Dkn 24 April.
601
med »vilkor, att arrendeinnehafwarne för den åter¬
stående arrendetiden böra erlägga arliga arrendet i
Spannemäl, räknadt ester det ärets markegång, da
penningeräntan bestämdes eller arrenderättighcten
berviljadcs.
Och som Dvä Ständ härutinnan således släd¬
nät emot Tlvä, sä haslva de Respective Niks-Stän-
den i stöd af 69 Z i Regeringsformen remitterat
denna sräga till det förstärkta Stats-Utskotter, att
genom Votering med Riksens Ständers rätt af-
göras.
I anledning häraf har det förstärkta Stats¬
utskottet i sadant ändamål i dag sammanträdt, da,
efter det e»! af dest Ledamöter blifwit urlottad, föl¬
jande Voteringsproposition blifwit frainftäld:
"Den som bifaller, htvad Stats-Utskottet uti
dest Betänkande af den 29 November förledit är
hemstält, angäende Kungsgärdarne Skällnora, Stora
Ladugärden, Starby, Höijentorp, Allestad, Ottenby,
Hor»», Wisingsborg och Uranienborg, fkriflver Ja;
den det ej »vill, strisivcr Nej; winner Nej, sä kom¬
ma arrendeinnehaftvarne af deha Kungsgårdar att
för den aterstäende arrendetiden erlägga ärliga ar¬
rendet i Spannemäl, räknadt efter det ärets Mar-
kegäng, dä penningeräntan bestämdes, eller arrende-
rättigheten bewiljadcö."
Och sorn efter Voteringssedlarnes utdelande,
äterupphämtande och öppnande befunnos 52 Ja och
67 Nej, och Nej säledes »vunnit; sä komma arren-
deinnehaf»varne af ifrägawarande Kungsgårdar att
för den Återstående arrendetiden erlägga ärliga ar¬
rendet i Spannemäl, räknadt ester det ärets Marke-
602 Den 24 April.
gäng, dä penningeräntan bestämdes eller arrende-
rättigheten bemiljades.
Stockholm den 17 April 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
magnar
Pä Högmördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
111.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
Orrrr I?l. lliuuclllkrg.
Pa Hedermärda Boude-Ståndets Ledamöters
magnar
ckoll. lllriossoir.
Wördsamt Memorial.
I anledning af 71 § i Regeringsformen härtill
det förstärkta Stats-Utskottet blifmit reinitterad den
nti Högivördiga Prestc-Ständet mäckta fräga, huru-
mida den taxerade mä mara berättigad att malja,
antingen han förut i manlig och laglig ordning mill
söka ändring uti Taxeringarne eller ock mädja till
Cvmpromisträtt.
Sedan tvid det förstärkta Stats-Utfkottets nu
hällne sammanträde en af dest Ledamöter blifmit
pä manligt sätt utlottad, hafma de öfrige 119 sam¬
fält röstat öfmer följande nu franistälda och gillade
Voteringsproposition:
Den 24 April.
603
"Den svin bifaller, att alla klagvmäl och be-
swär öfwer Taxeringarne stola afgöras genoin Com-
promitzrätt, skrifwer Ja; den det ej will, skrif-
wer Nej; winner Nej, sä kommer enligt Preste-
Ständets beslut den taxerade att äga rättighet att
wäija, antingen han förut i wänlig och laglig ord¬
ning will söka ändring i Taxeringarne eller ock att
wadja till Compromihrätt".
Och som efter voteringsscdlarnes utdelande,
äterupphämtande och öppnande befunnos 54 Ja
och 65 Nej, och Nej således wunnit; sä kommer
enligt Preste-Ständets beslut de» taxerade att äga
rättighet att wäija, antingen han förut i wänlig
och laglig ordning will söka ändring i Taxe-
ringarne eller ock att »vädja till Compromifrrätt.
Till Riksens Högloft. Ständer får Stats-Ut-
skottet detta härmedelst »vördsammeligen anmäla.
Stockholm den 17 April 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Ola.68 kllerninA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
Hr. ^Voiänrnn.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledainöters
»vägnar
Oarl Ilinnädertz-.
Pä Hederrvärda Bonde-Ständets Ledainöters
»vägnar
-loll. Ilriossolr.
604
Den 24 April.
Wördsamt Memorial.
Sedan samtelige Respective Niks-Ständeu till
Bewillnings-Utskottets utlåtande behagat remittera
att uppgiswa utwäg och tillgäng af nödig pennin-
gefondtill undersökningars anställande, huruwida salt¬
kokning inom Riket med fördel kan ästadkommas;
och Högloft. Utskottet i följd häraf föreslagit, att
5,000 R:dr om äret i 3:ne ärs tid härtill mätte
ansläs och af Stats-werket utbetalas, emot det att
Statsivcrket för denna utbetalning godtgör sig af
Sjötullsmedlcn, uti hmilkas projecterade förhöjning
a inkommande salt och Åtskilliga andra waror Ut¬
skottet afsatt för ofwanomförmälte behof 3,000 Riks¬
daler ärligen frän och med 1811 intill nästa Riks¬
dag, eller tillhopa 15,000 N:dr, sä haftva Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln, Högwördiga Preste-
Ständet och Wälloft. Borgare-Ständct detta Ut¬
skottets förslag bifallit, men Hederwärda Bonde-
Ständet deremot denna utgift afslagit, med förkla¬
rande, att dä onvanberörde medel skulle ersättas Stats-
werket af Sjötullen, och enligt 60 § i Regeringsfor¬
men Sjö- och Landtulls samt Accisafgifterne äro såsom
Gewillning att anse, sä borde den således yppade skiljag-
tighet, enligt Regeringsformens 71 §, af det förstärkta
Stats-Utskottet med Riksens Ständers rätt genom
Votering afgöras.
I anledning häraf och som de öfrige 3:ne Re-
speetive Riks-Ständen uti meddelte Protocolls-Utdrag
af den 20 sistledne Martil uti denna remis; instämt,
har det förstärkta Stats-Utskottet i dag samman-
trädt och lätit sig handlingarne i detta mål före¬
läsas, hwarefter, och sedan pä manligt sätt cn blif-
wit utlottad, följande Voteringsproposition för de öf¬
rige 119 bliswit framstäld:
Den 24 April.
605
"Den som bifaller, att till undersökningars an¬
ställande, huruwida salttillwerkning inom Riket kan
med fördel Åstadkommas, mä ansläs 5,000 N:dr
Banco om äret i Trenne ars tid, att pä sätt Be-
willnings-Utskottet förestagit utgä af Statswerket
emot ersättning as Sjötullsmedlen, strifwer Ja;
den det ej will, skrifwer Nej; winner Nej, sa komma
icke nägra medel att, pä sätt Bewillnings-Utskottet
föreslagit, härtill bestäs^.
Sedan Voteringssedlar bliswit utdeldte, ater
upphämtade och öppnade, befunnos 43 Ja och 76
Nej; och som Nej således wunnit, sä komma icke
nägra medel att härtill bestäs.
Stockholm den 17 April 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues PlemiriA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Pst. ^V6iclm8ir.
Pä Wällost. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Oart Pr. PanckstsrA.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
stost. Prio88on.
Föredrogs ett sä lydande frän Högloft. Stats-
lltstottet ankommet
606
Den 24 April.
Wördsamt Memorial.
Uti till Stats-Utskottet ingifmen ansökning
hafwa de af Utskottet antagne Fem Cancellister an-
hällit om Utskottets förord hos Riksens Högloft.
Ständer, att, i anseende till deras myckna och
trägna arbete under denna Riksdag, bliswa hugnade
med enahanda Traktamente, som Riksens Högloft.
Ständer behagat tillägga de Nespective Riks-Stän-
dens Cancellister.
Stats-Utskottet har hivarken melat eller bordt
magra att denna pä skäl och billighet grundade an¬
sökning med sict wördsamma förord hos Riksens
Högloft. Ständer till gunstigt bifall anmäla, da Ut¬
skottet mäste witsorda, att Betjeningcns göromål
warit sä trägna, att de upptagit nästan hela des; tid
och lemnat deni föga eller alls intet rådrum till
andra ärendens bestridande, deraf de kunnat hämta
nägot understöd till sin bergning, och att, i anse¬
ende till sakernes myckenhet och widlyftiga beskaffen¬
het samt den skyndsamhet, som deras expedierande
fordrat, Canccllistcrne wid flere tillfällen mäst pä
egen bekostnad betjena sig af fremmande hjelp och
biträde, hwilkct, dä det icke sällan händt, medtagit en
god del af det arfmode,dem blifmit tillagdt, och de hop¬
pats kunna till sitt underhäll fä odeladt anmända och
begagna.
I anseende till allt detta och enär härtill äf-
mcn kommer, att Stats-Utskottcts Cancellister marit
mida iner syflosatte än Cancellisicrne i nägot af de
öfrige Riksens Högloft. Ständers Utskott och i af¬
seende pä göromälens mängd kunna fullkomligen
jemsöras med Cancellisterne i de Respective Niks-
Ständcn, hemställer Stats-Utskottet mördsammast, att
Riksens Högloft. Ständer täcktes bifalla, att deste
Cancellister mäge fa njuta enahanda Traktamente
Den 24 April. 607
nied de Nespcctive Riks-Ständens Canccllistcr, eller
En Riksdaler 24 sk. Banco hwardera om dagen i
stället för En Riksdaler Banco, som dem förnt ma¬
rit tillagdt.
Om Riksens Högloft. Liander härtill täckas
lemna bifall, sa torde Stats-Utskottet tillätas, att
om utbetalningen häraf fä gä i författning i lik¬
het med hwad om de öfrige arfivoden och Tracta-
menten förut bliftvit förordnadt.
Stockholm den 12 April 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues IllerninA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
»vägnar
H>. ^Veiämun.
Pä Wällofl. Borgare-Starrdets Ledamöters
»vägnar
^br. LnAel.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
stol». Enesson.
Följande t»venne Protocolls-Utdrag frän Hög¬
loft. Riddcrskapct och Adeln och Wällofl. Borgare-
Ständet hade i denna fräga ankommit:
Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Nid¬
derskapets och Adelns Plenum den 17
April 1810.
S. D. Upplästes änyo Högloft. Stats-Ut-
608
D«n 24 April.
skottets förledne gärdag ä bordet lagde Memorial as
ben 12 iniietvarande manad, med hemställan om för¬
höjning i Traktamenten lör detta Utskotts Cancelli-
ster, i likhet nied Cancellistcrne hos Respektive Niks-
Standen, hmartill Höglofl. Ridderskapct och Adeln
icke fann skäl att lemna sitt bifall; och hwarom Ut¬
drag as Protokollet till de öfrige Respektive Stän¬
den meddelas skulle. Ct 8upru.
Dx protooollo
^7. o.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Wällofl.
Borgare-Standets Plenuin tvid Riksdagen
i Stockholm den 17 April 1810.
S. D. Biföll Borgare-Standet Riksens Hög¬
lofl. Ständers Stats-Utskotts hemställan, i Memo¬
rial af den 12 dennes, att wälbemälte Utskotts
Cancellister, i anscende till deras trägna arbete, mä
bliswa hugnade med enahanda Traktamente, fom
Niks-Standeus Cancellister blifwit tillagde. I7t
supra.
Lx xrotoeollo
ck. 7/.
Högloft. Stats-Utskottets hemställning blef ef¬
ter derom af Talmannen framstäld proposition af
Ståndet bifallen.
Till östverläggning upptogs ater Wällofl.
Borgare-Standets den i denna manad pa bordet
lagde Protocolls-Utdrag af den 11 i samma manad,
med de rättelser uti Högloft. Expeditions-Utskottets
föreslagna underdäniga skrifwelse till Kongl. Majrt,
Den 24 April. 609
angående Statsreglcringcii, sou, af bemälte Stand
blifwit beslutade.
I sammanhang härmed föredrogs följande se¬
dermera ankomne Protoeolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapets oeh Adelns Plenum den 16
April 1810.
S. D. Upplästes etl ifrån det Wällofl. Bor¬
gare-Ständet ankommet Protoeolls-Utdrag af den
11 dennes, innefattande erindringar ivid det af Ex-
pedltions-Utfkottet inlemnade Project till underdånig
skrifmelse till Kongl. Maj:t, angående Statsregle-
ringen.
Ridderskapct och Adeln, som anfäg igenom det
wid dest redan förut fattade beslut gjorda förbehåll,
att innan medel till de» Nionde hnfmndtiteln finge
serskildt ansläs, de redan af filik sens Ständer gjorde
eller framdeles af deni tillgörande anslag först skulle
wara besörgde, sin mening wara sa fullständigt ut¬
tryckt, att någon serskild specifikation öfwer hwarje
sädant anslag icke wore af nöden, kunde pä fada»
grund icke med det Wällofl. Borgare-Ständet i af¬
seende pä dch första erindran instämma; men hwad
det Wällofl. Borgare-Ständet för öfrigt anmärkt,
fann Ridderskapct och Adeln såsom uttryckeligen en¬
ligt med redan fattade beslut böra till alla delar
iagttagas. Ilt supra.
Lx protooollo
.4. O.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ståndet den 11 April 1810.
S. D. Med Wällofl. Borgare-Ständet förc-
BondestLndetS Prot. I8t0. Del. X. 39
610
Den 24 April.
nade sig Preste-Standct om de rättelser uti under¬
dåniga Expeditionen till Kongl. Majrt, angående
Statsregleringen, hwilka wälbeinälte Ständ uti nu
inkommet och uppläst Protocolls-lltdrag af denna
dag yrkat. I7t supra.
xrotoeollo
Efter hwilkas uppläsande Ståndet uppå gjord
proposition bestöt att sig förena med Wällofl. Vor-
gare-Standct uti desi wid ofwanuämnde förcflagne
skrifwelse gjorde rättelser.
Föredrogs till stutcligt afgörande Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Bcfwärs- och Occonomie-
Utfkotts Betänkande af den it September siftlcdne
ar, i anledning af Niksdagömannen Jon Jonssons
frän Blekinge wäckta motion, angående brbehällande
af den genom 1789 ars Kongl. Förordning om
skatteköp Allmogen sörundte ivid sträckta re disposition
öfwer skattehemmans skog; och upplästes följande
härom frän Niddcrfkapet och Adeln samt Borgare-
Skändet ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollct, hållet i Högloft. Nid-
dcrskapets och Adelns Plenum ben 16
April 1810.
S. D. Bifölls Allmänna Beswärs- och Oe-
convmie-lltskottets sedan den 22 September nästlc-
dit ar hwilande Betäiikande, i anledning af RikS-
dagsfullmägtigcn Jon Jonssons fräir Blekinge gjorde
heinftällan oin bibehållande af den genom 1789 ärs
Kongl. Förordning angående skatteköp tilldeltc wid-
Den 24 April. 6U
sträcktare dispositionsrätt öfwer skattehemmans skog
med mera. lik supra.
Dx xroiioeollo
tt. <?. 8r/versr!okxe.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-
Ståndets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 18 April 1810.
S. D. Hwad Riksens Höglofliga Ständers
Allmänna Beswärö- och Oeconvmie-Utstokt i Be¬
tänkande af den 0 September sistlcdit är tittstprkt i
anledning ak RWdagsfullmägtigen fran Blekinge
Jon Jonssons Memorial, rörande den genom 1789
ars Kongl. Förordning stadgade widsträcktare dis¬
positionsrätt öfwer skattehemmans skog, blef, as Bor¬
gare-Ständet bifallet. Ut supra.
Ux xroloeollo
ck. 7/. Benson.
Ständet, soin förledit är, dä detta ämne till öf-
werläggning förcwar, bestöt, att med prösningen
deras skulle hakwas anstånd, intill desi wälbemalte
Utskotts angående skogshushållningen i allmänhet
iusörwäntade Utlåtande hunnit ankomma och granskas,
företog nu till afgörande hwad Högloft. Utskottet i
anledning af den således wackta motionen föreslagit-;
och blef uppä Talmannens framstälda proposition
Utskottets ifrägawarande Betänkande as Ständet
gilladt och antagit.
Klockan war nu 2 pä dagen, hwarföre Stån¬
det åtskiljdes.
In käsni protocolli
8. /!?.
612
Den 24 April.
Kl. 5 e. in. Plenum.
Sedan Bonde-Ständer sammanträdt, föredrogs
af vice Talmannen Hyckert, under Talman Lars
Olssons förhinder af andre göromål, följande frän
Högloft. Stats-Utskottet ankomne Memorial:
Högloft. Ridderfkapet och Adeln har till Stats¬
utskottet behagat remittera ett af Herr Printz-
schöld, Paul, till Högloft. Nidderskapets och Adelns
Protokoll för den 21 sistledne Februari,' ingifwit an¬
förande, deruti han hemställer, att Stats-Utskottet
mätte anmodas föreflä en wist summa för Benificii-
och Benädnings-Staten, lämpad ef mindre efter dest
ändamäl, än efter Statswerkets närwarande tillgäng,
emedan han anser de a Stat uppförda summor till
pensioner för afskedstagande Civile Embets- och
Tjenstemän samt fattiga Enkor och Barn blitwa för
det stora antal behösmande otillräckeliga.
I anledning häraf får Stats-Utskottet wörd-
sanimeligen tillkännagifwa, att, enligt htvad Stats¬
utskottets Betänkande af den 16 November förledit
är innehäller, bestäs till pensioner för sjuklige och
till tjenstgöring oförmögne Civile Embets- och Tjen¬
stemän, som icke uppnätt 70 ärs alder, en summa
af 10,000 N:dr om äret, för Militaire och
Civile Embets- och Tjenstemäns i fattigdom efter-
lemnade Enkor och Barn 18,530 R:dr ärligen samt
för Underofficerares och deras wederlikar mid Landt-
armöe» och Armeens flotta fattiga Enkor och Barn
>,760 N:dr om äret.
Dcha Statsanslag, af hwilka de 2:ne sistnämnde
ivid Staksregleringeii blifwit tillökte i mohn af be-
hofwet och sa widt Statswerkets iiärwarande till¬
Den 24 April.
613
gängar kunnat medgifwa, hafma redan af Riksens
Högloft, ständer bliftvit gillade och saststälde, och
hwadan nägon förändring deruti nu icke widare kan
äga ruin, emedan sädant skulle leda till förändring
och rubbning uti Statsregleringeu och deri derpå
grundade Financeplanen.
Hwad ater angar Eenesicii- och Beuädnings-
staten, fä är den »ppförd pä Allmänna Jndragnings-
staten, att wid innehaswarnes afgäng indragas och
besparas, pä sätt Riksens Högloft. Ständer härom
reda» stadgat och förordnat.
Uti detta beslut anser Stats-lltskottct sig icke
eller nu äga anledning all tillstyrka någon förän¬
dring; och att en serskild sä kallad Beuesicii- och
Benädnings-stat till serskilte gratialer, pensioner
och Benädningar mä allt framgent till ett wiftt fast-
stäldt ärligt belopp fortfara, medgifiva icke statens
knappa tillgängar, utöfwer de summor, som härtill
under 7:dc hufwudtiteln i Riks-staten redan bestäs,
och för hwilkas disposition scrskilta Nieglcinenten och
Författningar äro utfärdade.
stockholm den 12 April 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues l^IemillA'.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Pir. 'VVeiftmun.
Pä Wällost. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Ourl Iso. Ouuclbei-tz-.
Pä Hederw. Bonde-Stäildets Ledamöters
»vägnar
ckolr. lLriesson.
lV.
614
Den 24 April.
Till hmad Utskottet salunda föreslagit, kemnade
Ständct, ester derom as vice Talmannen framstäld
proposition, sitt enhälliga bifall.
Frän Höglofl. Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskottet hade ankommit ett sa lydande
Utdrag as Protokollet, hållet i Riksens Hög¬
lofl. Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskott den 1 April 1810.
S. D. Föredrogos följande till Utskottet re¬
mitterade 3:ne Mcmorialer, nemligen:
1:v. af Herr Öfiverstcn och Niiddarcn af Kongl.
Majus Swards-Orden Friherre Arel Hjerta, inne¬
hållande det project, att en wist afgift till Staten
för »vise tillatnc spelställe!! matte bestämmas;
2:o. af Herr Ofmersten och Riddaren af
Kongl. Majus Smärds-Orden C. L. Cock, hmarnti
yrkas, att allt Hazardspel mätte lagligen tillätas;
att ät miste Entreprenenrer borde lemnäs rättighet
lill dest idkande, sä nti Städer svin pä marknader
och mid Brnnnar, emot till Staten erläggande är¬
lig skatt efter skedd taxering och emot säker borgens
ställande för böter; saint att deste Cntrepreneurer,
tvid äfwentyr af spelrättighetcns förlust, borde an-
swara, att inga omyndiga personer eller tjenstehjon
singö dcste spel ntöftva;
3:o. af Herr Capitaine Anders Nordenstolpe,
deruti förestås, att tillätelsc till spclklubbars hällande
bädc härstädes och i Landsorterne mätte genom öp¬
pen Auction uti Kammar-Collegio npplätas ät en
för Smea och en för Götha Rike, till den mest bju¬
Den 24 April.
61b
dande uppä »vista är och afgrftens betalande en eller
twä gänger om äret; hwilka penningar levererades
till den Committse här i Stockholm, som Oeeono-
mie-Utskottet sörcstagit i och för fattiga barns un¬
derhäll m. m.; nien att derest detta förslag, som
widare i Memorialet blifwit ntweckladt, icke af
Riksens Stander godkändes, en sä sträng för¬
fattning mätte utfärdas och sadan tillsy» derä an¬
befallas, att desta högst förderfliga spelsällskaper in¬
genstädes mätte fä existera.
Wid öfwerwägande as detta ämne har Ut¬
skottet icke kunnat lemna ur ögnasigte den i Stats¬
läran vrkade principe, hwars sanning erfarenheten
under sekler bewittnat, att en Stat icke bör hämta
sina inkomster pä bekostnad af dess medlemmars sed¬
lighet, eller genom sädaua författningar, hwilka icke
i nägot afseende knnna stä tillsammans med rätts¬
grunder, undanrycka wilkoret för samhällsordning
och medborgerlig dygd. Med tillämpning af denna,
i Utskottets tanka, oomkullsiöteliga grundsats, ön¬
skade Utskottet således oändeligen häldre, att sädana
mwägar kunde widtagaS, hwarigenom lusten för Ha-
zardspcl aldeles gwäfdcs, än att denna till sin na¬
tur oädla böjelse skulle utan hinder och motwerkan
af Statens Criminallagar sä ett fritt utrymme ä
wista i det afseendet privilegierade ställen. Utskottet
trodde, att en Lag, som tillät fritt utöfwande af
Hazardspel, änskönt emot afgister till Staten eller
»välgörande stiftelser, »'kulle smäningom afkläda be¬
dragaren all blygsel, ginva anledningar till brott as
alla stag, samt oförmärkt undergräswa det stöd af
en allmän moralitet, hwarpä Statens beständ och
bwarje Medborgares säkerhet nödwändigt mäste htvila.
Dä härtill läggas de omständigheter, att genom till-
ständet för Hazardspels drifwande ä tvista utmärkta
ställen ingalunda kan förekommas, det desta spel lika
616
Ten 24 April.
ofta svin förut idkas ä andra ställen, der de arv
förbudne; att de formaliteter, Herr Nordenstolpe
föreslagit, äro, oi» icke uti iverkställigheten rent af
omöjlige, Lock åtminstone underkastade inängfaldiga
understes; samt att skärskilte fonder för fattiga
barns underhall icke blifwit af Riksens Hög¬
loft. Ständer anslagnc; fa tann Utskottet sig böra
afstyrka allt hivad Friherre Hjerta samt Herrar Cock
och Nordenstolpe om Hazardspels tillätande projec-
terat; hivaremot Utskottet pä det ifrigaste önskade,
det Kongl. Maj:t matte i Nader täckas antyda wc-
derbörande Enibetsmän, sä i hufivndstaden som i
Landsorterne, att ivid strängaste aiistvar icke tilläta
någon, eho han wara ina,att offenteligen eller hem¬
ligen halla sädana sainqwäm, hwarest Hazardspel
idkas, utan förbrytelser af detta slag alfwarligen
och skyndesanit i laga ordning beifra samt den brotts¬
lige till en exemplarisk näpst befordra. Ilt supra.
Lx protooollo
Häröfwcr hade de öfrige Ständen meddelat sine
beslut genom följande Protocolls-Utdrag:
Utdrag ak Protocollct, hältet uti Högloft.
Niddcrfkapets och Adelns Plenum Leir 18
April 1810.
S. D. Bifölls Allmänna Bcswärs- och Oe-
eonomic-Utskottets i förledne gärdag pä bordet lagdt
Protocolls-Utdrag afgifnc tillstyrkande i afseende pä
hazardsel och spelklubbar. Ct supra.
Dx xrotoeollo
^4. <x.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Högwör-
diga Preste-Stäiidet den 18 April 1810.
S. D. Gillade Prcstc-Ständet till alla delar
Dcn 24 April.
617
Riksens Högloft. Ständers Allmänna BcswärS- och
Oeconomic-Utskotts Utlåtande, angående hazardspel.
17t supra.
Lx protooollo
k/. ^l?Mgvi§7
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgarc-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 17 April 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besmärs- och Oeconomie-Utskotts yttrande i Pro-
tocolls-Utdrag af den 1:sta innemarande, i anledning
af 3:ne frän Högloft. Nidderskapet och Adeln re¬
mitterade Memorialer, rörande hazardspel, blef af Bor-
garc-Ständet gilladt; hwilket de Nespective Med-
Standen wördsamt och manligen skulle tillkännagif-
was. I7t supra.
Hx xrotoeollo
-7. 77. Iverson.
Och beslöt Ständet att, i likhet med hmad dey
Med-Ständer sig redan yttrat, Utskottets ofmanin-
tagne Betänkande bifalla.
Till öfmcrläggning förekom ett sä lydande frän
Högloft. Besmärs-och Oeconomie-Utskottet ankommet
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Besmärs- och Oc-
conomic-Utst ott den I April 1810.
S. D. Föredrogs Herr Lieutenanten Ulric Man-
nerhjertas fran Högloft. Nidderskapet och Adeln re¬
618
Den 24 April.
mitterade Memorial, hwaruti föresläs, att alla cxclu-
fiva Privilegier, dem innehafwarne öfwer 20 ar be¬
gagnat, matte npphäfwas och till sin kraft ivarda
dödade; att hädanefter icke något Privileginm, såsom
uteslutande sörmonsrätt, »nätte pa längre tid än
Tio är bewiljas, och prolongation as en dylik sör¬
mon endast pä Fem är äga rum; att ett sädant Pri¬
vilegium ej mätte bliswa ett hinder för andra, att
wid en gjord ny uppfinning eller »verklig förbätt¬
ring af elt redan privilegieradt ämne erhälla för
denna förbättring äfweu ett dylikt Privileginm', och
slutelkgen att det af Nationen mindre älskade namnet
af Privilegium Exclusivum mätte förbytas emot det
af "Skyddsbrest, eller nägon annan lämplig benäm¬
ning.
Wid granskning af detta ämne har Utskottet
lika med Memorialets författare ansett, att ifräga-
warande cxclusiva Privilegier länge »varit hinder för
mangen enskilds wälgäng, för skörden af de frug-
ter, som oiutankan och idogheten kunnat alstra; att
desta enskildte förmoner, ämnade i sin början till
uppmuntran och belöning för sliten och uppfinnings-
gafwan, förfela Leras ändamål och blifwa fiender
till konster, slöjder och handel, om de öfwcrskrida
den gräns, som äfwen för belöningar bör wara ut¬
stakad; att ibland Medborgare, som alla lika till¬
höra Staten, loin alla i sin mon dela dest tyngder
och bidraga till dest beställd, ej borde finnas nägon,
hwilken allt för täng tid njuter en föruionsrätt,
hwarifrän en annan är utesluten; att en uppfin¬
nare sannolikt inom en tid af 10 eller 15 är, ge¬
nom crhället Privilegium exclusivum, bör hastva
funnit ersättning för sina kostnader och belöning för
sin skicklighet; att han äfweu sedermera, om upp¬
finningen är af bepröfwad nytta, ej skall sakna de
fördelar deraf, hwilka ha» genom en längre ersa-
Den 24 April.
6U»
renhet och kännedom af sitt ämne framför någon
annan bör kunna päräkna; att härigenom tillika
winnes, det uppfinnaren, i följd af den täflan, hwar-
före han nisättes, blifwer nödsakad icke allenast wid-
niagthälla sitt arbete wid defi första godhet, utan
äfwen att förbättra och fullkomna detsamma; att i syn¬
nerhet nti ett land, der climatets härdhet gör lynnet
mindre benäget för nyheten och antagligt af upp¬
finningar, och der localen förswärar communicatio-
ncr med andra länder, ett at Lagstiftande Magtens
ömmaste föremål bör wara, att uppmuntra idog¬
heten, lenina densamma frihet att sjelf utweckla sig
och, i stället att lägga hindel deremot, öppna ut-
wägar til! kännedom af de framsteg, andra Nationer
göra pä konsternas och slöjdernas balla.
I stöd af defia grunder fann Utskottet sig böra
wördsammeligen tillstyrka Riksens Höglofl. Stän¬
der framförandet till Kongl. Maj:t af följande un¬
derdåniga önskningar:
I.o. att de Privilegia exclusiva, som upp¬
finnare af någon inrättning eller förfärdigare af nå¬
got arbete för mera än 20 är tillbaka undfått och
sedan tillgodonjntit, böra förlora deras exclusiva egen¬
skap, och andra personer tillätas att med produttion
af samma slags arbete sig sysselsätta;
2:o. att icke nägot Privilegium exclusivum
hädanefter mätte bewiljas för längre tid än Tio är
eller, om uppfinningen fordrat särdeles mösa och
kostnad, högst 15 är, utan prolongation, hmilkeu
efter Utskottets tanka aldrig bör meddelas; samt
3:o. att sedan eli person gjort någon ny upp¬
finning, men en annan upptäckt nägon betydlig och
gagnande förbättring uti samma ämne, den förres
Privilegium cxelusivum icke bör ligga den sednare
i wägen, att erhälla en dylik förmon, om han be¬
hörigen kan styrka, att förbättringen warit en följd
af hans egen och icke någon annans skicklighet.
620
Den 24 April.
Hwad ater angick benämningen af ifrågava¬
rande Privilegier, fä ansag Utskottet det wara högst
likgiltigt, hwad naniil man deråt will gifwa, hälst
icke ordet Privilegium, utan endast den derwid fä¬
stade bemärkelse, kan wara det föremal, som Herr
Mannerhjerta förmodat wara af Nationen mindre
älskadt. Ilt supra.
Lx xrotoeollo
I sammanhang härmed upplästes följande frän
de öfrige Niks-Ständen ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollct, hället i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenum den 18
April 1810.
S. L. Föredrogs Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottets förledne gärdag pä bordet lagde
Protocolls-Utdrag, rörande exclusiva Privilegier, och
blef Utskottets tillstyrkande af Högloft. Nidderskapet
och Adeln bifallet. Ilt supra.
Lx protoeollo
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwör-
diga Prcstc-Ständet den 18 April 1810.
S. D. Wid öfwcrwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeco-
conomie-Utskott uti Protocolls-Utdrag af den 1 den¬
nes yttrat och hemstält, rörande Privilegia exclusiva,
fann Preste-Ständct sig icke kunna dertill sitt bifall
lemna. Ilt supra.
Dx piotoeollo
c/. 17.
Den 24 April.
62 l
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum tvid Riksdagen i Stock¬
holm den 17 April 1810.
S. D. Den af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskott i Proto-
eolls-Utdrag den 1 dennes gjorda tillstyrkan, om
underdånig hemställan till Kongl. Maj:t rörande
Privilegia cxclusiva, klef af Borgare-Ständet ogillad;
hwarom de Respective Med-Ständen wördfamt och
wänligen skulle underrättas. Ilt supra.
Lx protoeollo
Al /^ses^son.
Och blef, efter derom framstäld proposition.
Utskottets förenämnde Betänkande af Ståndet bifallet.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskott den 1 April 1810.
S. D. Föredrogs ett af Herr Registrator»
nti Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt Erland
B. von Hoffsten till Högloft. Ridderskapet och Adeln
ingifwct och till detta Utskotts handläggning remit-
teradt Memorial, hwaruti yrkas:
1:o. Att den uti Kongl. Brefwet den 18
Januarii 1781, för answar utsatte prssscriptionstid
af 10 är, sedan Kronans Uppbördsmäns och Redo-
görares räkningar blifwit nti Kammar-Rätten gran¬
skade, malte undergå förändring i sa matto, att samma
prssscriptionstid hädanefter får beräknas till 10 ar
^
622 Den 24 April.
fran de» dcig, räkenskaperna bliswa till Kammar-
Collcgium eller Kammar-Rätten ingifne, antingen
de da förr eller senare eller aldrig warda reviderade;
hwaremvt det uti ofwannämnde Kanal. Författning
för felaktig Revision stadgade answar borde ursträckas
jeinwal till utan laga orsaker underläten Revision.
2:o. Att beträffande Private Redogörare, som
uti 1781 ars Kongl. Bref äro befriade israil allt
tilltal och efterräkning för sina räkenskaper, enär
de undergått Revision och blifwit gillade, likasom
Redogörare för Kronans extra utgifts-eller enskildt»
Werkö medel, äfwen dcsies answarighet mätte fä en
gräns, hwilken wid jeinförelsc c,f deras förhällande
till Kronan säkrast och med mesta billighet kunde
finnas uti en tid af 3 är ifrän den dag, deras räk¬
ningar blifwit till Kongl. Kammar-Collcgium eller
Kammar-Natten ingifne, utan afseende dcrpä, om de
förr eller senare eller aldrig revideras, dock med an¬
swar för den, som försummar Revisionsstyldighetcn.
3:o. Akt det torde bestämmas en wist Termin
af 10 är, inom hwilken anmärkningar mä göras
eller utfärdas wid sädane ännu oreviderade räken¬
skaper, som icke tillhöra Kongl. Kammar-Rattens
ordinarie Revisionsarbete, men hwarcfter Uppbörds-
niän och Redogörare eller andre personer bliswa frän
widare tilltal ock efterräkning i och för de ha räken¬
skaper frie.
Wid öfwerwägande af hwad Herr von Hoffsten
salunda föreslagit, fann Utskottet nödwändigt, att
Kongl. Kammar-Cvllcgki och Kammar-Nättcns »flä¬
tande häröfwer borde infordras, innan någon ny För¬
fattning angäende ifrägawarande sä wäl för Kronans,
som för enskilde Medborgares, säkerhet wigtiga ärende
utfärdas; mcn som, i anseende till Riksdagens sanno¬
likt snart inträffande slut, desie utlätanden icke kunna
hinna inkomma och af Riksens Högloft. Ständer
Den 24 April.
623
pröfwas; allisa och dä dessutom Herr vo» Hoffstens
wäckta motion helt och hållet rörer ett allmänt hus-
hällninggmäl, hwaroni Kongl. Maj:t i alla fall oin¬
skränkt tillkommer att ester Des; hoga godtfinnande
förordna, ansäg Utskottet sig böra wördsammeligen
tillstyrka, att detta mäl hos Kongl. Mastt af Rik¬
sens Ständer i underdänighet anmäles, med under-
dänig önskan, det täcktes Kongl. Mastt, sedan Kam-
mar-Colleginm och Kannnar-Rätten blistvit hörde,
i Räder bestämma en sädan prssscriptionstid nii detta
hänseende, som Kongl. Mastt finner bäst förenlig
ej mindre med Statswerkets än redotvisande Embets-
och Tjenstemäns säkerhet. 17t, supra.
Ux protooollo
De öfrige Niks-Ständen hade genom följande
Protocolls-Utdrag tillkännagifivit sine i detta ämne
tagne beslut:
Utdrag af Protocollet, hällct uti Högloft.
Riddcrskapets och Adelns Plenum den 17
April 1810.
S. D. Föredrogs änyo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottets förleden gärdag
pä bordet lagde Utlätande af den I innewarande,
rörande förändring i den genom Kongl. Brefwet af
den 18 Jaiiliarii 1781 utsatte prcescriptionstid för
sä wal Kongl. Majrts och Kronans, som ock pri¬
vate personers, Uppbördsmäns och Nedogörares an¬
swar samt för de anmärkningar, svin wid deras rä¬
kenskaper kunna göras; hwarom Utdrag as Proto¬
kollet till de öfrige Respective Riks-Ltänden skulle
meddelas. Ilt supra.
Lx xivtovoNo
.1/. <7.
!Z24 Den 24 April.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 16 April 1810.
S. D. Leinnade Preste-Ständet sitt bifall till
Ällmänna-Beswärs- och Oeeonomie-Utskottcts Utlå¬
tande öfiuer Rcgistratorn von Hoffstens Memo¬
rial, rörande prcescriptionstid i afseende pä de rä¬
kenskaper, hwilka till Kongl. Kannnar-Nättens gransk¬
ning blifwa inlemnade, lsit supra.
Vx protoeollo
k/,
Utdrag af Protocollet, hältet nti Borgare-
Srändets Plenum ivid Riksdagen i Stock¬
holm den 16 April 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswars- och Oeconomie-Utskott i Pro-
tocolls-Utdrag af den I dennes föreslagit, i anled¬
ning af Herr von HoffstenS Memorial, rörande prso-
scriptionstid i wipa redowisningsmäl, blef af Bor-
gare-Ständet bifallet, sä »vidt härunder icke begripcs
hwad i anseende till redowisningen för Bewillnings-
uppbördcn serskildt blifwit derom stadgadt; hivilket
de Rcspective Med-Ständen wördsamt och wänli-
gen skulle tillkännagifwas. Ilt supra.
Lx pratoeoi!»
A. /Esterson.
Till hwad Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskottet genom förenämnde sitt Betänkande föresla¬
git, lemnade Ständet sitt enhälliga bifall.
Den 24 April.
625
Titt afgörande förekom ett sa lydande fran
Högloft. Allmänna Beswärs- och Occonomie-Utskot-
tet meddeladt
Utdrag af Protocollet, hattet i Riksens Hög¬
loft. -^tanders Allmäniia Beswärs- och
Occonomic-Utskott den 1 April 1810.
S. D. Titt pröfning företogs ett af Herr
I. Wattrang titt Högloft. Niddcrskapet och Adeln
ingifmet och hir rcniittcradt Memorial, hlvaruti före¬
släs, att en plan titt ntwidgande af Beteri,lairtveten-
fkapen samt erhållande as någorlunda säker Läkare-
ward för Boskap matte af Kongl, kollegium Mc-
dicnm utarbetas; att Lärare uti denna kunskaps¬
gren borde tillförordnas bade tvid Academierne och
Gymuasierne; att ingen borde sa antagas titt
Klockare i den Landsort, der någon underwisnings-
austalt i detta afseende blifwit införd, utan betyg
om kunskap till en ivis grad i Ars Veteriuaria; samt
att orternes Medic! mätte förpligtas biträda med
bade räd och åtgärd, när farsot bland kreaturen yppas,
eller eljest när de anlitas, och i öfrigt näst kolle¬
gium Medicum hafwa inseende öfwer allt, som hö¬
rer till denna del af deras EmbetSförwaltning.
Utskottet kunde ej undgå att inse fä ival den
betydliga nyttan och nödwändigheten af pälitlige
Läkare och läkemedel för Boskapssjukdomar, hwilka
sä ofta förorsaka Landtmannen en oersättlig skada,
och tvid hwilkas behandling ännu mycken widskepelse
och manga fördomar räda, som ock den nästan totala
brist pä tillräckeliga anstalter härutinnan, som för
det närwarande i wart land wisar sig; och Utskot¬
tet trodde sig derföre böra wördsammeligen tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att med deras underdä-
BondestLndets Prol. 1810. Del. X. 40
626
Den 24 April.
niga förord beledsaga Herr Wattrangs Memorial
saint anhälla, det Kongl. Maj:t täcktes, genom Desi
Kollegium Medicum, och pä hwad annat sätt Kongl.
Masck i sin »vishet för godt sinner, läta »vidtaga de
»verksammaste mätt och steg till »vinnande af en nö¬
dig och säker Läkaretvärd för Boskapen. Ut supra.
Lx xrotovollo
/t /Vsers/.
Och hade Högwördiga Preste-Standet saint
Wällofl. Borgare-Ständet häröftvcr fattat de beslut,
sou» innehallas i följande:
Utdrag af Protvcollet, hållet bos Högwör-
diga Preste-Ständet den 18 April 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Besivärs- och Oeconvmie-Ut-
skotts Betänkande om »Utvidgande af Veterinairwe-
tenskape». Ut supra.
Lx xrotooollo
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Standets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 18 April 1810.
S. D. Biföll Borgare-Ständet htvad Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Bestvärs- och
Oeconouilc-Utskott, i Protocolls-Utdrag af den 1
dennes, föreslagit och tillstyrkt, angående utwidgande
af Veterinairtvetenskapen och en säkrare Läkare-
»vard för Boskap; htvilket skulle de Rc»'pective Med-
Standen »vördsamt och »vänligen tillkännagiswas.
Ut supra.
Lx xiiotoeollo
ck. //.
Den 24 April. 627
.s'wad Högloft. Utskottet salunda föreslagit och
tillstyrkt, blef, efter derom gjord proposition, af Stan¬
der gilladt och godkändt.
Föredrogs ett sa lydande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Bestvärö- och
Oeconomie-Utskott den 1 April 1810.
