Hederwärda
Bonde-Ständets
Prvtvcoll
wid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Arén L817 och igrL.
Zjerde Bandet.
Stockholm,
Tcyckle Hos Oi-oL- isis.
I8i8 den i April.
Plenum kl. 10 f. m.
bön blifwit förrättad och Prolocollel för
gärvaqen justcradk, älertogS de», i anseende kill
deruii upptagna orsak, dä icke mevhuuna läsnin»
gen af ve flera, i afseende pä da förehafva A l¬
männa Beswärs- och EkononnU.flottets Betänkan,
de, angäende sattet att utöfwa den sria Husbehofs»
bränwinsbränningen 06) vermed gcmenflap ägan¬
de ämnen, inlemnade anmärkningar, och förekom,
mo derwid följande, nu upplasta, Anföranden till
Protokollet»
r:o Af ?ekr Isacsson Nzcrungsfrän Gottland:
Flere af Respecttve RitsSkändens warda Le»
damöter, hwaraf största antalet räknas till Wällofl.
BorgareStändet, hafwa wäckt fräga om Brän.
winöbränningens inställande, för hämmandet af en
befarad hungersnöd, hwilken lätteligen skulle kun¬
na uppkomma genom den mängfaldiga Spannmä-
lens anwandande till brandin. — Alla större och
för det allmännas wäl ninfle Landthushållare haf.
wa erkänt och bewist nyttan, och den fattigaste
klaffen af Medborgare nödwändiqheien af Po¬
tates och Jordfrukters planterande, såsom, i före»
ving med Spannmälens sparsamma anwändanvs,
4 Den i April.
till allt annat än brödföda, hufwudsakligasie med¬
let till undanrödjandek af denna nöd, äftvensom att
bränwinstillwerkmngsrärtigheten är ven bästa upp¬
muntran till ett ännu större utwidgande afpoia-es-
planteringen; ty hwartill ffu le wäl Landkmannen
pä annat sä't kunna anwänva den del af denna
jordfrukt, som af köld kan blifwa skadad, hwilken
är odualig lill allt annar än till Bränwinsbrän-
Ning, men dertill lika sä nyttig som den offavade,
endast alt man utan hinder af inskränkt Brän-
rvinsbränningslid särtes i tillfälle att begagna den.
Na förmän, innan poläterna ösberga till föerurt-
Nelse; widare är det alltio en winning, att till
Bränwinsbränning fä anmanda den del af sina
poräter, som icke ärv behöfliga kill hushåller, elier,
i brist pä ersättning och wid längwäga boende frän
afsätmingsorken och således med förmän ej kunna
afyktras, utan mäste anwändas lill Ladugärven,
der dranken gör samma nytta, som vm potarerna
aldrig hade pasierat Bränwinspannan.
Pä förenämnde skäl kan jag icke annat än
förena mig med de wärde Herrar, som af nit för
det allmänna bästa äsett nödwändiqheten af Span-
inälens sparsamma anwändande och pa den grund
föreslagit och yrkar BranwinsbränningenS instäl¬
lande, men endast i Städerna; ty der och fö,
ga annorstädes är det, svin ven stridaste, renaste
och bästa Spanmälen anwändes till Bränwinspan,
Nan, af hwilken hela hushäll derstädes ofta hafwa
sin enda utkomst; afwen der ar det, som Brän-
winsbränninqsyrket drifwes fäbriksmäsiigt, der är
det, svin Bränwinsfabrikanten pä torg, i hamnar
Den i April. 5
och ä gator, fran den bröd och wärma behöfvande,
undanköpcr Spanmal och wev. Men deremot, och
sä wida det ar en omöjlighet att, ätminstom oa
en gäng, förandra en hel Nations frän Far ull
Son medfödda smak, och således äfwen omöjligt
att ge-ast helt och häller hamma Bränwinscon-
suimionen, blir det en nödvändighet att, pä re¬
dan fastställda grunder, beräniga Landtmannen att
utan instränknina af tid rillwerka bränwin; ty
derigenom blir tillgång pä denna wara inom Lan¬
det; derigenom uppmuntras den flitiga och om»
tänkiämma Landtbrukaren till ukwidgande af flir
poratcspl -Menng till största förmän sa wäl^wid
den enskilda hushällmngen.. Ladugarden och Aker»
bruket, som den allmänna; härigenom sättes Landt»
mannen i ti sälle, att skaffa sig en winning as dest
slösad, öfwetflöoiqa och af köld stadade pola- 1
tes, som annars nästan utan. all nylla skulle gä
förlorad.
PotälerneS förmanliga afkastning wid Brän»
rvinsbränning är beivist wid prysbränningen a En¬
geltofta gärdi Skäne, uii November mänad 1814,
dä hwarje tunna potates gifwit nägor öfwer
kanna bränwin af 6 graders styrka sedan kan¬
na blifwit asdragna för hwarje Lispund dertill an-
wand säd; widare inhämtas af Tit. Lhsrnlväräs
calcul, att ett geometriskt tunneland äker, besäll med
säd. lämnar manligen 225 kannor, men planteradt
med potaläs 6Z0 kannor bränwin af 6 graders
styrka.
Äterigen beträffande Bränwinsdistilleringen,
ö
Den r April.
bör denna förman icke betagas Städerna, äfwen»
som ntMlinikei ingen, efter sädana grunder, som re»
dan bliswit eller framdeles blisrva fastställde.
kekr Isacson,
RiksdagsFnllmägirg sör Gott»
lands Södra Harad.
s:o Af petir Lonatsson frän Hallandr
Wid Högloft. Allmänna BeswärS- och Ekono»
miU lkolkcts Belänkande, angående söreflaona än»
dringar i Fö-fatlningarne, rörande HusbehofSbrän»
winSbrännlngen. utbeder jag mig fä följande i kort»
het anmärka:
BränwinsbrLnninaen lärer ingalunda böra til»
j lakas widare än kill husbehof och således dertill
anwändaa den lill brödföda otjenlig» säd. Pä al¬
la -ider om äret samlas något, som kan till brän»
»vin förädlas ; det är wäl en oneklig sanning, att
det är mindre gifwande i den warma, än i den
kalla ärskiden; men deremot bör märkas, att en
hushållning icke är tjenlig sör alla. Jag anser
således instränkning af Hnsbehofvbranniiigcn fkad,
lig af alla, undantagande Ziscaler.
Hnsbehofsbränwinspanna bör ej -bestiga stg till
mer än 52 kannors rymd; ty knapp! lärer någon
jordbrukare haf va mera folk i si t hushall, än att
en 50 kannors panna är tillräckligen stor och drg»
Ukom kan gifma afkastning till salu. Det har
warit brukligt att räkna pannerynden efter jord»
bruket; men aldrig har jag sett jorden supa bran-
Den i April. 7
win, utan det är den arbetande, som bör fä en
sup till länning under sikt arbete. Det är säledes
min tanka, ail hwilken som helst som har jord¬
bruk» till större belopp än 50 kannors pannerymd,
tagen ester förra beräkningen, sä ar han försedd
med dagswerkare, som wihk icke fä bränwin, räk¬
nadt ester den jord de bruka. Kan det wäl dä
med rätta anses som en förlust för de större jord¬
brukare, om de ej kunna bränna upp all sin säd,
u an mäste sälja den, för nägot lägre pris, till si¬
ne hungrige dagswerkare, hwilka, som ofra händk,
mäst i sin nöd hjelpa sig med omognade pvtäter.
Om communieerande af detta mitt ödmjuka
anförande med Aöglofl. Ukjkottet anhälles. Stock¬
holm den gr Mars i»r8-
kebr LenZtslon.
g:o Af IrlLns pskrsion frän Blekinge: !
Sedan sista Plenidag flere anmärkningar blif-
wit gjorda emot Riksens Högloll. Ständers All¬
männa Beswärs- och EkonoimUtskottS aktnings-
wälda Betänkande, angående fria Husbehofsbrän-
winsbränningenS ulöfwande, sä kan jag icke förti¬
ga alt framställa och Yttra den tanke jag derom hyser.
Efter det begrepp jag äger, har Höglofl. Ut¬
skottet föreslagit till hufwudsakeliga delen, och i de
flesta ämnen, sä owedersägeliga grunder, are jag
förmodar de ej böra affläs; det är endast nägra
fa omständigheter, som jag anser sä betänkeliga,
att jag wördsamt fär hemställa, om icke de torde
tarfwa tillägg och ändringar.
r
Den i April.
Dä jag med elrerranra genomläser de uti L
mom. giorda lörstag, o,„ underdanigr uppdrag lill
Hans Maj.r Kvam en att, wid mistwäxtär och
sndra behofliaa tillfällen, BränwinSbränningen in»
ställa lii! soie' minnide rf eu större ondt.- finner
jag MIA i dek hela sä myckel mera wara lili freds»
striid, sein jag ingentina högeligare önskar, än akt
Kongl. Maj:!, med Landsfaderlig ömhet, nädigst
rvtlle inse hwad nödwändigheken fordrar, och der»
ef:er widtaga de mait och steg, som elter omstän»
Liaheierne wörö lämpeliga; men da jag betraktar
ordalydelsen uti sista punkten af ofwannämnde 2
mom.» tyckes mig som Högloft. Ukjkvltel i alla
Händelser avstyrkt a>I parkial-inställelse, och, enligt
hvad jag derai kan stum, föreslagit, att, om Ull
en eller fä provinser mihwäjtk inlräffar, bör brän»
winsbrrnninqen, oaktadi alia öfrige eller flere Ri¬
kets orrer blifwa med ymnig skord wälfignade, qe«
nerelt inställas, kan jag, i denna del, icke wid-
sträcklare dela lika tänkesätt med Högloft. Ulffot»
ter, än hwad det angar BränwmStillweikning af
Spannmäl, hwarmed den ena orren kan under¬
stödja den andra; men ckt hell annat förhållande
är med Potates, som omöjligen kunna förwaraS
frän del ena äret til! dcr andra, och icke heller
gifwa sä bend igt understöd för brödfödan, att en
transport orter emellan kan wara lönande; jag hem¬
ställer fördensku l, om icke något undantag i den»
na del wore lampeligt, sä akr Kongl. Maj:l mä
blifwa satt i ullsä ck, au i näder lämpa sina för¬
bud elter behof och omständigheter, och som jag
anser dena af yttersta wigt, torde jag sä f sta He,
Verwärda SrändelS uppmärksamhet pä de följder,
som deraf framdeles kunna uppkomma.
Dcn i Aptil-
Om tilläs "enlvrs m tzwäx' i ena ä'dan afRi-
ket, exemrelnis r Blekinge och Cc marc Län, skul¬
le inlroffc och ymnig skörd i öfriga telena af
Riket more att rillgä, sä will rag scmstäfta, om
Lehn previncer öqde förmän af förbud emot po'a-
tisbränning i andra landsändan pä minst 150 mi S
afstånd; mänga stadgar i allmänna I ucchaänings-
»nät, som äro mycket wälgötwnde för Damn,a och
Norrbotten, kunna wara i bögfta mätto oläm liga
för Skäne och Blekinge. Är icke Bränwinsbrän-
ningen ett Oconomicum i ordets eqemliga be¬
märkelse? Den sorn wer, a« Let ofantliga afständet
imellan Cari Jchans Stad och Skanör innefattar
en sträcka af tiuräcklig längd art mgöra flera Kvi
nnngaRlken i Europas chlidore luflstreck, den skall
nödwänbigk medgifwa, sn bäve jordbruk och andra
näringar, till deras utöfning. afkomst och fördelar,
icke kunna annar än omwexla, ridder den stora
sknlnad, som ager rum pä detta afständ, i anseende
till rordarker, arbetssätt, so'smängs och ägare, samt
ärolioernas särsttlda werkningar.
I sammanhang dermed, akt iag medgifwer,
att fö; bud emo' bränwinsbränruna as säd är nöd-
rvänbig' till aiböjande at hunaerstiöd i wist wäxtär,
will >ag hen ställa under upplyftare ö.ons bedöm-
mande, om Saanumäl brist roore för hand hos wä¬
ra Norrländska Land'män, hwatz der gagnade dcm
alt c>rca 2vo,c:oO ,unner poräker förlorades och
ruttnade i Blckinqsta källrarna, och att en del af
Len Spannmät wi och wära Skattskr grannar möj¬
ligen skulle kunna till deras undsättning aftära,
mäste, i händelse af Bränwinssörbud, anivändas
ty Den i April.
till utfodring och föda för det ökade antal boskap
Blekingska Allmogen lagt sig ti l, under hopp
att kunna underhålla med drauken af ina polmér;
destutom will >ag tillägga den märkwärdiga omstän¬
dighet, att man bör medgiswa, att alla odlingar
och näringsgrenar, ibland hwilka potaresplanterin-
gen med stal ej bör räknas fom den minsta, bö»
ra i möjligaste mäkto uppmuntras och urwivgas;
kan detta ändamål, hwad sistnämnda plantering an-
gar, aldrig winnås till den grad den borde, sä
lange eller om Landrmannen alltid (oaktadt han
ymnigaste arswäxt i sin province mäntor) stall lef-
wa i farhaga, att hans yttersta bemödande wore
fruktlöst, och idoga plantering skulle gä alldeles
förlorad.
Jag finner icke annat, än lika sä stadlig fom
förbud mot potatesbranning är för wista orter, är
den äfwen för Staren och det Allmänna, dä man
a ena sidan bör medgifwa, arc mangen Landtman
i det föreflagna fallet ofta finge, >vm nämndr ar,
gä fin poratesgröda alldeles förlorad, också ä den
andra lika säkert bör antaga, atr mländingen b>ef
fart i tillfäll att, till ett stegradt pris, försälja
filt bränwin, och derigenom tillskansa sig betydliga
pcnningebclopp af wart fattiga Land.
Jag föreställer mig lärk, det någon torde mö¬
ta mig med det inkast, att någon säker skillnad pä
drank af säd och pvkäter icke skutte kunna ses eller
bedömmas; men om detta inkast möjligen skulle
komma i fräga, kan jag det pä förhand beswara,
utan att »vidsträckt derom forska; och jag hoppas,
Den i April- "
att det ej behöfwer annan wederläggnrna, än den,
att en hwar, som tillwerkat bränwin as bägge desta
siags produkter, eller ens sett mällring och drank
af begge stagen, kan qifwa wttsord, att siker ur»
stillning och kontroll derpå Ulan misttag kan ljus»
ligen inses och bedömmas. Utan att wlvsträcktare
Ulweckla mig, tror jaa, att de skal jag redan äbe»
ropat, mer an fullt uppsäga de anledningar, som
möjligen skulle kunna äberopas lör motsatsen; jag
wägar alltså ästa Högloft, fttffotlels förnyade hand»
läggning i denna del, och tillika förestå att Bran»
minstillwerkning af potäter med ett wistt qwanlum
malt, mätte undantagas och brön vinsförbud «nd
pätränganve tillfällen endast sträcka stq till brän¬
ning af säd, som är den enda prodnct, hivarmed
den ena orien i mistwäxtär kan understöd,» den
andra. Efter min kanka torde c- mom. af Hög^
löst. UtlkvtkekS Betänkande äfwen karfwa nägon
jemkning i den delen, der Siädernas bränning och
pannerymd är efter personalen tilläten; jag will i
denna kel hemställa, om icke all Bränwins illwerk-
ningsrättighet bör blott grunda sig pä jordbruk, och
Ulom bet jag icke will bestrida de personer i Städerna
denna rättighet, som äga jord, will jag hemställa, om
icke den delen bör anses mindre dertill berättigad, än
Torpare pä L indel, som inmhafwa mer och mindre
jordbruk; och om de förre icke pä samma stät som de
sednare böra förklaras dertill oberättigade.- Och hwak
särskildt angar Carlecrpna Glad i allmänhet, ha>
vire Aalemannen jonston, wi sikt sista Ple>
Nidag ingifna Anförande, sa tydligt lagt för öppen
dag bäve obiliighelen af dest föreslagna rättighet,
och äftven de wädliga följder som deraf, till förlust
2
Den r April.
s Kongs. Maj:ls och Kronans dyrbara egendom,
ätteligci, stullc kunna Uppkomma, att jag förmo.
>ar, dä Höglost. U sköttel nu bliswer i tillfälle atk
anna de af ^son jonsson aberopade handlingar,
Uer Nilätandrt verma fä ctk morsart innehall, sä
tt bäve Statens egendom kan winna all möjlig sa.
erhet, och de ler närmast intill be ägna Provinser,
>m ej pä annat ställe haswa asmirning med sitt
ränwin. wid en sädan förmän bliswa bibehällna,
vm i annor händelse selsloge, da denna Stad blef-
>e snarare försatt i tillfälle att sälja, än köpa
ränwin. Och är dek derföre som jag äfwen i drn-
a del wämr begära Högloft Utskottets förnyade
lirande. Stockholm den z. Mars 1818.
kesirslon.
Riksdagsman för Listers
> Härad i Blekinge.
4:0 Af I^srs Larlsson och peter Svenston
än Skaraborgs Län:
Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottet har
förestaait, alt Bränwinsbränninq mä sä utöf.
mS af Mlölnare. Torpare och Soldater; wen för
tt fullgöra de åtskilliga uppdrag vh frän hemor-
m blifwit lemnade, nödgas wi yrka denna rättig»
:t, enär nämnde personer wisa deras husbondes
llständ att bränning utöfwa, samt de dertill i
chörig ordning sig anmäla och manlig parme,
imdsafgist erlägga. Skälen härtill äro latt upp¬
sta. Mjölnare i allmänhet, nemligen de som in-
chafwa större skatilggda qvarnar, hwilka ej äro
ed jordbruk förenade, haswa ofta ben rikaste till¬
Den « April. r:
gäng pä säd; och wi finna intet hinder, hwarför,
de, mer än andra Medborgare, fiola wara betag
na räkkiqheten att d^nna säd, efter eger behof, til!
bränwin förädla. Mangen Torpare och Soldal
har sä fiori Torp och brukar del med den flit cH
omsorg, att han har tillräcklig säd, skr att äfwen
kunna anmanda till husbehofobränwin; och hwar-
fkre fia» dä denne Medborgare, blott derföre all
han ej ar Hemmansägare, nödgas, mot contant
betalning, af Hemmansägaren köpa sitt bränmins-
förrad? All en betydlig inkomst skulle för Sta-
ten upp omma, genom den i förenämnde matto ut¬
sträckta Biänwiiisbränninasrättighelen, är lätt in-
sedl; och alk en sadan inkomst i närwarande om¬
ständigheter är ganska behöflig, derom lärer ej
wara något twifwel»
Wi anhälla akt detta AnmärkningsMemorial
mä, wid den skeende älerremisten, till Högloft.
Uk^ottek äkfölja, för att winna dest granskning och
bevömmande. Slockholm den z i M-rs rgrZ.
I->»ur. Larlsson koker Svensson
frän Skaraborgs Län.
Mänsson fran Malmöhus Län an¬
märkte häremot, att dä Mjölnare, ehuru de, genom
rullen för målningen, hofwa en wida större Spann,
mälstillgäng, än som kill deras egen konsumtion
erfordras, likwäl fielflve ej idka jordbruk, sunne
han pä det högsta origtigt och alla jordägares rätt
förnärmande, alt Mölnare bleswe delaktige af en
förmän, som endast har jordbrukets uppmuntran
och förkofran till föremal: twärom borde de, efter
»4
Den r April-
hans tanka, hälla deras, egna behof öfwerffjukande,
sädesittkägt tillhanda för de fattiga och mera be-
höfwande, hwilka endast hafwa sädana mindre un¬
derstöd af'nöden, som Mjölnare arv eficr hand i
tillfälle akt afiäia; och vin d.tza, pä delta säll, stul-
le fä en mindre procent eller whist af stn wara,
än om dr finge förwandla ren i bränniln, sä kunde
Le trösta sig dermed, art de adomina den med e>e-
sto större procen, eller lätthet. Ehuru Torpare
och So-dater witzerltgen stnlle hafwa mera grun¬
dade anspråk pä rättigheten till Bränwinsbränninq,
än någonsin Mjölnare, emedan de förre, ärminsto»
ne till nägon drl, odla jorden, erodde han likwäl,
att äfwen de, såsom icke jordägande, ruan fastmera
att anse som tjenstehjon, ej borde tillerkännas en
rättighet, som stolle föranleda till manga olägenhe¬
ter och märkellgk förfång för deras husbönder, ge¬
nom vet lockande tillfälle, som deraf skulle uppsta,
att, pä husbondens bekostnad, bäde i ena och an¬
dra afseender, utwidga en rörelse, som lätt döljde
alla spär efter möjliga försnillningar.
Lika meddlils Mänsson, förmente ölmen kefir
dli^lon frän Christianstads Län, att en sadan lil-
lätelje stnlle medföra manga eslerränkliga mihbruk,
hwaribland han stallare icke det minsta, alt jord-
ägarnes stogssörräder stulie derigenom, emot dergS
wilja, förödas, helst Mjölnare aldrig hafwa nägon
annan med, än som dem af husbonden anwisaS,
och de flesta torp, pä egna äg r, icke ens hafwa
tillgäng pä nödigt bränsle att wärma sig med,
och nägon conrrvll, i betta afseende, är alldeles o»
möjlig.
Den i April- »5
Härutinnan instämde äkwen jsacob Lrssoa
fran Orebro Län, men lLars Larlsson frän Ska.
raborgs Län genmälle, a,r farhägan för dyvika
mitzbruk sä myckel mindre kunde hindra antagan¬
det af det gjorda Förslaget, eller wederlägqa desi
tillämplighet, som derwid finnes det uttrycklig»
wilker fästadk, att Husbondens tillstånd skulle an.
staffas och uppwisas innan någon Torpare elier
Soldat finge tillerkännas rättighet att bränna,
hwadan det alltid tomine atk bero pä Husbondens
eget godtfinnande och pröfning af person och om»
ständigheter, akt ett sädant tillftänd meddela, hwil,
ket wäl ej kan förmodas ste, vm han kunde deras
för sig befara någon olägenhet ell-r stada; och i
öfrigt wille I^ars Larlsson erinra, alt detta För»
stag icke är sä nytt, att ju icke detsamma redan
förr warit medgifwn och salt i »verkställighet.
kristers Lsnösten frän Jönköpings Län be»
gärde ordet och anförde; "Det är wäl sannt, att
Mölnare hafira, genom sin rörelse, en tillgäng pä
jäv, som wida öfwerstjger deras eger hushålls be¬
hof, men de producera den ej geiiom eget äkcrbruk
och den är icke frukten af egen fadd och bergning.
Alt tilläta dem förädlingswinsten deraf, »vöre säle.
drs ej att uppmuntra jordbruket, utan twerioin akt
i samma män beröfwa dek en uppmuntran, hwaraf
det närcs,som det behöfwer och som det uteslutan¬
de bör äga. Med samma stät skulle hwarje annan,
som ej har jordbruk, men xä ett eller annat sätt
kan staffa sig spannmål, t. ex. alla de som njuta
sin lön i denna wara, göra anspräk pä samma rät.
Nghet, och detta synes ikka oförenligt med lamelS
Den i April.
fördel som Med näaon derom upplyst Med boxare-
sanna önskmnaar. Alla de motiver, som kunna
u-p erashanöce i Miölnares behof af drank lill st»
na stvinkreatur, rörs,vinna äfwen, da man wek, alt
veste enda,t och egentligen södas och gödas af
spiäninaeli och dammer, som uppkommer under
malangen hwilker till något annat ändamäl ej kan
anwändos, och hwaraf följer, att förenämnde före-
gifwande således sa/nar al! grund.
Torpare och Soldater öro äfwen lika spek i
behof af ekler, genom deras egenskap af Åkerbru¬
kare. berättigade till ifrågavarande rättighet, ty de
bruka jorden egenteli >en endast för jordägarens rök»
ning, enär han. i stället för annan lön för till ho¬
nom werkstjjldt arbete, tilläter dem akt bereda och
skörda sruk en af ett wistt ställe pä hans ägor, ri¬
tan att de derföre inaä i hins egna rättigheter,
helst han kunde omedelbart besörja deras bruk och
sedermera, i män af arbetsförtjenst, tittdela den af-
kastningen. Har emedlertid en Torpare eller Sol¬
dat en eller annan tu-mas öfverskott och skulle
wista förwandla den i bränwin, sä wäl för eget
behof, som för att e halla drank till stna kreatur,
sä kan Husbonden, hwstker äfwenledes osta sker,
mottaga delta öfverskott, och, efter werkställd brän¬
ning, återställa dek deras blifna bade bränwin och
drank. Derigenom winnes samma ändamäl, och
förekommes att Torparen och Soldaten icke till-
werka lika myckec bränwin >mv sjeifwa Hemmans¬
ägaren, hwilkek skulle jör denne sednare blifwa sä
Mycket mera känbart, som de förre skulle kunna
wida undersälja honom, emedan de icke bebölw»
beräkna
Den r April' i?
beräkna eller bekosta de eldningsämnen, som de, r
detta fall, sä oförsynt, ehuru uran Hinder, skulle
tillgripa pä Husbondens ägor, och hela bränningen
således skedde med hans med och tilläfwentyrs nä-
gon gäng äfwen af hans säd. Detzrttom och da
Stadstorpare naturligtwis skulls fä samma rät¬
tighet ^om LandtTorpare, skulle ock häraf uppstä
den gifna följd, att af Siädernes donerade jord
således en eller annan korfwa till kLl och ?obr,
hwilka dä skulle besa detza korfwor med ert pac
kappar, men hwaraf otwifwelaktigc skulle uppwäxa
sä gyllene och härliga skördar, att de, i egenskap
af Torpare, eller kanske med ännu bättre rakt, i
sall de singe besittningsrätten och bleswe sielfägande,
skulle kunna, hwar för sig, anlägga ordentliga Brän-
winsfabrikcr och med deras rök innesluta hela staden,
liksom i ett läger, samt tillspärra alla ingängar föc
Landlinannens bränwin, men öppna alla in- och in»
gängar för sitt eget. Förderfwet häraf för Landsman¬
nen hoppas jag ej drages i twifwelsmäl, och jag troe
derföre, att märt Ständ Åtminstone ej bör gifwa
anledning dertill, genom wäckandet af en sädau
fräga, som innefattas i der nu under ventilation
warande anförandet, hvilket fördenskull lämpli¬
gast torde böra äterragas. I min ranka erbjuder
Utskottets Betänkande etk annat föremal, seni me¬
ra förkjenar tvär uppmärksamhet, och efter jag nu
en gäng börjat att tala i detta ämne, mä mig til¬
lätas att korteligen nämna dek. Det är den all¬
männa rösten och allas deras sprak, som, jag wet
ej, antingen icke närmare betänkt saken eller oroas
af skräckbilder, att utöfningen af en fri Husbehvfs-
BondeSt-prot. izi?, i8.8. B. iv. 103
Den i April.
branwinsbranning förstör hela Landets Spannmåls-
tillgäng och är roten till all den nöd, som nägon
gäng läter spörja sig. Om denna allmänna röst
äger nägon grund och om denna Bränwinsbränning
är sä wädlig för dek allmänna, som man befarar
och som BeswarsUtskottet synes hafwa antagit, dä
dek projecterat inskränkning deraf under d^ irenne
Sommarmänader, sä tyckes mig Utffottets sörstag,
att Kronobrännerierng ändä stkola framgent bibehål¬
las, häremot innefatta en fullkomlig motsägelse, ty
Ulan twifwel är det besia, sa wäl som Städernas
Bränwinsbränning, som consumera icke obetydlig
del af wär Spannmål; och om någon inskränkning
stkall anses nödig, finner jag det ligga i sakens na»
rur, att Staren bör wara den första, som sär
widkännaS den, och att Len deremot ej drabbar
jordbruket, som ensamt producerar Spannmälen ba¬
de till sitt eget och Kronobränneriernas, äfwensom
lill Städernas behof. Föradlingswinsten bör billi¬
gen först och främst bibehäilas hos producteuren,
som mäste sä förädla sin wara bast han kan, och
ej twingas afyltra den lill en annan, för att se¬
dan äkerköpa den, med Magg as Förädlingsprovi-
sionen. Utskottet föregiswer wäl, att Kronobrän-
nerierna äro nödwändiga sä wäl för Armecns be¬
hof, som för akt styra den enskilda tillwerkningen;
men om denna tillwerkning ar sä ötwerflödig, mat¬
te den äfwen kunna fournera de allmänna behof-
rven, och den fria concurrencen, som säkrast be¬
stämmer en wårås rätta warde, bör äfwen kunna
förebygga, att den enskilda winningslystnaden icke
vckrar.pä det allmännas bekostnad. Jag skulle så¬
ledes önsta, ak», innan nägon inskränkning för
Den i April-
Lnndtmannen widtages, i afseende pä betz Bran-
winsbräuning, under hwad årstid som helst, Kro-
nobrännerierna mätte alldeles inställas och fanste
äswenledes Städernas Bränwinsbränning; meiiLin
bade de förras och de sednares rättighet i della afseen¬
de stall fortfara, tror jag 1815 ärs Branwinsförord-
nrng är den bästa wi någonsin ägt, och hmarsöre
jag af,ven stuste önsta, akt den were Constantio,
itel, för att ej kunna beständigt undergä sä mänga
stridiga förändringar; och jag hemställer äfwe,, lill
Hederwärda Ständer, om del ej stumle finna bade
nyttig: och lämpligt akt hos Kongl. Maj:t i un-
derdänighet anhälla, alt samma Förordning mä
för framliden warda fastställd, sä art den ej mä
widare kunna wid hwarje Riksdag b i söreniäl
för sa mänga widlyftiga och onyliiga öswerlägg-
ningar. ,
Flere Ledamöter hördeS instämma »ti hwad
8an6sten salunda ansörr, och ston ston'ton fran
Blekinge yrkade och tillstyrk-c, aik Meodröderne
I^ars Larlsson och keter Svenston mätte sä myc¬
ket heldre återtaga deras Anförande, som det der¬
uti wäckta förslag stnlle, i fall det widkoges, för¬
anleda, akt Städerna, som pä det sätt SsnMen
nämnt, utplantera Torpare pä hela Stadsför den,
komma derigenom atr aswerka tredubbelt qvantum
säd» emot det, hwartill hela Staden nu är berät¬
tigad, samt sämedelst stänga allt hopp för någon
Landlinannmassätlning af denna wara.
' stok-m lLonkdei-Z fran Gestrikland förment?
äfvenledes, atp Anförandet borde ätertagas, helst
>
ss Den r April-
detsamma, genom de af Lsnclkon förebragka M,
i hwilkas anförande af honom blifwit
förekommen, blifwit grundligen wederlagdt. Dock
wille ^ongberg, hivad Mjölnare beträffar, blott
tillägga, art dä' dest» nästan wörö de enda, som
under Sommarmänaderna, dä det i allmänhet äc
mera brist pä brödföda för den mindre bemedlade
clatzen af Medborgare, kunde af sin efter hand
inflytande tulltägk, kappetals och i man af behof,
wet, sälja och förmala till dem, som icke förmå
att pä en gäng inköpa något större qvantum,
funne han pä det högsta obilligt, atr vefla fattiga
skulle, af Mölnares lust och rättighet att heldre för-
wandla sin säd i bränwin, beröfwas ett till»
fälle till understöd, som ofta warit deras enda
tillflykt.
^näers ^oackinwton frän Östergöthland in¬
stämde äfwenledes desto heldre i hwad som blifwit
raladt emot det framställda pästäendet, som följden
deraf i hans ort, der föga eller ingen fkogstillgäng
ftall finnas, blefwe den, att ingen skulle kunna
freda sina ägor, emedan Gärdesgärbarne otwifwel»
aktigl, i brist pä annar eldningsämue, skulle af alla
Torpare tillgripas, för att kunna »verkställa den
»allmänt älskade Bränwinsbränningen.
peter Svenson fran Skaraborgs Län yttrade
häremot: Jag wärderar alla de stäk, som blifwit före»
bragta emot mill förslag, men kan ej dela öfwerkygelsen
vm deras riktighet. Ett är akt bränna olofligt, ett an¬
nat att bränna i enlighet med dek af Lagarna föreskrif¬
va sätt och med sin Husbondes goda minne. Du i
Den i April- 3t
hwarje huShäll, som va ekk rller annat särk fär näqon
Spannmål, finnes sämre och bartre, ja sä dålig del
deraf, att ben icke kan anwändas hwarken lil! salu
eller eget bruk, om den icke sär förwandlas i brän-
tvin; dä hwacje Torpare och Soldat samt Sfwen
Mjölnare har sin kåltäppa, hwarpä manligen edlas
PotatoeS uröfwer eget behof; dä manget Torp,
Åtminstone i min hemort, ar wida bättre och söder
flera kreatur an någonsin E:dels Hemman; hwarföre
skall dä denna Medborgareclatz, fri och ärlig liksom
uagon, betagas förmanen att fa förädla sin Pota¬
tes och öfwerstokret af sin säd? Hwarlill stallen
Mjölnare anmanda all den mogna och stöa säden,
om han icke får gröpa deraf till sina swinkreatur,
och hwarmed stall han, liksom Torpare, underhäll»
Lem i annat fall? Männe de ha mera bete och
tillfälle dertill än Hemmansägare, för hwilka Bran,
ivinsbranning under Sommaren, just ur detta stal,
blifwit yrkad och bör, efter min tanka, äfwen till»
städjas? Jag anser dek derföre wara en stor obil¬
lighet att wilja förwägra en sä stor del af Med¬
borgare en sadan rättighet, helst alla de deraf be¬
farade olägenheler skola upphöra, om man blott
erinrar sig, akt wart förslag är bygdt pä det wil-
kor, att Husbondens eller Jordägarens tillstånd
skulle företes, innan del kunde bli fräga om nä-
gon rättighet.
I^onZberx och ^on jonston upprepade likwal
deras förra mening och dlils ULnston frän Mal¬
möhus Län föreslog och rädde Medbröderna I^ars
carlsson och keter Svensson att lära deras An¬
förande förfalla.
Den i April-
Dars Larlsson frän Skaraborgs Län srrarade
härä, atk ehuru gerna han mille foga sig eller
StändetS särskilda Ledamöters önskningar, i syn¬
nerhet dä dek anginge att ej enwisas för egna
meningars ofelbarhet, kunde han likwäl icke förrå¬
da sina Eommittklite^s honom gifna nästan enhäl¬
liga uppdrag att wäcka delta förslag, Utan mäste
tit! fttje deraf anhålla om remitz pä sitt Anföran¬
de, till den werkan som Grundtagarne förmå.
Daniel ^nöerslon frän Upsala Län och An¬
ders Danielson frän Elfsborgs Län hegärde, i
detta fal, att remisien mätte ätfölias af Sländets
allmänna ogillande af dei gjorda sölflaget. Och
hördes flere häiuii instämma.
Härefter fortsattes läsningen af de ingifna
Mkmoriälerna, nemligen:
5:0 Af kelter kelrrston och stonas stanslou-
frän Calmare Län:
Med all den tillfredsställelse jag hyser för
Riksens Högl fl. Ständers Allmänna Beswärs- och
EkoriomiUtffotts akmingSmarda Betänkande om
Brurwinöbränningens uköfwande, päkallas jag af
egen kännedom och erfarenhet att deröfwec i kort¬
het göra anmärkning.
Dä Högloft. Utskottet tillstyrkt Carlscrona
Stad atk, lika med andra Rikets Skader, uköfwa
Bränwinkbränning, hafna wisierligen hwarken de
skäl warit kända, som jag förmodar fullt uppwaga
anledningen af ett motsatt förhållande, eller den stör¬
re rväda som deras spneö kunna befaras. Nägra wid-
Den r April- 23
sträckkare bewisningar härutinnan, än de- hwilka för
delta vice TaieManmn ^on^oo8son, u«i sikt sisttid-
ne Plenidag ingifva Anförande, äberopar, anser jag
sä mycket mindre behöfwas, som jag förmodar för-
hällandet är tillräckligt styrkt endast af Konungens
BefallningshaswanbeS och SpannmälsDireciioncns
berättelser, om farhagan för eldSwada ä Kongl.
MajUs och Kronans dyrbara hus m. m. lhwars
irowärdiqhet ej kan wederläggas), som förranlalit
Kongl. Majtt art den 24 April >816 anbefalla
inställelse af en siik Bränwinsbränning.
Den som känner förhällandet af det hela, och
betänker de deraf möjligen uppkommande följder,
kan icke annat än rysa af farhaga, dä man ä ena
sidan medgifwer, att ingenting mer är orsak till
eldswädor än bränwinsbränning, hwarwid alltid
eld handieras af tjenstefolk, som allt som oftast st¬
ro tvärdslösa, och ä den andra, alt alla Kongs.
Majus och Kronans hus i Earlskrona äro icke al¬
lenast blandade, utan åtskilliga helt och häller in.
neflukas emellan de enskilde personers, hwaruki
Bränwinsbränning i siikt fall skulle komma att
»verkställas.
Riksens Högloft. Ständer beklaga sig öfwer
den förlust, som nu är i fräga för Disconternas i-
räkade obeständ, men den kan knappast jemföras
mot den förlust, som skulle kunna uppkomma ge.
nom en inträffad eldskada ä Kronans i denna
Stad tillhöriga dyrbara egendom; skadan blefwe ej
för en Provins, utan för hela Riket nästan obo¬
telig , och dä hwar och en bör med yttersta omsorg
24 Den r April
och nit söka förekomma err ondk af sä beskaffad ar!
som detta, och dä härtill kommer icke allenast ds
anarkwärdiaa omständigheter: denna Stads tillwerk»
Ning ffulle komma aki ffe endast af ren säd, som
kunde mecka kill ekt större understöd för mcnniskors
upp hille, man tillika det försäng, som bade Bie.
kin ge och C lmare Län med flera närbelägna orter
derigenom skulle tillstyndas, medelst deras, genom
en wiösträckrare PotateSplantcring, blifwande till-
»verkning, j sädant fall icke winna afsättning, se.
Lan Carlskrona Slad, som är nästan det enda as-
sättningsställe för defla orter, snarare blefwe för-
satt i tillfälle att sälja än köpa Bränwin, kan an¬
märkning deremot af mig icke förtigas, man öm
skar jag, art mälel i denna del med äicnemitz mät-
rc komma under Höglofl Urstotters förnyade hand.
läggning, som, sedan ämnet genom Handlingarne
L lfwer upplyst, icke lärer underläta an bereda sä
rväi säkerher för Kronans eller Stålens egendom,
som det Allmännas wäl genom BränwinSbrännin»
gens inställande i Carlskrona Stad. Stockholm
Len ZI Mars »8>8.
Leter psstrsson fsonas Danskor»
frän Calmars Län.
6:0 Af ^braliam kekrston fran Stockholms
Län:
Dä jag stfllidne Plenidag afhörde Höglofl. E-
konomiUljkolters afgifna Betänkande i frägan om
Bränwinsbränningen, fann jag mig genast äga fä
rnycker större anledning att i ödmjukhet framställa
anmärkningar emot bet i Z »nom. föreslagna maxi-
Den r April- 2§
MUNI för pamierymden, som jag dels enskildt hyser
Len öfwertygelse, att med pannor öfwer Zo kan¬
nors rymd ar förenadt tillfälle lill en allt för högt
brifwen och för Landet i mänga afseenden högst
skadlig aftverkning, och dels blifwit af mine hem¬
ma »varande Committénler i de niest bestämda orda¬
lag anmodad att, i hwad pä mig kunde bero,
motwelka tillstånd till Brämvinsbränning i pannor
af större rymd än Zo kannor; men dä jag funnit,
det en as n linnde Utskotts upplyste Ledamöter, Herr
Prosten 8äve, med grundlighet och klarhet i fram¬
ställningen uppgifivir alla de skal, som kunna stöd¬
ja den öfwertygelse jag här ostvan yttrat mig äga
i detta amne, sä fär jag endast i ödmjukhet an¬
hålla, att Hederwäroa Sländet mätte wiv delta
mäls afgörande fästa allt möjligt afseende ä den af
Herr Prosten Säve i Utskottet yttrade särskilda
mening, och alt Betänkandet af sadan anledning
mä warda älerremilteradt. Stockholm den zr
Martti isis.
^brattom kekirskcin
frän Stockholms Län.
7:0 Af gottan kutderZ fran Norrbotten:
Riksens Högloft. Ständers Allmän»,a Beswärs-
vch EkonomiUtffott har uti desi den 21 förwikne
Februarii afgifna Betänkande icke allenast ansett
förnämsta medlen till omätkligherens förekomman¬
de ligga uri LäneSlyrelsernas egna händer, utan
ock förklarat den execruiva magten i Policemäl
uppdragna domsrätt wara sä enlig med sakens for¬
dran, alt icke nägvt annar wore öfrigt, än en if-
26 Den ! April.
rig önstan, att den Härom widtagna författning »nä
oförändrad alltid och allestädes L hela sin kraft
handhafwas.
Dä, säsom Uistotret yttrat, medlen lill omatk-
lighekens förekommande ligga i Lanestyrelsernas eg¬
na händer, kan wäl icke befaras, hwarken att nå¬
gon omåttlighet nn mera kan äga rum, elter att
Länestvrelserna stola annorlunda än mältligk förfa¬
ra med hwad som, ester Utskottets uttryck, ligger i
deras egna händer; men, det oaktadt, kan jag icke
förena iniz uii den önskan, att den ExccMiva Mag-
ten i Policemäl uppdragna Domsrätt ma oförän¬
drad alltid och allestädes i hela sin kraft handhaf.
ivas, emedan en händelse, som icke för lang tid
sedan tilldragit sig, fullkomligen bewisar, att denna
Domsrätt pä en del ställen utöfwas pä sädant
sätt, att man ej alltid tror sig winna fullkomlig
rättwisa. Om Hederwärda Ståndet icke illa upp¬
tager, utbeder jag mig fä omnämna den händelse,
som gör, alt jag i denna del ej kan med Utskottet
mig förena; den är af det koria innehall: en en¬
faldig, men beskedlig Bonde blifwer af Krono-
betjeningen inkallad till Cancelliet, i fräga om an¬
swar för en förbrytelse, för hwilken den stämde, ej ef¬
ter Lag, Utan efter en af Landshöfdingen sjelf widtagen
Författning, skulle böta 6 R:dr Z2 si. B:co; och som
den tilltalade ägde sitt hemwist pämeranao mils af¬
stånd frän LandsTancelliet, hwarest den tilltalade ej
kunde sig personligen infinna, utan akt göra en kost¬
nad, som mänga qänger öfmersieg beloppet af den
ä honom yrkade plikt; sä bestöt den tilltalade, att
genom lgga Fullrrrägtig läka ä LandsEancelliet
Den i April- 27
inlemna desi ffriftelrga förklaring öfwer det mot
honom gjorda pastäende; men som Landshöfding^
Embetek sann, utan att något stal för Beflutet
, anfördes, rättwist förordna, att den tilltalade skulle
justalia sig lill personligt swaromäl, om han wille
undgå att blifwa pä egen bekostnad till LandsCan»
celliet tjenligeu hämtad; sä blef den tilltalade för¬
satt i bekymmer, om han skulle företaga resan, el¬
ler om han, ehuru oskyldig, skulle godwilligt under¬
kasta sig det a honom yrkade answar; dock som
den tilltalades eget medwclande öfwcrlygade honom,
akt icke haswa begätt den förseelse, hwarföre han war
tilltalad, företager han den länga resan till Lands-
Cancelliet, samt förklarar der munleligen detsamma
som han förut ffrifkcligen sagt, eller att han wörö
oskyldig, i hwilket yrkande den tilltalade stadigt
förblef, änskönt man sökte föreställa honom, att
det more rädligast att han erkände den förseelse,
hwarföre han wore ställd under tilltal. Som Kro-
noäklagaren ej hade kill hands ett mittne, som åbe¬
ropades och war boende pä 16 mils afstånd frän
LandsCancelliet, blef saken uppstjuken något öfwer
z:ne weckors lid samt Kronoäklagaren tillätet att
dertill inskaffa minnet, men den tilltalade bemilja-
des tillständ att resa hem, och att genom Full-
maglig sedan fä smara. Enär saken tredje gången
wid LandsCancelliet förewar, blifwer den tillta,
lade, som bet i utslag heter, rattwisligen frän det
ä honom yrkade answar befriad; men icke desimin-
dre älagd, sä wäl atl ersatta sin »vederpart den
kostnad han haft wid den tilltalades instämmande
till LandsCancelliet, som ock alt betala rese. och
dagtractamentskostnad till det winne, som icke dm
2 8 Den r April.
tilltalade, ulan desi wederpart, aberopat och käti! af»
höra. Mitznöjd med ett sädant Utstag, anför den
tilltalade inom laga lid beswar deröswer i Kongs.
HofRätten samt anmäler der sin mening, E han
more snarare berättigad lil! erhållande af Rätte»
regängskostnad, bä han bliswir frän answar befriad,
än att honom kunde aläggas någon sadan utgif»
wa; men HofRätten fastställer LgndShösdingeEmbe»
tets lltstag, hvarigenom den tilltalade, ehuru frän
answar befriad, älägges en kostnad som öf,verstiger
den plikt hwarom war fräqa. Den enda fäg»
nåd den tilltalade med sina beswär wann, mar
att en Ledamot i HofRätten förklarat, att han,
som more frän answar befriad, ej borde aläggas
atr kill sin wederpart, som haft orätt, utgifwa nä»
gon Rättegångskostnad.
Denna händelse, som jag kan med handlingar
Ukreda, bewisar, efter min ranka, att man icke bör
med sa mycken ismer önsta, att den executiva mag»
ten i Policrmal uppdragna domsrätt mä, som Uc-
ftotter sig yttrat, af samma magt alltid och alle»
srädeS handhafwas. Skälet, hwarföre ätskillige brotts
och förbrytelsers afgörande blifwit draget ifrän den
Domstol ä Landet, eller HäradsRätten, hwarundcr
Le förur lydt, ar alt sä oordningar med mera
skyndsamhet hämmade, och i detta hänseende borde
Författningen wara »välgörande; men för större de»
len af Norrbottens Län ar denna Rättegångsord¬
ning högst betungande, emedan en del af Osmer»
Torneå Socken har till Restdencet i Lulea 40 mil
och derutöswer, samt är i saknad af wäg sommar»
liderne. De öfrige Socknarne inom Länet haswar
Den i April- 29
Carl Gustafs öfwer 20, NederTorneä 17, Öfwer,
Calix 20 och NederCalix 15 mil till Residencet;
och lärer hwar och en inse, att kostnaden för detzs
aflägse boende att besöka Residencet och alt afhöra
rvittnen, blifwer manga gänger drygare än sjelfwa
answaret, oberäknadt den tid som för den tilltala¬
de och wittnen gär förlorad under resan till och
frän Residencet, sanik under wistande! derstädes,
och den stada som jordbruket härigenom lider, sär¬
deles dä sädana resor anbefallas den angelägnaste
arbelskiden.
Dä hwarje brott eller förbrytelse bör bestraf¬
fas efter desi egenskap, men straffet icke widkäda
sädane kostnader, som mångdubbelt öfverstiga sjelf¬
wa answaret, wägar jag, som förr wäckt fräga,
att Fyllerimäl börs af KyrkoRädet behandlas, nu,
dä detta ej kunnat winna bifall, hemställa, att den
ändring i Policemäl åtminstone mä winnås, att
Allmogen i Norra delen af Norrbottens Län Uti
bebodda landet, afwensom i den längre bort beläg¬
na Lappmarken, fär för sina förbrytelser, nu som
förr, tilltalas wid wederbörlig Domstol a Landet,
same hädanefter icke belungas med resor till Lands-
höfdingeResidencet.
Detta anförande torde fä till Utskottet remit¬
teras, för att sig deröfwer yttra, i ett sammanhang
med de i öfrigt mot Utskottets Betänkande gjorda
anmärkningar. Slockholm den i April 1818.
I. kutberZ.
Secreterare» erinrade harwid till Prokocollet,
Zs Den i April-
att dä ver, i nu upplästa Memorial, anförda e-
xempel innefattar klander afven exccutiva magrenS
Zssiärd uti wiff uppgifiven händelfe, wore detta
Memorial, sa midt det rörer denna del, stridande
emot yo tz. af RiksdagsOrdningen, hwilken §. af
Sccreteraren upplästes.
Talemannen biträdde detta förklarande; men
Kristers Danielson frän Elfsborgs Län, ^on jons¬
in» frän Blekinge, sobsn DonZlrerA frän Gest¬
rikland, med flera Ledamöter, trodde deremot, att
90 §. RiksdagsOrdningen icke kunde hit lämpas,
emedan kulberg, genom dek gjorda Anförandet,
icke begärt ändring uti något »vidtaget beslut, ej
heller nämnt hwarken person eller Domstol, utan
endast framdragit exemplet säfom stät och anledning
för sitt yrkande, akt forum för ätalen afbrott mot
BränwineFörordningen mätte förändras, om hwit-
ket yrkande Don§ber§ och bians Kilzlon frän
Gefleborgs Län äswcn sig förenade, i anseende till
detta Lans widsträckkhet och den derigenom mer
än annorstädes inträffande swarighet, att färdas
den länga wägen kill LandshöfdingeResidencct.
b>Iils Mänsson frän Malmöhus Län tilläde,
att om bet wore en Riksdagsman betager, dä han
kan finna sig föranlaken för framtiden yrka och fö¬
restå nägon förändring eller rättelse i allmänna
Författningar, att anmärka och genom erfarenhets»
exempel styrka de misibruk, som af deras nu waran-
de stkick äro en följd, uran att derföre begära nä¬
gon ändring i hwad som redan Munda stkett, sä
kunde han ej inse hwartill all Motionsrätt skulle
tjena, eller för hwad ändamäl Riksdagar hällas.
Den * April. 31
ffoiiao Wiklunä frän Westerbotten anhöll akt
widare fä i förewarande ämne uppläsa ett fä ly»
dande Anförande:
Emot Högloft. Allmänna Beswärs- och Eko.
nomiUtffottets Betänkande af den 21 sistlidne Fe-
bruarii, angående Bränwinsbränningen, har jag
wäl intet i hufwudsakcn att påminna, dock är det
i tweirne omständigheter, som jag, enligt mine
Committenters uppdrag, föranlätcs anhälla om en
liten ändring.
Jag har förut fört Hederwärda BondeStän.
dets uppmärksamhet pä det ojemna och werkeligen
förfördelande förhällande, som, äkminstone jcmförel.
sewis med Städerna, derigenom inrräffar, att
Ståndspersoner ä Landet i allmänhet och Tommi-
nistrar i synnerhet, ej tillätes att, emot erläggande
afgift, tillverka Bränwin till husbehof, ehuru be
äro längt större jordbrukare än Städernes inwän».
re, och sär således nu blott tillägga nägra ordr
Akt da Comministrar pä Landet sakna alla pennin,
gekillgängar, och af Pastoren ekler annars, emot
nog tunga wilkor, ofta endast pä kortare lid, fä
begagna en liten jordtäppa, är det endast deras
lön af Församlingen, som ukgär i spannmäl, hwar,
med de skola sig försörja. De behöfwa i allmän¬
het, i män af sina omständigheter, bränwin, och
om de, i likhet med andra, emot erläggande af¬
gift, af sin egen spannmäl singe tillwerka bran.
win till eget behof, more de icke, som nu inträf.
får, twungne derföre uppoffra sin sista penning,
öller ock rent af falla i speculankens hand. Med
Z2 Den i April-
ett ord: de singe nu, lika som 1809, njura all¬
man rätt. Skaten singe i sin män en ökad in.
komst, och ingen enskild eller allmäns rärr more
förnärmad.
Den andra anmärkningen angar Nybyggares
uteslutande ifrän Brä»winsrätlighekcn: Utan att
inga i någon pröfning om grundernas bäde rolig¬
het och anwändbarhet i det hela, dä deltagandet
af extra rotering är lagd till grund för denna räk« ,
tighet, synes det ju alldeles orimligt, att dä, en¬
ligt BewillningeFörordningrns a:dra Artikels 3 Z.
1 mom., Nybyggare erlägga Bcwillning efter det
wärde, hwarritl deras Nybyggen uppskattas, hwit»
ket will säga wida mera, än extra rotering, de än¬
da ffola utesiuras ifrån Bränwinsrättigheien, och
dessutom förekommer följande skal:
i:o Synes det wara enligt med naturen, att
hwar och en ,nä äga lika rättighet att förädla sina
egna produkter, dä han derföre erlägger »vederbör¬
lig afgift till Kongs. Maj:t och Kronan.
2:0 Har bränwinet nu mera blifwit en sädan
nödwändighetSwara, akt föga nägot hushall och såle¬
des ej heller Nybyggare, Åtminstone wid missa till-
fällen, såsom Giftermål, Barnsörlossningac, Barn¬
dop och Begrafning»!, kan wara del förutan.
z:o Att ej sjelf fä rillwerka, uran alltid nödgas
köpa denna wara, är i alla fall en stor förlust,
sä mål i afseende pä de högre uppstegrade priser,
som ock förlust af dranken för Boffapens fram¬
födande.
4'-v
Den i April.
33
4:0 Förlorar Kongl. Maj:t och Kronan den
afgift, som Nybyggaren ffulle erlägga, i sali ho¬
nom uppläres rättigheten ait sietf tiilwerka brämvin.
5:0 Synes Nybyggare snarare böra uppmun.
lras än undertryckas; och oni det förra ej kan ste,
åtminstone njuta allmän rätt. Dejsa, som meren¬
dels tillkomma genom äklenstapssörening imellan en
fattig bräng och en piga, hwilka, i br-ji af ut¬
rymme, mäste ulflykta »frän gamla Byar och Hem.
man, nödgas uppsöka sig ett ställe såsom hemwist
i de vländigaste och med wi ddjur uppfyllda öde.
marker, der de ofiast i första ären blott halma en
koja att bebo och i öfrigt mäste strida emot de
siesta ElcMeiuer, äro i alla afseenven blond de nyt¬
tigaste af Statens medlemmar; desta borde wäl
icke utestängas ifrån någon allmän fördel; och om
ifrågavarande bränwinsränighet ej af sä manga
skulle blifwa begagnad, borde den dock icke wara
förment för den, som det i förcsknfwen ordning ä-
siundar, helst hwarken mistbuik eller skadliga följ¬
der i allmänt eller enskildt afseende derigenom är
ark befara. Och dä Nilsens Höglofl. Ständer hand¬
la troget sina grundsatser, att tilldela hwarjom hwad
rättwisa och billighet föreskrifwa, är jag wist alt
ocksä Nybyggarne i Westerbotten det samma me-
derfares. Slockholm den 31 Martu 1818-
1^. VViklunck.
Austers 8ancksten frän Jönköpings Län an¬
märkte: Att hwad anginge Comministrars brän-
ningsrättlghet, more wäl derom ingen fräga, fä
BondeSt.prot- 18!?, ^2i8. B. IV. 107
34 Den i April-
widt de innehafwa boställen, och således sjelfwe ä-
ro jordbrukare; men dä, sorn knätten tyckte sig
finna förhäxandet wara i Westerbotten, de endast
innehafwa SpannmäleLön, trodde han nägon brän-
winsbränning sä myckel mindre böra dem medgif-
was, som, i sädam fall, alla de Löntagare, hwilka
åtnjuta indelta Spannmålsräntor, utan art wara
jordbrukare, skulle pä samma grund kunna begära
bränningsrätt, hwilker likwäl ej synes rimmeligt,
eller med denna handrerinqs ändamål förenligt.
Hwad äter Nybyggares rättighet kill Bränwins-
bränning beträffar, wore det wäl ej L^nstliens kan¬
ka, att veste Medborgare skola, genom någon nekad
sörman, oskäligen wanlottas, hwarigenom deras
gagneliga företag kunde qwäfwas. Men, ehuru
han wille antaga, att med Nybyggen, i VViklunäs
hemort, wore ett annat sörhällande än i andra or»
ter, trodde han likwäl, att äsiven deras uppmun¬
tran borde äga wista gränser och ej winnås pä
bekostnad af allmänt antagna grunder. Säledes
förmente han, att inga Nybyggare böra fä rättig,
het till Brännvinsbränning, förr än deras Nybyg¬
gen hunnit den förkofran, att de blifwit taxerade
och skattlagdt!, samt säledes ingått bland antalet af
wanliga hemman, dä mvtswarande skyldigheter na,
turligen böra leda till lika rättigheter och förmå¬
ner. Destförinuan skulle deras bränningsrätt en¬
dast leda till mistbruk, och i sjelswa merkel b!i del
samma som nkr tilldela den äk wanliga Torpare; ty
hwar och en som pä en Allmänning uppodlade ett
Tunnland och der wore fri fran alla de Kronout¬
skylder, som ätfötja jorden, skulle sörwandla sig till
en Bränwinsfabrikant, hwarS rörelse skulle göra
Den i April-
35
intrång för jordbruket och medföra alla de elter,
tänkelig.» sölcher, Vem Landsten, i afseende pä Tor»
pares projecrerade bränningsrätk, förut ividlystigr
upprepat.
Jokan ^Viklund erinrade harwid: Att 8snd>
sten ej kunde känna förhällandet med de Nybyg.
gen, som finnas i Norrländsta orterna. Desia dö.
ra ej sörliknas eller jemnföras med Torpiägeiche-
terne i de mera sydliga Provinserna. Nybyggaren
har räktighek att innehafwa gansta widsträckka ä-
gor utan stattläggning, och han kan producera sä
Mycken spannmål, att han gerna kan deraf amvän,
da någon del till sitt bränwinsbehof, hwilket ej ar
stort, Man kan bestå i 6 a 8 kannor pä äret.
^Viklund sunne dek dä härdl och obilligt, att den¬
ne Nybyggare stall nödgas köpa sikt lilla behof
hos Speculantcn, emot contant betalning, den han,
i samma män, har smärt wid att anskaffa, som
tillfället alt förwandla hans producter i penningar
är tillspärradt och långsökt.
Austers Landsten begärde proposition om bi¬
fall af desi a-,fö-ande, angämde oförändradt anta.
gande af i8«5 ärs Förordning om Vränwinsbrän-
ningen, och att äterremisi pa sadan grund mä
meddelas; men dä Tdemannen hemställde, om ej
Allmänna BeswärS- och EkonomMtstotteis förewa-
rande Betänkande mä med allt hwad derwid sä
wal under denna, som de söregäende Plemdagarne,
bliswit munteligen och strifteligen anmärkt och pa-
mindt, till Ul,kottet återremitteras, blef denna hem¬
ställan med älimäm Ja beswarad; hwarefter Riks-
z6 Den i April.
daqsmannen 6ai1 krestric bergi frän Bohus Län
begärde fä tillägga en anmärkning, som han trodde
förtjena afseende. Han hade nemligen erfarit, art
mänga hemmansägare pä landet, som winnlagt sig
om att idka widsiräckc Bränwinsbränning, hafma,
för att Åstadkomma denna bränning med större pan-
nerymd, warit mane att fa sina hemman uppskat¬
tade till möjeligen högsta wärde, och, i sädant af¬
seende» derom gjort öfwerdrifna uppgifter; men om
nu hemmanens wärde finge bero af hwars och cnS
egen uppgift, skulle mänga mifibruk härigenom upp.
komma, helst mangen gäfwe sitt hemman dubbelt
wärde emot hwad det werkeligen ägde, och ansäg
den högre bewillningen rikt ersatt genom den utwid-
gade bränwinsbränningen. Ler§ trodde säledes, akt
det borde fä ankomma pä Taxeringsmännens magt
och urskilning, arr, när sä beskaffade misibruk för¬
sökas , nedsätta ett hemmans taxeringswärde till
hwad del skäligen i orten kan galla.
Anäers vsniellon frän Elfsborgs Län fann
wäl denna anmärkning ganska sann och riktig, men
trodde, att den ej hörde till Allmänna Beswärs-och
EkonomiUtskotrets upptagande, utan borde behand»
las af BewillninasUtffouet, säsom hörande till
det Reglementarisk» af den blifwande Bewillniiigs-
Stadgan.
d^ils jänsson frän Malmöhus Län, som in¬
stämde häruti, ansäg det åtminstone nödigt, att an¬
märkningen jemwäl communiceras BewillningsUt-
ffottek, för att derstädes kunna komma i afseende.
Men dä härwid erinrades, att BewillningsUsikot-
Den i April. 37
tets åtgärd wid anmärkningens upplagande beror
pa EkonomiUtffottcis pröfning och yttrande, hwad
afseende densamma förijenar, och sistnämnde Utskott
i alla fall äger rätt att, om fä nödigt anses, i
denna omständighet, gemensamt med BewillninqS»
Utskottet, öfwerlägga; sä blef, uppå Talemannens
proposition, Lerg? gjorda anmärkning, i samman»
hang med öfriga aterremisien, till Allmänna Be.
smars- och Ekonomiutskottet öfwerlemnad; hwar-
med detta ärende för närwarande ansags flrttadt.
När BondeStändet harpa läk sig till algö»
rande föredragas BewillningsUtfkottcts, förlidne
gärdag pä bordet lagda, ytterligare Utlakande af
den 26 i sistlidne manad, angående grunderna för
den blifrvande Bewillningen, förmälle sig Taleman-
nen hafma förnummit, att de fleste af Ståndets
Ledamöter more hagade att, i afseende pä ardra
Art., jemka sig till likhet med de öfrigeNiksStän»
den, och i sä matto frånträda Ständers i denna
del förut fattade beslut; i anledning hamras flere
Ledamöter uppstodo och sädant bejakade, och ^n-
clers houslon frän WesterNorrland förklarade, att,
i öfwerensstämmelse med den ranka han förliden
Plenidag yttrat, more han öfwerlygad, att, om
BondeStändet, rörande Capitakions - och Öfwer»
fiöds-afgifterne, widhäller desi förra beflur, borde
man deremot, hwad sjelfwa hufwudgrunden för Be-
winningen beträffar, sä mycket heldre närma sig
de öfrige NiksStändens beslut, som ^näers ^0N8"
5on för sin del more förtviflad, att »815 ärs grun¬
der äro bäve för BondeStändet enskildt och Riket
i allmänhet de nyttigaste.
Den i April.
^nZers Danielson frän Elfsborgs Län an¬
märka haiemot, an han funné intet stal kill en sa¬
dan jemkning, enär han saknade al! anledning, att
de öfrige RiksSranden i någor mätto arna ga
BonveStändels önskningar lil! mötes i de öfriga
frägvrna. utan det är att förmoda, d«k de widhäl-
la veras en gäng fattade beslut, och hwaraf föl.
jer, att allt kommer att genom Nämnd afgöras.
Daniello» funne det mindre underligt, att hwar
och en, äfven inom detta Ständ, hyser sina sär»
skilda tan ar i ämnet; men sedan Ståndets plura.
litet derom en gäng tagit ett bestuk, ansäg han
Ständers egen heder fordra att dera ej widlaga
en ändring, som witknade om ivacklande tänkesätt.
Secreterare» förnyade harwid desi, i detta
ämne, förtidne Plenidag gjorda erinran, att det
utgör Ständels owilkorliga rättighet att samman,
jemka sin mening med be öfrige NlksStändenS,
och att, sä wida fädant wore Ståndets allmänna
önskan, desi förra beslut derföre ej lade nägok hin¬
der, till upplysning h varom 71 tz. af Regerings,
formen ordagrannt upplästes.
^näers Danielson anmärkte ytterligare: att
BewillningbUtstottcts ifräqawarande Utlåtande ej
innehölle nägot Förslag till jemkning RiksScän-
den emellan, utan endast de alternativer, som bö¬
ra komma under Nämndens omröstning, af hwil-
ken anledning han anfäg frägan nu icke wara om
nägon jemkning, utan ett fullkomligt fränträdande
af BoudeStändels en gäng fattade beflut.
