Den 20 Februarii.
301
och Under-Officers-Corporalerne ivid Gardes-Nege-
mentcrne, och hwarföre Utskottet fär heniställa, att
en dylik förmän eller 25 procents lönetillökning äk-
wen ina bewiljas Under-Officerarne sä »vid Örlogs-
samt Arnieens Flottor, och att de äftven mätte undfä
lika beklädnads-hjclp, som Under-Officerarne tvid de
wärfwade Regementerne Åtnjuta.
Widare förekommer:
1:o. Angående Kongl. Krigö-Collcgium.
Af en Ledamot uti det Wällofl. Borgare-Stän-
det har blifwit annrärkt, att under denna Titul sak¬
nats all uppgift, huru de mede! bliftva amvände,
som uiider naum af en per mille erläggas af Ne¬
derlagen i Götheborg till underhällande af Förswars-
iverkct derstädes; och hwarföre upplysning härom
blifwit begärd.
Ibland de uppgifter, som ifräu Kongl. Krigs-
Collcgium blifwit Stats-Utskottet meddelte, angäende
de under Kongl. Collcgii disposition stäcnde särskildtc
Cahors och Fonders inkomster och utgifter, Har, pä
sätt härhos sub. Litt. A. bilagde Protoeolls-Ut-
drag af deil 18 Julii 1809 innehäller, rlpplysning
äfwen blifwit lemnad, angående ifrägawarande af¬
gift, som utwisar beloppet af detza medclärligc», samtatt
de, sä widt de warit tillräckligt, ärligen blifwit dis¬
ponerade till det för dem, enligt 5 § uti Kongl.
Majlis Nädiga Förordnande af den 22 Maji 179-4,
bestämde behof, nemligen till Fond för sadana
Allmänna Byggnader i Götheborgs Stad, som höra
till Militairiska behof och Stadens sörswar.
Och som Stats-Utskottet icke fann sig äga an¬
ledning, att härutinnan föreslä nägon förändring,
sä trodde Utskottet sig icke eller böra öka widlöftig-
302
Den 20 Februarii.
beten af desi förra Betänkande nied upptagande af
denna omständighet, deruti Utskottet icke eller nu
har funnit skäl att tillstyrka något annat förhål¬
lande.
2:o. Angående Organisations-Cassan.
Hos Höglofl. Nidderskapet och Adeln har af
en Ledamot blismit yttrad den önskan, att om denna
Cassas Fond hädanefter blandas ihop med Statens
medel, den likwäl för anmiste behof utan ränta
matte blifwa att tillgå, när det päfordras. Och
skall redogörelsen härföre hittills blifmit ,„ed verifica-
tioner tillbörligen merkstäld, samt alltid lika behö¬
rigen och skyndsammare än Manligen reviderad af
män, som hwar för sig skola haft tillräcklig insigt
och erfarenhet deri, samt ofta bestått af Kongl.
Kammar-Nättens Egne Ledamöter.
Stats-Utskottet har nti dess förra Betänkande,
sa omständligen sou, möjligt marit, uppgifmit för¬
hällandet med denna Casja och dess utgifter, och kär
nu endast tillägga, att som denna Cassas Fond
grundar sig helt och ballet pä Statens medel, sä
kan Utskottet icke annat än tillstyrka dess indrag¬
ning. Utskottet har misserligeu icke bcstridt hmarken
rigtigheten af redogörelsen derföre, eller pä nä-
got sätt klandrat de» deröfmcr skedde revision; men
Utskottet anser det dock mara bäde med säkerhet och
allmänna ordningen öfwerensstämmande, att redogö¬
relser för Kronans och Statens medel blifwa gran¬
skade och reviderade af det Publigue Werk, svin för
ett sädant ändamäl egeuteligen är inrättadt; dess¬
utom är det utan tmifmel att förmoda, det geno»»
Cassans indragning till Niksgälds-Contoiret, pä sätt
Utskottet föreslagit, mera säkerhet för Capitalet min¬
nes, än den nu kanske äger, genom de till private
De» 20 Februarii.
303
skedde utläningar pä blotta cautioncr, hwilkas utgif-
»vare genom i»»träffaiidc händelser ofta kunna undergå
sadaue soräudringar i sine omständigheter, att den
paräknade säkerheten förftvinner.
Htvad ater angar kostnaden för de aderton
stycken hästar ivid Swea Artillerie-Ncgemente, som
efter afslutadt Contract med Capitaine» Löfling blif¬
vit af denna Casa bestridd, sa kan Utskottet ej frångå
des förra yttrande, att denna kostnad synes allt för
dryg och kan icke annat än lemna ruin för den tan¬
kan, att det icke bordt wara alldeles omöjligt, att
erhålla lindrigare »vilkor.
Utskottet har »väl uti des förra Betänkande
anmärkt, såsom »agon efterlåtenhet ä Kongl. Krigs-
Collegii sida, att Entreprenad-Auction till desse hä¬
stars underhållande icke »skall bliftvit hallen; men en
Ledamot hos Högloft. Nidderstapct och Atel» har
deremot adagalagt, att en sadan Auction »verkeligen
sörcgätt Contractcts afftutande med Capitaine Löf¬
ling. Utskottets anmärkning förfaller »väl således,
men att Utskottet dertill ägt anledning, torde benä-
git finnas af härhos snb. Litt. B. och C. bilagde
Handlingar, de enda, som Kongl. Krigs-Collegium
i detta ämne behagat meddela Stats-Utskottet, och
deruti icke funnits »agot spar dertill, att Entrepre-
»ad-Anction bliftvit hallen. Om Utskottet ifrån
Kongl. Krigs-Collegium satt sa fnllständige uppgif¬
ter härom, som till Högloft. Nidderstapct och Adeln
nn bliftvit ingifne; fä hade en sa beskaffad anmärk¬
ning ä Utskottets sida, som den nui sräga »varande,
alldeles icke ägt ruin eller bliftvit gjord.
3:o. Angående Artillcrie-Exercitico-Medels-
Cassan.
Jemte berättelse om denna Casas uppkomst,
defi nu »varande Fond och behållning saint de ut-
304
Den 20 Februarii.
gisler, so»i deraf bestridas, har Stats-Utskottet, så¬
som ledande till ordning och mera säkerhet för Kro¬
nan, uti test förra Betänkande föreslagit, att denna
Casta borde upphöra, samt dest bchällne Fond, femte
haudlingarne till de utlänte medlen, till Riksgälds-
Contoirct aflemnas, och att deremot htvad ärligen
pröflvas behöstvas till Artillerie-exercice m. m. borde
pä Stat uppföras, att utgå as den summa, sorn
för Defensions-tverken under Titul Artillcrie- och
Ammunitioiis-behof rn. m. är pä Stat anslagen.
Uti ett till Högloft. Nidderskapct och Adeln
iugistvit och dersträ. till Stats-Utskottet remitteradt
Memorial har blifivit pästadt, att Stats-Utskottet
icke ägt rätt, att föreslå till indragning i fräga »va¬
rande Casta, såsom icke tillhörande Staten utan Ar¬
tilleriet. Den har uppkommit genom Befälets
omsorg, en »vårdad hushällning och besparing af
det Epercitico-krut, som Staten består, och hwiika be¬
sparingar icke böra till Staten återgå, dä de upp¬
kommit af medel, som derifrån en gang bliftvit till
Artilleriets behof anordnade, utan böra pä annat
sätt tomina detta »vapen till godo. Pä dehe »ned
flere anförde grunder yrkas, att denna Casta mätte
till sitt bestämda ändamål än »vidare fä bibehällas.
Stats-Utskottet har utaf hivad salunda anfördt
blifivit, icke funnit anledning att tillstyrka nägon
förändring i dest förra hemställan härutinnan. Cas-
san är tillkommen genom besparingar af Statens
medel, och alla besparingar böra komma Staten och
inga lärskildta Castor till godo. Det har »väl blif¬
tvit anfördt, att det berott af General en Chef att ej
allenast befalla en exercice, hwarigenom pa en
gäng hela (Lastans besparing hade atgätt, utan ock
art ärligen läta det bestädda krutet uppskjutas eller
ock att utdela det pä h»varje Compagnie till antvän-
dande efter dest ändamäl. Men dä intet af allt detta
Den 20 Februarii.
305
skett, och ända ingen ting till befrämjande af Ar-
tillerie-tvetenskapen och Artilleriets exercice blifivit
af wederbörande uraktlätit, sä lärer Rikets tjenst
icke fordrat ett sädant förhållande. Stats-Utskottet
twiflar icke, att ju Kongl. Majrt, dä behostvct for¬
drar och underdänig anmälan derom göres, i Räder
läter af de till Förstvars-anstalterne anslagne medel
anordna hwad som till befordrande af Artillerie-we-
tenskapen. Artilleriets erercice och instrumenters upp¬
köpande m. m. kan finnas behöfligt. En Ledamots
särskildta tanka i detta ämne följer härjemte sub
Litt. D.
4:o. Angående Allmänna Hingstmedels- samt
Skånska Hingst-Prcmre-Cassorne.
Uti det Hederwärda Bonde-Ständet har blist
wit yllradt, att om Compagnie-Hingstars nndcrhäll,
upptagne i Allmänna Hingstmcdels-Capan, bör un¬
dersökas och pröswäs, huruwida deha medel kunna
eller böra komma Stats-Cafian till godo.
Stats-Utskottet har nti defi förra Betänkande
utförligen uppgifwit beskaffenheten och ändamälet af
detze Cafior, samt derutinnan wisat, att de bäde
kunna och böra till Staten indragas, emot det alt
af Staten bestridas de utgifter, som af deni hittills
utgätt och pröfmas nödige att än »vidare fortfara, och
sär nn endast tillägga, att i öfiverenöstämmelse der¬
med medel böra pä Stat anfläs till premiers ut¬
betalande ät de Krono- och Skatte-Rnsthällare i
Skäne, som uppföda dngclige Hingstar och till ett
sädant premium kunna finnas berättigade.
5:o. Angående Passevolance-Werket.
I anledning af Stats-Utskottets yttrade för¬
modan, att Jntendents-lönerne tvid Lif-Regementet
Bondeständets Prot. 1810. Del. VIII. 20
306
Den 20 Februarii.
saint Skånska och'Westgötha Commisariaterne kunde
nedsättas till 2 a 300 R:dr, om de tillika erhöllo
cn tillökning af 1 a 200 R:dr för de ar, dä Ne-
gcments-möten hällas, har hos Högloft. Riddersta-
pet och Adeln en sädan nedsättning blifwit bestridd
pä den grund, att en Embetsman, sadan som dese
Commisariatcrs Chefer, som alla tider pä aret has-
wa wärd och answar för Kongl. Maj:ts och Kro¬
nans Effecter och Inventarier, samt äfwen böra bo
pä stället, omöjligen kan med mindre lön, ä'n de i
förra Staten bestädde 500 N:dr, wara belåten; men
oni minskning skulle beslutas, anses den ej böra äga
rum förr än wid nu warande Jnnehafwares afgäng.
Dä i anledning häraf Stats-Utskottet nu tagit
detta ärende ä npo uti öfwerwägande, har Utskottet
icke funnit anledning till nägon annan förändring
uti Letz förra yttrande, än att Utskottet nu fär förc-
slä, att Jntendents-lönerne mätte bestämmas till 300
R:dr, men att de är, dä Regements-möten wid de
dit hörande Regcmcnter hallas. Intendenten dä niä
erhälla en tillökning af 200 R:dr, sä att han för
det äret undfär 500 N:dr, och fär Utskottet i öfrigt
förklara, det Utskottets mening icke warit, att en
sädan minskning i Jntendenternes lönings-wilkor skulle
taga stn början förr än med »u warande Jnnehas-
wares afgäng.
6:o. Angäende Artrllerie- och Ammunitions-
Staten.
E» Ledamot hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln har anmärkt, det Stats-Utskottet skall ansett
en summa af 60,000 N:dr ärligen wara tillräckelig
för de sä kallade Ammunitions- och Artillerie-utgif-
terne, men hwilka han sökt wisa pa längt när icke stola
wara tillräcklige till alla de under denna Titul före¬
De» 26 Februarii. 307
fallande särstildte och mångfaldige af honom upp¬
räknade behof. Utskottet får hära lemna den upp¬
lysning, att Utskottet icke yttrat sig om tillräcklighe¬
ten af den nämnda summan till alla de af den wärde
Ledamoten omförmälte behof; Utskottet har endast
yttrat sig hafwa ä den projecterade Staten uppta¬
git en sadan summa till Gewärs- och Ammunitions-
förräder samt kruttillwerkliingskostnad, ästvensom
deraf borde utgå de till Artillerie-erercice, Bygg¬
nader och Reparationer med öfrige till Artilleriet
hörande utgifter, som förut blistvit af Artillerie-
Eyercitice-medels-Catzan bestridde.
Sedan Kongl. Maj:t till Förswars-Anstalternc
får en ökad summa och Kongl. Majit karr efter be-
hostvet samt Egit Nådigt »välbehag fördela de inom
Militaire-Staternes och Förswars-werkens till Lands
och Sjös Huswud-Titul anslagna summor; sä an¬
ser Stats-Utskottct den gjorda anmärkningen icke
kunna föranleda till någon ny eller förändrad ät-
gärd ä Utskottets sida.
7:o. Angäende Armeenö Beklädning, Trotz
och Utredning.
Uti Wällofl. Borgare-Ständet har as en Le¬
da,not blifwit yrkadt, att sorn genom en anstäld
Rättegång emot nu aflidne Skräddaren Enderberg
skall blifwit utrönt, att de af Kongl. Krigs-Colle-
gium anslagne 7 alnar kläde till hwarje Capott,
son» för Armeens behof förfärdigas, icke stola ätgätt
eller behöfts, utan lemnat ett öfwerskott, fä wore
nödigt, att Kongl. Krigs-Collcgii förslag till Ar¬
meens beklädning, sä i fraga om Capotter som Lif-
mvnderingen i öfrigt, warda närmare öswersedde.
Stats-Utstottet har ansett detta ämne icke till¬
höra Utskottets pröfning eller ätgärd; »nen Lin »nitz-
308
Den 20 Februarii.
bruk härutinnan ägt ruin, anser Utskottet det wara
i sin ordning, att derom warder behörigen undersökt
och det felaktiga för framtiden rättadt. Hwad i
öfrigt angar den af en Ledamot hos Högloft. Rid-
derskapet och Adeln gjorde anmärkning, att ett ganska
stort partie Engelska kläden ännu skall finnas oan-
wändt, och hwarigenom någon besparing af den upp¬
förde beklädnings-summan förmodas kunna winnås;
sä är detta ett Oeconomiskt ärende, hwarom Utskot¬
tet ansett sig icke tillkomma att inga i någon pröf¬
ning.
8:0. Angående Fortifications-Staten och
Fältmätnings-Corpsen.
Stats-Utskottct ansäg sig i dest förra Betän¬
kande, uppå de derutiunau anförde grunder, icke böra
föreslå någon indragning uti Fortifications-Staten,
utom hwad angick Ofwerste-beställ,ungen och lönen
i Finland, hwilken, såsom nu mera umbärlig, till¬
styrktes att indragas. Meu deremot trodde Utskot¬
tet sig böra föreslå total indragning af Fältmät-
nings-Corpsen, såsom en ny tillökt inrättning, och
hwars göromäl förmodades kunna bestridas af For¬
tifications-Staten.
Nästan allmänt uti de Respektive Riks-Stän-
deu har den önskan blifwit yttrad, att Fältmätnings-
Corpsen, säsom en ganska nyttig inrättning, och be¬
stående af utmärkt skicklige och kunnige Officerare,
matte warda bibehållen; deremot den tankan af
flere blifwit framstäld, att i anseende till Rikets
närwarande ställning någon indragning uti Forti-
fications-Staten skulle kunna äga rum och äfwen
möjligeu kunna förenas med de förändrade anstal¬
ter, som för Rikets framtida säkerhet och förswar
kunna finnas nödige att widtaga.
Den 20 Februarii.
30S
Stats-Utskottet grundade sin förra hemställan
mn Fältmätnings-Corpsens indragning pä de upp¬
lysningar, Utskottet dä ägde att tillgå; och som de
syntes Utskottet kunna niedgifwa ett förslag till denna
Corps, indragning, och Utskottet uti hela Stats-
regleringen troget följt den grundsats, att der in¬
dragning till Statens besparing kunde äga runi,
utan att de allmänna ärcndcrne derigenom pä nå¬
got sätt skadades, sädant owilkorligen borde iagtta-
gas, sa trodde Utskottet sig ivid detta tillfälle icke
eller böra wika derifrån.
Men sedan Utskottet af de nu gjorda anmärk¬
ningar fatt tillfälle inhämta eli närmare, och tillsor-
litelig kännedom om de göromål och ämnen, jon,
tillhöra Fältmätnings-Corpsens befattning, samt den
iverkeliga nytta och fördel, Riket af en sadan Corps,
dä den bestär af kunnige och skicklige personer, kai:
hämta, sä wäl wid planers uppgörande till nödige
förswarsansialters widtagande, som ock i Oeconomiskt
afseende, i hwad som rörer en närmare kunskap om
sjelfwa Landet och desi orters olika lagen och beskaf¬
fenhet, samt den anwändbarhet deraf kan göras wid fä¬
derne Författningars widtagande, svin hafwa den all¬
männa hushällningens förbättring till föremäl; alitsa
och dä Topographiske Corpser i andra Länder reda::
före detta ansetts nödige och der äfwcn med fördel
blifwit inrättade, har Stats-Utskottet funnit sig
äga fullkomlig anledning till den förändring i desi
förra hemställan, att Fältmätningscorpsen icke mätte
indragas, utan allt framgent warda ä Stat bibe-
hällen; likwäl har Utskottet trott, att General-
Qwartcrmäsiare-Lieutenants-beställningcn, sä wäl som
de» uppförde Secreterarc-beställningen, skulle kunna
umbäras, och de för deni ä Stat bestädde söner pä
sädan grund förås pä Allmänna Jndragnings-Sta ten.
310
Den 20 Februarii.
Hwad äter angar Fortifications-Staten, sa och
dä Fältmätnings-Corpsen warder bibehållen, som
Utskottet,efterhmad osman anfördt är, anser för nödmän-
digt, torde i Utskottets tanka någon indragning uti
Fortifications-Staten bade kunna och böra äga rum,
utan att sädant synes kunna medföra någre skadlig?
följder eller hinder uti de anstalters utförande, som
Rikets försmår kan fordra.
Om Fortifications-Staten minskas till det be¬
lopp, att den summa, som härigenom bespares, små¬
rör emot FältmatningS-Corpscns Stats-summa; sä
torde den ända för sitt ändamål blifma titlräckelig,
och Fältmätnings-Corpsens bibehållande således icke
medföra någon gravation för Staten.
Om Riksens Högloft. Ständer täckas bifalla
hmad Utskottet salunda, med öfmertygelsc om nyttan
deraf för det allmänna, föreslagit; sä lärer Chefen
för Fortificationen böra uppgisma ett sädant förslag
till indragning i Fortifications-Staten, som smarar
emot Fältmätnings-Corpsens Stats-summa.
Att förena Fortifications-Staten och Fältmät-
ttings-Corpsen under en Chef, har mäl blifwit uti
Wällofl. Borgare-Ständet anmärkt, men Stats-Ut-
skottct tror icke, att ett sädant sammansläcnde af2:ne
Corpscr, som i det hela hafma sä olika befattnin¬
gar, kan med Statens fördel och hnfmud-ändainä-
lets minnande blifma förenligt.
9:o Angående Generalitets-Staten.
Sä mäl af en Ledamot hos Högloft. Ridder-
skapet och Adeln som uti det Hedermärda Bonde-
Ständet har blifmit anmärkt och yrkadt, att Ge-
lieralölönerne, såsom af f. d. Konungen redan till
andre behof anmände, mätte till Stats-Werkets lisa
indragas, dä icke alla, utan blott fä Generaler, häraf
Den 20 Februarii. 311
kunna blifwa delagtige, samt Negements-Chefer der¬
utom skola wara sä lönte, att deras pretentioner icke
skäligen bora kunna widare sträckas. Stats-Utskottet
har uti detz förra Betänkande uppgifwit förhällandet
med denne Stat. Dä nu Generals-lönernes indrag¬
ning blifwit ifrän de Respective Riks-Ständen yr¬
kad, samt en sädan indragning förut redan warit af
f. d. Konungen anbefald, ehuru den icke skedde till
någon besparing för Stats-Werket: och dä härtill
kommer, att de fleste Generaler dehutom äga löner
som Negements-Chefer; sä har Stats-Utskottet nu
mera icke funnit nägon betänklighet, att i Stats-
Werkets närwarande knappa tillgängar sörestä in¬
dragning af Generals-lönerne, och att de Generals-
personer, som nu äga löner pä denne Stat, mäga föras
pä Allmänna Jndragnings-Staten, pä det lönerne
wid deras afgäng äfwcn mätte kunna indragas och
Staten besparas.
«
10:o Angående Gencral-Adjutanternes Stat.
Ej mindre hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
än uti det Hederwärda Bonde-Ständet har denna
Stat blifwit anmärkt till indragning, och att i Gar-
nizon warande skicklige Officerare för meriter kunna
härtill förordnas utan löneförökning. I anledning
häraf har Stats-Utskottet ä nyo tagit detta ämne
uti öfwerwägande; meu har icke funnit sig äga an¬
ledning, att föreslä nägon annan indragning pä
denne Stat, än Utskottets förra Betänkande in-
uehäller.
liro Angående Zndelte Regementernes Stat.
Uti Hederwärda Bonde-Ständet har blifwit an¬
märkt, att Jndelte Regementernes Aftönings-span-
312
Den 20 Februarii.
nemäl, sorn i Staten upptages efter 36 sk. tunnan,
borde till tvinnade af mera ordning i Näkenskapernc
och lätthet, att tvid första påseendet känna htvad deste
Stater tverkelige» kosta, uppföras ester ärliga marke-
gangs-priset.
Uti Räkenskaperne kan ivistcrligen en sadan för¬
ändring ske, men att det uti Riks-Staten icke later
sig »verkställa, har Utskottet uti desi stvar ä anmärk-
ningarne tvid Stats-Werkets förtvaitniiig tydeligen
ädagalagt.
12:o Angående Wadstena Krigsmanshus-
Casta.
Derom har Stats-Utskottet redan afgisrvit dest
särskildta Betänkande, som beror pä sttikscns Högloft.
Ständers pröfning.
13:o Angående Militico-Boställs-Castan.
Att denna Casta mätte ingä till Stats-Werkct
och der rcdotvisas, har uti det Hedertvärda Bonde-
Ständet bliftvit anmärkt, htvaremot en Ledamot hos
Högloft. Nidterskapct och Adeln yrkat, att de» borde
inflyta till RikSgälds-Coutoiret.
Efter htvad Utskottets förra Betänkande inne¬
haller, grunda sig denna Castas inkomster pä Kongl.
Reglementet af den 5 Februarii 1684 och bestä uti
Reserve-Hemmans-Räntor, som äro anslagne att an-
wändas till nybyggnader och förbättringar a Officers-
Boställens Caracters- och Källare-byggnader. Castan
stär under Kongl. Krigö-Collegii disposition, och redo¬
görelsen derföre afgiftves i tvanlig ordning till Kongl.
Kammar-Rätten, att undergä granskning och re¬
vision.
Den 20 Februarii.
313
Utskottet har icke funnit anledning att tillstyrka
någon förändring uti denna Casas förwaltning och
redogörelse, och som det behof, hwartill hon är an¬
slagen, skulle i alia fall as Staten besörjas, om Capan
till Stats-Werket indrogs, sä wore genom en sadan
förändrad anstalt icke någon besparing eller inkomst
för Kronan att påräkna.
Hmad angar den yrkade förändringen och för¬
bättringen uti aflöningen för Betjeningen uti Huse-
stms-Contoirct, sa bär Utskottet icke kunnat dera för
närwarande tillstyrka bifall annorlunda, än att den
löneförbättring, som för den öfriga Civil-Staten kan
komma i sräga eller blifiva bifallen, äftven ma läm¬
pas till de tjenstemän, som af denna Casja njuta
penninge-löner.
14:o Angående Lifgardet till Häst.
Uti Wällofl. Borgare-Standet äfwcnsvm nti
det Hedermärda Bondc-Ständet har en ytterligare
indragning blifwit yrkad i detta Regemente, au den
Stats-lltskottet föreslagit; men Stats-Utskottet har,
wid förnyadt öfwerwägande af detta ämne, likwäl
icke funnit anledning att frångå hivad i dest förra
Betänkande härutinnan blifwit föreslagit och hem-
stäldt; äfwcn som Utskottet icke eller kan tillstyrka
någon tillökning i den astöning och furage-penningar,
som Utskottets förra förslag upptager, ehuru sädant
af en Ledamot hos Högloft. Nidderskapet och Adeln
blifwit yrkadr. Deremot har Utskottet icke kunnat
undgå fästa uppmärksamhet wid den gjorda an¬
märkningen om lika lönewilkor för de reducerade
Esquadrons-Chefer, som Compagnie-Cheferne wid det
indragne f. d. Swensta Gardes-Rcgcmentet bliswit
tillagde.
Z14 Den 20 Februari».
Det är en känd sak, att Officerarne wid Lif¬
gardet till Häst alltid satt »vidkännas en »vida drygare
Accords-Summa, än son, wid andre Regemente»-
wanligeu erlägges. Bäde billighet och rätttvisa for¬
dra säledes, att dera bör göras afseende wid bestäm¬
mandet af de lönewilkor, som de reducerade böra åt¬
njuta. Af sadan anledning har Utskottet således trott
sig böra föreslå, att de Officerare och Under-Office¬
rare wid Lifgardet till Häst, som, genom den nu fö-
reslagne indragningen i detta Regementes styrka,
bliftva reducerade och pä Allmänna Jndragnings-
Staten uppförde, matte dera fä ätnjuta enahanda lö-
uewilkor, som de förut under sin tjenstgöring ä Re¬
gementets Stat innehaft, dock att de reducerade Esqua-
drons-Cheferne, i anseende till de dryga Accorder
de crlagt, och sedan de genom reduction nu äfwen
förlorat sine Compagnie-revenuer, mätte till ersättning
derföre fä ätnjuta enahanda förmäner, son» i 1806
ärs Stat i enahanda ändainäl blifwit tillagdt Com-
paguie-Cheferne »vid de öfrige Gardes-Regementerne.
Men sorn depe tillökte lönewilkor egentligen haftva
afseende pä ersättningen för utgifne drygare Accorder;
sä har Utskottet trott, att en wih tid för deras owil-
korliga åtnjutande, ehwad de under den samma
bleftvo till andre löner eller tjenste»: förhulpne eller
ej, borde bestämmas, ochhwilkcn Utskottet föreslär,till 8
är, htvarefter detze löner ofelbart böra indragas utan af¬
seende derpä, om innehafware»» under tiden wunnit
annan befordran eller ej; och anser Utskottet i öfrigt
följande härwid böra iagttagas, nemligen: att för den
som innan denna tiden »ned döden afgär, mä hans Arf¬
wingar eller Sterbhus fä rättighet att ätnjuta Ac¬
kord af Stats-Werket enligt Reglemeutet. Skulle
äter nägou af detze Officerare iliom fyra är winna
befordran i ren varancé emot Accords erläggande en¬
ligt Accords-Reglementet, sä bör lönen för en sadan
Den 20 Februari».
315
genast indragas, men han deremot af Stats-Werket
undfä ersättning för sitt förut utgifne Accord efter
den tariff, som Accords-Neglementet utsätter och för
det äret belöper, da befordran sker. För alla dem,
som komma uti ofwannämnde atta är att åtnjuta sine
löne-förmäner, utbetalar Stats-Werket deremot icke
någon Accords-ersättning, utan anses fullkomlig er¬
sättning för dest utgifne Accorder wara »vunnen utaf
den ätnjutne lönen.
Enahanda Författning med Officerare wid f. d.
Swensta Gardes-Regementet, såsom »varande i lika
belägenhet med de nu reducerade Officerarne »vid
Lifgardet till Häst, har Utskottet ansett bade rätttvist
och billigt att förestå, och får derföre hemställa, om
icke »ned dem mä pä alldeles lika sätt förhällas.
15:o. Angående Lif-Regements-Brigadcns
Cuiratzicrer.
Uti Wällust. Borgare-Ständet har blifwit an¬
märkt, att Utskottet icke uppgifwit de indelta räntorne,
utan blott den för denna Corps anslagna contanta
aflöningen, hwars obetydlighet gas anledning till
den förmodan, att de förstnämndes belopp wore desto
ansenligare, och hwilket alltsä blifwit begärdt mätte
upplysas.
Till denna Stat hörer icke annat än den cou-
tanta aflöningen; de indelta räntorne äro inbe-
gripne under indelta Rcgemcnternes Stats-Summa,
och har blifwit särskilt upptagen i Calculen N:o 3,
hörande till Bilagan Litt. A. till Stats-Utskottets
förra Utlätande, der de indelte Regeinenternes aflö¬
ning, sä i spannemäl som indelte Heminans rän¬
tor, bliftvit för hwart Regemente »vederbörligen
upptagen.
316
Den 20 Februarii.
16:o Angående Mörnerska Husar-Rege¬
mentet.
Stats-Utskottet har i desi förra Bctänkaiide an¬
sett sig icke kunna föreslå någon minskning i detta
Negeinentes styrka, hivad Manskapet angick, men
mäl att de 200 hästar, som ar 1800 ttllöktes, mätte
under fredlig tid för Kronans räkning stä vacautc
och Pasicvolanee samt afsodrings-kostnad m. m. alle¬
nast bestäs för äOO hästar.
Bade hos Högloft. Nidderskapet och Adel» och
hos Wällofl. Borgare- och Hederwärda Bonde-
Standen har blifmit anmärkt, att Regementet matte
minskas antingen till .800 man, som det efter 1778
ars Stat utgjorde, eller ock att åtminstone de 200,
som ar s806 tillöktes, matte indragas.
Da Stats-Utskottet erindrat sig, att Rikets för¬
smår a Skånes midsträckta kuster tvid ett fiendtligt
anfall fordrar icke allenast allt det Militaira biträde,
som de der nu förlagde Troupper kunde meddela, utan
ock ett ännu förökadt antal deraf, om något försmår
skall kunna astadkommas eller minnas, och da härtill
äsmeu kommer, att ett Cavallcrie med mera nytta
blifwer anmändbart ä Skånska slätterne än pä an¬
dra orter; sä har af sadaue anledningar Stats-Ut¬
skottet icke kunnat föreslä nägon annan förminskning
eller reduktion af detta Regemente, än hmad Utskot¬
tets förra Utlätande innehällcr.
17:o Angående Befälet öfwer Artilleriet samt
Artilleric-Rcgcmentcrnes
Stater.
Emot Stats-Utskottetö förslag i desi förra Be¬
tänkande, att de 780 N:dr, som warit uppförde pä
General-Befälets öfwer Artilleriet Stat till Gene¬
Den 20 Februari».
317
ral-Fälitygmastarens disposition, till aflöning för Ad¬
jutanter honom til! biträde, mätte genast indragas,
dä General-Fälttygmästaren pä Kongl. Krigs Colle-
gii Stat äger aflöning för den sä Militaire som Ci¬
vile betjening, hwilken af äldertvarit bestådd, har hos
Högloft. Nidderskapet och Adeln Herr General-Fält-
tygmästaren Helvig anmärkt, att en sädan indrag¬
ning ingalunda kan förenas med General-Fält-
tygmästarens nu mera än förr »vidsträckta befatt¬
ning, säsom Chef för allt Artilleriet, dertvid han
desto mer skall haftva biträde »vid expeditionen af nö¬
den, fou» de 2:ne pä Krigs-Collegii Stat uppförde
Officerare skola »vara fullt sysiosatte »ned göromälen
i Collegium.
Stats-Utskottet kan likiväl icke frångå, hivad
Utskottet i desi förra Betänkande härutinnan föresla¬
git, dä Stats-Utskottet hyser den underdäniga öf-
»vertygelse, att om Kongl. Maj:t i Räder skulle
prösiva nödigt, att biträde as flere Adjutanter för
General-Fälttygmästaren, än de som pä Kongl.
Krigs-Collegii Stat äro uppförde, erfordras. Kongl.
Maj:t htvarkcn lärer underläta att derom Nädigt
förordna, ej eller saknar utwäg att kunna tillägga
dem en sädan aflöning, som en sädan extra tjenstgö¬
ring kan finnas förtjena.
Beträffande den uti Wällofl. Borgare-Stäudet
gjorde anmärkning, att Staten för Swea ochGötha
Artillerie-Regementer bordt upprättas, icke efter desia
Regementers fulla styrka efter Stat, utan blott efter
hwad de nu efter krigets slut genom afgäng under-
kriget befinnas utgöra, sä har en sä beskaffad Stat
hwarken för desie eller andre Regernenter kunnat eller
bordt uppgöras. Staten bör upprättas efter full
styrka, men utbetalningarne rätta sig icke desto mindre
endast efter effective eller werkeliga styrka»», sä att
nägou aflöning för vacanta tjenster och Numror
318 Den 20 Februarii.
icke warder utbetald, utan blifwer en besparing för
Stats-Werket. Om desie Ncgemcnter nu icke arv
fulltalige, sä niäste de likwäl enligt Contracterne
styndesamt completteras, och derefter har Staten
bordt upprättas.
Wid Vendes Artillerie-Negeniente finnes icke
något större antal Tvgwaktare och Tygstrifware än
svin för Tpgstats-göromalen äro nödige. — De af
dem, som tillhöra Lif-Bataillon och Ridande Artille¬
riet, äro nu wäl här pä Swensta sidan och njuta
aflöning; men som de tillhöra Pommerska Expectance-
Staten, sä komma de ock att härifrån afgä, enär
och i den män desie Troupper warda till Pommern
atertransporterade.
Att hela Artilleriet mätte ställas under en
Brigad och således alla i slikt fall öfwerflödige Öf-
werste- och Ofwerste-Lieutenants- m. fl. Beställningar
indragas, såsom ifrån det Hederwärda Bonde-Stän-
det blifwit anmärkt, anser Utskottet wara ett ämne,
som enligt Regerings-Formen icke tillhör Utskottets
utlåtande.
18:o Angående Franska Corpsen Regiment du Roi
under Dur de Piennes Befäl.
Sa wäl hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
som uti det Hederwärda Bonde-Ständet har blifwit
anmärkt, att detta Regementes aflöning borde genast
upphöra, da de pensioner, som Swenske förut i Fransk
tjenst stående Officerare i Frankrike njutit, redan före
detta stola wara alldeles indragne.
Men som Officerarne wid denna Corps blifwit
uti Swensta Kronans tjenst antagne och säledes äga
rätt, sä länge de icke denna tjenst sjelfwilligt öfwer-
gifwa, att såsom Swenske Undersåtare anses och be¬
handlas; sa har Utskottet icke trott sig böra betaga
Den 20 Februarii. 319
dem de rättigheter, som andre Medborgare tillkomma.
Utskottet anser likwäl, att i öfwerensstämmelse med
hmad här framföre blifwit föreslagit, rörande de ivid
Lifgardet till Häst och f. d. Stvenska Gardet redu¬
cerade Officerare, äfwen någon witz tid till dessa lö¬
ners åtnjutande borde bestämmas för deni af detta
Regementes Officerare, som äro pä Allmänna Jn-
dragnings-Staten uppförde, inom hwilken de borde
owilkorligen upphöra, ehwad desse Officerare dä wun-
nit annan befordran eller ej; och som de för sine
tjenster icke erlagt nägot Accord, eftersom Corpsen icke
hör under Accords-Neglementet, sä synes Utskottet en
tid af sex är wara den högsta, sorn Utskottet kan
föreslä att desse löner mäge atnjutas, dock att om
under tiden befordran till annan tjenst och lön er-
hälles, sä böra de dä ofelbart genast indragas.
19:o. Angående Skånska Cavallerie-
Regementernes Wargering.
Emot denna Corps' bibehällande har anmärk¬
ningar blifwit gjorde sä hos Högloflige Ridderffapet
och Adeln som uti det Wällofl. Borgare-Ständet.
Stats-Utstottet har grundat sitt förra Utlätande
pä de härom genom trycket utkomne publique acta
och Författningar. — Om denna inrättning pä
annat sätt tillkommit, än derom sörmäles, har icke
tillhört Stats-Utstottets undersökning, dä, efter hwad
Kongl. Förordningen af den 11 Januari! 1790 inne-
häller, friwillige och ordentlige Contracter stola grund¬
lagt denna inrättning.
Uti en Province som Skäne, der intet Jnfan-
terie finnes indelt, tror Utskottet en sädan inrättning
af Wargerings-Manstap wara, till befrämjande as
nödiga anstalter till Rikets förswar, högst nödwän-
dig att kunna päräkna wid ett fiendtligt anfall.
320 Den 20 Februarii.
och hwarföre Stats-Utskottet icke kan föreslå någon
ändring uti hwad Utskottets förra Betänkande innc-
häller vin denna Wargerings bibehållande.
20:o. Angående Krigs-Academien pä
Carlberg.
I anseende till den af Stats-lltskottet i des
förra Betänkande förcslagne inskränkning i Cadetternes
antal ivid Krigs-Acadeinien pä Carlberg, saint ett
derefter länipadt anslag af Statsmedlen till Acade-
miens underhäll, hafwa flere anmärkningar hos Hög¬
loft. Nidderskapet och Adeln blifwit gjorde, som åsyfta
dels Akademiens bibehållande »vid dess förra Stat,
dels ock tillökning uti den af Utskottet föreslagne un-
derhälls-sumnia, såsom otillräckeliz, äflven »vid det
nedsatte antal Cadetter, som Utskottets förslag inne¬
håller.
Uti dct Wällofl. Borgare-Ständet hafiva ätwen-
ledcs ätskillige anmärkningar i detta ämne blifwit
gjorde, af hwilka någre yrka total indragning af
hela denna inrättning.
Stats-lltskottet har uti deg förra Betänkande
uppgifwit de skäl, hwarpa Utskottet grundat deg
tillstyrkande, och deruti Utskottet icke eller nu funnit
anledning att föreslå någon förändring. Utskottet
sar endast hemställa, att den skuld, hwarföre Acade-
mien hästar, och som efter uppgift skall utgöra
3,000 N:dr, ma af Statswerkets medel warda Aca-
demien ersatt.
Någon annan eller större Stat för Directionen
än forn förut, da Directionen ägde styrelsen öfwer
Krigs-Academien, har Stats-Utskottet icke funnit
något skäl att betunga Stats-Werket med.
Hivad Kamererare!! och Kammarskrifwaren
angar, sä bör deras aflöning, likasom före deras
Den 20 Fedruarn.
321
flyttning pä Krigs-Collegii Stat, utgå af den för
Aeadcmicn anftagne underhalls-sunillia.
Kostnaden för Cadetternes undcrwisning i rid¬
konsten bor besörjas pä enahanda sätt, som skett före
är 1804, da särskild utgift härtill ä Hofstatlets
Stat Lief uppförd.
Utskottet twlflar icke, att ju Kongl. Maj:t,
uppä derom skeende underdånig anmälan, täckes i
Räder utse medel och utwägar till ashselpande af det
som för Academiens widmagthällande kunde finnas
brista, om någon sädau händelse skulle inträffa;
emedlertid anser Utskottet det böra åligga de» blis-
wande Directionen, att widtaga alla möjeliga anstal¬
ter till hushällning och besparing, och att äfioeu
derigenom söka uppgiswa utwägar till förbättring i
Lärarncs knappa löningr-wilkor, pä det de mlder deras
trägna arbete uti närwarande tidö dyrhet icke mätte
sakna nödig utkomst.
Stockholm den 15 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olaos OlemiiiA.
Pä Hogwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Pir. ^Veicluuru.
Pä Wällofl. Borgarc-Standets Ledamöters
wägnar
Ouick Or. UrrnclUerA'.
Bondesl-ndetS Prot. 1810. Del. VIII.
21
322 Drn 20 Februarii.
Pä Hcderwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
suckens vilsson.
Hölis^rus.
Ladcs pä bordet.
Ständets Ledaniöter åtskiljdes.
In 6äem xrotoeolli
ä'.
Klockan 4 e. m.
Sedan Ständet sammanträdt, och undertecknad
intagit Sccreterarens ruin, upplästes följande:
Wördsanit Memorial.
Till Riksens Högloft. Ständer sär Stats-Ut-
skottet nu asgiflva des Utlätande öfwer de anmärk-
,lingar, som blifwit gjorde lvid Bilagan Litt. K. till
Stats-Utskottets Betänkande arigäende Stats-Reglc-
ringen, innefattande Allmänna Utgifts-Staten.
1:o. Har uti Wällofl. Borgare-Stäudet blifwit
anmärkt, att de pä denne Stat uppförde 55,000
N:dr till ersättning för skilnaden emellan markc-
gangs- och upphandlingspris för den Spanncmäl,
pä förslag upptagen till 20,000 tunnor, som för
Garnizons-Negcmenterne mäste anskaffas i stället
Den 20 Februarii.
323
för den inne i Landet levererade Krono-Tionde
och Afrad, jemte målning, transport och bageri-
kostnader, stola wara för högt tilltagne i för¬
hällande till förenämnde utgifter, och hwarföre
blifwit yrkadt, att nogare borde bestämmas grun-
derne för detze utgifters förstagswis antagne be¬
lopp.
Stats-Utstottct har uti dest förra Betänkande
uppgifwit beskaffenheten och grunderne till detta an¬
slag; och om Stats-lltstottct nu stall något widare
tillägga, fä ar det, att efter de uppgifter om förhällan¬
det härmed de förra ären, som Stats-Utstottet er¬
hållit, och hwarpä Utskottet grundat dest förslag, är
snarare att svukta, det denna Snmma torde wara för
ringa än för högt upptagen. Stats-Utstottet har
omöjligen kunnat uppgiswa den annorledes än för-
slagswis emot behörig redogörelse, dä rätta utslaget
beror pä ett kommande förhållande emellan marke-
gangs- och de gängse upphandlingspriserne. Ofta
inträffar ock det, att pä de orter, derifrän Spanne-
mälen skulle kunna till Garnizonsafloning transpor¬
teras och anwändas, mäste Näntegifwarne antingen
för bristande tillgängar genom inträffad mistwaxt,
eller ock der proeuctioncu ej ofwerstiger Jnurwänarnes
eget behof, tillätas att lösa Näiite-Spannemälen efter
ii-.arkegängspris, dä upphandling deremot till fyllande
af bristen i Garnizoncrnes aflöning mäste pä andra
orter »verkställas.
Uti de emellan Stats-Werket och allmänna Ma-
gazins-Jnrättningen upprättade ligvider har Stats-
Werket ärligen blistvit päförd betydliga ersättningar
till Magazins-Jnrättningen för denna difference.
2:o. Angående Fangars stjnts och underhall.
Wällosl. Borgarc-Ständet har härwid funnit den
anmärkning äga rnm, att de Städer, som äro
324
Den 20 Februarn.
pligtige att underhålla och transportera Fångar,
böra äfwen sä iva! son; Landsorterne wara till
ersättning derföre berättigade.
Utaf de i Stats-Cvntoiret förwarade Hand¬
lingar kan ej upplysas, huru wida någre Städer
Åtnjuta eller äro berättigade till en sadan ersättning.
Stats-Contoirct utfärdar anordningar pä medlen ef¬
ter inkomna regvifitioner frän Laudshöfdingarne, och
redowisningen derföre sker uti hwarje Läns Lands¬
bok. Hos Konungens Befallningshafwande i orterne
böra upplysiiingar härom kunna erhällas. Ståts-
Utskottet kan emedlertid icke undgå anmärka, att
det synes billigt, att de Städer, som hafwa ett sä-
dant onus sig älagdt, äfwen sä njuta ersättning
derföre, sä wida det icke strider emot Städernes
Privilegier elier andra gällande Författningar.
3:o. Angående de till Euskiftens befrämjande i
Skane och Skaraborgs Län uppförde medel.
Af någre Ledamöter sä wäl hos Högloft. Rid-
derskapet och Adeln, som uti det Wällofl. Borgare-
Stäudet, har blifwit yrkat t, att detta understöd matte
till Staten indragas.
Dejsa anslag grunda sig pä Kongl. Förordnin-
garne af den 31 Martil' 1803 och den 25 Julii
1804. De hajma endast blifwit bestadde för Skane
och Skaraborgs Län, hwilka orter ansetts mest wara
i behof deraf; men Utskottet har uti dej; Betän¬
kande föreslagit, att de mätte till nästa Riksdag sä
fortfara till befrämjande af Enskifte» i allmänhet,
dock att de personer i Skäne och Skaraborgs Län,
som hafwa fordringar för redan werkstälda Enskiftcsnt-
flyttningar, deraf först bliswa vwilkorligen godtgjordc.
Stats-Utskottct skulle i detz tanka hafwa handlat
enrot det allmännas interesse, om Utskottet nu tillstyrkt
indragning deraf. Man behöfwer endast Åberopa
Den 20 Februarii.
- 325
erfarenheten til! bewis för nyttan af sake». Och Ut¬
skottet har hämtat en ännu ytterligare anledning till
fin hemställan af de skäl, som föranlant Kongl.
Majit, att under den 2 Februarii 1807 utfärda Dest
Nädiga Förordning om Enskifte» i allmänhet, nem¬
ligen: "att sorn utan en fri och obehindrad förwalt-
ning öfwer jord och ägor ingen särdeles odling
dera kan nedläggas och af sadan orsak Enstaka Hem¬
man i alla tider warit -.nera ansedda än de i Bya¬
lag belägna, hwarcst en trög och efterlåten granne
kan lägga hinder i wägen för den mest flitige och
omtänksamme Jordbrukare; sa hade Kongl. Majit,
sorgfällig om Landtbrukcts uppkomst och förkofran,
warit omtänkt att genom tjenlige Författningar
lata försätta grannar i Byalag i lika fördelaktig
ställning med sina ägor, som Innehafware af En¬
staka Hennnan, pa det att de matte erhålla sina
ägor i Enskifte och således helt och hållet befrias
ifra» det twang och de hinder, famfälligheten åt¬
följa".
4:o. Angående Extra Utgifts-Summan. Flere
af det Wällöf:. Borgarc-Ständets Ledamöter
hafwa ansett den af Stats-Utskottet föreslagna
Extra Utgifts-Sumina 75,000 N:dr bliswa för
bchofwen alldeles otillräcklig och derföre trott,
att deii icke borde bestämnias till mindre än de
förra arens anslag, eller 100,000 N:dr om äret.
Stats-Utskottet har uti dest förra Betänkande
uppgiswit, att ifrän längre tider tillbakas har ärligen
warit ä Stat uppförd en Förslags-Sunnna af
100,000 R:dr till Extra Utgifter, som dock mänga
är funnits otillräcklig; dese medel hafwa blifwit
anwande till sädane och Extra behof, hwartill anslag
ä Stat saknats, och säsoni de icke kunnat förut be¬
stämmas, har icke eller warit möjligt, att fastställa
326
Den 20 Februarii.
annan eller närmare Summa härtill, ä» endast en
Förslags-Summa. I den betryckta belägenhet Sta¬
ten sig befinner, trodde Stats-Utskottet inskränkning
i dettcr anslag kunna äga runi och föreslog derföre
endast 75,000 N:dr till dei! fördelning, Betänkandet
innehåller.
Dä nu Stats-Utskottet inhämtar en närmare
underrättelse om det belopp, hwartill Exera lltgifterne
under de sednare 10 arén och äfwen flere är förut
uppgätt, har det befunnits, att de nästan aldrig lvarit
mindre än 150,000 R:dr om äret, utan merendels
alltid öfwerstigit denna Summa.
Oaktadt den noggrannaste och mest sparsamma
hushällniug, inser Stats-Utskottet likwäl swärigheten,
om icke omöjligheten, att med Le föreslagne 75,000
9i:dr kunna bestrida alla de utgifter, som af denna
Summa mäste utgä.
Rikets förändrade politiska stallning och rela¬
tioner med Utländske Magter medföra ritan twifwcl
mängfaldige kostnader ntöswer Statsanslagen. De
utgifter, som as Extra Utgifts-Summan efter För-
fattiiingarlie tvanligen utgä och äro af den beskaffen¬
heten, att deras okade eller minskade belopp bero pä
warupriserncs stigande eller fallande, göra ock i när-
warande tids dyrhet behofwet af en högre Änslags-
Summa oumgängeligt. Och om någon gäng en för
det allmänna nyttig Inrättning eller gagnande Nä¬
ring skulle tarfiva ett förskott eller e» obetydclig upp¬
muntran eller understöd; sä bör weil icke Regerin¬
gen sättas i den belägenhet, att den ser fig beröfwad
utwägcn dertill. Dä Stats-Utskottet i närmare öf-
werwägande tagit sä wäl defic som flere härwid sig
företeende omständigheter, sä har Utskottet funnit
sig föranlätit att till Riksens Högloft. Ständers eget
onipröfwande hemställa, om icke Extra Utgifts-Snill¬
man mä bestämmas till 100,000 N:dr om äret, i
Den 20 Februarii. 327
likhet med hwad anslaget dertill ä Stat fran längre
tider tillbakas utgjort.
Och i händelse besparingarne a de öfrige Huf-
wud-Titlarne icke alltid skulle lemna tillgäng till
fyllande af de nu salunda föreslagne tillökte 25,000
N:Lr; fa torde utan twifwel besparingen ä All¬
männa Jndragnings-Statcn kunna fylla denna brist.
Riksens Högloft. Itänder hemställes detta »vörd¬
sammeligen.
Stockholm den Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderstapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues OleminA.
Pä Högwördiga Preste-Standets Ledamöters
wägnar
isli. ^eiclmun.
Pä Wällofl. Borgare-Ständcts Ledamöters
wägnar
ck. Leluniclt.
Pä Hederw ärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
^ncleos lellsson.
Lades pä bordet.
328 Den 20 Februarii.
Widare upplästes ett sä lydande
Wördsamt Memorial.
Sedan Stats-Utffottet under den 15 December
sörledit är afgiftvit dest Utlåtande, i anledning af
Kongl. Maj:ts till Riksens Högloft. Ständer aflätna
Nådiga Proposition, angående huruwida Jnstruction
ma mara af nöden för Riksens Ständers Fullmäg-
tige eller mederbörande Embetsmäii, htvilka, i frå¬
gor om eftergift af ädömde ersättningar, som till¬
höra Riksens Ständers Penninge-Werk, Stats-Wer-
ket eller de under Collegiernes och särskildta Direc-
tivners styrelse warandc Castor, böra mara hörde: sa
hasma Högmördiga Prcste-Ständct och Wällofl. Bor-
gare-Ständet under den 5 och 9 Januarii detta är
Stats-Utskottets Utlåtande bifallit; hwaremot det¬
samma blifmit ifrån Högloft. NiLderskapet och Adeln
samt Hedermärda Bonde-Standet aterremitteradt
med anmärkningar.
Sä mål hos Högloft. Nidderskapet och Adeln
svin uti Hedermärda Bonde-Ständet har blifmit an¬
märkt, att Konungens framstälda Nädiga Proposition
rörer blott den fräga, om någon Jnstruction anses
nödig för Riksens Ständers Fnllmägtige ochEmbets-
inän, hwarpa deras utlåtande skall grundas, dä af
särdeles ömmande och bewekande stäk och omständig¬
heter eftergift skulle komina af nägon att sökas i
adömd ersättning för allmänna medel; och som denna
fräga decisift bordt besmaras med Ja eller Nej, skall
det obestämda yttrande, Stats-Utskottet deröfmer med-
delt, dels öfmcrftridit gränsen af Propositionen, dels
föranleda till en smärare följd, än Utskottet pä grund
as dest anförda ömma tänkesätt äsyftade.
Stats-Utskottet fär i anledning häraf yttra, att
Stats-Utskottet, uppä de skäl, dest afgifne lltlätande
Den 20 Febrnarii.
329
innehaller, och deni Stats-Utskottet än ytterligare fär
äberopa, icke kunnat projektera någon för ändainälet
tjenlig Instruktion; hwarföre ock Stats-Utskottet trott
sig kunna, i följd af Riksens Högloft. Ständers Re¬
miss, uppgifna och till Riksens Högloft. Ständer
föreslå, hwad Stats-Utskottet ansett kunna leda till
befrämjande af Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt.
Att det as StatS-Utskottet tillstyrkte uppskof med
ansökningarues afgörande till Riksens Högloft. Stän¬
ders sammankomst »vid flere tillfällen skulle kunna
föranleda till olägenheter, det har wiherligen icke
undfallit Stats-Utskottet; men att ett fadant uppskof,
efter hwad uti anmärkningarne blifwit yrkadt, owil-
korligen skulle leda till tredje maus eller private For¬
dringsägares förfång samt werka uppehåll uti deras
ratt, är något, svin Stats-Utskottet icke kan inse
eller medgifwa; och wid hwilket förklarande Stats-
Utskottet nu trott sig böra läta bero, da någon sär¬
skild händelse, när fadant skulle inträffa, till bestyr¬
kande af ofwanberörde anmärkta olägenhet, icke blifwit
uppgifwet,.
Hwad i öfrigt angar den uti anmärkningarne
anförda omständighet, att Statens medel under upp-
skofstideu skulle komma att uti Räkenskaperne balan-
ceras, sä har Stats-Utskottet med skäl bordt anse
denna olägenhet af sa ringa betydenhet, att den hos
Stats-Utskottet icke kunnat komma uti särskildt öf-
werwägande.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapcts och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues chlemiuA.
330 Den 20 Februarii.
Pä Högmördiga Preste-Standets Ledamöters
magnar
3. ^inAstaäius.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
skräll. DnAsI.
Pä Hedermarda Bondc-StändetS Ledamöters
magnar
^Il661'8 ^il880N.
^V.
Lades pä bordet.
Derefter upplästes följande:
Wördsamt Memorial.
Hos Stats-Utskottet hafwa Öfmer-Commitzari-
erne wid General-Asiistance-Contoiret P. A. Heyde-
rich och O. Lönberg pa anförda skäl anhätlit, att
utom deras Lön pä Stat, 666 R:dr 32 fk. Banco,
undfå en ärlig tillökning, i likhet med Osiver-Com-
mitzarieu D. Ek, af 183 R:dr 16 sk.; äfwensom
de fleste af Coutoirets Embetsmän och Betjening
fokt, att, i afseende pä deras trägna och obehageliga
tjenstgöring samt tidernas dyrhet, erhälla någon för¬
bättring i sine Lönemilkor.
Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, hmil-
kas utlätande b arv siver' blifmit iufordradt, hasina, i
Di°n 20 Febnwrii. 331
afseende pä Oswer-Commitzarierne Heyderichs och
Lönbergs ansökning, hufwudsakeligen anfört, att,
sedan Rikets Lianders Herrar Revisorer ar 1807,
i anledning af däwarande Oswer-Conmnszarien Wa-
stenii jemte Heyderichs allhallan om enahanda Lönings-
wilkor med Öswer-Comniitzarien Ek, förklarat, att
hwad denne utöfwer den pä Stat faststälde Lönen
660 N:dr 32 sk. uppbär, »vore en särskild förman,
som blifwit bewiljad honom sä mäl som de andre
begge Öfwer-Commiflarierne, hwilka ar 1803 flyt¬
tats fran Niksgälds-Contoiret till desa beställningar,
och att den omständigheten, att en Embetsman per¬
sonel och tills widare sätt sig tillagd en förmän,
icke kunde bliswa någon rigtig grund, att derefter
förbättra Lönings-wilkorcn för hanö wederlikar, samt
anledningar i allmänhet icke hade förekommit att
förhöja Öfwer-Commihariernes pä Stat faststälde
Löner, Herrar Fnllmägtige, emot hwad berörde ytt¬
rande innefattar, dä icke trott det wara sig nllstän-
digt, att inga i pröfning af ^fwer-Connnistariernes
anhällan, och icke heller att nn derom meddela nä-
got annat utlätande än ket, att om lika answar,
ökade göromål och en trägen tillsyn wid Afststance-
Eontoiret warit orsaken, hwarförc de är 1803 an¬
tagne Ofwer-Commistarierne ansetts böra åtnjuta
förhöjning i den pä Stat anslagne Lön, och äfwcn
wid 1805 ärs Revision föranledt till deras bibebäl-
iande wid denna tillökning, samma skäl, som dä bi¬
dragittill denna ätgärd, genom sedermera än mera ökade
göromål ännu wore för hallden, hwilken sistnämnde
omständighet, i förening med närwarande tiders dyr¬
het och beswärligheten af Tjenstenit wid Astistance-
Contoiret, Herrar Fnllmägtige äfwen, i anseende till
Commisarierne och Betjeningen, äberopat såsom an¬
ledningar för dem till uppmuntran med någon der¬
emot swarande förmän.
332
Den LO Frbruurn.
Herr Radmannen Sandberg har häremot I sär¬
skildt dlekamen, med åberopande af 1807 ars Her¬
rar Revisorers yttrande, anmärkt, att Ofwer-Com-
mifjarierne Heyderieh och Lönberg,'den förre är 1806
och den sednare förledit ar, sökt och erhållit deras
syfstor med den Lön och de förmåner, som derföre i
Staten äro anslagne; och att bland alla penninge-
löntagande Embetsman, med hwilka Öfwer-Commis-
sarierne kunna fattas i någon jemförelse, de ofel¬
bart wore mest lonke; att Öfwer-ConimijZarien Ek
ännu och tills widare fatt bibehålla hwad han frän
början mera hast, hade utan twiswel kommit deraf, att
inan ej obilligt ansett för mera beeänkcligt, att frän¬
taga en skicklig och nitisk Embetsman, hwad han
redan af en tillfällighet fatt för mycket, än att för¬
neka hans Embcts-Kamrater en lika tillökning utöfwer
hwad de borde baswa; och Herr Radmannen fann
således icke skäl, att för Heyderieh och Lönberg till¬
styrka någon Lönsörbättring, äfwensom icke heller
för Län- och Jnlösniiigs-Commiharitrne, hwilka re¬
dan genom crhällue tillökningar hade pä Stat 500
R:dr Banco i Lön och borde således anse sig, i
jemförelse med deras »vederlikar wid andre Werk,
wäl lönte. Bland Betjeningen wore dock en wist
Elay, som Herr Nädmanneu trodde förtjena något
särskildt afseende, nemligen Kamniarfkrkfwarne wid
Utlånings- och Jnlösnings-Departementen, hwilka,
ehuru de redan innehade 150 N:drs lön, likwäl
kunde förtjena någon tillökning i anseende till de
olägenheter, som åtföljde deras tjenstgöring der¬
igenom, att de frän tidigt om morgonen till mid¬
dagstiden ej kunde någon stund gä ifra» stället, der
de, i synnerhet de kalla ärstiderne, wörö olvttstalde
fördrag och elak lukt; men alla öfrige högre och ringare
Tjenstemän wid nämnde Departement ansag Herr
Radmannen redan wara försedde nied säd ane Löner,
Den LO Februarii.
333
sou-, sa widt det i denna wäg wore möjligt, godt-
gjorde deni för tjenstens bcswärligheter, äswensom de
»vid Boksluts-Coutoirct och Auetions-Aaminarcn
tjenstgörande, hwilkas sysslor icke ätföljas af före¬
nämnde olägenheter, knnde med skäl anses wara
bättre lönte än deras wederlikar wid andra Werk.
Herr Radmannen har likwäl hemställt, hurn-
wida Ltats-Utskottet, i betraktande af nu warande
dyrhet och Penninge-lönernes deraf härrörande otill¬
räcklighet nu mera an förr, knnde sinna Asststance-
Contoirets Tjenstemän i Departementen och Conto,'--
ren böra nndfä någon tillökning i Lönerne, om icke
förr, dock framdeles, dä Werkets rörelse återkommer
i det skick, att desi revenue lemnade härtill erforder¬
lig behållning.
Wid öfwerwägande häraf har Utskottet, med
anledning af hwad dels Herrar Fullmägtige, dels
Herr Radman Sandberg särskildt, anfört, funnit
skäligt wördsammcligen underställa Rikets Högloft.
Ständers pröfning, huruwida, dä hela Astistance-
Contoirs-inrättningens ordning och bestånd hufwnd-
sakeligen beror pä Ofwer-Commistariernes nit och
uppmärksamhet, den andre afdcin mä anses förtjena att
erhälla en ärlig tillökning af 133 N:dr 16 sk. och den
tredje af 83 R:dr 16 sk., Auctions-Förwaltaren,hwars
tjenst med 450 N:dr pä ordinarie Stat, jemte 50
R:dr pä Extra Stat, är förenad med mycken gran¬
lagenhet och stort answar, 100 N:dr, saint Kam-
marskrifwarne »vid Utlänings- och Jnlösnings-De-
partementen 25 procent af Lönens belopp; dock alla
des;a ärliga tillökningar endast med det willor, att
icke nägon enda eller »ägon del af dem ma äga runi,
utan att efter uppgjord calcul den behällne revc-
nucn för äret mcdgifwer deras utbetalning till fullt
belopp för samtelige ofwannämnde personer, sedan
likwäl Under-Betjeningen sätt tillgodci,juta en till¬
384
Den 20 Februarii.
ökning af 10, 15 a 20 procent, svin Stats-Uistok-
tet i sitt oiii Assistance-Wcrket asgifnc Betänkande
för denne Betjening föreslagit, och den Utskottet an¬
ser först böra densamma bestås.
Häremot har likwäl en Stats-Urskortets Leda¬
mor Herr Capitaine-! och Riddaren I. M. Dan-
quardt Lilljeström anfört, att han, efter den nog¬
grannaste pröfning, svin marit honom möjlig, fann
sig söranlaten, att för sin del asflä alla förenämnde
milkorliga Lönetillökningar, och att, da Astistance-
Contoirets Betjening sedan är 1802 flere gänger
erhållit jadalia, och njöto derigenom wida mer
än deras wederlikar mid andre Pnbliqne Werk,
Herr Capitaine» icke sann någon anledning, att sör¬
en tillfällig stegring as warupriscn under ett krig
än ytterligare öka deras Löner, dä sädant för alla
andra Claher as Embetsmän ej kunde ske, i hwil-
ken tanke äfwcn Herr Förste Archiater» och Com-
meudeuren D. oon Schnltzeiiheim instämt.
Huru liten anledning för öfrigt Astistance-Con-
toirets Tjenstemän i allmänhet hast att beklaga sig
öfwer för smä Löner, wisar bifogade Calcul Litt. A.
genom jemsörelsen af hwad de söre 1803 ärs Regle¬
ring hast ined hwad de sedermera åtnjutit; hwa-
dan ock Stats-Utskottet ej heller tilltrott sig kunna
tillstyrka nagra andra Löneförbättringar utöfwer dem,
som Utskottets redan asgifne och af Riksens Högloft.
Ständer bifallne Betänkande om Astkstance-Contoi-
ret innehåller, än de här osman omnämnde wilkor-
liga.
Stats-Utskottet har destntLin lätit författa en
annan Calcul Litt V., as hwilken ined lätthet in¬
hämtas föl-hällandet af Asustance-Contoircts nuwa-
rande Aflönings-Stat med de förändringar deri, som
as Riksens Högloft. Ständer redan blifwit beslutna,
tillika med bifogade anmärkningar, som innefatta
Den 20 Febrnarii.
335
de af Stats-Utskottet här ytterligare föreslagna wil-
korliga Löne-tlllökningarne.
CommiHarien »vid andra kltlänings-Departemen-
tet Ion Swedberg har uti ingifwen ansökning, den
Herrar Fullmägtige, efter deraf erhallen del, i stöd
af Allmänna PenfionS-Författningarne enhälligt till¬
styrkt, begärt att erhålla tjenstfrihet nied bibehållande
af fin hela Lön 500 R:dr sorn pension och derrvid
gjort den tilläggning, att i händelse detta ej kunde
honom bewiljas, han »vöre nödsakad, att för sig och
fin Familles nödtorftiga lifsbergning i tjernsten ut¬
tråka sine efter naturens ordning fa återstående dagar.
Stats-Utfkottet är häruti af den tanka, att
Swedberg, sorn redan, enligt det »vid ansökningen bi-
lagde Prestebetyg, är nära 71 ar gammal, bör
wid affkcdstagandet fa behålla lönen, dock ej till
högre belopp än de 400 R:dr, som wid den är 1803
med General-Aöfistanee-Ccntoircts Stat skedde iwa
reglering »varit för svstlan bestämd, sa framt icke
RikseiisHöglofl. Ständer, nied afseende pä Swedbergs
höga älder och hans längwariga och beswärliga tjenst¬
göring wid Contoiret afnägot öfwer 33 är med allt för
sina Löner, skulle finna skäligt att bcwilja honom hela
hans nu warandeLön pä Stat, helst genom den flyttning
inom Contoiret, som med Swedbergs afgäng tomine att
ske, den förmän willnes, att en af Stats-Utskottet
redan tillstyrkt indragning af en Bokhällare- och en
Kanimarskrifivare-tjcnst genast kunde komma till »verk¬
ställighet.
I sammanhang härmed tror sig Stats-Utstottet
äswen böra nämna en as Ahistance-Contoirets äldste
Betjente, Auctions-Mäklaren Julius Dahlbom, som
skall »vara östner 80 är gammal, och nu sällan för-
mär sjelf förrätta sin tjenst, hwars aflöning, bestäende i
6 rst. Banco för hwarje Klubbslag, wanligcn stigit till
nägot mindre än 200 N:dr vin äret.
336
Den 20 Febr> ani.