S. D. Föredrogs ett af Herr vice Presiden¬
ten och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne Or¬
den P. G. Fahnehjelm till Högloft. Nidderskapet
och Adeln ingifrvek och derifrån till Utskottet remit-
teradt Memorial, innehallande det yrkande, att Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, såsom »varande as
mycken nytta för Kronan, mätte allt framgent bi¬
behållas enligt dest närmarande organisation.
Dä författarens afsigt med ifragatvarandc Me¬
morial egcnteligen synes ga ut dcrpä, att »vederlägga
nägra dels tryckta dels otryckta smärre afhandlingar,
som »vid början af detta Riksmöte skola blifivit
ibland Riksens Högloft. Ständers Ledamöter utdelte,
men htvilka icke blinvit till Utskottets handläggning
remitterade eller undergätt dest granskning; och dä
detta Memorial för öfrigt endast yrkar bibehållande
af Kammar-Rättens närlvarande organisation, om
htvars förändring nägon fräga icke hos Utskottet
blifivit »väckt; sä anfäg Utskottet nägon åtgärd »vid
oftvanberördc Memorial icke behöfiva eller kunna
äga ruin. Ot supra.
Lx protooolio
628 Den 24 April.
Uti htvilken fräga Högwördiga Preste-Standet
och Wällofl. Borgare-Ständct sig salunda yttrat:
Utdrag af Protocollct, hållet hos Högwördiga
Preste-Ständet den 16 April 1810.
Z. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Bestvärö- och Oeconomie-Utskott yttrat,
i anledning af Herr vice Presidenten Fahnehfelms
Memorial, angående bibehällande af Kongl. Kam¬
mar-Rättens närwaraude orgairisation, blcf af Preste-
Standet gilladt. Ilt supra.
8x xroioeollo
./. i/.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum luid Riksdagen i Stock¬
holm den 16 April 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ztandet, hmad Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Besmärs- och
Oeconomie-Utskott i Protocolls-Utdrag den 1 dennes
yttrat i anledning af Herr vice Presidenten och Rid¬
daren Fahnehfelms Memorial, rörande bibehållandet
af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt. Ilt
supra.
Hx protoeollc»
Till htvad Högloft. Besivärs- och Oeconomie-
Utskottet i förenämnde afseende sig utlätit, kemnade
Bonde-Ständet, efter derom gjord vroposition, sitt
bifall.
Den 24 April. 6LS
Till afgörande företogs ett fran Högloft. Banco-
Utskottet Ständet meddelt sä lydande:
W ö r d s a »i t Me >nori al!
Sedan, i anledning af Högloft. Stats- saint
Allmänna Beswärs- och Oeconoinie-Utskottens Be¬
tänkande, om nödwandigheten för Allmänna Maga-
zinsstyrelsen af Disconträtt i Banken pä 300,000
R:dr Specie, Banco-Utskottet uti desi infordrade
ivördsamma Utlätande af den 13 sistlidne Februarii
icke sann skäl, att efter de flere till det allmänna
meddelte ansenliga förfkokter det till förrberörde än-
daniäl sökte Discontb,'träde af Banken tillstyrka;
bar Banco-Utskottets fä beskaffade hemställan tvun-
nit Högloft. Ridderfkapets och Adelns, Walloft. Bor-
gare-Ständets samt Hedcrmärda Bondc-Ständets
gillande; Högivördiga Preste-Ständet dereniot hade,
jemte renny till Banco-Utskottet af nagra Herrar
Ledamöters till Protokollet gjorda anmärkningar,
funnit sig, af följande skal, icke kunna lemna desi
bifall till Utskottets ofwanberörde afflags-hemställan:
neniligcn att ä eria sidan isrägaivarande Magazins-
Jnrättning, ej mindre i anseende till dest nytta och
oumbärlighet för Riket, än i anseende till det bi¬
träde af 1,670,000 N:dr, som förra Magazins-Jn-
rättningen till Staten försträckt, framför alla andra
Inrättningar bordt af Banken understödjas, samt
dereniot ä andra sidan ifrägamarande Diöcvnterings-
rätt pä 300,000 N:dr förmodas desto mindre kunna
bliftva skadlig för Banken, svin här icke är fräga
om att genast, eller pa en gang, utlemna denna
summa, utan blott om rättighet för Magazin8-Jn-
rättningen, att i nion af behoftven, successive och för
kort tid, lyfta sä stor del deraf, som Inrättningens
630
Den 24 April.
tillbörliga underhällande kai, fordra, och som oför¬
dröjligen bör äterbetalas.
I förstnämnde afseende har hos Banco-Utskot-
tet någon jemförelse af den sökta Disconträttighe-
tens företräde till bifall, framför Bankens öfriga
allmänna biträde», icke kunnat äga rnm, dä de sist¬
nämnde redan moro af Riksens Högloft. Ständer
beslutne, innan frägan om Magazins-Jnrattningens
Disconträttighet blef yppad.
Jblalid mycket annat äger Banken att, för
högst angelägna behof, halla Regeringen tillhanda
500,000 R:dr Banco; Utskottet trodde sig äga grun¬
dad anledning till den förmodan, att Allmänna Ma-
gazins-förwaltningens inträffande temporaire behof
moro inbegripne i berörde angelägna ändamål; men
framför allt åläg det Banco-Utfkottet, att ej hos
dest Respective Principaler tillswrka öfwerskridandet
af den gränö för Bankens widare tillitande, som
under Werkets nu ädragne belägenhet icke täl nå¬
gon ytterligare rubbning. Den förmodan, att af
en bewiljad Disconträttighet des; nyttjande hwar-
ken genast, eller pä en gäng eller för längre tid,
bör befaras, wägar Banco-Utfkottet ej hysa; bäde
beloppet och tidell för länets uttagning beror ak
Magazins-förwaltningens ofta olväntade behof, att
deraf sig begagna; länets återbetalning ater af För-
waltningens förmåga, att den Åstadkomma, eller ees;
förmon, att densamma uppskjuta. En owilkorligen
bewiljad Disconträttighet medför för Banken den
ofelbara förbindelsen, att hälla länets fulla belopp
den Inrättning tillhanda, som om des; uttagning
äger disponera; nägon slags inskränkning, hwarken
uti ett eller annat afseende, äger Banco-förwalt-
ningen i sadant fall ej att bestämma.
Pä anförde grunder, finner Banco-Utfkottet ej
skäl till annan öfwertygelse uti förewarande ämne.
Den 24 April.
631
än den Utskottet deröfwer före detta haft äran
wördsaint yttra.
Stockholm den 16 April 1810.
stoll. Hon. OMonborA. I^uäviA Norner.
Oarl tO OrevesmuN. Lilllls stonu88on.
//^.sinArus.
Och som, gcnoin hwad Höglofl. Utskottet i
detta ämne sig vttrat, Ständet, wid ärendets nu
företagna granskning, ansäg sig winna ännu mera
styrka för sitt derom redan tagne beslut, sä fann
Ståndet någon widare åtgärd ä dest sida härutinnan
icke erfordras.
Föredrogs följande frän Ridderskapet och Adeln
ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollct, hållet i Höglofl. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 17
April 1810.
S. D. Beslöt Höglofl. Nidderskapet och Adeln
att wänlig»! anmoda samtelige Herrar Ordförande
i Riksens Ständers Utskott, att erindra deras Secrete¬
rare om insändande till Niddarhus-Archivet, sist
inom twenne mannder efter Riksdagens slut, af detze
Utskotts Protocoller och handlingar för denna
Riksdag; och att i alla händelser ä de af Riksens
Ständer des; Utskotts Secreterare och Cancelliebe-
tjcning tillagde arfwoden den ännu aterstäende ut¬
betalning ej matte dem till godo komina, förr än
Riddarhus-Secreterarens skriftliga bewis öfwer förr-
berörde Prvtocollers och handlingars wederbörliga
632
Den 24 April.
aflemnande fch-eteö; härifrän likwäl Banco- och
Stats-Utskotten undantagne, hwilket sistnämndes Pro-
tocollcr oel) handlingar hädanefter torde böra sorn
hittills i Kongl. Stats-Contoircts Archio förwaras;
uti hwilket beslut de Respective Med-Ständen skulle
genom Utdrag af Prvtocollet manligen inbjudas att
>ig förena. I7t 8upra.
Hx xrotoooUo
Efter uppläsandet hwaraf Ständet till alla
delar iustämde med hwad Högloft. Ridderskapet och
Adeln i detta ämne föreslagit.
Sluteiigen föredrogs följande Allmänna Be-
twärs- och Oecouomie-Utskottets aflatnc Protocolls-
Utdrag, angående Sagar och Qwarnar:
Utdrag af Prvtocollet, hållet wid Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Besivärs- och
Oeconvmie-Utskotts sammanträde den 10
Martill 1810.
S. D. Föredrogos de hos Hcdcrwärda Bonde-
Standet den 1 December sistledit ar gjorde an¬
märkningar emot Utskottets den 24 förutgående Oc-
tober afgifne Betänkande, angående rättighet för
Allmogen, att hlvar som hälst pä egna ägor, ter
lägenhet dertill funnes, fä inrätta wäder- och wat-
tenqwarnar samt sagar, för att dem till eget behof
begagna, utan att derföre erlägga skatt; hwarwid til¬
lika af ankomne Protocolls-Utdrag inhämtades, att
samma Betänkande blifwit af Högloft. Ridderskapet
och Adeln ogilladl, af Högwördiga Preste-Ständet
Den 24 April.
633
uppskjutit, intill dest Utlåtande öfwer Bonde-Stän-
dets anmärkningar inkoinmit, samt hos Wallof!.
Borgare-Ständet i samma ändamä! hmilande.
Da således 3:nc Nespectioe Stand sammanstäint
ritl äterremisi af denna fräga, i anledning as Bonde-
Ständetö anmärkningar, ansäg Utskottet sig icke
wara af Högloft. Nidderskapets och Adelns afslag
hindradt, att till granskning företaga dcha anmärk¬
ningar, hwilka blifwit wäckta as följande Riksdags¬
män, nemligen:
!:o. Jon Jonsson frän Blekingen: att fäderne
qwarnar, hwilka blifwit skattlagdt till ett belopp
swarande emot ett wisit hemmantal, icke borde i nä-
gon händelse komma att utgöra någon annan eller
högre skatt än den, som i och nied den ständiga
hemmansräntan utgöres, och att i allmänhet All¬
mogens qwarnar mätte i möjligaste mätto skonas
frän ytterligare afgiftcr;
2:o. Bengt Andersson frän Elfsborgs Län:
att för den qwarn, som begagnas endast till för¬
mälning af eget behof, nägon afgift icke mätte äga rum;
3:o. Jonas Andersson frän Westcr-Norr-
land: att Allmogen derstädes mätte oförkränkt bi-
behällas wid deras rättighet, att emot skälig af¬
gift sä uppföra husbchofsqwarnar hwar som hälst
pä sina ägor, samt att de förcslagne qwarn-commis-
stonernc icke mätte sä sträcka sin åtgärd till andra
husbehofsqwarnar, au dem, som hädanefter kunna
anläggas;
4:o. Johan Magnus Wessing frän Westman¬
land: att qwarn-commiösionerne icke mätte lemnäs
rättighet att yttra sig öfwer Allmogens ästundan,
angäende husbehofsqwarnars anläggning, och att
nägon annan eller widsträcktare beskattning, än Be¬
ton Ilningen, icke ä husbehofsqwarnar bör äga runi;
634
Den 24 April.
5:o. Iohan Ericsson frän Upland: att qmarn-
commissionerne skulle blifwa för Allmogen nog kost-
samme och desto mera umbärlige, som samma ända¬
mål kunde minnas, om deras förrättningar uppdro-
gos ät Häradshösdingarne i hmarje ort med biträde
as manligt antal Nämndemän;
6:v. Olof Olofsson fran Westmanland ined
flere: att anläggandet af husbehofsqmarnar borde
för alla mara tillätit och fritt;
7:o. Häkan Pehrsson frän Jönköpings Län med
flere: att hwar och en odalqmarnägare, som genom nya
qwarnars anläggning led minskning i sin skatt, borde
söka förmedling af des; ärliga ränta;
8:0. Hans Hansson frän Örebro Län: att
odalqwarnägare mätte fä afsäga sig all skatt och för-
Mandla sina qwarnar, när de sä för godt funno,
till husbehofsqmarnar.
Utskottet trodde sig hära böra lemna det utlä-
tande: att, efter Utskottets tanka, sädane redan be-
fintelige husbehofsqmarnar och sqmaltor, hwilka förut
deltaga irti Noteringen eller hemmanens ordinaire ränta,
böra frän ny skattläggning undantagas; kommandes
likmäl sädant ingalunda att gälla för dem, som hä¬
danefter anläggas, emedan i samma mon flere dylike
uppbyggas, mälden wid odalqwarnarne minskas, hwa-
dan det more högst obilligt, om dessa ej skulle kä
söka och erhälla förmedling i sin skatt; dä denna äter
derigenom blifmer mindre, skall Kronan naturligt-
mis förlora uti sin inkomst, om henne icke lemnäs
rättighet att af nya husbehofsqmarnar erhälla hmad
som frän de gamla odalqwarnarne icke widare kan
utgå: att Utskottet i Betänkandet tillstyrkt, det hwar
och en fritt mätte fä anlägga mjöl- och sagqmarnar
till husbehof samt, i följd deraf, icke haft för af¬
sigt att under qwarn-eonnnissionernes ompröfwande
draga frägan, om och när Husbehofsqmarnar skola
Den 24 April.
635
fä inrättas, utan endast hwad för hivar och en borde be¬
talas: att detza commisiioners befattning äfwen skulle
blifiva, att upptaga och pröfiva odalqwarnägares an¬
sökning om förmedling af gamla gwarnräntan eller
om gwarnars förwandling till husbchofs: och slnte-
ligen att Utskottet nu, titt lättnad för Allmogen,
trott sig böra föreslå, att detza gwarn-commitzioners
Ledamöters arftvoden mätte tagas pä Kronans, icke
pä enskilda parters, kostnad. Ht supra.
Lx xrotoeollo
Högloft. Nidderskapet och Adeln hade i detta
mäl meddelat detz tanka genom följande Protocolls-
Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 17
April 1810.
Z. D. Föredrogs änyo Allmäiula Beswärs-
och Oeconomie-Utskottets den 14 iunewarande pä bor¬
det lagde Protocolls-lltdrag af den 10 sistledne Martil',
innehällande förnyadt utlätande i anledning as gjorde
anmärkningar »vid Utskottets den 24 sistledne Octo-
ber afgifne Betänkande, angäende rättighet för All¬
mogen, att hwar som hälst pä egna ägor, der lägen¬
het dertill funnes, fä inrätta wäder- och wattengwar-
nac samt jägar, för att dem till eget behof begagna,
utan att derföre erlägga skatt; och beslöt Högloft.
Nidderskapet och Adeln att wid sitt öfwer detta ämne
förut yttrade afftag förblitwa; hwilket genom Utdrag
af Protocollet skulle de öfrige Nespective Riks-Stän-
den wänligen tillkännagifwas. - 17t supra.
Lx protooollo
ck/. (7. ^lk^srrt-er-7.
636
Den 24 April,
Elter nägon öswcrläggning stadnade Bonde-
Ständct uti det beslut, som innefattas i följande
serskildt uppsatte och justerade Protocolls-Utdrag:
S. D. Till afgörande företogs Allmänna Be-
swärs- och Oeconcniic-Utfkottcts Protocolls-Utdrag
af den 10 sistledne Martil, innefattande sörupadt ut¬
låtande i anledning af gjorde anmärkningar wid
Utskottets den 24 Oktober förledit är afgisne Be¬
tänkande, angående rättighet för Allmogen att fritt
fä inrätta och begagna wäder- och wattenqwarnar
m. m.; och fann Bonde-Standct sig icke kunna Ut¬
skottets yttrande i denna fräga godkänna, utan be¬
flöt att i stället hos Kongl. Maj:t underdänigst an¬
hålla, det hwar och en Jordägare mä wara tillätit,
att dylika qwarnar till eget husbehof uppföra och
nyttja, utan hinder as dem, som innchafwa skatt¬
lagdt säg- eller mjöl-qwarnar, hwilka deremot böra
berättigas att i »vederbörlig ordning söka och erhälla
förmedling i deras qtrarnränta, om laga skäl dertill
flulle förcfinnas; »vid hwilken beskaffenhet de af Ut¬
skottet föreslagna qwarn-commisrioner icke arv nödige,
hälst sädane mäl af ortcrnes »vanlige Embetsman
kunna enligt Författningarne behandlas.
Ltäiidets Ledamöter åtskiljdes kl. ^ till 8 pä
aftonen.
In xrotooolli
637
1810 den 25 April.
Klockan ^10 f. m.
Plenum under Talmannen Lars Olssons ord¬
förande.
Efter hällen bön upplästes följande:
1810 den 10 Februarii instälde sig, efter be¬
hörigt förordnande, undertecknade Niksdagsfullmäg-
tige nti det rum i Riksgälds-Contoircts pä Riddar¬
holmen belägna hus, der Hedcnvärda Boude-Stän-
dets Niksdagshandlingar och nagra andra tillhörig-
heter äro under sörtvar, att efterse, i htvad skick ock
ordning de samma nu besinnas.
Härwid ivar tillstädes Hederwärda Ständets
Cancellie-Directious Secreterare, Herr Kongl. Se-
creteraren C. Sylvan, som aflcmnade:
1:o. en berättelse af Cancellie-Directionen
under den 1 Maji 1809, angäende dest befattning
emellan 1800 och 1809 ärs Riksdagar;
2:o. de i denna berättelse omnämnde Hand¬
lingar, Protokoll och Expeditioner sedan sista Riks¬
dag, inbundne uti ett Band, htvaruti jemtväl fanns
en under den 23 Februarii 1802 upprättad och af
Directionen underskriftven förteckning pä de Hand¬
lingar ock Böcker jemte andre persedlar, som moro
i Bonde-StändetsCancellie-rum ä Stockholms Stads
Nässtuga tvid hällen Inventering sistnämnde dag.
Ester granskning häraf befunnoS alla de i denna
förteckning upptagna Handlingar, Böcker och öfrige
L38
Den 25 April.
saker, af hwilka dock en del för närwarande nyttjad
uti Hederwärda Ståndets Sestionsrum, wara uti
samina stick och ordning, sorn wid förenämnde In¬
ventering den 23 September 1802; men som nu,
liksom dä, saknas icke allenast utaf de i trvckca för¬
teckningen pä Ståndets Beswär wid 1800 ars Riks¬
dag upptagne mäl följande Concepter, nemligen N:ris
16, 22, '23, 24, 25, 27, 29, 30, 33, 48, 55,
56, 75, 82, 96, 133, 134, 154, 169, 170, 175,
182, 185, 186, 187, 188, 190, 191, 192, 193,
202, 204, 205, 206, 224, 225, 226, 227, 230,
238, 239, 240, 241, 243 och 261, utan ock
ständets Concept-Protocollcr för sista Riksdag; sa
kunna undertecknade ej underlåta, att ett sadant för¬
vållande hos Hederwärda Ständet härmedelst anmäla;
och warda framman anmärkte Berättelser, Handlingar
och Protocoll härjemte aflemnade. Stockholn! ut
supra.
OI. k. Kollars. lllils Hakansson.
Olok ksllrsson.
Wördsam berättelse, angäende Dircctionens
af det Hederwärda Bonde-Ständets Can-
cellie Befattning emellan 1800 och 1809
ärs Riksdagar.
Dä Hederwärda Bonde-Ständet wid detta Riks¬
möte nu är församladt, anser Dircctionen öfwer dest
Cancellie sin stpldighct fordra, att aflemna wördsam
berättelse om den befattning, Directionen sedan 1800
ärs Riksdag haft sig uppdragen.
Ester den är 1802 pä Riddarholmen timade
Eldswäda, hwarigenom de fleste Kongl. Cvllegiernes
Hus förstördes, mäste de runi pä Stockholms Näs¬
hus, hwilka ifrän längre tider tillbaka warit nytt¬
jade till Archiv för det Hederwärda Ständcts Hand-
Den 25 April.
632
lingar, afträdas till Kongl. Majlis och Rikets
Högloft. Kammar-Collegium.
Jsrän Radhuset flyttades Handlingarne till
Kongl. Posthuset ivid Lilla Nygatan, hwarest Herr
Poft-Directeuren och Riddaren af Kongl. Wasa Or¬
den Lidin, behagade afftä twennc af Kongl. Postwerkets
Embetsrum till desaminas förwarande. Men sedan
hos Direetioncn blifivit tillkännagifwet, atr Kongl.
Postwerket icke längre kunde umbära desse ruin, mäste
Dircctionen wara omtänkr pä något annat förwa-
ringsställe; och uppå Directionens genom en af des;
Ledamöter anmälde anhållan behagade Herrar Full-
mägtige uti Riksgälds-Contoiret till Dircetionens
disposition benäget aflemna ett begwämligt rum uti
Niksgälds-Contoirets pä Riddarholmen belägne hus,
der Hederwärda Ståndets sanitclige Handlingar ännu
sörwavaö.
Jemte det Directionen noga latit wärda sa wäl
de till Direetioncn öswerlemuade äldre Handlingar,
som dem, hwilka ester 1800 ars Riksdag till Can¬
celliet inkommit, har Directionen, enär sädant i
någon matto pä Directionens ätgard kunnat an¬
komma, nied yttersta sorgfällighet sökt befrämja till
wcrkställighct de wid sist hällne Riksdag i Norrkö¬
ping inom Hederwärda Ständet widtagna Oecono-
miska Författningar. Wid tillämpningen af dessa
Författningar hafwa likwäl ätskillige gånger twc-
kan och willrädighet om deras rätta mening och
förständ hos Direetioncn uppkommit. Och sewalla
dylika Oeconomista Författningar af Kongl. Majrt
i Räder bliswit sanctionerade, har Directionen wid
sadane tillfällen trott sig gä den säkraste wägen, dä
Directionen, jemte underdänlg anmälan om förhäl¬
landet och det begrepp om saken, Directionen fattat,
sine twiswelsmäl lill Kongl. Majus höga decision
i unberdänighet hcmstält. E» sä beskaffad händelse
inträffade första gängen är 1803. Det Hederwärda
640
Den 25 April.
Ständet hade nemligen, pä samma gang Fullmäg-
tige uti Banken och Riksgälds-Contoiret utseddes,
furordnat, att, i händelse någre as dehe Fullmäg-
tige antingen med döden aflede eller pä annat sätt
skiljdes ifrän den ät dem uppdragne befattning,
skulle jag, Lars Olsson, såsom Fnllmägtig för He¬
derwärda Ständet inträda uti Banken och jag, An¬
ders Bengtsson, blifma Hedcrivärda Ståndets Full-
mägtig uti Niksgälds-Contoirct. I följd häraf hade
jag, Lars Olsson, den 7 Oktober 1802 tillträdt Full-
rnägtigskapet i Banken efter Talmannen Olof Lars¬
son, som genom döden aflidit den 23 nästförutgä-
ende Juli',, och jag, Anders Bengtsson, den 28 Ja¬
nuaris, äswen ar 1802, ingått säsom Hederwärda
Ståndets Fnllmägtig uti Riksgälds-Contoiret efter
Olof Ekström, som uppä deh egen begäran frän
Fullmägtigskapet blifwit entledigad. Det Hederwärda
Ständet hade wäl stadgat och förordnat, att wid
den Revision, som komme akt förrättas är 1803 af
Banco- och Riksgäldswerken, skulle en Hederwärda
Ständets Fnllmägtig uti Banken och en uti Riks-
gäldö-Contoiret efter lottning bortgä; men da, efter
hwad »pH omförmäldt är, den händelse inträffat, att
en Fnllmägtig uti hwardera Werket i'nko>iimi't äret
näst före samma Revision, har Direktionen i anseende
härtill och uppä de flere skäl, hwilka uti Directio-
nens Protocoll för den 3 Maji 1803 finnas upp¬
tagne, till Kongl. Majit i underdånighet hcmstält,
huruwida någon lottning emellan Hederwärda Stän-
dets Fnllniägtige uii Banken och Riksgäldö-Con-
toiret wid merberörde Revision borde werkställas.
I anledning hivaraf Kongl. Majit genom Resolu¬
tion af den 10 Maji 1803 i Räder täckts förklara,
det Kongl. Majit till Directionens undcrdäniga hem¬
ställan sä mycket häldre lemnat Deh Nädiga bifall,
;om Kopgl. Majit stinnit detsamma öfwerensstäm-
Den 25 April. 641
mande med afsigtcn af Bonde-Ständets wid sista
Riksdag widtagne Författning; och har således nå¬
got ombyte af Fullmägtige för Hederwärda Stän-
det ivid 1803 ars Revision icke kommit att ske,
hwarken uti Banken eller Riksgälds-Contoiret.
Efter den ar 1803 förrättade Revision af
Banco- och Riksgäldswerken, bleftvo, pa sätt Direc-
tionens Protocoll för den 30 November sistnämnde
är utlvisar, Michel Märtensson Södergrannas fran
Abo och Björneborgs Län och Anders Andersson
frän Elfsborgs Län ansedde böra utgå, den först¬
nämnde ifrän Banken och den senare frän Riks-
gälds-Contoiret. Wid de wal, hwilka, uppå Kongl.
Majrtö Nädiga föranstaltande, till dehe ledigheters
äterbefättande förrättades, blef jag, Anders Lund¬
qwist frän Äland, utsedd till Hederwärda Ständets
Fullmägtig uti Banken och jag Johan Bengtsson
frän Upsala Län, till Fullmägtig uti Riksgälds-
Contoiret.
Ett ytterligare ombyte af Hederwärda Stån¬
dets Fullmägtige uti Banken och Niksgälds-Contoi-
ret har äfwen skett efter 1807 ars Revision, dä
Pehr Jonsson frän Jemtland och jag, Matts Pehrs¬
son frän Stora Kopparbergs Län, säsom tvid Riks¬
dagen walde och säledes längst innehaft Fullmägtig-
fkapet, utan lottning utgingo, nemligen Pehr Jons¬
son frän Banken och jag, Matts Pehrsson, frän
Riksgälds-Contoiret; och hwarefter genom wal, som
i wänlig och föreskrifwen ordning anstäldes, till
Fullmägtig uti Banken utseddes nu nyligen med
döden afgängne Nämndemannen Eric Iansson frän
Stockholms Län och jag, Bernt Nilsson fran Hal¬
lands Län, till Fullmägtig uti Riksgälds-Contoiret;
warandes den ester bemälde Eric Jansson uti Ban¬
ken yppade ledighet ännu icke äterbesatt.
Bondeständets Prot. 1810. Del. L. 41
642
Den 25 April.
Wid tillfälle af förenämnde ombyten af He¬
derwärda Ständets Fullmägtige äro ätfkillige frä-
gor hos Directionen wäckte, såsom angående ord¬
ningen Länen emellan, att wälja Fullmägtige uti
Banken och Riksgälds-Conloiret, och huru Hedcr-
wärda Ståndets härom widtagne Författning rätte¬
ligen bör förstas och tillämpas, dels hurmvida ett
Län, som annars skulle wara uti ordning att af¬
lemna Fullmägtig, bör utöfwa en sadan rättighet,
när sä inträffar, att samma Län redan uti uägoc-
dera Merker har cu Fullmägtig, hwilken, säsom wid
Riksdagen wald Reserv, tillträdt Fullmägtigskapet;
och dels huru rätteligen förhällas bör, när 2:ne
Län i Swerige pä en och samina gäng skola skicka
Fullmägtige till Banken och Riksgälds-Contoiret,
hwilketdcra as desa Län skall wälja Fullmägtig till
det ena eller andra werket m. m.; och hwarom
Directionen wördsamt sär äbcropa de hos Directiv-
nen hällne Protocoll.
Häradshöfdingen Johan Söderström, som wid
Riksdagen i Norrköping af Hederwärda Ständct
waldes och, med Kongl. Majrts Nädiga samtycke,
fick dä emottaga den dä inrättade Secreterarebefatt-
ning uti Directionens Cancellie, afgick med döden
ar 1802. Efter underdänig anmälan härom behagade
Kongl. Maj:t, i enlighet med Directionens tillika yr¬
kade underdäniga önskan, till Secreterarebesattnin-
gen i Räder förordna Translatoren för Finska sprä-
ket, Protocolls-Secreteraren Herr Henric Reinhold
Gummer. Men snart kom Directionen äfwen att sakna
biträde af denne inom Hederwärda Ständet för insigter,
nit och drift sä gansta fördelaktigt kände Embetsman,
hwilken med döden asled ar 1803. De uti Direc¬
tionens Cancellie förwarade Handlingar wittna aldra-
bäst om den möda och det arbete, afledne Kongl. Sekre¬
teraren Gummer under fin korta Embetstid nedlagt;
Den 25 April.
643
och är det jemwäl genom hans omtanka och flit,
som Itändetö och Cancellietö Handlingar blifwit bragte
uti det ordentliga skick, att nödiga upplysningar uti
förefallande ämnen utan swarighet kunna inhämtas.
Efter afledne Kongl. Secreterare» Gummer,
hwars alltför tidiga bortgång Directionen alltid nied
saknad skall päminna sig, blef Directionens nuwa-
randc Secreterare, efter Directionens underdåniga
föreslående, under den 26 Februarii 1805 af Kongl.
Majit i Näder utnämnd och förordnad.
Directionens »vid Riksdagen i Norrköping an¬
tagne Waktmästare Nils Rydgren asled med döden
mot slutet as 1807, och efter honom. constituerades
af Directionen nuwarande Waktmästaren Johan
Stenberg.
Stockholm den 1 Maji 1800.
kullor,-; llmnägviK. ^n6or8 LenAt880U.
,lollan LsnAtWON. Rornt M1880N.
6.
Wid uppkommen fraga om wal as Ledamöter
i Bonde-Ständets Cancellie-Direction, beslöt Stån¬
det anmoda Bonde-Ständets Fnllmägtige i Banken
och Niksgälds-Contoiret, att detta befwär sig ataga;
och uppdrogs det widare denna Direktion, att söka
sa midt möjligt wore de i berättelsen upptagne se¬
lande Handlingarnc anskaffa.
Pä gjord proposition beslöts, att wid nästa
sammankomst wal af Revisorer öfwer säwäl Krigs-
redogörelserna, som Niks-Discontwerket, skulle anstäl¬
las; och biföll Ständet jemwäl, att Bonde-Ständets
Cancellie-Direction skall äga att, i händelse innan
nästa Riksdag någon af Revisorerne öfwer Banco-,
644 Den 25 April.
Riksgälds- eller Discontwerken samt Krigsredogö-
relsen stulle afgä, lata ny Revisor frän samma Läll
som den afgäiigne genom ordentligt wal i hemor¬
ten utses.
Protocollet för den 17 i denna manad upp¬
lästes till justering, och i sammanhang dermed in¬
lemnade Riksdagsmannen Johan Ericsson frän Up¬
land följande:
Da jag sätt pä min fraga den upplysning och
försäkran af Talmannen och Secreterare» till Pro¬
tocollet antecknad, att all inom Rikets gränsor oro¬
terad jord, hwad namn och beskaffenhet den hafwa
kunna, icke stall anses som Extra rotering, utan sonr
ordinarie, och att den nyroterade jordens manskap
skall lika snart utcoinmenderas, när krig inträffar,
som den gamlas, som förr roterad warit, och insättas
uti samma inom Länet eller orten wärande Com¬
pagnie och Regemente, och att det förra Noteringsman-
skapet icke fär utcoinmenderas i krig förr, än den nyro¬
terade medföljer; sä bifaller jag för min del till för-
stärkningsmailskapet med förbehäll och följande wilkor,
nemligen:
1:o. att jordbrukaren eller Bonden sjelf, och
en af hans söner, den han hälst will undantaga,
skall wara ifrän anteckning och utcommendering al¬
deles befriad;
2:o. att förstärkningsnianskapets uttagande icke
fär öfwerstiga de krafter, jordbrukaren behöfwer qwar
till sitt yrke, ej eller commenderas öfwer Gränsen;
3:o. att en förteckning pä det sä kallade för-
stärkningsmanstapet, som dertill antecknadt blifwer,
i Städer eller pä landet, öfwer hela Riket, serskilte
Den 25 April.
645
Näringar och Werk, Bergs-Bruk och Rörelser, stall
owilkorligcn ärligen till alla inom Riket »varande
Socknekyrkor reqvireras och i god tid östverlemnas,
sa att hwar Socken sjelf mä kunna uträkna, hwad
pä sig eller Socknen till förstärkningsinanstap be¬
löpa kan;
stro. att detta förstärkningsmanskapets utta¬
gande icke stall lända till något prcejudicat eller pä
något sätt förändra Jndelningswerket, ej eller för¬
anleda till minsta rubbning uti Regerings-Formens
73 och 80 8§, utan endast och allenast tjena till
Rikets säkerhet och sjelfständighet, i händelse ett
olyckligt anfallskrig skulle innan nästa Riksdag in¬
träffa.
Pä desta grunder och med fullkomligaste för-
behäll, att all inom Riket oroterad jord, som till
någon Notering eller förut inroteradt hemman icke är
inbcräknad, först roterar och dest manskap först i
krig anwändes, pä sätt ostvan näinndt är, bifaller jag
förstärkningen; men i annat fall kan jag för mig och
mine Committenter pä de grunder. Högloft. Beswärs-
och Oeconomie-Utstottets Betänkande förestriftver
eller projectcrar, aldeles icke bifalla till nägon för¬
stärkning, icke eller att utstrifningar mä äga rum
ibland Allmogen och deras till jordbruket behösliga
och nödwändiga arbetare.
stoll un Lrio880n
srän Upland.
Sedan justeringen blistvit slutad, uppläste, efter
erhället tillständ, vice Talmannen Hyckert följande:
Hade Stveriges Allmoge under framsarne Riks¬
möten altid hos sina Med-Ständer sätt erfara de
ädla och wälwilliga tänkesätt, som sä fördelagtigt
utmärka detta Riksmöte, hade tvärt Ständ altid af
de personer, som böra warda dest och Rikets wäl-
646
Den 25 April.
färd, fatt emottaga de prof af rättwisa och billighet,
hwaraf wär närwarande Regering gifwit de hög¬
tidligaste wedermälen; more det icke troligt, att detta
Stand nn skulle draga i betänkande att antaga det
förslag till okande as Rikets förswarsanstalter, hwil-
ket wära Med-Ständer till det hnfwudsakeligaste re¬
dan godkänt; men om den opartiske granskaren af
Fäderneslandets häfder icke förundrar sig deröfwer,
att denna Clas af Medborgare utmärker »ägot mih-
troende till alla förslag om förändringar, ehuru de lof-
wa betydliga förmoner; om detta misstroende ä ena sidan
kan sägas wara billigt ock äfwen beskydda fran de
wador, som äro oskilfaktige fran förhastade matt och
steg; kan likwäl ett sädant misstroende, för wida
sträckt, leda till följder, som i flera afseenden blifwa
ost stadeliga. Jag anser detta werkeligen inträffa,
om wart Ständ nu, dä fräga är om beredande af
säkra och ökade tillgängar till Rikets förfwar, un¬
derläter att i förening med de öfrige Niks-Ständen
ädagalagga det warmastc nit för Fosterjordens skydd
frän utländskt wald.
Jag har icke anledning tro, att detta nit sak¬
nas hos nägon af Eder, mine Medbröder, men jag
har deremot mycken anledning tro, att minnet af
Landtwärnets owärdiga och oförständiga behandling
kommer Eder att, wid granfkningcn af denna wig-
tiga sak, glömma det lugna och mogna eftersin¬
nande, som altid bör äga ruin wid öfwerläggningar
om Rikets angelägenheter. — Detta lugna och mogna
eftersinnande fordra wi owilkorligen hos wära Do¬
mare, dä de skola pröfwa wära enskilta twister, ehuru
obetydeliga de kunna wara, huru mycket mer har icke
Fäderneslandet rättighet att fordra det äf oss, dä
wi skola afgöra frägor, som röra dess framtida
wälfärd?
De» 25 April. 647
Under hopp att I, »lille Bröder, ashören lillg
med den uppmärksamhet, som ämnets wigt fordrar,
skall jag säga Eder de stät, som föranlata mig tro,
det wart Ständ med werkelig fördel kan antaga det
hufwudsakeligaste af hwad Oeconomie-Utskottct har
llti ifragawarande mäl föreslagit.
Ingen af oh twiflar, att de swära omständig¬
heter, hwaruti Riket blifwit störtadt, och som war
gode Konung jemte Riksens Ständer sökt att efter
bästa förmåga afhjelpa, hufwudsakeligen böra till-
skrifwas de krig, som sedan Konung Carl Xll-tss
lid blifwit af ware Negenter började, antingen me¬
delbarligen eller omedelbarligen; och om wi noga
undersöka egcnteliga orsakerna till deha blodsutgjutel¬
ser, till deha Swensta Allmogen härdast drabbande
olyckor, skola wi sinna, att de egenteligen härleda sig
sig frän det hufwudsakeliga fel uti war Statsför¬
fattning, att de mägtigaste, de hos wäre Negenter
mest betydande personer äga den största delen af Ri¬
kets »roterade jord och hafwa således hittills haft
wäsendteliga fördelar af krig, emedan deras Egen¬
domar eller indelningar, i anseende till dä förhöjda
warupriser, gifwit deni fördubblade inkomster.
Dehc personer, svin oftast wisat mer ömhet om de¬
ras eget, än Fäderneslandets bästa, hafwa således
haft starka skäl att egga wära Konungars krigs-
lystnad; men ett motsatt förhastande skall nödwän-
digt inträffa, dä wär Regering icke kan börja ett
krig, utan att lata wära rika, wara förnäma herrar
dela de tyngder, som hittills endast drabbat ägare
af den roterade jorden. Det är dehutom icke swärt
för en Regent, att för wära ögon dölja krigets
werkeliga orsaker och att han sjelf gifwit anledning
dertill, hwilket äfwen inträffar med wära twenne
sista krig; men werkeliga förhällandet märkes lätt ar
de personer, som omgifwa Regenten och hafwa till¬
648
Den 25 April.
fälle att närmare betragta Riksärendernes dagliga
gäng. Det gifwes näppeligen någon Regering,
hwars krigslystuad icke swalnar »vid den tankan,
att krigsförklaringen skall nödwändigt wacka ett
stort »nihnöje, först hos de mägtige i Landet och
sedan hos Menigheten. Dä dehe twcnne Medborgare-
Classers interehen äro förenade, blistver det för en Re¬
gering lika »vädligt att handla deremot, som det är
föga wädligt, dä beha interehen äro stridiga. Det
är således högst angeläget, att wi söka den ställning
af allmänna sakerna, att Rikets mägtigaste och mest
betydande män haftva lika fördelar, som wi, af fred,
htvars brytande de bättre än wi kunna förekomma.
Af detta stora, af detta högst wigtiga skäl har jag
altid önskat, att dehe Herrar blefwo föranlätne att
lika med oh dela krigets bördor, hwilkct hufwud-
sakeligen winnes, om de, som wi, fä bidraga till
utrustande och underhäll af Fäderneslandets förswa-
rare. Utan att uppenbarligen misskänna wart eget
interesse och handla deremot, kunna wi icke läta detta,
kanske enda, tillfälle gä oh ur händerna, dä wi i
»vänlighet och förtrolighet med »väre Med-Ständer
kunna ernä detta hufivudsakeliga ändamäl. Jag är
fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Maj:» medelst
»vär wärfwade och tvär indelta Armöe, samt den för¬
stärkning af flere tusende man, som, enligt Utskot¬
tets Betänkande, Rikets oroterade hemman skola i
krigstider anskaffa, kan beskydda oh frän alla fiendte-
liga anfall, sä framt icke »vär Östra granne, emot
all sannolikhet och förmodan, skulle fatta det oräd
att wilja störta Sweriges frihet och sjelfständighet
samt genom »värt Lands plundring öka sina skatter.
Det är först »vid ett sädant tillfälle, som Fä¬
derneslandets beskydd kan fordra ett större antal för-
swarare; och jag tror icke, att nägon redlig Swensk
dä will undandraga sig att wäga lif och blod. Det
Den 25 April.
649
är emedlertid angeläget att man i god tid fastställer,
huru och i hwad orduing Fosterlandets sörswar da
stall »verkställas. Skall denna skyldighet, såsom hit¬
tills, nästan ensamt fullgöras af den roterade Jord¬
brukaren, sä skall den obemedlade snart bliswa twnn-
gcu att, i anseende till höga knecktelegor, skuldsätta
sig och pautförstriflva sitt hemman, som dä snart
saller i händerna pä oftast den sig under kriget
riktande Poheösivnaten. Huru mänga tusende Krono-
och Skattehemman hastva icke pä sädaut sätt frän-
gätt Bonde-Standet! — Detta kan aldrig undwi-
kas, sä länge wär roterade jord stall, med undan¬
tag af Städernes obetydliga Bätsmanshäll, ensam
answara för Rikets förswar, och wi endast »vidkän¬
nas den förstörande skyldigheten, att under ett krig
antingen utarma oh med höga knecktelegor, eller
lemna hemmanet i sticket och marchera emot fienden.
Blir deremot ett »viht antal stridsmän gistvik, som
stall amvändas till Fäderneslandets beskydd, och detta
antal fär delas bade pä Städer och landet, sä skall nian
inom htvarjc församling lätt nog, mot lämplig »ve¬
dergällning och uppmuntran, fa af friwillige det an¬
tal krigsmän, som hwarje församling kan utgöra.