Härefter yttrade Lric Svenston frän Göthe-
Den i April. zs
borgs och Bohus Län: Jag hoppas al! aktning
för de Bewillningsgrunder, som är >8 ro blefwo
antagna och hwilka följdes lill och med är 1812;
veras rättwisa och billighet, och deras weckliqa för»
tjenstcr will jag ej bestrida, men jag kan likwäl icke
antaga, att de ars de basta. Jag har erfarit til»
lämpningen bade af deffa, och dem som är i8l2
wunno bifall. Dä de förra berodde pä hwars och
ens enffilda uppgift, war denna icke alltid sä san»
ningsfull, som den borde wara. Ståndspersoner,
Posiessionater och Prester förstodo merendels aistid
att sä uppgöra sina räkningar och uppgifter, allde
hade föga eller ingen behällning, och undgingo följ»
akkligen i samma män besättningen; hwaremot
Bonden, hushällande sparsamt och alltid ägande
någon behällning, med ärlighet uppgaf förhällandet
och derigenom blef den mest betungade äfwen ef»
ter denna taxcringsmcthod. Det är sannt, att Taxe-
ringsmännen ägde rättighet fordra uppgifterna be»
edigade, och erfarenheten wisade stundom, att den¬
na rättighet begagnades. En del swuro men
huru swuro de? Det ware icke min sak arr
ransaka eller dömma deras sammeten, men wäl alt
göra den anmärkningen, del man icke alltid mä
tro sig genom edgängar winna den sanning, som
dermed äsyftaS. Den som gjort en origrig upp¬
gift, befäster den ofta heldre med sin ed, än han
blottställer sig för wanäran att icke kunna det. Det
närwarande onda werkar alltid starkare, än det 0-
wista tillkommande. Och för öfrigt bör man ihäg-
komma, att, efter iZio ärs Bewillningsgrund,
fick alltid den idoge, som naturligkwis hade den
största behållningen, betala mest, dä deremot den
40
Den i April-
late och försumlige undgick beskattning, efter han
ej hade »agon inkomst; hwaraf följer, altman, ge»
non, denna method, lade hyende ttnLer lättjan, i
och med de> samma man liksom straffade fliten och
vmtänksamheten. Jag kror derföre, för min del,
akl 181Z ars Vewillningsgrunder, som Bemill»
uingsN.tffo ret frän början förcflagit, och som de
Respeclive MedStänden nu för tredje gängen god»
kant, äro de bästa, och jag rror tillika, att, da
det utgör Srändets rätt att i denna del frän»
lräda sitt förra beflut, ber fä mycket snarare bör
Härtill sinna sig föranlåtet, som denna eftergift af
en gäng fattade iteer, denna bcredivillighet att
gä öfriga Ständens rankar till möies, bör giftva
BondeStandet riktighet ait hoppas, der de, a de»
ras sida, göra motswarande uppoffringar; hwar»
emot man torde böra befara, att, om BondöStän,
det med enwishcl bibehåller sin inening, de öfriga
afven skola göra detsamma, och att ali ömsesidig
jemkning, till minnande af ömsesidiga önskningar
och fördelar, således gä förlorade.
^nöer8 Daniel lon swarade härä: Ett sadant
tal af en Riksdagsman och fri Medborgare förekom»
mer mig lika owänkadt, som öfwerflödigt och opastande.
G undlagarna föreskrifwa, i hwad ordning frågor
af benna natur böra b handlas, och det mätte aldrig
Funna af nägon mistdilligas eller mistlydas, att
man söker begagna de rättigheter, som, genom vesta
Grundlagar, blifvit utstakade, dä sadant sker pä
deri stadgadt sätt. De öfriga Nefpective Stän-
Len äro för mycket upplysta, för att häraf kunna
Hämra nägon anledning till vwilja eller ogenhet;
för min del kan jag åtminstone kj mistkänna dem
Den i April.
4l
till den grad, att jag, i detta afseende, befarar
nagra obehagliga följder. Rättigheten att bestalla
ost sjelfwa är en af wära ädlaste och mest wärde-
rade förmåner, och en rättighet, som, närmast af
alla Medborgarectaster rörer BondeSiändet. Dest
fria utöfning är der sakraste krumcteknet pä tvär
Medborgerliga frihet; och oin mi pasta, alt wi
aro för högt beskattade; om mi förestå en billigare
och lämpligare bestaltningsgrnndi om wi söka för¬
evara denna grund sä långt wi förmå och Lagar¬
us mevgifwa, sa malte detta allt lika litet kunna
ost förebräs, som der i sig sielft kan wara något
onvt, att wi sä mycke! som möiligk, i ett eller an,
nar afseende, wilja förbättra wär SttrteFörfatl-
tting. Swerige är kanste det enda Land i Euro¬
pa, der man följer ett beffattningssystem, sa ojsmr
fördelande Stålens bördor, som det närwarande»
ber enda ätmuistone, der man anser utprätzningen
af nägra miaioners öfwerstott ulöfwer Statens be,
hof wara ett mindre landsförderfweligt vndt, än
nagra tusende Riksdalers brist, som genom sär-
skilda utwägac kan fyllas. Jag har förut yttrat
att. sedan är I8ig, lwä Ntt iioner R:dr B:co
genom Bewillning ingått lill Srattn, urofwer dest
behof. Jag tillägger, hvad hwar och en enskilds
erfarenhet bör kunna bestyrka, att, i sednare ären,
Kronvbeljeningen beständigt kringsänt pä Lands¬
bygden, för akt hos Almogen göra pamningac
för Kronoutskylder, dem den ej godwitligk mägtat
betala. Och för hwad ändamål halma desta pani-
»ringar sketi? För hivad andamäl hafwa enffilda
Medborgare bliswil blottställde för armod, uselhet
vch nöd? Icke för att upprätthålla Staken med
42 Den l April-
nödiga bidrag, utan för att inbringa ett öfwerskott,
hwars tillwarelse icke behöfts, och hwars anwän-
dande wi icke känna. Jag fragar hwarje mältan»
kande, hwarje redlig Medbroder af wart Stand,
jag frägar hela den Allmänhet, hwars omdöme
jag underkastar mina tankar, om ej wär egen he¬
der uppmanar ost att, inför de Commiktentcr,
hmilkas talan wi föra, rättfärdiga wart förhållan¬
de och wisa, atr wi känt wära pligter. att wi öm¬
mat för deras wäl, och att wi, åtminstone sä långt
wi kunnat, sökt mildra deras lidande.
kristers Fanäken fran Jönköpings Län an¬
märkte härwid, akt det more interesiant, om ^n-
6er8 Danielson knnde uppgifwa, hwart de twä
mi livner af Be,vinningen tagit wägen, dem han
pästar, Uköfwer päräknade behofwen, wara till S'a.
ten inbragte. 8an6äen hade sjelf, säsom Ledamot
i StakkMiffottet, suttit i den beredning, der StalS-
werkets räkenskaper blifwit granskade, men man
hade der ännu ej funnit större öfwerskott än något
öfwer 572,000 R:dr, och hwilket säledes ej utgör
mycket mer än fjerdedelen af hwad kristers Da¬
nielson nppgifwit. Hvad i öfrigt anginge sjelf-
wa fåken, more wäl ^ancklien, ä ena stdan, en¬
skildt öfwertygad, att BondeStändes förut fatta¬
de bestuk om en annan Bewillningsgrund för 2
Art., är det mest billiga och rättwisa i sig sjelft,
men dä der, ä andra sidan, är gifwet, att äfwen
den grund BondeSländet önskat ater införd, med¬
för stna swärigheter, och det är Ständets rakt, att
nu frångå sitt förra beslut, trodde han en jemkning
i detta afseende böra tillstyrkas, under förutsättan¬
Den i April-
4;
de, att de öfrige Ständen derigenom warda be-
redwilliqe akt, i anseende sa wäl till jemkning af
CapitanonSafgiflcn, som Oswerflödsbestaltningen,
gä BondeLläubeks önskningar lill möies.
I sivar härä erinrade ^nsters Danielson, att
StatsU'stoltets närwarande grenstkning söcmodcli»
gen ej sträckt sig kill andra räkenjkapcr, än för ä-
ren 1816 och 1817, och hans uppgift om 2 mil¬
lioners ösrverskorr, som. sedan 1812 ärs Bewill-
ningsFörorvning bles gällande, eller frän och med
är 181Z tillkommit, more han i tillfälle bcwisa.
Dric Lvonsson begärde härefter, ait, i afse»
ende pä Austers Danielkons asgirna swar, fa full¬
följa sitt förra purande, i ywilkci ändamål han fort¬
for: Jag wärderar med all skyldig aklniug Med-
brodern Austers Danielson och desi yttrade tänke¬
sätt, aswensom jag ej will bestrida, det ju han, i
detta, som i andra ämnen, ser djupare än jag och
är mig wida öswersiägsen; men lika luek som jag
kan hindra honom akt yttra sin mening, lika litet
kan han betaga mig min; och jag kror, utan att
wara egenkär, au min tanka i detta amne kan wa¬
ra lika riklig som hans, ätminstone har den ej,
genom hans anförande, blifwit rubbad. Om. som
den warde Ledamoten anmärkt, Kronobetjeuingen,
under sednare arén, beständigt warit sysirlsott atr
werkftälla utmätningar af Kronoutskylderna, sä, ut¬
om det att denna omständighet mindre warit en
följd af besVartningSgrunden, än af andra deras 0»
beroende tillfälliga händelser, torde man i alla fall
böra erinra sig, an dylika inmätningar wörö lika
44 Den l April.
allmänna under tillämpningen af 1810 ärs bestått*
ningsgrund, samt att för öfrigt denna sistnämnde
bestallning medförde wida känbarare följder och wi»
Va större olägenheter, än den, som sedan är 1812
warit följd, och hwars bibehållande jag derföre
tror kan med största möjliga fördel ä nyo antagas.
flottan I^onZberZ frän Gefleborgs Län yttra¬
de häremot: För att likwäl bewisa skalen och mo-
tiverne kill den alldeles moffatt» mening jag hyser
emo den warda Lcdamoten, som sist yttrat sig uci
förew'rande ämne, och för akt bidraga till en rätt
omvömekS ledning i den sä mycket omtwistade frä»
g ur, hwilkendera af de begge ä bane braara Be»
wittmnqsgrunderna: Synbar förmögenhet eller
behållen inkomst, är de» oästa och mest ända¬
mål senttga, har jag anskaffat och medtagit de Cal-
culer och uppgifter, som blifwil tryckte, öfwer de
särskilda Bewillningsbelopp, hwilka vigatt esker
1810 och 18 l 2 arens olika Bestattningsgrunder;
och ehuru jag endast förer talan för en del af Gef¬
leborgs Län, anser jag mig likwäl bade berättigad
och pligtig fästa Stänveks uppmärksamhet pä de
olika resulkater, jag wid jemnsöcelsen af besia hand¬
lingar hämtat:
Enligt i8is ärs VewillningsFörordning erla-
des af Gefleborgs Län är l8n R:d. 51,927.
Men som detta ärs Bewillning öfwer he¬
la Riket ej fanns uppgå till det paraknade
beloppet, Utan borde öfwer hufwud ö-
kas med 25 procent; sa blef denna till¬
ökning för Gefleborgs Län —. — 12,981,
Den i April.
45
hwarigenom allisa uppkom den summa, som, en¬
ligt 1810 ärs Bewiliningsgrunder, dem jag anser
för billiga och räkkwisa, bordt utgå. och gör lill»
sammans R:d. 64 9^8.
Wid första uppskattningen efter 1812
ärs grunder, blef beloppck för detta Län 1-02,477,
ehuru Statsbehofwet icke war ökadt, och
följakteligen, efter en rätlwis fördelning,
det samma bordt kunna fyllas med lika
summa som ar i8i>. Länet mäste säle»
des gifwa ett öfwerffott uröswer sin till.
börliga andel i rätta beloppet af Bewill,
niugssumman, med 37,569»
Efter 1815 ärs Stadga har detta Län
betalt, enligt 1816 ärs sammandrag 84,489:
och, ehuru det heter srt Bewillningen wid
1815 ärs Riksdag blcf nedsatt, ssm ock
synbarligen ivisas, wid jemförandck af
sammandragen för 1813 och 1816, sa
har följakteligen, uköfwer l)wad det räl»
teligen bordt, detta Län beralt. som skill»
vadén emellan den sistnämnde summan och
den för 1811 beräknade, med — 19,581.
I Skaraborgs Län, hwars Ombud
rm ifra för bibehållandet af 1815 ärs
BewillningSgrunver, har Taxeringen, en¬
ligt i8io ärs Stadga, gifwit —. 76,865,
hwartill borde läggas den dä yppade bri»
sien med 25 procents tillökning 19,216.
Dä Länets rätta andel i den päräknade
Bewillningssumman således utgjorde —» 96,081.
46 Den i April-
I stället kvm Länet, efter 1812 ars Vermll-
uingSgrund, alt stattå R:d. 169,951.
Således utöfwer- det rätta beloppet eller
behvfwet, ett öfwerstvtt af 73/8?s.
Att sörhällandet warit ungefär enahanda inom
alla Län, upptäckes lätt af hwar och en, som gör
sig mödan att jemföra de i RiksgäldsContoret upp¬
rättade tillförlireliga Sammandrag, och häraf sy¬
nes, att da 1810 ars misiräkmng gjorde 25 prv.
cent af Taxeringsbeloppet, eller 22 procent af det
rätta; gjorde deremot 1812 ärs miffrakning mellan
Zo och 70 procent af rätta beloppet; den förra
under och den sednare öfwer detta päräknade belopp.
Dst första och sista man hört i denna fräga,
- är imellertid det, att beräkningen ester igro ärs
system war ja osäker; bewisen deremot äro med
full klarhet framlagda; och den enda bristen i de¬
ras gil-ighek synes hafwa warit, att de icke hofwa
pluraliteten för sig. Jag har nu upprepat mina
tankar härom, endast derföre att jag icke kunnat
öfwergifwa dem, ehuru lirén framgång de än mä
winna. Jag önstar ingenting högre än att jag
mätte hofwa orätt, och jag work lycklig om jag i
denna stund kunde öfwenygas derom och befrias
frän den fruktan, akr det motsatta systemet icke län¬
ge sikall bestä, innan del utsuger de sista krafterna
hös den minst bemedlade, men talrikaste och nytti¬
gaste delen af Nationen. Emedlertid, da mig näp,
p-ligen lärer kunna bibringas denna öfwem-gelse,
och ej kan undgå att finna, det återtagande af
ibis ärs grunder skulle medföra stora fördelar för
Den i April- 47
BondeStändek, tror jag, att detta Ständ bör wid-
hälla sitt härom en gäng tagna beslut och under¬
kasta det Nämndens omröstning. Dä denna Nämnd
i alla sall mäste anlitas, och dest åtgärd kan med
ganska tillräcklig skyndsamhet meddelas, finner jag
intet hinder, hwarföre ej ett ämne bör dit hän»
skjutas, hwarom meningarne för närwarande äro
skiljaktige, i synnerhet som det, enligt min tanka,
ej är att förwänta, det BondcSländeks eftergifven-
het, i denna del, leder till någon motsvarande be-
redwillighek hos de öfriga RiksSländen; och först
dä, när de ä sin fida jemka sig kill öswerensstäm-
melse med BondeStändek, i fräga om Capitaiions-
och Oiwerflöds-afgifterne, häller jag före att tiden
ar inne för BonoeStändet att Ådagalägga lika be¬
skaffad beredvillighet, rörande grunden för 2:dra
Artikeln.
Talemannen förmälle, att han, under sina
resor mellan Hufvndstaden och Bohus Län, aldrig
försport nägot missnöje med BewillningsTaxeringe»
efter 1812 och 1815 ärens grunder, men mäl
med 181a ärs BewillningsStadga, som ledde till
oupphörliga chicaner, den mest uppenbara ensioig.
het och de mest orimmeliga försök akr undandraga
sig beskattning; i hwilket afseende mängen blott¬
ställde sig för egen manära, samt medmenniskors
hat och tadel.
Daniel Andersfon frän Upsala Län anförde:
Den tänka lag hyser , denna fräga, har jag för-
ut uppgifwit och j g bibehåller den äs^ven nu oför¬
ändrad, att nemligen 1815 ärs BeiviilningSgrund
48 Den i April.
ör, bade i anseende lill sin werkställighek och sina
grunder, den bästa. Genom den åtkommer man
beffattningen i män ester Hemmanens werkeliga
warde, som mäste wara den enda egenteliga och
den enda säkra och rätta grunden, helst det ej an¬
gar Skaten om ägarne af desta hemman äro sffuld,
falke, om de haswa mänga barn, eller fä tjenare,
om de stöta sina ägodelar illa eller wäl, utan
twertom bör, i anseende till sin inkomst, wara o->
beroende af alla vesta tillfälliga och lätt vmwexlan-
de omständigheter. Erfarenheten har ju ofia wisak,
alt en och samma egendom har, i olika ägareS
händer, gifwit helt olika behällen inkomst, dä lik-
wal benna egendom alltid warit i sig sjelf den sam¬
ma, och dest absoluta wärde, wid begge tillfällen,
warit lika. Den omständigheten förekommer dest-
rttom, akt, om ett hemman är begäfwadt med ffog,
siffe eller andra särskilda förmäner, sä beror in¬
komsten häraf helt och häller pä ägarens eger större
eller mindre behof, samt dest olika hushällning och
omvändande, och desta förmäner behöfwa icke ens,
efter 1810 ärs Förordning, lill nägon inkomst be-
räknas, och hwaraf händt, akt manget hemman,
som, man och man emellan, kanske warit wärdt
i6,ooo Ji:dr, och efter 1812 och 1815 arens Be-
willningsgrund blifwit till berta wärde upptaget,
deremot, efter 1812 ärs Bewillning, ej gifwit en
afkomst swarande mot 4020 R:drs Capital. Och,
wid detta sörewekande, tror jag, att om Bonde-
Ständet bibehäller sitt beslut, angående i:sta Art.
och jemwäl angående fpllnadens erhällande genom
bestallning af öfwerflöd, kan dek i öfrigt gerna gä
tillbaka
Den i April-
48
tillbaka till BewillningsUtsssktets första Förslag
om grunden för s:dra Artikeln, och således i den¬
na del förena sig uti enahanda beslut med Hög¬
loft. Ridde skåpet och Adeln.
^on ^on8ton srän Blekinge: Det är alldeles
obcstriveligt hwad ^näers Danielson och ^olrsi»
DonAberg anfört, an Aumogen sätt betala imnvre
Bewrllning efter 1812 an etter 1812 ars grunder;
men orsaken harull ligger mindre uti laxeringssat-
tets olikhet, än uii ben hufwudsa eliga omständig,
helen, som man alldeles förgäter, akt den summa,
som efter 1810 arv Lewiiining sku e mgä, war
till belopvet ivida mindre, än den som behöfdes ar
I8l2. All emedlertid allt kunde någorlunda bära
sig, war utan twifwcl en töljd deraf, an Riket,
Under denna tid, befann sig i fredligt förhållande
med alla utländska Magier, och an således inga
medel bchöfde uppoffras pa wärk yttre förswar;
men när Riksens Ständer wid ,812 ärs R ksdag
sammankomma, insägo de osäkerheten as den följda
Bewillningsgrunden och funno nödvändigt au an¬
taga en annan, och jag wer ej hwit a stal. som
bora föranleda ost att härifrån ake^aä n! ett sy
siem, hwars fördelar äro sä twe yditw , men hwarS
olägenheter erfarenheten redan sä tydligt äbagalagt.
Ofwerläqgningcn af brö'shärwid, genom anmä¬
lan af HolCa zleren, Riddaren och Commenveu»
ren m. m. Herr Friherre ak VVettsrstoäts ankomst,
och sedan Herr Friherre» och HosCanzleren, pa
BondeSt. prot. 1817, 1818. B.iv. 108
A»
Den r April-
manligt sätt, emottaqen, företrädt, ostemnade han,
pä Kongl. Majlis Nadigste Befallning, dest Nö¬
diga Proposition kill Rikets Ständer, om en för¬
ändrad redaktion af 7 §. i RegeringsFormen, jenr-
re det öfwer betta ämne injör Konungen i Stats-
Räbet hallna Protocoll.
Herr HosCa, z'eren bcswaradeS och aftradde, be¬
ledsagad säsorn wid ankomsten.
H »refter ätertogÄ öswerläggningen, och Jon
Jonsfon fortfor: Gränsen för 1810 ars Bewill-
ningsgrnnd är nästan ingen' ty dä uppgifter, af
hwars och ens behälma inkonstst beror pä dest wäl-
behag, är det för Riksens Ständer omöjligt att
bestämma, huru hög eller lag algift som stav erläg¬
gas, för akt inbringa ben nödiga summan; ä min-
stone omöjligt att beräkna, huruwiba denna sum¬
ma »verkligen ar akt förwäuta eller icke. State»,
har således ingen jäkerhet för fy^naden af sina be¬
hof, och denna säkerhet u'gdr likwäl dest ostridiga
rätt, likasom det utgör Riksens Ständers pligt
att besörja ven, sä tryggad som möjligheten kan
medgifwa. Med , 8r<- ärs Bemillning uppstodo
betydliga brister i de paräknade öfwerstotten af
hwarje Staksanflag. och hade denna Bewillning
warit följd ett är längre, än den ffedde, sä hade
otwifwelaktig, sa stor brist i StaisCatzan upp¬
kommit. att den mast fyllas genom ökad Bewill¬
ning, och det war af denna anledning, man wid
18,5 ärS Riksdag röstade för bibehållandet af
HDr2 ars grunder, hwilka närmast smara emvt
Den i April.
Statens fordringar, uran att molstrida billig»
helens.
kristers Danielson fran Elfsborgs Län: Ju
större Bevillning, som af Staken stall erläggas,
desto större är äfwen nödwä»Lighe?en as bitli-a
grunder sör dest fördelning. Havé man längre, ari
som jkedde, följt -8>O ärS grund, fä kror jag att
öfwerstorr, i ställer för bust, afven derigenom in»
träffar. Jag motsäger likwLl ej hlri andras tan»
kar, utan lyckönskar den, som med stkt samiveres
frid kan hysa oen dfwenygelse. akt igiZ ärs grun¬
der arv de rarrwifaste och billigaste, mea deremot
yttrar jag fritt min egen; och i likhet med dcn opi»
nion jag fran längre tid tillbaka ägr i detta ämne,
i likher med den opinion jag bade inom Ständet
funnit radande, dä BewillningsUrstotret inkom
Med sitt första förslag till blttwande Bewillnings-
grunder, och med den ranka i verra ämne, som jag
haft tillfälle inhamra, att flera upplyste män af de
öfriga Ständen äfwen dela, i likhet med den opi»
nion, som förenade sig med de>, af Lotviä jons¬
son frän östergöthland, ingifna AmnärkningbMe»
morial, hwari antagandet af behällen inkomst yr¬
kades; och i lilhet slutligen med äfwen denna opi»
nion, som ledde Srände.s härom en gang fattade
beslut, har jag sjelf yttrar min mening och warit
förwiflav, att Ständet, i ökwerensstämmelse med
sig sjelf, skulle söka bibehålla och warda en gäng
fattade beslut; men för akt iakttaga det räd.Siän»
dets Secreterare, Herr Cm zliRade Merlin, för¬
liden gärdag, inom Ständet lemnade, art hwar
och en skulle tänka för sig sjelf, har jag äfwen full»
52
Den i April-
gjort detta: och da jaa kj haft tillfälle deref. er per¬
sonligen trff. Herr C-rz!iNadel, eller med honom
ytterligare rådgöra i ämnet, har ej heller min öf-
rvertvaelse kunnat undergä någon förändring, uran
bibehåller sig densamma, sadan den ifrän bör>an warit,
och sadan den äfw-n framdeles stall förbliswa. ,
Secreterare»» yttrade i sivar hara, att han
»vidhöll desi omnämnda råd, och ansäg det alltid
bäst, att hwar och en fattar och ansivarar sjelf för
isin mening, och art ingen söker, art i otid werka
pä andras ösivertygelse i ämnen, der den enås
upplysning kan wara lika säker som deri andras;
»illäggande Taleniannen härwid, att Medbrodren
^nclers Danielson borde sinna, det andra Leda»
»nöter kunna, bade i delta och andra ämnen, äga
lika arliga tänkesätt och lika goda uppsåt och före»
ställningar som han-
^.näers Lsnclsten frän Jönköpings Län: Jag
upprepar ännu en gang, art mrn enstilda öfwerly-
gelse, i afseende pä grundens rarlwisa i och för
stg sjelf, warit mycket för rsro ärs, af bchäflen
inkomst' men dä jag, såsom sjelf flera gangec
Ledamot i Berednings- och TaxenngsComitree»
ue, likwäl insett och erfarit alla de fwärigheter,
som åtfölja »verkställigheten af denna Bewillnings»
grund; dä jag äfrven sert 1812 ärS Bewillnings-
grunder nu i flera är anwände, och icke kan frän-
gä, att ju äfwen de, oaktadt be fel, som widläda
allt menskligt, likwäl äga öfwerwägande sörtjenfler,
vä de ock wid 1812 och 1815 arens Riksdagar
tlifwit godkända, och nu för tredje gängen wunnit
Den r April- Zz
Irenne RiksSlänLs bifall, anser jag min egen för¬
ut hysta mening wara lä tillräckligen wede. lagd,
genom mera upplystes omdöme, akl jag tror mig
ej böra ifra för dest antagande; och dä jag der¬
jemte haft tillfälle erfara, alt flere wältänkau-
be Ledamöter af Respecuve MedStändeu äro an¬
gelägne om bibehallance af närwarande Lewill.
ningögrunder, såsom bade de bästa och rättwisaste,
samt dä slutligen det derföre är <Uk förmoda, det
bemälte RiksStänd ej frånträda sina redan härom
saltade beslut, finner jag icke nägvt enda stäk,
hwarföre BondeSrändet ej, med begagnande af
den i 71 §. RegcringsFormen förunda rättighet,
skulle wilja jemka sig till öswerensstämmelse med
de andra Respecuve Sländens beslut, i afseende
pä 2 Art. i nu gällande Bewiliningsstadga; helst
BondeSiändets enwishet för en motsatt wening
skulle wäcka owilja och ogenhet, som tilläkwemvrs
kunde hindra framgången af detta Stånds billig,
och rätkwisa önskan, akt öfriga Rcspccrive Ständen
deremot mcdgifwa jemkning i Capilalionsjkatten
och införande af en Ofwerflödsarlikel, hwarigenom
fyllnadsafgiften torde kunna förswinna. Jag hem¬
ställer säledes till Mebbröderna fielfwa» om wi gö¬
ra rätt eller orätt, i fall wi enwisas för märt
förra beflm, eller lämpa ost efter Le öfriga StändenS.
Nlls Nansson frän Malmöhus Län: Lika
med dem. som förut talat angäende jwäri.., helenia,
alt »verkställa 18io ars Bewillningsgn.ndee, inser
ych erkänner jag vem, men jag har afwen felt hu¬
ru der lillgält efter 1815 äcs BcwUlini g^Förord.
ning. Den som inköpt en fastighet för lania pen-
54 Den i April»
»ingar, har icke desimindre fatt betala Bevillning
efter denna fastighets uppskärrade warde. H >n har
wäl ägt ratt att, i sigmid med sina Borgena»
rer, afdraga den Bewillninqsprocent. som bdr ut»
gä af ränran för hans skuld, men i närwargnde
penningenöd har det ej warit atk sörwänta, der
fordringsägarne medgifwit ett fädant afdrag, uran
gäldenaren hgr sä edes masi betala dubbel bewill»
ning. nemligen bade för sitt hemmans warde och
för sine Borgenärers Capital , sä wida han ej wc»
lat äfwemyra fordr>»garncs uppsägning. Denna
Lr salunda den ena olägenheten af denna Bewill-
ningez und, och den wisar, att den först dä kan
blifwa nyniq och rikilgr anwändbar, när sä full
tillgäng pä penningar uppkommer och sädane läne»
inwägar beredas, att man, när och hwar som helst,
kai, fä lana, utan att gäldenären behöfwer befara
uppsägning af sina skulder, derest han ej äfwen
betalar Bewiilninasprocenken. Den andra olägen¬
heten är den, a»t fyllnadsofgifken tillkommit såsom
ersättning för Land-ullsafgiften. När Landkullarne
är i8oy indroaos, ätoqo sig Städerna att erläg¬
ga 90,200 R.dr as ersättningen derföre, och Lan»
det skulle endast för sin del betala 60,22a R:dr;
men sedan denna ersättning, efter sista Bewillnings»
Författningen, blifwit sörwandlad i fullnadsafgift,
och utgär till witza procent af allmänna Bewillnin»
gen, följer häraf, atk i samma man som Landet
sär erlägga större bewillning an Städerna, fär det
äfwen, twertemvk först antagna proportionen, gäl,
da större andel af Tullersätmingcn. hwilket jag
anser wara högst obilligt och orättwist.
Häruti instämde Höran jonsson frän Skäne.
Den i April. SL
josian Wiklunö frän Westerbotten yttrade
widare: De olägenheter, som widläda ,8>a ärs
Bestatlningssystem, har jra erfarit, och denna er»
farenhet har stadgat min öfvertygelse, art delta
system ingalunda är del bästa. Man har sekt, att
dä Handlande och Fabriksidkare lagt sin förmögen,
het i warulager, deraf behätlna inkomsten warit
olika, stundom ingen, och aldrig kunnat controlle»
ras, sä har man med 1810 ärs grunder ej kun»
nät älkomma desie Medborgare med ten bcstarr»
ning, som rätteligen bordt drabba dem; hvaremot
de, ekler sednare Bewiilningsprincipen, af synbar
förmögenhet, lika med andra kunnat taxeras i
män af sin rörelse och kända förmögenhet. De
fördelar man tror jordbruket skulle hämla af 1810
ärs Bcwillningsgrund, kan jag ej heller inse. Den»
na näringsgren, den mest egenkli a af olla och den,
till bestaffenhet, tillgångar och behållning, mest
möjliga att beräkna, blir alltid den mest bestatta»
de, och wi wänta förgäfves, efter hwilken destan»
ningsgrund som helst, häri nägon förändring. Jag
tror derföre icke, an nägra werkeliqa stät pakalla
Återtagande af 1810 ärs witzt icke fullkomliga Be»
willningsgrund. utan jag anser der fast heldre li»
ka billigt och nyttigt, som förenligt med SrändetS
rärt, att instämma med öfrige Respeclive Riks»
Skänden om bibehållandet af 1812 och 1815 ä-
rens grunder för bewillningen efter 2:dra Artikeln.
Sedan nägor widare nu ej war att anföra och
-fwerläagninqen således bliiwit flutad, streds kill
afgörande, da först framställdes särstilda proposi»
tioner, hucuivida BondeSländel bifaller jemkning
Den i April.
af dest förra bcsiu', i afseende pä dels Capitations»
a'qiftens utgörande. och dels ben fi resiggna O wero
siöds^afgiflenS beräknande ä wista önvcrflöbs artik¬
lar; mcn dä deste propositioner hwar för fia med
Noj be'warates, och Srandct således i desta de¬
lar widsM sina förut lagua b> flur, kommer del till
ZO Ledamöter af hwarje RiksStänd förstärkta
S atsUtskottet, all, j enlighet med Grundlagens
föreskrift, omrösta, om de i Bewillning?UtjkottetS
förewarande Betänkande och dest första och tredje
punkter upptagna allernativer.
Da särskild proposition härefter framställdes,
om S änder bifaller jemkning af sitt förra brsiut
rist likst sinmigher med de öfrige Respecnve Riks-
Ståndens, arr nemligen BeMi!Ining-'grunden för
2ldra Artikel» ankages efter BrwillningsUiskotketS
derom alorda fö stag, ropades Ja blandudt med
vägra Nej Enär, i anledning häraf. tillfrägan
gjordes huruwiva de, som smarut Nej medgäf-
ive -fia wara öfiverr östade eller äskade votering, för¬
mälts Austers Danielson, akt han ej ansäge plu«
rali'eten wara gi^wen, och alt, lä wida votering
kunde äga rum, vä fåken en gang blifwir genom
Notering afgjord, det more gifwel, akt han, för sin
dei, densamma äskade-
Jokan Don§derx fran Gesieöorgs Län, som
förklarade sig ej befalla den gjorda proposiiionen,
an»äg likwäl votering, i sä b, säkaff bl förhållande,
ej kunna äga rum, och reserverade sig derföre emot
«li algard i detta afseende.
Den r April.
57
Som emedlertid af zz ^Riksdagsordningen
Ar uppenbart och tydligt, an hwar>e ämne, som
kan blistva so,erm! för öfwer!äggning och afgöran¬
de, äfwen mäue kunna komma under omröstning,
uäc tankarne e> kunna derom förenäs, sä författa¬
des, justerades och anflogs följande VoleringsPco-
position:
"Bifaller BondeS änder jemkning af sitt för¬
ra beslut, till likstämmighet med Högloft. Ridder-
skapets och Adelns sann de öfrige Relpecttve Riks-
Siändens, akt Bewillningsgrunden för o:dra Arti¬
kel» ant ge^ efter BewulniugslttstoNets förut gjor¬
da Förftag?"
"D^n det will, flrifwer Ig; den det ej will,
stkrifwer Nej. Winner N.j, divehälles Sländeis
förra beslut utan jemkning."
Härunder blefwo Vvteringsfcdlar utdelte, samt
derefter slutne och hoprullade aflemnade, och sedan
en sedel blifwit af Tal mannen uttagen och förseg¬
lad, företogs uppräknandet och smmncrander af de
öfrige hwilker sä Utföll, att 54 Ja stadnaoe emot
41 Nej. Dä Glandel fölunda, genom en plura¬
litet af Tretton röster, bifallit den gjorda ostvan
intagna propositionen, blef den aflagva sedeln, 0-
uppbruten, genast förstörd; kommandes allsta och
till följe af detta beslut» de under 2:dra punkten i
BewilininasUlffottels Betänkande intagne alrerna-
liver att förfalla.
Ståndet underrättades, i sammanhang här¬
med, der wal med stulna sedlar kommer att i ef-
F8 Den i April.
kermiddag kl. 4 anställas lill de si Ledamöter,
som stola förstärka StatsUkstvtkek, för alt, genom
omröstning, afgöra de stiljaktigh ter i RiksStän-
dens befluk i denna fräga, som, enligt 6g och 71
Htz. af Regeringsformen, pä sadant sätt stola för»
enas; i anledning hwaraf Ständets Ledamöter an¬
modades, alt upprätta och tills eftermiddagen wa¬
ra föcsedde med behörige Voleringssedlar.
Härefter upplästes Kongl. Maj:ts i dag an»
komna nadina Proposition till Rikets Stander, om
en förändrad redaktion af 7 §. i Regeringsformen,
med det i detta ärende inför Konungen i Stats,
Rädet hällne Protokoll af den zi i sistlidne mä«
nåd; och blefwo detza handlingar, i följd af 8i §.
Regeringsformen, uppå framställd Proposition, till
ConstilutionsUkstottet remitterade, med uppdrag att
filt Utlåtande deröswer till Riksens Ständer afgifwa.
Uti ankommet Memorial af den 28 sistlidne
Mars, hwilkct upplästes, anmäler Expeditions»
Utskottet, att dä det kommit till desi kännedom akt
sista återstoden ä den del af det sä kallade Wester,
botmista Länet, som bordt erläggas af inwänarne
i Norrbottens Län, den 4 i denna mänad till Rik»
fens Ständers Riksgäldskontor influtit, hwarom
vck Utstottet frän Commisiaricrne derstädes förstäf»
får sig behörigt betyg, samt således den underda»
niga Skrifwelse, hwartill Utskottets under N-r 17
uppsatta Förslag blifwit godkändt, hos Högwördige
P esteSländet öch Wällofl. BorgareStändel den
Den i Apnl-
39
27 sistlidne Januarii, hos He"erwärda Bonde,
Spändel dcn 2 Februarii, mcn hos Högloft Riv,
derftapet och Avel» icke förr än Ven 12 siftlidnc
Mars, nu mera, i sakens förändrade skick, icke
kan ulan förändring afsändas fä hcwfta cr Uk.
stoNet om icke ofwannLmnde Försteg mä undergä
den förändrade redccuon hwar i! nu uppgifna för¬
hällandet föranleder, och hwartill Förslag aswen
fanns uti Memorialet intager: och prölwade Bon-
dcS.ändet, tör lin del, skäligt, ait, med bifall till
denna hemställan, oodkänna de föreslagna förär»
dringarne i Redar ionen; derom rvrberbörande stulle
pä manigt fält underrälias.
Jemte Memorial af den 25 i nästlidne mä,
nåd, hade Cor stilutivnsUtskottet, i följd al Rik,
sens Högloft. Ständers anmodan, till justcruig in,
sändt uppgift pä alla dem, bland de frän sista
Riksdag, hwilandc, nu mera pröfwade och afgjor»
da G undlagsändringsFörflag, som af samtclige
RiksSländen blifmit gillade och antagne; och blef,
wo de i denna uppgift införde Redaciioner, efter
uppläsandet, af Hederwarda BondeSrändek godkän¬
da; hwarom underrättelse skulle pä manligt sätt
expedieras, och ExpediiionoUlskoklet anmodas för¬
fatta underdänig Skrifwelfe till Kongl. Majit om
sanction af Riksens Siänders besiul i deffe delar.
Ankom och upplästes ett Utdrag af Wällofl.
BorgareStändets Pro.ocoll för denna dag, inne»
hällanoe att bemälte Sländ,wid förnyad föredrag»
Den l April.
ning af BewillnuigsUlskorrels ytterligare Matan¬
de, angäende grunderna för den blifwande Beirilt-
ningen» förblifwit wid desi den 19 sistlidne Martti
i mälet fattade besinr, samt derjemte funnit skä¬
ligt att, med antagande af hwad BewillniiigsU'-
fkottet uri berörde desi Utiätande föresi igit. ät det
till T ettio Ledamöter af hwarje RcksL) and för.
stärkta SatsU-stokkct uppdraga, ait omrösta öfwer
fanuelige uti Uklatandet intagna alkernaliver.
Lades lill Handlingarne.
Widare upplästes följande insända Mälanden
och Betänkande», nemligen:
Ifrän StatsUtffottet,
af den 5 Mars:
1:0 Angående Flyinge och Dahlby Kungsgårds
och Stuteri,inräitningsstak;
2:0 I anledning af RjksdagsFullmägligen
^länstons frän Malmöhus Län Memorial, anga»
ende de till Flyinge och Dahlby Kungsgärdar ut¬
gjorda DaqSwerksfkyldigheters upphörande, utan
motswarande ersättning;
z:o Angående projcclerad Aflöningsstat M. m.
för Ulricsdahls Kongl. Lustslott;
af den ii Mars:
4:0 Om yrkad förändring och lindring i Sal¬
peter-gärdens utgörande af Hemmanen i Riket;
5-o I anledning af Kongl. Majus nådiga Re¬
Den i April- Sr
mist ä SkadsBskhällaren i Carlskrona, HofKam»
mcreraren Larllunäs ansökning om utbekommande
af MantalSstrifuingsP^ovision;
6:0 I anledning af Kongl. Majlis nädiga Re¬
mist om utbetalning af Begrafningshjelp ester Se»
crekeraren wid Kongl. JngcnieurCocpsen L. Irä.
klorin i
7:0 Angående Strömsholms Stuteri-inrättning;
sami ifrän Allmänna BeswärS' och Ekonomi-
Iltssottet,
af den 4 Mars:
1:0 Rörande wäckt fraga alt Spannmåls- och
Viclualiehandel ä Landet ma taxeras och bcläggaö
med enahanda ulfkylder som detza Handelsnäringar
uti Städcrne ätfölja;
2:0 Rörande wäckt Mvkion om förbud mot
Krämares kringstrykande;
Zto I anledning af Grefwe von Zcluvsnns^
k. L., Motion, om möjlighets beredande för in.
nehafware af Boställsjord, att lala försäkra den L
sävan jord befinteliga äbygguad i allmänna Brand»
försäkringsAnstalter;
af den Z Februarii-
4:0 Om jemkning u.i BälSmansRoteringen k
Halland;
af den 4 Mars:
5:0 I anledning of wäckt fräga om förändring
uti 9 z. af Kongl. Majus förnyade Seglation?,
Ordning af den 15 Jnnii 1774;
Den r April-
6:0 I anledning af wöcks sräga om medels
widtagande n l Luxens hämmande och inländska
Fubnkernes upphjelpande;
af den Z Mars:
7:0 Almer gjord Motion om LandtbruksAcade-
mien, desi Cerurolmerksiad och redowisning för de
under Academiens disposition siäende fonder.
Ladcs pä bordel.
Hvarefter H.derwärda Srändets Ledamöter
ätstildes kl. 2 pä dagen, och sammanträdde äler
Klockan 4 Eftermiddagen,
dä till justering upplästes och godkändes Expe»
diiionsUtskotkets insända Förslag till Riksens Slän»
vers underdånig» Skriftvelser till Kongl. Maj:r,
angående:
r:o Förändring i riden för W'gfyners hällande;
2:0 Förmedlade Hemmans deltagande i Brand»
stod;
Z.o Upphörande af förbudet mor nyttjande af
Tröstestagor utaf Ek;
> > 4:0 Ändring i 24 Cap. 4 och s §§- Byggnin-
gaBalken, i afseende pä Brandstod;
Z:o Förklaring öfwer 17 Cap. GiftermäleBal-
ken, i afseende pä beräkningsgrunden för esrerlef-
wände makas fördel;
Den l April. 6z
6:0 Förpastningar för Garn;z?nsSoldater, som
libit wanhedrande straff;
7:0 Upphörande af Kongl. Kamman Collegii be»
fattning med MarkegängsTaxornes granstningi an»
dra fall, än dä RiksMarkegangcn bestämmes, eller
Beswär anföres öfwer Deputerades besiur;
8:0 Ätgärders widragande i afseende pä fragan
»M en fri Tackjernshandel;
y;o Förbättrad reglering as Posterne i Riket,
samt unoanrödjande af wisti ölwe. klagade olägen»
heter wid Posiföringen emellan Norrige och Dan¬
nemark ;
is:o Aaslag lill en förbättrad fängsorsling och
bewakning;
n:o Medel till iständsänande och nnderhällan»
de af Drottningholms broar;
12:0 Staten för Gripsholms Slotts och Djur¬
gärds Betjening;
iz:o Grunden för Markegängssättningen ä
Osmundsjern.
Blifvande harwid anmärkt, an BondeStändet
för sin del återremitterat frägan, sä wäl om än»
dring af 2l Cap. 4 och Z ByggningaBalken,
om Brandstods äläggande, som oek angäende en
förbättrad Posternes reglering och wista öfwerkla»
gade olagenheter wid Postföringen emellan Norri¬
ge och Dannemark; dock kunde Sländet ej för! in.
dra Expeditivncrne i bestå delar, sä widt desamma
finnas med öfrige RikeStändens besim öfwerenS-
stämmande.
64 Den i April-
Allmänna Beswärs- och EkonomiUtffotfets an¬
komne Bcränkanden af den 4 Mars, angäcnde:
i:o W^'ckt fräga om fortfarande af det emot
utländska O werflödswarvr utsardade förbud, och
den till werkställtghet deraf förordnade Kustbe-
wakning;
2:0 Inom Wrllofl. BorgareStändet wäckt frä¬
ga, om förhöjd Tullafgifl af LoktryckeriSlilar,
som införstrifwasi samt
Z!v N kadl upphä^wande af Stockholms Stads
rättighci att ucpbära Parm» Torg. och Renhäll,
ningspenningar, dä hö, halm. wed och bränmo!
införeS, samt af Landtmannens åliggande, att i
wista Städer erlägga Wäg, och Matarepenningar
för inkommande waror;
blefwo widare uppläste och lagda pä bordet.
BondeStändet företog härefter, enligt den pä
förmiddagen giorda erinran, wal af ben Nämnd,
ssm kommer att förstärka StalsUtstotlek, till af¬
görande af ve emellan RiksSländeus besiut, i af¬
seende pä grunderna för den blifwande Bewillnin»
gen, uppstädde ffiljaktigheier, och de widare frä«
gor, som, med anledning af Regeringsformens 69
§., kunna komma att dragas uader dest omröstning;
och blefwo flumé V^cringsstdkar af hwarje Leda¬
mot, efter upprop, afiemnave, och deras uppräk¬
nande börjades och fortsattes till kiockan 9 pä af¬
tonen, dä Ständer äljkiideS, under öfwerenvkom»
Den 4 April. 6Z
melse, att de af betz Ledamöter, som äro tedige frän
litstott, skola uppträda ä P.enirummet i morgon
klockan z eftermiddagen, för att^ öswerwara upp»
summeringen af de äterstäende Vleringssedlarne,
hwilka emedlertid under försLgladt Convolut inne-
Döloö.
In köem krotocoll!,
Oiok ^Verlin.
1818 den 4 April.
Plenum kl. 10 f. m.
Sammankomsten öppnades med bön; hwaref-
ser Secreterare» killkännagaf, att, sedan Expedi-
tionsUtffottet widtagik den urwäg att blott ur-
skrifwa e>t exemplar af förslagen tilt Riksens Stän¬
ders underdäniga skrifwelser till Kongl. Majtt, och
att lata detta enda exemplar circulera till samrelige
RiksStänden, för att pä en dag justeras och pä-
teknadr ätkrsänbas; sä har ganska tällan handt, ut¬
om wid de sä tillfällen dä BondeStänvek haft Ple¬
num pä eftermiddagen, att nämnde exemplar hun¬
nit fram till BonbeStänöet, sä ait det kunnat ju¬
steras samma dag som hos de öfriga R jprttive
S,änden, hvarföre det mäst hwila till Päfollandö
Plenum, som nägon gäng ej inträffar förr an pä-
fvljande weckan, dä nämnde förstag, näst efter Pro»
BondeSt. Prot. izi/, r8l8« B- IV. L6S
si Den 4 April»
tocolls-justeringen, avrid utgjort ämnet för Bonde,
Ständers handläggning; men som det är högst an¬
geläget, att ExpeduioncUrstottets författade förslag
flyndsammeiigen expedieras, och det nästan icke äc
möjligt, alt, mot Riksdagens sint, dä göromälen
under Riksdagarne ökas, ett enda exemplar kan, i
alla RiksStanden, pä en och samma dag upplä¬
sas, justeras, pätcknas och äkersändas; sä hemställ¬
de Secreterare,,, om ej BondeSiändet, för att
undwika mistlanka alt Expeditionernc hos Srän-
det uppehällas, mä hos ExpediiionsU! skottek före-
siä och med Respec »ve MedSränden communicera
ven önskan, art ett särskildt exemplar af förslagen
till unverdäniga skrifwelserna warder BondeStan-
det mebdelr pä samma dag, som det afgär kill Hög¬
loft. Rioderskapet och Adeln, fä wida der anses
nödigt, art del, samma dag, skall hos BonbeStän-
der justeras och derifrån ärersändas.
Dä denna hemställning, uppä af Talemannen
gjord Proposition, enhälligt bifölls; sä blef Proto-
collsUtdrag härom genast justeradt och lill wederbö»
rande afsändt.
Protokollet för den r i denna mänad justera¬
des; hwarwid Riksdagsmannen ^acob kut.
ders frän Norrbotten, i afseende pä den deri upp.
ragna erinran emot dest dä ingifna Anmärknings-
Memorial, uri fragan om Husbehofsbränwinsbrän-
Ningen, yttrade sig skriftligen sälunda:
Om jag till Riksens Högloft. Ständers öf-
rverläggning och pröfning framställt den Händelse,
Den 4 April-
67
sag upptagit, i mitt ten l dennes, till Hederwar-
da Sländets Protokoll c.stemnabe Anförande emos
Riksens Höglofi, Ständers Allmänna Bebvärs och
EkonomiUlj^oi s Belänkande, i fräga om den ät
öx cutiva maglen i Poiieemäl uppdra-gua Doms¬
rätt; lä hade nägok stal lunnar 'varn för hand M
den dä gjorda erinran, au mitt A.iförande rrvre
emot 90 h. i Regeringsformen strrdande; m-n da
jag i samma Anförande, hivilkek H-oerwärda San»
det redan kil högbemälte Utskott behagat renn r.
ra, blott cxempclwis anfört en hinbelse säda', den
sig titldragik, uran att jag klandrat nägot Dom¬
stolsbeslut ekler deröfwer begärt Riksens Höglofl,-
Ständers öfwerläggniiig eller granskning, hwilket
sednare den äberopade 90 §, endast förbjuder; sä
wilk jag, för bewarande af yttrande rättens helgd,
hafwa sädant anmärkt, pä der art den farliga
grundsals ej ma winna rotfäste, att sj lfoa ftn-
yingen skall nödgas wika för det hon blnwit för/
eydligad. genom anförda exempel af hwad i sam/
Hältet stg tilldragits
Såsom tillägg i mut ofwannämnde dag den 1
dennes aflemnade Anförande, fär jag andraga-
Att Kongl Majus Näoiga Förordning emot fyl¬
leri och dryckenstap af den 24 Augusti 18-3 i
ii § innehääer, att undersökning och »vittnesför-'"
hör i fräga om deri upptagna förfeener får ske i
Städerna wid wänlig Domstol eller PUfceinrätt-
ning, och ä Landet hos Konungens Befallnings-
hafwande. som, der undersökning och wiitnesiörhöx-
heqwämligare annorstädes kan ffe, äger att der»
L8 Dm 4 April.
om genom Domaren i orten läka besörja. Af del¬
ta stadgande följer, att en för fylleri tilltalad ef
bör beswaras med länga resor till LandsCancelliet,
alt der muntligen sig förklara. Om det icke anses
wara mot Constitutioncn stridande, sa will jag äf-
wen nämna- att exempel giswes derpå, att en för
mindre förseelse tilltalad ofta blifwit twungen att
resa tio, semion, ja anda »ill tjugu mil för att till
förhör inställa sig ä LandsCancelliet, i det stället art,
om undersökningen sätt ste wid närmaste Domstol,
Len tilli aläde ej bchöft r»sa mer än en mil; och
som Allmänna BeswarsUtstottet förklarat, det all
Lag hämtar sin styrka af opinionen och blifwer
med säkerhet ärlydd, samt förbrytelser deremot äkla»
gade, i samma män som de älagde straffen äro med
allmänna rösten enliga, men denna troligen ej ar,
akt en tilltalad stall beswäras med sädana resor, som
rr.ängdubbelt öfwerstiga fielswa answaret, om den
tilltalade finnes saker; sä sär, iden händelse execu-
tiva magten anses wara ben mest tjenliga att be¬
handla mindre brottmål, jag wördsamt hemställa,
om icke en tydlig och bestämd Lag mä ät denna
magt meddelas, i den omständighet som angär fö»
restrift för den tilltalade att personligen sig ä Lands-
Cancelliet infinna. Jag anser, att sm en tilltalads
muntelig» förhör erfordras- och en tilltalad är bo¬
ende pä öfwer s mils afständ frän LandsCancelliet,
bör han hafwa rättighet att fL förklara sig wid
närmaste Domstol, samt att honom ej bör äläggas
resa till LandsCancelliet, dä han är öfwer r mil
derifrån boende. Denna förestrift är sä mycker
mer nödig, om execuliva magten stall fortfara med
behandlande af mindre brott, som den tilltalade
Den 4 April. G?
-alltid anser sig blifwa orätt behandlad, dä han för
-en obetydlig sak twingas till länga resor. Men i
saknad af bestämd föreskrift mäste han malja den
ittwäg som gifwes och som är, ali han tiger och
och lider, emedan med klagomål Häröfwer wanli-
gen nägot ej uträttas.
Detta allt anhäller jag mätte fä åtfölja Len
redan till Utskottet bewiljade remitzen.
I^sns Elision frän Gefleborgs Län instämde
häruti, och detta dictamen bief, i sammanhang med
Let öfriga, till Allmänna Bcsmärs- och Ekonomi¬
utskottet öfwerlemnadl.
Vice Talemarmen yckert och 6ullak
ton frän Upsala samt Lotviä fonzton frän Öster¬
göthlands Län begärde till Protocolier anteknad de¬
ras reservation emot den, sörliden Plemdag, sked¬
da ytterligare votering uti frägan om Bewillnings-
grunden för 2 Artikeln, i hwilken votering de,
säsom dä ej närwarande, ej eller delragit.
fokan chlnZnus äVegtinA frän Westerås Län
begärde äfwen till Protoco-Iet anteknadt, akt han
först nu till Riksdags» äterkommit och säledes ej
öfwerwarit de ärender, fsm förelupit sedan den tid
han erhöll Ständels tillåtelse att till hemorten
afresa.
Sedan den förliden Plenidag pä eftermidda¬
gen började uppsummering af dä asgifna Bote-
ringssedlar, blifwit päföljande dagen, uti en del
Ledamöters närmare, fortsatt och flutad, tillkänna-
Dsn 4 Äpnl.
gass nu, att följand Ledamöter deraf befunnits äg«
siesta rö ste c n a, nemligen:
Z^lar Olssya'stan Södermanland - » - - 72,
Joban EoaxdorZ i'än G fleborgo Län » - 72.
ä^et: .Amdersson flan H iand - - - - 6z,
/^nä-res löanie-iiON frän G^sborgs Län . . 62.
j^tr-r l?ttiir8io,n frän Cmnare Län - - - 6i°
Lvon staial-lon -rätt Chritianstads Län - - 62.
Andars joachimsson frän Östergöthland - Z4.
N.ls ^ansson frän Malmöhus - , - « 52,
Olys O-^tou i Slängserud af Carlstads Län Zs.
Olos sääkan.^son fran Elfsborgs Län » - Al,
Nans Ivansson frän Kopparbergs Län » - 47-
Öart LsrA f an Bohus L n - 47,
^ssar Kristensson frän Malmöhus Län - » 42.
kelrr keirrssyn i Ekebl) af Örebro Län » x 4 t.
L.ars ^nclerslon frän SövermanlLNd - - - 42-
I. I köutker^ frän Norrbotten » - « - z8-
Jören Jönsson frän Skäne - « » - - 37.
8vsn 8v nsloii frän Elfsborgs Län , - - z8«
Lric Lvensson frän Bohus Lag » . , - g6»
Öar! lstsnrfc son frän Gefleborgs Län - « Z4°
och Anclore Olsson frän Kopparbergs Län - zz.
Kommande aillfä veste tjuguen Ledamöter att, jem¬
te li a anbrl frän hwaste af de öfriga NrkeSkän-
den, förstärka Sra SU^stvltet, lill utgörande af den
Qi m- d, som, mid förekommande behof under den¬
na Rik?--;, lillh r g,k omrösta öfwer de i 69 och
?l R g-,rngsjocmen omnämnda frågor.
Storn närmast ofwannämndk 21 Ledamötep
ägande flesta rösterna, amogos til! Supplkanle?
lör öem: , ^
? '
Den 4 April-
?r
Olok Nänskon frän Blekinge med - zo> röster,
^näsrs jonsson frän WesterNcwrland » 29, —
v. Talemannen lllvc!r.ert frän Upsala Län 28,
Lric lllricnkon ^lörtberZ frän Norrbotten 28, —
och Olok Cliston frän Jemtland med 26.
Riksdagsmannen Oarl k>eZric Ler^ frän Bo»
hus Län begärde ordet och uppläste följande:
Genom wära Z:ne MedStänds afgifna bifall
till Lag. och EkonomiUlstoktens Betänkande, röran¬
de rättigheten att ur den allmänna HäraosBrand-
stoden ulga, kan denna gamla, »välgörande inrätt»
ujng pä »visit sätt anses upplöst, och Resp. Med»
Ständen hafwa icke nog insett wärder af densam¬
ma eller vlägenheterne af desi rubbning.
Följden blir nu, att alla sorn kunna och hin,
na försäkra sina hus i allmänna Brandförsäkrings,
fonden, genast gä dermed i författning, och wid
HäradsRätten anmäla sin söndring frän Härads-
Vrandstoden; de öfrige af fruktan att wid inträf¬
fande brandskada nödgas betala ansenliga afgifter,
skynda samma wäg. Hwilka betydliga summor
härigenom dragas frän Landet, kan något hwac
sig föreställa. BrandCasian blir rik och Landet li»
dande. De likwäl, som pä ert eller annat sätt kun»
na försäkra, nödhjelpa sig, men be fattige, som k
HaradsBrandstoden återstå, äro att beklaga; ty
swärdet hänger dem dagligen öfwer hufwudet, och
»vära Respective MedSkänd stola Hafwa deras öde
xä sina samweren. — Man stall wara mycket ivärds.
7r Den 4 April.
lös, esler mycket inskränkt, för att förbise den om¬
ständighet. ark om jag nii i är försäkrar mina hnK
för Zoo R:dr och brandskada inträffar sex ar här¬
efter, dä jag ej kan uppbygga dem för 1002 Rdr,
fär jag önoä ej mer an -co, hwaraf ZO R:vr
gårr boe i premier och omkostningrr z hwaremot
jag af Hä^oel erhöll fulla warder dä olyckan in-
rraffade. Pen beränktigaste omständigheten äkerstäx
ännu. den, atk sedan Landet försäkrat sina hus och
beralt sina penningar rist BeaM.Cafian, sä kan det
ga med den samma wig, som med Malmö Dis¬
cont och wi förlora be ersätkmngar wi päräknat,
och en hop ödeshemman snart wittna, huru wal det
»rya systemet warit ggnomränkt.
Jag anhaller, alt mina Hederwarda Medbröder
icke anse ista, att jag upprepat förut ansörda skäl
emot ven widtagna förändringen; jag föreser sä
»nyckel misinöje, sä mänga förebråelser i Landsor-
terne, undxr höga fröjderop af Fogdar och Härads?
strifware, som ensamt fä göra Brandwälderingar,
att jag behö^r nedlägga j edert förrroende de wer-
keligen sinarrande känslor harwid uppfylla mig,
och anhaller om Hederwarda Ståndets uppmärk¬
samhet för det jag nu gär att föreflä, som är. att
genom err allmänt Beswär utbedja ost, det Hans
K ngt-Maj:t käckes widkaga nägra ulwägar, hwar-
igenom lslä sqtparande sgk rangeras, sä att Landet
ej derivid kör mycket lider. Det jag derwid finnér
nödigt är följande, och anhaller jag art mina He?
derwärda Medbröder läckas rälta och tillägga hrvad
dem lampeligt synes:
i.o Skulle det med Grundlagarne kunna för-
Den 4 April. 75
imas, att hwarje Härad, efter betz hörande öfwer
den föreslagna andringen, mätte kunna den antaga
eller ej, dä det rörer desi enskild- ekonomi, wilie
jag derom hafwa anhälljt; läter der sig ej göra,
plan del stall gä som förespändt är, sä buskas;
2:0 Att hwem som helst i Landsorterne, för
hwilken Allmogen har förtroende, fär förrätta tvär,
derlngar ä sadane hus, som skola hrandförsäkraS.
z.-o Att premiesumman, ehwad ben pä en gäng
eller flere jnsättes, sär oflnnnas hos Konungens
Mefall-singshaswande, som, uran kostnad för Asin-
xanstagaren, den insänder,
4:0 Att Allmogen, wid iräkad penningebrist,
dä selande insättning kan göra husägaren förlustig
af ersättningssumman, sär lemna desi belopp t
Sparmmäl, ester Markegäng, i nästa KronvMa.
gazin.
§:o Alt dä wäre Respeetive MedStänd före-
skrjfwit vfl att försäkra wära hus i en Cafla utan
säkerhet, Kongl. Maj;t täcktes förordna, att dest
förwaltning och revision sättes pä en fot, som swa.
rar emot de offer wi ät den stola göra, och att
hwarje Län genom Ombud d"nti fär deltaga,
om icke
6:0 det stulle finnas lämpeligare, att en ny
Casta derföre, stild frän den förra, inrättades,
Jag hoppas för min del, att Hans Kongl.
Maj:t skulle nädigst göra afseende pä wär önskan,
sä mycket mer, som alla bade civila och militairg
74 Den 4 Npril-
Boställen i L.uwek, hwilka förr tagit och gifwit
Brandstod, nu blifwa alldeles blottställde och af
Kronan ivid brandskador mäste nybyggas. En om»
ständighet, som icke heller kommit i betraktande.
Nils liiaNLton frän Malmöhus Län förmälte
sig ej wara söranlaien ark uti Lergg försiag in¬
stämma, helst uti hans henwrt sä beskaffad Brand-
stobssbrening blif-vir träffad, att atta dermed wore
nöjda och inga widare föreskrifter, hwarlen i ena
eller andra afseende!, wore af nöden; hwaremot
sfotrsn l.on§berZ fran G fleborgs Län, gullers
jonston frän WestcrIiorriand och flere andra Le¬
damöter funno öerZg förflag om ett allmänt un¬
derdånigt Beswär lill Kongl. Majrt wara ganska
nyttigt cch antagligt, helft detsamma ej äsyftar an-
uat, än att yrka, der sadane hemmansagare pä lan¬
der , som läka i allmänna BrandsörsäkringsWerker
försäkra fina åbyggnader, ej mä derigenom wara
berättigade alt utesluta sig frän allmänna Harads-
Brandstoden, som antingen efter särskilda förenin¬
gar eller esker allmän Lag bör erläggas, hwilket
likwäl skulle inträffa, derest Kongl. Majrt i näder
bifaller hwad de öfriga RiksStänden i delta af¬
seende, uppå Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomiutskottens tillstyrkan, bestutit. Förmenan¬
de I^onZberA det wara af wigt, att BondeStän-
Let ej med irkgiltighct behandlar detta ämne, enär
det är gifwet, att den fattigare Allmogen, som ej
Har tillfälle att deltaga i Allmänna Brandförsäk»
ringrwerket, stall blifwa betydligen lidande, om al¬
ka de Ståndspersoner cch förmögnare Bönder, som
^ga tillfälle att i berörde Werk täta brandförsäk-
Den 4 April- 7§
sina Åbyggnader, skulle derigenom befrias frän
allt bidrag till ersättande af timande brandskador
inom Häradet; warande del, ester I.on§ber^8 län»
ka, och pä sätt han, när detta ämne förut sörewa-
rir, tydligen ädagalagt. ej något hinder, ark ju de,
som äga brandforsäkrade hus, kunna bäve njuta
och gifwa brandstod, fastande i Brandsörsäkrings-
werkek, ester der stadgade grunder, erhälla ersatt»
ning för hwad deras hus kunna wara mera warde,
än som genom Häradsbrondstoden ersättes; och wiv
hwilket förewetande I^vnZberA äfwen lillstyrkle,
att Sänder ma i ä nine t sorena sig om eli allmänt
,underdånig! bcswär, som ä Ständels magnar af
Talemanrien kunde underffriswaS,
Flere Ledamöter hördes häruli instämma;
hwaremot Austers Oanielson frän Elfsborgs Län
föreslog, akt Ler^s Memorial mä lill BondeStän-
dets enskilda LejwärsUtjkott remitteras, pä det
fragin der mä beredas och detta Ulffotc med behö¬
rigt yttrande deröswer inkomma; men dä af Tale-
mannen Proposition härom framställdes, hördes Grän»
bets tankar härom wara delade; förklarande by¬
sters Lsnästen trän Jönköpings Län, ali han, föe
sin del, funne sig nödsakad reservera sig mot ettsa
hesk ffadt beslut, helst uti hans Hemort Brandstods¬
förening finnes, hwari hwarken han eller någon
annan önskar nägon ändring,
Lsnststeris yttrande afbröts harwid af ssotmri
l^onZderA, som förmente att 8an6stLN, för sin en»
skilda del, ej kunde betaga Ständer desi rättighet
Bi allmäm besiura ett underdånigt beswär lik
76 Den 4 April-
Kongs. Maj.tt, i enlighet med Bergs gjorda för¬
slag; tilläggande blils Olansson fran Malmöhus
Län, akt det utgör Bergs ostriviga rätt, att erhål¬
la remisi ä sitt Memorial till Skändets enskilda
BeswärsUkstott, och alt således ingen borde Här¬
emot lägga hinder.
