i. I
1.1
UWWWWIIW!
K.IKL
eibiuoickLi'
,//,
SLSLS
ööeleen, uppslsjlcls > neienenstritrlio-
telcet, ian ielce uncls^ nsgns iönksl-
1an<ien medtagas un IsrsLslsnns.
?^o^ocol.l.LIi.
Hällne hos
Dct HedmvärLa
vvde-Sksndet
Wid
Riksdagen i Stockholm
Är 1789-
Stockholm,
Tryckte hos ^sott. LttLis-r. i^z^.
t ^ -
-
E
.z HNdE^VWp
E ^
M>'KL
"BL "
1789 den 29 Januarii
Sammanträdde Bonde-StandelS Ledamöter la plena.
il underdanigste åtlydnad af Kongl. Maj:ts, genom
ffedde ansiag, kungjorde nädiga befallning, hade
Bonde-Stander i dag inställt sig hos Herr Riks-Radet,
Riddaren och Commendeuren af alla Kongl. Majtts Or¬
den, Högwälborne Grefwe Larl äVackrmeiKer, som
mr företräder Riks>Canhlevö 7lmbetet, och utaf Hans Ilx-
cellenee cmoltagit sina Jnträdes-tccken, samt sedan Herr
Lagmannen och Advocat-Fiscalcn ?. Xlilman, som af
Kongl. Mast til Srändets ^eerererare blifwit förordnad,
inför Hans Lxeellsncs aflagt desi Ed, blifwit underrät-
tadt, at Skändek borde sammanträda, för at, enligt 5 Z
uti Riködags-Beflutet d. 26 Jan. 1779, hos Kongl.
Maj:t underdänigst anhalla om Talemanö nämnande; hwar-
före och sedan Ständer uti desi wanliga rum upträdt,
saisit ^elkilsson ifrän Habo Härad Uti Upsala Län,
under bön och akalla» til Gud, om nåd och wälsignelse
uti alla föreraganden, öpnat Ständers sammankomst, Stän¬
der ursäg en Deputation af 27 Ledamöter, under anfö¬
rande af ^lsnric Ullman ifrän Upland, al hoS Kongl.
Maj:r underdänigst begära, det Kongl. Mast i nader täcktes
förse Ständer med Taleman; hwilken afgick.
2:0 Regeringsformen af d. 21 Aug. 1772, RikS-
dags-Ordningen d. 24 Jan. r6i7, samt Befluten wid
Riködagarne ^779 och 1786, såsom innefattande de
A r Grund-
4 Den 2 y Jarmar».
Grundlagar, hwarester öfwerläggningarne böra föras och
bcfluien tagas, bleswo upläste.
Til ordnings winnande inom Ständet. uplästeS den
§ af Sländctö wid 1786 ars Riksdag faststälde Econo-
mijlke Lagar, som innehåller fördelning af bänkarne, hwil-
ken nu afwen antogs, fa ak, da den nederste och öfver¬
ste bänken pa hwarje sida äro fribänkar, Riksdags Full-
mägriqarne ifrån hwarje Län komma at pä de öfriga sit¬
ta i följande ordning:
Pä wänstra sidan om Talemans bordet, är bänken
I>l:o i. för Upsala, Stockholms och Swarksjö Län.
— 2. — Nerike och Wermalands Län.
— z. — Cronobergs, Jönköpings och Calmare Län.
— 4. — Gefleborgs Län, Wester-Norrland och We¬
sterbotten.
Pä hög^a sidan:
r. för Skaraborgs, Abo och Björneborgs, W'sa,
Uleäborgs, Nylands och Tawastchus, Ky-
menegardS och Sawolar Län.
— 2. -— Westerås, Kopparbergs och Elfsborgs L*n.
— z. — Oster Göthland, Södermanland, Gottland och
Malmöhus Län.
— 4. — Christianstads Län, Blekinge, Halland, Gö¬
theborgs och Bohus Län.
veprirarionon > som rrar utsänd ar upwakta Kongl.
Maj:t, återkom, dä 8ccrcrcr»ren anmälte, at Kgs. Maj:t
i nader läckis ril Ständers Ta lemm, utnämna Riksdags¬
mannen istän Blammings, Skärkinds 06) Åkerbo Hära¬
der Uti Ostcr-Göthland, Olof Olofgfon hwilken, til föl¬
je af 77/y ärs Riksdags-Bcsiut, inför Kongl. Maj:t
haft naden aflägga Veu faststälde Talemans-Eden.
Talemannen Olof Olof^foo emottog således klubban,
under det han mbad sig och Ständer den Högstes wäl-
signelse och bistånd uti alla förekommande rådplägningar,
samt StändetS förtroende, sä at alt med enighet och sakt¬
modighet kan aflöpa; hwartil Ständers Ledamöter enhäl¬
ligt förklarade deras benägenhet, och lyckönskade Tole-
man¬
Den 29 Januarii. 5
mannen, uti hwars person de med underdånig tilfredSr
ställelse och glädje öfwer Kongl. Majus nädiga wal, kän¬
de en gammal och hederlig Ledamot af det Ärbara Stan¬
der , pä hwars wänskap och förtroende de aldrig kunde
underläta sätta högt warde, snut önska honom och sig all
den försigtighet och omtanka, som til beredande af saker-
ue, under detta Riksmöte är nödig; hwarester Lccrcks-
rsrsn, Lagmannen Ahlman upläste ek Tal af sadanr in¬
nehall 06) lydelse, som det, här wid krorocoller fogadt,
Utwisar, och emottog Secreterare,, i lika matto StändetS
uprikligaste försäkringar om desi upsal, at med nit och
trohet gä Kongl. Mast tilhanda, samt ansäg sig lyck¬
ligt, at Kongl. Mast lemnat Secreterare beställningen Uti
Lagmannens hand, såsom för hwilken hwarje Ledamot med
fullt förtroende kunde föredraga sina tankar och ange¬
lägenheter.
Sländcl ärstäldes.
In tnlein protncnlli,
Lecrererarsns Tal:
wälförständrge Taleinan
Lch
Gamcel. Ledainörer af der Ärbara och
Hederwärda Bonde Ständer.
Mina uprigriga wänner och Bröder!
"Da Kongl. Maj:t i nader behagat förordna mig
lil LecrcrcrLie för detta Hcdcrwärda Riköständ, under
uu började allmänna Möte, bör jag för Eder upriktigt
bekänna, at en börda blifwik mig älagd, den jag icke ffnl-
le kunna bära, derest Eber kärlek och tilgifwenhet för
Konung, Fädernesland och Medborgare, samt undseende
»ned urin ofullkomlighet, mig icke understödjer."
"Jag hafwer förut biwistat och öfwerwaritSexsär-
Lkildte Riksmöten; wid flere af dem säsom Betjent hos
A Z Rik-
6 Den 29 Januarii.
Riksens Ständer; och wid ätffillige erfarit, huru olika
begrepp, skingrade intercssen och ofta orätta inlinua-
kionsr om medlen til Riks LonKirunonsr-s upratthallande
delat Riksdagsmännens sinnen. Sadant är för Eder
ieke okunnigt."
"I en lyckelig stund bär tvär Store och Nädige
Konung sökt qwäfja de oredor, som sjelfsvåld, egennyt¬
ta, färder fweliga afsigler, och til äswentyrs utlänningars
aswundsjnka öfwer Sweriges mälgäng och Swenffa Fol¬
kets endrägtighet åstadkommit."
" Riket har ock under de förflutne arén färdat fruk¬
ten af war Nädige Konungs Storwerk, och den Högste
Guden har wälsignat Hans Regering."
"I mänga är har Försynen gistvik landers Jnwäna-
re rikelig inkomst af jorden, och hafwcr har under Ko¬
nungens omsorg och beskydd gistvik ömnog förtjenst ät de
Medborgare, som Sjöfart och Fifferier idkat: Och da den
Högste straffat landet med imsiwäxt, har Konungens ont-
rcörteiiga omtanka, kärlek och ömhet för sine Undersåtare
och deras bergning förekommit hungersnöd."
"Freden med Rikets Grannar har bckrönt Konun¬
gens werk, stadgat Medborgares wälmåga, och lätit en
hwar under silk sikouairäd smaka desi sälla frukter-"
"Omsider har Grannars mitznnsamhct öfwer Rikets
lugn och wälmåga, deras idkelig» ärra ar med list och
ränker underkufva och nedtrycka et fritt Folk, öfwer Ni-,
kec dragit er hörande krig med alla be bedröfvelig» följ-'
der det manligen med sig förer."
"Det är derföre i sadan belägenhet Konungen äffat
sine trogne Undersätares räd och biträde, kil at mota
mägtige ech listige fiender."
"Ingen fara är, at ju Swenffa Folket, dä det
förenar sig, at i likhet med deras tappre Förfäder, under
en sä klok och om Europas allmänna stallning kunnig
Konungs styrande, med mod och endrägt möra illffefulla
fiender, ju är i ständ at hämma desi afsigter. Derpå
hasme mi inom osi i förra tider lika sa säkra som glada
^
Dm 29 Januarit. 7
prof och bewls; och om wi följe den gamla reglen, at
genom endrägtighet kunna små Stater tilwäxa, men oe¬
nighet och misinöje förstöra de största, sä är ar hoppas,
under anropande af den Högstes näd och wälstgnelse, ar
Swenffa Wapnen än en gäng ffola göra sig wördade,
och sätta skräck och aktning hos Fienden, samt förskaffa
Riket ben Sjelfständighet, som wi i flere tidehwarf ön¬
skat, men nu under war Konungs Spira hafwa endast
skäl ar wänt».,"
"Mätte detta Hederwärda Riksständ, som gifwee
Riket och Staten sin styrka, den uprätthäller, och an¬
skaffar det kraftigaste monvärn, under detta Riksmöte in¬
för Nationen och hela Europas ögon Ådagalägga de mäst
öfwertygande prof af mannamod, samdrägtighet och un-
dersäkelig tilgifwenhet för sin Konung; sa är jag förwis-
sad, at Evra Med-Släuder ffola följa Edert exempel.".
wärdaste Bröder!
"Ingen af Eder kan wara obekant, Huru som un¬
der de förflutne tidehwarf utländske afsigter sökt inblanda
sig i Ständers öfwcrläggningar; genom hwarjehanda me¬
del och utwagar söndra Medborgares sinnen; uprcka den
ene Medborgaren, det ena Ständer mot det andra; och
ar ffingra förtroendet emellan Regem och Folk: det ill-
siugaste men säkraste medel, at utan wapen öfwerwinna
et Land och ar ständigt hälla det i manmagt. Hwar och
en af os; minnes ännu ganska wäl de sär och rcfwor,som
desse olyckelige tilstallningar tilfogade Riks kroppen, innan
den III:dje söndcrflet Fiendens bojor, som osi
wörö palagde. Lälom Paleus öde ffräma vsi och nu se
ost söre, at icke falffa begrepp om wär frihet och wära
rättigheter; orätta och illistiga intryck om sakernes wäde-
liga förhällande, upspundne hos Fienden och undcrhällne
af desi anhängare; olaglige, wanhederlige och fördärfwe-
lige medel at förföra, mage förblinda och förwilla vsi,
at glömma hwad wi äro Konung och Fädernesland, osi
A 4 sjelf-
s
Den 29 Januarii.
sjelfwe, ware Medborgare, Hustrur, Barn och Efter¬
kommande styldige"
"Den röst, som nu räder och rädt i Landet, är öf¬
wer alt bekant. Af samma anda rror jag, at alla Evra
hemmavarande Ommirrsmor hasina warit drifne. Det
är således icke at befara det någon af Eder kan göra sig
mistkänd, eller insupa amian anda än Nationens röst
och önstan."
"Inför den altfecnde Guden beder jag derföre Eder
alla, mine Bröder, af uprikugaste och warmastc hjerta,
at Ni emotstän Fiendens frcstcifcr; ar en harar wil gif-
wa noga akt pä sin öfwcrtygclsc, pä de råd och föreställ¬
ningar, som kunna göras och gifvas; ar taga dek för en
grundsats, at den ej menar Riket wäl, som styrker til
mistsämja mellan Konung och Folk, och som will skingra
förtroendet och det nara samband, hwarpa Rikets bestånd
endast beror."
"Den Tidepunct synes nu wara inne, dä Swen¬
sta Odalfolkecs rätta frihet stall befästas. Genom up-
märksamhet pä allmänna händelser, och den lilla erfaren¬
het jag derigenom mig förwärfwat; tyckes jag mig kun¬
na förese, at den lyckeliga stund förestår, dä OdalfolketS
i längre tider ifrigt adagalagde, men ännu icke i hela
sin widd upnadde önskan, nn stall blifva fullbordad. Men
al winna detta beror af Eder sjelfva. Enighet och sami
dräglighet inom StandctS Ledamöter; ifrigt bemödande,
at söka et och samma ändamål, näml. för varande af Ko¬
nungens j den heligt beswurnc Regeringsformen bekräfta¬
de höga Rättigheter, samt Rikets och Medborgares sann-
styldiga wäl; förtroende mellan detta och de öfrige re-
lpeAivc Riks-Ständeu; sadana äro de enda medel, joni
stola göra ost lycklige. Söka wi andra urwägar, blir
Utgången owisi, och ftukranswärdt för friheten wadelig,
och det stora ögnamärket gär förloradt."
"Atta öfwerläggningar inom Ståndet, beder jag af
innersta hjerta mätte föras med kallsinnighet, utan hetta
och fördomar, efter mogel och stadgadt öswerwägande; och
at
Den 29 Jaiiuarii.
9
at aldrig sadane öfwcrilningar, hwaraf förra Riksdagars
krmocnllor lemna bedröfwelrgc och wanhedrandc bcwis,
mätte under bena Möre blottställa ost för Narionenö och
Utlänningars oblida omdömen."
" Da Swensta Allmogen är den endaste i hela werl-
den, som efter wär lyckeliga RegementS-författNing fär
deltaga i de allmänna RegeringS-ärenderne, fär sjelf be-
stakla sig och LonLurr-ra i Lagstiftningen; sä blifwer det
ju för Swensta Bsnde-Srändet den största driffjäder,
at för hela werlden wisa prof af dest mogna förstånd,
af sin nir och kärlek för egir och Medborgares wäl; af
sin klokhet, mandom och endrägtighet, och af sin kärlek
och wärd om Regeringssättets bestånd."
Mine k. Bröder!
'Mitt hjerta ligger för Eder alla öppet, och min per¬
son är Eder alla lika tilgifwen. Ingen stund pä dagnet
stall wara undantagen ifrån at tjena Eder. Alia evra
bade allmänna och enstilra angelägenheter magén I med
trygghet anförtro mig. Jag stall, som en redelig man,
ester yttersta krafter och förmåga söka at tjena Eder alla
06) en hwar i synnerhet; efter bästa förstånd räda,
den mig anlitar; och ware jag hwarö mans niding om
jag i minsta matto någon af Eder bedrager. Men der¬
emot, begär jag rilbaka Edert fulla förtroende. Jag kan
aldrig blrfwa nöjd, om någon af Eder blott gifwer mig
det til hälften; mot mig är förbehållsam, eller förer et
annat tungomål pä min rygg än i min närwaro. Jag
tvet och jag känner, at radgifware utom ost tilbjuda sin
tjenst; men tron mig, de äro icke af rätta Farahuset. Ta¬
gen Eder til wara; en framtid stal wisa, hwilken haft
de renaste upsät. Om hos någon ibland Eder stulle up-
kommma twifwclsmäl om det beslut, som bör tagas wid
förekommande ämnen och öfwerläggningar, sä waren för¬
säkrade, at jag stall lemna enstilt eller uppenbarliga de
uprikliqasts och owäldugaste underrättelser, jag förstår at
meddela. Skulle nägons öfwertygelsc ändock icke med
A s min
ro Dm zo Januarii.
min öfwerensstämma, skall wär wänskap likwäl derföre
icke störas, utan med enighet och saktmodighet stkok wi
med hwarannan tala och umgås."
"Uti det Arbara StändetS och hwarje dest LedamotS
förtroende, ynnest och wänskap innesiutar jag mig, min
Medbroder, Herr Häradshöfdingen ^Vallgwist och de öfri¬
ge, sorn til StändetS betjening antagne äro."
"Gud wälsigne Eder alla."
Den zo Jannam.
^^amlades Ständet in pleno dä, efter det bön blifwit
förrättad, SaerekLrLrsn gaf Stander tilkänna, at Herr
Lrars- LeciLkcraren och Oommenäeureu 8cbroäsrI»Lim,
som nu förrättar Hof-Canhlers Embetet, stkristeligen un¬
derrättat Loceereiarsn, at Hans Kongl. Maj:t i dag in¬
emot klockan i r för middagen ämnade, tillika med den
Kongl. kHIIen emottaga Riksens Högloft. Ständers
Vc^>nrer-i6e8 underdånigt» upwaktning.
I anseende härtil utsagos 24 Ledamöter af Stån¬
det, ar, under anförande af Talemannen, nu genast afgä
ar underdanigst upwakta Kongl. Maj:t och den Kongl,
^milion; hwarefler Ständer ätstildes.
ln 6(lem krorocolli
Den Januarii.
-^<et Hederwärda Bonde-Ständet sammankom m ^Isno,
1:0 Förrättades Bön.
2:0 Utsag Ständer 12 Ledamöter, at under anföran¬
de af ^on Lenasson ifrån Cronobergs Län, ä StändetS
»vägnar, aflägga helsning hos Högloft. Ridderskapet och
Adelen, Högwördige Preste Ständet, samt Wällofl. Bor»
gare-Sländet, hwilken vepursrion, ester någon stunds
förlopp, äterkom med berättelse, at de öfrige Standen för¬
klarar sin manskap och tilgifwenhet.
z 0 Före-
Dm z r Januarii. n
z:o Företog sig Ständer gransVningen af de klcono-
miska Lagar, som wid sistl. Riksdag blifwit i Ständet
faststalde, dä r § vin böter för den, som kommer sent
up Uti Ständet, enhälligt olss gillad.
Wid 2 K. angäende en Schil. böter för den, som
saller den andra i talet, saint icke i stillhet afbidar inkil
desi han af Talemannen upropas, anmärkte I^ils Lvens-
lon ift n Christianstads Län, at han och öfrige, som bi¬
tvistak sistledne Riksdag nogsamt funnit,. at dessa älaqde
böker, de lindrigaste ä flik förbrytelse som Ständet nå¬
gonsin Uksatt, warit okilräckelige at förekomma, det tal-
trängde Ledamöter ju fallit hwarannan uti talet, hwarfö-
re han hemstalde, om icke Ständer nu skulle wilja före¬
na sig ärminstone at, i händelse af flere gängers förbry¬
telser, lilöka och fördubbla berörde wite; hwormed Larl
'cknoma-jlon ifrån Elfsborgs Län, olof lV1sn§fon ifrän
Nerike »ned flere instämde.
Olok kai skol» ifrån Södermanland anförde, at han
förmodade, det Ständet skulle inbördes wisa hwarannan
den höflighet, aktning och resswQ, at alt oljud derigenom
ffulle förekommas, och at, i annor händelse, böter, än¬
skönt de ock til flere Riksdal, faststäldes, altid »nera blef-
wo et wedermäle af oordning, hwilken derigenom dock ej
kunde hindras, än af den foglighet StändetS Ledamöter
emellan, som utgör StändetS bäde prydnad och anseende,
hwarföre Olof körslor, för sin del ansäg berättkeligt at
til den föreflaqnr ändringen bifalla.
-äiiilers pobrslon ifrän Gestrikland förmente, at öf-
werläggningarne kunde i Ständet bäde säkrast och stilkast
gä för sig, om den emellan Länen tvedertagne ordning
fölgdcs, sä at Fullmägtigarne ifan hwarje Län särffildk
fingo afgifwa sina yttranden, dä sädan ostkickelighet, som
nu genom författning skulle förekommas, aldeles torde und-
wikas och rwisten härom nu uphöra.
^.näsrs ^ncloi-slon ifrån Westerbotten anförde, at
skärpta straff medföra, enligt alla tiders erfarenhet, mera
vndl än godt, saint at egenteligen den stam at blifwa ut¬
märkt -
rs Don Januarii.
märkt, såsom don der, genom lystnad at tala, fallit an-
nan i talet, men icke böternes storlek, afhöllo hwarie kän,
kande och förnuftig Ledamot, sä ar e^näerx ^nderLluli ic¬
ke kunde samtycka til börers förhöjning.
kelar Lciuxson isrän Jönkopings Län Fräaan är
-anssa ringa at borttaga Ständers tid. När man icke
ränker förse sig emor god ordning är inan lcka nojd, ku¬
ru höga böter ursarres; sä al jag icke pär wid den fore-
sisgne förhöjningen någor ar päminna: men trodde at mä¬
ler kunde lemnäs til Talemannens och Lscrcrerarcn godt-
finnande.
OLof Lsrxson ifrån Södermanland trodde, ar ssam-
fiäcken, men icke böterue, gjorde til fåken framfor alt
annat-
kelir Icp^xlon ifrän Malmöhus Län rödde t!l eldig¬
het, i synnerhet dä fragan är sa föga bctydelig, samt ftr
fin de! aniog gerna någon skärpning utaf de förr öfwer-
cnskomne böter, emedan erfarenheten wisat deras orikrack-
lighet, och begärde x>ro^osiiion.
ldlrir OIxlon ifrån Wermeland öfwerlemnade hela
denna sak til Talemannens och Lccrererarcnx godtfinnan¬
de, som hos Stander sedan kunde anmälas, och som de
fleste härom symes ense och ässade jaropoliricin, sa g,ve¬
de Talemannen derom föreställning, ar utsättandet af bö¬
ternes belopp af Lccrerersrcn och honom kunde bero,
dock sä at Ständer derom skulle lemnäs underrättelse;
hwilket enhälligt bifölls; äfwen som gldjc §. angående bö¬
ter, för den som utbrister uti eder och swordom, lemna-
des til Talemannens och Lccrercrarenx åtgärd och granss-
ning, aldeles pa enahanda sätt.
4 §. sörblcf oförändrad, sa at den, samt den 5:re,
hwilken redan, genom Ständers beslut d. 29 i denne ma¬
nad, är til rättelse om bänkdelningen antagen, hädanef¬
ter kommer at bibehållas.
At maka öfwer »verkställigheten af desse Lagar, som
Mi Sräudelökrotocoller wid Riksdagen I?g6 d. 9 Maji
ärv ord ifrän ord införde, msägoö dlils Lrsson isräq
Wer-
Dcn. g: Januari,'.
Wermeland och pielax 8sn§tlon ifrän Bohus Län, hwil¬
ka anmodades, at noga söka förekomma all oordning, och,
der den dock timade, dera ätal göra.
:o Kongl. Maj:t täcktes genom aine Desi Öfwersle
Kammar-Jnnkare, Herr Oeneral Majoren, Riddaren och
Lommrnsieuren friherre 'Laude och Herr Grefwe
'VVackrn,rister. hwilka, efter wanligheten blefwo emottag-
ne, helsa Ständer med Nödigt förständigaude, at Hans
Kongl. Majlt nästkoinmande MänLag den 2 Februarii
wille möra Ständerne Uti Storkyrkan, och sedan Predi¬
kan der blrfwit hällen, uppå Rikssalen, hwarjemle Kongl.
Maj:, i Nader bcfalie en af StändekS Ledamöter isrän
hvarje Län den dagen uppg Kongl. Slottet til middag
qwacöllfwa. Sedan Herrar Ofwerste Kammar-Junkarne
afträd!, utfägos de SrandekS Ledamöter, som berörde dag
komma at wara uppå Slottet til middagen.
^.0 Dä Srandet, i anseende til hwad Kongl. Majlt
nu i Nader täckts förständiga, fäkt anledning förmoda,
at Riksdags--arbetet snart kommer uti fullkomlig sÄivike,
sa forerog Ständer, at isrän hwarje Län utse en äepurs-
r-ä, ar ä de tider, dä Ständer ej är samladt in xleno,
swnnanträda för at granska de bcfware-pun6er> hwilka-
bew.ckande Riksdags Fullmägtigarne ifrän de fleste Landö-
ortcr sig ätagit. vexureracls hänil blefwo ifrån
Upsala Län Jan sterrilxinn.
Stockholms och Swartsjö ^onas Jacobxson.
Skaraborgs Län Leror lckinriexlon.
Abo och Björneborgs Län Henric Anäerxlön
Kronobergs Län Jon Lenasson.
Westerås Jan Ignxion i Torgsmna.
Kymenegärds Län d^llils Majori.
Sawolax Län ^öam kstenricxson ^lo^Tus»
östergöthland Lars kenAtlön.
Södermanland Lric Lrxlon.
Nyland och Tawastehus Larl Larlxlon kallön.
Elfsborgs Län Larl TAomsston.
Calmars Län Mans Larsson.
Öland
t4
Dm Zi Januari».
Oland
St. Kopparbergs Län
Nerike
Wermeland
Gefleborgs Län
Wester Norrland
Westerbotten
Wasa
Uleåborgs Län
Malmöhus
Christianstads
Blekinge
Halland
Götheborgs och Bohus
Dars Darsson.
-Inäors l4an;lon.
Oio5 hamlon,
d^ilr tollersson,
tnllers kelirslon.
Delar houslon,
tnllers tnllsrsson.
kllans t-lielaels.
Delar klluötari.
Delar jeppsson,
dsils 8venrlon.
Delar iVlan sou.
8veia jonston.
I^iclas öenAlsion.
6w, Talemannen och 8eersleraren, som blefwo Ut¬
kallade uti förmaker, gäfwo wid återkomsten tilkänna, at
Hans Dxcellence Herr Landtmarffalken Grefwe Deaven-
Laupk, genom Riddarhus ^ileeien lemnat deni underi ät-
relse, at, ehuru Ridderffapet och Adel» gerna önskat i
dag kunna fä tilfälle aflägga deras helsning hos Ständer,
hade dock hinder mellankommit, sa at dermed ii! nästa
pleni dag komme at ansta; hwilket Hans Dxeellenee be¬
gärt, at Ståndet ej obenäget wille anse
7:2 Ankom en Deputation af t6 Ledamöter ifrån
Wällofl. Borgare-Ständer, anförd af Radman Nallin,
hwilkcn förmältc Borgare-StändctS wänliga och förtro¬
liga helsning, samt önffade Ständer lycka, framgäng och
wälsignelse uti dest för Kongl. Mast och Riket angeläg¬
na rådplägningar och förelaganden; hwilker af Talemau-
nen befwarades.
8:2 Talemannen och 8screteraien anmälte, at Ärke-
Biffoppen och Domiiaenlleuren v. IHl, såsom det Hög-
wördiqe Präste-Ständers Taleman, genom walbemälte
Ständs 8ecrererars befflckat Talemannen med helsning,
at som Högloft. Ridderffapet och Adeln i dag ej helsat
de öfrige Gränden, sä hade Högwördige Preste-Ständet
nu äfwen »tl nästa plena bag upffurit denna »vanliga töi
af
Den 2 och z Febr»»aru. »5
afffyldighet och wänffap, samt önffade och hoppades,
at Hederwärda Ständer öfwer dröjsmälet ej wille i nå¬
gor matto wara mistnöjdt-
Ständetö Ledamöter ätffildeS kl. S pä 2.
In iääem Drotocolli,
Den L Februarii.
E^ainladeS Ständer in pleno kl. 9 förmiddagen.
1:2 Förrättades bön. .
2:2 Under anförande af Biffoppen och Dro Canh-
keren ifrän Äbo DoQor Oallolin ankom en Deputation
af »2 Ledamöter, ar, a Högwördige Preste-StändetS
»vägnar, lyckönffa Ständer til dest samling wid Riks¬
dagen, samt försäkra om det Högwördige StändetS för¬
troende och wänffap; hwarpa Talemannen betygade del
Hederwärda Bonde-StändetS »ned Högwördige Preste-
Ständet fortfarande inbördes upriktighet och enighet. De-
puteralle afkrädde.
9:2 Jfrän Högloft. Ridderffapet och Adeln ankom
en Deputation, anförd af Kamarherren Friherre Reuter-
kolm, at göra Högloft. RidderffapetS och Adelns första
helsning, hwilken af Talemannen befwarades; och, sedan
Depursrionen afträdt,
4.2 Uplästes det Tal, soln Tale,nanne» i underdå¬
nighet skall ä Rikssalen hälla.
Ständer upträdde, enligt Kongl. Majus befallning,
til Storkyrkan, at afhöra Riksdags-Predikan kl. »2.
In sillem Drotocolli,
Den z Februarii.
I^ti pleno samlades Hederwärda Ståndets Ledamöter
kl. half tio förmiddagen, dä, ester förrättad bön, Stån¬
det
r6 Den z Februarii.
bet afgick til Rikssalen, at, til följe af Kongl. Majtts L
gar qifne nädiga Befallning, afhöra och emottaga den
proposition Kongl. Majtt ytterligare hade at föreställa
Stäuderne, och sedan Ständerne derifrån uedgätt, samt
betta Ständ äler sammanlrädt, uplästes
i:o Rongl. Majus Nädiga och 7lllinänncr
ril Rikets nu församlade Stander;
gifwen Stockholms Slott d. 2 Fehr. 1789,
och
2:0 Rougl. Mahrs Nådiga ril sam»
relige Riksens Gränder; gifwen Stockholms
Slott pä Rikssalen den z Febr. 1789.
Rongl. Maj:r ästar i Näder, ar Riksens
Ständer urwalja et Utskott, bestående af Tolf Le»
damörer af Ridderskapec och Adeln, samt Sex Le»
damöter af hwarje af de andra Trenne Gränden,
med hwilket Utskott Rongl. Majtt, pä sätt 47 § af
Regerings förmar, och efter en förur Nädigst
meddelad närmare kunskap om det, som Riket an-
gä kan, will öfwerlägga och öfverenskomma om
de medel och ucwägar, hwilka uri Rikets nu wa»
rande omständigheter äro at widtaga, til Rikets
säkerhet, bestånd och sjelfständighets bibehållande.
6 8 ^ ^
I anseende til innehållet af denna Nädiga ?ropo-
lilion hemstälde til Hederwärda Ständet Talemannen, VIN
icke Ständer nu skulle wilja utse LleUorer» som seder»
mera med samma magt, som Ständet in plena, ägde
wälja Ledamöter af Ständet uti alla de Utskott, som un»
der loppet af Riksdagen, Kongl. Majtt af Riksens Stän¬
der i Näder behagar äska; hwilket enhälligt bifölls, och
Lfwerenskom Ständet, at LleÄorsrnes antal blifwer 24,
sa ak en utses inom hwarje Län ifrän Swea och Götha
Riken
Den g Februarii.
i?
Riken samt Norrland, och af hela Finsta l^arionsn z,
<— hwarefter inom hwarje Län til LloLlorer utnämdeS,
ifrån
Upland
Stockholms Län
Skaraborgs Län
Kronobergs Län
Jönköpings Län
Westerås Län
Östergöthland
Södermanland
Elfsborgs Län
Calmars Län
Stora Kopparbergs Län
Örebro Län
Carlstads Län
Gefleborgs Län
Wester Norrland
Westerbotten
Malmöhus Län
Christianstads Lätt
Blekingen
Halland
Ickenric billman.-
^onas ^scobslon.
I?etLr lckinricslon.
fou LsnZrlon.
kebr kolirslon.
^sgn ^-mskon i Torgötttttä»
Larl lVIZnsson.
Olos I^rslon.
Oarl TbomasloN.
Olof 9?borsion.
^näsrs LamuolssoN.
Olol iVlZnslon. ^
IWs ^näerston.
kekr kebr lori.
lilias Lunclliolm.
kelir kebrsston UrZrA.
d>lils kclicslön.
LonAk Olslon.
kebr lVlänskon.
lVlsrrs ^nllerslo».
Götheborgs och Bohus Län Uurs Olslon.
Ifrån Finland:
Ulinricslon /Uoprous ifrån Sawolap Lätt.
A/Iarkbiiis lckaslinsn ifrän Wasa Län.
Ickans OabriLlslon Orönber§ ifrän Nylands och Ta-
wastehus.
Hwilka altsa anmodades, at, ester steende anflag,
sammanträda, för at wähä tilräckligt antal Ledamöter
riti del Utstött Kongl. Majtt nu ästat, och Ständet,
genom l'rotocoll, sorn derwid bör hallas, om förloppek
underrätta.
- « - Talemannen öfwerlemnade til Ständet det samman-
" drag och calculer öfwer be til eäimöLgr behof i Finland
l B ifrätt
28 Den 6 Fcbruarii.
ifrän Swerige öfwersände kroviÄnr- BeklädningS-
munirionz- 06) I^our-i^e-persedlar, hwilket sammandrag
Kongl. Maj:t i dag uppå Rikssalen, til underrättelse för
Sländct, räckrs Taiemannen tilställa; hwilket kades uppä
hördel. Ständer ätskildes.
In 5>6em ?>otocc>IIi,
Den 6 Februarii
Bonde StändelS Ledamöter m plana,
dä »:o förrättades Bön.
2:0 Föreställde Talemannen, em icke, i anseende
Vertil, at Kongl. Maj:t »787 under misse wilker, uplä-
til ril hwarje Hemansbrukare, som deni! wclar sam¬
tycka, rätttgheten at tilwerka Bränwin til husbehof, hwrr«
igenom fördel och nytta i synnerhet tilfallit detta Ständ,
som denna förmon sä ofta begärt, men icke erhällit, Stät*
det skulle anse dest undersäkeliga skyldighet fordra, at ho<
Kongl. Maj:t genom särskild Deputation underdänigst
förnya de tacksägelser, hwilka Allmogen ifrån de fleste
Landsekter uti Riket redan underdänigst förklarat genast
efter Lonrraifternos ingäende, och Talemannen jemwäl,
ä StändctS »vägnar, uti desi ui-derdäniga Tal pa Riks¬
salen d. r i denne mänad hos Kongl. Maju anmält.
Talemannen förde Ständer til minnes, at denna
sak ifrän längre tid tilbakars utgjort ek wigtigt ämne för
detta och de öfrige Standens öfwcrläggningar tvid flere Riks¬
dagar, och förmodade, at dä Kongl. Maju numera up-
pä et med Kongl. Majus och Kronans höga rätt, samt
Jordägares förmon öfwerensstämmande sätt, återställ
Karioncn denna förädlings-förmon, icke någon lärer wil¬
ja undandraga sig, at uri underdånighet derföre aflägga
tacksägelse.
)on Lennson ifrån Kronobergs Län upstod at ta¬
la, men hindrades af
En Deputation, som ifrän Wälloflige Borgar»-
Ständet ank»m af »o Ledamöter, anförde af Borgmä¬
stare»
Den 6 Februarii. »9
staren Vilner, at underrätta Ständet, at Wälloflige Borr
gare-Stä:>det beflurik, genast hos Hans Kongl. Maju
aflägga särskild underdänigste tacksägelse för de wisa och
kraftiga anstalter Kongl. Maju widlagit, til bibehållande
af Rikets ftelfständighet och alla desi gränsors forswar,
och för den outtröttcliqa faderliga möda och omsorg,
Kongl. Maju, under upoffrandc af desi egen dyra P rr
son derwid haft, samt ar tillika Kongl. Maju undcrda-
nigst försäkra, om den undersätliaa trohet och nit för
Konung och Fädernesland, hwaraf Borgerskapet i ge¬
men och hwar och en i synnerhet alud brunnit och oup»
hörligen brinna skall; hwilket Wälloflige Borgare-Stäp-
det genom Deputation gaf Ständer tilkänna, med anmo¬
dan at deruti deltaga, sainc genom en stor Deputation,
under Hans Dxcellsnces Herr Grefwens och Landtmark
skalkens anförande, denne särskilde underdänigste tacksägelse
aflägga; hwarefter Dcpurcraäs aflemnade StändetS Txrrr-
Qum krorocolli, och Talemannen lofwade, at detta äm¬
ne skyndesanit skulle af detta Ständ företagas.
Deputerads afträdde.
Ständet ätcrtog öfwcrläggningen om Len föresiagne
tacksägelsen för Kongl. Majus nädige anstalter, om en
fri Husbehofs-Bränwins tilwerkning, dä son Lonatsson
anförde: at, wid senaste Riksdag hade, efter dertil erhäl¬
lit nädigt tilstand, Iliksens Höglofliqe Ständer öfwerlagt
detta wigtiga ärende, dä delta Ständ, genom Deputa¬
tion gifwit kelpeLvs Med-Sränden desi tankar och be¬
slut tilkänna, hwarpä det ifrän Preste- och Borgare-
Ständen erhällit sivar, at frägan, som dä blef wäckt,
blifwik der afgjord; men hos Höglofl. Ridderffapet och
Adeln bade den blifwil lagd uppä bordet, at wid nästa
Riksdag företagas, och hwilar der ännu oafgjord; Se¬
dermera har Kongl. Maju erbuvit samrelige Jordbrukare,
at under »vissa wilkor arrendera rättigheten at bränna,
en del har detta anbud antagit, en del icke, de som der¬
uti ingätt, hafwa ifrän de flesta orter redan haft näden,
«r genom veputsraäe fä nedlägga deraS underdånig»
B 2 täck-
2V Dm 6 Februarii.
tacksamhet; således ansag son 8en§r:5on denna underdå¬
niga skyldighet wara fullgjord, men om den a nyo offen-
teligen skulle ske, tyckte ffon Len§r ston wara skickligast,
at dermed anstode, intil desi Höglofl. Nidderskapet och
Adeln yttrat sig, och wi fält nådig Kelolurion pä wa¬
ra underdåniga beswär. För öfrigt kunde ^son Lenasson
icke underlåta, at erinra, dct Borgare-Skändet och Stä-
derne, genom srrencler af Bränneri-rälligheken, erhållit
större förmoner än Allmogen, i det at för en ringa af¬
gift för hela Städer bade tillverkning och minursrinI
blifwit Borgerskapet förund, da deremot Allmogen har
flere wilker sig föreskrifne, och ej, utan befarande af stränga
böter, fär sälja den minsta sup. I anseende härkil tyck¬
te son 6en»r-lon för stil del, at dek more kjenligast, at
saken komme at hwila, til desi de öfrige Stånden sig
yttrat.
Olof IVIZrislon ifrån Nerike förklarar sig ej sinna
något hinder deraf, emot den föreslagna tacksägelsen, at
vepuccrsäs redan tackat, emedan sädant icke skedt ifrän
alla Landsorter, och i sak af denna beskaffenhet det icke
kan betagas den som wik, at ater tacka.
Olof k.ai-!>1'on ifrän Södermanland: Ingen tacksä¬
gelse til wär allernädigste Konung wik jag underlåta; men
dä jag betänker, at Kongl. Majus nädiga anbud om ar-
rcncier af Bränwins-tilwerkningen ännu icke är allmänt
antagit, äiskillige, äfwen wäl jfrän Landsorternc, wid
närwarande Riksdag anfört ibland sine beswär undcrdä-
niga ansökningar, at fä ändring uti flere omständigheter,
sa kan jag ännu icke sinna mig at samtycka til den före-
staqne underdäniga tacksägelsen.
d-Iils Svenston ifrän Christianstads Län hemstälde,
om icke öfwerläggningen i detta ämne kunde pä nägon
stund afstadna, och Ständer imedlertid utse vexurersds,
at förklara, det Ständer bifaller Wällofl. Borgare-Stäii-
dels beslut, at aflägga underdänig tacksägelse för Konun¬
gens wärd om Riketö heder, förswar och gränser-
.. . - - json
Deu 6 Febpuarii-
ri
^on Kilston ifrän Kronobergs Län: Twä ifrän det
Län. der jag bor, hafwa tackat Kongl. Mast för Hans
anstalt om Branwinet, sa at jag ej ser, dek Kongl.
Mstu widare kan i detta ämne upwaktas, utan förenar
Mig med son UenAkston.
I.-iis keyrston ifrän Upland anförde, at han för
sine hemmawarande aldrig nog kan förklara deras under¬
dåniga tacksägelse til Kongl. Maju, för Desi nädiga til¬
låtelse, ak bränna Bränwin; hwarföre, ehuru Deputera¬
de redan tackat,' hatt dock samtycker til den ytterligare
tacksägelse Talemannen föreslagit.
Oari Dkotmslon ifrän Elfsborgs Lätt trodde, at
nägra ändringar ännu kunde winnås, dels i afseende pä
asgiftens jämkning efter hemmantalet, dels ock i anseende
lil rättighetens urwidgande äfwen til Mjölnare, Sme¬
der, Torpare m. fl., uren war icke emot, at imellcrtid
förklara Srändetö underdänigste tacksägelse, för hwatz
Kongl. Maju redan gistvik.
kelu- ffonsfun istän Upland instämde deruti; och
Ian Ijerrilslon ifrån Upland biföll ^son LenZtslons ansö-
förande.
/ädam ^lop-eus ifrän Carelen, som tolkat propost-
tionen, och hwad som förefallit, för dem af Finska ldla-
rionen, som ej sörsta Swenska språket, anmälte för
flg och alia Finnarne, at de ansägo sig bäde willige och
skyldige, at lil Kongl. Majit hembära deras underdänig¬
ste tacksägelse, för den under wissa wilkor killätne Bräu-
winsuilwerkningen, och anhöll, ak dem icke matte beta¬
gas denna deras underdäniga tilgjfwenhetS-betygelse i alla
fall förklara, änskönt Ständet ej skulle derom blifwa ense.
kelir seppLidn ifrån Malmöhus Län: at hau kän¬
ner hwarföre han älskar Konungen; dertil wore han i
synnerhet förbunden af Kongl. Majus outtrötteliga om¬
sorger om undersätarnes bästa, kelu- jeppsfon hade öf-
werlefwat mänga swära tider, utgifwit stora penningar til
rustningen flere gänger uti Pommerska kriget, sedermera
hade hans ort uti lang tid warit beswärad af boskaps-
B Z sjuka»
sr Den 6 Februaru.
stuka, han och öfrige Jnwänare i Riket' blifwit hemsökt
af nustwäxr; men alr bena hade icke warit ar jemföra med
de swärighcter, som liexale Bränneri-inrätlningen med¬
fört? hwarföre ock dä Kongl. Maj.k nu lättar Wlmogen
derifrån, han för sin del ansag ingen tacksägelse onödig
eller öfwerflödig, uran för sin del lilstyrkte, al en stor
vepukarion dermed til Kongl. Maj:t skulls afqa.
Lric Olsion ifrän Södermanland instämde med Hon
Lenxrsson.
k.Lrs Olsson ifkän Bohus Län, ck>srs kesirsson i-
frän Upland, ^näsrs Ifarsson jfrän Stockholms Län,
rvisZnus Kilsson ifrån Wermeland, tillika med alla Riks-
dags-Fullmägtige ifrän den orten och Bergslagen, begär¬
de proposition, och biföllo för sin del Talemannens före-
flagne tacksägelse.
vlos lsrsson ifrån Södermanland: ar bäde han
och Hon LenKksson redan begärt, ar saken borde hwila;
at 'det more hwarje Riksdagsmans urgamla rättighet, at,
enär en sak första gängen anmältes, begära, at den mät¬
te läggas pä bordet, och anhöll, at, til bibehållande af
god ordning, denna rättigheten hwarken tvid detta eller
andra tilfällen mätte kränkas; hwarmed Hon Lsngrssiin
instämde.
Härwid nvkom et allmänt rop, at proposition skul¬
le göras, ty fåken kunde genast företagas.
Lecl-erer-ren päminre om inbördes enighet, wänlig-
het och foglighet, och da ingen Ledamot borde öfwer-
ilas, samt 2:ne begärt tid at härpä betänka sig, kemnade
han til L-tändet, om de icke nu kunde deruti willfaras;
hwarefter öfwerläggningarne härom i dag afstadnade.
4:0 Uplästes Wällosi. Borgare-Ständets Lxtrskium
krotocolli, angående underdänig tacksägelses afläggande
hos Kongl. Main, för den öma wärd Hans Kongl.
Maj:t, med äfwemyrande af Dest Egen höga Person,
dragit om Rikets selfständighetS och gränse-orters förswar.
Hon bengtsson jfrän Kronobergs Län, wille äfwen
i detta mäl icke förhasta sig, man begärde at fåken »lät¬
te
Den 6 Februarii az
te hwila, hwarmed 0Io5 Iarsson ifrän Södermanland
instämde.
kesir kesirsson ifrän Jönköpings Län biföll Bor»
gare»StändetS krorocoll til alla delar.
I.srs Svansson ifrän samma Län instämde sa myc¬
ket hellre deruti, som hans hemmawarande honom alagt,
«t siik underdänig tacksägelse söka fä hos Kongl. Majit
vnderdänigst aflägga.
kssir jonsson ifrän Upland förenade sig härmed.
Hon Lenzkslon hade trott, at dä han och en annan
wärd Ledamot begärt, at saken mätte hwila, all rädpläg-
ning härom skulle blifwa instäld, samt således gamla
Riksdagsmanna rättigheter atnjutas; han hade nu icke
desto mindre hört öfwerläggningen fortfara, och som han
af sorlet märkt, at pluralirersn torde wara benägen, at
det företaga, sä afstodo han denna gäng ifrän den rätt
hon annars förmenar sig böra äga at begära en sak, dä
den första gängen föredrages, uppä bordet, och för sin del
hade han sä mycket mindre at päminna emot bifall af
Wällöf!. Borgare-StändekS krorocoll, som han gerna
Made, ar inför Kongl. Maj:r, som haft all möda om
Riker ospard, betyga af hjerlat dest underdanigste erkänsla
och tacksamhet.
knur pellesson ifrän Blekinge tilstyrkte bifall af
Borgare ständers beslut.
wollers ^näerslon ifrån Wästerbotten: Här är i daz
mycket taladt om de underdånig» tacksägelser, som bliftvit
föresiagne lil Kongl. Mant, bade för kemnade förmonee
inom war hushållning, som ock för det skydd, Han un¬
der Kriget lemnat sine trogne Undersåtare; det förefaller
mig besynnerligt, at man wik se betänkligheter uti tacksä¬
gelser för erhallne wälgerningar. War egen förmon, wä¬
re hemmawarande- förtroende beror ju derpä, at wi för
Konunga-Thronen frambäre den undergifnaste tacksägelse,
hwaraf hela Landers Jnwänares hjerran äro upfyllde»
Lärom ost derföre snatt och upriktigt wisa denne tacksam-
> B 4 b".
S4 Den 6 Februaris
het, ock) jag för min del bifaller helt och hällit den pro-
^eökeraäs tacksägelsen.
Olof Darsson ifrän Södermankastd förblef dock en
läna stund dcrwid, at han wille betänka sig innan han
hos sig afgjordt denne stak, och rselamoracle sin Rikö-
dagömanna-rätt; men hela Ståndet förenade siq at genast
aflägga berörde tacksägelse, hwarsöre de ock samfält med
Talemanncn och Lecrekeraien begärde, at Olof larsfon
wibe afstä ifrän längre lids Utdrägt härutinnan; hwarril
Olof DarLsion wäl i början nekade, men omsider sig
hegaf.
Talemannen förestälde Ständer, at det wore wisier-
ligen un sin ordning, at tillika utbedja sig Kongl. Ma,:ts
riädigste tilsiänd, at för Hans Kongl. Höghet Hertig
O.^IiD af Södermanland betyga nnderdänig wördnad för
desi kil Rikets heder och förswar ädagalagde tapperhet och
Mannamod; hwarpa af Ständer begärdes nropolnivn, dä
Talemannen proponeracks:
Bifaller Graitdec Borgare-Ständets
^otoro//r, angående uuderdaniyste tacksägelses
^ aflägyaude hos Äongl. Maj:t, för den vina
wärd om Rikets sjelfsrändiIher och förswar,
Ronyl. Mast i reader haft, med den til¬
läggning, ac Ständer tillika ltiiderdanrgst an-
hälicr om Rongl. Maj.rs nådiga ulftand, at
för Haus 2iongl. Höghet Hertigen af Sö¬
dermanland betyga des; underdåniga tacksam¬
het och erkänsla för den tapperhet och man¬
namod, hwarmed Han til Rikets heder fört
befäler öfwer Flottan?
hwikket med enhälligt Ja bifölls; och julioraäes följande
Uxtraxlum grolocolli häröswer:
Den 6 Februaris
" E^onde-Ständet biföll enhälligt, at i likhet med hwad
Mällofl. Borgare-Sländet genom Deputation redan gif-
wit
Dur 6 Februarii.
2 5
wik Ständer tillämna, hos Kongl. Alaj:t genast aflägga
särstild uaderdänigste tacksägelse för de wisa och kraftiga
anstalter Kongl. Alain widtagit til bibehållande af Li¬
kets sjelfstandigbet och alla desi grönfors förswar, och för
den onmöttcliga faderliga möda och omsorg Kongl. Mast,
under upoffrande af Desi egen dyra Person, derwid haft, sami
at tillika Kongl. Mast undcrdanigft försäkra om den un-
dcrsakeliga trohet och nit för Konung och Fädernesland,
hwaraf Bonde-Ständet i gemen och hwar och en i syn¬
nerhet alrid brunnit och vuphörligcn brinna stall; samt
tillika ar hos Kongl. Mast underdäuigst anmäla, der
Ständer anhäller om Kongl. Majus nädigste tilsiänd, at
hos Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
förklara Ständers underdåniga tacksamhet och erkänsla för
der mannamod och tapperhet, hwarmed.Hans Kongl. Hög¬
het anfört Rikets Sjomagt, samt förswarat Swensta
Flottan emot en öfwerlägscn styrka."
" Och stulle en Doputaiion ril de öfrige Stäuden af-
gä, med anmodan ar derutinnan med Bonde-Ständet del¬
taga, samt genom en stor Deputation, under Hans Dx-
celleneea Herr Grcfwcns och Landtmarstalkens anföran¬
de , denne sarstildte underdatiiga tacksägelse aflägga."
Hwilket med en Depurarion af i6 Ledamöter, under
anförande af Dli!s Olckön ifrån Wermeland, de öfrige
Ständen genast meddelades.
^:o chisteescies Ständers krorocoller ifrån Riksda¬
gens början, lil och med den 2 i denne mänad.
ö:s Ständer begärde enhälligt, at Drorooollerns
mätte warda tryckte, hwgrtil Lecrsreraren fwarade, at
han redan öfwerenSkommit med en Boktryckare derom, at
den urgstwa , och deremot lemna et exemplar til hwarje Le¬
damot samt desturom nägon penninge-afgift lil Släl»dctS
Oancellie; med hwilken aitstalt Ståndet arnöjdcs och an¬
höll, at Lecrecararen wille noga tilse, at sä snart möj¬
ligt blifwer, krotooollsrne til trycket »»akte lemnäs och lil
Ständer utdelas.
7:0 Ankom en Deputation af 12 Ledamöter, under
B 5 au-
25 Den 7 Februarii.
anförande af Bisso» ^Vallqvist i Weriö, ifrän Hög-
rvördige Preste-Ständer, som meddelade Ständer Hög-
wördige Preste-StändetS Bestut, med bifall til Wällofl.
Borgare-StändetS Lxrratium ?roroco!'.i om afläggande
af underdänig tacksägelse för Kongl. Maj:rs nådiga wärv
om Riket, och at Preste-Ständet för stn del önssak, ar
Ständerne samfällt uti en Skrift, som komma af Hans
LxcsIIcncs Herr G-refwen och Landt-Marssalken och öfri¬
ge StändenS Taleniän ak författas, samt utaf hwarje
Ständ in plena godkännas, ssulle berörde tacksägelse af¬
lägga, samt genom stor Deputation undcrdänigst af¬
lemna.
Talemannen beswarade Höqwördige Preste-Ständet-
vspurarions anförande, Depureraäs afrrädde och
Ständer ätssildes.
ln sillem protocalli.
Den 7 Februarii.
Hcderwärda Bande - Ständ» sammanträdde lil x-Ien.
kl. lO f. m., da bön blef förrättad.
i:o ^ssn Lerkilrson ifrän Upland upläste et sä ly¬
dande IVlsmorisI om ssjutser;
"At Häll-och Krono-ssjutSlega efter nu ochimäng-
faldiga är, är aldeles för liten och ringa, det bewises
solklar!,,när man jämförec förra kiders MarkegängS-Ta-
por pä Oke-och Dränge-Jordebok-dagswerken 17; 9,1740,
»741, 1742 ärs Markegängs-Taxoc med mängfaldige fle¬
re omkring den tiden; da kostade efter Plarkegangen et
Dränge-dagswerke Ätta öre S:mt 06) et Oke Sexton öre
dito; den tiden betaltes sa wäl Hall-som Krono-ssjutsle-
ga med 8 öre S:mr milen med en häst, nu i mångfal¬
diga är kostar et Jordebok» Dränge-dagswerke en Daler
S:mt och Oke twä Dal. dito mynt, men deremot Hall-
ffjul- tegan endast iä öre S:mt som är hälften, och
Den 7 Februarii. 27
Krono-ssjutslegan icke til det minsta förhöjd; huru ssall
La en Bonde kunna lefwa och bärga sig, som ssall ge¬
nom lagar lära ätnöja sig at utgöra hållskjuts emot half-
ma betalningen, och Krono-ssjutS endast emot en gndels
betalning, hwad likwä! man finner i jämförelsewis med
förra tider, at Allmogen da haft fullkomlig betalning för
fin skjuts."
"Hwad more wäl billigare än de öfrige Ständenj,
som säga sig ölssa Bonde-Ständet, och som merendels
betjena sig af hällssjuts, hwilka ock äro af bättre ständ
och wärde, äro äfwen för sina Säterier, Rä och Rörs¬
hemman jämte Boställen för ssjurs fria, och äfwen me¬
ra styrka äga, föryttra sin afkastning af sina gods til
högsta pris; hwad kan wara billigare, ä» at de til fina
fattiga Medlemmar rättwisligen bewiljade den felande för¬
lusten pä skjutslega», hwartil Allmogen lärer i aldradju-
paste underdånighet anhälla hos wär nådiga högaOfwer-
het at blifwa hulpne i wärk lidande härutinnan; annat
och säkra bewis pä ssjutslegan kan aldrig begäras; ty
öke-och Dränqe-dagswerken ssall ssjmsen utgöra; anhäl-
landes delta mätte i krorocollel blifwa ord ifrän ord in¬
tagit." ^lsn kerkilrlon
Ifrån Häbo Härad mi Upland.
Efter npläsandet häraf beflötS, at detta IVIemorial
kommer at hwila uppä bordet, intil desi Dspurersäe til
Beswärens öfwerftende hinna inkomma med Befwären,
hwaribland detta är et, til StändetS granskning.
2:0 Förnyades, uppä Talemannens proposition, den
i gär förehafde fräga om afläggande af underdänig tack¬
sägelse för det Kongl. Majit i näder täckts tilläta fri
Husbehofsbränning.
?esir IVlänsson ifrän Blekingen fann sig sa mycket
mera förbunden at antaga den gjorde propositionen til
alla delar, som uti hela Blekinge Län, icke någon af
Skattc-Allmogen, honom witterligt, afstagit Kongl. Majit-
»ädiga anbud derom, och dermed icke moro nögd.
Hon»
28
Den 7 Februaris
jolius Ollsson isian Cronobergs Län höll före, al
wi kunde stilla afbida de öfrige SrändenS upförande här¬
utinnan; ty dels hade Högloft. Ridderstapet och Adele»
ännu icke afgjort den der härom wid sista Riksdag wack-
ke staga, dels hade de öfrige Ständen lika, om icke
större förmon af Kongl. Majus författning, än detta
Ständer.
IAkn; läarckon ifrån Calmare Län instämmer til alla
delar med hwad .son Lengr stin redan i gär anfört.
^on llengrston ifrån Kronobergs Län androg, at wid
ststförsiutnc Riksdag Bonde-Ständet haft Bräawinsbrän-
ningen i behörigt öfwerwägande; saint anförde widare
med egna ord:
"Ståndet fann och lärer ännu sinna, at en fri och
oinskränkt Bränwinsbränning och Bränwins förföljande
är e» rättighet, som altid ätfölgt Jordbruket, och icke ri¬
tan desi märkeliga förswagande kan derifrån stiljaö. Wid
denne rättighet hafwa också Förfädren bibehållit sig, och
äfwen kil war tid lemnat okränkt. Men som ingen
sak ar sa god, at den icke af illa sinnade och lagbrytaren
kai, ledas i misibruk; sa hafwa först Riksens Ständer,
och sedan war nu warande nädigste Konung warit om-
tänkre pä medel at göra BranwinS-tilwerkningen sa nyt¬
tig för Riket, som möjeligt wore. Häruti ligger grun¬
den til de mänga olika om Bränwinsbränninqen »stöm¬
ne, en del mer, en del mindre stränga författningar."
"De wid sist hällne Riksdag här församlade Slän-
detS Ledamöter, kunde ej anse at Kongl. Maj:r, oaktadt
bästa wälmcning enior sikt Folk och Rike, dä annu träf¬
fat sadane mwägar, som til Hans Kongl. Majus höga
och goda föremal wörö til stillo bidragande, och derföre
bestöt ästvcn Ständer, at jämte Med-Ständen hos Kgl.
Majtt underdänigst söka nådig ändring uii dä warande
Bränncri-inrättning, samt at denne förädling af Spanne-
mälen mätte allernädigst äkerstallas pä gamla foten, fri ,
j synnerhet för Jordbrukaren, hwari Ständer da tillika
förklarade sig berednMgt, at ined särskild lämpelig be-
will-
Den 7 Februarii.
willning i penningar fylla SratS-behofwen, och trodde
Ständer sig hafwa sä mycket mera stjäl härutinnan, som
inkomsten för Kongl. Majtt och Kronan blcfwe dä mera
säker, den nycktre, den wältänkte Landtmannen fri i sin
handtering, kunde dä göra sig bästa gagnet af den span-
nemäl han, under Guds wälsignelse, med sivert och mö¬
da framalstrar, och när han Utgjorde sina penninge-ukstyl-
der, wore han fri för Ting och Stämmor, där en stor
del af wära hcmmawarande Medbröder, ofta för en half
stillings förtjenst mäst til kolcker och Upfyningsmän Uk-
gifwa deras mästa och redbaraste egendom, lemna Hustru
och Barn uti brist pä det nödwändigasie, riri uselhet och
armod."
"Detta StändctS Beslut meddelades de öfrige ke-
stxeLkivs Med Ständen, men de hafwa ännu icke alla in¬
kommit med sivar, hwad de för sin del tillstyrka."
"Sedan den tiden weten I, mine Medbroder, at
Kongl. Majtt allernädigst utaf wigtige orsaker, och wiffer-
ligen i betraktande af de fördelar, som genom en för
Landtmannen fri Bränwins tilwerkning, owederfägeligen
tilflyta Riket, behagat inställa Bränneri-inrättningen, och
under wista wilkor lemna den ät Släderne och Landt¬
bruket."
"För denna Kongl. Majttö giorde nädiga ändring,
är af LänenS ve^urersäs undcrdänigst berackadt, och för
denne Kongl. Matts Nåd, är det som Fader Taleman-
nen nu föreslagit ytterligare och ny tacksägelse."
"Jag läflar med Eder alla, mine redelige Medbro¬
der, Uti nit, trohet och erkänsla emot wär nådiga Of-
werhet, och rui upriktig föresats, at med alla krafter bi¬
draga til Kongl. Majus nädiga wälbehag, derwid jag
alkid har Kongl. Majus och Rikets, mitt Ständs och
Mina Hemmawarandes sanna och oskiljaktiga wäl til mitt
yppersta föremål."
"Sädane en Riksdagsman wärdiae tänkesätt, hoppas
jag I alla hysen, och Eder åtgärd blistve derom det o-
iäf.,f,iaalle witlne." -
zo Den 7 ^ebruarri.
" I lären Lltsä, mine wärdaste Medbröder, icke obenä¬
get afhöra de betänkcligheter, som wid denne förnyade
tacksägelse mig förekomma i det ffick saken nu är."
"I weten, mine redelige Medbröder, at flere af osi
redan hafwa lil Ständet inlämnat sine hemmawarandes
underdåniga pästaenden i flere delar som anga Bräwine-
Bränningen, och flere af Ständers Ledamöter arv ännu
med flika yrken försedde. Del är bäde Ständers och en
hwar enskilt Ledamot- owilksrliga plickt at til godt flut,
hos wär Nådige Konung söka befordra sine henunawa-
rander underdäniga klagan, och ingen lärer wara sä litet
mohn om sin sch hemmawarandes med Kongl. Majit-
och Rikets sanna fördelar oskiljaktigt förenade wäl, at
han sin skyldighet härutinnan wille äsidssätla."
"Härpå ligger sä mycket mera wigt som I weten, mi¬
ne redelige Medbröder, huru det wid (^vnrrLQernss af-
simande tilgätt, och hwilket alt gistvik anledning til desse
underdäniga beswär, hwilkas andragande inför Konung»
Tronen är Swensk Manna rätt, hwars helgd och nog»
iakttagande bör wara Ständers ämaste ögnamärke."
"I weten, mine käre Medbröder, äfwen ock at,
wid jemförelse af de förmoner, som Städerne wid Brän-
winS-^rrenäer ärhällit framför tvärt Ständ, är märke-
ligt huru en Borgersman äger mot nägra plätars afgift
bränna och sälja bäst han gitter, dä Bonden, som ofta
skattar längt mer, får plickra loo Dal. Silstmt om han
til hjelp i sina dryga mflkylder skulle sälja en enda 6 öres
sup."
"I weten också at flere Ständspersoner, som fram¬
för ost besittja rätt betydande fördelar, ja äfwen en del
af wära egna Medbröder hafwa undandragit sig all af¬
gift för Bränwinsbränningen, och det i synnerhet i af¬
seende pä olikheten i besättningen, sättet och grunden
dertil."
"Wart Ständs gemensamma gagn kräfwer at beskatt¬
ningen blir nägot när lika, och derunder beror äfwen
Kongl. Maj:t- och Kronan- famr hel» Riket- wäl."
Sn
Den 7 Februarii. z r
"En sadan likhet har wid sista Riksdag warit Stän¬
ders afsigt och bör der wara. Dömme edri» egna rena
samweten om häruti är rättwisa."
"Finnen I det sa lären 2 också lätt finna at wärk
Ständ har fullkomligaste anledning at hos Kongl. Maj:t
alleruuderdänigst detta qranlaga ärende föredraga, och
SrändekS astid wilade nit och trohet bör gifwa osi det
säkraste hopp at winna Kongl. Maj:kö Nädiga bifall ril
wära underdäniga hemställningar, hwartil alt rilfälle och
rätt til och med torde förswinna, deräst wi genom den
söresiagne nya tacksägelsen förklara ost och wära hemma-
warande nö,de och wälbelätne i det skick saken nu är."
"Man torde wilja göra mig det inkast at Ständet
kan aflägga tacksägelsen, och likwäl söka den ändring der
tror sig hafwa af nöden, dertil jag swarar at Kongl.
Maj:t skulle aldrig med Nädigt »välbehag kunna anse en
Tacksägelse-Deputation, som inom sig önskade helt annat
Utslag i saken än som redan är widtagit, ja sädant för¬
farande were icke eller i min tancka el Riks-Sländ »vär¬
digt."
"Fullgöra wi de hemmawarandes Åstundan och Lro
lyckeliga nog at winna Konungens Näd, dä upfyllas wä¬
ra hjerkan »ned den innerligaste tilfridsställelse, och dä
lära wi ocksä pä alt uptänkeligit sätt söka ädagaläggL
wär underdäniga ärkänsia."
"Emedlertid freda wi wära samweten', dä wi som
frie Swenske Män och redelige Fullmägtige ägnar, för
en Nädig och »nild Konung oskrymtadt upgifwa alt som
trycker landet, hänleder til desi förswaqande och slutelig»
undergäng; hwilket alt Kongl. Mast owedersägeligen,
ester yttersta förmäaa, Nädigst wil förekomma."
"Uppä dessa skäl är det altsä svin jag förestå Eder
Mine Bröder och för egen del begär, at alt som angäc
Brännewins-Bränningen, »nätte pä en gäng företagas,
och blifwa pä bordet hwilande imil desi MedStändens
swar inkommit,''
/Ur-
Deir 7 Februarn.
/msiers Olsson ist-än Stockholms Län'tyckte denna
fraga wara besynnerlig; ty dä Oepurerscie ifrän nästa»
alla Landsändar med underdänigste tacksägelser i detta
amne redan upwaktat Kongl. Maj», more all widare åt¬
gärd onödig; tn eljest skulle sä se ut, som de första vs-
purersäes tacksägelse more Utan werka» och anseende, e-
huru Kongl. Maj» med all Nåd dem bemött. Ancker;
Olsson hade marit en af Oopureraäo ifrän Stockbolms
Län, och wid det tilfället hällit et Tal, hwilket nn up-
lästes, hwarefter han aldeles afstyrkte nch;on widare tack¬
sägelse; hälst Ständerncs tid, som är dyrbar, kan utaf
angelägnare göromål upkagas.
Leie Ognielslon ifrån Upland: Någon jemnkning Uti
de utsatte wilkoren är jag af mine Huswudmän anmodad
begära, i synnerhet, at afgifcen kunde skäligen lämpas
ester Hemmantalet, sä at Hemmansdelarne icke mätte be¬
lastas med desto större Utgift, ju mindre de äro. Den¬
na och flere omständigheter anhäller jag mä ömsint öfwcr-
mägas och anmälas, och, sedan kunde Ständer, ester
mnnnit godt flut, förklara sin underdånigt, tacksamhet för
altsammans.
^onss jacobsson ifrån Stockholms Län och Olof
Ifarsson ifrän Westmanland, hwilken anmäler, at alla i
hans ort, wäl icke ännu antagit ärrenäs men anhöllo ar
det nu fä ingä, instämde med ^on 8en§rssons anförande.
I^ils Svensson istän Christianstads Län: Det är
owäntadt, at när fraga om nnderdänig tacksägelse uri
Ständet upkommit, för det Kongl. Maj» i Näder täcktS
tillära Bränwins fria tilmerkning til Husbehof, man där¬
under mil inblanda sädane ämnen, som synas leda til
rubbning uti de af Kongl. Mast med ost friwilligk
flurade Oonkratbsr. Hwar mältänkande päminner sig^ o-
felbart, at wäre besittningar och wäre OomrsLier böra
hällas lika helige och lika obrntne; ty om wi rubbe det
ena, äro mi genast osäkre om det andra. OontraQsrne
äro afflntade pä Tio är. Nar den tiden > förflutit, sär
nian se hwad utwäg Kongl. Maj» i Näder täcker mid¬
ia-
Deri 7 Fcbmariu Zz
taga' emedlertid böra wi med sa mycket större tacksamhet
erkänna Kongl. Majus wishei och omsorg för Landtbru¬
ket, medelst nu uplätne -wrenäek, som Ständet sä osta önskat
denna frihet; genom sädant förfarande banar Ständer siz
också sa mycket bättre wäg at sedermera anmäla de beswär,
som ifrån Landsorterne inkommit, ar Bränwinö-tilwerknm-
gen kunde tillaras Mjölnare » Torpare, m. fl.
?edr biulcman, olsson llsrAgren, samt alla
Fullmägcigarne ifrån Wermeland och Bergslagen förena¬
de sig med dlils Svsn.lon.
Oars ksbrsson ifrån Upland ingas följande skriftcliga
anförande:
"Mine wärdaste Medbröder! Lärom osi i detta kil-
fälle icke försätta wär sikyldiahet och den plickt osi aligger
lil fullgörande af wäre hemmawarandes tänkesätt, som i
det närmaste instämmer uti gärdags gjorde proposition;
jag pä mine och deras magnar, anser wär plickt wara at
inför Hans Kongl. Maj:t aflägga wär skyldiga plickt och
tacksamhet, som i näder nllärit osi wär gamla frihet och
bispringande nytta, ar sjelfwe fä tilwerka Bränwin, hwil¬
ket är icke allenast nyttigt för osi, wara Barn och tjenst¬
folk, utan ock för wär Boskap; men at i detta ämne
göra »agra propositioner angående skattens erläggande,
synas wara nog onödige, hälst som wi redan ingättOon-
rraQ med Hans Kongl. Maut pä io är: Men larom osi
jämte wär tacksägelse, hos Kongl. Maj:t anställa at fä
denna wär wara, den wi med sä mycken swekt och mö¬
da utur den stärda jorden bräckt, såsom en annan wär
alstrande wara, til wära fattigare Bröder och Wänner
föryttra, utan afgifters erläggande, samt at skattlagde Ut¬
jordar, Torpare och Socken-Handtwerkare mage fä ägg
frihet at tilwerka Bränwin, emot skattS erläggande efter
proportion til Kongl. Maj» och Kronan."
josian kesting ifrän Skaraborgs Län ingas och up-
läste följande:
"Den undersäteliga plikt och skyldighet, som jag see
mig för egen del, sä rväl som förbunden göra hwad mi-
C ne
Z4 Den 7 Februari».
ne hemmawarande Medbröder mig ombndit Ådagalägga
för den faderliga omwärdnad Kongl. Maj:t Des; trogne
undersåtare af manga prof, med klara strälar i dagen ly¬
sa lätit, som är ock i synnerhet det, at Kongl. Maj:t
läkit Desi Undersåtare fä begagna sig af en fördelaktig
Husbehofs bränning, dels til Människans egen fördel och
nytta, som ock fast mera för en hnshällares stora gagn för
desi kreatur. 2 följe häraf anhalles för min del, det
Ständer och mine Medbröder wille utgöra en sa stor De¬
putation, at en af hwarje Län, som ej förr i underdå¬
nighet fatt tilfälle för Länen aflägga en sa skyldig svin
willig underdånig tacksägelse för Kongl. Majit för erhäl¬
len och närwarande beskaffad Husbehofsbränning."
"Jag hade detta wäl gerna yttrat i gär munteligt,
sä wäl som i dag, men säg ingen möjelighct bertil; der¬
före mäste jag nödgas skriftligen författa min talan, och
ber at detta mitt pästäende får flyta til ki otooollst."
Til hwad k^ils Svenston redan sagt, tillggcr han yt¬
terligare, at i händelse nägre beswär skulle hos Kongl.
Majit anmälas, borde man wisscrligen icke förgäta at
begära en fri tillåtelse at sälja Bränwin. Härmed för¬
enade sig kesir lVD nsson ost) öfrige ifrän Blekingen.
Lric Lrsson ifrän Södermanland ingas följande IVls-
inorial, som blef uplästi
"Den proposition som är hos Hederwärda Bonde-
Ständer smilande uppä bordel, angående underdänig tack¬
sägelse til Kongl. Majit, för det Kongl. Majit tillätit
fri Husbehofsbränning, är i min tanka en af de ange¬
lägnaste."
"Icke fruktar mig, at märt Bonde-Ständ någonsin
blifwer otacksamt; men jag hade hälst önskat, at saken
genast bkifwit afgjord; ty tacksägelser, dä man fatt det
man begärt, äro hos hwar »vältänkande selfkrafde."
"Jag har fästat min upinärksamhet wid hwad som
i detta ämne är taladt, och funnit at den farhoga, som
intagit dem, hwilka tyckt sig se betänkeligheter, härrört
deraf, at ifrån ätskillige Landsorter inkommit pottularcr.
Den 7 Februari». g 5
Lt i en och annan mätto fa denne rättighet utwidgad lil
Mjölnare, oskarilagde Torpare m. fl., eller ock afgift-m
efter hemmantalet närmare jämkad."
" Läwm osi, mine Bröder, i god enighet jämka wära
tankar tilsammans."
"Upva Kongl. MajitS Nåd ankommer hwad milkar
wi kunna ta osi betingade. Beredom Hans Kgl. Majus
ynnest medelst förnyande af den underdäniga tacksägelse
de fleste Landsorter genom Depmeraäe redan aflagt, och
bedjom Utl underdånighet at Kongl. Mast i näder täckes
h ra wär bön, den wi allesammans, eller en och annatt
ifrän ätskillige landsorier kunna hafrva at frambära om
ändring uti de kunQer , som med någon wär och Landers
fördel bättre kunna stä tilsammans."
"Derigenom wise wi wär underdäniga tacksamhet-
och tillika lennie wi Kongl. Maj:t uti underdänighet en
tilqifwcn och underdånig underrättelse, at nägre kunöker
til Konungens och Rikets fördel torde larfwa Ulwidgan-
de och förbättring."
^on Lorjeson ifrån Calmars Län upläste följande:
"Det är icke allenast min egen böjelse, som förer mig
at tilstyrka mine Bröder at hos Hanö Kongl. Maj:» af¬
lägga underdaniqste tacksägelse för dea förmon Kongl.
Majit lämnat i synnerhet osi Landtmät!, medelst en fri
Husbehofsbränning. Jag föres härwid tillika utaf om¬
tanka, at genom er sädant steg utaf wart Ständ, sa myc¬
ket förr bana ost wäg til en wis och ömsint Konung, för
at anmäla de flere ifrän orterne uti Beswären anmärkte
omständigheter, hwarmi nägon förändring, utan Kongl.
Majitö och Kronans förlust, kan wara til Jordbrukarens
förmon at erhålla."
"Wär tacksamhet skall ofelbart förekomma Hans
Kongl. Majt säfom et nytt prof af Swenska Allmogens
underdäniga tilgifwcnhet, och uti hans öma FaderS hjer¬
ta uplifwa en förnyad näd för osi, och at höra wär un-
derdäniga bönfallan, när wära Beswär framdeles an,
z6 Den 7 Februarii.
Alla Riksdagsmän ifrän Calmare Län, Utom lVlZns
darsson, instämde med dHils Svenssons yttrande.
sstsniic 'l illman jfrän Upland kunde sa myckel min-
dre inga uti bwad nu är förestagit, som flere i hans ort
icke antagit BräliNeri-arrenster, utan hade twärt om de
fleste anmodat honom at söka ärerstaffa dem Husbehofs-
bränningen. Frägan more ock ännu oafgjord ifrån för¬
ra Riksdagen hos Högloft. Rldderstapet och Adeln, sä
ak han för sin del för det närwarande aldeles afflog pro¬
positionen, och med honom förenade sig ^san bertilsson
och l^esir jonston jfrän Upland, samt Olok Lsrsson jfrän
Södermanland.
Llassinen ifrån Wasa Län trodde at ordet ärrenäs,
som blifwit satt a LonrraLäerne emellan Kongl Mast
och dem, som antagit Dest nädiga anbud, more något
stötande; eljest more han dermed nögd. Dock som frä-
gau ännu more oafgjord hos Höglofl. Ridderstapet och A-
deln, sa ansag han bäst, ai denna sak här i Ständer ej
eller nu företagas skall. Hwarmed iV^ckelr förenade sig.
källan ksliislon ifrän Upland instämde med dlilg
Svensson, äfwen som ^acob Lrsson ifrän Stockholms
Län.
?cs>r jeppesson ifrän Malmöhus Län: Efter hwad
jag begriper, äro här twänne frågor upkomne. Den ena,
at underdänigst tacka Kongl. Maj:t för det han lätit ost
fa äter rättigheten at bränna. Den andra, at söka än¬
dring i missa omständigheter af författningen, som beled¬
sagar Lonrracker. Jag har redan sagt de Ml, hwarpä
jag grundar min underdäniga tilstyrkan lil tacksägelse. Dem
bör jag icke twä gänqer uprepa. Mitt hjerta känner dem
för wäl, för ar ens tro der nägon widare bör derpå be¬
tänka sig, och är alt upstof med tacksamhet betänkligt
emot en Konung, hwarö endaste föremäl warit at göra
sit folk lyckligt, och som deruti haft alt ospardt, som med
tolamod afhörr sit folks röst, och med Näd upfylt dest
begäran, da den funnits billig och grundad. Jag til-
styrker altja tacksägelsen ulan uppehåll, och jag wägar mi
vjst.
Den 7 Februarii. Z7
djupaste undcrdänighct förmoda, at de Besvär soM Stän¬
der i detta änme framdeles fär anmäla, sedermera blif-
wa i sa mätto afgjorde, som Kongl. Mast sinner Fä¬
derneslandets wäl med Ständers underdäniga önMn kun¬
na förenas.
^00 kenxkrlon: Om jag icke är lika mon om Kongl.
Majus wäl och Hans rättigheter, som ?skr jeppssson,
sä more jag owärdig at wara det Hederwärda Ständers
Ledamot; jag tror rwärtom at hwar och en af ost räknar
för en ära at täfla med den andra uti nit för Kongl.
Mast; men jag kan icke stänga at bemaka mina hem-
mawarande Medbröders rättigheter til sista stunden, och
jag beder, at hela denna fräga ej mätte förr afgöras, än
jag Uti upläste Memorialet begärt; och wi tillika erhållit
uädigt svar uppå wära underdäniga Besvär.
kelm jeppesson anmärkte härwid, at det more otil¬
lbörligt ar jämföra Ledamöters nit och tilgifwenhet til
Kongl. Mast; ar god ordning länge inom Ständer bibe-
hällit den wanan, at icke Utmärka Ledamöters namn, och
at han förbehöst sig framdeles wäcka fräga härom, sä
wida han pä det sältet widare oroades.
ksrsr vilsson ifrän Nerike förenade sig med dUIs
Lvsnslon och Lestr sebesson.
0!o5 Larsson jfrän Södermanland: Efter min tan¬
ke är här ingen, som icke gärna tackar Kongl. Mast
för Dest nädiga författning; men hwarföre stole wi wa¬
ra de första 'i Lätom ost wänta tils wi fä se huru de ös,
rige Ständen göra, pä det förfarandet ej mä blisva
olika.
klister, kristersson ifrän Elfsborgs Län tilstyrkep
propositionen om tacksägelsen, med förbehåll, at icke de¬
sto mindre fä anmäla de Besvärs puntker i denna sak,
som han ifrän hemorten har med sig; dermed instämde
Lven lVlsnslon ifrän Kronobergs Län.
Lors Lven-son ifrän Nerike biföll ^on 8sn§tslonr
Memorial.
ästam -Uopeeus och hela Finsta Nationens Full-
E z mäg-
z8 Dm 7 Februarii.
plägtige förenade sig med Nils Svensson och ?cbr ^ep.
pesson samt Anders ^näersst>n.
Likaledes bifölls tacksägelsen af Olof lVIänslon iftän
Nerike, alla ifrån Jönköpings Län, N:Is Olsson och öf-
pigc ifrän Nerike och Wermeland.
Nils toftersson ifrän sistnämnde ort anförde:
"Da fräga nu är om det Hedcrwärda Bondeständer
skall i djupaste underdånighet aflägga tacksägelse hos Hans
Kongl. Majit för den Näden, at Husbebossbränniug vä
!O ärs lid är Allmogen emot missa milkor fngifwcn och
tilläten, samt uppå gjord hemställan medgifwit er, ar
hwarje af ost, som behagar, äger med öppen vor-rmgs-
sedel afgifwa sit swar; altsä och emedan wid sista Riks¬
dag, Ständet i underdånighet sökt frihet at fa brä -na,
och Kongl. Mast sedermera med sine Undersåtare assi»-
tat Onnrrstker i "'samma sak, hwilkas ändring mi icke äro
vmbudne at söka; ty finner jag mig skyldig at i djupaste
pnderdänighet beftvara förberörde fräga med Ja. Dock
torde Kongl. Maj:t med manlig Nåd anse om Ständer
tillika anhäller, det mätte börerne för Förordningens on,
Husbehofsbränning öfwerträdare mildras, emedan flere
olycklige derigenom torde kunna undmika fästnings-arbere,
hwilkct gör dem och deras anhörige skada och nesa, samt
Staten en förlust, i synnerhet denna riden, dä Folk sa
wäl behöfwes; äfmen som ester min tanke lika underdä-
Nig ansökning bör göras om lindring i afgistcn för deni,
son, besitta smä hemmans delar, där hemmanS-klyfning är
tilläten, emedan de icke kunna hafwa lika nytta emot dem,
som äro mera besutne.'
dlils Svensson ifrän Christianstads Län: Det är
för dem, som moro Hedcrwärda Ständers Ledamöter wid
sista Riksdag, bekant, huru om denne sak Midlystigt blef
taladt och rwistadt. Det mar en olycklig händelse, at Stän¬
det dcrwid icke biföll hwad Ständers Secreterare dä til-
siyrkte, och aniog de» af Kongl. Majit dä äskade bewill¬
ningen; hwarefter dlils Svensson utur StändetS kroro-
xolier för sistl. Riksdag, den 20 Junii I7c>6, upläste
«n
Den 7 Februaris. z?
en del af 6:te IVlomenrer, och aberopade i öfrigt hwad
han reda» i detta mäl anfört.
^son Lsngrslon isrän Kronobergs Län framsteg härr
wid, och til uplasande företedde StändetS krorocoll för
den 2i Junii i?86, hwaraf finnes, at Ständer äragit
sig under ätta ars rid den da äskade Bewillningen för
sä stor del, som Berednings-Utskortet uti desi yttrande
ansett böra komma uppå StändetS lott, och i öfrigt sam¬
tyckt alt hwad Utskottet i del ärendet tilstyrkt, samt bi¬
fallit Herr Directeuren IHierrc/s IVIernorial j detta äm¬
ne, och begärt at mäler dä mätte stureligt afgöras. json
Lonatsson yttrade sig widare: Denna fräga wäckte jag
dä, den fullföljer jag nu, och skiljer mig icke derifrån u-
ran genom votering öfwer en wist propoluion.
Olof karsson isrän Fällingsbro i Nerike biföll at
tacka Kongl. Majit för BränwinS-trrenfter.
?ebr jonston ifrän Jämtland: Wid förra Riksdagen
blef, efter min tanke, af Skändens plurslire, denna fräga af¬
fi ord. Kgl. Maj:r begärde en utsatt bewillning för all tid.
Dermed yttrade sig Högwördige Preste-Ständet och Wäl-
lofiige Borgare-ständct nöjde. Detta Ständ antog ock
tilbudet och bewillningen, men pä 8 är; och det war en¬
dast och allenast Högloft. Ridderskapet och Adeln som la¬
de saken pä bordet. Sedermera är hela saken förändrad
pä et sätt, som är ense med Kongl. Majus rätt och Na¬
tionens önskan, hwarsöre han ock ansag alt beslut här¬
om, som wid sista Riksdag kan wara tagit, nu mera til
kraft och werkan hafwa uphört, och instämde til alla de¬
lar med Klils Svensson; äfwen som k,ars Svensson ifrån
Jönköpings Län.
Olof k-srslon ifrän Södermanland: Det är skill¬
nad at enskildte Oonkralrontsr tacka, och at Ständet tac¬
kar. Det förra kan man betaga ingen, men del senare
har olika fölgder.
^an sebesson ifrän Nerike biföll, kt Ständer af-
lägger underdånig tacksägelse.
> . . C 4 Kostau
4v Den 7 Februarii.
foll-m kllluicglon Is^ki. ifrän Westerbotten begärde
proposition, sedan sä mycket är taladr.
Knur ksllrssion ifrän Blekingen inlemnade följande:
"Thet lärer icke uran med särdeles misinöje förnim¬
mas, huru en oreda i wärk Ständ wid denna Riksda¬
gens början sig Yppar, eller warda obekant huru en del
inwända, föga wärda anspråk ar beswara. En och an¬
nan äro stadde i samma ärende, som the, hwilka up-
fylla 1'rorocoller i onödigt wis, som icke gör til saken
cf the ärenders förrättande wi för wära hemmawarande
hufwudmän osi atagit. Här uvstär staga vin war under¬
dåniga tacksägelse hos Hans Kongl. Maj:t war Allernä-
digste Konung, sa wäl för the priswärda och goda mätt
och steg, Han til Rikets heder och förswar i dessa krigs¬
tider widtagit, som för then, twärt om alla andra pro-
ieei ellernadigst bewiljade Huöbehofs-bränwins tilwerk-
»Ilnqen. Then förra som redan bewiljad, torde fäledes
genom voxutarion fä afgä; Ulen then senare eller Brän¬
wins-saken som pa Bordet är begärd at blifwa hwilande,
kunde emedlertid omtalas, hwilken för min del är sa myc¬
ket ömtaligare at pä annat sätt än den nu är widröra,
som mine hufwudmän eller hela Blekingska Allmogen ge¬
mensamt med Kongl. Maj:t och Kronan pä Tio ärs tid
stelfwe siurat LonrrsQ, hwarom således i mine koltularer
icke fraga pa det aldraminsia blifwit wäkt, och deräst
saken i sist warande ställning med Regale Krono-Bran-
nerierne skulle af Hans Kongl. Maj:t försättas, kunde
jag icke finna medel til mitt förswar bland Blekingska All¬
mogen, deräst jag deruti warit et wallande medel, och
da jag får gjort denna erindring, om en fri försälgningr
frihet som wörö oumbärlig at fä söka för Bonde-StändelS
desto niera hugnad och utkomst, (fast utan minsta inträng
för Srädernes undfängna frihet ), hälst den största delen
af Allmogen icke mägta förskaffa sig BränwinS-rcdskap,
kunde ända likwäl den ena och andra räcka hwarandra
handen, och all klltLglilsring säledeS derigenom i denna
delen torde uphöra, som annars gör en Allmoge och me¬
nigt
Den 7 Febtuarii. 4r
vighet sadane betryck som hindrar Kronans oners, at i rät¬
ta» rid kunna winnås och utgå, kan jag ej underläta at
hos Hans Kongl. Maj:t den äskade tacksägelsen med un-
dersätelig plikt äfwen i denna sak aflägga."
^onz8 (sgcollrlon ifrän Stockholms Län begärde at
saken mätte hwila, til desi Höglofl. Ridderskapct och A-
deln yttrat sig; men et allmänt rop blef pä proposition,
hwilken framstäldes sä lydande:
Den, som bifaller, at Bonde-Ständet hos Rgl.
N7aj:t skall aflägga uuderdätrigste tacksägelse
för dm Nåd, Allmogen blifwit bewisad, me¬
delst en tilläten fri Husbehofsbränning, med
särskild underdånig anhällan, at framdeles,
riär hela Ståndets Befwärs puncrer blifwit
granskade, i underdånighet fä inkomma nred
ansökningar om jämnkningar llti de pä Tio
f är sturne passande efter hwarje orts
behof, fwarar JA. Den dec ej wil, fwarar
NEJ. iVLnner Nej, afstäs den
tacksägelsen.
Hwilken med Ja och Nej bcswarades, hwarföre votering
begärdes.
kalle jeppesson ifrän Malmöhus Län: Jag önskar
at wi voreeacia länöwis med öpna sedlar. Jag tvet hwar
sch en ärlig Man hwarken blyges eller rädes för et Nej
eller Ja, och sadan öppenhjertighet stadgar el inbördes
förtroende emellan Ständers Ledamöter.
^on Lonatsson ifrän Kronobergs Län ausäg det wa¬
ra en afgjord Riksdagsmanna rätt, at rösta med flutna
sedlar, hwaruki han proceltersäs emot allsköns ändring.
Hwaruti ^ooss ^wollsson ifrän Stockholms Län
instämde.
Talemannen proponsraäe, at äfwerläggning om vo-
kering; sättet nu kunde hwila, och hwar och en för den¬
na gäng wara obetagit, at rösta öppet eller med stuten
sedel, ester behag, hwilket bifölls-
E k Lf-
42 Den 7 Februarii.
öfwer propositionen voleraäoz och efter slutad om-
röstning funnos. .
izy för Ja, och
Z4 för Nej.
I anseende bärtil författades och jusisrastes genast
följande kroroculls Utdrag, hwilket lil hela dest inne¬
håll bifölls:
Den 7 Februarii 1789.
"Hos Bonde-Srändet har uti öswerwägande kom¬
mit, och genom StändetS beflut blifwit faststäldt, at hos
Kongl. Majit genast aflägga underdänigste tacksägelse för
den Näd i synnerhet Allmogen blifwit bewrsad, medelst
en tilläten fri Husbehofs-bränning, hwilken Ständer fa
ofta underdänigst begärt, och omsider, genom Kongl.
Majus nu mera widtagne nädiga Författningar erhällir;
hwarjenite särskildt underdänigst skulle anhällas, at enär
de ifrån alla Landsorter inkomne besvär blifwit granjka-
de, Bonde Ständer underdänigst fär inkomma med der¬
uti intagne ansökningar om jemnkning uti de pä tio är
slutne LonrraQer, passande efter hwarje Landskaps be¬
hof. Hwilket beslut, genom fxrra6:um krmocolli, hoS
de öfrige Uespe9:ive Ständen skulle af en utsänd Depu¬
tation anmälas, med ödmjuk wördfam anhällan, ar skynd¬
samt erhälla deras benägna utlåtande, huruwida de wil¬
ja deruti instämma, emedan i annor händelse Ständer
särskildt denne underdäniga tacksägelse aflägga ärnar."
