BONDESTÅNDETS
RIKSDAGSPROTOKOLL
PÅ RIKSGÄLDSKONTORETS UPPDRAG
UTGIVNA AV
STEN LANDAHL
12
1771—1772
STOCKHOLM 1978
NORSTEDTS TRYCKERI
III
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Förord VII.
Inledning 3.
Protokoll 12—529.
Bilagor 531—935.
1. Deputerades till stridiga fullmakters granskning betän¬
kande om Pål Jönsson från Kristianstads län 533.
2. Bondeståndets extraktprotokoll den 27 juni 1771 om
riksdagsmannavalet i Lagunda m. fl. härader 534.
3. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 29 juni 1771
om nytt riksdagsmannaval i Skytts härad 535.
4. Bondeståndets extraktprotokoll den 1 juli 1771 om riks¬
dagsmannavalet i Allbo m. fl. härader 536.
5. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 3 juli 1771 om
nytt riksdagsmannaval i Färentuna härad 538.
6. Johan Ottosson Agorells från Närke och Värmlands län
memorial om sin riksdagsmannarätt 539.
7. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 juli 1771 om Josef
Hanssons från Älvsborgs län riksdagsfullmakt 541.
8. Bondeståndets extraktprotokoll den 10 juli 1771 om
riksdagsmannavalet i Bräkne och Listers härader .... 545.
9. Bondeståndets underdåniga skrivelse om nytt riksdags¬
mannaval i Nora bergslag 547.
10. Jonas Björnssons från Älvsborgs län memorial om riks¬
dagsmannavalet i Ås härad 548.
11. Bondeståndets extraktprotokoll den 20 juli 1771 om
riksdagsmannavalet i Onsjö m. fl. härader 549.
12. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 juli 1771 om
trossbodar 551.
13. Lars Perssons från Älvsborgs län memorial om riksdags¬
mannavalet i Ås härad 554.
14. Bondeståndets underdåniga skrivelse om nytt riksdags¬
mannaval i Ås härad 556.
15. Olof Jakobssons från Bohuslän memorial om en örlogs-
eskader i Göteborg 558.
16. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 augusti 1771 om
en örlogseskader i Göteborg 559.
17. Bondeståndets extraktprotokoll den 21 augusti 1771 om
professor P. N. Christiernin 561.
18. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 augusti 1771 om
beneficiehemman 563.
19. Bondeståndets extraktprotokoll den 17 mars 1771 om
kronohemmanet Masa 565.
20. Johan Kopoinens från Savolax och Kymmenegårds län
memorial om sågkvarnar 567.
IV
21. Nils Svenssons från Kristianstads län diktamen om rote-
penningavgiften 572.
22. Bondeståndets extraktprotokoll den 21 augusti 1771 om
Smålands kavalleriregemente 573.
23. Jonas Olofsson Norbergs och Jonas Ersson Törnstens
från Västernorrlands län memorial om kommendering
av båtsmän 576.
24. Bondeståndets extraktprotokoll den 31 augusti 1771 om
möteskost för militären 579.
25. Bondeståndets extraktprotokoll den 4 september 1771
om Upplands regementes ettöreskassa 581.
26. Pål Jönssons från Kristianstads län memorial om säte
och stämma för ståndet i sekreta utskottet 583.
27. Johan Hanssons från Skaraborgs län memorial om dags¬
verkens utgörande 585.
28. Christian Jönssons från Halland memorial om ollon-
gälden 586.
29. Bondeståndets extraktprotokoll den 4 september 1771
om ämbetsmäns inblandning i riksdagsmannavalen .. 588.
30. Projekt till bondeståndets privilegier 592.
31. Bondeståndets extraktprotokoll den 4 september 1771
om hemmanet Luckersta 604.
32. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 september 1771
om expeditionsfogdars avskaffande 606.
33. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 september 1771
om tingskapparna 608.
34. Per Jeppssons från Malmöhus län och Lars Tuvassons
från Kristianstads län diktamen om skatteköp av hospi¬
talshemman 610.
35. Bondeståndets extraktprotokoll den 14 september 1771
om skånska och bohuslänska kavalleriregementena .... 611.
36. Bondeståndets extraktprotokoll den 14 september 1771
om skatteköpssumman på hospitalshemman 616.
37. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 september 1771
om val av ståndets sekreterare 618.
38. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 september 1771
om dragontorp , 619.
39. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 september 1771
om jägeribetjäningen 624.
40. Per Jeppssons från Malmöhus län memorial om stubbe¬
rättigheten 631.
41. Bondeståndets underdåniga skrivelse om hållskjutsen i
Sundals härad 632.
42. Sven Eskelssons från Halland memorial om svenska
språkets renhet 633.
43. Tomas Andersson Kuitinens från Savolax och Kymme-
negårds län memorial om statsverket 635.
V
44. Bondeståndets extraktprotokoll den 5 oktober 1771 om
allmänningsskogarna 637.
45. Bondeståndets extraktprotokoll den 12 oktober 1771 om
vakansavgifter vid Älvsborgs regemente 638.
46. Bondeståndets extraktprotokoll den 12 oktober 1771 om
officersboställen vid Västerbottens regemente 640.
47. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 oktober 1771 om
kronohemmanet Kårby 646.
48. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 oktober 1771 om
hemmanet Skörby 648.
49. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 oktober 1771 om
kassationer och rekryteringsmöten 649.
50. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 oktober 1771 om
böters beräknande 650.
51. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 oktober 1771 om
gränsen mellan Sverige och Norge 652.
52. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 oktober 1771 om
Västgöta kavalleriregemente 653.
53. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 oktober 1771 om
ollongälden i Halland 656.
54. Bondeståndets extraktprotokoll den 30 oktober 1771 om
konungaförsäkran 657.
55. Finska riksdagsmäns memorial om finska språket .... 660.
56. Bondeståndets extraktprotokoll den 30 oktober 1771 om
några allmänna besvärsparagrafer vid 1769—1770 års
riksdag 662.
57. Johan Ottosson Agorells från Närke och Värmlands län
memorial om riksdagsmannaval 663.
58. Bondeståndets extraktprotokoll den 6 november 1771
om brännvinsbränning 664.
59. Johan Kopoinens från Savolax och Kymmenegårds län
memorial om postkontor i Läppävirda 667.
60. Isak Matssons från Åbo och Björneborgs län memorial
om köpings anläggande på Åland 668.
61. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 november 1771
om fältkontorets observationer 671.
62. Jan Erssons från Stockholms län memorial om professor
P. N. Christiernin 673.
63. Bondeståndets underdåniga skrivelse om nytt riksdags¬
mannaval i Grythytte och Hällefors samt Lindes och
Ramsbergs bergslager 676.
64. Bondeståndets extraktprotokoll den 16 november 1771
om val av nämndemän 678.
65. Bondeståndets extraktprotokoll den 20 november 1771
om Vadstena krigsmanshushemman 682.
66. Per Jeppssons från Malmöhus län memorial om nämn¬
demannen Håkan Nilsson 683.
VI
67. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 november 1771
om valordning 686.
68. Bondeståndets extraktprotokoll den 27 november 1771
om konungaförsäkran 695.
69. Bondeståndets extraktprotokoll den 27 november 1771
om några allmänna besvärsparagrafer vid 1769—1770
års riksdag 697.
70. Bondeståndets extraktprotokoll den 27 november 1771
om en allmän besvärsparagraf vid 1769—1770 års riks¬
dag 698.
71. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 december 1771
om Lilla Bjurum 699.
72. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 december 1771
om jägeribetjänte och landsfiskaler i Värmland 700.
73. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 december 1771
om häradshövding C. Rahmn 702.
74. Riksdagsmäns från Göteborgs och Bohusläns memorial
om sillsalterier 703.
75. Riksdagsmäns från Österbotten memorial om den finska
hushållningen 705.
76. Erik Mårtenssons från Uppsala län memorial om proto-
kollsdeputationens betänkanden om ämbetsmän 708.
77. Isak Tuohinos från Österbotten memorial om lantmäta¬
re E. Tulindberg 710.
78. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 januari 1772 om
hotande spannmålsbrist 712.
79. Bondeståndets extraktprotokoll den 22 januari 1772 om
försel av kronotionde 714.
80. Johan Anderssons från Uppsala län memorial om fi¬
nansverket 716.
81. Bondeståndets extraktprotokoll den 29 januari 1772 om
försel av indelningsspannmålen 720.
82. Jonas Jacobssons från Stockholms län memorial om
Djurgården 723.
83. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 januari 1772 om
skogarna 724.
84. Jan Erssons från Stockholms län memorial om delning
av Upplands lagsaga 725.
85. Bondeståndets extraktprotokoll den 29 januari 1772 om
bergsallmogens handel i Nora 727.
86. Bondeståndets extraktprotokoll den 8 februari 1772 om
krigsbefälet 728.
87. Hinrik Erikssons från Västernorrlands län memorial om
konungaförsäkran 729.
88. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 mars 1772 om
skattelösen av kronohemman 731.
89. Bondeståndets extraktprotokoll den 8 februari 1772 om
VII
befrielse från anskaffande av dubbla gevär vid kavalle¬
riet 734.
90. Bondeståndets extraktprotokoll den 8 februari 1772 om
tillsättande av en stor deputation 735.
91. Gustaf Anderssons från Västmanlands län memorial om
fri försäljning av tackjärn för Norbergs bergslag .... 736.
92. Per Perssons från Närke och Värmlands län memorial
om fri försäljning av tackjärn för Norbergs bergslag .. 738.
93. Bondeståndets extraktprotokoll den 19 februari 1772
om Bäckaryds församling 741.
94. Bondeståndets extraktprotokoll den 22 februari 1772
om en allmän besvärsparagraf vid 1769—1770 års riks¬
dag 742.
95. Bondeståndets extraktprotokoll den 24 februari 1772 om
sjömärken i Vänern och Mälaren 743.
96. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 mars 1772 om
knektstommar i Värmland 744.
97. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 februari 1772 om
kanslisten Gabriel Bethén 746.
98. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 20 mars 1772
om ämbetsmän och riksdagsmannaval 748.
99. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 20 mars 1772
om riksdagsmannaval i Tossbo härad 749.
100. Bondeståndets extraktprotokoll den 21 mars 1772 om
in- och utrikeslånen 750.
101. Jon Bengtssons från Kronobergs län memorial om Vä-
rends arvsrätt 752.
102. Bondeståndets extraktprotokoll den 28 mars 1772 om
Nylands och Tavastehus läns dragonregemente 754.
103. Bondeståndets extraktprotokoll den 24 mars 1772 om
spannmålsinförseln 755.
104. Riksdagsmäns från gränsorterna memorial om gräns¬
tullen 757.
105. Bondeståndets extraktprotokoll den 4 april 1772 om
för olaga timmerhandel i Värmland dömda 762.
106. Bondeståndets extraktprotokoll den 4 april 1772 om
nämndemannen Håkan Nilsson 765.
107. Bondeståndets underdåniga skrivelse om spannmålslån 766.
108. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 april 1772 om
riddarsyn i Finland 768.
109. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 april 1772 om
överinspektör A. C. Arrhéns befordran 769.
110. Bondeståndets extraktprotokoll den 25 mars 1772 om
krönings- och begravningshjälpen 770.
111. Jakob Matssons och Hinrik Groths från Nylands och
Tavastehus län memorial om lätta trupper i Finland . . 771.
112. Bondeståndets extraktprotokoll den 29 april 1772 om
VIII
Savolax regemente //4
113. Bondeståndets extraktprotokoll den 29 april 1772 om
riksrådet 775
114. Bondeståndets extraktprotokoll den 6 maj 1772 om
kungl, sekreterare Jakob Tammelin 777
115. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 7 maj 1772
om Per Assarssons från Malmöhus län riksdagspen-
ningar 778
116. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 maj 1772 om
hyllningsakten . . 780
117. Bondeståndets extraktprotokoll den 9 maj 1772 om
skogsordningen • • • • • • 781
118. Bondeståndets extraktprotokoll den 11 maj 1772 om
Vilshultsvägen 782
119. Anders Sorvaris från Österbotten diktamen om Peders¬
öre 785
120. Bondeståndets extraktprotokoll den 23 maj 1772 om
sågkvarnar i Karelen 787
121. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 21 maj 1772
om assessor O. H. de Frese 788
122. Bondeståndets extraktprotokoll den 26 maj 1772 om
räntefordringar 790
123. Anders Matssons från Malmöhus län memorial om
landshövding R. J. von Lingens befordran .......... 791
124. Erik Johanssons från Uppsala län memorial om indrag¬
ning av adelsfanan 793
125. Bondeståndets extraktprotokoll den 5 juni 1772 om
säte i sekreta utskottet 796
126. Bondeståndets extraktprotokoll den 27 juni 1772 om
deputationernas arbete 797
127. Bondeståndets extraktprotokoll den 3 juli 1772 om
Smålands kavalleriregemente 799
128. Isak Tuohinas från Österbotten memorial om Tjärhol-
men 801
129. Bondeståndets extraktprotokoll den 11 juli 1772 om
Smedstorps säteri 802
130. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 juli 1772 om
ståndets deltagande i sekreta utskottet 805
131. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 juli 1772 om
Börringekloster 810
132. Olof Olofssons från Östergötland memorial om kanals
öppnande till Söderköping 814
133. Bondeståndets extraktprotokoll den 15 juli 1772 om
sekreta utskottet 816
134. Bondeståndets extraktprotokoll den 18 juli 1772 om
uppbördsstärnmor 817
135. Mats Tomasson Markulas från Åbo och Björneborgs
IX
län memorial om en undersökning i Åbo län 818.
136. Mats Jonssons från Jönköpings län memorial om stats¬
verket • • • • • 824.-
137. Bondeståndets extraktprotokoll den 22 juli 1772 om
norrlandslänen 826.
138. Bondeståndets extraktprotokoll den 1 augusti 1772 om
stengärdsgårdar på Öland 827.
139. Bondeståndets extraktprotokoll den 29 juli 1772 om
1765 års riksdagsmannaval i Mölebo härad 829.
140. Bondeståndets extraktprotokoll den 25 juli 1772 om
hemmanet Hånger 832.
141. Bondeståndets extraktprotokoll den 1 augusti 1772 om
lagman G. G. Reuterholm 833.
142. Allmogens allmänna besvär 835.
143. Bondeståndets extraktprotokoll den 1 augusti 1772 om
landsfiskaler 877.
144. Bondeståndets extraktprotokoll den 5 augusti 1772 om
hemmanet Tjärholmen 878.
145. Bondeståndets extraktprotokoll den 6 augusti 1772 om
fri handel med salt och spannmål 894.
146. Norrländska riksdagsmäns memorial om hemmanklyv¬
ning i Västernorrland 895.
147. Brynte Halvardssons från Närke och Värmlands län
memorial om hemmansklyvning 896.
148. Bondeståndets extraktprotokoll den 7 augusti 1772 om
prinsarna Karl och Fredrik Adolf 898.
149. Bondeståndets extraktprotokoll den 12 augusti 1772 om
capita familiarum 900.
150. Kungl. Maj:ts proposition om några ärenden till be--
fordran av riksdagens slut 902.
151. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 4 september
1772 om riksdagsarvoden m. m 903.
152. Bondeståndets underskrifter vid 1772 års riksdagsbeslut 904.
153. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 8 september
1772 om sekreterare G. Olin 906.
154. Bondeståndets extraktprotokoll den 8 september 1772
om assessor L. Hamrén 907.
155. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 9 september
1772 om de allmänna besvären 908.
156. Kungl. Maj:ts resolution på Allmogens besvär 913.
157. Bondeståndets underdåniga skrivelse den 9 september
1772 om skjutslegan 934.
Personregister 937—966.
Ort- och sakregister 967—1001.
Förkortningar 1002.
. lk<:
i t:iti. TffiioV'4U*'?»t3 V*
5? v.
-'/ {! '-I i. f .« 'ns%_ ■‘Ptjgitrn^k/Jn,
' m:cu,ili .
Ji Uj • • :i; £&$!£jjtfijifö&k
''■ *L~: ■'•*&£ '•'-,*!& •• .-.-Mi ■?':■*•!.•...*»
*••••“ ■ »*? vtisä'* * - r ,%. ..-.. Trv- - -
-^auiL. •
XI
FÖRORD
I skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott av den 10 februari 1972
hemställde riksgäldsfullmäktige, att medel skulle utverkas för utgivning¬
en av bl. a. bondeståndets riksdagsprotokoll för 1771—1772 års riksdag.
Detta tillstyrktes av utskottet i utlåtande av den 27 april 1972 (nr 23),
vilket den 9 maj bifölls av riksdagen.
Riksgäldsfullmäktige uppdrog åt undertecknad att ombesörja utgiv¬
ningen av nämnda protokoll.
För protokollens handskriftliga karaktär och därav betingade bilage-
urval redogöres i inledningen. Vid ederandet samt vid urvalet i övrigt av
bilagor ha samma principer följts som i de föregående delarna av denna
publikation.
Där intet annat angives äro de såsom bilagor tryckta aktstyckena
förvarade i riksarkivet.
Vid utarbetandet av person-, ort- och sakregister ha upplysningar in¬
hämtats från Stockholms stadsarkiv, landsarkiven i Uppsala, Lund och
Göteborg, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i
Lund samt landsarkivet i Vasa. Till de tjänstemän vid dessa institutio¬
ner, som bistått mig, uttalar jag härmed ett varmt tack.
Med denna volym är utgivningen av bondeståndets protokoll från de
frihetstida riksdagarna avslutad. Sista delen i serien kommer att utgöras
av protokollen för 1778—1779 års riksdag.
Alltsedan 1956 har jur. kand. Richards Ritums vid sidan av sitt
tjänstearbete utfört all avskrivning för denna publikationsserie. Med
stor snabbhet, noggrannhet och skicklighet har han fullgjort sitt arbete
och har därigenom varit mig till mycket stor hjälp. För detta tackar jag
honom varmt.
Stockholm i oktober 1978.
Sten Landahl.
' HO*6 i
"■ f i>ri..f?&3fni<yi'.->tiib-; ■;'!& ■ £ if! mm
(,£■ ;tji . *£. vsb % •:•!
1 I- h/<‘ . - ■< • • .'v :.. i ov i; ■ -.y . -'ti •" •■•.BO' ’ :hu
-'-'.•B wi: •#>' V:- 'ii; lifol ;:•)<•'■ . ■iv.jfr: 1 K;»£ti«
’’ ' ,v,'U‘i£>jth yfei.•.'■■«!..■■; '.;!
: I .' [ 1. ...f f kfl . '1.1 • - ' .
myi ■' if,'bwr,-;Lrt,^0j. $«• •. ti;,
•-. »Stei ,b ' : I -i"?f E*#' - BsrtOp/G ,IK !lb<yi r ift ■:; iöhB
,y;,;::Ail jf ■• B v V t;b-f ''" i Btfffeito !oio»n ; a.
• if !.i>.. • . .•oi ■ >/..«. i *?V oO?)i!A
’ .. 'v i *«vläcn.' f i r>t' .1 i *fi Hb n» • "Jj$swr *$r
■ "Sfi ,»«; oti<, !'. ' li*|rlrf,- >0‘
. ■* jo», 1 . • o ! '» wfr.iji) in l'w m iflrf6.
• i). Mftull' ■ I
sr--.
't>f Jöt.fb >
BONDESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL
1771-1772
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3
Den 12 februari 1771 avled plötsligt konung Adolf Fredrik. Med an¬
ledning härav och i enlighet med regeringsformen utfärdade rådet dagen
därpå kallelse till rikets ständer att sammanträda. Tidpunkten härför
bestämdes till den 13 juni.1
Den oväntade kallelsen till riksdag, som skulle samlats först 1773,
rubbade partiernas valförberedelser.2 Men valstriden blev därför icke
mindre häftig. ”Ju närmare det led till riksdagens början, ju osäkrare
såg det ut, vilketdera partiet skulle behålla övervikten. Imedlertid blevo
alla upptänkliga medel å ömse sidor nyttjade och penningar utdeltes med
fulla händer. Förbittringen hade under den tiden stigit till en sådan höjd,
att man hade att befara allt, om mössorna, som tyckte sig vara lidande,
vunno överhanden.” Så tecknar en samtida iakttagare, riksrådet Gustaf
Adolf Hjärne, i sin Levnadsbeskrivning3 förberedelserna till riksdagen. I
valstriden gynnades mösspartiet av den kampanj emot hattregeringen
och adeln, som uppstått i maj 1770 i anledning av ett beslut vid besät¬
tandet av vicepresidentposten i Åbo hovrätt, varvid två ofrälse sökande
uteslutits med motiveringen, att tjänsten hörde till de för adeln reserve¬
rade. Striden mellan frälse och ofrälse, har det sagts, ”flammade snart
med en häftighet, som fördunklade den gamla mellan hattar och mös¬
sor”.4
Denna ståndsmotsättning, ”odalmannaståndens angrepp på adelspri¬
vilegierna”5, i samband med förhandlingarna om den av tronskiftet för¬
anledda nya konungaförsäkran kom också att i hög grad prägla denna
riksdag. Ståndsstriden i dess olika uttryck har jämväl varit en av orsa¬
kerna till det frihetstida statsskickets undergång genom Gustaf III:s re¬
volution den 19 augusti 1772.®
De ofrälse ståndens angrepp på adelsprivilegierna tog även formen av
^Malmström, Sveriges politiska historia, 6, s. 200 f.
2 M a 1 m s t r ö m, a. a., 6, s. 210 ff. Lagerroth i Sveriges riksdag,
bd 5, s. 208.
3 Manuskriptsamlingen, vol. 48 B, s. 136, RA.
^Malmström, a. a., 6, s. 193.
5 L a g e r r o t h, a. a., s. 208.
^Malmström, a. a., 6, s. 264. Odhner, Sveriges politiska historia
under konung Gustaf III:s regering, d. 1, s. 71.
4
krav på egna privilegier. Frågan var icke ny. Redan vid 1765—1766 års
riksdag hade i bondeståndet Jon Eriksson från Gävleborgs län i ett, icke
bevarat, memorial yrkat på privilegier för allmogen.1 Vid slutet av 1769
—1770 års riksdag hade Jonas Olofsson Norberg från Västernorrlands
län med hänvisning till Jon Erikssons initiativ föreslagit, att ett projekt
till privilegier borde utarbetas till nästa riksdag.2 Ungefär samtidigt hade
i borgarståndet ett memorial av borgmästaren i Lovisa Alexander Kepp-
lerus ingivits med förslag till privilegier för borgar- och bondestånden,
vilket dock icke hunnit behandlas före riksdagens slut.8 Från detta häm¬
tades, såsom det framhållits,4 i hög grad innehållet i det projekt till privi¬
legier för allmogen, som utarbetades i bondeståndet vid 1771—1772 års
riksdag,5 men även av ståndet under de senaste rikslagarna framförda
krav återfinnas i projektet. Samarbete med de andra ofrälse stånden led¬
de till ett utkast till odalståndens privilegier, varmed dock denna fråga
avstannade.0
De ofrälse ståndens sammanhållning emot adeln bidrog till att öka
bondeståndets betydelse och självmedvetande.7 Sålunda begärde ståndet
införande av den bestämmelsen i den nya konungaförsäkran, att ingen
sekreterare emot dess pluralitet skulle påtvingas det.8 — Detta hade
exempelvis skett vid 1740—1741 och 1765—1766 års riksdagar.9 — I
den nya konungaförsäkrans 8 § bibehölls dock formuleringen från 1751
års försäkran.10 Ståndet gjorde även framställning11 orri att nämndemän i
stället för att antagas av häradshövdingarna skulle väljas av allmogen
samt att valrätt icke skulle tillkomma frälsebönder och ståndsperso¬
1 BdP, 10, s. 706.
2 BdP, 11, s. 473 f„ 561 f., 753 ff.
3 M a 1 m s t r ö m, a. a., 6, s. 236. Keppleri författarskap har betvivlats.
Som författare har angivits sekreteraren Edvard Fredrik Runeberg. Bons¬
dorff, G. von, En finländsk insats i frihetstidens statsrättsliga diskussion.
Kring Alexander Kepplerus memorial angående privilegier för de ofrälse
stånden (i: Svenska litteratursällskapet i Finland, 235, s. 357 f.). Kjellin,
G., Kring Alexander Kepplerus memorial (i: Historisk tidskrift 1955, s. 279,
291.).
4 H i 1 d e b r a n d, E., Svenska statsskickets historiska utveckling, s. 508.
Almquist, J. E., Strödda bidrag till civilrättens historia, s. 138.
® Sid. 592 ff.
0 E d 1 e r, Om börd och befordran under frihetstiden, s. 194 f.
7 R e n v a 11, P., Finsk representation i Sveriges riksdag, s. 331 ff., påpekar
också det ökade självmedvetandet hos de finska riksdagsmännen.
8 Sid. 118.
9 BdP, 4, s. 15 f„ 10, s. 20.
10 Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar ... utg. ... genom
Brusewitz, s. 75 och 86.
11 Sid. 165 f.
5
ner. Förslag om valordning1 var en annan för bondeståndet betydelse¬
full fråga, som aktualiserats vid föregående riksdag men då blott lett
till ett utkast till valordning.2 Att bondeståndet skulle få bevista sekreta
utskottets överläggningar hade länge varit ett önskemål för ståndet.
Alltifrån år 17203 hade vid nästan varje riksdag kravet härpå framförts
men dock vunnit beaktande blott vid 1742—1743 års riksdag. Nu fram¬
förde ståndet med stor bestämdhet sin begäran att vid behandlingen
av ärenden rörande stats- och försvarsverket vara representerat i utskot¬
tet.4 Vid tiden för revolutionen hade de båda andra ofrälse stånden bi¬
fallit bondeståndets anhållan.5
Riksdagens högtidliga utblåsande ägde rum den 13 och dess öppnande
på Rikssalen den 25 juni. Bondeståndet hade som vanligt sin samman¬
trädeslokal i Nya Rådhuset (Bondeska palatset).0
Den 14 juni samlades ståndet för val av talman. Därvid beslöts ”efter
långsamme och vidlyftige discourser å ömse sidor”, att de, vilkas full¬
makter voro ”stridige”, icke skulle få deltaga i valet. Med en av härads-
borna själva undertecknad och således stridig fullmakt7 var Josef Hans¬
son från Älvsborgs län, talman vid 1765—1766 års riksdag, försedd.
Detta oaktat valdes han till talman med 84 röster mot 61, som tillföllo
talmannen vid föregående riksdag Lars Torbjörnsson från Bohuslän.s
Talmansvalet synes emellertid icke ha förlupit så lugnt, som det ren-
skrivna protokollet0 ger vid handen. Uttrycket ”vidlyftige discourser”
torde, att döma av uttalanden, gjorda under ett senare skede av riks¬
dagen, tvärtom visa, att starka motsättningar rått. Lars Torbjörnsson
beskylldes sålunda ha varit ”huvudman” för dem, som ”utestängt flere
lagligen korade riksdagsmän” från valet samt ”bidragit till den obehage-
liga och brydsamma ställning, varuti ståndet vid dess första sammanträde
varit försatt”. Lars Torbjörnsson genmälde sig ha påstått, ”det alla,
1 Sid. 177. Olsson, R., Riksdagsmannavalen till bondeståndet under
den senare delen av frihetstiden, s. 84 f.
2 BdP, 11, s. 387 och 730 f.
3 BdP, 1, s. 5.
4 Sid. 400, 796 f.
5 M a 1 m s t r ö m, a. a., 6, s. 320, 328 ff.
0 Sid. 12.
7 Denna fullmakt är icke bevarad. Josef Hansson hade även fullmakt för
Mo härad i Jönköpings län, vari han säges vara vald till riksdagsman för
Kinds härad. Redogörelse för valen 1769 och 1771 i sistnämnda härad finnes
i bondeståndets extraktprotokoll 9 juli 1771 (Bil. 7). Se även Olsson, R.,
a.a., s. 80 f., 99 f. Alexandersson, E., Bondeståndet i riksdagen 1760—
1772, s. 80 f.
8 Sid. 20. Fryxell, Berättelser ur svenska historien, d. 42, s. 49.
9 Konceptprotokollet finnes icke bevarat. Se även sid. 146.
2—740327
6
som voro försedde med domhavandernes fullmakter”, borde få deltaga
i valet.1 Yrkandet torde ha varit riktat mot Josef Hanssons stridiga full¬
makt, som först den 9 juli, således nära en månad efter talmansvalet,
godkändes av ståndet.2 Andra vittnesbörd om buller och oro i ståndet
vid valet finnas,3 och det torde vara ostridigt, att detsamma varit parti¬
politiskt betingat.
Ett riksråd, Gustaf Adolf Hjärne, som i februari 1771 deltagit i
rådets beslut att avslå Josef Hanssons besvär över riksdagsmannavalet
1769, kommenterar i sin förut citerade Levnadsbeskrivning talmansvalet
i bondeståndet på följande sätt: ”Sammanträdde bondeståndet och tal¬
mansvalet skedde hos dem på lika olagligt sätt som hos borgareståndet”
(dvs. utan granskning av fullmakterna). ”Den bonden, som 1765 varit
talman, blev vald utan att han efter lagarne ägde rättighet att vara leda¬
mot i ståndet. På det sättet vore mössorne inom 2: ne dagar mästare av
2:ne stånd, som började alla dagar utvotera alla dem, som ej voro av
deras tänkesätt.”4
Till sekreterare utsågo lantmarskalken och talmännen5 lagmannen
Jonas Larsson Odhelius°. Han har karakteriserats7 som ”en häftig
mössa, som icke försummade att, när tillfälle gavs, egga bönderna till
sådana beslut, som överensstämde med hans partiåsikter”. Han har
förmodats vara författare till den vid 1769—1770 års riksdag uppmärk¬
sammade mösskriften ”Upplysning för svenska folket”.8 Han anses
även ha varit besticklig.9 Vid Gustaf III:s revolution blev han arreste-
1 Sid. 140 f.
2 Sid. 49 f.
3 Sid. 35 f., 285.
4 Manuskriptsamlingen, vol. 48 B, s. 136, RA.
5 Sid. 24. Enligt den av hovpredikanten A. Westén författade Riksdagsjour-
nalen, RA, röstade lantmarskalken Leijonhufvud på lagman Palén, biskop
Forssenius och borgmästare Sebaldt på Odhelius samt Josef Hansson på sek¬
reterare Engström. — Westén var icke riksdagsman.
6 Odhelius var född 1712 i Flo, Skaraborgs län, blev student i Uppsala
1731, auskultant i Svea hovrätt 18 februari 1737, vice häradshövding i au¬
gusti 1740, häradshövding i Långhundra m. fl. häraders domsaga i Stock¬
holms län 15 maj 1747, begärde avsked 1762 och erhöll samma år lagmans
tur och befordringsrätt. Han avled 1794. Till skillnad från släkten skrev han
sig Odelius.
7 M a 1 m s t r ö m, a. a., 6, s. 226.
s Ibid., sid. 81 f.
9 Ibid., s. 278 ff. Riksdagsjournalen.
7
råd1 och kvarhölls i häkte till den 23 oktober 1772.2 Till sekreterare i
ståndet efter honom utnämnde konungen assessor Gabriel Olin,3 vilken
alltsedan den 15 juli 1771 gått ståndet tillhanda.4
Vidare antogs assessor Lars Hamrén,5 som alltsedan 1751—1752 års
riksdag tjänstgjort i ståndet, att handlägga de allmänna och enskilda
besvären, överinspektören Anders Arrhén att såsom notarie biträda vid
protokollsföringen — även han häktades vid revolutionen0 —, kanslisten
Olof Ackerman, vilken fungerat som renskrivare vid föregående riks¬
dag, till aktuarie, kanslisten Björck till biträde åt Hamrén,7 samt kon-
torsskrivaren Mikael Helsingius, vilken varit ståndets kanslist vid 1765—
1766 års riksdag, att även biträda vid protokollsföringen.8 Till kanslister
förordnades notarie Axel Gerdes, kammarskrivaren Fredrik Ulrik Brock¬
man och kopisten Carl Lorens Thorsell, som efter revolutionen förordna¬
des att som notarie föra protokollet, samt till tolk för de finska ledamö¬
terna på deras egen anhållan uppbördsskrivaren Jonas Wahlsten.1 Seder¬
mera antogos kopisten Samuel Cavallin och studenten Per Jonsson, son
till Jon Bengtsson från Kronobergs län, till extra kanslister i ståndet.9
Dessutom fungerade kanslisten Gabriel Bethén som ståndets notarie i
allmänna besvärsdeputationen.10 Han hade alltsedan 1760—1762 års
riksdag på olika sätt betjänat ståndet, bl. a. med vården av dess arkiva-
lier, och anges även nu att utöver arbetet med besvären ha biträtt ”uti
flere andra grannlaga göromål”.11
Bondeståndets sammansättning vid denna riksdag hade i jämförelse
med den föregående undergått en betydande förändring. Av ståndets, ef¬
ter verkställd fullmaktsgranskning, 169 ledamöter bevistade 86 — därav
1 Ibid., s. 390. I tre suppliker, den sista daterad 21 november 1773, an¬
sökte Odhelius hos Kungl. Maj:t om 4 800 daler kopparmynt. Denna summa
hade han nödgats utbetala till ståndets betjänte under riksdagen. Resolution
finnes icke tecknad på supplikerna. Biographica, RA.
2 Ibid., s. 408.
3 Ohlin blev, efter studier vid Växjö gymnasium, student i Uppsala 10
augusti 1747, auskultant i Svea hovrätt 19 december 1750, hovrättsadvokat
30 juni 1756, erhöll 5 december 1758 hovsekreterares rang och heder och 18
maj 1772 assessors namn, heder och tur. Han avled 1 augusti 1794 i Stock¬
holm.
4 Sid. 56.
5 Sid. 21.
0 M a 1 m s t r ö m, a. a., 6, s. 390 f.
7 Sid. 32—33.
8 Sid. 20.
» Sid. 49, 84.
10 Allmänna besvärsdeputationens protokoll, Utskottshandlingar 1771—
1772, vol. 28, s. 11.
11 Extraktprotokoll 9 september 1772 vid protokollet för samma dag.
8
12 från Finland1 — nu sin första riksdag. Därtill kom under dennas
förlopp i stället för avlidna eller uteslutna tre nya, vilka icke tidigare
varit riksdagsmän. Blott 13 ledamöter hade bevistat riksmötena före 1760
—1762 års. Av dem hade blott en enda, Josef Hansson, deltagit i 1740-
talets riksdagar. Denna var hans sjunde.
Antalet underkända fullmakter var vid denna riksdag ovanligt stort.2
Icke mindre än 16 ogiltigförklarades, därav 7 tillhörande för första
gången valda. Bland dem, som tidigare tillhört ståndet och nu fingo sina
fullmakter underkända, märkas den hattsinnade Jonas Björnsson från
Älvsborgs län och Johan Ottoson Agorell från Närke. Den sistnämndes
fullmakt kasserades, då han bl. a. varit notarie i ett ämbetsverk och
således ”uti annat stånd”, vilket sades icke ha observerats, då han 1769
—1770 tillhörde ståndet.3
En helt annan utgång fick granskningen av Pål Jönssons från Kris¬
tianstads län fullmakt, vilken godkändes trots att han vid föregående
riksdag förklarats förlustig riksdagsmannaskapet ”nu och framdeles”.4
Pål Jönsson har betecknats som mössinnad.
Vid denna riksdag förekommo två utvoteringar av ledamöter. Den
ene var Nils Jeremiasson från Älvsborgs län, vilken hotfullt beskyllt en
ledamot att vara mossa.5 Den andre var Lars Thorbjörnsson, vilken kri¬
tiserades för sitt uppträdande såväl vid talmansvalet som vid andra till¬
fällen.0 Aktionen mot honom har kommenterats med orden: ”Därmed
var motståndet bland bönderna kvävt; ingen vågade vidare upphäva sig
mot pluralitetens åsikter”.7
Såväl koncept- som renskrivna protokoll föreligga för denna riksdag.
De förra omfatta tiden 15 juni 1771—15 augusti 1772. Då renskrivna
protokoll saknas för sammanträdena 15 juli—15 augusti 1772, ha i stäl¬
let konceptprotokollen inbundits på platsen för de felande renskrifterna.
1 De finska riksdagsmännen voro tillsammans 18.
2 Jfr Alexandersson, E., a. a., s. 138.
3 Sid. 42. Granskningen av fullmakterna har i ett enda fall, Johan Ottosson
Agorells, kommenterats i Riksdagsjournalen. Där säges, att han var son till
den ”mycket namnkunnige” Otto Olofsson Agorell, ”sorn i sin tid näst Olof
Håkansson varit mycket betydande i hattpartiet, i synnerhet under den stora
hattperioden 1756”. Troligen har Johan Agorell delat sin faders politiska upp¬
fattning. Ett yttrande (sid. 48) av den hattsinnade Nils Jeremiasson till för¬
mån för Agorell kan tyda härpå.
4 BdP, 11, s. 199. Ibid., s. 4, står felaktigt Pål Jönsson från Malmöhus län i
stället för Kristianstads län.
5 Sid. 132.
0 Sid. 140 f.
^Malmström, a. a., 6, s. 240.
9
I dem finnas även andra luckor. Sålunda saknas senare delen av proto¬
kollet den 28 september 1771, där frågan om Lars Torbjörnssons utvote-
ring behandlas. Vidare felas större delen av det renskrivna protokollet
för 11 december 1771, hela protokollen för 14 och 18 december 1771
samt 8 februari—28 mars 1772. Dessutom saknas såväl koncept- som
renskrivet protokoll för slutet av sammanträdet den 12 maj 1772 samt
för den 18 augusti 1772. För tiden från revolutionen till riksdagens slut
äro sålunda endast renskrivna protokoll bevarade.
I de båda protokollsserierna ingå även deputerades över stridiga full¬
makter protokoll liksom elektorernas valprotokoll.
Då ståndets extraktprotokoll icke äro intagna i protokollen, ha de
som vanligt i denna editionsserie avtryckts in extenso som bilagor i så¬
dana fall, där hänvisning till dem göres i protokollen eller där de giva
upplysningar av betydelse. Även allmogens allmänna besvär samt Kungl.
Maj:ts resolution å dem ha medtagits som bilagor.
Icke heller vid denna riksdag finnes ett exemplar av de allmänna be¬
svären bland allmänna besvärsdeputationens handlingar. Förteckning
med uppgifter om paragrafernas innehåll ingår i form av register till
nämnda deputations protokoll, Utskottshandlingar 1771—1772, volym
28. Enligt denna förteckning utgjordes besvären av 89 paragrafer, men
i en förteckning1 över till Kungl. Maj:t överlämnade besvärsparagrafer
omtalas även §§ 90—91, vilka icke behandlats i besvärsdeputationens
protokoll.
Av de 91 paragraferna återfinnas blott tre i ståndets arkiv, volym 27.
I serien Riksdagsacta 1771—1772, volym 3, ha 8 paragrafer påträffats
och i olika volymer av Frihetstidens utskottshandlingar 19 paragrafer.
I ståndets arkiv, vol. 25, återfinnes § 91. Av de felande 60 paragraferna
ha referat lämnats enligt de betänkanden, som givits av deputationerna,
eller eljest enligt allmänna besvärsdeputationens protokoll. Uppgifter
härom lämnas i noter. Icke heller för denna riksdag kan således en
fullständig text till allmogens allmänna besvär framläggas.
Som en följd av statsvälvningen blev behandlingen av besvären annor¬
lunda än den varit under de frihetstida riksdagarna. Före revolutionen
hade besvärsdeputationen blott hunnit utarbeta den första delen, omfat¬
tande 11 paragrafer, av sina projekt till resolutioner på allmogens all¬
männa besvär. Denna hade ännu vid nämnda tidpunkt icke gått sin van¬
liga väg till alla stånden för avgörande. På en förfrågan hos konungen,
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 4, fol. 124.
10
huru man skulle förfara med besvären, sade denne sig vilja överväga
såväl de allmänna sorn de enskilda besvären och därefter avge sin reso¬
lution.1 Med anledning därav överlämnades dels en förteckning över de
allmänna besvärsparagrafer, som icke hunnit ”projecteras”, dels en över
”projecterade” paragrafer, varmed avsågs den ovannämnda första delen
av 1771—1772 års besvär, och dels första och andra delarna av oav¬
gjorda besvär vid 1769—1770 års riksdag. Även 25 av ståndets extrakt-
protokoll överlämnades samtidigt för konungens provning.2
Dennes resolution å allmogens allmänna besvär dröjde till mars 1774
och innefattade jämväl de nyssnämnda från föregående riksdag härrö¬
rande paragraferna.
Ståndets kansli- och arkivförhållanden ägnades vid denna riksdag en
mer än vanlig uppmärksamhet. En ledamot, Per Persson från Närke,
påtalade oordningen i ståndets kansli och föreslog inrättandet av en
kanslidirektion på samma sätt som i de andra stånden. Han yrkade ock¬
så på inventering av ståndets dokument och handlingar liksom av böc¬
ker och förordningar samt att en förteckning däröver skulle upprättas.
Det uppdrogs åt elektorerna att yttra sig över förslaget.3
Huruvida detta skett, omtalas icke i protokollet. Först vid 1789 års
riksdag tillsattes en kanslidirektion ”tills vidare” och vid 1792 års riks¬
dag fattades definitivt beslut om en sådan.4
Under en av riksdagens sista dagar uppger protokollet, att uppteck¬
ning av ståndets böcker ägde rum.5 Om därmed även avsetts arkivet kan
icke avgöras, då varken arkiv- eller bokförteckningar från denna tid
finnas bevarande. Den äldsta hittills kända arkivförteckningen härrör
från 1786 och tillkom på initiativ av ovannämnde Per Persson.6
Före riksdagens slut uppdrog ståndet åt sin sekreterare, assessor Olin,
att taga hand om dess arkivhandlingar.7 I en underdånig supplik8 har
han framhållit, att han med konungens bifall haft ”bondeståndets hand¬
lingar, protokoll, böcker och inventarier” i sin vård från riksdagens slut
1 Sid. 506.
2 Sid. 909 ff.
3 Sid. 358. Möjligen var det med anledning av Per Perssons förslag, som
medel började insamlas inom ståndet till en fond för ”bättre iståndsättande”
av kansli och arkiv (sid. 465).
4 L a n d a h 1, S., Bidrag till ståndsriksdagarnas arkivhistoria (i: Meddelan¬
den från svenska riksarkivet för år 1937), s. 138, där dock förslaget vid denna
riksdag icke observerats.
5 Sid. 514.
6 L a n d a h 1, a. a., s. 137.
7 Sid. 515.
8 Biographica, RA.
11
till den 17 oktober 1772 samt att han flyttat dem ”uti de rum, som för
ståndet kort för sista riksdagen blevo inrättade”. Om härmed åsyftades
någon annan lokal är det rum på Rådhuset, som omtalas vid de två när¬
mast föregående riksdagarna1 såsom ståndets arkivlokal, kan icke fast¬
ställas men är med hänsyn till senare uppgifter om densamma2 föga
troligt.
De från denna riksdag bevarade ståndsarkivalierna utgöra 30 voly¬
mer. Nr 1—2 innehålla konceptprotokoll, nr 3 de renskrivna pro¬
tokollen, nr 4 renskrivna protokoll och expeditioner efter regeringsför-
ändringen, nr 5 registratur över till Kungl. Maj:t avgångna skrivelser
och ståndets protokollsutdrag, nr 6 ståndets extraktprotokoll, nr 7
diarier och förteckningar, nr 8—10 sekreta utskottets betänkanden, nr
11—16 övriga deputationers betänkanden, nr 17 de andra ståndens pro¬
tokollsutdrag, nr 18—23 enskilda personers memorial, nr 24—26 lä¬
nens besvär, nr 27 besvärshandlingar, nr 28—29 handlingar rörande
riksdagsmannaval, nr 30 besvär över urskillningsdeputationen, kollekt-
och stamboksansökningar. Som nr 31, ansluten till denna riksdags arkiv,
finnes en volym odaterade handlingar från frihetstiden.
Bondeståndets arkivalier från denna riksdag ha icke vårdats så väl som
de närmast föregående riksdagarnas. Sålunda har blott volymerna nr 3—5
och 17, dvs. protokolls- och registraturvolymerna samt ståndets extrakt¬
protokoll, blivit inbundna eller inhäftade. Dessutom äro såväl protokoll
som deputationsbetänkanden, i motsats mot 1756—1766 och 1769—
1770 års, oregistrerade.
1 BdP, 10, s. 762, och 11, s. 572.
2 L a n d a h 1, a. a., s. 138.
12
A h r 17 7 1 d. 13 J u n i i.
Sedan Kongl. Maij:t genom öppet bref och påbud under d. 13
nästwekne Januarii i nåder sammankallat samtelige Riksens Ständer
til en urtima riksdag här i Stockholms stad i anseende til den Stor-
mägtigste Konung Adolph Friedrics, Sverges, Gjöthes och Wendes ko¬
nungs m. m., högstbeklageliga dödsfall, infunno sig, enär riksdagen på
wanligit sätt genom puke- och trumpeteklang blifwit utblåst, samtelige
fullmägtige för Swea Rikes menige man och Allmoge ä wanligit rum
och ställe, hwarefter Johan Andersson från Upland, såsom den
äldste från första länet, holt följande tal.
Jemte tacksäjelse til den nådiga och barmhertige Guden, som låtit
oss med hälsa och sundhet hwar ifrån sin landsort härstädes til detta
allmenna riksmöte, som nu i dag, gifwe Gud i en god stund, öpnas,
bör jag såsom äldst ibland de walde fullmägtige från det första land¬
skap i riket tilönska Eder samtelige, mine kjäre Medbroder, Guds mil-
derika wälsignelse af högden, at lika som thetta första sammanträde
af thet Hederwärda Bondeståndet i then Stora Gudens namn begynnas,
thet äfwen under hans nådiga bijstånd framgent må fortsättas til wår
höga öfwerhets och hela rikets gemensamma gagn och bästa.
Wike ifrån oss thet afgrundsfoster twedrägt och samdrägtighet i det
goda intage alles wära hjertan, at wi måge nå thet höga ändamål,
hwarföre wi äro sammankomne, fullgjöra wår riksdagzmannaplikt samt
med ren afsikt och förenade hjertan både begynna, fortsätta och fullän¬
da wåra åliggande skyldigheter, med ömhet för thet allmenna och wäre
hemmawarande medbroder; hwartil Gud sin nåd och anda förläne.
Thereffter och enär enligit Riksdagzordningen deputerade til full-
magternes emottagande wörö utsedde, börjades med theras inlämnande i
följande ordning.
Upland.
Sochn. By.
Johan Andersson, Tierp, Äskarby.
1771 den 13 juni.
13
Eric Johansson, Tuna, Nywalla, östr.
Jonas Johansson,1 Husby, Stacks[h]amma[r], ost.
Måns Andersson, Slättunge,2 Södra Krycklinge, östr.
Johan Pehrsson, Skjepskulla,3 Högstena, ost.
Eric Mårtensson, Jansta,4 Jädra, str.
Stockholms lähn.
Jonas Jacobsson, Täby, Torslunda, ost.
Anders Andersson [Hall],5 Estuna, Södernone, ost.
Johan Ericsson, Gottröra, Hosta.
Eric Petersson, Walltuna, Giällsta, ost.
Eric Ericsson, Åker, Norre by, ost.
Eric Johansson, Skår,6 Eneby, ost.
Johan Hermansson, Ferntuna, Kungsberga, nb.
Hans Andersson, Husby, Grundby,7 ost.
Johan Johansson, Hersta,8 Björsta, ost.
Anders Olofsson Lindström, Östra Telja, Skierfsta by.
Holv,'aster Pehrsson, Surunda,9 Torkby.9
Olof Pehrsson, Ununge, Ytternäs.
Anders Olsson,10 Yttergjerna, Toderö.11
Skaraborgs län.
Olof Jonsson, Essunga, Essunga.
Anders Larsson, Forsby, Askerstorp.
Johan Salomonsson, Korsberga, Mölebogåld.12
Johannes Hansson, [Vartofta-Åsaka, Tomten].13
Bengt Olsson, Gjösluna, Westanåker.
Jonas Andersson Rase, Wering, Wering.
1 Enligt fullmakten rättat från förlagans: Johan Hansson.
2 Skall enligt fullmakten vara: Skuttunge.
3 Skall enligt fullmakten vara: Biskopskulla.
4 Skall vara: Hjälsta.
5 Enligt fullmakten.
® Skall enligt fullmakten vara: Skå.
7 Skall enligt fullmakten vara: Brunby.
8 Härmed avses: Harg.
9 Skall vara: Sorunda, Torp by.
10 Enligt fullmakten rättat från förlagans: Olof Andersson.
11 Skall enligt fullmakten vara: Dåderö.
12 Skall enligt fullmakten vara: Mölebo.
13 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
14
1771 den 13 juni.
Åbo och Björneborgs län.
Gabriel Andersson [Heikilä],1 Wemo, Hemois.
Isac Matsson, Saltvik, Näs by.
Hans Danielsson, Korpo, Walkast.2
Mats Matsson [Clemets]1, Pikie, Omena.3
Mats Thomasson [Markula]1, Kangasala, Tohkala.
Kronobergs lähn.
Måns Svensson, Giötteryd, Wårdshult,4
Olof Nilsson, Weckelsång, Östa.
Lars Svensson, Wexiö, Skir.
Carl Magnus Flinck, Täfvelsås, Lunnagården.5
Jönkiöpings lähn.
Sven Håkansson, Byarum, Smedjebo.
Mats Jonsson, Månsarp, Porsarp.
Anders Hansson, Hestra, Godsjögiärde.8
Johan Svensson, Lommaryd, Bohult.
Daniel Westin, Wrigsta, Wirestorp.
Johan Fredric Svan, Bringetofta, Mattarp.
Joseph Hansson, Mossebo, Mossebo stom.
Gabriel Månsson, Hwettlanda, Flugeby.
Nils Zachrisson, [Stenberga, Broddstorp].7
Westmanland.
Eric Johansson, Munketorp, Björksta.
Johan Pehrsson, Torsstuna, Osta.
Anders Johansson, Westerfernbo, Westerbykihl.
Peter Larsson, Himeta, Wäg by.
Anders Erichsson, Tärna, Grensbo.
Lars Andersson, Ramshytta, Allmenningebo.
1 Enligt fullmakten.
2 Enligt fullmakten: Wattkast by.
3 Enligt fullmakten: Åminne by.
4 Skall enligt fullmakten vara: Bårshult.
B Enligt fullmakten och mantalslängd rättat från förlagans: Skatelöf
Ströby, som däremot var hemort för Jon Bengtsson. Denne var Flincks
medtävlare om riksdagsmannaskapet. Se sid. 38.
8 Skall vara: Sjögärde.
7 Enligt Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28, och mantalslängd.
1771 den 13 juni.
15
Gustaf Andersson, [Karbenning, Olof shenning].1
Johan Tillström, Fläckibo, Wefde.
Carl Andersson, Singtuna,2 Roby.
Wiborgs och Nyslotts lahn.
Thomas Andersson Kuitenen, Pielisjervi, Nurmes by.
Nils Majuri, Christina sockn.
Johan Kopoinen, Lippävirta, Danskansar by.
Östergöthland.
Olof Jonsson, Tingsta, Hagby.
Sune Larsson, Risinge, Öfvvertorp.
Nils Håkansson, Hellesta, Jusefalla.
Börje Ingesson, Norvari, Järfwehult.3
Eric Hansson, Quidinge,4 Trönäs.
Jonas Carlsson, Wädersta, Nyble.
Samuel Larsson,5 Weta, Wasagård.
Måns Olofsson, Flista, Flista.
Anders Månsson, Twiwelsta,0 Risberga.
Anders Jonsson, Örberga, Örberga.
Magnus Arfwidsson, Bars,7 Stora Ullevi.
Olof Olofsson,8 Kimsta, Husery.
Pehr Pehrsson, Thorwalla, Gierby.9
Södermanland.
Johan Johansson, Thorshälla, Hagby.
Pehr Pehrsson, Lilla Mållesta,10 Remna.
Pehr Ericsson, Läna, Mirläna.
Eric Nilsson, [Stigtomta, Bärsta].11
Olof Olofsson, Klöster, Åkersta.
Johan Botwidsson, [Gåsinge, Präst-Ekeby].11
1 Enligt Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
2 Skall enligt fullmakten vara: Dingtuna.
3 Skall vara: Norra Vi, Njefvehult.
4 Skall vara: Qvillinge.
5 Enligt fullmakten rättat från förlagans: Carlsson.
6 Skall vara: Fifvelstad. Vald för Aska härad. Uteglömd i Mårtensson,
Förteckning över Bondeståndets ledamöter.
7 Skall vara: S:t Lars.
8 Enligt fullmakten rättat från förlagans: Larsson.
9 Skall enligt Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28, vara: Bjärby.
10 Skall vara: Lilla Mellösa.
11 Enligt fullmakten.
16
1771 den 13 juni.
Nils Larsson, Settersta, Settersta.
Anders Ericsson, Wanghära, Åbro.
Pehr Jonsson, Wästerjung, Sille.
Anders Matsson, Yttersala,1 Walla.
Nyland och Tawastehus.
Hindric Jespersson Groth, Ingo, Lågnäs.
Jacob Matsson, Loppis, Hyfwinge.
Johan Matsson [Jussila],2 Hollola, Korpis.
Anders Erichsson [Stor-Jofs],2 Sibbo, Hinsby.
Eric Gustafsson [Gästgifware],2 Janacalax, Uhkola.
Eric Ericsson [Oxanen],2 Lauka, Leppäwesi.
Elfsborgs lähn.
Jonas Björnsson, Wing, Romsås.
Hans Ericsson, Wasunda,3 Boteryd.
Nils Jeremiaeson, Mo, Hene.
Sven Börjesson, Kungsättra, Ödesmåla.
Bengt Jonsson, Sanhulta, Hedare.
Olof [Andersson]4 Beckman, Grinsta, Mosna.3
Anders Pehrsson, Belinge, Gilstorp.
Johannes Pehrsson, Ed, Tjungswalla.B
Bengt Olsson, Grude, Frygnestad
Anders Månsson, Dalum, Nöre.
Anders Lindgren, Jerbo, Locköre.
Anders Jonasson Björkman, Marbeck, Marbeck.
Joseph Hansson, Mossebo, Mossebo stom.
Lars Pehrsson, [Alboga], [Kortered.]8
Kalmare lähn.
Pehr Davidsson, Mårlunda, 9 Osögla.9
Samuel Hindricsson, Algutsrum.
Olof Thorsson, Woxtorp, Nantorp.
1 Skall vara: Ytterselö.
2 Enligt fullmakten.
3 Skall vara: Vassända.
4 Riksdagsacta 1771—1772, vol. 1.
5 Skall enligt fullmakten vara: Måsen.
6 Skall enligt fullmakten vara: Tingwall.
7 Skall vara: Frögnestad.
8 Enligt Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
9 Skall vara: Mörlunda, Åsjögle.
1771 den 13 juni.
17
Pehr Nilsson, Boda,1 Enerum.
Pehr Larsson, Hanenäs, Holmbo.
Nils Ericsson, [Högsby], [Trånshult].2
Kopparbergs län.
Pehr Olofsson, Folkierna, Lund.
Johan Groth, Stora Tuna, Fagersta.
Pehr Andersson, Söderberke, Wads by.
Anders Öhman, Granjerfwes,3 Elfkarnore.
Hans Andersson, [Torsång, Tylla].4
Daniel Danielsson Lundberg, Floda.
Lustig Olof Larsson, Mora, Lisselby.
Olof Larsson, Lexan, Hjortnäs.
Nerike och Wermland.
Olof Larsson, Knista, [Kinkhyttan].4
Eric Jonsson, Almby, Tybble.
Olof Månsson, Kumbla, Norra Wija.
Anders Olofsson, Ekeby, Frogesta.
Eric Nilsson, Kihla, Uppeliden.
Olof Pehrsson, Ransätter, Munckebohl.
Pehr Knutsson, Fryxsände, Wadjetorp.
Brynte Halvarsson, Österwaldsskog, Kyrkeby.
Måns Elofsson, Gunnarskog, Borttans by.
Olof Bruse, Färnbo, [Långbanshyttan].4
Jacob Pehrsson, Nora, Gamlawiken.
Pehr Pehrsson, Järnboås, Wasslan.
Peter Hultman, Carlskoga, Källmo gård.
Håkan Jönsson, Dahlby, Stommen.
Anders Svensson, Alster, Snorsta.
Dan Jönsson, Hackewad, Howerstad.
Daniel Larsson, Hammar, Hargei.
Hans Jonsson, Edsberg, Binninge.
Pehr Nilsson, Fällingsbro, Fyrby.
Eric Öhman, Nya Kopparberg, Laxbro.
1 Skall vara: Böda.
2 Enligt Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
3 Härmed avses: Grangärde.
4 Enligt fullmakten.
r
18 1771 den 13 juni.
Iohan Bengtsson, Giöthlunda, Lunger.
Nils Olofsson, Ny, Olebyn.
Iohan Ottoson Agorell, Grythytta, Saxhytta.
Gefleborgs lahn.
Eric Pehrsson, Idnor, Wijk.
Hans Larsson, lerfsjö, Ulfsta,
lon Ersson, Alfta, Molångstufwa.
Anders Andersson, Färnebo, Backan.
Olof Ericsson, Lill Herdal, Kyrkjoby.
Sundswalls lahn.
lonas Olofsson Norberg, Sticksjö, Rimås.1
lonas Ericsson, [Törnsten],2 Nätra, Bretångerst.
Hindric Ericsson, Sillånger, Rasås.
Ion Olofsson, Ragunda, Pålgård.
Westerbottn.
Anders Olofsson Öberg, Pitheå, Kopparnäs.
Pehr Pehrsson Dryg, Luleå, Rutwik.
Pehr Larsson, Skällefteå, Hede.
Anders Andersson, Umeå, Tavelsjö.
Hans Olofsson, Neder Torneå.
Hans lohansson, [Neder Torneå, Liedala].3
Österbottn.
Mats Backman, Mustasari, Woit.
Anders Sorvari, Kalajocki, Talos.
Isac Orrava, Salo, Salo.
Isac Tuohino, Limmingo, Kämbälä.
Gottland.
Pehr Olofsson, [Storberga],2 Wallstena, Storb[i]erga.
Bengt Ionsson Koparfwe, Läus, Koparfwe.
Malmöhus lähn.
Anders Matsson, Wästra Skräflinge sockn och by.
1 Skall vara: Risnäs.
2 Enligt fullmakten.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
1771 den 13 juni.
19
Sven Hansson [Båth],1 Boderup, Wästra Wärlinge.
Olof Påhlsson, Billeberga, Hellstorp.
Pehr Assarsson, Ask sochn och by.
Pehr Jeppesson, Hoby, Hoby.
Nils Pehrsson, Fulltofta, Häggenäs.
Christianstads lähn.
Nils Svensson, Wiby, Håslöf.
Lars Tufvesson, Osby, Hasslaryd.
Lars Nilsson, Hörred, Örum.
Påhl Jönsson, Rya, Truestorp.
Blekinge.
Håkan Olofsson, Lösen, Lösen.
Michel Pehrsson, Asarum, Gungwalla.
Pehr Pehrsson, Mälby, Hörby.
Halland.
Sven Eskilsson, Liungby, Stabeck.
Christian Jönsson, Quibbele, Quibbele.
Bengt Nilsson, Enslof,2 Omild.
Anders Pehrsson, Yrmevalla,3 Åsa.
Giötheborgs och Bohus lähn.
Lars Torbjörnsson, Solberga, Ingetorp.
Jonas Pehrsson, Fors,4 Pilegård.
Olof Jacobsson, Morlanda, Hästekälla.
Hans Jonsson, Skredswik, Gunnarby.
Pehr Christersson, Tanum, Hultby.®
Anders Halwarsson, Skied,0 Wijk.
Olof Olofsson Hallberg, Forshälla, Walltorp.7
Fredric Christoffersson, Björlunda,8 Quislinge.8
Niclas Bengtsson, Lycke, Rumnäs.9
1 Enligt fullmakten.
2 Skall enligt fullmakten vara: Enslöf.
3 Skall vara: Örmevalla.
4 Skall vara: Foss.
5 Skall enligt fullmakten vara: Hudd.
6 Skall enligt fullmakten vara: Skee.
7 Fullmakten har här: Grohed.
8 Skall enligt fullmakten vara: Björlanda, Quisliunga by.
9 Skall enligt fullmakten vara: Bremnäs.
20
1771 den 13—15 juni.
Som det redan lidit långt in på eftermiddagen, så kommo Allmogens
fullmägtige öfwerens at i morgon klåckan 9 före middagen samman¬
träde til talemans wäljande; i följe hwaraf til den utsatte tiden anslag
skulle skje.
Hwarefter de åtskildes klåckan 4 efftermiddagen.
Ahr 1771 d. 14 Juni i.
Sammanträdde effter anslag samtelige fullmägtige för menige man
och Allmogen klåckan 9 föremiddagen.
Sedan frågan i ståndet upkommit om deras rättighet at deltaga i
talesmans[wahlet], som wäl wörö försedde med fullmagter effter wanli-
git formlair af wahlförrättaren underskrefne, men hwars laglighet af
andre bestriddes; så blef, effter långsamme och vvidlyfftige discourser
å ömse sidor, ändteligen öfwerenskommit, at alla, som hafwa stridige
fullmagter, både de, som äro lagde ad acta, och de, som bestridas med
n.b., få ei deltaga i talemanswahlet utan sitta stilla i sina bänkar.
Dereffter skreds til talemanswahlet genom votering med lyckte sed¬
lar, effter hwilkas öpnande befants, at Joseph Hansson från Elfsborgs
lähn ärhållit 84 och Lars Torbjörnsson från Bohus lahn 61 röster.
Talemannan Joseph Hansson intog dereffter sit säte, och sedan
han hos ståndet betygadt sin tacksäjelse för det honom wisade ut¬
märkta förtroende, aflade han talemanseden.
Hwareffter ståndet önskade honom mycken lycka til det wigtiga och
answariga kall, honom blifwit updragit.
Ståndet åtskildes klåckan 1/2 til åtta efftermiddagen.
1771 den 15 Juni i.1
Sammanträdde ståndet klockan 9:e.
Anmälte Talemannen, at som ståndet nu borde wara betänkt
på någon, som med protocollets förande går ståndet tilhanda, så föreslog
han dertil Contoirskrifwaren i Riksens Ständers Banque Michael Hel-
singius, hwilcken förut wid 1765 års riksdag på lika sätt tjent Bonde¬
ståndet, och som derjämte för finska ledamöternes beqwämlighet wore
mägtig det finska språket.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 25 Junii 1771.
1771 den 15 juni. 21
Hwartil ståndet samtyckte, och blef Helsingius derpå inkallad samt
trädde til protocollet.
Hwaruppå ståndet gjorde bön.
Dernäst förestälte Talemannen, om icke ståndet funne för godt
at antaga Assessoren i Kongl. Commercecollegio Lars Hamren til at
på lika sätt som wid flere riksdagar förut besörja om ståndets all¬
männa beswär, hwilcket jämwäl blef bifallit och Assessoren Hamren
tilkännagafs.
Nils Svensson ifrån Skåne förmälte, huruledes han blifwit
underrättad, at Pehr Assarsson ifrån berörde lähn, som rest hit upp
såsom Allmogens riksdagsfullmägtig, wore eftersatt af slottscancelliebe-
tjenter för at, som han låtit sig berätta, blifwa med tjenlige medel til
orten nedsänd; i hwilcken afsigt han trodde, at 2:ne af ofwannämde
betjente äfwen i denna morgonstund wid ståndets sammanträde wiste
sig uti förmaket. Han för sin del ansåg detta för ganska eftertäncke-
ligit och hemstälte til ståndets ompröfwande, hwad åtgjärd häruti kan
nödig anses.
Pehr Jeppesson ifrån ofta berörde län instämde deruti så
mycket mer, som han jämwäl fådt förnimma, at någon annan af All¬
mogens riksdagsfullmägtige wore på lika sätt och i lika afsigt efter¬
satt.
Och trodde han nödigt wara, at ståndet med aldra första söker hindra
och förekomma dessa och alla dylika eftertänckelige anstalter, emedan
i widrigt fall ingen af ståndets ledamöter kan wara säker om at få
bewista riksdagen längre, än til dess det faller en embetsman in at
med tjenlige medel affärda honom härifrån. På sådant sätt kan leda-
möterne i Bondeståndet innom kort tid bringas til ett ganska ringa
antahl.
Flere af ledamöterne erindrade sig hafwa hört detsamma, som af
Nils Swensson och Pehr Jeppesson anmältes; äfwensom de nyligen sedt
2: ne slottscancelliebetjenter i ståndets förmak.
Ståndet kunde eij annat än råka i yttersta bestörtning öfwer det,
som nu förebragt blifwit. Flere olaglige och tiltagsne steg af wisse
ämbetsmän wid wahlen wore wäl nog allmänt kände; men det äfwen-
tyrligaste af alla blefwe wisst det, om riksdagzmän, som icke äro ensi¬
dige embetsmän1 til behag, skulle löpa fara at med tjenlige medel
ifrån riksdagen blifwa affärdade.
1 Ursprungligen i konceptprotokollet: ... äro embetsmannawäldet til be¬
hag.
3—740327
22
1771 den 15 juni.
T alemannen försäkrade, at han med mycken oro påminte sig de
flere betydande steg, som af månge embetsman i synnerhet emot rikets
Allmoge tagne blifwit för at hindra och, om möjeligit wore, aldeles til
intet göra dess fria walrätt. Men aldramäst upwäkte det hans bekymmer,
om på sätt, som nu i ståndet blifwit omtalt, riksdagzmän äfwen wid
ingången til sitt samlingsrum skola få antastas, gripas och med tjen-
lige medel bortföras. Han förestälte sig, at detta alt längre fram för-
tjenar ståndets upmärcksamhet och alfwarsamma åtgärd. Men hwad
som nu i synnerhet bör påtänckas, är at förekomma, det ingen wärk-
ställighet måtte följa på de anstalter, som redan kunna wara gjorde.