Landsten äber-opade sin rättighet att lala till
flut, innan hans mening ^blefwe bedömd, och H.n-
räsrs joackimsson frän Östergöthland erinrade om
nödwändighelen, att Ständets Ledamöter ej falla
Hwarandra i talet, utan bära aktning för hwaran-
dras yttrande rätt.
Sedan Talemannen med klubban äffat tyst.
»ad samt derefter uppmanat Anäers Landsten att
fullfölja sitt päbörjade yttrande, androg han : Hwad
medbrodren Ler^ föreflagit anser jag ej äga den
allmänna tillämplighet, att det bör kunna bli Slän-
dets allmänna röst. I Jönköpings Län, och till-
äfwentyrs i manga andra orter, finnas särskilda
Brandstodsföreningar ingängna, hwilka wunnit we«
derbörkig stadfästelse; och dä det ej kan bli Rik¬
sens Ständers rätt, att, genom hwad anstalt som
helst, rubba de öfwerenskommelser, som friwilligt
hlifwit ingängna eller de beslut, Domare eller exe¬
kutiva magken gifwit och hwarigenom samma vf-
Överenskommelser wunnit helgd och beständ; sä tror
jag äswen, att, ehuru de öfriga Respeckive Stän¬
den redan bifallit Lag- same Allmänna Beswärs-
och Ekonomilätffottens Betänkande, som föreflär,
att de Hemmansägare, hwilka i Allmänna Brand-
försäkringswerket lärik försäkra fina Åbyggnader,
Den 4 April- 7?
Dos» wara befriade frän deltagande ! Härads-
Hrandstoden, ehuru ExpedilionsUlffotteks, med Rik¬
sens Ständers pluralitö öfwerensstämmande, för¬
slag till underdånig strifwelfe i ämner till Kongs.
Maj:k, och ehuru detta beslut tilläfwemyrs winner
Kongl. Maj:ts nådiga sanction; kan likwäl, enligt
min öfwertygelfe, sädanr allt aldrig leda till minsta
rubbning uti de förut afslutade Brandstoveförenin,
gar, sä midt vesta sednare kunna wara deremot
stridande, utan desta mäste bibehälla den hetgd de
en gäng wunnit; och jag rror säledes, i följd här¬
af, att medbrodren kergs förslag endast är lämp¬
ligt för de orter, der dylika lagligen stadfästade
BcandstodSföreningar ej finnas och der säledes den
gjorda Laqförändringeu ensamt kan btifwa gällande.
Det är LerZs vstridiga rätt akt med sitt beswäc
virecte i underdånighet wända sig till Kongl. Majit,
och det är äfwen de Stands-Ledamöter obetagit,
som sädank äsiunda, atk härom med LerZ sig före¬
na; men jag will blott yrka, hwad jag tror wara
Vet rätta, att ett dylikt befwär ej bör wara skrif-
wet i Skändets namn och ej kunna a.-.ses säsom desi
allmänna röst, helst wi härigenc m stulle liksom pä
förhand medgifwa, att den besiutna L-igförändrin-
gen skulle äga tillämplighet äfwen för de orter,
der fastställde Brandstodssöreningar finnas.
lokau VViklunck frän Westerbotten samt L.ar»
I^arolon och ^acol» Ericsson frän Orebro Län in¬
stämde uti detta Lanälieng Anförande.
polian Wesling frän Westmanland yttrade:
Jag lyrker mig finna, akl en del as Ständers Le¬
78 Den 4 ÄprT
dam öler ieks köchs haf>va rika af fakrak meningen af
meobrodren LerZs uopl-rsta Äl morial. De synas'
tro. alt h r, dermed asy rak ett fu komligt upphäf-
wande as alia redan stvdda Brand stodsföreningar,
hwar.mot jag trott mig finns, alt han twärkom'
önstar deras bibehäliande och will att Ständer ali»
mank iva hos Komst, Diaj.-t i underdånighet an¬
hålla, det säd ine Hemmansägare, som lant brand¬
försäkra sina egendomar, ej mä mara berättigade'
frångå den inom Häradet öswerenskomna eller ef¬
ter Lag tillkommande Brandstod. För min del
sinner jag äfwtN ett sädant brswär sä myck-l heldre'
af nöden, som wi erfarit, att de öfriga Respecti-
Vs Ständen, i detta afseende, fattat ett beslut?
som för BondeSmndet kan biifwa af gansta men-'
liga följder, enär af den bestulna Lagftzrandringen,
om den öfwer allt winner tillämpning. det stall bli
otwifwelaktigt, att endast den fattigare Allmoge,?'
ensam qwarsiär, för att ersätta de bland densamma
inbördes inträffande brandstador. Jag skulle såle¬
des önsta, att sädant ma bli förekommet, men fin¬
ner ej sädant hindra, att ju de svin äga mera kost¬
samma byggnader, än som genom Häradsbrandsto-
den kunna ersättas, mä för öfwerstotlct söka för»'
säkring i allmänna Brandförsäkringswerktt.
ldlils l^ilslon och Olok Olskon i Albyn frätt
Carlstads Län, jemtö famtelige Zullmogtiqe frätt
Westmanland, förenade sig Uti hwad WessivZ sä»
inrida yttrar-
ksts r kelrrrkon frän Calmars Län, Oustak
Aakskoa fran Södermanland och Anäers Lsirisio^
Den 4 Aprik-
79
kerston fran Kronobergs Län anmälte, hwar för
sin ort, att Brandstodsförening»!: derstädes blifwit
ingängna, wid hwilka ds önsta att warda bi-
be häll na.
^näers Danielson frän Elfsborgs Län för¬
nyade sikt förra förstag, akt remiss mä till Stån¬
dets enstilda BeswärsUl^otr ineddelas, och ansäz
det wara hwar och en obcragcl ait, när detta Ut¬
skott inkommer med yttrande och för stag till den un-
derdäniga Befwäesstnfrcn, derwid göra de anmärk¬
ningar, hwartili de finna sig befogade, äfwensom
det da beror af hwar och en, alt uii understriftm
deltaga eller icke.
ston jonsfon frän Blekinge, som nu erhöi!
ordet, förmälte sig af mcdbrodrcn Austers Da¬
nielson wara förekommen, helst ho.n endast wille
fästa S andels uppmärksamhet derpå, alt den tvid»
lyftiga ventilation som uppkommit, wore öfwerflö»
dig, enär remiss aldrig kunde wägras, och hwar och
en hade sin talan öppen, sedan enstilda BefwärS»
Utskottet öfwer frägan sig uklätit.
^lils jänsson frän Malmöhus Län, som in¬
stämde häruti, förklarade ä nyo, att han rörande
sfelfrvn saken instämde uti Lancllisna yttrande, men
ansäg sig likwäl ej berättigad wagra remiss ä dee
i srägawarande Memorialet; hwiiket ock härefter,
uppå af Talemanncn gjord förnyad hemställning,,
blef till Ståndets enstilda VesivärsUtstott öfwer-
lemnadk, med anmvdgn alt deröfwer sig uiiäta.
8» Den 4 April-
samt förslag lill den underdäniqa Beswärsstriften
afgifwa.
Föredrogos och biföllos StatsUtstottets den t
i denna mänad pä bordet lagva Betänkande:
i:o Angående Dahlby och Flyinge Kungsgårds
och Slureri-inrättnings Stak;
2:0 Angäende projekterad ÄflöningsStal m. rm
för Ulricsdahls Kongl. Luststotk;
zro Anaäende Bokhållaren 6arI5unä8 ansök¬
ning om utbekommande af MantalsstrifningoProvi-
sion; och
4:0 Angäende Begrafningshjelp efter Secretera^
ren klorin.
När BondeStandet lill afgörande företog'
StatsUtffotteks sistlidne Plenidag upplästa och pä
bordet lagda Utlåtande öfwer RilSdagsFuikmägri-
gen I§il8 ^länstons frän Malmöhus Län Memo¬
rial, angäende be lill Flyinge och Dahlby KunqS-
gärdar utgjorde dagSwerksstyldigheters upphörande»
utan motswarande ersättning» förklarade bemälke
^ils jänsson, att han för sin del icke allenast
sinner sig nöjd med delta Utlåtande, utan jemwäl
anser sig pligtig betyga si:, erkänsla för deli syn¬
nerliga uppmärksamhet, Högloft. S'atsU stotlet lein-
nät ät delta ämne, sam: det urmarkia nit för san¬
ning och rättwisa, hwarmed Ukstottet sökt bereda
rn möjlighet, att dagswerksjkylbigeS lidande wid
ostvan»
Den 4 April- sr
ofwannämnde Kungsgärdar en gäng mä blikwa
behjerladt och de fä tillgodonjuta den befrielse dem
rätteligen bör tillkomma.
I anledning häraf, fann Hederwärda Bonde»
Skändet för godt, att Utlakandet till alla delar
gilla och antaga.
StatSUtskottets U-läkande, som den r i den-
na manad upplästes och lades pä bordet, angående
Herr Lagmannen Grefve 6^IIenbc>rzs Memorial,
om förändring och lindring i SaipetergärdenS ut«
görande af Hemmanen i Riket, blrf, enligt siere
Ledamöters begäran, ä nyo lagdt pä bordet.
Härefter föredrogs StatsUtfkokkers pä bordet
hwilande Utlåtande af den i, sistlidne Martil,
angäende Strömsholms Sluteri inrättning; hwar»
tvid Riksdagsmannen äVeslmZ, som sistlidne Ple»
nidag ej warit närwarande, anhöll akt näm de Ut»
lärande mä ä nyo blifwa hwilande. pä set han
ma äga tillfälle deraf kaga kännedom rch wara för»
sedd med de anmärkningar, hwarkiil h >n killäfwcn-
tyrs kan finna sig befogad; och dä ö wige Fu l»
mägtige frän Westmanland häruti instriMe, fann
BondeS änder, efter nägon öfwcrläggning, fiätigt
härtill lemna bifall.
Wid nu ffedd förnyad föredragning al All»
BondeSt.prot. 18:7, *818. B-IV- IM
S2 Den 4 April.
manna Besvärs- och Ekonomiutskottets pä bordet
hwilande Betänkande, angående:
rrv Spannmåls» och VictualiehandelnS pä Lan¬
det beläggande med enahanda utskylder, som desis
hAiivelSnarivgar i Städerne Åtfölja;
2:0 Förbud emot Krämares kringstrykande;
z:o Möfligheis beredande för innehafware af
Boiällssvrb, att läka försäkra äbyggnaden i All¬
männa BrandförsäkringsWerket;
4:0 Jemkning uri BärsmansRoteringen i Hal¬
land ;
5:0 Medels widtagande till luxenS hämmande
och inländska F^brikcrnes upphjelpande;
6:0 LandtbruköAcademien, desi CentralWerk-
stad m. m.;
7:0 Fortfarande af det emot ulländfka öfwer-
flödswaror Utfärdade förbud;
8:0 Pckad, men afstyrkt, förhöjning uti Tull-
afgiflen för Boktryckeristilar;
fann BondeStänder för godt att besia Betän¬
kande» bifalla.
Ofwannämnde Utjkolks Betänkande, angående
förändring uti 9 L. af Kongl. Maj:ts förnpade
Seglakion-rOrdning den IZ Junit 1774» blef, up-
1 ^fon sjonslons frän Blekinge och flere andra
damörers begäran, ä nyo lagdt pä bordet.
Den 4 April-
83
Ater föredrogs Allmänna Bcswars- och Eko.
nomiUlstottets sista P enidag upplasta Bekänkan-
den, angående dels upphäfwande af Stockholms
S ads rätiighek a!t uppbära Parmpen,,ingar m.
m. och dels andra dermed gemenstap ägande än,-
nen; hwanvid ^näerg vLNichllon fran Elfsborgs
Län yltrade sin förundran, ali, pä säll Urstottet ytt¬
rar, ofwannämnde rättighet kan anses som ett pri¬
vilegium, enär ben blott har afseende pä uppbä¬
rande af en afgift, hwstken i sig s/elf synes min¬
dre billig.
^on ^ON5fon frän Blekinge fann deremot o-
ktviswelakttgr, att Stockholms Stads förberörde
rättighet utgör etr privilegium, enär ber ar en sär-
stilo förmän, som blifwit beona Stad tillerkänd
och pä hwars åtnjutande desi enstilda ekonomi blif-
wik beräknad.
sfokan VVessinZ frän Westeräs Län Uppläste
följanve:
Wördsamma anmärkningar wid Riksens Hög.
löst. Ständers Allmänna Beswärs- och Ekonom»-
Utstötts Utlåtande, i anledning af den af mig
wäckta Motion, alt Wäg? och Mämrepenningar i
de Städer, der Wag- eller Märacehus ej begag-
nas, mätte upphöra.
Med wördsain erkänsla för den godhet hvar¬
med HSqlofl. U lstottkt behagat upptaga och besina -
ra de stal, som föranlebt mig till denna Motion,
stuue jaa wara en otacksan» medlcin at elt S<Znd,
hwars behof kräft att med en mango bes.vcrr öjwer-
84 Den 4 April-
hopa detta Högloft. Utskott, om jag ej för det nU,
som under yöromälenS myckenhet ögonstenligt fram¬
lyser i beswarandet, ägnade Högloft- Utskottet en
tacksam gärd, en högaktningsfull erkänsla för ett
Lmr bemödande, att a ena sidan ljust städa Bon¬
dens lidande, men ä den andra ej wilja förnärma
Stadsboers tid efter annan erhällna fri- och rät¬
tigheter. Wik) sädant ädelt bemödande, blygs jag
ivisierliaen alt äter fä beswära Högloft. Utskottet,
att begära upplysning wid nägra yttranden, som
äro mindre ljusa för min kortsynta fatlningsgäfwa.
Hög ost. Utskottet anser wista Staders privilegier
lägga hinder i wägen, att utom deras eget godwil-
liga begiswande af denna lumpna inkomst, ej det
tränget och lidande, som Bonden i och för denna
högst obetydliga afgift får widkännas, alldeles kan
afstaffas, men torde kunna mildras; men huru den-
n.a mildring skal! ste, finner jag ej förestrifwer.
Är i8s§, dä detta Hederwärda Ständ bestred alia
privilegier, och i hwilkcn tänka det till dato sör-
bliswit, mlofwadcs en privilegii. jemkning, som
ännu wäl ej medhunnits, och troligen man en nu
kraftfull Regerings mägtiga åtgärd i ewighet ej
lärer medhinnas. Den minsta uppoffring ä Wäl-
loft. BorgareStändetS siva synes det wäl wara,
om dr för nägra styfver, som med kränoel ihop.
samlade ej förflä till Uppbördsmäns aflöning, u an
att lemna en mot nitfull tjenst ät Uppsyni,>g-män
lämpad lön, hwilka merendels stola.lefva af vet
ros Bondens enfald och glömsta dem bereder. Jag
dristar derföre till en werkelig mildring ä de be-
swäc och äfventyr jag förut tagit mig frihet an¬
föra, föreftä, att cm nägon Stad, i stöd af fina xri-
Den » April. 8Z
vilegier, stulle enwisas akt fortfara med denna af.
gifts affordrande, der nödwändigk mät e finnas
Wägk och Mäkarehus wld det torg dil bonden blir
wist med sina Landlmannaproducker, och hwarest
han fär aflägga sin afgift, sedan han försätt wa.
rån; ty ingenting kan wara vbilligare än att hn
stall erlägga afgift för den wara, hwarföre han btir
sä mistbjuden, att han nödgas föra den hem igen,
Afwcn förefaller det mig icke nog bestämdt,
att alla flags hemmans.onera, som i stad stöta lem¬
näs, böra frän denna afgift alldeles wara befria»
de. Det är ju högst orimligt, alt om Häradsstcif.
ware eller Kronofogde m. fl. äro boende pä sikt
boställe och der taga emot sina rantepersedlar, kom»
ma inga wäg« och mätarepenningar i fräga, men
om han bor i staden eller dit anordnar dem, stall
afgift kunna affordras. Ingen Stads privilegier
matte kunna sträcka sig längre än till de i staden
till afsalu inkomna och werkeligen föryttrade eller
»ill söryitnng nedsätta waror. Högloft. Ukstoktel,
som hast all möda ospard att samla alla de För.
fattningar, som röra detta ämne, lärer icke stadna
i sikt ivälgörande nit art föreflä bestämd Lag, att
äfiven den enfaldigaste, hwilken det mest drabbar,
kunde blifwa styddad af Högloft. Utskottets wälgö-
rande äsigter,
Under förhoppning, att Hederwärda Ständek
ej wägrar desta i wälmcning framställda erinringar
fä blifwa communicerade de Respeelive MedStän-
den och blifwa bifogade en äterremist till Högloft.
Uistottet, lefwer jag i den glada förhoppning att i
86
Den 4 April-
Högloft. Ulstotket mötas as samma godhet/ af hwik-
kci jag i Betänkandet sätt skönja re ojafakiigaste
prof. Stockholm den 4 April isi8.
stok. ^laZn. ^VesstnZ
frän St live och Tc.dnnd^g
Härader i Westmanland.
F^iklleande VVeslinZ mnnlcligen, ack detta
Hans Liisöraiide encaji har afseende ä den del af
Illstokeks ck"ä,awarande Betänkande, som rörer
den of Wesling sje.f mackia manon.
6uliak Ifarsson frän Stockholms Län anmäl¬
te, hmas angar stagan om Stockholms Stads rät¬
tighet till rcnhällniugsafgift, ari det förekommer
Honom underligt, det denna rättighet kan wara
ett Stadens privilegium, enär den ej ägt rum län¬
gre k,d än sedan är 181^; men pä del 6uliak
Ifarsson mä fä tillfälle alt härom närmar- m-
weckla stna tankar somt jewwäl gransta Ulstoltets
B länkande, anhöll han a't deksamma motte fä yt¬
terligare hwitå pä bordet till nästa Plenum.
^nöers joackimsson frän Östergöthland för-
mälre det stola inträffa uii hans hemor. Östergöth¬
land, akt den isrägawarende afgifren ost rdras All¬
mogen äfwcn för Kronans behälloq Ränre- och
Ti ndespannmäl, när densamma till KronoMaga-
sinerna aflemnas; hwilker joackimsson ansäg in-
uesak a clt mistbru^, som desto tydligare bewisar
nödwändighetcn af hela afgiftens afstaffande.
^nckcrs Danielson frän Elfsborgs Län ytt¬
rader All em än den förberörde rättigheten ffus»
Den 4 April. s?
le wara ett privilegium, det han ej medzifwer. hade
dek i alla jall warit Utskottets pligt att ingä t
pröfning och bedömmande om billigheten och rätt-
wisan af detta privilegium samt om möiligheren af
desi npphäfwande, pä det Riksens Ständer i det¬
ta afseende mätte komma i tilljde an derom med»
dela sitt beslut; men att endast möta med det or»
del privilegium, liksom more detta en helgedom,
hwit ken pä intet satt fär widröraö , anlag Daniel¬
son bäve olämpligt i sig sjelf och oförenligt med
Grundlagarnes innehäll, som wäl förestrifwa att
Privilegii-frägor stola med alla Ständens sam¬
tycke afgöras, men ej förbjuda an de ju förut lä
af Utskott upptagas, beredas och bedömmas. F-r
egen del wore Danielson fullkomligen ötwer-ygad,
det Stockholms Stads ifrågavarande rättighet ej
kan under något sken af rätkwisa förswaras; ty
hwad Staden behöfwer för sin renhållning, bör be¬
stridas af Stadens Catza, och ej ulpräsias af Landt-
mannen, för det han med sina producrer will fyl.
la Stadens b.hof. Det wore wäl e> afgifrens be¬
lopp, som kunde wara särdeles känbar, utan egen-
tellgen det nppehäll och krångel, som af uppbörden
förorsakas, samt de obehagliga beswarligheter, som
alllid ätfökja Stadens PolwvComroll.
Sedan samtelige Fullmagkkge frän W^steräs
Län förklarat sig instämma uti hwad gottan
1ln§ strifkeligen anfört, blef ärenvec a nyo lagdt
pä bordet.
Expeditions.Utskottets, uti ankommet och nu
68 Den 4 April-
uppläst Memorial al den 23 sistlidne Marrik, ejor,
da anmälan om uödwä»digheten af förwaringsrum
för ofwerbltfwande Exemplaren af ^ »hanael lin
RlksStänd.ns Proiocol!, sann BondcSkänder för
godt tilt SlalsUtlVoirels yttrande remittera.
Upplästes ConstitutionsUtffottets nu ankomna
trenne sä>st»lda Memorial af den 26 sist!. Mar»
lii, hirari.,enom Ulstottet, för en med 56 Z. Re¬
ger inc»ö>ormen instämmanve behandling, till Riksens
H>glofl. E tander ölwerleinnar af Utskottet rillstyrk-
ta och föreflagna tillägg u>i 9 och 107 M Rege¬
ringsformen >amt 57 H Riksdagsordningen; och
dä BondkS öndel wid d-sia Förflag ej hade för
när,varande näavt orr påminna, fann ock detsam¬
ma för sin del skästa! förklara, ali de, samm Rik¬
sens Ständers II .åkande, komma akt hwila till nä¬
sta Riisdag, för att dä komma under afgörande.
Nedannämnde inkomna Betänkanden upplä¬
stes och lades pä bort et:
Allmänna Beswärs och Ekonomilltffottels:
1:0 Angående inräkkande afen Comité i hwar-
je Fö samling, till utdelande af den Spannmäl
Mag-zinoDireckionen leinnar;
2:0 Lm ändringar i Författningarne, rörande
Sk.garne i Riket;
3:0 Angäcnde föreflagna ätgärder till förekom¬
mande af Veneriska smittans kringspridande.
Den a April- ry
BancoUtstottetS:
1:0 Om utgifwande al Bankens FastighctsLan;
2:0 Om närmare bestämmande af rättigheten
för Corporationer och Bolag att i Banken uppta-
ga län a fast egendom;
z;o Angående de wid Banken erforderliga »ve¬
derhäftighets-betyg, samt fördelning i antalet af
Werkets Syresmän;
4:0 Om understöd för Södertelge Canal och
Slusiwerk; och
s:o Oin specificerade FSrtekningars insändande '
öfwer Asstgnalioner pä Banken.
LagUtffottets:
Angäende wäckt fräga, der de publike Antori-
teter, som ä Kongl. Maj:»s och Kronans wägnar
alstnta Contracter elle; Afhandlinaar med enssilde,
ej ma aga an, wid twist om uppfyllande och tolk¬
ning deraf, sjelfwe deröfwer dömma.
Lag- samt Allmänna Besv ärs- och Eko-
nonuMfkottenS:
i:o Angäende förändring of de rörande enfkif-
tesdelningar Utfärdade Författningar;
2:0 Angäende gjordt Förstag till ändring af
föreskrifter.»» om Stängselskyldigheten.
Dä klockan nu war 2 pä dagen, åtskildes
Sländet, sedan öfwerenskommelse skett a» i efter¬
I» Den 4 April-
middag kl. 4 ater sammanträda, för are sata sig
föreläsas Åtskilliga inkomna Handlingar; bligande
emedlertid anmärkt, att Riksdagsmannen ^on göns¬
son frän Malmöhus Län förmälts sig sinnad, att
läka desi den iz sistlidns December till Ständer
inqifna och sedan den liden pä bordek hanlande
Memorial, rörande utgörandet as P.csterskapels i
Skäne LöningSTionde, förfalla, samtal! Siandet
härwid läk bero.
Eftermiddagen,
Upplästes Lag- samt Almänna Beswärs- och
EkonomiUtskottens ankomna Betänkanden:
1:0 Angående rättighet för Almogen i Blekin¬
ge och Skäne att emellan alta hamnar derstädes
sjöledes obehindradt föra deras prvducrer;
2:0 Angäende Jordägares rätt hoS Landtbo,
samt Rättegängssältet wid utsökning deras;
z:o Angäende delningsgrunden wid Enskifien
af Hemmanen i Blekinge;
4:0 Angående HnsbehofsMjölqwarnars befriel-
se frän ffaltläggning;
5:0 Angäende obehindrad rättighet för Hem¬
mansagare, alt uppföra och begagna Husbehofs-
qwarnar;
6:0 Om upphäfwande af förbud emot Landsköp;
samt LagUtssottetS:
i:o Angående förlupen Makas rättighet, att i
nytt giftermål ingä;
Den 4 April- yi
2:0 Angående förklaring rörande hwad iil! Po,
litiemäl bör hanföras;
z:o Angående åtgärders lvidragande till Sjö-
Lagens öfverseende;
4:0 Angående sökt företräde för Jordägare lill
brukares lösa egendom;
5:0 Angående wista föreslagna ändringar Uti nu
stadgade RäkkegängsOrdning; och
6:0 Angående OfwerSlächallqreEmbetets i Po»
iiticÄrender stäilaiide under Ho'Ratteng granskning.
Och blefmo detze Betänkgnden, efter uppläsan.
de, lagda pä bordet.
G>nom ankommet P otocollsU drag för den 24
Midne Martil, förmäler sig Hogwördige Preste-
Ständet, jemte bifall till S>aleN!sko'teks Utiätan.
de, angående redowisnmg för StalsWerkets för¬
skott till tryckningen as RiksStändens Protokoll-,
med dertill hörande Bihang, ivid 18 iZ ars Riks¬
dag, hafwa bestulit att, i sammanhang dermed,
anmoda StarsMskottek att till RiksSianden in-
giswa Fo stag till tjenliga föreskrifter, huruledes
S atsweikeis förskott till tryckning af RiksStän¬
dens P otocol! och dertill höra-de Bihang, wid
nu påstående och följande Riksdagar, mä warda
behörigen redowisade; hwarförurom, wivkommande
Utskottets förfrågan, huru med de äterstäende i be¬
håll »varande Exemplaren as berörde Bihang, om¬
kring 2OQ stycken, bör förhästas, Högwördige Stän¬
der, af ansörda skäl, för sin del bestulit, art Herr
92 Den 4 April.
Grefwe» och Landtmarskalken sann Herrar Taleman
och alla de Ledamöter Uli Riksens Sränders All»
manna Utskott, hwilka icke redan erhälltt Bchan»
get. äfwensom Academie» och GymnasiiBiblivthe»
kerna i Riket» böra undfä hwar sitt af de ännu
aterstäende exemplaren.
Uri besia bestut fann Hederwärda Bonde.
Ständer för godr akt sig med Högwördige Prest»
Slänvek förena; h varom sä wäl Respective Med»
Gränden, som ock StaksUtffolier, ffulle, genom
Utdrag af Prolocoiiet, wördsamt och wänligen un¬
derrättas.
Sedan ExpedirionsUtlkottets Memorial af den
s sistlidne Fcbruarii, om medel att befordra större
afsättning och gagn af Bihangct till RiksStän»
dens Protocoll. innchällande, ibland annat, der för¬
slag, att Utskottens Belänkandcn hädanefter icke
skrifne, ulan genom tryckta ark af Bihanget, skul¬
le RiksStändcn meddelas , den y i samma mänad
blifwir as Högwördige P-estStändet bifallet, med
der förbehåll, att de widlyftigare Utlåtande»,
hwilkaS tryckning kunde fordra en längre
lid skriftligen mätte blifwa till RiksStän»
denS granskning inlemnade, pä det att. ige¬
nom afbidande af tryckningen, Riksdagen icke
mätte förlängaS; sä har wälbemällc L-!änd.
pä fart nu ankommet ProtecollsUtdrag för den l i
denna mänad utwisar, uppå anförda stät, funnit
sig söranlätec att, i anseende till Riksdagens
snart annalkande flur, wördsamt och wänligen in»
Den 4 April- 93
bjuda de Mspectlve MedStänden till ,'nstamman-
uri P»estSkändets ofmanberörde förbehåll; i hwit»
ket fall Riksens Ständers samkelige Utskott för¬
modas blifiva derom till behörigt iakttagande ffynd-
fammeligen underrättade.
BondcStändet, som tog detta ärende under
öfwerwäqande, sann för godt atr Högwördige
PresiSiändets inbjudning till alla delar antaga;
hwaroin sä wäl de öfriga Nespective Ständen,
som ock Riksens Ständers samkelige Utskott, skulle
erhälla »vördsam och wänlig underrättelse.
Enligt ankommet, nu uppläst ProtocollsUt-
drag för den 24 sistiidne Mars, har Wällofl.
BorgareSkändet, wiv förnyad föredragning af Lag»
Uiffoktets Utlakande, i anledning af gjorda mo»
tioner om bestämmande af en wist afgift lill Kro»
nsFogdarne i Wester- och Norrbottens Län, dä de
icke sfclfwa, utan genom Länsmännen, täta »verk¬
ställa Utslag i Utsökningsmål, asivensom särskild
wäckt fräga, om fastställande af Länsmännens samt
Nämnde- och FjerdinqSmännens rättighet akt, en.
ligt KronvFogdars vrdreS, och pä deras answar,
»verkställa urmämingar i privata mäl; funnit för
godt inbjuda MedStanden, akt förena sig om en
underdånig ansökning till Kongl. Majtt, alt Her»
rar Landshöfvingar mä genom circulaire förständi¬
ga sanuelige KronoFogdarne i deras Län, akt de
äro berättigade att, i och för sädana privata ut-
mäkningsförräktningar, som pä KronoFogdens eget
answar werkställas. Åtnjuta biträde af Länsmän
och Fjerdingsman inom Fögderiel; och beslöt Bonde»
94
Den 7 April-
Ståndet att i denna del med Wallof!. Borgare-
Sländrt instämma.
Uppä anmälan, bewiljade BondeStändet Riks¬
dagsmannen ^näers jonston i Harg frän Stock¬
holms Län, z.-ne weckcns ledighet, att frän Riks¬
dagen till hemorten afresa.
Ståndet äkffildeS kl. half till 6 e. m. vt
kuxra.
In iiäom protocolli
Olok ^Verlin.
I8l8 den 7 April.
Plenum kl. half till io f. m.
Efter förrättad bön, blef det hos Hederwärda
Ståndet den 4 i denna mänad hälina Prvtocoll
justeradt.
Ä nyo föredrogs SiatsUtstottels den n sist-
lidne Mars afgifna och sedan den i bennes pä
bordel hwilande Betänkande, angående föreslagm
förändring och lindring i Salpetergärdens utgöran¬
de af Hemmanen i Riket.
Vice Talemannen H/ckert yttrade härwid,
bet han wäl funne ber rttugt och tillbörligt, att
Den 7 April- 95
sedan R>k'ens Stander en gäng beflutit, akt Ri¬
ket, genom inhemsk production, skulle in natura
lefwerera sä mycken Salpeter, som för dest behof
ersvrdras, sädank äswen sullgöres och pä allt sätt
befordras; men da, såsom han, i egenskap as Re¬
visor, haft tillfälle inhämta, n era.än 300,020 R:dr,
oaktadt den stora och kostsamma Stat, som för upp¬
börden och tillsynen härwid biifwit anlagen, häri¬
genom influiit möfwer Hivad som till nämnde be¬
hof ätgält, hwaraf en Fond bildats, den man wäl
sett hafiva blifwir anwänd, men till det mesta för
inrättningen alldeles främmande öndamäl, och jord¬
bruket således ulöfwer behvf.vet sätt widkännas en
lunga, som det, esler hans tanka, i framtiden o-
möjligen kan Uthärda, aldraminst om de ä nyo
antagna 1815 ärg tryckande grunder för allmänna
Bewillningen stola gälla i 5 är till, sä trodde
han, alt, i anseende till det bidrag och understöd,
vfwanförmälte Salpkterfond bör kunna gifwa. hem¬
manens Salpekerstatt nu kunds och boede betydli¬
gen nedsättas och förminstas; förmenande viceTa-
lemannen, att i alla fall bäve Styrelsen och den
mängd af betjening, som i och för denna inrättning
blifwit tillsatte, och hwilka, enligt Hwad uvplyst
blifwir, ärligen kosta ungefärligen 20 procent af
wärdet för hela intägten, borde förenklas och män.
ga bekatmingar, såsom alldeles umbärlige och öf->
Iverflödiqe', upphöra, hwar igenom en icke ringa bä¬
ve allmän och enskild lindring skulle tvinnas, samt
den föreslagna nedsälkningen således i betydlig män
underlättas.
Häruti hördes flere Ledamöter instämma, och
§6 Den 7 April.
kristers Danielson frän Elfsborgs Län önskade och
föreslog, att den hittills fastställda Salpctergärden
mätte, uppä de af vice Talemannen byckert och
de flera af Herr Lagmannen Grefwe 6MenborZ,
uti desi till SratsUtskotlek remitterade Motion, i
detta ämne förebragra skäl, till cn början och intill
desi omständighekerne kunna antingen fordra mer
eller medgifwa mindre, nedsättas till hälften, sä
att hädanefter blott Z i stället för iv marker Sal¬
peter mä ulgörgs af hwarje helt hemman, samt att
dek, utöfwer Kronans päräknade behof af denna
wara, redan influtna eller killäfwen yrs inflytande
öfwerffott, eller den fä kallade Salpeterfondcn, mät¬
te, urom hmad som omedelbart erfordras för stelfwa
denna näring, älerqä i löne understöd lill jordbr»,
ket, hwaraf den förut blifwit uipräsiad.
Om derra^ förflag förenade sig Samuel ^n°
stersson frän Östergöthland, som begärde lärskildt
anmärkt, det han derjemte, sä wäl till följe af egen
erfarenhet och öfwertygelse om olämpligheten och
gagnlösheten af de tillsatte Styresmännen, som ock
i enlighet med desi Committenters honom gifna upp.
drag, yrkade att desia sysilor mätte äler indragas,
och näringen befrias frän de beswäriigherer, son;
deraf nu äro en följd»
polian DongberA ansäg den föreslagna ned»
sättningen sä mycket bifligare, som dä Salpetertill»
werkningen efter nu warande grunder päböds och
inrättades, Kongl. Maj.t och Kronan Utfäste sig
att betala r R:dr 24 si- för hwarje lefwererabt
Lispund
Den 7 April.
97
Lispund Salpeter, men deras sedermera blifvit af«
dragne ,6 si. pä hwarje Lispund lill aflöningar för
SjudenS aken; och vä detta afvrag äfwni drabbar
dem, hwilka med eget solk och egne redskap werk¬
st illa kokningen, utan att således pä nägor sätt lo¬
lalia Kronan genom nägra understöd i och för be»
drifwandet af denna handtering, förmente han, att
deste åtminstone borde fä fullt tillgodonjuta den be¬
talning af Kongs. Maj:t och Kronan, som fran
början marik uklofwad; hwillet för den som t. ex.
tillwerkar Zo pund om äret, utgör ren icke obetyd¬
liga summan as Zo plätar. För öfrigt höll LonZ->
berz före, atk de manga tjenstcr och betattningar,
som bliswit inrättade, dels list underwivning tvid
beredandet as Salpetern, dels för tilttnn ö»wer
uppbörden deraf, böra inffränkas, sedan uö sta de¬
len af A mogen nu mera förstår och »swen sjelf
bcdrifwer denna tistmerknjng.
Larl klonriLsson frän Gefleborgs Län under,
stödde vetta yttrande, och kelar K-Islon krän Cari,
stianstads Län tilläde, att i hans h mork, tö ira
och Westra Göinge Härader, kunvc Allmogen be¬
reda och koka Salpeter, innan »ag-m Siy>esmän
eiler särskilda Sjudare tillsattes, och alt tillmer k-
uingen, som almen föru' uppgäik ti l emellan 4 a
620 pund om aret, derigenom ingalunda h :arken
bliswit förbättrad eller sörö ad H.,n förmodade,
«rr lika «örhä'lande skulle inträffa pä de mesta ny,
dra ställen, och föreslog derföre att sören mnde be»
faliningar, såsom, pä Venna grund, flerestädes all,
BondeSt. prot. >817, isis. B-IV. 111
98 Den 7 April.
deles öfwerflödige, mätte afstaffas, åtminstone pä
de orter, der Allmogen, liksom han nyst nämnt i
dest hemort, sjelf törstar att sjuda och koka; hwar,
jemte han, i likhet med I.ontzber§, förmälte sig
icke finna något stal, hwar söre den, som med eget
folk och redskap werkställer sin kokning, stall wid-
kännås aldrag i den bestämda Kronvbetalningen af
i R:dr 24 st. Lispundet, för ert ändamål, hwar-
af han icte har eller kan fä nägvn nytta.
^näsr8 ^osclrimsson frän Östergöthland: I
min hemort haswa wi fjelfwe inrättat Bolag för
Salpeterkokning, n, och flere af de mänga Öfwer,
och UnderStyresmän samt öfrige betjente känna wi
knappast till namnet. Dä de, delta oaktadt, njua
stora löner, och de stakkffyldige äro, som vice Ta-
lemannen klickert anmärkt, ändock nog hardt tryck¬
te af en dryg bewillning och andra utlagor af alla
namn, kan jag ej annat än förena wig med dem,
som yrkat reform och minskning uti ifrägawarande
onus, och besynner igin Medbroder» ^nciers Oa-
oiellon8 högst billiga försiag, att öfwerstoiket af
Salpeiergärden ma, sedan Kongl. Majit och Kro¬
nan fält sikt, oförryckt hällas jordbruket tillhanda,
som detsamma ber c dr.
^cm jonsfon frän Blekinge: Ingen stkatt är
sä stor eller sa ojemnr fördelad pä samhället i det
hela, som den ifrägawarande. Det är jordbruket
ensamt, som här är i staga, och derföre anser jag
dek wara wär skyldighet att, i allt hwad pä ost
kan ankomma, söka bidraga dertill, att nägon lin¬
dring ästadcvmmeS; och lill den andan häller jag
Den 7 April.
99
före/ att ingenting, med afseende pä bade Kronans
och de skattdragandes fördel, kan bättre Ut äktas,
än om en ny reglering af inrättningen i hel i p, H
widd företages, hwarwid, esler min lansa, såsom
grunder borde antagas, alt uppbörden, hwilken i
förhållande till all annan uppbörd nu werkställes
med den. största kostnad. emedan Nppbördsmännei,
deraf erhålla lemsörclscwis wiva större p^ovm.n än
alia andra sädane Tjensteman, ställes under wan«
lige Uppbördsman pä Landet, Kronofogdarne, hwit.
ka förut äfwen haft denna befattning, att narin»
gen förklaras fri och icke bunden af nvängslaqar,
och att alla de tjenster, som nu äro i detta ända¬
mål tillskapade, inffränkas eller asst.ff.is, samt alla
Styresmän upphöra, helst all probering nu mera
sker wid Krutbruken, och Landets inwinare sjelf»
we första att bereda och tillwerka Salpetern.
V ce Talemaunen »^kert wille ytterligare
haswa förklarad?, det hans mening ingalunda wore,
att man bör undandraga sig den af Rikets Stän¬
der wid fölslu na R.ksdagar bervrljade Salpeter-
skatten, utan att han blott ön>ka> dcrwrd fästa det
wilkor, alt densamma ej mä anses såsom sä o'ör-
ander ig grundstat!, att ju beloppet de^as mä kun¬
na efter omiiändtghckerne, r. ex. jädane som de nu
förete stg, förminffas, samt a» det deraf uppkom¬
na öfwerstottet, eller den sa kallade Salpe^erson-
den, mä först och främst anwändas tia näringens
befrämjande och underhjelpanve, men i öfrigt så¬
som en jordbrukets utestuiande tillgång.
Lric Lricston frän Örebro Län pllrase wida»
ros
Den 7 April.
re: Efter hwad jag nu hörk, är allas önskan för¬
enad derom, akc de i och för Salpeternäringen in¬
rättade syfilor och befattningar mä förstinna, och
deri instämmer afwen jag; likasom jag anser stak,
ten böra och kunna sä mycket heldre reduceras kill
hälften emot hwad den nu är, som jag kill och
med tror, akt den helt och häller bör och kan upp»
höra, åtminstone intill nästa Riksdag, emedan den
deras redan tillkomna fond af emellan z och 420,000
R:dr, bör wara tillräcklig att till denna tid bestri¬
da uppköpet och auffaffandel af Rikets hela behof
af Salpeter, och den nu äragna dryga allmänna
Bewillningen torde göra ett sädant anständ allde¬
les nödwändigt.
kokt sonson frän Kronobergs Län: Att l'U
mera wänrä eller begära nägot understöd as den
redan bildade Salpekerfondcn, och pä denna grund
nedsätta Hemmanens ärliga Salpetergärd, finner
jag ej wara werkställbart; ty utom der akt denna
nedsättning skulle, pä satt S.latsUtskottet anmärkt,
hämma den inhemska productionen och göra hwar
och en Hemmansägare böjd, an heldre betala con,
rank en ringare afgift, än sjelf taga befattning
med tillwerkuingen, fär jag derjemte upplysa, att
Statsutskottet redan förestagit särskildt anwändan»
de af mcranämnde Fond, hwarom afwen särskildt
Betänkande, i grund af Revisorernes berättelse,
ofördröjligen lärer inkomma. Jag kror, för öf¬
rigt, mt^ all skälig anledning till klagan blir undan¬
röjd, om Salpeterinrättningen äterföres till det
flick, hwari den försattes genom »verkställigheten
af Riksens SränderS, wid 1802 ars Riksdag,
Den 7 Apxil. roi
fattade beslut, La in? a tjenstemän moro tillsatte,
uran näringen war fri och berodde pä hwars och
ens egen omtanka, samt ingen annan pröfning wid
Salpeterns lefwerenng ägde ruin, än ark deri
stulle wara fri frän jord och andra främmande
ämnen. Härigenom stulle de, i sednare tiber, se¬
dan särskilda Embetsmän bliswik förordnave kill
tillsyn as denna handtering, rilikomna ätstilliga pro»
beringar och deraf härflyrande rabatter undrvikas;
och dä ändamalei af deras tillsättande eaenttiaen war
art meddela Aunogen underwisning i Satpeterkill»
werlningen, men berka ändamål nu mera är wunnet
och alla de orter, der locala omständigheter medgifwa
tillwerkning, äga tillräcklig kunskap om tillwerknings-
sättet, tror jag att be äfwen helt och häller äro öfwer-
flöbiga. I min hemort moro de der ifrän början, ry
man iillwerkade der Salpeter, innan man hade be¬
grepp om nägra styresmän. Man arnlör ifrän början
i R:dr s4 st. Lisp. af Kongl. Maj:r och Kronan föc
den Salpeter man sjelf killwerkak, men innan man
wistre ordet af, ajdrogs hära «6 st., för att löna
de ifrägawarande tjenstemännen, hwilka till en
del ival regos «f det folk, som redan war inwandr
wid örtens tillwerkning och erhöllo namn af^Un»
derwisningswerkmästare, Men hwilka, i och med
detsamma dem tillädes en ärlig Spannmälslön af
Kronan, uran åliggande atr för wistt särffildr arf-
wode biträda Allmogen wid kokningen, hofwa
blifwit sä dyrlejde, att de, utan allt för dryg kost,
nåd, icke kunna begagnas. Hela denna anställt
har således medfört mera tunga än förmän för
Landet, och de ifrägawarande tjenstemännen hafwa
nägon gäng till och med med mistundsamhet äsert
ros
Den 7 April.
L indkmannens sörmäga otr ffelf tillwerka en ma»
ra ben de helst önsta! ffclswe fä bereda 06) les-
melera.
keter ^nflersson frän Halland: Om, såsom
redan bli'n il anmärkt, SalpelerffuderiStateN, med
alka best Directeurer och betjenrer, äro öfwerflö-
vige pä be orter, ber Salpeter »verkligen tiltwer-
kas, sä marte detta sä mycket heldre gälla för
de or er, der, liksom i Halland, denna lill-
merkning i anseende till stogsbrist, omöjligen kan
ast dkommas; och han yrkade derföre, att denna
Stat mätte i allo asst ffas eller ätminstvne betyd¬
ligen förminffas.
^nflers Danielson wille lill stal för dest yr¬
kande, al inloppet a, S lpetergärden mätte till
halsten nedsättas, ylle, lig rre hafwa anfördt, att det
för Staten nöoiga qvantum der s torde hädanefter
kunna inlösas, utan sa ka barl betungande lör jord¬
bruket, da, enligt H rrar Commilrerades för Sal-
peterärenderne berälketse, tillwerkningen redan mun»
nit en förkofran, att en mängd Salpelerlador blif¬
vit nästan i all a Län. pä fl-ra färstilda ställen, an¬
lagda och näringen i sednare arén wunnit den
til wäxt, akt en be>yd'ig och med hwarje ar sti¬
gande productton är att förman,ta, och att följakt¬
ligen för närwarande och än widare för framtiden
billiga priser pä Salpetern böra inträffa.
fohan DonZderg: Det ar upplyst och af sjels-
wa Commi'terade för Salpeterärenderne medgifwet,
att nar Gotha CanalVolags Dijconlwerk, i bör¬
Den 7 April. r°3
jan af förlidne Ock. manad, upphörde att betali,, hade
Salpeterfonden derstädes en behållning af capital
*55,452 R.dr; äfwensom art ätstilliga län as sam¬
ma Fond blifwit ukgifna till sädana privtta perso¬
ner och inrättningar, hwilka hwarken haft direct
eller indirekt sammanhang med Salpekernärinqen,
såsom kill Eskilstuna GewärsF.crori 48.520 R.-dr,
till Majoren och Riddaren Ltjornlvärä 50,000
R:dr, samt till den under CommeiciCollequ dis¬
position stående ManufocturDisconsFonden 12,000
R:dr i och för Manufacturisten Ovven8 Discont-
rätt. Denne sistnämnde man äger wäl i sin wäg
stora sörtjenster, som berättiga till uppmuntran och
understöd; men dä Salpetersonden blifwit bildad
genom tillstött fran jordbruket, anser jag densam¬
ma aldrig böra kunna amvändas till ändamål, som
ej dermed stä i förening, hwarken till Gö'ha Ca-
nalarbetes befrämjande eller andra företag, utan de
nyttiga inrättningar, som förtjena Stålens biträ¬
de, böra, pä annat sätt, detsamma beredas, och till
jordbruket älergä, hwad, pä nämnde sätt, derifrän
omedelbart HLrflutit.
Jolaan ^laAnus 'iVeslinZ förenade sig sä mycket
heldre med aila de,Ledamöter, hwilka yrkat indrag¬
ning as SalpetersiuderiStaten, som det stall wara
deha tjenstemän, hwilka merendels walla, att den
Salpeter Allmogen pä egen hand tillwerkar, bste
casserad, sä snart de icke fatt äga befattning med
kokningen eller lesverancerne.
Vice Talemannen leckert upprepade sin för¬
ut yttrade mening: Att Salpetergärden kan och bör.
Den 7 April.
i anseende kils dea betydliga Fond, som deraf tils.
kommit, nedsättas och, i likhet med hwad flere Le¬
damöter föreslagit, bestämmas lill hälften af det
belopp, luvarmed den nu erlägges; att den, wid
denna näring nu anmanda tienstemannapersonal,
såsom till stor del öfverflödig, reduceras; samt att
SalpelerFonven, sa midt den ej i och för sjclfwa
näringen erfordras, mä ensamr komma jordbruket
ti^l godo; öf,ver hwilkek allt han ansäg Statsut¬
skott.t böra yttra sig, hwarsöre dest nu förewaiau¬
de Betänkande borde återremitteras.
Uppå af Tremannen härefter framställd Propo¬
sition. blef nämnde Bekännande, med öfverlemnande
af hwad sam'da, i anledning deraf, mordet anlördt
och a-märkt. 'il KtatsUt,kottet ätcrförwisadt, för
ail förny'dl U.läkande i ämnet afgiswa.
Da härester ater föredrogs SkstsUtskottets
den i , denna mänad upplasta och pa bordet lag¬
da U jakande as den ii sistlidne Mus, angående
S röm ho,ms StUkeri-in sttninq, ystrade hostan
dlagnus VVeslms; frän Westmanland, ast dä All¬
mogens omkBn- denna Kungsgärd skyldighet, att
göra daqswerken mid bärgningen af Stallängarne
derstädes, endast skall häröra frän ett fritt åtagan¬
de, emot en derföre be ingas ersstkning af en tun¬
na säd pä hela H mmanet» hvilken derefter krupit
ihop ii' 6 kjersti >gar, sä trodde och yrkade han,
ast denna styidioh t nu mera, sedan . egendomen
Upphört ast i egen'kap af Kungsgård förwastas
och deufamma blifwik pä privat arrende upplären,
Den 7 April-
äfwen målke upphöra, och Allmogen befrias frän
eu onus, hwarlill den af egel begifvande endast
willkoriigk sig förbundit.
Austers Fanststsn fran Jönköpings Län an-
märkke häremot, art delta alldeles icke hörde till
förewara^de Utlåtande, hwilket endast angar lör»
waltningen af den ivid denna Kungsgård rörlag-
ba Stnkeri-inrattnlng och wista derwid öfwer klaga¬
de oordningar, i hwil.et afseende Utstötte! y?lrat
sig sä wäl öfwer bestaff.uhelen af den förflutna,
som ock om wista äkgärbers widragande rörande
den af Utstcttlet förcflagna tillkommande so -vall-
vingen, uran att det derwid ingått t någon pröf¬
ning af sielfwa Landlegendomens natur eller fort¬
farandet al dest rätnghek till dagslverksskyloigheter
fran kringliggande Hemman.
Sedan, uppå kekr jonssons fran Krono¬
bergs Län begäran, Herr Öfwer sten lersmestens
ti'I Urstotte-s Proocoll i detta amne asgittia och
wto U-l ta adel sarstildr bifogade yttrande häicfrcr
blifwit uppläst, instämde flere Ledamöter deruti,
och de ansägo detsamma innehålla sädana wigliga
uppgifter och förflag rörande en förbätirad ward
och tillsyn as nämnde Stttteri-inräklning, art Ut¬
skottet, efter deras förmenande, bordt dcrä fästa
afseende, begärde de, alt Urffotters Belä-ckande mat¬
te, till fullgörande deraf, älerremitieras.
fsokan Magnus WessinA wil'e, i sädant fall,
Hakwa bifogad den ytterligare anmärlning, att, dä
förewarande sräga rörcr rkviflon af Stuteriers för-
Den 7 April.
wallning, torde det ej wara olämpligt att der-
wid tillse, hurnwida inrättningen fatt tillgodonjuta
den icke obetydliga inkomst, som influtit för dest
Hingstars begagnande kill Stobetäckningar; helst,
enligt hwad Wesling, såsom boende inom Länet,
hade sig bekant, wio hwarie sadant tillfälle, blif-
wit erlagde 2 a z R:dr Banco. Llkwäl dä det
syntes honom böra wara err med inrättningen äsyf,
tadt ändamål att, i förenämnde afseende, wara
alt tillgå kill förbättrande af ortens Hästracer,
föreslog han derjemte, att den nägot för dryga be¬
talningen matte för framtiden billigen nedsättas,
pä det den mindre bemedlade Allmogen ej mä för¬
hindras att i sä wäsendtlig man förbättra sin
hästafwel; men att all deraf uppgående inkomst mä
vwilkorligen anwändas till inrättningens förmän.
Ester af Talemannen framställd proposition,
bcsiöt Hederwärda Ståndet an. med ärendets äter-
förwisning, anmoda SlalsUrffoklet med sörnyadt
Utlåtande i ämnet inkomma.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och E-
konomiU ffoktcts dcn 4 Mars meddelia och den i
i denna manad pä bordet lagda Betänkande, i an¬
ledning af wäckt fräga om förändring uti y Z. af
Kongl. Maj.ts förnyade nädiga Seglationsordning
den 15 Junii 1774; hwarwid Uric fostansson
frän Stora Kopparbergs Län upp yste, att inom
Utffotkel fräga derom uppstätt, att Militaireperso-
nec sikulle förordnas för att ätfölja alla besragt-
»ringar och derwid tillse, att ej sä beffaffade un»
Den 7 April. 107
derslrf mä af Skeppare föröfwa^, sani genom den
ifiägawarande §> af SeglanoneOrdningen äsyfras;
men dä man anlag samma aodaniäl winnås, om
Godsägaren förpligkades alt till Tullkammaren in¬
gi fwa Connoitzcmcnket pä det gods han hade akt
förwanra, sä trodde sig Utskottet böra afstä frän
ett förstag, hw, ket endast skulle seda ki>! flere Tjen-
flemäns tillsättande och säkeocs öka Skakens kost¬
nader , hwiltet i närwarande tider sanns mindre
lämpeligt. . .
^fon jonsson frän Blekinge utlät sig: Mig
tycke» alt inga sadana jkäl bkiswit framställda, som
kunna föranleda lill den Utaf Utstottet föreflagna
förändring i 9 §- af 1774 ars SeqlatiousOrk-
nina; hwilken Z. fast heldre bör, efrer min tanka,
bibehällas orubbad. lili a4 ar har nämnde För¬
fattning tryggat Smtens Tullinkomster och warit
ell hinder emot försnillning, utan att den derföre
vikängen beswärat SkeppoRedare. Connoisiemenket
och Märkru län gro enda Controslen pä Skepps¬
gosse,s werkeliga förkullning; och vin, som nu blif-
wit sörestagek, SkeppsRedaren befriss fran allt
answar, i fall godset ej blikwit af Skepparen pä
Märkrmlan uvpkager, endast han sjelf eller genom
Ombud kill Tullkammaren, innan lastens ankomst,
inaifwer förtekning pä de waror han wäntar, eller
ock, derest sädant ej medhinnes, med Ed befäster
sin oskuld, samt derefter obehindradt får lyfta god¬
set; men deremot Skepparen älägges hela answars-
fkyldigheten till Kongl. Maj:t och Kronan för det
begängna selet, sä fruktar jag ak! ändamälet för,
selas och Kronans säkerhet sörspilles; ty en Skrp-
Den 7 April.
pare har ganska fallan någon tillgäng till erfält,
ning och böter,. Utan nödgas i stället att plikta
med kroppen. Agde han lott i fartyget, sä more
förhällandet annorlunda och Kronans säkerhet för
tullen, äfwcnsom hwarje enskilds ratt, derigenom
bewavad; men dä detta, i ytterg fä fall inträffar,
tror jag, ail en dylik förändring af hwad i detta
afseende nu är stadgadt skulle leda till de efter,
tänkeligaste understes och manga färlugcr för Kongl.
Ma;:t och Kronan; och anhäller jag derföre, akt
Utskottets Betänkande mä, pä besia grunder, åter¬
remitteras.
H'rust instämde lUäns pelrrslor, frän Ble¬
kinge och gokall VVik-Iunä frän Westerbotten.
I anledning häraf och uppå derom framställd
proposition, blef ifrägawarande Betänkande til!
förnyad handläggning äkerrcmitteradr.
Företrädde, pä manligt sätt anmäld och inbe-
ledsagas, Herr HvTaozleren, Riddaren och Com-
mendcuren m. m. F iherre ak VVettsrkecit, fom,
till följe af Kongl. Map.ts nådiga befallning, as,
kemnade Desi nådiga Skcifwelse til! Rikets Stan.
der om Riksdagens ytterligare förlängning; giswen
Stockholms Slott dea 4 April 1818; jemte Ut¬
drag af det deröfwer samma dag inför Konungen
i StaleRadet halina Protokoll.
Sedan Talemannen förklarat'sin och Ständers
underdäniga wördnad för Kongl. Maj:t, asträdde
Herr HosCauzleren, beledsagad sorn wid ankom»
Den 7 April- roy
sien; hivare^er Högstberörde nadi-ra Sk.kfwelse,
nied ätfötmn e ProrccvllsUtdrag, upplästes och >a,
des lill Hauilingarne.
Sedan Allmänna Besvärs- och EkonomiNt-
skottets den i dennes upplasta och pä bordet lag,
da Betänkande af den 4 Mars, rörande yrkadl
upphafwande af Stockholms Stads rättighet alt
uppbära Parm- Torg. och Nenhallningspenningar,
dä hö, halm, med och brännkol inforas, samt af
Lanktmannens Klingande atl i wista Stader erläg¬
ga Wäg- och Mälarevenningar för inkommande
waror, nu ä nyo blifwit föredrager, inlemnade
^I3tt5 Lricr,jor> frän Stockholms Län ett nu Upp»
läst, sä lydande Anförande till Protocolllt:
Sedan en ivard Ledamot af Höglofl. Ridder-
skåpet och Adeln, Herr lälert^onl^elm, pä det mest
öfwertygande fätr wederlagr Riksens Höglofl. Stän¬
ders Allmänna Veflvärs- och Ekonomiutskotts Be¬
tänkande wid af mig wäckt fräga, cm sä kallade
Torg. och Gatu-ienhällningspenningarS erläggande
i Stockholm, äterstar för mig ej annat än att,
med åberopande af hmad jag förr i ämnet hist ä.
rån andraga och med hämtadk flod frän Herr kl^-r-
rttLnlHolms sunda och riktiga raifonnement, i hwil»
ket jag till fullo instämmer, endast fästa min upp»
märksamhet pä Uiskctteis brukade skäl för afstyr-
kande af hw.ad jag önstat.
Utffotlet synes ha^wa warit i den yttersta för¬
lägenhet, dä del welat sörfwara Stockholms Stads
ns
Den 7 April.
rättighet till Torg- och Renhätlningspenningars
uppbärande, genom äberopande , att stcdgandek för
denna afgift icke innehäller något twäng för Landt-
mannen, all dit införa sina »varor och att wid in¬
förandet, genom ett högre pris, hälla sig för af-
giften skadeslös.
Härigenom, kyckeS mig, har Utskottet liksom
förklarar, alt Stockholmsboen icke more i behof af
Landtmannawaror, och ali priser pä hwad man är-
nade achttra, alltid berodde pä säl,arcn; och kaia
sädanc anses och antagas för ett gällande skäl kill
afstag pä min »väckta fräga, önskade ,ag liöwäl,
att en flik princip »vid intet annat tillfälle, salom
i högsta matto wi. underlig, »natte blifwa föl,d. Na¬
turen af all handel är frihet frän twäng, i synner¬
het wid fräga vin nödwändighelSwaror; och jag
önskade Utskottet »valte uppg- något fäkt, huru
Stockholn» med sina förnödenheter annorlunda kun¬
de förses, än hittills skett. Stockho ms behof mä¬
ste nakurligtmis, liksom alla andra Städers, afhjel,
pae genom Landimannaproducter, och da sädanr är
ett i alla tider erkand! förhällande, star ej akt för¬
klara, hwarföre Landsmannen skall päläggas bör¬
dor, der han agde rättighet kill uppmuntran. Jag
har förr haft äran anföra, att flik afgift, som ifra-
gawarande, kan »vara billig wid hamnar och broar,
der par»n och märt nyttjas och kunna wara oum¬
bärlige; men att a Torg en sävan erlägga, anser
jag för en ren orimlighet, helst der finnes hwarken
parmar eller wedmakt; Lanbtmannen skulle således
betungas med ett onus, ber han hwarken gör nå¬
gon menniska beswär eller sjelf njuter den aldra-
Den 7 April-
m
minsta fördel; och huru wille t. ex. Utskottet, efter
nu gällande »näll, mala ell längwedelatz?
I följd häraf och dä jag wägar förutsätta,
akt oflsnämnde ifrägawarande afgift blifwer fäsvm
olaglig upphäfwen, lärer älagda förbindelsen, alt
pä Adolph Fredrics och Hötorget nu warande Con»
triburion för de frän, landet inkommande waror til¬
lika förswinna, och Landkmannen pä hwilket korg
som helsi fä rättighet deni uran afgift afyttra;
hwarsörutan jaa i ödmjukhet anhäller, att Betan.
kai,det, enligt ^Veslmr;8 sista Plenidag afgifna an-
förande, såsom icke nog tydligt ukrcdt, mätte till
Utflollet äterremirieras, för att undergå någon
noggrannare utredning foni dä troligen lärer blifwa,
ester Herr I-IerLenIftelwm anförande, tillfördel för
min wäckka fräga. Stockholm den 7 April 1818.
L1att8 Uricston.
Pä den grund Mälet sista Plenidag begärles
hwilande, förena wi ost med öckatt8 Lricstou till
alla delar.,
6uli. Iö,ar8fon, kelir?aftr8fon, Käatt8 keftrslon
frän Stockholms Län.
Häruti instämde stocob Lr85on L!ffta6iu8 frän
samma Län; hwarefter Urffottets Betänkande, med
öswerlemnande of desie och de flere sistlidne Pleni.
dag derwid gjorda anmärkningar, äcerremitlerades.
Till öfwerläggning lät BondeSmndet sig fö¬
rekomma Allmänna Veswärs- och EkonomiUrffot-
112
Den 7 April-
tets siftlidne Plrnidag uppl'sta Betänkande af den
4'de förutgående Mars, angående yikade rättelser
och förändringar lili Författningnne rörande Sko»
garns i Riket; och yttrade harwid jsolmn VVikIunä
frän Westerbotten: akt han mai ej haft tillfälle
gransta eller taga närmare kännedom om detta Be¬
tänkande, än den han wid uppläsningen deraf kim-
tiar fatta, mcn trodde sig likwäl söranlaien till den
anmärkning, att BondeStander, som genom Kongl.
Författningen om Skatteköp ben 21 April 1789
blifwik tillagd lika dispositionsrätt öfwer sina sko¬
gar, som , enligt 172; ärs privilegier, tillhör Fräl¬
seman öfwer de skogar, som sinnrs a fcälsjord,
Hwilket genom 179; och 1805 ars Skogsförord-
ningar blifwit ytterligare stadsästadr, ej borde lätt¬
sinnigt rnedgifwa någon anstalt, som kunde i nä«
gon män aöra denna en gang stadgade rättighet
stridig. äViKiunst tyckte sig halma funnit, ait de
siesta Memorialer, som i detta ämne inom Bmde--
Ständet förekommit, asyftade akt fa tillgodoniuka
en dispositionsrätt som redan är medgifwen; och
dä han trodde der wara ivädltgr, alt begära hwad
man har, eller pä minsta fäkt göra den ranka gäl¬
lande, att Skattemarmen i nämnde afseende saknar
nägon förmän som Frälsemannen äger, ansäg han
det derlöre nödingt, akt, i»nan Utstlteks forst g
anta ges om C ommik-etts nedsättande i hwarsc Län,
BondeSkändet noga besinnar sig och ej efkergtfwer
desi redan ägande rättigheter, helst i sadam fall
Commsi e rne möjligen tkn !e kunni sträcka sina ät-
gärder derhän, alt de blettve mer stadlige än nyr-
Lige. GrMldsarsen af Skattehemmanens ägande och
dispo-
Den 7 April- nz
disvvtttlonsrätt öfwer sin t^og, borde således. elier
^il^Iunäs ransa, högtidligen göras gällande och
blifwa gundmalen för alla de åtgärder hwilka
C mitecrne komma ari wiviaga, i den hände se
sörstaget derom gil as.
Vice Trlemannen Heckert ansag det wara
en as erfarenheten bestyrkt fanning, ark ekonomiska
Fo> fattningar böra lämpas efter olika local, och akt
den Skogssörordning, som kan wara patzay.de för ett
Län, omöjligen kan wara det för ett annat i en
annan del af Riker, hwarföre han afrven rrodde,
att Utskottets förslag, som är bygdt pä detza prin¬
ciper, more det mest lampliga och rättwifa, fom i
detta amne hittills blisivir uppgifwet.