I4i!s Svenston ifrän Christianstads Län anförde den
Deputation af 16 Ledamöter, som nu afgick för at hos
öfrige Ständen anmäla detta beslut, och efter en kort
stund äterkom med berättelse, at de hos Höglofl. Ridder-
skåpet och Adeln, samt Wällofl. Borgare-Ständer kro-
roeollsr aflämnat, och sätt löfte om skyndefamt swar,
men Högwördige Prefte-Sländel hade i dag icke warit
samladt.
g:o Uplästes krorocoller, hällit wid StändetS fleQo-
rrrs sammankomst och wal d. 4 j denna manad, hwaraf
Sländet blef underrättadt, ar
Jon
Den 7 Februarii. 4;
^son venAtston ifrån Cronobergs Län,
fsils ^näerskon ifrån Wermeland,
Klictas LenZrckon jftän Bohus Län,
Carl kollon ifrän Nyland,
/-clam ^lopTus isrän Carclen, och
dlils Svenston isrän Christianstads Län erhållit de
fleste rösicrne, och således blifwa Ledamöter Uti det Ut¬
skott, hwarmcd Kongl. Majit, enligt 47 § i Regerings¬
formen will öfwerlägga. I öfrigt wisar krnrocoller»
som wid denna dags kroroeoll är bilagdt, huru omröst-
vingen eljest Utfallit.
lVläns Dalton ifrän Calmars Län anhöll, at fram¬
deles fä inkomma med nagra anmärkningar i detta ämne.
4:0 Uplästes för Ständer Kongl. Maj:rs nädiga
Tal lil Riksens Ständer pä Rikssalen den a:dra dennes,
hwarutaf nödige Lxemplar blifwit Ständer tilsände och
nu urdelteS-
Ständer ärskildes.
In llitem krokocollt
öfwer wal ril Ledamöter
i dec Ucskorr Rongl. Msj:k i näder ä Riks¬
salen äskar.
' Är 1789 d. 4 Februarii samlades, efter föregan-
git Anslag, de Utaf Bonde-Ständer utsedde 24 LleKo-
rcr, at Utwälja de sex Ledamöter, som skola sitta Uti det af
Kongl. Majit uti Desi nädige kroposirion uppä Riks¬
salen i gär Nädigst äskade Utskott, dä, sedan öfwerens»
kommit blef, at walet skulle ske med slutna sedlar, och
de sedermera öpnas wid sammankomstens sint, under för¬
bindelse af tysthet til desi walet Uti StändetS nästa piano
kan kungöras, omröstning pä föreskrcfne sätt werkstäldes
och, wid sedlarnes öpnande, befunnos rösterne salun¬
da utfallit:
^vn ken^tslon ifrän Kronobergs Län — — 24.
Kils ^.näerslon ifrän Wermeland —' 20.
Hr-
44 Den 9 Februarii-
k-liclss bengtsson ifrän Bohus Län — — 28.
(larl kolian ifrån Nyland — — — 20.
/Uoprcus ifrän Carclen — — — 20.
Nils Lvensfnn ifrän Christiansstads Län —. 20.
^ONLS ^cobston ifrån Stockholms Län — 4.
henric billman jfrän Upland — — — 4.
Olof Lsrsson ifrän Södermanland — — 4.
perer klinricsson ifrån Skaraborgs Län — Z.
Nils Olsfon ifrän Wermeland —. — — Z.
Markis klaslmen ifrän Wasa Län — — r.
polian klenricsson Orönber^ ifrån Abo i»
Hwilket Uti Ständetö nästa plsuo kommo at anmälas.
LleQorerne äfskildes.
ln 66em krorocolli
Den 9 Februaris.
^os Hederwärda Ständet, som sammanträdde in ^>len»«
förehades, ester förrättad Bön, följande:
i:o ^ufleraciss Ståndets krorocoller ifrån ocb med
den z:dje til och med den ?:de i denne mänad.
2:0 Asistck Svensfon ifrån Christianstads Län
Nied förr Utsedde vepureraäs til Högwördige Preste Stån¬
det, at communicera detta StändS bestnt, angäende un¬
derdånig tacksägelse til Kongl. Majn för Kongl. Majus
widtagne Nödige Författningar om Hnsbehofs - Brännin¬
gen. Efter en kort stund återkom ve^urarion med för¬
mälan af Högwördige Preste StändctS löfte, al denna
sak snart företaga.
g:o ^näers ^näerslon ifrän Westerbotten anförde:
"Et ärende, i mänga tider omlwistadk, af detta Hederwär¬
da Ständ ofta sökt, och fluteligen wid sista Riksdag an¬
mäldt kil StäudetS förnyande omtanka, utbeder jag mig
kil ömt behjertande nu äler fä omtala. Det angar de fri¬
sch rättigheter, förmoner och skyldigheter det Swensta O-
dglfolket ifrån de äldste tider okränkte behällit, men som
of-
Deir 9 Februarii- ^5
»sta under de olyckliga tidehwarf, da Regerings-och
winningslystnad, enstildta afsigter och agg delar styrkan
och gjort hwar och en enskildt Medborgare oförmögen at
förswara Ständens rätt, när gemensam wilja och räd ic¬
ke understödt, blifwit inskränkte, förtydde och förmörkade,
som nu, kringspridde mi flere författninaar, osta undan¬
gömmas af den sjelfmyndige och nästan alud dölja sig un¬
dan för den enfaldige, som dem bchöfwer. Jag förbigäif
gerna, at nämna hwad fölgder denna fräga medfött uti
den tid, som under förra Regeringssättet förflutit. Jaz
tror, at den stund nn inträffat, dä wi först kunne med
säkerhet wara betänkte, at med enighet, lugn och inbör¬
des förtroende emellan Sländen, söka Kongl. Majus Nå¬
diga tillätelse, at samla redan stadgade rättigheter tilho-
pa, upgifwa de gamla förmoner wart Stand tilkommit,
men som dels försvunnit aldeles, dels blifwit i en eller
annan mätto inskränkte, samt dera anhälla om sadan stad¬
fästelse, som, under namn af privilegier, manligen, dä
de i Laga ordning winnås, mcdförer den heligaste för¬
säkring om ewärdeligt bestånd. I detta ämne inkom tvär
Ledamot af Ständet wid sista Riksdag ^brakam Olofs-
jon med Memorial, som lader uppå bordet; och jag an¬
höll dä om äterstallande af 172; ärs Skatteköps-För¬
ordning, sä som för Allmogen af nästan lika wigt med de
privilegier, hwilka samma är för Höglofl. Riddkl-stapa
och Adeln utfärdades. Mine Bröder! Lätom ost med
frimodighet och förtröstan uppå rättwisa angripa Vena
werk, och fortsätta det med eni.chet, sa hoppas jag, at,
med öfrige Lel^eÄivs Med-Stadens biträde, Kongl.
Maju i Näder täcktes hugna Ständer med det hägn och
beskydd för desi rättigheter, som Allmogens belägenhet
synes kräfwa."
klric Lrsson ifrän Södermanland instämde aldeles
Med -änäer; ^nösrslon, äfwen som Olof Dttorsston isrätt
Calmars Län och Klils Svensson jftän Christianstads Län-
Och som hela Ständer förmärktes wara ense uti samm»
tanke, sa föreslogs följande krokocolls Utdrag, at til de
öfrige Standell afgä; hwilket uplästeö:
46 Den y Februarii.
S. D. Da Bonde-Ständet wid alla desi samman¬
komster til allmänna Riksmöten med oro och bekymmer
mäste erfara, huru en hwar af desi Ledamöter, fa wäl ä
egne som desi hemmawarande McdbröderS magnar, äro
öfwerhopade med allmänna och enskilte besvärsxunLier,
de där gä ut pä, at antingen reLlsmera wundna rättig¬
heter eller söka ändring i sävane skyldigheters fullgöran¬
de, hwilka de förmena sig ulöfwer eller emot Lag wara
alagde, tror Bonde-Ständet detta endast och allenast
häröra deraf, at de rättigheter och skyldigheter, som All¬
mogen i gemen såsom medlemmar i Rikskroppen tilhöra
ifrän äldre tider blifwit Allmogen förunde eller älagde ge-
nom en mängd af författningar af hwilka en del hwar-
annan emotsäga, uttyda, förklara eller uphäfwa; Deraf
har skedt och dageligen händer, at Allmogen, icke rätte¬
ligen kunnog om hwilken Författning cftcrlefwas bör, of¬
ta torde begära det icke winnås kan, och Kongl. Majus
Ämbetsmän, likaledes antingen af willrädighet eller annan
orsak orätt tillämpa författningarne, wid afgörande af All¬
mogens angelägenheter."
"Bonde-Ständet tror, at en sä beskaffad oreda är
ganska skadelig för Landtbruket och desi idkare, hwilkaS
lycke egenteligen bör wara, at i ro och stillhet fä sköta
jorden, för at deraf hämta det första nödwändiga för
Skaren; och Medborgares uppehälle, men icke efterfpilla
tiden med at tidt och ofta söka beskydd för ingrep i sine
rättigheter eller ändring i de befwär och pälagor, svin
dem för tungt kunna blifwa affordrade. I Bonde Stän¬
ders tanka mäste, efter wär lyckeliga Regements Författ¬
ning, wissa rättigheter wara liksom naturliga för hwarje
Ständ, lämpade efter hwars och ens föremäl, ester det
biträde Lrsren af det ena eller andra Ständet bör njuta
och dymedelst en grundad och rätt jämnwigt alla Med¬
borgare emellan läggas, hwilken i sitt hela sammanhang
utgör Rikskroppens beställd, waraktighet och styrka: Rub¬
bas nägon del deraf, sättes, den lidande Medborgaren u«
tur ständ, at sine skyldigheter fullgöra, Staren förlorar
Dm y Februaru. 47
och hela Rikskroppen kommer i mer och mindre mohn u-
tur skick."
Pä sädane grunder har Bonde-Ständet nu enhälligt
föresatt sig, hwad de wid flere föregäende Riksmöten ön¬
skat marte fullbordas, men för mellankvmne hinder och
omständigheter altid blifwit upskutit, at hos Kongl.
Mastr i underdånighet anhälla, det Kongl. Maj:c i
näder täcktes tilläta Bonde-Ständer, at wid denna
Riksdag, genom Utsedde Osyureraäe, öfwerlägga och
til Ständers närmare granskning upgrfwa de allmän¬
na Stadgar och Författningar, som böra innefatta grun¬
den lil Bonde-Ständers exilience, deras allmänna Rät¬
tigheter och skyldigheter; at samla dem alla i kort begrep
pä et ställe under egenskap och skygd af krivile^isr.
samt at dem sedermera sine Kelfteeiive Med-Ständers
närmare öfwerseende meddela, innan de Kongl. Majus
Nadrga godtfinnande, »välbehag och fastställande underdä-
nigst underkastas."
"Men Bonde-Standet har af den skyldiga wördnad
»ch aktning, del är de öfrige Riks-Ständen skyldigt , trodt
sig böra denna angelägenhet hos dem förut anmäla, med
anhällan om gunstbenägit swar med det görligaste första,
huruwida de behaga med Bonde Ständet häruti göra ett,
at gemensamt hos Kongl. Maju i underdänigher anhäl¬
la, ar fä taga under öswerläggning detta ämne, samt om
Högwördige Preste- och Wällofl. Borgare Ständet wilja
sig med Bonde Ständet förena, at med Högloft. Ridder-
skapetS och Adelens samtycke och biträde utarbeta et ge¬
mensamt krivilexium för alla g:ne Ofrälse Ständen,
deruti gräntsorne för hwarje Ständs rättigheter och skyl¬
digheter utstakas utan at göra inträng Uti sädane at nä-
goi Ständ redan meddelte förmäner, som icke skulle med
Oonliirukionens bestånd kunna medgifwa nägon jämkning;
hwaröftver Utdrag af krowcoller kil öfrige Ksft>eQive
Ständen utfärdas skulle."
Hwartil nästan allmänt ropades Ja.
^on Lenasson anhöll, at Talemannen och Lscrere-
raren wille gifwa honom underrättelse, huruwida det stri¬
der
48 Den y Februarri.
der emot Riksdags-Ordningen, Rikets Regeringsform eU
ler öfrige Grundlagar, ar et Ständ, eller Ständerne
samfält uti deras kamrar öfmerlägga om deras angelägen»
heter, utan ar förut dertil begära Kongl. Maj:tS tilständ,
eller om det är föreskrifwit uki Lag, at man förut bör
söka lof til öfwerläggning, såsom det xrojebisracls ?roko-
colls Utdraget tyckes innefatta; samt hemstälde om icke,
innan något företogs, wi skulle först författa de xunKer
wi begära, samt sedermera ulga til öfrige Standen och
Kongl. Maj:t med anmälan om hela saken.
LsciLreraren upläste häruppå 52 §. uti Regerings¬
formen, och utlät sig, at da i anledning deraf?riv,!s.
Iler för et Ständ, ej kunna Ulan de öfriges »vetskap,
gjorde påminnelse och samtycke, meddelas, sä är det ock
nödigt, at de förut fa underrättelse, pä det et gemensamt
arbete wid ?rivile§iernes författande, mätte bereda ge¬
mensamt samtycke, och at anmäla ärendet hos Kongl.
Mast är sa mycket angelägnare, som mäler i alla fall
uppä Kongl. Maj:tS höga pröfning ankommer och stdant
»ned förra RikSdagö-xraxis instämmer.
^fnn kon§kslon begärde, at saken mätte hwila uppä
bordel, intil desi han om beskaffenheten häraf wunnit sä¬
krare uplysning.
kvie kl slon ifrän Södermanland, 8ven lVlänsson
ifrän Jönköpings Län och klic ^näersston ifrän Upland
yrkade, at denna sak, som redan sä osta förewarit wid
Rikets »nöten, nu mera icke »nätte »vidare läggas uppä
bordel, utan det föresiagne krorocoller genast meden De¬
putation afsändaö til de öfrige Ständen.
Kils Olsson ifrän Wermeland förmente, at Ställ»
dets bifall til expedition, som genast efter upläsaudet
war gifwit, icke kunde uppehällas af ^on stenZtston.
Kils Svensson ifrän Christianstads Län: Detta
wigtiqa ärende förehades wid i?7r ärS Riksdag, me»,
oaktadt alt bemödande, blef det hindradt ifrån flutligt af¬
görande, genom de tiders tvedrägt; likwäl hann man fa
länge, at flere upgäfws xrojrLäer til kUviletzisr för de
z:»;e
Den ) Februaru. 49
ems Ofrälse Stånden, och at sammandrag af dem alle¬
sammans blef författadt och maifwir, som nu finnes i
Ständers lilla samling. Omständighererne hafva sedan
förändrat sig mycket. Regerings - dormen af 172O har
förswrninit, och da under en lyckligare tid, mera lugn
och större foglighet synes förbinda allas sinnen lil det
enda föremal, som är hwar och ens säkerhet til perso»;
och den jord, som Förfader löst. förwärswak och flitigt
häfdat, anser jag,, al Ständet bör utan uppehåll til ös»
werläggningar härutinnan begära öfrige Ståndens biträ¬
de och Kongl. Maj:tS Nådiga tillåtelse. Jag tilstyrker
ock, at, sedan sadane anstalter söregärt, Ständet ffulle
utse en Ledamot af hwarje Län, at utgöra del Utskott,
som öfwer detta ärende bör fattas, och, utom flere an»
dre rättigheter, som pä det ömaste böra bewakas och war¬
dås, anmärker jag nu i synnerhet, at för ränte fordrin¬
gar hos Kongl. Maj:t och Kronan, Fräliemän icke mat¬
te tilläggas företrädesrätt kil Krono hemman framför Ä-
boen; hwarigenom desse Hemman gä umr Odal- inuti
Frälse-Ständet, Skaue-Allmogen til märkeligt mehn och
ewärdelig skada. Desse angelägenheter löre wi icke läg¬
ga pä bordet; de äro för hela Swensta Allmogen uraf
yttersta wigt och pafölgd; nu är tiden tjenlig. Den qäp
eljest förbi, och kanske icke »nera kommer äter. Om för¬
sta anmälan härom nu sker til Med-Ständen, hafwe wi
dock godt rädrum, at sedan öfverlägga vin de punLlsr,
svin wi böre yrka; hvarjemte min upmärksamhet ej kan
undfalla, ar dä detta mäl den Junii »786 hos Stan¬
der förewar under öfwerläggning, ^on Lonatsson ifrigt
yrkat desi flut , som ?ro,oLoIier wisar; sä at jag har »nyc¬
ken anledning til förundran, at han ensam nu dermed yr¬
kar anställd; hvilket jag äfwen utur der skälet honom
bestrider.
Med detta munteliga anförande, instämde alla Full-
mägtigarne ifrän Stockholms Län, Westmanland, Wern,-
land, Westerbotten, Malmöhus Län, Christianstads Län,
Skaraborgs Län, Wäster Norrland, Nerike, Bohus
D Län,
>50 Den 9 Februarii.
Län, Calmars Län och Oland, Östergöthland, Gefleborgs
Län, Blekinge och Elfsborgs Län, Jönköpings Län samt
Sawolar Län, med tilläggning, at de begära, det
alla projeLker til kriviloAierns, som komma al granskas,
mätte öfwersätlas pä Finska.
Likaledes förenade sig med d-UIs Lvenslons anföran¬
de, kelrr ^näerston ifrän Södermanland, Dric Daniels¬
son, särlan kekrslon ifrän Upland, e^brabam Oorans-
lon billfors ifrän Kylnmenegärds Län, kkaslinen ifrån
Wasa Län, och .son dUIslon ifrån Cronobergs Län.
sson LenZrslon: Jag gär icke ifrän MIN Riksdags- »
manna rätt, som är at lägga en sak pä bordet, dä den
första gängen föredrages til öfwerlägqning; och jag will
först genomläsa den föreflagne expeänionen.
Alls Svenston: Jag anser at en Riksdagsmans
rätt är at lägga den sak första gängen pä bordet, som
ifrån er annat Ständ warder til war öfverläggning an¬
mäld: men det kan icke wara tjenligt, at lägga war egen
och wära hemmawarande Medbröderö rätt uppå bordet.
Twärtom äro wi en och hwar älagde, at bewaka deras
rätt genom wara fullmagter, och förmodar jag äfwen, at
sson LenKtslons Fullmagt är pä enahanda sätt stäld, den
jag derföre begär mätte warda uplasen.
Deruppå uplästes Wal-prorocoller och Fullmagten
ifrän Allbo, Kinnewalds och Norrwidinge Härader för
Ion Lcngrslon, hwilken i allmänna ordasätt är förfat¬
tad, med tilläggning, at Allmogen enhälligt älagt sson
Lenasson, at til alla delar bifalla alla Kongl. Majus
Nädiga kropolirioner, til Rikets allmänna wäl.
sson DenAkslon förklarade härefter, at han icke wil¬
le hindra Ständets beslut, i fall han är den enda, som
begär ar saken mätte hwila; hwartil swarades allmänt, at
han sä är.
Olof darsson ifrän Södermanland anhöll, at det
dock för framtiden ej mätte förwägras nägon Ledamot,
ai begära en sak pä bordel en gäng, men biföll i öfrigt
Me Lvemlokir anförande,
krots.
Den 9 Februarii, 51
krotocoller, som här ofwamil är intagit, blef ater
upläst, och uppå gwrd proposicion enhälligt bifallil; samt
Gullers Anckersson ifrän Westerbotten, anmodad at der¬
med afga och til de öfrige Ständen anföra en vetura,
rian af 16 Ledamöter.
4:0 ssull-ralles IVlarrilieln pä StändetS Ledamöter.
5:0 Ankom en Deputation ifrän Wällofl. Borgare-
Ständer, under Borgmästaren Lpalrs anförande, som gaf
tilkänna, i:o ar Wallof!. Bvrgare-Ständer med delta
Ständ instämt, at undcrdänigst hos Kongl. Maj:t an¬
hålla om Nådigt tilständ, at för Hans Kongl. Höghrt
Hertig D/^KD afläga underdänigste tacksägelse för Desi wi-
sadc mannamod och tapperhet wid Ofwsrbefälet af Swen¬
sta Flottan; 2:2 at Wällofl. Ständet är, lika med det¬
ta Ständ, färdigt til den föresiagne underdäniga tacksä¬
gelsen til Kongl. Majn för den emot »vissa »vilkor rillät-
ue friheten ai bränna Bränwin, samt ^ ar Wälloff.
Borgare-Ständet icke funnit nä-v»n InliruQion för desi
Ledamöter i det af Kongl. Majn ästade Utskott nödig,
bä de ställa sig Reqerings-Dormen i gemen och desi 47
§. i synnerhet til efterlefnad; hwaröfwcr kroroeoll afläui-
nades. Depmeraäe afträdde.
6:o Ständet lät upläsaö Wällost- Borgare-StändetS
Nysi berörde DxrraÄum krorocolli om Inliiu5kion för Da-
pureracle ifrån det Ständer; äfwen soll» 47 §. i Rege¬
ringsformen blef upläst.
iVläns Darsson' ifrån Calmars Län ingas följande:
*' I anseende til dek af mig förledne Lördag in ?lenc»
gjorde förb-häll, sedan Ledamöter til det af Kongl. Maj-t
aitbcfal: Utskott, »ned hwilka Kongl. Majit i »ader för¬
klarat sig wilja öfwerlägga, redan hederwärda Ledamöter
utsedde blifwit, har jag sedermera öfwersett 1772 ärs
Regeringsform, som uti 47 §. deua ämne kydeligen fö-
reskrifwer, »ned hwilken de böra sig enligt upföra, och
derifrån ej i minsta mätto afwika, eller den öftverskrida."
lViäns Darsson,
Riksdags-Fullmagtig för Ljtist Härad,
i Ealmar Län.
D -
sr Den 9 Februari i.
ssona8 ^acobslon ifrån Stockholms Län hade fatt tve¬
ta, ak staga härom lärer upkommit hos Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln, och hemstälde om icke deras beflut bor¬
de afbidas.
Härmed instämde ^-IN Lorcilslon, Lrio Danielsson
och kersr fonsion frän Upland.
bisnrio Ullman ifrän Upland: Det förbehåller jag
mig och hemmawarande, at Utskottet ej fär magt ak be»
wilja ÖonrribnrionLl'; hwarmcd kric Drskon och Olos
I årslön ifrån Södermsnland samt kars Darsson jstän
Oland, och alla Fullmägtigsrne ifrän Östergöthland, samt
kkans lVlicbols och lVlarri? kiaslinen ifrån Österbotten stg
förenade.
kcils Lvensson ifrån Christianstads Lan>: Hwart
Ständ mäste tänka för sig, och icke bero af hwad andra
behaga bestuta. 47 § uti Regeringsformen är den, i
grund hwaraf Kongl. Mask begärt detta Utskott. Den
hasme wi hört läsas, och den innefattar i min tanke -en
fa tilräckelig Instruclinn för Utskottet, at icke et ord be-
höfwer tilläggas. Jag begär derföre kropolitivn derom.
Härmed instämde flere, och Talcmannen propons-
raäe:
Bifaller Stander, at enär de af Grandet utsed¬
de Ledamöter uri der -Hemliga Ursborcec stal¬
la sig Regeringsformen den 21 Äng. 1772,
47 §. til efterrättelse, någor widare pa detta
Stånds åtgärd icke ankommer, som kan hin¬
dra bemälre Utskott ar ju förr, desto hellre
sammanträda,
hwilket med enhälligt Ja befwaradeS. Och justeraäes föl¬
jande ?rorocoI!) som af ^näars -änäarston, hwiiken nu
med förutnämnde Deputation afgick, de öfrige LelpehU-
vs Skänden skulle comrnuniceras:
"Sedan Bonde-Ständet utsett Ledamöter Uti det
Utskott Kongl. Maj:t behagat af Riksens Ständer äska,'
sa fann Bonde-Srändet, efter föregången öswerläggning,
«k, enär desse Depureraste fläka flg Regeringsformen af
den
Den is Februarii. sz
den 21 Augusti 1772, 47 § til efterrättelse, något wi¬
dare pä detta Stånds åtgärd icke ankommer, som kan
Hindra berörde Utskott, at, ju förr desto hällre, samman¬
träda!; hwilke; Beslut, genom Deputation, skulle de öf¬
rige kelpLÄivo Standell wördsamt, tjenst och hörsam¬
mast cominunicoras."
7:0 Eu Deputation ifrän Höglofl. Ridderskapet och
Adelen, under anförande af Kammarherren Baron köeu-
rLrnolnf, öfwcrlämnadc Höglofl. RidderskapetS och Adelns
strorocoll af den 6 i denne mänad, angäende nägre i Lan¬
det ulfpridde Skrifter, som Höglofl. Ridderskapet och
Adeln lyckt förtjena aral.
Ständet ätffildcs.
In 6-!cm protocolli,
//
Dm k 2 ^ebruani.
^^ainmankommo SländctS Ledamöter in plsnc», dä
i:o Förrättades bön.
2:0 Pistcraäas krorocoller för den y:de i denne
manad.
Z'0 Ifrän Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankom
en Deputation, anförd af Lagmannen Grefwe gokall bksn-
,un§ 6p!lenbor§. som gaf tilkanna, ak Höglofl. Ridder-
fkapet och Adeln faststält InstruLUon för desi Ledamöter
uti Utskottet, hwaröfwec LxtraÄmn prorocolli aflamna-
Letz; Dopureracie afträdde.
4:2 Herr Biskoppen Dinstblom j Linköping anförde
en Deputation ifrån Högwördige Preste-Ständet, med
"underrättelse, at wälbemälte Srand bifallit detta Stånds
beslut, at söka Kongl. Majus nådiga tilstand, al hos
Hans Kongl. Höghet Hertig af Södermanland
förklara underdånig tacksamhet för Desi tapperhet wid an¬
förandet af Swenska Flottan, samt försigtighet wid Flot-
ravS älerförande uti hamn; hwarjämle Högwördige Pre-
.. D z ste-
§4 Den 12 FebruarLL.
slc Ståndet gaf tilkänna, at det icke funnit någon sär¬
skildt InstruÄion för Utskoiters Ledamöter nödig.
Ifrån Högloft. Ridderskapet 06) Adeln ankom
en Deputation, under Dapicainens och Regemenrs-Qtvar-
tcrmästarens wid Kongl. Lätta DrzZane-Orplen Grefwe
Lias De^vendaupts anförande, som gaf Ständer tilkan-
na, ar Högloft. Ridderskapet och Adeln bifallit ar hos
Kongl. Majit aflägga desi underdänigste tacksägelse för den
viard om Riket, som Kongl. Majit under förra arelS
krigS-oroliqhet i väder haft, hwartil Högloft. Ridderska¬
pet och Adeln jämwäl föresiog skrifteligr krojaA, som
Ordföranden upläste. Likaledes hade Högloft. Ridderskap
per och Adelen instämt uti underdänigste anhållan til
Kongl. Majit om tilständ, at för Hans Kongl. Höghet
Hertig förklara dest underdänigste wördnad och tack¬
samhet för Hans Kongl. Höghets wisade tapperhet, man¬
namod och försigtighet wid öfwerbefälct öfwer Swensk»
Flottan, sKNlt hemstälr om icke lika tacksägelse bör hos
Hans Kgl- Höghet Hertigen af östergöthland, LKLDKI6
^DOLkkl, som äfwen biwistat förledne årets Fälttäg,uti
Underdånighet nedläggas. Dopurakionen; anförande bes
swaradeS af Talemannen, och Depukersöe afträdde.
Liv Uplästes Högloft. Ridderskapet och Adelns Lx-
rrafium krowcolli af den 6 i denne manad, angäende
nrspridde rycktcn och papper, som skola innefatta förklen¬
lig» tilwitelser emot Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
hela Swensk» Krigömagten; uri hwilket krorocolls utdrag
Högloft. Ridderskapet och Adeln gistvik tilkänna sitt beslut
at uti underdänig skrifwelse anhälla om Kongl. Majus
tradiga beskydd m. m.
Detta kades uppå flereS begäran pä bordet, och
Sundel ätskildes.
In 66sm krotocoll.
Den
Den 14 FebruariL.
Den 14 Mruarii.
^sammanträdde Bonde-Srandet in piano,
liv Förrättades bön.
2:0 sustersöes krvrocollsr för sistl. ?!sni-dag.
giv Ifrån Wällofl. Borgare.Ständer anfördes en
v-pur»rion af Borgmästaren i Marstrand Lieström, hwil-
ken gaf tilkänna, 1) at walbemälte Ständ har til alla
delar bifallit detta Stånds beslut, angäende underdånig
anmälan om sammanträde til krivilegiernes öfwerseende.
L) At Wällofl. Borgare - Ständer har Utan anmärkning
til underdänig efterlefnad och rättelse för desi Ledamöter
Uti det af Kongl. Mast äskade hemliga Utskott, antagit
och fastställ det Eds Lormulair, som blifwit af Kongl.
Majit Ständer i näver meddelt, hwilket Wällofl. Bor¬
gare Ständer dä, efter Kongl. Majus Borgare-Ständet
nädigst förständigade wilja, at de ärender, som manligen
Uti Stats Utskottet förekomma, för sammanhanget skull
nu böra uri hemliga Utskottet företagas, äfwen i det afs
seendck anstedt tilräckeligt. z) Hade Wällofl. Borgare-
Ständet för sin del bestutit, at hos Kongl. Maju skulle
underdanigst anhallas,det matte Borgerskapets här i Sta¬
den LsvsIIsrie-och Inkantaris-Lorpssr för den oafbrutna
nit och möda de under en sivar, läng och kostsam wakt-
hällning om Kongl. Huset och Hufwudstaden adagalagt,
betackas, sam: om Ståndets erkänsla, aktning och »vän¬
skap försäkras. Talemannen beswarade Depmersöes an¬
förande, och de afträdde.
4:0 Uplästes det Eds-Lormulsir för Ledamöterne Uti
hemliga Utskorret, som tik StänderneS klen» blifwit afl»
lemnadt. öch efter det 47 och 50 K K uti Regeringsfor¬
men nu äfwen blifwit upläste, biföll Ståndet med enhäl¬
ligt Ja, fastställandet deraf.
;:o Talemannen föredrog til öfwerläggning ho»
Ständer, huruwida Ständer wille, i likhet med Wällofl.
Borgare-Ständet anhälla hos Kongl. Maju, at ksh>«.
D 4 Kiv*
Dm 14 Februarii.
Kive Borgerskapets Ogvallsris-öch Instnueiis Oorpser här
Uti Kongl Kestäoneok, svin under senast förflntne mäna-
der, haft trägen sch besvärlig tjenstgöring, mätte betac¬
kas , och StändekS upriktiga och wanliga tacksamhet dem
tilkännagifwas, pä det sätt, Kongl Maj:t i nader täckes
tillära och förordna; hwilket enhälligt bifölls.
Riksdags Fullmägtigarne iftan Skora Kopparbergs
Län upstodo härwid och förklarade, det de icke allenast
med hwad Skändet nu bestulit wörö aldeles ense, Utan
». de ock, wid detta tilfälle icke underlåta at anmäla,
det Dal orten Msatt Fri-Loipssc til Kongl. Majtts och
Rikets hjelp i stsis- Höst, som före Jul lil hcmoricrne
återkommit, och at de med säkerhet förmodade, at, i hän¬
delse-Rikets angelägenheter 06) ställning ännu lägga hin¬
der i wägen för de wanlige Garnizons-Regcmenlernes a-
ter marek,e hit til Staden, ingen af Fri O01 chorus lärer
undandraga stg, under Winter mänaderne göra Borger-
ssapet der biträde i wakthällning, som kan begäras, och
Kongl. Majtt skulle, kil kältande af Borgerskapets besvär
och kostnader, behaga äska.
?ebr hohansson -ch öfrige Riksdags Fnllmägtigarne
ifrån Gefleborgs Län och Wäster-Norrland gjorde lika an¬
bud af de 1'rojrpar, som där blifwit uprärtade, dock
anmärkte behr sonsson ifrån Jamtland härwid, at det
torde blifwa nödigt behälla nägvt Manskap hemma i Lan¬
det til at maka uppå fiemeliga rörelser wid gränsen emot
Norrige, samt at"i alla fall, desse LandskaperS Jnnewä-
- mare, ehuru willige at för Kongl. Maj:t upöffra alt, lik-
. »väl t afseende uppå deras aflägsenhet härifrån, ej utan
swära olägenheter kniide hittäga.
Härutinnan förenade sig Jönköpings och Skaraborgs
Läns Riksdags-Fullmägtiqe, hwilka wäl i lika matto för¬
säkrade om de Uti berörde orter upräktade Oorchers och
boende Allmoges benägenhet, at genom sin ätgärd bidra¬
ga til Kongl. Mastkö tjenst, och HuftvudstadenS förswar,
vien rnsägo derwid tillika, at deras hittägaude ej man
myc-
Den 14 Februarii. 57
mycken olägenhet för dem och dryg kostnad för Kongl.
Mastt och Kronan kunde sse.
Olof Iarsson 06) fan fansson i Thorstuna i-
frän Westmanland försäkrade likaledes om Jnnewänarnes
uti den orren underdäuiga willighet, at om Fri - Lorpser
dar nödwändigr mäste uprättas, söka här i Staden upp¬
fylla Garnizsnerneö wanliga tjenstgöring, i händelse Kgl.
Maj:t sä täckes nädigst befalla.
Samcelige Riksdags - Fullmägtige ifrån Nerike och
Wermeland erbudo likaledes Fri-Oorx bernes därstädes bi¬
träde wid wakthällningen här i Staden, i fall Kongl.
Majtt sa täckes tillåta, och denna Stadens Borgerskap
icke skulle framdeles medhinna fullkomlig wakls utgöran¬
de; dock borde de icke förliga hwad stränghet derwid ej
kunde undwikas, dä desse krovinier ligga längt härifrån,
och gränsa til Norrige, hwarifrän inbrott torde wara at
befrukta. ^ ^ ,
Af Riksdagsmannen ifrån Elfsborgs Län anförde
Austers sndersson, at Uti det Länet icke någon Fri-Lorps
är uprättad, men hwar Jnnewanare wore bade. willig
och pliktig, at, i händelse af fiendtligt infall, gripa til
wapen, för at försvara Landet och maga det yttersta. För
det närwarandc, dä någon witz Lorps icke är upsatt,
wägade han icke göra underdånigt anb,ud»«de om biträde
Uti Gsrnizon, men war säker, at ingen un hans hem¬
bygd skulle undandraga sig, at efter förmåga bidraga til
Kongl. MajttS, det Kongl. Husets och er kärt Fäder¬
neslands förswar, dä nöden sa fordrar. Hwarmed sam-
telige Elfsborgs Läns Fullmägtige instämde.
Olands Allmoges Fullmägtige förklarade, at de utaf
sine hemmawarande blifwit anmodade, at hos Kgl. Mastt
underdänigst anhälla em tillåtelse, at armera sig, och vm
nädigt bifall deni! winneS, aro de färdige, at med til-
räckeligt Manssap förstvara det Lander; men belägenhe¬
ten längt Härifrän, gjorde för dem swart om icke omöj¬
ligt, at med någre Dro^ar här gifwa biträde-
> .. Ds kekr
;8 Den 14 Febtuarii.
kelm ^ostersson, Olof Lrsson ^silman och ^nclor»
Lsrsson med flere ifrän Stockholms Län, hoppades af si¬
ne Medbröder i orten, at, om pä sätt de hos Kongl.
Majit äro sinnade underdänigst begära, kusten blifwer
först tilräckligcn pä Skärgårds sidan försedd med förswars-
mwäqar, de gerna i öfrigt bidraga ril alt hwad til Huf-
tvudstadene säkerhet och förswar länder; sa wida det mo¬
re möiligt, at, om Stockholm med fiendtligt infall hota¬
des, de Med säkerhet kunde lemna deras hemwist.
Riksdags - Fullmägtigarne ifrän Finland förklarade
för deras hemmawarande, at de äro benägne at til Kgl.
MajitS tjenst och Finlands förswar nyttja de där redan
Upsatte Oorpler, och om sa behöfwes, maga dek yttersta;
men da de aldrig skola uphöra at täfla med alla trogne
Undersåtare, ar wisa Kongl. Mayr och det Kongl. Hu¬
set deras underdäniqste tilgifwenhet, wägade de underva-
nigst förmoda, at Kongl. Mast, a Finlands aflägsenhet
härifrån, käckes göra det nådiga afseende, at, sa wida
yttersta nöden ej fordrar, de icke hit-cnmmenösrss uti en
rid, dä deras land och hembygd dageligen utaf Fiender
Hotas.
I anseende til alla dessa förklarande» biföll Stän¬
der, uppå derom gjord proposition, at, jämte det under-
dänig anmälan gores om förklarande af StändetS »orik¬
tiga tacksamhet för maktgörande Borgerskapet uti Stock¬
holm, hwarom KespeLUve Med-Ständen, genom Depu-
tersäe, Mille underrättas, Ständer, genom st» Depu¬
tation, anförd af Talcmannen, i dag skulle hos Kongs.
Maj:t anhälla och tilbjuda, at de i ätMllige Landsorter
uprältade Fri-Lorpssr, under Winter-mänaderne, och sa
länge Garnizons - Regementerne ej äro tilstädes, fa til
wakthällning och tjenstgöring här i Kongl, kesiciencer in¬
ställas, i händelse Stockholms Borgerskap skulle dermed
tröttna, etter önska något biträde, och sä wida Kongl.
Majit allernädigst gifwer denik Desi höga bifall; hwarom
underdänig skrifwelfe jämwäl författades och jutteraäes.
Den 14 Februarii- 5Y
Och afqick en Deputation, af 24 Ledamöter, athos Kgl.
Majit detta ärende i underdånighet anmäla.
Deputationen, angående tacksägelsen til Stockholms
Borgerskap, anfördes af eänäcrs eänäerslon ifrån We¬
sterbotten, som ockla skulle tilkänna gifwa StändetS be¬
slut om Eds-Lormulairer för hemliga Utskottets Leda¬
möter, och äfwcn hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
wordsamt päminna om yttrande uppå det ifrån Stän¬
der asqangne krorocoil om kriviiegisrs författande för
Ständer.
6:o Uplästes en del af det wid Riksdagen 1771
förestagne projekt til krivileZier för de z:ne Ofrälse-
Sränden; hwarunder Talemannen och Depursrsäs, som
underdänigst upwakrat Kongl. Majit, ärerkommo med för¬
mälan af Kongl. MajitS ynrade nädiqa wälbehaq öfwer
Bonde-StändctS äfwen nåd detta tilfälle ädagalagde til-
gifwenhet och undersäteliqa nir, hwarjämre Kongl. Majit,
som i näder tillåtit Talemannen och Depurersäe kyha
Desi hand, ytterligare i nader försäkrat Ständet om Desi
Kongl, ynnest och nåd, samt nädigst til Talemannen lcm-
uat följande wid Dcpurersäes underdånig^ företräde häll¬
ne krorocoil:
/Vofoeo//, hällit hos Aottgl. Majit pä Stock¬
holms Slott, Lördagen den 14 Februarii
l?d9.
Efter underdänig anmälan af det Ärbara och Heder-
tvärda Bonde-Ständers anhällan, at igenom Deputsrscie
fa föredraga et beslut, hwarom Ständet sig förenat, be¬
hagade Kongl. Majit uri Desi öfra Säng-kammare
emottaga de Depulsraäe til anraler 24, anförde af Ta¬
lemannen.
Hos Kongl. Majit wörö närworande Skars Zecreke-
rsren m. m. Friherre kumb, och Uti Hof-CantzlernS
ställe, Ltrts Tecrerersrell Lciiröäertieim.
Host
6c> ,Dcii 14 Februarii.
Hostnarskalken Ilrron Lrromkelc anförde HofLkaren,
och Kammar-Junkaren af torselles öpnade inre dörrarne.
Taleinanncn upläste bilaqde StändetS underdåniga
fkrifwelse: Hwarefrer han lika underdånigt anmälte, at
jemma! Westmanland, en del af Stockholms Län och
Oland förklarat sig willige och betänkte, at sa fort de
erhålla Gewär .och Ammunition, äfwcn inrätta Fri»
Oorpser til Konungens och Rikets tjenst och fö svar.
Konungen behagade dera meddela följande Nådiga
swar:
' Jag harnesta, men i dessa sist förflutna tider, pä
et mera utmärkt fäkt, erfarit Bonde StändetS underdåni¬
ga nit och trohet. Ständer känner med öfwertygelse, at
desi förening med sin Konung utgör desi heder och desi
styrka. Swcriges framfarne Konungar hafwa alud fun¬
nit et säkert stöd hos sin redeliga Allmoge, och Jag har
fölgt deras efterdöme», dä Jag, omgifwen af faror, ka¬
stat Mig uti en lika »välsinnad Allmoges armar."
"Det mannamod de adagalagt, den tilgifwenhet de
Mig wisat, bereda dem och efterkommande en wälsignad
åminnelse. Jag skall taga Bonde StändetS tilbud i öf»
werwägande, och ester omständigheterna meddela Mitt
yttrande deröfwer."
Talemannen med Deputerad afträdde, sedan de und¬
sätt den nöden al kyssa Konungens hand.
A. ,
under ledigheten af Hof-Cantzler<
Ämbecet.
^usserLök pä Stockholms Slott
d. 14 Februarii 1789» '
Enligheten med OriZInaket intyzgr.
Hwil-
Den i? Februaris. . 6r
Hwilket ?rc,koc»Il ibland Ständers Handlingar skul¬
le til framrida förwar läggas.
Ester någon stunds förlopp äterkom äfwen ^nösrs
öer lön med den Oe^iursrion han til Med-Ständerne
anfört, dä, utom de ifrän hwarje Ständ wanliga hels-
ningarne, han gaf tilkänna, at Högloft. Ridderskapet och
Adeln qifwit hopp, at, enär för äldre angelägne göro-
mäl, tid til företagande af StändetS kstorocoll, angående
krivilexier för Ofrälse Ständen bliftver öfrig, detta an¬
gelägna ärende äfwen warder tagit under öfwerläggning.
Ståndet ätjkildes.
In bclem kiorocolli,
Den 17 Februarii.
samlades in plenc, kl. IO, dä bön blef för¬
rättad; hwarestcr Lecreleraren anförde, at Kongl. Maj:r,
enligt derom kungjorde anslag, i Näder anbefallt samteli-
ge Rikets Hoglofl. Ständer i dag kl. 10 upkomma up¬
på Riksalen >n ^lenn xlsnnrum. Det wore wäl obe¬
kant hwad Kongl. Maj:t der täckes i Räder föreställa
Sländerne, men Secreterare» borde dock icke för Stån¬
det fördölja, det han fruktade ogrundade rykten möjeligen
kunna wara mfpridde, som skulle Kongl. Mast wilja gö¬
ra xropolirion om erhällande af et oinskränkt Enwälde.
Secreterare»» ansäg sadant sä mycket mera obefogad! och
Uti högsta mätto brottsligt, som Hans Kongl. Mast un¬
der Desi flcräriga Regering nogsamt ä daga lagt, huru
långt Kongl. Majus afsigrer äro ifrän Enwäldek skilde,
helst Kongl. Maj:r, wid Regemems-förändringen ä-
delmodigt ätergaf Skänderne deras urgamla fri» och rät¬
tigheter.
I anseende härkil, förmodade Leererersren, at nä-»
gon fräga härom nu icke eller upstär, men derest propo-
Lrion nägonsin kunde derom wäckas, ansäg han det wa«
62 Dell r? Fcbluarii.
ra likmätigt hans Ed och Ämbetes plikt, at npmana Stän¬
ders Ledamöter uti gemen och hwar om en i synn>ch,r,
at som de äro frie Sweuste Män, hwilka, like deras
Förfäder, i alla tider haft afsty för det omstrankta Cn«
wäldek, hwilket aldrig bör eller kan trugas uppå Swen¬
sta stuldror, sa borde StändetS Ledamöter en för alla
och alla för en med lif och blod förfwara tvär salla fri¬
het och Regeringssätt. Alen deremot om ämnet blifwer
af den beskaffenhet, at Kongl. Mast til Rikets sanstnl--
diga bästa något proponera!- och deröfwer stnlle wilja i
dag i Nader inhämta och ästa IUksens Ständers under¬
dåniga utlåtande, sa öfwerlemnade Lccrsrsraren til Stän¬
ders godtfinnande, huru swaret derwid bör ä StändetS
tvägnar afgifwaS.
ksr fsx>pslon ifrän Malmöhus Län war för fin del
säker, at Kongl. Maj:r icke ästar Ständernas utlåtande
i någon sak, som icke länder lil deras förmon och bästa,
hwarföre han ock more färdig, at deröfwer genast yttra
sig; men som hända kan, at hela Stander icke kan mc-
säkerhet höra hwart ord, som blifwer til Sländerne sagt,
sä, och i händelse det wid sadane kilfällen icke är bruk¬
ligt, at Talemannen a StändetS wägnar afgifwe? sitt ut¬
låtande, hemstälde han, om icke förra Talemannen Kils
Svensfon ifrän Christianstads Län, såsom erfaren, wcm
och kunnig Man wille araga sig afgifwa sivar, som ef¬
ter Rikets Lagar kan med Kongl. Majus xro^ofirion wa¬
ra öswerensstämmande.
Härmed instämde Riksdags«Fullmägligarne ifrån
Skane, Halland, Blekingen och flere.
d-lils Svenston uptoa med stylvig tacksamhet det för¬
troende, som han utaf ätstillige Ledamöter i Ståndet nu
såsom förr erfarit, och önskade icke något högre, än at
deremot kunna fullkomligen smara; men han wille warda
underrättad, huru han derwid borde sig förhålla. Han
anlag sig wara aldeles förtviflad, at wär Allernädigste
Konung och Herre icke lärer föreställa Ständerne nägot,
som leder kil LsuvvLMStston, utan torde hända staga
Dm i? Februcrii. 6z
förekommer om de krivilsgier Ofrälse Sränden begärt,
och kan hända ot Kongl. Mast i den delen täckes i Rä¬
der lämna ost Nädig försäkran om Dest Kongl, ynnest;
hwad görs wi dä?
Härtil swaradeS allmänt, at wi da aflägge wär un¬
derdåniga tacksägelse.
Olof Uarslon ifrån Södermanland: Dä wi wi lä¬
ro aldeles okunnige om hwad ä Riks-Salen kan förekom-
ma, anser jag onyttigt och betänkligt at nu öfwerlägga
om det swar, som bör qifwas. Jag är wist a: Stän-
detS Taleman, a wäre wägnar, deruppå anwänder sin
upmärksamhet, at nägot icke försummas, som til StändetS
förmon och förswar bör i akttagas. Härmed förenade
sig alla Riksdags »Fullmägtige ifrän Södermanland och
de fläste Landsorter.
Talemannen förklarade, at han wäl för sin del skul»
lel i möjeligaste mätt» derom beflita sig, at andraga,
hwad til underdånigt swar kunde lända och med Stän¬
ders bästa förenas, men som han jemte öfrige StändenS
Talemän uppå Riks-Salen har sitt rum främst framför
Högwördige Preste - StändetS bänkar, och således långt
ifrån Ständers Ledamöter, sä wore icke möjeligt för ho¬
nom, at, såsom han önstade, i dey hast, som fordra¬
des, kunna inhämta StändetS mening och den, såsom
underdänigt swar aflemna, uran begärde Talemannen, at
Ständer wille pä tjenligt sätt läta honom förstä sin me¬
ning, eller ock ibland sig utse någon at den framföra. ^
ffsnrio lillman ifrån Upland hade betänkeligt, at an¬
taga och urse någon annan at tala än Talemannen och trodde
i öfrigt, at hwar och en wid sädant tilfalle kunde fritt
säga sin mening; Härmed instämde fonas faevbslon jstäu
Stockholms Län.
fan Lerlikston ifrän Upland begärde, at om i dag
nägot förekommer uvvä Riks-Salen, hwartil Ständer ej
ka» genast gifwa swar, Talemannnen kunde hos Hans
Kongl. Mast underdänigft anhalla, at uraf hwad, som
xro^ooeras, Ståndet til widare öfwerläggnistg kunde er¬
64 Den 20 Fcbruarir.
hälla nådig del. Dars läarslon ifrän Oland och 6onZr
jonston ifrän Malmöhus Län instämde härutinnan.
kristers Larsfon ifrän Westergöthland hemstälde om
icke en ifrän hwarje Län kunde, ä sine mcdbröders väg»
nar, afgifwa sivar och utlärande; Härmed förenade sig
kelir jonston jfrän Jämtland.
Sven jonston ifrän Bohus Län önskade, ar den,
som in xleno plenorum talar, uppä alt sätt mätte söka
instämma med hwad Ständer inom sig kan finna nödigt
och nyttigt, och dä Talemannen, säsom »varande pä af-
ständ ifrän Ständers öfrige Ledamöter har swart, om
icke omöjeligt, at »närka Ständers rankar, more han der»
före nöjd, at!>lils Lvsnslon wille ätaga sig, ar afgifwa
något sivar.
Flere instämde härutiniran, och som tiden skynda¬
de, sä förestälde Talemannen, ar det är hwar och en Leda-
mvkS ostridiga rättighet al uppä Riks-Salen efter bertil
erhållit nädigt ulftand, yttra sig; Htvarföre all widare
öfwerlägqning härom uphörde.
Ständer uprrädde kl. iv uppä Riks-Salen.
^ In käsm krorocolli
Den 20 Febrnarii
^§annna»»rrädde Ständer in kleno dä
i:o Förrättades Bön.
2:0 I anledning dems at 2 personer hitkominil ifrän
Skäne, hwilka Uti uselhet och fattigdom äro nödsakade at
fig nägon tid här uppehälla lil bevakande af angelägenhe¬
ter, som röra deras timcliga »välfärd, och Riksdags Fnll-
mägtigärne ifrän berörde orter intygade om deras goda
frägd, samt den nöd och swära belägenhet, hwaruti före-
nämde personer sig befinna; fann Ständer för godt, at,
jemte rmwäudande af de uti fattig-bössan »varande medel
til bemälle ölyckligas understöd, äfwen til dessas och fle-
raS
Den 20 Fcbruarii. 65
ras hjelp, som framdeles kunna fig anmäla, göra sam¬
manskott, hwilka »vedel, dä de tilhopa räknades utgjorde
22 Rd Sp. hwaraf, sedan förenämd? personer fatt g Rd
16 H. hvardera, eller kilsainmans 6 Rd Zg si. Ständer
bestöt äfven, at til Riksdagsmannen ifrån Upland kcnr
pon ton öfverlemna 8 Rd 16 si., sou» han anmodades
öfwer sända ti! hemorten, til hjelp för den olycklige Man¬
nen, sou» en kungörelse uri Dag-Bladet Stockholms Po¬
sten ben ?:de i de»,ne »uänad förmäler wara boende uti
Skuttunge Socken, och skall »vara angripen af en ohyg¬
glig »växt pä ryggen, sami i öfrigt stadd uti fnnnerllg
uselhet.
0:0 Dä Riksens Ständer den »7 i denne manad
moro pa Riks-Salen infor Kongl. Mayr samlade, funt
Kongl. Majst icke allenast Nadigst försäkrat, at Kongl.
Mast aldrig wil emottaga eller hafva 8»nvorains ersn;
uran ock, feda» Högloft. Riddersk. och Adeln ifrån Riksmlen
afträd';, i Nader förestalt de g.ne Orrälfe Sr nidén, at
Kongl. Maj:t hyser lika Nådig ömhet för älla Desi >rogne
undersåtare, hvarföre Kongl. Mayl äfven jörkiargt deni'
böra »vara lika frie, sann at Kongl. Marst i Räder vo¬
re betänkt ak för Ofrälse Ständen stadga och fastställa
ätssillige förmåner och rättigheter; hade ldlils ävenslnn
ifrän Christian stads Län funnit sig föranlaken, ak, efter
det ätskiliige Ledamöter af Högwördige Präsie - och W st-
loflige Borgare-Ständen afgifwir underdånig Utlåtande»»,
äfwen uti underdånighet sig yttra pä följande färt:
Gcoruiägtigste Allernädigste Roltung!
"Dä Eder Kongl. Majlt sä Nädigt förklarat Sig aldrig
Åstunda eller einoltaga det Konungsliga Enväldet eller
den sä kallade 8ouverainscstsn, blifwer det Rikets och
hvarje undersätes lycka, at wara styrd af en Slör, Mild
och Nådig Konung. Bonde - Srändet kan dä med all
trygghet updraqa Eder Kongl. Majst, at enligt Grunds
lagarus besörja om Riketö rätt och sjelfbestånd, ost
E dest
66 Den 20 Februarii
Letz försmak och fredande, samt detz trogne underfätares
wälgänq och sanna bästa."
Hwilket underdäniga utlåtande blifwit intagit uti
Let uppå Riks-Salen förde ?rcnocoII-r och I^i!s Lvens-
toil nu äswen til delta Skänds kckowcoll ingas.
4:0 ^ustorsäos proje-A til underdäniga tacksägelsen
til Kongl. Maj:t för Detz Nådiga ward och omsorg om
Riket under kriget; sä lydande:
"Riksens Ständer omfatta altid med största begär,
ligbet alla tilfällen dä de inför sin Nädige Konung kun¬
na frambära försäkran om sin underdäniga oswikeliga tro¬
het och undergifvenhet."
"De äro skyldige at hembära den Allradande För¬
synen et gladt tack-offer, som ibland krigets hotande fa¬
ror bewarat sin Smorda, och som ifrän Eder Kongl.
Majns dyra Person afwändt de faror, som under wapne-
gny äro sä allmänna."
"De äro skyldige at förklara den listigaste ärkär.sta
och innersta underdäniga tacksägelse för Eder Kongl.
Mast, som ingen möda hast ospard, och ingen fara und-
"rvikit för at bibchälla Rikets sjelfständighet, samt rädda
Letz Landskap och gränsor frän fientclig härsmagt. De
sakna ord at uttrycka hwad deras hjortan harwid känna
och den wärma af kärlek, nit och trohet, som akrid up-
eldat och upeldar deras och deras hcmmawarande Med»
bröders bröst."
" Eder Kongl. Maj:t dömme nädigst hwad räkning
Lör göras pä sä redelige och trogne undersåtare af fada»
halt och med sädane hjerton. Med äran framför sig.
Vet sanna modet och kärleken för Konung och Fäder¬
nesland i bröstet samt wäpnade armar, upoffra de alt och
sölja, hwar efter sitt kall, Eder Kongl. Maj.t i döden,
för at frälsa et kärt Fosterland, för at uprätthälla dest
sjelfständighet, för at förwärfwa en säker och ärofull
fred, för at, wid Eder Majus sida, dö eller segra;
Men de kunna likwäl, under alla dessa oryggeliga före¬
satser, icke dölja det bekymmer som hos dem upstätt öf¬
wer
-> t-
Den 20 FebruarLi. 67
wer de olyckor som krig manligen åtfölja, de eländen som
det pa flere ställen utbreder och den wada hwarföre E«
der Kongl. MaskS Egen dyra Person derunder blottstäl¬
les och hwarisran icke Konungen och Hjelten, men wäl
den fege och meiningen, kunna sig fortvara. Det är ock
pä sadan grund, som de ynffa 06) underdänigst göra sig
derom försäkrade, at Eder Kongl. Mast, såsom en öm
Fader för sine Barn, möter friden der den med ära,
säkerhet och fördel kan träffas, och äswen derigenom be¬
reder sig det ärofullaste lof til senaste efterwerld."
Hwilket bifölls och hwarom de öfrige
Med-Ständen genom vs^ursrsäs skulle underrättas.
5:0 Riksdags - Fullmagligen 0!o5 He lon ifrän
Calmars Län ingas följande skrifteliga anförande, som
blef »plast:
Dtl /'-'okoro/Zek.
"Dä Kongl. Mast wid Riksdagens början talade
ril Riksens Ständer, förestälde Kongl. Mast Allernädigst
huru Riket war ffakadt af inhemffe och Utländffe Fiender
och twedrägtS andan färdig at bryta de fjättrar som tyg¬
lade den samma: Huru Rikets sjelfständighet, detz ära,
detz beställd war i fara: Huru de ställningar wörö för
handen, som liknade dem, da fordom i et ohyggligt ti-
dehwarf främmande förmynderskap wille otz pätrugas un¬
der det skenet ar förswara egne rättigheter endast rieme
at förkofra de högas myndighet och nägre fäs ärelystnad ^
Huru wi hade, at alla för en och en för alla, otz före¬
na ril at dämpa alla stämplingar, frälsa Riket och ige¬
nom et enigt och mägtigt motstånd twinga Fienderne til
en säker och gagnelig fred: Och ämeligen huru wi tik
detta alt wunnit tid; men at denne tid wore dyr och li¬
fa dyrt wärl answar at den wäl anwända."
"Kongl. Mast förklarade at tiden hastade, ar stkyn-
desamma anstalter allena knnde frälsa Riker: Och Kongl.
Mast äskade et Utjlkott,enligt Regeringsformen, at öf-
werläM om desse wigtige Rrks angelägenheter.". .
E 2 ' Wi,
6z Den 20 Februarii.
"W?, Mine Bröder, wi ha.fwe aldrig läkit utur akt,
at, efter tvär trohers plikt, Hans Kongl. Maju rätta
lydno hälla och Bud Desi fullkomna : Och Bonde Stån¬
det skyndade at genast den z Februarii wäija LleKvl-ei-,
som ater ofördröjcligcn dagen derpå utkorade de Sex Le¬
damöter, hwilka ä Bonde - SrändetS magnar skulle sig
infinna i det af Kongl. Maju äskade Utskott, lil emot¬
tagande af en närmare kunskap om det, som Riket an-
ginge och til öfwerläggning om ukwägar til Rikets säker¬
het, beständ och ftelfsiändighet: lufwén som Bonde-Stän-
det för fädant ändamål i lika underdånighet cmortagit,
afhörk och erkänt den Tysthets - Ed, som de utnämde Le¬
damöter före inträder i Utskottet ägde at aflägga. '
"Men inpå tredje weckan, som förbigätt ifrän d. z
Februarii är bet, som ^ongl Maju och Ständerne i
denne del äskat, ännu icke upfyldk: Och wi hafwe, mi¬
ne Bröder, den i? i denne manad pä Riks-Salen in
xleno pienorum, med innerligaste rörelser afhört Kongl.
Majus högstmärkeliga klagan öfwer en sadan lids mdrägt,
som ledde til at störta Riket och gynna Fiendens af-
figrcr."
"Wi äro härutinnan oskyldige: Wara sammeten och
Kongl. Majus Egit Allernädigste wittnesbörd säga osi
det."
"Latom osi derföre skynda at inför Kongl. Maju i
djupaste underdänighet betyga, at, sä wisit som Gud och
Konungen känner wär oskuld i detta alt, sa innerligen
grämer otz den tids Utdrägt, som mattar och leder Riket
til en mera utwidgad wada: Och läkom otz derföre tillika
anhalla ak Kongl. Maju täcktes, enligt Regeringsformen
5 §, genom Sin Kongl, magt och munvighet, af huldhet
för Riket, »vidtaga sadane mätt och steg, at Ärenderne
sättas i full akbeiter, vä det Rikets säkerhet, wärn och
sjelfständighet mätte derigenom winnås: Och ined detsam¬
ma de hinder rödjas undan, som, dä de hälla oh ifrän
ar tänka pä wär fara och utwägarne deremot, ej allenast
göra wär belägenhet wädeligare, uran vek draga osi alr
län-
Den 22 Februarn. 69
längre ifrän hoppet om en snar och god fred, som en¬
dast är at wänta, dä wi med enighet och mannamod, så¬
som tappre och rcdelige Sweuskar, osi densamma för¬
skaffa."
(.'ari Hiomaxlon ifrån Elfsborgs Län: "Dä Riket
är Uti den wädeliqa belägenhet, at det är af fiender ä
rwänne sidor angripit, hade jag ej annat förmodat, än
at hwar och en skulle nied yttersta upmärksamhet och flit
omvända sin omtanka uppå företagande och fortsättande
mas de öfwerläggningar, som skola bereda desi försvar
och räddning. Det har derföre warit owäntadt, at hin¬
der skulle läggas i wägen för sa nyttiga anstalter; men
det har dock händt, at ehuru Kongl. Maju genast äska¬
de Utskott i denne afsigt, ehuru Ledamöter bertil blifwit
walde, och detta Ständ uti all matto dertil sökt bidra¬
ga, at intet skulle försummas, som befordrade sa hälso¬
samma rådplägningar, hgr icke desto mindre en tid af z
weckor gatt förlorad, Utan at Utskottet hunnit samman¬
träda. Kongl. Maju har uppå Riks Salen den t? i
denne manad nädigst täcktö föreställa Ständerne hwad som
hiuils wällar dröjsmäl och uppehåll, samt förnyat Desi
nädiga päniinnelfc om nödwändigheten ak skyndsamt öf-
wcrlägga. Wi hafwe anledning at frukta, det efter den
tiden widare påföljd af Konungens föreställning icke är
inträffad. Hwarje ögnablick, som nalkas Wären, gör
, flsIiherLnonarne mer och mer angelägne. Wäre tvid-
sträckte kuster utsättas för fiendtliga landstigningar, om
de icke sättas i förswars-ständ, och wära qränseorter mä¬
ste snart göra sig färdige at mota infall ifrän fienderne,
sä wida de icke wilja undcrgä härjning och förödelse. Af
dessa orsaker förenar jag mig med hwad Olok Teorsson
anfört, och för min del önskar, at detta Ständ, tillika
med de öfrige, som i dag äro samlade in plsnis, mätte
genast underdänigst anhalla hos Konal. Maju, at Kongl.
Maju täckes sätta Riksdagen Uti aksivirä, pä et sätt,
som Kongl. Maju ester Sin höga wisbet tjenligast fin¬
ner "
E Z Trle
70 Den 22 Febvuarii.
Lrie Ur-son ifrån Södermanland, I.ars darsson i-
srän Oland, och kekr ^e^eslon ifrån Malmöhus Län
instämde aldeles uti hwad redan är i denne sak anfördr;
hwarmed sanikelige af Finska Nationen, sedan innehållet
af det, som förelupit, blef tolkadt, sig förenade.
Ständer begärde kropolition, och deruppå bifölls
enhälligt ar hos Kongl. Majtt uti underdånighet skulle
anhällas, "at Kongl. Mast med full och oförkränkt Ko-
"nungsligan rätt i »ader täckes widtaga sä werkande
"medel, ar Riksdags - Ärendcnie kunna fä et oafbrutil
"lopp"; hwilket Bestur s.ulle af vepuroraäo meddelas
de öfrige Ständen, som i dag äro församlade, sä at de
om afsändande af en stor veyurarion at härom genast
mi underdänigher upwakla Hans Kongl. Äiajtt, kunna
sig förena.
kekr sev^e;fon ifrän Malmöhus Län afgick med
en vcpuririon af 16 Ledamöter, at om detta beslut och
om StandetS bifall til den i dag förestagne nnderdäniga
Tacksägelse ^äcirelseu til Kongl. Mast, de öfrige Rslss-
Lkivc. Standert underrätta.
6:2 UplästeS et af Olof I^arslon ifrån Söderman¬
land til krorocoller ingiswit, sä lydande skrifteligt an¬
förande:
"Uki det nu upläsie Utkast til en underdånig Tack¬
sägelse til Hans Kongl. Ma>:t för Dest kil fredande af
Rikets gränsor hafde möda och omsorg, finner jag ibland
annat en önskan, ar Hans Mast täcktes befordra åter¬
ställandet af Freden. Wärdaste Medbröder! Jag kan ej
nämna detta ord, utan at för Eder utgjuta mitt hjertås
oro och bedröfwelse." -
"Freden, denna Himmelens gafwa, som medförer
lycksalighet i alla Ständ, utom hwarö åtnjutande wiför-
gäf-
Dm 2S Februari». 7l
gäfweS sträfwa efter en tarftveliq utkomst, är förfwun-
nen. Riket är inwekladt i et midt utseende Krig med en
mägtig Granne, svin nästan i mannaminne hemsökt ware
Städer och Kuster med mord och brand. Frukrerne af
Jnwänarnes swetl och arbete, dem en swag ärswärc gjort
knappe til deras egen och deras kreamrs bärgning, äro pä
somlige gränsö-orter redan förtärde af egit och främman¬
de Krigsfolk. Wi andre, fastän wära kojor af sadane
Gäster ej blifwit hemsökte, hafwa dock haft den drygaste
känning af Krigsfolkets recrnrerinA och Utredning, hwil¬
ket war ost sa mycket kostsammare, som del ost hastigt
och oförmodadt päkom. Täta Durch marekor och Kro->
no-skjutsaingar hasma utmärglar wära Dragare, och hin¬
drat Akerbrnkers nlbörliga drift. Utmattade af mistwäxt
och dryga utgifter, förestår ost al an widare anskaffa
Krigsfolk i deras ställe som Kriget och i Fält wanlige
sjukdomar, samt andra tilfälligheter bortrycka. Borja»
är redan gjord med BätSinän, i stället för dem, som
dyrt salt sitt lif i en ärorik drabbning, och dem, hwilka
sedan de undstuppit Krigets och Sjöresors farligheter,
tilsatk liftvet under en lang och besvärlig hemresa uti en
oblid wäderlek, den de med Utslitna kläder och knapp Ut¬
komst ej kunnat uthärda. Icke dest mindre säger man
lnig mångenstädes at Kriget bör fortsättas, och man mä¬
ste med wapen i händer aftwinga Fienderne en hederlig
Fred. Sädank kan wara godt och rväl, men jag fruk¬
tar, at det wista i den händelsen bliftver at Landers Jn-
wänare mäste skaffa Krigsfolk, och beskatta sig til det
sammas underhäll i Fält, wida öfwer de pälagor Rik¬
sens wanliqa behof tarfwa. Utgången stär i Herrans
hand. Blifwer den olycklig, sä är war yttersta skärf
medtagen. I stället för Slägtingar, Wänner och Med¬
bröder som falla i Fält, hafwa wi deras otrösteliqa En¬
fors och späda Barns skrän och billiga förebråelser."
"Olycksmättet blir fullt om wära Krister härjas, om
Riketö Besittningar afsöndras, och deras Inbyggare inä-
E 4 ste
72 Den 20 Februarii.
si? böja sina skuldror under främmande ok. Blifwer ut-
gänken lncklig, i hwad matts förbättras wäl wara wil¬
ker ? Anförare winna segrar, taga byte och förwärfwa
ära. Men hwar fär menige man sitt igen? Icke lära
wi fa stina roswek til någon ersättning för hwad wi ui-
aiswit. Icke lara wi fä med de eröfrade Länder förbät¬
tra i widdén wara Hemman, hwad de i skötsel, af wan¬
ni igt och ödesmål, Krigets fölgder, Lunna hafwa förlo»
rat. Alt sädant upwäcker hos mig en innerlig önskan at
Freden mätte sökas, för at om möjeligt är afböja we-
derwärdiabekerne och tyngden af et Krig, och at derom
pck det cnständigaste hos Kongl. Majtt i underdänighet
anhälles. Desse oro mina underdäniga tankar, hwilka
jag anhäller matte i krorncvller intagas. Der lättar
witt samwere. at mine hcmmawarande Medbröder, dä
de en gang fa läsa dem, skola finna, ar jag swarat er
mot deras förtroende, at jag yvvat hwad de mig älagt,
och hwad de af hjerm längta efter."
Olof charsson,
Riksdagsman för Oppunda Härad.
Och som Ståndet detta ärende redan afgjort, be¬
gärde Olosi chari n öfwer detta anförande icke nägon
öfwerläggning, utan endast at det mätte i krotocoller inr
förås, och ibland Handlingars förwaras-
7w Talemannen föredrog Höglofliqe RidderskapetS
och Adelns ProrncoII, ben 6tte i denne mänad, innehäl-
lande Högloft. Ridderskapet och Adelns bestut, at en unr
derdanig ffrifwelsc til Kongl. Majtt mätte afga, med
anhällan om Dest höga och rätlwisa beskydd emot ut-
komne ryckten och ffrifter, som skola wara menliqe föp
Högloft. Ridderskapet och Adeln samr hela Swenska
Krigsmagten, och at wedrrbörande Ämbetsmän mätte
undfä nädig befallning, at sknndsamliqen efterfräga För-
fatkarne och Ulspridarne af stjke ryckten och papper, samr
be»
Den 20 Februaris. 7,
befordra dem til det straff, som deras förhållande för¬
tjena?, och RiddcrskapelS och Adelns ej mindre, än he¬
la Nationens förolämpade »värdighet krafve, samt at en
allmän Kungörelse mätte utfärdas, med atwarning til
Allmänheten, al icke sätta tro til sadane skrifter, och
deraf läka sig förledas til misitroende emot Medborgare;
hwilket Bestut Högloft. Ridderskapet och Adeln med öf¬
rige Ständen communieerar, under afwaktan hur »wida
de med Högloft. Ridderskapet och Adeln wille sig före¬
na, för at uii ofwanbemälte underdäniga anhållan til
Kongl. Majtt instämma.
kelu- houslon ifrän Jämtland lät upläsa följande
fkriftcliga lVlemorial:
Hdmjttkc Memoria/.
"Som Högloft. Ridderskapet och Adeln, medelst
^rowcolls Utdrag af den 6 bpjus, npdragit osi desi Med-
Ständer af Bonde-Ständet, et ämne, hwilket de för¬
mena, ej mindre i anseende til dem det rörer, än desi
ganska nära sammanhang med allmänna säkerheten, La¬
gens och Frihetens uprätthällande, wisserligen förtjent
det främsta rummet ibland wara angelägenheter wid den¬
ne Riksdag; hafwa wi wid öfwcrwägande af hwad
Högloft. Rtdderskapet och Adeln sä wäl uti desi Lxrra-
Uum krcnocolll, svin hwad de genom desi Oepurereös
anfört, a ena sidan fästat wär upmärksamhet wid den
skymf Högloft. Ridderskapet och Adeln förmenar sig ge¬
nom sanningslösastc och förklenligaste ryckten och tilwi-
telser, af nedrige och namnlöse Författare, denna liden
blifwit tilfsgade; men ä andra sidan äfwen noga betrak¬
tat sättet hwacuppa uprättelsen begäres."
"Wi böra med wördnadöfullaste tacksamhet altid i-
hruffomma den heder och ömaste försorg, de fläste af
Hö'-loft. R>dderskaoers och Adelns Förfäder städse dragit
VM Rikets heder och försvar; men Swenska Allmogen
E f delar
74 Den 20 Februaris.
delar i anseende til deras Förfäder en lika ära, ehuru
den ena lil dest odödeliga namns heder ä Riddarhuset lä¬
lik upresa Sköldemärken, och den andra deremot efter
siutadk Fälttag, ätergätt til plogen, glade at hafwa hul-
pit sig, Konung och desi kära Fädernesland. Det är ock
aldrig kunnigt, a t någon Swensk Soldat eller Krono-
Bäksman wikit, där desi Officerare gatt fram."
"Om det ock more sant at Högloft. Ridderskapct
och Adeln, förmedelst sädane skändcsulla skrifters utfär¬
dande blifwit wanhedradc, tyckes ingen ting wara mera
billigt, an ar dcn oskyldige njuter uprätkelse och Veu skyl¬
digas brott befordras til lika ^vilkorligt straff."
"Wi och flere af ware Medbröder torde wara uti
den belägenhet, at wi aldrig sett eller läst de skrifter,
som Högloft. Ridderskapct och Adeln anser för smädeful»
la, Icke eller hafwe wi »agon anledning at tro del
innebära försmädelse emot wäre Soldater och Bärsmä.,
som til större delen äro wara Slägringar; Men om det¬
ta senare ock äger grund, hwilket det osi meddelte kro>
rocoll synes innebära, äro wi öfwertygade, at ingen ber¬
til satter rrv, hwarföre wi ock anse onödigt, at detta
Ständ un »ägon underdänig anmälan härom tager del.
Och kunna wi minst förklara en eller flere skr fö''
pLl<guiIIer, samt deras Författare för pssiguillLnror, hälst
deras författare ej ännu blifwit uvtäckte och hörde, ty,
om et sadant mlätande skulle utspridas säsom Rikets
Ständers, ho wille sedan wara dcröfwer Domare; Dcn
hade »visserligen et band pä sig, hwilket han knappast
skulle wäga slita."
"Desse skäl sammanlagde dermed, at Riksens Stän¬
der med tilsyn af Lagskipningen icke kunna taga befatt¬
ning, göra, at wi icke kunna tilstyrka wära Medbröder
lil ar laga nägon del uri hwad Högloft. Ridderskap^ och
Adeln
Den 20 Februarii. 75
Adeln för sig och sitt Ständ funnit godt <U enskilt be¬
gära "
"Dcn som oskyldigt försmädas, bör wifferligen has¬
ina uprätkelse. Det är billigt och lagligt. I dcl ndc-
hwarf, wi lefve, saknas den säkert icke, da Lagar», s
hälgd är anförtrodd de mäst uplyste och bäst tänkande
Ämbetsmän, derigenom önske wi upriktigt, at Högloft.
Ridderskapct och Adeln winner sit goda ändamäl. Stock¬
holm d. l6 Februarii i?8y."
kei- Ionsson ifrän Jemtland,
^on ^näsrsson ifrån Medelpad. kilias Lunästolin ifrån
Sunnanåker. Io»8 Lsvm-inslon ifrån Ed. Och
Ian Ivansson ifrån Sör Swedje.
Riksdagsmän ifrån Wester-Norrlands Län.
Olo5 Mai sson jftän Fällingsbro uti Nerike hade för¬
fattat -.k > at beswara Högloft. Riddcrskapcrs och
Aoelus hemställan, hwilket uplästcs och sä lydde:
"I anlednin af Högloft. RidderskapetS och Adelns
begäran, rörande de smädefulla rykten och papper, hwil¬
ka enligt Högloft. RidderfkapetS och Adelns antagne kla¬
gan, ej allenast skolat befläcka samtclige-> Riksens Stän¬
der, hela den Swenska och trogna Krmöen, utan äfwen
hela Nationens höghet; hafwa nu samtilige Bonde-
SländelS Ledamöter härmedelst welat Högloft. Ridderska»
per och Adeln, sin yttran tilkännagifwa."
"At en hel Nation, et helt Folkftags heder skulle
förkränkas för nägra fä otrogna; det är ej allenast stri¬
dande emot Gudö och Borgelig Lag, utan äfwen emot
sjelfwa naturliga Folk-rätten: Bonde-Sländct som altid
warit want, at täla förakt, har derföre med jämna och
ostörda sinnen öfwersett de sa kallade hela NarioneuS
smädeskriftcr, hwilka warit et af de första öfwerläggningS
-mnen hos Högloft. Ridderskap?! och Adeln, Men wid
?ä Den 20 Februarii.
stärstädandet deraf, likwäl ej funnit näqot, som förkle¬
nar främsta rummet af et sa högt af andra omständighe¬
ter, angelägit Riksmöte: Dä Hans Maj:t i Nädcr
Siclf för sin egen Person, all tilfogad orätt af trolöse
undersåtare wil eftergifwa; sa aligger osi svin trogne un¬
dersåtare, ar fransfilia alla ordaträtor, hwilka kunna wa¬
ra wära öfwcrläggningar til hinder; och det Högloflige
Ridderstapet och Adeln torde ftelfwe, tvid nsgare granst-
r-rng af berörde strifter, finna, at en hel /Xrmes. et
helt folkslag, derigenom, ej pä dck minsta, hwarken in»
eiler utom Riket, är förolämpad: Skrifterne angä alle¬
nast någre fä trolöse och Regerings-lystne OKcerere af
Adeln, som under pästäonde krig skola warit wär Nädi-
ge Konung olydige och Fäderneslandet onyttige; del är
sälcd-s icke en hel eärmöe härwid särad; Utan endast de
trolösa, til wälförtjent wanhcder anklagade: Icke eller
är Hans MchkS Höghet härigenom förminstad, men wäl
förtörna^. Konungens höga egenskaper lysa ju härwid sa
mycket mer, som Han, bland et sä förwilladt Folk, lik¬
wäl genom mildhet och.försiktighet, förmält ställa wära
fåker pä den fot de nu fia: Ännu mindre är någon rede¬
lig medlem af Högloff. Ridderskapet och Adeln härwid
nämd och skymfad. Dä ärfarenheten ljusligen inrygar,
ar det finnes onda och goda människor af alla ständ, hwad
är da billieare /och mera önsteligt, än at de otrognas och
Negeringvlystnas täckelse, dem til en ewig blygd, kunde
borttagas, sa at de redeligas dygder derigenom mätte
blifwa sä mycket mera lysande; som ock nu, Gudi wa¬
re Lof, skedt: Den ^rmes, de rappre och redelige Hjel-
«ar, som ej bäfwat eller skrymstat wid äsyn af Fädernes¬
landets närwarande sara, de äga ju redan Konungens
Utmärkta Näd och hela Nationens beröm och wälsignel-
se; Nationens eller hela Swensta Folkets heder är sa»
lebes icke sörkränkt; fä wida Ridderstam! och Adeln
sjclfwe icke tiltro sig kunna utgöra den hufwudsakeliga-
ste delen af denne mängd; At sa är i afseende pä Rid¬
derstad och Adelens anseende, medgifwer Bonde-Slän-
det
Den 20 Februaril.
77
dek gärna; men Bonde-Ständer tror sig äga rättighet,
Ridderstapet och Adeln päminna, at, fast R.dderstrpet
och Adeln torde innehafwa de bästa delar af wär geme»-
samma Fosterjord; sä äger likwäl Bonde-Ständer, det
mästa, ehuru bergigt, ehuru kärrigt och'oländi g, och
hwaruppä äfwen wär gemensamma styrka och sällhet be¬
ror. Hwad lamma utgör icke Bonde Ständer i Kronans
Lasta? Hwad hästar och karlar utrusta tvi icke rii Fä¬
derneslandets gemensamma beskydd, förutan eljest de gan¬
sta manga Lomrihuncmer och urgärder, hwarförnran et
samhälle icke kunde äga bestånd: Af detta har Nidder-
stapet och Adelon aldrig haft synnerlig känning. Här¬
af följer at Högloft. Ridderstapet och Adeln icke utgör
sä stort antal Swensta Medborgare, at det kan sägas,
at hela Swensta Folkets heder stal wara befiäckad, der¬
igenom, at nägra fä af Wälbemälte Srand äro för opä-
likelighet bestylde, helst dä de nu mera komma at dömas
och iträn de ostyldige urstiljas. Högloft. Ridderstapet
och Adclnö redeliga Förfäders heder, är ej eller genom
besagde smädestrifter särad, utan blifwer i e: ewigt, i
et wälsignat minne sörwarar; men deras Hjelte bedrifter,
deras Ridderliga dygder, förman deras afkomlingars li¬
ka egenskaper med dem, gagna, för närwarande omstän¬
dighet, nu wär Nödige Konung och kära Fädernesland
als imer: Högloft. Ridderstapers och Adeli s uplysta
tänkesätt stal rättfärdiga denna mlätelse, ry hwar och en
tvet nogsamt, huru ringa wärde Högloft. Ridderstapet
och Adeln sätter pa det företräde wana och fördom gis¬
tvik börden, och at den endast är rätt Adling, som tän¬
ker och gör ädelt, men at, om afkomlingar wanftägms,
de icke äro berättigade at ätnjma den wördnad deras För¬
fäder sig förwärfwat, och som i sädant fall ej wore olik
en hittad penning hwilken en annan uptagit, och kil sin
fördel gagnat."
"Bonde-Ständer, såsom det äldsta Stand i hel»
tverlden, af hwilker de första Ädlingar haft sitt ursprung,
är öfwertygadt, ak Högloft. Ridderstapet och Adeln ge¬
nom
78 Den 20 Februarii.
nom täflan uti Ridderliga dygder för Konung och Fä¬
dernesland förökar dcn heder det ärft af sine Fäder, och
endast genom sin Konungs, sine med-Siänders och Fä¬
derneslandets gemensamma och trogna tjenst, wisar sig
den »värdigt. Höglofl. Ridderskapet och Adeli», svin frat»
urgamla tider, beständigt ägt Bondc-SkandetS aktning
och förtroende, försäkras om den samma ännu och be¬
tygar Bonde-Ständet upriktigt, at med all »vördnad och
högaktning altid igenkänna hivar redlig Ledamot af Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln, saint innestuter sig uti Hög¬
lofl. RiddcrskapetS och Adelns beständiga wänskap."
kor Lsrsson ifrän Jönköpings Län tyckte, at det äe
öftverflödigt och endast tjenande til tidö utdrägt, at in-
gifiva sä manga och länga skrifter och förmodade, at
Ständet snart lärer wara ense derom, at anse de af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln såsom smädelige, upgif-
ne skrifter, icke fordra någon åtgärd af Ständer, som
deruti ej funnit sig rördt och som med säkerhet tvet, at
deras Soldater aldrig brustit uti sine skyldigheter, eller
at deröftver någor bliswit klagadt.
^son dlilslon jftän Cronobergs Län inlemnade föl¬
jande skristcliga anförande: "Uti den af Höglofl. Rid-
berskapet och Adeli» ingifne och hanlande sak om smädc-
skrister, m. m. fär jag min tanka gifwa tilkänna."
"Sammanhanget och sanningen af de omtalte skrif¬
ter, är swart för ost at utröna: men efter Lag böra alla
skrifter »ned namn och underskrifter »vara försedde."
"At ibland Höglofl. Ridderskapet och Adeln i för¬
ra tider warit stridbare och redelige Herrar och Män,
som redeligen fört Armeen och förswarat Fäderneslandet,
är en onekelig sanning."
Men huru redelige nägre nu warit, är swart arut-
Den 2o Februarii. 79
keda. Derföre är mitt pastäende, at de Herrar wid to¬
msen i Finland, som warit förrädiske emot Kongl Maj.e
och Fäderneslandet, »natte med snaraste undergå laga ran¬
sakning, och sedan dömas til härdasie straff derföre, an¬
dra til warninq och dem til »välförtjent straff; dä de öf¬
rige af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som dermi icke
hafwa någon del, blifwa befriade. Således, sou» detta
icke mera rörer »värk Ständ, utan endast Höglofl. Rrdderska-
pet och Adeln, lemnar jag för »riin delden» fritt, at sjelf-
we derom draga försorg, efter den anledning de derkil
hafwa kunna."
^son vilsson,
för Sunnerbo Harad.
lallis Lvenslon jftän Christianstads Län: Efter
det begrep jag oin denne sak fattat, sinner jag wäl, ä
ena sidan, at dcn, som i allmänna papper blifwer oskyl¬
digt angripen, är berättigad til uprättelse, som swarar
enrot hans lidande, saint at ^uQoren bör lil Laga straff be¬
fordras; »nen inser ecksä, ä andra sidan, bade betänklig¬
heten deraf, at förklara en, eller flere skrifter för fmäde-
liga och PL guillsr, innan ransakning och dom förrgår,
som ock deraf, at Riksens Ständer skola hos sig uptaga
et ärende, hivilkct endast angar Lagskipningen, svin, en¬
ligt Grundlagarne, är til Kongl. Maj:t öfwerlämnad, at
i Nader laka af »vederbörande Ämbetsmän, son» endast
Arv Kongl. Maj:t för deras tjenster aiiswarige, beförjas»
I anseende hånik, hemstälde köils Svenston, om icke
Ständer skulle af desse skäl sinna, det någon ätgärd i
denna sak Ständet icke tilhörer, utan at Höglofl. Rid-
decskapet och Adeln eller den, som anser sig förolämpad,
Lr ester Lagarne öpet och obetagit, at sin reparanon i
»vederbörlig ordning söka, bäst hwar och en det kan och
gitter.
Härmed förenade sig Lric Lrsson jftän Söderman¬
land och ^olisn lckinricston Itaka ifrän Finland, son
Larssson ifrän Calmars Län, med sier». I anseende til
Stan»
8o
Den 20 Februari!.
StändetS förklarade enhälliga ästundan, författades föl¬
jande krocucolls Urdrms häröswer, som uplästes och bifölls:
" Bonde-Ständet har förehaft Höqlofl. Riddcrstape:«
och Adelns l'roroeull och den 6 i denne Manad tagne
beslut, ar i anseende derril, at Högloft. Ridderstapet och
Adeln, samt hela Swensta Krigsmagkcn gansta oanstän¬
digt , genom utspridda ryckren, samt strifne och tryckte
papper den förflume liden stall blifwit angripit, hos Kongl.
Mank underdanigst anhalla om Dest höga och rämvisa
bestydd, samt at wedcrbörandc Ämbetsmän matte anbe¬
fallas styndesamligen cfrcrfräga Författarne och Urspridar-
ne af slike ryckren och skrifter, samt dem under tilial
ställa och en Allman Kungörelse utfärdas, med älwarnmg
»il Allmänheten, at icke sätra tro til sirka strister."
"Med den wördnad och högaktning, som Bonde-Stan-
det hyser förHögioft. Ridderstapet och Adeln och dest Far¬
fader , hroaras Högloft. Ridderstapet och Adela w>d betra
tilfälle återfört minnet; hwilke un krig, under åtlydnad
af Rikcrs Konungars befäl, hastva rned biträd ar' een¬
sta Soldater, lvm warit Allmogens Barn, förwärswar
Fäderneslandet Länder, ära och förmögenhet; M d den
»vördsamma tilgiswcnhet, som emot Rikets först' S'änd,
Bond e-Ståndet wid alla tilfällen upriktigl ädagalagt,
och alrid med nöje seker mila: Med den ömhet och man¬
skap, hwarmed Ståndet alud amer och omfattar Swen»
sta Krigsmagren, som til b-.uydelig del utaf Allmogen
underhålles; har Bonde-Sraadel, under jemförelse med
Rikets Lagar, detta med Ständer communicerafta ämne
öfwerlagt."
"Bonde-Ständet, som med Höqlofl. Ridderstapet
»ch Adeln instainmer dermi, ar icke någon bör undandra»
gas ifrån answar, som genom förbrytelser emot Lraron
och det Allmänna gjort sig förfallen til straff efter LaqenS
stränghet, anser alli- med misinoje, om uri omdömen och
str,s»
Den 2v Februaru. 8r
strister deröftver den oskyldige skulle sammanblandas med
skyldige; Och har Ständer utaf de ryckten och skrifter,
som kil Ständers kunskap kommit, ej funnit Soldarerne,
Med hwilka Erander i flera afseende» är närmast förbun¬
dit, förolämpade eller förklenade; Men Srändct, ehuru
öfwertygadt, ar enär upräcrelse uri laga ordning sökes af
dem, som genom slite ryckten och strister werkeligen äro
lidande, den ofelbart erhälleS, finner lik,väl dersämte, at
detta ärende angär icke Lagstiftningen, utan Lagstlpnin-
gen, hwilken, enligt Rikets Grundlagar, icke rilhörer
Ständerne at besörja, och kan således för sin del »ned
hwad Högloft. Ridderstapet och Adelen i ofwanberörde
matto beflurat, icke instämma, eller med denne sak någon
besättning laga."
" Hwilket beflur genom utdrag af krorocoller de öf¬
rige relpoÄivs Ständer» Utaf Depuceraäs skulle ödmjuk-
»vördsammast meddelas."
Depukarionen, som härom afgick til öfrige Ständen,
anfördes uraf kercer cklinchicksson frän Skaraborgs Län.
Efter någon stund äterkom den under l'el>r ^
fons anförande utsände Deputation, med berättelse, at
Högloft. Ridderstapet och Adeln i dag ej är samlad in
^leno, men hos de öfrige kwänne Ständen hade Depu-
reraäe haft företräde, och gifwii Ständers bestur tilkän-
na, säsom dem warit anförrrodk, hwaröswer de framburo
deras äterhälsninqar.
kstrsr klinäricsfton äterkom med den Deputation han
anfört, med lika berättelse.
8:o Herr Lagmannen och Borgmästaren MKanlon
anförde en Deputation ifrän Wällofl. Borgare-Sländ-t,
»ned tilkännagiftvande, at Wällofl. Ständer, under fort¬
sättningen af detta Riksmöte, »ned or» och bekymmer stk-
T nät
82 Den 20 Februarii.
nät den skyndsamhet, hwaraf Kongl. Maj:t uti Desi nå¬
diga ^ro^ostrion uppå Rikssalen täckts föreställa Riksens
Ständer nödwändigheten wid öfwerläggningarne om de
mätt och steg, som kil bibehållande af Rikets bestånd och
sjelfständighet äro nödige; och at i anseende häriil, Wäl-
lofl. Borgare - Ständer i dag beflnrit, at hos Kongl.
Masit underdänigst anhälla, det Kongl. Maj:t täckes nyt¬
tja Desi uti Grundlagarne förmarade Kongl, magt och
myndighet, sa at Riksdags - ärenderne uti oafbrmit lopp
mätte kunna fortsättas, och hemstälde om icke delta Ständ
dermed kunde förena sig.
Talemannen swarade, at detta ärende redan warit
hos Ståndet under öfwerläggning, och at OexrnerLäs
lil relsteLUve med-Ständen äfwen framfört StändeiS här¬
utinnan instämmande beslut.
y:o Under Herr Biskop äVallgvist; anförande, att-
kom ifrän Högwördige Preste - Ständct en vs^urarion,
som gas Ständer tilkänna, at Högwördige Preste; Stån¬
det bifallit Wällofl. Borgare-och detta StandetS beslut,
fä at Presie-Ständct för sin del funnit sig böra i under»
dänighet hos Kongl. Maj:r anhälla, det Kongl. Maj:r i
nader täckes nyttja den Kongl. Maj:t enligt Regerings-
Lagarne tilkommande magt och rätt, samt den wisdom,
mildhet och näd, hwarmed Kongl. Maj:t under sin lyck¬
liga regering altid täckts omfatta hwar och en af Desi
trogne undersåtare, > til at befordra Riksdags ärcnderneö
företagande'och handterande uti fullkomlig aikivire. Hwar-
jämle den uuderrättelse meddelades, at Högwördige Pre¬
ste Ständer och Wällofl. Borgare-Ständer öfwerenskom-
mit, at i händelse Kongl. Maj t i dag nådigt täckes til¬
lära Ständerne göra härom deras underdåniga upwakt-
ning, de dertil Utsedde ve^ukeraäs komma al samlas Uli
Storkyrkan.
io:o Radman kVsIIe^ och Handelsman ifrån
Wällofl.