Dock bör aldra först en fullständig uplysning om det, som anmält är,
inhämtas. Och til den ändan wille han nu til en början stiga ut i för¬
maket och af de där sedde slottscancelliebetjenterne göra sig under¬
rättad, uti hwad afsigt och för hwad slags embetes förrättning de sig
uti Bondeståndets förmak instält. Hwilcket ock ståndet fandt tjenligast
wara.
Men wid återkomsten berättade Talemannen, at betjenterne
redan wörö bortgångne. I anledning hwaraf ståndet fant för godt at
afsända twänne ledamöter, nemligen Nils Swensson ifrån Skåne och
Erich Persson ifrån Stockholms lähn, hwilcka uti Kongl. Slottscancelliet
hade at göra förfrågan om anledningen til slottscancelliebetjenternes
upsändande, och äfwen huruwida den berättelsen kunde äga grund,
at wisse af ståndets ledamöter wörö eftersatte för at med tjenlige medel
til orten afsände blifwa.
Efter någon stund återkommo ofwannämde ledamöter, förmälande, at
Slottscancelliets cessionstima wäl icke ännu warit börjad; men at dem
lika fult af Slottsfogden1 til genomläsande blifwit framgifwit ett ifrån
Landshöfdingeämbetet i Malmö uppå Landsfiscalens Kroks anmälan
afsändt och til Slottscancelliet ankommit bref med begäran, det Pehr
Assarsson ifrån Skåne, som wäl af någon del Allmoge til riksdagzman
blifwit kallad men icke erhållit Häradshöfdingen2 fullmagt utan lika
fult begifwit sig til Stockholm, måtte såsom af Landshöfdingeämbetet
oförpassad med tjenlige medel til orten ofördröjeligen återsändas.
Nils Swensson hade tillika begärt, at emot sitt recipisse få detta
LandshÖfdingeembetets bref med sig til ståndet, men Slottsfogden hade
sådant icke kunnat medgifwa.
Sedan nu ståndet på omförmälte sätt inhämtadt beskaffenheten häraf
och tillika erindrade sig, at ganska många af de hitkomne riksdagz¬
män hade ärhållit Allmogens wärckeliga kallelse, på hwilcken allena
1 Jacob Kinborg.
2 Gustaf Zimmerberg.
1771 den 15 juni.
23
deras riksdagsmannarätt sig grunda bör, ehuru dem fullmagter af hä-
radshöfdingarne för hwarjehanda påfundne skäl blifwit förmente, men
ganska stor magt derpå läge, at personer, som wörö lagligen walde
och som igenom åtskillige embetsmäns åtgärd ifrån sin och hela menig¬
hetens sjelfständiga rätt utestängde blifwit, äfwen på stället icke måtte
hindras at efter ståndets tilgörande granskning och utlåtande få intaga
det rum, som deras medbröders förtroende gjort dem berättigade til;
så företogs detta under närmare öfwerwägande, och stadnade ståndet
efter någon öfwerläggning uti det beslut at genast upsända 2:ne le¬
damöter til Slottscancelliet, hwilcka i ståndets namn inför protocollet
skulle förklara, at Bondeståndet nu emedlertid och in til dess ståndet
medhinner at de i fråga warande personers mer el:r mindre rätt behö¬
rigen granska och sig öfwer dem utlåta, antager alla dem af Allmo¬
gens medel, som i afsigt at uti Bondeståndet intagne blifwa til riks¬
dagen upkommit, under den helgd och protection, som riksdagsmän i
allmänhet enligt Riksdagzordningen tilkommer. Hwaröfwer de jäm-
wäl slutel. skulle äska Kongl. Slottscancelliets protocollsutdrag.
Och blefwo Pehr Jeppesson samt Nils Swensson ifrån Skåne til denna
beskickning utsedde.
Wid återkomsten gofwo de tilkänna, at Kongl. Slottscancelliet icke
allenast tagit til protocolls ofwannämde Bondeståndets anmälan samt
wille deröfwer til ståndet upsända det begärte extractum protocolli;
utan ock utfäst sig at med aldra första notificera wederbörande lands-
höfdingar om det, som rörande deras requisitioner af Bondeståndet i så
måtto tilgjordt blifwit.
Thomas Kuitinen ifrån Karelen, som jämte flere icke wäl
förstod swänska språket, utlät sig på finska, at han nu wid början af
ståndets sammankomster icke kunde undgå å egne och de öfrige finska
ledamöternes wägnar göra det förbehåll, at de mål och ärender, som uti
ståndet framgent blifwa föredragne och skola afgöras, måtte för dem
på finska förklaras, innan något beslut fattadt blifwer. Emedan för
dem i widrigt fall omöjeligit är at efter sin riksdagzmannarätt och skyl¬
dighet såwäl uti öfwerläggning som slutelig decision1 af målen efter yt¬
tersta wett och samwete få deltaga.
Denna påminnelse och begäran fandt ståndet wara ganska billig.
Hwarföre ock finska ledamöterne blefwo försäkrade om all möjelig up-
lysning i de förekommande ärender.
Anders Nordström blef antagen at äfwen som vid sidst öfwerståndne
riksdag wara ståndets wagtmästare emot det wanliga arfwodet af 16
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: disision.
24 1771 den 15—20 juni.
öre silfwermynt utaf hwarje ledamot i quartalet. Hwarom bern:te Nord¬
ström tilsades.
Uplästes de oeconomiske stadgar, som til god ordnings och sämjas
bibehållande innom ståndet wid 1734 års riksdag faststälte blifwit,1 samt
hwilcka sedan wid alla påföljande riksdagar såsom en lag inom Bon¬
deståndet ansedde warit, och blefwo de äfwen nu till obrottslig efter¬
lefnad af ståndet allmänt förnyade och wedertagne.
Hwarwid Talemannen icke kunde undgå at på det kärligaste
erindra alla, som här nu samlade äro, huru angelägit det i synnerhet
för detta stånds ledamöter wore at med wänskap och förtroende be¬
möta hwarandra.
De af ledamöterne, som bewistat en eller flere riksdagar förut, böra
långt ifrån at med mindre agtning anse de nykomne, twärtom i all för¬
trolighet uprigtigt gå dem tilhanda med den närmare insigt och er¬
farenhet, som de kunnat sig förwärfwa. Försäkrande Talemannen för
sin del at, så mycket hos honom står, deruti wilja föregå sina wärda
medbroder med goda efterdömen.
Dernäst gjordes en början med rikets fundamentallagars upläsande.
Och sedan Regeringzformen för denna gången blifwit upläst,
åtskildes ståndet klock. 1/2 12.
1771 den 20:de Juni i.2
Samlades ståndet klockan 9 och gjorde bön.
Taleman berättade, at så snart Landtmarskalcken i går aftons
warit wald, hade Talemannen tillika med de öfrige ståndens Talemän
blifwit bådade til talemansconclav. Hwarest första öfwerläggningen
blifwit om en secreterares utnämnande för Bondeståndet. Flere hade
derwid warit projecterade, men slutelm hafwa samtelige Talemännen
öfwerenskommit om Herr Lagman Odhelius såsom en mycket förtjent
och för grundelig insigt samt erfarenhet i domaresysslor allmänt känd
man. Talemannen förmodade, det han genom sin lemnade röst för be-
mälte Herr Lagman Odhelius at wara Bondeståndets secreterare icke i
något måtto gjordt ståndet emot, och frågade derföre, om han icke nu
finge göra sitt inträde i ståndet; hwartil swarades allmänt Ja.
Fyra ledamöter gingo deruppå Herr Lagmannen och Secreteraren til
1 BdP, 2, s. 292 f.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 26 Junii 1771.
1771 den 20 juni.
25
mötes, och blef han wid dess inträde af Talemannen underrättad,
huruledes han som förbemält är, i anseende til dess utmräckta och all¬
mänt kända insickter och berömliga egenskaper til detta stånds Secre¬
terare af samtel. Talemännen utnämd blifwit. Talemannen försäkrade,
at Herr Lagman och Secreteraren med största fägnad af ståndet ge¬
mensamt emottogs til at med sine mogna råd och grundeliga påmin¬
nelser understödja ståndets öfwerläggningar och stadga dess beslut.
Och önskade Talemannen honom mycken lycka och wälsignelse i dess
nu snart påbegynte beswärliga gjöromål. Dessförinnan erindrade Tale¬
mannen likwäl, at Herr Lagman och Secreteraren borde aflägga den ed,
som för Bondeståndets secreterare i Riksdagzordningen utstakad finnes.
Hwilcken ock genast Herr Lagman och Secreteraren blef förestafwad
och han med 2:ne utsträckte finger aflade.
Hwaruppå Herr Lagman och Secreteraren uti ett kort tal
förklarade sin innerliga erkäntsla för det utmärckta förtroende, som
honom wist blifwit. Han försäkrade sig efter yttersta wett och samwete
wilja bjuda til at sine dryga skyldigheter fullgöra och altid arbeta
deruppå, at detta Hederwärda Ståndets nytta och nöje må winnås;
hwarunder han utbad sig at uti Talemannens och ståndets beständiga
wänskap och förtroende få wara innesluten. Och intog deruppå Herr
Lagman och Secreteraren sitt rum.
Dernäst förmälte Talemannen, at efter öfwerenskommelse i tale-
mansconclaven Hans Kongl. Maij:t Konungen jämte de öfrige kongl,
personerne i dag kl. 11 skola i underdånighet upwagtas genom Landt-
marskalcken och de öfrige Talemännerne med 48 deputerade af Rid-
derskapet och Adelen samt 24 af hwardera de andre stånden, då til¬
lika dag för Ständernes sammanträde i Kyrckan och på Rikssalen af
Kongl. Maij:t utsättes.1 Til hwilcken ända äfwen detta stånd nu borde
utnämna sine deputerade; hwilcket Talemannen trodde lämpeligast kun¬
na ske igenom det hwarje län innom sig utser en.
Hwartil ståndet samtyckte, och blefwo jämwäl 24 deputerade på för¬
berörde sätt utnämde, hwilcka tillika tilsades, at de allesamman böra
med swartå kläder [wara]2 försedde.
Det öfriga af rikets fundamentallagar uplästes til slut.
Hwaruppå ofwanberörde deputation, anförd af ståndets Talemann,
afgeck klock. 11 och återkom kl:n 1/2 2. Då Talemannen up-
repade, med hwad utmärckt nåd och ynnest ståndets deputerade såwäl
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: utsattes.
2 Konceptprotokollet.
26
1771 den 20—22 juni.
af Kongl. Maij:t sjelf och Hennes Kongl. Maij:t Drottningen som de
Kongl. Prinsarne emottagne blifwit. I synnerhet hade Hans Maij:t
Konungen med ömaste utlåtelser försäkrat Bondeståndet om sin oför¬
änderliga nåd och konungzliga tilgifwenhet.
Under owisshet, huruwida påhälsningen hos de öfrige respective
stånden äfwen än i dag kunde komma at för sig gå, i hwilcken händel¬
se ståndet ännu på en stund ej feck åtskiljas, hemstälte Taleman,
om icke ståndet nu emedlertid wille utse deputerade til stridige full-
magternes öfwerseende. Och utnämde han deruppå, efter ståndets be¬
gäran, förslagzwis följande, hwilcka äfwen af ståndet blefwo allmänt
gillade, nembligen:
Jan Andersson ifrån Upland,
Jonas Jacobsson f:n Stockholms] län
Gabriel Andersson f:n Åbo och Biörn[e]b[orgs] län,
Sven Håkansson f:n Jönköpings] län,
Olof Jonsson f:n Östergöthland,
Pehr Davidsson f:n Calmare län,
Pehr Olofsson f:n Kopparbergs län,
Olof Larsson f:n Näricke och Wermeland,
Jonas Olssjon] Norberg, Sundsvalls län,
Nils Svensson f:n Christianstads län,
Olof Jacobsson f:n Bohus län,
Pehr Jeppesson f:n Malmöhus län.
Hwarefter, och som ingenting mer i dag kunde företagas, ståndet
åtskildes klockan 2.
1771 den 22:dra Ju ni i.1
Sammanträdde ståndet klockan 11.
Hwaruppå trenne särskildte deputationer af 16 personer hwardera af-
sändes, den första, anförd av Jan Andersson ifrån Upland, til Ridder-
skapet och Adelen, den andra af Swen Håkansson ifrån Jönköpings län
til Prästeståndet och de[n] tredje af Pehr Olofsson ifrån Kopparbergs
län til Borgareståndet, för at aflägga ståndets hälsning.
Dernäst förmälte Taleman, at jämte Landtmarskalcken och Tale-
männerne deputerade ifrån alla stånden i morgon eftermiddag skola
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 26 Junii 1771.
1771 den 22 juni.
27
afresa til Drottningeholm at hos Hennes Majit Enckedrottningen och
den Kongl. Printsessan aflägga underdånig condolance. Men antahlet af
deputerade och tiden, när af resan kommer at ske, wörö Taleman ännu
obekant. Men efter någon stund hade en ledamot ifrån Prästeståndet
medbragt den underrättelsen, at wälbemälte stånd utsedt 6 deputerade
[til denna beskickning och at sam tel :e deputerade]1 skulle råkas wid
Rosenbad klockan precice 4 eftermiddagen.
Til följe hwaraf äfwen 6 af detta stånd utsedde blefwo, hwilcka på¬
mintes om tiden, då de sig wid utsatte stället borde infinna, samt at alla
böra wara swartklädde.
Och ansåg ståndet nödigt at genom Olof Larsson ifrån Nericke låta
Prästeståndet få weta, at ståndet sålunda angående antalet af deputera¬
de med samma stånd instämdt.
16 deputerade ifrån Borgareståndet lemnades företräde; förmälande
Rådmannen Hochschild t, som förde ordet, huruledes Borgare¬
ståndet icke utan besynnerlig rörelse kunde erindra sig, at anledningen
til denna nu påbegynte urtima riksdag hade sin uprinnelse icke ifrån
menniskor utan ifrån den Alswåldige Gudens hand.
Swea Rikes Ständer wörö nu samlade för at til sitt hwilorum beled¬
saga en mild och nådig landsens Fader, som til alla sina trogna underså-
tares hjerteliga sorg lemnat detta timmeliga och nedlagdt sin jordiska
crona. Men Borgareståndet wore ock tillika intagit af en innerlig glädje
öfwer wår nu regerande nådiga Konungs lyckeliga hemkomst från sina
utländska resor, som beprydd med alla sina glorwördigaste förfäders
stora och konungzliga egenskaper intagit och nu kommer at befästas på
sin högstsal. Herr Faders thron. Öfwertygadt, at Bondeståndet af lika
rörelser med Borgareståndet nu wore intagit, twiflade Borgareståndet
icke heller at i alt öfrigit få erfara Bondeståndets benägna biträde,
hwaremot Borgareståndet för sin del på alt möjeligit sätt wille fullgöra
Bondeståndets åstundan, önskande ståndet sluteligen lycka och fram¬
gång wid alla dess bekymmersamma öfwerläggningar, samt förbehölt sig
at i Bondeståndets wänskap och förtroende få inneslutas.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för Wällofl. Borgare¬
ståndets benägna åtancka. Den sorg, som träffat alla Swea inbyggare,
wore wisserligen öfwen för Bondeståndet ganska stor. Men så kunde
ståndet icke heller annat än se sin djupa sorg blandad med en innerlig
1 Konceptprotokollet.
28
1771 den 22 juni.
glädje öfwer wår nu regerande Allernådigste Konung, som med sin
milda och rättwisa regering för Swea land bereder en den lyckeligaste
framtid.
I öfrigit försäkrade Talemannen Borgareståndet om alt det biträde,
som på Bondeståndet ankomma kan, äfwensom Bondeståndet förbehölt
sig samma benägenhet tilbaka.
Afträdde.
Ståndets utsände deputationer återkommo, hwilcka hwar för sig blif-
wit försäkrade om de öfrige respective ståndens förtroende och fulla
föresatts at i allting söka fullgöra Bondeståndets önskan.
Ankomme twänne Cammarherrar, hwilcka framburo Kongl. Maij:ts
nådiga hälsning jämte kallelse för Bondeståndet at om tisdag infinna sig
på Rikssalen samt sedan spisa middag på Kongl. Slottet.
Talemannen aflade ståndets underdåniga tacksäjelse för Kongl.
Maij:ts nådiga kallelse, hwilcken Bondeståndet icke skulle underlåta at
efterkomma.
Och afträdde Cammarherrarne.
Biskoppen Bentzelstierna anförde 16 deputerade ifrån Präs¬
teståndet. Samma stånd hade nu wid början af Riksens Ständers all¬
männa sammankomst icke kunnat undgå at sig til sinnes föra såwäl an¬
ledningen til detta riksmöte som de skyldigheter, hwilcka Prästeståndet
tror Riksens Ständer i gemen samt hwarje riksdagzman i synnerhet
åligga. Anledningen til Ständernes sammankallande denna gången wörö
wisserliga ibland de mäst bedröfweliga. En stor och älskad Konungs död
kunde ej annat än förordsaka ett trogit folck en innerlig, en hjertfrä¬
tande sorg. Men til obeskrifwelig hugnad och glädje påminte sig likwäl
Prästeståndet, at äfwen denna sorgen på ett märckeligt sätt blifwit
li[n]drad, då Swea folck nu får se konungathronen besittas af en Herre,
hwars höga egenskaper och redan ådagalagde rätt konungsliga gjer-
ningar lemna owedersägeliga bewis af Dess stora föresatts at framför
alt wilja regera i sina undersåtares hjertan. Hwad åter skyldigheterna
angår, som hwarje riksdagzman åligga, så anser Prästeståndet dem
wara ganska stora och betydande. Et helt rikes wälfärd eller undergång
och många millioner födda och ofödda menniskjors wäl eller we härrö¬
ra hufwudsakeligen af de författningar Riksens Ständer widtagande
warda.
Ju mer Prästeståndet derföre besinnar sin dyra pligter i den delen, ju
mer har ock Prästeståndet för sin del föresatt sig at med den Högstes nå¬
diga bistånd söka dem fullgöra. Hwaruti Prästeståndet förmodar at äf-
1771 den 22 juni.
29
wen af detta stånd winna biträde och lika berömligit bemödande, så
mycket mer som Präste/såndet i alla tider fådt hugna sig af Bondestån¬
dets besynnerliga förtroende och hwarom Prästeståndet äfwen i framti¬
den gör sig på det aldra kraftigaste försäkrad. Prästeståndet will der¬
emot ock på sin sida söka öfwertyga Bondeståndet om sin beständiga
wänskap och tilgifwenhet tilbaka; tilönskande ståndet sluteligen all nåd
och wälsignelse af Högdene.
Talemannen förklarade ståndets upricktiga erkäntsla för den
nära del, Prästeståndet försäkrat sig wilja taga uti alt, hwad Bondestån¬
det rörer. De öma rörelser, som anledningen til denna Riksens Ständers
sammakomst hos Prästeståndet förordsakat, hafwa warit högst känbara
äfwen hos Bondeståndet.
Likaså kan Bondeståndet icke utan innerlig glädje påminna sig wår nu
regerande Konungs och Herres milda och rättwisa tanckesätt. Med sär¬
deles fägnad erindrade sig Bondeståndet, at emellan Präst- och Bonde¬
stånden i alla tider en besynnerlig förening blifwit bibehållen, hwilcken
förening och detta stånd önskade måtte alt framgent underhållas, och
hwartil äfwen ståndet för sin del wille bjuda til at på alt möjeligit sätt
bidraga.
Deputationen afträdde.
Som til följe af Kongl. Maij:ts nådiga kallelse 24 af ståndets ledamö¬
ter komma at om tisdag spisa middag på Kongl. Slottet, så blef nu en
af hwarje län dertil utsedde.
Uplästes ceremonielet wid riksdagens början, hwilcket Ridderskapet
och Adelen den 20:de sidstl. bifallit med den förändring, at med Kongl.
Maij:ts konungsliga drägt förblifwer på samma sätt som wid 1751 års
riksdag. Dock hade Ridderskapet och Adelen under detta dato sålunda
förändrat denna påskrift, at ceremonielet simpliciter utan förändring
blifwit bifallit. Prästeståndet åter hade d. 20 Junii likaledes bifallit cere¬
monielet med tilläggning, at hwad Kongl. Maij:ts drägt angår, detsamma
Kongl. Maij:ts egit nådiga wälbehag hemställes, och hwad hajien beträf¬
far, må den formeras lika för alla stånden. Men sedan målet äfwen i
Prästeståndet ånyo förewarit, har ståndet bifallit Ridderskapet och Ad:s
senare påskrift, dock hwad hajien angår förblifwit wid sitt förra beslut.
Uti detta sidstnämda Prästeståndets beslut har äfwen Borgareståndet
instämt samt med förändring in margine af ordet efter uti med, där det
omförmäles, at Landtmarschalcken jämte Talemännerne skola träda til
Kongl. Maj:ts thron.
Och prof wade äfwen detta stånd skjäligt at bifalla Högwördige Stån¬
r
30 1771 den 22 juni.
dets sednare yttrande tillika med Wällofl. Borgareståndets in margine
[giorde]1 förändring. Hwilcket löparen påskrefs.
Ankommo 24 deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, anförde af
Krigzrådet Wadenstierna, som förmälte, at Ridderskapet och
Adelen med besynnerlig fägnad igenom Bondeståndets deputerade blif-
wit försäkrad om ståndets wälmåga, hwilcket Ridderskapet och Adelen
önskade måtte framgent fortfara.
Derjämte kunde Ridderskapet och Adelen icke undgå at omröra det
högst beklageliga dödsfall, som förordsakat denna Riksens Ständers ur¬
tima sammankomst och hwarigenom Swea folck nödgas sakna en stor
och allmänt älskad Konung. Men under en sådan hjertfrätande sorg
wore likwäl det en wederqweckande tröst at se uppå thronen en ung
Konung, hwars hela bemödande går ut på at göra sina undersåtare
lyckelige och nögde, och som jämte namnet ärft sine stora förfäders
lysande egenskaper; under en sådan Konung tror Ridderskapet och
Adelen derföre rätta tiden wara inne at en gång göra ände på den
oenighet, som öfwer 50 år skadat och förswagat wårt kära fädernes¬
land, om wi annars någonsin wilje blifwa lycklige innom oss samt
frucktade och wördade af andre. Ridderskapet och Adelens fulla före-
satts är det at nu på alt sätt söka bidraga til knytande af det enighets
och förtrolighets band stånd och medborgare emellan, som allena kan
uphjelpa wårt land och stadga wår wälfärd för närwarande och til-
kommande tider; och uti den fulla försäkran, at äfwen Bondeståndet
en så berömlig afsigt med Ridderskapet och Adelen til alla delar in¬
stämmandes warder, har Ridderskapet och Adelen icke undgå kunnat
at ett sådant sitt tänkesätt med Bondeståndet communicera. Försäkran¬
de i öfrigit at wid alla förefallande tilfällen söka fullgöra Bondeståndets
åstundan, äfwensom ock Ridderskapet och Adelen förbehölt sig alt
framgent Bondeståndets wanliga wänskap och förtroende.
Talemannen försäkrade, at ståndet icke utan rörelse kunnat
åhöra, hwad af Ridderskapet och Adelen genom dess deputerade före-
bragt blifwit. Så uprigtig ståndets sorg är öfwer mistningen af en stor
och allmänt älskad Konung, så innerligen fägnar sig ståndet öfwer de
förträffeliga egenskaper, som pryder wår nu regerande Konung. Bonde¬
ståndet, som wisserliga älskar sämja och enighet, skal ock för sin del
icke underlåta at dertil bidraga. Sluteligen aflade Talemannen ståndets
1 Konceptprotokollet.
1771 den 22—25 juni.
31
tacksäjelse för det gunstiga biträde, hwarom ståndet af Ridderskapet
och Adelen blifwit försäkrad.
Hwarpå deputerade afträdde.
Och åtskildes ståndet klockan 1/2 2.
1771 den 25 Juni i.1
Samlades ståndet klockan 9:e.
Talemannen berättade, huruledes deputerade fullgjordt sin
ålagde commission och hos hennes Maj:t Enckedrottningen samt den
Kongl. Printsessan på Drottningeholm aflagdt ståndets underdåniga
condolance. Hennes Maj:t Enckedrottningen hade med tårarna i ögonen
på så rörande sätt emottagit och beswarat ståndets deputerade, at jäm-
wäl Talemannen och de öfriga ståndets ledamöter med möda kunnat
afhålla sig ifrån tårar.
Och som Hennes Maj:t frugtadt, det hennes tal såsom nog lågt icke
fullkomligen af deputerade hördt blifwit, hade hon efteråt nedsändt en
Cammarherre til Talemannen, som än widare förklarat Hennes Maj:ts
Enckedrottningens nådiga nöje öfwer Bondeståndets lyckeliga ankomst
til riksdagen, äfwensom öfwer ståndets igenom deputerade aflagde un¬
derdåniga upwagtning. Och hade Hennes Maj:t sluteligen förbehållit sig
att jämte den Kongl. Printsessan i Bondeståndets åtancka och trogna
böner få wara innesluten.
Widare förmälte Talemannen, at han i går efter middagen helt oför-
modeligit blifwit bådad i talemansconclav, hwartil de 3:ne ståndens be¬
slut wid ceremonielet gifwit anledning. Landtmarskalcken hade sökt
förmå samtelige Talemännen til det begif wande, at med haj ien denna
gången må förhållas på lika sätt, som förut wanligit warit, men de hade
hwar för sig förklarat, det de til ingen del kunde gå ifrån sina stånds
widtagne beslut. Hwarefter och sedan Herr Landtmarskalcken ägt til-
fälle at rådgöra med Herr Riksrådet och Öfwerstemarskalcken Grefwe
Bielcke samt Fäldtmarskalcken Grefwe Fersen, Lantmarskalcken än
ytterligare förestäldt, om icke Borgare- och Bondestånden funne sig
nögde dermed, at antingen haji af artilleriewagt formeras ifrån Råd¬
stugan til gardeshajien, eller ock i widrigt fall wille samla sig i secreta
utskotts- och secreta deputationsrummen samt då derifrån passera stora
hajien. Men Talemannen hade jämwäl öfwer desse propositioner icke
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 27 Junii 1771.
32
1771 den 25 juni.
ingådt i någon öfwerläggning utan endast åberopat sig ståndens tyde-
liga beslut. De hade likwäl lofwat at lemna hwar sitt stånd del af hwad
i så motto förebragt blifwit, hwilcket Taleman sålunda nu welat full¬
göra, ehuru Talemannen för sin del war öfwertygad, at ståndet icke
lärer finna något skjäl til ändring af dess en gång faststälte utlåtande.
Jan Andersson ifrån Upland ansåg bäst wara, at ståndet för
ingen del ingår uti någon slagz ändring af hwad en gång beslutat är. I
synnerhet kunde han intet medgifwa, at ståndet wid detta tilfälle samlas
annorstädes än i dess egit rum.
Deruti instämde ståndet enhälligt.
Och blef deruppå ståndets redan påskrefne beslut til alla delar fast-
stäldt.
Hwarefter likwäl Talemannen wille göra sig underrättad, huru
Borgareståndet i närwarande fall sig förhållit, och geck derföre sjelf
ned at therom öfwerlägga med förenämde stånds Taleman. Han berät¬
tade wid återkomsten, at Borgareståndet lika med detta stånd til alla
delar förblifwit wid sitt fattade beslut, det må för öfrigit denna gången
gå i wärckställighet eller icke. Lärande Borgareståndet icke underlåta
at i samråd med de öfrige stånden längre fram så begå, at om det i
fråga warande ämne ingen disput hädanefter upkomma kan. Widare
och som ceremonielet icke än wore tryckt, hade Borgareståndets Tale¬
man lofwat göra sig underrättad om tiden, när stånden komma at afgå
til Kyrkan, samt deraf lemna Bondeståndet behörig del.
Til betjening i ståndet anmälte Talemannen följande, neml:n:
Til protocollet Öfwerinspectoren Anders Classon Arrhén, til actuarie
Cancellisten Ackerman, til hjelp för Assessoren Hamrén med ståndets
allmänna och enskilta beswär Cancellisten Biörck, til cancellister Extra
Notarien Gerdes, Copisterne Brockman och Torssell1 samt egen tekn för
finska ledamöternes betjenande Joh. Wahlstén, som af dem sjelfwe blef
föreslagen.
Och hade ståndet wid alla förenämde ingenting at påminna, hwarföre
de ock blefwo inkallade samt om deras antagande underrättades.
Pehr Jeppsson ifrån Malmöhus län med flere erindrade likwäl
sig hafwa förmodat, at Secreteraren Bethen, som wid flere riksdagar
tjent Bondeståndet och wore ganska wäl underrättad om ståndets både
allmänna och enskilte angelägenheter, äfwen denna gången skulle blifwa
antagen.
Men Talemannen gaf tilkänna, at han genom Secreteraren Be-
1 Konceptprotokollet: Copisten Brockman och Ausc. Torsell.
1725 den 25—26 juni.
33
then sjelf nog tydeligen blifwit underrättad, det han icke åstundade nå¬
got beswär innom Bondeståndet för denna gången, såwida han ej til
secreterare kunde blifwa antagen. Talemannen wille likwäl än widare
inhämta uplysning derom, hwarförinnan ståndet icke kunde honom til
några göromål innom ståndet utse.
Uppå Talemans anmälan blef det beslutit, at alla de ledamöter,
som såsom stridige sig här uppehålla och öfwer hwilcka ståndet ännu
icke medhunnit sit utlåtande afgifwa, skola jämwäl i dag få göra ståndet
följe til Kyrckan och til Rikssalen.
Justerades ett underdånigt bref til Kongl. Maj:t med anhållan, at alla
de skrifter och beswär, som Allmogens riksdagzmannawahl ang:de til
Kongl. Maj:t ingifne blifwit, måtte til Bondeståndet aflemnas. Hwilcket
befaltes at afsändas.
Hwaruppå ståndet afträdde för at i wänlig ordning gå upp til Kyrc¬
kan klockan 11.
Den 26 Junii 177 l.1
Sammanträdde ståndet klockan 9:e, och efter förrättad bön företedde
riksdagsfullmägtigerne från Helsingeland, Ångermanland2 och Gestrike-
land sin til Urskillingsdeputationen stälte ansökning om slut uti de wid
sidstl. riksdag anförde beswär öfwer den år 1765 ålagde fördubblingen,
som påskrefs och återlemnades at på sitt ställe ingifwas.
Derefter gaf Talemannen ståndet tilkjänna, at Upbördsskrifwa-
ren Johan Wahlsten såsom tolck för ståndets ledamöter af finska natio¬
nen blifwit antagen, hwarwid ståndet intet hade at påminna, utan blef
han inkallad och derom tilsagd.
Ett utdrag af Expeditionsdeputationens protocoll d. 7:de April 1770
angående project til riksdagzärendernes snarare expedierande blef stån¬
det föredragit, jämwäl ock ett inkommit project til instruction för Depu¬
terade til rådsprotocollernes öfwerseende, och fandt ståndet för godt at
afbida de öfrige resepectiwe ståndens utlåtander deröfwer, innan ståndet
sitt yttrande derom afgifwer.
Ståndets öfwer stridige fullmagter utnämde deputerades betänckander
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerad d. 27 d:o.
2 Ett memorial under titeln Anmärkningar . . . öfwer den Wästernorrlands
läner ågångne fördubbling af dagswärkspenningarne ... av Jonas Olofs¬
son Norberg och Jonas Törnsten från Ångermanland tryckt 1771.
r
34 1771 den 26—27 juni.
röran[de] Pål Jönsson1 från Christianstads län, John Olofsson från
Jämteland och Gabriel Månsson från Jönköpings län, Abraham2 Groth
från Kopparbergs län blefwo för ståndet upläste och bifallne på de skjäl
och grunder, som de wid handlingarne förwarade betänckanderne när¬
mare utwisa.3
Hwarefter Nils Zachrisson från Jönköpings län förekom, be¬
gärande del af det beslut, som ståndet widtagit til Gabriel Månssons in¬
tagande och dess uteslutande ifrån ståndet, hwilcket honom bewiljades.
[Ståndet åtskildes kl. II.]4
Den 27:de Junii 177 1.5
Deputerade til fullmagternes granskning sammanträdde klockan 9
och kommo derom öfwerens, at inga handlingar rörande stridiga full-
magter böra utlemnas eller någre skrifter eller påminnelser derwid
emottagas, utan föresatte sig deputerade at i möjeligaste motto rätta sig
efter walprotocollerne, så at de, som finnas hafwa ärhållit ostridig plura¬
litet, efter hemmantahlet beräknad, böra såsom lagl:n walde fullmägtige
anses och ståndet til intagande föreställas.
Som klockan nu war ll:a, så sammanträdde ståndet enligit anslag in
pleno, och efter en kort bön justerades först protocollerne för den 25
och 26 hujus samt derefter deputerades öfwer stridige fullmagters be-
tänckander, som förklara Lars Svensson från Kronobergs län och Erich
Mårtensson från Upland för berättigade at såsom lagl. walde ledamöter i
ståndet intagas, och hwilcka betänckander biföllos samt lades til hand-
lingame.®
Pehr Jeppesson från Skåne begjärte derefter, at en förteck¬
ning måtte uprättas på de ämbetsmän, som befinnas hafwa sig på obehö¬
rigt sätt inblandat uti Allmogens riksdagzmanswahl, hwilcket ståndet
fandt böra wärckställas och lämpel igast af Actuarien kunna förrättas.
Lars Tuarsson från Skåne företedde Östra Giönige(l) härads
Almoges ansökning om 3 marcknaders årliga hållande uti Broby utan
1 Tryckt som Bil. 1.
2 Skall vara: Johan Abraham.
3 Genom dessa beslut uteslötos utom Nils Zachrisson i Stenberga, Jönkö¬
pings län, även Hemming Johansson i Rödön, Västernorrlands län, och Per Jo¬
hansson Envall i Stora Tuna, Kopparbergs län.
4 Konceptprotokollet.
5 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 28 Juni.
6 Genom dessa beslut uteslötos Olof Nilsson i Väckelsång, Kron., och Jo¬
han Persson i Biskopskulla, Upps. Extraktprotokollet om valet av Erik Mår¬
tensson tryckt som Bil. 2.
1771 den 27 juni.
35
någon rubbning uti de Christianstads Borgerskap förut förunte landt-
marcknader, hwilcken ansökning til honom återlemnades at på behörig
ort ingifwas.
Anders Olsson Lindström från Stockholms lahn anholt
om tilstånd at för någon honom åkommen opasslighet få på någon tid
hemresa til sin hälsas skjötande, hwilcket honom bewiljades.
Pehr Jeppesson från Skåne ärindrade, hurusom Olof Nilsson
från Kronobergs lahn, hwilcken redan ifrån ståndet utgådt, skal den da¬
gen, talemanswahlet holts, på ett så owärdigt sätt sig emot ståndet up-
fördt, at det icke bör kunna undfalla ståndets upmärcksamhet til beif-
rande, hwarutinnan Hindrich Ericsson ifrån Medelpad äfwen
instämde såwäl som Lars Thorbiörnsson ifrån Bohus län,
hwilcken senare ock hemstälte, om det icke gjorde tilfyllest, at uti det
bewis eller utdrag af protocollet, som Olof Nilsson ifrån ståndet kan är-
hålla om ordsaken och skjälen til dess uteslutande derifrån, tillika utför¬
des, på hwad owarsamt sätt han inför ståndet sig betedt, då det widare
kunde ankomma på wederbörande ämbetsmän at efter omständighe-
terne derwid lägga handen.
Men Talemannen holt åter före, at Olof Nilsson kunde på
sådant sätt lätteligen utställas för swårare samt för honom i framtiden
obehageligare öde, än ståndet eller åtminstone Talemannen för sin del
honom tilskynda wille, ehuru des förhållande warit ganska förgripeligit.
Och ehuru Talemannen nogsamt fann, at därest upsåtet hos Olof Nils¬
son warit så elakt, som tillställningen och upförandet tycktes förebåda,
så hade ock näpsten bordt drifwas til det högsta; likwäl och när man
icke med wisshet kan döma om mera, än utöfwat blifwit, och Taleman¬
nen hälst wil tänka wäl om sin medbroder samt gjerna ser, at med ho¬
nom i lindrigaste måtto förf ares; så föreslogs, om icke förbrytelsen både
lindrigast och lämpeligast kunde försonas med det, at Olof Nilsson är-
lägger 10 d:r silfwermynt til de fattige [samt gior ståndet offentl. afbön.
Jonas Biörnsson understälte, om icke afbönen kunde undwi-
kas, men
Gabriel Månsson påstod, at upförandet i det minsta förtjenar
den af Talemannen föreslagne näpsten.
Pehr Jeppsson åstundade blif:a underrättad, om böter och af¬
bön för en och sama sak kunde åläggas; och blef af Talemannen
såwäl som ståndets Secreterare derom uplyst, at sådant är aldeles
med lag enligit. Hwarefter den af Talemannen giorde propositionen af
ståndet bifölts, så at Olof Nilsson til följe deraf kommer at i morgon
36 1771 den 27—28 juni.
giöra ståndet afbön samt ärlägga 10 d. s:mt til de fattige;]1 hwilcket
2:ne ståndets ledamöter, nemi. Sven Håkansson och Måns Svensson,
åtogo sig at honom förständiga.
Emedan Talemannen blifwit kallad til talemanconclav och klockan
war skriden til 12, ty åtskildes ståndet för denna gången.
Den 28 Junii 177 l.2
Ståndet sammanträdde kl. 11.
Och företogs först justeringen af protocollet för den 27:de dennes
samt deputerades öfwer stridige fullmagter betänckande angående Olof
Olofssons och Pehr Perssonfs] från östergötland förklarande för laga
riksdagzmän.3 Hwarefter ståndet samtaltes om bästa sättet at få de wid
sidstl. riksdag anmälte men oafgjorde beswärspuncterne i gång utan den
wanliga omgången genom Urskillningzdeputationen, som troddes förord-
saka mycket uppehåll; och blef omsider öfwerenskommit, at en förteck¬
ning skal uti ståndets archivo uprättas på alla sådane beswärsmål, som
wid sidsta riksdag kunnat passera ett eller annat stånd eller ock stadnat
uti wisse deputationer, då ståndet efter befinnande omständigheter se¬
dermera igenom utdrag af protocollet eller på annat lämpeligit sätt
kunde påminna och föranstalta, det med målen på hwarje ställen kunde
fortfaras; hwarwid någre ledamöter gjorde det förbehåll, at wid hwart
mål nödigt tilläg må ske, om det skulle behöfwas eller saken sedermera
undergådt någon förändring.
Enligit ståndets förledne gårdag tagne beslut inkom Olof Nils¬
son från Kronobergs lähn och gjorde ståndet följande förut justerade
afbön:
Som jag utan försyn wist det straffbara förhållande, at jag wid tale-
manswahlet den 14 Junii nästledne bragt en okjänd officerare med mig
in uti det Hederwärda Bondeståndet, som banat wägen til långt mera äf-
wentyrliga fölgder än thet buller och förargelse, therwid i ståndet skedde,
hwarföre Gud tacksäijelse hembäres och thet Hederwärda Bondeståndet
af mildhet och godhet thenna min förbrytelse behagar öfwerskyla ge¬
nom ålagd lindrig penningepligt och offentelig afbön inför ståndet;
1 Konceptprotokollet.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 29 Junii 1771.
3 Genom detta beslut uteslöts Magnus Arvidsson från S:t Lars, östergöt¬
lands län.
1771 den 28—29 juni. 37
altså erkänner och afbeder jag icke allenast härigenom thenna af mig
begångne gröfwa förbrytelse utan ock aflägger en ödmjuk tacksäijelse til
thet Hederwärda Bondeståndet, som således lindrigt med mig behagat
förfara, och hwilcken godhet jag i alla tider skal weta at wörda. Och
aflämnade jämwäl 10 d:r s:rmt til de fattige, dem Talemannen emottog,
och hwarefter Olof Nilsson afträdde.
Sluteligen förekom frågan om collecters bewiljande för kyrckor, hwar-
om flere ståndets ledamöter skola hafwa ansökningar at ingifwa; men
som flere betänckeligheter derwid förekommo och det äfwen ansågs för
tida at detta mål nu företaga, så fants för godt, at alla ansökningar der¬
om skola först hopsamlas och förwaras, til dess ståndet finner, at saken
bör närmare företagas.
Och som kl:n redan war framliden til kl. 3/4 på 1, så åtskildes ståndet.
Den 29 Junii 17 7 14
Deputerade öfwer stridige fullmagter sammanträdde klock. 8; och se¬
dan betänckandet rörande Lars Persson och Bengt Olofsson i Elfsborgs
lähn blifwit til justering upläst, förmälte Sven Håkansson, det
han är af den tanckan, at denna sak borde igenom nytt wahl utredas,
hwilcket han begjärte måtte i protocollet antecknas; men de öfrige de¬
puterade biföllo betänckandet, som tilstyrcker Lars Persson[s] intagande
och Bengt Olofssons uteslutande ur ståndet.
Derefter uplästes en af Bängt Olofsson ingifwen skrift,2 deruti han be¬
gär, at saken honom och Lars Persson emellan måtte utställas til under¬
sökning i orten, då han trodde sig kunna wisa, at Lars Persson på obehö¬
rigt sätt förskaffadt sig röster; men deputerade kunde så mycket mindre
häruti ingå, som förut blifwit öfwerenskommit och faststäldt, at inga på¬
minnelser eller ny skriftwäxling rörande stridige fullmagter böra emotta-
gas, utan kan sökanden sjelf saken på rätter ort anmäla och utföra, om
han det gitter och sig dertil befogad finner.
Klockan 11 sammanträdde ståndet in pleno.3
Och sedan protocollet för den 28 i denne månad blifwit justerat, bör¬
jades med upläsandet af deputerades öfwer stridige fullmagter betänkan-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. för deputerade d. 1 Julii
1771.
- Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 28.
8 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. för ståndet d. 1 Julii 1771.
4—740327
38
1771 den 29 juni—1 juli.
der rörande Jon Bengtssons i Ströby och Kronobergs samt Lars Perssons
[i Elfsborgs]1 län intagande emot Carl Magnus Flincks och Bengt Olofs¬
sons uteslutande ifrån ståndet, hwilcka mål Lars Thorbiörns¬
son med flere begjärte måtte blifwa hwilande på bordet samt at ho¬
nom måtte tillåtas at för egen risque och räkning få låta trycka desse
handlingar, det ståndet icke will förwägra eller bestrida tryckningen, så
snart ståndet i desse saker hunnit stadga sitt beslut.
Derefter föredrogs Boktryckaren Joh. G. Langes ansökning och an¬
bud til Riksens Höglofl. Ständer at wilja trycka och sälja alla derifrån
emanerande handlingar för 6 öre kopp:mt arcket samt, om fri extradi-
tion honom bewiljades, utan betalning aflemna 50 exemplar til hwart
stånd; men uppå några ledamöters af ståndet begäran lades äfwen denna
sak på bordet.
Pehr Knutsson från Wärmeland inlemnade en utaf förra Gränserida-
ren Lundell undertecknad böneskrift om något understöd uti dess fattiga
och sjukliga tilstånd.
Härwid erinrade ståndet sig wäl den christeliga skyldigheten i gemen
at efter förmåga bispringa den torftige och nödlidande nästan; men
fandt det likwäl wara ståndet en närmast åliggande pligt at framför
andra hjelpa och understödja sådane personer af sitt egit stånd.
Och som det dessutom icke är möjeligit at utom all inskränckning
kunna hjelpa alla nödstälte, ehuru god böjelse ståndet ock hos sig der¬
före finner, altderföre och på det ståndet icke med dylike böneskrifter
måtte öfwerhopas, så blef öfwerenskommit, at den, som någon sådan i
ståndet anmäler utom Talemannens wettskap och föredragande, skal
derföre böta med 8 öre silfwermynt til de fattige.
Ståndet åtskildes klockan 1/2 til 1.
Den 1 : sta Julii 177 l.2
Efter anslag samlades ståndet in pleno klockan 11 samt efter förrättad
kort bön lät för sig justera protocollet för den 29:de sidstl:e Junii såwäl
som ett af deputerade projecterat underdånigt bref til Hans Kongl.
Maj:t rörande ett nytt riksdagzmanswahls anställande för Skytts härad i
Malmöhus lähn, som bifölls.3
1 Konceptprotokollet.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 3 Julii.
3 Tryckt som Bil. 3.
1771 den 1 juli.
39
Påhl Jönsson påminte om de målens företagande och afgö¬
rande, som sidsta plenidag blefwo lagde på bordet. I anledning häraf
framtogs först Boktryckaren Johan Georg Langes ansökning at med de
wilckor, som protocollet under d. 29 sidstl. Junii omförmäler, få trycka
alla ifrån Riksens Höglofl. Ständer emanerande handlingar, och sedan
ansökningen ånyo blifwit upläst, bifölts den hufwudsakeligen, dock så at
ingen expedition derom utgår, innan löparna ifrån de andre respective
stånden ankommer, då ståndet närmare will jämcka sig efter deras wid-
tagne beslut, i händelse något skulle blifwa at tillägga eller förändra.
Men då deputerades äfwen på bordet liggande betänckander dernäst til
afgörande skulle företagas, yttrade sig Lars Thorbiörnsson, at
ehuru handlingarne i desse mål uppå hans och fleras begjäran den 29
sidstl. Junii blifwit lagde på bordet til närmare påseende, har likwäl
hwarcken tilfälle dertil ännu gifwits, eller tiden warit tilräckel., emedan
deputerade äfwen samma eftermiddag skulle träda tilhopa at granska
fullmagter, och dagen derpå eller förl. gårdag warit söndag, då man icke
bordt sig med sådant arbete sysslosätta. Han påstod altderföre, at saken
antingen måtte än widare få hwila, eller åtminstone acterne i hela sin
widd upläsas, hwilcket Erich Nilsson med några flera äfwen be-
gjärte.
Härwid erindrade Talemannen, at deputerades tilämnade sam¬
manträde om eftermiddagen blef just för den ordsaken skull instäldt, at
de, som åstundande(l) handlingarnes närmare påseende, dertil måtte äga
ett obehindadt tilfälle.
Men Jan Andersson och Nils Svensson anförde hwar
för sig, at som de i fråga warande acter derföre blifwit lemnade på bor¬
det, at den, som behagade, måtte äga tilfälle derutur hemta närmare up-
lysning, hwartil lördagzeftermiddagen ansågs hafwa warit tilräckel., så
påstodo de tillika med Pehr Jeppesson och många flera, at må¬
len utan widare utdrägt måtte til afgjörande företagas; tilläggande Ga¬
briel Månsson, at som den af ståndet på laglig grund antagne
pluralitetsprincipen efter hemmantahlet finnes äfwen uti desse betänc¬
kander wara fölgd och deputerades tilförlåtelig- och noggranhet wid
ärendernes utredande icke bör ställas uti minsta twifwelsmål, så yrckade
han målens företagande, på det ståndet en gång måtte hinna til slut med
de stridige fullmagterne.
Jon Olofsson förenade sig härmed, tilläggande, at han icke fin¬
ner någon giltig orsak, hwarföre saker af enahanda beskaffenhet med
desse skola längre upskjutas än ifrån den ena plenidagen til den andra,
40
1771 den 1—4 juli.
såwida ståndet icke öfwer all hofwa deraf skal blifwa uppehållit med ef-
tersättjande av flere för allmenheten angelägnare ärender. Uti föregåen¬
de alt, som rörer ärendernes snara afgörande, instämde äfwen ledamö-
terne af finska nationen enligit Tolckens utsago.
Sedan nu uti denna sak länge blifwit talat, men ledamöterne icke kun¬
nat derom öfwerenskomma och proposition til votering flere gånger blif¬
wit begärd, så upgaf Talemannen til protocollet följande proposi¬
tion:
Den, som will, at saken i dag företages, skrifwer Ja. Den, som det icke
wil, skrifwer Neij. Winner Neij, så hwilar saken til nästa plenidag.
Med voteringen börjades deruppå genast, som efter voteringssedlar-
nes öpnande och upräknande befants på det sättet hafwa utslagit, at
niotiofem (95) röstat med Ja men allenast femtiotre (53) med Neij; til
följe hwaraf betänckandet angående Lars Perssons i Kortered och Elfs¬
borgs lähn intagande i ståndet åter uplästes och bifölts.
Widare föredrogs äfwen det på bordet lagde betänkandet, som utwisar
Jon Bengtssons i Ströby och Kronobergs lähn på pluralitet grundade
rättighet at för laglig riksdagsman antagas, som nu ånyo uplästes och
uppå tilfrågan af Talemannen med 2:ne gånger uprepat Ja bifölls.1
Som klockan redan war 1/2 til tu, så åtskildes ståndet.
Den 3 Juli i.2
Sedan ståndet klockan 11 sammanträdt in pleno samt låtit för sig
justera protocollet för den Irsta i denna månad tillika med ett upsatt
underdånigt bref3 til Hans Kongl. Majrt angående ett nytt riksdags-
manswahl för Swartsjö4 härad i Stockholms lähn, emedan wahlförrätta-
ren icke så noga fölgdt lag wid förra wåhlet och den i protocollet då
utförde pluraliteten endast ankommit på ett obetydeligit bråk, så
åtskildes ståndet för denna gången.
Den 4 Julii 177 l.5
Ståndet sammanträdde klockan 1/2 12 in pleno.
Och sedan protocollet för den 3:je dennes samt depuderades betänc-
1 Tryckt som Bil. 4.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 4 Julii 1771.
3 Tryckt som Bil. 5.
4 Härmed avses: Färentuna härad.
5 Konceptprotokoll har påteckningen: D. 5 Julii 1771 justerat.
1771 den 4—5 juli.
41
kande angående Gustaf Anderssons intagande i ståndet såsom fullmägtig
för Norbergs härad i Westeråhs län blifwit justerat och intet widare war
at denna gången föredraga, så
åtskildes ståndet klockan in emot 1.
Den 5 Julii 177 l.1
För deputerade inkom Christer Jönsson och Bengt
Nilsson ifrån Halmstads län, förmälande, at emedan uti den dem
emellan upkomne stridigheten om bättre rätt til riksdagsmannafullmäg-
tigskap för Halmstads, Höks och Tönnersiö härader uti ofwannämde
lähn de omständigheter förekomma, at emellan deras undfångne röster
är ringa skillnad, och at til utredande deraf icke nog ljus kan ärhållas
utaf de inlemnade jordeboksutdragen, ty hafwa de til befrämjande af
enighet och förtroende, samt på det deras hemmawarande medbroder
icke til äfwentyrs måtte med något nytt wahl blifwa beswärade, sins
emellan öfwerenskommit at til hälften dela riksdagzmansarfwodet utan
at beswära häradsinwånarne med mer, än redan utfäst blifwit, om Heder-
wärda Bondeståndet skulle behaga dem bägge intaga, hwarom de an¬
hålla; och som föreningen härom behörigen bewittnad äfwen inlemna-
des och lades til handlingame, deputerade icke eller funno något at
erindra wid en sak, som leder til sämja och endrägt utan all widare tunga
och beswär för de commiterande, så beslöts, at detta mål skulle til när¬
mare bifalls ärhållande ståndet föredragas.
Derefter2 förekom den frågan, om Johan Ottosson Agorell, som af
Lindes, Rambergs, Grythytte och Helleforss bergzlagars härads Allmoge
blifwit wald och befullmägtigad at deras angelegenheter wid nu på¬
stående riksdag bewaka, kunde til ledamot i ståndet intagas, emedan han
förut stådt i annat stånd och beställning.
Då deputerade härwid å ena sidan betragtade Kongl. Maj:ts nådiga
resolution af d. 13 Junii 1762, hwaruti tydeligen förmäles, at Johan Ot¬
tosson Agorell 1755 blifwit auschultant uti Kongl. Maij:ts och Riksens
Bergzcollegio, 1756 gjordt Bondeståndet betjening såsom cancellist samt
uti Riksens Ständers öfwer Trollhätte slusswärck förordnade deputation
1 Konceptprotokollet har påteckningen: D:o dag för ståndet justerat och
bifallit.
- Konceptprotokollet har marginalanteckningen: Justerat för deput:e d.
6 Julii 1771 och bifallit.
42
1771 den 5 juli.
haft lika sysslomål; at han förestådt bergzfiscalssyssla i Wärmeland och
widare 1758 ärhållit fullmagt på notariesysslan wid Controllwärcket samt
endtelm 1762 undfådt Kongl. Maj:ts nådiga försäkran om fullmagts är-
hållande antingen på borgmästaresysslan i Kongelf, när den kunde blif-
wa ledig, eller ock någon annan stad, hwarest han Borgerskapets förtro¬
ende och underdånigt förslag winner, och deremot å andra sidan förde
sig til minnes 7 § uti 1723 års Riksdagzordning, som uttryekelin förmår,
at Allmogen skal wäija sine riksdagzmän af sjelfwa Bondeståndet, som
n. b. tilförene icke i något annat stånd eller beställning städt hafwer
med mera; så kunde det ej annat än blifwa en ömmande omständighet,
at sjelfwa grundlagen förmenar deputerade til at emot Agorell kunna
wisa, hwad personlig wänskap och förtroende annars af dem kraft, då
deputerade til åtlydnad af lag och til förekommande af något praeju-
dicat, som i framtiden kunde för Bondeståndet blifwa af de betydeligas-
te och obehageligaste fölgder, nödsakas afstyrcka Johan Ottosson Ago-
rells intagande i ståndet såsom den, där förut wärckelm warit i annat
stånd och beställning.
Skulle nu ståndet finna för godt at uti deputerades tancka härom
ingå, så kommer ock underdånigt bref til Hans Kongl. Maij :t at afgå om
nytt riksdagsmanswahls anställande uti de härader, af hwilcka Agorell
warit wald och befullmägtigad.
Wid detta ärendets förehafwande har det wäl slutehn icke undfallit
deputerades upmärcksamhet, at Agorell wid sidstl. riksdag warit som le¬
damot i ståndet intagen och bibehållen, oagtadt enahanda hindrande
omständigheter då som nu i wägen legadt; men deputerade hafwa funnit
sådant deraf härröra, at desse omständigheter eij förr än mot riksdagens
slut blifwit wederbörligen bekante och således ingen fråga derom wäkt,
hwilcket efter begäran äfwen i protocollet anmärckes.
Den 5 Julii 177 l.1
Efter anslag samlades ståndet in pleno klockan 1/2 12, och sedan går-
dagsprotocollet blifwit justerat, uplästes deputerades öfwer stridige full-
magter betänckande, som tilstyrcker Johan Hanssons ifrån Skaraborgs
lähn intagande och Johan Salomonsfons] uteslutande utur ståndet, eme¬
dan den förre ärhållit ostridig pluralitet efter hemmantahlet beräknad,
hwilcket sjelfwa betänckandet, som wann bifall, närmare utwisar.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 6 Julii 1771.
1771 den 5 juli.
43
Widare blef ståndet föreläsit förenämde deputerades protocoll under
detta dato, som innefattar den förening, Christian Jönsson och Bengt
Nilsson ifrån Halmstads län sins emellan ingådt, om ståndet skulle be¬
haga dem bägge såsom ledamöter och fullmägtige för Halmstads, Kocks1
och Tönesiö2 härader intaga. Och som deputerade icke funnit något här-
wid at ärindra, så blef och föreningen af ståndet stadfäst samt Christian
Jönsson och Bengt Nilsson inkallade, derom tilsagde.
Til ståndet blef inlemnadt instructioner för Handels- och manufactur-,
Tull-, Protocolls- och Fiskeriedeputationerne, hwilcka komma at förwa-
ras och til skjärskådande företagas, så snart löparen derom ifrån de
andre respective stånden ankommer.
Af Talemannen blef förestäldt nödwändigheten af electorernes
utnämnande med första; och som wanl:n en ifrån hwart län plägar der¬
th utses, så erböd Talemannen sig at dertil utsätta project, hwilcket
sedermera innom ledamöterne ifrån hwart län kan närmare regleras,
ifall någon med projectet eij skulle åtnöijas.
Men Anders Halfvardsson förmente bäst wara at låta le¬
damöterne ifrån hwart län innom sig reglera den saken utan at dermed
falla Talemannen beswärlig, hwarförutan han trodde, at med electors-
walet kunde anstå, til dess deputerade medhunnit granska de stridige
fullmagterne.
Jan Andersson, Pehr Jeppesson och John
Bengtsson med flere påstodo deremot, at electorswahlet måtte med
första företagas utan afseende på de ännu oafgiorde stridige fullmagter¬
ne, hwarmed på tiden kunde komma at utdragas för felande documenter
skull; förmälande derjämte, at de för sin del önskade, at Talemannen
wille upställa det omnämde projectet til electorer, hwarutinnan ståndet
äfwen instämde och Talemannen derom anmodade.
I anledning af hwad nu om de stridige fullmagterne kommit at omta¬
las, blef beslutit, at ledamöterne ifrån hwarje län skulle tilsäga dem, de
wisste hafwa stridige fullmagter, at nästkommande måndag til depute¬
rade inlemna alla til uplysning tjenande handlingar, såwida de wilja en
sådan förmon til godo njuta.
Sidst kom ståndet at samtalas om bästa utwägen för ståndets ledamö¬
ter at til påminnelsers afgifwande få del af herrar landshöfdingarnes
riksdagsrelationer, emedan hända skal, at deruti ofta inflyter, hwad All¬
mogen til förfång lända kan. Och som under dischoursen härom blef
1 Skall vara: Höks.
- Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Toresiö.
44
1771 den 5—6 juli.
erindrat, at något i detta ämnet skal wid 1761 och sidsthne riksdag i
ståndet förewarit, så beslöts, at sådant skulle i protocollerne efterses och
ståndet underrättelse meddelas om hwad härutinnan åtgjort blifwit, in¬
nan denna saken närmare widröres.
Ståndet åtskildes klockan 1.
1771 den 6: te Juli i.1
För deputerade öfwer stridige fullmagter blef tilkjännagifwit, at Jo¬
han Fredrich Svahn och Dan. Westin, emellan hwilcka twist upstått om
bättre rätt at wara riksdagzfullmägtig för2 Tveta och Westra härader i
Jönköpings län, hade nu i wänlighet öfwerenskommit at hwar för sig be-
waka det häradets angelägenheter, hwaruti han mästa rösterne erhållit,
så at Swahn til följe deraf blifwer fullmägtig för Tweta och Westin för
Wästra härad, samt hwar af sitt härad upbär riksdagsmannaarfwodet.
Swahn och Westin inkallade, erkjände öfwerenskomelsen, hwilcken de,
skrifteligen författad, underskrifwen och med wittnen bestyrkt, inlem¬
nade at wid handlingarne förwaras.
Den 6: te Julii 177 l.3
Sedan ståndet efter anslag in pleno sammankommit klockan 1/2 12
och protocollet för den 5:te dennes blifwit justerat, uplästes först depu¬
terades öfwer stridige fullmagter uti protocollet uptagne tanckar röran¬
de Johan Ottosson Agorells behörighet at kunna wara ledamot i Bonde¬
ståndet, emedan han förut wärckel. stådt i annat stånd och beställning,
och hwilcket deputerade altderföre med Riksdagzordningens 7 § icke
kunde förena. Men uppå Eric Nilssons begäran kommer med
detta måls afgjörande at hafwas anstånd til nästa plenidag, då han äf-
wen förbehölt sig, at Agorells i saken ingifne memorial måtte blifwa
ståndet föreläsit.
Derefter och då det gafs ståndet tilkänna, at Johan Fredrich Swahn
och Dan. Westin från Jönköpings län inför deputerade öfwer de stridige
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. för dept. d. 8 Julii 1771.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: och.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. i Bondeståndet d. 8 Julii
1771.
1771 den 6 juli.
45
fullmagterne sig derom skriftel. förenat at utan widare omgång hwar för
sig wilja bewaka det häradets angelägenheter, hwaruti de mästa rösterne
ärhållit, på sätt och med wilckor som den upläste afhandlingen omför-
mäler, begärte And. Mattsson, at saken måtte få hwila. Men som
detta icke war något sådant mål, hwaruti betänkande blifwit afgifwit
utan endast en wänlig förening, hwarigenom flere oredor och olägenhe¬
ter kunde afböjas, så fandt ståndet icke skjäl at upskjuta ett ärende af
sådan beskaffenhet, hwilcket ståndet med wälbehag ansåg, utan lät in¬
kalla Swahn och Westin samt dem till sitt inträde i [ståndet lycköns¬
kade].1
Ifrån Ridderskapet och Adelen ankommo 2:ne extracta protocolli af
den 3:dje och 4:dje hujus, det förra angående at inga mål och ärender
böra uti plenis företagas den dag, som til riksdagens slut utsättes, och
det sednare rörande någon ändring uti det upgifne projectet til instruc-
tion för deputerade, hwilcka komma at öfwerse rådsprotpcollerne,
hwilcka utdrag lades wid handlingarne, til dess desse ärender under
ståndets bepröfwande komma.
Hos ståndet kom uti öfwerwägande, om icke de ledamöterne, hwilcka
icke äro nämdemän och således ej haft tilfälle at här förut gjöra Hans
Kongl. Maj :t, wår nu regerande Allernådigste Konung, sin huldhetsed,
borde sådant ofördröjeligen fullgöra. Men efter något samtal härom
fants för godt, at dermed må anstå, til dess alla de stridige fullmag¬
terne hunnit granskas, på det denna ed må på en gång af alla wederbö-
rande kunna afläggas.
Enligit hwad gårdagzprotocollet om electorers utwäljande innefattar,
upgaf T a 1 e m a n n e n ett af honom dertil upstält project, hwilcket ef¬
ter någon liten jämckning för wisse län wan bifall, så at följande blefwo
til electorer utnämde, neml:n:
l:o. Johan Andersson från Upland.
2:o. Johan Erichsson från Stockholms län.
3:o. Olof Jonsson från Skaraborgs län.
4:o. Gabr. Andersson från Åbo och Biörneb. län,
5:o. Jon Bengtsson från Kronobergs län.
6:o. Swen Håkansson från Jönköpings län.
7:o. Eric Jansson från Westmanland.
8:o. Anders Ericsson från Wiborg och Nyslotts l.2
9: o. Jonas Carlsson från östergöthland.
1 Konceptprotokollet.
2 Skall vara: Nylands och Tavastehus län.
46
1771 den 6—8 juli.
10. Pehr Pehrsson från Södermanland.
ll:o. Jacob Mattsson från Nyland och Tavesteh.
12:o. Nils Jememicesson från Elfsborgs län.
13:o. Pehr Davidsson från Calmare län.
14:o. Pehr Olsson från Kopparbergs län.
15:o. Eric Öhman från Näricke och Wärmel.
16:o. Eric Pehrsson från Gefleborgs län.
17:o. Hindrich Ericsson f. Sundsvalls län.
18:o. And. Olsson Öberg f:n Wästerbottn.
19:o. Isaac Thohennen f:n Österbottn.
20:o. Bengt Jonssfon] Koparfve f:n Gottland.
21. Pehr Jeppsson från Malmöhus län.
22. Påhl Jönsson från Christianstads län.
23. Håkan Olsson från Blekingen.
24. Anders Pehrsson från Halland och
25. Lars Thorbiörnsson f:n Götheborg och Bohus län.
Hwilka electorer alla framstodo och med 2:ne upräckte finger den
wanliga eden aflade.
Derefter blef öfwerenskommit, at electorerne efter framdeles skeende
anslag äfwen skola til genomseende företaga sig ståndets allmänna be-
swärspuncter, innan de derifrån utgå.
Sidst och hwad de uti förra pleno omrörde landshöfdingerelationerne
angår, så blef efter någon widare öfwerläggning härom öfwerenskom¬
mit, at Talemannen gör sig uti Kongl. Maj:ts Cancellie underrättad, på
hwad sätt ståndets ledamöter för närwarande tid lämpeligast måtte
kunna deraf undfå del.
Ståndet åtskildes klockan 1.
Den 8 Julii 177 l.1
Sedan handlingarne rörande riksdagsmanswalet uti Åhs härad och
Elfsborgs län blifwit för deputerade upläste och öfwer saken någon
stund samtalts, anförde Pehr Jeppsson, at som han funnit, det
Kongl. Maij:ts utslag fallit, som detta wal stadfäster och befaller full-
magts utfärdande för Jon Biörnsson, så önskade han af ståndets Secrete¬
rare blif:a uplyst, om saken uti sådan ställning kan nu mera widröras.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: D. 9 Julii 1771 för deput. juste¬
rat.
1771 den 8 juli.
47
Häruppå lämnade ståndets Secreterare Herr Lagman Odelius til
swar och underrättelse, at som ingen lag utstakar, huru och på hwad ort
missnöije öfwer Allmogens riksdagsmanswal anföres och fullföljas bör,
och ståndet wid förra riksdagar ansedt sådanne ärender för ståndet en¬
skilt tillhörande mål, som der uptagas och pröfwas böra, ehuru Allmo¬
gen i senare tider widtagit den omgång, at beswär öfwer walen först hos
landshöfdingarne anmäla och widare hos Hans Kongl. Maij:t i underdå¬
nighet fullfölja, så finnes intet på lag grundat hinder förewara, med
mindre äfwen nu förewarande sak kan1 tagas1 under pröfning.
Hwareffter och sedan deputerade öfwerwägat alla wid ofwannämde
wal sig tildragne omständigheter, funno deputerade för godt at för sin
del tillstyrka nyt wal uti Åhs härad, samt at underdånigt bref derom bör
til Kongl. Maij:t afgå.
Men deremot wille Swen Håkansson hafwa uti protocollet
anmärkt, det han för flere betänkeligheter och i synnerhet i stöd af den
principe, härtill blifwit fölgd, at icke beswära Allmogen under brådaste
bergningztiden med nya wals tillställande, hälst enär pluraliteten derför-
utan tyckes kunna utrönas, icke kan för sin del med deputerade in¬
stämma, hwad det tillämnade nya walet angår.
Deputerade, som wid detta tillfället wörö omtänkte, huru Åhs härads
angelägenheter lämpeligast måge blifwa bewakade, in till dess en lagli¬
gen wald fullmägtig kan hitkomma, funno för sin del, at sådan kan bäst
af Jonas Biörnsson fast utom ståndet förrättas, äfwensom deputerade
wörö af den tankan, at han wid bemälte härads beswärsmåls företa¬
gande bör få wara närwarande.
D: n 8 Julii 1 7 7 l.2
Samlades ståndet in pleno kl. 1/2 12
och lät för sig justera protocollet under d. 6 hujus.