Stats-Utskottet får »vördsammeligen underställa
diiksens Höglofl. Ständers »välbehag, om icke denne
gamle mannen ma erhålla den försäkran, att da han
af »förmögenhet att längre fortfara med nn befatt¬
ning sjelf ästundar att lemna denfannna, han ina fä
åtnjuta en pension aflOORrdr om äret, och den an¬
stalt med utropen ä Anctionerne dä »vidtagas, att
den, sv!», dem förrättar, hwartill någre skickelige perso¬
ner af Contoiretö ege!» Under-betjening knnna nyttjas,
ina, i stället för den nn brnkeliga Slagpenningen, er¬
hälla för hivarje Auction i ett för allt (Tlvä) 2 N:dr,
genom htvUken förändring den för Dahlbom före¬
slagna pensionen litet eller intet skulle komma Assi-
stance-Werket till gravation.
Änven hafwa aflcdne Jnspectvren Comiin'starien
Ol. Lindforss Enka Helena Holmgren och afledne
Kamereraren G. A. Mevfuigs Enka Gustava von
Boniten inkviiiinit ined ansökningar att för deras fat¬
tigdom skull fa pension.
Af de Handlingar, som finnas ansökningarne bi-
lagde, har Stats-Ut,'ko!tet inhämtat, att den förra,
hivars man hade tjent ivid Assistaiice-Coiitoiret frän
1773 tills i September 1804, da han med en pen¬
sion af 183 R:dr 16 sk. crhällit afsked, är utan
förmögenhet. Ålderstigen och behäftad med en sä be¬
skaffad swaghet bade till Kropp och Sinnen, att hon
icke kan umbära andra lucnniskors ständiga tillsyn
och hjelp; den sednare äter, hwars man ifrän är
1791 »varit i NiksgäldS-Contoiretö och sluteligen
genom flyttning derifrån i Assistance-Contoiretstjenst
med 400 N:drs lön, äsiven alldeles utfattig, i»en ännu
r sin bästa alder med förmåga att genom arbete uä-
got bidraga till sitt underhäll.
Stats-Utskottet har ansett billigt, att desta En¬
kor, lika »ned htvad ej länge sedan blistvit afledne
Ofwer-Commistarierne Bergmans och WastcnH Enkor
Den 20 Februari».
337
bciviljadt, mage undfå pensioner, och sär derföre
»vördsammeligen föreslå för Lindforss Enka, i anseen¬
de till hennes ålderdom och usla belägenhet, (Etthun¬
drade) 100 R:dr ärligen, och för Meyfings Enka,
för hennes stora fattigdom, (Femtio) 50 N:dr, intill
dest hennes omständigheter genom gifte eller pä annat
sätt kunna bliftva förbättrade.
Med anledning af förenämnde Enkors ansökning
hade Herr Radman..en Sandberg i sitt ofivanbcrördc
dictamen yttrat den tanka, att en inrättning borde gö¬
ras till en allmän Pensions-Stat för Assistance-Con-
toirets i fattigdom efterlemnade Enkor, och såsom första
fonden härtill, jemte hwad Tjcnstemännen kjelfwe
kunde »vara »villige att tillskjuta, föreslagit den del
af öfwerskotten pa försålde panter, som, dä de ej
inom ett är uttagas, hemfaller till Contoiret och nu
till Directionen kör allmänna Fattigwärdcn aflemnas.
Stats-Utskottet, som funnit Radmannen Sand¬
bergs ofivanberörde förslag till en Pensions-Casta
för General Assistance-Contoirets Betjening ganska
wäl grundadt, har med anledning sä wäl häraf
som Betjeuingens gjorde ansökning trott sig böra
till Riksens Högloft. Ständers bifall hemställa, om
icke alla till Gcncral-Assistance-Contoiret hemfallande
öflverskott pä försälde panter mä, pä sätt Räd-
manncu Sandberg föreslagit, fä amvändas till grund¬
läggning saint nnderhällande af eu sädan Pensions-
Casta, sedan Betjeningen förbundit sig, att i slik
händelse med någon ärlig afsättning af deras löner
»vilja bidraga till denna Castas framgcna bestånd och
förkofra»».
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapetö och Adelns LcdamöterS
magnar
Olues chleminA.
BondestLndets Prat. 1810. -Del. VIII. 22
338 Den 20 Februarii.
Pä Högwördiga Prcste-Ständcts Ledamöters
wägiiar
rl. HllA8tNclIn8.
Pä Wällofl. Borgare-Standets Ledamöters
wägnar
Hzratr. HnAkI.
Pä det Hederwärda Bonde-Standets Ledamöters
wägiiar
^näers l^il.880n.
lV. ^öckslrus.
Ladcs pa bordet.
Talmannen föredrog följande:
Wördsamt Memorial.
Till Riksens Högloft. Ständers egen upplysta
granskning får Stats-Utstottet nn afgifwa dey Utlå¬
tande öfwer de anmärkningar, forn inom de Respec-
tive Niikö-Ständen blifwit gjorde wid Bilagan Litt.
F. till Utskottets Betänkande angående Stats-regle-
ringcn, innefattande Militaire-Staterne till Sjös.
Uti det generela yttrande, som Stats-Utskottet
i afseende pä Rikets Sjömagt anfört uti sjclfwa in-
grctzcn till deh Betänkande, angående Militaire-Sta-
terne till Sjöö, har Stats-Utskottet ansett detta wara
ett ämne, sorn fordrade en närmare undersökning
Den 20 Februarii. 339
och utredande, än Stats-Utskottets inskränkta tid
medgifmit att anställa; incn Utskottet trodde likwäl,
att genom Flottornes sammanslaendc under en Chef
och en Styrelse skulle ofelbart för Statswerket i fram¬
tiden kunna minnas mycken besparing.
Ur flere synpuncter har detta ämne blifmit uti
de frän Högloft. Nidderskapet och Adeln meddelta an¬
märkningar framstäldt, såsom i »verkställigheten icke
förenligt med inrättningen och bestämmelsen af desa
särskildta Flottor.
Stats-Utskottct har i des förra Betänkande an¬
sett detta böra utrönas genom den Committee, Ut¬
skottet föreslagit till en plans uppgifmande om de
förändringar och indragningar, som kunna finnas nö¬
dige och nyttige att »vidtaga uti Rikets sä Militaire
som Civile och Ccclesiastigne Stater.Och fär Utskottet
härmid endast tillägga, det Utskottet i öfrigt anser detta
wara ett ämne, som egenteligen ankommer pä Kongl.
Maj:ts Nädiga pröfning och höga godtfinnande. De
öfrige gjorde anmärkningar bestä uti följande, nem¬
ligen:
1:o. Angående Militaircnö Aflöning tvid
Örlogs-Flottan.
I afseende pä den härmid yrkade Löne-förbättring
förllnder-Officerarne och tillökning i gaget för Manska¬
pet mid Wolontaire- och Sjö-Artillerie-Compagnierne,
har Stats-Utskottet des yttrande redan afgifmit och
en sadan förbättrad aflöning tillstyrkt.
2:o. Angående Örlogs-Flottans Nybyggnads-
och Underhälls-Stat.
Härmid har,blifmit yrkad tillökning i Parad-
Underhället för Örlogs-Flottans Handtmerks- och
340
Den 20 Februari,.
Tinunermans-Stater samt Coopvardie-indelning ock'
Notc-Bätsmän; ä swen sani tillökning i dese sednares
inqivartering.
Stats-Utskottet har med werkligt deltagande in¬
hämtat den uti berörde anmärkningar meddelta upp¬
lysning om i fraga warande Arbetares och Manskaps
knappa aflöning; men som denna aflöning utgår af
de till Flottans iwbyggnad och underhäll anslagne
medel, utan att Staten härtill graveras med särskildt
anslag, sä har Utskottet ansett det icke tillhöra dest
åtgärd att deruti föreslå någon förbättring, men tror,
att enär deras behof blifwer Kongl. Majit i un¬
derdånighet förestäldt, torde Kongl. Maj:t med
Nådigt behjertande deraf icke sakna ntwäg att af
Flottans medel kunna i nägon män afhjelpa deras
lidande.
Hwad den anmärkningen angar, att de till Ör¬
logs och Armoens Flottas nybyggnad och underhäll
samt för Fyrings-Staten tillhopa uppförde 326,000
N:dr icke skola blifwa för de afsedde ändamäl till-
räckelige; sä anser Utskottet, akt enär Anslags-Sum-
niorne för Förswaröanstaltcrne blifwa ökte ifrän
600,000 N:dr till En Million R:dr, pä sätt Ut¬
skottet nti dess särskildta Betänkande oi» medel till
Förswarsanstalterne anfört, och Kongl. Maj:t til¬
lika ager, att efter behvfwen fördela och disponera de
till Militaire- och Förnvarswerken i Stat uppförde
medel, sä synes den anmärkta otillräckligheten af
nödige medel för desa behof icke wara att befara.
Uti Wälloflige Borgare-Ständet har såsom
Ständets allmänna anmärkning förklarats den önskan,
att Kongl. Majit, med Nädigt afseende pä Stats-
Werkets utblottade belägenhet och i betraktande af
Rikets mindre behof af e» betydande Orlogs-Flotta,
än tillräckeligt antal smärre Fartyg till kustens för-
swar, Nädigst täcktes tilläta att allt nyttjande af Linie-
De» 20 Februarii.
341
skepp warder indragit, da ock genom nybyggnadens
inskränkning till Fregatter och mindre fartyg Ständet
förmodar den ä denne Stat uppförda Summa torde
winna en betydande förminskning; hwarwid Herr
Assehoren Paqualin dock war af den särskildta tanka,
att han ansäg det wara allt för swart att utan fullkom¬
lig Militairisk kännedom kunna nied säkerhet bedömma,
huruwida Orlogs-Flottan worc för Riket umbärlig
eller icke, och äskade för sin tel att Utskottets ytt¬
rande mätte fastställas.
Stats-Utskottet har funnit detta wara ett ämne,
som icke tillhör Stats-Utskottcts utlåtande eller åt¬
gärd.
3:o. Angående Bätsmans-Jndelningen.
En Ledamot hos Högloft. Nidderskapct och Adeln
har anmärkt, attalia 4 Wcster-Norrlands BätSmans-
Compagnicr, bestående af ungefär 712 man, skulle,
såsom frän barndomen danade till Skyttar och de
der icke hafwa någon hag tör Sjö-wäsendet, kunna
med fördel förwandlas till Jägare, såsom mest nyt-
tige och brukbara i ett coupcradt Land, och sedermera
fördelas pä de Compagnier af Westerbottens Jnsan-
tcrie, som ligga nära omkring dessa Bätsmans-
Rotar.
Stats-Utskottet har ansett detta förslag af den
beskaffenhet, att det ej tillhört Utskottet sig deröswer
utläta, utan är det ett ämne, som ankommer pä Kongl.
Majus Egit uädiga godtfinnande, att ester sig före¬
teende omständigheter »vidtaga det beslut. Kongl. Maj:k
i Räder pröfwar för Rikets tjenst och sörswar bäst
och nyttigast.
342
Den 20 Febriiarii.
4:o. Angående Armeens Flottas Esqnadrer.
Harwid har hos Höglofl. Nidderstapet och
Adeln blifwit anmärkt och yttradt:
1:o. Att Paizevolancen för Sjö-Artillerie-Com-
pagnierne, såsom i uärwarande tids dyrhet högst otill¬
räcklig, matte ökas ifra» 1 R:dr 32 sk. pä man
vin äret, som den nu utgör, till 2 N:dr 24 sk.
Men som Pajjevolancens förändrande helt och hällit
beror pä det Contract, som med Kongl. Majrt och
Kronan kan träffas, sä är detta ett ämne utom grän¬
sen af Utskottets befattning.
2:o. Att Jnqvarteringcn för Sjö-Artillcrie-
Manskapet, som hittills utgjort 2 N:dr 32 sk. pä
man om äret i Stockholm och 2 R:dr tvid de öf¬
rige Stativnerne, mätte ökas för dem uti Stock¬
holm till 4 R:dr om äret och i proportion pä de
öfrige Stativnerne.
För de här förlagde wärfwade Troupper
utgöres Jnqvarteringen af Stockholms Stad, utom
tvid Armeens Flottas Esquadre, der den as Kro¬
nans medel bcstäs. — Om grunden till ett sa olika
förhållande skall sökas uti 1720 ärs Jnqvarterings-
Ordning för Stockholm, som icke omtalar flere Troup¬
per än Kongl. Lifgardet samt Fvrtifications- och
Artilleric-Staterne till, ständig Jnqvarterings Åtnju¬
tande, eller om Armsens Flottas i sednare tider till¬
komne och hit förlagde Sjö-Artilleric icke blifwit ansedd
tillhörande Stadens Garnizon, och Staden pä sädan
grund icke ansett sig pligtig att till deni utgöra In¬
qvartering, har af de Handlingar och upplysningar,
Stats-lltskottet ägt att tillgä, icke kunnat utredas;
men om ä ena sidan det icke kan motsägas, att Ar-
lnsens Flottas Sjö-Artillerie-Manskap äfwen för¬
rättar Gariiizonsljenst lika med de öfrige Troup-
perne och således äfwen i sin män bidrager till Sta-
Den 20 Februarii.
343
deus säkerhet och förswar; sä synes det ock ä den
andra wara billigt, och böra blifwa ett Stadens
Åliggande, att till denna Troupps bade Befäl och
Manskap äfwen utgöra Ingo arterings-peimingar, nied
sa mycket större anledning, sorn Högloft. Ridderska-
pet och Adeln nu wera atagit sig enahanda Jnqvar-
terings-skyldigh et för sine Hus och egendomar i Stä¬
de rne, sorn de öfrige Husägare.
Ett lika förhållande anser Stats-Utskottet äf¬
wen böra äga runi sa wäl wid Orlogs-Flottan soni
för de öfrige Arinöens Flottas Esquadrer, sä framt
de icke äro förlagde i sadane Städer, som genom
särskildta Resolutioner och Författningar fran Jn-
qvarterings utgörande njuta befrielse.
Hwad sjelfwa Jnqvarteringens belopp angar,
sa om den kommer, efter hwad Stats-Utskottet här
ofwanföre föreslagit, att af Städerne utgöras, sä lärer
den böra utgä efter samma beräkningsgrund, som
Jttqoartcrings-författniilgarne stadga för Artillcrie-Ne-
gementerne. Förblifwer äter förhällandet härmed
hädanefter som hittills, sä att ifräga warande Inqvar¬
tering bör af Kongl. Majit och Kronan bestäs;
sä får Stats-Utskotict föreslä en sädan förbättring
deruti, att Under-Osficerarnc wid Esquadrerne »läge
njuta enahanda Inqvartering, som för Under-Office-
rarne wid öfrige wärfwade Negementer är saststäld, och
att den för Sjö-Artillcrie-Manskapet i Stockholm
mä ökas till 4 R:dr pä man om äret, samt wid
de i otterne förlagde Esquadrer till 3 R:dr om äret
för hwarjc Nuulincr och Spel.
3:o. Att den för ökade göromäl under kriget
wid Stockholms Esquadre tillökte Civil-Betjening
mätte än widare sä bibehällas.
Stats-Utskottet kan för deh del icke tillstyrka
bifall härä. — Sedan kriget upphört, sä lära de i
och för det samma uppkomne ökade göromäl äfwen
344
Den 20 Frbruarii.
upphört, och således anledningen, sorn föranlatit till¬
ökning uti Betjeningens antal öfwer Stat, jeniwäl
förswunnit. Oiu nu detze tillökte Betjente skulle
detta oagtadt än widare bibehällas; sa skulle det
blifwa ett prejudicat för andre Werk och Stater,
soni under kriget kunna haft ökade göromål, art äf-
wen söka tillökning i deg Betjening utöfwer hwad
Staten består.
5:o. Angående Sjömätnings-Corpsen.
Da Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den 3
Januarii 1809 uttryckligen förmäler, att en stor
del af Sjömätnings-arbetet redan skall wara werk-
stäldt, sä att icke mycket deraf skall återstå, sä grun¬
dade Stats-lltskottct dcrpä deh tillstyrkande i förra
Betänkandet, att till Stats-Werkets lindring i dest
utgifter den genom Kongl, brefwet den 29 October
1808 sä nyligen inrättade Sjömätnings-Corpsen
mätte indragas och det äterstacnde af Sjömätningeu
fullbordas pä förr manligt sätt med biträde af de
wid Sjömätnings-Corpsen redan antagne Officerare.
Uti samtelige de Nespective Niks-Ständen har
denne Corps' bibehållande säsom en högst nyttig och
gagnelig inrättning blifwit af flere Ledamöter yrkad.
Dä Stats-Utskottct af de anmärkningar, som i
detta afseende blifwit gjorde, .iu mera inhämtat en
närmare och omständeligare kännedom af denne Corps'
bestämmelse, och beskaffenheten af de Sjö-Mätningar
och deröfwer upprättade Chartor som hittills blifwit
gjorde, hwilka, ehuru de äga all förtjenst, likwä! för
säkerheten fordra ett närmare öfwcrseende och rättelse
i de delar, deruti de kunna finnas mindre fullständige
och noggranne; dä härtill kommer, att äfwen en be¬
tydlig del af Rikets widlyftige Skärgärd ännu sak¬
nar Hydographiske Chartor, hwilkas behof nu mera
Den 20 Februarii.
345
än förr blifwit ökadt, sedan Skärgården utgör Ri¬
kets nästan enda Gräns; och da ändteligen Lotseri-
Staten och Lotswerket konnner att sta under Che¬
fens för Sjöinätnings-Corpsen styrelse och inse¬
ende, utan att Stats-Werket i franitiden behöftver
att graveras nied aflöning för en särskild Chef öfwer
Lotswerket, sä kan Stats-Utskottet nied afseende ä
alla desta skäl nu icke annat än tillstyrka, att Sjö-
niätnings-Corpsen ma blifwa allt framgent ä Rikets
Stat bibehållen, hwarwid Utskottet endast får hem¬
ställa, att, som, efter hwad anfördt är. Chefen för
Sjöinätnings-Corpsen äfwen blifwer Chef kör Lots-
werkct,sä synessä wäl hans lön 1,200 N:drsom 2,000
R:dr, hwilka ä Corpscns Stat warit uppförde till
Instrumenters anskaffande och underhällande, till
förefallande kostnaders bestridande wid Chartors för¬
fattande och graverande, samt till de flere utgifter,
som till befordrande af denna Vetenskap kunna
finnas nödige, böra af de inflytande Lots- och Bäk-
medlen bestridas och utgä.
Stockholm den 15 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wäguar
Olues Istsrninb.
Pä Högwördiga Prestc-Standets Ledamöters
wäguar
111. ^Veiclmnu.
Pä Wällofliga Borgare-Ständets Ledamöters
wäguar
OurI Ist'. Uinuällerg-.
348 Den 20 Februorii.
Pä Hcderivärda Bondc-Ständets Ledamöters
magnar
^nä. ^lil880U.
Lades pä bordet.
Likaledes upplästes ett sä lydande
Wördfamt Memorial.
Sedan till följd af Riksens Högloft Ständers
beslut Stats-Utskottet anmodat Herrar Fullmägtige
uti Riksgälds-Contoiret, att begära Directionens af
Allmänna Brandförsäkringswerket yttrande, huru»vida
Dircetionen mill läta dep utiNiksgälds-Contoiret inne-
staende och »vidare erhällande Fond blifwa förräntad uti
berörde Contoir emot lika »vilkor och ränta, som 1782
ars reglemente utstakar, eller om Directionen heldre »vill
den uttaga till privata Lans utgiftvande, dä all re¬
lation Werke» emellan försölle; sä hafiva Herrar
Fullmägtige uti ankommet Memorial af den 10 in-
newaraude manad inberättat, hurusom Directionen
af Allmänna Brandsörsäkrings-Merket uti aflaten
skrifivelse under den 3 uästförutgangne giftvit Her¬
rar Fullmägtige tillkänna, att, sedan genom Kun¬
görelse uti allinäuna Tidningarne delägarne uti
Allmänna Brandförsäkrings-Werkct till den 20 uti näsi-
lidne Januari»' manad blifivit kallade, att till öftver-
läggning härom med Directionen sammanträda, sä
hade wid detta sammanträde delägarne, dels per¬
sonligen närivarande, dels genom ingifne skriftelige
Den 20 Februarii.
347
anföranden eller befullmägtigade Ombud, med stor
pluralite antagit det af Riksens Högloft. Ständer
förelagde sednare alternativ, nemligen att ifrån Riks-
gälds-Comoiret uttaga den derstädes inncstaende
Fond, hwarigeuom ali relation Werken emellan så¬
ledes komme att upphöra; hwarjcmte Dircctionen
insäildt en afskrift, som härhos medföljer, af Direc-
tionens till Kongl. Maj:t under den 3 innewarande
aflätne underdäniga skriftvclse i detta ämne, såsom
innehallande de öfriga och hufmudsakliga dithörande
omständigheter, dem Directivnen, jemte delägarne,
ansett sig böra hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, för att öfwer flera af dem erhålla Kongl.
Majrts Nådiga Proposition till Riksens Högloft.
Ständer, innan ett afgörande Beslut deröfwer tages.
Och dä hos Riksens Högloft. Ständer Stats¬
utskottet nu får äran anmäla detta af Directioncn af
Allmänna Brandförsäkriiigs-Werket mcddeldte sivar,
har Stats-Utskottet, med åberopande af dest under den
27 DeeemLer förledit ar uti ämnet redan afgifne Be¬
tänkande, hwilket, enligt till Stats-Utskottet ankomne
Protoeolls-Utdrag af den 3 och 13 sistlidne Janua¬
rii, uti Högwördige Preste-Standet samt Hedcr-
tvärda Bonde-Ztändct till alla delar blifwit gilladt
och bifallit, ansett sig böra till Riksens Högloft.
Ständer »vördsammeligen hemställa, om icke Herrar
Fullmägtige uti Niksgälds-Contoiret genast böra
underrättas, att de derstädes innestäende Brandför-
säkrings-medel, uppä Directionens tillgörande reqvi¬
sition, komma att äterställas, men någon ränta icke
godtgöras längre, än till den sista October 1809,
eller den dag, dä, ester den genom Herrar Fullmäg-
tigc, enligt Stats-Utskvttets tillstyrkande, skedda wil-
korliga uppsägning, räntan upphört att widare löpa,
samt att all relation emellan Niksgälds-Contoiret
348 Den 20 Februarii.
och Allmänna Brandförsäkrings-LVerket derefter kom-
inc att förfalla.
Stockholm den 17 Februari! 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wagn ar
6In68 IllsmmA.
Pä Högmördiga Preste-Stäudets Ledamöters
magnar
3. HnAstuäius.
Pä Wällofl. Borgare-Ständcts Ledamöters
iväguar
Hmnli. DriAel.
Pä Hcdermärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
Gullers vilsson.
Afflrift.
Till Kongl. Maj:t uiiderdänigst!
Sedan hos Eders Kongl. Maj:t Directionen
af Allmänna Branfcrsäkrings-Fondcn den 13 Sep¬
tember sistledit är i undcrdänighet anmält, huruledes
Fnllmägtigc i Riksens Ständers Riksgalds-Contoir
uti skrifmelse under den 3 Augusti och 4 September
samma är ineddelt Directionen Riksens Ständers
Stats-Utskotts beslut, att Allmänna Brandförsäk¬
Den 20 Februarii.
349
rings-Werkets i Niksgälds-Eontoiret innestaende och
sraindeles inflytande medel borde förräntas med de
»vilkor och pä sätt Ttats-Iltskottet föreskristvit, eller
ock att ingen ränta för Brandförsäkringsinedlen
längre, än till den sista Oktober sörledit är, skulle
gvdtgöras, dä all Riksgälds-ContoiretS förut hafda
befattning med uppbörden af berörde medel skulle
upphöra, hastva Fullmägtigc ytterligare uti skrif-
»vclse as den 28 sistledne December till fullgörande
af Riksens Ständers Egit beslut, hwarom Full-
mägtige uti samina dag frän Stats-Utskottet an¬
kommit Protokolls-Utdrag blistvit förständigade, be¬
gärt Dircctionens utlätande, hurnivida Directioneir
will lata deh nu innestäeudc och »vidare erhällande
Fond blifwa förräntad i Niksgälds-Contoiret emot
lika »vilkor och ränta, som 1782 ärs Reglemente
utstakar, eller om Direktionen heldre »vill den ut¬
taga till Private Läns utgiflvande, dä all relation
Wcrken emellan förfaller.
För att kunna meddela ett sädant af Riksens
Ständer begärdt utlätande, har Dircctioneu under
den 30 uästlidne December lätit kalla samteligc del-
ägarne af Allmänna Btrandsörsäkrings-Fonden, att
den 20 i nästförledne mäuad med Directioneu sam¬
manträda, för att sig bestämdt yttra öslver de af
lliiksens Ständer Directioneu förelagde tivenne al¬
ternativ.
Wid detta sammanträde haflva icke allenast 447
fränlvarande delägare i Fonden, antingen genom in-
gifua skriftcliga anföranden, eller genom bcfnllmäg-
tigade Ombud, as anförde skäl yttrat den önskan, att
Kongl. Maj:ts sednast utfärdade Nädiga Författnin¬
gar, rörande utläningeu af Werkcts medel till Pri¬
vate delägare i Fonden, mätte utan rubbning eller
förändring fä fortfara, samt att alle i Niksgälds-
Eontoiret insatte medel mätte dcrifrän uttagas, och
all relation med detta Werk derefter upphöra, utan
350
Den 20 Februarii.
ock af 5l närmarande delägare pluraliteten i samma
yrkande sig förenat. Directionen har ock för sin del
ansett för Werkets Credit och framtida bestånd för¬
månligast, att de Författningar Kongl. Majrt för
denna inrättning i Räder utfärdat blifma oförändradt
beständande, samt af det stal att Werkets delägare,
som sjelfme, genom egne fr i mill ige afgifter, tillstjutit
de medel, som utgöra Brandförsäkrings-Fonden, med
sä stor pluralitet äskat, att densamma mätte frän
Niksgälds-Contoiret uttagas samt all relation med
detta Werk upphöra, äfwen deruti instämt
I sammanhang med hmad salunda i husmudsakcu
blstwlt tillgjordt, hafma delägarne i Allmänna Brand-
försakrings-Fonden mid ett den 27 sistlidne Januarii
ytterligare hafdt sammanträde gemensamt med Direk¬
tionen funnit nödmändigheten och yttrat Leu
tanka, hmilken härmedelst till Eders Kongl. Maj:t i
underdänighet hemftälles, att 100,000 Nrdr Banco
borde säsom en rörlig Fond till förefallande
Brandskadors betalande affättas, och emot fyra pro¬
cents ränta, efter gjordt anbud, i Götheborgs Dis¬
cont insättas med milkor, att till större eller mindre
del utan uppsägning genast kunna lyftas, och äfmcu-
ledes enhälligt önskat, att, junte det delägarne för¬
modade, dä den af Stats-Utskottet rörande Allmänna
Brandförsäkrings-Werket mäckta sräga i hela fin midd
blistvit till Riksens Ständers afgörande öfmerlcm-
nad, nägon rubbning eller förändring i förut
gällande Författningar och ingäugne ömsesidiga för¬
bindelser ej kunna äga runi förr, än Riksens Stän¬
der mälet definitivt afgjort, och att således dä
först räntan ä Brandförsäkringömedlcn borde upp¬
höra att af Niksgälds-Contoiret betalas, Directionen
tillika hos Eders Kongl. Majrt mätte framställa
Werkets delägares underdäniga anhälla», det läck¬
tes Eders Kongl. Majrt till Riksens Ständer
Den 20 Februarii.
351
göra den Proposition, att räntan ä de medel, som
i Niksgälds-Contoiret qivarsta, mätte fa beräknas
till den 1 nästkommande April, eller, som Di-
rectionen i underdånighet helst önskar och anser
tjenligast, sex mänader ifrån den 1 sistledne No¬
vember, som wore den 1 nästkommande Maji
eller e» mänad längre, och att alla insättningar af
Brandförsäkringsmedel till samma tid oförändradt
matte fä fortfara, pa det Directionen ina äga råd¬
rum till tvidtagande af alla nödiga anstalter till
Werkets bästa.
Och hafiva Werkets delägare äflven i under¬
dånighet wagat begära, det täcktes Eders Kongl.
Maj:t tvid samma tillfälle i Räder föreslä, det Rik¬
sens Ständer mätte giftva Directionen rättighet, att
tvid förefallande behof, emot Direetioncns afgisivande
Revers och Hypvthegue till niotswarande belopp
af Werkets innehafwande förskrifningar, fa i Niks-
Disconten upptaga Län till en summa af högst
150,000 R:dr Zpecie, pä det, i händelse af en
eller flere tilläfiventyrs inträffande sä stora eldskador,
att de dertill afsättande medel ej more tillräckliga,
i htvilket fall den i Reglementet förcskrisna provi-
fionella afbetalningcn af Länen komme att taga sin
början, för att derigenom, jemte inflytande afgifter
och räntor, sä snart möjligt blef, äterställa den i
Götheborgs Discont insatte rörlige Fonden till sitt
förra belopp, såmedelst en uttväg kunde tvinnas,
att, utan aftvaktan af Länens afbetalning, htvilken
ej förr än efter sex mänaders förut skedd uppsägning
kan för sig gä, genast kunna fullt ersätta de in¬
träffade Brandskadorne.
Sluteligen dä flere af delägarne yrkat, att
den, till följe af de i detta ämne »väckta huftvud-
sakliga frägor, kör nägon tid uppffjntne och htvilande
Utläningcn af Werkets Fond matte genast och
352 Den 20 Februari:,
skyndsammeligen äter fortsättas, sär Directioiicn
sä ival i anledning deraf, soni ock dest egen till
Eders Kongl. Maj:t den 13 September förledit är
i detta ämne gjorda underdäniga hemställan härmedelst
utbedja sig Eders Kongl. Maj:ts allernädigste föreskrift,
om Riksens Ständers ytterligare Beslut häröfmer bör
aswagtas, eller, utan afseende derpä, den yrkade ut-
läningeil genast företagas.
De tvid delägarircs sammanträden förde Proto¬
koller warda härhos i nnderdänighet bifogade, och
Directioiicn framhärdar med djupaste undersätliga
wördnad, nit och trohet etc. etc. etc.
Enligheten med Originalet intygar
stuv. Oran.
Lades pä bordet.
Derefter upplästes följande:
Wördfamt Memorial.
I anledning af ett ifrån Hedcrwärda Bonde-
Ständct remittcradt, af Riksdagsmannen Anders
Sansten fran Jönköpings Län dit ingikwit Memorial,
deruti han förestår, att Ädelfors, Guldwerk med förlcdit
ars slut mätte upphöra, samt de underliggande Hemman
och Pauliströms Jernbruk pa öppen Auction till den
mestbjudande hwar för sig blifwa iörfälde, hirarigc-
noiii han förmodar, att en half Million daler Silf-
wermynt skulle inom 6 mänader troligen kunna till
Stats-Castan indragas, har Stats-Utskottet om be¬
skaffenheten af denna Kronans Egendom sökt inhämta
nödiga underrättelser.
Den 20 Februari!.
353
Utaf de handlingar och upplysningar, Stats¬
utskottet blifwit meddelte, har Utskottet fnnnit för-
hällanoet härmed wara följande:
Sedan den ar 1739 i Ädelfors; uppsnnna Gult-
anwisning ifrån ar 1740 blifwit för Kongl. Majtts
och Kronans räkning bearbetad och med Spannemäls-
och penningeförlag samt Hemmans inköp m. m. pä-
kostad; sa har Gulswcrket ifrån och med är 1772
ärligen warit understödt med 2,000 R:dr af Stats¬
medlen under Kongl. Bergs-Cvllegii disposition,
hwilken Sunima, i anseende till en deraf ntgäende
och i>:dragen lön, är 1781 minskades till 1,950 R:dr
om äret. Under Ädelfors Guldwerk lyda för när-
warandc, enligt Kongl. Bergs-Collcgii uppgift, föl¬
jande lägenheter, nemligen:
Ädelfors; Bruksgärd med Ladngärds-byggnad och nö¬
dige Hus för Werkets arbetare, ätskillige Bygg¬
nader och Inrättningar för Guldmalmens till¬
godogörande; en Knipsmedja till Werkets betje¬
ning; Ädelfors eller Gyaforss Tnllmjölqwarn;
en Husbehofs Saggwarn; ätskillige Byggnader
wid sjelfwa Grufman; ätta stycken ä Werkets
Hemman uppförda Backstugor; och Kibbe
Tullmjölqwarn med 2:ne par stenar, inköpt af
friwillige gafwor till en fattigbössa wid Ädelfors;
samt följande Hemman:
Germunderyd N:o 1, 1 mantal Skatte-Krono-Rnst-
häll. Jbidem Ebbegård N:o 2, ^ mantal
Krono-Augment. Skirö Käragärd N:o 4,1 mantal
dito dito. Ufwanäs Östergärd N:o 2, ^ mantal
Skatte-Krono-Rusthäll. Slättäkra Mänsgärd eller
Trulsagärd N:o 1, H mantal Frälse. Rapperda
Backegärd eller Hagebolet N:o 1, ^ mantal Frälse.
Jbidem Gästgiswaregärd N:o 5, ^ mantal Skatte-
Bondeständcts Prot. 1810. Del. VIII. 23
354
Den 20 Februarii.
Augment, och under samilia Gärdsbruk ^ mantal
frälse. Rappcrda Källaregården N:o 3, I mantal
Skatte-Krono-Nnsthäll. Jbidem Drakegård N:o
2, 1 mantal Frälse. Gartorp N:o I, z man¬
tal Frälse. Kopparp N:o 1, ^ mantal Frälse;
utgörande detze Hemnian tillsammans mantal;
hwarjemte
Pauliströms Jernbruk nied dertill hörande Masugn,
Stångjernshammare med 1 Härd och 50 skepp.
Köpetackjcrnsrätt samt 50 stepp, ärligt Smide,
Mannfactur-Werk af 1 Kniphammare och 5 Spik¬
hammare, saint nödige Hus och Byggnader, blif-
wit den 25 Februarii 179-4 för Kongl. Maj:ts
och Kronans räkning inköpt, och Ädelfors Guld-
Werk underlagdt, till följe af Kongl. Brefwet den
14 Fcbruarii samma är, lydande äftvcn derunder
följande Hemnian, neniligen:
Näsa N:o 2, ^ mantal Frälse; ibidcm N:o 1, ^
niankal Krono, under samma Bruk. Ramsebo
N:o 1, Cavallerie-Augments-Utjord. Swennarp
N:o I, § mantal Krono-Skatte. Boanäs N:o 1,
^ mantal Krono-Skatte. Jbivem N:o 2, ^ mantal
Krono-Skatte med äborätt. Jbidem Qwarngärd,
mantal Augment.
Till följe af Kongl. Maj:ts Nädiga Bref af
den 10 Julii 1742, med flere Kongl. Resolutioner,
blcf genom Kongl. Bergs-Collegii Bref till Konun¬
gens Befallningshafwande i Jönköpings Län af den
26 November 1742 förordnadt, att sä wäl till Gulv-
Werkcts, som till det der inrättade Klefwa Koppar-
Werks, fournerande med kol, de närmast deromkring
belägne Skogar skulle besparas, nemligen uti Alsheda
Den 20 Februarii.
355
Pastorat och derunder lydande Annexer Skede och
Okna, sä wida ej något af Ökna Skogarnc skulle
blifwa Pauliströms Jernbruk anslagne, saint de uti
Hwetlanda, Skirö och Lemmenhults Socknar; och
borde deste socknar gä Wcrket tillhanda med kolning,
kastwed och annat dylikt emot nöjaktig betal¬
ning, hwarjemte deste Socknar förbjöds, att söra
sine kol annorstädes. För närwarande bestär Äbel-
sorst Guldwcrks District af följande Sju Socknar,
nemligen Alsheda med dest Annex och Capell Skede
och Ökna, Hwetlanda Socken, Skirö med dest An¬
nex Nyed, samt Lemnhults Socke», alla belägne i
Östra Härad och Jönköpings Län.
Sedan Kongl. Maj:t, i anseende till den för
Kronan med Guldwerkets drifwande förenade bety¬
de! iga omkostnad, funnit för godt, att detsamma bort¬
arrendera, har, till sölje af Kongl. Brefwet den 22
October 1800, Ädelfors Guldwerk med Pauliströms
Bruk och alla underliggande Hemman och Inven¬
tarier blifwit genom ett den 27 Martil 1801 upp-
rättadt Arrende-Contract upplåtit ät da warande
Bergmästaren m. m., nu mera aflidne Astestorcn Anton
Svab pä 30 ärs Arrende-tid, räknadt ifrån den 1 Oc¬
tober 1801 till samma tid är 1831, emot ätstillige
»vilkor, och deribland, att uti Arrende de sörsta 10
ärc» oafkortad! erlägga hwarje är 150 Specie Du-
cater af Ädelfors Guldtillwerkning, och derefter en¬
dast 100 Dncater om äret; och borde sädant ste
inom flutet af December Mänad efter hwarje Ar-
rende-ärs utgäng, men sista ärets afgift wara inbe¬
tald inom den 1 October, eller samma dag Egen-
domarne af Arrendatoren afträdas; htvarjcmtc Con-
tractet innehäller, att, i den händelse Arrendatoren
öfwerskridcr förenämiide tid med Arrende-Summans
erläggande, skulle han »vara förfallen till ett wite
356
Den 20 Februarii.
af 100 N:dr Banco, samt Kongl. Mastt och Kro¬
nan öppet, att, utan hinder af Arrendc-Cvntractet,
widtaga sädana utwägar, angående Egendonien, sorn
i Nador kunde pröfwas nödige. Sedermera hafwa,
i anledniilg as Kong!. Majlis Nädiga Bref den 19
Julli 1803, Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierne
genoni Resolution af den 16 November 1804, trans¬
porterat berörde Arrendc-Contract uppä Bruks-
Patronen C. G. Hedberg, som uti Arrendet förut
till hälften deltagit, emot det, att han förbundit
sig, att i Afe forén Svabs ställe uppfylla hivad Cou-
tractet föreskristver, och att derföre ensam answara
ifrån den tid Sva b gemensamt med Hedberg Arren¬
det tillträdde. — Hedberg har derefter genom TranS-
portashaudling den 17 Augusti 1805 öfwerlätit
hälften i ostvanberördc Arrende af Ädelkortz Guld-
Wcrk med tillhörande lägenheter pä Öflver-Jäg-
mästareii C. Kihlström och Bruks-Patronen Camitz;
warandes Hedberg genom utfärdadt privilegiinn af
den 17 September 1805, som grundar sig pa Kongl.
Brestvet af den 19 Jusiii samma är, efrerlatit, att
wid Ädelforh fa inrätta eu Amnes-hammare med
Härd och 300 Skeppls smide för derstädes warande
Manufaetur-Werks behof, samt att till detta äm-
nesstnide fä uppköpa Tackjerii frän Bergslagerne;
hwarförutau han äfwen fatt tillständ, att till samilia
smides förädlande, utom förrberörde Kuiphamiliare,
inrätta nödige Werkstäder under samma tak med
Ämnes-hammareu; kommandes efter Arrende-ärens
förlopp denna inrättning att blifwa en Kronans
tillhörighet wid Ädelfors;, och det, i följe af Arrendc-
ContractetS innehäll, utan särskild ersättning. — I
öfrigt har Kongl. Bergs-Collegium tillkäunagifwit,
att, sedan ätskillige stridigheter uppkommit eulellan
nu warande Arrendatorernc af Gnldwerket, har Ar¬
rende-Summan för är 1808 icke till stillo blifwit
Den 20 Febrnarii.
357
erlagd, i anledning hwaraf Advocat-Fiscalen i
Kongl. Kammar-Collegium nti Embets-Memorial
r?rkat, utom det i Arrende-Contractet ritsatte mite, att
Arrendatorerne matte frän Arrendet skiljas, hmll-
ket nial ännu stall bero pa Kongl. Collegu pröf¬
ning.
Utaf allt hivad ansördt är och Stats-lltskot-
tet af Handlingarne i öfrigt inhämtat, har
Stats-Utskottct mä! funnit, att Ädelfors; Guldmer k
hittills ej kunnat drifmas utan förlust för Kongl.
Maj:t och Kronan; men Utskottet har ansett sig af
det derom upprättade Arrende-Contract hindradt, att
för närmarande kunna föreslå någon annan ätgärd
dermid, äil att till Riksens Högloft. Ständer mörd-
sammeligen hemställa, hurumida Riksens Högloft.
Ständer skulle täckas finna anledning, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhälla. Let Kongl. Bergs-
Collegium matte undfå Nådig befallning, att, da
Werket, antingen medelst Cvntractets upphörande
efter den utsatte Arrendetidens förlopp, eller genom
dest förmerkande, atergär till Kongl. Majit och Kro¬
nans fria disposition, inkomma med underdånigt
förslag, hurumida det kan mara nyttigt för Staten,
att förenämnde Werks drift än midare fortfar, eller
om Werket anses böra nedläggas, i hmilket sednare
fall de detsamma tillhörande Lägenheter kunde pä
Auction antingen försäljas, eller pa Arrende upp-
lätas, hmilketdera som bäst och förmånligast finnes.
Stockholm den 17 Febrnarii 1810.
Pa Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
mägnar
358 Den 20 Februarii.
Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
Mr. ^Voiäman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
^.lårull. Lugel.
Pä Hedermarda Bonde-Standets Ledamöters
magnar
^näerb I^il880Q.
A"
Lades pä bordet.
Likaledes upplästes följande:
Wördsamt Memorial!
I följe utaf de ifrån 3:ne Niks-Staud erhallne
ätcrförwisningar af det Betänkande angående Sala
Grufma, dest närmarande beskaffenhet och möjlighe¬
ten af en ny reglering, som Stats-Urskottet under
deri 22 sistledne December afgifmit, får Stats-Ut-
skottet jemte äterlemiiande as samniadeh Betänkande
följande förklaring och förslag till rättelser ytterli¬
gare till Riks-Standcns pröfning wördsammeli-
gen öfiverlemna. De anmärkningar, som uti de 3:ne
Niks-Stäuden blifmit gjorde, hafma hufmudsakligcn
till föremal, att bernisa de rättigheters laga helgd, i
Den 20 Februarii. 359
kraft hwaraf Bergslags-Jnterestenterne åtnjuta de
dem nu förunte sörmoner, samt nödwändigheteu att
icke företaga eu ny reglering eller fastställa grunden
dertill, förr än en wetenskaplig undersökning af
Grufwans beskaffenhet föregätt, samt Bergslags-Jn-
tcrestenterne blifwit hörde öfwer sättet att förena
eu för dem tarflig utkomst med Stats-Wcrkets för¬
delar.
Hwad angar egenskapen af Sala Grufwas
rättigheter och privilegier, sä har Stats-Utskottet med
sitt förslag till en ny reglering sä mycket mindre
trott sig kränka desta rättigheter, som samma förslag
till eu betydlig del grundar sig pä det af större delen
af Bergslags-Jnterestenterne sjelfwe tvid 1804 ärs
Conunission uppgifue och gillade sä kallade Wimanska
förslaget.
Stats-Utskottet har, i grund deraf, ansett frä-
gan om en förändring wäckt af Jnterehenterne sjelfwe,
och dä Utskottet, i owisthet huruwida eu Jeruwerks-
anläggning un skulle kunna äga rum, ansett detta
böra lemnäs till Bergslagens eget wal, har Utskot¬
tet grundat sitt i annat fall uppgjorde förslag pa 2:ne
uti 1804 ars Commissious handlingar befiutclige
uppgifter, innehällande att Bergslagen per medium
ar 10 är uppä silfwertillwerkningen ärligen förlorat
4,726 N:dr, utom wärdct af körslor och Hö-leveran¬
ser till Gruswan, sorn Tomtägare i Staden sjelfwe
utgjort, och som äro uppgifne till ett wärde af 12 R:dr
ärligen för hwarje tomt, eller till ett sammanlagdt
belopp af 1,920 R:dr. Det war pä desta anledningar
som Utskottet förmodat, att, enär det kommer att bero
af Jnterestenterne sjelfwe att fortsätta grufwc-driften
eller ej, skulle de ocksä antingen af grufweafkast-
,lingen eller för befrielsen frän de med grufwedriften
förenade onera kunna erlägga en motswarande lin¬
drig ränta. I anledning af de sedermera erhallne
360
Den 20 Februarii.
upplysningar, får Utskottet ytterligare i detta ämne
förena sig nied Herr Bcrgs-Rädet Rothoff i den
önskan, att en sadan ränta icke wid grnfwe-driftens
upphörande ma öswerstiga märket as den derigenom
wuudna befrielse.
Hwad Utskottet nämnt om förhållandet med
de till Dahlbergs fögderi hörande Socknar, grun¬
dar sig pä uppgifterne i 1804 ars CommiS-
sions handlingar, och Utskottets tanka har inga¬
lunda warit, att allmogen skulle belastas med någon
ny tunga eller nya afgistcr wid gruswe-driftens upp¬
hörande, endast att hwad den nu till Bergslagen för
grufwe-driften utgör och crlägger, skulle wid Gruf-
wans nerläggande tillfalla Staten och för Stats-Wer-
kets räkning antingen in natura eller ester marke¬
gång uppbäras.
Stats-Utskottet, som för öfrigt med Herr Bergs-
Nädet Rothoff instämt i desi yttrande rörande nöd-
wändighcten af en pä stället skeende wetenskapelig
undersökning, sär härmed ytterligare förklara, att Ut¬
skottets tanka också, i enlighet dermed, icke kunnat
wara annan, än att Grufwan, till desi en sädan un¬
dersökning föregått, och kunnat asgifwa ett bestämdt
resultat, skulle förbliswa i desi närwarande orubbade
stick, sä i anseende till närwarande förmoner som för-
waltning af grufwe-driften.
Stats-Utskottet förmodar äfwen, att dä en sa¬
dan undersökning fordrar en längre tid för att pä stäl¬
let göra jemförelse emellan det werkeliga förhällandet
af malmlagcr och bergarter samt det, som nuwarande
Chartor och Handlingar derom innehålla, kunde lät¬
teligen den fördelen, att höra Bergslagen, dermed för¬
enas, och ett sätt till en framtida bättre reglering i
följe deraf uppfinnas.
I detta afseende tror Utskottet, att utan widare
fastställande af nagra särskildta grunder ändamälet
Den 20 Februarii.
861
säkrast willnes, om Riksens Ständer endast göra en
underdånig auhällan hos Kongl. Majrt oni förord¬
nande as en sadan weteuskapelig undersökning, och
oni uppdrag för de dertill utsedde Ledamöter, att der¬
jemte höra Bergslagen om wilkoren för en ny re¬
glering af Contraetet och grufwe-driften, sa att ett
aftal mätte kunna träffas, hwarigenom Jnterehentcr-
ncs bestånd och ortens fördel matte med någon winst
för Stats-Werket kunna förenas.
Stats-Utskottet tror detta fordra sä mycket
mera grannlagenhet, som det af Riksdagsmannen Eric
Ericsson frän Westeräö Län gjorde anförande, att
hwad genom skogens anwändande kan erhällas, wore
denna ortens enda eller hufwudsakliga tillgäng,
öfwertygat Stats-Utskottet vin behofwet och nyttan
af någon emot bergshandteringen derstädes swarande
inrättning.
Om Riksens Högloft. Ständer bifalla, att den nu
således föreslagne undersökning mä äga rum, lära
Riksens Ständer äfwen dermed böra förena den ön¬
skan, att den inom nästa Lagtima Riksdag mätte
warda fulländad, sä att ett afgörande beslut dä mätte
kunna tagas; Hwilket allt Riksens Högloft. Stän¬
der »vördsammeligen underställes.
Stockholm den 16 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues IsteuiiuA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Ili. ^Velcluiun.
362 Den 20 Februarii.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
^,drull. LnA-el.
Pa Hedermärda Bonde-Ständets Ledamöters
Magnar
^.liäors vilsson.
tv. ^'ösis/ius.
Begärtes pä bordet.
Widare upplästes ett sä lydande:
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning as ett ifrän Wällofl. Bor-
gare-Ständet ankommet Protocolls-Utdrag
af den 5 September sistl. är, angäende
de olägenheter, svin af utslitne och obruk-
bare Banco-sedlars circulation, äfwen-
som af bristande tillgäng pa nödigt koppar-
skilfemtuit, Allmänheten i Landsorterne
mäste midkännas.
Af detta Protocolls-Utdrag har Utskottet in¬
hämtat, att, sedan en af Herrar Niksdags-Full-
niägtige för Städcrne i Götheborgs och Bohus Län
till Höglofl. Banco-Utskottet remitterad ansökning,
att Banken kunde äläggas förse Räntcrierne i Lands-
orterne med nya sedlar af särskildta sorter, samt deste
att hälla dem Allmänheten tillhanda emot utbyte af
gamle och förslitae, blifmit af Banco-Utstvttet pä
Den 20 Februari».
363
det sätt beswarad, att det htvarken med Bankens
nödiga säkerhet, eller ined dep merkningskrets för¬
enas kunde, att genom Bankens omedelbara anstalt,
eller för dest räkning, Pcnningesnmmor till Nänte-
ricrne öfwer hela Riket skulle öfwersändas, samt derstädes
oafbrutit wara att tillgå, sä har Wällofl. Borgare-
Stäiidet samma yttrande godkänt, och derefter till
detta Utskott öfwerlcmnat, att föreslå tjenliga utwä-
gar till afhjelpande af de i förr berörde mätto öf-
wcrklagade olägenheter, i hwilket afseende äfwen det
i detta ämne ingifne Memorial blifwit Utskottet
lillstäldt.
Utskottet, som lika med Wällofl. Borgarc-
Standet fullkomligt inser ofwannämnde olägenheter,
har äfwen säsom medel till deras förekommande
»vördsammeligen »velat söreslä:
1:o. I afseende pä utslitne sedlar, att »veder¬
börande Werk mätte äläggas, »vid skeende Penningc-
Remiher till Kongl. Majus Befallningshaftvande
eller särskildte för pnbligue räkrung i behof deraf
»varande Werk, »sända hälften af den behöfliga sum¬
man uti smärre nya sedlar, hwartill högst sär räk¬
nas de pä 2 N:dr; äswensom till de utslitne sed-
larneS indragande ur allmänna rörelsen »vederbö¬
rande Uppbördsmän mä »vara skyldige, att emottaga
alla gamle och utslitne sedlar, hwilka till Uppbör¬
dens betalande erbjudas och icke mera kunna man
och man emellan circnlcra; hwarefter de samma, enär
de till Nänterierne inkommit, derifrån kunna i Rik¬
sens Ständers Bauk till ombyte insättas.
2:o. Hivad äter ashjclpande af brist pä Kop¬
par-skiljemynt angär, anser Utskottet densamma icke
kunna i Lands-orternr pä lämpcligt sätt sörekom-
mas annorlunda, än att ärligen ifrän Kongl. Stats-
Contoiret ett deraf bchöfligt antal bör sjöledes af-
sändas till Nänterierne i de Län, som med Hnfwnd-
364 Den 20 Fcbruarii.
staden haftva sfö-communicativ!!, saint att dehe der¬
med böra förse angränsande Län, soni leke pa sam¬
ma satt kunna dertill hafina tillgång. Hinilket dack
allt till Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning
»vördsammeligen öfwerlemnas.
Stockholm den 13 Febrriarii 1810.
Pa Höglofl. Ridderskapets och Adelns ivägnar
ckolr. 0. Oxonstfornn.
Pä Högwördiga Preste-Ständets ivägnar
ckolr. 0. Hult.
Pä Wällofl. Borgare-S tändets ivägnar
0. 3. kolrönlierr.
Pä Hedertvärda Bonde-Ständcts ivägnar
L. Ericsson.
Lades pä bordet.
Sedermera upplästes
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be->
swärs- och Oeconomic-Utskotts Betänkande,
i anlediiing af Herr Prosten Doctor Fährcei
ifrän Högivördiga Preste-Ständct den 10
fistlidne Dctober remitterade Memorial,
innehallande åtskillig? Oeconomifke
Den 20 Februarii.
365
slag, att uppdrifva Jordbruket, Boskaps¬
skötseln, Handel» och Fiskerierne pä Gott¬
land.
Wid öfwerläggning härom har Utffottet fun¬
nit lämpeligt, att till särskild granskning företaga
hlvarje af de i Memorialet befiiltelige feni puncter
och sitt yttrande derom pä samma sätt afgistva.
Hivad således beträffar Irsta pnncten, hivaruti
yrkas: "det Allmogen och hivarje Innebyggare pa
"Gottland mätte äga rättighet, att föra sina tillä-
"teliga Landtmanirawaror, med däckad Bät eller
"Jakt, till hlvilken Hamn inom Landet som helst,
"äftvcnsom till fasta Landet, i likhet med deri fri-
"het Ölands och Rikets öfrige Allmoge åtnjuter,
"samt att, ivid Tullförfattningarnes öflversecnde,
"den pahittade termen passera främmande kust
"matte uteslutas"; sä har Utskottet ansett det icke
kunna förenas med rätttvisa och billighet, att Gott¬
lands Innebyggare genom den locala tillfälligheten,
att de sjöledes mäste föra sina »varor till fasta lan¬
det, och genom den föreskrift, att detta mäste ske
med öppen bat, hwilket under en stormig ärstid icke
kan »verkställas, äro betagne en förmän, sou» Swc-
riges öfrige Jnnetvänare äga, htvilka landlvägcn,
kunna sä »vidt omkring de behaga söra sina pro-
ducter.
Pa denna grund fär Utskottet tillstyrka, det
Gottlands Innebyggare hädanefter mätte äga frihet,
att med däckade Fartyg till 20 ä 25 Lästers drägt
utföra och försälja egen afivel och egna prodncter
till htvilken Swensk Stad eller Köping som helsi,
r likhet med den rättighet Sweriges öfrige Allmoge
äger; men att likiväl större Fartyg, än som ostvan
äro uppnäninde, icke mätte tillatas för andre än
Handlanderne i Staden Wisby, och att för ostvan-
Z66
Den 20 Februarii.
nämnde Fartyg ma komma att gälla allt hwad ge¬
nom Handels-Reglemcnten och Seglations-Ordnin-
gen med flere Författningar i detta ämne fornt är
stadgadt.
Widkommande äter 2:dra och 3:dfe punctcrne,
af hwilka den förra äsyftar upphäfwande af Landt-
Tnllarne i Wisby, och den sednare innefattar kla¬
gomål emot Dykeri-betscningen pä Gottland, aiifer
Utskottet desamma »vara bestvarade sa »val genom
det Betänkande angående Landt-Tullarne i Riket,
hwilket Utskottet gemensamt ined Högloft. Bcivill-
nings-Utskottet till Riksens Högloft. Ständer asgif-
wit, som ock genom dcfi särskildt aflcmnade Utlå¬
tande, angående Dykeri-inrättniugen.
Deremot har Utskottet funnit 4:de puncten,
som tillstyrker Färaftvclns besrämfande och Räftvar-
nes ntrotande pa Gottland, samt innefattar klaga»»
öfwer bristande »verkställighet af Kongl. Majrts i
sistnämnde ämne är 1805 ätfärdade Nädiga Befall¬
ning, »vara ett enskildt Besrvärsmal, hlvartill Ut¬
skottets åtgärd icke kunnat sträckas.
Hwad slutcligen angär 5:te Puncten, iunehäl-
lande begäran, att Gottlands Allmoge kunde fä med
däckade Fiskarcbätar besöka de till 8 a l O mil »frän
On uti Elster och Wester belägne fiskegrund, hwarcst en
ymnig strömmingsfängst kan »vara att päräkna, »nen
hivilka grund, i anseende till förbudet emot däckade
Fartyg, icke hittills kunnat utan yttersta äfwentyr
af lifsfara »vid uppkommande storm besökaS; fä och
dä detta strömmingsfiske, om det till någon höjd
kunde uppdriswas, skulle förskaffa Rikets Jnnetvänare
ett wäsendteligt och nu sä mycket mera nödwändigk
födoämne, som Sillfängsten synes wara i ett be¬
ständigt astagande, har Utskottet funnit sig böra till¬
styrka, det Gottlands Jnnetvänare mätte lemnäs full¬
komlig frihet, att med däckade Fartyg och bätar as
Den 20 Februarii. 367
osman utsatte lästetal a nämnde grund idka ström¬
mingsfiske; hwarwid likwäl bör Lagttagas, hwad de
här förut i första puncten äberopade Författningar
derom stadga.
Och warder detta allt till Riksens Höglofl.
Ständers egen pröfning wördsainineligen öfwer-
lemnadt.
Stockholm den 16 Februarii 1810.
Pä Höglofl. Nidderskapets och Adelns »vägnar
ckoll. 6r. Ox6N8t^6rna.
Pä Högwördiga Preste-Ständets »vägnar
ckoli. 0. Hult.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets »vägnar
0. ck. öedöulisrr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständcts »vägnar
U. Driobsou.
Lades pä bordet.
Derefter föredrogs följande:
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utskotts Betän¬
kande, angäende Sillfisket i Bohus Läns
Skärgärd.
Uti Memorial, som ifrän det Hederwärda Bonde-
368
Den 20 Februani.
Stänert tilt Utskottet den 26 September sistledit
är blifvit remitteradt, hafva Riksdagsmännen
frän Bohus Län äskat »vidtagande as nya Författ¬
ningar till förekommande af Sillfiskets ärliga minsk¬
ning, hwilket de anse förnämligast härröra derifrån,
att Sillgrumsct, hwarföre Sillen skall sky, i hafivet
utsläppes. I detta afseende hafva de föreslagit, alt
inga Trankokcrier mä anläggas i yttre Skären, att
Grnmsdammar ej nia byggas i sjelstva wattnet, der
de omöjligen kunna göras fä täta, att ej grnmset
utspolas, och att, der sädane äro byggde, de böra
flyttas pä torrä landet, eller, om det ej kan ske,
grnmset inom en manad efter kokningen upphämtas
ur dammen och afsides föras: att Skärgards-Jn-
tendents-Embetet, säsom onyttigt, bör indragas, och
att allt onödigt skjutande under fisktiden förbjudes,
säsom bidragande att skrämma Sillen strän strän-
derne.
Dä Sillfisket de sista ären warit nog ojcmnt,
sistförflntneäretpä engauska obetydlig fängst när,nästan
utcblef, och för detta äret ingen förhoppning till fiske
sig wisar, utan snarare anledning är att tro, det
Sillen flyttat strän wära stränder, wägar Utskottet
ej föreslä tillökade inskränkningar och förbud i en
handtering, som i ett halft Århundrade warit ett
mäl för de mest stridige, ofta minst gagnelige För¬
fattningar och de mest skiljagtige omdömen.
Säsom grund till de förslag, Utskottet här ne¬
danföre, i anledning af det remitterade Memorialet,
sär afgifva, anser Utskottet sig styldigt, att fram¬
ställa den öfvertygelse i detta ämne, Utskottet af
hwarjchanda tryckta Afhandlingar samt lemnate
locala underrättelser hämtat, nemligen:
Att Sillen, som troligen ej äger uägon Lukt¬
organ, icke skyr för grnmset, hwilket synes wara be-
wist af den erfarenhet man har, att rika Notwarp
Den 20 Februarii.
369
blifmit drague just der och strart efter det en grums-
daiiiiu brustit, äfmensom att Sillgrumset, färskt ut¬
släppt i hafmet, säkerligcu icke gör mera skada pa
fisket äu annat ivarmt matten som slas i sjön;
men da det deremot blir länge liggande i grumö-
dammen, antager det en skarp och frätande natur,
och angriper hmad det räkar; i sjön utspoladt,
förstör det bottengräset, hmari Watten-Jnsekter, och
mindre Sjödjur trifmas, som annars utgöra föda
för Sillen, och pa detta sätt skadar Sillfisket; att
grumset, utfpädt med matten, är ett förträffeligt
gödningsämne pa Npjord och i Jordblandning och
ej bör sörspillas, men att manga Författningar i
detta anine ej behöfwas, dä nied denna wara de sed¬
nare arén en lönande handel drifmits.
Att Skärgärds-Jtttendcnten mitzerligen är öf-
merflödig, om desi befattning inskräiikes mid ett par
resor om äret i Skärgarden, för att märka Lätsegel
och utdela frisedlar ät Silluppköpare eller Sillförare;
inen om de i 1799 ärs Instruktion alagde skyldig¬
heter iagttagas, hmaribland äfmen är, alt flere gän¬
ger vin äret genomresa Skärgärden och göra sig
underrättad om fisket, fiskelägen m. >»., blifmer
den bade nödig och nyttig; börandes likmäl Jnten-
denten hafma sin bostad midt i Bohuslänska Skär¬
gärden, icke i Götheborg, som är yttersta ändan
deraf.
Att alla de inskränkningar och hinder, som för¬
domar och okunnighet lågt i wägen för denna hand¬
tering, böra uudanrödjas, och all frihet tillätas i
denna sä osäkra, till och med äswentyrliga och kost¬
samma Näring, säsom eu nödig uppmuntran för
deni, som sig dermed befatta och de sista arén blis-
mit betydligen lidande.
BondestLndets Prot. 1810. Del. VIII.
24
370 Den 20 Februarii.
I anledning af dehe grunder sar Utskottet häri¬
genom till Riksens Ständers pröfning hemställa,
att hos Kongl. Majit mä anhällas, det en Författ¬
ning i detta ämne blcfwe utfärdad, som stadgar och
förestrifwer:
I:o. Att Arbetsmanskap, utan annat past än
af deras Kyrkoherde, mä ifrän andra Rikets Or¬
ter fä wandra obehindradt till Skärgärden, för att
der ätaga sig arbete och handtlangning.
2:o. Att sä mål Jordbrukare, som hwarje an¬
nan Swensk Man, mä utan undantag fä deltaga
i Sillfiske, uppköp och förning, dä han det mägtar
och till det sednare frisedel inlöst, och att handel med
färsk Sill mä blifwa alldeles fri.
3:o. Att Ägare af Trankok och Sillsalterier ej
mage i sin handtering lida annan inskränkning,
än wara förbundne att i krönta kärl lemna god
wara.
4:o. Att wid Trankoken grumsets utspolning
i wattnet förhindras genom i möjligaste mätto tära
dammar; börandes inga nya Trankok anläggas, der
ej säkra dammar kunna uppföras.
5:o. Att all utsläppning af grumset i Sjön
förbjudes, samt att om grumset utur grumsdam-
marne wid de Trankok, som äro anlagde i hafs¬
bandet, der Sillen har sitt sträk förbi, ej inom den
Usta Junii af Ägaren är bortfördt, hwar och en
som sig dertill infinner mä wara tillätit, att utan
minsta betalning detsamma afhämta, wid Hundrade
R:drs böter för den det hindra söker.
6:0. Att Fiskeri-Jntendenten mä blifwa älagd
hafwa sin bostad ungefärligen midt i Bohuslänske
Skärgärden, hwarigenom Sillförarne undgå betala
den dem till honom annars Åliggande afgift, dä de ej
Den 20 Februari».
371
i Götheborg afhämta frisedeln, samt att det ma
bllfwa hans egen förlust, om han, tills denna
afflyttning skett, ej i rättan tid före Sillfisket infin¬
ner sig i Skärgarden, för att märka Bätsegel, dä
den Sillförare, som i denna händelse har omärkta
segel, men quitto för den till Kongl. Maj:t och Kro¬
nan erlagde afgift, är utan answar och atal derföre.
7:o. Att den fig till Sillföring anmäler, mä
göra det wid Allmänna Taxeringen, eller sedermera
hos Kronofogden i Orten, wid strängt answar för
denne eller annan Kronobetfent, som derföre mera
uppbär, än den wanliga afgiften till Kongl. Maj:t
och Kronan; och
8:0. Att Kongl. Förordningen af den 22 Fe¬
bruarii 1756, som innefattar förbud emot allt onö¬
digt skjutande, mä föruvas. Suteligen och dä Ut¬
skottet icke kan dölja sin farhäga, att Sillfisket är
i beständigt aftagande, anser Utskottet sig till Rik¬
sens Ständer böra hemställa, om icke Fiskare i Bo¬
husläns Skärgärd borde uppmuntras till idkande med
ifwer af annat Hafsfiske, hwartill i synnerhet torde
bidraga, om de bibehällas wid alla de fri- och rät¬
tigheter i hela sin widd, som 1774 ars Kongl.
Reglemente för Nordsjöfisket i Irsta Artikeln dem
tillagt; samt att således den genom Kongl. Com-
merce-Collegii Kungörelse af den 16 Junii 1798
i deras fria nyttjande af öppna bätar gjorda in¬
skränkning mätte för alltid upphäfwas. Och warder
detta Riksens Högloft. Ständers egen pröfning »vörd¬
sammeligen undcrstäldt.
Stockholm den 30 Januarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapctö och Adelns »vägnar
stoll. 6l. 0x6N8tj6I'NU.
372 Den 20 Februarii.
Pä Högwördiga Preste-Ständets wägnar
NriAll. LtÄAnelius.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets wägnar
O. ä. Kesiönlrsrr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets wägnar
ö. Driesson.
^Vetrs/.
Lades pä bordet.
Slntligen föredrog Talmannen
Utdrag af Protokollet, hältet hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Occonomie-Utskott dea 16 Februarii 1810.
S. D. Sedan, i anledning af Herr Öfwer-
sten och Riddaren af Kongl. Majrts Swärds-Or-
den A. M. Berghmans frän Högloft. Nidderskapet
och Adeln remitterade Memorial, om Wargeringens
indragning, Utskottet den 7 Augusti fisiledit ar till
Respcctive Niks-Standen afgifwit sitt Betänkande,
och detsamma af Wällofl. Borgare-Ständet och He-
Verwärda Bonde-Standct bifallits; >ä hade Högloft.
