Den 24 Martti. 601
Htvilket dock till Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning »vördsammeligen öttverlemnas.
Stockholm den 7 Martil 1810.
Pä Högloft. Nidderskapcts och Adelns magnar
lloll. 6l. Oxoustforua.
Pä Högwördiga Preste-Ständeks »vägnar
Öar! lloll. Lnös.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets »vägnar
6. ll. Lollönllorr.
Pä Hedertvärda Bonde-Ständets »vägnar
ö. Reiesson.
ck. AÄsÄ.
Äfwen föredrogs i sammanhang härmed föl¬
jande frän Wälloft. Borgare-Ständet ankomne
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 17 Marti» 1810.
S. D. Med de förändringar och tillägg, som
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bes»värs- och
Oeconomie-Utskott, i anledning af de hos Riks-
Ständen förekomne anmärkningar »vid deh afgifne
Betänkande, angäende Kronoskjutser, uti senare Ut-
lätande af den 7 i denna mänad föreflagit, blek
samma Betänkande af Borgare-Ständet gilladt;
htvarom de Respective Med-Ständen wördsamt och
wänligen skulle underrättas. Ilt supra.
Li protocollo.
n.
602
Den 24 Martn.
Hwad Högloft. Beswärs- och Oeconomie-Ut-
fkottet uti förenämnde sitt Utlåtande föreslagit, klef
efter derom af Talmannen gjord proposition af
Ständer gilladt och godkändt.
Till granskning förekom Allmänna Befwärs-
vch Oeconomie-Utskottets förledne gärdag pä bordet
lagde Utlätandc, i anledning af Lieutenanten Pähl-
manö och Rädniannen Wermings Mcniorialer,
om upphäswande af det nti Kongl. Brcfwet till
Kammar-Collegium den 26 Januari:' 1808 gifna
stadgande, angäende den sä kallade insinuations-
afgiften till Högbcmälde Kongl. Collegii Cancellie.
Joh. M. Wehing fran Westmanland: För
min del anser jag ätfkilliga betänkligheter möta för
antagande af detta Utskottets yttrande. Jag ber Stän¬
der draga sig till miniics, att just för det de i fräga
stälde Sexton fkillingar såsom insinuations-penningar
erläggas, njuter Allmogen den förmone», att, utan
behoi af Ombud eller widare kostnad har pä stället,
fä deras Utslag och Resolutioner genom Kongl.
Kammar-Collcgii försorg sig tillstälde. När här¬
till lägges asgiftens obetydlighet i jemförelse mot
en fädan fördel, kan jag icke annat än mcdgifwa
desi fortfarande, under förbehäll, att Allmogen wid
ifrägawarande förmon bibehälles.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga anförde, att ehuru
han sjelf wäckt fräga om berörde afgifts indragande,
wille han dock, wid betraktande af de swaga löne-
wilkor, som Kongl. Kammar-Collegii mindre Betje¬
ning nu innehar, ej widare fullfölja denna fräga, utan
medgifwa afgiftens beständ i en framtid, med del
uttryckliga förbehäll, att samma afgift »verkligen
Den 24 Martn.
603
warder anwänd till det ändamål, som frän början
warit dermed asyftadt.
Harwid upplästes följande frän Wällofl. Bor-
gare-Ständet ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 14 Martil' 1810.
S. D. I anledning af Herr Lieutenanten
O. F. Pählmans och Herr Nädmannen C. W.
Wermings till Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskott remitterade Me-
mvrialcr, angäende det i Kongl. Breswet till Kain-
niar-Collegimn den 26 Januarii 1808 gifne stad¬
gande, hwarigenom hwarje rättsökande part i be-
mäldte Kongl. Collcgium blifwit älagd, att innan
hans bcswär, förklaring eller anmärkning derstädes
emottages, till Collegii Calicellie erlägga en afgift
af Sexton skillingar Banco, hade wäl Beswärs-
och Oeconomie-Utskottet i Betärikande af den 7
denneS förklarat, det ifrägawarande Cancellie-afgift
wore af en fä olämplig och för rättsökande parter
tryckande beskaffenhet samt grundad pä en sä
felaktig princip, att Utskottet ansett sig böra hos
Riksens Ständer tillstyrka den underdåniga an¬
hållan hos Kongl. Maj:t, att det päbud, hwarigenom
denna afgift blifwit tilläten, mätte genast i Räder
warda upphäswit; men Borgare-Ständet, som an-
säg ifrägawarande afgift, i förhällande till dest obe¬
tydlighet och nyttiga anwändande, hwarkcn kunna
fägas wara af nägon tryckande beskaffenhet, eller
sakna en billig grund uti de omständigheter, hwilka
säsom skäl till denna författning i Kongl. Maj:ts
Nådiga skrifwelse äbervpas, fann för sin del icke
anledning att om högstbcrörde päbuds upphäfwande
604 De» 24 Martil.
underdånig anhållan göra, utan blef alltså Utskottets
ofivanberörde förslag af Ständet förkastadt.
Och skulle de Nespective Mcd-Ständcn tvörd-
saint och wänligen härom underrättas. Ilt 8upra.
Dx xrotoeollo
Efter öfwerläggning härom, och sedan Ständet
inhämtat underrättelse, hurusom, enligt Högloft.
Kongl. Kammar-Collegii faststälde arbets-ordning, All¬
mogen äger tillgodonjuta den förmonen, att, enär deh
beswärshandlingar uti förefallande ämnen blifwit till
Kongl. Collegium ingifne, sedermera, utan behof af
Ombud här pä stället, fä Kongl. Collegii Expeditioner
genom Konungens Befallningshafivande i Orterne
stg tillstälde, beslutades, att Ständet, lika med hivad
Wällofl. Borgare-Ständet uti Protoeolls-Utdrag den
14 innemarande manad sig utlätit, icke har något
att påminna ivid den författnings bibehållande, som
tillägger Kongl. Collegii Cancellic-Betjening Sexton
fkillingar för hwarje dit iugiftvande privat ansök¬
nings- och beswarsskrift, dock med »vilkor, att All¬
mogen hädanefter som hittills får njuta oftvan-
näinnde förmon, i afseende pa dehe Expeditioners
utbekommande, tillgodo.
Föredrogs följande fran Högloft. Stats-Utfkottet
ankomne:
Wördsamt Memorial.
Herr A. Nordenstolpe har uti Memorial titt
Högloft. Ridderskapet och Adeln föreslagit, att Rik¬
sens Högloft. Ständer mätte besluta, det åtminstone
»vid en kommande Riksdag, om icke nu genast tvid
Den 24 Martti.
605
denna, alla Klubbar och Tafflar, so», under förra
och denna Riksdag wanligtwis hafwa hällitS pä
Statens bekostnad, alldeles mätte upphöra. Om
de sä kallade Klubbar skulle anses nödige, torde,
efter hans yttrande, en enda för alla Ständen
wara ledande till det mest nyttiga andamäl, att till¬
sammans fä rådgöra om de förekommande Ri¬
kets angelägenheter, och hwartill, om wederbörligt
tillständ winnes, han anser Stora Bours-Salen
bäst hastande.
Som Stats-Utskottet ansett nödigt, för be-
swarande af denna Remist, att erhälla en specistque
uppgift pä hwad som under närwarande Riksdag
blifwit af StatS-Werkets medel mänadtligen utbe-
taldt till underhållande af Herr Landt-Marflalkens,
Herrar Talemännens och Secreterarens hos det
Hedcrwärda Bonde-Ständet Tafflar, samt de sä
kallade Ståndens Klubbar; sa har hos Kongl.
Maj:ts Hof-Cancellers-Embete Stats-Utskottet ge¬
nom dest Ordförande begärt, att Kongl. Stats-
Contoiret mätte anmodas, att en sadan specisique
uppgift Stats-Utskottet med möjeligaste sörsta meddela.
I anledning häraf har Kongl. Stats-Contoiret,
enligt härhos bilagde Protoeolls-Utdrag af den 7
i denna mänad, en sädan uppgift meddelt, hwilken
härhos i afskrift jemwäl bifogas.
Stats-Utskottet sär för egen del anföra, att
hwad angär kostnaderne till de sä kallade Ständens
Klubbar, sä har inom Utskottet den tanka warit
allmän, att hwad som till förtäring ä desta Klub¬
bar kan erfordras, bör för kommande Riksdagar
as hwarje Ständ särskildt af egne medel eller tillskott
bestäs, pä sätt tillförene warit wanligt och nu äfwen
af Preste- och Borgare-Ständen sker, men att hos
Kongl. Majrt kunde i underdänighet anhäl-
las, det nödige rum till en Klubb för hwarje Ständ
606
Den 24 Martil.
särskildt, uien icke en allmän, sorn Herr Norden¬
stolpe föreslagit, mätte uti något af Kronans hus
i Räder utses.
Beträffande äter kostnaderne till underhällande
af Tafflar sä ival för Herr Landt-Marskalken, som
Herrar Talemänncn och Hederwärda Bonde-Stän-
dcts Secreterare; sä har Stats-Utskottet icke fun¬
nit anledning till förcsläende af total indragning
deraf. Denna utgift pä Statens bekostnad har
frän längre tider tillbakars icke utan anledning wa¬
rit wänlig och bestädd. Den synes ock Statö-llt-
skottet för framtiden icke eller böra upphöra; men
Stats-Utskottet anser dock, att wid hmarje Riksdags
början borde bestämmas en efter dä »varande omstän¬
digheter och gängse priser länipad wist summa i
mänaden för hwarse af dessa Tafflars underhäll
under den pastäende Riksdagen; hwilket Riksens
Högloft. Ständers Egen närmare pröfning »vörd¬
sammeligen hemställcs.
Stockholm den 10 Martu 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues lsleminA.
Pä Högwördiga Prcste-Ständets Ledamöters
wägnar
11». ^Veiclmun.
Pä Walloft. Borgare-Ständets Ledamöters
»vägnar
Hir. LmAel.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ckol». Illriossvn.
Den 24 Martu.
607
Hwarefter ett sä lydande af Pehr Oxelberg
fran Carlskoga »u ingifwit Memorial upplästes:
Wördsamt Memorial!
Under loppet af denna Riksdag hafwa motio¬
ner, sa wäl hos Nidderskapet och Adeln, som bos
Bonde-Ständet, blifwit wäckte derom, att Tafflar
och Klubbar, hwartill kostnaden tageS af Statens
medel, borde indragas och denna utgift besparas,
enär det synes wara en motsägelse, att slösa betyd¬
liga summor, utan ändamål, just som ruan mest
talar om indragningar, och med öppna ögon städar,
att Statens inkomster icke äro tillräcklig,: till sädane
utgifter, som icke kunna undwikas, och dä man for¬
drar, att indragningar skola göras wid sjelswa Hof-
wet; men dessa motioner hafwa bliswit lcmnadc utan
allt afseende, och Tafflar och Klubbar hafwa under
denna Riksdag redan kostat Staten 60,759 Riks¬
daler 40 stillingar 10 runstycken, hwilken summa
kunnat anwändas till laugt angelägnare behof.
Enligt Kongl. Stats-Contoirets uppgift, har blif-
wit utgifwit till Herr Grefwe» och Landt-Marstal-
kens bord 11,315 Riksdaler 19 stillingar, till hans
Laqueijer 693 Riksdaler 16 stillingar, dito till för-
ledit ärs hushyror 1,943 Riksdaler 16 stillingar;
ytterligare till Adels-klubben 4,190 Riksdaler; —till¬
sammans 18,142 R:dr 13 st. 7 rst. Preste-Ltändets
förtäring har kostat 6,666 Riksdaler 32 stillingar;
Borgare-Ständets har kostat 8,000 Riksdaler; men
för Bonde-Stäudets räkning har blifwit utgifwet i sär¬
skildta poster 11,844 Riksdaler 21 stillingar, 6,000
Riksdaler, 7500 Riksdaler, 1,219 Riksdaler 1 stil¬
ling 9 runstvcken; hyra till Talmannen 800 Riks¬
daler; till Herr Landshöfdingen Baron Hakansson
1,000 Riksdaler; och till Herr Nevisions-Secrcteraren
608
Den 24 Martn.
Agardh 1,586 Riksdaler; — tillsammans 36,950
Riksdaler 23 skillingar 3 runstycken, sä att hela
summan utgör 69,759 Riksdaler 40 skillingar 10
runstycken Banco. Jag uppehåller mig icke wid
någon undersökning, hurutvida dessa summor werke-
ligen ätgatt eller icke, och om den hushållning, som
blifwit widtagen, warit inrättad pä ett sätt, som
möjligen kan förswaras; men jag kan icke undgä,
att i synneryet fästa min uppmärksamhet pä utgif¬
ternas olika förhällande emellan Niks-Ständen, enär
Kongl. Stats-Contoirets uppgift wisar, att utgif-
terue för Bonde-Ständet kostat 36,950 Riksdaler
23 skillingar 3 runstycken eller nära sex gänger mer,
än utgifterne för Preste-Ilandet, sa att, enär Bonde-
Ständet föga utgör mer än tre gänger större antal,
än Preste-Ständet, borde, efter denna proportion,
wällefnaden hos Bonde-Ständet under denna Riks¬
dag hafwa warit dubbelt större än hos Preste-
Ständet.
Jag har, som jag will päminna mig, ej
mer än fyra ä fem gänger spisat wid Talmannens
bord, och kan säledes icke med säkerhet weta, huru
hushållningen i allmänhet warit inrättad, och huru
stort öswerflödet kunnat wara; men att utgifterna
för Bonde-Ständet utgjort, som jag anfört, sex
gänger större summa än för Preste-Ständet, och att
denna kostnad belöper till omkring 245 Riksdaler
för hwarje Ledamot af Bonde-Standet, ehuru stera,
deribland äfwen jag, icke af den utgifne summan
förtärt mer än högst 10 Riksdaler, kan icke annat
än wäcka en allmän förargelse hos hemmawarande
Medbröder, ehwad denna skilnad i utgifter härleder
sig ifrån misshushällning, eller ifrän ett öfwerstöd,
som icke passar tvärt Ständ, hwilket senare lik-
wäl jag icke förmärkt de fä gänger, jag halt
Den 24 Martti. 60S
den äran, atr räknas bland gästernas antal, hwilka
dä bestädt af 10 ä 12 af Ståndets Ledamöter.
Och fom jag hos mina hemmawarande törs¬
tige Medbroder icke will räknas ibland dem, som
medwerkat till detza stora utgifter, eller som under¬
låtit att söka mota dem, och icke eller will anses såsom
den, hwilken pä Statens bekostnad njutit hela mitt
uppehälle under denna Riksdag, hwilken misttaiika,
dä man betraktar summans hela storlek, lätt kan
äga runi; sä har jag till Protokollet welat göra
denna anmälan, och hemställer ytterligare, att deha
Klubbar och Tafflar genast mätte upphöra, som kan
hända bidragit, mer än nian tror, till Riksdagens
förlängande.
Hwaröfwer jag begär proposition, och att Stän-
dets beslut »rätte communiceras de öfrige Respec-
tive Med-Ständen.
Stockholm den 23 Martu 1810.
?. OxellasrA ?:8ora.
Härmed förenade sig Eric Andersson frän
Swartsjö, Eric Oisson frän Stockholms Län saint
Bengt Niclasson och Andreas Ionsson frän Bohus
Län, hwareftcr handlingarne blefwo pä bordet lagde.
Upplästes följande frän Wällöf!. Borgare-
Ständet ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protokollet, hältet uti Bcrgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martil 1810.
S. D. Öfwer ett frän Hederwärda Bonde-
Ständet remitteradt Memorial, angäende akers läg-
Bondeständets Prot. 1810. Del IX. 39
610
Den 24 Martti.
gande i linda, ärlig dikning och hägnad, samt om
utwidgande till andre Jordägare af de i 8 § 27 Cap.
Byggninga-Balken frälsehemman tillagde rättighe¬
ter, hade Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott uti
Betänkande af den 11 Augusti 1809 sig yttrat,
med afstyrkande af all ändring i hmad allmänna
Lagen vin förenämnde skyldigheter och rättigheter
förordnar.
Borgare-Standet, som pa förekommen anled¬
ning, enligt Protokollet för den 5 sistledne Septem¬
ber, pröfningen af detta Utskottets Betänkande upp¬
skjutit, gillade nu, hwad wälbemälte Utstött härut¬
innan yttrat; och skulle de Respectioe Med-Standen
wördsamt och »vänligen härom underrättas. Ilt
supru.
Lx protoooUo
-7. 77. Benson.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Srändets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martu 1810.
S. D. Uti Memorial af den 5 i denna ma¬
nad hade Riksens Högloft. Ständers Constitutions-
Utskolt föreslagit wista förklaringar af Regerings¬
formens 49 och 61 och fann Ståndet, att frä-
gan härom, såsom i behörig ordning wäckt, skulle,
enligt hwad Utskottet yttrat, »vid nästkommande
Riksdag af Konungen och Riksens Ständer till pröf¬
ning och afgörande företagas; hwilket de öfrige Re-
spective Stander» wördsamt och »vänligen skulle till-
kännagifwas. lik 8upru.
Lx xrotoeollo
7. 77. Bste^sorr.
Den 24 Martil.
61
Utdrag af Protokollet, haltet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martti 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ständet det yttrande,
som, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Pro¬
position af den 21 sistlidne Februari»', Riksens Hög¬
loft. Ständers Banco-Utskott, i Memorial den 15
dennes, afgifwit, rörande Allmänna Bra»,dförsäk-
rings-Werkets begärda rättighet till Lans uppta¬
gande uti Riks-Disconten; och skulle de Respective
Med-Standen wördsamt och »vänligen häron» un¬
derrättas. Ht supra.
Lx protooollo
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plennrn wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martii 1810.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts pä bordet lagde Protocolls-
Utdrag af den 27 December 1809 samt Memorial
af den 17 Februarii och 10 Marti» detta ar, inne¬
hallande Utskottets särskildta yttrande, i anledning
af Kongl. Mas:ts Nådiga Propositioner af den 25
Oktober nästledit och 21 Februarii innewarande ar,
angående Allmänna Brandförsäkrings-Werket, beslöt
Borgare-Ständet, att, sedan bemälte Werks delägare
förklarat sig wilja ifrån Riksgälds-Contoiret uttaga
deras derstädes »varande Fond, hwarigenom all re¬
lation Werke»» emellan komme att upphöra, de hos
Riksgälds-Contoiret inncstäende Brandförsäkrings-
medel skola pä Directionens till görande Nequifition
äterställas; men att ränta dera, pä sätt Slats-Ut-
skottet uti deh förstnämnde Protocolls-Utdrag och
612
Den 24 Martil.
Memorial tillstyrkt, samt uppå de skäl. Memorialet
af den 10 i denna manad innehaller, bör Brand-
försäkrings-Werket godtgöras endast till den sista
October 1809, eller den dog, dä, ester den genom
Herrar Fullmägtige skedda wilkorliga uppsägning,
räntan upphört att widare löpa; kommande all ge¬
menskap emellan Niksgälds-Contoiret och Brandför-
säkrings-Werket derefter att förfalla.
Härom skulle de Nespective Med-Ständen »vörd¬
samt och wänligeu underrättas. Ilt supra.
Lx protooollo
itersö».
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständcts Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martti 1810.
S. D. Efter föregängen granskning af Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna Be-
swärs- och Occonomie-Utskotts den 5 i denna ma¬
nad afgifne gemensamma Betänkande, angående all¬
männa Skogshushållningen i Riket, blefwo ej min¬
dre detta än Beswärs- och Oeconomie-Utskottcts
förut enskildt meddeldte Betänkande i samma ämne,
uti de delar deraf, som ej genom det förutnämnde
ändrade äro, af Borgare-Ständet gillade; hwarom
de Nespective Med-Ständen wördsamt och wänligcn
skulle underrättas. Ht supra.
Lx xrotoeollo
Utdrag af Protocollet, hället uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm oen 23 Martil 1810.
S. D. Dä Borgare-Ständet till granskning
företog, hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Den 24 Martn. 613
Beswärs- och Occonomie-Utskott uti Betänkande
af ben 25 sistlidne Februari»' föreftagit och heinstält,
i anledning af ett ifrån Högloft. Ridderskapet och
Adeln remittcradt Memorial, rörande »viha uti In¬
delnings- och Roteringswerkct pästädde mihbruk,
femte uppgifne förslag till deras afhjelpande, blef
famina Betänkande af Ständet till alla delar gilladt,
med tillägg as den underdåniga önskan, att Kongl.
Maf:t, wid detta ärendes granskning och afgörande,
Nädigst täckes fästa ett ömt afseende ä de färskildte
klagomål i deha ämnen, som genom uiiderdäniga
besmär fran åtskilliga orter hos Kongl. Maj:t an¬
förde äro.
Detta skulle »vördsamt och »vänligen de Re¬
spektive Med-Ständen tillkännagifivas. Ilt supra.
Dx piotoLvllo
A.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Marti» 1810.
S.- D. Seda»», pä sätt Protokollet för den 5
September 1809 innehåller, Borgare-Standet upp¬
skjutit pröfningen af Riksens Högloft. Ständers Lag-
Utskotts 2:ne färskildte Betänkande» as den 11 för-
utgängne Augusti, det ena angående ändring i La¬
gens stadgande om ärlig nybyggnad ä Krono-, Skatte-
och Frälsehemman, och det andra rörande ändring
i Lagens stadgande i 27 Cap. 3 8 Byggm»,ga-
Balken om 20 alnars ärlig taktäckning; fä bleswo
dehe ärender nu äter företagne; och fann Ständet,
att dä de frågor, hwaron» deha Betänkande»» handla,
äro i oskiljaktig förbindelse med de Oekonomiska
ämnen, sou» innefattas i den af Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskottet föreflagne nya Byggnads- och Huse¬
614
Den 24 Martu.
syns-ordning, ock sistnämnde författning redan blif-
wit i heta dest widd af detta Stand i underdånig¬
het öfwerlemnad till Kongl. Majrts Egen höga
granskning, kunde ock någon särskild pröfning as
Lag-Utskottets ofwannänmde yttranden nu mera icke
äga rum; hwarom de öfrige Respektive Med-Stän-
den wördsamt och »vänligen skulle underrättas. Et
supra.
protoeollo
Ä. ^6t6--so-r.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martn 1810.
S. D. I anledning af htvad Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskott i Memorial af den 1 dennes
yttrat, öfwer ett frän Hederwärda Bonde-Ständet
reiiiitteradt Memorial, angående prolongation a in-
betalningstiden af det till de olycklige Jnwänarne
i Westerbotten betviljade 50,000 R:drs län, beslöt
Borgare-Ständet, att, till befordrande af denna ge¬
nom kriget synnerligen lidande Landsorts snarare upp¬
komst och förkofran, förenämnde län mä, efter 2
ärs förlopp, salunda betalas, att en femtedel af
summan hwardera af de fölfande fem ären till Riks-
gälds-Contoiret erlägges; hwilket härigenom skulle
de öfrige Respective Ständen wördsaint och »vänli¬
gen tillkännagifwas. Et supra.
Lr protooollo
Föredrogs Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskottets den 10 i denna »nänad atgifne Betän¬
kande, innefattadt uti följande
Den 24 Martti.
615
Utdrag as Protokollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oecouomie-Utstott den 10 Martil
1810.
S. D. Företogs till granskning 6:te Puncten
af Hederwärda Bvnde-Ständets, genom Protocolls-
Utdrag den 21 Julii sistledit ar, till Utskottets be¬
redande och närmare utarbetande östverlemnade yr¬
kande, hmilken punct innefattar påstående, att En-
stiftes och Storskiftes-författningarne maga öfwer-
ses och lämpas efter behofwen och omständigheterne
pä olika orter, och att emedlertid i synnerhet En-
skiftes-sörfattningarne mä inställas till deras werkan,
pa det widare olägenhet es mätte af dem bliswa en
följd.
Ehuru det icke kan bestridas, att wipa localer
uti detta widsträckta Nike äro af den beskaffenhet,
att Enskiften der ärv oanwändbare och mera skad-
lige än nyttige, finnas dock flere orter och större
Landsträckor, hwarest sädane Skiften med största för¬
del, bade för enskilde Jordägare och Äkerbruket i
allmänhet, dels redan stedt och dels framdeles kunna
wcrkställas. Storskiftes-sörordningen af är 1783
har, enligt Utskottets tanka, flere brister och med¬
för ofta större olägenheter än Enstiftes-författnin-
garne, hwaribland kan räknas den för ett wäl in-
rättadt Jordbruk hinderliga omständighet, att Stor¬
skifte af Äker är tillåtit i flera Skiften och Tegar.
När härtill kommer, att Enskiftes-förordningarne på¬
bjuda, att wifie gode Män, walde af Jordägarne
kjelfwe och kunnige i Landt-hushallningen, skola be¬
döma, om och huruwida det sökte Enskiftet är lämp¬
ligt och nyttigt, sa synes den öfwerklagade olägenheten
icke wara särdeles att befara. Da Utskottet dehutom
är öfwertygadt om den bätnad för Rikets Åkerbruks-
616 Den 24 Martil.
skötsel. Enskifte,, i allmänhet medföra, och h,vilken
redan fullkomligen wisat sig i de södra Provincerne,
fastän saulina förrättningar, gemensamt med alla
stora företag, i börsan pä sina ställen mött någon
fnurrighet och fordrat medel, hwilka endast i framti¬
den ersättas, kan Utskottet för sin del icke understödja
det Hederwärda Bonde-Ständets yrkande, att detze
Författningar mätte till deras werka,, genast in¬
ställas. Utskottet anser sig likwäl, i anledning as
Bonde-Ständets derom yttrade önskan, böra wörd-
samt tillstyrka en underdänig hemställan till Kongl.
Mas:t, om icke Kongl. Maj:t Nädigst skulle täckas
lata öfwerse de sä wäl för Storskiften som En¬
skiften i allmänhet »varande Författningar, pä det
de samma i de delar deraf, som till »vista orter ej
äro lämpelige, efter omständigheter,,e ina kunna
rättas och förbättras; men emedlertid, och intill dest
en sädan förbättring hunnit »verkställas, böra, efter
Utskottets tanka, de gällande Enskiftes-Författnin-
garne lända till efterlefnad. Ilt supra.
Lr protooollo
Lades pä bordet.
Upplästes ett sädant af Anders Andersson Äberg
frän Westerbotten nu ingifwet
Wördsamt Memorial.
Utan att omnämna de synbara orsaker, som i
mer och mindre män hittills wällat samt widare
torde befordra utdrägten med denna Riksdag, ehuru
deha orsaker ligga för en öppen dag och kunna ur¬
Den 24 Martil.
617
skiljas, utan att omnämna deni, hwilket NN icke är
föremålet; sä tillätom, mine Medbröder, att jag un¬
derställer Edert ompröfwandc, det ma antagas eller
icke, nemligen, att Högtärade Taleman, jemte Herr
Lagman och Secreterare,!, wille hos Hans Kongl.
Majrt wär alleriiädigste Konung undcrdanigst an¬
hålla, att en bestämd tid utsattes till detta Riks¬
mötes slutande, eller ock, om detta Project icke an¬
ses för det rätta, att nu mera mätte med synnerlig
flit arbetas och i sadant afseende derom med de öf¬
rige Talemännen päyrkas, ty hwar dag härstädes är
dyr för Samhället och således utan förmän äfwen för
den bäst belönta, sa wida medborgerligt wäl iakt¬
tagas bör.
Detza mina wälbemalta tankar komma icke
ifräu egennyttig afsigt, eller att till nägon göra före¬
bråelse; jag hoppas derföre, att de Åtminstone i den delen
witöordas, och i hufwudsaken winna de det afseende
de förtjena.
Stockholm den 20 Martu 1810.
kristers ^.uäersZOu
ifräii Westerbotten.
Lades pa bordet.
Slutligen företogs till afgörande Högloft.
Stats-Utskvttets den 28 ststlidne Februarii pä bor¬
det lagde Memorial af den 15 i samma mäuad,
meddeladt i anledning af samtelige Riks-Ständens
äterremitz af Utskottets förut afgifne Betänkande om
ett ärligt underhäll för den äterstäende delen af Fin¬
ska Armöen.
618
Den 24 Martn.
Harwid upplästes följande fran Högloft. Nid-
derstäpet och Adeln saint Wällofl. Borgare-Stän-
Let i detta ämne aflätne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 3
Martill 1810.
S. D. Företogs till afgörande Stats-Utskot-
tets den 28 Februarii pä bordet lagde Memorial,
rörande det genom Kongl. Majrts Nådiga Proposi¬
tion begärde underball för den återstående delen as
Finsta Armeen; ock blef Stats-Utstottets berörde
Betänkande gilladt med följande förändringar och
tillägg, nemligen:
1:o. Att dä Riksens Ständer nu bewiljat,
att den af Stats-Utskottet söreftagnc summa 64,505
R:dr mä till detta ändamäl anwändas, i underdä-
nighet till Haus Kongl. Maju stulle öfwerlemnas,
att bland de Officerare, som inom den bestämda ti¬
den sig anmäla, fördelningen »verkställa, dock med
förbehåll, att den fördelning, Stats-Utskottet föresla¬
git, mätte blifwa ett bestämdt minimum för hwad
ät Officerare af hwarje grad i expectance-lön till¬
delas.
2:o. Att de, som enligt Utskottets Betänkande anses
berättigade till ackordsersättning, kunna densamma
erhälla, oaktadt de ej till expectance-löners Åtnju¬
tande till Swerige öfwerresa.
3:o. Att tiden för deras hitkomst, hwilka af
expectance-löner wilja komma i Åtnjutande, saststäl-
les till den 1 Julii, Kongl. Maj:t dock obetaget, att
göra afseende pä de laga hinder, som kunna möta
Leras hitresa, allenast de sin afsigt att hitkomma i
laga tid anmält.
Den 24 Martn.
619
4:o. Att om, wid den anflagne summans fördel¬
ning efter vet föreflagne minimum, något öfverskott
skulle uppkomma, öfwerlemnas i underdånighet ät
Kongl. Mastt, att anwända detsamma till lönernas
förökande, warandes detta gällande i 5 ar eller till
Riksens Ständers nästa sammankomst.
5:o. De härmedelst bewiljade löneförmåner
skola lika utsträckas till alla märfmade Finska
Regementers Officerare, som es genom de i Betänkan¬
det föreskrifne wilkor blifwit undantagne.
6:o. Att till föreskriften om de Officerare,
hwilka, efter att i 10 ars tid hastva njutit expec-
tance-löner och ej under tiden blifwit i Ordinarie
tjenst antagne, blifwa sin rätt till ackordsersättning
förlustige, tillägges orden: eller under tiden ej welat
accords-ersättningen emottaga.
7:o. Att hos Kongl. Majrt i underdånighet
skulle anhällas, det matte af Boställs-Cafian, der sä
tillgäng finnes, de öfwerflyttade och med expectance-
löner sörsedde Officerare inqwarteringspenningar
tilldelas, i likhet med deras »vederlikar. Ilt supra.
Rx protoeollo
^4. O. /Mr/srstoh-e.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Martti 1810.
S. D. Borgare-Ständet biföll till alla delar,
hwad, i anledning as Kongl. Majrts Nädiga Pro-
fition om ett ärligt underhäll för den äterstäende
delen af Finska Armeen, Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats-Utskott, fa wäl i afseende pä det i fräga
warande underhållet, som att Officerarne mä sine i
Stats-Contoirets Obligationer erhållande accords-
620 Den 24 Martn.
summor pä annuitets-fonden emot 7 procents ränta
insätta, uti ytterligare Memorial af den 15 näst-
lidne Februarii föreslagit och hemställt, samt med
bibehållande af hwad i alla öfriga omständigheter,
rörande detta ämne, Utskottets förra Betänkande in-
nehäller; hwilket de Respective Med-Ständen »vörd¬
samt och »vänligen skulle tillkännagifwas. Ilt
supra.
Lx protoeollo
-7. 2.
Och beflöt Ståndet, efter derom af Tal¬
mannen gjord proposition, att gilla och antaga,
hwad Utskottet i förenämnde afseende föreslagit och
hemställt, dock sa, att da underhällssumman nu blif-
wit, i enlighet med Utskottets project, af Ståndet
faststald, ansäg Ständet fördelningen deraf till »viha
Corpscr och grader böra pa Kongl. Maj:ts Nädiga
pröfning ankomma, sedan Kongl. Maj:t häröfwer
i Nader behagat infordra deh Tjenstgörande Gene¬
ral-Adjutants för Armeen underdåniga utlakande.
Ständets Ledarnöter åtskiljdes.
Iu Ltlsra xrotooolli
621
1810 den 27 Martil.
Plenum kl. 10 f. m.
Sedan bön bliswit förrättad, erindrades Bonde-
Ständet, att, i enlighet med det utfärdade anslaget,
egentliga ändamälet med denna sammankomst more,
dels att utse de 2:uc Reserv-Fullmägtige, som, i
händelse före nästa Riksdag någon varancé ibland
Ständcts Ombud i Banco- och Niksgälds-werken
skulle inträffa, dä böra i de asgängnes ställe denna
befattning tillträda, dels' ock de Revisorer, som ä
wista tider före Nikseno Ständers nästa samman¬
komst skola granska Stats-, Banco- och Niksgälds-
werkens tillstånd.
Bonde-Ständet beslutade, att härwid skulle föl¬
jas den ordning: att först genom en as hwarje Le¬
damot ingiswen walsedel kalla 2:ne personer till
Reserv-Fullmägtige; att den af detza twä, som sär
de flesta rösterna, ingar pä den först ledig blifwande
Fullmägtiges plats, ware sig i Banken eller Riks-
gälds-Contoiret; och att den, hwilken dernäst sär
det högsta röstantalet, sedermera kommer att, i hän¬
delse af widare varancé, pä nägotdera stället biträda;
att etter walet af deste Reserv-Ombud hwarje Stän-
dets Ledamot skriftligen, medelst sex personers upp¬
förande pä en sedet, utser dem, som ä Ständets wäg.
nar skola förrätta 1812 ärs Revision; och derefter
pä lika sätt kallar sex andra, som komina att Revi¬
sionen är 1814 besörja; samt slutligen att wid wa¬
let nägon Reserv-Fullmägtig eller Revisor i följd af
622
Den 27 Martn.
Ständets förut denna Riksdag tagne beslut icke får ut¬
ses frän Uplands, Jönköpings, Elfsborgs, Gefleborgs,
Örebro ocb Bobus Län, hwarifränFnllmägtige i Ban¬
ken och Niksgalds-Contoiret redan äro förordnade; äf-
wensom att mera än en person till någon af före¬
nämnde förrättningar icke kan wäljas frän hwarje
af de äterstäende länen, hälst i annat sall den röst,
sorn kallar flera, icke blifwer gällande.
Bengt Niclasson frän Bohus Län yrkade, att
som Pehr Pehrsson frän Blekinge under denna Riks¬
dag warit utsedd, att ä Bonde-ständets »vägnar
granska förwaltningen af Riks-Discvnten, sä borde
ivid detta tillfälle någon Ledainot frän Blekinge icke
fa »väljas, utan samma Län anses lika med dem,
som redan begagnat deras rätt att haflva Ledamö¬
ter »vid uppsigten och sörwaltningcn af Rikets all¬
männa medel. »
Häruti instämde Anders Jönsson frän Bohus
Län, Eric Olsson fran -stockholms Län och Anders
Sandsten frän Jönköpings Län samt Anders Ahlqwist
frän Elfsborgs Län med någre flere.
Blekinge Läns Niködags-F-ullmägtige förme¬
nade deremot, att dä öfwerenskommelseri inom Stån¬
det, att ej flere än ett Ombud frän htvarje Län wid
denna Riksdag fär »väljas till Banco- och Riks-
gälds-Fullmägtig eller Revisor, förr än sadane Om¬
bud fran alla Länen i Riket blifivit utsedde, icke
»varit träffad förr, än ester det Pehr Pehrsson af
Ståndet utnämndes till Revisor af Riks-Discon-
tens förwaltning för fistledit är; sä kan detta stad¬
gande icke werka pä Blekinge Läns rätt, att äswen
»vid närwarande tillfälle fä des Riksdagsfullmägtige
under omröstning.
Med undantag af Eric Olsson, Anders Sand-
stön, Bengt Niclasson, Anders Jönsson och Anders
Ahlqwist, som äberopade deras förra yttrande, bi-
Den 27 Martti.
62
soll Ständets öfrige Ledamöter, hwad Blekinge
Läns Fullmägtige salunda anfört.
Utan widare anmärkning företogs och werk-
stäldes derefter med slutne sedlar pä wanligt sätt
omröstning till wal af 2:ne Reserv-Fullmägtige ivid
Banco- ochRiksgalds-werken, hwarwid röstcrne utföllo
sä, att Riksdagsmannen Sibbe Jonasson fran Kro¬
nobergs Län erböll 32 röster
Nils Andersson fran Skaraborgs Län . . 20
Anders Pettersson frän Skaraborgs och
I. F. Frögelius fran Fahlu Län,
hwardera 19
Nils Nilsson fran Calmar Län ..... 14
Johan Magnus Wepingfrän Westerås Län 12
David Rasmusson fran Malmö och Swen
Pahlsson frän Christianstads Län, hwar¬
dera .................. 10
Anders Pehrsson frän Södermanland . . 9
Jon Ionsson frän Blekinge ....... 7
Anders Andersson Aberg frän Wester¬
botten ................. 6
Jonas Andersson frän Kronobergs Län,
Per Iansson frän Dalarön, Swen Nils¬
son frän Christianstads Län, Eric An¬
dersson frän Swartsjö, Anders Anders¬
son frän Östergöthland och Per Ols¬
son fran Halland, hwardera ..... 5
Anders Joachimsson frän Östergöthland,
Eric Bruse frän Carlstads Län och
Jöns Nilsson frän Östergöthland,
hwardera 4
Abraham Jonsson och Eric Olsson frän
Stockholms Län, Pebr Danielsson frän
Kronobergs Län, Jöns Isacsson frän
Östergöthland och Jonas Nilsson frän
Södermanland, hwardera ....... 3 ,,
//
/,
//
//
624
Den 27 Martil.
Jan Mattsson och Matts Ersson fran
Stockholms Län, Jeppe Christensson
frän Malmöhus Län, I. Hulten fran
Södermanland, Eric Ericsson fran
Westerås och Anders Nilsson frän Carl¬
stads Län, hwardcra 2 röster
Swen Mänsson frän Malmö och An¬
ders Andersson frän Carlstads Län,
Olof Olsson frän Lundby i Westeräs
Län, Nils Häkansson frän Christian¬
stads, Bengt Ericsson frän Skaraborgs
Län, Magnus Ionsson frän Östergöth¬
land, Bengt Persson frän Halland,
Petter Swensson fran Skaraborgs Län,
Anders Persson frän Stockholms Län,
Jonas Jonsson frän Södermanland,
Anders Pettersson frän Östergöthland,
Hans Hansson frän Kopparbergs Län
och Samuel Gillberg frän Westerås
Län, hwardera ............ 1 röst.
Öfwer ntgängen af detta wal, hwarigenom
Riksdagsmännen Sibbe Jonasson och Nils An¬
dersson blifwit till Nesero-fnUinägtige i Banco-och
Niksgälds-wcrkcn utsedde, skulle bewis genom Pro-
tocolls-Utdrag utfärdas.
Derefter företogs walet till Sex Ledamöter uti
1812 ärs Revision, och röstades derwid pä
Riksdagsmannen Anders Nilsson frän
Carlstads Län, som erhöll .43 röster
Jon Jonsson frän Blekingen ..... 37 ,,
Jan Magnus Westing frän Westeräs
Län 37 „
Eric Bruse frän Carlstads Län . . . 35 ,,
Eric Olsson frän Stockholms Län. ... 32 ,,
Jonas Andersson fran Wester Norrland och
Den 27 Martn.