Deu 2i Februarii. 8z
Wällofl. Bergare-Ståndet singö företräde och anmälte,
ak Kongl. Masit i nader tillåtit de i dag samlade Stän¬
dens Oexureracle göra deras undcrdäniga upwaktninq, samt
at Högwördige Preste-och Wällofl. Borgare - Ständens
vexurcraäa i sadan afsigt redan sammantradr. Af-
trädde.
Sedan ? 6 Ledamöter blifwit Utsedde lil vepursra-
äa, afgingo de, anförde af Talemannen, at ätfölja ds
öfrige Ständen til Kongl. Maju.
n:o Fortsattes upläsandet af de wid Riksdagen i7?r
för Ofrälse Ständen projsckeraäs xrivilaAisr, imil desi
Ständer kl. 2 åtskildes.
In käsln protocolli,
Dl'N 21 Februarii.
sammanträdde uti joleno, dä bön förrättades»
8-creteraren päminte Sländet, at Kongl. Mast i
dag nädigst takts kalla samtelige Ständerne inför Sig uti
xleno ^lenorum uppä Rikssalen, och erindrade derföre,
at, om något där förekomma, hwaröfwer Kongl. Majit
täckes äska Ständers utlärande, hwar och en borde hos
sig noga öfwerwäga innehället Utaf hwad som kan före¬
ställas, innan nägot sivar dera gifweö.
kc-br fsppston ifrån Malmöhus Lätt ansäg för sitt
del bäst, at Talemannen wille, ä StandetS wägnar, fö¬
ra order, och om underdänigt swar äskades, det af-
gifwa.
Talemannen undanbad sig detta förtroende wid ek til»
fälle, dä hatt icke har lid och rädrmn, ar med Ständers
§ r Leda-
84 Den 2Z Februarir.
Ledamöter förut öfwerläaga och deras tankar utröna. Hwad
som föreställes Ständerne, torde wisa sig annorlunda för
hans omdöme, än för de öfriges, och han kuude således
komma ar afaifwa et utlåtande, hwarmed Ständer icke
skulle anse sig belätit, och genom sädant mitztaq förorsa¬
ka oreda och flere obehaglige päföljder. Af dessa Ml un¬
danbad sig Talemannen, at, ä StändetS wägnar, sig yt-
rra öfwer hwad Kongl. Maj:t täckes i näder proponera
Ständerne lil beswarande, och förmanade hwar och en at
noga gitwa akt uppå hwad sorn förekomma kan, och at,
om Kongl. Majit nädigst befaller StändetS utlåtande pä
Rikssalen, hwar och en noga hos sig öfmcrlägger och
betänker hwad honom synes tilständigt at sig yttra.
Ständer upträdde til Rikssalen kl. l r.
In kclem protoeolli.
Den rz ^ebruarii.
-§)onde:StändetS Ledamöter samlades kl. half 12 m
xlsno och förrättade bön; hwarefter
i:o Talemannen anförde, at sedan Stander sista
gängen war riri detta rum samladt, hade Ständer uppå
Rikssalen, Lördagen denar hujus afhört Kongl. Majus
nädige xroposirion om antagande af en Förenings
och Säkerhets Acc; hwariil uppå Kongl. Majus
nädiga föreställning, bade Vena och öfrige Ofrälse Stån¬
den genast swarat Ja, och således desi underdäniga bifall
tilkänna gifwit, hwilket uri det ä Rikssalen förde ?roro-
coller blifvit antecknadt, och berörde Act derefter af gine
Stånds Taleman underssrifwen. Detta enhälliga bifall
uppå Rikssalen förnyades nu äler, med förklarande utaf
underdanigste tacksamhet emot de af Kongl, Majit äfwen
uti
Den rz Februarir. 85
Uti berörde Act, samt derwid fogade nädigste Förordning
vin Skatteköp och de förmäner, fri-och rättigheter, hwar-
under Skatte hemman hädanefter komina at besittas och
jnnehafwas, R kelS Allmoge nadigst gifne wedermalen af
omwärdnad och ynnest.
Sedan Ständer nu säledcs erkänt sitt underdäniga
bifall til förenämnde Act, gaf Talemannen Stander til¬
känna, at Kongl. Majit i näder befallt, at högstberörde
Act och Kongl. Förordning skola uti Stander upläsas,
dock Ulan at cisIidsrLkicm derom, säfom et redan afgjordt
ämne, mä äga rum.
Berörde Handlingar uplästeS, och, med Underdäniq-
wördnad för Hans Kongl. Majus nädiga omsorg, at
derigenom stadga inbördes lugn och lika rätt Ständen e«
mellan, ännu ytterligare til hela deras innehäll utaf Stätt-
erkändes.
2.0 knur?ekr5fcm ifrän Blekingen päminte, at de
Utaf honom ingifne beswär mätte sa fort det blefwe möj-
igt företagas och afgöras: >) angäende Bränwins-för-
älgning, 2) om Bätsmans-bekläduing, g) om inskränk¬
ning af det försvar för »värfning, som nu är öfwerflödi-
ge Arbetare wid Bruken tillätit, 4) at Fälse-och Kronv¬
in-»,, mätte uti skjntser taga lika del, 5) angäende hö-
skjutslegas fastställande uti allmänhet och i synnerhet
kör Blekingen, i afseende pä det starkare behof af skjuts,
som Orlogs flottan i Carlscrona förorsakar, 6) om stora
Bömdagarnes firande uppå Lördagar, 7) om Husbehofs-
cyvarnars anläggande, 8) at Allmogen mätte til Skatte
fa köpa Krono Hemman, 9) at Eke-ffogarne mätte stä
under Jordägarnes fria clilposinon, samt io) ar Dag-
rEamenier för Kronans Manffap mätte förhöjas.
knur ?ek>rsfon underrättades, i anseende härtil, at
4:de, 8:de och Hide LuuÄ-rne ibland hans nu upgifne
F z Be-
86
Den sz Februarii.
Besvär aro genom den aniagne Förenings- och Säker-
Hekö-Acten, samt Kongl. Majus derwid fogade nädige
Förordning om Skatteköp afgjorde, sa at underdånige Be-
swär derom icke widare aga runn De öfrige BefwärS-
punLkerne äro dels fädane, al Besvärs Ukffottel föresta-
gik Srändet at anmäla dem såsom Allmänna för hela
Riket, hwilka komma at uti Ständer, efter hand, juste¬
ra!!; dels röra de Blekingen enffildt, eller ock icke Bui-i
nät af öftiqc Riksdags Fullmäglige ancagas, i hwilket fal!
det uppå Knur kelirslon beror, at Uti SländetS Oancel-
fie påminna om deras expeäieranäe, sa wida han dem
«nmäla och fullfölja will.
g:o Utaf SländetS Allmänna Besvärs^ puncker jn
sterastes följande §§: i' Om gäldbunden Fastighets för-
sälgmng wid Tings-Rätteu. 2> Ar icke Rustnings hä¬
star, man endast Trost hästar, mage nyttjas til foders och
proviant; framförande under Oampemenrer. z) Angå¬
ende nedsättande af mättel pä Karlar, som antagas uli
Krigstjenst, samt Ryttare-och Dragons hästar. 4) Om
stora Bönedagarnes firande hädanefter uppä Lördagarnc.
5) At Oavallorie RegementS-möten hädanefter mätte hal¬
las i medlet af Maji mänad. 6 At under Harads-Räi-
icrneö Domsaga ater matte läggas de mål angående hus-
Hällningen och wärdén utaf Brukens Mgar, samt deras
nyttjande, som genom Kongl. Majus nådiga Författning
1785 , blifwit uppä fyra ars tid lil Bergö-Domstolarn.
öfwcrlemnade. 7) Om tillätclfe för Krono- och Skatte
Hemmans ägare at, utan särssilt tilständ, fa anläggi
Husbehofs O.warnar. Hwilka alla skulle af Talemannc»
underffrifwas och expestieras.
4:0 Anmälte ZecrLtsraron Herr Lagmannen
nian, at den 2O:de i denne mänad, dä Ofrälse Ständer:
vs^utorsäs H06 Kongl. Majtt fingo underdånigt företrä
de, hade vepurarionens underdåniga anförande om b!
fordran af Riksdags-ärendernes oafbrmna lopp, blifm
- a»I
Den 2 MartiL
87
anmält med tilläggning af de ordasätt, Högwördiqe Pre-
stc-Srändet föreflagit, emedan Wällofl- Borgare-Ständet
Leruri instämt.
Slandet ätffilded.
In bäern kiotocolll
// a/chr.'//?.
Dcn L Martil
ar Bonde-Ständet in plena, dä
i:o Bön blef förrättad.
2:0 jsusterastsL ?rorocolIsrns ifrån och Med den 14
til och med den 2Z i denne mänad.
g:o Fortsattes ^usterinZen utaf Ständets Allmänna
nnderdäniga Besvär, näml. 8 § om Båtsmäns bekläd¬
ning med gratt Walmar; hwarwid Riksdags-Fullmägtir
gttrne ifrän Oiand, Stockholms Län, Upland och (. almar
Län m. st. gafwo tilkanna, at dessa orter genom Kongl.
Majus nädige Resolurioner, redan erhållit hwad Stån¬
det nu underdänigst begär. 9) Om »ådig ändring och
förklaring utaf Kongl. Förordningen om Landtmaterict i
Riket, den ra Augusti 17gg, uti de delar, som anga
tiden tll Storffistes företagande och jordens tsxeranäe,
och sättet at klandra Storskiftcs-delningar rc. IO) Om de
sa kallade Fodermäns afstkaffande. riäOm Kgl. Tagordnin¬
gens och Knekte-conrraLkornes ärl. upläsande. k?)Om et wlstt
och lika pundetal pä Ränte-hö och halm. ig OmKrono-
hingstars afffaffande. 14) Om Wadstena Krigsmans¬
hus fpanmäls lösande efter Markegång. 15) Om en ef¬
ter dessa tiders pris, närmare vastad betalning för hus-
mans-kost at Krigsfolk, wid lVlaoeber och Ingvarrerin»ar.
:6 Angående lttlttderärige Volomairsrs antagande för Ro-
§4 tar
88 Den 2 Martn.
tar hädanefter, och 77) angäende befrielse för Allmogen,
at utqöra de sä kallade Hjelpe-dagswerken til Kungögar-
darne uti Riket.
Riksdags-Fullmägtigarne ifrån Skaraborgs Län in-
gäftvo harwid et sä lydande lVlemorisI, hwilket uplasteS:
Airförande til /'roöseo//et.
"För at uti alt hwad uppå wart bearbetande' an¬
komma kan, winna nadia ketolnlmri pä wära hcmma-
warande Medbröders underdåniga Beswär öfwer den tun¬
ga de än »vidkännas mäste, medelst utgörandet af sa kal¬
lade Hielpe-dagswerken och Djurgarde stängning, eller ock
conrsnk betalning i stället, til wista Kungsgärdar, dels
pä tVlilirisri och Lanbö-ltaken indelte, dels bort-ärrenäs,
^aäe, hafwa wi efterspanat, och utur Kongl. Förordnin¬
gar, Kelnluticmer och Bref exrrsäerg lätit, hwad at-
kommas kunnat, ost) för detta öfwer desse eller dylike
Belwärs punQer i näder reftalvsrsär,! stadgadt och för-
ordnadt blifwit."
"Redan af desse LxtrZQer, hafwe wi nogsamt erfa¬
rit, huru som ock de rättinheter och skyldigheter, hwilka
härutinnan jfrän äldre tider blifwit Allmogen förande, el¬
ler slägte, kringspridde finnas uti en mängd af Författ¬
ningar, som oftast hwarannan emotsäaa, förklara eller
uphäfwa; och aldenstund knapt någon Riksdag ^asterar,
hwar icke Beswär frän et eller flere Län andragne blif¬
wit öfwer sörbemälte Allmogens runga, med underdånig
anhållan om nädia befrielse, samt malek således som gan¬
sta allmänt kan anses; sa hemställe wi til Fader Tale-
mannens och Ständets bepröfwande, om det icke bör
komma til wara ve^ursraäes granstning wid öfwerlägg-
ningen och upgifwandet af de Stadgar och Författnin¬
gar, som innefatta wara allmänna rättigheter 06) skyldig¬
heter, och i kort begrepp samlade, under egenskap och
stygd af?rivilegisr kunna stadgas."
"Utom
Den 2 Markit. 89
"Utom hwad de flere Kongl. Förordningar, Bref
och Ivslolmmner, som wi nu icke kunnat upsöka, men
likwäl ester cirsrivner och gifne anledningar mäste finnas,
och rala för Allmogen härutinnan, kans til »vinnande! af
allmän befrielse, anföras:"
») Kongl. Förordningen af den 8 Januarii 1748,
som tydeligen förklarar, at indelte och oindelte
Hemman icke böra med flere eller andre dagöwer-
ken betungas, än deras Jordebokö-och andre dagswer-
ken, hwartil de äro stattlagde, och sta i Kronones. Jor¬
debok."
2) " Kongl. MajttS Bref til Dest 06) Riksens Kam¬
mar - <^olle§ium, af den »2 April »748, stm li¬
ka tydeligen säger, at Hjelpe-dagswerken, som äro Utom
Hemmanets skattläggning eller JordebokS- och MantalS-
ränran, förutan någon ersättning och lindring i annat
mål, böra afstaffas."
"Kongl. Majus nådiga kelolution pä Allmo¬
gens Besvär, d. 29 November 17^6, §. 4g, som med
åberopande af högstberörde Kongl. Förordning och Bref,
af är 1748 förklarar, at aldenstund de Hjelpe-dagSwer-
ken, som äro Utom Hemmanens skattläggning, icke äro
af samma beskaffenhet, som de i Hemmanens skattlägg¬
ning , jamte andre Ränte-persedlar, »tpsorde JordebokS-
vch Mamals-dagswerken, i följe hwaraf icke någon bör
betunges med andre och flere dagswerken och räntor, än
Hcnnnanet är skattlagdt; Fördenskull böra KnngSgärdarne
inga Hjelpe-dagswerken af Allmogen widare älnjuta: wa-
randes jämwäl, igenom åberopande »744 ärs Bref och
1748 ars Kongl. Förordning, Allmogen ifrän alla sxrra
orciinkiric: palagor, ehwad de kallas Hjelpe-dagswerken,
Djnrgards stängning eller annat, frikallade."
"Alt detta, som än widare styrkes och stadfästes uti
F 5 k».
Den 2 Martil.
kelolurinnen pä Allmogens Bcswär, den 9 December
176!), K. 44 , tyckes nog wara lil Allmogens fulla be»
frielse ifrän DagswcrkS-xrwlisrion lil Judelningshafware
och ^rronäarorer af KungSgärdar. Dock ma ännu an¬
märkas, ak Kongl Majk uki lxefiolur. pä Krigsbefälets
Beswär, den t 8 Augusti 1752, §. ly, i näder för»
klarat, ar ehuru någre lil Boställen ansiagne stör»
re Krononcs Gardar finnas, som immi eller ännu njuta
Hjelpe dagswerken, äro likwäl hwarken de samme, eller
något annat Boställe med någre Hjelpe dagswerken in-
delte. Och anbelangande de Kungsgårdar och Krono lä¬
genheter, som förrarrLnäergz, sä tillåter Kongl. Maj:tS
uädiga Bref til Dest och Rikets Kammar Lc>>!sggum, af
den ratte April '748, ar de utan någre dagswer¬
ken bort» arrenclsras; hwarjämte Kongl. Kammar» kol¬
legium uti Bref, den z i October 1766., §. 7, an¬
modar Landshöfdingen i- orten, ar genast ned all sorg¬
fällighet läka undersöka, huruledes alla härtils nyniade
dagswerken under KungSgardar, ma kunna antingen al¬
deles indragas, eller åtminstone mittfikas. Talesättet gift
wer tilkänna, at här icke blott förstas underliggande Hnn»
inans indelte dagswerken, utan jämwäl nyttjade Hjelpe»
dagswerken; och altfammans Kongl. Ma,tts nådiga ä»
stuudan, at Allmogen ifrän alla extra oräinaiie palagor,
ehwad de kallas Hjelpe-dagswerken, Djurgärds-stängning
eller annat, mage frikallas, såsom i 1756 ars lvslolu-
tion förkkaradl finnes."
"Men om ock någon Jndclningshafware eller ^rrsn-
Zaror af Kungsgård, under Åberopande af äldre Kelolu-
tinncr och Inrättningar, eller af fordne Konungar för-
undt understöd til deras widlyftigare Ägors tilbörliga
skötsel, såsom det säges Uki 1752 ärs Lestiluiion pä
Krigs-Befäletö Bcswär, §. 19. ändteligen pästär nyt¬
tjandet af de sä kallade Hjelpe-dagswerken; sä lef¬
ine wi wäl i det undcrdäniga hopp, at Hans Kongl.
Mast ost i görligaste manon allcrnädigst frikallar, med
Den 2 Martn.
stöd af ofwan anförde Kongl. Förordningar, Bref och
Kelälurwner; men hwar annorlunda i näder pröfwas
skulle, ac da,
1:0 " Likmätigt Kongl. Majtts nädiga Bref til Dest
och Riksens Kammar »LolleZium af den 4 ^pri! 1728,
jemte Högbemälte Kongl. LnIIeAii Bref til Herr Laron
och Landshöfdingen 6abr. Lallander» af den 26:te Ju¬
nit 1749, efter der gifwen grund, noga undersö»
kes, hliru mänga dagswerken högst nödwändiga pröfwas,
och pä det antalet först afiräknas de dagswerken, som
Kungsgärd.ns Toipare utgöra, sedan, kildelte dagswer¬
ken af de Indelningshemman, som inom 2 .ne mil ifrän
Kungsgärdet, äro belägne; och det som derefter i antalet
brister, fylleS af Hjelpe-dagswerken."
20 "Ar desse Hjelpe-dagswerken utgöras sa wäl af
förrberörde Indelnings hemman, som de flere uti 1684 ärs
LeAlomeurs, Förklaringen deröfwer den 7 April i685
§. Z. Kefiolution pä Allmogens Beswär ören 174g §.
52 och 1748 K. Z- upnämde och del efter en til Allmo¬
gens lisa stcdd fördelning Häraderne emellan, hwilken
fördelning til allas efterrättelse kungöres, sa at hwar och
en af de til dagöwerks ^rersteranäs skyldige förklarade
mä weta, huru mänga dagswerken han är skyldig at ut¬
göra, och alla njuta en rätt, säsom i riyfinämde I74Z
ärs Ls/olmion säges."
g:o "At dagswerket mätte blifwa betalt, icke efter
Krono-wärdie, eller 1728 ärs Markegäng, utan efter ti¬
dernas omständigheter lämpas, säsom det sägcö fluteligen
j Lololution pä Krigs - Befälets Beswär 1752 K.
19. men tilförlitckigast efter det näst sörutgäende årets
Markegängs - "Laxg i Länet; warandcs icke dest min¬
dre en förmän för Jndelningöhafwaren, at til det pris i
bradaste andötid fa Arbetare til behof, som Allmogen dä
likwäl icke utan känbar stada kan bestå."
9» Den 5 Martu.
4:0 "At likmätigt Förklaringen den 8 Jan. »748.
dä Allmogen blir badad, bör Vcn fa göra ifrän sig
sine dagsverken, och e, hemwifas, ehwad wäderlek
det ock ma wara."
"Beträffande hjelpe-dagswerkens utgörande kil de
Kungsgärdar och Krono-lägenheter, som til Hans Kongl.
Ma>:tS Hof eller Kronans omedelbara behof äiftioneras;
sä täckes Hans Kongl. Maj:l derom föranstalta ester al-
lernädigstc wälbehag."
^näers song lön för Wilska och Gudhems Härad i
Skaraborgs Län.
perer kkinäric.son ifrän Käkinds och Walle Härader.
änäer-, per son ifrän Wartofta Härad och Ollebergs
Fjerding.
srn sonslon frän Wadsbo Härad.
kVläns persson i Lugnäs och Kinne Härad och Ska¬
raborgs Län.
Olof kristernson frän Barne Härad.
soacliim san pelting för Källauds, Ahfe och Wiste
Härader Fulimägtig.
Hwarefter Ståndet, som fann de omständigheter
IVlemorisIek innehåller, wara Nti de underdäniga beswä-
ren anförde, gillade den upläste px^estirionen.
Ständer ätffildes.
In sillem prorocolli,
Den 5 Martii.
^)eder«ärda Bonde-Ständet sammankom in plena, dä,
efter förrättad bön, företogs juä-rin§ af följande All¬
männa
Den 5 Marrit.
9Z
männa Beswärs punLler, efter den ordning, hwaruti de
hos Beswärs-Utffotter förekommit, nemligen 1^.0 angå¬
ende sättet at urskilja de ekar, bokar och maste-trän, som
til Kongl. Maj:ts och Kronans behof äro tjenlige, ifrån
dem, som til Jordägandens stisposirion lemnäs. 79:0.
Om ytterligare författning angående tionde och afrads-
spanncmalens forsiande.
Härwid ingäfwo nägre Riksdags'Fullmäqtige ifrån
Westmanland följande lVIemorpl, som uplästes:
Ödmjukt
"Pä allernnderdanigste begäran med sörwäntan af war
Allernädigste Konungs nådiga bifall, fär Westmanland utbe¬
dja sig wid denne Riksdag, at i nader bliiwa förundte
med den nädiga ändring, at förra Försatt,linga! ne i mih-
wäxt är, i den delen af atraden, sou, wisiwäxten med syn
efter Kongl. Maj:ts nädiga Kesolurion och Förklaring
pä Allmogens Allmänna Beftvär af d. i Augusti 17 7
§. 56 härefter kan blifwa befunnen, til Rintemftvarne
dä betala 8 eller 12 Dal. Sunynt tunnan, tnckes wara
en fördubbling af de för Bonde-Ständet i den mon för¬
undte äldre Författningar, hwarom wi t-l framtida efter¬
lefnad, allcrunderdanigst utbedje etz i näder war allerna-
digste Konungs nädiga Reloluuon, som tyckes wara hög¬
sta nödwändighet, för den stattffyldige Allmogen, som
ej med männiffjo-konst och möda kan fä säd til nödigt
lifsuppehälle, da jorden nekar sin gröda, bör bäde Ränte¬
tagare sinn Räritegifware deri wara deltagande. Stock¬
holm, den 4 Martii l/8?. '
Olof pärsson frän Snäfrings Härads Allmoge.
^n jnsson frän Näsby.
^solirn Ifiscslon för Wanqsbro Härad.
^olrrn pärsson för Siende och Tuhundra Härader,
^an jnsson ifrån Norrbo, Härad,
gullers iviärrenslon frän Åkerbo Härad.
Sou»
94 Den s Mcrrtii.
Soln denne xunök blef begärd uppä bordek, sä be¬
slöt Ständer, at, til närmare jemkning efter h'arje orts
särffilda behof och beskaffenhet anmoda Kieäorclns af
hwarjc Län, at sammanträda, för ak öfwer den xrojsQs-
racle Kxpccktioucn rådpläga, och sedan deraf utrönt blis-
wcr, huru mänga Landffaper tarfwa deruti någon förän¬
dring, det wid ytterligare uplasande hos Ständer anmäla.
2o:de punöäsn angick Ständets nnderdäniga anhål¬
lan om förhöjning uti den hittilö tvanliga skjutslega».
Klils Svensson ifrän Christianstads Län anmärkte
härwid, at, pä sätt Kx^eöir-iouen innehäller, grunden til
Ständets nnderdäniga anhällan borde hämtas icke allenast
af skjutsens ifrän äldre tider lika förhållande med dagS-
werken, utan äfwen af den dyrhet, hwartil Hästkreatur
blifwit stegrade och upsatte; i öfrigit önskade han, at
Ständer wille uti särskildte ^unöksr begära förhöjning up¬
pä skjutslega» för Resande och särskilt underdänigst hem¬
ställa til Kongl. Maj t, om nägon dylik förmän för
Krono-skjutscr och exrra Posters förande; Hwarjemte Klit;
Svenston icke kunde lemna obemält huru obilligt det är,
at utländske Resande uti Swerige, lika med ware infö¬
dingar uti landet, betala den wanliga skjutsen, när lik-
wäl de Swenske a utrikes orter mäste »vidkännas wida
högre skjuts-penningar.
(son LsnAtsfon ifrån Kronobergs Län war med Klifs
Svenston aldeles ense, at dessa mål borde skiljas ät,
samt hwad Krono-skjutserne angär, erindrade, at förök¬
ningen af betalningen derföre, betungade Staten, hwar-
lil Allmogen i enahanda mon, som behofwen ökades, kom-
mo at för sin del bidraga; sä at den omständigheten bor¬
de med mycken warsamhct handteras; warandes dock uti
(son LenZrstons tanke billigare, at den skjutsande Bon¬
den , som ofra reser flere mils wäg, derföre får full och
oafkortad betalning, som af Staten ukgär, och hwartil
kosina-
Deir 5 Martil.
9?
kostnaden dragcS utaf alla, än at han ensam skall blis-
wa lidande genom en obilligt läg ffjutSlega.
Knur ?ekrs!on och ?skr Klausson ifrån Blekinge an-
höllo, at skjutslega» mätte ökas, äkminstone för den ort,
som ar närmast omkring Carlscrona, hwarest Orlogs-
Fiokton ligger, hwilket bäve ditförer en ansenlig! mängd
ui och inrikes resande, och förorsakar genom täta mar¬
ekor, hälst i krigstider, landet tunga och olägenhet; och
ingas linert kekrson et sä lydande Memorial:
Lil
"Som ämnet, rörande Krono-skjutslegans förhöjning
Ager sä ganska nära gemcnffap med Kronan, j anseende
til penninge-utgifren, och är et onus, den mäst betryckte
eller fattige undcrsäten i wart ständ, alud i anseende pa
desi swaga willor fär widkannas, ehuru det är för dek
allmännas och Rikets betydeliga nytta; sä anhäller jag
hos wärda Ständets Medbröder, at för at icke blott
härom tala, Utan alwen söka wcrkställigheten deraf, at
wi wanda osi i denna mohn lil hcderwärda Talemanneu
och Ständets Secreterare, som pä tvär underdäniga be¬
gäran taktes med undersäkclig wördnad hos wär allernä-
digste Konung detta wigkiga ärende föredraga, dä de pä
lika underdånig anhällan, torde fä weta sättet eller an-
wiöning lil medlet i denna sak."
"Jag lemnar til allas betänkande, som härom wil¬
ja föreställa sig ämnet pä rätta sidan, huruwida den Landt¬
brukare, som icke kan hälla sina oumbärliga Dragare el¬
ler Hästar i tilbörligt ständ, hwilka (sä wäl lil jordbru¬
ket, som resor med mera, altid skola idkas) kan warda
wid magt; ty genom denne skjursningens bestridande för
den som har ganska läng wäg, och icke ringare än pä 2,
z ä 4 dagar kan göra en Marcks skjucs, hwarföre föga
betalning med nägra öre omsider kan erhällas, komma
Hastarne i mera och mera wanmagt, och förljensten bi¬
95
Den 5 Martil.
drager als intet til dylika kreaturs förskaffande eller Krän¬
ge-legan, ehuru alt wida öfwergär dubbelt wärde emer
förra tider; Fördenskull torde ej mindre för Kronoskjuts,
Postförsel, som af samma skäl sig kunna begagna; än
äfwen i lika mohn underhålls-och reservo skjuts til dub¬
belt kunna förhöjas, hwarom unvcrdanigst anhälleS."
Stockholm, den 5 Martil 1789.
knur kekrslon,
Skändet biföll, at uti särskild Bcfwärs - punA an¬
mäla desi underdanigste anhållan om förhöjning af legan
för Kronoskjuts samt exrra Postföring, och i öfrigt alla
upgifne bewekande skäl och omständigheter lil förhöjning
af wanliga skjutölegan underdänigst anmäla.
keren k^inöricslon, kristers Jonston och ^nsters kelirs-
Ion ifrän Skaraborgs Län ingäfwo et sä lydande lVlLmorial:
Lil
"At en alt för liten och ringa skjutslega betalas, i
anseende til tidens pris pä Dragare, samt Oke-och Drän-
ge-dagswerken, dek är uti et redan den 7 Februarii in-
gifwit lVIernorist anmärkt, och hwilket wifierligen af alla
besannas, som besinna och nödgas erfara, hwad tunga
och tidsspillan den skjutölkyldige Allmogen mäste wid-
kännas, hwilket, alt hopräknadt, härför widlyftigt blefwe
at uprepa."
"Men härmed är dock icke nog: samteliae skjurs-
skyldige älägqas nu mera, at icke mindre än z resor om
äret infinna sig pä Gästgifwaregården, blott för ar up-
wisa egna Hästar, Åke och Seldon, Ridrng, Streck och
Linor, med det mera. Kännare wera det wara förmånli¬
gast, saini derföre af mänga recommen-lersr, at lil jord¬
bruk nyttja Oxar, sä i anseende nl kättare utfodring, som
serare spillning. Men blon för Hällskjursen, och i syn¬
nerhet den inkomne Mönstringens skull, söranlares man
at
Den 5 Martil. 97
ar hälla dugliga Hästar, dem mangen god Jordbrukare
eljest kunde wara förman, eller underhälla efter förmäga,
äfwen som Magnar, Kärror, Sadlar och det mera, som
nu upwisas skall, men förr kunnat länäs eller legas af
Grannar, när Hälldagen infaller."
"Häröfwer, samt med förspillandet af de mänga da¬
gar, som r>l stike Mönstringar upgä, klaga wara hemma-
warande Medbröder, och anhalla om städig befrielse ifrån
flika tida Mönstringar, aldrabesynnerligast de i Maji ma¬
nad anstälde, dä kreaturen äro som swagast, och tiden
dyrbarast. De förmena, ar Gästgifwarens dageliga be¬
sigtning, och dest angifwande hos Krono-Betjeningen, om
någon skyldighet eftersältes, til ändamäiekS winnande fast
mer bidrager, än Krono-Beljeningens, ehuru tidt re^e-
rersäs, besigkningar."
"Och som desse, förmodeligen icke blott i wär ort
inställas, man flerestädes, eller öfwer alt; sä torde en
nådig ändring härutinnan i underdänigher mbed,as af nå¬
got hwar, samt desto säkrare af Hans Kongl. Ma-:t ost
zifwen warda."
keror ttinäricslon. Austers Jonson, ^näsrs kehrsfoa.
Ifrän Skaraborgs Län.
Efter hwars upläfande, Ståndet fann deruti an,
mälte omständigheter wara af den beskaffenhet, at de ej
annorlunda, än såsom enskildte Bcswär för bemälte Riks,
dags-Fullmägtiges hemmawarande Medbröder kunde an¬
ses, dem Fullmägtigarne altsä ägde ar i laga ordning be-
waka, bäst de kunde finna sig haftva anledning.
2 usta §. angående förklaring af Kongl. Maj:tS nå¬
diga Förordning, den 20 December t?87, om hwad i
anseende til den under, ärrenäs upläme Husbehofs-
Ä brän-
y8 Den 5 Martil.
bränningen bör tagas i akt, bifölls i likhet med Lx^e-
liintinen.
2:0 kelli- ^Lppstnn i frän Malmöhus Län Utbad sig
Ständers benägenhet och tälamov uti et ämne, som han
ansäg wara utaf betydelig fölgd wid närwarande tilfalle
för hela Swenska Allmoqen. BondeStändet har haft
den näden, at blifwa försäkradt om Kongl. Maj »S höga
ynnest, och deruppå af Kongl. Majit underdanigst emot-
tagit SkatteköpsFörordningen, uplifwad 06) ätergifwen All¬
mogen med förmoner, som den förgäfwes hittils begärt,
och som för framtiden skola bibehålla Bonde-Staudet wid
den ftclfständighet och anseende, som grmidar sig uppå en
werkelig ägande och fri äilftoflrions rätt af jord i Riket.
Uti högstberörde Förordning är Aboen ä Krono hemman
försäkrad om företrädes-rätt til Skane köp framför hwar
och en anna», 06) ar han, sa länge han fullgör hwad
han bör, skall nied efterkommande, der sitta odrifwen.
Det wore uti kelir ranke ganska säkert, at
hwar och en Krono Bonde skulle skynda sig, at samla den
lilla förmögenhet han kan äga, at inlösa Skatte-rätten;
men i detta ögnablick, dä hela Riket är uti bekymmersam
omsorg om medel och utwägar, at utse och förskaffa nö¬
dige bchofwer at utföra et »vidlyftigt Krig och förswara
wärk Land, är wisserligen tiden icke inne, dä någon, minst
en Bonde, kan uppä egendoms-köp anwända sina Capita-
ler. Högloft. Nidderskapet och Adeln har, genom i se¬
nare tider utkomne Författningar, föcwärftvat sig rättig¬
het, al för sa kallade SkatterältS-fordringar fä införset
uti Krono lägenheter. Denne rättighet anfag kelar
lon wara äfwenryrlig för Kongl. Maj t och Kronan, in»
nan alla käguiäsr emellan Kronan och Högl. Ridderska-
per och Adeln blifwa afsiutade, och för Bonde-Ständer
sa mycket »ner skadlig, svin de fordringar, som nu kun¬
na wara bifallne eller sökte, torde förr hinna uti Krono¬
hemman och andre lägenheter genom införsel blifwa betal¬
te, än större delen utaf Mmoger» hinner fä rikligt be¬
grepp
Dell 5 Martn.
9?
grepp om den för detta Ständ sä förmonliga Förordnin¬
gen, och ännu mindre förwärfwa sig penningar at göra
insättning af köpe skilligen; I ansee- de til hwilket alt kesir
begärde at Ståndet »natte förena sig, at hos
Kongl. Maut underdanigst anhälla, der täckes Kongl.
Maja i »»ader anbefalla Wederböraride, at inställa alla
imminlioner och ersättningar för Frälse-och SkattcrättS-
fordringar, iutil desi Kongl. Maja i näder kan godt fin¬
na, at framdeles derom förordna, och at de aiuiiälanden
om ersättning för flika fordringar, soln dels redan är»
gjorde, me» käguistrinonsrne icke afflutade, dels hädanef¬
ter torde g^ras, icke mätte »nedföra någon fölgd lil före¬
träde framför Krono-aboerne, derest desse antingen genast
eller inom den lid, dä Inbidirionen kommer at uphöra,
med behörige prLlftmäa »nagla sig til köp anmäla.
Hwilket, efter allmänt bifall uppä härom gjord pro-
xosirion, genast bcflötS, hwaroin underdänig skrifwelfe
»ned första skulle upsättas, at til Kongl. Maja underdä-
nigst öfwerlämnaS.
g:o ^svn LsriAtslcm ifrån Cronobergs Län, som med
StandetS öfrige Ledamöter delade den glädje, hwar rätt¬
sinnig »nan känner, at genom de utaf Kongl. Maja al-
lernädigst widtagne Författningar, Swea Rikes Allmoge
fäkt stadga un ätskillige desi, i anseende til desi ägan¬
de Hemman, naturlige och äfwen uti äldre lider tillatne
förmoner och rättigheter, ansäg likwäl, at flere andre för¬
måner äro utaf den beskaffenhet, at Ståndet, enligt förr
tagit beslut, kunde underdänigst anmäla sig om deras sam¬
lande och stadfästande, under namn utaf kiivilegisr;
hwarföre ^on benglsson hemstälde, om icke Ständek,
lil winnande af tiden, ehuru alla reftreÄivs med-Stän¬
der», uppå Ständers den» härö»»» communiceraäe begä¬
ran, ännu icke hunnit aflemna sivar, kunde utse vepu-
.rerLäe, at nied biträde af en eller flere Lagfarne Män
öfwerfe och jämka de förre kroMerns, samt deraf sam-
G 2 man-
rov Den 5 Martti.
mandraga och til Ständers öfwerläggning foresta et rykt
krchcQ af försäkran om de rättigheter och förmener, som
»vanligen komma under namn af ?ttvile§isr.
Hwikket bifölls, och upffjötö til en annan dag at
nämna de Ledamöter, som berörde Ulffelt ffulle utgöra.
4:0 lV4sks Uromsslon lVlsrllula ifrän öfra Sata-
gunda, och Lric Lrsson ifrän Aland Uti Abo Län, som
nyst hitkommit och erhållit Imrädcs-tecken, imogo stna
rum uti Ständer.
4:0 Larl Hwm-slon ifrän Elfsborgs Län, hemstäsi!
-e huruwida Ständer ffulle wilja förena sig, ar hos
Kongl. Maj:t underdänigst anhälla om nädig Förklaring
af Dest nädiga Förordning om Skatteköp i sä mätto, at
den, som under förflurne riden insatt köpeskilling för Kro¬
nan, mätte sin rättighet kil köpets fullföljande nu fä til
godo njuta, och den förra Skalle-wärderingen begagna;
samt de i senare arén hällne Städje-syner ä Krono Hem¬
man hädanefter tjena wid Skatteköp til grund och rättel¬
se, hwarigenom Larl lAomsslon förmente, at betydlige
utgifter och kostnader för Krono - hemmans Aboer kunde
undwikas och afböjas.
^on LenZkslon ifrän Cronobergs Län ansäg det iva»
ra sä aldeles mom fräga, at den, som i laga ordning in¬
satt sin köpeskilling uti Landt-Ränteriel ellerKgl. Slatö-Lon-
toirer. och Uti Högloft. Kongl. Kämmar-LoIIeZio sig an¬
mält, fullkomligen har förwarat sin talan, och nu för-
modeliaen fär Skattebref, at nägon förklaring deröfver
lärer finnas mindre nödig.
Lars Lsrsson ifrän Oland förenade sig med Larl
Hmmaslons anförande.
r§ils ivensson ifrån Christianstads Län anförde, at
Den s Maren. isr
sm wärderingen är i laga ordning gjord och penningar til
löfen 6ej)0ners6e; sä borde den, som deraf sig w,l gag¬
na, anmäla sig pä ort och ställe som wederoör, förar ut¬
verka sig Skattebref, och om derwid olaga hinder ffulle
emot förmodan läggas honom i wägen, öfwer Utslaget i
laga tid och pä ordentligt sätt anmäla klagomal och än¬
dring söka; men nägot allmänt stadgande för de flere mål,
som hwart och et nästan är af olika beffaffenhel med det
andra, kunde Nils Svensson sa mycket mindre tilstyrka,
eller bifalla at begära, som omständigheterne i hwarie en¬
skild sak äro Ständer okände och oändelig» förändringar
underkastade.
Ständer bestöt, efter erhållen xroxolmon, at detta
ärende är af den beffaffenhel, at det ibland StäiidetS
allmänna angelägenheter, icke kan uplagas och Uti under¬
dånighet anmälas.
6:0 Seci ororsren, Herr Lagman ^kilman, gaf Stån¬
det, och dem deraf i synnerhet, som äro roterade för de¬
ras Hemman uti B.ttsmans häll, tilkänna, at Kammar-
sörwalten uti Kongl. Amirgliceks LoIIeAio Lr. äVskl-
xeen wore sinnad med ärffillige i senare tider urkomne
Författningar, angäende Bätömans-häll, öka och compler»
ters de hitkils Utgifne samlingar af BätSmanS-Lonrratäsr,
fä wida han kunde med nägon. säkerhet lofwa sig afsätt¬
ning, hwarjämte han upgifwit priset pä hwart exemplar
til 6 fi. Och uplästes följande af honom kemnade För¬
tekning uppä Författningar, som ännu icke blifvit samla¬
de och til Rorehällarnes kunskap tilhopa tryckte.
k.
De sist urkomne Bätsmans-LontrsQsr, 'för örlogs-
Flottans, som ock Finffa och Swenffa Lscaclren8
Båtsmans-häll, innefatta icke efternämnde Författ¬
ningar.
G z r) Hu-
ic>2 Den 5 Martu.
r) Huru förhallas bör med Bätsmannens lön och rät¬
tigheter hos Roken, under lagstadd ljcnst.
2) Angående laga förfall: «t fa blifwa hemma ifrån
upfordnng: Hwad som anses för laga förfall, och
hivad Noren dä bör i akr taga til sin förmon..
z) At Noren äger frihet lära förfärdiga beklädnaden
af walmar eller kläde, grän eller bläkt, och dertil
nyttja Socken-Handtwerkare.
4) At ingen dugelig Karl fär afskedas uran Rotens
samtycke.
§) Al afskedad Batsman, som ä nyo kan tjena, åter¬
går trl sin förra Rote.
6) Om Bätömäns förbliswande wid deras hemkall.
7) Al Roten bör ersätta annan Karl för den fom blif-
wer kjensten qwitt för uptäckte ljufnader wid Skepps-
tvarfwen eller om Skeppsbord.
8)-At Båtsmän ej fä antagas öfwer g6 ars alder,
och icke under 16 ar, uran afseende pä Karlens
längd.
9) Huru Indelningen i Blekinge och Södermöre, som
före 178; icke gifwit Båtsmannen kläder, skal det
nu mera »verkställa.
ic>) At Batsman icke afskedas mot sin wilja man lag¬
liga orsaker.
n) Om Lapirulation. ^
12) Hwad Roten bör taga i akt, dä Batsman är i
häckre.
iz) Hwad betalas bör när Batsman ifrän upfordring
permuterar pä helt och halst är särskildt.
Hwilka böter som utgä fördubblade sä för Rote¬
mästare som Båtsmän.
r;) Om
Den 5 Martu. ro;
i;) Om Fördubblings. Bätömäns afskedande dä Ro¬
ten wil.
16) Hwad Fällffjär bör fä för Bätömäns visitation.
17) Om förbud emot persedlars förwandling.
18) Om r-scrurermA efter Ruiner-gäng och inskränk¬
ning inom wissa warf.
19) Om Torpens synande.
20) Om Jnskrisnings - penningars betalande och inne-
hällning af legan.
Si) Om Indelningens vacgnre slumrar.
22) Huru ossicerare böra warda Bälsmäns kläder fä
til sjös som lands, wid answar.
2Z) Huru Karlen skal ersätta Roten förslösade kläder.
24) At Karl ej får nyttja de kläder Roten gifwit, dä
han fäkt permission at idka Ooopvaerciio sjöfart.
2^Landshöfdinge;ÄmbetenS befattning med Bälsmans-
recrurerinA.
26) At den Batsman mister lön som olofligen reser
Utom Lompagmer.
27) Om Lönens utgående efter Mynt valvanon.
28) At Batsman ej fär legaö urur privar tjenst uti
fredlig tid.
29) At icke flere Båtsmän fa upbädas til sammelplat-
sen än efter utlysning, och al upbädet ffcr efter
rour.
G 4 Z o) Ar
IS4 Den rv N7artii.
zo) At ingen vacsncs-afgift betalas för z ärS persed»
larne.
zi) At Roten icke är skyldig giftva beklädnad ät den
Batsman fom lemnäs hemma, när Oom^LZnisr ut-
gar lil tjenstgöring; dock forstäö derunder icke Oflr-
ccr-,rnL5 Ifotemästare. En besparing, som förut icke
kommit Rekarne til nytta.
Häriil kommer ännu flere Författningar, hwilka är»
för widlyftigc at uprepa.
Wid Oonrrasisrs flut kan tikökas tryckte blsnguokker
lil Ouirroncers och ^rresters tagande bade för coursine pennin¬
gar och persedlars utgifwande, äfwen för de medel Krono»
betjeningen upbär. Och derhos tryckt lista för upfororin»
garnes införande. Stockholm d. 2 Mart. »78)»
Ståndet ansäg med nöje Kammarförwaktens beröm¬
tvärda upsät, at uplysa Allmogen om sa betydliga För¬
fattningar, samt önskade, at Arbetet ju förr desto häldre
mätte warda utgifwit, dä Ständer icke twiflade, at dest
nytta och nödwandighet, hälst fördem, som hafwa Barss
»nans-häll, skulle befordra en snar och fördelaktig rf--
sättning.
Eländet ätffildes.
In llöem protacokll,
Den 10 Marti,.
^»cderwärd. Skindck sammankom in plena kl. half I»
förmiddagen, da efter förrättad bön
i:o Anmaltes, at Talemannen Olof Olsson blifwit
Utaf swär sjukdom angripen och utur ständ fakt, a^i dag
birvis
' Den ro Martn. »05
biwista StändetS sammankomst, hwarföre Ständers Tale¬
man wid förra Riksdagen l^ils Svenston ifrån Christian¬
stads Län förde klubban.
2:0 Ordföranden, förre Talemannen Klilr Svenston
gaf tilkänna,at Kongl. Majit i »ader äskat et Bewillniiigs-
och Krigsgärds-Ulskott, bestående af t 2 Ledamöter af Hög¬
loft. Riddersk. och Adele», samt ä af hwardera af de öf¬
rige Ständen, hwartil rotpeÄive med-Standen jämwäl
redan walt deras Ledamöter, och hemstälde Ordföranden, om
icke äfwen detta Ständ nu wille updraga dest LleÄorer at
i sädant afseende sammanträda och utnämna föreskrifne
antal Ledamöter til berörde Utskott.
Lric Lrsson ifrån Södermanland biföll denna hem¬
ställan med yttrande, at han önskade, at LleLiorornes
förtroende mätte falla uppå de skickligaste och finrligaste
personer, emedan, da bchofwen förmodeligen blifwa stora,
tilgangarne uti et af flere misiwäxt-är och eljest inträffa¬
de olycks-händelser Utblvttadt Land, äro ganska sina, sä
at utwägar mäste widtagas, at, utan Landlbrukets altför
kanbara tillirande, kunna fylla bchofwerne för närwaran-
de, och förekomma en allmän förlägenhet för inkomman¬
de lider.
fou Lon»tsson ifrån Cronobergs Län: Jag gör mig
försäkrad at de, som winna förtroende at blifwa Leda¬
möter uti detta Utskott, nogsamt besinna tilstandet uti
landet, hwilket är knappt, fattigt och til stora utgifter 0-
förmöget. Emedlertid fordra omständighcterne, ar Riket
kraftigt och skyndesamt understödjeS, och om fördelningen
vf Bewillninqen blifwer försigtig, om den icke förqwäf-
wer landtbruket, om den icke trycker näringarne, sä hop¬
pas jag, at den kan til behofwen utgå; och jag lägger
uppå dem, som komma at wara i Utskottet, at de med
»varsamhet delta angelägna ärende handtera.
G 5 koftr
Den ro Marci».
kelir jonsson ifrån Upland trodde, at klloKorerne
walde med största fördel för Siandet, om de sä jemkade
ivid utnämnande af detta Utskott, at ifrän hwarje stistriLi:
af Riket en kunnig Man blefwe utsedd til Ledamot, och
hemstälde, om icke af sädam skäl nägon ifrän Upland
kunde komma uri ätanka.
I.grs Carston ifrän Oland war lika nöjd ifrän hwil¬
ka Landsorter Ledamörerne moro; ty deras beslut blefwo
j alla fall et blott betänkande, som Riksens Ständer in
xlsnis kommo ar pröfwa,, gilla, afflä eller jämka, dä -
hwar och en hade tilfalle erinra hwad honom godt syntes.
Jon kenofon ifrän Cronobergs Län ansäg detta
mäl bero Utaf LloLkororilss fria wal, men förmodade, at
de ätminstone hafwa det afseende ä Finlands Allmoge och
ä Bcrgsmans-Ständet uti Riket, at deras Fullmägiige
ifrän Utskottet icke mätte aldeles Utestmaö, och tilstyrkre
Jon lleriAkslon för sin del, at 2 ifrän Finland kunde blif-
wa Ledamöter uti Utjkotlet.
ION38 Iscolisfon ifrän Stockholms Län trodde, at
när Finska Nation fär en Fnllmägtig Uti Utskottet, kun¬
de desi rätt nogsamt bewakas.
lUs Svensson ifrän Jönköpings Län förmente billiga¬
ste walet i afseende pä Landskaperne blifwa, om LleLko-
rerne skulle Utse. 2 ifcän Swea Rike och Norrland, 2
ifrän Götha Rike, » ifrän Bergslagen, och en ifrän
Finland; dock fann l.ai-8 Svenston, at walet endast uppä
LleAorornes ätgärd beror.
Et af kelm kerston K^Aenliolm och I^ars kristers-
son ifrän Elfsborgs Län ingifwit lVlemoriLl blef upläst,
sä lydande:
"Inför det ärbara och hederwärda Bonde-Sländet,
fa
Den ro Märt»». 107
fa wi undertecknade Riksdagsmän ifrån Elfsboras Län
och Dahlsland i all ödmjukhet anmäla, at til krorocol-
ler fär inlagas, huruledes denna fattiga och til större de¬
len af berg, stöar, mossar, och mycken odugelig mark be¬
stående Landsort, forledir är igenom fiendteligit anfall i-
frän Norrska sidan blifwit försatt i det känbaraste li¬
dande."
' Med glada hiertan lefwererade wi ifrån wär bygd
40 lispund Hö och 4 tunnor Hackelse, til wär allernä-
digste Konungs Krigsmagt, bäve i Wenersborg och A,
>näl, der Troppar lägo inqwarrerade, och för denna lefwe-
rams, ha wi af underdänigste tro och kärlek för war
allernäviaste och milda Konung, nästan allmänt icke äskat
eller emouagit nägon betalning."
"Sedermera är allmänt bekant, at fiendteligt Krigs¬
folk öfwerswämmade detta Landet, läg der i 6 weckorS
lid lil Allmogens känbaraste skada och tunga, sä utskrefs
af dem Gärder af hwarje Hemman pä Dahlsland, til
40 lispund Hö, » mnna Näg och r äiro Hafra, som
»ned drygaste kostnad fördes i swaraste menföre läng wäg
af 7 ä g mils afständ,^til Fiendens läger tvid Uddewal¬
la, Wennersborg och Amäl, förutan all annan otalig
lidande och skada, en Fiende förorsakat en enfaldig All¬
moge, som han dem afhändt bade I^ourgZs, Spanmäl,
Kreatur, kecslie rvaror och Kläder med mera, för hwil-
kct alt wi anhälla om lindring i wära utlagor, eller ock
i nägvt annat mäl."
" Sluteligen ha wi af tro och lydnad för en äl¬
skad Konung och kärt Fädernesland, uppä wär wördade
Landöherrcs mogna och goda föreställningar, ingätt uti de
förswars-anstalter emot Fiendens widare försök, wida öf-
werstigande wara knappa och trängande behof; menhwil-
ken wil icke ingä i anstalter, som widtagas til Konun¬
gens och Fäderneslandets tjenst, Hustru, Bar» och hem¬
roz Den ic> Martil.
frids bewarande emot en Fiende? Wi, som i afseende
Lerpå, i wär Landsort, utom de manlige Soldaters häl¬
lande af Loo Dlan pä 1000 hela Hemman, hwaruti
siere Säterier äro inberäknade och frie, ätagit oh War-
gcrnings eller Fri-Lorxs upsättande af lika antal, förfedt
dem med städsel, lega, kläder och ärlig lön, som minst
kostar hwarje Rote i6 Rd. zr h. specie, eller ioo Da¬
ler Silfwermynt. Icke desto mindre ha wi magit oh at
ripsärra et Landtwärn, af en Man pä hwart Hemman
pä hela Dalsland, hwaruti äfwen af de hcmmawarande
Herrar Öfwer-och Under-OstiLerarL wid Dahls-karaillon
af Westgötha Dals Regemente, nästan allmänt til All¬
mogens upmuntran deltagit, svin detta wart förswar in»
blandad! med tilöfwade och erfarne OstrLsiars och Sol¬
dater, hwilka känna orten och Folket, gjort Allmogen sä
mycket willigare at häruti ingä, ehuru med dryg kostnad,
rinder det glada hopp, at häldre med aldraknappaste ut¬
komma, fä lefwa trygge och säkre i wära hus under en
nådig Konung, än i hast blifwa ä nyo hemsökte af fien-
teljgt anfall, fom i wär bygd kan öfwergä oh inom nå¬
gra fä timar, som ligga wid gränfe-bandet."
"Förledne ars fienteliga orolighet har äfwen försatt
Allmogen i än ytterligare förlägenhet, hwilken förut til
större d,elen lefwar af kolning och foror för g:ne iVlanu-
ck-ckkur Bruk, Billingfors; och Bäckefors, Herrar Bruks-
krkroner klZAla och 6ullLfs5c>rl5, Herr Borgmästaren
Alxrrx tilhörige, hwarest Allmogen fäkt stna förlag af Span-
mäl och penningar til Krono-utlagor och föda, som thy
wärr och til Allmogens undergäng med sin rörelse af-
stannat, sedan ingen afsättning för desse sunden är möje-
lig, utan ligga wid Bruken oförsälde."
"Sadan är wär samfäldta belägenhet, hwilken wi,
såsom Fullmägtige ifrän en mager, fattig och utblottad
dygd, me» trogne och williqe undersätare, böra inför
Herr Lagman, wär mördade Taleman och hederwärda
Stan»
Den ro Martil. w)
Ständet tilkänna gifwa, under det säkra hopp, at wart
tilstand behjcrtas och ömmas, pä det sätt, at T lemannen
och det hederwärda StändetS Ledamöter, frambära och
Nedlägga wär tro och lydnad för en mild Konungs söt¬
ter, som sjelf allernädigst utser medel och mwägar til wac
hjelp och räddning, och lika nödigt finner huruwida den¬
ne Landsort mägtar draga nägpn ny Vewillning, söm äc
förfall i sä wädelig belägenhet, och ofelbart inhämtar wär
älskade LandsherreS utlätande öfwer sanningen af wärk
tilstand. Stockholm d. 27 Februarii 1789."
kerer ?shrx5on Fs§snkolm. ^nöeissvn.
Lades uppå bordet.
Klils ^näerrlon ifrän Wermeland bestred ak nägra
föreskrifter kunde i Ständet gifwas LleLiorerne om wa¬
let, utan det wore bäst at de skulle sammanträda och
wälja tilräckligt antal Ledamöter.
Uppä gjord xroxostkion bifölls, at Lleökarerne äga
i dag sammanträda, för at af Ständet wälja 6 Ledamö¬
ter, som skola sitta uti BcwillningS-och Krigsgärds - Ut¬
skottet, af hwilket wal KleAorerne uti StändetS nästa
xleno böra lemna Ständet del.
z:o Beflöt Ständet, at Utan at derom skrida lil
särskildt wal, deras utsedde LIetiorer skulle öfwerse de
förr ^rojcöieraäe privilegier, dock sä, at det dels äc
hwar och en af Ständer obetagit, at dcrwid göra de er-
indringar', han kan finna nödiga, dels ock, at om nägot
Läns LIeQor är hindrad af andra StändetS göromål, el¬
ler ock med Länets Riksdagsmäns samtycke affäger sig
detta ytterligare förtroende, det honom icke kan wägras, det
Länets Fullmägtige da äga i hanö ställe nämna nägon annan.
Knur kekrslon ifrån Blekingen ingas härwid följan¬
de anförande til krorveollsr:
."Ssm
no Den ro Martu.
"Som tidens utdrägt ej längre kan tala uppchäll,
Nied hwad som för wart Ständ rörande krivilexiers yp-
rättande bör i akt tagas, ty alldenstund de andra Med-
Ständen redan lära med deras bcswär under namn af
krivilexier fortfarit, och icke utan wär betydande stada
lära kunna mer än förr blifwa^ tilsturne, anhaller jag, at
Hederwärde Talemannen och Ärbara StändctS Medbrö-
der täcktes nu wid denna dags Lcanomista klene» sättas
i sin auLoricer, pä det tiden ei aldeles gär ost ur hän¬
derna, sedan wära Allmänna Besvär sä nära äro nu
Utarbetade, at til Hans Kongl. Majit i underdånighet
framte; til hwilken ända, efter wart sist ragne beslut, de
hos oh äro närwarande, som för oh lär uprätta de kun¬
der, hwilka under krivils^ier böra kunna anses. Stock¬
holm d. 9 Marlit 1789.
Knur kedrslon.
I anledning af Ständers nyh tagne beslut, anmäl-
tes nu dlils ^.nclerzlon ifrän Upland, i stället för ^sLN
kerrilslon, ril Ledamot uri detta lil AllmogenS allmänna
angelägenheters öswerseende satte Utstött, samt Knur kanes¬
son frän Blekinge, i stället för kelm lVlänslon.
4^0 När Ständer i dag stulle fortsätta ^usterlnAsn
af allmänna BcswärsxunQerne, war tiven inne at sam,
manträda uti Ulstoll ester stedde anslag, hwarföre Stan»
det ätstildes.
In llllem krotocolli.
Den
Den n Martu. rn
Den i; Martn.
ondc-Ständet samlades in xleno kl. io f. m. da,
efter förränad bön, blef
i:o Anmält, at Talemannen ännu är sjuk.
2:0 Sedan der d. 20 Februarii iustcrsäs projeA
til underdänigste tacksägelse til Kon^l- Majit, för Dest
nädiga wärd om Riket under sistl. ärs Krig, blifwit de
öfrige relpeQive med-Sländen communicsrsöt, hade nä-
gra jämnkningar uti de deruti nyttjade uttryck blifwit
föreslagne, och enligt nu ifrän bäde Högloft. Riddersta-
pet och Adeln, Högwördige Preste^Ständet och Wälloft.
Borgare»Stävdet ankomne exxeäikion bifallne, sä at be¬
rörde underdäniga Tacksägelse aääres- kommer at ste uti
följande ordalag:
"Riksens Ständer iakttaga med innerlig glädje och
tilfredsställelse alla tilsällen, dä de inför sin nädige Ko¬
nung kunna frambära försäkran om deras oswikeliga un¬
derdäniga trohet och undergifwenhet."
"De äro styldige at hembära en hjertelig tacksägel¬
se til Ven Högsta Försynen, som under KrigetS hörande
faror bewarat Sin Smorda, och som ifrän Eder Kongl.
Majits dyra Person afwändt de olyckö-händelser, som
krigslägan manligen åtfölja."
"De äro styldige at nedlägga den listigaste erkänsla
för Eder Kongl. Majit, som ingen möda hast ospard och
intet beswär undwikit, för at frälsa Riket, bibehälla dest
sjelfständighet, rädda dest gränser och Landskap, samt der¬
ifrån afhälla främmande Härsmagt."
"Men Allernädigste Konung! Ju wärmare hiertan
Eder Kongl. Majus undersåtare hysa för Eder Kongs.
Majit,
Mast, ju knare är deras oro öfwer den wada, hwass
lili Krigets äfwentyr kunna föra Eder Kongl. Maj:r och
Riker, och ju ifrigare blifwer deras önskan, al se de öf¬
wer Sweriges Himmel sammandragne moln, genom eli
snar och lyckclig Fred, skingrade. De äro derföre bered¬
de, al hwar i sitt kall upoffra alt, för al med förenade
krafter kunna möra Fienden; al, like deras gamle För¬
fäder, pä manligil sätt lil sista blodsdroppar, försvara sin
Konung och Fosterland; al uprätthalla Rikets sjelfständigt
het och Swenska Folkers urgamla heder, samt ar dpme-
delst sätta Eder Kongl. Majt r Ulftand, al förskaffa Ri«
ket en ärofnll, saker och »varaktig Fred, den Riksens
Ständer underdanigst anhälla, at Eder Kongl. Maj:c
af ömhet för sine undersåtare, nädigst täckes bereda, e-
mottaga och stadga, sa fort en sadan bjudes och erhällas
kan; pa det de sär och refwor, krigslagan förorsakar,
mage, under Fredens och lugnets återfående kunna borås
och helas, och den idoge Medborgaren i stillhet äler fä
skörda Fredens sälla frukter, som hittils gjort Eder Kgl.
Majus Regering lyckelig, och i alla tider skall göra Eder
Kongl. Majus Namn »välsignadt ibland Swea Barn
och Jnwänare."
Hwilken. Lxpeäirion Ständer biföll, hwarom relps-
klivs Med-Sländen genom påskrift ä det aflemnade ex-
»m^larer skulle underrättas.
g:o Uplästes det wid DIe5Iorsrnss sammanträde i
gar hällne kroroeoll, hwaraf inhämtades, at omröstnin¬
gen wid walet af Ledamöter uti Bewillningö- och Krigs?
gärdS-Ulskottet utfallit pa följande fält:
kelir ^expsson ifrån Malmöhus Län fatt 2Z röster»
Anders -^näersson ifrån Westerbotten 2g —
^näors Henoksson ifr. Käfalla i örebro Län 21 —
klans tZadriolsson (rränbsr^ ifrån Nyland 20 —-
Glos Darsson ifrän Södermanland n —
ttsitz
Den n Marci». nz
klsnrie Dillman ifrän Upland fatt IQ röster,
-^nclors kansson ifrän Jönköpings Län 8 —
kocor kkinclrioslon ifrån Skaraborgs Län 6 —
Olof Dkorslon ifrän Calmare Län —
krio Dr Ion ift-än Södermanland z —
(larl DbomaUon ifrän Elfsborgs Län z —^
kerer La^LnIioIm ifrän Dahls Land 2
-Vnäors Olsson ifrån Kopparbergs Län I —
Dars kekrslon ifrän samma Län l —'
kelar klulrman ifrän Wermeland I —
^san Olsson Horgren ifrån samma Län I —
kelar jonsson jfrän Jämtland i —
ONristen vilsson ifrän Götheb, och Bohus Län I —
IVkarris klaDinen ifrän Wasa i —
I anseende til hwilken omröstning Sländet befföt,
at genom Utdrag af krorocollsr förordna de Sex Leda¬
möter, som erhållit de fleste rösterne, at sikta uti Utskot¬
tet , hwaröfwer följande krococoll författades och ^u-
iteraäes:
"Til vepuwraäe uti BewillningS-och KrigSgärdS?
Utskottet utnämnde Ständer, ester förcgänget wal, kelir
Herslon jfrän Malmöhus Län, ^näsrs ^näsrsson ifrän
Westerbotten, ^nstsrs Lon§rsion jfrän Käfalla uti Bergs¬
lagen, klans Labrielslon (kronborg ifrän Nylands och
Tawastehus Län, Olos Darsson ifrän Södermanland, och
klenrio Dillman ifrän Upland; hwaröfwer Utdrag af kro-
rocollsr skulle dem meddelas"
kristers ^nflersson ifrän Westerbotten erkände med
all aktning det förtroende, som han wid detta tilfälle fäkt
af sina Medbrödcr erfara, hwaremot han skulle med yt¬
tersta omsorg söka smara, men dä upfyllandet deraf mo¬
re af den granlaga beskaffenhet, at Riket uti flere är
Utaf den ä.gärd, som nu rages, mäste röna fölgden, ut¬
bad han sig nägon underrättelse utaf Sländet, hwarefter
H han
H4 Den n Martn»
han och hans öfrige nu walde Kamerater uti Utskottet
kunde sig rätta. Til ar rätt stadga en Bewillning uti
Krigstider, ansag han förnämligast tjena, om en likhet
emellan StändenS deltagande deruti kunde winnås. Fa¬
ran wore för alla Ständen lika, och förswaret borde för¬
thy wara gemensamt. Den äfwentyrade mäst, som äger
mäst, och mä förswars-kostnaden dä icke jämkas derefter?
De skäl, hwarföre er eller annat Ständ i Riket manli¬
gen njuta friheter ifrän Gärder och Lonkiidurionsr, sy¬
nas uphöra, när Riket i Krig npmanar hwar redlig Jn-
ivanare til detz räddning och understöd. Det wore dessa
granlaga omständigheter, hwaröfwer ^nsiers änöerslnn
begärde Ständers föreskrift, pa det han med sä mycket
större witzhet mätte uti Utskottet kunna a Ståndets wäg-
nar framföra des önskan och tanka härutinnan.
^on kengrslnn ifrån Cronobergs Län: När fragg
är m rädda Fäderneslandet, sä wil det säga, ar hwar
och en Medborgare är i wäda; ty nar Riket är i äfwem-
tyr ar lida förlust pä Länder, eller twingaS i anseende
til sin sjelfständighet, bör man icke förwänra, at nägon
redligt sinnad Medborgare anser sig fri ifrän den allmän¬
na olyckan; jag hoppas at ingen frihet eller rättighet kan
fritaga nägon ifrän lemnande af understöd wid närwaran»
de tilfälle, hwarom jag nästan med säkerhet förntser, at
fräqa uti Utskottet icke eller lärer wäckas. I anseende
härtil, och dä Ständer ännu icke har kunskap om de be¬
hof, som fordra Bewillning, och icke kan hafwa tilfälle
at in plcno utlära sig om de grunder, hwilka wid en
Bewillning böra följas, hwilka äro bade granlaga, och
synas böra utaf samtelige rstxeLUva Ständens vexure-
raäs i samräd öfwerenskommas, afstyrker jag för min del
alla öfwerlägqningar och beslut om InstruLnn och före¬
skrift för StändekS vepursrasie, och det sä mycket häll¬
re , som Utskottets mlätande i alla fall icke kan för Stän¬
ders beslut anses förr, an det hos hwarje Ständ in xis-
no är pröfwadt och antagit.
Tale-
Den r: Marcii. ris
Talemannen Kils Svålon hemstckde om icke Stån¬
det ansäqo nödigt, at samtelige Ledamöter e hade fnrt
tilrräde ar med deras vs^urerscle uti Utskottet dageligen
öfwerläqga om de omständigheter, de hwar för sin ort
kunde finna angelägne at erinra.
8vsn jonston ifrän Götheborgs och Bohus Län,
ansag detta förslag wara aldeles i sin ordning, och hade
wid desi antagande sä mycket mindre nägon betänklighet,
som han trodde, at man derigenom hade det bästa tilfäl-
let, ak i tid förekomma hwad som i nägol afseende kun¬
de finnas störa likheten uti beskattnings - wägen, och tiri
Utskottet qifwa anledning til et betänkande, som sederme¬
ra hos Ständer kunde kastas öfwer ända. För sin del
astundade Sven jonston endast uplysning, om icke del
wore meningen härmed, at man kunde sammanträda uti
Ständer nägon witz tune, innan Bewillning? - och
Krigsgärds - Utskottet samlades, och dä i detta ämne
rädgöra.
Nlls Lrslon ifrän Wermeland ansag öfwerläggningen
i detta ämne wara utaf sa mycker större wigt, ju säkrare
det wore ar hwarje Landsort skildes mi mänga hufwnd-
sakliga omständigheter ifrån den andra; således om sam¬
ma grunder fölgdes för bewillningen i der Landikap, der
Hemmanen besittas til Adelar eller högst r.delar, som
där de äro klufne i /x, Adelar och derutöfwer, sä
upkommo en obillig olikhet emellan Undersätarne, hwär¬
sö re dUIs Lr lön tilstyrkre, ar nägon ifrån hwarje Län
kunde ataga sig, at i iadane mäl gä Utskottets Ledamö¬
ter med uptyöningar til handa.
dUIs Olsfon ifrån Wermeland anförde, at denna pä-
Minnelse wörö grundad, mäst i anseende til WermelandS-
orten, där Hemmansklyfningen är drifwen til den högd,
ar Hemmans-delarne icke äro manligen större, än Z delar
»ch derunder» hwarföre kUIs Olsfon lil alla delar före-
H 2 nade
>l6 Den ir Martil.
nade sig med hwad Klils Lrsson anfört, hwaruli jämwäl
öfrige Fullmägtige ifrän Wermeland och de fleste Rikets
Landskaper instämde.
k^ils ^n6srs5on ifxän Wermeland trodde, at detta
ämne om fördelningen af Bewillningen, är utaf desto
större angelägenhet, som i händelse oriktig grund dertil
skulle tagas, oförmöacnheten at den utgöra- snart yppa¬
des hos den, som Utom proportion blefwe berungad, och
brist säledeS upkomma til upfyllande utaf behofwen; hwar-
före I>lils ^näersson förbehöll sig, al något beslut af Be-
Willnings-Utskottec om repsrririoner icke mätte ligga i wä¬
gen för Ständer, at in pleno detta ärende ytterligare
företaga.
Uppå gjord proposition biföll Skändet, at innan de
Utsedde Ledamöterne uti Bewillningö-och Krigsgärds-Ut¬
skottet sammanträda, de äga at uti Ständers rum upgä,
der den af Skändet som wik, med dem rådgöra, ber¬
til äger tilfälle, och Utskottets Ledamöter deraf göra
det bruk, som uti Urskoktet kan finnas tjenlig!, dä Stän¬
der fluteligen, när Urskotters betänkande hinner blifwa fär¬
digt, fär in pleno sig deröswer widare utlära.
gro Jngafs och uplästes et sa lydande lVlomorial»
angäende Adeliga Rusttjenstenr
"Da war allernädigste Konung sammankallat Rik¬
sens Ständer, för at i näder öfwerlägga, huruledes i
anseende til det förledit är timade fredsbrott af Rysiland
i förbund med Dannemark, Riket mä frälsas frän de o-
lägenherer thy ätfölja, fordrar hwar och en trogen Un-
dersätares och redlig Medborgares plikt, at sa widt mö»
jeligt är, och med yttersta krafter bistä Kongl. Majrt lil
äterwinnande af en för Riket, och med Konungens och
Folkers heder instämmande, bade förmånlig och waraklig
Fred. Men om en sädan Fred utan Krigetö fortsättan¬
de,
Den n Martu. 117
de, ej kan ärnäs, blifwer det för Ständerne oumgänge-
ligt och högst nödwändigt, at dertil Utse medel och Ukwä-
gar. Sadant är penningar och waror, som genom gär¬
der och bewillningar böra samlas, til Konungens höga
äilposinon; Wi äro altsä i den säkra förhoppning, atin¬
gen ibland osi, til ändamäletS minnande, undandrager sig
at eonrrihuera efter yttersta förmåga; men dä i betrak¬
tande lages, huruledes Bonde-Ständet emot desi urgam¬
la Skärte, i senare tider blifwit med ökade Skatter och
qwarblefne extraordinarie Bewillningar, pä det högsta be-
tungadk, sa ar hwad det förmär uti Rikets nu warande
wadeliga belägenhet at utgöra til en extraordinarie Krigs¬
gärd , föga kan första emot behofwet, med mindre de hit-
tils privile§iera<le och skattfrie Jordägare, i en lika män
efter deras innehafwaude Odal-jord bidraga: Wi mena i
synnerhet, der sig sa kallande Frälset.som efter 1285 are
Konung IVkaZni La<lul cke> Regemenrs-tid Utfärdade Rust¬
tjenst ordning fatt sitt uphof: En Författning, som med
upfyllande af sitt rätta bruk, war för Riket sa nyttig,
som de sedermera genom desi misibruk och uraktlätenhet
blifwit Riket skadclrg, til och med förderftvelig."
"Ester befagde Rusttjcnst-ordning, blef en Odalman
eller Bonde frihet lämnad, som ester 1282 ars Skatt¬
läggning war ägare af sa mycken jord, sorn fwarade mot
16 markers ränta, at frälsa sig frän Skatten, dä han
pä egen bekostnad rustade sig til häst, til Rikets försvar
emot Fienden, och dctzutom deltog i den sä kallade Lä-
dungs-laman eller Landttägs-gärden til Fotknekrarnes fram¬
tagande."
"En hwar lärer nog kunna eftersinna, dä intet an¬
nat La vallerie pä den tiden war inrättadt, huru kostsam
en sadan rustning mätte warit, da en Ryttare, hwilken
bar namn af Swänn, skulle wara försedd med Hjelm,
Harnisk, Brynja, Skjöld, kanh och Pantzar, bade öf¬
wer sig och hästen. En rustning, hwilken sa ofta urmat-
H Z la-
liz Den r: Martu.
tade Frälsemannen, at han nödgades afsäga sig FrLlset,
och lägga sig häldre under Skatten tilbakars, hwarä man
af Historiett kan förete flere exempel, ännu i högst Glor-
wördiast i åminnelse Konung Lustaf den Förstes Rege¬
ments tid."
"För desse tyngder skull, har wäl Frälset tid ester
annan uiwerkac sig krivile^isr ril lindring uti rustningen,
ester ct högre markeral, först af Konung albreckt den
Swage, född Utlänning, nien med förbehåll, at Frälset
sedermera icke singe förminskas, pä det Bronans Rust¬
tjenst marce kunna uprärrhäUas; härmed förstods för¬
nämligast Lavalieriet, således icke i afseende ä Hemman¬
talets förminskning, man meningen war, at markeialet
icke borde förhö,as, da flera Hemman mäste medtaga»,
och hwaraf Rusttjensten af et lika antal Hemman försmå-
gades , som likwäl tid efter annan sig tildragit, sa at mar-
kcialei efter flere utwerkade kelcsturicmer och krivile^ier,
upstigit ända til sv-- emot de första :6 marker, innan
Rusttjenst prLlioras, som allenast Utgör -z^del emot den
sörsta inrättningen."
Således äro 772) ars ?ri' ile^ier häremot stridan¬
de, hwilka förbigå alla dessa grunder, och blott innehålla,
«t Frälset icke fär förminskas, med uteslutande af det
gamla krimitive förbehållet, pä det Aronans Rust¬
tjenst mätte uprätthällas, hwaraf meningen i senare
tider blifwit förwänd, liksom dermed endast bör förstas,
at Frälse-Hemmanen icke fä förminskas, där lckwäl rät¬
ta meningen wid början war, ar Rustningen ellör Fräl¬
set icke borde minskas, uran ester sitt rätta oförhögde mar-
ketal fullgöras, da Frälset hade en tunga utan asmund
och uran Skatte-Bondens försäng. Men enär Frälset
efter handen, merendels wid nya RegenterS tilträden, ak¬
tiv utwerkat sig förbättring ä l'rivi1egierns, utan at Re-
genterne blifwit uplyste, om deras för Riket stadeliga
»verkan, hwarmedelst Rustningen twärt emot Konung
brsctus
Den n Martn.
kreclns förbehåll, genom högre marketalö beräkning, alt
mer och mer förswagadeö, sä at Glorwördigst i åminnel¬
se Konung Carl den Ellofte, til Rikets wärn och bestånd
fann nödwandigt, at genom Indelnings merker, dels af
Skane, och dels af Kronans egne Hemman upräua det
ännu i fullt ständ warande CavLlIerier, (som under namn
af Frälset, äfwen hade et flags anseende af indelning es¬
ter marketalet,) förblef uran all belydning, och nu efter
hundrade ars förlopp legat utan all acki vire, och grun¬
den til de ätnjutne Frälse friheterne sä medelst, äfwen en
sä läng tid hanlande, om icke aldeles uphörd och sör¬
stommen; sa wik deraf naturligen följa, at när stylvig-
helen uphört, eller blifwit underläten, uphöra ock de der¬
före gifne förmäner, såsom ländande Drätsel-werket til
förfång; och som häraf lärer kunna inhämtas, huruledes
Frälset, emot desi första inrättning, alt ifrän Konung ^l-
dreLlns tid, smättingom under namn af kriviisxisr, un¬
dandragit sig den last, som Rusttjensten ätfölgt, samt i
och med det samma den statt, det af alder utgjort, lika
med andra Odal-Bönder, innan Rusttjensten inrättades,
sä at Riket deraf i senare tider en föga bätnad tilflutit,
emedan det alksedan Konung Carl den Ellofte» Rege¬
mentstid ej någon Rustning fullgjort, men Adelige 05-
ftcsrLle likwäl sä lang tid af Skatte-och Krono-Bönder-
nes Hemman med stor förmän dragit indelte löner efter
llrren. När nu Adeliga CsvsIIerisr eller Frälset, för
Riket ej längre lärer tarfwas, som anförde orsaker med-
gifwa; sa fordrar nödwändighcten til Rikets frälsning,
dg alla Caliör för desi behof äro anwände, at Frälse-god-
sen äterläggas under deras urgamla statt, sä wäl de sa
kallade Sälcö-gärdar, som Hemman, at Kronan njuter
deraf ben inkomst henne tilkommer, samfällt med de öfri¬
ge Skaitechemmans räntor, hwarmed behofwen til Ri¬
kets beständ och nu warande Krig mä kunna utföra», dä
Bonde-Ständet ej i nägon mindre män lärer wilja del¬
taga i de Bewillningar och Gärder, som til Krigets ut¬
förande kunna tarfwas. Och om et förslag skulle upgö-
H 4 ras
I2O
Den n Martn.
ras öfwer de friheter, som Frälse-godfen nu för tiden
njura, jämförelfewis med Skatte-hemmans räntor efter
markegängen, ungefärligen ä z ,000 Mantal kil antalet,
l som likwäl i anseende lil >ordens och ägornes mera god¬
het, kunna smara fullt emot alla de öfrige RikelS ssatk-
laqde Hemman), sä torde beloppet deraf, dä man allenast
beräknar o Riksd. öfwer hufwudet pä hwarje helt Man¬
tal, sig bestiga ril 1,500,000 Riksdaler. När bärtil
kommer Bruks-och Säteris-srihererne, med Mantals-och
Domare-penningarne, samt Aoeissane-Officerares indelte
löner, sä torde bet äftven belöpa sig til flere Hundrade
Tusende Riksdaler, hwaraf lätteligen skönjes de ansenli¬
ga tilgangar Konungen nu kunde hafwa til Niksbchofr
mens bestridande, om skatten och tungan more lika för¬
deld Lanbcmännen emellan, och alla utan Åtskilnad more
lika willige och benägne. Desse wära wälmenta tankar
anhälle wi, at det Hederwärda Bonde-Slandet wille kil
öfwerläganing taga, och war önffan deruti bifalla, at
detta I^cmorial warder med de 2:ne andre respeAive
Ofrälse Standen communicerar, och de derjämte anmo¬
dade , at sig med otz förena om en vepurackons utgöran¬
de, at delta angelägna ärende hos Kongl. Mast i un-
derdänighet anmäla, med lika underdånig anhällan,at med
Desi höga åtgärd befordra werkftäilighcten af hwad här¬
utinnan til Rikets förmän och Drätsel-WerkelS inkomst
finnes wara ländande." Slockholm d. y Martu 1789.
Dorias ?sk>rDnn. kekir LvenDon.
jonas /tnäer lön. lallan Nilsfon.
Ifrän Jönköpings Län.
Hwarjämte et lika lydande skrifteligt IVlsmorial war in-
lemnadt af -^näers ^nciersson jfräu Westerbotten.
henric Dillman ifrån Upland ansäg dessa lVlemori.
dlors inneh. ll wara uplysande, och i synnerhet wid när-
Murande til fälle, dä Riket är uri behof, maf mycken nyt¬
Deir ii Martu. 121
ta, sa wida den Historiska berättelsen är grundad och rik-
igt anförd; och bad Dillman en och hwar af Ständer,
ar sä handtera detta ämne, at nägon frukt deraf ju förr
Desto hällre mätte kunna dragas.
Lric Lrsson ifrän Södermanland förenade sig med
Dillmans anförande, och tilläde för sin del, at dä utaf
Författningarne är bekant, at Kongl. Adelsfane - Rege¬
mentet icke upfättes oftare än uti ofredötider. at det icke
utgör wer än g95 man, hwilka utan nödig mana och
öflltNg af Krigs äileiplin dock i första Oampagnen sällan
med fördel kunna nyttjas, at Riket således utaf hela den¬
ne Lorps inrättning har föga bätnad, men indelte Hem¬
mans Räntor til Boställen 06) köning för! Herrar Offi¬
cerare, äro anflagne til et belopp af 14 eller >5000
Dal. Silfwermynt, hwilka ärligen til wida högre summa
efter Jordebok och MarkegängS - förwandling utgä, det
tyckes, som hela inrättningen ej är svarande emot ända-
mälet, samt förmodade, at nägon ändring torde kunna
wärnäs, som bidrogo mera til Rikets gagn och bästa.
jon bengtsson ifrän Cronobergs Län ansäg al
man borde uri et ämne af sä mycken wigt, noga göra sig
om alla omständigheter underrättad, och begärde derfö¬
re , at dessa lviemorialsr mätte hwila til nästa klenum.
Hwarefter all äeliksrakion härom nu uphörde.
4:0 Fortsattes justeringen Utaf Allmänna Besvä¬
ren i följande punHer: 28) Om Inlftkuion uti Skatte-
rättö-fordringars Införsel uti Krono hemman och Lägen¬
heter, tils widare. 29 Om förhöjning af lcgan för Kro¬
noskjuts och cxrra Postföring; hwarefter äfwen justeraäer
r y kunQsn om Afrads-och Krono-Tionde-Spannemälens
forslande, sedan Lxpeäirionen, til följe af SländetS den
5 i denne mänad tagne beslut, är jämkad efter Landeor-
lernes särskildta beskaffenhet.
H 5 5:0 F§-
!2r Den ii Martti.
5:0 Föredrogs et ifrän Besvärs-Urskottet föreslagit
kross t til underdänig skrifnelse ri! Kongl. Maj.t, om
Hushällö-förfaltningars stadgande hädanefter.
sson kenZrslon ifrän Cronobergs Län ansäq öfwer-
läggningar om sädane Författningar wara sa wigtige, at
han hälst önffade, at de wid Riksdagarne mätte, pä säit
af uräldriga tider skedt, undekdänigst fa anmälas, dä hela
detta Ständ är ifrän alla Landsändar sammankommit, och
hemstälde om icke lil uplysningars erhållande, detta xro.
jeLk kunde hwila. Bifölls at wälet hwilar.
6:0 Riksdagsmannen ifrän Aland, kiric lirgfon up-
läste följande lvismorisl, at i krorocollet intagas, och
hos Ständet förwaras:
tödmjukt ^emo>-ra/.
"Sedan Kongl. Majtts nädiga kallelse til en all,
män Riksdag, den 26 sistl. Ianuarii, pä2lland blef be¬
kant, har Allmogen derstädes genast skridit til Riksdags-
n>anna-wal, samt förordnat underteknad til dest Fullmäg,
tig tvid detta Riksmöte: Ingen ting har frän den stun¬
den warit mig angelägnare, än at kunna företaga resan
til Stockholm, för at wid Riksdagens början, ej mindre
för min nädigstc Konung, än för det hederwärda Bou-
de-Ständet fä tolka det oförfalskade nit och tilgifwenhet
för en nådig och älskad Regent, samt et kärt Fädernes¬
land, som altid warit och förblifwer frän Alands Jnwä-
nares tänkesätt oskiljaktigt; men mitt bemödande at kom¬
ma öfwer Alands-haf, har flere gänger fruktlöst afiupit,
sa at jag möjeligen ej förr än nu kunnat mig inställa,
och hwilket ändock icke, utan största äfwentyr och lifsfa¬
ra kunnat ske."
"Mitt första äliggande är, at inför det Hederwärda
Bonde-Sländet ä Mine egne och hemmaw arande Med-
brö-
Den n Martu. irz
bröders wägnar förklara och försäkra, at Alands Allmo,
ge med underdänigste wördnad och erkänsla funnit de af
Kongl. Maj:t wid och under pästä nde Krig widtagne an¬
stalter, ledande til at uprätlhälla Rikets heder och sjelf¬
ständighet: At Allmogen ej utan fasa och afsky kunnat
tänka pä de hinder, som dcrwid i wägen lades: Och at
Allmogen, för at befordra en stor och nädig Konungs
wisa och wälmema anstalter, med upriktigaste tilgifwen¬
het öro färdige, at en för alla och alla för en upoffra lif
och egendom, samt underkasta sig med fullkomligaste trygg¬
het och wördnad Kongl. Majus nädiga wilja och befall¬
ningar uti alt."
"Jag bör dernäst hoö det Hederwärda Bonde-Stän-
det aflägga min ödmjukaste tacksägelse, för det Ständer,
ester hwad jag redan med gladaste tilfredssiällelse erfarit,
under loppet af pästäende R,kömöte i alt sökt befordra
Kongl. Majus nädiga wilja och Rikets sannskyldiga bä¬
sta, s Mt med ständaktighet undanrödja de hinder, som
för Konnnga-magtens lagliga myndiahet och Rikets sjelf¬
ständighet i längre tider warit äsweutyrlige, sä at wj om¬
sider hunnit til den lyckeliga och länge efterlängtade ti¬
den, at fä styras af en Regent, som fatt bäde magt
sch wilja, at befordra Silk Rikes och Sme undersära-
res wäl."
" 2ag innesluter mig i Wälförständige Talemanncns,
Herr Lagmannens och Zscrererareng, ^ävocsr-kiicLlens och
vice Lecrerergrens samt det Hederwärda Ständets sam-
telige Ledamöters ynnest, benägenhet och wänskap; förbe¬
hållande mig, at framdeles til Ständet fä upgiswa de ä-
render och angelägenheter mine hcmmawarande Medbrö-
der mig för öfrigil updragit."
Stockholm, den 11 Mgrtii 1789.
Lric Årslön»
Isrän Äland.
7:0 Bok-
124 Den n Martil.
7:0 Bokhandlaren k4. 6 kunemsi-k hade ingifwit et
rvlsmorisl, som blef »plast, sa lydande:
E>dllljukt Memoria/.
"I anledning af det jag pä min egen dryga bekost¬
nad är 1778 lät Zravcra i Kopparstick, lil åminne.se ' r
en esterwerld, de 50 Ledamöters korrrsircr af alta Fyra
Riks-Sländen, som hade den näden at wara Hane Kgl.
Höghet Kron-Prinscns Faddrar wid Dest Dop, samt til¬
lika den ::sta November samma är tolkade el til vagens
högtidlighet lampeligit Tal, i hela Ständers narwaro,
hwars innehäll war, at prisa den Högfte Guden, och at
hugna hwarje redelig Swensk, för den godheten Gud
dermed bewist Sin Smorda och Sitt Folk, sa upkogs
sadani wäl af del Ärbara Bonde-Ständet, och en dfl
hederwärda Ledamot efter mitt slutade Tal började Psal¬
men N:o zo-;: Nu racker Gud alt Folk, som ock af
hela SrandetS närwarande Ledamöter med all glädje blef
msjungen. Flere af dä närwarande Ledamöter af det he-
derwärda Bonde-Ständet, som nu ock äro närwarande
wid denne Riksdag, kunna intyga om sanningen och fäg-
naden härwid den tiden, som än widare förökades deraf,
ar Ständer sag hwatz oförtrutenhct och flit iaq alud bru¬
kade, at uphöja wär Allernädigste Konungs Namn, och
at wär förenade sällhet är dermed förknippad, at lyda en
sä wis Regems Lagar och Bud: Slutligen, at bewara
der kostsamma Arbetet (ätminstone för mig, som med li¬
ten Lass» stadd) med de nämnde <0 Herrar och Mäns
xraveraäs kork, siter frän förgängelsen, sä blef samma l^or-
rrgiter, som Utgöra 6 hela ark tilsammans, efter StändenS
r-m§ hopklistrade til en enda Tafla, med Böhmijkt glas
öfwer, Uti proper förgyld Ram insatt, och sedan xr-o-
1'erueraä Hanö Kongl. Höghet Kron - Prinsen, hwilken
Tafla ock blef upsatt i Dest dä »varande Sängkammare,
men nu för tiden lär sitta pä nägot annat Rum i Kongl.
Slottet, eller kanske pä Kongl. Husgerädskammaren til
Den n Martu.
at förwaras. Det ärbara och hederwärda Bonde-Stän¬
ket beflöt i anseende til detta mitt redelig» och trogna för¬
hållande, at genom de ro Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsens Faddrar af deras Ständ, anmäla in plena,
som ock skedde at Ständet önskade, det dä »varande Stän¬
ders Secreterare wille hoS Hans Kongl. Mast ä Ställ-
ders wägnar anhälla, at jag mätte blifwa i näder hug¬
nad för mitt i flere afseende»» »välförhållande, med Liblio-
rlaecgris eller VireQeurs namn och heder, som sä män¬
ga andra desi Ämbers-Bröder, tid efter annan i näder
erhällit."
"Denna StändetS begära» koin i förgätenhet i all¬
seende til Riksdagens flut, som skedde par dagar deref¬
ter; men svin orsaken ännu är lil, ehuru »nera än ic>
är sedan äro förlidne, sä anhäller jag wördsammast, at
detta mitt ödmjuka IVlemorial »nä in exrsnfti uti Stän-
dctS krmocoller fä införas, saint den »nig af det Heder,
wärda Bonde-Ständet ärnade Gunsten af Lilfliokftccsrie
namn och heder mä genom Ständers Taleman eller 8s>
crcrerare med första Kongl. Majtt i underdänighet före¬
dragas, »ned hwars nåd jag altid blir nögd."
Ickenric Luft. Runemark»
Hwilket tils widare hwilar uppå bordet.
Ständer åtskildes.
In bäem ktotocolli.
