre, wördsammast föreflär, mätte mcdgifwas, som
Banken, för dessa skags län, har och fär den redbaraste
och största säkerhet, att oafkortadt och utan förluster fa
återhämta sine härföre utgifne sedlar, som lärer kunna
tankas, och hwilka jag tror fastmera stall stärka Ban¬
kens Credit, än förswaga; ty dä en realisation kan äga
runi, manns icke dessa af Banken innehafwande in¬
teckningar skulle anses lika säkra, som silfwer, och hvil¬
ken
Den 19 Iulii.
289
ken förmögen skulle wäl kunna tweka att inlösa dem
efter det mörke eller cours-förhällande, som kan anses
böra bestämmas.
Genom votering i Högloft. Utskotten hofwa Line
Alternativcr uppkommit, det ena, att räntan ä hädanef¬
ter utgående fastighets-län skulle ökas till §, och det andra
till 4 procent: Men jag kan icke finna nägot flät, som
är öfwertygandc, hwarföre jordbruket bör belastas med
högre ränta, än hwad föregående Ständer pä goda stät
och billighet hofwa bestämt, serdeles dä i owäldigt be¬
traktande tages, akt binäringarne skola fa begagna län
emot endast Z procent, hwilka dock med stät torde kun¬
na sägas innebära en mera »vacklande och »nä hända
äfwentyrligarc säkerhet för Banken, samt ökad kostnad
och besvär för desi styrelse, än Med Fasiighcts-länen
synes kunna äga rum.
Den motion, som jag wid Riksdagens början fram¬
ställt, fär jag sälunda nu »vördsammast förnya, nemli¬
gen att de böra företrädeswls understödjas, hwilka, »an¬
ledning af Banko-Styrelsens flere gänger i allmänna
Tidningarne, i början af ar 1820, itererade kungörelse,
ined kostnad och besvär sig förskaffat och till Banken
rnsandt Handlingar, i hopp att deremot erhälla län,
hwilka der lemnats hwilande, med den säkra förtröstan
att blifwa hugnade med lika rätt, som andra medbor¬
gare sätt begagna.
Jag anhällcr »vördsammast om äterremisi, samt att
detta mätte fä ätfölja, i den förhoppning, att Högloft.
Utskotten täcktes, i sammanhang med hwad jag, som Le-
Londe-St. pvst., 4 Barrö.
Syo
Dea 19 Iulii.
danrot deras, derstädes aniörl och yttrat, tillse, att jord¬
bruket icke mätte blifwa waniottadt, emot Landets öfri¬
ga veken och näringar. Stockholm den 7 Juli! 182.Z.
^ncl. koackimssori,
Niksdags-Fullmäktig frän
Östergöthland."
4:0 Af Leik Larsson frän Södermanland, sä ly¬
dande :
' Ett af de wigt,'gaste föremäl för Ständernas öf-
werläggning linder detta Riksmöte, är säkerligen frägnn
om Financerne och Penninge-Werket i allmänhet. Den¬
na fräga har nu bliswit af sammansatta Stats- och
Banko-Utflotten behandlad, och resultaten osi förelagda;
huruwida likwist de grunder, som i detta afseende af
Ukstotten bliswit uppgjorde, motswara hwad man, wid
betraktande af Landets ställning och den asstannadepens
ninge-circulation, trott sig böra förwänka, torde wara
undcrkastadt mycken twifwel.
Akt utwägar till län äro nödwändlga, har af Ut¬
skotten bliswit medgifwit, ehuru man ansett desia heldre
böra sökas hos enffiltc, än i publik wäg; men sättet
att förmä Capitalisten att lemna läne-biträden, sättet
att uppliswa den i allmänhet fallna Crcdiken, har icke
bliswit uppgifwit och lär icke sä lätt kunna utfinnas.
Publike län hafwa alltsä ansetts böra tillätas, att pä
flere sätt utgä.