Swen Pahlsson fran Christianstads
Län, hwardera 31
Nils Nilsson krän Calinare Län ..... 30
Anders Persson frän Södermanland ... 29
Anders Andersson Elberg frän Westerbot¬
ten, Iöns Nilsson frän Östergöthland
och Pehr Iansson frän Kopparbergs
Län, hwardera 28
Bengt Persson frän Halland .27
JonaS Häkansson frän Calinare Län ... 26
Dawid Rasmusson frän Malmö Län . . 18
Jöns Isacsson frän Östergöthland .... 14
Hans Hansson frän Fahlu Län och An¬
dreas Pettersson frän Östergöthland,
hwardera . .............. 13
Anders Joachimsson frän Östergöthland
och Eric Ersson frän Westeräs Län,
hwardera 11
Pehr Olsson frän Halland och Nils Hä¬
kansson frän Christianstads Län, hwar¬
dera ............ 10
Jeppe Christensson frän Malmö Län . . 9
Abraham Jansson fran Stockholms Län 7
Anders Andersson fran Östergöthland, Jo¬
nas Ionsson frän Södermanland och
Jon Jöransson frän Öland, hwardera .. 6
Anders Persson frän Stockholms Län, An¬
ders Nilsson frän Jemtland, Olof Ols¬
son frän Siggestad i Westmanland,
Hulten och Lars Larsson frän Söder¬
manland, hwardera .......... 5
Eric Andersson frän Swartsjö och Bengt
Swensson frän Östergöthland, hwar¬
dera 4
I. F. Frögclius frän Dalarne och Lars
Wiklund frän Ångermanland, hwardera 3
BondestLndets Prot. 1810. Del. IX.
626
Den 27 Martil.
Jan Mattsson och Eric Lodin fran Stock¬
holms Län, Olof Larsson frän Öland,
Olof Olsson fran Lundby i Westman¬
land, Anders Andersson frän Werm¬
land och Samuel Gillberg frän We¬
sterås Län, hmardera ......... 2 röster
Anders Olsfon fran Södermanland, Smen
Mänsson fran. Malmö Län, Magnus
Ionsson frän Östergöthland, Eric Nils¬
son frän Ängermanland, Eric Olsson
frän Kopparbergs Län, Pehr Mänsson
Lundgren frän Christianstads Län,
Petter Danielsson frän Calmar Län,
Jonas Nilsson frän Södermanland,
Jan Jansson och Eric Mattsson frän
Stockholms Län, hwardcra ...... 1 öst.r
I följd häraf moro Riksdagsmännen Anders
Nilsson frän Wermland, Jon Jonsso» fran Ble¬
kingen, Johan Magnus Westing frän Westeräs Län,
Eric Olsson frän Stockholms Län, Jonas Anders¬
son frän Wester Norrland och Swen Pählsson frän
Christianstads Län behörigen malde, att är 1812
revidera förmaltningen af Stats-, Banco- och Niks-
gälds-merken.
Riksdagsmannen Westing förklarade, art han
More mycket smickrad af det förtroende, honom blif-
wit misadt, men att han, hindrad af wigtiga orsa¬
ker, dem han framdeles mille uppgifma, fann sig
nödsakad begära befrielse frän den befattning, som
nu more honom uppdragen. — Han hoppades, att
hans meobröder likmäl icke fattade något mistnöje
till honom för denna afsägelse, dä hans enskildta
omständigheter tmingat honom dertill, och han för
dem, som yppat deras förtroende till honom, redan
före walet tillkännagifmit sitt förhinder och undan-
bedt sig att wid detta tillfälle komma i fräga.
Den 27 Martn. 627
Bonde-Standct förvarade enhälligt dest önskan,
att Westing mätte ätaga sig den honom uppdragne
beställning, under yttrande af flere, att hans biträde
i detta fall wore lika nödigt, som deras för¬
troende till honom oinskränkt; men när, ester flera
föreställningar. Westing likwäl fortfor uti dest gjorda
afsägelse; sä biföll Ständet, att han frän befattning
med ifrägawarande Revision singe entledigas, och
att Riksdagsmannen Nils Nilsson frän Boda i
Calmars Län, son, närmast Westing undfätt röster,
skulle i hans ställe till Revisor förordnas.
Sedan de salunda walde Ledamöter betygat de¬
ras erkänsla för det dem wisade förtroende, samt
cmottagit Ständets lyckönskningar, till uträttande af
det dem uppdragne wärf, sä beflöts, att walet skulle
öfwer middagstiden uppskjutas till klockan ^ 5, dä
det kommer att widare fullföljas; och ätskiljdeö
Bonde-Ständets Ledamöter klockan ^ 3.
In Läsra protokoll!
K. Z?.
Kl. ^ 5 e. m.
Enligt det beslut, som i dag blifwit fattadt,
sammanträdde nu Bonde-Ständet att fullfölja wa¬
let till 1814 ärs Revisorer öfwer Stats-,Banco-och
Niksgälds-werkens förwaltning.
Sedan Ständets Ledamöter 2:ne gänger blif¬
wit uppropade, werkstäldes detta wal med slutne
sedlar, efter hwilkas öppnande befanns, att Riks¬
dagsmannen Anders Andersson Äberg frän Wester¬
botten erhållit 92 röster
Bengt Persson frän Halland 70 „
Eric Ersson frän Westmanland 62 „
Per Jansson frän Fahlu Län 61 „!
Anders Persson frän Södermanland ... 54 „
628 Den 27 Martti.
Dawid Rasmusson frän Malmö Län . . 51 röster
Jöns Nilsson fran Östergöthland .... 35 „
Pehr Olsson frän Halland ....... 21 ,,
Anders Andersson frän Östergöthland och
Jeppe Christensson frän Malmö Län,
hwardera 17 „
Hans Hansson frän Dalarne och Anders
Joachimsson frän Östergöthland, hwar¬
dera 15 „
I. F. Frögelius frän Dalarne 13 ,,
Jöns Isacsson frän Östergöthland .... 12 ,,
Jonas Jonsson och Lars Larsson frän Sö¬
dermanland samt Anders Pettersson frän
Östergöthland, hwardera ........ 9 „
Olof Olsson i Liggestad och Jan Nilsson
frän Södermanland, hwardera .... 7 „
Samuel Gillberg fran Westeräs Län . . 5 ,,
Magnus,, Jönsson och Bengt Swensson
frän Östergöthland, hwardera,. .... 3 „
Carl Magnus Johansson frän Östergöth¬
land och Eckor Matts Mattsson frän Da¬
larne, hwardera 2 ,,
Jöns Hermansson frän Westerbotten, Pet¬
ter Jernström, Eric Mattsson och Ölöf
Olsson frän Lundby i Westeräs Län,
Swen Mänsson frän Malmö Län och
Anders Olsson frän Södermanland,
hwardera , I röst.
Riksdagsmännen Anders Andersson Aberg frän
Westerbotten, Bengt Persson frän Halland, Eric Ers¬
son frän Westmanland, Per Jansson frän Kopparbergs
Län, Anders Persson frän Södermanland och Dawid
Rasmusson frän Malmö Län, hwilka salunda blifwit
till Ledamöter i 1814 ars Revision utsedde, lyckönskades
till detta wedermäle af Ständcts förtroende, hwarföre
de förklarade sin erkänsla.
Den 27 Martti.
62S
Frän Bewillnings-Utskottet ankom ett sä ly¬
dande:
Utdrag af Protokollet, hältet uti Riksens
Högloft. Ständers BewillningS-Ukskott wid
Riksdagen i Stockholm beil 26 Martil
1810.
S. D. Trenne af de Nespcctive Ständen,
nemligen Högloft. Nidderskapet och Adeln, Högtvör-
dige Preste-Ständet och Wältofl. Bvrgare-Ständet,
hafira »väl bifallit Betuillniilgs-Utskottets den 19
i denna manad gjorde hemställan, att de föreslagne
Tarifferne till Bewkllningen mätte fä förblifwa,
i hwad angar det belopp de innefatta, sädane de
för närvarande äro, och att deremot, om, efter för¬
sta årets uppbörd och beräkning, det skulle besinnas
brist k de» af Riksens Högloft. Ständer anslagne
Bewillnings-Summa, 2z Millioner N:dr, Fullmäg-
tige i Banken och Niksgalds-Contoiret dä skulle
äga rättighet att öka Tarifferne med sa mänga pro¬
cent, att ej allenast ärligen i Bewillning ntgär 2^
Millioner N:dr, utan ock ersättning erhälles för den
inträffade bristen, fördelad pä de följande ären
intill nästa Riksdag; men Hederwärda Bonde-Stän-
det har förblifwit tvid sitt förut L denna del
widtagne beslut, under förklarande likwäl, att dä
nägon annan utwäg icke är, än att frägan öftverlemnaS
till det förstärkta Stats-Utskottets afgörande, contra-
propositionen derä bör ställas i enlighet med den jemk¬
ning, Bewillnings-Utskottet i dest ofwaiiberörde Pro-
tocolls-Utdrag föreslagit.
Wid sädant förewettande, och dä angelägit är,
att pröfningen och ett bestämdt beslut öfwer förc-
stäende skiljaktighet föregär den Bewillnings-Utskot-
tet äliggan.de öfriga ätgärd wid Bewillnkngsförslaget,
ansäg Utskottet sig böra hos Riksens Högloft. Stän¬
der »vördsammast anhälla om det förordnande, att
630
Den 29 Martil.
det med Riksnämnd förstärkt Stats-Utskottet »lätte
anmodas genast företaga ofivannämnde frägas af¬
görande, pä sätt 71 Z i Regeringsformen förestrif-
wer; och skulle härom Protocolls-tttdrag till Ne-
spective Stånden expedieras, Ut 8upra.
protoeollo
^ O. /n^»r<rrr.
Till hmad Utskottet salunda föreslagit, lemnade
Bonde-Ständet dess bifall; hivarom Protocolls-
lltdrag utfärdas skulle.
Stäudets Ledamöter ätfkiljdes klockan 8 pä
aftonen.
In Läörn xrotoeolli
>8. äN.
1810 den 28 Martu.
Plenum kl. 5 e. m.
Sedan Ständet sammanträdt, upplästes följande
frän de öfrige NikS-Stäuden ankomne Protocolls-
Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hällct i Högloft. Rid-
derfkapets och Adelus Plenum den 22
Martn 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls till alla delar,
hivad Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottet
Den 29 Martil. 631
uti desi Betänkande af 10 dennes, svin den 15der-
päföljande blifwit lagdt pä bordet, sig utlätit, i an¬
ledning af ett frän det Hedermärda Bonde-Ständet
remitteradt Memorial, hmaruti a de i Arebro Län
belägne sä kallade Frisocknar Kihls, Hofstads och
Axbergs magnar yrkas befrielse frän de utskylder och
onera till Dylta Swafwelbruk, femte det tlväng och
den inskränkning uti en fri ägande- och dispositions¬
rätt osmer sina hemmansskogar, som de nu skola
wara underkastade, emot erläggande af en witz afgift
till Kongl. Majit och Kronan; hmarom de öfrige
Nespcctive Ständen skulle genom Utdrag af Proto-
collet »vänligen underrättas. Ut 8upra.
Lx xrotoeollo
Utdrag af Protocollct, hället i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 22
Marti»' 1810.
S. D. Företogs ånyo Lag-Utskottets den 8
dennes pä bordet lagde Betänkande, angäende före¬
slaget stadgande af nägon Författning eller Lag,
som föreskrcfme, huru inmänarne i ett af fiende an¬
fallet Land i allmänhet borde förhälla fia, m. m.;
och blef detta Betänkande, i anledning af gjorda
anmärkningar, till Lag-Utskottet äterförmist. Ut
supra.
Ux xrotooollo
O. /8i^s»-sko^e.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Nidderskapets och Adelns Plenum den 22
Martn 1810.
S. D. Företogs till sluteligt afgörande Be-
Millnings-Utskottets den 17 Martil pä bordet lagde
632
Den 29 Martil.
Memorial, innefattande förklaringar öfwer före¬
slagna förändringar nti Utskottets Project till en för¬
bättrad Chartae-Sigillatss-Förordning; och blcf, efter
behörig pröfning af detta ärende, Bewillnings-Utskot-
tcts först inlemnade och den 5 Februarii pä bordet
lagde Betänkande samt detsamma ätföljande Project
godkände, med de förändringar och tilläggningar,
hwilka i desi sednare Utlåtande innefattas. Ilt supra.
Rx protoeollo
lltdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Nidderskapets och Adelns Plenum den 22
Martu 1810.
S. D. Hwad Stats-Utfkottet, nti def; hos
Nidderskapet och Adeln sedan den 8 Martil pa bor¬
det hwilande Memorial, sig utlätit, rörande Charts:-
SigillatW-stäinpliiigen samt Controllcn deröfwer,
godkändes med den förändring, att ät Niksgälds-
Contoirets Fullmägtige skulle uppdragas, att i sam¬
råd med Kongl. Kanimar-Calleginin widtaga alla
nödiga mätt och steg till säkerhet och Controll wid
Chartornas förseende med de föreskrifne swart- och
hwit-stämplar; om hwilket beslut de öfrige Nespec-
tive Ständen skulle genom Protccolls-Utdrag wä»-
ligen underrättas. Ilt supra.
Lx xrotocollo
6?. Artverstolps.
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Nid¬
derskapets och Adelns Plenum den 22
Martu 1810.
S. D. Återremitterades i anledning af gjorda
anmärkningar Banco-Utskottets den 17 dennes pä
Den 29 Martn.
633
bordet lagde Memorial, innefattande utlåtande öfwer
Kongl. Majrts Nådiga Proposition till Riksens Stän¬
der rinder den 19 sistlidne Febrnarii, angående me¬
del till Jernhandteringens upprätthållande. Ilt 8upn
Nx protooollo
^1. 6.
Utdrag af Protoeollet, hållet uti Högloft.
Nidderfkapets och Adelns Plenuin den 22
Martil 1810.
S. D. BiföllS, hwad Stats-Utskottet, uti des;
hos Niddcrskapct och Adeln den 19 dennes pä bordet
lagde Memorial af den 14 föregående, anmält och
hemstält, i afseende sa wäl pä werkstäld tryckning
af den fran Stats-Utffottet förut till Riksens Stän¬
ders Plena insända sä kallade Allmänna Jndrag-
nings-Stat, som det af Riks-Ständen widtagne be¬
slut, att en dylik tryckt förteckning ä alla ä All¬
männa Indragnings-, Pensions- och Benädnings-
staterne uppförde personer wid hwarje Riksdags
början mä wara att tiilgä. Ilt suprer.
Lx xrotoooU»
^t. O.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Högloft.
Nidderfkapets och Adelns Plenum den 23
Martu 1810.
S. D. Hwad Stats- samt Allmänna Be-
swärS- och Occonomic-Utskotten, uti desi hos Nidder-
skapet och Adeli, den 8 dennes pä bordet lagde Be¬
tänkande af deri 13 Febrnarii, sig ntlätit, angäende
Lots- och Bäk-Zrirättningen i Riket, blef af Högloft.
Nidderskapet och Adeln bifallet, med undantag af
de puncter deraf, hwarnti en särskild Direclion öfwer
634
Den 29 Martii.
Lotswerket föresläs, samt det tillstyrkande, att en¬
dast till Lotswerket skulle anwändas de inflytande
Lots- och Bäk,nebel, hwaraf Niddcrskapet och Adeln
ansag öfwerskottet, utöswer hwad till Lots-Jnrätt-
ningen erfordras, böra Stats-werket till godo
komma. Ht supra.
Lx protooolla
^4. O.
Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 23
Martii 1810.
S. D. Företogs till afgörande Stats- samt
Allmänna Beswärs och Oeconomie-Utfkottets den 14
dennes pä bordet lagde Betänkande, angående All¬
männa Skogshushållningen i Riket, hwilket blef af
Högloft. Niddcrskapet och Adeln bifallet, med föl¬
jande förändringar och tilläggningar:
1:o. Att i afseende pa Krono-Rccognitions-
skogarne mätte äberopas och gälla, hwad Riksens
Ständer särskildt wid denna Riksdag deröfwer sig
utlätit.
2:o. Att hwad angär Ekskogen uppä Frälse-
Skatte hemmans ägor, förblifwer wid hwad hittills
i anseende till Näntetagarcns rätt warit stadgadt.
3:o. Att hos Kongl. Maj:t skulle anhällas,
det premier hädanefter mätte tilldelas deni, som ett
wistt betydligare antal Ekar planterat och föryttrat.
Om hwilket allt de öfrige Respective Standen
skulle genom Protocolls-Utdrag wänligen underrättas.
Ht supra.
Dx xrotooollo
t?.
Den 29 Martn.
635
Utdrag af Protokollet, hållet uti Högloft.
Niddcrskapets och Adelns Plenum den 23
Martil 1810.
S. D. Föredrogs ånyo Be»villnings-Utskot-
tets den 19 dennes pä bordet lagde Protocolls-Ut-
drag, hivaruti Utskottet förmäler sig icke före den
utsedde Occonomie-Utskottets Nämnds till »vidtagande
beslut rörande Bränlvins-bränningsrättighet för Stä-
derne Stockholm och Götheborg kunna ingä i ytt¬
rande öfwer den till Utskottet remitterade fräga, pä
htvad sätt, i fall desse Städers Jnwanare ej tillatas
utöftva Bränwins-bränning, den derigenom uppkom¬
mande bristen i den päraknade afgiften borde ersättas,
och om ej förcfkrifwas kunde, att Magazins-Dircc-
tionen, sa »vida Kroiio-Brännerierne i Stockholm
och Götheborg bibehällaö, »natte förklaras skyldig,
att godtgöra denna såmedelst inträffande minskning
i Betvlllnings-iilkomsten; och stannade Höglofl. Rid-
derskapet och Adeli» häröfiveri det beslut, att, som denna
till Bewlllnings-Utskottct remitterade fraga salunda
ännu more obeslvarad, och nu »nera, efter Nämn¬
dens tagne beslut, att Stockholm och Götheborg icke
borde Brännings-rättighet tillerkännas. Utskottet »vöre
i belägenhet att sig östner den remitterade fragan
utläta, alltsä skulle Bewillnings-Utskottet nu anmo¬
das att med sitt yttrande deröftver till Riksens Stän¬
ders Plena inkomma. Ilt supra,.
Dx protooollo
u.
Utdrag as Protokollet, hältet i Höglofl.
Niddcrskapets och Adelns Plenum den 23
Martil' 1810.
S. D. Företogs till afgörande Belvillnings-
Utskottets förlednc gärdag pä bordet lagde Memo¬
636
Den 29 Martii.
rial, innefattande Utskottets yttrande i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga swar as den 7 dcnneS uppå
Riksens Ständers underdåniga skrifwelse, rörande
Landt-Tnllarnes upphäfwande; hwilket Utlåtande bles
af Högloft. Nidderskapet och Adel» till alla delar
gilladt; och skulle de öfrige Nespeclive Stånden ge-
noni Utdrag af Protocollet härom wänligen under¬
rättad. Ut supra.
Vx protooollo
6^. -8rVr'6-'s^L)//-e^
lltdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Nid-
derfkapets och Adelns Plenum den 23
Martil 1810.
-Z. D. BisöllS den af Bewillnings-Utskottet
uti Protocolls-Utdrag af den 19 dennes, forn hos
Högloft. Nidderskapet och Adeln förledne gårdag
blifivit lagdt pä bordet, föreflagne jemkning uti
Niks-Standens skiljaktige yttrande om de twänne
sragorne om uppdragande ät Fullmägtige i Banken
och Niksgälds-Cvntoiret, att inom beloppet af den
utaf Riksens Ständer faftstälde Belvillniugssumman,
och efter de af Ständerne antagne grunder, jemka
Bewillningens fördelning, samt om maximi- och
miilluil-tarifferneö förhöjande; hwilket beslut skulle
genom ProtoeollS-Utdrag de öfrige Nespectioe Stån¬
den wanligen meddelaö. Ut supra.
Lr protoeoNo
.1. 6^.
Utdrag af Protocollet, haltet i Höglofl. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 23
Martii 1810.
S. D. Gillades hivad Bewillnings-Utskottet
i Protocolls-Utdrag af den 7 dennes, hwilket den
Den 29 Martn. 637
8 Lliftvit lagdt pä bordet, tillstyrkt, rörande arftvode
för Rädhus-Nätterne i anseende till den ökning i
göromäl, som dem kunde tillskyndas genom Sjö-och
Gränse-Tulls- samt Accis-Nätternes llpphäfmande;
hwarom de Nespcctive Med-Ständcn skulle genom
Utdrag af Protocollet manligen underrättas. Ilt
supra.
protocrollo
O.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Nidderskapets och Adelns Plenum den 23
Martil' 1810.
S. D. Företogs till afgörande och biföllö
Lag-Utskottets sedan den 28 Februarii pä bordet
hwilande Utlätande af den 7 i samma manad, rö¬
rande inskränkning i friheten att göra Fideicommis-
ser; hwarom de öfrige Nespcctive Ständen skulle
genom Protocolls-Utdrag »vänligen underrättas. Ilt
supra.
L! protoooNo
^t. <?.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridderfkapets och Adelns Plenum den 27
Martii 1810.
S. D. I anledning af Riksens Högloft.
Ständers Belvillnings-Utskotts gjorda anmälan, att
frägan om uppdrag ät Banco- och Niksgälds-Full-
mägtigc, att, i händelse brist skulle uppkomma i den
af Riksens Ständer anflagne Betvillnings-summa af
2^ Millioner Riksdaler, Fullmägtige dä fflleu äga
rättighet, att öka Tarifferne med sä mänga procent,
att sä tväl sjelftva summan som ersättning för den
638
Den 29 Martn.
uppkomne bristen skulle erhällas, wore i del skick, citt
den genom det förstärkta Stats-Utskottct borde af-
göras; beslöt Högloft. Nidderskapct och Adeln, att
Högloft. Stats-Utskottet med den walde förstärknin¬
gen skulle i morgon den 28 dennes till afgörande
af denna fraga sa tidigt sammanträda, att Bewill-
uings-Utskottct samma dag om Nämndens widtagne
beslut kan erhålla underrättelse. IIt supra.
Dx protovollo
^t.
Utdrag af Protocollet, hållet bos Högwör-
diga Prestc-Ständet den 22 Martil 18lO.
S. D. Föredrogos änyv Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats-och Banco-Utskotts uti särskildta den 17
dennes upplästa Memorial afgisne ntlatauden, i anled-
ning af Kongl. Mastts Nådiga Proposition den 21
nästlcdne Februarii, angående Allmänna Brandför-
säkrings-Werket.
Efter öfwerläggning härom, biföll Preste-Stän-
det till alla delar, hwad Utskotten om detta ärende
yttrat och hemstält. Ilt supra.
Dx xrotooollo
Utdrag af Protocollet, hållet hoS Högwör-
diga Preste-Standet den 22 Martil 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Banco-Utskott uti Memorial af den 15 dennes yttrat
och hemstält, i anledning af Kongl. Majlis Nå¬
diga Proposition, angående medel till Jernhandte-
ringens upprätthållande, blef af Preste-Ständet till
alla delar bifallet. Ilt supra.
Dx xrotoeollo
17. UlmAvisr.
Den 29 Martn. 639
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Martil 1810.
S. D. Till Riksens Högloft. Ständers Ståts-
Utskotts Utlåtande, i anledning af sökt prolongation
a äterbetalningstiden af det till de olycklige Jnwa-
narne i Westerbotten af Riksens Stander bewiljade
län, leinnade Preste-Standet dest bifall. I7t supra.
Rx xrotooollo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Standet den 23 Martil'1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Lag-Ut¬
skotts förleden gårdag pn bordet lagde förnyade Be¬
tänkande, angående förklaring öfwer 1 § 7 Cap.
Rättegängs-Balken om Inteckningar, föredrogs ånyo
och bifölls. Ht supra.
Hx protoaollo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Martil' 1810.
S. D. Wid ytterligare föredragning af Rik¬
sens Högloft. Ständers Bewillnings-Utskotts näst-
ledne gårdag uppläste förnyade Utlåtande, rörande
Utskottets Project till en ny Chartss-Sigillatco-För-
ordning, blef samina Förordning med de af Utskot¬
tet uti dest senare Betänkande föreslagne rättelser och
gjorde hemställande,! af Preste-Standet till alla de¬
lar gillad. Ht supra.
Dx xrotoeollo
640 Den 29 Martti.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högtvör-
diga Preste-Ständet den 22 Martil 1810.
S. D. Gillade Preste-Ständet, hivad Riksens
Högloft. Ständers Statö-Utskott, rörande trycknin¬
gen af den sä kallade Allmänna Jndragnings-Sta-
ten och betalningen derföre in. m., tillstyrkt. I7t
supra.
Nr protooollo
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Prcste-Ständet den 22 Martil' 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Lag-Ut¬
skotts den 8 dei-.neS uppläste Betänkande, angående
föreslaget stadgande af nägon Lag, som föreskrefwe,
huru JiUvanarne i ett af Fiende anfallet land i
allmänhet borde förhälla sig m. m., föredrogs änyo
och bifölls. Ilt supra.
Lx xrotooollo
kl.
Utdrag af Protocollet, hällct hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 23 Martil
1810.
S. D. Med Wallof!. Borgare-Ständet in¬
stämde Preste-Ständet uti det beslut, att uti Rik¬
sens Ständers undcrdäukga skrifwelse till Kongl.
Maf:t, angäcude Näringsfrihetens uttvidgande, borde
pä behöriga ställen tilläggas orden: "Krono-utskyl-
der" och "öppna salubodar". Ht supra.
Hx protooollo
u.
Den 89 Martil. 641
Utdrag af Protokollet, haller hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 23 Martil
18 11».
S. D. Efter öfwerlägguing om Riksens Hög¬
loft. Ständers Belvillniiigs-Utfkotts Utlåtande, i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga swar uppä Nik-
scnö Ständers underdåniga skriftvelse rörande Landt-
Tulls-Jnrättningen, blef berörde Betänkande af Preste-
Ständet till alla delar bifallet. Ilt supra.
Lx protoeollo
u.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Martn 1810.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers Bclvillnings-Utskotts nästlidne
gärdag uppläste Memorial, innehållande förslag till
lämplig Sjö-Tull ä någre articlar, som förut icke
fatt i Riket införaS. Ut supra.
Dx xrotooollo
u.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Martil' 1810.
S. D. Biföll Preste-Ständet Allmänna Be-
smärs- och Oeconomie-Utskottets förnyade Ullätande
af den 7 dennes, angäcude Krono-skjuts. Ut supra.
Lx protooolio
u.
Bondeständets Prot. 1810. Del. IL. 41
642
Den LS Martu.
Utdrag af Protokollet, hållet hoS Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Martil 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats- samt Allmänna Beswärs- och Occonomie-
Utskott uti gemensamt Betänkande af den 10 den¬
nes, angående Dylta Swaswelbrnk m. m., hemställt
och tillstyrkt, blef af Preste-Ständet till alla delar
godkändt. Pt 8npra.
Lx protoeollo
-/l 1/.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Martu 1810.
S. D. Sedan Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskottet till oflje af Riksens Högloft. Stän¬
ders remis? till pröfning företagit det hos Högloft.
Nidderfkapct och Adeln af Herr Nector Silverstolpe
ingifne Memorial oin allmänna uppfostringen i Ri¬
ket, och Utskottet nu med utlåtande inkommit, har
Preste-Ständet sä wäl i anledning häraf, som af
flere sig företeende omständigheter i detta ämne, hwil-
ket alltid är ett ibland de wigtigaste forcmäl för
Ständets uppmärksamhet, omtanka och bemödande,
tagit detta mäl i noga öfwerwägande. — Med ti¬
dens högre upplysning och stigande odling i alla
wettenskapcr mäste förenas en »vidsträckt och grund¬
lig omsorg till beredande af sädane anstalter bade
för dcn allmänna och enskilda uppfostran, som swa-
ra emot tidens behof och högtidligen päkallas af
hwarje om Samhällets wäl öm och nitift medbor¬
gare. Men sä stora och wigtiga drng ämnen äro,
sä litet tyckas de till alla sina särskilda för
Rikets siere Lärowerk olika omständigheter kunna ut¬
redas och stadgas tvid detta Riksmöte. Preste-
Den 29 Martn. 643
Ständet, som lifligt önskar all den åtgärd häruti
widtage», som kan befordra det rätta och wisa uti
de författningar, son, ett sä Nikswärdande ärende
fordrar, delar med Utskottet lika tänkesätt, att dä
Swensta Folket öfwerlcmnat ät den werkställande
magten odeladt denna wärd, äger det äfwen den mest
grundade förhoppning till en wis och wördad Konung,
att Hans Kongl. MajU ät denna stprelsegren lem-
nar all den upplysta och Lands-fadcrliga omsorg,
som skall underhälla närwarande och tillkommande
siägters förständs- och kunstapöodlkng, patriotisme
och sedlighet.
Tryggt icke blott i detta hopp, utan i full wih-
het och öfwertygadt bade om de swärighcter och om
det wägsamma, som skulle möta wid föcstagerö upp-
gifwande, hwilka under den mängd af göromäl, som
nu upptaga samteligc Niks-Ständens tid, alltid
skulle bliswa ofullständige och ur ständ att omfatta
de mänga och särskilda delar, som till förbättrande
af Läroanstalterne wid Rikets Academier, Gymna¬
ster, Stads- och Lands-Sckwlor skulle kunna wara
nödige, anser Preste-Ständet med största tillfreds¬
ställelse det för ändamälct säkra medel, att med
Kongl. Majrts Nädiga tillständ fä i underdänighet
öfwcrlcmna detta wigtiga ämne i hela sin widd till
Kongl. Majrts Egen höga wishet och ömma behjer¬
tande, jemte underdånig hemställan, att sedan Kongl.
MajU i Räder täckts inhämta kunnige och wid hwarje
slags Lärowerk erfarne mäns undcrdäniga utlätande.
Kongl. MajU i Räder wärdes widtaga de anstalter
och författningar, som äfwen i det afseendet stola
göra det tidehwars märkwärdigt och ärofullt, under
hwilket Swensta Folket ägt den oskattbara lyckan,
att genom den wisaste Konungs milda styrelse äter-
föras till sällhet och anseende.
«44
Den 29 Martil.
Den enda underdåniga önskan, Preste-Standet
wagar tillägga, ware, att da flera Författningar ival
redan föreskrifwit utarbetande och antagande af tjen-
lige, pasiande och till Studiernes widare fortsätt¬
ning tvid Akademien lämpade läroböcker tvid Gym¬
nasier och Scholor, men icke bestämt tid, inom hwil-
ken sädane borde wara färdige. Kongl. Ma:jt wär-
des anbefalla wedcrbörande att deronr föranstalta,
pä det de till nyttjande och bruk kunde wara för han¬
den tvid samma tid, Kongl. Maj:t täckes påbjuda
werkställigheteu af de till Lärowerkeus och uppfostrin-
gens förbättrande ntkommande Nådiga Författnin¬
gar. — Och skulle om detta Preste-Standcts beslut
de Nespective Med-Standen samt Allmänna Bcswars-
och Oeconomie-Utskottet wördsamt och wänligen un¬
derrättas. Ht supra.
Lx protoeollo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Standet den 24 Martti 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskotts förledne gårdag uppläste Memorial, i an¬
ledning af Landshöfdingen och Riddaren as Schen-
boms ansökning, om erforderliga Embcts- och Bo¬
ningsrum, klef af Preste-Standet bifallet, med til¬
lagd önskan, att i händelse något Kongl. Maj:t
och Kronan tillhörigt samt till ändamälet tjenligt
hus icke genast kunde till LanLShöfdiiige-Rcsidencc
upplätaö, hushyra emellertid mätte till ett sädant
belopp bestäs, att passande Embets- och Bonings¬
rum derföre möjligen matte kunna erhallas. Ht
supra.
Rx xrotoeollo
Den 29 Martil.
645
Utdrag as Protokollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 24 Martil 1810.
S. D. Wid ytterligare föredragning af Alt--
inänna Befwars- och Oecvnomie-Utskottets den 14
dennes nppläste Betänkande, angående förbättring i
Justeringsanstaltcrne för Mätt, Mäl och Wigt, klef
detsamma af Preste-Ständet antaget, med enahanda
förbehåll och önskan, hwarmed Wällofl. Borgare-
Ständet, enligt nu inkommet Protocolls-Utdrag af
den 22 i denna manad, detsamma gillat; anseende
Ständct likiväl orden "större rörelse" i början af
3 Momentet såsom obestämdt böra förändras till:
"Handelsrörelse". lik supra.
Lx protocollo
k/,
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwor-
Liga Preste-Ständet den 24 Martil 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott uti deh förlcdnc gårdag uppläste Me-
morial, rörande de omständigheter, hwilka i afseende
pä »verkställigheten af bokförda eller annuiretslan
borde iakttagas, hemställt och tillstyrkt, blef af Preste-
Ständet till alla delar gillade. Ilt supra.
Lx xiotocvUo
kl.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högivör-
diga Preste-Ständet den 20 Biartii 1810.
S. D. Instämde Preste-Ständet uti Hög¬
loft. NidderskapetS och Adelns beslut, att till Banco-
Utskottet remittera ett till Högloft. Nidderskapet och
Adeln ingifwet sarnt Ståndet commumceradt Dicta-
646
Deu 29 Martil.
men af Herr Brukspatron Anders Rosenborg om
hjelp för Bergwerksrörelsen. Ut supra.
t/.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högmör-
diga Preste-Standet den 28 Martil 1810.
S. D. I anledning af Riksens Högloft.
Ständers Bewillnings-Utskotts uti Protocolls-Ut-
drag af den 26 dennes gjorde hemställan, beslöt
Preste-Standet anmoda förstärkta Stats-Utskottet att,
pä sätt Regeringsformens 71 8 föreskrifter, med
möjligaste första afgöra fragan, hurumioa de före-
flagne Tarifferne till Belvillningen mätte fa för-
blifwa, i hwad angar det belopp de innefatta, sä-
dane de för närmarande äro, och att deremot, om efter
första årets uppbörd och beräkning det skulle befin¬
nas brist i den af Riksens Ständer anftagne Be-
tvillningssuuima Twä och en Half Millioner Riksda¬
ler, Fullmägtige i Banken och Niksgälds-Contoiret
dä skulle äga rättighet att öka Tarifferne med sä
mänga procent, att ej allenast ärligen i Bemillning
utgä Twä och en half Millioner Riksdaler, utan ock
ersättning erhälles för den inträffande bristen, för¬
delad uppä de följande ären intill nästa Riksdag.
Ut supra.
Lx protvooU»
1/. UMgMÄ.
Utdrag af Protocollet, hället uti Borgare-
Standets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm deir 27 Martil' 1810.
S. D. Efter fulländad granskning af Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utskotts förnyade Betänkande
Den 29 Martii.
647
af de» 16 sistlidne Februarii', femte mälbemälte Ut¬
skotts omarbetade Project till Answarighets-Lag för
Riksens Ständers Fullmägtige i Banken, blef sam¬
ma project af Borgare-Ständet gilladt med följande
rättelser:
1:o. 3 § undfär den förändrade redaktion,
som Högloft. Ridderskapet och Adeln i detz Proto-
colls-Utdrag af den 14 dennes föreslagit.
2:o. Sista meningen i 5 Z ifrån och med
orden "derifrån Revisorer»»:" ntgär, i hmars ställe
införes: "och bör en sadan förseelse af Nevisorerne
genast anmälas hos Riksens Ständers Justitice-
Ombudsman samt »vidare med mälet förfaras, pä
sätt i 3 8 stadgadt är".
3:o. Att Fullmägtig, som osmer ett dygn frän
Staden »vistas, utan att något derigenom försum¬
mas, och blott för uraktläten anmälan hos Ordfö¬
randen, skulle med böter beläggas, anfäg Ståndet
»vara mindre billigt. Ståndet sann allisa, att detta
stadgande borde i 7 8 uteslutas och Z:n i öfrigt er-
hälla en sadan redaktion:
"Fullmägtig, som utan föregången anmälan och
erhållet tillstånd fran någon sammankomst uteblifwer
och icke gitter laga förfall »visa, böte för hmarje
salunda försummadt sammanträde Tio Riksdaler,
bmilka afdragas arfmodet och tillfalla Bankens
Armböhemedel".
Detta beslut' »skulle genom Protocolls-Utdrag
de Nespective Med-Standen Mördsamt och Mänligen
kommuniceras. I7t 8uprs.
Dx protocollo
648
Den 29 Martn.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 27 Martil 1810.
S. D. I anseende till den hos Hederwärda
Bondc-Ständet förekomne skiljaktighet fräir de öfrige
trenne Niks-Ständens beslut, rörande BewillniugS-
Utskottets hemställan i srägan om de söreslagne Ta-
riffernes bibehållande samt uppdrag ät Riksens
Ständers Fullmägtige i Banken och Niksgälds-
Contoiret, att efter onlständkgheterne öka eller minska
berörde Tariffer, blef, efter härom skedd anmälan uti
ett fran Bewillnittgs-Utskottct ankommet Protocolls-
Utdrag af den 26 dennes, bcslutit, att denna fräga
skulle till det förstärkta Stats-Utskottets afgörande
öfwerlemnas, pä sätt 71 § Regeringsformen före-
skrifwer; och skulle de Respecuve Med-Ständen
wördsamt och wänligeu härom underrättas. Ht supra.
Lx xroitveollo
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 26 Martil 1810.
S. D. Efter öfwerläggniug vin de tive,ine sär¬
skilda tillägg, med hwilka Hederwärda Bondc-Stän¬
det, jemlikt Protocolls-tttdrag as den 23 denneS,
antagit Stats- samt Allmänna Beswärs- och Öeco-
nomie-Utskottets Betänkande, angäende AllnlänuaMa-
gazinsltträttningen/fann Preste-Ständet de härutinnan
förekommande frägor om Kronans behällne Afrads
och Tionde Spannemäls lösande eller levererande
in natura böra i underdånighet öswerlcmnas till
Kongl Majrts Eget höga godtfinnande, för att
härom i Räder reglera, allt efter som omständig-
heterne och Statens behof kunna fordra. I7t supra.
Lx prat ooollo
k/.
Den 29 Martn.
649
Utdrag as Protocollet, hållet bos Högmör-
diga Preste-Ständet dcn 14 Martil 1810.
S. D. Wid föredragningen af Allinänna De-
swärs och Oeconomie-Utskottets Betänkande om en
afgift af sexton skillingar, svin af Kongl. Maj:t
blifmit päbuden att tvid ansökningar och bcsrvär i
Kongl. Kammar-Cvllegio erläggas, har Ständet fun¬
nit, att detta nial, såsom endast beroende pä Kongl.
Majus Eget höga och Nådiga godtfinnande, bör
till Kongl. Maj:t i underdånighet hemställas. Ut
supra.
vx xrotovollo
u. U/mxrnst.
Upplästes ett sädant frän Höglost. Stats-Ut-
skottet ankommet
Wördsamt Memorial.
Under den 21 i denne manad har Kongl.
Majrt till Riksens Ständers Stats-Utskott aflcm-
nat följande Nådiga Proposition, angående ränte¬
betalningar ä de Patriotiske Länen m. m.:
"Kongl. Majrt öfmcrleninar härjemte i Näder
till Riksens Ständers Stats-Utskott Presidentens och
Commendeurens af Kongl. Nordstjcrnc-Orden Fri¬
herre Lagerheims underdäniga Memorial as den 28
sistlidne Febrnarii med derwid bilagde omslut as
desi Räkning osmer Krigs-Fondens inkomster och
utgifter intill nästledit ärö stut. I sammanhang
härmed will Kongl. Majrt äswen Nådigt erindra
Stats-Utskottet derom, att rantorne ä de under
loppet as sistförledit är upptagne Patriotiske Län
650
Dea 29 Martii.
förfalla succesftvt ester Obligationernes data till be¬
talning, ifrån och nied den 23 nti innewarande ma¬
nad, ästvensoni ett af Engelske Hfwersten Gordon
pä ett är ifrån den 1 April 1809 räntefritt lem-
nadt Län af R:dr 1000 Banco bör »vid förfallo-
tiden betalas. Sedan Riksens Ständer lära ät de¬
ras Niksgälds-Contoir hafwa uppdragit, att besörja
ränte- och Capitals-betalningarne af de Patriotiske
Länen, hwarpä Stats-Contoiret utgiswit förbindel-
strne, torde Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret ge-
rrast böra genom en kungörelse i allmänna Tid-
uingarne tillkännagifwa, alt de nu förfallande rän-
torne uti bemälte Contoir kunna lystas; och före-
siär Kongl. Majrt derjemte i Nader, att den till
Riksens Ständers disposition pa Kongl. Ränte-Kam-
inarens Wexel-Banco-Räkning insatte behållningen
af Le Patriotiske Länen och Gäfworne, utgörande
190,056: R:dr II sk. 3 rst., nia till Riksgälds-
Contoiret öfwcrlemnas.
^^Kongl. Majit förbliftver Riksens Ständers
Stats-Utfkott med all Kongl. Näd och Anuest städse
wälbeivagen.
^^Stockholms Slott den 21 Martii 1810.
//ans /Anea."
I anledning häraf fär till Riksens Högloft.
Ständer Stats-Utskottet wördsamnieligen hemställa,
att Riksens Högloft. Ständer behagade hos Kongl.
