Den 2i 7lpril« 30 r
Lagv.tskoltets föregående Plenum upplasta och
pä bordur lagda sä wäl Betänkande af den 2 N-
pril, angående föreslagna ändringar uti nn gällan¬
de stadganden om Förmyndares tillförordnande, som
ock dest ytterligare Betänkande af den 28 Mars uti
frägan angående bet af NiksdagsFullmägugen
«Zers Danielson frän Elfsborgs Län mackia förslag,
om anstalters wldkagande för sammanfattande as ett
Sammandrag utaf Författningarne rörande Sven¬
ika Jordägares rättigheter och skyldigheter, samt en
fullständig systematisk samling af Författningarne i
samma ämne, blefwo nu, da de ä nyo föredreqos,
af BondeSrändet bifallne; hwarwid bcmälde ^n>
äers Danielson wills hafwa anteknad!» alt ehuru
han, uppå af honom förut andraqna skäl, nogsamt
more öfwenygad om nyttan och fördelen urås det
af honom gjorda förslag om ett Sammandrag af
Forfanningarne, som bestämma jordägares rättig,
heter och skyldigheter, funne han likwäl delta äm¬
ne, i afbidan pä bättre tider, för närwarande bö¬
ra hänskMaS till Nationens framtida önskningar.^
Upplästes och lades till Handlingarne en frän
HosCa zleren, Riddaren och Commendeuren m. m.
Hrrr Friherre ak ^Vetterstedt, till Slänbets Ta¬
leman »flaten Skrifwelfe, hwarigenom Skänder, pä
Kongl. Maj:ts nädigste befallning, underrättades
om Kongl. Mastks, under den 18 ststlidne Mars,
i näder widkagnc åtgärder och beslut, i afseende pa
Riksens Ständers underdäniga Skrifwelser, an«
gäende:
Z6ä Den 2i April.
ilo Tills widare fortfarande af inskränkning i
irtwexlingen af Silfwer, emot Bankens Transport,
Sedlar;
2:0 Upphäfwande af förbudet emot bruk och
nyttjande af öfwerflödigt silfwer
z:o Utsträckning i det tzandtNänlmästarne be-
siädda Remisiiage;
4:0 Förhöjning i tegan för allmänna Postfö-'
tingen;
5:0 Lönförhvjning för öagniännen i Skäne oH
Blekinge; och
6:0 Utbetalande till Häradsskrifware» R/alirorit
Lf innehållet Pensionsbelopp.
Nedannamnde Uklätandcn och BerankaNdeti,
Nemligen:
frän StatsUtftotteL^
af den 2 April:
Ängäende CanzliRädct dl. ak ^Vetterliestts oö^
Ahefforen ^ölechranäir ansökning om införsel
Nti antingen Wisittgsborgs eller Nä^mansö Kungs,
gärdar för innehafwande Krono» och Skatterätts-
fordringar;
frän samiNKnsattÄ Stats- och BcwillNmg^-
Utffoltcn,
äf den 2 April:
ilo I anledning af Kongl. Majits nådiga Pro.
position om en stadgad afgift för hwarje Mantals-
Den -i April- 3
skriftven person till den Veneriska smittans härn»
mande m° m.;
af den 20 April:
Z:o I anledning as Dito Dito, angäende be¬
frielse frän BränwinsBewillningS utgörande för a«
ten i8lv^ i8ll och r8?2 af personer ä landets
som icke aga eller besitta jord;
fran Stats-och BancoUtffstten gemensamt^
af de„ z April:
i io Öm Götha Canal.arberetä fortgång och be¬
främjande;
2:0 Öm ett särskildt tillskott rill hwarjehcinba
nödwandiga utgifter för Götha Eanal.arbrketS foriö
gäng och befrämjande under winiermänaderne; och
frän Allmänna Beswärs- och Ekonomi»
Utstottet/
af den z April:
A anledning af märkta Motioner öch gjördä
Förslag om widkagande af nödiga äkgärdck till fö»
rekomamnde af wärfrpade Krigsmäns och Handls
werksGcfäliers kringwanorande i landet;
blefwo upplästa och lagda pä bördeft
Efter uppläsande af Almänna ÄeswarS, öch
EkononuUtskoltels under den g dennes, i anledning
af^erhäilne äterremisier, meddelte förnyade Uilätan.
ben i srägocne angående Ilo Upphörande i wista
304 Den ri April.
fall af Dykeri- och BergningsCompagnieks befatt¬
ning med strandadt gods och skepp! 2:0 yrkad be¬
frielse frän BewaringSffyldigheren för giska perso¬
ner; och z:o Westmanlands Regimenkes frikallande
frän ArbetsCommenderingar wid Götha Canal;
fann BvndeStändet, som redan bifallit UkffottekS
i desta ämnen förut afgifna Betänkanden, att NN
förewarande Ullälanden endast borde läggas till
Handlingar»,e.
ConstitukionsUkstkoktets under den 16 dennes
afgifna och nu ankomna Memorial, innefattande:
i:o tillstyrkt Redactionsförändring af 6i §. Rege¬
ringsformen, och 2:0 Förslag lill en ändring i 44
§. RiksdagsOrdningen, blefwo, efter uppläsa»,der,
af BonveStändek godkände, till den kraft och wer,
kan 56 jemförd med 81 §. Regeringsformen,
siadgar och förmär; hwarom de Respeccive Med-
Sländen och ConstitulionsUtskottet skulle wördsamr
och manligen underrättas.
I anledning af Austers Danisllons frän Elfs¬
borgs Län begäran, hwilken, jemte polian Dora¬
berg frän Gestrikland, har befattning med tryck¬
ningen as BondeStändeks Prorocoll wid innewa,
rande Riksdag, ark de Ledamöter, hwilka ej wida.
re wilja inga i pränumeration ä anora Bandet af
nämnde Prorocoll, mätte gifwa sig tillkänna, pä det
Danielson derefter ma kunna rätta rcqvisitionsn
och utdelningen af ds nya Pränumerakionssedlarne;
blefwo SländklS Ledgmöjer i delta ändamäl hwar
Den 2i April- 305
för sig uppropade, och de, som förklarade sig ej
wilja med pränumerationen widare fortfara, an»
teknade, hwarefter en förtekning pä de' öfri«
ga Ståndets medlemmar flulls ^näers Daniel-,
ton tillställas.
siosian DoriFkorZ', som wid 1815 arS Riks¬
dag af Ständet haft sig uppdraget akt besörja om
tryckningen af desi dä hällna Protokoll, anhöll art
T temannen och Ständet wille u!se twenne eller flc»
re Ledamöter, för att inventera den af honom i
desi till Kongl. SkaksContoret aflemnade Redogö»
reise för denna befattning, uppgifne behållning af
de exemplar maf nämnde Protokoll, som ännu sto-
la ligga oförsälde; och dä, utom det att siere af
Ståndets Ledamöter ännu icke erhållit complerta
exemplar för hwad de Midne Riksdag pränumcre»
rar, det skall wara att förmoda, der någon widare
försäljning ej nu mera lärer wara alt påräkna, u»
tan de öfwerblisna exemplaren endast ligga till be¬
svär och upptaga rum; DonZberZ hemställde, om
icke de Ledamöter, som pränumererak pä ifrägawa-
rande Protocoller, mä först erhälla sina exemplar
kompletterade, och de öfwerblifwande titan betalning
bland Ständet utdelas.
lson lsonsion frän Blekinge anmärkte häremot,
att da tryckningen af nämnde P okocoll stett pa
Statswerkets bekostnad, och de vstiqwarande exem¬
plaren säledes ulgöra en Statens tillhörighet, kun-
BondeSt. prot. 1817, 1818. B.1V. 124
I06 Den 21 April.
de det ej tillkomma BondeStändet akt härom fak¬
ta något annat beslut, än att hos Kongl. Maj.k
göra underdånig hemställan om det af I^onZKorZ
uppgifna förslag.
Ester näcM widare öfwerläggning, blef, med
Ståndets bifall, besluter, att Talemannen skulle i
Kongl. StarsContoret göra sig underrättad vin an¬
talet af de öfrigblifna exemplaren och hwad anwän-
dande man dermeo äsyftat, samt derom i Ständet
göra förnyad anmälan.
Härefter anmälte sig polian I-on^KerZ frän
Gefleborgs Län wara af Fabrikören Lars kUL
anmodad utdela en asiemnad qvantitet af frukten ut¬
af en ä desi egendom pä Lidingön planterad wäxt,
som stall innefatta eit surrogat för Caffe; och blef
denna utdelning med Ständeks tillätet,e genast werk,
ställd, hwarefter detsamma uppdrog ät Taleman,
nen att betyga Herr krilk desi aktning och er¬
känsla för detta prof af hans uppmärksamhet för
BondeStändet, samt patriotista nit för nyttiga
uppfinningar.
Uppdrog Ständet enhälligt ät Riksdagsman,
nen lokan lEläitr frän Götheborgs och Bohus
Län alt, i Riksdagsmannen Austers ^oackims-
tons fran Östergöthland sränwaro, till befordrande
af ordning och skick, i desi ställe wara Fiscal in-
VM Ständetz betygande härföre sin förbin.
Den 2z April. 307
delse och beredwillighct att i möjligaste mäkto små-
ra emot Ståndets förwäman i detta afseende.
Sländels Ledamöter ätstildes kl. i pä dagen.
In 66em krotocolli.
Olos Werlin.
1818 den 23 April
Sammanträdde BondeSländee in klsno kl.
ro f. m. och lät, efter förrättad Bön samt juste¬
ring af Protokollet för den 21 dennes, sig ater
föredragas BaneoUtstoitels de twen»e sistsörflulne
Plenidagarne pä bordel lagda Betänkande af den
ig i denna manad, angående nödwändigheren af
en förbättrad reglering i afseende pä de frän Ban¬
ken utgående Länebilräden till understöd för 'ytti.
ge odlingar; hwarwid BancoFullmägtigen ^näers
Danielson frän Elfsborgs Län uppläste följande:
Sä midt tiden medgifwit, har jag granstak
BancoUtstottets Betänkande om Länebilräden till
understöd för nyttiga odlingar, och dcrwid funnit
följande anmärkningar i jpnnerhel wara af nöden;
Wid öfwerläggningen hos Hederwärda Stän-
det om Stats» och BankcUtstottens Financeplan,
har af flera Ledamöter blifwit yrkadr, au den till
Zc>8 Den 2z April.
Odlingslän anslagna summan borde ganffa bekydli»
gen förhöjaö, hwilker också jag anser nödwändigr,
vm jordbruket i närwarande ställning skall winna
nägon förkofran. Med förutsättning häraf, blir frä-
gan om denna jords anwändanbe wigrig, och det
är härom, som närwarande Betänkande handlar. ,
Alt Ulstotret i gtdje punkten af Förslaget till
en författning i ämnet fran beräkningen af den od»
lingskostnad, hwarliil länen fä anwändas, bland
annat utestutit gödning, mä i allmänhet wara rik»
tigt, när nemligen wanliga gödselämnen anwändas.
Men i händelse af odling pä mästar och kärr, är
bruket af kalk och asta en industri, som bade be»
höfwer och förtjenar särdeles uppmunkran; och jag
rror derföre, att ben odlare, som förbinder sig att
till dylik odling anskaffa Vesta slags gödningsäm,
nen, bör fä dem inberäknade Uti kosinadsförflaget;
derwid jag endast torde behöfwa erinra, alt affa,
som i synnerhet i min hemort amvändes, för när-
warande kostar 2 R:dr Riksg. tunnan, hwaraf sä»
lebes läkt slutas kill den betydliga kostnad, svin
uppkommer genom nödwändigheten akt anwända
detta gödningsämne pä wista mästodlingar, dä kalk
ej star atr erhällas.
I s:te punkten har Utskottet föreslagit, att
länens belopp efter granskning af Vengkningshand-
lingar skall af Länets HushällningsSällffap eller
Konungens Befallningshafwande bestämmas, tilli¬
ka med terminerne och wilkoren för dest begagnan¬
de. Denna och de flera controllerande ätgärber,
som stnlle ankomma antingen pä Kongl. Landtbruks-
Den 2z April- 329
Akademien elier BancoStyrelfen, synas mig för¬
anleda till alliför mycken omgång och stränghet;
och jag har icke kunnat finna, atk de för någon
del äro af nöden. De föreslagna Besigtningarne,
skyldigheten alt ställa borgen och äswemyret att för¬
lora länet, samt giswa öfwerräma om den före-
skrifna odlingen icke fullgörcs, innefatta, efter min
tanka, tillräckliga försigtighetsmått. Det öfriga
skulle syfta alt urskilja större eller mindre gagne¬
lighet af företaget och derefter lämpa biträdet. Men
del är för mycket begärdt, atk sädant med wisihet
skulle bedömmas af andra än Bestgtningsmännen,
och man rakar tilläfventyrs, genom den öfwerflödi»
ga grannlagenheten, i fara alt lemna rum ät gunst
och godtycke.
Hwad som i stället för besia omwägar syneS
mig wara nödigt till förekommande af länens 0-
jemna fördelning, är ett skäligt afseende pä Lands¬
orternas elika behof, för hwilket ändamål Utskottet
icke något bestämdt stadgande förestagit, men hwar-
till jag tror det wara tjenligt, alt, pä sätt som en
hos Hebermärda Ständer wäckt motion innehäller,
en wisi proportion Länen emellan mfättes efter ett
sädan grund, som icke är nägon twetydighek under¬
kastad, och hwilken jag, wid närmare eftersinnan¬
de, ej tror kunna blifwa nägon annan än Folk-
nummern. Sedan, efter denna grund, hwarje LänS
andel i den ärliga Utläningsfumman är stadgad,
bör inom Länen den ordning följas» hwari Län.an-
sökningarne inkommit; och, i händelse för nägot
Län hela desi summa icke blifwit reqvirerad, böe
wid ärels stut Återstoden i stadgad proportion för¬
Zi» Den 2z April-
delas pä de öfriga Länen, med iakttagande tillika
deraf, akt de länsökande, som as föregående årets
»kläning ej något erhållit, qwarstä i sin tour till
följande äret, framför dem som esterät sig anmält.
Härigenom blir säledes Bancostyrelsens ätqärd
inskränkt till pröfning endast deraf, huruwida Läne»
handlingarne innehälla full säkerhet och Besigt-
ningsmännen iakttagit hwad dem älegat, nian nå¬
gon rättighet att pä annat sätt bedömma sjelfwa
vdlingsföretaget eller de sökandes företräde framför
hwarannan. Kongl. LandlbruksAcadcmiens befatt¬
ning med besia ärenden anser jag äter i ali hän¬
delse wara olämpelig, sä att, ehwad besia mina an¬
märkningar winna bifall eller icke, det derom fram¬
ställda alternativet bör, efter min tanka, owilkorli-
gen afstäe.
Hwad som uti 6 punkten sägeS. angående be¬
loppet af Länesummorne i män af odlingsmarkens
»vidd, synes mig wara alltför lägk tilltaget. Med
is R:dr kan troligen i närwarande tid icke nägot
tunnland oländig mark uppbrytas; och 50 R.dr är
föga mer än tredjedelen af hwad ett sädant upp¬
brytande möjligen kan komma att kosta, i synner¬
het dä gödning med kalk eller asta anwändeS. När
derföre askgren är att befrämja sädana odlingar,
som icke kunna pä egel förlag företagas, och an¬
slaget säledes bör wara swarande mot hela kostna¬
den; tror jag beloppet af detta anslag antingen
icke böra bestämmas, uran fä bero af Besiktnings¬
männens uppffattning, eller också maximum der¬
af utsättas lill minst dubbelt af hwad Utffoktet
förestagir.
Den 2z April- 3n
Att de Läntagare, som redan anmält sig, och
enligt gifna föreskrifter äro berättigade till län af
den wid sista Riksdag anslagna fond, icke böra li-
da något inträng i sin räck genom be nya stadgan¬
de,,, som nu arv i fräga, det har jag troll wara
utan allt twifwel; och den af Utskottet förestagna
owäntade föreskrift i 21 punkten, att Länehandlin-
garnes pröfning och Länesummans bestämmande skulle
bero af de grunder Utskottet nu uppqifwit, kan
således, ester mitt omdöme, destomindre winna bi¬
fall, som härigenom, i fall de af mig nu klandra¬
de förslag blcswo amagna, skulle uppkomma ett
swart och oförtjent lidande för alla dem, som sage
sig bedragna pä de förhoppningar, hwilka de ägt
alt göra sig i grund af förra Ständers beslut.
Stockholm den 2Z April 1818.
Danielson.
Härutinnan instämde gottan DonAderZ,frän
Gefleborgs Län, samrelige Fullmäglige frän Öster¬
göthland, ^acod Ullftaäius frän Stockholms Län,
^acoli Urston och Dars Darsson krän Orebro Län,
samt Nils kriston och Olok Oisson frän Werm.
land, med flere af Skändels Ledamöter; men ^0-'
lian ^VsslinZ frän Westerås Län anmärkte, art
af hwad ^nflers Danielson andragit, fäster han
sig endast wid förslaget atr Folknumer» skulle ut¬
göra grunden för hwarje Läns erhällande länbitra-
de, hwilker förslag han mindre kunde med rättwi-
sa och billighet förena. Det skall wara allmänt
bekant, alt en del orter i Riket, säsom Wermland
och Dalarne, Westergöthland m. fl. aga sä rik till¬
gäng pä folk, att de ej kunna finna sin bergning
3»2 Den 2Z April-
wid eget hem, utan söka i aflägsna provincer ar¬
betsförtjenst med odling, stenläggning och mera dy¬
likt. Det föreföile Werling uppenbart, att om
besia or?er erhölle odlingsunderstöd i förhällande
till fln Folknumer, sä stulle en ojemn proportion
, uppkomma, helst snarare de ener borde nima un¬
derstödet till godo, hwilka ärv folkfattigare, men
ägg lätta tillfällen lill fördelaktiga odlingar.
kelu- stousfon frän Kronobergs Län androg:
alt delta ämne warit ett föremal för widtyfliga
öfwerläggningar uti förenade Stats- och Banco»
Ilistotten, der stridige projecker och äsigker wifae
fig i en beständig omwexling. För egen del hade
kolar stansson warit af den tanka, att Folknumern
borde utgöra grunden för Odlingslänens fördelning,
för a,c derigenom förekomma, alt ej nägra fä or¬
ter, forn till fwentyrs först biefwe färdige med sina
Läne-documenier, ma derigenom upptaga hela Lå¬
nefonden och alla de öfriga sedan erhälla in.ct.
stolran I-ongbsrZ frän Gefleborgs Län an«
märk e, att när, den 17 i denna mänad, detta
amne behandlades i det sammanhang det äger med
Len dä förehafva Finance-planen, hade I-onAberZ
Uti sitt ingifna ffcifteliga Anförande äfwen yrkat
länbirrädenas bestämmande för hwarje Landsort,
efter Folknumern, men tillika tillagt, alt afseende
äfwen borde fästas ä olika localförhällande, fa att
Let Län, som hade mindre folkmängd, men större
vblingstillfallen, ej mane blifiva lidande.
Daviel ^näsrsson frän Upsala Län Yttrade:
Den 23 April- 3iz
Esker min öfwertygelsc kan jag ej finna nyttigt och
följaktligen ej heller deruti instämma, akt odlings»
länen ställe intill är 1820 fortfara mot lika wilk»
kor som hittills. Erfarenheten har wisat, huru
närwaranve reglementariffa föreskrifter lemnat rum
är de förderfligaste mistbruk. För det man n-elat
till aker uppbryta en backe eller en ängs-teg inom
gärdet, har man sökl vdlingslän, Utan alt sädanr
rvid närwarande förhållande kunde förwägras, när
handlingarne warit behörige; men jag hemställer
till hwar och en, om pä detta fäkt ändamälet kan
minnas, art nemligen oländig och förut ofruktbar
mark bringas til! bördighet? Alta de förändrin¬
gar BancoUtstottet nu föreslagit uti de reglemen,
kanstaförestristerne för vdlingstänens utgif,vande,
äsyfta blott att befordra controll deröfwer, att dy¬
lika län ej bli utan werkligt behof utgifva, och att,
seran de ittgifwus, de warda till sitt rätta och
äfysrade ändamål anwände. Jag tror, atr in¬
gen bör motarbeta denna nödwändiga controll, el»
ler ktandra de af BancoUlstvtket i detta afseende
föreslagna nptliga åtgärder, och jag befarar, art wi,
genom för mänga anmärkningar, mer sörmärra än
förbättra saken.
fohan lareson vviklunä frän Westerbotten:
För min del kan jag ingalunda förena mig deruti,
alt Folknumer,, stall utgöra beräkningsgrunden för
länbilradet ät hwarje Landsort, utan tror heldre
att denna bör hännas af Hemmantalet. Del säger
sig sjelft, alt de folkrikare orterne böra wara minst
i behof af odlingsunderstöd. Deras läktare arbets-
tiilgang och deras af en redan uppnädd cullur tille
Zi4 Den 2Z April.
komna större wälmåga böra sälla dem i tillfälle
alt fullborda sina killäfwentyrs äterstäende odlin¬
gar, ulan synnerligt biträde af Stalén, svin der¬
emot heldre bör sträcka sin omwärdnad till de nord¬
ligare, glest bebodda provinserna, der stora Lands-
sträckor ännu ligga ofrukibara och liksom wäma pä
mennistans hand. Meddelandet af odlingsunder-
stöd böra, enligt mill omdöme, icke blott åsyfta akt
öka Spannmälsproductionen, utan äfwen, i samman¬
hang härmed, befordra det stora och i bade poli¬
tiskt och stnanciclk afseende för Staten wigkiga
ändamål, akt öka folkmängden och i Rikets nordli¬
ga lrakicr, småningom, sä midt localen kan medgif-
wa, tillwägabringa samma cullur, som i de sydligare.
kristers Danielson fran Elfsborgs Län: Näc
denna fräga, j sammanhang med Financeplanen,
förewar, yttrade äfwen jag att Folknumer» icke
alltid more nog räkkwis grund för fördelningen af
vdlingsunderstödet ät hwarje ort; men dä jag när¬
mare efterstnnat denira grund, har jag likwäl trott
mig sinna, att den utgör den enda, som med nå¬
gon säkerhet kan följas, af hwilken orsak jag as¬
tren yttrat mig för desi antagande; och dä jag
tillika föreslagit, att, i händelse för nägol Län, he¬
la desi summa icke blifwit reqvirera!), bör wid
ärets stut återstoden i stadgad proportion fördelas
pä de öfriga Länen, med bibehållande af hwarje
länsökandes tour i män efter tiden dä han anmält
sig; sä tror jag ej, att någon oratkwifa kan Länen
imellan uppkomma, helst det är naturligt arr hwart
och ett Län stall i samma förhällande mindre upp¬
taga odlingölän, som det deraf mindre är i behof,
Den -Z April- Zl5
och öfwerstottet således komma de öfriga till godo.
Den fördel blir imellertid wUnnen, att länen i
uägorlunda proporrioneradt förhällande Länrn imel¬
lan, utqifwaS i män efter deras häg och böjelse
för odlingssöretag. I afseende pä hwav Daniel
/cnäerslon ytlrat, will saq blott fästa mina Med»
bröders uppmärksamhet derpå, att de odlingslän,
som redan blifwit uigifne, mest utgäkt rill Stånds»
personer, hwilka förut warit särdige med sina Lane»
documenter» atl de, som nu mera äterstä, deremot
mest tillhöra Bönder, hwilka således skulle blifwa
lidande, om Författningen ändrades och uya will¬
tor u stakades för länens undfäende, dem de män»
tat sig efter hwad de redan iakttagit. Dä de, ester
redan gifna förestrister, läkit anställa befigrningar
samt ställt »vederhäftig borgen, och dä mängen, i
ben säkra förhoppning att i sin tour utfä län, re¬
dan företagit de tillämnade vdlingarne och werk-
ställt dem med privata länbiträden, hwilka han
under tiden liksom förffottswis förskaffat sig; sä sy¬
nes der mig gansta hardt och obilligt, atl desi»
Länsökande, blott derföre, att de ej, lika tidigt
som sina företrädare, kunnat utfå sina län, stola
underkastas strängare wilkor, än de, och genom be-
mödandet att iakttaga besia nya wilkor, i längre
lid, än som warit päräknad, gä miste om ett be,
höfdt biträde. Der kan ej wara min afsigt, alt
helt och hältet bestrida widtagandet af sädane före-
strifter, som till behörig controll kunna wara nö¬
dige ; men jag tror ait denna controll ej bör sträc¬
kas till den öswerdrift, akt sjelf-.va möjligheten af
läns erhällande derigenom stängeS eller orimligt
förswäraS.
Den 2z April-
Uti hwad ^näer8 Danielson salunda anför¬
de, instämde Olas Wilsson frän Jemtlands och
Olok klarsson krän Blekinge Län; hwarefrer det
jfrägawarande Betänkande lill BancoUlffotter blef
äterremitteradt, jenne anmodan ait Utlakande öf¬
wer de gjorda anmärkningarne afgifwa.
När Allmänna Besvärs- och EkonomiUtfkok-
tets under N:o 78 afgifna och sistlidne Plenidag
pä bordet lagda ytterligare Utlåtande, om inrät¬
tande af ett SpannmätsMag zin i Borås, ä nyo
föredrogS, lipp,viste Danielson frän Elfs¬
borgs Län följande handlingar;
r:o Afdrift af Konungens Befallningshaswan-
bes i nämnde Län den zo December 18>Z till
Kongl. KammmCollegium afgifne Berättelse, om
dä warande tillständet och hushållningen i Elfs,
borgs Län och Dahlsland; mi hwitken Berättelse
bland annat förekommer: att, till afhjelpande af
jordbrukarens förlägenhet genom saknad afsättning
af Spannmål, "del wore att önska, dek tillräckli¬
gare utrymme för upphandlad spannmåls emotta¬
gande funnes i Kronans Magaziner, sä akt ben
"goda och »välgörande afsigken i widsträcklare män
"kunde, uran detta hinder, uppfvllas; äswenson;
"att, för samma afseende, ett UpplagsMagozin
"mätte för Kongl. Majus och Kronans räkning
"anläggas och blifwa akt killgä i Staden Boräs,
"oer behofwet mäftndteligast tyckes päkalla en sä-
"dan inrättning, för all frän denna medelpunkt
!s'as ben kringliggande mest magra och wanlottade,
Den 2Z April. Zi7
"men folkrika trakt af Länet, understödja och bista
"Landlmannen, samt hälla dek har gansta ombyte.
" ig, svannmälspriset i elt mera jemt och stadgadt
"stick."
2:0 Afstrift af behörigen bestyrkt specifik upp¬
gift, angående hemmantalet m. ni. uti Gäseneds»
Ähs, Nede,vägs, Kinds, Marks, Bollebygds och
Medens Härader af Elfsborgs Län; hwilken upp¬
gift, bland annat, utwisar, att hsmmanlalet i deffs
Härader utgör 2,ii8§ mantal, samt att folkmäng-
den derstädes är r8«5 »lgjorde 71,848 personer.
/rnöers Danielson anmälte i öfrigt, att hem-
mantalet uti hela Elfsborgs Län, som består af
18 Härader, utgör 4,203^ mantal, hwaraf alit¬
sa de vfwannämnde 7 Häraderne, hwilka just äro
de, som aga behof af det ifrägawarande Magazi-
net, innehafwa mer an hälften: Akt folkmängden
i hela Länet ar 1814 utgjorde 150,897 personer,
sann paföljande äret, uri endast de 7 Häraderne,
pä sätt Tabellen utwisar, — 71,848,
och dä härtill lagges folkmänq.
den i Städerne Borås och Ul¬
ricehamn, hwilka af MagazinS-
inrättningen jemwäl hämta för.
dcl,säfom inom Häraderne be.
lägna, och af hwilka den förra
stall är 1814 ägt — 2,150,
samt den sednare — — 1,136 Inmana»;
sä uppkommer häraf tillsammans 74,iZ4, hwilket Ut¬
gör nära hälften af hela Länets folkmängd.