Nog skulle seda»» kunna hända, att man finge
se »vära Herrstapswagnar mindre sullsatte af starka
och fulltväxta Drängar och »vära Fabriqncr och »verk¬
städer till en del »'töras af gwinfolk; men »länne detta
»vöre nägon »verkelig olycka, och männe det är bättre,
att den förut obemedlade Krono- och Skatte- »'ann
Frälsebonde»» »'kall blistva utarmad och bragt till
tiggarstaf»»»»» geuom östverdrifna knecktelegor, hwilka
under det »'ista kriget, enligt htvad jag lätt kan be¬
rnisa, stu te ligen i tviha orter betaltes med 3 ä 400
N:dr Niksgäldssedlar.
Jag anser, att de af mig redan anförde skäl
äro af den wigt för »vart Ständ, och jag »vägar
6S0
De» 25 April.
säga för hela Rikets interetze, att de förtjena tvär
största uppmärksamhet och böra utan stvärighet öf-
wertpga ost, att Occonomie-Utskvttets förslag är till
det hufwudsakeligaste bygdt pä rigtiga grunder och
rakt ledande till det stora ändamälet, eller Rikets
kraftiga förswar, utan att förstöra den mindre be¬
medlade elgsten af roterade Hemmansägare, hwilka,
efter antagande af oftvanberörde förslag, icke behöfwa
mer än att i sin nion bidraga till utrustande af
krigsmän, som de äfwen i krigstider böra städse
halla i beredskap till Kongl. Maj:ts och Kronans
tjenst.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har owilkor-
ligcn antagit förenämnde förslag, och de öfrige Niks-
Standen hafwa gjort det under wista »vilkor och
förbehåll, hwaraf jag filmer nägra wara af den be¬
skaffenhet, att wi äfwen böra deruti ingä; och det
star ju ost öppet att tillägga, hwad wi kunna finna
wara af nöden för »vart bästa. Blir det gifwct, att
Regeringen icke får, innan Riksens Ständer äro
sammankallade, anwända något af det till Rikets
förswar päräknade förstärkningsmanskap; att detta
manskap icke får fran Länet ulcommenderas, förr än
det erhållit sin behöriga beklädnad; att manskapet
icke får införlifwas med något annat än prooincens
eget Regemente och således tjena i led med slägtin-
gar och wänner samt under befäl af Officerare, hwilka
såsom altid boende bland ost hafwa de största skäl
att sörwärfwa sig wär och tvära stridsmäns högaktning
och tillgifwenhet; blir allt detta gifwct, sä har man
de oswikeligaste grunder till den hugnande öfwerty-
gelse, att Fäderneslandets krigare blott blifwa an-
wände till dest förswar, samt att de bade »val an¬
föras och »väl behandlas; och huru mycket mera
böra »vi icke derom wara förwistade, dä wi hafwa
det säkra hopp, att det är wär älskade Kronprins,
Den 25 April.
651
som blifwer högste befälhafwaren öfwer wära Hä¬
rar, da de gä emot Rikets fiender. Med kännedom
af denne Furstes wördnadswärda tänkesätt och egen¬
skaper, kunna wi, utan att misskänna Honom, ett
ögonblick twifla, att Han skall med en »verkelig
faderlig ömhet omfatta wära förswarare, samt med
en sträng rättwisa bestraffa de befälhafware, som ej
emot dem iagttaga samma behandlingssätt? Under
ett sädant befäl skola de bade med nöje och fram-
gäng fullgöra deras pligter emot Konung och Fo¬
sterland.
Stockholm den 24 April 1810.
Gullers stnn88on
Pehr Oxelberg frän Carlskoga, Jon Jonsson
frän Blekingen, Eric Bruse fran Carlstads Län,
Jonas Andersson fran Wester-Norrland, Anders
Joachimsson frän Linköpings Län och Fnllmägtige
frän Skälle jemte flere förenade sig härmed, hwar-
emot en stor del af Ständets öfrige Ledamöter, och
isynnerhet Eric Olofsson frän Stockholms Län och
Jon Göransson samt Nils Nilsfon frän Calmar
Län, högljudt förklarade deras ogillande tanka.
Riksdagsmannen Johan Magnus Wessing frän
Westmanland uppläste följande:
Memorial!
I hundradctals är har Swensta Skatte-All-
mogen, snart sagdt, ensam mäst nnderhälla Rikets
fvrswar och skaffa folk till »värn emot Landets fiender.
Hwad skada Jordbruket häraf lidit, behöfwer
icke ntwccklas. De ödeshemman, hwilka ännu pä
nägra orter finnas efter krig, som slutats utom
mannaminne, bewisa tydligen nog, att förödelsen
warit stor, och häfdcrna wittna, alt emellan diatio-
652
Den 25 April.
nen warit en söndring, som oftast hast sill rättmätiga
grund, dels i den olika fördelning, man i fordna ti¬
der gjort af förswarsskyldigheten emellan Jordägare,
och dels i dell wigtiga omständighet, att förswars-
werket ensamt älegat Jordbrukaren, dä deremot
mänga andre, lika skyldige och lika förmögne, med¬
lemmar i Staten aldeles warit befriade fran en för¬
akta Rikets Jnnewänare naturligen lika gemensam
pligt.
Man har länge sökt hjelpa en sadan oreda.
Under denria Riksdag har det warit wart gemen¬
samma hufwudsakcliga syftemål, att fa den häfwen,
och nu da ntsigterne blifwit ljusare — dä wi
och ware Medbroder äro pa en god iväg att winna
hwad man förut altid sörgäfwes arbetat pä att er¬
hälla; sä wifar sig bland Bonde-Standcts egne med¬
lemmar, hwilka närmast äro pligtige och i behof
att ifra för bördornas jemna fördelning, en mot¬
sägelseanda, en sörwirring, som, fullföljd, kan göra
om intet allt hwad Fäderneslandets sanne wänner
förut i denna sak uträttat till Allmogens upphjel-
pande och till befästande af Fosterbygdens sjelfstän¬
dighet.
Jag skulle föragta mig sjelf och wara förtjent
af hwarje tänkande mans förebräelse, om jag, lika
irrande, lät gä nr händerne ett tillfälle, som aldrig
mera torde återkomma, att jemnare emellan Landets
Jnnewänare dela skyldigheten af Landets förswar.
Jag har, utan fördom, utan öswerilning, tänkt pä
detta wigtiga ämne, och jag har stadgat mitt be¬
slut. Det ilia hända, att jag till och nied ensam i
mitt Ständ har desia tänkesätt, och att de emot mäng¬
dens således ej något uträtta; men jag will äga ren
öfwertvgelse, att jag efter bästa förstånd sökt full¬
göra mi!i pligt, och upplyste, oförwillade Medbor¬
gare maga bedöma min handling.
Den 25 April. 653
Med detta uppsåt förklarar jag, efter gransk¬
ning as hwad Högloft. Oeconomie-Utskottet i Be¬
tänkande den 10 innevarande manad föreslagit till
swar pä Kongl. Maj:ts den 31 sistledne Martil
sramstälda Nädiga fräga om Fäderneslandets förswar,
att om detta Betänkande skall blifwa antagligt, böra,
som jag pä det kraftigaste yrkar, följande wilkor
och förbehåll gälla, utan den minsta ändring eller
förtydning:
Wid första pnncten af Utskottets förslag om
den nuwarande orvterade jordens Rotering i likhet
ined Noteringen pä den förut roterade jorden förbe-
häller jag: att inga Boställen mä härifrån uteslutas,
utan alla i den nya Noteringen inbegripas, utom
Under-Officerares och mindre Subalterne-Officcra-
res, som äro tjenstgörande; att om krig inträffar,
innan denna Rotering blifwit werkstäld, Noteringen
deraf likwäl icke mä hindras i sin skyndsamma gäng;
att manskapet för den nyroterade jorden genast der¬
efter skal! uppsättas, utrustas och införlifwas med
Negementerne; att det af nyroterade jordens ägare
och innehafware uppsatte folk, före antagandet wid
Regementet, skall behörigen mönstras, hwarwid de
äldre Note- och Rusthällarne skola äga ombud, som
tillse, att ej underslef inträffar genom antagande af
»lindre dugliga personer, som blott i början fylla
nummern och sedermera finnas oskickliga till krigs¬
tjenst, sä att de nye Rotehällarne, lika strängt som
de äldre, mätte tillhällas att fullgöra deras Note-
ringspligt; att befälet mätte tillsörbindas strängt an¬
swar, om det i detta afseende wisar mannamon eller
ej noggrant uppfyller dest skyldigheter; och fluteligeu
att det sä kallade förstärkningsmanskapet icke under
någon förewändning under krig fär antagas till
Soldat för de nya Rotarne, sä att, pä detta sätt,
ä ena sidan defie Rotehällare betages tillfälle att
654
Dcn 25 April.
anskaffa manskap pä allmän bekostnad och, ä den
andra, sörstärkningsnianstapet hwarkeu under kriger
ma gononi sädane tillställningar minskas eller för¬
ändras till gemenskap af stående Arméer, hwarmed
jag förstår sä »val de nya som de gamla -Rotarnes
karlar samt wärfwade Troupper.
I öfrigt bör tiden, inom hwilken den nya No¬
teringen ofelbart skall wara uppgjord, efter min
tanke, bestämmas till sex inänader ifrån den dag,
dä Rikets Ständers gemensamma undcrdäniga swar
i denna fraga till Kongl. Maj:t bliswit öfwcrlem-
nadt, och stall manskapet för den nyroterade jorden
ntcominenderas förr, än förstärkningsmanskapet upp-
bädas; hwarjemte bör stadgas, att beswär öfwer den
nya Noteringen ej får hindra manskapets utgörande.
Angående förstärkningsmanskapet bör gälla: att
större antal, utan Riksens Ständers hörande och
framtida bifall, ej mä i denna egenskap utcommende-
ras än 30,000 man, räknade för hela Riket; att
afseende wid detta manskaps antagande ej hafwes
pä alder eller storlek, utan endast pä krafter och
skicklighet att förswara landet; att ehuru Socknarne
eller Städerne kjelfwe, hwar för sig, äga att utse
eller lega deni, som de stola anskaffa, och jordbruket
eller uäringarnc lättast kunna umbära, böra likwäl
hela Länets Jnnewänare zemensanit, ingen enda
Medborgare undantagen, i nion af hwars och ens
förmögenhet bidraga till tegan, som »vanliga Upp-
bördsmännen efter Bewillningsgrunderne, utan sär¬
skild »vedergällning, skola uppbära och »vederbörande
tillställa, hwaröfwer bör lemnäs räkning, som Länets
»valde Revisorer maga gransta; att ingen lottning
eller annat twangsmedel, än lösdrifwares anwärf-
wande, ina äga rum wid förstärkningsmanskapcts
anskaffande, utan antagandet altid ste efter lega; och
vin någon Stad eller Socken »kulle wisa försuin-
Den 25 April. 655
ruelse ivid uppfyllande as denna skyldighet, att Kongl.
Majit da genom sine Embetsman ina gä i författ¬
ning om friwilligt kolks anskaffande, hrvars betin¬
gade lega hos den skyldige genast ma uttagas; att
förstärkningsmanskapct ej ina commenderas frän första
samlingsstället, utan att wara behörigen klädt och
bewäradt, som skall ske pä bekostnad af Statöwer-
ket, hwilket ofelbart bör ersätta, hwad Landets Jn-
newänare nödgas förskjuta, i händelse de, för bri¬
stande tillgäng i Kronans förråd, bestrida de dertill
erforderliga utgifter; att förstärkningsmanskapet al¬
drig mä nyttjas fasor» hjelptroupper hos främmande
Magter, utan blott till Fäderneslandets gränsors
förswar; att befrielse fran rekrytering och Warge-
rings- samt Fördubblings uppsättande under krig
äfwen gäller för Bätsmanshället och för ali den
roterade jorden utan undantag; att Kneckte-Con-
tracter i öfrigt, enligt Regerings-Formens föreskrift,
blifwa gällande och oförändrade; samt att, da Befäl
för förstärkningsmanskapet tillförordnas, Kongl. Majit
täcktes fästa Nådigt afseende wid deni, för hwilka
manskapet yttrade största tillgifwenhet och förtroende;
och skall börd ej anses berättigad till något det minsta
företräde.
Jag anser, enligt Fullmägtiges yrkande, be¬
stämdt böra stadgas, att skänska förstärkningsman¬
skapet skall utgöra en särskild Jnfanterie-Corps, och
önskar jag underdånigt, att Kongl. Majit i Räder
täcktes lata noggrant tillse, det Officerarne warda
och behandla sine underhafwande pä lämpligt sätt,
sä att deras nit för Fosterlandets tjenst mä kunna
lifwas och Rust- samt Rotchällare icke, pä sätt nu
allmänt förspörjes, betungas med kostnader, som oftast
kunnat och kunna undwikas och kanske ej sällan
warit utan allt nyttigt ändamäl.
656
Den 25 April.
En witz munderings fastställande till oförändrad!
bruk och bifall till de anniärkningar, Bonde-Stan-
det i detz underdäniga beswär förut under Riks¬
mötet ingifwit, skulle i detta afseende mycket lätta
den smara Roteringsbörda, hwaröfwcr Allmoge» med
sä mycket skäl klagar; och jag anhaller, att mine
Mcdbröder wille förena sig med mig derom, att
äfwen begagna detta tillfälle, för att hos Kongl.
Maf:t göra ytterligare underdånig hemställan i detta
ämne.
Stockholm den 25 April 1810.
siola. NuAN. ^VessiuA,
frän Stende och Tuhundra
Härader i Westmanland.
Fullmägtige fran Wester-Norrlands Län, Oxel¬
berg, Bruse, Petter Jernström och Anders Jöns¬
son frän Westmanland, jemte vice Talmannen och
Eric Öhman fran Upsala Län samt siere andre in¬
stämde häri; men derjemte hördes starka rop af Nej.
Anders Andersson frän Östergöthland sörmälte,
att han icke förut talat i dettr. ämne, men begärde
nu att fa uppläsa följande anförande:
Wördsamt Anförande!
Sedan Högloft. Allmänna Beswärs- och Oc-
conomie-Utfkottet nu utarbetat och till Riksens Stän¬
ders pröfning öfwerlemnat Betänkande, rörande Ri¬
kets förswarswerk, som äfwen kommit till Bonde-
Ständets öfwerläggning, sä sär jag nu härom as-
gifwa yttrande, grundadt pä min fasta öfwertygelse
om Rikets egen och mine redlige bröders bästa —
mä derföre min afsigt icke mitzkännas eller det goda
ändamål, jag asyftar, förfelas.
Den 25 April.
657
Kongl. Maj:t har i Räder till Riksens Lian¬
ders öflverläggniiig den 31 sistledne Martil lcninat:
huru skall landet sörswaras — kan ben nu tvarande
krigsmagten bertill anses tillräckelig? Och da benna
Nådiga hemställan ben 2 uti innewarande manad
nieddeltes inig och Medbroder, blef densamma dagen
derpå rcinitterab till Högloft. Utskottets handlägg¬
ning, med uttryckeligaste förbehåll af Bonde-stän-
dct, att sa snart Betänkandet derom frän Högloft.
Utskottet återkommit, utan afseende pä hwab blifwit
tillfwrkt, afgöra frägan, enligt gifwen föreskrift > 73
och 80 §§ af den antagne och beswurnc Constitu-
tioiien, utan att ben än ytterligare skulle fä remit¬
teras, och tili följe häraf htvarken kan eller bör nå¬
gon äterremisi äga rum.
Jag har med eftertanka och warm känsla för
Fosterlandets weil genomläst Högloft. Utskottets of-
tanämnde Betänkande; men ehuru grann och smick¬
rande stilen i ingresien än mä wara, och oagtadt
den Patriotiska anda, som der sökte wisa sig, fär
lag för min del aldeles ogilla och upphäfwa det¬
samma ; ty hwad känfta för Fäderneslandets förswar
kan man billigtwis wänta af ett förswarsmanskap,
som, enligt Utskottets Betänkande, att jag sä mä
säga, med mäld skulle utskrifwas; med hwad drift
och hog skulle åkerbruket och andra näringar wär-
das och haudtcras, dä deras ägare eller innehafware
hwarje ögonblick frugtade utstrifning; och ändteligen,
när i synnerhet äkerbruket, som i alla afseendeu
gjort och gör Rikets sanna styrka, härigenom skulle
beredas ett säkert förfall, hwarmed skulle keste sam¬
manrafsade lnisinöjde hopar 'födas, klädas och be-
wäras?
Hwad är det egenteligen, sonl eldar och listvär¬
den indelta kcigsmannens mod i farorna? Jo, utom
BondestSndets Prot. 1810. Del. X. 42
658
Den 25 April.
Fosterlandskänslan, sa är det öfwertygelsen, att han
efter beswärligt krigståg, o»! han hemkommer, äger
ett litet torp, en jordtorfwa, deraf han i fridens
lugn kan hafina nödtorftig bergning för fig och de
sina, och i kriget af sin Rusthållare eller Rotebonde
understundom, när behoftvet kräfwer, får emottaga
ett pcnningeunderstöd, som, ehuru ofta ganska ringa,
likwäl sätter honom i tillstånd, att icke bchöfwa
lyhna ät hungerns och förtwiflans mägtiga röst;
men da detta allt, som gifwer styrka ät Soldatens
mod, felas, hwad bör man da föreställa sig om en
till krigstjensten twungcn troupp? Jo, nedslagenhet,
modlöshet och uppstudsighet, aldeles lika som förra
landtwärnet, hwars olyckliga öde och sörswarslösa j
behandling icke uti arhundraden kunna utplanas ur j
redlige Stveriskars minne, och hivarefter sarén ännu
blöda. Nej, Sivcnska folket ivar altid fritt och obe¬
roende, och genom denna sista handläggning af Riks-
dagsgöromalen skola ivi icke fanita öfwer ost sam¬
tidens tarar och efterwerldens förbannelser.
I anledning af desia sjelfständiga tänkesätt och
gjorda betraktelser, får jag i stället förestå, att all
inom Sweriges landamäre», bade tvid Städerne och
landsbygden, befintelig oroterad jord, Bruk, Fa-
briquer, Manufarturer, Qwarnwerk, af hwad beskaf¬
fenhet och natur det än wara mä, synes böra inro-
teras och bcrustas, i samina förhällande och pä ena¬
handa grund, som den hittills roterade jorden, samt
bör under päkommande och fortfarande krig reery-
tera; derigenom tror jag med säkerhet, att en stä-
ende militairist' styrka erhallcs, sä stor, som Rikets
närwarande folkmatza och Statens tillgängar möjeli-
gen kan uppsätta och underhålla, samt Rikets för-
swar i afseende pä deh lyckeliga läge tarfwar, sä
wida denna Armee pä ett wärdigt sätt handteras
och anwändes samt med kunnige och redlige anfö¬
Den Lo April.
658
rare förses; men skulle emot förmodan under ett
pakommande anfallskrig denna styrka anses otill-
räckelig, sä will jag icke ä mina hemmawarandes
magnar undandraga mig, att i likhet och i samma
förhållande med wara Med-Ständer uppsätta en för-
stärkiiiugötroupp, som af 6, 4, 3 nummer eller ro¬
tar legas och beklädas, efter det behof, som Riksens
Itänder, dä de blifwa sammankallade, pröfwa nö¬
digt och Rikets förswar fordrar, samt tillgängarne
medgifwa.
Pä dcHa grunder yrkar jag, att denna bekym¬
mersamma fräga mätte genast afgöras, och ingen remit-
tcriug eller ytterligare ventilationer widare äga rum.
Stockholm den 24 April 1810.
Austers ^.uäsrsson,
frän Östergöthland. »
Härmed förenade sig Anders Jönsso»!, Bengt
Swensson, Jöns Isacsson, Anders Pettersson,
Magnus Mänsson, Magnus Jönsson, Jöns Nils¬
son och Hans Pehrsson trän Östergöthland, Nils
Nilsson, Israel Hansson, Jo» Göransson och Jonas
Hakansson fran Calmare Län, Pehr Danielsson,
Jonas Andersson och Sibbe Jonasson fran Krono¬
bergs Län, Lars Larsson, Anders Olsson, Iohan
Hultin, Jonas Nilsson, Carl Andersson och Anders
Pehrsson frän Södermanland, Anders Olsson, Lars
Nilsson och Swen Larsson frän Örebro Län, An¬
ders Pehrsson, Olof Iönsson, och LarS Larsson
frän Upsala Län, Abraham Iansson, Eric Matts¬
son, Jon Nilsson, Eric Olsson, Jan Iansson,
Anders Pehrsson, Jon Mattsson, Matts Ersson
och Auders Andersson frän Stockholms Län, Bengt
Ericsson, Nils Andersson och Johannes Bergström
fran Skaraborgs Län, Olof Olsson i Lundby,
Olof Olofsson i Siggesta, Eric Ericsson, Samuel
Den 25 April.
Gillberg, Joil Pehrsson frän Westmanland, Pehr
Pehrsson och Bengt Pehrsson frän Halland, Anders
Ahlqwist, Eric Pahlsson, Petter Andersson, Ion
Mänsson, Anders Olofsson, Bengt Andersson,
Petter Swensson, Bryngel Ericsson och Anders
Olossson fran Elfsborgs Län, Petter Swensson och
Anders Pettersson frän Skaraborgs Län, Eric
Swensson, Anders Jonsson och Bengt Niclasson
frän Bohus Län, Swen Larsson, Jonas Nordstedt,
Petter Jonsson och Anders Ionsson frän Jönko¬
pings Län, Olof Ericsson frän Helsingland och
Matts Mattsson frän Dalarne.
Fullmägtige fran Carlstads Län, Anders Nils¬
son, Magnus Nilsfon, Anders Andersson, Amund
Marcusson, Eskil Mattsson, Swen Olsson ock
Matts Mattsson instämde ock häruti, med den enda
förändring, att de i det högsta wille såsom extra
rotering under krig uppsätta en karl pä 2 rotar
och, dä kriget upphörer, wara derifrän aldeles frie.
Anders Andersson frän Stockholms Läll in¬
lemnade följande:
Ödmjukt Anförande.
Som nu wär Nädige Konung anmält och en
Nådig erindran gjort till Riksens Ständer om en
förökning till krigsarnwens förökande, uti Näder
erindrat samtclige Staude» till öfwerläggning, och
four denna wär Nädige Konungs begäran bör full¬
komnas, sä hafwer Högloft. Utskottet föreslagit, att
all oroterad jord bör roteras, men sättet och pa
hwad grund de kommer att rotera, är icke angif-
wet, men likwäl, om ett sä stort och manligt och
rättwist räd blek l nödens stund fullbordadt, sä blefwe
allas kärlek sä mycket större.
Ten 25 April.
601
Men som Utskottet har föreskrifwit, att e» utskrif¬
ning och lottning skall uti hwarje Socken anställas;
hivad detta förslag angar, sä är det för mig och mina
hcinmawarande omöjligt att samtycka, ty jag mäste
bekänna och uppenbarligen beklaga, att mina hem-
iiiaivarandc, sa wäl svin min hustru, komma att säga,
att jag icke fär detta samtycka, för den beklagliga
jämmer som är pä Landet. Derföre wander jag
mig tiil tvär Nädige Konungs beskydd, sa ivida jag
icke nekar till halis Nädiga begäran, utan jag är
ganska nöjd med tet, att utgöra en förstärkning pä
2 eller 3 rotar med en mans tillökning pä den ro¬
terade jorden. När som den roterade Jord, Stä¬
der, Bruk, Qwarnar, Aabriquer och allt blir fam-
manräknadt, sä hoppas jag det blir en stor summa
nog, men dä bör den »roterade jorden draga lika
tunga någorlunda nied den roterade, dä hoppas
jag, att wär Nädige Konungs begäran blir ost till-
giswen.
Skulle till exempel oförmodeligen hända, det
jag icke tror, att någon i Ständet skulle sinna sig
nöjd nied Utskottets sednare punct för någon annan
ort, sä kan jag icke annorlunda än afsäga mig för
min ort den punckcii, som är uti Utskottets, nemli¬
gen utskrifning och utlottning, ty jag hoppas, att
mina hemmawarandc med all nit utgör sin skyldig¬
het och sin pligt, dock med det förbehåll, att hwar
och en fär lega för sina nummer sjelfwa, dä kan
jag och mina hemmawarande lega den man, som
kan duga till Kronans tjenst och är pälitlig.
srän Närdinghundra Härad.
Fullmägtige frän Wermland inlemnade ett sä
lydande
662
Den 25 April.
Wördsamt Memorial.
Under alla de ventilationer, som flere plenida-
gar i Ständet föremarit, rörande sivar pä Kongl.
Majrts Allernädigste skrifmelse till Rikets Ständer,
om »vidtagandet af någon förökning i krigsmagtcn,
som, sedan Wargeringen är npplöst, till Rikets för¬
smår i päkommandc krig är otillräckelig, harma mi
med stillatigande afhört dels skriftcliga och dels muntc-
liga anföranden af Fullmägtige fran Blekinge, Skane,
Bohus Län och »agon del af Calmare Län, att afseende
»vid ett pakommande tillökniiigsmanskaps uppsärtandc
hos dem matte göras dera, att deras orter förut äro
härdare roterade eller berustade, än andra provincer
i Riket, sä att de ma mid reglerandet af en tiliök-
nings-corps njuta sä stor lindring, att de icke mera
blifma betungade än andre Rikets Jnneivänare. I
anledning häraf sinna mi osi för Wermlands Län
föraulätne, att i lika förhällaiidc med dem billigtMis
yrka och anhälla, att ett sädant afseende i förefallande
händelse mätte inom ivart Län göras a den ar
1788 pä Länets egen bekostnad uppsatte och seder¬
mera underhällne Fältjägare-Bataillon, som bestar
af 300 man, till hmars anmärfning, sämäl som
Bataillonens Casia, svin för närmarande utgör 7,040
N:dr, alla efter räd och lägenhet, utom »agot misit
pa hmart mantal, af hivad natur de äro, bidragit,
äfmenlcdes Städernes Jnncmänare, sä att sä mäl
detta manskap, som förrbemälta Casia, tillhörer alla
Länets Innebyggare, utan afseende pä Ständ, Stä¬
der och Laud. Skulle denna Corps, som Länet pä förr
beskrisne sätt uppsatt och sjelf underhåller, icke mid den
nödmändig ansedde tillökningsstyrkan blifma inbe-
räknad, sa synes den principen blifma förfelad, att
alla böra ätnjuta lika rätt och dela lika tunga.
Länet är utom desi nog hardt roteradt, mot större
Den 25 April.
663
delen af andra Län; ty det är ganska fä rotar, svin
är öfwer ett mantal, nägra fa 1^, 1H och högst
1^. För öfrigt har den förödande Fältsjukan i
wipa Härader och Socknar, under det nyligen öfwer-
standna Norska Fälttaget, förstört större delen af sa
wäl den yngre, som manbaraste ungdomen, sä att
flere skäl sones gifwa ost anledning att pästä, att
den omförmälte Jägare-corpscn mätte blifwa Länet
till godo beräknad, i händelse något förökningsman-
skap utom den ordinaire styrkan skulle komma att
utgöras.
Stockholn! den 24 April 1810.
Iflil88on, Lrio Lru86,
Riksdagsman för Gillbergs frän Fernebo Härad.
Härad.
NÄANN8 iflil880u, ^.luunä Nar6U880ll,
för Nääs Härad. för ElfwedahlS Härad.
8von 01880N, ^.näsr'8 ^.n6er880n,
för Kihls Härad och Carl- för Wäse, Ölme och Wisnums
stads Tingslag. Härader.
Natt8 UattWOil, lÄkil Nntt880n,
för Göse och Grums Häraoer. för Frhksdahls Härad.
Widare uppläste Riksdagsmanlien Oxelberg
fran Carlskoga följande:
Wördsamt Memorial.
Jag har stadgat min öfwertygelse i kragan
om Landets förswar pä de grunder, som blifwit före-
flagne; dock med de ändringar och inodificationer,
som derwid blifwit gjorde, hwilkas fastställande blir
borgen för utöfningen, dä fordringar och skyldighe¬
ter blifwa igenom tydeliga instrnctioner och Answa-
righetslagar för Cmbetsmän utstakade och precist
utsatte, som hindra all egenmägtig ätgard. War
egen och wara Medbröders säkerhet fordrar, att deha
664
Den 25 April.
instructioner och Answarighetslagar blifwa projecte-
rade och sanctivnerade, innan sjelswa hufwudfräga» af-
göres, och detta är kivad jag som ert tillägg yrkar.
Dct sätt, hwarpä lvi sjelswe och tvärt folk den
förslutne tiden blifivit behandlade, har ej marit upp¬
muntrande, och detta är just orsaken till den tivekan
ock willrädighct, sou, hos os; uppstått i denna fraga;
och jag haller söre, att det wigtigaste Regeringen
har i denna sak att företaga till stadgande af eget
förtroende och tvär enskilte och allmän säkerhet, är
förekomma förwillande rykten, som, wärre bedömde
och uttydde, alstra oro och willertvalla, ju längre de
hinna utbredas och igenom tillägg förivärras, mä-
hända antingen af oförstånd eller illwilja.
Denna erindrau grundar sig pä dct egna be¬
grepp och den öfwertygelse, jag fattat om sakens wigt,
hivilken blifwit stadgad af de »välmenta föreskrifter,
jag fatt frän mine Committcnter, som dock lyckligt-
wis redan fatt fullkomligt och med sanningen en¬
ligt begrepp om förhållandet och kännedom om sa¬
kens wigt och nödwändighet.
Förbunden af pligt och skyldighet, att anföra
fä ival mitt eget fattade begrepp om jakerne, som
mine huswudmäns önskan, ägnar det mig intet att
dölja nägot, som i sammanhang härmed tjenar att
befästa förtroendet och lugna Allmänhetens sinnen,
hwilka sednare, af förslutne tiders styrelsegrunder
uppwiglade, fordra att mildt behandlas, till och med
skonsamt bedömas, om de warit pä wägen att nä¬
got urarta frän förra goda och sediga National-
lyunet.
Jag har fatt den instructicn, som redan för-
anledt till den motion, jag gjort i Ständer och jag
wägar än ytterligare göra, nemligen: att Ständer
samfält anhäller i underdänighet hos Kongl. Maj:t,
det Hans Kongl. Höghet Kron-Prinse» täckteS ätaga
Den 25 April.
665
sig öfwerinseendet af wär Lands- och Sjömagts
organisering.
Jag befarar uiig kunna anses som brottslig, om
jag döljde denna Allmänhetens underdåniga önska»,
och jag felade i min pligt mot mi» dyra och Nå¬
diga Konnng, Medborgare och Fosterland, om jag
twekade att uppgifwa detta nästan der enda och det
huswudsakeligastc medlet till allmänt förtroende, en
allmän uppmuntran och täflan hos bade gamla och
unga, att ataga sig Landets förswar, da det dirccte
lcdes af en älskad och förfaren Hjelte, som i före¬
ning med tvär Nädiga Konungs kända höga insig-
ter, wundne pä Hjeltars och ärans bana, förekom¬
mer samma mifiöden, som warit hardt nära att helt
och hållet qwäfwa modet hos en Nation, som, i år¬
hundraden anförd af Hjelten-, gjort sig fruktad af hela
Europa.
Detta blir det enda och det enkla, men det
stora medel, att uppmuntra och lifwa den frihets-
gnista, som äterstär, och ben sjelfständighetskänsla,
sorn hos Nationen endast hwilar pä detza stöd, i
förening med den förmoda», att skicklighet och för¬
tjenst blir den enda mattstocken för all slags befor¬
dran, granskad och owäldigt bedömd afen Nådig och
mild Konung och en Furste, som igenom Hjelten-,
danade pä stridsfältet, till Rikets förswar, wärdige
och redlige Embetsmän i Cabinettet, till wälmägans
och näringarnes förkofran, will bereda sin ära och
Fäderneslandets sällhet, som altid blifwa oskiljagtige
töremäl för en lyckelig och säll framtid.
Jag wazar anhälla, att Ständet häröiwer sär¬
proposition, och hwaremot ifall af afslag wägar jag
intet tillschrka widare fortsättning af frägan om
Nationalarmeringen, utan nödgas lenina ärendets af¬
görande till mine hufwudmäns eget godtfinnande.
Stockholm den 24 April 1810.
?. Oxelberg ?:son.
666
Deu 25 April.
Anders Andersson fran Östergöthland: Dä
Kongl. Majtt, enligt Regeringsformen, har högsta
befälet öfwer krigsmagten till Lands och Sjös, an¬
ser jag den af Oxelberg nu gjorda motion wara
mot Regeringsformen stridande och såsom ett in¬
grepp i Kongl. Majus magt.
Oxelberg trodde, att dä man med en sädan un¬
derdånig anhällan nalkades Kongl. Majit, och det
more i Kongl. Maj:ts magt, att dera göra det afseende,
Honom godt stines, kunde Kongl. Maj:ts Höga
rättigheter icke warda förnärmade, hwarmed äfwen
Anders Sandsten frän Jönköpings Län sig förenade,
men Nils Niisson frän Calmare Län ansäg detta
wara ett serskildt ämne, som icke borde med före-
warande förblandas.
Eric Edlund frän Örebro Län uppläste ett sä
lydande:
Dä Oeconomie-Utstottets Betänkande, angäende
Armsens förstärkning, till hela dest widd icke af tvärt
Stand kan antagas, men likwäl Ständet förut be¬
stulit, att förstärkning för Armeen är nödig under
krig til! Rikets förswar, sä fär jag för min del, i
händelse fragan till Utskottet ätersörwisas, gifwa mina
tankar tillkänna.
Sedan all oroterad jord i proportion efter den
i samma orter »varande roterade jorden blifwit ro¬
terad och under krig för den skaffar folk lika med
de förut roterade, böra de äfwen för sina rotar re¬
krytera, dä någon faller undan.
Hwad mer till förstärkning behöfs, som efter
min tanka, dä de wärfwade Negementerne bibe-
hällas, torde wara tillräckliga 25,000 man, om de
wäl blifwa anförde, bewärade och underhällne,
borde da utgöras, enligt Grefwe De la Gardies Pro¬
ject, efter utgående Bewillningen, dä hwarje 100:de
R:dr Bewillning utgjorde en ilian under krig; en
Der, 25 April.
667
utrustning sä mycket billigare, som den träffade alla i
nion as deras förmögenhet och rörelse, och hwilka i
samma mo» risquera denna sin förmögenhet wid ett
fiendteligt besök, dä deremot den fattige arbetskarlen,
som lika, om inte mest, skulle drabbas att utgå, om
Utskottets Betänkande antoges, det utskrifning borde
ske efter folkmängden, icke har något att förlora, dä
han endast tjenar bröd för dagen och således kan
göra lika af hwem han det får.
Denna förstärkning more bäde säker och lätt
att uträkna; dä Bewillningssumman 2,500,000
R:dr skall oafkortad ntgä, sä wisite hwarje ort wid
hwarje ärs taxering, hivad den borde utgöra, och så¬
ledes i tid fä göra sig beredd att anskaffa antalet,
hwilket dä ej kunde fä uägon likhet en gäng med
den sä fruktade tavangsutskrifningen.
Deste mine tankar anhäller jag mätte fä i Pro¬
tokollet införas.
Lrio Lcllullä.
Daniel Andersson frän Upland ansäg detta
anförande wara bygdt pä rigtiga grunder, men un¬
der mycken oro ropades af andre starkt Nej.
Vice Talmannen Hyckert hemstälde, om icke
till bewarande as stemmawarandes rätt, att i detta
migtiga ämne sjelfwe besluta, Ztändet wille såsom
sivar ä Kongl. Maj:ts Nädiga skrifwelse i under-
dänighct anställa, att Jnnewänarne i hwarje ort
mätte i ärendet sjelfwe höras.
Äter hördes starka rop af Nej.
Pehr Oxelberg frän Carlskoga och Eric Erics¬
son frän Nerike ansägo sig böra biträda Hyckerts
framställning, och Olof Pehrsson frän Bohus Län
inlemnade derunder följande:
Wterligare får jag äran anföra, att jag i allo
häller mig wid mitt iörra till Protokollet ingifne
668
Den 25 April.
Dictamen, angående förstärkningsmanskapets upp¬
rättande, samt att jag aldeles icke kan inga pä nå¬
gon fördubbling pä Rotarne, utan förbehåller för
Bohus Län, att den srägan mä hänskjutas till fol¬
kets egna oinpröfwande, huru och pä hmad sätt det
finner lämpligast att anskaffa förstärkningsmanska-
pet, hälst jag är i högsta matto förbuden pä nägot
sätt öka Noteringen och såmedelst genom ett nytt
onus lägga en större börda pä wäre mot andre
förut nog hardt tryckte Notehällare,
Stockholm den 25 April 1810.
Olof kslrrWOn,
frän Bohus Län.
Härmed förenade sig Johan Magnus Wehing
frän Westmanland, Olof Schäre och Anders Anders¬
son frän BohuS Län saint F-nllmägtige fran Wester-
Norrlands Län.
Olof Olofsson i Siggesta frän Westmanland:
Wid regleringen af Jiidelniiigswerket i Westman¬
land uppstod en brist as 125 man, hwilka icke dä
knnde fä indelning. Depa 125 fördelades dä pä
Salbergs Fögderi emot ersättning af en tunna
Zpannemal frän hwardera af de andra Rotarne, hwil-
keu ersättning uppbars ända till är 1792, dä den
frändömdes Fögderiet, som således utan jemkning
har 125 man indelt krigsfolk mera än nägot as de
andre Fögderierue i Länet; sädant oagtadt, kan jag
a mina hennnawaraiides wägnar icke undandraga
mig utgörande af redan älagdc skyldigheter, men
jag nämner detta för alt wisa omöjligheten för otz
af widare uppoffringar.
Anters Nilsson frän Jemtland cnfförde upplys-
ningswls: att Jemtland häller ett indelt Regemente
af 1048 man lill fot och 100 till häst, säledes
1148 -nan. Enligt 1809 ars mantalslängd fin-
Deu 25 April.
ries i Jemtland af Drängar, Allmogens hemuiaiva-
rande söner och magar ej flere än 2373 personer,
och Noteringen är ter sa oformligt sträng, att mänga
hafwa soldat pä ^:dels och somlige pä ^:dels hem¬
man, men ändock ärv ätskillige hemman oroterade
och betala i stället Rotefrihetsasgift.
Secreterare!! yttrade, att dä nu öfwerläggnin-
garne i detta ämne wörö stntade och något beslut skulle
sattas, wore det för honom en pligt, den Foster¬
landskärleken, ära och samwete honom älade, att
oförtäckt för Ståndet framställa wigten af den fräga,
forn skulle afgöras, dest inflytelse pä närwarande och
kommande slägters wälfärd. Hos hwar och en upp¬
lyst och fördomsfri Bonde mäste altid känslan af
nödwändigheten att förswara Fäderneslandet wara
liflig — han mäste känna, att hans eget wäl
är oupplösligen fästadt tvid Fosterjordens, att
dest undergång oundwikeligen medförer hans egen.
Fordom ansäg också Sweriges Allmoge sina krafter
endast bestämda till inbördes förswar mot utländskt
wäld, och dcsta tänkesätt hafwa warit en borgen för
Rikets bewarande sjelfständighet. Skulle det blott
tillhöra närwarande tid att framte ett slägte, sorn,
dä det kallas att befästa sitt sjelfbeständ, öfwcrlemnar
Riket och sig ät det rysligaste wägspel, som, dä det
erkänner förswarets nödwändighet, åsidosätter att wid-
taga kraftiga mätt till dest minnande? Om det wore
tänkbart, att Swerige blott genom en munnen fred
wore frälsadt, om någon föreställer sig, att icke nägra
faror nu hota det, sä önskade Secreterare!! att tyd¬
ligt nog frän erfarenhetens lära kunna ädagalägga,
att ett Lands sjelfständighet endast kan existera, dä
en Nation är färdig att uppoffra allt för att bibe-
hälla den. Sccreteraren beswor Ständet i Fäder¬
neslandets namn, wid känslan af de förbindelser.
Ståndets Ledamöter hade, att warda samtids och
670
Deu 25 April.
efterkommandes weil, att icke lata sig förwillas hwar-
?eu af hemliga fiender till ordning, af owärdiga
Medborgare, eller as dem, som fökte förswaga före-
ningsbandet emella!! den allmänna och enskilda wäl-
färden, för att störta en af naturen manlig, en fri
Nation i den nesligaste träldom och samla wanära
öfwer deras huswuden, deras minne, sorn hade i fin
magt att bereda Rikets wälstand och i stället af feghet
genom illa uträknade anstalter beredde dep undergångs
Eric Lodin fran Stockholms Län: Jag kan icke
begripa hwad Secreterare!- nu sagt; Let är aldrig
möjligt, att det kan wara riktigt taladt. Secreterare-!
har icke talat enligt Regeringsformen, ty utflrifniirg
star icke der. Wi halla op wid det gamla som
förut.
Talmannen förmälte: att han till wigteu af de
föreställningar, Secreterare!! nu gjort, icke funne sig
hafwa något annat att lägga, än den enskilta ön¬
skan, att om en gäng hans farhäga besannas och
Riket af en förlorad sjelfständighet har gwar blott
ett sorgligt minne, efterwerlden dä ina finna, att
han icke delat den allmänna förwillelfen, att han
gjort deremot allt hwad som warit i haus förmåga,
och att han emot fin öfwcrtvgelse och med d-n djupaste
kansta af bedröfwelse nödgas framställa följande vo¬
teringsproposition:
Den som bifaller, att, i enlighet nied de af Jo¬
han Magnus Wehing i dep Memorial uppgifne
grunder, i följe hwaraf Utskottets Betänkande till
wipa delar godkännes, underdånigt sivar till Kongl.