Majit i undcrdänighet anhälla, det Kongl. Majit
täcktes läta Nådig befallning till Kongl. Stats-Con¬
toiret afgä, att, jemte förteckning ä de Patriotiske
Langifwarne, äfwcn till Riksgälds-Contoiret ostver-
lemna den till Riksens Högloft. Ständers disposi¬
tion pä Kongl. Räntekammarens Wexel-Banco-Räk-
Dea 29 Martti.
651
ning insatte behällning af förenämnde Patriotiske
Län och Gäftvor, utgörande Etthundrade Nittio Tu¬
sende Femtiosex R:dr 41 sk. 3 rst., och att Stats¬
utskottet i öfrigt mätte tillätas, att meddela Riks-
gälds-Contoiret föreskrift, att derutaf icke allenast
»verkställa återbetalningen, enligt Riksens Högloft.
Ständers förut fattade beslut, af de Patriotiske Län,
hwarmed en del af Stockholms Stads Handels-
Societet biträdt Kongl. Majrt och Riket, jemte derä
upplupne räntor, utan ock besörja ränte-betaluingarue
ä de öfrige Patriotiske Länen, i den mäu räntorne
lill betalning förfalla, änvensom äterbetalningen af
det Län af 1000 N:dr, som Engelske ^siversten
Gordon pä ett är lemnak; och hivarom Niksgälds-
Contoiret torde böra utlärda kungörelse i allmänna
Tidningarne till wederbörandes underrättelse.
Stats-Utskottet asivaktar häröfver Riksens Hög¬
loft. Ständers förordnande.
Stockholm den 25 Martil 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues lsleminA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Hi. ^Voitluann.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets Ledamöters
»vägnar
3. Lelarniclt.
Pä Hederivärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
stola, lblrlosson.
Lades pä bordet.
652
Den 29 Martil.
UpplästeS följande:
Utdrag af Protokollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Bewillniugs-Utskott tvid
Riksdagen i Stockholm den 28 Marrit
1810.
S. D. Genom Protocolls-Utdrag af den 23
i denna manad hade det Hedermärda Bonde-Ständet
lemnat Bewillniiigs-Utskottet del af sttt bestnt, att
Ståndet gillat Utskottets förslag till Chartce-Sigil-
latce-F-örordningcu, endast med en uti 22 F sälulida
yrkad förändring: att Allmogen i Rättegangs-
och BefwärS-fragor emot Sta>,dSpersoner bör med
Leye nyttja lika hög Charta, och deremot äfwen till
godo njuta Rättcgangs-kostnad efter samma pro¬
portion som Ståndspersoner, inell i twister Allmo¬
gen inbördes emellan Chartans belopp till hälften
nedsattas.
Och som, efter öfwerwägande häraf, de tre öf¬
rige Nespective Standens Ledamöter härstädes an-
sägo sig icke kunna medgifma den af Hcdcnvärda
Bonde-Ständet i berörde matto äftuudade jemktting
eller srangä Utskottets förra utlåtande, att Allmo¬
gen i Rättegångs- och Beswärs-mal böra nyttja
lika stämpladt papper som Ståndspersoner; sa lä¬
rer Len i Lenne del uppstadda stridiga mening icke
annorledes kunna afhjelpas, än att den hänskjutes
under tillförordnad Nämnds afgörande.
Likaledes är af Hederwärda Bondc-Standet uti
Protocolls-Utdrag under den 24 inilewarande ma¬
nad tillkännagifwit, att emedan Hederwärda Bonde-
Ständet, ailgäendc det as Utskottet tillstyrkte kost-
iiads-anflag af 3000 R:dr i 3:ne är till utrönande,
huruwida Salt-rilllverkning inom Riket nied fördel
kan »verkställas, warit nied öfrige Nespective Riks-
Den 29 Martii.
653
Ständen af olika tanka och i fräga »varande utgift
afstagit; ty och da berörde medel, enligt hwad pro-
jecteradt bliflvit, skulle ersättas Stats-Werket af
Sjö-Tullen, hlvilken likmätigt 60 § i Negerings-
F-ormen wore säson» Bewillning att anse, borde den
salunda genom Bonde-Ständets olika mening yp¬
pade skiljaktighet, pä sätt 71 Z i Ncgcrkngs-For-
ruen föreskrifwer, af det förstärkta Höglofl. Stats¬
utskottet med Riksens Höglofl. Ständers rätt ge¬
nom votering afgöras, innan nägon underdånig Ex¬
pedition i detta ämne kunde till Kongl. Majit afgä.
I anledning häraf beslöt alitsa Betvillnings-Utskot-
tet, att hos Riksens Högloft. Ständer »vördsam¬
mast hemställa, om ej förenämnde bada frågor
»natte öfwerlemnas till den åtgärd af förstärkta Hög¬
loft. Stats-Utskottet, som ostvan äberopade Z i Rc-
gerings-Formen utstakar; och skulle Protocolls-Ut-
drag härom til! Nespective Ständen expedieras.
Ilt supra.
Rx xrotoeollo
an.
Eric Ericsson frän Örebro Län anförde, att
dä Allmogens rättighet till nyttjande af blott hälf¬
ten sä hög Charta-Sigillata som Ständspersoner
»vöre att anse såsom ett Bonde-Ständets särskildta Pri¬
vilegium, htvark, enligt 114 Z uti Regeringsformer»,
ändring icke kunde äga ruin utan samtelige Niks-
Ständens öftverenskommelse och KLNUiigcrts bifall,
ansäg han det icke tillhöra det förstärkta Stats-Ut-
skottet, att genom votering med Riksens Ständers
rätt afgöra den skiljaktighet, som emellan Bondc-
Ständet och de öfrige Ständer» uppkommit »vid 22
§ af Höglofl. Betvillnings-Utskottets förslag titt en
ChartW-Sigillatcv-sörordning, utan borde den säledcs
»väckta frägan öfwcrlemnas till pröfning af Nikseps
654
Den-29 Martn.
Ständers Constitutions-Uiskott, för att sedermera ivid
nästa Riksdag tilt afgörande företagaS.
Sedan Anders Joachimsson frän Östergöthland,
Eric Andersson frän Swartsjö Län, Anders Jans¬
son frän Jönköpings Län jemte ätskillige andre
Ständets Ledamöter sig härmed förenat, klef uppä
sicres begäran denna fräga lagd pä bordet. Hwad
ater angick den af Höglofl. Vewiltnings-Utskottct
uti ofmannämnde Protocolls-lltdrag jenuväl gjorda
hemställan, om icke ät det förstärkta Stats-Utskottet
mä öfmcrlemnas, att jemlikt 71 § uti Regerings¬
formen afgöra den emellan Bonde-Ständet och
de andre Nikö-Stände» yppade olika mening uti
srägan rörande Bewillnkngs-Utffottets tillstyrkte kost¬
nadsförslag till utrönande, huruwida Salttillmerkning
inom Riket med fördel kan tverkställas; fann Stän-
det sig sä mycket mindre kunna haftva något emot
denna hemställan att päminna, som den hämtar sin
grund frän Ständets den 24 i denna mänad derom
tagne och Utskottet redan tillkännagifne beslut.
Upplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
angäende Markegängs-sättniugen, i an¬
ledning af följande till Utskottet i detta
ämne remitterade Handlingar, nemligen:
1:o. Memorial af Riksens Högloft.
Ständers Justiti-L-Ombudsman, Herr
Expeditions-Secreteraren och Commcn-
dcuren af Kongl. Majus Wasa-Ordcns
Stora Kors Friherre L. A. Manner¬
heim, hwaruti af anförde skäl tillstyrkes
Den L9 Martn.
655
Len underdåniga anhållan hos Kona!.
Maj:t, att, likasom förut skcdt, tiden för
Markegängs-Taxornes upprättande mätte
bliswa början af Januari i manad; 2: c.
Memorial af Herr C. M. Stråle, hvil¬
ket, utom uppgifwet förslag, huru Depu¬
terade borde till Markegängs-Taxornes
upprättande utses, innefattar project, att
Markegängs-sättllingen alltid skulle ske un
Residence-Stadeu i hwarje Län; att Lands¬
höfdingen derwid skulle söra Presidium
och LandS-Secreteraren Protocotlct, samt
att Nidderchapcts och Adelns och Prestc-
Ständcks Ledamöter derwid borde bestå af
Räntetagare, men Borgare- och Bonde-
Ständcns deremot af Räntegifware, eme¬
dan, da wid sädane tillfällen twa Ständ
stadna emot twa, olägenheterne af för
höga eller laga priser bäst förekommas
derigenom, att ett medium as de omtwi-
stade priserne, likmätigt 3 § af Kong!.
Resolutionen pä Allmogens Beswär den 17
December 1734, tages till grund för
Markcgängen; 3:o. Utdrag as Wällöf!.
Borgare-Ständets Protocoll den 11 No¬
vember fistledit ar, deruti Ständet, jemte
tillkännagifwande as dest fattade beslut,
huru och till hwad antal dest Deputerade
wid de ärliga Markegangs-sättningarne
böra utses, förbehäller sig, att, efter in¬
hämtande as de öfrige Ståndens beslut,
angäende antalet af hwardera Riks-Stän-
dets Deputerade, fa i särskild öfwerlägg-
ning taga frägau om omröstningssättet
wid wal till detze Depliterade, samt emcd-
656
Deu 29 Martil.
lertid till detta Utskott ofwerlemnar sitt
Beswärs-Utskotts, uti Protocolls-Utdrag
af den 21 October, i förewarande ämne
gifne Utlåtande, jemte Herr Astestoren
Gahns wid öfiverläggilingen i Ståndet
uppläste Memorial, för att sa »val i anled¬
ning af de delar deraf, hwilka Ständet, ge¬
nom sitt fattade beslut, ej redan pröfwat
och afgjort, som i afseende pä de dermed
sammanhang ägande omständigheter, sitt
Utlåtande afgifwa; 4:o. Borgare-Stän-
dets Beswärs-Utskotts nyst omförmältc
ProtccollS-Utdrag, hwilket dock endast
innefattar tillstyrkande i de omständigheter,
hwaröfwer Ståndet redan sitt beslut stad¬
gat; 5:o. Herr Astestoren I. G. Gahns
förenämnde Memorial, innehällande den
önskan, att dä 75 A Regeringsformen
hufwudsakligen förändrar det stadgande om
Markcgängs-sättningarnc, som är gifwet
genom Kongl. Förordningen den 22 Julil'
1803, wid den derom utfärdade nya För¬
fattningen mä iakttagas: a) att antalet af
Ständernes Deputerade bör för hwarje
Ständ rättas efter Länens olika förhäl¬
lande; d) att om omröstningen skall ske
Ständswis, icke mindre antal än 3 Le¬
damöter mätte af hwarje Stand utses,
och vill densamma skall ffe per capita,
lika mänga Deputerade mätte as hwarje
Ständ wäljas, samt i bägge fallen ut¬
stakas, huru, i händelse af paria vota,
bör förhällas; o) att nägot afseende icke
bör hafwas dcrpä, om Deputerade till
wistt antal äro Räntetagare och Ränte-
gifware eller icke, och att det mätte tillä-
Den 29 Martn.
657
tas bade Räntetagare och Räntegifvare,
att tvid förrättningen, ehuru utan röst¬
rättighet, wara tillstädes till upplysnin¬
gars meddelande; 6) att wid Markegängs-
sättningcn hwarje wara ej nödwändigt
bör erhälla ett enda pris för hela Länet,
font i detta afseende karr wara af ganska
skiljaktig beskaffenhet; o) att tiden för
Markegängs-sattningen ma flyttas till
början af Januarii manad; samt k) att
i de Län, der en del af skatten utgöres
i Kol, och Markegängspris dera skall sät¬
tas, en särskild Termin dertill matte be¬
stämmas straxt efter Kolkörslens och »vintcr-
sörets slut.
De i detta ämne således wäckte frägor har
Utskottet ansett kunna hänföras till följande hufwud-
sakeliga, nemligen:
1:o. Huruledes och till hwad antal hwarje
Ständ bör utse Deputerade för att upprätta Mar-
kegängs-Taxorne;
2:o. Hwad tid af äret dertill är lämpeligast;
och
3:o. Om sättet och ordningen derwid, samt
huru i händelse af paria sota förhällas bör.
Hwad sörsta puncten beträffar, sä enär 75
§ i Regeringsformen stadgar, att de ärliga Marke-
gängs-Taxorne skola upprättas genom Deputerade
af alla Niks-Ständen, utsedde pä det sätt hwarje
Ständ särskildt för sig föreskrifwer, samt att hwad
dche fastställa, skall tjena till efterlefnad, sa wida
ej ändring derutinnan uti behörig ordning sökes och
»vinnes; och Wällosi. Borgare-Ständet jemwäl,
Bondeständets Prot. 1810. Del. IX. 42
658
Den 29 Martn.
till följe deraf, pa sätt dest Protocolls-Utdrag Ilt-
»visar, redan för sig stadgat sine Deputerades antal
wid Markegängs-sättningen, saint sättet för deras
utwäljandc, har Utskottet ansett sig icke kunna uti
benna omständighet nägot utlåtande afgifwa.
Widkommande dernäst tiden för Markcgängs-
Taxornes upprättande, hwilken sa wäl af Herr Fri¬
herre Mannerheim, som af Herr Atzcfloren Gahn
blifwit föreslagen till början af Januarii manad;
sä får Utskottet ej mindre i anseende dertill, att
genom Regeringsformens stadgande i 75 H den uti
Kongl. Förordningen den 22 Julii 1803 Kongl.
Kammar-Collegium tillagde befattning dermed all¬
deles upphört, och säledes äftven ändamälet med
den till den 5 November skedde förflyttning af tiden
för meranamnde förrättnings »verkställande förfallit,
än äftven i betrakande deraf, att »vid början af
November mänad prisen, som skola tjena till grund
för Markegängs-sättningen, ännu icke äro sä stad¬
gade, som »vid årets slut, dä gemenligen äftven ett
medium af prisen pä Spanncmäl, den »vigtigaste af
alla articlarnc, kan erhallas, för sin del »vördsamme¬
ligen tillstyrka, det mätte, liksom af äldcr tvanligt
warit, tiden för Markegängs-sättningarne bestämmas
till den 5 Januari»', inom hwilken dag de böra
wara fasistälde.
Hwad slutcligcn angär 3:dje fragan, har Ut¬
skottet ansett, att »ned de dertill erforderliga upp¬
gifter borde förhällas, enligt hivad Kongl. Brefwet
den 16 December 1774 samt Kongl. Kammar-
Collegli och Stats-Contoirets derpä grundade Cir-
culaire af den 8 Maji 1775 derom stadga, likasom
hwad 3 K i 1734 ars Resolution pä Allmogens
Den 29 Martil.
659
och 8 § af 1731 ars Resolution pä Ridderskapcts
och Adelns Beswär utstaka vin Deputerades rätt,
att efter sig företeende omständigheter rätta de ut¬
sättande priserne; hwarwid dock, i afseende pä före¬
nämnde Resolutioners stadgande, att hälften af de
Deputerade borde wara Räntetagare och hälften
Näntcgifware, Utskottet wille framställa sin öfwer-
kygelse örn samma stadgandes mindre wigt och nytta,
da flerestädes, i anscente till brist pa Räntetagare,
detta förordnande icke kan efterleswas, samt der¬
utom de derigenom äsystade fördelar af ett jem-
nare pris ändock pä ett lämpeligarc sätt kunna
winnås; att wid Markegängs-sättningarne, hwilka
alltid böra uti Landshöfdinge-Residence-Staden i
hwarje Län förrättas, Landshöfdingen skall föra
ordet, samt Lands-Sccreterarcn eller Lands-Kame-
rcraren Protocollci; och att, i händelse wid omröst¬
ning, som bör ske Ständswis och ef per capita,
twä Ständ i sräga om priset ä någon wara skulle
stadna emot twä, ett medium bör bestämmas af
de genom begge sidvrnes röster uppgifne olika
priser, pä sätt 3 H i 1734 ärs Resolution pä All¬
mogens Beswär innchäller.
Utskottet har derjemte trott stg böra tillstyrka
bibchällandct af hwad Kongl. Förordningen af den
22 Julli 1803 för öfrigt och i sammanhang med
detta ämne stadgar om Afrads- och Kronotiondc-
Spanncmälens forslande eller lösande samt den
deruti utsatte Termin, inom hwilken Räntetagare
och Näntegisware böra tillkännagifwa, om de wilja
emottaga eller lemna Nänte-Spannemälen in na¬
tura eller ej, hwilken Termin Utskottet ansett ej äga
nägot oskiljaktigt sammanhang med tiden för Marke-
gangs-sättningen. Hwilket dock till Riksens Hög-
660 Den 29 Martii.
loft. Ständers Egen pröfning wördsammeligcn öf¬
werlännäs.
Stockholm den 10 Martii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapcts och Adelns Ledamöters
wägnar
ckoli. 0. Ox6N8tj6riia.
Pä Högwördiga Prcste-Ständets Ledamöters
wägnar
ckoli. 0. Hult.
Pä Wälloft. Borgare-Ständcts Ledamöters
tvägnar
0. ck. Loliöulisrr.
Pä Hederwärda Bondc-Ständets Ledamöters
wägnar
L. Lriossou.
Lades pä bordet.
Widare upplästes ett sä lydande Memorial:
Jfrägawarande Memorial, deruti Utflottet framlagt förslag till förän¬
drad lydelse as 97 Z Regeringsformen, finnes insördt under N:o 34 bland
1809—1810 Lrs Riksdags Constitutions-Utflolts Memorialer och öf¬
riga Expeditioner (tryckta 1874) std. 468—470.
Och beslöt Ständet, att detta inål, såsom in¬
nefattande Project till ändring i Grundlagen, stall
wid näst inträffande lagtima Riksdag afgöras.
Den 29 Martn.
661
Upplästes följande frän Högloft. Bewillnings-
Utskottet ankomne:
Wördfamt Memorial!
Ätskillige anmärkningar haima af Nespcctive
Ständen blifmit gjorde emot Bewillnings- samt
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utfkottens af-
gifne Betänkande, rörande Bränminöbränningen;
och som flere af dest Oeconomiske delar äga omedel¬
bart sammanhang med sjelfma afgistcn, anser Be-
noillnings-Utskottct, i följd af de fran Respectioe
Ständen ankomne Remitzer, sin skyldighet fordra,
att ej mindre öfwer det ena än andra häraf, i den
widd ämnets beskaffenhet fordrar, sitt utlåtande
meddela.
Hwad säledes först beträffar de Oeconomiske
frägorne, sä warda i sädane delar, hwilka af de
fyra Respective Ständcn icke gemensamt blifmit bi¬
fallne, efter anmärkningarnes granskning, detze rät¬
telser tillstyrkte, nemligen:
Att uti Jngresten till den blifwande Författ¬
ningen bör, till befordrande af nödig wisthet i dest
tillämpning, samt bland annat i afseende pä formen
för mäl, hwilka röra förbrytelser emot densamma,
den mening införas: att alla hittills ntkomne För¬
fattningar, angäende Bränwins bränning och försälj¬
ning eller öfwerträdelser af hwad derom stadgadt är,
alldeles upphäfwas, och att endast denna Förord¬
ning samt, i der ej omnämnde fall, hwad Allmänna
Lagen innehäller, skall för gällande anses.
Att i fraga derföre, hwarest förbrytelser emot
Bränwins-Författningarne hädanefter böra uppta¬
gas och afdömas, hemställer Utskottet, om icke, dä
brottmål, enligt 10 Cap. 21 Z Nättegängs-Balken,
skola ransakas och dömas, der gerningen gjord är.
682
D-ii 29 Martn.
samt Accis-Nätterne kornilla att upphöra, hwilka
förut afgjort de öfwerträdelser af ofwanstaende be¬
skaffenhet, sorn förefallit i Städerne och inom eu
mil derifrån, dylika nial nu mera matte upptagas
och pröswas i Städerne af wanlige Doinstolarne
derstädes, och pa Landet af Härads-Tings-Nät-
terne, samt derifrån dragas under Kongl. Hof-Nät-
terue.
Att Hyresman i Städerne och pä Landet böra,
da de haswa Husägarens tillåtelse, fa pa enahanda
grund, som Arrendatorer af Hemman pa Landet,
utöfwa Bräilwinsbränning emot faststäld afgift.
Att Arrendatorer af Hemman och Lägenheter
ä Landet icke utan särskild öfwerenskommelse med
Jordägaren äro berättigade begagna den a samina
egendom »varande skog till den »vidsträcktare Brän-
»vittsbränning, sou» nu är »ledgifwcn, emot hwad förut
»varit tillåtit.
Att till ett säkrare begrepp om rätta iiieiiingen
uti Författningens första Afdelnings 5:te Moment
uttages orden: "Innehafware af desse Krogar" och »vi¬
dare till Momentets stut, samt i stället insattes:
"Krögare och andra allmänna Näringsidkare, som
försälja bränwin, att utborga det i minut, tvid för¬
lust af allt lagligt anspråk till sin betalning der¬
före".
Att Magistraterne ensamt böra, hädanefter som
hittills, förordna och besluta om Minuterings-
ställens eller Krogars inrättande i Städerne, så¬
som »varande ett Politie-ärcnde, hwarmed följak-
teligen komma att uteslutas de i början af första
Afdelningens 5:te Moment ut» den projccterade
Stadgan stående orden: "och Taxeringsmän".
Att Städcrnes Källarmästare och Tracteurer böra
i Författningen uppräknas »bland den», sorn fä för¬
sälja bräiiwin i mlnnt, men att Bryggare, med
Den 29 Martn.
663
hwilka, efter Utskottets omdöme, förhällandet ar
helt annorlunda, icke mage, ehuru sädant äfweu
yrkadt blifwit, tillatas en lika rättighet; att dess¬
utom, till mera fullständighet och närmare under¬
rättelse, i föreskriften om Krogar bör inflyta: att
i händelse, wid fraga om Krogars anläggande, Taxe-
rings-Committsen skulle stadna i paria vota. Lands¬
höfdingen mä äga afgörande röst; att slike Krogar
ej fa inrättas annorstädes än wid allmänna Landö-
och Farwägar, som färdas sommar- och wkntertid,
och ej närmare Kyrka än j mil; dock med det un¬
dantag, att äldre privilegierade Krogar, sä wäl som
Gästgifwerier, skola behälla sina rättigheter, och att
i de orter, der antingen fräga kan uppstä, huru-
wida förut tillätne Krogar skola genom denna För¬
fattning anses förlustige deras rätt och böra upp¬
höra, eller Kyrkorne äro hwarandra sä nära be¬
lägne, att Krog-anläggning i samma ort deraf blif-
wer hindrad, skall Landshöfdingen med Taxeriiigs-
Committcen äga att efter omständigheterne öfwer
förhällandet särskildt förordna.
Att med Odal-Krogar, ä hwilken benämning
Wällofl. Borgare-Ständet begärt förklaring, för-
stäs, enligt Utskottets tanka, sädane, som i sä läng
lid haft rättighet försälja bränwin, att ingen tvet
när de först af en slik rättighet kommit i ätnju-
tande.
Att det mä wara en och hwar obetagit, att till
Fiskarne i Bohuslänska Skärgärden, enär de ä
Sillfiske wistas, försälja bränwin i minut.
Att uti 2:dra Afdclningens 7:de Moment af
Betänkandet, hwarest talas om answar för förbry¬
telser emot det fastställande förbudet, böra oroen:
"eller i sitt förwar finnes hafwa", äfwcnsom desse ord:
"med hwad dertill hörer", helt och hällit utgå, säsom
de der eljest lätteligen kunde föranleda till missför-
664
Den 29 Martn.
ständ, samt att första meningen af detta Moment
deremot erhåller följande förändrade rcdaction:
"Den, som utan behörig anmälan tillwerkar brän-
win, eller dertill nyttjar större panna" etc.
Att till förekommande af öfmerseende och efter¬
låtenhet L ätal af förbrytelser emot denna stadga,
nedsättas bötcrne för oloflig Bränmins-försäljning
ifrån 16 R:dr 32 sk. till 3 N:dr 16 sk.; men att
ater den, som antingen marit oberättigad till en ut-
ösmad Bränmins-tillmerkning eller minutering, eller
ock nyttjat större panna, än hwartill han sig an¬
mält, bör, jemte den härföre i öfrigt stadgade på¬
följd, Mara pligtig att ersätta Kronan den afgift
för äret, som han derigenom undansnilla sökt.
Och att uti nästföljande 8:de Momentctbör i stäl¬
let för ordet "Tjenstefolk" införas: "eget Husfolk och
enskildte Tjenare", såsom innefattande en nödig ut¬
sträckning till sädane personer, som, ehuru icke Tjen¬
stefolk, dock af samma principe i Lagen äro betrak¬
tade såsom jäfmige till mittnesmäl.
Härförutan har mäl Högloft. Ridderskapet och
Adeln uppgifmit följande erindringar: att Bränmins-
branning pä landet ej mätte wara tilläten för ägare
eller Disponenter af oskattlagde Lägenheter, Mjöl¬
nare, Torpare, indelte Krigsmän, pä Landet boende
Ständspersoner, Embcts- och Tjenstemän och Handt-
merkare, hwilka ej besitta jord; att det bränwin,
som till Städerne införes, ej skall fä säljas och ut¬
minuteras i mindre partie än en kanna; att ej uä-
gon, enär han mid Mantalsskrifningen stg ej angif-
wit till Bränminsbränning, kan dertill undfä till-
ständ, förr än mid päföljande Mantalsskrifning;
och ändteligen att, hwad panncrymdcn angar, 1800
ars Författning mätte bibehallas, sä att Nittio kan¬
nors panna blifwer den största som fär nyttjas.
Den 29 Martil.
665
dock att sammanbränning med flere smärre pannor
under wista förbehåll nia äga ruin.
Men svin desta anmärkningar strida helt och
hållit emot de grunder, som, i hwad rörer de Oeco-
nomiske anstalterne af Bränwinsbränn ingen, de Tre
öfrige Rcspcctive Standen faststält; sä förmodar
Utskottet, att derwid lärer böra förblifwa, och in¬
gär alitsa ej i något widare utlåtande härom.
Beträffande härefter hwad wid afgiften för
Bränwinsbränningen blifwit andragit och pämint;
sa och dä af Riksens Högloft. Ständer blifwit be-
slutadt, att Stockholm och Götheborg icke äga ut-
öfwa någon Bränwins-tlllwerknlng, anser Utskottet,
att den del af afgiften, som i motsatt händelse as
deste Städer stolat utgöras, bör erläggas och an-
swaras genom Allmänna Mogazins-Directionen af
den winst, som erhalles af de Kronans Brännerier
i dessa bada Städer, hwilka komma att fortfara pä
den fot och plan, som warder faststäld, och hwaraf,
i jemförelse af den inkomst, som förnt samma Brän-
neri-Werk gifwit, och med calcul af hwad hwarje
Tunna Spanncmäl, förwandlad till bränwin, lcm-
nar i afkastning, fast heldre förmodas den päräk-
nade behållningen kan winnås och ifragawarande
bidragande uti afgiften ästadkommas, som berörde
Bränneri-Werk, medelst sine större pannor och red¬
skap samt bättre inrättningar, alltid kunna driswas
till mera fördel än cnfkildtes, hwilka nu, i betrak¬
tande af den stadgade höga progression af skatten,
icke med förman pä lika sätt kunna utwidgas. Ut¬
skottet har äfwen till den säkra förmodan, att Ma-
gazins-Directioncn med lätthet skall kunna betala
de twenne nämnde Städers Bränwinsstatt, funnit
ett förnyadt skäl i den rättighet. Utskottet anser Di-
rectionen, i likhet med hwad hittills stedt, böra äga,
att ensam disponera Distilleringsfrihetcn i Stock-
666
Den 29 Martil.
holin och Götheborg, ehuru den hädanefter ej lärer
stiga till samma betydliga summa som förut.
Widare och till beswarande af öfrige skedde
anmärkningar wid den föreslagne Bränwins-afgif-
ten, företager nu Utskottet här desamma under gransk¬
ning, i den ordning de blifwit anförde, och hwar-
Ivld följande förekommit hos Wällofl. Borgare-
Stäudct:
1:o. "Att den projecterade panuerymden är
pä de större panuorne för dryg och äu mera oläm-
pelig pä de sa kallade Skottska pannor; hwarföre
yrkas, att afgiftcn för dem mätte nedsättas frän 3
till 1 gäng sä mycket som för Swensta pannor".
Hwad första omständigheten beträffar, tror Ut¬
skottet den föreslagne afgiften desto mindre wara för
hög, som den är lämpad ester den fördel och winst,
man hämtar af tillwerkningen genom sä beskaffade
pannor i förhällande till de mindre; hwarföre Ut¬
skottet icke kan tillstyrka nägon ändring uti det
härom förut afgifne Project.
Widkommande äter de Skottska pannorna, sä
enär bruket af dem medförcr ät des; ägare bäde be¬
sparing af wcd och arbete, samt lemnar ändä wida
större tillwerknings-afkomst än andra wanlige pan¬
nor af lika storlek; kan Utskottet icke finna skäl att
frängä hwad i denna del redan blifwit föreslagit.
2:o. "Att om den dryga progressiva afgiften
skulle kunna päföras de större Bräunerier, som hä¬
danefter inrättas, wore det likwäl i högsta grad
obilligt och orättwist, i afseende pä de större sam¬
mansatte Bräunerier, som i stöd af förra Författ¬
ningar uti en del Städer äro inrättade".
Sedan Utskottet ofwanföre meddelt sitt yttrande,
rörande den progressiva afgiften efter pannornas
rymd, äterstar till beswarande endast sednare delen
Den 29 Martu.
667
af berörde anmärkning; och emedan det beror pä
en och hivar, att begagna de af honom ägande större
Bränwinspannor eller icke, och, i detta sednare fall,
han således äfwen är i tillfälle, att undivika afgif-
tcn, om han skulle finna den för hög, samt icke etter
»agot skäl till mindre progressiv afgift för fa-
dane pannor synes derifrån kunna; härledas, att
desamma i grund af förra Författningar bliftvit an¬
skaffade, derivid äter bör komma i öfivcrtvägandc,
att deras kraft och »verkan, såsom af oeconmiiisk egen¬
skap, icke längre än till den paföljande Riksdagen,
hwilkcn nu inträffat, kunnat ivara gällande; ty fin¬
ner Utskottet icke någon anledning till minskning i
Len projektera de aigiften för de sammansatte Brän¬
ne rier.
3:o. "Att ehuru uti Utskottens Betänkande
blifwit audragit, att Bewillningen bliftvit proportio¬
nerad efter den större Bränwius-tillwerkning, en och
hwar för sig kan finna förmånlig att anställa, och
derföre bestämt afgiften, dels efter hemmantal ä
Landet och personal i Städerne, dels i män etter
Bränwinspannoruas storlek, hivaraf tyckes följa,
att den, four ej får begagna Bränwins-brännings-
rättigheten, ej eller derföre bör beskattas, hasiva lik-
>väl Utskotten i sjelfiva projectet till Författningen,
tivertemot en sadan principe, förnekat alla andra
Städcrncs Jnwanare än Husägare denna rättighet,
och det oaktadt palagt dem samtelige en ständig af¬
gift derföre, men frikallat alla andra Aboer pä Lan¬
det än Hemmansägare frän Bränlvins-beivilluing,
utom i det sall, da de wilja begagna denne dem
härwid upplätne rätt".
Hela personalen i Städerne har »väl blifwit
beräknad i förhållande till hemman a Landet, för
att såmedelst kunna bestämma Städcrnes Bränivins-
aigift; men da det beror pä Städerne sjelfwe, att
668
Den 29 Marin.
emellan Jmvanarne derstädes, ester billighet och rätt-
ivisa, fördela den afgift, som pä hiuarje Stad sig
belöper, och hwarwid kan iakttagas, att den eller de,
son, as den niotswarande förmanen ej draga nytta,
icke eller bliswa med afgift betungade, anser Utskot¬
tet sig icke kunna till bifall understödja, hwad i före-
uäninde matto blifwit pastadt.
4:o. "Att beräkningen af Tolf mantalsskrifne
personer i Städer mot ett helt hemman a Landet
är utan all proportion, och att uti blifwande Brän-
wiils-förordningen bör tydcligen utsättas, att inga¬
lunda Städcrues Jnwänare, en för alta och alla
för en, skola stvara för denna Bewillning, utan
hwarje person för sa manga skillingar pä honom
belöper".
Under öswerwägande häraf finner Utskottet sig
icke kiruna instämma uti denna till desi första del
genom nästföregående punct wedcrlagde anmärkning,
och äter sa mycket mindre godkänna den sednare de¬
len, som Staten bör wara lika försäkrad vin
erhållande af Städcrues Bränwins-afgift, svin af
Landets.
5:o. "Att i afseende pa personalen den skil¬
nad matte göras emellan denna afgifts belopp för
Man- och Qwinnoköii, att det sednare betalar en¬
dast hälften emot det förra".
Denna anmärkning torde sinnaS redan beswa-
rad genom hwad forn, i förestående 3:dje och 4:de
pnnctcrne, af Utskottet blifwit andragit.
6:0. '"Att ehwad pannorne äro i ett rum eller
flere färskildtc hus inrättade, afgistcn dock endast
ma beräknas efter hwardera pannans särskilda kan-
nerymd".
' Säwida cttsadant stadgande blefwe antagit,skulle,
i Utstottcts ranka, gansta fa eller, snart sagdt, inga an-
Den 29 Martin
669
gifwa sig till begagnande af de större bränwinspan-
norne, och Staten således bctydeligen förlora uti den
päräknade progrehiva panne-afgiften; hivarföcc Ut¬
skottet icke kan tillstyrka bifall as denna erindran;
dock pä det hos ingen ina uppsta twifwelsmäl, att
den, soni har flere hemman ä Landet eller flere hus
i en Stad, och pä hwarje ställe nyttsar särskild
pauna, icke mätte för deras sammanräknade pannc-
rymd utgöra progrcstiv afgift; anser Utskottet, att uti
5:tc Moni. af den prosccterade Förordningens An¬
dra Afdelning bör, näst efter orden: "skulle magön,
det ware sig pä Landet eller i Staden, wilja", insättas:
"pä ett och samma ställe".
7: o. "Att med afkortningar, hwarom uägot uti
Utskottens Betänkande icke wore förmäldt, borde, dä
de debiterade afgifterne ej knnde utgä, förhällas pä
enahanda sätt, som rörande Allmänna Bewillnin-
gcn i sädant fall är söreskrifwit".
Dä hwarje Stad bör answara för hela der-
warande personalens Bränwins-afgift, saint en sä¬
dan ä Landet ofelbart lika säkert kan anses böra
utgä, tror Utskottet uägou afkortning för Bränwins-
afgiften icke egeuteligen komma i fräga, samt att nä-
got närmare stadgande i denne del således ej eller
behöfwes.
8:o. "Att dä Krogar i Rikets mindre Städer
icke förr warit särskildt taxerade, utan ingätt i den
Allmänna Bewillningcn, sedan sällan andre än Bor¬
gare och Handtwerkare haft detta såsom en binä¬
ring, sädane Krogar icke eller hädanefter mä derföre
särskild afgift äläggaö".
Härä finner Utskottet icke skäl att lemna an¬
nat yttrande, än hänwisning till den jemkning, som
Utskottet i Krögares afgister här längre ned will
tillstyrka.
670
Den 29 Martti.
9:o. "Att de, som uppgifvit sig för tillwerkning
ined större pannor, böra, vin de sedcrinera afsäga
sig den, alwen fa njuta befrielse fran afgiftens ut¬
görande sa i Städer svin pä Landet".
En sadan befrielse anser Utskottet icke böra äga
ruin för det ar, da man till nyttjande af större
eller mindre Bräuwins-panna sig angifwit, men
deremot finner det wara utom allt twiswclsmäl, att
man icke för päföljande ar bör erlägga afgift för
någon annan pannerymd, än hwartill man sig da
anmäler.
Fran Höglofl. Nidderskapet och Adeln har wi¬
dare blifwit anmärkt:
I:o. "Att den föreslagne Brächwins-Bewuliiin-
gen mätte ökas frän Twä till Tre N:dr Banco för
helt Hemman, utom Panne-afgiften".
Utskottet tror den till Staten erforderliga
Summa, hwilken uti afgiften för Bränwinsbräii-
ningen är päräknad, kunna med säkerhet erhällas
genom de sätt. Utskottet redan i sädant afseende pro-
jccterat, och finner sig alltsä fast mindre böra bi¬
träda ifrägawarande anmärkning till bifall, som de
Trcnne öfrige Nespective Stånden antagit de för
Bränwinsbränningen föreflagne grunder, i den öf-
wertygelse och kännedom, att hwarje helt Hemman
och den deremot swarande personalen i Städerne
icke skulle betala mer än Twä R:dr, Paniierymds-
afgiften likwäl derunder icke inbegripen.
2:o. "Att om den mindre Hemmans-eller Jord¬
brukaren will och sär njuta lika rättigheter med en
större Jordägare, den förre ocksä bör widkäunas
motswarande Onera, samt att denna anmärkning
äfwen mätte äga runi i afseende pä Städer»es Brän-
wins-Vewillning".
Den 29 Martti.
671
Svin den för Hemmanen efter deras storlek
proportionerade afgistcn är, i likhet med andra Be-
willnings-Utskylder, bestämd i män efter mantalet och en
wist clastification a Hemmanen eller i jemförelse
mot deras större godhet och wärde, samt de min¬
dre Hemmansdelarne, sa widt Pannerymdö-afgiften
beträffar, äfwenledes fä widkännas lika afgift med
ett större Hemman, hwarigcnom Staten således
undfär sin tillbörliga rätt och inkomst; sa finner
Utskottet icke något skäl wara för handen, att tillstyrka
hwad i berörde matto är wordet förebragt.
3:o. "Att BewillningS-afgiftcn 5, 10, 15 och
20 N:dr för Krogar mätte nedsättas".
I betraktande deraf, att Krögare efter den sä
kallade Skydds-Tabellcn äro i Minimi-afgift upp¬
förde ifrän 3, 6, 12 till 20 N:dr, fär Utskottet
nu hemställa, om ej den särskildt för Krog-rättig¬
heten utsatte afgift af 5, 10, 15 och 20 N:dr bör
nedsättas till hälften as detta belopp, hälst som Ut¬
skottet förmodar Staten derigenom winna mera in¬
komst, än cm Taxationcn blifwer sä hög, som ef¬
wan näinndt är, dcrifrän flere dä genom underslef
och andre utwägar kunna föranlätaS att sig un¬
dandraga, äswenfom icke eller Krögare, utan i af¬
seende pä dcraö krögande och näring, kunnat upp¬
föras till den Minimi-afgift, som i omförmälte Ta¬
riff utsatt är.
ä:o. "Att om den för Bränwins-bränningen
föreflagne Hemmantals-beräkningen kommer att bi-
behällas, ingen Hemmansdel mä erlägga min¬
dre afgift, ehwad bränning förrättas eller ej, än
16 sk.".
Med hänseende derä, att ingen Person i Stä-
derne, efter den antagne beräkningsgrunden, sär ut¬
göra mindre afgift än 8 sk., finner Utskottet denna
672
Den 29 Martil.
anmärkning sä wida billig, som till winnande af
likhet mella» Stad och Land föresläs, att för hwarje
Hemmansdel, den ina wara fa liten som hälst, bör,
antingen bränning utöfwas eller ej, erläggas minst
Ätta st.
Utom hwad salunda förekommit, har cek Wal¬
lof!. Borgarc-Ständet yrkat, att om Landt-Tul-
larne komma att bibehällas, bör wid införsel af
bränwin till Städerne betalas Tull och Aceis, äf-
wen sä wäl som hittills, men Drank fritt införas
utan »agon slags afgift; i hwilket beslut Högwör-
dige Preste-Ständet jemwäl sig förenat; men Hög¬
loft. Nidderstapet och Adeln samt Hedcrwärda Bondc-
Ständet dereniot förklarat, att Tull för bränwin
genast borde förswinna.
Till undwikande af den omgång och tidsut¬
drägt, om erfordras, i händelse denna sräga genom
Nämnd stall afgöras, tror Utskottet sig böra söka
nägon jemkning af defia skiljaktiga meningar, samt
alitsa härwid föreslä den efter Utskottets omdöme
tjenligc medelwäg, att i stället för de hittills cr-
lagde En st. 8 rst. för hwarje Kanna bränwin,
som till Stad blifwit införd, bör innewaraude
är, hwarunder Laildt-Tulls-Jnrättningen ännu kom¬
mer att fortfara, endast betalas En st. Kannan,
men att hwad angär Stockholms Stad, der för
hwarje Kanna ditfördt bränwin i Tull, Qwarn-
Tull och Accis blifwit erlagdt 4 st., denna af¬
gift uppbäres under samma tid med Twä st. för
Kannan.