^riZers Danielson fran Elfsborgs Län an¬
märkte, att Ulskvitets förflag om Commi Lers ned»
sättande i hwarje Län egentligen har afseende pä
Lms-, Härads- och Sockne-allmänningarne, hurt»
de, med wederbörande jorväaares goda minne och
mesta möjliga fördel, mä bousäljas, eller mellan
kringliggande Hemman , som deri äga del, lagligen
fördelas och assViljas. Commil Lernes äigärder kun¬
de säledes, efter hans tanka, ej sträcka sig till
Hemmansägarnes enskilda skogar, som finnas pä
deras HemmanSomraden, och om hwilkas disposi¬
tions- och ägande rätt redan befintliga stadgar och
förordningar mäste fortfara att tjena till efkerrättel-
fe. Allt sedan .809 ärs Riksdag, dä RiisenS
Ständer beflöto, an en förändrad huehälturng med
BondeSt-prot. 1817, 1818. B. IV. 112
H4 Den 7 April.
SkogsAllmännmgarne borde »vidtagas och Skogs-
och Jägerioeljeningen indragas, hake Daniello»»,
efter fö,»näga, följ» delta ämne med all ben upp¬
märksamhet han, i anseende till dest wigt, trott
del förtjena; men ester hans omdöme, hade man
hittills es kommit »verkställigheten af det rälla och
nyttiga fa nära som nu, da Utffottet föresiagit,
att hwarje Län för sig skulle fä uppgöra och öfwer-
enskomm?, huru deras Skogsallmänningar mä med
största 'ördel anwändas' wid hwilket förewetande
han äswen tillstyrkkc, att UlssottetS wälgrundade
sörstag malte bifallas.
I^ils k>IZn8son fran Malmöhus Län förmente
deremot eSpriien af UtssoktelS Betänkande wara
chen, att de projekterade Committeerna borde sträcka
sin befattning äswen derhän, att förestä de stadgar
och föreskrifter, som, i afseende pä ben enskilda
Skogshushållningen, borde äga rum, sä art, pä det¬
ta sätt, en ny Skogsförordning, lämpad efter hwarje
Läns olika omständigheter, kunde blifwa antagen,
helst det är en afgjord sak, att hwad som i detta
falt är tillämpligt pä en skogrik ort, är alldeles
vpastande för en skoglös; och ansäg han dek wara
^sä mycket mera tydligt, att Utskottets afsigt warit
att bewara helgden af SkaNehemmanens ägande rätt,
som detsamma, i sräga om swedjande, förklarat
ali Skatteman har lika fri och obehindrad rättighet
dertill, som Frälseman.
fokan Wiklunä upprepade att, efter hwad
ha» förnummit, ber likwäl rust warit Skattehem¬
mansägare, som, i stna till Ständer i delta äm¬
Den 7 April. rr§
ne lngifna och remitterade Mono?^ satt rättighe¬
ten till ett fritt anwändande as S^allehkinmause
fkogarne i fräga.
Jon jonsson frän Blekinge anförde: För
min del sinner jag del owederfägligk, akt L>gar»e för
S ogshusha II ningen mäste nara prevrnciella sä
wida de stola uppfylla sitt ändamål; nien jag före¬
nar »nig likwä!, i afseende pä h vad Nlskore' i öf¬
rigt föreslagit, i sä malta med medbrvdren Wik-
luncl, som jag anser den, genom 1789 ars Kongs.
Förordning, Almogen rillagde fulla ägande räll
böra tjena till grund för alla de stadgar och före¬
skrifter, sorn kunna uopqö^as H-vad ater angäc
Medbrvdren Austers Oanielsons anmärkning, all
Betänkande? endast skall haf,va afseende pä K-ono-
parker och Kronaallmänningar, anser jag ben fä
»nyckel mera oriktig, som frägan om destas för-
waltning beror pä SmrSUtskottets yttrande, och
hwarom jemwäl öfverläggning före>varit i den af¬
delning ber jag är Ledamot; uran lärer detta Be¬
tänkande hufwudsakligen angä hwars och ens pri¬
vata skogar, samt sädana Allmänningar, hwilka
äfwen kunna säsom privata anses, enär ägande
rätten till dem är lika hllig och orubbelig, som till
be skogar, hwilka ligga pä egna ägor.
Häruti instämde l,ars larsson och Jacob
kon fran örebro Län.
Joban l.0NZbsrg frän Gesteborgs Län, som
förmälte sig hufwudsakligen instämma uii hivad
Joban Wikllunä anfört, begärde, i följd deraf.
n6 Dm 7 April.
ärendet hanlande till nästa Plenum, pä ber Sun¬
dets Ledamöter mä äga tillfälle närmare granska
Viskottets Betänkande och genom enskilda samtal
berigtigr och upplysa deras inbördes omdöme om
Uiffoktels mening i denna fräga.
kekr LenZtston fran Halland yttrade sig
widare i detta amne genom eit skriftlig! Anföran¬
de, sorn upplasteS, af denna lydelse:
Med akiningswärd möda har Riksens Hög»
löst. Ständers Allmänna Beswärs» och Ekonomi,
Utskott, uti desi afgifna Betänkande, lemnat en
wid yftig historisk framställning af alla de öfwer-
läggningar, som förekommit wid de tätt pä hwar-
ondra följande Riksmöte» sedan 1809 ärs Riks»
Lag, i grund af gjorda motioner, rörande Skogs»
huehällningen i Riket, och stadnat i ett lika be»
si ur, som wid sistnämnde Riksdag, alt Kongs»
Majst täcktes anbefalla dest. Befallningshafwande
art infordra Länens innewänares yttrande och för»
flager till ändringar och förbättringar i skogarncs
wärdande.
Ä den ena sidan will jag icke bestrida nyttan
och nödwändigheren af en sä beskaffad Länswis an»
ställd undersökning, till Utrönande af olika orters
olika behof af ändringar i den redan utfärdade
Skogoförordningen, fem synnerligast skulle komma
att »vidröra Kronans skogar och sä kallade Allmän»
ninqar, emedan hwarje enskild Medborgares rätt
Lfrver sin rvälfanqna egendom, hwariblaud skog äf»
wen mä räknas, wid sädane öfwerläggningar rj
Den 7 April.
kunde komma i fräga; men ä dsn andra kror jag,
att resultaten as besia i hwarje provins anställda
undersökningar blefwe af den beskaffenhet, som man¬
ligen ffer wid sädana tillfällen, akt en ofantelig
mängd as meningar och förflaqer, hmarpä nu för
tiden ej är näqon brist, algäfwes för hwarje Län,
som till uppsamling af nägon bättre Skoqsörsatl»
ning skulle innefatta en ren ömklighet för Hans
Kongl. Maut au »vidtaga för hwarje ork. oberäk¬
nad den tid och besmär, som stulle förspillas ge¬
nom sädana beramade möten i Li»en, utan att vä¬
gra betydliga ändamäl sör det hela eller Staken
derigenom skulle minnas.
I öfrigt har jag gjort mig det begrepp om Riks¬
dagar, an de skola wara samlingsställen för Ri¬
kets Lagstiftning, och att alla der förekommande frä-
gor, som ej hafwa något sammanhang med en¬
skilda orters eller personers fördelar, utan röra he¬
la Riket, ffulle antingen med offlag eller bifall
sfgöras, och icke, som nu siker, hänsikjulas till
Kongl. Majrts nädiga pröfning.
Uti Hederwärda BondeSiandet är af RikS-
dagsFullmägrigen Olok Enskon wid nu pästäen-
de Urtima Riksmöte den Mouon wlckt pä anför¬
da skäl. hwarmed bade jag och flere RiksdapeFull-
mägkige osi förenade: art en l»ka fri och obehin¬
drad dispositionsrätt öfwer Skak esikogen borde öf-
werlätas, som Frälsemannen ätnjmer ö-wer Fräl¬
sehemmanens stogar.med wilkor, att af sädan Ek,
Mast» eller Storwerksträd, hwilka skulle tunn»
anwandaS för allmänna behof, hembud borde flo
Den 7 April-
»ill Kongl. Majit och K'onan, och alt Skogsb?-
tjeninaen, hwit ken, i afsönde pä sina knappa !ö-
riingswilior, alltid saller Almogen lill last, under
det skogm ne mer o b mer förstöras, mätte blilwa
indragen. enar ändamalet med dest underhättande
helt och hället förfelqs; hwit en Molien, sälvin
vroenkeligen remitterad till Högloft. Utskottets prof,
ning, ej ingätk i dest asgisna Betänkande, till
hwars åtgörande hwarken någon Statistisk känne¬
dom af Rikets lvcala förhållanden ar behöflig, el¬
ler förutsätter den nödwänvigheken as sädana sam¬
manträden i Landsorter ne, som Högloft. Uljkotlee
tillstyrkt, emedan densamma har sin upprinnelse
frän ägande-rätts fräsan, som ej äger någon owe-
de'bar förening med öfriga wäckta ämne» i Skogs-
huthällninqen, efter orters mer ester mindre oiika,
ester alldeles ingen tillgäng pä skog. Den wäckta
Motionen är således, ester min ranka, af sadan e-
genffap, att den icke kon flitas as någon annan
wagt, an ren Lagstiftande, och har ej bordt inblan,
das med andra ämnen,, sam bftswit anhängige och
röra flkogarnes hanohafwande i Riket, och ännu
mindre lemnäs i något lyst sörbigäende.
Ast inskränkning u'i en fust ägande rätt har,
ester asta tiders erfarenhet, motarbetar be ändamäl
som warit äsysiade, hwadan också med denna säkra
kunskap Kongl. Förordningen af den zi Febrnarii
i?8s. som tillägger Skattemannen fusta ägande
dispositionsrätten öfwer sin skog, hwilken ytterli¬
gare blifvit bckräftab genom Kongl. Förordningen
den ig Junii 1800, haft de lyckligaste följder i
anseende till Skattehemmanens skogar. Friheten
Den 7 April. 119
att fä warda och stöta sin egendom höjer alltid
begäret hos den hyfsade och wältänkande Medbor¬
garen, som anset hwarje twangSlag som ett gift
för sina handlingssätt ait förkofra sin egendom, sä
hwad aker och äng som skog beträffar, och för den
illasinnade deremot hjelper ej någon kwängSlag;
den förstaffar sig alltid Mwägar ark förstöra sin e-
gendom och den derpå wäxande Ekstog. En för¬
unnad frihet akt disponera Ekeskogen, Mastekräd
och spiror, skulle, ester hwad jag hoppas och tror»
alltid uppmuntra jordägaren och staktcmannen, att
ej mindre warda besia träd för Kongl. MasitS och
Kronans räkning, hwilka äro öfwerlemnade till
hans omtanka, utan nägon Fiscalist tillsyn, och
städse blifwa honom en dyr påminnelse om desi pligt
alt ej desia träd föröda, än äfven att A sina ägor
uppamma flera sä beskaffade träd. En anställd jem¬
förelse emellan Frälse- och Skariejordens Ekeskogar:
stall owedersägligen bekräfta sanningen af hwad nu
ansördt är, dä man pä den förra jorden tydligt
stall finna Ekeskogen stä i sin fägring och majestä¬
tisk skönhet, men deremot pä skattejordcn se den¬
samma förstörd och utödad: allt följder af privile¬
gier, som förr eller sednare stola unvergräswa Sta¬
tens bestånd, förswära Regeringsbördan och under¬
hälla stridigheter Medborgare emellan, som böra
bebo en jord af enahanda natur och innesluta si¬
inom en enda Corporation, genom hwilken sedna¬
re Lagstiftning alla Lagar skulle förenklas och för¬
kortas, samt alla Samhällsband fä en säkrare rikt-
ning.
Ur besia framställda synpunkter, anhäller jag
iso
Den 7 April.
Ldmjukast, ak? Höglofl. Utskottets Betänkande war«
der äterremitteradt till ny öswerläggning, under
widare Åberopande af de skäl de» ingifna Mmo-
rialet innehäller, semle hwad RiksdagsFullmägri-
gen Ler§ frän Bohus Län i Högloft. Utskottet
anfört.
keftr LsnAtstoi!
frän Halland.
^son jonsson frän Blekinge anmärkte härwid,
alt han ej känner nägon Förordning, som förbju¬
der Kronostattrhemmansägare att fritt och ob hin-
dradt begagna den pä t- ras ägor »växande Boke-
stog, efter urfäller nägot wile deremot.
Dä flere Ledamöter härefter förenade flg i
I^0Ntzber^8 nyb gjorda begäran, att ärendet mätte
hwila till nafta Plenum, fann VonveStändct sta,
l»gt sadant bifalla.
Det sista Plenidag upplästa och pä bordel lag»
da Allmänna Brswars- och EkonomiUkstoneis un»
der den rz Mars afgifna Becänkande, i anlev.
ning ak föreflagna ätqärder till Venerista smittans
Utrotande, b'ef nu yrreriigare föredraget; hwares-
ler ^okrsn I^o»AderA frän Gefleborgs Län förkla¬
rade, atr han summ detta Betänkande sä wäl grun»
dadr och ledande till, i ordns egentetiga bemär¬
kelse, sa helsoiamma följder, att der genast kunde
antagas.
dar! kreäric Uerss frän Götheborgs och Bo¬
hus Län tillgör, att dertill »vore fä >n»ck.t större
Den 7 April-
12l
anledning, som inket hufmudsaklig! more derukin-
nan förestaget. soni ej redan gnism gällande stad»
gauden är dels päbudet. dels tilla et, och akk in»
gen omständighet deraf kunde för någon anses men»
lig eller beswärlig sä sramt man ej wille dit räk¬
na skyldigheten att rwäcra och roka cn aflidens
sang- och sängkläder innan de försäljas; hwilket
dock, NPPZ vc af Utstokler anförda stät, syntes
honom af den »väsend eligaste nytta, till förekom¬
mande af manga slutdomar, som annars genom en
sadan urakrlatcnher kunna kringspudas.
Efter härpä meddelad Proposition, bkef ifra-
^ ga,varande Betänkande af H.dcrwärva Släi-idet bi¬
fallet.
W>d nu skedd ytterligare föredragning och up¬
på särstilda derom framställda propositioner, biföl,
lös nedannämnde. sedan föregäende Plenum pä bor¬
del hwilande, U.lätanden och Brtäukanden, nem-
ligen:
frän BancoUtstottet,
af den 2Z Mars:
r:o I anledning af wäckla frågor em tidigare
föredragning och utgifwande af Bankens Fastig-
he sLän;
2:0 I fräsan om närmare bestämmande af rät¬
tigheten för Bolag och Corporationer att i Banken
upplaga län ä fast egendom;
3:0 I anledning af erhällne Remisser, dels rö¬
rande de wid BancvLiscontwerkek erforderliga we,
1-2 Den 7 April-
derchäftkohets-belyq, dels angående förökning i an¬
talek ef Werkels Styresman;
af dcn 25 Mars:
4:0 I fraga om understöd för Södertelge Ca¬
nal och Sluftmerks fullbordande;
as den 26 Mars:
Z:s I fraga om specificerade Förtekningars in¬
sändande öfwer Asstgnakioner, som pä Banken ut¬
färdas;
frän Lagutskottet,
a- ben 5 Mars: ^
1:0 Osmer den af Friherre käannerbeim,
wäckla fraga, det de publike Auctoriketer, iom
ä Kongl. Majus och Kronans magnar afflura Con-
tracter eller Afhandlingar med enhilda, ej mä aga
art, wid twist om uppfyllande och tolkning deraf,
sjelfwe deröfwer dömma; »
af den 18 MarS:
2:0 Öfwer af Grefwe L^llenbor^, lä.,
wäckt fraga, om bestämd förklaring angående hwad
till Politiemäl hänföras b.r;
z:o Öfwer det af Grefwe Lilienborg, ^f. ^1.,
uti till Högloft. Ridderffapek och Adeln rngifrvet
Memorial, gjorda förslag lill åtskilliga ändringar
Uti nu stadgade RättegängsOrdning;
4:0 Angående Herr Lrönbageng, Lustaf, gjor¬
da Förslag, att ÖfwerStäthällarcEmbetek i Police.
ärender Hädanefter mä blifwa stälbt under HofNät-
Den 7 April-
tens granst,ung, samt att de Prokocoller och Dom¬
böcker, som der hällas, till HofRätlen warda in¬
lemnade.
Frän sammansatte Lag- samt Allmänna Be«
swärS' och EkonomiUtskotten,
af ben i6 Mars:
,:o Öfwer de flere framställda Förslag kill för-
ändring Uti allmänna Lagens stadgande och genom
Kongl. Förordningen den y F bruarli 1822 med-
belre förestristrr om S ängstlskyldigheten:
2:0 Östrer den inom Hederwärda BcndeSrän-
det wäctta staga, rörande rättighet sör Allmogen
i Blekinge och Skäne, alt emellan hamnarne der¬
städes fä sjöledes obehindradt föra deras producker;
z:o I anledning af Herr von LnZskröms,
V., gjorda Förslag till förändring uti nu gällande
Stadgande», rörande Jordägares rätt hos Landtbo
och angående Rättegängssättet wid Utsökning deraf;
4:0 Öfwer RiksdagsFiillMäqtigen Olok Nans-
Long frät» Blekinge Län förslag, angående rätta
delninqsgrunden wid enffiflen as Hemman i be.
rörde Län;
5:0 Angående gjordt yrkande om obehindrad
rättighet för hemmansägare, att uppföra och be¬
gagna HuSbehofs- Watten- och Wäder-, Mjöl- samt
Sägqwarnar; och
frän Allmänna Beswärs- och Ekonomi'
Utstottet,
af den 22 Februari!»
Z anledning af gjord hemställan om en Comi»
224 ^ Den 7 April-
körs inrättande i h>varje Församling, till uldesan-
det af de Spannmåls-understöd, sam af Kongs.
Allmänna MagazinsDirectionen lemnäs.
Widare föredrogs Lag- samt Allmänna Be»
swärs- och Ekonomiutskottens den >6 Mars ge¬
mensamt afgifna, pä bordet hwilande betänkande
öfwer de siere inom Hedenvärda BondeStändet,
Uti dit ingisna Memorialer, wacksta ftrsiag, angå¬
ende förändring af de rörande Enstiflesde ninqar
Utfärdade Författningar; hwarwid Xnclerg Daniel
Lön frän Elfsborgs Län uppläste och afga, Ull Prv-
tocollet följande AnmärkningsMemorial:
De Motioner» som föranledt Rikets Höglofl.
Ständers scimmansakta Lag- och EkonomM-ffotts
nu ifragawaranoe Betänkande, anga endast En"
MfteStZörfattningarne, deras mer eller mindre
lämplighet lill wcha orter och Rällegängssättel i
Enffiftesmäl.
Betänkandet deremot sträcker stg afwen till
ffsrfflften och innehaller dels "a,t de nuwarande
Enstkiftes- och Skorstiftesförfaktningar, såsom med¬
delande särskilda föreffcifter ej mindre om Landt-
mararens handlingssätt, än om Rättegängsordnin-
gen, dä twister delägare emellan uppsta wiv nämn¬
de förrättningar, böra sammanfattas uti en För¬
fattning till fullkomlig enhet och likstämmighet",
dels vcksä "att denna Rättegångsordning, tvid tmi-
ster om Storskiftes- och EnMteS delningar, hwil-
ken nu i bäva händelserna är sä betydligen stilj-
Den 7 April-
aflig, utt intetdera of detza fall ar den mest lamp-
liga. cch att Ven säledes kräfwer rätlelje och för¬
bättring."
Det torde derföre finnas lämpligt, an till
Högloft. Albotten öfwerlännäs alt ytterligare
pröfwa, huruwioa vem lan tillkomma akt, uiöfn-ec
de ,vackla Äiotionernes inehäll, framställa förslag
till ändring af Lagar, eller om det rätta ej warit,
att Åtminstone lemna oförändrad den Lag, efter
hwilken allmänna Domstolar annu aga pröfnings-
rälten i storskiftesmäl, i fall detsamma ej bordt
stadgas om enskifte». Förnämsta syftemålet med
den af mig gjorda motionen i delta ämnewar, arr
allmänna Dsmstolarne mätte fä äga givar deras i
Lag bestämda och i sakens natur grundade behö¬
righet att pröfva frågor om skiften af jord, och
säledes Konungens Befallningshafwande eniledigaS
frän all befattning med de i sednare tider ät Vem
uppdragna enffiskesärender. Jag kan säledes icke
unbgä att yttra mig emot ett förslag, som inne¬
bär Domstolarnes skiljande frän all befattning med
ägoskiften, med undantag endast af ben fastställel¬
se, som af HäradsRätterne skulle böra meddelas
a defia, stiften, sedan de blifwit pröfwade af de sär.
skilda Ägodelnjngsrätler, som Utjkvtlen föreslagit.
Jag har werktigen att tacka Utskotten för er¬
kännandet af den sanningen, att Konungens Befall»
ningshafwandeS Domsrätt öfwer enskiftesmäl är
olämplig. Men jag hade trott detta erkännande >
böra stä i oskiljaktigt samband med öfwertvgelsen
derom, att dek fordras Domstolar till urskiljande
ra6 Den 7 April.
af besia mäl, lika med alla andra enskilda twist-r^
hwad Utskotten förestagit,, i stället för Domstol, är
en Commitzion. Kan det dä wara likgiltig!, om
Nättegängsärender handkeras af Ivar sje> sständiga
och lagbundna Domaremagt eller icke? Finnes i
wart Fädernesland denna Domaremakt, sa sorgfäl¬
ligt bewarad, endast derföre att wi mä kunna säga
vsi äga den, och betyder det ine,en ting, om wi
göra den owerksam i hwilka wigttga mål som helsi?
Dek kan ej nekas, att wära Domstolars inrättning
kunde wara bättre än den är, och att i synnerhet
Lagmansrätternes tillwarclse walkar en beswär.ig
och ändamälslös förlängning af twistemal i allmän¬
het. Men jag upprepar hwad jag redan förut L
detta ämne sagt: Wära Näkkegängars längsamhet
är lika skadlig i alla mål. Den är ett skäl att
förbättra Domstolarne, aldrig art beröfwa vsi för¬
delen af laga Dom och Rättegångssätt i be äm¬
nen, som böra af Domstol pröfwas.
Det förundrar mig, att denna wigngaste det
sf ämnet blifwir af Utskotten helt och hältet förbi-
gängen, och deras omsorg stadnat derwid, att fin¬
na ett någorlunda brukbart surrogat för Domsto¬
lar, hwars fördel skulle bestä uti ett skyndsammare
afhjelpande af kwisterne. Om en af hwarje lämp¬
ligt distrikt föreslagen och af Konungen tillförord¬
nad Ordförande man witz Embetswärdighet, utan
sjelfständighet wid utöfningen af sitt kall och utan
stadgad laglig answarighet för denna Utöfning, bi¬
trädd af näqra walda Ledamöter (hwitkas antal
icke bestämmes), skulle utgöra en Domstol, wärdig
akt afgöra sä wigtiga rättsfrågor, som de ifraga-
Den 7 April- r-r
warande, och ark deewid föreställa all den bäde läg¬
re och höqre Domarcmagk, som i wänlig Rätte-
gängswag har befattning, innan ett nial blir hos
Konungen anhänqigt; sa förstår jag icke, hivad som
hindrar, att ju denna Ägodelningsrätr, alldeles så¬
som Ulffskten för delningsmäl förestagik, kunde
wara Domstol i alla möjliga Rättegångar, med li¬
ka höa »värdighet, att endast af Konungen läka
sina Domslut granstas.
Wik jag äter, lika med Högloft. Utstotten, be.
trakta saken endast frän dcn ekonomista sidan och
pröswa Domstolars tjenlighet för sitt ändamäl frän
andra synpunkter än rättsgrunderna, sa ffulle jag
tro det wara tillräckligt att anmärka, det den fö¬
reslagna inrättningen blefwe för Landet gansta be¬
tungande, helst någon annan möjlighet i detta fall
ei kan tankas, än att, pa satt Urstotten föreslagit,
Agodelningsratten stulle, under åtnjutande af dag.
traktamente samt skjuts till och ifrån förrättnings-
stället, företaga, behandla och afdöma srägorna
antingen efter förrättad syn pä stället, eller utan
en sadan, om densamma funnes icke sunna erfor,
dras. Det more således icke blott i händelse af
syn, men för hwarje förrättning utan undantag,
nödwändigt för jordägare, att »vidkännas särskilda
kostnader för sakcrs pröfning, hwilka äter wid
wänlig Domstol icke äga rum Det blifwer en
tillökning i den mängd af Embetsman, som sä lan¬
ge och sä rättwist warit öfwecklagod; och det more
wal den största orimlighet, art i samma stund, som
Rikets Högloft. Ständer aro syhetsakte med förslag
till indragningar och olla Fäderneslandets wänner
12.8 Den 7 April-
öro stadde i bekymmer öfwer bristande tillgångar
för Slalswerkeks Utgifter, bifoga inritandet a' en
gansta talrik ny tjenstemannacorpe, hwilken säkerli-
gen icke länge stulle fortfara, lnnan man sattes i
uöktvänvighet, art tänka pä nya löner och en stin,
dig Stat för denna Corps, sä wida man icke wil¬
le blottställa siz för aN>se den förnedrad anda till
förlusten af all aktning och sörtroenbe.
Jaq ffulle kunna säga ännu mycket nwra om
de vberakneiiaa olägenheterna af dcsta wandranoe
Domstolar, deras Ledamöters torftiga belägenhet
genom ständiga upprff ingar af förlummad tid och
kostsamma resor, om man icke pä Parters bekost¬
nad wille för deni stadga arfwoden, w»da öfwersti-
gande hwad Taxor och ReseReglementcn utsätta
för ständiga Embetsman o. s. w. Men jag tror
Lek wara tillräckligt, som jag redan anmärkt och
som hos mig grundlagt den oä erkalleliga önskan,
att mitt Fädernesland ej mä beswäras med ända-
mälslösa försök att gifwa palliativcr i stället för
rverkliga förbättringir och minsta helgden af en
Domgremaqt, hwarS regelbundna »verksamhet är
den enda borgen för enskilda rättigheters derva¬
rande.
Jag ulbeder mig derföre, att Betänkandet
mätte ärerremitteras och desta mina anmärknin¬
gar fä tili Utstorlen medfölja. Stockholm den 7
April isi8.
A. Danielson»
Manga
Den 7 April. 129
Mänga as StändekS Ledamöter hördes häruti
instämma; hwaremot l^Iits dansson frän Malmö¬
hus Län förklarade sig wäl fullkomligen dela fu¬
riers Oanieltono öfwerkygelfe derom, att ordinaira
Dom>to arne, fäsom sammanfatta af Ledamöter frän
dcn jordägande clatzen, äro i wida bättre tillfälle
alt dömma uki ifräqawarande tjenster, än någonsin
Landshösdingarne, hwilka endast kunna dömma ef¬
ter PartcrneS uppgifter och ofta derföre mitzledas
af egennyttiga Advokater och sakdrifwarc; men dä
afwen förstnämnde Domstolar icke alltid äga till.
räckiig localkännedom och således afwen kunna miff-
ledas af wrängda framställningar, trodde han det
wara bäst och andamäisenligast, om, pä satt Ut¬
stötte,, föreslagit, särskilda, i jordbruket erfarna,
kunniga och redliga män uises, alt pä stället slita
twisiemäl af denna egenskap, hwarigenom den skynd»
samhet, som warit äsyftad genom desia mäls hän-
skjutande till Landshösdingarne, och den närmare be-
kamskap om locakförhällanden, som man deremot
wän ar af HäradsRätterne, skulle förenas, utan att
kostnaden för de rättsökande stu le egentligen ökas,
emedan en syn borde, efter hans tanka, kosta li¬
ka mycket, antingen den hålles af Azodelnings-
ester HäradsRg/teN; att förtiga besparingen af kost¬
naden för Lagmans-syn, som härigenom undwekeS.
polian l-onZber^ förmalte sig de/emot finna
sä myckel mera betänkligt, att dylika AgodelningS-
Rälter infördes, som derigenom skulle kunna hän¬
da, att mängen alldeles oförskyldt, antingen genom
BondeSt. prot- 18!?, r8i8. B-IV. 113
iza Den 7 April.
Landtmätarens oskicklighet eller partiskhet, ekler ock
en grannes stadebegär, bragtes pä en högst betyd¬
lig kostnad, i thy att han för den aldraminsta smä»
sak twingades art bekosta hela ÄgodelningsRällenr
fram- och älerresa sanik dagtractamente.
peter ^nster8ton fran Halland anmärkte har¬
rvid, att tillkallandet af ÄgodelningsRäiten kunde
cj medförs något sa oförskyldt lidande, emedan
detsamma stedde pä ben Partens äfrventyr, som sa-
Vant begärde, i fall han e> hade fog kill sin klagan.
^son jonsson frän Blekinge yttrade, det han
ansäg ^näers Danielson hafiva, till alla delar,
ratt i afseende pä Rättegångsordningen i storffif.
tesmal; men deremot förmente han förhållandet
wara hell annorlunda hwad enskifte» angar. Han
funne wäl, lika med Daniello», att, enar Lands-
höfdingarne, hwilka oflast sakna all kännedom af
local och de naturhinder, som för werkstäliandet af
ett enskifte kunna möta, ändock skola pröfwa de
derom uppstäende twister, och härtill kommer, att
Le besivär, som äter härölwcr anföras, stola förr-
LragaS af en RevisionsSecreterare, som i ännu
högre grad mäste wara i saknad as de underrättel¬
ser, som för bedömmandet och utredandet af sä
wigtiga arender erfordras, sä är häraf uppenbart,
alt dylika mäl ej kunna med närvarande Rätte¬
gångssätt bli sä noggrant pröfwade och bedömde
som »vederborde; men han trodde derjemte, att
alla olägenheter icke ofhjekpas med Domsrättens
ätersörande till HäradöRätkerne, emedan ändamä-
let af styndsamheien derigenom förfelades; hwar-
Den 7 April- izr
emot atla besia fordringar förenades uti de af Ut,
flotten projecterade Agodelmngsrälter, helst besia
alttid pä stället, utan att wara upptagna af an»
dra göromäl, kunde noga undersöka förhållandet och
afdömma de uppkommande twistigheterna och deras
Domsrätt wore af der anseende, att Wad deremot
erlades direkte till Kongl. Maut; h,varförutan den
wasendtliga nytta härigenom wnnnes, att samma
Ägodelningsrätter komma att bestämma och efter lo,
cala omständigheter pröfwa, ä hwilka ställen enstif»
ten kunde äga rum eller icke; och höll ^ori ^ons*
lon pä besia grunder före, att Utskottets Betän-
kande kunde i denna del bifallas
fdlils träLoston frän Malmöhus Län, som ha»
de öfwerwarit öfwerläggningen inom Utskotten i
förewarande fräga, förmälre ytterligare, det Ut-
stvttens mening warit att, genom ifragawarande
förstaqel, sammansmälta storstiftes och enstiftesför,
frttningarne till en enda, sa i afseende pä före,
skifterna om Landtmätarnes handlingssätt, som om
RätkeqängsOrdninaen wid derom förefallande tiri»
stemäl, hwaruti bland annat skulle stadgas, att dee
Ägodelningsrätten en gäng förklarat, art enskifte ej
kunde rverkställas, skulle aldrig mera staga derom
kunna wäckas; och dä detta ändamål wore af sä
mycken mer wigt och fördel för jordbrukets befräm¬
jande, som det i närwarande omständigheter in«
träffat, att, sedan storskifte i en By blifwit det
ena äret werkstäldt och wunnit fastställelse, har en
orolig granne eller BoställSinnehafware, för hwil,
ken Kronan betalar kostnaden, begärt och erhållit
enskifte, hwarigenom helg det föregående arbetet
rz2 Den 7 April.
blifwit onyttigt, trodde han Utskottens förflag äga
sädana förrjenster, som borde werka lill desi an-
tagande.
«
Likwäl uppå flera Ledamöters härefter gjorda
begäran, blef ärendet sörklaradt intill nästa Plenum
ytterligare hmilande pä bordet.
Lag- samt Allmänna Beswärs- och Ekonomi»
Utskottens likaledes pä bordet hwilande Betänkan¬
de af den ,6 Marö, öfwer af Riksdagsmannen
katar jonston frän Kronobergs Län wäckt fräga
om H.löbchofsMjölqwarnars befrielse frän skatt»
läggning, hwilkel Uiffokken, pä anförda skäl, till»
styrkt, blef nu widare föredraget, hwarwid, kekr
^lilrkon frän Christianstads Län anmärkte, ali dä
alla de Husbehofsqwarnar, hwilka föreden allmän¬
na Skattläggningen är 1671 bliswit anlagda, mäst
derigenom undergä skattläggning, att de, wid nämn-
de tillfälle, tagits i beräkning wid bestämmande af
Hemmansffalten, funne han det obilligt och orätt»
wist, att de, som sedermera tillkommit, skulle undgä
en dylik beräkning, helst, efter hans förmenande,
hwart och ett Hemman, som har eller fär nägon
förmän, äfwen bör derföre draga en lämplig af-
pasiad, motswarande skatt till Staten.
d^ils Klän8lon frän Skäne förmente deremot,
att detta ändamål redan är wunnek, och att hiva»
je sädan inrättning erlägger sin tillbörliga statt,
enär, säsom otwifwelaktigt ffer, del Hemman, hwit»
ket bereder sig en fädan förmän, taxeras till högre
Den 7 April- 133
wärde', och ägaren således, enligt nu gällande Be-
willningsgrunder, får Utgöra en desto större be-
wilining.
Talemannen hemställde härefter, att isräga-
warande Betänkande mätte gillas och ankagas.
Bifölls.
Enär ytterligare föredragning nu skedde af
Lag- samt Allmänna BeswärS- och EkonoMiUtstkot-
rcns den 18 Mars afaifna och den 4 i denna
mänad pä bordet lagda Betänkande öfwer den af
Herr vännerstam. Jokan, wäckta motion om upp¬
hörande af förbud mot Landsköp, andreg Au¬
sters Danielson frän Elfsborgs Län skriftligen
följande:
I det Utlätande om LandSköv, som nn är i
fräga, hafwa Högloft. Lag. och EkonomMrjkottcn
hämtat sina skäl derifrån, arc förbudet i 6 Cap.
HandelsBalken till der mesta redan upphört, och
endast qwarstär deri, akt handel pä Landet med
Köpmannawaror ej mä idkas. Detta är likwäl
misikag, ty handel pä Landet med Laudlmannawa-
ror är icke heller fri, såsom den borde wara. Det äe>
icke nog, akt en stadlig lag i der mesta upphört,
ty dä stulle det wara sanning, att man aldrig be-
höfde helt och hället afskaffa det ondo. Jag tror
iwärtom, art det stadliga i allt mäste utrotas; och
skadligt är der utan lwifwel, att en Landtman, som
äger tillgängar alt af sina grannar upphandla sä¬
dana waror, som af dem blifwit tillwerkade, t. ex.
IZ4 Den 7 April.
Väfnader, Snickare- och Wagnmakare-arbeten med
flera industriwaror, ej stall kunna iniäta sig i en
sadan handel eller pä desia »varor lemna förlag och
salunda befrämja deras tillwerkning. När nu det.
ta i märt Land är förbudet, sä tror jag det wara
klart, bade att förbudek sträcker sig utöfwer Köp,
Mannawaror och äswen att delta förbud är gansta
menligt för Landels förkofran och wälmåga. Jag
äger derföre mycken förbindelse till den warde Rrv-
dersmannen, som nu äter förcstagit upphafwande
af detta förderfliqa twäng, och rror mig böra yrka
att Utskottens Betänkande äterremitkeras, ätföljdt
af denna min anhällan, att den wäckka motionen mä
bifallas. Slockholm den 7 April 1818.
A. Danielson.
Häruti instämde StändekS allmänna röst.
Och blef Betänkandet, L anledning af besia
anmärkningar, ärerförwisadt, med anmodan till Ut.
skotten, att sig deröswer utläka.
W>d förnyad föredragning af LagUtjkotketS
den' 18 Mars meddelra Uilälanden, innefattande
swar vä ätcrremitzen af Ukstottetö förut afgisna
och af Irenne Ständ redan gillade Betänkande»,
angående:
i:o Förlupen Makas rättighet alt i nytt gif-
rermäl inga;
-:o Ä gärders widragande till Sjölagens öf¬
verseende; och
Den 7 April- »35
z:o Sökt företrädesrätt af jordägare till Bru-
kares lösa egendom;
fann BondeStändet, som redan den 7, 17
och 24 nästwikne Februarii bifallit Utffokleks sist¬
nämnde Betänkande, att ifrägawarande Utlätan-
den endast borde läggas lill Handlingarne.
Upplästes Stats» och BancoUtstkotlens ankom-
na Betänkande af den z dennes, i anledning af
Kongl. Majus Nädiga 'Proposition den ro De¬
cember 1817, angående allmänna Penningerörelsen
och Myntwärdets upprätkhällande. Warande at,
skilliga Ledamöters särstilda yttranden i ämnet
Harwid bifogade.
Lades pa bordet.
Under läsningen häraf bortgick Talemannen k
enskilda angelägenheter, och anmodade Vice falk¬
mannen leckert att intaga desi ställe.
Uti ankommet och nu uppläst Memorial af den
6 bennes, anmäler BewillningsUtskottet, alt, se¬
dan Hederwärda BondeStändet, wid förnyad före¬
dragning af Utskottets ytterligare Utlåtande af den
26 Mars, angäende grunderna för den under ar¬
bete warande BewillningsFörordningen, förblifwit
wid dest, den 19 i samma manad fattade, beslut,
i de delar som angä Capitationsafgiften och be¬
skattning af wista öfwerflödsartiklar, men deremot
rz6 Den 7 April-
srämrädt detsamma i fragan rörande Bewillnings»
-runden för 2 Art., och i den delen instämt uki
Urffolrets uppglsna samt af de öfriga Resp. Riis»
Sranden gillade förslag; andra punkten b and de af
Illffotker kill omröstning af det förstärkta Stats»
UtMtet framställda fragsr säledeS förfaller.
Laves till Handlingarne.
I anledning af StaksUtssottetS, uti insändt
och nu lika edes uppläst Memorial af den 6 i den¬
na mänad, gjorda anm ilan, att tmenne af de Re»
specstve RiksItänden bifallit, men deremot tiven»
ne, esker meddelta och beswarade äterremisier» af»
slagil UlffotiekS under den 24 sistlidne December
afgilna Utlåtande öfwer Kongl. Maj.ts nådig' Re.
nnst af Utredningsmännens i aflidne RgcringsRä»
det von 8cksvens Sterbhus Ansökning om utbe»
kommande «f den pension honom tillkommit» men
han undcrläkit inom föressrifwen lid uttaga; fann
BondeSlänoet, med godkännande af hwad Ulsikot»
tet i afseende harpa uti Memorialet derjemte hem»
ställt, för godt att, likmätigt 69 tz. Reqeringsfor.
wen, ö werlemna frägan till Förstärkta SratsUt»
flottets åtgärd och afgörande. -
Talemannen äterkom och emottog klubban.
Stats» och LagUtfkoltens den 18 Mars ge»
mensamr afgifna
Den 7 April. iz,
1:0 u läkande angäende H rr von TngMröms,
ss. O., Memorial, om ärliga Lagsamlingar;
2:0 Betänkande, i anledning af »väckta Motiv,
ner om Lönförbärrrinq för Haradshöfdingarnc; samt
SlatsUllkottets yttrande öfiver gjorda amnarknin»
gar wid betz Utlärande och Förslag, angående arf»
vadén och rattamenken för NilsSländens och de»
ras Utskotts Secreterare, Cauzlistec och Wakibe-
tjening;
blefvo upplästa och lagda pä bordet.
Som klockan nu war 2, åtskildes Ståndets
Ledamöter, under öfweiensksmmelse att, till fort¬
sättning af dagens Plenum, ä er samlas
Eftermiddagen klockan 4,
dä, ester der Ledamöterne intagit stna rum.
Allmänna Beswars. och EkonomiUlstottets Betän¬
kande af den iz Mars, rörande föreslagen ändring
af Tjenstehjons flyttningstid, upplästes och laveS
pa bordet.
Widare upplästes följande insända Utlåtande»
och Bttänkanden, nemligen:
frän StatsUtffottct,
af den 24 Marö:
»ro I anledning af Kongl. MajrtS nädiga pro-
posttion. angående reglerande af de Kongl. Hof-
wens StalsSummorz
izs Den 7 April.
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Pro»
position, om medels anslående till kosinaderne wid
Kongl. Maj:ts Kröning;
. z:o Öfwer gjorda anmärkningar wid lltffottes
yttrande, angående indragning as TalemLnsTaff»
larne;
4:0 Dito Dito angående Pensioner för Hans
Kongs. Höghet Kronprinsens f. d. Lärare;
Z:o Dito Dito om bidrag af Statens medel
för PoliceJnrättningen i Götheborg;
6:0 Dito Dito om ytterligare mebel för Söder,
telge CanalJnrättning;
7:0 Dito Dito om Löners anslående för Lans-
Notarier och LandsContorister;
8:0 Dito Dito rörande förejlagne Prästebols-
friheter för nya eller framdeles blifwande Kyrko¬
herde- och CapellansBoställen;
9:0 Dito Dito om Tullgarns Kungsgårds öf-
werlemnande till Hans Kongl. Höghet Hertigen af
Södermanland, nu mera H. K. H. KronPrinsen,
efter Hennes Kongl. Höghet Prinsetzan Lokm.4.
12:0 Dito Dito angående Ofwersten Lilkver-
Löläs Accords-ersättning.
Zrän BewlllningsUtffottet,
af den i6 MarS:
Angäends och med försiag till en förnyad Char-
täSigillatäFörordning.
Den 7 April- 139
Zrän Bewillnings- samt Allmänna BeswärS-
och EkonomiUtskotten,
af ten iz Mars:
7:0 Angående inrättande af cn tätare Postgång
emellan Kongl. Mrj:ts Befallntngshaiwande»Länen;
2:0 Rörande upphörande af särskild Vewillning
för Gastgiswerier, der werkeligl stjuisomtyte finnes;
3 0 Om personers skattskrifning wid Bruken
säsom arbetare;
och trän LagUtffottet,
af ven r8 Mars:
^1:0 E)fwer den af Borgmästaren 6. kkolm,
ttii ti!! Wällofl. BorgareStändet ingifwet Memo¬
rial, wäckra morien, om granskning af PolieeFör-
fatrningarne rörande lvtzlolösa personers försändan¬
de till Arbets- och Correctionshus. samr angående
rvederbörandes skyldighet, att till Riksens Sländers
JustitiäOmbudsman insända de beslut, som, rö¬
rande personers dömmande till Krigstjenst eller
anmändande lill Correclionsarbele, warda med-^
della.
2:0 Osmer af Herr Doctor kkeärLn wäckt fragg
om förändring uti nu stadgade särk för uppenbar
Kyrkoplikts »verkställande.
Ladcs pä bordet.
Uppå derom gjord begäran, bewiljabes Riks¬
dagsmannen Austers ^oactiimslou frän Ostergöth-
-40 Den n April.
land trenne weckors ledighet att i enskilda angelä¬
genheter till hemorten afresa; hwarom Utdrag af
Protokollet skulle honom till bewis meddelas.
Slandets Ledamöter åtskildes kl. ; 7 e. m.
In 6äem krotocolli.
Olok Merlin.
1318 den n April,
Sammanträdde Hedcrwärda BondeStändek m
xleno klockan ro f. m. och lät, efter förrättad
bön, för sig justera Protokollet för den 7 i den¬
na manad.
Föredrogs äter SkatsUtskottets sisilidne Ple-
nidag pä bordet lagda yttrande öfwer samtelige
RiksStändens älerremig af Utskottets förslag till
aflöning under innewarande Riksdag för RiksStän¬
dens och Utskottens Secreterare, Canzlier och Wakt-
betjening; och ehuru Höglofl. SiatsUlskottet ej Gun¬
nit skal till någon förändring i desi afgifna förslag
i anseende till aflöningarnes beräkning, utan der»
»vid lill alla delar' förblifwit; dock som Bonde-
Ständet, för sin del, ej heller kunde finna nägot
skäl till den nedsättning af Dagtractamentet, som
Utskottet föreslagit för ej mindre detta Stånds
twenne Notarier, än asncn samtelige extra Cancelli-
Den n April. iir
' sterne samt Waklbetjeningen, utan det förhällande,
i anseende till aflöningen, som tillförene ägt rum,
grundadt pä olika ljensteäliqganden, äfwen hädanef-
ter bör bibehällas, samt för öfrigt der är uppen¬
bart, bade att denna Riksdag btir lika längwarig
som I8IZ ärs, och äswen att göromälens mängd
snarare warit ökad an minskad, samt der salunda,
i BondeStändels tanka, är lika uppenbart, alt
hwad som wib den föregående Riksdagen i denna
del funnits billigt och skäligt, mäste, tvid lika om,
! ständigheter, äswen wara detsamma wid den när»
! warande; alltsä fann BondeStändel, wid delta
^ förewetande, för godt, icke allenast att, utan
l afseende pä SlatsUtfkottets projecterade jemknin-
gar, till alla delar godkänna och antaga det för¬
slag till aflöning, som Herr Grefwen och Landt-
marskalken samt Herrar Talemän uppgifwit och
hwilket Uti StatsUtffouets första Betänkande fin»
nes ordagrant intaget; Utan äfwen att göra det för¬
behåll, art en lika beskaffad tillökning i nämnde
aflöning mä, wid Riksdagens flut, tilldelas Riks-
Ständens Notarier och Ordinarie Cancellisier, som
dem wid 1815 ärs Nikegag förunnades; och biföll
BondeStändel i öfrigt StatsUtskotters hemställan,
att förskottet ä ifrägawarande arsvoden och lracta-
menten mä sträckas till och med den 28 nästlidne
Februarii, samt beflöl tillika, att Respective Med,
Ständen skulle, genom Utdrag af Protokollet, jem¬
te härom meddelad underrättelse» wördsamk och wän-
ligen inbjudas» att uti lika beslut i betta ämne
med BondeStänder sig förena; hwarom Protokol¬
let genast justerades, ulffrefs och afsändeö.
142 Den n April.
Föredrogs StatsUlstottcis sista Plenum pä
bordel lagva Utlåtande öfwer meddelad äterrcnnfl ä
dest Betänkande, angäende pensioner för Hans
Kongl. Höghet KronPrinsens f. d. Lärare; hwar,
wid BondeLtändet, efter öfwerläggning, fan» för
godt läka ärendet hwila pä bordel till nästa Ple»
num; och ansäg imelieriid den härom uppkomna
discussion ej behöfwa i Prokocollet upptagas.
När BondeSkändet härefter läk siq föredra»
gas SkatsUlstoltckS den 2Z sistlidne Mars a»gif»
na och den 7 i denna manad hos BondeSkändet
upplästa Utlåtande, i anledning af Kongs. Majus
Nådiga Proposition, angäende reglerande af de
Kongl. Hoswens Statssummor, archöllo polian
Dongbe-rg frän Gefleborgs samt ^näers Daniel¬
son frän Elfsborgs Län, att detta Utlärande mat»
te fa hwila pä bordet inkilldeh den inkomna Fi»
nanccplanen kunde komma under öfwerläggnrng;
hwilket af Srändet bifölls.
Det sistlidne Plenidaq förehafda ärende, an»
gående föreflagna ändringar af Förfaitningarne rö¬
rande Skoqarne i Rrket, företogs nu ater; der»
wid hollan ^Vi^lunä frän Westerbotten förmälte
sig hafira nu mera genomläst Allmänna Befwärs»
och EkonomiU,stoltets Betänkande i denna fräga,
men finner sig likwäl just derigenom föranlaten för»
nya sin förliden Plcnidag gjorda anmärkning, alt
ätssilliga af de till Urstottet remitterade motioner
förekommit honom såsom grundade pä den oriktiga
Den ii April- 143
vch farliga »anka, att Skattemannen för narma»
rande är i saknad af någon fri rättighet til! be.
gagnandet af sin skog, och hwilken åsigt af saken
äfwen symes honom af Utskottet till någon del wa¬
ra fattad, eller åtminstone det rätta i detta afseen»
ve icke nog tydligen uppfattqdt och iakttaget. ^Vik-
lunä trodde dek derföre wara af wigt för Bonde-
Ständet, art, i likhet med hwad som skedde wid
sista Riksdag, wid detta tillsatte uttryckligen åbe¬
ropa och söka i sin helgd bewara de, genom 1789
Lrs Kongl. Författning om skatteköp, samt genom
Ständernas beslut wid bade 1809 vch 18 ro ärenS
Riksdagar, skattemannen tillagda rättigheter och för»
maner, i anseende lill dispositionen af desi enskilda
skogar, deri ej undantag äger rum, mom hwad
Eksikogarne och Ailmänningarne angar.
BancoFullmägtigen ^näers Danielson frän
Elfsborgs Län tillkännagas, akt ven af honom wid
denna Riksdag wäckta motion, öfwer hwilken Ut-
skottets ifrägawarande Betänkande innefattar Utla¬
kande, endast haft afseende pa hushållningen och
anwändandet af Krono- och HäradsAltmänningar-
ne, och Danielson twiflade äfwen, akt berörde Be¬
tänkande sträcker sig till andra ämnen, än dem
som härmed äga sammanhang; men dUIs dans¬
son frän Malmöhus Län inwände häremot» akt äf¬
wen ^.näers Danieltons ofwanberörde Memorial
symes hafwa afseende pa den enskilda skogshushåll¬
ningen; till upplysning hwarom han hänwisadetill
Z54 sidan af Utskottets tryckta Betänkande, hwar-
est samma Memorial finnes upptaget, såsom inne-
hällande den anmärkning, att den wid r8o- ärS
i44 Den n April-
Riksdag utaf Riksens Högloft. Ständer gjorda un¬
derdåniga önskan, att sam.ellge äionungens Befall,
ningshafwande mätle fä sig uppdraget, atk höra La,
uens innewänare och förbereda förflag, antingen till
en allmänt gällande Skogsordning, eller flera sär¬
skilda, för olika orter i Riket, ännu icke blifwit
till »verkställighet befordrad; och af denna anled¬
ning, med åberopande af hwad sä mäl dest eget
ivid sistlidne Riksdag, i afseende pa enskilda
skogöhriShällnirigen, och RiksdagsFullmägtigen
Larlstous, i afseende pä Ailmänningarnes
begagnande, afgilna Memorialer innehålla, ytter-
ligare päyrlat upprättandet af, för alla orter i
Riket, lämpeliga Författningar, lill befrämjande
af Skogarnes framtida destänv m. m.
kallis Mänsson yttrade i öfrigt, akt äfwen fle¬
ra af de öfriga till Ulffotlel remitterade Memoria,
terna yrka ändring och upphäfwanre af hittills gal,
lande Lagar och Stadgande», angående enskilda
flogarn» i Riket, sann öfwerklaga de missbruk,
hwartill dessa S.adganven för närwarande föranle¬
da; hwarföre Utfloltel äfwen funnit frägan röra
icke blott Krono» och HäradsAllmänningarnes an-
wändande, uran i allmänhet skogarnes wärd och
skötsel i Riket, samt de rättigheter, under hwilka
denna Nationens rikedom af dest medlemmar inne,
hafwes och disponeras; deraf ock följer, an de åt¬
gärder, som Utskottet ansett böra inom hwarje Län
i detta ämne widragas, äfwen hofwa afseende pä
dispositionsrätten och de reglementarisk» föreskrifter¬
na om de enskilda skogarns, sä widt desia äro,
genom
Den n April.
»45
genom nn gällande SkogoOrdning, underkastade La»
g^nes ward, utan att litrväl härihenom,yägvl in»
steg är tillstyrkt, som kan wara kränkande för den
enskilda ägande rätten, sädan denna för närwaran»
Le är glfwcn och bestämd.
BancoFu"mägligen stokrm Olsson UongcherZ
frän Gesteborgs Län, med hwilken Larl käLnrics-
ton frän samma Lm, jemte Olok Wilsson stätt
J-un land och dlils vilsson frän Wermland, samt
stere as Ständ.ls Ledamöter, hwar för sig, in¬
stämde, önskade att warda bibehållen wid de La¬
gar och Förordningar, angående den enffllva skogs-
hushållningen, som för närwarande ärv gällande,
grundade pä Veu, genom Kongl. Förordningen af
den 2i Februarii 1789, Ska temannen tillagda
fria dispositionsrätt öfwer sin skog; mea hivad an¬
gar Recognitionsskogarne , ansäg läon^berA derom
böra sä regleras, som med Statens »nt^ste kan fin,
nas öfwereusstämmande.
ston stonskon frän Bkekinoe förnyade harwid
fin soult gjorda erinran, akt flägan om Rec'qni»
rions- eller Kronoskogsrne blir as S-o'sU'stortek
behandlad, och au Utlätande härom ifrån samm»
Utskott vsördröili,,en torde inkomma.
stokan VVikIunä frän Westerbotten fortfor;
akt as de>. U lskvi lets Betänkande bi lögade särskilda
Protocolls'^tdrag, hade han iohämlat det Medbro,
Lern L»rl Lerg frän Bohus Län i Utskottet ytt»
BondeSt-prot. 1817/ 1818. B.IV. 114
!46 Den n April.
rat särstad ranka, hwarigenom han hufwudsaksigen
yrkat losi urdet at de fjettrar , dem han förment
wara lagda pä dispositionsrätten af ffogarne, samt
förklarande af en fw komliq ftiher u'i teras bruk
och nyttjande; och dä v/iklunä cj kunce lrängä
sin öfwectygelse, det en sadan frihet redan är Skak,
temannen leinnad, och all man »j bör m sirro de
rättiahtter man redan ager, sä wida man hänge»
nom mö,ligen kan befara alt i slelfwa welker för»
lora dem, sa t-odde ha» sig wid detta förxlneka .^e
äga anledning anhaHa om Medbydern Ler^s föc»
klaring, af hwad ftäl han i della ämne tan wara
af annan ofwerlygelse.
LerZ yttrade, i anledning häraf, att dä 1789
ärs Kongl. Förord» nz. den Wiklund aberopar,
Uti den orubbliga ägande och stia dispositionsrätt,
som derigenom bliswit Skatteman inlagd öfwer sin
skog med desi tillhön aheter, stadgar ett uttryckligt
undantag af de för Kongl. Majchs och Kronans
Lehöf rj »liga Ekar. Bakar och Mastträd; och dä
rLoz ärs LkogM dniiig, som ännu är t>ll efter»
lefnad gästande, icke allenast bibehä. er och iaktta¬
ger berta nnlkor, ulan i sä matto äswen utsträcker
detsamma än widare, som allt amvändande af Eke¬
skog ä Kronostartehemmansagor derigenom blifwit
förbudet, intill desi msvnrng och stämpling söregätt,
hwars sökande och erhästande är förenadt med mäng»
faldiga kostnader och beswär; sä trodde Lerg här¬
af wara nog tydligt, att ägande- och dispositions¬
rätten as S utlewannens skogar bade warit och ar
begränsad af sädana wilker och band, som bade
kunde och bprde undanrodjas, samt alt Lergs i
n April.
147
detta afseende gjorda vikande hvarken saknat led-
ning a» närwarande förhållande, ej eller rattwisa
och billiahes i sin grund. LerZ wille ej wägra akt
erkännr, det llstkoikets förslag ager mycken förtjenst
och km, om det hiriner ti wcrkstrllrghel, leta till
fö dekrktiqa följder; men han trodde akt man kun.
nät ga än läng>e, derigenom all man genast för»
kla ak disposi ionsrätten af Skaltemannens skogar
fri och ebehard ad as de förut stadgade wiktor och
förbehåll, hwarigenom alla undcrjökriingar i orker-
ne, hwilka möjekigen endast leka lill tidsutdrägt.
Utan nägot ändawäl, hade blifwit öfwe^flödiga, da
deremot Krono, och HäradoAllmäniiingarnes behand¬
lande för dylika undersökningar bordt blifwa enda
och rätta föremålet.
kotvicl ^sorwlon frän Östergöthland anmärkte
wid Ulstortets Betänkande, i hw-ch berömma rörev
de» af honom wäckta Motion, om undanrödjande
af de wid landewägarne i Osrergöthland planterade
trän, som äro aker till stada, att denna Motion
ingalunda, säsem Ulstottet upp^agi', afwen sträckte
sig lill de trän, som äro planterade ä de ängar,
genom hwilka wägarne framlöpa, Utan endast till
dem, som kunna wara ökern till stada och för¬
fång; och i denna del trodde han sig sä mycket
heldre wara berättigad till bifallas sitt förslag,
som man har rätt alt njuta Utsyning as sädanu E«
kar, som stä äker kill men, och denna rättighet så¬
ledes med lika stäl borde sträcka sig till de wiv
wägarne planterade trän, helst som det i Östergöth¬
land pä de flesta ställen stall inträffa, an åkrarne
äro intill wägarne belägna och der,öre betydligen
148
Ten n April-
fladas as de der stående trädens skugga och löf¬
fällning
H.vad frägan om stämpling af Esar angar,
förmätte sig kosir Allusion frän Christianstads Län
wa a föranlären yrka, ali sadan stämpling mä, pä
hwad stags hemman svin helst, alldeles undwikas,
r,är Ekarne arv torra eller fornade i toppen, och
de i fädanr fall fritt fä af Hmmansäboen huggas
och disponeras, helst dylika trän ej kunna kill Kongl.
Majtts och Kronans behof »vara tjenliga, och nä»
got werkligt hinder för deras fria anwändande så¬
ledes icke uppstär; i hwilken omständighet kekr
Wilsson alltsä trodde, arr Utskottet borde sitt för¬
slag ändra och rätta.
Sedan Nans kesirslon frän Blekinge,, jemtö
L,ars färssiön och ^aoob Lricslon frän O cbco
Län, förklarar sig härnir instämma, btef, uppä fram¬
ställd proposition, frägan till Allmänna Beswärs-
vst) EkonomiUrstottet äierremitterad, i ändamål arr
öfwer de wid desi Betänkande gjorda anmärkmn-
gar Ullärande afgifwa.
Wid Lag- samt Allmänna Beswärs- och Eko»
nomiUtstkoktens sista Plenidag förehafva ech nu yt¬
terligare föredragna Betänkande, angående förän¬
dring af de rörande Enlkiftsdelninaar utfärdade
Författningar, anmärkke ?ekrr Wilsson frän Chri¬
stianstads Län skrifleligen följande:
Efter hwad jag kunnat fatta, wid uppläsa^-
Den n April. 149
tet as Högloft. Lag. sam Ekonomi- och Allmänna
BeswärsUtjkottens afgifna Betänkande, rörande
ändringar i den nu gällande EnlkiftesFörfattnin-
gen i R«kel, hafwa Högloft. U-skotten ansett sig
böra tillstyrka, alt Delningsägorna mäga i flera
stiften, efter torila ställningen, anläggas, och der¬
efter, som Skorstifle, wid H-radsR urerna stadfä¬
stas. och icke sedermera med något annat skifte
kunna ändras.
Äwen hafwa Högloft. Utskotten ansett, att
den prösningsrärt, som Konungens höga Befall-
rringshafivande nu äger, icke är den rätta; och r
det stallet föreslagit, att dä delningsägorna ärv as
dertill förordnad Landtmätare uppmätte och för¬
delte jordägarnc imellan, borde, i fall klander upp¬
står om jordens taxering, eller skiftens lage, en
Agoskilnadsrätt organiseras, som xä ställer utrönte
d-n klagandes lidande och derefter fattade sitt be¬
slut, som, ester ytterligare beswärs anförande, för-
wrstes till Högsta Domstolens afgörande.
Emot hwad Högloft, Utskotten i besia delar
till förändring föreslagit, sär jag anmärka, att kör
Skäne och Skaraborgs Län är en särskild En-
stistesFörfattning, som, i min tanka, icke bör för¬
ändras; helst, hwad angar dolningssältet, sä läg¬
gas ägorna i 2, z a 4 skiften, allt efter hwarje
Bys mer och mindre skiljaktiga jordarter, samt flä¬
ta eller skogiga jordmäner, och likwäl som Enskifte
stadfästes; äswen är jag af den tanka, att dä Landt¬
mätare ä Charta lagt ägorna till ett Bnelag det
icke bör blrsrva honom ensamt, som wid Slorffstte,
Den i« April-
upplära ssllf ansagqa planerna för hwarj^ delägare,
n an berti . svin ock nid jordens q a ering, böra
kallas de i L ner. eiler för hwarje Härad, walde
Gode Män, loin kunna, i fall liridigheter uppsta,
sina särstilda striftetiga Uklätanden lill Konun»
gens höga Bcfalln-ngshafwande författa och inlem»
na; derefter äger Konungens hög'Befall,lingshaf»
w»nde sjelf, med mlkallgde kunniga män i jord»
braket, i fall klan er u^pstär, bestgtiga de^ fö-
restannr enstffieslägen och derefter Utstag i wälet
aftiswa.
Deremot om en Äg, ffillnadsratt stulle organi¬
seras och sig hos de twttiande liss-na, hwilkct ej
mindre för delägarne, som samma Ledamöter torde
fä aflöna och underhalla, ble^we en förswär-d kost¬
nad. ulan slutligen bleftve wäl fräga om a r sä be¬
skaffade Embriem-n aswen stulle öfwerfbras pä
Slat, och i en tidpunkt som nu, dä fräga är art
indraga onödiga rjenster, kan jag ej r.nnak än helt
och hållet afstnpki en dylik förestagen Domstol; och
deremot om de -wistande varlerne stulle förwisas till
HlradsRltten och derstädes fa begagna Advocaker,
sa har man wäl icke sä exempel derpå, akt en del
Fullmägtige, lör air åtkomma arfwoden, söka tids
moräqt, genom uppstof fran ena till andra Tinget
och der genom i,»vändningar, som förorsaka flera
ars utdrägt; hwarigenom den idoqe jordbrukaren och
odlaren blifwer ur stand satt akt begagna sin egen¬
dom och göra b» odlingar, som för desi egen och
allmän nytta äio högst pakallabe; deremot den kikkstl.
ge grannen, fem oftast ar ka» hända liderlig och
ej fallen för alt förkofra eller uppodla jord, tzel-
Den n April-
dre uppoffrar hwad litet han äger pä rättegång,
blott för a,t afstänga si, granne frän desi odlings-
drift och öfriga nyttiga förelag. Af sä fatta om¬
ständigheter har jag af egen erfarenhet funnit, att
de sistnämnda Rättegängssäkten, hwad rörcr Enstif,
te, icke äro för dct enskilda eller allmänna gagne,
tiga., utan yrkar derföre, att den tör Skäne och
Skaraborgs Län utgifna nädiga EnstifteoFörfatt-
ning mä oförändrad blikwa bibehällen, sow ock att
Kongl. M..,:tö nädiga Storst»ftesFölvrdning äswen
bör gälla till efterlefnad.
Desi» mina tankar torde med äterremitz lill
Högloft. Utskotten fä åtfölja. Stockholm den n
April iSi«.
?ebr kalsson
frän Christianstads Län.
Austers vanielsnn fran Elfsborgs Län er¬
inrade, i alsted, nig häraf, an Mstottens ifrägawa-
rande Betänkande egentligen endast stall röra Räk-
teg ngSsättcl och forum i E- sttttesmäl; v de skäl
som 'örefimiaS, och hwilka afwen Utsto txn godkänt,
för Konungens Besallningshafwonrns skiljande frän
all befattning med nämnde mål. skola wara sä Kik¬
na och allmänt erkända, att Austers Osnioltoa
ej ansäg nödigt dem ytterligare upp-epä.
I afseende pa bemälte Austers klgnielsons
siftlidne Plenidag ingifna AnmärklstnasDiemorlal,
yklrade sig k^läns kekrsloo fran Blekingen lä¬
lunda:
Sedan sista Plenidag anmärkning blifwit gjord
152 Den n April.
emot Riksens Högloft. Ständers Lag» samt Ms,
wänna Beswärs- o - ElonomiUtstosts Betänkande
vm föreslagen ändring j Ra tegäna-^Oronlngen och
behandling häktet as L ror. och Eustifkes-twister,
kan jag icke annat än yttra den tanka jag de»
vm höjer.