Den jordbrukande Clasien är wäl den, som syn-
nerligast behöfwer understöd; men de i Utskottens Be¬
tänkande omnämnde, genom särffildke inrättningar ut¬
gående län tillkomma den icke; och Discont-länen kun¬
Den il) I ulii.
na, i anseende till sjelfum betalnings.sättct, aldrig blist-
wa af fullkomlig nytta, Åtminstone för de fleste jordä¬
gare, hwilka endast småningom mägta afbörda sig de
skulder, hwarrill en. för jordbruket sä ofördelaktig fleräng
cvmunctur lwingak dem; längre stäende län aro säle-
dcs de enda, hwilka kunna bidraga till jordbrukarens
förkofran, eller snarare räddning frän undcrgäng, dä
han derigenom sättes i tillfälle, att pä en gäng befria
sig fran tryckande penninge-behof, och sedermera nied
lätthet kan göra mindre ärliga akbetalningar pä det er¬
hällan länet. Sä kallade Fastighets- och Odlings,län
hafwa hittills warit medgifna för jordbrukets räkning,
och det är i afseende pä dessa, som jag anhäller, att,
med anledning af hwad Utstotten föreslagit, fä hufwud-
sakligen yttra mig.
Man har föregifwit, att stäcnd" län emot fastig,
hetshypothck derföre äro mindre fördelaktiga, att de en¬
dast stola werka tvid den tidpunkt, dä utgifningen ster;
men att, sedan egentelige läntagarne omvändt dem, och
fastigheterna ombytt ägare, nägon annan följd af an,
stalten icke äterstär, än fastighetens stuldsattning och be¬
tungande med en räntestakt till Banken. — Denna in»
wänning, i förbigäende nämnd, är tikwäl snart weder-
lagd, dä man besinnar, att den, som tagit länet, i hän¬
delse han ej kunnat erhälla det i Banken, mäst uppta¬
ga ett annat enskilt, och hwilket efter hwad erfarenhe¬
ten och sjelfwa bcgärligheten efter Banko-län bewittnar,
warit wida ofördelaktigare; att läntagarens rätts-innc-
hafware fär answara för den förres förbindelse', ar
en laglig och naturlig följd, och det lär säkerligen wara
lättare att smäningom fullgöra dessa förbindelser till Ban,
ken, dä hela Lapnalel slutligen sörswinner genom rän.
2g2
Den ly IulH.
tcbekalningen, än till enstilte, der lika ränta erlägges,
men Capitalet likfullt stär oförändradt.
Nyttan för jordbruket af Fastighcts-län lärer wäl
således icke kunna bestridas. En fraga, derwid Urstot-
tcn synes hafwa fästat sig, den nemligen, huruwida ut¬
sträckningen af sä beskaffade län icke är menlig för Ban¬
kens och dest obligationers Credit, äterstär att beswara.
Utan all twifwel är jord-egendomen, i en Stat det
som äger det sakraste och mest intrinsegva wärde; den
är underkastad högst obetydliga förändringar, och dest
medelbara eller omedelbara afkastning innefattar, säsom
nödmändighcts-artiklar, den norm, hwareftcr alla an¬
dra waror och jemwäl guld- och silfmcr-myntets warde,
småningom jemkas och bestämmes; jorden är följakteli-
gcn ostridigt den säkraste pant för uppfyllandet af alla
ingängne penninge-sörbindelser, dä desta ej öfverstiga
fastigheternas medelwärde, hwarunder de icke kunna fal¬
la; den enda betänklighet blir säledes, att Bankens, e-
mot säkerhet i fastighet, pä längre tid utlänte Capitaler
rj sä hastigt inflyta, att de af Banken utgifva och till
betalning wid päfordran ställde obligationer, kunna si¬
ter inlösas; men dä alltid ett efter folkmängd och wa-
ruproduction afpastadt rörelse-capital erfordras i omlopp
och ägarne af scdei-capitalen hafwa mera fördel af, att
i enskilt wäg utläna dem, än att i Banken utsöka ett
mera orörligt mynt, stall deras antal, som fordra inlö¬
sen, äfwen om den tilläts i mindre förhällande, det will
saga icke en fullkomlig obegränsad realisation, ej blifwa
stort, och Banko-sedlarnes Credit, grundad dels pä en
solid fond, dels pä werkliga wärdet af egendom i Sta¬
ten, stall, dä dest gäldenärcr fullgöra deras förbindelser,
säkerligen blifwa lika fast, som hwarje enstilts, hwilkcn
Den 19 Iuln.