Detta allt, jemte en uppgjord och bifogad
Calcul öfwer beloppet och fördelningen as Brän-
winsafgiften, underställes dock Riksens Högloft. Stän¬
ders Egen pröfning och godtfinnande; och warda
Den 29 Mariii. 673
tillika någre Ledamöters särskildte meningar här¬
med följaktige.
Stockholm den 28 Martu 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
,laevi» I)e la 6arclie.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
l^ioolarm Oaräell.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
^r>6. bredin.
Pä Hederm. Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
stola. NnA-n. ^Vessing-
L 6r. /rrAma-r.
Lades pä bordet.
Slutligen upplästes ett sa lydande
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Ut-
lätande öfwer de hos Högloft. Ridderska-
pet och Adeln anförde anmärkningar wid
Utskottets den 30 sistlidne November af-
gifne Betänkande öfwer det Lagens stad¬
gande, att Mö, af hwad älder hon wara
mä, stall standa under förmynderskap.
Den hypothese, att den wäg för ogifta Frun-
BondestLndets Prot. 1810. Del. IX. 43
674 Den 29 Martti.
timmer, att hos Konungen fa söka befrielse fran
Förmynderskap, allaredan wore genom Lag tilläten,
kror Utskottet hwarkeu knnna ur allmänna Lage»
eller Regerings-Formen härledas. Statens Of-
wer-förmyudare-wärd är i den förra anförtrodd
Lagskipande Magten, att lika som alla denna myn¬
dighets åtgärder utöfwas, icke efter Styrelsemagtens
speciel» förordnanden för särskilda personer, utan
efter Lagens gifna allmänna grundsatser. Och de afwi-
kelser härifrån, som i sednare tider ägt rum, hafma
stedt de facto, icke de jure. Ej kai! häremot äbe-
ropas den i wista ägtcnskapsmäl Konungen tiller¬
kända dispense-rattighct; ty dä, i afseende pä sä-
dane ärender, det ansetts nödigt hänwisa till Konun¬
gen, har Lagstiftaren dermed nog tydeligen tillkän-
uagiftvit, att han icke ansett denna rättighet allmän¬
neligen tillhöra Styrelsemagten.
Dispenser i Ägtenskapsmäl härleda sig isrän
Eanonista Lagen, enligt hwilken Päfwestolen, så¬
som Domare i samwets-saker, ägde att i speciele
fall tilläta hwad samma Lag i allmänhet för-
böd. Och emedan sportlerne häraf wörö ibland
Romerska Cancelliets betydligare inkomster, blefwo
dels förbuden efter hand utwidgade, dels ock, eme¬
dan Päfwens egen uppmärksamhet war för mycket
delad pä audra äfwen werldsliga äreuder, dispense-
rättigheten utöfwad, mer säsom en Finance-Opera-
tion, än, enligt dest föregifne ändamäl, till sedliga
tänkesätts befrämjande. Detta blef, sedan, i följd
af Reformationen, Konungen förklarades för Kyr¬
kans Ofwerhufwud, i sä mätto ändradt, att, ehuru
dispenser i sädane ärender troddes kunna äga rum,
magten att dem meddela förbehölls Konungen, som
dels omedelbarligen, dels genom Dom-Capitlen, den¬
samma utöfwade. Pä sädan anledning äro dispenser i
desta mäl äfwen i 1734 ärs Lagbok bibehällne;
Den 29 Martil. 67b
men dä grunden härtill är den, att desse ärender
ansetts lyda under Kyrkans Jurisdiktion, hivilket
pä egentligen civila inäl icke inträffar; sä kan i
de sistnämnde dispense-rättigheten ej prcesumeras, utan
att Lagen densamma uttryckeligen etablerat. Och
hivad i synnerhet frågor om myndighets- eller oinyn-
dighets-tillständ beträffar, sä haftva de alltid hört
till werldslig Rätt; och dä i 38 Momentet af 1669
ärs Förmyndare-ordning stadgas: "att ther nägon
omyndig »ville trakta efter att slippa Förmynder-
skapet, sädant hemställes allt till Rättens skäliga
rättelse"; sä är deraf nog tydeligt, att man ännu
pä den tiben icke fallit pä den tanke, att desse mål
»vöre ibland dem, som pä Konungslig dispense kunde
ankomma.
Konung Carl XI, son» genom sin Stats-re-
glering nogsamt »visat, det Han insäg nödtvändig-
heten deras, att Hans Cmbetsmän mätte äga sin
goda utkomst, förklarade dock genom siere Placater
de af enskilda personer gjorde försök, att i civila
mäl omedelbarligen sollicitera Kongl. Majrt, för
missbruk, btvarigenoin Konungen för mycket öfwer-
hopades och Allmänheten mera stada än nytta till¬
skyndades. "Det af Kongl, försorg härflytande ar¬
bete", heter det i Kongl. Förordningen den 3 Au¬
gusti 1680, "kunde icke tillräcka, när som ingen
ordning hölls, utan Domstolarne gingos förbi, ge¬
nom htvilkas inrättande åtminstone sä »lycket be¬
kymmer borde Konungen afbördas, att Kongl. Majrt
till Rikets största angelägenheter finge den tiden obe¬
hindrad anlägga, som för Kongl. Majrt alltför
kostelig solle uti private personers sollicitationers
anhörande att förnöta"; och i Kongl. Förordningen
den 16 April 1682 förklaras ytterligare, "att Kongl.
676 Den 29 Martil.
Majrt af förutnämnde Förordning hade förmodat
den »verkan, att Thes trogne undersåtare icke ytter¬
mera skulle löpa »ned theras skrifter till Kongl.
Majrt förr, än the hos Domstolarne hade sig an-
giiwit och sökt hjelp och besked pä behörige ställen,
hwarest slike nial, sorn orden lyda, kunna och böra
bättre än hos Oh rättas och afgöras". Men som
dylikc mihbruk icke upphört, fann Kongl. Majrt
nödigt, att med närmare bestämmelser förnya för¬
budet: och i Kongl. Resolution pä Allmogens Be-
stvär den 3 Junii 1683 K 4 förklarar Kongl.
Majrt beha förbud wara till Allmogens och andre
undersätares lindring och nytta ansedde, att the icke
förgäfwes mätte göra kostsamme resor till Hofwet,
när theras sak tvid Tinget och Rätta mäste först
slitas m. m.
Enär nu sädane förbud sedermera icke blifwit
upphäfne, och det tvid 1734 ärs Lags författande
icke eller ansetts böra lemnäs omyndige öppet, att
om försättande i myndighets tillständ Konungen sol¬
licitera; sä är wäl häraf tydcligt, att Lagstiftaren dä
som förut ansett samma förbud för undersätarne
gagneligt samt att de egentelige Ncgeringsärenderne
icke upphört wara sä mängfaldige och wigtige, atr
Konungen dä, mera än förr, borde beswäras med
sädane enskilde sollicitationers anhörande.
Och som ett bland nuwarande Regerings-Forms
wäsendteligaste syftemäl är, att Justitice-ärender
mäge till behandlingssättet wara frän öfrige Regc-
rings-ärender skiljde, och nägon dispenscrättighet i de
saker, som till werldslig jurisdiction af fordno hört,
ej eller blifwit Konungen tillerkänd, utom den ur¬
gamla, att bryta Dom äter, som wunnit laga kraft,
och ätersiälla försuten tid; sä kan ej eller af Re¬
D-n 29 Martn.
677
gerings-Formen anledning tagas dertill, att det nu
wore enskilde tillåtit härom omedelbarligen beswära
Konungen. Och som all fräga om ny Lags stif¬
tande för dispenser i sädane mål, som i alla tider
hört till »verldslig Domstol, äsyftar, jemte samman¬
blandning as Justitia:- och andre Styrelse-ärenders
behandlingssätt, äfwen en ändring i Konungens
magt; synes häraf följa, att den nu ifrägawarande
motion icke kan blistva ämne för detta Utskotts ut¬
låtande förr, än, efter inhäintadt yttrande af Hög¬
loft. Constitntions-Utskottet, Riksens Högloft. Stän¬
der i behörig ordning östverenskommit och Kongl.
Majrt bifallit, att en sadan Lag kunde med Rege-
rings-Fvrmens principer sörenas, och det derefter blif-
wit Lag-Utskottet uvpdragit, att granska deh sam¬
manhang med allmänna Lagens esprit. Hwarföre
och Lä sädant nu icke förutgatt. Utskottet tror sig
rätteligen hafwa förfarit, da det, utan att yttra sig
om någon Konungslig dispenserätt, blott undersökt,
om det pä Domarens pröfning kunde fä ankomma,
att efter witz älder förklara Mö för myndig. Och
inom sädan fräga är det, som Uskottet ock nu bör
inskränka sin förklaring.
Att ogifta Qwinnor i Lagen ansetts böra stä
under Förmynderskap, äfwen efter den älder, dä
manspersoner sjelfwe fä räda vin deras arf, bör och
kan ej förklaras af den förutsättning, att de förras
själsförmögenheter icke lika tidigt utweckla sig; ty
erfarenheten wisar, att denna »Utveckling stundom
hos förstnämnde Kön sker tidigare.
Egenteliga grunden till detta stadgande ligger
i följande wigtiga Momenter, nemligen:
1:o. Att Qwinnokönet uppfostras och bör,
enligt Letz bestämmelse, uppfostras, mera för att styra
678
Den 29 Martil.
en Familles husliga angelägenheter, än att deltaga
i de transactioner och stridigheter nied kända ock
okända, hwilka förefalla tvid rättigheters hetvakande
och Egendoms yttre förwaltning. Genom hwilken
uppfostran de också i dessa yttre ärender och deras
behandlingssätt mäste äga mindre tillräckelig kän¬
nedom.
2:o. Att »verkeligt deltagande i sädane ären¬
der ofelbart har ett mindre förmånligt inflytande pä
det blygsamt eftergiftvande i deras »väsende, hwars
behag merendels i större män än något annat bi¬
drager till deras lycka och lefnadslugn.
I afseende pä dessa Momcnter, hwarigcnom
Qivinnokönets anlag och uppfostran fä märkeligen
skiljer sig frän Mankönets, kan den Lag, som, oak¬
tadt möjligheten för män, att ästven »vid mogen
älder kunna genom list öftverrafkas, medgistver, att
de »vid en »viss älder mage i allmänhet »vara myn¬
dige, icke beskyllas för motsägelse, dä den liktväl
bjuder, att Llwinnor efter samma älder böra stä un¬
der lagligen förordnad Förmyndare.
Att äftven en sädan Förmyndare kan genom an¬
dras list öftverrafkas, bestrides icke. Men dä han
i alla fal! bör för Pupillens egendom smara, och
Domaren äger tillse, att han är »vederhäftig, dä
denne äter är derföre inför en Oftver-Domare och
Högste Domstol anstvarig, synes Lagen härigenom
haftva för Pupillens säkerhet dragit tillräckelig om¬
sorg.
Pä grund af htvad nu anfördt är, skulle Ut¬
skottet, vin det trott sig behörigt att afgiftva ytt¬
rande vin den »väckta motion angäende dispense,
heldre tillstyrkt Lagens bibebällandc i dess förra skick,
i enlighet htvarmed ogifta Qtvinnor pä intet »vil¬
kor kunna blistva myndiga, än att en Lag skulle
Den 29 Martn.
679
utfärdas, som, utan inskränkning till tviha är, med-
gäfwe dispenser i detta ärende, och hvarigenom det
ännu ostare torde inträffa, att ansökningar härom
tillstäldes dels af Förmyndare, som af Pupillen
sjelf snarast kunde hoppas decharge för en oredlig
förwaltning, dels, säsom Herr Ullberg yttrar sig, af
speculativa anförtvandter, hwilka ock sjelfwe tomine
att öfwer ansökningen höras, dels ock af andre, som,
kännare as slägtingarnes liknöjdhet, kunde i ett ungr
Fruntimmers oerfarenhet eller swaghet förutse ett
säkert medel att Åtkomma penningar.
Men dä Utskottet ansäg för sin pligt, att pä
den i Herr Ztrokirchs och Herr Ullbergs Memori¬
aler yttrade önskan göra allt det afseende, som med
Lagens syftemäl, ärendets natur och Utskottets be¬
hörighet kunde förenas, trodde det sig icke böra åsi¬
dosätta, att, när ett Fruntimmer uppnatt en högre
älder, det kan möjligen hafiva förwärswat en kän¬
nedom af flerehanda ärender, hwilka i planen af
desi uppfostran ej ingått, att desi Caracter dä kan
haswa »vunnit den stadga, hvarigenom större ären-
ders bestridande torde äga mindre menligt infly¬
tande pä hennes yttre »väsende, och de tvid sädana
ärender ofta förekommande stridigheter och mindre
artiga bemötanden kunna uthärdaS, utan att leda
till en för hennes fördelar skadelig eftergifwenhet,
saint att »vid ival af Sysilomän i de ärender, de ej
skulle tilltro sig att sjelfwa bestrida, flera kunde finnas,
som »vid sädan älder torde mindre lätt förtvillas af
enskilda preventioner för personerne.
Och i afseende pä sädane undantag, trodde Ut¬
skottet en witz älder kunna fastställas, efter hwilken
det för en eller annan ogift Qwinna kunde tillätas,
att, om hon det ästnndade, bliftva myndig.
680
Den 29 Martti.
Men som Utskottet harwid icke uraktlät eftersinna,
hwad Herr Lagerheim anmärkt, att nemligen det mera
är omtanka och rådighet, än ålderdom eller tiden,
som bör bestämma e» mcnniskas rättighet att sör-
walta sin egendom, bestämde icke Utskottet den före-
slagne åldern af 30 är såsom owilkorligen medfö¬
rande myndighet, lltan tillstyrkte, att först ester denna
alder det skulle wara Domaren tillätit att pröfwa,
om personen kunde fä blifwa myndig eller ej.
Att sädau pröming tillerkännes Domaren, är
icke allenast öfwerensstämmaude med äldre Lagar,
enligt ofwan anförde Moment af Förmyndare-Ord¬
ningen, utan ock med nnwarande Lags analogie.
Att en mansperson ester 21 ärs alder blir för¬
klarad omyndig, är nemligen ett undantag ifrån re¬
geln, ock om ett Fruntimmer efter 30 är blir för¬
satt i myndighetstillständ, bör äfwen sädant höra till
undantagen; ty oftare torde en sadan ansökning böra
affläs än bewiijas. Dä nu prösningeu af de förra
funnits kunna bäst ske af Domaren, sä är icke nä-
got skäl, hwarföre ej, äfwen i afseende pä de sed¬
nare, Domaren en lika prömingsrätt niä uppdragas.
Och att härigenom denna rättighet skulle falla allt
för tägt, såsom Herr af Klinteberg yttrar sig, kan
desto mindre komma i betraktande, som samma rät¬
tighet as fordna tillhört Domaren, men efter uu
gällande Lag ingen.
Att, såsom Herr Strokirch a»märker, det nä-
gon gäng kunde hända, att sadan ansökning ej blef-
we pä mindre tid än 2:ne är afgjord, är wäl tänk- ^
bart; me» deraf följde ej annan olägenhet, än att
Möns onwndighet warade nägot längre, hwaraf ska¬
dan icke synes kunna bliswa stor. Ty äger hon
den styrka, att efter beha är kunna sjelf förestå sitt
Den 29 Martil,
681
gods, sä bör hon ock förut äga den, att kunna tillhälla
sin Förmyndare, att detsamma till hennes bästa för-
malta, en talan, hmilken henne äfwen såsom omyn¬
dig tillkommer; och det synes ej kunna wara mera
pressant för en stadgad Qwknna att fä bliswa myndig,
än för en slösares anförwandter, att fä denne under
Förmyndare stäld.
Att Slägtingar och Förmyndare, dä de hos
Domaren skola yttra sig öfwer myndighets-ansök-
ningar, lika sä wäl som eljest kunna följa egennyt-
tige afsigter, bör icke bestridas. Men detta blir ett
skäl mera, att läta prönnngen ankomma pä Doma¬
ren i orten, hwilken, utan att behöfwa blindwis
följa sädanes wägran eller tillstyrkan, äger höra
Presterskapet, Nämnden och andre, samt göra af¬
seende pä flere individuelle i orten kände förhållan¬
den, som osta torde wara af den beskaffenhet, att
de i ett förklaringswis afgifwet underdänigt »Nö¬
tande icke kunna nämnas.
Den af Herr as Klinteberg befarade olägenhet,
att genom lättheten för ogiita Qwinnor, att blifwa
myndiga, de mera förmögna skulle dragas frän Ar-
betsclatzen, synes desto mindre kunna komma i be¬
traktande, dä efter Utskottets förslag ansökning här¬
om ej skulle fä göras före 30 ärs älder, och ej eller
dä nödwändigt behöfwer bewiljas; hvarförutan det
af omyndighets-tillständ icke är nägon följd, att, om
Pupillen äger tillräckelige medel att lefwa af, hon
derföre kan blifwa satt i nödwändighet, att genom
arbete egenteligen lifnära sig.
Wid öfwerwägande as hwad sälunda är an-
fördt, finner Utskottet, att, om nägon wäg för ogifta
Fruntimmer skall öppnas, att blifwa myndiga för¬
klarade, mäste det ske med de inskränkningar, i den
ordning och pä de wilkor, som Utskottets förra Be-
682 Den 29 Martti.
tänkande innehaller, hwilket Utskottet således icke
ägt anledning stänga.
Stockholm den 20 Martil 1810.
Pä Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Onrl O. ststrnstsät.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
lL. ^linc^visr.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
U. ö. Oravasintilrl.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
blrie Olaisson.
./o/,. Äo/mb6-'AS0N-
Lades pä bordet.
Ståndets Ledamöter ätskiljdes.
ln Läsin xrotocolli
683
1810 den 30 Martti.
Kl. 10 f. m.
sammanträdde Bonde-Ständet in pleuo.
Ester hällen Bön, blefwo följande frän de öf¬
rige Riks-Ständeu ankomne Protocolls-Utdrag upp¬
läste:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapetö och Adelns Plenum den 24
Martil 1810.
S. D. -Företogs till afgörande Stats-Utskot-
tets den 14 Martil' pä bordet lagdc Memorial med
bifogadt förslag till Instruktion för tillkommande Re¬
visorer öfmer Stats-, Banco- och Riksgälds-Werken,
hwilket förslag blef af Högloft. Nidderskapet och
Adeln bifallet, med den enda tilläggning mot slutet
af 7 tz, angående Revisorernes berättelser, att r stäl¬
let för orden: "ett i Banken och Riksgalds-Con-
toiret", mätte för tydlighetens skull sättas: "ett i
Banken och ett i Riksgätds-Contoiret". Et supin.
Ux protoeollo
^4. <?.
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
derskapets ock Adelns Plenum den 27
Martn 1810.
S. D. I anledning af justeringen af Expe-
ditions-Utskottets förslag till unterdänig skristvelie
684
Deu 30 Marlit.
till Kongl. Maj:t rörande Wargeriugens upplösande,
och da, efter yttrad anhällan, atl i densamma Rid-
derskapets och Adelns mot de öfrige Standens
stridige mening äfmen »lätte införas, fraga upp¬
stod, dels huruwkba icke tre Ständs beslut öfwer
detta mål borde anses gällande, dels ock huruwida,
enär en Expedition efter tre Ständs beslut blifwit
författad, i densamma det fjerde Ständets mening
kunde inflyta, samt sedan Herr Grefwen och Landt-
inarstälken efter wägrad proposition till förändring
af den enligt irenne Ständs beslut fattade Expedi¬
tionen förklarade mälet för hwilande, beslöts att
Constitutions-Utstottet skulle anmodas att skyndsam¬
ligen och senast till den 29 nästkommande Martil
med sitt utlätande öfwer dehe bägge stridiga frågor
inkomma. Et 8»pru.
Lx xrotocollo
^t. <?.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm Len 22 Februari, 1810.
S. D. Jemte anmälan derom, att särskilde
för Chartte-Sigillatce-Werket behöslige papperssorter
kunna wid Bankens Pappersbruk tillwerkas, hade
Riksens Högloft. Ständers Banco-Utskott, i anled¬
ning af Bewillnings-Utskottets under den 31 sistledne
Januarii i detta ämne gjorde hemställan, som till
Banro-Utskottet remitterad blifwit, uti Protocolls-
Utdrag af den 13 i denna mänad förklarat sig anse
säkerheten wid pappers tillwerkning, wärd och ut-
lemnande blifwa tillrackeligeu bewarad genom iakt¬
tagande af hwad för Bancosedelpapper i sädant ända-
inäl är föreffriswir.
Den 30 Marti,. 685
Med gillande af hivad Beivillnings-Utskottet
rörande Chartce-Sigillatce-papperets titttverkande ivid
Bankens Pappersbruk föreslagit, lät allisa Ståndet
bero tvid hivad Banco-Utskottet i desi oswanberörde
Protvcolls-Utdrag förklarat; kLmniandes den nied
denna anstalt förknippade kostnad att af Chartm-
Sigillatm-uiedlen bestridas; hivilket de Respective
Med-Ständen tvördsamt och manligen skulle tillkänna-
gifmas. Ilt supra.
Lx xrotocolio
^ //. /tskerso-r.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum ivid Riksdagen i Stock¬
holm oen 24 Martn 1810.
S. D. Wid granskningen af det frän Riksens
Högloft. Ständers Stats- och Banco-Utskott in¬
komna Betänkande af den 11 i denna manad, jemte
förslag till Instruktion för Riksens Ständers Re¬
visorer öfwer Stats-, Banco- och Riksgäldswerkcn,
beslöt Borgare-Ständet, att 5 tz skulle, i likhet med
2:ne Atänds inom Utskotten yttrade skiljaktiga tanka,
ändras med uteslutande af ordet: "förseglad", i
hwars ställe tillägges: "kan genom trycket till All¬
mänhetens kunskap lemnäs ock" —
I allt öfrigt gillade Ständet den föreslagna
Jnstructionen och Betänkandet; htvarom de Respective
Ständen »vördsamt och »vänligen skulle underrättas,
Ilt supra,.
Lx protooollo
./. A.
686 Den 30 Martn.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högwördiga
Prefte-Standet deu 23 Martil 1810.
S. D. Preste-Ständet gillade Riksens Hög¬
loft. Ständers Lag-Utskotts nästledne gårdag uppläste
Betänkande öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposi¬
tion, angående ägtenskapsskilnader, ined följande rät¬
telser, nemligen:
1:o. Att de efter orden "»våldsamt sinnelag"
förekommande orden "och dylikt", fäsom möjeligen
föranledande till obehöriga skilnadsansökningar eller
atmiristone till »villrådighet hos Domaren, ma ute¬
slutas ;
2:o. Att den maka, som blifwit dömd till
Landsflygt eller lifstids fängelse, ej mä anses hafwa
förwerkat dch giftorätt, morgongäfwa, annat gifter-
mäls ingående samt barnens »vårdande, utan att i
detta sall wid allmänna Lagens stadgande ina för-
bliftva. supra.
Lx xrotolloUo
-/. k/.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 23
Martu 1810.
S. D. Företogs till afgörande Lag-Utskottets
förledne gårdag pä bordet lagde Betänkande öfwer
Kongl. Majrts Nädiga Proposition, angäende ägten-
skapsstilnader, och safoin samma »nät redan twenne
gänger »varit under Nidderskapets och Adelns pröf¬
ning, blef Betänkandet bifallet, med följande undan¬
tag: att det föreslagne stadgande, att, dä skilnad be-
wiljas derföre, att den andra makan blifwit dömd
till Landsflygt eller lifstids fängelse, skulle i anse¬
ende till giftorätt, morgongäfwa, annat giftermäls
Den 30 Martn. 687
ingående samt barnens wärdande komma att gälla
hwad Lagen i 13 Cap. 1, 2 och 3 HZ Giftermäls-
Balken stadgar för den, som genom hor förorsakat
skilnad; anseende Ridderskapet och Adeln bora i detta
fall wid allmänna Lagens stadgande förbliswa, sä
att ej någon del af berörde förmäner mä anses för-
werkad. I7t supra.
Lx protoeollo
^4. 67.
Äfwen upplästes ett sä lydande frän Högloft.
Ridderskapet och Adeln ankommet:
Utdrag as Protokollet, hältet uti Högloft.
Nidderskapets och Adelns Plenum den 22
Marti,' 1810.
S. D. Efter gjord erindran, att wid den
projecterade och de öfrige Nespective Ständen ge¬
nom Protocolls-Utdrag af den 14 dennes meddelte
nya redactionen af Answarighetslagen för Banco-
Fullmägtige uti 8 H kommit att af förseeude inflyta
orden: "genom sluten votering", hwilken händelse,
nemligen af sluten votering, icke sar emot det tydliga
stadgandet i 66 K Riksdags-Ordningen äga runi,
beflöt Ridderskapet och Adel» för sin del, att de nyh
anförde orden borde alldeles utgä, och den delen af
meningen, hwaruti dehe orden förut befunnits, undfå
följande lydelse: "eller utan att hwar och en till
Protocollet kunnat, pä sätt 66 H af Riksdags-Ordningen
föreskrifwer, yttra sin mening" m. m.; uti hwilken
rättelse de öfrige Respective Ständen skulle »vänli¬
gen inbjudas, att med Högloft. Ridderskapet och
Adeln instämma. Ht supra.
Lx protocoUo
^4. 67.
688 Den 30 Mart,».
Hwarmed Högwördiga Preste-Ständet sig för¬
enat genom ett sädant Bonde-Ständet meddeladt:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör¬
diga Preste-Ständet den 26 Martil 1810.
T. D. I anledning af Högloft. Ridderflapets
och Adelns inbjudande igenom nu uppläst Proto-
colls-Utdrag af den 22 dennes, fann Preste-Stän¬
det, att det as meningen uti 8 H af Answarighets-
Lagen för Banco-Fullmägtige, hwaruti förekomnia
orden: "genom stuten votering", bör undfå följande
lydelse: "eller utan att hwar och en till Protokollet
kunnat, pä sätt 66 8 af Riksdags-Ordningen före-
skrifwer, yttra sin mening". IIt supra.
Lx xrotoeoUo
Och instämde Ståndet till alla delar uti den af
Högloft. Ridderffapet och Adeln i förenämnde af¬
seende föreslagna rättelse.
S. D. Upplästes och gillades följande af Högloft.
Expeditions-Utskottet projekterade underdåniga skris-
mclser till Kongl. Maj:t:
1:o. Angående de Kronofisken, Qwarnar,
Färjor, Broar med flera dylika lägenheter, hwilka
för Kronans räkning äro dels pä wista är dels pä
obestämda tider utarrenderade;
2:o. Angäendc de af Kongl. Maj:t i Räder
uppgifne betänkligheter wid werkställigheten af Rik¬
sens Ständers beslut om Landt-Tullarnes afskaffande.
Den 30 Martil.
689
Föredrogs till slutligt afgörande Högloft. Be-
wulnings-Utskottets förleden gårdag pä bordet lagde
Memorial, i anledning af de anmärkningar, svin i
Niks-Ständen förekommit emot Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Uistottets afgifne Betänkande rörande
Bränwinsbräliningen.
Pehr Oxelberg fran Carlskoga anhöll att fa
uppläsa ett af Bryggare-Embetet har i Staden un-
dertecknadt, till Ståndet stäldt Memorial, som skulle
innefatta berörde Embetes erbjudande, att emot rät¬
tighet till utöfning af bränwins-distillering inom
Stockholms Stad erlägga en afgift till Kongl. Majit
och Kronan af 4,000 R:dr ärligen i 10 ars tid.
Sedan Oxelberg detta Memorial uppläst, ytt¬
rade mänga af Ständets Ledamöter, att dä Bryg-
gare-Societetcn ägde öppet tillfälle att hos Allmänna
Magazins-Direciioncn, hwars befattning äfwcn
sträckte sig till besörjande af nämnde anstalt, anmäla
sig till erhållande af den nn begärda rättigheten, och
med Directionen derom öfwerenskomma, more det
utur sin ordning, att hos Riksens Ständer göra nä-
gon fräga derom anhängig; och Eric Ericsson fran
Örebro Län anförde, att Bryggare-Societetens nu
gjorda anbud borde sä mycket mindre kunna antagas,
som samma Societet hittills för enahanda rättighet
ärligen erlagt en summa af 16,000 N:dr.
Efter det Ständet enhälligt förklarat, att ifräga-
warande ämne wore af den beskaffenhet, att det¬
samma till öswerläggning hos Ständet icke kunde
förekomma, och det uppläste Memorialet följaktligen
icke eller i Ständets Protokoll inflyta, beslöts, att
berörde Memorial utan widare ätgärd skulle Öxel¬
berg återställas.
Wid derefter företagen granskning af Bemill-
nings-Utskottets förenämnde Betänkande, och sedan
Ständet noga öfwerwagat, hwad Utskottet till beswa-
BondestLndets Prot. 1810. Del. IX. 44
890
Den 30 Martn.
rande af de gjorda anmärkningarne anfört och före¬
slagit, blef Utskottets berörde yttrande nied de rättel¬
ser i förra Betänkandet , svin deruti innefattas, af
Ständet till alla delar bifallet.
S. D. Föredrogs Riksens Ständers Allmänna
Beswärs och Oeconomie-Utfkotts förleden gårdag pä
bordet lagde Betänkande angäende Markegängs-sätt-
ningen.
Johan Magnus Wessing frän Westmanland an¬
förde, att Beswärs- och Occonomie-Utskottet uti detta
sitt Betänkande wäl föreslagit och tillstyrkt, det matte,
liksom af alder warit manligt, tiden för Markegängs-
ättningarne bestämmas till den5 Januarii,inom hwil-
ken tid de böra wara faststälde, men dä Utskottet
derjemte tillstyrkt bibehållande af hwad Kongl. För¬
ordningen den 22 Julii 1803 föröfrigt stadgar om Af-
rads- och Krvnotionde-Spanncmälens forslande och
lösande, samt den deruti utsatte termin, inom hmil-
ken Räntetagare och Näntegifware borde tillkänna-
giswa, om de wilja emottaga eller lemna Ränte-
Spannemälen eller ej, hwilken termin Utskottet ej an¬
sett äga något oskiljaktigt sammanhang med tiden för
Markcgängs-sättningen, syntes i Messings tanka sä-
dant icke allenast innefatta en »verklig motsägelse, utan
ock kunna medföra för Näntegifware olägenhet och
skada. I grund af 1803 ärs äberopade förordning
bör, da Tionde eller Afrad in natura fordras eller
Tionde- och Näntegifware Åstunda densamma pa
detta sätt leverera, derom tillsägas tvid Thomce-
dag, »vid den päföljd, i händelse hwarken äTiondc-
eller Räntetagares ej eller ä Tionde- eller Räute-
gifwarcs sida nägon tillsägelse da sker, att lösen
ester Markegängen med ten stadgade forlöncn
skall af den sednare utgisivas. Dä nu efter Ut¬
skottets Project Markegängs-sättningarne först in¬
Den 30 Martil.
69l
träffa den 5 Januarii, men deremot tillsägelsen om
levereringen in natura eller lösen efter Markcgangen
mäste werkställas wid Thomos tid den 21 December,
och således 15 dygn söre sjelswa Markegängs-sätt-
ningen, trodde Wessing följden deraf blifwa, att
bäde Näntegifware och Räntetagare komme att sakna
all grund och norm för sitt förhållande wid nämnde
tillfälle, och mäste, i okunnighet om beskaffenheten af
den blifwande Markcgangen, läta ankomma pä en
slump, om de uti sitt handlingssätt lyckas eller ef,
enär de derwid omöjcligen kunna rädfräga sin egen
förmän. Dessutom borde harwid öswerwägas, att
pä wisse orter i Riket wore den för transporten pä
winterföre beqwämligaste årstiden redan förfluten,
om först fram i slutet pä Januarii eller början af
Februarii mänad Allmogen kom l tillfälle att besörja
Spanncmälens forslande. Det otjenliga uti Utskot-
tetS förslag trodde Wessing alitsa ligga för öppen dag
och wille derföre hemställa till Ständets pröfning, om
ej tiden till Markegängs-sättningarne borde bestämmas
till sista dagarne af November mänad eller nägon
af de sörsta i derpå följande December, wid hwilken
tid Spannemälspriserne redan wnnnit den stadga,
som fordrades för att wid sjelswa Markegängs-särt-
ningarne tjena till grund. Härmed förenade sig
Pehr Oxelberg frän Carlskoga, Anders Bengtsson
frän Orebro Län, Anders Joachimsson och Anders
Andersson frän Östergöthland, Anders Iansson frän
Jönköpings Län samt Anders Bergström frän
Skaraborgs Län jemte större delen af Ständet.
Anders Danielsson frän Elfsborgs Län, svin
äfwen till alla delar instämde med hwad Wessing ytt¬
rat, ansäg tillämpningen deraf äfwen böra vwilkorli-
gen sträckas till Kronans Afrads-och Tiondc-Spanne-
mal, och förmente, att Ständet i alla fall ej borde an¬
taga Utskottets Betänkande, utan med det uttryckliga
förklarande, att genom mcdgifwandct af hwad Ut¬
Ä92
Den 30 Martn.
skottek rörande Markegängs-sättningen i öfrigt före¬
slagit, Ständet icke ansäg sig hafwa fränträdt hwad
uti dest hos Kongl. Majit redan ingifne Allmänna
Beswar, angående inskränkning i miltalet till Tion-
dens och Afradens forslande m m., blifwit i under¬
dånighet yrkadt.
Magnus Ionsson frän Östergöthland med flere
af Ståndets Ledamöter önskade, att i anseende till
tiden för Markegängs-sättningen mätte förhällas pä
fat förut warit manligt; men om terminen dertill
i nägon män skulle komma att undergå förändring,
borde dock Markegängs-sättningen sa tidigt werkställas,
att Taxorne kunna frän Predikostolarne allmänne¬
ligen kungöras och Räntegifwaren sitt beslut Nänte-
tagaren tillkännagifwa, innan ThomwLag inialler.
I anseende till hwad salunda blifwit anfördt,
beslöt Ständet, uppå Talmannens derom framstälde
proposition, att frägan skulle med de af Ständet
nu gjorde anmärkningar till Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utskottels förnyade utlätande åter¬
remitteras, och Utskottet wänligen anmodas, att
med des Utlätande skyndsammast, och sednast ä Bonde-
Ständets första Plenidag i nästa mecka, till Stan»
det inkomma.
En Deputation fran Högwördiga Preste-Ständet
ankom, som pä manligt sätt emottogs, och uppläste
dest Ordförande Herr Biskopen och Commendeurcn
Doctor Weidman de Ständets beslut, som innefattas
i följande:
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördiga
Preste-Ständet den 30 Martu 1810.
S. D. Dä Niksdagsgöromälen nu ändteligen
synas nalkas sitt slut, fär Preste-Ständet, ej mindre
af egen böjelse än för att tillfredsställa Nationens
frän alla orter högt uttryckta längtan efter skynd¬
samt slut pä detta längwariga Riksmöte, härigenom
Den 30 Martn.
693
»vördsamt och »vänligen inbjuda des Nespective Med-
Ständer, att nied Prestc-Ständet instämma uti det
beslut, att, i enlighet nied Niksdags-Ordningeus före¬
skrift uti 81 §, igenom Herr Grefwen och Landt-
Marskalkcu samt de öfrige Nespective Herrar Tal-
männen hos Kongl. Majit i underdånighet anhälla
om Nådigt bestämmande af wist dag till Riksdagens
aflysande. Et supra.
Lx xrotooollo
E.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständct den 30 Marti,' 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Be-
willnings-lltskott uti deh förledne gårdag uppläste för¬
nyade Utlätande,angäende bräiiwins-bränningci, och be-
»villningcn derföre, föreslagit och tillstyrkt, blcfafPreste-
Standet till alla delar gilladt; sörbliftvande Ständct
likwäl tvid dest förut fattade beslut, att ianscende till
Krogar och bränwins-minuteringsställcu i underdå¬
nighet anhälla, det täcktes Kongl. Majit Nadigst
widtaga sädaua författningar, hwarigenom Krogar-
nes skadliga werkningar pä sedligheten i möjligaste
mätto kunna förekommas. Et supra.
Lx protoooilv
1/.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högtvör-
diga Preste-Ständct den 30 Martil 1810.
S. D. I betraktande deraf, att Riksens Hög¬
loft. Ständers Expeditions-Utskott swarligen torde
medhinna att, sa sort sorn Riksens Ständer önsta,
utskrifwa Lemälte Utskotts Expeditioner, an säg Stån¬
det Cancellierne tvid de af Riksens Ständers Ut¬
694
Den 30 Martn.
skott, hwilka redan antingen alldeles eller ock till
större delen afslntat deras göromål, kunna Expedi-
tions-Utskottets Cancellie biträda, och det sa mycket
heldre, som de i alla fall komma att intill Riksda¬
gens slut de dem anslagne Traktamenten åtnjuta;
uti hrvilket beslut de Nespective Med-Standen skulle
wördsamt och »vänligen inbjudas att sig med Preste-
Standet förena. Ht 8upra.
Hx xrotloeollo
k/,
Widare anmältes en Deputation fran Wällofl.
Borgare-Standet, htvilkei», pä »vanligt sätt emvtta-
gen och införd, tillkännagaf genonr sin Ordförande
Herr Grosshandlaren Santesson 2:ne Ståndets be¬
slut, meddelte genom följande sedermera ankomne:
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Standcts Plenurn den 30 Martu 18 !0.
S. D. Da de till Riksens Ständers åtgärd
hörande mest wigtiga ärender äro hos Borgare-
Standet dels fullkomligen afgjordt och dels nn un¬
der slutelig öftverlaggning, samt Ståndet förmodade,
att äfnoen för dess Nespective Mec-Ständer saluma
förhållande inträffar, förklarade Stander enhälligt
sin önskan, att »vid nästa »veckas utgång, hwarför-
innan de afgjordt och återstående malen otwifivel-
aktigc böra hinna expedieras, denna Riksdag ma
med Kongl. MajrtS Nådiga tillåtelse warda afsln-
tad; i hwilket afseende, och »ned anledning af 8i
§ Niksdags-Ordningen, Stander aninodade sin Tal¬
man, att hos Kongl. Maj:t denna dess önskan i
Den 30 Martn.
695
underdänighet anmäla, samt bestöt att genom Pro-
tocolls-Utdrag mördsamt och manligen inbjuda de
Nespective Med-Ständen, att härutinnan med detta
Stand benäget sig förena. Ht supra.
Dx protoooUo
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Srändets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 30 Martn 1810.
S. D. Ibland det, som förekommer uti Rik¬
sens Högloft. Ständers Bewillnings-Utskotts aflem-
nade Project till jemkning af Riks-Ständens skilj¬
aktiga meningar i fragan om den Allmänna Be-
willningen och dep fördelande, mar Utskottets för¬
slag till en mist minimi-afgifts fastställande för hus
i Städerne en omständighet, som fästade Borgare-
Standets synnerliga uppmärksamhet, sä mäl i an¬
seende till det förhällande, hwaraf hos de Nespective
Med-Ständen anledning blifwit hämtad till en för¬
nyad öfmerläggning om denna fräga, som egentli¬
gen i följd af den öfwertygelse, Ständet för sin del
cj kan frängä, om obilligheten af detta förslag och
dep ojorenlighet med de i öfrigt för Bewillningens
fördelande antagne grunder.
Ständet kunde mäl icke tmifla om destRespec-
tive Med-Ständers benägna sorgfällighet, att mid
granskningen af Utskottets ofmannämnde yttrande
sig till minnes föra, huru detta ämne i dep sam¬
manhang blifmit behandladt, och hwad till styrka för
detta Ständs mening är omständeligen anfördt,
men det trodde, att en förnyad framställning deraf
skulle mid detta afgörande tillfälle befordra en lät¬
tare öfmersigt af de i Ståndets tanka omederjage-
lige skäl, hmarpä Ständet grundar ej blott sin egen
696
Den 30 Martn.
om saken fattade tanka, utan äfwen det smickrande
hopp, att finna samma öfwertygelse delas af de Nc-
spcctive Med-Ständer, hos hwilka aldrig någon
skiljaktighet kan uppsta i wiljan och afstgten, att
befrämja det goda, billiga och rättwisa.