Den i z Marti»
Hederwärda Bonde - Sländet in xleao, dä
efter förrättad bön
i:o Talemannen Svenssn gas Ständet tilkän-
ua,
rr6 Den iz Martn.
aa, at Kongl. Maj:t nädigst täcktö företaga granskning
Utaf Ständers anmälte underdäniqa Beftvär, och hade
Kongl. Maj:t enligt ankommen nu upläst Kristelig under¬
rättelse ifrän Krigs-Rxxeclirionon Uti Kongl. Maj:ts Lsn-
cellie, redan d. I l i denne mänad i näder lätit Utfärda
Dest befallning om mälets minnande til en tum pä Ryt¬
tare-Hästar, samt Soldaters antagande lil en tums min¬
dre högd än förut; äfwcn som Kongl. Majit i näder
inställ den mi är anbefalte General-Munstring med Båts¬
männen; Och dä Ständer härutinnan erfor nya weder-
»nälen utaf Kongl. Majus nädiga ynnest, uplifwades ock¬
så hos hwar och en den underdänigste wördnad, nit och
tilgiswenhet, hwaraf Ständet alrid wik göra sig utmärkt.
2:0 Ständet företog til öfwerläggning det den 11 i
denne mänad förehafde Mamorialer om Adeliga Rusttjcn-
sten ifrän äldre til senare tider, hwilket ä nyo uplästcö.
(är intagit ord ifrån ord uti förenämnde dags kroroeoll)
Efter upläsande häraf, beflöl Ståndet, uppä skedd pro¬
position, at detta lVlsmniial, genom Utdrag af ?rokOLoI-
ler öfwerlemnas til StändetS Ledamöter uti Riksens Stän¬
ders BewillningS-och Krigsgärds Utskott, at härutur häm¬
ta och göra det bruk, sorn »ned wälfängne kriviIsL»sr»
Lagar och Rättigheter öftverensstämmer.
z:o Riksdags-Fullmägrigarne ifrän Jönköpings Län
ingäfwo följande Memorial:
"Ehuruwäl glorwördigst i åminnelse Konung Larl
den inte, uti det är l6?q. nädigst utfärdade Reglemen-
re, til rättelse wid Ränrornes utgörande emellan gifware
och tagare, försäkrat Aboerne pä Kronans Hemman och
deras arfwingar om en beständig och rolig besittning, sä
länge de mlagorne i rätta», tid sig afbörda, hwilket wi
böra anse såsom et heligt och oryggeligt kriviiegiun», e-
»nedan det finnes grundadt i lag ochsbillighet, sä at hwar-
ten Kongl. Maj-t och Kronan eller någon annan deraf
li-
Den iz Marrit. 127
lider minsta försäng; har icke desto mindre sig tildraait,
vt en sa heligt försäkrad Krono BönderneS rätt härutin¬
nan, under närwarande Leculo blifwik rubbad, först är
172g, dä den sä kallade Skatteköps-Förordningen blef til
understöd Uti betvillningen til Riksgäldens afbördande, ut¬
färdad, hwarmedelst bade Adel och andre Ständs-perso-
ner, som wörö ägare af sä kallade privilcxiergäe Werk,
lämnades frihet at twista »ned Aboerne vin företrädet til
Skatteköpets cruäende; sä at manga Hemman imil är
1772, under en sadan rircl Krono Bönderne undankcm-
»uit; sedertnera eller ar i?7Z anbefalte Kongl. Maj:t
Desi Kammar-LoIIcgium, at tils widare innehälla med
Skattebrefs utfärdande, hwara en sä sträng wcrkställighet
fölgde, at et för Allmogen ansenligt antal färdige, och af
Kongl. Kaininar-LoIIc^io redan undcrskrefne Skattebref,
blefwo förbudne til Utgifwande, och af ^ävoear-Rilcalen
legveftrLraäs, hwaremot Allinogen älades at ätertaga sine
i Landt-Ränterierne insatte Köpeskillingar. Denne ätgärd
synes Ridderskapet och Adeln haswa utwcrkat sig, för
sine hos Kongl. Maju och Kronan upkomne SkatterätlS-
fordringar för de sä kallade Bytes-brister, hwarefter de
erhöllo en sä förmånlig Resolution, at den svin hade en
dylik SkatlerättS-fordran, ägde at genast undfå införsel
i, hwilket Krono-Hemman han hälst ästundade, utan m
Aboen, son» hade bordt äga företrädes-rätt, hwarken ge¬
nom allmän kungörelse eller särskild tilsägelse, lämnades
underrättelse derom, eller rådrum at tilhandla sig nägon
Skattcraltö-sordran, htvarmed han kunnat afböja sin ochc-
ka, at blifwa drifwen frän et Hemman, soin han i läiig-
lig tid, under hopp af en fri och rolig .besittning, med
sin anletes swett pä det bästa upodladt. En säd.»», öf-
iverrumpliuq synes ingalunda warit instämmande »ned
tvär allernädigste Konungs höga och rältwisa afsigt eller
tänkesätt. Wi anhalle derföre i all ödmjukhet, der wär
Taleman, »ned det relpeLlive Ständet, täckes taga desse
för Krono-Aboerne ömma omständigheter uti benägit öf-
rverwägande; hemställande- örn icke en böneskrift »nä r
under-
12 8 Den IZ Martu.
Underdånighet til Kongl. Majit afgifwas, med anhållan,
det de Krono-Hemmans Aboer, hwilka sa uppenbarligen
derigenom blifmit litande, at misse Rikets Undersåtare,
fason, ersättning för genom Bytes brister upkomneSkatle-
rättS-fordrmgar, blifmit drifne frän deras mål upodlade
och i fullt stand falke Hemman, utan at efter föregången
tilsägelfe eller leinnad lid til dylika fordringars förskaffan¬
de, hafwa fäkt tilfälle sig sjelfwe rädda eller fria, mä
len,nas nådigt tilständ at emot äter lefwerering i meder-
börlige Landk-Ränterier, af de summor, som första ^c^ui-
renrerne utbetalt, sjelfwe eller desi arfwingar äter sii ut¬
träda sina Hemman, och de derigenom komma i besittning
af den Odal-jord, som de och deras Förfäder med sivert
och möda för sine efterkommande beredt, men dem genom
mitzbruk af Författningarne tid efter annan frängatt, hälst
grunden til ersättningen för dylike SkatterättS-fordringar
ingalunda lärer rvarit, at den idoge delen af medborgeli-
ga Samhället skulle med sin förlust och undergång til-
fredsställa de fordringar, som nägre Slägker i Riket ef¬
ter sina Förfäder kunna upgifwa, som dock ty wärr me¬
rendels skedt pä det fäkt, at dä en Abo ä el dylikt Kro-
uo Hemman, blifmit huswill och Utblottad, har den som
Hemmanet fäll tilträda, gagnat handels-förmänen, sa at
när han för circa Hundrade Riksdalers Ränte - fordring
tilträdt ciilsiolftioncn, har han genast warit färdig at för¬
sälja Hemmanet med 10 a 20 dubbel genwinst. Stock¬
holm d. 9 Martil 1789."
^onss kslirslon. lkälcan Nilsfon. ketir Zvenssion.
k.ars 8ven!-lon. kekr keftrslon. ^näerslvu.
Gullers ^obznsfon.
Riksdags-Fullmägtige fräs, Jönköpings Län.
Ständer fann denna fräga, som til en del förut
hos Ständer blifmit wäckt och afgjord, wara af den be¬
skaffenhet, at Ständer deraf någon anledning til allmän¬
na underdäniga Beswär sig icke laga kan.
4:0 Utaf
Dm tz Mani». 1:9
4 0 Utaf Riksdags-Fullmägtigen ästam kkinricsion
lopwuj isian Carrlen war följande lVlemorial ingifwit,
som nu upiästes:
i^dmjltkaste Mmorm/.
"I anseende ril närwarande btträngda tilständ för
Rikets undersåtare, och dä en och hwar med de warma-
ste hjerta,, sa wäl med lif och egendom wilia bistä wär
Allcrnadigste Konung, som pa det cftertryckeligaste fält
söker at försmara Rikets Sjelfständighet, och nndersäta-
res lif och egendom isian häftige och gramse Fiender.
Sä betraktande af allmänna tidningar om Allmogens
och alla rättskaffens undersarares iswer och kärlek för Ko¬
nung och Fosterland, de i sin män gerna befrämja til
wärn, sa anhäller jag ödmjukast at Riddcrskapet och A-
delen emot Rustrjenstene befrielse, som nu kommit ur bruk
och ej mera behöfweö efter. 1282 ärs Herredagö-Bcsiut,
mätte undgå den skatt som fordna Lagar och bcskattnings-
momsmer innehälla, och det pä den billiga grund, at de
Lro lika son, wi undersåtare och lemmar uti en och sam¬
ma Rikskropp, och således behösiva och tarsiva samma
wärn och beskydd för sine lif och egendomar son, menige
Allmogen. En sä billig och rättwis skattläggning, jem-
kad efter den jord, man innehafwer och besitter af Lan¬
ders ägor, synes wara den natnrligaste mättstock lil ut»
skyldernes upfyllande, och wägar jag underställa huruni-
da Högloft. Ridderskapet och Adele,, kunna med Christe-
ligit hjerta wilja undanhålla och undandraga sig en skatt
son, Gud, Konung och Naturel, yrkar at dem påföra,
hwilket jag til Hederwärda StändetS ompröfning sar
kemna."
e^äan, klinricklon.^IojiTN8.
Och fann Ständet, at desi Ledamöter Uti Bewill-
ningS- och Krigsgärds Utskottet böra häraf fa del, för
Ä at
rzo Den iz Martil.
at göra det bruk deraf, som med krivile§isr och Lagar
är öfwerensstämmande.
Pä lika sätt förfor Ständer med följande utaf k.ars
Lvenrlon och kebe ?eiir5st>n ifrån Jönköpings, samt
Mans Carston ifrän Calmars Län ingifne Memorial,
som blcf upläst.
"Som nu den tiden är inne, at mätt och steg mä¬
ste tagas, som kan frälsa Riket ifrån dest förderf, och
Swenska Allmogen har ester yttersta krafter allid, sa
wäl förr som nn, dels igenom Fri-CorpS tilsättande, sa
ock andra Krigö-troppars wid inaglhällande, samt gärders
utgörande, skjuts och mera dylikt, dertil bidragit, hwaremot
Adelen altid sig undandragit; sä är wärk påstående, at Adelen
mätte äläggas, at, enligt Konung den Xlneö för¬
sättning upsälta Adelsfanan, eller i det stället med pen¬
ningar betala ester tidens beskaffenhet, sä wäl detta som
andra cmsrs, som de böra utgöra; ty wi sinne, at de
böra sä wäl som wi, förswara Säterier samt Ladugär-
dar och Rä och Rörs hemman, som Bonden och Bor¬
garen sina Egendomar, samt Land och Rike; dock utan
at utsätta nägon witz stimma, mindre för osi at inga,
för än Utskottet derom öfwerlagt och Ständer bewiljat.
Och detta wart yttrande mä i kroweoller intagas.
k.ars Zvenslon. kefir kefirslon.
Zfrän Jönköpings Län.
Mans stigrslon.
Zfrän Calmare Län,
Hwilket remittersäsL lil Ledamöterne uti fövenämnpe
Utffotl.
§:o RiksdagS-Fullmägtigarne utaf Finska I^arionsn
anförde, ak deras hcmmawarande. Medbroder alagt dem
ho»
Den sg Martn. rzr
hos Hans Kongl. Maj:t aflägga deras nnderdanigste tack¬
sägelse, för den Nådiga wärd, som Kongl. Maj:t haft
om Finlands räddning ifrän fientligt inbrott, och under-
dänigst försäkra om Finska Allmogens obronsliga trohet
och tilgiswenhet; och at Fullmägligarne för at fullgöra
en dem sä angenäm underdånig skyldighet skrifwit och
underteknat efterföljande underdånigt^ tacksägelse sclclrest,
den de wid underdånigt företräde hos Kongl. Majtt d. a
j denne manad i underdänighet öfwerlemnat:
GrormäItiFste Mernädigste Rsnung'.
" Inför Eder Kongl. Mast wäga samtelig- Riks¬
dags-Fullmägtige för Allmogen i Stor-Fnrsrcndömet Frn-
land, förklara deras och hcmmawarande Medbröders un-
derdänigste wördnad och tacksägelse, för den Nadina'och
kraftiga Wärd, Eder Kongl. Maj:t lemnat Finlands
Jnwänare, i det detta Land bliswit befriad! frän anfall
af en mäglig och listig Fiende."
"Finska Allmogen, upeldad af den renaste nit och
listigaste crkänfla emot alla de wälgerningar Eder Kgl.
Mast dem wisat, betygar genom osi den mäst oinffränk-
ta undergifwenhet, trohet och lydnad för Eder Kongl.
MajttS dyra Perjon och Desi Sälla Regering. Denne
redelige Allmoge hyser den billigaste afsky för alla de
försåt och listiga ränkor, som bststvil nyttjade ak förförde
och trolöse Män, at söndersiita eller uplösa de band, som
i alla lider skola förena detta trogna och laglydiga Folk
under Ever Kongl. MajttS Spira, och de kunna aldrig
något ögnablick sa glömma deras Undersäteliga pliat och
skyldigheier, at de skulle kunna lana öronen til forsön
ske föreställningar. De hata och bäfwa sa mycket mera
för alt Ut-och Inländskt ok och Herrawälde, som de
endast anse sig lycklige under Den g:djes af
Mildhet, Wishet och Näd lysande Krona, och deras
Barn skulle fördömma deras stoft, VM de annorlunda
tänkte."
I a "Emot-
rgr Den iz Marrii.
"Eiuottag derföre, Store Konung! Finsta Allm»»
gens enfaldiga men upriktiga försäkran, ar den aldrig
kan brista i sin trohet och undergifvenhet för Eder Kgl.
Maj:t: At de aldrig kunna glömma hwad de Eder Kongl.
Maju och Fäderneslandet äro styldige: At de för Eder
Kongl. Majus Ära och sin Fosterbygds frälsning äro
beredde, at upoffra alt hwad i deras förmåga star: och
at ingen Vonde i hela Finland gifweS, som tänker för»
rädistr emot sin Konung och Fosterland."
Allernädigstc Ronung!
"Bista osi emot ware hemlige och uppenbare Fien¬
der, och wi stola i döden förfwara Eder Kongs. Maj:t
sch Riket med all tvär förmåga; I det säkra hopp, at
Eder Kongl. Maj:t under den Högstes »välsignelse, »vär¬
des sa kufva wära Fiender, at de blifwa lwungne äter-
gi^wa Finland lugn, öfwergifwa wara gränsvr, och er¬
bjuda Eder Kongl. Maj t eu ärofull, säker och »varak¬
tig Fred."
"Med djupaste underdånig Nit och Trohet framhär»
de til dödsstunden
Scormägcigste Allernädigste RomrnI,
Eder Rong!. Maj:rs
Allerunderdänigsie och kropligtigste
Undersätare.
Pä Alknogens i Stor-Furstendömet Finland wägnar:
ttincli-iL^fon -Uo^-rus, frän Carelen. L. ?o!Ion, fran
Hollola. Mart, lcksssincN) frän Gamla Carleb»), tckaus
tZronksrZ, frän Sjundä. Ickinstric ^oöersson
frän PikiS- Marrs Marrsson k^osli, frän Loimicki. Jo¬
kan lckinllricsson frän Rimiko. cklinclric lii-
frän Sastmola, ^krakan» Joransson ^.klkorss.
Den iz Martu. rzz
Elunä. Kils Major», fran Christina Socken. Thomar
Eliason 8a^pa!ä, frän Nastola. kai Lstccllincn, frän
- Cuopio. Marten kärenen, fran PieliSjerfvi. Joban Jo-
I ransjön Xns^i, frän Kuhmalax. dansson Mickels,
! frän Nerpas. Lira 1ican6er, fran I »n!a. Mans
z 8orisasri, frän Keini Socken, ksrrsr blnorari, frän Sot-
f kaino. Jokan liannirinen, frän Jio Socken. Jacob 8si.
- cula, frän Limingo.
Rongl. Maj:t har derä leiunat följande Nädiga
Gwar:
s^ag ernottager med mycken nlfredsställelsc detta förnya-
^ de »vedermäle af Finsta Allmogens redeliga Nit och
Trohet. Under alla rykten, som blifvit utfpridde, under
all den farhaga ruan welac utbreda, har Jag aldrig et
ögnablick misiragit om Edra och Edra hcininawarandes
tänkesätt. Jag har erfarit dem »ned hugnad, dä Jag, om-
gifwen af Jnländsta och Utländsta Fiender wistades i-
bland Eder. Jag har ytterligare därom blifvit under¬
rättad af Alin Broders underdäniga berättelser. Mill
rena Kärlek för et älstadt Folk, hämtar sin listigaste up-
muntran af den tilgifwenhet, det förtroende Mig »vises,
och dä Finlands Jnwänare däruri fortfara, da de nu s-
ftilnodigt sig ägna til Fiendernes och deras stamplingars
»notwärn, blir det för mig en ny skyldighet ar maga alt,
bade möda och omsorg, ja Mitt Lif och Blod för deras
heder, deras säkerhet, förfvar och bibchällandc af den
förening, som under mer än ar emellan Swerige
och dem bibehållits och gjort bade Rikets och Skor-
FurstendömetS säkerhet, styrka och trefnad; frän hwilken
Finland har at räkna sin Religion, sina Lagar och sin
Upodling, saint sin Handel och förmögenhet. Jag för-
biifwer Eder samtelige »ned all Kongl. Näd och Ynnest
wäl bewagcn.
Tillika och efter Kongl. Majus bertil nädigst gifne
tillåtelse, hade Finsta Allmogens Fullmägtige til Hans
I Z Kongl.
iZ4 Den rz'Marrik
Kongs. Höghet Hertig L/iRk, af Södermanland ingifwlt
följande underdåniga tacksägelse:
HZgborne Zurste och Hertig,
Swea Rikes Arf-Zurstel
"Eder Kongl. Höghet wärdes nadigst tilläta Fin¬
ska Allmogens Fullmäglige til Riksdagen här församlade,
ar a egne och alla deras hcnimawarande Medbröders
magnar, inför Eder Kongl. Höghet fä nedlägga deras
underdåniga wördnad och erkänsta."
"Intagne af förundran öfwer Segerwinnaren wid
Hogland, wörda de en Hjelte af Wasa Stam, som ej
sparat Sitt dyra lif för Sin Konungs och Fäderneslands
beskydd; som, tinder anförande af tappre och oförfärade
Siridsmän, wagat ali, för at kuswa en trotsande 06)
öfwerlagfen fiende; som med wishet och mandom förwärf-
wat Swensta Flaggan den ära och glans, at den af
Fienden blifwit buktad, af Europa högaktad, och afSwe-
riges och Finl-nds Inbyggare älskad och wördad; och
som sa ädelmodigt förswarat Rikets Stränder och Kuster.
Och dä wär nadige Konung', omgifwen af faror, mast
skynda ifrån Finland, för ak beskydda Rikets gran or,
som blifwit anfallne pä annan fida, har Eder Kongl.
Höghet icke tröttnat, at besörja om Finlands beskydd til
lands, med den klokhet i anläggningen och styrka i ut¬
förandet, at Finlands gränser inkil denna stund äro fredade
frän fienteljgit anfall."
Nädigste Hertig och Arf-Furste!/
"Dessa wälgärninaar äro för stora, at af Finska
Allmogen kunna förligas. Deras hjerton äro fulla af
tacksamhet och erkänsla. I dem finner Eder Kongl. Hög¬
het warakrige Arcstodcr »preste. Tilgifne sin Konung och
Fosterbyggd, af fasa och afsky intagne för Ryskt Herra¬
välde, redeligt sinnade emot Medborgare, anhälla de un
der
Den 17 Marrik
derdäuigst, at Eder Kongl. Höghet icke ma tröttna, at
än widare lemna Konung och Nike det wänlande biträ¬
de, som kan förskaffa osi en säker och ärorik Fred, stad¬
ga Rikets Sjelfständighet, och förewiga Swensta Fol¬
kers urgamla heder. Och dä Finska Allmogen, til sa stora
ändamals winnande, är färdig, at för Konung och Med¬
borgare, wid Eder Kongl. Höghets sida segra eller dö,
utbedja de sig i Eder Kongl. Höghets nåd och beskydd
st wara innestume."
"Med djupaste underdånig wördnad framhärdan¬
de m. m.
Underskrifweu af ofwannämnde RikSdagS-Fullmägti-
ge, samt Lric Lrston ifrän Äland, som nyligen lil Riks¬
dagen ankommit.
Hwilket alt, uppå Finsta Allmogens FullmägtigeS
Segäran, til framtida efterrättelse uti krorocoUer infördes.
Ständer ärstildeS-
In 6^em xrotocolll,
Den 17 Martil
Hcderwärda Bonde-Ständet in piano, dä
efter det bön blifwit förrättad,
1:0 Ordföranden stn Lerrilslori ifrän Habo Härad
uti Upland gaf Ståndet tilkänna, at sedan Ständers se¬
naste sammankomst, hade Ständer lidit en märkelig och
beklaganswärd förlust, genom desi TalemanS, Olor O-
lokzson!! ifrän 'Ostcr-Göthland. den rz mi denne ma¬
nad, efter en med Christeligt tålamod utsläuden sjukdom
limade död.
^ ^ Stänr
Den l? Martu.
StändetS saknad härwid, war sa mycket ömare, som
Siandet uti afl. Talemannen förlorat en ärlig, nitisk
och om StändetS rättigheter bade sorgfällig 06) uplyst an¬
förare, hwilken med wänskap och saktmodighet emottog
förtroendet af hwar LedamolS angelägenheter, och med
nöje sökre bidraga lil deras afhjelpande.
Ständer fann härwid befi åliggande wara, at genom
en stor Deputation, hos Kongl. Maj-t underdanigst an¬
mäla Talemannens dödsfall, samt tillika underdanigst an¬
hålla om. Kongl. Majus nådiga förordnande, huru Ta-
lcmans - Ämbeiel under Riksdagens fortsättande företrä¬
das mä.
24 Ospukeraös, som afgings at Kongs. Majit härr
vm uri nndcrdänighet upwakta^ anfördes Utaf leuric'kill¬
man ifrån Upland.
2:0 Föredrogs et ifrän Riksens Ständers Hemliga
Utskott ankommit krotoeolls-utdrag, den 14 i denna må¬
nad, angående ben af Utskottet, i Rikets närwarande Ul¬
ftand, nödige fundne ärlige Bewillmng utom den Bewill»
ning, soln redan utgår.
^emiktsraäes til BewillningS- och Krigsgärds - Ut¬
skottet.
z:o 8ecrcteraron gaf Ståndet tilkänna, at Kongl.
Majit i nädc» behagat förklara, det Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, under Riksens Ständers sammanwaro, kom¬
mer at förhöras uti de framsteg uti 8ruäisr, Hans Kgl. Hög¬
het gjort, och i nador befalt, at af detta Ständ et lika antal
Ledamöter som wid Modne Riksdag, derwid mätte wara til-
ftädes, jämte dem af Ständer, som hast näden wara Fad¬
drar wid Hans Kongl. Höghets Dop.
Remir-
Den 2; Marrkk. iZ7
istomitteraclss til Lletlorerne, at wälja tilräckligt
amal Ledamöter at wid berörde Förhör sig infinna.
4:0 jsustsrastes?rowLoIIsrne ifrån d. 2Z Februarii
til och med d. ro i denne mänad.
Ständer åtskildes.
veputLkwnen, som asgätt at underdanigst upwakta
Kongl. Majit, äterkom efter nägon stunds förlopp, me¬
dan ännu en del af Ständer war uti samlings - rummet,
dä Leci ereraren anmälte, at Kongl. Majit, som uti nadigste
ordalag beklagat StändetS förlust genom Talemannens O.
lok Olssons dödsfall, i näder täckts i hans ställe til Tale¬
man nämna ^näers ^näer-son ifrän Wästerbotten, sorn
nu inrog Talemannens ställe, och äkallade Himmelen vin
nåd och wälstgnelse uti alla beslut och företaganden, samt
päminre och förmanade om enighet och förtroende, lag¬
lydnad och tilgifwcnher för Konung och Fädernesland;
hwarester han af alla närwarande lyckönskades; och skul¬
le anmälan härom uri StändetS nästa klena göras.
Veputerarlo ätskildeö.
In 6äem krorocolli
Den rz Martil.
^ederwärda Ståndet samlades >r> piano kl. ro förmid¬
dagen, och ester förrättad bön förehade följande ärender.
i:o Underrättades Ständer at Kongl. Majit, uppå
StändetS underdänigste anmälan, genom Depureraäe, d.
17 i denne mänad nädigst behagat til Taleman för Stän¬
der utnämna Riksdagsmannen ifrän Södra Westerbotten
^näers ^nclsrsson, hwilker wäl för dem, som wid De-
2 5 kurs.
i;z Den r; Martil.
^ursrsäes återkomst Uti StändetS samlingsrum warit til»
städes, blifwit kungjordt, men nu äter til hela StändetS
kunskap in vieno bordt lemnäs. Den tilförordnade Taleman»
uen lyckönskades allmänt, och han förenade med StändetS
sine egne upriktige önskningar, at alt mätte under hans
ordförande, simas ril Konal. Majns och Rikets gagn,
delta Skänds förmoner och bästa, samt hwarje Undersä-
tares enskrldte nytta, hwartil endast enighet och samdräg¬
tighet kunde bidraga.
2:0 Med underdänigste tacksamhet erkände Ständer
Kongl. Maj:tS näd, wid tilfälle utaf den ester afl. Ta-
lemannen anstälde Begrafningen, hwilken pä utmärkt sätt
warit hedrande och frikostig för detta Ständ, och anino»
dadé Ständer Talemannen och Lecrererrrcn, at hos Kongl.
Majit underdänigst förklara, a StändetS wägnar, detta
deras underdänigste tänkesätt.
Uppå föreställning Utaf Kils Oisson ifrän Werme»
land, updrog Ständet Talemannen och Leersrorsren, at
ä StändetS wägnar, betyga Herr Dom,Prosten OoLkor
lkanr desi nöje öfwer det wackra och upbyggeliga Tal,
som Herr 1'okkorn och Dom.Prosten wid Begrafningen
höll, och tillika begära, at det mätte skyndsamt af tryc¬
ket utgifwas.
z:o För Ständet nplästcs det wid kiisÄorsrnes sam¬
manträde den 18 i denne mänad hällne kroroeoll, hwar-
af inhämtades, at i den nu tilförordnade Talemannens
ställe, kleeforerne til Ledamot Uti Bewillnings-och Krigs¬
gärds Utskottet med enhälligt förtroende walt Larl 1'ko-
masson ifrän Elfsborgs Län, svin derefter också uti Ut»
skottet tagit säte; och at klleQorerne nämnt följande
9 Ledamöter af Ständet, at wid den med Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinfen anställande Lxamsn wara tilstädes,
nämligen: ?Lkr keiarsson ifrän Westerbotten,
isansson i Torgsmna ifrän Westmanland, Oiof Äkiins-
Den 2z Martu. rz)
son ifrän Nerike, kellsson ifrän Kopparbergs Län,
^son Kilssnn ifrån Kronobergs Län, ^nclers kelirsson i»
frän Skaraborgs Län, Kils Lellsson ifrän Christianstads
Län, ^äam Konricston ^lo^ceus ifrån Carelen, 06) i^laks
LokisaLri ifrån Uleåborgs Län, hwilka altja, uppä Kongl.
Majns nädiga befallning, hafwa at wid Förhöret sig uti
underdånighet inställa, jämte StändetS förre Taleman,
Kils Svensson ifrän Christianstads Län, och kelm Kult¬
man jfrän Wermeland, de ende nu narwarande af dem,
som warit Hans Kongl. Höghus Faddrar.
4:0 Som Kongl. Majtt i näder förklarat sig wilja
emottaga Riksens Ständers underdäniga tacksägelse för
Kongl. Majns nådiga wärd och omsorg om Riket under
sistledne ärs Krigs-oroligheter, sä utsagos 24 Ledamöter
af Ständet, at, under anförande utaf Talemannen, uti
vepukakionen härom, til Kongl. Majit Uti underdånig»
het afga.
5:0 kelm jeppsson ifrån Malmöhus Län paminte
ännu ytterligare om öfwerläggningar angäende krivils-
Zier, hwilket ämne är sa mycket angelägnare, som wi
hafwa det glada hopp, at detta Riksmöte snart skrider til
sint, da wi, i händelse af tidens längre utdrägt, blefwe
utan de förmoner, wi torde kunna fä, om wi tidigt der»
pä äro betänkte, hwarföre kelm jeppsson höll före, at
denna Ständer sä nära rörande angelägenhet borde med
aldraförsta företagas, och sa fork, som möjligt blifwer,
til flut bringas.
Llic Olsson ifrån Södermanland, Olos ^lAorslon
»frän Calmare Län, polian Kinäricslon ifrän Abo Län,
och flmcligen hela Ständer, förenade sig med kelm ^sepxs-
sons anförande.
Kils Svensson ifrån Christianstads Län ansäg saken
fordra sä mycket större skyndsamhet, som honom worc
med säkerhet bekant, at Wällofl. Borgare-Ständet redan
ingifwit ril Kongl. Main desi underdänigste ansökning om
krivilsZisr för det Ständer, hwarulinnan et och annat
stall
i4o Den 2; Martu.
skall influtit, hwilkct synes för detta Ständ wara wärdk
upmärksamhet, til exempel, at den, genom Kongl. Maj rs
»tädiga Förordningar ären 177; och :78otillätne Handels¬
frihet af Spannemäl ina uphöra; at alla Lestocranftr af all-
»nänna förnödenheter endast mätte uplätas Städernes Bor¬
gerskap; at uppå och nri de omkring Stöderne belägne skogar
och strömmar, Siäderne mätte tillaras anlägga iVIaoulsQu-
rier och andre fördelaktiga inrättningar, hwilket med me¬
ra wore sa bcskaffadt, at det syntes leda til r bbnina uti
de friheter och föcmsner, som S renska Allmogen ifrån
urgamla tider åtnjutit, hwilka Lveoslor, inom sig
wore försäkrad, ak tvär Ailernädigste Konung orubbade
bibehåller, allenast Ständer förenar sia at i-nderdanigst
upgifwa el billigt, skäligt och tjenlig! krojoA.
^on kenAszfon ifrän Cronobergs Län fann det som
redan är taladt, göra tilfyllest at wisa nödwändighercn af
projeLis upgifwande til krivilL^ior, och förmodade, at
krojoÄLi mätte snart wara hos de denik vsprnerasie fär¬
digt, emedan de haft derom flere sammanträden, och hem-
stälde om icke Oepursraäa kunde i morgon, eller sist on»
Torsdag d. 26 siujus sammankomma lii desi juster-mäs,
fä at det uri StändctS nästa kleno kunde företagas. Det
war Uti ^on Loogrslons ranka billigt, at wi härom gore
underdånig anmälan, hälst Allmogen och desi närings¬
fång Jordbruket gistvik uprinnelse ät alla öfriga Grän¬
den, och deras näringar nri Riker; och dä desse redan
»vunnit tilräcklig stadga Uti sina rättigheter, synes Bon-
de-Ständet, ä desi förmoner, böra wänra sig samma yn-
nest och nåd.
kerrsr I^ilckon ifrän örebro Län hemstälde, om icke,
ivid detta tilfälle, en tjenlig anledning wore för Rikets
Bergslager, at fä en allmän Lonsinwarion och stadfästel¬
se pä de privilegier, Stadgar och Förmoner, som de lid
efter annan fäkt sig försäkrade.
De» 2; Marrik. 141
Lecroteraren gaf Sländet tilkänna, at et?rojaA rik
samling af Bonde Ständers urgamla rättigheter är fär¬
digt, at wid dertil förordnade Utskotts nästa sammanträ¬
de företes, hwarefter'der uti Ständer fär komma under
öfwerläggning. At Walloch Borgare-Skändct utarbct.t
och lätik til Kongl. Majit underdanigst aflemna et pro-
)ebi til krivilegior hade LeLreroraren sig bekant, tyer»
han förmodade också, at deruti icke nägot til bekräftelse
inflyter, som uti en eller annan mätt» rörer och rubbar
detta Stånds rätt, aldraminst innan detta Ständ deröf¬
ver blifwer hördt, och färt tilfälle at derwid göra under¬
dåniga påminnelser.
Uppä gjord proposition bifölls, at Ständets i det¬
ta ämne Utsedde Vepureraös, komma efter anslag med
första ar sammanträda, och föreslå til Ständers 6slibe-
rskion et projoÄ til privilegier för Allmogen.
6:0 Rörande den Bewillning och Krigsgärd, foni
wid närwarande Riksdag blifwer nödig, hwarom Ut¬
skottets Ledamöter redan äro uti öfwerläggning, ingästvo»
följande lVsiemorialer.
i) Utaf Riksdags Fullmägtigarne ifrän Dahls Land
k>ars /^ncierslon och kercr Lägsnbolm:
L» dill ju kaste Memoria/.
"2 anseende til förewarande Bewillnings fräga och
fördelning, finna undcrteknade Riksdags-Fullmägtige sig
föranlätne i största ödmjukhet anmäla, huru Allmogen ä
Dahls Land nästl. är, af underdänigste tro och lydno för
desi Milda och Nädiga Konung, ej mindre utgjorde gan¬
ska mycken Kronoskjuts, än äfwen til Kongl. Maj.tS dä
i Amal och Wennersborg ingwarrerade Droppar lefwe-
rerade pä 6 ä 7 mils wäg 40 Listp:d Hö och 4 Tumr
Hackelse nästan af hwarje hel Gärd, man at Allmogen
derföre ännu emottagit någon betalning."
Seder-
!4* Den 2Z Martn.
"Sedermera är allmänt bekant at Norrge Fienteli--
ga rrox^ar af flere iooo man öfwerswämmade detta
Landet i 6 weckorö tid, utskref gärder til 40 Lisip:d Hö,
en Tunna Räg, en Tunna Hasta af hwarje hel Gärd,
som äfwen mäste förås af Allmoden 7 ä z mil til,Fien¬
dens Läger, wid Uddewalla, Wennersborg 06) Ämäl,
och äfwen utom denna utskrifning afhände dem pä flere
ställen all den Spannemäl, Kreatur och Viktualier, som
de til sin egen nödwändigaste bergning i förräd hade:
Korteligen, i alla mätto handterade Allmogen sä, som af
en rofgirig Fiende bör förmodas; kunnandes denne Lands»
ortens förlust och lidande igenom detta fiendteliga infall
minst beräknas til 50,000 Dal. Snut."
" Sluteligen och oaktadt et sädant Allmogen ä Dals
Land östvergängit känbart lidande, har den dock icke lein»
nät något tillfälle at ädagalägga sin trohet och lydnad e-
mot en älskad Konung och et kärt Fädernesland; man i
sädant afseende, uppå deras wördade Landshöfdinges fö¬
reställningar, ej allenast ingått Uti förswars anstalter me¬
delst en Fri-Corps upfättande af 6oo man, som minst
kostat hwarje Note 20 R:d, utan ock atagit sig at up-
sätta et Landrwärn af En Man för hwarje Gärd öfwer
hela Dals Land, hwilken kostnad kan minst räknas til
5 Rd xsr Mantal."
"At alla desse förluster och omkostnader wida öfwer-
stigit Allmogens förmäga, och försatt dem i yttersta usel¬
het och armod, lärer icke förefalla otroligt för nägon som
känner denna Landsort och huru litet den af Naturen
blifwit gynnad, i anseende til en mindre bördig jordmon;
Alen skulle om sanfärdigheten af del ena eller andra up¬
sla nägot twifwelsmäl, sä'wåge wi äberopa den nu här
i Stockholm wistande Landshöfdingcns och Riddaren Tit-
jelrorns wiksord, som nogsamt känner bade wart lidande
och wär deraf orsakade oförmögenhet."
"I
Den 2z Martu. 14;
"I afseende hära wåge wi til Riksens Högloflige
Ständers Bewillnings Utskotts ömma bepröfwande öfwerL
lemna, om icke Allmogen ä Dals Land nädigst kunde
amima nägon jämnkning wid en »y Bewillnings aläggande,
åtminstone, at den samma mätte blifwa lämpad och mildrad
i den jämförelse emot öfrige Landsorter, som deras.lidan¬
de redan warit mera känbart och tryckande."
Stockholm den 16 Marti» 1789.
k.srs ^nöerston. k. LgAenkoIm.
Riksdagsmän ifrän Dalö Land.
Lades uppä bordel.
2) Utaf Skaraborgs Läns Riködags-Fullmägtigar:
Til
"Dä Rikets och allas wär säkerhet kräfwer, at krig
bäve lil lands och watten utföras mäste, finne wi lätte¬
ligen, at der wil mycket til, och hwilket alt wi nu sä
mycket willigare bekosta böre, som wi längre tid, än kan¬
ske nägonsin, under en mild och nödig regering njutit en
hugnelig fred, samt med en mättelig del af jordens af¬
kastning, kunnät betala Krono-Utlagorne, och i den nim¬
ron ingen öfwer höfman betungad blifwit: Men dryga
Markegängs - Taxor, der ofwan uppä gröfwa förste-pen¬
ningar för Krono-tionde Spanmälen och de flere Ränte-
persedlar, HällskjMS beswäret, samt owanligt tilökte om¬
kostnader wid Rust» och Noteringen i wära fredliga ti¬
der, hafwa deremot efter lindrigaste beräkning, päförr
hwarje helt Hemman 6 ä z til lo Rd lstecis mera om
äret, än skäligen förmodas bordt, och hwilka, om de i
stället ckl Kongl. Mast och Kronan under fredstiden Ut-
gätt, wid upkomne kriget warit at tilgripa, samt werkat
en ganska betydelig minskning i Ven tumma, som nu tik
k-s erfordras, ocb faller vem flestom ibland ost
i44 Den rz Martil.
alt för dryg, sä framt wi icke uti wära nu i underdä-
nighet andragne beswär öfwer fercnämde, samt med det
mera, Allmogen oskyldigt tryckande, allernädigst bönhörde
warda. Dock, i detta glada hopp, blifwcr det wär
pligt, at, för wär högtälffade Konung, wart kära Fä¬
dernesland, allmän och enskild säkerhet, fred och enighet,
lugn och ro, wäga del allra yttersta."
"Dek ost härwid ömast förekommer, är en rätt af¬
passa!) fördelning af den utgående tumman, sä at billig
klagan i det närmaste förekommes. Nu, som förr wid
Rikets trängande behof, bör wäl öfwerflödet förnämli¬
gast kommas ihog; det besynnerligen, som, lil Utlännin¬
gens winst, minskar allmänna penningestockcn och undcr-
gräfwer Rikets wälmåga. Wi förmode billigt, at hwar
och en som hyser wärml hjerta för Rikets wäl och sjelf-
beständ, medan ofredötiden warar och dryga Oomribulio-
nor erfordras, häldre indrager sin stat, samt aflägger det
yppiga och öfwcrflödiga, för at desto kraftigare kunna bi¬
draga til krigetS utförande, än at se eller höra omtalas,
huru som fattige Medborgare med mistning af de oum¬
bärligaste husgeräds persedlar eller kropps - kläderne i Ut-
söknings wägen mäste betala sin andel i krigskostnaden:
en medfart, som fruktanöwärdt ädroge ost förebråelser och
hwarföre wj pä det ömaste yrke, at, innan man skrider
til Jordbruks och personers lsxeranäs, all flage yppighet
och öfverflödighet, ehwar den träffas, med de starkaste
Oomriburionsr belägges, de icke undantagne, som wägrat
at ingä uti det nådigt uplätne ärrenäs - LonrraAsr om
en fri husbehofs bränwins-bränning, men likwäl befin¬
nas nyttja bränwin i sine hus, och derföre, wid närwa-
rande tränga behof, skäligen böra betala efter äboende
hemmantal, lika nied dem svin ingått. För öfrigt ma
afgisten drabba pä inkomster, egendomar, gode och gär¬
dar i samma mohn, som hwar och en har at befrukta
och förlora wid fientligt anfall."
Wi
Den 2Z N7arrii. 145
"Wi äge ock glad anledning at hoppas i detta wart
»välgörande rfdehwarf, at hwarest förmögenhet finnes, med
ädelmod och niedborgerlig ömhet förenad, der skal ej alle¬
nast den taxerade tumman, uran en fkiwillig der ofwan-
uppä, til de medellösas lindring gifven warda, hälst ft»n
man med ljuf förtjusning ser, huru den i allmänhet obe¬
medlade hopen, eller Rikets Allmoge, friwilligt erbjudit
sig, at mangrant gä ut, til at förswara sin milde Konung,
sine Medborgare, samt alt Landet."
"Pä sadani sätt förmene wi, at det stora ändamå¬
let, Rikets sjelfständighet, ära och beftänd, samt en säker
och gagnelig Fred, genom den Högstes bistånd, i en lyck¬
lig stund winnes, utan de fattiges oformliga belastande,
och at den tumma, som för wärk fattiga Bondeständ be»
»viljas, kan uphöra, sä fort Kriget slutas."
kerrsr klmäricbzftm. Austers sscmaslva.
^näers kekrston. ssan ssorislon.
lVlans kslir^ton. Olok Hmäerston»
joackim ketling.
Skaraborg? Läns Riksdagsmän.
Härmed förenade sig buster; Len§rzton ifrän Elfs¬
borgs Län.
kemitleiaäes til Ledamöterne Uti Bewillnings- och
Krigsgärds-Utskottet.
g) Utaf Wermelands Riksdagsmän:
Allerödmjukafte M-morra/.
"Hos Riksens Högloft. Ständers Bewillnings ^Ut'
skott fä undertecknas Rcksdags-Fuilmägtige, frän Jösse,
Nordmarks, FrucködalS, Elfvedal» och Gillberg» Hara»
' K der
146 Den 2Z Marni.
Ler i Wermeland eller Carlstads Län, »vördsammeligen
anmäla, huruledes Allmogen i desse Norrga gränsen näk-
mast belägne Härader, wid Fiendens oförmodade infall
förlcdit ar, mäst sätta fig i rilbörligit förswars-stäud, och
ej allenast af hwarie Gärd hällit en Karl under gewär,
utan äfwen wid Skantsar och Landtwärn med arbete jämt
warit systlosatte, hwilket ej kunnat annat än förorsaka en
betydande kostnad, som för hwark Hemman i desse grän-
se-Härader stigit til minst ivo Daler Silfwcrnut. All»
mogen har utom detta, äfwen med dryg kostnad uprättat
et stadgadt Landtwärn eller Fri Oorps.som wid första an¬
ledning är redo, at sgcra mot Fienden, och Allmogenär
ändock, om nöden sä pälrängcr, bäde skyldig och willig
at i likhet och biträde af Rikets öfrige Inbyggare, man
ur huset förswara Rikets gräns. Säledes har denne All¬
moge, framför andre deras likar, redan i betydeligaste
mätto fatt widkännas tyngden af KrigetS beswärligheter;
men hwarken kan eller wil Allmogen, för sädan orsak
skull undandraga sig, at sa längt dest krafter och förmå»
ga möjeligen mcdgifwa, deltaga i conlriburion och gär¬
der, til KrigetS eftertryckeliga fortsättande. Det enda All¬
mogen önskar mätte hos Riksens Högloft. Ständer och
deras Utskott komma uti cl ömt öfwer »vägande, är,
at denne Allmogens beskattning warder pä det lämpeligaste
sätt inrättad. Hemmansklnfningen i desse Härader, som
för at derstädes befordra Folkmängden til gränsens för¬
smår, är aldeles oinskränkt, har stigit til en ansenlig
högd, sa at fä Hemman giswas, som ej äro delte ända
til Adelar, och ganska manga derritöfwer, såsom Bott-
näs i Ofterwallskog Socken Fagerbo i Carlanda Soc¬
ken Adelar. Ändamälet »ned denne oinskränkte Hein-
mans-klyfning är wunnet, dä man nödwändigt mäste
medgifwa, at et Hemman^af 24 särskilda Hushäll un¬
derhåller mängdubbelt Folk och Barn, emot et Hemman
af 4 eller 8 Hushäll; men häraf följer tillika, at den
Allmoge, som af sä små Hemmans-delar skall taga sin
bärgning, sällan eller aldrig kan hinna lil nägon flage wäl-
Den rz Marrit. >47
maga eller förmögenhet, utan mäste anse för en lycka, ar
genom idoghet och arbete kunna förskaffa sig det til lif-
wcrS bärgning angelägnaste, hwilket lil öfwerflöd deraf
bestyrkes, at en stor del af Allmogen, som 1782 och se¬
nare ären utur Krono - lVlaAarinsrns fält lana Spanne-
mäl, ännu ej förman den samma betala."
"Det är derföre undertecknade tro sig, ej utan stör¬
sta skäl och billighet, hos Riksens Högloft. Ständers Be«
willningSrUtskott böra hemställa, at Allmogen i ofwan-
nämnde Härader ej mätte warda underkastade nägon xer-
sonells Bewillning eller Koppskatt, utan at den Oonrri-
burion, som kan pröfwas böra af samma Härader Ut-
gä, mane pä Hemmantalen fördelas, och til lindrigaste
belopp utsättas, dä i senare fallet nägon möjelighet blif-
wer, at en wist pä flere händer fördelt afgift kunde ut-
gä, hwarelnot pä personells afgifter, enligt förra ärens
afkortnings-längder, nägon säker räkning icke kan göras."
"Undertecknade lefwa i den försäkran, at Riksens
Högloft. Ständers Bewillninqs-Utskott lärer sinna wärl
anförande skäligt och grundadt, samt ak derä göres et bil¬
ligt afseende."
"Alla de öfrige Härader i Carlstads Län, hafwa
enahanda skäl til »vinnande af mildring i och befrielse
frän xerlonslls Bewillningen, som desse förenämnde, en¬
dast »ned den skillnad, at de icke til Landtwärnet bidra¬
git mer än genom Oonrribukion, af 20 Dal. S int pä
hwart Mantal, til Landtwärns-.Osllan." Stockholm den
14 Marti» 1789.
dstils /Vnäerslon, Istils Ericsson,
Frän Tillbergs Harad. Frän Nordmarks Härad.
Istils Olossson, . ksts Iran Tiosston,
Frän Jösse Härad. Frän Fryksdal? Härad.
Lenzr Tllcilslon, petir pettersson.
Frän Slfwedalö Härad. Frän Äissts Harad,
K 2 La-
148 Dm sz Manii.
Lades uppä bordet.
4) Utaf Finska Nationens Riksdagsmän:
Hdmjukafte
" Det lärer wara bekant, at Finland öfwer alt, re¬
dan i flere är blifwit hemsökt med sa swär mitzwärt, at
Allmogen pä manga ställen sätt nära sig af bark, mösija
och agnar. Samtelige Rust-och Rotehållare hafwa ock
sedan 1778 underhållit Kelsrvsr, hwaraf den Swenske
Allmogen icke haft någon känning. Desse keterver haf¬
wa Finnarne tvid KriqetS början lätit ga i Fält, hwaräst
största delen stupat. Ware Landsmän hafwa ock pä egen
bekostnad lätit refwa och storskifta sina Hemmans ägor,
hwilket icke aflupit uran synnerlig kostnad."
"Genom alt sadant, har wäl Finnarnes förmögen¬
het med allone förswunnit; men hwarken wilje wi eller
nägon annan af wäre Medbröder i Finland undandraga
osi, at i märkelig män deltaga uti den allmänna Krigs¬
gärd, som nu kommer at Utgöras; dock wäge wi hem¬
ställa, om icke Finnarne i afseende ä det anförde, borde
njuta nägon lindrigare Bewillning, än den del af Ri¬
kets Allmoge, s«m genom förenämnde händelse ej blifwit
utblottade."
klenrie ^näersloa, ^6. klem jesson -Uopwns,
Frän Halicko Härad. Frän Carelen.
polian klemmesson Leppälä, klenrie kkenrckon Kikalsinsn,
Frän Maflo Härad. Frän Wemo och Nedre Sa--
tagundck Härad-
IVkatts IVIskkslon klosta, polian göransson kinapi.
Frän Lojmijocki Socken. Frän TawasiehuS Län.
Ilils lVlajori, Tkomss Lliäson Läppälä,,
Iftän Kymenezärds Län.
Den 2g Martn. l49
^l»r. göransson silors, Oarl kollon,
Ifrän Kymenegärds Län. Ifrän Nylands Län.
klans 6ränber», klans klans son iVlicksIs,
Ifrän Nylands Län. Ifrän Wasa Län.
^acolr Leicula, kai Lstcelinsn.
Isrän Uleäborgs Län. Iftän Sawolax Län-
lVlärrsn Xsränen, lVlarks IVlarcula,
Ifrän Pilisjarfwi Sockerr. Iftän Äbo Län.
Lric Lrsson, Llirs 'Licanäer,
Ifrän Äbo Län och Äland. Iftän Wasa Län.
Lades uppä bordet.
s) Utaf lMns Larsson ifrän Calmars Län:
Hdmjukc Anförande.
"Det är hwar och en Medborgares skyldighet, ar ef¬
ter yttersta förmago bidraga til sitt Fäderneslands för»
swar, och jag hoppas ar ingen af det Hederwärda Bon-
de«Ständet, til Krigsgärdens Utgörande efter högsta för-
»nägo, oaktadt alla Jordbrukare skatta förut til KrigetS un¬
derhällande, genom Ryttares, Soldaters och Båtsmäns
Utredande och recrureranäe; men som denne Krigsgärd ej
annorlunda kan anses, än såsom et sammanskott til hela
Landers förswar, och hwarje medlem i Samhället utgör
en del af det hela, sa böra ock alla wara lika säkre om
sin egendom; Fiskaren pä sin klabo och Torparen i sin
koja äga ej annat, än det som Fienden kan härja och
bränna; de äro Medborgare, de deltaga i sin män uti
Krigsgärden, deras och all Swensk mans hus och egen¬
dom bör wara försäkrad i och med det samma wi ätaga
osi denne Krigsgärd."
"Jag talar för en landsträcka af ro mil, belägen
Kz ut-
Den rz Martu
utmed stora hafwet. Det är min skyldighet at bewaka
unna hemmawarandes bästa, och de farhägor wi uti för-
ledne sommar haft, ger mig full anledning at pasta, det
hwar och en, hög eller lag, rik eller fattig, i Stad eller
pä Landxt, som något bewisligen lidit, eller lidandes war¬
der genom Fiendens infall, mätte af Krigsgärden fä sitt
lidande ersatt fullt för fullo; och hoppas jag sa mycket
mera at detta mitt påstående winner det Hederwärda Stan,
dets bifall, som det är grundat pä rättwisa, barmhertig,
her och medborgelig säkerhet."
"Huru glad skall jag icke äterwända til de mina,
em jag kan försäkra mina hemmawarande, at derest Fien¬
den hos ost landstiger, sä behöfwa de ej fly, för at räd,
da sin egendom, ej heller krypa, för at undanbedja deras
kojors upbrännande, man manneligen honom emotstä, i
del hoppet, at om Fienden förbittrad öfwer deras mot¬
stånd, skulle kunna bränna nagra hus, och skjöfla någon
egendom, sä skall Allmänheten betala dem deras förlust,
såsom en rättmätig ärkänsta för det de förswarat andras
egendom; men den som flyr, när han kan förswara sin
eller andras egendom, han har förwerkat sin rätt til All¬
mänhetens ärkänsta, och bör ej wara räknad ibland är¬
lige Swenske Män."
"Och fluteliqen, wid denna Krigs - bcwillning torde
tvärdaste Mcdbröder i noga öfwerwägande taga, om icke
en del kunde utgöras efter hemman-tal, och en del per¬
sonell, det jag finner för min del blefwe lämpligast, och
för Allmänheten förmänligast."
"Jag beder at detta mä i krowcoller intagas."
A4ans larrsson.
Riksdagsman isrän Calmars Län.
kades uppå bordett
L) Utaf
Den 2Z Martu. 15 r
6) Utaf kellr jonsson jftän Upland:
Ödmjukaste Memoria/.
' Dä fräga nu är om bcwillning til de för kriger
redan gjorde och til desi widare fortsättande oumqängcli-
ga omkostnader, bör jag hos Riksens Höglofl. Ständers
Bewillnings-Utskott i största ödmjukhet gifwa mine tan¬
kar tilkänna."
i:o "Dä Säterier samt Rä och Rörs hemman for¬
dra et lika förswar, och äro lika blortstälde för fiendens
härjande och brand, som andre egendomar i Riket, sä
synes billigt, at de under ofredötider, äfwen efter sitt
hemmantal, lika med dem deltaga uti Manskaps utrust¬
ning, eller derest det icke skulle pröfwas nödigt lil afkort¬
ning pä den sixorsäe Bewillningen contant ersätta, hwa-
dan silk rustning skulle kosta dem, om den borde ia na¬
tura utgöras."
2:0 "Pä enahanda grund, och som jag förme¬
nar, det Prästerskapet, genom deras wanliga Em-
beteö förrättningar, omedelbarligen icke förmä bortja¬
ga fienderne frän wära gränser, hcmställeS äfwen i stör¬
sta ödmjukhet, om icke samma Ständ äfwen borde til sitt
förswar utrusta en lVIilll-nrs Corps, eller pä satt, som i
föregående punLi är föreslagit, erlägga näqon emot sam¬
ma kostnad swarande afgift. Mig är berättadt, at Prc-
sterskapet fatt Wederlags-Spannemälen för Gästfriheten
skull; men som den nu mera synes wara af sig kommen,
kunde wäl aldrig samma Spannemäl bättre emplojeras,
än til sadane obudne Gästers bortkörande, som med wäld
wilja tränga sig inom Rikets gränsor, för at utöfwa rof¬
feri, mord och brand. Wid sadane napptag kan ?rsela.
ren falla sä snart som Lekman. Om jag ej alt för mycket be¬
drager mig, är det icke ohördt, ak Högwördige Preste-Stän-
det fordom tid Utrustat l^ilikäire Lorpser och således äfwen
K 4 i den-
i^r Den 2z Martu.
1 denna del föregått sine Åhörare nied goda exempel.
Närwarande tider synas lemna Prestebolet det yttersta
tilfälle, at icke allenast med ord, utan ock med gerningar
ädagalägga sin trohet och nit för Konung och Fädernes¬
land, samt at de såmedelst icke behöswa inom sig sjelft
rva fräga: Ho tror wär Predikan?''
z:v "Dä Bondens nästan enda öfwerflöds-wara
Tobak redan är belagd med personel Is afgift ä Förbru¬
karen, synes ingen ting billigare, än at andre ännu mer
onyttiga öftverflöds-waror hos dem, som bliftvit högre
upsatte, äfwen borde med skäliga afgistcr beläggas. Den
som har råd at öftvcrflöda i mat och kläder, mätte haft
Iva räd at conrriduera derföre, och har deraf ingen för¬
lust eller känning, blott kroppen en eller annan dag kan
begrvämas til en tarfweligare lefnad."
4:0 "Sedan de summor, som genom desse och an¬
dre lämpelige taxsrinxar winnås, afgätt ifrän den stad¬
gade Bewillningen, synes wäl billigast, at Återstoden re-
parkeras först pä de Fyra Standen, sä at hwar får sin
kott; börandes, efter min ranka, Bonde-Ständer deraf
sa mycket mindre »vidkännas mer än en fjerdedel, som
icke nägot Ständ förut är sä högt betungadt med Lon-
tribukioner och Onera under otaliga rudri^uer; 06) delta
Ständer äfwen i anseende til förledne are utrustning re,
dan dragit mästa lasten, samt genom befarande täta ks-
cruterinZar hotas med ännu swärare Gärder."
"Denna för Bonde-Ständet gifne tumma, för-
»nenar jag lämpeligast och bäst kunna utgå genom perso-
nelle afgift eller Koppskatt."
kelir Ionsson
i ifrän Upsala Län.
Lades uppä Bordel.
Dm 2 z Martu. - 15;
71 Ingafs och upkästes af Ian Iansson i Thors¬
tuna ifrån Westmanland följande lVlsmorial:
"Wid den Ordinarie Gästgifware-Skjntshällninqen,
sä wäl som Kronoskjuts, händer icke sällan, at resande,
som af flik skjuts sig betjena, med hugg och slag öfwer,
falla den Bonde, Dräng eller Gåsse, som skall återtaga
Skjuts hästen, samt för deras större beqwämlighet och
fortkomst, neka den skjutsande at äka, pä det sa mycket
större obarmhertighet mot kreaturet, genom strängt köran¬
de, mä utöfwaö. I synnerhet är genom säkra berät»
telser förspordt, det en och annan af Friwillige kkop-
perne oordentligt och wäldsamt framfarit, sä at bade
folk och hästar bliftvit förderfwade; och som hwarken All¬
männa Lagen eller Gästgifware-Ordningen sträcker sig til
fullkomligt hämmande af flik framfart, hemställes i öd-
Mjukhet, onl icke Taleman, Herr Lagman, och det Heder-
wärda StäudetS Ledamöter skulle finna nödwändigt, at
inför Hans Kongl. Maju i underdänighet supplicera, at
sädant mätte genom nägon särskild Författning och straffets
skärpande förekommas; samt de skjutsande i sadan hän¬
delse njuta til godo det skygd, som Lagen i Mifig. Balk.
2» Lap. 7 §. i allmänhet stadgar." Stockholm, den 2Z
Martti »789.
sssn Iansson,
Riksdagsman frän Thorgstuna,
Simtuna och Utter Tjurbo
Härader i Wesieräs Län.
Efter hwarö upläsande Ständcl fann detta ämne icke
kunna såsom allmän angelägenhet af Ständer anmälas:
uran »nä den som är bewisligen förolämpad, uti laga ord¬
ning söka rättelse och ersättning, om han sig sa befogad
finner.
Ständer åtskildes.
In bSem krorocolli,
754 Den 2 April.
Den r April
^§ammanträdde Hederwärda Bo»»de-Ständet in plena
kl. 8, dä, efter förrättad bön,
i.Q Talemannen och Deputerade, som biwistat det
Uti deras Kongl. Maj:rers höga öfwerwaro d. 2y sistl.
Martu med Hans Kongl. Höghet Kron-Prinscn anstälde
förhör, förklarade, det de med utinärktaste förnöjelse, nid
berörde tilfälle, afhört den wid Hans Kongl. Höghets är
cwanliga färdighet, hwarmed de til Hanö Kongl. Hög¬
het framstälte frågor uti ätskillige Wcrenffaper blifwit
beswarade.
Ständer, som m.d glädje inhämtade denna för Ri¬
ket sa angenäma underrättelse, bestöt, at förestå det hos
Kongl. MajU uti underdånighet mätte anhällas, at en stor
Deputation af Riksens Ständer kunde tillätas aflägga
underdänigste tacksägelse för Hans Kongl. Majus öma
och Faderliga omwärdnad för Hanö Kongl. Höghet Kron»
Prinsens upfostran, hwarigenom Rikets lycka och »väl¬
gång för et senare tidehwarf bercdeS, samt tillika undcr-
dänigst begära Nädigste tilständ, at Riksens Ständer
i lika matto fä inför Hennes Kongl. Maj:t Drottningen
deras underdänigste tacksägelse betyga; Hwaröftver et sä
lydande?roroLoIl5 Utdrag författades och justoraäes:
S. D "I anledning af den hugneliga tilfreds-
ställelse, som Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens un-
dranswärda framsteg i Lmciierus och Wetenskaperne hos
sa»n:elige dem upwäckt, som haft den Naden at wid det
hällne förhöret »vara närwarande, bestöt Ständer, at fö¬
restå det en stor Deputation Utaf alla Fyra Ständen
mätte, efter föregången underdånig anmälan och härtil
erhållit Nädigste tilständ, aflägga hos Hanö Kongl. MajU
underdänigste tacksägelse för Kongl. Majus wid Hans
Kongl. Höghets upfostran anwände öma omwärdnad,
hwil-
Deir 2 April. >5?
hwilken haft sa wässiqnad werkan, samt tillika underdä-
nigst anhälla, at i lika matto fa för Hennes Kongl. Maju
Drottningen, Ständernes underdänigste tacksamhet bety¬
ga. Hmilku beflut, genom Utdrag af krorocoller, skulle
de öfrige kslpeQivs Med-Ständen ödm>uk wördsammast
communiceras. Dr supra."
r:o Uppå Kongl. Majus Nädiga Befallning gas
Talemannen Ständer tilkänna, ar Rikets angelägenheter
snart fordra Kongl Majus närwaro uppä annat ställe,
och at derföre är nödigt, ar Riksdagsärender^ skyndesamt
befordras til stut, til »vinnande hwaraf Kongl. MajU
jemwäl nadigst befallt, at, wid Kongl. Majus onäd, e-
mot Lagarne icke nägot nytt ämne mätte Uti Ståndet til
öfwerläagning widare anmälas eller föredragas, utom
den», som redan förekommit, eller ock röra Sländetö all¬
männa wäl och angelägenheter.
^son Lonatsson ifrän Cronobergs Län anhöll, i
anseende härtil, at genast fä anföra en sak, som angick
hela detta Ständ, hwilken han pä det ömaste kemnade
ril StändetS mogna pröfning; och ingas et sä lydande
skrifteligt anförande:
"Dä Fäderneslandet finnes skakadt af de brydsamma-
ste händelser, som utan el kraftigt biträde til dest under¬
gäng kunna föranleda; dä en hwar redlig Swensk läflar
»ned den andra i nit och omtanke om dctz räddning och
uprätihallande, samt at upräcka de medel til detta ange¬
lägna ändamäl, hwarigenom Allmogen sä »nyckel möjligt
är, mä lättås och biträdas un den börda deln synes
förestä, tror jag »nig icke mifihaga Eder M. K. Med-
bröder, ej eller mifitaga »nig, om jag skulle anse nödigt
för detta Ständ, at äterkalla den säkerhet för sig, l^n-
«;uen ifrän desi första inrättning »nedfört, at, jemte wäre
öfrige kelpeQive Med-Ständ den samina fä handhafwa
ech äilpousra."
"At
N6 Den r April.
"At Bonde-Ständer tvid Lanea-Werkets öfwerläm-
vande til Riksens Ständer warit deruti delaktigt, är up¬
penbart, sa af Kongl. Majus Nädiqa Försäkran derom
eller privilegium til Riksens samrelige Ständer af den
I? September t668, af innehall, ar öfwerläggning om
Lena Werk kommit under samreliqe Riksens Ständers be¬
tänkande, och at pä deras underdåniga anhållan detta
Werk för detz bättre styrka blifwit dem updraqit och sam-
tclige Riksens Ständer öfwerlätit, at gemensamt öfwer
dest uprättande, anläggning och förwalminq förordna och
stuta, som de til WerketS befrämjande pröfwa nyttigast
och radligast wara, den Kongl. Maur äfwen jemte wiste
dcnil kemnade förmoner af Kronans rämors 6ift)onsrsnäe
«ch handhafwande, Utfäst, at alt hinder för dem afböja;
som ock af ftelfwa Riksdags-Beslutet derom och Lanco-
Förordningen den 22 September ofwannämde är, hwar-
mi Riksens Ständer, efter deras derunder teknade namns.
Städers och Häraders LiZneren, gemensamt alla 4 Stån¬
den deltagit och om detta Werks inrättning, 6ilst,oiirion
och gusrantis utan ätsikilnad förordnat, bwarom L-meo-
Scdlarne äfwen gifwa nog tydligt bewis."
'Dm Bonde-Ståndet sedermera icke aktat nödigt fa
öfwerse Languen och derom lika med Med-Ständen ge¬
nom Fullmägtiges wäkjande äilponera bör sadan Stån¬
dets förra Ledamöters uraktlätenhet icke förbinda ost eller
wäre uti oföränderlige krivileZier förwarade rättigheter
inffränka; Wi draga utan twifwel den tyngsta Rikets
börda, wi synas ock uti et fritt samhälle icke böra uteslu¬
tas frän den rättighet, at tilse hwartil och pä hwad sätt,
sä wäl wäre dryge utgifter anwändas, som hwad säker¬
het Rikets gemensamma to.iä äger, och huru den hand-
hafmes."
"Det tilhör et med födsten fritt och sjelfständigt
folk, at bibchälla och förwara sine rättigheter, icke blott
för sig, Man äfwen för efterkommande; wär säkerhet.
Utom
L
Den r April. 157
utom hwilken alt är förloradt, beror endast häruppå, och
tideböckerne om de framfarne händelser witna om det 0-
sälla öde, det lidande och förtryck, wäre Förfäder af All¬
mogen öf-vergick, be ttdehwarf de frän Riksdags-öfwer-
läggningarne wörö uteflutne; Allmogens uräldriga Riks-
Dagsmanna Rätt förwandlades til Herredagar, och med
dem til träldom och förakt."
"Wärdaste Medbröder! Lätom otz derföre icke för-
famma et ögnablick, som kan bidraga til wär säkerhet,
och gifwa efterwerlden et upbyggeligt exempel, i det wi
äterkalla den, efter naturens och samhällets lagar otz til-
hörige rättighet, at deltaga uti de, til Lancken hörande
öfwerläggningar och öilpolmonsn derom, samt uti alla
öfriga Riksens Ständers uppenbara och hemliga angelä¬
genheter."
"Jag lefwer i det säkra hopp, ak ingen af de wäl-
tänkta RelpeLstivs Med-Ständen, sädant otz söker beta¬
ga, och hemställer derföre til Ständets mogna godtfinnan¬
de, om icke nägot beslut härom kunde til egne, wära
barns och efterkommandes säkerhet widtagas, och wäre
öfrige LespeÄive Med-Ständ communicer^, samt fordne
Konungars försäkran om handhafwande deraf, genom
wär n» warande Allernadizste Konung bekräftas."
Hwarjemte luicia? Lengtsson, och 8ven jonsson i-
frän Götheborgs och Bohus Län ingäfwo uti samma äm¬
ne, et sä lydande lVlemorial:
" I en tid dä penninge-bristen instränkt alla rörel¬
ser, da utlagornes päökning blikwit en oundwikelig fölgd
af behofwen, och hota med en ännu wadeligare tide-
punLl, särdeles för Landtmannen, säsom längre stadd
frän de källor, hwarutur penningen kan äterhämtas i om¬
lopp, torde det wara nödwändigt, at bryta tnstlätenheten
för
»53 Den 2 April.
för at blifwa underrättad om orsakerne til wärd-örekS
förminskning, och ändamalet dermed. "
"Det börjar blifwa mer och mer kunnogt, at Rikets
Mangus, medelst sine Lreäit; sedlar, och dell operation,
som de trenne StändenS gua-ancie styrkt, hunnit infam»
la hela Rikets redbara mynt, och at den faststälde in¬
dragnings - principen, som ännu fortfar, wäl lofwar
Lanco-hwalfwen en ansenlig förökning; men ock landet
en lika werksam nöd, när i brist af alt stags mynt, dea
ene icke kan med den andre litjuiäera."
"Med förundran mäste man betrakta detta, efter
granskningen cke tilhörer detta Ständet; men dä nöden
wisar sig tryckande och nog allmänt skrilwes pä detta
werkets räkning, torde det wara tid förs äga sig, om
wart Ständ för ewiga tider bör derifrån uteslutas."
"Det är mig wäl bekant, at detta Riks-Stand5
efter Lrnguens inrättning afsagt sig deltagande deruti;
men jag kan icke tro, ar sädant kan emot Ständet alti-
werka, och se de skäl, som grunda min förmodan."
"Rikets inkomster af Sjö-Tullen, af Port-Tullen
och ^ceilor jemte allehanda extraordinarie Kronans in¬
komster , Kronans koppar-ränta, hela afkastningen af
myntwäsendet. Winsten af Styckehandelen med mera,
har i början sätt gä igenom kaninen, och hwaraf lätt
är til finnande, at öan^uen blifwit grundlagd med Ri¬
kets egendom."
"Af denna anledning har ock, såsom mot wilkor
kanken blifwit förbunden, at öfwer desi ärliga winst
hälla särskild räkning, och at denna winst efter Kongl.
Majus och KL. Riksens Ständers godtfinnande, borde
til Rikets heder och nytta til publicus nius anwändas."
"Til-
Den 2 April. 159
"Tilhörer det Riksens Ständer, som icke kunna af
Irenne Ständ allena bestå, at se denna gewinst räkning,
ock öfwer äilposirionen ^uäicera, sa är ock klart, at
Bonde-Ständet en sädan rätt altid tilkommit, ehuru
det, med mer än allmänt förtroende, lätit denna sin rätt
hittils wara owerksam."
"Nu äter, dä hela landets förmögenhet instaplas
uti Zsn-juen, dä af brist pä rörelse Lapiral landet för-
smägtar, da behofwen tillaga, lära wi för wäre hemma-
w il ande icke kunna förswara wär efterlätenhet, om wi
icke fordrade den rätt, som 1668 ars Förordning om
Liuico inrättningen uti 74 §. wart Ständ tillägger-"
"Jag anhäller derföre af Talemannen och det He-
derwärda Ständet, det wille de understödja denna wär
rätt, och den af de öfrige LelpeLkive Med-Ständen pä-
kalla, och om hinder upstä skulle deraf, at Ständet icke
försäkrat Lanyuen, sä hemställer jag om intet Ständet
til häfwande deraf täcktes med de andre Ständen lika n-
ti Auaranrisn inga, wist derom, at Bonde-Ständet, som
altid fär känna största tyngderne, icke lärer skattas min¬
dre säkert än nägot af de andre."
Kielas LenZrslon. 8ven houslon.
Riksdags-Zullmagtige frän Götheborgs och Bohus Län.
Lades uppå Bordet.
4:0 Föredrogos de isrän Högwördige Preste-Stän-
det den 20 sistledne Martu och ifrän Wällofl. Borgare-
Ständet den 27:de i samma mänad aflemnade krorocolls
Utdrag, i anledning ukas Herr löfwersten och Riddaren
I^esonankars lV-lsmorial om en gäftva af Riksens Stän»
ders Landus til Hans Kongl. Höghet Hertigen af Sö¬
dermanland af 25,000 Rd, hwartil Preste-och Borgar-
Stäuden hwad gästvän beträffade, icke allenast samtyckt,
uran
l6o Dm 2 April.
utan ock, at den, til dubbelt, eller 50,000 Rd borde Ut¬
gå, och har Höqwördige Preste - Ständer remirrersk det¬
ta ärende til Bewillnings«Utskottets ätgjärd och beredan¬
de, samt derefter förklarat sig wilja inhämta Banco-Ut¬
skottets utlätande, huruwida berörde tunims kunde af
Langucn förstjntas, och at den i annor händelse genom
negociation mätte anskaffas; MSN Wällvfl. Borgare»
Ständer förwist detta mäl endast til Banco-Utskottet at
med utlåtande inkomma om och under hwad wilker före¬
nämnde summa kunde för Riksens Ständers räkning af
Bananen genast förskjutas.
json Bengtsson ifrän Cronobergs Län hade wid gäf-
wau och den förestagne tilökningen, sä mycket mindre ar
erindra, som den wore allenast et litet »vedermäle utaf
den underdåniga erkänsla och tacksamhet, hwarmed hela
Rikets Inbyggare arv Hans Kongl. Höghet, för Dest
Kongl. Majtt och Fosterlandet wisade utmärkte tjenster och
»ldrig nog prisade mannamod, tapperhet sch rådighet för¬
bundne; men om sättet hwarpä gäfwan skulle ukgä hade
han den betänklighet, i Rikets närwarande tilständ, d»
et betydeligt understöd, som blifwer nödigt, nog Mycket
»nedtager Allmogens tilgängar, at om denna sunvns skul¬
le öka Riksgälden och således äfwen bewillningS-tummsn,
skulle äfwen det bästa upsal med gäfwan förwandla Ven
til en tung börda för landet, som til den högstnödiga be-
willningen knapt har förmögenhet. I anseende hwartil
json Benglsson för sin del, aldeles icke fann nödigt eller
rjenligt, at hänskjuta fragan härom til Bewillnings - Ut¬
skottet, utan förmodade, at, om efter Wällvfl. Borgar»-
Ständets beslut, den remirreras til Banco-Utskottet, det
wäl lärer finna utwäg at, utan Rikets tunga, til et sä
wärdigt ändamäl lemna et biträde utaf B-m^uens tilgän-
gar, som deruti icke lärer Åstadkomma nägon saknad."
Klils Svenston ifrån Christianstads Län: Det är ut¬
af underdänigstc tacksamhet och erkänsla emot Hans Kgl.
Höge
Den r April.
:6r
Höghet Hertig l^Kk.8 Kongl. Mast och Fädernes¬
landet bcwiste trogne och tappre tjenster, jag med glada¬
ste hjerta instämmer med hwad redan arne Ständ före¬
slagit , at til Hans Kongl. Höghet uti underdånighet of»
werlemua Tre Tunnnor Guld. Den seger, hans Kongl.
Höghet tog utaf en öfwerlägfen Flotta, skyddade ost för
widare anfall, upliftvade Swensta Flaggans heder, och
grundläde Hans Kongl. Höghets rätt til Swenste Mäns
cwärdcliga tacksamhet, til Europas och efterkommanders
förundran. Wär gäfwa är och blir i alla fall otil-
räcklig och aldeles icke swarande emot wart upsäk,
men da den är at anse, blott såsom er »vedermäle Utaf
wäre tankar och hjerta», sä hoppas jag, at den icke illa
uptagce. En resisxion möter mig härwid. Det är en
gäfwa, som förefläs. Jag är wisserligen försäkrad, at
Hwar och cn af mina hufwudmän dertil bidrager, men
jag har den granlagenhet. at för dem icke maga mig nå¬
got, som är af den bestaffcnhet, al det länder til deras
betungande, dä det icke är oundgängligt, och en gäfwa,
som Riksens Ständer sjelftve föreslä och wilja frambära,
ej bör ste pä hemmawarande Bröders bekostnad, utan
af fri wilja, med et fritt och gladt hjerta. Utur detta
stäk förklarar jag mig redo, at efter det belopp, som de
g me Härader hwilka mig befullmägtigat, kan wid rspar-
kition aläggas, prestera betalning, om denna gäfwa stall
»ned Bewillningen inblandas, men i annor händelse och
derest Riksens Ständers Banque skulle den gälda, anser
jag det för Ständer sa mycket förmonligare, som derige¬
nom wäre tilgängar Lil Rikets trängande behofwec sparas.
Uppå gjord proposition, biföll Ständer enhälligt
Wällofl. Borgare-Ständers Beslut til alla delar, hwil-
ket ankeknades a den ankomne Bxpoäirionen, som til de
öfrige BssipeQivs Med-Ständcn stnlle afgä; hwarwid
Nils 8venston ytterligare förbehöll sig, at sjelf för sine
Härader fa betala, sa wida tumman kommer at öka Ri¬
kets gäld.
r 5:2
"i
162 Dm 2 April.
5:0 Det inför Kongl. Maj:t uti Hemliga Utskottet
den 24 Martn hällne krolocoll och afgifne betänkande,
angående sätt och ukwägar, at betala Rikets gäld, och
förwaltningen af dertil anflagne medel med mera, uplä-
stes och kades pä bordet.
6:o Föredrogs et ifrän Ständets veputeraos före¬
slagit underdånigt krojeg: lil krivilogisr för detta Ständ,
hwilket bifölls, och skulle til Kongl. Majtt underdänigst
aflemnas med underdänigste anhällan, at Kongl. Majit
allernadigst täckes försäkra och för framtiden fastställa de
rättigheter, förmoner och friheter Bonde-Ständet sä i an¬
seende til personlig som ägendoms säkerhet, frihet i han¬
del och wandel m. m. hittils innehaft och orubbade ägt.
7:0 I anseende til förefallne anmälte mifibruk tvid
hällffjutS inrättningen uti ätffillige Landsorter, beflöt
Ständer at hos Kongl. Mast underdänigst såsom allmänt
beswär anmäla, at mi nägre Län den under Hållskjuts
anflagne Allmogen äläqgeS, at under det dygn, de med
hällhästar sig infinna, skjutsa flere hwarf, sä osta resan¬
de ankomma och de hunnit ifrän den skjuts de sig ätagit
tilbaka, och deruti underdänigst anhälla om rättelse och
ändring för framtiden, samt at Kongl. Majit nädigst täck¬
tes atwarna samtelige Setz Befallningshafwande, at be,
freda Allmogen ifrän alla dylika tryckande mifibruk.
8:0 kUIs Svensson ifrän Christianstads Län anför¬
de, at dä Kongl. MajitS Nädige Förklaring den 22
September 1756 öfwer 172g ars Skatteköps-Förordning
innehäller, at Krono- Rusthäll fä utan föregängen »vär¬
dering löfås til Skatte för sex ärs ränta, och al widare
vingäng dertil ej äger rum, än at Landshöfdingen i orten
gifwer Kongl. Kammar-coIIsZium wid handen, at en sä-
dan Skatte-köpeskilling af rätt man blifwit äsponeraä;
da Kongl. Kammar - LoIIeZium sedan, utan tids utdrägt
har at utfärda Skattebref dera; äfwen som at ^u§mems'
hem¬
V
Den 2 April.
hemman köra uti wissa fall anses omistelige för Rust-
ningsstammen, och sädant alt äsystar den drnga och an¬
gelägna Rustningens beständ, och med de uti detta gran-
laga ämne widkagne författningar äger nära gemenskap;
sä hemstälde d<i!s Svensson, om icke Ständet funne nö¬
digt , ar underdänigst bönfalla, at, uran hinder as den
ar 1766 häröfwer utfärdade Förklaringen, berörde 17^6
gifne Nädige Författning äter mätte uplifwaS.
Sedan Finska Allmogens Fullmägtige blifwit pä deras
spräk om innehäller häraf underrättade, gäfwo de skan¬
na, at den i flere afscenden warande olika beskaffenhet af
RustningSstammar och .äuxmems-hemman Uti Finland,
och i Swerige, hindrade dem at instämma med hmad nu
blifwit proponerallr och anhöllo de sarnfält, at, i händelse
StändetS öfrige Ledamöter skulle sig derom förena, det
uti Lxpsäiriynsn mätte uitryckeligcn inflyta, at Finska
Allmogen deruti icke tager del.
Uppå gjord proposition biföllo SkändetS öfrige Le-
dantöter samfält, ak delta ärende, med undantag för Fin¬
land, hos Kongl. Majit underdänigst anmäla ibland de
öfrige allmänna befwärs-punLkerns.
9:0 Herr Lagmannen och Secrererar-en gaf Ständer
rilkänna, at, enligt enskildt skriftelig und rrättelse, hade
Konql. Majit Nädigst ksloivsrsr xil Ständets förmon,
uti ätskillige af desi allmänna Beswärs-punöior, ehuru
Lxpsäiriouerns icke sä hastigt kunna blifwa färdige och
tryckte. ' ,
Ständer Utbad sig, at Herr Lagmannen täckes för¬
klara Ständets underdanigste tacksamhet häröfwer, samt
fortfara med samma nit och ständaktigbet som hittils, at
mi undcrdänighet söka befordra StändecS angelägenheter,
kil snart och godt flut.
t64 Den 2 April.
70'.k> lV4-its Zorifzari ifrän österbotten, ingas et sä
lydande skriftcligt lVlemorial, som Uplästeö:
(ödmjukc anförande ril
"Med största wälwilja och erkänsamhet wik jag a-
taga alla de utlagor, som kunna wig 06) mine hemma»
warandc Mcdbröder, kil Kongl. Mants och Fäderne lan¬
dels tjenst och behofwer äläggas, allenast de mägrade sa-
dant fullgöra och urbctala; men en del Socknar, hwil¬
ka närmast gränsa Lappmarken och en del Ryst-
land, ligga tre fjcrndelar af Äret under snö och is, hof¬
wa dels ganska ringa, dels ingen Aker och Äng; ulan
mäste hjelpa sig fram med en onaturlig föda."
"En del äter bestå af ganska widlyftiga ägor; men
swag jordmon,, sä at Akrén ej kan taxeras til högre än
5:tc Al-glien, Angen är ock ganska wid, men tal ej högre
än en ro:dels äring, och skadas desse ägor af förmycken
torka 06) läugwarig köld och frost, sä at Aboen sällan
fär utsädet, och än mindre belöning för sit arbete och all
sin möda; Och som desse Socknar äfwen ligga pä sä
långt afständ ifrän Städer och Hafs - stranden, at de
eller icke kunna anwända något annat til deras lifs up-
pehällen eller Krono-Utskylderneö afbetalning; Altja kan
det Hederwarda Ståndet finna deras oförmögenhet til de
wanliga, 06) än mindre pä tilökte Utlagors erläggning,
om de ej författas i yttersta undergång; Alt derföre an-
haller, at de, som ej täla, mätte för tilökningar försko¬
nas, etter ock Åtminstone njuta den billiga rättvisa, ak
sadant mä ske pä dem, hwilka hafina råd och styrka ber¬
til; Anhållande i ödmjukhet at detta ord ifrån ord mätte
intagil warda. Stockholm den 2 April 1789.
lVkars Loritäari.
Nikedagk-Fiillniagchq för Kemi'^ Ron-
waniinie, Kemijanvi, öfwer-Kemi
Pndaöjerfwi och Äusamo Socknar i
österbotten.
Lade» uppå bordet.
n:o ^u-
Dcn 4 April. ,6;
n:o ^ustersäos SländetS krorocoller för den II,
rZ, i7 och 2; uti sistledne mänad; hwarefter
Ständer ätskildes.
In 66em protocolli,
Den 4 April.
^§amlades Hederwärda Bonde-Ständet in xlono, kl. 8
f. m. da, efter förrättad bön,
1:0 Ä nyo uplastes det inför Kongl. Maj:t uti
Rikftns Ständers hemliga Utskott den 74 sistledne Mar¬
tu hällne krorocoll, som innefattar Utskottets berättelse,
at Kongl. Maj:t larit upgifiva Rikets gäld, med deröf-
wer förde och afflulade räkenskaper, och ar Utskottet der¬
af funnit, at gälden utgör 1262 Tunnor Guld z492 Rd.
Z4 fi. 4 r:st., deruti inberäknade de kostnader, hwilka
dels förledir ärs Fälttyg förorsakat, dels detta är uti lika
asseende förestå; At uri Lrsren en ärlig brist sig wisat,
men at Kongl. Mast af en för Sine undersåtare städse
adagalagd ömhet, i Nader förklarat Sig wilja sä regi er¬
sch jämka Lraren, at den, utan nägot tilskott eller ny gäld
kan sig bära; At dä Utskottet eftersinnat uprinnelfen lik
den äldre Riket äsamkade gälden, har det uirönt, at Kgl.
Maju deruti nägot deltagande icke ägt, utan fast mera be¬
främjat minskningen deraf, derest icke en til Lmco wer-
kers uprättelfe och förkofran, genom Kongl. Majus Nå¬
diga försorg, anskaffad ansenlig redbar bonä medfört dry¬
gare påkostnad och ränta, än Kronan widkändcö pä sin
förut ägande bctydeliga inhemska skuld: Och när Utskot¬
tet betraktat orsakerne, fran hwilka Gäldens nu befintli¬
ga belopp fig hänleder och som igenfinnas uti de til
uprätthallande af Rikets heder och anseende, i synnerhet
Orlogs-Flottans i stand sättande och »läkning, widtagne
anstalter, tillika »ned de omständigheter, i afseende pä
L z hwilka
i66 Den 4 April.
hwilka, den för KrigetS skuld, uti förlcdit ärS Fälttog
tilkomne och än widare til görande gäld blir oundwikelig
för bchofwen til detta ars Falttoa, grundade, efter upwi-
ste räkningar och förslaqer pä den styrka uti Kongl. Mains
^rmöe, som Kongl. Majit ansett nödig, sa wida Dest
raven skola kunna åstadkomma det ändamål, at förskaffa
Riket en nyttig, säker och hedrande frid; sa har Utskot¬
tet for sin del icke annat kunnat, än anse all denna
bade äldre och nyare gäld för Rikets och at den följak-
teliaen i sädan eaenskap får erkännas och antagas, samt
of Riksens Stander med deras bifall AusrLNkera;. Kongl.
Maj:t har uppå wista med Utjlkottel utstakade och i Nä-
dcr antaane grw-der, wilker och förbehåll, bertil samtyckt,
ak all Rikets gäld flyttes ifrän Kongl. Maj:tS omedelba¬
ra försorg och olwerlcmnes til Riksens Ständers för-
»vältning, under et Riksens Ständers egit Werk, som,
hägnad! och ftydäadt af Kongl. Majit, bör bestå as Rik¬
sens Sunders Fnllmägkige, hwilka efter den Instruktion
dem meddelas komma at bestrida de til RikSaäldenS fö¬
restående betalning hörande ärcnder och blifwa derföre Rik¬
sens Ständer allena redo skyldige. Detta Riksens Ständers
Riksgälds Lemrost skulle widare tilhöra, at emottaga de
til Riksgälds. fonclen förut anstagne medel och den nys
bewillning och krigshjelp Riksens Ständer nu lära sig ä-
»aaa. Utskottet har ock, med Kongl. Maj:ts Nadigste
bifall, funnit oundgängliahcten fordra, at Riksens Stän¬
ders Lcmrost Utgifwer förskrifningar eller sedlar til en
tvist inskränkt stimma, med dera löpande ränta, at pä
bestämd tid, betala. Utskottet har widare föreslagit, at
antalet af de Ledamöter, som skola sitta uti Lomostec
och rojd Riksdagarne komma at wäljas af Riksens Stän¬
der eller deras stloklorer och det, til bibehållande af Wec-
ketS anscende och Lreäir, af sädane Män, som icke til
Borgenärers förnöjande afstadt deras egendom, bör blif-
»va sädant, at Ridderskapet och Adelen utser stenne och
Le öfrige Ständen twä hwardera; wid timande dödsfall
riter gnnan asgäng ibland Riksens Ständers ^ullmägri-
ge
Den 4 April. »6?
e konnno för Ridderskapet och Adelen Riddarehus-vi-
/ecUonen, för Preste-Ständet Lonststorium i Upsala och
för Borgare-Ständet IVIiiZistr-usn med de Femtio Äldste
i Stockholm at besätta ledigheten, och kunde detta Stand,
innan det nu ätskilgdes, fastställa huru för dest Fullmäg-
>tige wid flike händelser jlkall förhällas. Fullmäglige
blifwa försedde nied InstruÄion och förbundne genom
en föreskrifwen Ed, samt hwart tredje är underkastade
lieviston utaf de Män Riksens Ständer til stevilorer
Utnämna. Hwarförutan och i afseende dera, at dä, ä
ena sidan flere händelser kunna för ct Rike inträffa, som
fordra en skyndsam och kraftig ätgärd, och sädant altid
ar förknippadt med utgifter, hwilka uti ärliga uars-bchof-
wet icke kunna päräknas eller bestämmas; men ä den an¬
dra sidan, medelst den om Riksgäldens förwaltning nu til-
ärnade författning, Kongl. Majit med Läns uptazande,
ä Riket» wägnar, sig icke mera befattar, Utskottet med
Kongl. Majit ansett nödigt, at Kongl. Majit warder för¬
sedd med et sädant af Riksens Ständer pä Riksgälds-
Lonroster guzranceriust Lrecstriv, som bäde under förra
och närwarande Regeringssätt warit manligt, at, wid
högstträngande orsaker, til Rikets räddning zuä kunna
lyrtjaö.
Wid detta krorocnll wörö fogade: no Eds-ko»
nulsirer för Fullmägtigarne wid Riksens Ständers Riks-
jäldS-Lomoir. 2:0 Riksens StänderS RikögäldS-Lon-
loirs Oräiuaire 8rar. g:o Instruktion för de til öfver¬
seende af förwaltningen rui Riksens Ständers Riksgälds
Lonkcur förordnade Revisorer och 4:0 Eds-stvrmulair för
stsvilorerns.
LocreksrLisn förestälde Ständer, at ehuru, enligt
47 §. Uti Regerings-stormen Ledamöterne ttti det Utskott,
sam Hans Kongl. Majit äffat, innehafva alla de rättig¬
heter, som Riksens Ständer sjelswe äga, saint Utskottet
således kunnat ägg anledning at inom stg förwara demi»
L 4- der-
r63 Den 4 April. !
derrättelfer om Rikets 8r-k8 werk, som nu äro upgifnei b
Har likwäl Kongl. Maj:r för at undanrödja de beränklighei I
ter sädant hos enfaldige och dem som illa blifwa underrätt I
lade knnnat förorsaka, i Näder tillälik Utskottet gifwa Rik-^ I
sens Ständers plena de uplysningar, som dest krokocoll I
innefattar; och da Kongl. Maitt derigenom giswit et nytt I
webermälc af Desi nädiga förtroende emot Riksens Skän- I
der, förwantade Lecrercraren utaf delia Ständ, som al- I
lid, men besynnerligast under denne Riksdag, erfarit nä- I
stan dageliga prof utaf Kongl. MajttS ynnest ochwälwil- I
ja, at Ståndet deremot fwarar med den betedwillighct I
och bifall, som Konql. Mast Nädigst äskade och hela I
Rikets ställning för det närwarande krafve. Lecrsceraren I
berättade ock Ständet, ak Högwördige Preste- och Wäl- I
loflige Borgare-Ständen redan förehast och afgjort denna I
fräga, samt til alla delar bifallit det Hemliga Utskottets I
betänkande, sä wida de öfrige Ständen bertili ingä; men I
Lxpeäirioncrne decöftver äro ännu icke lil detta Ständ I
ankomne.
Olof larsfon ifrån Södermanland ansäg det mr I
upläste krotocoller med bifogade Handlingar wara sä tvid-
löfrige och granlaga til sitt innehäll, at store 8rac^>-Mär
derpä skulle bchöfwa siere dagars betänkningstid, hwarfö !
re han yrkade, at de ännu ytterligare mätte, til winnan
de af nödigt rädrum, hwila pä bordet, i synnerhet son !