29;
fä länge desi wederhästighet är känd, stär oförändrad.
Ett behofwet i allmänhet motswarande, eller jemwäl be¬
tydligare, läne-anflag i Banken kan sälcdes aldrig blif-
ma ofördelaktigt, ty det kommer aldrig att begagnas till
större belopp, än nöden fordrar, emedan troligen ingen
länar mer, än han kan omvända; desiutom tror jag, att
en ymnig läne-tillgäng i publik wäg stall werka der¬
hän, att den enstilte Capikalisten nödgas emot billiga
willor, sätta i omlopp de summor, hwilka han, uti wän-
tan pä-utgängen af striden med producenterne, hittills
innchällit, under hopp, att emot all sann finance-prin-
cip, blifwa den reglerande.
Högloflige Utstotten, som yttrat helt andra äsigtcr,
hafwa äter warit högst sparsamma pä läne-anflag för
jordbruket, och inskränkt detsamma till endast de Capi-
talafbetalningar, som ä Bankens emot fastighetö-pant
redan utlänte fonder inflyta. För fem päföljande är,
skulle hela tillökningen för jordbrukets räkning uppgä
till 756,957 Riksdaler Banco, en summa, den Utstotten
sjclfwe medgifwit wara mindre betydlig, och hwilken jag
med allt stät anser alldeles otillräcklig, och icke pä längt
när swarande mot det högt päkallade behofwet, som ins¬
ett tillräckligt läne-anflag borde afhjelpaS. Det, i af¬
seende pä räntebeloppets för Fastightts-län förhöjning,
af Utstotten föreflagne första alternativ anser jag böra
förkastas ; det är obilligt derföre, att Banken ej bör här¬
dare trycka blifwande gäldcnärer, än de nu waraude,
hwilka sörre, kanske i större behof, äga lika rätt till ena¬
handa understöd. Det är ej grundadt pä nägot giltigt
skäl, emedan det icke kan wara rätkwist, att en behöf-
wande läntagare stall tryckas, derföre att en annan
utan behof kan draga cn otillbörlig winst af Banko-lä»
nen.
-94
Den 19 Iulii.
Icke nvg likwäl, att Utstakten pä intet saktuvpfyllt
wär önstan i afseende ä regleringen af Fastighets-läng
de hafwa afwen föreflagik, att inga nya Odlings-län
böra frän och med nästa är utgiswas; derföre alt de,
till en del ofwerftödigt, betungande wiikor för detze län
grort fördelen af deras begagnande, framför andra lä,
netillgängar, obetydlig; derföre alt förltister af denna
utläningsrörelse inträffat, har man ansett lämpligare
att afskaffa sjelfwa läneanstalten, än att, genom för¬
bättrade reglcmcntariffa föreffrifter, göra den pä en gäng
gagnelig och säker; man har ansett tjcnligarc all genom
beredd förmänlig afsättning befordra jordbruket; men
huru stall jord,agaren sältas i tillfälle att producera,
och huru stall afsättningcn befordras, om icke tillräcklige
sörlagsmcdcl hällas tillhanda. Antingen de län, som
lemnäs jordbruket, fä namn af Odlings, eller Fastighets-
län, kan wara likgiltigt, blott de utgä kill erforderligt
belopp- Ldlings-lZnen medföra likwäl den fördel, att
de kunna erhällas afwen af den, hmars fastighet icke ar
ograverad.
Ur de stal, jag nu anfört, yrkar jag, att icke alle¬
nast betydligare Creditiv för FastighetS-län i Banken
mätte anstäs, utan ocksä Odlings-länen hädanefter fort¬
fara; dock med sädana reglementarista förändringar, i
afseende ä de sednare, som kunna anses nödiga. Stock¬
holm ten 10 Julli
Drile Darsson
frän Södermanland.''