Dereffter företogz den sist upskutne saken angående Joh. Ottoson
Agorells behörighet at kunna wara riksdagsman i detta stånd. Och
sedan deputerades öfwer stridige fullmagter utlåtande derom ånyo blif¬
wit ståndet föreläst såwäl som Agorells slutel. ingifne memorial,3 fö-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: antagas.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: D. 9 Julii 1771 justerat.
3 Tryckt som Bil. 6.
48
1771 den 8 juli.
restältes af Eric Öhman den frågan till upplysnings ärhållan-
de, om det förewarande mål wore af den beskaffenhet, at votering
deruti kunde äga rum.
Häruppå lemande Talemannen til swar, at uti saker af sådan
beskaffenhet som denna, hwilka finnas wara emot rikets lagar stridande,
kan ingen votering tillåtas eller proposition dertil gifwas.
Nils Jeremiasson yttrade dereffter: At sedan han nu hördt,
det saken angående Agorells intagande i ståndet skall wara lagstridig, så
at derpå icke yrkas kan; så wille han i det stället endast hemställa, om
icke Agorell, som jämte sina hemmawarande medbröders utmärkta för¬
troende eger all den insigt och ärfarenhet, som till deras angelägenheters
bedrifwande ärfordras, måtte wara tillåtit at utom ståndet derom be¬
sörja, intill dess någon annan riksdagsfullmägtig i des ställe kan blifwa
utkorad och hitsänd; hwarwid ståndet ingenting hade at påminna.
Och då Talemannen derefter tillfrågade ståndet, om deputera¬
des öf:r stridige fullmagter nu åter upläste betänkande om Joh. Ottosson
Agorells uteslutande ifrån ståndet winner bifall, blef frågan med sam-
hälligt Ja beswarad. Till följe häraf kommer således underdånigt bref til
Hans Kongl. Maj:t at afgå med anhållan, at Landshöfdingen i orten må
unfå nådig befallning at besörja om nytt wals anställande uti de härader,
af hwilka Agorell warit wald och befullmägtigad.
Ståndet föredrogz en af Secreteraren Henri c1 Fougt ingifwen an¬
sökning, deruti han utfäster sig at emot 6 öre kop:mt arket, innom 1000
af uplagan, men allenast 4 öre dito för det arktal, som går derutöfwer,
på tryckpapper praestera så stort qwantum, som ståndet föreskrifwer,
om honom tillåtes tryckningen af de skriffter och handlingar, hwilka
ståndet finna för godt at igenom trycket giöra allmenna.
Äfwen uplästes et af Boktryckaren Lange ingifwit ytterligare memo¬
rial och tilläg till sin förra uti ståndet med wist förbehåll bifallne ansök¬
ning, hwarigenom han ärbjuder sig at ingå uti alla de wilkor, Secretera¬
ren Fougt offererat, om förberörde tryckning honom uplåtes. Men som
Langes senare anbud icke annorlunda kan anses än såsom honom ige¬
nom Fougt aftwungit, och den, som till de bästa wilkoren är wållande,
owedersägeligen förtjenar det mästa2 afseendet, Högwördige Prästestån¬
det äfwen Fougts om tryckningen giorde tillbud antagit, om de utfäste
wilkoren upfyllas och tryckningen på dess egit förlag skier, så fant stån¬
det så mycket mer för godt at sig med Högwördige Prästeståndet uti
] Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Honni.
- Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: måste.
1771 den 8—9 juli. 49
denna sak sig förena,1 som Langes förste om tryckningen inkomne an¬
sökning i så måtto wilkorligen blifwit bifallen, at ståndet ej wille låta nå¬
gon expedition derom utgå, inna[n] de öfrige respective ståndens utlå¬
tande blifwit bekant; hwareffter ståndet då wille sig jämka, om anled¬
ning dertill gifwas kunde.
Talemannen anmälte, at igenom budskickning hade Herr Landt-
marskalken begiärt blifwa underrättad, huru snart ståndet kan med¬
hinna at af sine medel utwälja ledamöter til deputationerne. Härå lem-
nades till swar, at sådant ej kan låta sig giöra, innan de ännu återstående
stridige fullmagternes granskning försiggåt, och hwilket uti innewarande
wecka som nogast lärer medhinnas.
Talemannen gaf widare tillkänna, at ståndets ledamot Jon
Bengtsson önskade, at dess kiära [son],2 Pehr Jonsson, som är student,
måtte lemnäs tillstånd at få giöra betjening uti ståndets Cancellie. Och
som ståndet så mycket mindre hade något at derwid påminna, som bifal¬
let ansågz förnämligast ankomma på Talemannens och Secreterares be-
hagl. godtfinnande, så inkallades Studenten Jonsson och underrättades,
at honom war tillåtit såsom cancellist giöra betjening uti ståndets Can¬
cellie.
Som tiden redan war förliden, så åtskildes ståndet.
Den 9 Julii 177 l.3
Sammanträdde ståndet klockan 1/2 12.
Och sedan protocollet för den 8 i denna månad blifwit justerat, upläs-
tes et af deputerade öfwer stridige fullmagter upsatt underdånigt bref
om et nytt riksdagsmanswals anställande för Åhs härad i Elfsborgs län,
hwilken sak dock uppå Hans Ericssons begiäran kommer at
hwila.
Dereffter företogs bemälte deputerades betänkande rörande ståndets
nuwarande Talemans bättre rätt at wara riksdagsfullmägtig för Kinds
härad i Elfsborgs län framför Anders Jonasson Biörkman, då Tale¬
mannen hemstälte, om ståndet det behagade, at han wid detta ären¬
dets företagande skulle afträda, hälst han äfwen sig derifrån afhållit, då
deputerade saken hos sig förehafft. Men som ståndet änhällit påstod, at
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: förmå.
2 Konceptprotokollet.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 10 Julii 1771.
50 1771 den 9—10 juli.
Talemannen wille wara närwarande och honom såsom ogäfwug ansåg,
så uplästes betänkandet, hwilket wan enhälligt bifall på de skäl och
grunder, som det wid acterne förwarade betänkandet närmare utwisar;
och blef derjämte för godt funnit at i hänseende till Extraordinarie
Domhafwandens1 wid denna walförrättning wisade efftertänkeliga och
tilltagsna förhållande, särskilt betänkande derom skulle författas.2
Som Johan Ottosson Agorell enl. ståndets redan tagne beslut från
ståndet utgått, och således ny riksdagsfullmägtig för Grythytte och Lin¬
des bergslager bör utwäljas, så kommer underdånigt bref och anhållan
at till Hans Kongl. Maij:t afgå såwäl derom som en ny riksdagsmans ut-
wäljande för Södra Moth på Öland och Calmare län uti den med döden
afgågne Samuel Hendricsson[s] ställe.
Uppå begäran förekom Joh. Ottosson Agorell, förkla¬
rande at ehuru ståndets emot honom tagne beslut icke så aldeles instäm¬
mer med dess egen böjelse och önskan, uptager han likwäl hwad honom
wederfarits med all den wördnad och aktning, som en laglydig medbor¬
gare ägnar, och det så mycket mer som han äfwen härutinnan igenki ån¬
ner Bondeståndets altid wisade nit och ömhet för lagens hälgd och ren¬
het. Tilläggande Agorell, at dess uteslutande ifrån et så wärdigt samfund
som detta wore icke det enda, honom ömade, utan skulle det lika så
högt wara honom, om dess närwarande bröders angelägenheter derige¬
nom skulle blifwa försummade, hwilka han altderföre, tillika om sig
sielf, på det ömaste recommenderade uti Talemannens och ståndets be¬
nägna åtanka. Slutel. anhöll Agorell om dels ärhållande af alt, hwad uti
denna honom rörande sak hos ståndet passerat, emedan han det igenom
trycket wille allment giöra till underrättelse för sine medbroder i hem¬
orten om sakens rätta beskaffenhet. Och som han härtill effter Kongl.
Tryckfrihetsförordningen äger rättighet, så blef och dess begäran bifal¬
len.
Ståndet åtskildes inemot 1.
Den 10 Julii 177 l.3
Sedan ståndet in pleno sammanträdt och giordt bön, justerades proto-
collet för d. 9 hujus samt deputerades öfwer stridiga fullmagter betän¬
1 Vice häradshövdingen Per Hultgren.
2 Tryckt som Bil. 7.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 11 d:o.
1771 den 10—11 juli.
51
kande angående Pehr Pehrssons intagande i ståndet för Listers och Mi¬
chel Pehrsson för Bräkne härad i Blekingen1 samt Hans Olofssons för
Nedre Torneå sockn i Wästerbottn,2 jämwäl och 2:ne underdånige bref,
som till Hans Kongl. Maij:t komma at afgå, angående nya riksdagsfull-
mägtiges utwäljande uti Johan Ottossons Agorells ställe, som ifrån stån¬
det utgåt, samt Samuel Hindricssons, som med döden afledit.
Dereffter gaf Talemannen tillkiänna, det han effter sit ståndet
gifne löfte giordt sig uti Kongl. Maij:ts Cancellie underrättad, på hwad
sätt ståndets ledamöter beqwämligast kan få igenomläsa herrar lands-
höfdingarnes riksdagsrelationer, och fått det besked, at sådant lämpeligit
skall låta sig giöra, om fullmägtigarne för 2:ne län i sender will sig uti
Kongl :e Cancelliet infinna; hwarmed ståndet förklarat sig nögdt, så at
början nu3 giöres för Upland och Stockholms län samt widare effter4 lä¬
nens4 ordning.
Widare gaf Talemannen wid handen, det 2:ne deputerade ifrån Wäl-
loflige Borgareståndet hade kort före detta ståndets sammanträde gifwit
Talemannen tillkiänna, det Borgareståndet för sin del derom öfwerens-
kommit, at tiden till beswärs ingifwande uti Urskillningzdeputationen
må förlängas till och med d. 24 instundande Augusti, uti hwilken tids
förlängning både för allmänfe] och enskilta ärender ståndet äfwen ingik.
Sist anmäl tes, at saken ang: de något nytt riksdagsmanswals anstäl¬
lande för Åhs härad i Elfsborgs län kommer än ytterligare at uppskiutas
af den anledning, at Jonas Biörnsson förbehållit sig få til Talemannen
afgifwa et memorial till sakens närmare uplysande. Härwid hade ståndet
intet at påminna, och som icke något widare war at denna gången före¬
draga, så
åtskildes ståndet.
1771 den 11 Juli i.5
Sammanträdde ståndet och giorde bön.
Gårdagsprotocollet justerades tillika med twenne upstälte underdå¬
niga bref till Hans Kongl. Maij:t, det ena angående Vice Häradshöf¬
dingen Pehr Hultgrens ställande till answar wid Kongl. Giötha Hofrät-
1 Extraktprotokollet härom tryckt som Bil. 8.
2 Genom detta beslut ogillades fullmakten för Hans Johansson i Neder¬
torneå, Västerbottens län.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: om.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: effterlämnas.
5 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 12 Julii 1771.
52 1771 den 11 juli.
ten för ämbetsförbrytelser wid riksdagsmanswalet för Kinds härad i
Elfsborgs län och det andra1 rörande et nytt riksdagsmanswal för Nora
bergzlag i Närke och Wärmelands län.
Ståndet gafs tillkjänna, at electorerne utnämt följande till ledamöter
uti
Urskillningsdeputationen.
Jan Ericssons från Stockholms län,
Swen Håkansson från Jönkiöpings län,
Olof Jansson från östergiöthland,
Anders Andersson från Wästerbotten,
Mats Backman från Österbotten,
Pehr Jeppesson från Skåne.
Uti Expeditionsdeputationen.
Gabriel Andersson från Åbo län,
Eric Jansson från Westmanland,
Nils Jeremiaesson från Elfsborgs län,
Pehr Larsson från Calmare län,
Hindric Ericsson från Sundsvalls län,
Lars Tufwarsson från Christianstads län.
Talemannen berättade, at electorerne samtalts och funnit nödigt
wara, det de af ståndets ledamöter, som blifwit placerade uti Urskill-
ningzdeputationen, böra lämna sina2 medbroder tidig underrättelse om
hwad för den ena eller andra kan v/ara nödigt weta, till sine der anhäng-
ige giorde angelägenheters bewakande; och hwarom de altderföre till¬
sades.
Högwördige Prästeståndets extractum protocolli af den 4 uti innewa-
rande månad föredrogz angående Hans Kongl. Maij:ts wid riksdagens
början från tronen hällne höga tals widare tryckande på swenska, finska
och tyska språken samt utdelande icke allenast till hwarje kyrka utan
ock några exemplar till Allmogen i hwarje socken. Och som Bondestån¬
det ej mindre än Prästeståndet fant, at rikets samtelig, inbyggare3 der¬
igenom tillskyndas en den lifligaste glädje och förnöijelse at uti detta
höga tal få känna och wörda sin nådiga Konungs höga och förträffeliga
1 Tryckt som Bil. 9. I detta val tvistade Per Persson i Järnboås och Jakob
Persson i Viken.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: som.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: intygare.
1771 den 11 juli. 53
tankesätt, hwaraf de kunna förespå sig den sällaste framtid, så biföll ock
ståndet detta både gladt och enhälligt.
Ståndet förelästes Wällofl. Borgareståndets protocollsutdrag af d. 10
hujus angående at inge ärender böra uti plenis företagas den dagen, som
warder af Kongl. Maij:t utsatt till riksdagens slutande.
Och som Höglofl. Ridderskapet och Adelen härförut äfwen meddelt
ståndet sina tanckar i denna omständigheten men1 Högwördige Präste¬
ståndets yttrande ännu återstår, så beslöts at upwänta detsamma, innan
ståndet sig utlåter.
Widare föredrogz Wällofl:c Borgareståndets utdrag af protocollet un¬
der förberörde dato rörande samma ärende, som igenom 2: ne depute¬
rade förleden gårdag Talemannen tillkiänna gafs, nemligen at tiden, in¬
nom hwilken samtelige ståndens beswärsmål få der ingifwas, må för¬
längas till och med den 24 nästkommande Augusti, hwilket bifölls. Och
på det ingen af ståndets mindre ärfarne ledamöter, som kunde hafwa i
commission någre enskilte ärender at till Urskillningen inlämna, måtte
häraf irra sig, så underrättades de af Talemannen, at den nu före-
lagde tiden endast är för sådane mål, som i stånden ifrån de allmenna
kunna blifwa urskilde, men sträcker sig [icke]2 till enskilte personers
beswär; derföre böra och de, [sorn]2 någre sådane kunna hafwa, dem
antingen innom den förut utsatte tiden till Urskillningzdeputationen in¬
lämna eller ock sig skriffteligen reservera, ifall acterne ej kunde wara
complette at ingifwas.
T alemannen andreg, at hwad den upskutne saken angående et
nytt wals anställande för Åhs härad i Elfsborgs lähn angår, så wörö wäl
Talemannen öfwertygad om rigtigheten af de grunder, hwarpå deputera¬
des betänkande finnes fotad; men som de considerationer förekomma,
at ingen är med Jonas Biörnsson om fullmägtigskapet competera[n]-
de och at ståndet härförut hafft betänkande wid at med nya riks-
dagzmanswal falla Allmogen beswärlig, hälst nu uti bärgningstiden, så
hemstältes til ståndets wälbehag, huruwidt Jonas Biörnsson i hänseende
härtill kunde uti ståndet blifwa intagen. Och skall wäl J. Biörnsson, enl.
hwad i går anmältes, aflemnadt et [me]morial i saken, som Talemannen
tänkte sig nu hafwa til hands men wid effterseende fants wara qwarlem-
nat uti dess qwarter.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: om.
2 Konceptprotokollet.
5—740327
54
1771 den 11 juli.
De fläste ståndets ledamöter tycktes förklara sig för saken; men af! en
del fick den dock motsäijelse.
Jonas Jacobsson yttrade dereffter, at som han har den hedern
wara ibland deputerade öfwer stridiga fullmagterne och följakteligen
hafft tillfälle giöra sig om saken noga underrättad, eger derom den full¬
komligaste öfwertygelse, at deputerades betänckande, som tillstyrcker
nytt wal, är effter noga granskning på goda skiäl grundat; så kunde han
för ingen dehl begifwa sig derifrån.
Pehr Olsson och Nils Swensson instämde äfwen häruti,
tilläggande den senare, at som ståndet icke tycktes blifwa enigt om sa¬
ken, så trodde han bäste utwägen wara at öfwerlämna det omtalte Jonas
Biörnssons memorial till deputerades påseende, då deputerade, i hän¬
delse mera ljus eller nya skiäl wore deraf at hämtas, kunde sit närmare
utlåtande meddela.
Lars Torbiörnsson och Nils Jeremiaesson med
flere trodde sig deremot uti Talemannens föreställning finna så goda
skiäl och mycken billighet, at de ej annat kunde än dertill samtycka;
hwaruti Swen Håkansson äfwen instämde med uprepande af
ordsakerne, hwarföre han hos deputerade warit af särskilt tancka i sa¬
ken, som protocollet utwisar.
Jon Bengtsson förklarade sig ega så fult förtroende för depute¬
rades giöromål och funnit så goda skiäl uti betänkandet, at han ej kan
gå derifrån. Och ehuru det å ena sidan ömmar honom, at Allmogen
skall beswäras med nytt wal, är honom dock å den andra mera om hier¬
ta!, at hwar och en må få till godo njuta sin i lag grundade walrättighet,
hwilket icke rätteligen kan segas wara dem wederfarit, för hwilka walet
ej blifwit kungiordt.
Gabriel Månsson utlät sig, at ehuru dess förtroende för depu¬
terades giöromål är lika stort som någon dess medbroders och intet twif-
welsmål hos honom kan upkomma, at ju det nya walet i Åhs härad på
goda skiäl blifwit tillstyrkt, will han dock, i afseende på hwad Taleman-
nen andragit samt Swen Håkansson med flere för saken talat, icke der¬
om wara påstående utan willigt foga sig till ståndets tanka, om Jonas
Biörnsson finnes kunna uti ståndet intagas utan föregångit nytt wal.
Sedan nu öfwer denna sak någon stund blifwit talat, beslöts, at der¬
med skulle än widare upskiutas.
Ståndet åtskildes klockan ett.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: för.
1771 den 12—13 juli.
Den 12 Julii 177 l.1
55
Sammanträdde ståndet in pleno och giorde bön samt justerade går-
dagsprotocollet.
Jonas Biörnssons sidstltne plenidag omnämde memorial2 uplästes och
remitterades till deputerades öfwer stridiga fullmagter närmare gransk¬
ning.
Uplästes Peter Olsson Storebiergos memorial angående 50 procentz
tillökning å lönerne för kronofogderne på Gottland, som afslogz och på-
skrefs.
Dereffter underrättades de yngre ståndets ledamöter af Taleman-
n e n, at inge sådanne ansökningar få immediate till ståndet ingifwas.
Och som intet widare war at föredragas,
åtskildes ståndet.
Den 13 Julii 177 l.3
Sammanträdde ståndet effter anslag.
Uplästes Lars Swenssons från Kronobergs län memorial, hwaruti be-
giäres, at ståndet wille hos de öfrige respective stånden i ömaste måtto
anmäla Upvidinge häradsboers tryckande omständigheter, i det 9 till
10 000 d:r s:rmts witesböter blifwit dem ålagde för försummad håll¬
skjuts samt hos större delen utmätte, så at med försälgningen deraf ige¬
nom auction måtte blifwa innehållit med mera.4
Ståndet fant sig förbundit at uti en för sine medbroder så betydelig
omständighet räcka dem hielpsam hand och beslöt, at deputerade skulle
afsändas till de öfrige respective stånden med behörigt utdrag af proto-
collet, denna saken angående.
Föredrogz Peter Larssons memorial af den 11 dennes angående cape-
lansboställes ärhållande för Himeta församling i Westmanland igenom
utbyte af något på annor ort belägit odisponerat krono-, academiae-,
gymnasii- eller hospitalshemman, som med afslag påskefs och sökanden
återlemnades.
Ståndet åtskildes klockan 1/2 1.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 14 Julii.
2 Tryckt som Bil. 10.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 14 Julii 1771.
4 Se även BdP, 11, s. 86.
r
56 1771 den 15 juli.
Den 15 Julii 177 l.1
Samlades ståndet in pleno och effter giord bön justerade protocollet
för den 12 och 13 hujus.
Anförde Nils Jeremiaesson, at som han icke wet, om något
beslut kan rätteligen segas wara oföränderligit, innan protocollet eller
expeditionen derom blifwit justerad, så wida ståndet igenom och hwar
ledamot i synnerhet eger rättighet at wid justeringen jämka och förklara
sin yttrade mening; men han likwäl funnit sådanne mål uti skrifften Da-
geligt Allehanda kallad wara allmenheten kundgiorde, hwarom expedi¬
tionen ännu icke blifwit justerad, så trodde han detta wara ett oskick,
som borde förekommas.
Talemannen ärindrade härwid, at man likaledes finner uti
denna dagskrifft, hwad uti de öfrige stånden och sielfwa Secrete Utskot¬
tet förehafwes, och som ingen anmärkning der ifrån något annat ställe
försports, så holts för bäst at ej widröra det ämnet, hwilket bifölls.
Borgareståndets protocollsutdrag af den 10 dennes angående tidens
förlängande till den 24 nästkommande Aug. med beswärsmålens inläm¬
nande uti Urskillningzdeputationen uplästes ånyo, bifölls och å löparen
påskrefs.
Talemannen anmälte, at Hofsecreteraren Gabriel Olin, om
hwars goda insigter och ärfarenhet de af ståndets ledamöter med wisshet
kunna döma, som wid förra riksdagen nyttjat dess biträde uti någon sine
angelägenheter, åstundade nu blifwa af ståndet antagen at med sin tjenst
tillhanda gå uti hwad hälst påfordras och honom anförtros kan.
Talemannen, som för sin del wille wara öfwertygad, at ståndets
ledamöter kunde af en så skickelig och ärfaren man wänta sig alt bi¬
träde och nöijaktig tjenst uti sine angelägenheter, hemstälte altderföre,
om Hofsecreteraren Olin i sådant afseende må till betjening uti ståndet
blifwa antagen. Och som derwid intet war at påminna, inkallades Olin
och om sin antagning underrättades, hwarföre han med ett lämpeligit
tal ståndet wördsammeligen betackade med försäkran, at han sorgfälligt
skall söka upfylla ståndets honom wisade gynsamma förtroende.
Ståndet åtskildes dereffter.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 16 Julii 1771.
1771 den 16—17 juli.
Den 16 Julii 177 l.1
57
Sammanträdde ståndet och giorde bön.
Protocollet för den 15 hujus justerades tillika med et till Secrete Ut¬
skottet upsatt protocollsutdrag rörande sorgekläder för ståndets ledamö¬
ter.
Uplästes ånyo Prästeståndets extractum protocolli af den 4 dennes an¬
gående Hans Kongl.:e Maij:ts på Rikssalen hållna höga tals tryckande
och utdelande til hwarje kyrka med mera uti alla Sweriges rike tillhöriga
landskaper, som biföls och löparen påskrefs.
Företogs ytterligare den för Secrete Utskottet projecterade instructio-
nen, och uplästes Borgareståndets ankomne protocollsutdrag af den 11 i
denna månad, hwaruti för[e]slås någon ändring och tillägning uti be¬
rörde instruction; men som saken fordrade något närmare öfwerwä-
gande, än den nu snart förlupne tiden kunde medgifwa, så lemnades sa¬
ken på bordet.
Anmälte T a 1 e m a n n e n, det en artillerieofficerare warit upskic-
kad at enligt Riksdagsordningen gifwa tillkiänna, det et compagnie af
Artilleriet kommer i dag at sammandragas till att giöra wani. honeur
wid en begrafning.
Ståndet åtskildes klockan 1.
Den 17 Julii 177 l.2
Sammanträdde ståndet in pleno effter anslag och giorde bön.
Sedan gårdagsprotocollet blifwit justeradt och Talemannen för
ståndet berättat, at electorerne nu hunnit till slut med ledamöternes ut¬
nämnande till hwarje deputation, begiärte Eric Nilsson blifwa
underrättad, om electorerne härwid fölgt den principe at icke placera
någon af ståndets ledamöter uti 2:ne deputationer, så länge tillgång gif-
wes at få en särskilt man på hwart ställe, det han trodde wara både med
billighet instämmande och enligit med hwad wid förra riksdagar iaktta¬
gits.
Pål Jönsson förmente, at om [o: en] sådan framkastad3 fråga
wore både för tidig och obehörig, ty dels hade det ännu ej blifwit stån-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 17 d:o.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerad d. 20 Julii.
3 Enligt konceptprotokollet ändrat från förlagans: frånkastad.
r
58 1771 den 17 juli.
det bekant, huru dess ledamöter kunna wara uti deputationerne för¬
delte, och dels kunde electoremes effter ed och samwete förrättade wal
hvvarken tåla granskning, åtal eller ändring.
Talemannen lade widare härtill, at något förbehåll, huru leda-
möterne skulle uti deputationerne fördelas, hwarken war giordt eller
lagligen kunde giöras, emedan electorernes walrättighet effter ed och
samwete skulle i sådant fall kunna inskränkas innom trångare gränts, än
med ändamålet och naturen af fria wal står at förena.
Jon Bengtsson och Jonas Jacobsson med flere be¬
gärte, at Eric Nilssons anförande, hwilket dem förgripeligit förekom,
måtte uti protocollet noga blifwa intagit. Men denne senare förklarade,
at han icke uti någon elak afsigt utan endast förfrågningzwis sökt under¬
rättelse uti den nu omtalte omständigheten.
Framtogz electorernes förseglade walprotocoll, som upbröts1 samt up-
lästes, och hwaraf befants, at följande blifwit utwalde til dedamöter uti
Secreta Deputationen.
Jon Bengtsson från Cronobergs län,
Jonas Carlsson från östergiötland,
Eric Jansson från Upland,
Johan Fr. Swan från Jönkiöpingz län,
Nils Swensson från Christianstads län,
Jacob Mathsson från Nyland.
Justitiaedeputationen.
Johan Andersson från Upland,
Eric Pehrsson från Stockholms län,
Lars Swensson från Kronobergz län,
Jan Pehrsson från Westmanland,
And. Ericsson från Nyland,
And. Öhman från Kopparbergz län.
T ulldeputationen.
Joh. Andersson från Upland,
Hindric Ericsson från Sundsvals län,
Pål Jönsson från Christianstads d:o,
Eric Pehrsson från Gefleborgz län,
1 Enligt konceptprotokollet ändrat från förlagans: utbröts.
1771 den 17 juli.
59
Jonas Jacobsson från Stockholms d:o,
Olof Jonsson från östergiötland.
Kammaroeconomiaedeputation.
Jonas Jansson från Upland,
Gabriel Månsson från Jönkiöpingz län,
Jonas Carlsson från östergiötland,
Eric Persson från Gefleborgz län,
Pehr Larsson från Westerbotten,
Anders Andersson1 Hall från Stockholms län,
Swen Eschilsson från Halland,
Pehr Larsson från Westmanland,
Isaac Thohenno från Österbotten,
Mats Mattsson från Åbo län,
Johan Olsson Norberg från Sundsvalls län,
Pehr Jeppsson från Skåne,
Eric Öhman från Wermeland,
Jonas Rase från Scaraborgz län,
Pehr Nilsson från Calmare län,
Olof Jacobsson från Bohus län,
Måns Swensson från Kronobergz län,
Hans Andersson från Kopparbergz län,
Bengt Koparfwe från Gottland,
Pehr Pehrsson från Blekingen,
Anders Månsson från Elfsborgz län,
Anders Mathsson från Södermanland,
Pål Jönsson från Christianstads län.
Fiskerideputationen.
Lars Thorbiörnsson från Bohus län,
Håkan Olsson från Blekingen,
And. Pehrsson från Halland,
Eric Ericsson från Stockholms län,
Pehr Pehrsson Dryg från Westerbotten,
And. Andersson från Gefleborgs län.
Handels- och manufacturdeputat:n.
Jon Bengtsson från Kronobergs län,
Pehr Davidsson från Calmare län,
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Larsson.
60
1771 den 17 juli.
Gabriel Andersson från Åbo län,
Jon Ericsson från Gefleborgs län,
Nils Swensson från Christianstads län,
Jan Ericsson från Stockholms län,
Pehr Olsson från Kopparbergs län,
Jon Olsson från Sundwalls län, Pålgården,
Isaac Thohenno från Österbotten,
Lars Pehrsson från Elfsborgs län,
Pehr Pehrsson från Södermanland,
Eric Jansson från Westmanland.
Protocollsdeputationen.
Joli. Groth från Kopparbergs län,
Olof Bruse från Wermeland,
Mats Jonsson från Jönkiöpings [län],1
And. Olofsson från Stockholms län,
And. Andersson från Westerbotten,
Isaac Orrawaij från Österbotten,
Eric Mårtensson från Upland,
Hans Larsson från Gefleborgz län,
Eric Nilsson från Wermeland,
Olof Jonsson från Scaraborgz län,
Olof Beckman från Elfsborgs län,
Eric Gustafsson från Nyland,
Börje Ingesson från östergiötland,
Johan Johansson från Södermanland,
Lars Tufwesson från Christianstads län,
Nils Pehrsson från Skåne.
Landt- och siömilitiaedeputat.
Pehr Olsson från Gottland,
Ol. Olsson från östergiötland,
Joh. F. Swan från Jönkiöpingz län,
And. Mattsson från Skåne,
Olof Pehrsson från Stockholms län,
And. Sorvari2 från Österbotten,
1 Konceptprotokollet.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Servan.
1771 den 17 juli.
Jonas Törnsten från Sundswals län,
Hans Danielsson från Åbo d:o,
Anders Hansson från Jönkiöpingz d:o,
Swen Börjesson från Elfsborgz d:o,
Brynte Halfwarsson från Wermeland,
Anders Olsson Öberg från Westerbotten.
Bergsdeputationen.
Pehr Olsson från Kopparbergz län,
Gust. Andersson från Westmanland,
Olof Larsson från Närke,
Maths Jonsson från Jönkiöpings län,
Nils Håkansson från östergiöttland,
Lars Nilsson från Skåne.
Allmänna Beswärsdeputationen.
Måns Andersson från Upland,
Hans Andersson från Stockholms län,
Bengt Olsson från Scaraborgs län,
Isaac Mattsson från Åland,
Anders Hansson från Jönkiöpings län,
Anders Ericsson från Westmanland,
Thomas Andersson Qwittengen1 från Wiborgz län,
Anders Månsson från östergiötland,
Ol. Olsson från Södermanland,
Hindric Jespersson2 Grot från Nyland,
Anders Jonsson Lindgren3 ifrån Elfsborgz län,
Olof Thorsson från Calmare d:o,
Lustig Olof Larsson från Kopparbergz d:o,
Eric Jonsson från Närke,
Jon Bengtsson från Wermeland,
Olof Ericsson från Gefleborgz län,
Hans Olsson från Westerbotten,
Nils Ericsson från Calmare län,
Nils Pehrsson från Skåne,
Michel Pehrsson från Blekingen,
Christen Jönsson från Halland,
1 Skall vara: Kuittinen.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Jeppesson.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Lundgren.
62 1771 den 17—18 juli.
And. Halfwardsson från Bohus län,
Måns Olsson från östergiötland,
Nils Bengtsson från Bohus län.
Nils Jerem[i]sesson anförde, at som uti flere deputationer
endast komma 6 st. af ståndets ledamöter, och desse omöijeligen kunna
wara fullkomligen underrättade om alla förekommande mål, hwilka
kunna röra deras medbröders angelägenheter, som långt ifrån dem äro
boende, så anholt han, at Talemannen wille tillsäga deputationers leda¬
möter at wid sådanne tillfällen gifwa sina camerader tillkänna, när någ¬
re ärender dem och deras hemort angående kunna uti deputationerne
förekomma, äfwensom han anholt, at Talemannen wid tillfälle wille för¬
anstalta, at de af ståndets ledamöter, som uti nu upräknade deputationer
icke inkommit, måtte uti Allmenna Beswärsdeputationen intagas, at få
sine namn til den ändan antekna. Talemannen fulgiorde genast
förra delen af denna begiäran samt lofwade at om den senare framdeles
wilja besörja.
Ståndet åtskildes 3/4 till 1.
Den 18 Julii 17 7 1.
Klockan 5 efftermiddagen samlades Bondeståndet in pleno oecono-
mico.
Talemannen gaf tillkänna, huruledes han i anledning af Riksens
Ständers Secrete Utskotts swar uppå ståndets extractum protocolli an¬
gående sorgkläder för ståndets ledamöter till den förestående kongl, be-
grafningen anmodat ståndet at sammanträda, på det at Talemannen
måtte lemna ståndet kundskap derom, at Hans Kongl. Maij:st uppå Se¬
crete Utskottets tillstyrckande i nåder behagat förordna, det Bondestån¬
dets ledamöter skulle war för sig af Statscontoiret utbekomma 100 d:r
s:rmt till sorgkläder, samt at ståndet sedan måtte öfwerlägga, på hwad
sätt dess ledamöter wille anstalta om klädets anskaffande med det mera
til de således bewiljades kläder. Hwarjämte Talemannen berättade, at 4
st. kramhandlare gienom ingifwit memorial ärbudit sig at till ståndets le¬
damöter å wiss tid lefwerera färdigt giorde kläder emot 260 d:r k:mt för
hwardera klädningen, samt at bemälte kramhandlare till den ändan
aflemnat profwer på 2:ne sorter swart kläde, som upwistes.
Dereffter uplästes berörde memorial; i anledning hwaraf Tale-
1771 den 18—19 juli.
63
mannen förestälte, om ståndet wille antaga det af bemälte kram¬
handlare giorde anbud, i synnerhet som de till sorgkläder anslagne
penningar ej torde utfalla så tidigt, sorn de kunde behöfwas.
Harwid upkom fråga, om antingen ofwannämde anbud skulle anta¬
gas eller war och en för sig besörja derom, at dess klädning till den före¬
stående kongl, begrafningen kan wara färdig.
Och som de fläste discourserne stadnade wid det senare alternativet,
så proponerade Talemannen, om ståndet bifaller, det hwar och en
för sig må besörja om dess sorgklädningz förfärdigande.
Hwilket bifölls.
Dernäst yppade sig den frågan, om sorgkläderne skulle förfärdigas
antingen effter någon wiss modell eller efter hwarderas landsed.
Wid öfwerläggningen härom blefwo de fläste ledamöter af den senare
meningen.
I anledning hwaraf Talemannen proponerade: Om ståndet bi¬
faller, det en och hwar ledamot må äga frihet at effter dess lands sed
låta förfärdiga sin sorgklädning. Hwilken proposition med Ja enhälligt
beswarades.
Hwareffter ståndet åtskildes.
Den 19 Julii 177 l.1
Sammanträdde deputerade öfwer stridige fullmagter och företog sa¬
ken rörande riksdagswalet [uti]2 Luggude, Wemmenhögs3 och Onsiö hä¬
rader i Malmöhus län. Och som af handlingarne befans, at Pehr Assers¬
son ärhållit enhällig kallelse af Onsiö samt en del af Luggude härad, äf-
wen som Ola Påhlsson blifwit kallad af Rönnebergs och den öfrige delen
af Luggude härad, så ansågs för billigt at tillstyrka begges intagande i
ståndet, men som Onsiö härad förmältes wara till hemmantalet större än
de öfrige, så afsågs för billigt, at Pehr Assersson bewakar detta häradets
samt Ola Påhlsson Luggude och Rönebergs häraders angelägenheter
samt sine arfwoden deraf hwar för sig upbära.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 24 Julii.
- Konceptprotokollet.
3 Skall enligt deputerades betänkande, Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol.
9, vara: Rönnebergs.
64
1771 den 20 juli.
Den 20 Julii 177 l.1
Samlades åter deputerade och företog den förut förehafde och af
ståndet återwiste sak rörande riksdagsmanswalet uti Åhs härad och Elfs-
borgz län.
Wid målets afslutande stannade deputerade uti skiljaktiga tankar, och
aflemnade Swen Håkansson till protocollet sitt särskilta votum
af följande innehåll:
[Särskillt wottum.
När nu Hederwärda Bondeståndet i anledning af Riksdagsmannens
Jonas Biörnsons til ståndet ingifwet memorial funnit för gått at det¬
samma til Hederwärda Ståndets deputerade öfwer stridiga fullmaktter
åtter förwisa och de deputerade detsamma til sluteliget afgiörande sig
företagit, så åliger mig såsom en ledamot deribland mit uttlåttande af-
gifwa.
Skiäll och grund til mit beslut härutinnan har iag hämtat uti de om
detta måll förekommande aktter, hwilka iag med all nogranhett öfwer-
wägat.
Och deruti funnit först af siälfwa wallprotocollet, at icke minsta des-
pyt eller oordenteligheter wid wahllet förefallit utan allting lageligt och
eniget tilgått och Jonas Biörnson enhälleligen blifwit wald utom en
enda röst. Det finnes wäll, at wallet uti en församling icke blifwit pub-
liserat och det af ordsak, at det är et capell, som icke blifwer gudstienst
mer än hwar tredie söndag. Men icke des mindre infant sig fullmäktig
ifrån samma soken, som med de öfwrige instämde, och när wallet war
slutat, förklarade alla sig nögda och önskade Jonas Biörnson lyka och i
stillhet med honom öfwerenskommo om riksdagsarwodet.
Det andra skiälet, hwarpå iag fattat mit beslut, är den märkeliga om¬
ständighet, at en wise fiskall och stadstienare ifrån Borås kringfarit uti
häradet och sökt at öfwertalla Allmogen at underskrifwa en beswärs-
skriftt til Konongens Befalningshafwande uti länet med begiäran, at nyt
riksdagsmannawal uti Åhs härad måtte anställas, och när Allmogen der¬
th icke wille samtyka utan förklarat sig nögde med den walde riksdags¬
man, hafwa de twärt emot Allmogens både wilha och wettenskap mis-
brulcat och underskrifwet deras namn och således falskeligen föranledat
Konongens Befalningshafwande, som utom at höra wederbörande resol-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 24 Julii.
1771 den 20 juli.
65
werat til nyt wall, hwilket allt med bewittnade atester är tydeligen ådaga
lagt, hwilket steg af så obehöriga pärsoner förtienar upmärksamhet.
För det tredie har iag grundat mit beslut derpå, at Hans Kongl.
Maijstätt uppå Jonas Biörnsons underdånige ansökning i nåder täks ini-
bera det til ährnade nya wall, til des at Konongens Befalningshafwande
med sin för klarning til Hans Maij:stt hint inkomma, hwilket så snart det
war skiet, har Hans Kongl. Maijrst sedermera i nåder resohverat, at Ko¬
nongens Befalningshafwande härmed ike rätteligen förfahrit, med anty¬
dan at för Jonas Biörnson fullmakt skulle utfärdas.
Och såsom utaf alt föregående liuseligen finnes, at inga olagelighetter
wid Åhs härads riksdagsmannawall förelupit och ingen ifrån orten sig
infunnit at bestrida lageligheten af Jonas Biörnsons fulmäktigskap, så
skulle det wara en ömmande omständigig(l) at uti brådaste andetiden be-
swära en oskyldig menighett med nytt wall och skulle på den grund ald¬
rig någon riksdagsman wara säker om någon lagelig kallelse, hwarföre
och i anledning häraf iag för min dell tilstyrker ike allenast deputerade
utan och det Hederwärda Bondeståndet, at Jonas Biö[r]nson må såsom
lagelig riksdagsman åtter uti ståndet intagas och sina hemmawarandes
angelägenhetter bewaka. Skulle mot förmodande deputerade wara af an¬
nan tanka, så anhåller iag i ödmiukhet, at detta mit serskilta wotta måtte
de deputerades betänkiande til det Hederwärda Bondeståndet åtfölia.
Ståkholm d. Julii 1771.
Swen Håkanson.j1
Härmed förenade sig Ola Larsson, Ola Jacobsson och
Pehr Jeppesson, dock den senare i så måtto at han, [endast i an¬
ledning af hwad han]2 tillförene anfördt, fant betänkelighet wid at styrka
[til]2 nytt wal i hänseende3 till Kongl. Maij:t nådiga bref, som biuder
fullmagtens utfärdande till den redan walde riksdagsmannen, men de
öfrig [e] ledamöterne wore derom enige, at nytt wal bör tillstyrkas,
hwarföre och betänkandet derefter [kommer]2 at författas.
Widare företogs walprotocollerne och handlingarne rörande riksdags-
1 Ovanstående votum saknas i såväl det renskrivna protokollet som i
konceptprotokollet. Det finnes emellertid i Bondeståndets arkiv 1771—1772,
vol. 29.
2 Konceptprotokollet.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: händelse.
66 1771 den 20 juli.
manswalet uti Åkers härader1 i Södermanland. Och wörö deputerade
derom ense, at nytt wal bör här tillstyrkas.
Den 2 0 Julii 1 7 7 l.2
Sammanträdde ståndet in pleno klockan 10 och giorde bön.
Protocollet för den 17 i denna månad justerades, jämwäl och depute¬
rades öfwer stridiga fullmakter betänkande angående P. Assersson[s] och
Ola Pålsson [s] intagande i ståndet, den förre för Onsiö och den senare
för Luggude och Röneberg[s] härader i Malmöhus län.3
Talemannen hemstälte, om icke ståndets Waktmästare, som uti
uppassningen wisat sig skickeligen och flitig, kunde äfwen bewiljas en
swart klädning till kongl, begrafningen, hwilket Talemannen wille på¬
minna sig härförut wara händt wid dylika tilfällen.
Ståndet, som icke war obenägit at deruti ingå, biföll saken, dock så
at uti protocollerne skulle effterses, huru dermed förhållits wid sista
kongl:e begrafningen.
Widare anmältes af Talemannen, at Johan Ottosson Agorell,
som sig ännu här uppehåller, önskade få wara ståndets ledamöter följ¬
aktig uti processionen wid den tillstundande kongl:e begrafningen, hwil¬
ket bifölls.
Öfwerstelieutenanten och Riddaren Jacob Gerne[r]s memorial4 an¬
gående landtbrukets förbättrande och en särskilt deputations förord¬
nande i det ämnet blef upläst och beslutit, at den saken tils widare skall
hwila.
Secrete Utskottets extractum protocolli af den 18 hujus med de öfrige
respective ståndens derå teknade bifall till sorgekläders bestående för
Bondeståndets ledamöter wid den nu tillstundade kongl:e begrafningen
blef ståndet föreläsit; och som deruti förmäles, at Talemannen, tillika
med några ledamöter, dem ståndet sielf utnämner, komma at uti Kongl.
Statscontoiret utquittera den härtill anslagne summan; så blefwo dertill
utsedde Johan Andersson, Swen Håkansson, Pål Jönsson och Gabriel
Andersson.
Ceremonielet wid kongl:e begrafningen blef dereffter upläst. Och fant
1 Ursprungligen: Hölebo och Åkers härader, varefter orden Hölebo och
överstrukits.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 24 d:o.
3 Extraktprotokoll tryckt som Bil. 11.
4 Tryckt RAP, d. 29, bilagor s. 7 ff.
1771 den 20 juli.
67
ståndet för godt at icke widröra det ärendet, innan de öfrige respective
stånden sig deröfwer utlåtit.
En förtekning på åtskilliga af Urskillningsdeputationen för rätta riks
dagsärender antagne mål blef upläst och till handlingarne lagd.
Gabriel Månsson anmälte, det han wid effterfrågan i ståndet?
Cancellie icke kunnat få reda på protocollerne för 1769 års riksdag, ej
heller blifwa underrättad, hos hwem desse handlingar förwaras, samt
om1 de kunna wara wederbörligen inbundne eller icke.
Och som han ansåg det för en ganska nödwändig och angelägen sak,
at desse protocoller genast tillrätta skaffas, så begiärtes, at snar anstalt
derom fogas måtte, samt at, i händelse de ej skulle wara inbundne, så¬
dant då på ståndets den tiden warande Secreterares bekostnad må ske;
hwilket Gabriel Månsson tyckte sig med så mycket mera skiäl kunna på¬
stå, som bekant wore, det inbindningskostnaden för 1765 års riksdags-
protocoller och handlingar blifwit affordrade och utbetalte af stån-
de[t]s då warande Secreterare.
Härutinnan instämde äfwen flere af ståndets ledamöter och i synner¬
het Pehr Jeppsson, som påstod omrörde protocollers tillrätt[a]-
skaffande till nästa plenidag. Men som Lars Torbiörnsson
förmente, at desse handlingar wörö uti Assessoren Hamrens förwar, som
nu ej war tillstädes, så blef uppå Talemannens giorde föreställ¬
ning för tjenligast ansett at derom först höra bemälte Assessor, innan
något widare härutinnan åtgiöres.
Talemannen utkallades och wid återkomsten berättade, det Bor¬
gareståndet igenom 2:ne deputerade låtit gifwa tillkänna, at ståndet be-
slutit igenom Secret. Utskottet infordra Herrar Riksens Råds förklaring,
af hwad orsak Riksens Ständer ej på annat sätt än igenom ceremonielet
wid Högstsalig Hans Maij:ts begrafning blifwit underrättade om denna
solene act. Men som expeditionen derom ej hunnits renskrifwas, så at
den nu kunde föredragas, så tillfrågades ståndet, om det härutinnan
wille med Borgareståndet instämma.
Ståndet fant dock för tjenligast at med sit utlåtande häröfwer inne¬
hålla, till dess sielfwa expeditionen derom ankommer.
Ståndet åtskildes kl. öfwer 1.
1 Enligt konceptprotokollet ändrat från förlagans: at.
68
1771 den 24 juli.
Den 24 Julii 177 l.1
Sammanträdde ståndet klockan 4 efftermiddagen uti pleno oecono-
mico.
Sedan protocollet för den 20 dennes blifwit justeradt, uplästes depute¬
rades öfwer stridige fullmagter betänkande, som tillstyrker ett nytt riks-
dagzmanswal uti Åkers härad i Södermanland, hwilket wann ståndets
bifall.2
Widare föredrogs bemälte deputerades ytterligare betänkande uti sa¬
ken rörande det uti Åhs härad och Elfsborgs län d. 28 sistlme Martii
hällne riksdagsmanswal.
Om bifall till detta betänkande, hwilket äfwen tillstyrker ett nytt wals
anställande, kunde ståndet sig icke förena, hwarföre och Lars Tor¬
biörnsson begiärte proposition till votering i saken. Men uppå
Lars Pehrssons och några fleras påstående blef öfwerenskom-
mitt at låta denna sak hwila till nästa plenidag, dock med det förbehåll
at den då ofelbart skall afgiöras.
Ceremonielet, som wid Högstsalig Hans Maij:ts Konung Adolph
Friedrics höga begrafning kommer at följas, uplästes, bifölls och på-
skrefs.
Föredrogs ånyo instructionen, hwereffter Deputerade till rådsproto-
collernes öfwerseende hafwa sig at rätta, och bifölls med de ändringar
och tillägningar, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet der¬
uti giordt.
Maths Backman anmälte, at Urskillningsdeputationen nu wore
tillsamman, och som nödwändigheten fordrade, at någre af ståndets le¬
damöter måtte der wara tillstädes, så hemstältes, om icke han med en
el:r 2 af dess medbroder, hwilka till ledamöter i denna deputation blif¬
wit förordnade, måtte tillåtas at ifrån ståndets plenum sig dit begifwa,
hwilket samtyktes.
I anledning af hwad protocollet under d. 20 i denna månad innehåller
om sorgkläder för ståndets Waktmästare, blef nu ytterligare beslutit, at
han dermed må förses.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 20 i denne månad uplästes,
hwaruti tillkänna gifwes, at detta stånd för sin del funnit skiäligt igenom
Riksens Ständers Secrete Utskott infordra Herrar Riksens Råds förkla¬
ring, af hwad skiäl och ordsak Riksens Ständer icke förr eller annorledes
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 26 d:o.
2 Genom detta beslut uteslöts Per Eriksson från Länna, Söd.
1771 den 24—26 juli.
69
än igenom ceremonielet fått kundskap om Högstsalig Hans Kongl.
Maij:ts Adolph Friedrics höga begrafningsact, hwilken till den 30 dito
finnes utsatt.
Och som ståndet äfwen fant denna omständigheten förtjäna anmärk¬
ning, så kunde ståndet det1 ej annat än med Borgareståndet derutinnan
instämma.
Den 26 Julii 177 1.-
Sammanträdde ståndet in pleno kl. 10 och giorde bön, hwareffter pro-
tocollet för d. 24 hujus justerades.
Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 3 hujus an¬
gående at inga mål och ärender böra uti plenis föredragas å den dag,
som Konghe Maij:t till riksdagens slut utsätter, blef ånyo upläst, och
bifölls detsamma med den tillägning, Borgareståndet uti sitt protocolls-
utdrag af d. 10 d:o giordt, nemligen at ståndets oeconomica icke härun¬
der begripas, samt at wederbörande deputationer böra förständigas at
åtminstone 8 dagar före riksdagens slut ofelbart till Ständerne afgifwa
sine betänkande öfwer de hos dem inkomne mål.
Uppå Talemannens föreställning blef öfwerenskommitt at ige¬
nom ståndets Actuarius ifrån Kongl. Maij:ts Cancellie låta reqwirera ett
exemplar af hwarje Bondeståndet angående sedan sista riksdag utgifwen3
kongl:e_Jörordning el:r resolution, på det ståndet måtte ega tillgång
derpå, när så omtränger.
Borgareståndets 2: ne extracta protocolli af d. 20 hujus, det ena rö¬
rande ändring uti den för Riksens Höglofhe Ständers Handels- och ma-
nufacturdeputationen projecterade instructionen och det andra med en
projecterad instruction för Riksens Ständers Expeditionsdeputation, up-
lästes och beslöts, at desse ärender skulle hwila, til dess de öfrige respec-
tive ståndens yttrande deröfwer blifwa ståndet bekante.
Widare blef ståndet föreläsit Secrete Utskottets protocollsutdrag af d.
22 uti innewarande månad rörande befarad spannemålsbrist för rikets
inbyggare i anseende till förewarande liknelse till misswäxt uti åtskillige
provincier, till förekommande hwaraf det förmenes blifwa bidragande,
om Riksens Ständer hos Konghe Maij:t i underdånighet anhåller, det ri-
1 Detta ord icke i konceptprotokollet.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerat d. 29 Julii 1771.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: utgifne.
6 -740327
70
1771 den 26 juli.
kets inbyggare måge såwäl nu, som i början af detta år skiedt, förständi¬
gas, at ehuru för andragne skiäl intet brännewinsförbud kan widtagas,
omständigheterne likwäl fordra en1 sparsam hushållning med innewa-
rande års tillförwäntande gröda med mera.
Öfwer detta ärendet will ståndet sig effter närmare öfwerlägning ut¬
låta.
Igenom ankommitt utdrag af protocollet under d. 25 i denne månad
har Höglofhe Secreta Utskottet gifwit ståndet tillkänna, det Hans
Kongl:e Maij:t behagat förklara sig benägen at låta sin instundande
kröning gå för sig här i Stockholm samt om tiden dertill sin nådiga
afsigt Riksens Ständer meddela, så snart wederbörande kunna upgifwa,
till hwad tid det, som till kröningsacten ärfordras, kan blifwa färdigt.
En fortsättning af förtekningen på de mål, som uti Urskillningsdepu-
tationen förewarit, uplästes och lades till handlingarne.
Ifrån Borgareståndet anmältes 16 deputerade, hwilka af Borgmästaren
Sundblad anförde företrädde och effter aflagd hälsning gaf till¬
känna, at då Borgareståndet hos sig öfwerwägadt och behiertat det obe-
hageliga öde, som wid sidstl:ne riksdag uti Norkiöping öfwergådt Rik¬
sens dåwarande Herrar Råd, i det Riksens Ständers förtroende blifwit
dem på et ömande sätt undandragit, och sådant lärer få hänföras till
öden och misstag, som menneskeligheten och dess giöromål tidast åtfölja,
men de omständigheter deremot numera blifwit updagade, i afseende
hwarpå desse Herrar Riksens Råd böra uti det på ett rörande sätt dem
fråntagen förtroendet genast återställas; så hade Borgareståndet icke alle¬
nast för sin dehl dem förtroendet tillärkänt och det i så måtto, at de
twenne äldste af desse Herrar Riksens Råd komma genast at intaga de
uti Kongl:e Rådkammaren ledige rum, och de öfrige så snart flere ledig-
heter der existera, utan hade äfwen Borgareståndet igenom sine depu¬
terade welat detta öma och wigtiga ärendet hos Bondeståndet til lika be¬
nägenhet anmäla och recommendera.
Widare öfwerlämnade deputerade et af Borgmästaren Tollstorp för¬
fattat memorial af detta dato, hwaruti hemställes, om icke Commercerå-
det och Riddaren Nordencrants må anmodas at till Riksens Ständer
aflemna, hwad ännu kan återstå af dess allmenheten ej mindre gagnande
än honom hedrande arbeten, hälst han uti sine redan utgifne skriffter
sådant sielf ärbudit; förmälande deputerade, at Borgareståndet äfwen
häruti ingådt.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: om.
1771 den 26 juli.
71
Talemannen förklarade å ståndets wägnar mycken ärkänsla för
Borgareståndets wisade förtroende och wänskap, med försäkran at stån¬
det genast wille sig företaga de af deputerade anmälte öma, granlaga och
nyttiga ärender, hwilka ståndet skulle söka så afsluta, at det ej mindre
måtte blifwa allmenheten nyttigt och angenämt än Borgareståndet beha-
gel:t, hos hwilket Talemannen bad, at Bondeståndets hörsamma och
kiärliga hälsning måtte förmälas.
Deputerade afträdde.
Och Talemannen tillfrågade derpå ståndet, om det bifaller,
hwad Borgareståndet igenom sine deputerade anmält wara1 der1 beslutit
om förtroendets fullkomliga återställande för de år 1769 licentierade
Herrar Riksens Råd, samt at de 2:ne älste nu genast och sedan sucses-
sive, så snart ledigheter existera, äfwen de öfrige uti Kongl:e Maij:ts
Rådkammare inträda. Hwilket ståndet med ett så enhälligt som gladt Ja
beswarade.
Äfwen biföll ståndet, at Commercerådet och Riddaren Nordencrants
skulle anmodas till Riksens Ständer upgifwa den återstående delen af
sine skriffter, som i sammanhang med de förre utgifne nyttiga och ho¬
nom mycket hedrande arbeten närmare utwisa rikets hushålls- och fi-
nanceställning under det framfarna.
Dereffter afsändes 16 deputerade, anförde [af]3 Swen Håkansson, at
hos de öfrige respective stånden gifwa tillkänna ståndets uti förenämde
2: ne mål tagne beslut.
Sedan desse deputerade afgått, anmältes och företrädde 16 depute¬
rade ifrån Prästeståndet, anförde af Biskoppen Doct. Carl Schrö¬
der, och jämte förmälan af ståndets hälsning gaf tillkänna, det Präste¬
ståndet stannat uti enehanda beslut rörande de uti Norkiöping licentie¬
rade Herrar Riksens Råd, som ofwantill finnes af Borgareståndets depu¬
terade wara anmält, upläsande Herr Doctor och Biskoppen desutom
Prästeståndets å Herr Generalmajoren och Riddaren Klingspores derom
ingifne memorial teknade bifall så lydande: Upl. i Prästeståndet d. 26
Julii 1771. D:o resol., at de wid sista riksdag licentierade Herrar Rik¬
sens Råd i anseende till de numera offenteligen3 updagade omständighe¬
ter återställas uti det dem på ett ömande sätt frångångne4 Riksens
Ständers förtroende, i krafft hwaraf de 2:ne äldste af desse Herrar Rik-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: warder.
- Konceptprotokollet.
* Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: offenteliga.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: framgångne.
72
1771 den 26 juli.
sens Råd genast komma at intaga de uti Kongl. Rådkammaren ledige
rummen, och de öfrige så snart flere ledigheter derstädes existera.
Deputerade ifrån Prästeståndet afträdde.
Och i dess ställe förekom ett lika antal ifrån Ridderskapet och Ade¬
len, anförde af Öfwersten och Riddaren Grefwe Creutz, som gaf
wid handen, at Ridderskapet och Adelen till söndrade sinnens förening
uti en tid, då det så höijeligen tarfwas, stannat i det beslut at återgifwa
de Herrar Riksens Råd sit förtroende, som wid 1769 års riksdag blifwit
deraf förlustige; hwilket ärende altderföre hos Bondeståndet wänligen
recommenderas.
Talemannen tackade dess[e] begge stånds deputerade, hwar eff-
ter annan, för gunstbenägen underrättelse om det tagne beslut, hwilket
ej annat kan än blifwa allmenheten så behageligit och kiärt, som det för
Bondeståndet warit fägnesamt at med sin samtyckande röst redan hafwa
fått dertill bidraga; hwarföre och ståndets deputerade för någon stund
sedan wörö utgångne at de öfrige stånden derom notificera.
Talemannen, som blef utkallad, gaf wid återkomsten ståndet
wid handen, at en artillerieofficerare warit uppskickad at effter wanlig-
heten gifwa tillkänna, det de stycken, som wid kongl, begrafningen skola
brukas, komma at läskas1 nästkommande måndag.
Justerades ett projecterat protocollsutdrag angående uphäfwandet af
Kongl. Maij:ts uppå Secreta Utskottets underdånige tillstyrkande wid
sistledne riksdag widtagne nådiga författning om trossbodars anskaf¬
fande wid hwart capitainssäte eller compagnies mötesplats, hwilket bi¬
fölls och utskrefs.2
Ståndets utskickade deputerade återkommo, förmälande at3 de öfrige
respective ståndens kiärl:e och wänl. hälsning med berättelse, at de sam-
tel. på lika sätt med Bondeståndet afgiordt saken angående de licentie-
rade Herrar Riksens Råds återställande uti Riksens Ständer förtroende;
men hwad Commercerådet Nordencrants återstående arbetens upgif-
wande widkommer, hade wäl Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det än icke medhunnit den saken men lofwade likwäl densamma i dag
företaga.
Deputerades öfwer stridiga fullmagter upstälte betänkande rörande de
ämbetsmän och kronobetjänte, som sig obehörigen uti riksdagzmanswa-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: läsas.
- Tryckt som Bil. 12.
3 Detta ord finnes icke i konceptprotokollet.
1771 den 26 juli.
73
len inblandat, uplästes för at gifwa ståndet derom kunskap men kommer
dock widare at jämkas, innan justering skier.
Till sluteligit afgiörande föredrogz de sista plenidag på bordet lagde
deputerades öfwer stridige fullmagter ytterligare betänkande, som till¬
styrker nytt riksdagsmanswals anställande uti Åhs härad i Elfsborgs län,
då äfwen et af Lars Pehrsson från Elfsborgs län ingifwit memorial1 up¬
lästes, hwaruti han omständeligen sökt wederlägga de af Swen Håkans¬
son uti dess särskilta voto anförde skiäl, hwarföre han icke kunnat sig
om det tillstyrkte nya walet förena.
Talemannens dereffter giorde proposition, om deputerades nu
omnämde ytterligare betänkande winner bifall, beswarades ömsom med
Ja och Nej.
Lars Torbiörnsson trodde altderföre bäst wara at igenom
votering afgiöra detta mål. Men Joh. Andersson, Jon
Bengtsson, Pehr Pehrsson, Gabriel Andersson,
Lars Pehrsson med flere yttrade, at aldenstund det nu i fråga wa-
rande betänkande finnes grundat på goda skiäl och tydel. lag, så at vote¬
ring derom wore i deras tanka detsamma som at votera, om lag borde
effterlefwas eller ej; fördenskull påstods, at de af ståndets ledamöter,
som med betänkandet ej wörö nögde, måtte hwar för sig till protocollet
upgifwa de skiäl och orsaker, som kunna föranlåta dem at votering be-
giära.
Anders Mattson frågade, om icke härförut i lika sak blifwit
voterat. Och fick af Talemannen till swar, at den förra voteringen
icke angik hufwudsaken, utan huruwida målet den dagen skulle företa¬
gas; men betänckandet blef utan votering bifallit.
Jon Bengtsson anmärkte, at han icke förnummitt, det Swen
Håkansson warit af skiljaktig tanka med deputerade uti saken angående
det bewiljade nya walet uti Åkers härad, ehuru målet synes wara af lika
beskaffenhet med det nu förewarande samt på en och samma dag blif¬
wit till ståndet upgifwit.
Härutinnan instämde äfwen Lars Pehrsson.
Dereffter tillfrågade Talemannen ståndet än ytterligare, om de¬
puterades betänkande winner bifall. Hwilket med ett högstämmigt Ja
beswarades; och kommer således underdånigt bref2 till Hans Kongl.
Maij:t at afgå om nådig befallnings utfärdande till Landshöfdingen i
Elfsborgs län at om detta nya riksdagsmanswal skyndesammeligen för¬
anstalta.
1 Tryckt som Bil. 13.
2 Tryckt som Bil. 14.
74 1771 den 26—29 juli.
Uppå giord förfrågan, om icke de af ståndets ledamöter, som komma
at gå uti processionen wid kongl:e begrafningen, böra haf:a flor uti sine
hattar, lemnades af Talemannen den underrättelsen, at som så¬
dant här förut warit brukeligit, så bör det äfwen nu iakttagas.
Sist blef öfwerenskommitt, at riksdagzmännen från hwarje län innom
sig utwäljer och upgifwer en af sine medbroder till at gå uti processen
wid nu förestående kongke begrafningen.
Ståndet åtskildes kl. 1.
Den 2 9 Julii 1 7 7 l.1
Sammanträdde ståndet kl. 12 och lät för sig justera protocollet under
d. 26 dennes.
Swen Håkansson begiärte at till tryckning utbekomma hela
den acten, som angår riksdagsmanswalet uti Åhs härad i Elfsborgz län,
hwilket bewiljades.
Johan Anderssons i dag ingifne memorial2 uplästes, deruti han anhål¬
ler, at Rikens Höglofhe Ständer täckas med underdånig föreställning
till Hans Kongl. Maij:t afgå, om icke med den kongl, kröningen så länge
måtte dröjas, til dess skiörden och den mästa såningen wore förbi, på
det landtmannen icke igenom täta skiutsningar wid det tillfället måtte
till sin och rikets skada blifwit hindrade. Detta memorial, hwarmed Joh.
Andersson äfwen är sinnad wända sig till de öfrige respective stånden,
blef genast med bifall påskrifwit.
I anledning af ståndets härförut gifne samtycke at Johan Ottosson
Agorell må wara ståndet till Kyrkan följaktig wid kongl, begrafningen,
fastän han från ståndet utgått, kom nu i fråga, om icke samma frihet må
lemnäs Anders Ersson i Åbro, Pehr Jonsson i Sille och Jonas Biörnsson
från Elfsborgs län, hwilka sig ännu här i staden uppehålla.
Effter något samtal blef sådant äfwen dem bewiljat, hälst de ännu
icke kunna sägas wara från ståndet aldeles skilde, såwida de twänne för¬
ras sak ännu icke är afgiordt och den senares blifwit til nytt wal åter-
wist.
Talemannen anmälte, at han med de öfrige Talemännen i dag
warit uti Expeditionsdeputationen at underskrifwa Riksens Ständers un¬
derdåniga bref till Hans Kongl. Maij:t angående förtroendets återstäl¬
1 Protokollet har påteckningen: Justerat d. 8 Aug. 1771.
2 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 10.
1771 den 29 juli.
75
lande för de Herrar Riksens Råd, som år 1769 blefwo licentierade, men
funnit, at expeditionen derom blifwit hos Ridderskapet och Adelen in
prtemissis widsträktare tagen,1 än de 3:ne Ständers fattade beslut inne¬
håller.
Talemännen hade altderföre med sine underskrifter innehållit för at
saken hwar i sitt stånd föredraga och dess närmare utlåtande afbida.
Bondeståndet, som fant, at 3:ne stånds instämmiga beslut borde oför¬
ändrat gå i verkställighet, afsände altderföre 8 deputerade under Påhl
Jönsson[s] anförande at Ridderskapet och Adelen ståndets tanka härom
notificera; men innan deputerade afgingo, uplästes et af Borgareståndet
upsändt project till en ny expedition i detta ärendet, och hwilket såsom
med ståndens fattade beslut aldeles enligit blef bifallit.
Effter någon stund återkommo deputerade och jämte förmälan af
Ridderskapet och Adelens wänl. hälsning berättade, det Ridderskapet
och Adelen wille tilse, at den i fråga warande expeditionen måtte effter
Bondeståndets tanka blifwa ändrad.
Enligit förra beslutet [utnämdes]2 nu en af ledamöterne ifrån hwart
län at gå uti processen wid den nu förestående kongl, begrafningen,
nemi.:
1. Joh. Andersson från Upland.
2. Jonas Jacobsson från Stockh, län.
3. Bengt Olsson från Scaraborgs d:o.
4. Hans Danielsson från Åbo och Biörneborgz län.
5. Jon Bengtsson fr. Cronobergz län.
6. Gabriel Månsson från Jönkiöpingz län.
7. Eric Jansson från Westmanland.
8. Nils Majori från Wiborg och Nyslotts d:o.
9. Anders Jonsson från östergiötland.
10. Nils Larsson från Södermanland.
11. Jacob Mattsson från Nyland och Tawastehus.
12. Anders Olsson3 Lindgren från Elfsborgs län.
13. Pehr Dawidsson från Calmare län.
14. Pehr Olsson från Kopparbergz län.
15. Olof Larsson från Nerke och Wermeland.
16. Jon Ericsson från Gefleborgz län.
17. Jon Olsson Norberg ifrån Sundswalls län.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: tagne.
~ Konceptprotokollet.
3 Skall vara: Jonsson.
76
1771 den 29 juli.