Nidderskapet och Adeln den 1 derpå följande Sep¬
tember samma Betänkande aterförwisat, med en af
Herr Berghman derwid skristeligen gjord anmärk¬
ning; men Högwördiga PresieStandet, enligt der-
ifrän ankommit Protocvlls-Utdrag, beilntit att upp¬
Den SV Februarii. 373
skjuta sakens afgörande, intill des Utskottets förnyade
Utlåtande inkonnne.
Af sadan anledning blef nu Herr Öfiverste
Berghmans anmärkning tagen under öfwerläggning,
htvarwid Utskottet ansag, att om, enligt hivad den¬
samma innehåller, frägan angående Wargeringens
indragning icke bordt anses annorlunda än som en
beskattningsfraga, hmilken Riksens Högloft. Ständer
fjelfwe äga att afgöra, sä hade densamma aldrig
kunnat af Occonomie-Utskottet upptagas; men sa framt
äter Högloft. Ridderskapet och Adeln skulle, lika med
Borgare- och Bonde-Standen samt Utskottet, sinna,
att Wargering?» är en allmän Hushällnings-anstalt,
hivarmed, jemlikt 53 Z uti Regerings-Formen, detta
Utskott endast tillkommer att sig befatta; sä wille
Utskottet för sin del »vördsammeligen erindra om före¬
skriften i Negerings-Formens 89 K, som uttryckeli-
gen innehäller: "Riksens Ständer äga dock icke
magt att i desie mäl (nemligen allmänna hnshäll-
nings-ärendcr) annat eller mera besluta än föreställ¬
ningar och önskningar, att hos Konungen anmälas,
och hwarä Konungen, sedan Stats-Nädet deröfwer
blifwit hördt, göre det afseende, Han för Riket nyttigt
finner". Dä Utskottet med fullkomlig ätlydnad af
denna § behandlat sake», och i sitt Utlåtande till¬
styrkt, att Herr Berghmans af Utskottet bifallne för¬
slag mätte hos Kongl. Majit i underdånighet anmä¬
las, samt att de angäende Wargering?» med Rust-
och Notehällare slutne Concracter, enligt Negerings-
Formens 80 tz, mage i alla afsecndcn i behörig
helgd blifwa hällne, trodde Utskottet sig icke eller nu
wara bcrättigadt, att i någon matto afwika frän Rege-
rings-Formcns bokstafliga innehäll, och kunde såle¬
des pä intet sätt förändra det Utlätande, Utskottet en
gäng tillförene afgifwit, samt Wällofl. Borgare-
374 Den 21 Februarii.
Ständer och Hederwärda Bonde-Ständet gillat och
godkänt. Ilt supra.
Dx xrrotoeollo
Lades pä bordet.
Ständets Ledamöter ätskiljdes kl. 8.
In Lätzm xrotovolli
181» den 21 Februarii-
Klockan ^ ll f. m.
sammanträdde Bonde-Ständet in pleno.
Talmannen anmältes wara hindrad, att pä nä-
gon stund uppkomma, och Riksdagsmannen Eric
Öhman frän Upland intog hans ställe.
Efter förrättad bön, upplästes ett till Högloft.
Ridderskapet och Adelil af Herr Hof-Marskalken
Baron Fock ingifwit och med ätecknadt Commnni-
cationsiillständ ankommit Memorial af denna lydelse:
Säsom Ledanwt af Banco-Utskottet, har jag
wäl i anledning af desi sistlidne Thorsdag till Rik¬
sens Ständer meddelade Utlåtande, rörande full
betalning till Leoeranteurerne, i det hufwudsakliga
conformerat mig med Herr Grefwe Henning Gyllen¬
borg; men tvid sakens närmare öfwerwägande tror
Den 81 Fedruarii.
375
jag mig äga fullkomligt skäl att afglfwa följande
mera bestämda yttrande. Icke utan surprice har
jag funnit, att Stats-lltskottet, som i des; förra Pro¬
ject rörande Leverantenrernes ligviderande föreslagit,
att de borde nöja sig i fem är med blotta räntan,
men i de derefter päföljande 10 arén först fa deras
Capitalfordringar betalte, nn deremot i dep sednare
Betänkande tillstyrkt, att samma fordringar skola af
Banken till fullo ligvideras inom 2:ne ar.
Att Statens fordringsägare förnöjas, är bil¬
ligt och rätt och äfmcn politiskt klokt och nyttigt,
ty Statens Credit för framtiden torde eljest gä för¬
lorad. Men som det enda medel, nian härtill äger
att »vidtaga, pä en annan sida, ej allenast i witz
män undergräfwer den allmänna Crediten dymedelst,
att Banco-sedlarnes warde säsom representativ för¬
ringas, utan ock derigenom tillika en hwar enskild
innehafware af deha sedlar förlorar en betydlig del
af sin egendom, sa synes ock ett sä bcskaffadt medel
icke utan största försigtighet böra anwändas.
Dä oct säledes är gifwit, att Leveranteurer
böra betalas, men att ingen annan utwäg dertill
finnes än medelst biträde frän Banken, sä fordrar
wipcrligen omtankan för Fäderneslandets bästa, att
dä man will afhjelpa enskildas lidande, man icke
tillika förderfwar det allmänna penningewerket.
En medelwäg mäste säledes sökas emellan de
2:ne ytterligheter, att pä ena sidan förnärma Leve-
ranteurerne och den pä deraS förnöjande grundade
Stats-Creditcn, samt pä andra sidan att störa Banco-
Werkets Credit, genom ett allt för stort utgifwande
af deh sedlar inom för kort tid.
Denna medelwäg synes bestä deri: att Leve-
ranteurerne pä 5 ärs tid fä deras fulla betalning.
Det war wipcrligen en tid, i synnerhet da
Statö-Utffottet nyp hade^projcetcrat förenämnde längt
376
Den 21 Febrnarii.
mindre fördelaktiga betalningsterminer, som de be¬
tydligaste Leveranteurer och fordringsägare hos Sta¬
ten skulle ansett sig mycket lvckliga att sa påräkna
full betalning för deras fordringar inom 5 ars tid.
Och jag sinner ej något skäl, hrvarföre man icke
ännu härmed borde sinna sig beläte», i synnerhet
om deha fordringar, förtvandlade i Stats-Obliga-
tioner, auctoriserades såsom valable Hypotheker, lan-
bare i Niks-disconten.
Att äter den utelöpande Banco-Sedelstocken
blir mindre och följakteligen Banco-tverkets Credit
bättre, om Leveranteurcrnes fordringar utbetalas pa
5 är, i stället för ett eller ttvä är, är pätagligt, äf-
weusom Bancosedel-innehaftvares rätt derigenom
mindre lider. Det inkast torde göras: att ju förr
Leverantcurerne fä sin betalning, desto lättare torde
det bliftva för Staten, att en annan gäng i behoftvets
tid sinna Leveranteurers »villighet. Detta är sant;
men dä Levcranteurerue till förra kriget mäste nöja
sig med att fä deras fordringar hos Staten godt-
gjorde pä tio är, sä skall Staten i samma förhällande,
om den nu betalar Leverauteurcrne till sista kriget
pä fem är, kunna päräkna en dubbel tjensttärdighet
till Leveranser tvid näll blisivande behof, och sädaut
torde göra tillfyllest. Härjemte torde fä anmärkas,
att nu »varande fritvillige Leveranteurer, ätininstone
till större delen, haft sig bekant, att förra krigets Le-
veranteurers fordringar »vid krigets slut ej blifwit
betalte pä kortare tid än 10 är, och att säledes de
förstnämnde, ätininstone till större delen, torde haft
den försigtigheten, att »vid deras beting och entre¬
prenader göra ett försigtigt afseende pä cu möje-
lig och kanske pä goda skäl förmodad tidsutdrägt
med betalningen. Leverantcurerne till förra kriget
hade icke sä nära talande exempel för sig och »voro
säledes mera att beklaga. Häraf torde följa, att
Den 21 Februarii.
377
de som gjort store. Leveranser, fast de sett, att förra
Leveranteurcrne ej singö ersättning för deras for¬
dringar förr än inom tio ar, icke knnna anses allt
för mycket lidande, om de nu, helst i Rikets när¬
varande utblottade tillstånd, fa full betalning pä fem
är. Ändteligen synes det icke wara likgiltigt för
Banco-Werket, att pä 5 ar sä utgifwa den Summa,
som enligt Stats-Utskottets sista Project skulle ut-
giswas pä 2:ne är; emedan ingen annan förnuftig
grund, äu fruktan för e» allt för stor Banco-Sedel-
stock, ens kan tänkas till Banco-Utskottets nyst afgifna
afstyrkande pä de» eljest högst billiga proposition:
att Allmänna Magazins-Directionen, som af Staten
äger att fordra öfwer en Million, mätte, i stället
för betalning, erhålla Disconträttighet pä trehundrade
tusende Riksdaler för det icke alldeles onyttiga ända-
mäl, att i goda är skaffa Landtmannen afsättning
och i mistwäxtar förebygga hungersnöd och hälla
utsäde i beredskap ät Landtbrukare.
Stockholm den 20 Fcbruarii 1810.
^.cl. k?ook.
Riksdagsmannen Jonas -Häkansson frän Cal-
mare Län ingas detta
Anförande till Protokollet.
Ehuru afsigten med Enskiftes-Förordningen ivar
god och i längden, likaså otwifwelaktigt, kan medföra
mycken nytta pä wista orter i wärt kära Fädernes¬
land; har likwäl erfarenheten redan wisat, att berörde
Författning förfelat sitt förnämsta ändamål och blott
gynnat den förmögne uppå den fattiges bekostnad.
378
Den 21 Februarii.
Den Jordägare, svin utur Byalag skall flytta
alla siua hus till en. uy tomt, eller der bygga nya;
sorn skall lemna en mindre rymd af god jord emot
cu större wido af sämre; som skall odla denna ägo¬
lott; som saknar ej mindre gödningsämnen än dra¬
gare, och som tillika antingen icke har medel till
alla de kostnader, som till allt detta fordras, eller
sitter i skuld förut: den ainvänder sin möda förgäf-
»ves, och skall nödwändigt sin timmeliga »välfärd
förlora.
Det är endast de wälmäende eller sörmögne
Jordägarne, som kunna draga fördel af Förordnin-
garne och göra utflyttningen utan äswentyr af »väl¬
färden; »nen denne blifwer heldre »vid gamla tom¬
ten med sin förmögenhet, än göra sig omak och kost¬
nad tvid ombyte af boningsplats; och honom tjenar
Författningarne till sörmon; ty för att fa behälla
sin tomt och tlvinga sin fattige granne att utflytta,
behöftver han blott i sin kåltäppa plantera »lägra
trän och kalla den trädgard, eller uppföra ett och
annat nytt hus ä gamla tomten; denna sednare åt¬
gärd nekar den medellöse grannen pä sitt sörriga ställe
gtvarblifwa.
Detta exempel, sorn är mycket öfivadt, wisar
nogsamt, huru fullkomligt Enskiftsstadgan, sadan den
nu är, förfelas, och att näringsfliten, i stället för
att uppmuntras hos mängden, som är den fattigare
Clastcn, förökar detta onda, som i sig sjelft är sivart
och faller dubbelt tungt pä den arbetande hopen i
en tid, da ett olyckligt krig »nedtagit den lilla för¬
mögenhet som har warit.
Den, som äger något i behåll, pastor tillfället,
söker Enskifte och köper sin torftige nästas lilsa hem¬
mansdel för mindre än halftva »värdet, hwaraf följ¬
den blifwer, att den förre ägaren antingen mäste med
hustru och barn öka Tiggarehopen, eller arbeta som
Den 21 Februarii.
379
dagkarl hos den nye Possessionaten; och hwad gagn
denne afsigkoinne jordbrukaren i sadan belägenhet
Staten och det allmänna gör, är lätt att föreställa
sig-
En sädan ty wärre inträffad följd af Enskiftes-
sörordningarne torde förtjena all möjlig uppmärk¬
samhet; och det är i anledning häraf, som jag, i
sammanhang nied hwad rörande detta ämne före¬
kommit, ödmjukast sär föreslå: 1:o att allt hwad
som om Enskifte förordnad! blifwit, till sin kraft
och werkan mä upphöra pä alla de ställen, som
icke grannarnc gemensamt i Byen Enskifte äska,
sa att hwarken mannamon mä äga rum, eller den
obemedlade hemmansbrukaren blifwa för hardt
tryckt; och 2:o att de medel, hwilka Kronan
bestär, som för Skaraborgs Län utgör 6,000
och för Skäne 10,000 R:dr ärligen, emedlertid in¬
dragas till hjelp för det säkert behöfwande Stats-
Werket.
Att detta mitt ödmjuka yttrande commnniceras
Med-Ständen och remitteras till wederbörande Ut¬
skott, anhällcr jag för öfrigt pä det högsta.
stonas Hakansson
frän Calmare Län.
I sammanhang härmed upplästes ett af Riks¬
dagsman Johan Larsson Wiklund ingifwit sä lydande
anförande:
Ehuru Enskiften onekligen äro ganska nyttiga
och borde pä alla orter, sä widt möjligt är, werk-
ställas, kan jag likwäl icke bifalla Högloft. Stats-Ut-
skottets tillstyrkande, att de till Enskiftens befrämjande
för Skäne och Skaraborgs Län uppförde och anslagne
medel till nästa Riksdag mä fortfara — och denna
öfwertygelie är af den anledning, att om Statens
tillgängar, emot förmodan, medgifwer något under¬
380
Den 21 Februarii.
stöd, torde nya odlingar af kärr, mostar och olän-
diga trakter, likasäwäl vin icke snarare och nied mera
skäl än Enskiften böra ihägkommas; men da det
förra, ehurn ganska ofta i behof, likwäl utan under¬
stöd mast bära sig fjelsi, torde ock samma förhållande
kunna wara med de sednare; åtminstone känner jag
inga skäl, hwarföre de ofwannämnde ensamt framför
andra orter böra äga något företräde.
siolr. Iarsson ^Viklund.
Johannes Bergström frän Skaraborgs Län ytt-
oade: att Allmogen L hans ort fatt widkännas mycken
olägenhet af Enskiften, sa wida det kan tagas för
alldeles giswet, att den förmögne, som har styrka
att inköpa den fattiges Egendom, alltid drager fördel
af Enskistcns sökande, uttränger sin medellöse granne,
hwilken mister sin odlade jord, och således bringar
denne i nöd och elände; hwilkct mänga Ständcts
Ledamöter i afseende pa deras orter äfwen besannade.
Pa framstäld proposition i enlighet med fleres
anhållan, beslöt derefter Bonde-Ständet, att de nu
ingifna Memorial skulle remitteras till Allmänna
Beswärs- och Occonomie-Utskottet, med anmodan,
att såsom en sak af den största wigt för Landets Jnne-
wanare, i anledning sa wäl af denna som Bonde-
Ständets förra remist, skyndsammast inkomma med
Betänkande i detta ämne.
Bonde-Standcts Allmänna Beswär till Kongl.
Majit, om Enskiftes-Förordningens inställande, juste¬
rades och godkändes.
Den 21 Februarii. 381
Anders Olofsson frän Elfsborgs Län inlemnade
ett sä lydande -
Word saint Memorial.
Wid läsning af det förslag till ny Kyrkohand¬
bok, som Kongl. Maj:t Nädigst lemnat till Riksens
Ständers pröfning, »oar det isynnerhet en omständig¬
het, som jag anser mig icke kunna undgå att märka,
och denna anmärkning fär jag nu äran hemställa
till Högloft. Utskottets upplysta bedömande.
Det är föreslaget, att ett slags rättighet skall
fä äga rum i fräga om hwilket handbokssormulair,
det gamla eller det nya, som »vill nyttjas tvid barn¬
dop och andre tillfällen. — Nog inser jag grunden
härtill *»vara Kongl. Majrts Nådiga och pris-
»värda omsorg, att lata htvar och cn af deh under¬
såtare fä ostörd bibehälla samwetsöfwertygelsen,
grundad pä de Religionsbegrepp, som genom upp-
fostringen bliftvit honom bibringade, och en sädan öm
omtanka sörtjenar hwarje undersätes yttersta un-
derdänigste »vördnad och erkänsla; men jag frugtar,
att om en sä beskaffad frihet fär äga rum, och al-
drahelst om, i följd af den, inträffar att uti kyr-
korne eller pä andra allmänna ställen till exempel
ett barn döpes efter gamla och ett annat efter den
nya handboken, sä skall möjligen häraf hos menige
man kunna uppstä anledningar till mindre rediga
begrepp om dylika wigtiga förrättningar, och kanske
deha begrepp »'kulle kunna urarta till rubbning as
stödet för deras tro i andra fall och pä detta sätt
till förargelse i Församlingarne. Man känner
npplysmngsgraden hos största delen af tvära med-
bröder. I allmänhet är lrosöfwertygclsen enfaldig
och snart sagt endast bvgd pä förtroendet för lära¬
ren. Osta saknar den fastheten, »'om bliftver en
382
Den 21 Februarii.
följd af tankcförmagans utweckling och rätta an-
mändande. .
Jag magar af detza fkäl ödmjukligen hemställa,
om icke den föreslagna walsriheten åtminstone icke
»vid offentliga tillfällen ina äga rum, i händelse den
nya Kyrkohandboken antages, och detta anhäller jag
mördsainmeligen matte i Protokollet till min säkerhet
införas.
Austers Oloson
i Elfsborgs Län.
Begärtes pa bordet.
Secreteraren uppläste följande: «
Riksens Högloft. Ständers Bemillnings
samt Allmänna Besmärs- och Oeconomie-
Utskvtts Betänkande, angående Postinrätt¬
ningen i Riket.
Wid den öfwerläggning, som i detta ämne hos
Utskotten uppstått, i anledning af följande fran Rik¬
sens Högloft. Ständer till Utskottens handläggning
öfmerlemnade handlingar, nemligen: 1:v Protocolls-
Utdrag frän det Hedertvärda Bonde-Ständet och Hög-
mördiga Preste-Standet af den 21 och 29 Augusti
sistledit ar, och 2:o Wällofl. Borgare-Ständets ke¬
mister under den 5 September, den 12 Oktober
och den 16 December 1809 af Herr Bruks-Patron
Ebersteins sanit Herrar Borgmästare Holms och
Gezelii Memorialcr, har det marit Utskottens sorg-
fälliga bemödande, att noga öfmerwäga de anmärk¬
ningar, som deruti emot Postmäsendets närwarande
Den 21 Februarii.
383
skick äro gjorde, samt de förslag till förbättringar i
ett eller annat afseende, hwilka blifwit afgifne.
Med en fullkomlig öfwertygelse om ämnets
wigt, om detz afgjorda inflytelse pä allmän ordning
och enskilt säkerhet, med en pä erfarenheten grundad
kännedom onr de brister, som ännu ätfölja Inrätt¬
ningen, hafwa Utskotten icke kunnat undgå att finna
behofwct af sädane stadganden, som till afhjelpande
af desse brister och tvinnande af Inrättningens all¬
mänt gagnande ändamäl äro bäst ledande.
Utskotten hafwa först titt granskning företagit
den genom Hederwärda Bonde-Ständets och Hög-
wördige Preste-Ständets särskilta Protoeolls-Utdrag
till Allmänna Bcswärs-oeb Occonomie-Utskottets Åt¬
gärd öfwerlemnade fräga, om icke nägon annan an¬
stalt till Postföringens besörjande, än den som för
närwarande finnes, antingen genom entreprenad eller
annorledes borde widtagas, hwarigenom denna In¬
rättning, förutan Statens eller enskiltas betungande,
kunde bära ng sjelf, och de hemman, hwilka härtill
nu äro anslagne, till det allmännas betydliga winst,
i stället blifva älagde de skyldigheter, sorn Hemman
i allmänhet ätfölja. Med anledning af detta förslag,
hwarö »verkställighet Utskotten skulle önska, samt hwad
i Herr Brnks-Patron Ebersteins Memorial, hivil-
ket Utskotten härwid fä äberopa, finnes projecteradt,
anse sig Utskotten böra tillstyrka, att hos Kongl.
Maj:t i nnderdänighet mätte hemställas, om icke, i
likhet med hwad Herr Eberstein anfört, och pä de
skäl han derföre uppgifvit, försök kunde pä nägra
ställen göras att »verkställa postföringen med sä kalla¬
de postwagnar, htvarä 2 L 3 Resande jemwäl fort-
skaffadeS; och om denna Inrättning för ändamälct
finnes lämpelig, kunde densamma sedermera i allmän¬
het blifva pä samina sätt bcsörjd. Enär likwäl post¬
föringen, äfwen om detta förslag blefwe satt i werk-
384
Den 21 Februarii.
fjällighet, torde komma att längre tid bibehällas i
det skick den nu är, har hos Utskotten, till följe af
derom gjorde yttranden, i öfwerwägande konimit, om
icke med billighet och en jemnt delad rättwlsa det
more förenligt, att dä lega» för Gästgifware- och
Kronoskjuts uu mera blifwit förhöjd, betalningen för
Postföringen jemwäl borde ökas; och Utskotten
hafwa i anseende till tidernas förändrade skick, se¬
dan förra Taxa» utfärdades, ock med anledning af
de olägenheter, som åtfölja Skjutsningsbeswäret,
trott sig böra tillstyrka detta. Härwid har wäl fraga
uppstått, huruwida alla Posthemmans Innehafware
borde njuta cu lika förhöjning, dä en del af be¬
rörde Hemman är bcswärad med Rotering, Gästgif-
warestjuts m. m., hwarisrän andre äter äro befriade.
Men dä, enligt Kongl. Majus Nädiga Kungörelse
af den 19 Augusti 1801, de Posthemman, hwilka
»yhnämnde onera utgöra, äga förmäner, swarande
emot deras större skyldigheter, framför de öfrige,
finna Utskotten, det nägon annan skilnad i Postskjuts-
legans tillökning icke kan göras, än i lika förhällande
till hwad nämnde Förordning stadgar. Och fä Ut¬
skotten föreslä, det denna lega för ordinarie och sido-
posten mä blifwa dubbel emot hwad, enligt ofwan
äberopade Kongl. Kungörelse, nu för Postföringen
är bestämdt, och att skjutsen af Extra Poster öfwer
allt bör betalas lika med hwad för Kronoskjuts är
saststäldt, äfwen svin att denna skjutslega erlägges
för sä mänga hästar, som Postillonen, efter wägla-
gets och andre omständigheters föranledande, behöf-
wer. Utskotten anse likwäl det wara rättwist, att i
den Taxa, som härom komme att utfärdas, wid denna
föreslagna tillökning borde fästas det »vilkor för
Postförare, att de opäminte skola fullgöra hivad dem
i och för Postföringen antingen redan äligger eller
framdeles kan blifwa anbcfaldt, samt »villigt ätaga
Den 21 Februarii.
385
sig, att utan förstärkning fran andra än de till Post-
Jnrättningen förut anslagne Hemman, oftare än
hittills forsla Posten, sa framt tvid derom skeende
undersökning behoftvet eller beqtvämligheten sädant
fordrar, och Kongl. Maj:t i följe deras finner för
godt, det samma påbjuda. Härigenom förmoda Ut¬
skotten, att den minskning af ungefär 13,000 N:dr
i Statens inkomster, som genom den föreslagne för¬
höjningen i Postlegan uppkommer, i det närmaste
bör kunna ersättas, utan att den redan nog högt
uppsatte Postporto för bref behöfwer ökas.
Dernäst och i sammanhang härnicd hafwa Ut¬
skotten till pröfning upptagit Herr Borgmästaren
Holms Memorial och Lcrwid iagttagit samma ordning
för sina yttranden öfwer de deruti upptagne ämnen,
forn i Memorialet punctwis sinnes wara följd. Be¬
träffande således 1, 2 ock 3 punctcrne, angående
Postförares answar, Post-Rätternes afskaffande och
Postförwaltares tilltal för fel i tjensten, anse
Utskotten desamma innefatta ämnen, hwilka ligga
utom kretsen af desie Utstötts arbetsomfattning.
Hwad sedan, angar den af Herr Borgmästaren
Holm uti 4 moni. gjorde hemställan, om icke Post-
förwaltare hädanefter mage ställas under Landshöf-
dingarnes spcciela tillsyn, med rätt och skyldighet
för de sednare, att utlaka sig öfwer de förslag, som
till Postförwaltaresysiiors besättande böra afgifwas,
finna Utskotten sig dertill icke kunna tillstyrka bifall,
enär dels det af Kongl. Majit ät desi Cantzli-Sty-
relse och Öfwer-Post-Direction i Räder uppdragne
inseende och uppsigt öfwer desie Embets- och Tjenstemän
derigenom wore förnärmad, och någon enskild eller
allmän klagan ännu icke försports öfwer uteblifwen
laga åtgärd i de sall, da desie Werk derom bliswit
anlitade, dels Landshöfdingarnes Embetsgöromäl re-
BondestLndets Prot. 1810. Del. VIII. 25
386
Den 21 Februarii.
dan ära sa mängsaldige, att utsträckningen deras till
andra ämnen, än som förut tillhört deras befattning,
skulle förorsaka binder och uppehåll i de allmänna
ärendernes uödmändiga och oasbrutna gäng.
Widkommande 5, 6 och 7 puncterne, anse
Ulskotten det böra pä Postförwaltarens eget godt¬
finnande ankomma, hurmvida han, som för uppbörden
as Postmedle» är Kongl. Majit och Kronan answa-
rig, mä hälla Posträkning med den eller dem, som
detsamma begära, och att följakteligeu hans arsmode
för detta beswär icke lämpeligen kan af Utskotten till
iviht belopp bestämmas, utan bör bero as de särskildta
öfwerenskommelser och beting, han derom kan träffa
med en hwar, som as en sadan förmän will sig be¬
gagna. Deremot och med anledning af Kongl.
Cantzli-Cvllegii Kungörelse as den 6 Maji >795,
angående afgiften tor recommenderade bref, sa Ut¬
skotten hemställa, om icke hos Kongl. Majit i under-
däuighet kunde förestäs, att en Postiörwaltare ej
mä fordra eller äga rättighet att uppbära högre be¬
talning än syra skillingar för demis öfwer ett af-
gäende recommcnderadt bref och dubbelt eller ätta
skillingar, dä bewiset tillika specifikt upptager hwad i
ett sädant bref medföljer; för ankommande recommen-
deradt bref twä skillingar och för emottagandet af ett
till Post-Contoiret directe inlemnadt privat sä kalladt
lösbref, som ej sär wäga öfwer 48 lod, en skilling;
äfwensom att det bör wara Pvstförwaltarcns vwilkor-
liga skvldighet, att utan särskild wedergällning fort¬
ställa Embets- och Tjenfteniäns samt Publjgue Werks
lösbref i Embetsärender. I sräga om Postsörwal-
tarens arfwode för de till deh Pvst-Cvntoir adresierade
allmänna Tidningar, tro Utskotten sig böra tillstyrka,
att en wist Taxa mä utsattas as 24 sk. ärligen för
hwarje sädant blad, hwarmed, i anseende till mäng¬
den deraf och sitt ringa beswär derwid, en Postför-
Den 21 Februarii.
387
waltare bör sinna sig belåten, i synnerhet om, enligt
hwad Utskotten äfwen fa föreslå, Postfrihet hädan¬
efter tillätes ef allenast för Post- och Inrikes Tid¬
ningar, såsom hittills warit wanligt, utan äfwen för
andra Dagblad, sorn nu eller framdeles med weder-
börligt tillstånd utgifwas, och som af Kongl. Cantzli-
Styrelsen, hwilkcn detta borde tillhöra, pröfwas wara
af den beskaffenhet, att de leda till det med Tryckfri¬
heten äsyftade ändamål: Litteraturens tillwärt och
allmänna upplysningens befordran.
Dä Utskotten widare tagit under öswerläggniiig
de delar as 8, 9 och 10 pnncterne, som egcnteligen
röra Posterncs gäng, Postförwaltarens förhällande
i sin tjensteutöfning och tiden, dä en Postforwaltare
bör emottaga ock utleverera Bref samt hafwa Post-
Chartorne i Förstugan uppspikade, tvid hwilken
sednare omständighet Utskotten likwäl ej kunna undgä
anmärka, att den föreslagne tid af 14 dagar,
hwarunder Chartorne, efter Postcrneö ankomst, skulle
finnas i Förstugan till allmänt äskädande, synes
utsträckt utökwer den, sou, behof och en wist ord¬
ning oundwikeligen fordra, hafwa Utskotten deraf
funnit anledning tillstyrka, att Riksens Högloft.
Ständer wille hos Kongl. Maj:t göra en under-
dänig framställning om angelägenheten deraf, att, sedan
wederbörandc och deribland sä wäl Postförarnc som
de Handlande ock Soeieteter, hwilka hafwa widlyf-
tige affairer och en > inän deraf betydlig Brefwex-
ling, blifwit hörde, alla sädana anstalter, som ige¬
nom Postinrättningens metwerkande till en lättare
ock ökad communieation emellan Rikets särskildta
Provincer och större Handelsstäder kunna gifwa
lif och stinka ät Handel och rörelse och derföre pröf-
was nyttige, warda widtagne, samt de hinder, som
derwid i wägen ligga, kraftigt undanröjde. Harwid
torde Utskotten fä anföra nägra omständigheter, som
388
Den 21 Februarii.
»vid en skeende reglering af deste ämnen, ester Utskot¬
tens kanka, i synnerhet böra komma i bctragtande,
nemligen:
1:o. Atk alla nn gällande, Posttväsendet rö¬
rande Författningar warda, efter undergången noga
granskning, sammandragne i en enda Förordning och
sedermera Allmänheten till åtlydnad och efterrättelse
kungjorde.
2:o. Att Postsörwaltarne borde äläggas alla
Söknedagar till Posttimmans flut klockan 7 om aft-
narne utlemna efter Post-Chartorne ankomne Brest
3:o. Att Postföringen i allmänhet, men i syn¬
nerhet till befordrande af en snar och jemn communi-
cation emellan Rikets större Handelsstäder, mätte
med mera sknndsamhet än nu sker »verkställas.
4:o. Att de mistbruk, som nu icke sällan ut-
öswas med Extra Posters afsändante, mätte, till
Postförarnes lindring, »varda hämmade.
5:o. Att da Postens ankomst är till tiden osäker,
Post-Bonde icke heller mä kunna äläggas, att ute
»vid Landswägen, om hans Postgärd är derifrän
något aflägse, hälla hästar i beredskap, utan bör
Postillonen alltid färdas åtminstone sä nära fram, att
med bläsningcn i Posthornet dest ankomst tydcligen
inä tillkännagifwas.
Utskotten hafiva icke funnit lämpeligt, att, en¬
ligt htvad Herr Borgmästaren Holm i 11 puncten
yrkat, tillstyrka, det Postförwciltare matte skiljas
frän den uppsigt öfwer Posthästar och Postförares
körredskap, dem hittills alegat, heldst de i Utskottens
tanka ärv bäst i tillfälle, att tvid anställande visita-
tioner rätta eller till ätal anmäla de oordningar
elter brister, som derunder kunna upptäckas. För
öfrigt hafiva Utskotten icke ansett sig kunna sträcka
Den 21 Februarii.
389
sitt utlåtande till den af Herr Borgmästaren Holm
yrkade ansivarighet för Postförwaltare, i händelse de
beträdas, att hasina öppnat andras bref eller för öfrigt
begätt tjenstefel.
Sluteligen och i anledning af Herr Borgmästa¬
ren Gezelii Memorial, rörande yrkad Fribrefs-rättig-
het för Städernes Magistrater för alla sädane Bref
och Handlingar, svin i Embetsärender derifrån af-
sändas, sä Utskotten tillstyrka, det Magistraterne, ivid
remitterande sä ivät af Kronans uppbörd som
dithörande Verifikationer och öfrige Handlingar, ine»
icke uti andre angelägenheter, än dem htnarom förut
är stadgadt, mage Postfrihet åtnjuta.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning »vördsammeligen ösiverlemnaS.
Stockholm den 18 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapcts och Adelns Ledamöters
»vägnar
ckanosi Ds la Oaräis. ckok. O. Oxenstjerna.
Pä Höglvördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
l^ieolaus Oaräell. ^ol». 0. Hult.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
»vägnar
^.nä. Dreäin. 6. ck. Keliöntierr.
Pä Hederivärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ckoli. NaAn. 'VLessinA. D. Ilriesson
390
Den 21 Februarii.
Hartvid ingas Riksdagsmannen Dawid Ras¬
musson fran Malmöhus Län detta
Anförande till Protokollet.
Af erfarenhet i min ort känner jag, att ingen
post-hemmansägare der skulle, i stället för postförseln,
»vilja ataga sig det skjntsningsbeswär och öfriga
skvldiaheter, hwilka andra hemman widläda. Twert-
vm eftersiräfwar man allmänt att blifwa indeld till
postföring, och blotta befrielsen ifrån Neserve- och
Hällskjuts-beswärct anses fullkomligen stvara emot
nämnde onus. Jag kan derföre icke annat än re¬
servera mig frän det af Högloft. Utskotten gjorda
förslag, att postlegan skulle till dubbelt belopp ökas,
helft som Let icke är längesedan den blifwit upphöjd,
och betydliga andra förmåner dessutom äro tillagda
postförare.
För öfrigt och som det ofta händer, att bland
de till Reserveskjuts ivid Gästgiflvcricrne anslagna
hemman indelas wisse, allt efter som ägarne deraf
kunna med wederbörande öfwerenskomma, till post¬
förare, hwarigenom de undslippa Reserve-skjutsen,
men de öfrige deremot fä en ökad tunga i detta beswär,
sa önskade jag, det mine Hederwärda Med-Bröder
wille instämma uti den underdåniga anhållan hos
Kongl. Maj:t, att »vid Postwerket reglering och
öfwerseende det stadgande äfwen mätte widtagas,
att inga hemman as dem, som blifwir till Reservc-
skjuts wid Gästgifwerierne anslagna, mäge fä tagas
derifrän och indelas till postföring, samt att pä de
ställen, der sädant skedt till Neservcskjuts-skyldiges
känbara lidande, »vederbörlig rättelse härutinnan mä
widtagas.
Stockholm den 20 Februarii 1810.
Daviä Uasnausson.
Handlingarne lades pä bordet.
De» 21 Februari».
391
Sedan Talmannen uppkommit och emottagit
klubban, företogs till afgörande Högloft. Stats-Uk-
skottcts nti Mernorial den 7 innewarande manad
afgisne utlåtande i anledning af gjorda anmärknin¬
gar »vid Bilagan Litt. G. till Utskottets Betän¬
kande om Statsregleringen, innefattande Clcrecie-,
Hospitals--, Akademie-, Gymnasie- samt Scholee-Sta-
terne, och godkänd Bonde-Ständet, va Talcman-
nens deroin gjorda proposition, h»vad Utskottet i
dcsia ämnen yttrat och tillstyrkt.
Till ytterligare granskning upptogs Stats-Ut-
skottets den 14 innetvarande »nänad pä bordet lagda
Memorial af den 7 dennes, meddeldt i anledning af
förekomna anmärkningar »vid Utskottets uti Bilagan
Litt. D. till Betänkandet om Stats-regleringen af-
gifne utlåtande angående Civil-Staterne; och ytt¬
rade Anders Olsson frän Elfsborgs Län, att fastän
de allmänna skogarne uti hans hemort nu mera
blifwit enskildta persouers egendomar, sä att Jägeri¬
betjening der kan umbäras, sä äro dylike Tjenste¬
män ännu bibehallne, hwarföre han, under Åbero¬
pande af Ständets förut yttrade allmänna önskan
L detta afseende, yrkar att någre medel till Jägeri-
Staten ej »nätte ansiäs.
Häruti instämde Daniel Andersson frän Upland
och flere bland Ständets Ledamöter.
Eric Andersson frän Smartfjö Län bestridde,
att nägre medel mä anordnas till Lagmans-Rättcr-
nes underhäll, helst efter hans tanka dcsie Domsto¬
lar kunna indragas, hivaremot Pehr Oxelberg frän
Carlskoga och ätskillige andre Ledamöter ansägo ett
sädant yrkande »vara olämpligt, helst Lagmans-Rät-
terne för de fleste, i synnerhet Norra, Provincerne
392
Den 21 Februarii.
skola wara alldeles oumbärlige, och deras upphäf-
wande, utom den olägenhet som Rättsökande derige¬
nom tillskyndades, skulle föranleda till förstärkning
af Ledamöternes antal i Hof-Rätterne och till för¬
ändring af Nättegängs-Ordningen, hwilket i afseende
pa kostnaden »vida öfwerstege den obetydliga winst.
Staten i framtiden kunde genom Lagmans-lönernes
indragning erhålla.
Deremot anförde Pehr Oxelberg och flere med
honom, att ehuru regleringen af Civil-Staterne
nu torde komma att fastställas, bör sädant lik-
wäl icke anses hinderligt för den Committse, om
hwars tillförordnande Riksens Högloft. Ständer förut
under Riksmötet beslutat, att föreslå alla sä beskaf¬
fade indragningar i berörde Stater, hwilka möjli¬
gen kunna werkställas.
Talmannen gjorde i anledning af denna öfwer-
läggning följande proposition: Bifaller Bonde-Stän-
det, hwad Stats-Utskottet sig utlåtit rörande den del
af Ståts-regleringen, som innefattar utlåtande om
Civil-Staterne, med förbehåll, att den Committee, som
kommer att sättas till förestående af lämpliga
indragningar, mä wara oförhindrad att äfwen an¬
gående »yhnämnde Stater till förman för Stats-
Werket widtaga deri ätgärd som wcderbör, samt att
Jägeri-Staten, om dehe Embcts- och Tjenstemän
under Riksrätt indragas, bör förswinna, sä att äf¬
wen de i detta afseende föreslagna Löner besparas,
sä fort möjligen ste kan? Denna proposition beswa-
rades med enhälligt Ja; och skulle de öfrige Riks-
Ständen om beslutet wederbörligen underrättas.
FranBorgare-Stäudet ankommo följande treune
Protocolls-Utdrag för den 20 Februarii 1810:
Den 21 Februarii. 383
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Standcts Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Med Höglofl. Ridderfkapet och Adeln
förenade sig Borgare-S landet uti det beslut, att, i
anledning af htvad Högwördkga Prefle-Standet i
Protocolls-Utdrag den 3 nästledne Januarii anfört.
Riksens Höglofl. Ständers Expeditions-Utskott skulle
anniodas att författa en ny Expedition, angående
de af Niks-Ständcn under denna Riksdag gjorda
Concessioner i deras Privilegier; hivarom de Re-
jpective Med-Standen skulle tvördsamt och wänligeir
underrättas. I7t 8up>rn.
Hx protooollo
Utdrag as Protokollet, hållet uti Borgare -
Stäudets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Biföll Borgare-Ständet, htvad Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott, i Memorial af
den 17 dennes, anfört och föreslagit, angående för-
tvaltningen och antvändandet af Ädelfors Guldtverk
med deh tillhörigheter; hwarom de Respective Med-
Ständen tvördsamt och tvänligen flulle underrättas.
Il t 8u^>ru.
vx piotocotlo
«7. II.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Beflöt Borgare-Ständet, att de Le¬
394
Den 21 Februarii.
damöter af detta Ständ, hwilka skola utwäljas till
förstärkning af Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskott wid afgörandet af fragan vin Stuteriet a
Flyinge och Dahlby Kungsgärdar, äfwen kouuno
att i enahanda egenskap utgöra wälbemälte Utskotts
Ledamöter uti alla sadana frågor, som enligt 69
Z af Regeriugs-Formen kunna till slutligt afgörande
af Stats-Utskottct med den i berörde § stadgade till¬
ökning hädanefter blifwa frän Niks-Sränden öfwer-
leiimade; hwarom de Respcctive Med-Ständen wörd-
samt och wänligen skulle underrättas. IIt supru.
Hx protoooN»
//. /tstsnso».
I anledning af detta sednare Protocolls-Utdrag
wäcktes nu den fräga, om ej Bonde-Ständet, lika
med hwad Wällofl. Borgare-Standet beftutit, kunne
lämpeligt, att utse trenne Reserve-Ledamöter till bi¬
träde uti Stats-Utskottet, i händelse nägvn af de till
Utskottets förstärkning för ärcndernes afgörande efter
Regerings-Formens 69 8 walde personer wörö hin¬
drade frän deltagande i Utskottets arbete.
Härwid vttrade Pehr Oxelberg frän Carlskoga,
att han wäl fann ett sädant utnämnande tjenligt
till förekommande af uppskof wid malens behand¬
ling, men som han blifwir underrättad, att Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högwördiga Preste-
Ständet och Wällofl. Borgare-Ständet icke genom
Electorer utan i plena walt Ledamöterne till Stats¬
utskottets förstärkning, hwilket walsätt Oxelberg äf¬
wen ansäg wara enligt med Grundlagens föreskrift;
sä wille han nu hemställa, huruwida det ar Bonde-
Stäudets Elecrorer skedde utnämnande bör wara gäl¬
lande, eller om ej Ständet finner lämpligast att lika
med de öfrige Riks-Ständen uti plena wälja detze Le¬
damöter.
Den 21 Februarii.
395
Denna hemställning gillades af flere, bland
hwilka Anders Sandsten frän Jönköpings Län och
Anders Joachimsson frän Östergöthland sig med
Oxelberg uttryckligen förenade.
Secreterare» anmärkte, att walet genom Elec-
torer warit en följd af Ståndets eget beslut, som
alldeles icke strider emot Grundlagens föreskrift, och
att han i öfrigt icke känner någon oordentlighet
wara wid walet begången.
Härwid förföll nu Oxelbergs motion, och pä
proposition af Talmannen beslöt Bonde-Ständer att
wälja trennc ai dest medlemmar till biträde uti Stats¬
utskottet, när någon bland de till Utskottets för¬
stärkning förut utsedde 21 Ledamöter kan wara hin¬
drad att sammankomsten bewista; hwarefter Ståndet
pä Project af Talmannen utan omröstning i före¬
nämnde afseende utnämnde först Riksdagsmännen
Anders Sandsten, Anders Joachimsson och Pehr
Oxelberg, men hwilka 2:ne förstnämnde detta för¬
troende sig afsade, och sedermera jemte Oxelberg
Riksdagsmännen Eric Andersson frän Swartsjö
Län och Anders Jönsson frän Bohus Län; hwarom
behörigt Protocolls-Utdrag skulle utfärdas.
StatS-Utskottets förlidne gärdag pä bordet lagda
Betänkande, rörande Ädelfors; Guldwerk, föredrogs
i denna ordning; hwarefter Bonde-Ständet pä Tal¬
mannens proposition samma Betänkande biföll, med
det tillägg i anledning af flere Ledamöters yrkande,
att wid den uuderdäniga anmälan hos Kongl. Maj:t,
som rörande möjligheten af werkets nedläggande
kommer att göras, jemwäl mä i underdänighet hem¬
ställas, om icke frägan, huruwida Arrende-Contrac-
396
Den 21 Februarii.
tet är förwerkadt, ma, efter föregången undersökning,
skyndsamligen afgöras.
Pä manligt sätt emottagen, inträdde en Depu¬
tation frän Högloft. Ridderskapet och Adeln, anförd
af Herr Capitaine-Lieutenantcn m. m. Grefwe I
De la Gardie, som, med framförande af Ridder-
skapets och Adelns hälsning, anmälte det beslut,
hwilket innefattas i följande nu aflemnade Proto-
colls-Utdrag för den 20 och 21 Februarii 1810 om
Benädnings-Staten:
Utdragas Protocollerne, hällne i Högloft. Nid-
dcrskapets och Adelns Plena den 20 och 21
Februarii 1810.
S. D. Företogs till afgörande Stats-Utskot-
tets den 14 dennes pä bordet lagda Memorial as
den 11 nästföregäende, innefattande utlätande öfwer
gjorde anmärkningar wid Allmänna Jndragnings-
Staten, utgörande Bilagan Litt. L. till Utskottets
Betänkande angäende Statsregleringen; och beslöt
Högloft. Ridderskapet och Adeln, att lemna sitt bi¬
fall till hwad Utskottet, rörande de under Numrerne
1, 2, 3, 4 och 6 upptagna vuncter, tillstyrkt, med
den enda förändring i Uste puncten, att i ställetför
orden "njuter Lön" mätte sättas "njuter ordinarie eller
extra lön"; men hwad den örte puncten beträffade,
ansägs densamma böra för tydlighetens skull pä föl¬
jande sätt redigeras:" att dä ordet Benädnings-Stat
utmärker Torftighet, böra nu och allt framgent alla
Enkor och barn af känd förmögenhet eller förmåga
att sjelfwe stg underhälla uteslutas frän pension, och
pröfningen häraf ät Konungen i underdänighet öf-
Den 21 Februarii.
397
wcrlemnaS"; börandes för öfrigt, enligt Ridderska-
pets och Adelns tanka, werkan af dessa således god¬
kända grunder taga sin början med andra quartalet
af innewarande är; hwarom de öfrige Respective
Ständen skulle genom Utdrag af Protokollet man¬
ligen underrättas. Ilt 8u^rn.
Lx protoeoNo
^l. 6^.
Deputation beswarades och afträdde.
Talmannen föredrog derefter Stats-Utstottets
den 11 innewarande manad afgifna och den 14 dennes
pä bordet lagda Utlåtande öfwer de anmärkningar, som
blifwit gjorde widBilagan Litt. L. till Utskottets om
Statsregleringen afgisne Betänkande, hwilken Bilaga
innefattar Allmänna Jndragnings-Staten; och be¬
stöt Bonde-Ständet, efter gjord proposition, pä ena¬
handa sätt och med lika wilkor, som Högloft. Rid-
derskapet och Adeln, enligt ofwanstäende Protoeolls-
Utdrag, denna fräga afgjort. Utskottets Betänkande
godkänna.
Bonde-Ständet företog till granskning Stats¬
utskottets den 16 innewarande mänad afgifne, sist-
ledne gärdag pä bordet lagde Utlätande öfwer de
anmärkningar, som blifwit gjorde wid Utskottets
Betänkande, rörande Sala Grufwa, dess närwarande
beskaffenhet och möjligheten af en ny reglering.
Ett frän Borgare-Ständet i ämnet ankommet
Protocolls-Utdrag upplästes sä lydande:
398
Den 2l Februoni.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Efter uppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts förnyade Utlåtande as den
16 i denna manad, angående Sala Gruftva, dest
närwarande beskaffenhet och möjligheten af c» ny reg¬
lering, bicf, efter den af Utskottets i detta Utlåtande
afgifna förklaring och nied derutinnan föreslagna
rättelser, dest förra Betänkande af den 22 sistlidne
December as Borgare-Standct gilladt; hwilket wörd-
samt och ivänligen skulle de Respective Med-Ständen
tillkännagifwas. Ilt supra.
Lx protocollo
// Benson.
Pä Talmannens proposition beslöt Bonde-Stän-
det, att lika med Ätlällofl. Borgarc-Ständet bifalla
Utskottets Betänkande, med de rättelser, sorn i sed¬
nare Memorialet innefattas, och med tillägg att, dä
hos Kongl. Maj:t Riksens Ständer i nnderdänig-
het anhalla om den föreslagna undersökningen till
utrönande af Werkets beskaffenhet, nnderdänig anmä¬
lan tillika mä göras om behofmet af samma un¬
dersöknings skyndsamma »verkställande.
Till behörig granskning företogs Stats-Utskot-
tets den 17 innewarande niänad afgifna och sistlidne
gärdag pä bordet lagda Betänkande, angäende Brand-
försakrings-Directionens skyldighet, att till egen
disposition ätcrlyfta de i Riksgälds-Contoiret inne-
stäende Brandförsakringsmcdel, med ivilkor att ränta
derföre af Riksgälds-Contoiret icke godtgöres längre
Den 21 Febniarii. 399
än till den sista Oktober 1800; och blefuppa gjord
proposition samina Betänkande af Bonde-Ständer
bifallet.
Talmannen föredrog Allmänna Beslvärs- och
Oeeonomic-Utstottets förlcdne gårdag pä bordet lagda
Betänkande, angäende nödiga anstalters »vidtagande
till förekommande af de olägenheter. Allmänheten »nast
»vidkännas af ntslitne och obrukbare Bancosedlars
cirkulation samt af bristande tillgäng pä Koppar¬
skiljemynt.
' Ständet gillade detta Betänkande med den enda
rättelse, att den föreslagna assändningen af Koppar-
skiljemynt icke oivilkocligen bör ste sjöledes, »tan
pä det sätt, svin kan pröstvas lämpligast, sa att
penningarne säkert inäga till bestämd ort framkomma.
Allmänna Bestvärs-och Oeeonvinie-Utstvttets den
16 innetvarande mänad afgifna, sistledne gårdag pä bor¬
det lagda Betänkande, innefattande pröfning af ett
inkommet förslag att nppdriftva Jordbruket, Boskaps¬
skötseln, Handeln och Fiskericrne ä Gottland, före¬
drogs nu lill afgörande och blef pä derom gjord
proposition af Bonde-Ständet gilladt.
Till slutligt afgörande företogs Allmänna Be¬
swärs- och Oeconomie-Utskottets den 30 sistlidne
Januarii afgifna Betänkande, angående Sillfisket i
Bohus Läns Skärgård; och gillade Bonde-Ständet
detta Betänkande med den rättelse i 5 puncten, att
400
Den 21 Februarii.
tiden, htvarförinnan Sillgrumset bör utur Sjödam-
,liarne wara afhämtadt och bortfördt, bör i stället
för dell 1 Junti bestämmas till medlet af Maji
manad hwarje är.
Efter skedd föredragning och gjord proposition,
biföll Bondc-Ständet, hwad Stats-Utskottet, uti Me¬
morial den 15 innewarande manad, anfört i afse¬
ende pä de anmärkningar, som i Niks-Ständen blif-
wit gjorda emot Bilagan Litt. F. till Utskottets
Betänkande angående Statsregleringen, innefattande
Militaire Staterne till Sjös; hwarom de öfrige
Riks-Ständen behörigen underrättas skulle.
Wid företagande af Stats-Utskottets förledne
gärdag pä bordet lagda Memorial, angäende stiiks-
Ständeiis gjorda anmärkningar mot Urskottets Be¬
tänkande om Statsregleringen och den derwid fo¬
gade Bilaga Litt. H., innefattande Allmänna Utgifts-
Statcn, anförde Riksdagsmannen Daniel Anders¬
son frän Uppland, hurusom han ej finner det le¬
dande till allmän fördel, att Statswerket ärligen
belastas med utgift af 16,000 R:dr till Euskiftens
befordrande uti Skäne och Skaraborgs Län; när
andre orter i Riket icke fä »ägon sädan förmon be¬
gagna, och Bonde-Stälidet en gäng beslutit, att yrka
Enskistens inställande, och tillika äga hopp, attKongl.
Majit i Räder täckes gilla den underdäniga ansök¬
ningen härom, sä More det efter Daniel Anderssons
tanka ej lämpligt, att utan afseende häruppä ansta
medel till Euskiftens »verkställande. Utom det att
ett sädant anslag är tryckande för Statswerket, och
tillika obilligt, dä den jordägare, som genom Enskifte
»vinner nägot frän Grannen, sjelf, bör lemna denne
ersättning för förlusten, sä skulle det äfwcn möjligen
Den 21 Februarii.
401
kunna anses såsom ett emot Ståndets allmänna Be¬
slut stridande bewis pä bifall till Ettskiftens bibe-
hällande; hwarför Daniel Andersson bestridde, hivad
i frägawarande Betänkande i detta ämnei nnehäller,
deruti flere bland Ständet instämde.
Fnllmägtige fran Skaraborgs Län och Skane
yttrade, att ehuru de instämma med Ståndets öfrige
Ledamöter i den önskan, att Enskiftes-författnin-
garne till deras werka» mätte inställas, sa kunna de
likwäl icke förena sig om det beslut, att 16,000 R:dr,
som i Stats-regleringeu blifwit till anwändan-
de wid Enskisten anslagne, hädanefter skola indra¬
gas, helst i detta fall säkert inträffade, att
flere Medborgare, som, med förtroende till La-
garnes helgd och med ett pa dessa grundadt hopp om
uppmuntran och belöning, latu enskifta deras ägor,
skulle blifwa betydligen lidande, om de medel indra¬
gas, som böra anwändas till ersättning för deras
hafde kostnader; och trodde derföre nämnde Full-
mägtige, att någon indragning i berörde afseende ej
bör äga rum förr, än Enskifte» alldeles upphört,
och de blifwit bctalde, som redan med beräkning
af berörde medel underkastat sig sä beskaffade del¬
ningar.
Pa Talmannens proposition, Möll Bonde-
Ständet, hwad oswannämnde bilaga och Stats-Ut-
skottets sednare Utlåtande angående Allmänna Utgifts-
Staten innehålla, likwäl med undantag af hwad
som är föreslagit i afseende pä 16,000 N:drs ärlig
utgift i och för Enstiften i Skäne och Skaraborgs Län,
helst desse medel efter Ständets tanka kunna indragas
till besparing för Statswerket.
Bondeständets Prot. 1810. Del. VIII.
26
402
Den 2t Februarii.
Stats-Utskottet hade insändt följande Memo¬
rial, angående mantalspenningar:
Wördsamt Memorial.
Under den 5 sistledne October har till Riksens
Högloft. Ständer Stats-Utfkottet föreslagit ej alle¬
nast en förhöjning i mantalspenningar»^ till under¬
lättande af Statens tryckande behof och någon förök¬
ning i detz för närwarande knappa inkomster, utan
ock att Staderne Stockholm, Götheborg och Carls¬
krona, hwilka hittills, i stället för mantalspennin¬
gar, erlagt den sä kallade Qwarn-tullen, mätte hädan¬
efter äfwen ugöra mantalspenningar.
Sä wäl Högloft. Nidderskapet och Adeln som
Högwördige Preste- och Hederwärda Bonde-Stän-
den hafwa afslagit denna Stats-Utfkottets hem¬
ställan och ansett nägon förhöjning i mantalspennin-
garne icke kunna äga runi. Uti det Wällofl. Bor-
gare-Ständet hafwa flere anmärkningar i detta ämne
blifwit gjorde, hwilka alla instämma deruti, att denna
afgift icke knnde undergä någon förändring, och
af hwilka Wällofl. Borgare-Ständet ansett Stats-
Utskottet böra erhälla del, föratt etter deras föranledande
med förnvadt Utlätande till Riksens Ständers Plena
inkomma.
Da nu ll:„e af de Refpeetive Niks-Standen
bestämdt förklarat sig icke kunna antaga eller bifalla
Stats-Utfkottets förslag, och all fräga om förändring
härutinnan således förfaller; fä lärer för Stats-
Utskottet icke wara nägon anledning, att något wi¬
dare yttrande i detta ämne afgifwa.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pa Högloft. Nidderfkapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues lslenriuA'.
Den 21 Februarii. 403
Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Ib. Weiämnii.
Pä Wällofliga Borgare-Ständetö Ledamöters
magnar
Is. 8eliirliät.
Pä Hedermärda Bonde-Ztändets Ledamöters
magnar
^uclsrs vilsson.
.V. _k>öcte^'r«s.
Till hmad häruti ölifmit yttradt, lemnade Bonde-
Ztandet sitt bifall.
Likaledes hade frän Stats-Utfkottet ankommit
följande nu uppläste:
Wördsamt Memorial.
Till Stats-Utfkottet har blifwit remitieradt
Herr Friherre Corfitz Ludmig StaLl von Hollsteins
anförande lill Högloft. Ridderskapets och Adelns Pro-
toeoll den 15 sistledue Januarii, innefattande den
önskan, att något alsmarsamt steg mätte tagas bäde
till hindrande af försnillning af Kronans egendom,
säsom ock bestraffning derföre, om sä händer. Herr
Friherre» yttrar såsom anledning härtill, att Herr
-Friherreu kommit i erfarenhet deraf, att en Embets-
404
Den 21 Februari».
man blifwit för dylik försnillning angifwen, stäld
för rätta, öfwerbeivist och dömd att ersätta Kronan
det försnillade; och ehuru den, som bcgätt ett sä-
dant brott, lärer wäl ingen pretention kunna göra
pä ett redligt och ärligt namn, och således icke wara
qvalificerad till Embetsman, han icke destmindre är
wid syssla» bibehållen. Herr Friherren förmäler
sluteligen, det Herr Friherre», utan att widare in¬
läta sig uti speciel uppgift, med hwilken detta till¬
dragit sig, blott yrkar, att om ingen Författning
gittves, sou, förklarar en sadan person oskicklig till
Kronans tjenst, en sadan matte warda utfärdad;
men i fall en sadan gifweö, noga hand deröfwer
mätte hallas, att den warder efterlefd.
Stats-Utskottet får i anledning häraf yttra,
att, ester hwad Stats-Utskottet förmodar, torde all¬
männa Lagen och de om Uppbördsmäns answar och
straff utfärdade särskilta Författningar, i fall de be¬
hörigen »verkställas, »vara för ändamälet tillräcke-
lige; men om nagra nya och förbättrade stadgande»»
i detta afseende skulle pröfwas nödiga, har Stats-
Utskottet trott det icke tillhöra sin befattning, att
förslag härtill uppgifwa; hwilket Riksens Högloft.
Ständers ompröfwande »vördsammeligen underställes.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Ols.68 IllemiriA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
11». ^Voiclrnai».
Den 21 Februarii. 405
Pä Wällöf!. Borgare-Standets Ledamöters
magnar
Ourl IV lliuncillerA.
Pä Hedermärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
.loll. llari0880N.
V.
Lades pä bordet.
Slutligen upplästes följande:
Wördsamt Memorial.
Uti de uppgifter, som ifrän Kongl. Kammar-
Collegium blifwit Stats-Utskottet meddelte, angäende
sä mäl Kungs- och Knngs-Ladu-gardar samt Krono-
Lägenheter i allmänhet, som ock de under Kongl.
Majrts och denHöga Kongl. Famillens enskildta dis¬
position stående Kongl. Lust-Slott och Kungsgärdar,
har Stats-Utskottet saknat all upplysning om Kongl.
Majus och Kronans eller de i Staterne kallade Pub-
lique Hus och Byggnader sä i Stockholm somLands-
orterne.
Det är icke okändt, att Kongl. MajU och Kro¬
nan äger flere Hus och Byggnader här i Staden
samt i de fleste Städer, der Landshöfdinge-Säten äro,
äfwensom gamla Slott och Byggnader pä åtskillig?
af Kungsgardarne i Riket.
406 Den 21 Februarii.
Dä pä de ärlige Skaterne alltid warit bestädde
medel till dehe Byggnaders underhäll och reparation,
ock jemwäl en icke obetydelkg Summa dertill blifwit
af Statö-Utskottet i den projekterade Staten upp¬
tagen; sä har Stats-Utskottet ansett Kongl. Maj:ts
ock Kronans höga rätt och förmän fordra, att en
omständclig berättelse och uppgift om alla deha Hus
och Byggnaders beskaffenhet och antal blefwe af we¬
derbörande afgiswen, pä det deraf utrönas mätte, om
och huruwida Kronan kan äga flere sä beskaffade Hus
och Byggnader, än som kunna anses för deh behof
nödige, da någon anstalt till deras nyttigare anwän-
dande till förmän för Stats-Werket kunde wid-
tagas.
Men ehuru en sädan berättelse och uppgift under
närwarande Riksdag icke torde kunna erhällas i anse¬
ende till den tid, som erfordras för utbekommandet
af de i detta afseende nödiga blifwande underrättelser
frän wederbörande Embetsmän i Landsorterne; sä
har Stats-Utskottet dock trott sin pligt fordra, att detta
förhällande till Riksens Högloft. Ständer inberät¬
ta, derwid Utskottet tillika får hemställa, att Riksens
Högloft. Ständer mätte hos Kongl. Majrt i underdå¬
nighet detta ärende anmäla, med underdänig anhällan
och hemställan derjemte, att Kongl. Majrt i Räder
täckes anbefalla Deh och Rikets Kammar-Collegium,
att, efter infordrade upplysningar ifrän wederbörande,
med berättelse härom till Kongl. Majrt inkomma, dä
Kongl. Majrt i Räder torde täckas dermed widtaga
sadane anstalter, som kunna befordra den förmånliga¬
ste förwaltning af dehe Hus och Byggnader, ware
sig medelst uthyrande eller försäljning af dem i Stock¬
holm, som för Kronans egit behof finnas öfwerflö-
dige, samt nedtagande och försäljande af de gamla
Slott ä Kungsgärdarne, hwilka äro förfallne, och
hwars reparerande och underhällande äro för Staten
Den 21 Februarii. 407
utan allt ändamål; hwarefter Riksens Ständer wid
nästa Riksdag kunna blifwa i tillfälle, att om allt detta
taga en närmare kännedom och sig dä i detta ämne
widare utlaka.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. NidderskapetS och Adelns Ledamöters
wägnar
01ao8 sslsminA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
lii. ^wärnan.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
OnrI !">'. I^nriälrsrA.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
6 ola. Eliesson.
Lades pä bordet.
Ständets Ledamöter åtskiljdes kl. 2.
In käsrn protocolli
K. 1^.
408
1810 den 22 Mebruaru.
Kl. ^ II f. ni.
sammanträdde Bonde-Ständet in pleno och höll bön.
Anders Joachimsson frän Östergöthland: As
en wärdig patriot i Landsorten har jag uti bref
erhällit ett Memorial, som jag härhos får öfwer-
lemna, med anhållan att detsamma mä komma till
Ståndets kunskap. Det är icke något öfwerläggnings-
ämne, författaren begär för uppfinningen icke eller
någon belöning, utan will blott af hvg att gagna
göra sina egna upptäckter allmänt kända.
Berörde Memorial upplästes derefter sä ly¬
dande:
Wördfamt Memorial.
Bland Rikswardande saker, som i alla tider
warit Riksens Högloft. Ständers ömmaste föremäl,
hafwa ock gagnande upptäckter i Oeconomiska äm¬
nen blifwit med wälbehag upptagna. Dä närwa-
rande tiders skick äteribr till nyfinämnde lyckligare
häfder, upplifwas den aroetandes hopp, att icke warda
ohördan utesluten. Det äc i denna tillförsigt, som
undertecknad gär att inför detta Hederwärda Stand
af Medborgare anmäla en uppfinning, hwilken sy¬
nes obetydlig, men torde dock ej blifwa utan nytta
i en framtid.
Den 22 Februarii.
402
Under de flere inrättningar ivid mine Watten-
qwarnar, Mölnebo i Södermanland, Ökncbo Härad
och Wärdinge Socken, räknar jag den sist förfärdigade
renöningsmachin för pvtatoes och en qwarn till de¬
ras förmälning. Machinen gär med matten; den ej
allenast rensar frugten frän jord och damm, men
också stalar densamma. Afmen qmarnen gär med
matten, i samband med Mjölqmarnen, tvid hwil-
ken den kan combineras, när man mill, och fränsät¬
tas, när den ej behösmer brukas. Den 6 i denna
manad gjorde jag profmalningen i närwaro af Herr
Ryttmästare» Silfversparre, Herr Kyrkoherden Ent¬
zell, Herr Pastor Ekström, Herr Radman och
Bagaren Holm, samt omkring 20 personer af
Allmogen. En halftunna rensade rä potcuoes för¬
maldes pä 14 minuter, hwilket gör pä dygnet
40 a 48 Tunnor. Det förmalna, som saller ned
i den under sjelfma qmarnen placerade reservoi-
ren, liknade Crsme eller fin snö. Detta potates¬
mjöl — nian kan nu kalla det sä — lades derefter
uti harsigt eller fäll, ställda öfwer Trädkäril, och
öfmergjöts med rent matten. Med wattnet följde
potatoesmjölet, och efter en stund fanns det mara sjun¬
ket till bottnen i kärilet och wattnet stod klart of-
wanpä. Dä bortflogs wattnet och togs ^ potates¬
mjöl och H hmete-figtmjöl till deg, hwaraf bakades,
och brödet blef förträffligt; likasä af ^ potates och
§ sammanmalet rägmjöl ett skönt spisbröd.
Samida kommet med potatoes — en frugt
för hwars utwidgade plantering man har att tacka den
wördnadswärde framledne Landshöfdingen Baron
Örnsköld — att man med en sadan hastighet och
lätthet fär den rensad och malen, kan nian äswen
deraf göra grynsorter af alla stag, säsom sago-, perl¬
gryn, helgryn, risgryn etc., med liten tillsats af ägg.
410
Den 22 Februarii.
och mängfaldigt annat, som ej lär undfalla wära
Damers, dessa älskwärda Patriotiska medarbetarin-
nors, wanliga fintlighet.
Att benna uppfinnings obetydlighet wisst icke
förtjenar en anmälan hos ett helt Riks-Stand, in¬
ser jag noggrant; men pä det att hwar ock en, som beha¬
gar, mä äga frihet att pä stället Mölnebo taga
modell af sammansättningen, sker denna uppgift;
och om bet Hederwärda Ständet sä för godt finner,
hwaröfwer afwagtas dess benägna yttrande och befall¬
ning, will jag insända ritning med ätföljande scala,
samt närmare beskrifning, pä det att inyentionen mä
blifwa, i anseende till byggnad, bos hwar och en,
der lägenhet gifwes att drifwa den med watten eller
wind, känd och begagnad öfwer hela Riket.
Ekenäs wid Nyköping den 13 Februarii 1810.
Oart Ir. I^nrrclell,
Ahetzor.