Af detta förhällande förmente ^näers Davief
ZI» Den rz Aprils
ton det wara uppenbart, akt de ifrägawarande Ha-
raderne, lom äro längk astäggoe frän Länets Hus»
wudstad Wennersborg, der etl Magzin finnes, ä«
ro i behof och äfwen berättigade att i Boräs er¬
hälla etl SpannmälsUpphandlingsAiagcizln; och se¬
dan Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottet för-
walt sig ej widare kunna taga befattning med bet¬
ia nial, men af desi U läkande inhämtas, bet Hög.
lofl. Nidderffapet och Adeln rcmitrerak frägan, med
Åtskilliga deri gjorda anföranden, till Höglofl. Slats-
Atskottet, hemställde Oaniellon, om ej BondeStän-
det kunde en lika bestaffad Remis till sistberörde
Uifiott meddela, i hwilket fall han anhöll, att de
nu ingifua handlingarne mätte remisen ätfölja.
Dä BondeStändet, i anledning af derom
framställd proposition, fann för godt vfwannämnde
hemställan bifalla, ffulle i följd deras hela frägan,
med allt hwad deri blifwik anfördt och uppgifwet,
till StatsUtfkottet öfwerlemnas, för att Med Ut-
lätande öfwer Motionen inkomma.
Till förnyad handläggning lat BondeStändet
sig förekomma Allmänna BefwärS- och Ekonomi-
Utstotleks pä bordel hwilanbe Betänkande, i anled¬
ning af wäckla frågor om medel till öswerflödets
hämmande, samt yrkadt förbud mot yppighetSwa»
rörs nylande och förbrukning m. m.; hwarwid^n-
6ers Öaniilfon frän Elfsborgs Län förestog, akt
BondeStändet mä förena sig om den särskilda tan»
ka NiksdagsFullmägtigen Lerg frän Bohus Län
uti U skottet pttral, och som är des Betänkande
Maklig.
Den 2z April- 3ly
LerZ förmälde, akt det torde wara angeläget
att fästa uppmärksamhet wid det ämne hans före»
nämnde reservation egentligen rörer, nemligen con-
sumrionen af Caffe, helst denna consnmtion, pä sätt
samma rescrvakion närmare omförmäler, uki LorZ»
hemort och, som han förmodade, äsmen i andra peo»
vinser, uppnätt den höjd, akt Caffedrpcken förtäres
i hwarie koja och till och med betingas af tjenste-
hjonen wid accordet om deras årstjenst; och hwil-
ket adagalägger alt ivanan är i detta afseende sä
inrotad, att endast kwängsmedel kunna derifrån
äterföra.
klils IVILnslon fran Malmöhus Län åberopa¬
de sitt uti Utstottet gjorda instämmande uti korgs
anförande, samt det derwid, likasom sörliden Pte-
nidag, yttrade tillägg, angående den förlust Caffe»
importen för Riket medfört; ffolande af sadan or»
sak Kongl. ConimerccCollegium, som bäst bör kän¬
na wära handelsförhållanden, förestagit ett förbud
mot denna wara uki desi till Kongl. Maj:t i äm¬
net afgifnc underdånigt, utlätande. Skulle likwäl
de öfrige Respective RiksStänden bifalla hwad Ut¬
skottet i denna del föreslagit, önskade >lils Ens-!
ton, att sä hög beskattning ma läggas ä CaffeCon»
snmlionen, art den derigenom ma, om ej minstqS,
åtminstone medföra någon större nytta ät Stats,
merkel, säsom enda möjliga sättet att i någon män
godtgöra den stora stada Riket i allmänhet deraf
mäste lida.
Jokan Wesling frän Westerås Län, som är
Ledamot af BewitlningsUtstotlet, upplyste i anled¬
Z20 Den 23 April.
ning häraf, alt sistnämnde Utskott arnar förestå dub«
bei Consumkions^afgist i detta afseende för Stånds¬
personer, emot Allmogen, helst man antagit att de
förre, mer än den sednare, förbruka denna wara.
Pä flere Ledamöters begäran, blef Riksdags¬
mannen Lt-r^s ofwanäberovade anförande uppläst,
da Ståndets allmänna röst deruti instämde, under
förklarande af Ståndets tacksamhet ät Ler§, som
grundligt och fannt bedömt detta ämne.
ffostan VVe8lin§ frän Westmanland upprepade
likwäl sin sista Plenrdag yttrade farhäga, att Stats,
Casiau ej kan umbära den af Caffe-importen pä-
räknade Tull-inkomsten, äfwensom han trodde, att
dä consumtionen af denna dryck ej kan afböjas i
sjelfwa Hufwudstaden, der efterlelnaden af Sty¬
rande Magiens föreffrifter borde handhafwas med
första och största styrkan af den werkställandes werk-
samhet, sä torde man ej böra hoppas, alt en sa¬
dan efterlefnad i aflägsnare kretsar bkir akt påräk¬
na, utan heldre befara, att ert förbud endast med¬
förde lurendrägeri och bristande Laglydnad.
Larl Ler§ frän Bohus Län wille deremot fä¬
sta Sländeks uppmärksamhet derpå, akt man mindre
borde fasta afseende pä Statens inkomster, hwilka
pä annat sätt kunna fyllas, än pä det wigtigare
ändamål, hwars betordrande Utgör en högre pligt,
att nemligen söka Återföra Naironen till den spar,
samhet och manlighet, lom i forntiden utgjorde desi
ära, samt aswärja den wekliga yppighet, som pä
en
Den 2; April- 3"
en gang hotar att förderfma National caracteren
och rubba Samhällets ekonomissa beständ.
Ståndet i allmänhet understödde denna me¬
ning, och Talemannen tilläde: all han anfäg det
wara BondeStändel wärdigt, att genom förstaget
af totalt förbud emot Caffedrickande göra första
steget till detta wigtiga mat, samt derigenom Åda¬
galägga stil nit för Fosterlandets wäl och sin för*
maga, att, utan uppoffring, lemna detta utländska
Lfmerflöd, lika opcisiande detta Ständ, som skad¬
ligt för del Allmänna.
kristers Danielson fran Elfsborgs Län an¬
mälte widare, akt hwad som i öfrigt wid Ekono-
miUrskottets behandling af detta ämne syntes för¬
tjena anmärkning, wore desi nnderlätenhet att när¬
mare detaillera allt hwad som borde för öfwerflök»
anses och förbjudas. Pä sätt Larl Lerg uti sitt
upplästa anförande anmärkt, trodde ^näers Da-i
nielson det mara lika angeläget, som med ordnin¬
gen öfverensstämmande, akt Riksens Ständer upp¬
gifna och lill Kongl. Maj:t i undcrdänigher öfver¬
lemna ett bestämdt förslag till Öfwerfltdsförsarr,
ning. Af det wid sistlidne Riksdag organiserade
Särskilda Lissolls i detta ämne gifna yttrande,
som wann Riksens Ständers bikall, äfwensom af
alla de särskilda Utlätanden, hwilka efter igizärS
Riksdag, af dertill utsedde Comi Lee i hwarje Län,
till Kongl. CommerceCollegium inlemnades, hade
man säker upplysning om NakionenS önssningar och
BondeSt. prot. 1817, 1818. B. IV. 12S
Z22 Den 2Z April.
äfigter lif delta ämne, och /^näers Danielson trod¬
de, alt A manna Beswärs och ErvnomiUistollel
hade, efter denna ledning, bordt med eli mera de-
tailleradt försiag inkomma.
iblils Mänsson fran Malmöhus Län, såsom
Ledamot i sistnämnde U>stott, jwarade hära, an
dä Utstottet, efter att hatn-a yttra, sig om de grun-
der, som wid en önstad Öfwersiödssörfallning borde
följas, tillstyrst. akt der reglementarista deraf mä
lill Kongl. Mains nädiga omsorger ötwerlemnas,
hade Utstottet ej ansett sig närmare behöswa upp¬
repa eller deiaillera, hwilka Ofwerflöds-artiklar som
borde förbjudas, än att i delta afseende hänwisa
lill ett Kongl. Bref, som stall finnas i Beiankan-
Ler äberopadt. samt derjemte tillägga, are confisce-
rade, till in-örsel ^örbudna waror aldrig ma till
qwarblifivande i Riket försäljas.
hostan Lon^Iaer^ wille hofwa förklaradt, att
han, med antagande af Larl kerZs anförande, rö¬
rande totalt Caffefö>b»d, för sin oel tillstyrker ater-
remifi af Utstorkeis Betänkande; ty ehuru Eaffe-
drickningen i DonZbor^s hemort annu ej stall blif-
wit allmänneligen wedertagen, än mindre öfwergätt
lill någon inro ad wans» befarade han likwäl, att
fadant framdeles kunde inträffa, sä wäl der som
pä andra orter, derest ej ett totalt förbud förhin¬
drar denna stadliga werkan.
I afseende pä hwad Utstottet yttrat, angåen¬
de Gärdfarihandelns inflytande pä luxens kringlpri-
dande, wille Anäers DLmellon frän Elfsborgs
Dcn 23 April 3-z
Län slutligen hafwa upplyst och anmärkt: ätt in¬
gen motion blifwit wäckt, som kunnat föranleda Ut¬
skottet att härom ingä i någon pröfning: att, esree
det srägan om Gårdfarihandel,! wid r8kZ ars Riks»
dag blifwit widlyfrigt behandlad, hade Kongl Maj:e
i näder infordrat Kongl. CommerccCollegii Utläran¬
de i ämnet, hwilker ock nu mera blifwit afgifwet,
uran att srägan af Kongl. Majrr ännu blifwit i
näder afgjord: samt ändteligen, att Riksens Stän¬
ders till Kongl. Maj:t den 27 Julii 18 »5 härom
aflätna underdäniga Ckriswelse innchällec följande
mening: "Siuteligen fä Riksens Ständer för E-
"oers Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla derr
"förhoppning de hysa, att när Eders Kongl. Maj:k
"finner, det den Gårdfarihandlande WestgöthaAll-
''mogen skulle kunna, ruan skada för Swerige,
"med sina waror besöka Norrige, sädant dä lärer
"blifwa denna Allmoge, till förtjent uppmuntran
"för desi händighet och slöjdeflit, allernädigft för-
"unnadt."— Af hwilken mening Austers Daniel
kon wille draga den slutföljd, att Riksens Srän»
der, wid I8IS ärs Riksdag, ej befarade det skad¬
liga inflytande af Gärdfarihandeln, hwars ytterli¬
gare utsträckning blifwit tillstyrkt, som Högloft. E»
könomiUtskottet nu synes böjdt för att antaga.
Sedan BondeStändet, pä fäkt förberörd! Lr,
allmänneligen yttrat sig för antagandet af hwad
desi ena Ledamot, Larl krestine Ler§, uti Ekonomi-
Ullkottet strifteligen yttrat, blef, sä wäl t anled,
uing häraf, som ock hwad i öfrigt wvrdet anmärkt.
Betänkandet till bemälte Utskott äterremitteradk^
för att förnpadt Utlärande afgifwa.
Z24 Den 23 April.
Staks- och BancoU flottens under N:o 2-
och 29 asgifna, samt ve» 21 i venna mänad upp»
lästa särskilda Be'änkandcn, dels angående sörlia»
rander af del kill Götha CinaiArbetets fortgäng
vcb befrämjande bewiljade anslag, och dels angä-
ende särflilvt förflolt ä nämnde anslag, till bestri»
dande af hwarjehanda nödwändige ukgifterz blef»
wo, wid förnyad föredragning, ä nyo begärde pä
bordet.
W>b förnyad föredragning af StatsUtstottets
Under N o 156 afgifna Ullälande, hivilket sörli»
den Plenivag upplästes och laves pä bord.-t, an¬
gående Herr Ca nz' Rådet k>l. ak VVettersteckts och
Herr Achtzoren strure ^cIIelkrLnstt8 ansökning,
vm införsel uli amingen Wisurgsborgs eller Näd»
wansö Kungsgårdar för innehatwanbe Krono- och
Ska teräk ö fordringar; be ärde BancoFullmägtigen
Jokan jUonZkerA frän Gefleborgs Län anmärk»
ningswis yttra något wid detta Ullälande, i hwit»
kel afseende han uppläste följande:
"Jag tror lika med Högloft. SmtsUtffoltet
icke Nägon införsel i Kunasgärdar bör lemnäs Canz«
lliRadet VVettertteät och Afetzor ^stlerbranllt, ,ä»
svin innehafware af de sista Tullgarnsfordrmgarne.
Men jag kan deremot icke eller medgUwa, hwad
Höglofl. Ukstottet tillstyrkt för bnnälke Herrars
ersättning uti odisponerade Kronohemman, hwarcst
förmånsrätten till Skatteköpet, enligt fi ra nädiga
Författningar, tillkommer Aboen och hans Arfwin¬
gar, som, efter anmälan as Herrar Wettertteät
Den 2Z April- Z2§
och Astlerkranstt, ostpldigt stulle hafwa förlorat sin
åborätt." >-
"Jag anhäller derföre om äterremisi och hem¬
ställer om det icke more lämplig >re, a r Höglofl.
Iltstottet tilläde bemälte Herrar ^Vetterstestl och
Astlerbrant ett motsvarande wederlag utitnoragNL
Boställen wid för detta Adelsfanan."
"Del ar wal sant, att besia Boställen af Stän»
berne blifwit gifna till Wadstena KugsmanshuS,
men som, efter Lag, ffuld stall förut liqvideras,
innan Donationer kunna utgå, sä lynes mig betra
stadgande sä mycket minste ligga i wägen, som er¬
farenheten wisar, att A^elsfane. Boställen redan
till andra ändamål blifwit anordnade, hwaraf jag
mä namna till exempel, att Chefs-indelningen är
anslagen till Lön för Presidenten i Kongl K igs-
Collegium. Stockholm den sz April >8^8.
Ollon l-on§ber§.
Ansters Danielson fran Elfsborgs Län för-
Malte sig wäl wara i stelfwa saken af enahanda
ranka med polian bongberg; men sedan Sta eklt»
stoltet sörsigtigiwis e> tillstyrkt införsel u»i Kronan
förbehållna hemman, annorlimda än; sä midt
Zörfattningarne medgifwa och utstaka,,o<ch
hwaraf föl,el, alt något fVrnnmande af KronoäboS
i Förfaitningarne stadgade Äbo- och Skattelösningö-
rätt ej stäligcn är att befara; fä ha, Austers Dag
nielson för stn del ej ansen någon anmärkning i
delta afseende nödig.
Zs6 Den 2z April.
klils ULnr.lon frän Malmöhus Län instämde
deremot sa myckel heldre u i I.onZberZ8 ytkande»
alt det isrägawarande wederlaget mä tagas u'i in»
-ragna Boställen wid f. d. Adelsfanan, som han
förmodade ali AdelsfaneRegimemet ej widare war¬
der uppsatt eller vrganiseradk.
P! framställd proposition, beflöt BondeStän»
det, akt med den af UonZberZ gjorda anmärkning
till StatstUskottel äterremiliera frägan, pä det Ut»
lä>ande öfwer samma anmärkning mä warda af»
giswel.
Föredrogs äter Slaks- och BewillningsUtskot»
tens den 2 i denna mänad, under N.o 157, ge¬
mensamt afgifna Ulläkande, i anledning af Kongs.
Majus nådiga proposition om en stadgad afgift af
hwarje mantalsskrifwen person, till den Veneriska
smulans h immande m. m.; och blcfwv harwid ne-
danimagne AnmärkningsMemorial ingifna och upp¬
lästa, nemligen:
i:o Af kekr jonston frän Kronobergs Län:
Hvad jag har au anmärka wid Högloft.
Stats- och BewillningsUkstollens Betänkande, an«
gående medel till Veneriska smittans hämmande,
stödjer flg pä den witzhei jag äger, genom en i
min hemort, Kronobergs Län, redan widtagen an»
sta t, alt den ifrögawarande Curhus-inrätlningen
Leke i alla orler behöfwes.
>an pä 1760,kasel blef i detta Län inrär;
Den 2Z April.
Z27
kadi LänsLazarett, till hmars npphjelpande Allmo.
gen genast älvq sig en frimillig besta'kninq. Den.
na befattning har i mer och mindre män fortfarit,
och utgöres för närwarande med g si. af hmarje
mankalsstri^wen person, som forifaril frän och med
är iFiZ och kommer med är 1819 att upphöra.
Uom detta har, genom frimi-.iga sammanstött, La.
zaretts-inrätlningen wunnit en sä betydlig styr ka,
tM redan 20 frilängar hällas för personer, behäf¬
tade med Vene-ijk smitta. I rättningen styres af
en ukas Länets inwänare wald Direclion, hwars rä,
kenstaper ärligen revideras af dertill Utsedde personer.
Directionen har med sädant nit styrkt inrätt¬
ningen, akt imct mitznöje deröfwer btifwit förlpordk;
och som L zaretket samr dest nuwarande tillhörig¬
heter tillkommit genom Länets egna uppoffringar;
sä kan jag för inaen del ingä i den af Vewill-
ninasUtskoitet föreslagna a!'männa bestattninq, Utan
anhäller pä det högsta, att Kronobergs Län för
»Iliid mä i denna fräga wara skildt frän Rikets
öfriga Provincer, och fä, pä sätt som hittills stelt,
besörja om sin Läkarewärd,
Med besia anmärkningar anhäller jag wörd-
sammast, att Utskottens Betänkande mä till ytter¬
ligare handläggning ätercemitteras- Stockholm ben
SZ April 1818.
kekr jonston.
Ilti detta Anförande instämde /rnäers Ltiri-
kostkersston frän samma Län.
s:o Af Fullmäglige frän Jönköpings Län:
328 Den 2z April.
Det as Rikets Högloft. Ständers Siats- och
BewillningsUtffott afgift,a Berankande angäende
en stadgad afgift till veneriska smittans hämmande,
innehåller ett af BewillningsUtsikorret uppgjordt för¬
slag lill en ny beskattning af Z §. B.co pä hwar-
fe mantalsstrifwen person, intill nästa Riksdag,
och tet öfwer hela Riket, ehuru denna beskattning
hwarken ar af något allmänt behof päkalsad, eller
kan införas, utan att pä ett särdeles obilligt och
förnärmande satt betunga de orter, hwarcst till-
räckliga Lazarettsanstalrer, med betydlig kostnad in¬
rättade, lemna all nödig urwäq till den ifräqaran-
de läkarewarden, i händelse behof derafnägon gäng
skulle inträffa.
Sä förhåller det sig ätminstone i war hemort,
Jönköpings Län, som ager ett genom Länets in-
wänares bidrag, i sednare tider, sä utwidgadt La-
znett, att en stor del as de der befintliga sjuk¬
sängar ännu aldrig behöft gagnas. Skulle nu
den olyckan träffa Linet, att venerisk smitta yppa¬
de sig; sä blir detta Lazarett bäve anwändban och
tillräckligt lör meddelande af all den läkarewärd, som
kunde till Carhus erfordras.
För öfrigt äger harwid den anmärkningen rum,
att i betta, säsom i flera dylika fall, kostnaderne
icke stanna wid det belopp, som star i första
förslaget. En Kurhusinräktninq, sträckt öfwer he«
la Riket och byggd pä hela Rikets bidrag, kan ej
mer nedläggas, va den först anslagna Fonden hun,
Nit medtagas» och följden af desi bewiljande wid
Den -z April. Z29
benna Riksdag blefwe ofelbart, att nya tillskott
äflas wid Sländeruas nästa, sammankomst.
Hela frägan anse wi således, i dest närworan-
de skick, böra förfalla. De anstalter, som i hwar-
je ort kunna finnas nödiga, antingen särflildt för
päkommande behof, eller ock efter stadig warande
plan, kunna för hwarie Län eller ort widlagas,
utan någon allman beskattning.
Wi anhälla derföre wördsammast, att Utskot-
tens Betänkande äierremitteras, ätsöljdt af detta
wart anförande. Stockholm den 23 April 1818.
/t. Lanststen. Jon Jollanslom
Jollanneg ^rviäkon. Jonas >Iorllsc!t.
Jonas ketterskon. d^iis Lvenskon.
Häruti hördes Skändet allmänneligen instäm¬
ma, under^yrkande för hwarje Län, att warda bi-
bchällna wto de anstalter, som angående lakarewär,
den blifwit i Länen widtagl e och genom friwilliga
öfwercnskommelser befrämjate.
Zts Af Olok (Eriston frän tösiergöthlandr
I den förestagng afgiftcn af z st. Broo för
hwarje mantalsstrifwen person, kan jag åtminstone
ej för mina hemmawarande medbröder inga. I
min hemort finnas mänga, som arv rika endast pä
mantolsskrifwet folk, och hwilka genom denna af,
gist skulle bli ansenligt betungade. Deremot har
Gud ske lof der af den veneriska smittan <-j försports
några farliga werkningar, och jag är wist pä att
Den 2z April.
»vn a hemmawarande medbroder heldre göra sam¬
man kolt kill anstalller, akt undwika nansin böra
talan om denna sini ka, än kill curerande af sinka
fi^a and-a Socknar och allramest frän Släderne.
On m^a uppsigt höllö pä dek kr ina siry kan de lösa
folk, som itu and, i synnerhet omkring Marknads¬
tiderna, komme- öfwer vsi, utan ark wimet» hwari-
f an, och oska aro behäftade med den veneriska
smittan, sä skulle knappt bchöfwas mer till utro¬
tande af denna smista i de orter der hon annu ej
gripit för myckei ikring sig och besia orter kunde
-ä ensamme fä göra kostnader kill arr äfwen de
bli af Med den. Hwar och en ffakk eller bewill-
uing, si m lägges pä mantalskrifna personer, drab¬
bad vckjä pä eit fä obilligt ivis lika den som for¬
mar bara den, som den som ej kan det, ofta till
och med mer den fattiga än den rika. I synner¬
het tycks det wara billigt, att i denna sak, som
egentligen är en wälgörenhetsanstalk, hwar och en
borde betala efter räd och lagenhet, och om den
skall anses wara icke blott för wälgörenhet, utan
för den ny-ta deraf kan dräs, allt efter som man
ör i behof alt begagna anstalten. För mina Sockne-
boer har jag wäl ocksä, wid sammanträdet pä Lands-
Cancelliet, ingått i samma afgift, z si. B:eo för
hwar mantalsffrifwcn person, me» blott för Z är,
i den förhoppning, att pä desin är, äfwen de af
tvära grannar i P cvincen, som woro behäftade
med denna Landspläga, skulle kunna derifrän be¬
frias och wi således ocksä skulle siippa frukta för
-enz men en beständig skast af sadan betydlighet
och sä obillig fördelning skulle förstöra wär folk¬
rika, men i öfrigt tämligen magra ffogöort; Jag
Den 23 April. 331
instämmer således i hwad flere af mina Hederwär»
da mcdbröder inom Gränder yrtrat sig i Wfkottcn,
enligt de upplästa ProtvcollsUtdraqcn, och begär
an Belänkandet malte bii äterremiueradt.
Olof Larlsson
i westra östergöthland.
josian DonZderA frän Gefleborgs Län, An-
äers jonston och öfriga Fullmägtige frän Wester»
Norrland, samtelige Fullmägtige frän Jemtloi ds,
Westerås och Orebro, Södermanlands och Carl¬
stads Län, anmälte, alt venenffa smittan är i de¬
ras orter föga känd, men alt särskilda öfwcreus-
kommelser blifwit, efter Konungens Befcil!ni»gs-
hafwandes kallelse och Länens innemänares hörande,
träffade, rörande bidrag till de inom hwarje Län
nödiga Curhusanstalter, hwilka äfwen derigenom
blifwit satte i tillfälle att uppfylla deras ändamål,
sä akt all. nftdare statt skall wara öfverflödig.
kristers Danielson frän^ Elfsborgs Län till-
kännagaf jemwäl, arc i hans ort hade äfwen Lands¬
höfdingen sammankallat innewänarne, till beredan¬
de af anstalter, huru venerista smittan mätte häm¬
mas, hwarwid de för detta ändamål ätagit sig en
afgift af Z st. pä' hwarje mantalsskriswrn person,
alt utgöras i fem ar, äfwensom en Comi L blifwit
Utsedd till medlenS förwalkningl men dä Danielson
wore öfwertygad att, i händelse samma afgift skul¬
le ester samma lids förlopp än widare wara af nö¬
den, innewänarne ej undandraga sig dermed i lämp¬
lig tid fortfara, derom de dä ä nyo kum.a höras
och öfwerenskomma; sä infäge Danielson för sin
Den 2z April.
orr ingni nödmandighet akt äkaga sig en standig
afgift för ändamälek, och funne icke eller för an¬
dra orter en fä beskaffad nödwändighet för handen.
k^ils Nansson frän Malmöhus Län, som in.
stämde höruij, tilläde derjemte, att den bekanta, af
en Läkare ivid namn Osbeck, uppgifna Swal Cu-
ren hade sa ofta blif.vtt med fördel begagnad emot
den venerista smittan, ali han ej kunde twifla, det
ju vensamma, NN mera hunnen till allmän känne»
dom, bör ansenligen minsta det öfwerklaaade on»
da; och da den äfwen stall kunna anwänvas utan
akt patienten behöfwer andtwaroas Curhuser, fun-
ne I>iils Nansson hardt, ait för undcrhallandek af
Lesia Curhus belägga landet med en Capilakions-
afgift, som lika drabbar bäve den fattige och rike»
den sjuke och den friste. Nansson hoppades
för öfrigt, att vcnerista smin ns utbredande inom
wärk Land ansenligt bör sörek minas genom de an¬
stalter Allmänna Besvärs och EkonomiUtstottet, i
anledning af wäckt motion qf Herr Lbsl, sörrstagit.
^obsn äviklunä frän Westerbotten förmälke
stg hafwa i StaksUtstottet öfwerwarit öfwerlagg.
ningarnc i ^etta ämne och, lika med Hnäers 8anä>
sten och kebr ffonston, ansett den ifrägawarande
afgisken ej vöra äga runi, men, dä BondeStändets
Ledamöter blifwit i U-stottet ölwerröstade, för sin
del ätnöj s med de» reserva-ion, akt, om afgifeen
skulle för narwaraiive bewi jas, såsom af omstän-
dighetecne oundgängeligen päkallad, den da mätte
vwilkorligen upphöra wid nästa Riksdag och ej
hlifwa nägon ständig statt och tunga.
Den 2z April- ZZ3
Häruti instämde kestr klilskon frän Christi¬
anstads Län.
Ständet yttrade deremot allmänt den öfwer-
tygelse, akt cn sä bestaffid reservation ingalunda
more tillräcklig, utan att Skändet helt och hältet
bör astaga sig den fordrade befattningen bade »u
och för framtiden; tilläggande vice Talcmannen
klvckert, all han förmodade, det Smndet i den¬
na del är enstämmigt och ej tzenom stridiga tankar
delar werkningarne för eit gemensamt syfiemäl.
Fnllmägtige frän Calmare Län wille hofwa
Upplyst, alt uti deras ort finnes ett Lazarett, som
uvplytler ortens behof, utan all särskild bestallning,
annan än den friwiiliga gärd, som wid högtidliga
tilisällen erlägges; äfvensom Ven öfwerenokommelse
skall inom Länet blifwit trästad, att hrvar och en,
som af Venerisk smitta angripes, sä att han har
behof af Curhuswärd, sär, dä han sjelf har till¬
gångar dertill, äfwen sjelf bestä kostnaden, men
akt äler säbane fatiighjon, hwilka ej mäkta bestri¬
da kostnaden, blifwa nnderhällna pä den Sockens
bekostnad, frän hwilken de hafwa fikt hemwist.