Maj:t expedieras, med hemställan derjemte, att hem-
mawarandes yttrande bör frän Länen infordras,
fkrifwer Ja; Den det ej will, skrifwer Nej; Win¬
ner Nej, komma, med asstag till Utskottets yttrande,
de af Anders Andersson i deh Memorial uppgifne
medel för Rikets förswar att tjena till grund för
Dttl 25 April.
671
frägans undcrdäniga beswarande, sa att nar den oro-
terade jorden saint Städer och Näringar i krigs¬
tid roterat och reeryterat manskap, wiste rotar, i
händelse af widare nöd och behof, sanimanslas vin
nödig förstärknings anskaffande.
Propositionen gillades och anslogs pä wanligt
sätt, hwareftcr votering företogs af 121 närwarande
Ledamöter, af hwilkas sedlar en undantogs och för¬
seglades.
Wid scdlarnes öppnande befunnos .85 Ja och
85 Nej, och som Medes contraproposktionen wun-
nit, skulle Mant de Ncspective Med-Ständen till-
kännagifwas geno»! följande nu genast uppsatte och
justerade Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-
Ständct den 25 April 1810.
S. D. Sedan Bonde^Standet noga öfwcrwä-
gat Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utskotts den 31 sistlidne Martil af-
gifne Betänkande i anledning af Kongl. Majlis Nå¬
diga swar till Riksens Ständer pä deras underdå¬
niga skrifwelse, rörande Wargeringen, har Stander
pä den grund, att detta anine warit öfwerlemnadt till
Utskottets handläggning, ansett sig, utan att uppe¬
hålla tiden med målets Återremitterande, kunna det
saulina till hufwudsakligt afgörande nu företaga.
Bonde-Ständet, som med underdänig wördnad
erkänner det. förnyade prof pä Faderlig omsorg för
Fäderneslandets wäl, svin Kongl. Maj:ts Högsibe-
rörde Nädiga swar innefattar, har nogsamt funnit,
bäde att Rikets närwarande krigsmagt i hän¬
delse af fiendtligt anfall är otillräcklig att förswara
Landets gränsor, och att den följaktligen, såsom ett
nödwändigt wilkor för bibehällandet af Fosterlan¬
672
Den 25 April.
dets sjelfständighet, mäste tili befrämjande af ett sa
wigtigt ändamål i nion af behofwet förökas.
Uti de öfrige Respective Ständcns mcdgif-
wande, att i farans stund dela lika tyngder med All¬
mogen, och i synnerhet uti erbjudandet af att al!
oroterad jord bör inrotcras, för att i krigstid ut¬
göra behörigt antal krigsfolk, igenkänner Bonde-
Ztändet med liflig tacksamhet ett ytterligare wedcr-
mäle af densamma Patriotisnie, som under loppet af
detta Riksmöte utmärkt Riksens Högloft. Ständer,
och med antagande af denna hufwudsakliga grund
samt med förutsättande af dest bestånd tvid framde¬
les skeende tillämpning, anser Ständet sig jemwäl
böra förklara fin beredwillighet, att för oroterad jord,
med undantag as Militaire Subalternc-bostäileii, ena¬
handa Roteringsstyldighet sig nnderkasta.
Om nyttan och »ödwändigheten af sjclstva sa¬
ken, sa midt den rörcr en geincnsam skyldighet att
sorswara Fosterjorden, har aldrig kunnat hos Bonde-
Standet uppsta något ögonblicks twekan; ty Swensta
Bondens kärlek för Konung och Fosterland stall i
alla tidehwarf blifwa oförändrad.
Det har endast warit i fragan om sättet för
det allmänna förswarets tiliwägabringande, som efter
bekymmersamma öfwcrläggningar, nppkomne och fort¬
satte under ett sorgligt minne af förra Landtwär-
nets mistöde, Bonde-Ständct funnit sig föranlätet,
att ined skiljaktighet fran de öfrige Ständens beslut
säsom sivar pä Kongl. Maj:ts Nädiga framställning
i underdänighet förcslä: att i händelse den ökade
krigsstyrka», som bliswer att tillgå, dä den nu oro¬
terade jorden uppsätter det manskap, som deraf läm-
peligcn kan päräknaö, samt Städer, Bruk och andra
Näringar i nion af folkmängd och förmögenhet jem¬
wäl bidragit till Landets förswar, efter de grunder,
som Utskottet uppgifwit, skulle af Kongl. Majit
Deri 25 April.
673
finnas wara för ändamäiet otillräcklig, bör syllna-
den anskaffas, icke geno», utskrifning eller lottning,
utan medelst en allmän Wargering, eller sä kallade
6-, 5- eller 3-mäuningar, fördelad till utgörande af
hemman och Rotar i semförligt förhållande till nu-
warande Jndelningswerk, da flere eller färre Rotar
kunde saminansläs för akt anskaffa den erforderliga
styrkan, med bibehållande af en lika allmän recry-
terings-skyldighet, sa länge kriget pästär; anseende
Bonde-Ständet för öfrigt stg med full förtröstan till
Hans Kongl. Majrts wär Allernädigste Konungs
och HerreS »vishet och omsorg tryggt böra öfwer-
lenina »värden om Rikets förslvar och sjelfständighet,
öfwertygadt att i nödens stund, om Riket af främ¬
mande Härar anfalles, ingen redlig srvensk under¬
säte sinnes, som ej will »väga lis och blod för
Fosterlandets upprätthällande.
Lx pratoeollo
Vice Talmannen Hyckert saint Riksdagsmän¬
nen Anders Danielsson frän Elfsborgs Län, Eric
Ericsson frän Orebro Län, Jon Jonsson frän Ble¬
kinge» och Olof Schärp frän Bohus Län begärde
att fä såsom formlig reservation i Protocollet an¬
tecknadt, att de besivarat voteringspropositionen med
ja; och afsändes en Deputation under anförande af
Magnus Jonsson frän Östergöthland, för att af
iiyfberörde Protvcolls-Utdrag lemna de Respective
Med-Ständen behörig del.
Uppä derom gjord ansökning bcwiljade Stån¬
det Riksdagsmännen Amund Marcusson frän Wcrm-
BondestLndelS Prnt. 1810. Del. X. 43
674
Den 25 April.
land. Pehr Abrahamsson fran Wester-Norrlands
Län samt Hans Nilsson frän Gefleborgs Län till¬
stånd att fä till hemorten sig begistva.
Frän Expeditions-Utstottet hade ankommit ett
förslag till underdånig strifmclse säfom mihive til!
Kongl. Maj:t med Answarighets-Lagen för Full-
mägtige i Niksgälds-Contoiret, hivilken upplästes och
gillades.
Widare upplästes och gillades följande af
Erpcduions-Utskottct föreslagna undcrdäniga skrif-
wclser:
!:o. Om sörmonligaste sättet att »verkställa
upphandlingar för Kronans räkning;
2:o. Om sättet för markegängstarornas upp¬
rättande;
3:o. Om regleringen af Riks-Standens Klub¬
bar och Tafflar;
4:o. Om indragning af Premier för Schäf-
feri-handtcrLngens förkofran.
Derefter upplästes Expeditions-Utskottets före¬
slagna underdäniga strifwelsc, rörande Magazins-in-
rättningen, hwilkcn gillades med det af Olof Schare
fran Bohus Län föreslagna tillägg, att näst efter de
nära flutet af strifivelscn »varande orden "men den
räntegiftvare, som till Kongl. Maj:t och Kronan be¬
talar sin ränta" etc. borde tilläggas: "och behällne
Kronotionde in natura" etc.
Wid uppläsande af Expeditions-Utskottets före¬
slagna undcrdäniga strifmelse, rörande den under-
hällssumma, soni blistvit bestänid för Hennes Kongl.
Maj:t Drottningen, i händelse Hennes Majrt blif-
Den 25 April. 675
mer uti Enkestånd försatt, blef densamma as Stån¬
det gillad.
Widare upplästes följande:
Utdrag af Protocollet, stället i Högloft. Rid-
dcrskapets och Adelns Plenum den
April 1810.
S. D. I anledning af dero!» genom Herr
Grefwe» och Landtmarfkalken gjord proposition, be¬
slöt Högloft. Nidderfkapet och Adeln för sin del, att
tiden till Riksens Ständers nästa sammankomst skulle i
Riksdagsbeslutet till den Irsta September är 1815 ut¬
sättas; stwarom de öfrige Refpeckive Ständcn genom
Utdrag af Protocollet wänligen skulle underrättas.
Et 8uprs.
Nx protoeollo
^1. 6.
Utdrag af Protocollet, stället uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 24 April 1810.
S. D. Dä, i anseende till Riksdagens, efter
ali förmoda», snart inträffande slut, Borgare-Stän-
det till öfwerläggning företog det, genom 49 § Re¬
geringsformen, till Riksens Ständers afgörande ös-
werlemnadc ämne, angäende dagens bestämmande för
början af det Riksmöte, som efter Fem ärs förlopp
frän denna Riksdags slut bör infalla, blef af Ständet,
pä as dcstTalmanframstäld proposition, den första dagen
i September mänad 1815 dertill utsatt; och skulle
jemte wördsamt och manligt inbjudande till de ös-
676
Den 25 April.
rige Respective Riks-Ständen, att häruti med Bor-
gare-Ständet instämma. Högloft. Expeditions-Utskot-
tet wänligen anmodas, att Riksdagskallelsen, med
nödiga föreskrifter i afseende pä Riksdagsmanna-
walen, förcslä och i Riksdagsbeslutet intaga. Et
8Upra.
Lx xrotooollo
ck. L.
Lika med dehs Respective Ständ bestöt Vonde^
Ståndet att bestämma dagen för Riksens Ständers
nästa Lagtima sammankomst till den 1 Septem¬
ber 1815.
Sedermera upplästes följande:
Utdrag af Protocollct, hållet uti Högloft.
Ridderstapets och Adelns Plenum den 21
April 1810.
S. D. Efter öfwerwägande af det Hcder-
wärda Bonde-Ståndets uti denna dag uppläst Pro^
tocolls-Utdrag af den 13 dennes pttrade önsta», att
ur Riks-Standens beslut, i afseende pa andra punc-
ten af Allmänna Bcsmärs- och Oeconomie-Utskottets
sista Utlåtande, angående medel till Veneriska smit¬
tans hämmande, ordet "ynglingar", der om Gärd-
farihandlandes visiterande fräga är, mätte utgå;
fann Högloft. Ridderstapet och Adeln icke anledning
mara, att till någon förändring uti sitt redan fat¬
tade beslut öfwer berörde Utlätande samtycka. Et
8upra.
Dx xrotoeollo
Den 25 April.
677
Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Nid-
derskapetö och Adelns Plenum den 21
April 1810.
S. D. Gillade Högloft. Nidderfkapct och
Adel» Lag-Utstottets uti Betänkande af den 11
Augusti nästledit är, hmiikct den 24 i sainuia mä-
»ad blifwit lagdt pä bordet, gifne afftyrkande ä
Riksdagsmannen Anders Nilssons i Jongbol Mc-
morial, sämäl om Akers läggande i linda, ärlig dik¬
ning och hägnad, som om utmidgande till andre
jordägare af de i 8 § 27 Cap. Byggninga-Bal-
ken Frälsehemman tillagde rättigheter Ilt supra.
Lx protocollo
^1. (7.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Högloft.
Riddcrskapcts och Adelns Plenum den 21
April 1810.
S. D. Godkändes hmad Allmänna Beswärs-
och Oeconomic-Utskvttet uti deh hos Högloft. Rid-
derskapet och Adel» den 18 dennes pä bordet lagde
Protocolls-Utdrag af den 1 April tillstyrkt, i afse¬
ende pä utmidgande af Veterinaire-Wetenstapen samt
erhällande af en nägorlnnda säker Läkarewärd för
Boskap. Ht supra.
Dx protoeollo
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 24
April 1810.
S. D. Dä ivid företagandet till slutligt af¬
görande af Allmänna Besmars- och Oeconomie-Ut-
678
Den 25 April.
stöttets den 11 Augusti förlsdit är pä bordet lagde Pro-
tocolls-Utdrag af den 6 Julli sainma är, rörande tillä-
telse för Städernes Magistrater, att under Titul
Fribref, utan afgift till Kongl. Majrt och Kronan,
med Posten sä afsända alla de skrifter och Hand¬
lingar, hwilka i och för deras Embeten till en eller
annan ort böra afgä, den upplysning erhölls, att
detta inäl redan genom Riksens Ständers Beslut öfwer
Bewillnings- samt Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utstottcts Betänkande, rörande Postinrättnin¬
gen i Riket, wore hufwudsakligen afgjordt, fann
Högloft. NidLerstapet och Adeln, att »agot serskildt
beslut öfwer detta ämne icke widare wore af nöden;
och skulle de öfrige Nespective Ständen genom Ut¬
drag af Protocollet härom wänligcn underrättas.
Ut supra.
Lx protokoll»
^l. 6.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Skändets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 24 April 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ständet, hwad Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utstott i Memorial
af den 12 dennes yttrat, i anledning af Herr Com-
merce-Radet Printzenstölds remitterade anförande, rö¬
rande anslag af en wist summa för Bencflcii- och
Benädningsstaten, lämpad efter dest ändamål i», m.;
hwilkct de Nespective Med-Standen wördsamt och
»vänligen skulle tillkännagiswas. Ut supra.
Dx xrotoeollo
./. A.
Utdrag af Protocollet, hället uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 24 April 1810.
S. D. Efter föregången granskning af Rik-
Den 25 April.
679
sens Högloft. Ständers Lag- och Occviiomie-Utstotts
uti Memorial af den 15 nästledne Martu afgifna
gemensainina yttrande, i anledning af wäckt fräga
om Landthandelns frigifwande, sann Borgarc-Stän-
det, med afsiag ä den af öfrige Respective Ständens
Ledamöter i förmaltc Utstött härutinlian fattade me¬
ning, att någon anledning till koncession af Stån¬
dets i Privilegier grundade rättigheter fa mycket
mindre wid detta tillfälle förekomme, som Ständet
med full östvertpgelse ansag de om Laudthandeln
uu gällande författningar mara med egenskapen och
fordelarne af Stads- och Landtmanna-Näringarne
närmast förenlige och, utan behof af någon ändring,
ofelbart ledande till Allmänhetens säkraste förmon
och bästa.
Och stnllc de Respective Med-Standen »vörd-
samt och »vänligen härom underrättas. Ilt supra.
Dx protoeoNo
R //.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Stäudets Plenum »vid Riksdagen >' Stock¬
holm den 24 April 181».
S. D. Sou: uti det af Riksens Högloft.
Ständers Expeditions-Utfkott fattade och hos Bor¬
gare-Ständer til! justering uppläste förslag till un-
derdänig skrifwelse, angäende Bränwrnsbräniiingen
i Riket, den med Högloft. Nidderfkapets och Adelns
samtdetta Ständö yttranden instämmande, frän de öfrige
Tivenne Niks-Ständens beslut stiljaktige mening, att
tiden, hwarifrän författningen och deruti stadgade Be-
»villning komme att gälla, räknas »frän och med iune-
»varande ärs senare halft, »väl fanns »vara behöri¬
gen anmärkt, men utan att tillika är utsatt, det
gamla Bräinvinsförordiilngeu bör för det nu lö¬
680
Den 25 April.
pande halsaret wara gällande; altja beslöt Ståndet,
att denna dep anmärkning skulle communiceras de
öfrige Nespeetive Standell, ined wördsani och wän¬
lig anmodan, att i allseende till förenämnde omstän¬
digheter med Borgare-Standct uti ett gemensamt
stadgande sig förena; och skulle i annat sall det för¬
stärkta Stats-Utskottct »vänligen uppdragas, att det
skiljaktiga, enligt Niksdags-Ordningens föreskrift, ge¬
nom omröstning afgöra. Ht supra.
Lx xrotooollo
/Gerson.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum ivid Riksdagen i Stock¬
holn! den 24 April 1810.
S. D. Med Högloft. Ridderstapetö och AdcluS
i Protocolls-Utdrag af den 17 dennes commuuice-
rade beslut, angående llilemnande af Utskottens Pro-
tocoller och handlingar till Niddarhus-Archivet, soni
wilkoret för utbetalningen för Utskottens Secretera¬
re och Cancellie-Betjeilingens återstående arswoden,
instämde Borgare-Standet, dock utan det af Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln gjorde undantag af
Stats-Utskottet, hwars handlingar och Protocoller
Ständet ansag böra lika med de öfrige Utskottens,
utom Banco-Utskottet, hädanefter i Niddarhus-Archi¬
vet förwaras. klt supra.
Lx xi'ot0LoI1o
>/.
Utdrag af Prorocollet, hältet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenuiii den 24
April 1810.
S. D. Föredrogs till flutligt afgörande All¬
männa Beswärs- och Oecouomie-Utskottets den 11
Den 25 April.
681
Augusti sörledit är pä bordet lagde Protocolls-Ut-
drag af den 2 i samma mänad, i anledning as wäckt
fräga, angäende tislsättande af en Prooincial-läkare
pä Oland med lön af Statswerket; och fann Hög¬
loft. Ridderstapet och Adeln, att dä Statsreglcrin-
gcn nu »vöre fulländad, äterstod till befordraiide af
detta förslag ingen annai? ntwäg, an att detsamma
i underdänighet öfwerle>.nna till pröfning af Kongl.
Maj:t, som ensam wore i ständ att till detta för
Oland wigtiga ändamäls winnande utse nödige ut-
wägar; hwarom de öfrige Refpectioe Ständen genon?
Utdrag af Protocollet »vänligen skulle underrättas,
lik supra.
Lx xrotooollo
^t. 6?.
llti bet beslut, sistberördeProtocolls-Utdraginnc-
häller, beslöt Bondc-Ständet att till alla delar in¬
stämma.
Talmannen föredrog följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs- och Occvnomie-Ut»'kotts Betänkande,
i anledning af följande fran Högloft. Nid-
derfkapet och Adeln samt Hederwärda
Bonde-Ständet till Ut»'kottet remitterade
Memorialer, angäende Salpctcrtillwerknin-
geu i Riket, nemligen:
!:o. Af Kerr Öfwerste-Lieutenanten C. G.
Rentersköld, hwaruti föresläö, att till förekommande
af de olägenheter och det lidande, som förorsakas de
skattstyldige derigenom, att den Salpeter, hwilken i
682
Den 25 April.
följd af Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1801
skall af hwarje hemman ä landet till Kronan leve¬
reras, ehuru ej förfalskad, dock i anseende till den
blandning af fälta och fett, som densamma kan in¬
nehålla, bliftvit förkastad och i uppbörden icke emot-
tagen, en underdånig anhållan hos Kongl. Majrt
borde göras, att ali Salpeter, som ej bliftvit för¬
falskad eller uppenbarligen uti tilftverkningen rvards-
lösad, mätte utan klander cmottagas, äftveusom ock
att till Salpetertilliverkningens i Riket »vidare upp¬
muntrande kunde stadgas: att betalningen för den
Salpeter, fou» »vid de anbefalde auctioner crbju-
des och sedan i följe deraf kommer att levereras,
skall eniot Uppbördsmans glvitto af Kronofogden r
orten liqvideras; samt att Kronan genom ett utsatt
lönande pris försäkrade alla tilliverkare om beständig
afsättning af deras Salpeter, hwilken »vid samma
tillfälle skulle emottagas och pä lika sätt liqvideras;
2:o. Af Riksdagsmännen Börje Mänsson,
Anders Jansson, Olof Pehrsson, Hans Andersson,
Eric Paulsson, Bengt Niclasson, Eric Sivensson
och Ol. R. Schäre, hivarutiunan yrkas att till nä-
gon lättnad i de bördor, som tungt trycka den ge¬
nom kriget utarmade Jordbrukaren, äftvcn Städernes
Borgare och Jnneivänare mätte äläggas att, i nion
af deras stadsjords »vidd och godhet, deltaga uti den
alla hemman ä landet Åliggande Salpeterskatt;
3:o. Af Riksdagsmannen Pehr Oxelberg P:son,
som till Riksens Ständers öfiverivägande och gransk¬
ning öfiverlemnar och recommenderar ett af Herr
Erpeditions-Secreteraren C. M. Schoerbing afgifivet
Memorial, innefattande förslag, att Salpctertilliverk-
ning icke »nera mätte jason» hittills blifiva nägon jord¬
bruket äliggande »'katt, utan Salpeter för Kronans
räkning i dertill upprättande lador tillwerkas »vid de
större Rikets Städer, hivarest dertill högst tjenliga
Den L5 April.
683
ämnen, såsom gatsopor och afsträden, kalk- och ler-
grus, byk- ekler utlakad aska samt spillning efter
kreatur till öfverflöd finnas pä Tullgärdar, i Bonde-
gwarter och Slagtcrihus; förmodande Herr Expe-
ditions-Secreteraren, att om Riksens Ständer till
samma företag nu mille ansta någon fond, inrätt¬
ningen sedan skulle, i anseende till den deraf fal¬
lande minst, utan något widare tillskott sjelf bära
sig, samt Riket såmedelst kunna förses med tillräcke-
lig Salpeter.
4:o. Äfwen as Riksdagsmannen P. Oxelberg
P:son, innefattande bifall till Herr Expeditions-
Secreteraren Schoerbings förenämnde förslag, samt
förord för ett detsamma ätföljande, af Chemiske Sti-
vendiateu i Kongl. Bergs-Collegium Johan Rei¬
nius försattadt project till plau för en dylik Sal-
peterfabriques anläggning.
Ntstottet, som mid öfmermägande as de genom
desse Memorialcr salunda mäckte frågor först ingått
i granskning af Riksdagsmannen Pehr Oxelbergs
project om förändring i grunderne för hela Salpeter-
inrättningens bestånd, saint det genom de bifogade
förslagen uppgifne sätt, att medelst pä allmän be¬
kostnad wid de större Städerne anställande tillmerk-
ningar förse Kronan med behörig Salpeter, har
wäl i anseende till saknad as de närmare och egent¬
ligen Chemiska kunskaper, som för bedömandet ak
förslagens anmändbarhet erfordras, icke kunnat i uä-
gon fullständig pröfning deraf ingä; men anser be¬
tänkligt att, pä sätt i Memorialerne yrkas, pä Kro¬
nans bekostnad tillstyrka en inrättning, hmarö för¬
delaktighet ännu icke är bestyrkt, och till hmars an¬
läggning kostnaden icke ens i minsta mätto blifmit
uppgifwen, dä derigenom Kronan i och med detsamma
skulle fränkännas den rättighet. Hon nu äger till
Salpeter-uppbörd af alla hemman i Riket, för den
684
Den 25 April.
blott till äfwenkyrs lyckliga utgängen af ett ännu
ej pä erfarenhetens säkra grunder fotadt företag;
och det är af sadan anledning Utskottet ej eller an¬
ser sig kunna till det uppgifne förslaget tillstvrka
bifall, da dessutom, efter Utskottets tanka, den af
Kongl. Maj:t, i likhet med Riksens Lianders ivid 1800
ars Riksdag afgifne önskan, är 1801 den 26 Oc-
tober utfärdade Nådiga Förordning, rörande Sal-
petertillwerkningen i Riket, i allo är grundad pä bade
billighet och rättwisa. Utskottet kan härwid dock icke
dölja sin önskan, att fä se det uppgifne förslaget af
nägre enskilde satt i »verkställighet, dä den, efter de
gjorde uppgifterne, deraf tilläfwentyrs blifwande för¬
del kunde beräknas och dessutom den private, som
dermed kom kill wäga, om detsamma werkeligen more
fördelaktigt, lätt kunde förse bäde Kronan och dess
Leverantenrer med Salpeter till ett drägligt pris.
Widkommande dernäst det af Herr ÖOverste-
Lieutenauten Rentersköld gjorde yrkande, att utan
afseende pä de oarter af sälta och fett, svin Salpe¬
ter ester jordens beskaffenhet i iner eller mindre nion
kan innchälla, all Salpeter, svin ej blifwit förfal¬
skad eller uppenbarligen uti tillwerkningc» blifwit
ivärdslösad, mätte utan klander emottagas; fä in¬
ser wäl Utskottet ä ena stdan lika med Herr Reuter¬
sköld nödwändigheten af en mindre noga granskning
af Salpetern, sedan genom Finlands förlust till¬
gängen derpå blifwit betydligen inskränkt, om an¬
nars Kronan skall deraf erhålla den mängd, som
erfordras, men äfwcn ä den andra att det more högst
obilligt, om Kronan skulle wara skyldig i sin upp¬
börd emottaga en felaktig och kanske icke utan en ny
kostsam beredning till ändamälet duglig wara; hwar-
före ock Utskottet med afseende a begge dessa omstän¬
digheter anser de öfwerklagade olägenheter bäst kunna
hjclpas derigenom, att wid Salpeterskattens leverc-
Den 25 April.
685
rande en sadan person kunde wara närwarande, som
ägde de Chemiska kunstaper, hwilka för ett pä säkra
och weten skapliga grunder bygdt omdöme om den
levererade Salpeterns halt och godhet äro erforder¬
liga; dä all Salpeter, svin ef wore förfalskad eller
uppenbarligen nti tillwerkningeir wärdslösad, kunde
warda pä det sätt cmvttagen, att >' förhällande till desi
olika godhet ett större eller mindre quantumj räkna¬
des pä Lihpundet, sä att Kronan derpä icke i nägon
nion blcfwe lidande.
Hwad widare angär den wäckre fragan vin
Stadsjords deltagande i Salpetcrskatten, sä ock ehuru
Utskottet finner, att sedan den vmniga tillgäng pä
Salpeter, som ifrån Finland fordom kunde päräk-
nas, nu mera förswunnit, och det säletes wore an¬
geläget att winna ersättning för denna förlust, samt
af sadan anledning för sin de! skulle anse för det
allmänna nyttigt, om Städerne lika med Landet för
sin jord deltoge i Salpeterskatten; dock som detta
ärende, såsom en beskattmngsfräga, icke tillhör All¬
männa Beswärs- och Oeconomic-Utskottcts handlägg¬
ning, sä anser Utskottet sig icke tillständig!, att der-
öfwer något närmare utlåtande meddela.
Beträffande sedermera de af Herr Ofwerfte-
Lieutcnant Reutersköld ätwen gjorda yrkanden, att
betalningen för den Salpeter, som wid de anbefalte
auctionerne erbfudes och sedermera levereras, mätte
mot Uppbördsmans qwitto af Kronofogden i orten
liqvideras, samt att Kronan genom ett utsatt lö¬
nande pris försäkrade alla tillwerkare om beständig
afsättning af deras Salpeter, sä kan Utskottet, hwad
första omständigheten angar, icke tillstyrka bifall till
det föreslagna liqvidationssättet, hwilket skulle i re-
dowisningen för Kronofogdens uppbörd, efter Ut¬
skottets tanka, medföra mocke,i »vidlyftighet och kanske
föranleda till oredor, dä Utskottet deremot anser
686
Den 25 April.
lämpeligaft, att, såsom hittills skett, betalningen för
levererad Salpeter emot Uppbördsmaimeiis gwitto eller
assignation crhälles ä Landträntericrne, der Leveran-
teurcn »visierligeu icke är nödsakad att sjelf infinna
sig, enär betalningen ända kan uttagas af hwem
sorn hälst, i anledning af qwittencet; äfvensom ock
Utskottet för sin del ej finner anledning att tillstyrka
utsättandet af ett lönande pris för tillwerkarc, hwar-
söre Kronan skulle lösa all deras Salpeter, da sa-
dant wore ett twäng pä Kronan, sorn ej binder
tilltverkare, hivilka enligt ofivanberörde 1801 ars
Kongl. Förordning äga rätt att transportera och
sälja Salpeter hwarest och till hwilkcn de behaga;
och att deremot äter ä andra sidan såsom en niot-
swarande skyldighet älägga Salpetertilliverkare, att
lemna hela deras tillwerkning till Kronan, utan
rättighet att något deras särskildt behälla eller af¬
yttra, anser Utskottet jeimväl skulle blistva för deni
ett tryckande onus.
Slutligen har ock Utskottet, i anledning as
gjord anmärkning, att en hemmansägare, som bör
leverera Salpeter, möjligen skulle kunna andra gän¬
gen fä erlägga sin skatt, dä, sedan han till betal¬
nings erhällande afleninat det qwittence, han öfwer
skedd levcrance erhällit, han icke i sin ägo hafwer nägot
bernis deröfwcr, att han sin skyldighet i detta afse¬
ende sig afbördat, för sin del welat till denna olä¬
genhets afhjelpaude »vördsammeligen tillstyrka det
stadgande: att »vid Salpeters levererande den skatt-
skyldige mätte »ned sig hafina 2:ne reversaler af
samma lydelse, hwaraf det ena komme att qwarstadna
hos Uppbördsmanneu till hanö verification, och det
andra med ätecknadl qwitto äterställas den levere¬
rande jemte assignation pä den framdeles undfäende
betalningen.
Den 2b April. 687
Hivad Utskottet således hemställ, undcrställes
widare Riksens Högloft. Ständers Egen granskning
wördsammeligen.
Stockholm den 1 April 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns »vägnar
stost. (st. Oxenstierna.
Pä Högwördiga Preste-Ständets »vägnar
0. st. Knös.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets »vägnar
0. st. Lostönstorr.
Pä Hedcrtvärda Bonde-Ständets »vägnar
U. Lriosson.
st>. st. /Vetre/.
Efter kort stunds öslverläggning beslöt Stän-
det att isrägawarande Betänkande helt och hältet
ogilla och, dä fräga» jason» af Oeconouiisk art be¬
rodde pä Kongl. Maj:ts Egen Nädiga pröfning, i
underdänighet anhälla, det »nätte i Författningen om
Salpctertlllwcrkningen i Riket de rättelser i Räder
tillätas, htvarom Bonde-Ständet förut under Riks¬
mötet underdånige beswär inlemiiat.
Magnus Joilssou återkom med den under haus
anförande asgängne Deputation.
Efter en stunds förlopp anmältes en Deputa¬
tion frän Högloft. Ridderskapet och Adeln, hwilkcn,
688
Den 25 April.
pä manligt satt emottagen, kemnade genom Ordfö¬
randen Herr Capitaine-Lieutenanten Grefwe De la
Gardie del af följande Protocolls-Ntdrag:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Nidderskapets och Adelns Plenum den 25
April 1810.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln nu¬
mera erhällit del af samtlige de öfrige Respectioe
Riks-Standens yttranden öfwer Allmanna Beswärs-
och Occonomic-Utfkotlets Betänkande, i anledning
af de lill bemältc Utskotts handläggning remitterade,
icke med anmärkningar återremitterade utan för första
gängen till öfwermägande förekomna, af Kongl. Majrt
till Riksens Ständers medborgerliga och eniga be¬
dömande srainstalda frågor, huru Riket skall förswa-
ras, och om den närwarande krigsmagten dertill an¬
ses tillräcklig; har ämnets wigt naturlige» ledt Rid-
derskapets och Adelns omtanka derhän, att söka ett
resultat af samtlige Niks-Ztändens deröswer fattade
tankar.
Ridderskapet och Adeln har wid undersöknin¬
gen häraf trott sig sinna, att det Wällofl. Borgare-
Standet wäl antagit Utskottets Betänkande, men
med bifogade uttryckelig» wilkor af den beskaffenhet,
att antagandet, skiljdt ifrån desta wilkor, synes wara
utan bindande kraft.
Det Högwördiga Preste-Ständet har likaledes
förmält sig hafwa till Utskottets Betänkande lemnat
sitt bifall, beledsagadt med nnderdaniga hemställnin¬
gar, innefattande niodificationer, af hwilka den första
kallas nödwändigt wilkor. Oivistheten om desta hem-
ställningars wilkorliga beskaffenhet har synts Ridder¬
skapet och Adel» aldeles förswinna wid öfwerwägande af
det Högwördiga Prcstc-Ständets sednare Protocolls-
Den 25 April.
689
Utdrag, hivaruti detta Riks-stand såsom sina an¬
tager en del af det Wällofl. Borgare-Ständets, nied
desi bifall till Utskottets Betänkande förknippade, ut¬
tryckliga »vilkor.
Det Hedenvärda Bonde-Ständet äter har före¬
slagit nästan helt och hållet andra matt och steg än
de, som i Utskottets Betänkande bliftvit uppgifne.
Ridderskapet och Adeln har under en noggrann
efterlefnad af de föreskrifter, Regerings-Formens 56
H lemnar, fattat ett laglikmätigt beslut, och utan alla
tillsatser och förändringar bifallit Utskottets förslag.
Ridderskapet och Adeln har dertvid mera haft afse¬
ende va ämnets utomordentliga wigt och angelägna
föremäl, pä anwandbarhetcn af Utskottets framstälda
huftvndgrnnder, pä nödwändighetcu att snart sluta
ett öfwer förmoda» längivarigt Riksmöte, än pä af
flere Ledamöter föreslagne till större eller mindre del
ej ogrundade modificationer, hvilkas hänwisande
till Utskottet, och mä hända ytterligare jemkning,
skulle hafwa medtagit en tid, soni desi häldre synts
Ridderskapet och Adeln kunna besparas, dä, enligt
Utskottets Betänkande, de omständigheter, sorn till¬
höra ärendets »verkställighet, blefive östverlemnade till
en rättwis och för sine undersätareö sanna »väl »va¬
kande Konungs pröfning och afgörande.
Med »verkelig oro och bekymmer har Ridder¬
skapet och Adeln insett sivärigheten af att i Riks-
Ständens bäde om sak och former sä skiljaktigt
yttrade meningar leda sig till öf»vertygelse om nä-
got af Riksens Ständer fattadt saminanstänunanLe
beslut. Wäl har Ridderskapet och Adeln allestädes
funnit högtidligen erkände de allmänna grundsatser,
att Riket bör förswaras och att nuwarande krigs-
magt dertill är otillräcklig, men oagtadt denna
sammanstämmelse i grundsatser, finner likwäl Nid-
derskapet och Adeln »vid yppad skiljaktighet i »vilkor
BondestLndets Prot. 1810. Del. X. 44
690
Den 25 April.
för medlen att uppnä werkställighet deraf icke något
sammanstämmande helt kunna uppkomma, innan
sammanstämmelse om wilkoren jemwäl ägt rum.
I en sadan sakens ställning och pä osman an¬
förde grunder har Nidderskapet och Adeln sett sig
föranlätet förklara: att Nidderskapet och Adeln an¬
ser sitt i ämnet fattade beslut, såsom ett aldeles sam¬
manhängande helt, wara utan all bindande kraft och
werkan för detta Ständ, sä wäl i anseende till det
hela, som hwar och en as deh delar, intill dch Rik¬
sens Ständer sig förenat om ett med 73 och 80
as Negeriiigs-Formen föreskrifter instämmande be¬
slut; att Nidderskapet och Adeln förmodar sig hafwa
inför Konungen och Nationen ädagalagt, att det¬
samma med erbjudande af uppoffringar pä äganderätts
bekostnad, endast förcnligc med Fäderneslandets be¬
hof, sökt att befrämja ett Swenske män wärdigt
sörcmäl; och att Mddcrskapet och Adeln, oagtadt den
nu afgisne förklaring, rörande sitt fattade beslut, aldrig
förglömmer den heliga pligt, det i arf af sine Fä¬
der erhällit, den det trofast förpligtat sig att upp¬
fylla, och den det skall oförfalskad till sina barn vf-
rverlemna, den att hälla lif och blod städse ofparde
för Konung och Fosterjord. Ilt supra.
Dx protoeollo
.4. <7.
Deputationeu beswaradcs och afträdde; hwar-
eftcr Ständets Ledamöter kl. nära 3 eftermiddagen
åtskiljdes.
In protoeolli
1810 den 26 April.
Klockan 10 f. ni.
Efter hällen bön upplästes följande frän Hög-
wördiga Prestc-Standet ankomne Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständct den 24 April 1810.
T. D. Efter uppläsande af Högloft. Nidder-
skapcts och Adelns Protocolls-Utdrag af den 21 den¬
nes, innehallande dest med Wällofl. Borgare-Stän-
dets yttrade tanka östvcrensstämmande beslut, att den
nya Bräntvinsbränningsafgisten först ifrån och med
innewarande ars sednare hälft skulle beräknas; be¬
slöt Preste-Ständet att härutinnan med nämnde Re-
spective Ständ sig förena; skolandes Hederivärda
Bonde-Standet wördsanit och »vänligen inbjudas att
till undivikande af tidsutdrägt uti detta beslut in¬
stämma. Ht 8uprn.
L: piotoeollo
c/, k/.
Johan Magnus Wefling frän Westmanland
tillstyrkte bifall till Preste-Ständets Protocolls-Ut-
Lrag, med det »vilkor, att uppbörden af Bränwins-
skattcn icke mä i flere terminer, utan pä en gäng,
uppbäras och redolvisas; »ned hwilket af Ständet
enhälligt gillade förbehåll Preste-Ständets beslut af
Bonde-Standet biträddes.
692 D-n 26 April.
Derefter upplästes följande Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Prcste-Ständet den 21 April 1810.
S. D. Jnstäliide Preste-Standct uti Högloft.
Nidderskapets och Adelns genoin Protocolls-Utdrag
af den 17 dennes uieddelte beslut, att »vanligen an¬
moda samtelige Herrar Ordförande i Riksens Stän¬
ders Utskott att erindra deras Secreterare om in¬
sändande till Niddarhus-Archivet, sist inom 3:ne mä-
uader efter Riksdagens slut, af desse Utskotts Pro-
tocoller och handlingar för denna Riksdag, och att
i alla händelser ä de af Riksens Ständer deste Ut¬
skotts Secreterare och Cancellie-Bctjeuilig tillagde
arftvoden ben ännu återstående utbetalning ef matte
dem tillgodokomma förr, än Riddarhus-Sccreterarens
bewis öfwer förrberörde Protocollers och handlin¬
gars wederbörliga aflemnande kan företes, härifrån
likwäl Banco- och Stats-Utfkottcn undantagne, hwil-
ket sistirämndes Protocoller och handlingar hädan¬
efter borde såsom hittills i Kongl. Stats-Contoirets
Archi!) förwaras. Ht 8upra.
Lx xrotoooUo
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 2ä April 1810.
S. D. Upplästes Hederwärda Bonde-Ständets
Protocolls-Utdrag af den 11 dennes, rörande af Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln föreslagen underdånig
anmäla!! till Kongl. Majit om Herr Hofjägmästa¬
re!! och Riddaren von Greiff, och beslöt Preste-Stän¬
det att lika med Hederwärda Bonde-Ståndet för¬
klara, att da det ankommer pa Kongl. Majus Höga
Den 26 April.
693
godtfinnande, att belöna hivar och en Medborgare ester
desi »verkeliga förtjenst, lärer Kongl. Maj:t i Nädcr
täckas göra det afseende pä Herr von Greiffs sjuklighet,
som Kongl. Maj:t i sin »vishet bäst och nyttigast
pröstvar. Ut supra.
Lx protooollo
Utdrag af Protocollct, hållet hos Högtvör-
diga Preste-Ständet den 25 April 1810.
S. D. Uppå af Herr Erke-Viskopen och Tal¬
mannen gjord proposition, ansäg Preste-Ständet, att
tidell till Riksens Ständers nästa sammankomst skulle
i Riksdags-Bestutet till den 1 September är 1815
utsättas. Ut supra.
Dx protocollo
llrdrag as Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 25 April 1810.
S. D. I anseende till de hos Niks-Ständeu
sörekomne olika yttranden i frägan om den as Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Beslvärs- och
Oecouomie-Utskott föreslagna National-Armering, be¬
slöt Borgare-Ständet, att detta ärende skulle till
wälbeinälte Utskott hänwisas, med anmodan att, pä
sätt 73 § Riksdags-Ordningen föreskrifwer, de skiljak-
tige meningarne sammanjeinka och med förslag öflver
denna jemkning skyndsammeligen inkomma; htvilket
de Nespective Med-Ständen »vördsamt och »vänligen
chulle tillkännagifivaö. Ut supra.
Lx protooolla
//. Uetsvson.
6S4 Den 26 April.
Till widare åtgärd upptogs Oeconomie-Utskot-
tets den 5 April pä bordet lagde Protocolls-Ut-
drag af den 1 dennes, angående Wcstgötha Allmo¬
gens rätt att idka Gårdfarihandel, hwarivid jem-
wäl upplästes följande i samma ämne fran de
öfrige Respcctive Ständen ankomne Protocolls-
Utdrag:
Utdrag af Protocvllct, hållet i Högloft. Rid-
derfkapets och Adelns Plenum den 21
April 1810.
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oeconomic-Utstottets i PrvtocollS-Ut-
drag af den 1 dennes, hwilket den 18 nästföljande
bliswit hos Ridderskapet och Adeln pa bordet lagdt,
afgisne utlåtande och tillstyrkande, rörande Gårdfari¬
handel. Ut supra.
Lx protoooNa
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördiga
Preste-Standet den 21 April 1810.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Beswärs- och Occonomie-Utskott uti Pro-
tocolls-Utdrag af den 1 dennes yttrat och tillstyrkt,
rörande den Westgötha Allmogen förundte rättighet
till Gärdfarihandels idkande, blef af Preste-Ständet
gilladt. Ut supra.
Lx protocollo
u.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 25 April 1810.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
Den 28 April. 69S
swärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande, angående
Gårdfarihandel», blef jas Borgarc-Ztändet gilladt;
hwilket de Respective Mcd-Ständen wördsanlt och
»vänligen skulle tillkännagifwas. Ilt 8uprn.