Ständet fann sig böra förklara Assessorn Lan¬
dell sin erkänsla för den af honom meddelade upp¬
gift och derjemte yttra den önskan, att den i Me¬
morialet omförmälte ritning med scala och beskrif¬
ning mä warda tryckt, sa att uppfinningen derige¬
nom mä warda i alla Landsorter känd.
Frän de öfrige Respective Ständen hade an¬
kommit följande Protocolls-Utdrag:
Utdrag as Protokollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 14
Februarii 1810.
S. D. Företogs ä nyo till pröfning Stats-
Den 22 Februarii. 411
Utskottets den 21 December förledit är pä bordet
lagda Protocolls-Utdrag, rörande den skiljaktighet,
som skall wisat sig emellan de frän Riksgälds-Con-
toiret aflemnade sammandrag öfwer Bewillningsaf-
gifterne för Krut, Socker och Alun ifrän och med
är 1801 till och med 1807 samt »verkliga förhäl¬
landet, enligt de frän Kongl. Collegierue derom in-
komnc uppgifter; och beslöt Högloft. Riddcrskapet och
Adeln att till Stats-Utskottets i afseende härä af-
gifna Utlätande till alla delar lemna sitt bifall, men
derjemte till Stats-Utskottet remittera den af Fri¬
herre Stael von Hollstein, Corfitz Ludwig, i anled¬
ning häraf wäckta nya motion, det matte Riksgälds-
Contoiret aläggas, att afgifwa förklaring, af hwad
orsak beloppet af Bewillningen för den del af Socker,
som stämplas tvid Hallrätterne, blifwit wida mindre
upptaget i Niksgälds-Contoirets aflemnade samman¬
drag, än man af erhällne uppgifter frän General-
Land-Tulls-Directionen funnit böra wara influtit;
hwarom genom Utdrag af Protocollet de öfrige Re-
spective Ständen »vänligen skulle underrättas. I7t
supra.
Dx protoeollo
u. O.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 14
Februarii 1810.
S. D. Remitterades
Till Lag-Utskottet:
Kongl. Majrts Nädiga Proposition till Riksens
Ständer, angäende en ny och förbättrad Kyrkohand¬
412 Den 22 Februarii.
bok; gifmen Stockholms Slott den 9 Februarii
1810.
Till Stats- och Bewillnings-Utskotten:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcsmärs-
och Oeconomic-Utskotts Betänkande, i anledning af
Herr Prosefioren Doctor Carl Trafmenfelts till Hög-
losi. Ridderskapct och Adeln ingifne samt derifrån till
Utskottet remitterade Memorial, innehållande förslag
till »vinnande af en nödig och mera allmän Läkare-
mard pä landet; hwarom Urdrag af Protvcollet
skulle expedieras. lik supra.
Lx siiotocollo
^1. <). »8r'/r/sr'sto^>e.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 20
Februarii 1810.
S. D. Beslöt Högloft. Nidderskapet och Adeln
för sin del, att till förekommande af den tillfällig¬
het, att den Nämnd, hmilkcn af Stats-Utfkottet femte
särskildt malde Ledamöter skulle formeras, kunde
mid sammanträdet till omröstning finna sig i saknad
af någon Ledamot utse, mid sitt i dag till anstäl¬
lande mål af 12 ordinarie Ledamöter, äfwen sex,
som för Suppleanter skulle anses, och hwilka ägde
att, i händelse någre ordinarie Ledamöter sitt rum
sig afsade, eller af sjukdom more hindrade att i sam¬
manträdet deltaga, i sadane Ledamöters ställe sjelf-
skrifne inträda; hwilket beslut skulle de Respectioe
Med-Standen genom Utdrag as Protocollet manli¬
gen meddelas. lik supra.
Lx protoooNo
^1. <?.
Den 22 Februarii.
413
Utdrag as Protocollet, hältet hos Högmör-
diga Preste-Ständet den 14 Februarii
1810.
S. D. Företogs Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskotts Betän¬
kande af den 30 Januarii detta är, i anledning
as Professoren Doctor Trafwenfelts Memorial om
Minnande af en nödig och mera allmän Läkaremärd
pä Landet.
Hwad i detta Betänkande först rörer den af
Professor Trafwenfelt föreslagnc tillökning i Pro-
vincial-Medicorum löner, ansäg Ståndet tillhöra sjclf-
wa Stats-regleringen, och kan derföre icke utan i
sammanhang med densamma sig deröfmer yttra.
Hwad äter widkommer den föreslagna rättighet till
befordran och beräkning af 3 tjcnsteär för Medicine-
Licentiater samt 2:ne för Chirurgice Magistrar inom
Preste-Ständet, fann Ständet, som alltid med till¬
fredsställelse ser andra nyttiga kunskaper hos dess
Embetsbröder förenade med nit och skicklighet uti
deras egentliga yrke, och som tillika bäde inser be-
hofwer af kraftige anstalter till en förbättrad allmän
Läkaremärds.pä Landsbygden, och önskar att till den¬
samma kunna bidraga, likmäl nägra betänkligheter
emot det af Utskottet nu gjorda förslag. Ehuru
det nägon gäng inträffat, att en skicklig Prest äfmen
kunnat sinna tid och »verksamhet öfrige för att till
Läkaremärden anmanda, lärer man likmäl medgifma:
att olika yrken och kunskaper förmärsmas och skötas
bäst af särskildta personer, hmarföre det äfmen all¬
tid anses för det säkraste bemis för ett folkslags sti¬
gande odling, ju mera hmarje särskildt practisk kun¬
skap eller yrke, likasom hmarje särskildt uäringsfäiig,
befinnes afsöndradt frän de öfrige; att sammansmält¬
ningen af skyldigheterne säsom Prest och Läkare of¬
414
Dm 22 Februarii.
tast stall dana det skadligaste af allt, half lärdom
i häda delarne, försummelse L Neligions-underwis-
ningcil och Qwacksaloeri tvid sjuksängen; att da de
ynglingar, som ärna sig till det andliga Ståndet,
rätt sällan äga medel att uppehälle, sig tvid Läro-
werken den tid, som fordras för att uti Preststudierne
blifwa fullt underbyggde, och derföre under tjenstgö-
riugen i be lägre graderne af Prest-Embelet rätt
wäl behöswa anwända lediga stunder till ytterligare
förkofran deri, skulle de, af befordringslagarne i för¬
tid tedde äftven till Medicinska studier, troligen all¬
deles hindras frän den mognad i de lärda sprakén
och uti de med Theologie» närmast beslägtad? we-
tenstaper, som rättwist fordras hos h,varje rättskaf¬
fens Prest; och ändtligen att de i försainlingarne
arbetande yngre Prester, hwilka redan genom den
införda dubbla Tjenstears-beräkningen mäste i ökad
befordringsrätt giiwa ett surrogat för bristande löne-
ivilkor ät Scholce-Betjente, GarnizonS-Prester, Fält-
prester, Kongl. Hof-preoikanter m. fl., skulle af en
ny elay med Tjenstcars-beräkiiing snart sä utträn¬
gas, sä finna sig stängde frän allt hopp om befor¬
dran, att inga dugliga ämnen till desta mödosamma,
rätt nyttiga, ehuru alltför litet afsedda tjenster skulle
kunna uppletas.
Dä Ständet pä desta skäl icke kan till ofwan-
förmälte Tjensteärsberäkning för Medici lemna sitt
bifall, finner Ständet sig likiväl i öfwerensstämmelse med
Kongl. Brefwet af den 21 Augusti 1786 tz 3 böra till
Kongl. Maj:t i underdänighet hemställa, om icke
Kongl. Maj:t skulle täckas pröfwa rättwist, att »vid
förefallande befordringar inom Ständet tilläta Con-
sistorierna, att wid eljest jemnlik förtjenst och skick¬
lighet göra afseende pä deni, som genom synnerlig
insigt och werksamhet i Läkarewärden gjort sig ut¬
märkte och förtjent?.
Den 22 Februarii.
41o
Slutligen bifaller Stäudet, hivad Utskottet i
öfrigt rörande detta ämne föreslagit; hwaroin de
Nespective Med-Ständen och beinälte Utskott skulle
wördsanit och »vänligen underrättas. Ht supra.
Lx protoeollo
Utdrag as Protokollet, hållet hos Högivör-
diga Preste-Ständet den 19 Februarii
1810.
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott uti Memorial af den 2 dennes gjort
anmälan, att i frägan om Stuteriets bibehållande
»vid Flyinge och Dahlby Kungsgårdar 2:ne Riks¬
stånd slädnät emot 2:ne, och dä Preste-Ständet
icke ansäg sig äga skäl att »ätt i detta ämne fattade
beslut sränga, sann Stan det denna sräga böra, pä
»'ätt 69 Z i Regerings-Formen omförmäler, genom
förökning as Stats-Utskortets Ledamöter asgöras;
hlvilket »'kulle de Nespective Med-Stände» saint
Stats-Ut»'kottet »vördsamt och »vanligen meddelas.
I7t supra..
Lx protovollo
Utdrag af Protocollct, hältet hos Högivör-
diga Preste-Ständet den 19 Februarii
1810.
S. D. Htvad Riksens Högkort. Ständers
Stats-Ut»'kott uti des; ytterligare den 14 dennes pä
bordet lagde och nu ä nyo söredragne Utlätande
angäende Pensions-Staten anfört, bles as Preste-
Ständet godkändt; hwilket skulle de Nespective Med-
416
Den 22 Februarii.
Ständen saint Stats-Utstottet »vördsamt och wän-
ligcii Ullkam,agiswas. Ilt supra.
Dx xrtooollo
k/.
Utdrag as Protokollet, hållet hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 19 Februari»
1810.
S. D. Uti Wällofl. Borgare-Ständets ge¬
nom nu företedt Protocolls-Utdrag comniuiiicerade
beslut, att de as Stats-Utstottet Stånden meddeldte
handlingar, innefattande de särskildta Pensioner och
Benädningar, hwilka ä Allmänna Jndragnings-
Staten äro uppförde, »natte säsoin ländande till en
för Allmänheten nyttig upplysning pä publique
bekosiiiad till trycket befordras, äfwensom att den
författning »nä för framtiden widtagas, att tryckt
förteckning a alla pä Allmänna Indragnings-, Pen¬
sions- och Benädtiings-Staterne uppförde personer
wid hwarje Riksdags början mä i ofwaniiämnde
ändamål wara att tillgä, instämde Preste-Ständet;
hwarom de Respective Med-Ständen »"kulle »vörd¬
samt och wänligen underrättas. Ht supra.
Dx protooollo
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 19 Fcbruarii
1810.
S. D. Företeddes ett af Förste Archiater»»
och Commendeuren Herr Datvid von Schulzenhei-n
till Högloft. Ridder,"tapet oÄ Adell» ingifwet »sint
derifrän till Stats- och Balico-Utskotte» remitteradt
och Ständer commnniceradt Memorial om Wexel-
Den 22 Februarii. 417
eoursens nedsättning; och beslöt Preste-Ständet att
uti berörde remitz sig nied Högloft. Nidderskapet och
Adeln förena. 17t supra.
Lx protooollo
^ k/.
Utdrag as Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 19 Februarii
1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskotts den 14 dennes uppläste Utlåtande öfwer
de anmärkningar, som blifwit gsorde emot Utskottets
afgifne förslag till Allmänna Ut.sifts-Staten, före¬
drogs a nyo och bifölls; hwarom de Ncspective Med-
Standen samt Srats-Utskottet skulle wördsamt och
wänligen underrättas. Ilt supra.
Lx piotooollo
t/.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 19 Februarii
1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Bcwill-
nings- samt Allmänna Beswärs- och Oeconvmie-
Utskotts den 12 dennes upplasta gemensamma Ut¬
låtande, rörande den af Herr Riks-Nadct m. m. Fri¬
herre Liljencrantz wäckta fräga om samtycke af Rik¬
sens Ständer, att at Kongl. Maj:t i underdånighet
uppdraga, att efter Rikets behof göra jemkningar
i Sjö-Tullsafgisterne ä in- och utgående waror, före¬
drogs ä nyo och bifölls; hwarom de Respective
Bondeständets Prot. 1810. Del. VIII. 27
418 Den 22 Februarii.
Med-Ständen samt bemälte Utskott skulle erhälla
»vördsam och wänlig underrättelse. Ut supra.
Lx protoeoNa
u.
Utdrag af Protoeollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 20 Februarii
1810.
S. D. Upplästes Riksens Högloft. Ständers
Constitutions-Utskotts Memorial as den 2 dennes,
rörande nägra ändringar och tillägg uti Regerings-
Forrnen, och beslöts, att desamma wid nästa Riks¬
dag till granskning och afgörande skola företagas.
Ut supra.
Ax xrotoeollo
./ u. UtMgv/st.
Utdrag af Protoeollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Standet den 20 Februarii
1810.
S. D. Det as Riksens Högloft. Ständers
Constitutions-Utskott uti Memorial as den 15 dennes
föreslagne tillägg och förändring i början as 24 Z
af Jnstructionen för Riksens Ständers Justitice-
Ombudsman blef af Preste-Standet godkändt; hwil-
ket skulle de Nespective Med-Ständen samt Consti-
tutions-Utskottet wördsamt och »vänligen tillkänna-
giswas. Ut supra.
Lx xrotooollo
Utdrag af Protoeollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 20 Februari»
1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Den 22 Februarii.
419
Beswärs- och Oeconvmic-Utskotts den 12 dennes
uppläste förnyade Betänkande, angående förestagen
ändring i flyttningstid»! för tjenstehjon, blef ånyo
föredraget och afflaget, sä att i detta nial ivid förra
manligheten ina förbliswa; hwarvin de Rcspective
Med-Ständen saint beniälte Utskott mördsanit och
mänligen underrättas skulle. IIt supra.
Lx xrotoeollo
Utdrag af Protokollet, häller hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 20 Februarii
1810.
2. D. Gillade Preste-Ständet till alla delar,
hmad Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott uti
Memorial af den 11 dennes yttrat och hemställt
i anledning af Friherre C. L. Stalll oon Hollsteins
förslag angående Bewillningens taxerande m. ni.
Härom skulle de Nespective Med-Ständen samt
Stats-Utskottet erhälla mördsam och wänlig under¬
rättelse. llt supra.
Lx xrotocollo
t/.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskotts den 19 dennes uppläste Utlåtande öfwer
de anmärkningar, hwilka inom Riks-Ständen blif-
wit gjorda wid Allmänna Jndragnings-Staten, ut¬
görande Bilagan Litt. L till Utskottets Betänkande
angående Statsreglering»!, blef änpo föredraget och
bifallet, dock med den af Högloft. Niddcrskapet och
420
Den 22 Februarii.
Adeln genom nu uppläst Protocolls-Utdrag föreslagna
förändring i 1 puncten, att i stället för orden
"njuter Lön" matte sättas: "njuter ordinarie eller
extra Lön". Hwilket härigenom skulle de öf¬
rige Nespective Ständen samt Siats-Utskottet »vörd-
fault och »vänligen meddelas. Ht sup>ru.
Lx protoonllo
l/.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Standcts Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 19 Februarii 1810.
S. D. Förenade Borgare-Standet sig uti den
af Högloft. Nidderskapet och Adelli, enligt Proto¬
kolls-Utdrag den 12 dennes, beslutne reiniH till Banco-
Utskottet af Herr David von Schulzenhcims anfö¬
rande, angående medel till Wexel-Coursens styrande;
htvilket de Respektive Med-Ständen »vördsamt och
»vänligen skulle tillkännagiftvas. lii su^ru.
Lx xrotoeollo
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Som, enligt h»vad Riksens Högloft.
Ständers Expedit!ons-Utskott, i Memorial af den 17
denilcs, anmält, Niks-Standens beslut, angående en
anställande revision öftver förlvaltningen af alla Ri¬
kets medel sedan 1800 ärs Riksdag, sig emellan
innefattat den skiljaktighet, att 2:ne Stand bi¬
fallit Stats-Utskottets hemställan, att hos Kongl.
Majit matte i underdänighet anhallas, det Kongl.
Majrt till denna revisions »verkställande täcktes
Den 22 Februarii.
421
förordna allmänt aktade, ojäfmige nian, men 2:ne
af Riks-Ständeu ater sig derutinnan förenat, att
denna revision borde ofördröjligen börjas och fort¬
sättas under nuwarande Riksdag af Riksens Högloft.
Ständers egne medlemmar, utsedde till ett mitzt
antal inom hwarje Stand m. m.; alltså fann Bor-
gare-Standet, att detta ärende skulle till Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott öfwerlemnas, att
med ben i 69 § Regerings-Formen stadgade till¬
ökning af Ledamöter, i anseende till oswannämnde
omständighet, med Riksens Ständers rätt genom
omröstning afgöras; hmarom de Respective Med-
Ständen samt Högloft. Stats-Utskotlet wördsamt
och mänligcn skulle härigenom underrättas. Ilt
su^ru.
Lx xrotooollo
Utdrag as Protocollet, hället uti Borgare-
Ständets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 21 Februarii 1810.
S. D. I anseende till förekomne anmärk¬
ningar emot Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Besmärs- och Oeconomie-Utskotts
den 27 nästlidne Januarii afgisna Betänkande, an¬
gående Allmänna Magazins-Jnrättningen, blef samma
Betänkande till Utskottens förnyade åtgärd och ut-
lätande renlitteradt; hmarom de Respective Med-
Ständen wördsamt och wänligen skulle härigenom
underrättas. Ht supru.
1!x protooollo
A.
422
Den 22 Februarii.
Utdrag af Protokollet, hattet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen L Stock¬
holm den 21 Februarii 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ständet, hwad Rik¬
sens Högloft. Ständers Banco-Utskott i Protocolls-
Utdrag af den 14 dennes anfört, nied afstyrka» af
bifall till den för Allmänna Magazins-Jnrättningen
föreslagne Disconteringsrätt i Banken pä 300,000
R:dr; hwilket de Respective Med-Ständen wördsamt
och wänligen skulle tillkännagifwas. Ilt supra.
Hx protoeollo
Widare upplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 14 Februarii
1810.
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskotts den 12 dennes uppläste Memorial,
innehållande förslag till förökande af Wadstena
Krigsmanshus-Casias inkomster, nn ånyo blifwit
föredraget, instämde Preste-Ständet uti den allmänna
anmärkning, att Preste-Standet, som anser såsom
en dur pligt och dest största tillfredsställelse, att i sin
nion bidraga till deras underhäll, hwilka, under det
de till Fosterlandets sörswar uppoffrat hälsa och
lemmar, blifwit satte utur ständ att sig sjelfwe för¬
sörja, och som således för ingen del will undandraga
sig, att i samma nion, som des; Respective Med-
Ständer, till detta ändamål bidraga, kunde likwäl
icke inse något skäl, hwarföre Rikets Vmbets- och
Den 22 Februarii.
423
Tjenstemän, denna Clast af Medborgare, hwilkas
till större delen betryckta v;»,ständigheter hwarje
omäldig domare önlt behjerta»', hwilkas esterlefwande,
enligt hwad erfarenheten nogsamt intygar, högst
sällan lemnäs i »välstånd, men merendels i arinod
och brist pä det »ödwändigaste, och svin frugtanswärdt
icke utan den drygaste känning torde kunna erlägga
den nya Bcwillning, htvilken nu blifwer denna Clast
lika med Rikets öfrige Jnneivänare älagd, skola till
Krigsmanshus-Castan betala en procent af deras
ärliga inkomst, eller ojemförligt mycket mera än
hwad för Rikets öfrige Jnneivänare till erläggande
blifwit förslaget.
Uppä deha grunder och dä Preste-Ständet icke
allenast lika med Stats-Utfkottet finner hwarje Med¬
borgare i nion af förmäga böra mildra de under
»vapnen gränade eller i striden blesterade stridsmäns
mest tryckande nöd och bekymmer, utan ock trodde,
att löntagare»», som endast i anseende till sitt ärliga
underhäll njuter fördelen af krigarens bemödanden
för Rikets förswar, till denne, när han blifwit Al¬
drig eller förlamad, af sina knappa tillgängar för
ingen del bör sammanskjuta mera än dest lyckligare
Medborgare, fou» igenom Soldatens krigiska dygder
pä en gäng njuter skydd för innehafwande egendom
och ärlig inkomst, kunde Preste-Ständet icke antaga
ikrägawarande Betänkande, som synes kasta hufwud-
sakliga tyngden af »väl förtjente, men afskedade, krigs¬
mäns underhäll pä Embets- och Tjensteinanna-Clahen.
Men dä de inom Swerige i denna wäg tillförene wid-
tagne anstalter icke äro för ändamälet tillräckliga, och
för att följa den princip, hwilken Ständet ansäg
»vara med billighet och rättwisa enligast, nemligen
att hwar och en i nion af dest förmäga eller de
förmoner och det beskydd, han inom Staten begag¬
424
Den 22 Februarii.
nar, mä bidraga till underhäll för Rikets försvarare,
när de igenom deras tjenstgöring bliftvit satte utur
ständ att widare sig sjelfwe försörja; alitsa och
emedan enahanda grundsats, som nu omförmäld är,
blifwit följd wid utstakandet af de för Bewillnin-
gen redan af samtelige Riks-Ständeu antagne grun¬
der, förestår Preste-Stäudet för sin del, det mä
hwarje Swensk man, intill nästa Riksdag, ärligen
till Wadstena Krigsmanshus-Eaha erlägga Twä
procent af den summa, som enligt den bliswande
Bcwillningsförordningen i Bewillning pä honom
belöper; de iikwäl härifrån undantagne, hwilka
förut arv förbundne att till Amiralitets-Krigsmans-
Castan contribucra; uti hwilkct förslag de Nespec-
tive Med-Ständen skulle wördsamt och wänligen
inbjudaS att sig med Preste-Ständet förena; hwar-
jemte ofwanbcrörde Betänkande skulle äterförwisas
till Stats-Utskottet, som af de gjorde aiiniärkningarne
bör undfä del. Ilt supra.
^Lx protoeollo
t/.
I anledning af Högwördiga Preste-Standets
inbjudande, att i förenämnde beslut, rörande ökad
Fond för Wadstena Krigsmaushus-Catza, deltaga,
beslöt Ständet, att dä detta ärende redan blifwit af
Ständet i grund af derwid gjorde anmärkningar äter-
förwist, kunde nägot widare utlätande derom för
närvarande, och innan Utskottets förnyade yttrande
inkommer, icke äga rum.
Den 22 Februarn.
425
Likaledes upplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 19 Fcbruarii
1810.
S. D. Föredrogs ånyo Riksens Högloft.
Ständers Bancc-Utskotts den 14 dennes uppläste
Utlåtande öfwer den af Stats- saint Allmänna Be-
swärs- och Occonoinie-Utskotten till Allmänna Ma-
gazins-Jurättniiigeu föreflagne Disconteringsrättig-
het i Banken pä 300,000 N:dr.
Preste-Ständet, som a ena sidan funnit, att
ifrägawarande Magazins-Jnrättning ej mindre i
anseende till deh nytta och oumbärlighet för Riket,
än i anseende till ket biträde af 1,670,000 R:dr,
som förra Magazins-Jnrättningcn till Staten för¬
sträckt, framför alla andra Inrättningar bordt af
Banken understödjas, samt deremot ä andra sidan
förmodat, att ifrägawarande Disconteringsrätt pä
300,000 N:dr desto mindre kan blifwa skadlig för
Banken, som här icke är sraga om att genast eller
pä en gäng utlemna denna summa, utan blott om
icke Magazins-Jnrättningcn mä erhålla rättighet, att i
män af behofwen successive ocb för kort tid lyfta
sä stor del deraf, som Inrättningens tillbörliga un¬
derhällande kan fordra, och som ofördröjligen bör
äterbetalas, har icke kunnat till Banco-Utskottets
ofwanberörde Utlåtande, säsom innehällande afstyr-
kande af ifrägawarande Disconteringsrättighet för
Magazins-Jnrättningen, dest bifall lemna; uti hwil-
ket beslut de Respective Med-Ständen skulle wörd-
samt och wänligen inbjudas att sig meo§ Preste-
Ständet förena. Ht supra.
Li xrotocollo
u.
426
Den 22 Februarii.
Till sivar ä Högwördiga Preste-Ständets in¬
bjudande till detta Stand, att i sistberörde beslut
instämma, utträde Bonde-Ständet, att detta ärende,
såsom redan af Ständet till Stats- samt Allmänna
Beswärs- och Beconomie-Utskottcn äterförtvist, icke
kunde till någon widare öfwerläggning förekomma
förr, än Utskottens omarbetade Betänkande hinner
till Ståndet ankomma.
Till slutlig åtgärd föredrogs ånyo Stats-Ut-
stottets sistlidne gårdag pä bordet lagde Memorial af
den 17 i denna manad, rörande »vidtagande as kraf¬
tiga mätt och steg till förekommande as försnillning
af Kronans egendom, såsom ock bestraffning derföre,
om sä händer; hwilket Betänkande uppå derom as
Talmannen gjord proposition bifölls.
Talmannen upptog till slutelig handläggning
Stats-Utskotrets sistlidne gårdag pä bordet lagda
Memorial af den 17 i denna manad, rörande Kongl.
Majus och Kronans eller de i Staterne kallade
Publiquc hus sä i Stockholm som i Landsorterne
hwilket likaledes pä framstäld Proposition bifölls.
Magnus Jonsson fran Östergöthland ansäg
det förbehäll härwid wara nödigt, att de af förbe¬
rörde Kronans tillhörigheter, hwilka förut warit bort-
arrcnderade, men under tiden och före nästa Riks¬
dag warda lediga, icke mä till nytt arrende upplätas
med sädane wilkor, att Riksens Ständers disposi¬
tionsrätt deraf hindras.
Den 22 Februarii.
427
Daniel Andersson frän Uppland hemställde, om
icke Riksens Ständers blifvande Justitice-Ombuds-
man kunde äläggas hälla hand öfwer werkställigheten af
hwad Ständer sälunda beslutat; ock i afseende härä
anmälte Talmannen, att hwad den förra omstän¬
digheten beträffade, sä kunde, sedan ett dylikt för¬
ordnande, sou: det af Stats-Utskottet föreslagna,
kommit att widtagas, werkställigheten deraf natur-
ligtwis icke uppehällas eller hindras genom nägra
sedermera widtagne arrendeanstalter, och hwad den
sednare äter angick, sä, utom det Justitice-Oinbuds-
mannen i kraft af sitt Embete är pligtig att hälla
hand öfwer werkställigheten af Riksens Stänocrs
Beslut i allmänhet och således icke lärer undgå
sträcka sin omtanka äfwen till detta ärende, om sä
nödigt blefwe, kunde dock Ständer wara förwihadt,
att Kongl. Majit säkerligen skulle i detta afseende
»vidtaga de anstalter, som Rikets förmon fordrade.
Widare föredrogs Bewillnings- saint Allmänna
Beswärs- och Oeeonomie-Utskottens sistledne gärdag
pä bordet lagde Betänkande, angäende Post-Inrätt¬
ningen i Riket, hwarwid Bengt Niclasson frän
Bohus Län yttrade, att i hans tanka Postwerket
borde ställas pä den fot, att det utan enskildta per¬
soners betungande kunde bära sig sjelf; hwartill
Johan Magnus Westing frän Westmanland swarade:
att detta sa mycket mera inträffade, som Statswer-
ket af Postinrättningen hade en ärlig »vinst af
15,ONO R:dr.
Pä framställd proposition blek derefter Utskot¬
tens Betänkande af Ständet gilladt.
428
Den 22 Februarii.
Likaledes upptogs till slutlig handläggning
Stats-Utskottets den 20 dennes pä bordet lagda
Memorial och Betänkande af den 17 Februari!,
rörande löneförbättringar för Ahistance-Contoirets
Einbets- och Tjenstemän m. m., och blef htvad
Stats-Utskottet i ena och andra afseendet yttrat och
hemställt, pä derom gjord proposition, af Bonde-
Ständet till alla delar gilladt.
Talmannen upptog till widare åtgärd Allmänna
Beswärs- och Occcnomie-Utskottets den 20 i denna
manad pä bordet lagda Protocolls-Utdrag af den 10
nästförcgäende, rörande en hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln gjord anmärkning wid Utskottets den 7 Au¬
gusti ststledit är afgifna Betänkande, angående War-
geringens indragning, i sammanhang hwarmed upp¬
lästes ett frän Wällofl. Borgare-Ständet i detta
ämne ankommit sä lydande
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 20 Februarii 1810.
S. D. Hwad Riksens Höglofl. Ständers All¬
männa Beswärs- och Oeconomie-Utskott i nu upp¬
läst Protocolls-Utdrag af den 16 dennes yttrat, i
anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns an¬
märkningar wid Utskottets den 7 nästledne Augusti
afgifne Betänkande, rörande Herr Ofwerste Bergh-
mans förslag om Wargeringens indragning, blef, i öf-
werensstämmelse med Ständets redan förut fattade be¬
slut till bifall af samma Betänkande, af Borgare-
Ständet gilladt; hwilket wördsamt och wänligen skulle
Den 22 Februarii. 429
de Respective Med-Ständen tillkännagifwas. Ilt
supra.
bix protocollo
A. ^e^ersc>»r.
Bonde-Ständet, som redan förut gillat Utskot¬
tets i hufwudsaken afgifne Betänkande, hmarigenom
den äskade indragningen tillstyrkes, fann as Utskot¬
tets nn afgifna Utlåtande förökade anledningar tvid
detta beslut förbliftva.
Frän Stats-Utskottet hade ankonimit och före¬
drogs nu följande:
Wördsamt Mentorial!
Till Stats-Utskottet har Högloft. Nidderffapet
och Adeln behagat remittera Herr Landshöfdingen
och Commendeuren Friherre A. E. Gyllenstjernas
Memorial, deruti han förmäler, huru som hos ho¬
nom Riksdagsmännen för Höks, Tönnersjö, Halm¬
stads, Ahlstads, Fauräs och Himble Härader i Hal¬
lands Län anmält, att Mademoiselle Richardij, me¬
delst sine a deh Egendom Tolarp tvid Halmstad au-
lagde Fabriques-Jnrättningar, at den obemedlade All¬
mogen i Hallands Södra orter skall gifwit en ut-
wäg till bergning, som den torftige och fattige allt
dittills skall saknat, och att hon, för att kunna full¬
göra de af f. d. Konungen och Kongl. Krigs-Col-
legium henne anbefallts leveranser af de betydli¬
gaste partier Kläden till Kapotter, jemte Skor och
Strumpor, skulle genom en kostnad af 15,000 R:dr
gistvit en ökad fullkomlighet at Fabriquens alla Ma-
chinericr och Handteringar, men att just nu, dä
430
Den 22 Februarii.
allt wore i ordning, och hon bordt hoppas att skör¬
da frukten af sine uppoffringar, skall, genom de
Neqvisitioner af Beklädnings-persedlar, som Kongl.
Krigs-Collcgium skall gjort fran England, behofwet ak
hennes tillwerkningar upphöra, och hon af sadan or¬
sak wara nödsakad, att nedlägga Fabriques-rörelsen;
i anledning häraf, och uppå anmodan af vfwan-
nämnde Riksdagsmän, har Herr Baron och Lands¬
höfdingen hemställt, att Stats-Utskvttct mätte upp¬
dragas, att utse och, efter hwad vmständigheterne
kunna medgiswa, föreslä en till ofwannämnde nyt-
tige Fabriques fortsättning nödig Fond.
Stats-Utskottet har af Le Handlingar, Utskot¬
tet i detta ämne erhållit och härhos i afskrift bi¬
fogas, inhämtat, att Jungfru Richardi; wid
flere tillfällen, genom de pä Kongl. Maj:ts
Nädiga Befallning henne meddelte penninge-sör-
skotter uppä eoirtraherade leveranser, njutit en
förmon, den andre Leveranteurer, ehuru ägande
lika anspråk, likwäl mäst sakna. Och da härtill
kommer, att, efter hwad en wärd Ledamot as
Stats-Utskottet nu upplyst, Jungfru Richardis as
Allmogen i Halland till större delen skall uppköpt
de persedlar, bon levererat; sä kan Stats-Utskottet
för dest del icke tillstyrka, att hon i Stats-Werkets
uärwarande knappa tillgängar mä af Statens me¬
del erhälla nägot understöd.
Riksens Högloft. Ständer hemställes detta »vörd¬
sammeligen.
Stockholm den 16 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar »
Olues OlemlriA.
Den 22 Febvuarii. 431
i Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
lii. Mkicluiuu.
! Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
^ magnar
s Ourl h'r. I,M(II>6rA.
^ Pä Hedermärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
lloll. ^1-1688011.
tv.
Lades pä bordet.
Likaledes hade Stats-Utskottet till Ständet af-
gifmit följande:
Wördsamt Memorial.
Uti meddelt Protoeolls-Utdrag af den 13 i
sistlidne mänad har uti det Wällofl. Borgare-Stän-
det blismit anmärkt, att Stats-Utskottet uti dep as-
gifne Betänkande, om Kungs- och Kungs-Ladugär-
darnes disposition, icke skall omnämnt Kungsgärden
Ulfsbäck i Smäland, hmilken af Högstsalig Konung
Gustaf Adolph II, Glormördigst i åminnelse, skall
mara till Markaryds Prestgärd donerad, och i an¬
ledning hmaraf Wällofl. Borgare-Ständet anmodat
Utskottet, att förhållandet med berörde Kungsgård
utreda och sitt yttrande deröfmer meddela.
432
Den 22 Februarii.
Dä Stacs-Utskottet grundat desi utlåtande, an¬
gående Kungsgärdarne, pä den ifrån Kongl. Kam-
mar-Collegiuin härom erhällna uppgift: och deruti
icke blifwit upptagen nägon sadan Kronolägenhet un¬
der namn af Ulfsbäck, har Stats-Utskottet icke eller
kunnat en sädan omnämna.
Stats-Utskottet har likwäl, efter den i detta
ämne ifrän Wällofl. Borgare-Ständet erhällne re¬
misi, icke underlätit, att om beskaffenheten af denne
sä kallade Kungsgård förskaffa sig nödig upplysning.
Utaf Kronans Jordeböcker och Räkenskaper sin¬
nes icke nägon Kungsgård eller Kronolägenhet
tvid namn Ulfsbäck wara donerad till Pastor i Mar¬
karyd, men wäl att Prestegården i Markaryd om 1H
Mantal kallas Ulfsbäck.
Uti Markaryds Församlings Kyrkas Archive
skall wäl finnas förwaradt ett Högstsalig Konung
Gustaf Adolphs Donatious-Bref, dateradt Jönkö¬
ping den 12 Augusti 1612, till Kyrkoherden i
Makaryd Paul Erici pä den sa kallade Ulfsbäcks
Ladugärd; men uti Niks-Archivct sinnes icke nå¬
got annat Document, än ett öppet bref dat. Jönköping
den 21 Augusti 1612för HerrPaul, Kyrkoherde i Ulfs¬
bäck, att njuta en Engh, hwilken Klockaren der¬
sammastädes will sig tillwälla, till, desi Enghen honom
ifra opä Häredzting Lagligen wunnen warder. —
Och till detta öppna Bref sinnes blott ofwanstä-
ende rubrique i Niks-Archivet, enligt härhos bifogade
afskrift.
Om ock en sä beskaffad Donation till Marka¬
ryds Prestegård, som uti det Wällofl. Borgare-
Sändet blifwit anmärkt, skulle wcrkeligen "äga
rum; sä lärer nägon fraga om Återkallelse deraf nu
mera icke i nägot afseende böra eller kunna uppsta.
Den uti Högstsalig Konung Carl XI:8 tid an¬
ställde Reduktion sträckte sig icke till andra Kronans
Den 22 Februarii.
433
Gods och lägenheter, än som ester 1632 blifwit
frän Kronan abalienerade och till private donerade,
och dä ivar om den sa kallade Ulfsbäcks Kungsgärd
icke eller någon fräga.
Om nu en ännu längre utsträckt reductions-
principe skulle widtagas, sä skulle den kunna läm¬
pas till Egendomar, som ända uti Hedenhös tillhört
Kronan, ehuru de nu med all laglig privat Egen-
doms-rätt af andre än Kronan besittas.
Riksens Högloft. Ständer lära alltsä benäget
täckas finna, att Stats-Utskottet hwarken bordt eller
kunnat sträcka sitt utlätande eller ätgärd till andra
lägenheter, än sädane, som, enligt wederbörandes
uppgifter, utgöra Kronans cgenteliga Domainer med
dertill hörande och as samilia egenskap ivarande till¬
hörigheter.
Stockholn» den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues IslsminA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
^Veicliiiuri.
Pä Wällofl. Borgare-Ständcts Ledamöters
wägnar
Oarl Or. OunädeiA.
Bondeständets Prot. 1810. Del. VIII.
28
434 Den 2z Februarii.
Pä Hederwärda Bonde-Standets Ledamöters
wägnar
älolr. El iesson.
/4'öc/s/ru.^.
Lades pä bordet.
Frän Stats-Utskottet hade aitkonnnit följande:
Wördsanit Menioriat.
I anledning af gjord anmärkning af en Leda¬
mot uti det Hederwärda Bonde-Ständet, att till
Stats-Utskottct mätte öfwerlemnas att derä fästa
uppmärksamhet, att Humlegärde» har i Staden
skall innehafwas af Herr Undcr-Stäthällaren Lilljen-
sparre utan behörig afgift, samt att Utskottet borde
utläta sig, hnrnwida Hnmlegärden icke mä äter-
tagas af Krona» eller ock Arrende-Summan utsät¬
tas till ett belopp, sorn swarar emot afkastningen,
bar till Riksens Högloft. Ständer Slats-Utskottet
uti Memorial af den 9 sistlitne December uppgif-
wit förhällandet häruied, med andragande, att Ut¬
skottet för dest de! icke fann »agon anmärkning äga
rum, sä widt den rörde Arrende-tiden ocb Arrende-
wilkoren, utan trodde sig endast bora till Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning wörbsainineligen
hemställa, hnrnwida anledning tovre, att E)fwer-Stät-
Hällare-Einbetet, under hwars insecnde denna Träd¬
gärd egcnteligcn stär, kunde bliswa anmodadt, att
tillse och hälla noga hand derofwer, att de willor,
Den 22 Februari».
435
uppå hwilka Trädgården bliswit Herr Under-Stat-
yallaren upplåten, warda, pä sätt Kongl. Resolutio¬
nen af den 17 April 1792 föreskrifiver, i behörig
ordning sinäningoin och efter hand »vederbörligen
fullgjorde, helst, bwad Engelska Trädgardens an¬
läggande angar, sadant icke kan uppskjutas till de
sista Arrende-aren, säsoni fordrande en längre tids
beredning för werkställighetcn och fullbordandet.
Detta Stats-Utskottets yttrande och hemställan
hafwa Högwördige Preste- samt Wällofl. Borgare-
Ständcn bifallit; hwareniot sa »väl ifrän Högloft.
Ridderskapet och Adeln so», det Hcderwärda Bonde-
Standct »-alet blifwit till Stats-Utskottets förnyade
utlåtande äterremitteradt, i anledning af inonr
beniälte Respective 2:ne Niks-Sta»'.d dcrlvid gjorde
anmärkningar, bestäende deruti, att sorn det för Ar¬
rendet utfäste wilkor af en Engel»? Trädgårds an¬
läggning derstädes icke wore nppfyldt, sä borde Con-
tractet anses förbrntit, och Humlegarden pä öppen
Auction till den högstbjudande npplatas.
Stats-Utskottet får, bivad Arrende-tiden och
wilkoren atigar, åberopa dest förra Betänkande;
»nen om Under-Stäthallaren Lilljeiiiparre i någon
del brustit i Contracts-wllkorens uppfyllande; »a lära
Nik»'cnö Högloft. Ständer täckas finna det böra
ankomma pa Ostver-Statbällare-Embetet, under
h»vars inseende denne Trädgard egenteligen star, att
härom anställa undersökning, och dermed sedermera
i laglig ordning förfara; detta instämmer ock med
hwad Stats-Utskottet i dest förra Utlåtande härom
föreslagit och hemstält.
Stockholm den 15 Februari» 1810.
Pa Högloft. Ridderstapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olaos chleminA'.
436 Den 22 Februarii.
Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
^Veiclman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
OnrI I"r. I^ariäderA.
Pa Hcderwärda Bonde-Standets Ledanmters
magnar
stoll. llllioKKON.
Lades pä bordet.
Till vrterligare ätgärd föredrogs ånyo Stats¬
utskottets den 20 i denna mänad pä bordet lagde
Utlätande öfmer de anmärkningar, hmilka mid Bi¬
lagan Litt E af Stats-Utskottets Betänkande an¬
gående Stats-regleringen eller om Militaire Sta-
rerne till Lands blifwit gjorda; hwarwid Riksdags¬
männen Nils Häkansson, Smen Pählsson och Pehr
Mänsson Lundgren frän Christianstads Län inlem¬
nade ett sä lvdande
Ödmjukt anförande till Protokollet.
Är 1789 blef, i anseende till damarande krig.
Skånska Wargeringen uppsatt af Rusthällarne derstä¬
des, men ined förbehäll att sädant alldeles icke sä¬
fö m nägon skvldighet för framtiden skulle förblifwa.
Den 22 Febrnarii.
437
Enär denna Wargering således hwarken warit eller
är någon ständig Trouppe, hwilket sjelswa namnet
dera äswcn utmärker, sä förekommer det oh besyn¬
nerligt, att Högloft. Srats-Utstotlet uti sitt asgifne
Betänkande likwäl sä ansett den, ock förthy pro¬
jekterat wist ärlig aflöning till denna Wargering.
Hwarje helt Rusthäll i Skäne mäste hälla
Häst och Karl. Inge» rättwis ock owäldug lärer
alltså kunna neka, att ju denna Province dermed
har sin dryga del i afseende pä Krigsmagtens un-
derhällande, särdeles om ha» ränner hwad betydlig
kostnad som ätgär till Skällsta Cavalleriernes dyr¬
bara uniform och deras underhällande ivid Mören
och Excrcitieställen äret igenom. — Det skulle alltsä
bliswa en uppenbar orättwisa, om denna Province,
detta oaktadt, päbördades att hälla en ständig War¬
gering. Utan wederböraudes hörande ock sam¬
tycke, lärer det likwäl icke kunna ske och icke med
annat »vilkor, än att öfrige Jordägare i Riket, som
äro pligtige att Krigsmagt utgöra, pä lika sätt för¬
öka den, om och när det skulle bchöfwao.
Wi sä för Leir skull protestera emot Högloft.
Stats-Utskottets ofwaunämnde förslag, och anhälla,
att Ständet, till bibehällande af rättwisa och billig¬
het, täckes asslä detsamma och förklara, det »veder¬
börande Rusthållare, emot deras »vilja, icke kunna
sörpligtaö anskaffa eller underhälla en WargeringS-
Trouppe, som de, utan all slags skyldighet, endast
i afseende pä det ar 1789 »varande krig, uppsatt
för att sä mycket snarare kunna anskaffa Karlar i
deras ställen, sou» as de ständige Cavallerie-Rcge-
menter kunde under kriget förloras.
?. Nlsorr ImnäArsn. Xil8 Häckaimsvn.
Kveir källsson.
Wid detta anförande »var sogadt ett bewis as
438
Den 22 Februlirn,
Kamererare» Stolpe as innehall, att uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Krigs-Collegium af den
10 Januarii 1700, om Wargcringens uppsättande
wid Swensta Negementerne, undantagas Norra och
Södra Skånsta Cayallerie-Regementerne, om hwilkaS
Wargering Kongl. Maj:ts särskildta Nådiga För¬
fattningar äro utfärdade; men dessa Författningar
hade för det närwarande icke hunnit tillrättastasfas.
Jonas Hakansson fran Calmar Län inlemnade
till upplysning i förevarande ämne en afskrift af Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Krigsförwaltningen af den
26 September sistlidet är, hwilket ibland annat in¬
nehåller följande mening:
"deHutom hafwa Wi i Nader fun-
"nit godt, art Regementernes WargeringS-Bataillo-
''stier, med undantag af de Skånsta Regementernes
"till häst, hwilka förblifwa såsom förr öfligt warit,
"mä upplösas och manskapet ersätta vacancerne wid
"ordinarie Negementerne salunda, att i fall någon
"af de twenne nummer, som utgjort en Wargerings-
"karl, ej behöfwa completteras, Wargeringskarlen
"för annat Nummer får inga, om wederbörande
"Rust- och Rotehållare derom åsämjas".
Nils Hakansson frän Christianstads Län: Det
är ej billigt, att wi ensamme skola utgöra Warge¬
ring, dä alla andra Provincer derifrän warda be¬
friade, och det kan icke wara Ztändets mening, att
pa detta sätt göra op wanlottade.
Anders Nilsson frän Wermland och Pehr An¬
dersson frän Gefleborgs Län yttrade, att hela frä-
gan berodde pä ordalydelsen af deras ined Kongl.
Majrt och Kronan ingängnc Contract, hwilka natur-
ligtivis mäste estcrlefmas.
Pehr Mänsson Lundgren frän Christianstads
Län: Contraeterne innefatta för Nusthallarne i
Skäne icke någon förbindelse till Wargerings upp¬
De» 22 Februari,.
43S
sättande, utan grunden dertill är en alldeles friwil-
lig öfwerenskommelse. Wid 1789 ars Riksdag nem¬
ligen blefwo Skäuske Riksdags-Fullmägtige upp¬
kallade till Högstsalig Konung Gustas lil och iu-
gingo uppå dest söreställning deri, att 2 Rusthäll
skulle uppsätta en Wargeringskarl. Detta skulle
likwäl blott fortfara under dä påstående krig och har
sedermera kommit att anses såsom eu stadigwarande
förbindelse. En sadan Wargeringskarl skulle af Rust¬
hållaren anskaffas, men af Kronan undcrhällas. Pä
sädant sätt har denna Wargering tillkommit, och sa¬
dan den af Utskottet är föreslagen, blifwer den för¬
de Rustande omöjlig att utgöra.
Härmed förenade sig Nils Häkauöso» frän
Christianstads och Jeppe Christensson frän Malmö¬
hus Län.
Eric Lodin frän Stockholms Län anmärkte,
att det i Nils Häkanssons Memorial förekommande
uttryck, att Wargerings uppsättande i Skäne icke
med annat wilkor borde kunna äga rum, än att öf¬
rige Jordägare i Riket, som äro pligtig? krigsfolk
utgöra, pä lika sätt föröka den, om och nar sä skulle
behöfwas, syntes i Lodins tanka innefatta ett slags
pästäende, att Wargeringen wid andre Regementer borde
bibehällas, i hwilken händelse han more föranläten
deremot protestera; och att dessutom under sist förslutne
krig Skånska Regementerne och Wargerings-Troup-
perne mindre än andra haft känning deraf, enär de
icke skola warit till tjenstgöring utom landet com-
menderade.
Swen Pählssou frän Christianstads Län: Wär
mening kan »visserligen icke wara att föreslä War-
geringens ätcrinförande, ty i sädan händelse kunde
wi icke skäligen yrka befrielse derifrän, men wi tro.
440
Den 22 Februarn.
att dä andre Rust- och Rotchällare äro derifrån be¬
friade, böra wi ock njuta famina sörina» till godo.
I öfrigt synes det hanva alogat Stats-Utskot-
tek att uppgifwa de stal, hwarpä det grundat dest
Utlåtande, och de Coniract, hwilka nied Kronan bli -
wit afstutade, sa att alla för pröfningen af malet
nödiga upplysningar warit att rillgä.
Jeppe Christensson fran Malmöhus Län ansag
ärendet lämpligast kunna pä det sätt afgöras, att Skäll¬
sta Länens Niksdags-Fullmägtigc uti särskild un-
derdänig ansökning till Kongl. Majit anhälla atc
fä tillgodonjuta enahanda frihet för Wargerings
uppsättande, som Rikets öfrige Provincer, och Se¬
creterare» ätog sig att en fädan ansökning uppsätta
och särskildt justera, hwarmed öfrige Fullmägtige
frän Skäne förklarade sig nöjde, och Ständet yttrade
stg icke hafwa nägot att derwid erindra.
I afseende pä den delen af Utskottets Betän¬
kande, som rörer Skällsta Hingst-Premie-Catzan, an¬
märkte Pehr Mänsson Lundgren frän Christianstads
Län, att desta medel rätteligen icke borde gä till
Stats-Werket, dä de wore Skänske Nusthällarnes
enskildta egendom, helst ofra det mistbrnk skall kunna
inträffa, att en Bonde uppföder Hingsten, försäljer
ten till en Stänksperson och denne erhäller Pre¬
mium för densamme såsom ak honom uppfödd; men
Jon Ionsson frän Blekinge yttrade deremot, att det
ofelbart wore för de Rustande bättre och säkrare, att
kesta medel as Stats-Contoiret utbetaltes, än att de
giiigo genom Officerarncs händer; hwarmed äfwen
Swen Pählsson och Jeppe Christensson samt Nils
Häkarissoii sig förenade.
Anders Sandstöi, frän Jönköpings Län yttrade,
att derest desta Premier icke för Stats-Werket med¬
förde nägon gravation eller kostnad, hade han der¬
wid icke nägot att anmärka; till swar hwara Nils
Den SS Fedruani.
441
Häkansson tillkännagaf, att Premie-Casian är en af
Skånska Nusthallarne sjelfwe sainmanskjuten fond,
hwari Stats-Wcrket icke hade ringasle del.
Talmannen framställde derefter proposition:
om Ståndet med förbehåll af den har förut om¬
nämnde ansökningen till Kongl. Maj:t, angående
Skånska Regemcntcrneö Wargering, bifaller Stats¬
utskottets ifrägawarande Betänkande angående Mi-
litaire Staternes reglering? hwilket enhälligt beja¬
kades.
Slutligen upplästcS följande:
Wördsamt Memorial.
Uti Memorial as den 29 sistlidne Noveniber
har Stats-Utskottet haft äran uppgifiva beskaffenheten
alde Contraets-wilkor, hwarunder Kungs- och Kungo-
Ladu-gärdar med tillydande Lägenheter äro enfkilte per¬
soner till bruk och begagnande upplatne, samt der-
bvs meddelat Utskottets utlåtande, rörande ej mindre
ändring eller rubbning uti sädane Arrende-Contrac-
ler, hwaraf Kronan icke synes hänita en emot Egen-
doniarncs tvärve fivarande afkastning, än äftvenwäl
till Riksens Höglofl. Ständers ompröftvande ösiver-
lemnat, antingen ledige blisivande Kungsgårdar och
Krono-Doniainer borde i mindre delar försäljas till
Skatte eller pä 30 ars tid bortarrenderas.
Detta Betänkande har af samtelige Refpective
Riks-Sländen blifwit nied ätskillige derwid gjorde
erindritigar till Utskottets förnyade handläggning
äterförtvist; hwartvid likwäl Högwördiga Preste-
Ständet sanik det Wällofl. Borgare-Ständet bestämdt
442
Den 22 Februari!.
afgjort, att ledige Kungsgärdar för framtiden böra
utarrenderas, med iagttagande af de »vilkor, hwilka
af Riksens Itänder kunna förefkrifwas och fastställas.
Da Utskottet nu företager sig beswarandct af
de således uppkomne anmärkningar, tror Utskottet
redigheten derwid fordra, att tvid hwarje del af dest
tillförene afgifne Betänkande särskilt leda förklarin¬
gen öfwer hwad deremot blifwit crindradt.
De Kungs- och Kungs-Ladu-gärdar, hwilka efter
nu gällande Contracter gifwa Kronan en ringare
afkastning än af Egendomarncs wärde skäligen bör
kunna päräknas, har Utskoctet hänfört till 3:nc Clas-
ser, och i första Clasen upptagit sädane Arrenden,
hwilka blifwit as Riksens Ständer eller pä deras
åtgärd slutne, ock hwarä Arrendetiden ännu ef lnpit
till ända; uti bwilka Contracter Utstottet munit nå¬
gon rubbning hwarken kulina eller böra äga runi.
Uti denna Clasen sinnes blott 3:ne Krono-
Domainer, hwaraf 2:ne äro npplatne pä bestämda
tider och en eller Lindhofs Kungs-Ladugärd under
perpetuelt Arrende.
Uti Högwördiga Prcste-Ständet har blifwit an¬
märkt, att bibehållande af perpetuella arrendet icke
borde biiallas, äfwensom att arrenden pä 100 är
wörö oformelige och olagiige, hwadan nägon lnodi-
sication borde aga rum.
Stats-Utskottet, som ansett perpetuella Arren¬
den, säsom innefattande abalienationer af Kronans
tillhörigheter, likasom Contracter om Arrenden pä
100 ars tid, icke widare böra tillätas, har dock fun¬
nit högst betänkeligt, att tillstyrka upphäfwandet af
i fräga komne Contracter, dä derigenom skulle med-
gifwas, att i mäl, som sä nära hafwa insiytelse pä
äganderätten, någon rubbning wore tilläten uti
hwad Konung och Ständer gemensamt förordnat.
Den tillförlit, som hwarje Medborgare bör äga för
Den 22 Februarii.
443
Samhällets förenade högsta Auctoritct, skulle så¬
medelst blifwa vacklande, och ett mifitroende upp¬
komma äfweu oni beståndet eller waraktigheten af hwad
pä lika fullständigt och kraftägande sätt nu blefwe
stadgadt.
Itats-Utstottet tror sig således, för att bewara
helgdeu af denna grundsats, böra förblifwa ivid hwad
dest Betänkande i denna del innehåller.
Till andra Clasen har Utskottet hänfört sädane
Knngsgardar, hwarä Arrende-rättigheten tillkommit
genom sramfarne Konungars enskildta förordnanden;
och hwilka Arrenden, uppå anförde skäl, borde upp¬
höra efter föregången laga uppsägning.
Häremot har hos Högloft. Nidderskapct ock
Adeln flere anmärkningar blifwit gjorde, såsom att
Arrende-rättigheten till Knngsgardar, den ina »vara
erhållen eller handlad af förste Jnnehasivaren, bör
äga bestånd af det skäl, att 1772 ars Negerings-
Form skall lcinnat Kungsgardarnes disposition till
Konungens enskildta förordnande; att således alla
till denna Clas hörande Arrenden böra förblifwa
orubbade, sa framt Contraetcrne äro uppfplde, hivar-
vm undersökning bör »verkställas; att äter slike
Krono-Lägenheter, komne genom köp eller öfwerla-
telse uti andre och tredje mans hand, böra återgå för¬
medelst ett eller flere fardagsär, eller annan billig
betalning; att ersättning för i sednare tider till¬
komne förbättringar kunna pröfwas och bestämmas
af Konungens Embetsmän, jemte andre »valde vwäl-
dige rnän, som utan betalning ataga sig Besigtnings-
beswäret; att sa »vida 1800 ars Bemillnings-För-
vrdning fixerat 50 procent af Arrende-summan i
Bewillning, skola Riksens Ständer dymedelst hafwa
godkänt laglighcten af dese nu i frage» satte Arrenden,
i sammanhang med hwilket sednare af Herr Capitaine»»
Bergenstrahle andragna skäl Herr Capitaine»» fason»
444
Den 22 Febniarii.
Arrende-Jnnehasware af Brabergs Kungsgård i
Östergöthland erbjuder sig, att friwilligt erlägga en
mångdubbelt större Arrende-summa för de äterstaende
Contractsärcn, i likhet med hmad Herr Capitainens
till Stats-Utstottet förut ingifne och Utskottets Be¬
tänkande åtföljde Memorial innehåller, eller en Tunna
Säd af al! Kungsgårdens öppna åkerjord; att det
lidande, som stall tillskyndas enskilde personer, hwilka
genom köp eller transporter eller ock förmedelst års¬
skiften, liqvider m. m. erhållit fa beskaffade Kungs¬
gårdar, wore större än Riksens Ständer borde wilja
hafwa pä sin räkning; att Riksens Ständer såsom
Lagstiftare icke kunna befatta sig med Lagstipnin-
gen eller pröfning as Contracrernes laga bestånd;
att de böra höras, som i saken äga del, och att ingen
bör döma i egen sak; dock förestås härjemte: atr
nuwarande Arrende-Jnnehasware kunde erbjudas att
begagna återstående Arrendetiden emot erläggande af
Spannemäl, räknad ester del årets markegång, da
penningeräntan bestämdes eller Contraetet uppgjor¬
des, hwarmedelst Jnnehafwarne ej komme att er¬
lägga högre afgäld, än wid första början warit pä-
räknad och Kronan ej eller genom waruprisernes
förökade wärde sä betydligt förlorade.
Hos Högwördiga Preste-Ständet har jemwäl
förekommit den anmärkning, att Contraeter pä bestämd
tid borde äga beständ, hwaremot Anders Joachims¬
son frän Östergöthland yrkat, att Bräborgs Kungs-
gärd sä mycket heldre kunde indragaö till Kronan,
som twist uppkommit emella» Arrenbatorernc om
ätskillige ämnen, som med dispositions-rätten af Kungs¬
gården ägde sammanhang.
Dä Stats-Utskottet äberopat och grundat dest
Betänkande pä äldre och nyare bade Grundlagar ocb
särstildte lika bindande stadgar, samt derhos fästat
sig förnämligast wid 1772 ärs Reger ings-Fvrm,
Den 22 Februarn.
445
som innehäller, alt Konungen ägde styra Riket som
Iweriges Lag säger, och efter Konunga-Balken Lands-
Laqen i förening med nämnde Regerings-Form, utan
att denne, sä wäl som den ar 1789 antagne För¬
enings- och Säkerhets-Act, omförmäler något, fom
lämpeligen synes npphäswa hivad uti 2 Cay. Konunga-
Balken Lands-Lagen förordnas derom, att Krono-
Godsen ej fä minskas eller abalieneras, utan att
den Konung, som efterträder, äger mäld det att äter-
iaga, har Stats-Utskottet sä deraf som de flere skäl
och omständigheter. Betänkandet omförmäler, icke
kunnat undgä, att, pä sätt som skedt, till Riksens
Högloft. Ständer, hwilka efter nn gällande Nege-
rings-Form äga att om Krono-Godsens sörwaltning
förordna, öswerlemna bedömandet deraf, om ej de
större förmäner, som Jnnehafwarne af ifrägawarande
Kungsgårdar, till Kronans kännbara skada och för¬
lust, i mängfaldiga är redan njutit, nu mera, dä
Rikets behof sädant oumgängeligen kräfwer, borde
upphöra. Men i händelse Riksens Högloft. Ständer
skulle stiina nägo» modification eller jemkning här¬
utinnan böra äga ruin; sa har ivid föresläendet
deraf 2:ne olika meningar inom Utskottet nppstätt,
i det en del föreslagit, attArrende-Jnnehafwarne kunde
lillätas sä begagna återstående Contractstiden emot
Arrendets erläggande i Spannemal, räknadt efter det
årets Markegäng, dä penninge-räntan bestämdes,
eller Arrende-rättigheten bewiljades, sä att Kronan
såmedelst alltid komme i åtnjutande af en emot gäng¬
bara Sädespriset i det närmaste swarande afkastning;
hwaremot äter en del Ledamöter ansett en sädan be¬
räkningsgrund för Kronan icke medföra någon syn¬
nerlig tillökad inkomst, utan tillstvrkt, att den Knngs-
gärdarne äsatta grundränta, såsom stödjande sig pä
deras med tillydande Hemmans och Lägenheters, ge¬
nom vrdentelig skattläggning, ester hwarje orts un-
446
De» 22 Februarii.
derwisning, utrönte beskaffenhet, borde utgä efter
ivederbörlig sörwandling och ärlig Markegång, samt
alla de Nrrendc-Jnnehasware, svin begagna Kronans
i Jordebok upptagne dagstverken, borde derföre till
Kronan erlägga betalning efter ärlig Markegäng;
med hwilkcn Arrende-förhöjning, ehuru den per
medium tagit utgör sex gänger grundräntans prft
uiitiva belopp efter Jordeboken, Arrende-Jnnehaf-
warne ej kunna anses oskälige» betungade, enär de
i öfrigt för samma betalning åtnjuta Säteri-frihe-
len, ock' således arv frie fran Krono-Ticnden, all
slags rotering eller roteringsafgift, stjutsningsbeswär,
saint skyldigheten att deltaga i wihe publiquc Bygg-
iiader och deras widmagthällande, med flere Hem¬
man i allmänhet atföljande beswär och onera: ock
dä dehntoin grundräntans ntgifioande efter förwand-
liiig och markegäng utgör en wida mindre Arrende-
afgift, än de Arrende-Jnnehaflvarc erlägga, hwars
Contracter äro upprättade ester 1799 ärs faststälde
grunder, wries sainedeln wara utan all fräga, att
Jnnehaswarne af ofwanberörde Kungs- och Knngs-
Ladu-gärdar härigenom icke blifwit i deras laglik-
niätiga rätt förnärmade, utan är denna förändring
i Arrende-summan endast, i anseende till Riksens
Ständers rättighet att de» bestämma, att anse lika
ined den Bewillning till icke mindre än 30 procents
belopp, som dcfZe Arrende-Jnnehasware, utan deras
hörande, ären 1789 och 1800 af Riksens Ständer
älades.
Hwad ater enskildt rörer Ultuna Kungs-Ladu-
gärd, sä förete sig derwid de särskilta omständigheter,
att nuwarande Sub-Arrendatoren Anders Hahr, som
genom öfwerlätelse innehafwer den är 1786 Herr
Grefwe Munck i Näder förundtc Arrenderättighet,
derföre nu crlägger ärligen till Kongl. Stats-Werket
250 N:dr, säsom Bewillniirg efter 1800 ärs Be-
Den 28 Februarii.
447
willnings-Förordning till Riksgälds-Contoiret 250
R:dr, samt till Grefwe Munck 1166 R:dr 32 sk.
eller tillhopa 1666 R:dr 32 sk. Specie; och som
denna sistnämnda Gunima utgör wida mer än hwar-
till Kungsgårdens Grundränta N:dr 165: 8: 3 ester
förwandling och markegång kunde sig belöpa, och
Riksens Högloft. Ständer icke funnit någon anmärk¬
ning uppkomma derwid, att den förmän, sorn Grefwe
Munck hittintills hämtat af ofwanbcrörde Arrende-
Summa, efter Utskottets förra Betänkande nu mera
stall upphöra; sä anser Stats-Utstottet nägot annat
förordnande härutinnan icke af nöden, än att
Arrendatorer! Hahr hädanefter under de Återstående
Arrendcären till Stats-Werket crlägger hela den
Arrendeafgift af 1666 R:dr 32 st. Banco, hwartill
han genom Contrakt sig förbundit; och dä de hjelpe-
och räfsedagSwerken, som Arrende-Innehaswaren be¬
gagnar, icke ärv af Jorde-Boks natur och egenskap,
utan utgöras as närgränsande Allmoge emot särskild
betalning, som ej pä Arrende-Summan fär afdragas;
sä finner Stats-Utstottet icke anledning att häruti
tillstvrka nägon förändring; dock i händelse Hahr
skulle, wid ä Kungsgården anställande besigtning, be¬
finnas hafwa älidosatt sine i Arrende-Contraetet ätagne
förbindelser, rörande Kungsgårdens tillbörliga häfd,
pä sätt som Riksdagsmannen Oxelberg anmärkt,
anser Stats-Utstottet i följe af nu gällande allmänna
stadgar och Författning Arrende-Contraetet, såsom
ä Hahrs sida förwerkadt, böra upphöra och Kungs-
gärden afträdas till Kronans kria disposition.
Beträffande widare de i 3:dje Clasen af Stats-
Utstottet upptagne Kungs- och Kungs-Ladu-gärdar,
hwarwid Stats-Utskottet ansett någon rubbning uti
de om bese Krono-Lägenheter nu gällande Contracter
lämpeligen icke kunna förefläs; sä har hos Högloft.
448
Drn 22 Februarii.
Ridderskapct och Adeln, »vid granskningen as Ut¬
skottets Betänkande i denna del, dels förekommit ett
anförande till närmare upplysning om beskaffenheten
och tillkomsten af nu »varande Arrende as Wisings-
borgs Kungsgård, och dels Herr Grefwe Nils N.
Grönstedts anmärkning derwid, att f. d. Konungen
genom Resolution af den 21 Marti»' 1807 förklarat
det framlidne Commcrce-Nädet Ahlströmers arf¬
wingar förundte perpetuella Arrende a Höfentorps
Kungsgård böra upphöra och Jnnchafwarnc af gunst
och näde tilläggas 25 ärs fortfarande Arrenderättig-
het, med föreläggande as nya willor för Kungsgär-
densstötsel eniot frikallelse af den uti 1735ars Contract
Jnnebafwarne älagde pligt att äga del uti Alingsas
Manufactnrie: — i anseende hwartill Herr Grefwen
funne skäl, att förestå, det antingen Arrendetiden
»nätte utsträckas till 50 ar med samina »vilkor, som
1735 ärs Contract innehäller, säiom en billig mot-
sivarighet af Arrende-Jnnehafivarnes redan »vidkände
förlust, eller ock att sä bibehällas »vid Arrendet, pä
sätt 1807 ärs Kongl. Resolution söreskrifwer, uti
25 är, dock med »vilkor, i sednare fallet, att blifwa
befriade ifrän den uti 1735 ärs Contract alagde för¬
bindelse, att dä nu »varande Caractershns förfaller
uppföra dylik byggnad af sten, samt att i begge fallen,
enligt Högstberördc Kongl. Resolution, wara befriade
isrän del uti Alingsäs Manufactnrie, som Arrende-
Jnnehafwarne sig redan afhändt.