18. Anders Andersson fr. Westerbottn.
19. Isaac Thohänne i Österbotten.
20. Bengt Jonsson Koparvi i Gottland.
21. Anders Mattsson, Malmöhus län.
22. Pål Jönsson från Christianstads län.
23. Michel Persson från Blekingen.
24. Swen Eschilsson från Halland.
25. Lars Torbiörnsson från Bohuslän.
Twenne Kongl. Kammarherrar företrädde och anmälte Hans Kongl :e
Maij:ts nådiga hälsning och kallelse till ståndet at i morgon likmätigt
det utkomne ceremonielet igenom 25 deputerade wara hans Kongl :e
[Maij :t]x följaktig uti processionen wid Högstsalig Hans Kongl:e Maij:ts
begrafningsact, samt at ståndet för öfrigt wille på utsatt tid uti Kongl :e
Riddarholmskyrkan sig infinna, till hwilken ända et så stort antal pollet¬
ter, som ståndet begiärt, nu öfwerlämnades med hemställan, huruwida
ståndet wille sig deraf betjena eller icke, emedan det holts före, at mera
uppehåll skulle derigenom förordsakas och intet af de öfrige stånden
någre polletter reqwirerat, hwilket härförut ej heller skall warit bruke-
ligit.
Talemannen förklarade ståndets underdånigste ärkänsla och
tacksäijelse för Kongl:e Maij:ts nådiga kallelse at bewista den kongl:e
begrafningen, hwarwid ståndet wille sin undersåteliga plikt och skyldig¬
het fullgiöra, och anmodade Kammarherren at för Hans Konghe Maij:t
frambära Bondeståndets underdånigste hälsning. Men hwad de aflem-
nade polletterne anginge, så wille Talemannen derom med ståndet öf-
werlägga.
Kammarherrarne afträdde.
Och sedan ståndet något samtalts, blef öfwerenskommitt at till Hans
Excellence Herr Riksrådet och Öfwerstemarskalken återsända de up-
skickade polletterne, emedan sådane ej förut skola wid dylike tillfällen
warit brukade och de öfrige stånden icke heller nu welat sig deraf be¬
tjena.
Riksens Ständers Secreta Utskotts extracta protocolli af d. 25 och 29
dennes uplästes, hwaruti tillkännagifwes:
l:mo. At de båtsmän, som wid Amiralitetet i Carlscrona sin årstjenst
förrättadt, derifrån hemmarchera2 och andre i stället dit afgå.
1 Konceptprotokollet.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: hemmarchen.
1771 den 29 juli—8 augusti.
77
2:do. At 30 båtsmän af 2:dra Roslagscompagniet komma at hit mar-
chera till uptackling af de för armeens flotta bygde nya fartygen.
3:tio. At 240 man komma at upbodas til strömränsningen i Finland,
och
4:o at et ringa antal bewärat manskap kommer att samlas till fastta¬
gande af fångar, som ifrån kronohäktet på Sweaborg rymt och sig med
andre sammansällat at der i orten tillfoga wålsamheter samt störa all-
menna säkerheten.
Den för Expeditionsdeputationen projecterade instructionen blef wäl
åter företagen men beslutit, at den saken än widare skall hwila.
Sist uplästes Jan Erssons från Stockholms län i dag ingifne memorial1
rörande professoren P. N. Christiernin i Upsala, som uti et inträdestal
om handaslögdernes företräde för landtbruket skall på ett nog förgripe-
ligit sätt yttradt sig öfwer Hederwärda Bondeståndet, och beslöts, att
denna act skulle leggas på bordet.
Ståndet åtskildes kl. inemot 2.
Den 8 Augustii 17 7 1.2
Sammankom ståndet in pleno kl. 9 och efter förrättad bön lät för sig
justera protocollet under d. 29 sidstl. Julii.
Derefter uplästes deputerades öfwer stridige fullmagter betänckande
angående Anders Erssons i Åbro3 intagande i ståndet såsom igenom
ostridig pluralitet lagligen wald riksdagsman för Hölebo härad i Söder¬
manland. Och som detta betänckande wann bifall, så blef And. Ersson
derefter inkallad och om ståndets beslut underrättad samt af Tale-
mannen til sitt fullmägtigskaps rättsliga utförande wederbörligen
lyckönskad.4
Johan Hermansson från Ferentuna härad i Stockholms lähn, som wid
det senare den 29:de sidstl. Julii anstälte walet5 blifwit utnämd til samma
härads fullmägtig wid nu påstående riksdag, förekom och sin fullmagt
aflämnade samt sitt säte i ståndet intog, och önskade Talemannen
honom all lycka och wälsignelse til at rättsligen kunna sitt riksdagsman¬
nakall utföra.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 9. Tryckt 1771.
- Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 15 Aug. 1771.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Abo.
4 Genom detta beslut underkändes fullmakten för Per Jonsson i Väster¬
ljung, Södermanland.
5 Johan Hermanssons medtävlare vid det första valet i Färentuna härad var
Erik Johansson i Skå, Sthlm.
78
1771 den 8 augusti.
Talemannen anmälte, at Anders Lindström, som för opasslig-
hets skull någon liten tid warit hemförlofwad, wore wäl nu så wida til
hälsan återstäld, at han sig åter hos ståndet instält; men som dess krafter
ännu skola wara swaga, så förmodade och anholt han, at ingen an-
märckning derå gjöras måtte, om han nu i början ej skulle förmå at stån¬
dets sammankomster så jämt bewista som wederbör.
Hans Larsson från Gefleborgs och Swen Börjesson
från Elfsborgs län anmälte, at de sins emellan öfwerenskommit byta de-
putationer, så at den förre, som nu är ledamot uti Protocolls-, går til
Landt- och sjömilitiaedeputationen i den senares ställe samt twärtom,
anhållande alt derföre om ståndets samtycke härtil, hwilcket dem lem-
nades, och skulle bewis deröfwer igenom utdrag af protocollet meddelas.
Widare begärte Anders Andersson från Wästerbottn at til
Olof Olofsson Hallberg från Bohus län få afstå sitt rum uti 4:de utskot¬
tet af Protocollsdeputationen, emedan han uti andre deputationer är til-
räckeligen sysslosatt. Härtil lemnades bifall, och hwarom bewis igenom
utdrag af protocollet afgifwas skulle.
Prästeståndets extractum protocolli af d. 26 sidstl. Julii uplästes,
hwaruti de öfrige respective stånden anmodas at gemensamt med detta
stånd besörja, det målet rörande en så kallad kyrkofästa, n:o 13 ett ot-
tondels hemman uti Wästra Alstad, Skiutts härad och Malmöhus län,
som nu skal blifwit augumentshemman men förmenes böra lyda under
Prästegården uti Wästra Ahlstad, måtte til ändteligit utarbetande uti
Landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputationen företagas, hwarest denna
sak wid 1760 års riksdag skal blifwit oafgjord lemnad; men uppå An¬
ders Mattssons begäran bifölls, at detta mål får hwila til nästa
plenidag.
Uplästes ånyo Borgareståndets extractum protocolli under d. 15
sidstl. Julii, hwaruti den ändring med Cammar-, oeconomie- och com-
mercedeputationen föreslås, at dess 4 utskott hwart för sig såsom en sär¬
skild deputation med sitt utarbetade betänckande til ståndens plena di-
recte inkomma; och det dels til winnande af mera tid til sakernas utarbe¬
tande och dels til flere olägenheters undwikande.
Lars Torbiörnsson förmente, at en sådan fördelning wörö
mycket betänckel. och ömtålig, besynnerligen för Bondeståndet, hwars
mästa angelägenheter uti denna deputation hanteras; ty derigenom
kommo så få af dess ledamöter at uti utskotten sakerne öfwerwara, at
snart hända kunde, det något för ståndet angelägit mål utan nogaste
granskning komme at gå igenom, hwilcket icke wore at befara, om sa-
1771 den 8 augusti. 79
kerne efter wanligheten passera deputationens plenum; men om någon
förmon igenom denna fördelning kan winnås, wil han för sin del ej wara
deremot.
Pehr Olsson, Jon Bengtsson och Gabriel Anders¬
son yttrade sig deremot, at oagtadt denna fördelning blir likwäl hwart
och ett af desse utskott lika så talrikt på ledamöter som deputationerne i
allmenhet; det wore således icke at förmoda, det sakerne där mera än på
andre ställen skulle undgå all nödig granskning. Denna farhågan skulle
dessutom aldeles förswinna, när man förer sig til minnes, at deputatio-
nernes ledamöter i allmenhet fådt tilsägelse at ofelbart underrätta sina
medbroder, när någon dem betydel. sak på ena eller andra stället kan
förekomma, så at hwar och en derigenom äger tilfälle at sin och sine co-
mittenters rätt wederbörligen bewaka. De ansågo alt derföre deputatio¬
nens fördelning för nyttig, på sätt som Borgareståndet projecterat.
Talemannen, som förklarade sig wara af lika tancka, lade wi¬
dare härtil, at han hade sig noga bekant, det flere uti utskotten wäl utar¬
betade angelägne mål kommit at blifwa oafgjorde af den ordsak, at de
antingen ifrån deputationens plenum blifwa til utskotten återwiste eller
ock på förra stället nedlagde, hwilcket icke kunnat hända, om utskotten
ägt den nu föreslagne friheten at directe gå med sine betänckande ti!
ståndens plena, hwarest alla de påminnelser och rättelser, som nödige
pröfwas, kunna äfwen så wäl skje som uti denne deputations pleno. I
hänseende hwartil med flere considerationer, dem Talemannen til win-
nande af tiden nu icke wille uprepa, holt han före, at den af Borgare¬
ståndet föreslagne fördelningen uti Cammar-, oeconomie- och commer-
cedeputationen skulle medföra mycken nytta och bidraga til ärendernes
snarare afslutande.
Uppå skjed tilfrågan biföls således förenämde Borgareståndets extrac-
tum protocolli af ståndet enhälligt.
Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskotts extractum protocolli af d.
25 sidstkne Julii uplästes, hwaruti hemställes, om icke Registratoren uti
Kongl. Riksarchivo Jonas Hallström må på sätt, som wid förra riksda¬
gar skjedt, författa och utgifwa tidningarne för innewarande riksdag,
hwilcket biföls.
Til afgjörande föredrogs nu ytterligare den af Borgareståndet i pro-
ject upgifne instructionen för Expeditionsdeputationen, och hwilcken
samma stånd för sin del antagit.
Wid 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 och 12 §§ war intet at påminna;
men wid den 13:de §, som ibland annat innehåller, at hwad stamböcker
80
1771 den 8 augusti.
angår expedieras det efter ståndens flästa stämmor, gjorde flere ledamö¬
ter men i synnerhet Lars Torbiörnsson den anmärckning, at
utom det han ansåg stamböckers kringbärande på landet för en mycket
hindrande och tyngande omständighet, som borde afskaffas, så kunde
han, hwad hufwudsaken angår, icke annat finna, är att stamböckers be-
wiljande wore af enahanda beskaffenhet med de uti föregående 12 §
omtalte afgifter, där likasom uti allmänna bcvvillningar hwart stånds röst
för sig gäller, och at följackteligen icke ståndens1 pluralitet i sådane mål
bör mer än uti de förra gälla.
Härmed instämde äfwen Swen Håkansson och Anders
Mattsson med flere, och hwarförutan den sidstnämde tyckte sig
icke kunna så aldeles med lag förena, hwad nämde § i den delen inne¬
håller, at om 2:ne stånd skulle bewilja mer och 2:ne mindre, formeras
expeditionen efter det mindre, emedan 2:ne stånds beslut skulle på så¬
dant sätt gå i wärckställighet.
Lars Torbiörnsson erindrade härwid, at om den, som bewil-
jadt en större utgift, ålägges en mindre, kan han ingalunda sägas wara
öfwer eller emot sitt egit begifwande betungad; när alt derföre expedi¬
tionen skjer efter det mindre, kan det rätteligen sägas wara skjedt efter
alla fyra ståndens begifwande.
Sedan ståndet denna omständigheten något närmare öfwerwägat, be¬
slöts, at hwad stamböcker angår, wil ståndet för sin del hafwa 13 § i så
måtto ändrad, at hwart stånds röst blir i sådane mål endast för sig gäl¬
lande, aldeles i likhet med hwad 11 § om allmänna bewillningar innehål¬
ler, hwilcket igenom utdrag af protocollet skulle de öfrige respective
stånden communiceras; och blef för öfrigit denna instruction til hela
sitt öfriga innehåll bifallen.
Uplästes den projecterade instructionen för Riksens Ständers Han¬
dels- och manufacturdeputation och bifölls med de förändringar uti 4,
5 och 6 §§, som Borgareståndets extractum protocolli af d. 20:de näst-
ledne Julii innehåller.
Widare företogs instructionerne för Riksens Ständers Protocolls-, Tull-
och Fiskeriedeputationer, hwilka alla wunno bifall.
Riksens Ständers Secrete Utskotts protocollsutdrag af d. 3:dje i denna
månad föredrogs, hwarutinnan underställes, om icke eftergift i tull och
licenten må bewiljas för all den spannemål, som ifrån denna månads
början med swenska skepp ifrån utrikes orter redan inkommit eller wi¬
dare til årets slut inbringas kan, til förekommande icke allenast af bris¬
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: ståndets.
1771 den 8 augusti.
81
ten utan ock af dyrheten på en så oumbärlig nödtorftswara; och fandt
ståndet för godt at låta detta mål tils widare hwila.
Uppå Talemannens anmälan bewiljades Carl Andersson från
Wästmanland 8 til 14 dagars reselof til hemorten.
Föredrogs Änckan Ingar Andersdotters från Hofby uti Christianstads
län ifrån Urskillningsdeputationen til Riksens Ständers plena remitte¬
rade ansökning om änteligit slut uti saken rörande åbo- och skattelös-
ningsrättigheten af Hofby kronohemman n:o 5, 3/8-mantal, belägit uti
Christianstads län och Ingelstads härad, som obehörigen skall henne
frångådt men af 2:ne stånd wid sidst öfwerståndne riksdag åter blifwit
tilärkjändt; och beslöts, at ståndets i denna sak då utfärdade extractum
protocolli1 skulle åter utskrifwas och acten dermed til de övrige respec-
tive stånden beledsagas.
Olof Jacobssons från Bohus län i dag ingifne memorial2 uplästes,
hwaruti ansökes, at den ifrån Götheborg til Carlscrona dragne örlogs-
eschadren måtte til landets förswar wid alla påkommande tilfällen åter
blifwa til Götheborg förlagd; förmälande Olof Jacobsson sig wara sin¬
nad at med lika ansökning wända sig til de öfrige respective stånden.
Lars Thorbiörnsson förmälte, at som detta är en sak, hwilc-
ken icke allenast leder til Bohus lähns mera säkerhet wid åkommande
fiendtel. anfall från sjösidan, hwarifrån Gud dock nådeligen beware,
utan äfwen Hallands och alla desse län nästgräntsande landskapers
trygghet, och förthy eftertryckeligen vårdas bör, han med de öfrige full-
mägtigerne från förstnämde län äfwen har denna angelägenheten ibland
sina riksdagspostulater, så fant han det wara sin skyldighet likmätigt at
jämväl för sin del lägga handen derwid; men trodde likwäl, at saken
skulle få mera styrcka och bättre framgång, om den igenom ett lämpeli-
git utdrag3 af ståndets protocoll blef hos de öfrige stånden anmäld och
recommenderad, hwilcket han altderföre til ståndets behagel. godtfin¬
nande hemstälte.
Och som ståndet fandt detta hemställande billigt och grundadt, så blef
det genast bifallit.
Derefter begjärte Lars Thorbiörnsson at igenom någon af
cancelliebetjeningen få i ståndets namn ifrån Kongl. Krigscollegium ut¬
begära de senaste syneförrättningarne öfwer dragonetorpen i Bohus län,
1 BdP, 11, sid. 622 ff.
2 Tryckt som Bil. 15.
3 Tryckt som Bil. 16.
82
1771 den 8 augusti.
emedan desse handlingar, som skola wara honom helt nödige, icke kun¬
nat ärhållas, då han såsom enskilt person dem begärt. Härtil gaf ståndet
bifall, och Hofsecreteraren Olin åtog sig fullgörandet deraf.
Ifrån Ridderskapet och Adelen ankommo 18 deputerade, anförde af
Herr Bar. och Cammarherren von Essen, och jämte förmälan af Rid¬
derskapet och Adelens wänliga hälsning öfwerlemnade ett utdrag af
protocollet under detta dato, hwaruti förmäles, at Ridderskapet och
Adelen gilladt sine uti Expeditionsdeputationen förordnade ledamöters
yttrande, at deputationen bör låta den instruction, som uti Riksdagsord¬
ningen förefinnes, lända sig til efterrättelse, in til dess särskildt instruc¬
tion hinner utkomma, emedan det skal förekomma betänckeligit, om det
enligit denne deputations protocollsutdrag af d. 27:de sidstl:ne Julii
skulle få ankomma på dess pröfning, huruwida målen wörö af större el¬
ler mindre wigt och kunde tåla drögzmål eller icke, hwarföre ock Rid¬
derskapet och Adelen förmodar af sina Medständer deruti bifall, at
Expeditionsdeputationen som alle andre deputationer bör sine göromål
oafbrutit företage och fortsätta.
Derjämte berättade deputerade, at Ridderskapet och Adelen jämwäl
förehaft instructionen för Secrete Utskottet samt för sin del funnit den
af Borgareståndet uti 2 § föreslagne förändringen mera widsträckt, än
omständigheterne torde tåla, emedan uti detta utskott oförnekel. flere
ärender förekomma, hwilcka icke i alla delar kunna upgifwas; men
deremot holt Ridderskapet och Adelen före, at den ändring, som wid
1765 års riksdag uti samma § gjordes, innefattar alt, hwad til onödige
tyst- och hemligheters afskaffande och förekommande warit nödigt,
hwarföre ock Ridderskapet och Adelen igenom sine deputerade til stån¬
det hemstälte, om icke denna § må sådan förblifwa, som den då faststäl-
tes; men skulle ståndet icke finna sig derwid, så önskade Ridderskapet
och Adelen derom blifwa underrättade, då Ridderskapet och Adelen
wille lemna ståndet del af sitt i detta ämne upsatte betänckande, hwilc-
ket wörö widlyftigare, än at det nu i hast kunnat utskrifwas eller alla
deruti anförde skjäl och omständigheter i minnet så noga förwaras, at
de nu för ståndet kunde uprepas.
Ytterst gafs tilkjänna, at Ridderskapet och Adelen förehade instruc¬
tionen för Handels- och manufacturdeputationen och at den wid depu¬
terades utgång merendels war igenomgången samt förmodeligen redan
bifallen.
Talemannen tackade för Ridderskapet och Adelens wisade för¬
troende, lofwade at om de förebragte ärenderne med ståndet närmare
1771 den 8—15 augusti.
83
öfwerlägga och anmodade deputerade at för Ridderskapet och Adelen
frambära ståndets ödmjuka och tilgifna hälsning.
Deputerade afträdde.
Och ståndet företog sig derefter at reglera sin matrichel; men som ti¬
den redan så framlidit, at klockan war inemot 2, blef öfwerenskommit,
at electorerne skulle hwar för sitt län upgifwa en förteckning på sine
medbroder, som jämte länet utwiste häradet och byn, hwaruti hwarje
riksdagzfullmägtig hade sitt hemwist.
Ståndet åtskildes.
År 1771 den 15 Au g.1
Samlades ståndet kl:n 1/2 9 och, sedan bön war gjord samt protocol-
let för den 8 hujus justerat tillika med de deruti omrörde extracta proto-
colli, begjärte Olof Jacobsson från Bohus län at få låta trycka
såwäl sitt förra plenidag ingifne memorial som nu justerade extractum
protocolli angående den mindre örlogseschadrens återförläggande til
Götheborg; hwilcket honom bewiljades.
Anders Mattsson från Skåne inlemnade den fullmagt, som wid senare
riksdagzmanswalet d. 31 sidstl. Julii uti Skutts härad och Malmöhus län
för honom blifwit utfärdad at wid nu påstående riksdag äfwen bewaka
detta härads angelägenheter, hwilcken lades til handlingarne.
Anders Perssons från Halland i dag ingifne memorial2 uplästes an¬
gående den öfwer 1696 års stat tilökte öfwer jägmästaresysslans indra¬
gande där i länet. Och beslöts, at ibland handlingarne skulle efterses,
hwad wid detta ärendet sidstl. riksdag blifwit tilgjordt, hälst Swen
Håkansson wille påminna sig, det denna indragning skulle uti 2
stånd wara bifallen.
Derefter beslöt ståndet at i dag klockan 5 eftermiddagen samman¬
komma at för sig låta upläsa den sidsta riksdag projecterade skogzord-
ningen, emedan sådant nu skulle uptaga för mycket tid til hinder uti de
allmänna inkomne ärendernes afgjörande.
Riksdagsfullmägtigernes från Småland ingifne memorial3 af detta dato
uplästes, deruti de anhållna, at ståndet wille igenom föreskrift til de
öfrige stånden besörja, at Smålands Cavallerieregemente må få för-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 17 Aug. 1771.
2 Bilagt ståndets extraktprotokoll 18 september 1771. Se Bil. 39.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 15.
84
1771 den 15 augusti.
blifwa ett curassierregemente, som det ifrån äldsta tider och indelningz-
wärckets början warit, samt således wärckställigheten af den igenom
Secrete Utskotten så wid 1747 som sidsta riksdag tilstyrckte förändring¬
en til ett dragoneregemente förbyggas; och beslöt ståndet at igenom ett
tjenligit extractum protocolli sökanderne uti denna deras angelägenhet
understödja.
Riksens Ständers Bergzdeputations betänckande af den 5:te hujus up-
Iästes, hwarutinnan hemställes, om icke Riksens Ständer nu, på lika sätt
som wid de 2:ne nästföregående riksdagarne skjedt, skulle behaga för¬
ordna, det inga ansökningar måge få uptagas, som angå antingen nya
smidesrättighetr på stång- och ämnesjärn eller ock smidestilökningar
wid förr priviligerade hammarwärck.
Och blef detta betänckande af ståndet bifallit.
Lars Torbiörnsson anmälte, at wid sidstl. riksdag skal ifrån
Secrete Utskottet til Kongl. Maj:t wara afgången någre expeditioner rö¬
rande Bohusläns Dragoneregemente, af hwilcka riksdagzfullmägtigarne
från denna orten hade nödigt äga del, hwarföre de ock sådant uti Kongl.
Maj:ts Cancellie begjärt; men som man icke welat dem derutinnan wil-
fara, så anholt han om tilstånd at igenom Hofsecreteraren Olin få uti
ståndets namn desse expeditioner utbegära, hwilcket samtycktes, såwida
Olin sig beswäret åtaga will.
Uplästes Bönderne Waste Bengtsson och Olof Ben[g]tssons från Ös¬
tergötland utaf Urskillningzdeputationen till ståndens plena remitterade
memorial och ansökning, at den wid sidstl. riksdag uptagne samt uti
Borgare- och Bondestånden til deras förmon afgjorde saken rörande
bördsrätt til deras åboende hemman Kerrholmen uti [Hammarjkinds hä¬
rad och Skellvilcs sockn, hwilcken rätt dem sökts afhändas igenom utbyte
ifrån Kongl. Maj:t och kronan, måtte nu uti de öfrige respective stånden
blifwa uptagen och afgjord.1
Assessoren uti Kongl. Götha Hofrätt Johan Ehrenpohls ifrån Urskill-
ningsdeputationen hit remitterade memorial angående uprättelse för li¬
den praejudice blef för ståndet upläst; men uppå Olof B ruse och
Olof Beckmans begäran kom denna sak at hwila til nästa pleni-
dag.
Uppå Talemannens föreställning antogs Cancellisten wid K.
Amiralitetet i Carlscrona Samuel Cavallin at såsom extra cancellist
göra betjening uti ståndets Cancellie, när så omtränga kan.
1 Enligt ståndets extraktprotokoll remitterades målet till kammar-, eko¬
nomi- och kommersdeputationen.
1771 den 15 augusti.
85
Gabriel Månsson hemstälte, om icke ståndets cancelliebetje-
ning, som har dess handlingar om händer och dessutom merendels åhö¬
rer ståndets öfwerläggningar, borde göra ed.
T alemannen gaf derwid tilkjänna, at sådan edgång här förut
icke warit brukel., utan blef i det stället i anledning af Talemannens
föreställning för tjenligare ansedt at låta tilsäga cancelliebetjeningen, at
de böra afhålla sig ifrån ståndets rum, när sakerne där ventileras, och eij
oftare sig där infinna, än de kunna blifwa påkallade.
Föredrogs ånyo Öfwerstelieutenanten och Riddaren Jacob Hiernes1
memorial om en landtbruksdeputations förordnande nu wid riksdagens
början.
Swen Håkansson anmärckte härwid, at ehuru detta project
låter tämmel. wäl til sitt bokstafweliga innehåll, kunde han dock icke
inse den lofwade nyttan deraf utan trodde, at saken omsider torde leda
til nya sysslor och inrättningar, som kunde blifwa landet och jordbruka¬
ren både til twång och tunga, hwarföre han ock den föreslagne deputa-
tionsinrättningen afstyrkte.
Härmed förenade sig Lars Thorbiörnsson och O.
Nordberg.
Talemannen lade widare dertil, at ingen wettig och omtänck-
sam landtbrukare lärer misswårda sin ägande jord, hwarutur han sin
bärgning förnämligast söka skal, utan densamma efter hwarje orts läge
och beskaffenhet så skjöta, som ärfarenheten, den säkraste läromästarin-
nan, wisat wara bäst och förmånligast. Han afsåg alt derföre icke någon
betydelig nytta af den föreslagne landtbruksdeputationen men fandt wäl,
at flere deputationers inrättande skulle öka sysslomålen wid riksdagarne
samt följacktel:n dem förlänga til landets än mera tunga.
Uppå skjed proposition afslogs således denna sak.
Uplästes än ytterligare Johan Erssons från Stockholms län memorial
angående Professoren P. N. Christiernins ställande til answar för det
han uti ett inträdestal gjordt Bondeståndet åtskillige wanhedrande til-
mälen; och beslöts, at saken skulle igenom extractum protocolli2 hos de
öfrige stånden til beifrande anmälas.
Nils Swensson från Skåne ingaf ett memorial,3 som uplästes, deruti
han begär, at den wid sidsta riksdag uptagne och här i ståndet bifallne
beswärspuncten angående rotepenningarnes förminskande til hälften för
skånska Allmogens söner och tjenstgossar, som äro under 20 år, måtte
1 Skall vara: Gerners.
2 Tryckt som Bil. 17.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1771, vol. 22, nr 22.
7—740327
86
1771 den 15 augusti.
igenom utdrag af ståndets protocoll til afgörande och bifall hos de
öfrige respective stånden blifwa recommenderad.
Efter något samtahl härom blef för godt funnit at upskjuta detta ären¬
det, til dess ståndet af författningarne blifwer underrättad om rätta be¬
skaffenheten af denna roteringzpenningeafgift.
Efter anmälan företrädde 16 deputerade ifrån Borgareståndet, ibland
hwilcka Borgmästaren Sundblad, som förde ordet, anförde: At
Borgareståndet nu förehaft saken rörande den granlagenhet, Hans
Kongl. Maj:t hyst at underskrifva kallelsebrefwen för de år 1769 licen-
tierade Herrar Riksens Råd, som Riksens Ständers förtroende nu åter-
wunnit, och at Borgareståndet aldeles bifallit Secrete Utskottets upgifne
utkast til ytterligare underdånig skrifwelse härom uti Riksens Ständers
namn.
Widare öfwerlemnade deputerade Borgareståndets upläste betänc-
kande rörande de ämbetsmäns ställande til answar, som sig uti städernes
riksdagzmanswal obehörigen inblandat eller sig derwid emot lag förhål¬
lit, hwilcket ärende Borgareståndet förmodade så mycket snarare win¬
na bifall, som Bondeståndet wid sina riksdagzmanswal torde fädt är-
fara lika intrång och förnärmande af ämbetsmän och obehörige perso¬
ner.
Derefter förmälte deputerade, at Borgareståndet förehaft och bifallit
Secrete Utskottets extractum protocolli af den 13:de hujus angående nå¬
gon reparation på Wadstena Krigzmanshus; och sidst recommenderade
deputerade til snar expedition de til Bondeståndet inkomne instructio-
nerne för wederbörande deputationer.
Talemannen förklarade ståndets ärkäntsla för det igenom depu¬
terade utmärckte förtroendet, lofwade at, så fort möjel:t wore, med
ståndet öfwerlägga om de nu anmälte brydsamma och ömtoliga ärender
samt derefter med Borgareståndet communicera ståndets widtagande be¬
slut; men hwad de omnämde instructionerne widkommer, så hade Bon¬
deståndet redan förehaft så många, som dit wore inkomne.
För öfrigit anmodades deputerade at för sitt stånd aflägga Bondestån¬
dets hörsamma och wänliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Och med de ifrån Secrete Utskottet ankomne handlingars upläsande
rörande kallelsebrefwen för uti Riksens Ständers förtroende återstälde
Herrar Riksens Råd gjordes nu en början; men innan dermed hunnits til
slut, anmältes 12 deputerade från Prästeståndet, hwilcka lemndes före¬
träde; och gaf Biskoppen Doctor Bentzelstierna, som förde
1771 den 15 augusti.
87
ordet, tilkjänna, at Prästeståndet för sin del bifallit Secrete Utskottets
tancka och upgifne utkast til Riksens Ständers underdåniga skrifwelse
angående expeditionen af kallelsebrefwen för de licentierade Herrar
Riksens Råd, hwarjemte deputerade utbudo sig Bondeståndets benägen¬
het och wänskap.
Talemannen tackade för den benägit aflämnade underrättelsen,
förmälandes at detta öma och wigtiga ärendet äfwen nu wore under
ståndets öfwerläggning, som icke skulle underlåta at underrätta Präste¬
ståndet om sitt beslut, så snart det hunnit stadgas.
För öfrigit bad Talemannen, at deputerade wille hos Prästeståndet
förmäla detta stånds wördsamma och kjärliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Och derefter fortfors med upläsandet af ofwannämde handlingar. Se¬
dan dermed hunnits til slut och proposition blifwit gjord, fandt ståndet
för godt at lika med Präste- och Borgarestånden bifalla Secrete Utskot¬
tets projecterade underdåniga skrifwelse til Hans Kongl. Maj:t om ex¬
peditionen af kallelsebrefwen för de uti Riksens Ständers förtroende
återställde Herrar Riksens Råd.
Jämväl uplästes och biföls Secrete Utskottets extractum protocolli af
den 13 hujus angående någon tilstyrckt reparation å Wadstena Krigz-
manshus.
Hwarefter Swen Håkanson utnämdes at med 16 deputerade afgå til
de öfrige respective stånden at lemna underrättelse om ståndets uti desse
ärender widtagne beslut.
Uplästes Secrete Utskottets protocollsutdrag af d. 13 i denne månad,
hwaruti tilkjännagifwes, at Hans Kongl. Maj:t behaga utse d. 24 uti
instundande September månad til sin höga kröningzacts wärckställande,
och beslöts at låta den saken hwila.
Widare föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli under d. 14
hujus, hwarigenom Riksens Ständers plena wid handen gifwes, at 50
man af Westmanlands Regemente blifwit aflemnade til arbetets bedrif-
wande wid Hielmare slusswärck.
Riksdagsfullmägtigen från österbotten Matts Backmans ifrån Urskill-
ningsdeputationen hit remitterade memorial1 angående cappelansrättig-
heten uti Österbottens Södra härad blef ståndet föreläsit och kommer
detta ärendet at hwila.
Äfwen uplästes Schiöfde stads Riksdagsfullmägtigs Carl Ullquists
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 54.
88
1771 den 15 augusti.
ifrån Urskillningsdeputationen remitterade memorial angående 6 frihets¬
år för staden med mera i anseende til densamma öfwergången brand.
Målet hwilar.
Igenom utdrag af protocollet under den 8:de i denne månad, som nu
uplästes, har Ridderskapet och Adelen gifwit wid handen, at Ridderska-
pet och Adelen funnit för godt updraga Secrete Utskottet at öfwerlägga
och til Riksens Ständers plena inkomma med upgift af sådane medel,
som förnämligast kunna bidraga dertil, at de fattige måtte för någor¬
lunda drägel. pris få tilgång på nödig spannemål. Och som detta ansågs
för en både billig och christlig sak, så wan den ock ståndets enhälliga
bifall.
Lars Tufvarssonfs] från Christianstads län dictamen ad protocollum1
och Johan Hanssons från Skaraborgs län memorial af detta dato up¬
lästes, det förra angående förhållne skattebref på hospitalshemman i
Skåne och det sednare rörande nybyggen på kronoallmänningar; och be¬
slöts, at bägge desse mål skulle hwila.
Ståndets utgångne deputerade återkommo och jämte wänlig hälsning
från de öfrige respective stånden berättade, at Borgareståndet anmodat
dem gifwa tilkjänna, det saken rörande trossbodarne blifwit efter Bon¬
deståndets åstundan der afgjord.
Derefter föredrogs Pehr Jeppessons från Skåne anförande til
protocollet, deruti han begär ståndets benägna biträde til sådan ändringz
winnande uti kongl, brefwet af d. 20 Julii 1752, at skatteköp på benefi-
ciehemman må blifwa allmän och icke innom wiss tid inskräckt, samt at
de, som i dess ort för beneficiehemman betalt skatteskillingen, måtte
sina skattebref utbekomma. Ståndet beslöt at igenom utdrag af proto¬
collet2 Pehr Jeppsson härutinnan understödja.
1771 den 15 Augustii eftermiddagen.3
I anledning af det föremiddagen fattade beslutet samlades ståndet åter
klockan 5 och lät för sig upläsa den wid 1765 års riksdag af Kammar-,
oeconomie- och commercedeputationen projecterade skogzordningen.
Och då dermed hunnits til slut, yttrade Johan Andersson sig, at
han finner detta project widlyfftigare, än han förmodat; han trodde, at
1 Jfr sid. 114.
2 Tryckt som Bil. 18.
3 Koncentprotokollet har påteckningen: Just. d. 17 Aug. 1771.
1771 den 15 augusti.
89
Bondeståndet igenom en sådan förordning skulle försättas uti yttersta
trängsell, och at detta project alt derföre tarfwade nogaste granskning.
Såsom fri swensk odalman wisste han, at efter wår lyckeka regeringz-
constitution kunde intet träd, som han uti sin trägård planterat, emot
dess wilja och full betalning honom af händas, men efter en sådan skogz-
ordning skulle hwad högträd han på sin odaljord planterat el:r upfre-
dat, kunna af kronan för halft wärde honom fråntagas, hwilcket han
icke med billighet kunde förena. Allmogen klagar öfwer intrång af em-
betsmän, jägerie- och kronobetjente; men igenom denna projecterade
förordning tyckte han, at så många nya tilfällen därtil skulle öpnas, at
ingen dag af året skulle framlöpa, at ju någon anledning dertil kunde
gifwas.
Jon Bengtsson, som äfwen härutinnan instämde, för[e]slog,
om icke nyttigt skulle wara at utse wisse deputerade til projecterande af
en ny lämpel. skogzordning, och det på sådane grunder, at jägeriebetje-
ningens indragning tillika derigenom kunde winnås.
Pehr Olsson sade: At den nu existerande skogzordningen finnes
aldeles lämpelig för dess hemort, så at han och dess committenter der¬
med äro nögde, och befarade, at sakens widrörande torde blifwa mera
skadel. än nyttig.
Talemannen, som war af enahanda tancka, trodde bäst wara,
om något angående skogarnes wård och friheten deröfwer kunde uti
ståndets tiltänckta privilegier inflyta.
Swen Håkansson yttrade, at om skogzordningen skulle blifwa
ändrad och jägerjebetjeningen indragen, så hade han skjäl at befara, det
Allmogen skulle i stället af kronobetjeningen blifwa mera tryckte, än de
förut warit. Och som Talemannen såwäl som Swen Hå¬
kansson wille påminna sig, at wid 1762 års riksdag något betänc-
kande om skogarne och dess wårdande utkommit, så blef sådant ibland
handlingarne eftersökt och fandts wara ett Cammaroeconomiedeputa-
tions betänckande af d. 4 Octobr 1762, som uplästes.
Joh. Andersson och Jon Bengtsson hemstälte, om icke
detta betänckande borde befordras til trycket.
Talemannen holt före, at tryckningen deraf skulle göra för
mycken upmärcksamhet, men wille likwäl låta utskrifwa detta betänc¬
kande och uti ett ordinairt plenum saken närmare öfwerlägga.
Jon Bengtsson förklarade widare, at om ståndets förwäntande
privilegier winna framgång, så trodde han, at någon ny skogzordning
90
1771 den 15—17 augusti.
skulle blifwa mindre nödig; men om något hinder derwid skulle möta,
trodde han, at ofwannämde utwäg borde widtagas.
Uppå begäran lämnades Daniel Jonsson från Näricke och Pehr An¬
dersson från Kopparbergs län 14 dagars permission hwardera.
Ståndet åtskildes.
År 1771 d. 17 Augusti i.1
Samlades ståndet in pleno klock. 1/2 9 och efter förrättad bön lät för
sig justera protocollet under d. 15 dennas.
Efter begäran lämnades Hans Jönsson, Olof Månsson och Daniel Lars¬
son från Näricke 14 dagars permission hwardera.
Eric Öman anmälte, at han för en boupteckning skul har nödigt
at resa hem på någon liten tid, så snart han om terminen dertil får un¬
derrättelse; men ifall sådant skulle hända på en tid, som intet plenum
hålles, wille han nu begära tilstånd at få resa; hwilcket bewiljades, dock
så att han, innan bortresan skjer, derom hos Talemannen sig anmäler.
Föredrogz åboen å Masa kronohemman i Nyland Michel Jacobssons
ifrån Urskillningzdeputationen til plena remitterade memorial, hwarut-
innan för anförde skjäl skull anhålles, at den riddaresynerättsdom, som
uti Julii månad nästledit år utfallit, honom och Lieutenanten Baron Axel
Gabr. Leijonhufvud emellan, och hwarigenom Masa kronohemman blif-
wit fråndömd en ifrån urminnes tid thy tilhörig utfjällsmarck, måtte
blifwa uphäfwen samt Michel Jacobsson befriad ifrån honom ådömde
underhålls- och rättegångzkostnader.
Ståndet tog denna sak uti ömsint öfwerwägande och i anseende til de
flere så wid rättegången som hufwudsaken förekomne samt mycken up-
märcksamhet förtjenande omständigheter beslöts, at detta mål skulle til
Riksens Ständers Justitiacdeputation förwisas at där, utan afseende på
hwad tilgjordt blifwit, närmare utredas samt derefter behörigt betänc-
kande deröfwer til Riksens Ständer afgifwas.2
Under det ståndet af undfången anledning kom at samtalas om det
twång och förtryck, Allmogen uti åtskillige orter af ämbetsmän lida,
yttrade sig Johan Andersson, at här talas wäl mycket om nöd
och förtryck men nog litet derom, huru sådant må kunna hjelpas och fö¬
rebyggas. Utwägarne dertil tyckas ock likasom wara förebygde; ty som
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Sept. 1771.
- Extraktprotokoll tryckt som Bil. 19.
1771 den 17 augusti.
91
han låtit sig berätta, skal Expeditionsdeputationens instruction ännu lig¬
ga oafgjord hos Ridderskapet och Adelen, hwarigenom riksdagsgjöro-
målen likasom afstanna uti sitt tilbörliga lopp.
Dessutom wore Kammaroeconomiedeputationen, för Bondeståndet
den angelägnaste, ännu icke satt.
Han lämnade, hwad hemmawarande skola täncka och döma, at Stän-
derne på 3:dje månaden äro tilsammans utan at wara komne uti behö¬
rigt arbete. Fullmägtigernes gjömmor äro upfylte med papper och hand¬
lingar, som röra deras rätt eller angå uprättelse för öfwergådt lidande;
men föga kan något uträttas och ingenting gå i wärckställighet.
Af riks[dags]handlingarne har han ej funnit, at wid någon riksdag här
förut så tilgådt. Han begärte och påstod altderföre, at deputerade ifrån
ståndet måtte utskickas at hos Ridderskapet och Adelen gjöra påmin¬
nelse om förenämde instructions snara expedierande.
Talemannen war härom enig; men som han trodde, at Expedi¬
tionsdeputationens instruction skulle i dag hos Ridderskapet och Adelén
blifwa företagen, så wille han, at med deputerades afsändande skulle
hafwas anstånd til närmare mot middagen, hwarförinnan man kunde
göra sig underrättad, om ärendet där förekommit eller icke.
Pehr Jeppsson, Jon Bengtsson och Johan An¬
dersson påstodo åter, at deputationen genast måtte utgå med begä¬
ran derhos, at i den händelse Ridderskapet och Adelen ej skulle behaga
den omnämde instruetionen sig företaga, plena då dagel:n måtte hållas,
in til dess slut deruti kan ärhållas.
Deputerades öfwer stridige fullmagter betänckande angående de äm¬
betsmän och obehörige personers ställande til answar, som sig uti All¬
mogens riksdagsmanswahl inblandat eller emot lag dermed förfarit, up-
lästes och bifölls.1
Härwid understälte Johan Andersson, Pehr Pehrsson
och John Bengtsson, om icke, utom de i betänckandet utnämde
ämbetsmän, äfwen alla de, som widare kunna upgifwas för ingrepp uti
Allmogens walfrihet, måtte komma under tiltal.2
Lagmannen och Secreteraren ärindrade, at inga flera mål och
omständigheter kunnat uti betänckandet uptagas än de, som lagligen
kommit til ståndets kundskap och wore af den beskaffenhet, at de med
1 Bilagt extraktprotokoll 4 september 1771, vilket är tryckt som Bil. 29.
2 Härefter ursprungligen i konceptprotokollet: Och förbehölt Jon Bengts¬
son sig at för egen del få upgifwa, hwad han emot domare och andra
ämbetsmän i sin ort kan hofwa at anmärka.
92
1771 den 17 augusti.
fulla skjäl kunde åtalas, och af de öfrige stånden för sådane antagas. Så-
dane omständigheter åter, som allenast uti beswärsskrifterne wörö up-
gifne men icke med tilräckel. skjäl och bewis beledsagade, samt sådane,
hwarutinnan icke tydelig lag förefunnits, hade alt derföre blifwit förbi¬
gångne, på det hwad mera hufwudsakelrt wore, icke måtte med det
mindre betydeliga förblandas til hinder och uppehåll uti sakernes påsyf¬
tade fortgång.
Gabriel Månsson yttrade, at sedan deputerade uptagit alt,
hwad de funnit skjäligen borde åtalas, så trodde han, at intet widare
borde deruti inblandas.
Derefter föredrogs Borgareståndets upgifne betänckande angående de
olagligheter, som wid riksdagzmanswalen uti städerne sig tildragit.
T alemannen gjorde härwid den föreställning, om icke til undwi-
kande af statens gravation igenom nya utgifter och arfwoden samt til
winnande af mera laglig ordning bäst wore, at i stället för de af Borga¬
reståndet föreslagne särskildte actorer advocatfiscalerne uti Kongl. Hof-
rätterne blefwo anbefalte at desse mål åtala och utföra. Swen Hå¬
kansson och Lars Torbiörnsson ingick häruti, men Pehr
Persson begjärte, at saken för den omständigheten skull måtte få
hwila, hälst han för sin del ansåg Borgareståndets tancka wara mäst bi¬
dragande til ändamålets winnande. Och af enahanda mening förklarade
Gabriel Andersson sig wara.
Uppå ytterligare skjedd föreställning blef dock öfwerenskommit, at
löparen skulle med följande påskrift expedieras: Bifalles i så måtto, at
de ämbetsmäns förhållande, hwilcka lagdt handen wid de i Borgare¬
ståndets betänckande särskildt nämde riksdagsmanswal, hänskjutas un¬
der wederbörande advocatfiscalers åtal och Kongl. Hofrätternes pröf¬
ning och afdömmande, samt at i öfrigit til sakernes befordran och afgjö-
rande förfares, som berörde betänckande innehåller, och hwaröfwer
Justitiaecancelleren wid hårdaste answar skal åligga at tilse, det målen
med all tilbörlig drift och skyndsamhet utföras och afgöras måge.
18 deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, anförde af Herr Kam¬
marrådet Baron Cederhielm, företrädde och berättade, at Rid¬
derskapet och Adelen bifallit Secrete Utskottets upgifne utkast til det
underdåniga bref, som ifrån Riksens Ständer kommer att afgå angående
Hans Kongl. Maij:ts underskrift å kallelsebrefwen för de uti Riksens
Ständers förtroende återstälte Herrar Riksens Råd.
Jämwäl ock Ridderskapet och Adelen förehaft benämde utskotts ex-
tractum protocolli rörande den af Hans Kongl. Maj:t til d. 24:de näst¬
1771 den 17 augusti.
93
kommande September utsatte tiden til sin höga kröning. Och som Rid-
derskapet och Adelen funnit denna tiden aldeles wäl afpassad såwäl i af¬
seende på bärgningstiden, hwilcken då förmenas wara förbi, som i hän¬
seende dertil at wägarne för de resande, hwilcka denna höga act täncka
bewista, icke torde denna årstiden blifwa så beswärl. som längre fram på
hösten; så hade Ridderskapet och Adelen den utsatte kröningsterminen
för sin del faststäldt.
Talemannen aflade tacksägelse för notificationen om Ridder¬
skapet och Adelens tagne beslut uti omnämde mål med tilkännagifwan-
de, at Bondeståndet härförut på lika sätt afgjordt det förstnämde ären¬
det samt igenom sina deputerade sådant de öfrige respective stånden
communicerat; men det senare hade ståndet ännu ej hunnit sig företaga,
som dock med första skulle skje.
Deputerade, som anmodades at för Ridderskapet och Adelen förklara
Bondeståndets ödmjuka hälsning, togo afträde.
Och i stället anmältes 12 deputerade ifrån Borgareståndet, som läm¬
nades företräde; och förmälte Borgmästaren Munthe, som förde
ordet, at wid förehafwandet af Secrete Utskottets extr. protocolli röran¬
de den föreslagne kröningsterminen hade hos Borgareståndet i öfwerwä-
gande kommit, at Konungaförsäkrans wederbörliga öfwerseende och
stadgande wore en granlaga sak, som nödwändigt borde gå förut.
Och som Secrete Utskottet wore det stället, där alla härwid nödige
underrättelser och uplysningar concurrera, så hade Borgareståndet fun¬
nit för godt at detta mål tillika med Bondeståndets wärda ledamots Jo¬
han Anderssons memorial1 om kröningzterminen dit remittera. Och hade
Secrete utskottet at til plena ankomma med berättelse, när alt til den
kongl, kröningen kan wara redo, då Riksens Ständer kunna i underdå¬
nighet anhålla, at Hans Kongl. Majit täckes i nåder dag dertil utsätta.
T alemannen tackade för den meddelte underrättelsen och lof-
wade at denna sak ofördröj eligen uti sitt stånd föredraga samt bad slute-
ligen, at deputerade wille för Borgareståndet frambära Bondeståndets
förtrol. och kjärliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Och Secrete Utskottets protocollsutdrag om kröningzterminen blef
derefter ståndet ånyo föreläsit.
Anders Mattsson begärte denna sak måtte än widare få
hwila.
Anders Halfvarsson sade, at han icke kan finna, hwad krö¬
ningens upskjutande kan gagna hwarcken konung el :r undersåtare.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 10.
94
1771 den 17 augusti.
Olof Olsson förklarade sig wara af lika tancka.
Ståndet tog derefter ärendet under närmare bepröfwande, och sedan
derom någon liten stund blifwit öfwerlagdt, stadnade ståndet derom uti
lika beslut med Borgareståndet, så att saken til Secrete Utskottet åter-
förwises.
Pål Jönsson afsändes derpå med 18 deputerade at gifwa de öfrige re-
spective stånden tilkänna Bondeståndets häruti fattade beslut samt at
ståndet bifallit Borgareståndets betänckande rörande de ämbetsmäns
ställande til answar, som uti städernes fria riksdagsmanswal gjordt
inbrott, på sätt som den å löparen tecknade resolution utwisar, och
hade deputerade dessutom at hos Ridderskapet och Adelen gjöra på¬
minnelse om instructionens afgjörande för Expeditionsdeputationen.
Efter någon stund återkommo deputerade och berättade, at Ridder¬
skapet och Adelen lofwat med första företaga Expeditionsdeputationens
instruction och at Borgareståndet förklarat sit nöje deröfwer, at Bonde¬
ståndet behagat med dem instämma uti de anmälte besluten; men Präs¬
teståndet hade för andre mellankommande omständigheters skull ej
medhunnit at företaga saken om kröningsterminen, som dock oförtöfwat
skulle skie.
Föredrogs Öfwersten och Riddaren de Carnals ifrån Urskillningzde-
putationen remitterade samt af Riksdagzfullmägtigens från Lilla Savolax
Johan Kåpoins til ståndet ingifne memorial1 angående sågqwarnars inrät¬
tande uti Savolax samt de öfre eller norre sochnarne i Tavastland. Och
emedan ståndet så af desse memorialer som utaf Cammar-, oeconomie-
och commercedeputationens wid sidstI: ne riksdag i saken afgifne grun-
deliga betänckande inhämtadt, det sågqwarnars inrättande på desse or¬
ter medföra icke allenast mycken nytta för ortens inwånare utan äfwen
bidraga til Kongl. Maij:ts och kronans inkomsters förökande; ty fandt
och ståndet fulkomlig anledning och skjäl at til en sådan inrättning
lemna sitt bifall.
Nils Svenssons memorial2 angående förminskning uti rotepenningeaf-
giften föredrogz ånyo, och hwarwid til mera uplysning war fogadt
kongl, reglementet af d. 7 Novembr. 1695, som uti 11 § förmår, at ut-
skrifnings- eller rotepenningar endast bör betalas för drängar, dem bon¬
den utöfwer det deruti utstakade antalet kan hålla.
Pehr Jeppsson anförde: Nyssnämde § utwisar, at rotepenninge-
1 Tryckt som Bil. 20.
2 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 22. Ett till memorialet fogat
diktamen till protokollet, daterat den 16 augusti 1771, tryckt som Bil. 21.
1771 den 17—21 augusti.
95
afgiften måtte wara tilkommen i afsigt at uti mindre folckrigt tidewarf
afhålla landtmannen ifrån mera tjenstefolcks underhållande, än til jord¬
brukets bedrifwande kunde tarfwas; och som mycken skillnad är på den
nytta, en husbonde kan draga af en drängs arbete emot en gosses under
20 år, modificationen1 i denna afsigt dessutom förnämligast ankommer
på landshöfdingen eller den, som hans ställe wid utskrifningen företrä¬
der, hos hwilcka den förmögnare gjärna finner wara tilfälle at til minsk¬
ning anmäla sine söner eller tjenstegossar, så skal ej sällan hända, at den
fattigare får widkännas största tyngden af denna utgift. Til förekom¬
mande deraf såwäl som alt arbitrerande2 wid utskrifningarne, och på det
den mäst behöfwande delen af skånska Allmogen må röna någon lisa uti
rotepenningeutgiften utan någon särdeles minskning för kronan, hem-
stälte Pehr Jeppsson altderföre, om icke i stället för den wid sidsta riks¬
dag antagne och uti Bondeståndet bewiljade förminskningen til hälften
för gossar under 20 år, som Allmogen kan hålla utöfwer det i tjenste-
hjonsstadgan föreskrifne antahl, bättre och lämpeligare wore at för rote-
penningar befria dem, til dess de hunnit 18 år, men at de derefter dem
fult ut böra betala, hälst gossar under 18 år icke uti allmänna bewill-
ningar inbegripas eller under den åldren få uti kronans tjenst antagas.
Ståndet tog detta uti noga öfwerwägande och fandt skjäligt at bifalla
Pehr Jeppssons härutinnan yttrade tancka, hwilcket igenom utdrag af
protocollet widare skulle expedieras.
Sidst föredrogz ånyo Tulldeputationens instruction och bifölls med de
in margine gjorde tilläggningar. Äfwen företogs ytterligare instructionen
för Handels- och manufacturdeputationen, och blefwo de af Prästestån¬
det uti protocollsutdrag af d. 12 hujus gjorde tilläggningar likaledes an¬
tagne.
År 1771 den 21:sta Au g.3
Sammanträdde ståndet klockan 8 och gjorde bön.
De af finska nationen, som ej förstå swenska språket, begjärte at för
dem måtte tolckas såwäl propositionen i hwarje förekommande sak som
hwad beslut ståndet stadnar uti; hwilcket bewiljades.
Föredrogz Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 14:de i denna
1 Enligt konceptprotokollet ändrat från förlagans: medificationen.
~ Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: arbitierande.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Sept. 1771.
96
1771 den 21 augusti.
månad angående fyra ledamöters utnämna[n]de at med de öfrige stån¬
dens deputerade sammanträda til Swea Konungaförsäkrans öfwerseende
och granskande, och beslöts, at electrorerne skulle til den ändan sam¬
mankomma kl. 5 eftermiddagen.
Härutaf tog Anders Mattsson och Nils Persson med
flere sig anledning begära, at de för Bondeståndet projecterade privile-
gierne måtte nu blifwa upläste och granskade, samt at så besörjas måtte,
at desamma före den kongl, kröningen kunde blifwa stadgade och un-
derskrifne.
Talemannen underrättade ståndet, at tiltänckt wore, dejt]1 ofräl¬
se ståndens privilegier skulle åtföljas, på det saken med desto större
styrcka kunde genomdrifwas; men at projectet dertil borde först uti ett
sammanträde af wisse desse stånds ledamöter öfwerses och regleras.
Och holt Talemannen före, at innan detta föregådt, wore icke tid at
ärendet föredraga.
Lars Thorbiörnsson och Pehr Persson trodde, at
ofrälse ståndens privilegier ej böra sammanblandas; ty derigenom kunde
Bondeståndets lott blifwa den sämsta.
Johan Andersson yttrade sig, at han håller före de ofrälse
privilegierne säkrast gå igenom, om de följas åt. Rätteligen kände han
icke mer än 2:ne slagz folck här i riket, nemi. frälse och odalmän. Un¬
der senare classen innefattades präst, borgare och bonde. At dessas pri¬
vilegier borde följas åt, holt han på sådan grund för både nyttigt och
lämpeligit samt instämmande med wäre lagars inrättning i allmänhet,
hwaruti ingressen är allmän; men afdelningarne, capitlen och §§:ne se¬
dermera lämpade til stånd, personer och saker, hwilcket äfwen här kan
skje.
Anders Mattsson yrckade sin förra begäran och wille, det Ta¬
lemannen skulle derföre wara answarig, at privilegierne före kröningen
måtte af Konungen blifwa underskrefne.
Talemannen swarade, att detta wore för mycket begärt, och at
han icke kunde answara för hwad på fyra fria stånds åtgärd ankommer.
Matts Backmans ingifne memorial2 af den 15:de hujus uplästes, deruti
han begär, at Lieutenant Jsegerhorn måtte anmodas upgifwa de prseser-
vative och läkemedel för boskapspäst, som han skall hafwa sig bekanta,
och hwarmed åtskillige i Österbotten skola af honom blifwit tjente. Men
ståndet fandt detta wara ett mål, hwarmed det sig icke kunde befatta,
1 Konceptprotokollet.
2 Bondeståndets arkiv 1771—72, vol. 22, nr 23.
1771 den 21 augusti. 97
utan står Lieutenant Jcegerhorn fritt at igenom trycket göra sin cour be-
kandt, om han så behagar.
I anseende til befunnen oordning och sorl under dischourserne beslöt
ståndet, at Talemannen först yttrar sin mening uti hwarje förekom¬
mande sak och derefter hwar och en ledamot i den ordning, han sig an¬
mält, samt at den häremot bryter eller faller den andra i talet, genast
pligtar 6 öre s:rmt til de fattiga.
Ifrån Prästeståndet ankommo 8 deputerade, ibland hwilcka Prosten
Wickman,1 som förde ordet, berättade, at Prästeståndet instämdt uti
Borgare- och Bondeståndens fattade beslut om sakens rörande kröningz-
terminen återförwisande til Secrete Utskottet; samt at Prästeståndet äf-
wen förehaft Bondeståndets extractum protocolli angående trossbodar-
nes afskaffande och densamma efter Bondeståndets åstundan afgjordt.
Talemannen tackade å ståndets wägnar för benägen underrät¬
telse härom, med försäkran at Prästeståndets åtgärd härutinnan ej ringa
fägnade Bondeståndet, som skal göra sig ett särdeles nöje deraf at kunna
wara Prästeståndet til behag uti alt, hwad skjäligen begäras kan. Och se¬
dan Talemannen äfwen bedt om wördsam och kjärlig hälsningz förmä¬
lan til Prästeståndet,
afträdde deputerade.
Ståndets ledamöter uti Expeditionsdeputationen anmälte, at dem före¬
kommit någon betänclcelighet wid Fiskeriedeputationens instructions ex¬
pedierande i hänseende dertil, at sedan denne instruction blifwit här i
ståndet bifallen, hade Prästeståndet gjort någon liten tilläggning wid 1
och 2 §§:ne. Samma instruction hade alt derföre på deras begjäran blif¬
wit hwilande, til dess ståndets utlåtande öfwer desse tilläggningar fädt
inhämtas.
Af sådan anledning lät ståndet ånyo sig föredraga denna instruction
och fandt äfwen för godt at bifalla de af Prästeståndet deruti gjorde til-
läggningame, hwilcket igenom utdrag af protocollet skulle meddelas.
Derefter justerades följande ifrån ståndet utgående extracta proto¬
colli, nemi.:
l:o. Angående bördesrätten af hemmanet Kerrholmen2 i östergötland.
2:o. Om minskning i rotepenningeafgiften i Skåne.
3: o. Rörande skånska beneficiehemmans lösen til skatte.3
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Weikman.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Korrholmen.
3 Tryckt som Bil. 18.
98
1771 den 21 augusti.
4:o. Angående beifrande af de otjenlige och widrige utlåtelser och
omdömen, Professoren Christiernin fäldt om Bondeståndet och åker-
bruksnäringen.1
5:o. Om uphäfwandet af en riddaresynerättsdom, som frånkänner
Masa kronohemman i Nyland en utfjällsmarck m. m.2 och
6:o angående at Smålands Cavallerieregemente må utan afseende på
någon af Secrete Utskottet tagen författning oförändradt förblifwa ett
cavallerie- och cuirasierregemente, som det af ålder warit.3
Ståndet åtskildes klockan 1.
Sammanträdde ståndets electorer klockan 5 eftermiddagen at enligit
det för middagen tagne beslutet först utnämna 4 ledamöter til Swea Ko¬
nungaförsäkrans öfwerseende och granskning samt derefter complettera
ledamötemes antal til 25 personer, hwilcka slutel. komma at detta ange¬
lägna ärendet öfwerwara.
Til de 4 första ledamöterne utnämdes således:
Johan Andersson från Upland,
Pehr Jeppsson från Skåne,
Pehr Olsson från Kopparbergs och
Lars Thorbiörnsson från Bohus län.
Och til fyllnad uti ledamöternes antal utsågs widare:5
Swen Håkansson från Jönkiöpings län,
Gabr. Andersson från Åbo,
Joh. Johansson från Stockholms län,
Joh. Hansson från Skaraborgs län,
Joh. Tillström från Wessmanland,
1 Tryckt som Bil. 17.
2 Tryckt som Bil. 19.
3 Tryckt som Bil. 22.
4 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. för Bondeståndet d. 28 Aug.
J771.
5 Konceptprotokollet har a tergo anteckningen: Förteckning på Stora De¬
putation ledamöter.
1771 den 21 Aug.4
Måns Olsson och
Sune Larsson
från Östergöthland,
1771 den 21—26 augusti. 99
från Elfsborgs län,
fr. Näricke och Wermeland,
från Bohus län,
Nils Larsson från Södermanland,
Hindr. Jespersson Groth fr. Nyland,
Hans Ericsson och
Joh. Persson
Petter Hultman och
Pehr Nilsson
Pehr Christensson och
Jonas Persson
Pehr Assarsson från Skåne,
Daniel Lundberg från Kopparbergz län,
Halvaster Persson från Stockholms d:o,
Joh. Svensson från Jönköpings d:o,
Ola Pålsson från Skåne och
And. Larsson från Skaraborgs län.
Uppå Taleman n ens anmälan lemnade deputerade slutel. dertil
samtycke, at Zacharias Engenbrechtsson Dahlberg må under den tid,
Olof Olsson Hallberg på permission är borta, företräda dess ställe uti
Protocollsdeputationens l:sta utskott, hwilcket igenom utdrag af proto-
collet til bewis meddelas skulle.
Sedan detta protocoll blif :t för electorerne justerat, åtskildes de.
1771 den 24 Au g.1
Efter anslag samlades electorerne at i anseende til något försport
klander på wahlsättet af de til Stora Serete Deputationen utnämde leda-
möterne öfwer detta ärendet närmare samrådas. Men emedan electo-
r[er]ne icke mangrant sammankommo, beslöts at dermed upskjuta til
nästa måndag klockan 8, då votering kan ske eller beslutet af samtel.
electorerne närmare stadgas.
1771 den 26 Au g.2
Til följe af beslutet den 24 dennes samt i anledning af skjedt anslag
sammanträdde electorerne klockan 8.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 28 Aug. 1771.
2 Konceptprotokollets anteckning om justering av protokollet 24 aug. av¬
ser även protokollet 26 aug.
100
1771 den 26 augusti.
Då Talemannen gaf tilkänna, det han af den anledning kallat
electorerne tilsammans, at något ryckte kringlupit, som skulle Taleman¬
nen wid ledamöternes utnämnande til Stora Secrete Deputationen i så
måtto betagit electorerne sin walfrihet, at han dertil sjelf projecterat le¬
damöter. Till sitt urskuldande ifrån en så ohemul beskyllning, wille Ta¬
lemannen alt derföre hafwa electorerne tilfrågade, om han widare, än
honom såsom Taleman tilkom, sig uti deras wal inmängt.
Samtel. electorerne förklarade, det Talemannens förhållande wid
detta wal ej warit mindre hederligit och honom tilständigt än wid alla
andra tilfällen, och påstodo alt derföre, at den, som tiltrodt sig annat ut¬
sprida, måtte derföre warda til answar stäld.
Men Talemannen förklarade sig icke wara sinnad at saken wi¬
dare undersöka, utan wore dess afsigt upfyld, när han fädt urskulda sig
ifrån det obehöriga tilmäle, som igenom ett utspridt ryckte welat honom
tilläggas; och hemstäldte för öfrigit til electorernes egit ompröfwande,
huruwida någon ändring uti omrörde wahl kunde hafwa rum eller icke.
Lars Thorbiörnsson, Swen Håkansson och Eric
Öhman sade, at sedan såwäl för ståndet som för electorerne den pro¬
position skjedt, at de ledamöter, som wörö utom deputationer, borde
förnämligast hafwas afseende på wid detta wal, och electorerne på sin
ed walet förrättadt, så trodde de, at denna sak ej borde widare komma i
fråga.
Pehr Jeppsson: At han wäl ansåg den ena af ståndets ledamö¬
ter lika wärdig och lika berättigad med den andra; men som uti den
Stora Secreta Deputationen kommer at handteras ett af de ömaste och
granlagaste ärender, som fordra de mäst tilwande händer, så trodde han,
at om någon ändring uti det förrättade walet skulle skje, wore bästa sät¬
tet at flytta någon af de äldre och mera ärfarne riksdagzmännen ifrån
andra til Stora Secreta Deputationen samt på förra stället ärsätta deras
rum med yngre riksdagzmän, som bliwit ämnade til ledamöter uti före-
nämde Stora Deputationen.
Pål Jönsson yttrade, at hwad han wid denna sak tyckte sig
kunna påminna wore, at en1 ledamot ifrån hwart län borde uti denna de¬
putation blifwit placerad, efter det där förekommande ärendet är af yt¬
tersta granlagenhet och likasom grundlägger undersåtarnes sällhet.
Johan Andersson sade, det han icke kan finna sig wid den
minsta förändring uti det redan skjedde walet. Han hade til följe deraf
genast gådt in uti det honom updragne wärfwet, hwilcket han för sin
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: om.
1771 den 26—28 augusti.
101
del wore sinnad at efter ed och samwete utföra.
Jon Bengtsson förklarade sig enig med hwad Pål Jönsson an-
fördt med den tilläggning, at han holt före, det 4 til ärendets första be¬
redning utnämde ledamöterne borde utan rubbning derwid förblifwa,
men med de öfriga trodde han någon förändring eller ombyte icke wara
onyttigt.
Hindric Ersson holt före, at någon ifrån hwart län bordt til
denna deputation blifwa utnämd, hälst det der förekommande ärendet
gemensamt rörer alla rikets provincier.
Taleman nen fandt deremot, at det skulle wara electorerne
mindre wärdigt til at ändra, hwad de efter ed en gång fullgjordt.
Pehr Olsson förklarade sig wara af lika tancka och lade widare
dertil, at fastän electorernes wallängd ännu icke blifwit för ståndet up-
läst, wore likwäl saken kunnog för de utnämde ledamöterne, hwarföre
ock den minsta förändring deruti skulle gifwa den största upmärcksam-
het.
Sluteligen tilfrågades electorerne af Talemannen, om de wilja
förblifwa wid sitt redan gjorde wal.
Hwilcket med Ja blef beswaradt.
Hwarefter, och sedan walprotocollet blifwit behörigen försegladt,
åtskildes deputerade.
År 1771 den 28 Augusti i.1
Sammanträdde ståndet in pleno klockan 1/2 9 och gjorde bön.
Jan Ersson från Stockholms län begjärte tilstånd at til Joh. Her¬
mansson ifrån samma län få afstå sitt rum uti Urskillningsdeputationen,
emedan han dessutom har en deputation at bewista; och lemnade stån¬
det dertil bifall, hwilcket igenom utdrag af protcollet Joh. Hermansson
til bewis meddelas skulle.
Prästeståndets extractum protocolli af d. 26:te sidstl. Julii angående
kyrckofästan n. 13, ett ottondels hemman uti Wästra Allstad, Skiutts
härad och Malmöhus län, föredrogs ånyo och resolverades, att detta mål
remitteras til Landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputationen.
Uplästes Ridderskapets och Adelens protocollsutdrag under d. 14 i
denne månad, som innehåller, at sådane ärender, som leda til utgift för
statswärcket, icke måge af Riksens Ständer tilstyrckas, innan Secrete Ut¬
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Sept. 1771.