Lrsson Lllstsstius förklarade jemwäl,
i afseende pä den ort af Stockholms Län, hwars
talan han wid detta Riksmöte förer, alt ett Cur-
hus, som tillräckligen uppfvller benna orts behof af
Lakarewärd, bliswit anlagdt uti Norrtelge Stad,
och hwars underhäll besörjes genom cn särstild fond,
som genom kringboende Skändsperfoners frikostig¬
het blifwit hopsamlad, och till hwtlken Commerce.
3Z4
Den 2z April.
Rådet Lkds ärligen skall erlägga en summa af 52
R:dr Banco.
Larl sireäric LerZ frän Bohus Län anförde:
alt hwad angär fördelningen af den ifrägawarande
afgifken, hwilken äfwen blifwit klandrad; sä kun»
do han för sin del ej undgä akt mcdgifwa, det der¬
uti ej innefattas nägon orättwisa, helst afgiften
borde erläggas för den omwärdnad Staken skulle
besörja, an skydda hwar och ens person frän an¬
gripande af den ifrägawarande siukdomen, hwaraf
följer, att om nägon afgift i detta afseende skulle
äga runi, den borde wara personel och ej urgä ef.
ter förmögenhet; men dä Ler§, lika med de öfrige
af Ständrts Ledamöter, ej iusäge nödwändiaheken
af en sädan afgift, och i alla fall wore af den
tanka, att, der den behöfdes, den borde tillkomma
genom friwilligt åtagande och Utgöra ett temporairt
tillskott, lämpadt efter hwarje orts vli^a behof; sä
instämde han äfwen deri, atl man ej borde binda
sig genom nägot Åtagande af en allmän och bestin»
dig afgift, utan hänskjuta frägan till friwillige ös»
werenskommelser i orterne.
Härmed förenade sig äfwen ^okan tLeistitr
frän oswannämnde Län sä Mycket heldre, som tvid
häller sammanträde i hans hembygd, Sockneboerne
alldel. s ajsagt sig all afgift för ifrägawarande än»
Lamai et.
Af Lric jsokanslon frän Kopparbergs Län,
som fick ordet, titlkannagafs, atk ehuru den ifräga¬
warande sjukdomen stall i hans hemork wara i det
Den 2z April.
335
mesta obekant, hade man likwäl, efter Konungens
BesallningShafwa-ideS i Länet derom gjorda fram¬
ställning, gatt in pä en afaifk i wista är af i st.
Banco pä hwarje maiualsffrifwen person, och nå¬
gon ytterligare afgift, moftver della äkagande, kun¬
de Lric jokansson för sin del ej bifalla i Ulan yr¬
kade, lika med de öfrige af Ständers Ledamöter,
alt fragan om redan älagna afgifterS fortfarande,
esler den bestämda lidens förlopp, mä fä bero af
friwilligt äfämjande.
Dä i delta amne ej widare war att anföra,
blef det isragawarande ftkläkandet kill Stats- och
BewittningsUtffotteos förnyade handläggning äter-
remiileradt, med öfwerlemnande af de nu gjorda
anmärkningarne.
Enär BondeSlandet till afgörande företog All,
wänna Bcswärs- och EkonomiU ffotteis den g i
denna manad afgifua, pä bordel hwilande, Betan,
kande, i anledning af ätffilliga wäckla motioner och
gjorda försiag, om widkagande af nödiga Åtgärder
lill förekommande af warfwade Krigsmans permit-
lerande och kringwandrande i Lander, samt upphö¬
rande af HandtwerksGcsallers lika beskaffade wan¬
dring frän den ena staden och orten i Riket till
den andra; förmälde sig vice Talcmannen klickert
finna det af högsta angelägenhet, att de kraftigaste
åtgärder i förenämnde afseende widtagas, till före,
kommande af de olägenheter, som oupphörligt i alla
Landsorter inträffa och allmänneligen ökwerklagas,
genom löst folke obehöriga kringwandrande i orter-
ZZ6
Den 2z April-
ne, helst della onda med skäl st ll kunna anfeS
såsom npphofwet till en mängd af de been, som ä
lande! störa allmänna säl et heren ; och wille derföre vi¬
ce Talemanneu, arr de förestagne ätqärderne icke blott
borde nUämpas a perniilkerade Krigsman, utan äf-
men ä alia andra kringvandrande löse personer, så¬
som afstedade Krigsmän, Sjöfolk, Gesäller m. fl.,
hwacom Ulstotiet likwäl ej stast sig ullatik.
^nsters Lancksten.frän Jönköpings Län, som
anmärk,e art Ustkottek ej kunnat sträcka sitt usta»
tande uköstver Motivnernes innehall, fann de söre»
flagne anstalterne wara af den mäsendteliga nvkta
man i detta amne skäligen kan fordra och påräkna,
samt tillstyrka derföre bifall deras; derutinnan äf»
iven >lils lVILnskon frän Malmöhus Län instäm¬
de, lckafom t>elrr jonston frän Kronobergs Län,
hwilken sednare blott fann en omständighet fela uti
de projeokerade förestrifterne, att nemligen permitte-
rade Krigsmän, som wandra frän den ena orken
till den andra, böra hos Konungens Befallnings¬
hafvande i de Siäder de genomwandra och der sä-
dane finnas, eller ock hos Magistraten samt Kro.
nofogden, uppwisa sinn innehafwande Resepasi, pä
det desie Embetswän mä kunna controllera, att de
ej antingen taga oriktig wäg, eller öfwer höfman
läng tid uppehålla sig pä resan.
Dä Talemannen framställde proposition om
bifall af Utjkottetö Betänkande, swarades hära all¬
mänt Ja; hwarmed all widare öfwerläggning sä-
ledes kom ack föifiviima.
Stats»
Den -Z April- 33/
Stats- och BcwillningsUljkottens gemensamt
afgifna och sistlrdne Ptenidag pä bordel lagda Ut»
läkande, i anledning af Kongl. Majits nädiga Pro»
position, angående befrielse frän Brän-.vinsBewill»
nings utgörande för arén i8ro, i8>i och ,812
af personer ä landet, svin icke äga eller besina jord,
föredrogs nu äler, dä kristers Oaniolkon fran
Elfsborgs samt polian k.ontzberA fran Gefleborgs
Län fbrmälte sig antaga det af Herr Landshöfdin»
gen och Riddaren von Lrinkman kill Bewillnings»
Utskottets Protocoll afgifna och Urlakandet söljak-
tiga särskilda yttrande, deruti äfwcn ^on jonsson
fran Blekinge instämde, under förklarande, alt
han ansäge Utskottens tillstyrkande, det den ifräga-
warande afgiften skulle utlagas, wara utan ända¬
mål, helst den föga lärer kunna utgå, dä de, sorn
ej redan betalt, för det mesta blott äro fattighjon,
hwilka mäste ujuta afkortning.
josian ^Vesling frän Westmanland anmärkte,
att man wid ben ifrägawarande befrielsen förbigått
sädana jordbrukande Torpare, och ej utlärit sig hu»
ruwida de böra anses såsom innehafware af jord
eller icke, hwilka till bränwinsbränning sig icke an¬
mält, ehuru 1810 ärs Författning bein dertill be¬
rättigade.
Olansson frän Malmöhus Län fann det
wäl, i StalSwerketS närwarande killständ. nödwän»
digt att ej efterskänka nägra af desi päräknade in¬
komster, ulan fast heldre, fä widr man kan, söka
BondcSt. prot. isi?, 1818- B. IV. 126
zz» Den 23 April.
utfordra dem; men dä han ansäg det härdk och o»
billigt att Ukprässa af den minst bemedlade folk-
classen den ifrägawarande afgiften, som, efter or»
dalydelsen af Kongl. Förordningen, tilläfwentyrs
aldrig bordt dem affordras, hemställde dlilg KILns-
lon aik UcffottenS Betänkande ma återremitteras,
med det förflag, att frägan om nämnde afgifcs mi»
dare utkräfwande mä förfalla.
^näers LsnZsten frän Jönköpings Län, u»
tan an bestrida en sä bestöflad ätgärd, wille blott
upplysningswis erinra om ben oreda och willer-
walla, som skulle inträffa, sami det öfwerdrisna
beswär, som blefwe nödwändigk, derest befrielse
skulle öga rum för ben debiterade» annu obetalda
isrägawarande afgiften, samt återbäring medgiswas
af den, som redan bliswit erlagd; h,vilket i sädont
fall äswen skulle sträcka sig till Siäbernes innewä»
nare, i anseende till den as dem utgjorda Brän»
winsbewillning, helst de bliswit genom en och sam»
ma §. älagde att den utgöra, som de personer ä
Landet, hwilka icke äga eller besitta jord.
Ion jonston fran Blekinge anförde ä nyo:
att om förhällandet i alla orter more lika som i
hans, hade man ej särdeles att wänta genom den
omnämnda afgislens fortsatta indrifmande; men om
man ändteligen ej wille göra fullkomlig eftergift,
trodde han, att man af dem, som wille och kunde
betala afgisten, borde uttaga den, men ej preja
ten fattigare Classen, för hwilken den nu mera
skulle bliswa känbar, sedan flere ärö skatt bliswit
Den 2z April. 33-
samlad, och i synnerhet för sädana fattiga hushall,
som bestä af stor personal.
polian ^Vesling upprepade dest i Bewillnings»
Ulffolker yllrade sarstilda mening, det antingen alla
böra betala, eller ock alla befrias frän den ifraga-
warande afgiften, och i sednare fallet alla de, som
redan betalt, njura återbäring; eller ock denna ä-
terbäring endast ärnjutas till hälften, samt den fort¬
farande betalningen endast till halfwa beloppet ut»
gä, genom hwilken sednare ätgärd alla wederfores
lila rätt, och fåken tilläfweniyrs kunde rangeras u»
tan något nytt betungande för Staten, helst inbe¬
talningen af den oguldna hälften kunde amvandas
till ätergäldande af den redan betalta.
Dä Ståndet i allmänhet förenade stg med Herr
Landshöfdingen och Riddaren von Lrinkmans skrif-
ullga yttrande, bkef Urlätandet, i grund deraf, till
Ulffotten äterremitteradt, för all söcnyadt yttrande
i amner asgifwa.
Uti ankommet Memorial, som upplästes, af
den 20 i denna monad, anmäler C^stitmmnSUt»
flottek, lill swar a BondeStändets commumcation
af den is förutgående, t afseende pä tryckningen
af Handlingarne och Protocoller i Anmärknings-
malek, rörande de till Befälhaswarne för en i nä-
der anbefalld KustbewakningsExpediion den 8 Ä-
pril 1817 utfärdade Ordres, att Utffotrel redan-
nnder den 16 innewarande widtagit den anstalt.
Z4» Den sz April-
orr ofwannämnde Handlingar och Dtokocoll warda
ofördröjligen lill trycket befordrade»
LadeS lill Handlingarne.
Allmänna BeswärS- och EkonomiUkskotters nu
ankomna Betänkande, med ärskillige Ledamöters
derwid bifogade särskilda yttranden» i frägan om
förändringar eller förbättringar uti SkjutSwäsenbet
sami de i detta ämne utkomna nu gällande För¬
fattningar; upplästes och lader pä bordel
I anledning af StaksUtskolketS hemställan urr
särskilda Memorial af förliden gärdaq, fann Bon-
deStändel för godt, att, med godkännande af de
föreslagna VoleringsPropositionerne, till der För¬
stärkta StatsUrskotlels afgörande öfwerlemna frä¬
san om: rrv NummerLotterietS indragning; 2:0
Talemänstafflarnes indragning; och 3:0 CanztiRä,
-et lannttröms pension.
Wid StatsUtskottels anmälanden uri insända
Utlätanden af sörliden gärdag, rörande desi wid-
lagna ätgärder r
r:o I anledning af gjorda motioner om Verk¬
ställigheten af förut ifrägaställd reglering till befor-
drande af indragning utaf öfwerflödige Embeten
och Tjenster;
arv I anleSning af Kongl. Majus nädiga Re-
Den -Z April. 34r
wiff om medels anslående till reparation af Wad¬
stein Slott;
z:o I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Re-
mist ä Häradshöfdingen örtenäalils ansökning om
Boställe eller Lwiörhöjning;
fann BondEtändel skäligt lata bero.
Högwördige PresteStändet anmäler, Uti ankom¬
met ProtocollsUtdrag af den i8 i denna mänad,
att, ester ytterligare föredragning af StatsUkffot-
lets förnyade Utlåtande, angående Wadstena Klo¬
sterkyrkas upplätande pä wista wilker ät Wadsten»
Stads- samt dermed förenade S-'t Pehrs Lanvtfö»
samlingar, hade Högwördige Ständet gillat och
antagit hwad Utskottet, rörande detta ärende, ytt¬
rat och hemställt, dock med Ven modistcation, att
Len af Utskottet omförmälde summa af omkring
zooo Rrdr Banco nu mä till utbetalning anwi»
sas samt att till Kongl. Majus nädiga åtgärd mä
öfwerlcmnas, att läka uppsätta det Contrakt med
Församlinqarne om Kyrkans iständsätta^de och fram¬
lida und-rhällande, som Kongl. Majrt i näder kari
pröfwa nödigt för Rikets säkerhet och werkstä. ig-
heten deraf; uti hwilket beslut de öfrige RiksStän-
den blifwit inbjuvne att stg med PresteStändet
förena.
Dä BondeStändet, i anledning häraf, tog
detta ämne under ötwerläggning, fann Sländet ez
skäl, att i ofwannämnde modistcation instämma» il¬
ian förblef.wid sitt i detta ämne redan fattade beslut.
Den 2z April.
Upplästes och kades pä bordet StatsUlstottcts
ankomne Utlåtande» :
i:o N:o 184, i anledning af K nal. Majus
NZdiqa RrMitz uppä Lieutenan en kdouskesus au»
sökning, om utbekommande as inoestäende Lxspec»
tance-arivode;
2:0 N:o i86, öfwer RiksdagoFnllmägtigen Ion
Jönssons frän Malmöhus L'n mo ion, angående
Ärvnn- och Correctionshus i Landskrona;
z:o N.v r87, i anledning of Kong!. Mij-ls
nädiga R N1>8, angäende rillökninq af en Wakt»
karlsbestallning wid Umeä LänSfangclse;
4:0 N:o 188, öfwer Prosten Lks Memorial
om en del af Wadstena Klosterbyggnaders upplä,
tande för Hojpilals-iiirättningen derstädes.
Likaledes upplästes LagUtstoltets insända Ut»
lätanden:
1:0 N:o 91, angäende frägan om förändring
af 8 Cap. i Z. GiftermalsBafken;
s:o N:o 92, rörande förflag till ändringar i
7 Cap. RälttgängsBalken m. m.;
z:o N:o 93, angäende det af Kongl. Maj:t
till Riksens Ständers antagande i näder framställ,
da förflag till ny ConcursLag;
4-.o N:o 94, angäende gjordt, men afstyrkt för,
stag lill ändring af nu gäklaride formulair till Bor-
genärsEd;
Den 25 April, 34z
och blefwo dessa Utlåtande», efter uppläsan¬
det, lagoa pä bordel.
Ständet ätstildes kl. half till 2 pä dagen.
In liclsm krotocolli.
Olok ^Verlin.
1818 den 25 April.
Kl. lo f. m. öppnades der Hederwärda Bonde»
Ståndets Plenum pä manligt sätt, med af Tale»
mannen förrättad bön, hwarefter Protocoller för
fistlidne Plenidag den 23 i denna mänad justerades.
Föredrogs ä nyo Stats» och BancolUstottens,
under den rz dennes, gemensamt afgifna, pä bor¬
det hwilande Betänkande, angående err begärdk och
af Utstkotlen, till wisst uppgifwet belopp, tillstyrkt,
särkildt förstört till hwarjehanda nödwändiga ut.
gifter för Götha Canal-arbeters fortgång och be¬
främjande under Winlermänaderna; hwarwid ^n-
cksrs Oanielkon frän Elfsborgs Län yttrade, att,
ehuru 1815 ars Reglemente för CanalDirectioneU
tydligen föreffrifwer, att icke nägra medel finge af
kommande årets tillgängar anticiperas eller anwän-
das förr än löpande ärets arbere blifwit, fa midt
detsamma förut wordit bestämdt, till alla delar
344 Den 25 April.
werksialldt, och Direktionen, med iakttagande af
denna föreskrift, säledeo ej bordt wara i behof af
nägot förlott, wille han likwäl för denna gäng,
uppä de af Utskotten anförda skäl, för sin del,
lillkyrka antagande af UrffotkenS, i ockla afseende,
gjorda försiag, men ansäg derwid utiryckligen böra
upprepas, hwad sickswa Betänkandet äfwcn siall
innehålla, arr S> andel ingalunda derigenom bunde
sig i o n snart afgörande hufwudfrägan, huruwida
Canal-arbetek kan och bör widare fo-tfallas.
Uppä af T-keminnen, i anledning häraf,
framställd Proposition, blef isiägawarande Betan»
tande af BondeLtändet b-faller, urider förb hall af
öppen prötningsräkt, i afseende pa de, under Riksens
S anders afgörande beroende, öfriga frågor, an¬
gående Göiha Canal ai.läggning och dermed geMiN-
skap ägande ämnen.
Da Ståndet härefter lät sig förekomma All¬
männa Beswärs och EkonvmiUr'?ollels föregående
Plenum upplästa och pä bordet lagda Betänkande
af den 17 i denna mänad, i afledning af wäckt»
motioner om förändringar <8er fölbäktrmgar uti
Skjutswäsendet och de i betia amne utkomna, nu
gällande Författningar, uppläste och oflemnade ^0-
ksn ^SZNUS ^Ve8linA frän Westmanland följande
Ansörande till Prorocollet:
Dä jag förlidne Plenidag afhörde HSglojl.
Almänna Beswärs och EkonomiUijkottels Betän¬
Den 25' Äpril. 345
kande, rörande ffjuksnmgs-oiius, kunde jag, i min
stora bedröfvelse, likwäl ej annar an förundra mig
öfwer Författarens stora snitte, att, med sa ringa
skjutslega, aka och wända, för alt köra ifrän wära
billiga anspråk, ark fä all jord att deltaga i ett
onus, sorn Högloft. lllstkotket sagt ännu warre skul-
le ruinera den ff u sskyldiqa jorden, om skjutslega!:
blef höjd lill fö hällande mot befwärek. Denna
imagination anser jag lika som att wt skulle före¬
ställa ost, att Embetsmannerne skulle blifwa däli-
gare genom förhöjda lönewitkor. Jag förbigär allt
widare beswarande af Betänkandet, sedan war med¬
broder Lsr^s reservation innefattar mer än hwatz
i min förmåga star an anföra. Jag will blott
nämna en omständighet, som rörer de Häraders
rätt, dem i laglig ordning bör tillkomma, för hwil¬
ka jag förer talan. I K ngl. Firfaltnuigen gf
den il December 1766, som Högloft. Ulffotret
äberopar iason, nog uppchsanre om wär skyldighet
akt stkjutsq, stör med uttryckliga ord: att om sä
stor farrvcg är genom nägon Stad» att Sta¬
den sjelf ej förmär ffjutsen bestrtda, mä kring¬
liggande Hemman a Landet med hästar bi¬
springa hwilka dock alltid 'lola ätnjuta li¬
ka stjutSlega som Staden- Detta har kcmmir
i glömska sedan Westerås Stad blifwit i behof alt
sä hjelp af snart st gdk begae de Harader, för hwil¬
ka jag är Representant och äfwen en del af Norr¬
bo Härad. Dä nu skyldigheten enligt denna Kongl.
Författning, är Utsträckt ända till ost, som bo nä¬
ra 2 me mil frän Staden, och således dä wi skjut¬
sa tili Nyqwarn, fä köra 6 mil för ingen styfwer,
borde bet ej wara asundswärdt, att wi finge njuts
Z46 Den 25 April.
lill godo den rättighet som är otz förwarad i sam»
ma Kongl. Författning svin bestämmer wär styl,
vighet arr Staden bispringa, helst Allmogen och
fkjutsskyldige kring Enköping, som hofwa blott
hälften sä länga skjutshåll, är itzv-y ärerfick denna
rättighet. Nu inwändes wäl, att det skall wara
likgiltig om man i Stad eller pä Landet har sin
stjuksstyldighet; men vin jag skulle uppräkna allt
svin fbrswärar skjulsnings-onus genom äliggandet
arr hälla hästar ätminlione i Westerås, der stjuts-
skyldige och deras hästar sä oska blifwik sä illa be¬
handlade as resande i och för den ymniga tillgän¬
gen af spirituösa saker, skulle denna tafla, uppdra,
gen med desi rysliga särgor, blifwa för widlyftig
och motbjudande att städa. Jag drager heldre ett
vigenomskenliat täckelse för det förbigängna, och hop¬
pas Författningars helgd i hela sin widd för det till¬
kommande, da wi rwligen hörr det nädiga uttryck af
rvär Allernädigste Konungs mun, att wi stola blis-
wa skyddade som more wi hans egna barn.
Ehuru wi med äterremitz lill Högl.ff. Utskot¬
tet ej hafwa nägot hopp winna det allmänt äsyfta-
de malek, beder jag dock för enskild del sä Betän¬
kandet äkerförwisadt» som har att hoppas den före
omnämnda Författning mä sa i det ena som andra
blifwa gällande. Slockholm den 25 Avril 1818.
. stok. klaZn. äVesstng
frän Stende och Tuhundra
Härader i Westmanland.
Om hwad ^Vesling salunda anfört» förenade
sig öfriae Fullmägtige frän Westerås Län, äfwen-
svm kMs Lrsson frän Upsala samt k>ars Larlsson
Den 25 April. 347
sch ?eter 8venslon fran Skaraborgs Län, hwar
för sin ort.
polian I^onFbt-rF frän Gestrikland, som för¬
klarade sig hufwuviaUig>'n instämma nii Riksdags¬
mannen L. k. LerZs, Betänkandet bifogade, sär¬
skilda yttrande, begärde lik-väl, dä han more teck¬
nad Författare till tet Memorial, hwarjsrän nämn.
de Betänkande egentligen leder sitt ursprung, och
ärendet således i synnerhet torde tillhöra hans upp¬
märksamhet, an det samma mätte intill nästa Ple.
num ytterligare harila, pä det han under riden
mätte sä tillfälle sammanfatta de Anmärkningar,
hwarlilt han funnit ostaberörde Betänkande för¬
anleda.
Sedan kekr Isiilslon frän Christianstads Län
äfwen förenat sig i denna begäran, fann Bonde-
Sländet skäligt, alt bertill lemna bifall.
/on jonston frän Blekinae hemställde imel-
lertld till Skändet, att nästa Plenum Utlaka sig,
hurnwida det samma fnnneljenltgt, att, sedan isrä,
gawarande Betänkande nu mera inkommit,, sä wäl
hans som 6ukak larssons frän Stockholms Län
den 9 sistlidne Januari, i samma ämne ingifna,
men tlst följe af Ständets ven 9 derpäföljande,
med deras beqifwande, fattade bestut, annu icke
remitterade Memorialer mä, enligt nämnde bestut,
»vid den förmodade älerremisien af Betänkandet,
till Utskottet öfwerlemnas, helst de, efter §on ^ons-^
Lons förmenande, hufwudsakliqen utginqe frän sam¬
ma grunder, samt äsyftade samma resultat», som
3-r Den 25 April.
Riksdagsmannen LerZs af Ständets allmänna röst
gillade yttrande, äfwensom >lils Känslans frän
Malmöhus Län reservation, begge asgifna lill Ur«
störtets Protocoll.
Frän sista Plenum pä bordel hwilande Stals-
Utstotlero Uilätanden af den 22 i denna mänad:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:tS nädiga ke¬
mist uppå Licutenan en kousteaus ansökning om
ulbekommande af innestäende exspecrance-arfwode;
2:0 Ofver RiksdaasFullmägtigen ^on ^ön^ton»
frän Malmöhus Län M inona!, anguende Albers-
och Correclions-inräkrning i Landscrona;
z:o I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga re¬
mist, angående tillökning af en Waktkarls beställ¬
ning wid Umeä Läns fängelse;
4:0 Öfwer Prosten Lk.s Memorial .oni en del
af Wadstena fordna Klosterbyggnaders upplärande
för Hojpitals-inrärtningen derstädes;
blefwo, efter nn stedd ytterligare föredragning,
af Hederwärda BondeSräudel bifallna.
Likaledes biföllos, uppå särskildt derom fram¬
ställda Propositioner, LagUtstotkers sistlidne Pleni»
dag upplästa och pä bordet lagda, samt nu äler fö¬
redragna Betänkande»:
i:o Af den ig i denna mänad, angående för¬
ändring af S Cap. i §. GifiermälsValkenz
Den 2Z April- 349
2:0 Af samma dag, rörande förslag till än¬
dringar Uti 7 Ecip. NättegängsBalken. hwariqenom
dest förra stadganden, tillika med Kongl. Förord¬
ningen den iZ Ocrober ,8iv, angående wifla om¬
ständigheter, i afseende pä inteckning i fast egen¬
dom, komma att till deras werkan upphöra; och
g:o Af den 17 i samma manad, angående det
of RiksdaqsFullmagtigen för Götheborgs Stad Herr
L. kl. ^etster gjorda, men af Utskottet afstyrkta
förslag till ändring af nu gällande formulair för
BorgeaarsEd.
Wid förnyad föredragning as Lagutskottet-
ben 7 dennes meddelta och nästlidne P enidag pä
bordel lagda Betänkande, angående det af Kongl.
Majit till Riksens Ständers antagande i näver
framställda förslag till ny ConcmsLag, blef samma
Betänkande, uppå flere Ledamöters begäran, anya
lagdt pä bordet.
Allmänna Beswars- och Ekonomiutskottet- an¬
komna Utlätande af ben z April, öfwer en i Hög-
wördige PresteSkändtt gjord motion, om rvidtagan-
be af wista provisoriska anstalter lill befordrande af
mera enhet och likstämmighet i afseende pä faltig-
rvärden, upplästes och labeS pä bordet.
Bortgick Talemannen i enskilda ärender och
Kfwerlemnade klubban till vice Talemannen tt/ck>erk
352 Den 25 Apr!k.
Upplästes ConfiimtionSUtffottets insända Me¬
morial af den l6 och 20 i denna mänad, innehal¬
lande: i:o anmälan och tillstyrkan af förestagna än¬
dringar i NiksdagsOcdningens 14 T-, och 2:0 För¬
slag till fördelning i numererade moment af ätstil-
lige TZ. i RlksdagsOrdningen; och dä desta För-
stag lemnades utan anmärkning, blefwo de, till dell
behandling Z6 §. R geringsformen förestrifwer, lag¬
da pä bordet intill nästa Riksdag.
Widare upplästes följande inkomna Utlåtan¬
de» och Betänkanden, nemligen:
frän StatsUtffottet,
af den 22 April:
i:o I anledning af Kongl. Majrts nädiga Re¬
mist, angående tillökr anslag för Spinnhusens i
Landsorterne underhällande;
2:0 I anledning af Dito Dito, angående me¬
dels anslående för Stockholms KrvnoCorrections-
hus underhäll;
z:o Rörande gjorda anmärkningar wid UtMtets
Betänkande, i afseende pä Salpelerfkarlens ut¬
görande.
8rän BancoUtffottet,
af den 22 April:
1:0 I anledning af wista förestagna förändrin¬
gar wid Sedelukgifningen frän Banken;
Den 2Z April- 35 r
2:0 I anledning af begärdt länebikräde frän
Banken till Uddewalla StaoS kyrka;
Z-o I fräga om understöd frän Banken kill upp¬
byggande af Lärohus uti Städerne Calmar och Skara;
4'o I fräga om begärdt Länebikräde af Banken
till Götheborgs Stad;
Z:o I anledning af wäckt fräga om inrättande
af en ny fond till understöd för Sillfiskare;
6:0 Memorial, augäende ett ,il! Bankens Ar-
chiv aflemnadt Biografiskt arbete.