Dä nägon förändring af dehe begge Kungs-
gärdars nu gällande Arrendewilkor icke blifwit af
Stats-Utstottet föreslagen; och Stats-lltskottet i öf¬
rigt icke kan tillhöra, att ingä i undersökning af hivad
Högsta Magtcn i laglig »väg efter wederbörandes
hörande sluteligcn pröfwat och afgjort, sä anser
Stats-Ul,'kottet något »vidare förklarande härutinnan
Den 22 Februari».
449
icke wara af nöden; äfwen som enahanda utlåtande
sv nes gällande i hwad Herr Baronen A. Funk hos
Högloft. Niddcrstapet och Adeln anfört till »vinnande
af »äqvn billig ersättning och upprättelse derföre, att
dest Fader genom Kongl. Majtts Nädiga Utslag är
1783 blifwit förklarad förlustig det perpetuclla Ar¬
rende, som han skulle innehaft uppå Johannisbergs
Kungsgård; men hwad widkommer Herr Grefwe
Grönstedts anmäldte önsta», att Delägarne uti
Höjentorps Arrende mätte befrias ifra» ken Iten-
busbpggnad, htvartill första Arrende-Contractet dem
förbinder, sä i händelse en sä beskaffad Byggnad
»kulle finnas a stället mindre behöflig »vid Kungs-
gärdens disponerande, enär det nu gällande Arrende-
Contract tilländalöper, fär Utistottet till Riksens
Högloft. Ständers ompröfwande »vördsaunneligen
bcmställa, om icke Kongl. Kammar-Collegium kunde
uppdragas, att härom lata anställa undersökning
samt till nästa Lagtima Riksdag med utlätande här-
öfiver till Riksens Högloft. Sränder inkomma, saint
derest berörde Stenhusbyggnad för ett framtida nytt
Arrende kunde umbäras, förestä någon billig ersätt¬
ning, som Kronan för den eftcrgifwande Byggnads¬
skyldigheten kunde af nuivarande Arrende-Jnnehas-
ware till godo njuta.
I frägan om de Kungsgärdar, hwilka äro
Landshöfdingarnc pä Lön anslagne, har Herr Doctor
Wistman nti Högivördiga Prefte-Ständet anmärkt,
att desamma mätte reduceras och ordentelige Löner
Landshöfdingarne »vid blifwande vacancer i dehas
ställe tilldelas.
Stats--Utstortet har i dest Betänkande redan till¬
styrkt, att Landshöfdingeaflöningarne pä Gottland
och Malmöhus Län, hwarest Kungsgärdarne Noma,
Kloster och Alnarp under Arrendetitul äro Lands-
BondeständetS Prat. 1810. Del. VIII. 29
480
Den 22 Februarii.
höfdingarne upplätne, mätte warda reglerade utan
sammanbindning med desse Kungsgårdar; och ankom¬
mer det således pä Riksens Högloft. Ständers eget
bepröfwande hwad Utskottets Betänkande i denna del
innehäller.
Af de alternativer, sorn Stats-Utskottet haft
äran till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
öfwerlemna, angäcnde ledigblifwande Kungsgärdars
förwaltning, antingen de i mindre delar borde
till Skatte försäljas, eller under Arrende pä öppen
Auction npplätas, hafwa Högwördiga Preste-
Ställdet och Wällvft. Borgare-Ständet redan pröf-
wat det sistnämnde förslaget wara med Statens för¬
del närmast öfwerensstämmande; hwaremot det Heder-
wärda Bonde-Ständet förklarat Ständets allmänna
önskan wara, att berörde Kronogods mätte i mindre
delar styckas och derefter offenteligen försäljas; ocb
ehuru Högloft. Ridderskapet och Adeln härutinnan
sig ännu ej flutelige» utlätit, och pluralitetenS tanka
således ej är fattad, anser Stats-Utskottet sig likwäl
böra för tidens winnande ingä uti förklaring öfwer
de inom Wällofl. Borgare-Ständet, i förening med
Arrende-principens antagande, gjorde anmärkningar
dels derom, att hwad som hittills för Äng och Ladu¬
gärd uti Arrende godtgjorts Kronan med penningar,
hädanefter åtminstone till nägon del matte bestäm¬
mas uti Hö, att efter Markegång betalas, dels
att Auctioner till nya Arrenden hädanefter blott pä
ett ställe och icke, säsom hittills stedt, bäde ä Lands-
Cancelliet i orten och uti Kongl. Kammar-Collegium
anställas, äfwensom att Borgen för Arrendets fullgö¬
rande framdeles ställes för 3:ne är, L stallet för ett eller
första årets Arrende, som nu allenast kan erfordras.
Stats-Utskottet inser wisserligen, att afgäld i
persedlar eller waror alltid medförer en större säker¬
het för ätnjutandet af hwad päräknadt blifwit; der-
Den 22 Februarii.
451
emot ett penuingebelopp relativt till waruprisen
icke med den säkerhet kai! bestämmas, utan merendels
är ombytlighet till Räntctagarens nackdel underkastadt;
men Utskottet fruktar dock icke utan anledning, att
Arrende-inropen uti en witz wigt af Hö, att lösas
efter Markegång, skulle åstadkomma betänkligheter
bos de fleste, som wid en Auction kulina komrna att
concurrera och såmedelst hindra dem att sa noga och
bestämdt, som med penningeanbud, kunna med
hwaraunan täfla.
Hwad äter beträffar Borgens ställande för 3:ne
ars Arreudeafgift, sa förmodar Stats-Utskottet, att
den säkerhet, som ä Kronans sida härmed äsyftas,
reda» fullkomligen finnes förwarad uti de föreskrifter,
hwilka jemnlikt Kongl. Brefwet den 20 Maji 1808
iagttagas wid Arrendeanbuds godkännande, enär
wederhäftig Borgen affordras tillträdande Arrenda¬
torer för fem ars tid.
Wikkommande äter att Auctioner till Arrcnde-
wilkors bestämmande matte hädanefter allenast an¬
ställas gellon, utrop pä ett enda ställe, sä har inom
Utskottet olika meningar deroni uppstätt; ä ena sidan
har man förmodat, att cm Auction blott anställes
ä Lands-Cancelliet i det Län, der den förauctione-
rande egendomen wore belägen, skulle såmedelst,
enär alla Speculanter funnos pä en gäng församlade,
hwar och en af dem närmare wara i tillfälle, för
inbördes täflan, att göra högsta anbudet, dä wisiheten
derom genast kunde inhämtas, utom det att, dä de
fleste Speculanter torde infinna sig antingen af Länets
Jnncwänare eller fran närmast angränsande orter,
mera beqwämlighct och säkerhet lör dem, särdeles af
Allmogen i sall Kinigsgärdarne styckades i flere delar,
skulle uppkomma; och ä andra sidan äter har betänk¬
lighet förekommit, att tillstyrka förändring uti nu
gällande Anctivneringssätt, emedan Kongl. Majit
452
Den 22 Februari».
och Kronan för alla sa Kungsgårdar sol» Militice-
Boställen, hwilka under de sednast förslutne 10
ärcn ester denna inetbode blisivit sörauetionerade, er¬
hållit en eiter egcndomariies beskaffenhet till det högsta
uppdriflven afkastning, hwilkcn äfwen torde härledt
stg till nägoi» del deraf, att da Auctionen hällits pä en
och saninia dag bade uti Kongl. Kaminar-Collegium
och Lands-Cancelliet i orten, ingen egensidig sam¬
mansättning as Specnlanternc till Auctionsprisets
fällande kunnat uppgöras.
Sedan Stats-Utskottet således »vördsammeligen
meddelt dess utlåtande i hwad son, rörer ett när¬
mare förklarande as Utskottets Betänkande, rörande
i frage» »varande Kungs- och Kungs-Ladu-gärdar,
dertvid Utskottet uteslutit allt yttrande öfwer sadane
i Respective Riks-Ständeu uppkomne anmärkningar,
hwilka anga de Kungsgårdar, som warit under
Kongl. Majrts Höga Företrädares Enskildta dis¬
position, derom Utskottet fattat ett särskilt Betän¬
kande, som till Riksens Högloft. Ständer nu ötlver-
lemnas; sa anser Utskottet sitt öfriga åliggande
blifwa, att meddela »vördsamt sivar i anseende till
de upplvsningar, hwilka desi Respective Principaler,
särdeles inom det Hcderwärda Bonde-Ständet, uti
ätskillige omständigheter, hwilka med Krono-Godsen
äga gemenskap, Stats-Utskottet affordrat.
Hos Högloft. Ridderstapet och Adeln har Herr
Nordenstolpe anmärkt, att Bergshamra under Ul-
ricsdahls Kungsgård skall för mer äu 100 är till¬
baka »vara tor en ganska lag ärlig afgift till ewärde-
lig ego bvrtlemnadt.
O»»» förhällandet härmed har ifrä» Kongl Kam-
rnar-Collegiun» den upplysning blisivit Utskottet med-
deld: att Bergshamru, 1 Mantal Krono, med der¬
till hörande Trädgärd och Torp i Solna Socken
lyder under Ulricsdahls Kongl. Lust-Slott, samt att
Den 22 Februarii.
453
detta Hemman, enligt Kongl. Brennet af den 1
October 1707, af Drottning Hedwig Eleonora i
Näder öfwerlcmnades ät Secreterare» Grefwe Samuel
Bark pä 12 ars tid, räknadt ifrän Michaeli 1706,
emot ett ärligt Arrende af 300 Dal. Kopparuwnt.
Sedermera har samma Arrende medelst Kongl. Bref-
wet den 8 September 1719 blifwit under perpetuel
befittnings-rätt i Näder förundt Grestiga Backi-
ska Famillen, hwarefter detsamma den 13 Januarii
1783 är wordet ytterligare i Näder confirmeradt för
Herr Stats-Secreteraren Grefwe Bark och dest Sou
efter Son och Dotter efter Dotter, samt Arrendcaf-
gisten till följe af Kongl. Rescriptet den 29 April
ststnämndc är förhöjd till 33 N:dr 16 fr. Specie;
och sluteligen är äfwe» stadfästelse hära wunnen
genom Kongl. Brefwer den 10 Januarii 1797.
Oa) som Arrendeasgiften ingär kill Ulriesdahls
Slotts-Caha och således tillkommer Hennes Majrt
Enke-Drottninge», som innehafwer nämnde Slott
och Kungsgärd såsom Enke-Säte; sä finner Stats¬
utskottet nägot särskildt Förordnande om detta Hem¬
man icke kunna under Hennes Maj:ts lifstid komina
i sräga.
Uti det Hederwärda Bonde-Srändct har Riks¬
dagsmannen Westing frän Westmanland erindrat,
att wid de af Stats-Utskottet till Johannisbergs
Kungsgård uppgifne Lägenheter saknades en wid
namn Gränsta.
Kongl. Kammar-Collegium har härom meddelt
den upplysning, att Gränsta, 2 mantal, inncbcgripes
under sjelfwa Kungsgården Johannisberg oui 9
mantal; och kommer följakteligen med detta Hem¬
man att förfaras pä lika sätt, som Riksens Hög¬
loft. Ständer om Johannisbergs Kungsgärd, hwar-
öfwer Stats-Utskottet redan afgifwit ntlätande, kan
förordna.
4b4
Den 22 Februari».
Riksdagsmannen Jonas Hakansson fran kal¬
mare Län anmärker, att Pauliströms Jern-Bruk med
underliggande Hemman och Lägenheter icke af Stats¬
utskottet bliswit omnämndt.
Pauliströms Bruk innebegripes uti Arrendet af
Ädelforst Guld-grufiva; och dä Stats-Utskottet i
denna del till Riksens Högloft. Ständer asgiswit
särskildt utlåtande, har någon anledning ej förekom¬
mit att uti detta Betänkande »agot derom »vidröra.
Riksdagsmannen Anders Joachimsson ifrån
Östergöthland yrkar äfwen närmare upplysning, un¬
der hivad wilkor Stegeborgs Kungsgård i Östergöth¬
land frangatt Kronan.
Kongl. Kammar-Collegii aflemnade uppgift in¬
nehaller, att Stegeborg till följe af Ständers Be¬
slut den 11 Julii 1734 blistvit till Skatte försäldt;
att Räntan sedermera »vore utbytt till frälse af
framledne Kammarherren Grefwe Schwerin, jem¬
likt Kongl. Brefwet den 11 November 1788 och
Bytes-Bref den 29 December samma ar.
Riksdagsmannen Eric Öhman frän Upland
har anmärkt, att wid norra Stäket fordom warit en
Bät-Färja, af hwilken Kronan dä genom Arrende
hade inkomst, men att, sedan nu mera en Bro der¬
städes bliswit anlagd, winsten af Bropenningarne
tillfölle ägaren as Stäkes Säteri.
Förhållandet härmed är sädant, att ofwerfarten
pä färja nu mera upphört, derigenom att ägaren af
Stäkes Säteri, Hans Epcellcncc m. m. Grefwe af
Ugglas, i stället anlagt en Bro med Wind-brygga för
Fartyg, samt att Hans Excellence erbäller den afgift,
som för öfwer- och genomfarten erlägges; och sorn
denna förändring tillkommit i laglig ordning, efter
wcderbörandes hörande, enligt Kongl. Brefwet den
6 April 1804, sä lärer all anmärkning derom böra
förfalla.
Den 22 Fsbcuarii.
455
Riksdagsmannen Pehr Oxelberg ifrån Carl¬
skoga har jemwäl erindrat, att enligt erhällen uppgift
ifrän Kongl. Kannnar-Collegium »vore Krono-Domai-
ner upptagne till ett antal af 359; men att Stats-
Utskottcl endast uti de meddelte Tabellerne upptagit
under Litt. A 45 Z
och under Litt B 152
samt att således en betydelig skillnad sig företer;
hwarjemte Oxelberg uppgifver en del sädane Kronans
saknade tillhörigheter, och äskar, att sä tväl om dein
som de öfrige fä nödig upplysning.
Siats-Utskottet, som i särskildt Betänkande upp¬
tagit alla de Kungs- och Kungs-Ladu-gärdar, hwilka
af den Kongl. Famillen disponeras, eller warit un¬
der Konungens Höga Företrädares Egen förwalt-
ning, förmodar, att en saba» fördelning gifwit an¬
ledning, att finna olikhet uti Kongl. Kammar-Coi-
legii omnämnde uppgift och de Tabeller öfwer Ri¬
kets Domainer, som detta Betänkande ätföljt. —
I öfrigt har Stats-tltskottet med anledning af
Oxelbergs derom gjorde begäran welat meddela föl¬
jande erhällna upplysningar:
1:o Att Tynnelsö i Öfwer-Selebo Socken af
Södermanland blifwit genom Kongl. Brefwet den
24 November 1731 upplätit Herr Öfwersten Woina-
roisky till ewärdeligt Frälse, säsom betalning för
hos Kronan agda underdäniga fordringar.
2:o Att Arbphus i Wendels Socken af Upland,
svin förut warit Kungsgärd, genon» byte med Frn
Christina Bjelke, blifwit Frälse Säteri, i hwilken
egenskap detsamma nu äges af Herr Baron Carl
De Geer.
3:o Att Hacksta i Trögds Härad af Upland nu
för tiden är Frälse Säteri Ladugärd, som fran»-
456
Den 22 Februarii.
lidne Grefwe Fabian Wrede bekommit i »vederlag,
i följe af Kongl. Reductions-Commihioncns bref den
27 Martu 1708.
4:o Att Kungs Norrby i Östergöthland, såsom
hörande till Militice-Boställen, ibland ve Kronans
tillhörigheter, som detta Betänkande omfattat, icke
kunnat komma i fraga.
5:o Att Stats-Utskottet, rörande Gräsö Knngs-
gärd, som nu mera är Säteri, till Riksens Högloft.
Ständer afgifwit dest yttrande, som redan alla fyra
Respective Riks-Ständen bifallit.
Men hivad beträffar de öfrige af Riksdags¬
mannen Oxelberg sökta upplysningar, rörande Gösinge-
fonden i Södermanland, Sköttstorp i Östergöthland
och SLderqwarn i Swedwi Socken af Westman¬
land med flere namngifne Lägenheter, sä har för
felande anwisning ä Härad och Socken någon upp¬
lysning ifrån Kongl. Kammar-Collegium härom icke
kunnat meddelas; dock som Stats-Utskottet inser nyt¬
tan och nödwändigheten för Riksens Ständers fram¬
tida upplösning, att äga för handen fullständiga
uppgifter vin naturen och egenskapen af all Rikets
Jord, har Stats-Utskottet trott sig böra till Riksens
Högloft. Ständers godtfinnande »vördsammeligen
hemställa, om icke Kongl. Kammar-Collegium kunde
uppdragas, att, i likhet med dest är 1776 af Trycket
utkomne Berättelse om Hushällningen i Riket, lata
till nästa Lagtima Riksdag författa en omständelig
uppgift, som innehölle alla Rikets Dvmainer, Hem¬
ma»! och Lägenheter, af hwad beskaffenhet som helst,
jemte Säterier, Frälse ock Skatte Hemman, tillika
»ned alla till Militaire-, Eccleciastique- och Lands-
Staterne anslagne Boställs-Hemman, till namn och
mantal samt beloppet af grundräntan efter den pen-
ninge-numerair, som i Jordeboken upptages.
Den 22 Februarii. 4L7
Sluteligen får Stats-Utskottet mördsammeligen
härhos midfoga den tilläggning,sorn Andre Province-
Contoiret a fKougl. Kammar-Collegium rörande Kungs-
Ladugärdeu Horn pä Oland ineddelt uti de om
sainma Kungs-Ladngärd förut aflemnade uppgifter,
jemte en dermid bilagd afskrift af Kongl. Brefmcr
den 15 Oktober 1808,' öfwer hwilken tilläggning,
såsom blott tjenande till en fullständigare upplys¬
ning om de Horns Kungsgård tillydande Lägenhe¬
ter, Siats-Utskottet icke funnit någor utlätande wara
af nöden.
Stockholm den 11 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
bftoillinA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
Hr. ^Vejdman.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets LedamöterS
magnar
ft. öelnniät.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
vilsson.
458 Den 22 Februarii.
Under läsningen deraf yttrade l anledning af
hwad Stats-Utskottet hemställt, rörande sättet för
Krvno-Lägenheters bortarrendering i allmänhet,
Johan Ericsson fran Upland: att dylika Ar-
rendeauctioner i hans tanka borde ske pä Lands-
Cancelliet och wid sjelfwa stället, der lägenheten sin¬
nes, dels derföre, att alla möjliga upplysningar om
dest beskaffenhet da äro lättare att inhämta, dels ock
derföre att ortens Jnwänare, hwilka lättast äro
i tillfälle att, i anseende till närbelägenheten, bjuda
»nera än andra, ma dertill äga lättare tillfälle.
Anders Pehrsson fran Stockholms, Bengt An¬
dersson frän Elfsborgs, Jon Göransson och Nils
Nilsson frän Calmare Län jemte flere andre före¬
nade sig härmed, hwaremot Per Oxelberg frän Carl¬
skoga icke ansäg lämpligt, att Auctioner i Kammar-
eller Krigs-Collegium, efter lägenhetens särskildta be¬
skaffenhet, skulle afskaffas, dä osta i hufwudstaden
till dylike egendomar skulle kunna finnas speculan-
ter, hwilka afsträckas af det längre afständet samt
kostnaden och öfriga swärighcter, hwilka med Om¬
buds ställande wid förrättningöorten äro förenade.
Anders Andersson frän östergöthland: Jag äter
häller före, att dylika Auctioner böra anställas pä
stället och r wederbörande Collegium härstädes, men
kan icke inse nyttan deraf att de hällas pä Cancel¬
liet. De fleste speculanter, hwilka kunna infinna sig
ä Lands-Cancelliet, kunna ock utan särdeles olägen¬
het wara tillstädes pä stället, der egendomen är be¬
lägen, men pä sätt Oxelberg anmärkt, kunna i Stock¬
holm ofta finnas en mängd personer, hwilka, om
Auctioner äfwen pä nägot ställe der förrättas, kunna
bidraga att öka summan genom sina anbud.
Dermed förenade sig Pehr Oxelberg frän Carl¬
skoga.
Anders Danielsson frän Elfsborgs Län ansäg
Anctionerne endast böra pä stället hällas. Der sam-
Den 22 Fe bruarii. 459
ladeö i sadan händelse alla speculanterne, hwilkas
mängd, enligt hwad erfarenheten ock skulle wisa,
ofta werkade högre anbud, än dä detta antal, deladt
pä flera ställen, wore i okunnighet om hwarandras
anbud och i en obehaglig osäkerhet, huruwida den,
som erbjudit mera än nägon annan pä stället, kunde
om besittningsrätten wara försäkrad.
Dermed förenade sig Hakan Pehrsson frän
Jönköpings Län, Magnus Jonsson frän Östergöth¬
land, Anders Ahlqwist frän Elfsborgs Län, Iöns
Nilsson frän Östergöthland m. fl.
Sedan läsningen af stats-Utskottets Betänkan¬
de derefter blifwit fortsatt och slutad, yttrade Jon
Jonsson frän Blekingen: Ibland Kronans Lägen¬
heter finnas manga präktiga ängar och marker, till
hwilkas odling till frugtbärande äkrar endast fordras,
att plogen sättes i jorden, och jag hemställer, om icke
Arrendeafgiften för dem lämpligare bör bestämmas
i Spannemäl, såsom mindre beroende af omwex-
lande waruwärden, än i hö, hwarigenom äswen en
Egendom mera förswagas.
Härmed förenade sig Pehr Oxelberg frän Carl¬
skoga, Samuel Gillberg frän Westeräs Län och An¬
ders Danielsson fran Elfsborgs Län.
Anders Joachimsson frän Östergöthland an¬
märkte: att det syntes mindre nödigt, att bestämma
afgiften hwarken i Spannemäl eller i hö, dä Lä-
genheterne, enligt Ståndets beslut, borde försäljas;
men Joil Jonsson frän Blekinge päminte härwid,
att hans yttrande hade afseende pa sädane Krono¬
lägenheter, säsom stallängar m. fl., hwilka enligt alla
Niks-Ständens sammanstämmande beslut borde bort-
arrenderas.
Johan Ericsson frän Upland höll före, att nä-
got owilkorligt stadgande om Arrende-afgiftens ut¬
sättande i Spannemäl icke wore lämpligt, utan att
460
Den 23 Fedruarn.
det blott borde äga rum, dä marken wore af den
beskaffenhet, att den kunde odlas, och således någon
afkastning i Spannemal wara att påräkna.
Handlingarne kades derefter pa bordet, och Stån¬
dets Ledamöter ätskiljdes.
In Läew xrotooolli
A. _/k.
1810 den 23 FebruarLi.
Klockan I I f. m.
Efter hällen bön justerades Prvtocollet för den
21 i denna manad, äfwensom följande fran de öf¬
rige Respeetive Stander? ankomne Protocolls-Utdrag
upplästes:
Utdrag af Prvtocollet, hället hos Högwör--
diga Preste-Ständet den 20 Februarii
1810.
S. D. Biföll Preste-Ständet till alla delar
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts den 14
dennes uppläste ytterligare Utlåtande, rörande Sta-
terne för Finska Esquadern och Artilleriet. Om
hwilket beslut de Respeetive Med-Ständen samt be-
mälte Utskott skulle wördfamt och wänligen under¬
rättas. lil 8upru.
Li xrotocoUo
Den 23 Febrnarii.
461
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Prefte-Ständet den 20 Februarii
1810.
S. D. I anledning af Riksens Högloft. Stän¬
ders Expeditions-Utskotts anmälan, att i fräga om
sättet för den af Riksens Ständer beslutna Revi¬
sion öfwer förwaltningen af alla Rikets medel sedan
1800 ärs Riksdag twä Ständ slädnät emot twä,
ansag Prefte-Ständet denna fräga, pä sätt Regeriugs-
Formens 69 § föreskrifwer, böra ak det förstärkta
Stats-Utskottet med Riksens Ständers rätt afgöras;
hwilket ftnlle de öfrige Respektive Standen samt
bemälte Utskott wördsamt och »vänligen tillkännagif-
was. 8up»ru.
piotmoollo
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högivör-
diga Prefte-Ständet den 20 Februarii
1810.
S. D. Föredrogs änyo och bifölls Riksens
Ständers Banco-Utskotts den 13 dennes afgifva Ut-
lätande öfwer Beivillnings-Utskottets hemftällan, an-
gäende winnande af nödig kontroll wid Chartw-
Sigillatss-tverket; hwilket skulle de öfrige Respective
Ständen sarnt bemälte Utskott wördsamt och wän-
ligcn meddelas, lhlt
Lx protoeollo
t/.
Utdrag af Protokollet, hället uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februari» 1810.
S. D. Blef det af Riksens Högloft. Stän¬
462
Den 83 Februarii.
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskott den
16 i denna mänad afgifna Betänkande, rörande Åt¬
skilliga Oeconomiska förslag, att uppdrifva jordbru¬
ket, boskapsskötseln, handeln och fiskerierne pä Gott¬
land, af Borgare-Ständet till alla delar gilladt;
hwilket de öfrige Respective Standen mördsamt och
manligen skulle härigenom tillkännagifmas. Ot
8NPI-N.
Lx protocollo
Utdrag af Protocvllct, häliet uti Borgare-
Ständets Plenum mid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Fcbrnarii 1810.
S. D. Hos Borgare-Standet förekommo
wid Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-Utskotts
den 31 nästledne Januarii afgifna Betänkande och
förslag, angående nödiga ändringar i fördelningen,
uppbörden och redogörelsen af Chartce-Sigillatce-af-
giften, sädana anmärkningar, som hindrade försla¬
gets antagande; hwarföre ock detta ärende till Ut¬
skottets förnyade handläggning och utlåtande för¬
mistes; och skulle de Respective Med-Ständen mörd-
samt och manligen härom underrättas. supra.
Lx piotooollo
^ //. /Gerson.
Utdrag as Protokollet, hället uti Borgare -
Ständets Plenum mid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Efter föregängen granskning af Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utskotts den 7 i denna
mänad afgifna Utlätande, i anledning af gjorda an¬
märkningar mid Bilagan Litt. G. till Betänkandet
Den 28 Februarii.
463
angående Statsregleringen, innehållande Clerecke-
och Scholks-Staterne, biföll Borgare-Ständet, att
de pä Stat bestädde Lunds Akademie 296 N:dr och
Upsala Akademie 910 R:dr 32 sk. böra helt och
hältet indragas, utur det för begge depa Akademier
lika, gällande skäl, som Utskottet, endast i anseende
till Lundo Akademie, äberopat uti deh förra Betän¬
kande, hwilket ock Ständet, nied bifall till hwad
Utskottet i detz sednare Utlätande hemställt, i alla
öfrige delar gillade; och skulle de Respektive Med-
Standen wördsamt och wänligen härom underrättas.
I7t suprn.
Lx protnnoilo
./ A.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Bvrgare-
StändetS Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Dä Borgare-Ständet till granskning
företog Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
den 7 i denna mänad afgifna Utlåtande öfwer Riks-
Ständens anmärkningar wid Bilagan Litt. D. till
Stats-Utskottets Betänkande angående Itatsregle-
ringen, innefattande Civil-Staternc, blef samina
Bilaga, jemte hwad Utskottet i de anmärkta delar
uti dep senare Memorial ottrat och hemställt, af
Ständer fullkomligen gilladt; hwarwid ock Ständet
ansäg sig böra bestämdt förklara, att de 566 R:dr
32 sk., hwilka enligt Kongl. Brefwen af den 16
Martil 1802 och 15 April 1805 hittills warit be-
städda till understöd och fördelning einellan lönlöse
och rnindre lönte Embetsmän inom Justitice-Revl-
sionen, ma än widare för detta ändamäl fa till nästa
Riksdag fortfara; hwarom de Respektive Med-Stän-
164 Den 23 Februarii.
drn wördsamt och »vänligen skulle underrättas. I7t
supra.
Lx protoaoUo
//. ^etsr.?o>r.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenrun ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Ståts-
Utskotts förnyade utlåtande uti Memorial af ten
11 dennes, angående Allmänna Jndragnings-Staten,
utgörande Bilagan Litt. L till Utskottets Betän¬
kande om Statsregleringen, blef af Borgare-Stän¬
ket bifallet, med de förändringar, som Högloft. Nid-
derskapet och Adeln, enligt detta Stånds genom
Deputation coininunicerade Protocolls-Utdrag af den
20 och 21 i denna manad, för sin del beslutit; hwilket
wördsamt och »vänligen skulle till de öfrige Respective
Ztandeu inberättas. Ilt supra.
Dx protovoUo
//. /itersö,».
Utdrag af Protokollet, haltet uti Borgare-
Ständets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Efter behörig granskning af Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskotts ytterligare Be¬
tänkande af den 7 i denna manad, i anledning af
Kongl. Maj.tts Nådiga Proposition af den 31 sist-
ledne Oktober, rörande nödiga medel, att alla Of¬
ficers- och Under-Officerslöner, som förut »varit
anslagna pa Sweaborgs och Äbo-Esquadrenes Sta¬
ter, »nä pa Swensta Staten, med undantag af Öf-
werftelönen, öfwerföras och bibehällas, samt anga-
Den 23 Februari!.
465
ende Kongl. Majus tillkännagifna Nädiga önskan,
att äfwen Finska Artillerie-Regementet matte pä
Swensk Stat öfwerflyttas, beslöt Borgare-Ständet,
att till atla delar gilla och godkänna, hwad Ståts-
Utskottet i berörde Betänkande föreslagit, saint de
derwid fogade Stater, sä för Finska Artilleric-Ne-
genientet, som för dem as Sweaborgs och Äbo-Esqua-
dernes Officerare, Under-Officerare och Manskap m.
m., hwilka pä Swensta Staten skola öfwerflyttas.
Och skulle underrättelse härom de Respectiye
Med-Stanoen wördsamt och wänligen meddelas. Ilt
supra.
Lx protooolla
A. /itersö».
Utdrag af Protocollet, hällct uti Borgare-
Ständers Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Öfwer ett frän Högloft. Ridderska-
pet ock Adeln remittcradt Memorial af Herr Fri¬
herre C. L. Staöl von Hollstein, angående widta-
gande af nägot alfwarsamt steg till hindrande af
försnillning af Kronans egendom, såsom ock bestraff¬
ning derföre, samt att om ingen författning gifwes,
som förklarar en person, som sadant brott begätl,
oskicklig till Kronans tjenst, en sädan mätte warda
utfärdad m. »>., hade Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott i Memorial af den 17 dennes sig ut-
lätit, och fann Borgare-Ständet sig böra Utskottets
yttrande, sesom wälgrundadt, gilla; hwilket de Ne-
spective Med-Standen wördsamt och wänligen skulle
tillkännagiswas. lstt supra.
Hx xrotoeollo
Ht
Bondeständets Proi. 1810. Del. VIII.
30
46S
Den 23 Februarii.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare¬
ståndets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Da, enligt Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats-Utskotts tillkännagifwande i Memorial
at den 17 dennes, de öfrige trenne Riks-Ständcn
benämdt förklarat sig icke kunna antaga Utskottets
förslag, i Betänkande af den 5 sistlidne November,
angående skvldighet för Städerne Götheborg och *
Carlscrona, att hädanefter utgöra mantalspenningar,
fann Borgare-Ständet, att desi wid ofwanberörde
Betänkande gjorde och Utskottet communicerade an¬
märkningar nu mä förfalla; hwilket wördsaint och
wänligen skulle de Reipective Med-Ständen tilikän-
nagifwas. Ut supra.
Lx protoeollo
7. 77 Esterson.
Utdrag af Protocollet, hållet ttti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februaru 1810.
S. D. Godkände Borgare-Ständet, hwad Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utskott i Memorial
af den 17 dennes anfört och tillstyrkt, rörande Kongl.
Maj:ts och Kronans eller de i Staten kallade Pu-
bliqne Hus och Bvggnader sä i Stockholm svin
Landsorterne; hwarom de Nespcctive Med-Ständen
wördsaint och wänligen skulle underrättas. I7t supra.
Lx xiotocollo
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ständet till alla de¬
Den 23 Februarii.
467
lar, hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Beconomie-Utstott i Betänkande af
den 30 nästlidne Jannarii anfört ock föreslagi!, an¬
gående Sillfisket i Bohus Läns Skärgård; hwilket
de Rekpective Med-Stande» wördsamt ock wänligcn
skulle härigenom tillkännagifwas. lid sn^ra.
Dx xrotoeollo
k/.
Utdrag af Protocollct, hållet nti Borgare-
Ständets Plennn! tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. ^'wad Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskott i Memorial af den 17 dennes anfört ock
hemställt, rörande de fleste Gcneral-Afistance-Con-
toirets Embetsmäns ock Bctjenings ansökningar om
förbättring i sina lön emil kor, sä tvål som wisa af
desse Tjenstemäns ock deras Erikors rätughet till
Pension, saint angående inrättandet af en Pcnsions-
Caha för Eontoirets Betjening, blek af Borgare-
Ständet till alla delar gilladt och bifallet; hwarom
de öfrige RespcctiNe Standen stulle wördsamt och
wänligen underrättas. Ilt
^Ix protoeollo
^7 /benson.
Utdrag af Protoeollet, ballet nti Borgarc-
Ständets Plenniii wid Riksdagen i Stock-
holin den 22 Februarii 1810.
S. D. Borgare-Standet gillade till alla de¬
lar, hwad Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utstott, i Betänkande as
den 30 dennes, yttrat och föreslagit, till afhjelpande
af de olägenheter, som as utslitna och obrukbara
468
Den 23 Februarii.
Banco-sedlars cirkulation, äfvensom af bristande till¬
gäng pa nödigt koppar-skiljomynt, Allmänheten i
Landsorterne mäste »vidkännas; hivarvm de Respec-
tive Med-Ständen »vördsamt och »vänligen skulle
underrättas. I7t supru.
Lx protoeollo
//. ^stö»'S0».
Med ätecknadt eomknunicationstillständ hade frän
Högtvördiga Preste-Ständet ankommit ett sä lydande:
I anledning af Stats-Utskottcts nu upplästa
förklaring öfiver anmärkningarne »vid Statsansla¬
gen, samt de, »vid flutet af denna förklaring, före¬
kommande ej nog bestämda yttranden, angående
Kongl. Maj:ts rättighet att fritt disponera om
Statsanslagen, »noin htvarje Huflvud-Titel, anhäl-
ler jag i ödmjukhet att fä anmäla följande min
oförgripeliga mening.
Om Fäderneslandet alltid blefwe regeradt af
sä nlilda och »visa Furstar, som »vär nu regerande Aller-
nadigste Konung och Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsen, samt Administrationen alltid förbleftve sä
upplyst och patriotisk, som den »änvarande, sä skulle
jag anse alla prccautioner eller tillägg till Ståts-
Utskottets -nu upplästa förslag ej allenast öfiverflö-
diga, utan ock dsloyala. Men dä allt här i »verl-
den har sina skifte», och sälcdes äfwen den bästa,
förtafseligaste Regering och Adiniiiistration har sin
tid, och derefter lemnar rnn» ät »agot mindre för-
träffeligt, sä anser jag såsom en samwetspligt
att yrka: att, ehuru Stveriges Konung mä äga att,
efter fin »vishet och wälivilja för Fäderneslandets
bästa, disponera om de besparingsmedcl, som kunna
inom en Clas; eller Huswud-Titel uppkomma, för-
Den 23 Februarii.
469
kjente Tjenstemän likwäl inom samma Elaf, mä
framför andra, genom något tillskott ä deras Löne-
wilkor, af sadan uppkommen besparing fa hoppas
blifwa hugnade; äsivensom att Tjenstemän i allmän¬
het, sä länge de sin tjenst oförwiteligen förrätta,
mätte oafkortadt fä till godo njuta de dem pä
Stat anslagne löner och förmäner.
Jag är öswertygad, att en mild och upp¬
lyft Konung Sjelf nägon gäng condescenderar att
tänka sig äfwen i sina nndersatarcs belägenhet, och
sannerligen! Han torde dä ej finna Tjenstemäns be¬
lägenhet nog tryggad, oni deras löner ej genom en
faftstäld Stat och reglering äro bestämde, utan fast
mer vwista och närmande egenskapen af sä kallade
arfwoden, doueeurer eller gratialcr. Åtminstone skola
goda, loisa Regenter ej utan deltagande, kanske ej
utan oro, förese en framtid, da möjligen, under en
annan Regering och en annan Administration, en
förtjent Embetsmanna-Corps behöfde något stöd af
Lagarne till tryggande för wista löneförmäners be¬
stämda bibehållande, för att ej alldeles öfwerlemnas
ät en plägande osäkerhet, huru deras Tjenster, en
annan tid, skola anses och belönas.
Och anhäller jag om Högwördiga Ständets till¬
ställd att fä meddela deha mina wälmenta tankar
ät de öfrige Respektive Med-Ständen.
lL. I.. Almguist.
Frän Stats-Utskottet hade ankommit ett sä ly¬
dande
Wördsamt Memorial.
Uti Protocolls-Utdrag af den 16 sistlidne
470
Den 23 Februarii.
December har Högloft. Ridderffapet och Adeln be¬
hagat till Stats Utskottets utlåtande remittera ett
Riksens Högloft. Manders Allmänna Beswärs- och
Oecoiiomie-Utjkolts Betänkande, angående odlingar r
Pitea Lappmark.
Likaledes har Högwördiga Preste-Mandet till
Mats-Utskottet remitterat detta ärende i bwad som
rörer frägan, hurnwida och pä hwad sätt det af
Herr Majoren Stael von Hollstein sökte penninge-
undcrstöd af 2,000 R:dr Banco ärligen i sex ärs
tid ma till förrberörde ändamål kunna honom be-
wiljas. Hwarförutan atskillige Memorialer i detta
ämne blifwit ifrån Högloft. Ridderskapet och Adel»
till Stats-Utstottet remitterade.
Stats-Utstottet har med särdeles deltagande in¬
hämtat, sä >väi af Herr Major Stael von Holl-
steins egen berättelie, som af Allmänna Beswärs-
vch Oeconomie-Utskottets Uklätande, dcn möda och de
uppoffringar, som Herr Majoren haft osparde, för
att i Lappmarken eller Nasafjell!) Silstverwerk,
geliom lofwande odlingar, bereda möjligheten af un¬
derhäll för ett talrikare antal inbyggare; och Stats-
Utstottet har med Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie-Utstottct instämt uti ten önskan, att Statens
tillgångar hade tillätit Utskottet, att föreslå utwä-
gar till den af Herr Majoren begärde försträckning.
Men dä Mats-Utskottet tror sig wara skyldigt att
rättwisa ät Herr Majorens bemödande, mäste det a
en annan sida gifwa Riksens Högloft. Ständer till¬
känna, att Utskottet icke, ruan en ökning i närwa-
rande Statsreglerings utgister, kan till detta behof
uppfinna »agre medel, och att, dä Statsutgifternes
belopp redan nog allmänt blifwit öfwerklagadt. Ut¬
skottet icke wagat att nägot sadant tillstyrka.
Hwad den utaf en af Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledamöter gjorde anmärkning angär, att
Den 23 Februari-,
471
en Gängare wid f. d. Kongl. Operan skulle njuta
emot den begärde försträckning!:,, swarande Lön, får
Stats-Utskottet gifwa tillkänna, att, hwad de wid
Kongl. Operan cinployeradc Sujctter angar, är in¬
gen, som har mer än 800 Ridrs pension pä Stat,
och att de densamma erhållit, icke såsom Nädcbe-
wisning, utan som ett Contrakt, hwilket Staten
med dem, wid deras antagande, ingått, och hwilket
derföre, lika med andra förbindelser, mäste honore¬
ras. Stats-Utskottet får äswen anmärka, att oak¬
tadt de af Herr Major Stael von Hollstein lem-
nade betpg om framgången af dest förctagne odlin¬
gar, anser Stats-Utskottet saken likwäl wara af de
nial, som fordra en närmare undersökning, och som
derföre egenteligen böra Kongl. Majit cist nogare
pröfning underställas.
I anledning häraf, och af flere dylika, dels
för Fabriguers, dels för Jordbrukets underhjelpandc,
förekomna ansökningar, samt dä Stats-Utstottet är
öfwertygadt, att desta wigtiga föremäl, såsom de
huswudsakligaste medlen till RiketS trefnad och
wälmåga, förtjena en särdeles uppmärksamhet och
allt möjligt biträde, wägar Stats-Utskottet nu för¬
nya dest förut yttrade underdäniga önskan och för¬
modan, att, dä Riksens Högloft. Ständer icke nu
genast kunna till desta ändamäl »agon bestämd Fond
anslä, Kongl. Majit, i fall att de gjorde Stats¬
anslagen, antingen genom en nogare Statsreglering
eller indragningar och förbättringar i förwaltningen,
framdeles skulle lemna något öfwerskott, Kongl.
Majit dä i Räder täckes disponera det till sädane
behof, som kunna finnas ländande antingen till Jord¬
brukets och Näringarues förkofran, eller ock till de
Löneförbättringar för Rikets Embets- och Tjenste¬
män, som Stats-Utskottet föreslagit.
472
Den 23 Februari,.
Stats-Utskottet, sorn tror delina utwäg förena
förmäneriie af en nödig utsträckt werkningskrets för
Regeringen nied den af cn möjlig förkofran för cn-
skildta och allmänna httshälliilngen, fär sluteligeii
till Riksens Ständers egit ompröfwande hemställa,
om icke Herr Majoren Stael von Hollstein i
detta fall kunde af Rikfens Högloft. Ständer till
Kongl. Maj:ts Nådiga atanka anmälas, att ef¬
ter närmare hallen undersökning, sä midt möjeligt
är, erhålla det understöd, som kan pröfwas skäligt.
Stats-Utskottet underställer allt detta Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues I^leminA.
Pä Höglvördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
VVeiämun.
Pä Wällofliga Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
^.lzruli. LnAkl.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ston ckonssori.
.V.
Lades pä bordet.
De» 23 Februari».
47S
Widare föredrogs följande:
Wördsamt Memorial.
Uti det Betänkande, som till Riksens Höglofl.
Ständer Itats-Utlkottet under den 5 sistlidne De¬
cember afgifwit, angående Strömsholms och Kongs-
öhrs Kungsgårdar och Stuteri-inrättning, har Ut¬
skottet förklarat sig »vara af den tanka, attén Stuteri¬
inrättning »vid Strömsholm borde bibehällas, »nen
att Kongsöhrs Kungsgård med desi iillhörigheter
borde helt och hällit skiljas frän Stuteriet wid
Strömsholm, och särskildt till Stats-Werkcts för¬
in änpä enahanda sätt, som i afseende pa Kungs¬
gårdar i allmänhet föreslagit war, amvändas och
behandlas. Htvad äter angick sättet, huru regle¬
ringen af Stuteri-inrättningens underhällande wid
Strömsholms Kungsgärd borde wcrkställas; sä moro
meningarne derom ibland Utskottets Ledamöter skilj¬
aktig?, i thy att en del ansägo lämpeligast, att det
mätte i underdånighet uppdragas Kongl. Majit, att
förordna en Committee till utarbetande och föreslå¬
ende af en tjenlig plan härtill, dä andre deremot
trodde det tillhöra Utskottet, att bestämma grunder»?
och till Riksens Höglofl. Ständer nppgifwa förslag
till »verkställigheten; och som, efter härom werkstäld
votering, 2 Stand stadnade emot 2, sä underställdes
förhällandet Riksens Höglofl. Ständer.
I anledning häraf, hafwa de Respective Riks-
Standen uti Protocolls-Utdrag af den 29 sistlidne
December, samt den 13, 15 och 27 nästlidne Ja¬
nuari»', behagat meddela Stats-Utskottet, att, htvad
474
Dtti 23 Februarii.
Stuteriet pä Strömsholm särskildt beträffar, det¬
samma bör såsom nyttigt widmagthällas, men att,
bwad angar ett förbättradt inrättande af berörde
Stuteri, detsamma mä öfwerlemnas till Kongl.
Majrts särskildta Nådiga åtgärd, pä det satt, att en
Committee, bestäende af äfmen i Landthushällningen
kunnige män, dertill utses, hwilka dock böra, såsom
en owilkvrlig grund för deras åtgärd, antaga, att
Staten, i och för Stuteriets underhäll, icke med
»ägon utgift belastas, och att de till detta ändamål
anslagne Krono-Dagswerken fä efter Markegång lö¬
sas, samt den derföre belöpande afgift till Stuteri-
Castan inflyta, äfwensom atr denna Mrwaltning bör
wid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständers
widare ompröfning och afgörande öfwerlemnas. Vid¬
kommande äter Kongsöhrs Kungsgård, sa hafwa de
Respective Riksstånden ansett densainma med dest till¬
hörigheter böra helt och hållet skiljas ifrån den blif-
wande Stuteri-inrättningen wid Strömsholm, och
särskildt, till Stats-Werkets förman, pä enahanda
sätt, som om Kungsgärdar i allmänhet af Riksens
Högloft. Ständer kan warda saststäldt, anwändas
och behandlas. Och har sa wäl Högloft. Nidder-
skopet och Adeln som Wallofl. Borgare-Ständet äter-
förwist detta ärende till Stats-Uiskottet, att sig widare
utläta om sättet och wilkoren för denna egendoms
utarrenderande.
Sedan Riksens Högloft. Ständer jatunda sam¬
fäldt beslutit, att Kongsöhrs Kungsgård med dest
tillhörigheter bör helt och hållit skiljas Lfrän den
blifwande Stuteri-inrättningen wid Strömsholm, och
att densamma borde till Stats-Werkets förmän pä
enahanda sätt anwändas och behandlas, som om
Kungsgärdar i allmänhet kan af Riksens Ständer
bliswa saststäldt; sa anser Stats-Utskottet grunderne
Dcn 23 Februarii.
475
och wilkoret! för denna Kungsgårds framtida dis¬
position icke kunna blifwa andra, än deni, foni as
Riksens Högloft. Ständer kunna blifwa fastställde
för de öfrige Kungsgärdarnes anwändandc till Sta¬
tens bästa förman. Men som Stats-Utskottet nog¬
samt funnit, att ännu nägon tid erfordras, innan
dehe Kungsgårdar kunna blifwa i behörig ordning
fran hwarandra skitjde, och Stats-Utskottet ansett
härtill atgä en tid af 2:ne ar; sä har Utskottet trott
det blifwa lämpeligast, att dcn Committke, sonl efter
Riksens Ständers Beslut genom Kongl. Majrtö sär¬
skildta Nädiga åtgärd kommer att förordnas till ut¬
arbetande och föreslående ai en tjenlig plan till
Stuteriets inrättande och organiserande wid Ströms¬
holm, finge sig uppdragit, sa ival att förwalta Kungs-
gårdarne under desia 2me ar, efter de grunder, den
uti Stats-Utskottets förra Betänkande upptagne pro¬
position innehäller, som ock att befordra »verkstäl¬
ligheten deras, att desse Kungsgårdar efter före¬
nämnde 2 ärs förlopp ovilkorligen matte warda
frän hwarandra i ägor och tillhörigheter »vederbör¬
ligen afskiljde, derefter Kongl. Kammar-Collegium
lärer böra härmed, liksom med de öfrige Kungs¬
gårdar i Riket, taga befattning och efter de för
deras behandling fastställde grunder om framtida
hushållningen och dispositionen förordna.
Uti till Wallofl. Borgare-Ständet ingifwit och
derifrån till Stats-Utskottet remitteradt anförande,
har Herr Borgmästaren Schenström anmält, att Kö¬
pings Stad, i anledning af Kongl. Donationer och
Privilegier, skall ifrän äldre tider innehaft den för¬
män, att, emot skyldighet att förrätta slotter»! ä
Köpings Byslätt samt höet derpä inberga uti en
dertill af Staden uppförd kostsam lada, saint det¬
samma wintertiden forsla till Strömsholm, fä be¬
476 Den 23 Februarii.
gagna betet, ej mindre ä denna Byslätt, än sa kal¬
lade Köpings-Öen, som as Allmogen i Åkerbo Hä¬
rad bergås, och att fä begagna Fisket i wiken ne¬
danföre sistnämnde äng, enrot den förbindelse, att
»verkställa rörtäckten, samt hälften deraf efter an¬
ordning till Strömsholms eller Kongsöhrs Kungs¬
gårdar afföra; äfwensom att Hushagen emot
en ärlig Arrende-asgist af PO tunnor hafre,
levererade wid Strömsholm, skall pä enahanda sätt,
lill understöd för Gästgifweriet och Postföringen,
wara till Förwaltarne deraf uppläten. Och dä
hwarken Köpings Stad eller Arrendatorerne af
Hushagen skola brustit uti fullgörandet af dc för¬
bindelser, sorn dem älegat attuppfyllafördehe ä Kongs-
örhs Kungsgärds omräde »varande lägenheter, sä
anhaller han, att Köpings Stad mätte wid dctze för-
mäuer blifwa bibehållen, oagtadt att Kongsöhrs
Kungsgärd för öfrigt »varder utarrenderad, helst Sta¬
den utom denna tillgäng för sina mänga kreatur icke
skall äga utrymme till nägot bete.
Scats-Utskottet har »väl om wilkoren och be¬
skaffenheten af beha utaf Köpings Stad nu begag¬
nade rättigheter icke ägt en sä fullständig uppgift
eller kännedom af de Författningar, hwarpä de sig
stödja, att Utskottet kunnat ingä i nägon särskild
eller hufwudsakelig pröfning häraf; men Utskottet
anser att, enär behörig undersökning härom förut
blifwit werkställd, sä bör med detta ärende förfaraS
efter de allmänna grunder, hwilka Riksens Högloft.
Ständer om stikå lägenheters framtida begagnande
kunna finna för godt att stadga och föreskrifwa.
Den 23 Februarii. 477
Riksens Högloft. Ständer hemstältes detta allt
mördsammeligen.
Stockholm den 19 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
111. ^VeiälNÄN.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
H)r. DnAol.
Pä Hedermarda Bonde-Ständets Ledamöters
Magnar
^l0N. ^loN880N.
lV.
Lades pä bordet.
Talmannen föredrog följande:
Wördsamt Memorial.
Sedan Riksens Högloft. Ständer behagat in¬
fordra Stats-Utfkottets Utlätande och förslag, an¬
478
Den 23 Februarii.
gående Lön och Respenningar för Riksens Högloft.
Ständers Justitico-Onibudsman saint aflöning för dep
nödig blifwande Cancellie- och Waktbetjening; sä får
Stats-Utskottet ett sädant dep Uklätandc och förslag
nu härmedelst afgifwa.
Dä Stats-Utskottet skolat föreslå Justitice-
OmbudslnannenS Lönewilkor, har Utskottet icke kun¬
nat undgå, att fästa en nödig uppmärksamhet ä wig-
ten och answaret ak hans Embete och dep widsträckta
omfattning, som, ester dep Instruktion, förutsätter
ben mest trägna och oafbrutna »verksamhet och shpel-
sättning.
OchsomJustitico-Ombudsuiannens Einbelsbefatt-
ning i de fleste delar är af nära beskaffenhet med hwad
Konungens Justitico-Eancellers-Embete åligger; sä
har Stats-kltffottet trott sig icke böra eller kunna
föreslä mindre Lönewilkor för Jusiitice-Ombuds-
niannen, än htvad Justiriee-Eancelleren åtnjuter.
Pä sädan grund sär Stats-Utskottet hemställa,
att Justitiw-Ombudsmaiinens Lön för »ärwaraiide
mä fastställas till enahanda belopp med hwad Just i ti w-
Eaucelleren nu i Lön åtnjuter, som är 1600 R:dr
vin äret, och att, om unker tiden nägon Löneför¬
bättring för Jusiitice-Caueellercu skulle inträffa,
Justitico-Ombudsmaiiueii äfwcn i samma proportion
deraf mä komma i ätnjutande.
Om till Justitiis-Ombudsmaii skulle utses nä-
gou sadan person, som förut äger Embete eller tjenst
med Lön pä Stat; sä anser Utskottet, i enlighet
»ned 63 tz uti Riksdags-Orduingeu, ett sädant Em¬
bete eller tjenst med derätföljande Lön icke böra
äterbcsättas, under det Justitiw-Ombudsmannens
Embetsbefattniug fortfar, utan att han, ester det han
dep Justitiw-Ombndsmaus-Embete lemna!, bör wara
berättigad, att till dep förra Embete eller tjenst
med derätföljande Lön atergä, pä det Staten icke
Den 23 Februarii.
47»
,nätte graveras, att honvm sedermera särskildt pen¬
sionera.
Da, enligt den kör Justitico-Bmbudsmannen
utfärdade Instruktion, han äswen torde blifrva föran¬
låten, att tvid des Embctsntöfning företaga ätskil-
lige resor till Landsorterne, och Riksens Högloft.
Itänder äftveu i detta afseende behagat infordra
Ståts-Utskottets Utlåtande ock förslag, har Utskottet
med afseende ä de dryga kostnader, son, i närtva-
rande tids dyrhet äro frän resor oskiljaktige, icke
kunnat föreslä någon mindre Summa, än 1000 R:dr
Banco, som Jnstitice-Onibudsmannen mä äga, i en¬
lighet med 13 K uti des Instruktion, att för detta
behof reqvirera och utbekomma.
Htvad ater angar aflöningen för ben till
utökningen af Justitice-Ombudsmanncnö befattning
nödiga ansedda Betjening, bestående as 1 Secreterare,
2:ne Cancellister och 1 Waktmästare; sa sär Ut¬
skottet föreslå, att Sekreteraren uiä undkä ett ärligt
arfvode as 400 R:dr och hivardera Cancellisten 200
R:dr samt Waktmästaren 60 R:dr; dock som dese
personers tjenstgöring pä längre eller kortare Lid,
enligt 24 tz uti Instruktionen, beror pä Justitice-
Ombudsmannens behag, och desa personer således
kunna eftev omständigheterna af honom oinbvtas;
sä böra de icke ätnjuta detta arfwode längre, än i
proportion af den tid, de till tjenstgöring hos Justitice-
Oinbudsmannen blifwa aiuvände.
I afseende pä utbetalningen af sä iväl JustitikL-
Ombudsmannens Lön och Resepenningar, sonr arf-
woden för des Betjening, sä emedan dcse personer
samfäldt äro Riksens Högloft. Ständers egne Em-
betsmän ock Betjente; ty anser Stats-Utskottet,'att
deii för dem fastställande aflöning bör af Riksens
Högloft. Ständers Riksgälds-Cvntoir utbetalas.
480 Den 83 Februarii.
Detta allt underställes Riksens Högloft. Stän¬
kers eget ompröfwande och förordnande.
Stockholm den 16 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöter''
wagn ar
Olaos I^owinA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
lii. ^oicluoan.
Pä Wälloft. Borgare-Stärrdets Ledamöters
»vägnar
^drali. LriAel.
Pä Hedertvärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
ston torisson.
lV.
Lades pä bordet.
Likaledes upplästes ett sä lydande
Wördsamt Memorial.
Sä »väl Högloft. Rldderskapet och Adeln som
Högwördiga Preste-Standet haflva behagat till Stats¬
utskottets uträtande remittera ett af Herr Hstver-
ftcn och Riddaren Berghman inlemnadt Memorial,
sä lydande:
Derigenom att de a östra sidan af Torneä och
Muonio Elfmar belägne delar af Torneä Socknar,
»vid sista Frcds-Tractaten, bliftvit till Rysftand af-
trädde, hastva ätskillige Jndelningshastvare tvid We¬
sterbottens Lands- och Milltaire-Stater »ni sta t flere
Den 23 Februarii.
481
eller färre af deras Lönings-Hemman, och således
sätt sine Löner i iner eller »lindre nian förminskade.
Och dä det wore stridande bade emot rättwisa och
billighet, att lata desse Embets- och Tjenstemän wara
i saknad as de Löner, som ester Stat dem till¬
komma, får jag ödmjukeligen förestå, att de mätte
erhålla ersättning wr sine bortmistade Lönings-Hem-
man af de sä kallade Krono bespards eller odispo-
ncrade Hemma» i Landet, hwaraf tillräckligt antal
för detta behof finnes.
Af lika anledning har Stabs-Capitains-Bostättet
wid Premier-Majorens Compagnie, och jag har orsak
tro, afwen Premier-Adjntants-Bostället frängätt Re¬
gementet. Någon ulwäg bör ival derföre widtagas, att
andre i deras ställen blifwa inköpce. Att detta mitt
andragande mätte blifwa remittcradt till Riksens
Ständers Stats-Utskott, för att häröfwer afgifwa Ut¬
låtande, och derjemte communiceras med de öfrige
Rcspective Ständen; derom sär jag ödmjukeligen
anhälla.
Lika lydande med det af Herr Berghman,
Ambrosius M., upplästa Dictamen, intygar
O.
Cburu Stats-Utskottet ansett denna Herr Öf-
wersten och Riddaren Berghmans gjorde hemställan
wara grundad pä rättwisa och billighet, har Utskot¬
tet likwäl funnit sig, wid mäl af sadan beskaffenhet
lvm detta, ej knnna tillhöra annan ätgärd, än att
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfwande wörd-
fammeligen underställa, huruwida icke Riksens Hög¬
lofl. Ständer täckas finna ättledning, att i under-
BondeständetS Prot. 1810. Del VIII.
31
482 Den 23 Februarii.
dättighet hemställa detta ärende Kongl. Majrts Egen
Nädiga pröfning, da Stats-Utskottet hyser den un¬
derdåniga förhoppning, att Kongl. Maj:t icke lärer
underlåta att dera fästa den Nådiga uppmärksamhet,
och widtaga den åtgärd, som Kongl. Mas:t i Nä-
der kan pröfwa detsamma förtjena.
Stockholm den 17 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Isleming-.
Pä Högtvördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Pia. ^Veiärnnn.
Pä Wällosl. Borgare-Standets Ledamöters
»vägnar
långel.
Pä Hedertvärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
.ION ftvN880N.
lV.
Lades pä bordet.
Den 23 Februarii.
483
Widare upplästes följande':
Wördsamt Memorial.
Uti ett till Hederwärda Bondc-Ständet as
Riksdagsmannen Wessing ingiswit och derifrån till
Etats-Utskottet remitteradt Memorial, anhäller han,
att Äboerne ä de under Johannisbergs Kungsgård
i Westmanland lydande Hemman, Kurön, Nidön och
Westeräng, mätte, såsom Äboer ä Krono-Hemman,
i likhet med alla andra Innehafware as dylika
Lägenheter, skyddas tvid sin besittningsrätt ock
hafwa företrädesrätt till Skattelösen, om de sädant
åstunda, och att, om Kungsgården skulle til! Skatte
försäljas, dcsie Hemman icke matte anses wara med
Kungsgården as lika egenskap, och pä enahanda
sätt försäljas till Skatte, emedan Äboerne, som,
under hopp om en rolig besittning, dera skola ned¬
lagt en, i förhållande till sina tillgängar, bctydelig
kostnad, derigenom skulle blifwa försatte i ottersta
uselhet och elände samt till Tiggarestaswen bragte.
Stats-Utskottet sär harwid tillkännagifwa, att
under Johannisbergs Kungsgärd, belägen i West¬
manlands Län, Tuhundra Härad och Sundbo Socken,
lyda Hemmanen Nidön N:o I, 1 Mantal, Jbidem
N:o 2, 1 Mantal, Westeräng, l Mantal, samt
Kurö», z Mantal.
Genom Nädigt Bros af den 25 Julli 1783
uppdrog Kongl. Majit dä »varande Hof-Marskalkcn,
nu mera Herr Presidenten m. m. Friherre Bror
Cederström Johannisbergs Kungsgärd ined derunder
lydande Hemman, Ridö»», Westeräng ock Kurön,
samt dagswerken och andra rillhörigheter, för dest
samt desi Frus och Barns lifstid under arrende
med samma rätt och wilkor, som Kungs-Ladugärdcn
efter det är 1759 upprättade arrendecvntract as
framlidne Herr Presidenten Baron Cronstedts ars-
484
Den 23 Februorii.
wingar innehafts, eiler emot Räntornes betalande
efter ärlig Markegång, dock utan »agon förhöjning
i de contantc penningarne i anseende till 1776 ärs
Myntvalvation. Sedermera har Kongl. Majrt uti
Nädigt Bref af den 2 Augusti 1785 förundt Herr
Presidenten Baron Cederström och efter honom dest
Sou en lika fri disposition öfwer ofwannänmde
Hemman, forn öfwer sjelfwa Kungs-Ladugärden,
utan annat förbehäll, än alt wara answarige för
HeminaneuS häfd och deraf gående Räntor; häruppå
utfärdades af Kongl. Kammar-Collegium under
den 10 Junn 1700 behörigt arrendecontract för
Herr Friherre Cederström, dest Fru och Barn,
men genom Kongl. Brennet af den 27 April 1799
förklarades, att detta arrende skulle med Herr Fri¬
herre Cederftröms död upphöra, hwilkct ater genom
Kongl. Brefvet af den 3 September 1800 i sä mätto
ändrades, att bemälte Herr Friherre erhöll rättighet,
att under arrende behälla denna Kungsgärd pä 25
ar eller till midfasta» är 1825; warandcs arrende-
rättigheten under den 4 Febrnarii 1802 transpor¬
terad pä Lieutenanten Daniel Brandt.
Dä nu ifrägawaraude Hemman, efter hwad
ofwan anfördt är, lyda under Johannisbergs Kungs¬
gärd, och tillika äro innebcgripne under dest arrende,
samt sälcdes icke äro att anse af lika beskaffenhet
sned andra Krono-Hcmman, der Aboerne äga rätt
till besittning och Skattelösen; sa anser Stats-Ut-
skottet någon fräga om Skatteköp dera, eller för¬
ändring uti Arrendatorens efter Contract deröfwer
ägande dispositionsrätt, under nu warande Arrende
icke kulina äga rum. I öfrigt lärer det ankomma
pä wederbörande Kronans Embetsmän i orten, att
öfwer KungSgärdens och dest underliggande Hem¬
mans och Lägenheters ward och skötsel, samt Arrende-
wilkvrens uppfyllande, hafwa behörig tillsyn, och
Den 23 Fedruarii. 485
till laga rättelse befordra, htvad häremot kan befinnas
stridande.
Stockhol», den 19 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderftapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues IflklMNA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Pä Wälloft. Borgare-Ständets Ledamöters
»vägnar
Oarl IV. ^nuckfierA-.
Pä Hederivärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
^.rrä. vilsson.
7V. /^öctslius.
Ladcs pä bordet.
Talmannen upptog till ytterligare handlägg¬
ning Itats-Utskottets siftlidne gärdag pä bordet
lagda Memorial af den 16 i denna niänad, angäendc
den af Herr Landshöfdingen och Conimcndeuren af
Kongl. Wasa Orden Friherre Gyllenstjerna hos
Högloft. Nidderskapet och Adeln gjorda och derisrän
rill Utskottet remitterade anmälan, om nödwändig-
heten af nägot understöd för Jungfru Richardis,
äflvensom Borgarc-Ständets i detta ainné ankomne
Protocolls-Utdrag upplästes:
486 Den 23 Februarii.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Standets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm deu 22 Februarii 1810.
S. D. Uti Memorial af den 16 dennes,
hade Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott öfwer
Högloft. Nidderskapets och Adeln remist angående
något föreslaget understöd af Statsmedlen, till upp¬
rätthållande as Mademoiselle Richardes ä dest Egen¬
dom Tolarp wid Halmstad anlagda Fabriqueöinrätt-
ningar, sig vttrat och det föreflagna understödet af-
styrkt; hwilket Utskottets yttrande Borgare-Stäudet
för sin del gillade; och skulle de Respective Med-
Ständen wördsamt och wänligen härom underrättas.
Ut supru.
Lx protooollo
A. Benson.
Ständct beslöt, pä framstäld proposition, lika
med Wällofl. Borgare-Ständet, att Stats-Utstottets
yttrande till alla delar bifalla.
Till slutligt afgörande föredrogs ä nyo Stats¬
utskottets sistlidne gärdag pa bordet lagda yttrande
i Memorial af den 17 i denna manad, rörande
förra Kungsgården Ulfsbeck i Smaland; hwaröfwer
Wällofl. Borgare-Ständet sig utlätit, pä sätt föl¬
jande nu söredragne Protocolls-Utdrag wisar:
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenuni wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Det af Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott, i anledning af detta Stånds remiss,
meddeldta yttrande i Memorial af den 17 dennes,
angående förra Kungsgården Ulfsbeck i Smaland,
oles af Borgare-Ständet gilladt; hwilket wördsamt
Dm 23 Februarii. 487
och »vänligen stnlle de Ncspcctive Med-Ständen
tillkännagifwas. Ut supra.
Lx protoeollo
Pä framstäld proposition, blef Stats-Utstottets
yttrande af Bonde-Ständet gilladt.
Anders Joachiinsson fran Östergöthland: Dä,
i anledning af Stats-Utstottets förslag, Ständet
beslutat hos Kongl. Mas:t i underdänighet anhälla,
att genom Kammar-Collegii försorg en tryckt om¬
ständlig förteckning för nästa Riksdag mä mara ut-
gifwen pä alla Kronans lägenheter, med allt hwatz
dertill hörer, och derifrän mänga upplysningar torde
wara att hämta till upplysning i frägor rörande
Kronolägenheter, hwilka nu icke kunna tillrättaskaffas,
sä synes det mig lämpligast, att frågor af sädan
beskaffenhet, som den rörande Ulfsbecks Kungsgärd,
lemnäs oafgjorda, helst en slutelig pröfning deraf
kan i framtiden, om förhällandet dermed genom
ofwanberörde Kammar-Collegii berättelse stnlle när¬
mare utredas, lägga hinder i wägen för dylika lägen¬
heters äterwinnande under Kronan, derest de fnnnos
derifrän wara abaliencrade.