Lx protocollo
Riksdagsmannen Anders Danielsson fran Elfs¬
borgs Län uppläste härwid och inlemnade följande:
Word samt Memorial.
Dä Oeconomie-Utskottets Betänkande, rörande
Gärdfarihandlandcs ifrägasatte reserättighet, blifivit
as mig begärdt pä bordet, torde jag också uppgifwa
»lägra betänkligheter, hwilka »vid närmare gransk¬
ning deraf hos mig förekommit:
Utskottet har emot 114 tz i Regeringsformen
ansett sig icke kunna göra nägon ändring i de För¬
fattningar, hwarigcnom Allmogens handelsrättighet
blifwit stadgad och befästad, hmaraf synes, att Utskottet
ansett dem såsom etc Allmogen fvrnnnadt privilegium.
Af samma stal, som Urskottct ansag sig icke kunna till¬
styrka en total indragning, borde det icke eller tillåtit
sig att uppgifwet nägot förslag, som ledde till för-
swaraiide af handelns idkande; ty om sjelfwa För¬
fattningen, i sitt hela tagit, hwarigcnom handels¬
rättigheten förunnades, är ett privilegium, mäste nöd-
wändigt jemwäl hwarje del af berörde Författning
»vara af privilegii natur, det will säga icke tillhöra
Oeconomie-Utstottcts yttrande, och de ZZ af Författ¬
ningen, hwarigenom Controll ä de handlande stad¬
gas, utgöra delar af det hela.
Men om ocksä, emot deha tydliga skäl, Occo-
nomic-Utskottct kunnat anses berättigadt att »agra
ändringar uti ifrägawarande Författningar föreslå,
6W
Den 26 April.
sä torde det tillätas mig ädagalagga olämplighet!»»»
af dem. Utskottet till bifall hemstält.
Utskottet tillstyrker, att alla af Gårdfarihand¬
lande medförande »varor böra inför Magistraten
eller Hall-Rätten uppmifas, stämplas och betvis
dcrösivcr meddelas. Jag kan icke giftva större prof
pä min sorgfällighet om efterlcfnaden af Lagarne om
handhafwande af ordning, än dä jag förklarar, art
jag för min enskifta del icke skulle hafrva något att
päminna »vid denne anstalt, om nägot sannt och
redbart ändamäl dermed kunde »vinnas. Men att
sä icke är, fär jag straxt ädagalagga. Liklväl mcd-
förer den en ganska betydlig tunga för Allmogen,
som idkar berörde handel, i det de» uti htvarje stad
den passerar mäste läka med kostnad omstämpla re¬
dan stämplade »varor, lösa nya betvis i hrvar stad
östver samma egendom och i städer, der Hall-Nätter
finnas, sorn med flerfaldig!» göromäl äro beswäradc,
länge »vänta, innan stämplingcn kan »verkställas, och
under tiden nödgas uppehålla sig pä stället, utan att
fä »agot af sine mcdhafde »varor försälja.
Ändamälet dermed skulle efter Utskottets tanka
»vara att förekomma införsel af Lurendrägerier i fä¬
derne, sedan Landttullarne komme att upphaftuas.
Orsaken, htvarföre man anser Lurendrägerier »vad-
lige, är att importen i Landet derigenom ökas. För
att förekomma detta, om det »verkligen bör före-
konnnas, mäste man säledcs tillse, att dylika »varor
icke mä i landet införas; i sädant ändamäl stnnas
Sjö-Tullar; men sedan en förbuden »vara i Riket
inkommit, mätte det »vara aldeles likgiltigt, antingen
den säljes pä landet eller i staden, och sädant
desto häldre, svin hela det af Utskottet föreflagne för-
stgtighetsmätt kan illuderas dermed, att en Gärdfa-
rihandlande säljer sina »varor utanför tullen, eller
under ett förcgiftvet köp läter dem blott af annor
Den 26 April.
697
man i staden införas. Just den omständighet, att
Landttullarnc blifwit upphästie, kemisar, att man an¬
sett det för Riket af aldeles ingen skadclig betyden¬
het, att Lurendrägerier fran landet till städerne in¬
fördes, men att deremot deras införsel i Riket borde
förhindras, och derföre hafwa Sjötnllarne blistvit
bibchallne.
För Borgare i BoräS har Utskottet söresiagit
de omständigheter, som sknlle leda till förment in¬
skränkning i deras handelsrättighet; men utan misi-
tydning sknlle man ät Utskottets yttranden gifwa en
helt annan förklaring:
l:o skulle de aret igenom wara i staden
boende. Hwarförc, kan man med skäl sräga, skola
icke Borgare i Borås sa sa ival som alla andra
städers innewänare bo pä landet wiha årstider t.
cy. om sominaren, om deras öfrige omständigheter
sä medgifwa? Hwarföre skola de icke fa i fred söre--
taga resor, om de dertill hafwa räd? Utskottet hade
icke bordt i min tanka sa obarmhertigt inskränka
deras medborgerliga rättigheter, eller deras person¬
liga frihet, att de just hela sin lifstid skulle wara
i civil arrest i Borås; åtminstone är det säkert, att
en Lag är högst orättwis, som antager i någon hän¬
delse såsom gällande en principc, hwarigcnom den
heligaste af en Medborgares rättigheter inskränkes.
2:o har Utskottet föreslagit, att deras Drän¬
gar nödwändigt sknlle ligga hemma om nätterna.
Om meningen härmed är, att Utskotket wille genom
sitt Betänkande gifwa stöd at sedlighets-eller anstän-
dighets-lagen, har sag intet annat att derwid på¬
minna, än att snarare det tillhörer- Presterskapet i
församlingen än ett Oeconomic-Utskott; men att nå¬
got redbart ändamål icke »vinnes härigenom, synes
deraf, att en länglig erfarenhet besannat, att kän¬
698
Deri 26 April.
nemärket pä en i tjenst »varande dräng icke är, att
han mistas i ett hus om nätterne.
De sina förändringar, som Utskottet således före¬
slagit, torde utan afsaknad knnna uteslutas, och dä
till sivar pä den framstälda frägan om Gärdfari-
handlandes reserättighet Utskottet sivarat, att det
emot 114 § af Regeringsformen icke kunde upptaga
den till pröfning, hade Utskottet bordt stadna der-
wid, och icke sedermera pröswa den Författning, som
utgjorde Allmogens ifragasatte privilegium. Såle¬
des torde prcemipen af Betänkandet gillas och Stån¬
det såsom en följd deraf förklara, att Ständer icke
kan de föreslagna förändringar»? till gra ristning
upptaga.
Stockholm den 26 April !810.
I)N!U6l880N,
frän Elfsborgs Län.
Ständet gillade, hivad Utskottet i proemissen af
Betänkandet anfört, att fräga om rubbiiing i All¬
mogens rättighet emot 114ZL Regeringsformen icke
kunde till pröfning upptagas, såsom en följd hwaras
Ständet ock ansäg Utskottets öfrige tillstyrkanden,
såsom ledande till rubbning i hivad berörde privi¬
legier foreskrifwa, icke kunna till någon granskning
förekomma.
Med ival af tivenne Ledamöter till öfiverseende
af krigsredogörelserne gjordes derefter början, men
afbröts af en Deputation frän Högrvördige Preste-
Ständet, som, pä »vanligt sätt inbeledsagad, meddelade
genoni Ordföranden Herr Biskopen Doctor von Ro¬
senstein det beslut, som innefattas i följande Pro--
tocolls-Utdrag:
Den 26 April.
699
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
diga Preste-S tander den 26 April 1810.
S. D. Uppå Alfine» Nådig anledning att lennia
underdånig underrättelse vin Preste-Srändets tänke¬
sätt, rörande Rikets förstvarsanstalter, har Preste-
Standet i underdånighet öfivcrleinnat dep ivid an¬
tagandet af Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Bcswärs- och Occonvmie-Utskotts Betänkande i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga swar, angående
Wargeringen, föreslagne modisicativner, med förkla¬
rande af dep underdäniga tillförsigt, att Kongl.
Majrt derä täcktes haftva Nådigt afseende, samt lika
underdånigt uppdragande till Kongl. Majit, att i
farans och nödens stund »vidtaga de mätt och steg
till Fäderneslandets förflvar, som en sä »vådlig be¬
lägenhet päkallar.
Preste-Ständet, som afwcn anser detta wara
Len säkraste utwäg att i närwc,rande omständighe¬
ter komma till ett skyndsamt slut med denna läng-
wariga och bekymmersamma Riksdag, sär jemte till-
kännagifwande af ofwannämnde dep beslut tillika
»vördsamt och »vänligen inbjuda desi Respcctive Med-
Ständer till deltagande säwäl deruti, som att tillika
hos Kongl. Majit underdanigst anhälla oin Riks¬
dagens ofördröjlig» aflysande. I7t supra.
Lx xrotooollo
t/.
Depntationen bestvarades och afträdde.
Walet fortsattes derefter till stut, och befunnos
»vid scdlarnes öppnande Riksdagsmännen Magnus
Jonsson fran Östergöthland och Eric Swensson
700
Den 26 April.
frän Bohus Län hafwa erhållit fleste rösterne. Dehe
lyckönskades im dertill, och jemte det de tackade för¬
del dem wisade förtroendet, utbad sig den förre eller
Magnus Ionsson, att till nästa plenum sa betän¬
ketid, om hans enskilda angelägenheter kunde tillåta
honom att det honom gifne uppdrag fullgöra.
Derefter företogs likaledes med slutne sedlar
wal af 5 Revisorer uti Riks-Discontwerkct, en för
hwardera aret intill nästa Riksdag, men walet af-
bröts afen Deputation frän Högloft. Ridderskapct
och Adeln, anförd af Herr Capitainc-Licutenantcn
Grefwe Jaeob De la Gardie, sorn lcmnade Stån¬
det del af följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
dcrskapets och Adelns Plenum den 26
April 1810.
S. D. Sedan Ridderskapct och Adel» inhäm¬
tat, att del Högwördiga Prcste-Standet i sä matto
bifallit Allmänna Beswärs- och Oeconomic-Utskottets
Betänkande af den 10 April, att Högwördiga Preste-
Standct, med öfwerlcmnande till Kongl. Majrts
Nådiga pröfning och afgörande af de omständighe¬
ter, hwilka röra wcrkställigheten af Utskottets sörflag,
yttrar underdånigt hopp, att Kongl. Maj:t pä de
af Ständet söreslagne modificationer mätte göra Nä-
digt afseende, är det med den största tillfredsställelse
Ridderskapct och Adeln finna det Högwördiga Stän¬
det wara med Ridderskapct och Adeln i öfwerens-
stämmelse om de hufwudgrundcr. Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utstottet förestagit. Ridderskapct och
Den 26 April. 701
Adel», sorn ingenting högre önskar, än att sinna sig
med Le Nespective Med-Ständen förenadt i denna
wigtiga sak om ett sädant Riksens Ständers Be¬
slut, hwilket instännncr med de föreskrifter för desi
gällande kraft och werka», 73 och 80 88 af Rege¬
ringsformen förcskrifiva, tager sig af en sadan, ge¬
nom förening med det Högwördiga Preste-Ständet,
sakens förhoppningsfulla ställning anledning, att
inbjuda sine Nespective Med-Ständer, att med sig
öfwerensstäinma nti öflvcrlemnande till Harrs Kongl.
Majit af Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Ut-
skottets Betänkande, såsom deras, med underdånig
anhållan, att Kongl. Majit tvid »verkställigheten
täckes haftva ett Nädigt afseende pä de modificationcr,
med hwilka Riks-Ständen htvart för sig ansett nö¬
digt att detsamma beledsaga, hwilket beledsagande
Ridderskapet och Adeln godkänner. För öfrigt instämde
Nidderskapet och Adeln äsiven uti Prestc-Ständets
yttrade önskan för Riksdagens snara aflvsande. Ilt
supra.
Lr protooollo
Deputationen beswarades och asirädde.
Sedermera slutades det förut började walet, och
sedan Ständet öfwerenskommit, att den, som erhöll
fleste rösterne, skulle tvid första ärets Revision sig
inställa och sä widare, öppnades sedlarne, och be-
funnos wara walde till Revisorer:
För första äret: Bengt Swensson fran Öster¬
göthland;
För andra äret: Swen Larsso» frän Jön¬
köpings Län;
702 Den 26 April.
För tredje äret: Ion Göransson frän
Öland;
För fjerde äret: Erie Grufe frän Carlstads
Län; och
För femte äret: Anders Nilsson fran Jemt¬
land.
Till hmilkeu förrättning de altfä afStändet lyckön-
stadcs. Näst dcxe hade Pehr Pehrsson frän Blekinge
fleste rösternc samt cfrcr honom Anders Pehrsson
frän Stockholms Län.
Pä manligt sätt emottagen, inträdde en De¬
putation frän Wällofl. Borgare-Ständct, anförd af
Herr Grosshandlaren Malm frän Göteborg, som
uppläste och aflcmnade följande:
Utdrag af Protocollct, hällct uti Bvrgarc-
Ständets Pleuunl wid Riksdagen i Stock¬
holm den 26 April 1810.
S. D. Efter crhälleu del af Högloft. Ridder-
skapets och Adelns samt Högmordiga Preste-Stän-
dets Protocolls-Utdrag af denna dag i frägan om
anstalter till Rikets försmår, beslöt Borgare-Stän-
dct att, till förekommande af den tidsutdrägt, som
en närmare jemkning af Ständens olika yttranden
osmer Allmänna Besmärs- och Oeconomic-Utskottets,
i anledning af Kongl. Majrts Nädiga swar rörande
Wargeringen, den 10 innewarande mänad afgifne Be¬
tänkande skulle fordra, öfmcr de mid antagandet af
Utskottets förslag fästade milkor härmedelst lemna
den förklaring, att Borgare-Ständct gillar och god¬
känner, hmad Utskottet i dest Betänkande föreslagit,
uren att dä Kongl. Maj:t Medes är oförhindrad
D?n 26 April.
703
att i nödcnö och farans stund begagna den rätt till
sörstärkningsnianskaps utskrifning, som i Utskottets
Project stadgad finnes, Borgare-Ständet, i likhet med
hwad Högloft. Riddcrskapct och Adeln i dcy ofivan-
närnnde Protocolls-Utdrag yttrat, gör stg äflven för
sin del derom förwiffadt, att Kongl. Majit »vid
»verkställigheten täckes hafiva ett Nådigt afseende pä
dc modificationcr, hivarmed ej mindre detta Ständ
uti desi Protocolls-Utdrag af den dennes, än af-
wen dc öfrige Niks-Staude» hivar, för sig, ansett
nödigt att Betänkandets godkännande beledsaga. Et
supra.
Dx xrotocolio
Al BetöE-r.
Efter Deputationcns bortgång förestälde Se-
creterarcn, att da nu dc öfrige Stånden beslutat, till
förekommande af widare tidsutdrägt, öfiverleimia
till Kongl. Majit, att ivid »verkställigheten as de
nödige förswarsanstalterne ä samtelige Standens der-
wid gjorda förbehåll och modificationer fästa Nådigt
afseende, syntes honom bäst wara, att Bonde-Stan--
det deruti instämde; men härtill ropades flere gån¬
ger starkt Nej.
Secrcteraren erindrade widare, att dä ett sä be¬
skaffad sammanstämmande Beslut numera »vunnits afdc
öfrige Ständen, wore det till förmodandes, att Kongl.
Majit med den magt. Regeringsformen Kongl. Majit
tillägger, täckes läta berörde Beslut werkställa, sä
att Ständets wägrande cgenteligen i sjelfwa saken
ingenting betydde.
?°lter hördes starka rop, att de öfrige Stän¬
der» icke kunde föreskrifwa Lagar för Bonde-Stäu-
dct, och att man icke borde fränträda ett reda fat-
tadt beslut.
704
Den 26 April.
Secreterare!! anmärkte, att icke något Ständ
fränträd t de anmärkningar, hwilka wid Utskottets
Betänkande blistvit gjorde, men att endast samman-
jemkningen af desta stridigheter blistvit till Kongl.
Maj:r i ullderdanighet öfwerlemnad.
F-ortsättiiLngen afbrötö af starka rop.
Efter äter erhållet ljud fortfor Secreterare!!:
Will da icke Siandet, i händelse Riket med fiend-
telig härsmagt ai-falles, aiiförtro Koisgl. Maj:t
tillracklige inedel att förstvara Riket och öfrverlemna
ät Dest wishet att om »verkställigheten föranstalta?
Ropades ined yttersta häftighet: Nej, Nej!
Talmannen förklarade, att La bade han och
Secreterare!! nu inför den allmänhet, deri efterwerld,
som en gang skall bedöma Bondc-Standets förhäl-
lande i denna stund, ädagalagt deras oskuld, wille
Talmannen göra följande proposition: Bifaller Stån¬
det, att till sivar pä de öfrige Ständenö i dag meL-
delte beslut Bonde-Ständet förklarar sig förblifwa till
alla delar tvid deh förut i detta ämne fattade och
kungjorde tanka?
Bestvarades med ett starkt, mänga gänger för-
nyadt Ja; och sedan en Deputation af 12 Leda¬
möter under anförande af Anders Andersson frän
Östergöthland afgätt för att af detta beslut lemna de
öfrige Ständen del, upplöstes Plenum kl. 2 e. m.
Iri Läsm protoeoIlL
§. K.
705
18!V dm 27 April.
Klockan ^ 1 pä dagen samlades Bonde-Stan-
det och afgick klockan 1, anfördt af Talmannen, til!
Rikssalen, för att i anledning af förleden gårdag ut¬
färdad och anslagen Nädig kallelse emottaga de Nå¬
diga framställningar, Kongl. Majrt der behagar göra.
IIt supra.
In Läem
^
I8l0 den 28 April.
Kl. 10 f. m.
sammanträdde Bonde-Standet in Pleno.
Ester förrättad bön upplästes till justering Pro¬
tokollet för den 24 i denna manad.
Magnus Jonsson fran Östergöthland anmälde,
att, ehuru han i anseende till enskildte omständig¬
heter icke ämnat ätaga sig någon publique befattning,
»rille han dock för att stvara emot Ståndets honom
»visade förtroende emottaga den post såsom Revisor
af krigsrcdogörelsen, hwartill han de»»> 26 dennes
Bondestäudets Prot. 1810. De!. X. 45
706 Den 28 April.
blifwit wald; och hwilket altja i Protokollet an¬
märktes.
Föredrogs ett frän Högwördiga Presie-Stan-
dct ankoinmer sä lydande Protocolls-Utdrag:
Urdrag as Protokollet, hållet bos Högwör¬
diga Preste-Standet den 25 April 1810.
S. D. Wid förnyad föredragning af Riksens
Högloft. Ständers Lag- saint Oeconomie-Utskotts
gemensamma Utlåtande, rörande Landthandelns fri-
gifwanke, och dä Wällofl. Borgare-Ständet uti nu
uppläst Protocolls-Utdrag as den 24 dennes förkla¬
rat sig icke finna, att någon anledning till con-
cefion af Ståndets i privilegier grundade rättighet
ivid detta tillfälle förekommc, ansäg Preste-Ständet
sig icke kunna härmed taga någon befattning. Ilt
supra.
Lx xrodoeollo
k/.
Efter uppläsandet hivaraf och uppå wäckt
motion af vice Talmannen Hyckert, Boiide-Standet,
ester gjord proposition, beslöt, att genom ett all¬
mänt beswär hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
hålla om rättighet för Allmogen, att fritt och obe¬
hindradt fa hwar svin hälst afyttra sine landtmanna-
producter.
Ifrån Högloft. Lag-Utskottet bade ankommit
ett sa lydande Protocolls-Utdrag:
De» 28 April.
707
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Lag-
Utskottö Protocoll, hältet i Stockholm den
27 April 1810.
S. D. Som, enligt företedde rakningar, Ut¬
skottets utgifter för skrifmaterialier, lfus m. m. pröf-
wades hafwa uppgärt tilt en sammanräknad summa
stor Fyratiosex (-46) N:dr 26 sk. 8 rst. Banco; sä
skulle sädant hos Niikscns Högloft. Ständer anmä¬
las, med »vördsam anhållan, att Riksens Högloft.
Ständer täcktes »vidtaga den åtgärd, hwarigenom
nämnde summa »nä blifwc» anordnad till emottagande
af Lag-Utskottets Secreterare, Herr Acadcmie-Adjunc-
ten Iohan Holmbergson. Ht supra.
Dx protoeollo
pH.
Ock fann Ständet berörde ersättningsbelopp,
pä sätt Utskottet föreslagit, böra af allmänna medel
godtgöras.
Widare föredrogs följande frän Högloft. Stats¬
utskottet ankomne Memorial:
Wördsa »i t Memorial!
När den enskilde Medborgaren, under åsido¬
sättande af allt eget interesse, som icke med Statens
kan förenas, endast rigtar sine bemödanden derhän,
att inom sin krets kunna mediverka till Fosterlan¬
dets, till »sine Medbröders »väl; när de» redelige
och nitiske Embetsman»?»» med den samivetsömmaste
grannlagenhet söker, icke blott att tillfredsställa Sta¬
tens fordringar pä hans mödor och nit, utan ock
a:t under sin Einbetsmanna-ntöfning troget uppfylla
708
Dcn 28 April.
sino medborgerliga förbindelser emot Statens öfrige
medlemmar; sä kan han tvål, med en belönande känsla
af uppfnlde pligter, trnggt vfwerlemna ät tystnaden,
och föraktet den skugga, som afunden astid hemligen
joker kasta pä redligheten och förtjensteu. Men dä
at halis nit och »välmenande afsigter giflvas uppen¬
barligen sädane bestyllningar, four äsyfta icke mindre
än wald och straffbar egennytta i halls företag; dä
är tystnaden ä hans sida ett brott, da fordrar hans
medborgerliga ära ett förfivar.
Efter en af Stats-Utskottet pä det forgfälligaste
anwänd möda, att wärdigt kunna smara emot ett
af Riksens Högloft. Ständer Utskottet lemnadt dyr¬
bart förtroende, ar det för Stato-Utskottct högst fmär-
randc, och Utskottet tror, att det äfwen för Riksens
Högloft. Stander lärer blifwa lika owäntadt, att
Stats-Utfkottet emot sin wilja blifivit blottstäldt för
ogrundade misitankar och de mest oförtjeute tillwi-
telser för desi göromäl.
Att nu ytterligare inför Riksens Högloft. Ställ¬
der söka Ådagalägga grannlagenheteu, widdén och
mängden af Ztats-Utfkottets äligganden under detta
Riksmöte, anser Utskottet »vara desto mera öfwer-
flödigt, sv»» Riksens Högloft. Ständer derom redan
haft tillfälle inhämta tillräckelig kännedom, och Stats-
Utfkottet dehutom haft den tillfredsställelsen, att sä-
dant af Riksens Högloft. StanderS Ledamöter nästan
utan undantag bliftvit allmänt erkändt.
Under alla Stats-Utfkottets göromäl har Ut¬
skottet aldrig lemnat utur vgnasigte Statens alllnänna
fördel. Der anmärkningar funnits äga ruin, hafwa
de icke bliftvit uturaktlätne. Jnga enskilda afsig¬
ter, inga särskilda förbindelser hafwa någonsin ledi
Utskottets öfwerläggningar och beslut; och om, i af¬
seende pä sättet, som säkrast ledde till det gemen¬
samma mälct: Fäderneslandets wäl, meningarne
Den 28 April.
709
understundom rakat wara något stiljaktige; sä har
dock ibland Utskottets Ledamöter fräga aldrig upp¬
stått, att afwika ifrån den i alla upplysta Stater
och Tidehwarf erkända sanning: att Statens wal
icke beror pä kränkning af enskilde personers med¬
borgerliga rättigheter och ett ogwaldt ätnjutande af
i laglig wäg förwärfwade förmoncr, da de ej uppen¬
bart finnas stridande emot Lag, allmän rättwisa och
billighet. Det har af alla blifwit anscdt som en
helig pligt, att icke pa nägot sätt förnärma Med¬
borgares personliga fri- och rättigheter och att ömt
warda allmänna förtroendet till statens och dess
Styresmäns förbindelser.
Men ehuru Stats-Utskottet troget sökt följa
deha grundsatser, är det dock långt ifrän att Utskot¬
tet ansett sina göromål äga ten grad af fullkomlig¬
het, att derwid icke kunnat göras »agra anmärk¬
ningar, fastän af större eller mindre wigt; ty miss¬
tag äro möjlige, och ifrån dem, såsom ifrån alla
handlingar oskiljaktige, lärer Stats-Utskottet icke
eller kunna fritaga sig..
Att erhålla anmärkningar öfwer Utskottets gö¬
romål, har således icke warit owäntadt; men att de
nied »värdighet samt tillbörlig anständighet och bil¬
lighet bordt göras, har Utskottet hast rätt att fordra.
Till hwad Stats-Utskottet salunda funnit sig
befcgadt anföra, har Utskottet hämtat e» högst bil¬
lig anledning af de Utskottet gjorde tillwitelser uti
de anmärkningar, som ankommit ifrån det Heder-
wärda Bonde-Standct öfwer Statö-Utskottets Be¬
tänkande angäcnde Statsreglering»!.
Ehuru besia anmärkningar genom Protocolls-
Utdrag ifrån det Hederwärda Bvnde-Ständet blis-
wit Stats-Utskottet meddeldte, är det dock långt ifrån
att Utskottet tillräknar Bonde-Ständets pluralitet
de tillmäle», som Utskottet derutinnan blifwit gjorde.
710
Den 28 April.
Nej! Stats-Utskottet bar icke ett ögonblick kunnat
mihkänna detta Hederwarda Stånds under aila tid¬
skiften ädagalagda Fosterlandskänsla och warina nit
för allt hwad rätt och billigt är. Det är blott den
Ledamot af detta aktningswärda Ständ, Riksdags¬
mannen Pehr Oxelberg frän Carlskoga Bergslag,
som säger sig hasina bliswit af Ständet anmodad,
att öfwer den projectcrade Ltatsregleringen göra
erindringar, emot hwars ogrundade anmärkningar
Stats-Utskottet funnit sig föraulätet atr till Rik¬
sens Högloft. Ständer aflemna, icke ett förswar, ty
de äga icke den grad af sanning, att sadant tarfwas,
utan blott nägra ytterligare upplysningar, till adaga-
läggaiide huru all anledning saknats, att pa ett sa¬
delin sätt bedöma Utskottets göromål i detta ämne.
Riksdagsmannen Oxelberg begynner stna an¬
märkningar med följande yttrande: "De brister, som
i deha anmärkningar finnas, torde benäget tillskrif-
was den mindre kännedom, jag i brist pa nödige
upplysningar ägt i sä mänga särskilda ämnen. Niell
icke brist af god wilja och ästuudan, alt efter bästa
wett och förmåga söka swara emot miila Hederwärda
Medbröders förtroende — — — —. Jag tror mig
böra iörwänta ursägt, om wid de anmärkningar,
jag företar mig att uppgöra, skulle finnas något,
som stöter eller misthagar. Mitt sätt att bedöma
och granska är enkelt och redligt, således bör man
ej wänta hwarken en systematisk ordning, ej eller
att man till alla delar kunnat följa ett werk af sä
widsträckt omfattning".
Om Riksdagsmannen Oxelberg under loppet
af sine gjorde anmärkningar följt de grundsatser, hail
bär ostvan synts nitälska för, hade han besparat
Stats-Utskottet den obehagliga nödwändighet, att
inför Riksens Högloft. Ständer föranlätas framställa
detta oangenäma ämne. Sanningen, dä den med
Den 28 April.
711
den henne tillkommande anständighet och rättwisa au-
föres, kan aldrig blifwa stötande och mischagelig.
Men att han icke altid iakttagit den grann¬
lagenhet och tillbörliga anständighet i uttryck och
omdömen emot Stats-Utskottet, som Utskottet, be¬
stående af Ledamöter ifrån alla fyra de Nespective
Stände», för deras allmänna förtroende och person¬
liga heder ägt rätt att fordra, wisa hans yttranden
i det följande:
"Jag har yrkat", yttrar han sig, "alla möjeliga
indragningar och tillika hogkommit de mindre eller
illa lönte Under-Embets- och Tjenstemäns Löne¬
förbättringar, hwarom Högloft. Utskottet i nästan
ingen punct gatt Ståndet till mötes, utan twertom
tvid nppgisterne as alla i Bilagornc uppräknade Sta¬
ter sa hopblandat det ena i det andra, att resul¬
tatet utfaller sa, att Statens alla aflöningar blifwit
bibehallue och förökade. Jag saller häröfwer i den
största förundran, som med längtan förbidat lin¬
dring i sina tryckande bördor och Statens irakadc
waumagt, som likwal Utskottet medgifwit, och i stället
sinner allt wara högre än hwad det förut warit".
En sadan anmärkning, att Utskottet hopblan¬
dat det ena nied det andra, har warit Utskottet högst
owäntad, dä Utskottets Betänkande utwisar, att Ut¬
skottet iakttagit den största sorgfällighet, att icke sam¬
manblanda den ena Staten nied den andra. Utskot¬
tet har, enligt Negerings-Formens föreskrift, indelt
Statsrcglcringen under sina wista Huswudtitlar, och
noga franskiljt den ena Staten fran den andra af
deni, som tillhört hwarje Hufwudtitul. Att allt skall
wara högre upptaget äu hwad det förut warit, ar
icke enligt med förhållandet, som befinncs helt an¬
norlunda, om Utskottets Betänkande läses nied nödig
uppmärksamhet och i sammanhang med innehållet
af Stats-Utskottcts Betänkande och hemställan af
4
712
Den 28 Axrik.
den 8 sistledne November, hwilket af Riksens Hög¬
loft. Ständer samfält blifwit bifallet.
Widare yttrar han sig: "Jemte den högakt¬
ning, som jag ej trode mig böra underlåta att yttra,
kan jag dock ej sa aldeles gilla deni sjelfma »verket
sa ringa uppmärksamhet, som Högloft. Statö-Utskottct
tycks »visa »vid e» sak, som synts mara det sa myckel
örn hjertat, emedan tvid den hastiga och högst ofull¬
komliga öfwersigt, som jag kunnat göra »vid alla
inlemnade förslager, man allestädes funnit, att Ut¬
skottet med ottersta sorgfällighet sökt beskydda gamla
bruket, och »vid de flesta nästan bortblandat alla äm¬
nen, hmaraf någon fördel till dessas förmän skulle
»vara att tillgå".
Stats-Utskottct wet sig icke »vid något tillfälle
hanva fästat mindre uppmärksamhet, än svin meder-
bordt, eller sökt skydda gamla bruket och bortblanda
alla de ämnen, hmaraf någon fördel marit att tillgå.
Att uppdraga Stats-Contoiret regleringen af
Statsbehoftvct och fördelningen, anses »vara mindre
wäl projecteradt.
Utskottet har pä intet sätt projecterat, att
Stats-Contoiret skulle reglera Statsbchostvcii och
fördelningen. Utskottet har yttrat, att sedan Sta¬
ten och des behof nu blifmit af Riksens Högloft.
Ständer reglerade, borde Stats-Contoiret efter »van¬
ligheten i likstämmighet dermed projektera till Kongl.
Majus Nådiga fastställelse de ärliga Staterne till
mederbörandes underdäniga efterlefnad. Det är så¬
ledes arliga »verkställigheten till nästa Riksdag af
hivad nu faststäldt blifiver, som efter Utskottets för¬
slag och uråldrig praxis bör Stats-Contoiret upp¬
dragas.
Jemförelsemis emellan 1809 och 1810 ars
Stater, i allt hivad Bilagan Lit. D. omrörer, för¬
2-
Den 28 April.
713
klarar han aga lika selslagit förhållande, och hwar-
söre han nied yrkande af rättelse ej kan godkänna
en enda af de deruti förcslagne projectcr.
Widare yttrar han: "Man finner nied oro pä
ena stället i Högloft. Utskottets Bilagor en projcc-
terad indragning, och straxt kninnicr en lika projec-
tcrad påökning ock kan ej mifitaga flg oni utslaget
af ett sä wacklande förhållande. — — — — Lag-
inansrättcrnes indragning är yrkad, inen härpå bär
intet afseende warit gjordt. Wänner och Wäns
Wänner, so», alla söka tjcnsier ock makligt lif, mäste
bibchällas. Detta och intet annat kan wara orsa¬
ken, att man sä ogerna will sinna sig"— —
Utskottet sär härwid upplysa, att, hwad den
wäckte frägan angar om Lagmanörätterö indragning,
sä haswa Riksens Högloft. Stander redan Leslutit,
att sädant borde, jason, innefattande en förändring
uti allmänna Lagen och den derutinnan stadgade
Rättegångsordning, till Riksens Högloft. Ständers
Lag-Utskott remitteras; detta ämne har således icke
tillhört Stats-Utskottets ntlätande.
Det yttrandet, att Wein och Wäns Wänner, som
alla söka tjenster ock ett makligt lif, mäste bibchällas,
innefattar ett sä owärdigt förhällande af Stats¬
utskottet, att det wifterligen förtjcnte den högsta upp¬
märksamhet och beifrande, om det agde den minsta
grundade anledning.
För att icke trötta Riksens Högloft. Ständers
tälamod, förbigår Stats-Utskottet de emot Utskottet
i öfrigt gjorde anmärkningar.
Stats-Utskottet hemställer till Riksens Högloft.
Ständer, huruwida det warit tillständigt, att pä ett
sädant sätt bedöma ett med Riksens Högloft. Stän¬
ders förtroende auctoriseradt Utskotts göromål.
Stats-Utskottet har sä handterat de till deh
åtgärd hörande och ifrän de Respective Riks-Stän-
714 Den 28 April.
den remitterade ärender, att Utskottet utan förebrä-
else med fullkonilig trygghet och egen tillfredsställelse
kan underkasta sina göromål bade nänvaraude och
en kommande tids rättrvisa granskning och owäldiga
profning.
Stockholm den 25 Martil 1810.
Pä Högloft. RidderskapetS och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues Elemino-.
Pä Högtvördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
,7. PillAstaclius.
Pa Wällofl. Borgare-Itändets Ledainöters
»vägnar
ckol». X. Holmer.
Pa Hederlvarda Boude-Ståndets Ledamöters
»vägnar
.louns ^»räerssou.
7V.
Pä sätt följande Protoeolls-Utdrag »visa, hade
de öfrige Nespective Ständen sig härösmer utlätit:
Utdrag af Prvtocollet, hållet L Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 2
April 1810.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den
.81 Martti pä bordet lagde Memorial, innehållande
Utskottets utlåtande i anledning af de anmärkningar,
Den 28 April.
715
som af Pehr Oxelberg fran Carlskoga blifmit gjorde,
och beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln att till
alla delar gilla Stats-Utskottets förfarande, samt
tillika förklara sin tacksamhet och erkänsla för de
mangfaldiga och besmärliga arbeten, hmarmed be¬
rörde Utskott tinder detta Riksmöte marit öfmerho-
padt och sig ntmärkc; hmarvm de öfrige Nespective
Stånden genom Utdrag af Protocollet manligen
sknlle uilderrättas. Ut supra.
Lx protocotto
6. .1.
Utdrag af Protocollet, hållet boo Högmör-
diga Preste-Standet den .'i April 1810.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Ztats-Utskotts Memorial af den 25 näst-
lidne Martil, rörande atstillige i Hederwärda Boride-
Ständets anmärkningar öfmer Utskottets Betänkande,
angående Statsregleringen, af Riksdagsmannen P.
Oxelberg Utskottet gjorda tillmitelser, fann Preste-
Standet sig as bade pligt, böjelse och öfmertygelse pä-
kallas, att förklara, det Siandet, långt ifra» att gilla de
obehörige uttryck, medelst hmilka Riksdagsmannen
Oxelberg salunda angripit ett med Riksens Stän¬
ders förtroende auctoriseradt Utskott, med serdeles
agtning och erkänsla anser det utmärkta nit, den ord¬
ning och fullkomlighet, hmarmed Utskottet pa ett
sätt, som fullkomligen smarat emot Ståndets »väntan
och önstningar, behandlat och utredt de lika sa
wigtiga, som manga »vidsträckta och »'utvecklade ären-
der, hmilka »varit Itats-Utstottet uppdragne. Ut
supra.
Lx xrotoeoUo
u. Ulm Kr/st.
716
De» 28 April.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
Ilandets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 30 Martil 1810.
S. D. Uti Memorial af den 25 dennes hade
Riksens Högloft. Ständers Stats-lltfkott tillkänna-
gifwit, att i Hederwärda Bonde-Ständets anmärk¬
ningar öfwer Utskottets Betänkande, angående Stats-
regleringen, ätskillige tillwitclser blifwit Utskottet
gforde af Riksdagsmannen Pehr Oxelberg frän
Carlskoga Bergslag, som föranlatit Utskottet att till
Riksens Ständer hemställa, hnrnwida det warit till-
ständigt, att salunda bedöma ett med Riksens Stän¬
ders förtroende auctoriseradt Utskotts göromål.
Med instämmande i Högloft. Stats-Utskottets
häröfwcr mcddelte yttrande, fann Ståndet sig desto
mindre knnna gilla de af Riksdagsmannen Pehr
Oxelberg wid berörde tillfälle nyttjade och af Utskot¬
tet i des; onvanberördc Memoria! omförmälte uttryck,
som Ilandet för sin del ansag Utskottets åtgärder
wid alla de mangsaldiga, widsträckta och högst wig-
tiga ärender, hwilkas handhafivandc warit Stats-
Utskottet nppdragne, bära det ojäfaktigaste »vittncs-
börd vin ett sä berömwärdt förhällande, att Stån¬
det, långt ifrän att understödja ett förebrående om¬
döme, med tillfredsställelse säg sig förbundet att för¬
klara stn upprigtiga agtning och erkänsla för det
nit, den ordning och fullständighet i de angelägnaste
och mest inwecklade sakers beredande och framställ¬
ning, hwarmcd oftabemälte Utskott, oagtadt göro-
mälens öfwerhopande »wckcnhet, oasbrntit gätt Rik¬
sens Ständers önskan och fordringar till mores.
Och skulle de Rcspective Med-Standen »vörd¬
samt och »vänligen härom underrättas. Ht 8upra
Hx xroioeollo
D-ii 28 April.
717
Pehr Oxelberg frän Carlskoga förklarade: att
han ined Letz emot Utskottets förslag gjorde anmärk¬
ningar aldrig haft för afsigt att förolämpa. Om
ivid framställningen nagra uttryck blifwit nyttjade,
af hwilka Utskottet trott stg finna anledning tilt en
sadan förmodan, sa hade detze tillkommit, icke af sa¬
dan orsak, utan af ett kan hända för lifligt nit för
Committcnters bästa.
I det beslut. Högloft. Riddcrskapet och Adeln
fattat, förenade sig Bonde-Standet till alla delar.
Kallade att uti Hemliga Utskottets till klockan
11 utsatte sammanträde sig infinna, kemnade Tal¬
mannen och vice Talmannen Ståndet, sedan klubban
blifwit emottagen af Riksdags-Fullmägtigen fran
Habo Härad i Upsala Län Eric öhman.
Upplästes och gillades Högloft. Expeditions-
Utskottets förslag till underdånige skrifwelser till
Kongl. Majrt:
1:o. Angående en ny Chartw-Sigillatce-sör-
ordning;
2:o. Angående hälften af bägge Skånska Ca-
vallerie-Regemenkernes samt Smålands och Westgötha
Dragon-Regementers förändrande till Jnfanterie;
3:o. Angående Skogarnc i Riket;
4:o. Angående afskaffande af deri i sednare
ären wid Skånska Husar-Negementet och Smalands
Lätta Dragon-Negemente inrättade Exercitie-Esqua-
dron;
718 Den 28 April.
5:o. Angående Flyinge och Dahlby Kungs¬
gårdar;
6:0. Angående Kongl. Maj:ts magt att gistna
dispence i 19 Cap. 2 K Ärlda-Balken, dä mö sökt
att blifwa myndig;
7:o. Om Veterinair-wetenskapens utwidgande.
Genom följande Protocolls-Utdrag hade Bonde-
Ztandet blifwit underrättadt om dest Respective Med-
Ständers beslut i fragan om Bemillningssmnmans
benämning:
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 27
April 1810.
S. D. I anledning af Högwordiga Preste-
Ständets Protocolls-Utdrag af den 6 sistledne April,
beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln att till afgö¬
rande af det förstärkta Stats-Utskottet hänskjuta
frägan, huruwida den Bewillning, hwilken Riksens
ständer wid denna Riksdag sig atagit, bör, pä sätt
Finance-Betänkandet innehaller, till tre femtedelar
kallas Bewillning och till Noa femtedelar Krigsgärd;
hwarom de Respective Ständen genom Utdrag af
Protocollet wänligcn ftulle underrättas. Ut supra.
Lx protvcolln
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör-
tiga Preste-Ständet den 6 April 1810.
S. D. Sedan Ståndet crindrat sig, huru¬
som de 3:ne öfrige Respective Stånden ansett den
Bewillning, hwilken Riksens Ständer wid denna
Riksdag sig ätaga, böra till tre femtedelar kallas
Den 28 April.