Ständet derigenom torde kunna pä en gäng företaga ocl. I
afgöra bade detta och Bewillnings- och Krigsgärds - Ut¬
skottets betänkande, hwilket blifwer innan kort färdigt,
och med nu föredragne ämne synes äga gemenskap. Här¬
med förenade sig .4näers Lennson uti Käfalla. !
^ons5 ^gcobslcin ifrån Stockholms Län ansäg betänke- i
ligt, at nu strart inga uti öfwcrlaggning om et UtskottS
besiut, som innefattar sä mänga och för hela Riket
betydeliga punÄsr, upgifter 06) prcheQsr, och trodde för I
sin del, al om med afgörande deraf ännu dröjdes nägra
dagar, ^
Den 4 April. 169
dagar, imil desi Ständet fick del utaf Bewillnings-Utskot-
tets projeL, sä kunde alksammans i bästa saminanhang
pä en gang afsiuras; hwilket bifölls af ^c»n kUIsfon ifra».
Cronobergs Län.
8ecrercraien erinrade härwid, at dä Riket, i an¬
seende til ärStiden, dagcligen nalkas den wädeliga punäb
närmare, da fiendlliga infall inom wära grönför äro at
befara, sä wida icke anstalter deremot tidigt widtagas,
men denik fordras utgifter, och dessa, som för Rikets
skull äro oundgänglige, icke annorlunda kunna bestridas,
än genom läns uptagande, hwartil Ständernes §uLr»inis
fordras, sä borde hwar waltänkande Medborgare, som
icke drifwes af skadeliga afsigter, icke försumma något ögna¬
blick, at gifwa utlåtande un denna wigkiga sak, som le¬
der til det helsofama ändamälet af Fäderneslandets rädd¬
ning. Med Bewillnings-UlskottstS göromäl har Hemli¬
ga Utskolteis betänkande icke nägot sammanhang. Rikets
gäld skall i alla fall utaf Riket Utgå, och endast repar-
rikionen af hwad som dertil ärligen fordras, tilhörer Be-
willnings-Utskottet; men sättet at werkställa Ständernes
gu-uanrie och det mera, som Hemliga Utskottets betän¬
kande innefattar, kan och bör , såsom särskildt ämne, hand-
teras och afgöraö.
kelir jeppsson ifrån Malmöhus Län hade wäl med
Mycken upmärksamhet afhört Utskottets uplästa krorocoll,
men begärde dock för widare stadgande af sin öfvertygel¬
se, at de Medbröder uti Ständer, som deruti smit, wil¬
le än ytterligare gä Ständet tilhanda med de underrät¬
telser, som under öfwerläggningen kunna tarfwaS och den^
kan wara tilläiit, at meddela. Hwad kelu- ^spp8lon
för sin del helst önskade, war at fåken genast kunde före¬
tagas och i dag afgöras, emedan den redan legat tillräck¬
lig rid uppå bordet, och med Bewillnings-Utskottets af-
gifwande betänkande icke äger nägot sammanhang.
170
Den 4 April.
Lric Årslön ifrän Södermanland trodde, at ttäqon
Auarsnrie swärligen skulle kunna ätagas af detta Ständ
allena, åtminstone, i fall Högloft. Ridderskapct och Adeln
sig derifrån undandroge, blcfwe Skatte-Attmogen nki Sö¬
dermanland aldeles förlorad, emedan Frälser der är mög¬
ligt och talrikt, och begärde Lric Lrsson derföre tid ar
besinna sig, intil desi Högloft. Riddcrskapet och Adeln
sig yttrat.
Olok Larsson ifrån Westmanland wille aldeles icke
undandraga sig något, som Kongl. Maj:t befaller och i
Näder finner för Riket nödigt och nyttigt, men beklage-
ligen äro Jnnewänarne utaf Allmogen uti hans ort gan¬
ska fattige, hwarföre, och som han är öfwertygad, at
Hemliga Utskottets betänkande är wäl grundadt 06) län¬
der til widtagande af de bästa och minst tryckande ukwä-
gar til Rikets gälds betalande, han för sin del dertil
samtyckte.
Kils 8 venslon ifrän Christianstads Län, som warit
en af StändctS Ledamöter Uti Utskottet, anfag sig skyl¬
dig at erinra Stander, det samma betänkande icke angar
bewillning, eller huru mycket skall utaf hwar och en til
Rikets behof utgöras, uran emedan Riket är bcfwäradt
med skuld lil upaifwit belopp, hwilken skuld är icke
Kongl. Majus uran hela Rikets, ty har Ulstottet före¬
slagit en sadan förwaltning utaf den blifvande ben illningen
til desi betalning, som desi krorocoil innehåller; och at den¬
ne således ar egemeliga öfwerläggnings-änmet, ulen icke
bewillningen, hwarom nog i sinom tid kommer at talas.
,fon Loersson ifrån Cronobergs Län, som ock wa¬
rit Ledamot uti Hemliga Utskottet: Jag är den, som,
wet Gud, är mon om Kungens och Rikets wäl, men
denne sake» är nog widlöftig at nu strapt afgöra. Wi
böre icke förhasta ost. Hwarföre skole wi wara de för¬
ste af Riksens Ständer, som deröswer yttra ost? Och
hern-
Deil 4 April. 271
hemstälde §on LenZrsson om icke för at lemna dem råd¬
rum som det önsta, saken kunde hwila ril Mandagen,
säfom den yttersta tid han kunde tilstyrka til upstof, och
nogare öfwerse altsammans. Da sä wi höra huru de
andre Stånden gjort, och lät osi imedlertid bewaka war
rätt i anseende til kanguen, hwarom jag uti sista ple¬
num gjorde erinran.
8ven jonston ifrån Götheborgs ock' oohuö Län
ansäg besynnerligt, ar den, som wan- ledamot Uti be¬
redningen af det upläste Betän^.met och bertil styrkt,
nu behöfwer "d at ytterligare fä underrättelse derom, ah¬
lvén sorn vä detta Ständ är lika wärdigt med hwardera
af de andre Ständen, det är Ständets lika rätt at före¬
taga en sak innan nägot annat Stand den förehaft, eller
sedan, uran at afbida de öfrigas yttrande. Nu hade ock¬
så bäde Högwördige Preste- och Wällofl. Borgare-Stän-
den redan sig yttrar, och således allenast et Ständs be¬
slut at afbida, hwarföre 8 ven jonston pästod at saken
genast »nätte afsiutas, sa at detta Ständ icke »nä förtje¬
na den beskyllning, at hafwa lagt hinder i wägen för
Fäderneslandets räddning, hwilken Kongl. Maj:t med
Ständernes Hemliga Utskott föresett kunna ste pä dek
sätt Utskottet otz föreslagit, och jag för min del aldeles
antager och godkänner härmed.
ktchr kekrslon ifrän Jönköpings Län förklarade sig
ej wilja undandraga sine hemmawarande Medbrödcr at
understödja Riket uti desi behof, men anhöll, at »ned öf-
werläganingen härom i dag mätte stadna, til desi siere
uplysningar i detta wigtiga ämne kunna erhällas.
Locrewraren beklaaade sig förnimma sä »nycken skil¬
jaktighet uti denne angelägna öfwerläggning inom et Ständ,
som af Kal. Majit blifvit hugnadt »ned sä mänga wälgernin-
gar; Och tilläde, at hela Rikets nprätthällande och sjelf¬
ständighet beror uppå styndsamma och kraftiga anstalter;
!7r Den 4 April.
At den upqifne ffulden är för Rikets skull gjord, och så¬
ledes osiridigt bör utaf Riket gualanrer-is och betalas;
At när 2:ne af wära Med-Ständ 01,tagit Utskottets be¬
tänkande, det är sa mycket berömligare at folia ek sa godt
esterdöine, som det el>est blefwo en ewärdelig skamfläck
Uppå detta Stand, altid utmärkt för ständaktighel och til-
^wenhet emot Konung och Fädernesland, ar denna gäng
hafwa et upskof, som i flere afseende,, kan för
hela Riker äfwentyrltAi Ständer borde föra sig
til minnes i hw.>, belägenhet Riker är, omaitwit pä alla
sidor af fiender, och sigdes i behof at genom snara och
flarka utrustningar, som medföra betydliga register, fäkta
sig i det tilstand, at det kan försmara wära kuster och
besittningar för fienders ofredande, och bereda en säker
och ärofull fred; hwarföre Lecrorcraren pä det ömaste
päminre Ständer at snart och endrägtigt afgöra en sak,
som rörer hela Rikets bcständ.
kekr ^epprlon ifrän Malmöh"S Län ingas mi af¬
skrift et ifrän Finland lil Lsi<il<>lon jfxan Christian¬
stads Län, och honom nyligen ankommit bref ifrän Herr
Osnsral I^ieurensrnen, dommenäeuien af Kongl. Maj:tS
Swärds-Oräsn med Stora Korhet, Wälborne ?iiilip
julius vc>n klaren, af innehäll, at det är högst nödigt
och til godt flut af Kriger oundgängligt, at Rikets Stän¬
der kraftigast understödja Kongl. Maj:t tidigt, sa at pr¬
insen kan underhallas och förses med det som nödigt
kräfwes, för ar derigenom förmä wara Fiender til en he¬
derlig Fred; hwarefter kekr ^ep^slon med tärar i ögo¬
nen rillade: Sädanr är tilständet, 06) hwem kan derwid
wara kallsinnig? Medan wi här lägge den sak pä bordet
til ytterligare öfwerläggning, hwars antagande är dek en¬
daste medel at rädda Riket utur en öfwer hufwudet hän¬
gande fara, såsom inför och med Kgl. Mafit är utaf alla
Ständens Fullmägtige blifwit öfwerlagdt; medan, säger jag,
a!t detta här anses med kallsinnighet och förehafwcs med
långsamhet, säsom om alt wore stilla och lugnt, kan jag
och
Den 4 April. 17;
och alle de af Ståndet, som bo pä gräuADrterne, icke
ens wara försäkrade at wära Hus, wlmaHustrur och
Barn ju icke äro plundrade, wäldförde och förlorade;
Wid sa fana omständigheter är der emot all förmodan,
ar nägon begär upskof med afgörande af en sak, pä hwars
antagande, efter min tanke beror, at gifwa Kongl. Maj:t
och Riket en säkerhet, som sätter Riket i skick at fä hjelp
och forswar; eller i annat fall, at lemna det utan wärn,
Utan hjelp och understöd i en tid, dä Fienderne hwar
dag winna et nytt hopp, at utan fara af motständ göra
infall. Latom oh derföre samdrägtigt widtaga et beslut,
som stadgar tvär heder och hela Rikets beständ. Jag
upmanar hwar och en »vältänkande, at genast i dag, me¬
dan tider är, yttra sig och wederlägga betänkandet, eller
ber antaga. Den skall inför Gud en gäng answara,som
med uppehäll åstadkommer, kan hända, hela LandskaperS
ödeläggande, och gifwer wära Fiender öppet rilfälle at ska¬
da oh, uran at wi äro i stand det at afböja, eller
dem oroa.
Larl Ibymaglon och kristers -^nöerslon ifrän Elfs^
borgs Län ingafwo et sä lydande skrifteligt lVlemorial:
Til
"Det Hemliga Utskottets krowcoll innehaller z:ne
färskildre ämnen:
l) "Ar Utskottet, under granskning af Rikets 8rars>
werk, haft tilfälle ar inse det 8raren8 ärliga och oräina-
ris tilgängar äro orilräckelige til 8rarens wanliga behof
och aflöning; men at Kongl. Maj:t icke desto mindre al-
lrrnädigst förklarat sig wilja sa reglera och jämka 8raren,
at den utan någor nu erforderligt tilskoit mä kunna bära
sig. Och har Utskottet för denne Kongl. MajttS lands¬
faderliga huldhet, uttryckt sin kistiga tacksamhet: hwarmed
wi f djupaste underdånighet instämme:"
s) "Har
L74 Den 4 April.
2) "Har Utskottet, enligt Rikets hemliga Räkenska¬
per och Handlingar inhämtat och befunnit, at hela wer,
keliga Riksgälden stiger in alles til 1262 Tunnor Guld,
samt Z492 Riksd. Z4 st. 4 rst. At uti denna summa
är inbegripen bade den gamla stora Riksgälden ifrån äl¬
dre rider, och äfwen den nyare, som sig härleder dels
ifrän den dryga päkostnad och ränta, som ätgätt för den
til Sedel-mynters realisation anskaffade redbara konä i
Silfwer, som nu löper i Rikets rörelse, dels ifrån För-
swars-Werkens och Orlogs-Flottans i ständ sotande och
tilökning, samt kil en del äfmen ifrän de omständigheter,
som warit och äro oundwikeliqe, at til hela Landers be¬
ställd och säkerhet förskaffa Riket en nyttig och »varaktig
Fred: At fördenskull denna Gäld är Rikets, och fär i
sadan egenskap »vidkännas, anragas och xaranreras: Och
änreligen, at dä stelfwa gamla Riksskulden utgör hus»
rvudfakeliga summan, och det öfriga som tilkommit, här¬
rör deraf, at Rikets säkerhet i Förfwars-Werken och Ör-
logö-Flottan, kraft kostnader, som öfwerstigit Rikets or-
äinairs tilgänqar; sä har Uiskottet wid undersökningen
rvunnit full uplysning och öfwe tygelse, ej allenast at Ri¬
kets wigtigaste behof och trängande orsaker i förra och se,
nare tider wällat denne Riksgäld, uran ock at medlen til
Rikets gagn och bästa blifwit anmände, samt at Riks¬
gälden, wid betraktande af alla omständigheter, i sjelfva
wecker är mindre än »nan kunnat förmoda, eller sig fö-
rcställa."
"Desse äro de upgifter,som Hemliga Utskottet fram¬
lagt: Rikets Leerers-handlingar hafwa warit uti deras
Händer: deras inför Gud och Riket aflagde Ed har til-
förbundit dem, at uti Rikers sak bandia och tala rätt och
sanning; wi kunne derföre icke lwifla pä innehäliet af de¬
ras skrifwelse: och da nägon annan eller närmare uplys¬
ning icke är för ost tilgängelig i denne !'ur»Ä, sa finne
wi ost i alt afseende föranlätne, at med Utskottets beslut
derutinnan aldeles instämma."
z) "Har
Den 4 April. 17?
z) Har Hemliga Utskottet berättat, at Kongl. Maj.r
och Utskottet Utstakat och antagit missa grunder, förbehåll
och milkar, enligt hwilka all Rikets gäld flyttas ifrån
Kongl. Majus omedelbara försorg, och öfwerlemnas til
Riksens Ständers förwaltning, under et Riksens Stän¬
ders egit Werk, fom hägnas och skyddas af Kongl.
Maj:t, och bcstär af Riksens Ständers tilförordnade Full-
mägtige, hwilka efter InstruLUon komma at bestrida ds
til Riksgäldens förestäende hörande ärender, och bliswa
Riksens Ständer allena derföre anfwarige: At delta Werk
emoltager icke allenast de til Riksgälds-knnäen förut an-
stagne medel, utan ock den nya Bewillning och Krigs¬
hjelp, som Riksens Ständer sig nu ätaga, at anwändas
til de Uti InlkruUionon Utstakade ändamäl: Al i anseen¬
de til möjelige inträffande händelser, svin fordra skynde-
sam och kraftig ätgärd, Kongl. Maj:t förses med Lreäi-
live pä samma Riksgälds-Lonroir, al wid högst trängan¬
de orsaker nyttjas til Rikets räddning, pä sätt bade un¬
der förra och närwarande Regeringssätt warit wanligt:
Och at Kongl. Maj:t med läns »plågande pä Rikets
»vägnar, Sig icke mera befattar."
"Hwilket alt, jämte det öfriga, som är Utfatt och
föreskrifwit, angäendc detta nya Riksens Ständers La»
loir, wi finne til Rikets nytta skäligt at likaledes til atta
delar bifalla och antaga."
Larl Thomason,
RikkdagS-Fullmagtig ifrän Elfsborgs Län,
.Marks Härad.
^n6ers ^näerslon,
Riksdags-Fullmägtig ifrän Medens Härad
Hwartil Larl Thomasson munte ligen lade, at harr
ansag bäst wara, det kropofirion gjordes, om antagan¬
de af Hemliga Utskottets betänkande lil alla delar, dä
han förmodade allmänt bifall.
Jan
r?6 Deir 4 April.
^san Henrisson ifrån Upland hade tvid Hemliga Ut¬
skottets HrojeU icke något at påminna uti hufwudfaken,
men tyckte at Betjeningens löner derwid wörö nog dryge,
och fruktade at 8raren skulle altför mycket derigenom be¬
tungas, hwarföre han hemstälde, om icke någon jämnk-
ning deruti kunde äga rum.
Lecrskersren gaf i anledning deraf, tilkänna , at det
nuwarande RiksgäldS-Lonroirer kommer at indragas, och
således, dä den der warande Betjeningens löner lemnäs
til Riksens Ständers Riksgälds: Lomoir, blifwer staren
densamma, uran någon tilökning eller §ravarion.
Hric Olsson ifrån Södermanland begärde, at denne
öfverläggning icke mätte widare fortsättas, imil dest wi
sätt höra huru de öfrige Ständen göra.
kelrr jeppsson ifrän Malmöhus Län: Wi hafwe jtt
Utaf Herr Lagmannen och Lecrereraren hört, at Högwör,
dige Preste- och Wällofl. Borgarc-Ständen i det förcstag-
ne betänkandet inqätt; och jag anser owärdigt alt misttro»
ende emot en Man, som med sä mycken upriktighet un¬
der loppet af detta Riksmöte ost en och hwar uti Allmän¬
na och enskildta angelägenheter bemött. Det förra Stän»
derneö Oonroir war, i anseende til.LöningS-staren mycket
drygare, LedamöterneS antal starkare, och Betjeningens i
samma proportion; hwaremot det som nu är förestagit,
är i alla affeenden sä ringa, at det icke täl widare in¬
skränkning. I alla fall, latom ost icke för sadane saker
göra uppehåll med en öfverläggning af den angelägenhet,
ar Rikets förfwar derpä ankommer. Skäne, min Fäder-
ues-bygd och alla grän fe-orter äro uti fara. Lätom ost se
til huru de kunna frälsas.
kelli- jonsson ifrän Upland begärde upskof med öf-
tverläggningarne til nästa klenum.
Den 4 April. r?7
^ klenric-son ^lopeeus ifrän Earelen anmälte at,
Redan öfwcrläggningö-ämnet nu blifwit tolkadt för Finska All»
nogens Riksdags Fullmägrige, hofwa de enhälligt, utom
'al Lstcslinen jsrän Sawolax, hwilken begärt anständ lil
r annat kl-num, deruti instämt, ar saken i dag malte
fgöras och bifallas.
Samtelige Riksdags - Fullmägtige ifrän Gefleborgs
jan och Wester-Norrland ansägo sakens företagande ju
örr desto hällre högst nödigt, och biföllo Hemliga Ut»
kottetö bcstut til alla delar, dock med förbehäll- at de
frige Sränden pä lika sätt det antaga.
Et lVlcmorirl ingafs och uplästeö sä lydande:
"Det nu föredragne Hemliga Utskottets Betänkan»
de, angäende borgen för den deruti upgifne skuld, sy¬
nes wara utaf oskiljaktigt sammanhang med de 70 Tun»
nor Gulds ärliga Bewillning, som tilförne hos Heder-
wärda Ständet förewarit, och hwaröfwer Ospureraäee
ullätande snart lärer inkomma."
"För wär del tro wi altsä ost icke med erforderlig
wisthct kunna i någor matto härom urlaka, förr än Be»
willningS-UtskottetS förslag först är wordet pröfwadk och
faststäldt, pä det wi deraf mä finna i hwad mon de öfri¬
ge och mer förmögne steipeUrvs medSrändea wilja del¬
taga, sann om pä det hela säkra tilgängar finnas wara
swarande emot war uprikliga åstundan, at i alt under»
stödja Kongl. Majus nädiga affigrer-"
" Wart och wära hemmawarandes Utblottade tilstand
fordrar denne omtanka, och hela Rikets wäl kräfwer den.
Wi pasta derföre, ak Hemliga Utjkonelö senare, och nu
egenteligen i fräga kemne betänkande om Riksens Stän»
ders äskade borgen, med mera, får blifwa hwilande uppå
bordet, inkil dest Bewillningen är wedcrbörligen pröfwad."
M I dm
»78 Den 4 April.
"I den händelse någon skulle bestrida detta billig!
anstånd, anhälle wi ödmjukast, ar Fader Talemannen täktei
göra kro^olirion lil vorsrinz."
^näers jonasfon,
Zfrän Wilste Harad uti Skaraborgs Län.
kel. kelrrrlon LäZsnlicilm, I^ars ^n6ernson.
Isrän Eiftborgs Län.
I^ils Lricskcin, Dalian Ifarsson,
Zfrän Wermeland. Isrän Westmanland.
Olof lVIZnslon och Olåt kelrrsson ifrän Nerike in
gäfwo följande
Anförande ril /ckotoeo/ckr.
"Dä Riket är uti en bekymmersam ställning, i am
seende til et med twänne Grannar upkommit Krig, är dct
en »y underrättelse, at Riksgälden stiger til den tumm-,
som Utskottets betänkande upgifwer."
"Den öfwersteg dock icke wär förmodan; ty när wi
Lfwerwäge Rikets tilstand uki Augusti 1772, FlotkorneS
til största delen nybyggnad och i ständ sättande, Mynt-
RsLliläkicmen, Förswars-werketö tvid magt hällande, et
redan förlcdit, och et innewarande ärs Fälttäg uppå alla
sidor utaf Riket, böre wi ändock wara glade, at ffuldcn
icke är större. För Rikets nytta, för wära nödwändig-
Heter är den gjord. Den skall således af Riket betalas."
"Kongl. Masts nädiga försäkran, at aldrig mera
»plana penningar; Dest nådiga öfwerlemnande til Rik¬
sens Ständer Utaf äispolckinnsn öfwer Riksgälds-Lon-
röcker; Desi upriktiga kraftiga löfte, at ju förr desto
hällre gifwa ost Friden tilbakars, synes böra hos ost stad¬
ga den öfwertygelse, at den xunQ är inne, dä med god
hus- l
I
Dm 4 April. »79
hushållning, sparsamhet, enighet och inbördes förtroende
wi kunna afbörda Riket dest skuld, bibehålla lugnet, och
uti ro och stillhet idka wart Åkerbruk."
"Det inwändes, at tilgängarne äro små och olik-
räcklige. Beklageligen är det sani; men hwilka nya ut-
wägar til utkomst har icke Kongl. Mayr gifwit Stan-
det wid denne Riksdag? Icke nog, at Skjursnings- be-
swäret är jamkadt emellan alla Hemmans-ägare. Kongl.
Majn har ock meddelt fördubbling pä Skjutslega,;. Skat-
temanna-ägor äro nu mera under lika rätt med Frälse¬
hemman uti StändetS hand, och derigenom hafwa wi
fluppit Krono» och Jägeri-BetjeningenS ofta präjande, al¬
tid beswärliga, tilsyn a Skogarne, samt tillika genom til¬
låtelsen af deras friare nyttjande, erhållit en ny anled¬
ning, at göra ost gagn af wara tilhörigheker; wi hafwa
sätt tillåtelse at alla tider af äret tilwerka Bränwin- Fle¬
re andra saker at förtiga. Hwad är wäl wär skyldig¬
het? At wara tacksamme och erkänsamme."
"Kongl. Mai t har icke äskat Bewillning ät Sig,
icke tillåtelse för Sig at öka Rikets gäld. Hans Kongl.
Maj:t har twärtom derifrän pä et wälgörande, pä et
sällsynt sätt asstätt. Hans Kongl. Mast har begärt för
hela Riket en säkerhet, som befordrar dest tckoäic, dee
det behöfwes, och som icke Kongl. Mast, utan Riksens
Ständer, genom deras Fullmägtige, gagna dä det
tarfwas."
"Genom den förestagne Inrättningen, försvinner
nu warande Riksgälds-vckeclion. Ledamöternes arfwoden
derföre gä til StänderneS Fullmägtige, och Betjeningens
löner blifwa lika stora. Säledes är icke heller 8rarsn t
»ägon mätto igenom nya inrättningen betungad»''
"Atta dessa skäl anse wi sä bindande och iydkige,
Mr at
Den 4 April.
at wi för wär del helt och hällit bifalle Utskottets hit-
koinne ?rorocoll och betänkande." Stockholm den 4
April i?89.
Olop liisasson, Olop kelirrlon,
RikSdags-Fullmagtig för Riksdagsman frän Hardem».
Kumla Harad. Zfrän Nerike.
Hwarmcd efter npläsandet sig förenade alla Riks¬
dags Fullmägtigarne ifrån Nerike och de fleste ifrån Wer¬
meland, sann Lren lVlänslon ifrån Cronobergs Län.
^osclum Han kelling ifrån Skaraborgs Län inlem¬
nade följande anförande skrifteligen
Dil /^otoro//et.
"Med nogaste eftertanka har jag hunnit stadga
Mitt begrepp om Hemliga Utskottets Ståndet kemnade ut¬
låtande, som är för denna och tilkommande tiden utaf
wigt och högst betydliga fölgder-"
"Den förste och hufwudsakligaste upgiften är Rikets
skuld, 1262 Tunnor Guld 3492 Rd. ^4 H. 4 rst., wis-
serligen dryg, men hwarken sa stor, som man i början mälat
busar för ost, icke heller omanlig, i anseende til desi orsa¬
ker. Af de Handlingar, som wid Riksdagen 1771 ut¬
komma , wete wi at Riksgälden dä war emellan 7 a gocr
Tunnor Guld. Sedermera har Kongl. Maj:t, utaunä-
gon ny bewillning, satt Örlogs Flottan uti stand , inom
7 är nybyggt 14 Linieskepp och Fregatter, samt der¬
igenom ökat den lil den styrka, at hon trotsar fiender-
nes; sistledne är ril lands och s,ösi hällit 6 mänaderS
Oampsxns med hela -^rmösn, ökat desi styrka med fri-
willig» 9?ropx>ar, som blifwit lönte och besoldade, samt
uti ofwanberörde kumma uptagit hela kostnaden uppä det¬
ta ärö utredning och iystundande fältläg. Med sä be,
tydlige utgifter, hade man förestält sig en wida större
skuld,
Den 4 April. rZr
skuld-summa; Och när alt detta är til Rikets behof an-
wändk, hwad är wäl billigare, än at erkänna den för Ri¬
kets, och derföre gifwa en xuaranrie, som befriar osi i-
frän den Lxeeurion. som wära Grannar 06) fiender, i
händelse de köpa dessa fordringar, skulle kunna åstadkom¬
ma. Del skulle hafwa anseende af betänklighet, at har¬
ti! styrka, om icke Hans Kongl. Maj:t nadigst afsagt sig
all widare befattning med läns neZoci-mon, och öfwcr-
lemnat öichosirionen af Ständernes bewillning til dcm
sjelfwe, at genom Fullmägtige, dem Ständcrnc efter för¬
troende antaga, afsätta, och til redo och answar sördra,
lagligen besörja."
"Dä efter dessa grunder, wi öfwerlägge om detta
Mäl, lätom osi bifalla Hemliga Utskottets betänkande, sa
wida de öfrige Ständen det också antaga. Det leder til
bewarande utaf dZack mens urgamla rättigheter, til war,
den af Rikets Drätscl-werk, til den naturliga friheten
at jämte en friwillig beskattnings stadgande, njura frihe¬
ten gt den bewiljade skatten sjelfwe anwända, som ost och
ware Fullmägtige synes godt, och derigenom försäkra osi,
«t hwad wi utgöre, til Rikets behof blifwer anwändt."
"Jag har glömt at nämna, hwad angäende 8k,ren
r at påminna. När Kongl. Maj:t indrager det, efter
ifwen anledning utaf Riksens Stander uprättade Riks-
äldS-Lonroirer och desi betjening, sä ökes icke liaren der,
genom, at et annat Oontoir med lika Betjening antages,
uri Riksens Ständers tjenst nyttjas." Stockholm den
April l?89. ? -
^s. ^ostiriA,
RikSdags-Fullmagtig ifrän Skaraborgs Län.
Härmed förenade sig ^an jonsson ifrän Skaraborgs
än.
I>grs LsnAtsson ifrän Östergöthland biföll för sin
el uppä de flere anförde skäl Hemliga Utskottets be-
N 4 täm-
Den 4 April.
länkande; hwarmed kekr ^näsrsson ifrän Stockholms
Län instämde.
d^ils Lrsson ifrän Wermeland anhöll än ytterligare
i likhet med ingifne tVllemorialsr, at saken mätte hwila
lils öfrige Ständen sig ynrat.
Lars psluslon ifrän Stora Kopparbergs Län fann
detta ämne wara uti betänkandet ifrån Utskottet och hwad
sedermera är ansördt, sä utredt och upiyst, at widare räd--
rum til öfwerläggnlng icke är nödigt, uran han biföll nu
genast Utskottets betänkande uti hela desi widd.
Olos Ilwrslon ifrän Calmare Län förenade sig sa
mycket hällre härmed, som han med mycket bekymmer af-
hort de stkiljaktigheter, som sa oförmodadt upstätt emellan
Sandels Ledamöter uli denna angelägna vfwerläggning,
ch ansäg han den aldrig kunna blifwa utan answar, som
-ali desi afsiutande werkade eller wille werka uppehäll.
Lric Danielsson ifrän Upland hade med nöje hört,
St Preste- och Borgarc-Ständcn redan antagit Utskottets
betänkande, och dä »välbemält^ Ständ under loppet af
denne Riksdag . allid warit enige uti lika beslut med Bon-
de-Standet, hwarföre skulle wi wäl ga ifrån dem i c»
sak, som utom Rikets obestånd, efter min tanke icke kan
eller bör affläs?
Dermed förenade sig kric ^näersson ifrän Upland
och alla ifrån Jönköpings Län, utom psbr pettrsson, som
önffade, ar detta mäl mätte hwila.
Samtelig? Riksdags-Fullmägtigarne ifrån Christian
stads. Malmöhus, Blekinge samt Götheborgs och Bo
hus Län bisöllo Utskottets betänkande, sä wida de öfrig
lkklpessive Standen det antaga, och anhöllo, at om na
gon begär at saken matte hwila, eller säger Nej, de
mätte ske för hwar och en särskildt lil Prorocollot, emc
Den 4 April. rst;
an det ej wore billigt, at en och annan af godtycko af
ndra afsigter, skall gifwa föreskrift ät et helt Ständ.
^son Lengkslon ifrån Cronobergs Län, sonas jacobs¬
on ifrän Stockholms Län, och Olos Larsson samt Leie
Isson ifrän Södermanland förmente, at dem icke borde
betagas at läka en föredragen sak hwila, imil desi den
uti alla Ständ är afgjord.
son ^nösrslon ifrän Wester Norrland anmärkte här-
tvid, at denne sak en gäng redan warit lagd uppå bor¬
det, samt at när det en gäng stkcdt, Riksdagsman»,a-rät«
len at begära hwila i alla saker, hwilken somlige altid
åberopa, icke kan sägas wara lidande.
Talemannen föreslog proposition: Den som bifal¬
ler, at Hemliga Urskorrers Betänkande rages idag
lil afgörande och bifalles ril alla delar, ined för¬
behåll ac samcelige Riksens Grander deruti inga,
säger Ja. Den der ej wil, sager Nej; winner:
Nej, upftjures maler ril näfra
Hwilken med häftigt utrop af Ja, och af fä med
Nej blef beswarad.
knur kolareson ifrän Blekingen anförde, at dä,
snart sagt, hela Ständer redan bifallit Utskottets Betän¬
kande , och ganska fa deremot til propositionen sagt Nej,
sa hemstälde knur pehrsson om icke utan votering, de
kunde upgifwa sina namn, och sin skiljaktighet anteckna;
hwilken Lnur pettrsson; föreställning wann nästan all¬
mänt bifall.
petir jeppsson ifrän Malmöhus Län förklarade, at
om vorering uödwändigt slkall ske, han för sin del ej
kunde undgå at yrka, at den mä ske ester behag, muur
teligen til krotocollsr, eller med sturne ftdlar, ock) at uti
N 4
r84 De» 4 April.
krowcollst det blifwer antecknadt hwilken med fluten se¬
del vorerar; ry med hederliga och oförskräckta tänkesätt
öfwerensstämmcr det, at öppet säga sina tankar i et ären¬
de, som rörer Fosterjordens hägn, förswar och sjelf¬
bestånd.
Denna tanka fick icke motsägelse utaf någon, utom
Of ^son Lenzrsson »frän Cronobergs Län, och ^onss ^s.
robsson ifrån Stockholms Län, hwilka föregäfwo, at det
war en uri Lag grundad skyldighet, ar vorers med stur¬
ne sedlar»
kropofirionsn uplästes ä nyo, och hwarje Ledamot
of Ständer framkallades at lemna sin röst, som pä föl-
sande säy utföll:
Ifrån Upsala Lin — — 7 pä Ja.
kksnric 1 illman war hindrad Uti Be-
willliingS-Utskoktet. kekr -^näersson
borta.
Stockholms och Swartsjö Län — n 6ir«.
-^nöern Olsson, ^sonss jacobsson och
^ssn kskrsson vorersäs Med flutne
sedlar. /Vnäsrs darsson och ^nclsrr
fansson borra.
Skaraborgs Län — — — — 7
Äbo och Björneborgs Län — — s —
Kronobergs Län — — — — r
^on LenZ-tsson och ^son vilsson V0'
rersäs med sturne sedlar.
Jönkö,
Den 4 April. rz?
Jönköpings Län — — — — 7 pä Ja.
kebr kekrslon ifrån Wästra Härad
fränwarande.
Westerås Län — — — — 7 —
Olos Ifarsson fränwarande.
Aymcnegärds Län -- — — — Z —
Sawolax <— — — — — 2 —-
?äl Lklrelinou hade borlgätt under
öfwerläggningarne.1
östergöthland — — — — L —
Sven jonsson fränwarande.
Södermanland — — — — 4 —
klric Okson, kelir ^näersson, klric
Lsrsson, Olok Ifarsson och Lars
jonsson vorersäs med flutne sedlar.
Nylands och Tawastehus Län — 2 —
Oart Larlsson kollon fränwarande.
Elfsborgs Län — — — —n —
Calmare Län — — — — — s —
lVläns Lsrsson fränwarande.
Kopparbergs Län — — — — 8 "
Nerike och Wermeland — — — 2Z —«
I>lils ^näsrsson ifrän Gillberg- Hä¬
rad borta.
N 5 Gesie,
i85 Dm 4 April.
Gefleborgs Län — — — — 7 pä Ja.
Wester-Norrland — — — — 5 —
Wc sterb otte ii — — — — — r —
Wasa Län — — — — — Z —
Uleåborgs Län — — — — 4 —-
Malmöhus Län — — — — 5 —
Christianstads Län — — — — 5
Blekingen 7— — — — — 4 --
Halland — — — — — — z —
Götheborgs och Bohus Län — — 7 -»
Niclas ksnZkslon war borta, hindrad
af sjukdom.
Hwaröftver uprvp andra gången skedde, utan' at påmin¬
nelse blef derwid i någon omständighet gjord.
Sedermera öpnades de utaf här osman antecknade
Riksdagsmän iugifne flutne sedlar, 9 til antalet, hwilka
alta funnos pä Nej stälde, och säledes omröstningen sa
slutad, at ?rox>olmonLn är bifallen af 156
och assiagen af — — — 9 röster.
Och skulle, til följe af omröstningen, et sa lydande?rv-
rocoll til de öfrige Kels>eÄive Stånden ex^säieras t
" Efter föregången öfwerläggning biföll Bonde-Stan-
det det inför Kongl. Mast uti Riksens Ständers Hemliga
Urffott, den 24 sistl. Marrit hällne i?rorocoU, angående
tzULran-
Den 4 April. ^87
Auarrntis för Rikets skuld, samt sättet til dest afbetal¬
ning m. m. til hela dest widd, med förbehåll, at samte»
lige Riksens Ständer deruti inga; hwaröfwec de öfrige
KeheLUve Ständen, genom Utdrag af krorocollsr, skulle
ödmjuk-wördsammast underrättas."
Hwilket genast blef för Ständer upläst och justerar.
Och wille Ståndet framdeles, sedan de öfrige Stän¬
dens utlåtande hirkommit, öfwerlägga om sätter til Full-
NtägtigeS och kevitorsrs wal.
r:o Gas Talemannen Ständer rilkänna, at Kongl.
Maj:r har utaf den ynnest och näd, hwarmed Kongl. Maick
altid omfattar Rikets Allmoge, gistvik et nytt och ärofullt
»vedermäle, i det Kongl. Mast i näder stadfästat och för¬
säkrar de Fri-och Rättigheter, hwilka Ståndet under?ri-
vilegii namn underdänigst anmält, genom en som nu
blef upläst.
Ständer emottog denna ytterligare Kongl, näd med
den glädje, undergistvenhet och underdänigste erkänfla,
som ägnar tacksamme Undersåtare, dä de finna hos sin
Konung den rattwisa och nåde betygelse, som gör likhe¬
ten uti rättigheter stadig och fast, samt anhöll, at Stån¬
dets Taleman och Lecrersrare wille hoS Kongl. Mast
underdänigst göra anmälan om StändetS underdänigste
tacksägelse.
z:o De uti sista klena gjorde anföranden om bema¬
kande utaf detta Stånds rätt, i anseende til §uarankien
af Riksens Ständers stanius, föredrogos ä nyo, och bi¬
fölls , at dcröfwer skulle afga anmodan til de öfrige !ic-
speciive Ständen; hwaröfwer et författadt krotocolls Ut¬
drag uplästes och antogs, sa lydande:
" Sedan igenom Kongl. Mastö Nåd och wishet.
Bondea Ständer ej allenast sätt tilr^de til kännedom och
kun-
»83
Dm 4 April.
kuajkap af RikctS och Lratans mäst angelägna wärf,
tilstand och beskaffenhet, uran ock pä et kraftigt sätt blif-
wik fwsäkradt om desi besittningar och ägande rätt i lan¬
det , samt derigenom »vunnit den stadga, bestånd och »var¬
aktighet, at Ständer lrka med sine RelfteQivs Med Stän¬
der kunnat äiaga sig guarLrlcicn atRiksgaloen och delta¬
gandet l det under Riksens Ständers egir inseende stäl-
de werk, som kommer ar warda de medel, som >il sam¬
ma qälds betalning anstaqnc bli^wir; sä har Bonde-
Ständer kommit al eftersinna, af Hwad wigt wid sä fat¬
ta omstandigheier dec mätte wara för Jordbruket, at
Bonde-Ständer, som innehafwer den mästa jorden l Ri¬
ket och drager den största tunga, ma lika med de öfrige
Nikö-Stänven taga del i Lanes-werket och desi förwalt-
ning. Ständet förmenar, at det biträde, som t»l Lan-
huen8 första inrättning blifwit lemnadt, sä wäl, som den
styrka Languen nu mera wunnit, egemeligen icke lärer
kunna sagas hafwa tilksmmit utan Allmogens deltagan¬
de, eller endast af z:ne Riks - Ständs enskilta biträde.
Och dä Lan^uen i hela wsrlden är känd för et Riksens
Ständers, men icke endast z:ne Ständs werk, hwilket
ock instämmer med l6bz och 167^ ärens Riksdagö-Be-
stut, som uttryckeligen nämna samtelige Riksens Stän¬
der, och med Häraderneö LiZill blifwit bekräftade, för¬
modar Bonde-Standet, at de hinder, som kunnat wälla
desi uteslutande ifrän befattning och delaktighet i Lanea-
werkets förwaltning, nu mera aldeles hafwa uphört och
förswunnit. Pä hwilka, med flera skäl och grunder Bon¬
de-Standet hoppas, det icke wara desi Rsft>e6ivs Med-
Ständer obchageligik, eller anses betänckeligit, at Bonde-
Ständet nu erbjuder sig wilja deltaga i den zuaranrie
de öfrige Irenne Riks-Ständen för Larico »verket.och desi
beställd afgifwit, med wilker at Bonde-Ständer bliftver
^stncisracir i Langusns ^clminiftrarion med lika rätt, som
hwarje af de andre Rel^sQive. Ständen densamma ut»
öfwa."
"Af
Den 4 April. 289
"Af hwilken tanka Bonde-Ständet beflöt, ar läm-
Aa sine Med-Ständer ödmjuk och wänlig del, med an¬
hållan om deras benägna swar och utlåtande."
4:0 jsuftsrsöes allmänna Besvärs - xunAerrie go §.
om uplifwande af 1756 ärs Förklaring öfwer Skatteköps
Förordningen af 172;, och z i §. om ytterligare författ¬
ning angående Hällskjutsen.
I anledning af Riksdagsfullmägtigens Lekr kkulr-
man5 ifrän Wermland nn ingifne Memorial, angående
företagande utaf Bokhandlaren Runemarks den n sist-
ledne Martii ingifne och pä Bordet hwilande ansökning,
ar erhälla StändetS underdäniga föreskrift til Kongl.
Mast til tvinnande afFullmagt uppä Libliorksksris eller
virstkuurs namn och »värdighet, lät Ständet detta Me¬
morial sig ä nyo föredragas; Och fann wäl, at Stän¬
det med stike ansökningar sig ej kan befatta; Men i anseende
til den »vänlighet och högaktning, hwarmcd Runemark allid
bemött StändetS Ledamöter, önskade Ständet, at honom »nätte
»vederfaras nägon upmuntrande belöning, för den kostnad
han wid det uti Memorialet omförmälte tilfälle gjock,
och anmodade Srandettdesi Taleman och Lecrerersre at,
ä desi wägnar, denne desi önskan frambära.
6:0 ^on Röriksson ifrän Calmare Län ingas et sä
lydande Memorial:
"Som tvid de kubligus Byggnaders »verkställande,
hwilka Allmogen äligger, der mycket synes »pcrka lindring
för de skattdragande, ert efter hwarje orts beskaffenhet,
sadane byggnader, efter behag, at antingen af trä eller
sten upsäkta; Sä hemställcs ril det Hederwärda Stän-
LetS godtfinnande, om icke det bör bliftva en allmän
punct, at hos Kongl. Mast vnderdänigst anhälla, det
Allmogen mätte i näder killätas denne frihet, hälst det
icke pä alls orter förhäller sig lika uri denne vmständig»
lyo Den 4 April.
het, emedan byggnad af Sten, kan för den ena Orten
wara beqwämligare, och Trähus ater ä en annan med
mindre olägenhet npsätlaS. Stockholm den z April 1789.
^on Lovesson.
Frän Calmars Län.
Men som denne ansökning fants stridande emot
Kongl. Brefwet den :8 Martil 1760 och flere Författ¬
ningar, sä kunde icke Ständer den uti underdånighet an¬
mäla.
7:0 Riksdags - Fullmägtigarne ifrån Gefleborgs
Län, hade ingifwit et sa lydande lVlsmorial, om röst-be¬
räkningen wid Klockare- och OrZanitt-wal uppå Landet.
ödmjukaste Tk^mor-ra/.
"Hos Hederwärda Bonde-Ständet sa underteknade
wid handen gifwa, huruledes den urgamla rättigheten
för Lands-Församlingar i Gefleborgs Län, at genom et
fritt och ordenteligit wal utnämna Klockare och Or§-mi-
tter blifwit i senare tider sä inskränkt, at Kyrkoherden,
under föregifvande af hwarjehanda Författningar, rilwäl-
lat sig lika röst, som Församlingens alla Ledamöter til-
sammantagne, sa at Kyrkoherden, da blott en enda af
Församlingen med honom instämmer, tilsätter bade Kloc¬
kare och OiAsnittsr. Wi känna wal icke sä noga de i
detta ämne utkomne Författningar, men wi weta med wisi-
het, at Klockare och Orxanitter icke antagas til Kyrko¬
herdens enflkildte betjening och begwämlighet, utan til he¬
la Församlingens tjenst, och at de icke af Kyrkoherden,
utan af Församlingen lönas och underhållas; Och wi tro
ost med säkerhet häraf kunna stuta, det Församlingarne
böra framför 1'attorerns äga en ostridig rätt at desse sysi-
lor tilsätta. Församlingarne äga sin wal - rättighet orub¬
bad i anseende til ksttorsr och Commiliittrar; Wid de
senareö wäljande äger kattor ej mer än 2:ne röster, och
Den 4 April. 191
med hwad skäl kan han tillvälla sig större rätt i anseen¬
de til de mindre beställningar? Wi kunna och böra wid
detta tilfälle ej eller förtiga, huru denne af ksttorerne pa
Församlingens bekostnad sig tilskansade rättighet gifwer
ganska mycken anledning til trätor och oenighet emellan
Församlingarne, kattorerns och de emot FörsamlingarneS
wilja til Klockare eller OrZgnitt Sysilorne befordrade,
som ej sällan uti widlyfriga och kostsamma Rauegängar
utbrustit, samt helt och hällit stört der förtroende, som e»
»nellan Lärare och Åhörare är sä ganska angelägik och
nödwandigt.
"I anseende härtil och som större delen af Lands-
Församlingarne inoin Riket torde wara i en lika belägen¬
het med dem i Gefleborgs Län; Sä fä wi lil Walborne
Herr Lagman och LecrarerLren, samt Hederwärda Bon¬
de-Ständets pröfning och urskiljande ödmjukeligen öfwer-
lemna, om icke Ständet skulle finna nödigt, at wid nn
pastäende Rcksdag, detta ärende uti en allmän Befwärs-
xuntt, hos Kongl. Majn i underdånighet anmäla, och
deruti underdäniqst anhälla, om den nädiga ändring och
rättelse, som med FörsamlingarneS urgamla och fria wal-
rättlghet är öfwerensstammande. Stockholm den 2 April
I789-"
I anseende dertil, al i denna del redan tilräckligt
är förordnadt genom 22 §. uti Kongl. Majus liefolurion
pä Allmogens Allmänna Besvär d. 20 November i?86,
dristade Standel med ytterligare ansökning härom icke in¬
komma.
8:0 Et Memorial om de hemmans bibehållande wid
skiutsskyldighererne, som ärerwunnit Rä - och Rörs eller
andra friheter, samt undergärt sadan förändring, at dk
wista ifrån skjuts utgörande wara frie, blef »plast:
Ödmjukaste semoria/.
"I senare arén hafwa flere Hemman mi Söder¬
man-
ryr Dm 4 April.
wanland, genom köp, byten eller andre afhandlinqar,
svin wi ej känna, blisivit förwandlade til en sä illa artad
natur, at ägarne tagit sig anledning aldeles undandraga
dem de onera af Skjurser och Noteringar, som dem til-
sörene älegat."
"Detta har för Länets andre Inbyggare, särdeles
Skatte- och Krono-Hemmans Abocr redan medfört män¬
ga och förebädas ännu flera swära fölgder, aldenstund,
i samma nion, som antalet af flike meramorx lisler til¬
lager, i samma mon ökas lasten för de öfrige. Allmo¬
gen i Södermanland är af Skjutser redan sä betungad,
som desi bestånd någonsin kan medqifwa, men det oak¬
tadt, hasme wi nu, icke uran största bekymmer och oro,
förnummit, at, i anseende til förenämde timade Hemmans-
förwandlingar, en ny Skjuts-reglering öfwer hela Lä-
net sikal förestå, hwarwid Allmogen säkert löper fara, at
fä ataga sig den lasten, som de förwandlade hiktils bu¬
rit. En siik ofärd förmode wi likwäl genom någon Kgl.
Majus Nädiga Författning kunnna förekommas: Och
som Allmogen i Södermanland förmodeligen icke är en¬
sam, som i delta afseende har orsak til klagomäl; sä
hemställe wi wördstum til det Ärbara Ständer, om icke
uti den Allmänna BeswärsxunQ, som, enligt StändetS
redan tagne beslut, hos Hans Kongl- Majit i underdä-
uighet skall anmälas, angäende jämnkning i skjutsen emel¬
lan Frälse, Krono och Skatte, likaledes i underdånig¬
het kunde anhältas, at alla de Hemman, som ifrån äldre
tider warit rorer-räe, och förpliktade til deltagande i skjut-
ser, mage, ehwad förbättring pä csraUsren, såsom Nä
och Rör, dem ock sedermera förwärfwas, wara förbundne
at utgöra Rotering och.Skjuts efter den natur de för¬
ut ägt."
^näers 'Lersson, Lric Lrsson,
frän Hökebo Härad frän Rönö Härad
. i Södermanland,
Slam
Den 4 April. ryz
Ständet ansag denna fraqa wara sa beskaffad, at
den bör hos Kongl. Maj:tS Befallningshafwande anmä¬
las af den, som anser sig wara lidande, da flut i laga
ordning ofelbart erhällcs.
9:0 Om Bruköegares förMeNtä skyldighet at delta¬
ga uti wägrödning och brobyggnad för deras bruk, wcht
«l lvremoriu ingifwil som Uplästesl
ödmjukaste
"Uti 25 Cap. 8 §. Byggn. Balk. är wäl stadgadt,
ät alla, som ä Landet Hemman äga eller bruka, skola
wägar rödja och broar bygga, Konungens gärdar icke
ens undantagne. Af sädan anledning förmene wi at
Bruksägare icke hellek och sa Mycket Mindre böka eller
Unna istätt deltagande i dessa skyldigheter wara befriade,
'om de framför Allmogen draga största fördelen af wä-
gars och broars wid magt hällande, saMt genom flere re¬
sor, större och swärare foror mäst bidraga til betaS brist-
Migheter. Detta oaktadt hafwa dock Bruksägare i
Wermeland, uti hwilken Landsort ganska mänga Bruk
öro anlagde, Undandragit sig all wäg-rövnittg och brohäll-
tiing til större andel, än som är swarande emot storleken
af det Hemman, a hwars ägor Bruket är belägit, hwit-
et är högst obilligt, emedan efter denna delningögrund,
Bruk som hafwa mycken rörelse, icke torde komma at
häraf känna större tyngd, än en fattig Bonde, som be¬
bor ^ eller Z Mantal. Och som Kongl. Kesosution pä
Allmogens Beswär Ven i Sept. Uti 40 för-
larar, huru och pa hwad sätt Bruksägare böra bidraga
»il Kyrko- och Prästegärds-byggnader, hwarönt LagenS
stadgande uti 26 Cap. i och 2 §. §. är af enahanda
»rda-lydelse, soM Näst föregående Capicels 8 §. angående
Wägars rödnittg och Broars byggnad; sä synes skäligt,
vt ofwannämde Kongl. Kesolukion äfwcN i anseende har¬
ti! är lämpelig, och at Bruksägare af sädan grund böra
' N " ' ' ' ftk
s
<
ryl Den 4 April.
för sina Bruk bidraga til Wägars rökning och Broars
byggande för ja mänga Hemmantal, som de wid Prästs
wal äga röster; Hemställande wi, om icke Wälborne Herr
Lagman 06) det Hederwärda Bvnde-Ständet, som i all¬
mänhet torde hafwa orsak til samma klagomal, skulle bi¬
falla, at detta säsom et Allmänt Besvär kunde hoS Kgl.
Maj:t til nådig rättelses tvinnande underdänigst anmälas. '
Mganus Kilsson, Kils ^nöorslon.
kgäleau Llokrson. Olot klausson.
Lven kerston. ker kerterston»
Len^r Lttrilslon. Kils Olofsson»
Kils Ericsson.
Riksdags-Fullmägtige frän Wermeland.
Dä denna Ansökning strider emot Allmänna Lageris
stadgande uti 25 Cap. 8 §. Byggn. Balk., som endast
ä dem, som äga Hemman ä Landet, lägger beswäret at
bygga wäg 06) bro, saint Allmogen jämwäl utur sädant
skäl genom Kongl, Kelolunonen den 20 November I7?6
Z. 14, satt uppå enahanda underdånig ansökning nådigt
afstag, kan detta Memorial icke eller nu widare up*
tagas.
io:o Angående Bewillningen hade Riksdags-Full<
mägtigarne ifrån Oland ingifwit et sä lydande iVle-
inorial;
"öländske Allmogen täflar med alle öfrige wältä^
kande Rikets Inbyggare, at pä alt möjeligt sätt, estre
deras bästa förmåga, med lif och egendom understöds
de anstalter en wis och nådig Konung sinner nödige til
Uprätihällande af Rikets Sjelfständighet och anseende,
06) will af sadan grund icke eller undandraga sig, et est
ker ortens omständigheter lämpadt deltagande i ten krigs
gärd,
Den 9 April. 195
gärd, som ester all förmodan til et sädant ändamål er¬
fordras; Men som de sarstildte omständigheter för den¬
na Landsort förekomma, at, i anseende til belägenheten,
en ansenlig Fri» Lorp>s är nödwändig til det pä alla si¬
dor öpna Landels förswar, hwilkm ock blifwit ej utan All¬
mogens kostnad uprättad och oxsreerss nästan dageligen,
dä ärötiden sädant medgifwer, icke at förliga de flere
wakthällningar, som af denna Oorps mäste bestridas pä
alla kuster, hälst landstigningar af en fiende möjeligen
skulle kunna öfwer alt företagas och werkställas; Altja,
och dä det desi utom icke kan wara obekant, at medellök-
heten pä detta ställe, hälst den Norra delen i Norra
Mötet, är större, än a andra orter i Riket, hwilka haf¬
wa at hugna sig af flere och mer fördelaktige Närings¬
grenar, hafwa wi Riksdagsmän ifrån Oland funnit osi
Nödsakade, til wäre wärde Medbröders behjertenhet hem¬
ställa, örn icke Olands Allmoge nägon lindring uti Be-
willningen kunde fa wederfaras, svarande emot deras
större börda, olägenhet och fara; Warandes med billig¬
het mera instämmande, al de öfrige Ständen, som kän¬
na mindre olägenhet af krigetö förödande werkan, utr
beskattningen taga en drygare lott, än en Allmoge, ssm
bör lindras sa långt Lrarsns behof och förekommande om¬
ständigheter möjeligen kunna medgiswa. Stockholm Lci;
25 Marm 1788."
k-ars Iarsson. ^ou goransson.
Hwilket kades uppå bordet.
Ständer ätffildes.
ln lläem l?rok-col!i,
^aam
Den 9 April.
^0anilades Hederwärda Slandet in H-iena, dä
tro Bön förrättades.
N 2 2:0
iy5 Den r4 April.
2:0 Uplästes det ifrän Wälloflige Borgare-Ständer
ankomne krvrvcolls Utdrag den 2 i denna Manad, af
innehäll, at Borgare-.Standct bifallit det Hemliga Utskottets
betänkande d. 24 sistl. Mann, angäende Riksgälden, inrätt¬
ning af er Riksgälds conroir m- m. til hela sin widd, dock
sä, at de öfrige sainrelige Ständen äfwcn deruti ingä.
Utsägos 24 Ledamöter af Ständer, at åtfölja
Talemannen, mi Riksens Ständers Lexukarion, som til
Kongl. Majit kommer ak afgä med underdänigste tacksä¬
gelse för Kongl. Masts Nädiga omsorg om Hans Kgl.
Höghet Kron.Prinsens upfostran.
4:0 Föredrogs och uplästes BewillningS- 06) Krigs»
gärdS-UtskvttetS krvrocolt och betänkande, anqäerrde den
nödige befundne Bewillningen, tillika med krorocoll an¬
gäende underdänig föreskrift om akswode för lUskottetS
Betjening; jemte Lagmannen Friherre keurerbolmr, Borg¬
mästaren kagerliröms ochRädman trollens samt kaAorsn
Le la kales särskildta vora.
Hwilka alla Handlingar, uppä enhällig begäran, la¬
de- uppä bordel-
Ständet ätffildes.
In 66em piokncolll,
Dcn 14 April.
Bonde Ständer in plena kl. ia f. m.,chä
bön blef förrättad, hwarefter
t:o uplästes Högloft. RidderskapetS och Adelns xro-
rocoll den 8, Högwördige Preste-StändetS krorocoll den
Z och Wälloflige Borgare-Ständers krom call den 2 uti
denna
Den r4 April. ry?
denna mänad, altsammans innefattande kel^Live Stån¬
dens beslut och bifall til Hemliga Utskottets betänkande i
hela desi widd, sä wida samtelige Ständen deruti ingä;
dock har Preste Ständer, hwad angär meckoäon wid dest
Fullmägtiges och kevilorers förordnande uti Riksens
Ständers Lonroir, upskjutit öfwerläggningen derom tils
widare.
2:0 fusters6e; StändetS krotocoller för den 2, 4
och 9 i denna mänad.
z:^> Anförde Talemannen, ar Kongt. Mast i Rä¬
der befallt, ar som tiden snart skyndar til widragande af
kraftiga utwägar kil Rikets förswar och det, sedan samte¬
lige Riksens Ständer antagit Hemliga Utskottets betän¬
kande, uppå Riksens Ständers Riksgälds-^vnroir ankom¬
mer ar besörja om bestridande af bertil erfsrderlige utgif¬
ter, del alksa i dag wal af Ständer lil Fullmägtige bör
för sig gä; hwarföre Talemannen detta ämne til Ständers
öfwcrlaggning nu föredrog, med päminnelsc, at alt med
ordning och stillhet mätte öfwerwägae,
fou ksngrslon ifrän Cronobergs Län: Det är »vis¬
serligen af högsta nödwändighet för Riket, at wi, jn förr
desto hellre wälja wära Ledamöter uti Riksgalds-Lonror-
rsr och det uti hela Ständer: men jag hemställer om icke
24 utaf Ständers Ledamöter kunde sammanträda, at til
StändetS öfwerseende föreftä et kröjsel, at för framtiden
wälja Ledamöter uti deras ställen, som under Ständer-
nes sränwaro kunna afgä, samt kevilorer, I öfrigt war
kenZrslcin af den lankan, al Ständer noga bör der-
pä wara upmärksamt, at den rätt Kongl. Maj t wid det¬
ta Riksmöte gifwit Ständer, at deltaga Uti förwaltnin-
gen Utaf de Rikets medel, som tilkomma genom bewillning,
icke i någon matto försummas, eller mä blifwa bortblandad,
hwilket torde ske, deräst andra än beftttne Bönder lik
Fullmägiige komma al utses.
N z dven
Den 14 April.
8vsn Olansson ifrän Cronobergs Län war äfwen
öfwerlygad, at Rikets behof snart fordrade kloka och war-
saliima Man, til sökande utaf den penninge-inkomst och
Utgift, som för fortsättningen af Kriget är oundgänglig;
och ehuru 8vsn lVIsnslon med aktning och wänskap för
hwar och enö egenskaper, inom Ständct sökte nog skickli¬
ge Män til et sä granlaga wärf, ansäq han, at Stån¬
dets öqnamärkc borde nu wara, at om icke bepröfwade
Man dertil fnnnos Utaf Ständets medel, de ätminstone
maldes utaf ofrälse Ämbetsmän, och at om en ofrälse
Man utom Ståndet dertil wäljeö, en af StändetS Leda¬
möter tillika kunde utses dertil.
Hnäers jonasson ifrän Skaraborgs Län, Oarl IVIsns.
son ifrän Östergöthland, ^nciers Larsson ifrån Stock¬
holms Län, Lars Lvenrson ifrån Jönköpings Län, och
Lars kärrsön ifrån Oland instämde Uti 8ven Mänsson;
anförande.
perer Xilsson ifrän Nerike förbehöll sig, för sin del,
ar fä wälja dem til Fullmägtige, til hwilka han hade
förtroende, ehwad de wörö utom eller inom detta Ständ.
perer hinricsson ifrän Skaraborgs Län ansäg skick¬
lige ämnen för sitt förtroende, icke fela inom Ständet,
men begärte, ak utan något förslag eller föreskrift, wa¬
let mätte företagas.
OIol Heston ifrän Calmars Län anförde, at han
hyste all aktning och wänskap för hwar och en utaf Stän¬
ders Ledamöter och deras skicklighet. Dä det är Stän¬
det tillätit, at utse Fullmägtige uti det RikSgälds-Lonroir,
hwarunder förwaltningen af en betydlig Bewiilning och
Krigsgärd kommer at höra, hade ock ingen ting warit
mera at önska, än at de, som Ständer äger rättighet at
nämna, kunnat wäljaö ibland Ständers Ledamöter; men
urom der, ar lil en siik »vidlyftig och granlaga förrätt¬
ning
Den 14 April. rg)
ing större insigter fordras, än de flestes upfostran tillä-
ir dem förskaffa sig; är ock dermed förenad den skyldig-
et, at altid uppehålla sig uti Hnfwudstaden, hwilken om¬
ständighet för de fläste Landtbrukare är ganska hinderlig
och obeqwäm,hwarafstörre skada, efter OlokDflorslons ranke,
förorsakas uri enskildte hushållningen, än at den kan med
et, ehuru eljest betydligt arfwode ersättas; hwarföre han
ärnade uran afseende ä Ständ, nämna dem lil Fullmäg¬
tige, som wunnit hans förtroende uti denna angeläg¬
na sak.
Lric Lrsson ifrän Södermanland biföll OlosDliorr.
sons anförande, med tillägg, ar uti Riksgälds»Lonroiror
ofelbart lära ofta förekomma frägor om Wäxel-handel ä
Utrikes orter, en »vidlyftig correlponäencs pa flere spräk
och widlyftiga räkenskaper, pä hwilket alt förmodligen
ingen uri dettaStänd anwändt sin tid; utan wore bättre
utse erfarne och Mcklige ofrälse Ämbetsmän dertil. Stän¬
ders rätt är i alla fall förwarad, dä Ständer efter
behag lemnar dem förtroende, och dem äfwen derifrän
skilja kan.
pehr pehrsson ifrän Jönköpings Läll ansäg det wa¬
ra bäst, at pä sätt ^on NsnZtslon redan föreflagit, lik
Fullmägtige endast wähä Bönder.
^on Klilslon ifrän Cronobergs Län fann omständig-
heterne leda derhän, at för detta Ständ utse en ofrälse
Tjensteman och en Ledamot af Ständet. j
petter lckinäricslon ifrän Skaraborgs Län ansäg det¬
ta förslag wara godt, ty derigenom kan den ena »plysa
den andra, och dä wi äge cn utaf wära Ledamöter uri
Ständer ibland Fullmägtige, och den andres til-och aft
sättande beror utaf wärk förtroende och wal, lärer wär
rättighet med säkerhet kunna anses bewakad.
N 4 lonas
Stz? Den !4 April.
Jon,; Jobsson ifrän Stockholms Län förde Stän¬
get til minnes, at genom detta Ständs egen försummelse
det händt, at det nu med mycken osäkerhet mäste akers»,
ka rättigheten at deltaga uti Zanguens förwaltning, som
dest Förfäder likwäl ostridigt ägr. Kongl. Maj.t har
wid detta Riksmöte äterstält Allmogen en annan rätt,
neml. den, at deltaga Uti öfwerläggningarne VIN Rikets
Hemligaste ärender, och kallat Ledamöter äfwen utaf det¬
ta Ständ, at sikta uti det Utskott, Kongl. Maj-t enligt
ä.7 §. uti Regeringsformen, utaf Riksens Ständer äskat.
Nu har Kongl. Majit med detta Utskott öfwerlagt, och
erbudtt Ständet deltaga uti fsrwaltningen utaf hwad wi
och wäre med-undersärare sammanskjute. Skulle detta
Ständ nu waljg andre än utaf egne Medes lil Fullmäg-
tige utj Riksgälds-6onroirer, sä upkommer ej uran an¬
ledning den tanke, at Bonde Ständet skulle anse sig o-
sikickligt til dessa betydliga wärf, hwilket småningom kun¬
de ästadkomma förlust af den synnerligen oskattbara rätt.
Kongl, Majit för denne gäng ost updragit at deltaga i
förwaltningen af de medel wi til Rikets galds betalning
gifwe; hwarföre Jonss Jacobsson för sin del tilstyckte, at
twänne Bönder mätte til Fullmägtige utses.
Ian Lsrtiklon ifrän Upsala Län fann, at det til
StändetS rätts bewakande gör tjlfyllest, om walet sä stäl¬
les, at til detta Ständs Fullmägtige un tlionroirsk, en
ofrälse Ämbetsman och en Boude Utses; hwarmed ^n-
<Zerr Samuelsson ifrän Stora Kopparbergs Län, Hckrisa
kessrsson och Lric ^näerssirn ifrän Upland, Ian kekrs-
son ifrän Calmare Län, Stockholms Läns Fullmägtige»
Utom Jonas Jacobsson, och ^näsrs Lenzcslon ifrän Ne¬
rike sig förenade.
Joban hinricsson ifcän Äbo Län förenade sig med
Jonas Jacobsson.
ktzkr Jensson ifrän Malmöhus Län hcmstälde om
icke,
Den l4 April. 221
icke, i anseende til hwad redan anfördt blifwit, Ständer
skulle finna tjenligaft, at til Fullmägtige utse twänne utaf
Ständer; men dä Ständer en gäng skrider til kevilors-
walet, dä Utse til lievilorsr twänne Uti Räkenskaperue
kunnige ofrälse Tjenstemän. Fullmägtigskapet, som skö¬
tes Uti gemensam öfwerläqqning med kekpeLUve Med»
Sländens Fullmägtige, trodde ksbr Is^slon blifwa me¬
ra möjligt at bestrida af Bönder, än Revisionen af rä-
kenffaperne, som för owane ögon genom sjelfwa melbo-
öen kunna dölja fel och ballaneer.
kebr Jonston ifrän Upland, tVlans Ifarsson ifrän
Calmare Län, och Olof Ifarsson ifrän Södermanland bi¬
föll kebr Jensson,
hils 8venzson ifrän Christianstads Län ansäg, at se¬
dan Kongl. Mast i näder uplätit delta Ständ rättighet at
deltaga genom Fullmägtige, lika med KespeLUvs Med-
Ständen uti det (lonroirs styrelse, som efter erhällande
Instruktion, skall handhafwa de medel, som Ständerne
til Rikets behof och räddning nu ätaga sig at gifwa; sa
wore det oförläteligt at genast wid werkställigheten af en
sa dyrbar rätt, den eftergjfwa, och lemna utöfningen der¬
af ät andre, ehuru skicklige Män, än dem som är0 med¬
lemmar af Swenska Allmogen, Hwaremot, om Bönder
wäljas, wi genom werkställigheten ännu ytterligare stadga
den rätt, Kongl. Majtt utaf näd ytz gifwit. Hela inrätt¬
ningen är grundad, icke pä de z:ne Ständens, eller 0-
frälse Ämbetsmännens, utan uppä alla fyra Riks-Stän-
dens gemensamma xuaranrie, och det är derföre, som de¬
ras werkeliga Ledamöter, men icke andra, deruti böra ä-
gn säte och stämma. Jag begär at til underrättelse för
samtida och efterkommande ibland Swenska Allmogen,
dessa tankar mätte fa inflyta; och förklarar, at om en el¬
ler flere Utaf Ständer med sitt förtroende ärnar kalla mig
til Fnllmägtig, jag det wäl anser med aktning och tack¬
samhet, men tillika är i afseende a mitt aflägsna hemwist
N 5 hin-
ror Den 14 Llpeil.
hindrad at deraf mig gagna, hwarföre jag härmedelst all
sslk kallelse »vördsammast undanbeder.
^on LenZrzson ifrån Cronobergs Län instämde til alla
delar med Svenssons anförande, om nödwandigheten ak
Sländet inom sig mäijer Fullmägkige wid detta angeläg¬
na Werk; och mac försäkrad, at i annat fall, det nå¬
gon gäng inträffar, at Skändet ifrän benne rättighet blif-
wer utesiulit, såsom redan timat i anseende til ksngnen,
men genom wär »vaksamhet och sorgfällighet, nu kunde
förekonimas; hwarföre fou Lengrslon pä det ömaste
förestälde, at til undwikande af lefvande samtida Med-
bröders misinöje och efterkommandes rättmätiga förebråel¬
ser, Ständer detta ögnablick borde gifwa et »vedermäle af
desi egen sorgfällighet, at bibehälla Le, genom en nå¬
dig Konungs och Herres näp gifne rättigheter och för»
möner.
Secreterare,» hade Utaf hwad redan blifvit taladt,
förmärkt, at ätsikillige wärde Ledamöter dertil styrkte, at
StändetS Fullmägkige borde utses endast af StändetS
Ledamöter; men Secreterare» borde härwid erindra Stån¬
det, at det pä lika sätt såsom nu, emellan i?Zy och 1765
arens Riksdagar hast Fullmägkige uti Riksens Ständers
Contoir och l^snusL5inr-(7onroirer; och at ehuru der säl¬
lan sutit någon Bonde, ulan andre ofrälse Män, som
warit skicklige och wunnit StändetS förtroende, hade lik-
wäl StändetS rättighet, at genom Fullmägtige, deltaga
uti förwaltningen, aldrig blifvit satt uti fräga. Säle-
LeS more den sörhoga, en och annan i det afseende yp¬
pat, utan skälig anledning. Hwad med kanguen och desi
förwalming sig tildragit, more af annan beskaffenhet, än
st det hit kan lämpas. Inom Ständer förmodade Secre-
wrarcn at flere sä skicklige och redelige Män finnas, at
förrättningar med sä »vidlyftigt answar kunde deln an¬
förtros; men dä ifrän detta Onroir det icke kan skiljas,
at osta fa göromål med utrikes Handlande uti Mixer om
större
Den 14 April. so;
större penningc-kummor, och ingen af Ständet bertil lä¬
rer skäligen kunna tilägna sig nog insigt; när desiutom
denne förrättning skulle medtaga tiden sä mycket, at et
beständigt tvistande uti Stockholm blifwer oundwikligt, och
nästan ingens Landtbruk kan tilläta utan äfventyr Hus¬
bondens franwaro längre tid; sä wille Secrerergrsn i af¬
seende pä alt delta, icke förhälla Ständet sina tankar,
Lil uplyöning för framtiden, när det en gäng händer, ar
Ständet utaf erfarenhet, som nu brister, fär den öfver¬
tygelse, at Ledamöter utaf detta Ständ merendels hwar-
ken äga nog kännedom af de til Handel, Köpenskap och
kmLnce-werk hörande ärender, eller at det med Stän¬
detS werkcliga fördel och nytta instämmer, at endast in¬
om sig wälja Fullmägtige. För öfrigt förklarade Lecrs-
rersren, at om nägon eller nägre hade wid detta wal i
tanke at utse honom til Fullmägtig, han af et sädant
förtroende, icke kunde i anseende til andra, göromäl, sig
gagna.
Talemannen gjorde, ester allmän begäran, xroxo.
Lrion:
Bifaller Ständet, at til Fullmägtige uti Rik¬
sens Gränders (7o«eor> wäija deni, ril hwil¬
ka hwar och en hafwer största förtroende,
utan afseende om de äro Ledamöter inom
Ständer, eller icke, allenast de äro ofräl¬
se Män?
Hwartil allmänneligen swarades Ja.
Walet upskjötS til ester middagen.
4:0 Föredrogs ä nyo Riksens Ständers BetvillningS-
och Krigsgärds Utskottö betänkande, angående afgifvande
af ny Bewillning.
Secrersraren anmälte hoS Ständet, at et nytt kro-
jetk til denna allmänna Bcwillningen och Krigsgärden
blifvit utaf okänd Författare til Ständet ingifwit, hnf-
wudsakligen skiljande sig ifrän Utskottets ?rojeök deruti,
at
rv4 Den 14 April.
<u all afgift för öfwerflöd, main Tobaks-afgift, är utur
detta senare ?rojeHsr utefluken, samt derjämte afgiften
utaf Tjensremäns Löner minskad ifrån 7 til 2 och ifrän
8 och y til z krocsnr m. m.; men deremot den minsk-
ning Uti calculeraäs behofwet, som slik injkränkning för¬
orsakar, derigenom ersatt, at Landttulls-afgiften rrchlsraä
skall utgå, uppå enahanda wilkor, som med ^ccis - afgift
terne uri Släderne redan sker, sä at den kommer at er-
läggas mas den, som införer en tyarq til salu, men er¬
sättes Utaf köparen.
I afseende a det af Utskottet aslcmnade krojetb, in¬
gas Xnul kekr-5on ifrån Blekingen följande lviemorial;
Til
"Under det jag, jamte de utsedde Ledamöter wid
Bewillnings och Krigsgärds Utskottet, haft förmon at
warit i närwaro, har jag med förundran sett lielrkionen
öfwer sättet til Bervillningen, som sä ganffa swärligen kun¬
nat lämpas ester allas öfwcrenokommelse i synnerhet af de
z:ne första Riks-Standen nämligen Ridderskapet och Adelen,
Präste- och Borgare-Standen emellan, som i anseende
til hwars förmögenhet bordt ock mäst i akttagas, hwilkct
har äfwen försatt en och hwar af ost i npmärksamhet,
hälst som wi i skatrskyldighetS-rvägen icke plär blifwa ir¬
ran wär lott, har föga warit at annat förwänta wid bet¬
ra tilfälle som är mångdubbelt angelägnare än förra tider;
Utskottets wärdaste Ledamöter hafwa således fluteligen, til
AlmogenS alt för stora känbarhet, sammanfogat Tumman
j en genwäg med altför mängdubblad tjlökning pä den
xLrlonsIIa afgiften Utom det förra dem warit älagt, men
all den öfriga tungan Bonde-Ständel ä Krono- och Skat-
te-hemman i Riket alla tider får »vidkännas med Rust¬
ningen i förswarswerket, är icke allom i de gure första
Ständen sä känbar, »nen torde wara åtskilligt ändä, som,
fast förbigås, känna tyngden i ena fallet, »nen i andra
för
Den 14 April.
för tagande och inkvarteringar nästan eller aldeles fria.
— Och dä wi betrakta hwad för förmögenheter finnas ä
ena sidan, saint Rikets tarfwor ä andra, lär det sistnäm-
de icke blifwa hulpit med räkningen pä papper, eller resten
hos en usel Bonde eller husfolk, hwars förmögenhet Letz
wärre är altför känbar."
"Äf följande uträkning efter lVleäiLinal-lsbellsn och
bltskvttetS til mig upgifna annotation öfwer hwad hwarje
in alles i denna afgift bör betala, wisar at Bonde-Etän-
det är tildelt
i:o 57131 Mantal Krono Rd. tz. rst.
och Skatte a 2 Rd. Abo afgift 114262. — —
r:o Dito Dito fönster-afgiften
24 st. a 6 rst. 142Z2. z6. —
z:o 2Y7449 Aboer eller Män
ä 27 tz. 4 rst. 169350. 32. 8-
4-.r0 291421 Hustrur ä 4 tz. 24255. z. —
5-ro 190657 Söner och Drän¬
gar a zb tz. I4299Z. -- "
6:ro 190657 Döttrar och Pi¬
gor a 11 tz. 3,692. — —
hwartil kommer den tilökning, som en del hustrur, Handt»
werkare eller lösfolk häröfwer äro rgxeraäe, samt för
Qwarnar, Säg, och andra werk, fick-ur med mera som
wida öfwergär de rester, som kunna bli, kan warda swa-
rande, men af detta som är omförmält och utfördt, lärer
nog utgöra Trettio och en half tunna Guld, samt 502
Rd. 12 h. 8 r. Tpecis, wida öfwergäende rcls-eQivs
Med-StänderS afgift. Men alt detta wärdaste medbrö»
der, och likmätigt med sä wäl wärl syftemäl under detta
betydande Riksmöte, som Swensk» folkets nit och wäl-
wilja i allmänhet, hälst dä det synes en Bewillning eller
Krigsgärd icke kan undgäs, wilja wi i all ting warda
vtz lika, lika omtänksamma och lika färdige, at ester wär
för-
2c>6 Den 14 April.
förmåga (hwaröfwer ingen lär begära), sä mycket mer
som sädant öfwerensstämmer med Kongl. Majne egit Nå¬
diga utlätande, at tyngden af denna Bewillning icke bör
stanna pä den mindre förmögne delen af Desi undersåta¬
re, och följaktligen dä raxcrinAs-rättigheten til Ständer¬
nas egen äilpolikion allernädigst är öfwerlemnad, sä blir
det ock wär ratt och skyldighet, at jämka denna l^axerinx,
sä at den öfwerensstämmer med wär Nädiga Konungs
ömma hjertelag och wär egen utkomst» Med häg och
wilja förena ost med hwarandra, i del wi anse de fleste,
som äro ändä de minst förmögne, kunna förmä, pä det
icke wi eller wara Barn och efterkommande skola blifwa
drefne af dem som dels wilja göra ost til tralar under
andras wäld, och dels kasta skugga för en allmänhet och
hel Nation mitt om ljusa dagen."
"Wärdaste medbröder, wid flera Riksdagar hafwa
wära Fullmägtigar wid dest återkomst icke fägnat ost med
mänga sakers förrättande, och sista Riksdagen als intet;
hwad har nu händt, eller hwad arerstär, det förra bör
med erkänsla och underdänig tacksamhet emottagas, och
för at fä det senare, eller wära öfriga beswär för wä¬
ra hemmawarande medbröder, desto lättare hulpne böra
wi < fast detta ändä oaktadt) ställa osi tidehwarfwet til ef¬
terrättelse, det ar icke med hwarandra wi hafwe i det he¬
la at spraka, utan fast mer med wär Store och Nädige
Konung, wär egen wälsärd och Rikets heder och sjelfstän¬
dighet, hwilken wi wända ryggen, torde det medföra ska¬
rda i längliga tider; hwarföre hederwärde Talemannen och
Secreterare!, icke lara underläta al yttra sina tankar, ned¬
sätta Summan och proponera om sättet i denna, sä i en»
fallet önuäliga, som ä andra sidan angelägna sak."
Stockholm, den 9 April 1789.
Knur Lelirslon
i Blekingen.
Nils
Den.14 April. 207
Thilsson ifrän Christianstads Län inlemnade
likaledes et sä lydande skriftligt anförande:
Ödmjukt
"Dä jag nu bör yttra mig, sa wal öfwer Riksens
Höglofl. Ständers Hemliga Utskotts betänkande, och den
del deraf, som utstakar en ärlig Bewillning af Sjuttio
Tunnor Guld, til Riksgäldens betalande, och Bewillr
nings-UtskottetS i anledning deraf föresiagne grunder til
denne BewillningS utgörande, äberopar jag mig, hwad
sörsta frägan angar, det beslut, jag gemensamt med Stan»
dets öfrige Ledamöter deröfwer fattat; at förena sig med
Hwad de rrenne öfrige relpetiivs Ständcn sinna för godt
Härutinnan förordna; detta är wida skildt frän min mi-
derdäniga böjelse, nit och kärlek för Fäderneslandets wäk,
at wilja undandraga mig alt deltagande i det understöd,
som til Rikets nuwarande behof kan finnas ouingängeligt.
Men äfwen som desse tänkesätt äro oskiljaktige frän mig,
säsom Medborgare, är det dock min owilkorliga plikt, så¬
som Fuliuiägtig för flera tusende af mina hemmawarande
fattige Medbröder, at sä widt Rikets narwarande om¬
ständigheter del medgifva, ej älägga deni utjkylder, som
af den mindre förmögnare hopen, icke ens genast kan nt-
gä, än »lindre at Stars werket kan deraf tilflyta någon
säker inkomst för framtiden, hälst de redan alagde skatter
ej uran afkortningar kunnat utgä, som Upbördö-langder-
na nog rydeligen fast beklagligen Ulwisa. Hwad skag
man dä kunna göra sig för hopp, at flere och fördubbla¬
de skulle kunna utgöras, wid sadan beskaffenhet, och ef¬
ter de grunder BewillningS-Urskottet behagat utstaka, at
Allmogen, ehuru de minst förmögne af undersätarne, skul¬
le widkäunas största delen eller lummsn af denne före¬
stagne Bewillning', är någor, som efter min tanka ej kan
med deras framrida bestånd skäligen förenas; dä man jäm¬
förer de förut dem alagde vncrg, och i synnerhet under
Kriget, säsom til större delen berustade, äro allid da un¬
ders
ro8 Den 14 Äprrt.
derkastade större Utgifter, och mänga öfwerhängande öe
lyckor, längt flera, än emot deras förmögenhet kan siva.
ra. Pä sädana grunder katt ju intet Kongl. Maj:t wär
allernädigste Konung, wara belåten Med wära löften, e,
när wi ej kunna förmå samma fullgöra: hemställandes så¬
ledes ril Hederwärda Ständet och mina förtrolige Med-
bröders långt mognare ompröfwande, huru wi ost hälst
och bäst i denna betydeliga och ömmande del skola för¬
hälla. Min enfaldiga och upriktiga kanka wore den, ar
Hederwärda Ständet täcktes taga det beslut, at med en
Deputation, hos Kongl. Maj.t wär Allernädigste Ko¬
nung, allerunderdänigst anhälla, det Kongs. Maj:t täcktes
i näder förordna nägon sadan utwäg til denna Bewill-
nings Utgående, som med wära swaga wilkor och formä-
ga kan wara öfwerensstämmande, pä hwars kärlek och
nit för Fäderneslandets wäl, och tvärt gemensamma be¬
stånd Han ädagalagt sa mänga prof, hwarwid wi med
undersätelig wördnad och trohet altid böra fästa wär Un-
derdänigaste upmärksamhet; som lemnar ost full och säker
öfwertygelfe om Hans milda och nädiga bönhörelse äf-
wen härutinnan." Stockholm den iz April 1789.
blitz DllrilzloN,
Fullmägtig för Norra Ksbo och
Biära Härader.
Detta alt, tillika med Utskottets krcheA til Bewiss-
ningens Utgörande, lakes uppå bordet.
Ständet ätjkildes.
Eftermiddagen
Samlades Ständet in pleno kl. 4, och företog sijs
tvalek af Fullmägtige Uti Riksgälds-Oonrcrirer.
bli!»
Den 15 April. 209
blitz Svenston förnyade härwid dest til Ständet för
Middagen gjorde päminnelse, at wälja desse Fullmägtige
endast ibland Bönder, til förekommande af de dermed
förenade olägenheter för framtiden, samt undanbad sig än
ytterligare, i afseende uppå hans hemwists aflägsenhet
härifrån, at nu komma under omröstning til detta för¬
troende.
Derefter skreds til omröstning, dä voteringen sa
Utföll, at
blorarien uti Kongl. Oommsrcs-OollsZio Koftan ^6.
^Vclanäer och
Olof Darsson Uti Bie, ifrän Nyköpings Län erhöllo
de fläste rösterne, ncml. VVelancler 12 z och Olof D-rrs-
Ion 61 röster; hwarförutan flere bäde utom och inom
Ständet färt röster.
Och blcf ?rotocvll öfwer walet til kelpeQive Med-
Ständen expsäieraär.
Skändet ärskildes.
In liäem krotocolli.
Den iF April.
'Hederwärda Bonde-Skandcl samlades irl xleno kl. lo,
Lä bön blef förrättad; hwarefter uplästes
1:0 Högwördige Preste-SlänLetS d. 9 i denne mä¬
ttad hällne och Ständer meddelte I'rokocoIl, af innehäll,
at, i anledning af den med Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsen anstälde Lxsmen, har Ständet, för at betyga
sin underdäniga fägnad öfwer de lyckliga framsteg Hans
Kongl. Höghet derwid wisat, och til minnets förwarande
af detta högst glädjefulla tilfälle bestulit, det en lVleclaille
O i Grssd,
2! o Den Apris.
i Guld, lika som wid sistl. Riksdag, genom Lan^usns
försorg borde slas.
Bifölls.
2:0 Föredrogs och ä nyo uplästeS Bewillnings-och
Krigsgärds-Utskottets Betänkande den 7 i denne manad,
angående en ny BewillningS och Krigsgärds atagande och
utgörande, jämte et senare uti samma ämne ingifwit
krojeLi.
De flere om Bewillningen i allmänhet, och för sär¬
skildte orter inkomne iVlemorialer konnno också uti öf-
werwägande.
Talemannen erinrade ak detta ämne, som nu äc
Ständet til afgörande/öredragit, kräfwcr all möjlig om¬
tanke och wälwilja. Ä ena sidan hafwer Ständer för sig
Rikets behof, sin wilja och sin förbindelse at dem sylla;
ä den andra Ständers stora oförmögenhet at dertil bidra¬
ga. Wid sä fakta omständigheter är dek likwäl nödwän-
digt, at Riket uprätthälles och all ting sä ställes, at me¬
del finnas til werksamt utförande af et fälttäg, som uti
sin mgäng mätte kunna grundlägga en säker och »varak¬
tig Fred.
5>eLr6tsrsren anförde, at sedan Bewillnings-Utskot-
tets krojeH kommit til Hederwärda StändetS kunskap,
hade han förmärkt at det hos de fläste utaf StändetS Le¬
damöter uptväckt oro och fruktan. Med Ständet, hwars
belägenhet wid detta tilfälle Lecrerorsren ömmade, delade
Lecrerersron det bekymmer, hwartil jämförelsen emellan be¬
hof och tilgang gifwit fullkomlig anledning; men dä ges
nom det senaste k'rojeLkor en markelig lindring uti Ber
willnings-afgiften är Bonde-Ständet wederfaren, genom
den skilnad uti afgister, som deruti är förestagen, emot
tzrr krojsLk Utskottet til Ständerne öfwerlemnat, förmo¬
das
Den 15 April. srr
dadé Zecrsteroren at ingen lärer wid detta tilfälle ho? sig
saknas den benägenhet til Rikets räddning, hwarom Sian¬
det Under lc,'p.r of detta Riksmöte flera resor försäkrat,
med utlättlse at wilja hafwa lif, blod och egendom til
Konungens och Rikets tjenst osparde. Rikets behof, som
Ständet känner, och genom en Med öfrige Ständen ge¬
mensamt ingängcn Zusl-inrie ätagit sig at fylla, fordra
den Utgift oafkortad, som Hemliga Utskottet lil I^onä för
Riksgälds-Lonioirer upgifwit; och dä det nu är tilfälle
för Ständet at wisa sin »villighet at upfylla den ingang-
Nc förbindelsen, beror det också uppä StändetS eget up-
förande wid detta tilfälle at stadga den aktning och för¬
troende uti det Allmänna, som detta Hederwärda Stånds
berömlig» nit för Kongl. Majtt, för Fäderneslandet, och
för henunawarande Hufwudmäns rätt och förmon, under den¬
ne Riksdag oafbrutit och med Utmärkt enighet och stånd¬
aktighet adagalagt. I anseende til nu förestående öfwer-
lläggningar, borde LecrLrermsn i öfrigt ej underlåta at
nämna, at hwart Ständ äger ostridig rätt at sjelf beskat¬
ta sig, och at således Uti ^elilierationsine härom icke nä-
got bör inblandas, som kan föranleda til rubbning uti
Med-StändcrS rätt och rsxmion; hwarjämte Lecrerera-
ron paminte hwar och en, at uti stillhet och lugn fram¬
föra sin mening, med skälen bertil, sä at genom eljest
förorsakad oordning, någon desi laga rätt icke mane beta¬
gas at sitt anförande göra.
Hon konggglon ifrän Cronobergs Län förklarade det
4vara fjerran ifrän sig, at förneka Limen et understöd,
som behöfwes, och man är i stand ak gifwa. Det skul¬
le icke öfrverenöstämma med den warma tänsta för Konun¬
gen och Fäderneslandet, hwaraf hans hjerta är upfyldt;
men när han nu säge trängande behof för Riket, at er-
hälla medel, och trängande nöd hos Innewanarne, at dem
kunna utgöra, sä wisite han icke nägon utwäg at nu brin¬
ga en sä högst wigtig sak til stut. Han hemstälde der¬
före til Ständet, om icke det wore uti sin ordning, at
O 2 lä-
sir Den 15 April.
läka wara kelpeQive Med-Ständer yttra sig först mi ek
sä granlaga ämne.
Secreterare!» erinrade härwid, ak denne sak med flikt
upskof icke hjelpcs, hwarförutan, dä detta mäl legat fle¬
re dagar uppå bordet, tid och rådrum warit tilräcklige,
at göra sig om innehället af bägge krojeQerns underrät¬
tad, och jämföra det med werkeliga rilständet i Landet,
sa atnägot ytterligare uppehåll tjenligen icke bör äga rum,
hälst Bewillningen af Bonde-Ständer har foga samman¬
hang med de öfrige Ständens utgifter.
^son LenAsslon yttrade sig, ar dä i anseende härkil,
han icke eller nägot widare uppehäll begärde, han före¬
drog det senare krojeAer för Bewillnings» Utskottets be¬
tänkande, men borde dock derwid hafwa anmärkt, deks ar
perlonelle afgifterne icke böra Utsättas til personer af Is ärs
älder, utan pä mantalsskrifne personer, i afseende derpå, ar
lytte och sjuklige böra slippa i hela sin tid perlonelle ut-
skylder, men otydligheten un uttrycket nu likwäl skulle dem
siik afgift pålägga, dels ock, at den ^rojeQera^e af¬
giften för Tobak, icke bör drabba andra eller flera, än
dem, som deraf sig betjena; ty i annat fall »vöre den be¬
skattningen bade obillig och sikadelig i sä mälto, at den
Pngling, som icke kunde röka Tobak, uren ändock »naste
derföre skatta, derigenom ganska lätt förfördes lil el nyt¬
tjande deraf, sorn i alla fall är skadligt, och eljest kun¬
nat nndwikaö. Hwarföre ^on Lenasson för sin del ast
styrkte Lobaks-afgisten för dem, sorn icke nyttja Tobak.