Det war wid utarbetandet af Dcwillnings-Ut-
skottets första förslag till denna ripa Bewillnings-
förordning en antagen principe, att den sä för nä¬
ringsidkare och Borgare i Städcrne, som hemmans¬
brukare ä landet, utsättande minimi-afgift skulle in¬
nefatta en beskattning ej blott för sjelswa rörelsen
eller näringen, utan äfwen för deha Personers der¬
med oskiljaktiga rättighet och behof, att äga bonings¬
rum och utrymme, till drifwande as en sadan sin
rörelse eller näring.
Såsom en följd häraf bles af Utskottet projec-
teradt, icke allenast att för hus, tillhörige Borgare
och Stadens Embetsmän, samt för abyggnad ä lan¬
det, af hwad egenskap den wara mätte, någon sär¬
skild minimi-afgift icke komme att erläggas, utan
ock, hwad än mera bestämmer owilkorlighctcn af os¬
tvan anförde grundsats, att den Borgare eller Sta¬
dens Embetsman, som sjelf ej är husägare, nia
wid uppgiften af sin behällne ärlige inkomst afdraga
utbetald hushyra.
Detta förslag lemnades af de öfrige Respek¬
tive Ständen utan all anmärkning, och skulle tro¬
ligen förblifwit orubbadt, om ej Borgare-Ständet
sjelf gifwit till den sedermera uppstädde twistizhcten
en oskyldig anledning, dä dels af den billiga kon¬
sideration, att äfwen personer af andra Ständ, som
till Staden inflytta, merendels hafwa syhla, befatt¬
ning eller Egendom, hwarföre de mäste skyddsafgift
erlägga, dels ock till bewis om den motswarighet i
tänkesätt, som Borgare-Ständet alltid sökt ådaga¬
lägga, och den Högloft. Ridderffapets och Adelns
Den 30 Martii.
697
kort förut wälwilligt sig ätagnc delaktighet i Jn-
qwarterings-skyldigheten aswen nu framkallade, Bor-
gare-Stäudet för sin del ausäg den jemkning i för¬
slaget äga rum, att friheten fran minimi-afgifts be¬
talande för hus i Städerne borde utan undantag
wara gällande för en hwar af Rikets Skattdragande
undersåtare.
Ståndet kunde icke föreställa sig, att påmin¬
nelsen om detta förhällande skall hos de Respectioe
Med-Ständen sakna ett förtjent afseende, men Stån¬
det fann tillika, att icke i formerne, utan i sakens
natur, de skäl böra sökas, som stola leda till hnf-
wudsaklig upplysning och en wcrkclig öfwertygelse.
Desia stal, dem Ståndet nu wille upprepa, in¬
nefattas förnämligast i följande puncter:
1:o. Af den redan antagne principe, att för
abvggnad ä landet någon särskild minimi-afgift ej
bör erläggas, mäste det wara en tydelig analogie,
att samma frihet bör tillhöra hus i Städerne, eme¬
dan de sednares iuwänare äro af nödigt hem¬
wist och utrymme i icke mindre behof än Landt-
mannen, och likaså wäl som den sistnämnde underka¬
stade beskattning efter Skyddstabellen för borgerlig
rörelse, näring. Embete eller annan befattning.
Denna jemförelse winner ock ytterligare styrka,
om sä behöswes, af den likhet i beskattning, som
förra Bewillningsförordningen innefattade, genom
palagd fönsterafgift för hus, sä wäl pä landet som i
Städerne.
2:o. Dä widare- är faststäldt, att en, som ej
är husägare, fär wid maximi-afgiftens erläggande
afdraga, hwad han för hushyra betalt, Llefwe det,
efter Ständctö tanka, en ren motsägelse, att en an¬
nan, för det han äger hus, skulle för de rum, han
sjelf bebor eller för hans rörelse fordras, erlägga
en särskild afgift, hwilket inträffade, om minimi-af-
698
Den 30 Martn.
gift pålägges sjelfwa huset, ehuru ägaren för hyran af de
ruin och lägenheter, han till äfwentyrs kan hafwa ät
andra upplåtit, i allt fall efter maximi-tabellen blif-
wit till Bewillnings-afgift skyldig. Och ändteligen:
3:o. Den ifrägawarande ininimi-afgiften skulle
endast konima att drabba Städernes mindre för¬
in ögne inwänare, da en sadan ägare af en obetyd¬
lig, inett för dest handtwerk eller näring tillräcklig
koja, finge »vidkännas den dubbla beskattning, som
deremot cu förmögnare husägare undgår, genom
den östverstigande maximi- eller inkomst-afgiften,
hwilken han med wida mindre känning utbetalar.
Häraf trodde Ständet wara öfwerflödigt äda-
galagdt, att den af Utskottet uu föreflagne beskatt¬
ning ä hus i Städer, i sin principe felaktig, snör¬
rätt strider emot de öfrige grunder för Bewillnin-
gcns fördelning, dc>. Nikets Ständer samfällt redan
antagit; och om Ståndet skulle mcdgifwa, att, till
undanrödjande af en sadan skiljaktighet frän för¬
delningens redan godkände grunder och bibchällande
af Utskottets förslag om minimi-afgift för hus i
Städcrne, en enda utwäg gäfwes, den Ständet dock
aldrig för sin del kan tillstyrka, neinligen den, att
i samma grunder nu besluta en sädan förändring, att
äfwen Åbyggnader pä landet mä beläggas med ett
lika onuS, och den rättighet, man lemuat Bor¬
gare och Embetsmän, att af ärliga behällningen,
wid maximi-asgiftens utgörande, afdraga betald hus¬
hyra, upphäfwas eller äterkallaö, blefwe dock resul¬
tatet enahanda i den eftertänkliga omständighet, att
den fattigare Classen af medborgare skulle, ester hwad
ostvan anmärkt är, as detta beskattningssätt draga
en swärare tyngd än den förmögnare, hwaraf orätt-
wisan är för mycket uppenbar att fordra »agon när¬
mare bcwlsnilig.
Den 30 Martn.
699
Borgare-Ständet, som allisa af hwad i kort¬
het anfördt är förmodade sig tillräckligen hafwa tol¬
fat, att den i ineranättinde fall projccterade minimi-
afgift äftven saknar all anledning af billighet och
rättwisa, wägade gora sig derom förtvlssadt, att dest
Respective Mcd-Ständer, pä detta »vördsamma och
»vänliga inbjudande, skulle i Ståndets med orvgge-
lig öftvertygelse yttrade tänkesätt benäget instämma;
och blef detta Protocolis-Utdrag häröfrver särskildt
författad», att till de Ncspcctive Med-Ständen expe¬
dieras. supra.
Lx protoootlo
Derefter ankom och infördes en Deputation frän
Högloft. Riddcrskapet och Adeln, anförd utaf en af
Rikets Herrar m. m. Herr Grefwe Eric Ruuth,
som uppläste och aflemuade följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 30
Martu 18lO.
S. D. I anledning af de beslut, sä wäl
Högtvördiga Preste-Ständet som Wällofl. Borgare-
Ständet meddelat, rörande deras önskan, att se¬
dan de angelägnaste Riksdagsmalen fuari more af-
gjorde, underdänig anhållan hos Kongl. Majit ge¬
nom Herr Landtmarskalken och Ständens Ncspective
Talmän skulle göras, det täcktes Hans Majrt i Rä¬
der utsätta dag till Riksdagens slut, beslöt Hög¬
loft. Ridderstapct och Adeln att deri instämma med
förklaring, det ausag Riddcrskapet och Adeln för sin
700 Den 30 Martn.
del troligt, att dest göromål inom flutet af nästa
»vecka kunna wara afflutade. Ilt supra.
Lx protoeollo
^1.
Sedan desia Deputationer, af Talmannen be-
swarade, hivar efter annan afträdt, tog Ståndet sist
omsörmälte ärende i öfwerwägande och förklarade sig
sa inycket heldre instännna med de öfrige Ständen
uti deras tagne beslut, att genom Herr Greftven och
Landtmarskalken samt de öfrige Herrar Talemännen
hos Kongl. Majit i underdånighet anhälla om ut¬
sättande af »vist dag till Riksdagens aflysande, sou»
de »vigtigaste Niksdagsgöromälen äftven hos detta
Stand nu mera blifwit sä »vida afgjordt, att de¬
samma efter all sannolikhet med nästa »vecka kulina
»vara fulländade.
För att sä »val härom, som angäende Ständets
i frägan om Bräntvins-bränningen och Markegän-
gcns sättande i dag fattade beslut, meddela de an¬
dre Ständen underrättelse, utsägs Anders Daniels¬
son frän Elfsborgs Län med en Deputation af 16
Ledamöter, hwilken Deputation nu afgick, och efter
nägon stunds förlopp äterkom, medförande de öf¬
rige Ständcns hälsning och wänskapsbetygelse.
Upplästes 3:ne frän Nidderskapet och Adeln an¬
komne Protocolls-Utdrag, sä lydande:
Utdrag af Protocollet, hältet uti Högloft.
Ridderskapcts och Adelns Plenum den 27
Martil' 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo Siats-Utskottets den
D-n 30 Mart». 701
14 November pä bordet lagde Memorial, innehål¬
lande Utskottets utlåtande i ättledning af Konun¬
gens Nädiga Proposition, angående allmänna Brand-
sörsäkringswerket, äswensom Banco-Utskottets öfwer
samma Nädiga Proposition afgifne och den 17 Martil
pä bordet lagde yttrande, jemte Stats-Utskottets 2:nc
Bctänkanden, det ena lagdt pä bordet den 10 Ja¬
nuarii och det andra den 26 Februarii, rörande de
medel, hwilka för Brandförsäkrings-Contoirets räk¬
ning äro deponerade; och blef hwad Stats-Utskottet
såsom swar ä Konungens Nädiga Proposition före¬
slagit, salunda bifallit, att enär Brandförsäkrings-
Directionen uttager sitt redan i Augusti mänad upp¬
sagde och i Niksgälds-Contoiret deponerade Capi¬
tal, räntan för detsamma ej längre än till och med
den 31 fistlidne October komme att beräknas, men
att, i sall Brandförsäkrings-Directionen mot de »vil¬
kor, som 1782 blifwit öfwerenskomne, skulle ytter¬
ligare wilja läta sitt Capital i Niksgälds-Contoiret
innestä, räntan oafbrutet, utan afseende pä den
skedde uppsägningen, mätte warda erlagd; och skulle
underrättelse härom de öfrige Nespective Ständen
genom Protocolls-Utdrag wänligen meddelas. Ct
supra.
Lx protoeollo
A. (7. Mvö-'StO^)e.
Utdrag af Protokollet, hältet' uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 27
Martil 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den
20 Februarii pä bordet lagde Memorial, innehäl-
lande Utskottets utlåtande öfwer de anmärkningar, som
wid dest Betänkande rörande Militaire Staterne till
Lands och Sjös blifwit gjorde, hwilket efter punct-
702
Den 30 Martti.
wis cmstäsld granskning bifölls med följande för¬
ändringar, nemligen:
I:o. Beträffande »viste föreslagne vacancer wid
den indelta Armeen i fredlig tid, skulle till Kongl.
Maj:t i underkänighct öfwerlemnas, att efter sig
företeende omständigheter dermed förfara.
2:o. Att dä Ridderskapet och Adeln biföll, att
Nio hästar för Kongl. Lifdrabant-Corpsens behof pä
Kongl. Manis Hofstall skulle underhällas, den dock til¬
lika afslog, att, i fall Kongl. Maj:t i Nader skulle
täckas anbefalla Drabant-Corpsen, exercicc-hästar
dertill mätte commenderas fran något af de när¬
maste Cavallerie-Negcmenter; hwilket allt genoni Ut¬
drag af Protokollet de öfrige Nespective Ständen
»vänligen skulle meddelas. Ilt 8upra.
Hx xirotoeollo
u. 6f.
Utdrag af Protccollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 27
Martn 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den
26 Fcbruarii pä bordet lagde Betänkande, angå¬
ende Hof-Stall-ängarne samt deras framtida dispo¬
sition och hushällning, hwilket »ned följande förän¬
dringar bifölls, nemligen:
1:o. Att enär dctza Kungsängar utarrenderas,
sädane Contract niätte slutas rörande dem, frän hwilka
Sjö-Transporten till Stockholm är beqwäm, att ar¬
rendet i hö in natura till Hof-Stallet bör aflemnas,
och först sedan Stallens behof är uppsyldt, resten
enligt Utskottets förslag fär lösas efter markcgäng.
2:o. Att till odlingens befrämjande Arrenda-
torerne mä leinnas fria händer och tillständ, att, pä
Den 30 Martn. 703
htvad sätt de behaga, bruka och behandla ängarne, sä
framt de ordentligen betala sitt arrende; hvarjemte,
derest ängarne skulle styckas och odlas, Arrendato-
rerne skulle äga ställa sig till efterrättelse den ge¬
nom allmänna Lagen och Kongl. Förordningen af
den 9 Februarii 1802 alagda stängselskyldigheten,
htvarigcnom hwad Utskottet rörande en bestämd tid
för ängarnes betning föreslagit, alldeles kominer att
förfalla; htvarom de öfrige Respective Ständen ge¬
nom Utdrag af Protocollet skulle »vänligen under¬
rättas. Ilt snpnm.
Lx xrotoooUo
^4. 6.
Anders Joachimsson frän Östergöthland ingas
följande af Herr Asiesioren Landell aflemnade:
Wördsamt Memorial!
Jemte förklarande af den största tillfredsstäl¬
lelse öfwer det Loft. Sländets uti desi Protocolls-
Utdrag under den 22 Februarii yttrade erkänsla
för min uppgift af en nyfunnen machin till Po-
tatoes rensning, skalande och förmälning tvid min
qwarnegendom Mölnebo i Södermanland, torde jag
nu hafiva bordt insända ritning och beskrifning i
sä mänga exmplar, att denna ringa uppfinning hade
genast kunnat blifiva lättare och fullständigare i alla
landsorter känd; men sä gerna jag i denna del »ville
hörsamma det Hedertvärda Ständets åstundan, är
likiväl ei» sädan tryckeri-anstalt inom sa kort tid, som
Rikets Högloft. Ständer torde finnas tillsammans,
nu icke möjlig, i saknad af graveur här pä landet
i ett afständ af 14 mil frän Stockholm, utan får
704
Den 30 Marlit.
jag till en början, enligt min förbindelse, den äran
härhos bifoga ett exemplar af Ritningen med Schala
och patecknad beskrifning.
Dä man »väckt ett ämne, om ock i obetyd¬
lighet gränsande ända ned till ifrägawarande,
ma, i hivad som icke hindrar »verkställigheten, det
ingalunda ivanwärdas till halfgjord», än mindre
h»vila, såsom ofta förebud till glömska, men fortsät¬
tas; — således beräknar jag icke den kostnad, som
för gravering och tryck uppkommer, önskandes alle¬
nast, att utdelningen af flere tusende exemplar i Lands-
ortcrne ej »vöre utom min ringa »verkningskrets.
Nyköping och Ekenäs den 13 Martii 1810.
Earl Ur. landell.
Den häruti omnämnde ritning tvär äftveu bi-
fogad.
Ståndet igenkände uti detta sednare Herr Asses¬
sor Landells förhällande, det patriotiska nit, som
honom tillförene utmärkt, och »ville derföre härigenom
hafrva förklarat honom sin fullkomliga aktning och
erkänsla.
Upplästes ett sa lydande fran Högloft. Banco-
Utskottet ankommet
Wördsamt Memorial.
Sedan, uppå remiss ifrån Wällöf! Borgare-
Standet, Banco-Utskottet under östverivägande fcre-
haft, h»vad en Ledamot i »valbeinälte Ständ före¬
dragit, rörande Banco-tttskottcts kort förut »vidtagnc
beslut, o»n räntans beräkning efter feni procent ar-
Deri 30 Martil.
705
ligell för Bankens hela biträkessumma till Niks-
Discont-Werket, samt derwid, af flere upprepade
skäl och grunder, förestält billigheten och, efter deh
tanka, rättwisan deraf, att, da de private Discont-
Jnrättningarne njuta den förmän, att ej allenast af
Banken biträdas nied en emot primitiva Fonden
swarande summa för tre procent, utan ock att till
utläningarneö bestridande fä upptaga private pennin¬
gar, räntan pä Bankens biträde till Riks-Discont-
Werket antingen mätte beräknas efter tre procent,
eller i tvidrigt fall de private delagarne wara obe¬
tagit, att för en sädan ränta sjelfwe fä fournera
nödig fond; har Banco-Utskottet under den 6 No¬
vember nästledit är öfwer berörde begäran detz wörd-
samma yttrande till de Respective Ständen afgifwit;
hwarigenom, ä ena stdan, Banco-Utskottet ansäg
private penningars insättning för ränta i Riks-Dis-
cont-Werket för ingen del kunna fä äga rum, men
att deremot, ä den andra, en sa beskaffad jemk¬
ning uti ränte-bcräkningen ä Niks-Discont-Werkets
biträde af Banken kunde till de private delägarnes
fördel finnas billig, att i likstämmighet med den
förmän, som de private Discont-Jnrättningarne i
denna delen är bewiljad, för 600,000 R:dr eller
derutöfwer till högst en tredjedel af Bankens hela
biträdcssumma mä beräknas tre procents ränta, men
för det öfriga deremot fem procent Banken godtgöras.
Banco-Utskottets, uti berörde ordalag, om ränte-
beräkningen gjorde wördsamma hemställan har af
Högloft. Ridderskapet och Adeln under den I I No¬
vember nästledit är och af Hederwärda Bonde-
Ständet, efter ytterligare ifrän Banco-Utskottet un¬
der den 2 sistlidne Januarii deröfwer meddelte upp¬
lysningar, den 13 derpä följande i allmänhet blif-
wit bifallen. Hos Banco-Utskottet har likwäl twe-
kan uppstätt, huruwida wälbcmälte 2:ne Respective
BondestLndets Prot. 1810. Del. IX. 45
706 Den 30 Martil.
Ständs sä beskaffade bifall fär blifwa gällande för
600,000 R:dr, eller ock derutöfwer till en tredje¬
del af Bankens hela biträdessuinnia? Hwaröfwer
Banco-Utskottet funnit sig ej kunna undgä att
wördsamt inhämta Höglofl. Ridderfkapets och Adelns
samt Hederwärda Bonde-Ständets gunstbenägna och
bestämda förklarande.
Stockholm den 26 -Martu 1810.
ckoll. Hon. OMsuborA. ImäviA Nörnsr.
6ur1 ^.6. Orevesuriilrl. L. Ollin rru.
Lades pä bordet.
Ankom en Deputation frän Högloft. Ridder-
skapet och Adeln, anförd af Herr Capitaine-Lieute-
nanten Grefwe De la Gardie, som tillkännagaf det
beslut, hwilket innefattas i följande sedermera med-
delte:
Utdrag af Protocollet, hältet i Höglofl. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 30
Martn 1810.
S. D. Föredrogs änyo Bewillnings-Utskot-
tets den 29 Martil' pä bordet lagde Memorial, in-
nehätlande Letz fluteliga förslag, rörande Bränwins-
bewillningen; och bcflöt Höglofl. Ridderfkapet Adeln
att densamma bifalla med de förändringar:
1:o Att wid Len föreskriften, att as Allmänna
Magazins-Directioncn bör erläggas och answaras
för den afgift, som för Stockholms och Götheborgs
Städer warit beräknad, ordet "owilkorligen" skulle
införas;
Den 30 Martii.
707
2:o. Att till tydlighets winnande rörande skat¬
tens beräkning orden "och en witz classkfication ä
hemmanen, eller i jemförelse mot deras större god¬
het och warde" alldeles skulle utgä. 8upru.
Nx xrotoeollo
^t. <8r^ö»'stc-^-e.
Dcputationen afträdde, sedan den af Talman¬
nen blifwil beswaraö.
Föredrogs ett sä lydande fran Högloft. Con-
stitutions-Utskottet ankommet Memorial:
JsrLgawarande Memorial, som afgifwits i anledning as Herr Ca-
pitaine-Lieutenanten Grefwe Jacob De la Gardies förslag om sriwil-
lig assägelse af samtlige Riks-Ständens Privilegier, all jords resning
samt en ny representation, äterfinnes under N:o 33 bland 1809—1810
ars Riksdags Constitutions-Utflotts Memorialer och öfriga Expeditio¬
ner (tryckta 1874) std 450—452.
Hwarjemte följande uti detta Memorial äbe-
ropade, af Herr Riddarhus-Secreteraren Silverstolpe
till Utskottet ingifne vttrande upplästes:
Se 1809—1810 ärs Constitutions-Utflotts af trycket utgisna Ex¬
peditioner sid. 452—468.
Sedan uppläsning skett af en del af Herr Nid-
darhus-Secreterarens yttrande, slutande med orden
"Bonde-Ständets rang; Bonde-Standets Privilegier
3 §", afbröts läsningen af Eric Olofsson frän
Stockholms Län, som i egne ord yttrade: "Detta
Memorial är bäst patzande att läsa pä ett Bond¬
bröllop för att roa sig med, och ej i ett Riks-Stand".
Sedan Talmannen och större delen af Ständet
högeligen förklarat sitt ogillande af detta Eric Olofs¬
708
Den 30 Martii.
sons lika obehöriga, svin omogna och förhastade om¬
döme öfwer ekt utlåtande, författadr med all den
styrka och »värdighet, ämnets wigt fordrade, återtogs
läsningen.
Etter uppläsande af Herr Silverstolpes ytt¬
rande, beflöt Ståndet att med öfwerläggning i frä-
gan ftulle hafwas anstånd till deh handlingarne rö¬
rande den af Constitutions-Utskottet föreslagna nya
National-Representationen, hwilka snart wore att
förwänta, hunne till Skändet ankomma.
Eric Swensson fran Bohus Län yttrade: Jag
har med sä mycken tillfredsställelse nu ähört Herr
Niddarhus-Secreteraren Silverstolpes Memorial i
nyh afhandlade ämnen, att jag bäse i anledning
deraf och efter inhämtad underrättelse om Herr Rid-
darhus-Secreterarens öfriga allmänt aktade förtjen-
ster, anser mig böra till Hederwärda Ständet hem¬
ställa, om icke wäre Electorer, som komma att del¬
taga i walet till Tryckfrihets-Committerade böra
undfå Ständets föreskrift att till Ledamot i denna
Committöe äfwen utse bemälte Herr Silverstolpe.
Härtill hördes allmänt bifallsrop af Ständet.
Widare anförde Eric Swensson: Ständet har
således gjort benägit afseende pä hwad jag yttrat
rörande wärt allmänna förtroende för Herr Silver¬
stolpe; och jag hoppas, att jag äfwen blir hörd, dä
jag i sainma ändamål tror mig böra erindra Stän¬
det om det oförtrutna arbete, som Herr Presidents-
Secreteraren Valerius under loppet af detta läng-
wariga Riksmöte fatt »vidkännas säsoin Secreterare
i Coustitutions- och Expeditions-Utskotten. Hans
utmärkta skicklighet är allmänt känd och witsordad.
Tillät mig derföre förcslä, om icke äfwen Herr Pre-
sidents-Secreteraren wid ifrägawarande wal bör ihog-
kommas.
Den 30 Martti.
709
Allmänt instämde häruti Ståndets Ledamöter;
men Johan Ericsson frän Upland förklarade, att,
ehuru det äfwen more med hans öfwertygelse enligt,
att Herrar Silverstolpe och Valerius kallas till Le¬
damöter i den Committee, som för Tryckfrihetens
wärd skall sättas, ansäg han dock mindre lämpligt
att i denna del gifwa någon bestämd föreskrift ät
Ständets Electorer, som witzerligen skulle utan sä
beskaffade band söka att smara emot det förtroende,
de af Ständet erhällit.
Talmannen yttrade, att sedan allmänna rösten
i Ständet sä tydeligen utmärkt sig för ofwannämnde
2:ne Herrar Secreterare, kunde Ständet med full
tillförsigt till deras Electorers urskiljning wara öf-
wertygade om detzas bemödande, att i bwad pä dem
kan ankomma uppfylla Ständets önskan; hwarmed
öfwerläggningcu härom upphörde.
Ständets Ledamöter ätskiljdes kl. 2.
lu Läsiu xrotoeolli
-8. Zl.
Kl. 5 e. IN.
sammanträdde Bonde-Ständet in pleno, hwarwid
Riksdagsmannen Eric Öhman frän Upsala Län i
Talmannens närwaro förde ordet.
Frän Högloft. Stats-Utskottet hade ankommit
följande Memorial:
Wördsamt Memorial!
Sedan det förstärkta Stats-Utskottet, pä sätt 69
8 Regeringsformen och 30 § L Niksdags-Ordningen
710 Dm 30 Martti.
föreskriftva/' genom anstäld votering afgjort, att de
nu eller framdeles ledige blifvande Kungs- och
Kungs-Ladu-gardar böra försäljas, efter de grunder
och wilkor, som af Riksens Högloft. Ständer när¬
mare komma att bestämmas: och härwid förekom¬
mer den omständigheten, att Högwördiga Preste-
Ständet och Wällofl. Borgare-Ständet, som uti de¬
ras utlåtande öfwer Stats-Utskottets Betänkande
angående Kungs-gärdarnes förwaltning förklarat sig
wara af den tanka, att de icke borde försäljas, utan
utarrenderas, allisa icke kunnat yttra sig något om
de grunder, som dehe Stand anse böra wid en sä¬
dan försäljning iakttagas; fa har Stats-Utskottet
funnit sig icke kunna företaga denna fräga till öf-
werläggning, innan wälbemälte 2:ne Ständ i an¬
ledning af de uti Stats-Utskottets Betänkande af
den 29 November sörledit är härutinnan föreslagne
alternativer, ined de derwid gjorde tillägg, behagat
meddela Stats-Utskottet deras utlätande, huruwida
de antingen instämma med hwad Högloft. Riddcr-
skapet och Adeln sig härom yttrat, nemligen att deha
Kungs-gärdar skola styckas, dock icke i mindre delar
än till Hemman af ett Mantal, samt att wid för¬
säljningen bör iakttagas, det Hemmanen behälla den
jorden för det närwarande ätföljande natur, och att för
skattläggningen den grund mätte följas, att sedan
ett minimum i Spannemäl efter öppna äkerjorden
blifwit till skattläggning faststäld, skulle den ärliga
blifwande skatteafgiften pä Auction uppbjudas och
efter högsta anbudet bestämmas, samt försäljnings¬
priset sedermera efter sex ärs salunda bestämd ränta
beräknas, eller ock förena sig med Hederwärda Bonde-
Ständet uti den tanka, att i fräga warande Krono¬
gods mä i mindre delar styckas och sedermera ät den
mestbjudande pä offcntelig Auction till Skatte för¬
säljas.
Dt.> 30 Martn. 711
Till Riksens Högloft. Ständer hemställes detta
förhällande »vördsammast.
Stockholm den 25 Martil' 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
Olaos klomiriA.
Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
Magnar
kolir Kam. krz^n.
Pä Willoft. Borgare-Ständets Ledamöters
Magnar
Oarl kr. OanäliorA.
Pä Hedcrmärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
ckoiias ^ricler88ori.
Lades pä bordet. '
Widare upplästes följande:
Wördsamt Memorial.
Uti sammanträde den 24 sistlidne Februarii
har det förstärkta Ståts-Utskottet, i enlighet med
föreskriften uti 69 K af Regeringsformen och 30 §
i Riksdags-Ordningen, genom votering slädnät i de
beslut angäende Flyinge och Dahlby Kungs-gärdart
hmilket Utskottet redan före detta haft den äran at
Riksens Högloft. Ständer meddela, och att Stats
712 Den 30 Martii.
Utskottet borde till Riksens Högloft. Ständer in¬
komma med förnyadt utlåtande, huru med deste
Kungsgårdars disposition för framtiden borde för¬
hällas.
I anledning häraf har Stats-Utskottet hast
detta ärende under förnyad öfwerläggning. Utskot¬
tet har härwid icke kunnat lenina utan uppmärksam¬
het den af Herr Hof-Stallmästaren och Riddaren
Grefwe -Frölich yrkade ersättning för de kostnader,
han ä deste Kungsgårdar och derwarande Stuteri
skall nedlagt, i förlitande pä det skrifteliga löste om
50 ars Arrendetid, hwilket han af f. d. Konungen
erhållit, dock utan att särskildt Contract om bestämdt
Arrendewilkor bliswit upprättadt. Men dä bestäm¬
mandet af en sadan ersättning bör grunda sig pä
laga undersökning; sä har Utskottet icke ansett sig
kunna ingä i pröfning häraf eller sig nägot derom
utläta. Emedlertid och för att icke eller nu afwika
frän den grundsats. Utskottet i alla sina handlingar
hittills pä det sorgfälligaste sökt följa, att sä förena
det allmänna interestet med det enskildta, att icke
nägon enskilds 'lagliga och billiga rätt warder för
nära trädd; har Utskottet i denna sräga trott sig
böra söreslä en medelwäg och i sädant afseende till
Riksens Högloft. Ständer »vördsammeligen hemställa,
att Herr Hof-Stallmästaren Grefwe Frölich mä bi-
behällas wid arrendet af Flyinge och Dahlby Kungs-
gärdar till nästa lagtima Riksdag, emot det han till
Stats-Werket erlägger en Arrendesumma as 3,000
R:dr Banco om äret för de till samma Riksdag
ätcrstäende arén, sedan fardagsäret till ända gätt,
och att hos Kongl. Majit Riksens Ständer
nu mätte i underdänighet anhälla, det Kongl.
Majit emedlertid och sä fort sig göra läter täckes i
Räder anbefalla en laga och »vederbörlig undersök¬
ning, ej allenast till utrönande af de kostnader,
D-n 30 Martii. 713
Herr Grefwe Frölich ä Kungsgärdarne och Stute¬
riet kan hafwa nedlagt, och den ersättning, hwartill
han derföre kan finnas berättigad, utan ock huru-
wida de till berörde Kungs-gärdar ätagne sriwillige
Härads-dagswerken genast niäge kunna indragas och
upphöra, sa att Riksens Högloft. Ständer »vid nästa
lagtima Riksdag ,nä blifwa i tillfälle, att dä kunna
defia omständigheter pröfwa och bestämma, samt der¬
efter om deHe Kungs-gärdars widare disposition och
förwaltniilg »vidtaga den författning, Riksens Hög¬
loft. Ständer för Staten och det Allmänna pröfwa
nyttigast och förmånligast.
Riksens Högloft. Ständers eget ompröfwandr
hemställes detta »vördsammeligen, jemte det en Le--
damots särskildta tanka härjemte bifogas.
Stockholm den 25 Martil 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olaas kftaiuirlA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
kalir 8am. Or^säu.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Oarl Or. ftanftfterA.
Pä Heder»värda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ckonas ^näsrsson.
714 Den 30 Martn.
Till Protokollet.
Sedan Riksens Stander genom en i Grundlagen
föreskriswen omröstning beslutat, att Stuteriet pä
Flyinge och Dahlby Kungsgårdar i Skäne hädan¬
efter stall upphöra, äterstär nu till öfwerläggning
frägan vin dehe Kungsgårdars framtida förwaltning
och sättet, huru Riket häraf kan draga den högst
möjliga fördel och nytta.
Att Herr 'Hofftallmästaren Grefwe Frölich, som
hittills disponerat berörde Kungsgärdar, derpä an-
wändt kostnad, som honom till fullo bör ersättas,
lärer allmänt böra medgifwas; ty Rikets wälfärd
bör aldrig befordras genom enskildas skada och för¬
derf; men beloppet af sädan ersättning torde endast
nied säkerhet kunna och böra bestämmas genom en
laglig undersökning och besigtning pä stället efter
de grunder, som allmänna Lagen och Husesyns-
Ordningen förestrifwer, dä tillika kan blifwa utrönt,
buruwida Herr Grefwcn i afseende pä byggnad och
häfd uppfyllt alla de skyldigheter, honom säsom Kro¬
nans Arrendator älegat. Hwad dernäst angär det
föregifna Contract, i grund hwaraf det förmenas,
att Herr Grefwcn borde wid gärdarnes framtida dispo¬
sition warda bibehällen; sä enär samma Contract sak¬
nar den hufwudsakliga egenskap af wederbörandes
underskrift, och Cvntracts-wilkoret, nemligen Sex
Hästars ärligen aflemnande till Konungens stall,
nu mera rättwisligen är upphäfwit, anser jag
ingen laglig följd kunna dragas hwarken af det
aberopade Contractet eller af Herr Grefwe Frölichs
hittills hafda possession af ifragawarande Egendom;
hwilken alltsä säsom ledig till nytt arrende mäste
betraktas.
Att emot 3,000 N:dr ärlig afgäld erbjuda eller
öfwerlemna Flyinge och Dahlby Kungsgärdar ät
Den 30 Martn. 715
Herr Grefwe Frölichs disposition till nästa Riksdag,
synes mig bewisa ä ena sidan en stor orättwifa bade emot
Herr Grefwen och det allmänna, och ä den andra en
särdeles swaghet att bortslumpa Rikets egendom
utan tillräcklig undersökning och kännedom af desi
förmoner och brister.
Wid allt Hemmans-arrende emellan privata
personer förekomma twenne frågor: om ägaren sär
sä stor afgäld, som swarar emot Hemmanets god¬
het? och om Arrendatoren, i afseende pä denna
godhet, förmär och med sitt framtida beständ kan
utgifwa sä^ stor afgäld?
Dä nu största delen af Rikets Ständer äro
alldeles okunnige om Flyinge och Dahlby Kungs-
gärdars ägogrund, fordemou, fördelar af skog, bete,
fiskwatten, äbyggnaderis fullgoda eller bristfälliga be¬
skaffenhet med mera, som wid arrenden af jord all¬
tid plägar öfwerwägas; huru skola Arrendatorernes
skyldigheter med säkerhet nu kunna bestämmas?
Eller är det »värdigt och tillständigt Riksens Stän¬
der, att grunda sitt utlåtande pä slump och godtycke ?
Om nägot undantag i afseende pä Dahlby och
Flyinge ifrän allmänna reglor ej bör äga rum, sy¬
nes det mig med denna egendom böra förfaras pä
lika sätt, som med de öfrige Kronogodsen. Som
Stats-Utskottets Stora Nämnd förklarat, att desia böra
säljas i smärre delar pä öppen Auction, kan ju
Flyinge och Dahlby pä sädant sätt försäljas, och nyt¬
tan deraf för det allmänna är ögonskenlig för hwar
och en, som icke sjelf will wara blind; hade widta-
gits Arrende-methoden, sä är ju densamma lika lämp¬
lig till Flyinge och Dahlby, som till de öfrige
Kungsgodsen, och warda dä Arrendewilkoren äftven
genom Auction bestämda, hwarwid Herr Grefwe
Frölich lika med hwar och en annan Swensk man
äger tillfälle att sin rätt och »välfärd bewaka.
716
Den 30 Martil.
Dä Herr Grcfwen undfär full ersättning för
hwad han hittills bewisligen päkostat det nu mera
upphäfda Stuteriet, giswes det ingen skälig anled¬
ning för honom till klagan, och genom det af mig
föreslagna försäljnings- eller arrcndesätt tror jag
Statens förmon utan någon särskild mans föroläm¬
pande närmast och säkrast kunna minnas. Om jag
härutinnan mihtagit mig, skall det blifwa mig en
glädje, att af Högloft. Utskottets kunnigare Leda¬
möter rättas och upplysas. Emellertid anhäller jag,
att dessa mina tankar, hwilka maga wittna, ej om
min förmåga, men om min wilja, att gagna mitt
Fädernesland uti eli ämne, som jag tror ligga inom
mina ringa kunskapers fattningskrers, ma fa ät-
följa Höglost. Utskottets Betänkande till de Respec-
tive Niks-Standen.
llollan Lriosson
frän Upland.
Lades pä bordet.
S. D. Upplästes följande:
Wördsamt Memorial!
Med all anwänd sorgfällighet till uppfyllande
as Riksens Höglost. Ständers, genom aflatne Re-
miher och Protocolls-Utdrag, ätBewillnings-Utskot-
tet gisne uppdrag, att närmare söka utreda och af-
hselpa de uti wihe delar af Förslaget rörande All¬
männa Bewillningen emellan Respective Ständen
sig yppade skiljaktigheter, har Utskottet icke allenast
ä ena sidan trott sig böra iakttaga den noggran-
het och tillbörliga uppmärksamhet, ämnets wigt for¬
Den 30 Martn.
717
drade, utan ock, ä den andra, att wid detta sitt
åliggande nyttja all möjelig och nödwändig skynd¬
samhet.
För att bäst tvinna desia bada ändamål, har
Utskottet uti ett Sammandrag upptagit Respective
Ständens meddeldte Anmärkningar, och för hwar
och en der bredwid infört sitt yttrande och den fö-
reflagne jemkningen; och torde det äfwen wara Ut¬
skottet tillåtit, att nu för Riksens Högloft. Stän¬
der framlägga detta sitt arbete i samma skick, så¬
som bade tjenande till ordning och redighet wid den
skeende granskningen deraf, och medförande bespa¬
ring as den tid, hwilken för en annan omställning
af berörde utlåtande och swar skulle ätgä.
Likwäl och da, i anledning af de derom wäckte
erindringar. Utskottet dels satt 3:dje Artikeln af För¬
fattningen pä flere ställen i en annan afdelning
och förbättrad redactio», och dels trott sig böra
tillstyrka Maximi-Tariffens förändring ifrän 48
till 50 Claher, samt en billigare proportion af
afgiften i någre Clasier än förut, får Utskottet här¬
jemte äran öfwerlemna desi förnyade Project sä wäl
till nämnde Artikel, som till Maximi-Tariffen.
Om Utskottet warit nog lyckligt, att genom
denna desi sednare handläggning gifwa en säkrare
utweckling och rigtning af desi ifrägawarande lika
wigtiga som mödosamma göromäl, samt såmedelst
i uägor mätto kunnat bereda öfwerensstämmelse uti
de derom förekomne stridige begrepp, blifwer det
för Utskottet den största tillfredsställelse; och dä Ut¬
skottet nu till Riksens Höglofl. Ständers pröfning
och egna afgörande wördsammast öfwerlemnar, jemte
nägre Ledamöters i wisie delar yttrade särskildte
meningar, sine hemstälde jemkningar och sluteliga
rättelser i det uppgifne Förslaget till den blifwande
Bewillnings-Förordningen, förmodar Utskottet sig
hafwa fulländat sin befattning dermed, och att, om
718 Den 30 Marlit.
nägon widare åtgärd härutinnan skulle äterstä, den¬
samma da enligt 71 8 i Regerings-Formen lärer
tillkomma det med Riks-Nämnd förstärkte Högloft.
Stats-Utffottet.
Stockholm den 28 Martu 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
ckaooll Do la Oarckis.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Meolaus Oarllsll.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
^iul. lsrsäiu.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ckolian Nagnus
L 6r.
Respectide Riks-Stan-
dens öfwer Bewillnings-
Utskottets Förslag, angä-
ende Allmänna Bewillnin-
gen, senast till Utskottet
aflätne
Anmärkningar.
1 Artikeln.
I §. 1 Moni.
Höglvst. Ridderskapet
och Adeln hade anmärkt.
Bewillnings-Utskottets
i anledning af motstående
Anmärkningar, enligt 71
8 i Regcrings-Formen,
fattade utlåtande och före-
slagne
Jemkningar.
1 Artikeln.
1 8- 1 Mom.
Utskottet, som fann det
wara enligt med Förord-
Den 30 Martil.
att framför orden: "Bygg¬
nader och andre" tillägges:
nödige; hwaruti
Hederwärda Bonde-
Ständet sig förenat, äf-
wensom Wällofl. Borga-
re-Ständet i sä matto, att
framför "Byggnader"
stulle sättas: de för Äbo-
ens behof nödige.
Wällofl. Borgare-
Standet: Att i näst der¬
efter följande punct or¬
den: "af Hus i Städerne"
ändras till: af Hus sä i
Städerne som pä Landet.
719
ningens Esprit, att at be-
hällcn inkomst icke fär gö¬
ras afdrag för de kost¬
nader, hwilka kunna atgä
till underhäll af sadane
Byggnader, som för
Egendomens bruk och sköt¬
sel oumgängeligen tarfwas,
tillstyrkte, med anledning
af de gjorde Anmärknin¬
gar wid detta Moment,
följande redaction: "Af
Landtegendom och Stads¬
jord, hela afkastningen
efter afdrag af de i och för
Egendomens brukning un¬
der äret gjorde utgifter,
medelst utsäde, Tjenstefol-
kcts söda och Löner jem¬
te Skatter, underhäll af
de för Äboens behof nö¬
dige Byggnader och an¬
dre Egendomen nödwän-
digt ätföljande utbetal¬
ningar, hwaribland dock
odlings- samt förbätt-
rings-kostnader eller an¬
dre Byggnader ej fa räk¬
nas.