8—740327
102
1771 den 28 augusti.
skottet deröfwer blifwit hördt, samt at Landtmarschalcken och Tale-
männen icke böra föredraga mål, som angå statens graverande, sedan
den bifwit slutad, med mera. Och wann detta ståndets enhälliga bifall.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 17:de dennes angående
exportationsprasmiers uphörande för tran, samt at tran och själspäck må
emot 1/8 procents recognition införas, uplästes och bifölls; dock så tull
betalas för utrikes ifrån inkommande tran.
Ståndets extractum protocolli angående sågqwarnars anläggande i Sa¬
volax justerades.1
För ståndet uplästes åtskillige handlingar rörande hwad wid sidsta
riksdag förelupit uti saken om jägeriebetjeningens afskaffande, hwaraf
befandts, at sedan Bondeståndet uti ett til de öfrige stånden utfärdat ex¬
tractum protocolli af d. 4 Sept. 1769 först tilstyrckt denna betjenings in¬
dragning, hade sedermera, dagen före riksdagens slut, å en löpare blifwit
tecknadt ståndets gifne bifall til densammas bibehållande. Och som det
tycktes, at sådant icke wäl kunde förenas eller wore öfwerensstämmande
med ståndets i saken yttrade tancka, så upkommo i anledning deraf åt¬
skillige dischourser.
Pehr Persson förekom detta så mycket besynnerligare, som han
påmint sig, at Lars Thorbiörnsson, hwilcken wid det tilfället war stån¬
dets Taleman, hade för kort sedan i ståndet berättadt, at ståndet på intet
sätt ingådt uti jägeriebetjeningens bibehållande.
Lars Thorbiörnsson swarade, at han icke kan påminna sig
denna sin utsaga; men som det nästan är mer, än hwad af en menniskja
kan fordras, at noga och redigt kunna påminna sig, hwad i hwarje sak
förelupit, hälst wid en riksdagz slut, då snart sagdt oräkneliga ärender
sammanstöta, så trodde han, at det ej borde honom tilräknas, om min¬
net i denna omständigheten felat.
Johan Andersson, Jonas Jansson, Pehr Davids¬
son och Eric Persson med många flere, som wid sidsta riksdag
warit närwarande, förklarade, at de hwarcken kunna påminna sig, det
denna sak wid riksdagens slut blifwit ståndet föredragen eller där bifal¬
len.
Swen Håkansson yttrade sig: Som Kongl. Maj:t uti den wid
1765 års riksdag tagne författningen om jägeriebetjeningens afskaffande
gjordt den förändring, at de wid utöfningen af sine sysslor fådt för-
blifwa, och samma kongl, beslut således icke utom 3:ne stånds samman-
stämmiga bifall kunde ändras; men 2:ne stånd redan yttradt sig för jäge¬
riebetjeningens bestånd, så hade Bondeståndet äfwen deruti ingådt, dels
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: justerat.
1771 den 28 augusti.
103
för den ordsaken skull at dess afslag intet hufwudsakeligit kunnat
wärcka, och dels för at af 2:ne onda ting wäija det mindre, emedan jä-
geriebetjeningen, som annars oinskränckt fädt förblifwa wid utöfningen
af sine sysslor, nu förmentes at wid 30 d. s:rmt befatta sig med skatte-
mannaskogar.
Härmed instämde Lars Thorbiörnsson och försäkrade, at
han för sin del önskat, det författningen härom wid 1765 års riksdag
fädt alt framgent oförändrad förblifwa.
Talemannen förklarade, at han af det nu anförde icke kunde
finna tilräckelig. skjäl eller någon nödwändighet för ståndet at i denna
saken ingå, emedan skattemannen derigenom ej tilskyndades någon
större förmån, än han förut ägde.
Pehr Olsson begjärte, at noga måtte undersökas, huru 2:ne så
stridige expeditioner kunnat på en och samma riksdag ifrån ståndet
utgå.
Jon Olsson sade, at han aldeles intet kan påminna sig den nu
omtalte sidsta expeditionen i denna sak, och påstod altderföre, at sam¬
manhanget måtte af ståndets protocoller närmare utredas.
Pål Jönsson anförde: Saken är ståndet så nära rörande, at der¬
om behöfwes noggran öfwerläggning. Hwad Ständer beslutat, lärer ef¬
ter wårt lyckel. regeringsätt ej kunna af någon annan än Ständer ändras.
När således 2:ne stånd wid sidsta riksdag ytterligare bifallit jägeriebe-
tjeningens indragning, hade det följacktel. förblifwit wid hwad förut
derom stadgadt war, såwida saken ej igenom Bondeståndets nu omtalte
och af flere ledamöter ej igenkände bifall fädt en annan skick och ställ¬
ning.
Johan Andersson begjärte, at saken måtte få hwila, til dess
närmare uplysning deruti kan ärhållas, hwilcket bewiljades.
Nils Swensson anmälte, at han i ståndets Cancellie sökt af
handlingarne för sidsta riksdag få göra sig underrättad om egenteligen (!)
sammanhangen uti nu förewarande sak men funnit, at protocollerne
warit derifrån borttagne, hwilcket han förmente hwarcken wara med
ordning eller lag instämmande.
PehrDavidsson trodde, at Assessor Hamreen hade til sig hem¬
tagit desse protocoller, dem han wid beswärspuncternes reglerande torde
behöfwa.
Jon Bengtsson berättade, at en af ståndets ledamöter skal i dag
warit hemma hos ben:de Assessor och desse protocoller efterfrågat, då
de icke där funnits.
104
1771 den 28 augusti.
Pehr Persson frugtade altderföre, at de til någon annan kunde
blifwit uthämtade, och befarade, at ståndets handlingar på sådant sätt
lätteligen kunde komma at undergå förändringar; och som protocoller-
nes uttagande ifrån sitt rätta ställe är aldeles stridande emot Regerings¬
formens 48 och Riksdagzordnongens 22 §, så påstod han, at samma la¬
gens rum måtte noga blif. iagttagne.
Lars Thorbiörnsson sade, at fast den nu nämde omständig¬
heten icke wore så aldeles i sin ordning, wore dock mindre wärdigt at
om ståndets förra eller nuwarande ämbetsmän och betjente supponera
något missbruk och än mindre någon ändring uti ståndets protocoller
och handlingar.
Olof1 Olsson Norberg höll för bäst, at i förtroende och still¬
het handla om hufwudsaken och icke dermed inblanda, hwad dertil ej
hörer, eller sådant som kunde upwäcka missnöje och oro.
Pehr Jeppsson förklarade, at han både med ömhet och bekym¬
mer åhört de nu förefallne dischourserne; och emedan tiden dermed
frucktlöst förnöttes, så at ståndet, som redan på andra timman är til-
samman, ännu ingenting hufwudsakel. uträttadt och en ledamot begärt
sakens hwilande, ty påstod han, at det derwid måtte få förblifwa; hwilc-
ket ock bifölls.
Jon Bengtsson påminte om någon utwägs widtagande, så at in-
structionen för Expeditionsdeputationen, såwäl som hwad Cammar-,
oeconomie- och commercedeputations fördelning angår, en gång måtte
komma uti wärckställighet.
Talemannen gaf til swar, at i anseende til någon af det ena och
andra ståndet gjorde smärre tilläggningar eller ändringar uti Expedi-
tionsdeputations instruction, hade någon jämkning deruti funnits nödig,
innan den sluteligen kunnat fastställas; och som sådant redan blifwit
wärckstäldt, så wille Talemannen förmoda, at snar expedition i den
delen kunde förwäntas.
Hwad åter saken om Cammar-, oeconomie- och commercedeputatio-
nens fördelning widkommer, så skal derom på Riddarehuset blifwit vote-
radt och beslutit at igenom en utsändande deputation söka förmå de
öfrige stånden til ändring uti sine derom yttrade tanckar.
Derefter uplästes fortsättningen af berättelsen om de ifrån Urskill-
ningsdeputationen remitterade mål.
Widare uplästes och bifölls den af Borgareståndet tilökte 7 § uti Tull-
deputationens instruction.
1 Skall vara: Jonas.
1771 den 28—31 augusti.
105
Riksdagzfullmägtigernes från Åbo län memorial1 af d. 27:de hujus
föredrogs, hwaruti anhålles, at ståndet igenom extractum protocolli
wille hos de öfrige stånden så begå, at inhibition uti besigtningzkosten
och drickspenningars utsökande hos rothållarne kunde winnås, til dess
saken hos Riksens Ständer, där den är anhängiggjord, hinner pröfwas
och afgjöras; hwilcket sökanderne bewiljades.
Igenom utdrag af protocollet under d. 17:de hujus, som nu förelästes,
söker Ridderskapet och Adelen at för deruti uprepade betänckeligheter
skull förmå ståndet til ändring uti sitt gifne bifall til Borgmästaren
Tollstorps igenom memorial gjorde hemställan rörande Commercierådet
och Riddaren Nordencrantz återstående arbetens utbegjärande; men
ståndet fandt för godt at förblifwa wid sitt här förut i saken tagne beslut.
Ståndet åtskildes kl 1/4 til 2.
År 1771 den 31 Augusti i.2
Sammankom åter ståndet kl 1/2 9 och gjorde bön.
Derefter uplästes deputerades öfwer stridige fullmagter betänckande
af d. 28 dennes, som förklarar Nämdemannen Swen Hansson Båth för
lagl. wald riksdagzfullmägtig för Skytts härad i Malmöhus län. Och
emedan samma betänckande wann bifall, ty blef ock Båth til säte och
stämma i ståndet intagen.
Uppå begäran lämnades Gabr. Andersson från Åbo län tilstånd at öf-
werlemna sit ställe uti Handels- och manufacturdeputationen til Anders
Ersson från Södermanland, hwaröfwer bewis utur protocollet kommer
at meddelas.
Uplästes Riksdagzmännens från Ångermanland Jon Olsson Norberg
och Jonas Törnstens memorial3 samt Fullmägtigernes från Gefleborg
och Sundswalls län Eric Persson, Hindrich Ersson och Anders Anders¬
sons beswär och ansökning, at desse orters båtsmän måtte befrias ifrån
de i senare tider dem ålagde beswärliga commenderingar och marscher
til Carlschrona utan i fridstider endast brukas wid Gallereschadren i
Stockholm. Jonas Jacobsson, Anders Hall, Jan Ers¬
son och Johan Andersson anmälte, at Södra och Norra Ros-
lagscompagnierne äro af lika beskaffenhet med Norrlands båtsmän, och
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 18.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Sept. 1771.
3 Tryckt som Bil. 23.
106
1771 den 31 augusti.
begjärte altderföre, at de uti förestående ansökningar äfwen måtte inbe¬
gripas.
Ståndet tog detta ärendet under öfwerwägande och fandt för godt at
remittera detsamma til Allmänna Beswärsdeputationen.
Widare föredrogz Riksdagzmännens från Upland och Stockholms län
memorial1 af detta dato angående dispositionen af den för Uplands Re¬
gemente inrättade så kallade 1-örescassan til understöd wid recrute-
ringen; och beslöt ståndet at igenom protocollsutdrag ärendet hos de
öfrige stånden i så måtto anmäla, at 5 § uti 1725 års knecktecontract på
det sättet må ändras, at hwar nummer, som wid förefallande vacance
med duchtig karl förses, til legohjelp utbekommer 100 d. kopp:mt af
denna cassa.
Hans Olsson från Neder Torneå och Olof Larsson från Kopparbergs
län begjära uti ingifne memorialer,2 at ståndet wille utstaka, huru
mycket dem uti underhåll eller riksdagzpenningar om dagen bör bestås,
emedan de med sine committenter icke skola derom öfwerens kommit.
I anledning häraf och i afseende på nu upstigne owanliga dyrhet så
på lifsmedel som husrum och andre förnödenheter fandt ståndet, at det
minsta, hwarmed en af dess ledamöter om dagen kan utkomma, är 3 d.
s:rmt; hwilket Hans Olsson och Olof Larsson, såwäl som alla andra
ståndets ledamöter, hwilcka det begjära kunna, må til bewis meddelas.
Matts Thomassonfs] från Åbo län memorial3 af d. 21 hujus angående
skogarnes disposition och wård uplästes och afslogs.
Vidare föredrogs Jacob Mattssons och Hindrich Groths i dag inlem¬
nade memorial4 angående rättigheten til swedjande med mera rörande
skogarne i deras ort, och beslöts, at den saken skal hwila.
Uplästes Riksdagzfullmägtigens från Götheborg Georg Printz i dag
ingifne memorial, hwaruti föreställes på ett rörande sätt det hårda öde
och swåra medfart, som Vice Häradshöfdingen Ziöberg med 3:ne
handtwärckare i Wisby öfwergådt, i det dem blifwit ålagdt at til Borg¬
mästaren och Rådmannen Bacherus utbetala 8 000 d. s:rmts reconven-
tion, ehuru han i conventionssaken til brott warit fäld och innan han
blifwit befriad för både öfwer- och underdomstols på domfasta skjäl
pröfwade edsöresbrott; och som desse handtwärckares såwäl som Ziö-
bergs hela egendom, til och med gångkläderne, blifwit utmätne och han
jämwäl för bristande tilgång uti ett nesligt och ohyggeligit häckte in-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 19.
2 Ibid., nr 16 och 17.
3 Ibid., nr 21.
4 Ibid., nr 20.
1771 den 31 augusti.
107
manter, där han ännu på 3:die månaden uti aldra största elände sitter;
så hemställer Printz, om icke Riksens Ständer til räddande af menniskjo-
lif och wälfärd skulle täckas hos K. M:ts i underdånighet anhålla, det
Dess nådiga dom må för den återstående wärckställigheten warda inhi-
berad, til dess Riksens Ständer få sig deröfwer utlåta, samt Justitiaedepu-
tationen til den ändan befallas at, så fort möjeligit är, denna sak til af-
gjörande företaga, hwilcket alt ståndet för sin del biföll.
Herr Grefwen och Öfwersten Leijonhufvud anförde 10 depute¬
rade från Ridderskapet och Adelen, som lämnades företräde, då be-
nämde Grefwen androg, at utom det Ridderskapet och Adelen igenom
protocollsutdrag gifwit til kjänna de betänckeligheter, som wid fördel¬
ningen af Cammar-, oeconomie- och commercedeputationen förekom¬
mit, hade Ridderskapet och Adelen igenom sine deputerade än närmare
welat detta ärendet anmäla til ändrings winnande uti Bondeståndets
derom fattade beslut, hwilcket skulle förbinda Ridderskapet och Adelen
til all ärkjänsla och wälwiija emot Hederwärda Ståndet.
Talemannen tackade för beskickningen och förmodade, at stån¬
det med första lärer taga saken under ytterligare öfwerwägande, samt
anmodade deputerade at för Ridderskapet och Adelen frambära Bon¬
deståndets ödmjuka hälsning.
Deputerade afträdde.
Ståndets extractum protocolli angående inhibition uti besigtningzkos-
ten och dricksp[enninga]rs utsökande hos rothållarne wid Åbo Läns In¬
fanteriregemente justerades.1
Föredrogs Probsten och Riksdagsfullmägtigens från Calmare stift Is¬
rael Melins memorial af detta dato angående Cancellierådet Ferners
tour och befordringzrättighet, och beslöt ståndet, at benämde Cancellie-
råd bör densamma til godo njuta ifrån sin cancellierådsfullmagts datum
samt at dess nu innehafwande lön må för kronan besparas, enär han
wärckel. befordran njuter.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 28:de i denne månad till¬
lika med den närmare jämkade och i förnyat project upsatte instructio-
nen för Expeditionsdeputationen föredrogs och bifölls.
Derefter lemnades Gustaf Andersson från Westmanland 8 til 14 da¬
gars permission.
Ståndet åtskildes klockan 1.
Efter anslag kom ståndet åter tilhopa klockan 4 efter middagen, då
1 Tryckt som Bil. 24.
108
1771 den 31 augusti—4 september.
T alemannen gaf tilkänna, att det igenom Ridderskapet och Ade¬
lens deputerade före middagen anmälte ärendet rörande arbetsmethoden
uti Kammaroeconomiedeputationen gifwit anledning till denna samman¬
komst, hwilcket mål Talemannen holt före ej borde lemnäs oafgjordt
hos detta stånd, sedan Präste- och Borgarestånden sig deröfwer i dag
sluteligen utlåtit, på det denna angelägna deputation en gång måtte
komma i arbete.
För ståndet uplästes altderföre Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli af d. 21 dennes, hwaruti tilstyrckes, at Kammaroeconomie
måtte förblifwa wid gamla inrättningen. Men ståndet fandt ej skjäl
at ändra sitt om deputationens fördelning här förut widtagne beslut.
Nils Svensson inlemnade följande til protocollet:
Dictamen ad protocollum.1
Den förl:ne plenidag förehafde men i ståndet hwilande sak rörande
jägeriebetjeningens afsättande får jag häröfwer yttra mina tanckar.
Hwar riksdagzman lärer bäst känna sin orts beskaffenhet och kan så¬
ledes sjelf yttra sig öfwer jägeriebetjeningens mer eller mindre nytta, öf¬
wer skogarnes fredande för olofligit skogzhygge derå. Jag känner den
ort eller härad, jag bor uti och är riksdagsman före, som är nog wid-
sträckt slättbygd, och fins uti samma härad endast 3 a 4 sochnar, som
hafwa ek- och bokskog på dess ägor, och skulle densamma nu blifwa
utan tilsyn, så är at befara innom 10 års tid icke blefwo nogot träd, huru
skulle då en slättbygd sedan kunna bestå; och är således mitt påstående,
at skogzbetjeningen uti detta härad bibehålles til ek- och bokskogarnes
wård, härefter som hittils.
Nils Svensson.
Och som intet widare war at föredragas, åtskildes ståndet.
År 1771 d. 4 September.2
Sammanträdde ståndet kl. 1/2 9 och giorde bön.
Dereffter uplästes Riksdagsfullmägtigens Anders Jonsson från Öster-
giöthland memorial3 af detta dato, deruti han anhåller, at målet rörande
1 Original vid konceptprotokollet.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Sept. 1771.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 26.
1771 den 4 september.
109
skatterättigheten å Luckersta cronohemman n:o 1, 2, 3 och 4 uti Dahls
härad och Örberga sochn, hwilken blifwit åboerne fråndömd och tillär-
känd Flemmi[ng]ske arfwingarnes rättsinnehafware, Capitaine och Rid¬
daren Nils August Swedenstierna, för det bortmiste godset Fagernäs i
Åbo län, måtte befordras till Kammaroeconomiedeputationens pröfning,
som betänkande deröfwer till plena afgifwer, samt at den utwäg må wid-
tagas, at Kongl. Maij:ts derom tagne nådiga beslut ej må gå i wärckstäl-
lighet, innan saken hos Riksens Ständer hinner afgiöras. Och fant stån¬
det skiäligt at denna ansökning bifalla.
Men som Jan Andersson, Lars Torbiörnsson, Jon
Bengtsson och Swen Håkansson med flere häraf tog sig an¬
ledning at föreställa nödwändigheten deraf at en gång söka förebygga,
det Ridderskapet och Adelen icke måtte lemnäs tillfälle at under hwar-
jehanda praetexter äfwen slå under sig alla kronohemman, hwaraf slute-
ligen hända kunde, at Bondeståndet blef försatt uti yttersta förlägenhet
och obestånd; så af såg ståndet för nyttigt och angelägit at i det ämnet
låta upsätta en särskilt expedition, som til de öfrige stånden kommer at
afgå.
Ståndets extractum protocolli angående vacante rotars legohielp af
den1 så kallade 1-örescassan wid Uplands Infanterieregemente justera¬
des.2
Föredrogs Anders Biörkmans i dag ingifne ansökning at till tryckning
utbekomma ståndets protokoller ifrån d. 13:de Junii till och med d.
22:dre Julii sidsthne, men ståndet fant för godt at låta ärendet hwila, til
dess sökanden upgifwer, uti hwad sak han et sådant utdrag åstundar.
Uplästes Pål Jönssons från Christianstads län ingifne memorial med
tillhörande handlingar rörande Bondeståndets förmodade rättighet at af
sine medel hafwa ledamöter uti Secreta Utskottet.3
Joh. Fr. Swan hemstälte, om icke project til expediton härom
borde genast upsättas, då ståndet sedermera kunde derom öfwerens-
komma samt effter omständigheterne afpassa tiden til ärendets anmä¬
lande.
Jan Andersson holt före, at denna granlaga och ömtåliga sak
borde med första utarbetas, effter nödwändigt wore, at den, innan Ko¬
nungaförsäkran förekommer, borde wara i gång.
Lars Torbiörnsson förmente at, innan något hufwudsakeligit
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: dem.
2 Tryckt som Bil. 25.
3 Tryckt som Bil. 26.
110
1771 den 4 september.
åtgiöres uti denna wigtiga sak, wörö nödigt, at man under hand pla¬
nerade densamma hos sina wänner uti de öfrige stånden.
Jon Bengtsson war åter af den tanckan, at ståndet borde innom
sig hafwa stalt saken uti behörigt skick och ordning, innan den giöres
androm bekant.
T alemannen yttrade sig, at det will wäl synas, som rätta tiden nu
wore at företaga denna granlaga saken; men i anseende till flere betän-
keligheter holt Talemannen dock före, at dermed något litet borde inne¬
hållas. Nu hade ståndet så många angelägna ärender at förebringa, at
om alla på en gång företoges, kunde det ena lätteligen hindra och skada
det andra. Wore ståndet nog lyckeligit at gå igenom med sine tilärnade
privilegier, så förmentes, at denna nu i fråga komne wigtiga saken med
mera lätthet skulle kunna winnås.
Jan Andersson förklarade, at dess tanka wore ingen annan än
den, at expeditionen härom borde wara färdig och reglerad; men at
ståndet sedermera borde afpassa tiden til des aflemnande, alt efftersom
omständigheterna sig kunde förete.
Talemannen förestälte, huru angelägit det är, at öfwerlägg-
ningen om detta ärendet hålles tyst, och lämnade altderföre til ståndets
godtfinnande, om icke den, som något derom utsprider, bör blifwa sit
säte och stämma i ståndet förlustig.
Hwilket enhälligt samtycktes.
Uppå And. Mattssons begiäran blef ståndets cancelliebetjening
dereffter inkallad och tilsagd at för ingen uptäcka, hwad de om ståndets
öfwerläggning kunde hafwa sig bekant, så kärt dem är at såsom ståndets
betjänte bibehållas. Jämwäl blef ståndets Waktmästare förekallad och
en lika föreställning giord.
Uplästes Bengt Olssons memorial1 och anmälan, at han af förra Riks¬
dagsmannen Anders Biörkman blifwit med skiälsord och gröfwa tilmä-
len öfwerfallen, hwarföre påstås, at Biörkman effter Riksdagsordning¬
ens 23 § må blifwa ansedt.
Ståndet beslöt, at saken skulle hwila.
Företogz Hofjägmästaren Tigerhielms ifrån Urskillningzdeputationen
til plena remitterade memorial angående slut uti den honom och Brand-
wakten Wexnelius samt Timmermannen Rothovi[u]s2 emellan wid sidst-
ledne riksdag oafgiord lemnade arfssak, och uplästes jämväl Justitiaede-
putationens wid samma riksdag i målet afgifne betänkande.
Saken hwilar.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 37.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Rothorin.
1771 den 4 september.
lil
Uplästes Joh. Hanssons från Skaraborgz län memorial1 af d. 21
sidstl:ne Aug. rörande slut uti den wid förra riksdagar anhängige giorde
beswärspuncten om befrielse ifrån hielpedagswärken til boställen, hwilka
äro utom hemmanens skattläggning.
Målet hwilar.
Uplästes Christian Jönssons memorial2 af d. 24 sidstlme Augusti an¬
gående ändring uti hwad om ollongäldens utgiörande i Halland wid sist-
ledne riksdag blef beslutit, och fants för godt, at saken skall hwila, til
des den uti memorialet omnämde resolutionen uptes.
Olof Pehrssons memorial3 af d. 19 nästledne Augusti föredrogs rö¬
rande expeditionskronobefallningsmännens af skaff ande i Wermeland;
och fant ståndet för godt at icke allenast härtil lämna bifall, utan ock at
sådanne extra kronobetjänte må öfwer hela riket indragas och afskaffas.
Från Prästeståndet ankommo 8 deputerade under Prosten Wik¬
mans ordförande med tilkiännagifwande, at Prästeståndet förenat sig
med Bondeståndet angående sättet til de ämbetsmäns ställande under til-
tal, hwilka wid städernes riksdagsmanswahl någon olaglighet föröfwadt,
dock med den tillägning, at ej allena de uti Borgareståndets protocolls-
utdrag nämde ämbetsmän utan ock andre, som med lika förseende uti de
öfrige städernes wal kunna beträdas, inneslutas, och at såwäl actorer
som domare, hwilka gienom giörande eller låtande lägga hinder i wägen
för desse rättegångsmålens lagl. och skyndesamma afgiörande innom
den tid, som utsatt är, måge i stället för penningepligt straffas med
tjenstens förlust eller förlora rättigheten til widare befordran.
Dessutom anmälte deputerade, at Prästeståndet äfwen funnit nödigt,
at Riksens Ständer ofördröijeligen öfwa4 sin rättighet til justitiaecan-
cellairswal enligit 1766 års förordning om lagarnes wärlcställighet.
Talemannen tackade för härom benägen lemnad underrättelse
och bad om Bondeståndets wördsamma och kiärliga hälsningz förmälan
til Prästeståndet.
Hwareffter deputerade afträdde.
Och ståndet tog de af deputerade anmälte ärender under öfwerwä-
gande samt fant för godt at för sin del äfwen deruti ingå.
Uppå anmälan lämnades Eric Pehrsson från Gefleborg tilstånd at öf-
werlämna sitt rum uti Tulldeputationen til Lars Tufwarsson från Skåne.
1 Tryckt som Bil. 27.
2 Tryckt som Bil. 28.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 27.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: öfwer.
112
1771 den 4 september.
Jämwäl lämnades Jan Jansson från Södermanland 8 dagars permis¬
sion.
Secrete Utskottets protocollsutdrag af d. 24 nästledne Aug. angående
skrifmaterialiers reqwirerande til stånden och deputationerne uplästes
och bifölls.
Widare uplästes Secreta Utskottets extr. protocolli under d. 3 sidst-
ledne Augusti, hwarutinnan tilstyrkes, det måtte Hans Excellence Herr
Riksrådet Grefwe Horn få behålla de för tillsynen wid Kungzör och
Strömsholms stuterier anslagen 4 000 d:r s:rmt jämte 2 000 d:r d:o af
den honom tillagde pensionen. Saken hwilar.
Lieutenanten M. J. Planting Berglos memorial angående officerarnes
befordringsrätt wid Jämtlands Regemente uplästes och lades på bordet.
Under Krigsrådet Wadenstiernas anförande ankommo 8 de¬
puterade ifrån Ridderskapet och Adelen, förmälande, at som Ridderska-
pet och Adelen uti Bondeståndets resolution å Borgareståndets upgifne
extractum protocolli angående wisse ämbetsmäns ställande till answar
för olagligit förfarande wid städernes riksdagsmanswal, igenkände Bon¬
deståndets altid wisade ömhet för rättwisa och laga ordning, så hade
ock Ridderskapet och Adelen til alla delar deruti instämt.
Jämwäl gafs tilkänna, at ehuru Ridderskapet och Adelen icke kunnat
ändra sine tankar om Kammaroeconomiedeputationens fördelning, hade
likwäl den handläggning wid saken skiedt, at den numera kunde komma
til expedition.
Hwareffter och sedan Talemannen aflagdt tacksäijelse för gunst¬
benägne underrättelser samt anmodat deputerade at försäkra Ridderska¬
pet och Adelen om Bondeståndets beständiga högaktning och tilgifwen-
het, afträdde deputerade.
Och ståndet lät derpå ånyo för sig upläsa det protocollsutdrag,1 som
kommer at afgå rörande de wid Allmogens riksdagzmanswal förelupne
olagligheter samt deras ställande til answar, som sig derwid obehörigen
förhållit, sedan detta utdrag närmare blifwit jämkadt effter hwad Präs¬
teståndet. i lika mål beslutit och frammanför uptagit finnes.
Widare uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 8 och 15
sidstlme Aug. rörande Magistraternes i Nora, Hernösand, Wadstena och
Lindkiöping owanliga och djerfwa upförande emot detta stånd; men
som tiden redan war förliden, så upsköts med detta måls afgiörande.
Uppå begiäran blefwo de för ståndet projecterade2 previlegierne up-
1 Tryckt som Bil. 29.
2 Projektet tryckt som Bil. 30.
1771 den 4—9 september.
113
läste, dock endast ad notitiam, utan at deröfwer någon(!) blef descore-
rat.1
Ståndet åtskildes kl. 1.
Den 9 September 177 1.2
Trädde ståndet tilsamman kl. 1/2 9 och effter förrättad bön lät justera
protocollerne för d. 17, 21, 26, 28 och 31 Aug. samt 4 September.
Likaledes justerades ståndets utgående extracta protocolli
l:o angående Luckerstad hemmans skattelösen,3
2:o rörande expeditionskronobefallningsmäns med flere extra crono-
betj entes afskaffande,4 och
3:o angående tingskapparne i Finland.5
Wid denna sista saken anmärkte Gabriel Andersson, at han
finner så mycket mera betänkeligit tilstyrcka någon ändring med tingz-
kapparnes utgiörande in natura, som lag- och domsagorne i Finland äro
mycket widsträckte och beswärlige emot de på swenska sidan; ty der
kan offta en enda socken wara widlyftigare än en hel jurisdiction här;
och som domaren för samma orsak skull utom de urtima nödsakas hålla
ordinarie ting på 8 til 10 särskilta ställen, då deras wederlike i desse
swenske orter endast torde hafwa 4 el. 5 tingsställen, så wore tydeligit,
at utgifterne för de förre måtte wara drygare och så stora, at om tingz-
kapparne skulle förwandlas uti en liten obetydelig penningeafgifft, skulle
swårligen någon dommare i finska orterne finna sin nödiga utkomst och
bärgning, hwilcket altid kunde hafwa elack påfölgd. Och hwarföre
Gabr. Andersson wille hafwa denna sin tanka uti protocollet intagen.
Lars Torbiörnsson anmälte å bohusländska Allmogens wäg-
nar, at Majoren och Riddaren Ridderståhl skall igenom ingifne memo¬
rialer til de öfrige 3 stånden sökt wäcka saken angående räntornes utgiö¬
rande til indelningzhafwarne, antingen i persedlar effter jordeboken eller
uti speciemynt, ehuru han wid förra riksdagar deruti fått afslag och
hwarken wid 1769 eller denna riksdag kunnat få saken uti Urskillningz-
deputationen uptagen. Och som detta enligit de företedde och upläste
handlingarne wore et ärende af mycken betydelighet, ej mindre för
Kongl. Maijitt och kronan än rusthållarne i desse provincier, så bcgiär-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: desconerat.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 14 Sept. 1771.
3 Tryckt som Bil. 31.
4 Tryckt som Bil. 32.
5 Tryckt som Bil. 33.
114
1771 den 9 september.
tes, at ståndet wille sig saken åtaga och hos sine Medständer så anmäla,
som den finnes förtjena; hwilket bewiljades.
Borgareståndets extractum protocolli under d. 8 och 15 sistlme Aug.
rörande Magistratemes i Nora, Hernösand, Lindkiöping och Wadstena
djerfwa och wanwördeliga upförande emot detta stånd uplästes ånyo
och beslöts, at desse Magistrater skola på lika sätt anses och tiltalas som
de af Borgareståndet härförut anmälte ämbetsmän, hwilka sig wid stä-
dernes riksdagzmanswal obehörigen förhållit och emot lag handladt.
Olof Olsson från Östergötland begiärte blifwa underrättad, om
sådane mål, som de nu förehafde, böra gå til Kongl. Maij:t och widare
til wederbörande ämbetsmän eller ock, som Borgareståndet finnes hafwa
giordt, imediate ifrån sielfwa ståndet.
Talemannen lemnade til swar, at utom det Borgareståndet för¬
mäler sig härförut hafwa sådane ärender directe ifrån ståndet expedie¬
rat, så är dette en samma stånds egen sak, hwaruti det ej tillkommer
Bondeståndet at sig inblanda.
Pehr Jeppssons och Lars Tufwarssons från Skåne an¬
förande til protocollet uplästes1 angående skånska hospitalshemmanens
skattekiöp, och beslöts, at extractum protocolli skulle derom til de öfrige
stånden utfärdas.
Uppå begiäran lemnades Lars Tufwarsson från Christianstads län til-
stånd at til Swen Båth från Malmöhus län få afstå sit ställe uti Proto-
collsdeputationen.
Jonas Jacobsson påminte om den sista plenidag upläste Tiger-
hielmska arfssakens företagande och afgiörande; men som några tryckta
handlingar i det ämnet nu blifwit i ståndet utdelte, hwaraf ledamöterne
wille först skaffa sig närmare kunskap om målets rätta beskaffenhet, och
andre angelägne ärender nu wörö under händer, så fants för godt, at
med denna sak skulle widare hafwas anstånd.
Från Borgareståndet ankommo 12 deputerade under Rådman
Hochschilds anförande och anmälte, at som den uti Riksdagsord¬
ningens 23 § utatte tiden til riksdags hållande nu snart är förliden, ehuru
riksdagsmålen för flere hindrande omständigheter skull ännu ej hunnit
längre, än at åtskillige angelägne deputationer knappast börjat deras ar¬
beten, så hade Borgareståndet pröfwat nödigt at hos Hans Kongl. Maij:t
Riksens Ständer i underdånighet anmäla, det riksdagen i anseende til ri¬
kets angelägenheter oumgängeligen måste fortsättas, til dess Riksens
Ständer framdeles kunna i underdånighet tilkiänna gifwa, at riksdags-
1 Tryckt som Bil. 34.
1771 den 9 september.
115
giöromålen tillåta riksdagens aflysande, hwarom nådig publication öf¬
wer hela riket kunde utfärdas, på sätt som under d. 22 April 1765
skiedt.
Jämwäl påminte deputerade om Allmänna Beswärsdeputationens
snara sättande.
Talemannen aflade takseijelse för notificationen om Borgare¬
ståndets beslut uti ofwan anförde mål och förmodade, at detta stånd
skulle finna sig befogat til enahanda beslut, när ärendet blir til bepröf-
wande föredragit, hwilket Talemannen lofwade oförtöfwat wärkställa.
Deputerade anmodades at hos sit stånd anmäla Bondeståndets hör¬
samma och förtroliga hälsning och giorde derpå afträde.
Kort dereffter ankom Borgareståndets extractum protocolli af detta
dato angående riksdagens förlängande, som gienast uplästes och enhäl¬
ligt biföls.
Gabriel Andersson afsändes med 12 deputerade till de öfrige stånden:
l:o. At aflemna och recommendera saken rörande de ämbetsmäns
ställande til answar, som Allmogen uti sine riksdagsmanswal förorättadt.
2:o. At hos Ridderskapet och Adelen påminna om slut angående Ex-
peditionsdeputationens instruction.
3:o. At gifwa tillkiänna, det ståndet bifallit Prästeståndets yttrande
om justitiaecancellerswal.
4:o. Likaledes Borgareståndets extracta protocolli om Magistraternes
answar uti Nora, Lindkiöpings, Hernösand och Wadstena samt
5:o at ståndet förenadt sig med Borgareståndets beslut om riksdagens
prolongerande.
Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli under d. 4 hujus an¬
gående inhibition uti kongl, brefwet af d. 12:te sisthne December rö¬
rande månatel. serviceportionerne för garnizonsmanskapet i Malmö, in
til des Riksens Ständer hunnit sit underdånige yttrande deröfwer
aflemna.
Och som denne till dubbelt förhögde servicen ganska hårt skall trycka
Borgerskapet i Malmö men ärsättning derföre af gemene man ogiörligen
kan ärhållas, om än Riksens Ständer skulle finna skiäligt at uti saken
ändring giöra, så lemnade ståndet sit bifall til den begiärte inhibitionen.
Ståndet[s] utsände deputerade återkommo och aflade berättelse samt
anmälte wederbörlig hälsning ifrån de öfrige stånden.
Uplästes extractum protocolli från Expeditionsdeputationen af d. 4
hujus rörande Riksens Ständers beslut, det ei någon utgifft af statsmed¬
len må bewiljas, innan Secrete Utskottet sig deröfwer yttrat.
116
1771 den 9—14 september.
Sist föredrogs handlingarne rörande den Handelsman Swartz i Nor-
kiöping lemnade friheten at här i staden få hålla öpen snus- och tobaks¬
bod, och beslöts, at den saken skulle hwila.
Ståndet åtskildes klockan 1/4 til 2.
Den 14 September 177 l.1
Trädde ståndet tilsammans klockan 1/2 9, och effter förrättad bön lät
för sig justera protocollet under d. 9 i denne månad med tilhörande ex¬
peditioner
l:mo angående räntornes utgiörande til indelningshafwarne wid
Skånska Cavallerie- och Bohusländske Dragoneregementerne;2
2:o rörande skånska hospitalshemmanens skattelösen.3
Häraf fick Talemannen anledning at hemställa ståndet, om icke
medel borde påtänckas, huru de lidande arbetsbönderne under Börringe
closter i Skåne måtte åter förhielpas til skatterättigheten å sine åboende
hemman, hwilken på et obehörigt och ömande sätt dem frångådt; och
beslöt ståndet, at alla handlingar denna sak angående skulle af Assesso¬
ren Hamren upsökas och hopsamlas til nästa plenum, då ståndet wil
ärendet widare företaga.
Uplästs Ridderskapet och Adelens extractum protocolli under d. 8
sistline Augusti rörande de uti 2 § af Secreta Utskottets instruction
giorde förändringar, hwarwid Ridderskapet och Adelen förmäler sig
hysa åtskillige betänkeligheter och altderföre tilstyrker, at denne § må
oförändrad sådan förblifwa, som den wid 1765 års riksdag blef antagen.
Talemannen yttrade sig härwid, at som detta stånd icke äger le¬
damöter uti Secrete Utskottet, som dess rätt och angelägenheter kunna
bewaka, och på detta stället förekommer så många och wigtiga ärender,
hwilka Bondeståndet nära röra, hwaraf Talemannen endast nu wille
nämna afhandlingar om krig och frid, hwilka hafwa så stort som kän-
bart inflytande på Bondeståndet; så wore Talemannen av den tankan, at
så få af de ärender, hwilka uti Secreta Utskottet handteras, som någonsin
möijeligit är, böra för plena hållas hemliga. Ståndet fant häruti både
skiäl och billighet och förklarade alt derföre uppå skiedd proposition, at
ståndet förblifwer wid sin i detta mål förr yttrade tanka.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 18 Septemb. 1771.
2 Tryckt som Bil. 35.
3 Tryckt som Bil. 36.
1771 den 14 september.
117
Föredrogz ånyo Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 30 sistl:ne
Augusti och biföls, at Hans Excellence Herr Riksrådet och Commen-
deuren m. m. Grefwe Horn må bibehållas wid de för tilsynen öfwer
Strömsholms och Kongsörs stuterier anslagne 4 000 d:r silfwermynt
samt 2 000 d:r d:o af sin förut inneha[f]de pension, til dess öfwerste-
marschalkslön kan honom tillfalla.
Uplästes Protocollssecreteraren Hollströms från Urskillningsdeputa-
tionen til plena remitterade memorial af d. 9 sistkne Julii rörande lön
och befordran för långwarig trogen tjenst.
Jon Bengtsson holt för betänkeligit at tilstyrka någon lön til
statens gravation uti et så utblottadt tilstånd, som statswärket sig nu skall
befinna.
Lars Thorbiörnsson: At han af den upläste acten fattadt
om saken det begrepp, at den delen, som angår lönen, kommer at hän-
wisas til Secreta Utskottet, så at ståndet sig deröfwer icke nu bör utlåta;
men hwad deremot den nämde befordran angår, så emedan det endast
ankommer på ett yttrande wälbehag öfwer en redelig och förtjent äm¬
betsmans wälförhållande under en mödosam tjenstgiöring, som kunde
tjena til upmuntran och bana en säkrare wäg til widare befordran; ty
holt han före, at detta wore något, som ståndet icke borde förwägra.
Gabriel Månsson och Nils Swensson yttrade, at sedan
ståndet härförut bifallit Secreta Utskottets extractum protocolli, at inga
penningar utom dess wettskap böra på statswärkets bekostnad dispone¬
ras; så kunde ock ståndet icke ingå uti något, hwad lön för Protocolls¬
secreteraren Hollström angår; men at honom til nådig åtanka hos
Kongl. Maij:t i underdånighet anmäla, derwid wore intet at påminna.
Pehr Jeppsson såsom ledamot uti Urskillningzdeputationen,
der saken förut förewarit, gaf tilkiänna, det sammanhanget är sådant, at
det momentet uti ansökningen, som rörer lön, wore hänwist til Secreta
Utskottets utlåtande; men det åter, som angår sökandes framdeles be¬
fordran, remitterat til plena. Ståndets åtgiärd wid saken kunde således
för denna gången ej blifwa annan eller sträcka sig längre än at hos
Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmäla sökanden til nådig ihog-
komst, hwilket han holt före borde tagas i betänkande.
Swen Håkansson förklarade sig härmed enig och tilläde, at et
förtjent godt wittnesbörd är det minsta, en redelig ämbetsman kan hug¬
nas med, men blir likwäl altid upmuntrande, då det af högsta magten
meddelas.
Häruppå skiedde proposition och biföls saken i likhet med Borgare¬
9—740327
118
1771 den 14 september.
ståndets påskrifft på löparen, så at sökanden kommer at hos Hans Kongl.
Maij:t i underdånighet anmälas til nådig åtanka.
Lieutenanten Loffmans memorial uplästes, deruti han anhåller om
Riksens Ständers promotorial til utbekommande af en i Holland egande
fordran. Och beslöts remittera målet til Secreta Utskottet at derwid
lägga den hand, som sakens beskaffenhet fordra kan.
Uppå begiäran lemnades Isaac Thohennen från Österbotten tilstånd
at till Pehr Assarsson från Skåne afstå sit rum uti Handels- och manu-
facturdeputationen.
Olof Jonsson från östergiötland begiärte äfwen at til någon an¬
nan, den han wille föreslå, få afstå sit ställe uti Urskillningsdeputatio-
nen; men ståndet fant Olof Jonssons qwarblifwande i denne deputation
för så angelägit och nyttigt, at dess åstundan härutinnan icke kunde wil-
faras.
Föredrogs Johan Anderssons från Upland i dag ingifne memorial,1
deruti han ståndets ompröfwande underställer, om icke 8 § uti Konunga¬
försäkran och 11 § uti Riksdagsordningen borde, hwad secreterares ut-
wäljande för Bondeståndet angår, i så måtto ändra och rättas, at i stället
för orden emot hela Bondeståndets wilja dem påtwingas sättes: emot
Bondeståndets pluralitet dem påtwingas; hälst detta senare är enligit med
sielfwa esprin af wår regeringsconstitution, der pluralitetens beslut altid
går i wärkställighet. Begiärandes Joh. Andersson derjämte, at ståndets
här omfattande tanka och beslut måtte igenom utdrag af protocollet
meddelas ståndets deputerade, som til et wisst angelägit ärendes öfwer-
seende blifwit utnämde, til föredragande å behörigt ställe.
Ståndet, som fant denna omständigheten af mycken betydelighet och
för ståndet ganska angelägen, kunde således ej annat än enhälligt bifalla,
hwad derom anmält blifwit, med förklarande af des2 myckna ärkänsla
för denne dess ledamots berömmeliga upmärksamhet uti det, som stån¬
dets rätt och förmån rörer.
Från Prästeståndet ankommo 8 deputerade, af hwilka Prosten
Wickman, som förde ordet, berättade, at Prästeståndet stannadt i
lika beslut med Borgare- och Bondestånden om riksdagens prolonge-
rande samt begiärte, at saken rörande scholaebetjentes i städerne skyldig¬
heter wid scholaehusens reparerande måtte lämnas orörd, til dess Präste¬
ståndet hunnit sig deröfwer utlåta.
Deputerade afträdde.
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 22, nr 29.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: det.
1771 den 14 september.
119
Och kort dereffter förekommo 8 deputerade från Borgareståndet,
hwars Ordförande, Borgmästaren Tollstorp, gaf tillkiänna, at Bor¬
gareståndet i dag förehaft och efter Bondeståndets åstundan afgiordt sa¬
ken rörande de ämbetsmäns ställande under laga answar, som Allmogen
uti sin fria riksdagsmannawalrättighet på ett eller annat sätt förnärmat;
och hwilken sak så mycket mera ömat Borgareståndet, som af handling-
arne funnits, at rikets Allmoge warit med Borgerskapet, hwad denna
omständigheten angår, uti lika brydsam och obehagelig ställning; öns¬
kade Borgareståndet, at det härigenom påsyftade ändamålet måtte win¬
nås til nationens mera fri- och säkerhet för framtiden.
Talemannen aflade tacksägelse för lemnad benägen underrät¬
telse med försäkran, at som Bondeståndet äfwen wid detta tilfället fått
ärfara et prof af Borgareståndets benägenhet och wälwilja, så skulle det
och blifwa ståndet en besynnerlig fägnad at deremot kunna wisa sin för-
bindeliga tilgifwenhet, hwarsom deputerade anmodades försäkra sit
stånd jämte förmälan af Bondeståndets hörsamma och förtroliga häls¬
ning.
Deputerade togo afträde.
Gabriel Andersson från Åbo län företedde et til honom ifrån hem¬
orten ankommitt och med en myckenhet underskriffter försedt bref,
hwaruti klagas öfwer tillsatte bro- och skallfogde samt rätt- och sochne-
betjänte, hwilket riksdagsfullmägtigerne från Finland begiärte få til tryc¬
ket befordra, som bewiljades.
Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 13 hujus uplästes an¬
gående de i Finland uprättade nya jägeri- och dragonecorpsernes1 mönst¬
ring.
Och beslöts, at saken skulle hwila.
Föredrogz Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 30 sistl:ne Aug.,
hwaruti tilkiännagifwes, at Deras Excellencier Herrar Riksens Råd Fri¬
herrar Lagerbielke och Hermelin undanbedt sig rådsämbetets återta¬
gande, samt at Kongl. Maij:t utfärdadt nådigt kallelsebref til Hans Ex-
cellence Herr Riksrådet etc. Baron Kalling til sätes intagande uti Kongl.
Rådkammaren.
Igenom utdrag af protocollet under d. 11 i denne månad, som nu
uplästes, underställer Secreta Utskottet, om icke detta utskott med Se¬
creta Deputationen samt 25 af Bondeståndets ledamöter måge samman¬
träda at under närmare öfwerseende taga det upstälte utkastet til Swea
Konungaförsäkran. Men ståndet fant för godt at detta målet upskiuta.
Krigsrådet Wadenstierna anförde 14 deputerade ifrån Ridder-
1 Härmed avses: Finska lätta dragonkåren och Savolax fotjägarekår.
120
1771 den 14—18 september.
skåpet och Adelen, som hade i commission at berätta, det Ridderskapet
och Adelen bifallit det uti näst ofwannämde protocollsutdrag omför-
mälte Sammanträdet samt at anmoda Bondeståndet om samma ärendes
snara företagande och afgiörande.
T alemannen lofwade at, så fort möijeligit wore, derom besörja,
och anholt, at deputerade wille hos Ridderskapet och Adelen aflägga
Bondeståndets ödmiuka tilgifna hälsning.
Deputerade afträdde.
Uppå begäran lemnades Eric Jansson från Westmanland och Anders
Andersson från Gestrikland 14 dagars permission hwardera.
Föredrogz riksdagzfullmäktigernes från Helsingland memorial1 af
detta dato rörande slut uti den wid flere riksdagar öfwerklagade kol-
fourneringen til Söderhamns factori; och beslöts, at sökanderne skulle
igenom et utgående extractum protocolli uti detta måhl understödjas.
Talemannen utkallades och wid återkomsten berättade, at Herr
Öfwerståthållaren låtit igenom Stadsmajoren2 anmäla, det stadsens caval -
lerie och infanterie i afseende på den förestående kongl :e kröningen
kommer at sammandragas til exercering; hwarwid ståndet intet hade at
påminna.
Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af d. 4 i denne må¬
nad angående at den (!) staden Carlstad förunte frihetsåren för öfwer-
gången wådeld böra beräknas til och med 1767 års slut, hwilket biföls.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af detta dato angående
wanlige electorers utseende til det förestående justitiaecancellairswalet;
men som tiden nu redan war förliden, blef för godt ansedt at til nästa
plenidag upskiuta detta giöromålet.
Sluteligen anmältes Anders Ersson från Södermanland til 8 dagars
permissions ärhållande, hwilken honom bewiljades, och
ståndet åtskildes dereffter kl. 1/4 til 2.
Åhr 1771 d. 18 September.3
Sammanträdde ståndet in pleno kl. 1/2 9 och giorde bön.
Dereffter justerades protocollet för d. 14 i denne månad tillika med
följande utgående expeditioner, nemligen:
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 30.
2 Samuel Kristian Wallén.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 28 Septemb. 1771.
1771 den 18 september.
121
l:mo. Et underdånig^] bref til Kongl. Maij:t angående kohllefwere-
ringen til Söderhamns factori.
2:o. Extrac. protocolli angående pluralitetens gällande wid wal af
Bondeståndets secreterare.1
3:e Angående skyldigheten för rusthållarne wid Bohuslänska Drago-
neregementet at upbygga dragonetorp.2 Och
4:o rörande jägeribetjäningens afskaffande samt wisse för skogshygge
af skattemän uttagne böters återbetalande.3
Pål Jönsson fant denna återbetalning både billig och högst nöd-
wändig,1 ty flere af Allmogen wörö til större böter för skogshygge plikt-
fälte, än de mägtade utgiöra, men som han befarade, at jägeribetjä-
ningen, fastän den blifwit indragen, likwäl kunde blifwa landet til last
och tunga, så framt de icke effter stånd och wärde blefwo förhulpne til
andre tjenlige och anständige sysslor, så hemstälte han, om icke den sa¬
ken borde påtänkas och något derom föreslås.
Swen Håkansson förklarade sig wara af lika tanka; men An¬
ders Mattsson holt före, at detta ei wäl skulle passa sig; ty som
han hade sig bekant, at vice häradshöfdingar stigit til öfwerjägmästare-
påster, så skulle, om en sådan nu fick njuta widare befordran ifrån det
ansenliga steg, han giordt, ganska många mera förtjente ämbetsmän der¬
igenom blifwa förnärmade och uti betydeligit lidande försatte, hwilket
borde förekommas.
Under Biskoppen Doctor Lambergs anförande ankommo 8 de¬
puterade från Prästeståndet och berättade:
l:mo. Det Prästeståndet beslutidt at i denna föremiddag afsända en5
deputation til at hos Hans Kongl. Maij:t aflägga underdånig taksäijelse
för nådigst wisat nit och omsorg om swenska Bibelwersionen.
2:do. At Prästeståndet redan utset ledamöter til justitiaecancellairs-
wal, och i händelse Bondeståndet ännu icke skulle dertil utkorat sine le¬
damöter, så begiärtes, at sådant med första måtte skie, på det Riksens
Ständer måtte i denna omständigheten komma til utöfning af sin i lagen
bewarade rätt.
3:tio. At Prästeståndet bifallit Secreta Utskottets extractum protocolli
angående detta utskotts och Secreta Deputationens sammanträde med
1 Tryckt som Bil. 37.
2 Tryckt som Bil. 38.
3 Tryckt som Bil. 39.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: underdånig.
5 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: nu.
122
1771 den 18 september.
25 Bondeståndets ledamöter till Konungaförsäkrans närmare öfver¬
seende. Och
4:o at dess stånd beslutit hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet an¬
hålla, det kongl, resol. af d. 27 Januarii 1770 rörande capellanernes rätt
til pastorernas wederlag i Scara stift må til sin krafft och wärkan hwila,
in til dess Riksens Ständer fått sig deröfwer närmare utlåta; hwilket äf¬
ven til bifall hos Bondeståndet anmältes.
Talemannen tackade å ståndets wägnar för de meddelte under-
rättelserne, med försäkran at Bondeståndet altid wil wara omtänkt til at
i alla möijeliga omständigheter kunna wara Prästeståndet til tjenst och
behag. Och sedan Talemannen äfwen anmodat deputerade, at för sitt
stånd förklara Bondeståndets wördsamma och kiärliga hälsning, togo de
afträde.
Dereffter förestälte och påstod Lars Thorbiörnsson, at, på
sätt som wid sista riksdag skiedt, nya electorer måtte utses, hwilka
komma at utnämna dem af ståndets ledamöter, som uti justitiaecancel-
lairswalet deltaga skola, samt ståndets matrickel til den ändan länswis
igenomgås och början skie med Upland, hälst kongl, förordningen om
lagarnes wärkställighet af d. 12 November 1766 förmår, at justitiaecan-
cellairssysslan bör af Riksens Ständer efter egit wal genom särskilte der-
til utsedde electorer af alla stånd besättas.
Anders Matsson, Swen Håkansson, Måns Swens¬
son, Pehr Pehrsson från Södermanland, Eric Jonsson
och Nils Olsson förklarade sig alla af enahanda mening med Lars
Thorbiörnsson.
Jon Bengtsson begiärte, at åfwan högst åberopade 1766 åhrs
förordning måtte i den delen, som rörer nu förewarande ärende, blifwa
för ståndet uppläst, på det rätta meningen och sammanhanget måtte
kunna inhämtas; hwilket gienast blef wärkstält utur det af Lars Thor¬
biörnsson til hands hafwande exemplaret.
Johan Andersson yttrade sig derpå, at det är fiärran ifrån ho¬
nom at wilja förtyda någon lag. Af den nu upläste kunde han ej giöra
sig om förewarande sak annat begrep, än at ståndets härförut utnämde
electorer böra utnämna de 12 personer, som skola blifwa justitioecancel-
lairselectorer. Af lika tanka förklarade Eric Pehrsson sig wara.
Lars Thorbiörnsson sade: At Johan Andersson hyst olik
tancka i lika sak wid sistledne riksdag, det protocollerne skulle utwisa.
Härpå upkom något sorl, då Talemannen äskade ljud med klub¬
ban och dereffter utlät sig: Sedan ståndet enl. Riksdagsordningens 14 §
1771 den 18 september.
123
gienom ordenteligit wal utnämt sine electorer och de ed sin inför ståndet
aflagt, så kunde effter dess tancka ingen betaga dem en såmedels updra-
gen både rätt och skyldighet at til deputationer såwäl som andre tillfäl-
lige sysslor utse sådanne personer, hwilcka de effter ed och samwete
finna skickeligast at de förekommande ärenderne skiöta, såwida desse
electorer sit ärhållne förtroende bewisligen icke förwärkat. Och som den
nu upläste delen af 1766 års förordning om justitisecancellairswal med
sund lagtolkning aldrig kan dragas derhän, som borde nya electorer af
ståndet utnämnas, hwilcka åter skulle wäija dem, som justitiaecancel-
lairswalet förrätta borde, så trodde1 Talemannen, at enär ståndets här-
förut ordenteligen walde och edswurne electorer utsedt skickelige perso¬
ner til justiticecancellairswal, så wörö desse oförnekeligen de uti förord¬
ningen omnämde särskilte electorer ifrån detta stånd och förordningens
innehåll således i den delen upfyld. Uti denna sin tancka styrktes Tale¬
mannen än mera deraf, at orden särskilte electorer står på detta stället
uti ett oafbrutit sammanhang med desse påföljande orden af alla stånd,
på hwilka senare de förra ofelbart hafwa sitt rätta afseende.
Pehr Olsson förklarade sig wara af aldeles lika tancka.
Men Lars Thorbiörnsson yttrade sig widare, at ingen wore,
som kunde öfwertyga honom annat, än at des fattade och om saken re¬
dan anförde tancka wore med författningarne enlig, och påstod enstän¬
digt, at matrickelen måtte framtagas samt länen2 dereffter upropas til
nya electorers utnämnande, med försäkran at han icke utan votering sig
derifrån begifwer.
Nils Swensson, Eric Pehrsson, Pehr Dawidsson
och Lars Swensson förklarade, at de icke finna et enda ord uti
förordningen, som skiäligen kan gifwa anledning til den upkastade frå¬
gan, och förblefwo altderföre wid den tanckan, at ståndets wederbörli-
gen utnämde electorer aldrig kunde betagas at utse justitiaecancellairs-
electorer, såwida man ei tiltrodde sig kunna öfwerbewisa dem något så¬
dant, som borde giöra dem förlustige af det en gång ärhållne förtroen¬
det.
Olof Larsson sade: Som det är til förmodande, at den ena stån¬
dets ledamot är lika redelig och wälmenande som den andra, så kunde
det komma på ett ut, om nu warande eller andra electorer skulle utses
til deras utnämnande, som justitiaecancellairswalet förrätta skola; men
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: torde.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: lämne.
124
1771 den 18 september.
til sin underrättelse wille han gierna weta, huru Prästeståndet härutin¬
nan procederat.
Jon Bengtsson förklarade, at den upwäkte frågan förefaller
honom helt besynnerlig. Står det tydeligen uti förordningen, at nya elec-
torer skola wäljas til electorers utnämnande wid justitiascancellairswal,
så har han intet at påminna; men i annor händelse håller han före, at de
redan edgångne electorerne böra oqwalde förblifwa wid utöfningen af
dem tillkommande wärf. Begiärandes altderföre, at Herr Lagmannen
och Secreteraren wille honom i saken uplysa och om förordningens
rätta förstånd benägit underrätta, uti hwilken begiäran Jonas
Olofsson Norberg äfwen instämde.
Lagmannen ovh Secreteraren swarade häruppå: Uti 7 § af
1766 års kongl, förordning står tydeligen, at justitiaecancellairssysslan
bör af Riksens Ständer effter deras egit wal genom särskilte dertil ut¬
sedde electorer af alla stånd besättas; men icke finnes der minsta ord,
som biuder, at riksstånden innom sig skola utse nya electorer til de per¬
soners utnämnande, hwilka böra sammanträda at justitisecancellair ut-
wälja, utan tjenar Riksdagsordningens 14 § härwid til säkert rättesnöre.
För öfrigit förmanade Lagmannen ståndet til saktmodig- och foglighet
under sine öfwerläggningar.
Johan Swan förklarade sig nögd med ståndets nuwarande electo¬
rer, emot hwilka han icke wisste något wore at påminna, och påstod alt¬
derföre, at det nu förestående wal af dem må blifwa förrättadt.
Pehr Jeppsson tykte, at man bordt och kunnat snart wara ifrån
denna saken, och hemstälte, om icke det läns fullmägtige, som äro miss-
nöijde med sin elector, kunde gifwa sådant tilkiänna med skiälen dertil
och då utnämna en ny. Häruti instämde äfwen Lars Tufwarsson.
Lars Tufwarsson inhämtade från ståndets Cancellie conceptprotccol-
lerne för sista riksdag, hwarutur uplästes det, som förelupit wid electo-
rernes utnämnande till då skiedde justitisecancellairswal, och befants, at
länen wäl blifwit upropade dock af den orsak, at iblandt electorerne
war en med döden afgången, en ifrån ståndet utesluten och en hade sig
det sysslomålet afsagt, hwilkas ställen altderföre borde ärsättas; men för
öfrigit hade ingen widare ändring eller ombyte af electorer skiedt.
Häraf wille Lars Thorbiörnsson likwäl draga den fölgd, at
länen borde nu på lika sätt uppropas, på det fullmägtigerne från hwart
lähn måtte ega tilfälle at antingen förklara sig nögd med sin elector eller
ock wäija en annan, hwilket han höijeligen och häftigt påstod.
Nils Swensson förmente, at hwad den riksdagen händt, wore
1771 den 18 september.
125
för ståndet aldeles ingen lag.
Jon Bengtsson holt det för en answarig omständighet at wilja1
påstå edswurne electorers afsättjande utan at kunna dem något tilwita.
Talemannen sade sig icke i hast kunna finna, hwarifrån den öf-
werdrifna häftighet och nit, hwarmed denna sak yrkas, kan leda sitt ur¬
sprung; men märkte likwäl, at det måtte wara ifrån en elack och grumlig
källa, hwars uprörda utbrott borde i sin början sorgfälligt motas och
dämpas.
Lars Thorbiörnsson började at widare tala i saken; men
som de, hwilka sig framför honom dertil anmält, sökte at få niuta sin
företrädesrätt til godo, så tog Lars Thorbiörnsson sig deraf
tilfälle at med häftighet tilfråga Talemannen, om han ej får utföra sina
tanckar utan at blifwa fallen i talet.
Och fick af Talemannen til swar, at dess klagan förekom så
mycket mer obefogad, som många hade sig framför honom anmält och
wörö följakteligen berättigade at först få sine tanckar tillkänna gifwa;
dessutom hade ingen oftare och mera talat i saken än han, i det han li¬
kasom uphäfwit sig til en förespråkare. Wille han sig widare i saken
yttra, borde det skie för dess enskilta del eller för det länet; ty de öfrige
län[e]nas riksdagsmän kunde sielfwe för sig föra talan och behöfde
hwarken förespråkare eller förmyndare.
Då Lars Thorbiörnsson wille häruppå gifwa genswar, upstod något
buller i ståndet, så at ingen reda kunde ärhållas på hwad derunder blef
talat; men sedan sorlet aftagit, utlät Johan Andersson sig effter
föregången anmälan, at innan någon2 af electorerne förwärkat sitt för¬
troende, kunde han icke samtycka til ringaste ombyte dermed; men
wörö någon missnögd med sitt läns elector, borde han nu sådant til pro-
tocollet upgifwa med skiälen dertil.
Härutinnan instämde jämwäl Jonas Jacobsson, Johan
Ericsson, Eric Johansson, Anders Hall, Eric
Pehrsson, Jonas Johansson, Hindric Ersson, Joh.
Olsson och många flere, hwars namn ej medhands3 at uptekna.
Anders Mathsson tykte, at man borde i Prästeståndet giöra
sig underrättad, huru detta stånd med electorernes utnämnande förfarit;
men Nils Swensson holt före, at sådant ej kunde blifwa för detta
stånd någon regel utan endast lagen, hwarwid man sig hålla borde.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: wäija.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: någodt.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: medhinds.
126
1771 den 18 september.
Olof Pehrsson war af den tanckan, at ståndet egde frihet wäija
nya eller behålla de gamla electorerne; men om det annorlunda skulle
förhålla sig, wille han icke wara enwis uti sin mening.
Peter Hultman frågade, om deruti worc någodt ondt, at länen1
effter matrickelen upropades.
Gabriel Månsson förklarade, at han med de uti förordningen
nämde särskilte electorer förstår dem, hwilka af de wanlige eller bestän¬
dige electorerne utses at justitiaecancellairswalet förrätta; och om desse
ej förwärkat sit förtroende, böra de orubbade förblifwa.
Nils Jeremiasson sade, at han wäl är lagligen utnämd elector
men will genast derifrån afgå, om ringaste mistroende för honom hyses.
Lars Thorbiörnsson utlät sig: At som i detta stånd ej är
mer än et slagz electorer och i förordningen talas om nya, så påstår han
än ytterligare matrickelens igenomgående länswis, och at början må skie
med Upland.
Tilläggandes, at han icke härifrån afstår utan votering, och begiärte
altderföre proposition.
Pehr Jeppsson kunde icke för ståndet dölja den oro och be¬
kymmer, han deröfwer hos sig fant, at den dyrbara tiden, som til nyttiga
giöromål borde anwändas, skall plösligen förloras under häftiga och
onyttiga ordaträtor. Han holt före, at hwar ledamot, som sig uti det ho¬
nom updragne wärf redeligen förhållit, bör bestå och hafwa pris; men
den sig annorlunda betett, bör gå bordt. Han frammante altderföre dem,
som emot ståndets electorer har någodt at påminna, til at för protocollet
sig hufwudsakeligen utlåta.
Lars Thorbiörnsson med några flere yrkade på proposition.
T alemannen swarade: [Sorn]2 1766 års förordning om justitiae-
cancellairswal icke gifwa minsta anledning och än mindre rättighet til
ombyte med ståndets lagligen utnämde och edswurne electorer, så kun¬
de han ej annorlunda anse frågan derom än såsom aldeles lagstridig,
hwaruti han emot ed, ämbetes pligt och samwete således icke kunde
giöra någon proposition. Men på det ståndet måtte blifwa mera förwis-
sat, om Talemannen härutinnan träffat lagens rätta mening, så be¬
giärte han, at Lagmannen och Secreteraren såsom en för witter- och
lagklokhet allment känd mari wille sig deröfwer utlåta.
Lagmannen och Secreteraren yttrade sig dereffter: Som för-
ordningarne icke tillåta at in casu giöra lag och ingen antagen lag hwar-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: lämna.
2 Konceptprotokollet.
1771 den 18 september.
127
ken biuder eller tillåter något egenwilligt ombyte med lagl. utnämde
electorer, så wörö och Talemannens i saken fattade tanka och yttrande
aldeles med lag enl [ig]. Hwad wid förra riksdagen sig tildragit, medfö¬
rer ingen förbindelse til efterfölgd; dessutom utwisa de uti protocollet
åfwanföre intagne omständigheterne orsaken til det, som då hände.
Swen Börjesson och Lars Pehrsson hemstälte, huru
den bör anses, som emot lagens bokstafweliga innehåll någre nyheter
proponerar.
Anders Olsson från Närke begiärte, at electorerne efter ma-
trickelen måtte upropas, på det hwart län måtte ega tillfälle at ändra el¬
ler förnya sit förtroende til dem wid det förestående walet til justitire-
cancellair.
Olof1 Olsson Norberg påstod, at ståndets electorer, hwilka
äro hederliga och redeliga män, måtto äfwen förrätta det nu i fråga wa-
rande wal, hwartil de lagligen äro berättigade.
Detta bejakade största delen i ståndet; men som några få ropade Nej,
så förblef saken ännu under öfwerläggning.
Jonas Jacobsson begiärte at uti protocollet måtte anmärkas,
det Lars Thorbiörnsson wäkt samt med enträgenhet fullfölgt denna
qwaestion, ehuru han blifwit underrättad, at den wörö stridande emot la¬
gens föreskrifft.
Talemannen, som wäl förut tilspordt ståndets ledamöter, om
någodt län wore missnögdt med sin elector, men icke derpå ärhållit ty-
deligit swar, förnyade nu sluteligen denna frågan, som blef med hög-
stämmigt Nej beswarad. Och komma således ståndets wanliga electorer
at äfwen utnämna dem, som justitiascancellairswalet förrätta skola.