Att klandra de nti 1783 ars Kongl. Landt*
inärenFörordning och 1807 ärs EnstislekSradga
föreffrifna behandlingssätt af jordägares lwister,
lärer wäl ingen äga werkliga stal till; men att nä-
gondera af dvsta Rättegångssätt äro de mest lamp*
liga eller sä wäl organiserade, att de ej tarfwa
förändring, derom har jag ännu icke eller wunnit
fullkomlig öfwerlyaeise. Att framställa de obehag,
liga följder, som i begge fallen uvpkommii, anser
jag sa myckel mindre nödigt, som Högloft. Iltstot-
ten behagat åberopa dem till grund för sitt pris»
warda förslag; dock kan jag icke undgå att nämna
Le mest tryckande omständigpekcr, som Rättegån¬
gar i Storstiftes-twister i min hemort medfört.
Ehuru de kostnader, som för lwistnnde Parter ät-
gätt w>d H iradsTing, Häradssyn, LagmansTinq och
vch Lagmansbesiglning (som merendels i ficka lwistcc
är nocwändiat) samt Fnllmägkigs arfwode m. m. i
Kongl. H^Rätten och hos Kongl. Majtt. osta warit
öf oer förmåga tryckande, hafwa de likwst ända knap¬
past medfört hälnen sä stadlig werkui, som del hinder
i odling och jordbrukets förkofran, som den larna tids
utdrägt as flera ar, h vilken en sadan Rätregängsord-
nina förorsakat, hworaf nästan alind händl, att äker
vch äng blifivit miftwaroad, jkog och stängfler rume»
Den n April.
1Z3
rade lill sa höa arad, akt, ukom det sädaut aldrig
kunnat sällås > sitt förra stick, ha^wa alffillrga min¬
dre förmögna jordägare deraf, sammanlagdt med
de wld sä manga Domstolar erforderliga större kost¬
nader , biifwit föriatre , ytlersta wanmagt och
obestånd.
Dä nu Högloft. Nkstotten, genom sitt förslag,
Med sa nirist ejlerianka jökt bereda en bärrre or¬
ganisation af sädana twist» rs behandling, och rik¬
tat Näliegän-,sjätte! pä en i allm -nhet sä beqwäm»
lig genwäg, hwarmed ej Mindre alla möjliga ola-
genheker kunna blifwa undanröjda, än äswen den
för Enstif»e hit,lis saknade förmän winnes, atr fö¬
refallande iwistcr bade i Skor- och Enstiftesmäl,
som äro med hwarandra i oskiljaktigt samband,
komma vä lika eller enahanda sätt att behandlas,
faller jag i största förundran deröfwer,att en rvä.d
Ledamot inom wärl S«ä"d, Riksdags-och Banco»
Fustmigrigen Austers Oanielson frän Elfsborgs
Län, »vill söka wäqra en sa nyttig inrättning, som
man med allt stal äger anledning att wänta af de
föreslagna ÄgadelninqoRätternc, och i desi ställe
heldre önsta, att, med vibehällande af ofwanberör-
de trytande Rättegångssätt, jordägares nysiomnämn.
de förlägenhet märke widare sällas i werkställighet
och framgeril fortfara.
F-rdenstull oeh ehuru jag med all aktning
högt wärderar Medbroder» Oaniollong insigter i
mänga andra fall, kan jag i detta ämne ej med
honom dela lika tänkesätt, utan föranlätes moisa-
gg hwad han härutinnan sista Plenibag anfört, och
»54
Den i» April.
i sammanhang dermed i kokhet nämna demolst'l,
som jag hoppas fullkomligt »vederlägga hwas han
till stoo för sin anmärkning äberopat.
Al? Ledamöierne i desie Ä:odelningsRätter fful»
le kunna rmdiöca någon kostnad för Skaten medelst
louers anstäende, bervin synes fa mycket mindre
någon fru tan kunna uppsta, svin ket ar att för,
moda, ait Ordinarie Häradshöfdingen, scm redan
har lön pä Siat, i hkvarje Harad blir lill Ordf),
rande »vald och förordnad, och, i hrvilket fall som
helst, bör, efter min kauka, hivar en Ordföranden
elier de öfrige Ledamökerne skäligen kunna begära
annan inkomst i och tör denna beatining, än den
de, enligt stadgade grunder, för hivarje föträttnivg
särskildt kunna sig beräkna, sä mycker mindre, loin
Lesia oöromäl aldrig lära kunna hänföras till Ord,
förandens och Ledamöiernes ständiga yrke eller hus,
wudnäring, Ulan blott såsom extra förrättningar.
Om man fäster sig derwid, att kwisterne icke
med en sä fullständig noggrannhet fku^e kunna af»
göras och bedömmas af ÄaodelningsRätterne, hwarS
biträdande Ledamöker komme att ulgöraS as hivad
MedborgareClasi som helst, som dä H äradshöfding
är med wänlig Nämnd, som uigöres af S>u Bön¬
der, biträdd, torde man kasta en oförtjent jkugga
pä flera upplysta Ständs medborgare, hwarv >u-
siqter wisat erfarenhet i jordb uket; och dä tvär
MedborgareClasi sä mycket mindre är frän wal till
biträdande Ledamöter utestängd, som Betämandet
föresiär, atk detze Ledamöker böra mäkjas af hem,
mansägarne, hwarö största del märt Ständ utgör,
Den n April.
rZZ
hwaraf min äger anledning alf »vänta den följd,
att dtämndeman och andra skickligt danade Bön¬
der blifwa till största delen walde, anser jag öwar-
k-n stal att motwcrka det i Betänkandet äsysiade
ändamål, eller hinder för dest »verkställighet.
I stället fördel Danielson ansett Agodcknin s-
Ncktterne medföra större konnader för lwistande par¬
ter, än om den för Storskifte manliga Rättegångs,
ordning singe följas, anser jag twertoin, akt d-n
ej nppgar nära till en b^'lt; och dä delta marke
snart mari räknadt, da AgodelningsRättens dom
utan wad finge renast genom underdäniqa Bcswäc
dragas unter Kongl. MajrtS nädiga pröfning, i
stället för, i andra falle,, timsten knmme att pestera
fyra särskilds Domstolar och sä-edes älgä for rap-
pande parrer biott till Wrd och Revisionkskilling
ett belopp af ej mindre än 68 R:dr 28 st. Banco.
As sädana anledningar och dä man ä ena si,
dan bör påräkna den nytta jordbruket winner ge¬
nom ett lika styndsamt flut, som för Eastifteslwi-
ster hittills warit wanligt, och ä andra sidan be¬
traktar, a» cn förnärmad jordägare nu mera blir
salt i tillfälle att pä stället sä ej mindre sitt li¬
dande, än äsm.n Laiidtmätares och Gode Mäns Åt¬
gärder af vwsldiga män öfwersedt, granstadt och
bevämkt; kan jag icke annat än förena mig i <am-
ma kanka som Memcnialsförfattaren keter kesirs.
ton frän Calmars L-in n i sin första derom gjorda
Motion yttrat, den Högloft. Utskotten tillstyrkt; i
följd hlvaraf jag hemställer, om icke denna tillstyr-
kan och Be.änkandet i hela sin widd bör säsom
Den n April.
wälqrundadt ankeö och bifallas, men i händelse ma¬
lek, pä Oaniellons anmärkning, stulle blif va äler-
renn keradt, anhätlec jag, atk bena mitt anförande ma
hans anmärkning och ä'erreini§en åtfölja. Slock¬
holm den n April 1818.
kckänz ?ef>r«fon,
Riksdagsman för Lifleks Ha¬
rad i Blekingen.
Fnllmäqtjge frän Carlstads Län inqäfwo jem-
wal eit skrifleligt yttrande, som upplästes, af del¬
ta innehäll:
Wiv Högloft. Lag-och Ekonomie sköttens af-
gifna och pä bordet h-vi ande Betänkande, rörande
ändring uti EnstifesFörfattningen, sä undeneknade
göra följande anmärnrlngar:
Ehuru denna Författning ar ä flesta orter i
Riket, der loenia omstänvigheier icke hindra, bade
lampelig och nyttig, ar en sanning, som icke kan
bestridas, men deremot ä andra, der inägorne, e-
Mellan berg, backar och stenäsar, äro sä styckade»
att ett hemman kan hafva ängholar och ökerlyckor,
en har och en der särstedt inhägnade, pä hela sitt
område, som till en jior del af hemmanen k<m ut¬
göra 20 a Zo och deröflver, bade a hela och half-
wa mantal, detzutom är jordarten sä stiljaktiq. att
ä fä ställen deri ena täppan kan i godhet jewföras
med den andra, der äro Enjkiftesdelningar allde¬
les icke lämplige, utan twertom stadlige, hwarpä
Lvi i wär ort h -fwe teir oä) sporr flere prof, der sa¬
batie delningar för sig gärt. Den i Wermland til-
Den ii April-
lökna »vidsträckta hemmEklyn ingen är ett store och
ojäfaktig! hillder sgr Eastitteadelningar. 11 om at!t
detta kunne >v» icke annae finna, än att Enstiftes-
författningen innehäller en sort obillighet i fa mäe-
ro, aee en enda jordägare i hemmanet kan kalla
Enstiteesde ning ä hela hemmanet, ehuru en lag¬
lig och rällst.-ffns Skorstiftesdelning nyst förut fö-
regätt och wunmt stadfästelse. Mangen wärdslös
och oduglig jordbrukare tillgriper osta detta twängs-
medei att kalla enstiste, för a>t stada sin a>betsam-
ma och idoga granne, och derigenom Åtkomma fruk¬
ten af hanö arberc och mödaz om an en sadan
man ställe kunna förutse, att hemmanet ej kan en-
stiktas, sä qär han likwäl af mitzunnsamhet försö¬
ket, för att draga sina grannar med sig i kostnad,
h-varpä exempel i wära grannstap icke saknas;
fruktan eller räddhägan för Enstifees wänner hin¬
drar gansta mycket den arbeisamma och nitiske od¬
laren att förbättra sä sin egendom, som hatt an¬
nars skulle göra, om han ägde den säkra öfmerly-
flelsen att sjelf fa stocda fruklen af filt arbert.
Flere Häradet i Wermeland, eller som gränsa c-
mot Norrige och sölja den sä kallade Norrsta fjell»
ryggen, är af sadan beskaffenhet, som färue är
nämndt, och likna i local och öfriga omständighe¬
ter helt och hållet de norra Proviliserne i Riket,
hwilka äro frän Enstistesförfat.ningen undan la g ne.
Wi sä, i anledning af hwad wi sanfärdeli en
anföre, i ödmjukhet ovhälla, att Hederwärda Stän¬
der täckes, med Vesta wara anmärkningar, och ds
som Medbroder» ^nstsrs Lsnieilon fistlidne Ple-
nidag gjorde, hwarmco >vi ost >>ll alla delar före¬
158 Ten n April.
na, Betänkandet äler tstl Högloft. Uk^orlen ä^x-
remi!lera, med wo . sam anhäl a» ril Högloft. Ut¬
skotten, att förestå det Riksens H -l?ft. Ständer
täckas genom fk ifwelf? lill Kongl. Mi,:t onhälla,
all en Förordning utqäfwes, som trikände Nord¬
marks, Jöfte. Fry sdahls, Elfdahls och Galbergs
Härader i Carlstads Län fia» esterlefnaden af den
i Riket mgifne Allernädigsie EnffifreoFörordnin-
gen, i likhet med hwad för de norra Länderna är
bestämdt. Skulle näqra enda eller m hemman fin¬
nas, som i dejsa Härader med fördel kunna en«
sVifiae, fa kan. ef;er wär kanka, ändamale! lika fä
riklig' genom S orjkifle minnas. S.ortholm oen
ii Ap"l 8.8
I^iis kst lsson , O. Olsson, '
Fullmägug för Nötmarks Fuiuuägng för Ikste
Harad i Carlst ds Län. H irad.
I^ils Olokskon, O Olossson,
Fulsmagtiq för F.yksoahls Fullmägtig för Elfwe-
Harad. dahls Härad,
ä^nciors lölilslon,
Fullmägtig för G,llbergs Hä¬
rad af famina Län.
Uti hwad salunda Mnit yrkadk instämde
jemwäl, hwar för sin ort .sscob Lrsson Llistsstius
frän Stockholms, Austers 8anststen frän Jn kö¬
pings, alla Fullmägtige frän W-steräs och Öster¬
göthlands Län, ^scok» Lrsson och Lars Lsrsson
frän O ebro, samt Lars Lsi Isson och äolrannes
sndersson frän Skaraborgs Län, hwilka alla för¬
säkrade , atk Enstkiflen i deras hembygder, såsom
skogbervuxne och stenbundne, ej ffola med nplta
Den n April. iZ9
kunna anwandas, eller ens Ulan jordägares vbote»
liga lidande tillwägabtingaS.
kokr jonston frän Kronobergs Län förklara¬
de kg ej kunna gä in pä -Ut bifalla Ägodelning^-
R! kc 6 insötanbe och vrgoniserandc uli alla orter
i Riket, helst dek were att befara dci härigenom
en ny D.'MakiCo:pS tistlomme, hwarS behöflighet
kelir jonston e> kunde erkänna eller inse. Om
pä en del ställen Ordinarie Hära'shöfdingarne a»
toge sig akt wara Ordförande i nämnde Nätter,
more det likrväl i allmänhet att befara, dek be af-
sade sig detta förtroende, enar desi emottagande be»
rodde af deras fria wilja och alltid more förenadt
med mycker beswär; och der blefwe således i en
mängd orter, hwilka äga brist pä tjcnliga Jurister,
nödwändigl att an.ingen tillika mindre fficklige per¬
soner, eller ock dem, som more sä aflägse boende,
alt deras förrättningar blefwo genom resekostnader
och dagtraktamente', wida kostsammare, än hmad
de borde wara. För alt deremot bade afböja de
olägenheter, hwilka nu aro en följd af närwaran»
de Rättegängssäitek i Enskisiesmäl, och äfwen er»
nä de fördelar, som, i anseende till en skyndsam¬
mare Rättegång genom AgodelningsRäiter äsyfras,
föreslog kelm jonsson, att Malen mäga upptagas
och behandlas wid HäradsRätten, och antingen
derstädes eller wid anställande Häradssyn afgöraS,
men under wilkor, att dylika mäl derifrån genast
mä dragas under Konol Maj:tS nädiga pröfning;
finnande kolar ^oniiton sä mycket mindre någor
hinder för antagandet af detta förslag som, dä En»
jjkiflesmäl hittills kunnat stä dirrcte frän Landshöf»
Den n April.
Lingärde till Kongl. Maitt, sädanr äkwen borde
kunna sife fran HäradöRitterne, enär P-rternes
iv .Ifarv ivid sistnämnde Räller manligen bune kan
bcwakas samt sanningen och rärrwisan, i män xf.
ter kända localförhällanden, ber närmare urredas
ön wid LandshöfdingeEmbetena, som alltid mäste
Lomma endast ester för hand warande, osta mindre
päliilige Handlingar.
Om delta af?ekr houslon uppgifna försiaq
förenade sig Olok kollision och kokr kellrslon
frän Stockholms, Lotvist jonston frän O ergoth»
la nos, Lörfe kör^'eskon fräir Hallands sam! ^»cob
jacobsson Kinner frän Gottlands Län.
Austers Danielsson fran Elfsborgs Län an¬
förde muntligen: I ven mokio» jag hade äran
inom Ständer wäcka, och som as Lag» samt All¬
männa Beswärs- och EkonomiUlskot en blifwtt be¬
handlad, sökte jag a ena sidan wisa, arr de orter,
som äro ffogbeivuxna, stenbundna och bergakkiga,
moro otjenliga för Enskifren, samt derföre borde
frän tiiläi pningen af Författningarne derom undan¬
tagas; ocb ä den andra, att Konungens Besäll-
ningshafwande, fäsom ofta boende pä ett ssständ
af io, iZ a 20 mil fran de rwistande, borde
entledigas frän desi Domsrätt i Enffiftcs-mal,
heilda j stället borde öfwerlcmnas, lika med andra
twister, är den wanliga Domaremagten, som. dä
den hittills ägt rätt upptaga och pröfwa Slorstif-
res-mäl, äfwen lämpligatt more i tillfälle, att be-
Lömma Enftistes-rrvisier, och under hwars pröfning
den
Den ii April- rtr
den enskilda wälfärden, i alla sall, sä ofta Med
förtroende bliswit lemnad. I afseende pä förra
omständigheten, hafna Utskotten ej gilwit något
bestämdt piirande, men ulöfwer den »väckta motio¬
nen sträckt sikt sönflaq till en sammanjemkning af
En- och StorskisleeFörfatlningarnc. I andra frä¬
san äter baswa U-skotten medgiswit olämpligheten
sf den KollUNqenS BefallMiigspaf»vai»ve tillagda
Domsrätt i EntkifkeSrttäl. men förestagir bade
desta och afw-n Storskiftes-twisterS öfwerlcinnandL
äl särskilda AgsdelningsCvinmistivlier; men dä jag
aldrig vrkat, ali HäradsRätterne mä ffiljas frän
deras förut ägda rättighet att Upptaga och afgöra
Storskifles-mäl; dä jag anser dista mais behand¬
lande af särskilda commistioner olämpligt, lika som
det i allmänhet är vlänp ligt och lill och med obe¬
hörigt, att dylika eommistioner i hmad mål som
helst, tillägges Domsrätt och såmedelst fä gora en
inkräktning pä »vanliga Domaremaglens omräde;
och dä jäg för öfrigt sör min de? har mesta för¬
troendet till HäradsNätkerne, der ZsilmogenS rätt¬
igheter och »välfärd äga sitt säkraste skydd, samt
det säledes, i min tanka, är angeläget att bibc-
hälla vesta Domstolar i sitt helgd, samt heldre
söka dit äterföra ds mål, som derifrän obehörigen
b!:'wit dragna, än ä nyo skilja frän dcst befatt¬
ning ännu flera; sä anser jag mig skyldig förklara,
alt om Enskkftes mäl ej kunna dcsta Domstol r til¬
läggas, jag aldrig önskat eller kai, bila a. att öf¬
wer, Storikiftes-rmister dragas frän deras handlägg¬
ning. Otjenlrgheten af de föreslagna omnämnda
BondeSt. pr»t. ira/, isis- B.IV. 11Z
,62 Den n April.
ÄgodelningsRäkterne har jag, uki mitt förlidne
Plenidag inqifna anförande, wisat; och jag äbe-
ropar således detsamma till asla delar, och uppre,
par blott, att ti isättandet af AgvdelningsRäkker
stall i längden medföra den följd, att de bilda en
särskild EmversmanuaCorps, som, i anseende till
dest sörmenka wigt i Samhället, slutligen stall bli
anmäld till löner pä Siat, derigenom noa utgifter
för S atsCastan skulle tillkomma och Embetsmän-
nens amal ansenligen förökas, och detta i en tid,
dä man sa allmänt tatar om nödwändigheten af
alla öfwcrflödiga Embetens indragning och en för»
enllad organisation af alla EmbetsmannaCorpser.
Om imedlertid, pä endel orter, AgodelningsRätter
önskas och kunna med nägon nytta ästadkommaS
och anwändaS, anser jag vesta orters Fulimägtige
derom böra göra enskild underdånig anmälan hos
Kongl. Maj:k; men alt pä alla orter inrätta dem,
anser jag lika oijenligt, som obehindradt, för en
del, att särskildt erhälla dem.
öäalis kekrston frän Blekinge swarave hära:
Akt han för sin del. lika med ^nllsrs Danielson,
hyser allt förtrornde till HäradsRätterna, och äc
gansta nöjd, alt de fä upptaga och afdöma alwen
Lnstiftes-mäl; om blott desta mai derifrän fä di»
recte dragas under Kongl. Maj:ts nädiga pröfning;
men dä han befarar, att sädanl ej kan, såsom stri¬
dande mot all wänlig wid dcsta Domstolar stadgad
Rattegängsordning. medgiftvas, man han rror,
att ett sä särskildt Rättegångssätt, som i vesta mät
erfordras, endast kan wid en särskild Domstol til«
tätas, sörmenar han äswen dennas inrättande kun»
Den »t April- rLz
tiä sch 5ira widtagas, I öfrigt wist- hatt gnmär.
ka, atk Uistotten sä mycket heldre warit behöriga
Stt yttra sig, angäSnde veil söteflngna samman,
jemkningen af Enffiftcs- cch StorjkiftesFörfatt»
ningarne, som denna samwaniemkninq blifwik yr»
kad uri det af keter kekrsson frän Caimare Län
tngifna och till Utskotten remitterade Memorial.
I^ils Nansson frän Malmöhus Län utlät
sig.' Ma» har reda» i denna fräqa anmärkt och
yttrat sä mycket, akt något widare föga more af nö»
den; men jag anser wig likwäl söraiiläten tillägga,
att, ehuru jag tror Enstiftcs-mäl lunna med stok
fördel för Allmänheten, wid HäradsRatterne be»
handlas, ar jag likwäl af den öfivenygeise, att
AgodelningsRätker ej äro olämpliga, enär L'drmö»
terne härtill lä af wederböraNde jordägare sjelfwa
Utwäljas. A min hemort ätminstone skulle wäsenot.
lig nytta af denna inrättning kunna hämtas. Dek
finnas manga i jordbruket kunniga och förständiga
MlU, hwilka för närwarande ofta biträda meo räv
och upplysningar wid Enffiftes-fSrrättningar, samt
för pröfningen af olika jordarter innehafwa och
begagna sä kallade jordborr, Med hwil a de kunna
undersöka och bestämma graden af jordmanens god»
het, lika säkert, som man med en brämviilSproberare
bestämmer graden gf bränwioels styrka. Sä be-
stkasfide jordborr ägas ej af alla Nämndemän, och
deras pä erfarenhet och egen urskilning grundade
omdömme of jordens natur och godhet kan följ¬
aktligen ej wara sä säkert, som deras, hwilka meö
de omnämnda jordhorren härom kunna hämta ms-
thematifk wisthet.
,64 Den n April.
Larl Henricsson frän Gefleborgs Län för¬
klarade sig sä mycket heidre instämma uti hwad
kristers Danielson yrkat och anfört, som han tror,
att en i orten bekant Underdomare bäst är i till¬
fälle alt känna locata omständigheterna inom sin
Domsaga, da deremot en ung eller främmande per¬
son, som lill Ordförande i AgodelningsRätterne
lilläfwemyrs behöfde anlilaS, more obekant med ba¬
de det ena och andra, och således föga bättre, än
ett aflägse wistande LandshöfdingeEmbete, kunde
afgöra uppkon^uande twister i Enstifles- och Skor»
skiftes mät: önstonde Larl Henricsson, att den
sistnämnde Embeten uppdragna Domsrätt i Enskif-
4es-mäl mätte, i anseende till deras omnämnda
aflägsenhet, alldeles förswinna; samt akt i öfrigt
1783 ärs LaubtMäteriSiadga mä, äfwen i anseen¬
de till Rärtegängesätkek för deri omnämnda mäs,
bibehällas oförändrad.
sjoksn ^acolo I^ntberA frän Norrbottens Lätt
och flere anora as S anders Ledamöter hördes jem,
wäl instämma uti hwad kristers Danielson ansört;
tillägg >nde denne sistnämnde. i afseende pä hwad
Istils Olansson fran Malmöhus Län här ofwan
ansört, att de omnämnda jordborren wäl kunna
wara af nytra och anwändbarhet, men att, der de
af Ståndspersoner ägas, lära desie ej undandraga
sig, att utläna dem äfwen till Nämndemännen,
eller åtminstone till SyneRättens Ordförande, för
att wiv päkommande behof begagnas; men de
Srändspersoner deremot, som kunna wisa ogenhet
i detta afseende, more, efter DanieHons ranka,
wksietligen ej sä mane vm sina grannars wäl, att
Den n April- 165
bs kunde eller borde till Ledamöter i Ägodelnings»
Rätterna utses.
Dä något widare nu ei war att anmärka',
h-mstäilve Talemannen, att de anmärkningar, som
bäre i dag och förlidne Plenidag emot Lag samt
A'minna Beswars» och Ekonomiutskottens Be»
tänkande förekommit, mä till dem öfwertemnas,
och frägan, i följd deraf, dit återremitteras, med
anmodan, att öfwer samma Anmärkningar U'lä»
tande asgifwa; hwilken hemställan af BondeSlän-
det bifölls.
Stats» och LagUtstottenS den 7 i denna mä»
nåd pä bordet lagda Utlakande, öfwer Herr v.
von Lngekröms Memorial om ärliga Lagsamlin»
gar, blef, wid nu lkedd förnyad föredragning/ af
Hederwärda BondcStLndet bifallet.
Enär BondeSkändct lik sig föredragas StakS-
vch LagUtskottens Betänkande, rörande Löneför¬
bättring för Häradshöfdingarne, inlemnades ett An¬
förande af denna lydelse:
Fräga är wäckt om förbättring af Häradshöf»
dingarnes löner och wilkor. Da de njuta pennin»
gelön, dä Expeditionslösen betalas, efter Taxan, i
penningar, äfwensom arsvodet för deras extra för¬
rättningar, kan wal ej deras lidande sättas i frä¬
ga; en tid, dä penningen sä föga gäller, more
wäl förbättringen högst nödig, högst billig. Illa,
,66
Den >r April-
Staken- b-hof äro sä manga, Mgängarne dem
att fylla sä otillräcklige. Der synes, som egenleli»
gen Häradshöfdingarnes i Norrland milkor tarf»
wade snar och mycken förbättring. Konung
XI, Högloft i åminnelse, stadgade lönen till 75
R;dr, en wacker lön för den uden. Sedermera,
wid förökad folkmängd, tilltagande vroccsier, has»
wa de midstrackkare Domsagorne mäll klyfwas, de»
las. Lönen har dä ock blckwit delad i tu, akt
Domarens län utgör endast Z7 R:dr ,4 si. Tings»
kapparne, förwandlade i penningar, utgöra en högst
obetydlig summa- Häradshöfdingarne i Norrland
sakna Boställen, fä i stället Bostäilspenningar is
M.dr, eller, detadr pä twenne, 5 R:dr. Expedi¬
tionslösen ar lid efter annan ökad under loppet af
sednaste 42 arén, att den betalas nu fyrdubbelt,
Men alla V>c »alier betalas sexdubbelt, emot hwad
de gällde 42 är tillbaka. Ucsvodet är ökadt till
dubbel, mea prisea haswa, som sagdt ar, ökats
sexdubbelt. Dä nu man ej kan arbeta lönlöst
halswa ärer, ej kan bo för 5 R;dr, ej kan betala
E«ngegästningen med Tinqsgäftningspcnningarne,
ej kan lefwa med den för laga, ej i män af wa»
ruprisen, ökade Expeditionslösen, ej eller af det
ännu ringare arfvooet r R.dr om bagen, enär man
skall derföre underhälla sig och en Skrifware, är
»väl ljusligt, an Domarens wilkor äro allisör knappt
skurn-'. Skaten mäste wäl fullt löna twenne Do»
Mare, da en ej hinner sköta qöromälen, med basta
wilia och drift; äswen b-sta hus ät twenne. Icke
är der billigt, icke är det jemnmått en Häradshöf»
binge i södra orkerne bestäs Boställe, som gifwer
arrende ända tili 10a Tunnor Säd, dä en Hä»
Den n April. 167
radshöfdinge i Norrland deremot har § R:dr. lönst-
ligt more, att detta behjertades och pä etl lämpligt
fäkt blefwe hulpet. Del anseende DomareEmbetet
bör ätsölja, det answar, der myckna arbete, som
Domaren har och mäste widkännas, fordra att han
anständigt af Staten lönes.
^öns kekrslcm. Larl klenricston.
klans ^lickaelston, läans Kilsmon.
Aila »frän Gefleborgs Län.
Uti detta anförande förmälte sig polian k.on§-
berA frän samma Län sä mycket heldre instämma»
som lila förhällande, i anseende till Häradshöfdin-
gens lönewilkor, stoll förefinnas i den ort, hwarS
talan bongberg förer, med hwad öfrige Fullmäg-
tige uppgifwik. Detza lönewilkor fanne
wara alltför otillräckliga och pä imet sätt motswa-
rande de wigriga, trägna och beswärliga göromäl,
som förenämnde Embetsman äligga.
Samtelige, Fullmägiige frän Norrbottens och
Jemtlands Län instämde jemwäl uti hwad pä of-
wanstäende sätt blifwit andraget.
josian VVe8kng frän Westerås Län ytkrods
deremot sin förundran, att Medbrodern L.onc;borg,
som tillförene alltid yttrat sin motwrtja för äfwen
de ringaste utaister, joni kunde leda till Slakswer-
kers betungande, kunnat i benno del frångå en sa¬
dan princip och yrka en lönförbättring» som fölle
Starswerket ganska tungt till last.
I swar hära förklarade I^nZderZ, akt bet
>68
Den ii April.
endast were hans mening yrka, det en öfversigt
af Häradshöfdmgarnes olika löne-inkomster matts
widkagas, pä dek de H ravshöfdingar, som ej äga
Boställen, utan en högst ringa penningclön, mä
Njuta nägoilunda jemngova fö delar med dem, som
öga bäve boställen och stora inkomster.
Daniel ^nstarslon fran Upsala Län ansäg
en sadan reglering böra widiagaS, alt Häradshöf»
dingarne sinsemellan jemkade löne-inkomfierna, tills
d? asia singö näqorlunda li a; men nägot bckun»
gande for Skatswerkek trodoe han e> böra aga
rum, esirr ens jör ändamäle s winnande af nödei^
Af ^nöer» Dnniölson frän Elfsborgs Län
anfördes: Al! han, löltt all-id »frat för alla de mäls
behandling wid HäradsRitt, hwi-ka derifrån vbe»
Hängen b rsioit dragne, na>urlig!wis ätwen were
män, akt Haradshösdingarne. hwilkas göromål der»
»genom ökades, mä njuta tillräckliga inkomster och
Han wore äswen öfvertygad, att, pä en del orter,
tillökning i närwarande lönewilkvr kunde wara ba¬
de billig och nödmändig; men da han ä ena sidan
hade medgifwik detta, trodde han sig ä andra si»
dan äga stal kia den öfwerlygelse, att Uden för en
sadan iönejemkning annu ej är inne. Riesens
Ständer hafiva bade wid detina och söregäende
Riksdagar pätänkt en förbättrad organisation af do
för den inre Statsförwalrningen nödiga EmbekS»
werk; och vä, till beredande och förslags afgifivan»
de i detta wigkiga ämne, enComikö blilwir bestu¬
len, som, ester förmodan, snart noa kommer i werk»
famhek, bvrde man, efm DLUmllons tanka, as»
Den n April. i6s
wakta resultatet af denna Comi-Ls arbete, innan
nian i förcwarande fräga widtager någon ätgärd,
helst bet ffall wara akt förmoda, a!t den ffeende
regleringen äf^en komm r att sträcka sig lill jem »
ning af Häradshöfdi gv>neS större och mindre Dom»
sagor, hvarigenom närwaraude olägenhet, an den
ena har större och de» anora mindre inkomster,
jemwäl lämpligast torde kunna ashjelpas.
polian äVäslinZ frän Westmanland instämde
sä myckel heldre hä mi som han anser Häradshöf,
dingarnes inkomster betydligen ökas och förbättras
xenom ben dem tillkommande Expeditionslösen tvid
HäradsRatlerne.
Larl henricsson frän G flrborgs Län' erin,
rade häremot , att drn inkomst Expeditionslösen kan
kemna, dels be ybligen förswinner genom kostnader-
ne »ill underhäll pä Tingsställena och dels i alla
fall är wäl ör j-nt genom det tröttsamma och i»
härdiga arb re, som af Expedilionernes författande
och utstiislv-nde förorsakas.
ssokkin VVlkIunä frän Westerbotten förmätttz
sig e) kunna bestrida, akt ju Hä>-adshSfdinqarne,
pä en del ställen och synnerliqast i de norra Pro¬
vinserna, hafwa alltför ringa löne,inkomster; men
ehuru detta äjwen inom StaksUrstottet, tvid ma-
kels beredning, nogsamt warit kändt och erkändt,
har likwäl Ulstkotler, pä de skäl ^näers Daniel»
soa äberopar, och med tillägg af det giltiga, atk
Statswerket för närwarande omöjligen äger nagra
killgängar att disponera kill de ifrägawarande lön»
t 7<> Den i r April.
förbättrtngarme, funnit sig nödsakadt att för när-
»varande lemna den mackia frägan utan afseende;
och dä det more qifwer, att, hwilka anmärkningar
som wid Uissollets Betänkande än göras, saken
ända förblifmer densamma, likasom Utskottets en
gang yttrade ranka, trodde VVikIunä bäst wara
akt med allt widare onyttigt ordande i detta ären¬
de innehålla vä) sä mycket mindre meddela någon
aterremisi, som man borde erinra sig, att Riksda-
gen liber till flut, och att SkatsUtffottet, som än¬
nu har ganska svära och wigtiga arbeten äterstä-
ende, ej bör i otid besväras med anmärkningar,
som kunna undwikas, och som, utan allt ändamål,
endast upplaga en angelägen tid.
Pä fle e Ledamöters förenade begäran, blef
likwäl Uifforrens Betänkande ä nyo lagd; pä bordet.
Justerades ExpeditionsUiffottets ankomna För¬
slag till Riksens Ständers underväniga Skrifwel-
se till Kongl. Mist, angående öfwerlemnande af
de förändringar i Gcunvlagarne, som wid denna
Riksdag blifvit af sanneliga RiksStänden gilla.
Le och antagne.
Wid förnyad föredragning blefwo följande den
7 i denna mänad pä bordel lagda Belänkanden till
alla delar godkände, nemligen:
LagUtstottets:
1:0 N:o 71 Öfwer den af Herr Borgmästaren
Aolm wäckia Motion,, om granskning af Police-
Den li April. r?r
försattningarne, rörande sysslolösa personers försän¬
dande till Arbets» eller Eorrectionshus» samt an¬
gående wederbörandes ffyldiqhet att till Riksnis
SländerS JuftitiäOmbudsman inskicka de beslut,
svin, rörande personers dömmande till Krigstjenst,
eller onwändande till Cvrrectionsarbete, warda med»
delte»
s:o Rörande wäckt fräga om förändring uti
nu stadgade sätt för uppenbar Knrkoplikts werkstäl-
lande; med antagande derwch af dek i sednare frq-
gan as Betänkandet förekommande första alter»
natif;
StatSUtskottetö:
Angäende medels anst^eude till kostnaderne tvid
Kongl. Majus Kröning;
BewillningsUtffottets -
Om en förnyad ChartäSigillakäZörordning;
BeryillningS- samt Allmänna Beswärö- och
EkonomiUrffottenS:
r:o I anledning af wäckt fräga dels om in»
rä„anver as en talare Zpostgäng emellan Kongl.
Mrjus Befallninasbafwande i alka Län; dels om
eli widstracktare begagnande af Post-inrättningen i
allmänhet» m. m.;
2:0 I anledning af wäckt fräga, att all sär¬
skild Bewillning för Gästgifwerier sä wäl ä Lan¬
det som i Städerne, der werkligt skjutsombyte fin¬
nes, malle upphöra; och
172 . Den n April-
z:o Angående personers flatistrifning wid Brit¬
ken fäsom arbetae.
Sedan BondeSiändet redan under den 2 sist-
tidne Fcbruarii bifallit SMtstttstotteis ben 17 för,
utgäende Ianuarii afgifna Utlätande, angäende
wäckt fräga om indragning af TalemänsTafflarne»
fann BondeStändet, wid nu sked» föredragning
af U störtets, i anledning af gjorda anmärkningar,
aflemnade förnyade yttrande och förklaring, för godt
att derwid lata bero.
När BondeStändet iät sig förekomma Staks-
Utffotters ben 23 sisi'idne Martii afgifna och för-
lidne Plenidag pä bordet lagda förnyade Utlärande,
i frägan om bidrag af Statens medel för Police-
Inrättningens i Götheborg underhällande, fann
BondeStändet rätkwist assia hwad StarsUkstottet,
angäende medels ansiäcnde, tillstyrkt, men ansäg
deremot dek böra i underdånighet kill Kongl. Majrt
öfwerlemnas att pröfwa, huruwida den förändring
Uti sörrberörtze Inrättning mä sinngs äga rum, au
densammae omfång instiänkes till sjelswa Stadens
område, såsom tillförene.
Wid StalöNtssotkels anmälan, som sistlidne
Plenidag upplästes och lades pä bordel, att de z:ne
öfriga Rcjpeclive Skänden bifallit Utstotters den
iS förlligä-nde Februarii afgifna och af Vondc-
Sländet återremitterade yttrande, om ytterligare
Den n April-
bidrag af Statswerkets medel för fullbordandet af
Södertelje Canal-inrätrning, fann BondeSkändek
skäligt lära bero.
Dä BondeSkändek redan förut afgjort de af
StaksUtskottet behandlade ämnen, angäende:
1:0 Löners ansiäends för LänöNotarier och
LandsContorister;
2:0 Angäende föreflagna Prästebohls.frihetee
för nya eller framdeles bliswande Kyrkoherde och
Capellans-bohl;
z:o Tullgarns KungSgärds öfmerlemnande till
H. K. H. Hertigen af Södermanland, nu mera
H. K. H. KronPrinsen, efter H. K. H. Pein»
festan Lorui^ dödeliga fränfälle;
samt
4:0 Herr Oswersten m. m. LilsverLjöIsts ac-
rordt'eriäl!ning; sann BondeSländet, alt sörbemäl-
te Ulstotts, i anledning af erhällna äterremister,
härom meddelta förnyade yttranden endast borde läg¬
gas till Handlingarne.
Uppä af Talemannen gifwen erinran, besiöt
Hederwärda BondeSkändek, att nasta Plenum mal¬
ja tolf Ledamöter till en Nämnd, som, enligt ioz
§. RegcringsFormen och 64 H. RikedagsOrdningen
äger att dömma, huruwida Högsta Domstolens Le.
damöter gjort sig förtjent», alt i deras wigliga
kall bihehäliaS; och öfwerenskvms tillika, att sam¬
Den ii April.
ma rolf Ledamöter. som till berörde Nämnd utses,
äfwen stola utgöra Electorer, hwilka enligt 97 §,
RegeringsFormen och 6z Z. RiksdagsOrdntngcn,
hafwa alt walsa en Riksens Ständers Iustitiä,
Ombudsman och desi Suppleant.
Härefter lät BondeSkändet sig föredragas All¬
männa Beswärs- och EkonomiUskotttets ven izsist»
lione Marlii afgisna och förlidna Plenidag pador»
det lagda Betänkande, angående förest gen förän¬
dring af tiden för Tjenstehjons flyttning frän den
1 till 24 October m. m.; och dä tankarna i detta
ämne inom Ständer hördes delade, helst flera Le,
damöter yrkade, ett den hittills brukliga flyttnings»
tiden mä oförändrad bibehällas, begärde Iflils jäns¬
son frän Malmöhus Län sä föra Ständer till sin¬
nes de billiga grunder, hwarpä Utskottet forat sikt
förrnämnda förslag, och hwilka, i dlils Enslons
tanka, bsrde föranleda bifall deraf, och as hwilka
han endast wille nämna den omständighet, akt
Potakesplanteringen i sednare ären uppnatt den för»
kofran, att densamma utgör en ganska wiqstg del
af jordbrukarens störd; men dä denna jordfrukt ej
hinner till mognad, förr än fust wiv den tid, som
hittills warit bestämd för Tjenstehjon» flyttning , ar
det lätt att inse hwad stada sch olägenhet, som i
anseende till bergmngen deraf, kan inträff,. Wid
den tid flytkningstiden bestämdes till Michaelsmoffan,
war utan twifwel denna tid af äret den tjenligaste,
helst planteringen af ofwannämnde jordfrukt wid sam»
»ia tid annu ej war känd inom Fäderneslande ; men
dä andra förhällanden, i anseende lill Landtman,
Den n April- i?s
nens behof, nu mera inträffat, trodde äfven Nils
KILnkton, ait flyttningstiden för desi tjenare bor¬
de härelter lämpas, pä del sätt Utstottet fö¬
restagit.
Dä Proposition om bifall till Utstkotters Be¬
tänkande härefter af Taleman»,en frainställdes, blef
densamma med blandade Ja och Nej beswarad;
och som flere Ledamöter hördes yrka votering, och
ej wille derifrän afsta, författades, justerades och
anflogs följande Voteringsproposition:
"Den som bifaller Allmänna Besvärs- och
EkonomiUkstvltetS förevarande Betänkande voterar
Ja- Den del ej will - voterar Nej. Winner
Nej, kommer den hittills »vanliga styktningSliden
ait vibehallas."
Sedan tryckta Votcringsfedkar härefter blif¬
vit uidelade. upphämrade och öppnade, besunnos
Sjuktionio (79) Ja samt T>ugufyra (24) Nej; i
följd hvaraf Ja -vunnit och Ukstotlels Betänkande
således blifvit infallet.
kelar jonsson frän Kronobergs Län hemställ¬
de härefter, om ej BonveSländet tillika borde be¬
stämma, ait den sälunda bestulna förändringen af
T>enstehjonens flyt!nin.;sfid ej mä taga sin början
förr än »ned nästa är; hvilken hemställan Larl
kreäric Ler§ frän Bohus Län sä mycket heldre
Understödde, loin han, pä sätt han i Utstottet äf¬
ven stall anmärkt, anfäg de Tjenstehjon, hwilka
nu tagit städja endast till den 1 instundande Ock.,
> Den r» April.
ej kunna UngaS att förbliswa i tjenste» tilt örn
24 i samma mänad.
Danie! ^näerslon frän Upsala Län fann
wäl denna anmärkning gansta riktig; men ansäg
dek böra bero af Kongl. Mastls nädiga pröfning
och godrfinnande, när den isrägawaranve förändrin¬
gen ksmmer att taga sin början; och da Ständer
häruti allmänt instämde, kommer »vid desi till Ut-
florets Betänkande lemnade bifall, att utan tilläKg
förblifva.
Upplästes BeivillningsUtstottets. k anlekning
as erhällna pä StatsUtstotrers tillstyrkan grun¬
dade kemister, den n ststlidns Mars afgifna sär-
flilda Utlätanden, angäende gustag af BewrllningS-
medlen, dels »ill understöd för KronovppbördS-
werket i Stockholm och dels till UppbördsBetje-
ningcns aflönande i Götheborg och öfriga Städer¬
na utom Stockholm; och lvm BondeEtändet uti
kemister» till BewillnLngsUiflottel al dctza frågor ef
deltagit, utan bifallit det as StaksUiflotret ä mo¬
tionerna »illstyrkta afstag; sä ansäg Skändet först¬
nämnde MflottS Ulläkqnden, utan widare yttrande,
uu endast böra läggas till Handlingarne.
Uti ankommet Memorial af den 9 i denna
mänad, som upplästes och lades till Handlingarne,
tillkännagifwer det lill 52 Ledamöter af hrvarje
NikSStänd förstärkta StarsU-stottet, art, wid an-
Den r> AprW
177
stä^'d votering, rörande de, i anledning af Bewill»
ningsvtffok elg sörstog lill grunderna för Allmän¬
na Bewiliningens fördelande, uppstädda frågor,
hwaruli ffiljakkiga bestur blifwir af NiksSländen
fat.ade, hade omröstningen pä dek säll »'fallit:
i:o Att den personella Bewi: ningen eller Erpi.a»
tionsasgiften kommer akt utgöras till lika belopp
af hwarje mantals,krikwen mansperson, och ti ! lika
be opp för hwarje ma»lalsstri,,ven qwinsperson,
endast med de undantag, i afseende pä alder, hwar,
till BewillningsUtffotke^s Betänkande af den sz
ststlidne Ianuarii föranleder; 2:0 A k den föreslag¬
na E)f.rerflödsafgis!en kommer att lttgä genom
taxering af wista öfwerflobs-arriklar, och derest ver»
erforderliga summan icke kc.n pä sädam sätt erhäl-
las, en syllnadsafgrft att utgöras fcr L.!ndTull6-
ersättningen.
Frän Riksens Ständers Särskilda Ulffelt
kvar ankommet ect Memorial af den 2 i denna
mänad, angående älgärders widragande, dels i all¬
seende till befunnen olikhet imellan R>ksenS Stän¬
ders b stur och deras ffrifwclfe till Kongl. Maj:t,
wid i8>5 ärs Riksdag, i afseende pä wilkoren för
den dä bewiljade Löneii ökningen för CtV-se Em»
bets- och Tjensteman, s n,t dels pä det den af Rik¬
sens Ständer beslutna C mini Le ma sättas i irerk-
samhet, som kammer akt »'läka sig, angående en
förbättrad organisation af Embels« och Tjensteman,
naCorpserne m. m.
Upplästes och kades pä bordet.
BondeSt-prot. 1317,1818. B. IV. 116
178 Den " April.
Sammaledes, hade S atsUlstottet, i anled¬
ning af ö stilliwiv betz FZrsiag »ill beräkning af
SiatSwerre s intrader georda anmärkningar, in¬
kommit med Ulläkanbe deröfwer; hwilket, efter
uppläsandet, lades pä bordet.
Dä klockan war nära 2 pä dagen, älskildes
Ständer och sammanträdde ater
Eftermiddagen klockan Z.
Sedan Tremannen och Ståndets Ledamöter
intagit silia rum, upplästes ett frän Constiku>ions-
Nlsikotltt ankommet Memorial af den Z i denna
mänad, hwari Ursikottet anmäler, att wid definiti¬
va afgörandet af de, i anledning af erhällna re¬
misser, förekommande anmärkningsmäl, dels emot
Konungens Rädgifware l Commandomäl för Flot¬
torna, och dels ems» Föredraganden för Kcigsären«
derna, med hänseende till det Allmänna MagazinS-
Directionen lemnade avertissement om Utspisning af
mjukt bröd ät Garnizons- och Arbeismanst^pet i
Carlskrona och den, i sammanhang härmed, Maga»
zinsDireclionen älagda stadighet att ätlpda Kongl.
Marus, genom Dch G nera>A:iutanrer för Ar¬
meen och Flottorna, Utfärdade Q Vres om troup,
pers proviaiuering under tredstld; hade, wid an-
ställd omröstning inom Utssotiet, tiva Stand stad»
uar emot twä, öfwer den fräqa, huruwida Konun¬
gens Rädgifware i Cemmandomäl för Flonorna
borde frän answar befrias eller ej; wid hwilket fö-
rewekande ConstiiutionsNtstottet, som erkanr nöd»
wändigheten af ett bestämdt stut i mäl, der bet
Den »l April- »7-
handlar med Riksens Ständers ratt, och som ej
kunnat, emv! bokstafliga föreskr-ftcn harwid kiliam,
pa hwarken Z8 eller zz §. af RcksdagsO d»ingcn,
funnit den enda urwäg återstå, ald hos Riksens
S ander anmäla Vorerings-resultatet, med förkla¬
rande, afl Uljkottet ansett ofoanberörde mot Ko¬
nungens Rådgifvare i Commandomäl för Fällor¬
na ställda anm.ärlni!'g böra, jemlikt 75 Z. RckS-
dagsOroningen, sörfalla - nun hwad ä:er beträffa¬
de anmärkningen mot Föredraganden iör Krigs-
ärenderna, har Utskottet, af anförda skäl, anfelt
Föredraganden wara frän answar i fåken skrid.
Lades till Handlingar»?.
Likaledes hade frän ofwanbemälle Utskott ett
Memortal ankommit, Lakcradt den 2 i denna ma¬
nad , al innehäll: att wid pröfningen af F iherre
Larl klenric ^nckartvärsts frän Högloft Ridder-
skåpet och Arel» »noer den 2 nästlirne Mars re-
minerade, i förefkrifwen form gjorda, anmärkning
mot SkaksRädet saint Konungnis Räd .ifware i
Commandomäl för Flotlorna, i afseende pä de till
Besälhafwarne för en i nader anbefalld Kustbe-
walnmgsExpedi^ion den 8 Apnl l8«7 Utfärda»
Ordres, hide Utskottet, som, i följd af inhämtade
närmare upplysningar, anfelt de mot StalsRädet
i denna sräga inblandade anmärkningar böra helt
och hället förfalla, enär förenämnde Expedition
blifwit i Commandowäg och icke i St-rtsRäoel be«^
fluten, deremot funnit stal, alt i och för de mot
Konungens Rädgifware i Commandomäl anmärkta
»8s Den r i April.
omständigheter, ställa G ne«-a?Adjukanten för Flot»
lorn.», He r F iher.e Kustolt' Legerström, Under
lillia »> sö R l'R kt, samt i sädanr ändamål till
Riksens Higlost. Landers JustttiäOmbudSman öf»
rverlemnak Hanvlingarne» med anmodan art, efter
äffande af behörig kallelse, denna sak i laga ord»
ning utföra.
Efter uppläsandet af detta Memorial, wilke
A-ars Larlson frän Skaraborgs Län harma till-
kannagifmet, del hwarken han, Lric Lricslon frän
Orebro, eller kater kestrskon fran Calmare Län,
säsom Ledamöter af ConstuutionsUtstoktet, uti of-
wannämnde beslut deltagit, utan fast heldre deremot
protesterat, dä de ansett den ät malek lemnade be¬
handling mot Grundlagen stridande.
Talcniannen förmällc, i anledning häraf, att,
i den män oswanbemälte Ledamöter sökt wärda sig
vin Grunclagarnes noggranna efterlefnad och welat
bewara deras helgd, loin alllid borde wara hwar
och en dyrbar, funne H>len,armen för egen del sig
föranlättn beiyga dem sin aktning och erkänsla;
hrvaru r a we>> Siänders allmänna röst instämde:
derefter der isrägawarande Memorialet kades till
Handlmgarne.
Widare upplästes nedannämnde inkomna Be»
tänkande»:
Is än BewillningsUtffottet:
Angäenie understöd för Lu. husen i Norrbotten;
Den ri April. r8r
ifrän BancoUtstottet:
Angående allmlnk kuugöruiite as BancoSedel-
stockens belopp hwarje är;
ifrän StatsUtffottct:
7:0 Om der Kongliga NummerLotkeriekS in¬
draga ng;
2 0 Om !äneralk,'ghet i ManusacturDisconteN
f^r Skepps varfsagare eller Skeppsbyggerier;
z:o Om from'idne RcksNZdet Friherre ^äier
Lolvii ciefwiiigars Kronoiordran;
Jnnefaltande dcsta 2:ne sistnämnda Betänkan»
den swar ä erhä'!na äkerrcmister as samma frägor;
ifrän StatS^ samt Alllmänna BcswärS- och
Eksnomilitstotten:
i:o Om en särskild Räddningsanstalt till för¬
män för dem, som ä Rikets kuster lida sjönöd;
2:0 Memorial i anledning af Herr Lännok. sk
kotenlckölös motion, om medel att befordra wäl-
mäga inom Lande!;
z:o Dito Dito i anledning af sökt underrättes,
se om hwad wid de af Riksens Ständer wid sista
Riksdag anmälda önstningsmäl blifwit widgjordt»
4:0 Ullätande, i anledning af wäckt Motion,
vm undersökning, rörande sänkning af Sjön We¬
nern ;
5:0 Dito angående inrättande af en Bergwe-^
Schola;
182 Den rr April-
Ifrän Lag' samt Allmänna Beswärö' och
LkouomiUtffotten:
Angående de siera mackia Fersing om en mera
allmän och utwidgad Niringssrihit, samt öfwer
giorb Motion VM q äns.rs bestämmande emellan
Sladö- och L..ndlmannahandleringar;
ifrän Lagutskottet:
1:0 I anledning as gjorda anmärkningar wid
Uls?vkke»o Betänkande, rörande wäck! Förflag om
förändring i Förfaltningarne lill förekommande af
Barnamord;
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar wid
Utskottets Betänkande öfwer srägm om upphäf-
mande af Kongl. Kungörelsen den 26 November
>8,6, angäende sättet för en menigheis hörande i
enskilda tillälliga ärender;
z:o Rörande frägan om förändring af Lrgens
stadgande uti 2 och 6 §Z. af 7 Cap. Handels-
Balken;
4:0 öfwer wäckt Förslag om Lrndshöfdinqar-
nes stvldtghet, akt till JusiiliäCs, z e.en och Ju>
stitiMmbudsmannen insända elt exemplar af de af
Lem utfärdade Kungörelser: att deras obestämda
rättighet till Länens innewänares kallande till sam¬
mankomster och munteliga förhör, mä inskränkas;
och att med utmätning af debiterad afgift ma in-
nehällas, dä jäf emot behörigheten af krajwet
wäckes;
5:0 öfwer wäckt Motion om ej mindre samte-
Den ii April-
liga E nbetSwerkens skyldighet, alk wid hwarje halst
ars förlrpp till Riksens Ständers J 'st-riLOmbuds»
man aflemna A^betösörteknirqrr. au alwen weder»
börande Dirccnoners öfwer Ärbete- och Correc'ions»
samt Spinnhusen t R ket, att qvarlalier ti i Ju»
stiliäOnibuvomannen insända behöriga Fängförsck»
ningar;
6:» Angäende ai Riksdagsmännen 8van finns¬
son och ^onas saneson fran C.i!m>re Län wäckt
fräga, om förändrina as Rätlegängssärter i frä»
gor rörande flju-Sförsummekfe;
7:0 Angäende gjordt Förslag om ändring i an-
swaret för fylleri och dryckenffap;
8:0 Öfwer wäckta F-rflag, dels att mål, svin
anga sollen eller »leflig bränwinsförschninq m. m.
mä ffiljas frän den Koiungens Besallningshafwan»
de dcröfwer tillagda domsrätt, samt i stället fL
behandlas af behörig Domstol, och dels akt dvlika
mäl mä inom hwarje Församling af KyrkvRädet
pröfwaS och afdömmas;
Ifrän LaI- samt Allmänna Besrvärö- och
EkonomiUtskolten:
i:o I anledning af anmärkningar wid U ffot»
tens Betänkande, rörande wäckt fräga vm skyldig»
het för privilegierad jord au deltaga i Tings» och
Presihusbyggnad;
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar wid
UrstonelS Betänkande, rörande föreslagen ändring
af Kongl. Förordningen dcn zo September 1792,
om allmänna wägarnes nnderhatlanve ivintertiden;
K84 Den ii April.
Lckckedes i f-^ga cm indel li g af bymägar
lill und.rhä iande, smit
4 0 Rotande rät igheren att undgä erläggande
as Brandstod ä Land t;
-Lch blefoo alla desia Ullälanden och Belän-
kanr-.n lagda pä bordel till nästa plenum.
Jrstrmde He^erwörda BondcSkändet Uti H)g,
l»fl Ridderskap, is och Adelns genom P o'oc.lls«
Iltkrag för den l i denna manad lii: ännag,fna
Lesiut, att, till minnande af all möj'ig skyndsamhet
wto tryckningen af sä wäl sanulige RisTtanvenS
P otocoll, som Bihangel dertill under kommande
Liiisdagar, samt för alt bereda en större afsättning
as berörde H-.ndlingar och Staiswerket en i sam»
»na förhållande ökad ersättning för de till tryck¬
ningen älgäende kostnader, Riksens Stander böra
hos Kongs. Ma,:k i underdånighet anhälla, atl
HnCa z'eren, under hwars inseende Boktryckerier,
ira i Riket äro ställda, mätte e. halla nådig före-
stkrist ark, sä snar Riksdagskallelse utfärdas, la¬
ta widtaqa sadana förberedande åtgärder, hwarige-
nom RiksZtänbens Pco'ccoll och Bihanget kunde
under Riksdagens lopp skyndsamt frän trycket ut-
gijwaS.
Ständet ätstildeS klockan 7 om astonen, vt
tuxrs.
In 6äem protocoll!,
Olvi Vesllin.
Den April-
18:8 dcn >4 April,
borkan y förmi^oaoen samlades Hrdcrmärda
BondcStändet in pleno och törckoq sig ef.er för¬
rättad bön, ar', lin ol.e al ben sisttidne Ple-stvag
gjorda erinran och derom urfärdadt anslag, ibland
sig wäija toft Ledamöter, hwilka, jemlikt hivad
nlinnde dag blifwil öiwercnskommct, skola sä wäl
bedaga i den Nämnd, som, enligt log Z. Nrge-
ringsFormen och 64 § RiksdaqsOrdningen äger
att oömma, huruwida Högsta Domstolens samtclige
Ledamöter gjort flq förtjen a att i deras wigtiga
kall bibehällas och hwrlken Nämnd i dag eskelund»
dagen klockan 7 sammanträder, som osmén utgöra
de tolf Eiectorcr, hwilka, a?me>ttamt med eir lika
antal frän de Respecnve MedStanden, hasma,
enligt 6z Z. Riksdag-Ordniningen, alt wäija en
Riksens Sränders IustmäOmbudsman och dest
Suppleant intill nästa Riksdag; och blefwo nn,
elter twenne gänger werkställdt upprop, flutna V.i-
teringssevlar aflemnade, hwilka derefter öppnaoes
och uppsummerades, dä, enligt twenne särskilda
deröfwer förda anieckningar, följande beftmnos baf»
iva erhållit de flesta röstarna, nemligen Vice Ti-
lemannen ^näers jansson leckert sjuttiofyra (74),
jjolaan Olslon DontzberA frän Gefleborgs Län
fpralioäk a (48^, ^näers Danielson fran Elfs»
borgs Län syratiosiu (47), kodr stonslon frän Kro¬
nobergs Län fyratiosex (46), dlils Nansson frän
Malmöhus Län fyratiolre (4Z), ^okao darsson
VVilclunfl fiän Westerbotten fyratiolmä (44), /in-
flers Lanflsten frän Jönköpings Län trettionio <Zh),
Zodan Nagnus Wessing frän Westerås Län »rel-
186 Den »4 April.
tiosex (z6), peter ^nsterston frän Halland trettio»
fem (ZA), ?ekr kekrslon i Grmmeloykion rän
Örebro Län lret io (zo), pekr Olsbon i H ekstad
frän Södermanland trettio (zo) klans klans,
lön i KärSylla srär Stora Ko'parbergs Län lin-
gufem (25) och Olok blakanslon frän E skborgs
Län likaledes tjugufem (25) röst r.
Enär en salunda war öfoer antalet, men de
begge sistnämnde undfått lika manga röster, blef
sot,ning d?m emellan anställd, hwarigenom Olok
l^äkLnston afgick och skulle i stället blifwa första
Suppleant.
Näst efter d-sia ha>e Lric klricston frän Ore¬
bro Lön, 8ven kalilsson frän Christianst, ds och
I^srs Larsson frän Skaraborgs Län erhällir de
mesta rösterna, och skulle derföre, i händelse af
behof, wara att fäsom Supp ear,!er tillgå; öfrrcr
hwilket allt Urdrag af Prolocollek skulle vice Tale»
mannen leckert meddelas.
Vice Talemannen »yckert förklarade härefter
fin erkänsla och förbindelse för det nya prof af
förtroende Siandet honom bewisar, hwarut» afwen
samkelige närwarande medwaide instämde.
Under omröstnina-n bortgick Talemannen och
desi ställe intogs af V ce Talemannen blackert,
men sedan uppsummeringen af rösterna bliswit flu-
tad, äterkom Talemannen och emottog Klubban.
Den iZ April.
»87
Upplästes tmenne, genom Herr HelT-n^lle-
ren. Rivdare» och C.-r m nb uren Friserie sk VVet-
terlleät, pä nä igste bkallnina, uti aik.mmet
br- f, Staude? meddela 1'tdraa as P oloco e^ öfwer
Kawmir.ä, ender haller inför Hans Mai.t Konun»
gen i Ska sR idel den 17 sistlidne M ikS, inne-
hällande Kanal. Maj:rs nädiga beslur uppä Rik-
sens Ständers särskilda Unkerdäniga hemstä!!a»den,
rörande dels Cancelli-afqiftens beräknande wid An-
söknings, och 8 edwars-skrifters ingifwande i en¬
skilda mäl. dels PchCvntors inrättande pä tjenli-
ga ställen i alla Mikels Län.
LadeS lill Haudlingarne.
Klockan mar nu half till 2 pä eftermiddagen
och Ståndets Lebamöier ätskildeS.
In 660 m krotvcolll
Olot Werlin.
I8l8 den IZ April.
Plenum kl. 9 f. m.
Efter förrättad Bön, företogs justering af
Protocvller för de» ii-.te i Venna mänad; efter
hwars stut Lotviö jonston frän Östergöthland
wille, i afseende pä h:vad som inom Ständer före-
luvir efter uppläsningen af ConstikutionsUffotiels
Memorial, angäende Konungens Rädgiswares i
188
Den 15 April.
Commandomal för Fle-torne Herr Friherre Oester-
Kröms stäkl.inde under Rck R tt, hafina anmärkt,
del Lokvist jonsson för sin del ej fartade förhäl¬
landet bernus sadant, fom Pevicc^llek inneh iler,
samt ark hall cj funné dek kunna anses fason, nå¬
got Stämels insiämmailde uti Tuemannens wid
berörde tillf'lle gjorda framställning, enär han cj
skall hörk sicre än o:ne Ledamöte'-, /rbrasism göns¬
son stan Ostergöihland och Daniel 8clanstor frän
WestcrNorrianv, som siunma framställning bejaka¬
de. Lokvist houslon förmenke i öfrigt, are insi-n-
mandet w rir af lL'a'cniannen föranled!, uran ait
Ständel ägde nog upplysning och kännedom om
fåken.
^brakmar fjorton fran kösieraöihland tillkän-
nagaf, a!t desi förenämnde ocjakante ej haft för
afsigt a!t bebömma hwarken den enas eller andras
af Csnstitu-lionrMijkvtlelö Ledamöter fö^hällande ust
Ler ifrägawarande amne!; cch Daniel Lolsnster
Lppmanade, Lokvist ^on-.sion att uppgifna hn av
l8e!anster yttrat, fom lunde förtjena anmärkning.
Talemannen förklarade, art der were hwars
och ens rätt, akt i deria, som i andra ämnen, ytt¬
ra sina tankar lill Protokollet; men alt det e> mo¬
re Tatemannens fel, om en eiler annan as Slän¬
dön Ledamöter orätt fatrar meningen och innehål-
set af Talemannens framställning, som warit sadan
den i Pivtocollet stoms tydligen uppfattad; samt
akt han emedlertid hörde icke allenast trvenne, utan
manga Ledamöter ä ömse sidor af rummet deruti
instämma, och utan att höra någon enda, som sä-
dant sig undandrog.
Den 15 April.
Nils Mänsson frän Malmöhus, ^nstsisl)»-
nielloa frän Elfsborgs och stokan I^onAberZ frän
Gefleborgs Län wille, under tillkännagtf,vande akt
de ej warit narwaronde i Srandet wiv ifrägawa»
rande tillfallet, hafwa i Protccsliet anreknar sin
reservation emot hwad som i denna del förclupik;
tilläggande I-ongcherZ, att sedan l^ars Larlsssn
frän Skaraboras Län föreaifwir, der hwarken han
eller Lric Lriesson frän Orebro Län, eller koker
pellaton fran Caanare Län deltagit uri Constilu-
»ionsUtstotteks besiut vin H rr Friherre Lester,
siröms ställande under RiksNätt, wille I^onAber^
upplysningswis namna, alt, wid stedd omrölining
öfwer den proportion, som inom Ulstotlel blef
framställd, hade Fem af BondeSlänvets Ledamö»
ter röflat för bemälte Herr FriherreS fällande och
endast en för dest friande.