5:0 Af lobsnnes Svensson frän Elfsborgs Län, ly¬
dande Munda:
"Efter erhället tillfälle att inhämta innehället af
Högloft. Stats- och Banko-Utstottens Betänkande, af den
Den ig Iulii.
LY5
SI nästledne Juni, rörande Odlings- och Fastlghets-län,
fär jag deremot wördsamt anföra:
Högloss. Utskotten hofwa föressagit, akt inga nya
Ddlings-län böra frän och med nästa är ukgifwas;
detta synes, efter mitt enfaldiga sätt att dömma, obilligt,
ty hwar stall den idoge jordbrukaren, som har tillfälle
till odlingsbar mark, men ej medel dertill, hämta un¬
derstöd, dä Staten icke will understödja desi bemödanden?
Jordbruket utgör Statens Hufwudnäring, och bör såle¬
des omfattas med all warma, för att winna en önstad
fullkomlighet, hwilken icke kan erhällas pä annat fakt,
än att Staten mot säkerhet lemnar understöd till nytti¬
ga odlingars förrättande. Till detta ändamäl äro de
sä kallade Odlings-länen inrättade, och om jordbruket
genom besia läns indragning skulle bcröfwas denna desi
hjelpkälla, sä kommer samma att, i stället för förkof¬
ran, försämras. Ännu äger wärt kära fädernesland
flera tusende tunneland oodlad, men odlingsbar, mark»
hwilka troligen stola sörblifwa i lika tillständ; ja deras
antal med tiden ökas, om Odlings-länen upphöra. Jag
fär derföre wördsamt yrka, att Odlingslänen mätte pä
hittills gällande grunder, fä fortfara, utan all indrag,
ning, och en tillräcklig fond dertill anfläs.
Beträffande län ä fastigheter, sä anker jag det af
Högloft. Utstotten gjorda förslag: "att Lapitalafbekal-
ningarne ä Bankens särskilda emot fastighetspank ut-
llänke fonder mä ifrän och med nästa ärs början,
blifrva till ny beläning af fastigheter äter anwände,"
wara till sjelfwa utläningssumman, Lopitnlafbeealnin-
garne, sä inskränkt, att dcn blott kunde skrälla flg kill
deras hjelp, som först derom anmälde sig, utan akt den
kanhända mer behöfvande kom i ätnjutande deraf; hwa-
2y6
Den i-) Julli.
Lan jag wördsamt yrkar, att se af Banken hittills sseds
Le utläningar pä fastigheter mätte äfwen hädanefter
fortfara pä enahanda satt.
Beträffande slutligen de mne af Högloft. Utskotten
föreflagne alternativen, rörande rantas beräknande ä sas
Lane län, som ifrägawarande, sä anser jag, för mindel,
det andra eller sednaste alternativet för det billiga.
Under wördsamt anhållan, att Högloft. Utskottens
Betänkande mätte blifwa äterrsmitteradk, torde min be¬
gäran om dettas följande med ätcrremisien gunstbenäs
get bifallas. Stockholm den io Juli! 182g.
ftollsrinss 8vsr>ss»n
frän Elfsborgs Län."
Efter uppläsande häraf, och sedan Ständets Leda¬
möter nied enhällig röst ytterligare äbcropat de flera
skäl, till bibel)äflande af Odlings-läne.fondcn, och till
ärligt anslag af En million Nidr Banko i och för Fa-
stighets-län, som Olok LILkLnssons anförande innehåller,
Lief Utlätandet till Utssotten ätcrremitteradt, med an¬
modan, att meddela yttrande öfwer de inom Bonde-
Ständet nu gjorde anmärkningar, hwarä Ständct för-
wäntar, att Utssotten lemna allt det afseende, som all¬
männa penningeförlägenhcten i Landsorterne samt jord¬
brukets deraf härrörande obeständ och allmogens wan-
magt högt päkallar.
Till förnyad handläggning föredrogs Stals- och
Banko-Utssottens, sedan den Lidra dennes pä bordet
hwilande, Utlätande Nlls s-), Litt. I., »ogäende Lre,
Den ly Inlii.