Emedan det under discoursen blef anmält, at Eric Johansson från
Westmanland, som är ibland electorernes antal, wore på permission
hemrest, ty beslöts, at dess rum skulle med någon annan ifrån länet in-
terimswis besättjas, til dess Eric Johansson hinner återkomma. Och som
ledamöterne ifrån detta län icke blefwo eniga om personen, i det 4 be¬
giärte Gustaf Andersson och åter andra 4 Carl Andersson, så ansågz för
bäst at låta dem lotta, hwilket gick för sig, och föll lotten på Carl An¬
dersson, som dereffter framstod och den wanliga electorseden aflade.
Dereffter utlät sig Lars Thorbiörnsson, at han icke wet, om
ledamöter til sammanträde med Secreta Utskottet och Deputationen blif¬
wit här i ståndet utnämde; men hwarken har han funnit något derom uti
det så kallade Dageligit Allehanda wara infördt eller hört något proto-
coll derom justeras.
1 Skall vara: Jonas.
128
1771 den 18—21 september.
I anseende til et sådant yttrat twifwelsmål blefwo protocollerne gie-
nast framtagne och i ståndets åsyn det utsökt, som denna saken angår,
hwilket upwistes med wederbörande electorers derå qwarsittande sigiller
til rigtighetens än mera bewisande.
Utaf påskrifterne å detta walprotocoll blef således inhämtat, at juste¬
ringen deraf gått för sig hos electorerne samma dag, det blifwit hållit,
nemi. d. 21 sistlme Aug., och at det för ståndet blifwit upläst d. 28 dito,
hwilket ståndet sig äfwen noga påminte.
Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af d. 14 i denne månad
angående electorers snara utnämnande til justitiaecancellairswal, hwilket
biföls.
Dereffter uplästes äfwen samma stånds protocollsutdrag under d.
14:de dennes rörande inhibition uti kongl. resol:n af d. 27 Januarii 1770
om capelanernes rätt til pastorernes wederlag i Skara stift. Och sedan
äfwen härtil samtykts,
åtskildes ståndet kl. något öfwer 1.
Åhr 1771 den 21 September.1
Sammanträdde ståndet klockan 1/2 9 och giorde bön.
Dereffter underställe Ola Thorsson, om icke någon, som är
både swenska och finska språket mägtig, måtte förordnas til Allmenna
Beswärsdeputationen at för finska riksdagsfullmägtigarne tolka, hwad
der förekomma kan.
Talemannen lemnade til swar, at som det är finska ledamöterne
såwäl som de swenske frihet lämnat at wara tilstädes uti denna deputa¬
tion och flere af finska nationen äro bägge språken mägtige, så wore ej
widare anstalt i denna delen nödig.
Uplästes Swen Biörjessons memorial2 af d. 18 hujus angående den uti
Elfsborgs län för åren 1764 och 1765 påbuden vacanceafgiftens förmins¬
kande til den summa, som efter senare författningar nu ärlägges. Och
beslöts, at saken skulle hwila.
Pehr Jeppssons memorial3 af den 18 dennes föredrogs, deruti han un¬
derställer, om icke de 3 odalstånden borde uti Konungaförsäkran giöras
förwissade icke allenast om besittnings-4 och stubberättigheten utan ock
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 5 Octob. 1771.
2 Se Bil. 45.
3 Tryckt som Bil. 40.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: besigtnings-
1771 den 21 september.
129
om eganderätten til allan losan egendom. Och fant ståndet för godt, at
detta ärendet skulle öfwerlämnas ståndets ledamöter uti Stora Deputa-
tionen til föredragande på detta stället, samt at de öfrige odalstånden
skulle anmodas om gemensamt bidragande härutinnan.
Uti ingifwit memorial af d. 20 i denne månad, som nu uplästes, an-
drager Eric Öhman från Närke, huru nödigt det wara will, at bergslags-
hemmanen uti Nya Kopparbergs bergslag ej måge få dragas ifrån bergs¬
ståndet, utan de om Järnbergslagarne i allmänhet härom utgångne stad¬
gar til hela sin widd och kraft förklaras lika gällande för denna som de
öfrige Bergslagarne, såwida Kongl. Maij:t och kronan ej framdeles skall
lida minskning uti sin höga rätt och ortens idoga inbyggare försättas uti
yttersta lidande och wanmagt. Ståndet tog detta under öfwerwägande
och beslöt at sökanden härutinnan i möijeligaste måtto understödja.
Föredrogs Borgmästaren de la Ros[es] från Skanör til plena remittera¬
de memorial och ansökning om en collect och stambok öfwer hela riket
til stadens allmänna bygnaders uphielpande. Men uppå Eric Nils¬
sons och Jon Bengtssons begiäran fants för godt, at denna sak
enligit ståndets härförut i allmänhet tagne beslut om dylike ärender må
blifwa hwilande.
Företogs Riksdagsfullmägtigens för Schenninge stad Rådmannen H.
Wålbergs från Urskillningsdeputationen til plena remitterade memorial
af d. 16 sistl: ne Julii angående stadens af rads- eller landgillesspannemåls
utgiörande. Och beslöts, at staden, som har kronojord, bör få niuta ena¬
handa förmån med andre räntegifware af Allmogen, och om staden uti
tilgodoniutandet af 56 § uti kongl, resohn på Allmogens beswär wid
1727 års riksdag för när skier, eger den frihet sådant å behörig ort an¬
mäla.
Uplästes Riksdagsfullmätigernes från Christianstad Handelsman
Grams och Guld- och silfwerarbetaren1 Bergengrens memorial och be¬
swär öfwer Urskillningsdeputationens afslag uti saken rörande ståndsper-
sonernes deltagande uti inqwarteringslasten; och remitterades målet til
Secreta Utskottet.
Effter behörig fullmagt, som uplästes, intogs i ståndet Pehr Ericsson
såsom riksdagsman för Södra Mots härad på Öland uti afledne Sam.
Hindricssons ställe.
Ånyo föredrogs Capitainen och Riddaren Carpelans memorial an¬
gående officerarnes befordringstour wid Jämtlands, Savolax och Öfwers-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: silfwerarbetarne.
130
1771 den 21 september
ten Zöge1 von Mainteuiffels Regementer, hwarjämte alla i denna sak in-
komne memorialer uplästes. Och fant ståndet rättwist at bifalla be-
nämde Capitains memorial.
Företogs än widare Öfwerstelieutenanten och Riddaren Jac. Gerners
memorial af d. 6 sidstkne Julii angående en landthushållningsdeputa-
tions förordnande, och uplästes de öfrige ståndens derå teknade på¬
skrifter; men ståndet förblef wid sit förra härom tagne beslut, hwarige-
nom saken afslogs.
Uplästes Secreta Deputationens betänkande af d. 20 i denne månad,
som för Assessoren Clas Engelcrantz tilstyrker den uprättelse, at lag-
mansfullmagt för honom utfärdas af samma dato med nuwarande Lag¬
mannen Westermans hofrättsrådsfullmagt med tour framför Westerman
samt rättighet för Engelcrantz at med någon ordinarie lagman giöra
tjenstbyte.
Och som ståndet fant denna uprättelse för billig, så biföls samma be¬
tänkande.
Uplästes Riksdagzmannen Olof Beckmans memorial af d. 9 hujus,
hwaruti anhålles, at ståndet för anförde orsaker skull wille utwärka inhi¬
bition uti Kongl. Maij:ts nådiga befallning til Landshöfdingen i orten
angående den Sundahls och Nordahls härader i Elfsborgs län ålagde
hållskiutsen. Och beslöt ståndet, at underdånig skrifwelse härom skulle
til Kongl. Maij:t afgå.2
Widare uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli under d. 30
sistkne Aug. angående at Deras Excellencier Friherrarne Lagerbielke
och Hermelin afsagt sig inträde uti Kongl. Rådkammaren samt at kallel-
sebref för Hans Excellence Baron Kalling blifwit utfärdadt. Och hade
ståndet härwid intet at påminna.
Secreta Utskottets extractum protocolli af den 13 hujus rörande de
uprättade nya dragone- och jägarecorpsernes3 mönstring blef ånyo up-
läst. Och hade ståndet intet at derwid anmärka.
Uplästes Hans Johanssons memorial af d. 20 hujus angående frihet
för wisse hemman i Närke at få hålla sig til Nysunds församling såsom
för dem beqwämligast; och fants för godt at låta saken hwila.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli under d. 19 hujus
angående detta utskotts sammanträde med Secreta Deputationen samt
25 ledamöter af Bondeståndet til Konungaförsäkrans närmare öfwer-
seende; och kommer i anledning häraf extractum protocolli för de ut¬
sedde ledamöterne at utfärdas.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Zoge.
2 Tryckt som Bil. 41.
3 Härmed avses: Finska lätta dragonkåren och Savolax fotjägarekår.
1771 den 21—28 september.
131
Talemannen anmälte, at anordningen på kostnaden för de stån¬
det bestådde sorgkläderne wore nu utfärdad och Talemannen tilstäld;
men som ståndet bewiljat sin Wacktmästare en sorgklädning och han
icke wore uti denna anordning inbegripen, så hemstältes, om icke stån¬
dets ledamöter hwar för sig wille contribuera til denna klädnings betal¬
ning, hwilket samtyktes.
Joh. Johansson från Stockholms län, som blifh1 kallad at sig wid en
syn i hemorten inställa, begiärte bewis, det han af riksdagsgiöromål der¬
ifrån hindras, hwilket igenom utdrag af protocollet honom meddelas
skall.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 31 sistkne Aug. angående
tullens förminskande til hälften för packmiölstunnor uplästes och bi¬
fölls.
Sist föredrogs Borgareståndets protocollsutdrag under den 4 hujus rö¬
rande de wärfwade trouppernes inqwartering uti garnizonsorterne, och
fant ståndet för godt at remittera detta mål til Secreta Utskottet.
Ståndet åtskildes kl. 1.
Åhr 1771 den 28 September.2
Trädde ståndet tillsammans klockan 9 och giorde bön.
I anledning af inlämnad fullmagt för Pehr Pehrsson i Löfwaskog at
wid nu påstående riksdag bewaka Åhs härads Allmoges i Elfborgs län
angelägenheter blef han inkallad och til säte och stämma i ståndet inta¬
gen samt af Talemannen til sitt fullmägtigskap behörigen lyckönskad.
Som beswär inkommit öfwer det på Öland senast hällne riksdags-
manswalet til fullmägtigs utnämnande för Södra Mots härad uti afledne
Sam. Hindricssons ställe, så blef uppå T alemannens föreställning
beslutit, at Pehr Ericsson, som effter företedd fullmagt förra plenidagen
i ståndet intogs, skall sig derifrån afhålla, intil dess ståndets deputerade
hunnit saken granska och med betänkande deröfwer inkomma.
Dereffter anförde Olof Pehrsson från Wermeland, at han icke
utan innersta oro och bekymmer förnummitt, det en och annan af stån¬
dets ledamöter blifwit af okände personer öf werf aline3 och wåldfördc;
och som til befarande wore, at sådant kunde stå uti et förborgat sam-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: blifwer.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 6 Octob. 1771.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: öfwerfallen.
132
1771 den 28 september.
manhang med de swåra undsegelser, hwarmed den ena ståndets ledamot
börjat den andra öf werf alla och hota, så fant han det wara en honom
åliggande skyldighet at för ståndet upgifwa den märkwärdiga omstän¬
digheten, som emellan en dess länscamerad, Brynte Halfwardsson, och
Nils Jaeremiaeson från Elfsborgs lahn sig tilldragit, i det den senare
icke allenast på publiqwet ställe utan än ytterligare hemma i sitt quarter
öfwerfallit den förra med den högst efftertänkeliga undsegelsen: Du är
en mössa, och du skall dö som en hund, om du sätter dig emot mig och
mitt partie. Hemställandes Olof Pehrsson til ståndets granlaga bepröf-
wande, huru denna betydeliga sak bör anses samt säkerhet til lif och lem
ej mindre utom än innom ståndet ärhållas.
Anders Swensson från Wermeland intygade, at det i dess när-
waro sig aldeles så tildragit, som Olof Pehrsson anmält, samt at hotelsen
warit beledsagad med en grof ed.
Nils Jaeremiaeson nekade icke förbrytelsen men bad rätt
mycket om tilgifft och wille af ståndets ömhet och medlidande med den,
som sina fel fritt bekänner, lofwa sig härutinnan en benägen willfarig-
het, synnerligen som han trodde sig redan wara försonter med sin för¬
olämpade medbroder.
Brynte Halfwardsson tilstod wäl, at Nils Jeremiason bedt
honom om förlåtelse för sit obeskiedeliga upförande, men som han af
discoursen fick någon anledning at sluta, det den förgripeliga utlåtelsen
måtte hafwa widsträcktare syfftemål än på dess enskilte person, så hade
han icke tiltrodt sig at dermed gå1 längre än endast låfwat Nils Jere¬
miaeson, det han icke wille saken i ståndet anmäla.
Hindric Ericsson holt före, at ingen riksdagsmannafrid och
säkerhet wore at förwänta, om sådane grofheter skulle lämnas opåtalte
och onäpste; men innan Nils Jeremiaeson giordt afträde, hwilket på¬
stods, kunde han icke i saken sig närmare utlåta.
Anders Lindström fant, at om så djerwa och swåra förgri-
pelser fingo fritt passera, kunde orsaken och tiltagsenheten omsider nå
den högd, at en riksdagsman, som ej wore fahl eller nog swag at tänka
och tala effter föreskrift, skulle stundeligen lika som bära siälena i sina
hand; och då wore med friheten föga bewändt.
Eric Nilsson berättade, at han samma dag, som den angifne
förseelsen om föremiddagen sig tildragit, kommit hem til Nils Jeremiae¬
son om efftermiddagen och då funnit honom sofwande. Sedan han blef
upwäkt, skall han wäl uprepat förra utlåtelsen emot Brynte Halfwards-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: på.
1771 den 28 september.
133
son; men som Nils Jeremiaeson wid det tillfället warit af drycker öfwer-
lastat, så förmodade och bad E. Nilsson, at dess förseelse ej måtte ho¬
nom tillräknas.
Lars Thorbiörnsson ansåg wäl förbrytelsen för stor men
hemstälte likwäl, om icke Nils Jeremiaeson måtte slippa med den lindri¬
gaste näpst, ståndet kunde utfinna.
And. Mathsson, Joh. Andersson och Jonas Nor¬
berg påstodo, at såwäl Brynte Halfwarsson som Nils Jeremiaeson
måtte taga afträde, under det ståndet om saken öfwerlägger, hwilket ock
uppå derom skiedd tilsegelse blef effterkommitt. Men derförinnan be-
giärte Brynte Halfwardsson, at And. Lindgren måtte blifwa
hörd, om icke Nils Jeremiaeson haft samma utlåtelse hema i qwarteret
efftermiddagen, som han före middagen haft i öpet sälskap.
Uppå tilsejelse berättade Anders Lindgren dereffter, at då
Brynte Halfwardsson med några andra af ståndets ledamöter den nämde
eftermiddagen kommit til honom och Nils Jeremiaeson, som bo tilsam¬
mans i en kammare, hade denne senare effter något föregångit samtal
om hwad sig förut tildragit, på det sättet tiltalat Brynte Halfwarsson:
Om du är af mössepartiet, så skall du dö som en gammal hund.
Pehr Jeppesson yttrade sig, at denna händelsen bekymrar ho¬
nom så mycket högre, som, i händelse deruppå icke skaffas reda och
rättelse, skulle hwar riksdagsman sakna den frid och säkerhet, han ega
bör, och i sådant fall wörö han redo at anhålla om tilstånd at få resa
hem, emedan han icke såg sig i sådan belägenhet något kunna uträtta til
det allmennas och sine committenters gemensamma förmån och nytta.
Jonas Norberg utlät sig, at han med mycken oro hört, huru
den ena medbrodren sökt utmärka den andra med partienamn; han
wisste icke, hwarthän sådant syfftade, eller igenom hwad medel skilnad i
ståndets ledamöters tankesätt kunnat utrönas; ty så mycket Norberg
kunnat förstå, hade de som redelige män med förenade hiertan och
händer arbetadt derhän, at Guds ära måtte befrämjas, konungens hög¬
het blifwa oförkränkt, wår lagliga frihet förwarad, riket uprätthållit
samt hwars mans rätt och säkerhet befästad; för hwilket alt Norberg
förklarade sig redo at upoffra den sista blodsdroppen.
Härutinnan instämde äfwen Pehr Dawidsson til alla delar.
Eric Pehrsson sade, at han icke trodt, det sådane partienamn
skulle i detta ståndet wara kände, der inga stridiga interessen gifwas,
men om något dylikt hos de öfrige respective medstånden wore bekant,
så holt han före at tour och prejudicetwister torde dertil gifwit anled¬
10—740327
134
1771 den 28 september.
ning, hälst Riksens Ständer, hwilka icke kunna hafwa andre föremål än
de, som J. Norberg redan så wäl utstakat, oförnekeligen ega odelte tan¬
kesätt i sielfwa hufwudsaken.
Johan Andersson holt före, at sedan sakens wärkelighet utom
andra bewis wore igenom Nils Jeremiassons egen munds bekännelse nog
uptäkt och fuiltygad, så wore det nu ståndet tilständigt at afgiöra, huru
förbrytelsen bör anses. Den hotelsen at blifwa dödad, icke som en men-
niskia utan som en hund, tykte han wara alt för grof och syntes hafwa
något slags hänwisning på hwad med lösa hundars utödande här i
Stockholm föregådt samt fordrade altderföre desto större upmärksam-
het. Förbrytelsen holt han före förtjena det alfwarsammaste beifrande
och at Nils Jeremiaeson derföre borde uteslutas ifrån ståndets gemen¬
skap för nu ock framtiden.
Pehr Dawidsson, Joh. Ericsson, Joh. Hermans¬
son, Eric Johansson, Holwaster Pehrsson, Hans
Andersson med många flere förklarade sig wara af lika tanka.
Swen Håkansson fant wäl brottet wara stort men önskade
dock, at ståndet wille dermed i lindrigaste måtto och warningswis för¬
fara. Häruti instämde äfwen Carl Andersson och Maths
Backman.
Joh. F. Swan yttrade, at han så mycket lifligare känner, huru
högt det oroar och grämer en ledamot, då han finner sig ifrån ståndets
gemenskap wara utesluten, som et sådant öde honom sielf öfwergåt. Det
är således emot dess egen böijelse men effter lagens föreskrifft han nöd¬
gas påstå, det Nils Jeremiaeson för sitt obetänksamma och straffbara up-
förande må ifrån ståndet uteslutas til befrämjande af enighet innom
samt säkerhet utom ståndet.
Gabriel Månsson försäkrade, at denna saken icke mindre
or[o]ade honom, i synnerhet då han förestälte sig, hwad obehageliga på-
fölgder sådane tillställningar kunde hafwa, hälst uti en tid då enighet
och förtroende är så nödigt, om något til allmän och enskilt båtnat skall
kunna uträttas. Och som Nils Jeremiaeson på ett tiltagset och owärdigt
sätt sökt lösa enighetsbandet ståndets ledamöter emellan, så wore Gabr.
Månsson af den tankan, at han borde förklaras owärdig at widare blifwa
riksdagsman.
Lars Thorbiörnsson sade, at förbrytelsen tål ingen ursäkt;
men såsom menniskowän wille han dock styrka til den lindrigaste med¬
fart, hwilket Hans Eriksson äfwen giorde.
Johan Groth upläste den delen af 23 § uti Riksdagsordningen,
1771 den 28 september.
135
som handlar om deras bestraffande, hwilka en riksdagsman på ett eller
annat sätt förolämpa; och yttrade sig dereffter, at som Nils Jeremiassons
hafde utlåtelser äro förklenlige och ledande til osäkerhet, så är dess
tanka, at han derföre bör förklaras owärdig at widare wara eller fram¬
deles blifwa riksdagsman.
Anders Mattsson hemstälte, om icke förbrytelsen med pen-
ningeböter kunde försonas. Och styrkte så mycket mera dertil, som den
Allmoges angelägenheter, för hwilka Nils Jeremiaeson är fullmägtig,
skulle annars på någon tid blifwa efftersatte och wanwårdade.
Jonas Carlsson ansåg brottet för så betydeligit, at Nils Jere¬
miaeson derföre bör ifrån ståndet uteslutas både för närwarande och till¬
kommande riksdagar.
Jon Bengtsson försäkrade, at det grämer honom in i sielen til
at åhöra förloppet af sådane händelser, som snörrätt leda ifrån det än¬
damål, en riksdagsman bör söka, och de skyldigheter honom åligger at
upfylla. Det rike, som söndrar sig innom sig sielft, kan icke bestå; huru
mycket mindre ett stånd. Flere af ståndets ledamöter hafwa blifwit
wåldförde; skulle hotelser til lifwet få passera onäpste, så wore liten el¬
ler ingen frid och säkerhet at förwänta. Han påstod altderföre, at Nils
Jeremiasson måtte för sitt straffbara öfwerdåd åläggas afbön samt för¬
klaras owärdig til säte och stämma i ståndet.
Pehr Olsson fant så mycket redan wara i saken talat, at han
icke med widlyftigt yttrande wille giöra uppehåll; han förbehölt sig alle¬
nast frihet at få resa hem, om han för sina tankar, dem Gud allena äger
döma, skall äfwentyra sit lif ibland medbroder. Men til förekommande
deraf påstod han, at Nils Jeremiasson, som igenom sitt owärdiga upfö-
rande til en sådan farhoga gifwit anledning, måtte förklaras skyldig at
inför ståndet afbedja sitt brott samt sedan derifrån aldeles uteslutas.
Pehr Dawidsson, Jonas Norberg, Lars Pehrs¬
son, Jonas Rase, Gustaf Andersson med flere instämde
uti lika påstående. Och sedan saken med sine omständigheter äfwen blif¬
wit tolkad för ledamöterne af finska nationen, läto de igenom Tolken
gifwa tilkänna, att de samtelige wörö af lika tankar med dem, som på-
stådt, at Nils Jeremisson borde giöra afbön och ifrån ståndet uteslutas.
Tilläggandes finska ledamöterne, at om ståndet skulle härutinnan lindri¬
gare förfara, så sågo de sig nästan utom all säkerhet och hade dertil så
mycket större orsak, som wisse af deras camerader redan blifwit öfwer-
fallne och illa handterade.
Isaac Tohennen war af den tankan, at som hotelse skiedt til
136 1771 den 28 september.
lifwet, så borde förbrytaren ställas under laga tiltal och med edsöres-
plikt anses och imedlertid nu gienast ifrån ståndet uteslutas.
Hans Larsson trodde åter, at det wore ett lämpeligare straff at
förklara honom för owärdig at wara och framdeles blifwa riksdagzman.
T alemannen utlät sig, at ehuru edsöre i wisst afseende kunde
sägas här wara brutit, wore detta likwäl någodt, hwaröfwer ståndet ej
tilkommer at sig omedelbarligen utlåta; men at utesluta en felaktig leda¬
mot ifrån ståndet samt ålägga afbön wore en ty tilhörande rättighet,
hwars utöfning här tyktes ega rum.
Anders Mattsson frågade, om edsöre wore brutit. Och fick af
Talemannen til swar, at en eller annan ledamot welat så anse sa¬
ken.
Olof Olsson och Olof Bruse förmente, at böter eller ock
säte och stämmas förlust wore det, som wid detta tillfället kunde ega
rum.
Pehr Jeppsson tykte, at man ej borde längre förspilla tiden
med discourser i en updagad sak. Den, som ej will lyda lagen, får tåla,
at lagen straffar honom. I sådan ställning befant Nils Jeremiaeson sig
nu; men om straffet borde sträcka sig til hela dess framtid, det öferläm-
nade Pehr Jeppsson til ståndets bepröfwande och godtfinnande.
Proposition begiärtes af åtskillige ledamöter, och Talemannen
giorde dereffter följande.
Den, som will, at Nils Jeremiaeson skall [förlora]1 säte och stämma för
denna riksdag, säger Ja. Den, det ej will, seger Nei. Winner Nei, så gior
han ståndet offentelig afbön och plicktar 10 d:r silfvermynt.
Joh. Andersson, Jon Bengtsson, Eric Pehrsson,
Gabriel Månsson, And. Persson, Swen Börjesson
med många flera påstodo, at denna proposition borde ändras och alter¬
nativet blifwa sådant, at Nils Jeremiaeson antingen skulle förlora säte
och stämma endast för denna riksdag eller ock för hela sin tid.
Lars Thorbiörnsson yrkade deremot på noga effterfölgd af
Riksdagsordningen 23 §.
Jon Olsson fant lagens mening wara den, at om en riksdagsman
öf werf alles af någon utom ståndet, hänskiutas saken under dommaren;
men skier det af dess medbroder innom ståndet, är det ståndets ensak at
lämpa2 straffet effter brottet. Men uti nu förewarande sak fant han icke,
1 Konceptprotokollet.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: lämna.
1771 den 28 september.
137
att penningeböter kunde ega rum, effter hotelsen warit så grof och an-
gådt lifwet.
Eric Öhman ansåg det, som emellan Nils Jeremiaeson och
Brynte Halwarsson förelupit, för ett narri eller groft skiämt.
J o h. Swan förekom det underligt, at en del ledamöter så onödigt-
wis sökte utdraga tiden och uppehålla en ärkänd sak. Fant någon sig1
widare befogad at giöra anmärkning wid det föreslagne och på lag grun¬
dade straffet för förbrytelsen, så begiärtes, at sådant til protocollet måt¬
te ske.
Lars Torbiörnsson förnyade sitt förra påstående och be-
giärte proposition til votering.
Sv/ en Börjesson frågade, om man bör votera, om säkerhet
skall niutas til lifwet.
Hindric Ericsson begiärte, at i protocollet måtte blifwa an-
teknadt, det Eric Öhman förklarat N. Jeremiaesons gröfwa utlåtelse och
hot för ett narri och skämt.
Uppå anmälan lemnades 8 deputerade ifrån Prästeståndet företräde,
hwilkas Ordförande, Herr Doctoren och Biskoppen Lamberg, gaf
tillkiänna, at Prästeståndet af ömhet för tjenstgiörande soldaternes
trånga wilkor här i Stockholm wid trägnare tjänstgiörning, än wanligit
är, welat til Secreta Utskottet remittera at tilse, om och på hwad sätt de
i denna dyra tiden med någon hielp må blifwa hugnade. Uti hwilket be¬
slut Prästeståndet utbad sig Bondeståndets benägna bifall.
Talemannen aflade tacksäijelse för den meddelte underrättel¬
sen och förmodade, at ståndet skulle om lika beslut sig förena; anmo¬
dade för öfrigt deputerade at för Prästeståndet frambära Bondeståndets
wördsamma och kiärliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Och uppå skiedd föreställning fant ståndet för godt at det igenom
Prästeståndets deputerade anmälte ärendet til Secreta Utskottet remit¬
tera.
Dereffter hemstälte Talemannen til ståndets godtfinnande, om
icke propositionen uti saken rörande Nils Jeremiasson får blifwa sådan,
at han går ut för denna och nästa riksdag.
Häruppå swarades ömsom Ja och Nej.
And. Mattsson frågade, om votering uti en sådan sak eger rum.
Och fick af Lagmannen och Secreteraren til swar, at brottet så¬
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: någonsin.
138
1771 den 28 september.
som bewist och ärkiänt är nu icke widare i fråga utan allenast bestraff-
ningssättet.
Olof Pehrsson förklarade, at om Nils Jeremiaeson får blifwa
qwar i ståndet, så will han, som då blir osäker om sitt lif, owägerligen
hemförlofwas.
Gabr. Månsson wille icke tro, at penningeböter kunde ega rum,
då saken angår hotelser til lifwet.
J o h. F. Swan mente, at ståndet redan derom war enigt, at N. Je¬
remisson skulle från ståndet utslutas och at öfwerläggningen följakteli-
gen nu endast rörde tiden, antingen det borde skie för en eller flere riks¬
dagar eller och för hela framtiden.
Talemannen tilfrågade ståndet, om propositionen får ställas på
säte och stämmas förlust för en eller flere riksdagar.
Joh. Andersson holt åter före, at förbrytaren borde förklaras
owärdig at någonsin få blifwa riksdagzman.
Häruti instämde ståndet med ett starkt rop af Ja; men några få swa-
rade dock Nej.
Finska ledamöterne, för hwilka saken blef uttydd, instämde enhälligt
uti Johan Anderssons tanka.
Carl Andersson påstod, at det måtte voteras om, hwad straf¬
fet borde blifwa.
Lars Thorbiörnsson sade, at han icke voterar om annat, än
hwad Riksdagsordningens 23 § utsätter, och tror ej, at det är tillåteligit
gå längre.
Pål Jönsson swarade, at protocollerne för sista riksdag skola ut-
wisa, det propositioner om ledamöters uteslutande för all sin tid då egt
rum; egde ståndet då en sådan rättighet, måtte det ega densamma nu.
Deruppå giorde Talemannen än widare följande proposition:
Den, som will, at Nils Jeremiaeson blir säte och stämma i ståndet för¬
lustig wid denna riksdag samt förklaras owärdig at widare warda riks¬
dagsman, skrifwer Ja. Den, det ej will, skrifwer Nej. Winner Nej, pliktar
han med offentelig afbön, tio dahl:r s:rmts böter samt förlust af säte
och stämma i ståndet uti sex weckor.
Och som ståndet antog denna proposition, så skreds til votering med
hoplagde sedlar, hwilken utföll med ett hundradesiu Ja emot femtiofyra
Nej; så at Nils Jeremiaeson til följe deraf blir owärdig förklarad at nu
eller framdeles warda riksdagsman, hwarom underdånigt bref til Hans
Kongl. Maij:t kommer at afgå.
Dereffter lät ståndet för sig justera protocollet under den 18 i denne
1771 den 28 september.
139
månad; och då dermed hunnits til slut, gafs tillkiänna, at under det stån¬
det war syslosat med den nyligen slutade voteringen, hade Borgmästaren
Tollstorp ankommit med en deputation ifrån Borgareståndet; men som
företräde för ståndet då icke kunde lemnäs eller deputerade tiden dertil
afbida, så hade deputerade anförtrodt ståndets Notarius, Öfwerinspecto-
ren Arhén, at deras ärende framföra, som war at gifwa tilkiänna, det
Borgareståndet instämt med Prästeståndet uti saken rörande wilkorens
förbättrande för den wärfwade soldaten i Stockholm, samt at denna de¬
putation nu äfwen warit hos Ridderskapet och Adelen och giordt på¬
minnelse om instructionen för Expeditionsdeputationen, på det såwäl
riksdagsärenderne i allmänhet måge få sin jämna gång som i synnerhet
de mål komma til skyndsam expedition, som böra föregå Hans Kongl.
Maij:ts höga kröning.
Ifrån Ridderskapet och Adelen ankommo 12 deputerade, hwars Ord¬
förande, Generalmajoren Baron Sparre, berättade, at Prästeståndets
betygade ömhet och omtanka för garnizonsmanskapet här i staden hade
gifwit så mycket mera anledning för Ridderskapet och Adelen at uti sa¬
ken ingå, som en del af dess ledamöter hade närmast tilfälle at se, uti
hwad trångmål detta manskap sig befant. Och som en alt för knapp in-
qwartering icke mindre trykte samma manskap, så begiärtes, at den om¬
ständigheten äfwen måtte uti remissen til Secreta Utskottet blifwa inta¬
gen för garnizonerne i gemen.
Talemannen gaf till swar, at ståndet hade redan med Präste¬
ståndet ingådt uti den förra omständigheten, och om den senare wille
han närmare med ståndet öfwerlägga. För öfrigit anmodade han depute¬
rade at hos Ridderskapet och Adelen förmäla ståndets ödmiuka och til-
gifna hälsning.
Deputerade togo afträde.
Och straxt derpå ankom en annan deputation ifrån Ridderskapet och
Adelen under Herr Krigsrådet Wadenstiernas anförande, som
anmälte, at Ridderskapet och Adelen med så mycket större fägnad upta-
git den påminnelse, som et af respective medstånden giordt om den
kongl, kröningens påskyndande, som Ridderskapet och Adelen för sin
del bifallit den af Hans Kongl. Maij:t sielf dertil utsatte terminen. Och
på det en sådan högst effterlängtad dag måtte snart infalla, på hwilken
wår stora och älskelige Konung, som igenom sina förträffeligen lysande
egenskaper wäkt hela Europas förundran, måtte solent blifwa upsatt på
sin ärfda thron; så hade Ridderskapet och Adelen tilsagt sine ledamöter
på alla wederbörliga ställen at ej förordsaka minsta uppehåll uti Swea
140
1771 den 28 september.
Konungaförsäkrans afgiörande, hwilken omständighet äfwen hos Bon¬
deståndet recommenderades.
Talemannen försäkrade å ståndets wägnar, at föga kunde någon
för sin Konung bära wärmare hiertan och undergifnare wördnad än
Bondeståndet.
Ståndet, som med otolighet afbidar den glada dagen at för sin krönta
Konung få jämte sin undersåteliga hyllning frambära sine trogne hiertan
til en oswikelig underpant på egen och hemmawarande medbröders tro¬
het och lydno, kan följakteligen icke annat än för sin del gå in uti alt,
hwad dertil bidrager. Talemannen önskade allenast, at intet uppehåll
måtte skie wid expeditionen af de acter, som böra föregå. Och sedan Ta¬
lemannen sluteligen anmodat deputerade at för Ridderskapet och Ade¬
len frambära Bondeståndets ödmiuka och wördsamma hälsning, togo
de afträde.
Effter skedd anmälan anförde Jonas Jacobsson från Stock¬
holms län: Det nyligen upläste och justerade protocollet gifwer mig an¬
ledning at i stöd af min riksdagzmannarätt föra det Hederwärda Ståndet
til minnes, huruledes en ståndets ledamot alt ifrån riksdagens början
ifrigt sökt utwidga sin riksdagsmannarätt utöfwer de gräntsor, som i
Riksdagsordningen finnes utstakade.
Ingen lärer iblandt ståndets ledamöter wara, som effter denna beskrif¬
ning ej igenkänner Riksdagsfullmägtigen ifrån Bohus län Lars Thor¬
biörnsson.
Enär jag går tillbaka til den dag, då talemanswal här i ståndet holts,
så lärer hos ståndet ännu hwila i fris[k]t minne, huruledes Lars Thor¬
biörnsson med häftig och obetänksam ifwer sökt at förswara de ämbets¬
män, som twärt emot walprotocollernes lydelse1 och de wäljandes fläste
röster utfärdat riksdagsfullmagter och hwilka derföre efter ståndets en¬
hälliga beslut böra til answar ställas. Huru han wid talemanswalet up-
häfwit sig til hufwudman för dem, som wid samma tillfälle utestängt
flere lagligen korade riksdagsmän ifrån deltagande i berörde wal, och
huru han igenom en sielftagen myndighet bidragit til den obehageliga
och brydsamma ställning, hwaruti ståndet wid dess första sammanträde
warit försatt. Fäster man åter sin upmärksamhet på Lars Thorbiörns-
sons upförande under öfwerläggningen angående electorswalet til justi-
tiaecancellairsämbetets besättjande, så wittnar det nyligen justerade pro¬
tocollet derom, at Lars Thorbiörnsson wid samma tillfälle lemnat sin
tunga et obundit lopp, at han med häftighet giordt ståndets Taleman den
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: tydelse.
1771 den 28 september. 141
tilwitelsen, at Taleman ej skall lemnat honom frihet at yttra sina tankar,
oaktadt han warit den, som mäst i saken talat; at Lars Thorbiörnsson
giordt den emot protocollet stridande tilwiteliga anmärkningen, at wal-
protocollet rörande de til Konungaförsäkrans öfwerseende utnämde 25
ledamöterne ej blifwit justerat, ehuru han sielf både är elector och äf-
wen en ibland de nämde 25 ledamöterne samt således egt om saken den
närmaste och säkraste kundskap; at han sökt sträcka sin personella rätt
så långt, at han yrkat proposition angående ståndets ledamöters upro-
pande effter matriclen til nya electorers utnämnande, sedan de öfrige
riksdagsfullmägtigerne förklarat sig nögde med sine förut walde samt
edswurne electorer, och sedan Talemannen i anseende til et sådant för¬
klarande yttradt sig ei kunnat giöra den äskade propositionen, och änte-
ligen at desse omständigheter sammanlagde ei otydeligen utmärka, det
L. Thorbiörnssons afsigt härmed warit at stadga sitt enskilte anseende
och myndighet på medbröders bekostnad.
Och som Lars Thorbiörnsson således öfwerskridit de i Riksdagsord¬
ningen utstakade1 [gräntsor och sin riksdagsmannarätt missbrukat, så
fördristar jag ståndets uplysta och rättwisa bepröfwande wördsaml. un¬
derställa, om icke Lars Thorbiörnsson för et så beskaffat misbruk och
sjelftagen myndighet bör anses efter 23 § i Riksdagsordningen och för¬
klaras sit säte och stämma i ståndet för denne riksdag förlustig.
Lars Thorbiörnsson swarade, at det ei annat kan än före¬
komma honom främmande och oförmodat, hwad des wärda medbroder
Jonas Jacobsson mot honom anfört, och det så mycket mera, som han
icke wet sig haf:a det minsta företagit, hwarigenom han skall sökt sin
riksdagsmannarätt öfwer lag utwidga eller i annor måtto misbruka. At
han wid talemanswalet påstått, det alla, som wörö försedde med dom-
hafwandernes fullmagter, borde hinderlöst få i samma wal deltaga, än-
skiönt öfwer walförrättningarne i orterne klander upstått och beswär
blif:t anförde, det trodde han så mycket mindre kunna honom tilwitas,
som han håller före, at riksdagsfullmagter af behörige ämbetsmän ut-
gifne böra gälla, in til des lagl. blif:t bewist, at fel eller wäld derwid
blif:t brukad.
Olof Bruse, Eric Nilsson och Joh. Bengtsson från
Wärmeland instämde härutinnan med Lars Thorbiörnsson samt tilläde,
at om deruti finnes något straffbart, äro de willige at med honom dela
lika öde.
1 Härefter lucka i det renskrivna protokollet. Här återgivna text härrör
från konceptprotokollet.
142 1771 den 28 september.
Nils Svensson förde ståndet til minnes, huru med honom och
flera wid sista riksdag förfors. Man fick då icke mycket tala til sin med-
broders förswar, innan man ansågs brottslig och fant sig ifrån ståndet
utesluten. At tala i förswar af ämbetsmän, som giordt inbrott på folkets
fria walrättighet, ansåg han för et answarigt deltagande deruti. Och som
det är hela ståndet bekant, med hwad ifwer och enträgenhet Lars Thor¬
biörnsson sig i den omständigheten upfört, så fant Nils Svensson sig ock
befogad at emot honom instämma uti lika påstående med Jonas Jacobs¬
son.
Hindric Ericsson påstod, at Lars Thorbiörnsson tillika med
Eric Öhman, som ansett Nils Jeremiassons gröfwa hotelser för et skämt
och narri, måtte taga afträde, under det ståndet om saken öfwerlägger.
Eric Öhman förklarade, at det han om Nils Jeremiaesons för¬
menta skämt el. narri sagt, hade enast afseende på des dryckenskap; ty
en drucken man skämtar ofta groft.
Hans Ericsson utlät sig: Om det skall gå så nogräknat til med
hwart ord, som talas, så skulle ganska litet kunna uträttas, och då såg
han sig icke haf:a något här at giöra.
Håkan Olsson gaf tilkänna, at han aldeles instämmer uti det,
Lars Thorbiörnsson sagt.
Olof Larsson fant ei, hwart det wille taga wägen, om ord och
meningar så skola siktas. Hwad ei obeskiedeliga talas, bad han ei måtte
illa uttydas, och önskade, at tiden ei måtte med häftiga disputer onödigt-
wis förspillas.
Måns Swensson, Matts Backman, Peter Hult¬
man, Pehr Nilsson och Eric Jonsson giorde häruti et
med Olof Larsson.
Olof Bruse sade, at han icke wiste annat, än at han egde frihet
få yttra sine tankar öfwer förekommande ärender eller förena sig med
någon annan ledamots mening; och så länge han ei talte emot lagen,
trodde han sig böra wara fri för anmärkningar och åtal. Hwad Lars
Thorbiörnsson wid talemanswalet utlåtit sig om de stridige fullmagterne,
fant han så oskyldigt, at han i denna stund äfwen deruti instämmer.
Mats Jonsson anförde: Här klagas ofta inom ståndet öf[wer]
tidens utdrägt samt riksdagsärendernes tröga gång, och uti tryckta skrif¬
ter finner man allmänhetens röst ega lika ljud. Eftersökes orsaken härtil,
så finnes den til en god del ligga deruti, at det ena sammanträdet efter
det andra och den ena plenidagen efter den andra fruktlöst förspilles
igenom ventilationer öfwer framkastade frågor, hwartil ofta saknas både
1771 den 28 september. 143
lagl. anledning och grund. Hwar dag, Riksens Ständer sig här uppehålla,
kostar kronan och medborgare dryga summor. Riksdagspenningarne
kunna och räknas för et slags skatt och tunga. För den, som wågar at
directe lägga tunga på folket, utstakar lagen et förtjent straff; den, som
indirecte gior detsamma, bör altderföre icke lemnäs onäpst. At Lars
Thorbiörnsson är den, som här i ståndet förorsakat mästa uppehåll och
stridigheter, det är ståndet mer än bekant och derom bära protocollerne
tilräckel. bewis. Om han d[ä]runder altid upfört sig med tilbörlig ackt-
ning för ståndet, dess Taleman och Secreterare, det torde förtjena när¬
mare eftersinnande; men Matts Jonsson wille nu förnämligast hålla sig
wid den af Lars Thorbiörnsson förordsakade oskiäliga och likasom på¬
syftade tidens utdrägt, hwarf öre han tyckes haf:a giordt sig förtjent at
på längre eller kortare tid blifwa från ståndet utesluten, på det riksdags-
ärenderne en gång måtte komma uti jämn och ostörd gång samt stillhet
och sämja innom ståndet winnås.
Lars Thorbiörnsson wille icke widkännas, det han någon
sak obefogad uppehållit eller obehörige påståender giordt, och än
mindre at han sig på något sätt förgripel. upfört; han begiärte altderföre
at blifwa underrättad, hwilketdera man wil anse såsom förgripeligit, an¬
tingen dess påstående om votering d. 18 hujus eller ock det, som i dag
kan haf:a sig tildragit.
Johan Groth hemstälte, om icke L. Thorbiörnsson bör afträda,
under det saken emot honom ventileras?
Men Lars Thorbiörnsson försäkrade, at han det icke gior
förr, än han öfwertygeligen får weta, uti hwad del han skall sig förbru¬
tit.
Matts Backman sade: Här yppas en sak, hwars uprinnelse han
icke kan igenfinna. Wid talemanswalet har Lars Thorbiörnsson ei annat
sagt och påstådt, än at ämbetsmännens utgifne fullmagter borde gälla,
och hwad wid saken om electorernes utnämnande til justitiascancellairs-
wal förelupit, tyckte Backman intet wara at påminna, och för sin del in¬
gick han uti alt, hwad L. Thorbiörnsson wid det ena och andra tilfället
sagt, såwida det icke fines strida emot lagen.
And. Mattsson, som på en stund warit bortgången, begiärte
wid återkomsten få weta, hwarom qvasstionen nu war, och blef af T a -
1 e m a n n e n derom underrättad.
Sven Håkansson yttrade sig, at denna sak förekommer äfwen
honom ganska främmande, i synnerhet som han ei war tilstädes, då den
först yppades. Han bad, at ståndet för Guds och egit bästa skull wille
144
1771 den 28 september.
förena sig samt i semja öfwerlägga utan at upsöka små omständigheter
til medbröders oroande och tidens fruktlösa förspillande med trätor,
som kunna wärka söndring, då enighet som mäst behöfwes.
Olof Larsson tyckte, at man bättre borde akta tiden, än nu
några gångor händt, då den blif:t tilbragt med bullersamma ventilatio¬
ner öfwer mindre magtpåliggande saker, i stället för det den borde an-
wändas til helt wigtigare giöromål; wälbesinnandes, at hwar dag, som
här onyttigtwis förspilles, kostar likwäl wära torftige medbroder stora
penningar.
Pehr Jeppsson ingick uti det, som Olof Larsson sagt om kost¬
naden för ståndets comitenter igenom tidens fruktlösa förspillande, samt
yttrade sig widare: Wi böra wisa all acktning för wår wärda Taleman
och medbroder inbördes; förorättas den ena eller andra, bör sådant beif-
ras; men til undwikande af alt feltag wid de emot Lars Thorbiörnsson
upkomne frågor, önskade han, at Hr Lagmannen och Secreteraren wille
sin tanka derom benägit meddela.
Lagmannen och Secreteraren swarade: Hwad wid tale-
manswalet sig tildragit, derom har jag, som då ei war närwarande, ingen
tilförlitel. kundskap. Ståndet, som bäst har sig bekant, huruwida Lars
Thorbiörnsson efter nu skiedd anmälan förswarat de ämbetsmäns giöro¬
mål, hwilka, på sätt som sedermera närmare blif:t utredt, kränkt folkets
lagh rätt och walfrihet, kan således säkrast döma, i hwad mon han der¬
uti kunnat fela, samt huru han derföre bör anses.
Hwad åter det beträffar, som wid electorernes utnämnande til justi-
tiascancellairswal förelupit, så hade Lagmannen och Secreteraren då re¬
dan sagt sin tanka derom til protocollet, nemi. at det ingalunda wore
lagformigt til at förkasta wederbörl. utkorade electorer, som sit för¬
troende icke förwärkat.
And. Mattsson utlät sig, at han icke warit inne, under det pro¬
tocollet för d. 18 dennes justerades, och wisste således icke, om der står,
at han lika med Lars Thorbiörnsson påstått votering; men om icke så
wara skulle, begiär han nu, at det må i protocollet blif:a antecknat.
Jonas Jacobsson yrkade än widare derpå, at Lars Thorbiörns¬
son måtte taga afträde under ventilationen, och försäkrade, at han icke
begifwer sig ifrån hufwudsaken utan votering.
Lars Thorbiörnsson swarade, at han icke går ut, ty han wet
icke at han felat; och hwad saken ang:de den af honom påstådde vote¬
ringen om nya electorer widkommer, så tror han intet deruti wara felat,
besynnerligen som Borgareståndet i lika sak nu voterar.
1771 den 28 september. 145
Talemannen förklarade både missnöje och förundran öfwer den
i ståndet nu förmärkte häftiga oro och twedrägt och wisste icke, hwar-
ifrån sådant borde härledas. Han önskade hjertel. enighetens återstäl¬
lande och bad på det ömaste och kiärligaste, at ståndet med saktmodig¬
het och inbördes wälwilja wille hwarannan omfatta och de förekom¬
mande ärenderne afsluta.
Många i ståndet begärte proposition til votering.
Men Lars Pehrsson, Sven Börjesson, Pehr
Pehrsson och Johan Hermansson med flere påstodo, at
Lars Thorbiörnsson derförinnan skulle afträda.
Olof Olsson sade, at om det så skall gå til, går både han och
flere ut under denna öfwerläggningen.
Häruti instämde äfwen Eric Nilsson och Olof Bruse.
Gabr. Månsson tyckte, at här borde utredas, hwad emot lag
och författningar är brutit, ty annars kommer man ei längre, utan tiden
löper onyttjad utur händerne, just under det man klagar öfwer des för¬
slösande.
Hind. Ericsson fant sig föranlåten at fästa någon närmare up-
märksamhet wid den delen af det i dag justerade protocollet, som inne¬
fattar Lars Thorbiörnssons derom yttrade okunnoghet, at ledamöter til
Stora Deputationen blif :t utsedde samt protocollet derom justerat.
Hade L. Thorbiörnsson ei sjelf warit elector och närwarande, såwäl
när förste utnämnandet af desse ledmöter skiedde, som då denna wal-
förrättning andra gången kom under electorernes öfwerläggning; hade
han icke warit tilstädes, då walprotocollet för electorerne justerades, så¬
wäl som då det för ståndet uplästes; så hade okunnoghet kunnat skyla
en afsigt, som nu röjer sig sjelf och ligger för nog öppen dag. Men när
han wid alla desse tilfällen warit närwarande, och det som mera är, sjelf
blif:t utnämd ibland de 4 ledamöterne, som första beredningen af Ko¬
nungaförsäkran öfwerwara skulle, i hwilket ärende han ock flere sam¬
manträden bewistat, hwilket han nog förstod icke kunnat tillåtas, med
mindre behörigt utdrag af ståndets protocoll blif:t företett; så innefattar
L. Thorbiörnssons utsaga de grofwaste tilwitelser ei mindre emot stån¬
dets wärda Taleman än lagwittre Secreterare, såsom skulle den förre en¬
sidigt utsett ledamöter til et så angelägit wärf och den senare expedierat
oafgiorde saker och låta utskrifwa ojusterade protocoller. Påm[in]ner
man sig än widare den hetta och häftighet, L. Thorbiörnsson wid detta
tilfellet wisat, samt at han trädde med ifwer och häftighet fram på
146 1771 den 28 september.
gången och förebråelsewis sine utlåtelser framförde, så röjer detta än
närmare dess upsåt och afsigt.
Så stora och påtageliga förgripelser fant Hind. Ericsson i det minsta
böra anses med säte och stämmas förlust i ståndet för denna riksdag.
Och trodde Hindric Ericsson, at Lars Thorbiörnsson ej skulle haf:a
något at derwid påminna, i synnerhet om han will föra sig til minnes,
hwad noggranhet han sjelf brukat den tiden, han i ståndet förde klub¬
ban, då man för en ganska oskyldig påminnelse kunde ådraga sig afbön
och böter.
Eric Öhman och Eric Nilsson begiärte, at saken måtte få
hwila och igenom ingifwande memorialer utredas.
Jon Bengtsson wille ei wara emot at saken skulle få hwila, ef¬
ter den på et ömt sätt rörde en riksdagsmans rätt.
Jon Olsson sade, at han äfwen skulle wara för upskof, om han
icke såg, at flera plenidagar skulle derigenom blif:a förspillde; han be¬
giärte altderföre, at saken måtte i dag afgiöras.
Johan Andersson gaf tilkänna, at han för opasslighet skull
icke förmådde rättsligen utföra sina tankar om saken, så mycket wille
han dock sega, at L. Thorbiörnsson giorde mästa oron wid talemanswa-
let och at han fortfarit uti ståndets oroande och uppehållande. Han be¬
giärte proposition, om saken skulle hwila eller nu afgiöras.
Sven Håkansson och And. Mattsson påstodo, at saken
måtte få hwila och skriftel förklaras, i synnerhet som intet sådant pro-
[tojcoll wid talemanswalet skall blif:t hållit, som til uplysning derwid
tjena kan.
Talemannen hemstälte, om icke med denna sak kunde hafwas
anstånd til nästa plenum; men härtil swarade större delen Nej.
And. Mattsson och L. Thorbiörnsson begiärte få
weta, om icke saken efter lag bör hwila, då det begiäres.
Och fick af Lagmannen och Secreteraren det swar til uplys¬
ning, at när uti Riksdagsordningens 16 § handlas om upskof uti någon
redan företagen sak, är sådant endast lämpeLt til större saker, som ifrån
deputationerne utarbetade inkomma, hwilket af de der brukade ordasät¬
ten otwungit kan finnas, men får icke dragas til mål och frågor, som
muntel. wäckas och hwilka, efter ordens lydelse i denna §, icke kunna
lemnäs på bordet til hwar ock ens genomseende.
J o h. F. Svan holt före, at proposition borde giöras, om saken
skulle företagas el. icke, emedan han ej ser någon annan utwäg at skilja
sig derifrån.
1771 den 28 september. 147
Gabr. Andersson och Thomas Kuitenen beklagade å
finska ledamöternes wägnar, at tiden så onyttigt blef förspild; de på-
stodo proposition, på det saken en gång måtte koma til slut.
Lars Thorbiörnsson utlät sig, at han will se den person, som
kan betaga honom sit säte i ståndet, innan han med fel blif:t beträdd
och derom öfwertygad; och tänker, at Talemannen icke tiltror sig at
derförinnan giöra någon proposition honom angående.
Och då Talemannen härwid sökte giöra någon tjenl. föreställ¬
ning, utbrast L. Thorbiörnsson uti följande utlåtelse: Taleman¬
nen är förbannad hetsig, som intet wil låta folk tala ut. Steg derefter
med häftighet upp och i wredesmod gick ifrån ståndet, åtfölgd af större
delen ibland ledamöterne ifrån Wermeland och Bohus län samt några få
ifrån wissa af de öfrige länen.
Större delen af ståndets ledamöter yrkade än widare på proposition,
och Talemannen upgaf följande, som antogs:
Den, som will, at saken nu företages, skrifwer Ja.
Den, det ei will, skrifwer Nei.
Winner Nei, så hwilar saken til nästa plenum.
Sedan Jonas Jacobsson, som frågan emot Lars Thorbiörnsson wäckt,
efter ståndets godtfinnande tagit afträde, gick voteringen för sig med
lyckta sedlar och utföll med ethundradesex (106) Ja och nio (9) Nei, så
at saken til följe deraf i dag kommer at afgiöras.
Pehr Olsson yttrade sig derefter: Som Lars Thorbiörnssons för¬
brytelser äro otidige, och blif:t igenom dess senast widtagne steg än
mera ökte, så kunde wäl hwarken det ena eller andra undgå beifrande;
men om sättet tyckte han, at ståndet nu borde öfwerenskomma. För sin
del föreslog han Lars Thorbiörnssons uteslutande ifrån ståndet antingen
för hela denna riksdag eller åtminstone på tre månaders tid.
Af enahanda tanka förklarade Joh. Andersson, Jonas
Norberg, Lars Tufwarsson, Brynte Halfwarsson,
Måns Swensson och Nils Håkansson sig wara.
Men Sven Börjesson, Ol. Beckman, Pehr Assars¬
son och finska ledamöterne jämte flere wörö af den tankan, at L. Thor¬
biörnsson borde uteslutas för hela denna riksdagen.
Hindric Ericsson anförde: Wid den nu hällne öfwerlägg-
ningen lärer det Hederwärda Ståndet rönt et nytt prof af Riksdagsman¬
nen L. Thorbiörnssons dristiga och eftertänkel. upförande i ståndet; ty
sedan han gått in i förklaring öfwer den emot honom reste frågan rö¬
rande missbruk af sin riksdagsmannarätt, har han, under åberopande af
148
1771 den 28 september.
lag och Riksdagsordningen, påstått, det saken borde hwila, ehuru han af
Hr Lagmannen och Secreteraren fått den underwisning, at Riksdagsord¬
ningens 16 § endast angår saker af större wigt. Widare har han med häf¬
tigaste ifwer twärt emot Riksdagsordningen bestridt ståndets Taleman at
få giöra någon proposition, och det sorn mera är, låtit sin ifwer hos sig
så råda och winna et så eftertänkeht utbrott, at han i wredesmode gått
bordt samt derwid uprört en stor del af ståndets ledamöter til et emot
Riksdagsordningen lika stridigt steg, i det de äfwen skildt sig ifrån stån¬
det och afhållit sig både ifrån den redan för sig gångne voteringen och
widare öfwerläggning i saken.
Et så djerft och obetänksamt steg tyckte Hindric Ericsson fordra det
alfwarsammaste beifrande, hälst ståndets wärdighet och anseende der¬
igenom på et ömt sätt blifwit rört och det af en ledamot, som rönt flere
wedermälen af utmärkt förtroende.
Til ståndets rättwisa ompröfwande hemstälte Hind. Ericsson altder-
före, om icke Lars Thorbiörnsson, som således öfwerträdt lag och
ordning, giordt sig sin riksdagsmannarätt åtminstone för denne riksdag
förlustig.
Pehr Pehrsson från Blekingen förde ståndet til minnes, at de
ledamöter, som bewistat sista riksdagen, icke widkänts den emot stån¬
dets en gång widtagne beslut utgångne senare expeditionen ang:de jäge-
ribetjeningens bibehållande; hwaraf följer, at Lars Thorbiörnsson, som
då war taleman och utan målets föredragande och ståndets bifall deruti
ingått, giort sig för et så tiltagset och ståndets rätt kränkande steg alde¬
les owärdig at nu wara el. framdeles blifwa riksdagsman. Åberopande
Pehr Pehrsson sig hwad protocollet under d. 28 sistl. Augusti om denna
saken innehåller.
Talemannen, som fant ståndet uti olika tankar om straffets be¬
skaffenhet, ansåg för bäst at låta saken igenom votering afslutas och
framstälte til den ändan följande proposition:
Den, som will, at Lars Thorbiörnsson uteslutes från ståndet under
hela denna riksdag, skrif:r Ja.
Den, det ei will, skrifwer Nei.
Winner Nei, så uteslutes han ifrån ståndet uti trenne månader.
Propositionen tolkades för finska ledamöterne, som förklarade sig
dermed nögde.
Hwarefter och sedan T alemannen wänligen tilstyrkt ståndet at
i saken gå den lindrigaste wägen, börjades voteringen med hoplagde
1771 den 28 september—5 oktober. 149
sed[l]ar, hwilka wid upräknandet funnos innehålla åttationio (89) Ja och
tiugofyra (24) Nei.
Och som Lars Thorbiörnsson således blif :t utesluten ifrån ståndet för
denna riksdag, så beslöts, at underdånig skrifwelse derom skulle på
wani:t sätt til Hans Kongl. Maij:t afgå.
Ståndet åtskildes kl. 1/2 til 5 eftermiddagen.]
År 1771 den 5 October.1
Sammankom ståndet klockan 9 och lät efter förrättad morgonbön för
sig justera protocollerne under den 21 och 28 sidstl. September tillika
med någre utgående expeditioner.
Derefter uplästes och bifölls deputerades öfwer stridige fullmagter be-
tänckande af d. 3:e i denna månad, hwarigenom Jonas Mårtensson för¬
klaras berättigad at såsom lagligen wald riksdagsfullmägtig för Södra
Motts härad på Öland blifwa i ståndet intagen; hwilcken ock genast in¬
kallades och om ståndets beslut underrättades.
Efter begjäran samtykte ståndet, at Brynte Halfwarsson må utbe¬
komma den delen af protocollet, som innefattar saken honom och Nils
Jeremiaesson emellan.
Pehr Jeppsson hemstälte, om icke de ledamöter, som sidsta
pleniidagen tillika med Lars Thorbiörnsson sig på ett egenwilligt och til-
tagsit sätt från ståndet afsöndrade samt såmedelst uti sin tilbörliga wär-
dighet och acktning förnärmade, borde med någon lämpelig pligt til de
fattige beläggas.
Men Sven Håkansson förmente, at man ej borde sig med så-
dane mindre betydeliga saker uppehålla, som endast födde af sig oro
och missnöje.
Erich Johansson, Jonas Jansson, Johan Erichs-
son, Jan Hermansson och Anders Olsson holt åter
före, at saken ej borde lemnäs aldeles onäpst, och föreslogo altderföre 1
plåts pligt på personen.
Men uppå föreställning af Talemannen och i anledning af stån¬
dets oeconomieordning blef öfwerenskommit, at hwar ledamot, som sig
på förberörde sätt emot ståndet förbrutit, skal ärlägga otta öre s:rmt
samt undfå warning och tilsägelse at sig för dylika steg framgent til
wara taga.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 12 Octob. 1771.
11—740327
150
1771 den 5 oktober.
Uppå begjäran lemnades Eric Öman från Wärmeland 3 wekkors per¬
mission.
Sven Eschilssons från Halland memorial1 af detta dato angående
swänska språkets ränsning ifrån främmande ord uplästes och lades på
bordet.
Ifrån Prästeståndet ankommo 8 deputerade under Probsten Kro¬
gers ordförande [och aflämnade]2 samt til bifall anmälte: l:o. Probs¬
ten Johan Bolmstedts memorial och anhållan at hos Hans Kongl. Maij:t
i underdånighet må påminnas om commissorialrättens i Hoffmanske up-
rorssaken fäldte doms snara granskning och handlingarnes tidiga aflem-
nande til Riksens Ständer; jämwäl och om snar expedition af Riksens
Ständers wid denna riksdag tagne beslut om wissa ämbetsmäns tilta-
lande.
2:o. Probsten Meurlings memorial angående ordinarie ämbetsmäns til-
hållande at sjelfwe förrätta sina sysslor.
3:o. Berättade deputerade, at Prästeståndet ansedt för godt, det Se-
creta Utskottets Statsdeputation med aldra första upgifwer rikets stat, på
det både bristen må blifwa bekandt och medel til dess botande kunna
påtänkas.
Talemannen tackade för undfången del och underrättelse om
förberörde ärender, lofwade at oförtöfwat med ståndet derom öfwer-
lägga och anmodade deputerade att hos Prästeståndet aflägga Bonde¬
ståndets wördsamma och kjärliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Och uppå Talemannens hemställande biföll ståndet de af de¬
puterade anmälte ärender.
Derefter uplästes Thomas Kuitinens memorial3 rörande statswärcket,
och bifölls dess begjäran at dermed få wända sig til de öfrige stånden.
Efter anmälan företrädde 10 deputerade ifrån Ridderskapet och Ade¬
len, ibland hwilcka Hofintendenten Tham, som förde ordet, recom-
menderade til bifall Secreta Utskottets betänckande rörande Commen-
deuren Heldenhielms befordringsrätt.
Desse deputerade afträdde.
Och i stället förekommo 12 deputerade ifrån Ridderskapet och Ade¬
len under Lagmannen Friherre Reuterholms ordförande, som gaf
1 Tryckt som Bil. 42.
2 Konceptprotokollet.
3 Tryckt som Bil. 43.
1771 den 5 oktober.
151
tilkänna, at Ridderskapet och Adelen bifallit Secrete Utskottets extrac-
tum protocolli angående Hennes Kongl. Maijrts Enckedrottningens och
den Kongl. Printsessans åstundade utresa til det Kongl. Preusiska Hof-
wet.
Talemannen lofwade at om detta ärendet med ståndet öfwer-
lägga, försäkrandes, at ståndet altid räknar för sin underdåniga skyldig¬
het at befrämja det, som finnes bidragande til Hans Kongl. Maij:ts och
det Kongl. Husets höga nöje. För öfrigit anmodades deputerade at för
Ridderskapet och Adelen förklara Bondeståndets ödmiuka hälsning.
Deputerade togo afträde.
Johan Andersson af sändes med 12 deputerade til de öfrige stånden
och fick i commission
l:o at påminna om slut uti saken angående de ämbetsmäns ställande
til answar, som kränkt Allmogens fri- och rättighet wid de skjedde riks-
dagsmanswahlen.
2:o. At hos Ridderskapet och Adelen göra påminnelse om Expedi-
tionsdeputationens instruction.
3:o. At gifwa til känna, det ståndet bifallit Prästeståndets beslut om re¬
miss til Secreta Utskottet angående underhållets förbättrande för den
tjenstgörande soldaten i Stockholm.
4: o. Likaledes saken angående ordinarie ämbetsmäns tilhållande at ef¬
ter lag sjelfwe förrätta sine sysslor.
5:o. Äfwenledes målet rörande den i Wästergöthland hällne commisso-
rialrätten, så at ändteligit slut må ärhållas uti denne til Kongl. Maij:t in-
komne saken, innan Riksens Ständer åtskiljas.
6:to. Jämwäl ock Prästeståndets andragande om upgift af statswärc-
kets tilstånd och
7:o at recommendera Bondeståndets igenom protocollsutdrag öfwer
lemnade angelägenhet om jägeriebetjeningens afskaffande.1
Innan denna deputation afgick, hemstälte Nils Svensson,
Pehr Jeppsson och Lars Tufvarsson, om icke wid detta
tilfället äfwen kunde begäras, at Secreta Utskottet med första måtte in¬
komma med de Kongl. Arfprintsarnes stat, efter ryckten kringlöpa, at
deruti skal wara mycken brist. Men ståndet fandt, at det ej skulle wäl
passa sig at wid detta tilfället det ärendet omröra.
Ifrån Prästeståndet lämnades 12 deputerade företräde, hwars Ordfö¬
rande, Doctoren och Biskoppen Filenius, anmälte, at dess stånd bi¬
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: anskaffande.
152
1771 den 5 oktober.
fallit Secreta Utskottets extractum protocolli rörande Hennes Maijrts
Enckedrottningens och den Kongl. Printsessans utresa på någon tid til
Kongl. Hofwet i Berlin.
Sedan Talemannen på tilständigt sätt härå swarat och depute¬
rade afträdt, tog ståndet detta ärendet under öfwerwägande och fandt
för godt at äfwen för sin del samtycka til Hennes Kongl. Maij:t Encke¬
drottningens och Kongl. Printsessans tilämnade utresa til at besöka det
Kongl. Preusiska Hofwet med tillagd hjertel. önskan, at den alsmägtiga
Guden wille så under den förestående resan som alt framgent nådeligen
ledsaga och bewara desse Höga Kongl. Personer ifrån alla farligheter
och obehageliga händelser til det Kongl. Husets ej mindre än hwar rede¬
lig undersåtes glädje, hugnad och fromma.
Derefter afsändes Sven Håkansson at om detta ståndets bifall lemna
de öfrige respective stånden underrättelse.
Åldermannen Vestin ankom med 12 deputerade ifrån Borgare¬
ståndet och gaf tilkänna, at detta stånd bifallit Secreta Utskottets til-
styrckande til Kongl. Enckedrottningens och den Kongl. Printsessans
utresa til Berlin at besöka sina höga anförwandter.
Talemannen berättade deputerade, at Bondeståndet äfwen här-
til samtyckt och hade redan utsändt sine deputerade at de öfrige respec¬
tive stånden derom notificera; och anmodade för öfrigit deputerade at
hos sitt stånd aflägga Bondeståndets tilgifna och wänliga hälsning.
Ståndets utgångne deputerade återkommo hwar efter annan och
aflade berättelse, huru de sine wärf uträttadt, samt förklarade wänl. och
tilgifwen hälsning ifrån de öfrige stånden.
Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af d. 18 sidstlme Sep¬
tember rörande inhibition uti Kongl. Maij:ts nådiga resolution, som
ålägger1 Stolmakareembetet här i staden 1 261 dahl:r 24 öre kopp:mts
rättegångzkostnads utbetalande til afskedade Constapelen Borgström,
och det intil dess Riksens Ständer hinna sit underdåniga yttrande af-
gifwa uti hufwudsaken, hwarifrån denna rättegångzkostnad sig leder.
Och fandt ståndet för godt at om den begjärdte inhibitionen må hos
Hans Kongl. Maj:t i underdånighet anhållas.
Lars Thorbiörnssons i dag inlämnade memorial om protocollets utbe¬
kommande i hela sin widd för d. 28 sidstlme September uplästes och bi¬
fölls.
1 Enligt konceptprotokollet ändrat från förlagans: ådagalägger.
1771 den 5—12 oktober.
153
Sedan åtskillige beswärs§§ äfwen blifwit justerade, åtskildes ståndet
klockan 1/2 2.1
År 1771 den 12 October.2
Sammanträdde ståndet in pleno klockan 1/2 9 och giorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 5:te i denne månad tillika med
någre utgående expeditioner,3 och deribland de underdånige bref, som til
Hans Kongl. Maij:t komma at afgå angående riksdagzfullmägtigers ut-
wäljande uti Nils Jeremiaessons och Lars Thorbiötnssons ställen, som
från ståndet blifwit uteslutne.
Uplästes och bifölls Cammaroeconomiedeputationens betänckande af
d. 7:de i denne månad, hwarigenom Bonden Gabriel Johansson förkla¬
ras berättigad at bibehållas wid Waima[r]e hemman uti Rengo so[c]hn,
Neder Hollola härad i Tavastehus län, samt at skattekjöpebref bör ho¬
nom derå meddelas.
Likaledes bifölls samma deputations betänckande af d. l:sta hujus an¬
gående at Bonden Hindrich Ersson från Esbo sockn4 i Nyland bör återfå
det för honom redan utfärdade skattekjöpebrefwet på Nubberböle hem¬
man samt af Herr Baron och Landshöfdingen Ramseij undfå 1 312 d:r
s:rmts ersättning för honom oskjäligen åbragt lagsökningzkostnad.
Derefter hemstäldte Gabriel Månsson, om icke Häradshöf¬
dingen5 i orten, som igenom sin olagliga åtgärd warit wållande til det
Hindrich Ersson öfwergångne swåra lidande, borde derföre ställas til
answar.
Men ståndet fandt för godt at tils widare låta dermed anstå, på det
sjelfwa hufwudmålet för den omständigheten skull ej måtte blifwa uppe¬
hållit.
Föredrogs Cammareconomiedeputationens d. 13:de sidsthne Septem¬
ber afgifne betänckande, som tilstyrkcer, det Hans Kongl. Maij:t i un¬
derdånighet må anmodas om tilstånd för Ijo socknemän i Österbotten at
wid häradstinget få bewaka sin angelägenhet rörande extra påstföringen
1 Ett i protokollet icke omtalat extraktprotokoll av den 5 oktober 1771 om
allmänningsskogar, med ett bilagt memorial av Johan Botvidsson från Söder¬
manlands län, enligt påteckning uppläst nämnda dag, tryckt som Bil. 44.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 17 Octob. 1771.
3 Med dessa expeditioner torde avses dels extraktprotokollet den 12 ok¬
tober 1771 om vakansavgifter vid Älvsborgs regemente, tryckt som Bil. 45,
dels extraktprotokollet den 12 oktober 1771 om officersboställen vid Väs¬
terbottens regemente, tryckt som Bil. 46.
4 Enligt betänkandet rättat från förlagans: härad.
5 Nils Lostierna.
154
1771 den 12 oktober.
samt derom så accordera, som för dem beqwämligast och minst kost¬
samt wara kan; och fandt ståndet för godt at detta betänckande bifalla.
Riksens Ständers Commercedeputations betänckande af d. 7:de i
denne månad angående Vice Pastoren Axel Laurells uppmuntrande och
belönande för sin wid potatisplanteringen wisade flit och möda upläs-
tes och bifölls, utom hwad den föreslagne medallien angår, hwartil stån¬
det ej fandt sig kunna samtycka.
Föredrogs Secreta Utskottets protocollsutdrag under d. 9:de i denne
månad, hwaruti föreslås, at såwäl arfwoden för betjeningen uti Handels-
och manufacturdeputationen som andre där förefallande penningeutgif-
ter må tagas af manufacturfonden. Och blef detta betänckande af stån¬
det bifallit.
Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli under den U:te den¬
nes angående alla försigtighetsmåtts widtagande til förekommande af i
Muschou upkomne smittosamma sjukdomens utbredande1; och hade
ståndet derwid intet at påminna.
Capitainen Carl Gustaf Gagges från Urskillningzdeputationen til
plena remitterade memorial och anhållan om slut uti arfstwisten Fröken
Ebba Christina von Becker och honom emellan uplästes och lades på
bordet.
Uplästes Borgmästaren och Riksdagzfullmägtigens från Laholm Sam.
Corins från Urskillningzdeputationen til plena hänwiste ansökning om
frihet i landttullen för den ull, som staden til sine handaslögders idkande
och ullstrumpetilwärckning kan tarfwa. Och som ståndet redan wid
sidstl:ne riksdag til en sådan tullfrihet gifwit sitt bifall, så fandt och
ståndet skjäligit at äfwen nu derom stadna uti lika beslut.
Igenom memorial af detta dato, som uplästes, hemställer Kyrkoher¬
den och Riksdagsfullmägtigen Magister Hans Dahlgren, om icke hos
Kongl. Maij:t i underdånighet må anhållas, at uti Häradshöfdingen
Unasi och Cronofogden Malmborgs närwaro undersökning får wid
tingzrätten i orten anställas öfwer den hårda och pinsamma medfart,
Unaus skal utöfwat på en för lönskaläger lagförd qwinsperson, samt at
med de påbegynte fiscaliske actionerne emedlertid må innehållas.
Och althenstund en sådan medfart, som här anmäld blifwit, ifall den
lagligen fulltygas kan, utmärcker et det grofsta inbrott och swåraste
kränckning af den medborgerliga frid- och säkerheten, fördenskull och
på det å ena sidan hwarcken brott och förseelser må lemnäs opåtalte
och onäpste eller å den andra ämbetsmän obilligtwis blottställas til sin
1 Enligt extraktprotokollet rättat från förlagans: utbrudrande.
1771 den 12 oktober.
155
heder och agtning; så anser ståndet för billigt, at til förekommande af
det ena och andra lemna sitt bifall til hwad Kyrckoherden Dahlgren uti
ofwannämde memorial föreslagit.
Pehr Jeppsson hemstäldte, om icke behörig påminnelse nu
borde gjöras angående de ofrälse och i synnerhet Bondeståndets privile¬
gier; ty om det lämpeliga tilfället, som nu sig dertil företedde, lemnades
onyttjadt, frucktade han, at hela saken kunde derigenom blifwa twifwel-
acktig; hwilcket han altderföre för sin del wille hafwa uti protocollet
intagit.
T alemannen swarade, at ingen lärer wara som ju lika uprigtigt
och ifrigit önskar lyckel. framgång med ståndets tilämnade privilegier;
men holt dock före, at det icke wore tid til at mycket derpå yrcka, innan
alt blifwit odalstånden emellan wederbörligen jämkat och afpassat, med
hwilcket gjöromål wissa af desse ståndens deputerade nu wörö sysslo-
satte.
För öfrigit gjorde Talemannen ståndet derom försäkrat, at han med
all den omtancka, waksamhet och nit skal söka detta angelägna ärendet
bedrifwa, som dess skyldighet fordrar och dess medbröders förtroende
af honom kräfwer.
Ifrån Prästeståndet företrädde 16 deputerade, hwilckas Ordförande,
Biskoppen Doctor Benzelstierna, gaf tilkjänna, at Prästeståndet
bifallit den af Secreta Utskottet och Deputationen samt Bondeståndets
deputerade projecterade Konungaförsäkran.
För denna meddelte underrättelsen af lade Talemannen weder-
börlig tacksäijelse och anmodade deputerade at hos sitt stånd aflägga
Bondeståndets respectiva hälsning.
Deputerade afträdde.
Och i stället ankommo 8 Borgareståndets deputerade, anförde af
Borgmästaren Sundblad, som berättade:
l:o. At Borgareståndet i afseende på den för landshöfdingen i Wester-
åhs anslagne större indelningen än för andre läns höfdingar blifwit fört
på den tanckan, at någon besparing deraf stodo at winna til statswärc-
kets hjelp och lisa, hwartil bästa tilfället nu, då länet är ledigt, sig före¬
tedde; och altderföre beslutit at hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet
anhålla om anstånd med detta läns förgifwande, til dess Riksens Ständer
hinna i denne omständigheten stadga sine tanckar och sitt beslut affatta.
2:o. At som det snart torde komma under Riksens Ständers öfwerlägg-
ning, huru med justitiaecancellairsämbetet beställas bör, och möjeligit
v/ore, det Riksens Ständer kunde falla på den tanckan at tilsätta en sär-
156
1771 den 12 oktober.
skildt justitiaecancellair för hwarje Kongl. Hofrätts jurisdiction; altder-
före och emedan det kommit til Borgareståndets kundskap, at alla tre
advocatsysslorne uti rikets Hofrätter skola wara ledige, och hwilcka med
sådane justitiascancelairsämbeten lämpeligen torde kunna införlifwas
samt följackteligen komma at uphöra; ty hade Borgareståndet äfwen be-
slutit at i underdånighet anhålla, det Hans Kongl. Maij:t nådigst täcktes
lemna desse sysslor obesatte, til dess Riksens Ständer hunnit sig om
denna saken förena och underdånigt utlåtande afgifwa.
Förmälandes deputerade, at dess stånd ålagdt dem desse ärender til
benägit bifall wänligen recommendera.
T alemannen aflade tacksäjelse för meddelt underrättelse, lof-
wade at med ståndet om desse ärender öfwerlägga och anmodade depu¬
terade at för sitt stånd förklara Bondeståndets wänliga och förtroliga
hälsning.
Derefter togo deputerade afträde.
Och uppå skjedd föreställning af Taleman nen fandt ståndet för
godt at med Borgareståndet ingå uti lika beslut, hwad de nu anmälte
omständigheterne angår.
Secreta Utskottets och Deputationens samt Bondeståndets utsedde le¬
damöters extractum protocolli af d. 9:de hujus tillika med den uti detta
sammanträde projecterade Konungaförsäkran uplästes för ståndet.
Likaledes uplästes Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 2:dra i
denna månad med tilhörande handlingar rörande Hennes Maj:t Äncke-
drottningens stat, och beslöt ståndet at låta den saken hwila.
Ad protocollum.
Til den erindran jag sidsta plenum gjorde angående en påminnelse til
Höglofl. Secreta Utskottet om ett skyndesamt reglerande af Deras
Kongl. Högheter Arfprintsarnes stat trodde jag mig hafwa anledning
wid det tilfället, at man förehafde til afgjörande Hennes Kongl. Maij:ts
Enckedrottningens m. m.
Sedan Hans Kongl. Maij:t den l:sta i denne månad tilträdt sin egen
hofstat, så tycks för min del, at det icke skickar sig at lemna de Kongl.
Printsarne utan hofhåldning. Så är jag ännu af samma tanckar, som jag
war sidsta plenum, nemi. at i wälmening tilstyrcka ståndet at med en de¬
putation til de öfrige respective stånden wänligen påminna Höglofl. Se¬
creta Utskottet at skyndesammeligen inkomma med project til Deras
Kongl. Högheters Arfprintsarnes stat.
Nils Svensson.
Ståndet åtskildes klockan 1/2 til 2.
1771 den 17 oktober.
157
År 1771 den 17 October.1
Samlades ståndet klockan 1/2 9
och efter förrättad morgonbön lätt för sig justera protocollet under d.
12 i denne månad.
Derefter uplästes och bifölls Borgareståndets extractum protocolli af
d. 12 hujus angående inhibition uti Kongl. Maij:ts nådiga resolution un¬
der d. 22 sidst!. Februarii, som pålägger staden Söderköping vacanceaf-
giften för 2 båtsmän, alt ifrån år 1745.
Capitainelieutenanten Leijonanckars memorial rörande ämbetscarac-
ternes förändrande för herrar officerarne wid Kongl. Ammiralitetet up¬
lästes och wann af ståndet bifall.
Föredrogs Commercerådet och Riddaren Nordencrantz memorial af
den 18:de sidstkne September angående dess senare til Riksens Ständer
upgifne arbeten; och beslöt ståndet, at deräst någon skulle finna sig be¬
fogad tiltala Commercierådet Nordencrantz för desse på Riksens Stän¬
ders befallning aflämnade handlingar, bör sådant skje wid denne riksdag
inför Riksens Ständer sjelfwa; äfwensom ståndet fandt för godt at til
Secreta Utskottet hänwisa den delen af memorialet, som angår Finlaj-
iska concursen.
Som Swea Konungaförsäkran, hwilcken sidsta pleniidag för ståndet
uplästes, då kom at hwila, så blef densamma i anledning af Tale-
mannens gjorde föreställning nu åter företagen och enhälligt bifal¬
len sådan, som den af Secreta Utskottet och Deputationen tillika med
Bondeståndets deputerade blifwit upstäld. Hwarjämte ståndet beslöt at
igenom 16 deputerade, anförde af Johan Andersson, genast gifwa de
öfrige stånden härom underrättelse.
Uplästes Ridderskapet och Adelens extractum protocolli under d.
18:de sidstkne September, hwaruti tilstyrckes, at saken rörande Små¬
lands Cavallerieregementes förwandling til ett dragoneregemente måtte
remitteras til Secrete Utskottets utlåtande, innan Riksens Ständer sig
målet til sluteligit afgörande företaga; men ståndet fandt intet skjäl at
ändra sit förut härom tagne beslut, at detta regemente bör förblifwa et
cavallerie- och curassierregemente, som det af ålder warit.
Äfwen föredrogs Ridderskapet och Adelens protocollsutdrag af den
5:te i denne månad angående sakens om trossbodarne förwisande til
Secreta Utskottet; men ståndet förblef wid sitt om desse bodars afskaf-
fande förut widtagne beslut.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 19 Octob. 1771.
158
1771 den 17 oktoger.
Uplästes Johan Hanssons i dag ingifne memorial1 angående at West-
giötha Cavallerieregemente icke måtte förwandlas til dragoner utan
framgent förblifwa ett cavallerieregemente. Och beslöt ståndet at ige¬
nom utdrag af protocollet detta ärendet hos de öfriga medstånden til bi¬
fall anmäla på lika sätt, som för Småländska Cavallerieregementet redan
skjedt.
Företogs ånyo saken rörande arftwisten Gaggiske arfwingarne och
Fröken Ebba von Becker emellan; och beslöts, at desse arfwingar böra
fullgöra Kongl. Maij:ts nådiga utslag af den 18:de September 1766, in¬
nan de sina nya skjäl få anföra.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli under d. ll:te hujus
angående en wiss commenderings af Kongl. Lif-2 samt Uplands Infante-
rieregemente til den förestående kongl, kröningen; och hade ståndet in¬
tet att derwid påminna.
Borgmästaren och Riksdagsfullmägtigen för Skiöfde Ulquists från Ur-
skillningzdeputationen til plena remitterade memorial uplästes angående
wissa frihetsår för kronoutlagor och båtsmanshåll med mera til de pu-
blique husens iståndsättjande efter den staden öfwergångne olyckeliga
branden.
Och fandt ståndet skjäligt at härtil lemna sitt bifall.
16 deputerade från Borgareståndet lemnades företräde, hwars Ordfö¬
rande, Rådmannen Hokschildt, gaf tilkjänna, at Borgareståndet
äfwen bifallit den projecterade Konungaförsäkran.
Borgmästaren och Riksdagsfullmägtigen De la Rose[s] ifrån Urskill-
ningzdeputationen til plena remitterade memorial angående en collect
och stamboks bewiljande på 2:ne år för Skanör stad uplästes och bifölls.
Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 2:dra hujus angående
ombyte med garnizonsmanskapet på Bohus fästning uplästes, och war
derwid intet at påminna.
Föredrogs Landträntemästaren Fabritii ifrån Urskillningzdeputatio-
nen remitterade memorial och anhållan om slut uti den wid sidstlme
riksdag allenast uti 2:ne stånd bifallne sak angående Kongssunds hem¬
mans anslående til boställe för landträntemästaren i östergöthland.
Ståndet tog detta mål under behörigt bepröfwande och fandt rättwist
at stadfästa Kongl. Maijtts nådiga utslag af d. 16 Januarii och 22 Sep¬
tember 1767, som förklarar Gästgifwaren Sven Svensson berättigad at
wid detta hemman bibehållas och deruti inställas, hwarförutan honom
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 55.
2 Enligt extraktprotokollet avses härmed: Lifregementet till häst.
1771 den 17—19 oktober.
159
skal wara obetagit at söka laglig ärsättning af den eller dem, som til dess
lidande och förlust warit wållande.
Föredrogs Prästeståndets extractum protocolli af d. 15:de sidstl:ne
Aug. rörande Thusby församling i Borgo stift. Och beslöts, att denna
sak skulle hänwisas til Justitiaedeputationens uptagande och skjärskå-
dande.
Uplästes och bifölls Borgareståndets extractum protocolli af den 9:de
sidstl. September angående ett öre silf:rmts tilökning uti wägarepen-
ningar på hwart skeppund järn, som på Westeråhs wåg upwäges.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 17:de Aug. nästi:ne an¬
gående oxdrifters förtullande, hälften för oxar och hälften för stutar,
uplästes och bifölls.
Som Lars Thorbiörnsson från Bohus och Nils Jerimiasson från Elfs¬
borgs län, hwilcka från ståndet blifwit uteslutne, warit ibland electorer-
nes antal, så hemstälte Talemannen, om icke riksdagzfullmägti-
gerne ifrån desse län nu wille utse andra ledamöter i de afgångnas ställe.
I anledning häraf utnämdes altderföre
Anders Lindgren til elector för Elfsborg och
Olof Jacobsson för Bohus lähn.
Derefter gaf Pål Jönsson från Christianstads län tilkjänna, det han för
wisse considerationer skull åstundade blifwa endtledigad ifrån den ho¬
nom anförtrodde electorssysslan, hwilcken han til Nils Svensson wille
öfwerdraga. Och som derwid intet war at påminna, fullmägtigerne ifrån
detta län äfwen förklarade sig med Nils Svensson nögde, så blef han till¬
lika med Anders Lindgren och Olof Jacobsson framkallade at den wan-
liga electorseden aflägga.
Och som tiden redan war förliden, så åtskildes ståndet klockan 1/2 til
2.
År 1771 den 19 October.1
Samlades ståndet in pleno klockan 1/2 9 och giorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 17 hujus.
Johan Andersson anmälte, at ett ryckte går, det Kongl. Råd-
cammaren skal wara i begrep at uprätta förslag til det i Westeråhs ledigt
warande landshöfdingeembetets återbesättjande. Men som 3:ne riks¬
stånd beslutit, at med detta ämbetets förgifwande bör hafwas anstånd, til
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 23 Octob. 1771.
160
1771 den 19 oktober.
dess Riksens Ständer hinna sig utlåta, huruwida någon del af den dertil
anslagne större lönen må komma statswärcket til godo, så hemstältes,
hwad utwäg widtagas bör för at sätta ett sådant Riksens Ständers plura-
litets beslut uti den acktning, som wederbör, innan ordentelig expedition
derom kan blifwa utfärdad.
T alemannen gaf derpå tilkjänna, det han i anledning af ståndets
beslut warit tillika med Präste- och Borgareståndets Herrar Talemän
uppe uti Kongl. Majrts Cancellie och gifwit Statssecreteraren Baron Eh¬
rencrona tilkjänna det beslut, som de 3:ne stånden stadnat uti denna sak
angående; men Statssecreteraren skal då låtit1 förstå, at om saken skulle
för afgjord antagas, hade man i stället för expedtion wäntadt underrät¬
telse derom utaf alla 4 Talemännen. Lofwade likwäl at ärendet uti
Kongl. Rådcammaren anmäla.
Under det ståndet härom samtaltes, ankom Borgareståndets extrac-
tum protocolli af d. 12 dennes rörande såwäl anstånd med landshöfdinge-
ämbetets förgifwande i Westeråhs som advocatfiscalssysslorne wid
Kongl. Hofrätterne; och beslöts, at ståndets bifall derå skulle tecknas
samt, sedan sådant äfwen hos Prästeståndet skjedt, expeditionen til
Kongl. Rådcammaren upsändas, på det intet uppehåll dermed måtte
skje för Expeditionsdeputations bristande instruction skull.
Uplästes och bifölls Secreta Utskottets extractum protocolli af d.
13:de sidsthne September angående Riksens Ständers förklarande wälbe-
hag öfwer Hans Excellence Herr Riksrådet med mera Gref Schverins
wälförhållande, under det han warit Hans Kongl. Höghet Prints Carl
följacktig på sina utländska resor.
Föredrogs Justitiaedeputationens extractum protocolli af d. 14:de hu-
jus angående det til denna deputation orätt remitterade målet om Ljus¬
dahl sochnemän ålagd hållskjuts til Ferila2 sochen i Hälsingeland, och
fants för godt, at detta ärendet skulle hänwisas til Cammaroeconomiede-
putationen.
I anledning af Talemannens i dag ingifne memorial3 bifölls, at 2:ne
owilkorlige collecter må nästkommande år öfwer hela riket insamlas til
Mossebo kyrckas nybyggnad uti Elfsborgs lähn.
Uplästes och med bifall påskrefs Borgareståndets protocollsutdrag un¬
der d. 12:te hujus angående at til winnande af tiden, och innan ordente¬
lig expedition ifrån Riksens Ständer kan til Rådcammaren upkomma,
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: lätt.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Förila.
3 Borgarståndets arkiv 1771—1772, vol. 13, no 62.
1771 den 19—23 oktober.
161
det expeditionssätt må widtagas uti saken rörande upskof med landshöf-
dingeämbetets i Westeråhs och advokatfiscalssysslornes uti Hofrätterne
förgifwande, at wederbörande Taleman uti Kongl. Maij:ts Cancellie an¬
mäla ståndens derom tagne beslut.
I anseende til förekomne skjäl och bewekande omständigheter fandt
ståndet för godt, at Bonden Abel Jonsson från Kårby1 i östergöthland
må återfå den uti Urskillningzdeputationen försutne tiden, så at målet
rörande skatterätten til samma hemman må Riksens Ständers pröfning
underkastas, hwilcket äfwen igenom protocollsutdrag2 skal hos de öfrige
stånden til lika benägit bifall anmälas.
Lieutenanten Gref D u k e r anförde 8 deputerade ifrån Ridderska-
pet och Adelen och öfwerlemnade ett protocollsutdrag af detta dato rö¬
rande någon tilökning uti solden och lönen så för soldaterne som office-
rarne wid garnizonsregementerne.
Men ståndet fandt godt at låta denna saken hwila.
Sedan ståndet widare låtit för sig justera åtskillige beswärs§§, åtskil¬
des det klockan 1.
Åhr 1771 den 23 October.3
Samlades ståndet klockan 9 och gjorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 19:de i denne månad tillika med
följande extracta protocolli:
l:o. Angående besittningzbref för åbon å Skiörby hospitalshemman i
Upland.4
2:o. Angående cassationer af rustningsdugtigt(!) manskap5 och
3:o angående ändring uti författningen om cronans andels(!) uti bötes¬
penningar betalande efter cours.6
Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 15:de hujus angående en
cordons7 dragande på Landtrygen til afhållande af den i Pomren gång¬
bara fäpästen blef för ståndet upläst, och war derwid intet at påminna.
Bifölls Secreta Utskottets protocollsutdrag under den 15:de i denne
månad angående at Hans Excellence Herr Riksrådet etc. Grefwe Schve¬
rin må wara Hennes Maj:t Enckedrottningen följacktig på dess före¬
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Kiarby.
2 Med datering den 23 oktober 1771 tryckt som Bil. 47.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Justerad d. 26 Octob. 1771.
4 Tryckt som Bil. 48.
5 Tryckt som Bil. 49.
6 Tryckt som Bil. 50.
7 Enligt extraktprotokollet rättat från förlagans: cerdens.
162
1771 den 23 oktober.
stående resa til Berlin, dock med det kraftigaste förbehåll, at icke staten
derigenom hwarken nu eller framdeles på något sätt graveras.
Widare bifölls den jämte protocollsutdrag af d. 2 i denne månad af
Secreta Utskottet projecterade staten för Hennes Maij:t Enckedrott-
ningen. Och afsändes Sven Håkansson med 12 deputerade at derom
gifwa de öfrige respective stånden underrättelse.
Beslöts, at den uti Urskillningsdeputationen afslagne saken rörande
ett rådmanswahl i Christianstad må remitteras til Justitkedeputationens
uptagande, emedan den klagande Extra Rådmannen Rönström icke fin¬
nes hafwa beswärat sig öfwer liden prasjudice utan deröfwer, at Hans
Kongl. Maijrt i saken dömdt honom ohördan.
Föredrogs Fabrique[u]eren i Norrköping Olof Svartz ansökning at uti
öppen bod framgent få försälja carduser här i Stockholm, och fandt
ståndet för godt at bifalla Riksens Ständers Handels- och manufactur-
deputations betänkande i saken af d. 18 Januarii 1770, som en sådan
försälgningsfrihet Svartz tilärkänner.
Uplästes Matts Jonssons från Jönköpings län memorial1 af detta dato
angående Samseryds pastorat, som på orätt grund skal blifwit skildt
ifrån Jönköpings hospitalspredikantssysslan; och beslöts, at målet skulle
til Riksens Ständers Protocollsdeputationens uptagande hänwisas.
Anders Mattssons och Pehr Jeppssons i dag ingifne memorial2 upläs¬
tes, hwaruti anhålles, at underdånigt bref til Hans Kongl. Maj:t må afgå
om wärckställighetens uphörande af kongl, utslaget under den 16:de
November 1768, som förklarar rusthållarne i Skåne skyldige at utbetala
den af Fäldtcontoiret upsatte räkning på kronans förskotter til tross-
och monderingspersedlar, och det in til dess Riksens Ständer hunnit
yttra sig öfwer de uti saken andragne beswär.
Ståndet tog detta ärendet under öfwerwägande och beslöt, at det
skulle hwila, in til dess högstberörde resolution blifwit anskaffad och
företedd.
Uppå anmälan lemnades 12 deputerade ifrån Borgareståndet före¬
träde, hwilckas Ordförande, Borgmästaren Ekman, gaf tilkjänna, at
Borgareståndet bifallit den för Hennes Maij:t Änckedrottningen projec¬
terade staten.
Talemannen aflade tacksäjelse för underrättelsen och berättade,
at Bondeståndet för sin del äfwen bifallit samma stat, hwilcket igenom
utsände deputerade redan lärer wara de öfrige stånden kundgjordt.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 56.
2 Se Bil. 61.
1771 den 23 oktober.
163
Hwarefter deputerade afträdde.
Uplästes Riksens Ständers Kammaroeconomiedeputations betänc-
kande af d. ll:te i denne månad, som förklarar Assessoren Johan Hising
berättigad til åbo- och skatterättigheten på Spiutsböle hemman i Nyland
framför Bonden Isaac Johansson, tillika med Riksdagzmannen Jacob
Mattssons i denna sak ingifne memorial1 af detta dato; och beslöts, at sa¬
ken skal hwila, til dess närmare bewis och uplysning til ändrings win-
nande uti betänckandet kan företes, men imedlertid skal det wara Jacob
Mattsson obetagit at efter sin yttrade åstundan få med ofwannämde sit
memorial wända sig til de öfrige stånden.
Riksdagsfullmägtigen för Stockholms stad Jouveleraren Anders Hed¬
bergs memorial af d. 19:de hujus uplästes, deruti han hemställer, om
icke Rådmannen och Stadsfiscalen Qviding må, då han sig derom anmä¬
ler, årligen njuta 6 månaders tjenstfrihet til sin enskildta hushållnings
uphjelpande i anseende til det lidande, han igenom en altför ringa af¬
sättning på 1769 års Riksdagztidningar skal råkat uti; men uppå någre
ledamöters begjäran blef saken hwilande.
Talemannen gaf tilkjänna, at Rådmannen och Stadsfiscalen
Qviding låtit til ståndet aflemna ett inbundit exemplar af 1769 års Riks¬
dagztidningar at ibland ståndets öfriga handlingar förwaras.
Capitainen Hederstiernas memorial af d. 4:de sidstl. September an¬
gående oeconomien och uphandlingarne wid Kongl. Ammiralitetet i
Carlscrona uplästes och remitterades til Secrete Utskottet.
Föredrogs Secreta Deputationens betänckande af d. 3:dje uti innewa-
rande månad, hwarutinnan tilstyrckes, at Capitainlieutenanten och Rid¬
daren Jacob Lagercrantz må för andragne och för honom talande om¬
ständigheter skull wid afskjedstagandet undfå hela lönen uti sin öfriga
lifstid, hälften på wanligit sätt af statsmedlen och den andra hälften af
Ammiralitetskrigsmanscassan. Men uppå en och annan ledamots begä¬
ran kom detta mål at hwila.
Bifölls Riksdagsmannen Matts Thomassons memorial2 af detta dato
om 2:ne allmänna collecter til Kangasala kyrcka i Åbo stift.
Och beslöt ståndet wid detta tilfället, at inga ansökningar om collecter
nu mera skola företagas, innan alla ansökningar derom blifwit afläm-
nade, så at de på en gång kunna företagas, pröfwas och afgjöras.
Uplästes Justitiasdeputationens betänckande af den 20 sidstl. Septem¬
ber rörande en bördestwist Kjörsnären Wagner och Bokbindaren
1 Prästeståndets arkiv, F 108, nr 66.
2 Borgarståndets arkiv 1771—1772, vol. 13, nr 79.
164
1771 den 23 oktober.
Gottssman emellan. Och som detta betänckande war widlyftigt, så fants
för godt, at det til nästa plenidag skulle lemnäs på bordet.
Biskoppen Doctor Carl Schröder företrädde med 12 depute¬
rade ifrån Prästeståndet och gaf tilkjänna, at dess stånd förehaft den af
Secreta Utskottet för Hennes Maij:t Änckedrottningen projecterade sta¬
ten samt densamma bifallit, dock med någre förändringar, hwarom ex-
tracta protocolli skal blifwa meddelt.
Talemannen tackade för notificationen, lofwade at med ståndet
samråda om de nämde förändringarne, så snart det omnämde protocolls-
utdraget ankommer, och anmodade för öfrigit deputerade at hos Präs¬
teståndet förmäla Bondeståndets wördsamma och förtroliga hälsning.
Hwarefter deputerade togo afträde.
Som electorerne för Stockholms län samt Näricke och Wärmeland
äro med permission bortreste, och sammanträde nu är nödigt til ledamö¬
ters utnämnande til wisse deputationer uti de utgångnas ställen, så ut¬
sågs lonas Jacobsson för Stockholms och Olof Larsson för Wärmelands
län til electorer uti de bortowarandes ställen, til dess de sjelfwe åter¬
komma.
Och blefwo desse altderföre framkallade at den wanliga eden aflägga.
Ståndet åtskildes kl. 1.
Ar 1771 den 23 October.1
Sammanträdde ståndets electorer klockan 4 eftermiddagen at utse de
felande ledamöterne uti Fiskerie- och Expeditionsdeputationerne efter
Lars Thorbiörnsson och Nils Jeremiaesson samt electorer til justitiaecan-
cellairswal; och utnämdes mundtelm:
Olof Jacobsson från Bohus lähn til ledamot uti Fiskerie- samt
Johan Andersson från Upland til Expeditionsdeputationen.
Äfwen bifölls Olof Jacobssons begäran at til Olof Hallberg få afstå sit
rum uti Commercedeputationen. Och igenom lyckta sedlar blefwo föl¬
jande utnämde til justitiaecancellairselectorer, nemkn:
Johan Andersson från Upland.
Jonas Jacobsson f. Stockholms län.
Gabriel Andersson från Åbo d:o.
Jon Bengtsson f:n Kronobergs d:o.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 23 Octob. 1771 och upläst
för ståndet d. 26 d:o.
1771 den 23—26 oktober.
165
från Jönköpings län.
Gabriel Månsson
Joh. Fr. Svahn
Olof Jonsson från Östergöthland.
Pehr Olsson från Kopparbergs d:o.
John Olsson från Pålgården, Sundswalls län.
Pehr Jeppsson från Malmöhus län.
Pehr Persson från Blekingen.
År 1771 den 26 October.1
Sammanträdde ståndet klockan 9 och förrättade wani. morgonbön
samt lät derefter för sig justera protocollet under d. 23 hujus tillika med
följande expeditioner nemi.:
l:o. Ett protocollsutdrag rörande ett allmännare deltagande uti kost¬
naden wid gräntseskillnadens upgående emellan Sverige och Norrige.2
Härwid förbehöllo likwäl Jonas Norberg och Hindric
Ersson sig tillika med samtelige fullmägtigerne för Gefleborgs och
Sundswalls lähn samt Westerbotten, at de och deras committenter måtte
frikallas ifrån alt deltagande, ifall denne kostnad skulle blifwa fördelt på
allmenheten, hälst de enligit Allmogens quittenceböcker här förut gjordt
utbetalningar til dylikt behof.
2:o. Angående Wästgiöta Cavallerieregementes bibehållande wid hwad
det af ålder warit,3 och
3:o angående någon förminskning uti ollongälden i Halland.4
Uppå anmälan lemnades Eric Johansson från Westmanland tilstånd
at få öfwerdraga sitt rum uti Manufacturdeputationen uppå Olof Persson
från Wärmeland.
Ståndets electorers d. 23 hujus hällne protocoll rörande walet til justi-
tiajcancellairselectorer samt felande ledamöters besättjande uti wissa de-
putationer blef nu för ståndet upläst och de utnämde ledamöterne til-
sagde at rätta sig efter framdeles skjeende anslag til fullgjörande af det
wärf, dem updragit blifwit.
I anledning af hwad [i] ståndet här förut samtalts om det i orterne we-
dertagne sättet at utwälja nämndemän framgaf Johan Andersson en be-
1 Konceptprotokollct har påteckningen: Just. d. 30 Octob. 1771.
2 Tryckt som Bil. 51.
3 Tryckt som Bil. 52.
4 Tryckt som Bil. 53.
12—740327
166
1771 den 26 oktober.
wittnad afskrift utaf det betänckande, som Justitisedeputationen wid
1766 års riksdag uti detta mål afgifwit, hwilcket blef ståndet föreläsit;
men som deruti tilstyrckes, at häradsrätten må än widare äga rättighet
at utse til nämndemän skickelige personer, och detta är just det, hwaruti
ståndet åstundar ändring, så togs saken nu under närmare öfwerwä-
gande, och yttrade Johan Andersson sig: Det han icke annat
kan finna, än att Allmogen i hwar af de större eller uti flere af de
mindre sochnar bör äga lika rättighet at utwälja de personer, hwilcka
deras angelägenheter uti häradsrätterne skjöta och öfwerwara skola,
som städerne at wäija sine rådmän, och det så mycket mera, som All¬
mogen ofelbart innom sig bättre kj ånner hwar och en persons frägd och
skickelighet än en ofta aflägsit boende eller nyligen tilkommen härads-
höfdinge, som antingen af okunnoghet eller för andre ordsaker lätteligen
kan fela i wåhlet af personer til de gjöromåls handterande, hwaruppå
icke allenast Allmogens utan samtelige ortens inbyggares rätt och wäl i
betydelig måtto kan bero. Han war altderföre af den tanckan, at Allmo¬
gen uti hwar af de större sochnar och uti 2 eller flere af de mindre
borde, då nämdemansvacancer existera, sammankallas at utnämna den
til sysslans besättjande, för hwilcken de mästa förtroendet hysa och til
tjensten skickeligast finna. Och hemstälte Johan Andersson altderföre,
om icke denna saken måtte igenom ett lämpeligit protocollsutdrag til bi¬
fall hos de öfrige stånden i bästa måtto anmälas.
Pål Jönsson instämde häruti och gjorde widare den tilläggning,
at som Allmogen äger den i lag stadgade rättigheten at sjelf utwälja sine
riksdagzfullmägtige, hwilcket innefattar och utmärcker ett ypperligare
förtroende samt medförer både wigtigare och answarigare sysslomål, än
hwad på en nämdeman i sin syssla tilkomma kan, så trodde han, at
den, som äger rätt at sjelf bestyra för sig uti de större mål, bör onekel:n
äga detsamma uti de mindre, och at Allmogen följacktehn borde sjelf få
utwälja sine nämdeman.
Sedan något widare härom blifwit talat, stadnade ståndet i det beslut,
at saken skulle igenom protocollsutdrag hos de öfriga stånden anmälas
och til bifall recommenderas.
I anledning af Riksdagzfullmägtigen för Stockholms stad Carl Anthon
Beves i dag inlemnade och upläste memorial rörande S:t Olofs kyrckas
under händer warande nybyggnad fandts för godt at dertil bewilja på 4
års tid ett öre silfw:rmt af hwart skålpund caffebönor, som hit til staden
införes, och at samma afgift må wid tullclareringen upbäras.
1771 den 26 oktober.
167
Uplästes Riksdagsfullmägtigen Jonas Carlssons memorial1 af detta
dato rörande eftergift för rusthållarne i östergötland af återstoden på
den dryga observationssumma, som Fäldtcontoiret til utbetalning upgif-
wit för monderingspersedlars och hästars anskaffande under pommerska
kriget. Och som denna sak icke allenast fants wara enahanda med hwad
Pehr Jeppsson och Anders Mattsson förra plenidagen anmält utan ock
gemensam för rusthållarne wid cavallerieregementerne, så hemstälte
Johan Friedric Svahn, om icke den såsom allmän borde utgå.
Härmed förenade sig jämwäl Jon Bengtsson, Gabriel
Månsson och Nils Svensson med påstående, at all widare ut¬
betalning måtte inhiberas, til dess Riksens Ständer hunnit sig öfwer må¬
let utlåta.
Sven Håkansson hade derwid intet annat at tillägga, än at
Fäldtcommissariatet borde förpligtas at innom förelagd wiss tid med
alla räkenskaper i detta mål inkomma, och
Pehr Jeppsson understäldte, om icke tillika borde begäras de¬
charge för utbetalningen, på det rusthållarne uti framtiden icke måtte
utställas för efterräkningar.
Ståndet tog saken under öfwerwägande och beslöt, at den skulle ige¬
nom protocollsutdrag för rusthållarne i gemen hos de andra respective
stånden anmälas.
Föredrogs ånyo och bifölls Jouveleraren Lijdbergs memorial af den
19 hujus angående någon tjenstfrihet för Rådmannen och Stadsfiscalen
Qviding.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli under den 14 sidstl.
September, som innefattar de betänckeligheter, hwarföre Borgareståndet
funnit sig föranlåtit at afstyrcka sågqwarnars anläggande i Savolax län;
men ståndet fandt intet skjäl til at ändra sitt här förut i detta mål tagne
beslut.
Riksdagsfullmägtigen och Bisittaren Carl Joh. Wiers memorial af d.
17:e hujus rörande den af Hattstoffereraren Lagerwall2 sökte friheten
at på Kongl. Djurgården få tilwärcka brännewin uplästes och lades på
bordet.
Öfwersten Grefwe Creutz företrädde med 14 deputerade ifrån
Ridderskapet och Adelen och efter aflagd hälsning yttrade sig på föl¬
jande sätt:
Ridderskapet och Adelen har befalt oss, sina deputerade, at öfwer-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 171.
2 Enligt memorialet rättat från förlagans: Lagelvall.
168
1771 den 26 oktober.
lemna deras protocollsutdrag rörande det af Höglofl. Sammanträdet up-
gifne project til Swea Konungaförsäkran. 1766 års förordning om lagar-
nes wärckställighet ligger Ridderskapet och Adelen såsom en grundlag i
wägen at wid denna riksdag afgöra de tilstyrckte ändringar och tillägg-
pingar och at helt och hållit sätta detta project i wärckställighet. Rid¬
derskapet och Adelen har funnit intet annat deruti behöfwas eller kunna
införas, än hwad oumgängeligen tarfwas i anseende til det efter Försy¬
nens skickelse skjedde ombytet på swenska konungatronen. Med sådan
förändring har Ridderskapet och Adelen pröfwat 1751 års Konungaför¬
säkran böra antagas samt alla andra tilläggningar och ändringar,
hwilcka röra grundlagen, til nästa riksdag hwila, då de först om alla fyra
stånden deruti instämma, få kraft af lag, äfwensom hwad deruti rörer
Ridderskapet och Adelens Privilegier icke kan utan alla riksståndens en¬
hälliga bifall och samtycke widröras. Sådane äro de pelare, hwarpå Rid¬
derskapet och Adelen fota sitt beslut, och hwilcka uti det öfwerlemnade
protocollsutdraget närmare utförde finnas. Saken är både til sin widd
och sammanhang deruti tydeligen ådagalagd och på sådane grunder
bygd, at Ridderskapet och Adelen ej annat kan än wänta sine Medstän-
ders bifall, hälst den högst efterlängtade kongl, kröningen, hwartil Rid¬
derskapet och Adelen bifallit den af Hans Maij:t sjelf utsatte terminen,
derigenom fortskyndas.
Blifwe aldrig den dag, at samhällets grundwahlar skulle genom någon
söndring stånden emellan skakas, regeringsrodret wakla samt banden,
som riksskjeppet sammanbinda, togna, om icke brista.
Ridderskapet och Adelen wäntar af Ärbara Bondeståndets billighet
samt ömhet för constitutionen och kjärlek för fäderneslandet, at Rid¬
derskapet och Adelen häruti winner wilfarighet, hälst Ridderskapet och
Adelen ej annat afseende haft än at behålla och stärcka en grundlag
samt förswara sina helgade rättigheter, hwilcka, ehuru de efter knap¬
paste förståndet af Privilegiernes bokstafweliga innehåll tydas, ändå äro
uti projectet widrörde. För öfrigit innesluter Ridderskapet och Adelen
sig uti Ärbara Bondeståndets wanliga wänskap och förtroende.
Talemannen aflade behörig tacksäjelse för beskickningen, lof-
wade at med ståndet öfwerlägga om det anmälte betydeliga ärendet och
anmodade deputerade at jämte förmälan af ståndets ödmjuka hälsning
hos Ridderskapet och Adelen gjöra påminnelse om åtskillige Bondestån¬
det nära rörande sakers företagande och afgjörande, hwilcka uti flere
weckors tid hos Ridderskapet och Adelen legat owidrörde; och hvar¬
ibland i synnerhet nämdes saken rörande de ämbetsmäns tiltalande, som
1771 den 26 oktober.
169
Bondeståndet uti sina riksdagsmanswal förorättadt, samt instructionen
för Expeditionsdeputationen.
Deputerade togo afträde.
Och det öfwerlemnade protocollsutdraget uplästes samt lades på bor¬
det.
Företogs ånyo saken rörande den af Secreta Deputationen tilstyrckte
förmånen för Capitainen Lieutenanten1 och Riddaren Jacob Lagercrantz
at wid afskjedstagandet få behålla hela lönen; men ståndet fandt för
godt at afslå detta mål.
Widare föredrogs Justitiasdeputationens sidsta plenum på bordet lagde
betänckande rörande en emellan Kjörsnären Wagner och Bokbindaren
Gottsman upstådd bördestwist om huset n:o 14 på Wästerlånggatan.
Johan Andersson, Anders Öhman, Erich Nils¬
son, And. Mattsson, Jonas Norberg och Olof Lars¬
son förklarade hwar för sig, at de finna Kongl. Swea Hofrätts i målet
fäldte utslag såwäl som Kongl. Nedre Revisionens samt Justitiacdeputa-
tionens betänckande wara fotade på så oswikelige och laga grunder, at
de ej annat kunna än deruti tilstyrcka bifall.
Sven Håkansson förmente åter, at uti denna inwicklade sak
borde Kongl. Maij:ts nådiga utslag, som förklarar Gottsman berättigad
til börd, tjena til rättelse.
Ståndet tog saken under noga bepröfwande och fandt skjäligt at til alla
delar bifalla Justitisedeputationens derom afgifne grundeliga betänc¬
kande, til följe hwaraf Wagner bör orubbad förblifwa wid sitt om det i
fråga komne huset lagligen ingångne kjöp.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 17:de dennes till¬
lika med Comministern Haquin Enroths från Urskillningsdeputationen
hit remitterade memorial angående 3 000 d:r kopp:mts premium för
upgifwit bryggningzsätt af omältad hafra.
Saken kommer at hwila.
Krigsrådet Wadenstierna anförde 8 deputerade ifrån Ridder-
skapet och Adelen och anmälte, at Ridderskapet och Adelen förehaft
Prästeståndets extractum protocolli rörande någre tilläggningar, hwad
hofbetjeningen angår, uti den för Hennes Maij :t Änckedrottningen pro-
jecterade staten men icke funnit skjäl at ändra sit til saken redan gifne
bifall, hälst det igenom 1766 års författning warit Högstsal. Hans Maij:t
öfwerlemnat at efter behag och egen beqwämlighet reglera sin enskilta
hofstat. Och som Hennes Maij:t Enckedrottningens resa skal wara utsatt
1 Skall vara: Capitainlieutenanten.
170
1771 den 26 oktober.
til den 4:de i nästa månad och staten därförut nödwändigt bör wara
faststäld, så recommenderade deputerade densamma til snart afgjörande
och togo derefter afträde.
Deruppå blef förenämde Prästeståndets extractum protocolli af den
23 hujus upläst; men ståndet förblef wid sitt härförut widtagne beslut
rörande Hennes Maij:t Enckedrottningens stat; hwarom tolf deputerade
under Johan Anderssons ordförande skulle lemna de öfrige stånden be¬
hörig underrättelse.
Uplästes och bifölls Secrete Deputationens betänckande af den 21:sta
hujus angående officeraresysslornes besättjande wid Stockholms Bor-
gerskaps Cavallerie- och Infanteriecorpser.
Uppå anmälan lemnades 12 deputerade ifrån Borgareståndet före¬
träde, hwilckas Ordförande, Borgmästaren Ekman, berättade, at dess
stånd funnit betänckeligheter wid at ingå uti de af Prästeståndet före-
slagne tilläggningar wid Hennes Maij:t Enckedrottningens stat och alt
derföre förblifwit wid sitt derom redan tagne beslut.
För öfrigit aflämnade Borgmästaren Ekman en för städerne projec-
terad walordning, hwilcken tillika med någre andre ärender hos stån¬
det i bästa måtto recommenderades.
Talemannen berättade, at en del af de anmälta ärenderne wore
redan til Borgareståndets nöje afgjorde, och de återstående skulle med
möjeligaste första blifwa företagne. Bad för öfrigit deputerade at hos sitt
stånd anmäla Bondeståndets kjärliga och förtroliga hälsning.
Deputerade afträdde.
Föredrogs Commerciedeputationens under d. 15 hujus afgifne betänc¬
kande, som tilstyrcker, at städerne Strängnäs, Eschilstuna och Thors¬
hella måge deltaga uti de Nylciöpings stad förundte 3 :ne enskildte landt-
marcknader wid Önnerstad, Ramstad och Wingåkers kyrcka, tillika med
Stockholms stads Riksdagsfullmägtigs Carl Anton Beves särskildte vo¬
tum, hwaruti de skjäl och ordsaker uprepas, som föranlåtit honom för-
blifwa wid den tanckan, at endast Strängnäs stad bör med Nykiöping
wara lika delagtig uti desse landtmarcknader men Thorsella och Eschils¬
tuna derifrån uteslutas.
Wid detta ärendets närmare och behöriga öfwerwägande fandt stån¬
det för godt at bifalla Beves i denna sak gifne särskildta votum.
Uppå skjedd anmälan lemnades Eric Johansson från Upland 8 dagars
permission.
Igenom utdrag af protocollet, som nu uplästes, har Ridderskapet och
Adelen begjärdt, at saken rörande den med Smålands Cavallerierege-
1771 den 26—28 oktober.
171
mente skjedde förändringen måtte til Secreta Utskottet hänwisas at där
utarbetas och pröfwas, innan Riksens Ständer derom något stadgar.
Men ståndet förblef wid sitt härom redan tagne beslut, at detta rege¬
mente bör förblifvva cavallerie, som det ifrån äldre tider warit.
Föredrogs riksdagzfullmägtigernes för Malmö, Ystad och Skanör
ifrån Urskillningzdeputationen til plena remitterade memorial rörande
sökt stadsrättighet för Träleborgs by uti Malmöhus län. Och sedan stån¬
det äfwen låtit för sig upläsa, hwad wid sidstkne riksdag uti denna sak
förelupit, togs ärendet under behörigt öfwerwägande, och pröfwade
ståndet rättwist at aldeles afslå Träleborgs by den sökte stadsfriheten så¬
som ländande de så nära omkring belägne städerne til förfång men lan¬
det til ingen nytta.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den 19:de i denne
månad rörande Öfwerstelieutenanten och Riddaren v. Qvillfeldts wäg-
rande at låta Artilleriebattalion i Giötheborg förrätta bewakningen wid
dödsstraffets exequerande på en för mord dertil dömd afskjedad handt¬
langare. Och beslöts at remittera denna sak til Justitiffideputationens up-
tagande, som har at med sitt betänckande derom til Riksens Ständers
plena inkomma.
Ståndet skilgdes åt klockan 1.
1771 den 28 October.1
Klockan 4 eftermiddagen sammanträdde deputerade til stridige full-
magters granskning at öfwerse de inkomne handlingar och beswär, som
angå det senare riksdagzmanswahlet uti Åhs härad i Elfsborgs län,
hwilcka til den ändan uplästes; och då ärendet togs under öfwerwä¬
gande, förklarade Pehr Olsson, Jonas Jacobsson, Pehr
Davidsson, Johan Andersson, Jonas Norberg.
Pehr Jeppsson och Nils Svensson sig wara af den tanc-
kan, at riksdagsfullmagten för Pehr Persson i Löfveskog bör gälla, till
dess klaganden Anders Andersson lagligen fulltygat, hwad han deremot
anmält.
Men Swen Håkansson och Olof Larsson höllö före, at
det borde hänwisas til ytterligare nytt wahl i anseende til de flere oredor
och af Wahl förrättaren- derwid widtagne mindre lagliga steg.
Sluteligen blef dock öfwerenskommit, at med detta måls afgjörande
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 30 November 1771.
- Nils Samsioe.
172
1771 den 28—30 oktober.
skulle upskjutas, til dess klaganden sine upgifter med laga bewis styrckt,
hwartil honom lemnades 14 dagars rådrum.
Derefter skilgdes deputerade åt.
År 1771 den 30 October.1
Trädde ståndet tilsamman klockan 9:e och gjorde bön samt justerade
protocollet för den 26:te i denne månad.
Derefter föredrogs framledne Probstens i America Magister Eric
Unanders efterlemnade Enckas från Urskillningsdeputationen til plena
remitterade ansökning om något understöd för sig och sina wärnlösa
barn uti deras ganska torftiga tilstånd; hwarjämte Prästeståndets extrac-
tum protocolli af den 31 sidsthne Aug. uplästes, hwaruti denna sak i
ömmaste måtto til christmildt behjertande anmäles.
Ståndet tog detta ärendet uti behörigt öfwerwägande och i anseende
til de flere derwid warande bewekande omständigheter pröfwade skjä-
ligt, at denna Encka, jämte de af Kongl. Maij:t henne nådigst tillagde
100 d:r s:rmt årligen, äfwen medbestås 200 daler samma mynt, som af
extra utgiftsmedlen komma at utgå, til dess hela det nu bewiljade under¬
hållet kan på ordinarie pensionsstat blifwa inflytt.
Uplästes Secreta Deputations betänckande af den 19:de sidsthne Sep¬
tember tillika med åtskillige bifogade memorialer rörande Majoren och
Riddaren von Svartzers befordringzrätt samt accordssumma.
Och lades desse acter på bordet.
Riksdagsmannen Jöns Mårtenssons från Öland i dag ingifne memorial2
uplästes angående riksdagzmansarfwodets utbekommande ifrån den
16:de sidstl. September, då han ifrån hemorten afreste; och beslöts, at
Jöns Mårtensson skal undfå utdrag af protocollet såwäl derom, at han
för riksdagsfullmägtig blifwit i ståndet intagen, som hwad tractamente
ståndet pröfwat en riksdagzman bör om dagen åtnjuta.
Föredrogs Probsten och Riksdagsfullmägtigens A. G. Rhodins i dag
inkomne memorial med tilhörande handlingar rörande det brott, Amira-
litetslieutenanten Johan Önnert Krok dymedelst skal begådt, at han
bortröfwat Auditeuren Gustaf Lund Olofssons dotter Anna Elisabeth
samt sig med henne sammanwiga låtit.
Wid denna saks öfwerwägande stadnade ståndet i det beslut, at hos
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 6 Novemb. 1771.
2 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 60.
1771 den 30 oktober—2 november.
173
Hans Kongl. Maij:t skal i underdånighet anhållas om sådan ämbetsåt-
gjärd af rikets Justitiaecancellair i detta mål, at han detsamma genast lå¬
ter beifra och wid answar til skyndesamt slut befordrar, hwarjemte til
Justitiaedeputationen remitteras at til Riksens Ständer upgifwa project til
lag för framtiden, huru dylika brott må förekommas til föräldrars säker¬
het om sina barn.
Uplästes och bifölls det protocollsutdrag, hwilcket kommer at utfär¬
das til swar uppå Ridderskapet och Adelens igenom protocollsutdrag
under den 23:dje hujus gjorde föreställning rörande den uti Sammanträ¬
det projecterade och af ståndet bifallne Konungaförsäkran.1
Uplästes Anders Biörckmans ingifne memorial2 af den 29:de i denne
månad, deruti han återkallar sin härförut gjorde anhållan at til tryck¬
ning utbekomma en del af ståndets protocoller.
Uti ingifwit memorial,3 som nu uplästes, anhålla riksdagzfullmägti-
gerne från Finland om ståndets bifall samt widare föremäle hos de
öfrige stånden til wilfarighets winnande derutinnan, at ämbets- och
tjenstemän i Finland måge hädanefter blifwa tilsatte af sådane personer,
som äro landets språk mägtige.
Men ståndet fandt sig icke tilständigt at häruti ingå utan ankommer
på sökandernes godtfinnande, om de med denna sak wilja i underdånig¬
het wända sig til Hans Kongl. Maij:t.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande af den
24:de i denne månad, som tilstyrcker, at Notarien Sefström jämte tjens-
tefrihet må af manufacturfonden undfå 1 000 daler silf:rmt årligen för
gjörande samling af förf att ninga. ro ch hvarjehanda ämnen uti handels-
och manufacturmåhl; och beslöts, at denna sak skulle hwila.
Ståndet åtskilgdes klockan l.4
År 1771 den 2: dra November.5
Samlades ståndet in pleno kl. 12.
I anledning af inlemnad riksdagsmansfullmagt, dat. Nora d. 22
sidsthne October, intogs uti ståndet Pehr Persson ifrån Wessmanland8
til fullmägtig för Nora bergzlagz härad.
1 Tryckt som Bil. 54.
2 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 22, nr 59.
3 Tryckt som Bil. 55.
4 Ett i protokollet icke omtalat extraktprotokoll den 30 oktober 1771 om
några ståndets allmänna besvärsparagrafer vid 1769—1770 års riksdag tryckt
som Bil. 56.
5 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 6 Novemb. 1771.
6 Skall vara: Närke och Värmlands län.
174
1771 den 2 november.
Uplästes Johan Ottosson Agorells memorial1 af detta dato med tilhö-
rande handlingar rörande det af Grythytte och Hedforss samt Rams¬
bergs och Linde bergzlagers Allmoge för honom ytterligare utmärckte
förtroende wid de senare d. 23 September och 7 October nasti, hällne
riksdagsmanswalen, och beslöt ståndet at hänwisa detta ärendet til depu¬
terades öfwer stridige fullmagter uptagande och granskning, som med
betänckande deröfwer til ståndet inkomma.
Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 29 sidst. October an¬
gående upphör med all bränwinstilwärckning til nästkommande Martii
månad uplästes och lades på bordet.
Föredrogz Secrete Utskottets protocollsutdrag under d. 31 nasti:ne
October, som innefattar de hinder, hwilcka Hans Kongl. Maij:t funnit
möta wid wärckställighet af den för Hennes Maj:t Enckedrottningen up-
gifne staten. Och beslöts at låta denna saken hwila.
Under Grefwen Bondes anförande ankommo 8 deputerade ifrån
Ridderskapet och Adelen och berättade, at som thet blifwit tilkjännagif-
wit, att Hennes Maij:t Enckedrottningen hälst önskade, det Riksens
Ständer endast igenom sine Taleman wille låta aflägga sin underdåniga
afskjedsupwagtning, innan Hennes Maij:t sin tilämnade utländska resa
anträder, så hade ock Ridderskapet och Adelen af sådan anledning up-
dragit Landtmarskalcken denna commission och förmodade, at de
öfrige stånden hwart för sig äfwen i denna delen så föranstalta, at det
med Hennes Maij:ts nådiga behag instämmer.
Deputerade afträdde.
Och derefter blef öfwerenskommit, at Talemannen i sällskap med
Landtmarskalcken och de öfrige Talemännen skulle Hennes Majit
Enckedrottningen upwagta och å ståndets wägnar til den förestående
resan i underdånighet lyckönska.
Borgmästaren och Riksdagsfullmägtigen Engelous memorial af d.
12:te sidstl. Oct:r rörande någon tilökning uti kjällarefriheten för Norr¬
telje stad uplästes och remitterades til Secrete Utskottet.
Sex deputerade ifrån Borgareståndet lemnades företräde, hwars Ord¬
förande, Borgmästaren Ramen, gaf tilkjänna, at Borgareståndet be-
slutit, det endast dess Taleman skulle å ståndets wägnar taga underdå¬
nigt afskjed af Hennes Maij:t Enckedrottningen, innan resan til Berlin
anträdes.
Talemannen tackade för den härom meddelte underrättelsen
1 Tryckt som Bil. 57.
1771 den 2—6 november.
175
och berättade, att Bondeståndet i denna omständigheten för sin del stad-
nat i lika beslut.
Och sedan deputerade äfwen blifwit anmodade at för sitt stånd för¬
klara Bondeståndets wänliga och förtroliga hälsning, togo de afträde.
Derefter företogs Hofpredikanten och Riksdagzfullmägtigen Daniel
Backmans memorial af d. 26 sidstl. Sept., hwaruti föreställes nödwän-
digheten och nyttan af en ordentelig stadsmannanäringz inrättande på
Åland; men ståndet fandt för godt, at denna sak skulle hwila til nästa
plenum.
Sidst föredrogz än ytterligare Majoren och Riddaren Ridderståhls me¬
morial under d. 23 sidstl. Julii angående de för Skånska Cavallerie- och
Bohusläns Dragoneregementerne anslagne löningzräntornes utgjörande
efter wärde eller i speciemynt; och pröfwade ståndet för godt at i jämn¬
likhet med dess härom utgångne extractum protocolli deruti med Borga¬
reståndet instämma, at ingen wid 2 000 d:r s:rmts wite må Riksens Stän¬
der med denna sak widare beswära.
Ståndet åtskildes kl. 3/4 til 2.
År 1771 den 6: te November.1
Samlades ståndet klockan 9.
Och efter förrättad wänlig morgonbön justerade protocollerne under
d. 30 sidstl. October och 2:dra uti innewarande månad.
Talemannen anmälte, at wid den underdåniga afskjedsupwagt-
ning, som hos Hennes Maij:t Enckedrottningen och den Kongl. Printses-
san han å ståndets wägnar gjordt, hade honom blifwit anbefalt at för
ståndet frambära högstbemälte Kongl. Personers nådiga hälsning, hwilc-
ket han således nu fullgjöra bordt.
Johan Andersson berättade, at en igenom någon ledamot i
detta stånd gjord ansökning om auctionskammares inrättande på landet
hade til Justitisedeputationen blifwit remitterad, hwilcken inrättning han
för sin del ansåg för ganska skadelig och ledande til mindre säkerhet
men mera olägenhet för en framtid, än wad sakens hastiga påseende
torde skönjas, och hemstälte alt derföre, om icke denna ansökning borde
återkallas, innan något derom til Riksens Ständer kan blifwa upgifwit.
Anders Lindström gaf derpå tilkjänna, at det wore han, som
uppå Svartlösa härads wägnar efter undfången commission den nämde
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 9 Novemb. 1771.
176
1771 den 6 november.
ansökningen ingifwit. Han och dess committenter hade funnit sig dertil
föranlåtne af den ordsak, at för åtskillige omyndigas egendom, som ige¬
nom wanlige auctioner blifwit försåld, hade på flere år ingen reda kun¬
nat ärhållas utan medlen til de omyndigas yttersta skada blifwit för¬
skingrade, hwilcken olägenhet man trodt kunna förekommas, om wissa
auctionsförwaltare uti hwart härad blifwit tilsatte. Så oskyldigt och godt
har föremålet med denna ansökning warit; men om ståndet skulle finna,
at en sådan inrättning kunde nu wara eller för framtiden blifwa Allmo¬
gen skadelig, wille Lindström gjerna foga sig och ifrån denna gjorde an¬
sökning afstå.
Jon Bengtsson åstundade blifwa underrättad, på hwad sätt och
igenom hwad omgång denna saken utom ståndets wettskap kunnat
komma til Justitiaedeputationen. Och fick til swar, at den passerat Ur-
skillningen.
Sedan öfwer detta ämnet något widare blifwit samtalt, beslöts, at den
härom ingifne ansökningen skulle igenom utdrag af protocollet ifrån
Justitiasdeputationen återfordras.
Justerades det protocollsutdrag,1 som til de öfrige stånden skal afgå rö¬
rande de considerationer, som föranlåtit detta stånd at icke ingå uti det
af Secrete Utskottet igenom extr. prot. under d. 29 sidstl. October före-
slagne förbudet emot all brännwinstilwärckning til nästkommande Mar¬
tn månad. Och wid detta tilfället uplästes äfwen Nils Svenssons i samma
ämne ingifne memorial2 samt beslöts för öfrigit, at priset på mjöl borde
för den fattigas bärgning skull nedsättas til 6 d:r kopp:mt skålpundet el¬
ler, om3 möjeligit är, derunder.
Biskoppen Doctor Jöran Schröder ankom med 8 deputerade
ifrån Prästeståndet och aflemnade ett utdrag af protocollet under d.
2:dra i denna månad, som innefattar wälbemälte stånds swar uppå Rid-
derskapet och Adelens gjorde föreställning wid den uti Stora Samman¬
trädet projecterade och af 3:ne stånd bifallne Konungaförsäkran.
Sedan deputerade afträdt, blef samma protocollsutdrag upläst och af
ståndet bifallit.
Derefter lemnades 14 deputerade ifrån Borgareståndet företräde,
hwars Ordförande, Borgmästaren S c h a u v, gaf tilkjänna, at sedan
Ridderskapet och Adelen igenom sine d. 23 uti förledne månad afgifne
påminnelser wid den projecterade Konungaförsäkran gifwit Borgare¬
1 Tryckt som Bil. 58.
2 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 65.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: som.
1771 den 6 november.
177
ståndet anledning til en förnyad öfwerläggning uti detta wigtiga och
granlaga ärendet, så hade Borgareståndet med yttersta upmärcksam- och
granlagenhet detsamma nu ytterligare öfwerwägat och sig om ett sådant
swar förenat, som det utdrag af ståndets i dag hällne protocoll utwisar,
hwilcket deputerade til Bondeståndet nu aflemnade i den fulla försäk¬
ran, at detsamma såsom på oswikeliga grunder fotadt äfwen lärer
winna Bondeståndets benägna bifall.
Sedan Talemannen aflagdt tacksägelse för den del, ståndet
häraf blifwit lemnad,
afträdde deputerade.
Och det aflämnade protocollsutdraget uplästes derefter genast samt
wann ståndets enhälliga bifall.
Derpå af sändes Sven Håkansson med 14 deputerade at til de öfriga
stånden aflämna icke allenast ståndets d. 30:de sidstl. October justerade
swar uppå Ridderskapet och Adelens gjorde påminnelser wid den pro-
jecterade Konungaförsäkran, hwilcken ståndet redan bifallit och derwid
förblifwer, utan ock det i dag bifallne protocollsutdraget rörande förbud
emot brännwins tilwärckning.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 19:de uti nästi:ne månad
tillika med samma stånds upstälte ordning, huru med riksdagzmans wäl-
jande i städerne hädanefter kommer at förhållas, uplästes och lades på
bordet.
Likaledes uplästes en för Bondeståndet projecterad ordning wid riks-
dagsfullmägtigens utwäljande af Allmogen. Och uppå Taleman-
n e n s föreställning blef för godt ansedt, at detta project skulle igenom
en deputerad ifrån hwart län närmare öfwerses och jämkas, innan det
ståndet sluteligen föredrages; hwilcken förrättning länen updrog sine
electorer. Dock blef Eric Persson från Gefleborg tillåtit at få öfwer-
draga detta gjöromål uppå sin länscamerad Jan Ersson.
Företogs ånyo den ifrån Urskillningzdeputation til plena remitterade
arfstwisten emellan Hofjägmästaren Tigerhielm samt Brandwagten
Wexnelii och Timmermannen Rothovii arfwingar emellan, och pröfwade
ståndet rättwist at bifalla Kongl. Maj:ts til Wexnelii och Rothovii arf¬
wingar förmon d. 17 April 1765 utfärdade nådiga utslag.
Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 25 sidsthne October rö¬
rande placering och lön för Cornetten uti kongl, pålsk tjenst Johan
Almquist uplästes och bifölls.
Sidst föredrogs Secrete Utskottets protocollsutdrag under d. 25 i för-
ledne månad angående at hushyran för commendanten i Christianstad
178
1771 den 6—9 november.
må bestås af fästningsbyggnadsmedlen, til dess commendantshus kan
blifwa bygdt. Och beslöts, at denna saken skulle hwila.
Ståndet åtskildes klock. 1.
År 1771 den 9 November.1
Sammanträdde ståndet klockan 9 och gjorde bön samt lätt derefter
justera protocollet för d. 6 i denna månad med tilhörande expeditioner.