Utskottet tillstyrkte bifall
härtill, urur det af Wäl¬
lofl.Borgare-Ständet an¬
förde grundade skäl: att det
gifwes ofta tillfällen, dä
Byggnader eller bonings-
720 Den 30
Hederwärda Bonde-
Ständet: att näst ester
orden: "jemte ffatter^ bör
tilläggas: eller, da Aboen
sjelf brukar Hemmanet,
den Summa, som emot
ett behöfweligt antal
Tjenstehjons föda och Lö¬
ner jemte skatter swarar.
Martti.
ruin ä Landet särskildt
uthyras, utan att någon
disposition af Landtbruket
är dermed förenad.
Men dä Medborgare
af alla andra Ständ och
Folk-Claher är förbudit,
akt frän den inkomst för
äret, de genom sin flit,
arbete och möda, eller
hwad annan sysielsättning
som hälst, kunna samla,
fä tvid Taxering till Be-
willnings erläggande göra
minsta afdrag för hwad
som ens ätgätt till deras
nödtorftiga underhäll, eller
i beräkningen af sine ut¬
gifter uppföra eller inblan¬
da andre Personers les-
nadskostnad, än de i sine
yrken och handteringar
werkeligen begagnat; sa
fann Utskottet icke något
skäl, det härutinnan skulle
göras undantag ensamt
för Hemmansbrukare, sä-
som i Utskottets tanka all¬
deles afwikande frän de
faststälde Bewillnings-
grunder, hälst ä ena sidan
det icke borde förmodas,
att nägon antager ett
Tjenstehjon endast med af¬
seende a den förmon, att
wid beskattningen fä sig
Den 30 Martn.
721
Wällofliga Borgare-
Ständet: att orden "Gra-
tialer och Pensioner" mätte
uteslutas frän 1 Mom.
och i stället inforas i 3 §.
2. Mom.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att i detta Mo¬
ment och pä alla andra
ställen i Förordningen än¬
dras orden "48:dc Clasen"
till: 58:te Clasen, samt
R:dr" till: 50 N:dr.
BondestLudetr Prat. 1810. Del.
till afdrag beräkna kost¬
naden för des nnderbäll,
och ä den andra äflven
Jordbrukare och Medbor¬
gare af andre Ela sier, om
de än hasina Tjenstefolk
och ej sjelswe förrätta de
göromål, som wanligtwis
tillhöra dese, likafullt icke
kulina anses syslolöse,
men wäl säsom hwar i
sin »ion bidragande till
Statens förmon, utan att
derföre kunna för egne per¬
soner fä rättighet till af¬
drag ä Bewillningen; och
önstade Utskottet derföre,
att Hederwärda Bonde-
Ständet wille läta denna
sin anmärkning förfalla.
Utskottet fann skäl för
Wällofl. Borgare-Stän-
dets anmärkning i' denne
del, hwilket alitsa skulle
äfwenledes iakttagas ivid
redactionen af 3 H.
I sammanhang härmed
företog Utskottet till
granskning den af Wällofl.
Borgare-Ständet ivid Ut¬
skottets första Betänkande
gjorde och nu ytterligare
fullföljde anmärkning och
IL. 46
Den 30 Martn.
påstående, att antalet af
Claherne uti Inkomst-Ta¬
riffen borde ökas med 12
Mellan-Ctaster, för att
lättare bereda en skälig
jemkning, hmilken, da den
lika ofta kunde innefatta
en persons uppförande i
en högre, som nedflyttning
till en lägre ClaH, i Wäl¬
löf!. Borgare-Ständets
tanka icke synts kunna
medföra »agon hufwud-
sakelig förändring i den
afgift, four pä det hela
bör calculeras.
Wid öfwerwägande här¬
af ansäg Utstottet, att de
2:ne ringaste Clatzcr af
16 R:dr 32 sk. samt 33
R:dr 16 sk. behållen in¬
komst, hwarsöre ^afgifteil
gjorde för den förra 8 och
för den sednare 16 sk.,
äro öfmerflödige och sä
niycket mindre lämpelige,
som deras bibehållande
skulle föranleda till det
oriktiga omdöme bade hos
TaxeringS-Män och Skatt¬
skyldige, att någon med sä
ringa inkomst kunde hafwa
sin bergning, hmilket, dä
afgifterne derefter lämpa-
dessamt följaktligen blefwe
Den 30 Martn.
723
1 Moni.
allt för obetydlige, skulle
förorsaka minskning i Kro¬
nans Intrader; hwaremot
Utskottet icke fann skäl
till alla de Mellan-Clas-
scrs införande uti In¬
komst-Tariffen, som Wal¬
lof!. Borgarc-Ständet ön¬
skat, widare än att emel¬
lan 14:de och 18Clas;er-
fne i förra Tariffen in-
^ föras 4 Mellan-Claher
af 450, 550, 650 och
750 Rrdr behållen in¬
komst, och 12^, 16Z,
20 och 24 Riksdalers af¬
gift, hwarigenom alltsä,
enligt hwad Utskottec nu
tillstyrkt, hela Tariffen
! komrnc att bestå af 50
Glaser, ibland hwilka den
förste stulle begynnas med
50 Riksdalers inkomst
och 24 sk:rs afgift, samt
Tariffen i allt öfrigt, utom
hwad här ofwanföre blif-
wit as Utskottet till rät¬
telse förestagit, bibehällaö
oförä ndrad.
Högwördige Preste-
Standet: att börfan as
detta Moment borde sa¬
lunda förändras: Denna
afgift träffar hwarje per-
Utstottet antog den af
Högwördige Prestc-Stän-
det förestagne redaktion
desto heldre, som derige¬
nom förekonimes den ari-
724 Den 30
sou för betz ägande eller
begagnande fasta Egen¬
dom m. m., hlvarmed
Wälloflige Borgare-
Ständet sig förenat, dock
sä, att i stället för "desi
ägande eller begagnande
fasta Egendom", som, en¬
ligt htvad ostvan anfördt
är, Högwördige Preste-
Ständet föreslagit, skulle
sättas: desi fasta Egen¬
dom.
Wälloflige Borgare-
Ständet: att i samma
Moment, der orden "dä
nägot hemman kan be¬
finnas af annu högre tvär¬
ve" förekomma, tillsättcs
näst ester "hemman" orden:
eller hemmansdel; samt
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: att efter or¬
den "dyrbara eller be¬
tydliga Åbyggnader" til¬
lägges: och anläggningar,
htvarmed
Hedertvärda Bonde-
Ständet sig förenat.
Hedertvärda Bonde-
Ständet: att orden "be¬
lägne inom samma Soc¬
ken" förändras till: be¬
lägne inom samma Taxe-
rings-Dlstrict.
Martti.
nars möjeliga tydning af
Momentet, att en skatt¬
skyldig skulle efter 2 K be¬
tala Minimi-afgift sär¬
skildt för sin person och
särskildt för sin förmö¬
genhet.
Och som Utskottet an-
säg dehe tillägg bidraga
att göra meningen tyd¬
ligare; sä tillstyrktes bi¬
fall af anmärkningarne
härutinnan.
Utskottet hemstälde till
bifall den salunda före-
slagne redaktion.
Den 30 Martti.
725
Hederwärda Bonde-
Ständet: att »vid slutet
af Momentet näst efter or¬
den "intill nästa Riksdag"
tillägges: derest icke ge¬
nom oförutsedde olycks¬
händelser ett Hemman i
sitt werkeliga område för¬
minskas.
5 Mom.
Högloft. Nivderstapet
och Adeln samt Heder-
wärda Bonde-Ständet
haswa bifallit afgift för
hus i Städerne, men
Högwördige Prcste-
och Wällofl. Borgare-
Standen hastva afslagit
sadan afgift, dock ined
förbehåll af sistnämnde
Stand, att i händelse ett
motsatt förhållande skulle
äga rum, afgift dä för
alla private hus, utan un¬
dantag, sä i Stad som
ä Landet, efter enahanda
norme utgöras bör.
6 Mom.
Hederwärda Bonde-
Ständet: att af hwarje
Tunneland Stads-Jord
bör i stället för 4, 6 och
Utskottet föreslog, att
denna anmärkning likale¬
des mätte bifallas, dock
sä att i stället för ordet" om¬
råde", som Hederwärda
Bonde-Ständet föreslagit,
sättes: warde.
Wid öfwerläggning
härom stannade Utskottets
pluralitet i den tanka, att,
uppä de i Utskottets förra
Betänkande anförde stal,
tillstyrka bifall af första
alternativet i den pro-
jecterade Bewillnings-
Förordningen, eller att
för private hus i Stä¬
derne Minimi-afgift er¬
läggas bör.
Utskottet ansäg sig lika
litet nu som förra gängen
kunna understödja detta
af Hederwärda Bonde-
726
Den 30 Marti».
10 sk.'erläggas i Bewill-
ning 8, 12 och 20. sk.
Ståndet fortsatte påståen¬
de, enär ivid semförelse
af Skydds-afgiften för
Stadsjord saint Hemman
a Landet det befinnes,
att ett Hemman as 2000
R:drs warde erlägger eir-
dast 3 R:dr, dä deremot
för Stadsjord af lika
wärde eller 2000 N:dr,
räknadt efter 50 N:dr
Tunnelandet, betalas i
Bewillning 3 R:dr 16
sk.; och widare att ett
Hemman, som är wärdt
4000 N:dr, crlägger i i
Skydds-afgift endast sex
N:dr, men Stadsjord af
enahanda wärde, räknadt
efter 100 N:dr Tunnelan¬
det, 8jM:dr 16 sk.; wid
hivilket förhållande, och dä
uti hwarje sädant upp-
skattadt wärde alla Egen¬
domens ester detz olika
natur ätföljande onera äro
beräknade, samt dehutom
ingalunda kan sägas med
skäl, att Stadsjord är
srikallad frän de skyldighe¬
ter, som uti anmärknin¬
gen omförmälas, utan
twertom mäste »vidkännas
betydlig tyngd af dem,
fann Utskottet sig äga
grundad anledning till-
Den 30 Martn.
Wälloflige Borgare-
Ständet: att med Stads¬
jord i 6 Mom. bör för-
ftäs endast sadan jord,
som blifwit af Kongl.
Majit och Kronan nägon
Stad donerad, utan att
sedermera hafwa genom
laglig åtgärd sin egenskap
af dylik donation förlo¬
rat.
Wällofl. Borgare-
Standet: att efter orden
"ökes i jemförligt för¬
hållande^ tillägges: efter
sistnämnde grad.
8 Mom.
Om Bewillning för
Caracterer.
Högloft. Ridderstapet
och Adeln samt Hög-
wördige Preste- och
Wälloflige Borgare-
Standen hajma antagit
senare alternativet, men
deremot har
Hederwärda Bonde-
Ständet gillat det förra
727
styrka, vet hemställan bor¬
de göras till Hederwärda
Bonde-Ständet, att frän
sitt i ofwanberörde matto
anmälte enskildte påståen¬
de assia.
Utskottet fann denna
amärkning mara grundad,
hwilket alltså tvid redak¬
tionen af 6 Momenter
skulle iakttagas.
Utskottet tillstyrkte bi¬
fall häraf, emedan me¬
ningen blifwer derigenom
mera tydlig.
Utskottet ansäg hemstäl¬
lan böra göras till He¬
derwärda Bonde-Ständet,
om icke, sedan Bemill-
nings-Utfkottet nu mera
föreslagit en häremot sma-
rande Chartoe-Sigillatce-
asgift ä dylike Caracters-
Fullmagter, Ståndet mille
afstä med denna fin an¬
märkning.
728
Den 30 Martn.
alternativet, eller att Ve-
willning för Caracterer
bör erläggas.
3 Z.
Wällofl. Borgarc-
Ständet: att i Nubri-
quen pä denna 8 orden
"Publique Castor" uteslu-
tas, emedan Ständer an¬
sett, det någon afgift af
sädane Castor ef bör er¬
läggas.
3 § 1 Mom.
Högwördiga Preste-
Ständet: att ordet "pu¬
blique" bör tillsättassram-
för ordet "Betjente".
Wällofl. Borgare-
Ständet: att näst efter
"Lönings-ford" tillägges:
Gratialer och Pensioner.
Wällofl. Borgare-
Standet: att hela slutme¬
ningen af Irsta Mom.
ifrån och med orden "Tjen¬
stefolk och private Be¬
tjente" uteflutes, helst
Tjenstefolk med behåll¬
ning, ehuru ej uppgående
till 333 R:dr 16 sk.,
liktväl ofta kunna wara
uti äfwen sä fördelaktige
omständigheter som andre
m. m.
Häröfwer wille Utskot¬
tet nedanföre sig utläta.
Detta tillägg tillstyr-
kes af Utskottet.'
Säsom en följd af Ut¬
skottets här förut yttrade
tanka, tillstyrktes bifall
af denna anmärkning.
Utskottet ansäg Bor-
gare-Ständets anmärk¬
ning i denna del »väl¬
grundad, och tillstyrkte
att den mätte gillas.
Den 30 Martii-
729
2 Mom.
Högloft. Nidderskapet
och Adeln: att alla Cas¬
sör, hwilka ej genom sär¬
skildte Kongl. Författnin¬
gar eller Stadgande» äro
ifrän contribution un-
dantagne eller till fromma
stiftelser inrättade, betala
af behällen ärlig inkomst
Bewillning efter Tariffen
N:o I, samt alt Läne-
Banco-Capital fritages
fran Bewillning, enligt
Banco - Författningarne,
äswensom Sockne-Maga-
ziner; hwaruti
Hederwärda Bonde-
Ständet instämt; men
Högwördiga Preste-
Ständet: att Rikets All-
mäliiia och Stockholms
Stads enskildta Brand-
sörsäkriiigs-Caftor, samt
Stockholms Sjö-Ahe-
curance- och Jern-Con-
toirens Castor böra fran
Bewillnings erläggande
frikallas, och således upp¬
räknas bland undantagen
i 4 § II Mom., äfwen-
som att Riddarhus-Cahan
till sistnämnde Moment
hänföras bör; och
Wällofl. Borgare-Stän-
Och som, enligt hwad
Högwördiga Preste-Stan-
det anmärkt. Rikets All¬
männa och Stockholms
Stads enskildta Brand-
sörsäkrings-Catzor, samt
Stockholms Sjö-Astecu-
rance- och Jern-Cvntoi-
rens Castor, dels genom
tydelige Författningar wid
deras första inrättning
blifwit ifrän Bewillning
befriade, dels ock, i sam¬
ma egenskap som fromma
Stiftelser, ej förr erlagt
någon sadan Bewillning,
men rätteligen äro att
betrakta säsom enskildte
personers deposita, afsatte
för att dermed afhjelpa
eller mildra följderne af
päkommande olyckshändel¬
ser, och derigenom äfwen
wid dylike tillfällen Sta¬
tens inkomster försäkras,
hwaraf följer,^det dylika
Castor och Inrättningar,
långt ifrån att böra af
Staten motwerkas och för-
swagas, borde i stället
understödjas och uppmun¬
tras, äfwen för att und-
wika, att till Utländnin-
gen betala flere Tunnor
730
Den 30 Martti.
det: att hela andra Mo¬
mentet matte, uppå de
skäl Wäll ost. Borgare-
Ständet till styrka för
denna tanka anfört, utur
Förordningen uteslutas.
Gulds Ahecurance-premi-
cr; alltså och emedan Be-
willniiigcns utgörande ef¬
ter de faststäldc Bewill-
ningsgrunder är beräknad
a hela personalen samt
hwarje Jndividues wäl¬
måga och deltagande i det
hela, samt med billighet
ej kunde förenas, atthen
och samma förmögenhet
skulle taxeras lill Bewill-
ning 2:ne gänger, hwil-
ket dock inträffade, om
först en sammanskjuten
Fond betalte Bcwillning
af hela sin Rcvenuc och
dernäst hwarje delägare
för fin andel deruti; ty
och uppä de flere af Wäl-
lofl. Borgare-Ständet an¬
förde skäl, ansäg Utskot¬
tet sig böra tillstyrka bifall
af andra Momentets ute¬
slutande, samt att orden
"Publiquc Castor" säledes
utur Rubriquen ä 3 tz
utgä; men att deremot 11
Mom. uti 4 F, i likhet
med hwad Wällofl. Bor¬
gare-Ständet föreslagit,
rättas salunda: All af¬
komst af lös och fast egen¬
dom, tillhörande Allmän¬
na Castor, Penningc-werk,
Arbetshus, Fattig-för-
Den 30
Högwördiga Preste-
Ständet: att Academier
endast efter Tariffen N:o
1 skola erlägga Bewill-
ning för deras behällna
inkomst, sedan Löner nied
öfrige oumgängelige ut¬
gifter blifwit frän den
totala inkomsten afdragne,
hwarigenom sednare alter¬
nativet skulle komina att
förfalla.
Högwördiga Preste-
Ständet: att orden "för
Hemman och öfrige för¬
delar" böra salunda för¬
ändras: för hemman och
öfrige lägenheter.
3 Mom.
Högwördiga Preste-
Ständet: att Bewillnin-
gen för Hustrur mätte
Martn. 731
sörjnings-, Scholce-, Hos¬
pitals- och Allmänna Un-
derwisnings - Inrättnin¬
gar, samt i öfrigt alla
fromma Stiftelser och
Stipendier skola icke med
nägon slags Bewillning
beswäras.
Utskottets pluralitet fin¬
ner icke nägot skäl,
hwarföre afgift ä Aca-
demie-hemman skulle an¬
ses böra förfivinna, enär
minimi-afgift är beräknad
af alla hemman i Riket,
och äfwen de, som med
sine räntor äro an slagne
till Tjenstcmäns aflöning,
icke blifwit befriade frän
en dylik afgift, ändock att
Bewillning särskildt er¬
lägges af Tjenstemän,
som pä detta sätt aflönas.
Hörer till redactionen.
Dä Bewillning för
Ständs-Personers Hu¬
strur blifwer större äu för
732 Dkn 30
höjas till iwa procent af
Mannens Bewillning;
Allmogens Hustrur dock
frän denna tillökning un-
dantagne; hwaruti He-
derwärda Bonde-Ständet
instämt.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att för tydlig¬
hetens skull ordet "emot"
mätte ändras till: utaf.
4 Mom.
Högwördiga Preste-
Ständet: att säsom eu
följd af Ståndets ofwan-
berörde anmärkning, rö¬
rande Bewillning för
Hustrur, derest den bi-
falles, orden "lika med"
ändras till: hälften emot,
och uti
5 Mom.
ordet "hälften" ändras
till: fjerdedelen, utom för
Allmogen, för hwilken
borde förblifwa säsom
Författningen innehäller;
hwaruti Bonde-Ständet
ock instämt.
6 Mom.
Wällofl. Borgare-
Ständet:att orden "ester
Martn.
Allmogens i man afMän-
nernes högre afgift, och
billigheten således ej med-
gifwer ökning af de först¬
nämndes Bewillning, an¬
ser Utskottet sig böra hem¬
ställa, oni icke anmärk¬
ningen mätte fä förfalla.
Mid redactionen af
Författningen torde denna
rättelse böra göras.
Enär Utskottet ej fun¬
nit skäl tillstyrka Bewill-
ningens förhöjning för
Stands-Personers Hu¬
strur, förfaller denna an¬
märkning.
Den först anmärkte
rättelsen anser Utskottet
Den SO
deras bättre och sämre
wilkor" alldeles borde ut¬
gå, och att efter orden
"här förut" tillsättes
minst; att Hustrur, som
hwarken hafwa egendom
eller Näring, böra utan
undantag hänföras till
minsta graden af hwad
för Hustrur och Döttrar
är utsatt.
7 Mom.
Högtvördiga Preste-
Ständet: att tvid flutet
af detta Moment följande
tillägg matte göras: Alla
Capitaler, som icke efter
Embetsmäns förordnande
äro satte i taka händer,
anses för räntegifwande,
och för hwilka således
Bewillning bör utgå.
4 H 2 Mom.
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: att framför
ordet "fångar" sättes:
medellöse, samt framför
Martn. 733
böra göras tvid redactio-
nen, äfwensom den sed¬
nare, dock sä, att i stäl¬
let för "minst" till ännu
mera tydlighets tvinnande
utsättes beloppen af hwad
Hustrur och Döttrar minst
erlägga, ncmligen Hustrur
8 sk. och Döttrar 16 sk.
Som Penninge-Capi-
taler kunna göras frukt¬
bare genom andre förmo-
ners betingande i stället
för ränta, finner Utskot¬
tet skäl tillstyrka anmärk¬
ningens antagande; och
föreslår, att detta tillägg
göreö uti 1 Z 3 puncten,
som i följd häraf skulle
blifwa sä lydande: As
fordringar och contante
penningar, ärliga afkast-
ningen, ware sig i pen¬
ningar eller dest »värde,
antingen densamma är
uppburen eller ännu ute-
stäende.
Wid öfwerwägande af
deste särskildte anmärknin¬
gar, har Utskottet funnit
skäl, att dem i sä
734 Den 30
orden "wanföre och bräck¬
lige" ordet: Le; hwaruti
Hcderwärda Bonde-
Ständct sig förenat, och
Högwördiga Preste-
Ständet instämt, hwad
ordet "medellöse" angar,
samt i öfrigt anmärkt,
att wid Momentets slut
matte tilläggas: om de
icke äga sädane ärliga
inkomster, för hwilka, es¬
ter antagne grunder, Be-
willning erläggas bör;
äfwcnsom
Wällofl. Borgare-
Standct anmärkt: att
wid ordet "Bewillning"
tillägges: ester 2 Z, der¬
jemte Ständet till tydlig¬
hets winnande föreslagit
en sadan redaktion: Utom
sängar och fattighjon,
hwilka någon Bewillning
efter 2 § icke kan pä-
föras, befrias jemwäl der¬
ifrån sädane wanföre,
swagsinte eller bräcklige,
som äro utur ständ att
förtjena sitt uppehälle.
6 Mom.
Hederwärda Bonde-
Ständet: att detta Mo¬
ment salunda mätte för¬
ändras: Äfwenledes war-
Martii.
mätto jemka, som en sä¬
dan redaktion af detta
Moment förefläs:
Utoni medellöse fängar
och fattighjon, hwilka nä-
gon Bewillning ester 2
tz icke kan päföras, be¬
frias jemwäl wanföre,
swagsinte, bräcklige samt
andre, som äro utur ständ
att förtjena sitt uppehälle,
sä framt de icke äga sä¬
dane ärlige inkomster, för
hwilka, efter antagne
grunder, Bewillning er¬
läggas bör.
Utskottet anser All¬
mogen i Stora Koppar¬
bergs Län, som är älagd
Grufwehjelp m. m., icke
Den 30 Martii.
735
der den del af Allmogen
i Stora Kopparbergs
Län, som är älagd Gruf-
wehjelp till Stora Kop¬
parberget eller till Löfås
Silfwcrwcrk, befriad frän
sä stor del al Bewillnin-
gen, som swarar emot
hwad denna ort i Gruf-
wehselp och Mantalskol
samt Kungsgärdshjelp sä-
som exta ordinarie skyldig¬
heter får »vidkännas nt-
öfwer Henimansägare i
öfrige delar af Riket,
sa länge berörde extra
ordinarie skyldigheter och
onera för den ena eller
andra icke upphöra, pä
det alla Hemman i Riket
mä ske lika rätt: kom¬
mandes jemwäl etc.
7 Moni.
Hederwärda Bonde-
Ständet: att detta mom.
konime att undfå föl¬
jande förändrade redak¬
tion:
De af Upsala, Ämäls,
Enköpings, Thorshälla
böra betala högre Be-
tvillning än andre Ri¬
kets Jnnewänare; men
dä rätta förhällandet
härmed, eller hurnwida
Grufwehjelpen icke ut¬
gör en grundskatt, synes
böra af Kongl. Kam-
mar-Collegium först ut¬
redas; hemställts om icke
till Kongl. Maj:t kunde
blifwa öfwerlemnadt, att,
sedan sädant för sig gatt,
uti i fräga »varande ämne,
säsoni innefattande fräga
om minskning i de Skatt-
skvldiges utgift, förord-
:ia och, derest skäl der¬
till finnes, läta afkorta
denna Allmoges Bctvill-
ning till likhet med
hwad i allmänhet utgö¬
res; men emedlertid och
intill desi Kongl. Maj:t
i Räder sig utlätit, anser
Utskottet Författningen,
sädan den är projecterad,
böra i denna del blifwa
oförändrad.
Dä desie Städers Jn¬
newänare icke skäligen bö¬
ra njuta befrielse frän
Bewillnings erläggande,
hwarken för sadan förmö¬
genhet, som de utom Sta-
376
Den 30 Martil.
och Cimbritshamn^ Jn-
newänare, hwilka wid de
L berörde Städer sednast
timade Eldswädor mär-
keligen lidit, mä frän Be-
willninz njuta den befri¬
else eller lindring, som
Taxerings-männen, wid
jemförelse af deras öfriga
tillgängar, för deras fram¬
tida bergning och be¬
stånd sinna oumgängelig;
dock mä, endast i grund
af timad Eldswäda, nä-
gon ^allmän befrielse frän
Bewillnings erläggande
för detze Städer icke äga
rum.
8 Mom.
Högwördiga Preste-
Standet: att uttrycket
^Östersunds Stads Jnne-
den eller ä andre orter
kunna äga, och hwilken
ivid de detze Städer öf-
wergängna Brandskador
ej gätt förlorad, eller för
den egendom, derföre er¬
sättning af Brandförsäk-
rings-Werket njutits; sä
finner Utskottet, i anled¬
ning af denna anmärk¬
ning, skäl föreslä cu sädan
rcdaction af detta Moment:
De af Upsala och Ä-
mäls Jnnewänare, hwilka
genom Brandskada stannat
i betydlig förlust wid de
i berörde Städer senast
timade eldswädor, mä li¬
kaledes winna befrielse in¬
till nästa Riksdag frän
den Bcwillning, som de för
sin Näring inom Sta¬
den efter 2 K skola beta¬
la; samt en lika förmän
för ett ar sträcka sig till
dem i Enköping, Thors¬
hälla och Cimbritshamn,
som för enahanda iräkad
olyckshändelse blifwit i
1800 ärs Bewillnings-
Förordning förunnade
Skattfrihet pä witz tid.
Utskottet hemställer i an¬
ledning häraf, att denna
rättelse kunde wid redar-
Den 80 Martin
737
wänare" etc. borde än¬
dras salunda: I Östcr-
sunds Stad bosatte Bor¬
gare etc. etc., saint
Högloft. Nidderskapet
och Adeln: att ester or¬
den "Borgerlig Näring
och rörelse" införes: och
derstädes bosatte äro.
Wällofliga Borgarc-
Ständet: att orden "pä
fem ärs tid eller" böra
»tgä, dä orden "till nästa
Riksdag" ändock tydeligt
nog bestämde tidell.
9 Moill.
Hederwärda Bonde-
Standet: att den sörestag-
ne suiniiian af 333 R:dr
16 sk. ärlig i n koni st, sorn
erfordras, innan Bewill-
nings erläggande för de
i söregäende 8 Moni.
nämnde Menigheter stullc
äga ruin, mätte nedsät¬
tas till 2«0 N:dr Specie.
BondestLndets Prat. 1810. Del
tionen pä det sätt iaktta¬
gas, att derwid införes:
I Östersunds Stad bo¬
satte Borgare.
Enär Bewillningen,
sorn ä en Riksdag ätages,
ef räcker längre än till den
nästpägäende, ehwad fem
ar deremellan framflyta
eller ef, tillstyrker Utskot¬
tet uteslutande afdefic ord:
pä feni ärs tid eller.
Efter öfwerwägandc
häraf, finner Utskottet skäl
förestå bifall härtill; hwar-
jemte, enär denna nedsätt¬
ning endast anqär de uti
5:te, 7:de och 8:de Mom.
uppräknade personer, Ut¬
skottet tror sig böra före¬
slä, att 5:te Moni. styttas
i stället för det 6:te, och
twertoin, sä att dctze 3
Moment fölfa i ordning;
och blifwer i fölfd häraf
9.-de Moni. sä lydande:
Alla i söregäende 6:te, 7:de
och 8:de Momcnter nämn¬
de personer befrias äswen
frän Bcwlllning efter 1
IX. 47
738
Den 30 Martil.
10 Mom.
Högwördige Preste-
Ständet: att endast de
Jnnewanare uti de i detta
Moment nämnde Sock¬
nar, hwilka icke haswa
uti ärlig behällen inkomst
166 R:dr 32 sk. och deröf-
wer, böra efter Taxerings-
männens samwetsgranna
pröfning frän Bcwillning
rikallas.
Hederwärda Bvnde-
Ständet: Art detta Mo¬
ment salunda borde för¬
ändras, att den för Jn-
newänarne uti Uddewalla
Stad samt i Westerbot¬
ten, Nordmalings Socken
i Ängermanland och wiste
Socknar i Elfsborgs, Carl¬
stads och Bohus Län fö-
reslagne befrielse icke bör
äga ruin, utan ester be-
pröfwande af Taxerings-
männen, hwilka derwid
böra noga tillje, att befri¬
else eller lindring ej till-
dömes andre än deni, som
äro werkeligen lidande, och
Z i denna Artikel, sa
framt de ej äga 200 R:drs
behällen inkomst, i hwil-
ken händelse de skola vaf-
kortadt enligt samina 8
taxeras.
Utskottet anser sig ock
härwid böra föreslä, att
denna anmärkning mätte
bifallas med den jemk¬
ning, att summan bestäm¬
mes till 200 R:dr.
Med Åberopande af
hwad Bewillilings-Urskot-
tet förut anfört säsom skäl
för deste Städers och Or¬
ters Jnnewänares befrielse
frän en högre Bewillning
än nu föreslagen är, tror
Utskottet sig härwid endast
böra hemställa, vin icke,
dä en samwersgrann pröf¬
ning af hwarje skattskyl¬
digs wilker i allmänhet
äligger och är förefkrifwen
Taxerings-mänlien, nägot
widare stadgande härom
mä anses öfwerflödigt;
dock att redactionen af
detta Moment i sä mätto
Den 30 Martil.
följakteligen förtjena skon¬
sam behandling, hwilken
pröfning sknlle tillkomma
Taxerings-männen, ntan
hinder af någon Classi-
ffcation.
Wällofliga Borgarc-
Ständet: lika anmärk¬
ning, som ivid 8 Mo¬
mentet: att orden "pä fem
ars tid eller" böra ute¬
slutas.
11 Mom.
Wällofliga Borgare-
Ständet har föreslagit en
sädan redaction af detta
Moment: "All afkomst
as lös och fast egendom,
tillhörande Allmänna Cas¬
sör, Penningc-Werk, Ar¬
betshus-, F-attig-försörj-
ningö-, ScholLö-Hospitats-
vch Allmänna Undertvis-
nings-Jurätrningar, samt
i öfrigt alla fromma Stif¬
telser och Stipendier sko¬
la icke med någon slags
Betvillning besväras".
2 Art. 3 Puncten.
Hcderwärda Bondc-
Ständet: att rörande Bc-
willning af Sjö-Asccu-
739
rättas, att orden "för är¬
lig inkomst uppföras i
någon af de 34 högsta
Claherna efter Tariffen
N:o 1" utgå och i stäl¬
let insattes: anses äga
500 N:dr i ärlig inkomst.
Af samma skäl, som nys
närnndt är, torde ock den¬
na rättelse ivid redac-
tionen böra göras.
Sedan Utskottet här os¬
tvan tillstyrkt dche Cas-
sors uteslutande frän Be-
willning, anser Utskotter
denna redaction böra an¬
tagas.
Dä Sjö-Ahecurancc-
Cahan är bland undan¬
tagen inbegripen, men det-
740
Den 30 Martil.
ramen, private Actie-Ä-
gare i Discont-Werket
vch Tull-Arrendet, tydli¬
gen borde bestämmas, det
dehe, utoni IO:de pennin¬
gen af ränta och utdel¬
ning om äret utöfwer 6
procent, jemwal borde er¬
lägga Bewillning till det
i Tariffen N:o 1 bestäm¬
da belopp för de första 6
procenten, säsom innebe-
gripne i Actie-Ägarnes
behällna ärliga inkomst.
6 Puncten.
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: att i denna
punct orden "säsom inne¬
fattande egenskap eller
likhet med grundskatt"
mätte utgå.
Hederwärda Bonde-
Standet: att den i denna
6 Punct ä Frälse-Egen-
dcmar stadgade Bewill-
ning ökes med 50 pro-
ta Moment i öfrigt nog
tydligt bestämmer, „huru
Bewillning af Actie-Ägare
i Discont-Werket samt
Tull-Arrendet erläggas
bör, finner Utskottet nå¬
gon mera tydlighet i det¬
ta afseende icke erforder¬
lig, utan endast att ordet
"Sjö-Astecurancen"utgär.
Sä wida detta uttryck
utmärker, att Bewillnin-
gen för Nusttjenstmarker
icke kan undergä nägon
förändring, som likwäl i
annat fall kunde framde¬
les wilja göras, och hwar-
om fräga äfwen uti näst¬
följande anmärkning är
wäckt, tror Utskottet sig
böra föreflä, om icke, till
förekommande af förtyd-
uing, ifrägawarande ut¬
tryck bör bibchällas.
Enär Rnsttjenstmarker,
betraktade säsom ägande
egenskap eller likhet med
grundskatt, icke kunna be¬
lastas med större Bewill-
Den 30 Martn.
cent eller till 12 sk» för
hwarje Nusttfenstmark.
7 Punkten.
Hederwärda Bonde-
Itändct: att 7 Punc-
ten, rörande Nä och
Rörs saint Insockne Hem¬
man, pä det sätt ändras,
att om dehe utgöra Ro¬
tering och Rustning, er¬
lägga de Bevillning, pä
sätt Utskottet föreslagit,
till hälften emot hwad i
nästföregående 6 punct
stadgas, men i annat fall,
och da de äro derifrån
frie, böra de med Frälse-
Hemman alldeles pä ena¬
handa sätt anses.
11 Pnncten.
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: att afgiften
för Testamenten bör ned¬
sättas ifrän de föreslagne
10 procent till 6 procent
pä Capitalet; hwaruti
Wällofliga Borgare-
Ständet i sä mätto in¬
stämt, att i stället för or¬
den "till 100 R:dr och
Leröfwer betalas 10:de
741
ning, än utsatt är, kan
Utskottet icke tillstyrka bi¬
fall af denna anmärkning.
Sorn beträffande Be-
willning efter beräkning af
Rusttjenstmarker stadgadt
är, att, i den händelse för
Hemmanet rustas, endast
hälften emot htvad i an¬
nat fall erlägges, bör ut¬
gå; och en lika propor¬
tion uti det förhållande,
htvarom denna anmärk¬
ning handlar, mäste iakt¬
tagas; sä tror Utskottet
sig böra, i sammanhang
med hwad öfwer föregäen-
de anmärkning är yttradt,
tillstyrka, att denna an¬
märkning kunde fä sörfalla.
Desse irenne anmärk¬
ningar anser Utskottet
lämpeligast kunna salunda
sammanjemkas, att, pä
sätt Wällöf!. Borgare-
Ständet yrkat, i stället för¬
orden "till 100 N:dr och
deröfwer betalas 10:depen-
uingen" införes: till 300
R:dr och deröfwer be¬
talas Sex för hundradet.
742 Den 30
penningen" införes: till
300 R:dr och derutöfwer
betalas 6 för hundradel;
och
Hederwärda Bonde-
Ständet: att i den hän¬
delse Galwa eller Testa¬
mente gifwes ät någon för
längwarig och trogen tjenst,
afgiften mätte nedsattas
frän 10 till 6 procent pä
Capitalet.
12 Puncten.
Högloft. Riddcrskapet
och Adeln: att afgiften wid
tillträde afFidei-Commiher
rnättc nedsättas frän 10
till 6 procent.
3 Art. 1 Z.
Wällofliga Borgare-
Standet: att i Rubri-
quens början kunde tilläg¬
gas : Mantalsskrifningen,
efter fomParagraphen der¬
om handlar; samt att i
detta 1 Moment orden
"innan förrättningen bör¬
jas" mätte säsom olämpe-
lige utgä.
Martil.
hwilken redaktion alltsä
förcfläs.
Dä här icke är fräga,
att hwar och en, som till¬
träder Fidei-Commitz-
egcndom, skall erlägga den¬
na afgift, hwilken endast
wid Fidei-Commitzers
Stiftelser hädanefter bör
ntgifwas, sinner Utskottet
icke skäl tillstyrka afgis-
tens nedsättning.
Desie rättelser anser
Utskottet böra wid re-
dactionen af denna Arti¬
kel iakttagas.
Den 30 Martn.
743
1 § 3 Puncten.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att denna 3:dje
pnncts början matte sa¬
lunda rättas: Utom den¬
na uppgift wid Mantals¬
skrifningen skall en hwar"
etc.
3 Art.
Wällofl. Borgare-
Standet: att framför or¬
den "det föregående äret"
insattes ordet: för; äf¬
vensom
Wällofl. Borgare-
Ständet wid 6:tc Punc-
ten anmärkt, att orden
"den som äger flere till¬
hörigheter" more ryckte
utur sitt sammanhang
med en punct i 5 Mom.
och skulle, såsom owilkor-
ligen dit hörande, upp¬
flyttas.
Högwördiga Preste-
Standet: Att pä de stäl¬
len, Riks-Ständens Leda¬
möter nämnas, borde
detze införas i wänlig
ordning, med tillägg, som
orden lyda: "och komma
att med dctze förenas sa
och sä mänga Stånds¬
personer".
Likaledes tillstyrker Ut¬
skottet denna rättelse wid
rcdactionen.
Wid den af Wäl¬
lofl. Borgare-Ständet
äskade förbättrade' re¬
daktion af 3:dje Arti¬
keln iakttagas desia rät¬
telser.
Äfwen denna rättelse
iakttages wid rcdactio¬
nen.
744
Den 30 Martil.
3 Art. 2 Mom.
Högwördiga Preste-
Ständet: Art Borgare¬
pet i Städerne icke skä¬
ligen böra uteslutas ifrän
deltagande i Taxerings-
Committeerne pä Landet.
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: Att tvid stad¬
gandet af sättet att walsa
Taxerings - Committserne
tillägges: att derest Le-
damöterne af nägot Ständ
till Taxerings-Coinmit-
tecn skulle saknas, konnne
dermed att förhällas lika
som rörande Berednings-
Committserne är förvrd-
nadt.
3 Art. I § 2 Moni.
Wällofl. Borgarc-
Ständet: att orden "af
den:" pä förra stället ute¬
slutas.
Enär hwarken Wällofl.
Borgare-Ständet eller
Hederwärda Bonde-Stän-
det äskat, att Borgare-
Ständet mätte deltaga
uti Taxeringarne a Lan¬
det, hwilket dehutom hmar-
ken bleswc möjeligt, dä
Borgare-Ständets Taxe¬
ringsman icke kunde det
medhinna, etter synes ound-
wikeligen nödigt för Kro¬
nans säkerhet, hemställer
Utskottet till Högwördiga
Ständet, om icke denna
anmärkning mä förfalla.
Da Författningen ty¬
dligen utstakar, huru för¬
hällas bör i den händelse
Ledamot wid Taxerings-
Committeen inöseligen
skulle saknas, anser Ut¬
skottet nägot widare stad¬
gande i denna omständig¬
het bliswa öfwerflödigt.
Hörer till redactionen.
Den 30 Martn.
745
1 H 2 Mom. 12 prmcten.
Högloft. Nidderskapet
och Adel»: att i detta
Moment mätte rörande
Districternas storlek til¬
läggas: "åliggande dock
Landshöfdingarne att sa
indela Districterne, att
wederbörande ej nied för¬
länga resor blifma besmä-
rade".
3 Mom.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att det för Bor¬
gerskapets och Husägares
ma! till Taxeringsmän
före slagne beräkniags sätt,
efter hwad hmars och
ens "Bcmillning inom
Staden"^ föregående äret
utgjort, more olämpeligt,
och att införas matte det
stadgande: att hwars och ens
röst matte beräknas efter
den Peiiningeasgift till
Staden, han det föregå¬
ende aret crlagt.
3 Art. 1 §
3 Moni. 2 puncten.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att efter orden
"men icke utan ordcnteligt
mål" införes: hmilket, äf-
wensom de förutnämnde,
Utskottet anser denna
anmärkning wäl grundad,
och tillstvrker alitsa, att
detta tillägg mätte göras
tvid redactionen.