Zrän Allmänna Beswärs- och Ekonomi-
Utffottet,
af den z April:
1:0 I anledning af gjordt Förslag om bidrag
till fattigförsörjningen af Torpare, Dagkarlar, Back¬
stugusittare m. m.; och
2:0 I anledning af en inom Wällofl. Borga e-
Ståndet wäckt motion, att den ät Westerbvttniska
Allmogen bewikjade Seglationsfrihet antingen mä
upphäfwas, eller sättas under nödig kontroll-
Lades pä bordet.
Etter uppläsande af Allmänna Beswärs. och
EkonomiUiskotteks den i z dennes afqifna Utlätan.
de. i anledning af Högloft Ridderjkapeis och A-
dclns samt Högwördiga P est-^Standels äterremifi
af Utskottets ben 21 siftlrvne Ianuarii meddella
3 As ' Den sZ April.
Betänkandes angående wäckt fraga om skyldighet
för Götha CanalBolaq, att besörja underhällander
af de »vägstycken i Skaraborgs och Ostergötlands
Län, hwilka tillhört sädana hemman, som genom
Canalanläqgningen blifwit indragne; fann Bonde»
Ständer, som redan bifallit Utskottets första Be¬
tänkande, akt detta dest nu afgifna Utlåtande endast
borde läggas lill Handlingarne.
Instämde BondeStändet uti ber af Walles!.
BorgareStändet fattade och genom ankommet samt
riu uppläst ProtocollsUtdrag för den 25 i denna
mänad, till deltagande anmälda beslut, akt hos
ConstiturionsUtskotlet framställa ben önffau,attUt,
skottet mätte läka till trycket befordra sä wäl de der¬
städes hallna Prorocoll som Handlingarne uti det
till detta Utskott remitterade AnmärkningSmäs^ rö¬
rande de genom Föredraganden af CommandcÄren-
der för Armeen utfärdade GeneralOrdreS, om wik¬
torén för approberandet af Recruler wid sädana
Regimemen, ber Rotehällare ej samfäldt ingått be¬
ting om Soldatbeklädnaden.
Uti meddelt Utdrag af Protokollet för den i Z
i innewarande mänad, förmäler sig HSgwördige
PresteSkändek hafwa, af förekomne uppgifna an¬
ledningar och stal, beslmit anmoda Allmänna Be-
swärS-och Ekonomiutskottet, att skyndsamligen till»
ställa Högloft. Ridderjkaper och Adeln samt Wäl»
koft. BorgareStändet hwar sikt Exemplar af Ut¬
skottets
Den -A April. ZZz
Dottels ben i§ nästlidnö Januärii afgifna och af
Preste» sm BoudeSländet äierrrmitkerade yttran¬
de, rörande handläggningen äf Prosten Doctor
slenkammar-r Memorial, angående saknad ellie
fördröjd werkstallighel af Kongl. Mai.is och Rik-
se»s Ständers widlagna bestur uri ätikiltige RikerS
iiire hushällning rörande ämnen, pa dek förstbemäl-
te twiirne Ständ mä- i förmägo af RiksoagsOrd-
tiingens 44 , yttra sig under hwilkct Utskott de
änse mäter hökä. Men, i händelse samma Riks»
Ständ, sävant oaktadt, ffulle uppskjuta deras Utlå¬
tande derölwer, eller ock yt.ra att Doctor LtoM
hsmmsrs ifrägaställde Metnorial icke tillhörer Ast»
Männa BeslvarS» och EkonomiUrsko^cts handlägg¬
ning- Mäntave HögMörbiae PresteS^ändet icke de¬
sto Mindre- att n ämnve Utskott ofördröjligen, mä -
inkomma med Utlåtande ösner LUstöppen Doctor
^lmcf^istsj utaf Döcror Llentirmmars merberörde
Ptemvrial föraNledde och kill Utskottet de» 9
bruärii remitterade Forstäg: att Riksens,StLn-
^cr mä hos Kongl. Maj t i underd änrghek
anhällä, dct Rongl. Maj t i näder räckiös
ivid hwärj-: Riksdag läts lomma till Rik'
fenö StäNdesS kännedOM. hurusom Riksens
AtäiiberS fökögLknde Rrksbag Mifnä saMtee
lisse önskningar och beslut hwar för sig, blif-
lött as Löngl. Naj.t ansedde, och litt hvil¬
ket flick tze hefinnas.
Nppä derom wäckt sräga, fann ÄondeStändei
för gööi. arr med hwad Högmördige PrrsteStändöL
LosiöeSt.pros. is17, tiiiS. B. IV- 1Z/
ZZ4 Den 27 April.
i förenämnde afseende» fölunda bestulit och förkla¬
rat, till alla delar sig förena; hwarom »vederböran¬
de skulle pä manligt sätt wördsamt och »vänligen
underrättas.
Härefter ätffilder Ständets Ledamöter.
In sillem krotocolli.
Olok ä-Verlio.
i8i8 den 27 April.
Plenum kl. is f. m.
Da BondeStändet, efter förrättad bön och ju,
stering af Protokollet för sistlidne Plenidag den 25
» denna mänad, lät sig ytterligare föredragas Skåls,
och BancoUtffottenS, den g i denna mänad under
N:o 28 afgifna, samt den sr derpäföljqnde pä bor¬
det lagda Betänkande, i anledning af Kongl. Maj.tS
uädiga Proposition af den 17 December r3»7,
angäende Götha Canal-arbetets forrgöng och be¬
främjande, uppläste BancoFullmägtigen Jokan ois-
lon frän Gestrikland följande an»närk-
siingar:
i:o Dä Gölha CanalDireclion, som anledning
till sitt, för Canal-arbetets drifwande, uti sin Dis¬
cont upptagna län af 1,120,000 R:dr, anför sig
dertill ryarir twungen utaf den af Rikse,rs Stän-
Den 27 April. Z5Z
ber wid 1815 ärS Riksdag fastställde arbetsplan >
synes försigtigheten fordkat, akt ett sä ryckigt be»
stänunande i denna del blifwir stadgadt, arr Di»
rectionen omöjligen uti StänverneS bewiljade biträ»
den mä kunna söka sig anledningar akt staffa sig
andra penninqekittqängar, hwars äterbetalande af»
fv'bras R.ksens Ständer, söm en styrpinne'. —
Denna försigtighet har Högiofl. Bancovrffoklet
icke iakttagit, hvaruti jag finner stor anledning
till äterremisi.
2to DL ElNalDirectiönen äk VattqUerölite, äe
helt naturligt a!i ben upphör» men dä derigenom
uppkommer en betydlig brist i tillgäng för Arbets»
Casian, är lika tydligt, att en ny arbetsplan och
nya wilker för arbetsbiträdets lemnande mäste npp»
göras: som jag saknar detta stadgande i Utskottet-
Betänkande» sä anser jag ber äswen derföre for¬
dra äterremisi:
gro Som jag ej kan begripa annat Ln Äctke»
ägare pä ett eller annat sätt böra liqvidera de föe
Canalarbelets starkare drift uppkomna stuster, eme»
dan Canalen, dä den är färdig, btifwer Aclieäga.
res egendom, sä anser jag nägvn sörestrift i denna
del böra göras, innan nya biträden lemnäs, eme¬
dan det, i min *anka, blifwer omöjligt att be asta
Folket med tryckande stanék, för att pä en gang
liqvidera CanalWctkeks ffuldek och bemilja Zvö.vQa
R:dr som Bvggnadsbiträde. Jag anhäiter cerförs
om ätetremisi. emedan jag under ingen synpunkt an¬
ser Staten, eller kältare sagdt Folket, skyldigt till ett
sadan uppoffring ät-Herrar Acrieägarez
ZZs Den 27 Aprils
4to Dä Landet Lragit sig en "bewillning af
Zzo.oso Rtdk, för ätt betala sin skuld till Barr»
ken. sä ser jag tydligt, akt delta ändamälicke ripp-
fylles, dä Banken deraf stänker ZOo.doo R:die
till Götha Eanal; jäg öttstar derföre att det Mera
tydligt wisas, att Landets bewillning kunde min»
stas mev Zäo.vso R:dk, om ej anflaget till Gö¬
tha Canal bewiljas; och att det kika tydligt äfwcn
tvisas, att detta anslag är en bueck bewillning pä
hela Swensta Folker frätt Lllorr till Söder; deref¬
ter Klifwer nian bättre i tillfälle att afgöra, hwilkeE
Man tror wara enligast med wära pligter, antingen
att öfwergifwa Götha Eanät, eller betunga Kolket
med den ej obetydliga skatt af zoo.ooo R:dr ärli¬
gen, hwatmed bervillnittgen i annat fall kunde mill-
sikås. Jag yrkat derföre äfwen äterremitz af Ven¬
na deK
Jokan Olrlon ^oNgKsrg.
8nc ^ricskön frän Orebro Län förmälts sig
mäl finna desia anmärkningar sanna och riktiga, och
sä wida de kunde leda till något nyttigt ändamål,
wisierligett, fbk egen del, ej hindra äterremitz af
frägant mett dä hatt befarade, att säbant endast
skulle leda derhän, att Statens tillstött till Götha
Canalett blefwe, i stället för zoo.atro R:dr, pro-
jectkrad liv kanske en million, helst en stor del nit-
älska fök ersättningen för Disconträttiahctett och för.
säkring af Äctieägates räntebetalning, sä wille hatt
trs det wara bättre Skt rent af bifalla UtstöttenS
Betänkande i desi närMarande stick; önffande Lkie
Ltictzkoni att de af Sandels Ledamöter, som i
Ätstötten öftverrvärit MäletS behandling, willeup^s
D§N 27 ApM. 35?
sysa sörhAllandet och om mm as opinionen derstä¬
des har att färwänta näqon större inffränkninq i
Bankens Utgifter för ber ifrägawarande ändamälet,
^näors 8anflstbn frän Jönköpings Län begär¬
de, i anledning häraf, ordet-, och wiste upplysnings-
wis nämna, art, esker Ulstottens närwarande för-
stag, kommer all ersättning för CanalBolageks winst
af Discontiurämungen ari förswinna. och byggnads»
biträdet af 300,000 9?:dr är den enda Utgift som
i detta afseende kommer akt gravera Banken- Man¬
ga ventilationer hade i Utstollen sörewarit, anqä,
ende Diftonlxättighetens upphörande irtan ersättz-
ittyH' och de särstslda meningar, som finnas Be-
tackandet följaktige, wisa, att flera yrkar en sadan
Ersättning, den mqn likwal, med mycken mida, och
ester wiolyftiga öfwerläggninzar, fatt Undanröjd; och
dä imellertid häraf Höre uppenbart, att qllmäunq
tonen alldeles icke är för nägra ytterligare instränk-
yingar, utqn snarare kan hli riktad pä ökade stt»
gifter, sä wille Landsten för sin del tillstyrka, atf
BondeStändet mä genast bifalla Betänkandet, föv
att yj blottställa sig för faran att, genom sakenS
Återremitterande, heldre förwärrq än förbättra den,
samt för att derigenom tilläfwentyrs giftva uägost
jednsng ät dy öfriga Respective StändenS fattande
heflut i detta ämne, och liksom gifwa nägon ständ¬
punkt för den widare öfwerläggning denna krägq
ännu wid Riksdagen torde komma att Mderkastas,
Häruti instämde Joki, U. ^Vesling frän We¬
sterås, ketir filefon frän Christianstads- Jacoby
^rslost frän Orebro, Olok kebrslqy frän Glock-
Zrd
Den 27 April-
holms samt Danie! Anöerston frän Upsala Län,
h ollan sevlia-c tilläde, atl om man bör ania»
ga ali Götha Canal är ett företag, som smänin»
gun utsuger wära killgängar och förstör National»
kla en, sä vör man antingen helt och hältet lem»
na denna grop. som wi gräsma för wär egen un»
bergäng, eller ock inskränka sig till ber ifrägawa-
rause a.-b ^kilrädet af Zoo,oac> R:vr. Detta sed¬
nare lrovde Danie! ^nsterston att man ej kunde
unvwika. dä vet af föregäende Ständer blifwit Ut¬
lös w st och dä man dera warit nödsakad bewilja
förskott, rist brstiidanve af sädana utgifter, svin
warit oundgänglige, sä widg den stadgade arbetspla¬
nen skulle kunna fuilsöljqs,
foiian DonAderZ frän Gestrikland anmärkte,
gtt, om dek au är nödwändigk att meddela det
. jfrägamarande bist^dtt, hwilket han ?ör närmaran-
de ej viréer hma'kea bestridr eller medgiftvit, mo¬
re det 1i"wäl angsläret, att w,s desi meddelande
stadga sädana »vilkor och förestrifter, som förekom¬
ma alla Mlsibeuk och stydoa emot framtida ytterli»
zare pre^Lgtlyner; hivarsöre han äftven yrkade ä»
rerremisi.
Uppä af Talemcinnen härefter framstUldPro-
p. "'i », besitt BoudeStänbsl att bilalla Ui sköttens
j gqwaranve Betänkande, hwarom alitsä Resp,
MedAtägden ffulle wöpdsamt och wänligen under,
rättas.
LagiWottels under tzen i7^e bennes afgifnq
Den 27 April- »Z-
samt den 23 och 25 derpäföljande pä bordet lagda
Betänkande, angäende det af-Kongs. Majit lik
Riksens Ständers antagande i näder framställda
Förslag till ny Concurs-Lag, föredrogs äter, dä
BondeStändel fann för godt nämnde Förftig gilla
och antaga, med de af LagUlskottrt i berörde Be¬
tänkande uppgifna rättelser.
Till öfverläggning söretogS Allmänna Be.
swärs. och EkonomiUtskottets förliden Plenidag upp,
lästa och pä bordet lagda Utläranden, dels öfwer
den i Högwördige PresteStändet gjorda motion,
om widtagande af wista provisoriska anstalter, till
befordrande af mera enhet och likstämmighet i afse,
ende pä fatligwärden, och dels i anledning af wäckt
Förslag om bidrag lill fattigförsörjningen af Tor,
pare, Dagkarlar, Backstugusittare m. fl.; hwarwid
Jokan Wiklund frän Westerbotten och flere Leda-
möter tillstyrkte bifall af desta Utlåtande»; men
kekr Lonatsson frän Halland yttrqde sig skrifte!!»
gen »ti erk sä lydande Anförande:
Till der Högloft. Allmänna BeswärS- och E»
konomiUtskottets Betänkande, i anledning af wäckt
Förslag om bidrag till fattigförsörjningen af Tor¬
pare, Dagkarlar, Backstugusittare med flere, utbe¬
der jag mig Medbröderncs tillständ att fä nägot
tillägga.
De för detta utgifne Förordningar om Fattig.
wärdén anser jag icke kunna förbättras; ty För-
famlinMnr draga all möjlig vmssrg för deras bä-
z6« Den 27 April»
fsa; da naaon icke kan hjelpa sig något sjelf, sä
gä te omkpliig i Fössam!i'-aen wista dagar pä hwort
stale. Deremot dm tillökningen pä chuialet af tig§
siare kan jag ej lemna i tysthet.
Lägenh tykelina innehäst binder, att Aboen
sikall hästa sitt aboende hemman usi laga ständ, se,
dan h.ni brukat hemmanet i sju är; des anser jag
wara onöilrak för en Frälseåbo^ som mäste göra
arbete s-.!l Frälseman, som äp för häryt betungad
stled körslor, dagsverken och statt j penningar och
ar dyrmed fullt svstllsat , uran bygga mer än nöd,
wändighrten fordrar; sedan äldern tilltager, sä att
aboen icke siels orkar all hällq hemmanet nied eget
arbete, mäste han lemnq hemmanet jfrgn sig, «y
der är söx dy t att lega sig dräng, ry drmgarne
hafwa stöpre förtjenst j Skäne det halswa äryt Metz
ätt trösta', ön »ägon Frälseäho förmär betala för
he q äret. När som den nya äboen städjer hem»
maners fär den fri disposition öfwer det, ulan nä,
sist undantag tilt de gamla; det stäk säledes i dest
styas fria wilja om han null lala de gamla husis»
öfwer nättén ester köra ur hem straxt. Hmod hus-
Ersten brträffm. lä aär dest merendels sä högt, att
egestdolstkn sadan hinner ri!l. Dermed hliiwa de
gamle larrige och haswa intet att hjelpa sig med»
sttm mäste taga lill tiggarestaswen, uran eget för-,
ivälta,.dr dertill,
Kongl. MajrtZ Sktifwelse as den 17 Deceme
her, tsir?. utwstar lchket huru Kyrkohemman stola
Selsin Arrende-wc ion bsrtarrenoeras. hwilken af,
wikelse gifwrr Pcesterstaprt tillfälle att bvrtarren-
P?n 27 Apxlsi 36 s
dera Kyrkohemman. Det är onekeligt, att icke dey
hugade speculanten bjndxr mera och större arrende.
Kr' den förra ser sia Utwäg till att kunna '»göra,
emedan den nya blifrrer endtsediaad ifrän gammalt
folk; sätepes tillsVapnS tiggare, som, med all sorg,
fälliahef, flit och sparsamhet, slitit sin titz siam
tits åldern.
Det är och blir alltför mycket tryckande för
Krono? och E kälke, abo-rne, an oförskyldt föda de
som andra gjort fa! iga. Sädank förspörjeS aldrig
sfcän Krono, och Skattehemman,
Jag förest ckker Hedervärda Ständsbröderne^
om icke nödwändsgheken fordrar, att fä någon än¬
dring emot den hushällning jag anfört: jag anser
pel wara öfverensstämmande nied rätltpisan, akt de»
som hällik hemman i 2O är och deröfver, mätte
Krligen fä något af det hemmanet, aldraminst en
tunna korn lill h var person om äret. wqre sig MM
sller qvinna,
Detta nisis anförande», fä vida det winne?
yrine MedhrödeyS bifall, anhäller jag mätte fä åt¬
följa äterremisien af Utskottets Betänkande. Stocke
holm den 27 April 18.18,
/pettr LenFlstoy
frän Halmstads, Höks och Tön-
n?rsjö^Härqder.i Halland.
^yäsra Lanckstetg frän Jönköpings Län för-
mätte f.g i sä mä'to instämma med pettr LenZl^
loa, sim han sinner ändring nödvändig uti huq,
362 Dörr 27 April.
hållningen med hans egna tankar; helst dem han
här anförr föga höra -ill ämnet, enar ingendera
af UtstoikenS Betänkande» handlar om sältet att
underhålla af sig komne Frälsebönder, ulan det ena
blott rörer den ComitLes sättande i werksamhek,
svin bör ge sörflag tili en allmän Faktigwärdsför»
fällning, och vet andra angär den fragan, huruwi»
da Torpare och Dagkarlar böra bidraga till sattig-
försöriuinzen.
polian äVesllnZ frän Westmanland fann der¬
emot kedr LenZtslons förslag innefatta sanning
och grundlighet, fastän han warit mindre lycklig
uti desi framställningssätt. Westing kunde för e-
gen del ej undgå a» finna det gansta billigt, a»
Frälseman, som under en Abos ma baraste och
kraftfullaste tid begagnat desi arbetsförmåga, böra
täta honom njura försörjning pä sin ålderdom tvid
det hemman han bebott och brukar, och för hwilket
han wid Herregärden utgjort arbetsstyldigheter.
'Wei-linZ funne åtminstone intet stal, hmarföre en
sadan abo, som wid aldrenS dag och afiynode kraf»
ter förstjukes af godsägaren, stall med hela sin af»
föda, som fattighjon, falla den öfriga församlingen
till last. Pä de orter, som äro uppfyllda af Fräl-
segods, stall erfarenheten ådagalägga, att fattig»
hopen icke litet ökas genom utfattiga Frälse-äboer,
deras hustrur och barn, hwilka, genom tryckande
arbetSstyldigheter, ständiga äbo-ombyten och smara
husrötebrister, blifrvit ucarmade; och dä der synreS
bade billigt och naturligt, ait dcsia olyckliga warel»
ser blifwa som fattighjon försörjde af dem, jorn ival»
kar deras fattigdom, rrodde sig WeslinZ äga stäk,
Den 27 April- 363
«tt i detta afseende understödja kelir Lengtskms
Försteg.
Larl krestrie Lsrz frän Bohus Lin anmärk,
te harwid, atl det beror af hivar och en Frälse-
äbos egen omsorg a!t förpassa sig sädane Conlrac.
ter. som antingen trygga hans besirmmg, elier ffyd-
da h^nom mot bekunaande answarigheter; men nä»
gon inskränkning as jordägares i Lagarne stadgade
rätt till ombyte af landtbo, nar denne sednare får
njuta de i Lagen stadgade »vilkor till godo, eller
näqon särskild påföljd af sörsörjningsstyldighct för
dylika .'andtbocr, derest de sedermera ej kunde skaf.
fa sig annan lägenhet, trodde ker^ hwarken billig
eller förenlig med den fria tisposiuon, som tillhör
ägande rätten, och den frihet »in Contracters inga-
ende, som är hamne Medborgare förbehållen. Man
skulle i fädant fall »smen kunna hindras an byra
tjenstehjon, sä ofta man finner nödigt och Lagen
tilläter, med minore man äfmen skulle wara an.
sma-ng för bera- framtida försörjning, i fall de, pä
ett ester annat sätt, blejwe fattighjon.
Värne! ^ostersson frän Upsala Län förmälte
fig fin m kskr Len^tslons sörstag innefatta en all.
beles ny motion, som nu ej ksn komma under öf.
wcrläggning, och synes egentligen höra ml de äm¬
nen, som bli föremäl för den Conutis arbeten,
hwarS organiserande Riksens Ständer förut begärt
och h-vars »verksamhet Utssollrt tillstyrkt man mät¬
te payrka. Antagandet af delta förstig syntes i»
med ertid Danie! kristersson ej kunna verkställas,
utan rubbning af allmänna'Lagen i ätsSiiliga delar,.
864 Den 27 ApM-
ych en wäsenbilig'förändring af de om faitigwäps
den redan utkomna Författningar,'
Larl llsnriassyn frän Gefleborgs Län ansäg»
; fräga vm f^ttigwärden, d?t mira lämpligast, atk
hwarje Socken för sig densamma bsförjer, pä dek
sätt, hwarom man kan i godo öfwerenskomma, och
förmodade Larl llenricslon, att den tillförordnade
Eomiitzens ätgayder ester Kongl. Mastts i detta
ämne framdeles utfärdande nådig» stadgande här?
Myt ej fägga hinder,
^lils Mnssyn frän Malmöhus Län förklara,
de sig färdig -lt ge bifall kill Ulflollets ifrägawas
rande Utlätgnden, helst ingenting annat är före-
flagsst, ätt arr den Comitö, som Riksens Ständer
ystd 180g Lrs Riksdag önskar matte fattas i werk»
samher, till utarbetande af ett Förslag kill sädane
allmänna föreskrifter» angäende frkrigwärden i Ri¬
ket , som, uran qkt rubba Församlingarnes rätt rist
friwillige öfwerenskommelsers ingående, kunna öf-Z
ryepallf blifma tillämplrge; och dä delta Förslag,
pär det af ffomiteen warder sttarbetadr, kommer
att underkastas Riksens Ständers pröfning, och
Man säledeS dä har tillfälle ark pröfwa, huruwi-
da Församlingarnes rätt klifwit för nära trädd el¬
ser redan stadgade FattfgwärdS inrättningar unker-
fastgdx nägon rubbning; fä trodde diils Nansson^
qkt man i dellg ämne smgrligen kan, för narma-
pande, widragg nägon bättre ester lämpligare ät-
gärd an den Ulffottet projecterat.
Häruti instätydh sfok-rn I^iäitr frän Bohutz
Den 27 April- zLz
Vin; Men Aullmäqtige frän Calniere Län förbe¬
hölls, a« de i deras orr, angäende Fatkiqwärden,
tevan stiftade öfwrrenskdmmelser inälte oförändra¬
de bibehällas.
Talemannen proponkkade härefter bifalt af Uk-
floktens ifrägawarande Utlätanden, hwilket allmän¬
neligen med Iä beswärades; men jolirtt
fesling upprepade list förra mening, att den som
begagnar en arbetares arbetsförmåga i dest Unga
vch frista dagar bör, pä hans Ålderdom, besörja
hans underhäll, helst i de orter der mänga Frälse-
gvds finnas; äfmensom kekr Len8t856n frän Hal¬
land wille Hafwa aNteknadt sikt förmenande, dei
Hans anförande bordt kill ärertetuifi fökänledä.
Enär härefter föredrogs Äslmäntiä Befwärs-
öch Ekonoimli.stottels under N:ll 87 afqifna och
den 25 i denna mänodApä bordel lagdä Betänkan¬
de i anledning af eli, inom Wällost-BcrgareStäst»
det, wäckt motion derom, arr den, ät Westerbott»
trista Äiinogen bewiljade seglakionsfrihet antingen
tnä upphärivas, eller fattas uirder nödig conkrotl;
blef detta Betänkande, derigenom ben wäckra Md«
tionen finnes aisiagen, äf Bonde^ländek list glia
delar gilladt och tzodkandl»
Vikaledes godkändes BancoUtstottkts dest 25
denties pä bordel lagda, nu ater föredragna Be¬
tänkande af den sZ föriugäende, i anledning af
Wifia föreslagna förändringär tvid SedelNlgifninge«1
Z66
Den »7 April.
frän Banken; och stulle sä wäl bemälte Utffott,
som ock Respeckive MeoSkänven, härom pä wan-
ligt sätt underrättas.
BancoUkstottets den sg i denna mänad upp¬
lästa Betänkanden:
r:o A'gående Länebilräde frätt Banken til! Ud¬
dewalla Stavs Kyrka;
2:0 I fräga om understöd frän Banken till
uppbyggande af Lärohus^ uti StäderNe Calmars
och Skara; och
g:o Angäcnde wäckt fräga om inrättande af en
nn fond lill understöd för Sillfistare; blefwo, wiv
nu sttdd föredragning, ä nvo lagve pä bordek, i
grund af FullmägtigeS frän Bohus Län derom g-or-
va begäran.
WidZ föredragning af Ba"eoUkssotketS. ders
22 i denna mänav, under N:o z7, afgckna Be¬
tänkande i fräga om hegardt, men af Utffoitet af-
styrkt Läneb,träde af Banken till Götheborgs Stad;
hördes Ständers allmänna röst härtill wilia lemna
bijall; men hollan i^iäit? frän Bohus Län begär¬
de upplysning om de grunser, som föranledt Ut-
f?otretS ti styrkande af asstaq ä den wäckia motio¬
nen; och vä Secreteraren, i anli dninq häraf ä nyo
Uppläste Betänkandet, som utrviiar, att U stöttet
ansett ändamälet med der östade Läne-understödek
ej kunna anses wara af den wigt och gagnelighet,
Den 27 April- 367
akt »Agon »väsendtlig fördel derigenom skulle tillstvn-
das Staken och det Allmänna; äfwensom atk Gö¬
theborgs Stads behof af understöd härleder sig frän
desi närwarande mindre fördelaktig» Handelscon-
junctur; sä förmälke sig ^okan I^eillitr ej hafwa
något emot Utskottets Betänkande att påminna,
helst han förmodade, akt läne-understödet blilwit
sö t egentligast för att underhälla de betydliga bygg¬
nader Götheborgs Stad, under sin goda id, in¬
köpt och hwilka nu, wid förändrade omständighe-
ter, salla Staden till last.
^nster5 Lsnllsten frän Jönköpings Län an¬
märkte: akt, om Götheborgs Stad, under sin sio-
rerande tid, owist sirackl sina bchofrver utöswer
sin framtida förmåga och i sin yrande rikedoms
höjd ej tänkt pa den onda dagen, som komma stal¬
ie, lära be följder, som häraf uppkommit, fä drab¬
ba innewanarne sielfwa, och någon pligt, att dem
förmildra, ej för Staten uppsta, minst med eit sä
betydligt understöd, som det begärda länet af 200,000
Rrdr, hwilkek med mera klokhet och nytta borde an,
wändas lill jordbrukets förkofran, an till banque»
romerade Handlandes restitution.