^an fansson ifrån Thorgstuna Uti Westmanland be¬
gärde underrättelse, om Afrads-och Krono-tionde-Span-
»nälen skulle pä det uti projeäek föreflagne sätt förtullas eller
icke; hwarmed sig förenade saintelige Riködagö-Fullmäg-
tige frän Ångermanland och Medelpad; hwartil Lecrere-
raren swarade, at enligt Kongl. Stadgan d. 19 Sept.
1776, i Oap. 9 §, Räutegifware wäl äro pligtige be¬
tala
Dei: 15 April. 21;
tala Tull för Krono, och Kyrko-tionde, Afrad och Ran-
re-persedlar, dä de lefwereras til Kronans Förrädshus,
StäderneS »ospikaler ,n. m., som Uti Staden, eller pä
desi grund äro belägne, »nen eljest icke. Hwarjenite uti ir
Oap. 2 06) 12 §. K. Allmogen för ^cciz och Qwarn Tulls
erläggande för Krono- och Kyrko-Tionde, Afradö-Span-
nema! och Gärder i krigstider, befrias; Och förmodade
Secreterare»», at förhällandet hädanefter blifwer lika.
kel»r jeppsson ifrän Malmöhus Län anförde, at
han warit Ledamot un Bewillnings-och Krigsgärdö-Ul-
skottek, al alt der aflupit med mycket bekymmer, da ber
höfwen äro stora, »nen tilgängarne snrä, oä) at Utskottet
nödgats til nog dryg procent Utsätta afgiften utaf Tjen-
steinäns löner; kelar jeppsfon »ncdgaf wäl, at det torde
blifwa swart beskatta deni sä högt, i afseende pä nöd-
wändigheten de fläste af bein äro underkastade, at uppe¬
hålla sig uti Sräderne, hwilket »nedförer mycken kostnad;
men hwar skall nu fyllnaden tagas, sedan Uti det nya
krojeLisr afgiften är minskad ifrän 7 til 2, och ifrän 8
och 9 til z procent af lönerne? Han fann wäl, at det
blifwit föreslagit, at i stället rripplerr Landt-tullen genom en
inrättning, som har likhet med ^ccis-afgiften, men fruk¬
tade at denne afgift skulle fatta tilbakars uppä Allmogen;
ty i samina »non, som priset eller utgiften för en wara
ökes för Borgersmannen, i samma »non stegras priset wid
försälgningen af en annan ät Bonden. Han ansäg så¬
ledes betänkligt, at deruti utan granskning ingä; och hem-
stälde om icke afgiften wid Landt-Tullarne endast »nätte
fördubblas, dä han tyckte at denne afgift skulle lagom och
lika blifwa jämkad emellan Landtmannen och Borgaren.
^son Niston ifrän Cronobergs Län ingas et sä ly¬
dande skriftekigl anförande, sorn uplästeö:
(ödmjukt Anförande til
"Den ömma omständighet svin rörer hwarje redelig
Swensk Diedborgare, är denne, hrvar penningar nu sko-
Z la
2!4 Den 15 April.
la tagas at utföra Kriget och understödja tvär Aller näs
digste Konung, och förfwara Fäderneslandet, säsom gam¬
le redelige Stvenfke Män."
"Milie wärdastc Bröder! Wi äro alle kännare af
tvära hcmmawarandeg förmägo, och den tyngden alla inas
ste »vidkännas under Krigstider, störst mäste wi anskaf-
fa dyra Ryttare, Soldater och Båtsmän, dem utrusta
med kläder och penningar, sedan skjutsa, utgöra gärder,
hofwa jnyvarrermx för nog liten betalning. Ta Rytta¬
re, Soldat eller Batsman dör bort, mäste Roten genast
»psalm en annan i dest ställe, och det kan ga sa längt,
ar Bonden får steff ga ur, när han har uthlottat all sin
lilla ägendom, och nödsakas taga til gewär, samt lemna
Hustru och »värnlösa Barn i et fattigt och uselt tilständ,
som da icke mera förmä bruka Hemmanet, utan det blir
dä öde. I fredliga tider ar intet sä sivärt at taga Be-
willning som nu, dä upfätkning, gärder och skjutsning
fordras; och ser således icke huru tvärt Ständ täl tyng¬
re börda än wi nu hafwa, och hwar skall hjelper» tagas,
dä all ting fordras til försvar för Konung och Fosterlan¬
det. Jall är öfwertygad, at wart Ständ är bade willig!
och färdigt at för Gud, Konung och Fäderneslandet upoff-
ra alt efter yttersta förmäga; men sa mäste pätänkas, at
Landet kan brukas och bärjas, eljest stannar uret i sin
gäng, om loden icke hälla sin jämna wigt."
"Lätoin osi noga ransaka hwart Stånds tyngd och
förmåga, sä torde någon bättre utwäg kunna tagas: Alla
wilja njuta hägn och förswar för Fiendens anfall och öf-
werwäld, men alla äro icke lika bidragande til försvaret.
Hwein har mästa egendomen at wara rädd om, antingen
Ridderskapct och Adeln, Prest, Borgare eller Bonden?
Saken är icke sivär at utreda, hon talar sjelf; fattigdom
är icke god at dölja, tvär förmäga är »vinst, »nen sär
mäst förjwara bäde osi och de andre i Landet. Ridder-
skåpet och Adc^n hafwa stora Säterier, Insockne- Frälse-
Den is April. 215
Rä och Rörs-Hemman frie för Rotering, frie för Skjuts,
frie för Gärder, frie för IncjvarrsrinZar med »nera. Dä
de hafwa bästa jorden som äger en natur »ned wart land
och wär jord; och böra de dä ej i nägon del derföre
bidraga?
" Preste-Ständet innehafwer stora kafforalsr saint go¬
da Prestegärdar, och utgör derföre icke del »vinsta »ver i
krigs - än i sredö-tider, intet Krigsfolk, inga Gärder, in¬
ga Skjutsningac, och ingen In^varrering. Om den fä
kallade Wederlags-tionden i ofrcdötider anwändes til krigs¬
hjelp, wore ganska nödigt, dä nöden sa pätränger."
"Men da sadane omständigheter komma i fräga, dä
aberopas endast krivileAier i alla Ständ; iven hwad är
Bondens krivilsZier? Det ar at rusta Ut Manffap, och
gä sjelf när det pätränger, til at förfwara Lander; bertil
fordras mera än endast krivilegisr."
" Jag wik önska at alt öfwerflöd afiadeS, all fåfän¬
ga uphörde, all ondffa och syndig lefnad afklädes, dä
torde Herren ännu läka sin Nädcsol framlysa, förffingra
molnen, och läka en klar himmel framskina öfwer Swea
Land; »nen sa länge här täflas med hwarandra i prakt
och öfwerflöd, är intet nägot godt at förmoda. Lätom
osi derföre sa täfla »ned hwarandra vin hjelp til Landers
förswar, at den förmögne icke undandrager sig, dä hjel¬
pe,» »näst behöfwcs; da skulle Swerige winna sin gamla
heder bäde för Utlänningar, och sedan af efterwerlden.
Krig är det största ris, som Herren har at aga sina Barn
med, hwilket är för syndens ffuld osi uppå kommit för
wär öfwerträdelse skull. Krig at namna ar^alt ondt, där
förödes »vänga mättniffjor, dä blir »vänga Ankor och fa¬
derlösa Barn; dä upbrannes Byar och Städer; dä för¬
härjas Lä»,der; dä gär wäld för rätt; intet skonas hwar-
ken O.winnor eller Barn , dä en obarmhertig Fiende §ras-
lsrar. Men sedan elden är blifwen lös r et hus, är
O 4
A
»
ist
D
T.
216 Den !> April.
ingen annan hjelp, än at dä med samlad hand fläcka ho¬
nom. Jag ser ock nu ingen annan utwäg, än at falla
en förtörnad Gud i famnen, med bön och tärar Utbedja
sig hans milda bistånd och nåd at göra Fienden möte och
tvinna seger; ty Herren är mägtiq i striden, han kan be¬
skydda Konungen, lätta Dest bördor, och wälsigna Dest
Wapen, bewara Furstarna, och nådigt uppehålla Krigs¬
hären; men undandraga sig all Bewillninq, är wäl icke
möjeligit; dock mäste den lämpas ester hwarje Ständs
förmago och bidragande til Förswars - werkets under¬
hallande."
^son Kil-son,
Riksdags-Fullmägtig för Sunnerbo Harad.
kelmkelmrson ifrän Jönköpings Län inlämnade til
krotocviler följande:
"Den more aldrig wärd at kallas Swensk, sem ej
upriktigt och troget älskar sin Konung, som dagelig?» lem¬
na» ost nya wedermälen af sin omwärdnad om ost, och jag
wore ej heller wärd at kallas Riksdagsman, om jag sä-
ge pä mitt eget bästa och förglömde mina fattige hemma-
»varande, och tillika det answar jag mig atagit; men dä
jag besinnar den stora tumman, som Utskottet til Krigs¬
gärd ät hwarjc Bonde samt dest folk jmoponerar, sä sin¬
ner jag det wara omöjeligt at den samma i min magra
hemort kan utgå; ty om wi loswe, sa kan hända knape
hälften utgår, sa wore Hanö Kongl. Maj:t derigenom
än mera lidande pä Sin höga rätt, och ehuruwäl Herr
Lagmannen och Lecrereraren förleden qärdag upläste i
Ständer et krojeeb, som war wäl lindradt för Löntagare
och Drängar, samt feni Skilling pä hwarje Äbo, och i
dek stället tillagt pä Hustrun nie Skilling, sa länder det
de öfrige Ständen til största förmon, men en fattig Bon¬
de, som ej mägtar at hafwa Dräng, eller som hemma
hos siq har sätt för sig och Hustru fyra Skillingar mer,
än Utskottet förut pro^onsrat."
"Der
Den i; April. 21?
"Derföre torde en tredjedel kunna afgä pä hwarje
helt Hemman, och förblifwa wid I R:dr 16 st., samt
16 H. pä Man och Hustru tilsammans, och 16 st. för
Tjenstedräng och 8 st. pä en Son och 8 st. för hwarje
Piga eller Dotter, och det allenast 2 eller högst z är."
"Högre eller annorlunda wägar jag mig ej för mi¬
ne hemmawarandes räkning at inga eller bejaka."
"Denna min enfaldiga mening cmhäller jag mä »
krorocoller intagas."
kelm kelmslon
i Hulta och Wästra Härad.
Härunder upkom mycket sorl och buller, härrörande
deraf, at 15 eller 20 Personer tilsammans upstodo at
tala, utan at gifwa hwarannan rädrum ar tala til flut,
hwaröfwer nägot icke kunde förås til krorocollsr.
Efter äterwunnen tystnad, fortforo öfwerläggnim
-arne.
^0NS5 jacobsson ifrän Stockholms Län höll före,
at hwad kelm jeppsson anmält, är wäl grnndadt och ar
han in sage flere nytlige fölgder deraf, hwarförutan ^onss
^scok)5lc>n för sin del destutom borde anmäla, at han til
alanta af Tull-inkomsterne wille förestå om icke Tull-
afgiften pä ulifrän inkommande waror borde äfwen för¬
dubblas, och da Kyrkorna uti hela Riket ofelbart äga
flere tunnor Gulds rörliga och fruktbara Cspirsler, kun¬
de det blifwa en konst, som bäde utan Jnnewänarnes
känning och til betydligt understöd torde kunna utgå och
anwändas.
knur kslmrlon ifrän Blekingen wille för sin del ger¬
na samtycka at bidraga til Rikets understöd, samt önska¬
de at lil flut kunna wisa, det han med werkelig nit och
O 5 tilgif-
SIZ Den ks April.
lilgiswenhet astundar at upfylla hwad Kongl. Maj:k til
Rikets behof äskat; men den naturliga beskattningen Uti
et Samhälle medförde, efter Knur kelirslons tanka, en
nödwändighet af lika jämnkning emellan alla Riks-Stän-
den. — Nu fruktade han, al det sist upgifne krojeLisr
för mycket belastar Bonde-Ständet, sa wida Tullafgifter-
ue icke kunde allenast fördubblas, ty trchlsringen deraf
»vore nog dryg, hwarföre Knut ?skrslon hemstälde, om
icke detta Ständ kunde afbida de öfrige Ständens yman»
de deröfwer.
kebr lVIZnslon k>unögrsn ifrån Christianstads Län anr
säg det betydligaste afstag uti det senaste krojeÄec hafwa
kommit Lönkagarne til godo, da deremot de öfrige och i
synnerhet Allmogen mäste »vidkännas be drygaste utgifter-
ne, utan någon synnerlig minskning. Emedlertid hafwa
de förre uti senare ären fatt deras löner fördubblade, dä
Bondens utgifter blifwit ökade, men aldeles icke minskade.
I anseende härtil hemstälde ksllr lVlänslon, huruwida den
xrojeLäeraäe afgiften af Lönerne kunde ökas om icke til 7,
8 och y ^roLsnc, dock til nägot högre, än sista krojoAsr
Klils Olslon ifrån Wermeland kunde ej Utan mycket
bekymmer öfwerwara och deltaga uti en öfwerläggning,
som sä nära rörde hwar och en Jnnewänare uti hela Ri¬
ket. Enär Bewillnings- och Krigsgärds-Utskotters betän¬
kande blef upläst, hade l>1ils Olsson, j afseende uppä den
Lryga xsrlonellz afgiften, hyst manga betänkligheter emot
dest antagande, emedan afgiften uppä hans hem-ort och
öfrige uti Riket, som kunna wara lika beskaffade, hade
blifwit odräglig genom den mulkchllLsrion af Personer,
som der bebo de aldraminsta Hemmansdelar; men dä
d^ils Olsson Utaf det senast inkomna ?rojeÄer sett at en
utwäg sinnes, at genom Landt Tulls-afgiftens rrchlsranäs
öka Lonsumtions-afqifterne til zo Tunnor Guld, sä anr
säg han sista kroMsr ostridigt medföra den största mö-
jeliga
Dm is April. riP
jeliga lindring; ty, pä ena sidan träffar det inga andra,
än dem, som hafwa något at sälja, och således riktig
penningecknkomst, och ä andra sidan Zraverar det endast
dem, soln contumera Landels goda; sä at Utaf denna af»
giften den fattige, som icke har at sälja och den som icke
har at köpa, icke hafwa känning. I anseende til hwilr
ket alt dsHIs Olsson tilstyrkte, at helt och halli! bifalla si¬
sta ki ojoQer, med wilkor, at Tobaks afgiften inskränkes
til deln, som Tobak nyttja; och med förändring af det uri
krojeÄsr nyttjade Uttryck om kersonslle afgifcer för den,
som är öfwer is ar, til dem, somäro skrifne »Mantal.
Samtelige Fullmäqtigarne ifrån Gefleborgs Län,
jdlils ^näerslon ifrän Wermeland, ?eter kUnricsson och
de fleste öfrige Skaraborgs Läns Riksdags-Fullmägtige,
samt ^olrsn kiinric-lon ifrän Rimitv biföll» d^ils Olssons
anförande.
Olands RiködagS-Fullmägtige ingäfwo följande dele.
rnorial:
"Ttl /^otoro//et.
"At deltaga uti den erforderlige Krigshjelpen har
aldrig warit eller är Öländske Allmogens ranka at un¬
dandraga sig efter den män desi wilkor medgifwer; men
som den af Bewillnings och Krigsgärds-Utskottet pro-
jeÄeraäs Bewillning syneö blifwa sä dryg, at den pä
Oland icke utan den största känning kan utgå, dä derjem¬
te Båtsmän mäste utgöras, och Landet är- uödsakadr
uprärta en sä kallad Fri-Oor^s til wakhällnmg, hwari-
genom nog mycket solk medtages och Hemmansbruket
kommo at eftersättas; Sa kunna wi för wäre hemmawe-
rande Medbröder icke ataga osi mer än En Riksdaler
Lxscis pä hwarje helt Mantal utom ^Lrsonelle Afgif-
terne högst pä 2 eller g är; Hwarförntan wi äswen fä
silkännagifwa, at för de Qwarnar wi nyttja til Husbe-
S20 Den i; April.
hof, ehuru wi mast förut ätaga ost någon statt derä kil
deras bibehållande, någon ytterligare Ränta i anledning
af Krigsgärds - UtstottetS betänkande icke kan utgöras, sä
wida wi annars blifwa nödsakade at sädane Qwarnar al«
beles utrifwa och ödelägga, hwarigenom Kronan en stör¬
re förlust tilstyndas.
I^rrs larrsson» json goransson.
Riksdagsman för ^land.
?ekr jon son ifrän Jemtland läk upläsa följande
anförande:
tödmjukt Mmorra/.
"Thuru en mild och nådig Konung pä alt möicligt
sätt sträckt Dest öma omwarduad lil Jemtelands Allmo¬
ge, ej mindre än til Dest öfrige undersåtare, för at be¬
främja en allmän wälmåga; sa hafwa dock inträffade
niitzwäxter och andre olyckor, härrörande ifrän s,elfwa
LIunrrer8 bestaffenhet, sä medtagit denna Allmoges för¬
mögenhet, at den til större delen oftast mäste nara sig
med onaturlige lifsmedel. Härtil kommer äfwen, at
Jemteland är sa strängt Roteradt, at pä ficre hela Man¬
tal finnes 4, ^ ä 6 Soldater, hwilket deraf leder sin
uprinnelse, at detta Regemente, dä 1688 ars Kneckte-
Oonrr-iÄ uprättades, endast war ämnadt til Gränse-Wakt
eller sä kallade Swentjenare, i anseende hwartil Lön och
städja för en sadan Soldar warit billigare, än pä andre
orter i Riket, hwarest et eller flere Mantal kan hända
utgör en enda Soldat eller Batsman; Men sedan Ri¬
kers angelägenhet fordrat detta Regementes närwaro ej
allenast i Hufwudstaden, utan ock ä flere med infall af
fienden hotade orter pä Wästra Gränsen; sä har Sol¬
dare - legan ifrän 2 ä z Rd., svin förut warit wänlig,
nu upgätt til 16 a 17 Rd. Specie och derntöswer jem¬
te audre förmäler öfwer hwad 1688 ärs ke§Iemcnre
dem
Den 15 April. 221
dem tillägger; Hwarförutan Rotarne nu i är til ny be¬
klädning mäste erlägga en Lonr-mr penninger stimma stor
2-167 Rd. 8 h., utom del ioo:de man af Regementet
mäste til Häst utredas, som i en bekydelig matto ökar
kostnaden."
"I anseende til desse anförde omständigheter torde
mine wärda Medbroder i Ständer inse, at Jemtlands
,Allmoge icke ager nog styrka och förmögenhet at, oaktadt
den bästa wilja, taga lika stor del i den erforderliga
Krigshjelpen, som deras af lyckan och naturen mera gyn¬
nade wederlikar a andre orter, och det är af sädan an¬
ledning jag lil del Hedcrwärda Ständers mogna ompröft
wande hemställer, om icke Jemtelands Jnnewänare, i
likhet med hwad i öfre delen af Dalarne stedt, mäge
undslippa med hälften af hwad af de öfrige orter i Ri¬
ker i Krigsgärd kommer at utgå, hälst Kongl. Maj:t och
Kronan knappast syneö kunna af Landets fattige Jnwa-
nare en sadan tumm, oafkortad utbekomma. Stockholm
Veu 25 Marni 1789.
?skr jsonrlon i Häf.
Riksdagsman frän Jämtland.
Til det nu upläste IVlemc-rial; närmare uplyöning
Utbeder jag mig ödmjukeligen, fä göra följande tilläggning:
"Orsaken til Llimarsrs förändring, eller de in-
pä hwarandra infallande täta mitzwäxt-är, eller Sädens
stadande af köld, är genom förståndige och lärde män
Utrönr wara den, nemligen at Jshafwet, som nu pä fle,
ra ars tid ädragit sig 4 » 5 mils Is ärligen, Utan af-
smältning om sommaren, har sträckt sin kyla inpä de in-
til Jemteland belägne fjäll, hwilka fjäll - irackter pä z:ne
sidor omringa den i Jemteland bebodde och fruktbärande
marken. Samma ställ har af nemnde orsak, ärligen ökt
fina wanliga Snö-drifwor och Is berg, hwilka äro sä
nära inrik Landtbruket pa r ä ^dels mil pä sina ställen
22L Den 14 April.
belägne, och sä snart wädret kastar sig til wäster eklek
norr, hindrar desi kalla »väderstreck ej allenast sommarens
annalkande och sädeswänens fullkomliga fortgång, man
siuteligen och som beklageligast är, Sädens mognad, som
oftast af köld helt och hälltt blifwer bortskämd. Hwaraf
följer, at orten icke ens wid de bästa argängar, förser
sina Inbyggare med desi erforderliga SpanmälS behof,
Utan mäste större delen deraf hämtas pä 2v ä zo mils
afständ, som gör at Bonden sällan kan hafwa en Tun«
na köpt Säd i sitt hns under 16 ä iz, j« ofta 20 plä-
tar."
"2:2 Ehuru pä de fläste ställen i Landet är tilgäng
pä skog, är dock penninge tilgängen, för Allmogen me-
delst skogens nyttjande dem betagen, genom det länga aft
ständ isrän Hafsjön, och utom all warn-ledning til haft
tvet. El trä virke kan ju aldrig pä ä zo mils land»
wäg betala Dulsen, än mindre desi wärde, och pä när¬
mare Inrikes ort är ej eller nägor tilfälle ril afsättning."
?ekr jonsfon i Häf.
Riksdagsman för Jemtland.
stoknn hinricsson Isaka ifrån Torneå ingas följan¬
de skrifte liga anförande:
Hdinjukc anförande til
"Den tro- och undergifvenhet, hwarmed Torneå
Församlingars Inbyggare alkid warit sin Konung och
Fädernesland förbundne, lärer aldrig sättas i fräga, minst
af dem, som hafwa sig bekant, den nit de under förra krigen
med Rysiland, ädagalagt. Ingen twekan bör eller kan nu up»
sia, at de ju icke Uti en lika belägenhet skulle wilja bispringa
Riker; Men pä det säoane inkomster til Lrsrens oundgän-
geliga behof icke mätte päräknaö, som sedermera omöje-
ligen kunde inflyta, fordrar ej mindre min undersäteliga
plikt,
Dm i? April. 22-
plikt, än skyldigheten emot mine hemmawarande Medbro¬
der, at inför detta Hederwärda Ständ, aflemna en kort,
inen ty wärr, ganffa sann berättelse om den fattigdom,
som sätter dem utur ständ, at afbörda sig de redan för¬
ut atagne utlagor, och än mindre nägre derutöfwer."
"Sjelfva luftstrekct och örtens belägenhet nära Lepp-
fjällarne, där Snö och Is i hela Nio mänader beläckec
jorden, gör at Jnncwänarena, endast och allenast af det
ringa äkerbruk, som pä den öfrige korta lid hinner skö¬
tas, omöjeliqen kunna hämta sin lifsbergning; Jagt och
Fiske hafwa fordom lämnat en utwäg dertil; Men nu
mera är det förra, jemte sjelfva skogarne, förswunnit,
och Fistel, som wäre Förfäder, i mannaminne innehaft,
och hwarföre wi ännu äro roterade, har för en tid sedan
blifwit, emot lika wilkor som wi erbudit bort-arrenderar
ril någon annan, som nu drager all förmon deraf: hwar-
einor mänga af wära Hemman derefter räkat i ödes¬
mål , flores egendom och boskap, sä wäl som sjelf¬
um Hemmanen blifwit lil Krono-Utlagors betalan¬
de försälde, och mänga hundrade arbetsföra och fri¬
ska personer mäst öfwergifwa hus, hem och anhöriga,
samt utflytta til Norrige, utom dem som dels pä stället
dödde af hungersnöd, dels i stora hopar, med Tiggare-
siafwen wandrat kring landet och räknat för en lycka, at
i stamp och halm sinna olyckligt lifs uppehälle."
"Denna bcklaganswärda belägenhet, försätter mig us
ti nödwändighet, pä egne och hemmawarande Medbräs
ders wägnar, undandraga mig och dem all annan tilökninz
uti wäre förra Utlagor til Kongl. Maj:t och Kronan,
Ln sädane, som kunde läggas pä werkelige öfwerfiöds-
waror, dem dock ganska fä der pä orten lära nyttja;
anhallandeS ödmjukast, at detta til min säkerhet fär ord
jfrän ord i krorocoilor intagas. Stockholm d. 15 April
»789'"
stoksn henricsson Isaks,
Riksdagsman för öfra och Nedre Tör¬
mä, samt Lsrl Lulksts Församlingar.
Åhs
"4 Den !s April.
(ödmjukc Anförande ril
"Sedan jag af nyo utaf mine hemmawarande Med¬
broder igenom bref blifwit tilhällen och ätwarnad, at p»
det försigtigaste sätt umgås wid Bewillningarnes rsxsrinx
pä en hwar af Swea Inbyggare, tilkommer mig, utom
min förut i ödmjukhet hos Hederwärda Ständet inlinue-
r-äs Skrift, erinra och pasta, at någon proporrion e-
mellan Jordägare matte tagas, hwilken ganska lätt fin¬
nes af Kongl. Kammar-LoHeAii Handlingar, der Landt¬
mäteri »Förrättningarne ligga förwarade, af hwilka lätte¬
ligen kan aftagas, at en del af mine Medbröder besitta
sädane halfwa Mantals-Hemman, der de ej hafwa mer
än 7 tunnors utsäde ester korn, der dock andre af sam¬
ma Mantal gifwes til so tunnors Utsäde."
"De kunna hafwa 12 a Kor och 2:ne Hästar,
emot andre dylike föda 50 Kor och z ä 10 Hästar, och
Folk i samma proportion; Häraf kan det Hederwärda
Ständet besluta, at ej alla kunna jämlikt utgöra tyngden,
som nu oh tilbjudes, om ej wald gär för rätt; Och just
för den saken, at i akt taga sädank, äro wi sammankom-
ue, och derföre bör sadant i akt tagaö och rättas. Stock¬
holm, d. 15 April 1789."
polian Ilsclra,
Riksdagsman ifrän Tornell.
Et lVIomorial jngafS af lVIäns Leksson, ^san ^onk»
lön och joackim ^on ^eliin§ ifrän Skaraborgs Län:
(ödmjukaste Mmor/a/.
"Den näd och ömhet, hwarmed Kongl. Maj:t ast
tid wärdar Sine trogne undersåtare, kunna wi ej annat,
än med djupaste undersatelig wördnadsbetygelse erkänna.
Et förnyadt »vedermäle hafwe wi röne deraf, da Kongl.
Maj:r förekommit wärk bekymmer och redan förkunnat ost
Den 15 April. 227
et märkeliqit afflag a den af Riksens Ständers Bewilst
nings Utskott projeQsraäs Bewillning och Krigsgärd»
Wi wörö högst otacksamme, om wi ytterligare och dä wi
känne Rikets trängande behof, sökte afkorta en summa,
som oumgängeligen tarfwaö til wärk kära Fäderneslands
bestånd och uprätthällande. Wi wåge likwäl hemställa,
om icke den sä kallade Abo Afgiften möjeligen skulle kun¬
na jämkas för hemmanen i de orter, som bade i anse¬
ende til ägornes widd och mindre bördig jordman swär-
ligen kunna draga en lika tyngd som andra, hwilka i en
bördigare aker hafwa torde hända 9 ä gänger större
Utsäde. Likaledes skulle wi gerna önska, at den Allmo¬
gen älagde tobaks-afgifr icke sträckte sig til andre, än
dem, som denna wara pä et eller annat sätt förbruka;
och sluteligeu kunne wi ej eller förbigä at anmärka, hu¬
ru fä personer äro, som wid 15 ärs alder kunna göra
lika nytra, som de, hwilka hunnit mognare är, hwarföre
det wore önskeligit, at allmogens barn och drängar
blefwo befriade ifrån BewillningS-afgiften tils de upnätt
r8 är, hwarförinnan de ej kunna anses göra sig sjelftvc,
sine Föräldrar eller Husbönder någon werkelig nytta.
Han jonsson. lVIäns ?edr-i§on. k^sstinx.
Frän Skaraborgs Län.
Af Elfsborgs Läns FullMägtige inlemnadeS 2:ne
skriftelige anföranden:
(ödmjukaste ^emor-ra/.
"Wi hafwa ej utan oro och bekymmer förnummit,
at fräga hos Riksens Högloflige Ständers BewillningS»
Utskott blifwit wäckt, rörande särskild afgift i och för
rörelsen skuld, af den delen utaf Allmogen i Elfsborgs
Län, som idka gärdfari handel. Wär egen, hemmawa-
randeö och efterkommandes rätt, och framtidens beständ,
ålägger osi derföre, at hos Hederwärda Bonde-StändetS
klenuni tilkännagifwa der mitztag, som söranlätit Hög
P " och
226 Den 15 April.
och keljzecUvs Utskotts Lcdamöterne, ak anmgg denna
sats, härrörande deraf, ak samma handels-frihet blifwit
ansedd såsom en förmon, hmarcmot andre hemmansbru¬
kare i Riket icke skulle hafwa något motsvarande, dä
den deremot af flere wäre, Glorwyrdigste j åminnelse
framfarne Konungar, och äfwcn genom r:ne särskildte
Resolmioner af wär nu Regerande Allernädigste Konung
blifwit ansedd, och Allmogen förunnad, såsom en ersätt¬
ning för hwad deras hemman, i jemförelse mot andre
orter, ärv til mantal högre beräknade och skattade, än
widdén och i synnerhet bördigheten af deras ägor eljest
kunna medgifwa. Hwar och en lärer lätt finna sannin¬
gen häraf, enar det är bekant, at den skjörd i wära or¬
ter räknas för god, som af andre anses för misiwäxt.
Således är wär äring manligen 2:dra och z dje kornet."
"I en sadan belägenhet af jorden wanlottade, hu¬
ru skulle wi kunna lublillers och utgöra lika anora lil
Kongl. Maj:t och Kronan, Rotering m. m. som hem¬
mansbrukare i andra orter, hwilka besitta ägor til lika högt
mantal fattade, mea 2 a z gänger til widdén, och än¬
nu flere resor bördigare, om ej wise Regenter som insett
wart lidande, sekt underlätta osi igenom den friheten at
fä, hwarest som hälst afyttra wäre ringe kroäuÄsl- och
egne slögde-arbeten. Den fördel wi häraf brage, är o-
umgangelig för wart bestånd, men örsätter beck pä längt
när icke de större förmoncr, som öfrige Rikets inbygga¬
re, hwilka arbeta en tacksammare jord, ätnjuta. Wi
wilja likwäl detta oaktadt, icke undandraga oh, at i pro¬
portion af märt hemmantals storlek bela lika anora med
dtsse. Men hwarken böra, eller kunna wi ätaga osi nå¬
got mera, i och för handels-frihetens skuld; hwilken wi
gerna skulle afstä, enär som hälst wi kunde blifwa för¬
satte i det tilständ, at af jördens brukande hafwa en li¬
ka winst och afkastning, som andre ware Medbroder.
Larl Dkomaston. I.ars kkälranslon. ^näsrs Lvenslon.
-Vnäsrs ^nflsrslon. kebr ksbrston. -^nflors Larsson.
Isrän Elfsborgs Län.
Od«
e- ^
v *
Deir 15 April. 227
Hdmjukc anförande til
" Sä som Riksdags-Fnllmägrige frän nedanskrefne
härader frän Wästergörhland, fa wi härmedelst anmär¬
ka, om denna orts och särdeles i Elfsborgs Läns ofrukt¬
bara jord och ringa näringsmedel, såsom lil Mmpsl:
et fjerdedelS mantal kan högst föda sex stycken nöt¬
kreatur och en häst, samt 6 a z stycken fär, har utsä¬
de lil z ä högst 4 tunnor af korn och bafra; kastar af
sig i medelmättiga är :dra, och i bättre är z.dje kornet;
Man får äfwen härwid nämna desi utlagor, som äro be
berydelige, dä wi förbigä alt, som nu icke kan möjeligeu
nämnas, nämligen:
^dels Mantal skattar i oräinarie skatt til Jndel-
ningshafwaren, eller Kongl. Maj:t och Kronan -Rd 7: —
kastol alier ungefär - r - - 2: —
Til Lappelan och Klockare - - - — Z2
2:ne skeppar Krono-Tionde; är den som merendels
händer, anstägen til Regements-Olsicerare och
anwiste med leweramfen härmed pä 18 ä 20
Mils äilkance fran sitt hemwist, blir fölgden, at
betala efter aceorä med Upbördsmannen, som
nu i är en del i Weden Härad, mäst betala
för arne skepper - - - - - i: 44
Jnroteringen af ^dels Mantal, och dä Soldat
skall lcgas, kostar legan minst pä hwart ^dels
hemman - - - - -lörzr
Ärlig lön til Soldaten - - - 2: —>
De förut warande Krono Utffylder, om der fins
4^5 mantalsskrifne personer - - - Z- —
ärrenäs - LonrraQsl för Husbehofö - Bränningen - 1:4
Tjenstehjons lön til dräng - - ' - 5: —
Viro ril pigan - - - ' g: —
8umma; Rd4i:k6si.
Pr . r Enär
'28
Den is April.
Enär nu den nya afgift härtil kommer pa denna
swaga ort, som bestar af smä hemmansdelar, och som
förbemält är ofruktsamma jord; da likwäl wargärnings-
karlar skulle utrustas, soldate-torp wid mackt hällas til
byggnad och brukning; wägar ock tillika uti denna berg-
akliga ort, kostsamma broar hällas, samt hästar til
skjutöningar för stora penningar upköpas, och under gäst-
gifweri-skjutsen bli förlorade, ja, kan hända, under för¬
sta skjutöresan; ?ublchue byggnader skola wid makt häl¬
las, spannemäl för halfwa äret, blir at köpa fran Stä-
derne til liswetS bärgning; utkomsten til alt detta är, at
ifrän köpstaden köpa lin, at det spinna och wäfwa, en
del arbeta med litet smide, en del med smä lagge-kärril
och swarfwade trä-stkälar och gröfwa band."
" Som nu denna swaga ort är sa beskaffad,
hemställes lil Talemannen, samt Herr Lagmannen
och det Hederwärda Bonde - StändetS ompröfwande,
om denna ortens Allmoge kan täla sä dryg Krigsgärd,
och lika med de bättre orter i Riket, och Mycket mindre
pälägga dem särskilde aners, för deras egne tilwärkade
waror, hälst Tull-afgiften erlägges lika med all annan
Tull."
t^srl Ittomarlon. -Xnösrs ^nöerrlon.
^näers Iarsson. ^nsiers Svensson.
Frän Elfsborgs Län.
kelli- ^ostersson ifrän Upland ingas följande skrifte-
liga anförande, son, uplästeö:
Memor/a/.
"Som Krigsgärden enligt upgifwit kro)eÄ> bestiger
pa hwarje helt Mantal til 2 Riksdaler, samt den ker-
sanella til 2 Riksdal. Zt ss., tilsammans 5 Rd. Z I ss>
Specie, hwilken summa i ärlig tilökning utom alla för¬
tiga Hemmans oner», blifwer aldeles omöjelig at utgö¬
ra.
Den 15 April.
22y
ra, emedan större delen hemmansbrukare dä aldeles skul¬
le blrfwa ruinsrsäe, och hemmannen innom kort raka i
ödesmäl. Det borde således wid beskattningens rsZIersn-
äe göras en nödig ätskillnad, i anseende til orternes mer
och mindre namrliga förmoner, godhet och fruktbarhet.
I Upland och UlleräkerS, Hagunda samt Lagunda Hä¬
rader äro mantalen inskränkte, smä til mnnetal, besyn¬
nerligen til äng och betesmarck, hwarigenom kreaturen
förminskas, ehuru likwäl dä et större antal deraf kan af
Landtinannen underhällas, sädant oförnekeligen, medelst
deras afsalu blifwer en betydelig hjelp i pennings-wägen;
en del orrer kunna deremot föda 2O ä go fäkreatur pä
hemmanet, dä pä wäre 8 ä 10 högst födas, at förtiga
der större delen af äboerne ingen skog äga, utan mäste
köras siere mil kil Allmänningen, för at hämta nödwän-
dig eldbrand: Dessutom är denna ort öfwer alt, ifrän
de aldraälsta tider sa skattlagd, at den igenom nya Ups
odlingar, til hemmantalen icke kan utwidgas."
"At således bewilja den projsAerasis summsn mo¬
re, al rent af bedraga wär Allernädigste Konung och
Kronan, dä hos en stor del, det minsta til betalning här¬
af, icke more knapt för et enda är at tilgä, blefwe ju
samman ändä igenom askortuingar förminskad, samt wi
Utom dess aldeles ur ständ satte och oförmögne, at nägon-
sn mer kunna bidraga til wär egen bergning eller Sra^
tens underhäll, hwarföre wi för egen del ej kunna mera,
än högst hälften af den plojeAemsie summan oss pätaga,
nemligen: i Riksdaler af hwarje mantal, och personli¬
ga afgiften i Riksd. gytz. 6 rst., räknat efter man och
hustru, g drängar och z pigor pa hemmanet, tilsam¬
mans 2 Riksdal. 89 ss. 6 rnnst. Specie, i et för alt r
Rökning, utom BränwinS afgiften som wi oss äfwen pä-
lagit, och utgjör nästan en lika summa, är dessutom högst
känbar, sa at wi mäste wara nog omlänkte, för at kun¬
la denna sistnämnde skatt utgjöra; mycket swärare blist
ver det nu, under pastäende krigs-orolighecer, dä kar-
P Z las
r;<7> Dm i; April.
lar och hästar esomoftast falla, lil betydeligaste utgift bä¬
ve för Rust- och Rothällare, derigenom de ty tvärr! flu-
teligen warda utmattade och lil tiggarestafwen bragte."
"För öfrigt, kan jag ä mine hemmawarande Med-
bröders wägnar, icke inga och samtycka pä längre tid än
Z ar, til denna Krigsgärds betalande, som förut är nämnt,
til hälften af den projcUsrgäs sumrn.au, eller 2 Riksdal.
39 st. 6 r-st. Specie (Twa Rd. Z9 st. 6 rst. Lpecis)
sa af Mantals som den personliga Bewillningen samman-
tagne."
"Desse mina wälmenta tankar, anhäller jag, matte
Ivarda Uti ^rokocoller ord ifrän ord , intagne, pä dek
mine hemmawarande Medbröder, för hwilka jag nu ta¬
lar, mage finna, det jag haft til ögnamärke deras och
Fäderneslandets wäl. Stockholm d. i; April 1789."
?edr ,4n6srslon.
Frän Upland.
kilans IVlicdsIs ifpän Wasa Län inlämnade skrifte-
lizen;
Dil /'rotoeo/Zet.
"De af Riksens Ständer ar 1762 och ar 1770
gjorde Bewillningar, hafwa efter hwad wig witterligit är,
»jent ril grund för den Krigsgärd och Bewillning, som
af Riksens Ständers Utskott nu blifwir förestagen. Deli
förstnämnde eller 1762 ärö Bewillning är dubbel, och
den senare eller 1770 ärö Bewillning tredubbel upförd,
någre tilfällen endast undantagne, där tiderneö förändra¬
de skick icke tält en sädan tillökning pä nägre fä närin¬
gar 06) inrättningar. Det Ärbara Bonde-Ständer har
åtminstone sätt »vidkännas denna fördubbling, utom per-
sonslls afgifter. Men Högloflige Ridderskapet och Me¬
len , som är 1762 grfwit i Bewillning 5 st. 4 r:st fö
hwarje Rustnings marck, ehwad för Frälsehemmanet ru
Dm 15 April. szr
stas eller icke, samt är 1770 erlagt 14^ öre Silfm.t
med lika wilkor, har nu endast magit sig öre Silf-
wermynt eller 7 st. 2 r:st för Rustnings-marken, med
förbehåll at halsten deraf ssulle afgä, i fall Adels rust¬
ningen ffulle utfordras: Och för öfrigt jknlle en Abo af¬
gift af 2 Rd. 4 st. för hwarje helt Frälsehemman, samt
kroportivlislirsr för de mindre Utgöras. När man iakt¬
tager, at Adels-rustningen är en owilkorlig skyldighet
som Frälfet ätföljer, och lika sä litet kan sammanblan¬
das med en Bewillning och Krigsgärd, som Allmogens
och Städernes öfrige skyldigherer derwid kunna beräknas,
samt deraf följer, at Z st, 7 r:st såsom för hwarje Rust-
uingsmarck owilkorligen bewistade, endast. kunna til den¬
na Krigsgärd och Bewillning räknas; Sä följer deraf,
at Högloflige Rioderffapel och Adeln, såsom egendoms
Herrar til sina Frälsen, och af deras Frälse-inkomster
icke bewiljat denna gäng mera än de förra, eller 1772
ars Bewillning innehaller, emot det de öfriga Ständen
gifwa 2, z och flere dubbelt af sina näringar, sin för¬
mögenhet och sina egendomar. Som denna olikhet, hwar-
igenom Högloflige Ridderskavet och Adeln för deras E-
gendomar skulle undgä den kroporrion, som i förra Be-
willningar dem och de öfrige Undersåtare emelian är i-
aktagen, sinnes i högsta matto obillig, dä Högloflige
Ridderskapet och Adeln likwäl, enligt hwad förnuftet
kan lära, och Konunga Balken som i 1772 ärs Rege-
ringö-Form äberopas derom innehaller, samt af Ridder¬
skapet och Adelns krivileZisr äfwen är at finna, äro i
enahanda skyldighet med Rikets öfriga Undersåtare, at
deltaga i de sammanfkotter, som til krigets utförande for¬
dras, och til Rikets förswar äro oumgängelige, dä det
af fiender anfalles; Altsä hemställer jag »vördsammast,
om icke det Ärbara Bonde-Ständer genom en Deputa¬
tion eller Utdrag af dest kttorocoll, täcktes härom göra
del Höglcflige Riddcrj^apet och Adeln en wänlig före¬
ställning, med begäran, at Högloflige Ridderskapet och
Adeln i jemlckhet med de öfrige Ständen, wille owilkor-,
P 4 ti--
rzr Den 15 April.
ligen öka desi Bewillning efter Rustljenstunarken för Fräl¬
ser, antingen dubbelt mot hwad ar 1762, eller tredubbelt
mot hwad ar 1770 deraf i Bewillning är erlagt. Men
skulle Högloflige Ridderskap^ och Adeln wägra en sä
billig begäran, skulle det Ärbara Bonde-Ständer efter
min tanka böra wända sig ril Kongl. Mast med under-
dänigste anhållan, at Högloflige Ridderstapei och Adeln
marte förpligtas, ar i Krigsgärden taga sädan del, som
rättwisa och billighet fordrar."
I^Lk>8 lVliclsels.
Riksdagsman frän Wasa Län.
Utaf Olof larsfon ifrån Westmanland, ingafs et
strifteligt anförande sa lydande:
Dil
"Den af Berednings Utstottet ^rojeÄersä- KrigS-
hjelpS Bewillningcn, som alla böra wara willige, at sam¬
fällt i möjeligaste mon efter förmögenhet, underhälla 8ksrs
eller Krigs-Oskiar», sä bör denna Bewillning bertil, utan
minsta afseende pa Hemmantal, ulga kerlonslr pä
hwarje Mantalsskrifven person ester förädling, wilkor,
ständ och wärdighct; Ty större delen af Hemmannen äro
förut i högsta mon skattlagdt, flere misiwäxt är har inr
fallit; Ty en del af Snäfringe Härads Heinman, eller
Mantal, fa i medelmättiga ar, icke mer än Femton som¬
mar last hö, ingen stog, hwad blir da i Säd, dä in¬
gen gödsel kan fäs för foderbrist. Ätta, iO, 12 a ts
tunnor Säd och mera i Afrad ärligen, utom Räntc-per-
sedlar och penningar, 12 dygn hwarje är med a:ne hä¬
star skjutsa, i indelt HällskjutS, utom Krigs-och Krono¬
skjuts, iz Drängs-dagswärkens urgörande wid Ströms¬
holms Kongs Ladugärd, och dryga Kongsgärds ängste-
gars bärgande wid samma Kongsgård, och mäst i brär
daste andetiden utfordras. Och som Kongl. Lif-Rcgemen-
rekö Osmxsgnements-plats, Utnäs Löten i Snäfringe
Härad, med 18 2 zo hästar sm dygnet, medan Rege-
men-
Den r 5 April. rzz
mentet är pä stället, och desiutom gso Hästar dä af-msr-
cken sker, och tillika Keservs-stjutS, KongSgärdS kslär--
vs-skjuS, med mera."
" Hemmantalet i Riket rustar ju ut Krigsmagten til
större delen. Personligt bör deltagas i Krigshjelps-be»
willningen, med förtröstan af Gudö biständ til seger i
kriget, med mannamod försvara Rikets gränser, och svin
alla weta ar Kongl. Mast har kärlek och medlidande om
sine trogne undersåtare, AllmagrenS Herre med sitt bi¬
ständ beware wär nädige Konungs dyra Lif til en hög
och hälsosam alder, at med Sweriges trogne Hjeltar och
Krigsmagt med hälsosam munterhet, af kraft och styrka,
sätta skräck och fasa i Fiendens hjertan, at Kongl. Mast
med saimelige Sine trogne Undersåtare snart kunna fä
bekomma waraktigt ätnjumnde af en läng, beständigt sä¬
ker och ärofull Fred." Stockholm den 8 April 1789.
0Io5 Osrslon,
Frän Snäfringe Harad i Westeräs Län.
^ssn jnsson ifrän Torgstuna och Westeräs Län in¬
lemnade et sä lydande iVIemorisl:
Ödmjukaste
"Med warmaste känflor för Kongl. Maj:t, som i
näder behagat widtaga utwägar til Rikets försvar emot
vroliga Grannar och KrigekS ytterligare fortsättande, til
ernäende af en för framtiden nyttig, beständig och för¬
delaktig Fred, är hwarje Swensk Unde säte skyldig at
bidraga til hopsamlande af den sonö, som Kongl. Mast
efter öfverläggning med Riksens Ständers Hemliga Ut¬
stött ansedt nödig til detta ändamals winnande, jämte
Riksgäldens afbetalande. Likwäl, och för at bibehälla
mina hemmawarande MedbröderS förtroende, för hwilka
jag til denna Riksdag är sänd som Fullmägtig, bör jag
P 5 3'f-
"Z4 Den i; April.
gifwa tilkänna,, det desse nästan omöjligen kunna käla el-
ler Ukgifwa sa stor Bewillninq, som Riksens Högloft.
Sländers BewillningS-och Krigögärds-Utskotr, uti dest
lil Ständers klsnum afgifne krcheLk ä Allmogen föresla¬
git. I anseende til flere misiwäxt är a denna ort, dryg
Bränwins-afgift, upstegrade Krigsmäns lcgor, äro Le
fläste dest Jnwänare sä utblottade til sin förmögenhet, at
be icke mäckta utgöra det onu; dem förut är alagt, hwar-
före en stor del genom lagsöknings twang mäst afstä bade
fast och lös ägendom. D.esie utur stand sane Människwr,
»ned flere Barn, huswille, brödlöse, försagde, til arbete
vtjcnligc, kunna ej annat anses än som en tilökning af
tiggare-hopen, hwilka lika som bereda wägen för osi, än¬
nu pa brädden qwarstående.
"Pa det Kongl. Maju icke skall lida i sin höga
ratt, och Bonden, som Samhälletö och Statens mäst
betydande närings-lcm, ej aldeles mä förtwina, utan blif-
wa bibehållen wid den ringa styrka, som för honom ännu
är öfrig, hemställer jag til Hedcrwärda Ständet, om icke
det af liolpeQive Bewillnings-och Krigsgärds - Utskottet
Upsatte Betänkande mätte i sä matto ändras, at
i) Den för slagne Äbo-afgiften för Bonde-Ständet,
a Twä Riksd. pa Hemmanet, kunde nedsättas til En
Riksd., säsom det högsta mina hemmawarande kunna ä-
raga sig, emedan en del Hemman äro ganska klena, til
fina Utrymmen inskränkta, och redan sa högt befattade,
four de nägonsin kunna tala.
2) " At den af bemAte Utskott Uti r ö^rk. Z §- pro>
^onei-söe xerlonells afgift af Husbonde, Barn och Tjen¬
stefolk mätte aldeles afgä."
g) "At denne Bewillninq för öfrigt icke mä ataaas
för längre rid än 2 högst g ar, dä om icke sjelfwa lum-
ruäu, åtminstone sältet lil desi utgörande torde kunna til
. , Ve
Dm April.
2Z5
de Skattdragandcö mera beqwämlighet och lättnad re-
blaras "
"Til ersättning för den afgängj, fom härigenom skul¬
le skje uti Kongs Majus och Kronans behöfweliga In¬
komster, wägar jag förestå och hemställa
i)"Om icke den för Rusttjensts markerna skjeddeBe-
willning til 7 si. 2 rst. för hwarje mark, kunde i jäm¬
förelse mot Allmogens Roterings-kostnad, tala nagen be-
tydelig förhöjning."
2^ ' Om icke Adelsfane-Regementet, som pä urål¬
driga rider aldrig gjort nägon tjenst, kunde aldeles indra¬
g-s, och de lil osftceraros aflöningar anordnade betyde-
liga Räntor, Löner och Boställen, komma Kongl. Mast
och Kronan til godo, sä fort som de nu pä detta Rege¬
mente indelte OKcersre genom döden eller med befordran
afgä."
z) "Mycket har i alla tider warit talat och fkrif-
wit om Prästerskapets Nederlag, och de skyldigheter, för
hwilkas utgörande samma Nederlag warit dem förund.
At Prästerskapet orubbad! blifwit bibehällne derwid, dek
känner hwar man, men föga nägon känner hwad nytta
de derföre göra Skaken, emedan Wederlagen icke annor¬
lunda anses än som en raga pä deras thy förutan til-
räckeliga inkomster. Jag wägar derföre öfwerlemna til
Hederwärda Ständet, om ej den riden ännu är inne, at
fräga kan och bör wäckas härom, dä den betydeliga in¬
komst Kongl. Maju och Kronan genom denne indragning
wunne, kunde komma Bonde-Ständet i afräkning pa desi
utgifter til godo."
4^ " Om Kongl. Maj:t'i nader skulle finna för godt,
at förhöja Tull och ^ccis pä inkommande öfwerflöds-wa-
ror, förmodar jag äfwen detta blefwe et säkert medel til
All-
2z6 Den 15 April.
Allmogens lättande; och har jag den fullkomligaste öf¬
vertygelse at Kongl. Main, som i alla tider med sä
mycken ömhet wardal Allmogen, icke lärer med onåd an¬
se, om wi i djupaste underdånighet för dest sötter ned¬
lägga wära bekymmer, och i wär enfaldighet ock walme-
mng upgifwa de medel wi förmoda bäst kunna lända til
ivar uprättelse, uran kränkning af nagons billiga rätt."
Stockholm den 14 April 178Y.
ssan ^snssnn.
Riksdagsman för Thorstuna, Simtuna och
Utter-Tjurbo Härader.
kärrriz Lokifszri ifrån Sawolax hade redan uti dju¬
paste underdånighet inför Kongl. Mast anmält det torf¬
tiga tilftänd, hwaruli hanö hemmawarande sig besinna,
men borde ock lata det komma til Ständeis kunskap, til
hwilken ända han skristeligen författat följande:
" Sedan Kongl. Majck. af nödigaste förbarmande uti
och under misiwäxt-ären allernädigast förordnat, at äfmen
den nödlidande Allmogen i Stor-Sawolax och Christina
Socknar ifrän Krono IVägA^insi ne fäkt pä län, dels til
Ulsäde, och dels til llfwers nödwändigaste bärgning, sig
til godo njuta nägot understöd af Spannemäl; hwarföre
än alla och en hwar i synnerhet nedlägga för Kongl.
Maj:t allerunderdänigste tacksägelse; men som desse Sock¬
nar i förleden Sommar, dä den Högste wälsignade otz
med en ganska ringa, dock oskadd Sädeswäpt, genast nöd¬
gades lil Lommenäerin^arns Utbetala denna lilla ögon¬
fägnad, som wi af HinunelenS Herre undsick, sä blef det
för osi än swarare, och hwiikel förorsakade osi sa mycket
större afsaknad, som
it" Desse Socknar uti sju samfälta är lidit en stor
misiwaxt, sä wäl pä Rågen som Kornet, hwilka oj bu¬
ro någon frugt."
2)At
Den l5 Aprils 257
2) "At wi mäst widkännas de tryckande Landtmä¬
tare-förrättningarne, med deras handtlaugning och dryga
arfwoden med mera."
z) "At wi i förleden Sommar sjelfmant tagit til
Gewär, och nödgades hela Sommaren derwid wara alal--
6e, emot en brännande, härjande och nästgränsande Fien¬
de, emedan wi om qwällen ej kunde wera, hwad osi tll
morgonen händt och hända kunnat, och at wi i anseende
til alt detta mast lämna wära Hemmans-ägor man til-
börlig skötsel, sä at wi icke eller nästa Sommar hafwa
uägon bärande gröda at förwänta, hwaraf händer och
händt, at Allmogen i desie Socknar blifwit sä urarniade,
at ej flere än stu 2 ätta Hemman hafwa sin utkomst, ri¬
tan andras tilhjelp; utan mäste den mästa hopen tilreda
stn föda af halm, bark och wäxters rötter, hwilket i un¬
derdånighet af. Herrar Presterskap och nu härwarande
Herrar ossicersre kan beklagligen intygas."
"I sädan sivar belägenhet stadde, tvaga wi fattige
Skattdragare i underdänighet bönfalla hos Kongl. Maul
om nåd wid BewillningarneS rsxerinx. samt allernädigft
förbarmande öfwer denne wär smärtande fattigdom, pa det
wi än matte fä repa osi, och wisa med hwilken färdig¬
het wi wiljom ersätta det som hos osi nn brister."
Klils lVIsjurr,
Ä egne och hemmawarande Allmoges »vägnar.
Riksdags-Fullmägtigarne ifrän Dahls Land aflem--
nade
Tll
"Dä frägan om Bewillning nu kommit lil Heder-
wärda Ständets granskning, äligger osi undertecknade
RiksdagSrFullmägtige fran Dahls Land, at inför Heder-
wärva Ständet upgifwa de omständigheter, som efter wär
s; 8
Den is April.
/
K
L
kanka ffola förtjena Ständetö upmärkfamhet, och twif-
welsutan medföra den werkan, at wära fattiga hemma¬
warande icke utöfwer sin werkeliga förmögenhet, genom
nya Bewillningen warda beswärade."
"I detta afseende, och til undwikande af onödig wid-
lyftighet, fa wi ödmjukeligen åberopa, hwad wi rilförene
inför Ständets krorocoli anmält, rörande det armod,
som wäre hcmmawarande genom Norrska Tropoarncs in¬
brott förleden Höstas, allmänt irakat, medelst aftwungne
offälige gärder, och hos rätt manga hela grödans för¬
störande, ja lil och med at Fienderne pä en del ställen
plundrade alt hwad löst war.
"Lägges nu härtil, at war Landsort är en af de ma¬
graste i hela Riket, al flere ärö Skatter ännu innestå,
och icke under Fredslugnet kunnat, oaktat de strängaste
utmätnings förrättningar, hos en stor del af Allmogen
Utgä, at Landet nu snart mäste Utgöra ganffa stark re-
crukerinA til ständiga Soldater, at wi Utom desi til wärk
skydd mäste upsätta en Fri thoros-Karl pä hwarje Rote,
samt en sa kallad Laiidtwärnö-Karl pä hwarje helt Man¬
tal, hwilka alla utaf Bonden fä sina kläder och under¬
häll, och äntcligen, at wi icke ännu warit nog lyckelige
at ens fa nägot hopp om Fred, utan twärt om all an¬
ledning är, at wart fattiga Land snart öfwerswämmaS
uraf Fienden, at röfweri, mord och härjande snart torde
blifwa Jnbyggarncs osälla och bedröfweliga loit; sä öst
werlemna wi til en hrvars rättsinta pröfning, hwad och
huru mycket Allmogen pä Dahls Land troligen kunna
betala utöfwer de wanliga utskylder, eller såsom ny Be-
willning."
"Wi föreställe osi, at ingen wid et sädanr förewe-
tande, lärer yrka nägot emot billighet och sielfwa sakens
natur; men pä det icke heller wi malte synas owillige,at
dä Riket är i wada, efter yttersta krafter bidraga til desi
rädd¬
Deii is April. -zy
räddning Med någon pcnninge afgift , til och »ned nu dä
wära lif och personer upoffcas til Konungens och Fäder¬
neslandets förswar, fä wi ödmjukeligen förklara, der wä¬
re hemmawarande möjeligen torde kunna och äfwen äro
willige, at i Bewillning och Krigsgärd betala för hwar¬
je helt Mantal högst en Riksdaler L^scis, för hwarje
mantalsffrefwen person af Mankönet, som icke är Fri-
Orp5- eller Landlwärns Karl 8 si , och för hwarje Qwinp-
perfon 4 si. Lpeoie, pä hwilka, ehuru sparsamt utsatte
xolier, en ganffa stor afkortning icke lärer kunna und-
wikas."
"Widkommande Ofwerflöds-afgifken för wärk Ständ,
och i synnerhet wara fattiga hemmawarande, som kläda
sig tarfligt, med tillverkning af egen afwel, och som »ju¬
ia den torftigaste spis, i god lid Haftver-kakan, men of¬
tast barkblandade samlingar och otjenlig föda, som ftelf-
wa de oskäliga djuren under de förmögnares husbonde¬
skap stundom hafwa ratar; sä är wär tanka at öfwer-
fiöds-afgift icke är kil wärl Ständ, och i synnerhet til
wär Landsort i allmänhet lämpelig; utan i det stället häk¬
la wi före, at ingen bör betala för sadana förmoner fotn
han icke innchafwer. Äfwen som wi deremot anse, ak
en hwar, Utaf hwad Ständ som hälst, som wil och har
tilfalle at nyttja werkeliga öfwerflöds-waror, sig deni!
anmäler, antecknas och särskildt r-xera?."
"Uti dessa wära wälmenta anmärkningar, hoppas
wi sä mycket snarare winna bifall, som Kongl. Mask na-
digst lätit förklara sitt nädiga wälbehag wara, at största
tyngden ej bör läggas pä den minst förmögna, och Kongl.
Mast har äfwen sielf nädigst täcktö uti et sä »värdigt
och godt föremäl, för Ständer upgifwa el förslag tilBe-
willningens urgäende, med minskning af de uti B will-
nings-Utskotrets Betänkande, Allmogen päsörde xerlu-
neiis BewillningS-xolter."
Mj
24a Den i; April.
" Wi hafwa här frammanföre föreslagit en wida min¬
dre Bevillning pä person och hemmantalet, än hwatz
det gnon^me Förflagct och Bewillnings - Utskottets
Betänkande innehålla, men skälen bertil hafwa wi tilli¬
ka ädagalagt, och wi anse dem fullgiltige, hälst som ömar¬
ken Kongl. Maj:t eller Riket wörö belåtne nied utlofwatz
större Bewillning, än som troligen i det närmaste kan
utgå."
"Efter wart förslag upkemmer en betydande brist i
Bewillnings-tumman, och wi önskade gerna kunna upgif-
wa någon saker tilgäng bertil, men det tilhörer egcnteli-
gen icke ost mer än blott säga hwatz wi tro wäxt Ständ
och wära hemmawarande werkeligen förmä."
"Ost äligger för öfrigit at med djupaste undersatelig
wördnad och erkänsla för Kongl. Majus nädiga anbud
om Landtullens förhöjande, wära underdäniga erindrin-
gar göra, och hwarwid ost märkeligit förekommer at hela
den lummsn, som genom Tull-förhöjningen skulle indra¬
gas, merendels träffar Bonden och Jordbruket, och som
blefwe sä mycket mera känbar, som man icke wet huru
snart den kunde uphöra."
" Hos de mer förmöqne Ständen, Uti ökade Öfwer-
flöds-afgister, och uti Wederlags-Spannemälens äter in¬
dragande lil Kongl. Maj:t och Kronan, anse wi at den
oundgänqelige ätcrstoden bäst kan erhällas. Äfwen som
wi hwad tiden angar, icke anse ost kunna ingä i nägon
Bewillning längre än pä twä är, sä at el sä snart för
restäende flut pä Bewillningen, kunde, ehuru tryckande
den är, likwäl medföra nägon tröst för wära redan utar¬
made hemmawarande."
ker. kslirslon Mgsnftolm, I.srs ^näeri-loa.
Ifrän Dahls Land.
Frän
Den 15 April. 241
Frän Skaraborgs Län hade någre Riksdags-Full-
rnäglige författar och ingäfwo
Dil
"I anledning af Bewillnings» och Krigsgärds-Ut¬
skottets til Hederwärda Siandet afgifne betänkande, rö¬
rande den andel Ståndet projeAeras böra taga Uti den
äskade krigsgärden samt bewillningen til betalande af
Rikets gäld, anhälle wi Underteknade Riksdags-Fullmäg-
lige frän Skaraborgs län ödmjukeligen, at blott med fä
ord fä anföra, der wi, oaktadt den bästa wilja, icke kun¬
na, för ost och wäre hemmawarande, antaga den ytter¬
ligare påökning i utskylder, til sä stor del, som Utskot¬
tet ä hwarje mantal föreslagit. Da de ä wäre hem¬
man förm waraude dryga skatter och oners, bestående i
xsrlonelio afgifter, Kronotionde, afrad, oickmsi-ie skatt,
bränwinöbrännings - afgift, Prest - rättigheter, kläckares
och organisters aflöning, Rotering, Krono-dagswerken,
hållskjuts, Wägrödning, Kyrko- Tings- och Prestgårds-
byggnader, Profotz-öre, Djeknepenningar, m. m. hittils
!rj kunnat oafkortad! mgöras, i anseende til Allmogens t
senare tider, mer än förr, allmänna fattigdom; Sä sin¬
ne wi ej nägon Möjelighet, at ett Ny tilökning t Utlagor-
ne, sä dryg som Utskottet den föreslagit, skall kunna ut¬
gå, uran Allmogens fullkomliga undergång. Wär benä¬
genhet al wilja bidraga alt hwad wi någonsin förmä til
Understöd för et nvdstäldt men kärl Fädernesland, är li¬
ka sä otwifwelaktig, som det är säkert, at wär pligt så¬
som medlemmar i samhället ost dertil förbinder: men
al för ware Lommirrsnrer Utfästa til detta ändamål me¬
ra, än som stär i deras förmäga, skulle i sjelfum wec¬
kel icke wars annat, än ct bedrägeri, begängik utaf ost,
Pä deras wägnar, emot Konungen och Fäderneslandet,
och hwarmed ingendera wpre betjent. I anseende lil
hwad således anfördt är, och dä wärk lätt, såsom min¬
dre längt frän gränsen bclägit, fatt, och ril äfwemyrs
än widare torde fä »Vidkännas flerahanda krigeis brswär»
O. lrghe-
L^s Dm 15 April.
kigheker, Medelst Gärders utgörande', Krigsfolks och deras
tilhörigheters fortskaffande, »n. m.; Läner dehmom ätagit
sig at underhälla en Fri-Lorps; wåge wi, för ost och
wäre krinLlpLler, icke inga uti högre Bewillning, än
En Riksdaler för hwarje helt Hemman, och proportio¬
naliter mindre för betz delar; icke eller samtycka til den
pertonelle Afgiften för Hemmansbrukare, Torpare, In¬
hyseshjon och Näringsmän til högre belopp, än endast
hälften af hwad Utskottet föreslagit, och alt detta allenast
uppå rwä är, efter hwilken tidö förlopp Riksens Högloft.
Ständer torde äterigen fä komma tilsamman, och dä yt¬
terligare reglers och jämka härutinnan, hwad nödigt kun¬
de synas. I anseende lil en sädan war »ned til äf-
wentyrS än flere Läns oförmögenhet, at hela den äskade
Bewillningen erlägga, finne wi nogsamt, det en betydan¬
de brist lärer upkomma uti den tumma, som Bewillnings-
Utskottet föreslagit detta Ständ böra utgöra; Och denna
brist lära, som wi hoppas, de öfrige ;:ne kelpekivs
Standen, dä de taga Allmogens tilstand i ömt öfwer-
wägande, ädelmodigt ersätta. I synnerhet förmode wi,
at Högwördige Preste-Ständet, som en sä mättelig tum¬
ma af Bewillningen sig ätagit, icke lärer underläta, at
wid detta tilfälle lätta bördan hos sine Åhörare, medelst
afstaende af nägon del utaf dest wederlag, intil desi at
Riksgälden blifwer betalt."
ker. klinäricslon, ^näers ^ona8lon,
^näer8 ketirslon, Olok ^nöer8lon
frän Skaraborgs Län.
Utaf Riksdags-Fullmägtige ifrån Norra Helsingland
rngafs er sa lydande
Ödmjukaste Mmorra/.'
"Om nägon är sä obetänkt, at han will förhala
tjderr, utan at begwäma sig til de nnkvel, som under
^ Guds
jDen 15 April. 24g
jude wtlsignelsc kunna fria, förswara och rädda Fäder-
cslandet ifrän desi fienders stämplinqar och anfall, för-
nr det allmänna bästa, alla Samhällens högsta Lag, och
e» hwart ögnablick päskyndande tiden, at det af war
lllernädigste Konung upgifna ämne til Riksmötet och
Unders rädplägning icke desi mindre warder ofördröje-
gen afgjordt."
"När krigslagan ännu brinner, underhålles endast
vist, förargelse och oro, medelst bekymmer om deras förr¬
ättande, hwilke wullit at den icke redan i förledne Sep-
mber eller Oktober Mannder blifwit, som den kunnat,
ler sannolikt utseende, wara fläckt. Riket är dermed
^e hulpit. All omtanka, alt arbete bör nu wara, at i
Gudsfruktan med wett och mannamod fläcka läqan, iger¬
ell» en för Riker anständig och säker fred, och den til
ch erhällande nödwändiga rustning. Högloft. Ridderska-
tt och Adelen, som ulvin sitt ypperliga företräde inne-
»siver de belydeligaste egendomar och personliga förma-
er i Riket, synes derföre bordt wara sorgfälliqast, snab-
ast och ifrigast, at jämte sina Med-Ständer uprätthälla
ch förswara det gemensamma Fäderneslandet, efter Ven
äktre lott det äger i dest fördelar. Oin wi lefve uti en
d, dä dessa ksrriorissa tänkesätt hos en pIurL-lice skulle
llnas, sa kunde wi dock icke, såsom ärlige Män, för
agras obenägenhet lemna Rikets wälfärd wind för wäg;
lu, dä alla Sländen gemensamt erkänt Rikets skuld, bö--
e wi med glädje hoppas er kraftigt, gemensamt un»
lecstöd."
"R!'skroppen, såsom det största, det wiqtiqaste Bo-
aget, mäste ofelbart äga samma rätt, som enskilda Bo-
dg, at slägga samkeliga betz Ledamöter hwad be böra
Idraga til desi förefallande behof och wid magt hällande,
«Mt indraga deras loner, hwilka det underläta, at »ned
>em godtgöra de kostnader Bolaget mäste förskjuta til
ktt bestånd."
s Q s "PS
244 Den r 5 April. Den r 5 April. 245
Pa en sa rättrådig som uppenbar grund, hemstälft^köld och yppersta Äroställen i Rikets ljenster. Stock--
rvi med wördnad det Hederwärda StändekS mcr uplyst<>vlm den 8 April
och mogna pröfning samt öfwerläqqning med tvära ke- r, ^ r, ^ ^
spekkive Med-Ständer, om ej Säteri«Egendomar, soiil ?enrrlon. Oivt b^sntton.
icke upsätla oräinsirk Krigsfolk, maga beläggas med lik§ Riksdagsmän frän Norra Helsingland,
snora, som Skatte--Egendomar, samt alla Utgifwa likt
personliga utstylder bade Frälse» och Ofrälfemän, sä läm Riksdagsmännen ifrän Södra Helsingland inlämnade
ge kriget warar, och til desi de skulder, som det förort
sakar , warda guldner Ödmjukaste M-morm/.
"Rikets trängande behof, som blott af Tre Skan- "Ei man största oro och bekymmer hafwa undertek-
icke lära kunna upfyllas, föranläta otz at blo t förests,^de Fullmägt.ge ifrän Södra Helsinaland, under sam»
för witz tid er siikt hwilande af privilegier. dem Konu^^l med mstillige wara Medbröder i Hederwärda Bonde-
garnes nåd förlänt, och Medborgares erkänsta >nedgifw'< Landet förnummit, huruledes de wilja undandraga sig
Högloft. RiddcrstapetS och Adelens Förfäder för berath sine hemmawarandc mer eller mindre andel af den All--
Fäderneslandct med Medborgares biträde gjorda utmärkt ^ma Bewillningen och Krigsgärden, ur de stal, at
lienster. Da följer Högloft. Ridderstapet och Adeli, sina wörv ," del genom fiendens besök redan blifwit utblottade: At
nadswärda Förfäders berömliga exempel, fullgör sins-!' del med dryg kostnad uprättat 06) underhålla Frii
dubbla heliga Förbindelser, såsom Medborgare och säsoi-^plsr, och al en annan del, genom stjmser och mitz»
framför andra af nåd och wälwilja begäfwade och får Lro ur ständ, at utgöra Bewillning med mera."
der Lagens hägn samt inbördes lugn oförryckt sina privils'
Aler til godo njuta." ,, "Största delen af Allmogen lärer redan haft en swap
Anning af krigets besvärligheter, oZ) ingen ibland otz
"D-l si-g alla SlSuk-u siji,,. « Slaga sig l°" -> >>>-» uprlksigast- sij-r,- stull- t»p».
gild bi- llswa °k» -lia- bifall,l> B-will„lng.n. i-ffi«'d k - ?>k.l h-d«l>g , och °>°»kug, lugn. M-u da s°-
d- »frlg- S-Sad-N innu icke siuuni, kunna wlnna- -uu-rlund-, Ssi
mug-u d-r°m; °ch wl runn- aldrig mista. a, si. 0ilk.-<tl'7' k"lttgast- får,sa,iand- af krum; hwsik-u ...
girsta S-Snd Lfw-U i °.u °-,-u qis»--r sin- M-d.<S,t>kl- 7 °° s°m -I »fyil°rsta ftrmaga da stu,..
d-r -. lusande w-d-rmil- -f d-u u>, och I-.-.io,iim--7 7 !
sam alsid -Alar z.d-ru°-laud..- bisi. och b.siind."
knapp Utkomst stjäl, at undandraga sig Bewillning,
^ säkert, at utan afseende vä ^ ^ - — ....
^ s'""ue ande ännu hwilar ibland Swc"^> a beii^ a Swensta Allmogen i den torst
sta Folket, som gjorde de uti Tideböckerna med sa wäl^ö^,,Lenhet, at alla med lika rätt, kunde wänta sig
för,em heder - n mda VVresijsta At.ens Stamfader, '^n w d, , ^ frägan är. at
^ c" 0Llber§ wärdiga och förtjenka tll Adel>s>er„^^»d ^ad och wordad Konung, samt et kärt Fäst
böra alla belaukcltghcker förswinna, och fåken
L. Z, med
246 > Den 15 April.'
med alfwar angripas- Et sädant tänkesätt har i alli
tider hos Swensta Allmogen warit rädande och mmärk
den samma, äfwcn under påstående Riksmöte. Enigh^
och ståndaktighet, at wäga alt för wär älstade Konuns
och Fädernesland, stall med den Högstes hjelp snart no«
förmå wäre fiender, at lämna oh en fördelaktig fred,
Deremot en inbördes »villrådighet, mihsämja och oenigt
b reder fienden der säkraste tilfälle til wärl undertryckande'
Wärdaste Medbröder! Lätom oh derföre äfidosätta ali,
som kan störa den enighet och det förtroende, som hist"
tils irom oh warit rädande, och med förenade krafts
aniaga oh Konungens och Rikets försvar. De utgift
och beswärliqheter sädant ofelbart medförer, torde gent"'
arbetsamhet och en god hushällning kunna göras dräge^
ge, och genom fredens återställande fluteligen til fF
ersättas."
^ Olof jonsson kekir (sobsnskoa
^ i i Kurland. i Alsta Kyrkoby.
^sn Olofsson
D i Örstra Söder Ahla Socken i Södra Helsingland.
Hwarjämte Norra Helsinglands Riksdagsmän ist^
hemorten erhållit en nu tillika upwist strifwelse; hwar'
Irsnssumr uppå begäran blifwer uri ?roroco!ler intagll
"Af et ryckte har man sport de obehagliga tid»^
gar, at mange göras willrädige af de dryga utskyld^
som et Krig oundgängeligen kräfwer; at det hwistas ^
der i öronen, det wore derföre bättre taga fred pä hlt'
Wiljor man finge m. m. HjerranS Wänner! Wi bcst^
je Eder wid det answar I ofelbart stolen göra Gud
Edra radflag och Edert förhållande. Läten icke för^
Eder. Waren rcdeliqe selfwe. Uplysen och upinu"^
Evre Medbröder. Hwad Utstyldcrne beträffar, förell^
ls tvi oh nog at de blrswa gansta dryga, och sä
Den 15 April. 247
känbarare, som Menigheten med möda och genom Utpanta
ning hos mänga, utgör redan päbudne utlagor. Men
hjertans Wänner'. Bestnnen, de äro oundgänglige at lö¬
sa oh, (ty ingen wet hwilken det kan träffa) ifrän Fien¬
dens waldgästning, stöfling, mordbrand och utländskt öf¬
wer herrskap. Frage» Evre Medbröder ifrån Bohus och
Elfsborgs Läner, huru Danstarne gästat dem. Fragen
Evre Medbröder ifrän Finland, hwad de hört af sina
Förfäder, om Ryharneö framfart. Föreställen Eder, om
efter flika ohyggligheters uthärdande, I stullen rifwas
»fran Eder födde Konung, blifwa lagde under Rysta el¬
ler Danska Kronan, och nödgas söka Eder rätt i Peters¬
burg eller Köpenhamn. Om en Bonde förut wihte af
en wadeld, och kunde lösa sig ifrän den samma, männe
han icke gjorde det, om han ock stnlle betala fulla wär-
det, ehuru han bertil mäste läna penningar, m. m.
Och förklarade i anseende til alt detta, ak de, utan
widare tids utdrägt, antoge den efter sist ingifne krojeLk
föreflagne Bewillningen.
l^ils Elkilsson ifrån Christianstads Län anförde: E-
Huru jag säfom Riksdags-Fullmägtig ifrån den oförmög¬
naste och fattigaste orten uti Skäne, ser föga möjlighet
at en föreslagen dryg Bevillning kan utaf de fläste ut¬
gå; sa kan dock denne Bevillning uti Rikets närwaran-
de ställning icke uudwikas; ty faran hanger oh minute-
ligen öfwer hufwudet, Riket hotas stundeligen af Twa
mägtige Fiender, och til Landels förswar har den skuld
warit nödig, som wi ätagit oh at betala. Nödwändigt
blifwer det således, at ju förr desto häldre, hwar med
annan Utfinna utwägar yt göra afbetalningar, sa fort och
mycket möjligt är, och med wart gemensamma bestånd
kan förenäs; Och stm jag bertil icke har funnit lämpeli-
gare »nebel, än dem, som uti det senaste krojsKer före¬
stås, förklarar jag ock bertil mitt bifall, under de förbe¬
håll och ändringar, hwarom Ständer sig kan förena.
O, 4. l^rs
§43 Dm r; April.
Lars Olsson ifrän Götheborgs och Bohus Län ari»
förde, at han för sina hemmawarande icke kunde, i an¬
seende til den fattigdom och nöd, som sedan Danska Drop,
per der inbröto fistl. ar, der i orten är allmänt tryckan¬
de, antaga högre afgift pä hwarje Hemman, än til En
Riksdaler.
K,il' Olsson ifrän Wermeland förmodade, at ingen
more nog obillig at wilja undandraga sig hwad nu blist
wik föreslagit, såsom hwilket wore möjligt och nyttigt,
samt för Rikets behof oundgängligen fordrades.
^ona; ^codslon ifrån Stockholms Län ivar ense
Med sist inkvmnekrojeLisr, men kunde icke ingä i någon
Bewillmng utan Utsättande af en tid pä z är.
Marrs lossmen biföll sista BervillningS-krojsAsr,
Men kil wist lid.
Lars Zvsnsson ifrän Jönköpings Län antog sist»
krojshioc uppä z är.
8ven Mansson ifrän Cronobergs Län biföll samma
krojsLk, med underdänigste öfwerlemnande til Kongl.
Maj:t, at sä riksätra riden som Kongl. Maj:r finner mö-
jeligt kunna förenäs med en fattig och skattskyldig Allmo¬
ges beständ.
kekr jeppsson ifrån Malmöhus Län anförde, at
Kongl. Maj.t dageligen fär ny förstärkning i sin Hrmsq
af ftiwillsge, som begära tilständ ar fä til Fädernesland
ders wärn gripa til wapen; men de skola foldas och klä-
tzas, och hwar skall utgiften tagaS utan af wär bewill»
Ning? Jag tilstyrker derföre, i anseende denik, at Riket
nödwändigt mäste hafwa hjelp, at Ständer, til förekom¬
mande af lids utdrägt och inbördes skiljaktighet, bifaller
'det
Den t5 April. 249
det senaste krojeLler til Bewillning, såsom det billigaste
»ch säkraste. -
Lric wisson ifrän Södermanland önskade, at saken
mätte hwila, emedan han ännu icke ens kunde gissa hwad
Högloft. Ridderskapet och Adelen hade at saga, och han
icke rimligt kunde ätaga sig mera för Skatte-Allmogen,
än Frälse-Allmogen älagdt warder, til undwikande af all
förebräelse wid hemkomsten.
Lars Lonatsson ifrän Oster-Göthland biföll sista kra^
jeQer, med undantag angäende Tobaks-afgiften.
Larl Larlsson kollon och hollan göransson linapi
ifrän Nylands och Tawastehus Län, hollan Mnricsson
ifrän Rimito, kkinric /^näsrston k/län^a, Matts Marrs-
son klnsli, Llincie^ klinricsion kicllslaiuen, Leie Lrsson
tfrän Aland, uti )lbo och Björneborgs Län, Lians Oa-
brielsson OröaborA jfrän Raseborgs Härad, kelar kluo-
rari och kodan lianneainen ifrän Uleåborgs Länj, /adra.
siam goransson ^lilsors och Dimmas LliUon
ifrån Kymenegärds Län, dlils Lllcilsson ifrån Christian¬
stads Län bisöllo Dillmans anförande, dock ulan ar Ut¬
sätta tid.
Ian Olsson kerxxren ifrän Philipstadö Bergslag in¬
stämde Uti sista krojeöler pä z är.
kon Lenxrslon ifrän Cronobergs Län betygade up-
riktigt, at ehuru swära omständigheterne kunna wara för
de hemmawarande, blifwa de dock icke förbättrade der¬
igenom, at man siltter Riket uti wäda, man liknelse tik
hjelp. En läng erfarenhet, samlad under de flere Riks¬
möten kongcsloa biwistat, öfwertygade honom nog¬
samt, ar hwar man mäste wid sädane tikfälien sein nu,
dä Riket är uti bekymmersam belägenhet, gripa sig an
at bidraga lil desi räddning, hjelp och undsättning; hwar-
Q 5 före
S5<2 Den April.
före ^son Rsnxtrson ock antog det sista RrojeQst til Be-
willningen, men blott pä 2 är.
Riksdagsmännen ifrän Götheborgs och Bohus Län
wörö för sin del bade willige och pliktige, at efter ytter¬
sta förmåga, til Bewillningen hjelpa, men,anhöllo, at
deras til Kongl. Maj:t om tilständet derstädes ingifne
underdänigste skrift, mätte komma mi nädigt och ömt öf-
werwägande, och om möjligt blifwer, de njuta nägon
ersättning för den skada, som Danska och Norrska drop¬
pars inbrott sistl. höst der förorsakat.
Riksdagsmännen ifrän Stora Kopparbergs Län up-
tviste Kongl. Maj:ts nädiga Resolution, d. iZ Decemb.
1765, uppä Nedan-och Ofwan-Siljans Fögderier, samt
Socknarnes Gagnäf, Tuna ostvan bron, Wika, Torsäng,
Swärdsjö och Sundborn underdånig» ansökning, om lin¬
dring uti Bewillningars utgörande, af innehäll, at den
del utaf Allmogen uti Kopparbergs Län, som utan be¬
talning utgör Grufhjelp lil Fahlu Koppar-grufwa, är be¬
friad för alla Riködags-bewillningar och exrraoräinaris ut-
stkykder; och de, som utgöra Grufhjelp til Löfäs Silf-
tverwerk, eller ock Kungsgärdö-hjelp, komma endast at beta¬
la hälften utisiike exrraorclinarie utskylder; och som uti denne
Resolution det jämwäl är befallt, at uti hwarje Bewill-
niugs-besiut en särskild menig härom skall införas; sä be¬
gärde Riksdags Fullmägtigarne bade «t berörde lindring
fa åtnjuta, och at Rxpeäiiionen derefter mätte rättas.
Ständet anfag Kopparbergs Allmoge, under wilkor
af Utgörande af ofwannämnde Besvär, berättigad til
berörde förmon tvid alla tilfällen, der blott Bewillning är
i staga, men dä nu äfmen och i synnerhet det är Krigsgärd
som tarstvas til Landets försvar, och af hwad som äta-
ges, ätminstone hälften mäste komma at til Krigetö utfö¬
rande anwändas, fann Ständet sig icke kunna anse berörde
lindring til större del än hälften af hwad Rslolurisnen
Ut-
Den 15 April. 251 ^
utsätter, nu kunna äga rum; dock öfwerlemnade Stan- ^
det til Kongl. Mast underdäniast, at sä förordna, som
Kongl. Mast i näder täckes finna med den örtens rätt
och Riketö nödiga behof wara instämmande.!
Austers Samuel son ifrän Stora Kopparbergs Län
ingas följande lviemorial, angående den föreflagne afgif-
ten af Krutbruken:
Hdmjukt ^emor/a/,
"Såsom Fullmägtig ifrän Stora Kopparbergs Län j
och Näsgärds Fögderi, har jag ibland andra mina Riks¬
dags-ärender at ombestyra för mina hemmawarande Med¬
broder, säsom Krutbrännare och defi tilwerkare, som är
Let wigtiqaste och farligaste sort utaf alla flögder, och hwil-
ken är den aldraomisteligaste wara för Swea Land, i
synnerhet när krig och örlig utaf utländske Magter in¬
faller; sä finner jag nu Utaf den Krigsgärdö-raxerinAS .
upgifne projeÄ är alt för drygt palagd pä hwar Lsnr-
nsr, emot all annan wara, och nu i synnerhet för detta
ar, sedan wi redan hafwa ingätt med Kronan om en nä¬
stan för ringa arbetslön, den wi ej påtänkt när den blef
stadgad, och da ej päyrkat högre än efter förra wanlig-
Heken. Nu är min ödmjuka anhällan pä deras begäran, !
at laxöringen ej blir i högre mon, än pä andra Werk, ^
Utan mä se efter först pä den gamla raxerinZen, sä at
den nu wid detta tilfälle ej mä stiga til högre päökning
an procent, som kan nog blifwa i det drygaste; hwit- !
ket jag anhäiler mä fä i RroroLoIler intagas." Stock¬
holm den 15 April l?8y.
^näers Samuelsson x
Isrän Husby.
^san iV^aAnuslon ifrän Nerike upläste och inlemnade
«t sä lydande skristeligt Anförande:
Hr»
2;r Den 15 April.
Ddmjukc
"Wid ek tilfälle, da sa mycken öfwerläqgning hos
» Hcderwärda Bonde - Ståndet förefallit om sättet at ut¬
göra den ärliga Bewillningen eller Krigsgärden, bör jag
ej förtiga, huruledes mina hemmawarande Medbröder,
Grythytte Sockens Inwänare, ehuru de ej kunna räk-
> nas ibland de förmögnare, under namn af Landtwärns-
^ wedel friwilli-tt sammangjutit, och i Orebro Landt:Rän¬
teri , enligt b.ivis, aflemnat en 8umma af t 85 Riks¬
daler 27 Schillingar specie, samt undandraga sig icke, at
i widare och framgent i Krigsgärd utgöra hwad dem kan
aläqgas. Iagj har trott mig böra lämna Hedcrwärda
Bonde - Ständet härom underrättelse, säsom et bewiö,
hwad enighet, förenad med god wilia och hushällning,
förmgr urrätta; och jag wik af alt hjerta önsta, at den
enighet och det förtroende, som fran Riksdagens början
inom detta Ständ warit radande, ännu mätte warda bi-
' behållen, da jag icke twisiar, at ju det bästa sätter til Be»
willningens utgörande, såsom ock i anseende til r
warder iakttagit." Stockholm den 15 April 178?
riden
^sn lVlsZnuston,
Riksdagsman ifrän Gryt och Helleforss.
kginricslön ^lopTus ifrån Carelen anmälte,
ar hans hemmawarande Hufwudmän hade allesammans
Utaf renaste upsal anförtrott honom, at ätaga sig utgö¬
rande af ytterligare palagor, sa widt Rikets angelägen¬
heter dem fordrade. De hafwa under Swcnska Kronan
åtnjutit et lugn och en stillhet, som deras Grannar inom
Rycka gränsen, deras Anhörige och förre wänner förqäfweS
Suckat sig äga. Med grämelse känna de det ok, som al¬
drig ännu tryckt Swencke Mäns stuldror, och kemnade
Utan tilgäng til fara och underwisning, wandra de uti
et nästm hednickt mörker. Ak undyiika et lika öde, är»
Swensta Carelenö Innewänare redebogne at upoffraalt;
merr
Dm 15 April. 2sZ f
Men da den nu förcflagne Bewillningen är lil en del ställ»
pa hemmantal och Carelen ännu icke är ckattlagdt eller
refwadt, sa anhöll ^lop-eus, at, efter förra wanligheten,
Kongl. Majus Befallningshafwande, eller den han i sitt
ställe förordnar, matte med Allmogen derom öfwerlägqa,
och Jnnewänarne sig ftelfwe fä taxera, i mon af hwar
och ens besittningar, och deras storlek jämförelsewis emot
hemmanen uti öfrige k'rovineerne, och JnwänarneS inne-
hafwande odlade mark.
Häruppä begärdes allmänt kropoluion til antagan¬
de af der inkomne anonyme ?rojekker, til Utgörande af
Bewillning och Krigsgärd, med ändring uri de omstän¬
digheter, som under öfwerläggningarne blifwit gjorde, och
hwarom Ständer nu förklarade sig wara ense, nemligen
at peilonelle afgiften Utgöres endast utaf mantalsckresne
personer, och at afgift för Tobaks nyttjande erlägges en¬
dast af dem, som nyttja Tobak.
Ä de öfrige punÄsr, som Uti IVlsmorialsrno eller un¬
der rädplägningarne blifwit anförde, och anga en och an¬
nan landsort, som med särskildt ?rivile^ium och Kongl.
Resolution pä nägra förmoner icke är försedd, kunde Stän¬
der icke göra nägol afseende, emedan frägan om Bewills
ning är allmän» , rörer hela Riket, och tal således icke
undantag och friheter, som icke för della blifwit tilläme
och stadfästade.
Uppå anledning af ^onas ^gcohssons ifrån Stockholms
Län med fleres yttrade rankar, som han wid L'ropolirionsn5
författande ä nyo yrkade, at Ständet jicke annorlunda än kil
wiss tid kunde ätaga sig Bewillningen och, efter ^on-is jacobs,
sons mening, icke längre än uppå rre är, förestälde Taleman-
nen, at han säg sig föranläten at uplysa Ständer, at tids ut¬
sättande war sä mycket mindre möjligt wid detta til¬
fälle , som Bewillningen är nödwändig at betala Rikets
gäld, hwilkeu Sländerne samfällt sig äkagit, och Stän¬
der-
254 Den 15 April.
Verne, sa länge någor deraf aterstar, icke kunna sig un-
Vandraga ifrån utgörande af den bertil nödige Bewillnin-
gen; Och om Ständer skulle kunna inskränka Bewillnin-
gen til witz tid, ehwad skulden derförinnan hunno beta¬
las eller icke, sä blefwo ju i senare fallet, hwilket, sa
wida allenast Z är utsätteS, ofelbart inträffade, derför
Kongl. Maj-t en nödwändighet, ar, wid den tidens
förlopp, sammankalla Riksens Ständer, hwilken omstän¬
dighet äter är sä beskaffad, ar dä, enligt Z8 och zy §§.
lili RegeringS-Formcn, ingen, för hwad orsak ber wara
mä, bör hafina magt, ar kalla Riksens Ständer til All¬
män Riksdag, man Kongl. Maj:t allena, och Riksens
Ständer äro förbundne med trogen ömhet lemna allan
Konungstigan rätt, som Sweriges Lag beskrifwer, uti
full magt och myndighet aldeles oförkränkt, det synes,
som et inbrott uti Kongl. Majus höga rättighet genonr
flikt beslut skulle ske, hwarföre Talemannen förklarade sig
nu, och intil betz han erhäller Kongl. Majus Nädigste
tillätelse bertil, ej kunna ställa xropolinonen, med wilkoe
af någon witz tid, dä Bewillningen skulle uphöra.