Lika nied Borgare-
Ständet anser Utskottet,
det Etädernes Jnnemä-
nare tvid Taxeringsman-
namal lämpeligast kunna
betraktas utan afseende
pä de Utskylder, som af
dem, tväl inom, men ej
till Staden erlägges;
hwarföre Utskottet till¬
styrker den projecterade
redactionens antagande.
Att detta tillägg matte
göras mid redactionen,
sinner Utskottet skäl till¬
styrka.
746
De» 30 Martn.
mä i hwarje Stad fritt
werkställas genom etc.
17 puncten.
Högwördiga Preste-
Ständet: att pä anförda
skäl Taxeringarne i Stä-
derne mä ställas pä sam¬
ma fot som ä Landet,
samt att således Taxerin¬
garne L Städerne böra
beredas af en Committce,
bestående af det antal Le¬
damöter, som i detta Moni.
föreslås, hwilka likwäl, om
sä nödigt pröfwades, kunde
sä fördelas uti ätskilligc
Afdelningen-, efter Stä-
dernes storlek och Distric-
ternas belägenhet, hwar-
efter sselfwa Taxeringarne
skulle likasom pä Landet
förrättas af en Cominit-
tee, som utgjordes af lika
mänga Ledamöter ifrän
hwardera Ståndet, hwar-
med det före slagne antal
Ständs-Personer skulle
förenas.
3 Art. 1 § 3 Mom.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att i slutet af
denna 3:dje punct efter or¬
den "Femtioen Taxerings-
män" tillägges: htvil-
Säsom en följd af Ut¬
skottets ofwanstäende ut-
lätande, i anledning af
Högwördiga Ståndets an-
nmrkning om Borgare-
Ständets rätt att deltaga
i Taxeringarne ä Landet,
samt dä endast Districter-
nas widd derstädes för-
anledt till Berednings-
Taxeringars föresläende,
tiien hwilket med Stä¬
derne i allmänhet ej in¬
träffar; hwarföre ock, i
anseende till mindre wid-
sträckte Socknar, är pro-
jecteradt, det Berednings-
Taxeringar der mä und¬
mi kas; anser Utskottet
Taxeringssättet i Stä¬
derne lämpeligast böra
förblifwa sädant sorn det
Llifwit föreflagit; och bem-
ställes förthp, om icke an¬
märkningen mä förfalla.
Till denna anmärkning
finner Utskottet skäl att
bifall tillstyrka.
Den 30 Martn.
747
ko mä kunna arbeta pä
Tre fördelningar, dock sa
att definitiva Taxeringen
in pleno fastställes.
3 Art. 1 § 3 Moni.
4 punkten.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att denna punct
»lätte, hwad antalet af
Taxeringsman angar, sä
styliscras: Femton rätte
Borgare af Handlande
och andre Claper".
8:de punkten.
Högwördiga Preste-
Ständct: att i de Stä¬
der, der Universiteter fin¬
nas, böra wid Akademi¬
ska Taxeringarne, hwilka
skola ste inför Nector och
Consistorium Academicum,
wara närwarande lika
mänga Ledamöter af
Städerncs Borgerskap,
som wid Stadens inför
Magistraten skeende Taxe¬
ringar äro närwarande
Ledamöter as Acadcmic-
Staten; äfwensom att
Akademiens Taxerings-
längdec stola aflemnas,
Sä wida i ätskillige
Städer finnas Borgare,
hwilka ej Ovilkorligen
räknas till Handlande-eller
Handtwerks-claserne, an¬
ser Utskottet allt inis;för¬
stånd i benna del före-
kommas genom delilia til¬
läggning, som alltsä till-
styrkes.
Härtill finner Utskottet
skäl att bifall tillstyrka,
i följd hwaraf föresläs
den af Wällofl. Borgare-
Ständet begärda redak¬
tion efter orden "med
Staden kommer att del¬
taga": Akademiska Taxe¬
ringen förrättas under
Ncctors ordförande af
det wanliga antal Leda¬
möter, pä det sätt, att
deruti deltaga sä mänga
af Academie-Staten, som
Borgarnes antal är i
Borgerskapets Taxering,
och sä mänga af Bor-
748 Den 30
icke till Landshöfdingen,
utan ester manligheten
till Acadeuiiens Rector;
hwarined
Wällofl. Borgare-
Ständet sig förenat; der¬
emot
Hcdertvärda Bonde-
Ständet ansett Högwör-
diga Prestc-Ständets an¬
märkning ej böra bifallas.
3 Art. 1 § 10 Mom.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att efter orden
"som Taxeringsmän an¬
ses" matte införas till
iakttagande: att de afgå¬
ende Taxcringsmäns ut-
lottning bör ske inom
hwarje Clast i förhållande
till personalen.
3 Art. 1 § 2 Mom.
Wällöf!. Borgare-
Ständet: att orden "i
annat fall, än sä wida
de till Taxeringsmän blif-
wit walde" uteslutas, och
i stället införes den ut-
tryckcliga föreskrift: att
Landshöfdingen eller hans
Ombud ej wid något
tillfälle mä till Taxerings-
män wäljas, och, i en¬
lighet härmed, att utur
Martti.
gerskapets, sorn Ledamo-
terne af Acadcinie-Sta-
teu warit i Borgerska¬
pets; hwarjemte, i an¬
ledning af Högwördiga
Prestc-Ständets anmärk¬
ning, tillägges: Taxe-
rings-längden afleninas
till Acadeuiiens Nector.
Ehnruwäl det icke lä¬
rer komma i fraga, att
utlottning företages an¬
norlunda än inom hwarje
Clah i förhållande till per¬
sonalen, anser dock Ut¬
skottet sädant till mera
tydlighets winnande böra
utsättas.
Pä de af Wällofl.
Borgare-Standet anförde
skäl, att nemligen det
synes innefatta en mot¬
sägelse, att samma per¬
son, inför hwilken Taxe¬
ringen förrättas, kunde
tillika wara Taxerings¬
man, och da, hwad Lands¬
höfdingen särskildt beträf¬
far, han sä mycket mindre
borde äga nägon röst i
Den 30 Martil.
749
10:de puncten af 2 Moni.
uteflutes orden: "sa framt
han ej tillika af Sockne-
Committoerne blifwit
mald till en af de Nio,
svin utgöra Taxcringö-
Committsen".
3 Art. 1 8 2 Morn.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att Magistrats-
personer, da de mäljas
till Taxeringsman, böra
wäljas i egenskap af
Taxeringsman för Bor-
gcrskapet eller såsom Bor¬
gare; derom i 3 Mom.
12 puncten kom me att
stadgas.
1 8 4 Moill.
Wällofl. Borgare-
Standet: att orden "Full-
mägtigc i Banken och
Riksgälds-Contoiret" så¬
som öfmerflödige mätte
utgå.
Samma Mom.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att orden "ej
äger tillfälle" utgå, och
införes i stället: as laga
förfall hindras.
Taxeringen, som han der-
mid, i egenskap af Ord¬
ningsman, bemakar Kro¬
nans fördel, nied rättig¬
het att pä deh »vägnar
göra anmärkningar, fin¬
ner Utskottet sig böra till¬
styrka den föreflagnc re¬
daktionens antagande.
Härtill finner Utskot¬
tet sig ock böra bifall till¬
styrka.
Utskottet tillstyrker fem-
mal, att detta tvid redac-
tionen iakttages.
I anledning as denna
anmärkning förestår Ut¬
skottet en sadan redak¬
tion af detta Moment:
Den som blifmit mäld
till Ledamot i någondera
750
Den 30 Martti.
3 Art. 1 § 5 Moni.
Wällofl. Borgarc-
Standet: att efter ordet
"Taxeringen" tillägges:
till skyddsafgift, för att der¬
igenom undwika kontra¬
diktion emellan denna och
andra puncten.
Samma Moni.
Högloft. Ridderskapet
och Adeln: att efter or¬
den "Kronan erlägges"
(N. B. betalas) skulle til¬
läggas: feinke alla öfrige
af Regeringen alagde as-
gifter, att in natura af
rillwerkningen utgå.
af dehe Berednings- eller
Taxerings - Committöer,
och sädant förtroende sig
ej genast affagt, men af
laga förfall hindras, att
dem bcwista, äligger otvil-
kvrligen etc.
Detta tillägges wid
rcdactionen.
Utskottet, som anser
detta tillägg böra infö¬
ras, förcslär en sadan re¬
tz action:
Ifrån sadan tilllverk-
ning, hmarföre Afrad
eller Tionde till Kongl.
Maj:t och Kronan er¬
lägges, bör densamma,
jemte alle öfrige alagde
afgifter as tillwcrkningcn,
in natura afgä, innan
minimiasgiften beräknas
för Skeppund, Stycke,
Tunna eller Stigtal o.
s. w.
Den 30 Martn.
751
3 Art. 1 8 5 Mom.
Högloft. Nidderskapet
och Adcln: att i stället för
"blifwer skattskrifwcn",
sättes: är skattskrifwen.
8 Moni.
Wällofl. Borgare-
Ständet hade, pä det ty-
delkgcii matte bestämmas
de dubbla grunder, hwar-
ester Hemman, Bruk och
andre Lägenheter böra
taxeras, beslutit, att ester
orden "skola alltid"
införes: "sä wäl till de¬
ras wärde, som till deras
ärligen behällna inkomst";
äswensom att i samma
punct införes wid slutet
den frän första Moni. 6
puncten uteslutne mening:
"Den som äger flere
sädane tillhörigheter af
samina natur, såsom Sill-
salterier o. s. w., mä ut¬
satta inkomsten af deni
sainmanflagne, ändock de
i olika Distrieter finnas".
3 Art. 1 § 6 Mom.
Wällofl. Borgare-
Stäudet: att ordet "före-
gäende" borttages; hwar-
Jakttages wid redac-
tionen.
Till denna anmärkning
finner ock Utskottet skäl
tillstyrka bifall; i följd
hwaraf redaktionen här¬
efter rättas.
Jemte det Utskottet i
anledning häraf föreslär
en sadan redaktion af det-
752
Den 30 Martil.
jemte Borgare-Ständet,
af anförde skäl, uppdra¬
git ät Bewillnings-Utskot-
tet, att upprätta förslag
till den nied detta ars
Mantalsskrifningar »vid¬
tagande anstalt.
ta Moment: Mantals¬
skrifningen förrättas all¬
tid de 2:ne sista mäna-
derne af hwarje är för
det päföljande; har Ut¬
skottet, till fullgörande af
hivad Wallof!. Borgare-
Ständet i öfrigt, i af¬
seende pä innewarande
ars Mantalsskrifningar,
begärt, funnit lämpeligt
föreslå: att som alla de
upplysningar, som för en
riktig tillämpning af de
nu faststälde grunder för
Betvillningcns utgörande
äro nödwändige, troligen
ej kunna willnäs genom
de Mantalsskrifningar,
hwilka för detta ar pä
nägre orter redan blif-
wit hällne; det mätte alit¬
sa Mantalsskrifning öfwer
allt i Riket ä nyo för¬
rättas; hwarjemte, och dä
flere af de mänadcr, pä
hwilka Taxeringarne för
innewarande är, enligt
Utskottets förra Project,
skulle hällas, förflutit in¬
nan den nya Bcwillnings-
Förordningen kan blifwa
allmänneligen kungjord.
Utskottet finner sig jem-
wäl böra tillstyrka, det
kunde hos Kongl. Majit
Den 30 Martil.
753
i underdånighet anhällas,
att en i förhållande der¬
efter lämpad tid matte be¬
stämmas till »verkställande
af nämnde Taxeringar för
detta är 1810.
3 Art. 2 Z.
Wällofliga Borgare-
Standct: att i första
punkten nast ester orden
"blifwitför högt debiterad"
matte tilläggas: och Com-
mittöen funnit skäligt att
deruti lemna rättelse.
3 Art. 2 §.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att efter orden
"en lika rättighet att" in¬
föres: a Kongl. Majus
och Kronans wägnar.
BondestLndetS Prat. 1810. Del.
Till denna rättelse
finner ock Utstötte t skäl
tillstyrka bifall; och söre-
slär derföre en sädan re¬
daktion: Hwad Taxerings-
inännen päfört och stad¬
gat, bliswe utan ändring
sastständande, sä wida den
stattskyldigc icke antin¬
gen genast, medan Taxe-
rings-Committeen änn
är samlad, wisar, att han
af mihtag eller förelup
felaktighet blifwit ljför
högt debiterad, och Com-
mitteen finner skäligt at
deruti lenin ilin in
ler ock de j
äskar etc.
Utskottet tillstyrker den¬
na tilläggning tvid re-
dactionen.
48
754
Deri 30 Martii.
3 Art. 2 §.
Wällofliga Borgarc-
Ständet: att näst efter
orden "anniala sig om
Compro,nl'tz-Rätt"j mätte
införas: i Städerne hos
agistraten och ä Landet
hos etc.
3 Art. 2 Z.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att de 2:ne af
Taxerings-Committocn tilt
Compromifiarier utsedde
Ledamöter borde, jemte
föreläggande af tid och
ort, äfwen inkalla den kla¬
gande till inställelse »vid
talans förlust, hwilket
stadgande borde i 2:dra
pnncten pä tjenligt ställe
inflyta.
3 Art. 2 Z.
Högloft. Ridderstnpet
och Adeln: att samman¬
fattningen af Compromih-
Rätten knnde sä förän¬
dras, att 2:ne Ledamöter
deraf nämnas ä Kongl.
Majtts och Kronans »väg¬
nar af Landshöfdingen,
2:ne af den taxerade Par¬
ten, hwilka fyra Ledamö¬
ter wälja den femte; och
Likaledes tillstyrkes den¬
na tilläggning.
Som Utskottet sinner
denna anmärkning grun¬
dad, tillstyrkes jcmwäl,
att densamma kunde wid
redactionen blifwa iakt¬
tagen.
Dä, efter hwad Hög¬
loft. Nidderskapet och
Adeln här nedanföre an¬
märkt och Högwördiga
Preste-Ständetjemwäl yr¬
kat, en af Compromifia-
rierne synes böra wäljas
bland Taxerings-männen,
för att wid Compromifi-
Rätten nödige upplys¬
ningar meddela; finner Ut-
Den 30 Martn.
755
att, i händelse Ivid detta
utnämnande rösterne ut¬
falla lika a 2:ne Perso¬
ner, lottas dem emellan;
htvaruti
Högtvördiga Preste-
Ständet i sä matto in¬
stämt, att 2:ne inom Di¬
stricts boende Compro-
mistarier kunde förordnas
af Landshöfdingen, de an¬
dre 2:ne af den, om hwars
taxerande fraga är, samt
fluteligen att den femte
tillsättes af Taxerings-
Committsen inom dest
medlemmar; hvarför¬
utan
Hcderwärda Bonde-
Ständet äskat, att de tiva
Personer, som a Kro¬
nans wägnar till Com-
promiharier wäljas, mätte
utses, icke af Taxcrings-
Committeen, utan af
Konungens Besallnings-
hafrvande, hvilken i deste
fall är att anse såsom Kro¬
nans Ombud; dock att
dertill ej mä iväljas nä-
gon af dem, soni warit
Ledamöter i Taxerings-
Committeen; äfwensom
Högloft. Nidderskapct
och Adeln widare anmärkt:
att af Taxerings-Com-
skottet sig böra förestå en
sadan jemkning af detze
särskildte meningar, att
förordnas mätte, det 2:ne
af Compromiharierne
wäljas as Konungens
Befallningshafwaude a
Kongl. Maj:ts och Kro¬
nans wägnar inom Di-
strictet, 2: ne af den, om
hwars taxerande fraga är,
och den femte utses af
Taxerings-Committsen
inom dest medlemmar;
dcrwid, enligt Heder-
wärda Bonde-Ständets
erindran, kunde iakttagas,
att Landshöfdingen af de
2:ne Compromistaricr, som
utaf honom wäljas, icke
mä utse någon af Com-
mittsens Ledamöter; hvil¬
ket tvid den projekterade
förändrade redactionen
iakttages, äfwensom hwad
Höglofl. Nidderskapet och
Adeln i sednare anmärk¬
ningen fluteligen äskat.
756
Den 30 Martil.
mittsen en Ledamot bör
wara tillstädes, för att
ineddela upplysningar,
men utan röst, samt att
atla i förslaget införda
Artiklar och uttryck, som
af det nu förändrade stad¬
gande bero, ändras och
efter det nya förslaget rättas.
3 Art. 2 §.
Högloft. Ridverskapet
och Adeln: att alla Hand¬
lingar, rörande Taxerin¬
gen, hwilka frän en Ort
till annan stola fortskcst-
fas genom Krono-Betje-
ningens försorg, med Fri-
brefsbok böra försändas.
3 Art. 2 Z 3 Punkten.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att ordet "ater"
i början af denna Punct
mätte utgå.
6:te Puncten.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att denna Punct
ej bör börjas förr än med
orden: "Om Compromihen
pröfwar den klagande" etc;
hwaremot den föregående
meningen kunde lämpcli-
gate a ett annat ställe
längre fram, i samman¬
hang med fragan om Com-
promiyaricrnes ersättning,
införas.
Enär Krono-Betjenin-
gcn i alla Embets-Ären-
der förut alltid njutit Post¬
frihet, synes något sär¬
skildt stadgande härom icke
tarfwas.
Wid den förändrade
rcdactionen äro detze
rättelser nu iakttagne.
Den 30 Martii.
757
3 Art. 2^6 Punkten.
Wällofliga Borgarc-
Ständet: att orden "den
annan Person" mätte för¬
ändras till: den Person.
Samma Punct.
Wällofliga Borgare-
Standet: att näst efter
orden "blifwit af" ute-
siutcs: "Compromisj-Rät-
ren", och införes i stället:
Landshöfdingen; hwar-
efter följande nya mening
skulle tilläggas: Enskild
Man, som tillitar Com-
promiy, äligge att sjelf
efter öfwcrenskommelse
gälda kostnaden för de
2:ne Compromitzarier, han
malt. De 2:ne, hwilka
Taxerittgs-Comiiiittöen ut¬
sett, och den 5:te gemen¬
samme, som pä stället
wäljcs, njute deras er¬
sättning af Kronan; och
Högwördiga Preste-
Ständet: att hwad Com-
promihariernes Resekost¬
nad och Dag-tractaniente
anginge, borde dehe ut¬
gifter bestämmas till
skjuts för 2:ne hästar
och En N:dr om dagen,
sa framt ej annor-
Hörer till redactivncn.
Dä de 2:ne Compro-
miharier, som mäljas af
den private Parten, för
kostnaden mid fullgöran¬
det af ett sä beskaffadt
medborgerligt förtroende
icke lära fordra ersätt¬
ning; men likwäl skäligt
synes, att,derestsädan kost¬
nad kan blisma känbarare
och träffa en mindre be¬
medlad, nägot warder
stadgadt till ömsesidig ef¬
terrättelse; finner Utskot¬
tet sig böra föreslä, att
den af de 2:ne utaf
private Parten walde Com-
promiharier, som det äskar,
mä njuta ersättning för
skjuts efter Twä hästar,
men ej till Dag-tracta-
mente wara berättigad;
hwarförutan i anledning
af depe anmärkningar pro-
jecteras en sädan redak¬
tion, som det i sädant af¬
seende upprättade sär¬
skildte Förslag till 3 Art.
758
Den 30 Martii.
lunda öfwerenskommes;
sani t
Hederwärda Bonde-
Standet: att Compro-
mitzariernes Arfwoden bö¬
ra uti Bewillnings-För-
ordningen bestämmas; ös¬
in en sorn
Hedertvärda Ståndet
anmärkt, att dehe Arf-
»vodcn icke böra för¬
skjutas, utan ester för¬
rättningens slut samfäldt
betalas af alla dem, som
af Compromitzarier sig be¬
gagnat, enär de icke skä¬
ligen synas för hwarje
särskildt nial böra äga att
skjuts och Arfwode sig
beräkna.
3 Art. 2 § 6 Pnncten.
Högwördiga Preste-
Ständet hade anmärkt,
angående beswär öfwer
Taxeringar, att det alltid
borde bero pä den skatt¬
skyldige, ehwad han worc
klagande eller förklarande,
huruwida beswärcn mätte
afgöras wid Compromih-
Rätt, eller annorledes ef¬
ter hittills gällande För¬
fattningar fullföljas wid
»vanlige Jnstantier.
af Bewillnings-Förord-
ningen wisar.
Som Utskottet anser
ifragawarande Beivill-
nings-Project hämta wä-
sendtclig grund af de före-
slagne Coinproniitzer, utan
htvilket sätt till ändrings
sökande det pasyftade än¬
damålet skulle förfelas;
finner Utskottet sig icke
kunna tillstyrka bifall till
denna anmärkning; hwar-
före till Högwördiga Pre-
sie-Ständet hemställes, att
Den 30 Martn.
75S
3 Moni.
Wällofliga Borgare-
Ständet: citt näst ester
orden "kunna inom
Uppbörds-äret" tillägges:
hwilket löper intill den
Irsta Maji päföljande är;
och att i slutet af Mo¬
mentet införes: I Stä-
derne åligga »vederbörande,
hmad specisicationen beträf¬
far, desamma skyldighe¬
ter, som ä Landet Härads-
skrifmgreu tillkommer.
3 Art. 6 Mom.
Wällofliga Borgare¬
ståndet: att detta Mo¬
ment bör helt och hållet
utgå, och med Uppbörden
af Embets- och Tjenste¬
män^ Löner således för¬
hällas, som hittills man¬
ligt marit.
3 Art. 3 § 10 Mom.
Wällofliga Borgare¬
ds tändet: att näst efter
orden "undantagne hmar-
om" uttages ordet "redan"
och införes i stället: här
ofmanföre.
densamma matte fä för¬
falla.
Utskottet tillstyrker, att
redactionen mätte häref¬
ter rättas.
Enär särskildte Författ¬
ningar stadga, huru och
pä hmad sätt Kronans
säkerhet för Bewillnin-
gens utgörande af Em¬
betsman bör iakttagas, an¬
ser ock Utskottet denna an¬
märkning grundad, samt
föreslär alitsa, att den¬
samma matte wid, redac¬
tionen följas.
Hörer till redactionen.
760
D-n 30 Martti.
12 Moni.
Wällofliga Borgare-
Ständet: att näst efter
orden "hwarförutan Com-
promisi-Nätten, enär"
mätte tilläggas: i anseende
till laga bcwisligt hinder.
3 Art. 4 Z 1 Moni.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att näst efter
orden "det aret, för hwil-
ket Bewillningen bordt
erläggas" uteslutcs i detta
Moment hela den öfrige
delen af meningen, och
införes i stället: dock til¬
lätes afkortning i detta
sednare fall för inga an¬
dra, än dem, som efter
Skydds-Tabellen blifwit
taxerade endast för fin
person och sin arbetsför¬
måga, och ej hofwa nå¬
gon särskild förmögenhet,
för hwilken efter In¬
komst-Tabellen bör con-
tribueras; och
Hederwärda Bonde-
Ständet har härmed sig
förenat.
Likaledes.
Dä genom ett generelt
stadgande för alla de fall,
deruti afkortning bör äga
rum, förekommes den
ofullständighet, som wore
alt befara wib uppräk¬
nande af alla händelser,
uti hwilka afkortning mä
atlijutaS; finner Utskottet
skäl tillstyrka bifall af
denna anmärkning, endast
med den förändring uti
redactionen, som särskildte
F-örsiaget wisar.
Den 30 Martn.
3 Slrt. 4 § 2 Punkten.
Wällofl. Borgare-
Ständet: att orden "och
Stads-Fiscalen" mätte ute¬
slutas .
5 8-
Högwördiga Preste-
Ständetratt till uttrvcket
"genom någon af CoUegii
Ledamöter" kunde läggas:
eller någon, som dertill af
wederbörande sörordnas.
Samma H.
Wällofliga Borgarc-
Standet: att i slutet as
denna 5 § matte infö¬
ras: Sa weil skattskyldige
som redowisande ware
frie fran kraf och anmärk¬
ningar i afseende pä ut-
skyldernes erläggande och
uppbörd, sä wida de ef
inom tre är frän upp-
bördsärets flut blifwit i
laga ordning tilltalade.
761
Utskottet tillstyrker bi¬
fall härtill.
Jcmwäl tillstyrkes den¬
na tilläggning.
Till hwad Wällofl.
Borgare-Standct här¬
utinnan föreslagit, finner
Utskottet ock skäl att till¬
styrka bifall.
762
Den 30 Martii.
Wid Tariffen N:o 2
har Wallof!. Borgare-
Ständet anmärkt:
1:o. Att till en nödig
fördelning pä flere Claser,
allt efter rörelse och för¬
mögenhet, Apothekare
mä flyttas bland Hand¬
lande och Fabriqucurer,
samt likaledes Apotheka¬
re- och Fältskärs-Gesällcr
bland Handels-Bokhälla-
re och Betjentcr.
2:o. Att i berörde än¬
damål äfwen Bokhandla¬
re och Boktryckare förås
bland Handlande och
Handtmerkare.
3:o. Att hwad angar ej
mindre Handlande och
Fabrigueurer, än Handt-
werkare. Ståndet förblef
tvid dest förra yrkande,
att en Mellan-Clah
mätte insättas näst fram¬
före den lägsta Clasen.
4:o. Att tvid Artikeln
"Judar och Italienare"
tillägges: som nied sär¬
skildt tillstånd resa etc.,
emedan utan ett sädant
rvilkor denna handel är
otillåten.
Utskottet tillstyrker, att
defia förändringar i Ta¬
riffen mätte göras, men
hann.'isning likwäl i sam¬
ma Tariff ä Alphabetet
lemnäs uppä detza per¬
soner.
Dä Utskottet icke kan
finna skäl tillstyrka denna
anmärkning, hemställes
till Wällöf!. Borgare-
Ständct, att densamma
'.nätte fa förfalla.
Till detta tillägg finner
Ut,ckottet skäl bifall till¬
styrka.
Den 30 Martn.
783
5:o. Att Lots-Drängar,
hwilka merendels äro
swagt lönte för ett beswär-
ligt arbete, och böra i an¬
seende till deras nuwaran-
de otillräckliga antal win¬
na uppmuntran, flyttas i
samma Class med Drän¬
gar och betala 40 sk.
6:o. Att Bewillningen
för hwarje Tolft Bräder
mä, såsom alltför hög, ned¬
sättas H-del eller till 8 rst
för Bräder under och till
k-z tums tjocklek, och til!
1 sk. 4 rst. för dem der-
öfwer.
7:0. Att tvid Artikeln
"Spisqwarters-, Wärds¬
hus- och Caffehus-Jd-
kare"för tydlighetens skull
införes: som ej äro Bor¬
gare, emedan de i annat
fall anses under Handt-
werkare-Classerne.
I öfrigt hafwa
Högloft. Ridderskapet
och Adeln af de forslags-
wis afgifne Formulaircr
till angifningssedlar an-
ragit de som af Härads-
fkrifwaren Näf blifwit
föreflagne;
Som Lots-Drängar
icke äro att jemföra med
andre Drängar, hwilka
betala 40 sk., utan snara¬
re att anse såsom Lotsar-
nes Vicarier, finner Ut¬
skottet ej skäl att tillstyrka
denna anmärknings bifal¬
lande.
Enär i fräga warande
afgift ä Sagar är en all¬
deles ny skatt, samt mi-
nimi-afgift ä Sagar, swa-
rande emot förra Bewill¬
ningen, dessutom utgöres,
finner Utskottet skäl före¬
slå den häruti yrkade ned¬
sättning.
Utskottet hemställer ock,
att denna rättelse mä gö¬
ras wid redactioncn.
Med anledning häraf,
har Utskottet till ytterli¬
gare granskning företagit
dessa Formulairer, och fin¬
ner för sin del Hederwärda
Bonde-Ständets afgifne
project wara mycket lipp-
764
Den 30 Martn.
Högwördiga Prcste-
Standet lätit upprätta och
bifogat särskildt Formu-
lair;
Wällofliga Borgare-
Ståndet antagit de af
Utskottet föreflagne For-
mulairer, med det tillägg,
att wid uppgift till Man¬
talsskrifningen äfwen E-
gendomar böra specifice¬
ras; och
Hedenvärda Bonde-
Standct föreslagit sär¬
skildt Formulair, som blif-
wit bifogadt, och der¬
hos fogat den önskan,
att tryckte exemplar af
Formulairernc alltid ma
till behöfligt antal wara
i Orterne mot betalning
att tillgå.
lvsande samt tjenande till
wägledning för Allmogen
och Landtman i allmän¬
het; hwarföre Utskottet äf-
wen tillstyrker, att sadane
Formulaircr mätte blifiua
att tillgä uti Landsorterne,
pä det hwarje Hemmans¬
brukare, wid uppgörande af
defi behållning, mä kunna
deraf sig betjena; men
dä det synes strida emot
den af alla Respektive Niks-
Standen godkände före¬
skrift uti 3 Art. 1 § af
den projecterade Bewill-
nings-Förordningen, att
stadga säsom en ovilkor¬
lig skyldighet, att lika
specifikt för Taxerings-
Committecn upptäcka sina
wilkor och omständigheter,
eller att dit ingifwa en sä
specifik Förteckning, i an¬
nat fall, än om man sjelf
finner sig dertill nödsakad,
för att öfwer tyga antingen
Commkttöen eller Compro-
miharierne, att man blif-
wit för högt taxerad; sä
kan Utskottet ej pä annat
sätt, än ofwan nämndt är,
finna berörde Formulairer
antagliga och anwänd-
bara.
Den 30 Martn.
765
j Hwad äter beträffar
Högwördiga Preste-Stän-
dets Förslag härtill; sä in¬
nefattar det en sä speci¬
fik framställning af
hwarje persons skuld, rän¬
tor ,n. m., att enskild sä¬
kerhet derigenom ofelbart
skulle förnärmas, och Cre-
diten man och man emel¬
lan störas, hwilken likiväl
utgör mängeus största och
enda egendom eller uttväg
till sin bergning.
Det as Högloft. Rid-
derskapet och Adeln an¬
tagne, af Häradsskrif¬
ware» Näs författade,
Project är wäl i wifia
delar icke sä alldeles speci¬
fikt, men dock sträckt ut-
öfwer inne hället af Författ¬
ningen, som cj bjuder upp¬
räknande afCapitalers och
Actiers särskildta belopp,
eller sädant uppgörande af
Debet och Credit, som
blottställer den beskattades
hela tillständ. Dä nyfi-
nämnde ställe i Förordnin¬
gen stadgar, att hwarje
persons behallna inkomst
bör i det Taxcrings-Di-
strict, der de» hämtas, sär-
stildt bedömas, äfwen för
766
Den 30 Martn.
sädana, som för sine perso¬
ner annorstädes äro skatt¬
skrifne, med det tillägg, att
en sadan person dock icke
sär ä mer än ett ställe,
nemligen ä det sistnämn¬
de, afdraga sin skuld fran
alla desi sammanräknade
förtjenster; da gransk¬
ningen af allas uppgifter
genom de föreslagne Be-
rednings-Taxeriiigarne pa
Landet och Taxerings-
Committserne i Städcrne,
hwilka sednare nu bestå
af flera personer, än som
hittills utgjort de »vanliga
Taxerings-Committserne,
tyckes böra blifiva fast
»nera säker och fullkomlig,
som den »verkställes as
grannar, de der bäst kän¬
na hwarandraS näring
och inkomst; och ändte¬
ligen da, »ason» förut an-
fördt är, samtlige Nespec-
tive Standen antagit den
grund, att hivar och en,
efter uppräknande af all sin
idkande näring och sadan
egendom, som Skyddsafgift
åtföljer, äger uti en sum¬
ma uppgifwa hela sin
behällne inkomst för näst-
förcgäende äret, och der¬
uti till afdrag inräkna,
Den 30 Martn. 767
ej specificera, räntan för
skuld, förmodar Utskottet,
attRiksensHöglofl. Stän¬
der lära icke allenast fin¬
na de af Utskottet förut
uppgifne och af Wällofl.
Borgare-Ständet antag¬
ne Formulairer alldeles
öfwerensstämmande nied
Författningens Esprit och
ordagranna föreskrift, saint
innefattande nödig full¬
ständighet, utan ock att
allt utwidgande deraf är
oförenligt med den ward
om enskilde personersCre-
dit, äfwentprad genom
uppdagande af deras hela
ställning och skulds belopp,
hwilken Utskottet frän
början as Bewillnings-
Projectets grundläggning
ansett för sin heliga pligt
attbewara; äfwensom Rik¬
sens Högloft. Ständer lä-
rastäckas inse, anse det skulle
mera skada än gagna Sta¬
ten, om genom annorlun¬
da beskaffade uppgifter äf-
wen den redligaste blifwer
frestad eller, rättare sagdt,
twungen, att till bibehål¬
lande af sin existance dra¬
ga Taxerings-männen
bakom ljuset, hwilka sist¬
nämnde, oaktadt ett öfwer-
768
Dk« 80 Martn.
dristvit och långsamt be-
stvär, likwäl i alla sall
skulle finna sig lika sä lätt
bedragne as en mera spe¬
cifik uppgift, som af den,
hwilkenUtstottet föreslagit.
Utskottets pluralitö sör-
npar således, uppä alla
deha stal, sitt tillstyr¬
kande, att Formulairerne
förblifiva sädane de äro af
Utskottet förut godkände,
med blott det af Wal¬
lof!. Borgare-Ständet
gjorde tillägg, att ä upp-
gifterne till Mantalsskrif¬
ningen uppräkna ägande
hemman ock sä widare,
samt under hemställan
derjemte af bifall till He-
serwärda Bonde-Ständets
Project i det ändamål os¬
tvan anfördt är.
Tredje Artikeln.
On» Mantalsskrifning, Berednings- och
Taxerings-Committserne, ändrings sökande
i Taxeringen, sä wäl som om Uppbörden,
Afkortningar och Redogörelsen.
r 8.
Om Mantalsskrifning.
1 Mom. Till Mantalsskrifning äligger Hus-
bönderne af alla Stand, i Städer och pä Landet,
Den 30 Martu.
769
att ä kungjord tid och ställe in dupplo aflemna ty-
delige och fullftändige samt underskrifue Förtecknii,-
gar pä sig och sitt folk, äfwensom pä alle sine der
i orten ägande Fastigheter, Näring, Rörelse, Werk
och Inrättningar, hwarföre, enligt Bewilliiings-
Förordningens 1 Art. 2 § eller efter Skydds-Ta-
riffen, afgift erläggas bor, med utsättande af namn
och älder pä hwarje Mantalsbar Person, såsom ock
nppgifwa alle hoS honom warande Hyrcsniän, wld
bot af 2 N:dr för den, som sädaut försummar;
hwaremot Allmogen och Städerncs mindre skrifkun-
noge Jnwänare äga att sädant tvid Mantalsskrifnin¬
gen munteligen anmäla. Hyresmän skola för sig,
sitt solk och egendom iakttaga lika skyldighet, som
bär förut för husbönder stadgadt blifivit.
2 Mom. Alla dessa Förteckningar åligger det
Mantals-Cominissarieu i hufwndskrift bifoga Man-
talslängderne till Controll bade uppä anmälan och
anteckning.
3 Mom. Om nägon, htvars beställning eller
iläringsfäng icke egentligen kräftver dess wistande
i Staden, skulle tvid Mantalsskrifningen söregiswa
sitt rätta hemwist wara ä Landet, eller twertom, sä
skall en sadan wara förpligtad, att samma sitt före-
gifwande bernisa och derjemte styrka, att han förslg
och underhafwande folk pä ettdera stället är i Man¬
tal skrifwcn och der Bewillning erläggcr.
2 8.
Om Berednings-Cominittee pä Landet.
1 Morn. Inom hwarje Socken pä Landet
wäljes eller utses ärligen i dertill, efter Landshöf-
ringens anmodan, af Pastor lagligen utlyst Sockne-
stänltlia en Comniittee af 6 besutne personer, nem¬
ligen 2 af Niddcrskapet och Adeln, Pastor i För-
Bondeständets Prot. 1810. Del. IX. 49
770
Den 30 Martn.
samlingen, som alltid är sjelfskrifwen Ledamot, 3 af
Bonde-Standet och 1 Ståndsperson.
2 Mom. Sa framt ej Församlingens Leda¬
möter utan wal kunna öfwerenskomma om Ledamö¬
ters utnämnande till Berednings-Committeen, bör
ordenteligt wal anställas ä Socknestänima, derwid
blott de närwarandes röster beräknas, och det efter
förmedladt hemmantal. Jordägaren är alltid röst¬
ägande, derest han ej genom särskild öfwerenskommelse
denna rättighet till Aboen öfwerlemnat.
3 Mom. Om flere Socknar inom ett Pa¬
storat, eller till och ined 2:ne smärre Pastorater,
wilja förena sig om en Berednings-Committee, »vare
det dem fritt; dock ma den aldrig bestå af flere än
sju personer, likasom, om Sockneboarne ej skulle
wilja utse sä manga till sin Berednings-Committee,
de blott äro förbundne, att, sä wida Adelsmän,
Ständspersoner och Bönder der finnas, åtminstone
kalla en af bwardera Clatzen.
4 Mom. Ehuru således i en Socken, der ej
af alla nämnde tre Claficr personer giswas, det
icke kan äläggas Sockneboarne, att walsa utom sig
isrän andre Socknar, utan de efter behag äga fylla
antalet af ben Clah, pä hwilken de hafwa tillgäng,
sä ma det dock ej eller wara deni förment, att, dä
de wilja hafwa större Berednings-Committse än
fyra Ledamöter, antaga de öfrige af sädane främ¬
mande personer, hwilka kunna äga deras förtroende.
5 Mom. Meri den Socke», hwarest, utom Pa¬
stor, tre bcsutne personer icke äro att tillgå, skall
wara skyldig förena sig med den nästgränsande, hälst
inom samma Pastorat, till gemensamt wal af Be-
rednings-Ledamöter, hwilkct da förrättas i den Socken,
som största Hemmantalet äger, och endast i detta
fall ma de wäljande utse en obesuten person ifrän
Den 30 Martn. 771
förstnämnde Socken till Ledamot i Berednings-Com-
mitteen. Om Socknarne sig ej sjelftvilligt förena,
hwilkadera tillsammans böra Berednings-Conimit-
tsen utgöra, anmäte Pastor det hos Landshöfdingen,
som da tillhörer att härom förordna.
6 Moni. Der Berednings-Cominittse för en
eller flere Socknar tillsammans bestar af färre än
sju personer, äger den till Taxeriiigsmäns utseende
för Taxerings-Committeän icke eller flere röster än
i män af sitt antal.
7 Mom. Är Pastorssysilan ledig, eller Pa¬
stor för alder, skjuklighet eller annat giltigt hinder
ej kan sig infinna som Ledamot i Berednings-Com-
mittsen, bör vice Pastor, der sädan finnes, eller
Comminister, eller ock Pastors eller Comministers
tillförordnade Adjunct desi ställe företräda.
8 Morn. Sä kallade Annexe- eller Capell-För-
samlingar anses lika med Socknar, och följakteligen
äro berättigade att »välja sin egen Bereduings-Com-
lnittäc.
9 Moni. Utom den förteckning, som enligt
delilia Artikels l 8 till Mantalsskrifningen skall af-
lemnas, äligger en hivar, som äger flere Hemmans¬
delar eller särskild förmögenhet, äfmensoru htvarje
förwaltare af outredt Sterbhus eller annat Bo, att
till Berediiings-Committäen uppgifwa desi i-nnehaf-
wande Embete och Sysila med ätsöljande Lön och
förmåner, sä wäl forn Hemman, Bruk, Handels¬
rörelse eller annan näring och handtering, jemte slu¬
telig summarisk uppgift ä hela sin behällue inkomst
för det föregående äret, hwilken blifwer grunden
för hans Taxering efter Tariffen N:o 1; dä dere¬
mot desi Bcwilluing, enligt Tariffen N:o 2, kommer
att rätta sig efter uppgiften »vid Mantalsskrifningen.
Den, som flyttar fran en ort till annan, bör o»vä-
gerligen förete Committäens i den ort, der han sed-
772
Den 30 Martti.
»ast warit, intyg, hur» hanö behällne inkomst dct
föregående äret ansetts.
10 Moni. För de Heinnian och Lägenheter,
Bruk, Fabe igner och sa widare, e» skattskyldig ä
andra orter innehafwer, och hwilka till Hcniinantal,
Clas; och beskaffenhet böra noga nppräknas, utsattes
särskildt hwad af hwarje sadan i annae Taxerings-
District belägen egendom honom i behållen inkomst
tillflutit, likwäl utan afdrag af ränta pä skuld, den
han i stället uti den summariska uppgiften ä helli
sin beställning afräknar.