7W
Bevillning och till twä femtedelar Krigsgärd, samt
emedan Preste-Ständet befarade, att genom sistbc-
rörde benämning des; hemmawarandc Medborgare
dels torde päininnas om det olyckliga tidehvarf, dä
en krigsgärd, sorn snart fagdt ötwersteg hwarje un-
dcrsätes förmåga att utgöra, as dem utskrefs, dels ock
torde bringas att frngta, det ett nytt krig, till hwilken
frugtali likiväl ingen sannolik anledning synes wara
för banden, snart torde infalla, fann Preste-Ständet
betänkligt, att för sin del en sadan benämning an¬
taga, och ansäg sig böra till sine Respektive Med-
Ständcrs bepröfwande wördsamt och manligen hem¬
ställa, vin de icke, i anseende till förenämnde stal,
skulle täckas med Preste-Ständet instämma deruti, att
alla de medel, hwilka semlikt Bcwillniiigsförordnin-
gen och i stöd af de för Bewillningen antagne grun¬
der böra till Staten utgöras, mä, pä det sätt de nti
Rcgerings-Formen kallas, med Titel af Bcwillniiig
nämnas; anseende Ståndet sig i annor händelse wara
föranlätet, att hänskjuta detta mål till afgörande af
förstärkta Stats-Utstottet, pä sätt Regcrings-For-
mens 71 8 för est rismer. II t 8uprs.
Lx proroeollo
I/. UsMgviÄ.
Utdrag af Protocollet, hållet nti Borgarc-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 27 April 18lO.
S. D. Blot, i anledning af Högloft. Rid-
derskapets och Adelns denna dag ankomne Proto-
eolls-Utdrag, beflntit, att til! det förstärkta Stats¬
utskottets afgörande skulle öfwerlemnas:
I:o. fragan, hurnwida den Bewillning, hwil-
ken Riksens Ständer wid denna Riksdag sig atagit,
bor, pä sätt Finance-Betänkandet innehåller, till tre
720 Den 28 April.
femtedelar kallas Bewillning och till tiva femtede¬
lar Krigsgärd; och
2:o. de» hos Riks-Standen yppade skiljak¬
tighet angående tide», hwarifran den af Riksens
Itänder stadgade Författning, rörande Bränwins-
Bränningen, bör taga sin början.
Och skulle de Nespective Mcd-Ständen wörd-
sanit och »vänligen härom underrättas. I7t supra
Lx xrotooollo
Men som denna fräga »vid förstärkta Itats-
Iltskottets i dag hällne sammanträde redan blifwit
ined Riksens Itänders rätt afgjord, h»varom widare
underrättelse snart är att förwänta, sa fann Stån¬
det något utlåtande a deh sida numera icke »vara
af nöden.
Jfrän Högloft. Nidderskapet och Adeln hade
följande Protocolls-Utdrag blifivit Bonde.-Standet
meddelade:
Utdrag af Protoeollet, hållet uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 25
April 1810.
S. D. Äterremitterades, i anledning af gjorde
anmärkningar, hwilka Nidderskapet och Adeln ansägo
för antagandet hinderlige. Allmänna Beswärö- och
Oeconomie-Utskottets förledne gärdag pä bordet lagde
Betänkande, angående Salpetertillwcrkningen i Ri¬
ket. Ilt supra.
Lx xrotooollo
^ <7. »Mi/srseorps.
Den 28 April.
7 21
Utdrag as Prvtocollet, hållet uti Högloft.
RiddcrskapetS och Adelns Plenum den 27
April 1810.
S. D. I anledning af Hedenvärda Bonde-
Ständcts Protocolls-Utdrag af den 24 dennes, samt
i anseende till yppad skiljaktighet emellan Nespee-
rive Riks-Ständen angående tiden, hwarifrän den af
Riksens Ständer stadgade Författning, rörande Brän-
lviusbränningen, bör taga sin början; beslöt Högloft.
Riddcrskapct och Adeln, att denna fraga borde häir-
skjutas till afgörande af det förstärkta Stats-Ut-
skottet, pä sätt Negcringöformen förcffrifwer; hwarom
de öfrige Rcspective Ständen genom Utdrag af Pro¬
tokollet män ligen skulle underrättas. Ut supra.
Lx xrotovoNo
^1. O.
Frän Högwördiga Preste-Ständet hade äfmen
ankommit följande Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör¬
diga Preste-Ständet den 25 April 1810.
S. D. Dä Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Bcstvärs- och Occonomie-Utskotts förledne
gårdag uppläste Betänkande, angående Salpeterstill-
werkningen i Riket, nu ånyo föredrogs, blef det¬
samma as Preste-Ständet bifallet. Ut supra.
Lx xrotooollo
BondestLudels Prot. 1810. Del. X. 46
722
Dea 28 April.
Utdrag af Protocollet, hältet bos Högwör-
diga Prefte-Standet den 25 April 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Höglofl.
Ständers Stats-Utskotts Utlakande öfwer Herr Printz-
skölds anförande, angående Beiieficii- och Benädnings-
Staten. Ut supra.
Lx protoeoNo
Utdrag af Protocollet, haltet hos Högwör-
diga Preste-Ständet den 17 April 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Höglofl.
Ständers Stats-Utskotts Memorial, rörande Cantzli-
stcrneö uti berörte Utskott ansökning, att i anseende
till deras myckna och trägna arbete under denna
Riksdag blifwa hugnade med enahanda tractamentc,
som blifwit Nikö-Ständcns Cantzlister anslaget. Ur
supra.
Lx xrotoeollo
17.
Likaledes frän Wällofl. Borgare-Ständet twenne
sä lydande:
Utdrag af Protocollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 24 April 1810.
S. D. Biföll Borgare-Ständet, hivad Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeco¬
nomi e-Utskott, i Betänkande af den I dennes^ an¬
fort och tillstyrkt, i anledning af de frän Höglofl.
Ridderskapet och Adeli, samt Hedcrwärda Bonde-
Den 28 April. 723
Ständer skedde remitzer, angående Salpetertilltverk-
ningen i Riket. Ilt supra.
protoeollo
Utdrag as Prvtoeollet, hältet uti Bvrgarc-
Ständets Plennin wid Riksdagen i Stock¬
holm den 26 April 1810.
S. D. Instämde Borgare-Ständct nied det
Hederwärda Bonde-Ständet uti den anmärkning wid
Expeditionen, angående Brämvinsbränningen i Ri¬
ket, att ä det ställe, der införsel till Städerue och
ni försäljning af Bränwin omförmäles, borde in¬
flyta orden: "Stockholm och Götheborg deribland
äfrven inbegripne". Ilt supra.
Lx prorocoUo
-/i //. peterson.
Föredrogs ett sa lydande fran Ridderskapct och
Adeln ankommet Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hältet mi Högloft.
Ridderskapels och Adelns Plennin den 27
Martil 1810.
S- D. Uppå gjord anhållan af Friherre Ha¬
milton, Carl, beslöts, att genom Protoeolts-Utdrag de
öfrige Rcspective Ständens yttrande wänligen sknlle
inbegäras, hurnwida de, pä det sätt Friherre Ha¬
milton genom ett hos Högloft. Nidderskapet och
Adeln uppläst och med dem communiceradt Memo¬
rial föreslagit, »nille samtycka tilt förfärdigande af
724
Den 28 April.
en Tafla öfwer Deras Majestäters Konungens ych
Drottningens Kröning. Et supra.
^1. O.
Efter uppläsande hwaraf Bonde-Stäudet beslöt,
att, i likhet nied hwad Friherre Hamilton föresla¬
git, en Tafla öfwer Deras Majcstäters Konungens
och Drottningens Kröning pä bekostnad af all¬
männa medel skulle förfärdigas, dock med föreskrift,
att sadant bör under wederbörlig tillsyn ste för
minsta möjliga utgift, i anseende till Statswerkets
nnwarande knappa tillgångar.
Ett sä lydande fran Högloflige Stats-Utstot-
tet ankommet Memorial upplästes:
Wördsamt Memorial.
Genom Memorial af den 24 i denna inänad
hanna Herrar Fullmägtige i Niksgälds-Contviret an¬
mält, att Notarien ivid Herrar Fnllmägtiges Expe¬
dition Johan Fredric Bergman nu nyligen med dö¬
den aflidit, med det tillagde yttrande, att Herrar
Fullmägtige uti Bergman sakna ej mindre en af Riks-
gälds-Conlvirets äldste, an en ibland dest mest ni¬
riste tjenstemän; och dä Bergman, som aflidit uti
det mest utblottade tillstånd, cfterlemnat fora nu
fader- och moderlösa Barn, af hwilka det äldsta är
l2 är, och som sakna allt understöd till deras uppe¬
hälle och nödiga uppfostran; sä hafwa Herrar Full-
inägtige, nied hämtad anledning af den benägenhet,
ej mindre Stats-Utstottet och Herrar Nevisorerne, än
Riksens Högloft. Ztändcr sjclfwe, alltid behagat wisa.
Den 28 April.
725
att lemna Contoirets uti fattigdom aflidne Euibets-
mäns Enkor och Barn nödigt understöd, ansett sig
böra till Stats-Utskottet hemställa, om och htvad un¬
derhäll ma kunna till Notarien Bergmans efter-
lcmnade Barn auslas.
Stats-Utskottet har funnit omstäudigheterne i
högsta mätto önimande samt Bergmans esterlemnade
Barns belägenhet förtjena allt behjertande; och som
Riksdagen synes mara sä nära sitt slut, att detta
ärende icke torde hinna att af Riksens Högloflige
Ständer afgöras, i hwilken händelse deste »värnlöse
Barn skulle försättas i saknad as den benägenhet,
de as Riksens Höglofl. Ständers ädelmod med sä
mvckcn anledning kunna förhoppas; sä har Stats-
Utskottet, i afseende hära, till Herrar Fullmägtigc öf-
werlemnat att, i likhet med hivad förut blifmit bcwil-
jadt Tjenstcmäns »vid Riksgälds-Contoiret samt Ge-
ncral-Astistancc-Contoiret i fattigdom esterlemnade
Enkor, tilldela Bergmans omyndiga Barn nägot
understöd till deras nödiga uppehälle och uppfostran;
hmilket hos Riksens Höglofl. Itänder Stats-Ut-
skottet »vördsammeligen bordt anmäla.
Stockholm den 27 April 1810.
Pä Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
»vägnar
Olues IllerninA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
magnar
Rtr. Meickirmu. '
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets Ledamöters
»vägnar
Ourl IR. Ouuckber^.
Pa Hederwärda Bondc-Standets Ledamöters
magnar
^.ullers vilsson.
726 Den 28 April.
Likaledes följande Högloftige Stats-Utskottets
Bonde-Ständet ineddelte Memorial:
Wördsamt Memorial.
Uti Memorial af den 29 November förledit är,
angående Knngsgärdarne i allmänhet, har Stats-
Utftottet uppgifwit förhällandet med Knngsgärdarne
Alnerup och Roma Kloster, af hwilka den förrein-
nehafwes pä lön och under arrende af Landshöfdin¬
gen i Malmöhus Län och den sednare as Lands¬
höfdingen pä Gotland, hemställandes Utskottet har¬
wid, att oni Landshöfdingc-aflöningarne pä Got¬
land och i Malmöhus Län warda reglerade utan
sammanbindning med arrenden pä berörde Knngs-
gärdar, som synes wara det rätta, sa kunna deste
Kungsgärdar disponeras, pä sätt Riksens Högloft.
Ständer nu finna godt förordna vin andre ledige
blifwande Kungsgärdar, eller ock vrdenteligen inde¬
las pä Landshöfdingarnes löner, derom likwäl ser¬
skild undersökning torde böra föregä ett slutligt af¬
görande.
Wid sörchafwande as detta Betänkande har uti
Högwördiga Prestc-Ständct blinvit anmärkt, att
veste Kungsgärdar matte reduceras, och ordentlige
löner Landshöfdingarne wid blifwande vacancer i
Vestas ställe tilldelas. Stals-Utskottct har uti dest
under den 11 sistlcdne Februarii, uppä de gjorde
anmärkningariie, afgifne Utlätande äberopat hwad
Vest oswanbcrörde Betänkande innehäller säsom an¬
kommande pä Riksens Högloft. Ständers Eget be-
pröfwande.
Dä detta ärende till slutligt afgörande i de
Respcctive Riks-Ständen förewarit, har Högloft.
Rldderskapet och Adeln förklarat ng med Veste Kungs-
gärdar för närwarande icke kunna befatta. Högwör-
Den 28 April.
727
diga Prcstc-Ständet har ansett aflöningarne för Lands-
höfdingarne pä Gotland och Malmöhus Län böra regle¬
ras utan samiiiaiibindning nied Kungsgärdarne Roma
Kloster och Alnerup, med hwilkas försättning, enligt
Ständets tanka, wid blifwaiideLandshösdinge-vacancer
i berördeLän, bör förfaras pä enahanda sätt, som med
Kungsgärdarne i allmänhet. WällofligaBorgare-Stan-
det har yttrat, atr deste Kungsgärdar böra ordentligen
indelas pa Landshöfdingarnes löner, sedan serskild
undersökning föregätr det slutliga afgörandct. Det
Hederwärda Bonde-Srändet har funnit betänkligt,
att widtaga annat stadgande, än att i underdånig¬
het öswerlemna frägan häroin till Kongl. Maj:ts
Nädiga godtfinnande, pä det, i händelse motswa-
randc löningsmilkor för bemälte Landshöfdingar
kunna uppgöras, Kongl. Maj:t ina med berörde
Kungsgärdar förfara pä tjenligaste och för Staten
förmonligastc sätt.
I anseende till dcste skiljaktigheter, har Hög¬
loft. Riddcrskapet och Adeln uti Protveolls-Utdrag
af den 14 i denna manad beslntit, att sig med det
Hederwärda Bonde-Ständet förena i dest beslut, rö¬
rande de till aflöning för LandShöfdingarne i Wisbp
och Malmöhus Län anslagnc Kungsgärdar Roma
Kloster och Alnerup, och efter denna af Nidderska-
pet och Adel» ingängne jcinkning remitterat denna
träga till afgörande af det förstärkta Stats-lltskot-
tet. Högwördiga Preste-Ständel har uti Proto-
colls-Utdrag ak den 13 i denna manad förklarat sig
antaga Hederwärda Bonbe-Itandets mening, nemli¬
gen: att frägan bör öswerlemnas är Kongl. Majrtö
Eget godtfinnande, pa det, i händelse motswarandc
löncwilkor kunna uppgöras, med dcste Kungsgår¬
dar mä förfaras pä det för Staten tjenligaste och
förmonligastc sätt. Wällofliga Borgare-Standet här¬
uti Protoeolls-Utdrag af ten 13 i denna mänad an¬
728
Deu 28 April.
sett denna fräga böra, likmätigt 73 § i Riksdags-
Ordningen, remitteras till Stats-Utskottet, att Niks-
Ständcns olika meningar, sä nära möjligt är, sam¬
manjemka och med förslag öfwer denna jemkning in¬
komma. Uti denna Borgare-Ständets tanka har det
Hederwärda Bonde-Ständet uti Protocolls-Utdrag
af den 13 i denna manad instämt.
Dä nu, efter hwad efwan anfördt är. Högloft.
Nidderskapet och Adeln samt Högwördiga Preste-
Ständct sig med det Hederwärda Bonde-Ständets i
denna fräga yttrade tanka förenat, och nägra skilj¬
aktiga meningar härutinnan altja nu icke widare
äro, än Wällofl. Borgare-Ständets serstilda tanka; sä
har Stats-Utskottet för desi del ansett den jemkning,
som 73 § i NiksdagS-Ordningen omförmäler, här icke
äga ruin, dä ärendet är as den beskaffenhet, att det
bör behandlas efter trell,le Ständs sammanstämmande
beslut; och hwilket Stats-Utskottet härmedelst altsä
bordt hos Riksens Högloft. Ständer »vördsammeli¬
gen anmäla.
Stockholm den 27 April 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues kllsiuiriA.
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters
wägnar
Pll. ^Vtziäinun.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Ourl I r.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
^.näors Ml88on.
Lades till handlingarne.
Den 29 April.
72?
Secreterare» underrättade Ståndet, hurusom
Riksmötets slut i dag kommer alt pä manligt sätt
askuuuas, hwilken underrättelse Ständet nied liflig
glädje emottog; hwarester Ståndets samtelige Leda¬
möter, med förklarande af deras utmärkta wälwilja
för Ståndets vice Secreterare och Cancellister, som
under loppet as denna längwariga och mödosamma
Riksdag tvid alla tillfällen med särdeles nit, drift
och skicklighet gatt Ståndet tillhanda, uppdrogv ät
Talmannen och Secreterare» att inför Kongl. Maj:r
anmäla Ständets uudcrdäniga önskan, der Kongl.
Majrt wille i befordriugswägen hafwa bemälte vice
Secreterare och Cancellister i Nådig ätanka.
Ständet ätskiljdes klockan 12.
In Läern xiokoeolli
-8.
1810 den 29 April.
Klockan H l pä dagen
sammanträdde Bonde-Ständet in Pleno och höll Bön,
hwarefter Talmannen tillkännagas, att till Ständet,
sorn sörledne gårdag åtskiljts, innan ännu Riksda¬
gen blifwit afblast, sedermera ankommit 2 Konun¬
gens wakthafwande Oswerste Kammarjunkare, för
att ä Konungens Höga »vägnar bjuda Ständet, att
nästa Onsdag den 2 Maji klockan 10 s. m. i Sta¬
dens Storkyrka sig infinna till Niksdagsprcdikans
afhörandc, att derefter pä Niks-Salen afhöra Riks¬
730
Den 29 April.
dags-Beslutet ock, sedan Kongl. Maj:t bcinförlos-
»vat Ständerne, genom »vanlig Deputation as 24
personer ä Kongl. Slottet spisa middag. Ståndet
förklarade sig undcrdanigst »'kola hörsamina denna
Nädiga kallelse, och utsag sig emellan den Deputa¬
tion af 24 Ledamöter, som ä Kongl. Slottet borde
i sörcnämnde ändamål sig inställa.
Derefter upplästes till justering Riksens Hög¬
loft. Ständers Expeditions-lltskotts insände Project
kill Riksens Ständers underdäniga stvar uppå Kongl.
Maj:ts Nädiga ffriswelse angående Wargcringen.
Eric Olofsson trän Stockholms Län anförde,
att ban sä mycket mindre kunde godkänna Expedi-
tions-Ut,'kottets föreslagna underdäniga skrifwelse, som
desi innehall more helt och hållet stridande mot
Bonde-Ständets i ämnet fattade beslut; att något
annat sivar till Kongl. Maj:t än Ståndets Proto-
colls-Utdrag i ämnet »vöre bade onödigt och öfver¬
flödigt; att detta sivar kunde, sedan Protokollet till
hela desi »vidd först blefwe justeradt, af Talmannen
sramsöras; att de Trenne öfrige Ständens Beslut
ej för detta Ständ kunde blisiva gällande; samt att
det »vöre »ned Riksdagö-Ordningen oförenligt, att, se¬
dan Riksdagen sistledne gärdag blirwit aflvst, till ju¬
stering föredraga hwad i Ståndet under Riksdagens
lopp sörcwarit.
Dche tankar, yttrade med »siver under ett sort¬
salt ock jenint tilltagande sorl af flere Ständets
Ledamöter, svin pä en gäng talade, blestvo under¬
stödde af ätskillige Ledamöter, hwaribland Andreas
Iönsson och Bengt Niclasson frän Bohus Län,
Eric Andersson trän Swartsjö, Anders Jansson
frän Jönköpings Län ock» Anders Olsson frän Elfs¬
Den 29 April.
731
borgs Lön isynnerhet löto förmörka sitt deltagande
uti hwad Eric Olofsson anfört; och hlvarwid sig
utlöto. Anders Ionsson fran Rvd: att Ståndets
Beslut och hans Riksdagsmannarätt moro kränkte;
Magnus Jonsson fran Östergöthland: att Anders
Anderssons frän samina Lön i trögan afgifne Me¬
morial, och ej hwad i Expeditions-Utskottets strif-
welse omiiömnes, utgjort Ståndets Beslut; samt
Eric Andersson fran Swartsjö: att den sörestagne
Expeditionen more i högsta grad orimlig och der¬
före borde afslas, derom han således genast begärde
proposition as Talmannen framstöld.
Efter omsider aterwunncn tustnad hemstölde Jon
Ionsson fran Blekinge, hurnwida det kunde anses
wara med ett »vördigt Riksdagsmannanppförande
enligt, att linder yttranden, som utmärkte hetta och
häftighet, tillkönnagifwa sine tankesätt, hwilka, ehuru
grundade pä hwar;es olika öfwertygelsc, dock borde
framföras med saktmod, och trodde han, hwad den
föreslagne Expeditionen angick, att deruti icke lag
den minsta orimlighet; att han således ej hade der¬
emot något att påminna; och att den samma sä
mvcket mindre kunde kränka Ståndets i ämnet wid-
tagne Beslut, som berörde Beslut wore i sjelswa
skriswelsen äbcropadt, och Protocolls-Utdrag derom
komme att derwid biläggas. Häruti instämde ibland
flere andre äfwen Riksdagsmannen Wessing frän
Westmanland och Anders Nilsson fran Wesier-
Norrland.
Sedan flere af Ståndets Ledamöter utan af¬
seende häruppå, under äter uppkommen oro, änvo
vrkat proposition till afslag ä Expeditions-Utskot-
tets ofwannäinnde skrifwelse, förestälde Secretcraren:
att Ständet borde sig erindra, att den undersätliga
piigten och »vördnaden fordrade ett Atändernes ge-
inensanima sivar till Kongl. Maj:t ä Desi i ämnet
732
Den 29 April.
aflatna Nädiga skrifwclse, sanit att, dä det hos Stån¬
det wid frägans afgörande hällne Protokoll genom
samina justerade Utdrag deraf, som förut blifwit de
öfrige Stånden genom Deputation nieddclt, komme
att bifogas den föreslagne underdåniga Expeditio¬
nen, borde Ståndets Ledamöter finna, att allt hlvad
Ståndets och hemmawarandes rätt ^fordrade, der¬
igenom blcfwe pä det mest noggranna satt iagt-
tagit.
Dä större delen af Ståndets Ledamöter icke dest
mindre fortfor att yrka proposition till afslag a be¬
rörde skrifwelse, förklarade Talmannen, att wid sa-
dant för-hällande och när i den föreslagne Expedi¬
tionen äbcrvpas hwarje Stånds med ärendet wid-
tagne ätgärd, samt den i öfrigt finnes wara enligt
nied 3:ne Ständs sammanstämmande Beslut förfat¬
tad, nödgades han med den rätt, Niksdags-Ordniu-
gens 55 ^ honom tillägger, wägra att framställa den
af Ståndets pluralitet äskade förenämnde proposition
samt med det samma förklara öfwerläggningen om
expeditionssättet hwilandc; och skulle i följd häraf
Riksens Högloft. Ständers Constitutions-Utskott ge¬
nom Utdrag af detta Protokoll erhälla del af hwad
salunda förelupit, till widtagande af den ätgärd, som
i anledning af förenämnde § i Riksdags-Ordningen
Utskottet kan finna sig tillkomma.
Sluteligen tillkännagaf Secreterare!!, att Kongl.
»Maj:t i Nader tillåtit honom att inför Bonde-
Ständets Protocvll förklara det synnerligen Nådiga
wälbehag, hwarined Kongl. Maj:t emottagit de Stån¬
dets Ledamöter, som genom Deputation sistledne Fre¬
dag till Kongl. Majrt öfwerlemnat underdänig ansök¬
ning i frägan om Fäderneslandets förswar; hwilken
underdäniga ansökning i bestyrkt afskrift nu aslemna-
des, sa lydande:
D-li 29 April.
733
Stormäg tigste A llernadigste Konung!
Sedan Eder Kongl. Majrt, i anledning af Rik¬
sens Ständers underdåniga anhällan om Wargerin-
gens indragning, genom Nådig skrifwelsc den 31
sistledne Martil behagat till deras öswerwägandc
framställa, huru Riket skall sörswaras, och om den
närwarandc krigsmagten dertill anses tillräckelig?
har, i anledning as samtlige Riks-Ständens a denna
Nådiga Skrifvelse gifne remisser, Allmänna Be-
stvärs- och Occonomie-Utskottet inkommit med ett
Betänkande, deruti, under medgifvande af Armsens
otillräekelighet till Rikets förswar, Utskottet förestår
uppsättandet as sa kalladt förstärkningsmauskap till
ett antal af 50,000 man, hwilket ivid infallande
krig skulle femte den indelta Armoen och den styrka,
som genom extra Rotering a all derifrån förut befriad
jord kui^de uppställas till RiketS förswar, ai Eder
Kongl. Majrt uppbädas, pä sätt Utskottets härhos
underdanigst bifogade, af trycket utgifne, Betänkande
utwisar.
Wid de o Överläggningar, hwilka i anledning
af detta Betänkande hos Bonde-Ztandet ägt rum,
har Ståndets enhälliga listigaste känsla warit tack¬
samhetens mot den milde Konung, som, äfwen under
det genom Dest wishet beredda fredslugnet, wakar
rör Fäderneslandets wärn och förswar i framtiden,
och alla lifwas wi af samma önskan, att för Eder
Kongl. Maj:t fä tolka wär förbindelse för det Eder
Kongl. Maj:t a desta wigtiga ämnen fästat Riksens
Ständers uppmärksamhet. — Ej eller har hos Bonde-
Ständet nägon twekan kunnat uppsta om uödwän-
dighcten, att efter yttersta förmåga bidraga till Fä¬
derneslandets upprätthållande, och tvaga alla upp¬
offringar häldre, än att blottställa Riket genom bri¬
stande förswarsanstalter för inkräktning, ost sjclfwa
för ett främmande ok. Wi hafwa alla insett," att
734
Den 29 April.
en »varaktig fred icke kan winnås, om icke nian är
beredd att kraftigt förswara sig; alt detta är enda
mediet att winna aktning af hemliga fiender, och
förtroende hos bundsförwandtcr; äfwensom wi alla
derom äro öswertygade, att den nuwarande krigs-
magten är till »vinnande af Leffe dyrbara ändamål
aldeles otillräcklig, och art således »»agra ytterligare
»natt och steg i detta hänseende oundwikeligen er¬
fordras.
Deremot ocb i afseende pä sättet att uppställa
det nödiga förstärkningsmanskapet, hafwa stridiga
meningar uppkommit, och den oro inom Ständei,
dese öfwcrläggiiingar förorsakat, har öfvergätt till
en ytterlighet, som »verkat oordning och ända tills
förlcdne gärdag hindrat widtagande af något beslut.
Det är vmniande för os att nödgas yppa dcse
omständigheter, af hwilka »vi önskade kumm utplåna
ända till minnet. Det bar »varit ined känslor a»
den djupaste bedröfvelse, »vi sekt »förre delen af wara
Medbroder, wilseiorda, raka i en inbördes söndring,
pä en lid, da enigbet, sann Fosterlandskänsla »el¬
kraft hos Nationens Representanter utgöra ett huf-
»vudlakligt »vilkor för F-äderiieslandets bestånd och
framtida säkerhet; men da efter dese öfwerläggnin-
gar etc beslut genom wart öfwerrösrande nu blifwit
fattadt, »om, utan att medföra det i afseende pä
Rikets förswar äsyftade ändamälet, »'törtar i synner¬
het Rikets jordbrukare i vundivikelig undergång,
dä wära »välmenta föreställningar icke mera blifva
hörde, och bewakandet as wäre Committcnters »väl¬
färd således är för os; gjordt omöjligt, mäste allt
annat gifva »vika för känslan af F-adcrneolandcts
behof och för wär^pligt, akt redligt sivara mot de»
o») fason» Riksdagsman »visade förtroende.
Den tanke har »varit rädande bos Ständets
pluralitet, att der erforderliga manskapet bör upp¬
Den 29 April.
735
fattas i mon af hemmantalet eller Noteringen öfwer
hela Riket, sedan den oroterade jorden i likhet med
den roterade, och Städer, Bruk, F-abriquer m. m.
i mon af folkmängden, deri deltagit. De öfrige
Respective Standen, hivilkas rätt frägan i afseende
pä sista omständigheten rörer, hafwa medgifwit ett
fädant deltagande, men under de förbehåll Betän¬
kandet och serskildte Prvtocolls-Utdrag utwisa, hwaraf
uppenbarligen följer, att örn wilkoret ej godkännes,
förfaller deras anbud. Da nu i förening nied Stån¬
dets öfrige Ledamöter wi under loppet af hela
Riksdagen, i öswerensstämmelfe med det radande tän¬
kesättet i alla landsorter, yrkat pä denna jemnare
fördelning af allmänna bördorna, da genom detta
medgifwande de öfrige Ständer» närma sig till ost
i samma interesse för bibebällande af en »vunnen fred,
da således det frö till misstroende, desie kanske stri¬
diga interesien emellan orolerade Jordägare och
Skatte-Allmvgen »vallat, härigenom förswunnit; sä
skulle wi tro vsi pa det mest oförswarliga sätt åsido¬
sätta »värt eger och »väre heniinaivarande Medbrö-
ders wäl, om »vi försakade ett under hela Riksdagen
eftersträfwadt erbjudande, vin »vi iriwilligt under¬
kastade osi, att hädanefter joni hittills nästan en¬
samme utgöra det manskap, son» förfwaret af wärc
sjelfbeständ oundgängcligen behöstver.
Oi»i man äter granskar det af pluraiiteten inom
wart Ständ föreflagne sätt till förstärkningsmanska-
pets utgörande, fä lärer utan swärighct finnas, huru
orättwis och huru osäker denna grund will blifiva.
I somliga provincer, såsom i Blekinge, Skäne och
flere orter, är ett hemman pligtigt att uppsätta »wä
Bätsmäii; i Jemtland stundom ^ till ^ hemman,
äfwen i den swagaste delen af Elfsborgs Län högst
H hemman, e» Soldat; i andra äter ärv tre hem¬
man förenade om en Soldat; och detta enda Ani-
736
Den 29 April.
man skulle nu lika med 3 i en annan ort deltaga
i förstärkningsmanskapets utgörande. Knapt i nå¬
gon By, fast mindre i någon Socken eller Härad,
äro alla hemman af lika godhet, ock dä det icke
saknas exempel, att ett Säteri, utgörande ett man¬
tal, i warde uppgär ända till 40 k 50,000 N:dr,
och derutöfwcr, da wanliga hemman högst äro
wärda ^ deraf, sa kan utan förwillelse icke tänkas
eller yrkas, att dcste bägge hemmans ägare äro plig-
tige att i lika förhållande bidraga till Rikets för-
swar; hwarförutan och om det är en sanning, hwad
inan osta pästär, att allmänna skyldigheter förut
allt för mycket warit fästade Ivid jorden, ifrägawa-
randc princip för förswarsstyrkans utgörande än
mera skulle medföra samina olägenhet, dä alla in¬
nehafware af lös egendom, Capitalister med fl. icke
i ringaste nion deri deltaga, och beräkningsgrunden
för Städerne, F-abriquer, Bruks- och andre Nä¬
ringsidkare skulle medföra mycken osäkerhet, hwaraf
nödwändigt mäste följa, att bördan fluteligen till
största delen skall drabba Jordägaren.
Dä nu, såsom förut nämndt är, en ökad krigs¬
styrka är för wart Land af en aldeles befallande
nödwäudighet, da wi tillika göra ost den säkra
förhoppning, att ware Respective Med-Ständer,
utan afseende ä Bonde-Ständcts sörberörde förhäl¬
lande, benägit förblifwa wid de beslut i afseende
pä Privilcgii-jeinkningarne, deni de redan fattat,
wäga undertecknade Riksdagsman, med förutsättande
af denna omständighet, underdanigst anhalla, att
derest Eder Kongl. Majit, i öfwerensstämmelse
med 73 § af Regcrings-Formc», skulle i Räder
Nnna för godt de Tre Ständens beslut i denna
iräga antaga, och till allmän nndcrdänig eftcrrät-
tel^ lata kungöra, Eder Kongl. Majit dä täcktes
göra Nädigt afseende ä de nnderdäniga önsknin¬
Den 29 April.
737
gar, deui wi för wäre hemmawaraiide Medbröders
räkning anhälla att i underdånighet fa frauibära,
och hwilka innefattas uti underdänigst bilagde Me-
morial, ingifwet i gär till Ståndets Protocoll af
Riködagsmannen Wessing frän Westmanland, hwar-
lued wi alla osi förenat, under den underdåniga för¬
hoppning, att, innan någon »verkställighet a ifräga-
warande beslut följer, Eder Kongl. Majit i Räder
täcktes läta höra hwarje Läns Jnnewäuare öfwer
möjligheten att Åstadkomma de förswarömedel, som
nu äro söreslagne.
Med denna undcrdäniga heinställning, och derest
de öfrige Rcspcctioe Ständeu »vid sine beslut för-
blifwa, hade wi warit benägne att, pä sätt Messings
Memorial innehäller, förslaget bifalla, försäkrade
derom, att hos ingen af »väre Commiktenter någon
twekan kan äga rum, det ju härigenom blifwit dem be¬
redd all den lindring, som i närwarande omständig¬
heter torde kunna pätänkas. Sjslfwc beredde att inför
Gud och Mennistor förswara det steg, »vi nu tagit,
»kola wi i hoppet om ivar älskade Konungs Nåd,
ock att pä ett »varaktigt sätt hafwa befästat Fä¬
derneslandets sjelfständighet, i hoppet om efterkom¬
mande stägtcrs tacksamhet derföre, njuta wär be¬
löning.
Med djupaste undersåtlig »vördnad, nit och tro¬
het framhärde
Stormägtigste Allernädigste Konung
Eder Kongl. Majus
Allerunderdänigste och tropligtigste undersåtare
Anders Jansson Hyckert frän Upland, Johan
Magn. Wessing, Anders Jansson, Petter Jernström
fran Westmanland, Anders Nilsson frän Stugun,
Jonas Andersson, Eric Nilsson, Pehr Abrahams¬
son frän Wsster-Norrland; Anders Sandsten frän
Ostra Härad, Jönköpings Län, Jon Jonsson frän
BondestLndets Prot. 1810. Del. X. 47
788 Den 29 April.
Bräkne, Ostra och Medelsia Härader i Blekingen,
Pehr Pehrsson fran Blekingen, Listers Härad; Dawid
Rasniusson, Jeppe Christensson fran Malmöhus
Län, P. Mrson Lundgren, Swen Pahlsson, Nils
Hakansson fran Christianstads Län; Eric Ericsson,
P. Oxelberg P:son, Eric Edlund, Olof, Pehrsson,
Anders Bengtsson, Eric Pehrsson frän Örebro Län;
Hans Hansson, Pehr Jansson, Eric Andersson,
Eric Olsson frän Dalarne, Eric Bruse frän Carl¬
stads Län och Fernebo Härad, Anders Joachimsson
frän Östergöthland, Jonas Jonsson frän Söder¬
manland och Akers Härad, Hans Nilsson fran Norra
Helsingland, Pehr Johanssen i Alfta, Jonas Pehrs¬
son, Lars Ericsson frän Södra Helsingland, An¬
ders Danielsson fran Elfsborgs Län, Åhs, Gäse¬
neds och Kullings Härader, Ol. R. Schäre frän
Bohus Län, Inlands Nedre och Fräkne Härader.
Widare frän Bohus Län: Eric Swensson, Haris
Andersson, Olof Pehrsson; frän Elfsborgs Län:
Eric Pählösvn, B. Ericsson; Ian Pehrsson frän
Westmanland; Eric Öhman frän Habo Härad; An¬
ders Elofsson frän Elfsborgs Län; Eric Ersson i
Engarn; Olof Olsson i Siggcstad frän Westerås
Län; Lars Olsson frän Halland.
Efter uppläsande hwaraf Secreteraren widare
anmälte, att jemte det Prvtvcollet, som wid berörde
tillfälle inför Hans Kongl. Majrt blifwit hältet,
kominer att särskildt genom trycket göras allmänt,
wore Let obetaget för dem af Ståndets öfrige Le¬
damöter, som i förenämude uuderdäniga ansökning
wilja deltaga, att sädant inom morgondagens slut
hos Talmannen och Secreteraren tillkänuagifwa.
Ståndets Ledamöter åtskiljdes kl. 2.
In Läsvi protooolli
<8. ^
739
18L0 den 30 April.
Plenum kl. l I f. m.
Efter eif Talmannen förrättad bön, justerades
följande Ståndets Allmänna Beswär:
I:o. Att Landtmannaprodnctcr mätte fritt fa
köpas och säljas;
2:o. Oni jemkning i Taxan pä Expeditions-
Löfci! och om Domares skyldighet, att teckna Lösen
pä handlingar;
3:o. Rörande wipa omständigheter till lindring
i Båtsmans halle t;
4:o. Angående syner pä Soldat- och Ryttare-
Torp ;
5:o. Om upplifwande af de författningar, som
stadga, att främmande ord ej mage nyttjas i all¬
männa skrifter; och
li:o. Om Matt, Mål och Wigt.
Talmannen tillkännagaf, att i anledning af den
stridighet, som förlcdne gårdag inom Ståndet vppatö
i afseende pä Expcditions-Utskottets afgifne förslag
till underdånigt beswarande af Kongl. Majrts Nä-
diga skriswelse om Wargeringen, förhällandet blif-
wit genom Protocolls-Utdrag i behörig ordning an¬
mält hos Constitntions-Nrskottct, hwars utlåtande
740
Den 30 April.
deröstver kungjordes genom ett nu uppläst, sä lydande
Memorial:
JfrLgawarande Memorial finnes insörd5 under N:o 42 bland
1809—1810 Lrs Riksdags Constitutions-Uiskotts Memorialer och öfriga
Expeditioner (tryckta är 1874) sid. 674—675.
Bland Mandet uppstod harrvid »agon oro,
hivarunder i synnerhet Anders Andersson frän Werm¬
land och Eric Olsson fran Stockholms Län utbrusto
uti ifwer och rop, likwäl utan att »agot anförande
af dem kunde under bullret fattas.
Abraham Mattsson och Eric Mattsson fran
Stockholms Län yttrade, det de ej kunde ga ifrån
Ståndets beslut, utan förmodade, att detsamma borde
gälla, och att hwarken Erpeditions- eller Constitutions-
Utskottet kunde äga någon befattning ined denna sak.
Sedan Talmannen efter en stunds förlopp
wunnit tystnad, yttrade Secreterare», att i följd af
Constitutions-lltskLttets nu meddelte utlåtande nå¬
got hinder ej giflvcs för Talmannen, att gemensamt
'.ned Herr Landtmarskalken och öfrige Talmänneu
underteckna det sivar, som till Kongl. Majrt i frä-
gan bör afgä, och att en del Ledamöters nu wisadc
häftighet således more utan ändamål.
Äter hördes starka rop fran Anders Andersson i
Wermland, Lodin och Eric Olsson frän Stockholms
Län, Eric Andersson frän Swartsjö, Haus Pehrsson
frän Östergöthland, Israel Hansson frän Ealmare
Län, Bengt Andersson och Anders Ahlqwist krän
Elfsborgs Län samt Anders Iohansson frän Jön¬
köpings Län, hwilka protesterade emot all underskrift.
Pehr Oxelberg fran Carlskoga: Ehuru skiljag-
tigt Ständets fleste Ledamöters beslut är mot en
stor del af öfrige Medbrödernes tanke, är det lik¬
wäl i hufwudsaken syftande till samma mål, och der-
iöre tocker jag, att handlingar»,.' böra öfwerlcmnas
De» 30 April.
741
till Kongl. Majit nied undcrdänig anhållan,dct Kongl.
Maj:t i Nador täcktes fästa der afseende tvid hmars
och ens önskan, som oinständigheterne förtjena.
Talmannen och Secreterare» sökte wäl ytter¬
ligare föreställa Ståndet bade olagligheten af eli fort¬
satt magra» till Expeditionens godkännande, och
huru litet dermed emot öfrige Ständens enstämmiga
beslut uträttas; men dä ifwcrn och niotwiljan icke
dch mindre hos manga fortfor, förklarade Talman¬
nen, att sedan Constitutions-Urskottct med den lag¬
liga magt, Regcrings-Form och Riksdags-Ordning
fannna Ulskott leinnat, alisett ifrägawarande mål
'.vara af den beskaffenhet, att smaret till Kongl. Maj:t
bör i enlighet nied tre Stånds beslut expedieras; fä
more det Talmannens omilkorliga pligt att Expe¬
ditionen a Ständcts magnar undcrskrifma, det han
äfmen ämnade fullgöra, och jemte det Talmannen
härom nu mille Ständet underrätta, förklarade han,
att midare öfmerläggning i detta ämne ej kunde
äga rum.
Constitutions-Utskottct hade infändt följande
Memorial:
Memorialet, deruti hemställan gjorts om ändringar och tillägg i
34, 36 och 75 KH Riksdags-Ordningen, äterfinnes under N:o 40 bland
1809-1810 ärs Riksdags Constilutions-Utflotts Memorialer och ös-
rrga Expeditioner (tryckta är 1874) sid. 655-660.
Efter läsningen häraf yttrade Jan Ersson frän
Upland, Eric Olsson, Eric Lodin och Jan Mattsson
frän Stockholms Län, Eric Andersson frän Smartsjö,
An ders Andersson och Matts Mattsson frän Werm¬
land med flere, att svin Riksdagen redan är afblast, sä
anse de icke den uppkomnc frägan om ändring i
742
Den 30 April.
Riksdags-Ordningen wara sä behörigen wäckt under
denna Riksdag, att Riksens Ständer nästa Riksdag
kunde den afgöra.
Ion Ionsson fran Blekingen anförde, att som
fragan redan för flere weckor sedan blifwit hos Con-
stilntions-Utskottct anmäld, och Utskottets Betänkande
blifwit fattadt, inna» Riksmötet afblastes, sa borde
den ofelbart nästa Riksdag afgöras; men ofwan-
nämnde Ledamöter ogillade denna mening, hware-
mot Anders Nilsfon fran Norrland och atskillige an¬
drs förenade sig med Jon Jonsson; och förklarade
derefter Talmannen frägan såsom under denna Riks¬
dag wederbörligcn wäckt böra enligt Grundlagen
hwila, för att nästa Riksdag pröfwas.