297
-itivanstagen sov Ievn-Lontoiret och Manufactnv-Di-
fconten; derwid lobsn U>ongbsrg yttrade, att han anser
det icke wara billigt eller consequent handladt af Utskot¬
ten, att tillstyrka anslag till understöd för wiste inrätt»
ningar, under det man alldeles förglömmer jordbruket,
som likwäl är Landets första näring.
Ullätandet blef, pä gjord Proposition, af Bonde»
Ständet godkändt.
Stats- och Banko,Utssottens, pä bardet hwilande,
Utlätande zo, Litt. R., angäende en foreflagen
bypotbeko.inrättning fov fastighetevo beläning, före¬
drogs; derwid Gullers Osnielson inlemnade ett sä ly¬
dande:
''Wördsamt Anförande!
Uti särskildt Utlätande, Bilagan Litt. K., N:o zo,
hafwa de för Finance-Regleringen sammansatta Stats-
och Banko-Utftotten alldeles afstyrkt Riksens Ständer,
akt antaga det af Finance-Comitöen ifragastälde hypo-
theks-system, för beläning af fastigheter. Zag lemnar
derhän, huruwida detta system kan eller bör genast till
»verkställighet befordras; Men dä jag icke kunnat afstä frän
min öfmertygelse, att en dylik inrättning kan och bör
blifwa nyttig, har jag icke heller kunnat förmä mig, att,
genom bifall till Betänkandet, aflägsna hoppet om dess
tillwägabringande.
Till tankan pä en sädan inrättning har Finance,
Comitöcn blifwit förd af orsak: "att förlägenheten för
''fasiighcts-ägande gäldenärer bestär deri, att de förgäfwes
2y3
Dcn la IulH.
"söka mia län, under dct att de redan i deras egendom
"intecknade uppsägas, och af smärigheten för borgenäs
''rcrne ärer, att icke ordentligen erhälla sina räntor,
''samt att de, oaktadt uppsägning, icke pä läng lid äter-
"fä sina Capikaler, utan upprhällas med tröga lagsök-
"ningsälgardcr, derwid nägon gäng händer, akt de för¬
stora vacc Ränta och Capital;" hmilkct sednare förhäl-
lande till stor del haft sin grund deri, att Capitalister
sent lärt sig känna innestäende intecknadc uppbörds- och
förmyndare-medels företräde framför yngre inteckningar.
Botemedlen häremot har Cornilsen ansett böra blif-
wa, fäs gäldenären: witzhet, att län ef uppsägcs, sä
länge räntan ordentligen bekalcs; och för borgenären:
att d m pä utsatt dag erhällcr sin ränta ä den ort, der
han sjelf willas, och derjemte full säkerhet för Capita»
let, utan särskildt beswär med intecknings tagande, be-
watning och förnyande, hwarjemte till gemensam nytta
för öfrigt skulle bidraga, "att fordringsbewisen moro
"lätt transfcrabla, sä att de kunde i större liqvider be»
"gagnas." Lch ehuru Comitsen i allmänhet erkänt nöd»
mändighetcn, att enffilte angelägenheter i möjligaste
mätto lemnäs ät cnstilta omtankan, har Comitsen lik»
wäl, under närrvarc^ide omständigheter, ej twekat att,
säsom grundläggning för fullkomligare Credit-för hällan¬
de i framtiden, och till hufwudsaklig lättnad i fastighets¬
ägares förlägenhet, leda uppmärksamheten pä den redan
förut wäckta fräga om enhypotheks-inrättning af ofwan
anfördt föremäl.
Utskotten hafwa, säsom nämndt ar, alldeles afstyrkt en
sädan inrättning, och torde det tillätas mig göra nägra
anmärkningar ivid de af Utskotten äberopade stäk.
Den Julli.