Larlslon frän Skaraborgs Lätt ansäg
sig ej nu böra » reda. huru wid omröstningen i
denna fräga inom Ursäter sörelupit; men art den
upplysning wore bade sann och tillräcklig, akt s»
wal han, som de twevne andra omnämnde Leda-
mölerne af BondeStändet reserverat sig emot den
meddelta behandlingen.
Austers vznielson frän Elfsborgs Län fann
äfwen, atl man ej p.r förhand borde omnämna
hwad i berörde mäl inom Ukffoktet bliswit lill-
gjordt; men sedan Högloft. Ridderstapet och Adeln
för att härom ethalia upplysning, redan stall, pä
sätt lill ConstilutionSUistotket ankommei PcotocoliS»
Utdrag utwisar, begärt tryckiung af Ulffortets Pro-
i9o Dcn iZ April.
tocoll uti ifräqawarande anmärkning,smät; sä hem»
ställde Danielson, VM ej BondeSlandet skulle u!i
lika beslut wilja instämma, i hwilket afseende han
begärde att proposition härom mätte af Taleman»
nen framställas.
Jon jonston frän Blekinge förmälte, att, e,
huru han ej war närwarande i Sländet förliden
Lördags eftermiddag, när ifräqawarande ärende
förehades, gillade han likwäl lill aila delar hwad
derwiv blifwit tillgjordt, helst han funne detsam¬
ma af den beskaffenhet, att derwid ej wore nägot
alt päminna.
Lric Lricskon frän Orebro Län tillkännagaf
jemwäl, att han ej tillstäd.s warit wid omnämnda
tilliället, men uppkommit i Plenirummet straxt
derefter, och bliiwit underrättad om hivad som fö»
regatt, dä han fattat saken sävan, som Protocollet
densamma Utwisar, Utan att han funnit den för¬
tjena nägot klander.
Jokan äViKlunä krän W'sterbotlen yttrade,
att h in lunne BvndeS andeis ätgärd i förewaran-
de fall. derw d han äfwen sjelf warit närwarande,
sä enkel och Utan påföljd, at! aila anmärkningar
deremot syntes honom öswerflödiga och ochrljenta,
helst demamma ej inkiefaklade något brslut, u'an
blott e-'t manligt godkännande af de LedamöierS
tänkesätt, som yktrade sig haf-va asset? Grundlagar»
nes helgd, dermid orden föllo ungefärligen pä Ilka
sätt, som när Nils Ensson frän Malmöhus Län,
för nägra Plemoagar sedan, purade sill bifall öf»
Den »5 April- 19 ^
wer SkalsUtstkoktetS behjertande af en utaf diils
I^LNslon wäckt motion; och likasom detta
I^änstonz förklarande kunde i sig fjelsi wara ös»
werflödtgt, men äfwen otadligt och utan påföljd,
kunde och borde Tremannens och Siändets omtwi»
pade ätgärd pä lika satt anses.
Mosters vLniellon frän Elfsborgs Län wille
blott nu haswa antecknat sin reservation och förbe»
höll sig, att nästa Plenum skriftligen yttra sina
tankar i ämnet.
2§;is U»n5ton frän Malmöhus Län utlät sig
deremot, alt han för si» del sunne samma ätgärd
besynnerlig och sträckt utom gränsen af Ståndets
rättighet, enar man derigenom liksom welat tacka
dem, som sökt befria Herr Friherre Legerström
fran ställandet under answar, da likwäl det ej kan
tillkomma nägon annan an ConstitulionsUtsiotlel,
alt ingä i pröfning om det rätta eller orätta i det¬
ta afeende, helst detsamma i dylika mål handlar med
Ri fens Ständers rätt.
Häruri instämde äfwen hostan Kulberg frän
Norrbotten.
Talemannen erinrade harwid, att Protokollet
tydligen Utwisar, det BondeStändets förklarande
ej innefattar nägon pröfning af Constitu ionsN'st!ot-
tets olgärd, uran endast ett yttradt bifa t ,»ll iLars
Laristons nllkännagilna syftemäl akt warda sig
vm Gru»dlaqar»es efterlefnad och rälta tillämpning;
och uran att bedömma, huruwida densamma blis-
192 Den IZ April.
wik hwarken öfwertradd elser följd uli det om¬
nämnda anmarkningsmälet, ansäg T temannen sig
alltid kunna och böra betyga sin aktning och erlans»
la för deras berömliga asstgter, som förklara sig
mane om Grundlagens helgd.
kotvist json<ilon frän Östergöthland uppreva¬
de sin förra anmärkning, att Protocollet ej stall
nog bestämdt och noggrant vimarka, huruledes i
denna del tillgått; i anledning hwaras Secretera¬
re» förklarade, ark, om an Lotvist jonston fattak
fåken annorlunda än andra» more likmal Secrete¬
rare» fullkomligen ansivarig för P otocolle's riktig,
hek, och ansäg det lemna tillräcklig upplysning om
hwad i detta mindre maktpåliggande amne förelu-
pit, hwarförurom han wore beredd i laglig wäg
möia alla de anmärkningar, som derwiv kunna
göras.
kelrr jonsfon fran Kronobergs Län förmälte
sig ej hafwa na rr närwarande och ka» således ej
giflva något wirsord hn-arken i ena eller andra
afscendek; och ^nstcrs Lanststen fran Jönköpings
Län, som instainoe häri, c jorde föreställning'-r om
vtjenligheten af allt gräl i denna obe vvliga fraga,
der dek ej aällde något bestin, efter C nsticukions»
Iltstoktet bestunt med R ksens Sländers rätt. och
der vet, som inom BondeStändet sig tilldragit,
more gansta litet anmarkningswardt.
Austers Oanlelton förklarade, att han ansäg,
hwad jom jkett hafwa warit olt-gligk, mm wiste
för
Den is Aprib >9Z
för närwarande innehälla med widare yttrande ber.
om, utan förnyade blott sin förra begäran om Prv-
position ä desi hemställning, i afseende pä trycknin-
genas ConstilulionSUtstoltetS Prorocoll i frägan.
Talemannen förklarade i anledning häraf, att
en sadan Proposition ej kunde af honom meddelas,
enär frägan om nämnde Prolocolls tryckning bor¬
de wäckas och pröfwaS i ConstitulionsUtstvttet.
Dä Gullers Danielson härefter begärde, alt
skälen till wägrandet af Proposition malte uppgif-
was, inwände polian ^VcsllnZ frän WesteräsLän,
att han trodde Proposition i sä bestaffadt mäl, der
öfwerläggning ej blifwit af nägvk Utffotts NeMisi
eller Utlärande föranledd, ej behöftva pä en Leda¬
mots begäran framställas; men dä härunder Lric;
Lricston frän Orebro Län förmalte sig ej harma
emot den begärda tryckningen att påminna, anmärk¬
te Kokärr Dongberx frän Gefleborgs Län, att som
afwen han funné sig föranläten uri ^nöers Da-j
nieltons begäran instämma, och han ansäg densam¬
ma jemwäl wara af Lric Lricston, pä förberörve
sätt, understödd, trodde han härigenom d« af Mss^
ling uppgifna hinder för propositions meddelande
wara upphördt.
Dricslon förklarade likwäl härwid sin mening
wara, att han wäl ej more emot tryckningen af de
omnämnde Protocollen, men ansäg likwäl frägan
derom ej kunna bli nägvt föremål för StändetS
BondeSt.pwt- 1S!7, »8l8. B.1V. 117
iy4 Den iZ April.
bsflut, utan borde upptagas och afgöraS inom Con.
slttUiionsUljkottet.
Dä Austers Danielson fortfor att begära skä¬
len till den wägrade Propositionen, yttrade Tale-
mannen ä nyo, att skälen innefattades tillräckligen
uti den i Grundlagarne stadgade föreskrift, att frä-
gor om tryckning af ConsiitukionsUtskottets Proto-
coll i anmärkningsmål böra inom Utskottet be¬
dömmas, och hmaraf följer, att det ej kan tillkom¬
ma RiksStänden att härom laga något beslut.
Secreterare», som Häruti biträdde Taleman-
nen, tilläde äswen, alt, ester hwad han hade sig
bekant, hade Högloft. Ridderstapet och Adeln ef
sallat något beslut, att en sädan tryckning borde
Utskottet äläggas. Men suders Danielson yttra¬
de härwid, som orden föllo: alt Secreterare» ef
borde söka inbilla Ständet hwad som ej wore sanni,
eller misileda desi omdöme, helst han sjelf stall haf-
rva felt och hörr Högloft. Rrdderstapcks och AdelnS
beslut, derom ProtvcollsUtdrag redan till Constilu-
lionsU iskottet ankommit.
Da Secreterare» »ikwäl widhöll sin uppgift,
och ansäg bäst att törst afbida det omnämnde Pro»
tocob sUtdraget, innan BondeSränoet i oetta äm¬
ne rvidtager någon åtgärd, och dä siere L vamörer
understödde denna Mining, förmälte Danielson, alt
han ansäg tillräckltg nnsiher om Höalofl. Rioder-
skapet och Adelns åtgärd wara munnen derigenom,
«!.r Ständers Ledamöter i ConsiikulionsUc,kottet
densamma witsordade; men dä Secreierarrn i an¬
Den 15 April. 19L
ledning häraf förklarade, att, när Oanielkon ej
wille antaga hwad Secreteraren uppgifwik, tu de
denne sednare än mindre sätta tro till vrmieltons
Uppgift, helst han för honom omöjligen kunde äg»
Mer förtroende, än för dem, som i detta fall qif.
wil honom andra underrättelser; fwarade Oaaiel-
Lon härä, att han all is har aktning för alla Em»
hersman och äfwen för Secreterare», men trodde
honom hafva blifwit oriktigt underrättad, hvilket
sednare Secrereraren wäl meogaf såsom mstliqt,
men föreställde i öfrigt, att han ej trodde sig för¬
tjena den tillrvitelse, att genom oriktiga uppgifter
hafwa welar föra Ständer bakom ljuset. E ter
den privata underrättelse Secrereraren erhällit, ha¬
de man hos Högloft. Rlddecssapet och Adeln wäl
ypkat, atl det beftuk matte fattas, att Cmstilutions-
Uiffottek skulle äläggas läka trycka de ifrägawaran-
de Protocollen, men att Herr G^efwen och Landt-
marskalken wägral att om ett sädant bestut medde¬
la provosiiion. Huruwrda någon annan åtgärd i
detta amne blifwir af högbemält? Stand widlaqcn,
hade Secrereraren sig icke bekant, och funne sig i-
m dt?'tid ej öranläien rrv der endast pä guster,
Oaniellons försäkran.
Denne sistnämnde upprepade härwid, att Se-
creteraren troligen fatt ori tiga underrättelser i ven¬
na omständighet, der Secrereraren ansäg wara möj«
ligt, ehuru han ännu ej wille owilkorliqen medgif-
wa det, innan han sjelf fin?e se Högloft. Ridder»
stapel och Adelns PcorocollsUrdrag.
Efter nägon närmare öfwerläggning i detta
I9S Den r§ April. ^
-nine, kestöt Hederivärda BondeStändet uppffiuka
a r y.'rande ösrver ^näer8 vanielton8 hemställan,
till K st ofwanberörve PrvtocollvUtdrag blifwit San-
det meddelk.
Sedan tryckta Exemplar a? Stats, och Baneo-
Ulskottrns den ?:de i denna mänad upplösta och pä
border lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Ma^r s nädiga Proposition vm allmänna Pennin,
gerörelsen och MynrwärdetS uppränhällande bttf-
rvit den inre bennes till BondeStänceis Ledamö-
ter mdelte; blef samma Betänkande nu lill öfwer-
läggning föredrager; derwid Jokan fongberg fran
Gefleborgs Län begärde, att bet ä nyo mat e läg¬
gas pa bordet pä det man mä fä tillfälle göra sig
underrättad vm beskaffenheten af de anmärkningar,
som inom de öfriga RikSSländen troligen inkomma.
Flere Ledamöter hördes häruti instämma; men
Lsngt Lvenolon frän Östergöl bland yltrade sig
stkitteliqen Uti ett Anförande, som upplästes, af
betta innehäll:
Ui dek wigliga amne, som nu Lr L fräqa, och
Hwars afgörande kanske oä'er'alleligt skall bestäm¬
ma denna Sta.s finaneiela och ekonomiska skick,
onha 'er jag att sa yttra nagia wälmenka tankar,
föranledda ei mindre af nit för mitt Fäderneslands
bästa, än eck af den pligt mig äligger att wa a
för hemmawarande medborgares bestänb vL fördel.
Der Betänkande, som Utgör föremälet för
«är öswttläggning, synes mig wara noga uttänkt,
Den r5 April. 197
wäl författad» och wid första päseendek innefatta de
hjelpemedel för , ordningstal! andel of wär rubbade
wälmåga, som nu böra anwändas. Manffnlesä.
lebes lärt kunna wara -örledd akt derpå inga, om
ej, wid närmare eftersinnande, hwar^-m^a be'äuk,
liqheter uppsto'e, hn il a hämta sin wigt sär oen
bei yckra stätt nng hwori Landet sig befinner, men
hwt>ken af Utflkottcn icke blitwtt tögen sä noga i
berra lande, eiler sä öm, behierrad, som den för»
tjenar. J>q f uktar, anden hjelp som oella Le-
t ickande förestår, ehuru möstigen gagne!,a t^öe
framtiden, lckwal icke innefattar den snara räddni -g
som Swerige nu bchöfwer. Zaq n-er, att man ej
will tro nägon fara wara för handen; att man
gerna will förlöjliga pästä-ndet om "nöd och pen.
ningebrist; och att under det man försöker raisone-
ra bort begrepp el derom, man sinner sikulven pä
öswerspanda företag i Egendomsköp; hwilket allt,
jemte hwarje annat försök af en loflig inkustrie, man
hedrar med namnet wingleri. Detta sikall icke för.
willa mig, — ej etr ögnablick rycka mig ur den
lu.,na besnimng, hwarmed jag, af pligt och öfwer,
tyqelse, pästar att Landels nöd är stor, att följ¬
derna deraf kunna blifwa ännu smakare» och att,
vm ej hj-lpen snart mellonkommer, tusendetals ido.
ge Medborgare falla oskyldiga offer för tidens tryc¬
kande ekonomiffa och financiel» förhällande. Jag
har ej welat twista om ord, ej trott mig döra
inga i nägon strid, om pennlr.gebrist är rälta be.
namningen pä ben förlag nhet, som uppkommit i
allmänna rörelsen och wid liqvicer alla Medborga-
reclatzer imellan. Jag har blott framställt saken, och
sanningen deraf lärer älminstone icke brstrivaö inom
berta Ständ.
Den i5 April.
De förenade Stats, och BancoMskotten haf-
»va i sitt Betänkande anlaail en grundsats för den
financiel» reglereringen, som i min tanka är lika
ris ig sem nödwändig, Den, at! Röielse.capitalet mä
förblifwa orubbadt till sitt num.rawa belopp. Hu¬
ru wiva likwäl benna grundsats wid werkst lli he¬
len as de gjorda si lance^örflagcn kan troget följas,
syoes mig icke wara afgjordt. Snarare förefaller
det mig» som skulle as FiltalDisconiernes indrag¬
ning, och nagra andra projenerade åtgärder en
motsatt wek an uppkomma, ätwenfom at», i a a
fa i, enär b olt en enda Läne-anstalt si mes, och
denna i en aflägsen Hufwudstad, de bitr. den, som
lemnäs troligen icke tunna jemns fördelas till sär-
skrida orter och särstilda näringar. Landshöfdin¬
gen Friherre Leiäorstrvms särskilda yttrande i det¬
ta ämne innehåller a k hwad jag derom skulle wil¬
ja säga, och jao sär, tili undwikande af nidlyi ig-
he', förklara, act j g derutinnan instämmer. Nå¬
got tror jaa mig li wal böra tillägga, alt nemli-
aen Rörel-secapikalet ännu mera mäste ärligen min-
jk >6 g nom värk olyckliga H.iudelssörhällande med
F-nland, dit Lwenzka Bancostdlarne strömma, ät-
minstone till 2 million om äret, och der de, wal
emot agne, bli>wa med omsorg förwaraoe och qwar-
hällne.
Det kan icke wara min mening att har upp¬
göra något annat financ^p ojecr i stället för det
som iaa anser böra förändras. Detta ligger ej i
min förmåga, och i alla sall ar den för yttrande
rutten i belia »vigtig» ämne nu älerstäende tid icke
tillräcklig dertill.
Den 15 April- i99
Jag tror desiutvm, att ingen bättre än Ut¬
skottet sjelf, om det will fästa något afseende wid
de spridda anmärkningar, som troligen aöras emot
betz Betänkande, kan werkställa den förändring der¬
af, som allmänna rösten, grundad pä kännedom
om ställningen i Landets särskilda orter, päkallar.
Det förslag Utskottens Betänkande innehäller,
ost) hwarom lwenne Ständ slädnät emot twä, nem¬
ligen alt räntan för de fastighetslån, som efter
1819 utgä. bör till hälften i silfwer erläggas»
synes mig icke kunna förenas med den sorgfällig¬
het, Utjkolken i öfrigt wisat, att hälla fordna
Ständers beslut i helgd, och akt Medes något
»vacklande i åtgärder icke mä äga rum. För alla
de län, som tili och med 1820 utlemnas, lära an¬
sökningar redan länge sedan wara ingifna. Jag
kan icke inse, akt besia Länsökandes rätt att erhäl¬
la län pä fastställda wilkor» grundad pä Riksens
Sränders fattade beslut, bör wara mindre än deras
som händelsewis räkat sä sina ländocumenter snara¬
re i ordning. Wäl anser jag den i fraga sakta
förändringen med räntcliqviden icke wara synnerli¬
gen betungande för Läntagarne; men jag tror, att
den för närwarande icke wore rättwis, och pä den¬
na grund afstyrker jag den. Stockholm den i§
April 1818.
LanA Svensson
frän östergöthland.
Nils Ensson frän Malm bns Län, som här¬
efter begärde »röet, uppläste e<t Memorial, som in¬
nefattade Willig» anmätkningac wid fortvarande
ros Den »5 April.
Betänkande, jemte särskilda Förslag i olika dermed
oewenskap ägande ämnen; och dä läsningen mar
slutad, begärde polian VVesstn§ trän Westerås Län
fä anmärka, att ber af Kils ^Anzion förestagna
LäneCcntor i Malmö fyi-tes honom gä ut pä in.
rättandet af en ny Discont, hwilken han ej trodde
böra medgttwas, med mindre hela Malmöhus Län
will träda i garanrie, att Staten ej härigenom stall
lida nya förluster.
Kils Ensson förklarade, att om man sä kun.
be tyda hans förslag, hade han anlingen ej uttryckt
stg nog tydligen, eller ock fattade man blott orik-
ligt meningen deraf, helst detsamma ej skall äsyfta
någon ny DrfcontJnralming i Malmö, utan endast
ett Utrednings- och LäneContor.
Ion Jonsson frän Blekinge anförde: Alt alla
de för stag Kils Olansson »Ippgifwit, sörewarit i
Utskotten och der undergalt öfwcrläggning cch om»
röstning, men alla biifwit med pluraltte förkastade.
H vad srägan angär om förökande af Manufaktur-
Disconrens Creditiv litt En Million R:dr; sa ha¬
de alla Ledamökerne af BondeStändet sädant be.
stridt, inttll dest tillräcklige Lånefonder more för
Jordbruket beredde, helst denna näringsgren före-
Iräveswis förtjenle uppmuntran och understöd fram. >
för alla andra. Och beträffande äter Kils Ens-
Lons förstag, att ett LäneContor skulle i Malmö or.
ganiseraS, sä, enär hans anförande innchälier, alt
detsamma borde erhälla lika reglementarista söre.
skrifter 'som DtscontJnrättningen, blefme, efter Ion
Jonssons omdöme, fåken alldeles densamma, cch alla
Den 15 April- sol
de olägenheter Diskonten medfört more således os¬
mén häraf ar» betare-; hwa^före ^on jonston af-
styrkle förstaget, om ej Länet mill garantera Ban¬
ken för LäncContoreks sond. Ett LlqvidakionsCon-
tor. som i sem är kommer att bestrida inkasseringen
af Diskontens fordringar och betalningen af dest
skulder, hade Utskotten redan förestagit, derom Be¬
tänkandet stall lemna upplysning, och hwrlket säle-
des ej behöfoe begäras.
Lric Lricslon fran tö-ebro Län förmälte sig
äfmen fi iva d^ils ^Lnskous förslag öst,sta ett stags
ny DiscoiitJnlattmng; men da Lricston förnum¬
mit BondeSländet allmänr wara ösr.envaadt om
ftadligheten för det Allmänna af alla FilialDifcon-
ler, ansäq han ett dylikt förflaq ej böra inom det,
ta Ständ »väckas, och uppmanade derföre I-tlils
^langton att i denna del närmare förklara och be¬
stämma menin-en med sitt föestag, helst dek skrif-
teliqa anförandet, i betz närwarande stick, ger an¬
ledning till nog twetydiga begrepp.
dUls Lääruilon upplyste i anledning häraf, att
hatt delar med alla öfriga af Skändets Ledamöter
öfwertygetse om FilialDisconternes skadlighet för
Riket, och att det derföre ej kunnat wara hans af¬
sigt, att yrka nägon sadan förnyad inrättning, utan
endast att ett Contor skulle organiseras, sein. sedan
Banken öfwertagit nu warande Discont, ä betz
»vägnar besörjde Diseontens utredning samt killika
hille Allmänheten tillhanda de Bankens eller Rrks-
gäldsCsnlorets ,nebel, som A mänhelen kunde fa
läna till ungefärligen lika belopp med bet Malmö
^or Den rZ April.
Discont förut haft att disponera, pä det Allmän-
heren mä komma i tillfälle småningom inbetala sina
Discomstulder, helft uran ett sädanr länebiträde,
dega inbetalningar ej skulle, utan mängas under-
gäng, kunna werkställas.
klric Ericsson frän Orebro Län fortfor häref»
ter: alt, sedan k^ila tunsson salunda rättat och
förklarat meningen af sitt förslag, och det torde
wara säkert, att ganska mänga anmärkningar blif.
wik hos de öfrige Relpccrive Ständen gjorda, hem¬
ställde han, om ej BonoeSlänbet, med hwad som
redan nu blifwit aniördr, Kulle, till ridens win.
ilande och i anseende lill Ri sdaaenö snara stut,
wilja genast äterremitkera flögan; U'i hwilken tan¬
ka ^scob Lricston och Dars Dzrston frän före-
näa>nde Län j.mwäl inftamde; men ^rnsters Da¬
nielson frän E lsborgs Län törmodade, att srägan
ej blir i dag hos de öfrige Ständen företagen, och
a,r BandeStändels ä.errefnist således gerna kan
fördröjas.
Daniel ^nster-chon frän Upsala Län förenade
sig deremot med Lric Lrsson, att ätcrremist ge¬
nast borde meddelas; och hwad för öfrigt anginge
brffaffc. helen af de gjorda anmätkningarne, för-
mälte sig Daniel A ostersson hafwa, säsom Leda¬
mot i BancoUtffoUet, öswerwarit de widlpftiga
och brydsamma osiverläggningar, som denna wigtiga
fraga väkallal, och wore fäledes i tillfälle försäkra,
att Utskotten i denna frä- a gjort allt, hwad pä
bein kunnat ankomma. Allt hwad wilg Olansson
anfört wore, efter Daviel ^nsteislons tanka, en-
Den iZ April- r«3
bast hörande till det reglementariffa, säsom hwad
anginqe Oolinqs- och Fastighetslänen, om hwilkas
fortfarande och wilkocen deew>d, BancoUtjrotret
redan beflmit sitt Betänkande, som ofördröjligen
lärer komma till Ständens kunskap. Och hwad
för öfrigt anninge fräsan om LäneCsntorelS inrät-
lande, sä hade äfwen denna, i anledning af en
Ledamots af Höglofl. Riddei skåpet och Adeln gjorda
förslag, i U lkotten föip arit, men blifwit af gilti¬
ga skäl afflaqey; hwar^mot ett LiqwidakionsCon-
tors inrättande i Malmö redan ät föreslaget, och
om Utskottens uppgjorda plan blir antagen, kommer
alt organiseras.
kolar vilsson frän Christianstads Län instäm¬
de häruti, och ansag frägan om Disconrernes fort¬
farande wara i Mkotten sä widlyftigt ven Nerad
och Eadlighe.en deraf sä tydligen ädegalago, akt
näaot sädant förstrg ej widare borde framställas;
och kokr Kilsson kunde sä mycket mindre uti Kils
hanssons deråt sy,tande Anförande instämma, som
han ingalunda för stn ort wille ingä i nägon sä¬
dan garamie, som deras kunde föranledas.
Austers 8an6sten frän Jönköpings Län för-
malte stg haima att päminna deremot, om frä¬
gan genast kunde, m?d redan förekomna anmärk¬
ningar, ater remitteras; men dä flera begärt ären¬
det S nyo hwilande, wille han föreflä, att de af
Ständets Ledamöter, som säoant ästundade, sam¬
manträda särstildr, för att öfwercnskomma om de
anmärkningar, hwarcill ifraga-varande Betänkande
kan föranleda, pä det dcfla mätte pä en gäng upp¬
so 4 Den 15 April.
fattas, till undwikande af onödig widtyffjgher och
för mycket skilda asiater af ämnet. Dä LsnZsten
förmodade, akt BondrSränderS tankar ull Vetta ir,g-
tiga ämne borde alla äga ett syftemål. rrv! de han
dem af ven böra tunna sammanjemkas llll fulikcm-
lig enhet. Det huswudsakliga, hwarwid man, en¬
ligt Lanclstens kanka, borde fästa sig, wore arr be¬
reda penninge.understöd at jordb'U'er, derom hela
Ständet wisierligen wore enfe. Ukom hvad fem
nu ärligen utgär ur Riket till Finland, amorteras
Sfwen ärligen 700.002 R:dr; och häri en om an-
säg Lanöllen tydligen föl-a, att Sedelstock-n med
hwarje är förminskas och penningenöden i samma
niän ökas. Allt amortisiement rrodke han drrsore
böra pä det fält upphöra, att h vad som g-nom
Bewillning kill Banden inflyttr. boive gc"om ian
ät jordbruket ä nyo utgifwas, pä det lika rörelse»
eupilal mä bibchällaS.
Jokan VViklunä krän Westerbotten yttrade:
att, Ukvm det hn, aberopade hwav Stats och
BancoUtstottenS Betänkande innebällcr, wi'ie h m
för öfrigt, emot f^iln ^länslons i d si uppkasta an¬
förande gjorda förslag, anaa n e ro äis Uqvida-
tionStid för Discontlänen, baswa anmärks at> han
sunne underligt, det ett iadänt projec' kunnat fram¬
ställas, helst det i U skotten blifvit allmänt med.
gifwet, att en sä iäng betalningSlld skulle, i syn¬
nerhet för de fattigare, wara mer lkadli r än gagn-
lig, helst den langwariga följd af räntebetalningar,
som härigenom tillkomme, skulle kill stur ullri.>a al¬
la deras tillgängar och nara fördubbla Capitalet.
dlils Maslon anförde: all han till cn början
Den 15 April- 20Z
gerna instämde uti det af Austers 8an6tten gjorda
förslag, och att han lör öjcigr ej wore egenkär,
utan wl^e med nöje unde,kasta sitt anförande Slän»
dels correction, och wi^e emedler.id ei aflemna det
till Protokollet. helst han ej ifrade för ofelbarhe¬
ten af sina första.,, ulan endast med vem wille ä,
dag-stägga sin Snikan, att afheloa den allmänna
nöden. Der more kändt, akt Finland, wid desi
skiljande frän Swerige, innehade H:del af Rörelje-
Capilalet, äfwensom a t En Million ärligen dit-
gätt genom war underbalance pä Finska handeln,
hwaijemte det, af Herr Goefwe Lckrverins sista
Riksdag meddelte upplysning, wore upvdagadt, alt
ra Millioner befunnos i Finland; och wid detta
forhällande ansäq dlils Ensson nödw.mdigt, att
en allman penningeby ist borde nppkomma, och när
denna wore för handen, more det hans, likasom
det borde wara hwar och en annans, afsigt att af¬
hjelpa den.
Flere andra Ledamöter instämde Uti Mosters
Lanstkens förflag, och begärde, i idljd deraf, frägan
ä yo va bordet till nästa Ple um; men kekr I-
lscslon frän Gottland hade inl.mnat ett strifreligt
a>.jvranoe, som upplästes, sä lydande:
Kongl. Majrts till Rike s Höglofl. Ständer,
under den in December 1817, astätna nädiqa
Proposition, angående allmänna Penningerörelsen
vch Myn-wärdets uoprätthällande, har jag, uri för¬
ur till Pro vcollet iniemaadt wörvsamt anförande,
redan tillstyrkt, under den fullkomligaste öfweriy.
gelfe, att ingen Fmanceplan kan pä säkrare och fbe
206 Den 15 April.
Riket mer gagnetiga grunder utarbetas, än de, som
uti högstberör-de nädiga Proposition nädigfl blifwit
föreslagna; hwarwis jag as erfarenhet och jörewa-
rande omständigheter icke funnit andra tillägg nö¬
dige än de, som i mi t äberopade anförande upp¬
tagas. I sammanhang hwarmed och i anledning
af Rikets Högloft, SrnS samr BancoUtstotts Be¬
tänkande, i anledning af högstberörde nädiga Pro¬
position, sär jag i»»ör Högtärad- Talemannen och
Hederwarda StändsMedbröder wördsammeligen ytt¬
ra min tanka och derpä grundade rittftyckan, att
Näringsfrihet, i förening med Redba-hetsproducen-
ters understödjande med penmngar och arbetsförmå¬
ga, äro första grunderne för en Stats -välstånd
och financiela upprätkhällanve, kwanill kommer li¬
ka nödwändiga hämmandet af öfverflöds» importer
och ökandet af exporter, sami Bankens sättande i
tillfälle alt tygla Coursen, och halla wederbörande
Wexlar lill handa emot 96 h. i Bancoseblar för
hivarje R-ksdaler HambnrgerBanco e er dermed tift
skrot och !vrn lika vlifwanve Swensta SiltwerRiks-
dalren; säsom hnfwuvsaklim medlen för Mynlwär-
de-s upprätihällanve och klingande mynkS kringspri¬
dande uti, och icke allenast qwarhällande af eget.
Ulan äfwen indragande af dylikt utländskt mynt i
allmänna penningerörelsen; och mätie ni alltid i-
hägkomma, all Dijconterne mindre, än wär öfwer»
drifna luxe, beredt nu -varande penninge-oredan;
men att de lstwal i privatas händer warit stkadlige
till den grad, alt de o-dcnlstigen beskattat det
A lmänna, utan att det A manna al dem njutit
de förmäner, som om de warit ett Statens eget
Werk.
Den iZ April. 207
Näringsfrihet befordras genom afssaffandet
af Monopoliei; derigenom lemnäs den idoge och om»
Länksamme enstilde tillfälle art esker omständigheter-
ne wälja elt yrke, som gagnar bäbe honom och det
Allmänna, samt ökar arbetshägen, bereder närings»
täflan och tismar industrien.
Redbarhetsproducenten bör understödjas med
Odlings-, soergsbmks-, Manufackur- och Fastighets¬
lån, samt med arbetsförmåga af upprättade Arbets--
Corpser för Landtbruken och Bergwerken, för dek
förra af personer, som sakna laga näringsfång och
dem, som frän wärfwade Regimenterne hittills ef¬
ter fulländade exercikiedagar blifwir permiiterade,
hwilka i sä betydlig män, utan att synnerligen gag¬
na, äro wista Landsorter till stor lunga; och för
de sednare, som för brott och förseelser blifwik pä
wist eller obestämd lid dömde till allmänt arbete,
men för allmänna säkerheten icke äro stadlige,
hwarigenom winnes den stora förmän, att personer
som äro endast tärande, blisiva närande och nyMge
medlemmar i Staten, och arbetstörmägan sä be yd-
ligen understödd; om ArbnsCorpsens aflönande
förskjutes af Staten och ersättes af wederbörande
Requirenter pä 10 a 15 är.
Importen af Effwerflödsartiklar bör häm¬
mas till införsel, bruk och nyttjande meo strang och
Medborgeliqt förakt ätföljande bestraffning, samt af
nödwändig hets artiklar, med uppmuntran för
Odlings- och Industriös- förelag.
Exporten ökes med Redbachetsprvduclionens
ro8 Den iZ April.
pftvidgin^e och understödjande, pa sätt förut
nämnpr är.
Banden sättes l tillfälle att tygla Coursen och
hälla wederoörande Wexlar till handa emot 96 A
Swensta Bancosedlar för hwarje Riksdaler Hani-
burgerBanco, samt i allmänna penningsrörelsen i
omlopp stalla mynkadt Silfwer och Guld; om den
Slitsa att ärligen pä samma fält, som nu Maga-
zlnsDircctionen med Spannmäl, uppköpa jern, köp»
par och alun, samt det efter CommerceCollegii och
wederbörande Eonsulers hörande och med deras bi¬
träde, emot Guld, Silfwer och säkra Wexlar, till
högsta pris och bästa förmän ä utländska orter för-
säljes. Inom Riket bör Banken pä det sätt upp¬
handla silfwer och guld, alt wid Kronans Uppbör¬
der och wid LandtRänterierne besia metaller enu-t-
tagaS efter fastställda priser till afräkning ä Krono-
skatter, eller emot tilldelande af Bancosedlar ät dem,
som dek ästundade.
Discont bör icke delägas af private -utan en¬
dast och allenast af Riksens Högloft. StänderS
Bank eller deras RiksgäldsCvntor, sä wida man
icke will tala, att det enskilda bestatkar det allmän¬
na; och bör bemälde BancoDiscont bestrida sina län
och utgifter med ett af Riksens Högloft. Sländer
garanteradt representativt mynt, som desiutom äger
fond uri de af Gäldenärerne för erhällne län ställ,
da säkerheter. I öfrigt äberopaS hivad jag förut
i ämnet anfört.
kekr Itacslon,
RiksdagsF-ck-magna för
Gottlands Södra Härad.
Jon
Den rZ Äprit- LoA
^son somfon frän Blekinge uklal sig i anleda
liing häraf: "Hwad den warde Medbroder» yttrat,
kan jag för min del ej gilla; ty att Banken i när»
»varande omständigheter ffulle kunna förwandlas
till elt WexelContor, förekommer mig ej tänkbart,
lika som jag ej finner någon möjlighet, huru Ban¬
ken skulle, såsom kokr Ikacglon förestår, kunna;
göra uppköp af silfwer och andra metaller. Mea
om än detta allt more möjligt, sä kan jag likwäk
ä andra sidan ej bli öfwenygad, ark det för bet
Allmänna more nyltigt, om Banken singe rägok
uppdrag att hälla Allmänheten till handa Wexlae,
mot 96 si. Cours» Sä länge wär import öfwer-
stiger wär export, och underbalance i handeln såle¬
des inträffar, stall alltid Coursin förblifwa hög,
hwilka anstalter svin än häremot »vidtagas, hwit»
ken sanning wära dagars erfarenhet nogsamt bewi-'
sar. Banken ffulle säledes pä en sadan Wexel-
operation alltid göra gifwen förlust, och alla desi
Uppoffringar ffulle, uran akt medföra något ända-
mäl, wara bortkastade. Mänga förstagcr hafwa k
detta afseende redan förut blifwit gjorda; men jag
hemställer till BondeStändet sjelf att pröfwa» om
wi, som ej böra wara beroende af den utrikes han¬
deln, ffulle hafwa nägon fördel deras, att Natio¬
nens egendom, Bankens tillgängar, onyttigt sör-
fpilldes för denna handels understöd. — Jag skull»
önsta till och med, att elt sädant förslag ej mätte
komma frän »vart Ständ."
vLnios Andersfon frän Upsala Län samt Jo-
Lrm^viklunä frän Westerbotten instämde sä myckek
BsydeSt. pwt. in7, 18is.. B. IV, LIS
SI» Den IA April.
heldre härmed, som denna fräga redan i Stats-
och BanccUtskotten förewarit och förslaget med rät¬
ta hliswU afflaget, enär Banken derigenom skulle
förwandlaS till ett Handelskontor.
I det ändamål kristers LanZsten föreflagit,
Klef ärendet ä nyo lagdt pä bordet.
När förenade Stats- och LagUtstotkenS sednast
den urte i denna Manad pä bordel lagda Betan»
kande, angäende Lönförhöjning för Häradshösdin-
garne, ä nyo föredrogs, yrkade polian
frän Gefleborgs samt Lnc Lncslon fran Orebro
Län, att SlatsUlffotttts Betänkande mä? te bisak»
las; deruti äfwen flere ändra Ledamöter instämde;
Men Lärje L5rje5ton fran Halland yrkade äler»
kemist af frägan , i anledning af ett Anmärknings»
Memorial, soM Upplästes - sä lydande:
I den nu ä nyp förewarande fragan om för¬
bättring i Härädshöfdingarnes lönewiikor, har sam¬
mansatte Stare- och Lagutskottet wäl förklarat sig
anse sädant med räktwisa och billighet öfwerens-
stämmande, men i närwaranve brist pä SratSrill»
gängar owerkställbart. Om man likwät ttogare be¬
sinnar behofwet, torde man sinna, att bet är ett af
dem, som har de första och största anspråk pä af¬
seende- och Man torde derföre, med antagande af
denna prioritet, kunna päfinna Nägrä Utwägar att
afhjelpa detsamma. Uran ätt närmare utpeka destä
Utwägar, eller pä något sätt gä Högloft. Stats»
Utstkoitel i förhand, fär jag blott anmärka, att del
Den rz April.
2tl
tilläswenkyrs förefinna^ utgiftsposter j som till nylkä
och nödwä-ibigher, niindre allmänt erkända, krisina
Medgifwa nägon delning till detta behof. Det gift
ges knappast nägvl Embete af mera widlysiig onrs
fatming och'beswär, än de ifrägawarandc.' Allt
hrvad som kan bli fLrcmäi för menfkliga passioner
dch deras olikar-ade yttringar^ är alwen föremät
°öb DömadeNs mel!ankommande åtgärder; hönorn
ill hör akt ransaka och dämma deAa yttringar^ sonr
Uppenbara sig under oändligt siiängftldiga inweck-
lade förmer och bölja sig i asla möjliga skepnader,
till och med redlighetens. Honom tillhöt art ur dets
la mörker uppleta sanningen af de antingen ofull¬
ständiga eller wrängda framställningar och uppgift
ter, som härflyta antingen frän ena partens mindre
Upvlysninq, hwilket hos en swan och enfaldig Au-
tsioqe wanligali inträfftr, eller frän den andra par¬
tens Adbocatt Att härefter ordna och fran börjatt
Uppställa domen, mäste således fordra dubbel om¬
tanka, och medföra dubbelt beswär z dest derföre er»
hällande Expeditionslösen söi siär knappast till un¬
derhäll och betalning ät nödiga stnfware och dest
bestämda lönen af pZ N:dr mäste fbrdcnM» wa¬
ra höqft otillräcklig för Domarens egen möda; deri
blcf aNstageu i en rid^ dä först och främst alttrsiynr
war silfwer, och alla waror derjemte kostade ^ min¬
dre än nu. Detta bewisas bäst af de sä kalladt
indelta lönerna, hwilka, e nedan de genast fastställ¬
des i waror, föftt med sin sin tid; ty en som er¬
håller indelning as r^io R-dc, lemnor nu ganffcd
säkert 860 R:dr, om icke mer; följakteligen wore^
UNder ett lik-' förhållande, Häradshöfvingelönersiö
riu hwad de borde wara^ eker 8 sänger 7Z R:dv
SIS Den IA April. '
6oa R:dr. Billigheten af en lönförhöjningför
vefla Tjensteman, och äfwen nödwändigheken deraf,
dä man betänker mädan af, att ej lemna en Do»
mare, som likwäl ffall, liksom andra, leswa, till¬
räcklig utkoinst, kunna säledes ej dragas i twif-
melsmäl; til! och med om man skulle komma ihåg
och tillägga, att Häradshöfdingarne derjemte njuta
26 R:dr zo H. i ersättning för Boställen; ty
äfwen denna ersättning torde lika litet smara emot
det äsyftade ändamälet, eller ersätta Boställen,
fom 7Z R:dr uppfyller deras billiga löneanspråk.
Jemte vet jag, pä vefla grunder, till alla delar
och i allmänhet förenar mig med Herr Lagmannen
och Riddaren dloröi i denna fräga bifogade enskil¬
da yttrande till Ulffotkens Protokoll, fär jag äfwen
instämma med de wärda Ledamöter, som sistlidne
Plenidag päftodo löneförhöjning för Här-vshöf-
dingarne i-Norra Provinserna, och yrka alt en li»
ka förmän mä blifwa tillagd Häradshöfdingen i
min ort, eller Fjäre och Wiffe Härader af Hal¬
lands Län, som wäl innehar en lika lön med sina
ivederlikar, men i stället för Boställe endast åtnju¬
ter iz R:dr 16 st. Anhällandes jag att StatS-
och LagUtskotrenS Betänkande i ämnet mätte åter¬
remitteras och defla mina anmärkningar derwid kom¬
municeras. Stockholm den 14 April 1818.
L. Lör^oston.
Dä, oaktadt detta Memorial, flere Ledamtöer
hördes widhälla sitt yrkande om bisa"! till SiaiS-
Atskottets Betänkande, förmente ldlils lVlänslon
frän Malmöhus Län, art äterremifl ej kunde Lörss
Lörjsston förwägras, dä han sädant begärde;
hwgremok Enstett LsEen frän Jönköpings Län
Den iA April. siz
erinrade, att det berodde af .StändetS pröfning,
huruwida amnärlmngarne more af den beskaffenhet,
alt de borde litt aterrenntz föranleda, eller icke.
polian fran Bohus Län förmälte sig
till aila oelar instämma med dem, som yrka löne-
tillökning för Häradshöfdinqarne, helst i hans hem¬
ort, der Justitia - Borgmästaren i Götheborg, r
ändamål akt sä sörbätkring i stna inkomster, jem-
mål är Häradshöfdinge uki Säsmedahls Härad,
Lenne man ärligen förlorar pä denna sin särskilda
Lmbetsbefattning, i stället att deraf hämta nägonk
fördel; dock wille OeiäitL ej yrka någon löneför¬
höjning förr, än Statens tillgångar kunna sädant
medgifwa.
Pä Lric Ericssons frän Orebro Län begäran
om Proposition, hemställde Talemannen, vin Bvn-
LeSländet, uran afseende pä de i detta mål in»
koning anmärkningar, bifaller det yttrande, Stats»
Utskortet deröfwer meddelt samt i öfrigt ivid Lag,
Utjkottets later bero.
Bifölls.
Wid ytterligare föredragning af SratsUtffok-
leks förnyade Utlärande, i fräga om pensioner köp
Hans Kongl. Höghet KronPrinfens f. d. Lära¬
re, upplästes tillika dek frän Högloft. Ridder-
skapet och Adeln ankomna PcotccollsUkdrag af derr
n dennes, innehållande, att högbemälte Ständ
gillat förenämnde Utlåtande, med det tillägg, att
CanjliNäöet lannström borde oafkomdt lillgodoe
Den 15 Aprif-
Njuta den honom tillagda pension, nkon afseende q
den lön pä Stat/ bemalke Cai r iRad fraMLcless
ksinde erhälla-
Etter nägon öfwerläggning härom, fann He>
herwärda BonoeStänder för godt. att, med b-fall
till ^'gisUstfokteis Uklätande, jcmwäl instämma uti
der af Högloft. Ridderffapet och Adcln bestutnq
ofmanberö-de rillägg, Dock warder hlx anteck»
nadt, a!t ftonas kekrslon frän Jönkopings Län
förqrälte sig ej kunna sistnämnde instämmande bi,
träda ^ utan för sin del endast bisöst SralSUstfot?
tets Ukläta.ioe utan tillägg.
Garsikl'^» IWoktets' ^en 2 s denna mänatz
afgisna ^ch den lt derpäföljandy upplästa Mems,
if,al. ansivnde witza föreslagna gtgarderS wiyla.
gande i fra ga n om en förbättrad organisation af
Embeks. och Tjenstemäns-xorporarionerna, hlef, up¬
på derom gjord begäran, lagdt pä bordet, till dest
underrättelse inlupit, hwad åtgärd de öfrige Riks»
Gränden at detta ärende meddela.
Enär BondeSländet till förnyad handlägg,
ving ,örelog Siatölrissotters den Z vennes med-
delra, sch den It derpafoliande pä bordel lagdq
Isrtalande, i anledning af giordq anmärkningar witz
Hrstotlets afgisna förslag lili beräkning gs inkomst-
ti larne uri näfiupprättanv. RiksS ai; blef detta
Utlqtande och Förslag af BondeSländet bifaller-
Deq Zspris» rrZ
Föredrogs och bifölls Riksens Högloft. Stän»
hers BcwillningsUlskotts Betänkande af den sH
sistlidne Markit, hwilket den iiue i denna mäyad
Npplästes och kades pä bordet, angående Riksdags,
Fullrnägttges kutbergs och st. Mörtberg» Me¬
morial, om understöd för Curhuset i Norrholten»
BancoUlffouetS pä bordet hwilande Betan,
kande, angående allmänt kungörande af BaneoSe-»
delstockens belopp hwayje är, blef, i anledning as
^fon ^ongkons frän Blekinge derom gjorda hemställ»
ning, af BondeStändet förklaradt ytterligare hwi¬
lande pä bordet, intill dest Högloft» Ridderffape?
ych Adeln deröfwer sig utlätit-
BondeStändet lät sig härefter föredragas Glatss
sltffoltets Betänkande af den 26 sistlipne Marni-
hwilket den dennes upplästes och kades pä bor¬
det, angående wäckts motioner uri Wälloft. Bor-
gareStändet och Hedsrwärda BondeStändet om
det Kongl. NummerLotteriets indragning; innehäl»
lande berörde Betänkande, att Utskottets Ledamöter
gemensamt önffat, att denna inrättning kunde upp¬
höra, säsom hwarken ledande till allmänt elley en?
ffiidl bästa; men i afseende pä den inkomst, som
Staten deraf payäknat och manligen haft, sanik
swärigheten gtt desie Stars-intrader i nckrwarande
lid umbära, eller ä annat sätt ästadkymma, hade
stiljqktige meningar hos Utskottet blifynt Yttrade-
och äfwen ledi dertill, att, wid rverkställd votering,
A-ne Ständ siadnat mor hwarandra i Mika beflyh
2i6 Den IZ April-
om det tillstyrkande, som i detta amne borde lils
Riksens Höglofl. Stander afläkas; trid hwilket fö,
reweuande Utstotten underställt begge meningarne,
säfom alrernativer, Riksens Stö ders vmpröfwan-
-e, samt i sädanl afseende anmält, ark twenne Stänv
pnsett sig böra tilljtvrka del I^ummcrLokkerie! upp«
hälwes. fann den derutaf »u paräknade inkomsten
prsäuas genom allmänna Bewtllningens tillökande;
»nen deremot de andra 2.ne Ständen förklarat sig
för den mening, att NummcrLotteriel mä b behällas.
^on jonsson frän Blekinge anförde härwid?
stt nar man tlll den ärliga winst, Lotteriet genom
Dragninaarne upphämtar, tillägger inkomsten af de
Postmedel, som genom Weekers correspondance in.
flyta. skall Statswerkets ärliga paräknade inkomst
med säkerhet stiga till 60,00a R:dr, som är nog
betydlig, för att ej böra förkastas och ej skulle,
man märkligt belungande, kunna läggas pä Be will-
ningen. Uppbörden af denna S'at-?intlgd ar läkt,
och afgifte»; träffar endast den, som will deltaga i
Lolterispelet, hwilket beror as hwars ens fria wil¬
ja; wid hwilket förewetande ^son jonston sä myc¬
ket heldre wille tillstyrka antagandet af StatsUtstot-
rets sednare alternativ, arr NummcrLotkeriet ma
bibehällaS. som Landtmannen i allmänhet ej delta¬
ger i Lotterispelek, men denna inrättning kgn wa.
ra nyttig nog, för att stänka ett stags förhoppning
yt Pöbeln i Hufwudstaden,
kric kiricslon frän Örebro Län, kekr ^lils.
son frän Christianstads Län, och hostan I^onZ-
darg frän Gefleborgs Län instämde häruri rist alla
Den 15 April-
217
delar; ä^wensom polian ^Vesling fran Westerås
L n yttrade sig dec»i - wara söraMättn, ehuru han
siuadoin funne der Smk och beklagansivärdt, att fe
Uslingar och tokar försvi sa sin walhard pä detta privi¬
legierade spel; dock wille han harwid haswa wilko-
rat, att LotieriDirectivnen ej widare mä sa begag.
ua desi hittills ägande rättighet, att förbjuda, wiff»
rmmror, helst derigenow mångens Miga winst
gär förlorad.
^c>n jhonsson fann deremot denna rättighet ej
kunna eller böra LotteriDireclicwen betagas, och po¬
lian I^onZderZ ansäg desi bi behällande sä mycket nöd-
wmdigare. som i annat »all Lokrerwts hela Fond
möjligen skulle kunna medtagas genom en enda drag¬
ning, derest de nuwror finge dragas och utkomwö,
hwarä en mängd insatser bliswit gjorda; yttrande
sig hjon jonston i öfrigt, akt om det än more ve-
klagligt, alt en del personer förspilla sin walläcd
pä Lotterispel, kunde likwäl ej Slaten wara alla
Däcars Förmyndare, och den, som saknade urssill-
uing art bewara filt bästa, saknade i alla fall ej
Ukwagar, att pä annat sätt förstöra sig.
Isill? Mänsson frän Malmöhus Län tyckte
sig wäl sinna, alt det enda gagn Staten kan häm¬
ra af därars företag, bestär i den inkomst Lotte¬
riet lemna» ät StarsTujjsk; Men ha» kunde lik-
»väl ej annu än med bcdroftvelse påse, huru nä-
gra tusende as Hickwuostadens innewänare i fiera
timmars sntzlolöshet wid hwarje Lotteridragning,
under »vinningslystnadens »väntan, förspilla sin tid,
son, kunde pä nyttigare sörenia» anrvänbaS.
218
Den l5 Apns.
Esler widare öswerläqninq, hemställde Tale-
Mannen, hnruwida LondcEländet aniager del i
SraksUls?ottel6 Betänkande uppfattade sednare al,
ternativ, att NummerLvl-eriek ma bibehällas; hwit,
ket as Ständer allmänt bifölls.
Hnäers Ognielkon frän Elfsborgs Län m«
kemnade härefter ett Utdrag af Högloft. Ridderstam
pets och Adelns Proiocoll för den i, i denna ina-
yad, hwillet upplästes, innehållande att högbcmäl»
fe Ständ, j anledning af derom wäckt motion, be-
ftutir gifwa ConstrtutionsUtfloitel tillkänna Ridder-
s^apets och Isdelns hnffgn^ det mätte Constikutions?
Utskottet läka tift trycket be'orsra, sä wal ds i
GonstilukionsMffottet hällna Prolocoll, som hand-
lingarne Uti dek tils Utffottet remitterade anmärk,
ningsmäl mot StatsRäder samt Konungens Räd-
gifware i Comniandomäs fhx Floktsrna i afseende
pä de lill Befälhafwarne för en i näder anbefalld
KustbewakningsExpedition dey 8 April 1817 ut?
färdade ordres.
I anledning häraf, fann Hederwärda Bonde--
Siändet för godt uti enahanda besiur i denna del
med Högloft. Ridderskap» och Adely instämma-
Pcokocollet för nästlidne gärdag justerades^
hwarefter StatsUkffoltets under N:a t44 asgifnq
förnyade Betänkande, i fräga om Länrätlighet i Ma-
nufaclurDisconten lör Skeppshwarfsägare, Skepps¬
ägare eller Skeppsbyggeri», föredrogs äter; dä ^
Den rZ April- ?id
hsn WKIunst frän Westerbotten, under erinran
om del al Uttkorler i detta Bttänkande gjorda
föpsiag VIN en särskild Fonds anstäcnde till beredqn»
de as Läneunderjiöd för Skeppsbyggerierne i Ri¬
ker tillstyrk e att detta förslag mätte af Bonde,
Stendel bifallas, helst dest eget imcrestc skall fyr»
dra, dn Skeppsbygge;serna warda uppmuntrade,
enar derigenom inhemska afsattningen pa Landlq
magneus ffcgeeffeelev jemwal befordras.
Austers Danielson frän Elfsborgs och Lrig
xricslon ;rän Orebro Län biträdde sä mycket hel,
dre denna mening, ssm Riket i alta fall torde blif»
wa beswäradl af nog strängt strypsystem.
Pa Talemannens hemställan blef härefter Stats»
^ltffvttels förberörde Betänkande af BondeSrätr»
der gilladt och antager-
Wld SkatSUtffoktetS under N:o asgifnq
swar ä BondeSiändekS äterremist i fragan oiy
framlidne RikcRaver Elller Lalvii arsrvingarS Kro»
noforvean; äswensom wid LagUtskottytS Utlätaude»
f anledning af de inom BondeStändet gjorda an-
rriärkningar wid Utskottets Betänkande öfwer frL,
gan om upphäfwande af Kongl. Kungörelsen den
g6 Nove,nber i8r6. angående sättet för en menig¬
hets hörande i enskilda tilläkliga ärenden fann
BondeS ä det för godt täta bero, sedan nämnde
Utskotts f sta Betänkanden s de§q mål blifwit af
dx öfrige Respective S änden godkände-
22c> Den 55 April.
Dä BondkSläiivet härefter läk sig förekomma
följande sedan den n i denna manad pä bordel
hwilande ärenden, nemligen:
1:0 Stais- samt Allmänna Beswärs- och Eko»
nomiU-skottens Betänkande; N:o 146, angående
en särskild räddningsanstalt lil! sörman för deni,
som ä Riders kuster lida sjönöd;
2:0 Bemälie Urslkotts Memorial N:o 147 an¬
gående Herr lVlunck. ak Uotenkcböläs motion oM
Medel att besordra wälmåga i Landet;
z:o Dito Dito angående sökr underrättelse om
hwad ivid de af Riksens Elander wid sista Riks¬
dag anmälte önskningsmäl blifwit tillgjordt;
4:0 Bemälte Utskotts Utlåtande, anaäende un«
dersöknings widlagande i afseende pä sänkning af
sjön Wenern;
fann BondcSrändet för godt bifalla hivad
Utskotten i besia ämnen yttrat och föreslagit.
Wid förnyad föredragning af Stats-samt All¬
männa Beswärs» och EkonomiUlskottens den 26
sisilidne Mars afgifna, pä bordet hwilande Betän¬
kande, angående wäckt fräga om inrättande af en
BerqwerksSkola, fanmBondcStandet, som wid sist-
lidne Riksdag ogillade det härom da gjorda förflag,
för godt att, i följd deraf, säsom obehdflige, afstä
de uti förewarande Betänkande projccterade widare
Åtgärder i ämnet; hwarvm, enligt Ständets ön¬
Den 15 April. 22 r
skan, Respcctive MedStänden blefwo genom nu
uppsatt och jusieradt ProrocollsUtdrag underrättade.
Föredrogs aker Lag- samt Allmänna Beswärs-
vch EkonomiUlfkoitens Betänkande öfwer de flera
wäckta sörflag om en mera allmän och utwidgad
näringsfrihet, sann öfwer gjord motion, om grön¬
fors bestämmande imellan Stads- och Landrmanna-
handteringarl hwarwid l>Iil8 Ivansson frän Mal¬
möhus Län tillstyrkte, akt vetta Betänkande mä af
BondeStändet bifallas, såsom, enligt hans tanka,
ländande till StändetS fördel; men dä Secretera-
ren upplyste, akt Utskotten endast föreslagit, att till
Kongl. Majst i underdånighet skulle öfwerlemnas,
art, till förenande af allmänt och enskildt gagn, i
»ader meddela sädana rättelser och förbättringar af
de rörande handeln och näringarna nu gällande
Författningar, som tiden oumgängligen kräfwer,
utan att derwid hvarken rättwisa eller »agot Stånds
privilegier söcnärmaS, samt det häraf möjligen mo¬
re att befara» der alllid något Stånds privilegier
kunde mvlwerka h-vad förändring som helst; deraf
äter skulle följa, atl Utskottens tillstyrkande med,
förde hwarken nytta eller skada; instämde kristers
Danielson frän Elfsborgs Län i denna mening,
och ansäg angeläget att Utskotten lemna mera be¬
stämda förslag, om hwad som tande och borde till-
göras uti detta Landets wälsärd sä nära rörande
ämne; i anledning hwaraf han begärde Betänkan¬
det ytterligare pä bordet, samt uppmanade medbro-
dren kekr houslon frän Kronobergs Län, som
i„sm Sländet wäckt motion i ämnet, att, emor
222 Den iZ April-
samma Betänkande nästa Plenum ofglfwä de än.
märkningar, hwartill sakens beskaffenhet kan för»
trnleda.
BondeStanber fann skäligt härtill lemna bifall/
Sedan BöndeNändet redan ben 7 stst idne
Februarii bifallit LagUlskoltetS Betänkande af den
28 förukgäende Januari!, angående det förslag solli
blifwit wäckt- om förändring af de Författningar/
hwilka till förekommande af barnamord äro wld»
jtzidtagne; fann BondeStändek, ait bemalte Ut»
skotts under N.°o 74 den 2Z sistlidne Mars möds
delra Utlåtande, i anledning af de, inom Högwörä
dige PrestLtandöt, wid förftbsrökde Betänkande qjoks
de anmärkriiNgar/ endast borde taggas till Handt
iirZarnc;
öagUtffottets under N:o 77, afgifna Beläii»
kande öfwer Herr Grefwe ^olmn trenning L^Iistl-
horgs gjorda förslag/ atl Konungens B/fallnings-
haswande mä blifwa pligtige, ait till JustirtäCanz-
leren och JnstinäOmbudsmaNneN insända ett exem.
plar af de Kungörelser font af dem utfärdas, nn me
blef, eftör derom gjord begäran, ä nyo lagdt pä
bordet.
Deremot fann BotideStändei kök godt, tvid
jkedö förnyad föredragning, bifalla LagUtskotters bett
i r i denna mänad pä bordet lagda Betänkandet,:
r:s Nts 76, rörande frägan vm förändring as
Den i5 April- 22Z
hagens stadgande uti r och 6 §§. af 7 Cap. Han»
deleBalken;
2:0 N:o 78, öfwer wäckt Motion oni skyldig,
het för kj mindre samkelige EmbetsWerken, akt>
wid hwarje halst ärs förlopp, tili Riksens Högloft.
SländerS ZustitiäÖinbudsntan äftemtta UrbetsFör,
tekningar, än äfwen för wederbörände Directioner
öfwer Arbets, och CorreetionsInräitningatne samt
Spinnhusen i Riket- a!t qvartaliter til! Austitiä»
Ombudsmannen insända behörige KängMLkuingar;
Zto N:o 79, anqäende ben as RiksdagsFull^
Mglige 8ven olansson och Honas lansson fräti
CalMare Län wäckta fräga ^ om förändring af Rät,
tegaNgssätket, i frågor rörände ^kjutsförsummelser;
4:0 N:o 80, angående döt af RiksdagsFullmäg,
tigen frän Götheborgs och Bohus Län Lärl Lts-
stric Lerg gjorda förslag, dm ändring i answaret
för fylleri och dryckenffapj
Z:o N.o 8t, sä wäl öfwer RiksdägsFullmäg,
tigen ^näers OsNielsons frän Elfsborgs Län wäck,
ta förslag- att mål, som anga fylleri och oloflig
försäljning af BränwiN, Rum och Toddy, endast
Mä af allmänna GoMstolarne upptagas. söm ock i
sammanhang dermed, öfwer RiksdageFullmägrigen
Holmn Haooia LutbörZS frän Norrbottens Län giore
da motion, 0M förändring i straffet för fylleri, och
att ätal af sadane brott mä inom hwarje Försam*
ling af KyrkoRädet pröswas och asvömmas»
j)ch skulle Respective MedStänLeN samr Lägs
Rlffottet härom wsrdsamt och wänligen underrättas»
S24 Den IZ ÄPrll.
I anledning af BsndkSt-inders meddela ä-
terremist af Lig- samt Allmänna BeswärS-- och Sko-
nomiUtstottens Betänkande, rörande wäckt fraga
om ffyldighet för privilegierad jord att deltaga i
Tings- och Presthusbyggnad, hade Ut kottet med
förnyadl Utlä ande inkommit, hwilket den n i den¬
na manad upplästes och kades pä bordek; och dä
Utskotten deruti endast anmäla, akt de öfrige zms
Standen redan bifallit färsta Betänkandet, derige¬
nom frägan ansetts wara afgjord, fann Bonds-
Ständer för godt derwid läka bero.
Wid förnyad föredragning af Lag- samt All¬
männa Beswärs- och EksnomiU bottens under N:riS
8z och 84 afgifna särskilda Utlätanden, i anled¬
ning af gjorda anmärkningar wid Utskottens Be-
ränkanden, dels rörande föreslagen ändring af Kongl-
Förordningen den zo September 1790, om allmän¬
na wägarnes underhällande winrerriden, samt dels
öfwer wäckt sraga om indelning af bywägar kill
underhällande; förblef BondeSränvek wid sina i
desta ämnen redan fattade beslut, under hwUkas ä-
beropande ofwanberörde Utlärande kades tili Hand-
lingarne.
Föredrogs Lag- samt Allmänna Beswärs- och
EkonomiUtffoltens, i anledning af de rfrän Bon-
deStändet erhällna anmärkningar, under N:o 85
afgifna förnyade Utlärande, i frägan om rättighet
al! undgå erläggande af Brandstod pä landel; och
som
Den lZ April. 225
som denna fraga redan blifmik genom Z:ne Stånds
beftur afgjord, fann BondeStändct sig söranlätek
derwid läka kurö.
?ff nu uppläst Protoeoll för sörliden gärdag
inhämtades, alt Riksens Högloft. Ständers Nämnd,
efter werkstältd omröstning med ftukna sedlar, ansett
Högsta Domstolens Ledamöter böra wid deras ftft.
lor bibehällas och ingen widare ätgärd i detta af¬
seende äga runi; och blef berörde Protoeoll lagdt
till Handlingarne.
Enligt nu uppläste Protokoll af den 14 ben¬
nes, hafira Riksins Högloft. Ständers walde E»
leciorer, genom omröstning med siutna sedlar, utserr:
Till Riksens Sländers JustiriäOmbudsman:
Friherre ^lannerkieim, l^ars ^u»ust.
Till dest Suppleant:
ComMerceRadel o. Lenius.
I anledning hwaraf ExpeditionsUtssslket skulle
anmodas, att med törstag lill wederbörlige Consti-
tutorial för dem inkomma.
Upplästes iträn EmstilulionsU'skoltet ankom¬
ne särffilde Äiemorial af ben ro i denna mänav:
r:o I anledning as Herr l-lertLenliselms an¬
märkning mc' S ateNädet och Forcdragauderi af
Handels- och FmanceÄrenden;
BsndeSt-prot. is 17, t 8-8. B. IV. H9
226 Den 15 April.
2:0 Med Utlåtande i anledning af StatsUt-
flottekS anmärkningar, i afseende pä Soldatebckläd-
ngden wid Westerbottens Regimente;
z:o Rörande Herr L. Lckönkröms anmärkning
mot Herr SlarsMinistern för Utrikes Ärenderne,
i afseende pä ett af honom utfärdadt Circulaire.
LadeS lill Handlingarne.