Sscrersrsron beklagade, ar han inom Ständer för¬
nummits sä mycken skiljaktighet i detta granlaga och ange¬
lägna Ämne. Efter sä länga öfwerläggningar, och dä
kropoluion är begärd, skall den ock gifwae, men at gö¬
ra den med förbehäll af tid syneS ej kunna förenas med
de rum uti Regeringsformen, som Talemamlen äbcropat,
och är i andra afseende» äfwentyrligt, ty derigenom skul¬
le Rikets fiender med säkerhet wera, huru länge Riket-
Oe6ir kan uppehällas, och de^ som med Swenska Kronan
inlätit eller inläta sig uti penninge-afhandlingar, förutse
et ögnablick, da tiden til deras fordringars betalning kun¬
de ankoinma uppå andre sammankommande Ständers om-
pröfwande, hwilket alt skulle leda ril de betydligaste olä¬
genheter för Riket.
Den 15 April» 255
Under häftigt sorl, som flera gänger upkom och stil¬
lades, men aktiv med mycken oordning utbröt, gjordes
kro^olmoa:
Bifaller Bonde-Ständer der ril Dewillnings
och Rrigsgärds utgörande, senast inkomne
^,ro»r/me med de förändringar, forn
enligt Ständer enhälligt anra-
gic, i anseende ril afgjfrerne och
afgifcen för Tobaks nyttjande.
Den som bifaller säger JA; Den det ej rvil,
säger NEJ; winner Nej, företages der ifrän
Urskorcec inkomne /'ro/eS under öfwerlägg-
ning.
Hwilken ?ioxolikion godkändes, och ytterligare med
starkt utrop af Ja beswarades.
Jonss Jacobsson ifrän Stockholms Län, pebrkebrslol»
ifrän Jönköpings och Jon Cliston ifrän Cronobergs Län,
begärde, at igenom denna nu bifallne kroxolnion, den
Utaf dem wäckte päminnelsen, om utsättande af nägon
tid dä Bewillningen skulle uphöra, icke mätte anses wa,
ra afgjord, utan, i fall kroxolirion j afseende.uppå det,
som Talemannen och Secreterare» anfört, icke är at i
dag wäntq, Ständers Ledamöter dock kunde yttra sig,
för at utröna StändetS tankar uti ben omständigheten.
Och som hwar och en Ledamot icke kan betagas, at
lil krotocoller säga sina tankar, för hwilka han sjelf blif-
wer answarig, sä upropades Riksdagsmännen LäncwiS,
da deras yttrande blef pä följande sätt, at
Jfrän Upsala Län — — 9 röster.
— Stockholms Län --7 —
—Skaraborgs Län 5 —
Cro-
256 Den 15 April.
Ifrån Cronobergs Län — — r röster-
— Jönköpings Län — z —
— Westeräs Län — — 2 —
— Östergöthland — — 2 —
— Södermanland — — 4 -—
— Calmars Län och Oland 4 —
— Nerike och Wermeland — 2 —
-— Gefleborgs Län — — 4 —-
— Malmöhus Län — — s —
— Blekingen — — 4 —
— Halland — — z —
Summa 57 röster.
förbehölls stg, ar fä en wist lid, när Bewillningen
mätte uphöra, Utfatt, och den icke längre än z är, Utom
Riksdagsmännen ifrän Malmöhus Län, Blekingen och
Halland, hwilka wille om tids utsättande öfwerlägga, en¬
dast uti den händelse, at de andre Granden fastställa Be¬
willningen uppå witz tid; men alle de öfrige gjorde om
tidens utsättande icke något förbehåll.
carl Ikomaslon och ve fleste öfrige ifrån Elfsborgs
Län, förklarade sig antaga Bewillningen efter sista kro-
Mer uii alt öfrigt, utom hwad afgiften angar af Ve
Westgöthar, som idka gärdfari handel.
l.»rs Olckcm ifrån Götheborgs och Bohus Län för-
»wade hwad han redan anfört, at Bewillningen af Äboer-
ne icke mätte blifwa högre, än t Rd. af hwarje helt
hemman.
A hwad således nu anmärktes, kunde Ständer icke
hafwa afseende.
Och som wid beräknandet af de röster, som nu blif-
wit gifne, det fanns, at StändctS närwarande Ledamö¬
ter utgjort el antal af 172, hwilka alla, Utom Joban
kien-
Den 15 April. 257
henrieckon Ilalca ifrän Westerbotten och Jaeol) Ssicula i-
fran Uleåborgs Län, antagit Bewillningcns utgörande ef¬
ter det ^non/ma ?rche6sr, utan at bestämma nagott
lid, dä Bewillningen skall uphöra, och allenast 57 rö¬
ster, sedan ?roxosirion tik Bewillningen war bifallen,
derom pämint, sä skulle det beflut, hwaruti Ständer så¬
ledes stadnar, rörande antagande af det ^non^ma krc>-
jeLier, författas och Uti Utdrag af krorocollsc meddelas
öfrige liessieAive Med-Ständen, utan gt något Utlåtan¬
de tillika mä lemnäs om tids bestämmande, såsom Hwar-
om nägon ?rc>positic>n nu icke blifwit gjord, och således
icke eller beslut fauadt.
Da de Ledamöter, som nrkat, ak tid mätte utsätta-
för Bewillningen, ännu ytterligare förblefwo derwid, för»
klarade Lscrsrsraren sig Utaf StändetS antagne enhälli¬
ga beflut, wara nogsamt öfwertygad om Ständers benä¬
genhet, at gä Kongl. Mai ts Landsfaderliga afsigler til
Fäderneslandets försvar och räddning til mötes, och i
anseende bertil, at Bewillningen blifwer dryg, och uti
Allmogens närwarande ställning» för de flesta landsorter
nog tryckande, önskade 8ecreisraren för sin del ingen ting
högre, än at en utwag kunde finnas, hwarigenom, utan
ar träda Kongl- Maj tS höga rätt för nära, Ständer
kunde erhålla nägon flagS witzhet om den tid, dä hoppet
kunde fullbordas, at se dessa bördor lättade, men som.
af de orsaker hwilka redan förekommit, nägon?ropc>lirior,
derom nu icke kunde göras, sä föreslogs at Ständer uti
underdänig skrifwelfe til Kongl. Mast, skulle underdä-
nigst anmäla betz gifne bifall til der antagne krojeÄsr för
Bewillningens utgörande, 0 ch tillika underdanigst kilkärr»
nagifwa huru deras knappa tilgängar föga lofwa, at Allmo¬
gen läng rid med utgörande af sä drng Bewillning kan ut¬
härda, samt derföre underdanigst anhalla, at Kongl.
Maj:t täckes Nädigt lära Allmogen, sä fort omständighe-
terne det medgifwa, »vederfaras den lindring, som kan.
Med Rikets bestånd blifwa mö>lig. Hwaröfwer, efter der»
R om
258 Den 15 April.
vm skedd underdånig anmälan och erhållit Kongl. MaZ:tS
Nädigste tilständ, ?rojeLb Uti nästa klena skulle til ytter¬
ligare öfwerläggning förestäs.
Ständer åtskildes.
In llclem krotcrcolli,
//'aZ/Fvr/?.
Dc» 22 April.
^§amkades Bonde - Ständer in klena, dä Bön förrätt
kades, hwarester
Talemannen upläste följande ifrån Kongl. Maj:t an¬
komne Nädige skrifwelse:
Jag anmodar Talemannen, ak tilläga der re-
deliga Bonde-Gränder, ar Jag wäncar dem i
dag klockan '12 mi -Hemliga Urstorrs - Salen pä
Slorret, at öfwerlägga med dem, och ar jag ön¬
skar derföre, at ej nägon öfwerläggning förut
börjas. Stockholms Slorc den 22 April 1789.
6 17 8 T /V b.
Til underdänigste åtlydnad häraf, begäfwo sig Stån¬
dets Ledamöter genast up til Kongl. Slottet. 17c sagra.
In lläem krotocolli.
krnrocoll, hällit inför Kongl. Maj:t, Uti Bonde-
StändetS klena, uppå Stockholms Slott den 22
April 1789.
Sedan underdanigst blifwit anmäldt, at Bonde-
Ständ-l siz »ti underdänighel infunnit Uki der af Kongl.
Maj:r
Den 22 April. 259
Maj:t utnämnde samlings - rum, Hemliga Utstötts Sa¬
len, täcktes Kongl. Majck ankomma och, da Kongl.
Maj:t Nädigst hälsat Ständer, göra följande Nädiga fö¬
reställning :
"Det är med den listigaste sinnesrörelse Jag emot-
tager i dag Eder gode och redelige Undersåtare inför
Mig, da Jag påminner Mig all den trohet, all den til-
gifwenher I Mig oafbrutit wisat, wid de bekymmersam¬
ma öfwcrläggningar denna Riksdag företedt, och i den
swära tide-^unU wi nu lefwak uti."
"Bonde Ständet har bibehållit det ojäfaktig» känne-
teken i wara tideböcker warit del tilägnadt, irohet för Z is
ket 06) kilgifwcnhet för sin Konung; Och dä Jag i dag,
gifwer dem et nytt wedcrmäle af Mit förtroende, dä I g
kallat dem, al här med Mig enskildt öfverlägga, hwil-
kei ingen af Mine Företrädare gjort, sedan den Store
6118'!'/I? ^V0l.klck, sä kan Jag ej eller afskilja ifrän
Mitt sinne de öma rörelser, som upwäckae, dä Jag bär
fer församladt dei trogna Ständ, fom odlar och försva¬
rar Fäderneslandet."
"En fölgd af detta tänkesätt., en billig wkdergäll*
ning för Eder trohet, Edert nit för Mig, har warit de
förmoner, de rättigheter, som Jag under denna Riksdag
Eder tilerkänc, och fom redan genom E^er Taleman,
Eder 8sarsrerarL och sist af Hof-Qmrrlsren pä Min be¬
fallning blifwit Eder kungjorde. Wedermälen as den ö-
ma Näd, Jag alkid skall bysa för Eder, som I säker¬
ligen hädanefter, som hitrils, kammen at alud göra Eder
förljenke af, och om hwilka Jag gör Mig er nöje af,
at ä nyo Eder i dag försäkra, äfwen som, vm den oaf-
krurna omsorg, med hwilken Jag stkall beskydda Evra
rättigheter och befrämja jordbruket."
"Men ju mera Mitt hjerta är upfyldt för Eder af
R - det-
26o Den 22 April.
detta tänkesätt, ju mera ömar Mig den Krigshjelp och
Bewillning, Rikets nu »varande wädeliga belägenhet ä-
stat, och Ständer »ned sa mycket ädelmod, genom dest
beslut den 15 i denna mänad sig pätagit. Min omsorg
stall derföre bliswa, at pä alr sätt söka lindra dessa bör¬
dor. Detta har Jag redan lätit lofwa Ständet, och det¬
ta löfte uprepar Jag nu ä nyo här Sjelf, af det reira hjer¬
telag, som Jag städse har för Eder. I kraft af delta
löfte wäntar Jag ock af Edert förtroende för Mig, för
en Konung, härstammande af kinblom, för
den Konung, som Ni i nödcnes tid underhjelpt, för
hwilken I tagit til wapen, at I ej ären bekymrade af
längwarighcten af denna (ioiuribukmn, om hwilkens för¬
kortande Jag pä alt sätt, stall göra Mig mohn om, al
föranstalta, och ännu mindre, at I läten Eder förleda,
at wilja utsätta annan lid än til nästa Riksdag, emedan
ber ledde tydeligen til inbrott emot Konungens rättighe¬
ter, förwarade uti Z8 §- af Regeringö-Formen, och för
hwilka rättigheters bibehällande, Jag är Mig Sjelf»
Min unge Son och alla Mina Efterträdare auswarig."
Kongl. Maj:t befalte at ;8 §. uri Regerings lormmr
stulle upläsas, hwilket werkstäldes af 8ecrerorarcn Lag-
manf^klmsn, hwarefter Kongl. Maj:t nadigft häcktes
fortfara: :
"Men om dessa Lagens ord ej stadgade det, sä ärv
andre stäl för Eder och Rikets säkerhet, sou» der för»,
drade."
Kongl. Maj:t förestälde Ständer nädigst de faror,
hwarföre Rikets Sjelfständighet wore utsatt, om Fiender-
rre kunde til bestämd tid uträkna sina stämplingar, at fö¬
ra dem til nyttjande af inbördes mifisämja. Erfarenhe¬
ten af händelserne förledit är bade uti Finland och wid
Fiendens anfall inom Riket, bör nogsamt öfwertyga hwar
och en om den polirigue, hwilken wara Fiender weta sä
wäl
Dc»r 22 April. 26 r
wäl at följa, o»n den wäda, hwilken alt, svin pä sädanl
sätt kunde gynlla deras stämplingar, medförer.
"Dessa stäl, fortfor Kongl. Mask, äro sä starke,
deras wädeliga följder sa märkclige, at detta redcliga
Ständ, sorn med sä »nycken frimodighet offrar sitt blod
för Rikets försvar, kan ej neka sig til wigren af dem;
men Jag finner ock huru sivär en Skatts längwarigher
fan finnas, huru d»u kan wara angelägen at behöfwa
län,kas. Derföre har Jag warit betänkt pä, at förestå
Ständet utwägar, som kunna winna ändamälet, lindra
deras pälagor, utan at rubba Regerings-Lagen och störa
»nina Rättigheter. Det Wördige Präste-Ständet har ftrirs
nit dertil en Utwäg, som förenar alla dessa omständig¬
heter. "
Uppä Kongl. Masts nädigsie befallning uplästes uti
underdånighet Preste Ständers krorocoils-Utdrag d. 16 i
denne mänad af innehall, at som omellan ;8 §. uti Res
gerings-lormen och Riksens Ständers rätt at sin Be-
willning ftelfwe utsätta, eu märklig betänklighet sig yp¬
par af den fölgd, at »ned förordnande af annan Bewill-
nings rsrmm än til nästa Riksdag, hwad om Riksdags
sammankallande Kongl. Mast allena är förbehållit, synes
förnärmas, och med afgörande af en sä »vidsträckt Be-
willi,ings-1'ei min äter den swärighet inträffa kau, ar det
nu antagande BewillningS pä käng tid stulle
sakna de förbättringar och jämkningar det lätteligen be¬
höfwa kan; altja har Prcste-Ständet förestagit, at er Rik¬
sens Ständers BewrllningS Utstött, hwart tredje är, näe
Riksdag inom samma tid icke infaller, mätte af Riksens
Ständer wäljas och af Kongl. Mast sammankallas^ ar
Bewillningen, som nu ätageS, jämka, reglera, och ester
vmständigheterne nedsätta, »nen aldeles icke öka och förhö¬
ja , sch ännu mindre »ned nägre andre Riksens Stän¬
ders goron,äl sig befatta, under hwilken anledning söra
Rz hälft,
262
Den 22 April.
hälst, med mera, som kckorocolck-Urdraget, hwilket detta
kroroco!! är bilagr, omständcligcn rvisar.;
Kongl. Maj:t täcktes nädigst yttra sig:
"Da inbetalning sker uti Ständernes tHonrmr, wik
Jag särkildt för Bonde-Ständct sa anstalta, at en Plåt
pä hwarje Mantal Krono-och Skatte-Hemman ma esteri
gifwas. Utom dest skall Jag anstalta, at hwad som i
hela Lammön af Mig betalas til Ständernes Contoir,
och derigenom lindrar den allmänna Bewillningen, skall
sa urräknas, ac Koppskauen minskas sä mycket tilgangar-
ne det tillära."
Ester det Kongl. Maj:t lemnat nädigste tilstand til
äeliberauon, anförde
ston Lennson ifrån Cronobergs Län uti underdä-
uiaher t Den undcrdäaiga nit för bibehållande af Kongl.
Maj ts Höga Rättigheter, förenade med Landels frihet
och wälqäng, som jag under flere Riksmöten hast rik
fälle ådagalägga, jämte mitt samwete, hwarifrän jag al¬
drig wikit, förbinda mia at uti Eder Kongs. Mattts Hö¬
ga närwarv underdanigst förklara, at hwad den antagne
Bewillningen angar, lag enligt Ständers d. 15 i denne
Manad hällne ?rorocoI!> deruti ingått pä 2;ne är, med
den jämkning som bestutct uti?rorocoller innehäller, och kil
denne tidö utsättande trott mig äga anledning af de flere
bördor, hwaraf mine hemmawarande uti Krig under tryc¬
kande fattigdom äro besvärade; hwilka bördor, om de
Man witz bestämd tid stulle ämgas, torde Åtminstone uti
Min hemort föranlåta Allmogen annorstädes söka sin bärg¬
ning, öfwcrgifwa sina hemwist, och fluteligen gripa til
tiggarestafwen; hwarcmvk, om ester 2:ne är man har hopp
at erhälla jämkning, beswäret med mera ståndaktighet tor¬
de kunna Uthärdas; i anseende hwarkil, och uran at i när
gor matto maga träda Eder Kongl. Majlis Höga Rät¬
tig-
Den 22 April. 26;
tigheter för nära, jag nu äfwen underdanigst anhäller,
at riden pä Twä är kunde utsättas; och hwad Pceste-
StandetS förstag angar, sä emedan jag uti Hemliga Ut¬
skottet haft naden deltaga uti der förefallne öfwerläggninr
gar, och fatt kunstap om Riksens Ständers Lomoirs lu¬
ick ucHon, ty anser jag', den Oonroirec gjfne föreskrift,
samt den genom Utsedde lievilorer stadgade revilwuen
hwart tredje är göra til ändamälet tilfyllest, och derföre
underdanigst anhäller, at Eder Kongl. Majit med nä¬
digste »välbehag täcktes anse de emot Preste-StändekS för¬
slags antagande mig förekomne betänkligheter.
stan stansson ifrän Stockholms Län förklarade för
detz underdäniga del sig underdänigst erkänna den näd,
Hwarmcd Kongl. Majt altid, äfwen under detta Riks¬
möte , omfattat Rikets Allmoge, och da Kongl. Mast i dag
täcktö ä nyo lemna et ypperligt wedermäle deraf, i afseende
pä den til Rikets behof oundgänglige Bewillningen, hade
rväl Kongl. Maj.t allernadigst täcktö förklara Sin nådi¬
ga omsorg at lätta Allmogens afgift uppå Skatte-hem-
man; me» som sädane Hemman äro antingen Krono-
eller Frälse-Skatte, sä anhöll stan stansson uti djupaste
underdånighet om Kongl. MajttS nädigste utlätande, hu-
rnwida den nädigst ,,'lofwade, eftergiften fär komma) äf-
iven Frälsc-SkartehemmanS Aborr til godo.
Kongl. Maj:t täcktes nädigst förklara, at denne ef¬
tergift sträcker sig til alla dem utaf Skatte-Mmogen, som
enligt LroMsr/hafwa ätagit sig 2 Riksdaler ärligen Uti
Äbo-afgift.
Sedan flere icke anmälte sig at widare uti underdä-
uighet anföra, täcktes Kongl. Maj:r göra följande nådi¬
ga kropolmun:
BifaUeu Ständer Bewillmngens utsättande
Nl nästa Riksdag, och Preste-Gtändets^o-
R 4 kort)///-
L64 Den 22 April.
Utdrag d. 16 i denne mattsd til alla
delar, angående ucwäljande af et Utskott,
at hwarc tredje är öfwerse och jämka Ber
willningen?
Hwartil enhälligt swaradss Ja.
Kongl. Mast öfwerlemnade til StändetS särskildte
öfwerläggning, at utse antalet af desse Uepureraäe ifrän
hwarje Län, 2, z eller 4, efter deras storlek-
Följande öfwer StändetS nu tagne beslut författade
^rorocoll, som de öfrige Ständen skall conrmuniceras,
klef uti underdånighet upläst och justerar.
"Uppå Kongl. Masts nadigste föreställning, samt til
obrottslig efterlefnad utaf g 8 §- uti Regerings formen,
ej mindre än til sörwarande af Beskannings-räklen uti
stn helgd, biföll Bonde Ständer at utgöra den nu antag¬
ne Bewillningen och Krigsgärden til nästa Riksdag, och
instämde i öfrigt til alla delar med hwad Präste-Stän¬
der, genom commttnicersör ?rorocc>IIs-Utdrag, den r6 i
denne manad, beslutat och föreslagit, angående ukwäljan-
de af et Utskott, ar hwart tredje är öfwerse och jämka
Bewillningen, hwartil 2, z eller 4 Ledamöter af hwar¬
je Län, ester deras storlek, pä erhallen nådig kallelse kom¬
ma at mäkjas. Hwarjämte Kongl. Mast nädigst täcktes
tilläta Bonde.Ständet inom sig öfwerlägga om det antal
af Oexmsinäe, som i anlednmg häraf, kan ifrän hwar¬
je Län finnas nödigt.
Talemannen ^näers Knöerslon förklarade StändetS
underdänigste tacksägelse för de förnyade wedermälen utaf
Kongl. Masrs nåd, som wid detta tilfälle Bonde-Stän-
det fatt ätnjuta, samt försäkrade ä Ständeiö wägnak un,
derdanigst, vin den tilgifmenhet, som Ständet än ytterli¬
gare beständigt skall söka emot Kongl. Mast och Riket
ådagalägga. Kongl.
Den 22 April. 265
Kongl. Mast tilsade Ständet om Dest Höga Kgl.
väd och ynnest, samt begaf sig tilbakarS uti Sina rum.
Ständet ätskildeS.
Pä Nädigsie befallning.
Til uplysning wid detta /^o/oeo//, bifogas här¬
jämte
i:o Utdrag utaf det d. g Jan. r?89 wid Riksdags-
manS-walet med Allbo, Kinnewalds och Norrr
widinge Härader uti Kronobergs Län hällne ?ro-
rocoll, dä fou LenZrsson blef til Riksdags¬
man wald.
- - « Dä Häradshöfdingen derefter färestälde, om icke
Sockne - Fullmägtigarne nu mera, och sedan inga flera
xreliminsire frägor moro för handen, wille skrida til
sjelfva wal-förrättningen, förbehöllo sig samtelige Röst¬
ägande, Utom Nämndeinannen ^on Lenasson, säsom Full-
mägtig för Skatelöfs Socken, ar den, som til Riksdags¬
man wid förewarande tilfälle blifwer utsedd och nämnd,
mätte uti den för honom af Häradshöfdingen utfärdade
Fullmagten uttryckeligen tilförbindas, at underdänigst, pa
Allmogens wägnar, bifalla alt hwad Hans Rongl.
Mast wid nu instundande Riksdag, ril Rikes
allmänna wäl, allernadigst täcks föreställa.
Pä Häradshöfdinge-Ämbetets wägnar,
^sacob blsnric Ku§ell)er§.
2:0 Utdrag af den för fon Lenasson Utfärdade Full¬
magten :
» , , För öfrigt skall Riksdags- och Nämndemannen fou
R 5 ^ LenZcz-
256 Deir 22 April.
LsriFkslon, til följe af ofwannämnde Häraders Allmoges
tvid det i dag förrättade walet, uttryckligen gjorde, och
uti wal-vrorocollsr intagne föreskrift, underdänigst bi¬
falla alt hwad Hans Roncfl. Majtt, wär allcrnädig.
ste Konung och Herre til Rikers allmänna rväl i nar
der räckes föreställa - - -
Pä Häradshöfdinge-ÄmbetetS wägnar,
srcob ble.«.ric Kugelberg.
z.o Utdrag af krorocollet hallit in plena hos Pre¬
ste-Ständer den 16 April 1789.
S. D. " Under öfwerläggning om antagande af den
nu föreflagne och nödige Bewillningen, kom hos Stån¬
det i öfwerwägande, huru emellan ;8 §. i Regerings¬
formen den 21 Aug. 1/72 och Riksens Ständers rätt
at jin Bewillning sjelfwe utsätta en märkelig betänklig¬
het sig yppar, af den fölgd, at med förordnande af an¬
nan BewillningS-Termin, än til nästa Riksdag, hwad
em Riksdags sammankallande Kongl. Mast allena är
förbehållit, synes förnärmas, och med afgörande af en
sa -vidsträckt Bswiklnings-Termin aker den stränghet in¬
träffa kan, at d.t nu antagande Bewillningö-krojeLlsr,
pa lang tid skulle sakna de förbättringar och jämkningar
det lätteligen behöfwa kan; i betraktande hwaraf Stån¬
det beslöt at desse omständigheter hos Kongl. Majtt i
underdånighet anmäla, med förestående af den utwäg, ak
et Riksens Ständers Bewillnings-Utstött, hwart tredje
är, nar Riksdag inom samma tid icke inträffar, mätte
of Riksens Ständer mäkjas och af Kongl. Mast sam¬
mankallas, at den nu afgörande Bewillningen jämka,
reglera, och efter omständigheterne nedsätta, men aldeles
icke öka och förhöja, och ännu mindre med någre andre
Riksens Ständers göromål sig befatta under hwilkcn an¬
ledning som Hälst, förestående Ständer af sine medel til
detta
Den 2g April. 267
detta Utskott Trettio Ledamöter ar mäkjas pä samma sätt,
som Riksdagsmän, sig äfwcn förbehållande, ar gemensamt
med de öfrige kelpeäive Med-Ständer för detta Utskott
Utfärda en utförlig och noga inliruLUon."
"Sedan Kongl. Maj:t icke ogillat detta förslag, har
Prestc-Ständet der antagit, och borde Ständer, hwad i
delta ämne hoö thy förcwarit, med de öfrige Kelpetlive
Sländen hörsam- 06/ »vänligen communicera, tillika med
den underrättelse, at Ständet, under wilkor af det före¬
flagne Bewillninqs-Utskottets antagande af alle Ständen,
för sin del faststäldt den föreflagne Bewillningen at ut¬
göras til nästa Riksdag. l-lr supra, ex ?rorocollo.
6/0/ Asmara?»/.
Den rz April.
(§amlades Bcnde-Standet in pleno, dä bön blef för¬
rättad, och förehadeö sedermera följande ärender:
no Uplästes Lanco-Utskottets lftowcoll den 9 uti
denna månad, hwarigenom Utskottet förklarat sig wilja
inga uti förste» af de 50,200 R:dr, hwilka komma at
såsom aäfwa öfwerlemnas til Hans Kongl. Höghet Her¬
tig dock har Utskottet begärt, ak Riksens Stän¬
der behagade anwisa sä säker och nöjaktig tonä, at åter¬
betalningen deraf wid förestrifne Terminer icke selar,
sanik a; om återbetalningen icke skulle kunna ske pä fem
ärs tid, hwilket Utstottct hälst önskade, afbetalningen åt¬
minstone mätte clerermineras, wid hwart halst ärs förlopp,
efter g pro6. ärlig afbetalning pä Oapikaler, samt Inrs-
rellet li^uiäeras efter ftancpienr wanliga sätt-
Tillika föredrogs Wällofl. Borgarc-Ständets ?roto-
colls Utdrag den 2 bujus, af innehall, at Ständet an¬
ser öswerenökomna gästvän wara en Rikets skuld, som
kom-
26?
Den r; April.
kommo al Utaf Skändernes Riksgälds-Oomoir efter hand
utbetalas, samt således annan fonä bertil icke upgifwit.
Och biföll Ståndet Dällofl. Borgare-StändetS be-
stut, hwilket ä ankomne Lxxeäirionen anteknadeö.
2:0 Genom utdrag af krorocoller den 74 j denna
manad, har Högloftige Ridderskapet och Adeln gifwit
underrättelse, at Herr General^llicurenanren m. m. Fri¬
herre DnvsII, Öfwcr-Stallmästaren wid ^rrillek-ier, Lraet
von klollftein och Vice kreliöenren m. m. Lriern^ranar
ärv walde til Ledamöter uli Riksens Ständers Riksgälds
Contoir, samt, at til Revisorer blifwit Utsedde: Hof-
Marskalken m. m. Friherre von Duben, Kamereraren
0 kr. Lrrsle, och kroleftorcn m. M. Lcbulirsnbeim.
Likaledes hade Högwördige Preste-Ståndet genom
kratocoll af nyhnämnde dag kungjort, at det til Full»
uiägkige uti Lonroirer wall Kongl. Hof-Predikanten och
Kyrkoherden ^V3lieniu5 samt Lscrekeraren och Dcktorsn
LKe bsrör, och äfwen samma dag har Wälloff. Bsrgare-
Srandet walt til Fullmägt ge uti meranämnde Werk Di-
retieuren veijmers och Grosihandlarcn Lcbar^.
z:o Genom Utdrag af krokvcoller den 20 i denna
Manad har Högloft. Ridderskap^ och Adelen communi-
cersr dest fattade beflut, at Fullmägtige Uli Riksgalds-
Oonroirer i likhet med Fullmägtigc uti kaninen komma
at erhålla 500 R dr om äret uti arfwode.
Ständet, som innan öfverläggning härom widare
företogs, wille afbida äfwen de öfriga Standens yttran¬
de, beslöt at detta ärende tils widare hwilar.
4:c> Förestälde Talemannen, at dä Riksdagen nn sy¬
nes nalkas til slut, sedan den rid snart är inne, dä, enligt
Regeringsformen, Riksens Ständer mage älMjas, men
Stärn
Den 2g April. 269
Ständet ännu icke walt Uevilorsr, icke eller Utlåtit sig
huru wid limande dödsfall eller annan afgäng af Stän¬
ders nu walde Fullmägtige uti RikSgäldS-Lonroirer, A>,ll-
mägtig i stället skall wäljas; nödwändigt torde wara, at
tidigt derpå bliswa betänkt.
lallis Svenckon ifrån Christianstads Län höll före,
at dessa frägor wörö utaf olika beskaffenhet. Ak wäija
Fullmägtige Uti survivance för at efterträda, i händelse
af dödsfall eller annan vacsnce, an säg han wara der en¬
klaste satt at undwika all widlöftighet, och dä bchöfde
man ingen författning widare om wal-sättet. — Hwad
äler walet af Revisorer angick, sä hade, sedan Hemliga
Utskottets betänkande bifölls, den förändring timat, ar
detta Ständ förenat sig med Högwördige Prcste-StändclS
beslut, at hwart tredje är hitsända Depukeraäe at jämka
Bewillningen, och dä de wid stikå tilfällen ofelbart äga
bästa rädrum och anledning at läka reviäers Oomoirms
Räkenskaper och Handlingar, sä wörö all fräga om Ke-
vilorers nämnande nu öfwecflödig, Utan singö de dä wär¬
ja Revisorer, om sa behöfdes. -— Hwarförutan
Svensson lil Ständer hemstälde, huru länge de nu wal¬
de Fullmägtige komma at uli detta förtroende fortfara.
Härmed förenade sig kerer klulcmrn jfrän Werm¬
land, kebe jonsson ifrän Jämtland, Olof Iboreslor»
och ^Lli ?ebrslou ifrän Calmars Län, joackim ^siin
ifrän Skaraborgs Läu, >lils ^nclerslon jftän Up¬
land, Urrs kebrslon ifrän Kopparbergs Län och Uars
Svensson »frän Jönköpings Län.
^on LenAkson ifrän Kronobergs Län an säg det wa¬
ra nödigt, at, lil förekommande Utaf olägenhet, som ge¬
nom saknad af betta Ständs Fullmägtige, kunde föror¬
sakas, Ständet nu wille utse dem, som näst dem, hwil¬
ka nu äro Fullmägtige skulle efterträda 0. s. w. ända
tit 6:te personen, sä at,i»til desi Ständet härnäst kan cm.
L?a ' Den 2; Zspril.
Werkcts styrelse taga kunskap, ätininsioue liknelser mätte
wara, at Fullinägtige kunna lefwa. I öfrigt wille Ion
DenAtzfon, hwad walet til ltevilorer angar, framdeles
npgisiva en plan, som han för sin del kunde finna lämp¬
lig och antaglig.
pein- psln-slon ifrån Jönköpings Län war urås den
mening, at walet af pevilorer aldeles kan upskjutas til
desi StandetS vspureiaäe 1792 kunna hitkomma, at,
enligt nu tagit beslut, ä detta Stånds wägnar öfwerse
Vewillnmgs - afskedet och Ständernes Rikögäids-Lomoirs
förwaltning.
pelli- jeppsson ifrän Malmöhus Län tnckte, at da
Oonroirers inrättning, säfvm nyttig för Riket, enhälligt
blifwit bifallen, och kil början äfwen gatt uti »verkställig¬
het, man äfwen fä sorgfälligt, soln inrättningen är werk*
stäld, bör wara bekymrad derom, at genom en eller an¬
nan försummelse, någon sadan tilfällighet icke mätte up-
komma, hwarutaf conroir-sr antingen skulle sättas utur
ständ, at med tilbörlig aÄivirö fortfara uti sin angelägna
förwaltning, eller ock detta Ständ smäningvm kunna för¬
kola sin delaktighet uti denna wigkiga styrelse. Bägge
dessa fölgdcr kunna inträffa, om Stander icke iakttog all
försigtighet, kslir Jeppdr» wore derföre af den tankan,
«t Ständer bör wälja ? Fullmägtige uti survivancs, men
0 n äfwen nägon af dessa genom döden asgingo, sä önska¬
de pelli- Jappsson at de, som NN äro Ständers 8ecre-
ter-re, wille ätaqa sig den omsorgen, at de med biträde
Utaf den öfwerlefwande Fullmägtigen kunde wälia en skicklig
Man uti desi ställe. Hwad ater Revisors walet angär,
fa ansag pelir jeppsson all fräaa derom genom gune
bifallet til Preste-Ständers förslag Uti ankomne proto¬
kolls Utdraget wara förfallen.
Jon Kenxslon jftän Cronobergs Län ansag det wcr,
ra för tidigt, at uti delta ämne ännu fatta nägvk beslut,
dä
Den 2 g April.' 27!
dä det icke hos alla Sränden hunnit afgöras, huruwida
hwad Präste - Ständer föreflagit, antages eller icke;
Och som denna omständighet förändrar hela ställningen af
saken, och äfwen de anstalter som för Bonde-Ständer,
i anseende til FullmägtigarS och kevilorers wäljandc kun¬
na warda nödige, sa pästod Jon Lenasson, at denna öf-
werlägguing i dag mätte uphöra, och saken tiis widare
Hwila.
I anseende til Jon pen§rslons yrkande fann Stän-
det sig wäl nu icke kunna fortfara uti denna öfwerlägg-
ninq, men bestöt dock, at til Hemliga Utskottet som för¬
behållit sig införa SländetS beslut härom uti InstruÄio-
nen för Riksgälds Lonroirer, krokocolls Utdrag skulle
expeäieras, sä «t l-Uskottct mätte äga underrättelse, hwad
som är för afgörandet af denna sak hos Skändrt hinder-
Ugt, hwilket krorocoll sa lydande Justerastes:
"Som Bonde-Ständer fant nödigt, at afbida de
öfrige IlelpeLUvs Riks-Ständens yttrande, angäende
Ständers förledne gärdag kemnade bifall a Högwördige
Präste-StändetS förstag, om et Bewillniitgs - UtskcttS
utnämnande och hitsändande hwart g:djs är, innan Stän¬
der wille skrida til utnämnande afllevilorsi- för är 1702
eller siuteligen sig yttra om sättet til wa! emellan Riks-
dagarne af Full»nägtige och Revilnrer i Riksens Stän¬
ders Riksgälds Lonroir; sä skulle Hemliga Utskottet der¬
om underrättas, »ned tilkännagifwande, at Ständer in¬
nan det denna Riksdag åtskiljes, sit bestttt härom skall
afgifwa och meddela.
5:0 prvkocollerne för den 14 och i denna m3«
nåd UplästeS och justersöes.
6:0 I afseende pä den skicklighet, flit och »förtru¬
tenhet, hwarmed Häradshöfdingen Joliau lorbfvrn-ckcm
och
»72 Den 2Z April.
och I^oksrien ^Velsnäer under Riksdagen gatt Hederi
»värda Ständers Ledamöter rilhanda uti de ärender, som
de dem til expeäirion lemnat, förenade sig Ständer, at
Uti »mderdänigste ffrifwelse til Kongl. Maj:t anhätta, ar
»vid yppande lägligt tilfälle til tjenlig befordran, Kongl.
Maj:r täckes hafwa dem Uti Nådig ätanka; äfwen som
Ständet fann Laricellisterns kl-ixerr och 6rork, hwilke
Uti Lxxeäiiivnerne uti Lancellier wisat goda prof af
insigrer, och haft all möda ospard ar til StändetS nöje
fullgöra, hwad Ståndet af dem äsikat, wara i lika mat¬
to förljente, at en lika underdänig anmälan äknjura.
Sluteligen älade Ståndet desi Taleman, at ho»
Kongl. Maj:l underdånigt nedlägga StändetS underdä-
uigste tacksägelse för det lyckliga wal utaf Secreterare
Kongl. Maj:t wid denna Riksdag gjort uti Herr Lag¬
man Hlilmsn8 person, samt förklara StändetS upriktig»
deltagande uti all den förmon och heder, som honom »ve¬
derfaras kan, emedan han med ära, tro och ståndaktighet
uplyst Ständet uti sfwerläggningar, och bewakat desi
rätt wid alla tilfällen; äfwen som Ständer emot under-
tekträd betygade desi upriktiga tacksamhet och wänjVap.
Ständet atffildes.
In käem protokoll!,
Den
Den 27 April. 27Z
Den 27 April.
ammanträdde Hederwärda Bonde-Ständet in klena
kl. 9 och förrättade bön, samt förehade följande ärender:
1:0 Anförde Talemannen, at sedan Ständet den
i denne mänad, lil grund för delningen och utgöran¬
de af den Bewillning, som Hemliga Utllkottet ansedt nö¬
dig och Riksens Ständer antagit, ucöfwer den Bewill¬
ning, som redan utgår, för sin del bifallit et ki chcQ. sou»
af en anonyme författadt och til Ständet inlemnadt blift-
wit, hafwa öfwerläggningar uti detta ämne hos kelpo-
Lkivs med Standen förekommit, och de, enligt erhallen
underrättelse, förklarat sig wid Bewillningens utgörande
wilja följa det utaf Ständernes Bewillnings och Krigs¬
gärds - Urjkotl föresiagne krojeLk; hwarigenom emel¬
lan Ständen upstätt sadan olikhet uti besluten, at de til
en expcciilion ftvärligcn kunna förenas, i synnerhet som
grunderne äro sa aldeles olika emellan desse 2:11c krojs-
kkcr, at, da hnfwudsakliga utgiften ester det krojeA, som
Uti detta Ständ är bifallit, bestar uti en betydlig Lön-
lumkion^-afgift, genom Landtullens rrchlsrancis, är der¬
emot den inkomst, som derigenom kunde »väntas, uri Be-
willningö-UtlkvttetS krchcQ fördelad nppä afqifter afÄrn-
betSmänö löner, förökad raxa pä hwar person!, samt pä
öfwerflöds-warors bruk, hwaraf föl>de, at til den fordra¬
de och bifallne lummLns fyllande, andre utwägar »näste
utfinnas, sä at nägon brist sig icke mä yppa. Til den
ändan, och pä det en expeäirion Utaf den wigt och be¬
tydlighet, som et Bewillnings-Bestut är, icke »nä wid Riks¬
dagens snart förestäende stut bliswa uppehållen, hade Tale-
»nannen, efter Kongl. MajttS derom gifne nädigste be¬
fallning, detta angelägna ärende til StändetS rådpläg¬
ning nu bordt föredraga.
Kongl. Maj:ts nädiga Skrifwelse blef upläst:
S Sedan
s?4 Den 27 April.
Sedan preste-och Borgare-Gränden til Be¬
willningens utgörande imil nästa Riksdag, anca-
yic deras Rrigsgärds-och Bewillnings - Utstorrs
Beränkarrde, samr med der samma förkastar den
tredubbla Tullens erläggande, med flere omstän¬
digheter, som er ril Bonde-Gränder inkommit och
af Bonde > Grander gilladr innehåller; sä
önfkade Jag ar Bonde-Gränder wille lämpa sicc
den 15 i denne manad ragne Beslut efter Bervill-
ninbs-Urstorcecs grunder, sa ar en mä
r, hällas. -Hwilken ranka Talemannen wille hos
Ständer anmäla. Stockholms Slott den 27 A-
pril 1789.
6^82^5.
stenarsson ifrån Cronobergs Län anförde, ar
svin Ständer fattat et beslut i detta amne, sä borde det
ock, efter hans ranke, wara ständakttgt; och dö ^on
stenarsson nu med bekymmer hörde, ar grunderne blifwir
annorlunda utstakade af de öfrige Ständen, än af detta,
til Bewillningcns fördelande; sä erinrade han, at han
wid öfwcrläggninqen den 15 i denne manad yrkat, at det¬
ta mål stulle hwila til dest de öfrige Ständen tagit de¬
ras beslut, 06) ar om icke nägre Ledamöter da sä höge¬
ligen yrkar stur, i afseende pä tidens korthet, hwilket
förorsakat mälers afgörande den dagen, det blifwir min¬
dre swärr, ar jämka grunderne kil likhet med öfrige Stän¬
dens beslut, än nu, dä wi redan en gäng olika yttrat
osi. Hwarföre ock intil desi de öfrige Ständenö beslut
komma lil war kunstap i hela deras widd, ^on stenars¬
son höll före, at detta ämne nu kunde hwlli.
8ecrereraren qaf tillkänna, at sedan den tid nu är
förfluten, som uti Regeringsformen är til Riksdags häl¬
lande utsatt, man ej kan förmoda at Riksdagen länge
fortsäktes; och emedan, genom den betydliga stillnad, son»
är emellan Ständens beslut om Bewillningens utgöran¬
de,
Den 27 April. 275
de, icke allenast en oförmodad swarighet sig yppar wid
Lxgeäicionens utfärdande, man ock, dek som t afseende
pä fölgderne för RikSgäldS-Lomoirs inrättningens rörek-
se och beställd är af ännu större wigt, en betydlig brist
Uti den fordrade summan blifwer ofelbar, om, med bibe-
hällande utaf den nedsättning af perloneUe mstylder, font
Uti det af Ständer antagne strojeAsr är lemnad, Tull-
afgiften, som för detta utgör eu caculsräö winst af circa
Zo Tunnor Guld, aldeles försvinner, hwilket är m 0-
stcidig fölgd af det beslut, som ;:ne öfrige Stände» ta¬
git; ty och i anseende til alt detta, förmanade Scerers.
raren pä det ömaste hwar och en af Ständer, at genast
taga denna fräga under öfverläggning, och sä utlära sig,
al wid den jämkning, hwilken utaf dessa stal synes oundwik-
lig, detta Ständ icke mane gifwa anledning lil nägon brist utt
en summa, hwars fulla erhällände är grunden til det af
Ständerne inrättade Lomoirsrs förwaltning,Utan fastme¬
ra med samma nit och ttlgifwenhet för Kongl. Mast och
Riket, som hittils fört öfwerläggningarne, lämpa sig til
«l beslut, svin genom Ständens förening Uti likhet, stall
återföra Riksens Ständer til en enighet, som ensam för-
mär gifwa deras Författningar den styrka Uti werkställig-
heten, som annars är swar at winna. 8eerskerar6n trod¬
de det kunna baft ste, sevan genom Uplasande bade Utaf
UkstottekS krojeci och det antagne förslaget Utaf en sno-
n/me, Ständer äter erintat sig ben Sem emellan makan¬
de skiljaktighet.
Desse Handlingar, afhörde Ståndet, jämte Wät-
loflige Borgare - StändetS cnmmumceraäe krotocojls-
Utdrag den lö:Ve i denne mänav, angående antagan¬
de utaf Bewillningens Utgörande ester UrstottetS för»
flag, til nästa Riksdag, med nägrg anmärkte jämk,
ningar.
JonLenZksson ansäg ännu ytterligare det wara nödigt, at
innan detta mäl kil widare öfwerläggning förekommer,Skändet
S 2 schäl»
276 Den 27 April.
erhåller noga kunskap om de öfrige Twänne Ständen-
beflut. ^
Jonas Jacobsson »frän Stockholms Län begärde, ak
saken icke mätte närmare widröras och afgöras, innan
Ständer fätr de öfrige Ständens skrisieliga yttranden,
emedan del more möjligt, at dä Wällofl. Borgare Ställ-
det föreflagir ätskillige jämkningar, de öfrige Standell
Lfwen hwar för sig wilja jämka, i hwilket sall detta
Srand uppä en gäng kunde yttra sig bade öfwer med-
Srändens föreflagne ändringar, och päminna hwad för
egen del kunde wara ar erinra.
kellr kolirslon ifrån Jönköpings Län önskade, at
detta ärende uri et särskildt til desi afgörande Utfart kle-
num mätte företagas.
Under öfwerläggningarne ankom Kongl. MajttS nå¬
diga Skrifwelse til Ständer, af denna dag, runehällan»
de, at t anseende ril den nit och trohet detta Gränd
Bong!. Majit och Fäderneslandet under detta Riks-
niöre wisat, Rongl. Majit rvelac nyttja decra till¬
fälle , at wisa Ständer Desi nådiga förtroende och
aktning: Ar, sedan Ridderskapet och Adeln ej we-
lac hörsamma det af Rong!. Majit d. 2; i denne
manad gifne yttrande, angående likhet i tidens
utsättande ril näfta Riksdag med deras me-»Gtän-
der, och dä Riksdagen nätt den ftund, da Rege-
ringss/orme» bjuder, at den skall slutas, samt för
allmänna OeÄ/e» och Srändernes högft
wadeligc blefwo, om en beftämd rid utsattes, har
Rongl. Majit tagit dec beslut, ar Sjelf ga up pä
Riddarhuset, at ril sistone försöka om Ridderska»
per och Adeln kunde acerföras ril sin sannskyldiga
plikt och soin är Rikets uprätthallande,
hälft Rongl. Majit ifrån utrikes orter erhållit den
underrättelsen, at om Bewillningen icke utsattes
uppå längre rid, än tu ar, det skulle gifwa an¬
ledning ar inisirro Srändernes trr-ara«tr'e såsom 0-
säkrr, hwilker skulle afskära alla rilgangar, blorr-
Den 27 April. 2,7
ställa Riket utan medel til förswars anstalcernes
fortsättande, och kullkasta de förnämsta Handels¬
husen här i Sraden, samt kasta rvillerwalla i
Rongl. Majit har ock önskat, at Bon¬
de Gränder wille afwakra frukten af Desi nådiga
föreställning, pä dec Riksdagen snart kunde slu¬
kas ; hwilker alc Rongl. Majit nädigst welac Sjelf
underrätta Gränder.
Ständet uptog Kongl. Maj tö ankomne nu upläste
nädigste Skrifwelse såsom et nytt wedermäle utaf den
Näd, hwarmed Kongl. Majit nädigst täcktö omfatta det¬
ta Ständ.
dlils 8ven son ifrän Christianstads Län, Lven
Janzson och dliclss Lengkzson ifrän Götheborgs 06) Bo¬
hus Län, ^rviä Jonston isian Jönköpings Län med fle¬
re förklarade, at dä Kongl. Majit nu täcktö förständiga
Ständet Desi nådiga beslut, at snart affluta Riksdagen,
och V« märkeliga steg Kongl. Majit til befrämjande der¬
af nädigst täckts widtaga, wörö deras hiertan sä upfyll-
de af underdånigaste erkänsla och tacksamhet, at de til
befrämjande af snart stut, med all öfwertygelse om bäve
skyldighet och billighet, fränträdde StändetS Beslut af
den 15 i denne manad, och wille om jämkningar uti
Utskottets kröjsel, til lidens och enighetens minnan¬
de rädgöra.
Ifrån Högwördige Preste - Ständet ankom Utdrag
Utaf krolocoller d. 25 i denne mänad, innefattande Stän¬
detS antagande af Bcwillnings-och Krigögärdö-UtskottetS
kemnade förslag til Bewillning, med wilkor af nägra
jämkningar, i anseende til de nial, som Preste - Ständet
enskildt röra.
Lecretergren gjorde a nyo til Ständet öm föreställ¬
ning, at dä nu mera icke nägot annat Ständs, än Hög¬
loft. Ridderskapet och Adelns beslut Uti detta migtiga ä-
S z rende
»78 Den 27 April.
rends saknades, detta Ständ wille taga denne fak viklöf-
werwägande, och genom defl beslut stadga och bidraga
til skyndsam och god urgäng af ek längwarigt Riksmöte,
samt at således hwar punä skulle uti Bewillnings -Ur-
skottets krojeA särskildt öfwerläggas, som angick Landtbru¬
ket eller Allmogens personer i någor matto, och de pä-
Minnelser, som deremot gjordes. Uti krorocoller infövas,
för at derutaf göra et beslut, at lemnäs til Riketö öfri¬
ge Ständers pröfning.
Och som detta bifölls, sa företogs öftverläggningen
VM Bewillnings Utskottets krojeA.
kelir ^cw5lon ifrän Upsala Län förblef wid dct flut
Ständet om Bewillningcn den 15 i denne mänad hav
fattat.
gsn Lennson ifrän Upsala Län tyckte, at om jämk¬
ning kan erhallas i likhet med de öfrige StändenS be¬
slut, hade han dcrwid icke at påminna, sä wida det icke
ökte den redan älagne tungan pä Bonde-Ständet.
Et lVIcmyrial af kobr jonsfon, kekr ^näsrsfon och
färjan kakrsson ifrån Upland ingafs, sä lydande:
"At fjelfwe begära eller tilstyrka andra söka ändring
uti det mäl, Kongl. Majit Sjelf med detta Ständ af-
flutads ä Slottet förleden Onsdag, eller d. 22 kujn^,
halla wi för nog betänkeligit, hälst det wore at kullkasta
hwad Kongl. Majtt i näder lagt handen wid, och wan-
wördq Defl med klubban efter gjord kropolikjvn stadgads
beflut, angäende Krigsgärdens storlek, och tiden til dest
Utgörande, uran är och blir det wär föresats, ak Kriger
gärden derefter skall och, bör utgä af ost och wara
uiirremsr. nämligen i Abo - afgift för et helt Mantal
s Riksdaler spens, Husbonde betalar 16 fl,, Hustru»
rr mantalsffrefne Barn och Tjenstefolk för hward,-
Den 27 April. 279
ra 8 fl., den som röker Tobak, Husbonden 4 fl., och
Son eller Dräng 2 fl., för hwarje fönsterluft 6 runst.,
i Sterbhus erlägges wid Boupteckningar 4 procent, K8.
blott för Lonrgnrer och Utlänte Lapit-Ier; och hwad 0-
rimlighct wore icke det, at ej betala 12 fl. för Hustru
och 16 H. för en Dräng, ofta för en sädan Dräng, den
man wäl wille gifwa 16 fl. i afgift, för at blifwa qwitt
et sädant onus i huset. Alen skulle, i anseende til nå¬
gre skedde förändringar i de andre Standen nn efterät,
detta ej fylla ftrmmsn, sä lärer ingen med mindre lätt¬
het kunna utgifwa defl i Bewillnings - Utskottet ätagne,
men sedan estergifne procent af defl löner, än Präste-
Ständet, och ä enahanda grund Löntagaren, som nu nju¬
ter dubbel lön emot gammalt, och gör ej iner än sanumr
syflla, deremot wi betala nog känbara urskylder förut,
denne Krigsgärd deflutom, och tillika rusta Ut manskap
emot fienden, at frälsa Konung och Rike.
kcbr gorson» kekr ^näersson»
IfrLn Skuttunge. Isräu Börje.
^äri»n kelrrsson,
Riksdags Fullmägtig ifrån Upland.
Olof karsson och Hnäers lVlirrenrion ifrän West¬
manland inlemnade följande ^smorisl:
Til ^ro-oco//e^.
"Kongl, Maj:tS war nädige Konung-s gifne nädigq
beflut om Krigsgärds^Bewillmngen, fdm aldeles gar m,
eller uphörer nästq Riksdag, som flöts pä Kongl. Sat¬
tet sistledne Ouedag, den 22 i denne manad , den dä fluk»
ne Bewillning widtages utan något flagS rilöknmg, och.
Lfwen wi för ofl och wara hemmawarande försäkrade om
ätnjutande straxt eftergift af Kongl. Alaj-tS nådiga gifne
löfte, och framdeles om förminskning pä denne nog dry-
iv 4 A*
28» Den 27 April.
ga Bewillning, sä snart möjligt är, för den skattskyldig
ge Allmogen, hmars fattigdom och betryck förut ömmar
tvär nödige Konung. 177O ärs gamla med 178Y ars
Krigsgärds Bewillning nu sammanflagcn, Abo afgift pä
helt hemman ej här utfatt, Bonden sjelf ib st., hans
Hustru 12 st., deras inamalsskrefne Barn och Tjenste¬
folk hwardera 8 st-, den Bonde som röker Tobak 4 st.,
Sirö dest Söner eller Drängar hwardera 2 st, för hivar-
je fönsterluft 6 rst., da dödsfall sker, erlägges 4 procenr
blott utaf den dödas efterlemnade Oonranrer och utlänte
0->x>irgIsr. Utbedja ost härefter som hittils skedt , icke ma
päläggas Allmogen betala högre Tull-lffgift för veras tull¬
bar» waror de föra genom Stads-Lands-elley BergS-
Tullarne, än förut, hälst efter wart enfaldiga begrepp i
delta Ständs klenum ej war stäldt i fräga annan tull-
förhöjning, än allenast /^cck tilökning, eller endast med
lika wilkor, som ^ccir utgöres' ' Stockholm den L? A-
pril l?89.
Olof Ifarsson,
Frän Snäfringe Härad,
-^nclars l>4ärren8son,
Frän Äkerbo Harad uti Westmanland. ,
Sedan nägon stund om projofteraäe afgiftcrne i allmänhet
bkifwit talat, biföll Ständet den förändring uti i ^rr. 8 §.
ar afgifterne, som ä hwarje person öfwer i; är der uptagas,
skola sä erläggas, at hwar Husbonde betalar 20 H.; samma¬
ledes de Enkor och Hustrur, jämwäl Ryttare/Knektar och
Båtsmän, som stä skrifne för hemmansbruk, eller bruka nå¬
gon hemmansdel 20 st.
Allmogens mantalsskrefne Söner, Mägar och Drän¬
gar betala hwardera iä st.
Mantalsskrifne Döttrar, Sone-Hnstrur och Pigor
8 st., och det öftrga Uti -. utan ändring utgöras.
Finska
Den 27 April.
28!
Finska Kl->rittner>8 Fullmägtige, som jämte de öfrige
wörö härom ense, anhöllo at uri ?rowcoller för deras
rättelse matte införas, at Husbönderne äga rättighet des¬
se Oonrribmwnor af ljeustehjonens lön afdraga.
II -^.rr. 5 §. 2 mom. Fyra öres afgifren med 2 st.
f^scio för hwarje person, kom under öfwerläggning.
Olok larsfon ifrän Södermanland fann med flere
af Ständer, at denne afgift Uti betydlig mon skulle be¬
tunga Allmogen, hälst uti de orter der folk-numsrn pä
klufne hemmantal är besynnerligt dryg, men wid närwa-
rande tilfälle finge man mera fräga der allmänna behof-
rvet, än de enskildte tilgängarue; ty den upgifne sum¬
man skulle fyllas, och derföre tilstyrkte Olof L.ar8lon 4
öres afgiften, såsom hwilken ätminstone i det afseendet
Sr billig, at deri lika drabbar personer utaf alla ständ och
wilkor.
d4il8 HnäLr8lor> ifrän Wermeland war af den tan¬
ke, at afgift för dem som röka tobak, kunde förhöjas pä
tjenligt sätt, och deremot fyra öres afgiften borttagas.
Olof Carston ifrän Nerike biföll för sin del denne
afgifis antagande.
d§il8 Okson ifrän Wermeland fann de utaf Olof
I.ar8lon isrän Södermanland anförde skäl, tillika' med
hwad Lecrereraren grundeligen och upriktigt för Ständer
andragit, wara af den beskaffenhet, at han för sin dek
icke kunde tweka at ataga sig en afgift, som til Rikets
nödtorft för der närwarande är nödig.
8ven IVImsson ifrän Kronobergs Län ansäg fyra
öres afgiften böra förswinna, sedan Ständet redan förut
bifallit et LrojeQ til Bcwillnings utgörande, genom hwil-
S s ket
28 r Den 27 April.
ket tullen skulle fylla bristen; hwarföre han förmente, at
de, som ingen tull kunnat erlägga, såsom drängar och
pigor, äfwen nu wid jämkningen borde ifrän utlagor be¬
frias.
k.ar; larsfon ifrän Aland trodde, at äilpolmonon
til Kronans behof utaf Häradernes lott uti Sakören,
svin sällan kommer någon Allmoge til godo, skulle kunna
fylla bristen, utan at gifwa nägon ytterligare personel!
afgift.
Lecretersrsn päminte Ständet, at det more enligt
egit Åtagande, och de försäkringar om tilgifwcnhet för
Kongl. Mast och Riket, som det gifwit, förbundit at
efter yttersta förmåga bidraga til de utgifter, hwilka uti
Rikets nu warande behof äro nödige, och derföre hade
Ständer med berömlig samdrägtighet antagit och bifallit
der piojsA en anon/me författat, och d. 15 i demre mä-
riad hos Stander förewarit under öfwerläggning. 8e-
ciecorarsn hade ofelbart med Ständet funnit det medföra
ärskillig lättnad för Ständer, och således gerna önskat al
de öfrige Ständen deruti ingätt; men som det icke skcdt,
uran de, pä sätt redan är anfördt, antagit Utskottets Be¬
tänkande, sa more det nödwändigt, at äfwen detta Ständ
för sin del bertil sig fogade, och atogo sig afpassade ut¬
gifter derefter, emedan brist annars oundwikeligen sig yp¬
par, som kan rubba hela den inrättningens beställd, som
Riksens Ständer gemensamt Fuarsnrerar.
Uppä härefter gjord kroposirion, biföll Ständet fyra
öres afgiften med 2 si. af hwarje person»
II ärr. L §. l och 5 mom. De uppä hwardcra
stället päförde 16 h. af Allmogens söner och drängar,
kunde Ständet, oaktadt TalemannenS och 8ecrLloraient
flere ömma föreställningar, sig icke ätaga, hwarföre de
ock komma al mur Beslutet aldeles uteslutas.
H t^rt. 8 §. ! mom. Härwid aberopado ^näsrs
Lrnurelslon jftän Stora Kopparbergs Län desi rilftrene,
an-
Den 27 April. 25;
angående afgisternes af Krutbruken nedsättande ingifne
klsmorisl, men Stander fann ej skäl, at Uti hwad Ut¬
skottet i den delen förestagit, göra minskning.
Wid it mom. uti samma §. päminte sson ^nösrs-
sion ifrän Wester-Norrland och k.srn kerston ifrän O-
land, at den upförde rsxsringen pä Kalk-ugnarne more
nog dryg, i afseende pä dem som uti senare tider skola
uri Wester-Norrland och uppä Oland blifwit anlagde en¬
dast til husbehof; men som stike äro Uti krojsLier jftän
all afgift undantagne, sä kunde denne päminnelfe nägon
»verkan til ändring uri Utskottets Betänkande icke
medföra.
Wid upläsande af 12 mom. fann Ständet den än¬
dring böra införas, ar för hwarje lunna sill och tran,
som urur Riket föres, hälften af den Bewillning erläg¬
ges, som Utaf Utskottet är förestagen pä desse waror, dä
de inom Riket försäljas, sä at 2 si. utgöres för hwar
tunna saltad sill, och rr H. för hwar tunna tran, dä de
utskeppas; hvarförutan Ständet ansag dem, ftin med
stllfängst och saltning eller trankokning äro sysselsatte, och
eljest uti detta ?rojeck icke raxersäe til personel afgift,
böra gifwa hwarje person 16 H. Wid hvilket beslut
Ständer förblcf, oaktadt Niclas Henoksson ifrän Göthe¬
borgs och Bohus Län deremot högeligen prorelteraäs.
Emot II >^rl. 7 §. och deruti förestagne taxering
Utaf Qwarnar, erindradc Olands Allmoges Fullmäglige,
at det icke mätte lämpas til Oland, hwad derigenom är
stadgat, emedan der nyligen blifwit inrättade ätskillige
Qwarnar, dels til enskilde husbehof, dels sä obetydlige,
at det ännu icke warit mödan wärdt at dem skattlägga;
men dä Uti Utskottets ?rojeK afgiften är lämpad efter
Qwarnarnes godhet och förtjenst, knnde Ständet til än¬
dring uti denna delen icke styrka.
An-
Den 27 April.
Augäende II ärr. n §. om Allmogens i Koppar¬
bergs Län sökte eftergift uppå denne Bewillning, i grund
of Kongl. Masts Keiol. d. 18 Dec. 1765, förenade sig
Stander wäl derom, at samma Allmoge til den del svin
der utgör grufhjelp til Fahlu Koppar-grufwa utan betal¬
ning, derföre kominer at njuta befrielse til hälften för
nu atagne afgister, och de, som utgöra siik utgift til Löf¬
ås Silfwerwerk, eller erlägga den sä kallade Kungögärds-
hjelpen, til L; men dä de utgifter, som Ständerne nu
bewiljat, icke endast äro bewillning til 8raren, utan
äfwen en Krigsgärd, sa öfwerlemnade Ständer til Kongl.
Masts nädigste godtfinnande, huruwida de nägon ytterli¬
gare lindring, i anledning af högstberörde nödige kelolu-
riou> kunna til godo njuta, hwilket Ständer likwäl för
sin del icke wägade tilstyrka.
Genom Kongl. Majus nädige kelvlurion, d. 6 Oct.
1772 , har Herjedals Allmoge uti GestkborgS Län mun-
nit nädigste Stadfästelse pä desi undfängne, och af för¬
ra Konungar stadfästade ?ri vile;; ier, hwarmedelst dem
blifwit förundt at flippa med hälften af alle extraordina¬
rie utstylder och bewillningar. Och som Herjedals All¬
moge säledeS denne frihet ifrän de äldre tider innehaft,
fann Ständer den ock nu böra derwid bibehällas.
I anseende til de afgifter, som uti II ärt. 5 K.
io mom. »vid flutet, äro älagde dem af Allmogen uti
Wester-Göthland, som idka Gårdfarihandel, upstod Larl
liiomasfon ifrän Elfsborgs Län och päminte, at denne
raxarion förekomma honom sa mycket mera obillig, som
Ätta Sweriges framfarnc store Konungar och Regenter
funnit den orrens uri Wester-Göthland magerhet och brist
pä lönande äkerbruk, sä tryckande, at de til Jnwänarne
derstädes hafwa förundt den rättighet, hwarä de äfwen
rvunnit Kongl. Maj:ts wär nu regerande allernädigste
Konungs och Herres Stadfästelse, ar genom utbjudande
och försäljande af trä och laggkäril, samt andra hos dem
tilwerkade waror, staffa sig det uppehälle och näring, som
sörgäfwes stulle sökas af Jordbruket. Dä Larl Ikomas-
son härutaf ausäg det wara tydlig fölgd, ar denne orts In-
Den 27 April. 235
rvänare ej mera än audre pä landet, kunna taxeras för
de särstilde näringssäng, hwartil orternes belägenhet och
bestaffenhet jämte äkerbruket gäfwo dem anledning, sa
förmodade han ock, ai billigt wore, det den föresiagne
afgiften pä dem af Allmogen, som idka gärdfari-handeln,
borde aldeles förfwinna. Men, om Ständet ej wille a
desse omständigheter göra afseende til ändring uti Urstot-
tetS försiag, utan någon afgift af desse handels-idkare
stulle skäligen kunna äga rum, sä förklarade Larl Lko-
masson, at han för sine Lommilremer och hemmawa-
rande Medbröder crböd ifrän 16 si. lil t Rd. ärlig af¬
gift, för hwar person som reser och wandrar pä köpenskap.
Med hrvad Larl Uromasson anfört, förenade sig
^näers Lvensson, Gullers Larsson och keftr keirrsson
ifrän Westergöthland, med wilker, at nägon raxa pä trä
och laggkäril ej mätte läggas.
^,n llerkilslon ifrän Upland, ansäg WästgötharneS
gårdfari handel medföra mycken olägenhet för Landrmän-
uerne uti de fleste Orter, men deremot tilstynda desi
idkare cn icke obeiydelig winning, och som der wore all¬
mänt bekant, ar de icke allenast höllö egne tilwerkningae
fala, utan äfwen i synnerhet idkade et fördelaktigt häst¬
byte , hwarföre wörö billigt, al en emot winsten svaran¬
de afgift erlades, sä war ^san lierrilsson för sin del be¬
nägen al UtstortetS krojeA i den delen blifwer oförän¬
drad!.
Och som hela Ständet, utom Wäsigötha Riksdags-
fullmägtiqe, dermed förenade sig, sä blef, utan minstning,
Bewillnings-UtstolletS krones! godkändt Uti denna delen.
Afgiften utaf Fönsterlufter godkände Stander efter
de grunder, som uri lil /Unkel» «f kroicAer äro ut¬
förde.
286 Den 27 April.
Dä Htätidet skulle företaga IV Artikeln om Bewill»
ning för Öfwerflöd, erindrade LenZr Lstcilsson jftän
Wermeland, ak när han besinnade drygheken Utaf de ut¬
gifter, som nu ätagne Bewillning redan medförde för
Landet, han säge föga liknelse at dem kunna Utgöra, och
som hwarken Kongl. Majit eller Riket äro betjente, at
pa papperet blifwa upförde Bewillnings-poster, som Lan¬
ders Jnnewänare, änskönt med bästa wilja, icke förmä
utgöra, sä undandrog Lengr Lllcilziön sig, at widare be»
wilja af hwad som ytterligare kan föreslagit warda.
Uti IV ^rr. 6 §. är föreslagit om afgiften för Si¬
dentygs bruk af Allmogen, hwaremot ^on Nilsson jfrän
Cronobergs Län päminre, at dä Allmogen i de fläste Ri¬
kets Landskaper hafwer föga utkomst och tilgäng til nödi¬
ge kläder, all afgift utaf dem för Sidentygs bruk wörö
föga rimligt, åtminstone för ^on Nilssons hemort/ hwar»
före han derifrän aldeles styrkte.
Härmed förenade sig kristers jonsson ifrån Skara¬
borgs Län och ksbr kekrslon ifrän Jönköping» Län,
hwilken senare icke kunde nu i hast finna nägot öfwerflöd
inom Bonde-Sländet, som kunde käla taxering och af¬
gift, Utom förgylda knappar i rocken-
l^grs Lvenslon ifrän Nerike höll före, at^ bruket af
öfwerflödswarsr-borde blifva mättstocken för Öfwerflöd»
taxeringen och at den, svin af Sidentyg sig betjente, bor¬
de erlägga bewillning derföre, och de öfrige wara frie.
I.ars Zvenslon ifrän Jönköpings Län antog Bewill-
nings-Utskottets krojeti såsom bidragande derhän, at de för¬
nuftigare och torftige kunde wända hug til sparsamhet
ifrän all granlat, aldrahälst om Bewillningen drabbade
endast dem, som werkeligen nyttjade Sidentyg.
Haa kerdslon ifrän Kopparbergs Län nekade aldeles
Den 27 April. 287
ätaga sig nägon Bewillning för Sidentyg, emedan han»
hemort wörö uti sä rorftigt rilstand, ar dä Jnnewänar-
ne derstädes icke hade det nödiga, de ännu mindre kunde
nyttja det öfwerflödige.
Finska Kanonens Fullmägtige, utom kai klstielinen,
biföllo UrffvttetS krojeLi.
kel.r Hullman ifrän Wermeland och Kils Svenson
ifrån Christianstads Län biföllo också UtslkottetS förslag,
dock sä, at afgiften för Sidentygs bruk icke skulle drab¬
ba Ryttares, Bätömäns, Soldaters och deras wederli-
kars hustrur, widare än de slikt ryg nyttjade.
Dermed förenade sig kelm jeppson ifrän Malmö¬
hus Län, Kils Olsson ifrän Wermeland, Kils Lllcilsoi,
ifrän Christianstads Län och Kils ^näer-lön jfrän Wer¬
meland.
I.ar-8 Ifarsson jfrän öland biföll en skillinge afgift
för SidemygS nyttjande, men af den, söm del icke bru¬
kar, kunde han ej taga någon afgift.
Ständer biföll efter proposition Utskottets projeQ,dock sä,
at hwad Ryttares,Soldaters,Båtsmans och deras »vederlikar»
hustrur angär, de ej aläqgas mgifwa Bewillning för Si¬
dentyg, sä wida de bewistigen det ej bruka.
Lecrekersren tackade Ständer upriktigt för den be¬
nägenhet de nu wisat, wid jämnkniugen til Utskottets be¬
tänkande. Han hade utaf hwad nu bewiljadt blifwit dock
ännu funnit en betydelig brist uti den summa, som bor¬
de utgå, och föreställe pä det ömaste och eftertryckeli-
gaste, huru högst nödwändigt det är för Rikets heder och
Oi eriik, för del inrättade Riksgälds Oonkoirers bestånd
samt til upfyllande af den gusrsntis Ständet sig ätagit
för Rikets gäld, ar Ständer söm af Kongl. Maj:r nju.
2 88 Dm 27 April.
tit ja manga och stora wälgärningar til understöd och rätt¬
ning i dest beswär och utlagor, uu mätte för hela Riket
wisa, at Allmogen ej mera än de andre Standen wil
undandraga sig, hwad pä dest andel belöper, al förskjuta
til Rikets behof, hälst wädelige följder deraf kunna up¬
sla, dem Ständet icke lärer wilja ril sine henimawarandeS
answar, eller Kongl. Majus misinöje sig ädraga, och
förthy war han föranlaten ännu ytterligare anlita del¬
ta Hederwärda Stånds beredwillighet, sa at genom äta-
gandc af någon sädan afgift, svin uti likhet med hwad öf¬
rige kcspeQivc MedStänden sig Uti V. Artikeln äkagit,
under namn af KrigSgäfwa, det, som uti den bewiljade
summan äterstar, kunde blifwa erlagdt, hwarföre Lecrs-
rergren projebicrLäe en personlig afgift til l ä 2 si. pa
hwarje mantalsskrifwen person.
Denne ?ropolirion wägade Ständet icke antaga, i
afseende uppå den tunga börda, som genom hwad redan
bliswit bewiljadt, kommo at trycka Rikets Allmoge, men
hwarifrän de sig sä mycket mindre wille undandraga, som
de hoppades ar den kan nägorlunda jämt utgä, utan at
något allmänt obestånd derä följer; men ocksä ansag Stän¬
det sig nu hafwa hunnit den yttersta gräns, der deras
förmåga men icke wilja och benägenheten at understödja
Kongl. Majus afsigter, och et älskat Fäderneslands be¬
hof sig flut.w; Hwarföre den således xrojsLlersäe afgif-
ten, under detta eller annat namn aldeles afflogs.
Uppå nägraö föreställning kom hos Ständer uti öf--
werwägande, at da Kyrkorne uti Skäne, Halland, Ble¬
kinge och Bohus Län, som innehafwa Kronotionde, ärli¬
gen hafwa en betydelig inkomst, uran at deraf känna
mvtswarande utgifter, änskönt dessa inkomster äro Krono-
förläningar ifrån deras ursprung uti äldre tider; och de öfri¬
ge Kyrkorne uri Riket i lika mätko, ehuru inkomsterne
grunda sig uppä mindre säkra lonäer, likwäl ofelbart ä-
ga et rörelse-(.'amiral til flere Tunnor Guld; ingen ting
ka»
Den 27 April. 289
kan synas mindre obilligt, än at uti de trängande behof,
som sig nu förete, dessa Lollor icke skola widkännas nä-
gon utgift; hwarom altja öfwerläggning upstod.
Lric lrsson ifrån Södermanland, Jan Janzson Uti
ThorgSkUna, Jon Lsrsson och Josian Ilrcckon ifrån West¬
manland, 8ven Jonsson ifrän Östergöthland, Olos L-rs-
lun ifrän Södermanland. Lars O! lön ifrän Bohus Län,
Lars Larsson ifrän öland, Jons Leverinslon och Jon
-rncle ston jfrän Westernorrland samt döiL ^näersion i-
frän Upland med flere, uti hwilkas hemsocknar, Kyrkor¬
ne dels äro under byggnad, dels skola reparorss, kunde
icke Uti den prchcÄeraäc afgistens antagande inga.
Efter derom gjord proposition, som med starkt j«
beswarades, förenade sig Ständer likwäl derom, at 2 pro¬
cent utaf Kyrkornes rörlige Lspirslsr uti nu warande all¬
männa behof böra utgå; dock skulle derom kil de öfrige
Ständen hemställas, emedan stike medel ej höra under
nägot Stånds enskildt» ckisposirion.
Knur sekrsson ifrån Blekingen inlemnade er skrif-
teligt sa lydande anförande til krorocollsr:
" Som i BewillningS- och KrigögärdS-fragan, min
tanka altid warit, at tredubbla Tull-förhöjningen lil ^c-
ci;, Utom den wanliga afgifteu, (och jämlikt de andre
Trenne med-StändenS ragne beflut i denna delen) wore
högst skadelig; ty mängen i fruktan för en dylik afgift,
skulle uphöra at odla och plantera, och den fattiga ho¬
pen, som säljer om hösfpn, för at bercka sina urskylder,
och kövcr om wären, til at äta och sä, singe som mäst
kännas wid denne Lonrribukion Hwad äler Sterbhus»
procenteri widkommer, torde wäl hos näaon, fast ändä
hos ganska fä pa landet finnas sä förmöqet, at afkomst
deraf skedde; men blefwe dock en Lonlution, som skul¬
le altid medföra mera olägenhet än werkelig nytta. Ater
som mangen förestår, ar af behallne Kyrko-Lspiralsr kun-
T de
ryo
Den 27 April.
de taga- wissa procenr, det wägar jag sa mycket mindre
bejaka, som »vid wär Kyrka fins alsingen tilgäng, hälst
efter detta äretS nybyggnad som förestår, blir i stor skuld,
och nägon annan Kyrka som wore af mindre kaltorsr och
sämre byggnad, wägar jag icke al skattlägga; ty det blef-
we af mina hemmawarande ansedt säsom oförswarligt gö¬
romål. Derföre är »nin tanka, al hemmantal och perso¬
ner ester förra manligheten bör följas til detta Krigögärds-
vch Bewillnings-ämne, ester derom gjord xropoiuion 6cc."
Utom dessa anmärkningar och dem, som Borgare-
Ständer upgifwit, och delta Ständ nu biföll, antog
Ständer i öfrigt, sedan xropoluion derom skedr, Bewill»
nings-och Krigsgärds - Utskottets krojsLk och Betänkan¬
de til alla delar; hwaröfwer et krowcolls-Utdrag blef
förfatradt och justerar, sä lydande:
"HoS Ständer hafwa öfwerläagningar förewarit om
sättet at fördela och utgöra den Bewillning och Krigs¬
gärd, som, utöfwer den Bewillning, hwilken enligt Be-
willnings-Befluret d. go Ian. 1-70 hittils mgätt, Hem¬
liga Utskottet ansedt för Rikess behof, och til äsamkad
samt erkänd gälds betalning nödig, och har, utom det
?rojeQ til utgörande häraf, som ifrän Sländernes i de»
ämnet satte Utskott, den 7 i denne mänad til Ständer
blifwit lemnadt, äfwen et anon^mr förslag blifwit ingif-
wit, hustvudsakligen skiljande sig ifrän Utskottets krojeci:
uti en betydlig minskning uti afgiften utaf Ämbetsmäns
löner, xerlonelle afgifterue för alla Ständ, och antagan¬
de af en conlunirions - afgift, som genom Landt kullens
tri^Ieranäe komme at Utgä."
Dch ehuru utaf detta sistnämnde förslag, säsom j
synnerhet drabbande de förmögnare, och dem som lefwa
uti öswerflöd, Bonde-Ständet kunnat med säkerhet för¬
moda den lindring, som deras genom dryga utrustningar
och eljest ätagne utgifter irakade oförmögna tilständ, sy,
nes göra nödwändig, hwarföre ock Ständer, genom Be¬
slut
X
Den 27 April.' syr
stur d. 15 i denne mänad detta krojeA antagit; har lik-
wäl, sedan KelpsÄivS Med-Ständen ingätt uti antagan¬
de utaf Bewillnings- och KrigSgärdö-UrsksttetS gjorde för¬
slag, Ständer, söm altid med nöje bidrager til bibehäl-
lande af enighet, förtroende och likhet Standen inbördes
emellan, a nyö företagit detta angelägna ärende, och til
winnande Utaf möjligaste lätthet och likställighet urt Lx-
psäiricmen; författande wtd Riksdagens nu förestäendt
flut, fogat sig til Bewillnings-Utskortels Betänkande, metz
följande jämkningar och tillägg: "
/. K. ändreg sältlttda, at hwar husbonde
gifwer 20 si., sarnmaledes de Enkor och Hustrur, jäntt
wäl Ryttare, Knektar och Bätömän, sorn stä skrifne föE
hemmansbruk eller nägon hemmansdel 20 si.
"Allmogens mantalsskrifne Söner och Mägak,och
de hos dem i tjenst »varande drängar, betala hwarde»
ra 16 H."
"Deras mantalsskrifne Döttrar, Son-Hustrur och Pk
gor, hwardera 8 P."
//. K. 6 loch 5 mc>«. Afgiften af r6 si.,
svin här upföres uppå hwarje Ssn och Drä»,g hos All¬
mogen, afgär, säsom begripen under be öfrige xertoussts
afgiftertte."
§. 8. Den afgift, som Utsatt äk för
Tobaks nyttjande, 4 si. för hwarje Husbonde m. m. och
r si. för hwarje Tjenstdräng, har Ständct, til förekom¬
mande af et ännu öfwerstödigare nyttjande af denna wa¬
ra, funnit ej wara lämpelig til siere, än dem, som af
Tobak werkeligen sig begagna; hwilken inskränkning Stän¬
der äfwen ansedt böra komina Ryttare, Soldater, och
Båtsmän, samt deras »vederlikars Hustrur til godö i aft
T 2 seett-
29» Den 27 Aprik.
seende pa afgiften pä bruket af Sidentyg, som Uti
§. 6. är »plågen, dä de der icke nyttja,"
"Uti 8 §. l2 mom, har Ståndet til den
xrojeUera^s Bewillningen uppå Sill-salterierne och Tran-
koknings-werten tillagt 4 st. för hwar tunna saltad Sill, och
»2 H. för hwart fat Tran om 62 kannor, som urskep-
pas. Hwarjämte alle wid Sillens fångst och saltning,
samt Trankokerierne sysselsatte personer, som til annan
pe sonlig Bewillning ej blifwik wxersöe, koinma at gift
wa hwardera 16 st. uti personlig afgift."
Til at widare fylla den fordrade och nödig fundne
Bewillningen, har Ständet, som känner dest oförmögen-
hek ar oaktadt bästa wilja, nied ytterligare utgifter bertil
bidraga, ej bordt underläta, at til kelpoQive med-Slän-
den hemställa, om icke Utaf hwarje Kyrkokassa 2 pro-
cenr utaf behåll ingen mätte lil Rikets behof utgä, hwar»
til Ständer för sin del bifall gifwit."
"Hwad i anseende til Allmogen uti Kopparbergs
Län, uri U. ^rr. n §. är uti Bewillnings - Utskottets
Betänkande anfördt, har Ständer funnit böra i sä mät¬
te utwidgas, ar de, som äro underlagde Fahlu Grufwa
med qrufhjelp Utan betalning, mage åtnjuta förskoning
til ^ Utaf denne Bewillning; och de, som utgöra grufhjelp
tll Löfås Silfwerwerk, eller den sä kallade Kungsgärds-
hjelpen, til r deraf, samt at i öfrigt, uppå Kongl.
Majus Egne Nadigste godtfinnande mä ankomma, huru-
wida, dä icke blott Bewillning til Starens behof, utan äfwen
Krigsgärd, at bestrida kostnaderne til Rikets förswar nu
fordras , de mäqe njuta i hela dest widd til godo Kongl-
Mai-ts nädiqa ftelölurion d. 28 Dec. 1765, angående
befrielse ifrän Bewillningar, hwartil Ständer wid dena
tilfälle dock icke wägar styrka."
2 lika matto, och lil sölje af Kongl. M»j:ts nädi-
g»
Den 27 April. syz
ga sselolution d. 6 Oct. l?72, kemmer Allmogen Uti
Herjedalen at slippa med hälften af alla exrraoräinaris
Utskylder och Bewillningar."
"Ständer har til alla delar förent sig med hwad
Wälloflige Borgare-Ständet, Uti ?rorocolls Utdrag den
so i denne manad, emot Ulskotlers ?roje6 pamint, men
uti alla de omständigheter, som deruti, ever nu uri detta
krorocolls Utdrag icke äro anmärkte, säfom ändrade, har
Stander lil alla delar, BewillningS-UrskottetS krojsA til
Bewillningen fördelande godkänt och antagit." j
"Hwilket beflut de öfrige kess>sÄive med »Stan»
den genom Utdrag af krorocoller meddelas skulle." ..
^lr suorra.
2:0 Til Ständer ankom kröjekk ril Riksens Stän¬
ders Beflut, wid denne Riksdag, hwilket, utan påmin¬
nelse uplästes, och blef genom påskrift underrättelse der¬
om til de öfrige Ständen genast expsäiersä.
z:o Ankom ifrån Högloft. Ridderskapet och Adelén
en v?xurskion, anförd af HofMarskalken och Riddaren
af Kongl. Majus Nordstjerna Oräsn, Herr Grefwe A/lär-
ner-, hwilken gaf Ständer tilkänna, ar Ridderskapet och
Adele» uii Kongl. Majus höga närwaro, in xleno beflutit,
at med relerv.nion af sin rätt och utan prwjuäicar för
framuden, i anseende til tiden, til nästa Riksdag utsätta
Ven Bewillning, som Ridderskapet och Adeln, i anled¬
ning af Bewillninaö Utskottets krojeA, sig ätaqit, samt
at de nödige jämkningarne til Bewillnings > UlskvttetS i»
okttagande öfwerlemna, hwaröfwer kroiocoller upläste»
och aflemnadeö.
vopurrrmnon, som Utaf Talemannen, ä StändekS
wägnar betackades, för et sä utmärkt prof af likstämmig¬
het Uti tänkesätt med detta Ständ, afträdde.
T z 4:0
LY4 Dell 27 April.
4:0 Ifrån Högloft. Ridderffapet och Adeln har an¬
kommit et krorocoll af d. r6 Febr. sistl., hwaruti Rid-
yerffapek och Adeln uppå Ständers afgängne begäran,
un beslut d. y uti samma manad, angäende utarbetande
gf ek gemensamt kriviloxium för de Trenne Ofrälse-
Ständeu, swarar, at Ridderffapet och Adeln, sa snart
Kongl. Majns nädige tilständ bertil kan utwerkas, är be-
pcdt, ak use Oepureratts til det gemensamma Utskott, som
kan kaga detta ärende under öfwerwägande-
Och som denne sak nu mera, genom Kongl. Maj:tS
efter den tiden detta Stand gifne nädigaste Försäkran, är
förfallen, sä lades detta til Handlingarne.
5:0 Sedan Ständet beftutae, at imil betz öfrige
Ständen sig yttrat öfwer Högloft. Ridderffapet och Adelns
-efim den 20 uti denne manad, om arfwode för Full-
mägttge utt Riksaälde-Oonroirer, detta ärende skulle hwi-
ja; sa hade nu Lxpeäirionen återkommit, med anteckning
Utaf Högwördige Preste-och Walloch Borgare-Ständen,
at de remitterar detta mål til Hemliga Utskottets afgö¬
rande, hrvarmed Stander sig förenade, och likaledes ges
UtzM påskrift expeäieraär blef.
6m Högloft. Ridderffapet och Adeln h»;de, genom
Utdrag Utaf krowcoller den z I sistl. Martti, förnyat desi
tvänliga anhållan, om en gemensam underdånig föreställ¬
ning hos Hanö Kongl, Mast, til minnande af en nådig
Författning, hwarigenom den oskyldiges, och hela Rid-
derff MS och AdelnS anseende matte fridlysas ifrän yt¬
terligare anfall uti ukspridde skrifter.
Och som Ständet redan d. 2Q sistl. Februarii, uppå
Högloft. Ridderffapet och Adelns begäran,sig öfwer samma
ämr-o yttrat, och ibxpsciittonen deröfwer sedermera jämwäl
tz-i Högloft. Ridderffapet och Adeln afgatt, sa fann Stän¬
der widare åtgärd i denna sak icke ägg rum.
Deir 28 April. 295
7:0 Med detta Ständ har Högloft. Ridderffapet och
Adeln den tL sistl. Martti commumcerrr det Vestm,
hwaruti Högloft. Ridderffapet och Adeln, i anseende til
Förenings-och SäkerhetS-^Äsn. stadnat, och lemnat til
Ständet afskrift utaf Högloft.RidderffapetS och Adelns til
Kongl. Mast derom afläme underdanigste swar.
Hwilket alt ibland Ständelö Handlingar kommer
at förwaras.
Ständet ätffildes.
In llllem xrorocolli,
Den 28 April.
^Samlades Bonde - Srändck in ,Ieno och förrättade
bön, da
r:o Ifrån Kongl. Majtt ankommo twänne Desi Of-
werste Kammar-Junkare, Herr (-enersI-IVlgjoren. Rid¬
daren 06) Lommenöeuren af alla Kongl. MajttS Or-
tten. Friherre 'kauds, och Herr Grefwe 'tVgcdrmei-
fter, som uppå Kongl. Majns nadigste befallning tilsade
Ständet, at sedan Kongl. Majtt i gäc efter middagen
lätit afbläsa Riksdagen, och til i dag kakla samteliqe Rik¬
sens Ständer inför sig; sä borde Bonde-Ständet kl. n
f. m. infimra sig utt Stadens Stor-Kyrka at afhöra af»
ffeds-Predikan, samt sedan inställa sig uppä Rikssalen,
hwarjämte Oe^urerÄäs til wanligt antal, blefwo budne
at spisa til middagen uppå Kongl. Slottet.
Talcmannen förklarade ä SrändetS wägnar, desi un-
derdänigste beredwillighet, at fullgöra hwad Kongl. Maj:t
härutinnan befalk. Och Herrar Ofverste Kammar Jun-
karne afrrädde.
2 .0 Sedan Ständet af en och annan desi Ledamots
gjorde förbehåll om betänke-tid-, alt imil denna sista stund,
dä Ständer skall ätffiljas, blifvit hindradt at sig yttra och
T 4 fast-
2Y 6 Den 2 5 April.
fastställa msrlioclsn til wal-förrättning af Fullmägtige i
StänderneS Lonroir, i händelse afvLcancs emellan RikS-
dagarne, och til Kevisiircr öfwer samma Lonroir, derest
de öfrige Kcs^eLiivc Standen sädane skulle utse, innan
Ständerne, eller deras Bewillnings Utskott hinner sam¬
mankomma; sa beslöt Stander, sedan Kongl. Maju der«
til leinnat nödigt tilständ, al tils widare förordna en
virsÄion, som haller betz Lancsllis - Handlingar i ord¬
ning, och hwilkcn Oireslion ma äga rättighet, at i of»
wannämnde händelser wälja Fullmägtige och Revisorer i
Srändernes Oonroir: Uti hwilken OireLUon Ständer tik
Ledamöter nu Uksäg och anmodade Ständers LecrererarSj
Herr Lagman miriman, StändelS vice Lecrerersrs,
Herr ^ävocar-Kiscalen eVäam samt Herr
Kongl. LsLrererzrsn Lric Kolen, som sistledne och denne
Riksdag gärt Ständer med mycken benägenhet och flit till¬
handa, i dest angelägenheter i Kongl. MajttS cancelli?,
tillika med Riksdagsmännen ifrån Upland, såsom det
flosta Länet i Riket, bertilsson, klenrie 'rillman,
samt dilil; ^ncierslon; af hwilka de närwarande, denne
förrättning sig ärogo, med förklarande af deras erkänsla
för det förtroende dem härigenom är wisadt, och skulle i
följe häraf er ?rorocoI!s-Uldrag, ej mindre til Ständer-
nes (lonroir, än ril hwardera af de urnämnde Ledamöter
härom, utaf Herr Häradshöfdingen'korbjärnton, som ?ro-
rocollsr häröfwer fört, ex^> eci ierss, samt Ständets wak
jämwäl uti underdänigste skriswelft hos Kongl. Mast
anmälas.
z:o Utsägos 2 5 Ledamöter, at i dag upwakta den
Kongl, kamilten, och lika manga at spisa pä Kongki.
Slottet.
4:0 Afträdde Ständer up i Kyrkan.
Efter återkomsten eftermiddagen samlades ater Stan»
dets Ledamöter, da Talemannen gas tilkänna, at vepu-
rsraäe upwakrat den Kongl. kamille», samt at til tidens
minnande, Herr Landt-Marskalken och Talemännen uppå
Riks-.
Den 28 April. »97
Rike-Salen tagit a Ständenö wägnar afsked af hwar-
anuan.