Talmannen anmärkte, att fragan om Ulfsbecks
Kungsgärd nu är af Ständet afgjord, och att i allt
sall den ifrägasatta berättelsen, om den ock kominer
att utfärdas, troligen icke kan om denna lägenhet
innehälla andra uppgifter, än dem Stats-Utstottet
pä grund af de i Kannnar-Collegium befintliga
handlingar derom lemnat.
Talmannen föreorog ä nyo Stats-Utstottets sist-
ledne gårdag pä bordet lagda yttrande af den 15
488
De» 23 Februarii.
dennes öfwer de anmärkningar, hwilka förekommit
wid Utskottets den 19 December sistlidne är afgifva
Betänkande, rörande Herr Under-Stäthällaren och
Riddaren Liljelisparrcs ifrågasätta besittningsrätt af
Humlegården; hivaröswer Wällofl. Bvrgare-Skändet
stg utlåtit va sätt följande Protocolls-Utdrag wisar:
Utdrag af Protokollet, hältet r:ti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Det af Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskott i Memorial af de» 15 dennes meddelta ytt¬
rande, i anledning af de hos Högloft. Nidderskapet
och Adeln samt Hederwärda Bonde-Standet före¬
komna anmärkningar wid Utskottets den 19 näst-
ledne December afgifva Betänkande, angäende Herr
Under-Stathällaren Liljensparres besittning as en del
utaf den sä kallade Humlegärde», blef af Borgare-
Ständet gilladt; hwaroni de Respective Med-Stän-
den wördsamt och wänligen skulle, underrättas. lik
supra.
Nr xrotooollo
Eric Bruse frän Wermland anmärkte nödwän-
dighete» deraf, att den föreslagna undersökningen,
huruwida Arrende-Contractet ä Herr Under-Stäthäl-
laren Liljensvarres sida kunde anses förwerkadt
eller ej, inom nägon wi«) tid borde »verkställas, eller
ätminstone, vin sädant icke lätcr sig göra, den före¬
skrift lemnäs, att sädant ofördröjligen mätte werk-
ställas.
Denna framställning gillades allmänt, och Stän-
det stadnade pä framställd proposition i det beslut,
att gilla Skats-Utskottetö yttrande, med det tillägg,
att den salunda af Ofwer-Stäthällarc-Embetet an¬
ställande undersökning, huruwida Contractet kunde
Den 23 Februarii.
489
anses förwerkadt eller ej, borde ofördröjligen företagas
och till laga slut befordras.
Olof Schäre frän Bohus Län: Dä Riksens
Liander nu mera icke lara medhinna att besörja
»verkställigheten och esterlefnaden af de grunder,
hwilka i allmänhet för Kronans lägenheters wärd
och disposition kunna bliswa lagda, hemställer jag,
om icke den Counnittöe, som till upprättande af
tjenliga förslag till indragningar, enligt Riksens
Ltänders Beslut, lärer komma att sättas, äfweu
kunde fä sig uppdraget, att angäcnde alla Kronans
Egendomar meddela Le reglementariska föreskrifter
och widtaga de wcrkställighets-ätgärder, som med
Rikets förmän öfwerensstämina.
Secreterare» gas tillkänna, att nägon fräga
derom icke kan uppstä, dels emedan bemälde Com-
mitterade icke kunna tilläggas nägon beslutande rätt,
och dels emedan den »verkställande rnagten odelad
hwilar hos Konungen och säledcs icke kan a» Riksens
Ständer ät nägon uppdragas.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga: Dä Konnnga-
Balken i den gamla Lands-Lagen, hwilken i denna del
icke blifwit ens genom 1789 ärs Säkerhets-act än¬
drad, tillägger den Negerande Konungen rättighet i
afseende pä Kronans egendomar, att förklara kraft¬
lösa de dispositioner angäende deni, en framfaren
Konung utöfwer sin lifstid »vidtagit, sä ser jag icke
något hinder, hwarföre icke Riksens Ständer, pä
hwilka Konungens magt i detta afseende genom nu
gällande Regeringslagar är öfwerflyttad, »nä kunna
utöfwa samma rättighet.
Anders Joachimsson frän Östergöthland: Hum¬
legärde»» »natte ofelbart höra till de lägenheter, för
hwilkaö framtida disposition grunden genom 1799
ärs Förordning är lagd, och dä berörde lägenhet icke
är utarrenderad hwarken med Konungs och Stän¬
490
De» 23 Febvuarii.
ders gemensamma bifall eller ester den principe, som
i berörde Förordning är lagd, behöstves i min tanka
hwarken widare omgång eller någon undersökning,
om Contractet är sullgjordt eller icke, för att kunna
förklara arrendet upphäfwet.
Secreterare» erindrade: att 1799 ars författning
icke kunde lagga den orimliga grund, att alla arrenden
skulle upphöra, hwilka icke wörö inrättade ester de ge¬
nom samma författning stadgade och således wid Con-
tractens ingående ännu icke tande principer, utan före-
skrifwer blott, att de borde följas wid framdeles inträf¬
fande förändringar. Men da Riksens Ständer, hwilka
bewaka Statens rätt, yrka indragning af en lägen¬
het och således äro i detta fall åklagare, icke möj¬
ligen kunna tillika utöfwa domsrättcn, eller innehaf¬
ware» af ett arrende pä grund af Contractsbrott
kan dömas arrendcrättigheten förlustig, innan brottet
är bewist; fä wore det alldeles afgjordt, att en af
Domare-magten widtagen laglig ätgärd fordrades för
att fä Contractet upphäfwet, en ätgärd, hwilken
borde wara öfwerensftämmande med de af Ständen
stadgade grunder.
Talmannen yttrade, att om han icke mitztoge
sig, wore frägan afgjord, hwartill ropades ja.
Anders Joachimsson frän Östergöthland anhöll,
att i sammanhang med de nu för handen warande
frägor vin. Stats-regleringen och Bewillningsfum-
man fä yttra nägra tankar, och uppläste derefter
följande:
Wördsamt anförande till Protokollet!
Dä. Ständet, nägra fä deh Ledamöter undan-
Lagne, yttrat sin tanka, att hwarken antaga eller
Den 23 Februani.
491
underkänna den as Högloft. Stats-Utskottet utarbe¬
tade och till Riksens Högloft. Ständers pröfning
uuderstälta Financeplan eller uppgift pä de behos-
»ver. Staten ouingängeligen skall fordra, förr än de öfrige
Hög- och Respcctive Niks-Ständen meddelat of dess
beslut derom, och dä nägot sädant till wär kunskap
ännu ef är kommet; sä kan jag ingalunda finna det
wara förenligt med ära och pligt, att, ehwad an¬
stalt som tillställes, fränträda ett sä beskaffadt be¬
slut, hwars förändrande otwiiwelagtigt skulle päsöra
oss samma skugga och föraktets stämpel, som ofta
drabbat wäre företrädare ester hemkomsten frän fram¬
farna Riksdagar.
Eldad as ett ostrymtadt Patriotiskt nit, en
skyldig ätanka pä mina hemmawarandes nöd och
behof, tidens ställning och allmänna röstens bedö¬
mande om den nu snart i tio mänader fäsängt pä-
kallade redogörelsen eller uppgift, huru de ofantliga
medel bliswit anwända, som Allmänheten allt sedan
1800 ärs Riksdag, ofta intill yttersta skärfwen, har
mäst uppoffra, en skäligen förökad misstänka pä red¬
ligheten wid sörwaltningen af dessa uppoffringar,
hwartill den uppgift, som bliswit lemnad frän Niks-
gälds-Contoirct till Högloft. Bewillnings-Utskottet
pä beloppet af de influtna Bewillningsmedlen, ej
otydligen lemnar all möjlig anledning, att förtiga
mänga andra, kanske mer och mindre grundade, om¬
ständigheter. Detta sätter ätminstone mig alldeles
utur ständ, att kunna till den grad wäldföra min
öfwertygelse och den pligt, jag tror mig wara skyl¬
dig att söka för mina hcmmawarande fullgöra, att
jag hwarken kan erkänna den uppgifna Financeplan
eller ätaga nägon derefter beräknad Bewillning
förr, än följande puncter och högst angelägna ärender
blifwa medgifna eller afgjorda, nemligen:
492
Den 23 Februuril
1:o. Att indragningen och besparingen genast
mätte ske as alla sädana Gratificationer, Pensioner,
Benadningar, Löner och Arfwoden, som uppbäras af
iädane personer, hwilka ej med skäl gjort sig för-
tjente af allmänna wälwiljan, och hos dem, som äro
utan synbar nöd och behof, atr tära pä en utblot¬
tad och skattdragande Allmänhets bekostnad, jemte ett
stadgadt beslut om indragning as sädane Embeten,
som med fördomsfria skäl kan wists att Staten bör
och kan i närwarande tid umbära! ty att taga till
och med yttersta skärsrven frän den armodiga och
fattiga, för att underhälla öfwerflöd och fåfänga,
är en principe, som hörer till förödelsens styggelse,
och kan i ljusare dager ej annat ä» wäcka harm,
hat och afund. Jag tror det hörer till ulin skyl¬
dighet att söka sädan styggelses förödelse — sä tvid t
möjligt är.
2:o. Krono-Domainernes anwändande till
Statsbehoswen eller afbetalning pä Niksskulden, pä
sätt Ständet förut anmärkt och beslutat, sä att mitza
personer ej längre mä rikta sig pä Statens tillgän-
gar, under det Allmänheten skall skatta, sucka och
lida, och att alla sä kallade Krono- eller Kungs-
gärds-dagswerken, af hwad namn och beskaffenhet
de wara mä, genast indragas, och att deha hädanät
mä till Staten betalas efter markegängspris, utan
att den skattdragande Jordbrukaren widare mä wara
förbunden, atr ofta läng wäg stiljas wid hem och
angelägna sysilor och derigenom försumma sitt eget
hemmansbruk, för att troget göra tjenst wid desia
Herregärdar.
3:o. Bekräftelse pä Landt-Tullarnes afskaffande.
4:o. Bränwinsfrägan afgjord.
5:o. En sädan reglering uti Krono-Maga-
zins-inrättningen, lämpad efter behostvet att frälsa
Den 23 Februarii.
4S3
Jordbruket frän aftagande och undergång samt nä-
ringariies aktynande, under önstan, att de grunder,
Riksdagsman Oxelberg uti desi Memorial härom
uppgifvit, komma i betragtande, och att för,vatt¬
ningen mätte komma under en för Staten mindre
kostsam Styrelse, samt att ttpphandlingspriserne mätte
bliftva för htvarje är säkert bestämde och lämpade
efter htvarje orts markegängspris, och ej som hit¬
tills skett mihbjudas as Magazins-Directionen, och
Herrar Magaznisförtvaltare sedan bandlat liksom
för egen räkning, ett mistbruk, som Åtminstone i min
bemort pä »visst ställe gistvit anledning till högsta
missnöje.
6:0. Att den för den skattdragande Jordbru¬
karen sä trvckaudc och bestvärliga Prcflegärds-Bygg-
uadsstyldighcten mätte asskaffas, och Allmogen i ät-
minstone denna del mätte njuta lindring och för¬
skoning, och Herrar Pastorer, sä wäl som den mindre
lönta Capellanen och andre Embetsman, hädanät
mätte sjclftve anstvara för Byggnad och underhäll
af desi boställen.
7:o. Att, likmätigt mitt genom Memorial re¬
dan lemnade pästäende om afdrag eller ersättning
af Bewillningen för hwad de Rustande päkostat
Wargeringsmanskapets recrutering och beklädning ät-
ininstoiie sedan den 13 Martn sistlidet är, dä allt
sädant mäld skulle upphöra, och det med sä nog
mera skäl, som denna olagliga tunga endast drabbat
de förut Rustade, och den Rustningsfria Prelaten
och Potzesiiouaten deremot fatt skörda frugten af
uppjagade »varupriser under det olyckliga kriget,
samt att 80 § uti Regerings-Jormen »nätte oför-
tydd tjena till orygglig säkerhet för slika olägen¬
heter och tillskapade tyngder.
8:0. Att »väckta srägan vin all jords lika be¬
skattning och deltagande i allinänna Förstvarower-
494
Den 23 Februarii.
ket etc., samt Representations förbättring, matte, sa
Midt möjligt är, tvid denna Riksdag upptagas, för
att åtminstone listva hoppet hos den rättsinnige
Patrioten om en sällare framtid.
Med annat »vilkor kan jag ej bifalla Finance-
plancns antagande, eller beräkning af nägon beskatt¬
ning derefter, sa framt ej den billiga grund ock
principe antages och följes tvid Beivillningens för¬
delning, som tvär warde Ledamot Oxelberg i dest
Memorial af den 8 sistlidne Januari,' yrkat, da jag
utan twekan är färdig att till och med öka den
projectcrade Bewillningssummans belopp.
Deha frägors angelägenhet och »vigt för det
allmänna bästa torde den fördomsfria och owälduga
granskare lätt sinna, htvars sanna Patriotiska känsla
ej är sörderfwad af enstildta fördelar eller afsigter.
Slutligen sär jag tillägga denxönska», att de,
som hafwa pa ära och tro erediterat warvr till
Kronan under det fatala kriget, matte, >a slynde>amt
svin möjligt är, blistva godtgjorte, pä det Kronans
Credit icke mätte förfalla, och till nnkgaende af kan¬
hända högst skadliga och Riksförderfliga följder i
framtiden. Männe det icke warit bättre, akt anwändt
de betydliga summor till afbetalning pa Leveranteu-
rers fordringar, som ätgätt för att nnderhälla Klub¬
bar ock Tafflar etc., hivilken skadliga och opatriotiska
inrättning kanske till betvdlig del bidragit till Riks¬
dagens langwarighct.
Rikets »välstånd lärer wäl aldrig kunna upp¬
komma, eller något hopp för den skattdragande och
närande hopen, att nägonstn hinna den glada da¬
gen, dä Statsbehöfwen kan tilläta lättnad i dest
bördor, sä länge ingen sparsam och förnuftig hus-
hällning äger rum. Börjas aldrig att taga wara
pä det lilla, sä lärer också det stora för Cwigt ute-
blifwa.
Den 23 Februarii.
495
Högtärad? Bröder!
Jag »vägar föreslå, det wi böra i underdånig¬
het »vända oh till »var hulda och Nädiga Konung,
»ned underdånigaste anhällan om dest Nådiga beined-
ling, att fa deha »vigtiga frågor i »»löjligaste matto
ashulpna.
Huru hugueligt skulle »vi ej komma till tvära
hembygder med sädaut resultat af »vära bemödan¬
den »vid detta langa och bestvärliga Riksmöte, att
»vi, jemte ett wälfkgnadt fredslugn, fä hemföra goda
frugter af den lyckligen timade Regementsförändrin¬
gen; htvarföre »vi med fördubblad anledning fä or¬
sak att »vörda och »välsigna tvär i godhet Store och
Nädige Konung fäsom menighetens hulda »välgörare.
Stockholn» den 23 Februarii 18 lO.
.Vuck6i'8 äouclrimsson,
Riksdagsman srän Östergöthland.
Erie Lodin och Eric Olofsson frän Stockholms,
Anders Sandsten och Anders Jansson fran Jönkö¬
pings, Anders Elofsson, Bengt Andersson och Au¬
ders Ahlqvist srän Elfsborgs, Jonas Larsson frän
Örebro, Lars Ericsson frän Gefleborgs, Pehr Pehrs¬
son frän Hallands, Anders Iönsson och Bengt
Niclasson frän Bohus Län förenade sig härmed, och af
flere andre hördes aschen bifallsrop, men Jon Jons¬
fon frän Blekingen yttrade: att de »vilkor. Anders
Joachimsson fordrat såsom föregäende deh bifall till
nödiga anslag titt Statens upprätthällande, äro af
den beskaffenhet, att en del äro afgjordt», andra
under pröfning, och slutligen en del af den beskaf¬
fenhet, att de icke förr än nästa Riksdag kunna pröf-
»vas, och att följaktligen htvarken Be»villning eller
Statsreglering under mellantiden skulle äga rum.
496
Den 23 Februarii.
Ofwanbemälte Ledamöter fortfor» likwäl i de¬
ras förut yttrade bifall till Auders Joachimsson?
Memorial, och Anders Iansson fran Ryd hördes
derunder yttra, att sädant more Ståndets allmänna
tanka.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga anmälte, att
äfwen han hade ett Memorial förfärdigadt i detta
ämne, hufwudsakligen instämmande i hwad den marde
Ledamoten af Ständer Auders Joachimsson om¬
rört. Detta Memoria! uppläste nu Oxelberg, lv-
dande detsamma jatunda:
Wördsamt Memorial!
Antagandet af den nya Finauceplanen och
den projecterade Bemillningen lärer ofelbart mara
ett af de migtigaste ämnen, som under detta Riks¬
möte warit under öfmerlägguing, och torde derföre
böra handteras med yttersta marsamhet, emedan det
icke blott är fräga om att, till Statens behof, anwända
den rikes öfmerflöd, utan ock den fattiges nödpen-
ning.
Om det är mär omilkorliga pligt, som Repre¬
sentanter och Medborgare, att med beredmillighet
staffa utwägar för Statens behof och såmedelst un¬
derlätta en Nådig Konungs och Landsfaderlig Re¬
gerings omsorger för märt mäl, sä är det ock mär
lika omilkorliga pligt, att tillie, der den blifmande
Bemillningen fördelas pä ett rättmist och billigt
sätt, sä att den ej öfwerstiger de skattdragandes
krafter.
Det torde tillätas mig erindra, att märt Ständ
förut widtagit det beslut, att ej antaga nägra för¬
slag om aflöningar och andra Statens behof, förrän
Financeplanen i hela sin widd kunde blifma upp¬
gjord, sä att de länge vrkade indragningar af mista
Den 23 Februarii.
497
löner, pensioner och andra obehöriga utgifter samt
Krono-domainernes behöriga anwändande kunde warda
afgjordt och reglerade; och sä wida berörde beslut
ännu stall gälla, anser jag den inkomne Finance-
planen alldeles ofullständig och följaktligen ej an¬
taglig.
Det torde ock tillätas wig erindra, att jag den
8 sistledne Januarii ingas ett Memorial, om den
blifwande Bewillningens fördelning till en fjerde¬
del pä hwarje Riks-Ständ, eller i likhet med Re-
prcsentationsrättigheten; öfwer hwilket Memorial
wi ännu icke erhällit nägot Utlätande frän Högloft.
Stats-Utskottet.
Jag är ännu lika öfwertygad om rättwisan
och billigheten af en sädan fördelning, såsom öswer-
cnsstämmande med Swensta Folkets urgamla rätt,
att sig sjelft beskatta, stadgad i 56 och 57 af
wär Negerings-Form, och med billigheten, att det
ena Ständet ej niä af det andra taxeras. Och för
att wisa wär oinskränkta tillgifwenhet för wär Nä-
diga Konung och för Honom bereda tillgängar, äf-
wen för oförutsedde behof, hemställer jag, om icke
den blifwande Bewillningen bör ökas till tre millio¬
ner R:dr, till utgörande af en fjerdedel för hwarje
Niks-Ständ, samt förestär således, att wärt Ständ,
inberäknadt ofrälseBruks- och Jordägare, genast Åta¬
ger sig fjerdedelen af denna Bewillning nied Sjuhun-
drafemtiotusende Riksdaler.
Jag är öfwertygad, att Högloft. Ridderskapet
och Adeln, som ej allenast äger en större förmö¬
genhet än wi, utan ock sä wäl känner hwad ära och
medborgerlighet fordra, säkert stall gilla den
föreslagna fördelningen; äfwensom jag förmodar, att
Wällofl. Borgare-Ständet, som ofelbart innehar den
största penningestprkan, wiherligen anser denna för¬
delning såsom förmänlig.
B ondestLndets Prot. 1810. Del. VIII. 32
Den 23 Februarii.
Endast för det Högwördiga Preste-Ständet skulle
denna fördelning synas något känbar. Men dä
detta Högwördiga och upplysta Stand ofelbar? in¬
ser billigheten deraf, att hwar och en, som deltager
i Lagstiftningen, bör, i förhållande till stn röst 'ät-
tighet deruti, bidraga till Statens behof, och dä detta
Ständs Löner och inkomster kostar Staten nästan
sä mycket, som hela Rikets Krigsmagi, bör jag
billigtwis förmoda, att det Högwördiga Ständet skall
med fägnad omfatta ett tillfälle, att »vederlägga de
anmärkningar, som äro gjorda dels öfwer dest Repre-
sentations-rättighet, och dels öfwer dest inkomster och
förmäner, samt pä ett lvsande sätt öfwertyga Natio¬
nen om dest patriotiska tänkesätt. Och huru skulle
man wäl kunna förmoda, att det Högwördiga Stän-
dets Ledamöter, hwilkas wördnadswärda kall det är,
att wara Christi efterföljare och med Exempel pre¬
dika Hans »välgörande lära, skulle med fina hand¬
lingar motsäga ett af Religionens första bud, som
är försakelse as jordiska fördelar?
Om hwad jag nu haft äran anföra, winner
det Hederwärda Ständets bifall, anhäller jag, att de
öfrige Respective Med-Ständen genast genom en stor
Deputation wördsamt och »vänligen inbjudaS, att
deruti deltaga.
Stockholm den 19 Februarii 1810.
OxelfteiA krsol».
Härtill yttrades åtskilliga bifallsrop, och Eric
Lodin understödde Oxelbergs begäran om afsän-
dandet af en Deputation för att kungöra för Rik¬
sens Ständer innehället as desta Memorial, hwartill
Auders Danielsson frän Elfsborgs Län förklarade:
att han deremot protesterade, först emedan Ständet
i detta ämne ännu icke tagit nägot beslut, hwarför-
Den 23 Februarii.
499
utan en Deputation icke kunde afsändas, och för det
andra emedan han trodde, att sjelswa frägan tälde
att något närmare pätänkas, innan man pä en slump
bewiljade 500,000 N:drs Bcwillning mera än som
wore nödig; förbehällandes sig Anders Danielsson,
att, dä rätta tiden dertill inträffade, fä sina enskildta
tankar derom ppva och Ståndets pröfning under¬
ställa.
Bengt Niclasson frän Bohus Län yttrade der¬
emot, att det wore nödwändigt, det Deputationen ge¬
nast afginge, pä det icke de öfrige Ständen dessförinnan
mä om Bewillningen och dess fördelning stadga deras be¬
slut; hwarmed äfwen sörbemälte öfrige Ledamöter,
hwilka gillat Anders Joachimssons och Oxclbergs för¬
slag, äfwen nu sig förenade; men begge Memorialen be¬
gärtes af Daniel Andersson frän Upland pä bor¬
det; hwarwid likwäl uppä Oxelbergs anhällan, att
fä sitt anförande te Respcctive Med-Ständen comniu-
nicera, sädant pä Talmannens hemställan af Bonde-
Ständet bifölls.
Efter anmälan och manligt emottagande in¬
trädde en Deputation frän Högloft. Nidderskapet och
Adeln, anförd af Herr Öfwerste Kammarjunkaren
och Commcndeuren af Kongl. Nordstjerne-Orden,
Friherre Claes Fleming, som med framförande af
Riddelstapets och Adelns hälsning gas tillkänna,
att Nidderskapet och Adeln uppdragit Deputerade
meddela Bonde-Ständet det beslut, som innefattas i
följande af Herr Baron och Öfwerste Kammarjun¬
karen nu uppläste Protocolls-Utdrag:
500
Den 23 Februarii.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 22
Februari» 1810.
S. D. Företogs till afgörande Stats-Ut-
fkottets den 20 dennes pä bordet lagda Memorial
af den 11 nästföregående, innefattande förklaringar
öfwer gjorde anmärkningar tvid Utskottets allmänna
Betänkande af den 16 November, rörande Stats-
rcgleringen, hwilket sedan den 22 i samma niänad
warit pä bordet hwilande.
Ester punctewis anställd granftning af de äm¬
nen, som i ofwanberörde Memorial innefattas, stad-
nade Högloft. Ridderskapct och Adeln i följande
beslut:
-1:o Godkändes Stats-Ntskottets yttrande öfwer
1:sta puncten, angäende "Statswerkets förwaltning",
med den tilläggning, att öfwer Statens inkomster och
utgifter en hufwudbok med dubbla partier mätte
hällas, samt att till Kongl. Maj:t matte i underdå¬
nighet öfwerlemnas, att till dest upprättande anbe¬
falla nödiga mätt och steg.
2:o Godkändes Utstottets afgifna förklaringar
öfwer de 14 Momenter, som innefattas under 2:dra
puncten, angäende "Statswerkets inkomster", »ned den
förändring wid 10 Momentet, att hos Kongl.
Maj:t skulle i underdänighet anhällas, det Hans
Maj:t mätte »vid anwändningen af de 20,000 R:dr
af Nummer-Lotteri-medlen, hwilka Stats-Urskottet
föreslagit mätte ej allenast till Kongl. Hof-Stalls-
och Castern-Bygqnader, utan ock till Hamnan¬
läggningen i Helsingborg nyttjas, täckas isynnerhet pä
denna sednares fullbordande Nädigt afseende hafwa.
Den 23 Februarii. 561
3:o Biföll Högloft. Ridderfkapet och Adeln de
under 3:dje ruöriquen, angäende "Statswerkets ut¬
gifter", af Stals-Utstottet föreslagna ätta hufwudtitlar
och anslagssummor, med tillägg, att allt hivad sä ival
pä Allmänna Jndragningöstaten (sedan först redan
derpä anordnade eller framdeles till bifallande an¬
slag bliftvit besörjda) som pä de 8 nyHnämnde huf-
wudtitlarne kan besparas, mä anwändas till ett be¬
lopp af 100,000 R:dr Banco ärligen, men icke
derutöfwer, lill en Nionde hufivudtitel, ämnad till
jordbrukets, handelns och näringanies upphjelpande
och underhäll, med förbehäll, att deraf inga pensio¬
ner, gratifikationer eller benädningar mä utbetalas,
eller särskildta summor deraf till någre föremäl be¬
gagnas, hwilka ej med jordbruk, handel och närin¬
gar gemenskap äga, och allt hivad utöfwer ofwan-
nämnde 100,000 N:dr i besparingar ingär, anwän¬
das pä sätt Stats-Utskotlet föreslagit; med det til¬
lägg, att Ridderfkapet och Adeln skulle äga att öf-
werlägga om Subdivisionstitlarne och deras sum¬
mor. Om hwilket allt de öfrige Respectipe Stän¬
den skulle genom Utdrag af Protocollet »vänligen
underrättas. Ilt supna.
Lx piotvvolio
<?. Kr^e»'sto^e.
Deputationen beswarades och afträdde, ledsagad
som wid ankomsten.
Till widare öfwerläggning upptogs Stats¬
utskottets den 14 dennes pä bordet lagda Utlätande
af den 8 Februarii öfwer de i Riks-Ständen
gjorda anmärkningar wid Bilagan Litt. C. till
502
Den 23 Februarn.
Stats-Utstottets Betänkande om Statsregleringen,
innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterue.
Derwid inlemnade Riksdagsmannen Petter Jern¬
ström frän Westmanland ett sä lydande anförande:
Wördsamt Memorial.
Rikets församlade Ständer hafwa pä högtid¬
ligt sätt afhört Kongl. Maj:ts Landsfaderliga om¬
sorg till Fredens Återställande med Rikets Fiender,
pä lika högtidligt, men för Riket mera förmänligt och
fägnande, sätt hafwa wi afhört, det Kejsar Napoleon
pä Kongl. Majrts Höga bemedlande för sina un-
dersätares wäl äterlemnat de i Tyskland under sista
kriget derstädes förlorade provinccr; detta allt, med
mera, kan ej annat än upplifwa, trogna undersåtare
till wördnadssullaste erkänsla, och till wärdigt prof
deraf torde detta Ständ medgifwa, det Hennes Kongl.
Höghet Prinsesian bibehälles wid sin för närwa-
rande innehafwande Stat, till desi hon kommer
till ätnjutande af den före sista kriget frän Tystland
erhällna inkomsten, hwilket snart nog torde inträffa.
Jag anhäller, att detta mitt anförande matte sä
mycket heldre i Protokollet införas, som jag tror det
flere Ledamöter af Ständet lika wärdigt tänker.
Stockholm den 23 Februarii 1810.
kettsr 36rn8tröm.
Högloft. Ridderstapet och Adeln samtHögwör-
diga Prestc-Ständet hafwa öfwer Stats-Utstottets
ifrägawarande utlätit sig pä sätt följande Protocolls-
Utdrag wisa:
Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 21
Februarii 1810.
S. D. Företogs till afgörande Bilagan Litt.
Den 23 Februarii. 503
C. till Utskottets Betänkande, rörande Statsregle-
ringen, innefattande Kongl. Hof-, Hof-stalls- och
Slotts-Staterne, saint Stats-Utskottets den 14
dennes pä bordet lagda Memorial, innefattande
förklaringar öfwer wid berörde Bilaga gjorda an¬
märkningar. Efter noggrant fkärskädande häraf kem¬
nade Högloft. Ridderfkapet och Adeln sitt bifall till
kwad Utskottet sig i allt öfrigt yttrat; och hwad
särskildt angick den sragan, huruwida Lönerne för
Hennes Maj:t Enke-Drottningcns öfwerste Mar¬
skalk och Öfwcr-Kammarherre borde jemte deras in-
nehafwande deputatwcd utgå af Hennes Maj:ts
underhällssumma och hädanefter ej gravera Stats-
werket, ansäg Högloft. Nidderffapet och Adeln detta
ej förr än wid de nu warande innehafwarnes af¬
gång böra inträffa, och desta utgifter således för det
närwarande böra blott pä Jndragnings-Statcn upp¬
föras; äfwcnfom beträffande den af Stats-Utskottet
Riksens Ständer underftälda fräga, huruwida de
8,062 R:dr, hwilka blifwit Hennes Kongl. Höghet
Prinsestan Sophia Albertina tillagda säsom ersätt¬
ning för förlorade inkomster af Stiftet Qvedlingburg,
borde Hennes Kongl. Höghet tillerkännas än widare
och intill dest hon för berörde inkomster nägon an¬
nan ersättning erhäller, Ridderfkapet och Adeln den¬
samma pä ett jakande sätt asgjorde; skolandes om
detta allt de öfrige Respective Ständen genom Ut¬
drag af Protokollet wänligen underrättas. I7t 8upra.
Dx xiotocollo
A. A.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Föredrogs änyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskotts den 19 dennes
504
Den 23 Februarii.
upplasta Utlåtande öfwer de hos Riks-Ständen
gjorda anmärkningar wid Stats-Utskottets Betän¬
kande, angående Kongl. Hof- och Slottsstaten;
hwarom »vördsam och wänlig underrättelse skulle
lemnäs de Respective Med-Ständen samt Ståts-
Utskottet. I7t 8nprn.
Lx protoeollo
-/i s/.
Eric Andersson frän Swartsjö Län: Hennes
Kongl. Höghet Prinsehan lärer säkert icke illa upp¬
taga, om i betragtande af Rikets närwarande betryck
och utblottade tillstånd Bonde-Ständet icke kunnat
godkänna denna summa, sa mycket mera som Hen¬
nes Kongl. Höghet säkerligen lärer kunna bestrida
de för Hennes Hof erforderliga kostnader pä ett mot
deh höga wärdighet swarande sätt.
Secreterare»» yttrade: att efter all sannolikhet
korinne Hennes Kongl. Höghet PrinseHan snart ater
i åtnjutande af deh förut innehafda inkomster frän
Abbotstiftct Qvedlingburg, sa att den nu föreslagna
summan ändock troligen icke länge komme att gra¬
vera Stats-Werket. I allt fall borde Secreterare»»
föra Ståndet till eftersinnande deraf, huru obehagligt
Let wore, att dä twä andra Ständ redan bifallit detta
anslag, Bonde-Ständet skulle wara det första som
dertill wägrar; hwilket äfwen understöddes af Tal¬
mannen, under förklarande att Hans Maj:t Konun¬
gen icke kunde utan mihnöjc erfara, att dä han för
Rikets räddning uppoffrat sitt eget lugn, dä han
med kännedom af Rikets knappa tillgängar för sig
sjelf ätnöjts med en sä inskränkt summa, dä Rik¬
sens Stander i allmänhet och detta Ständ i synner¬
het hade till Hans Maj:t sä stora outplänliga för¬
bindelser, Bonde-Ständet skulle wara det första, som
wägrade denna summa ät Konungens Syster, ät den
Den 23 Februarii. 505
sista ättlingen inom wart Land af ett Konungahus,
som sä länge ägt Nationens odelade wördnad.
Talmannen öfwerlemnade desia tankar till Ständets
eget eftersinnande, för att derigenom, om utgången
icke swarade mot hans hopp, åtminstone hafwa fre¬
dat sin öfwertpgelse.
Eric Lodin och Eric Elofsson fran Stockholms
Län, Anders Jonsson frän Jönköpings, Anders
Joachimsson fran Östergöthland, Pehr Pehrsson
frän Halland, Anders Ahlqvist, Bengt Anders¬
son och Anders Elofsson frän Elfsborgs Län, Jonas
Larsson fran Örebro Län, Bengt Niclasson
och Anders Iönsson frän Bohus Län jemte flere
förenade sig med Eric Andersson fran Swartsjö
Län, och Pehr Oxelberg frän Carlskoga yttrade i
egna ord: Mina Bröder! det gör egenteligen ingen¬
ting till saken, om wi bifalla denna summa eller ej.
Riket blir icke deraf synnerligen utblottadt och icke
eller stort rikare af desi indragning; men det är för¬
underligt, ja till och med förskräckligt, att allt ifrän
Riksdagens början hafwa indragningar blifwit yrkade,
och ingen enda indragning har skett — utan bara
ökade skatter omtalas; hwar skola penningar till alla
utgifter tagas? Mitt hjerta blöder, och jag röres
ända till tärar, dä jag betänker mine hemmawaran-
des nöd och behof — — — — -— —
Secreteraren vttrade, att ehuru Rikets behof
witzerligen wörö stora, och mänga bekymmer förenade
med omsorgen om medels anskaffande till deras
fyllande, wörö likwäl med nägot tälamod och ett
werkligt nit för Fäderneslandets wäl utsigterna icke
sä förtwiflade, att de icke kunde äter blifwa tillfreds¬
ställande.
Oxelberg fortfor under uttryck af mycken rörelse:
Det hoppas jag också — äswen jag har hoppet
qwar, och annars wörö wi mycket olyckliga. För
506
Den 23 Februarii.
öfrigt förklarar jag ånyo, att utgången af före-
warande fraga är mig alldeles likgiltig, om Stän-
det bifaller den, har jag derwid ingenting att
crindra. Jag mä blott hafwa reserverat denna min
enskildt» tanka för att tillfredsställa mitt samtvetes
fordringar; jag begär icke mera.
Nils Hakansson frän Christianstads Län jemte
manga stera begärte, att frägan matte hwila till nästa
Plenum, för att inhämta Wällöf!. Borgare-Ständets
beslut, omdet dehförinnan kunde hinna bliswa sattadt;
men detta beswarades med ett starkt Nej, hwarwid
flere och isynnerhet Eric Olofsson fran Stockholms
Län med mycken ifwer yrkade, att den i dag borde
affläs.
Talmannen förklarade, att fragan rörande
ifrägakomne 8,000 N:dr för Hennes Kongl.
Höghet Prinsetzan, såsom af flere Ledamöter begärd
hwilande, icke kunde nu komma under widare öfwer-
lägguing, men frägade om Ståndet i öfriga delar
hade något wid Betänkandet oni Hof- och Slotts-
Statcrne att erindra.
Swen Pählsson frän Christianstads Län: Wid
Betänkandet lärer i öfriga delar troligen icke någon
anmärkning äga rum, men jag anser dock lämpligast,
att hela Betänkandet i ett sammanhang kon,mer
under pröfning, och hemställer således, om icke det i
hela sin widd ka» bliswa hwilande.
Häruti instämde Ständets samtelige Ledamöter;
öfwerläggningen afstadnade dermed för denna gäng.
Secreterare» anförde: att med undantag af det
sist förehafda ämnet, hwilket i nästa Plenum troligen
blefwe hufvudsakligen afgjordt, hade Ständet nu
prökwat alla de anmärkuingar, hwilka mot de wid
Stats-Utskottets Betänkande om Statsregleringen
fogade bilagor bliswit gjorda, nied de derä kemnade
swar och upplysningar. Nu äterstod säledes i
Den 23 Februsrii. 507
detta ämne endast det Betänkande frän Stats-Ut-
stottet af den 11 dennes, hwilket den 19 nästlidne
blifwit lagdt pä bordet, genom hwilket Stats-Ut-
skottet föreflagit, att Stats-Werkets utgifter mätte
hänföras under följande 8 hufwudtitlar: 1:o. Kongl.
Hof- och Slottsstciterne,- 2:o. Civile- och Lands-
staterne; 3:o Militaire- och Förswarswerken till
Lands och Sjös; 4:o Clerecie- och Lärowerken;
5:o Fria konsterna; 6:o Milda Stiftelser; 7:o Pen-
sionsstaten; 8:o Allmänna och Extra Utgiftsstaten;
äfwensom Stats-Utskottet föreflagit det anflag, som
för hwarje af deha hufwudtitlar borde bestämmas,
och hwilket icke singe af Regeringen öfwerskridas;
men att deremot, i enlighet med hwad Regerings-
Formen stadgar, Regeringens disposition under hwar
och en af detza hufwudtitlar mä wara oinskränkt och
fri, och att slutligen ehwad som deruppå genom in¬
dragningar och en förbättrad organisation kunde
besparas antingen blefwe en winst för Stats-Cahan
eller till Embetsmäns löneförbättring anwändes.
Derefter upplästes sä wäl Högloft. Ridder-
skapets och Adelns genom detz i dag hitsände Depu¬
terade aflemnade Protocolls-Utdrag i detta ämne,
som ock ett frän Högwördiga Preste-Ständet nu
ankommit sä lydande
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör¬
diga Preste-Ständet den 23 Februarii
1810.
S. D. Ester öfwerläggning om Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstotts den 20 dennes pä
bordet lagda Memorial af den II innewarande
Februarri, innefattande förslag till witza bestämda
hufwudtitlar uti Riks-Staten, gillade och godkände
Preste-Ständet, hwad Stats-Utskottet i denna del
508 Den 23 Februarii.
yttrat och hemställt, dock med tillägg, att af htvad
sä wäl pä Allmänna Jndragningsstaten, som pä de
8 föregäende hufwudtitlarne kan besparas, mä an-
wändas ett belopp af 100,000 R:dr ärlige», men
icke derutöfwer, till en Nionde hufwudtitel, ämnad
till Jordbrukets, Handelns och Näringarnes upp-
hjelpande och understöd, med förbehäll, att deraf
inga Pensioner, Gratificationer och Benadningar mä
utbetalas, eller särskildta summor deraf till sädana
föremäl begagnas, hwilka ej nied Jordbruket, Han¬
deln och Näringarne gemenskap äga; och hwad ut-
öfwer ofwanförmälte 100,000 R:dr i besparingar
ingar, hzanwändas pä satt Stats-Utskottet föreslagit.
Hwilket stulle de Respective Med-Ständen samt
Stats-Utstottet wördsamt och wänligen tillkänna-
gifwas. I7t supra.
Lx xroioeollo
f/.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga yttrade: att
han icke hade något widare att erindra tvid Högloft.
Ridderskapets och Adelns beslut, med hwilket han
Medes önskade att Ständet wille sig förena, än
den önskan, att dä wiha näringar genom länrättig¬
het i Manufactur-Disconten och Jern-Contoiret
redan hade utwägar till behöfligt understöd, de pä
Nionde titeln förcslagne mede! egenteligen niä be¬
stämmas till hjelp för de näringar, hwilka lika
med Tackjerns-Bergslagerne hittills äro alldeles i
saknad deraf.
Jemte det denna framställning allmänt gillades,
erindrade Swen Pahlsson frän Christianstads Län,
att den uppgifne summan icke olämpligen torde kunna
till wist proportion delas emellan alla de närings¬
grenar, hwilka af nägot understöd kunde komma
i ätnjutande; men Secreterare» yttrade, att hela
Den 23 Februarii. 50S
det goda ändamälet med ifrägawarande anflag tro¬
ligen skulle komma att förfelas, dä det wore omöjligt
att pä förhand beräkna de tillfälliga omständigheter,
hwilka kunde göra större hjelp af nöden för idkare
af den ena än af den andra näringsgrenen.
Detta medgass ock af Ständcts samtlige Leda¬
möter, hwarefter Talmannen framstälde följande
proposition: Bifaller Bonde-Ständet, hwad Stats¬
utskottet uti dest ifragawarande Betänkande hemstält,
till alla delar, dock sä, att allt hwad sä wäl pä
Allmänna Jndragningsstaten som pä de 8 föregäende
hufwudtitlarne kan besparas, mä anwändas till ett
belopp af 100,000 R:dr Banco ärligen, men icke
dcrutöfwer, till en Nionde hufwudtitcl, ämnad till
Jordbrukets och Näringarnes och deribland Fiskerier-
naö upphjelpande och underhäll, med förbchäll, att
deraf inga Pensioner, Gratificationer eller Benädnin-
gar mä utbetalas, eller särskildta summor till sädana
föremäl begagnas, hwilka ej med Jordbruk och Nä¬
ringar gemenskap äga, och hwad utöftver omförmälte
100,000 R:dr i besparingar ingär, anwändas pä
sätt Stats-Utskottet redan föreslagit; hwarwid lik-
wäl isynnerhet afseende borde hafwas ä de Närin¬
gar, hwilka hittills af allmänna medel alldeles icke
eller mindre än andra njutit understöd, samt med
det tillägg, att Bonde-Ständet instämmer i Ridder-
skapets och Adelns beslut, angäende upprättande af
en hufwudbok med dubbla partier öfwer alla Statens
inkomster och utgifter, derom underdänig ansökning
hos Kongl. Majrt skulle göras?
Denna proposition beswarades enhälligt med Ja.
Skolandes de öfrige Respective Ständen om
detta beslut, hwarmedelst Stats-Regleringen salunda
bliswit af Bonde-Ständet hufwudsakligen pröfwad
och godkänd, genom manligt Protocolls-Utdrag un-
derättas.
510 Den 24 Februarii.
I sammanhang med nästföregäende ämne yttrade
Bonde-Ständet sig hysa det förtroende till de Herrar
och Män, hwilka komma att utgöra Committeen
för indragningars föreslående, att de med nit och
omtanka utföra det wigtiga förtroende, dem blifwer
uppdraget, äswensom i förening dermed Ständet
gjorde sig förwissadt, att Kongl. Maj:t, med afseende
a Rikets Jnnewänares behof af lindring i sina
tryckande utgifter, ä beha Comitterades förslag täckres
göra det Nädiga afseende, som med Rikets förmän,
ärendernes jemna och obehindradt gäng och Desi
trogne undersätares framtida bestånd och trefnad är
förenligt.
Ståndets Ledamöter åtskiljdes.
In Lclöln protoeolli
K. Z?.
1810 den 24 Februarii.
Kl. I I f. m.
Efter hallen bön och sedan Protokollet för den
22 i denna mänad blifwit justeradt, upplästes föl¬
jande:
Riksens Hölgofl. Ständers Allmänna Be-
smärs- och Oecouomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr Borgmästaren C. W.
Den 24 Februarn. 511
Egges till Wällöf!. Borgare-Ständet in-
gifne och dcrifrän den 27 ststlidne Julii
till Utskottet remitterade Memorial, hwar-
uti föreslås, att den under krigstider pä
Regeringens befallning sequestrerade, Fien¬
den tillhörige egendom, as hwad beskaffen¬
het som helsi, äfwensom någon witz andel
af Skepp och Gods, som af Kongl. Majrts
och Kronans Örlogs-Flottor uppbringas,
mätte ester försäljningen och beloppets
nedsättande i Riksens Ständers Bank oför¬
ryckt till handa hällas de Swenske under-
sätare, hwilka wid krigets utbrott antin¬
gen i Fiendens Hamnar eller genom upp-
bringningar nägot förlora, samt att Con-
voy-Commihariatet kunde uppdragas be¬
fattningen med sädane ärender.
Wid öfwerwägande af detta ämne har Utskot¬
tet nogsamt insett den stora skada och osäkerhet, Han¬
deln och Sjöfarten i allmänhet tillskyndas genom
de förluster, som oskyldigt drabba mänga Medbor¬
gare, för hwilka, wid utbrottet af ett krig, deras
bortawarande Skepp och Laddningar gä förlorade;
och Utskottet har således funnit bäde nyttan och bil¬
ligheten päkalla en författning, hwarigenom sädane
förluster för enstildte göras mindre känbare.
Pä sadan grund char ej eller Utskottet kunnat
anse de Fartyg och Waror, som wid ett krigs ut¬
brott i Swenske Hamnar sequestreras, kunna läm-
peligare eller pä ett med billigheten mera öfwerens-
stämmande sätt anwändas, än att Swenske under¬
såtare, hwilkas egendom genom en dylik ätgärd kan
falla i Fiendens händer, derigenom i möjeligaste
mätto hällas skadeslöst; och Utskottet fär derföre,
512 Den 24 Februarii.
med fullkomligt bifall till hivad Herr Borgmästaren
Egge i denna del föreslagit, »vördsammeligen till¬
styrka: att all fiendtelig egendom, som pä Regerin¬
gens befallning blifwit sequestrerad, mätte såsom er¬
sättning till handa hällas dem, som antingen i Fien¬
dens Hamnar nägot förlora, eller genom uppbring-
ningar blifwa lidande.
Beträffande äter det yrkande, att utaf upp-
bringningar, hwilka af Kongl. Majrts och Kronans
Örlogs-Skepp eller tillätne Kapare göras, nägon
del kunde till nytznämnde ändamäl blifwa anwänd;
fä har wäl Utskottet ä ena sidan önskat, att äfwen
i detta fall kunna, i likhet med förrberörde princip,
afgifwa sitt yttrande; men ock, med fästad uppmärk¬
samhet pä de omständigheter, hwilka till Sjömag-
tens betydliga tillwäxt och förkofran hos andre Na¬
tioner, ock i synnerhet i England, warit bidragande,
ä andra sidan funnit, att dä det sätt, hwarpä egen¬
dom genom embargo eller seqnester erhalles, icke
medför nägon kostnad eller risque, sä beror deremot
ätkomsten uti nu i fräga »varande fall merendels
pä en äfwentyrlig utgäng och det interefie, en Chef
och hans Manskap af en sädan uppbringning kunna
hafwa, samt alltid af den skicklighet och tapperhet,
hwarmed deri utgöres; i anledning hwaras Utskottet
tror sig böra wördsamt föreslå, att Riksens Hög¬
loft. Ständer »ville i underdänighet hos Kongl. Mafrt
anmäla den önskan, att Kongl. Maj:t wille i Rä¬
der tilläta, det alla fiendtlig magts undcrsätare till¬
hörige Fartyg med deras Laddningar, hwilka hä¬
danefter kunna af Kongl. Majrts och Kronans Fartyg
eller enskildte Kapare uppbringas, endast komina upp-
bringaren och hans Manskap till godo, samt de om en
fri disposition deraf blifwa försäkrade. Hwilket dock
Den 24 Februarii. 513
till Riksens Högloft. Ständers egit ompröfwande
word samme ligen öfwcrlcmnas.
Stockholm den 13 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns wägnar
3o1i. 6l. Oxsn8tsornA.
Pä Högwördiga Prcste-Ständets wägnar
Lrie Isorsskn.
Pä Wällofl. Borgarc-Standets wägnar
0. 3. 8ellön1i6rr.
Pä Hederwärda Bonde-Stanbets wagnar
II. Lriosson.
Lades pä bordet.
Likaledes upplästes följande fran Lag-Utstottet
ankomne Betänkande:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition, angående afgärda Bys
rätt att söka och cl hälla Skifte i Skog
och Utmark.
Sedan hos Kongl. Majit Riksens Ständer i
underdanighec wäckt fräga om ändring i 4 § 19
Cap. Byggninga-Balkcn, som betager afgärda By
BondestLndetS Prol. 4810. Del. VIII. 33
514
Den 24 Februarii.
den rätt, citt söka Skifte med Bohlby i Skog och
Utmark, och Kongl. Maj:t i anledning af Stats-Rä-
dets yttrande, att det af Riksens Ständer i berörde af¬
seende föreslagna stadgande icke skulle cgenteligen ut¬
trycka de» äsyftade Lagförändringcn, eller innefatta
den tydlighet, soin till förekommande afmisttag wore
nödig, i Räder förstäudigat Riksens Ständer, att
hwad de i underdånighet föreslagit icke kunde bifal¬
las; har Kongl. Maj:t i Räder behagat till deras
öfwcrläggning i särskild Proposition framställa ett
i andra ordalag författadt förslag till stadgande i
detta ämne, hwilkct, enligt Högsta Domstolens ut-
lätaude, Stats-Nädet i underdånighet tillsturkt.
Och ehuru Lag-Utskottet, genom det uri dest
Betänkande under den 30 nästlidne Augusti upp-
gisne och af Ncspective Niks-Stanten godkände för¬
slag: "att ägare uti afgärda By mätte förklaras
berättigad söka Skifte med sina sa wäl som Odal-
buns grannar uti Skog och Utmark, nied lika på¬
följd, som när sadant af »agon i Odalbyn äskas",
cgenteligen haft för afsigt att, medelst orden: "sina
sä wäl som Odalbyns grannar", i möjligaste kort¬
het uttrycka den tanke, att hwarken Odalbyn sjelf,
såsom wanligtwis afgärda Byns närmaste granne,
eller »agon annan intill endera eller begge gränsande,
skulle kunna undandraga sig laga Skifte, enär det af
ägare uti afgärda Byn äskas, sa framt sadant icke
redan ä nägon sida wore werkstäldt och behörigen
stadsästadt, i hwilken händelse rubbning deras icke kan
blifwa en följd af nägoudcras delningspästäcnde:
dock som, wid nu sörehafd ytterligare granskning,
Lag-Utskottet sumer, att den för Lagförändringcu
af Kongl. Maj:t i Räder proponerade ordalydelse,
nemligen: "att ägare utaf afgärda hemman niä, lika
med Bohlby, äga rätt att söka och erhålla Skifte af
Skog och Utmark, sä wäl med Bohlby», som andra
Den 24 Februarii. 515
hemma», med hivilka afgärda-hemmanet innehar
gemensam mark, och »jitte dcrwid afgärda-hemmanet,
efter sitt öre- eller hemmantal, hälften mindre än
Bohlby, samt åge seda» Bohlbys rätt dera^^, pä
tydligare sätt bestämmer Lag-Utskottets och Riksens
Högloft. Ständers ivcrkliga mening, samt följakte-
ligen länder till förekommande af försök till misi-
tydning, som till äfwcntyrs någon skulle milja till¬
bjuda; alltsä sär Lag-Utskottet »vordsamligen till¬
styrka, att Kongl. Majus Högstäberopade Nädiga
Proposition matte af Riksens Ständer bifallas och
som gällande Lag antagas.
Stockholm den 16 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Ourl 6. Ltjorusteät.
Pä Högtvördiga Prcstc-Standcts Ledamöters
mägnar
8. edvist.
Pä Högtärade Borgare-Ständets Ledamöters
»vägnar
I'. 8. 6reve8nrustt.
Pä Hcdertvärda Bondc-Ständcts Ledamöters
»vägnar
kettsr stsrnZtrom.
Lades pä bordel.
b16
Dcn 24 Februari.
Widare upplästes ett sä lyda»»de:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Be¬
tänkande, i anledning as Kongl. Maj:ts
till Riksens Ständer srainsiällda Nådiga
Proposition, angående stadgande af någon
Lag i afseende pa tiden, inoin htvilken
häktade personer böra ställas för rätta.
Seda,! Kongl. Majit ansett betänkligt till alla
delar bifalla, hwad Riksens Ständer uti underdä-
nig skrifwelse af den 24 sistlidne Novcinbcr rö¬
rande ostvan anförd aämne i underdånighet hemstält;
har Kongl. Majit, efter Högsta Domstolens och
Stats-Nädets hörande, till Riksens Stänkers öf-
»verläggning i Räder framställt, det stadgas mätte:
att ransakning öfwer häktad person, som inför
Stade-Domstol ställes för rätta, borde företagas
sist inom ätta dagar frän den, dä arresteringen med
orsaken dertill blifwit hos Domaren behörigen an¬
mäld, sa framt den häktade genom wederbörandes
föranstaltande till Staden ankommit, samt att ordi¬
narie Domare ä landet, dä han sär underrättelse
om et! till hans ätgärd hörande brottmål, hwarnti
någon person är häktad, och han, i anseende till
laga hinder, sinner sig icke kunna inom trenne »veckor
undersökningen företaga, genast tvid berörde under¬
rättelses undfående bör sädant anmäla hos Ofwer-
Domstolen, som efter föregängen pröfning af de
uppgifne hindren, derest de godkännas, äger förordna
en skicklig och pälitlig extra Domare inom Dom¬
sagan eller derinwid, om tillgäng dertill sinnes, eller
i annor händelse nägon annan, och hwilken dä kom¬
mer att, under förrättningen, af allmänna medel
ätnjnta skjuts för Twä hästar samt En R:dr i dag-
tractamente; »nen som pa Gottland och i de Norra
Den 24 Februarii. 517
Domsagorne uti Westerbotten, Ångermanland och
Jemtland, hörande nnder Swea Hot-Rätt, samt den
af Lagmannen Sandelin innehastvande Domsaga uti
Wermeland, under Götha Hof-Rätt, dels commu-
nicationen emellan Under-Domaren och Hos-Rätten
qär langsammare, dels Domsagorne äro Innerligen
widsträckte, har Kongl. Majit welat i Räder förestå
att, derest personer af förenämnde egenskap uti be¬
rörde Domsagor finnas eller ock worc bugade att
begistva sig dit, samt ataga sig att derstädes qwar-
blifwa, förse dem nied förordnande att, enär ordinarie
Domare» är hindrad, dä halla urtima Ting i brott¬
mål, om den anklagade är häktad, emot ätnjntande
as skjuts och tractamcnte, pä sätt förrberördt är;
dock borde ordinarie Domaren, tvid hwarse sädan
händelse, gifwa det, jemte de hinder, svin för ho¬
nom nppstätt, tillkänna hos Hof-Nätten, som ägde
tillse, att inischrnk derivid icke skedde.
I anledning as krän samiel,'ge Respective Niks-
Ständen erbällne reniisier häraf, sär Utskottet wörd-
samligen förklara, att, dä Högstberörde i Räder
sörestagne stadgande» äspfta och, derest de såsom Lag
warda faststälde, ofelbart i stor män skola befrämja
det för sa wäl Sarnhällets som enskildtes bästa och
säkerhet sä wigtiga ändamäl, att, genom skviidesamt
företagen ransakning, den oskvldige snart mä befrias
frän sängcnstap, och för den brottslige des; förtjent»
straff snart följa pä werkclig öfwerträdelse ock mitz-
gerning, men hans lidande genom längwarigt fän¬
gelse ej ntökwer Lagens ändamäl förökas, Utskottet
således anser fig äga fullkomlig anledning tillstyrka,
det mä, genom Riksens Ständers bifall till detta
af Kongl. Majit i Räder framställda förslag, detsamm
såsom gällande Lag warda antagit.
Hwarjemte, och som Helsinglands twenne Dom¬
sagor bestä, den Norra af Fern, den Södra as Sex
518 Den 24 Februari!.
Tingslag, mycket spridda samt aflägse fran ordinarie
Postgängen, och de i »adant afseende skäligen torde
kunna med Ångermanland jemföras, samt erfarenhe¬
ten wittnar, att extra DomareS förordnande derstä¬
des ganska ofta bchöftS, Utskottet tror sig böra lika¬
ledes till Riksens Högloft. Ständers ompröfning
hemställa, om icke, i sammanhang med deras till högst-
oinförmälka Nädiga Proposition förklarande bifall.
Riksens Ständer kunde hos Kongl. Maf:t andraga
den nudcrdaniga önskan, det täcktes Kongl. Majit
i Nader förordna, att änven för Helsingland en dy¬
lik extra Domare ma utses, som dock bägge Dom¬
sagorna kunde tvid sig pppandc nödiga tillfällen bi¬
träda.
Stockholm.den l6 Februari, 1810.
Pa Högloft. Nidderskapets ock» Adelns Ledamöters
ivägnar
Onrl 6. Ltfornstestt.
Pä Högwördiga Preste-Standets Ledamöters
»vägnar
^lrn^vist.
Pa Högtärade Borgare-Ständets Ledainötcrs
»vägnar
I'. II. Orovesmniil.
Pa Hedertvärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
Ilrio Olofsson.
Lades pä bordet.
Talmannen föredrog följande:
NiketS Högloft. Ständers Lag-Utskotts Betän¬
kande, i anledning af Herr Capitainen Ba-
Den 24 Februarii.
519
rott C. L. Stavl dott Hollsteins hos Hög¬
loft. Nidderskapet och Adeli, ingis,,e, till
Lag-Utskottet remitterade Memorial, inne¬
fattande dels fräga, hnrutvida, da, genom
det nya sättet att adla, endast äldste Lone,,
blifiver Adelsman, den adlade personens
Döttrar förlorat sin rätt att taga lika ars
som Brödren, för det Fadren blistvit adlad,
utan att de andre Barnen, utom äldste
Sonen, haft »agon förman deraf, och dels
hemställan, att Systrar mätte efter Lands¬
rätt ärfiva lika med Bröder.
Efter det ofivanberörde Memorial till Lag-Utskot¬
tet ankommit, har Herr Capitaine,, Baron Staöl
Von Hollstein den 5 Januari, innewarande är hos
Högloft. Nidderskapet och Adeln aflemnat ett ytter¬
ligare anförande, som innefattar anmärkningar mot
Utskottets Betänkande den 26 sistlcdne November,
angående den hos Heder,uärda Bondc-Standet lika¬
ledes rväckta fraga om arf emellan Svskon efter
Landsrätt, och i anledning af hivilket anförande
samma Betänkande af Högloft. Nidderskapet och
Adeln blifmit till Lag-Utskottet äterremitteradt.
Hwad nu angar den i förstnämnde matto upp-
gikne omständighet, stadgas tydeligen uti 1 K af 2
Cap. Ärfda-Balken, att o», "Fader eller Moder
dör, ärsme Frälsemans och Bondes Son efter Lands¬
rätt t,vä lotter och Dotter tredjung; men efter
Stadsrätt tage Preste- och Borgare-Son halft och
halst Dotter". — När Lagen således nämner den
aflidnes Son och Dotter utan att fästa sig tvid
deras Stand, följer deraf otwistvelaktigt, i likstäm¬
mighet med hwad om Arfsrätt i allmänhet förord¬
nas, att dens Ständ, efter hwilke» arfwet faller,
men icke dens, som ärfiver, tjenar till grund för arf-
520
Den 24 Fcbruarii.
tägten; och ined bibehållande af denna grund, under
skilnad emellan Lands- och Stads-rätt, kommer ock
en i adligt Ständ upphöjd persons dotter, utan
afseende derpå, att numera endast äldste Sonen ärsiver
Fadrens Adeliga »värdighet, att åtnjuta ars efter den
sednare pä enahanda satt, sou» »vid arfsdelningar
efter adlade personer hittills ägt rum.
Beträffande ater den i Memorialet ytterligare
gjorde hemställan, att Systrar kunde efter Lands¬
rätt ärfwa lika med Bröder, och det sedermera af
Herr Capitaine» Baron Stael von Hollstein ingisne
anförande mot Utskottets Betänkande i detta ämne,
anser Utskottet stg , till sivar hära endast behöfiva
leda uppmärksamheten pä de omständigheter, som
söranlätit Utskottet till sin hemställan härutinnan,
och widare omförmälas k förra Betänkandet, hwil-
ket, efter hwad redan till Utskottets kunskap konnnit,
blislvit as Wällosl. Borgarc-Ständet och Hederwärda
Boiidc-Etandet vwilkvrligen bifallit.
Stockholm den 17 Fcbruarii 1810.
Pa Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Oarl O. Ltjernsteät.
Pä Högtvördiga Prestc-Standets Ledamöters
»vägnar
bl. 2^.. ^Iiuc;vi8l.
Pa Högtärade Borgare-Ständets Ledamöters
»vägnar
k. 8. Orsvesnrulil.
Pa Hcdcrtvärda Bondc-Ständets Ledamöters
' »vägnar
blrio Olofsson.
Ladcs pä bordet.
Den 24 Februarii.
521
Till justering upplästes Expeditivns-lltstot-
tets föreslagna undcrdäniga skrifwelse till Kongl.
Majit, angående »agra wid 24 8 as Justitico-Om-
budsmans-Justrnctionen gjorda tillägg och rättel¬
ser, äfweusom de 7 första 88 "l Riksdagsbe¬
slutet.
Anders Ionsson fran Jönköpings Län, Eric
Olofsson frän Stockholms, Cric Andersson stan
Swartsjö och Anders Joachimsson fran Östergöth¬
land anmärkte tvid 4 8/ foch handlar cm Rege¬
ringsformens antagande och Hans Kongl. Högbet
Riksföreståndarens, tvär nu Regerande Allerna-
digste Konungs uppstigande pä Swensta Thronen,
att Ståndets ivid Regeringsformen gjorde erin-
dringar icke blifwit iagttagne, hwarmed flere andre
sig ock förenade; men sedan Secreterare,! upplyst,
att proposition pä bifall till deha §§ Hu icke kunde
framställas eller komma i fräga, förrän Niksdags-
Beflutet i hela sitt sammanhang hunne justeras,
hivarsörutan de as Bönde-Ständct sä wäl som dest
Med-Ständcr ivid Regeringsformen gjorda an¬
märkningar, äftvensom andra till pröfning wid nästa
Riksdag hänskjutna förstag till ändringar i Grund-
lagarue, antiugcn i någon följande 8 eller ock i ser¬
skildt Riksens Ständers biafsked komma att införas,
sä förklarade Ion Ionsson fran Blekinge» och Pehr
Oxelberg frän Carlskoga, att de ansägo Riksens
Ständers rätt derigenom »vara tillräckligen förwa-
rad, och Ständet biföll Talmannens nu gjorda
framställning, att nägon widare öswerläggning eller
yttrande angäcnde denna § för det närwarande, eller
förr än Riksdags-Beflutct i hela sin widd juste¬
ras, icke är af nöden.
522 Den 24 Februarii.
Anders Sandsten fran Jönköping Län ingas
följande:
Wördsanit Memorial.
Den oreda och uppehåll, som hittills warit med
tryckningen af wara Protocoller, har billigtwis wäckt
Ständets bade harm och förundran. Och ehuru
Ivart Cancellie förut i detta afseende fatt aliwar-
sanuua påminnelser och warningar, hafwa desza lik-
wäl hittills blisivit utan werkau.
Det ser rit, sorn tvär Caucellie-Betjening skulle
tro lig wara sjelfmyndige berrar och ej erkänna nå¬
got förmanskap af Ständets Ledamöter samt tro sig
kunna answarslöst efter behag hushålla med wära
Protocoller, nti hwilka likwäl säkerheten för wära
öfwerläggningar och Beslut ligger förwarad.
Nägre af Ständets Ledamöter hafwa derföre
sökt upptäcka ordsaken till ett sä egeuuiägtigt för¬
farande och erfarit, att wär vice Secreterare eller
Notarie Häradshöfdingen Wählin behagat pä eget
bewäg med Boktryckare» Directeuren Sohm sluta
te Contracter, hwaraf vidimerade asskrifter härhos
bifogas, hwilka jag anhäller mätte, jemte detta Me¬
morial, i Prvtocollet intagas, för att derefter kom¬
ma till allmänhetens kunskap.
Enligt Contractet af den 6 Maji nästledit är,
har Direcieur Sohn, förbundit sig, att för hwarjc
tryckt ark betala ION:dr Banco, hwilka penningar
Häradshöfdingen Wählin tid efter annan till den 7
November saulina är uppburit och gvittcrat nied
350 R:dr B:co.
Dä Directcnr Sohm fann sig icke kunna ut¬
härda med denna dryga beskattning, upprättades det
sednare Contractet den 31 Oktober berörde är, en¬
ligt hwilket Sohm skulle betala 10 N:dr Riksgälds-
Deli 24 Febriiarii.
523
sedlar för hvarje tryckt ark, hmilkeu betalning äfmen
Häradshöfdingen Wahlin nppbnrit nied circa 150
N:dr B:co, eller tillsammans 500 N:dr Banco. En
i sanning artig sportel för det han nied sturskhet
bemött åtskilligt Ilandets Ledamöter.
Detta Contract är eljest ett sällsamt prof pä
Häradshöfdingen Wählins cgeninägtiga tilltagsenhet.
Enligt 3 punctcn i detta Contract, skulle mi
fran den I November förledit är till nänvarande tid
frän trycket hafiva ulbckLinmit circa 10 ark, det mill
säga, att utaf »vära Protocoller nu borde mara
tryckte och till osi uileiniiade minst 75 ark; och jag
srägar derföre, hmarföre detta ej skett, da Härads-
h öst i lige n Wählin genom sin påskrift intygat, att Sohl»
fullgjort Eontractet till och med nästledne mänad.
Enligt 4 punctcn, skall det ankomma pä Hä¬
radshöfdingen Wahlins »välbehag, om Lidra och 3:dje
bandet af Protocollcrne skola pä eu gang utgifmas,
och således pä hans godtycke, när Lläntet sär den
äran att lösa sina egna Protocoller.