Uti ankommet, nu uppläst Memorial af den
lo i denna manad har ConstitUtionsUlffotket af-
gifwit yttrande, angående Kongl. Maj:ls nädiga
Proposition om en förändrad redaction af 7 §. Re¬
geringsformen ; och som Utssottet den förestagna
redactionen tillstyrkt, och BondeSrändet dcrivid för
narwarande ej hade att päminna, kommer frägan,
jemlikt 8r T Regeringsformen, att hwitå till nä¬
sta Riksdag, för att dä komma under afgörande L
den ordning 56 §. af samma Regeringsform stadgar»
Zfrän BancoUtstottet hade ankommit desi, un¬
der N:o ZO, afgifna Betänkande, angäende medel
lill Jernhandierinqens och BergslagöröreksenS un¬
derstöd och upprätihällande; hwilket Betänkande
upplästes och kades pä bordets under anmälande
derwid af Lric Lricston frän Orebro Län, att, i
händelse han ej skulle wara närwarande tvid deria
måls afgörande, när detsamma framdeles i fräga
kommer, wiste han nu hofwa till Protokollet för-
klaradt, det han, såsom sjelf Bergsman, finner fig
till alla dklar nöjd med de af Urstoktet meddetts
Den t5 April. 227
förslag och yttrande, sann an, ehurn Utskottet af-
styrkt län ä Tackjern, derom Lricskon sielf wäckt
Motion, funne han sig lik,vä» ej befogad an der-
wiö någonting anmärka.
Widare upplästes nedannamnde ankomna Be-
tankanden, hwilka derefter kades pä bordet, nernl.:
BanroUtffottetS
I anledning af Riksens Ständers Revisorers
Berättelse, angäende BancoWerkels Styrelse och
Förwallning efter scdnaste Riksdag.
StatsUtffoltetö:
iro Angående medets anstäende till förfärdi¬
gande ak en Tafla öfwer Högstsalig Konung
XHI-s Kröning;
2:0 Angående medels beviljande till reparation
af Kongl. Theaterhusenf
z:o öfwer Herr Comminjsiern kerZeZrens mo¬
tion om Lönförbättring för Comministrarne i Slock¬
holm ;
4:0 I anledning af gjorda Motioner om till¬
ökning i anslaget för fria Konsternes Academie;
5:0 I anledning af H rr ExoedikionsS crctera-
ren L. ^ Lsr^sntckjölös M'non om kil.ött antal
Löner för JuiiiliäRevisiorwExpeoitio en;
6:0 I anledning af gjorda anmärkningar wid
Ukstollels Betänrande, angående Kronans Ränte-
228 Den >s April.
hö och halm för Wesmanlands Län, som är an»
singel lin mfoorinq ivid Kongl. H fstallek;
7:0 I fråga om medels anslående kill Riddar-
holmsKyr^ans iliändsatlanoe;
8:0 Öfwer gjorda Melioner om förändring i
Beklädnadsfätiet för Indeita Armeen.
Dä klockan nu wor 2 pä dagen, ätstildeS
BondeStändet, mcd öfwcrenskommelse att äler sam»
manlrada in xlonc, klockan 5 i eftermiddag, dä,
sedan Talemannen och Sländet intagit sina rum,
läsningen af StatsUtskottets inkomna Betänkande
fortsattes, nemligen:
1:0 I anledning af Konol. Mai:ts nädiga Pro-
posirion om Staksrverkets tillstånd och behof under
RiksStarens första Hufwudtltel;
2-0 Angäende Skatsregleringen, i hwad som
rörer RiksStarens andra Hufwudtitcl;
Z:o O wer Kongl. Mattts nädiga Proposition,
angående Srarswerkets tillstånd och behof, uti hwad
som rörer RiksSkalens sjunde Hufwudtitel;
4:0 I anledning af Kongl. Måstes nädiga Pro»
position om Slarsregleringen under RiksStarens
äkkvnde Hufwudtitcl;
5:0 Angäende Majoren k. lotts Accordsersätt-
mng; och
6:0 Om bestämmande af Hennes Maj:ts Drott¬
ningens unverhällssumma, i händelse Hennes Maj.t
Den iZ April. 229
warder i Enkoständ förfall; samt derjemte Stats-
samt Allmänna Beswärs- och EtonomiUlssoltens
Betänkande, N-o 151, angående medels angående
till upprensning eller igenfyllning af Clara- och Fa.
tebursSjbarne m. m.
Och blefwo vesta Betänkanden, efter uppläs,
ningen, lagda pä bardet; blifwande harwid anmärkt,
akt keftr LenAtskon frän Halland, wid läsningen
af Betänkandet rörande andra Hufwudlueln och
den deri förekommande fräga om Löner för Fjer,
dingsmän, förmalte sig hafwa funnit ett dylrkt an«
stag mara det enda, som StatsUkffottet indragit;
äfwensom Lric jokansson frän Kopparbergs Län
ansäg sig ej kunna undgä att anmärka obilligheten
häraf, samt nödwändigheeen d-t nämnde Betjening
erhöll nägra lämpeliga Löningsförmäner.
StatsUrjkottets förnyade yttranden i fraga: .
»:o Om Wadstena Klosterkvrkas upplälande ät
Wadstena Stads- och Landtförsamiingar;
2:0 Ani bidrag as A lmänna medel till kosina»
Verne wid Isländska Handffrifters öfwerfättande;
blefwo, under äberopande af BondeSrändets i
vesta ämnen förut fattade beflut, lagda till Hand»
lingarne.
Ständet ätffildes klockan half lill 8 e. m.
In kstem krotocolli,
Olok Werlin.
2Zs Dcn r? April»
I8t8 den 17 April
Sammanträdde Hederwärda BondeStänder i»
xleno kl. 4 efte-middagen och lät för sig justera
de! del af föregående PlenidagenS P'0tocvII, sorn
innefartar ökwerläggningen om dä förebåda som-
mansa^ra Stats- och BanooNrstotrens Betänkande
ok den z i denna monad, angäende allmänna
Prnningerörelsen och Myntwärdcts uppnätkhällande;
Hivmefti-r, och dä detta ärende nu widare till afgö¬
rande OretoaS, BancoFullmägtigeN ^oksn L.ong.
berg frän Gestrikland förmälre, att till sölje af
den 'ista P emun träffade öfwercriskommelfe» hade
de fleste af Sandels Ledamöter förliden gärdags
eftermiddag ä Pienrrummek sammanlrädt och, efter
söregården ven ilarion af ifräcawarande Be-änkan-
de, deröfwer hukwudsakligen förenat flg i de an¬
märkningar, som wörö sammmfaltade i efterföljan¬
de af honom understrifna och nu upplasta saint der¬
efter till Prvtocollet afgifna Anförande:
Wid Högloft. Stats- och BancovtfkortenS Be¬
tänkande angående allmänna Penmngerörelsen och
Myntwärdets uppräithällande, synes mig följande
anmärkningar äga rum.
Det sammandrag, som Ukstotten wid flutet
af Bkiänkandct gjort öfwer allmänna grunderna
för den föreslagna Financeregleringen, innehäller
tiri tredje punkten, akt intill nästa Riksdag stall
det representativa Myntcapikakt till sitt nuwarande
belopp vförändradt förblifwa i allmänna rörelse»
eirculerande, sä all der permanent hwarken ökas
Den 17 April. szr
etter minstas; hwarföre också i fjerde punkten fö¬
restås, a l hwad som i räntor och Capikalafbetal»
ningar till Banken inflyter, stall derifrån äter ut,
gä pä särstilda bestämda wägar, nemligen i län
och anskaffande af metalliskt mynt. Att ändamälet
härigenom stall fullkomligt winnås, synes mig lik-
wäl icke afgjordt. Iltstolten hafwa, i min tanka,
icke nöjaktigt undanröjt der inkast, som blifwit
gjordt, och säkert icke utan grund, alt genom Fin¬
sta handeln etr gansta betydligt belopp af RiketS
Rörelsecapital ärligen draaes utomlands och icke
återkommer, hwarigenom följaktligen Röreisecapita-
iet mäste minstas; och jag anser der således för
minnande af det sökta ändamälet wara oumaängli-
gen nödigt, att förslag uppgöres till afstaffande af
Lenna stadliga handel, hwilken också synes mig kun¬
na desto heldre umbäras, som den förnämligast tje¬
nar blott att förse HuswudstadenS innewänare med
lifsförnödenhet^, hwarpä tillgäng inom Riket ej
kan saknas, i sall den genom derefter lämpade Hus-
hällsförfattnmgar befrämjas.
För öfrigt synes det mig tydligt, att ehuru,
genom de as Utstotken föreslagna mwägar, nemli¬
gen inköp af ädla metaller och mläningar, Banken
skulle komma att äter sätta i rörelse de inkomster den
ärligen njuter, Bankens winst genom desta inkom¬
ster likwäl faller Landet alli för mycket till last.
Om nemligen Sra,sverket ärligen i räntor inbeta¬
lar till Banken 7Zo oos R:dr och denna summa
pä nämnde sätt ärer urgäc i rörelsen; sa är det
Lock a ena sidan oemotsägligt, alt densamma hel
vch hällen mäste utgöras genom beskattning pä Lan¬
det, och aden andra, att den del deraf, som äler ur-
2Z2
Den 17 April-
lemnäs i fastighets- och odUngslän, ej annorlunda
kommer Landet rist godo, än emot räntor, som
äler kill Banken ingi. Dek more säledcs en gif-
men fördel, om B.n'.kcn nöjde sig med mindre rån-
ta -a sina län ttll Statsverket, sa akk denna rän»
ta till exempel nedlattes tili 400,000 N:dr, och
Bemilinnmni > lamm! man Minst-deS, helst dest
förökande utöswer der nu närande beloppet lärer i
alla fal komma i sraga, ehuru de redan ä'' sä
h-^gr, att möjligheten af en förökning synes gansta
twechdig. Banken winner i alla fa» af Landel sä
omenliga summor endast genom Discont.rörelsen
samt räntan pa fastiah 's- och odlingslän, lillsam-
nians säkert uvpgämde lill mer än 4Z0 ooo, kan
hända kl! Hoo sos R:lr ärligen, alt Lande s be¬
sk tttning äs-oen , denna wag redan syncs nog
myckel tryckande.
Wid förslaget om omedelbara bidrag till jord¬
bruk h .ndel och näringar, förekommer ett af Ut-
skotten sistwa icke törnekadt »nisisörhällande imestan
jordbruket och öfriga näringarne; och detta misisör»
härande är okanllig'. Landels andel i fastiqhetslä,
nen är mer an fnllkom igl uppwägd af Städernes lott
deri MwasinsDirec ,oneus crcdilif kommer icke, så¬
som N st'"en antagtt, "egentligast Landtbruket kill
godo." Dtt anwittdes för Kronans behof till Gar,
nisoners underhall, för KronoBrännerierna, för ned»
s ltande as brödprisen 1 S ockholm 0. s. w. Jag
kan, med ett ord, omöjligen sinna, att jordbruket
är, genom anwändninnen af denna fond, pä nä>iot
utest ilande satt, eller blott förekrädeswis framför
anora näringar, gynnacr. Det är endast odlings-
Den 17 April.
2ZZ
länen, hwilka, såsom jordbruket egna, kunna kom.
ma i betraktande, dä fräga är att jemnföra denna
närings fördelar af allmänna länebilräden med dem
som andra näringar deraf njuta. Dä wifar sig K
ena sidan hela fonden för odlingslän, uppaäende
lill öoo.oOD R.dr, men ä den andra dels ett sä
kalladt rvemuel biträde i län pä exportabla kffecter
af jern och kopparn!lwerkningar, med hivad mera
som till bergsbruket hörer, bestigande sig til något
mer än en million i medeltal för äret- dels enoi»
culeranbe summa af högst 600,022 R:dr, såsom
credirif för Jernkontoret, dels ocksä ekl Bankens
biträde för Manufacturerne, vmwexlande imellan
7 a 800,000 R:dr, som, sammanlagdt med Ma»
nufaciurDisconlens egen Fond, gör en tillgäng af
om ring 1.Z00 000 R:d>. Blotta anteckningen
häraf gör tillfyllest att wisa de skäl, r a hwilka jag
tror mig föranlä en att wördsammast yrka, alt od.
linqslänen ma ökas frän 100>000 R:dr, som de
nu ärligen göra, till minst 502,220 R:dr ärligen
intill nästa Riksdag: och sinner >aq åtminstone ej
någon anledning dertill, ali ManufactrirDisconien
dör njuta minsta tillökning i srn Fond, innan od»
lingslänen till nu nämnde belopp blifwit ökade;
äb ropande jag h-irwiv för öfrigt dc besinningswär»
da sanningar, som Hrr Lagmannen Idlannorstams
särskilda pkkrande hos Uistotlcn i detta ämne in.
nehäller.
Uti det Reglemente, som för allmänna Läne-
rörelsen kommer att Utfärdas, blir ett sädant stad¬
gande för vdlinqslänen nödigt hwarigenom alla Lands¬
orter, i män as sin folkmängd och deraf beroende
SZ4 Den i? April-
behof, försäkras om lika tillgäng. För hwarje
Län bör således ester folknumern, Stävernes obe.
räknad, samt efter befintliga odlingstillfällen, ut«
fattas den summa, som pä Länet belöper, och den-
na summa hällas Länet tillhanda; men derest Län.
ansökningen frän något Län icke skulle, wid hwar,
je ars stut, haswa blifwit gjorda för hela beloppet;
bör Återstoden fördelas till »kläning pä de öfriga
Länen efter samma förhällande, som dem imellan L
huswudsumman är stadgadt.
Att, till befordrande as framtida realisation,
Anskaffa metallisk mynt, såsom Utskotten äfwen
förestagit, ar. efter min tanka, en för närma-
rande icke ännu lämplig omsorg. Införandet af
en ny handelsgren kan aldrig tjena att minffa en
gifwen förlägenhet i allmänna rörelsen, utan mäste
iwertom upptaga sin andel i del Rörelsekapital,
som redan erkännes wara otillräckligt under det
tillstånd af allmän skuldsättning, hwarifrän Lan¬
del nn behöswer räddas; och det lärer wifierligen
icke före nästa Riksdag kunna inträffa, att denna
räddning hunnit sa wida, att något af Rörelseca.
pilalek kan, ulan afsaknad, blistva anwändbart för
del ifrägawarande behofwet.
Det är kast mera nödigt, att Discontrörclsen,
om hwilken Ut kotten i 7:de punkten yttra, allden
"sedermera" efter det Lanoperationerne pä Ban¬
ken blifwit reglerade — "/kall efter hand återbrin¬
gas till ert ändamälsenligt skick", ej för närma,
rande undergär någon indragning, utan allt hwad
fom as Discsnternes tillgångar, således ej blott
Den 17 April. »3Z
Batikens creditis-försträckningar, säsom Iltstotten
föreslagit, intill nästa Riksdag inflyter, genast äter
ullänas. I synnerhet om Finsta handeln ej skulle
kunna förekommas, är det ytterst nödvändigt, att
näaon ersättning beredes för den del as Rörelse-ca-
pikalet, som derigenom sörswinner; och tiden till
Discomrörelsens äterdringande synes mig i all
händelse omöjligen kunna inträffa före nästa Riks¬
dag. Sä wide derföre Utstottens förslag synes syf¬
ta atk införa en listigare omsättning medelst
större afbeialningar tvid Läns omiänande, km jag
ötininstvne för närwarande icke förena miq deri,
u>an synas mig föieflristerne härom böra tills wi¬
dare förblifwa oförändrade. Jag har likwal trott
wig i detta fall endast behöfiva reservakionowis
yttra min mening, hwilken irllfälie blir atk närma¬
re utweckla, dä BancoUtikottets sötflag lill nytt
Reglemente för BancoDiscoruen framdeles kominer
unoer pröfning.
Om vefla anmärkningar winna afseende; sa
forde af flg sjelft förfalla hwad 1l'stolken nämnt
och uti 9 punkten widare utfört, angående anjkaf-
sande af myntbara metaller till Banken, helst till¬
gäng dertill ej kan beredas annorlunda, än genom
östdosättande af de har ofwanomtacke trängande
behof.
Men vm ock någon fräga kunde blifwa att
»verkställa hwad uti den följande ro punkten om»
förmäles e ler utmyntninq af siltwerffiljemynt; sä
äger dock dermid den anmärkning rum, att Utstot»
tens Förslag tyckes äsysta en myntning ulan stad-
Den r? April.
gad myntfot, enär mattstocken för skrot och korn,
eller sä kalladt intrinsekl warte, skulle blifwa hwad
Banken, wid hvar>c inköp af silfwer, kunde komma
att derför högst betala. Häraf kan jag icke tänka
nug någon annan följd, än an eit agio mellan bätt-
re och sämre twä- och syrastillinggstycken skulle kom.
ma ukk existera; och detta wore utan twifwel en
för allmänna rörelsen gansta menlig oreda.
Beträffande aker kovparffiljemyntet, som i n
punkten omtalas, och hwilker Utskotten föreslagit
akt mgifwas gf ett kopparwärde, i likhet med de
frän RiksgäldeCornoret ukwexlade Kopparpolletter;
får jag endast erinra, att sä wida, pä den af Ut¬
skotten uppgifna grund. Kopparstil emynlets valeur
bör förändras och mynming af Polletter anses nö¬
dig , det torde wara tjenligast, att Vesta Polletter,
lika med de förut gängbara, singe utgifwas af
RiksgaldeCoMoret. Jag bestrider icke» a t under-
haltigt skiljemynt kan wara det rätta; men just der¬
före att dek är underhaltigt, finner jag del mot¬
bjudande att se detsamma ulg>f,vet med Bankens
stämpel, i hwilken alltid bör finnas robur et te-
curitas; och jag anser deremot ingen olägenhet
wara deri, alt RiksgäidsContoret bibehåller en re»
dan införd befattning med de ifrägawmalide skilje»
mynten.
A'k. såsom r4 punkten innehåller, Riksgälds,
sedlarne icke ma ökas ui öfwer det wid sednaste Riks¬
dag faststä ida Max imb.lopp» medgifwcs i allmän¬
het wara riktigt. Aken oförutsedda händelser kun¬
na göra nödig?, all icke en alldeles owilkoriig söre-
Den i? April. -3?
skrift härom meddelas; och jag anser således kämp»
ligast, att wid denna punkt ett undantag göres kör
dylika oförutsedda händelser, dä det kan lemnäs
BankoStyrelsen öppet» att under wiHa milkar til»
lära Riksgäldssedlars utgjswande utöfwer det före»
skrifna belopper.
Ehuru det, som Utskotten i fräga om Ban¬
kens Utgifter yttrat, angående Byggnadeblträdet lill
Götha Canal, blir föremäl för särskild öfrverlägg.
ning, i anledning af BancoUtskottets härom afgif-
wande Betänkande; har jag likwäl funnit mig för»
anläten, att nu i detta ämne reservera mig, pä
det Stats» och BancoUtskottens beräkning pä den
summa, som af sistnämnde Utskott skall förcstäs,
eller Zoo,ooc> R:dr ärligen, ej mä kunna äbero»
pas, säsom nu lemnad utan anmärkning.
Om de wid sista Riksdag bewiljade Fastighets,
län torde mig äfwen ullätas erinra, alt landers
behof i högsta mä.to päkallac ny Utlåning i samma
wäg af hwad som i Räntor och Capital.afbetalnin»
gar pä desi» län inflyier intill nästa Riksdag. Jag
yrkar detta säsom oumgangligt, för alt icke frän»
rycka landet desi tillgängar i samma män, som ge¬
nom den anragne principen, att bibehälla Rörelse-
Capital» oförmsnskadt, andra näringar skulle kom¬
ma att winna tillökning. Ak samma skäl och till
ett högst nöbwändigt befrämiande af Statens mo»
dernäring, anser jag den nu förestagna ökade ut,
läningen endast böra tillfalla fastighelsägare pä lan¬
det, desto heldre, som län pä fast egendom i städer-
ne icke tillskynda det Allmänna någon fördel.
2z8 Den i? Äpril.
Hwad äler rankan för dcsia kan angär, hof¬
wa Urstotten tili Rikets Högloft. Ständers omedel¬
bara afgörande öfwerlemnat den frägan, hwari hoS
Utskotten twä Ständ stadnat emot twä, huruwida
tre procent i silfwer stall erläggas af de fastighets¬
lån, hwilka för är 1819 och 1820 komma att ut¬
gå; och härom sar jag säledes äfwen säga min
mening. Skulle srägan beswaras med ja; sä kom¬
mer den orättwisan akt inträffa, att ehuru afstgten
med bestämmande af FastiqhewLänefond för hela
tiden, eller ifrän 1815 ärs Riksdag till och med
är 1820, warit enahanda, nemligen att kill jord¬
bruks och näringars förkofran afhjelpa penningebri-
sten, blefwe likwäl wilkoret! olika för de län, som
redan äro ukgifne, och dem. som komma att utde¬
las, helst ärliga asbetqlningen och räntan höjdes ä
de hädanefter utgäende länen i lika män, som siff-
werrvärdel i jemförelse med sedelmyntct uppsteg, dä
deremot ä de Fastighelslän, som redan äro gi'ne,
med mindre bryderi för deras innehafware ffedde
afbetalning och erlades ranka till wisit belopp i sed¬
lar, utan afseende pä silfwerwärdet. Jag tror mig
säledes äga stal pästä, att om en sädan silfwerrän-
la, som nämnd är, stall kunna antagas, densamma
bör päläggas ej blott de län, som of 1819 och 1820
arens fond stola utgä, uran ock alla tillförene med.
delade ännu qwarstående Bancolän ä fastigheter;
ty salunda komma ej allenast SkatteAllmogen, som
dragit fördel af de efter ,8iA ärs Riksdag utgä¬
ende Fastighetslän, utan äfwen ägare af Säterier och
större Fastigheter, som med större summor för längre
tid sedan blifwit betänka, att i hufwudsaklig mai,
bidraga lill förstärkning af Bankens silfwerfond. PZ
Den 17 April, d szA
annat sätt eller med andra wilkor, kan jag för mm
del icke medgifwa fastställande af någon silfwerrän-
ta; och rorde det sämedelst uppställda nya förflaget
böra af Utffotten granffas, innan Hederwärdn
Ständer uti den underställda frägan fartar besiuk.
Afstgren med det inrikes Silfwerlän af Tre
Millioner Riksdaler med 6 procents ärlig ränta och
2 procents ärlig afbetalning pä Capitalei, allt i
silfwer, hwarvm likaledes twcnne Ständ inom Uk-
ftotten stadnak emot kwä, har jag icke rätt kunnat
fatta. Det pästäs wäl, alt en sadan mwäg till
silfwers erhällande ffulle i sinom lid blifwa afgö¬
rande till myntkväsendets fullkomliga reglering. Men
Utskotten namna icke, pä hwad fält detta län skulle
af Banken anwändas. Jag bör wisierligen icke
tro, att sädant ej är af Utskotten beräknadk; ty akt
uppläna silfwer och derpå gifwa ränta, under det
att detsamma ofruktbart förwarades i Bankens hrvalf,
bet more att pä Bankens bekostnad alltför dyrt kö¬
pa det silfwer, som genom räntor och afbetalningar
pä besia län ffulle sattas i omlopp. Huru nu här¬
med mä wara; sä kunna, efter mitt begrepp, desi»
län omöjligen bidraga till något waraktigr förökan¬
de af Bankens reela fond, enär genom npsinämndk
räntor och afbetalningar det upptänka sisfret äter
ganska hastigt ffulle frän Banken u>gä Det fy.
nes mig säledes säkrast, att antingen genast afftL
det ifrägaställda Silfwerlänet, eller ock-ä anmoda
Högloft. Stats» och VancoUtskotten, arr närmare
utreda bestämmelsen och planen iör detta län innan
Hederwärda Ständer derom inläler sig i slutelig öf.
Werläggning.
242 Den i? April.
För att erhålla Utskottens yttrande öfwer hwad
nu af mig blifwit ansördt, utbeder jag n>ig word-
sammast, akk ärendet ma äterremiiteras och -^etta
anförande till Utstotre,, öfwerlemnas. Stockholm
den i? April l8i8.
Olslon I>onZber§.
Uti hwad salunda blifwit anfördt, hördes
Skändets allmänna röst instämma och sä edes wilg-
orda I^ongberAs förut gjorda tillkännaqifwande;
men polian ^lLANus VVesstng frän Westmanland
förklarade sig deremot wara af skiljaktig mening »
afseende pä den yrkade tillökningen i anslaget för
Odlingslänen. För stn del kunde han ej inse, hwad
förmän eller nylla BondeStänder skulle derigenom
tillstyndas, helst den redan wunna erfarenheten stall
wisat, att beha län endast och allenast ulgifwi s till
Potzesstonaier och Ståndspersoner, och sällan eller
aldrig kommit den eqenteliga Bonden till godo,
hwilken dels sjelf, dels med eget folk och egne till¬
gångar, stall werkställt de odlingar, som räd och la¬
genhet kunnat medgifwa, samt äVeslinA derjemte
befarade, att, i händelse detta anslag föröktes, skulle
deremot i samma män den fond minstas, som blif¬
wit anordnad för Fastighetslån, hwilka han ansäg
wara af en mera giswen och bepröfwad fördel för
BondeS änder, o-h att detta Ständ skulle således
i flerfaldigt afseende mera jkadas än gagnas Wi¬
dare wille ^VeslrnA, i afseende pä U'stortens för¬
slag vm in örnnde af ert metalliskt mynt, hafwa
tillagt, att han funne intet skäl, hwarsöre i sadant
fall Riksdalrarne skulle wara af annan halt och in-
trinfekt wärde, än fyra- och twäskillingsflyckena.
Den i? April- »4^
Dr anledningar, som föranleda till nedsättning as
skiljemyntets halt.irvdde han äswen böra sä mycker
heldre gälla för Rcksdalrarne och vet större myntet;
och med gillande af ben grundsats, hwarpä försla¬
get om en sadan nedsättning wore bygdt, förmente
han ben för framtiden önskade säkerhet mot upp-
smältning och utförsel af märt Silswermynt först
dä wara wunnen, när alltsammans, utan undan¬
tag af det större elier mindre, wore i samma pro¬
portion nedsatt till sitt inre wärde, och i denna del
bragt till fullkomlig enhet, hwarigenom äfwen all
dcn oreda wore undqnröjd, som otwifwelaktigt stut,
le uppkomma genom veu ena Myntpiecens agio e-
mot den andra.
^on jonsfon frän Blekinge yttrade sig finna
pä del högsta owäntadt, att medbrodren ^Vegslliz
kunve och wille förneka fördelen as ovlingslän.
Om än i Westmanland anlingen icke något ätersto-
de art ifrän nyo uppodla, eller prvdnctionen pä ber
redan upptagna der wore sä stor, att den ej behöf-
de förbättras, eller skördarne sä ymniga, att de
»vid ett tilltagande ej kunna med tillräcklig winst
afsättas; sä kunde och borde, ester ^son Konstons
förmening, vena likwrl icke hafwa något menligt
inflytande pä Rikets öfriga Landskap, der förhäl-
tandet ej är sädam, eller betaga dem understöd »
ett ändamäl, som är allmänt erkändt för LandetS
ypperiia interetze. Han hade sig bekant, att i Ri¬
kets Södra Provincer lago hela sträckor ännu oupp-
vdlade, der naturen blott wäntade pä menniskan?
V-ndeSt. prot. 1817, 1818. B. IV, 120
242 Den -7 April.
biträde, för att gifwa de härligaste skördar. I
ställer för atl lyda denna kallelse och pä nytiiga
odlingssöcerag anwända egna och sina söners kraf.
rer. mäste jordägaren na, i brist pä nödigt pennin-
geunderstöd, sticka sina barn lill siöff, för att, efter
nä ra ärs förlopp, a'er emolkaga dem, oduglig»
lill annat, Ln atl för sin ärerstäende lefnad ligga
anhöriga och samhället lill last. Deremot lrodde
/on jonston, att, om Fonden för odlingslän ökas
och nödig controll fästes wid Utläningarne, stulle
förhällanver bli lwärtom, hwar och en fä behälla
de sina, och äfwen der till inseendet nu sämsta och
osrnktbaraste fält öppna de rikaste källor till wäl.
maga och förkofran.
7oksn I^i0Ntzber§, som förmälts sig wara af
medbrodren /on jonston förekommen, wilte blott
ytterligare hafwa upprepat, att om medbrodren Wes¬
ting stulle bo i en af lyckan och omständighekerne
sä gynnad ort, att näqra odlingslän der icke behöf-
was, borde han likwäl päminna sig, att det funneS
andra orter, för hwilka han ej more behörig atl
rala, och att, om han än gerna säge, att Spann-
mäleprsducklonen ej tilltvge, och att han säledes
finge wäl betalt för sin säd, more det deremot an¬
dra, hwilka kanske med mera stal funne sin och det
allmännas räkning i motsatsen.
I swar harä anförde /olian Kla§nu8 ^Vos.
ling: Iaq anser mig ej hafwa förtjent desi» oti-
dtqa förebråelser, och fär, under äberopande af
mitt redliga uppsåt smara, att jaq aldraminst man¬
tal dem af /on /onsson och r-cm§ber§, hwilka,
Den r? April. 24L
den förre såsom Revisor och den sednare säsom
BanpoFullmägrig, äro bäst i tillfälle alt weta, hu¬
ru mycket af den sa kallade OdlingsFonden kom¬
mit BandeSlände s medlemmar lill godo. Jag
uppmanar eder alt uppgiswa beloppet sä wäl häraf
som af hvad deremot blifvit utdelt till Sländsper-
soner. Jag will icke tro, art I med alfwar wiljen
föra ost bakom ljuset, och jag anser derföre den af
mig nu östade uppgift wara tillräcklig att weder-
lägga alla de ogrundade inkast, som emot min an¬
märkning blifvit anförde.
polian ^onZderZ: Ingendera af ost har Mä¬
tit sig» »agra oiioiga förebråelser, och medbrodren
Wesling har i det fallet orätt fattat tvär mening.
Hela dest anmärkning synes imellerrid, som jag nu
finner, angä det reglemen arista wid länens ukgif-
wande, utan att således dfrect bestrida förmänen
as meranämnde län ; och dä lag i mitt anförande
just föreslagit att en billig fördelning i anmänhet
och särskildt imellan Länen skulle äga rum, och atl
deras andel, som ej more i behof deraf, skulle de¬
las pä de andra, har jag afwen medgifwit att en
sädan förändring i det reglementariska kunde och
borde widtagas, som af medbrodren Wesling huf-
wudsakligen är äsyftad.
Austers 8an6lien frän Jönköpings Län: Un¬
der denna frägas behandling i U-stotien, hafwa
Ledamöterne af BondeSländet alltid trott sig äga
grundade anledningar alt pasta ökning af Fonder-
ne för fastighets-och odlingslän; men ve andra Leda-
mölerne haswa lika ifrigt bestridt densamma. Ef¬
s44 Den »7 April.
ter mitt begrepp, är det alldeles enahanda om Her¬
remän eller hwUken annan som helst, emot säker¬
het, sär vesta län, blott de omvändas pä Landels
härnad, och penningarne komma i cirkulation, sam»
den fattige sär tillfälle att förtjena. Jag anser
till och med Allmogen sä mycket lyckligare, «m den
äfwen i detta afseende blir skuldfri, och jag tycker
att ingen bör afundas den lyckan att bli gäldskyl¬
dig, ty all skuld mäste ändock en gang betalas;
och för öfrigt sär jag föra Ständer till sinnes, att
ändamälet med den i gär hällna sammankomsten,
som ivar akt sammanjemka meningarne i berta äm-;
ne, alldeles förfelas genom denna widlyftiga och es¬
ree min ranka alldeles öfwerflödiga diskussion.
H.näers Danielson frän Elfsborgs Lön: Jag
Hade ej ämnat att widare »klra mig i denna frä-
ga, än alt instämma med Don^berx, som synes
mig i sitt anförande hafwa uppsattar allas wära
rättwisa önskningar ivid delia tillfälle; men sedan
medbroder» VVeslinZ, ehuru förmodeligen i den
hästa mening, kommit med en alldeles owäntad an¬
märkning, mä mig tiilätas att till swar derä upp¬
lysa, alt Odlingslänen hittills ukgätt i den män
fullständige och behörige ansökningar derom till
BaneoSiyrelsen inkommit, uran afseende derpå om
länsökaren warit Ståndsperson elier Bonde. Ester
närwarande reglementariika föreskrifter, har hwar
vch en, äfwen med den minsta egendom, kunnat fä
läna 2000 R:dr, när hans od.ing marit till detta
warde uppskattad» och den minsta Hemmansägare
af BondeScändet är säledeS ej mer än någon an¬
nan utestängd frän detta understöd; och Taleman-
Den l? April. 215
nen forde kumi» witsorda, att nägon mannamån
wid läncns utaifwande icke ägt rum. Der ar wal
sann, an en och annan Ständsprrson, sorn efter
sista Riksväg först blef färdig med fina Lanedocu-
menter, ockfä först undfätt län; men dä alwen de,
såsom jordägare, moro berättigade att komma i åt¬
njutande deraf och Banken erhållit full säkerhet,
anser jag derigenom ingen staoa wara stedd, eller
nägons rätt trädd för nara. En billigare och jeni-
narr fördelning af desia län, än som hittills warit
följd, är imedlertid föreslagen, hwilket jag äfwen
anser gansta nyttigt, ehuru jag i detta afseende
rväl ej är as alldeles li a ranka med hivad L.on§^
Lerg, anförande innehäller, att länen stulle i män
efter folkmängden fördelas pä Länen. Ett Dalarne
och ett Skäne stilja sig märkeligen i folkmängden,
men det förra, som har stora ouppodlade landsträc¬
kor, med smä tillgängar, har ltkwäl större behof
af vdlingsunderstöd, än det sednare, der föga od¬
lingsbar mark ännu äkerstär, och den längt större
wätmägan i alla fall erbjuder helt olika Ulwägar
till sädana företag. Sä är äfwen förhällander med
mänga andra orter och nägvt afseende hära torde
böra fästas w.id länens utdelning; men kunna wi
wal imedlertid undgä att, med deffa förbättringar
och dä wi nu wera alt allting dermed äfwen hit»
»ilis ordentligen och efter förestrifterne tillgä», in¬
se den päkagliga nyttan och nödwändigheten af dy¬
lika län? Betänker» wär ställning! Allmänna Be-
willningen mäste snarare ökas än minstas; Discon-
terne» som rörde sig med 7 Millioner, stola indra¬
gas och Bankens fastighetslän upphöra med är ,82s.
Om nu äswen tillgängen af vdlingölän stulle till¬
sä6 Den »7 April»
spärras sägen, hwad skola wi dä smara wära Com-
mukenter, när wi komma hem, hwarmed mö,a de»
raS billiga sörcbräelstr, att snarare haswa ökat än
minskat den ltzrläoenhet, för hwars ashjelpande wi
hir omnst'? Hwarje Fäderneslandets, hworje Bon»
deStände s man skulle ej kunna dölja sin häpnad
öfwer wärr förhållande, och jag kan äkminsione ej
undertrycka den aning, au wi i och med delsam»
Ma grundat wär egen undergång.
. Istils Mänsson frän Malmöhus Län: Lika sä
»visit som Sverige ännu icke kan genom egen prv»
duction sbrje sitt behof as Spaniimäl, utan ärligen
mäste införskritwa biuyvlig del deraf, lika sä wisit
6r der äfwen, art enda botemedlet deremot ligger
Uti en unvidgad production, som äter endast b.rsc
pä ett wiosiräckt re begagnande af wär egen jord
eller odling oeras. Mig lyckes wara enahanda hu»
ru denna odling ästadkommes, om den företages af
Adel» Prester, Borgare eller Bönder, endast den
rvkrkeligi-n sker och ändamälei sälunda winnes. E»
när för öfrigt, efter nu gjorda förslag, hivar och
en som anmäler sig ull erhällande af Odlingslän,
skall sä wal genom mederbörligk Syne-instrumcnt
styrka möjligheien af ett sädant företag, som ge¬
nom SocknestämmoProtocoll och Syn fullgörandet
deras, sä wida han will komma i ä.njutande af
och sä behälla Låneunderstödet, sä haster jag före
akt alla sarhägor arv aflagsnade, som möjligen kun¬
na uppsta för länens anwändande i andra ända»
mål, och art hwar och en bör täta stg angeläget
wara, att i möjligaste matto understödja det gjor¬
da först aget.
Ten i7 April.
247
Taleman»?,, erinrade harwid, atk han wäl ^ör
sin del more sullkom iqcn ötwerrygad om dek a-, a
ändamäl, som genom de if>ägawar,nde tänen more
äsyfiadr, men han hade sig äfwen nogsamt bekant,
att detta ändamål oftast btifwik förletadt, emedan
ganska mänga anwändt de erhällna länen snarare
pä fåfänga och onyttiga speculationer, än jordbr»,
kers förkofran.
^ncäsrs Danielson mille ej bestrida sanningen
häraf, men hemställde, huruwida en eller annans
misihushällning och dåraktighet skäligen kunde wer¬
ka till tusende andras försäng, helst allt menskligt,
äfwen dek bästa, har det gemensamma selet akt kun,
na misibrukaS, utan att derföre i allmänhet upp¬
höra att wara gagnelig! och bakande, eller ens kun¬
na umbäraS.
kekr LenAtslon frän Halland reserverade sig
emot allt bewiljande af oblingslän, emedan, som or¬
den söllo sig, "Speculamerne dermed blott köpt ny
egendom och lätit wänningarne ligga."
Olok Larlsson i Restad frän Östergöthland in¬
lemnade widare i ämnet ett nu uppläst, sä lydande
Anförande till Protokollet:
Med Talemans tillåtelse stall jag be, att sä
göra »agra frågor, som Iltskoiiens Betänkande
har gifwit mig anledning lill. Der har mängen
sagt, att wi ligga under i handel, att wi föra in
mer, än wi söra ut, sä att wi hwart är mäste
sticka ut det redbara, som wära förfäder kunnat
»48 Den 17 April.
lemna nägrq af ost. Sä säger man, att det sker i
handeln med Finland, med England och med män»
Ha andra Lander; stola wi nu siels-wa göra et< sä-
dant L.,nd l,t!, som ligger pä Jirnkorget? Det
är det som händer, om nägok försteg anrageS, att
ställa silfwer in i Banken, elier sticka in mera sedlar,
än som Banken lemnar u' iaen. Hwad hafwa wi
för gagn af, att penningesiockcn minstas? Det
blumer de. som ligga pä penningarne, som wlnna
xa det, när L.ndtmannens waror halma allesam»
man salut i warde, och Hemmanen iste heller blif.
warda det, som mi nu haswa wänt ost tvid,
och som mängen bra larl har köpt dem för. De
fana, an mt hafwa dryga starter, och wi weta Gud¬
oas, att ket är simu; nu gar den sägen, att Be-
tvillningen still ökas, och med det samma willman
mulsta so kers sirsta att bära den. Wi weta ju
ollihop atr det drar mystek längre m, innan Handl-
rverkaren 06) Hinde »mannen sällek sina priser,
länqt efter sedan Landtmanncn har warit twungeu
att minst, sina, för att föda hustru och barn.
Innan ntgifrernc för og hunnit mmstas lika mystet
jom inkomsterne, kan wär undergång mara afgjord.
N'i särer man, att man stast fläppa ut i rörelse
det silfwer, som Banken pä ett eller annat mis tar,
genom ett nytt mynt, som,stulle ha mindre warde,
än som mar pästrifwct. Arv mi iste uppledsnade
redan wid flera flags my,l, och hwart saller följ¬
den, om iste pä den, som iste sörstär den konsti¬
ga tillställningen? Dst är derföre jag ber Ständet ef¬
tertänka, huru wi skola fä bara ett mynt i Landet;
om vet ost more ett pappersmynt, sä öro wi au i
mänga är wäne wid det, och kunna mycket wäl
Den 17 April- 249
kerga otz dermed om man intet kränglar ihop sa,
ken. De har Dilcsnierne ställde wiZl till inycken
oreda, men de gjorde ock här och der mycket gagn,
och om wi kunna blifwa af med T eprocenchedlarne,
som ibland moro i rörelse och ibland hwiiave sig
pä kistbolmarne, och sä Brncosedlar i rörelse, lika
»nyckel, som häila warorna wid samma pris, sä
har hela Landel wunnit pä D-.scon!erne. Och hwad
det angär, att Banken stäpper ur sa mycket sedlar,
sä synes det mig icke göra något oni t, när den har
lika mycket inkecknave fordringar. Man mätte wäl
räkna jorden, som blir i pant, för något, och icke
bara den egendomen, schäsom nyttig för Banken,
som ligger onyttig för Landet i hwalswena. Der
skulle bara kunna leda kill, att ett olyckligt krig
kunde underkasta hela Landels egendom att förloras
pä en gäng, i stället att, om Swen!? jord är grund
till Swensta penningens wärde, kan Swensta Fol¬
ket wara säkert till alt bäve stä och salla med sin
egendom. En sak wille jag föreflä, att, när det
blir afgjordt, huru mvcket som för hwart ar skall
ullänas i fastighetslån, sikall hwar och en som har
Discontlän att inbetala, eller kan nvpgifwa nägon
annans Discontlän, som will gä iu pä utbyler,
kunna fä sitt fastighetslän ut, om också det more
pä ett ärs uiläinng, som ännu ej är kommet. Det
more ett sätt all sä mycket förr sä DiscomMas-
sorna utredda.
Likaledes rycker jag det wore det bästa, att
Höglofl. Utstotten wille i eit sammanhang inkom¬
ma med swar pä äkerremisien af detta Betänkande,
och det som för en mango sedan iuggfs lill ost och äler.
25-» Den i? April.
remilteradeS, angående Disconkerne. Sakerna haf¬
ina för mycket sammanhang för att afgöraS särskildt.
Jag sörcstär ödmjustast Högtärade Taleman, akt
Ståndet göres förslag att gä in med denna begä¬
ran kill Utskotten, äfwensom jag ber all mitt ytt¬
rande mä fä ätfölja äterremisien, i fall den bifalles.
Olok Larlsson,
i Resmo.
polian klsAnus äVesstng fran Westmanland
begärde, att, i afseende pä Utskottens förewarande
Betänkande» sä den ytterligare anmärkning anteck¬
nad, alt han sunne der mindre lämpligt, alt nä.
gon sä kallad silfwerränta ffulle utgöras, helst han
ansäq det med all billighet och rätt-visa dtwerenS-
stämmande, all de, som hädanefter kunna sä Ban-
colän, ej mera beswäras af att erlägga räman der¬
för i silfwer, än de som pä sednare arén erhållit
säbane och aldraminst mera än de, som kommit i
åtnjutande af Bancolän redan för längre tid till¬
baka, dä Bancosedlarne gällde lika med silfwer och
de säledeS fullt upp erhöllo v-luta; äfwensom alt
han ansäg det medföra den största betänklighet, i
fall, genom Utskottens förslag om twenne stags
mynt, skillnad ffulle uppkomma imellan det metal-
liffa och pappersmyntet; emedan derigenom mifftro.
ende och agio emot det ena nödwänsigr ffulle al¬
stras och erfarenheten, redan i fordna dagar, dä
ett sädant förhällande ägt rum, wistn ali den wik-
lerwatta och ben menliga följd, som deraf härflu-
tit sör d.en allmänna rörelsen; och Wesling wille
för sin del sä mycket heldre hafwa gjort sin erin¬
ran deremot, som stadan af en dylik vreda nästan
Den 17 Apnl-
alltid ff.ll drabba dcn enfaldigare A mogen hwil-
ken mindre kan taga sig lill wara eller bedvmma
hvardera mvnreis olika halt.
H irn i i- staude ^ou göransson fran Oland
och Olor finnsson f.än Birliage.
polian Deiäitir, frän Bohus Län yrkade att,
dä fräqan örn HiliaiDiscontioerkens utredning syn-
tes hononr hafwa eli alldeles vstiljaktigc samman¬
hang med Zinancep anén, och denne sednare till stor
del bero pä det beslut Riksens Ständer taga, an¬
gående de förstnämnde, Utskotten mätte anmodas
att i ett sammanhang underställa beha frågor Rik¬
sens Högloft. Ständers bepröfwande.
Austers Danielson frän Elfsborgs Län inwän-
te häremot, ait man redan pä förhand hade ön¬
ska!, det Discontfrägan malte skiljas frän Finance-
planen, och sedan deras förhållanden lill hwaran-
dra more giiwet, funne han intet hinder alt de ju
kunna hwar för sig behandlas och pröfwas.
Sedan uägot widare ej war att erinra, beflöt
Hederwärda Bonde.Sländet» uppä Talemannens
proposition, att, i anledning as de anmärkningar,
som nu och sistlidne Plenidag blifwit gjorda wid
Stats- och BancoNtfloltens förewarante Betän¬
kande , detsamma, med öfmcrlemnande af hwad sa¬
lunda deremot förekommit, lill förnyad handlägg,
ning återremittera; hwarom wederbörande skulle
wördsaml och wänligcn underrättas.
LZ, Den r? April.
Tiss justering upplästes och godkände- Expe»
dilionsUiffottetS insända förflag till Riksens Slån-
ders underdäniga Sktifwelser till Kongl. Maj.t,
angående:
1:0 Jemkning i Noteringen wid Westerbottens
Regimente;
2:0 Ä elfors G-Udwerk;
Z:o Stat för Flyinge och Dahlby Kungsgäk»
dar och S u e^i in ämling;
4:0 DagS.verleffpldigheterne wid nämde Kungs,
gärdar;
5:0 Löninas. och IltqiftsStat för Ulrkcsdahls
Kongl. LustSloit, samt dispositionen af de unde»
Kungsgården lysande lagenheter;
6w Bokhållaren Lsrlsunös innestäende Man,
taisstrifnings provision;
7:0 Begrafningshjelp för Secreterare» Norin;
8:0 Gardesgärdsdelningar.
Hwarvm bewis a förstaaen anteknades; blif,
wande, uppå polian Westinus frän West.
wanland begäran, härvid till ProlocvUet anmärkt,
det han ej warit i Ständer närwarande, dä det
beslut fattades, bwarpä den underdåniga Skrikwe!»
fen, anqäende Flyinge och Dahlby Kungsgärdar
och StuteriInrällning, grundar sig.
Härefter ätffilde» Ständet.
In 66em krotocolli.
vlok >Ver1io.
Den is April- »5L
1818 den i8 April.
Sedan Hederwärda BondeSkändet !n piano
fammanträdt klockan H f. »u. och sanmiankomstea.
blifrvit med bön öppnad, fortsattes justeringen af
Protokollet för den 15 i denna manad, hvarunder
Secreterare», wid den deri förekommande fräqa,
angående tryckning af ConstitUtionsUtstottets Pro»
rvcoll i Anmärkninqsmälet mot Herr SkatsRädct
Friherre Lellerkröm, uppläste en af Herr Riddar-
huSSecreteraren under den »6 dennes meddelad
ffrifwelse, som innehåller, att när i P enum, dcrr
n i denna mänad, hos Högloft. Rioderfkapet och
Adeln fräga uppstod derom, alt Ständet stulle be-
stuta tryckning af ConstitulionSUlstottets Protocoll
jemte Handlingarnc i ofwanberörve Anmärknings¬
mål, wägrade Herr Gref,ven och Laodtmarstalken,
att ä en sä bestaffad motion göra proposition, helst
med order Vederbörande uti 2 §. 4 mom. af
Kongl. TryafrihclsFörordningen, syntes i denna
fräga böra förstäs ConstitUtionsUtstottet, hwarS
rätt till pröfning af tryckningsfrägan stulle trädas
för nära, derest Ständet genast sjelf bcflutade tryck¬
ningen; Viljande Secreterare» med denna upplys¬
ning endast ädagalägga, det han ej saknat grund
för sin i denna del den rs i denna manad inom
Ständer gjorda uppgift, eller dermed äsyftat hivad
som aldrig warit och aldrig kan blifwa hanS afsigt,
an misileva S.ändetS omdöme, samt att följaktcli-
gen det af Gullers Daniello» fran Elfsborqs Län
härom fällda yttrande warit fullkomligen oförtjent.
kristers Daoiellon förklarade härwid, att dek
2Z4
Den >8 April-
ingalunda warit hans mening att förebrå Secrete¬
rare» nägon oriktig nvpgifl, ulan en', ast akt för»
smara rikrighetsn af sin egen, som ej waru annan,
an ark Högloft. R.ooerssapek och A "In genom ined-
delt P--o,ocol!spldrag gifwir Canstitu ionsNkflottet
tillkänna sin önskan, att ofwannämnde Prokocoll
och Handlingar mante till trycket befordras, och
sannfärdighcren af denna uppgift hade, sedan sam¬
ma ProlocollsUtdrag kommit BondeStandet lill
handa, blifwit wiksordav.
Ester Pro'ocolls-justeringens flut, tillkännagaf
^näers Olsson frän Skora Kopparbergs Län, att
äfwen han förenat sig med Lotviä tomson uli den
af honom i ofwanberörde ärende gjorda anmärkning
och reservation, helst västerg Olsson funne sig sna¬
rare böra tacka de Ledamöter af ConstitUtionsUl-
skotter, som i det nämnda Anmärkningsmälek ställt
den brottslige till answar.
Austers Oanielton frän Elfsborgs Län yttra¬
de sig härefter akt, i anledning af desi den i.Z den,
nes gjorda förbchäll, a t särstUdt fä yttra sina tan»
kar, angående BondeS andels ägärd uii isräga-
warande ämne, funne han stq förawäen förklara,
att sedin ho, närmare läst Prokocollek och inhäm¬
tat beffaffrnheten ak samma a gard, samt han der¬
as funnit, att den mest star för Talcmannens räk¬
ning, och hela sakens sammanhang genom tryck¬
ning af Handlingarne och ConstitutionsUrffolters
Protocost i alla fall nu mera kommer kill Allmän¬
hetens kännedom; sä hade han, som endast warit
män om VondeStändelS heder och aktning för
Den 18 April-
Grundlagarne, hwilka i sakens närwarande flick ej
blifwit trädde för nära, ej ansett nödigt atk nägok
»vidare i becka ämne anmärka, Utan later för sin
del derwid bero.
Härefter justerades det inför BondeSränder
förliden gärdags eftermiddag hallna Protokoll.
Sedan fräqan om allmänna Penningerörelsen
och Myntwärdels upprätthältande nu mera inom
Sländet till öfweriäggning förewarit och blifwit
förliden gärdag till Stats, och BancoUlflotten ä»
terremitterad; föredrogs nu, i följd af BondeStän,
dets den 11 dennes fattade beslut, StatsUtflottets
under N:o izz afgifna och förenäinnde dag sednast
pä bordet lagda Utlakande, i anledning af Kongl.
Majris nädiga Proposition, angående reglerande
af de Kongl. HofwenS Scatssnmmor; hwarwid
Secreteraren upplyste, akt Högwördige PresteSkän»
der och Wällofl. BorgareSländet redan bifallit det»
ta Utlärande.
Som likwäl den till Hennes Kongs. Maj-.t
EnkeDrottningen anstagna sumina af endast 10,000
R:dr, i stället för besiktningen af Wadstena Slott,
och den förhöjning, som kunde wänlas gcnoin nytt
arrende af Starby Kungsgård, saint den särskilda
summa till handpenningar, som warit Hennes Maj:t,
säjom regerande Drottning, tillagd, syntes nog rin.
ga swarande mot de fördelar, som härigenom bor»
de ersättas, hemställde Talemannen, om ej Bonde-
256 Den 18 April.
Ständet ställe, wid bifallet ti:l StafsNlskokkets Ut¬
lärande. wilja lillänga ett underdänigk förklarande
af Sländtts underdäniqa wördnad och »illgifwen-
hek för Hennes Majit, samt dest önskan det Sta¬
tens tillgångar hade mebgifwil ett mera tillräckligt
anslag.
Dä BondeSlandet allmänneligen ankoz denna
hemställan, blef, i följd deraf, StatsUkstortetS of-
wanberörde Uklätande af BondeStändet bifallet,
med förklarande derjemte, i afieende pä underhälls»
summan för Hennes Majit EnkeDrvttningen, att
BondeStändet, lifwrdl af underdånig wördnad och
erkänsla för Hennes Maj:t, hade för sin del ön¬
ska: att, genom ett större Staisanflag, kunna Åda¬
galägga sin böjelse alt genom nya tillgifwenhets-
prof mildra H-nnes Majrts närwarande djupa sorg
öfwer förlusten af Desi Högstsalig Herr Gemål,
saint latta och förljufwa Hennes Majns äterstäcn-
be lefnad; men att, dä Sca-swerkets närwarande
förlägenhet gör alla möjliga instränkningar nödwän-
diga, BondeStändet i nnderdänigher wägade för»
wista sig, det Hennes Majit, säsöm ett nytt prof
af Desi ömhet och wälwilja för Swensta Folket,
och i följd af Dest alllid adagalagda ädla tänke¬
sätt, wärdes med mildhet och näd upptaga den in¬
skränkta gärd af underdånig trohet och omwärdngd,
snan i närwarande förhällande nödgas erbjuda.
Wid förnyad föredragning af Särskilda Utffok-
leks ben s i benna manad afgifna och ben n samt
15
Den i8 April-
2Z7
15 derpäföljande pä bordet lagda Memorial, angäa
eiide wista förestagna präliininaira äigarder i frä¬
san om indragning af öfwerflödiga Embeten och
Tjenfter; hemställde Anders Danielson frän Elfs¬
borgs och folaan Doutzberg frän Gefleborgs Län,
att SärMdc, Utstvtlec slmlle anmodas till Rikfens
Ständer inkomma med förslag, huru den af Riksens
Ständer, i ofwannämnde ämne, redan bcstume Co¬
nn - mä organiseras, till hwilken de af Särskilda
Utstotict uppgörande allmänna grunder för den
biifwande indragningen komma akt öfwerlemnas, se¬
dan samma grunder bliswit af Riksens Ständer
pröfwade och godkände.
polar jonsson frän Kronobergs Län yrkade
antagandet af dek alternativ, som bestämmer att
Riksens Ständer bland sina egna Medlemmar ut-
walja cn Comité lill der ifrägawarande andamä-
lek; hwaremot ldlils Mänsson frän Malmöhus Läll
föreslog, att sednare alternativet, som i Utskottets
Memorial förekommer, mä antagas, att nemligen
hos Kongl- Maj:t skulle, med anmälande af det
mid 1815 ärs Riksdag bestulna wilker för dä be-
wiljade Lönetillökninaens fortfarande, i underdånig¬
het anhällos, delden bestulna ComilLen, till regle¬
ring af Statens Embeten och Tjenster, mätte snart
tillsättas, hwaruti Riksens Ständers Ombud äf-
iven böra deltaga, pä det något hinder ej mä mö¬
ta för den provistonella Lönelillökningens widare
fortfarande.
Sedan de i Utskottets Memorial intagna al-
BondeSt. prot- 1817, *818. B. IV. 121
2Z8 Den 18 April.
lernanva förslag blifwit uppfästa, fann Bonde»
Srändet för godt akt gilla och antaga der sednare
vfwanberörde alkernauvek, med tillagg, att Utstotter
skulle anmodas tilt NcksenS Sländer inkomma med
förslag i afseende pä organisationen af den tillämna-
de C.'miieen, äfwensom med de uppgörande all¬
männa grunderna för den ifrägaställde indragnin¬
gen; och blef, enligt Siandels derom yttrade ön¬
skan, P.okocollsUtdrag härom genast förfalkadt och
jufteradt same till Respective MebStänden och
Särskilda Utskottet afsändk.
Till widare öfwerläggninq föredrogs äter Lag,
samt Almänna Beswärs och EkonomiUtfkottens
under N:o 73 afgifna samt den il och 15 i den¬
na mänad pä bordel lagda Betänkande öfwer de
flera hos Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Hederwärda BondeSkändet »väckta förslag, om en
mera allmän och mwidgad näringsfrihet, samt, i
sammanhang dermed, öfwer den i Wällofl. Bor-
gareS änder af Herr LftelborZ gjorda motion, om
gränsers bestämmande imellan Stads- och Landt-
mannahandteringar; och yttrade sig härwid kekr
jonston fran Kronobergs Län skriftligen salunda:
Frägan om näringsfrihet har haft sitt manli¬
ga öde. Man erkänner, att benna frihet lör fin¬
nas i upplysningens tidehwarf, och den, sorn för,
fäktar frihetens sak, finner bifall öfverallt. En¬
dast werkftälligheten laknäs. Deri, som tror liden
wara inne all bryta twängerS fjektrar, afspisas
med den trösten, att behofwet af frihet är erkändt
Den i8 April. »59
af alla Försättare, som afhandla Srakshnshäst-
nings-läran; att alla folk. som hunnit till -välstånd
och odling, längs njmit en sadan frihet; a!t en sa
lycklig belägenhet ej kan uppnäs utan detta enda
sanna medel, att bringa krafterna i werksamhet och
upphäfwa der menligaste förtryck för allmänna wäl-
ständeis tillwäxt; man kan föreställa sig, nemligen
tillfället för den ena medborgaren att qwäfwa ur»
wecklinge» af den andras större förmåga. M.-n när
fräga blir att göra något, för att winna d^n högt
prisade friheten, dä förswinna de stora ästgterna
af fåken; da hörer man endast omta as tillfälliga
hinder, smä corporationer och deras privilegier; och
naturens privilegium blir för mennisckan i alla af-
feenden det, som anses för minst heligt.
Man kon säga om Högloft. Lag» och Ekono»
miUtfkottens nu förewararde Betänkande, att dek
will ändamälet, Mru icke medlen. Om a'lmä„
CivilLag stall ändras, sa still det ste af Konung
och Ständer. Ulstoiren förestå, akt Rikets Hög¬
loft. Ständer stulle gifwa. sä kill sägandes, en öp¬
pen Fullmagt ät Kongl. Majit att ändra hwad
Honom i näver godt symes af de lagrum, hwilka
äro i fräga, såsom hinderliga för den yrk.,de nä¬
ringsfriheten. Hwem wet icke. alt G u -dlaoen ej
känner elt sädan. sätt att upphäfwa Logar? Det
fordras bestämdt förslag till den ändring Rike S
Ständer wilja hos Konungen begära; och ett sä-
dant förslag är det, som Utskotten bordt, i enlig-
het med sina yttrade grundsatser, uppgöra. Amin¬
gen mäste således besia grundsatser wara framställ¬
da endast såsom rvackra lankar, till hwilka man
Dcn l8 April.
sjelf sätter föga rrv, eller o:tsä hade Ukftolten bordt
med oliwer söka att göra dem gillande sch we
d-ntill förestå en Utlväg, som är lagstridig och fä-
leoes omöjlig.
Privilegier komma här icke i fräga; ty hwar-
ken almrnna Lagen eller Skräförfarlningar och
H ln0e!6regieim»ten gro Privilegier; och det är icke
j annat, som ändring blifwik föreslagen genom de
af U skotten kandlagda mottoncr; derom för öfrigt
ett ga >ika wälgrvnoavt nklrande hos Utftotten blif-
wik afgifwet af en Ledamot, Herr ExpeditionsSe-
crclelaren Stråle; hwilkei yttrande jag således får
åberopa. A t äler rättwisan skulle förnärmas wid
de! afgörande, som Utskotten föreslagit akt ät Kongs.
M>j:t i underdånighet uppdraga, more wifierligen
ej akt befara. Dofia begge wid Utskottens förslag
fästade willor äro således lika öfwerflödiga, som
Ler, enligt hwad jag redan nämnt, synes pätag-
ligt, att Kongl. Majit skutte af Grundlagen finna
Sig hindrad, att, Utan ett af Rikets Ständer prbf»
wadt förslag till de Laqförändringar, som äro i frå¬
ga, läta besörja redaclionen as refia förändringar
och dem såsom Lag Utfärda.
Min mening i följd häraf är, att Högloft.
Lag, och EkvnvmiUljkoilens Betänkande bör till
dem atcrremikkeras, med anmodan att uppgöra för¬
slag till de för nödiga ansedda Laglörändringar,
angående närs gsfriheten, och dermed till Rikets
Högloft. Sänder inkomma. Stockholm den i?
April 1818.
kefir jonsfon.
Den 18 April-
Härutinnan instämde Ståndets allmänna röst;
men l^ilg Iväänzton frän Malmöhus Län anförde
munreligen: "Jag wärderar de tankar och omdö-
men kelrc jonston pirrak, och fär endast harwid
Upplysa » ari wid detta mäls behandling inom Nt-
storren, wörö Levamöterne af bade Höglofl. Ridder-
skåpet och Adeln samt af Heder,varda B »deS an¬
del i början bojde att, pä jälk kelar jonston yr»
kat, uppgöra förstag till de nödiga ansedde Laq-
sörändringar angäende Näringsscihelen; me > dL
deremot Ledsmoterne af HLgwördige PresieSrändet
samt af Willoff. BorgareStändet wägrade allt del»
lagande i dylika förstig, under yrkande, att sist¬
nämnde Slandö privilegier härigenom skulle rub¬
bas, blef af en Ledamot af Higwördiga Preste.
Sländek, Herr P>offen Lawe, der förstag till me-
ningarnes sammaniemkande uppgiordr, som Utskot¬
tens Bemnkanve innehåller, att nemligen dei skulle
till Kongl. Mcij:t i unoerdänighet öf verlenuias, alt
i näver Meddela fädane rättelser, som. utan att för¬
närma någor Ständs privilegier, kunde finnas nö-,
diga lill sören-mde af bäve allmänt och enstildt
gagn. Jag tror art wi i detta fall ej kunna kom¬
ma längce, och lag befarar, att, om wi härntöfwer
sträcka wara fordringar, wi derigenom endast retz
mer blottställa ost art förlora ändamälet. Alt Grund»
lagarne fordra, det bestämdt försl >g stall i detta
ämne göras till de förändringar Rikets Ständer:
önska, kan jag ej medqifwa. Frägan äc, enligt
mitt omvöme, endast rörande Rikets allmänna hus¬
hållning, hwarom Riksens Ständer icke äga magt
att mera eller annat besluta, än föreställningar och
öustningar, att hoS Konungen anmäiaS» och hwarä
262
Den i r April-
Kommaen äger göra det afseende Han för Riket
nyttigt finnér. Ing tror således, alt Kongl Mai:t
kan, seden Riksens Stander anmält deras önfknin»
gar och tänkesätt i Vena ämne, utfärda de stadgar
och föreskrifter, angående en allmän Näringsfrihet,
som Kongl. Majst nyklige pröfwar, utan att Rik¬
sens Ständer behofwa u pqifwa de de aillerade för¬
slag, som i detta afseende erfordras; och jag är
alwen fullt öfwerty ad, att Kongl. Maj:! i näder
räktwisande de principer, frän hwilka Ittffolten ut-
gätt, skall, utan en sadan närmare ledning, gä
Riksens Ständers önstningar till mötes, pä ett fatt,
som uppfyller alias billiga förwäntan.
I anledning af framställd Proposition blef
likwäl ifraqawaran e Betänkande till Lag' samt
Allmänna Befwärs. och Ekonomilttstoiken ä'erre-
witteradt, med anmodan att yttrande öfwer kelar
Jonssons ofwaninlagne anmärkningar afgifwa.