Derefter upplästes följande frän Constitutious-
Utstottet ankomne Memorial:
Detta Memorial, hwaruti med anledning af anmärkningar wid
Tryckfrihets.Förordningen, sramstälda af Herr N. W. Sträte, förslag
till ätskilliga ändringar i nämnda Förordning af Utskottet afgifwits,
finnes insördt linder Nio 41 bland 1809—1810 ärS Riksdags Eon-
stitutions-Utstotts Memorialer och öfriga Expeditioner (tryckta är 1874)
sid. 660—673.
Frän Wällofliga Borgare-Standet ankom ett
fa lydande
Utdrag as Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den 30 April 1810.
S. D. Efter uppläsande af Höglvfliga Con-
stitiltioils-Utfkottets Memorial af den 27 dennes, an¬
gående wipa rättelser i den af Riksens Ständer
senast antagne Trpckfrihets-Förvrdning, beslöts, att
Den 30 April.
743
bwad Utskottet derutinnan tillstyrkt, luv i lar till nästa
Riksdag, att af Konung och Ständer till pröfning
och afgörande dä företagas. Ht 8upra.
Rx prodoeollo
Jan Ersfon frän Upland anmärkte liksom wid
förra ärendet, att dä Riksens Högloflige Ständers
Eonstitutions-Utstotts förslag ej inkommit, innan Riks¬
dagen afbläsies, sä kan srägan ej anses behörigen
wäckt och följagtligen ej eller nästa Riksmöte af-
göras.—
Härmed förenade sig Eric Andersson frän
Swartsjö, Eric Olofsson frän Stockholms Län och
mänga flere. Olof Schäre frän Bohus Län, Pehr
Oxelberg frän Carlskoga, Jon Jonsson frän Ble¬
kinge, Jonas Andersso!! frän Wcster-Norrlant och
Johan Magnus Wessing frän Westmanland med
flere sammanstämde ater i den tanka, att frägan, så¬
som för flere weckor sedan wäckt i Constitutions-
ULskottet, och derisrän redan dcn 27 i denna ma¬
nad eller före Riksmötets afbläsning till Riksens
Ständer öswerlcmnad, borde enligt Grundlagen
nästa Riksdag pröfwas.
Eric Andersson ansäg det wara bäst, att inga
andre Ständer än nu warande singe befatta sig med
denna Grundlagsfräga, hwilket han trodde med¬
föra största säkerhet för Ständerne sjelfwe.
Johan Magnus Wessing: Nied all agtning
för hwar och en ledamot wägar jag hoppas, att
Bonde-Ständet äfwen nästa Riksdag fär lika sä
skicklige och redlige Medlemmar att wara Lagstiftare,
som Eric Andersson under loppet af ett helt är
wisa t sig wara, och jag frugtar ej, att Tryckfrihets-
Lagen kan af framtida Riks-Ständcr göraö lika
fullkomlig, som af de uärwarande.
744
Den 30 April.
Talmannen yttrade, att han anser fragan be¬
hörigen wäckt och satt i den forin, att den efter Niks-
dags-Ordningen kan och bör wid näfta Riksmöte af-
göras, hwarefter öswerläggningen härom afstadnade.
Talmannen Lars Olsson förmälte stg ivara hin¬
drad att denna förmiddag längre betvifla Plenum,
hwarföre vire Talmannen Hyckert emottog klubban.
Expeditions-Utskottet hade till Ständet öfwer-
lemnat fortsättningen af Riksdagsbeslutet, behöri¬
gen fulländadt, för att i Ständet justeras.
Med denna justering gjordes alltså början,och
fortsattes läsningen utan anmärkning till och med
25 Z, da kl. ivar half Tre och Ständet åtskiljdes.
In Lidsrri protoLolIi
<8. L
Klockan 5 e. m.
sammanträdde Bonde-Standets Ledamöter, och full¬
bordades läsningen as Riksdagsbeslutet; hwarwid
Johan Magnus Wesling i afseende pä §:n rörande
Kungsgärdarne a:imärkte, hurtilcdes efter hans me¬
ning den föreskrift saknas, att Johannisbergs Kungs¬
gård i Westmanland wid nästa fardag bör försäljas
och hjclpcdagswerken, som der utgöras, genast för-
swinna, hwilket han trodde wara öfwerensstämmande
med det beslut, Riksens Ständer fattat, och som
genom Votering i Stats-Utskottet blifwit stadgadt.
Den 30 April.
745
I anseende till hivad .33 K innehäller oni nö¬
dige anstalters »vidtagande till Fäderneslandets för¬
svar, förnyade Eric NndcrSson fran Smärtsjö, Eric
Olsson frän Stockholms Län, Anders Andersson
frän Carlstads Län ock widare större delen af Stån¬
dets Ledamöter sine i detta amne gjorda anföranden;
och blef Riksdagsbeslutet derefter, enligt Wehings
begäran, lagdt pä bordet tills i morgon.
Till justering upplästes Expeditions-Utskottets
föreslagna uuderdäniga skrifwelse till Kongl. Maj:t rö¬
rande Kungsgardarncs förivaltuing i allmänhet, hwar-
emot Wessing gjorde samma anmärkning i afseende pä
Johannisberg, svin härofman är intagen, och be¬
gärde jemwäl denna Expedition pä bordet.
Ett sa lydande Protocolls-Utdrag upplästes:
Utdrag af Protocollct, hållet hos Riksens
Ständers Bewillnings-Utstott wid Riks¬
dagen i Stockholm den 28 April 1810.
S. D. Af Utskottets Secreterare företeddes
räkning öfwer inköpte Skrifmaterialier, Wcd och
Ljus med mera för Utskottets behof under Riks¬
dagen, hwilken räkning upptager hela denna kostnad
till 228 Riksdaler 16 st. 8 r:st. Banco, derä Ett
Hundrade Riksdaler af Kongl. Skats-Contoiret för-
skottswis erhållits, sä att en summa af Ett Hun¬
drade Tjugo Ätta Riksdaler Sexton stillingar Ätta
runstycken icke more ersatt. Och som Utskottet, efter
granskning af deha utbetalningar, desamma godkände;
746
Den 30 April.
sä skulle sädant genom Protocolls-Utdrag hos de Re¬
spektive Stånden anmälas, med anhållan om sen
åtgärd, hmarigenom berörde resterande Ett Hundrade
Tjugo Atta Riksdaler Sexton skillingar Ätta run¬
stycken Banco mätte af Statswerkets medel blifwa
Sekreteraren godtgjvrde. Ht supra.
protooollo
<?. Bknslrns.
Wällofl. Borgarc-Ständets ankomne beslut i
ämnet war af detta innehåll:
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgare-
Ställdets Plenlim wid Niiksdagen i Stock¬
holm den 30 April 1810.
S. D. Uppå anmälan af Riksens Högloflige
Ständers Lag- samt BemillningS-Utskott i särskilte
Protocolls-Utdrag af den 27 och 28 dennes, att Ut¬
skottens ännu oersatte utgifter för Skrif-materialier
och Ljus med mera bestiga, för det förra till Fyra-
tiosex Riksdaler Tjugosex skillingar Ätta runstycken
och för det senare till Etthundrade Tjugoätta Riks¬
daler Sexton skillingar Ätta runstycken Banco; be¬
slöt Lorgare-Ständet, att berörde summor böra af
Stats-Werkets medel godtgöras; hwarom de Re¬
spektive Med-Standen samt Wälbemälte Utskott skulle
wördsamt och wänligen härigenom underrättas. Ilt
supra.
Nx xrotocollo
^ //. Bstörsorr.
Pä derom framstäld proposition, biföll Bonde-
Ständet, att ofmannämnde Etthundrade Tjugoätta
Den 30 April. 747
Riksdaler Sexton skillingar Ätta runstycken Banco
böra godtgöras af Statswcrkets medel.
Stats-Utstotket hade ,'nsändt ett sa lydande
Word samt Memorial.
Sedan ej mindre Högloflige Nidderskapet och
Adeln, än Wälloflige Borgare-Ständet, uti Pro-
tocolls-Utdrag af den 19 och 20 December sörledit
ar förklarat, att den af Riksens Ständer till fast¬
ställande Bcwillningcn borde ntgä till en del under
namn af Krigsgärd och den återstående delen kallas
Bewillning; och Statö-Utskottct med anledning häraf
uti Betänkande af den 2 sistledne Febrnarii, angå¬
ende de wid Financc-Planen gjorda anmärkningar,
föreslagit, det Twä Femtedelar af Bewillnings-sum-
mans hela belopp matte utgå under nallin af Krigs¬
gärd samt öfrige Tre Femtedelar benämnas Be¬
willning; sä har Högloflige Nidderskapet och Adeln
uti Protocolls-Utdrag af den 27 i denna manad i
anledning af Högwördige Preste-Standets Proto¬
colls-Utdrag as den 6 dennes beslntit, att till afgö¬
rande af det förstärkta Stats-Utfkottct hänskjuta
»rägan, huruwida den Bewillning, hwilken Rik¬
sens Ständer wid denne Riksdag sig atagit, bör,
pä sätt Finance-Bctänkandct innehällcr, till Tre Fem¬
tedelar kallas Bewillning och till Twä Femtedelar
Krigsgärd. Det förstärkta Stats-Utskottet har i
anledning häraf i dag sammanträdt; och se¬
dan Utskottet af handlingarnc inhämtat nödig
underrättelse om hwad i detta ämne blifwit
föreslagit och hemstäldt, samt en af Utskottets
Ledamöter pä manligt sätt blifwit utlottad, har
748
Den SO AprU.
följande Voterings-proposition blifwit frainstäld och
bifallen: "Den sorn will, att den Bewillnings-
sunniia af Twä Millioner Fem Hundrade Tusende
Riksdaler, hwilkcn Riksens Sränder wid deirna Riks¬
dag sig ätagit, att till nästa Riksdag utgöra, ina
till Tiva Femtedelar benämnas Krigsgärd och de
öfrige Tre Femtedelar kallas Bewillning, strifwer
Ja; den det ej will, strifwer Nej; winner Nej,
sä kommer den ätagna Bewillningssunnnan att en¬
dast uppbäras under namn af Bewillning".
Efter Voterings-sedlarnes utdelande, aterupp-
hämtande och öppnande, besunnos 37 Ja och 82
Nej; och som Nej således wunnit, sa kommer den
Bewillning, hwilken Riksens Ständer wid denna
Riksdag sig ätagit att till nästa Riksdag utgöra,
att nppbäras hel och hallen under namn af Bewillning.
Stockholm den 28 April 1810.
Pa Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöters
wägnar
Olues OlerninA.
Pä Högwördiga Prcste-Standets Ledamöters
wägnar
ck. OinAstuclins.
Pa Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
Ourl Or. OunclsterA.
Pä Hederw. Bonde-Ständets Ledamöters
wägnar
ölost. Örjesson.
Ladcs till handliiigarne.
Den 30 April.
749
Frän Höglofl. Stats-Utskottet ankom följande:
Wordsaint Memorial.
Wagtbetjeningen i Stats-Ut»kottet har hos Ut¬
skottet sig deröfwer beklagat, att dä deras »vederli¬
kar, Wagtbetjeningen i de öfrige Utskotten, erhällit
sexton skillingar Banco hlvardera om dagen i trakta¬
mente för deras nppasmlng under närwarande Riks¬
dag, skola de endast ätnjutit tio skillingar ätta run¬
stycken Banco eller sexton skillingar Riksgäldsscdlar
hwardera i traktamente; och dä deras nvpahning
skall »varit wida trägnare än för de öfrige Utskot¬
tens Wagtbetjente; sä hafwa de anhällit, att med
dem undfä lika traktamente eller fem skillingar fyra
runstycken om dagen i tillökning.
Stats-Utskottet sär hartvid tillkännagifwa, att
dä Riksens Högloft. Ständer behagade reglera arf-
woden och tractarnenten för samtelige Utskottens Be¬
tjening, blef ej traktamente bestädt för mera än sex
Wagtbetjente för Stats-Utskottets bebo»; men som
Staks-Contoircts Wagtbetjente, sex till antalet, jemte
irenne af Riksgälds-Contoirets, tillhopa nio, bestridt
uppwagtningen i Stats-Utskottet; och Utskottet i an¬
seende till de flere serskilde afdelningar, htvarpä Ut¬
skottet, för att kunna fullborda sine göromäl, »näst
arbeta, icke kunnat umbära detta antal för de inäng-
faldiga ärenders uträttande, sä har för Stats-Utskot¬
tet ej warit annan uttväg, än att fördela det för
sex bestädde traktamente mellan nio, och hwilket haft
den följd, hwaröftver de sig nu beklagat, nemligen
att de sätt sexton skillingar Riksgäldssedlar om da¬
gen, dä Wagtbetjeningen i de öfrige Utskotten åt¬
njutit sexton skillingar Banco.
Stats-Utskottet, som icke kan annat än »vits¬
orda, att desse Betje,»tes uppassning »varit mvcket
750 Den 30 April.
trägen, har derföre icke kunnat undgå, att denna
deras billiga ansökning till Riksens Högloft. Stäm
ders ömma behjertande och gunstiga bifall ivördsamt
hemställa.
Stockholm den 27 April 1810.
Pä Högloft. Nidderskapets och Adelns Ledamöters
tv ägnar
Olues IReminA.
Pä Högtvördiga Prcste-Ständcts Ledamöters
»vägnar
st. HnAgtaäius.
Pa Wäliofl. Borgarc-Standcts Ledamöters
»vägnar
Ourl stst. I^uriclderA-.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
»vägnar
^NclsvZ ^1l880N.
Bonde-Standet biföll, h»vad Utsstottet i sörbc-
rörde afseende föreslagit och hemställ.
S. D- Upplästes och lakes till handlingarne
ttvenne fran Wällofl. Borgare-Ständet ankomne fa
lydande Protocolls-Utdrag:
Utdrag as Protokollet, hållet uti Borgare-
Ständcts Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 28 April 1810.
2. D. Beslöt Borgare-Ständet, att Expedi-
tioils-Utskottct skulle »vänligen päminnas om försåt-
Den 30 April.
751
tande af den Expedition, som till Herrar Fullmäg-
tige uti Banken ock Niksgälds-Contoirct bör afgä,
rörande Riksens Ständers dem gsorde uppdrag, att,
enligt »viha föreskrifter, i händelse af inträffande brist
eller öfwerskott »ti den af Riksens Ständer saststälde
Betvillningssuinuia, öka eller minska de skattskyldi¬
ges Debetsbelopp. Et 8upra.
Dx xrotooollo
A.
Utdrag af Protokollet, hållet uti Borgarc-
Ständets Plenum »vid Riksdagen i Stock¬
holm den 28 April 1810.
S. D. Gillade Borgare-Ständet det af Rik¬
sens Högloft. Ständers Statö-Utskott, i Memorial
as den 27 dennes, gifne yttrande, att fragen, angå¬
ende Kungsgardarne Alnerup och Roma Kloster,
sedan Högloft. Nidderskapet och Adeln samt Hög-
lvördiga Preste-Ständet med Hederwärda Bonde-
Standet sig förenat, icke sortrar numera af Utskot¬
tet någon åtgärd till jemkning af Borgare-Standets
skiljaktiga mening, utan bör efter trenne Stånds
sammanstämmande beslut behandlas; hwilket de Re-
spcctive Med-Ständcn »vördsamt och »vänligen skulle
tilikännaglfrvas. Et 8nprn.
Nx xrotveollo
ck. 7/.
Justerades Bonde-Standets Protvcoll för den
25,26, 27, 28 och 29 i denna manad; htvarefter
Ständet kl. nio pa aftonen åtskiljdes.
In Läsin protovolN
8. /l..
752
1810 den 1 Maji.
Plenum kl. ^ 0 f. m.
Af Talmannen förrättades bön, hvarefter upp¬
lästes och till handlingarne ladcs följande frän de
öfrige Respectlve Ständen ankomne Protocolls-Ut-
drag:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft.
Nidderskapcts och Adelns Plenum den 27
April 1810.
S. D. Instämde Högloft. Nidderskapet och
Adeln med det Hederwärda Bonde-Ständet och
det Wällofl. Borgare-Ständet uti den anmärkning
ivid Expeditionen, angående Bräiuvinsbränningen i
Riket, att ä det ställe, der införsel till Ztäderue
och fri försäljning af Bränwin omförmäles, borde
instyta orden: ^Stockholm och Götheborg deribland
afiven inbegripne". Ht 8Upra.
Lx xrotoeollo
^l. 67.
Utdrag af Protocollet, ballet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 28
April 1810.
S. D. I anledning as denna dag uppläst
Protocolls-Utdrag frän Lag-Utstottet, innefattande
anhållan, att Riksens Ständer matie »vidtaga någon
Den 1 Maji.
753
åtgärd, att utgifter,ic för Lag-UtskvttetS skrifmateria¬
lier, ljus med mera, bestigande sig till tjuguscx N:dr
ätta skillingar Bancomynt, mätte godtgöras och till
emottagande af Utskottets Secreterare anordnas, be¬
slöt Nidderskapet och Adeln, att anmälan härom till
Kongl. Majrt skulle göras, med underdånig anhällan,
akt Hans Maj:t täcktes läka oflvanberördc summa as
det gjorda anslaget till Niksdagsutgisterue anordnas.
Et 8upra.
^x xrotoeollo
^4. t).
lltdrag as Protocollet, hållet uti Högloft.
Niddersiapets och Adelns Plenum den 28
April 181».
S. D. Bifölls Stats-Utskottets i denne dag
uppläst Memorial gjorde tillstyrkande, att Niksgälds-
Contoirets Fullmägtige mätte uppdragas att, i lik¬
het med htvad förut blifwit betviljadt Tjeustemäns
tvid Riksgälds-Contoirct och General-Assistance-Con-
toiret i fattigdom cfterlemnade Enkor, tilldela af-
ledne Notarien tvid Fullmägtigcs Expedition Johan
Fredric Bergmans omyndiga barn något understöd till
deras nödiga uppehälle och uppfostran. Et 8upra.
Lx protooollo
^4. 6.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den 28
April 1810.
S. D. Upplästes det Hög-vördiga Preste-
Ständetö Protocolls-UtLrag af den 2 April, inne¬
fattande förslag, det mätte htvarje Swenst man in-
BondestLndets Prot. 1810. Del. L. 48
754
Den » Maji.
till nasta Riksdag ärligen till Wadstena Krigsmans-
Casta erlägga tiva procent af den summa, svin, en¬
ligt den blifwandc Bewillnings-Förordniugen, i Be-
willning pä honom belöper, nied mera. Wid öfwcrwä-
gande häraf fann Ridderskapet och Adelli icke anledning
att nied det Högwördiga Preste-Ständet instäunna,
utan förblef wid sine i afseende pä Wadstena Krigs-
manshuöinrättning förut fattade beslut. Ut supra.
Lx protooollo
^4. 67.
Utdrag at Prvtocollet, hältet i Högloft. Nid-
derskapets och Adelns Plenuin den 30
April 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls ett ifrän Stats-
Utskottet ingifwit lvördsanit Menivrial, inuehällande
en anmälan, rörande förhöjning i arswode för be¬
rörde Utskotts Wakt-Betjening; och skulle de öfrige
Ncspcetive Ständen gcuom Utdrag af Prvtocollet
härom »vänligen underrättas. Ut supra.
Rx xrotooollo
^1. 67.
Utdrag af Protoeollet, hället hos Högivör-
diga Preste-Ständet den 25 April 1810.
S. D. Efter uppläsande af den utaf Riksens
Högloft. Ständers Expeditions-Utskott föreslagne re¬
daktion af Bewillnings-Förordningen, och dä Preste-
Ständet saknade sä »val det af förstärkta Stats¬
utskottet gillade och till ofelbart iakttagande fast-
stälde Formnlaire till uppgiften wid Taxeringarne,
som de Forniulaircr, hwilka, af enskilde Riks-Ständ
föreslagne, ansetts böra säsom en gagnande och säker
hjelpreda tillätas, bestöt Preste-Ständet anmoda Ex¬
Den 1 Maji. 755
peditions-Utskottet att berörde Formulairer tilt den
föreslagne Bewillnings-Förordningcn bilägga. Et
supra.
Lx protovollo
k/. ^l^mg-orÄ.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwör-
diga Piestc-Ständet den 26 April 1810.
S. D. I stöd af Hederwärda Bonde-Stän-
dcts inbjudande igenom Protocolls-Utdrag af den
24 dennes, bestöt Preste-Itändet, att ä det ställe i
nndcrdäniga Expeditionen, angående Bränwinsbrän-
ningen i Riket, der införsel till Städerne och fri
försäljning af Bränwin omförmäles, borde inflyta
orden: ^Stockholm och Götheborg deribland elfwen
inbegripne". Et supra.
Dx xrotooollo
1/.
Utdrag as Protocollet, hället hos Högwör-
diga Prestc-Ständet den 28 April 1810.
S. D. Gillade Prcste--Ständct Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utstotts uti Memorial af
den 27 dennes omförmälda ätgärd, i afseende pä
underhall för aflidne Notarien wid Herrar Full-
mägtiges uti Niksgälds-Contoiret Expedition Joh.
Fr. Bergmans esterlemnade Barn. Et supra.
Vx ^rotoeollo
Utdrag af Protocollet, ballet hos Högwör-
diga Prefte-Ständet den 30 April 1810.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Constitntions-Ntskotts yttrande, dels i an¬
756 Den 1 Maji.
ledning af Herr Grefwe Johan Gyllenborgs Me¬
morial, angående nägra andringar i Riksdags-Ord-
niugen, dels ock rörande Herr N. W. Stråles an¬
märkningar ivid Tryckfrihetslagen, beslöt Preste-
Ständet att berörde yttranden tvid nästkommande
Riksdag böra kvnnna under pröfning. Ht supra.
Dx xrotoeollo
^ k/,
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördiga
Preste-Ständet den 30 April 1810.
S. D. Efter uppläsande as Riksens Högloft.
Ständers Bewillniugs-Utstotts Protocolls-Utdrag af
den 28 dennes, beslöt Preste-Ständet, att de för bc-
mälte Utskotts behof till skrifmaterialier och ljuS nied
mera bestridde utgifter, hwarä Etthundradetjuguätta
R:dr sexton skillingar 8 runstycken resterade, borde
af det till Riksdagsutgifterne gjorde anslag godt-
göras; hwarom underdånig anmälan hos Kongl.
Majrt igenom Herr Grefwen och Landtmarskalken
samt de öfrige Talmännen göras skulle. Ilt supra.
Dx protooollo
-/i II.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwör¬
diga Preste-Ständet den 30 April 1810.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utstotts hemställan rörande
Traktamente för samma Utskotts Wakt-Bctjening.
Ilt supra.
Lx xrotooollo
Den 1 Maji.
757
Utdrag af Protocollet, hältet uti Borgare-
StäudetS Plenum wid Riksdagen i stock¬
holm den-30 April 1810.
I. D. Lcninade Borgare-Ständet sitt bifall
till Riksens Högloft. Ständers Stats-Utfkotts hem¬
ställan, i Memorial af den 27 denneS, om tillök¬
ning ä arfwodet för Utskottets nio Waktmästare,
räknadt efter fem fkillingar syra runstycken Banco
om dagen för hwardcra. llt 8npra.
Lx protoevllo
Secreteraren anmälte, att Riksdagsbeslutet re¬
dan bliiwit hos de öfrige trenne Itanden godkändt,
samt att påskrift ä en i detta afseende ankommen
Löpare äfwen borde för Bonde-Stänbct meddelas;
hwarjemte Secreteraren föredrog trenne sä lydande
Protokoll s-Utdrag:
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör-
diga Preste-Ständct den 30 April 1810.
T. D. Wid justeringen af den Z uti Riksdags¬
beslutet, som handlar om Rikets försmår, ausäg Preste-
Ständetde deruti sörckommandc specifikationer af nägra
i Allmänna Beswärs- och Occonomie-Utskottcts Be¬
tänkande föreslagne puncter böra uteslutas, fä att
efter orden "sörswarsstyrkans betydliga ökande" mä
genast sölja: "till Kongl. Maj:t i nndcrdänighet
öfwerlemuat samma Utskotts Betänkande, förwisiadc,
att Kongl. Maj:t wid werkställighcten häraf" etc.;
skolandes de Respecthoe Med-Ständen wördsamt och
758 D-n 1 Maji.
»vänligen inbjudaS att sig härom med Preste-Stan-
det sorena. Ht supra.
Di protocollo
c/.
Utdrag af Protokollet, hällct i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 30
April 1810.
S. D. Wid susteringen af den Z as Niks-
dagsbeflutet, rörande Bewaringen till Rikets för-
flvar, samt med anledning as ett ifra» det Högwör-
diga Preste-Ständet ankommit Protocolls-Utdrag af
denna dag, ansäg Höglofl. Nidderskapet och Adeln
den rättelse deruti nödig, att de i Z förekommande
specifikationer af nägra i Allmänna Bcsivärs- och
Oeconomie-Utskottets Betänkande föreslagne puncter
skulle uteslutas och efter orden: "förswarsstvrkans
betyliga ökande" genast följa: "till Kongl. Majrt
såsom »vart underdäniga sivar berörde Utlåtande öf-
»verlemnat, förivisiade" m. m. Hwilket de öfrige
Respective Stånden skulle genom Utdrag af Proto¬
kollet »vänligen tillkännagiflvas. 17t supra.
Rx protoeollo
^t. <7. Mr/srstol^e.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-
Ständets Plenuin wid Riksdagen i Stock¬
holn» dell I Maji 1810.
I. D. Vorgare-Ständct fann för sin del icke
någon anledning att med Högwördiga Preste-Stan-
det instämma uti desi i Protocolls-Utdrag af den
30 nästleone April kommunicerade anmärkning, rö¬
rande uteslutande af den mening i Riksdagsbeslutet,
som i K, htvilken handlar om Rikets förswar.
Den 1 Maji.
innefattar »agra i Allmänna Beslvärs- och Oeco-
nomie-Utskottets Betänkande föreslagne punctcr, nian
sörblef Ståndet tvid betz redan gifnc godkännande
af Riksdagsbeslutet, sadant detsamma i denna del
war författadt. Et supra.
Lx jirotvvoNo
//. /^ts>-son.
Johan Maguns Wessing, som förleden gårdag
begärt bade Riksdagsbeslntet och Expeditionen om
Kungsgardarne pä bordet, inlemnade nu följande:
Wördsamt Memorial.
Dä mitt stvaga begrepp och korta minne ej
kan söra mig till erindran, att tvid den Högloft, för¬
stärkta Stats-Ntstottetö sörsta Voteringsproposition,
hurutvida de i Högloft. Stats-Utskottets Betänkande,
omrörde Kungs- och Kungs-Ladugärdar i de» projec-
terade andra clahen skulle säljas eller bortarrenderas,
något tvär nämndt, att de warande arrctlden någon
tid skulle fortfara, och jag likaledes af glömsta ej
kan erindra mig, att Johannisberg tvid sista Vote¬
ringsproposition, da fragan uppstod om de Kungs-
och Kungs-Ladugärdar, htvars arrendatorer skulle
med spannenial eller penningar betala sitt arrende,
kan jag efter tilläten noga granskning af Riksens
Ständers Högloft. Expeditions-Utskotts uppsatte Me¬
morial till Kongl. Maj:t, och det pä denna grund
uppstalde Riksdagsbeslut, ej annat än ifrigt bestrida
sä tvål det förras expedierande, som det sednares
nnderskriftvande af mig, förr än jag blir rigtigt
öflvertygad, att det är enligt ined rätta sörhällander
af Riksens Högloft. Ständer afgjordt. Sä fort
jag af innehället af de framstälde Voteringspro-
positioner, eller Riksens Ständers sedan förän¬
760
Den 1 Maji.
drade enstämmiga beslut, blir öfwertygad, att jag
farit will, skall jag ej ett ögonblick draga i betän¬
kande att erkänna Let.
Jag skulle för öfrigt ej frngta för att af hwarje
tänkande hennnawarande medlem blifwa hälsad med
»vänskap, för det jag, mä hända någon gang, med
en öfwcrdrifwen ifwer sökt förswara deras rätt, vin
jag wid första frägan, om oket att utgöra hjelpe-
dagswerkcn wid Johannisbergs Kungsgård än widare
skall trycka de»!, eller om jag förmatt frambära de¬
ras önskan, att fä det as deras skuldror, skulle stä
stum och icke weta hwad jag skall göra. Jag är
ej wankelmodig, att till en Nådig och mild Konung
öfwerlemna alt, da det aldrig kan falla pa annat
än laga själar, att tänka Kan skulle kunna wika
fran den Grundlag, Han inför Gud och sitt
tillgifna -Folk heligt beswurit. Det är endast min
tröga fattningsgafwa, som äskar bestämdt afgjordt,
om det ar Riksens Högloft, församlade ständers
patriotiska och »välgörande tänkesätt, som Siende
Tuhundra och en del af Norrbo Härader har att
tacka för det deras tryckande hjelpedagswerken wid
Johannisbergs Kungsgård redan upphört, eller om
de blott får glädja sig af hoppet, att en mild och
Nädig Konung snart aichjelper detina deras börda.
Stockholm den 1 Maji l8I0.
stola. NktAN. ^V6881NA',
frän Siende och Tuhundra
Härader i Westmanland.
Efter hwars uppläsande Secreterare» erindrade
Wessing, huruledes fragan om hjelpedagswerkens
upphörande före detta blifwit genom särskild under¬
dånig skrifwelse Kongs. Maj:ts Nådiga pröfning
understäld, samt att Trenne Niks-Stand, innan ännu
någon Votering nied afgörande rätt i det förstärkta
D-n 1 Maji.
761
Stats-Utskottet anstäldes, förenade sig derom, att
någon försäljning af 2:dra clasicns Kungsgårdar icke
borde ske förr, än arrendeären tilländalupit; hwilket
nu »vitsordades af Jon Jonsson fran Blekinge ock»
Jonas Andersson frän Wester-Norrlaud saint Stän-
dets öfrige närtvarande Ledamöter i Stats-Utskottet;
htvarcfter Wessing förbehöll sig att särskilt fa hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, hwad han
i sitt Memorial anmärkt, och förklarade sig i öfrigt
med Riksdagsbeslutet nöjd.
Sedan Expeditionen om Kungsgärdarue nu
jemwäl bliftvit pä derom gjord proposition af Stån¬
det gillad, fullföljdes öftverläggiusiigen om 33 § i Riks¬
dagsbeslutet, rörande Landets förstvar: htvarwid nå¬
gon anmärkning »val icke gjordes emot den rättelse,
Högtvördiga Prcste-Ständet och Högloft. Ridderska-
pel och Adel» enligt osivanstäendc Protocolls-Utdrag
föreslagit; men Ständets fleste Ledamöter äbcropade
med ifrver deras de sist sörflutue dagarne förklarade
ogillande af Expeditionen till swar pä Wargerings-
fräga»», derunder Magnus Ionsson och Anders An¬
dersson fran Östergöthland, understödde af flere
andre, föreslogo, att Ständets pluralitet mätte i un¬
derdånighet fä »wptvagta Kongl. Majit, för att jemte
ei» för ändamälet pahande underdånig skrift i un¬
derdånighet aflemna Ständets beslut i detta tvigtlga
ämne, jemte afskrift af Anders Anderssons Memo¬
rial och den i anledning deraf framstälde, af Stån¬
det godkände. Voteringsproposition.
Detta förslag bifölls af Ständet, soni i anse¬
ende till päskrifteu ä Riksdagsbeslutet jeimväl för¬
nyade den reservation, htvilkeu sä ofta »varit i be¬
rörde nial yrkad; hwarjemte Magnus Iohansson
hemstälde, om icke i stället för orden "htvarje Ständs
modificationer", som i 33 Z förekomma, bör stä:
"htvarje Ständs fattade beslut"; htvilket äflven gil-
762
Den 1 Maji.
kades; och blef Riksdagsbeslutet derefter, nied iakt¬
tagande as hivad salunda hos Bonde-Ztändet före¬
kommit, pä Talmannens proposition godkändt, i en¬
lighet hmarmed detsamma nu af Secreterare» till
behörig Expedition påtecknades, sedan Talmannen
losivat att, om möjligt wore, denna dag skaffa Stån¬
dets Ledamöter underdånigt företräde i ofivannämnde
ändamål; och skulle genom Secreterarens försorg en
underdånig skriftvelse till Kongl. Maj:t emedlertid
försattas, den Ståndets Ledamöter i eftermiddag
klockan sex agde tillfälle att hemma hos Secreterare»
söre Deputationeus afgäng genomläsa; marande
samma skrifwelse, de» Secreterare» sedermera till
Protocollet aflemnat, af följande innehall:
Stormägtigste A Ilcruädigste Konung!
Aldrig har Eder Kongl. Maj:ts trogna All¬
moge med större förtröstan till Eder Kongl. Majrts
Nåd och mildhet wägat nalkas Throuen, än i delta
ögnablick, dä, innan Riksens Ständer efter detta
märkivärdiga Riksmöte hemförlostvas, Bonde-Stan-
det i djupaste underdånighet dristar bönfalla, att Eder
Kongl. Majrt, i händelse Rikets framtida förstvar
skulle fordra iverkställighet af de medel, som Rik¬
sens Ständer i underdånighet föreslagit till bewa-
rande af Fäderneslandets sjelfständighet, i Räder
täcktes göra det afseende pä Bonde-Standets i denna
wigtiga sraga tagne beslut, och i enlighet dermed
framstälde underdånige önskningar, som innefattas i
bilagdc Protocolls-Utdrag, hwilket Bonde-Ttäudet
nu har den Raden att i Eder Kongl. Majrts egne
händer underdanigst östverlemna.
Eder Kongl. Majrt har i dag pä Rikssalen i
Räder behagat försäkra Des; trogne undersåtare om
widtagande af sädane matt och steg i detta ämne.
D-n 1 Maji. 763
hwarigenom Jordbruk och Na ringar blifwa stvddade
och Swensta Allmogens trefnad således befästad.
Ett säkrare stöd för uppfyllandet af Boiide-
Ständets ofwannamnde önskningar kan icke gifwas
— och Ständet, want att wid foten as Eder Kongl.
Maj:ts Thron fä förtröstansfullt nedlägga desi öm¬
maste angelägenheter, anser sig härmed hafwa upp-
fylt det mest wigtiga uppdrag, som af hemmawaran.de
Medbroder blifwit under Riksmötets lopp till Stån¬
dets bewakande anförtrodt.
Med djupaste underdånighet ete.
Till justering upplästes Expeditions-Utstottets
föreslagna underdåniga strifwelse till Kongl. Majit,
innefattande Riksens Ständers sivar pä Kongl.
Maj:ts Nädiga framställning rörande Wargeringenö
upphörande, sädant detsamma nu mera blifwit slu-
leligen redigeradt; och skulle Ständets reservation, i
likhet med hivad om Riksdagsbeslutet blifwit stad¬
gadt, äilvcii harwid äberopas samt ä Expeditionen
tecknas.
Sedan frän de öfrige Ständen nu mera an¬
kommit Löparen till den af Expeditions-Utstottet
föreslagna redaction af Bewillnings-Förordningen,
och denna Expedition funnits wara af alla i Stän¬
det utan anmärkning godkänd; sä ainirälte Sekrete¬
raren, att uppä Ständets anmodan hade han jemte
Riksdagsmännen Wessing och Ericsson noga jem-
fört den projecterade Förordningen med Bewillnings-
Utstottets antagne förslag, och icke kunnat upptäcka
någon afwikelse frän de föreskrifter, som deruti in¬
nefattas.
764
Den 1 Maji.
Efter inhämtande af denna underrättelse blef
Expeditionen af Ståndet gillad.
Frän Expeditions-Utskottet hade ankommit föl¬
jande Project till Riksens Ständers underdåniga
skrifwelser, nemligen:
1:o. Angående Bränwinöbränningen i Riket,
hwarwid den af Bonde-Ständet äskade rättelse i af¬
seende pä fri införsel as Bränniln till Städerne
Stockholn, och Götheborg fanns wara behörigen iakt¬
tagen;
2:o. Angående tillförordnande af en Lagcom-
mittee till utarbetande af ett fullständigt Lagwerk,
hwilket nästa Riksdag bör Riksens Ständers pröf¬
ning underställas;
3:o. Angående Gärdfari-handlandes bibehål¬
lande wid deras fri- och rättigheter, samt någre
föreskrifter wid ntöfningen deraf;
4:o. Angående asgifternc wid Wadstena Krigs¬
manshus och tjenlige förbättringar derwid; och
5:0. Angäendc Riksens Ständers ival af de
personer, som. böra deltaga i revisionen öfwer krigs-
medlens förwaltning.
Defie Expeditioner blefwo efter uppläsandet af
Ståndet godkände.
Sou, Riksens Ständer genom manligt anslag
bliswit as Kongl. Maj:t i Räder kallade att denna
förmiddag sig pa Rikssalen infinna; sa begaf sig
nu Ständct, anfördt af Talmannen och ätföljdt af
Secreterare,,, till Kongl. Slottet.
In Läem xiotooolli
,8. 75
76b
1810 den 2 Maji.
Kl. 9 s. I».
sammanträdde Bonde-Standet in Pleno; och begaf
sig derefter till följe af Kongl. Majrts Nådiga kallelse
och befallning i wänlig ordning till Stadens Stor¬
kyrka för att afböra Predikan och efter slutad Guds¬
tjenst infinna sig pa Rikssalen, hwarest Riksens
Ständer hcmförlofwades.
E. ni. kl. ^ 9.
Vice Talmannen Hyckert förde ordet och gaf
tillkänna, att Talmannen i dag pa förmiddagen ha¬
stigt sjuknat, sa att Hyckert af denna anledning wa¬
rit Ordförande sa wäl för Ständet pä Rikssalen,
som för den stora Deputation, hwilken efter slutadt
Plenum Plenorum aflade underdäniga afstedsupp-
wagtningar hos deras Maj:ter Konungen och Drott¬
ningen samt deras Kongl. Högheter Kronprinsen
och Prinsessan Sophia Albertina. De tal, vice Tal¬
mannen wid desia tillfällen hällit, aflemnade ban nu
till Protocollet, lydande desamma salunda:
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Pa denna markwärdiga dag, da ett af de wig-
tigaste Riksmöten slutas, som Sweriges häfder om¬
tala, är Eder Kongl. Mastts trogna Allmoge, före-
766
Den 2 Maji.
stäld genom det inför Thronell nu församlade Bonde»
Ståndet, lifligt intagen af kärlek och »vördnad för
den Konung, som räddade Fäderneslandet pä bran¬
ten af detz fall, äterstälde Nationens frihet under en
lagbunden Styrelse, släckte krigets fackla och gaf
friden ät tryckte undersåtare, som bcfästade Rikets
sjelfständighet genom mägtiga förbund och ökade
glansell af dest Regering med en mild omwärdnad
för Medborgares trefnad i alla Näringsgrenar.
Emottag, Allernädigste Konung! Bonde-Stan-
dets innerliga tacksamhet för deste wälgerningar.
En förut skakad Fosterjord är frälsad och Eder
Kongl. Majrt har derigenom gjort sitt namn odöd¬
ligt hos kommande slägter, som skola »välsigna den
Konungs stoft, htvars mandom och »vishet lyckligt
förenades tvid utförandet af ädla. »värf, till upprätt¬
hållande af Slvea folk — dest frihet, dest sjelfständighet.
Under Eder Kongl. Majrts fortfarande milda
Styrelse »'kall Jordbruk och Näringar ofelbart upp¬
muntras, allmän »välmäga spridas i Landet, och
Stvenska Allmogen frän den lyckliga stund, da Eder
Kongl. Majrt uppträdde pä sine Fäders Thron, räkna
lugnare dagar — en ljuf belöning för dest mödor,
en tryggad »värd för dest lagliga rättigheter.
Bonde-Ständet utbeder sig uuderdanigst att i
Eder Kongl. Majrts Näd och ynnest fä wara inne¬
slutit.
Till Hanö Majrt Konungen »vid stora Depu-
tationens underdäniga afstedsupplvagtniiig:
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Dä efter Riksens Ständers hemförlofwande
Bonde-Ständets Deputerade nu har den Nädcu att
inför Eder Kongl. Majrt nedlägga detta Ständs
underdäniga ivördnadsbetygelser, äro »vi alla lif¬
ligt intagne af den djupaste, den innerligaste erkänsla.
Den 2 Maji.
767
Eder Kongl. Majit har under loppet af det
nu slutade inärkwärdiga och längwariga Riksmöte
städse omfattat Bonde-Ilandet med Nåd och Uunest,
med Faderliga räd och med en omwärdnad, den wi,
som warit lycklige nog att den åtnjuta, skola för
wäre heminatvarande Medbroder med sann känsla
af wördnad och tacksamhet förkunna. Wi, wara
barn och efterkommande skola öfwer Eder Kongl.
Majrt nedkalla den Högstes »välsignelse, och i denna
högtidliga stund, dä »vi med rörda hjerta»», »ned
hela den trofasthet, som fran urminnes tider fästat
Swensta Allmogens kärlek wid Konung och Foster¬
land, nu sta inför Eter Kongl. Majits af »vishet
och mildhet lysande Tror», utgör det för ost den ljuf-
waste tillfredsställelse, att i underdånighet fä ned¬
lägga Bonde-Ständets oskrymtade försäkran, atc
samma tänkesätt, samma tillgifweiihet nu och alltid
blifwa oskiljagtige frän hwarjc af dest Medlemmar.