BancoUlstottekS ifrägawarande Betänkande
blef härefter, enligt framställd Proposition, af
BondeSrändet enhälligt bifaller.
Lät BondeSkand-t sig förekomma BancoUt-
sikoktets, förliden Pieiiidag upplästa, Memorial af
)en 22 dennes, angående ett af^BgncoCommisia-
»68 Den 27 April.
trien Larl 6nstmunst 8ilkv<-rstoIxsj kill BankenK
archive, aflemnadr Biographifft arbets och den, i
anledning deraf tils beMälre jBancoCommisiarie
förestagna grakifieäkion af 706 R">r; förfarande
harwid BancoFullmaatigen stokan vlitcin I.onZ-
st>er§^ att, som benne män skall- i Mänga hail»
seenden- gjört sig utmärkt förtjent ont Bäncon-erk-i
och till dest inkeresie uppoffrat afwen stna fä stun»
der, dem han haft lediga frän en »vigtig och träger!
Embetsbefattriing; fä kunde I^iäntzKorZ^ för sin det^
ej annat an tillstyrka bifall af hwäv BallcoUtffok«
tet föresiagitL
Rt» detta witSörb instämde äfwen Talemäri»
ilen j- såsom Ledamot i BancoStvrelsett, skinte I)»-
Kiol Xnstärston frän Ilpsala Län och ston stons-
lon frän Blekinge- hwilken sednare tilläde, tttt
BancoCdmMistarien Siiicerstdlstk skall- bländ sinä
kerömliga omsorger för BancoWerkets bästa, äfiven
bivräqit till införandet af en sörenkiäd method !
BanrvBokhällerietL
Wid detta förewetande- fann BondeSkändet
M gövt till BmcoUtstoktetS, uti ifrögamaranck
Wtemorial gjorda- hemställan lemna bifall.
Aäredrögos och biföllos Stalsläkfkonkts fäk«
kibei» Plenidag pä bordel lagda Ullätancen, i an«
ledning af Kongl. MujUS näbigä remisi:
t:o Angående killökt anflag för Spinnhusens i
ÄandSoritrne Undechällanbö;
2:0'
Den 27 April. Hsy
r:o Angående medels anslående fös Stockholms
Krono TorrcctionshuS underhåll»
Wid förnyad föredragning af SlatsNiskot.
ksts Iltiärande, i anledning af gjorda anmärkn>n«
gar wid betz Betänkande öfwer Herr Grefwe 6^1-
ienbortzg motion, angäende Salpeterskattens »c-
görande; förmälte sig Lric Lricston frän löre.
bro Län finna ben af Utffotte» uppgifna förhopp¬
ning om lindring af SalpeterjVatten, i den män
tiltwerkningen ökas och prifet säledes ffulle falla,
sä aflägsen och »wiff, att man derä föga kunde fä¬
sta afseende; men dä det ar qifwet, art en fond
blifwit samlad, af den betydenhet, alt den i flera
är bör ätmmstone kunna bidraga till uppköpet af
Rikets Salpeterbehof, ansäg Lric Lricslon häraf
följa, att jordbrukarens känbara beskattning för denna
artikel borde för närwarande, om ej helt o-h hål¬
let förswinna, ätininstone ansenligen nedsättas.
polian I^onAberZ frän Gefleborgs Län ytt¬
rade sig deremot haswa öfwertaiikt detta ämne, men
funne för närwarande ingen möjlighet att i nämn¬
de afseende erhälla nägon ändring, helft ... sva¬
rande Salpetergärd blifwit beräknad och reparierad
efttzr Rikets totala behof, och en temporo.ir minsk¬
ning äf gärdsffyidigheien naturligen skulle meoförä
afwen minskning uti^den inhemska tlilwerkningett
af denna wara, hwitken således ftulle förlora ben
fördelaktiga riktning ben för närma rände tvunnik
OondeSt. prot. 1817, 1818. B. IV. I3z
Z70 Den S7 April.
Huru den insamlade fonden dör till allmän nytta
omvändas, derom har StarsUtstoktet lofwat alt
särstildt yttrande afgifwa, äfwensom man lärer
kunna hoppas, att salen hädanefter sä regleras,
att benna fond ej pä Landets bekostnad ytterligare
Lkes. enär densamma» genom sin redan uppnädda
storlek, bör tillräckligen kunna uppfylla alla dermed
Lsyftade ändamäl, och more imedlertid ingenting
att påminna wid Utstotteks Utlåtande, sedan det¬
samma innehäller dels att de orter, som ej behöfwa
läna kokningsredstap, fä utan afdrag tillgodonju¬
ta den betalning Kongl» Masit och Kronan för
Salpetern bestär, och att de öfrverflödkge werkmä-
starne indragaS, hwilket sednare l.ongberA önsta»
Le matte med aldraförsta widragas»
Lric Svensson frän Bohus Län instämde wäl
Härmed, men trodde det wara af angelägenhet för
BondeStändek, alt de orter i Riket, hwilka ej
kunna sjelfum producera Salpeter, mä fä lösa den
med penningar ester det pris, Kongl. Maj:t täcktes
ärligen i nader bestämma, och för hwilket den ide
producerande orterne kan inköpas, pä det Allmogen
ma undwika der ständliga prejeri, för hwilket den
warit ett mäl, genom de upphandlingar, som de
hos eaennyktige Leveranteurer mäst anlita. L-ie
Svensson, som för närwarande ej kunde noggranne
bedömma, huruwida denna omständighet hade ome¬
delbart sammanhang med nu förewarande fräga,
witte härom göra sig närmare underrättad och för¬
behöll sig alltsä att nästa Plenum närmare yttra
stna tankar, i hwilket afseende Han begärde ärendet
Hwilande»
Den 27 April.
Z?r
^on göransson och Lrlan6 Yarsson frän O,
land förmälte >ig med Lric Lvengson instämma;
hwarefler frägan blef ä nyo lagd pä bordet.
Upplästes ExpeditionsU t stoltets förssa-; kill Rik»
sens Ständers underdäniga Skrifwelser till Kongs.
Maj:k, angående:
i:v Förklaring öfwer förbudet emot P-okocolls-
lösen i förlikra mål;
2:0 Aflöning för RiksStändetts och deras Ut«
ffottS Secreterare, Canzlier och WKkbetiening;
g:o Reglering af de Kongl. HofwenS Stats»
summor;
4:0 Insänkning af Police-inrättniNgen i Gö¬
theborg, eller bidrag af Staten till desi underhål¬
lande z
5:0 LifräddningsBätar;
6:0 Obehindrad rättighet till anläggning af Lin»
bräkar och Linffäktor;
Och blefwo defla Förslag af BonbeStändet god¬
kände och bewis derom teknadt ä de insända exem»
plaren, hwilka derefter lill ExpeditioNöUtlk^tet ä»
Härefter Ltstildes Sländets Ledamöter.
lln tiöem t rotocoM
^ ^ Vlok äVetlivd
372 Den 30 April-
1818 den zo April.
Plenum kl. n f. ni.
Sedan bön blifwit förrättad och Protecosset
för den 27 i denna mänad jnsteradt, begärde ^n-
äsrs Oaaielfon frän Elfsborgs Lä», ait säsom re»
servation fä till dagens Protocoll amcknadt» der
han. som sistlidne Plcnrdag marik hindrad af en¬
skilda angelägenheter för sine Committenter, ej förr
än klockan half till n uppkommit i Ständets p!e»
uum, dä han funnit frägan om Bankens under¬
stöd till Götha Canalarbetets fortgäng och befräm¬
jande redan afgjord, ehuru han, i anseende dertill
o«t hwarken dä eller den föregående Plenidagen Ut¬
skottens härom afgifna Betänkande legat bland de
pä bordet hwilande Handlingar, förmodat- ait ä-
rendet skulle ännu ytterligare hwitå. Han hade se¬
dermera genoMläst be af Medbroder» i
ämnet gjorda anmärkningar- och funnit dem wara
sä rväl grundade, att han ansett dem, enligt Rlks-
dagsOrdninqen, hafwa bordt werka aterremisi, helst
de endast äsyftade nödiga förbehåll och föreskrifter
för anwändandet af det ifrägastallda bidraget. Ca-
ualBolagsDirection skall redan sjelf hofwa förkla¬
rat , att Riksens Ständers ivid sista Äiksvag med-
delta obestämda föreskrifter i detta afseende wällat.
att ArbeisCasian kunnat ända till 1,100,000 R:dr
ytterliaare öka' sin skuld till DiscontTasian, och
Oaniellsn trodde derföre, att sä wackert det är att
bewilja understöd och göra uppoffringar för berönl.
liga företag, sa billigt och nöd,vänvigt, äfwen för
«tt rättfärdiga sina ärgärbrr inför hemmawarauve
Den 3 v April-
373
L?mnn'ltenler, wore det ock, a»k derwid fäftas sä»
dine wilkor, som försäkra ark dega uppoffringar
leds till det dermed äsyftade ändnmäl, och ej blott
medföra och förbinda till nya, kanffe annu större»
Enar härefter ä nyo föredrog-? Allmänna Be-
smars- och E-onomiN<sto>let» den 17 dennes afgif»
na, pä bordet hwilande Betänkande, r anledning
af äkstilliga wärsta motioner, om förändringar och
förbättringar uri stjutswäfendet och de i detta am»
„e urkomna nu aällande Zörfatrningar, yrrrade sig
skristeligen till Protocoller:
1:0 ^okan Olston I^ontzberF fran Gestrikland:
Till den redan, genom gjorda anmärkningar, i
sista pl.mum förberedda älerremisi, som nu lärer
komma alt bewiljas a Höglvst. EkonomiUkstorrers
Betänkande om stjutswäsendets fbrdättring, kan jag
tello Mindre neka mig aik bidrag', som jag uri
Mitt MoiionsMnnorial i ämner redan lörkiarar,
ari, sä lange jag hos detta Hederwäiya Ständ komr
mer ark äga en röjt, jag ej stall upphöra att ar¬
beta för detta stora ärende. Den ösw r ygelse, jag
straxt i början af detta Memorial yttrar, att det
är en Tjenst Medborgare orvärdigt akt i något
sall mitzkrösta om Fäderneslandet, har hos mig
unvergätt en ny pröfning^ men den har ej fallit
och stall icke falla.
Jag har i f,elfwa Ulffoktets Betänkande fun¬
nit en ny grund för denna ösrverMgklse ntj erkän¬
nandet aj den sanningen, att SkjutLinrättnin'
374 Den 3» April.
gen hos ost Lr, utom jemförelse med nägot
annat, den tyngsta börda för swensta jord»
bruket J'g har ,Mjl mig sjelf: ben godo saken
har gjörl elt steg framät. Ltt offer ät allmänna
rösten är detta erkännande; och hwem wet, huru
hinge de« dröjer, innan denna mägkiga röst i allt
gör sig gällande? Mä den twifla, som will; jag
Är säker, alt sanning och rätt omsider stola segra.
Bland de anmärkningar, som redan bkifwit
fliorda, Utmärka sia de af wär warda Medbroder
Ler§ till Utstoktet ingifna och med Betänkandet
följaktig-». De stal, han anfört, synas mig gansta
grundade. Men den enwija motgången, sym na>
furligcn uppmanar till allt möjligt bemödande, göy
ber till ett behof akt säga allt hwad sägas kan,
för-air. sä widr möjligt wara mä, tillstänga alla
uridrMsiykk-er. ^
Med «tt tyst förbigäende af den mindre
öfwerlagda sats, wm löst. Utstotiet framstäl¬
ler, a': man kan tyst förbigä wista satser och or¬
dalag, men likwäl »vidröra dem och söka ädaga»
lägga de misttag sch orätta synpunkter, i°m
deraf föranledas, kan §ag, lika med U-stoktet, ej
underlåta denna sednare slags behandling af de Ut-
fkoklels resonnementer, hwilka syfta att wisa, hu¬
rusom en del af de inkomna Memorialens sörfalla*
re, uti sin ifmer för den goda saken, lätit sig
hänföras kill mindre öfwerlagda satser sch or¬
dalag , hwarigcncin s^ken stall >äit eck obehagligt
och alldeles icke behörigt utseende af någor wistit
Den 3° April» Z7S
Stånds sak. Dä det ar mig, som Utskottet i den¬
na omständighet förnämligast rvidrört; anser jag
det i sin ordning, att jag häröfwer pttrar mig och,
med all tacksamhet för brödren LerZs omsorg alt,
Lfwen i delta fall, göra mig rättwisa, likwäl sjelf
förklarar, hwad jag will »vidkännas, ej mindre i
ursäkterna, än i sjelfwa beskyllningarna. Med all
heder skulle jag kunna begagna den tydning, min
män gifivik; Men en hederlig ursäkt är icke nog,
dä jag ej tror mig hehöfwa annat, än den strän¬
gaste rättwisa för hela innehållet af mitt Memo,
rial. Ingen satS, inret ordalag finnes deri, som
jag kan erkänna wara mindre ö werlagdt. Jag
bchöfwer intet Riksdaqsmannastydd för eit enda ut¬
tryck. Den hätskaste åklagare mä angripa mig,
när han behagar, och försöka att, inför Rätta, brin¬
ga mig pä det ringaste answar för hwad jag i del¬
ta ämne yttrat; och inför allmänhetens, upplys¬
ningens, anständighetens, det sunda weltets dom¬
stol, mä hwem som behagar försöka att framdraga
nägot, som ligger mig till last,
Allt hwad Utjksttet uppställt till bewisande
deraf, att dek icke ar swensta Bonden, utan rät¬
teligen swensta jorden, som skjutsar, synes mig
wara en alldeles öfwerfiödig möda.
Will man göra sig klar reda för hwad som
sinnes i Utstoltets framställning eller »verkligen der¬
af följer; sä är del hwarken »ner eller mindre, an
an swensta BondeStändel, säsoin sädant,icke skjut,
sarz och detta medgifwes. Det ma också wara
sannt, att man i wara dagar kan kalla srvenst O»
z?s
Den April-
dalbonde den som pä en gäng är sjelfägare,
arbetande jordbrukare och lagstiftare. Men
du ul-iesalkar begrepp c ak Odalbonde icke ens alla
lagstiftande. än mindre alla stjutsande, swensta
bönder. Nägon aana, icke osta, är det sannt,
att den sä kallade Zerremannen ager ett widq
större hemmaänal a, stjucsstyidig jord akt niliwara,
an hwgr bonde för sig icke sä,om U stöllet ja-
S'k, bonden i allmäiibef. Men hwad gagnar det
osi, gli en och annan Herreman lider med osi? Och
hwad angar csi Itljkone^s wederläganing af ren
saksen, att st>u'sni-!gsbes,varrt är ekt on»s, som en¬
dast drabbar BoxdeStändcl? Hwem har någonsin
yrkat denna sars? Jag och _ om jag ej bedrager
mig äswen alla be Sländsbröder, som i ämnet
ynrat'sig.> hafva klagat, att bonden är pä etk för¬
färligt sätt tryck! ak ffjulsninLöbeswärel. Är der
flera som lida deraf? wälan! lät dem klaga lika
Med ost .. det kan w l icke minsta tvär befogenhet
hertill. Är det nä ra ibland dem, som ej wilia
klaga, emedan de sjekiwa re a mer än de st',utså;
sä är del för vh nog, om de, lika med Högloft,
b/sko-et. hofwa den rättwisan akr erkänna, det
skjutsinrättning-'n är, utom jemförelse m d
stägot annat den tyngsta börda för swensta
jiordyruket. Här och ärr ft.ines iM oie-tid cn H rr
LIZenstj rna, hwilkcn. salo-n Högloft. Utstötte! sekt
a? ha ls M mo,i,l. klagar att han pä sina fräl¬
sehemman saknar äboar i anseende Ull den
betungande gjutSningsstyldjgheten, om en
fao i > -)er, e st lt loga lyckönska live irsta Odalbvn-
den till desi höga rang, som qs Ut sto tet sä fördel-
"»klist bestrifwes, om stjulsningsstyldigheten stall
Den 30 April- 37?
wa'a ett »vilkor för denna bondens lnckliga ställ-
niiig, hwilkek Ulstolket tyckes hajwa säsom säk-wt
antagit, dä för sttnisningsbeswärets cif^>,ff,nde »ra,
ga ej är om mindre än den stora he» 'n^iah^en,
litt genom höjning eller sänkning crf Bonde'-
Stäi-detS ständpunkt i samhället rubba grund-
walen lör dest tillwarelse säsom eget ?äiks-
Ständ, och derigenom förblanda dest med
lemmar uti de öfriga, högre eller lägre,
samhällsklasterne-
Ur en högre synpunkt kan pal swensta stiuts.
inrättningen aldrig städas; och man mä icke för.
Undra stg, att eu U stolt, som satt den i sä stor
dag, icke kunnat dermed sammanrimma den mörka,
ohyggliga lanken, som dock m maen före mig hyst
och yttrat, att GmerigeS Allmoge blifvit för^
aktad och förnedrad genom sitt olpchligs
fkjutsande. Denna tanke stall således wederläg»
gas — ehuru Utstottet ej funnit något att inwän.
da emot hwad jag derjemte saat, nemligen att wär
allmoge blifwit werkligen försämrad genom samma
ffjuiswäsende; helst Ulstolket fast niwa förklarat
sig wrsterligen inte de olagenheter, som i sedligt
afseende härflyta, särdeles frän hällstjutsen.
Huru högt skulle jag, för besia grymma san.
ningars stull, icke önsta, att kunna tillsluta ögat
eller skapa mig en ljuf synwilla! Men jag kan e-
lyckligtvis ingenting äterkaga af hivad jag sagt;
och utlänoingars förmänliga omdöme öfwer wör
skjutsinrättning är gansta litet tröstande i detta
fall; ty om de berömma swensta skjutsbonden af
373 Deir ZZ April»
samma stäf, som de prisa swensta skjutsinrättnin¬
gen; sä blir deria beröm för ingendera någon he¬
der, och bewisar ej mer, än alt resan gär skynd¬
sammare och för bättre köp, än som i andra län¬
der kan ske. Detla lärer också wara allt hwad
mängden af H.rrar ulländingar se och förnimma.
De upplyste ibland dem förwänas deremot, att se,
huru swensta Allmogen käler handtera sig och stna
hästar. "Lät denna skjutsinrättning," sade nägon
gäng en bland dem, "blifwa införd i Höiland
"och hafwek stall snart ätertaga sina fordna grän-
*'fer och än en gäng göra Holland till hassbotlen."
Kan nägon fäkta wärde pä det beröm, som gifwcs
i bredd med sädana omdömen; honom tillhörer det
att glädja sig deröfwer, att just war skjutsin¬
rättning är den, som al utländingen warit
förmänUgast bedömd- För min cel ser jag i
Ntländingens loford endast hans egen förman pä
mitt fäderneslands bekostnad, och kan derwid icke
tillbakahälla den frägan: är delta utländingarnes
omdöme werkligcn aberopadt, för att hos ost recom-
rnendera wär skjntsinrälkning? — Jag är swenfk
jag mäste tystna, eller säga för mycker,
Sä widt de frägor äro af mig wäckta, som
Higlofl. Utskottet pä ofwgnnämnde fäkt sökt åste¬
ds. såsom de der bortblanda sjolfwa hufwud-
saken, eller Åtminstone gi wa öfwerläggnin-
garne derom en orätt rigtning. har )ag nn,
derkill uppmanad af Ullkottets widt omfaltande fram,
ställningar, efter förmagan sökt leda Vesta frägor
tillbaka, dit de rätteligen höra. De handla om
swensta bondens betungande, hans moralista hch
Den zo April. 379
medborgerliga lidande genom der honom pälagda
stjulsningsbeswärer. Mig synes framställningen har»
r>f wara, icke en boriblandning af saken, ulan just
fåken sjelf — ja, sjcltwa hufwudsaken, vin
h ilien hela undersökningen fä wäsend ligen hand¬
lar, a l, med undanlag de^af, platt ingenting wig-'
tigt i hela saken finnes. Åtminstone stulie lag, thi)
förutan, ej saga ett ord derom, gtt den asteddes,
btanvades och rigtades huru man helst behagade.
Ma man icke förekasta mig, att jag derigenom stul.
le röja mindre ömhet för de fa kallade Herremän¬
nen , pä hwilkas betungande af stiutsningen Ukstoi-
lct funnit sä angeläget att wäcka uppmärksamhet.
Jag är wist, art de aldrig blifwit beswärade, om
bonden e> warit del förut — och här wore således
ingenting att klaga öfwer, om tyngden wore lystad
fran Bondens skuldra.
Fråga är nu om utwägar att afhjelpa det
ojmtiörliga ondq, som äswen Utstottet erkännt wa,
ra den lyngsta börda pä Swensta jordbruket. H oad
Lr det wäl, som Utskottet i sqdant afseende fö.
reflqr?
Att genast och för närwarande afhjelpa
het onda, det more alloeies för mycket begärvt.
Att i en framtid öppna för jordbrukaren
nägra i detta hänseende mildrande utstgter,
är c.llt hwa^ som tan b stwa föremäl, icke för en afgjord
berikning, icke ens för nägor sannolikt hopp, utan
blo.t för en önskan. Här är wälet, här är grän¬
sen uppdragen, inom hwilken Mstvttets förslag,nn-
Z8a Den 30 April-
ste stadna. Men de medel, tom härtill börg
Mällas, stkola icke wara lätta att bestämma
ehuru lag ej kan finna, att juli Nägra medel
härtill äro af nöden. Ty huru länge alla billiga
förhoppningar än mä försväras och bortskymmas
af ett widrigt öde; är dek dock nu mera omöjligt
att h lt och hållet betaga Swensta Allmogen hwarje
mildrande utsigt ät en tjusare frgnuid. som stall
komma en gäng, och som kanhända är närmare för
hand, än mangen, förblindad af ensidimi önstnin-
gar, föreställer stg. Dek onda, som alltjemt waxer,
har dock en bestämd gräns. Fräga är, icke, om
det ffall upphöra, utan blott om sättet, huru
det stall upphöra. Fräga är, om war upplys¬
ning och rättsinnighet skall hofwa rederi af dest af-
staffande, eller det stal! lemnäs h.rnd'öst, att sä
länge wäxa och föröva, kill desi vet, uran mär
medwxrkan, slutligen shrstörer sig fjelsi. — Imed¬
lertid, mine Bröder, mä wi alhckg förlora utsig¬
ten till förbättring. Wi aga den tryggad , sck.us
natur och allt arbete emot naruren stall stucki-
gen mitzlyckas. Dct nöd.vändiga mäste wara möj«
ligt jag behöfwer intet bcwis derpå.
Hntu den förderfliga skjutsinrättningen, chen
swäraste bland alla tyngder pä jordbruket),
"som frän urmrnneStider samt i sä mänga
"sekler tillhört nationen, liksom inlörUfwat
"sig ej mindre m d sättet a t stöta handel
"och näringar än med sj liwa folkets wana
"och lynne." och der söre bör "med sä stor war-
"samhct" behandla!,; huru "brytningen annars
"kuuoc bli wa för stark, resultaterna salsta, och
Den zc> April- ZSr
"det goda Lndamälet just derigenom förse'
"las;^ derom synes mig soga nägon annan an¬
märkning lämplig, ä» an allt detta är en ganska
passande inledning till dek system af försök och un»
dersökmngar, hwaki Urstoktet, sä lsu fäganve,
sammanknutit sina tankar öfwer ämnet, och der de
alla famlat sig i den fullkomligaste owerksamhet.
Den tillställning, som skulle blifwa deN sent
mognande frukten af dessa undersökningar, antnbeS
först och bestär deri, ali allmänna Zorwagnar,
säöana som Herr Landshöfdingen och Riddaren »k
MiigLrä och jag föreslagit, komma att till en
början försökas, men alt enskilda entreprenader
af skjutsinrättningen, som oen nu ar, i en fram¬
tid och sedan saken kommit i wederbörlig fart, tro¬
ligen här, sorn i andra länder, blifmer det säkraste
botemedlet. — Skjutsinrättningen, söm den hos
ost NU är, skulle Medes finnas i andra länder,
ställd pa enskilda entreprenader! Forwagnar der¬
emot, skulle icke wara just det, svin i andra länder
brukas! Nej, detta strider mot allt hwad jag hört
och läst om den saken. Forwagnar (som man katt
undwika att kalla allmänna, om man sä behagar)
äro den i främmande lander Mest allmänna skjuts-
ningsanstalt. De underhällas som oftast af enskil¬
da, men icke Mot betalning eller i följd af entre¬
prenader, fäsom Man här kallar det, utan tivert-
o», mot skatt till Skaten för rättigheten att briMa
denna näring, hwilken, genom blotta inkomsten af
skjutslega» och porto-afgist för wäror, är gansta i»,
drägtig. Om det nu later werkställa sig (fäsom dek
i sanning gör), an äfwen hos oss fä fvrwagirgr i
38? Dcn zo Apr?'.
gäng, och det Utan någon entreprenad eller tillskott
till skjutshållare», uköfwer hwad de resande och frak¬
tande betala; sä kan wisierligen aldrig fräga blis-
wa alt i en framtid äler bortbyta denna helso-
samma inrättning emot entreprenader af skjuts¬
inrättningen, som den nu är; ty detta okloka
ombyte sku le syfka alt ätersä anstalten alldeles sä¬
dan, som den nu är, helst etttrcpreneurerne gan¬
sta hastigt komme att wandra samma wag, som de¬
ras föregångare i wära dagar redan trampat, nem¬
ligen arr ruinera flg och lemna efter sig samma
nödtillstånd, som nu finnes och föranleder Allmo¬
gens rop om räddning»
De tillstyrkta undersökningarne, hwarmeb
denna cirkelgång skulle deaynnas, hrswa hos ost
b.ifwit ett walspräk för anstalter, som stola börjas-
men aldrig simas. Det är öfwerflödigt att uppre¬
pa alla de goda och nyttiga förslag, som btif-vit
begrasna i onyttiga undersökningar, hwilka stundom
aldrig hunnit mer an anbefallas, men icke företa¬
gas, stundom blifwit företagna, men aldrig fullän¬
dade, stundom äler hunnit en ändtlig fullbordan,
som kommit sä sent, att omstänviahetcrna imed er-
tiv ändrat fig och sörsiager icke mer kunnat werk-
ställas, men ouast deremot siem att hopsamla alta
möjliga inkast, alla smä swäugheler, alla inom och
utom ämnet befintliga sä kallade considerationer,
och sä bortblanda det goda och nyttiga, att icke ens
nägot tydligt begrepp derom warit möjligt, Åtmin¬
stone för den, som as undersökningarne behöft un-
derwisas. Och wanan wid denna method ait be¬
handla allmänna ätenoer, har i mära daggr hunnif
Den 3° April. 383
sä långt, att man tyckes anse för öfverflödig ekler
opälulig all den underwismng, som ligger i känne¬
domen af tidens behof, sakernas werkliga skick och
fordna tidehwarfs erfarenhet ^ och endast sätra sin
förtröstan till undersökningarne. Mätte man en
gäng upphöra med delta undersökande! Jag spar
att det annars gär sa långt, att man pä de högsta
Embetsplatser i samhället tror sig kunna umbära
alla kunskaper, emedan ändock ingen ting kan gö¬
ras , innan wederbörande underläkt ssken och in¬
kommit med alla nödiga upplysningars
Skulle nu sä illa wara, akt äfwen ben ifra»
gawarande fljntSregleringen mäste lemnäs ät under¬
sökare, och ettdera af Utskottets begge förslag såle¬
des bifallas! mätte det dä blifwa det sednare al¬
ternativet . eller nägon annan publik auktori¬
tet/ till hwjlken ärendets befordran i det he¬
la UppdrageS; ty sm oet blir vek förra, eiler Ao-
nungenS BefallningShafwande i dithörande
Ä,än; dä ser jag förut huru desze wördnadswärde
hoge Embeksmän, öfwerhopade af redan alltför män¬
ga, pä dem i sednare tider olämpligen samlade, em-
betsgöromäl, skola sakna lid air fördjupa sig i alls
betailler, och nödgas gä den wanliga wägen, för¬
ordna sina ombud, anlita Kronobetjening och Dom¬
stolar, och se sig ur ständ att, med skyndsamhet bL->
handla saken. När nu härtill kemmer nödwändig-
heren för Konungens Befallningshaswande att conn
mumcera med hwarandra, för att bereda en inrätt,
ning, som icke kan stadna inom hwarf? Län, ulau
mäste sta i ett sammanhang för hela den wäg, som
kommer i fräga; sä är del lätt alk inse, hwad lid
I 34 Den 3^ Apt"'(
som skulle ätgä, inna > Konungens Befattnings»
hafwanoe mo>uqen blifva färdiga med nägon plan
lill werkställigheten, och hivad nn lid, innan deras
skiljaktiga meningar hunnit sammanjeinkaS o. s. w.