När BondeStändet till handläggning lät sig
föredragas LiaUtikottets under N:o 77 afgifna
samt den ii och 15 i denna manad xä bordet sag¬
da Betänkande öfwer de af Herr Grefwe Kokärr
stenni-Z Lyllsnborz giorda fö stag, att Konun¬
gens Befall"ingshaswaNde mä blifva pligtige, att
lill JustiliäCa ;'eren och JnstiiiäOmbudsmannen
insända en exemplar af de Kungörelser som af dem
utfärdas; att deras obestämda rättighet till LänenS
inwänan s kallande till sammankomster och till mundt-
lioq förhör mä inskränkas; och alt med Utmätning
as vebilerad afgift mä inmhällas, dä jäf mot behö-
Den 18 April- s6z
righelen utaf kraf,vek wäckes; yttrade sig ^n-
6er8 Danielson frän Elfsborgs Län salunda:
"Hwad förstnämnde omständigheten angar, kan
jag ej undgå att finna det gjorda förslaget, som li^wäl
af LagU:skoltet blifwit afstyrkt, ganska nyttigt och
nödigt. De klagomål, som under Rlksdagarne in¬
komma, äfvensom Riksens Ständers JustikiaOm-
budsmanS ärligen afgifwande Embeisberättelser ä,
dagalägga, att Konungens Befallningkhaswande i
Länen, genom ulfärdande Kungörelser i bäve eko¬
nomiska och juridiska ämnen, stadga witen utöfwer
der answar Allmänna Lagen och behöriga Författ¬
ningar utstaka, samt stundom ock widtaga alldeles
nya, icke astrid lämpliga, ester med allas rött för¬
enliga föreskrifter. Erfarenheten har äfwen nnsat,
att, genom dylika Kungörelser, mänga blifwit lidan¬
de och för mindre förbrytelser underkastade wiva
swärare answar, än Lagarne bestämt, innan nä¬
zen häröfwer wägat föra klagan» hwilker sällan
inträffat förr, än berta onda till en witz widd gri¬
pit omkring sig. Om oter Konungens Befall-
ningshafrvande blefwe förpligtade att hwarje mä-
nåd rist InstitiaOmbudsmannen insända del os sina
utfärdade Kungörelser, more härigenom en skynd¬
sammare rättelse af tilläfwentyrs begängna olagtig-
heter art sörwänra, uran art behkstwa förenas med
kostnad och beswär för enskilda Parter, äfwensom
blotta farhägan för denna revision möjligtwis skul¬
le tillbakahälla manget öfwerrrädande af gränsen
för Konungens Befallningshafrvandes Emberes magt»
wid hwilkel förewerande jag sä mycket heldre tror
mig äga fullt skal att yrka bifall till den af Herr
264 Den 18 April.
Grefwe O^llsnborZ wäckta motion, som Korum,
aens Be'al1chngshaswaiides rättighet att, uköfwer
Lagens föreskrift, stadga witen i ekonomiska ären¬
den, lärer, oattadt wid denna Riksdag wäckt mo¬
tion om desi upphäfwande, likwäl komma qtl än
widare fortfara."
Dä BondeStandet Uti detta Anförande en-
hälligr instämde, blef, i anledning deraf, LagUtskot.
ters ifrägawarande Betänkande ätcrremitterad!, för
alt derefter ändras och rättas.
Föredrogs ater BancsUtskottets den 15 i den¬
na mänad pä bordet lagda Betänkande, af dett 6
förutgående, sä ival i anledning af Riksens Stän¬
ders Herrar Revisorers till Utskottet remitterade
berättelse, som den af Utskottet »verkställda gransk¬
ning, rörande BancoWerkets styrelse och förwalt-
ning efter sednaste Riksdag; förmälande harwid
Kristers Danielson frän Elfsborgs Län, akt han,
säfom Fullmägtig i Banken, wäi ej borde yttra
sig i detta ämne, men kunde likwäl ej undgå an¬
märka , att Utskottets förslag, del man, ifrän
och med början asar 1820, skulle, i omsättning pä
län af BancoDifcontWerket, erlägga minst en
femtedel, beräknad efter hwad af hwarje äldre län
dä äterstär, samt pä primitiva beloppet af derefter
utgäende län, syntes honom nog strängt för Länbe-
hö'wande, helst det wore att befara» det den allmän¬
naförlägenhet, som för närwarande är radande, wid
nämnde lid ej är upphörd, utan längre tid kommer
att kännas; hwadan han ock i stället wille förestå,
Den !8 April- 265
akk med omsättningar i BgncoDisconken ma efter
förra manligheten fortfara imil! nästa Riksdag,
dä kommande Ständer kunde pröfwa. huruwida om¬
ständigheterna dä medgifwa ait i denna del wiv-
kaga den förändring BancoUtstoltek ansett nödig
till DisconrWerkels äterföraude lill dest egentliga
cgenffap och till minnande as de med denna förän-
drinq älyfkade wigtiga ändamål; och dä ett sä be-
fkufsadl ogillande af hwad BancoUrstottet i denna
del föreslagit ej gör någon förändring af det hela,
trodde ^nttei8 Danielson, alt BsndeStändet sä
mycket heldre kan ett fadant ogillande utan ater-
renntz besluta, som något ändamål med ärendets
återremitterande i denna del troligen e) morr att
förwänla.
F^ere L damöttr hördes häruti instämma; och
dä härefter fraga uppstod^ angående behörigheten af
det omdöme Bancostlckok el afgifwtt, i fraga om
Bankens förmänscätt uti Gö ha CanalBolaqs Dis,
contWerks titigängar, i anseende till Götha Ca«
ualDirections samt DlsconkDircctions pant ö stnf,
ning till Kongl. Majtt och Kronan, af Merkel
tillhöriga reverser; blek, pä ^nä^rs Dani^ibons
begäran, UtfforketS Betänkande i senna del upp¬
läst, dä BondeSkänvet fann sig derwiv e, hofwa
nägok akt påminna; Men Austers Danielson till¬
styrkte bifall härä, med tillägg, att BancvU.slot¬
tet borde äga widare iakttaga de mätt och steg, som,
till befordrande af Bankens säkerhet hos fbrrberörde
DiscontWerk, kunde finnas nödige; hwaremot Da¬
nielson upprepade nödwändigheten af den förän¬
dring i MstottetS förslag han förut yrkat, anga-
266
Den i8 April.
ende omlättningarneS belopp pä län i BancoDis-
conkWerket.
Uti denna omständighet instämde Kils Ens-
lön frän Malmöhus Län, svin befarade smara följ¬
der al den föreslagna föreskriften» samt kristers
Lanclsten frän Jönköpings Län, som wäl fann
samma föreskrift ej medföra nägon indragning af
Penningesiocken, men ända trodde, att, i en lid dä
allmän penningeförlägenhct öfwerklaqas, man ej
borde söka förswära wilkoren för läns erhällande.
Efter någon närmare öfwerläggning i ämnet
vch af Taleman,,en gjord proposition, fann Heder-
warda BondeSkändet för godt bifalla BancoUt-
fkoltets Betänkande, endast nied den förändring, i
fräga om omsättningars belopp i BancoDisconken
efter är 182a, akt med samma omsättningar bör
efter förra manligheten förhällas intill nästa Riks»
Lag; och blefwo Respecrive McdStänden samt Ban-
coUtsikotlek, genom genast förfaitadt och jnsteradt
ProtocollsUtdrag, härom wördfamt och manligen
underrättade.
ÄancoUtffoltets den r§ dennes pä bordet lag¬
da Betänkande af den 6 förutgående, angående
medel till Jernhandteringens och Bergslagsrörel-
sens understöd vch upprätthällande, sann Bonde-
Srändet, wid nu ffedd föredragning, för godt till
alla delar bifalla.
Anmältes och pä manligt sätt inbeledsagades
Den i8 April.
267
Ho^Cavzleren, Riddaren och Commendeuren af
Kongl^ Majus Orden, Högwälborne Herr Friher¬
re Lustaf ak Wetterstedt, som, pä Kongl- Majrls
nädigfte befallning, till Hederwärda BondcSkändet
aflemnade Kongl. Majus nädiga Skrifwelse - till
Rikets nu församlade Ständer, angående deras
gjorda undcrdäniga anmälan om Tullgarns Kungs»
gärds framlida an,vändande, jemte dek inför Hans
Mastt Konungen i StaksNädet den 17 sisilidne
Marti» i delta ämne hallna Protokoll.
Sedan Talemanncn 8 Ståndets »vägnar be»
lygat desi underdåniga wördnad för Kongl. Maj:t,
afirädde Herr Friher,en och HolCanzleren, beled¬
sagad säsom wid ankomsten; b,ware'ker högstberör-
de Nådiga Skrifwelse och Prokocoll upolastes och
laocs t,ll sörwar bland BondeSiändeis Handlingar.
BondeSkändet lät sig härefter till afgörande
förekomma StatSUlstokkers under den 6 i denna
mänad afgifva och den IZ pä bordet lagda Utlä»
tande öfver den inom Högloft. Nidderstapet och
Adeln rväckla motion, vin medels avftäende till
fullbordande ak den utaf Herr Profcsior von Los-
Za vabörjade Tafla öfwer Högstsalig Konung L^wi.
Xlll-s Kröning; och sedan BondeStändek inhim»
ta,, dels att detta Ständ redan wid 1809 och
r8»o arens Riksdag bifallit, att, i likhet med
hwad da war föreslaget, en T fia öfwer Högstsa»
lig Hans Maj:tS samt Hennes Majus nuvarande
EnkeDrottningeno Kröning mätte, pä bekostnad af
allmänna medel, förfärdigas, likwal med wilker,
268
Den r8 April.
att sadant borde ske under wcderböraudes tMyn
och för minsta möjliga utgift, i anseende kill Stats,
nierkets knappa tillgångar; och dcls au den kasta
och den composuion, som den tiden war r fräga,
war wida mindre än den af H.rr Professor v«n
Lrocka nu päbörjadc; sä fann BondeSlä':det för
godt, alt, med bifall till StalsU>j?o!tets Urlakande
öf.ver den mockra mo:ionen, betyga bemälke H rc
Professor S andeis aktnil-g och erkänsla för det af
honom företagna berömwarda widsträckka arbete,
sami tillika försäkra, ter BondeSkändek uppriktigt
" önflat, att Statens lillgängar hade medgifmst, a!t
pä en gang uppmuntra denne berömde Konstnär,
och är Fäderneslandet förmärs,va eit sä dyrbart
NationalMouuirienl, som den »frägawarande Krö-
ningstaflan.
StatsUtffotkets den iZ:de i denna mänad pä
bordel lagda Uiläkanden af den iz fnutgående:
r:o Angående Herr ÖfwersteKanunarju k^en,
GnieralMajorm m. m. Grefwe 6ustak I^övven-
dgelms motion om medels anslående för reparcuio-
ner ä Kongl. Theakerhusen;
2:0 Öfver H°rr Comminister» LerZegrens mo-
tion om Lönförbätlring för Comministrarne i Stock-
holm z
5:0 I anledning af gjorda motioner om tillök¬
ning i ansiagek för fria Konsternes Academie;
4:0 I anledning af Herr Förste Expeditions-
Seerckerareu.LorAentLlröIcks motion om tillökt an¬
tal löner för JustiliaRevistonsExpeditionen;
Den i8 April 269
5:0 I fräga om medels avstående till Riddar-
holmsKyrkans iständsättande;
6:0 I anledning af Kongl. Majus nädiga Peo»
position om Sralewerkets tillstånd och behof under
RiksSlarens sörsta Hufwudlitel;
7:0 Angående Staksregleringen i hivad som rö>
rer RiksSiarens andra Hufwudlitel;
8:0 Öfwer Kongl. Majus nädiga Proposition,
angående Statswerkets tillstånd och behof uti hwad
som rörer NrksStarens sjunde Hafwudtitel;
9:0 Angående Majoren k. loils accords-er»
sättning;
io:o Om bestämmande af Hennes Moj:t Drokt»
ningens dlnderhällssumma, i händelse as En e till»
ständ, samt om dic-positivnen af Rosersbeigs Kungs¬
gård, cfrer Hennes Majit nu warande EnkeDrott-
ningens frånfälle z
blefwo, wid förnyad föredragning, af Bonde»
Ständet gillade och godkände.
Dä BondeSländek, i anledning af SlalsUt-
flottets den 6 i denna manad afgifva förnyade pl»
läkande, som den 15 sistlidne upplästes och kades
pä bordet, lät sig ytterligare förekomma fräqan,
angående Kronans ranrchö öch halm frän West.
manlande Län, som är anstagei till utfodringen wid
Kongl. Hofstallet; fann BvndeStändet, pa ti! styr¬
kan af sanileliga Fullmägkiqe frän Westerås Län,
för godt asstä hwad StarsUlskvttek uti första Be-
27» Den 18 April.
»mikander N:o 82, under den 12 sistlidne Feb'-»-
arii, föreflagit och tillstyrkt, anqäenke Häradsbo-
ernes kyldiahet ait ivid Ström-holm uppföra en
ny Magazinsbyggnad, samt lät i öfrigt tvid Utjkot-
tels yllranLe bero.
Wid förnyad föredragning af SkatsUtfkoltekS
den ,Z dennes upplasta Utlätande öfwer gjorda
molioner om förändring i Beklädnadssätket för In,
delta Armeen; hegärde Jokan l^onZKerA frän Gef¬
leborgs famr )ukan Lrston frän Kopparbergs Län,
att detta Utlmande ä nyo malte läggas pä bordet.
Jokan äVo8linZ frän Wcsteräs Län uppläste
deremot ett AnmärkningsMemorial, af denna ly¬
delse :
Wid Riksens Höglofl. Ständers StatsUtffoktS
den iz i denna manad afgifna och den iZ i delta
Hederwärda Ständ upplästa Betänkande, rörande
Beklädnadssättet för Indelta Armeen, utbedje wi
ost, såsom aila Fullmägtige för Westeräs Län, att
fä göra följande wördsamma anmärkningar. Wi
hafwa alla af wära Comminenter, tryckta af all¬
männa bördor och tujenderals nya utgifter, sätt öst
uppdraget söka ändring i den Consti«Utions> stridigt
älagde SoldMebeklädnads-afgiflen. Wi hafwe bör»
af de ingifna Memorialer, arr flere med ost dela»
ett lika oblidt öve. R. H. S. SratsUtstokt har
haft fig uppdraget att bedömma, huruwida denna
nya tunga warit förenlig med wära äligganden.
Högt upplyst och vuttröklligt alt taga kännedom om
Den is April- 271
rälta förhällanvet. har betta Högloft. Utffokt icke
bestridt, det ju rättwisan och Conlracters helgd är
förnärmad, men har, ej af owilja, uran af bri¬
stande SlatStillgängar, icke kunnat tillstyrka äter,
bärande af niebel, som, utan RotehällarneS begif»
wande, mot deras wil>a och skyldighet, blifwit dem
astwingade. Wi misstro lika sä litet Högloft. Ut¬
skottets uppgift, att medel till en rättwis allmän
äkerbäling brister i S-atsCassan, som wi skulle
kunna föreställa oss Högloft. Utskottets twekan om
sanna förhållandet af den bedröfligt, upptäckt, att
icke eller wi och wära Commutenler hafwa någon
Uiwäg till medel, att med denna känbar» beskatt¬
ning längre kunna uthärda. Den sä strängt till¬
tagande Bewillning wid 1812 ärs Riksdag, som
alldeles medtog oen mest skattdragandes tillgängar,
aifmer oss nog tydlig anledning ark förmoda, det
Slakskillgangarne da icke moro rikare än nn. Det¬
ta oaktadt wägrade icke Riksens Högloft. Ständer,
sedan i Högwördiga PcesteStändek derom wäckleS
Motion, alt kill alla dem, som wid extra Noterin¬
gen öfwer deras ätagande blilwik af Regeringen
anbefallde ät extra Roleringsmanlkapet anskaffa
Capotter, Utgifwa full betalning derföre, som be¬
stämdes snarare öfwer än under widkände kostna¬
der. Af berka exempel pä Riksens Högloft. Stän¬
ders ömhjertigher att skydda RiketS undersåtare i-
frän, mähända af behoswet päkalladt, belastande af,
med skyldigheten oförenliga, pälagor, hade wi wän-
tat ett annat resultat af Riksens Högloft. SränderS
StatsUtjksttS nitiska bemödanden. Men dä wi
blifwik felslagna i detta hovo, drista wi förklara,
drr wi icke, mer än extra Noteringsftyldige, afstä
272 Den is April.
frän wäo i Constilutionen förwarade rätt, om äler-
fäende af e . Kroer wärk äliggande aslwungen ut-
Kitt af kz R:or Banco pä hwarie Rote, om ock-
sä. i anseende lill närwarande Statsbrist, dermed
skulle näaok pä tiven utdraga.
Hwad aker widkommer dek friwilliga äkagan-
det för der tillkommande, kunna wi fä mycker min¬
dre bifalla, att derom skulle uppsta nägon fräga i
Länet, som wi, älminstone i Westmanland, sä ival
känna wära CommittenterS bristande förmåga air
kunna äraga sig någon godwillig bestattninq, att
ett sädaut med kostsamma resor förknippadt sam¬
manträde ej kunde winna det föresiagna ändamälek,
eller lemna någon frukt af en sä högt wördad och
älskad Höfdings nitfulla bemödanden. Rimligare
more wäl, akt extra Roteringsskyldige nu, under
fredens »välsignade lugn, äkoge sig, säsom en glad
gärd för fredens salla njutning, akt i behofweis
stund af deras ymniga lillgängar lätta de bekym¬
mer, som skulle uppsta för wär allernädigste Ko¬
nung, om en skatt skulle läggas pä dem af Hans
troma undersåtare, som icke hofwa förmåga att
den utgöra. D?n lätthet Högloft. Utstottel yttrar
Westmanlands Rotehållare hofwa att ingä i för¬
slaget, att sjelfwe bekläda, som njuta bidrag af West¬
manlands Lins KnektLegomedelsCasia, hade wi för¬
modat aldrig bordt komma i beräkning. Desi till-
»varelse har tillkommit genom Rotehällares fnwilli-
«ra försg.ighet, alt dertill anstä den artiga Epann-
n ä stunna, som i och för hög Rotering blifwit en
witz del af Westmanlands Regimentes Rotar i nä-
der ivid Coi»trac>els upprättande förunnad. Den
tillhör
Den r8 April- 273
tillhör dem och icke andra, som denik! icke bidra¬
git.* Wara förfaders intention war, alt den för
en framtid skulle blifiva tillräcklig till Soldaters le.
gande. Delta ändamäl är förfeladt, dä framfarns
Konungar af Sin Konungsliga magt anbefallt, alt
af denna Casia betydliga summor till beklädnad
skulle ulga. Detta hasme wi som trogna underså¬
tare tält, tigit och lidit, men dä Rotehällarne al¬
drig öfwerlemnat denna Casia , hwarken till Konun¬
gens eller Riksens Högloft. Ständers fria disposi¬
tion, manne det icke ar med narmarande Constitu-
tion enligt, alt Rotehällarne kunde fä begagna derr
kill sitt första ändamål, dä Soldaters legande, som
genom Götha Canalarbetet nu fä ansenligt stigit,
ösrvergär fattige Rorehällares förmäga?
Wi anhälle derföre, att Riksens Högloft. Stän¬
ders StatsUlffolks Betänkande mätte blifwa äter-
remilteradt, ätföljdt af desin mördsamma anmärk¬
ningar. Stockholm den 18 April 1818.
Luliak Olsfon Jost. öckaZn. ^V«sstn§
frän Snäfringe Härad, frän Siende och Tuhundra
Härader.
kkavs ^nöerslon ^nä^rs kestrsfoa
för Gamla Norberga och för Åkerbo Harad.
Skinskattebergs Bergslager.
Han fansson Olok Olofsson
för Norrbo Harad. frän Wäsby Fögderi,'
Hostan kekrslon
frän Salbergs Län.
BondeSt. Vrst. i»i7, r§t8. B.IV. 18L
-74
Ten i8 April.
Lamuel ^nflersflon frän Östergöthland, anmäl»
te, att AvlideÄ ändet, l anledning af Lamuels
härom w-lckka motion, wid denna R>ksd.,g beflutit
särskild underdånig Skflfwelse till Kongl. Maj:t,
i anseende till de tam ombyten och förändringar,
som uri Judetta Armeens beklädnadssätt hittills
ägt rum.
Dä flere Ledamöter instämde med I^onZderZs
och stvlaan Lrio8ton8 vfwonstäende begäran, blef
frägan ä nyo förklarad hanlande pä bordel.
Ä er föredrogs SkatsUtskoltels under den 6 i
denna manad afgifna och den iZ pä bordet lagda
1'flätande, i anledning af Kongl. Majus nädlga
Proposition om Skatsregleringen , under 8:de Huf-
avndtiteln; och hwad angar den häruti förekomman¬
de fräga, om anflag af medel lill inköp af Lands-
höfvingeR-fldencehus i de Län, der sädana ej fin¬
nas, förmälte RiksdagsFullmägtigen ^solran äVik.
lund fran Westerbottens Län, att fä wida Statens
tillgångar möjligen kunde medgifwa den utgift af
i2,oao R:dr, som erlordras till inköp af Lands-
höfdingeResidencehus i Westerbottens Län, trodde
'VVikflrmä det snarare wara med Stålens förmän
instämmande, att pä en gäng uigiswa denna sum¬
ma, som skall utgöra ett ganska nedsatt pris, för
hwilket i närwarande omständigheter ett postande
hus kan i Unna Stad erhällaS, än att hwarje är
u betala dryg hushyra, genom hwars sammanräk¬
nade belopp för nägra är, bet nämnda Capikalet
uppkommer.
Den i8 April. 275
Olok VVlkkräm frän Norrbottens Län anmärk-
ke harwid, att som fräqa stall wara wäckt om sam¬
manstående af Westerbottens och Norrbottens Län
till ett enda, och det häraf wille blifwa nödwän»
digt, att LandshöfdingeResidencet ej btefwe i Umea,
Utan heldre i Pitea, förakt wara någorlunda midt
i Länet, hwaraf äter skulle följa, att ett Residence-
hus i förstnämnde Stad blefwe onyttigt; sä funne
Viikström för närwarande ej lämpligt alt någon
urgift härtill af Statswerket tillstyrka.
^.nclerg Danielson frän Elfsborgs Län, soln
biträdde benna mening, upplyste tillika, att inom
Särskilda Utstorket fraga redan discurstve förewarit
om ofwannämnde Läns sammanstående, och blifwit
af Utskottets ena Ledamot, petir Abrahamsson
frän WesierNorrland, tillstyrkt.
Sanclllen frän Jönköpings Län trod¬
de äfwen, att hollan äVäk.Iunlls anmärkning ej
borde uppehålla frägans afgörande eller kill aler-
remist föranleda, helst det i alla fall stall wara
gifwet, att Statswerkeks närwarande belägenhet ej
medgifwer den ifrågaställa färstilda utgiften, och
man derjemte ej kunde, utan orättwisa, lala ett
Län wedersaraS denna förmän, med mindre alla de
öfriga Länen, som ej äro med LandshöfdingeRest,
dencer försedde, stulle medgifwas lika anspräk.
I>sils lVlansson frän Malmöhus Län tilläde
äfwen, det han befarade, att ju flere publika bygg¬
nader ..Staten inköper, desto mer blir den sederme¬
ra betungad med desta byggnaders ärliga underhäll.
276 Den 18 April-
^olisn ^viklunö förklarade, att sedan hatt
blifwit upplyst det fräga är om Westerbottens och
Norrborrens Läns sammanstående, will han för när-
warande lära sttt gjorda yrkande förfalla; hwaref»
ler BondeSländer, uvoä af Talemannen gjord hem»
ställan, brföli SraloUllkottelS isrägawarande Ut-
lälande.
Dä BondeSkandet härefter lät stg föredragas
SiatS- sann A«, manna Beswärs- och EkonomiUt-
sköttens under N:o iZi afgisna och den rZ ben¬
nes pä bordet lagda Uilätande, angäende gjord
framställning om deis upprensning, dels igenfyll-
ving, pä allmän bekostnad, af de inom och nära
Hutwudstaden belägna sä kallade C^ara- och Fale,
bursSjöarne, jamt Rörstrands- och Carlbergs-wi¬
karne; blef delta Ullätande af BvnöeSländet god-
kändt..
I anledning af derom gjord erinran, beslöt
Hedecwarda BondeStändek att nästa Plenum ut-
rvälja de Sex Ekectorer, som, jemte ett lika antal
frän hwardera af de öfrige NiksStänden, böra, i
följd af 65 Z. RiksdagsOrdningen, förordna Sex
för kunskap och lärdom kända Män, till tryckfrihe¬
tens wärd; och kommer widare päminnelse att här¬
om meddelas uti dek till nästa Plenum utfärdande
anslag.
Ifrån BancoUkffottet hade ankommit dest un-
der drn 13 dennes afgisna Betänkande, om nöd-
Den 78 April' 277
wändigheten af en förbättrad reglering, rörande de
frän Banken utgäende Länbitraden till understöd
för nyttige odlingar, samt flere i sädant afseende
uppgjorda förslag; hwikket Betänkande upplästes
och kades pä bordet, tillika med de i särskildt Proto-
collsUtdrag upptagna särskilda meningar och förslag.
ExpeditionsUtffotleks insända förslag list Rik¬
sens Ständers underoäniga Skrifwelser lill Kongs.
Maj:t:
N:o 89/ om medel till kostnaden för Kongs.
Majits Kröning»
Nro 90, om Seqlationsfrihet för Jnnewänarne
i Blekinge och Skäne;
N:o 91, om HusbehofsMjölqwarnars befrielse
frän skattläggning;
N:o 92, om wägning af Räntehalm;
N:o 9Z, om föreffrisrerne wid öfwerenskom-
melser om Presträttigheter; och
N:o 94, om jemkning af BätLmansRoteringeu
i Halland;
upplästes och godkändes.
Likaledes justerades Exv^ditionsUtffolke^s för¬
slag lill i, 2 och z as Riksdagsbeslutet.
Upplästes ifrän ConstitutioneU slottet avkom¬
ne s:ne Memorial af den rz i benna mänad, in-
-78 Den April.
infattande dels ett alkernatift förslag till ändring
i 4 Z. Regeringsformen, och dels förflag till an,
dringar i z8 §. RiksdagsOrdningen; och fann Bon»
deStändet för godt i sä matto godkänna dessa för¬
lag, att de, säsom Riksens Ständers Utlåtande,,,
komma att hwitå till nästa Riksdag, för akt dä kom¬
ma under den behandling Z6 §. Regeringsformen
föreskriswer.
Nedannämnda sedan sista Plenum ankomna
Betänkande!, upplästes och ladeS pa bordet, neml.:
Stats- och BancoUtffottcnS:
angående medel och utwägar till Hjelmare Sluss-
rverks widmagthällande;
Allmänna VeswärS- och Ekonomi Utffottets:
N:o 78, om inrättande af ett SpannrnälsMa.
gazin i Borås z
N:o 79, om medel till öfwerflödets hämmande
m. m., och
N.o so, om afffaffande af guld och silfwer, sä
»väl ä Militaira som Civila Uniformer;
LagUtffottets:
Nro 86, i anledning af erhällen äterremiss af
Utstkottels förut afgifna Betänkande, om samman»
drag af Författningarns, rörande Jordägares rät¬
tigheter och skyldigheter; och
N:o 90, om föreslagna ändringar ml nu gäl¬
lande stadganden om Förmyndares tillförordnande;
Den 18 April- »79
GtatS-UtstottetS:
N:o 174, i anledning af Kongl. Martts n8di«
g« Remisi af Fullmägtiges i JernContorek under-
däniga hemställan, om införffrifwande af EnaelS-
mannen Ibom lön i och för försök af ett nytt Jern»
beredningssätt, under namn af Pudolingsprocesien;
N:o i7Z, i anledning as Kongs. Majus nädi-
ga Proposition om rättelse i Nadars, och Bespa-
ringsFörfatlningarne;
N:o 177, angående den Under Kongl. Bergs,
Collegii disposition och förmå'tning f. d. ställd»
Casia, samt CommerceRade» Lallöns ansökning om
anstånd med utbetalningen af ett fran samma Cgs-
sa erhället Län; och
Stats- samt Allmänna Besrvärs och Ekono*
miNtffottenS.
I anledning af Kongl. Mij.ts nädiga Propoq
sition, angående inrättande af alimänna Arbets-och
Correctionshus.
Skaksvtffottels Urlakande i anledning af de
inom Wällofl. BorgareSrandet gjorda anmärknin¬
gar wid Ulffottets Betänkande, rörande Ädelfors
Gnldwerk, samt LagUkstollets särstilda förnyade
yttranden, i frägan om upphäf-vsnde af Z A- . i
Kongl Stadgan om Jigk» och D,urfä a ben 12
April 1 »08, samt angäende frägan att Skoqsawer-
kan mä anses såsom stöld; blefwo, efter uppläsan¬
det, under åberopande af BondeStLndets i besia
28» Den 2i April.
ämnen redan fattade beslut, endast lagda till Hand»
lingarne.
Sammankomsten slutades klockan half till 2
pa dagen, vt supra.
In stclom krotocollij
Olok berlin.
1818 dcn 2i April.
Plenum kl. ro f. m.
Ester förrättad bön, anhöll RjksdagsFullmäg-
ligen Sven käklslon frän Christianstads Län alt,
i anseende till den af honom, genom desi hustrus
frånfälle, irakade sorg, fä till hemorren genast afresa,
samt akt, da flera wigiiga angelägenheter, som af
denna ömma förlust more en följd, pä längre lid
fordrade hans hemmawaro, warda frän widare in»
Kallelse wid betta Riksmöte frikallad; och fann
BondeSländee, under betygande sf sikt deltagande,
skäligt att till nämnde anhållan lemna bifall, samt
rrrsäg facod Lrsson frän Orebro Län, att, i Sven
kLKIstons ställe, inträda såsom Ledamot i Banco»
Utskottet; hwarförutan denna sistnämnde erinrades
art innan afresan, gifwa någon af Ständeks Leda¬
möter Fullmagt, att ä desi magnar underskrifwa
Riksdagsbeslutet. Skolande bewis öfwer den sä--
Den 2i April- 281
lunda förunda ledigheten, genom Utdrag af Pro¬
tokollet, 3ven kälilston meddelas.
Justerades PleniPcotocollet för den 78 den¬
nes, hwaresker ^näer8 Danielson frän Elfsborgs
Län anmälte, all han, tvid fattandet af det der¬
uti upptagna bestutet, i afseende pä Särskilda Ut¬
skottets Betänkande af den 2 i denna mänad, an-
gäende wista förestagna präliminaira åtgärder i fra-
gan om en förändrad reglering af Statens Ebbe¬
ren och tjenster, trodde det misttag, genom hans
irring om ordningen af de i Verta Betänkande fö¬
rekommande alternativer och derpå grundade till¬
styrkan, wara begånget, att Ständer, som, efter
hwad han, under den dä föregående öfwerläggniu-
gen, tyckt sig förmärka, med honom delade lika
öfvertygelse i detta mäl, således emot dest mening,
i stället för det förra alternativet, som innehåller,
att med antagande af den Proposition Kongl. Maj:t
till ^809 ärs Statsutskott i nädcr aflärit, Rik¬
sens Ständer, genom sina egna medlemmar, skulle
lära utarbeta ett förstag i detta ämne för att der¬
efter till Kongl. Majts nädiga pröfning öfwerlem,
nas, godkänt det sednare alternativet, hwilket syn¬
tes honom icke sä nära sivarande emot det äfyfta-
de ändamälet, helst Ledamöterne i ben Committé
som till följe deraf, skulle efter Kongl. Maj:ls nä-
diga förordnande nedsättas, kunde, pä sätt erfa¬
renheten i detta afseende redan wisat, lilläfwentyrs
af andra trägna Embelsgörsmäl hindras, att med
nödig uteslutande omsorg ägna sig ät del ifräga-
rvarande arbettk; och hemställde ^näers Hamelton
2 82 Den 21 April.
derföre, om icke, i händelse Ståndets mening more
sadan, som han förmodade, det »nistmgna beslutet
dä kunde i sä matto rättas och ändras, att förra
alternativet, i stället lör det sednare, antoges.
Förmenandes ^nösrs DaniUlon, akt detta sä
mycket heldre warit och bordt wara Ståndets mc»
ning, som det tillika beslutna tillägget, att Sär.
skilda Ulskottei skulle anmodas inkomma med för-
slag, huru den tillawnade Committeen borde orga¬
niseras, mindre more förenligt med sednare alterna¬
tivet, efter hwilket samma organisation more bero¬
ende af Kongl. Majus nädiga pröfning.
klils Mänsson frän Malmöhus Län wille af-
iven haswa förklarat, att ehuru han sistlidne Ple.
ntdag likaledes tillstyrkte antagandet af der sednare
alternativet, war likwäl hans tanka, att förslaget,
som innefattas i det förra, mätte bifallas, och att
Hans mistkag blifwit föranledtaf den omständighet,
ark afwen sista alternativet innehaller, det Riksens
Ständers ombud skulle i den projeckerade Commit-
löen deltaga.
Sedan Ständer härefter, uppä tillfrågan och
någon närmare ömsesidig upplysning, allmänneligen
förklarat förhällandet wara sädanr, som ^nclsrs
Daniello» uppgifwit, och dest mening haswa wa¬
rit att bifalla, hwad som innchälles uii första al.
rernativet af ifrägawarande Be änkande, blef af
Ständet samfäldt bestnket, att m delst nu genast
författadt och justeradt ProtocoilsUtdrag, jemte till-
kännanifwande af den salunda, genom Sländets
eget föranledande, förelupna irringen, den samma
Den 2i April» 283
ratta och werkliga meningen förklara, med bibehål¬
lande för öfrigt af det, wid förra beflutet, i detta
ämne gjorda tillägg.
Enär, enligt Ståndets ststlidne Plenidag fat¬
tade beslut och derom utfärdadt anslag, wal inom
Ständer nu skulle anställas till de sex Electorer,
som, jemte ett lika antal fran hwardera af de öf¬
riga Respeclive RiksStänden, böra, i följd af
65 §. NiksdagsOrdningen, förordna sex för kun.
skaper och lärdom kände män till Tryckfrihetens
wärd; blefwo, genom Skändels enhälliga röst, der¬
till utsedde:
Vice Taleman ttvckert frän Upsala Län;
^on jonsson fran Blekinge;
^näsrg Danielson frän Elfsborgs Län;
^odsn DonAderZ frän Gestrikland;
Dric kiric8son frän Orebro Län, och
gokall ^ISANU8 UieslinA frän Westmanland.
Hwaröfwcr tewis gencm Utdrag af Protokol¬
let genast författades och öfwerlemnades lill Vice
Taleman »Mert.
BondeStändek lät sig härefter föredragas
StalsUtjkottets den iz dennes meddelia och de
twenne sista Plena pä bordet hwilande Utlåtande
öfwer gjorda motioner, om förändring i Bekläd»
nadssätret för indelta Armeen; derwid ^näers
vilsson frän Carlstads Län inlemnade ett af ho¬
nom och öfriga Fullmäglige frän detta Län un»
284
Den 2i April.
derstriswet ArmiärkningsMemorial, som upplästes
as denna lydelse:
Wid Högloft. StatsUiffottcts Betänkande»öf¬
wer wäckla Molioner, om upphäfivande af I8l2
ars Förordning, angående de indelta Regementen
nes beklädnad, fa undertecknade göra följande an¬
märkningar:
Utskottet u'gär frän den grundsans, att Ro-
tehallarne, dä de af alder warit förbundne att bestä
Soldaten sädana släpkläder, hmarmed han den ti¬
den war bcläken, nu borde »vidkännas, hivad som
erfordras till stäpmundering, sadan den wid förän¬
drade omständigheter bör wara belkoffrd. Detta
star ej i sammanhang med hwad Uiskoltet förut ykt-
ral, att nemligen Knekte-contracterne böra blifwa
orubbade. Också kunna undertecknade icke godkän¬
na denna slutsats, esrer hwilken intet cvnlract skul¬
le i längden äga beställd. W, anse, osörgripligen
sagdt, icke nödigt till stäpmunderingar, hwarken
echarp, nu brukliga hufwudbonav med dest prydna.
der, stöfletler, länga liunbyxor och dylikt, och kun¬
na allksä icke inga i deras anskaffande, eller äta,
ga ost, att utgöra andra persedlar, än dem wärl
Knekte-contracc innehäper. Skulle berörde per¬
sedlar, dem wi anse mest hörande till prydnad,
ösyftaS med förändrade omständigheter, och finnas
nödiga till Lrfmunderingen. ma Stalén, det will
säga, hela Riket, dem anskaffa, dä Rotehällarne
ock, i deras män, fä dertill bidraga; men icke bö¬
ra de dermed ensamt belastas, för det att kostnaden
kan af dem beqwämligast uttagas- Under äbero-
Den 2i April- 285
pande af hwad jag /rnäers vilsson i mitt första
Memorial i detta amne anfört, anfalla och »vörd¬
sammeligen pasta undertecknade, att Ro>ehällarne
under Wermlands Regimente mätte utan minsta
förändring fä begagna Landets Knekte-Contrack.
Wi kunna icke erkänna kill förbindande kraft, hwar-
ken l?9Z äis Förordning, eller sä kallade friwilli-
ga öswerenskommelser, såsom följder af ett oin-
flränkl Regeringssätt och hwilka formligen blifwit
upphäfna i 8-0 z. af 1829 ärs RegeringsForm.
Wermlands Comract innehåller Släpmundcring af
grätt Wallmar och derwid wilja wi sörblifwa.
Sädant . jemte öfriga erforderliga ämnen till en
dylik mundering, kunna wi sjelfwe tistwerka och
derwid hofwa nästan ingen contant utgift. Wi
weta ej hwarföre den grä färgen nu blifwit sa för¬
aktlig, dä, för icke längre tid än ro är sedan, hela
Armeen bar gra Lifmundering. Deremot skulle
det blifwa Rorehällarne högst kanbart att, utom
flor, strumpor och skjortor, pä sex är urgifwa 25
R:dr contant, hwarigenom ock en stor summa skui-
le u>gä frän prcvincen. som i en ej ringa män
minskade Rörel se-capitalek der. hwilker igenom skat¬
ter af oräkneliga stag ärligen mer och mer ned--
säktes. Om, wid de Regementer, som hwart tre¬
dje är gifwa siäpklädnad, hwaraf Wermland är ett,
Staren hwarje nionde är flulle bestå Lifmundering,
i stället för, af Utskottet förestagna, hwart 6:te är,
blefwe Soldaten 4 ganger beklädd pä 9 är, och
Rotens kostnad, räknad öfwer hufwud om äret, en¬
dast näqra och 50,000 R:dr, således nägra och
Zo.ovQ mindre än hwad Utskottet proponerat. Och
dä Lismunderingen icke får nyttjaS oskare än wid
286
Den 2i April.
Regementsmöten, hwilka ej alla är hällas, skulle,
den, under 9 ärs brukningstid, alltid wara god
och kunna nyttjas wid början af ett tilläfwentyrs
inträffande Fälttåg.
Denna förändring fä undertecknade wördsam-
mast föreslå uri ett afgifwande nytt Betänkande,
som Högloft. ScatsUkffotter lärer meddela a besia
och flera anmärkningar, hwilka wid det nn afgif-
na blifwit gjorda; hwarföre wi ock anhälla om äler-
remisi ä detsamma. Stockholm den 2i April 1818.
^näers Kilsbon- O. Olsbon. Kils Kilsbon,
Kils Olobsbon. Rars ^ncierston. O. Olobsbon.
I^eonarä Roman,
alla frän Carlstads Län.
Om innehället häraf förenade sig Lric Svens,
bon frän Bohus Län.
carl kbenricston frän Gefleborgs Län anför¬
de skriftligen följande:
Dä jag i frägan om indelta Infanteriets be¬
klädnad, gjorde den anmärkning wid de inom He-
derwärda Ständet wäckra motioner, att Rotehäl-
lare i inin ort endast önskade blifwa bibehällna wid
Konung XI:S Knekte-comract, helst nägra
öfwerenskommelser om munderingarnes betalande till
BeklädnadsDireckioner icke arv ingängna i denna
ort; trodde jag mig hafwa nog tydligt tillkännagif-
wik, att jag icke fann mig befogad till nägot pä-
stäende om förändring uri det inom Gefleborgs
Den 2i April- 287
Län redan befintliga förhäll,inde, enar mina Lands¬
man äro lyckliga nog. akt hafva allt hittills, fäkt
rätta sig esler Högstsalig Konung Om. Xl:6
Comracker.
Uti Högloft. StatsUtstotteks Betänkande fö¬
rekommer dock icke något undantag för ds orter,
som aro i denna belägenhet, utan omtalas endast,
säsom undantag, "Rorehällarne ivid de Regimen¬
len. der ffyldiahekerne att bidraga till släpkläder,
ne äro ringare, samt Soldaterna mindre behöfwa
nyttja siapmunderingen till dagligt bruk, såsom j
de norra orterne", för hwilka således sörestäs,
att "olott aiaga fig r:del eller /Z af munderingens
marde ärligen". Nar nu,' enligt innehäller af
Knekte-conlractek för Götheborgs Län, kungjord!
genom Kongl. Förordningen den 17 Januarii i687,
Rotarne ej ar älagdt att annorlunda hälla släp¬
kläder ät Soldaleme, än emot förbindelse för besia,
att hos Rotebönderne arbeta, och besia stapkläder i
sädant fall ej stola bestä af annat än en god Wall-
marsklädning, sadan som Bonden sjelf eller desi
drang manligen bruka, med en skjorta, ett par
strumpor och ett par skor ärligen; fä hafwa Gefle¬
borgs Läns Rotehällare, genom efterlefnad häraf,
i allmänhet undgäkk allt deltagande i Soldatbekläd-
»aden, emot det Soldaten njutit frihet frän arbete
hos Rokehällarne; och bet skulle blifwa en alldeles
ny pälaga, om wi förpligrades, att hwarje är be¬
stä ^ eller ^ af en munderings warde.
Dä likwal ingen motion föranledt till en sa¬
dan uy pälaga för någon ort i Riket; kan dek sä¬
288 Den sr April.
kerligen icke hastva warit Högloft. StatsUtffolters
wening att sävant förestå; och jag ar derföre öf-
wertygad, art den underrättelse jag nu wördsam-
mast lemnat, stall föranleda till den ändring i Ut¬
skottets förslag, att särstildt undantag göres för
be otter, uri hwilka någon förändring af Knekte-
contraclerna ej inträffat, och hwarest följaktligen
ej heller nägot deltagande i beklädnaden nu bör
stadgas. Det ar sann:, ait da, enligt UtstottetS
försiag, Rotehällarne böra hos Landshöfdingarns
höras och ej utan eger begifwande underkastas nå¬
gon förändring, wi latt kunna undwika all olägen¬
het genom wägran; men jag har trott det wara i
sin ordning, att äfwen beswäret af dylikt hörande
sparas, der det more ulan allt ändamål.
Jag anhäller derföre, alt besia anmärkningar,
såsom ledande till äterremisi, mätte fä till Utskot¬
tet medfölja.
Larl kllenricslon
frän Gefleborgs Län.
Häruti instämde samkelige Fullmägtige frän
Gefleborgs, Stockholms, Upsala, Orebro, Wester¬
ås, Södermanlands, Calmars och Gottlands Län,
med derwid af Vice Talemannen klickert, ^n-
6er8 8an66en frän Jönköpings Län, Luliak 6u-
stakslon frän Södermanland, polian ^Vikstunä fran
Westerbotten och peter Itaacstsn U^runZs frän
Gottland med flere, hwar för sig gjorde, samman-
stämmande yrkanden, att de olika för särskilda or¬
ter med Högstsalig Konung L^ui. XI upprätta-
Den 2i April. 289
re, och antingen under Högstdensammes regering
eller sedermera ytterligare stadfästade Knekke-con»
tracler mätte, i stöd af 80 Z. NegeringsFormcn,
särskildt för hwarje ort vrubbadt bibehällas, och
akt sä wäl »8»2 ars Kongl. Beklädnadsförordning,
som alla de, i annan Form än den nystnämnde
§. föreffrifwer, inaängna eller afstutade bfwerenS-
kommelser mätte till all kraft och »verkan alldeles
upphäfwas, sä att Jndelningsgifwarne mä befriaS
frän alla förbindelser utöfwer hwad rneranämnde
gamla Contracter innehålla.
Härutinnan hördes äfwen Ståndets allmannL
röst instämma instämma, och Jokan I^ongkerK
frän Gefleborgs Län tilläde, att detta Län kunde
sä mycket mindre ingä i någon ändring eller för¬
höjning af hwad desta gamla Contracter stadga,
som detra Län skall wara härdare roteradt än ds
öfriga Länen i allmänhet, helst Z mantal derstädes
pä flera ställen ensamt »näste hälla en Soldat, och
Rotarne derstädes destutvm, till följe af särkildt
ätagande, »näste »vidkännas den runga, att, wid
Soldatens antagande, tillägga honom wista tunn¬
land jord, hwilka han och hans hustru äga att
för hela deras lifstid disponera, oaktadt han der¬
under skulle erhälla afsked.
kekr Jonston fran Kronobergs Län yttrads
stg skriftligen lill Prorocollet salunda:
Hos Högloft. SkatsUtstoltet har jag reserve¬
rat mig emot en punkt i det uppgjorda förslaget
BsiideSt.pr-t. 531818. B. lv. LIZ
syH Den si April»
kill ändring i förhållandet med indelta Infanteriets
beklädnad, i synnerhet wid Kronobergs, Calmars
vch Jönköpings Regementen; för hwilket förstag
jag t öfrigt erkänner mig äga till Utstottet en werk-
lig förbindelse, säsom bidragande till rätkivis och
betydlig lättnad af det högst känbara betungande^
som Landel hittills i denna »väg mäst ivibkännas.
Jag har nu trott mig böra inför Hederwär,
da Srändet framställa anledningen list mitt kestre
Hation, Den rörer Z punkten i dek Förslag Ut.
skottets Betänkande innehaller vch hwarut» de »stins
dre MUnderingspersedlarne, nemligen en stjorta^
ett pär stor och etk par strstmpor, ärligen anses bö¬
ra af Rotehällarne eller Soloaterne sjelfwe/ allt
efter öfwerenskvmmelse deni emellan, bestäs.
Till Kronans i KnekteCoNtracterne grundad^
förbinvelse, alt bekosta Lifmunderingen, hörer ofel¬
bart äfwen att förse Soldaten »ned de omtalte min¬
dre perseblarne, hwilka aldrig för större del älegaö
KotarNe, än sa midt de tillhört stäpkläberne. En->
ligt den grund Utstottet nu förestagit »ill styldighe-
terncs fördelande emellan Kronan och Rotarnes
blir det sä wäl i vesta smäpeksedlar^ som hela öfri¬
ga munderingen, hälften som bör af hwarje bestäS;
Sch Utstottet har således afwikit frän den antagna
grunden, da smäpersedlarne läggas ensamt pä Ro-
larne.
Skälet till en sadan afwikelse är titan lwif-
st)el, att Rokarne »ned största lätthet besörja om dy»
lika persedlars utgörande, helst de bestå af Bon¬
Den 2 t April. 291
dens egen killwerkning, dä deremot Kronans besatt»
ning härmed blcfwe befwärligare, än för den ofri»
ga delen af munderingen. Detta medqifwes, och
jag will derföre ej eller bestrida, att Kvtarne mä
anskaffa est skjorta, ett par stor och ett par sirum.
por om äret, endast att af desin persedlar ej mer
än Hälften mä pä Rotarnes andel beräknas, och
dest andra hälften pä det sätt falla Kronan kill last,
ätt Rökarns för wärdet deraf/enligt Markegängen,
Njuta ersättning uti tiqtzidest för Rotarnes Lstdel k
öfriga beklädnaden^
Slukeligest kror jaa det wara nödigt, att, efter
hwarje orts särskilda Conrracwr, det hos Konun¬
gens Befallningshafwände för närmare Uppgöras,
huruwibä ortens Rotehållare kunna anse nagra iem?-
stistgar behöflrga uti hwad Utskottet nu föreffagit,
Desia anistärkstingar torde till Utskottet, wiö
Döende ärerremisi/ fa medfölja.
Jonston.
Härmed företräde sig Fullmägttge frast Ostek»
göthland.
RiksdagsFnflMägtlge fran jemtland insiafwö
ett nu Uppläst ÄnmärkningsMemvrial af följande
innehalls
Det har alltid warit och stall äfwest blifws
längt ifrän ost a«t wägra bifall till en sak, som kast
i nägot afseende maka nyttig för dek allmänna, sa
wida vet siär Uti wära Committenrers förmåga akk
dertill bidraga. Alen wiv Högloft. StalsUtstollM
398 Den 2! April.
Utläsande, angående Indtlta JnfanteriRegimen»
lernes beklrdnadslätt, sä undeneknade Utbedja sig
all fä göra nägra anmärkningar.
Högloft. SratsUlstokrets Förftag, akl hädan¬
efter Ltfmondtrmgm stall utgöras af Statens be»
kostnad och att >812 ars ändring och Förordning
Upphöra» är, efter war tanka, bäde berömwärdr
«ch rätkwist, och en larrnadksä wäl för Skaten
som Soldaterne, och äfwen warit öfwer arhundra-
Den anscdt för det bästa och enligt med de gamla
KnekttContracker, samt dertill stöd/er sig pä 1809
«rs Regeringsforms 73 §.
Men hwad Högloft. Utstottets förestsgna an»
bring a»,gar, att af hwarje Rote ärtigen skulle ur»
göras lill Staten Fyra R:dr och 16 si., är det för
Jemtlands Rotehållare mer än annorstädes kän»
bart, i anseende lill deras emot andra orter vjem»
förliga räta Rotering i en sä medellös ort, der sä
ringa penniligvsörkjenster gifwas; och derföre är
wärl pästäende, akt 1688 ars KnekteConlrcict, af
Hans Kona!. Maj:t den E'ste saststäldk den
iZ N'vm ber 1689 och dertill sörnyadt och af Ko»
unng knLOkiL den r:ste fuststäidt den 31 Janua-
Ni 17^9, matte fa bibehällas i sin fulla helgd;
hwilka äberopade Csntracter uistaka, art Kronan
bestar Lifmunderingen och Roken bestar sömmareiön
vch stofftringspsnningar och dertill hälla 2:ne lärfts-
skjortor, eli par strumpor och ett par stor, och till
Soldaten hmartannat är släpkläder af wallmar och
Ärligen en skjorta, ett par strumpor och ett par
skor, och i fredliga tider har Kronan hwatt Tolfte
Den 2i April.
-93
är bestått ny Lifmunderina, och Roten efter tidernas
förhöjning, efter Comractet, bidragit, synes blifwa
mindre kostnad för Stenen, och Soldaten bättre
beklädd, när han af Roken hwartannat är bekom¬
mer st ipkläder» hwarkill wallmar hos hwarje Rote¬
hållare kan förfärdigas, men att, utom andra ut¬
lagor, ärligen 4 R:dr och 16st. skutte Utgöras,
blefwe ett swart onus i en ort, der utlagor beklag¬
ligt snart tili halsten mäst »'pankas.
Skulle emot förmodan betta wäkt pastäends
af Högloft. Ullkottet atsiäs, wille wi af Höglofl.
Utskottet blifwa tillräckligen upplyste, af hwad grund
detta äbervpade fastställda Contrakt kan rubbas.
Destutom äro mi ej af Högloft. Utskottet kisträckli-
gen upplyste om, ester Betänkandet, den ärliga
summan skall af Noten iM Skaten utgöras, eller
mära förra Contracter med Soldaten, angående
släpmunderingen, alldeles förfalla; ty skulle Roten,
eser Högloft. Utskottets Betänkande, till Staten
den ärliga summan utgöra och dertill, efter Con«
tractet, till Soldaten släpkläder, blefwe det ej utan
den fattigare deiens af Nationen förtryck och un-
bergäng; i hwitker afseende wi med vesta anmärk¬
ningar anhälta, att Utskottets Betänkande äkerre-
nstlreras. Stockholm den 21 April i8l8.
Olok Estsson ^.nclors kartensson
frän Norra Jemtland. frän Södra Jemtland.
Widare uppläste och aflemnade hostan Lrsson
frän Stora Kopparbergs Län efterföljande Anfö¬
rande till Prvlvcollkk: .
Den 21 April»
I förening med det af Westmanlands Rost§
hällaxe gjorda anspräk om ätt-rbek-mmande af ve
Mede!, hwilka, med anledning af l8t2 ärs Kongl.
BcklävnadsFörfailNing, blifwit Rekarne afforsrade,
torde mig ttlialaS fä anföra följande:
Högloft. Starsllkstottet har kill förenämnde
medels återbetalning icke trott sig kunna tillstyrka,
af der stil, alt en dylik ersättning skulle öfwersti»
ga Starens ritlgängar; men delta grundar sig lik-
wäl pä den förutsättning, att aisa Regimentcrne af
Indelta Jnfanreriels Rotehållare stojat dela ena¬
handa tyngd af Vekladnadöfättet under ifragawai,
xgnde är, och undantag för den ena orten framföx
de» andra icke borde äga rnm. Förhällandet äx
likwät icke sädant. Flere sttljaktigheier förete sig
härutinnan. Manga Regigienlers Rotehållare haf,
iva warit bibehällne wid helgden af sina Contracler
och säjeoes ingen twangs-utgift dem affordrad; an¬
dra aler hofwa, igenom färstilda öfwerenskommelfer,
stadgat sina rättigheter och skyldigheter, och för al¬
fa desis ärq ej nägra ersqtlninggfrägor wäckta; der
är blott för deni, hwilka, efter allmänna och pri,
paka Conlracker, fullgjort alla sina äligganden, men
betta oaktadt igynom twängslagar bragte att öf¬
wer sin förmåga utgöra en ifrän all räktwisa och
billighet hög bestallning.
Inom Westmanlands Regimente har ett dylikt
förfarände ägt rum, dä. ester desi BeklädnadsDi-
rections anordning för är i8>Z. en afgift af ig
R:dr Banco blifwit af hwarje 9öore affordrad. En
afgift, hwilken för mina Commitlenler sä myckel
Pen 2l April» sZ§
mera orattwis, som dä de, enligt 1728 ärs för
Kongl. DuhlRegiincnlet och den del af Stora Kop¬
parbergs Län hörande kill Westmanlands Regimen¬
te upp, ärrade och af Högstsalig Konung fkLMiD
sanctionxrade Comracr, warn iträn Beklädnads-
styldighet frikände, emot der de lill Kongl. Mas:t
och Kronan erlade y Daler Kopparmynt, som nu
efter Mynlförändringen ärligen utgär med l R;dc
8 st, Banco,
Rättwisan till ersättning för ifrägawarands
medel, synes mig wara af warda Ledamöter jnons
RttsSsänden förut tillräckligen och med högt gilti¬
ga ffäl styrkt, att widare derom syries öfwerflödigt
framlägga. Jag fär säledes blott, med äberovane
Pe af 73 T- Regeringsformen, pästä, det mina AoNf»
miltenter, till bibehällande af allmänna rättsgru!?-
Ler och Constitutionens helgd, mä anses berättiga¬
de» att, derest medel till ersättningen för närwa-
rande skulle brista, de dock framdeles af blifwande
Staksbejparingar och öswerstotlsmedel, eller i qwill?
ning emot framdeles lstgäende Beklqdnadsmedel,
erhålla htpad de uiöfwex sin skyldighet bliftvit af-
fordrade, samt att Statsutskottet förestär RfkelS
Högloft. Ständer, an till Kongl. Maj:t framför^
underdäniga anmälanden derom-
Hwad för öfrigt StatsUkskotlels Betänkande
tfl! förnyadt Beklädnadsfäkt angar, sä skulle anta¬
gandet af dest primiliva Förslag medföra betydlig
tillökning i beklävnadsbeswärek wid Westmanlands
Regimente, emot hwad det förut warit; ty ehuru
olikheter inom Regimeniet uti privala Contracrstz
29,6 Den 2i April.
sig härstädes företer, sä skulle bock erläggandet til!
^del af en Lif- elier Kronoinundering för Roiehäl-
larne blifwa i priset wida högre, an ben siapmun-
renlig en del Rotar nu lill Soldaten bestå. Jag
tror mig således böra pasta, att Rekarne för ken
Tel af Westmanlands Regimente inom Stora Köp»
parbergs Län, för hwisken jag förer talan, bör räk¬
nas bland dem, fom, enligt Utskottets Förslag,
Hwarje är betala /gidel eller r's'.del cf munderin¬
gens wärde, och hmarmed äfwen Soldaten är full,
komligt beklädd o.h belåten; enar det äfwen till
Aotehallares lättnad kunde iakttagas, att Soldaten
med mundering ej widare borde wara beklädd, än
Dä han wore i allmän tjenstgöring, såsom wid Re-
flimemsmökcn, Commenderingar och sä widare. .
I forntiden har delta medförr hen märkeliga nytta,
att Kronan ej bestätt Lifmundering oftare, än hwar¬
je io:de a ratte är, och jag tror art Soldaten, i
anfallet emot Rikets fiender, ffulle utöfwa lika
manbara stridskrafter, änskönt han, utom de all¬
männa rjenstgöringar, wore civilt beklädd.
Slukeligen hemställes, att detta milt wörd-
samma anförande ma med äkrremisten till Höglofl-
SlatsUtffoltet ätfökja.
sofian Lrsson
frän Råggärds Fögderi.
Austers Danielson fran Elfsborgs Län wille
härwid hafwa bifogal den önskan, att alla" de or¬
ter, hwarest i ert eller annat afseende lika förhål¬
lande inträffar, som det af hostan Lrsson Uppgif,
na wid Kongl. Westmanlands Regimente, mätte
Den si April-' s§7
tillerkännas lika ratt till ersättning, som nu blifwit
yrkad för detta Regimentes Rotehållare; deruti
Daniel ^näeralon frän Upsala Län instämde; hwar-
emot jokan lUaZvus Wesling frän Westmanland
anmärkte, att lika förhällande sä mycket mindre
lärer förefinnas wid andra Regimemer, som stilj-
akligheter i detta afseende äfwen förete sig wid
Let ifrägawarqnde Regrmentet, helst den del deraf,
som ar förlagd i Dalarne, ej åtnjuter den i Tun¬
na Spannmål, som i Westmanland blifwit hwar-
je Rottbäll förunnad och derefter till KnekteLcgo-
mälsCahan besparad, pä fält hans sistlidne Pieni-
hag i delta ämne upplasta Anförande närmare ut,
reder' och anhöll äVe5lin§ i öfrigt, att fä särskildt
Lill trycket befordra detta anförande, hwiiket af
Ätandet bifölls»
Med besia anmärkningar och hwad"som fisilid-
ne Plenidag tvidare blifwit i ämnet anfördr, bcstöt
HeLerwärda Ständer, uppå framställd proposition,
att tilt SkaloUtstorttk äterförwisa desi jfrägawaran-
de Betänkande, för arr sörnyadt Utlåtande öfwer
Hrendet asgifwa.
Pä kristers Danisllons frän Elfsborgs Län
med siere Lcoamörevs förnyade begäran, kades yt¬
terligare pä bordet till nästa plenum sä wäl Ban-
coUtstorters Betänkande as den iz bennes, om
nödwändigheten af en förbättrad reglering, rörande
de frän Banken utgäende Länebiträden till under¬
stöd för nyttiga odlingar; som ock Allmänna Be-
swarS- och EksnomiUtstvtlcls förnyade Uttalande,
??? Dm si 2lprls.
anqäende föreflaaet inrättande af ett SpannmZlAe
Magasin i Borås-
Änyo föredrogs och biföllos GtatsUrskolkerff
bordel hanlande;
1:0 Betänkande af den r? innewarande April,
ongäende den under Kanal. BergsCol cgii dispo»
sition och förrvaltning ställda f. d. Catza, samt
CommerceNädet 6aIIöns ansökning on, »nstand med
Utbetalningen af ett fran samma ffasta erhället län;
2:0 Utlätands af samma dag. i anledning af
Kongl. Maj:ts nädiqa Remist af Fullmägtigcs s
JernConkoret underdäniga hemställan, om inför»
flrifwande af Gngelsmanncn ^kvrnson i och för
ett försök af ett nytt JernberedningSsait, under
namn af Puddlingsprocesten;
z:o Utlåtande af den itz i samma manad, f an?
ledning af Kongl. Majrts nådiga Proposition, om
rättelse i Nädärs- och BesparlrigSZörfatlningarne-
Enac BancoUrskottetS under den z afgifva
och sedan den , I i denna mänad pä bordet hrvi»
lande Betänkande, i anledning af rpäckr motion om
allmänt kungörande af BancoSedeS stockens belopp
för hwarje ar, nu ytterligare föredrogs, blef sam¬
ma Betänkande, efter nägon ösweriäggning, af He«
derwarda BondeSländet giiladr och govkandl.
Den 2i April?
Wid förnyad föredragning biföllos, upps sär»
fkjlde derom gjorda Propositioner, pä bordet hyn»
lande, ej mindre Srars- och BancoUtskvllens ge,
Me y sa ml den rz i denna mänad meddelta Betän¬
kande, angående mede! och utivagar lill Hjelmare
Slnsiwerks ombyggnad, än Stats- samt Allmänna
BelwärS- och EkönomiUtskottens likaledes gemen¬
samt afgifna Utlärande, i anledning af Kongl.
Mattts nädiqa Proposition, rörande inrättande af
Allmänna Arbets- och Correctionshus pä Borg,
hplms Slott och i Wadstena,
Per af Allmänna Beswärs- och EkonomiUk-
ffotiet den 2 dennxs afgifna Betänkande, hmilket
sista pfenumblifwit uppläst och lagdt pä bordet, an,
gående mäckra motioner om afstaffande af guld och
silfwer, sä wäl ä Civile som Mrlirajre Uniformer
nr. m.» blef nu ärer föredraget och derwid as Stän¬
der godkändt, likwäl med förbehäll om öppen pröf-
Ningsrätk i afseende pä färgen ä Armcens Bekläd.
nåd, hiparom flera morioner inom Ständer blrfwit
wäckt» ^ men annu ej afgjorda.
Aier föredrogs Allmänna Besmärs- och Eko-
nonstUtstorttts den 18 dennes pä bordet lagda Be¬
tänkande af den 2 förutgående, i anledning af wäck-
ta frågor om medel till öfwerflödets hämmande,
samt yrkadt förbud emot pppigheiswarors nyttjan¬
de och förbrukning m. m.» hwarwid blil5 ^änns-
ton fean Malmöhus Län äberopade sin till Ulffot-
ters Protokoll gjorda reservation emot bruk och nytt-
Den 2i April.
sands af Caffe, samt upprepade nu till flat derför
hivad han redan förut nämnt, an hela wär 2"'N-
export ieke upp,väger importen af Caffe; och dä pä
ekk är 7 millionen skätyund Caffe och Socker stola
blifwik endast i Götheborg införstrifne, kunde han
för si'! del ej undgä akt t>l>styr^a err kokalt förbud
emot ifrägawarande, Rikeis Handelsrväg fä be¬
tungande import artikel.
Kokärr I^aZnns VVeslrnZ frän Westerås Län
befarade, att i detta hänseende framställe fia etk
alldeles li a best ffrdt hinder, scm »>id frägan om
NummerLo-terieis indragning, nemligen omöjlighe¬
ten att, utan Bewillningens ytterligare betyoliga
förökande, fylla den ansenliga minskning i Stats-
Wcrke!S päraknade inkomster, som, genom de för
C-ffe nu inflytande Tullafgiflcrres upphörande,
ställe uppkomma.
Idlils ^lLnskon trodde deremot, att om de be¬
tydliga summor, scm nn ärligen utgå kill inköp af
Caffe, i stället blefive qmar inom landet, skulle det
icke blifwa swart akt genom Bewillning ytterligare
inbringa hwad iom nu ingär uti ifragawarande
Tullmedel, helst det alltid more och förblefwe en
winst för hwor och en enstild, att, med erläggan¬
de endast af den afgift som motswarar Tullen, be¬
spara den öfriga kostnaden för sjelfwa waran.
Uppå flere Ledamöters härefter gjorda begå-
rån, dies ärendet, intill nästa Plenum, förklarade
widare hanlande pä bordet.