Enligt 5 puncten har Häradshöfdingen Wählin
antingen i sin »vishet insett, att Riksdagen skulle
fortfara önner April mänad detta ar, eller ock mill
han ej misa Ständet den ynnest att sä se slutet as
sina Protocoller förr ä» ester Riksdagens slut, och
enligt 6:te punctcu har han öppnat en ny ntmig
för sig att kapa 100 R:dr B:co sä mycket lättare,
soni Johm, i anseende till felande afsättning, för¬
klarat sig mara genom det ingängne Eontractet pä
ivägen alt blisma ruinerad.
Jag srägar uu Eder, Bröder, om det är för¬
enligt med mär »värdighet, som Representanter och
Lagstiftare, att fördraga ett sädant förfarande af en
Stä,idets Betjent? Hmilken har berättigat eller hmil-
ken har kunnat berättiga Wählin, att inga jadalia
Ccntracter, utan Ståndets minne och mctskap? Hmad
524
Den 24 Februarii.
är ändamälct med tryckningen af tvära Protocoller?
Är det antingen att lata alluiäiiheten sa fort möjligt är
se, huru »vi stvarat emot det of; uppdragnc förtro¬
ende; att i deni fortvara säkerheten för htvad, tvi
talat och beslutat för »vare Cviinnittenter; eller är
det endast tor att rigta en af tväre Caneellie-Betjcn-
ter, soni icke bordt maga att tillgripa utöfivcr hwad
honom i arftvcde är ordenteligen anstagei?
Jag tror mig derföre hafwa fullkomligt skäl,
att til! det Hedertvärda Ständets bepröfivande hem¬
ställa: 1:o om icke hivad Häradshöfdingen Wahliir
således olagligen uppburit, bör hemfalla Ståndets
Casa, och att säledes bref bör afgä till Högloft.
Kongl. Stats-Contoirek med begäran, att innehalla
sä stor del af det Wahlin anslagna arsivvdet, svin
sivarar emot förrberörde stimma; 2:o art de med
Directcuren Tohm upprättade Contracter arifes ogil-
tige, och akt någre af Ståndets Ledamöter mätte ut¬
ses, hwilka emottaga och försegla tvära Protokoller,
sa fuari de äro justerade, för att derefter genast till
trycket befordras; 3:o att likaledes alla söregäente
Original-Protocollcr »varda genast af bemälre Com-
mitterade emottagne och förseglade; och 4:o om icke
Häradshöfdingen Wählin bör för sitt tilltagsnc sörhäl-
lande anses hafwa förlorat Ständcts förtroende, samt
art detta hos Kongl. Majit i undcrdänighct an¬
ma'les.
Stockholm den 22 Februarii 1810.
De äbcropade bilagorne moro af följande in-
nehäll:
Sedan tryckningen af Bonde-Ständets Pro¬
tokoller bliswit inig uppdragen, förbinder jag mig,
att till Ständcts Canccllic i Lösen för htvarje trpckt
ark, hivilket stall tryckas med sätane stilar, som
Deil 21 Februarii.
525
sier företedde profark kunna godkännas, erlägga
Tio R:dr B:co, pä det sätt, att innan Protocol-
lerne till Ocke arket utleinnas, lösen för de fem
föregående bör »vara betald och sa widare, samt att
detzutom till hwardera af Ståndets Ledamöter och
Cancellie-Betjening aflemna ett exemplar af samma
Protocoller, pa samma sätt och ivid samma tid, som
om lösen är nämndt. Och i händelse denna för¬
bindelse icke af mig ofelbart fnllgörcs, underkastar
jag mig det äfwentyr, att frän widare befattning
med tryckningen genast warda skiljd.
Stockholm de» 6 Maji 1809.
Med ofwanstaendc förbindelse förklarar jag mig
ä Bonde-Ständcts Cancellics wägnar nöjd och äta-
ger mig, enligt Dirccteur Sohms begäran, bcsör-
j andet af correcturcn.
Stockholm den 6 Maji 1809.
1809 den 4 Junii äro i Lösen för fem ark betalte
Femtio (50)N:dr Banco, fauck ett exemplar af Proto^
collerne till mig aflcmnadt. Qvitterar
1809 den 19 Junii äro i Lösen för de sein föl¬
jande arken till och med N:o 10 betalte Femtio
N:dr Banco samt Protocollerne till och med arket
N:o 8 aflemnade. Qvitterar
chVecki'. Ilckä/ckrn.
1809 den 11 Julii äro i Lösen förde fem föl¬
jande arken till och med N:o 15 betalte Femtio R:dr
Banco. Qvitterar
Heck-'. OÄ/ckrrr.
526 De» 24 Februari».
1809 den 1 Augusti aro i Löst» för de fem
följande arken till och nied N:o 20 betalte Femtio
N:dr Banco. Qvitterar
1809 den I September äro i Lösen för de
fem följande arken till och med N:o 25 betalte Fem¬
tio N:dr Banco. Qvittera»:
1809 den I Qctober Lösen betald med Femtio
R:dr Banco för de följande arken till N.o 30.
Qvittera»:
Hsc/-'. ttci/t/r».
1809 den 7 November arken till och med N:o
36 betalte. Qvittcrar
Dä tryckningen af Bondc-Stäudets Protocoller
»vid 1809 ärs Riksdag blifivit mig uppdragen, för¬
binder jag mig deremot till följande »vilkor:
1:o. Att i lösen för hivarje tryckt ark efter
36 arket af första Bandet betala 6 N:dr 32 sk.
Banco.
2:o. Att icke pä något satt förändra stilarne i
följande arken, utan att tryckningen fortsattes med
samina stilar som de första 36 arken.
3:o. Att oafbrutet i hlvarje »vecka lenina 2 ark
minst eller 5 ark pä 2 »veckor, dock sä, att i hän¬
delse af oförsedda händelser detta icke skulle kulina
af mig fullgöras, det mä stä mig öppet att i en
följande »vecka sylla det arktal, som i en föregäende
kan brista.
Den 24 Februarii. 527
4:o. Att sä snart tryckningen af första Bandet
bliswit fulländad, företages owägerligcn af mig tryck¬
ningen af Tredje Bandet, som pä en gäng med
det Andra rugifwcs, derest sadant af Häradshöf¬
dingen Wählin eller ä dest »vägnar af någon annan
äskas.
5:v. F-örbehallcs, att med hetaliiingen af före^
nämnde Lösen förhällcö pä det sätt, att den sista
Januarii nästkommande är 1810 erlägges Lösen för
alla de ark, som fran denna dag och till des; ut¬
kommit; »vidare den sista April 1810 Lösen för
alla de ark, som ifrån dcn sista Januarii och till den
sista April bliswit utgifna, och sa »vidare »vid slutet
af hivar tredje mänad för alla dä utkomna obetalda
tryckta ark.
0:o. Underkastar jag mig ett »vite af Ett Hun¬
drade N:tr Banco Specie, hivilket genast är bos »nig
utmätiiingsgildt, sä framt uägot af föreskrisna »vil¬
kor i minsta matto brytcs; dock »vare derigenom icke
Contractct häswet, utan min förbindelse och skyldig¬
het att med tryckningen fortfara sastständandc, hlvil-
ket allt härigenom försäkras.
Stockholm den 3! Oktober 1809.
Zetter'
För lösen af Prvtocollerne, beräknad ä 6 N:dr
32 sk. Banco för hwarje tryckt ark, ansivararar jag
fäsom för egen skuld.
Stockholm den 31 Oktober 1809.
Med of»vaiistäei»de förbindelse är jag nöjd och
utfästcr mig, att under intet wilker förwägra fort¬
S28
Den 24 Februarii.
sättningen af tryckningen mot de ostvan ätagna
wilkor.
Stockholm den 31 October 1809.
^ ^ - / " ' -
1810 den 31 Jaiinarii är Lösen för alla sedan
den 1 November utkomne ark betald, och Eontrac-
tet i öfrige delar till denna dag fullgjordt; P:o I I
Andra Bandet och 4 arket af Tredje Bandet äro ut¬
komne. Qvittera^. /
Efter uppläsandet häraf hördes flere af Stån¬
dets Ledamöter, och bland deni i synnerhet Eric Olofs¬
son frän Stockholms Län, Eric Andersson^ frän
Slvartsjö Län, Anders Joachimsson fran Öster¬
göthland samt Bengt Niclasson naii Bohus Län,
understödja Jandstäns motion, med anhälla i om pro¬
position till bifall ä hivad Memorialet innehåller.
Secreterare» förmälte, att ehuru ifrägawarande
Memorial, bade i anseende till des; sanni,igslösa och
misifirincliga innehall samt sjelfwa motionens orim¬
lighet, tviszerligeii icke förtjenadc »ägo» »vederlagg-
ning, ansag han sig dock »vara skyldig, pä det nägon
af okiinnighet om rätta sammanhanget icke ma föras
bakom ljuset, upplvsningStvis Ȋmna, att bestyret
om tryckningen af Ståndets Protocoller enligt Stån¬
dets den 15 Maji förledit är fattade beslut bliftvit
ät Stä,idets Cancellie öfiverlemnadt; att det ivid alla
Riksdagar »varit »vanligt, att den Boktryckare, som
fatt upplägga och försälja Protocollen, derföre betalt
någon lämplig summa till Eanceltict i hwarje Niks-
Ständ; att Bondc-Ständets Protocoll wid 1789
ärS Riksdag, som i denna omständighet nu upplästes,
uttryckeligcn innehåller, huruledes sälunda tillgått;
att ester hivad Secreterare» med full rvifchet hade
Den 24 Februarii.
L2S
hivad Secreterare,, med full wihhet hade sig bekant.
Högloft. Ridderskapets och Adelns samt Wallofl.
Borgare-Ständets Cancellier för tryckningen af
denna Riksdags Protocoll haftva större inkomst än
de personer, som i Bonde-Ständets Cancellie biträda;
att det icke ar Häradshöfdingen Wahll!, allena, utan
jcmwäl de öfrige Ståndets wice Secreterare, som
fä deiriia obetydliga förmon tillgodonjuta; att det
följaktligen är deras ensak, att med Boktryckaren
betinga sä svin de för sig finna lämpligt; och hwad
angar det föreburna dröjsmålet med Protocollernes
tryckning, more uppgiften i denna del sä mycket wera
ogrundad, som hwarken Högloft. Ridderffapets och
Adelns eller Wallofl. Borgare-Ständets Protocoller,
räknadt efter plcni-dagarnes antal, i närwarande
stund inedhunnits till tryckning fä fort som med
Bonde-Ständets Protocoller inträffat. Wid ett
sadant förhållande wore det högst obehörigt, att pä
ett sä oförtjent sätt, som Memorialet utmärker, an¬
gripa Häradshöfdingen Wählin, hwars allmänt kända
drift och skicklighet uti de göromål för Ständets eget
bästa, som under loppet af detta längtvariga och bcswär-
liga Riksmöte honom warit anförtrodde, hivarje Stän¬
dets medlem med rättwis uppmärksamhet bordt kunna
inse och bedöma. Beträffande de puncter Memo¬
rialet för öfrigt lnnehäller, hwilka dels äro rigtade
emot den befattning, som tillkommer Secreterare»,
och det Embete Kongl. Majrt i Näder behagat ät
honom uppdraga, och dels utgöra sädana ämnen,
som emot Regeringsform och Riksdagsordning icke
fä till nägon pröfning i Ständet upptagas, yttrade
Secreterare» widare,att dä 24 Z af Riksdagsordningen
med tydliga ord stadgar,huruledesdet ärhwarjeStänds
Secreterare som är answarig för wärdén af Ständets
Protocoll och handlingar, dä 51 K bjuder, atti en skrift
böra cj flera mäl af olika besk'affenhetsammandragas,dä
Bondeständets Prat. 1810. Del. VIII. 34
530
Dm 24 Februarii.
i 56 § förestrifwes, att, med undantag af Grund¬
lagsfrågor, nya ämnen af Riksdagsmän ej ma mackas,
sedan 2:ne mannder frän Riksdagens början förflu¬
tit, och da, i fragan vin ProtocoUernes tryckning och
uppsigten deröfwer. Ständer längt för detta tagit sitt
beslut, hmilket enligt 53 8 ingen fär försöka att
genom ny öfmerläggning upprifma, sä fordrade hans
pligt, jemlikt ofmannämnde 24 §, påminna Ständer,
hurusom den nu wäckta motionen är emot Grund-
lagarne i flere afseenden stridande.
Talmannen förklarade, att han som bäst More i
tillfälle att wirsorda Häradshöfdingen Wahlins ut¬
märkta förtjenst såsom Embetsman inom Ständet,
dertill Konungen honom förordnat, icke utan bade
harm och förundran nu äter hört kitts^iga försök
göras, att, med wanwördnad för Riksdags-Ord-
ningcns owilkorliga bud, endast Åstadkomma ny oro
och nya uppträden inom Ständet i en tid, som, dyr¬
bar för hela Landet och hemmamarande Mcdbröders
wäl, bordt odelad anwändas till afhjelpande af de
flera migtiga göromäl, som för Riksdagen ännu
äterstode; och som med anledning af de 88 > Riks-
dags-Ordningen, deni Secrctcrarcn redan äberopar,
Talmannen ansag innehället af Sandstens Memo¬
rial mara uppenbart stridande emot hwad denna
Grundlag förestrifwer, sä wille nu Talmannen med
den rättighet, honom enljgt 55 § i Riksdags-Ord-
ningen tillkommer, inför Ständet förklara, att ifrä-
gawarande ämnen icke finge till nägon pröfning upp¬
tagas, samt att nägon proposition pä Sandstens
yrkande iöljakteligen icke kunde göras.
Häradshöfdingen Wahlin, som förut i dag
fört Protocollet, men under denna öfmerläggning
derifrån uppstigit, yttrade, att han till Talmannen
och Secreterare» hyste det fasta förtroende, att be
utan Sandstens medwerkan anmälte törhällandet hos
Den 24 Februarii.
531
Kongl. Majrt, men att Häradshöfdingen för sin
enskildta del gerna öfwerlemnar Sandstens oförskämda
smädelser ät det allmänna förakt, desia lika med åt¬
skilliga andra af Sandståns handlingar såsom Riks¬
dagsman -och enskild person med skäl sig Zdragit.
Under någon härefter hos Ständet uppkommen
oro, derwid ätskillige ogillade den »vackla motionen
och pästodo, att Ståndets tid icke borde med dylika
obehöriga frägor uppehällas, fullföljde dock Sand¬
sten, Erie Olofsson, Anders Joackimsson och Eric
Andersson med flere deras förut yttrade mening, att
Memorialet borde upptagas och proposition i anled¬
ning deraf sa mycket mindre förivägras, som frägan
om tryckningen af Ståndets Protocoll icke skall höra
till de andra ämnen, hwilka i Grundlagen afhand-
las, hwareniot a andra sidan anmärktes, att pro¬
position ej behöfdes, sedan Talmannen dertill nekat,
utan att fragan borde förfalla; i hwilken ordning
Talmannen fortfor: Den enda proposition, jag en¬
ligt Nlksdags-Ordningeiis 55 § kan göra, sedan
jag pa redan anförda skäl förklarat motionen, så¬
som Eonstitutionswidrig, icke kunna upptagas, will
jag dä framställa ock fraga, viii Ständet bifaller, att
mitt »vägrande ma förwisas till Coustitutions-Utskot-
tet för att inkomma med bestämdt utlätande öfwer
frägans stridighet eller enlighet med Grundlagen?
Bcswarades med ett starkt Nej; hwarcfter Tal¬
mannen förklarade, att öfwerläggniugen härom nu
More slutad.
Bengt Niclasson tran Bohus Län ock flere
bland Ständet anmodade nu Secreterare»» att på¬
skynda Protccollernes tryckning ock halla hand der-
öfwer, att Ståndets Ledamöter lika snart med andra
personer ma af de utkomna och hädanefter utgif-
wande tryckta arken fa del; hwartill Secreterare»»
swarade, att han alltid sökt uppfylla Stäudets bil¬
532 Den 24 Februarii.
liga önskningar, och skulle äfwen i denna omstän¬
dighet göra allt för ali befordra dest åstundan; hwar-
med Ståndets bemälte Ledamöter, under förklarande
att de icke twiflat pä Sccreterarcus beredivillighct,
ätnöjdes.
Frän Eonstitutions-Utskottet hade ankommit fol-
sande Memorial:
Detta Memorial, som angick de af Kongl. Maji tvid Riksdags-
Ordningen gjorda anmärkningar, Lterfinnes under Nm 30 bland
1809-1810 Lrs Constitutions-Utskotts Memorialer och öfriga Expedi¬
tioner (tryckta 1874) sid. 445—447.
Och skulle enligt Regerings-Formens föreskrift
detta Betänkande ä nästa Lagtima Riksdag til! huf-
wudsaklig pröfning förekomma.
Ett ifrän Högloft. Ridderskapet och Adeln an¬
kommet Protocolls-Utdrag upplästes af följande in-
uchäll:
Utdrag af Protocollct, hället i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plcuum den 21
Fcbruarii 1810.
S. D. llppä inför Ridderskapet och Adeln
gjord anmälan, att framledne Riksmarskalken och
Riks-Rädct m. m. Grefwe Göran Gyllcnstjernas
Enka, Fru Grefwinnau Gyllenstjerna, född Friher¬
rinna Ribbing, sig för framtiden afsagt rättighe¬
ten till den pension, hon uppå gällande skäl hittills
af Statsmedlen uppburit, beslöt -Högloft. Ridderska¬
pet och Adeln att lemna de öfrige Nespective Ställ¬
Den 24 Februarii.
533
den kännedom af det ädla efterdöme utaf försakelse af
en wäl grundad rättighet, till förmän för ett med
dryga utgifter belungadt Statsiverk, Fru Niksmar-
skalkinnan Greftvinnan Gyllenstjerna salunda beha¬
gat giswa; inbjudandes derjemte Nidderskapet och
Adeln »vänligen sine Med-Ztänd, att »ned Ridder-
skapct och Adeln sig förena om det bcsluc, att genom
en skrifvelse, undertecknad af Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmännen, förklara bcmälta Fru Gres-
winua Riksens Ständers gemensamma aktning öf¬
wer den Medborgerliga känsla, som hos en person
af hennes kända egenskaper mäste haflva »varit drif-
fjedern till den af heime erbjudna uppoffring. Ilt
8npru.
Lx protocoHo
^4. <?.
Wällofl. Borgare-Ltändel har deröfver utlätit
sig pä sätt följande Protocvllo-Utdrag wisar:
Utdrag af Protoeollet, hältet mi Borgare-
Ständets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Febrnarii 18 lO.
S. D. Uppå Högloft. Ridderskapets och
Adelns »vänliga inbjudande, genom Protocolls-Ukdrag
af den 21 i denna mänad, förenade »sig Borgare-
Ständet om det beslut, att genom en strifvelse,
undertecknad af Landtmarskalkcn och Talmännen, för¬
klara Enkefru Greflvinnan Gyllenstjerna, född Fri¬
herrinna Ribbing, hwilken för framtiden assagt sig
rättigheten til! dep af Statsmedlen hittills upp¬
burna pension, Riksens Ständers gemensamma hög¬
aktning och erkänsla. I7t snprn.
Lx xrotoooNo
ck'.
534
Deu 24 Februari!.
Bonde-Ständet beslöt, att i den föreslagna tack-
sägel'eadrepen till Fru Riksmarskalkiniran Gyllen¬
stjerna för assägclscn af des; hittills innehafda pen¬
sion til! alla delar instämma, med tillägg, det Stån¬
det önskar, att denna adrch mä i allmänna Tid-
ningarne införas för att såmedelst komma till All¬
mänhetens kunskap.
Följande fran Högwördiga Preste-Ständet an¬
komne Protokolls-Utdrag upplästes:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet ten 19 Februarii
1810.
S. D. Wid föredragning as Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utskotts den 12 dennes upp¬
lästa förnyade Utlåtande, angående Clerecie- och
Schvli-e-Staterne samt Staten för Kyrkors och Hos¬
pitals underhall, fann Presre-Ständct sig, i afseende
pä de häruti föreslagna indragningar af de 296
R:dr, hwilka warit Akademien i Lund bestädde,
äfwensom af de 910 R:dr 22 sk., hwilka för Upsala
Aeademics StallstatS aflöning och underhäll »varit
uppå Stallstaterne i orterne uppförde, icke kunna
berörde Urlätande gilla och godkänna.
Hivad förstnämnde summa angär, sä och eme¬
dan, enligt hwaö Utskottets Betänkande innehåller,
detta anslag icke allenast grundar sig pa flera Kongl.
Förordnanden om Lunds Academies Stat, utan ock
till nägon del är att anse fason» ett »vederlag för
de Spannemälslöner, hwilka »vipe Tjenstemän »vid
berörde Akademie med »vida större förmän förut af
Kronotionden innehaft, alltsä och da Preste-Ständet
Den 24 Februarii.
535
är öswertygadt, det desi Nespective Med-Ständer
iära upplyst finna, det allmänna säkerheten och
äganderättens helgd, detza grundpelare för alla Sam¬
hällens bestånd, icke medgifwa, att någon, ware sig
enskild nian eller Publique inrättning, fränskiljes
desi wälfängna egendom, endast för den orsaken, att
han möjligen kan densamma umbära, gör Ståndet
sig de» förhoppning, att desi Nespective Mcd-Stän-
der icke lära frånkänna Lunds Akademie ifragasatta
för Staten mindre betydliga summa, hwarwid den
as Sweriges fordne Konungar och Ständer blifwit
bibehållen.
Widkommande äter de Stallstaten i Upsala
anslagna 910 R:dr 32 sk., och dä berörde Stall är
en allmän Staten tillhörig och wid Akademien fästad
inrättning, hwarwid åtskilliga hästar ifrän Kongl.
Stallet härstädes skola genom inridning till Kongl.
Hoswets tjenst beredas, samt emedan den fond, hwarpä
Akademien i Upsala blifwit grundad, är en enskild
donation, till wiha behof anslagen, och säledes lika
litet som hwarje enskild mans egendom kan till andra
ändamäl anwändas; alltsä och enär den af Stats¬
utskottet omförmäldc ärliga behällning wid berörde
Akademie tillkommit och ännu ärligen tillkommer
genom minskning uti Profesiorers och Academie-
Statens pä Stat anslagna aflöning, hwadan den¬
samma egentligen är att anse säsom enskild förmö¬
genhet, sammanskjuten till uppbyggande af wid Aka¬
demien erforderlig? Auditorier, Observatorium, Bi-
blioteques-rum i», m., kan Preste-Ständet för ingen
del bifalla, att berörde sond mä tillgripas, för att
lill Stallstatens aflöning anwändas, och hoppas
Ständer, att desi Nespective Med-Ständer med rätt-
wist afseende uppä nu anförda skäl täcktes läta Aca-
demiens samlade fond lemnäs ograverad, och före¬
nämnde 910 N:dr 32 sk. än widare till Stall¬
538
Den 24 Februarii.
statens aflöning och underbäll pä Stat uppföras.
Härom skulle de Respective Med-Standcn samt Stats¬
utskottet wördfamt och wänligen underrättas. Ilt
supra.
H8x xrotooollo
/. k/.
Men sorn Stats-Utskottets Betänkande angå¬
ende Clcrecie- och Scholce-Staterne under den 21 i
denna mänad blifwit as Ståndet pröswadt och af¬
gjordt, fann Ständct sig icke kunna i dest dä till
samma Betänkande lemnade bifall göra någon än¬
dring.
Widare upplästes ätfkilligc andre fran de öf¬
rige Respectioe Stånden ankomne Prctocolls-Utdrag,
sa lydande:
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. Rid-
derfkapets och Adelns Plenum den 21 Fe¬
bruarii 1810.
S. D. I anledning af de skäl, Constitutions-
Utskottet i deh den 19 dennes pä bordet lagda Me¬
morial anfört, biföll Höglofl. Ridderfkapet och Adeln,
att i början as 24 H af Jnstructionen för Rik¬
sens Ständers Justities-Ombudsman den tillägg¬
ning och förändring mätte göras, att Justiticr-
OmbudSmanncn, htvars wistelseort, i och för Em-
betct, ar i Hufmudstaden, mä ej under sin tjenste¬
tid utöfwa nägon annan Publique Embetsmanna-
befattning; hwaroni de öfrige Refpective Stäudeu
stulle genom Utdrag af Protocollet wänligen under¬
rättas. IIt supra.
Dx xrotoeollo
^1. 6. äAvbstolxe.
Den 24 Februarii.
Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum de» 21
Februarii 1810.
Z. D. Med anledning af hwad Stats¬
utskottet i deh den 14 dennes pä bordet lagda Me¬
morial anfort till ytterligare förklaring öfwer Bi¬
lagan Litt. I till dest Betänkande om Stats-Re-
gleringcn, Möll Högloft. Ridderskapct och Adeln, hwad
Utfkottct i berörde Bilaga rörande Pensions-Staterne
tillstyrkt; hwarom de Respective Med-Ständen skulle
genoni Utdrag af Protokollet wänligen underrättas.
Dt supra.
Lx protoeollo
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 22
Februarii 1810.
S. D. Biföll Högloft, diidderskapct och Adeln
det af Wällvfl. Borgarc-Ztändet i Protocolls-
Utdrag af den 20 dennes, hwilket i dag upplästes,
föreslagna förtydligande uti Riksens Ständers under¬
dåniga fkrifwelse till Kongl. Majrt, rörande Götha
Canals anläggning, att i stället för orden: "att
derest Canal-Discontens utdelning till Actieägarne
i ränta och Discoutwinst skulle öfwerstiga Nio
procent, twa tredjedelar af detta öfwerskvtt dä mä
Banken tillfalla", mätte införas: att hwarje är, dä
Canal-Discontens utdelning till Actieägarne i ränta
och Discontwinst kan finnas öfwerstiga Nio procent
m. m.; hwarom de öfrige Respective Standen samt
Gxpeditions-Utskottct skulle genom Protocolls-Utdrag
wänligeu underrättas. Dt supra.
Nx xrot-oeollo
^4. <4.
538
Den 21 Februarii.
Utdrag af Protvcollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 23
-Februarii I8l0.
S. D. Företogs till pröfning Militaire-
Staterne till Lands, ulgörande Bilagan Litt. Etill
Stats-Utskottets Betänkande om Statsregleriugen, sa
wäl som Utskottets i Memorial af den !5 i benna
manad, hwilket den l9 dennes pä bordet lades, af-
gifna yttranden öfwer i Rikö-Ständen gjorda an¬
märkningar; och stadnade Högloft. Nidderskapet och
Adeln öfwer de ämnen deraf, som denna dag med-
hmmvs, i följande beslut:
1:o. Biföll Nidderskapet och Adeln, hwad Ut¬
skottet tillstyrkt, rörande förhöjning : gage för Man¬
skapet wid Flottornes Volontaire- och Arrillerie-Com-
pagnier, jamt Mörnerska Husar-Regementet, äfwensom
rörande Löntillökning och beklädnodshjelp för Under-
officcrariie wid Örlogs- samt Armeens Flottor.
2:o. Wid Usta puncten, angående Kongl. Krigs-
Eollegium, fann Nidderskapet och Adeln ej något
wara att erindra.
3:o. Öfwer 2:dra puncten, angående Organisa-
tions-Capan, gillades Stats-Utskottets Utlätande och
tillstyrkande.
4:o. Under 3:dje pinuten, angående Artillerie-
Exercitie-Medels-Casan, hade Utskottet tillstyrkt dep
indragning. Ridderskapet och Adeln deremot, er¬
kännande hela wigteu och nödwändigheten af Ar-
tillerie-Wetenskapens ledande allt närmare till full¬
komlighet, enär en sa högst betydlig del af det Mili-
rairiska förswaret deruppå hwilar, ansag denna Capa,
hwilken ej annorlunda tillkommit, än genom Ar-
tillerie-Regemcnts-Chefernes kloka besparitigar a
det Krut, som ärligen af Staten bestås, och hwilken
genom en skicklig anwändniug, sa laugt hittills
möjligt warit, ändamälet med dep inrättande upp¬
Den 24 Februarn.
S3S
fyllt, böra till samma ändamål oförryckt bibehällas,
pä Le wilkor, att sä wäl den hittills samlade Fond,
som hwad af det pä Staten bestädde Krut ärligen
kan besparas, mä insättas i Riksgalds-Contoiret,
hwilket derföre crlägger sex procents ränta, och
hwilkcn ränta, uppå anordning af Kongl. Majit, mä
aflemnas till disposttivn af Chefen för Artilleriet,
som derföre behörigen redowisar, samt att de upp¬
gifna löner, hwilka i fall af Cahans indragning
skulle pä Allmänna Jndragningsstaten hafwa fallit
Stats-Werket till last, ma af Exercitie-Eafian hä¬
danefter som hittills utgä; hwilket allt skulle de
öfrige Respective Stånden getivm Protoeolls-Ntdrag
wänligen meddelas. C t supru.
Dx protoeollo
A. 6. Mvenstol/ie.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Prefte-Ständet den 19 Februarii
1810.
S. D. Dä Riksens Högloft. Ständers Stats-
Urskotts den 14 dennes upplästa Memorial, an¬
gående wipa Kungsgärdar, hwilka hitintills stätt
under Kongl. Maj:ts enskildta disposition, nu änyo
föredrogs, blef detsamma af Prefte-Ständet gilladt,
dock med förbehäll att, i enlighet med hwad Stats-
Utskottet tillförene hemställt, Kyrkoherden wid Drott¬
ningholms och Lofö Församlingar äter mä komma
till begagnande af Lofö Prestbol och Pastoralier, >ä
sort det derä meddeltc Arrendc-Contract tilländalupit.
Härom stulle de Respective Med-Ständen samt Stats-
Utskottet wördsamt och wänligen underrättas. lid
8UP1U.
Nx xpotooollo
540
Dcn 24 Februarii.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Standet den 19 Februarii
1810.
S. D. FöredrogS ånyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande i anled¬
ning as Högloft. Ridderskapets och Adelns Kemist
till Stats-Utskottet af Banco-Utskottcts yttrande
öfwer Kongl. Majrts Nådiga Proposition om under¬
stöd för Tackjernsbcrgslagcrne; hwarom wördfam
och wänlig underrättelse skulle lemnäs de Neipective
Med-Standcn samt bemälte Utskott. I7t kupru.
Lx xrot-oeollo
Utdrag as Protocollet, haltet hos Högwör-
diga Preste-Standet den 20 FebruariL
1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Lag-Utskott uti dest den 5 dennes uppläste Betän¬
kande, angående äskad förklaring om Lagens rätta
mening i fraga om efterleswande Makes giftorätt
uti jord ä landet, som de under fästetiden eller före
wigseln gemensamt och till lika stor del inköpt, chwad
det skett inom eller utom den andra Makans börd,
tillstyrkt, bles af Preste-Standet till alla delar bi¬
fallet; hwarom wördfam och wänlig underrättelse
ftulle lemnäs de Respcctive Med-Ständcn och Lag-
Utskottet. U!t 8np>ru.
Lx xrotoeollo
t/. ^4/mt/vrst.
Den 24 Februarii.
541
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Riksens
Höglofi. Ständers Stats-Utskotts förnyade Utlåtande,
angäende Sala Grufwa, desi närvarande beskaffen¬
het och möjligheten af en ny reglering; om hwilket
beslut de Respective Med-Ständen samt Stats-
Utskottet skulle erhålla wördsam och rvänlig under¬
rättelse. I7t supra.
Hx proio eollo
k/,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Uti den af Wällofl. Borgare-Ständet
igenom nu uppläst Protocolls-Utdrag af de» 20
dennes föreslagna ändring uti Riksens Ständers
underdåniga skrifwelse till Kongl. Maj:t, angående
Götha Canals anläggning, nemligen att i stället
för orden: "att derest Canal-Discontens utdelning
till Actieägarne i ränta och Discontwinst skulle
öfwcrstiga Nio procent, twä tredjedelar af detta
öswecskott dä ma Banken tillfalla," mä införas:
att hwarje är, dä Canal-Discontens utdelning till
Actieägarne i ränta och Discontwinst kan finnas
Lfwerstiga Nio procent etc., instämde Preste-Ständet
till alla delar; hwarom wördsam och wänlig under¬
rättelse skulle de Respective Med-Ständen samt
Expeditions-Utskottet lemnäs. Ht supra.
Dx protvLliNo
u. u.
542 Den 24 Februari».
Utdrag af Protocollet, haller hos Hög-
»vördiga Prefte-Ständet de» 22 Fcbrnarii
1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Ståts-
Utskotts yttrande osmer Herr Friherre C. L. Stael
von Hollsteins anförande, angående hindrande af för¬
snillning af Kronans egendom och bestraffning derföre,
om sa händer, föredrogs änyo,och bifölls; hwarom de
Nespective Med-Ständen saint Stats-Utskottet skulle
erhälla »vördsam och »vänlig underrättelse. Ilt supra.
Dx protoeollo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-
»vördiga Preste-Iländet den 22 Febrnarii
1810?
S. D. I enlighet med hmad Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utskott uti Memorial af den
! 7 dennes anfört, fann Prefte-Ständet frägan om
förhösning i Mantalspenningarne, såsom af 3:ne
Stand afslagen, komma att sörfalla; htvilket skulle
de Nespective Med-Standen samt Stats-Utskoltet
wördsamt och manligen tillkälmagifwas. Ut supra.
Lx protooollo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Fcbrnarii
1810.
S. D. I anseende till förekomna anmärk¬
ningar, blef Riksens Högloft. Ständers Bemillnings-
Utskotts förslag till en förbättrad Chartce-Sigillatce-
förordning till bemälte Utskott ätcrförtvisadt; hmaroin
Den 24 Februarii. 543
de Respective Med-Ständen skulle erhälla wördsam
och wänlig underrättelse. Ilt supra.
Lr protoeoiio
k/.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diqa Prestc-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Gillade Prcste-Ständet till alla delar,
hwad Riksens Högloft. Ständers Statö-Utskott uti
Memorial af den 17 dennes föreslagit och tillstvrkt,
angående Kongl. Majrts och Kronans sa kallade
Publique hus och Byggnader i Stockholm och
Laudsorterne. Härom skulle wördsani och wänlig
underrättelse meddelas de Respective Med-Ständen
och Stats-Utskottct. I7t supra.
Lx protooollo
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holn! den 22 Februarii 1810.
S. D. Da uti fragan om inlösande för
Statens rakning af Herr Bergs-Rädet Baron Herme¬
lins Chartwsamling med tillhörande plätar och Jn-
strumcnter twenne af Riks-Ständen emot twa släd¬
nät i skiljaktigt beslut, fann Borgare-Standet, lika
med hwad Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott
i Memorial af den 15 dennes vttrat, att någon
widare åtgärd i detta mäl icke kan äga rum; hwadan
ock detta Stånds renny, rörande förslag, huru be¬
rörde Chartor och Jnstrumenter stulle säkrast kunna
anwandas, till ersättning af hwad Stats-Werket
derföre komme att betala, af sig sjelf förfaller; hwil-
514 Den 24 Februarii.
ket de Respective Med-Standen wördsamt och vän¬
ligen skulle tillkännagifwas. Ut supra.
Lx protooollo
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Standcts Plenum ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Det Utlåtande, Högloft. Stats-Utskor-
tet aflemnat, i anledning af gjorda anmärkningar
wid Bilagan till Statsregleringen Litt. F, rörande
Militaire-Staterne till Sjös, gillades af Borgare-
Standet, hwarwid, i hänseende till Juqwarteringens
utgörande för Armeens Flotta, bifölls det alternativ,
i grund hwaras samma Inqvartering, sa i Stock¬
holm som öfrige Städer af Kongl. Majtt och Kro¬
nan bestäs. Ut supra.
Lx xrotoeoUo
A.
Utdrag af Protoeollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Hwad Högloft. Stats-Utskottet uti
Memorial af den 17 dennes, innchällande uppgift
af bortförpantade Kronogods, Hemman och Lägen¬
heter, hemställt, blcf af Borgare-Ständct gilladt.
Ut supra.
Rx protoeollo
Den 24 Februarii.
545
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Niksdageu i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Wid föredragningen af Högloft.
Stats-Utskottets Utlåtande, under den 15 i denna
manad, med afseende pä Bilagan Litt. E, innefat¬
tande Militaire-Itaterne Lill Lands, gillade Bor-
gare-Ständet till alla delar, hwad Utskottet föreslagit,
nied det undantag för 12 puncten, som Ståndets
beslut om äterremih af Utskottets särskildta Betän¬
kande, rörande Krigsmanshus-Capai!, medför. Ht
supra.
Nx protooollo
./. UcUsrirrs.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Standets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Fcbruarii 1810.
S. D. Biföll Borgarc-Ständet till alla delar,
hwad Högloft. Bemillnings- samt Allmänna Be¬
svärs- och Occonomie-Utstotten, i afgifwet Betän¬
kande under de» 18 dennes, föreslagit, rörande Post¬
inrättningen i Riket. Ut supra.
Lx xrotoeollo
D.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Borgarc-Ständet biföll, hwad Högloft.
Stats-Utstottel, uti Memorial af de» 19 dennes,
anfört beträffande flera Militaire Arender, såsom
oacancer wid Indelta Armeen, åtskilliga Ccwallerie-
Rond-stLndktS Prot. 1810. Del. ^III. 35
546
Den 24 Februarii.
Regementers förändring tili Jnfanterie m. m.; dock
skulle örte puncten, rörande anslag af En million
Riksdaler ärligen till förswarsanstalterne, och hwar-
öfwer Utskottet under den 29 November sistlidne är
afgifwit särffildt Betänkande, framdeles i sam-
manhang med Financeplancn till afgörande företa¬
gas. Et supra.
Lx protoeollo
D.
Utdrag af Prvtocollct, hållet uti Borgare-
Standets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Föredrogs Höglofl. Stats-Utskottets
yttrande af den 3:dje sistlidne med förslag till för¬
ökande af Wadstena Krigsmanshus-Casias Inkom¬
ster; och skulle, uppå förekomna omständigheter, detta
yttrande, med de inom Borgare-Ständct gjorda er-
indringar, till bemälte Utskott aterförwisas. Et
supra.
Lx protoeollo
// pa^srrrrs.
Talmannen upptog till widare handläggning
Stats-Utskottets sistledne gårdag pa bordet lagda
Memorial af den 27 Februarii, rörande ersättning
för de Löningshemman, hwilka genom wipa delar
af Torneä Socknars afträdande till Rysiland wid
sista Fredstraetaten atskillige indelningshafware wid
Westerbottens Lands- och Militaire-Starer mistat;
i samnianhang hwarmcd upplästes följande frän
Wällofl. Borgare-Ständet i detta ämne ankomne
Protocolls-Utdrag:
Den 24 Februarii.
547
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holn! den 22 Februarii 1810.
S. D. Beslöt Borgare-Stäridet, att, pä satt
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott, i Memorial
as den 17 dennes, föreslagit, i anledning af Herr
Ofwerstcn och Riddaren Berghmans dit remitterade
Memorial, om ersättning för de Löningshemman, som
genom wipa delars af Torneå socknar afträdande till
Nyhland wid sista Frcdstractatcn ätskillige indelniiigs-
hasware wid Westerbottens Lands- och Militaire-
Stater mistat, detta ärende bör till Kongl. Mas:ts egen
Nädiga pröfning hemställas, i den underdäniga för¬
hoppning, att Kongl. Majrt icke lärer underläta
derä fästa den Nädiga uppmärksamhet, som detsam¬
ma kan i Räder pröfwas förtjena; hwilket de Nc-
spective Med-Ständen wördsamt och wänligen skulle
tillkännagifwas. Dt supra.
Dx protoovUo
T. //.
Pä gjord proposition, blef detta Betänkande
at Bonde-Ständet gilladt.
Till sliitligt afgörande företogs Stats-Utstottets
sistleden gärdag pä bordet lagda Betänkande och förslag
af den 16 nästledne till aflöning för Riksens Stän¬
ders blifwandc Justltiw-Ombudsinan, desi Cantzli och
Wagtbetjening, hwaröfwer Wällosl. Borgare-Ständet
utlätit sig pä sätt följande Protocolls-Utdrag wisar:
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgarc-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 22 Februarii 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats-
548
Den 24 Februarii.
Utskotts, i Memorial af den 16 dennes, afgifna Ut-
lätande och förslag, angäende Lön och respenningar
för Riksens Högloft. Ständers Justitico-Ombudsman
samt aflöning för des nödigbliftvande Cancellie och
Wagtbetjening/blef af Borgare-Ständet gilladt; hwar-
om underrättelse skulle de Respective Med-Ständen
wördsaint och tvänligen härigenoni meddelas. I7t
supra.
iilx protooolln
Pä Talmannens proposition, blcf förslaget af
Ståndet till alla delar gilladt.
Widare föredrogs ä nyo Stats-Utskottets i
gärdagsplenum pä bordet lagda Memorial af den
19 i denna manad, rörande fönvaltningen af Ströms¬
holms och Kongsöhrs Kungsgårdar; hivarjemte ett
frän Wällofl. Boraare-Ständct i samma ämne an¬
kommet Protocolls-Utdrag upplästes sa lydande:
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plcirum ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Till hivad Högloft. Stats-Utskottet,
uti Betänkande af den 19 i denna manad, hem¬
ställt, angäende forwaltningen af Strömsholms och
Kongsöhrs Kungsgärdar m. m., kemnade Borgare-
Ständet sitt bifall. Ht supra.
Dx xiotooollo
I. hailsrrrts.
Stats-Utskottets Utlätande blef derefter pä
gjord proposition af Ständet godkändt.
Den 24 Febrnarn. 549
Derefter upptogS till afgörande Stats-Utskottets
flstledne gårdag pä bordet lagda Memorial af den
17 dennes, rörande det af Herr Majoren Stael
von Hollstein föllla understöd till fullföljande af dest
odlingar i Pitea Lappmark, i hwilket ämne Wal-
lofl. Borgare-Ständet utlåtit sig pä fatt följande
Protocolls-Utdrag wisar:
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Februarii 1810.
S. D. Efter uppläsande af Högloft. Stats-
Utfkotters Utlåtande under den 17 i denna manad,
rörande bet af Herr Majoren Stael von Hollstein
sökte ärliga understöd till fullföljande af uppodlingar
i Pitcä Lappmark, stadnade Borgare-Standet i det
beslut, att, ehuru Ståndet willigt bidrager till be¬
främjande af nyttiga ändamål, kunde Ständet lik-
mal för det närwarande ej tillstyrka bewiljandet af
någre niebel till nämnde odliugs-företag i en lands¬
ort, der, enligt hmad upplyst blifwit, annu wägar
och nödig commnnication saknas, och der arbetet
således smärligen skulle medföra nägra säkra förde¬
lar. Et supra.
Lx protocollo
.7 77
Ständet, som wid pröfningen af Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottets förut i detta
mål afgisne Utlåtande afslagit Herr Staöl von Holl-
steins motion, beflöt nu att wid dest salunda ytt¬
rade tanka förblifwa.
Talmannen upptog till slutligt afgörande Stats-
550
Den 24 Februarii.
Utskottets senast i gärdags-plenum förehafda och dä
pä bordet lagda Utlärande af den 8 i denna mänad
öfwer de anmärkningar, hwilka blifwit gjorda wid
Bilagan Litt. C. till Utskottets Betänkande om Stats-
Regleringen, innefattande Kongl. Hos- och Slotts-
Staterne; äswensom ett i detta ämne frän Wallof!.
Borgare-Ständet ankommit Protocolls-Utdrag upp¬
lästes sä lydande:
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Febrnarii 1810.
S. D. Högloft. Stats-Utskottets förnyade
Utlätande af den 8 dennes, angäende Bilagan Litt.
C., hörande till Stats-regleringen och innefattande
Kongl. Hof- och Slotts-Staterne, blef af Borgare-
Ständet gilladt, hwarwid antogs, i afseende pä
Hennes Kongl. Maj:t Enkcdrottningens Stat, hwad
Utskottet förut hemställt, om afdrag och särskildt an¬
ordnande as de ät Hennes Maj:ts Öfwerstc-Marskalk
och Ofwer-Kammarherre anslagna Löner, samt, hwad
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
Stat beträffar, det senare alternativet, hwarigenom
de Hennes Kongl. Höghet, i ersättning för förlo¬
rade inkomster af Stiftet Qvedlingburg, tillagda
8062 N:dr till indragning förestas. Ilt 8nprn.
Dx protooollo
Riksdagsmannen Eric Pehrsson frän Orebro
Län inlemnade följande skriftliga
Ödmjukaste anförande till Protocollet.
Som Hennes Kongl. Höghet Prinsehan, hwil-
ken, sä widt mig är bekant, sjelf icke äskat af Rik-
Dcn 24 Fcbruarii.
5S1
sens Högloft. Ständer den tillökning as 8,000 R:dr
Banco uti sine förut till 37,000 N:dr af Stats-
Werket bestämda ärliga Stat, es af Swensta folket
blifwit tillagd den Henne i sednare arén frängängne
inkomst af Llvedlingburgs Abedkhe-stift, utan denna
förmän tillkommit genom Hennes Kongl. Hög¬
hets enskildta relation med Kongl. Prenhiska Konun¬
gahuset; sä bar fag trott mig finna, att Swensta
folket ej kan wara förbundet, att ersätta den sak¬
nad, Hennes Kongl. Höghet wid förlusten af Stiftet
fatt wid kännas.
Med all den uuderdäniga wördnad, fag alltid
hyst och hyser för Hennes Kongl. Höghet, och dä
Stats-Werkets tillgängar snarare fordra tillskotter än
förminskningar, nödgas fag således bestrida den L
föregående hänseende wäckta motion.
Ett ytterligare wigtigt skäl förbinder mig till
detta wägrande, det att Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsen, ätwen för fin enskildta person, ej blifwit
tillslage» högre summa ärligen än 24,000 R:dr
Banco, oansedt Hans behofwer synes mig fordra
snarare mer, än mindre tillgängar, än Hennes Kongl.
Höghet Prinsehans, hwilken, utom Hennes enskildta
tilläfwcntyrs ägande förmögenhet, innehafwer Tull¬
garns Kungsgärd under förläning.
frän Örebro och Glantshammars Härader.
Härtill yttrade Ständet enhälligt sitt bifall och
begärte proposition pä lika beslut, sorn Wällofl. Bor-
gare-Stäudet fattat.
Talmaunen med Secretcraren äberopade, hwad
de sistledne gärdag i detta ämne anfört, men dä
Ständet förmärktes allmänt stä fast wid sin förut
yttrade tanka, hemställde Talmannen: om Ständet
bifaller Stats-Utskottets Utlätande rörande Kongl.
552
Den 24 Februarii.
Hos- och Slotts-Staterne, lika med Wällofl. Bor-
gare-Ständct, eller att beträffande Hennes Mafft
Enkedrottningens Stat, pä sätt Utskottet förut hem¬
ställt, de ät Hennes Majrts Öfwerste-Marskalk och
Öftver-Kammarherre anslagna Löner ma afdragas och
särskildt anordnas, samt rörande Hennes Kongl.
Höghet Prinsestan Sophia Albertinas Stat, det
senare af de i Utskottets Betänkande upptagna al¬
ternativer, hvarigenom de Hennes Kongl. Höghet
i ersättning för förlorade inkomster af Stiftet Qved¬
lingburg tillagda 8,062 R:dr till indragning föreslås,
as Ständer antages?
Hwilken proposition enhälligt med Ja bestva¬
rades.
Frän Wälloft. Borgare-Standet ankom nu
följande Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollct, hället uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 23 Febrnarii 1810.
S. D. I anledning af hos Borgare-Ständer
wäckt sräga, om otillräckligheten af de kör Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen anslagne Tjugufyra
Tusende Riksdaler, hwilken summa ock redan blifwit
till hälften minskad genom den afdragne utgiften för
Hans Kongl. Höghets Taffel, beslöt Borgare-Ständet,
som fann, det Hans Kongl. Höghet med återstoden ej
more i tillfälle att bestrida nödiga kostnader under
resor, anställde till tvinnande af kännedom om Lan¬
dets Cultur och öfriga beskaffenhet, att till Högloft.
Stats-Utskottet remittera det härom ingifna Memo¬
rial, såsom innefattande Ståndets önskan i detta af¬
seende; och skulle de Respective Mcd-Standen wörd-
Den 84 Februarii. 553
saint och »vänligen inbjudas, att i denna remis sig
förena. I7t. supra.
Lx xrotoeollo
/). Hirvrrrs.
Bonde-Ständet, soln i det ämne detta Proto-
colls-Utdrag innehällcr alldeles instämde i Wällofl.
Borgarc-Ständets tänkesätt, beslöt, att, ehuru det
äberopade Memorialet icke warit hit följaktig!, i
remise» till Stats-Utstotter instämma; sörwäntandc
sig Ständet, att ofördröjligen deröfwer fä inhämta
Utskottets utlåtande.
Frän Lag-Utskottet hade ankommit och upplä¬
stes nu följande Protoeolls-Utdrag:
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Lag-
Utskocts Protokoll, hållet den 15 Febru¬
arii 181l>.
S. D. För Utskottet anmältes och upplästes
ett af Herr Hof-Marskalken Baron Rudbeck hos
Högloft. Nidderskapet och Adeln den 18 sistlidne
Januarii ingifwit, till Lag-Utskottet remitteradt Me¬
morial, hwari yrkas, att Lagens stadgande angående
äwerkan ä skog mätte ändras och skärpas; men som
Utskottet, i anledning af Riksdagsmannen Johan
Magnus Messings förut i berörde ämne wäckta frå¬
ga, genom Betänkande den 27 Oktober nästledit är,
pä anförda skäl, ansett nägon skärpning i answaret
för äwerkan ä annors enskildta skog icke böra äga
rum, hwilket Utlätande samtelige Respektive Niks-
Standen bifallit; sa kunde Lag-Utskottet nu i samma
ämne icke afgifwa annat yttrande, än endast åberopa
hwad Munda bliswit hemstäldt och gilladt; hwar-
554 Den 24 Februarii.
om Utdrag af Protocollct skulle till Riksens Högloft.
Ständer expedieras.
In tiäsm
Hivad Utskottet saluiida yttrat, sann Bonde-
Ständet skäligt att till alla delar bifalla.
Slutligen upptogs till afgörande Bcwillnings-
Utskottets den 12 i denna manad pä bordet lagda
Protocolls-Utdrag af den 31 Januarii, innefattande
sivar pä erhällne remister, rörande understöd till det
af Protocolls-Secreteraren Borg stiftade Institutet
för döfstumma och blinda.
De öfrige Respeetive Ständen, hwilka detta
ärende till pröfning förehaft, hafwa deröfwer utlå¬
tit sig pä sätt följande Protocolls-Utdrag wisa:
Utdrag af Protocollct, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum ben 5
Februarii 1810.
S.D. Föredrogs Bewillnings-Utskottcts Proto¬
colls-Utdrag af den 31 ststlidne Januarii, rörande
medel till understöd för det af Protocolls-Secreteraren
Borg stiftade Institutet för blinda, döfstumma och
fwagsinta, och blef, hwad Bewillnings-Utskottet deri
föreslagit, af Högloft. Nibderskapct och Adeln till
alla delar bifallet; hwarom de öfrige Nespective Stän¬
den genom Utdrag af Protocollct »vänligen skulle
underrättas. Ut »nprn.
Nx xrotoeollo
^t. 6.
Den 24 Februarii. 555
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Prcste-Ständet den Februarii
1810.
S. D. Hivad Riksens Högloft. Ständers
Bewillnings-Utskott uti desi den 12 dennes pä bor¬
det lagda och ånyo föredragna Protocolls-Utdrag
af den 31 iiästledne Januarii, rörande understöd
till det af Protocolls-Sccreteraren Borg stiftade In¬
stitut för blinde, döfstumme och sivagstnte, yttrat och
föreslagit, blef af Preste-Ständct till alla delar bi¬
fallet) hwarom ivördsam och wänlig underrättelse
skulle lemnäs de Nefpcctive Mcd-Ständen samt bcmälrc
Utskott. Ut supra.
Dx protovoUo
u.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Stäudcts Plenmn ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 21 Februarii 1810.
S. D. Hwad Riksens Höglofl. Ständers Be-
willniugs-Utskott i Protocolls-Utdrag af den 31
nästlcdne Januarii yttrat och hemställt, angäende
sädan fond för det af Protocolls-Sccreteraren Borg
stiftade Institut för blinde, döfstumme och sivagstnte,
att de af Borgarc-Ständct dertill bewiljade 3,333
R:dr 16 sk. ärligen mä kunna i fädant ändamäl
utbetalas, blef af Borgare-Ständet till alla delar
gilladt; hwarom de Nefpcctive Med-Ständen wörd-
samt och wänligen skulle underrättas. Ut supra.
Hx xrotooollo
A. ^sesrsorr.
En stor del af Ständets Ledamöter yttrade de¬
ras bifall till Bewillnings-Utskottets Utlätande, men
556
De» 24 Februarii.
Eric Olofsson frän Stockholms Län begärte frägan
pä bordet till nästa plenum, hmarwid äter ropades
starkt Nef, och Anders Jansson Hyckert frän Upland
tilläde, att den nu owilkorligen bör afgöras.
Secreterare» upplyste, att Bewillnings-Ut skottets
Protoeolls-Utdrag warit hwilande sedan den 12 i
denna mänad, och uppläste derefter den del af 49 tz
i Riksdagsordningen, som stadgar: att cä en frän
Utskott återkommen sak andra gängen förekommer,
kan deu pä flere Ledamöters förenade begäran blif-
wa hwilande; hwaraf Secreterare» ansäg sölfa, att
derest icke nägon mera förenade sig med Eric Olofs¬
son i den begäran, att frägan mä bliswa hwilande,
utan Ständets öfrige Ledamöter äskade detz afgörande,
uppstode af Eric Olofssons förrberörde yrkande icke
nägot hinder derföre.
I anledning häraf yttrades allmänt den önskan,
att saken nu genast mä afgöras; och Talmannen
framställde i anledning deraf den fräga: oni Stän¬
get i likhet med de öfrige Ständen bifaller Bewill-
nings-Utfkottets ifrägawarande Betänkande? hwilket
af en stor pluralitet med fa beswarades; men Eric
Olofsson frän Stockholms Län yrkade att fä till
Protokollet förwara sin reservation säwäl deremot,
att frägan i dag till afgörande företagits, som emot
det beslut i sfelswa saken, hwilket Sländet nu
fattat.
Ständets Ledamöter ätskiljdes.
In Läem xrotoeolli
ä'. L
557
L810 drn 26 FeLruarii.
Klockan 11 f. m.
Sedan Bonde-Ständet sammanträdt och Bön
blifwit förrättad, upplästes Protokollet för den 23
innewarande manad till justering, hwarefter Johan
Ersson frän Uplands Län tvid frägan om samman¬
drag af Stats-rcgleringen och de deruti förestaguc
hufwudtitlar vttrade, att ehuru han icke kan twista,
det Statens medel blifwa mäl förtvaltadc, dä dispo¬
sitionen öfwerlcmnas till Kongl. Maj:t, anser han
liktväl det wara bäst, om alla de medel, som under
nu projcctcradc ätta hulwudtitlarne kunna sparas och
indragas, anwändas till afbetalning pä Riksstulden,
i stället för att disponeras pä sätt som äsvstas med
förslaget till den nionde hufwudtiteln, hwilket han
begärte i Protokollet antecknadt, icke såsom öfmer-
läggningsämne, utail säsom reservation för hans
enskilta del i enlighet med de tänkesätt, han haft
tvid frägans afgörande.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga anmärkte här-
wid, att dä äkerbrukets och näringarnes upphjelpande
för närwarande är af högsta wigt, och den summa,
som under nionde hufwudtiteln är anslagen, till sä-
dant ändamäl auwänd, gagnar wida mera än dä
afbetalning dermed göres pä Riksstulden, sä kunde
han alldeles icke gilla Jan Erssons yttrade, häremot
stridande tanke, utan wore fast i det beslut, som han
gemensamt med Ständets öfrige Ledamöter den 23
sistledne fattat.
Den 26 Februarii.
Häruti instämde Anders Jönsson frän Bohus
Län och flere, hwarefter förenämnde Protokoll utan
widare anmärkning godkändes.
Till justering upplästes och gillades en af Ex-
peditions-Utskottet föreslagen underdånig fkrifwelse
till Kongl. Maj:t, angående Inrikes lans uppta¬
gande för att bestrida ätfkillige Statens mest onnd-
wikligc utgifter.
Följande ankomne Protocotts-Utdrag upplästes,
nemligen:
Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 23
Febrnarii 1810.
S. D. Bifölls, hwad Stats-Utstottct i Me¬
morial af den 17 dennes, som den 21 nästpäföl-
jandc lades pä bordet, tillstyrkt, i afseende pä Publiqne
hus och byggnader sä i Stockholm som Laudsorterne,
med
I:o den tilläggning, att da ätfkillige Publiqne
hus stä under Kongl. Krigs-Collegii inseende, hos
Kongl. Maj:t skulle i underdänighet anhallas om en
dylik befallnings utfärdande till bemälte Colleginm,
om insändande af uppgifter rörande sädane hus och
byggnader, svin den, bwilken Stats-Utskottct föresla¬
git mätte till Kongl. Kammar-Colleginm afgä, och
2:o den förändring, att i stället för hwad Stats-
Utstot tet föreslagit om nedtagande af gamla och
förfallna slott i Laudsorterne, hos Kongl. Majit
Den 26 Februarii.
559
twärtom »lätte anhällas, att detza alderdomsniln-
nesmärken mätte sparas tills widare och intill
Letz Riksens Stander, efter af Kongl. Maj:t emed¬
lertid Nädigst anbefald undersökning, kunna ivid
nästa Riksmöte erhålla nödig kännedom om detza
byggnaders tillstånd och beskaffenhet; om hwilket
allt de öfrige Respective Ständen skulle genom
Utdrag as Protocollet manligen underrättas. Ut
su^ru.
Lx protoeollo
Utdrag af Protocollet, hältet L Högloft.
Nidoerskapets och Adelns Plenum den 23
Februarii 1810.
S. D. Företogs till widare granskning de
Civile Staterne, utgörande Bilagan Litt. D. till
Stats-Utskottcts Betänkande vin Statsreglering!:,,,
femte Utskottets öfwer gjorda anmärkningar afgisue
yttrande» uti Memorial, som den 12 dennes upp¬
lästes, och hwaras de 2:ne första puncterne berörde
dag biföllos; och stadnade Högloft. Ridderskapet och
Adeln nu rörande de återstående uti följande beslut:
I:o Godkändes Stats-Utskottets yttrande under
puncterne 3, 4, 5, 6, 8, 0, 10, 11,12, 14, 15
och 16.
2:o Likaledes godkändes, hwad Utskottet sig öfwer
7:de puncten, angäende Minister-Staten, utlätit med
den tilläggning, att underdänig anhällan skulle
göras, det mätte Kongl. Maj:t a det förslag. Herr
Silverstolpe, Fredric, i särskildt yttrande inom
Stats-Utskottet framställt sä wäl till förmän för
till Riket äterkomne diplomatiske personer i all¬
mänhet, som derjemte för Friherre d'Albedyhl,
560
Den 26 Februarii.
täckas göra det Nådiga afseende, som Hans Maj:t
lämpligt syntes.
3:o Jemte godkännande af htvad Stats-Utskottet sig
under 17:de puncten, angående Staten för Tull-
frihets-ersättningar, utlätit, gillades det härwid
aberopade, förut i sjelfwa Bilagan Litt. D. af-
gifne yttrande, rörande detta ämne.
4:o Wid 13 puncten, angående Lands-Staterne, hade
en anmärkning blifwit gjord i afseende pa Al¬
narps Kungsgård, b ivar öfwer Ridderskapet och
Adeln fann sig först tvid afgörandet af Ståts-
Utskottets Betänkande rörande Kungsgardarne
äga tillfälle att något besluta. Härom skulle de
öfrige Respective Ständcn genom Utdrag af Pro¬
tokollet manligen underrättas. Ilt su^rn.
Dx protoeollo
A. 6.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Hög-
wördiga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810?
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Bcswärs- och Oeconomie-Utskotts den 21 den¬
nes, upplästa Protocolls-Utdrag af den 18 dennes, in¬
nehallande Utskottets pttrande östver de hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln gjorda anmärkningar wid
Utskottets den 7 nästlidne Augusti afgifne Betän¬
kande, rörande Herr Ofwersten och Riddaren Bergh-
mans förflag om wargeringens indragning, ä nyo
blifwit föredraget, blef berörde Betänkande af Preste-
Ständet bifallet; hwilket skulle de öfrige Respective
Standen och berörde Utskott wördsamt och wänligen
meddelas. Ilt 8upra.
Il protvcollo
2. 17.
Den 26 Februarii.
561
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högtvör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D. Till Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskotts Utlåtande och förslag, angående förivalt-
ningen och anwändandet af Adelforss Gnldtverk
nied desi tillhörigheter, lemnade Preste-Ständet desi
bifall; htvilket skulle de öfrige Refpcctive Ständen
saint Stats-Utfkottet »vördsamt och »vänligen med¬
delas. Ilt supra.
Dx xrotoeollo
t/.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 22 Februarii
1810.
S. D, Hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott „uti Memorial af den 17 dennes, rö¬
rande Herr Öfwersten och Riddaren Berghmans
Memorial om ersättning för de Jndelningshaftvare,
hwilka förlorat deras Löningshemman derigenom
att de ä Östra sidan as Torneå och Muonio Elfmar
belägna delar af Torneå socken »vid sista Fredstrac-
taten blifwit till Nvhland afträdde, hemställt, blef
af Preste-Ständet gilladt; htvarom underrättelse skulle
de Respective Mcd-Ständen faurt Stats-Utfkottet
»vördsamt och »vänligen meddelas. Ilt supra.
Hx xrotoeollo
U.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Februarii
1810.
S. D. Biföll Preste-Ständet Riksens Hög-
LondestLndets Prot. 1810. Del. V III. 36
562
Den 26 Februarii.
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskotts nu ä nyo förcdragne Betänkande, angående
ätskillige Oeeonomiske förflag, att uppdrifwa jord¬
bruket, boskapsskötseln, handeln och fiskerierne pä
Gotland, saint vin anstalter till sillfiskets befrämjan¬
de; hivarom de Respective Med-Ständen och be-
mälte Utskott skulle erhälla mördsam och wänlig
underrättelse. Ilt supra.
Lx xrotoeollo
k/,
Utdrag af Protocollet, häller bos Högwör-
diga Preste-Ständet Le» 23 Februarii
1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Bewillnings- samt Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskott, uti dest den 20 dennes uppläste Be¬
tänkande angäende Postinrättningen i Riket, föresla¬
git och tillstyrkt, blef af Preste-Ständet gilladt;
hwarom wördsam och wänlig underrättelse skulle de
Respective Med-Ständen samt bemälte Utskott lem¬
näs. Ilt supra.
Lx xrvtocoUo
./ II.
Utdrag af Prococvllct, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Februarii
1810.
S. D. Sedan Preste-Ständet redan förut
under denna dag bifallit Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskotts uti Memorial af den Urte dennes
afgifna förklaring öfwer anmärkniiigarne wid Ut¬
skottets allmänna Betänkande angäende Stats-re-
gleringen, sä widt berörde Memorial angick Utskot¬
Den 26 Februarii.
563
tets förslag till wista bestämda hufwudtitlar uti
Riks-Staten, beflöt Preste-Ständet nu att, med gil¬
lande af hwad Utskottet uti dest förenämnde yttran¬
den i öfrigt förslagit, instämma uti den af Högloft.
Ridderskapet och Adeln yrkade och Ståndet meddelte
förändring uti 14 Momentet och 2 punctcn af Ut¬
skottets fednaste Utlåtande, att hos Kongl. Maf:t
i underdånighet mä auhällaö, det täcktes Hans Kongl.
Maj:t wid anwändningen af de 20,000 R:dr af
Nummerlotteri-medlen, hroilka Statö-Utskottet före¬
slagit att till Kongl. Hof-Stalls- och Casernebygg-
nadcr samt hamnanläggningen i Helsingborg nytt¬
jas, i synnerhet pä denna senares fullbordande Nö¬
digt afseende hafwa. Härom skulle de öfrige Re-
spective Ständen och Stats-Utskottet erhälla »vörd¬
sam och wänlig underrättelse. Ut supra.
Lx xrotocollo
U.
Utdrag af Protocollet, hattet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Februarii
1810.
S. D. Dä Preste-Ständet, igenom nu an¬
kommet och uppläst Protocolls-Utdrag af denna dag,
erhöll del af Wällvft. Bvrgarc-Ständets remist till
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott, angäende
otillräckligheten af den för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen ä Stat anslagna summa, beslöt Pre-
ste-Ständet att uti berörde remih med wälbcmälte
Ständ sig förena; hwilket skulle de öfrige Respective
Ständen samt Stats-Utskottet »vördsamt och »vänli¬
gen meddelas. Ut supra.
Nx xrotoeollo
U.
564 Den 26 Februarii.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Februari!
1810.
S. D. Instämde Preste-Ständet uti det af
Wällofl. Borgare-Ständet uti uu uppläst Protocolls-
Utdrag af den 22 dennes, innefattande bifall till
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts förslag
rörande Civilstaterne, afgifua förklarande, att de
566 R:dr 32 sk., hwilka enligt Kongl. Brefwen den
16 Martil' 1802 och den 15 April 1805 hittills
warit bestadde till understöd och fördelning emellan
lönlöse och mindre lönte Embetsman inom Justitice-
Revisionen, mä än widare för detta ändamål fä till
nästa Riksdag fortfara; af hwilket beslut de Respec-
tive Med-Ständen samt Stats-Utskvttet skulle »vörd¬
samt och wänligen erhälla del. Ilt snprn.