Uti Eder Kongl. Majits fortfarande Nät och
Unnest innesluter sig Bonde-Ständct underdänigst.
Stormägtigsta Allernädigsta Drottning!
Det är för Bonde-Ständct outsägcligen ljuft
och tillfredsställande, att fä till sine Med-Ständers
underdäniga wördnads-betygelser för Eder Kongl.
Majus höga Person lägga sina egna. Men det tir¬
icke blott »vördnaden, sorn förer Ständet till Eder
Kongl. Majits Thron: det känner ett heligare band
i sin fasta och oföränderliga kärlek och tillgifweiihet
för den Drottning, som ömmande understödjer den
lidande »»enstligheten, som med Nåd och wälwilja
omfattar alla sine undersätare, som sprider glädje
och förtrolighet omkring sig och skänker den hus¬
liga sällhetenö alla behag ät sin höge Gemäl.
Det är denna förening af lvsande egenskaper
»vi »vörda, det är desta tänkesätt »vi underdänigst
768
Deu 2 Maji.
anhalla att för Eder Kongl. Majrt fa förklara,
och dä efter nu fulländade arbeten Bonde-Ständets
Ledamöter återgå till sina hembygder, da de, under
föreställningen, huru Fäderneslandet genom Konun¬
gens Fadcrliga omwardnad blisivit aterfördt frän
ftakningar till ordning, frän stormar till lugn, njuta
frugternc af en aterwunnen fred och hoppet om e»
lycklig framtid, dä skola de i sina förböner med tro¬
fasta hjeltan innesluta Eder Kongl. Majrt, de skola
af Försynen utbedja sig, att Eder Kongl. Majrt länge
ina leftva, lncklig genom föreningen med sin Höge
Gemäl, belönad genom sitt folks kärlek.
Det Ständ, jag har den äran anföra, utbeder
för sig och sine hemmawarandc Medbröder af Sweri-
gcs Allmoge atk fa i Eder Kongl. Majrts Näd och
beskydd nu och alltid wara inneslutit.
Högborue Furste! Swea Rikes Kron-Prins!
Med fann och liflig känsla af wördnad och un¬
derdånig tillgiswenhet nalkas i denna stund Bonde-
Ständets Deputerade den älskade Furste, som war
kärlek kallat, wära hjerta» hyllat till Swcriges stöd,
till Fäderneslandets beskydd.
Efter fullbordande af ett Riksmöte, märkwär-
digt för samtid och csterwerld, uppfyller nu Bonde-
Ständec den ljufwaste as alla pligter, da Ståndet
äger ett dyrbart tillfälle, att inför Eder Kongl.
Höghet nedlägga de underdäniga tänkesätt af tro¬
het, erkänsla, lydnad och innerlig förtröstan, dem
Eder Kongl. Höghet alltid skall finna frän Swcriges
Allmoge oskiljagtige.
Bonde-Ständets Ledamöter, återkomne till de¬
ras hembygder, skola snart förkunna wänner och an¬
höriga, med hwad glädje de >ett Eder Kongl. Hög¬
het tillwinna sig Folkets kärlek — Nationens ode¬
lade wördnad. Fäderneslandets framtida hopp, fristadt
Den 2 Maji.
769
wid Eder Kongl. Höghets dyra Person, stall ej swika,
da Försynens skyddande hand bewarar den milde
Furste, hwars lysande egenskaper redan sörwärfwat
honom den mest utmärkta ratt till hwarje Medbor¬
gares innerliga tacksamhet.
Tillät, Alleruädigste Prins, Bonde-Standets
Deputerade att innesluta Ståndet och hemmalva-
rande Medbroder i Eder Kongl. Höghets oskatt¬
bara Nåd och ynnest: det ivar ost förbehållit att i
underdånighet derom bönfalla, htvarje redlig Bonde
i detta Land skall eftcrsträftva att den förtjena.
Högborna Furstinna!
Dä under Försynens skyddande styrelse Rik¬
sens Ständer nu slutat deras öfwerläggningar an-
gäende Fäderneslandets angelägenheter, äterstär för
Bonde-Stäudet en ljuf pligt att uppfylla, den att
för Eder Kongl. Höghet nedlägga uttrycken af dest
fasta underdåniga rvördnad och tillgifivenhet. Den
rätt, Gustaf III:s och Carl den XIII:8 syster all¬
tid i sadan egenskap har till Nationens kärlek, ökas
och befästas genom det wälde, dygd och lysande
egeiistaper äga öftver Menniskor. Bonde-Ständet,
alltid utmärkt för sin trohet emot sitt Konungahus,
sörenar sig i den önska», att himlen länge betvarar
Eders Kongl. Höghet till en prydnad och efterdöme
för sitt kön, för att öka behaget af det enskilta um¬
gänget inom ett älskadt Konungahus och för att
glädja Swensta folket, af hwars tacksamhet och wäl-
signelser Eders Kongl. Höghet alltid skall ätföljas
och belönas.
I Eder Kongl. Höghets Näd anhäller Bonde-
Ständet underdänigst att alltid fä wara inneslutit.
Förmälande vice Talmannen, att Hennes Majit
Enke-Drottningcn lätit gifwa tillkänna, att Hennes
Maj:t af opastlighet wore hindrad att lemna Rik-
BondchäildetS Prot. 1810. Del. X. 49
770 Den 2 Maji.
sens Ständers Deputerade hos Sig underdånigt fö¬
reträde.
En Deputation frän Högloslige Ridderskapet
och Adeln anmältes, emottogö och inträdde, da Ord¬
föranden Herr Capitainc-Licutcnaiiten Grefwe De la
Gardie tolkade Nidderfkapets och Adelns tänkesätt
genom följande Tal:
Nedelige Vice Talman, samtelige Ledamöter af
det Hederwärda Bonde-Standct!
En af off alla efterlängtad stund är ändteligen
hunnen, och Ridderskapet och Adeln, lika af åldrigt
bruk, som af liflig böjelse, uppfyller en af fina an¬
genämaste pligtcr, den, att lyckönska det Hederwärda
Bvnde-Ständet till slutadt NiksLags-arbete.
Wigtigt skall i wara häfder detta Riksmöte
blifwa, dä wi ihägkomma mängden af göromälen,
sältet pä hwilker de biifwit behandlade och följderne,
som wart hopp dcrä grundar. Sällan samla¬
des Riksens Ständer i en tidepunct sä mörk, som
den för tolf mänader sedan syntes: Riket i Krig
med alla sina grannar; ficnteliga tronpper färdiga att
intränga i hjertat af detsamma; uttömde Statsme¬
del, aftynande härar, med ett ord omringadt af fa¬
ror, saknande förswar och nära hotadt till sitt sjelf-
beständ, fordrades det iner än manligt mod att ej
miftrösta om möjeligheten till Fosterlandets rädd¬
ning. Med beundran och tacksamhet hafwa wi sett
olycksmvlnen slnäningom förskingras, en lofwande
lysnad uppgä, och med upprörda hjerta» erkänt wal-
gärningarne af den wärdande Allmagt, sorn skyddat
det äldriga Swithiod.
Stora sörluster hafwa warit en följd af wär
olyckliga ställning, stora uppoffringar nödwändiga
Den 2 Maji.
771
för att rädda det öfiverblefne, och med glädje äro
Le gjorda af dem, som i alla tider tvid styldighe-
ternes röst glömde alla rättighcternes anspråk. Re-
Lelige Danneman, delande med Eder den lott, att
närmast bidraga till Statens bestånd, desi odling,
dep inkomster, dep försmår, l anna wi lika med Eder
tungt de nya bördor, som wi op nu ätagit; men
öfwertygelsen om deras oundmikclighet, om deras
rättwisare fördelning, om den Konungs hjerta och
tänkesätt, som styrer detta Land, skall lindra tyng¬
den och stänka op en tillfredsställande tröst. Dä
snart I återkommen hwar och en till edra hem, män
I följas af den fägnande känsla, att hafwa hand¬
lat enligt pligt och samwete. Med ökad drift sto¬
len I stöta eder Jord, med ökad glädje återse maka
och barn och nalkas helgedomens tempel för att
tvid foten af den Högstes Altare hembära Lofoffer,
att Swerige än är fritt och Swenste Medborgsmän
än gifwas, nedkalla den Alsmägtiges »välsignelse öf¬
wer Konung, Land och Folk, och i den allmänna
sällheten finna eder egen »vunnen och belönad. De
slerfaldige uppoffringar, Ridderstapet och Adeli» gjort
»vid detta Riksmöte, böra för det Hedcrwärda Bonde-
Standct wara de mest ojastigtiga bewis af Rid-
derstapets och Adelns tillgifvenhet, af deras böjelse,
att äfven utöfver gränsorna af hwad »ned billig¬
het kunnat fordras hafwa sökt Bonde-Standets »väl¬
gång och bästa. De hafva af alder burit depa tän¬
kesätt för ett aktningswärdt Ständ, de ihogkomma
alltid med nöje den sanning, att i bägges förening
ligger bägges styrka, och räkna pä lika tänkesätt ä
Hederwärda Ståndets sida. Ja, mina wänner, läsén
i detta öppna hjerta i b marje Riddersmans bröst,
och I stolen der sinna känslor för det Hedcrwärda
Bonde-Ståndet, för hwarje redlig Medborgsmän,
sorn mer än ord, mer än uttrycken af den sivaga
772
Den 2 Maj».
Tolk, Ridderskapet och Adelil tvid detta tillfälle ut¬
sett, stola öfvertyga Eder o»i det första Ståndets
upprigtiga wänstap.
Såsom I, miste >vi upprigtigt att bibehålla
sredens lugn, »,en äga tillika deil fasta föresats, att
i »vadans stund med Sweriges Allmoge dela den
dyra pligt att förslvara Fosterlandet, att strida för
dest frihet, att salla eller segra, men alltid med oför-
witcligt sauuvete känna lugnet af fullgjorde pligter,
och häldre dö med Fäderneslandet, ä» som flastvar
det östverlestva.
Emottagcii, redelige rnän, Ridderstapets och
Adelns sista hälsning till Eder under detta Riks¬
möte, den äger hela sitt wärde at den upprigtighet,
nied hwilken ivar ivänskap Eder lemnäs — okonstlad
som wäre tänkesätt, ren som den luft wi andas,
fast som bergen ost omgiswa, bjudes den Eder. Wa¬
ren fönvistade, att oföränderlig är den aktning, »vän¬
skap och tillgiflvenhet, hwilken Ridderskapet oeb Adeln
hyser för det Hederwärda Bonde-Ständet, och hwaroni
>vi, dest Deputerade, nu fä lemna den högtidligaste
försäkran.
Beswarades och afträdde.
Derefter anuiältes en Deputation fran Hög-
wördiga Preste-Stantet, anförd af Herr Biskopen
och Conilnendeureii af Kongl Nordstjerne-Orden, En
af de 18 i Swensta Akademien, Doctor Tingstadius,
som hälsade Ståndet med följande Tal:
Högtärade Vice Talman, Hederwärda Leda¬
möter af det Wälaktade Bonde-Ständet!
Prcste-Staudet einottager med förnöjelse alla till¬
fällen att för det Hederwärda Bonde-Ständet betyga
dest wälwilja och wänstapssulla förtroende; och desta
Dcn 2 Maji.
773
oföränderliga tänkesätt har Preste-Ständet äfwen i
dag anbefallt sine bestickade, att inför det Hedcr-
wärda Ståndet förklara under frambärandet af
Preste-Ständets afstedshälsning i anledning af det
lyckligen fulländade Riksmötet.
Med en glad tillfredsställelse äterkallar Preste-
Ständet i minnet, huruledes allt ifra» de äldsta ti¬
der i Swerige en oskrymtad Gudsfruktan, en fast
kärlek för Konung och Fosterland, en högaktning
för alla pligters uppfyllande, arbetssamhet, redlighet
och trohet prydt det Hedcrmärda Bonde-Ständet,
LN att det föreningsband, som förtroendet emellan
Lärare och åhörare knutit, alltid befästat en säker
grund för menskliga sammanlefnadens sällhet.
Mä denna sällhet i all sin widd blifwa en
waraktig flugt af wära gemensamma bemödanden,
en belöning för wär täflan, att hivar i sitt kall bi¬
draga till Fäderneslandets allmänna wäl, grundadt
pä Religionens och goda seders helgd, samt till hwar
enskild Innebyggares dermed förknippade trygghet
och lycksalighet.
Mä alla de dygder, som efter den Heliga Skrifts
utsaga "upphöja ett Folk", beständigt wara eder
lott, Hederwärde Dannemän, och Välsignelsen, svin
de ifrän höjden nedkalla, eder Lön, dä I ester
lyckligt fulländade öfwerläggningar om Fädernes¬
landets angelägenheter med de öfrige Niks-Ständen
nu delen den glädjen att återgå till edra hembvg-
der, och der möta trefligheten, idogheten, wälmä-
gan och freden i edra boningar.
Med tacksamma hjortan cftersinnom och wördom
der den Alsmägtigcs Näderika räddning ifrän alla
de samlade faror och olyckor, hwarmed under de
nyligen förslutne tider wärt älstade Fosterland wa¬
rit hotadt. Och päminnom osi alltid, att ingen
nöd är sä stor, Le» Herrans hand icke kan för-
774
Den 2 Maji.
wandla, enär enighet och samdrägt räda ibland Hans
tillbedjare.
Preste-Ständet gör sig det glada hopp, att i
högtärad? Talmannens och det Hederwärda Bonde-
Standets wänskapsfulla förtroende alltid wara in¬
neslutit; äswensom Preste-Ständet ibland sina wig-
tiga och angenäma pligter alltid räknar den, att
öfwer Rikets Allmoge önsta den Ewiges Näd, Frid
och Wälsignelse.
Efter det vice Talmannen pä tjenligt sätt be-
swarat, hwad Herr Biskopen anfört, afträdd? De¬
puterade; och genast derefter anmältcs och inträdde
en Deputation fran Wä kloft. Borgare-Ständet, an¬
förd af Herr Radmannen i Stockholm Landberg,
som yttrade ng sälunda:
I en tidepunct, dä begreppet derom, att en
rättskaffens sjelfständighet funnits inom tvärt Fäder¬
nesland, skulle sökas i forntidens saglika häfder, dä
wära allmänna olyckor beredt en allmän sinnes-ned-
stagenhet och förswagat hwarje Medborgare, att han
icke syntes äga hug öfrig för sin frihet, dä en större
del af Fosterjorden redan war inkräktad af venden,
stenteliga härar ifra» siere ställen hotade Rikets äter-
ftäende delar, och sjelfwa Hnswudstadens totala för¬
störing genom allmänna förwirringen och fiendens
sluteliga pluiidring syntes förestå; i detta fasans
ögonblick stadnadc pä ett underbart sätt förstörelsens
ström. En ädel Furste, hwars är och mödor redan
kallat honom till lugnet och hwilan, framträder ä
»yo att, lika som fordom deh store stamfader, under¬
stödja Len lidande menskligheten till Återtagande af
dest rätt, och hoppet om Swcriges frälsning äter-
kom med samma hastighet, som solens strälar genom¬
tränga det brutna molnet.
Till Nationens ombud, hwilka under de sed¬
nare tiders Riksmöten endast blifwit sammankallade
Den 2 Maji.
775
för att pätrugos ,wa gärder, öfwcrlemnar denne
ädle Furste rättigheten för deni att fastställa de
Lagar hwilka under en af deni sjelfwe wald styresman
skulle pä en styckad Fosterjord återföra och befästa
Swensta Folkets sanne frihet och sjelfständighet.
Bestämmelsen för denne ädle Furstes enstildte
omsorg war akt genom wisheten och sann stats¬
konst äterwinna hwad swärdet ost beröfwat.
Denne ädle Fnrste, hwilkeu wära hjertan hyl¬
lade till war Konung, har redan uppfyllt hwad han
sig ätog: snart upphörde Krigets ryslighcter: ware
fiender blefwo förbyttc till wänner, och i förbund
med dem ä'ro wära egna krafter förstärkte.
Mätte äfwen de Lagar och Gestattningsgrun-
der, som Nationens Fullmägtige under detta läng-
wariga Riksmöte stadgat, befordra Rikets wälständ
mötas af en rättskaffens medborgerlighet; wär fri¬
het aldrig öfwergä till sjelfswäld och wi aldrig
förgäta, att Swensk Manna-Frihet är lagbunden
frihet.
Mätte Swerige i desi förunnstadc omräde finna
sin styrka i en sann medborgerlighet, som i frid¬
samma yrken under inbördes wälwilja förenar man¬
dom och tapperhet till förswarandc af desi sällhet.
Med denna hugkomst af det framfarna, med
denna glädjefulla förhoppning för framtiden ar det
som Borgare-Ständet genom vsi Deputerade besöka
desi Mcdbröder af det Hcderwärda Bonde-Ständct,
för att efter nu fulländade allmänna rådplägningar
broderligen försäkra Eder om Borgare-Ständets
waraktiga wänstap, beledsagad med den warma och
upprigtiga tillönskan: att I lyckligen mägen Åter¬
komma till edra hembygder och ber bäve nu och
framgent sinna den husliga sällhet, som ljuft belö¬
nar mödan och arbetet; den jord, I odlen under fre¬
dens lugn, tacksamt återbära frugten af eder flit och
776
Den 2 Maji.
idoghet; och de gärder, hwilka nu tungt fortvara
minnet af wara ösivergängnc olyckor, under det de¬
ras utgörande skola bota Rikets refwor, snart
ina hafwa uppfylt deras ändamål — boredt ost sållare
dagar.
Borgare-Standct innesluter sig i det Ärbara och
Hederwärda Dondc-Ständets »vänskap och förtroende.
Beswarades och afträdde.
Derefter afsäudes under anförande af Ion
Jonsson fran Blekingen en Deputation af 12 Le¬
damöter till de öfrige Ständen, att med förklarande
ak Bonde-Ständctö wänliga tänkesätt lyckönska deni
till slut pä Riksmötet och bjuda deni Bonde-Stan-
dets afskedshälsning.
Ion Jonsson återkom efter någon stund och
afleninade till Protokollet de tal, han hos de Ne-
spective Itandcu hallit, lydande desaniinc salunda:
Till Högloft. Nidderskapct och Adeln!
Da Bondc-Ständet genom ost, sine Deputerade,
bjuder Herr Grefwe» och Landtmarskalkcn och Hög¬
loflig,: Ridderslapct och Adeln sin sista hälsning
under detta Riksmöte, kunna »vi icke nog lifligt
uttrycka de känslor af tacksamhet, Högloflige Rid-
derskapets och Adelns medborgerliga förhällande der¬
under hos ost nppwäcka. Tryckte af bördor, sam¬
lades »vi här nästan utan förhoppning att kunna
afhjelpa de allmänna bristerne. Det »var nog att
för Nidderskapct och Adeli, framställa »vära och Fä¬
derneslandets behof, för att hos deni »väcka samina
ädla Patriotisine, som eldat deras förfäder, och det
fanns icke någon uppoffring sä stor, att icke den
Den 2 Maji.
777
Lief e» friwillig gärd pä Fäderneslandets Altare.
Ståndaktighet i tänkesätt, rätkwisa förenad med
ädelmod haswa warit de dygder, wi as Ridderffa-
pet och Adeln lärt att under wära öfwerläggningar
aldrig åsidosätta. Förenade i nit för Fosterlandets
wäl, haswa nästan alltid Ridderstapct och Adeln och
Bonde-Stänket förenats om sättet att erna det.
Förenade genom samma naturliga Jnterehen, hop¬
pas wi att alltid fa wara det med Ridderskapet och
Adeln genom ett ännu fastare band, det som kny¬
tes af cu sann högaktning.
Dche arv de tänkesätt, Bonde-Ständct uppdra¬
git oh att tolka, och wi utbedja oh att i Herr Gref-
wcns och Landtmarstalkens och Högloflige Ridder-
skapets och Adelns ynnest fä wara inncstutne.
Till Högwördiga Preste-Ständet!
Da Bonde-Ständet nu i förening med sine
MeL-Ständer njuter den sanna tillfredsställelsen, att
haswa slutat sina mödosamma arbete», äterstär det
blott för oh den angenäma pligten, att för Herr
Doktorn och Erkc-Bistopcn samt det Högwördiga
Preste-Ständet förklara wär tacksamhet för de pros
af sjelfförsakelse och medborgerliga tänkesätt, det
Högwördiga Preste-Ständet under loppet af Riks¬
dagen städse adagalagt. Det war icke nog för
Preste-Ständet, att genom förkunnande af Guda¬
lärans sanningar gifwa hopp och tröst ät den li¬
dande, dana nyttige Medborgare och bilda dem wär-
diga sin bestämmelse fäsom menniskvr.
Det Högwördiga Ständet wille ock genom egna
efterdömensinför Nationen ådagalägga, art det listigt
kände wärdet as de» Lära, det förkunnade, det wille
genom troget delade bördor wäcka och underhälla
sina ähörares förtroende och uppmuntra dem att för
778
Den 2 Maji.
Fäderneslandet och det allmänna bästa uppoffra allt
utom stn öfwertygelse. Om genom des;a uppoffrin¬
gar en lyckligare framtid blifwit beredd, om genom
enighet förenad med kraft hos Nationens Represen¬
tanter Fäderneslandets »välstånd blisivit befästad!, sä
skall under njutningen af dessa fördelar det Höq-
»vördiga Preste-Ständet uti wedwetandet att deruti
hafwa bidragit och uti tacksamme Medborgares »väl¬
signelser njuta sin belöning.
Uti Herr Doctor» ock» Erkc-Biskopens saint
det Högtvördige Preste-Ständets ynnest och förtro¬
ende utbeder sig Bonde-Ständet att nu och alltid fa
wara inneslutne.
Till Wällofl. Borgare-Ständct!
Jemte Bonde-Ständets »vänliga och förtroliga
hälsning, fa wi framföra detta Ständs lyckönskiiin-
gar till Herr Directeuren och Talmannen samt det
Wällofl. Borgare-Ständct, att hafwa slutat de lång¬
samma och bektnnmerfulla öfwerläggningarne om med¬
len att äter upprätta ett nära till sin undergång lu¬
tande -Fädernesland; näst Försynens näd erkänner
Bonde-Ständet »ned listigaste tacksamhet, att om det till
dessa heliga föremal kunnat i någon nion med»verka,
har sädant »varit en följd ai de lysande efterdöme»
det fätt af sine Med-Ständer, af den försakelse af
alla egna fördelar, som utmärkt dem, och af den enig¬
het och det förtroende, som emellan Niks-Ständen
»varit rädande.
Dä under äterkomne förhoppningar om en
lyckligare framtid Bonde-Ständet nu ätergär till
stna hembvgder, uppfyller det sin sista högtidcliga pligt,
att för htvarje åtnjutit »vedermäle af tillgifivenhet
betyga sin erkänsla och att under listiga önsknin¬
gar för Borgare-Stäudets beständiga wälgäpg, för
Den 2 Maji. 77?
tillwäxten af handel och näringar, för sin egen del
utbedja sig Herr Directeurens och Talmannens samt
det Wällofl. Borgare-Standets manskap och för¬
troende.
Vice Talmannen och Secreterare» anmälte här¬
efter, att svin ännu torde återstå »agra oeconomiffa
angelägenheter för Mandet att afgöra, äfwensom
atskillige Protocolls-Utdrag frän Riks-Ständen
more att förwänta, innefattande underrättelse om
de beslut, hwilka deste sednare dagarne blifwit
tagne, och härtill kommer, kels att Bonde-
Standets Protocoll för den 30 April samt förleden
gårdag och denna dag bör i »vederbörlig ordning
justeras, sä more det nödwändigt, att lämpelig åt¬
gärd till dehe ärenders expedierande widtogs.
Sedan Ståndets Ledamöter förklarat sig finna
angelägenheten deraf, att tjenlig anstalt härutinnan
widtages, proponerade vice Talmannen: att Stän¬
ket wille uppdraga ät Bondc-Standets Cancellie-
Direction att ofördröjeligen sammanträda för att
med Ståndets rätt afgöra förberörde angelägenheter
samt öfwerwara den nu felande justeringen, dock
sa att hwar och en Ståndets Ledamot, som hemma
hos Secreterare» will genomläsa och justera dest ytt¬
rande till Protokollet under ofwannämnde dagars
sestioner, skall dertill wara berättigad.
Denna proposition bifölls enhälligt, hwarefter
vice Talmannen yttrade:
Mina Hederwärda Med-Bröder!
Den stund är ändteligen inne, da wi fa till
wara hemorter aterwända efter slutet af det märk-
780
Den 2 Maji.
wärdigaste Riksmöte, wära häfder utwisa; och se¬
dan wi afbördat oh wara främsta gemensamma skyl¬
digheter emot Försynen, som skyddat wara arbeten,
och emot den Konung, som haft alla omsorger osparda,
att upprätthålla wart älskade Fosterland, äterstär för
mig enskildt att med tacksägelser till Ståndets Le¬
damöter stuta tvär sammankomst: lifligt erkännande
Försynens Nåd, som under loppet af det sist för¬
slutna äret wid hälsa och krafter uppehållit war äl¬
skade Taleman, skulle jag önskat att i dag frän detta
rum fä emottaga hans sista hälsning; jag skulle önskat
fä wara tolk af de säkert allmänna tänkesätten af
högaktning och tillgifwcnhet för hans person; jag
skulle önskat fä bära denna gärd ät den mest stänk¬
aktiga, den mest pröfwade redlighet. Men dä en
högre Magt annorlunda beslutit, kan jag blott upp¬
mana Eder, mina Bröder, att förena Eder med mig
i de ömmaste, de hjerteligaste önskningar för hans
halsas snara återställande.
Med de listigaste känslor af tacksamhet för mig
wisadt förtroende, bjuder jag Eder mitt sista farwäl.
Utan eder manskap hade min bana blifwit swär
att wandra.
I hafwen lättat den, edra räd, eder upplys¬
ning hafwa tjenat mig till efterdöme». Wi hafwa
alltid warit förenade i önskningar för Rikets be¬
ställd och walmagt, och om sältet att winna detta
andamäl stundom gifwit anledning till brydsamma
öfwcrlaggningar, hafwa stridigheterna endast rört
sakerna, sällan personer. Alla skiljas wi säkert,
jag hoppas och önskar det, med fredade samwe-
ten, med öfwertygclsen att hafwa följt wär pligt,
och färdiga att inför den Ewige Domaren och en
rättwis samtid förswara wära åtgärder i den säkra
förhoppning, att efterwerldcn skall deraf njuta frug-
terne och wälstgna wära minnen.
Den 2 Maji.
781
Med depa tänkesätt utbeder jag mig att i
Ståndets wänskap alltid fa wara innesluten.
Dä jag slutcligen får betyga Ståndets Herr
Secreterare min enskilda högaktning, är detta säkert
uttrycket af det allmänna tänkesättet. Sä länge
utmärkt skicklighet, redlighet, nit för det allmännas
och enskildas wäl äro egenskaper som wärderas,
skall Sweriges Allmoge tacksamt påminna sig det
stöd, deras Ombud af Herr Secreterare» här åtnjutit.
Förenade i kärlek till Herr Secretcrarcns Person,
skola de ock förenas i önskningar för Herr Se-
creterarens framtida wälgang, och Sweriges Allmoge
skall i hwarje belöning ät Herr Secreterare» finna en
belöning för sig sjelf, e» Nåd as sin Konungs hand.
Med defia tänkesätt innesluter jag förtröstans¬
fullt mig och Bonde-Ständet i Herr Secreterarens
fortfarande »vänskap.
Secreterare»» betygade fin erkänsla för det för¬
troende, honom under detta längwariga Riksmöte
blifwit bewisadt, förmälande sig alltid skola minnet
deraf i ett tacksamt hjerta förwara, och att Bonde-
Ständcts allmänna och hwarje desi Ledamots enskilda
wälgang alltid skulle utgöra ett föremal för hans
lifligaste önskningar.
Ståndets Ledamöter åtskiljdes derefter med före¬
nade önskningar, att under Försynens skyddande sty¬
relse Riksens Ständers widtagne åtgärder mätte leda
till ett älskadt Fäderneslands framtida upprätthäl¬
lande och wälständ.
In Läsm xrotoeoNi
K.
782
Protocoll,
hållet hos Direktionen af Hederwärda Bonde-
Ztändets Cancellie den 12 Maji 1810.
Sedan Hederwärda Bonde-Ständet, jemlikt
nedanstående Protocolls-Utdrag, till Ledamöter af
Direktionen öfwer Hederwärda Bonde-Ständets Can-
eellie utfctt Ståndets Fullmägtige uti Riksens Stän¬
ders Bank och Riksgälds-Contoir; sä, och ester
derom fogad anstalt, sammanträdde i dag klockan
!1 f. m.:
Af Fullmägtige i Banken:
F. d. Talmannen och Riddaren af Kongl. Wasa-
Orden Lars Olossson frän Bohus Län;
F. d. Riksdagsmannen Pehr Andersson fran
Gefleborgs Län;
Af Fullmägtige uti Nikögälds-Eontoiret:
F. d. Riksdagsmannen Häkan Pehrsson frän
Jonköpings Län;
F. d. Riksdagsmannen Eric Eriksson frän
Orebro Län.
F. d. Sekreteraren hos Hederwärda Bonde-
Standet wid nyp öfwerständne Riksdag, Herr Hä¬
radshöfdingen Trägärdh, infann sig äfwen wid detta
sammanträde.
S. D. Upplästes etc ifrån Hederwärda Bonde-
Ständet under den 25 nästledne April aflätit Pro¬
tokolls-Utdrag af innehäll, att wid uppkommen fräga
om wal af Ledamöter i Bonde-Ständets Cancellie-
Direetion Ständct beslutat anmoda dep Fullmägtige
i Banken och Niksgälds-Contvirer att detta beswar
sig ätaga.
Lades till handlingarue.
783
S. D. Herr Häradshöfdingen Trägärdh an¬
förde, att som de nti Hederwärda Bonde-Ständet
de 3:nc sista plenidagarne hällne Protokoll icke hun¬
nit att uti Ständet justeras, sä hade Ständet upp¬
dragit ät Canccllie-Directionen justeringen af desie
Protokoll, dock med öppen rättighet för dem af He-
Lerwärda Donde-Ständets Ledamöter, hwilka sär¬
skilde yttranden afgifwit, att antingen hos Herr
Häradshöfdingen eller wid justeringen hos Dircc-
tionen i afseende pä desia yttranden göra de erindrin-
gar, som de kunde sinna nödiga; hwarjemte Hedcr-
wärda Bonde-Ständct till Cancellie-Directioucn öf-
werlemnat att ej mindre emottaga och ibland Di¬
rektionens handlingar förwara de Expeditioner, hwilka
till Hederwärda Bonde-Ständet ester Riksdagens
slut tilläfwentyrs kunna ankomma, än äfwen alt
med Hederwärda Ständets egen beslutande rättighet
pröfwa och afgöra sädaua oeconomiske äreiider, hwilka
antingen hos Riksens Höglofl. Ständer eller inom
Ständet förekommit, men icke kunnat asslutas.
Med Directioncns lemnade tillätclse uppläste
härefter Herr Häradshöfdingen Trägärdh till justering
de uti Hederwärda Bonde-Ständets pleni-samman-
komster den 30 April, 1 och 2 innewarande mänad
hällne Protokoll, wid hwilka icke war nägot att
erindra; och tillkännagaf Herr Häradshöfdingen, att
s. d. Niksdagsmanneil Wessing med flere, hwilka
munteligen yttrar sig, hemma hos Herr Häradshöf¬
dingen fatt tillfälle genomläsa de nu justerade Pro¬
tokoll samt deras uti samma Protokoll intagne yttran¬
den säsom rigtigt fattade erkänt.
S. D. Upplästes ett ifrån Hederwärda Bonde-
Ständet ankommit Protokolls-Utdrag af den 25 näst-
lcdnc April, innehållande Ständets beslut, att, i
händelse innan nästa Riksdag uägon af Ständets ut¬
sedde Revisorer öfwer Stats-, Banco-, Riksgälds- och
784
Discont-Werken skulle afgä, bor ny Revisor i or¬
ken wäljas fräir samma Län, der den afgangne haft
sitt hemwist.
Lades till handliiigariic.
S. D. Herr Häradshöfdingen Trägärdb af-
lemnade här nedan omförmälde handlingar, hwilka,
efter det Hederwärda Bonde-Ständet ätstiljts, an¬
kommit; och upplästes:
1:o. Högwördiga Preste-Ständets Extractunr
Protocolli af den l innewarande, med tillkännagif-
wande, att Högwördiga Preste-Standet bifallit All¬
männa Beswärs- och Oeconomie-Utskottets förnyade
Utlåtande, angående rättighet för Allmogen att hwar
som hälst pä egna ägor, der lägenhet dertill finnes,
fä inrätta wäder- och wattenqwarnar samt sagar,
för att dem till eget behof gagna, utan att derföre
erlägga skatt;
2:o. Wallofl. Borgare-Sländets Prvtocolls-
Utdrag af den 1 dennes, innehällande Borgare-Stan-
dets beslut, att till Konungs och Ständers afgörande
wid nästkommande Riksdag öfwerlemna Högloft.
Constitunons-Utskottets Memorial af den 27 stst-
ledne April, rörande wista förestagne tillägg ni Riks-
dagö-Ordningens 34, 36 och 75 8F-
Och som Hederivarda Bonde-Ltändet, efter hwad
Herr Häradshöfdingen Trägärdh nu upplyste, redan
till öfwerläggning sörehaft de ämnen, förcstäende 2:ne
Protocolls-Utdrag innefatta sa lades de till hand-
lingarne.
3:o. Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be¬
swärs- och Oeconomie-Utskotts Protocolls-Utdrag af
den 1 innewarande, hwarmedelst till Riksens Hög¬
loft. Ständer öfwerlemnas, pä hwad sätt de om¬
kostnader, hwilka, enligt till wälbcmälte Utskott in¬
kommen, med behörige verifikationer försedd samt
785
ter behörig granskning derstädes gillad räkning, till
skrifmaterialier, ljus vch hwarjehanda utgifter un¬
der sistförftutne Riksdag för Utskottet atgatt, besti¬
gande sig till 95 N:dr 42 sk. Banco, mä Utskottets
Secreterare godtgöras.
4:o. Tvenne särskildte Protocolls-Utdrag, nem¬
ligen ifrån Högloft. Nidderskapet och Adeln af den
30 April och 2 inncwarande, enligt hwilket Hög¬
loft. Nidderskapet och Adeln beflutit, att hos Kongl.
Majit i underdånighet borde anhällas, att oftvanberörde
omkostnader för Högloft. Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottet af Statsanslaget till Niksdags-
ntgifter blifwa anordnade och godtgjorde, hwaruti
Högwördiga Preste-Standet under den 2 dennes äf-
wen instämt; likasom Wällofl. Borgare-Ständet un¬
der sistberörde dag beslutat, att detze utgifter skulle
af Stats-Werkets medel ersättas.
Wid öfwerwägande af Högloft. Allmänna Be¬
swärs- och Occonomie-Utskottets förberörde ProtocollS-
Utdrag, fann Cancellie-Directionen, i likhet med Hög¬
loft. Nidderskapet och Adeln samt Högwördiga Preste-
Standet, lämpligast, att i fräga warande omkostna¬
der godtgöras af Statsanslaget till Niksdagsutgifter.
Och som Riksens Högloft. Ständers Expcditions-Ut-
skott med Riksdagens slut blifwit upplöst, sa skulle
efterföljande Protocolls-Utdrag härom till Kongl.
Stats-Contoiret affärdas:
Utdrag af Protocollet, hållet uti Hederwärda
Bonde-Ständets Cancellie-Direction i Stock¬
holm den 12 Maji 1810.
S. D. Sedan Hederwärda Bondc-Ständet
för godt funnit uppdraga ät deh Cancellie-Direction,
att med Hederwärda Bonde-Ständets egen beslutande
rätt pröswa och afgöra sädane under nyh öfwer-
ständue Riksdag inkomne oeconomiske nial, deni
BondestLndets Prot. 1810. Del. L. 50
786
Hederwärda Bonde-Ständet icke hunnit afsluta; s
och med anledning häraf företogs till granskning
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskotts till Directionen öftverlemnade
Protocolls-Utdrag af den 1 innewarande manad, an¬
gående ersättning af nittiofem (95) Nirdr 42 sk.
Banco, ätgängne omkostnader för wälbemälte Utskott
till skrifmaterialier, ljus m. i». Och beslöts, att
deste omkostnader skulle godtgöras af Statsanslaget
till Niksdagsutgifter; deroni Utdrag af Protocollet
till Kongl. Stats-Contoirct altja kommer att afga.
Ar och dag etc.
5:o. Ett af f. d. Riksdagsmannen Anders
Nilsson fran Norrland till Hederwärda Bonde-Stän-
det inkommit sä lydande
Wördsa m t M c m ori a l.
Med den listigaste erkänsla för det Hederwärda
Ständets mig ivid walet af Neoisorer uti Riks-
Discont-Werket wisade förtroende, är jag dock, i
anseende till min älder och nn förestäende längre
beswärlig resa, nödsakad förklara den önskan, det
täcktes Ständct, med mitt befriande ifrän ett stikl
åliggande, dertill förordna den af Ständets Ledamö¬
ter, som näst intill mig tvid det hällne walet er-
hällit de fleste rösterne; och är det med ett sädant
willor jag fär det för mig annars smickrande förtroende
asstä.
^rickars Missou.
Herr Häradshöfdingen Trägärdh tillkännagaf,
att detta Memorial blifwit tillstäldt Herr Härads¬
höfdingen den 2 Maji eller samina dag Hederwärda
Bonde-Ständet sista gängen in pleno war försam-
ladt, inen att Herr Häradshöfdingen dä icke med¬
hunnit att Memorialet hos Hederwärda Bonde-
787
Ständet föredraga; och ansäg Herr Häradshöfdingen
tvid slikt förhållande det tillhöra Cancellie-Direetionen
att, i följd af dest erhällne uppdrag, yttrande här¬
öfver meddela.
Directionen tog alisa Memorialet i öfmertvä-
gande; och emedan Anders Nilsfon under påstående
Riksdag bliftvit utsedd till Revisor, men detta förtroende
sig afsagt, innan Hedertvärda Bonde-Ständct ännu åt¬
skiljts, samttvidNiksdagarne inoinHcderwärda Bonde-
Ständct altid marit brukeligt, att när »agon efter före¬
gånget mal sätt sig uppdragen »agon befattning, den
han icke melat emottaga, den, som i ordning närmast
efter honom erhållit fleste rösterne, ansetts mara sjefl-
skrifmen, att uti den förstnänmdes ställe inträda; fann
Directionen, med anledning af en sadan antagen och
mid Niksdagarne följd praxis, s. d. Riksdagsman¬
nen Pehr Pehrsson frän Blekingen, hmilken, enligt
den upplysning Herr Häradshöfdingen Trägärdh nu
lemnade, näst efter Anders Nilsson erhällit fleste
rösterne, berättigad, uti den sistnämndes ställe, så¬
som Revisor ä Hedermärda Bonde-Ständets »vägnar,
deltaga uti den granskning af Riks-Discontmerkets
förmaltning och räkenskaper, som är 1815 kommer
att förrättas; derom nedanstäende Protocolls-Utdrag
till Pehr Pehrssons efterrättelse skulle utfärdas.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Hedermärda
Bonde-StändetsCancellie-Direction i Stock¬
holm den 12 Maji 1810.
S. D. Som f. d. Riksdagsmannen Anders
Nilsson frän Norrland, hmilken blifwit mald till
Revisor af Riks-Discontmerket är 1815, genom Me¬
morial, som till Hedertvärda Bonde-Ständet blifmit
ingifmit, men icke hunnit att bos Ständet föredra¬
gas, denna befattning sig afsagt; sä och med anled¬
ning af den »vid Niksdagarne inom Hedertvärda
Bonde-Standet följde praxis, förklarade Direktionen,
till hwars afgörande Anders Nilssons Memorial blifwit
öfwerleninadt, f. d. Riksdagsmannen Pehr Pehrsson
frän Blekingen, hmilken näst efter Anders Nilsson er-
hällit fleste rösterne, berättigad att i Anders Nilssons
ställe ä Hederwärda Bonde-Ständets wägnar del¬
taga uti 1815 ars Revision as Riks-Discontwerkets
förwaltning och räkenskaper; hwaröfmer bemis genom
Utdrag af Protocollet skulle Pehr Pehrsson med¬
delas. ,
Är och dag etc.
Directionen åtskiljdes. Ht supra.
lii Läsm xrotooolli
0.
P r o t o c o l l,
hållet wid det Hederwärda Bonde-Ständets
Cancellie-Directions sammanträde 1810 den
18 Maji.
När ma rande
Af Fullmägtige i Banken:
F. d. Talmannen och Riddaren af Kongl.
Wasa Orden Lars Olofsson frän Bohus Län;
F. d. Riksdagsmannen Pehr Andersso» frän
Gefleborgs Län;
As Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret:
F. d. Riksdagsmannen Hakan Pehrsson frän
Jönköpings Län;
F. d. Riksdagsmannen Eric Ericsson frän
Örebro Län.
I f. d. Secreterare!, tvid det Hederwärda
Bonde-Standet Herr Häradshöfdingen Trägardbs
närmare, justerades Protocollet för den 12 i denna
mänad; hwarcfter Directionen åtskiljdes. Ht supra.
Ill Läsrll
t). Kr/lrE.