Leereterarsn höll et afskedS-Tal, sa lydande-
wälförftändige Taleman,
Eä ock
Hederwärde Ledamöter af det Ärbara sch Ae-
delige Bonde-Ständer!
"Sä stures omsider i dag detta allmänna Riksmö¬
te, som i alla tider sär et utmärkt rum uti Rikets Häf¬
der."
"Den ståndaktighet i tänkesätt, den underzifwenhet
för Konung, den kärlek för Medborgare och Fosterland,
som ifrän början til flut wisst sig i Ständers öfwerlägg-
ningar, och som Ni, mine Bröder, medfört ifrän Edre
hemorter, tala i ewärdeliga tider til StandetS ära och
beröm."
"Om Edre Förfäder med enighet och mandom Me¬
tar förswara SwerigeS uraamla heder, och emot iw vch
utländske stämplingar beskydda et skakadt Fädernesland,
samt befästa Riketö säkerhet och anseende uti Wasa - Ät¬
tens store Stamfader; sä har det nu warit Swenska All¬
mogens hedrande lott, at dä den Store Wasa Ättlingen,
den g:dje 617 81^ k', war bragt i yttersta fara, dest
Person i wada, och Desi Rike pä brädden af sin under¬
gäng; dä 61781^ den Hl.dje hade föga annan Utwäg
lil räddning öfrig, än at kasta sig i sin trogne Allmoges ar¬
mar, och begära dest hjelp och biträde emot hemliga och up¬
penbara Fiender; dä har Allmogen öfwer hela Riker icke
et ögnablick twekar, at samla sig til Konungens och Ri¬
kets förswar. Genom den Högstes biständ, Konungens
»vishet och outtröttelighet, samt Allmogens enighet, blef.
Lvo ej allenast de dä öfwer hufwudct hängande -arsr
T Z sting.
2y8 Den 2 8 April.
skingrade; utan den allmänna rästen följde' jämwäl Eder
hrr til Hufwud-Staden, der Ni, mine Bröder, med
Evre hemmawarandes fullmagter och föreskrifter försedde,
fäkt med Konungen radfla om Dest och Rikets bästa."
"Til Ständers beröm och Medborgares tilfredsstäl-
lelse wisa ock t'rorocc>IIerns, huru Ni och hwilka af Eder
wärdigt upfyllt Eder kallelse; huru Ständet ej lätit sig
förwilla af falska intryck och främmande afsigter; huru
wills meningar, under dygdenö och sanningens larf, icke
fält förändra Ständers allmänna tänkesätt; och huru det¬
ta Ständ stätt stilla som en man, at förswara, befästa
och kringskansa Konungens Höghet och Rätt, Rikets
Sjelfständighet, samt Medborgares fri-och rättigheter."
"Et sämanligit upförande, har ock tilskyndar Swen.
ska ost) Finska Allmogen de förmoner, som den i flere
»idehwarf ifrigt sökt, men under den sa kallade Frihets-,
eller rättare Sjelfswälde-tiden aldrig kunnat winna."
" Bonde - Ständet har blifwit tilkalladt, at biwi-
sta de hemligaste öfwerläggningar, der Rikets inwär-
tes ställning och sammanhang med grannar kunnat
Utrönas."
" Allmogen har genom en förnyad Skatteköps För¬
ordning wunnit en efterlängtad säkerhet, samt ägande och
nyttjande rätt af sine besittningar."
"Allmogen har fält stadfästelse pä sina urgamla fri-
och rättigheter, til ytterligare befästande af bade person¬
lig och egendoms säkerhet^'
"Allmogen har lika med de öfrige Ofrälse Stånden
wunnit den rätt, at blifwa dömde och wärdade af egne
Barn och »vederlikar En förmon, den framtiden mera
än närwarande torde uphöja."
"Desse
Den 28 April. " 299
" Desse de hufwudsakeligaste allmänna grunder för
Allmogens framtida bestånd, såsom de enda och rätta
medlen til Allmogens wälmäga, hwarpä ater Rikets sjelf¬
ständighet och »välfärd egenteligen beror, äro denne Riks¬
dag förunre ät Allmogen, hwarS egen skuld och fel det
blifwer hädanefter, om den ej mägtar förswara de wund-
ne rättigheter, eller under deras ätnjutande fullgöra sine
skyldigheter."
"De enskilte förmoner Allmogen wunnit, såsom tils
ökning i skiutSlegan; en större frihet och utrymme för
dem, som genom LonrrsLksr wunnit rättighet til Husbe»
hofs och salu-bränningen; et mindre »nätt pä Hästar och
Karlar til -Vrmeens behof, med otålige flere nädewälgcr-
ningar, som dels ät hela Allmogen, dels ät wiste Län,
serskilt? orter eller personer, antingen redan blifwit bewil-
jade eller sä fort wcderbörandes infordrade underdäniga
yttranden hinna inkomina, ännu äro at wänn», wittna öfwer-
fiödigt, at Allmogen i Riket denna Riksdag wunnit stör¬
re fördelar, än nägonsin i flere Lsclsr tilbaka. Jemnwig»
ten Medborgare och Ständer» emellan är närmare rsZIe-
raä och stadgad; banden lossade, och en Laglig fri- och
säkerhet »vunnen."
"Men hwem har.Bonde-Ständet för alla desse wäl-
gerningar at tacka? Åtskilligt af desse förmoner hafwa
i fordna tider blifwit begärde hos med-Ständer; nägre
stundom bewiljade, men äter tilbaka tagne; Andre anlin»
gen aldeles afflagne eller uteblifne Men den store, den
wise, den Nädige Konung den z:dje, som
förstått at urskilja, hwad Allmogen tarfwat, som ägt
magt, at gifwa, hwad thy nyttigt och nödigt warit, och
som haft wilja, at belöna sin trogna Allmoge för desi ä-
dagalagde karrioriska nit och undergifw enhet, har pröf-
wat Allmogens behof, stadgat desi rättigheter och upfylt
desi önskan och äträ."
"Glöm-
zo» Den 23 April.
"Glömmen derföre aldrig denna Riksdag, men ke¬
ränen för Evre Barn och efterkommande i senaste efter-
weridén, hwad Nåd och godhet Kon. den z:je
Lr l?8y bewisat Swensta och Finska. Allmogen."
"Om Bonde-Standet i Swerige hitrils warit utan
like eller jemnförelse med någon annan Allmoge i werl- ^
den, i anseende til dest sammansättning i Allmänna Riks¬
kroppen; Om Bonden i Swerige kunnat stryka af fri¬
het , framför sine jemnlikar i andre länder, som pa de ?
fläste ställen, äfwen i sa kallade frie Srsrer sucka under
det härdaste träldoms ok; huru »nyckel större stal >il
glädje har icke nu Swensta och Finsta Allniogen, sedan
dest rättigheter sa märkeligen blifwit befästade och styldig-
Hererne emot Konung och Rike utstakade?"
"Jag har fett, huru et länge fördämt och inneflutit
watten rasat, dä diket blifwit borttagit, huru det bort¬
sköljt de frodigaste fält och lemngt efter sig idel förstö¬
relse."
"Mätte jag aldrig lcfwa den dag, dä jag fär erfara,
»t Swensta och Finsta Allmogen misiwärdar sine wundna
rättigheter, eller gör sig owärdig dem längre behälla."
"Jag har hört, huru trälen stungit eller förrädk
sin »välgörare, som lossar desi bojor. Gud läte mig al¬
drig fa höra, at Swensta eller Finsta Allmogen nansin
öfivergifwer sin Konung, eller later salsta ledare förwilla
sig, ar söndra sig frän Honom. Jag spär, och jag spär
sant, at det dä är ute med Allmogen."
"Det är wäl wisit, at Rikets tarfwor nu fordrat
större Utgifter och pälagor, än i länqliga tider tilbaka, och jag
känner och är öfwertygad, at desse för Allmogen äro och
blifva »nyckel tryckande. Meu hwad har icke Konungen
myckel gjort, at lätta dessa bördor? Huru har Han icke
gif-
Den 2 g April. zcrr
gistvik Allmogen flere medel, at förtjena och utwägar ae
förwärfwa rilgängar deni!, jemte förmögenhet? Glöm¬
men ej den Nåd Han Eder wisat, dä Han i egen Hög
Person öfwerlade med Eder d. 22:dra i denne mänad."
Mine wärdaste Bröder!
"Om jag blifvit msebd såsom et ringa werktyg, ar
inför Thronen frambära Bonde-Ständers underdäniga
önskningar och behof; om Konungen med Näd och tåla¬
mod afhört »nina underdäniga föreställningar, dä de haft
Allmogens sanstyldiqe wäl för ögnamärke; om Konungen
warit snar at bewilja, hwad Allmogen begärt och behof;
sa är alt sädant icke min förtjenst. Konungens »vishet
och StändetS egit upsörande, har alt sadanr beredr och
stadgat."
"Det enda tiläqnar jag mig, at af warmaste hjerta
hafva önsta» Siandetö wälgäng. Samma tänkesätt stall
jaa i hela min lefnad bibehålla; och sa längt min swag»
röst kan höras, stall den altid gälla til Bonde-Ständet»
gagn och förswar."
"Jag har altid med Eder »alar sanningens och hjer»
tms sprak; mön aldrig döljr afwoge och förrädiste tankar
eller afsigter, da »»»unnen näinnt de wackra orden: Mac
lTlad-ge Ronung; »nine wärda Medbroder. Sa-
da»e asgrunds - fo>kkr mätte aldrig inom detta Redelig»
Stand infläppas, eller såsom Swensk född finnas."
"De fläste af Eder, mine Bröder, hafcha »ned tå¬
lamod cmottagit »nina räd, ansett dem, såsom »välmenan¬
de och nnttiqe. Nägre af Eder hafwa ej altid ckunnar
förena Eder öfvertygelse med min. Wära samweien och
en efterwerld stola blifwa ware Domare, och StändetS
krvlvcotler stöta lägga osi emellan."
Z02 Den 28 April.
"Någon gäng har jag wäl märkk, at nägre bland
Eder glömt det råd jag i början gaf, at endast hämta
underrättelser och uplysningar inom Ständer. Det har
ock stundom förorsakat någon willrädighet. Men utgän»
gen har wisat sanningen, och Skändeks beflut wittna?,
huru Ni upfyllt Edra skylldigherer mot Konung, Foster»
land och Medborgare."
"Om jag emot min wilja någon af Eder föroläm-
pär; om jag af sysilor och bekymmer öfwerhopad, nägon
gäng förgätit, at sä idkeligen och stundeligen upoffra mist
til Eder tjenst, som jag det lofwar, bordt och Ni önskan
om mitt biträde nägon gäng synts Eder antingen lamt
eller för litet wcrkande; sä beder jag cn hwar af Eder
derföre om förlätelse. Besinnen endast, at jag är män»
niskja. Med upsät och wilja har det aldrig händt. Dä
wi nu ätskiljas, och kan hända mänga af ost aldrig i ti»
den mera träffas, sa jämte det jag innesluter mig i E-
dert minne och »vänskap, mäste Ni tillära »mg at lemna
Eder et l^ellsmenre. sa godt jag det har at gifwa. Hem¬
fören med Eder, och inplanren i Evre Barns, Anhöri¬
ges och hemmawarandes hjerta», en ren och oskrym¬
tad rvördnad för Gud; en oföränderlig lydnad
och undergiftvenhec för Eder Ronung; samt en
uprikcig wänstap för Evre Medborgare. Lären
Evre Barn morgon och afton dessa dygder med der ef¬
tertryck, al de med sina gerningar alud i hela sin lef¬
nad wisa, hwad arf de af Eder fäkt. Dä blir Allmo¬
gen lyckelig', och desi »välgång skall dageligen och stunde¬
ligen rilwära; i synnerhet, dä Ni tillika med sparsamhet
och hushällning wärdén den rätt Ni nu wunnit öfwer
Edre hemman och skogar, hwarä mycken upmärksamhet
bör gifwas."
"Min största heder och förnöjelse skall altid blifva,
om^jag blir ansedd såsom Allmogens werkeligen redlige
och
Den 28 April. zo;
och tilgifne Wän. Om Ni uti Edre enskildte eller all-
wänna samqwäm, welen hugkomma mig, och för dem
mig ej känna omtala, at jag åtminstone önskat och wclat
Bonde-Ståndets bästa, sä gifwen Ni mig oen gladaste
belöning."
"Eder, Wälförständige Taleman, rackar jag af up-
riktigaste »välmening, för den wänjlkap, Ni mig wisat;
för det afseende Ni behagat göra pä mina wälmenta räd:
för det tålamod Ni haft med mina ofullkomlighcter. Edre
kunskaper; eder redlighet; Edre okonstlade seder; Eder
nitälskan för Konung, Fosterland och Medborgare, och
Edert stadiga och jämna upförande arv sä allmänt kän¬
de, at de ej tarfva mur witsord. Bibchällen desse e-
genskaper i all Eder lefnad, och eftcrwerlden skall i tack¬
samma bröst upresa Eder oförgärrgeliga Minnes - stodcr.
Uphören »eke at wara min Wän, förrän Ni finner mig
Seraf »wärdig."
"Min redlige och nitiske Medbroder, Herr ^6vo-
crk - kllcslen ^allgvcki, som med yttersta krafter och
bästa wilja, såsom Srändets pälitelige Wän, fullkomli¬
gen upfyllt sitt kall och Konungens nådiga förtroende;
jämte de öfrige mine Medhjelpare, som jag til Ständers
biträde och tjenst antagit, och hwilka ester Edert egit
widgäende, til Edert fulla nöje gatt Eder tilhanda, in¬
nesluter jag, jämte mig, i Eder beständiga »vänskap."
"Gud wälsigne Eder alla, »nina Bröder, och giss
we Eder hwar och en lyckelig hemresa; sä at Ni »ned
glädje »nätte under hälsa och wälmåga träffa Edre An¬
hörige, Slägt och Wänner, Faren wäl!"
Tale-
zc>4 Den 28 April.
Talemanrie» tackade Ständer för dest wänffap och
förtroende.
DetzA afsöngs en Psalm, och Ständer åtskildes.
ln bösm krokocolli
FZrtekmng uppå Donde - Ständers Allnränna
underdäniga Beftvär wid Riksdagen uri Stock¬
holm är r?89»
r:v Om gäldbunden Fastighets försäljande tvid Tings-
Rätten.
2:0 At icke RustningS-HLstar, utan endast Trotz hästar,
mätte nyttjas til söders och proviant framförande un¬
der Lanr^emsnrer.
z:o Om minskning uri wälet för Karlar, som antagas
uti krigstjenst, samt Ryttare-och Dragon-Hastar.
4:0 Om Stora Bönedagarnes firande hädanefter uppä
Lördagarne.
;:o Om OavsIIsrls RegementS-rnötenS hällande hädanefter
uri Maji manad.
6:0 At Härads-Rätten mätte blifwa Domstol uti de mäl,
angäende hushällningen och wärdén om Brukens sko¬
gar, som nu pä försök äro stälde under Bergs»Dom-
stolarne.
7:0 Om tillåtelse för Krono-och Skatte-hemmans ägare,
at, utan särskildt tilständ» fä anlägga Husbehof--
Qwarnar. tz:o
3°5
8:0 Om BätSmänö beklädning med grätt Walmar.
9:0 Om ändring och förklaring af Kongl. Förordningen
om Landtmäreriek, d. 12 Äug. i?8Z, »ki de delar,
som angä tiden lil Storskiftes företagande och jorden-
raxsranäe, samt sältet at flike delningar klandra.
lo:o Om de sä kallade Fodermäns afskaffande.
ri-.o Om Kongl. Tag-Ordningens och Knekte-LomraAsr-
nss ärliga upläsande.
!2:o Om er witzt och lika pundetal pä Räme-hö och
halm.
rz:o Om Krono-Hingstars afskaffande.
14:0 Om Wadstena Krigsmanshus - spannemals lösande
efter Markegång.
r^-.o Om betalning för husmans-kost ät Krigsfolk, tvid
jV^srcder och In^ULiierinxLr
rL:o Angående minderårige Volomrirers antagande för
Rotar hädanefter.
r?'.o Angående befrielse för Allmogen ar Utgöra Hjelpe»
dagswerken til Kungsgärdarne»
r8:o Angående sattet at urskilja de Ekar, Bokar och
Maste-lrän, som til Kongl. Maj.tS och Kronans be¬
hof äro tjenlig?, ifcän deln, som til Jord ägande»- äir-
xylltion lemnäs»
»9:0 Om ytterligare Författning angäende Tionde-och Af¬
rad- spannemäkrr- forslande.
8 50:0
20:0 Om förhöjning uti den manliga lega» för Gästgifv
wareffjms.
s::o Om Förklaring af Kongl. MajttS nådiga Förord-^
ning d. 2v Dcc. 1787, om den under ärrenäs upiav
ne rättigheten af Husbehofsbränning.
22:0 Om Inlubikion Uti SkatterättS-fordringars införsel
uti Kronohemman och lägenheter.
2Z:o Om förhöjning af legan för Kronoskjuts och extr»
Postföring.
24:0 Om uplifwande af 1756 ars Förklaring öfwer Skav
teköps-Förordningen af är 172Z.
25:0 Om nådig Författnings widtagandc, til förekonv
mande deraf, ak Hallskjutsen flere gänger uppå ek dygn
»nä utgöras.
Förtekning uppä de utaf Gwenska Allmogens
Fullmägtige wid Riksdagen i Stockholm ar
1789 anmälte enjkildre underdåniga Deswär,
som uti Bonde-Srandccs c.mcsilie, enligt der
förde anteckningar, blifwit til klxpeäilion in¬
lemnade; urom de ansökningar om befordrin¬
gar, befrielscu för böter eller annar dylikt,
hwilka Grandets Ledamöter mera såsom em
jkildce personers Fullinägcige, än såsom Riks«
dagsman, latic af Lsuceiiicc exj)eäiaras
Upsala Län.
r:o- » -lie I)sniels.ll>n om rättighet at taga grus, der der
lättast finnes, til wägars förbättring.
Z°7
2:0 kadr ^näsrslon angående delning af Ulleråkers Hät
rads Allmänning.
z:o klric ^näerslon, örn hämtning och forflande af Salt-
perersjuderi-wed.
4:0 Samtlige Riksdags Fullmägtige angående ändring
uti de i Upsala Län hittils widiagne författriingar, om wä»
garneS underhällande winter-tiden.
^:o kkeni-iL lillman m. fl. angående ukwidgande Utaf
rättigheten at i Bergslaget underhalla Getter.
6:0 Uplands och Stockholms Läns Riksdagsmän hafwa
lil större delen anhallit om tilracklig a>nmuintious an¬
skaffande, lil landets och ffärgärdens förswar; hvar¬
förutan
7t0 e^ärisn kebrsson, k.srs Olslon och e^näsrs ksbrsflnn
m. fl. ingifwil en af dem uppå egit äfwenlyr under-
Ilkrifwcn ansökning om nådig Förklaring af Kongl.
MajttS Dom, d- 8 Febr. 1785, angäende Kongsådra»
i elfwen wid Elfkarleby.
8:0 k^enriL billman om friwillige -VuöiionLrs förrättande
hos Allmogen.
y.o Diro om Tiondesättningen.
»o:o bläs eänäsrskon VIN Storskifte ä wägar.
n:o Lric -änäerrkon om Dagswerken wid Nyqwarn.
rr:o viro angående skjutsen wid Edsberga»
rzw vsrri! flon om en jämnare fördelning as Kro¬
no Ml isen.
U 2 14:0
Z°3 SkStz
,4:0 Ian bertilsson om ersättning af resande, för den
MusandeS färje - penningar wid äterce,an öfwer fär-
jorne.
Stockholms Län.
r:o Jan pearsson om utgörande af särje-penningarne wiL
Stocksunds färga.
r:o Jan kebrsson om jämnare fördelning af Knngeffjul»
sens utgörande.
z:v Jacob Lrsson om Utgörande af ffattekol hädanefter. ^
4:0 ^riösrs Iansson och ^näsrs ksbrsson, såsom Full-
mägnge för Wermdö och Akers Skeppslag, angående
rämerpersevlarnes förrvandling.
5:0 Jan Iansson m. fl. angående byggningswed.
6:0 Stockholms, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Calma-
re, Öller - Göthlands och Södermanlands LänerS
Riksdaae-Fullmägtige, om förbättring i wilkoren för
Bätsmän.
7:0 ?ebr ^nösrsson om flkjurs wid Hökhufwude Gäst¬
gifwaregård.
tz:o ^nöers darsson om frihet wid försälgningen af färslk
Fiff m. m. i Srsckholms Stad.
Skaraborgs Län.
1:0 Olos Hnäerslon om Utsyning uppä Hökås park.
,:o lVläns ?ebrrson angående hallffjurs för Luguäs-koerne.'
kerer ttenricrson angående Allmänningen Klyftmoen,
4:0
4:0 /in6srs ?cbrsson angående befrielse ifrån utgörande
af hielpeda^smcrken til Ollcberg.
5:0 Samtlige Riksdaes-Fnllmägtigarn^ om förhällandet
med i Länet warande Allmänningar.
6:0 viro Om befrielse fran Skjulö-munstringar.
7:0 Dito angående xermiirerLils Soldater.
8:0 vito angående monäerinZs-persedlar.
9:0 vito angående Djnrgards-penninge-afgiften tik Leckö.
ro:o Joacbim Lekin§ angående rälta beräkningssättet af
indelte öke-dagewerken.
11:0 Olas ^.näsrslon om Allmänningen Edmässens delning
22:0 kelling om Tull-afgifter för Spannemäl.
rz:o .^näsrs Ionsson m. fl. om Preste-Stommar.
r4:o ?erer llsnries5on angående Predikningars hällande
i Wämb.
Rronsbergs Län.
r:o 3ven lVlänslon om Tullbetjenters förhållande.
2:0 viro om Kronohemman under OrresorH.
Z:o viro om en jämnare och mera afpaffad fördelning af
ffiuts emellan Jnnewänare uti samma Län, wid före¬
fallande Durchtäg.
4:0 Jon Klil son om en ny Stads anläggande wid Sken
i Snn.mbo.
U Z Z-p
§:o 8 ven iVlänsson om Soldaters förasskedande.
6:0 Dito om winterwagars underhällande.
7:0 ston Niisson om et IVlaAgrins inrättande.
Jönköpings Län.
::o Darg Svensfon och ^näers Instön angående et oaf-
Lrutit fortfarande af de tillatue friheten i handel med
spannemal.
Sto keftr Lvenssm förenat flg med Lven IVlän.son ifrån
Cronobergs Län, uti beswäret angående Tullbeljente.
Z:o Dorias kekrslon angående skjuts - rsglcrinZen wid
Barnarp.
4:0 stonas ?snrsson angående skjutsen wid öreryd.
s:o -^rviö jönison om Malmhandeln emellan Tabergs
och Lerbäcks Bergslager.
6:0 ^nösrs Ångson angående Fängförare-skjuts.
7W ^rviä jonsson om skjuts wid Mansarp.
8:0 Sawtelige Riksdagsmännen om Markcgangs-lsxor-
ns5 uprätlande.
9:0 ^näers stansson angående et bättre fält at underhalt»
Wernamo bro.
Westerås Län.
z,o Westmanlands och Stora Kopparbergs Läns Fnllmäg-
tige, om nädig Författnings utfärdande, til förekom¬
mande af de med pnvzrs Mäns a fiZnauoner uppå
xnvLts personer möjlige bedrägerier.
r:o stan Isacsson uri Wagnsbro, tillika med fleste Full¬
mäktige ifrån detta Län, och Olof I^i-slou ifrån Fäl¬
lingsbro om fördelning af Bewillningen, saint wista
andra utgifter och behof efter öretalet, men icke ester
hemmanens i Iordcboken upförde storlek.
z:o -änftcrs Marrensson m. fl. angående wista förmoner
för de Upfll.i ^caäewic rilflagne Hemmans-äboer, i
afseende pa Nänte-spannemälens utgörande.
4:0 stan stansson ifrån Thorgöruna, stan stansson ifrån
Norrbo, Koftan Darsson för Stende och Tuhundra,
Dar; OI son för Wähla, olof Darsson för Sträflin¬
ge, sodors I^Iarccnsson ifrän Åkerbo och stan Isacsson
ifrån Wagnsbro, om befrielse ifrån widare Utgift til
Knrkle-legomedelS-Oafsan.
5:0 ?erer stsrnflröm ifrån Norbergs och Skinskattebergs
Bergslag, stan Isacsson ifläu Wagnsbro, och Dars
Delarsson ifrån Westerbergslaget, Uti Stora Koppar¬
bergs Län, om rustand för Bergsmannen at med
penningar lösa Kronans Tionde-järn.
6:0 stan stansson om wägdelningen.
7:0 stan Darsson m. fl. VIN ätskillige förmäner för Näm-
demän.
8.0 Samtelig? Fullmägtige om Ryttare-hästarö alder.
9:0 viro om Soldare-legans fastställande til witz storlek.
(öster - Göthland.
r:o Talemannen Olof Olofsson i lifstiden, angående
U 4 Hall-
Z" ^
Hällskjuks-inrättning wid Westerlunds Wärdshus emeli
lan Äby och Brinks Gästgifwaregardar.
s:o Krus Lunesson, angående Kyrkowäktare Uti Hellesta.
Z:o ^okan Olofson angående SwinhultS -^nnexs.
4:0 keroi- lVlsnsson angående dagswerkens utgörande til
Kungs-Norrby Boställe/ -
^:o sigri IVlsnrlon angående ändring i sättet at upbära
mätare-penningar.
6:0 (iarl IVIgnslon om wäghallning för Askeby.
7:0 hollan OlolslLil VIN Luderplatsars anskaffande.
8:0 siarl Elsasson om Tingshus-byggnads upförande Utr
Bankekinds Härad.
9:0 koker iVkwslon om bropenningar wid Husbyfjökö Gästs
gifwnregärd.
Iv:o 1.305 ksn§tsson angående stkjutS-indelningen wid He¬
sters Gästgifwaregård.
n:o ttanr L unesson om Marknad wid Hällestad.
Södermanland.
i:o ksllr ^nösrslon angående befrielse för Allmogen r»
frän utgörande af skjuts til Ebrendahls Styckebruks
tilwerkningars bortförande, da det, i grund af Kongl.
Majns Ämbetsmäns kungjorde befallning,^icke fordras.
2:0 Samtelige Riksdags-Fullmägtigarne om skyldigheten
ar underhälla wägar lil Bruken, och likaledes 'alle¬
sammans
;:o Om
Z.o Om de Soldater och Båtsmans - torps orubbade be¬
stånd, som uppå Mmänningarne äro upbyagde.
P0 sirie Lrslon om Vatsmans-torp.
5:0 kolir tollersson m. st. angående förbud af kolning
uppå AllmänningS-stkogarne.
6:0 Trio kelu sson om Luderplatsars afstkaffande.
7:0 vars jonsson angående Dunkers Allmänning.
tz:o Samtelige Riksdaasmännen om förklaring huru med
bolbys och afgärda bys rätt i skog rätteligen bör Er¬
hållas.
9:0 sirie Ifarsson angående abo-rätt ä Bruks-Hem¬
man.
LO:o sirie kekrsson om Akers Härads Allmänning.
Elfsborgs Län.
r:o Samtelige Fullmägtigarne angående tuo^ionistsrs an¬
tagande efter godtycko och utan twäng.
2:0 viro angående rätter Domstol at pröfwa wägsaker.
g:o vars tollersson angående Landt-marknaders bibehål¬
lande.
4:0 tnllsrs LenZrslon angående ersättning för WaHända
Sockens skada och förlust genom Danska fiendteliga
Irou^srs inbrott sisil. ar.
^:o (iarl Ibomasson, kebr kekrsson, tnllsrs Zvenslon,
tnllcrs tollersson, Gullers Leogrsson, vars Hakans-
lön och tnäers varslon at deras hemmawarande Huf-
U s wud-
wudman urin sarhild bewillning, mäge fä hädanefter
såsom hittilö, fortsätta deras gardfari-handel.
L>:o ksrer Za^endolm och I-srs ^nöerslon ifrån Dals
Laud, angående rätta förståndet af förfarmingarne om
v?e dagswerkcns Utgörande in »murs til Indelnings¬
hafvare.
7:0 ^oäers Lco-rxson om ersättning för lefwererade
Krigsgärder.
x:o ?srer 6Z-;snIroIm om hälljkjnö wid Lunds Gästgifr
waregärd.
9:0 ldsrz ^näersson at Landt marknaderne matte bibe^
hallas.
!v:ö ^näsrZ Lvenrfon om wärdskapet pä Kronohemman^
Uto Skaraborgs och Elfsborgs LänerS Fullmägtige om
wisse förmoner för Nämndemän.
12:0 ksrer LlZenstolm om en Stads anläggande wid Ed«
iz:o viro om bete wid Norrska gränsen.
ig. 0 viro om timberhandeln pä Norrige.
r;:o viro om utflyttningar isrän gränfe-orterne.
16:0 I-ar; ^nclsrsson om tobakshandel».
17:0 viro om samfällighetS-marker.
:8 0 Oiio om ängar ä AllmänNingarne.
Calmars Län och Oland.
r:o kestrslon för Tuna Läns, Sewede och Ajr>elands
Hära»
Härader, json l^örjosson och IVIans I.LrZson angående
IVioricisliri^z versedt,castsianäs.
2:0 ^>2N ?c!>r;fon om förnyad bekräftelse af de om sättet
ar uprätra Markegängörraxor utfärdade författningar.
Z-o I-ar; darsson och .son göransson ifrån Oland anga»
ende frihet ifrän urskrifningar i närwarande krig.
4:0 Samma Fullmägtige om nådigt tilständ för Olands
Allmoge, at bade i krigs-och sredt-tider äga och nyttja
skjutgewär.
5:0 Samma Fullmägtige om Tnll-afgiftens minskning för
Stenhuggcriernes afkastning pä Oland.
6:0 Olof 1"kc>rssc>n om frihet för Allmogen, at ankäga
til Fullmägtige i xrivme ärendcr den, lil hwilka de
hafwa förtroende.
7:0 son kohesion om rättighet al taga eklöf och fälla
wrakrckar, m. m.
Ropparbergs Län.
i:v Samtelige Riksdagsmännen, angående flyttning af
Lagmans-Tings Neiminen lil flutet af Maji eller bör»
jan af Iunii manad hwarje är.
2:0 Henric ^.n^erslon ifrän NcdansiljanS Fögderi, san
s.,nsson för Swerdsjö m. fl. angående strängare tilsyn
uppå Kolgillarne wid Fahlu Grufma.
Ztv ^nster; Lamueixson för NäSgärdS och jsoran I-ars-
son för Säthers Län, angående åtnjutande af större
frihet i kolhandel.
4:0 Henric sndersson m. fl. om rättigheten, at för et
wist pris i penningar lösa de sä kallade Qwarntulls»
I kä
§:v ^näerr Olsson ifrön OfwansilianS och henrie ^n-
äerssan ifrän Nedansiliana fl. angående
flyttning «f AccteSplatscn för Kongl. Dal-Regimentet
ifrån Tuna hed lil Leksand.
6:0 l-srs kebrsson ä Wästerbergölagets wägnar, an¬
gående fortfarandet af en fri och obehindrad spänne,
mäls-handel.
7:0 I.grs ?el-rslon angäende tillåtelse för Bergsmännen,
at uti flere Städer fa upköpa oxar.
8:0 -4näers ^smuelsson, ä nägra stoglöfa hemmans i Heder
mora Socken wägnar, angäende tilständ ar fä lösa der
ras stätteke! af Awesta Bruk, ester et witzt pris i pen,
»ingar.
9:0 I.ars ?elirslon ä Wäster-BergSlagetS wägnar, an,
gående uphörande af widare afgister til GrustLafl-n,
och dest widare Ois^oiirion-
ro o ^näers OI son ifrån Ofwansiljans Fögderi m. fl.
angäende tullfrihet wid BergS-Tullaxne, för de i Da,
larne tilwerkade träkaril, som Uppå Sädesorterne Ut,
bytas emot spannemäl.
n:o ssn Erixson i Swerdfjö med flere, angäende en
närmare och med Allmogens beqwämlighet mera pas,
sande indelning af Skattekolcn, som til hytlvrne uti
och omkring Fahlun stola utaf Allmogen lefwereras.
rr:o ^näers Lamuelslon, ä By och Folkierna sockne»
mäns wägnar, at fä med en enda Upbördsman liä^ui»
6era Kronoustylderne genom kol-lefweranter.
rz:o ^näers olsson, ä Särna sockns wägnar, angaen,
de lindring uti Gränfe-tulls afgifterne för fiste-waror,
som ifrän Norrige dit införas.
»4:0
14:0 ^-nrlsrs Olsson, för Särna sokn, VM anläggande
af en Stad wid Mora.
r§:o Hnäsr; Olsson om nogare upgäcnde af Riksgrän¬
sen emellan Swerige och Norrige.
r6:o Joran lsrsson, för Säthers Fögderi, ar endast et
Ting om äret hädanefter mätte hällas.
17:0 Jöran Ifarsson om Presterättigheterneö Utgörande lil
kalior uti Ouliss; sockn.
rtztv Ian kortson ifrän Westerdalarne, ä Appelbo Socknes
mäns wägnar, angäende förklaring af den öfwer Kongl.
Mains Bergs-Ocklebo tillätne köpe-afhandlingen om
en Skog mi Wästerdalarne, emellan Kopparbergs
Bergslag och nägre Bergsmän i PhilipstadS Bergs¬
lag, m. m.
19:0 hinric ^n6srsson» -änöerr Olosson med flere, an¬
gående befrielse ifrän utgörande af nu atagne bewill-
ning, i grund af Kongl, kesolunonsn d. 2g Dcrem-
ber 1765.
2v:o Ian ?olirsson, om någon jamnkning Uti Bewillninr
gen för Wäster Dalarne.
S i:o ^näsrs Samuelsson, om samma ämne för sine hus,
wudmän un Wika, WiggeS och Näs fjerdingar i He¬
demora, samt Garpenbergs By och Folkierna socknar.
L2-.o Samtelige Riksdagsmännen ifrän Stora Koppar¬
bergs Län, om jäinlikhetsi i akttagande wid friwilligg
Lor^iewes utstrisning.
Nerikes Län.
r:o ^aäerr L-ll§rsson, för Nora, Hjulstö och Nya Köp,
pär-
A18
parbergs Bergslag, med flere, angående Tnll-afgifternr
för Ostmunds - jern.
2:0 ^srn lVlagnusson, ifrån Grythytte Bergslag, angäen»
de limbers erhällande ifrån Wefterdalarne.
z:o ?.näers LenZtsson med flere, om erläggande af Me¬
dlen i Nora och Lindesbergs Skader.
4:0 Olof Lrsson ifrån Glanshammars Härad, angående
meddelande af betyg, at mätare-pengar blifwit bctalde.
^:o ssons Ivarsson ifrån Lekebergslagen cm Torgdagarne
uri Orebro.
6:0 I-ars 8van lön ifrän EdebergS Härad om Härads»
Allmänningars delning.
7:0 ^riäers vilsson isrän Orebro Härad, angående salt»
pelersjnderie wed.
8:0 Samtelige fullmägrige om Accisen; erläggande och
satlet al fa bewis derom.
9:0 viro Om erhällande af Mötesplats inom Länet.
io:o Olof 1'elrrslon, angående ffjurshället wid Wretstorp.
li:o Fnllmägtigarne ifrän Nerike, Östergöthland, Sö¬
dermanland, Skaraborgs Län, med flere, angående ut¬
låtelse för torpare ar deltaga i ärrenäs LonrraQarns
om bränwins tillverkningen.
12:0 Samtelige Fnllmägtigarne ifrån Nerike, om Holsst-
raler uti Orebro.
wermlands Län.
Ilo lianeic Lrsson, Llauria kelnlon, Häkan Olofsson
med
med flere, om anstånd med betalning för läne-spanne-
mäleu.
2-o Samtelige Fnllmägtige om en ny mötesplats wid
Carlstad för Kongl. Nerike och Wermelands Infame-
rie Regemente.
z:o Häkan niolsson om handel med Rulltobak.
4:0 lVla^nus vilsson om Saltpetersjudcri wed.
^:o Samtelige Fullmägtige om Släpkläder för Solda-
terne.
6:0 viro Om Markegangs-läxors uprätrai de.
7:0 dallis ^nclsr son, Lläkan Llofsson, 8sn§r Lllcllsson,
lVla^nus vilsson, korar karsrsson, blils Lrsson, d>HIs
Olsson med flere, om lindring i Bewillningen.
Gefleborgs Län.
Itp kellr jokansson, Olof svnsson och Olof I-lanston
angående Soldaters befordringar ril Under-OEcerLrs
beställningar.
2:0 kellr jokansson, Olof jonsson och ^san Olofsson,
saint ksllr kellrslpn och Olvi Han son angående än¬
dring Uti den är i"8 Utfärdade InllruUivnan wid
förwaltningen af Udde Mantals Lallorns.
^0 ^nösrs kellrslon, ksllr kellrrson och ^san Olokslon,
angäende nådig befrielse fran BälömannenS arSpen-
Ningars eller Löns fördubblande.
4:0 kellr sollsnrson, Olof jonsson, Olof son, Olof
Hansson och kellr kellrsson angående befrielse hädan-
efl
zsv
ester ifrän Oommenäsrin§ar til arkets pä Fästningar
i fridötider för deras Soldater och Båtsmän.
s:o ?edr jokansson, Olos Jonsson, Jan Olossson, Olos
dansson och kelar kelarslon och äVsans lvoelion, .an¬
gående närmare förklaring af de om HemmanLtlyfnin-
gar i smärre delar ulkomne författningars'
westernorrlands Län.
,:o kelar jonsson, angående et Krono-lVIa§arinL inrätt¬
ning i Jemtland.
2:0 Samtelige Riksdags-Fullmägtige, angående Skjuts
och Dags-l^raNamLnksrs betalande ät Domare i Ems
bets förrättningar, dä flere uri en resc-kour medhinnas.
z:o kelar jonsson angående Soldaters kallersnäs Utan
tilräcklige laglige stäk.
4:0 Hiss Lunälaolm, Jäns Lsvsriiarson och Jon Ans¬
son angäende afgiftens ininstning för Gästgifwerierne
Uti ^rrenäsr af Bränwins tilwcrkningen tll husbehof.
sto kelar fansson ifrän Jemtland och Jon ^näsrsson i-
fran Medelpad, om lika nödig jemnkning för Gästgif-
waregärdarne uti de orterne.
6:0 kelar jonsson angående anstalters widtagande' til
Jemtlands förstvar.
7:0 Jon ^näsisson ifrån Medelpad, angäende rättighet
för Oapellansr, at emot ärrenäs bebo ^lansxe-hem-
man.
Z:o vliss §unälaolm, Jon» Zeverinsson och Jon ksans-
son ifrän Ångermanland, om samma, med flere rät¬
tigheter för esxeflsntzrur,
wb'
westerbsrrns Län.
1:0 Samtelige Fullmägtige om anständ med betalningen
af läntagen Krono-Spannemäl.
2:0 Duo Om tillåtelse at lösa Gärde-SvaNnemälen med
penningar antingen efter en ständig eller hwarje är»
Markegäng.
z:o viro Angående inställande utaf afwittringarne tils
widare.
4:0 viro Angående jemnkning Uti Jndelningö-werket, vm
Spanncmalens forflande.
Malmöhus Län.
no kelu- Jeppsson med flere om befrielse ifrän Saltpet-
terstudningen.
2:0 Om tilständ för Allmogen, at alla tider af äret fä i
Städerne och wid LanLtrnarknader hälla färstkt kött tii
salu.
g:o viro Om betalande af tionde pä lika sätt til dem,
som haswa Iris karronalur som til Kongl. Majit och
Kronan.
4:0 Kils kelarslon och kolar lVIanslon k.uncl§ren ifrån
Christianstads Län, angäende fri fart genom AlunbrukS
villriÄer.
-5:0 kelar Jeppsson om taktorfs hemlande-
6:0 viro Om Sätesgårdars skyldighet at deltaga Uti wäg-
rödningar,
Christianstads Län.
!:o Talemannen Kils Lven son och de öfrige ifrän Skä-
X ne
ne och Blekingen om Skallfogdars och Wildförares
befattning.
s:o Taleman I^ils Svensfon om Utsyning af wed för
Kronohemman.
g:o vikö Om Kyrko InlxeKorernes Lönings»spannemäl.
4:0 vikö Om efterlefnad af Stoordningen samt 25 §. af
kelolulion uppå Allmogens Beswär d. I September
1741 om Hingstars släppande uppå Fälads marken.
5:0 viro Om tilstand at halla Getter.
6:0 Vito om -^uÄionsrs uul-sande.
7:0 viro med siere, om lösningsrätt til Domkyrko, klor.
xirals och BarnhuSttUnnorne.
Z:o d^ils Svensfon och Knur kerston med siere ifrän
Blekingen, om Bruks-karlars olagliga hägnande m. m»
9.0 Olof jonsfon angande Kigelkorps Gästgifwaregärd.
Blekingen.
r:o Samtelige Fullmägtigarne om Posthemmans skyldiga
heter.
2:0 Xnur kebrsfon och kebr Lnartslon om Kyrkomedlen»
anwändande.
Halland.
1:0 Samtelige Riksdagsmännen angande Sillhandel.
2:0 viro Angående timber och wedhandeln i Elfsborgs
Län.
z:o vjro Angäende rätta förständer af Kongl, Reglsmen-
rek för Nordsjö fiskerierne d. 21 Iulii t 774 och z
angående Allmogens handel af Sill wid Sillsalterier»
ne i Skärgärden.
4:0 viro Angäende oförkränkt bibehällande wid Kongl,
kefolurionen d. 29 Novc,. ''er 1756. §. 82, för All«
mogen i Halland, ak erhålla tilgäng af skog ifrån
Elfsborgs Län.
Götheborgs och Bohus Län.
It0 Joban Ersfon, vars Olsfon, Jacob Olslon och Okri-
ften dlilzfon, om et beqwämligare sätt, at framföra
AfradS spanmalen.
2:0 Samtelige Riksdags-Fullmäqtiqarne, angäende misse
genom förre kefolurionsr faststälde förmoner för Nämn¬
demän.
z:o viro Angående en wist ständig afgists erläggande wid
Högebro.
4:0 viro At Prästerskapet mätte tilhallas ärligen upläfa
1722 ars faststälde förening om Prästerskapets rättig¬
heter, med flere Förordningar,, som ärligen böra aft
kunnas.
5:0 Angäende förbättringar uti Indelningen wid Bohus
Läns Dragons Regements
6:0 Niclas Lengrslon, Sven Jonsfon och vars Olsfon,
angäende reäuceranäe af Vragoue Regementet til In-
ksnrerie.
7:0 Jan Lrsson angäende. skjutsens reglering i Sörbyg¬
dens Härad,
Utaf Riksdags-Fullmägtige ifrån Finland.
Z:o At Storffifttör arbeter under pästäenöe Krig mätte
inställas.
U s Lltz
3 ^4
2.0 At SkjutSnings-fieswäret, bade i Krigs och Freds-'
lid, mätte urgöras ester Hemnianens storlek.
z:o At Krono Hemmans Äboer matte för zme ärs rän¬
ta fä lösa sina Hemman til Skatte, pä sätt tilförene
öfligt warit.
4:0 At Wederbörande kunde erindraö, at med skyndsamt
flut lagligen afhjelpa de klagomäl, som ske öfwer för
Dryga Rame-betalningar.
z:o At )e a stölder utsatte straff mätte skärpas.
L:o At Krono Betjente, men ej Allmogen mätte smara
för fängawärden.
7!o At ds som kunnat walla, det Uslerve (ilor^len iFin- ?
land bliswit under sista Fältläger wanskött, mätte stäl¬
las til anfwar-
8.0 At den eller de, som kunnat lägga hinder i Krigets
lyckeliga utgång, mätte derföre undergä Dom.
9:0 At Kyndelsmäsian, Michelsmässan och Allhelgone»
Laqen, mätte fä firas ä de dagar, de af gammalt in-
, fallit.
rc>:o At Allmogen mätte befrias för Tulls erläggande,
dä Ränte-spannemäl och Hö föres til IVl^-rmer j
>- Städer.
n:o At stsglöfe Hemman nfiirte fä del i Krono öfwer-
loppöjorden.
22:0 At Tunnelandstalet i Sawolax och Carelen mätte
ökas til 2goc> Tunneland pä Mvntalet.
LZ:o At Sysmä och 6u6sk ^äolxks Svknar jemte
Stor
Stor Savolax matte fä l?cO Tunneland jord pä
Mantalet.
14 0 At Storskiften i Cuopio Län finge under kriget fort¬
sättas.
15:0 At Sotkamo med flere Sokneboer mätte fä fira
2:dra och 4:de Bönedagarne, ä för dem mera begwäm
ärötid, än hitinrilS skedt.
i6.o At Soldare-Rotarne i Raseborgs Härader mätte
sä mycket möjeligt är, sammandragas och jämkas.
17:0 At Allmogen i Loimijoko och Hwittis Soknar finge
inlösa sin halfwa Hö rama, eller undgä, at sä långt
hitimils stedt, första samma ränta.
i8w At alle skattläggningar a Husbehofs-gwarnar i Car
relen mätte inställas.
19:0 Ai de i Raseborgs Härader warande extra Gäst¬
gifware mätte indragas.
2O:o lvrakkL Lerkula frän Liminga, om Vae-mce - torps
medel.
2i:o lV4i>kk8 Lerkula om jämkning i Tionde Spannema-
lens gäldande.
22:0 k^snric Rlkglginsn om wägen emellan Björneborg
och Christinästad.
sz:o Om Båtsmans Rotarnes reglering pä pä Äland.
34:0 Om ny wägs byggande til Kastö Stad.
25:0 At alt arbete a de i Wasa Län under arbete wa-
X z ram
Zr6
rande nya ?^ds-och Bywägar, matte, under pästLen-
de krig, inställas.
26:0 At W^sa Läns Jnwanare, matte genast da lefwe-
rering sker, fä ersättning för den salbirter be aflemna.
27:0 At de skulor, som förledit ar blefwo nyttjade E
1'rans^orker, mätte i är derifrån befrias.
wid
H)id afcryckningen utaf desse har
handr, ac utur den 15 April,
2i^, följande är uteslucic; hwarföre der här
införes, och bör läfas näst efter Mr?^*
/ö» Anförande:
^näers billson ifrän gerike fann wäl det ganska
bekymmersamt för sina hemmawaranve, at medelst Åta¬
gande af större utgifter, försämra deras wilkor, men alla
betänkligheter borde uphöra i afseende uppå Rikets rädd¬
ning, för hwilken det tilhörer hwar Jnwanare at upoffra
Let yttersta; Således, och dä Ständerne redan funnit
anledning, at antaga Hemliga Utskottets Betänkande,
och inga mi förbindelse at betala Riksgälden, hwaruti
förskottet til Fälktoget är begripit, mäste ock Bewillning
utgöras til Let upgifne belopper. Och, hwad sättet be¬
träffar, trodde ^n6ers Nilsson, at den afgift, som är
föreslagen pä förtäringar och Lonlnmrionen, mindre be¬
tungar Landtbruket, än den beskattning, som StänderneS
BewillningSrUtskott uppå andra grunder fördelat.
Nils Svensson jfcän Christianstads Län kunde wid
delta tilfälle icke annat, än högeligen beklaga den swä-
righet, som wid ätagande af den oundgängeliga Bewill-
uingen nu möter, i afseende uppå sättet at däi utgöra,
sa at den mä blifwa minst känbar; och hade Nils Svens*
ion med den känsla, som anskar hwar redelig Medbor¬
gare, afhört huru öfwerläggningarne blifwit ställde der¬
hän, at hwar och en warit eldad af inbördes täflan och
nit, at, ä ena sidan, bista Riket i desi behof, och aden
andra, framlägga de omständigheter, som för den ena
eller andra örtens Jnnewänare, synas kunna werka nå¬
gon lindring. Summan ansäg han wara bestämd til dek
belopp, som Hemliga Utskottet begärt, och Uti Bewill-
nings-Utskortet är rs^arreraä; men hwad sältet angick, an¬
slag blils Svensson för flere utaf åtskilligt wärda Leda-
X 4 möker
Z28
möler redan anmärkte omständigheter bäst, ar antaga de?
under öfwerläggning komne snon/ms krojeQsr.
Härwid blef anmält, at ifrån Kongl. Maj:t ankom-
Mit Herr 8rar8 - 8scrsrerarsn och Lommenöeuren as
Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Oräen > Walborne Llis 8ck>rö-
äerkeim, som nu företräder Hof r LanceIIer8 - Ämbetet;
Hwarföre Herr 8rars-8ecrererarLn emottogS och infördes
af Ätta Ledamöter.
Herr Skars 8ecrereraren anmälte til det Hederwär-
da och Ärbara Bonde - Ständer Kongl. Majus nädiga
ynnest och benägenhet, och derjämte, det han undsätt
Kongl. Majus nädiga befallning at förklara, det Kongl.
Maju, under Dest egen oro öfwer den dryga Bewill«
ning, det närwarande Krigets omkostnader oundwikeligen
medföra, nogsamt tillika insekt de bekymmer, som möra
det Hederwärda Bonde-Ständet wid öfwerläggningen om
niedel och utwägar al den samma kunna utgöra. Kongl.
Majit, som tillika föreställt Sig, at dessa omsorger ej an¬
nat kunde än ömmare än nägonsin tilförene ligga Stän¬
der om hjertat, sedan Kongl. Maju med nya wälgernin-
gar och flere förmoner ytterligare ädagalagt den hulda och
Faderliga omwärdnad hwarmed Kongl. Maju altid om¬
famnat Sin trogna Allmoge, hade äfwen af en sadan
StändetS undcrdänigste tacksamhet blifwit annu ytterli¬
gare bewekt, at söka alla utwägar til Allmogens lindring,
och i sadan afsigt beflutit, at efter yttersta möjlighet un¬
derstödja Rikets utgifter, igenom de utwägar Kongl.
Maju med säkerhet hade at wänra af Dest Bundsför-
wanter, sedan de af Kongl- Maju fatt erfara et sä mäg-
tigt bistånd; Och om detta Beslut hade Kongl. Maj^L
nadrgst welat lemna Ständet Dest försäkran.
Dä Herr Skars-8ecrereraren nu fatt werkställa den¬
na Kongl. Majus nädiga befallning, kunde han för sin
enskildte del icke dölja de känslor, som hos Herr 8rar,^
8s-
S^cretsrarsn upwäcktöS wid ätankan af den wänffäp och
förtroende han för Tio är sedan af detta Ständ, och in¬
om detta rum fäkt erfara. Om under den sedan förslut¬
ne tiden Herr Srars-Ssorereraron med omsorg nyttjat alla
tilfällen, at ädaga lägga sin upriktiga erkänsla och tilgif-
ivenhet, hoppades han tillika wara bibehållen och alt
framgent blifwa der uii StändetS wänskapsfulla minne
och aranka.
Talemannen anhöll, ä StändetS wägnar, at Herr
Skars - 8ecrsreraren wille inför Kongl. Maju nedlägga
StändetS nnderdanigste tacksägelse för de af Kongl. Maju
emot Ständet wisade nya wedermälen af Dest nädiga öm¬
het. Försäkrandeö TalemaNnen, at Ständer, som nu ar
Uti öfwerläggning om den betydliga, men högst nödiga
Bewillningen, icke kan et ögnablick tweka, at sig den ä-
raga, utan wore en och hwar böjd at efter yttersta för-
mäga bertil bidraga; men Ständet har under en grann¬
laga pröfning tagit de föteflagne krojsQerne, och förmo¬
dar at deraf kunna wälja det, som säkrast keder til Be-
tvillninqens jämna och billiga fördelande. Derjämte och
Uppä StändetS yttrade Åstundan, förklarade Talemannen
StändetS och sin egen mängfaldiga förbindelse emot Herd
8rat8-8s<!rereraren, som under best trägna och wigkiga
Ambets-göromäl, altid inför Konunga - Thronen anmält
StändetS och Allmogens angelägenheter, och med öm wärd
af hwar och ens rätt, beredt goda och skyndsamma flut.
Den lyckliga tid, Ständer dageligen ägde Herr 8rar^
Sscrererarens mogna biträde och säkra uplySningar, kan
icke Utplänas utur dä warande Ledamöters tacksamma
minnen; och anhöll Ständet, at altid hädanefter, såsom
hittils, fä ämjUta Herr Slars - Sekreterarens godhet och
rvälwilja»
Herr 8tats-8ecröteraren upstod och beledsagades is
frän Ständet af samina Ledamöter, som Herr 8lsrs-8e-
Leerersrsli wid ankomsten emottogo»
R 5 8Zr
gzo
Lecreteraren Herr Lagman billman gjorde derefter
lil Ständer en rörande föreställning om det ytterligare
prof af Kongl. Maj:ts omtanka för detta Stånds lin¬
dring uri utgifterne, och i anseende sa wäl til den nu
gjorde nädiga tilsägelsen, som ock til de förmoner, hwar-
om Rikets Allmoge redan fatt Kongl. Maj:lS försäkran,
upmunrrade Ständer, at med enighet och all benägenhet,
bidraga at understödja Kongl. Majns nädiga afsigrer tik
Rikets förswar och bibehållande af dest sjelfständighet. —
In llilem krotocolli
Rättelser:
L2 Sid. 2 rad. enhällit läs enhälligt.
14 — ro — Hooker! l. Houcsri.
28 — i — ^onsz l. ^on.
44 — 12 — 6rönderx l. Lgxxäls.
49 — i at l. ett.
-56 — 2Z — Gefleborgs Län och Westernorrland, läs Gest
leborgs Län gjorde-
24 — Dock l. och.
62—2 om l. och.
6z — z wiwi l. wi.
85 — 2Z — Fäls- l. Frälse.
»crz— 22 — legas l. tagas.
019 — 6 näst efter de orden: rvaranbe bör til¬
läggas: hwaremot det gamla LaDa/lerret rc,
I2i —27 28 l. 21.
— 29 — 29 l. 22.
189— 5 —-zo l- 2Z.
7 — Z1 l. 24.
§rr 18 — ädagalagt l- förwärfwat och wnnnit.
Wilg
Til
Bsndc-Ständets
Wld 1789 ärs Riksdag,
Sorn innehåller det til Ståndet iirkomne
me ril Bewillningens utgörande, och
hwilket Stander den 15 April, 25^, ge¬
nom enhälligt bestut antagit.
?koMc?
Til Bewillning af Ättatio twä
Tunnor Guld.
wa procenr af all lön och underhall i contant, i
likhet med de grunder Högloft. Riksens Ständers
Bewillnings och Krigsgärds Ur)?ott anmgir.
Tre procent af »idelie lotter efter Markegång.
Af Frälse Egendomar, lika med Hwad bemälte Utftkotk up»
tagit.
Ridderffapet och Adelns Krigsgärds-gäftva, enligil Ut»
ftkonets llrojeLl.
kallorum afgift lika med UtstkotletS krossLl.
Twä procent af Prästerskapets löner rc. re. i contant?,
penningar.
Tre procsnr af löner i spannemal.
Twä procent af LLpsilLnernss löner i Städerne.
Tre procent af LrpetlLnernes löner i Spannemal.
P Prä»
zz»
Präste-SrandetS Krigsgärds-gäfwa, enligit krojeKer.
Dom-Kyrkornes afgift, enligit Utskottets projsLi
Twä procent af alla lVlgxiftrLis personers löner, efter
samma funclLmenr cslcutsrsä, som Bewillmngs- och
Krigsgärds-Utskvltets projeä utstakar.
Städernes Krigsgärds-gafwa, enl. Utskottets projeA.
Abo afgiften. Krono- och Krono Skatte, efter ofwanbe-
rörde Utskotts projeQs föranledande a 2 Riksd. Man¬
talet.
Vike, af Frälse, a Rd. Mantalet.
Skäl-Westqötharne, enligit Utskottets projeL^
Af Bergwerken utföres har Bewillningen äfwen i likhet
med Bcwillnings Utskottets projcLi, allenast med den
förändring, at Bewillningen af Stångjärnet är til
xrocem förminskad.
Pä enahanda sätt nied Utskottets projeÄ allenast at jag
trott det hwarje tilwerkadt skälpund Socker kan beläg¬
gas med 6 i stället för 2 rst. luscia.
Bewillningen af Mjölqwarnar uptages ltka med hwad
som Utskottet föreslagit.
Bewillning af innehafwande Krono-lägenheter rc. rc. ock¬
så enlig med oftaberörde Urskotts projeK.
Fönsterlufts-afgisten, pä sätt Utskottets krojvA den ut¬
stakat.
Tobaks-afgisten äfwen lika med Utskottets xrojeK.
I stället för den i Utskottets projeH utsatte ^ procent
af imeknade Lspiksler, som alrid torde komma Län¬
tagare» til last, förestås 4 procent; Bewillmngs-af¬
gift för alla wid Bouptekningar i Sterbhus, contant
iefintelige eller utlänte Lspirslsr, samt 2 procent af
alla äKier, som anses äga fullt tvärve af det (spi¬
ral, hwartil de äro tecknade.
45915Z-
eonlumtlon;-afgift, hwartil Land-Tullen trenne gängex
rågen utgör grunden lil Isxsn.
517065.
ker-
gzr
ksrtonells afgiften, enligit närlagde FördelningS-projeLk.
40550;.
45915;-
517065.
40550;.
i;8'7rt-
kkOMLI
Til personel
Rd. st. rst.
Kongl. MajttS och Rikets Herrar Räd is
För deras Fruar — — —
För hwart Barn om 15 ar — 5
Fält-Marffalkar, kreliclsncsr, Lensrsler,
Amiraler, Lensrs! Uieutenanrer, Vice
miraler, öfwer-Hof Stallmästare, öfwer-
Kammarherrar, öfwer - Hof-Jägmästare,
Hof- och ^uftiti2e-Liincs!Isrer, Lenergl lVls-
jorer, (lonrre Amiraler, Landshöfdingar,
Vice kreliäenrer. Under - Ståthållare»,
Ltats - Lecrskerare, Hof-Marskalkar, öf¬
wer - Hof-Intenäenren, Lenera! tzvsrker-
Mästare wid koriiftcarionen samt öfwer-
star wid Jndelte och wärfwade Reqemen-
terne, ^mirslirsret och Armeen; Flotta 7 24
För deras Fruar — " " ^ —
Deras Barn - - Z
I_.ieulcnantcr af Kongl. MajttS Lif-UrabiM-
P 2 isr,
S-LÄ
Rd. tz. rst.
ter, (-erieral-^chuksnrer bos Kongl. Maj:t,
Kammarherrar, Lsncellie Råd, lievistons-
Lscrerersrs, Hofrätts- Krigs- ^miralirers.
och Kammar-Rad, sa ock Srars Lommis-
Isrisr samt Bergö-Lommercs-och Kam-
Mac-lievistons-Räd, Lagman, Vi,e5ieurer
tvid Ostindijka LompaZnisr. Öfwcr-Lsrs-
monie - Mästare, Hof-Stallmästare, Of-
tverste HakenLMer wid de Jndelre Rege-
menterne och Lxpaörrinns - Secreterare j
Kongl. MajttS och Riksens Lancellis 6 72 —
Deras Fruar — — — 4 78 —
Deras Barn — — — Z d —
6eneral Q-wartermästare - Isteurensnter wid
I^ornliLiltjvn , Öfwerste Lieutenanrer wid
Wärfw-ide Regcmenterne, /Vmi, stirersr och
-ärmesns Flotta, st^uch-ge Mästare, Lots-
Oirsskeurer, Tygmästare wid ^rstllerier,
Öfwer-^churanrer, lVlsjorsr wid Landt-
vch Sjö-iVIilicen, SkeppS-Byggmästare,
Öfwer-Lommistsrier wid ^mirslirerer, Oi-
rsKeurer wid Styckgjuteriet, Öfwer-vi-
rsLieurer och l^s^ailleurer wid Myntet,
Öfwer - OirsAsurer wid Skora Sjö- och
Landt-Tullarne, Hof-Inrsnäsnrer, Lom-
inenäiinrer i de större Fästningar, Qwar-
termästars, -^churgnrsr och Lc>r^>»ralsr af
vrabanrsrns, ^rckiskrsr och Lif-^s6ici s —-> —-
Deras Fruar — — — 3 36 —
Deras Barn '—- — —> 2 24 —
Ryttmästare och Laxitginsr wid Landt- och
Sjö-lVlijicen, SkadS-lVla^orsr, Lommen-
6anrsr i de mindre Fästningar oZ) Skant»
sar. Hot-och Öfwer-Jäginästare, Krigs-
Lommistgrisr hos Kongl. Majt, Vice
Lorporalsr af Orabsnrsrne, Under-Lstui-
Rd,
page - Mästare , Lscrsrsrarne hoS Herr
Riks-Radel och LLnceilie-krestäenren 8e-
crerorsrns i de öfrige Tx^eciirionsrns i
Kongl. Mst tö Lsncellis, rappelleraäs IVli'
nili ir och Lammi stons 8ecrsrsrsrs> Rän-
temastare i Koigl. Ränte - Kammaren,
Slotts, Fogden och kölists Mästaren i
Stockholm, Kongl. Libliorstscarier, lstistc»-
riogrs^iste- , ^llestorsr i Hof Rätterne och
samrelige LuIIegisrne samt wid Myntet,
Lnmmilf-r>ier i Riksens Ständers Landus,
Öfwer - vii s5ksarsr och OireÄsursr wid
Landkmaterierne i Swerige och Finland
somt wid Lonrroll - Wcrket, ^stestorer i
Lollezio lVlleclico och/Vnst^nirers-^restivo»
tillika med Under-Lsremonie Mästare, 8s-
crererars och ^ävocac kistcalsr j Hof-Rät»
terne oä) LoIIs^isrne, Bergmästare,Bergs-
Hauplmän, Häradshöfgingar, OirsLksursr
eller ksLlorer wid Krutbruken och Ge-
wärö-kaÄorisrne, virsÄeurer och Ins^s-
Ävrer wid Salrpeter-Sjuderierne, Lands»
Lamerersrs och Lands-8eerslsrars z
Deras Fruar — — — 2
Deras Barn — —. , — i
Regements - Qvartermästare, Lisurensnrer,
Lornerrer, Fändrickar, Under-I-isurensn-
rer och ^chnranrer wid Landt- och Sjö»
lVlilicen , Hof-Junkare, ksZer wid Kongl.
Hofwct, Lif-Dr»kanrtzr och Lonäuckenrsr,
'Istanslacorsr i Lsncslliec och ^nstcjuicsrs
/ärcstivo, ^uliirisricr och 8ecrstersrs wid
^miralirers: och Lensral-Krigs - Rätten ,
L-rmerer^re j samteljge Hof Rätterne, Lol-
leZierns och andre x>ubiiijus Werk, Hof-
LeLretLrarL, Hof- och Falk - LamLrerare ,
ZZ5
tz. rst.
Z6 —
24
42
Hof-^afleurer» Under Amiralitetet och
Krigs-(iellexium samt i kandus» , Hof-
D.wartermästare, ?roro Korarier, Regi-
Ararorer och Laneelbster i Kongl. Maj:tS
<lancellis> Sjö-lVllilittT och Wärsö Lom-
milsarier, Krigs - Riscrlsr, ^Auarisr i
Rtkö-^rcbivo , PackhuS-InsxeLkorer - Un-
der-Bnggmästare wld ^miraltieter, Lom-
rniilarier i Lvmmsrce LoIIe§in och Kams
Mar Revition; Dykeri-Lommitsarisr, Hof-
^uäitsursr Hof-Mälare, HoftBildkhug-
gare och andre Konstnärer som icke ärv
Borgare, Inl^skkoisn wid Kammar-Lot-
le^ii ^rcbivo, UpoandlinqS Lommistarion
och Slotke-krovianr Mästaren i Stockholm,
Jägmästare, Hofmästare, Capellmästare,
Köksmästare, Loncerr mästare, Lbirurger
och Barberare wid Kongl. Hofwet, Slotts-
Murmästare och Byggmästare, Wed- och
Bohags Fogdar, samt inss>eLiorer wid Kgl.
Trä-Lust och Humleqärdarne, jämte flere
dessas Vederlikar wid Kongl. Hos 8rsren,
RegementS-Skrifware och Härads Fogdar r
Deras Fruar — — -— i
Deras Barn — — — —
Markscheider, Krono och Konst-8kar-;-Inss>s-
Korer wld Wägen och Konst - 8rgken i
Fahlun, (Ellisi-, Geschworner, BergS-
Wärdier, Ofwer-Masmästare, Proberare,
Konstmästare, Bergs-Fogdar, Under-Mark-
scheider, InspsÄoren wid Landtmäreri-Lon-
toirsr, sami öfwer Mätt, Mål och Wigt,
Postmästaren i Stockholm, Tull-Förwal¬
tare, Post-och Tull-InssieQorer, Reviso¬
rer wid Kongl. LolleZierne och andre xu-
dli^us Werk, Lommilsarien wid Draban¬
ter-
st. rst.
Z2
12 —
40 —
Rd.
rems, Landtmätare» krovianr - mästare,
/^uciikeurer wid Regemer,terne, Tygwak-
tare, Kanunarförwanter, Korarier, Bok-
Hållare, RegistiLkorsr, Riscaler och ^Au-
arior i Lulisgierns och de öfrige publicus
Wer°en, Utom lVlgxistrarsrne, ^manuen-
1s , Laxe Hofmästare, Husgerädsmästare,
Beridare wid Kongl. Stallen, Regements-
Fältssärer, Hv'»Bokhallare, Hofchiorsrier
och Hof-Loocrolleursr, Kläde - Kammar-
Förwandt, Stall Bokhallare, 8screterare,
Lamsrsrars, Lonirolleur och Inss>eAor
wid Kongl. Slotts Byggnaden, samt la-
sps orer wid Kongl- Gårdarne r
Derus Hustrur — — — —
Deras Burn — — — —
Vics I^orsrier, dlancellistsr, KaMMarskrif-
ware, .4usculranrsr Rxtraoräinsrisr och
Skrifware i LoIIegierns och wid andra
poblig >6 Werk, utom lVlaListrsrerno, sä
ock ?rivawrum InssieLkorer och Bokhalla¬
re wid Bruk eller annorstädes, Sterbhus-
LamsrLrgrs, Hand-8scrersriirs, Hofmä¬
stare och krcecs^irorer, som warit 2:ne ar
frän ^csclemien, Tullnärer, Lonrrolleu-
rsr, Tullfkrifware och Postmästare med
flere deras Vederlikar, sä wid Post- som
Tull-8rgrsrns, ^rcblie- och Rustmästare,
Wallmästare, ^rcblie och Tyg samt Bygg¬
nings Llczuactrcrns- lV4arei ial- Smedje- och
Tackel- Invenrsrii Källare» och 8Iicg§e-
samt domxrznie Skrifware wid Amirali¬
tetet och ^rmsens Flotta, Hejde-Ridare
och Jägare, Häradsflkrifware, Mantals-
Lommilllsrier pg Landet, LotS-Inl^5kc>rer»
Sloltsskrifware, Lands-Gewaldiger, Bro«
P 4 Ms
zz7
st. rst.
12 —
40 —
zo —
zzs
mästare »vid ^nilisriet och ^miralikokSk,
samt Qwarkersmän, iVIarsrigl Bokhallare,
Inltrumsnr makare, Grus-Fogdar, LänS-
»nän och Skogwaktare, Fältskärs-Ge fäller
och Under OKcsrgrs i gemen wid Landt-
och Sjö-IVliiioon, HosTrumpekare, Puk-
stagare, Regements Wäblar, Trumpetare,
IckLurbojster och Hofstagare wid Regemen-
terne, -RältegängS - Wablar sam» Lxocu-
rion^-och kolico betjente i Stockholm
:del af dess.:
Rd. st. rst.
;:del
L
3 ...
Adelar af äiro
Deras Hustrur
viro äiro ^:delar —> — —
Deras Barn Adel — —-
viro 6iro Adelar — — —
Handtwerkare och Arbetskarlar pä Kronans
Lrar, som ieke äro här förut nämnde,
Waklmästare och Kammardrängar i Hof-
Rasterns och Ouilogiorne samt andre pu¬
blicus Werk, utom Städernes lVlggistrz-
rot, vsguaisr och Stalldrängar wid Kgl.
och Herl. Höfwen, ringare Betjente i Bergs»
lagerne, som stä pä Bergö-OoIleZii 8rar,
Djurwaktare, Brobyggare, Rustkammar-
drängar, ^rcb!jo-drängar, Sloitscknekkar
»ned flere ringare Betjente wid Stockholms
Slott och i Landsonerne, tillika med En¬
spännare och Pystlöpare derstädes
Deras Hustrur — — —
Deras Barn — — —„
Alla^ andra Ständs-perfoner i Skader och
pä Landet, af hwad namn de wara mä»
ge, som icke stä pä Kronans eller Stä¬
der,,es Lrgrsr, eller kunna lämpeligen fö¬
ras til någon af osvan IpecNcsrsäe Oa¬
rs
I !2
|
—-
|
— zo
|
—>
|
— 40
|
—
|
— 22
|
6
|
— ZO
|
-»
|
— 15
|
|
— 10
— IQ
— !O
MANA,
Rd.
ra5kersr ibland iVlilirairs- och Oivil 8ra-
ksrne, såsom besukne Adelsmän och andre
Stånds personer utan caraUers, BrukS-
parrolier med stere sadane — — Z
Deras Hustrur — — — 2
Deras Barn — — — — l
Ärke Bickopen, Biskopar och Kyrkoherden
wid Nicolai Kyrka i Stockholm — 7
Deras Fruar — — — — 5
Deras Barn — — — —Z
Ofwer-Hof Predikanter, Ibsologise krofestö-
ror med krebencisr, 8upermrenstenrcn wid
^mirsiirskLt, Domprostar, Kyrkoherdar
wid de större Församlingar i Stockholm,
såsom Clara, Jacob, Riddarholmen, Ma¬
ria, Catharina och Tyssa Församlingarne,
Prostar och Kyrkoherdar wid Swensk»
Församlingarne i Götheborg och Norr¬
köping — — — — 6
Deras Fruar — — — — 4
Deras Barn — — — — z
Kyrkoherdar wid de mindre Församlingar i
Stockholm och alla öfrige Stads Försam¬
lingar, wid hwilka åtfölja Kronolön eller
Landt-Församlingar, Kongl. Host- och ^mi-
ra1itLk8 Predikanter, kastores wid Kongl.
Majus vrsbanrer, Prostar och Kyrkoher¬
dar pä Landet, hwarS Församlingar ut¬
göra t^4 Mantal och deröfwer, krokesto.
ror wid ^caäemierns Utan krebenäer,
samt Libliorkekzrier, ^caäemio - 8ecrere-
rara, Osmereraro och Räntmästare, sä ock
veÄores wid 6/mnasterns, »ned krebon-
6s kiistoraksr —- — —"5
Deras Fruar — — — — z
Deras Barn — — - — 2
Y 5 Kyr-
5;?
st. rst.
z6 -
24 —
42 —
24 —
z6 —
12 —
18 —
L —
z6 —
24 —
Z4c» SSStzi
Rd. tz. rst.
Kyrkoherdar i de Städer, utom Slockholm,
Götheborg och Norrköping, som icke haf-
wa Land'»Församlingar eller särskildt Kro»
nolön. Kyrkoherdar pä Lander wid kaKc».
rarer un»er La Mantal, ?alkorer wid
6arcls-, ^rrillerier, och alla ökrige Re¬
gemente'', samt wid ^rmeen> Fiona, R.e-
^ores Lckolorum, som hafwa spanmals-
lön, l^Läares wid 6/mlialierne uran krs-
dsncier, ^cncismio Lsncsller-r-Lecrerersrs
och ^äjunÄr Facnlrarum — Z 6 —-t
Deras Fruar — — — 24 —'
Beras Barn — — — r 27 —«
LamHIl-ns och Lscjuaöron» Predikanter, I!x-
naoräinoriLr wid Kongl. och Hertigliga
Höfwen samt Regemenrerne, Leäorss wid
de mindre Lckolsrns, Oon-ReÄnres wid
de större 6iro, OapsIIansr wid ofwannäm-
de större Församlingar i Stockholm, Gö¬
theborg och Norrköping — — L 4 —-
Deras Fruar — — — i 12 —
Deras Barn —> — — l 2 —
Lonliliorii d-lotsrisr, Oi»psIIaner i Landt-
Församlingar, som uptaga lön af 64
Mantal och deröfwer, Lolieger wid L--
rlieörst 8c'mlsr, Domkyrko-samt bstos^ri-
tgls lnlpeLiorsr och Sysloman, tillika med
Kyrko.IulxeLtcirsr och Bokhallare i Skä¬
ne, Halland, Blekinge och Bohus Län r ir
Deras Hustrur — — — — 40 —
Deras Barn — — — — zo ---
e^ellsnsr j de öfrige mindre Stader, samt
de pä Landet, hwilka npbära lön as min¬
dre än 64 Mantal, tillika med Sockns-
AchunAsr — — — go
Deras Hustrur — — — —. 22 L
Deras
Z4k
Rd. s. rst.
Deras Barn — — — — rz -
ksstorum ^äjunkil, hwarunder jämwäl ke-
gripes de sä kallade csxeilaner i wissa
krovinker, som icke lönas af Församlin»
garnc, -^stjunÄi wid 6/mnasterne, Lsn-
rorss, Hus» Skepps» och Bruks- samt ^0-
sxirals Präster, OoUeger och eTstgAOZsr — 226
Deras Hustrur — — — — is —
Deras Barn — — — — — —
Klockare ost) Organister wid de här ostvan»
före nämnde större Församlingar i Stock¬
holm, Götheborg och Norrköping, samt
i de omförmäla större kslioomer pa Lan¬
det, sa ock Ourtorsr och Waktmästare wid
^caösmiernL — — — — ZO —
Deras Hustrur — — - — 20 —
Deras Barn — — — — ^ is —'
Klockare öre. i alla öfrige Städer och Landt-
Församlingar — — — — rs —
Deras Hustrur — — — — —
Deras Barn — — — — rc> —
Alla öfrige Kyrkor ^caäemis- och Lckolw-
Betjening af hwad namn de wara mage — —
Deras Hustrur — — — — —
Deras Barn — — >— — io —
Borgmästare i Stockholm och Götheborg 7 24 —
Deras Fruar — — — — 5
Deras Barn — — — — Z Z6 —
Radmän och Stads - Lecrerersre i berörde
Städer — — — — 5 — —
Deras Hustrur — — — — Z Z6 —
Deras Barn — — — — 2 24 —
krlmsiie Kämnärer, NotLi-isr wid Rädstuf-
wu r Rätten samt ^uliiriX- Handels- och *
ByggningS-LoUeZstsrne, tillika med Stads¬
fl-
34-
Rd. st. rst.
I^iscLlsr, StadS-^rcbireÄsr och Bygmä¬
stare, samt Krono - Upbörds-och Smds-
Lsmersrsrs — — — —. z 6 —
Deras Hustrur — — — — 24 —
Dorg Barn — — — — 127 —
Kämnarer, d4-marisr i ?o!1ris - Lolls^io och
Kämnärs-Rätterne, ^ekuarisr, Inssistlo-
rer wid Skeppsbron, Ingenieurer, Up-
bökdS - LommiisLrisr, gsliitsnrsr som icke
äro Borgare, Stads-Boköallare, Toiags-
Byggnings- och Stämpel Skrifware stum
Wägare wid Järn- och Viökualis-Wägen,
i^Lvilnrer, Vice ^iscrler, Stads-^ävoca-
rar, Lancellistsr, 4ul'culrgnrer och Skrif¬
|
|
|
ware , Mantals - Lnmrnillarisr, Hamn-
|
|
|
Fogdar eller Parmmätare samt koliris 6s-
|
|
|
Valcji^sr — — —,
|
2
|
4 —
|
Deras Hustrur -— —
|
!
|
27 —
|
Deras Barn — — — —>
|
t
|
2 —
|
Waktmästare, Stadstjenare och Upsynings-
|
|
|
män, Besökare samt alla andre Stadsens
|
|
|
Betjente af dessas wedcrlikar, som här
|
|
|
förut icke särMdt blifwit nämnde
|
—
|
40 —>
|
Deras Hustrur -— — —
|
|
|
Deras Barn — — -— —
|
|
20
|
Grosthandlare i förenämnde twänne Släder
|
7
|
24 --
|
Deras Hustrur — — —
|
s
|
|
Deras Barn — — — —
|
z
|
z6 —
|
Handelsmän och kabrchueursr af hwad namn
|
|
de wara mage, som äro Borgare
|
s
|
—
|
Deras Hustrur —. —7 —
|
z
|
z6 —
|
Deras Barn —. —. — —
|
2
|
24 —
|
Handtverkare och andre Borgare i berörde
|
|
Städer — — — —
|
2
|
24 —
|
Deras Hustrur —
|
i
|
zr —
|
Deras Barn — — — —
|
I
|
12 -—7
|
Ira-
Z4Z
— i
4
Z
2
2
1
i
— z
— I
TrsAsursr och Krögare, som icke äro Bor
Deras Hustrur — — — —
Deras Barn — — —
Borgmästare i Städerne af nsta och 2:dra
6 allsrns — — '— —
Deras Hustrur — — —
Deras Barn — — — —
Borgmästare i g:dje, 4:de och stte Llaster-
nsj Släder -— — — —
Deras Hustrur — — —
Deras Barn — -— — —
Radman, Stads - Lecrererars, KämnärS-
ki-Lstäss i Städerne af irsta och 2:dra
Liallerne —> -—- —
Deras Hustrur — —
Deras Barn — —- —
Rädmän i Städerne äf z:dje, 4^de och stte
Oasserns , jämte Stads - Leerererars,
Stads - Notarier, ^Lkuarisr, Lalieurer,
Bokhallare och andre Skrifware, med sie¬
re deras Wedcrlikar dersammastädes
Deras Hustrur — —
Deras Barn — —. —. —
koraner. Bokhallare, Lasssurer, ^Quaiier,
eanLelliksr, Skrifware och ^ulculrsnrsr i
Städerne af nsta och 2:dra LIallsrne
Deras Hustrur — — —
Deras Barn — — — —
Waktmästare, Stadstjenare, jämte alla rin¬
gare Betjente i g:dje, 4:de och stte cias-
Deras Hustrvr — — — —
Deras Barn — — — —
Waktmästare, Stadstjenare samt alle an¬
dre Betjente af dessas wedcrlikar wid
Skad-
Rd. tz. rst.
12
4s
ZO
8 —
6 —
4 —
24 —
Z2 —
6 —
4 —
2? —
2
I
!2
40
ZO
4
27
2
Z7 6
2s -
344
S^s
Rd. si. rst.
Stadsens sysilor r usta och s:dra Clas-
lsrnes Städer — — — —>40 —
Deras Hustrur — — — — zo —
Deras Barn — — — — 20 —
Handelsmän i Städerne af i:sta och 2:dra
(liaffsrns af hwad namn de wara mage,
som äro Borgare — — — z 6 —-
Deras Hustrur — — — 2 4 —
Deras Barn — — !— — l 27 —
1 abri<^ueurer, Handtwerkare och andre Bor¬
gare i i sta och 2:dra Llalierns 2 4 —
Deras Hustrur — — — i 27
Deras Barn — — — — i 4 —
Handelsmän och ^abrigueursr i Städerne
af z:dje, 4:de och 5tte (llaffsrns — i Z2 —
Deras Hustrur — — — ! 12 —
Deras Barn — — — — — 42 —
Handtwerkare och andre Borgare samma¬
ledes — — — — — zo —
Deras Hustrur — — — — 25
Deras Barn — —- — — — 20 —
Krögare i usta och 2:dra (llafferns, som
icke äro Borgare, tillika med Fiskare i
Norrländske Städerne, hwilka wäl äro
Borgare, men säsom alud förut undan-
tagne, betala allenast — — r 2 —
Deras Hustrur — — — — Z7 6
Deras Barn — — — — — 2s
Krögare uti Z.dje, 4:de och stte Llafforns,
som icke äro Borgare — — zo —
Deras Hustrur — — — — 20 —>
Deras Barn — — — —. — 20 —
Mäklare och Skeppö-LIarerars, d4okarii?u-
blici, Handels-Bokhallare och OlUurer,
samt sadane Borgare, som upsagk sitt
Burskap i Stockholm och Götheborg, och
de
Rd.
de öfrige Städerne af usta och 2:dra Olas-
lsrns — — — — 2
Deras Hustrur — — — r
Deras Barn — — — *
Mäklare öro. Lc. i alla de öfrige Srä-
derne — — — — ^
Deras Hustrur — — — "
Deras Barn — — — — —
voAores lVlsöicinT, Stads - kaller och
Stads-Lkirurgi samt ^xvrdoksrs i Stock¬
holm och Götheborg — — 5
Deras Hustrur — — — 3
Deras Barn — — — — 2
VoAorss lVleäicinD §cc. i de öfrige Stä¬
derne, tillika med krovincisl lVleäici och
Stads - Fältskärer — — 2
Deras Hustrur — — — i
Deras Barn — — >— — i
Af Allmogen betalar hwarje Hemmansbruka¬
re, af hwad natur och beskaffenhet Hem¬
manet wara mä, och m»n skillnad om
Hemmanet är större eller mindre — —
Deras Hustrur — — — —
Deras Barn — — — — —
Torpare och sadane JnhyseS-hjon, som för¬
må göra dagsverken — — — —
Deras Hustrur — — —_ —
Deras Barn '— — — — —
RidderskapetS och Adelns, Stånds - Perso¬
ners , PcästerskrrpelS och Borgare - Stån¬
dets , sami Allmogens, jamte alla andra
Tjenstehjon af bägge könen, som upnält
15 är, hwaribland inbegripcs Stadernes
Arbets- och Wakt-Karlar, Saltpetersjuda¬
re och deras Drängar pä Lander, tillika
med
345
si. rst.
29 —
27 —
14 6
72 —
40 —
ZO —
z6 —
24 —
24 —
Z2 —
16 —
12 —
8 —
12 --
8 —
Ä —
Z46 ^
Rd. §. rft.
med Wargernings-och Fördubblings-Kar-
lar, samt alla dessas »vederlikar, hwilka
här ofwanföte icke blifwit nämnde — 8 —
Deras QwmSpersoner — — -— z —>
Lotsar — — — — — — H —.
Deras Hustrur — — — — 12
Deras Barn och Tjenstefolk — —- — 8
E
?. IVk.
huru den af Bewillnings- och Krigsgärds - Utskottet
xrojoQeraäs Bewillning, pä ätffillige goda och förr an¬
tagne grunder, med mycken omsorg och noggranhct är i
hela sin widd utarbetad, har likwäl derwid förekommit
flere betänkligheter och bcswärliga följder, hwilka warit
föranledande til det härhos bifogade Bewillnings-projeLk,
hwaruti man sökt göra saken bade enkel til dest samman¬
sättning, lätt begripelig för hwar och en som det angä
kan, sä litet tryckande i det Hela sonr möjeligit warit;
i minsta »nätto underkastad misträkningar och felande ut¬
gång, samt simmel i beräkning, nrlsr, upbörd och re¬
dogörelse.
Medföljande krojcQ bestar af Trenne Hufwud-^r-
»idar. Den Första innefattar afgisten af Löner, Inkom¬
ster, Egendomar, Bergwerk, l^znuksÄurer, kUwigucr
och Rörelser m. m Den Andra är en Lonsuunioas.
afgift, och den Tredje en portons! afgift.
De afgifter, so»U Uti hosgående krojsQ blifwit up-
ragne, äro öfwerensstämmande »ned UrssottetS Förflaq;
undantagande hwad procsnren af Lönerne, afgisten för
Stängjärnet, Bewillningen af Socker och procenten gf in-
teknade Capicalsr angar.
At
At det för en Löntagande är för mycket tryckande
at ärlägga 7 och 9 procent af dest Löner, lärer ej for¬
dra någon uplysning?' Hwad minskningen af pro-
csnc pä afgisten a Järn beträffar, sä synes den wara
sä mycket »nera billig, som Järnet förut sa ansenligen
ör beswäradt, och Bruks-ksri-onen samt Bergsmannen för
sina behöftveliga waror mäste »vidkännas särskildte ut¬
gifter.
Såcker kan med skäl anses för en öfwerflödswara,
och bör af Ven grund bidraga til Lrarsns Inkomst, sa
mycket »nera, som denne utgift aldeles intet beswärar
den fattige.
krocsmsn af inteknade (spiraler faller pä Lätita-
garrn, och ändamälet »vinnes således ej, al den förrnög-
ne Penninge-ägaren äfwen til Lcaren i sin nion bidra¬
ger, hwaremot »nan säkrast mäter och skäligen beskattar
hanö förmåga, dä afgisten beräknas wid hwarje Boup-
rekning af deh esterlemnade conmnie permingar, odliLs-
tioner och fordringar farm ^Liisr.
En förhöjning uti Landt-Tullen, har tvid flere til-
fällen och senast »74Z blifwit ansedd för en lämpelig ut-
wäg för en Krigsgärd» Den faller lätt och beqwämlig
til upbörden och redowisningen» Tyngden deraf stadna»:
skäligen pä Lonlommareursn, sä at den förmögnare, som
mycket förtär, betalar i xropsrrion deraf, och den fatti¬
gare twärtom. Stadsboen förlorar ej, dä han i sin wa¬
ra söker och njuter sin ärfättning, och Löntagaren samt
Ständsperson har fält siri, Uti den här förut omnämnde
minskmng. Sädane afgifter äro af flere uplyste Ksrio-
nsr, sasorn England, Preutzen och Holland »»»ed flere,
antagne, såsom de, hwilka äro de naturligaste, enklaste
och minst känbara.
Landtmannm hör ock rättwisligen förskonas frän den-
2 - - ne-
H43
ne afgift, pä hwilken grund den ärlagde Lonsumrions-
afgiften honom bör af Köparen äterställas, pä sätt som
med Accisen härtils warit stadgadt, och i öfwerensstäms
rnclfe hwarmed en särskildt Författning, i händelse kro-
jeäer anrages, lärer utkomma.
kerfonella afaiften har Utskottet beräknat dels efter
1770 ärs Förordning, och dels efter I7Z9 ars Stad¬
ga. Lämpeligast synes wara, at göra en och samma af¬
gift efter ct och samma funäamenr. Och hwad Lunäa-
menran beträffa, synes 1779 ärs Faddergäfwo» Bewill-
ning wara tjenligare än 1759 ars Stadga, hälst den se¬
nare, i anseende til Tulsr pä framflutne är under¬
gått ganska mänga förändringar. Icke utan at äfven
1779 arS nämnde Författning wäl tarftvat en nogare
jämkning, men dä hwarken tiden sädant medgifwit, eller
man i en sadan händelse hast grunden ar caiculers efter,
har man warit nödsakad hälla sig efter det wista föran¬
ledande man haft at tilgä; allenast med den skillnad at
de i 17 7 y ars Förordning uti i §. och den meningen
som med börjas, nämnde Personer är»
af sä olika beskaffenhet, och hafwa sä afskilde förmäner,
at en lika afgift för dem ej kan äga rum. Om ?rc>js-
Ksr antageS, kan en fördelning lätteligen ske i anledning
af hwad uti der samina är anmärkt, öftverenSstämmande
med nämnde Personers synbara skiljaktiga omständigheter.
Wid jämnförelse af detta krojckt, och hwad Utskot¬
tet föreflagit, wisar sig ock, at wid efterföljd af 1779
ars Författning, blir denne afgift lindrigare, än pä de
grunder Utffottet antagit.
Torde hända, at xerlonslls afgisten för Städernes
Borgerskap skulle blifwa mspro^ortionsrsä, om ej Stä-
derne inom sig singö jämka den efter rörelse och förmö¬
genhet. Det tyckes derföre, al det borde wara Städer-
ne fritt, at när Hela Stadens Borgerffaps xerkmelle
afgift efter krojeQsr är uträknad, dä igenom Staden-
T-xerin^-Män fä fördela densamma, i xroporrion af
Personernes rörelse och förmögenhet.
Jnhysee-personer i Städer och pä Landet, som äro
arbetsföre, tyckas böra i afgift betala Z2 si. Man, och
Qwinna 16 H. Det torde förmä dem at antaga tjenster.
Lä de nu äro Staden och Landet til last. Dock böra de
Qwins-.personer wara undantagne, som antingen sköta
gamla Föräldrar, eller egne minderärige Barn. Denne
omständighet har bäde i 174Z och 1717 ars Bewillnings-
Förordning blifwit iakttagen.
För öfrigt har man förbigått den uti Utskottets kro-
jsÄ gjorde 1sxerin§ för öfverflöd, af den grund, ar
Conlunuion5 afgiften just träffar den öfwerflödige i alla
desi delar; och desiurom blir den i alla fall owisi at räk¬
na pä, efter Regentcn kan förbjuda öfverflöd, och afgif-
ken dymedelst försvinner; utom det at wid werkställighe-
ken manga hinder och swärigheter möta.
<s^» L
/Ä? ^
^2 ?
^^<7
l.--^
/.
rz'
^ «-7 /? / <r ^
A
«/
/L
//-
"L/.
2.-
/Ät» ^
//.
^1
4.
<^r» ^
n.
rl
"2L.
<- "»^» /