Lx protoeoUo
k/.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 23 Februarii
1810.
S. D. Efter uppläsande af Högloft. Ridder-
skapets och Adelns Protocolls-lltdrag af den 21 den¬
nes, angäende frainledne Riksmarskalken och Riks-
Rädet H. H. Grefwe Göran Gyllenstjernas efter-
lemnade Enke-Fru, Fru Grefwinnan Gyllenstjernas,
född Friherrinnan Ribbing, afsägelse afsdeh rättig¬
het till den Pension, hon uppä gällande skäl hitin¬
tills af Statsmedlen uppburit, fann Preste-Ständet,
under lifligt erkännande af bemälta Fru Grefwin-
nas sällsynta ädelmod och Patriotiska tänkesätt, sig
böra med Höglofl. Ridderskapet och Adeln instämma
uti det beslut, att genom en fkrifwelse, undertecknad
Den 26 Febrnarii.
565
af Herr Grefwcn och Landtinarskalkcn samt de Re-
spective Ståndens Talmän, förklara bcniälta Fru
Grefwinna Riksens Ständers gemensamma aktning
öfwer den medborgerliga känsla, som hos en Person
af hennes kända egenskaper mäste hafwa warit
drisfjedern till den af henne erbndna uppoffring;
hwarom de Respcctive Med-Ständcn samt Expedi-
tions-Utskottct skulle erhålla wördsam och wänlig
underrättelse. I7t Knpra.
Lx protooollo
s/.
Pä manligt sätt emottagcn, ankom en Depu¬
tation frän Högloft. Ridderskapet och Adeln, hwars
Ordförande Herr Expeditions-Secretcraren och Com-
mendeuren Baron Mannerheim, jemte wänlig häls¬
ning, uppläste och afteninade följande
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
oerstapels och Adelns Plenum den 24
Februarii 1810.
S. D. Fortsattes granskningen af Stats-Ne-
glerings-Bilagan Litt E., angäende Militaire-Sta-
terne till Lands, jemte Statö-Utskottets dcn 10 den¬
nes pä bordet lagda Memorial, innefattande förkla¬
ringar öfwer derwid gjorda anmärkningar; och blefwo
Utskottets under puncterne 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,
11, 13, 15, 16, 17, 18 och 20 afgifnc utlätanden
och tillstyrkanden godkände.
Angäende 12 punkten, "om Wadstena Krigs-
manshus-Catza", stadnade Ridderskapet och Adeln
i det beslut, dest särskildta Protocolls-Utdrag af denne
dag rörande detta mäl utwisar.
566
Den 26 Febrimrii.
Den 14 pmicten, "angående Lif-Gardet till
Häst^, bifölls nied den förändring, att de Officerare,
som kunna komma att erhälla ersättning för deras
reducerade systlor, ma i 2:uc är ätnjuta den af Ståts-
Utskottet föreslagna ärliga ersättningen, och derefter
fulla beloppet as berörde ersättniugssumma för Sex
ar pä en gäng i Stats-Wcrkets ReNerser med
Sex procents ränta till dem utbetalas.
E)fwer den 19 puncten, angående de Skånsta
Cavallerierncs Wargering, uppstöt Högloft. Ridder-
stapet och Adeln att sig yttra, intill des; Oecono-
mie-Utstottets Betänkande, rörande Wargeringen i
allmänhet, till afgörande förekommer; och skulle härom
de öfrige Nespective Stånden genom Protocolls-Ut-
drag »vänligen underrättas. 17t 8Upra.
Lx protoeollo
Deputatiouen beswarades och afträdde.
Frän Lag-Utskottet hade ankommit följande:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Ut-
lätaude östver de hos Högloft. Riddersta-
pet och Adeln anförda, till Utskottet re¬
mitterade anmärkningar öfwer dest den 11
sistledne December afgift,c Betänkande om
inskränkning i friheten att göra Fidei-
Commitzer.
Den anmärkning, att hafwa sträckt sitt Utlå¬
tande utöfwer den as Herr Lindström wäckta mo¬
tion, hade Utskottet minst wäntat sig. Herr Lind¬
ström har vrkat utarbetande af en Lag, som, i af¬
seende pa Testamenten, Donationer och andra dylika
afhandlingar, stadgade sädane gränsor för dispositions¬
Den 26 Februarii.
567
rätten af fastigheter, att sä förderfliga Författningar,
sou, en del Fidei-Coinmih-Stiftelser, hädanefter icke
ina kunna göras. Han har widare önskat, att
en dylik gräns, svin den i Frankrike redan bestämda,
äfwen hos oh i detta afseende wore gifwen. Dä nu
Fransta Ciyil-Lagen eller den sä kallade Code Na¬
poleon förklarar de Testamenten och Donationer
ogiltige, som gifwas till förmän för den ofödde, dä den
förbjuder substitutioner, utom i afseende pä Barna¬
barn och Svskonsbarn, med det uttryckeliga för¬
be häll, att ingen af Varna- eller Syskonsbarn i
sädant fall fär uteslutas, lärer häraf inses, att dä,
enligt Utskottets tillstyrkande, det skulle wara en
Testator Mätit, att efter förste emottagaren substi¬
tuera blott en enda af hans barn eller ock nägon
oskyld, Utskottet således föreslagit wida mindre in¬
skränkning i TestamentS- och dispositkons-frihetcn,
än Memorialet äsyftar.
Widare fär Utskottet förklara, att Frankrike
icke är den enda hyfsade Nation, der denna frihet
eller »verkan deraf bliswit inskränkt. Utom det, att
i Italien, en stor del af Tysta Riket och Polen
Napoleons lagbok nyligen bliswit införd, hafwa i
England de sä kallade Estates-tail, som fordom swa-
radc mot »vära Fidei-Cominiher, längt för detta blif-
wit i det närmaste reducerade till likhet med annan
fritt disponible fastighet, enligt den för sin Lagkun¬
skap namnkunnige Blackstones »vittnesbörd, sorn i
sine Commentarier öfwer Engelska Lagarne, 2:dra
Boken 7 Cap., yttrar sig salunda:
"Af en Clah Medborgare, som »ville bibehälla pos-
"sessionerne inom deras familier, utwerkades Westmin-
"ster Stadgan (de donis), hwilken hade mera afseende
"pä en gifwares »vilja och afsigt, än pä lämpligheten ber¬
sas eller pä dch förenlighet med allmänt bästa. Denna
"stadga upplifwake pä wiht sätt de gamla feodal-in-
568
Den 26 Februarii.
"skränkningar i dispositionsfriheten, emedan den gas
"laga kraft ät en gifwarcs förordnande, att en fastighet
"skulle ester en särskild Successivns-Ordning bibe-
"hällas inom en fainillegren och efter dess utgång pä
"manliga eller gwinliga linieir återfalla till gifwa-
"ren. Införandet af denna Famille-Lag förorla-
"kade siere olägenheter och twistcr. Barn blefwo oly-
"dige mot Föräldrar, emedan de wistte, att deras arf
"icke kunde husivudsakcligcn förminskas: Arrendato¬
rer kunde ej fa någon säker besittningstid: Bor¬
genärer gingo miste om sine fordringar: förräderier
^sichknade motwigt i den Lag, svin straffade sädane
"brott med Egendoms förlust, emedan Eftates-tail
"icke kunde indragas till Kronan widare än för den
"brottsliges lifstid. De blefwo derföre med skäl
"ansedde för en källa till mycket midt och ett ämne
"för allmänt mistnöje. Men emedan Ofwerhuset alltid
"fortfor i des; tillgifwenhet för Westminster Stadgan,
"som beskyddade deras Famille-gods fran attförwerkas,
"war det föga hopp att genom Lagstiftande Magten
"fä den hafwcn. Andre utwägar mäste derföre upp-
"finnas för att hämma denna Stadgas stadeliga följ¬
der. Först infördes den sä kallade Eommon Reco-
"ycry, joni (enligt hwad 2! Capitlet samma bok
"närmare bestrifwer) är en slags fingerad Rätte-
gäng, hwilken, ehuru införd genom eu siags för¬
hatlig list (pia fraus), antogs wid Domstolarna,
"för att eludera WestminsterStadgan. Och deha
^Mecoverys, fastän först likasom i löndom införda,
"hafwa nu genom längwarigt oklandradt bruk blif-
"wit en säker utwäg för Innehafware af Estates-
^^tail, att kunna fä fritt disponera dcsta gods, samt
"sluteligen genom Parlaincnts-Acter indirccte (by a
"sidevind) erkände och gillade.
"Sedan duration af desta Eftates-tail Munda
"blifwit i det mesta förkortad, blef efter hand stad-
Den 26 Februarii.
569
"gadt: att de kunde förwerkas genom Högmålsbrott:
"att wista Arreude-Contracter derom borde för ester-
"komniaiide wara förbindande: att inskränkningar
"i dispositionS-rätten äfwen kunde genom ett slags
"förlikningar (fines) upphäfwas: och att Estates-
"tail skulle häfta för Kronans fordringar: samt slut¬
ligen äfwen för enskiltes".
Det lärer häraf wara tydligt, att, om Eng¬
lands flor kan tillskrifwas dest Lagar angående fa¬
stigheter, det snarare bör anses härröra, deraf, att
Fidei-Commist-Författniugar redan till deras wcrkan
upphört, än deraf, att de fordom der funnits gäl¬
lande. Enligt hwad i Constans beskrifning om
London och Engelska Nationen är anmärkt (sid.
59 och 60 Del. 3 Swensta öfwersättningen), skola
nu mera inga dispositioner kunna gälla, enär någon
ofodd derigenom Lindes, och en Fader, således wäl
kunna ålägga sin Son att behälla Egendomen ät
Sone-Sonen, men ej försäkra sin Sone-Svns,
Sou om dest besittning, sä länge Sone-Sonen är
ofödd o. s. w.
Äfwen flere af forntidens Nationer wörö bäde
genom stn cultur och sin frihet utmärkte, utan att
nägon enskild ägde sä stor dispositions-rätt öf¬
wer sitt gods, att han kunnat betaga stna efterträdare
en sadan magt. I Athen tillätos inga Testamen¬
ten, förrän genom Solons Lagar, och de bestodo
äfwen efter desta Lagar endast i den rättighet, att
utnämna förste efterträdaren, utan att bans magt
pä nägot sätt inskränka. Flere af de andre Greki¬
ske Stater fortforo efter Solons tid att anse Testa-
mentsfriheten »vådelig för allmän frihet, och tilläto
den icke. I Rom wörö Testamenten okände till de
Tolf Taflornas tid, men äfwen derefter bestod Testa-
mentsfriheten, intill Augusti tid, blott i den rättighet
570
Den 26 Februarii.
att nämna sin närmaste arfminge. Och det ivar just
derföre, som namnet Fidei-Commihum under denna
tid uppkom, emedan, när en Romare mille gynna
en Owinna eller annan person, till hmilken Te¬
stamente efter Lag ej kunde gifwas, nödgades han
härom bedja sin laglige eller Testamentsarfminge,
och lata det pä hans fides eller ordhållighet an¬
komma, att till berörde person afträda egendomen:
ty lagligen kunde denne dertill ej tillhällas, om det
ock uttryckligen stod i Testamentet.
Deha uppgifter, dem Lag-Utskottet kan nied
oemotsägliga mittnesbörd styrka, synas mara tillräck¬
ligt att bemisa, huru litet grundad den supposition
är, att alla hyfsade Nationers Lagar ansett och än¬
nu anse en oinskränkt frihet, att för flera genera¬
tioner stifta Fidei-Commiher, för en nödmändig följd
af äganderätten. Att sädant i Augusti tid kunde
i Roni antagas, kan ej blifwa nägot exempel att
efterfölja hos oh. Nom herrskade dä öfmer en stor
del af den dä kända werlden: och dehe werldens
beherrskare moro länge sedan maude mid den tanke,
att en Romare icke behöfde lefma as sitt, utan af
de andra Nationernes arbete. Den orimligaste luxe
hade intagit den fordna tarflighetens ställe; man
trodde sig ej mera behöfma de dygder, som iikmäl
förut lagt grunden till detta öfmermälve; och den,
foni, ehuru sjelf slaf under sin egen despot, likwäl
trodde sig mara Herre öfwer andra Nationer, borde
ju tröstas med den tanke, att han Åtminstone i
afseende pä sin egendom kunde stifta Lagar för
eftermerlden. Wärt läge är mida skildt frän Roms
pä denua tid; och okloka inrättningar torde läugt
förr leda oh än de Romare till sädant barbari och
förfall, som sluteligen i följd af deha förwända tänke¬
sätt blef Roms öde.
Den 26 Februarii.
571
Detza inrättningar kunde ock dä ej anses äfwen-
tyrliga för Romerske Medborgares frihet. Denna
war dä i Rom redan förswunnen. Och om, ge¬
nom flerfaldigt! Fidei-Comyufi-Stiftelser, någon fa-
mille kunde uppbringa sig till sä stora pohessioner,
att des; magt funnes wädclig för Staten, ägde inan
i det despotiskt! Regeringssättet en säker motwigt,
den att hela egeudomcu genom ett magtspräk af
Fursten confisquerades; en utwäg, som likwäl i sin
man fortstpndade Statens förderf.
Af ostvan anförde exempel är det thdeligt nog,
att ända till den enkla frihet, att genom Testamente
utnämna sin förste efterträdare, hos flera upplysta
Nationer ansetts icke utgöra nägon wäsentelig del af
äganderätten. Och dä härtill kommer, att de mest
godkände Scribenter i Naturrätt och Lagfarenhet,
säsom Puffendorff, Schmaltz, Blackstone, Fichte
m. fl. sökt bewisa, icke att Testamentsfrihct were
emot rätts begrepp stridande, men att den ej eller
deraf wore nägon nödwändig följd, och att den så¬
ledes, der den funnes medgifwen, blott wore en ge¬
nom de Borgerlige Lagar införd inrättning; sä torde
häraf wara ostridigt, att denne satts icke först blif-
wit af Lag-Utskottet uppfunnen och framstäld, säsom
ett sä kalladt utanwerk för att förebygga Fidei-
Commih-liirättuingar och efter afsigt leda och för¬
ödmjuka begreppet om ägande- och dispositions¬
rätten.
En dispute om den satts, att säkerhet om hwad
man redeligen förwänwat wore det enda, som frän
äganderätts-begreppet är alldeles oskiljaktigt och
wäsenteligen dertill hörande, skulle egenteligen blott
blifwa en ordträta. Den, som tror, att en Fidei-
Commistaries rättighet i Fidei-Commihet är en art
äganderätt, mäste, om han är consequent, gilla denna
satts. Antager ilian deremot, att han ej är ägare.
572 Den 26 Februarii.
sä mäste man i följd af sädant begrepp, med ogil¬
lande af samina satts, antaga, att till äganderätt
äfwen föryttringsrättighet hörer; me» med sädant
begrepp mäste man ock medgifwa, att den, som gör
sin egendom till Fidei-Commih, dermed »verkar allt
hivad i hans magt stär, för att förstöra denna för
Samhället sa nyttiga äganderätt. Lag-Utskottet bc-
hösiver nu desto mindre inläta sig i någon Philo-
sophisk undersökning, om det »vore rigtigare att be¬
jaka eller att neka nämnde allmänna satts, som det
icke är pä densamma som Utskottet grnndat den
slutföljd, att Fidei-Commijj-Stistelser för flcragencra-
tioncr ej böra tillätas.
Denna slutföljd stödjer sig bland annat pä föl¬
jande i Betänkandet anförde och i anmärkningarne
gillade principer, nemligen: l:o att det hopp en
ägare hafwer derom, att hans Barn och närmaste
stola njuta frukten as hans mödor, befordrar flit,
hushållning och medborgerliga tänkesätt; samt 2:o
att för samma ändamäl, jemte befrämjande af För¬
äldrars och Husfäders anseende, en ägare bör hastva
magt, att dels genom aftal, dels genom Testamente,
utnämna stn efterträdare. Och lärer htvad Herr
Grefwe Mörner i afseende härpå anfört wara obe¬
stridligt, nemligen att, fastän den, som sjelf innc-
hafwer disponible egendom, kan i en oinskränkt
dispositionsfrihet finna för sin person detza upp¬
muntringar och förmäner, sä förswinna de deremot
för alla hans efterträdare, om han gör egendomen
till Fidei-Commitz. Utskottet tror derföre, att om
nägon jemförelse med Spartanska Lagarna i detta
anine wore lämpelig, densamma skulle mera inträffa
pa Fidei-CommiH-Stiftares privata, än pä wär Stats
allmänna Arfslagar, hwilka senare, om Utskottets för¬
slag antages, kunna fa förblifwa i sin helgd.
Den 26 Februarii. b73
Dehutom hafwa desia allmänna Arfslagar den
goda följd med sig, att stora egendomar, hopade i en
mans hand, kunna äter blifwa spriddc till flere
flägter, dä deremot osta omtalte Stiftelser thdeligen
åsyfta motsatsen; hwarföre Utskottet icke tror sig
fela, dä det förklarar, att de strida emot desia all¬
männa Lagars esprit just derigenom, att de förra
införa en annan Arssordning: och Herr Berghman
lärer wid uppläsningen icke hafwa rätt fattat Utskot¬
tets ord, dä ha» anser Lag-Utskottet haswa sagt, att
desie Stiftelser hindra all Successionö-Ordning,
ehuru Betänkandet ej innehäller annat, än att blott
all nyttig Successions-Ordning, d. ä. sädan, som
den genom allmänna Lagen införda, derigenom
hindras.
Utan att heta Swensta generationen skall utdö,
och utan de öfriga af Herr Rothlieb anförda otänk-
harheter, säsom han sjelf kallar dem, kunna dock dehe
' Stiftelser slutligen alldeles uppbäfwa all dispositions-
frihct af fast egendom, och göra Ärfda-Balken, sä widt
den rörer fast egendom, jemte hela Jorda-Balken onyt¬
tigt, emedan det somen gäng blifwit Fidci-Commisi
skall, om ej Fidei-Coinmisiariernes generation utdör,
för alltid blifwa det, och hwarje sädan ny Stiftelse
öka antalet af Egendomar, som dragas undan all¬
männa Lagens omfattning. Och är det att befara,
att detta onda kan med stora steg fortskynda, sedan
denna lystnad, att äfwen pä ett opatriotiskt sätt göra
sitt namn odödligt, begynt smitta alla Clasier ai
Medborgare, och ofelbart kommer att mer och mer
utbreda sig i samma män, som en tilltagande yppig¬
het hinner förwäuda begreppen om aktning och heder.
Lag-Utskottets mening har ej warit, att denna
oinskränkta TestamentS- och donationssrihet i sig
sjelf wore stridande mot det Riksens Högloft. Stän¬
ders beslut, som stadgar, att all jord mä af hwar
574
Den 26 Februari:.
man förwärfwas. Utskottet anser den blott stridande
emot samina besluts esprit och syftemäl. Afsigten
nied det sistnämnde är, att ingen Elay af Medbor¬
gare skall wara utestängd fran den rättighet, att köpa
någon art af privat egendom i Riket. Men Fidei-Com-
mist-Stiftelser åsyfta uppenbarligen att formera dels
en särskild, ännu mera inskränkt Medborgarc-Clast,
som ensam skall besitta icke blott Säterier, utan all
slags fastighet, dels en särskild art privilegierad jord,
hwilkeu ej, såsom Säterierne, förblifwer till qvanti-
teten densamma, utan beständigt ökes, sä länge nå¬
gon jord är öfrig, som,ej blifwit med Fidei-Com-
mist-band belagd. Och Lag-Utskottet kan ej annat
inse, än att, om de, som ej äga eller kunna fä jord
i Riket, äro att anse tor hwad Herr Friherre
Stael von Hollstein kallar Cosmopoliter, hwilka
för Fäderneslandet hafwa mindre intereste än andre,
mäste desta Cosmopoliters antal ökas, i samma män
Fidei-Commistariernes mängd tillwäxer, dä deremot,
om wara allmänna Arfslagar fä wara orubbade,
en wida större mängd Medborgare dels blifwa wer-
keligr jordägare, dels äga hopp om att blifwa det,
ock såmedelst mera fästas wid Fäderneslandet och
dest interesten än wid nägot annat Lands.
Utskottet tror icke eller, att af dest Lagprojects
antagande någon wäda skall uppstä för beständet af
fromma Stiftelser. Desta inrättningar äro för det
allmänna gagneliga Moraliska personer, hwilka såle¬
des aldrig dö. Och sorn de till dem gifna donatio¬
ner alltid sörblifwa i förste Gäfwotagarenö hand;
sä kan, till följe af den föreslagne Lagen, fräga ej
blifwa derom, att ju förordnandet bör enligt Gifwa-
renö goda syftcmäl efterlcstvas.
Utskottet will alldeles icke bestrida fördelen deraf,
att de af Adel, som äga säte och stämma pä Riks-
Den 26 Februarii.
575
dage», kunna »vara besutne. Mell detta blir ett
nytt skäl emot enskildtes frihet, att efter deras för¬
ställd och godtycko stifta Fidei-Commister, hmilken
frihet gär derpä ut, att fästa jorden wid wista, icke
blott adeliga, utan ock ofrälse Famille-grenar, och
derigenom för alla andra, således ock för deni af
Adel, som ej äro Fidei-Commistarier, allt mer och
mer förfwära åtkomsten till Rikets jord. Och i
alla fall är det endast e» inom wista rimliga grän-
for inskränkt besutenhet, som kail för Samhället
wara gagnelig och wid Representationens förbättring
komma i fräga, ett ämne, som för öfrigt ej hörer
till detta Utskotts befattning.
Hwad i öfrigt blifwit anmärkt, anser Lag-Utskot¬
tet wara as Grefwe Mörner och Herr Silver¬
stolpe tillräckligen wederlagdt, och kan, med stöd deraf
och hwad här blifwit pämint, icke frångå den öswer-
tygelse, att ofta omtalta oinskränkta dispositions-
frihet bör i tid jemkas inom billiga och för Sam¬
hällets allmänna nytta afpastade gränsor, samt att,
ju förr det sker, ju mindre blifwer olägenheten af
de redan existerande Fidei-Commist-inrättningar kän¬
bar. Och Utskottet skulle för sin del anse det län¬
dande till wart Fäderneslands heder, om, sedan de
mest hyfsade Nationer redan upphäft desta leumin-
gar eller nya telningar affeodalismen, Swear och Gö¬
ther, som aldrig warit af främmande Nationer un-
derkuflvadc och med wald twungne till flike inrätt¬
ningar, icke wore Le siste att förekomma ytterligare
private härmningar deraf.
Fastän således Utskottet ansett sig ej kunna
huswudsakeligen slänga, hwad det i Betänkandet till¬
styrkt; fär dock Utskottet, i anledning af Herr Fri¬
herre Stjernstedts allmänna anmärkning om någon
otydlighet i det uppgifne Lagprojectet, wördsamme-
576
Den 26 Februarn.
ligen hemställa, om icke i stället för ordet "Arf"
kunde nyttjas det mera bestämda: "Arfwejord",
och i stället för denna mening: "om andra Afhand-
lingar och Contractcr, hwarigenom ägande-rätt öfwer-
lätes, ware Lag samma", kunde införas: "Ej eller
mä i andra Afhandlingar och Contracter om fast
Egendom sadane »vilkor inflyta, hwarigenom för-
»valtnings- och äganderätten för framtiden »vidare
inskränkes än nu sagdt är".
I enlighet hwarined Utskottet får tillägga föl¬
jande Project till redaktion af 1 § 16 Cay. Arfda-
Balken i stället för det i Betänkandet införda:
"Will någon »nan eller qwinna göra Testa¬
mente, haftve wald göra det munteligen eller skrif-
telige», med eller utan »vilkor, och »vittne twenne
gode män, att thet Testamente dä »var gjordt med
sundt och fullt förstånd och af fri wilja: Stände
ock honom fritt, att läta wittnen weta dest inne¬
hall eller ej. Aro ej wittnen att tillgå, och utredt
warder, att Testator intill sin död warit uturstandsatt
wittnen anskaffa; ägc ock da Testamentet Laga kraft, sä
framt det finnes med egen hand skriflvit och nnder-
skrifwit. Bortgifwer »»ägor fast egendom, äge ej
magt om wilkorcn för dest förwaltning sträcka för¬
ordnandet längre, än förste emottagarens och dest
makas lifstid, eller om äganderätten »vidare än till
utnämnande af Testaments- eller Gäfwotagarcns
nästa efterträdare, uti hwilken sistnämndes hand
fastigheten ikläder sig egenskap af Arfwejord, hwar-
med i allt ester allmän Lag förhälleö. Ej eller
mä i andra Afhandlingar och Contracter om
fast egendom sadane »vilkor inflyta, hwarigenom
förwaltniiigs- och ägande-rätten för en framtid
»vidare inskränkes än nu sagdt är. Men anga-
Den 26 Februarii. 577
ende Städja och Arrende, galle hivad derom stad¬
gadt. ar".
Stockholm den 7 Febrnarii l8I0.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
Iniclv. Nariäsrslröm.
Pä Högtvördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
II. Almgvist.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
?. II. Orsvesiiiiilil.
Pä Hedermärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
Ilrio Olaisson.
./o/r.
Pä proposition af Talmannen biföll Bonde-
Ständet, hmad Lag-Utskottet uti detta Utlätande an¬
fört.
Till afgörande företogs Lag-Utskottets den 24
innetvarande mänad pä bordet lagde Betänkande i
anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition,
angäende afgärda Bysrätt att söka ochI erhälla
BondestLndets Prot. 1810. Del. VIII. 37
578
Den 28 Februarii.
Skifte i Skog och Utmark; och blef detta Betän¬
kande af Bonde-Ständet gilladt.
Lag-Utst'ottets den 16 afgifna och den 24 in-
newarande mänad upplästa Betänkande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, angående
föreskrift i afseende pä tiden, inom htvilken häktade
personer böra ställas för rätta, upptogs nu till afgö¬
rande och bifölls af Bonde-Ständet till alla delar.
Efter af Talmannen gjord proposition, biföll
Bonde-Ständet, hwad Lag-Utskottet, uti desi Betän¬
kande, som den 24 innetvarande mänad lades pä
bordet, anfört och förklarat, angäende Arfsrätt för
adlade personers döttrar samt afslag till den wäckte
srägan om Bröders och Systrars^ lika Arfstägt i
allmänhet.
Bonde-Ständet gillade, hwad Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskott
uti Betänkande den 13 innewarande mänad yttrat
och föreslagit i anledning af Herr Borgmästaren
Egges Memorial, angäende sequestrerad fiendtelig
egendoms anwändande till ersättning för hwao Swen-
ske undersåtare genom uppbringningar och sequester
till fienden förlora.
Riksens Ständers Stats- samt Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utskott hade insändt följande:
Den 26 Februarii.
579
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt All¬
männa Beswärs- och Oecvnomie-Utskotts
Utlåtande, i anledning af ätskillige an¬
märkningar tvid sistnämnde Utskotts den
24 October sistledit ar afgifnc Betänkande
angående Lots- och Bäk-inrättningen.
Sedan Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Ut-
skottet, i grund af dit remitterade Memorialer i
detta ämne, pä sätt dest förra Betänkande inne-
häller, sig yttrat, har, enligt derom fran Högloft.
Ridderskapet och Adeln, Wällofl. Borgare-Ständet
samt Hederwäcda Bonde-Ständet ankomne Proto-
colls-Utdrag, denna fraga jemte anmärkningar blif-
wit äterrcmittcrad, med förklaring tillika fran deste
Respectkve Ständ, att densamma borde af Stats-
och Oeconomie-Utskotten gemensamt behandlas. De
anmärkningar emot Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskottets förra Betänkande, som antingen
föranledt till någon olikhet emellan detta och begge
Utskottens nu afgifwande yttrande, eller dem detta
Utskott för sin enskildta del anser sig pligtigt i
allmänhet beswara, äro följande:
1:o. Af Herr Capitaine» Nordenstolpe;
2:o. .Af Herr Oswerste-Lieutenanten och Rid¬
daren Schutzercrantz; och
3:o. Af Herrar Bruks-Patronerne Bjur och
Malmberg.
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottet
har i afseende pä dehe anmärkningar, såsom ett för-
swar för de delar af dest Betänkande, dem Utskot¬
tet icke kunnat slänga, för sin enskildta del welat
anföra följande: Utskottet, som ej twiflade pä upp-
gisterne af de besparingar Lots- och Bäkafgisterne
lemnat, men wäl pä sin rättighet att deröswer dö¬
ma, kunde derföre ej föreslå ändringar i en sak,
580 Den 26 Februarii.
sorn icke tillhörde Utskottets omfattning. Den hän-
wisning Utskottet i sitt Betänkande gjorde till Hög¬
loft. Stats-Utskottet af allt sädant, som nu till Ut¬
skottens gemensamma öfwerläggning kommit, har
äfwen blifmit rättmisad genom de 3:ne Nespective
Ständens eget beslut, hwarigenom detta ansetts
wara ett ämne, som fordrat bada Utskottens hand¬
läggning.
Att afgifterne wore ojemt och illa fördelade,
trodde Utskottet, dä det utgick frän den grundsats,
att Taxan är billig, sig äfwen böra wederlägga.
I den anstalt, att en del Bäkar och Fyrar är o
upplätne ät enskildte Personer pä Entreprenade, will e
Utskottet icke tillstyrka ändring, af den grund, att Ut¬
skottet ansag detze Entreprenader grundade pä lag¬
liga Contractcr, och att det Medes wore ett in¬
grepp i ägande-rätten och stridande emot allmän
säkerhet, att rubba den förr, än de utsatte arén till
ända luvit, wkd hwilken tid man efter Utskottets
tanka billigt kunde wänta, att Administrationen af
deha inrättningar skulle widtaga de till ändamälets
befrämjande och allmän nytta mest tjenliga utwä-
gar. Att Lotsarnes wilkor i allmänhet ärv för¬
knappa, och att de derföre böra förbättras, samt att
allt hwad som i allmänhet kan befrämja Sjöfartens
säkerhet, bör af de dertill utgäende medel bestridas,
insäg Utskottet, och tillstyrkte derföre i sitt Betän¬
kande alla de förbättringar, som tillgängarne kunde
medgifwa; men Utskottet, öfwcrhopadt af mängfal-
diga göromäl, trodde sig icke kunna bestämma till
hwad grad eller efter hwad grunder detta borde ske, eller
uppgifwa Project till författning i ett amne af en
sä »vidsträckt omfattning, utan ansäg Utskottet detta
ändamål genom en dertill inrättad Committee läm-
peligast kunna winnås.
Ester det Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Den 26 Februarii.
581
Utskottet salunda upptagit de anmärkningar, som
emot deh Betänkande blifwit gjorde, anse begge Utskot¬
ten sig böra till Riksens Högloft. Ständers granskning
och bedömande framställa resultaterne af den gemen¬
samma öfwerläggning, hwartill mälets nu mera er-
hällne större widd gifwit anledning.
As de flere till Högloft. Utskotten inkomne hand¬
lingar, jemte de upplysningar Utskotten i detta ämne
sökt förskaffa sig, synes det wara fullkomligen styrkt,
att de medel, hwilka under Titul as Lots- och Båk¬
afgift till Staten influtit, till ett icke obetydligt be¬
lopp blifwit dragne fran deras primitiva bestäm¬
melse, oaktadt samma afgift tid efter annan för
Sjöfarande blifwit ökad, under den förewändning,
att sadant för Lots- och Bäk-inrättningarncs un¬
derhäll och ntwidgande wore oumgängeligt. När
härtill kommer, att, enligt opartiske och upplyste
Sjöfarandes enhälliga påstående, Lots-inrättningarne
pä de fleste Rikets kuster, men i synnerhet pä den
Bohusländska, äro wida under hwad de för ända-
mälet borde wara, och hwad i andra Länder derwid
längesedan blifwit tillgjordt, lärer allt detta sam-
manlagdt, efter Utskottens tanka, böra föranleda till
nya stadganden i ämnet, dem Utskotten pa följande
sätt wördsammeligen fa förestå, nemligen:
l.o Att Lots- och Bäk-inrättningcns Fond
bör oafkortadt till sitt ändamål anwändas och i
Riks-Staten fä sin särskildta Titnl. — Medlen, som
i Stats-Contoiret inflyta, kunna likwäl elfwen till an¬
dra allmänna behof anwändas; men detta endast med
wilkor, att hwad Lots-fonden i sadan händelse för¬
skjuter, bör wid annat tillfälle dit ersättas och
emellertid beräknas såsom Lots-Fondens fordran hos
Srats-Wcrket. De kostnader, hwilka denna Fond
egentligen kommer att bestrida, ärv Bäkars och öf¬
rige Märkens nnderhällande och förbättring samt
58S
Den 26 Februarii.
nyås uppbyggande, Krono-Lotsarnes aflöning, flere
sädana Lotsars antagande, nya Lots-farwattens och
Lots-leders inrättning m. m.
2:v Att till Sjö-Cbartcv-werkets förbättring
och peslingars anställande af Lots-Fonden ärligen
bör anfläs 2,600 R:dr Banco.
3:o Att Styrelsen öfwer hela Lots- och Bäk-
inrättnlngen bör anförtros ät sädanc Män, hwilka
Kongl. Maj:t, med kännedom af deras bepröfwade
kunskaper och erfarenhet uti Navigation, Handeln
ock flere dit hörande ämnen, sinner i Näder för
godt, att dertill utse och förordna; dock fä Utskot¬
ten derwid framställa den önskan, att Chefen för
Sjömätnings-Corpsen tillika alltid mätte blifwa Ord¬
förande uti denna föreslagna LotS-Direction, i hwil-
ket fall ät honom skulle i ärlig Lön af Lots-Fon-
den anfläs 1,200 N:dr Banco uti ett för allt; att
Ledamötcrne kunde bestä af twänne Sjö-Officerare
och 2:ne Handlande eller andre Skepps-Rcdare,
för hwilka sistnämnde likwäl icke nägon Lön bör
bestäs, i hwilket afseende Utskotten tillstyrka, att As-
lönings-Staten för Ledamötcrne, jemte Directio-
nenS Betjening, aldrig mätte Lfwerstiga 1,200 R:dr
Banco om äret.
4:o Att Directionen bör wara sörpligtad hwarje
är fran trycket utgifwa en fullständig berättelse
om hwad som det föregäendc äret blifwit utcät-
tadt til! Lots- och Bäk-inrätt»ingens förkofran, sä-
soin Lotsarnes och Fyrwaktarnes Löners tillökning,
Chartornes och Sjökortens förbättrande, nya för
Navigationen wigtiga upptäckter, förbättrade inrätt-
uingar till de Sjöfarandes säkerhet, med mera
dylikt.
5:o Att alla för detta Werks räkning infly¬
tande medel böra bcbörigen redowisas, och wid Re-
Den 26 Februarn.
583
visionerne af Stats-Werket en noga granstning
af medlens förvaltning anställas.
6:0 Att alla Sjö- och Stapel-Städer i Wester¬
botten och Wester-Norrland, hwilka hittills warit nöd¬
sakade bade att besörja all Lotsning för Kronans
fartyg uti Norrbotten och att ensamme aflöna de
för deras egen räkning der behöflige Lotsar, mätte
ifrån sädane skyldigheter frikännas, samt Lots-in-
rättningen uti Bottniska wiken ställas pä samma
fot, som uti den öfriga delen af Riket.
7:o Att i enlighet med Allmänna Beswärs-
vch Oecvnomie-Utstottets förra Betänkande och uppä
deruti upptagne skäl, den gamla Bäk-afgiften för
Örskärs eller Gräsö Bäk hädanefter mätte för-
fwinna.
8:0 Att alla speciella Detailler rörande Lots-
vch Bäk-styrelsen mätte öfwerlemnas till den blif-
wande Directionens befattning, efter den Instruktion
som Kongl. Maj:t i Räder täckes för densamma
utfärda; och Utskotten fä derwid exempclwis näm¬
na föresläeirde ak förändringar uti Lots-Taxan samt
Lots- och Bäk-afgifterne, deras tillämpning till större
eller mindre Fartyg och Bätar, Bäkarnes ut¬
arrenderande, äfwensom att Skeppare böra fä be¬
hälla quittencernc ä umgälderne, hwilka omstän¬
digheter äro ibland anmärkningarne inom Nespec-
tive Ständen uppräknade.
9:o Att, enligt hwad förut är sagdt, alla de
penningar, hwilka för Lots-Werkets räkning komma
Stats-Catzan till godo, mätte hädanefter orubbadt
blifwa en tillgäng för Lots- och Bäk-inrättningen,
utom de 3,500 R:dr Banco, som Danska Regerin¬
gen ärligen aflemnar till Swensta Kronan, för Fy-
rarnes underhällande wid Öresund, hwilka medel
Utskotten anse böra tillkomma Stats-Werket; äfwen¬
som Kongl. Majttö och Kronans Fartyg böra ifrän
584 Den 26 Februarii.
Lots- och Bäk-afgift wara befriade. Och förmoda
Utskotten, att nyssnämnde begge förmåner kunna för
Staten wara tillra'ckelige, och att densamma således
aldrig bör af Lots- och Bäk-inrättningen dessutom
njuta någon inkomst.
Dock warder detta allt till Riksens Högloft.
Ständers egen granskning »vördsammeligen öfwer-
lemnadt.
Stockholm den 13 Februarii 1810.
Pä Högloft. Niddcrskapcts och Adelns Ledamöters
wägnar
.loir. O. Oxenstjerna. Olues I?IennnA.
Pä Högwördiga Preste-Standets Ledamöters
wägnar
lii. Weidman. Driv korssen.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
.Vk>ruli. blnAel. 0. ck. öeliönlierr.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
Anders vilsson. L. blriesson.
^v. /t
Lades pä bordet.
Den 26 Februarii.
585
Föredrogs ett sa lydande
Utdrag af Protokollet, ballet hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Öeconomie-Utskott den 22 Februarii 1810.
S. D. Föredrogs ett af Riksdags-Fullmäg-
tigen för Malmö Stad Herr Advocat-Fiscalen H.
A. Falkman till Walloch Borgare-Ständet ingifwit
och till detta Utskotts handläggning rcmitteradt Me¬
morial, hwaruti pa anförde grunder blifwit föreslagit,
att alla Jiiawarteringsskyldige i Städerne och vä
Landet, med undantag as roterade Hemmans innehaf¬
ware, mätte taxeras till en witz ärlig Skatt, som
under namn af Jnawcirterings- och Serviceafgift
borde uppbäras och efter de grunder. Riksens Stän¬
der utstaka, anwändas endast till ersättning ät Jnne-
wänarne i de Fästningar och Städer, der Troupper
af Landt- eller Sjö-Staten äro förlagde, sä att
deste Städer erhöllo: 1:o full »vedergällning för
de kostnader, som tillskyndas dem för Jnqwar-
terinaen af Garnisonen med tillhörande Ofwer-
och Under-Befäl samt Civile Embets- och Tjenste¬
män; och 2:o tillräckligt underhäll för dem af Gemen¬
skapens Hustrur och Barn, som efter Magistratens
pröfning wore i »verkligt behof as allmänt understöd.
Wid öftvertvägande as detta ämne ansäg Ut¬
skottet det »väl ä ena sidan wara öfwerensstämmande
med rättwisa och en jemn fördelning af skyldigheter
Medborgare emella»», att Jnnewänare uti de Stä¬
der, hwarest Garnisoner äro förlagde, icke ensamme
böra »vidkännas kostnaden af en anstalt, svin i sin
män för Statens och alla dest medlemmars säkerhet
är widtagen, »nen äfwen, ä den andra, det wara
betänkeligt, att i Rikets Jnnewänares nu genom kri¬
gets olyckliga följder iräkade utblottade ställning till¬
styrka någon ny tunga eller nägra nya pälagor.
586 Den 26 Februari,.
Utskottet trodde deremot, det öfwerklagade Jnqwar-
teringsbestväret för närwarande lämpeligast kunna
afhjelpas derigenom, att i de Städer, hwarest ständig
Garnison är förlagd, pä Statens och det Allmännas
bekostnad, sä widt och sä fort detz tillgängar medgifwa,
Casernebyggnader, lämplige och tillräckligt för ända-
mälet, blifwa anlagde och underhällne; men att
Riksens Högloft. Ständer tillika hos Kongl. Majrt
i underdänighet borde anhälla, att till lättnad i de
Onera och Utstylder, som med Jnqwartering af
Cavallerie framför den af Jnfanterie äro förenade,
Stallar och andre till Magaziner och sörmaringsrum
för fourage m. m. erforderlige hus i de Städer, der
Cavalleric-Troupp i Garnison eller Ständqmarter
är förlagd, genast pä Statens bekostnad mätte marda
anskaffade.
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers Egen
pröfning wördsammeligen skulle underställas. Ilt
supra.
Lx protoooNo
/t
Lades pä bordet.
För Bonde-Ständet upplästes ett ankommet sä
lydande
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
stvärs- och Oeconomie-Utskottff Betänkande,
angäende Fängars förande och bewakning.
I detta ämne har Utskottets handläggning
blifmit föranledd af följande frän Högloft. Nidderskapet
och Adeln samt Hederwärda Bonde--Ständet remitte¬
rade twcnne Memorialer, nemligen:
Den 26 Februarii.
S87
1:o. Af Herr Hof-Rätts-Rädet Carl Fredric
Heykensköld, bwaruti till afhjelpande af de olägen¬
heter, som de af Allmogen, hwilka till Fängskjuts
blifwit anslagnc, mäste widkännas, samt till före¬
kommande deras, att, såsom genom närwarande Fän-
skjutsanstalters olämplighet skett, mihdädare fa
tillfälle frän sine Förare undkomma, föresläs, det
en sädan författning borde, i likhet med hwad i
Finland warit brukligt, widtagas, att uti hwarje
Härad wiste Fäugsörarc amoges, som njöte lön af hä¬
radet och för alla Fängars forslande blcfwo answarige,
samt, i händelse af wärdslöshet derwid, nied strän¬
gare straff belagde, efter förhållandet af den FängeS
brott, hwars ryiumande de wällat.
2:o. Af Riksdagsmannen Jon Ionsson frän
Blekinge, innefattande förslag, att genom allmänt
Beswär hos Kongl. Maj:t anställa: a) att Fangskjut-
sen mätte lika med Gästgifwareskjutscn blifwa be¬
tald med 12 sk. milen; d) att fängarnes tractamente
under forslandet mätte ökas till 4 sk. om dagen;
och e) att grötre brottslingar pä de ställen, der Läns¬
häkten ej finnas, blifwa förwarade i Kronans häk¬
ten, under den tid, som ätgär innan ransakningen
blifwer fulländad och slutligt utslag gifwit.
Dä Utskottet, wid öfwerwägande af hwad i det
förra Memorialet blifwit anfördt, nogsamt insett och
dchutom fullkomligen känner, huru osäkert det nu
brukcliga sätt wid Fängars förande är, har Utskot¬
tet i likhet med hwad Herr Hof-Rätts-Rädet Hey¬
kensköld föreslagit, ansett Fängföringen bäst och
säkrast, igenom wiste särskildt för detta ändamäl an¬
tagne Fångförare, kunna werkställas; men som detta
mäste rättas efter olika loeala förhällandcu i
hwarje Landsort, tror Urskottet, att sä wäl deras
antagande som aflöning bör ankomma pä Härads-
588 Den 26 Februarii.
boernes egen, inför Konungens Befallningshafwande
i hwarje Län, träffad öswerenskommelse; och skulle
desie Fångförare efter Lag answara, om genom
någon deras försummelse. Fänge sick tillfälle att und¬
komma. Igenom detta stadgande borde likwäl icke
Krono-Betjeningen hädanefter wara befriad fran de
skyldigheter i afseende pä Fängsörseln, densamma
hittills ä lega t.
Hwad ater angär den i Riksdagsmannen Jon
Jonssons Memorial förestagne förhöjning i Fäng-
fksutslegan, har Utskottet wäl funnit detta yrkande
billigt, men ansett det wara en sräga, som egente-
ligen icke tillhörde Utskottets pröfning; äfwensom,
i afseende pä underhållet för Fängarne, Utskot¬
tet icke trott sig tillständigt deröfwer något yttrande
meddela, dä Riksens Högloft. Ständer, i anledning
af Utskottets derom förut afgifne Betänkande under
innewarande Riksdag, redan i detta ämne fattat
sitt beslut.
Beträffande fluteligen sista puncten i nysinämnde
Memorial, sä enär den endast äsyftar, det Misi-
gerningsmän, hwilka för brott häktas, böra, innan
ransakningen öfwer dem kan anställas, förwaras uti.
Kronans häkten, der Länshäkten icke finnas, men
ej uti Härads-Arrester, hwilka blott äro inrättade
för bewakningen under den tid, som är behöflig för
sjelfwa ransakningen wid Tings-Rätten, har Utskottet
funnit detta förslag wara sä öfwerensstämmande med
allmänt wedertaget bruk ä de ställen, der sä-
dant med nödig säkerhet för Fängars förande och för¬
evarande sinnes tjenligt och nyttigt, att Utskottet icke
anser hetänkeligt detsamma tillstyrka.
Den 86 Februarii. S89
Htvilket till Riksens Högloft. Ständers egen
pröfning »vördsammeligen öfwerlemnas.
Stockholm den 22 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns »vägnar
ckolr. 6l. Ox6U8tchrnn.
Pä Högwördiga Preste-Ständets »vägnar
ckoll. 0. Hult.
Pä Walloch Borgare-Ständets wägnar
0. ck. Lollönllerr.
Pä Hedertvärda Bonde-Ständets »vägnar
u. bUrikKson.
vVetrs^.
Betänkandet lades derefter pä bordet.
Högloft. Stats-Utskottet hade insändt ett nu
uppläst sä lydande
Wördsamt Memorial.
Sedan hos Riksens Högloft. Ständer Stats-
Utskottet uti Memorial af den 11 December sörledit
ar anmält, att wid den inom Utskottet wäckta sräga,
590
Den 26 Februarii.
huruwida ett Stuteri wid Flyinge och Dahlby
Kungsgärdar i Malmöhus Län wore nödigt attunder-
hälla, den derom anstälde votering sä utfallit, att
twa Ständ förklarat sig för Stuteriets bibehållande
och tiva Ständ för desi upphäftoande: och wid detta
ärendes förehafwande uti de Nespective Riks-Stän-
derl Högloft. Ridderstapet och Adeln samt det Hög-
wördiga Preste-Ständet stadnat i det beslut, att en
Stuteri-inrättning wid Flyinge och Dahlby borde
bibehällas, men Walloch Borgare-Ständet samt det
Hedcrwärda Bonde-Ständet ansett densamnia böra
indragas och upphora; sä hafwa, efter af Stats¬
utskottet uti Memorial af den 2 i denne mänad
om detta förhällande gjord anmälan. Riksens Högloft.
Ständer förklarat sig icke äga anledning, att i deras i
detta ämne förut fattade beslut nägon ändring göra,
och att således denna fräga bör, pä sätt 69 K i
Regerings-Formen innehåller, genom förökning af
Stats-Utskottets Ledamöter afgöras.
I anledning häraf och sedan detta förökade an¬
tal Ledamöter blifwit i de Respective Riks-Ständen
waldt, hafwa Stats-Utskottets Ledamöter, fälunda till
120 förstärkte, i dag sammanträda; och efter det en,
likmätigt 69 8 l Regerings-Formen, blifwit utlot¬
tad, hafwa de öfrige k 19 för sig lätit uppläsa Statt -
Utskottets i detta ämne till Riksens Högloft. Stän¬
der afgifne Memorial, tillika med de Respective Riks-
Ztändens remisser, deruppå följande Voterings¬
proposition blifwit framstäld: Den som bifaller, att
en Stuteri-inrättning wid Flyinge och Dahlby
Kungsgärdar i Malmöhus Län bibehälles, skrifwcr
Ja; den det ej will, skrifwcr Nej; winner Nej,
kommer Stats-Utskottet, att till Riksens Högloft.
Ständer afgifwa desi Betänkande, huru med för-
waltningen af detza Kungsgärdar framdeles kommer
att förhällas. Denna proposition har blifwit gillad,
Den 26 Februarii. 591
med det tillägg, att äfwcn om Ja winner, kommer
Stats-Utskottek att afgiswa dest Mätande i afseende
pä grunderne för Stuteriets framtida inrättning,
och hwad derwid kan anses nödigt att iagttaga och
föreskrifwa.
Sedan derefter voteringssedlar blifwit utdelte
och upphämtade, och voteringen sä utfallit, att 77
röster medelst Nes förklarat sig för Stuteriets upp-
häfwande och 42 dito för dest bibehällande; sä kom¬
mer i följe häraf Stats-Utskottet, enligt propositio¬
nens innehäll, att till Riksens Högloft. Ständer af-
gifwa dest Utlåtande, huru med förwaltningen af desta
Kungögärdar framdeles kominer att förhällas.
Stockholm den 24 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues OlominA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Ili. ^Veiälnun.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Ourl Or. OanälierA.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
.loll. Oriosson.
Lades till handlingarne.
592 Den 26 Februarii.
Ett sä lydande Memorial upplästes:
Wördsamt Memorial.
Till Riksens Höglofl. Ständer har Stats-Ut-
fkottet uti afgifwit Memorial inberättat, att, i an¬
ledning as erhallen remitz ifrån 2:ne af de Nespec-
tive Niks-Ständen, om inlösande för Statens räk¬
ning af Herr Bcrgs-Rädet Friherre Hermelins
Chartce-samling med dertill hörande Platar och Jn-
strumenter, 2:ne af Stats-Utskottets Ledamöter, Herr
Ofwerste-Kanimar-Junkaren, Commendeuren och Rid¬
daren Friherre Carl Bonde samt Herr Öfwersten,
Commenveuren och Riddaren Friherre Adelswärd,
förklarat sig wilja, i anseende till förekomne skilj¬
aktigt meningar inom Utskottet, berörde Chartce-
samling med tillhörande Platar och Jnstrumenter
för egen räkning inlösa, dock att, om Riksens Hög¬
loft. Ständer skulle pröfwa Let wara mera i sin
ordning, att detze Samlingar för Statens räkning
böra inlösas, sa wörö de beredde, att i sädant fall
ifrån sitt anbud assia, och detsamma till Riksens
Höglofl. Ständer öfwerlemna.
Uti hära meddelte swar hasina Högloft. Ridder-
skapet och Adeln samt det Hederwärda Bonde-Stan-
det, med förklarande af deras erkänsla för dehe
Herrars berömliga anbud och patriotiska tänkesätt,
ansett Rikets närwarande behof icke medgifwa mera-
nämnde ChartW-Werks inlösande för Stats-Werkets
räkning; hwaremot sa wäl Högwördiga Preste-Stän-
det som det Wallof!. Borgare-Standet yttrat, att
berörde samling med dithörande Jnstrumenter, en¬
ligt derä till Stats-Utskottet lemnad uppgift, ma
för Statens räkning emot den uppgifna summan
15,000 R:dr Banco inköpas, hwarwid Högwördiga
Preste-Standet ansett, att hos Kongl. Maj:t bör
Den 26 Februarii.
598
underdånig anhållan göras, det LandtinäterstConloi-
ret ina i Nädcr anbefallas, att vin Jnstrumenternes
fortvarande sanit Chartornes afdragning och försälj¬
ning foga tjenlig anstalt; men det Wallof!. Bor-
gare-Ständet ater till Stats-Utskottet östverlatit, att
inkonnna med förslag, huru deste Chartor och Jn-
ftrumenter stola till framdeles crsäktande af denna
utgift säkrast kunna anwändas.
Men som, efter htvad ostvan anfördt är, ttvcnne
Ständ emot ttvenne af de Nespcctive Niks-Stän-
den om dcstc Chartors inlösen stadnat i skilj¬
aktigt beslut; sa lära Riksens Högloft. Ständer
benäget täckas sinna, att tvid sadant förhällande
Stats-Utskottet icke härtvid kan lemna »agon widare
åtgärd.
Stockholm den 15 Februari, 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
ivägnar
Olues IleininA.
Pä Högwördiga Preste-Ständcts Ledamöters
wägnar
1st. ^Velstrnan.
Pa Wällöf!. Borgare-Ständcts Ledamöters
tvägnar
^strust. ststig-el.
Pa Hederwärda Bonde-Standets Ledamöters
wägnar
ston stonsson.
BondcstLndet» Prot. 1810. Del. VIII. 88
504
Dm 26 Februarn.
Bonde-Ständet gillade sä »lycket heldre innehället
af detta Memorial, som Srandet gjorde lig förchk-
radt, att Herrar Baroner Bonde och Adelswärd täckas
uppfylla det patriotiska löfte om berörde Chartce-
samlings inlösande, som af Lem är gifwet, och hwil-
ket föranledt till Ståndets i denna fräga förilt
rattade beslut.
Secreterare» uppläste följande:
Wördsamt Memorial!
I anledning af ett utaf Herr Henning Chri¬
stian Schmitterlöw till Högloft. Nidderskapet och
Adeln ingifwit och derifrån till Stats-Utskottec re-
mitteradt Memorial, deruti föresläs, att Haga Lnst-
Ilott och Park mätte öfwerlemnas till wär lru re¬
gerande Allernädigste Konungs höga disposition, har
Statö-Utskvttet uti Memorial af dell 18 fistlidne
December yttrat, att dä Stats-Utstottet widdet upp-
gisne förslaget till underhälls-summan för f. d. Konun¬
gen och dest Famille, samt med anledning af den
öfwer f. d. Konungens tillhörigheter upprättade Bo¬
uppteckning, upptagit wärdet för Haga Lust-Slott och
Park säsom en tillgäng och f. d. Konungens enskilda
Egendom, so»! icke utan Konungs och Ständers ge¬
mensamma bifall fär disponeras, och Riksens Hög¬
loft. Ständer denna Utskottets hemställan bifallit; sä
ehuru Utskottet lifwades af icke mindre wördnad och
kärlek för Sweriges nu warande älskade Konung, än
Len Herr Schmitterlöw yttrat, ansäg Utskottet lig
likwäl tvid sädant förhällande icke tillhöra, att någor,
L afseende pä dispositionen häraf, widare föreslå,
Den 26 Februaril.
S95
Utan antomine sädant pä Riksens Högloft. Siänders
egen pröfning och godtfinnande.
Uti Stats-Utffottet häröfwer nredderdt Proto-
eolls-Utdrag af den 11 sistlidne Januarii har Högloft.
Nidderfkapet och Adeln förklarat sitt beslut wara, att
ät Hans Maf:t wär nu regerande Allernädigste
Konung i nuderdänighet uppdraga nyttjanderätlen af
Haga Luft-Slott och Park med allt hwad rist berörde
Slott och Park för det närwarande fäsom tillhö¬
righet räknas. Deremot haswaHögwördige Preste-,
Wä stoft. Borgare- och Hederwärda BonLe-Stän-
den äterremittcrat detta ärende till Srats-Ut-
skottet, att sig utläta angäende berörde Lust-Slotts
behöriga underhållande samt huru det mä nyttjas och
disponeras.
Stats-Utskotter instämmer till alla delar uti
Högloft. Ridderskapets och Adelns beslut, att nytt¬
jande-rätten af Haga Lust-Slott och Park med tist-
hörigheter, derunder äfwen inberäkuad Lägenheten
Frescati, mä till Kongl. Maj:ts Nädiga disposi¬
tion i underdånighet öfwcrlenmas, att den efter
Egit Nädigt godtfinilande begagna, dock Utan någre
färskildre föreskrifter derwid.
Hwad underhälls-kostnaden äter a-igar, sä har,
efter öfwcrwägande af Stats-Werkets närwarande
knappa tillgängar, Stats-lltfkottet icke rillrrott sig
kunna förcflä högre summa än 2,000 N:dr om äret
i ett för allt till Slottets undcrhällande och nödig
Betjenings aflöning. Stats-Urskottet har ansett en
sädan summas bestäende pa Stat desto mera nöd-
wändig, som Kongl. Majit thy förutan, och i hän¬
delse alt detta underdäniga anbud bleswe beledsagadt
med det willor, att Kongl. Majit af Egna medel
skulle underhälla Slottet och dest tillhörigheter, torde
afsäga Sig emottagandet deras, dä det kunde bliswa
för Staten längt kostsammare, om pä dest bekostnad
596 Den 26 Februarii.
detsamma med Parke» och tillhörigheter skulle i be¬
hörigt skick undcrhallas.
Till Riksens Högloft. Ständer heniställes alltsä
detta »vördsammeligen.
Stockholm den 17 Februari! 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
wagn ar
Olues IllerniiiA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
llllr. ^Vsiärnun.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets Ledamöters
»vägnar
larud. Dn^el.
Pä Hederivärda Bonde-Itändcts Ledamöters
»vägnar
^ncl. vilsson.
Ladcs pä bordet.
Talmannen föredrog följande frän Stats-Ut-
skottet ankomne, nu uppläiäe Memorial:
Sedan till Stats-Utskottet iträn det Hederwärda
Bonde-S tandet blifwit remitterad en »noin Ständet
wäckt fräga om äterlösande till Kronan af sädane
Krono-gods, Hemman och Lägenheter, som blifwit
till private bortförpantade; sa har Stats-Utffottct
begärt, att »'frän Kongl. Ka»nmar-l§ollegium erhålla
uppgift ä sädane Kronans Jord-egendomar och Lä¬
genheter, son» innehades under förpantnings-rätt, och
säledes ännu icke bliswit till Kronan äterlöste.
Den 26 Februarii.
597
I anledning häraf har Kongl. Kammar-Colle-
ginin uti Protocolls-Utdrag af den 3 sistl. Oktober
nieddclt Stats-Utfkottet en sä lydande uppgift:
Utdrag af Protokollet, hållet i Kongl. Maj:ts
och Rikets Kanlinar-Collegio den 3 Ok¬
tober 1809.
S. D. Anmältes, att sedan Kongl, kollegium
geiioni Herr Hof-Cantzlercn och Riddaren af Kongl.
Nordstjernc-Orden Friherre af Wetterstedt erhållit
Kongl. Maj:ts Nädiga Befallning, att till Riksens
Lianders Stats-Utskott uppgifna alla de bortförpau-
tade Krono-gods, Henunan ock Lägenheter, hwilka
ännu icke blifwit till Kronan återlöste, samt tillika
beloppet af Förpantnings-summan och Förpantnings-
wilkoren med hwad mera till upplysning härutinnan
tjena kunde; och Kongl. Kollegium till följe häraf
genast anbcfalt samtelige wederbörandc Contoir, att
skyndesammast härom i Handlingarne undersöka och
berättelse till Kongl, kollegium afgifwa; sä hade
nu desta Contoir med fine Memorialer i detta ämne
inkommit, hwilka nu upplästes, och sunnäs, efter de der¬
uti lemnade uppgifter, nu mera inga andra Förpantnin-
gar wara till Kronan oinlöfte än följande, nemligen:
De forn innchafwas af Ecclcsiastiguc-werket i
Lappmarken, hwilka äro:
l:o Hemmans-räntor af 3 Mantal Skatte och
Mantal Krono, tillsammans 32^ Mantal uti
Ängermanlands Södra Fögderi och Wester-Norrlands
Län, hwilka räntor, utgörande ester Krono-wärdie
620 Daler 19 öre Silfwermynt, den 14 Septem¬
ber 1719 blifwit förpantade till Handelsman Johan
Claesson, men efter Kongl. Majrts Nädiga Bref
den 17 December 1740 och 12 Januarii 1742 af
Direktion öfwer Lappmarkens Cccleflastique-Werk blif¬
wit inlöste med en pant-skilling af 10,348 Daler 19
598
Den 26 Februarii.
öre Silfwermynt och nu innchafwas säsom interesse ä
6 procent.
2:o Sjuttio tunnor Tionde-Spannenial i Weffer-
Norrland, som i Krono-wärdie efter 2^ Daler pä
Tunnan belöpa till 157 Daler 16 öre Silfwermynt
och den 31 Mars 1702 blifwit förpantade af Tull¬
nären Eric Warg och pa Borgmästaren M. Sund¬
ström transporterade, men ester Kongl. Mastts Nå¬
diga Förordnande ar 1741 inlöste af Lappmarkens
Ecclesiastiquc-Werk med 3,150 Daler courant Silfwer-
mynt, hwilka utgöra 16,800 st. enkla piecer eller
sex styfwers-stycken och, uträknade efter Kongl. Kain-
mar-Collegil Tariff den 16 Januarii 1777 a 2 sk.
10 r:st. stycket, göra 991 R:dr 32 sk., och innehafwas
berörde 70 Tunnor såsom interesse ä Pante-skillingen
a 5 procent; skolandes de frän början utgätt af wkssa
Socknar i Jemtland och Medelpad, men den förän¬
dring härmed sedermera skett, att sedan Pastorn i
Fölinge och Jemtlands Lappmark till lön och under¬
håll 40 Tunnor deraf blifwit anslagne, de öfrige 30
Tunnor till Kronans disposition blifwit afstädde och
i stället, enligt Kongl. Breswct den 21 April 1749,
»vederlag lenmadt uti Westerbottens Tredje Fögderi
af odisponerad Afrads- och Tionde-Spannemäl, till lön
för Kyrkoherden uti Gelliwari Församling uti Lnleä
Lappmark.
3:o Lappmarks-räntan af Södra och Norra Lapp¬
marks Fögdcrierne i Westerbotten samt Kusamo Lapp¬
mark under Kemi Härad i Uleåborgs Län, four Ivid
Förpantnings-tiden efter 1748 ärs Jorde-Bok för
Westerbotten utgjort 2,642 Daler 19 öre 8 p:gr
Silfwermynt utan förwandling, och till följe af Kongl.
Brefwet den 11 Mars 1748 genom Kongl. Collegii
-Fvrpantnings-Brcf af den 10 Januarii 1752 blif¬
wit emot en Summa af 58,724 Daler 19 öre 8
p:gr Silfwermynt till Lappske Ecclcsiastique-Direc-
Den 28 Februarii.
599
tion förpantade och nu innehafwas för intcretze a 4^
procent; warandes derunder begripen ef allenast Lapp-
skatten, utan ock räntan ak de Nybyggen, soni dä
wörö och widare under Förpantnings-tiden genoni
Dircctionens försorg kunde anläggas.
Ilti relationcrne till 1762 och 1765 samt 1769
arens Riksdagar har den fördel blifwit förestäld, som
Kongl. Majit och Kronan skulle tillfalla genom desia
Förpantn,',igars inlösen; men derpå har något swar
sedermera ej sätt inhämtas.
De förpantade Räntorne i Ångermanland efter
Krono-wärdie 620 Daler 19 öre Silfwermynt eller in
Specie 207 R:dr 3 rist, hwilka Ecclesiastique-Werket
njuta för pant-skillingen 10,348 Daler 19 öre Silf-
wcrmynt, som, yalverad till N:dr a 6 Daler Riksda¬
ler,,, gör 1724 N:dr 36 sk. 9 r:st., hafwa enligt de
sist inkomne räkcnskaperne efter 1806 ärs markegång
utgjort 701 R:dr 25 sr. 10 r:st Banco, således
omkring 41 procents ränta pä pant-skillingen.
Lapp,,,ark-skatten har efter samma ars räken¬
skaper utgjort 1,614 N:dr 18 sk. Banco, neml. as
Södra Lappmarks Fögdcriet . . 948: 10: —
Norra Dito . . . . . 416: 28: —
Kusamo Lappmark 249: 28: —
I/.14: 18: —
således inemot I6z procents ränta a pant-skillingen,
som, valverad till Specie a 6 Daler pä Riksdaler,,,
gör 9,787: 20: 3.
De förpantade 70 Tunnor Spannemäl uppbäras
in natura, och hafwa, sä wida de bestä as blott
Korn, efter 1806 ärs markegangar för Westerbotten
och Wester-Norrland utgjort 291 R:dr 32 sk., såle¬
des omkring 29 procents ränta a pant-skillingen 991
R:dr 32 sk.
600
Den 26 Februarii.
Uti 1805 ars Special-räkning för Lagunda,
Hagunda och Ulleråkers Häraders Fögderi i Upsala
län anföres, att Kongl. Academien i Upsala, ester
framlidne Landshöfdingen Tegners Bref deri 22 No¬
vember 1688, hafivcr sig tillpantat Krono-hcmmau
1 med ränta 17: 26: 5, hivilket enligt ett bilagdt
Extrakt i Berificanons-Bokcn stall wara Krono¬
hemmanet Sunnersta N:o I, Mantal Ett, i Bonde-
Kyrko Socken och Ulleråkers Härad; warandcs ock
sör detta Hemman i Jorde-Böckcrne annotcradt, att
Let innchaswes as Upsala Academie under Pant-titnl
och till Prebende, ester Landshösdingcn Tegners Bref
den 22 November 1688, hwilket likwäl ej sinnes
räkenskaperne bilagdt. Häremot anföres ater uti
1793 ars Upsala Academics Jorde-Bok, att Hem¬
manet är 1505 skall blistvit doneradt.
Uti Special Extractet öfwer afkortningarne uti
Finspanga Län, Brabo och Memmings Härader i
Östergöthland är 1807 upptagas säsom förpantade
under Finspäng, emot halfwa Herrebro äng, enligt
Kongl. Krigs-Collegii Bref den 2 Junii 1748:
i Finspanga Län, Tjellmo Socken.
vindstorp 1 med ränta . . Specie 4: 47: 11.
Wik ^ „ 2: 12: 3.
Ragna Socken.
Stainmetorps Krono-Utjord .... — — 6.
Gjölstorps en skatte dito .... — — 2.
Bräbo Härad.
Östra Eneby Socke».
Sörby Krono-Utjord — 37: 4.
Summa 8: 2:2.