Ännu en Riksdag skulle åtminstone förbigå, innan
man kunde marka, att den goda fåken gjort ekk en»
da steg widare. Matte derföre, säger jag, om ilia
stall wara, den andra publika auctoritetenM
uppträda och befordra ärendet i det hela! Sä»
kert ar dn bock ej färdigt- innan Rikets Ständer
se hwarsndtg äter-
Meri hwad är det wal dä i denna sak» joni
behöfwer undersökas? Utstotket nyttjar.härom en¬
dast allmänna ordalag, säsom, au ben okända an¬
stalten, Utan en förberedelse, skulle misilvckas ge¬
nom föreningen af de nu gällande fördomar och
de srvärigheter, lvm ofelbart stola yppas wid en
oförberedd werkställighet; alt det reglementarisk»
af inrättningen hufwudsak igen beror pä localför»
hällanden; att noggranna calculer böra anstäl¬
las, hwilka, jemte de öfwerenökommelser, som
böra uppgöras till häfvande af alla foretvmMande
hinder, likaledes ankomma pä besia localsörhällan-
den. Om man nu jkulle försöka att lämpa allt
detta pä hwad som t. ex. blifwir af mig föreslaget,
sa wille jag wäl weta, i hwitten omständighet nå¬
gon stugqa skulle finnas till alla de svårigheter, mot
hwilka Utstoklet sä gerna will kämpa, och om icke
den stora tillrustningen skulle medföra nödwänbig-
heten att ffapa stg motstånd, för att.icke alldeles
hugga i wabrel. Eller är det en sak, som ej
Den zo April. 385
kan wekas utan särskilda undersökningar, att pä
wista af wara stora siräkwäqar gär en mycket stark
skjuls, sä art i sjelfwa TMaud fa rväg^r kunna
wara stiligare besökta? Är del en okänd sak, art
pä Vesta stora sträkwäacir i wärk land finnas an»
flagna häilfkjuislag. som dagligen utgöra skjuts
med sä och sa mänga hästar? Är det swart söc
hwem som helst, a t härefter uppgöra calculen,
huru mänga forwagnar som kunna, i Man as den»
na hästskjuts, frän hwarje station dagligen fort»
skaffas? Är dek smärt alt med häll-lagen ossimar
den öfwerenskommelsen, ari de stola pä bestämd
kimma infinna sig med hastar för alt köra forwag»
nen, i stället att nu ligga dygnet öfwer och manta
pä skjuts och wara blottställda för hwarjehanda
godtycklig behandling? Befarar man att besia stjUkS-
lag stola järta sig emot den lindring i deras be»
swär, som derigenom uppkommer, alt blott tre ät»
tondedelar af bet hästantal, de nu utgöra, blir be-
höfligt till bestridande af lika mycken skjutsning med
forwagnen, sem den, hwilken hittills gäll med hal»
let? Finnes det hos swenffa Allmogen en fördom,
som gynnar närwarande skjutsinrättning, och är
denna sä införlifwad med folkets wana och lvu»
Ne, alt icke detta lynne fastmer bär veu stöista
och mest wälförrjenta afsty för denna swäraffe bland
alla tyngder, som trycka swenffa jordbruket?
Och det reglemente, som jag » min enfaldighet
redan uppå,ort för hela den uya inrättningen, är
Ler sä beskaffadk, att det ej kan granskas och be«
dömmas af hwarje tänkande menniska, utan alla
BondeSt. prot- 1817, *818. B. IV. 129
386 Den 30 April.
andra förberedelser, än den redan allmänt spridda
eller af hwar och en läkt förwärfwade witzheten, att
all» materialierna till hwad jag föreslagit finnas
öfwerallt, och bestå hwarken i stora förlag eller
någon slags klyftighet och hufwudbräk, hwartill
konsterfarne anläggare ffulle erfordras, utan endast
vch allenast i hästar, stall och foderlador, drängar
fom duga kill sorman och stalldrängar» magnar,
som kunna göras i hwarje Socken eller åtminstone
i h varje småstad, och wid hwarje station ett wärds¬
hus, hwarkill aldrig kan saknas lägenhet, der det
behöfweS, emedan det minsta torpställe kan anwän-
das och förses med dertill nödig byggnad?
Jag kan, med ett ord, icke tänka mig hwad
som skulle genom särskilda undersökningar utrönas,
i fall man will uppriktigt, hwad Utskottet sagt
fig wilja, nemligen bereda en Forwagnsinrätkning.
Jag bönfaller hos det Högloft. Nlsdotter, att fä
weta, pa hwad sätt jag häri mitztager mig, och
hwad som bör beröfwa mig den öfwertygelse jag
har, att ett ord fran Konungens mun är tillräck¬
ligt akt skapa hela denna vmtwistade inrättning,
med den inskränkning, till en början, som jag fö¬
reslagit.
Genom beräkningar, dem ingen wederlagk och
ingen skall wederlägga, har jag funnit det lätt att
förklara, hwad som af andra Landers erfarenhet
är bewisadt, nemligen akt forwagnohällningen mä¬
ste biifwa lönande, långt ifrån att fordra andra
bidrag, än dem hon sjelf inbringar. Utskottet för-
klarar blott helt enkelt, att utan allmänna bi»
Den 3» April
3»?
drag inrättning.'» knappast läker kanka sta; och
härifrån uppkommer naturliglwis eir hinder, som i
mer an ckt afseende gör en särdeles werka.!. För»
ut har fräga alltid warit, akt kill ersättande af de
oberäkneliga, men säkra förluster, hwari alla för»
sökare med s?ju!s-entreprenader tanklöst kastat sig,
hall- och reservelagen borde bcfiallas för stil be¬
frielse ur nöden, och delta har redan gjort ett
dugtigt hinder. Nn har uppfinningen stigit, se¬
dan fräga blif,vik om allmänna bidrag och Stats»
Utskottet wid sista Riksdag förklarai att sädant
bidrag "icke kan bestämmas eller någon tillgäng för
en inrättning af denna art anstäs, förr än planen
hunnit inarbetas och ett bestämdt förslag för Rikets
Höglost. Ständer framläggas." Detta hinder är sä
kraftigt, akt det säkert aldrig kan ö werwmnas,
ty om än en plan, byggd pä undersökningar,
nägonsin kunde blif.va färdig; huru ska l den wäl
nägonstn blif.va godkänd och när skall man wäl
upphöra med swärighcrer, som hindra dest an¬
tagande?
Nu kan likwäl sä hända, att undersökningar
mäste sike, och jag är mera nöjd dermed, än att all¬
deles ingenting sker; ty det kan derigenom åtmin¬
stone bli solitärt att undersöka,,mar ej duga, och
wi kunna slippa att widare höra dem omtalas
nu kan sä hända, säger jag; dä uibeder jag mig
a,t fä uppgifwa twä ämnen, som jag anser L syn¬
nerhet böra undersökas, nemligen de twä uttryc¬
kelig» förbehäll, hwarmed Höglost. Ekonomi»
Uiskonet beledsagat sitt tillstyrkande af mitt för¬
slag om hällffjutsenS anwänoande för forwagnarne.
z88 Den 30 April.
Således wille jag först se undersökt och utweckladk,
huru det stall tillgå, alt, "intilldess »trönk blifwer,
huruwida forwognsinrälkningcn kan uppfylla nu
gällande stjursordningsställe, häll- och reservestjut-
sen icke annorlunda dertill upptages, an atk deraf
öfwerblifwa tillräckliga medel lill resandes forkstaf-
sande ester förra författningen" — da nemligen
uppenbart är, atr häll-och rrservestjutscn för närma,
rande är och bör wara lämpad efter behoswet, och säle.
des just jenn utgör tillräckliga medel till resan-
deS fortffaffande, hwaraf följer, att om dessa
Medel stola bibehällaS, alldeles ingen ling af häll-
och refervestjutsen blir att anmanda lill forwagns-
inrättningen. Äfwen jag har yrkat, att medel
lill sädane resandes foristaffande, som ej kunna eller
wilja begagna forwagn, mätte bibehällas. Mea
sä mycket, som lill forwagnarne ätgär af hällffjut,
sen, mäste wäl omilkorligen frän dessa medel afdragas.
För det andra önstade jag att genom under-
sökningarne fä mrönt, hwad wadlig stagna¬
tion uti hela landels rörelse som ftulle kunna
uppkomma deras, att brefvosten fortstaffades med
forwagnarne, sä midt dessa blefwe antagna — och
pä nätzot annat fält har jag aldrig föreslagit alt
"allmänna postinrättningen stulle dermed samman»
blandas". Sä snart forwagnarne komma i gäng
och förr kunna de ju ej begagnas eller något af
förra post- och skjutsinrättningen dermed komma i
sammanhang kan jag icke tänka mig nägon
iväda för stagnation i landels rörelse der will
har saga blott i pojkgängen — derigenom, atl
postväskorna föras pä forwagnar, hwilka, ehwad
Den 30 April- 389
de upptagas af resande, eller icke, mäste göra sina
bestämda resor lika säkert, som någonsin postsörin-
gen kan göra dem.
De flät, Utskottet nyttjat, att assia den yrka»
Le förhöjningen i skjutslega», intildesi ffjutswä-
scndet blir sörändradt, äro icke de minst märkwär-
diga. Det af 1815 ars EkonomiUtstott afgifna
belänkande äberspas, såsom innehållande noggran¬
na kalkuler, hwarigenom blifwit wisadr, akt skjuts-
tegan, jemförd med 50 ars markegäng pä spanne-
mäl och ökedagswerken, är fullt swarande mot hwad
den i alla tider warit. Hade man anställt jemfö¬
relse med 2 eller zoo ars markegäng; sä hade man
kommit ännu längre, och kunnat bewisa, att skjuts¬
tegan ar wida öfwer hwad den i alla tider warit.
Den rälta frägan tyckes wara, om ffjurslegan i
alla tider warit hwad den bordt, för att kunna äbe-
ropas såsom billig och nöjaktig ; men sä långt sträc¬
ka sig icke de noggranna kalkulerna.
Widare skall stjutslegans tillökning medföra en
alldeles ej förmånlig men wäl menlig werkan för jord¬
bruket, under lemnkdt afseende — såsom orden fal-
la __ pä den kortsyntes beräkning afögonblic'
kets winst- Huru della skall förklaras är mig obe¬
gripligt, sä wida det för jordbruket, liksom för
hwarje annan näring, mäste wara nyttigt, att desi
idkare ej lida förluster, utan winna ersättning för
sina mödor, sin förspillda tid och sina uppoffringar.
Men UtffottelS hufwudstal, som stall, mer
392
Den zo April.
än alla andra, framställa förhållandet i ett Via-
rare ljus, är detta, som äfwen jag finner wara
der klysugaste» alt nemligen om — säsom del naiva
Uttrycket faller — ftlUt alfware löresinneS akt,
medelst införandet af forwagnsinrättmngen, lindra
jordbrukarens tunga, denna syftning ffulle rakt
motarbetas genom flftuslegans förhöjning, i det
flick siken nu är. Denna förhöjning stall nernst»
gen "snarare föröka kärleken för gamla wanor, än
bidraga att liftva hägen lill undanrödjande af be
med det nya förslaget ostiljakstgt förbundna fwärig-
het-r." Och i sanning more det olyckligt, om dek nit
för ett dylikt undanrödjande, som nu wisar sig i
ett sä klart ljuS, skulle pä något färt sörswagas!
Men, ,-jg leor, otc all fruktan för fädam är ogrun¬
dad. O-n fljursen kommer att betalas dubbelt sä
högt som nu ; behöf rer man ändock ej föreställa sig,
att flilttSuingobesväret för jordbrukaren blir för li,
ket, för akt alik jems li wa hanö häz kill allt
hisad som bidrager att fä d^t aljkafiadt. Jag null
blott anföra ect «xmpst. E wacker dag r störde»
tiven fä'das en M!>, fran S-ockholm >i l Nyköping
med fix hästar. Denna dagsresa utgör sex ckiuts»
häll; o b han ny,kjar således z6 hästar. Lat iva»
ra att d- äro hällhftstar, och att lik,väl blott en
dag för dem anses förimnmad; sa gör bena 18
öke. och brängedagswerken. Hvarje ök och dräng
flnsle pä denna dag kunnat inberga minst 20 sä»
deslasi. h var,dera innehallande i z tunna säd, d.
w- s. zo tunnor för hvarje ök och dräng, eller till,
sammans 540 tunnor spannmål, som hade blifwit
lyckligt och wäl berqave för de stackars bönderne,
om de siuppit stjmsa den dagen, men nu gä förlo»
Den 32 April. 39r
rade genom den tillfälligheten, att nästa dag börjar
der regna, och fortfar till dest säden är förderfwad.
Hrvem »ekar att detta war en artig förlust pä lan¬
det för en dagsresas stull, och tillräcklig akt ltfwa
hägen till allt möjligk bemödande att slippa en
skjutsinrättning, som sä ofta blottställer för äfwen-
tyret af dylika förluster? Hmem kan pasta, att is
still, högre skjutslega skall förstä art afswala denna
brinnande häg?
Deremot ar det pätagligt, att i fall den tid
skulle komma, dä resandes intretze blandade sig Uti
bedömmandet af förslaget om forwagnar, detta in»
trehe endast i den män kunde wara widrigt mot
samma förslag, som nägon winst för de resande
funnes uti beståndet af den förra inrättningen. Hu--
ruwida sädant nägynsin kan wara att befara, der¬
om mä den owäldige dömma. Jag säger blott att,
i all händelse, en imedlertid stadgad förhöjning i
stjutslegan ar ratta sättet att minsta nitet hos de
resande för bibchällandet af der gamla. Skulle nu
en sädan förhöjning bewiljas, som. utan att ändock
wara tillräcklig kill godtgörande af de st>utsandes
förluster, uppginge till err högre belopp än för-
wagnslegan behöide utgöra; dä kunde äfwen hos de
resande hägen lifwaS till undanrödjande af alla
werkliga eller inbillade swärigheter, tom dek nya
förslaget anses medföra; och hwem wet, om icke
delta komme att gifwa anledning till förändrade ä«
sigker af fåken, i fall den nägon gang mer skulle
komma att af ett EkonomiUtstott stärstädas?
Till det nu warande Utskottet anhaller fag, att
ZY2 Den Zv April»
detza mina anmärkningar mä fä åtfölja den skeende
äterremisten af Belänkandet.
^ok. Olsson Lonzderz.
Uti hwad Longberg salunda anfort, instäm¬
de 6ustctk 6ustatsson frän Södermanland, Ancola
Lrsson, Austers ^-nstersson och Lars Larsson
frän Orebro Län, samt ^näors dsjlslon frän Carl¬
stads Län.
s:o kestr Cliston frän Christianstads Län: j
Dä Höglost. Allmänna Beswärs- och Ekono¬
miutskottet, i dest afgifna B-tänkande, rörande
rväckka molioner om inrättandet af Forwagnar, i
stället för den nu warande skjUtsinrältningen af
Reserve- och Hallhästar ivid hwarje Gästgifwaregård,
eller ock att någon tillökning i stjutslegan borde be¬
stämmas för nu warande reservstjuts-styldige All¬
moge», helt och Häller afslagit första sräqan, såsom
ej »verkställbar, och hwad förhöjningen i stMslegan
widkommer, ansett, art inret skal nore för handen,
som kunde werka i tillökning af nämnde reserv-
skjutslega.
Med anledning häraf sär jag wördsamt an¬
föra, att, ehuru jag, tillika med Höglost. Utskottet,
wäl anser, att forwagnars inrättande här i Riket
icke pä alla landswägar kunna blifwa anwandbara,
tror jag likwäl, att sa beskaffad skjutsinrättning pä
flera af de större wägarne med tiden kunde blifwa
ny lig och smara mot bet äsyfrade ändamälet. Men
.dä venna förändring icke af Högloft. Utffottet har
kunnat tillstyrkas; förefaller det mig mer ari under¬
Den Zo April»
393
ligt akt Högfofl. Utskottet helt och hållet kunnat af«
storta, att icke en billig tillökning i ffjntslegan för
Gästgifwarestjuts borde sörestad. Skälen till denna
framställning torde lätt wara akk finna, helst dä
skjutslega» är I8oc, bestämdes list 12 st. för ha¬
sten pä milen, kunde en dräng erhällas för rzR-dr
lön pä äret, deremot en dränglön i min ort nu
nppgär list minst 50 R.dr Banco; alla födoämnen
aro äfwen lill H:dcl uppstegrade, äfwensom hästin¬
köp, magnar och remtyg. Jaa stulie häremot nied
stillatigande antagit Uiffottets Betänkande, om en¬
dast 50 procents tillökning bliswit föreslagen eller
18 fi. milen för hästen; mcn dä ingen tillökning
ster» wek jag ej med hwad stöl Riksens Högloft.
Ständer kunna anse, akt de hemman, som arv be¬
lägna tvid stora landswägen, elier 2 mil derifrån,
endast stola mer, än andra Rikets inbyggare, wa¬
ra med ett onus betungade, derföre de hafwa ingen
ersättning, utan deremot en tryckande förlust. Del¬
ta fär jag helt enkelt bewisa, att som i min ort,
eller de Härader, derföre jag har äran föra talan,
som gränsar till Smäland och är den magraste nä¬
ston i hela Riket, den stjursstyldige ej kan under¬
hålla iner än en häst pä ^ eiler Z mantal; och
som denna ort är glest bebodd för dest stenbundna
och ovvelbara jordmän stull, kan intet inom Z el¬
ler ^:delS mil frän Gästgifwaregården utgöras mer
än Zc» a ZZ häftar till hwarje skjutsombyte, och
som stora landswägen der framlöper mellan Wexiö
och Christianstad, och frän sistnämnde Stad ät Hil¬
singborg med flere Städer, mom andra smärre wä-
gar, derä ffjms fär u,göras, är det imer sällsynt,
att de Reselveffjutsande fä utgöra stjuts z gänger
294 Den ZO April-
i mecka,, och ganska ofta 2 gänger om dygnet, och
om det skulle föregifwas, akt Reservelaget kunde
tillökas, blefwe dek pä § och en mils afstånd frän
Gästgifwaregården, som strutsen komme alt uppba-
das; dermed torde den resande wara mindre be¬
tjent, än betala en Mig skjutslega.
Jag will endast förestå den enkla beräkning,
hwarigenom den skjutsskyldige är lidande. Han
skjulfar till exempel 1^ mil till nästa ombyte och
derföre erhäller han 18 st. Men hwad förlorar
han derwid? jo han är för dagen i saknad af sin
hast, den han för egna körslor nödwändigt behöfde
och hade pärälnat, kanhända till inbergning af säd
eller hö, men detta oaktadt fär bäde dest och gran¬
nens hast med drängar resa i skjuts, hwarigenom
bergningen blifwer hindrad, och ofta genom regn.
wäder kan sedan blifwa till en stor del förlorad,
eller sä myckel att en del resande denna förlust ej
kunde ersätta; skulle Bonden kunna fä en häst att
lega till sitt arbete, får han derföre minst betala
i R:dr; för det andra ar han i saknad af sin
dräng, som i alla fall skall hafwa föda och lön,
som minst kan beräknas lill 42 st. Desturom fär
Bonden, för sitt jordbruk skull, oundwikligen lega
en arbetskarl i drängens ställe; om den stär att
sä, later han betala sig sä, att föda och daglön
minst uppqär till 1 N:dr. Denna nödwändiga ut¬
gift uppgär således kill 2 R:dr 40 st., och härpå
har den skjutsande ,8 st. Dest förlust blifwer lä»
lebes 2 R:dr 22 st., Utom det att hasten ofta blif¬
wer genom skjutsningen af en härd körning eller
djupa wägar alldeles bortskämd, sä att han till
Den zo April.
widare skjutsning anses oduglig; och ehuru farlig
Bonden är, blumer han likiväi endast för urgöran-
de af ssmsten lwungen antingen lkaffa hast, om
han dertill får penningar att läna eller ock osstä
hela egendomen, som han ulom hast annars kunde
bruka. As denna beräkningsgrund, som ar oemot¬
säglig, sinner man alt den stinsande, dä han ut-
gör stjurs z ganger r wceka», förlorar pa äret z8z
R:dr 2 4 si. Af alla besia skäl och omständigheter
är det för Riksens Högloft. Ständer synbart och
kan iste med något gällande stal disputeras, akt
ju denna Allmoge eller stjuisffyldige till hög grad
är lidande mot atla ö»riga Rikets innebyggare; och
som asta borde äga lika rätt, kan jag ej undgå
alt höja min röst mot förtrycket, och ehuru ben af
mig föreslagna tillökning i stjurslegan med za pro¬
cent ej kan hänföras som molsrvarande t-ekalninq
för skjutsen; blefwe det ända för den sit'ige ftssult-
saren alt anse som ett prof af Riksens Högloft.
Ständer, der de ej förgätit vet ringa Ständer»
utan med någon omtanka sökt bidraga tili Lnst
bergning.
Af besia enkla, men sannfärdiga och allmänt
kända framställningar wägar jag anhålla, att ma¬
lek med detta och siera mina medbröders anförande
till Höglofl. Ut st uret blifwer äter.remitieradk, dä
jag aldrig skulle kunna tweka, alt icke Högloft.
Utskottets högst upplyste Ledamöter af alla Sland,
med öfwerlpgelse om det rätta, och att beh-mdla
alla medborgare sä, som de sjelfwa moro i de ffjut-
sandes ställe och belägenhet försatte, och benäget
läka sig påminna, alt dä krigstider äro för han¬
L96 Den 30 April-
den, och de, soin annars äberopa privilegier, hwilka
i nödens stund ej fä päräknas, med hwad undan»
flykter desta söka afhälla sina hästar frän en enda
skjutsning, och orsaken kan wäl hwarje finna,
som är för ringa skjutslega samt fruktan att fä si»
na hästar bortskämda och förderfwade. Slockholm
den 27 April 1818.
pekr l^il8lon
frän Ostra och Westra Göinge
Härader i Christianstads Län.
Härmed förenade sig kristers Lkri6oplier8-
Lön frän Kronobergs Län och kelir Leogtston
frän Halland.
z:o Len§t 8ven8ton frän Östergöthland: Af
allt hwad jag i min enfaldighet kunnat inhämta af
Rikets Högloft. Ständers Allmänna Besvärs» och
EkonomiUtskotts Betänkande, rörande en yrkad
förändring i stjuksningsanstalten inom märt kära
Fädernesland, sä tillkonstla!) framställt, är att in»
om Högloft. Utskottet lärer warit flera ätande än
fkjutsffyldige Ledamöter. Dä sä längt och widlyftigt
förut blifwit sikriswet i denna sak, och troligen de,
som hafwa bättre förmåga än jag, fortfara att be.
smara Betänkandet i hela sin juridiska widd, äter-
stär blott för mig, uppmanad af mina sä ofta li¬
dande Committenter, att åtminstone söka fä njura till
godo, hwad de i sista Kongl. Författningen ost i
riader tillagda rättigheter widkommer: säsom att
resande ej fär twinga stjutsande att köra fortare än
i denna Författning utstakas, att »väntpenningar
af den resande bör erläggas, innan de betingade
Den 30 April. 397
hästarne bliswa för äkdonet förcspända, sä alt den
skjutsande efter fulländad ffjms siipper sa det sivar,
al: han fär söka ut wäntpenningarne hos Lands-
höfdingeEmbetek. Rimligare synes wäl äfwen wa-
ra, att wäntningspenningar ukbelalas pä den Gäst¬
gifwaregård, ver förbudssedel» kan wittna» huru
lange den resande dröjt öfwer den utsatta tiden.
Da resande sa ofta behandla bade den stjuksande
och dest hästar, som more ds för den obetydliga ir
si:n deras lifegna, borde wäl någon gräns sättas
för deras ofta tyrannista wälde. Husbonde, eller den
han med stna hästar sänder till Gästgifwaregården,
borde sjelf fä köra stna hästar och wara anfwarig
för framkomsten pä den Utstakade tiden; ingen
skjutsande hos Högloft. LandshösdingeEmbetet blif-
wa piiktfälid för den resandes sä ofta i dagboken
inflickade osanna beskyllningar, utan begge parter¬
nas hörande, helst det icke är exempel någon re¬
sande bliswik ohörd plikkfälld, om han mWrmat
den stjuksande. Hwad en billig förhöjning i ffjuls.
legan widkommer, har wär medbroder Lsr§ i Hög¬
loft. Ulstottet med hedrande nit yrkat, akt intet
hopp lärer wara öfrigt winna detta genom äterre-
mist, uran lära wi fä söka det hos wär Allernädig,
ste Konung. Stockholm den 27 April 1818-
LenZt Lvsnston
frän Östergöthland.
4w kahr pettrsson frän Stockholms Län: I
anledning af inkomna Betänkandet rörande wäckta
motioner om stjutslegans förökande, ser jag mig
föranläten andraga:
398
Den 30 April-
Farentuna Harad, för h,vilket jag är Riks.
Vagnman, ar belägtt 5 a 6 mil fran Fittja Gäst.
gifwaregärd, hwarifrän Häradsboerne utgöra deras
Gstgifwarestjuts. Denna faller högs! beswärlig i
synnerhet om sommaren» dä de mätte fragta sig
öfwer sjöar pä 2 a g särskilda ställen, och när
skjutsen sedermera skall utgöras lill Södertelje 2
mil, mä man anses hafwa wäl förtjent sin R:dr
för 14 a ,6 mi's färd. Denna knappa förtjenst
star i däligt förhällande till ivar tjos dyrhet, dä
rvi fä betala i tunna Hafre med 6 a 7 R.dr och
ett pund hö med 16 si. allt Banco.
Pä det högsta anhäller jag derföre om denna
frägas återremitterande till Utskottet; ty eljest, med
den knappa skjutslega wi nu ha, blitwa de mera
afläase af »nina Hiradsboar nödgade att i lega för
en häst vin äret betala till de närmare Gästgifwa-
regärden boende, kanske till och med loa R:dr;
och önstar jag således, om ej andra matt och steg
för narwarande kunna »vidtagas, (NB. med de
omtalta forwagnarne) att fkjutslegan mätte bestäm»
mas till dubbelt af hwad den nu är, sedan alla
warupris nu »nera blifwir sä högt uppstegrade och
hwarig nom tillfälle beredes för en aflägse boende
skjuts,kyldia att för någorlunda billigt pris kunna
fa accordera o»n utgörandet as fln stiuts med en
närmare Gästgifwaregården boende- Stockholm den
27 April 1818-
petir pehrsson.
Z:a Olok kstUston frän Jemtland: I alla de
anmärkningar mina Hederwärda medbröder nödigt-
Den 30 April. 399
wis gjort emot Högloft. Allmänna Veswärs- och
EkonomiUt slottets Betänkande angäcnde den ifra.
gawaranbe förbättrade Gästgifware och Skjutsreg-
rerinq, och om stjU'slegans förhöjning kill 24 st.,
det jag äfwen ock anfelt ivara en nödwändighet,
synes wäl öswerflödigt att mera derom strifwa.