299
Säsom owedersäglig hafwa Utssotten antagit den
allmänna sats, att "stadgandet af författningar, hwilka
"pä tydligt, ändamäsenligt och fullständigt sätt be¬
stämma wilkoret! för enskildte medborgares öfwerens-
"rsmmelser, och sämedelst befrämja ordning och säkerhet
"i de inbördes förhällanden, som derigenom uppkomma,
"tillika med det ömsesidiga förtroende, som endast pä er¬
farenheten af en sädan befästad ordning kan mara
"grundad!" (det will säga wisa lagar för rättsförhällan-
den) ''utgör i wanliga ställningar det enda fullkomli¬
gen lämpliga medel, hmarigenom Statens allmänna
"inwerkan pä enskilde transactioner bör yttra sig." Zag
gillar denna sars, men dä Utskotten nämnt dest tillämp¬
ning i wanliga ställningar, hofwa Utssotten tillika med-
gifwit, att Statens sä beskaffade inwerkan icke är till¬
räcklig i de owanliga; och man borde dä icke wänta,
att Utssotten skulle, i den närwarande ställningen, eller
under närwarande omständigheter (som Comiköen säger)
äberopa det motsatta pästäendet, "att allmänna inrätt¬
ningar, hwarigenom Staten inblandar sig i enskilt»
"förhällanden, och likasom mellanträder, till uppfyllan-
"de af särskildte rnedborgare-clasters ömsesidiga behof
"af hwarandra, pä en gäng qwäfwa anledningarne till
"och upphäfwa möjligheten af enskildt förtroende, man
"och man emellan." Zag tror deremot, att den närwa¬
rande owanliga ställningen just fordrar detta Statens
mellanträdande, emedan, säsom Utssotten medgifwit,
Statens (om jag sä mä kalla det) neutrala förhällande
endast w!d wanliga omständigheter, det will säga, dä
ingen nöd, ingen förlägenhet finnes, gör tillfyllest. Ut¬
skottens osman citerade yttrande innehäller jemväl,
"att äfwen de stadgade författningarne (rätts-lagarne),
"om de ssola befordra uppgifne ändamälet, hafwa be-
"hof af det förtroende, som endast pä erfarenheten af
ZOO Den ry Julik.
''den bcfästade ordningen kon wara grundadt." Ett sä-
dant förtroende mäste §n af Staten, widtagen allmän
Inrättning, jemwäl kunna tillwinna sig, och wilkoret för
desi anwändbarhct är säledeö detsamma, som wilkoren
för rättslagarneS werkan.
Utstotten yttra, akt ''Statens sä beskaffade allmän-
"na inrättningar tillika, genom den obegränsade ut-
''sträckningen af Statens egen Credit, till omfattande
"jemwäl af de fleste öfrige speciella Credit-sörhällanden
"i Landet, icke kunna undgå att undcrgräfwa och flutli-
"gen möjligtwis alldeles förstöra den;" samt widare, att
''en sädan inrättning, längt ifrän att utsträcka werknin-
"garne och lätta begagnandet af den Credit, som för
''enstilte kan uppä ägande fastigheter grundas, twertom
"stall werka en instränkning af denna Credit, emot hwad
"eljest kunds äga rum, till allenast den del deraf, som
"det allmänna enligt grundcrne för insättningen garans
"terat.'' Men männe icke just derföre, att Staten si¬
ger Credit, och akt enffilte i nckrwarande förhällande
sakna den, en allmän hypothekö-inrättning af högsta
nvdwändigheten päkallas? Den, som sjelf har Credit,
anlitar icke inrättningen, och pä hans ställning kan ins
rättningen säle des icke werka. Den äter, som saknar
tillräcklig Credit, men äger hypothek att erbjuda, anli¬
tar inrättningen, och om den Credit, hans fastighet bor¬
de innebära, instränkcs till det belopp, inrättningen ga¬
ranterat, sä är han i alla fall bättre beläte» med den
Credit, inrättningen säl unda förskaffat honom, än om
han skulle sakna allt understöd och följakteligen se sin
Iindergäng gifwen. Emedlertid förmär jag icke att in¬
se, hwarsöre, säsom Utskotten antagit, ''allmänna tänke¬
sättet snart stulle fästa hela egendomens hufwudsakliga
"wärde wid de af Staten befästade gravationer derä."