11 Mom. Uppgiften skall elfwen utmärka dem
af en säda» persons Barn, Pupiller, Tjenstefolk eller
andre, som tillhöra dest hus eller omwärdnad, och
han wet stafwa uägon särskild behällen inkomst af
minst 50 N:dr Banco om äret, hwilken han såsom
Får, Förmyndare eller Husbonde bör anmäla, samt
för Bewillningen af Barns och Pupills inkomst
tillika an sivara.
12 Mom. Den, som underläter afgifwa dea
uu salunda stadgade förteckning, ester dertill före¬
gången tidig kungörelse, hwilken skall wara ätföljd
af noga underrättelse om alla deste föreskrefne skyl¬
digheter, plikte 2 R:dr, och den, som skulle befin¬
nas något undandölja af hwad han till Taxering
bordt anmäla, ware förfallen, första gängen till
dubbel Bewlllnings erläggande emot hwad stan sökt
Kronan undandraga, andra gängen tredubbel, tredje
gängen fyradubbel och sä widare, hwaraf Kronan
uiidfär bwad henne i Bewillning bordt tillkomma,
och äklagaren det öfriga. Brister äklagaren i be¬
ims, böte hälften häremot.
13 Moni. Hwar Berednings-Comniittöe wälje
sin Ordförande, hwilken, sä wäl som Ledamöterne,
alltid före förrättningens början aslägge denna Ed:
Dcn 30 Martii.
773
Jag N. N. etc. etc. (Se Utskottets förra Pro¬
ject.)
14 Moni. Berednliigs-Cominittsen, till hwil-
ken Häradsskrifware,! är skyldig tidigt afgifwa ett
ercmplar af Mantalslängden för Socknen, cmotta-
ger derefter hwars och ens uppgift till Taxeringen,
granskar den under jemförelse med Mantalsläng¬
den samt öfrige upplysningar, de kunna för sig anse
nödige, och bereda grunderne för hwars och ens de¬
bitering, äswensom förslagswis uppgifwa beloppet,
hwar och e.i efter deras kännedom och öfvertygelse
i enlighet med Bewillnings-Förordningen bör till
Staten utgöra. Protokollet häröswcr föres af den,
som Socknen härtill antager, och hwilken, i fall hail
ej är Ledamot af Commiltöen, förut bör aflägga
Tysthetsed.
15 Moin. Detta Förslag med sine Bilagor,
och deribland den följde Mantalslängden, insändes
sedermera till Taxerings-Conlmittöen.
Dä en Socken ligger i siere Härader, utgör
den likafullt blott en Vcrednings-Committee, men för
Taxerings-Committoen hörer hwarje person och egen¬
dom till det Distrikt eller Härad, hwari de finnas,
och bör således Berednittgs-Committöen insända sär¬
skild Beredningslängd till hwardera af desie Taxe-
riiigs-Committeer för de dit hörande skattskyldige;
äswensom hwarje Berednings-Ledamot bör begifwa sig
till den Taxerings-Committee, i hwars Distrikt han
är hemma.
3 Z.
Om Taxering ä Landet.
1 Moni. Taxerings-Committee ä Landet ut¬
göres af Nio personer, nemligen 2:ne af Ridder-
Den 30 Martii.
skåpet och Adeln, 2:ue af Preste-Ständet och 3:ne
af Bonde-Ständet, samt 2:ne Ständspersoner, alle
walde utaf och inom Socknarnes Berednings-Leda-
möter.
2 Mom. Fran Hwarje Sockne-Berednings-
Committöe installe sig alle Ledamöterne, försedde
med de för dem utfärdade förordnanden eller Sockn e-
stämmo-Protocoll, till wal af Taxerings-Commit-
töen pä dertill utsättande tid och ort as Landshöf¬
dingen, som iakttager, att detta sammanträde hålles
ä den dag och det ställe Taxeringen börjas, och
hwilken aldrig sar hallas utom Taxeriugs-Di-
strictet.
Voteringen werkställes nied lyckta! sedlar pä
det sätt, att hwar och en nämner det bestämda an¬
talet af hwarje utaf de osman uppräknade Clatzer
till medlemmar i Taxerings-Committoen. Denna
Votering sker således per Capita, och wid alla wal,
der de fleste rösterne utfalla lika för twänne eller
flere, afgöres pä stället genom lottning/hwilkendera
skall wara Ledamot.
3 Moni. Landshöfdingen indele större Hä¬
rader i 2:ne eller flere Districter, att högst 6 eller 7
Socknar komma uti ett Taxerings-District. Der
Häradet, oaktadt litet, bestär af mer än 6 eller 7
Socknar, äger Landshöfdingen till en Taxerings-
Committoe kalla alla Socknarne, dock sä att weder-
börande ej med för länga resor ma blifwa beswä-
rade.
Bestar Häradet af en enda Socken, blif-
wer Berednings-Committee öfwerflödig, utan wälje
Församlingen genast Taxerings-Committsen till det
antal, som för de öfrige TaxeringS-Committöer stad¬
gadt är, rnen efter lika grunder, som wid wal af
Berednings-Committse. Detsamma gäller, om Hä-
Den 30 Martn.
775
rådet innefattar ett Pastorat af 2 eller 3 smärre
Socknar, och de förena sig a Socknestännna, att
straxt walsa Ledamöter till Taxerings-Committöen.
4 Mom. Landshöfdingen, eller den han ä sine
magnar utnämner att bewista Taxerings-Cominittöen,
ware deri Ordförande, men mä ej wid något till¬
fälle till Taxeringsman wälsas eller i sadan egen¬
skap wara röstägande. Kommer ej Landshöfdingen
eller hans Ombud wid Taxering tillstädes, utser
Taxerings-Committsen en bland sine Ledamöter till
Ordförande.
5 Mom. Kronofogden sa wäl som Härads¬
skrifware» ware wid Taxeringen tillstädes, för att
med nödige upplysningar till handa ga; tillseendes,
att en hwar warder behörigen debiterad, enligt Taxe-
ringsmännens beslut, och blifwe derföre, hwad ziff¬
ra» widkommer, behörigen answarige; äfwensom
dem är obetagit, att begära till Protocollet anmärkt,
om Taxeringsmännen, med förbigående af deras
meddelade upplysningar, skulle fela emot Bewill-
nings-Förordningens tydeliga föreskrift, och böra
sädane anmärkningar likaledes i Taxeringslängden
införas.
Wid Taxeringen a Landet, der Kronofogden
förer Protocollet och Häradsskrifwaren Taxerings¬
längden, bör denna längd ofelbart wara uppsum¬
merad och underskrifwen, innan Taxeringsmännen
atskiljas, famt det wid förrättningen förde Proto-
coll uti särskildt convolut med någre af Taxcrings-
männens Sigill förseglas och till förwar hos Kro¬
nofogden aflemnas.
776
Den 30 Martil.
4 8-
Otti Taxering I Städerne.
1 Moni. I Staderne wälje Borgerffapet och
Husägare af alla andra Stand ä allmän Nädstufiva
Stadens Taxerings-män, hwars och ens röst beräk¬
nad efter den penninge-afgift, han till Staden det
föregående äret crlagt, och utnänine de likasom pä
Landet hwar och en stne samtelige Taxerings-män
till faststälde antalet.
2 Mom. Taxerings-männenö antal blifwe
i Stockholm: 6 af Riddcrskapet och Adeln, 3 af
Prcste-Ständet och 36 af Borgare-Ständet, nem¬
ligen 9 af Grohhandels-, 9 as Minuthandels-, 3 af
Fabriques- och 15 af Handtwerks-Clasiernc, samt 6
Ståndspersoner, sadane som ej höra till nägotdera
af de fyra Riks-Ständen, tillsammans 51 Taxerings-
män, hwilka ma kunna arbeta pä 3 fördelningar,
dock sä, att definitiva Taxeringen in Plcno fast¬
ställes.
I Götheborg och hwardera af Irsta Clarens
Städer: 3 af Ridderskap»t och Adeln, 3 af Pre¬
st e-Ständet och 15 rätte Borgare af Handlande och
andre ClaHer, samt 3 ofrälse Ståndspersoner, till¬
sammans 24 Taxerings-män.
I 2:dra och 3:dje Clastens Städer: 2 af Rid-
derskapet och Adeln, 2 af Preste-Standet och 12
af Borgare-Ständet, samt 2 ofrälse Ståndspersoner,
tillsammans 18 Taxerings-män.
I de öfrige Städerne: 2 af Nidderskapet och
Adeln, 2 af Preste-Ständet och 9 af Borgare-
Ständet, samt 2 ofrälse Ståndspersoner, eller till¬
hopa 15 Taxerings-män.
Den 30 Martn.
777
3 Mom. I Fahlun och Sala komma Bor-
gare-Ständets Taxcrings-Ledamöter att bestå till
det ena halfwa antalet af Borgare och till det an¬
dra af Bergsmäns dock sa att, htvad Sala angar,
mäljes det ena äret 4 Borgare och 5 Bergsmän,
samt det andra 4 Bergsmän och 5 Borgare.
4 Morn. I Städer, der Gymnasier finnas,
bör, ibland det utsatta antalet Prester, en Lector
mäkjas till Taxerings-man, men der Acadcmier
äro, skola 2:ne Professorer ntöfmer Taxcrings-män-
nens faststalde antal inwälfas i Taxeriugs-Com-
mitt^en, hmarjemte sadane Städer äga att bland
de 2:ne Prestcrne mälja af Academie-Staten en
Taxeringö-Ledamot.'
5 Mom. Der Uniyersitcter finnas, bör Aca-
demiska Taxeringen förrättas under Nectors ord¬
förande och af det manliga antal Ledamöter, pä det
sätt, att deruti deltaga sä mänga Ledamöter as
Stadens Borgerskap, som wid Stadens skeende Taxe¬
ringar äro närmarande Ledamöter af Acadeniie-
Staten, äfwensom Academiens Taxerings-Längder
skola aflemnas, icke till Laildshöfdingen, utan, såsom
förr iakttagits, till Academiens Nector.
6 Mom. För öfrigt galler, hwad Städcrne
beträffar, detsamma, som om Landet sagdt är, att
dä fullt antal Taxerings-män af nägondera Folk-
Clatzen skulle saknas, ersättes bristen af en annan.
Presterne samt wälkände och ansedde Borgare kunna
till Taxerings-män mäljas, utan att äga hus eller
jord, men de öfrige Taxerings-männen i Staden
skola mara bofaste.
7 Mom. I Stockholm och Götheborg samt
Irsta Clafiens Städer ombytes blott H af Taxerings-
männen hmarje är, men i alla öfrige Städer hälf¬
778
Den 30 Martn.
ten; de mäljande dock obetagit, att med sitt för¬
troende ater falla pa de afgående, men icke utan
ordenteligt mal, hmilket, äfmenfom de förutnämnde,
ma i hmarje Stad fritt merkställas genom Electo-
rer Clah-Mis eller niangrant; i förra fallet dock
under milkor, att af hmarje Clast Jnwänare blif-
mer proportioneradt antal Electorer mot Taxerings-
männen.
Wid första Taxeringsmanna-malet afgöres ge¬
nom lottning, hmilka af de malde i Stockholm,
Götheborg och Irsta Clastens Städer stola qmar-
blifma för blott 1 eller 2 är, och i de öfrige, hmilka
för blott 1 är komma att som Taxerings-märp an¬
ses; hmarwid erindras, att denna Taxerings-män-
nens utlottning bör ste inom hmarje Clast i för¬
hållande till personalen. Följande arén afgä alltid
de, fom längst haft samma befattning.
8 Mom. Städernes Taxering förrättas inför
Borgmästare och Nåd, i Stockholm uti Öfwer-
Stäthällarens och i de öfrige uti Landshöfdingens
eller dest Ombuds närmaro, dock utan voterings-
rätt för »agon annan af deste Embetsmän, än för
Aiagistrats-perfon, fom bland Borgerstapet blifmit
kallad till Taxerings-man.
9 Mom. Till Protocolls förande mid Taxe¬
ring i Stad nyttja Taxerings-männen Uppbörds-
Tatzeuren eller hmem de annars särskildt utse.
10 Mom. Innehållet af 9, 10, 11 och 12
Mom. uti 2 § om Berednings-Committse pa Lan¬
det gälle ock för Städer, som more de här ordagrant
intagne.
Den 30 Martn.
779
5 8.
-Föreskrifter att iakttaga wid Taxering, sa ival a
Landet svin i Städerne.
1 Moni. Taxerings-männen, ej mindre a Lan¬
det än i Städerne, aflägga samma Ed, som här of-
wanföre för Berednings-Committse ä Landet före¬
skriftven är, men Ofwer-Stäthällarcn och Lands¬
höfdingen, eller den i hans ställe betvistar Taxerin¬
gen, sä wäl som de till Taxerings-män icke kallade
Magistratens Ledamöter, jemte Kronofogde och
Häradsskriftvare, samt den som till Protocollets fö¬
rande warder förordnad, stvärje följande Ed:
Jag N. N. etc. etc.
(Se Utskottets förra Project.)
2 Mom. Om en eller flere af Ledamöterne i
Berednings- eller Taxerings-Committäerne fran för¬
rättningen uteblifwa, werkställe icke desto mindre de
närivarande densamma, och förfare derivid pä sätt
förordnadt sinnes. Den, som bliftvit wald till Le¬
damot i någondera af desta Committäer och samma
förtroende sig ej genast afsagt, aligger att, om han
af laga förfall hindras den bewista, sadant owil-
korligen hos Committtzen anmäla.
3 Mom. Ledamöterne sä wäl af Berednings-
som Taxerings-Committserne njnta i och för sam¬
ma deras befattning lika skydd som Riksdagsmän
uti Regcrings-Formcn och Riksdags-Ordningen til¬
lagd är.
4 Mom. Taxeringen till Skyddsafgift bör all¬
tid ske i enlighet med förhastandet wid Mantals¬
skrifningen, utan afseende ä hwad förändringar med
780
Den 30 Martil.
egendomar och annat under mellantiden kan hafma
inträffat.
Taxerings-Cominitteerne i Städer äga för ut¬
rönande af deras inkomst, som skola taxeras, ibland
annat göra afseende sa wäl ä den mer eller mindre mid-
sträckta rörelse, de drifma, och antalet af de personer,
desse i sine handteringar sysselsätta, som ä Tull-
samt In- och Utskeppnings-Spccialerne.
5 Mom. Ifrån sadan tillmerkning, hmarföre'
Afrad eller Tionde till Kongl. Mas:t och Kronan
erlägges, bör den samma, jemte alla öfrige tillmerk-
ningen älagde afgifter in natura, afdragas, innan
minimi-afgiften beräknas för Skeppund-, Stycke-,
Tunne- eller Stigtal m. m.
6 Mom. Till nödige upplysningar för Taxc-
ringsmännen i de Städer, der Hvf-Nättcr, Colle-
gier, andre Publigue Werk, Academier och Gym¬
nasier finnas, samt Sjö- och Landt-Trvupper äro
förlagde, skola personelle förteckningar, som noga
specificera en och hwars innchafwande Embete och
Lönemilkor, frän hmarje Collegium, Embcts-Werk
och Befälhafvare till Konungens Befallningshaf-
wande insändas, för att komma wederbörande Taxe-
rings-Committse tillhanda.
7 Mom. Hwar och en taxeras, för allt hmad
han äger och innehafmer ä flere särskildte orter och
Districter, der, hmarcst han sjelf är mantalsskrifwen,
men hans folk och underhasmande a deh annorstä¬
des warande egendomar och lägenheter, der de mistas.
Hemman, Bruk eller andre Lägenheter skola
alltid, sä wäl till deras wärde som till deras ärliga
behällna inkomst, uppskattas af Taxerings-männeu
i den ort de ligga; men för sadane Fabriquer eller
Förädlings-Werk, hwars tillmerkning ej pa stället
afsättes, och inkomsten hmaraf Taxerings-Commit-
Den 30 Martn.
781
> toen således ej är i tillstånd att bedöma, ware nog,
att bemälte Committse antecknar och uppgifwer till-
werkningens betydlighet eller qvantitet.
Den, sorn äger flere sädane tillhörigheter af
famina »atur, såsom Sillsaltericr o. s. w., mä ut¬
sätta inkomsten as dem sammanslagen, ändock de i
olika Districter finnas,
r 8 Mom. När egendomar och lägenheter kunna
wara i annat Län, än der deras ägare bor, skall
öfwer deni utdrag af Taxecingslängden, utaf den som
l densamma fört, inom ätta dagar frän Taxerings-
förrättningens slut tillsändas Landshöfdingen uti
förstnämnde Län, som har att, sa fort ske kan,
öfwerskicka samma utdrag till Landshöfdingen i det
Län, hwarest, enligt wederbörande Betjentes, Arreu-
datorers eller Underhafwandes uppgift, deras Hus¬
bonde lätit sig mantalsskrifwa, för att widare till¬
ställas den Conunittäe, dit ägarens personliga Taxe¬
ring hörer, ware sig i Stad eller pä Landet; men
om Committäeu är ätskiljd, dä öfwerlemnas till Hä¬
radsskrifware», som biträder 2:ne Ledamöter, hwilka
Taxeriugs-Committsen af sine egne medlemmar i
sädant ändamål utsett, att granska, huruwida samma
utdrag instämmer med ägarens gjorde uppgift, eller,
derest denna skulle wara felaktig och för ringa, da
i debetsedeln införa den tillökning, jemte iaktta¬
gande af progressionen, som här i Förordningen
utstakad är, likasom anmärka det uti särskildt til¬
lägg till den Taxeringslängd, som öfwer ordinarie
Taxeringen bliswit hällen och af Taxerings-männeu
undertecknad. Men om en sadan ej pä stället boende
ägare wistas inom samma Län, sände den Com-
niittoe, som uppskattat egendomen, utdrag af Taxe-
ringslängden deröfwer till Committse» i det District,
der ägaren är mantalsskrifwen, som dermed förfar pä
sätt nyh stadgadt är. Kronofogden i hwarje ort an-
782
Den 30 Martn.
sivare för skyndcsamt fortställande af sädane com-
municationer emellan Taxerings-Comniittöerne i Lä¬
net. I Stad samnianträde ivid dylike händelser
Taxerings-Committeen för att den nödiga rättelsen
föranstalta.
9 Moni. Bade Berednings- och Taxerings-
Committserne hälla sine sainmailkomster inom slutne
dörrar, och äga blott de skattskyldige tillträde, när
Taxerings-männen fordra någon upplysning eller
hafwa att anmärka tvid nägons uppgift, hmarföre
äflven Taxerings-man sjelf afträder, dä han under-
gär Taxering. Hwarje person ma pä stället fä un¬
derrättelse, till htvad summa häri bliftvit taxerad.
10 Mom. Dä Taxerings-männcu äro af olika
tanka, och votering blifmer nödig, anställes den icke
Stånds- eller Clasi-mis, utaii beräknas efter Leda-
möterncs antal, och om rösterne ä bäda sidor finnas
jemtalkge, gälle den niening, som är till Kronans
största förman.
11 Mom. Mantalsskrifniugarne pä Landet
och i Städerne förrättas de 2:ne sista mänaderne
hwarje är för det päföljande. Beredningarnc skola
derefter mara fullbordade inom den sista päföljande
Martti, hwarefter Taxeringarne böra af E)fwer-
Stathällaren för Stockholm samt af Landshöfdin-
garne för öfrige Städerne och Landet sa tidigt ut¬
sättas, att de ofelbart till den 15 derpå följande
Maji äro fulländade.
12 Mom. Debetsedlar öfwer den päförde Bc-
willningcn skola sedermera sa tidigt utfärdas, att de
skattskyldige inom den 30 Junii kunna desamma fä
afhämta, a Landet hos Socknens Läns-, Fjerdings-
eller Sexinän, hwarom, genom Kungörelse a Pre-
dikstolarne, underrättelse bör meddelas, och i Stä¬
derne pä sätt »vederbörande sinna skäligt, dock sä,
Den 30 Martn.
783
att den skattskyldige inom föreskrefne tid sin debet¬
sedel med säkerhet kan erhälla.
13 Mom. Dä den uti nästföljande § till be-
swärS afgörande utsatte tid till ända lupit, försatte
Häradsskrifware!! ä Landet samt Uppbördsmännen
i Städcrue sammandrag öfwer Bewilluingens belopp
uti Taxerings-Districterne, hwilket, seda!! det af
2:ne utaf hwarje Districts Taxerings-Lcdamöter blist
ivit bestyrkt, till E>fwer-Stäthällarcn i Stockholm
och Landshöfdingariie i orterue inom den 15 Augusti
aflemnas.
14 Mom. Wid början af hwarje ar, ifrän
och med det nästkommande, äligger det Öfwcr-Stäthälla-
ren för Stockholm och Landshöfdingariie hwar för
sitt Län, att till Riksens Ständers Fullmägtigc uti
Banken och Riksgälds-Contoiret ej allenast insända
fullständigc samniandrag, hwilka upptaga den ester
Förordningens särskildte Artiklar och Tariffer i hwarje
Taxerings-District sig bestigande hela Bewillnings-
summan, utan ock inberätta, huru mycket deraf in¬
flutit och hwad med säkerhet af det dä ännu ute-
stäende kan päräknas, sä wäl som anledningarne
till de afskrifningar och restantier, som derwid kunna
inträffa.
Om Befwär öfwer Taxeringen.
1 Mom. Hwad Taxerings-männen päfört och
stadgat, blifwer utan ändring faststående, sa wida
den skattskyldige icke antingen genast, medan Taxc-
rittgs-Committöcw ännu är samlad, wisar, att han
af misstag och förelupcn felaktighet bliswit för högt
debiterad, och Committsen finner skäligt, att deruti
lemna rättelse, eller ock äskar, att fä sitt förmente
784
Dkn 30 Martn.
lidande och påstående om rättelse pröstvadt afCom-
prouiisi-Nätt; och förbehälles äfiven Kongl. Majrts
Befallningshafwande, eller den som i desi ställe i
Städer och pä Landet Taxeringarne bewistar, en
lika rättighet, att ä Kongl. Majrts och Kronans
ivägnar begära Compromisi, enär de dertill finna sig
äga anledning.
Will Kronofogden eller annat Kronans Om¬
bud något ivid Taxeringen anmärka, gore hail ge¬
nast till Protocollet sin reservation, och Landshöf¬
dingen pröfrve, hnrmvida rnalet bör till Compro-
mifi-Nätt dragas eller ej.
Den således ä ena eller andra sidan med Taxe¬
ringen misinöjde bör, inom fjorton dagar ester det
Debet-Sedlarne statt att afhämta, anmäla sig om
Compromisi, i Stad hos Magistraten och ä Lan¬
det hos Häradsstriftvaren.
2 Mom. Compromisi-Rätt skall utgöras as 5
personer, nemligen 2:ne, som Landshöfdingen förord¬
nar af sädane, som icke »varit Ledamöter uti den
Taxerings-Committoe, hivars åtgärd öfwerklagas,
men inom Districtet äro botilde, och 2:ne andre af
den taxerade Partén; men den 5:te bör, pä det nö¬
dige upplysningar i Compromisien ej mä saknas,
hivarje Taxerings-Committse utnämna bland sine Le¬
damöter, förrän den ätskiljcS.
3 Mom. Magistraten och Häradsskrifivarcn
bör ä dem, hivar i sin ort, hwilka äskat Compro-
mitz, skyndsammeligcn meddela uppgift till den bland
ConipromiHarierne af Landshöfdingen till Ordfö¬
rande utsedde, som ater, sa fort ske kan, genom »ve¬
derbörlig Kungörelse underrättar om den för Com-
promitzens sammanträde utsatte tid och ort, jemte
föreläggande för den klagande, att, ivid talans
Den 30 Martn.
785
förlust, sig inställa, tillika med sine walde 2:ne
gode män.
4 Mom. Compromisiarierne aflägga wid sin
förrättnings början samma Ed, som Taxerings-män-
ncn, och ställa sig till noga efterrättelse allt hwad
benna Bewillnings-Författning innehåller, hwars
bokstafweliga föreskrift således stall tjena ej mindre
dem, än Taxerings-männeii, ware sig i Stad eller
pä Landet, till rättesnöre, sä att icke någon, eho den
wara ma, uppföres till större eller mindre afgift,
än dermed öfwerensstämmer.
5 Moni. Inom fjorton dagar frän den dag,
Compromih-Rätten ett nial företagit, bör detsamma
wara afgjordt, och, jemte det den beswärande pä
sin Debet-Sedel erhäller intyg, antingen att desi be-
slvär blifwit afstagiie, eller i hwad mätto de mun-
nit bifall, före Compromisiarierne sjclfwe öfwer dcsie
Beslut ett särskildt Protokoll, samt upprätte i an¬
ledning deraf Förteckning pä de afgifter, som för
en hwar blifwit antingen förhöjde eller förminskade,
hwilkcn genast bör aflemnas, ä Landet till Härads-
skrifwarcn och i Städerne till Uppbörds-männen,
för att tjena till rättelse wid uppgörande af Sam¬
mandraget ofiver Bewillningeil samt Verifikation
wid Näkenfkaperne.
Skutte nägon skattskyldig, som tror sig hafwa
stedt för nära wid Taxeringen, och önskar deruti söka
ändring wid Compromisi, wara af äkommen sivär
sjukdom eller annat laga förfall utur ständ satt,
att sin rätt derstädes i foreskrifwen ordning be-
waka, skall han derom, inom den för ändrings sö¬
kande här ostvan stadgade tid, göra anmälan hos
de utsedde Compromisiarier, och sitt hinder med be¬
nus styrka, dä desamma efter sig företeende onistän-
Boudeständets Prot. 1810. Del. IX. 50
786
Den 30 Martil.
digheter äga att bewilja uppskof nied mälct, och
tillåta den klagande att sin talan emot Taxerings-
ätgärden utföra wld den efter nästföljande årets
Taxering infallande Cvinpromisi.
6 Moni. Om Comproinisien finner någon
hasiva warit alldeles obefogad till sine anförde be-
swär, mä en sadan efter oinständigheterne äläggas
att böta ifrän 3^ till 25 N:dr, hwilka tillfalla den
Socknens fattige, der den klagande är mantalsfkrif-
wen; och bör, jenne antecknande deraf a hanö De-
bet-Sedel, Compromisi-Nätten häröfwer meddela
Pastor i Församlingen, eller desi Person som har
Fattiginedlen om hand, skriftelig irppgift, för att
desie böter wederbörligen infordra.
7 Moni. Uti alla de nial, som till Conipro-
iiiisi-Nättcns pröfning höra, galle alltid desi fattade
Beslut, och kan ej ändring i detsamma sökas.
Alla Handlingar i Taxerings-mäl ware fran
Chartce-Sigillatce-afgist befriade.
8 Moni. Oin någon af dem, som enskild Part
anmodar att wara sine Cvinpromisiarier och med ett
dylikt medborgerligt förtroende hedras, skulle der¬
före fordra »vedergällning, ware den klagande,
som sadan Compromisiarie kallat, skyldig att godt¬
göra honom stjnts för 2:ne hästar, men de 2:ne
CoinpromiHarier, hwilka af Landshöfdingen blifwit
tillförordnade, och den femte, som Taxerinas-inän-
ncn utsett, njute ersättning af Kronan med skjuts
för 2:ne hästar och dag-tractamcnte efter Rese-Nc-
glcmentet.
9 Mom. Den till Ordförande i Conimitteen
utnämnde bör alltid tillse, att alle i Districtet med
Taxeringen inisiilöjde pä en och samma dag eller
efter hwarannan följande dagar fa sine bcswär fö-
Den 30 Martil.
787
retagne och afgjordt', dä det för dem medförer
minsta tidspillan och kostnad, och äfwen flera af de
klagande kunna derigenom sa tillfälle förena sig
om samma Personer till Comprvmifiarier ä deras
sida.
10 Mom. De i denna Förordning utsatte
böter, hwarom ej annorlunda stadgadt är, ga till
de fattige i den Socken eller Församling, htvarcst
Förbrytaren finnes »vara mantalsstrifwen.
7 8-
Om Uppbörden. -
1 Moni. Sedan Taxerings-Längdcriie blif-
wit ordenteligen upprättade och med de tillägg för-
sedde, som i anledning af anförde befwär Com-
prLtiiisi-Nätteils beslut, eller de frän andre Orter
efter Taxerings-förrättningen inkomne uppgifter,
gjort nödwändige, stola i enlighet dermed Uppbördö-
Längder författas och desie jemte Taxcrings-Läng-
derne sa tidigt inlcmnas, i Stockholm till Stadens
Uppbörds-Contoir och i de andre orterne till Lands-
Contoiren, för att der emot hwarannan jcmföras,
att Ofwer-Stäthällaren och Landshöfdingarne inom
deil 1 October kunna dem med Uppbörds-Ordres
förse, hwilka Ordres stola contrasigncras, i Stock¬
holm af Stads-Kamereraren och i de öfrige orterne
af Lailds-Kamcrcraren.
2 Moni. Hela Uppbörden af Bewillningen
ster nu mera i penningar, antingen i Banco och
Specie mynt eller Niksgälds-Scdlar efter stadgad
Evalvationsgrund.
3 Mom. Häradsskrifwarcn ware skyldig
att uti hwars och ens ärliga Contribntions-Sedel
specifikt debitera hwad den taxerade för sig, hustru,
barn och tjenstefolk, i likstämmighet med UppbördS-
788 Den 30 Martn.
Boken, bör erlägga, och äter Kronofogden för-
pligtad att nied dag och ärtal qvittera, hwad
han af den stattstyldige uppburit, hivilket quittence
af Häradsskristvareu äftoeu bör »vara under-
skriftvit, om de» för gällande fkall anses, och »nä
»vid 16 R:dr 32 sk:s bot icke fordras eller emot-
tagas för detta bcstvär, likasom för debiteringen,
någon »vedergällning »vidare än 6 rst. Banco för
hwarje Conrributions-Sedel, den Häradsskriflva-
ren, i ersättning för papper och tryckningskostnad
dertill, äger rättighet undfå och ä Debet-Sedclu
uppföra. Och pä det den skattstyldige i allmänhet
»nä känna de skyldigheter, han »vid Krono-
utlagornes erläggande bör iakttaga, och i öfrigt
blistva upplyst, när han äger fog till klagomål
östver lagstridigt behandlingssätt »vid deras in-
drifwande, böra Öswer-Stäthällaren och Lands-
höfdingarue, innan första Uppbördsstämma»» infaller,
ärligen genom utfärdande allmänna Kungörelser,
i anledning af Uppbörds-Författningarnc, meddela
tydelig och fullständig underrättelse vin den statt-
skyldigcs och Uppbördsinannens ömscsidcs rättigheter
och styldigheter, samt huru med Krono-Näntor-
ues uppbärande och utmätande förhällas bör.
Uppbörden bör med den drift »verkställas, att
afgifterna kunna inom Uppbördsäret, hivilket löper
intill den 1 päföljande Maji, »vara till fullo i
Landt-Ränteriet insatte; dock mä uägon utmätning
icke fle förr, än andra Uppbördsstämma»» hällen är.
4 Mom. Wederbörande Cahcurer eller Upp-
Lörds-Commisiarier i Städernc äligge att, hwad
Specificationcn beträffar, iakttaga saluma skyldig¬
heter, som Häradsskrifware»» ä Landet tillkommer.
Uppbörden i Städerne förrättas pä dertill
utsatte dagar i närwaro as tillförordnade Magistrats-
Personer, men i Stockholm efter der fastsiäldte
Den 30 Martn.
789
Uppbördssätt. I Rikets öfrige Städer sörfarcs äs-
wen med Uppbörden och Redogörelsen efter förra
manligheten uti allt, som här icke annorlnnda ut-
tryckcligen föreskrifmit finnes.
5 Mom. Sist atta dagar ester Uppbördöstäm-
mans fint aligge det Magistraten i Städcrne och
Häradsskrifmaren ä Landet till Kongl. Maj:ts
Befallniiigshafwande insända Sammandrag öfwer
den inflntne Bcwillningen, och Uppbördsmännen
att genast efter fulländad Uppbördsstämma a »veder¬
börligt ställe insätta de uppburnc medlen. Htvad i
Stockholm i reda penningar inflyter, levereras uti
Riksens Ständers Bank för Rikszälds-Cvntoi-
rets räkning, men NiksgäldS-Contoircts utfärdade
Crcdit-Sedlar aflemnas genast till berörde Contoir.
I öfrige orterne deremot insättcs allt htvad som
»ppbäres nti Landt-Näntcrierne, hwarifrän med¬
len manadtcligen till Riksens Ständers Niksgälds-
Contoir böra remitteras och Förslag öfwer de
inflntne Bewillnings-mcdlen insändas; aliggande
samtlige Uppbördsmännen, att sedermera ä »veder¬
börlig Ort ingifiva behörigen författade och veri-
ficerade räkningar, för att der granskas och full¬
komlig revision undcrgä.
6 Moni. Sjömanshusen innehålla Bewill-
ningeu för htvarje derifrån afmönstrande Sjöinau,
derest han ej kan styrka, att densamma redan för
aret är betald; äfwensom lika afdrag för honom
bör göras tvid hemkomsten, dä han längre än ett
är warit fränwarande; hwaremot infordrandet och
uppbörden af utfkylderne för deh hustru och barn
wcrkställes lika, som för andre Rikets Jnwänare,
utan att Sjömanshusen eller Redare derföre wid-
kännas nägon anfwarsskyldighet.
790
Den 30 Marki,.
7 Moni. Husbonde answare för sitt Tjenste-
folks Bewillning efter Tariffen N:o 2, incii Tjenste-
hjonet sjelf för den afgift, fom detsamma bör erlägga
ester Tariffeir N:o 1, i h mil ket senare fall Tjenstc-
hjonets Skyddsafgift asdragcs.
För Backstugu- och Inhyseshjons skatter an-
sivarar icke Jord- eller Husägaren, inen ivare wid
2 Nrdrö bot pligtig att tillse, det sädauc pä hans
ägor mistande eller i desi hus boende personer bluma
till Mantalsskrifningen ordcnteligen anmälte.
Häremot är Husbonden answarig för desi Bön¬
ders, Torpares och Arbetares Kronoutskylder, i allt
hivad de enligt Skydds-Tariffen äro förbundne ut¬
göra, och htvartill tillgäng hos dem brister.
8 Mom. Sedan Mantalsskrifningen blisivit
förrättad, mä ej nägon, som i Riket icke har Em¬
bete, fastighet eller annan motsvarande tillgäng, fa
utur Riket sig begiswa, innan han styrkt sig hafwa
det årets Krono-Utskylder afbördat, eller för de¬
samma stält fullgod borgen, hivilken i sädant fall
bör till Nppbördsmanncn i orten astemnas, för
att »vederbörande till fullgörande deraf i laga tid
tillhälla.
9 Mo>n. Likaledes mä ej Pasi tilldelas nä¬
gon, Tjenstehjon undantagne, hivarom ofivanföre
stadgadt är, att flytta till annan ort inom Riket,
förr än styrkt är, att han den päforde Bewkllningen
för aret erlagt, eller derföre pä nysinämnde sätt
aflcmnat behörig säkerhet; och kommer den Embets¬
man, som icke destomindre för dylik person Pasi ut¬
färdar, att sjelf gälda den bortflyttade personens
Kronoräntor, utan all inwändning af hans äterför-
iväntaude eller egen betalningsförmäga.
19 Mom. Klagomäl öfwer Taxeringen, som
i ordentelig iväg kail hasiva blifwit anmäldt, men
Den 30 Martu.
7V1
i anseende till fäderne förfall, hwilka i nästföregående Z:s
5 Moni. äro uppräknade, eller af andra lika gällande
orsaker möjligtwis icke hunnit afgöras före Upp¬
börden, hindrar likwäl icke deiisauimas werkställande,
utan bör de» klagande sin Contributions-Sedels
fulla belopp Ovilkorligen erlägga; inen ffulle seder¬
mera kunna styrkas, att den taxerade afgiften blif-
wit för honom nedsatt, äger han att genast fä kost¬
nadsfritt af »vederbörande Uppbördsman återbekom¬
ma, hwad han salunda för mycket utbetalt, emot
aflemnande af Comproniistens originala beslut, som
till vcrificativn bör Näkenskaperiic bifogas, hivar-
förntan Compromi^kltätten, enär i anseende till
laga bewisligt hinder något nial utöfwer den stad¬
gade tiden kan blifiva pä dep åtgärd hwilande, sa-
dant hos Landshöfdingen bor tillkännagifwa, jemte
de omständigheter, som nppskofwct förorsakat.
Om Afkortning.
lltoin den eftergift, svin en del af Allmogen
med flere för fyra nndcrariga barn till godo njuta,
får ä denna Bewillning afkortning endast äga rum
i det fall, att den, svin afgiften erlägga bordt,
efter Taxeringen komiiiit i bewislig oförmögenhet och
fattigdom, sä att han ej mägtar skatten utgöra,
hivarom, enligt Uppbörds-Författningarne, noga bör
uudcrsökaS och attesteraS, samt för dödsfall inom
slutet af April manad det äret, för hwilket Bewill-
ningcn bordt erläggaS; men ej tillätes någon af¬
kortning för den, hwilken har inkomst eller egen¬
dom, hwarföre efter någondera af Tarifferne afgift
bör utgöras. Och enär nägon nppgifwit sin egen¬
dom till Borgenärers förnöjande, gäldes hans Bc-
willningsafgifter af Conenrsmapan.
Den 30 Martti.
Afkortnings-Längd underteckne, med answar för
betz riktighet, i Stad Uppbördsman»?» och ä
Landet Kronofogden jemte Häradsskrifware». I
Stad blifwer denna Längd af Taxeringö-männen
granskad, samt till sin riktighet af dem verificerad,
men a Landet af Pastor och Socknens Berednings-
Ledamöter, hwarwid noga bör efterses, att icke
Kronan kommit i mistning af sin rätt genom llpp-
bördsmannens förwälkande och efterlåtenhet, hwil-
ket äfwen uti påskriften anmärkes, hwarefter deije
Längder ä Landet böra uti utlysta allmänna Socknc-
Stämmor uppläsas, och intyg, att derwid icke wa¬
rit något att crindra, af Pastor och 2:ne Svckne-
bocr patecknas. Afkortnings-Längdcrne böra seder¬
mera till Öfwer-Stäthallaren i Stockholm samt i
orterne till Landshösdingarne aflemnas, för att yt¬
terligare pröfwaö, och, om ej något derwid är att
påminna, till afföring i Räkenskaperne beordras.
9 8-
Om Redogörelsen.
De Instruktioner och Förordnanden, som till
uppbärande Räkningars författande och rcdowisande
af Kongl. Majrts och Kronans till Statswerket
anflagne räntor redan finnas utfärdade eller fram¬
deles kunna sörcskrifwas, skola jeinwal, i hwad som
rörer Bewillningen, lända Uppbördsmännen och de
flere »vederbörande till ofelbart iakttagande. Och
som framför allt bör förckommas, att hwarken Upp-
bördsmannen ma ädraga sig Balance eller den skatt¬
skyldig? ä sig samka flere ars rester, som oftast leder
till hans obestånd och Kronans förlust, stall det
åligga Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Colle-
gium, hwilket efter Instruktion och Författningarne
inseendet öfwer Uppbörds-Werket i hela sin widd
Den 30 Martu.
793
tillkommer, att, enär samma Kongl. Collegium af
de ärliga berättelserna intager, det Ncstanticrne pä
något ställe stigit till omanlig höjd, utan någon
dertill anmäld särdeles giltig orsak, genast, ester
underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t, läta ge¬
nom KonnngenS Befallningöhafmande i Orten, .el¬
ler, om sädant icke skulle leda till ändamälet, genom
någon as Collegi, Ledamöter eller annan, som der¬
till »vederbörligen förordnas, anställa behöriga rcst-
ransakningar, samt, derest »vårdslöshet, sel eller för¬
summelse hos någon skulle förmärkaö, utan allt uppe¬
håll läta densalnma tilltala och till laga ansivar
befordra.
Sä »väl skattskpldige »'om redotvisande »vare
dock frie frän kraf och anmärkningar i afseende pä
utskpldcrnes erläggande och uppbörd, sä »vida de ej
inom 3 är krän uppbvrdsärctö flut blistvit i laga
ordning tilltalade.
Ständet ätskiljdes kl. 7 c. m.
In Lasin proiDLvM
L. 8.
Boudesiäiidets Prot. 1810. Del. IX.
5»
—
E
l
!