Men emedan Högloft. Utskottet ej will göra någon
ändring eller betrakta de stjulsfky,diges lidande,
fär jag utbedja mig att härmed lil! äkerremisten gö«
ra följande anmärkningar. Det är obegripligt, att
Högloft. Utskottet ej will sig lil! stnucs föra All¬
mogens stora twäng med ffjUlsandct. Jag fär
har omnämna, att endast för den aflägsna crch lunq-
samma orren Jemtland efter 18 n ars landsregle-
ring ffal! circa 200 hästar af Gästgifware och
reserv dagligt tillhandahällas, och ukgifives dertill
en summa af 7600 R:dr B:co ärligt i penningar
och hösts ivärde endast af circa 620 Hemman fy«
nes drygt nog i den orien atl utgöra, emot sä
knappa skjutspenningar. Och efier min tanka sy¬
nes ock rältWisi, att Högloft. Ukstottek föreftoge
för de ffjutsande någon gräns, emedan det ofta
händer pä landet och ännu mera pä dc Gastgifwa-
rehall, sorn ligga närmast sä wäl mindre som stör-
re Städer, alt yngre herrstaper isynnerhet afresa
en eller flera mil, blott för ett nöje pä calas, ba¬
ler, al! besöka en god män, ett nöjsamt fruntim¬
mer eller till elt hederligt herrskap att frikostigt för-
plägas; och för eit sädant nöje ej aktar en eller
annan tolfskilling för stsutfen utkasta; stall dä Gäst¬
gifware» eller reserven spänna sin häst ifrän plogen
och i brädaste andeliven med häst och karl fran si¬
na angelägna odlingar och nödiga arbeten för en
400 Den ZO April.
sadan stjurs förlora en wacker dag, som blir Bon¬
den till flera R.drs skada? Ar det icke högst nö¬
digt, akt Högloft. Ulstottet sörcftoge den gräns, att
ingen hädanefter sär befalia Gästgifware, häst el¬
ler rcservffju s, son, ej wisar, att han inom län»
det i Kronoärenoe reser, eller behörigt past pä
längre ort > angelägna orsaker reser, och att, än-'
skönt han ar tjensteman, och i egna ärender reser
inom Landet, mä sig sjelf skiuts betinga, sa godt
han kan och giner. Delta mitt aistörande an-
haster jag art med Högloft. Utskottets Betänkande
ma äterremitteras, hwilkek jag, tillika med mina
Hederwärda medbröder, hoppas och äfwen tror, atl
Högloft. Utstottet rar saken i etl bättre bekraktan.
de, hwad onus den Swensta stjuksstyldiga sär li¬
da för en sa liren winst, emot andra Nationer,
att hädanefter Allmogens tunga mä lisas; och blir
säkert e> de andra Ständen till nägot förtryck.
Stockholm ben 27 April ,8,8.
Olok Nilskon
af Jemtlands Län.
fobian vväklunst fran Westerbotten urlät sig:
Jag förenar mig sa mycket heldre med hwad i
nu upplästa Anföranden btifwik anmärkt mot All¬
männa Bcswäro- och EkonomiUtstotreis förewaran»
de Betänkande, som jag ej kan inse, huru Utskot¬
tet kunnat sa illa bedömma lidens fordringar, och
huru det förmatt att pä sa stenfagra grunder leda
sig lill sä wrangda och oriktiga stuksalser, som dest
nämnda Betänkande innebar. Oaktadt allt bemö¬
dande, har det lik,väl icke kunnat wisa, att stjuts-
skyldig-
Den 30 April 404
skyldigheten ar ett onus, som egentligen och i sin
grund tillhörer jordbruket. Det hor wäl äberopat
gammal mana, men, lika sä lite! som gammal wa«
na någonsin blir lag, lika sä litet böra och kunna
wära billiga anspråk förnekas, att, i någorlunda
proportionerade-förställande kill andra Medborgare»
closter, blifiva befriade frän en börda som nu här¬
vast af alla trycker Rikets modernärinq, grundwä-
len för allas bestånd. Jag ör öiwcrlygab, atk
StatsUtskolket, ifall denna fraga tillhört dest be«
beh-ttdliiig, mera behjerta! mac ställning och mera
lystnat till wär klagan, helst en af dest warda Le¬
damöter, Herr Prejivemen 8ckul2sokeim, rättwis»
lizen framställt bade det hinder, som veu nuwaran-
de stjutsinrätkningen medjör för jordbrukets förkof¬
ran, och det högst menliga inflytande den har pa
moraliteten och folkscaracteren. Imedlertid tröstar
mig det hopp, att Kongl. Maj:! nogsamt inser och
bedömmer wärk lidande, och säteri» eu later sin nåd,
wid detta som wiv alla andra tillfällen, werka till
wär fördel
Daniel Hmstsrsion frän Upsala Län förmälte
fig till alla delar respeckera och gilla medbrodrcrl
Dongbergs förslag, till afhjeipande af vet onda
skiutsningsbesiväret ästadkom>ner, samt hoppad-s,
att Utskottet, wid en förnyad handläggning af ärendet,
med fästadt afseende pä vetta förslag, söker, i h vad
pä detsamma kan ankomma, befria bonden eller jord»
brukaren fran en kunga, som i ärhundraven warit
ett föremäl för dest billiga klagan, eller äkminsto»
ne tills widare och intill dest vetta stora mål karr
VondeSt. prot. isis- B IV. ISO
402 Den Zo April»
winnås, sä framt omständigheterna nu ffulle läg«
ga oöfwerwinneliga hinder deremot, förestår en för¬
ökad stjutslega, i skäligt förhastande till stjutsnings-
beswaret och de dermed förenade uppoffringar; helft
de ffjursande i annat fall, ulan förmåga akt vet
widare uthärda, ffulle störtas i ohjelplig» förluster,
som ffulle föranleda till deras fullkomliga under¬
gång. Dä fä wäl Bönder, som Borgare, alla äro
fria och lika Medborgare, samt den enas hästar
arv lika dyra som ven andras, funne Daniel An-
-gersson intet ffäl, hwarföre Städerna ffola åtnju¬
ta en högre skjutslega emot Landet, och flera till
och med dubbelt, dä de fä 20 st. milen, samt hwar-
söre man fran Stockholm ffall för en häst, fom
ofta icke är stort bättre än en kräfta, i ett sä oli¬
ka förhållande till Landet, betala ända till 1 R:dc
milen; och lika med ä^iklunst trodde han för öf¬
rigt, alt i fall Utffonet afwen nu icke ffulle swa»
xa emot Ständets förwäntan i närwarande fräga,
Ständet dä med en underdänig befwärsffrifr mä
wända sig till tvär nädiga Konung uti denna an¬
gelägenhet.
kristers Danielson frän Elfsborgs Län, fom
ansäg vet af wigt, att Utffotlet sä tidigt yttrade
sig öfwer den nu ffeende ärerremisten, atr Siandet
mätte, i händelse af befogenhet, fä tillräcklig tid
att innan Riksdagens stut till Kongl. Maj:k in-
ginsa underdänigs befwär, anhöll, att Uiffottet,
med anledning af RiksdagsOrdningen, mäne före¬
läggas wist kort tid, inom hwilken det borde hof¬
wa siks förnyade Utlåtande afgifwit.
§on houslon frän Blekinge förnyade dest den
Den 32 April-
403
25 dcMieS, dä detta ärende sist förchades, gjorde
yrkande, att d«st och (rustak larssons frän Skock»
holms Län särskilda, amin icke remitterade, Me-
moiialer i delta ämne, jemte den deröfwer förefall¬
na discnSsion, mä, l form af anmärkningar, älerre-
misien älfölja.
lallis Engsön frän Malmöhus Län wille yt¬
terligare fästa Slande^s uppmärksamhet pä en om.
ständighet, som icke förekommit i något af de upp¬
lästa Anföranderne, men som innefattas i hans
till Utstottets Pratoco! afgifna särskildt bifcgavL
yttrande, alt nemligen CoopvaerdieSsömän, hwil-
kas resor ingalunda kunna wara af mera angelä¬
genhet eller nytta för Landet, än Handtwerksgesäl»-
!ero, mätte, i likhet med hivad som för desta sedna¬
re är stadgadt, jöcbfudas akt laga Grstgiiware-
fkjUlsi helst de skola wara ett wildt och lyoe öst
folk, som styr hwarken eld ester wallen, och Ivsils
klänslons hemort, såsom e,k kustland, stall tillräck¬
ligen dara wilkne om den stada och förderf» som
deras oroliga kringswarmande i mänga afseende»
ästadkommer: och anhöt! l-lils Mänsson, jemte ör-
nyande af sitt yrkande vin ett säoanl förbud, akt
delta ämne mä meddelas Utstottet till pröfning
wid beswarander af ätrrremisten. Hvaruu siere af
Ståndets Leoalnöter instämde.
I anseende till hwad salunda dels nu och dels
till Protocollet den 25 i denna mänad wredet an-
fördt och anmärkt, blef, uppå afTalemannen här¬
efter framställd proposition, Allmänna Besvärs» och
EkonomrUtstoltelS ifrägawarande Betänkande till
Den zo April-
förnyad handläggning i hela desi widd äterremitte-
rädt, med öfwerlemnande tillika a jon jonaton»
frän Blekinge och 6ullak l-arslons trän S ^ek¬
holms Län ben Z sinlione Janua,«t ingis,la Me»
morialer i detta ämne och ben i anledning veras
den 9 i samma mänad uppstadd skrifreliga och
munteliga disticusion, hwar,emte Standel, efter nä»
gon öfwerlägqnmq f^nn för godt, att, med anled»
ning af Anders Oaniellons trän Elfsborgs Län
nyst gjorda hemstaiian » anmoda Utstoktet akt inom
14 dagar inkomma med Ullätande öfwer de emot
förenämnde betz Betänkande gjorda anmärkningar,
hwilka skulle Utskottet ofördröjligen communiceraS.
Till slutligt afgörande lät BondeStänbet sig
förekomma StatsUllko tets, sedan de twenne sista
Plena pä bardet hwilande. i anledning af äterre»
mister afgifna , förnyade Betänkande af den 22 den»
nes uti ben af Grefwe L^lknkorg, jokan »en¬
ning, wäckta fräaa, rörande Salpeieijlkattens ut¬
görande m. m.; hwarwid Lric 8veaston frän Bo¬
hus Län anförde ffnfteligen:
I frägan om Salpetergärdens framtida utgb»
rande har jag trott mig böra till mina StändSbrö-
ders mogna bedömmande yttra mina tankar. Jag
tror der ej wara möjligt, att för närwarande yrka
någon direcr nedsättning af Salpeterstatten. Sta¬
ten mäste erhälla sitt nödwänviga behof af denna
för förswarswerket angelägna wara, och att till in¬
köper anmanda den fond, som redan blifwil infam¬
lad, sä alt denna der-genom skulle förfwinna, wo.
Den 30 April. 4->5
re för närwarande kanske icke möjligt, i sall sam¬
ma sond »j för tillfället är disponibel, vch troligen
ej eller nyttigt» sa wida de» kan wara af wigt art
äga dcnna fond besparad ät framtiden, dL ett pä»
kommande krig 'tliä»weniyrs kan göra den behöflig
för widsträcktare förswarsanstal-er. Huru ben imed»
lertid bör ,ill Landets vch Salpeternaringens fördel
anwändaS. är ett särskildt ämne, hwarom Srats-
Illskoller lofwar arr särskildt sig utlaka,.i samman¬
hang med dct yttrande l iffvkret kommer ätt afgif»
wa, i anledning af H.-nar Revisorers till Utskot¬
tets älgärd r mitieraoe berättelse. Men hwad
som, enligt min kanka, för nlrwarande bör egente-
ligen upptaga war urpmärksamhek, är möjligheten
för tvifla Landsorier att utgöra Salpetern in na»
tnra, eller sättet huru ben pä annar sätt bör an¬
skaffas. Riksens Ständer funno wid sisilidne Riks¬
dag, hwad äfwen deras underdäniga Skrifwelse i
ämnet lill Kongl. Majit innehåller, "arr under det
"fördelaktiga skick, hwaruli SalpctertillwerkningeN
"„u mera blifwit försatt, wore nägra andra än¬
dringar icke a» förestå, an art Committerade för
" ?alpeterärendcrne, lsm af de ilran Landshbfdin-
"garne och SalpelersjuderiStyresmännen ärligen in¬
kommande Napporrer öfwer riilwerkningarne, al-
"vrabäst lära känna det ena Länets bris! och det
"andras öfwc! stöd, wille med det sednare läka er-
"jätta den förra, emot betalning till de priser, som
"kunna betinaas och bestämmas af Committerade,
" ill hwickas ömhec och om anka hemmansägare i
"allmänhet borde hysa oinskränkt förtroende; och
"genom denna ukwäg kunde de äboer, som dä än¬
gull icke hunnit sä uppdriswa Salpetertillwerknin-
406
Den zo April.
" en, akt gärden ar i8«o kunde utgöras, winna
"».'minstone a:ne ars anstånd, och äter de hem-n.ins-
"aqale som efter ,vederbörlig pröfning befunnos
"hä^ma local och jordmän en-ot sig, samt sakna
"bränsle, kunde afbörda deras skyldighet, utan att
"bero af enskilda försäljningsmäns oskäliga stegring.
Sedan är ,8iZ har erfarenheten annu mer
Zdagalagt, akt wista orter i Riket omöjligen kunna
producera salpeter, dä deremot andra orter produ¬
cera mer, an deras -gen gärdstyldighet, äfwensom
att de förra fallit ostyloiga offer i egennyttig» Le»
veranteurers hinder; och dä Kongl. Maoch
Kronan förbundit sig alt inköpa der öfwcrstott. fom
e,- del orter frambringar, och jag ej kan inse, hwar.
lill den säimdelst inköpta salpeter stall an.vändag,
vm ej cili fyllande al de crie>s gärdstyldighet, som
ej kunna ven in nalura anstasia;, sä sinner jag ej
Heller näwt hinder, ali ju Kongl. Main och Kro-
nan. pa sän för för!,dna äret stett, kan framdeles
för hwarje ar bestämma der pris, för hwilket sal¬
petern mi löfås af de orkw, der produclionen är
omöjlig och hwilka orter »u mera böra med säker¬
het kunna bestämmas. Jag har derföre äfwen, wid
detta Riksmöte, härom wäck! motion, som, kill All¬
männa Beswirs- och EkonomiU>stotl« remitterad,
ännu ej wunnit dest handläggning; och jag tror,
att denna omständighet bör Utgöra wärk hufwud-
sakliga syftemål i detta ämne, säsom den enda wi
med stät kunna hoppas att winna. Jag föreslär
säledes, att wi, med bifall kill hwad StaksUlstot-
»el för närwargnde yttra', angående Herr Grefwe
6^1!snborg8 motion, mä antingen genast tillägga
Den Zo AprZL.
407
e«t förnyande af den önskan i förenämnde afseende,
srm Riksens Sländer wid förliden -R ksdaa an»
malte, ari nemligen de orter, som ej tunna tisiwer-
ka salpeter in natura, mä fä lösm den med pen¬
ningar ester det pris Kongl. Maj:t hwqrje är
täcktes i näver bestämma och kungöra lala, eller
ock förbehålla ost att härom äga öppen pröfnings-
rätt, till dest antingen Allmänna Beswärs- och Eko¬
nomiutskottet inkommit med Utlåtande öfwer Win
vfwannämnde motion, eller ock SkarsUtstottek sig
yttrar dels öfwer Kongl. Maj:ls Skrifwclse samt
Commitreradcs för Salpeterarenderne Berättelse om
Salpetcrnäringens närwarande lillsiänd, och dels
öfwer Revisorernes Berättelse om SalpelerFondens
anwändande.
Dä jag tillstyrkt, arr »vi böra bifalla Stats-
Utskottets närwarande yttrande, endast mekGsörbe-
rörde tillägg eller förbehåll, har jag nied detsamma
mevgifwik nyttan, sä wäl af StatsUiskotteks för-
siag om Salpeter-transporters »verkställande sjöle¬
des »ill lindring, uti Allmogens transportskyldighet,
som ock af den tillstyrkta indragningen ^Salpeter-
Betjeningens öfwerflödiga antal.
Lric Svensson.
Härmed förenade sig (larl kreöric Terx, so¬
dan kkanr. l^eiclitr, läans Knsterskon och k niss
kekrsson frän Bohus Län, sokannes ^nstersson
frän Skaraborgs, Austers Wilsson,I^ars H-näers-
son, d^Iils Olofsson, Olok Olofsson i Olebyn och
gillis d-Iilston fran Carlstads soliannes Olsson,-
ketrr jonsson, L^>hr,jm Ifarsson och Sven Lvensi
4^8 . Den 30 Zspril-
Lön ^rän Elfborgs, Oustzs Ifarsson och ^brz.
ksm petirsson frän Siockbolms, petir Olsson och
kric Glists, ston frän SödermonlondS jacot, Lrs
Lon, I»>s tersson och peter pelirslon frän Ore¬
bro, jon jonston och ^'ssr Ljorstenslon fiän
Malmohus. petir klaesson >."Zn Gu iauds, Lärje
Lörjr-sson, petei ^nstol-Lon och petir Lenasson
frän Hilland" L n jon jorsnslon frän O>ano,
samt I-srs Olsson ' u ; Cal mare L in, hwilken sed¬
nare listade, de. häri önstade, a e sä wäl de erler,
som hafna brist pä sk>'g, som ock dr, hwilka sak¬
na tjenlig jordman för S.lpeterberedning, mätte
ifrän ali lillwerkmng af denna wara nu och för
framliden befrias.
As petir jonsson frän Kronobergs Län er¬
inrades» an den as Lric Lvensson iträgaställde
frihet för saltpeterns uigbrande in natura endast
borde komma i sräga för de orter, som sakna med.
brand till salpekcrsjudningen, helst det af sednare
tiderS erfarenhet skall wara upplyst, alt hurudan
jordmän som an är i orien radande, scilpelerlador
sikwäl kunna anläggas, och sädana jordarler hop¬
samlas. som bliswa till sjudning ijenliga; och wid
hwilket förewetande skogslöshelen skall wara enda
giltiga hindret för salpetertillwerkningen.
Jemte instämmande häruti tillkännagaf d^its
Olansson frän Malmöhus Län, att den ort, för
hwilken han är Fnltmagtig, skall wara bland de
skoglösa, som aro urständsat,e akt sielfwa tillwerka
salpeter! och dä Kongl. Main äswen, af denna
anledning, under de sednare ären tiltätn lösning
Den 30 April-
deraf med penningar, hoppades han, att denna ort,
lika med andra som äro i enahanda tillständ, mä
njuta samm: förmän framdeles, isynnerhet som det
sV-.il wara upplyst, alk salpeterullwerrningen i de
producerande orterna af Riket, sedan förlidne Riks¬
dag, stigit omkring Z0 procent, genom den mängd
af nya lador, som sevan den tiden blifwit anlagda,
och hwilkas med hrvarje är stigande afwerkning sy¬
nes böra åstadkomma hela der qvantum, som kill
Rikets behof erfordras, sami således de orter, som
sakna lillsMe att werkställa denna prvducuon, ej
behöfva falla i händerna pä egennyttig» Live-
rankcurer.
Uti h-vad i>lils käänskon sälnnda yttrade instäm¬
de ?ekr ^onxson och sorsn gönsson fran Skane,
äfwen kekr kekrsson fran Stockholms Län.
Jokan KIsAnus ^VxlsinA frän Westmanland
will: till Protokollet haswa anmärkt, att hanS
hemort skall sakna sädan jordmän, som hyser äm¬
nen till salpeter, och art h>n anser lika talande
skäl till befrielse frän salpeiergärdens utgörande in
natura förete sig för dylika oner, som sakna tjenlig
jcrdmän deruti, som sär dem, hwilka ärv Utan nö¬
dig stogstillgäng.
Som SkaksNtiVokkets ifräqawarande Betän¬
kande ashandlar flera till ämnet hörande frågor,
blef detsamma härefter pnnkrwis uppläst och till
Lfwerläqgning företaget; derwid BondeStänder sann
för godt bifalla hwad Utskottet yttrat, angående
omöjligheten att för närvarande nedsätta ben stad.
Derr zo ApM.
gade falpetergärden as is marker för hwarje hett
Hemman, och lar derjemte bero wid Utskottets löf¬
te om särkildt Utlakande, angående den redan in¬
samlade fakpererfondens anwändande, under för¬
behåll. akt, dä detta Urlakande inkommer» wid-
taga- de åtgärder, hwariill sakens bestaffenhel kan
föranleda.
Widkommande äter frägan om indragning och
afstaffande as Salpeiersjuderi-styresmänuen sam!
werkmästare och lärlingar, hwarom Uijkoltet sig yr-
'tråk, att desta sednare wäl kunna indragas i den
män salpctersjudningen ibland Allmänheten wun-
nit den riilwäxl och förkofran, att d.msamma, utan
ekk sädant biträde, kan of Hemmansinnehafwarne
fjelfwa besörjas, men ark Styresmannen deremot,
såsom nödwändiga för den alltid fortfarande tillsy¬
nen öfwer falpetertillwerkningcn, samt såsom Kongl.
Maj:tö och KronayS ombud ivid iefvereringar, för
att bewaka sa wäl Kronans som de enskildas öm¬
sesidiga rättigheter, icke lära kunna helt och hältet
vmbäras, Utan endast till antalet inskränkas i den
män näringsgrenen winner tillwaxr; sä yttrade
sig härom
kskrr svnsson frän Kronobergs Län: Jag har
redan förut inom Ständek upplyst primiiiva ända,
wälet med salperersjuderibetjeningens tillkomst, atr
nemligen de emot de förmäner dem tikldelkes, skul¬
le tillhandahålla Hemmansägare dcstas sakpeterbe-
hof emot wiste pris; men sedan erfarenheten wisae,
att verta ändamål förfelars» och att nämnde betje¬
ning, i stället arr gagna- snarare skadat och be-
Den 30 April. 4n
swärat Allmogen, som, deras biträde förutan, kan
tillwerka sin salpeler, der denna ljllwcrkning är
werkställbar; och dä jag äfwen icke kan erkänna
nödwändigheken af deras controll wid skeende säl»
peterleverancen, utan emottagarne wid krutbruken
och Kronans derwid närwarande ombud kunna den
sjelswa werksiälla; sa tror jag att hela denna sien-
stemannastat icke. atlenast bör, såsom ScaköUlffoitet
föreslagit, småningom indragas, mcn kan och bör
ulan afsaknad pä en gäng alldeles afffaffas.
polian Magnus Wessin» fran 'estmanland:
Pä säll jag wid inälelg äterremiss ain..ärkr, är jag
af den kanka, atr Salpetersjuderi.styresmännens
befallning wid stående leveranser är lill mer sika»
da. an gagn för Allmogen, som oftast är blott¬
ställd för warans kassation, när den ej genom sty¬
resmännens föranstaltande och bemedling blifwit
anskaffad; hwadan jag instämmer Uti "yrkandet om
denna corps fullkomliga afstaffande.
kesir Nilsfon frän Christianstads Län: För
min del är jag äfwen af samma tänka, helst i
min hemort, Ostra och Westra Göinge Härader,
salpeter tillwerkas utan allt behöflig! biträde af
siuderiberjeningen, som likwäl till stort antal reser
bygden omkring, Allmogen endast till tunga och
beswär, hwarsöre ock denna betjening, äfwensom
styresmännen, hwilka tillkommit för att underwi-
sa samt understödja näringsgrenen, nu mera, se¬
dan densamma kommit till sjelfbestånd, icke alle¬
nast äro öfwerflödiga, Utan äfwen snarare förqwäf-
wa dess widare tillwäxk, genom det twäng och de
swärigheter deras egennytta stundom tillskapar.
412
Den zo April-
Jacos, Jacobson Kinner frän Gottlands Län:
Ä vcn i >mii heino,,, der sllpetenillwerkuiiigcn hus.
wussaklig-n är i styresmännens och bekiemngena
händer, samt af dem bebrifwes med Allmogens
arbete, anser jag de! as fortfarande öfwerstödigt
och onyttigt, helst den, som kan och mill beresa
nämnde wara, har tillräcklig kännedom om konsten,
men äier en stor del as Läner är oiienligt för säl-
pc'emllwerkningen, i anseende lill bristande skogs»
ribgängar.
Jon Jonston frän Blekinge: Jag skulle ön»
sta, ati BonoeStänder wille bitalla SlaleU stok.
reis ifrägawarande Utlätande med rwenne wilkor;
det ena, att jordägare bibehällas wid be ,6 si,
som bliswit afvragna ä den betalning Kongl. Majit
och Kronan för hwarje Lispund salpeter erlägger,
och det andra, att underdånig anhätlan mä hos
Kongl. Ma,:r framställas, bet hela salpetersjuderi»
beljemngen mä med möjligaste sörlia afstaffas, sä»
som nu mera hele och häller öfwerflödig.
Jokan larsfon Wiklund frän Westerbotten:
Att för närwarande pä alla orter indraga all sal,
pelersiuderi-beljening, fruktar jag skutte wara gan¬
sta skadligt för närings tillwäxt och befrämjande.
I min hemort h->r nu nwra nästan hwarje Bonde
fsrstaffi! stg en salpeterlada; men i dest wärd och
sjeltwa kokningen är man i allmänhet ännu ej lä
underwisad och inöfwad. att ju werkmästare? biträ»
se erfordras, sä wiva ej näringen skall liksom bort-
dö i sin första födelse. Det är säledes ännu för
t,dig! att besluta nägon total indragning; men när
Den zo April- 413
äter handteringen öfwer allt wunnit den förkofran
och kilin»-rt, att ten sjelf tryggar sitt bestånd, ula»
ast publik omwärbnad, dä är jag alldeles icke emot,
akt ve tjenstemän indragas, hwilkaS bestämmelse sä-
medelst b.ifwit uppfylld.
dlils aston frän Malmöhus Län: Öm
pä en del or.er saloetersiuderi betjeningen ännu kan
wara till nägon tid behöflig, lärer den deremot
wara dcstomer öfwerflödig i de orter, der salpeter
omöjligen kan produceras och der simma betjening
fäledes saknar asta föremal sör sin befallning; och
som besia orter hwarken äro i behof af nägra sör,
flkotier till underwisnings eller Nllwerkningsanstal-
ler, ej heller af nagra kostnader för till y»en, con,
trollen och uppbörden af salpeterstllwerk,ungen, än
Mindre till prämiers utdelande, förmodar jag ock,
att de, pä särt Urskoktek yttrar, fä oatkortadt nju¬
ta ben betalning af « R.dr 24 fl. Lispundet för
deras ärliga leveranre, som Kongl. Maj:t och Kro¬
nan bör erlägga.
Sedan öfwerläggninzen härom war flutad.be-
siit BondeSränbet, efter af Talemannen derom
framställd Proposition: Art sedan salpelertillwerk-
ningen inom Fäderneslandet nu mera uppnätt den
tillwäxl och förkofran, art densamma torde, utan
särskild wärd och tillsyn, samt utan widare publik
underwisning äga framtida beständ, och sedan
denna handrerinq, lemnad ät den frihet, som utgör
alla näringars förnämsta upphof 06) lif, förmodas
snart kunna producera R etk hela behof af denna
»ara; sä stulle Hos Kongl. Maj:» i underdånighet
414 Den Z2 April.
anhällaS', <uk alla salpetersjuderi- öfwer- och under-
styresmän, samt werkmästare och lärlingar ma med
möjligaste första alldeles afstassas, pä det Hem.
mansägare mä befrias frän den känbara tunga.
Lenna Tienstemanna-corps onyktigt stall medföra.
Hwad slutligen angär frägan om de
som af Kronoberalningen för hwarje L:pd blifwit
innchätlne, fä fann BondeSiändet, ester öfwer,
läggning härom, att, dä falpekersjuderi-styresmän-
ncn sch betjeningen indrages, och Kronans kost¬
nader för underwisnings-anstalterna således undwj.
kas, samt der derjemte är att förwänra, det Kro¬
nans förjkorrer af tillwerkningsredstaper stola, ef¬
ter tillwerkningens nu mera wunna stadga, ansenii,
gen förmmstkas, och da för öfrigt ,de kostnader, som
för ronkrollen och uppbörden lilläfweatyrs ännu er¬
fordras, skäligen böra kunna bestridas af den re¬
dan insamlade betydliga salpeicrfonden, hwarS be¬
stämmelse der jemwäl urgör akt bestrida de prämier,
som kill näringens ytterligare befrämjande mdplas;
Hemmansägare härefter böra , i grund af desta
skäl, oafkoriadt till godo njuta den betalning af
i N:dr 2L st. L:pd, som Kongl. Maj:t och Kro¬
nan för deras ärliga salpeterlevecance utfast sig
godtgöra.
Och skulle om BondeStändets i detta ämne
salunda fattade beslut, wederbörande, genom Ut¬
drag af Protokollet, wördsamt och wänligen under,
rörlås; men imellcnid anmärktes, att Olok carls-
kon i Restad af Östergöthlands Län reserverade
Den 30 April- 415
sig emot ben beflnrna rokoia indragningen af salpe-
rersjuderi-beljeningen.
Da BancsUtskottetS ven 22 i denna mänad
meddelka, pä börder hwilande Betänkande, i anled¬
ning af begärd! länebiträde frän Banden lil! Udde¬
walla S ads Kyrka, nu ytterligare föredrogs, upp.
läste Larl kreäric Lerg frän Bohus Län efterföl¬
jande as honom, jemte kric Svenston, k^ans ^n-
äerston och körjs kerston frän samma Lätt, un-
berteknade anförande till Protokollet:
Höglofl. BanroUtskottctS tillstyrkan, att 16,666
R:dr Z2 st. Bankolån mä lemnäs till Uddewalla
Kyrka, har förekommit ost mera som en werka» af
betraktelser öfwer den swära eldSwada nämnde stad
undergått, än som en grundlig pröfning af fåken
och af Bancofondens ändamål. Detta sednare har
alltid utestutanve warit akt understödja äkerbruket
och andra productiva näringar, hwilka aldrig wa»
eit i sä stort, sä bekymmersfullt behof deraf, som
nur Ränka och afbetalning sä lindriga, att de ef
pä annat häll under samma wilkor kunna erhällas,
göra länbilräden frän denna fond till den högst»
wälgcrninq för Nationen och äro det enda biståndet
i dest sjunkande förmäga. Med ögat fästadr der¬
uppå, upphör man snart art lystna till mindre trän¬
gande omständigheter, och man skall alltid bli för,
lägen qtt inför Allmänheten rättfärdiga ett medli¬
dande, som hjerrat kan förlåta, men wisheren mä¬
ste ogilla.
4i6
Den zo April-
Hvilken har ej beklagat ten smara olycka, som
genom rld öimergätt Uddewalla Stav och Kyrka,
och huru lyckliga hafn a j de marik, som vermil)
ki nna? wita ei! men sommare deltagande? men dä
nu Kyrkan för snart , o är sevan kommik i det
ständ, an Gudstjenst der beqwämligen kan hällas,
fastän naara bisaker selas, hwilka äfwen kunnat
wara anskaffade, om ej ull en sörstbning as Kyrk-
byggnaden ester sägen uppoffrais omkring 12 osa
N'dr, sä sinia mi behof,vet af län till mernämnde
Kyrka icke mara sä stort, akt mänga medborgares
fördelar derföre böra uppoffras.
Korkans financielka ställning är wiff' smär, och
mä hända swärare än uppgifwet är; men huru man¬
ga hundrade Kyrkor i Swerige stulle ej ur samma
skäl kunna begära »ch fä län? IN sedan man en
gäng wikir frän grunderna för Bankens biträden,
se mi ingen gräns derföre. Bankens säkerhet för
begärda länet mäste mål af en hel S:ad kunna an»
swaras; men dä Kyrkan har stor inteknad skuld,
de fleste egendomar i Staden likasä, och nuwarau.
de conjuncrur lägaer swära hinder i wägen för all
uppkomst, sä tyckes ctz den erbndna säkerheten ej
wara alt jemföra med den man t annan wäg kan
erhälla.
Om nu jordbruket och andra näringar genom
fädana inträng ga miste om sin beläningsfond, och
pä mycket swärare wilker ur Disconrer och hoS en.
ffilva stola söka sina penningebedcf, sä kan man
e; sörswara åtgärden och söljdernr- Huru wälqö.
rande
Den zo April- 4»?
rande hade ej dessa kunnat blifwa, om denna och
dylika andru summor blifwir ansl.gna lill fijkecier-
ne i Bohne Län, hwilka pä mänga sätt hade äter-
burir Intresse och Capital genom en produktion, li-
ka sä nödwändig för Skälen, som omöjlig alt i
den minsta proportion utgöras af Uddcwa la Kyr¬
ka. Denna kan likwäl hjelvas, om län för den
sbkes i allmänna Brandförsäkringssondcn, som bätt¬
re pä det sällek skulle anwandas, än genom Ma¬
ning pä Statspapper, hwilket will säga att i en
hand lägga der ena Capilalet till det andra. Wi
yrka derföre ödmjukait. att Högloft. BankoUtjkot-
tets Betänkande mätte bli äterremilteradt, och ät-
följas as dessa anmärkningar. Stockholm den g2
April i8l8.
Lurs Ureclric LerZ. Lric Lvensson.
bians ^ncäerston. Lnrgo kehrslon.
Härutinnan instämde pokr dlilsson frän Chri¬
stianstads Län, Austers Ionsson frän WesterNorr-
kand och ^okan VVikInncs frän Westerbotten med
flera Ledamöter; men Oanisl /^n6ersson frän Up¬
sala Län erinrade, att der ifrägaställde länebiträ-
det ej kommer akt pä något sätt gravera den för
fastighetslån list jordbruket redan bestämda fonden,
utan skulle urgifwas som ett Diskontlån; hwudan
han för sin del ansäg tydligt, alt detta biträde ej
kunds blifwa af »agon menlig påföljd för jord¬
bruket.
polian I.eiöitL frän Bohus Län anförde, atr,
sä wida Uddewalla Kyrka kan erhälla det behöflig»
BondeGt. Prot. 1817, isrs. B-lV. 1Z1
4r8 Den zo April.
läncunderstödet uti allmänna Brandförsakringswer»
ket, förenade han sig med hivad i detta afseende
blifvit uti ofwan intagna skristliga A-iförande an»
märkt, men i annat fall förmente han Bankens
biträde wid sa ömmande omständigheter ej skälig.n
höra förwägraS.
Talemannen yttrade: att dä det more allmänt
bekant, det icke allenast Uddewalla Kyrka, utan
afven hela Staden genom en olycklig wädeld är
1806 alldeles förhärjades och i grund nedbrändes,
hwarifran inwänarnes synnerliga idoghet och an»,
trängning nu ur sikt grus ä nyo upprest bade
Kyrkan samt en betydlig del as Staden, men att
berta icke kunnat ste, uran alr äfamka sig betydliga
skulder, och dä det Lfwen wore wisadt att Kyrkan
har tillräcklig säkerhet akt erbjuda i jord och
andra betydliga fastigheter, hwilka för närwarande
ej kunna, utan allt för stor förlust, realiseras, tyck¬
tes de mest giltiga stal wara för handen att ej
wägra det ifrägawarande, as Urstottet tillstyrkta bi¬
träder frän Banken, helst dä dermed wore ett sä
wacker! ändamäl äfyftadt, som det isrägawarande.
Flera Ledamöter delade desta tänkesätt; men
dä ärer mänga andra Ledamöter hördes yrka äter»
kemist, ansägs den ej kunna sörwägras, utan blcf
frägan lil! Utstvktets förnyade handläggning förwisad.
Wid förnyad föredragning af BancvUtfkotletS,
sedan de twenne sista plena pä bordet hwilande
Betänkande af den ss dennes, i fräga om under-
Den 30 April.
419
stöd frän Banken til! uppbyggande af Lärohus uti
Sladerna Calmars och Skara; uppläste och afgaf
Larl Lrestric Lerg fran Bohus Län ekt af honom
med flera undertecknad! AnmarkningsMemorial, af
denna lydelse:
Wid Högloft. BancoUtstkottelS Betänkande,
rörande begärdt Bancolän tiN Calmare Gymnasii-
och Skolhus samt Skara Gymnasium, för deras
äleruppbyggande, fä wi göra följande anmärk¬
ningar:
Jemte det wi emot detta läns bewiljande Åbe¬
ropa ost samma allmänna stal wi uti anmärknin¬
gar tell Högloft. Utskottets Betänkande om län kill
Uddewalla Kyrka anfört, sa wi tillika här anmär¬
ka, alt der i Memorialet rörande Calmare Gym¬
nasii- och Skolhus ftnncs mcdgifwer, rut ett hus
tillhör denna läroinrättning, hwillek provisoriskt be¬
gagnas och ali 6zO tunnor spannmäl äro anstagn»
lill den nya byggnaden jemte inkomsterna af de Pa»
storatcr, der extra nädär icke bewiljas, hwarafallt
wi förmoda en sadan tillgång kan uppstä, att en
fond icke behöfwer »illZripas, som för jordbruket
och de yroductiva näriugarne egen! ligen är ansta»
gen. Ännu,stons kyckeS dertill icke wara någon ha¬
stande nödwöndighet, som äter, hwad Landets be¬
hof i ofwanberörde fall angär, ar lika sä gifwen
som oroande.
Hwad länet för Skara Gymnasium widkom-
mer, jä tyckes för bilall dertill ej wara mera an¬
ledning, dä wi swäriige» kunna inse, hwarförecher
42V Den zo April.
gamla Larohuset ej skulle kunna med behöflig» eld»
städer förses; och dertill tyckas tillgängarne wara
mer an tillräckliga.
Säkerheten för Banken wid begge besia län
är äfwen för mycket »vilkorlig; ty hwad säkerhet
har man för en betydlig summa i ett allmänt hus.
hwars inrättning endast för ett wisit ändamäl
är tjenlig, och tom ej i en köpares hand. utom
nya kostnader, till annat bruk skulle kunna anwän.
das, hwartill kan läggas, att om priserna pä nä»
stan allting sä fortfara a t falla, som nu vä en tid,
skola de ifrägawarande byggnaderna ej bli warda
halsten af länesummau.
Wi kunna ur anförda skäl icke annat än be¬
strida Höglcfl. Utstottets fatrade beslut, hwilket till»
styrker utlemnande af ifrägawarande län, som, jeni»
te det lill Uddewalla Kyrka förestagna, utgör öf¬
wer drn summa till siskerierue i Bohus Läns star»
gärd ar begärd, men af Höglofl. Utskottet pä gan»
fta lösliga skäl afsiagen, hwilket pä sitt ställe skall
wisas.
Wi anhälle derföre, akt Högloft. Utskottets
Betänkande warder äterremitkeradt till förnyad hand¬
läggning. Stockholm den zo April 1818.
Larl kreärjc Lerx. Olof 6ckon LagZe.
Lric Svenston. klans /Vnckerston.
Lärje keärston.
hostan l^eiältr frän Bohus Län erinrade wäl
harwid, alt Skolhuset i Skara wore, entigt den
Den Zo April. 4»r
lecalkännedom han äger, bäde sa rila inrättadt och
dessutom sä total! sörfallet, att det mäste i grund
ombyggas, och att det tillstyrkta låneunderstödet e«
mot säkerhet således wore sä wäl billigt svin nöd»
wändigt; men Ståndet pröfwade, i anledning af
förestående anmärkningar, rätkwist, att med deras
öfwerlemnande till Utskottet återremittera betz ifrä-
gawarande Betänkande, för all förnyadt Utlåtande
i ämnet asgiswa.
Widare föredrogs ä nyo BankoUtfkollets li¬
kaledes pä bordet hwilande, under den 22 i denna
mänad afgifna Betänkande, i anledning af wäckt
fräga om inrättande af en ny fond lör Sillfiskare;
hwarwid Larl klario kerg frän Götheborgs och
Bohus Län uppläste ett af honom och samtelige
Fullmägiige frän samma Län underffrifwet, sä ly¬
dande anförande lill Protokollet:
Högloft. BankoUtstottet har uti Memorial af
den 22 bennes afstyrkl bifall kill en wäckt moiion,
att med en.länesumma af 42,020 R.dr uppmuntra
fistcrierne i Bohus Läns stargard; hemmawarande
Committenters uppdrag och intresse föranlätrr oss
att dcrwid göra följande anmärkningar:
Ulstottet har wisscrligen ej warit okunnigt om
fisteriernes stora inflytande pä en Stats wälmäga
och handelsbalance; Holländarnes rikedomar häm¬
tades till största delen ur denna kalia, och i Eng¬
land utgör denna näring en betydlig del af deras
stora sjöhandel. För wart fädernesland hafwa fi-
4? s Den zo April-
sterierns äfwen warit ganska wälgörande, och sa
länge nägra hundrade tusen tunnor sill och sextio
a ättatio tusen fat tran ärligen ökade wär export,
kände man ej det betryck, som derefter öfwerhopae
vsi; all den fattigdom, som genom sillens afwikande
fran wara kuster uppkommit, kunna wi och wilja
wi ej bestnfwa; wi lemna osi snarare ät der hopp,
att denna »välsignelse osi af Försonen äterffänkes,
för att understödja wär dyrkade Konungs bemö-
danden för Sitt Lands wäb
Rikets Högloft. Ständer kunna ej pä fisteri-
erne, säsom en hnfwudnäring för wärl Land, fasta
för mycken uppmärksamhet. Jernrörelsen torde öf.
»ver hufwud ej ge sina idkare mer än 6 a pro¬
cent, dä sillfiffet deremot ger femtio. En sä lö¬
nande näring stall wisicrligen af sig sjelf stiga upp;
men frän fattigdom gär det längsamt, och man kan
«j utan oro länka pä att tusentals tunnor sill, som
kunnat öka landets produkt, draga sig tillbaka frän
> kusterna, seda» dnr fåfängt erbjudit sig ät sistaren.
Det understöd denne medvelaS, kan anses som ut¬
säde, lemnadt ät jordbrukaren; behörigen anwändt,
stall det frambringa wälsignade frukter, uteblifwek
föder det ökad fattigdom.
Sillfiffet idkades under sin lyckliga period
med omkring iZc> sillwadsr, som med sin utredning
„u stulle kosta tooo R:dr hwarjc, R:dr 150,000
det sä kallade stor fiffel i ffutor . - 120,000
oberäknadt byggnader, bätar m. m.
till dubbelt belopp eller samman-
ljäsibt ,»»»-»-» R;dr, 750, sos
Den 3s April- 423
som snarare är för tägt öli för högt beräknadt.
Icke snart, och mä hända ej inom käng lid, hinner den,
na näring sin förra höjd, men more dxt ock-sä, hwar»
före skall man draga i betänkande, att med de begärd-
1042,200 R.dr befordra eli sä stort ändamål? Pen»
ningar anwändas pä mänskligare företag och Ullä,
nas pa Kyrkor m. m.. dä de nedsagde i sillsistet i
början ställe ärligen fördubbla sig.
Wi weta att Kongs. Maj:t kill alla sina an»
dra wälgerningar emot märt Land lagt den att nu»
dcrsiödja sstfistel, men wi weka ock, att de 52,000
R:or deckill ansiogos icke blifwit, i brist af säker,
het, ullemnade. Orsaken war wäl egentligen bri-
siande speculalion och nödig försigtighet att ej stuld-
sätca sig för en högst osäker näring; men nu hae
hopper wuxit med ucsigkerna, och mängfaldiga jord¬
ägare i Bohus Läns skärgård stola erbjuda säker¬
het för nödigt understöd; och bör ej Nationen med
glädje och erkänsla gä deras öustningar till mbles?
Wi anhalle och bedje pa det ömmaste, alk !
Högloft. Utskottet, wid frägans äkerhandläggning, j
noga och grundligen öfwerwägar sakens wigt, och ^
tar förtjensten deraf a,r tillstyrka upphjelpandct af
en näring, som» mer än beräknas kan, stall Upp» l
lifwa Landels handel och wälmäga.
Efter wär tanka fvrdraS ej, att länen Utlem» ^
nas i sa små summor som Friherre Carpelan förestå»
gil, hwilker, som anmärkt är, medförde mycket
beswär. Tols lotter äro i hwarje sillwad, och i
hwarje fisk stuta lika sä mänga. Det är nog en
eller Iwa af lottägare ttkna sig för länet med de
424
Den zo April.
öfriges borgen. Under zos R:dr Broo forde ei
fä begäras, och afbekalningarne böra ej bestämmas
lill silk maximum. Lyckas sak-n, som wi hov-
pas till Gud, blifwa besia län pä twenne är li»
qviderave.
Emot de af Herr ProtocollsSecreleraren ststam-
marheim förestagna länings- och betalningsler-
miner sa wi anmärka, an del ligoer i nalurcn af
sillrörelsen, att länen mäste mlemnas i Maj må¬
nad, emedan alla törberedande anstalter, som med,
laga största kostnaden, stola under sommaren tvid-
tagas, och torde hända blir äswen lämpligast att
fastställa inbetalningen till samma ris, dä länen
kunna gä ur en hand och i en annan.
I anledning af det wi haft äran anföra, an-
hälla wi ödimukligen, att Högloft. Utskottets Be»
tänkande malte bli äcerremnleradr och dega anmärk-
Migar bilaade. Slockholm dea zs April 1818.
Larl ^reclric korg. Olok 6:lon
stok. kst- koistitz kric Lvknslon,
Istans ^nstersson. Uörjs kekrslon.
stoksn upplyste särskildt, alt till de
härutinnan reda» a,störta hewekande stäl och vin.
- siändigheter, kommer ben, alt Landshöfdingen i
Götheborgs Län, hvilken nyligen hikkommit. ffall
haswa tillkännagifwit, dck jstrfängsten för innema-
rande är redan uppgäil rist imellan 70 a 82,000
tunnor, hwadan all anledning är all förmoda och
hoppas, det Försynen framdeles i ymnigt mätt
wälsignar benna wigtiga näringsgren.
Den Zv April. 425
Med anledning af hwcid salunda förekommit,
blef ifragawarande Betänkande till förnyad hand¬
läggning aterförwisadt , i hwilket afseende de gjorda
anmärkiilngarne ffulle bifogas.
Enligt ifrän Herr HofCa"t;'eren. Riddaren
och Commendeuren m. m. Friherre ak ^Vetterstedt
ankomna, nu upplasta strifwelser tili BonveS.'än,
dets Taleman, underrättades Ständet om Kongl.
Maj:ts widlagna nädiga åtgärder och beflut, sä
wäl i anledning af BondeStändetS enskilda un,
derdäniga beswär, angående Rust- och Rotehållare^
öfwerklagade betungande med matsäckar, tärpennin-
gar och ffjutsforor till deras Ryktare eller Solda¬
ter wid exercikiemöien» svinock i anledning af Rik»
sens Ständers underdäniga strifwelser angäende:
1:0 Nedläggning af LöfäS Silfwerwerk;
2:0 Afdrifning af Kronans fordran i framlida
ne Landshöfdingen von Lcbstestts Sterbhus;
z:o Lieutenanten i Armeen Iborkells ansök»
ning om uibekcmmanve af Expectance-arfvode;
4:0 Förhöjning i Rote» och RusihällqreS afgift
för Läkarebestgtning ä manskapet, samt om före¬
kommande af obehörigt dröjsmäl, dä besiglningar
af Läkare stola förrättas; och
5:0 Expeckance arfvode och accords-ersaltning för
Ofwerste Lilkverlkölcl.
Hvarefter BondeSkändet, t anledning af ^o-
sers vanieltons frän Elfsborgs Län derom gjor-
4r6 Den 30 April.
da framställning, fann för godt uppdraga ät Ta»
! lemannen, att inför Kongl. Maj:t nedlägga Stan»
s dekö underdäniga wördnad och erkänsla.
I anledning af wäckt fräga om behofwet och
nödwändigheren, att någon eller nägra ntsägos kill
Suppleanter för de af Srändct förut utnämnde 6
Electorer, hwilka, tillika med eit lika anral frände
hwardera af ve öfriga Respecrive Slänten, äga
wälja sex för kunskaper och lärdom kände män till
Tryckfrihetens wärd; fann Skänder för godt att i
^ detta ändamäl kalla och utse 6uil-»k Olsson frän
^ Westerås och ^nclere ^lärtsnston frän ZemckandS
Län: skolande bewis härom genom Utdrag af Pro»
tveollet dem meddelas.
ConstitutionsUtflokkets insända Memorial af
den 20 och 24 i denna mänad, innefattande: 1:0
> Ett projectcradk tillägg i 29 §. JiiksVagsOrbnin»
s. gen, och 2:0 Tillstyrkande af ändring uti ätstilli-
^ ge Grundlagarnes tzZ., i hwad angär förestriften
om en Voteringssedels afläggande, blefwo upplästa
och, dä de derefter lemnades utan anmärkning,
lagda pä bordel till nästa Riksdag.
Efter uppläsande af SkatsUtskottets under den
24 dennes meddelta Utlakande, angäende medlen
! tili den förestagna inrättningen af en Bergwerks»
Schola, fann BondcStändet, art detta Ullätande
endast borde läggas till Handlingarne, sedan Stan-
Den zO April-
4-7
der redan den iz i denna manad för stn del aksia-
git Stats» samt A 'männa Beswärs- och Ekonomi¬
utskottens under 26 sistlidne Mark? afgifna gemen¬
samma Utlåtande, innefattande tillstyrkan af den i-
frägawarande inrättningen.
Sedan Allmänna BeswärS» och EkonomiUt-
stöttets förnyade Utlåtande af den 2 i denna ma¬
nad, i anledning af gjorda anmärkningar wiv Ut¬
skottets Betänkande, rörande yrkad befrielse srän
skyldigheten att afstala barken ä utsynta Ekar, blif.
rvit uppläst, beflöt BondeSkändet, som widhöll sitt
redan förut lill Utskottets första Betänkande lemna-
de bifall, att della Utlätande skulle läggas lill
Handlingarne.
Likaledes ester uppläsandet af Allmänna Be-
swärS. och EkonomiUtstottes den 16 dennes afgif¬
na Utlätande och Memorial, i anledning af med-
delta äterremister af Utskottets förut afgifna Betan-
kandern i:o Rörande wäckt fräga om utfärdandet
af en Förordning, rörande Wattenwerksägares ä«
liggande m. m., och 2:0 angående wäckt molien
om en friare Tackjernshandel, faun BondeSländet,
som redan bifallit sistnämnde Betänkande», nägon
annan ätgärd wid desta mål nu mera ej äga rum,
än att täta nämnde Utlåtande och Memorial läg¬
gas kill Handlingarne.
Ifrån Slätö- och LagUtstotten wörö insända
428 Den zo April.
deras gemensamt afgifna särskilda Betänkande» af
j den 17 i denna manad: i:o Öfwer det af Herr
f LLrzKmaa, ^l., gjorda förslag, att mindre
brottslige personer mä, i stallet för art intagas wid
^ Arbets» och CorreclionshusJnrältningar, bstfiva an»
mända till Sjöman pä Rikets Handelsflotta, och
2:0 rörande wäckta motioner om angelägenheten
art emellan Riksdagarne förekomma afgörande af
sädana mäl, h vil a tillhöra Riksens Ständers pröf»
ning, och om förbuds utfärdande att, utan Rik,
fens Ständers föregångne beslut, proponera någon
Allmänhet utgifter. Och blefwv Vesta Betänkande»
upplästa och lagda pä bordet.
Widare upplästes och kades pä bordet fölsan»
de Allmänna Beswärs- och EkonomLUtslkottets Ut-
läkande» och Betänkande»:
i:o Af den ig April, i anledning af wäckt mo»
tion om upphäfwande af den författning, som pä»
bjuder hwart 50 tunnlands plantering med träd pä
slättbygden i Skäne;
2:0 Af den r6 i samma manad, i anledning
of gjorda anmärkningar wid Utskottets aflätne Be»
tänkande, rörande wäckt fräga om rättigheten för
Lumpsamlare att omkrinqresa i landet, samt om säl»
tet till lumpors anskoffande för Pappersbrukens
bkhof;
z:o As samma dag, i anledning af wäckt mo¬
tion om frihet för landkmannen, att, emot läg eller
ingen lull, sä exportera sina produkter;
Den zo April. 429
4:0 Af den iz April, i anledning as wäckt
fräga om inskränkning i exclustva privilegiers med»
delande;
Z:v Af den 16 dito, ongäende Herr ÖrnberAL
motion om Götha Canalarbeies instrankning nus
widare inom linien emellan Wenern och Wenern;
6:0 Dito dito, i anledning af gjorda anmärk»
ningar tvid UtstottekS af Wällofl. Borgare- och Hc»
derwärda BondeStanden älerremikterade Betänkan»
de, rörande yrkadt förbud emot införande utisrän
af utländskt Bomullsgarn;
7:0 Dito dito, rörande Herr I^sMerr motion
om »vidtagande af wista anstalter lili besparing af
ftogs-effecter.
Som klockan nu war 2, ätskildeS Ständet?
med öfwerenskommelse att Sier sammanträda t
Eftermiddagen kl. 4, ^
Dä, ester det Ständers Ledamöter intagit stna i
rum, ExpeditionsUtstottets till justering insända
förslag till Riksens Ständers underdäniga Skrif- -
melfer lill Kongl. Majit, angäende:
1:0 Penstvner för Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsens f. d. Lärare; ,
2:0 Majoren klarus loll» innestaende Ackords¬
ersättning;
Den 32 April.
Z!v Underhällssumma och Enkesäte för Hennes
Maj:l Droltningen, i händelse af Enkeliilstäiid,
samt Rosersbergs Kiingsaards anwändande wid
Hennes Maj:ts nuwarande E ukeDrollningenS död;
4:0 Lewereringsställek för Kronans, kill Kongs.
Hofstallet anslagna, ränlehö och halm frän West¬
manland ;
Z:o Sratswerkets tillstånd och behof under Riks»
Skalens första huswudtikel;
6:0 Statswerkets tillsiänd och behof under
Riksstatens sjunde hufwudkttcl; samt
7:0 Medel till Riddarholmskyrkans iständsäkkande,
upplästes och godkändes.
Upplästes StatsUtfkottes nu ankomna och un¬
der den 24 dennes meddelta Ullätanden angående:
1:0 Gjorda anmärkningar wid Ulskoltets afgif¬
va Betänkande rörande de uli Södermanland be¬
fintliga fä kallade Jagbackar;
2:0 Kongl. Maj:ts nädiga remisi rörande Häst¬
hemmans och fördelsrantornes utgörande wid Skån¬
ska CarabinierRegimenket;
z:o Wäckla morioner beträffande Skänska Ro-
Ikringen; samt
4:0 Kongl. Maj:'s nädiga proposition om me¬
del lill de allmänna Skole- och Larowerkens för¬
bättring.
, Lakes pä bordet.
Den zo April- 4zr
Derefter upplästes och labes pä bordet sä wäl
Stats- och BancoUistotkens gemensamma Uilätan»
de of den 2z i denna mänad öfwer anmärkningar»
ne mot Utskottens under den z dennes afqifna Be¬
tänkande rörande utredningen af Götha CanalBo»
lags, Malmö och Götheborgs Discontwerk; som
ock Stats samt Allmänna Beswärs- och Ekonomi»
Utskottens samfäldt aflatna Betänkande af den 26
innewarande monad, i anledning af Kongl. Maj: s
nädiga Proposition angående särskilda anstalters
widtagande till förekommande af stegring i priset
pä det gröfwa brödet-
Stäpdels Ledamöter åtskildes kl. half till 7.
In 6öem krotocoll!.
Olok berlin.