Riksdagzfullmägtigen Johan Koponens memorial af d. 8 hujus an¬
gående ett postcontoirs inrättande uti Läppevirda socken i Lille Savolax
uplästes och remitterades til Secrete Utskottet.2
Uplästes Kammaroeconomie- och Räkenskapsdeputationernes betänc-
kande af d. 21 uti nästledne October månad, hwaruti tilstyrckes, at 1747
års stadga må såsom evvärdelig lag fastställas, hwad öke- och dränge-
dagswärckens utgörande efter markegången angår, för Allmogen uti
Ångermanland, Medelpad, Helsing- och Gestrikeland, dock så at detta
åhrets utlagor utgå efter 1765 års författning. Och som ståndet fandt
detta betänckande på goda skjäl grundadt, så wann det ock enhälligt bi¬
fall.
Handels- och manufacturdeputationens betänckande af d. 24 i
nästkne månad angående wissa af Carlshamns klädesfabriques interes-
senter sökte förmoner uplästes och lades på bordet.
Föredrogs Kyrckoherden och Riksdagsfullmägtigen Magister Salomon
Sundelii ifrån Urskillningzdeputationen til plena remitterade memorial
angående at någre hemman på Tiveden, som af ålder öfwat sin guds¬
tjenst wid Rudskoga kyrcka men igenom kongl, resolutionen d. 14 Mar¬
tn 1764 blifwit lagde til Nysunds3 capell, måge deltaga uti Rudskoga nya
kyrkobyggnad.
Och som denna saken redan wid sidstl. riksdag wunnit ståndets bifall,
så fants för godt at äfwen nu dertil samtycka.
Uplästes och bifölls Räkenskapsdeputationens betänckande under d.
29 nästlme October rörande kronoupbörderne i riket samt närmare sä¬
kerhet och controlls winnande derwid för framtiden.
Bifölls Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 25 sidstkne Octo¬
ber rörande lönernes beräknande såwäl för Deras Excellencer Herrar
Riksens Råd Grefwame med mera Horn och Kalling som för de flere
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 16 Novemb. 1771.
2 Tryckt som Bil. 59.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Nylands.
1771 den 9 november.
179
Herrar Riksens Råd, hwilcka på enahanda sätt komma at sine förr inne-
hafde riksrådsembeten åter tilträda.
Widare uplästes och bifölls wälben:de utskotts protocollsutdrag af
samma dato angående arfwodessummorne samt fördelningen deraf
emellan betjeningen wid Riksens Ständers deputationer.
Uplästes Riksdagzmannen Isaac Mattssons memorial1 och ärindringar
wid Kongl. Hofpredikanten och Kyrckoherden Daniel Backmans förut
ingifne och den 2:dra hujus föredragne memorial rörande en stads eller
kjöpings anläggande på Åland.
Och beslöts, at detta mål skulle än widare hwila.
Justerades det protocollsutdrag,2 som til de öfrige stånden skal utgå, i
anledning af Anders Mattssons, Pehr Jeppssons och Jonas Carlssons in¬
gifne memorial er och ansökningar om inhibition med utbetalningen af
de observationssummor, som Fäldtcontoiret påfördt samtel. rusthållarne
at Kongl. Maij:t och kronan ärsätta för gjorde förskotter til monde-
ringspersedlar och hästars anskaffande med det mera under pommerska
kriget.
Föredrogs Kammaroeconomie Urskillningzdeputationens betänc-
kande af d. 8:de uti nästi:ne månad angående angelägenheten deraf, at
de ifrån landshöfdingarne i riket inkommande riksdagsrelationer måtte
til hela sin widd blifwa til denne deputation aflemnade.
Och pröfwade ståndet skjäligt at härtil lemna sitt bifall.
Uplästes och bifölls Cammaroeconomiedeputationens under d. 26
nästi:ne September afgifne betänkande rörande landshöfdingarnes riks-
dagsrelationers bättre inrättande i de delar, som rörer nya upodlingar i
riket, hwilcket betänckande wandt ståndets bifall.
Äfwen föredrogs och bifölls Kammaroeconomie- och Förordningsde-
putationernes betänckande af d. 22 nästl October ang:de en oeconomisk
tabells inrättande i hwarje län til närmare uplysning om landthushåll-
n ingen i riket.
Riksdagsmannen Jan Erssons under d. 29:de uti förlrne månad af¬
gifne ytterligare memorial3 rörande de obetäncksamma och Bondestån¬
det wanhedrande utlåtelser, som Professoren Christiernin uti et sitt in¬
trädestal nyttjadt, uplästes och lades tils widare på bordet.
Sidst företogs Johan Mattssons från Nyland och Tavastehus län me¬
morial4 och anhållan at uti Kongl. Statscontoiret få lyfta en wiss summa
1 Tryckt som Bil. 60.
2 Tryckt som Bil. 61.
3 Tryckt som Bil. 62.
4 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 33, nr 69.
180
1771 den 9—16 november.
af sine riksdagspenningar, hwilcka igenom Landshöfdingens försorg
kunde af de för honom i orten inflytande blifwa ärsatte.
Och som ståndet härutinnan wille Johan Mattsson understödja, så be¬
slöts, at underdånigt bref derom skulle til Hans Kongl. Maij:t afgå.
Hwarefter ståndet åtskildes klockan 1.
År 1771 den 16 November.1
Sammanträdde ståndet klockan 9 och efter förrättad morgonbön jus¬
terade protocollet för d. 9:de i denne månad tillika med 2:ne underdå¬
nige bref til Kongl. Maj:t, det ena angående ett nytt riksdagzmanswals
anställande uti Grythytte och Helleforss samt Linde och Ramsbergs
bergzlags härader uti Näricke och Wärmeland2 och det andra rörande
något förskott af riksdagspenningar för Anders [o: Johan] Mattsson
ifrån Nyland och Tavastehus.
Widare uplästes och bifölls ett utgående protocollsutdrag rörande
nämndemäns utwäljande af Allmogen.3
Johan Andersson hemstäldte, om det icke skulle finnas nö¬
digt och nyttigt, at alla de expeditioner, som ifrån Expeditionsdeputatio-
nen utgå och röra Bondeståndets angelägenheter, måtte afskrifwas, in¬
bindas och uti ståndets Cancellie förwaras til rättelse och uplysning
både nu och i framtiden, hälst det icke sällan skal händt, at man både
länge och förgäfwes måst sådane expeditioner eftersöka.
Och som ståndet fandt detta förslag ganska nyttigt, så at mycken tids¬
spillan och beswär derigenom kunde förekommas, så blef det ock enhäl¬
ligt bifallit.
Riksdagsmannen Eric Mårtenssons memorial4 af detta dato uplästes,
hwaruti anhålles, at Hagby och Ramstads sochnar i Upsala stift, som
blifwit Kalsenianska professionen i Upsala til präbende anslagit, måtte,
så snart nuwarande Kallsenianska Professoren Kinmarck afgår, åter
blifwa försedde med sin egen kyrkoherde, som där bor, samt således
ständigt blifwa skilde ifrån Upsala Academie.
Detta memorial fandt ståndet skjäligt at bifalla.
Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 12:te i denne
månad, hwaruti föreslås, at til förekommande af en hotande spanne-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 20 Novemb. 1771.
- Tryckt som Bil. 63.
8 Tryckt som Bil. 64.
4 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 72.
1771 den 16 november.
181
målsbrist tilstånd må lämnas at ifrån utrikes orter under wintermåna-
derne och til Martii månads slut få införa spannemål med främmande
skepp, i synnerhet til Marstrand och Giötheborg, och det med lika frihet
som swänska skepp åtnjuta.
Ståndet, som fandt denna sak i högsta måtto angelägen och nyttig uti
nuwarande bekymmersamma belägenhet, då en stor del af landet skal
hotas med brist på nödigt bröd, biföll icke allenast detta af Secreta Ut¬
skottet upgifne förslag utan gjorde äfwen derwid den tilläggningen, at
denna införsfrihet af spannemål må sträcka sig til alla rikets hamnar, äf-
wensom den utsatte tiden framdeles må prolongeras, om så nödigt pröf-
was skulle.
Erich Öhmans memorial1 af d. 9:de hujus rörande den spannemåls-
brist, som uti Nya Kopparbergs och omliggande bergslager sig skal wisa,
uplästes och lades at hwila i anseende til ofwannämde nu widtagne för¬
fattning om nödig spannemåls införskaffande.
Föredrogs ånyo Kongl. Hofpredikanten och Riksdagzfullmägtigen
Backmans memorial rörande en stads eller kjöpings inrättande på
Åland, och blef detta ärendet remitteradt til Kammaroeconomiedeputa-
tionens uptagande.
Uplästes och bifölls Kammaroeconomie- och Förordningsdeputatio-
nernes betänckande af d. 14 i denne månad angående frihet för Allmo¬
gen uti Östra och Wästra Göinge härader uti Christianstads län at fram¬
gent få hafwa sina tingsställen uti Röinge och Broby samt at efter öfwer-
enskommelse få upföra tingzhusen af sten eller träd.
Oeconomieförordningsdeputationens betänckande af d. 28 sidstl. Oc-
tober, som tilstyrcker, at Sala landtförsamling må undfå någon del af de
under kyrckoherdevacancen besparade och widare besparande pastora¬
lier til ett fattighus uppbyggande blef för ståndet upläst och wandt bi¬
fall.
Igenom utdrag af protocollet under d. 2 hujus, som nu uplästes, an¬
mäler Prästeståndet, huru Apotequaren i Carlscrona Assessor Joh.
Hind. Ferbers2 2:ne döttrar blifwit natten emellan d. 20 och 21:sta
nästi :ne September utur sin faders hus lockade, bortförde och af en
okjänd person sammanwigde, den ena med Ammiralitetslieutenanten Jo¬
han Tingwall och den andra med en wid namn Magnus Coswa. Präste¬
ståndet förmäler sig wara af den tanckan, at Riksens Ständer böra hos
Kongl. Maij:t i underdånighet anhålla om nådig befallning til Justitia: -
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 71.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Ferbus.
13—740327
182
1771 den 16 november.
cancellairen, at han denna händelsen lagligen låter beifra samt ransak¬
ning och dom deröfwer skyndesammast wid answar tilgjdrande beford¬
rar. Men at för öfrigit til Riksens Ständers Justitiaedeputation må re¬
mitteras at upgifwa project til lag, hwarmedelst dylike brottmål i det
möjeligaste må kunna förekommas.
Ståndet tog detta ärendet under noga bepröfwande och fandt skjäligit
at til alla delar bifalla Prästeståndets ofwannämde protocollsutdrag.
Justitiaedeputationens betänckande af d. 21 sidstl. October om sättet
at hädanefter wäija taxeringsmän och 50 äldsta i Stockholm uplästes
och lades på bordet.
Öfwersten Grefwe Frölick anförde 12 deputerade ifrån Ridder-
skapet och Adelen och öfwerlemnade ett extractum protocolli af d. 9 hu-
jus, innefattande de betänckeligheter, som Ridderskapet och Adelen
förekommit wid den projecterade instructionen för Expeditionsdeputa-
tionen, med widare förmälan at Ridderskapet och Adelen lofwade sig af
sine Medständer den benägenhet och wälwilja, at de wid denna instruc-
tions expedierande mötte hinder nu blifwa undanrögde och saken såle¬
des komma i sin tilbörliga wärckställighet.
Deputerade afträdde.
Och det aflemnade protocollsutdraget uplästes och lades på bordet.
Uppå anmälan lemnades 8 deputerade ifrån Borgareståndet företräde,
hwilckas Ordförande, Grosshandlaren B r a n d e [n] b u r g, gaf til-
känna, at Borgareståndet icke allenast bifallit Secreta Utskottets extrac¬
tum protocolli om spannemåls införssel med främmande skepp til Göthe¬
borg och Marstrand utan ock gjordt den tilläggning, at samma frihet
må sträcka sig til alla rikets hamnar.
Talemannen betygade sin och ståndets fägnad öfwer Borgare¬
ståndets härutinnan tagne beslut, hwilcket wore lika med det, Bondestån¬
det redan stannat uti, och hwaraf man wil lofwa sig den behagel. fölgd,
at den hotande spannemålsbristen i möjeligaste skal blifwa förekommen.
För öfrigit anmodades deputerade at hos sitt stånd förmäla Bonde¬
ståndets förtroliga och kjärliga hälsning.
Hwarefter de togo afträde.
Och i stället förekommo 8 deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen,
anförde af Krigzrådet Wadenstierna, som berättade, at Ridder¬
skapet och Adelen bifallit Secreta Utskottets extractum protocolli om
spannemåls införssel med främmande skepp på det sättet, at införssels-
friheten måste sträcka sig til alla hamnar wid Norr- och Wästersjön.1
Dessutom förmältes, at då Ridderskapet och Adelen förehaft saken rö¬
i Jfr RAP, d. 29, s. 590.
1771 den 16—20 november.
183
rande brännewinstilwärckningen, hade Ridderskapet och Adelen stadnat
i det beslut, at husbehofsbränningen på landet bibehålies men all salu¬
bränning där och i städerne förbjudes. Och hade deputerade altderföre
fädt i commission at i afseende på sig nu företeende1 spannemålsbrist äf-
wen recommendera denna omständigheten til närmare ömsint öfwerwä-
gande uti detta stånd.
Talemannen lemnade til swar, at om spannemålsinförsslen hade
Bondeståndet redan sig förenat nästan på lika sätt som Ridderskapet
och Adelen; och hwad brännwinstilwärckningen angår, så hade Bonde¬
ståndets derom tagne beslut redan blifwit Ridderskapet och Adelen til-
kjännagifwit; men icke desto mindre wille Talemannen med ståndet öf-
werlägga om den nu anmälte omständigheten rörande hela bränningen.
Deputerade anmodades sluteligen at hos Ridderskapet och Adelen
förmäla Bondeståndets ödmjuka hälsning och togo derpå afträde.
Sidst föredrogs ånyo Jan Erssons memorial af d. 29 uti nästi :ne må¬
nad rörande Professoren Christiernins om Bondeståndet brukade owär-
diga utlåtelser; och förblef ståndet wid sitt likmätigt utdrag af protocol-
let under d. 21 sidstl. Augusti derom widtagne beslut med den tillägg¬
ning, som Prästeståndets å löparen tecknade påskrift innehåller, nemi. at
saken bör så skyndesamt afgöras, at slut deröfwer innom 3:ne månader
kan komma til Riksens Ständers kundskap.
Ståndet åtskildes klockan 1/4 til 2.
År 1771 den 20 November.2
Samlades ståndet klockan 9 och gjorde bön samt lät derefter för sig
justera protocollet under d. 16 i denna månad.
Derefter föredrogs Protocollsdeputationens betänckande af d. 8:de i
denne månad angående en vice advocatfiscalssysslas inrättande wid
Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona, hwartil Vice Auditeuren Anders
Borgh,3 som wid Kongl. Ammiralitetet länge och wäl tjent samt nu 3:dje
gången dertil blifwit anmäld, til fullmagts ärhållande derå föreslås, dock
äldres befordringsrätt wid förefallande tjenstledigheter dem förbehållen.
Och som ståndet fandt, det denna syssla ej kommer at gravera kronan
och staten, utan at den dertil föreslagne lönen bör af inflytande observa-
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: företroende.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 23 Nov. 1771.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Bergh.
184
1771 den 20 november.
tionsmedel bestås och at den således måste blifwa för riket gagnelig, så
lemnades och til detta betänckande ett enhälligt bifall.
Ånyo föredrogs Prästeståndets extractum protocolli angående 3 000: de
dahl:r kopparmynts praemium af manufacturfonden för det af Commi-
nistern Eneroth upgifne bryggningssättet utaf omältad hafra; och lem-
nade ståndet härtil bifall, förnämligast i afseende på denna wälmenande
Prästemannens torftiga och sjukliga tilstånd.
Derefter blef Justitiasdeputationens betänckande af d. 21 sidstl. Octo-
ber angående sättet at hädanefter wäija taxeringsmän och 50 äldsta i
Stockholm ytterligare företagit och enligit det bifogade projectet bifallit.
Handels- och manufacturdeputationens betänckande af d. 24: de
nästl:ne October rörande wissa förmoner för fabriquesinteressenterne i
Carlshamn företogs ånyo och bifölls.
Likaledes bifölls Secreta Utskottets extractum protocolli under d. 25
nästl:ne October, som utaf fästningsbyggnadsmedlen föreslår 300 d:r
s:rmts årliga inquartering för commendanten i Christianstad, intill dess
commendantshus där kan blifwa upbygdt.
I anseende til det missförstånd och skilgacktighet, som anmältes
hafwa upstådt emellan Ridderskapet och Adelens samt de öfriga stån¬
dens ledamöter uti Expeditionsdeputationen wid det tilfället, instructio-
nen för Secreta Utskottet skulle expedieras, pröfwade ståndet nödigt at
til förekommande af de obehageliga fölgder, som på sådant sätt beredas
kunde, samt på det ärenderne uti sitt tilbörliga lopp icke måtte uppehål¬
las, at anmoda och updraga Talemannen til at å ståndets wägnar med de
andre ofrälse stånden deltaga uti målets expedierande, oansedt Ridder¬
skapet och Adelens ledamöter skulle söka at sig derifrån widare un¬
dandraga.
Hattstofferaren Lagerwalls ifrån Urskillningzdeputationen til plena re¬
mitterade memorial och ansökning at wid sin egendom på Kongl. Djur¬
gården få tilwärcka brännewin blef nu ytterligare företagen och, hwad
salubränning angår, af ståndet afslagen men husbehofsbränning tillåten.
Uplästes Riksdagsmannen Eric Hanssons från östergöthland memo¬
rial1 af d. 18:de i denne månad, deruti han hemställer och tilstyrcker, at
häradshöfdingarne i anseende til sysslornes mera wigt måtte tilläggas lika
heder och tour med assessorerne uti Kongl. Hofrättene.
Pehr Olsson yttrade, at han wid denna saken finner flera betänc-
keligheter möta, än nödigt wore at upräkna, emedan de swårligen lära
undfalla ståndets wanliga upmärcksamhet. Den enda wille han dock
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 74.
1771 den 20 november.
185
nämna, at i samma mon som häradshöfdingarnes heder och tour skulle
ökas, öktes äfwen deras arfwoden och resepenningar, hwilcket ofelbart
blef den wissaste frukt, Allmogen deraf fick skjörda; han kunde således
icke annat än för sin del styrcka til afslag uti denna sak.
Häruti instämde Jon Bengtson, Olof Larsson från
Närcke, Jonas Norberg samt Pehr Davidsson och
Erich Persson lade widare härtil, at om häradshöfdingssysslorne
skulle tilläggas större heder och tour, än dem nu åtföljer, så skulle ock
desse sysslor förnämligast falla på Adelens lott, hwarom ärfarenheten
gaf honom full öfwertygelse, och kunde han altderföre icke dertil sam¬
tycka.
Ståndet tog ärendet under behörigt öfwerwägande och pröfwade skjä-
ligt at aldeles af slå den derom inkomne ansökningen.
Uplästes Probsten och Riksdagzfullmägtigen A. G. Rhodins memorial
af d. 31 sidstl. October om sådane måtts widtagande, at Kongl. Swea
Hofrätt må förmås at til slut bringa saken rörande på Gottland föröfwat
olofligit ekehygge med mera. Men ståndet fandt för godt at låta detta
ärendet hwila.
Gustaf Anderssons memorial1 af detta dato angående 4 000 tunnor
spannemåls anskaffande til Westeråhs för Norbergs bergslags behof up¬
lästes och lades på bordet.
Krigzrådet Wadenstierna ankom med 12 deputerade ifrån
Ridderskapet och Adelen och förmälte, at Ridderskapet och Adelen i
anledning af sine ledamöters uti Expeditionsdeputationen tilkännagif-
wande, det någon misshällighet dem och de öfrige ståndens ledamöter
emellan upstått om instructionens expedierande för Secreta Utskottet,
för sin del beslutit, at Expeditionsdeputationen ej förr bör sammanträda,
än Ridderskapet och Adelen hunnit sig deröfwer närmare utlåta. Och
som detta uppehåll förnämligast syftade på den önskade enighetens be¬
främjande stånden emellan, Ridderskapet och Adelen jämwäl haft til-
fälle gjöra sig underrättad, at inga mål af wigt nu skola ligga oexpedie¬
rade,2 så wille ock Ridderskapet och Adelen utaf Bondeståndet lofwa sig
ett härmed instämmande beslut.
Och sedan deputerade jämwäl påmint om slut uti det af Ridderskapet
och Adelen anmälte ärendet uti inquarteringen för garnizonerne, togo
de afträde.
Justitisedeputationens betänckande af d. ll:te i denna månad om be-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol 23, nr 77.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: expedierade.
186
1771 den 20 november.
frielse för Hofrättsrådet Gripenberg ifrån någon honom ålagd pligt och
ärsättning för en af honom såsom häradshöfdinge fäld dom öfwer
Qwinspersonen Lotta Reisner uplästes och lades på bordet.
Föredrogs Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 13 sidstl. Septem¬
ber med bifogat project til underdånig skrifwelse til Kongl. Maij:t uti
Riksens Ständers namn angående den i Carlscrona warande Cadette-
corpsen.
Wid detta ärendets behöriga öfwerwägande fandt ståndet för godt
at detsamma bifalla med de ändringar, som Präste- och Borgareståndens
extracta protocolli af d. 12:te sidstl:ne October och 16:de uti denna
månad innefatta.
Hofmarskalcken De Geers ifrån Urskillningsdeputationen til plena re¬
mitterade memorial angående Zachrisbergs egendom tillika med Riks¬
dagsmannen Johan Anderssons i saken afgifne memorial1 uplästes och
lades på bordet.
Uppå begjäran lemnades Jan Persson från Wessmanland 8:ta dagars
permission.
Biskoppen Doctor Benzelstierna anförde 8 deputerade ifrån
Prästeståndet och berättade, at i anledning af någon ifrån Ridderskapet
och Adelen häfd beskickning om anstånd med Expeditionsdeputationens
sammanträden, til dess Ridderskapet och Adelen hunnit stadga sitt be¬
slut uti målet rörande Secreta Utskottets instruction, hade Prästeståndet
saken öfwerwägat och funnit, det riksdagsärende för sådan ordsak icke
bör uti sitt tilbörliga lopp uppehållas, emot regeringslagarnes tydeliga
föreskrift, hwaruti Bondeståndet förmodades äfwen instämma.
Deputerade afträdde.
Och ståndet tog derefter det anmälte ärendet under öfwerläggning
samt stadnade derom uti lika beslut med Prästeståndet, hwilcket igenom
en deputation under Johan Anderssons ordförande skulle de öfrige stån¬
den tilkjänna gifwas.
Men under det denna deputation skulle afgå, anmältes en deputation
från Borgareståndet, som lemnades företräde, och hwars Ordförande,
Borgmästaren Munthe, berättade, at Borgareståndet wid öfwerwä¬
gande af Ridderskapet och Adelns i dag gjorde ärindran om uppehåll
uti Expeditionsdeputationens sysslomål funnit, det rikets grundlagar
fordra en owilkorlig efterlefnad, och at i afseende derpå Expeditions-
deputationen ej må uppehållas uti tilbörlig och skyndsam expedition af
de afslutade rikswårdande ärenderne.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 19, vid nr 63.
1771 den 20 november.
187
Talemannen tackade för den meddelte underrättelsen med för¬
mälan derjämte, at Bondeståndet derom fattadt lika tancka och beslut
samt at ståndet nu war i begrep at igenom en deputation de öfrige re-
spective stånden sådant kungjöra. Deputerade anmodades för öfrigit at
för sitt stånd förmäla Bondeståndets tilgifna och förtroliga hälsning;
hwarefter de afträdde.
Och straxt derpå utgick ståndets utnämde deputation at hos de öfrige
stånden anmäla ofwan omrörde ärende.
Föredrogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens betänckande
angående tilstånd för Notarien Säfström att emot 1000: de daler s:rmts
årligit arfwode få gjöra samling af hwarjehanda ämnen uti handels- och
manufacturmål; och bifölls samma betänckande på det sättet, at Säf¬
ström under den tiden, han härmed är sysslosatt, ingen annan tjenstfri¬
het må lemnäs än allenast frihet för realregistrets förfärdigande uti
Kongl. Commerciecollegio.
Riksdagzfullmägtigernes från Christianstad Handelsmannen Grams1
samt Guld- och silfwerarbetaren Bergengrens memorial om 2:ne collec-
ter och stambok för samma stads kyrka uplästes och beslöts, at med den
saken skulle hafwas anstånd, til dess de om collecter redan inkomne an¬
sökningar på en gång kunna blifwa företagne.
Som ståndet, i anseende til hwad uti och om Expeditionsdeputationen
sig tildragit, icke utan ordsak befarade, at samma deputations ordfö¬
rande utaf Ridderskapet och Adelen icke torde til sammanträde låta an¬
slå; altså och til förekommande af uppehåll uti riksdagsärendernes til-
börliga lopp fandt ståndet för godt at igenom 2: ne af sine ledamöter låta
uti Riddarehuscancelliet gifwa tilkjänna, det ståndet uti en sådan hän¬
delse wore sinnadt at gemensamt med de öfriga ofrälse stånden om an¬
slag besörja; hwilcken commission Joh. Andersson och Johan Friedric
Svahn uppå anmodan sig åtogo och i det ärendet utgingo samt efter en
stund återkommo och berättade, at både deras ärende och namn blifwit
uti Riddarehuscancelliet antecknade.
Riksdagzmannen Eric Gustafssons från Hollola härad i Tavastehus
län memorial2 af detta dato uplästes, deruti han för andragne skjäl an¬
håller, at ståndet täckes förhjelpa honom til förskotts ärhållande på sine
riksdagzpenningar utaf Kongl. Statscontoiret; och beslöts, at underdå¬
nigt bref til Hans Kongl. Maij:t skal afgå om 300 d:r s:rmts förskott för
Eric Gustafsson, hwilcket af de för honom inflytande riksdagspenning-
arne kommer at ersättas.
1 Enligt memorialet rättat från förlagans: Gams.
2 Bondeståndets arkiv 1771'—1772, vol. 23, nr 78.
188
1771 den 20 november.
Ifrån Ridderskapet och Adelen lemnades en deputation af 20 perso¬
ner företräde, hwars Ordförande, Generalmajoren Baron Horn, an¬
mälte, at Ridderskapet och Adelen i anledning af dess respective Med-
ständers afgifne swar rörande den projecterade Konungaförsäkran detta
ärendet widare förehaft och beslutit at igenom en ytterligare wänlig
föreställning, som til Talemannen aflemnades, andraga de skjäl och con-
siderationer, som Ridderskapet och Adelen trodde skulle förmå de
öfrige respective stånden at i denna delen foga sig til Ridderskapet och
Adelens tanka och hwarigenom de obehageligheter, som af skingrade
tanckesätt lätteligen kunna upstå, ofelbart blefwo undanrögde och
qwafde. Men som icke mer än det nu aflefwererade exemplaret skal
medhunnits at renskrifwas, så hemstälte Ordförande Generalmajoren til
Talemannens godtfinnande, antingen han wille det behålla eller i mor¬
gon afwänta ett annat, som ofelbart då skal blifwa upskickat; förmä¬
lande Generalmajoren, at i förra händelsen wore honom af Ridderska¬
pet och Adelen uttryckeligen befaldt at uti sin och deputerades närwaro
låta detta document för ståndet upläsas. Men i anseende til denna så
owanliga som besynnerliga begäran återgaf T alemannen genast
det emottagne exemplaret deraf med förmälan, at då ståndet får behörig
del af den nu omnämde ytterligare föreställningen, skal ärendet på or-
denteligit sätt blifwa föredragit och afslutadt.
Widare berättade deputerades Ordförande, at Ridderskapet
och Adelen utaf de ifrån sine medstånd i dag hafde beskickningarne för¬
nummit, at dess om något uppehåll uti Expeditionsdeputationen yttrade
åstundan icke blifwit uti sin rätta mening fattad, och altderföre anbefaldt
sine deputerade at förklara, det Ridderskapet och Adelens mening inga¬
lunda warit, at Expeditionsdeputationen med sit arbete borde uphöra,
utan allenast at den för Secreta Utskottet projecterade instructionen
skulle hwila, til dess Ridderskapet och Adelen sig deröfwer närmare fädt
utlåta.
Deputerade togo afträde.
Derefter justerades ett utgående utdrag af protocollet rörande skatte¬
lösen af Wadstena krigzmanshushemman, qwarnar och lägenheter.1
Och som klockan redan war framliden til 3/4 på 2, så skildes ståndet
åt.
1 Tryckt som Bil. 65.
1771 den 21—23 november.
1771 den 21 November.
189
Sammankommo deputerade efter anslag klockan 4 eftermiddagen och
latto för sig upläsa de inkomne beswär och widlyftige handlingar rö¬
rande det riksdagzmanswal, som den 6 sidstlme April blifwit hållit med
Tunge, Sörbygdens, Stänge- och Sotenäs härader i Bohuslän.
Härutaf befants, at Walförrättaren1 tilärkjändt Jonas Persson i Pile¬
gården pluraliteten af rösterne för alla 4 desse häraderne på den grund,
at de sig om en riksdagzman skolat förena; men althenstund sådant af
alla häraderne blifwit bestridt och rösterne efter ett owanligit beräk-
ningssätt blifwit uptagen, nemi. efter deras hufwudtal, som sochnefull-
magterne2 undertecknad, obewittnade fullmagter för giltige blifwit an¬
tagne, andra åter oskjäligen uteslutne och Jonas Persson uti Stånge-
och Sotenäs härader icke en enda röst erhållit med mera, som den wid-
lyftiga acten innefattar; fördenskull förklarade de mästa af deputerade
sig för den tanckan, at nytt wahl uti alla 4 desse härader borde skje.
Dock war Swen Håkansson och Olof Larsson af den me¬
ningen, at Jonas Persson borde bibehållas såsom Tunge och Sörbygdens
häraders riksdagsfullmägtig, så at nytt wal endast borde anställas uti
Stänge- och Sotenäs härader.
För öfrigit och som af beswärsacten blef tillika inhämtadt, at Nämn¬
demannen Håkan Nilsson i Frötorp för en wiss wid walet häfd utlåtelse
blifwit dömd til en månads fängelse på wattn och bröd samt til Bohus
fästning afförd at afwänta Kongl. Gjöta Flofrätts widare utslag, där
han på 7:de månaden sitter; så ärböd Pehr Jeppsson sigat ige¬
nom ett til ståndet ingifwande memorial detta ömande ärendet så an¬
mäla, at denna nödstälta mannen måtte kunna ifrån arresten blifwa be¬
friad och Hofrätten undfå befallning at saken ofördröjel:n afgöra;
hwaröfwer samtel. deputerade förklarade mycket wälbehag.
Är 1771 den 23 November.3
Sammanträdde ståndet klockan 9 och efter förrättad morgonbön lät
för sig justera protocollet tillika med någre dertil hörande expeditioner.
Uti memorial4 af detta dato, som för ståndet uplästes, förmäler Riks-
1 Carl Rahmn.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: riksdagsfullmägteme.
3 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 27 Novemb. 1771.
4 Tryckt som Bil. 66.
190
1771 den 23 november.
dagzmannen Pehr Jeppsson, huru han utaf omhänder fångne handlingar
inhämtadt, det Rusthållaren och Nämdemannen uti Tunge härad och
Bohus län Håkan Nilsson, för det han wid anstäld efterfrågan af conce-
pisten til de beswär, som ifrån den orten til 1769 års riksdag blifwit in-
gifne, skal haft den utlåtelsen, at han ansåg en sådan efterfrågan för
onödig, onyttig och olagl., blifwit af Häradshöfdingen i orten dömd at
mista tjensten, pligta med en månads fängelse wid wattn och bröd samt
at på Bohus fästning hållas i fängsligt förwar, til dess Kongl. Gjöta Hof¬
rätt sig öfwer saken utlåtit. Och som Håkan Nilsson uti runda 7 måna¬
der en sådan arrest redan uthärdat och än widare ett lika öde torde få
widkjännas, om icke kraftig hjelp af ömsinta medbroder emellankom-
mer, altså och emedan förbrytelsen icke lärer kunna anses för urbota, ty
hemställer Pehr Jeppsson, om icke anstäldt må fogas til den betryckta
mannens lösgifwande utur arresten, samt at Kongl. Hofrätten må få be¬
fallning at saken utan mista uppehåll afsluta.
Ståndet, som med bekymmer afhört samt med ömhet och medlidande
ansåg denne sin medbroders utiråkade swåra belägenhet, biföll icke alle¬
nast Pehr Jeppssons memorial utan beslöt tillika at igenom en deputa¬
tion saken hos de öfriga stånden recommendera; hwilcken kort derefter
af gick, anförd af Johan Andersson.
Talemannen anmälte för ståndet, at wid det uti Åkers härad i
Södermanland senast hällne riksdagzmanswahlet hade Riksdagzfullmäg-
tigen för Daga härad i samma län Jan Botvidsson blifwit utnämd at
förstnämde härads angelägenheter wid denna riksdag bewaka, hwartil
fullmagt blifwit öfwersänd.
Ridderskapet och Adelens ytterligare föreställning af d. 20:de hujus
rörande Swea Konungaförsäkran uplästes och lades på bordet.
Öfwersten1 wid Artilleriet lät igenom Majoren och Riddaren Cojiett
gifwa ståndet tilkjänna, det någon del af Artilleriet kommer at dragas
tilsammans nästkommande tisdag til paradering wid afl:ne Öfwerstelieu-
tenanten Baron Dankvardts begrafning.
Den projecterade och af wisse deputerade förut granskade walord-
ningen wid Allmogens riksdagsmanswahl uplästes först oafbrutit uti hela
sitt sammanhang och derefter §wis samt blef efter någon liten jämck-
ning af ståndet enhälligt bifallen.2
Ifrån Ridderskapet och Adelen ankommo 10 deputerade, anförde af
Kammarherren Baron von Essen, som öfvverlemnade ett extractum
protocolli under detta dato af innehåll: Det Ridderskapet och Adelen
1 Claes Robert Charpentier.
- Tryckt som Bil. 67.
1771 den 23 november.
191
funnit för godt at i jämlikhet med 20 § Riksdagsordningen til öfwer-
seende taga expeditionen rörande Secrete Utskottets instruction med til-
hörande handlingar.
Och sedan Talemannen tackat för underrättelsen och lofwat
med ståndet om saken öfwerlägga samt anmodat deputerade at hos Rid-
derskapet och Adelen, jämte förmälan af Bondeståndets ödmjuka häls¬
ning, gjöra påminnelse om slut uti saken rörande Luckerstads hemman,
togo de afträde.
Präste- och Borgareståndets extracta protocolli af d. 16 och 20 i
denne månad om förbud af boskaps och victualiewahrors utförssel ur ri¬
ket under nu warande dyra tid, salta fiskewahror undantagne, blefwo
för ståndet upläste och såsom syftande på brist- och dyrhets förekom¬
mande på ätande waror genast bifallen.
Probsten Branders memorial af den 20:de i denne månad om behörig
fortgång uti riksdagsärendernes afgjörande uplästes och bifölls.
Föredrogs ånyo Justitiaedeputationens betänckande om Hofrättsrådet
Gripenbergs befriande ifrån någon honom ådömd pligt och ersättning,
hwilcket betänkande ståndet pröfwade rättwist at bifalla.
Uplästes ett af Herr Commercierådet och Riddaren Nordencrantz in-
gifwit memorial, hwarutinnan anhålles, at dess senare utgifne skrifter
måtte i stället för den af Capitainen Liljehorn projecterade särskilte de¬
putation af Secreta Utskottet få uptagas och skjärskådas. Detta memo¬
rial lades på bordet.
I anledning af Borgareståndets extracta protocolli af d. 19 hujus, som
nu uplästes, beslöt ståndet at til Riksens Ständers Justitiaedeputations up-
tagande de handlingar måge remitteras, som angå Chefens1 wid Artille-
riebatallionen i Giötheborg wägrande at låta sitt underhafwande man¬
skap förrätta bewakningen wid dödsdomens wärckställande på en afskje-
dad handtlangare.
I anledning af Commercedeputationens tilstyrkande uti betänckandet
af den 21 i denne månad fandt ståndet skjäligt at bewilja Giötheborgs
stad frihet at få updraga reveterade korswärckshus, dock så at denna
tillåtelse ej får sträckas längre än til de afbrände och ännu obygde tom¬
ter.
Samma deputations betänckande af lika dato angående 10 års pro¬
longation uti Götheborgs stads ärhållne frihet at införa utlänskt mur-
och taktegel uplästes och lades på bordet.
Riksdagsfullmägtigen Hindric Ericssons memorial och ansökning om
1 Carl Fredrik von Quillfelt.
192
1771 den 23—25 november.
stambok och collect til en ny kyrckas uppbyggande i Sillångers sochn
uti Medelpad uplästes och beslöts, at saken skulle hwila.
Riksens Ständers Oeconomieförordningsdeputations betänckande af
den 15 uti denne månad angående huru med legohjons städslande hädan¬
efter må förhållas, uplästes och lades på bordet.
Och som klockan redan war öfwer 1, så åtskildes ståndet.
1771 den 25 November kl. 3 eftermid.1
Sammanträdde deputerade efter anslag.
Nils Svensson anmältes wara sjuk och Gabriel Andersson frånwa-
rande.
Saken rörande det d. 21 hujus förehafde bohusländska riksdagsmans-
walet kom nu under närmare öfwerläggning. Och i afseende derpå at
Tunge samt Sörbygdens härader, ehuru de äfwen i början sig öfwer
wåhlet beswärat, likwäl låtit bero wid Konungens Befallningshafwandes
deröfwer gifne utslag, som detsamma fastställer och Jonas Persson för
laglig riksdagsman förklarar, tycktes deruti icke wara oskjäl at honom
såsom desse 2:ne härade[r]s fullmägtig bibehålla.
Härom förenade sig ock efter något samtal de mäste ledamöterne;
men Pehr Jeppsson, som derunder inkom och om beslutet un¬
derrättades, åberopade sig, hwad wid förra sammanträdet härom blifwit
aftalt, med förmälan, at han icke wäl kunde fatta, af hwad anledning
detta ärendet kommit at dragas under ny öfwerläggning; men icke desto
mindre förblef han oförändrad wid sin om saken här förut yttrade
tancka, den han haft tillfälle at än widare stadga, då han för sig sjelf
handlingarne upmärksamt igenomgådt at efterse rätta anledningen och
sammanhanget uti saken rörande det Håkan Nilsson öfwergångne
swåra öde, som sidsta plenum blef uti ståndet anmält och med denna
walförrättning står uti ett nära sammanhang.
Med full öfwertygelse kunde han säga, at näppeligen hade något wal
för de wäljande warit mera förblandat, rösterne på origtigare grund be¬
räknade och de röstandes lagl. fri- och rättigheter mera kringskurne än
här. Han kunde derföre icke annat än yrcka på wahlförrättningens up-
häfwande, icke til hälften utan för alla 4 häraderne tillika. Förklarandes
Pehr Jeppsson widare, at han fast ogärna måste anmärcka, det Jonas
Persson, som haft sig bekant det ömkanswärda öde, som dess härads-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 30 Nov. 1771.
1771 den 25—27 november.
193
och sochnebo Håkan Nilsson wid detta riksdagsmanswal blifwit beredt
och kort derefter öfwergådt men sådant likwäl aldeles dölgdt och för
ståndet förtegat, tyckes igenom en sådan kallsinnig- och känslolöshet för
sin lidande medbroder hafwa gjordt sig mindre förtjent at uti ståndets
och sina hemmawarandes förtroende warda bibehållen. Men i händelse
deputerade icke skulle härå behaga gjöra det afseende, som förmodas
kunde, så förbehölt Pehr Jeppsson sig, at desse dess tanckar måtte få
blifwa deputerades betänckande til ståndet följacktige.
Pehr Olsson, Jonas Jacobsson och Olof Jonsson,
som förut förklarat sig för nytt wal, instämde nu widare med Pehr Jepps¬
son; men som pluraliteten ej ändrade sin förra tancka, så kommer be¬
tänckande derefter at upsättas.
Derefter föredrogs än widare saken rörande riksdagsmanswalet i Åhs
härad; men emedan den beswärande parten ännu icke inkommit med de
äskade bewisen, så upsköts målet tils i dag 8 dagar, då det effter de re¬
dan inkomne handlingar ofelbart kommer att afslutas.
År 1771 den 27 November.1
Sammanträdde ståndet klockan 9 och gjorde bön samt justerade pro-
tocollet för den 23 uti innewarande månad.
Derefter uplästes och bifölls det swar, som ståndet igenom protocolls-
utdrag kommer at afgifwa uppå Ridderskapet och Adelens senare
gjorde föreställning rörande Swea Konungaförsäkran.2
Johan Andersson anmälte, at då han nyligen under träffat
samtal med någre af ståndets ledamöter kommit at yttra en sin reflec-
tion wid saken rörande jägeriebetjeningens afskaffande, hwilcken wore
sådan, at han icke hyste minsta betänckande wid at densamma nu inför
ståndet uprepa, hade han förmärkt desse sine medbröders myckna miss¬
nöje deröfwer, och wore dess yttrade tanka den, at sochne- och härads-
allmänningarnes delning naturligtwis borde gå före jägeriebetjeningens
afskaffande; ty i annor händelse och om denna betjening skulle afskaf-
fas, innan sådane skogars delning blifwit wärckstäld, skulle nämde sko¬
gar, som då wore utan all tilsyn, oförnekel:n blifwa uthuggne och i
grund förderfwade. Han trodde altderföre, at någon ytterligare expedi¬
tion i den omständigheten borde ifrån ståndet utfärdas.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 30 Novemb. 1771.
2 Tryckt som Bil. 68.
194
1771 den 27 november.
Samtelige ledamöterne ifrån Upland och Stockholms län, tillika med
Anders Öhman, Jonas Norberg och Erich Persson,
förklarade sig hysa lika tancka om saken.
Deremot förmente Jon Bengtsson och Pål Jönsson, at
ståndets om jägeriebetjeningens indragning utgångne extractum proto-
colli borde först afgjöras, emedan den ena eller senare expeditionen
torde annars uppehålla, om icke qwäfja den andra, så at til befarande
wore, det altsammans til slut kunde komma at afstanna.
Olof Larsson war af den tanckan, at om härads- och sochneall-
männingarne först blefwo delte, så skulle jägeriebetjeningen få litet eller
intet at syssla och således likasom af sig sjelf förswinna, hwarpå han i
sin ort haft öfwertygeligit prof.
Eric Nilsson och Måns Svensson trodde åter, at om jä¬
geriebetjeningen skulle bibehållas, til dess allmänningarne hinna delas, så
torde dermed nog långt på tiden ankomma och det sökte ändamålet
näppeligen winnås.
Pehr Jeppsson sade sig wara af den tanckan, at ståndet borde
igenom ett ytterligare extractum protocolli förklara sin tancka om all-
männingarnes delning och derigenom undanröja de betänckeligheter,
som annars wid hufwudmålet hos de andra stånden kunde upkomma.
Talemannen yttrade, at som ståndets utgångne extractum proto¬
colli rörande jägeriebetjeningen innefattade flere momenter, så kunde
icke förmodas, at de andre stånden skulle det ena och andra utan alt un¬
dantag el:r jämckning bifalla. Talemannen trodde altderföre, at saken
torde både lättas och befordras, om ståndet igenom ett ytterligare kort
protocollsutdrag förklarade sin tancka om allmänningarnes delning;
men om ståndet blef af annan tancka, wille Talemannen i det stället
föreslå och tilstyrcka at först afbida de andra ståndens til äfwentyrs här-
wid gjörande anmärkningar samt derefter närmare utlåtande i saken af-
gifwa.
Erich Persson wille, at uti den expedition, som i detta ärendet
kan komma at utgå, uttryckeligen måtte förbjudas, at landsfiscaler ej få
sig med tilsyn öfwer skogarne befatta, emedan desse skola swåra oroa
och twinga menigheten i Wästernorrland, hwarest ingen jägeriestat är
inrättad.
T alemannen gaf härwid den underrättelse til uplysning, at stån¬
dets redan utgångne expedition i detta ärendet innehåller denna omstän¬
digheten helt tydeligen, då det heter: at ingen kronobetjent, af hwad
1771 den 27 november.
195
namn och wilckor han wara må, får sig med någon tilsyn öfwer sko-
garne befatta.
Gabriel Månsson wille wäl icke wara emot hwad nu rörande
allmänningarnes delning blifwit föreslagit; men frucktade, at en ut¬
gående expedition i det ämnet kunde göra så oboteliga refwor i hufwud-
målet, at det stod i wida fältet, om och när allmänningarnes delning
kunde blifwa fulländad och jägeriebetjeningen afskaffad.
Lagmannen och Secreteraren yttrade sig derefter, at hwad
ståndet i saken redan beslutit, derifrån kunde det för ingen del afwika;
men igenom det expedient trodde han saken bäst kunde afhjelpas och
ändamålet säkrast winnås, om någre af detta ståndets wänner ifrån de
öfrige stånden med wisse deputerade sammanträda och punctewis ige-
nomgingo jägeriesaken samt sig derom med hwarandra i möijeligaste
måtto jämcka, dock så at allmänningarnes delning blir derunder ett
owilkorligit förbehåll.
Och som detta förslag wann ståndets enhälliga bifall, så uphörde för
denna gången widare ventilation i det ämnet.
Eric Janssons memorial om en collect och stambok för Tuna kyrcka i
Upland samt Jean Ericssons ansökning om en collect för Gottröra
kyrcka i Stockholms län blefwo bägge upläste, och derefter beslutit, at
desse målen tils widare skulle hwila.
Ifrån Prästeståndet ankom 12 deputerade, hwilckas Ordförande, Bis¬
koppen Doctor Menander, berättade, at Prästeståndet redan affat-
tadt sitt beslut om det swar, som til Ridderskapet och Adelen skal
aflämnas uppå dess wid Konungaförsäkran ytterligare gjorde föreställ¬
ning. Och ehuru det warit deputerades både upsåt och skyldighet at nu
aflemna ett exemplar deraf, kommo de dock at deruti brista af den
ordsak, at renskrifningen deraf icke medhunnits; men på det innehållet
måtte ofördröijeligen komma til ståndets kundskap, hade deputerade an¬
modat Borgareståndet at upsända det där aflemnade exemplaret, så
snart det blifwit upläst. Deputerade utlofwade icke desto mindre at be¬
sörja, det ett annat exemplar likafult skal oförtöfwat blifwa til ståndet
aflämnat.
T alemannen aflade å ståndets wägnar tacksäjelse för den är-
hållne underrättelsen och berättade, at Bondeståndet redan stadgat sitt
beslut i samma sak, hwaraf det innom en kort stund wille lemna sine re-
spective medstånd behörig del. För öfrigit anmodades deputerade at hos
sitt stånd förmäla Bondeståndets wördsamma och kjärliga hälsning.
Hwarefter de afträdde.
196
1771 den 27 november.
Handels- och manufacturdeputationens betänckande under den ll:te
i denna månad om afskrifning på det lån, Fabrique[u]ren Gäfverberg
af manufacturfonden ärhåliit, uplästes och bifölls.
Samma deputations betänckande af lika dato, hwaruti det til en trä¬
gårds underhållande uti Hernösand sökte understödet afstyrckes, blef nu
för ståndet upläst och bifallit.
Föredrogs Secreta Utskottets extractum protocolli af den 4:de hujus
angående något manskap, som til Ystad blifwit commenderat at förrätta
wakthållning hos Hennes Maij:t Enckedrottningen; och hade ståndet in¬
tet at derwid påminna.
Uplästes Commerciedeputations extractum procolli af den 4:de i
denna månad, hwarigenom til Riksens Ständers egit afgjörande hänwises
saken rörande ändring uti 1 §, 2:dra articel, af 1720 års kongl, skråord¬
ning, som handlar om åldermans och bisittares1 wal i städerne, emedan
wid sakens förehafwande uti deputationen 2:ne stånd stadnat uti olika
tancka emot 2:ne; och pröfwade ståndet skjäligt at bifalla Riksdagsfull-
mägtigen Carl Anton Bevaes i saken gifne särskildta votum.
Föredrogs och bifölls Borgareståndets extractum protocolli af den
6:te hujus angående införssel af tran och skjälspäck emot 1/8 procents
recognition.
Uppå anmälan lemnades 12 deputerade ifrån Borgareståndet före¬
träde, anförde af Rådman Hogschildt, som öfwerlemnade dess
stånds swar uppå Ridderskapet och Adelens senare föreställning om Ko¬
nungaförsäkran; samt efter aflagd wänlighets betygelser togo afträde.
Ståndet lät deruppå för sig upläsa såwäl Präste- som Borgareståndets
uti förberörde ämne aflämnade swar och pröfwade för godt at dem icke
allenast bifalla utan ock såsom sine egne beslut antaga.
Derefter lät ståndet utgå 12 deputerade, hwilckas ordförande Gabriel
Andersson fick i commission at til de öfrige stånden aflemna Bondestån¬
dets swar uppå Ridderskapet och Adelens senare föreställning rörande
Konungaförsäkran med tilkjännagifwande, at ståndet äfwen förehaft
Präste- och Borgareståndens i samma ärende afgifne swar och dem bi¬
fallit samt såsom egne beslut antagit. Dessutom updrogs deputerade at
hos de öfrige stånden inlemna och til bifall recommendera den projecte-
rade walordningen, som wid Allmogens riksdagsmäns utnämnande kom¬
mer at iagttagas.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: besittare.
1771 den 27 november.
197
Handels- och manufacturdeputationens betänckande och tilstyrc-
kande at af manufacturfonden upkiöna boken kallad Description des
arts et mitiers uplästes och afslogs.
I anledning af Prästeståndets protocollsutdrag af den 15 sidstl. Aug.,
som nu blef ståndet föreläsit, beslöts at til Justitiasdeputation remittera
saken om Thusby församling i Borgo stift.
Ridderskapet och Adelens extractum protocolli under den 16:de i
denne månad uplästes och i anledning deraf remitterades til Secreta Ut¬
skottet Fäldtmarskalcken Friherre etc. Marks v. Wurtenbergs ansökning
at wid afskjedstagandet få behålla generalslönen uti sin öfriga lifstid.
Handels- och manufacturdeputationens betänckande om sådane mått
och anstalters fogande, at tilgång på nödige strump- och tröijnålar i ri¬
ket må ärhållas, uplästes och biföls i jämnlikhet med Borgareståndets å
löparen tecknade påskrift.
Bokhållaren Svanhals memorial af den 27 sidstl. Aug. rörande beford-
ringssättet wid kongl, collegierne uplästes och remitterades til Secreta
Deputationens uptagande.
Riksdagzfullmägtigen för Östhammar Magnus Lagervalls ifrån Ur-
skillningsdeputationen til plena remitterade memorial af den 8:de
sidstlme Julii angående tilökning uti stadens källarefrihet uplästes och
bifölls enligit ståndets wid sidstl :ne riksdag derom tagne beslut.
Biskoppen Doctor Carl Schröder anförde 12 deputerade ifrån
Prästeståndet, hwilcka efter ärhållit företräde gaf tilkjänna, at dess stånd
hos sig förehaft Borgare- och Bondeståndens afgifne swar rörande Swea
Konungaförsäkran samt dem icke allenast bifallit utan såsom egit be¬
slut antagit.
Taleman nen tackade för härom undfången underrättelse och
berättade, at Bondeståndet på lika sätt antagit Präste- och Borgarestån¬
dens i samma ärende med detta stånd communicerade swar, och at en
deputation redan war utgången at jämte annat sådant de öfrige respec-
tive stånden notificera.
Desse deputerade afträdde.
Och i stället inkommo tolf deputerade från Borgareståndet, hwilckas
Ordförande, Jouveleraren Liedberg, berättade, at dess stånd bifallit
samt såsom sitt egit beslut antagit Präste- och Bondeståndens i dag med-
delte swar uppå Ridderskapet och Adelens senare föreställning om Swea
Konungaförsäkran.
Och sedan Talemannen härå lemnat enahanda swar som til
14—740327
198
1771 den 27—30 november.
Prästeståndets nyss bortgångne deputerade samt för öfrigit aflagt wan-
liga höflighetsbetygelser, tog denna deputation afträde.
Hwarefter ståndet åtskildes klockan 1/2 til 2.1
År 1771 den 30 Novem b.2
Trädde ståndet tilsamman klockan 10 och efter förrättad bön lät för
sig justera protocollet under d. 27:de i denne månad.
Igenom utdrag af protocollet under den 29 i denne månad, som nu
föredrogs, hemställer Secreta Utskottet, om icke i anseende dertil at ex¬
peditionen om fri spannemålsinförssel til Giötheborg och Marstrand
med främmande skepp förmedelst Riksens Ständers olika beslut om ti¬
den, innom hwilcken en sådan frihet borde inskränckas, ännu icke kun¬
nat utgå, och en sådan utdrägt ofelbart medförer den obehageliga fölgd,
at det högstnödiga ändamålet af spannemåls införskaffande ej kan win¬
nås innom den förut föreslagne korta tiden, Riksens Ständer skulle be¬
haga at til nästkommande Maji månads slut förlänga den til spannemåls¬
införssel med främmande skjepp förut bewiljade tiden.
Ståndet, som wid detta angelägna ärendets öfwerwägande förde sig til
minnes sit under den 16:de i denna månad derom tagne beslut, at införs-
friheten icke endast borde sträcka sig til Giötheborg och Marstrand
utan til alla stapelstäders hamnar i riket, fandt för godt at icke allenast
derwid förblifwa utan pröfwade tillika skjäligt, at tiden dertil bör för¬
längas til och med nästkommande Junii månads slut, på det alla rikets
behöfwande orter och inwånare i gemen måge sig deraf kunna gagna.
Aldenstund ståndet utaf ytterligare inkomne handlingar, och der¬
ibland kongl, brefwet til Öfwerståthållaren3 i Stockholm, dat. d. 8 Sep¬
tember 1736, haft tilfälle winna den uplysning och närmare underrättelse,
at Hattstofferaren Lagervalls på Kongl. Djurgården innehafwande egen¬
dom, Båtsmanstomten kallad, är Stockholms stads jurisdiction under¬
lagd och således efter författningarne all brännwinstilwärckning derstä¬
des förbuden; fördenskull pröfwade ståndet rättwist at ändra sitt d. 20 i
denne månad tagne beslut, och Lagervall på den grund tilärkände hus-
behofsbränningzfrihet, at egendomen efter då förekomne handlingar och
1 Två i protokollet icke omtalade extraktprotokoll den 27 november 1771
om några ståndets allmänna besvärsparagrafer vid 1769—1770 års riksdag
tryckta som Bil. 69—70.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 3 Decemb. 1771.
8 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: öfwerståthållarne.
1771 den 30 november—4 december.
199
bewis skulle lyda under landet; så at all brännwinstilwärckning derstä¬
des bör wara honom förbuden.
Riksens Ständers Kammaroeconomieförordnings- samt Landt- och
sjömilitiaeoeconomiedeputationers betänckande under den ll:te i denne
månad angående Allmogens i Ångermanland bibehållande wid den rät¬
tighet, som kongl, brefwet d. 3 April 1696 dem tildelar, så at de icke
måge betungas med militiaestaten anslagne räntepersedlars forslande
längre än til den stad, som innom lagsagan är räntegifwaren närmast be¬
lägen, blef för ståndet upläst och genast bifallit.
Föredrogz Assessoren uti Kongl. Swea Hofrätt O. B. Westmans från
Urskillningzdeputationen til plena remitterade memorial och ansökning
om slut uti den wid sidsta riksdag oafgjorde företrädestwisten honom
och nuwarande Hofrättsråderne Törling och Teuchler emellan; och pröf-
wade ståndet rättwist at bifalla Borgmästar Engelaus i saken ingifne me¬
morial, så at Assessor Westman bör til uprättelse undfå håfrättsråds
fullmagt af lika dato med Törling och Teuchler.
Uplästes och bifölls Oeconomieförordningzdeputationens betänc¬
kande af den 7:de i denne månad, som tilstyrcker, at Marskogs 2:ne
frälsehemman uti Kronobergs län, hwilcka 1663 blifwit donerade til fem
fattiga pigors årliga underhåll, böra efter testamentets1 bokstafliga inne¬
håll förblifwa, utan at detta frälsehospital nu eller framdeles får flyttas
til Wexiö kronohospital eller Marskogs donerade hemmansräntor det¬
samma underläggas.
Borgareståndets jämte protocollsutdrag af den 19 sidstl. October up-
gifne project til förordning, huru hädanefter med rikdsdagsmans wäl-
jande i städerne kommer att förhållas, företogs nu ånyo och bifölls af
ståndet enhälligt såsom Borgareståndets egit oeconomi[c]um.
Secrete Deputationens extractum protocolli af den 28 hujus angående
70 d:r silf:rmts tilökning uti månadtelige arfwodet för de 2:ne derstädes
antagne secreterarne uplästes och lades på bordet.
Hwarefter ståndet åtskildes klockan 1/2 1.
År 1771 den 4 Decembr.2
Samlades ståndet in pleno kl. 9 och effter förrättad bön justerade pro-
tocollet för d. 30 sistlme November.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: testaments.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 7 Decemb. 1771.
200
1771 den 4 december.
Dereffter uplästes deputerades öfwer stridiga fullmagter betänckander
rörande riksdagzmanswalen uti Tunge, Sörby gden, Stänge- och Sotenäs
härader i Bohus samt Åhs härad uti Elfsborgz län, hwilcke uppå några
ledamöters begäran skulle hwila til nästa plenum.
För ståndet anmältes, at den alsmäcktige Guden behagat effter nå¬
gon kort tids siukdom hädankalla Ricksdagzmannen Anders Olsson1
Öberg från Westerbotten. Ståndet, som allment beklagade saknaden af
en så redelig riksdagzman och wärdig broder, fant äfwen för godt at för¬
anstalta om hwad som rörer dess nästkommande fredag tillämnade be¬
grafning.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli under d. 28 sistl:ne
Septembr. tillika med Ridderskapet och Adelens igenom protocollsut-
drag af d. 19 sistkne Octobr. gjorda tilläggningar rörande wilkorens för¬
bättrande för den wärfwade soldaten i gemen under nu warande swåra
tider; och pröfwade2 ståndet skiäligt at bifalla förenemde Borgarestån¬
dets extractum protocolli, så at endast de tjenstgiörande underofficerar-
ne och soldaterne undfå sin sold effter gångbar cours, så lenge dyrheten
på lifsmedel ej uphörer, och öfwerlemnas för öfrigt til Secreta Utskottet
at tilse, huru underofficerare och gemene man tillika måge uti inquarte-
ringzwilkoren i någon måtto kunna hugnas utan någon ny tunga för stä-
derne.
Riksdagsfullmägtigerncs för Rönö, Mölebo och Jönåkers härader i Sö¬
dermanland Nils Larsson, And. Ericsson och Eric Nilssons memorial3
af detta dato angående fördelningen af de wid 1766 års riksdag uti desse
härader upburne men ännu odisponerade riksdagzpenningar blef ståndet
föreläsit och effter någre ledamöters begiäran lagt på bordet.
Uplästes och biföllts Commercedeputationens betänckande, som til-
styrcker 10 års prolongation uppå den Götheborgs stad bewiljade frihe¬
ten at få införskrifwa utlänskt mur- och taktegel.
Borgareståndets extractum protocolli under d. 18 sisth ne September
angående en4 barnhusinrättning uti Carlshamn uplästes och biföllts.
Föredrogz Öfwerdirecteuren Ehrenpreus igenom memorial af d. 14
sistkne September anförde beswär öfwer den remiss, Uhrskillningzdepu-
tationen lemnat uppå Rådmannen Elias Fris ansökning å Jönkiöpingz
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Asser.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: pröfwar.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 246. Vid detta även ett
memorial av f. d. riksdagsmannen från Södermanland Olof Olsson i Hämsta,
Hölö, daterat 26 november 1771, i samma ärende.
4 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: om.
1771 den 4 december.
201
stads wägnar om uphäfwandet af det skattekiöp, som bemälte Öfwerdi-
recteur på kronoängen Högärdet för sig utwärckat; men ståndet pröf-
wade rättwist at samma remiss gilla; dock är Öfwerdirecteuren Ehren-
preus obetagit at i den deputation, saken kommer at uptagas, de skiäl och
bewis förete, hwarmed han sin förmenta rätt will styrcka.
Uplästes Protocollsdeputationens betänckande af d. 3 sistl. September
angående de wid landshöfdingeämbeten i riket hällne diariers, remiss-
och resolutionsböckers samt protocollers renskrifwande och insändande
til riksdagarne tillika med Ridd. och Adelens genom protocollsutdrag af
d. 18 i samma månad derwid gjorda påminnelser. Wid detta ärendets öf-
werwägande fant ståndet för godt at bifalla detta betänckande, så at
förberörde handlingar til nästkommande riksdag och framgent komma
at insändas.
I anledning af Urskillningzdeputationens remiss å Riksdagzmannen
Anders Andersson [s] från Gestrikland d. 13 sistkne Julii ingifna memo¬
rial1 kom nu ytterligare under ståndets bepröfwande det betänckande,
som Cammar-, oeconomias- och commerciedeputationen wid 1766 års
riksdag afgifwit men så wäl då som wid påföljande 1769 års riksdag uti
twenne stånd blefwit oafgjordt lemnat rörande det år 1757 på hemma¬
nen [Saltspan]2 i Fernbo sockn, Westanheda n:o 1 och 2 samt Stormaren
n:o 1 och 2, uti Gefleborgs län, för ägaren af Gammalstilla bruk bewil-
jade men af åboerne öfwerklagade skattekiöp. Och som Bondeståndet
redan d. 25 September 1766 detta betänckande bifallit, så fants ock
skiäligt at äfwen nu stanna i lika beslut, til följe hwaraf såwäl Kongl.
Cammarcollegii skattebref som Kongl. Maij:ts d. 11 Maji 1763 fälta
nådiga utslag komma at uphäfwas samt saken at sättas i det stånd, den
war, innan förenemde skattebref blef utferdat.
Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 14 sistlme Sep¬
tember angående en så kallad finsk beredningzdeputations förordnande
uplästes och lades på bordet.
Föredrogs Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 28 sistkne
November, hwaruti tilstyrckes, at den effter Hofcancellairen Baron
Bunge3 lediga blefna extraordinarie cancellierådslönen, 1 200 dahkr
s:rmt, må tilläggas Cancellierådet Arnell jemte dess innehafwande 300
dahl. d:o mynts cancellistlön, emot det at han til Kongl. Krigsexpedi¬
tion betjeningen afstår de cancellistlönen åtföljande sportler; och pröf-
wade ståndet billigt at härtil lemna sitt bifall.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 75.
2 Konceptprotokollet.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Bånge.
202
1771 den 4 december.
Uplästes och biföllts Borgareståndets extractum protocolli af d. 27
sistkne November [ang:de]' wisse Kongl. Secreteraren Gråå tilärkände
förmåner.
Föredrogz ånyo Secreta Deputationens protocollsutdrag af d. 28
nasti:ne November angående tilökning uti arfwodet för de 2:ne der an¬
tagne secreterarne; men ståndet fant skiäligt at afslå en sådan projecte-
rad tilökning.
Riksens Ständers Commercedeputations betänckande af d. 22 uti
nasti:ne månad rörande någon af Lindkiöpingz stad sökt hjelp til
Stångbros uppbyggande af sten uplästes och lades på bordet.
Föredrogz Rådmannen och Ricksdagzfullmägtigen för Marstrands
stad Magnus Ahlquists igenom memorial af d. 11 sistkne November an¬
förde beswär öfwer Urskillningzdeputationens afslagzresolution uppå
dess ingifne ansökning om ändring uti författningen, dat. d. 14 Novem¬
ber 1766, som tillåter salteriidkaren i bohuslänska skiärgården at wid
salterierne få förse fiskarne med hwarjehanda behof; men uppå någre
ledamöters begiäran kommer denna sak at tils widare hwila.
Flandtwärckssocietetens i Norkiöping ifrån Urskillningzdeputationen
til plena remitterade memorial och ansökning om hämande af stadens
wacktkarlars fuskande uti deras ämbeten blef för ståndet upläst tillika
med Cammar-, oeconomie- och commercedeputationens wid sisth riks¬
dag derom afgifne betänckande samt Borgmästaren Johns särskillta vo¬
tum af d. 12 December 1769. Ståndet tog detta ährendet under noga
öfwerwägande och pröfwade skiähligt at bifalla nyssnemde särskillte
votum, som desse wacktkarlars fuskande til handtwärckarnes förfång
alldeles afstyrcker.
Uplästes Oeconomieförordningzdeputationens betänckande af d. 31
nasti. October, som bestyrcker ändring uti Kongl. Maij:ts nådiga resolu¬
tion under d. 20 Martii 1767, så at staden2 Sölfvesborg lika med andra
städer må äga inseende och wård öfwer sin enskillta skog. Och fant
ståndet skiäligt at samma betänckande bifalla; hwarwid dock ståndet
ogillade det slutskiäl, som härledes ifrån skillnaden emellan städernas
donerade jord samt sådan kronojord, som till skatte eller besittning blef-
wit [åboer]1 updragen.
Sist och emedan ett rum uti Landt- och siömilitiaedeputationens
Landtutskott igenom Anders Olsson Öbergs dödeliga frånfälle blefwit le¬
digt, ty fant ståndet för godt at till ledamot derstädes förordna Gabriel
1 Konceptprotokollet.
2 Förlagan har härefter ordet i, vilket saknas i konceptprotokollet.
1771 den 4—7 december.
203
Andersson från Åbo län, och at bewis derom igenom utdrag af protocul-
let skulle meddelas.
Ståndet åtskilldes kl. 1/2 2.
År 17 7 1 den 7 December.1
Sammanträdde ståndet kl. 9 och effter förrättad bön lät justera proto-
collet för den 4 i denna månad tillika med åtskilliga utgående expeditio¬
ner.2
Dereffter föredrogz de sista plenidag på bordet lagde deputerades öf¬
wer stridiga fulmackter betänckander rörande såwäl det senare uti Åhs
härad och Elfsborgs län hällne riksdagzmanswahlet som det den 6 näst-
ledne April med Tunge, Sörbögdens, Stonga- och Sotenäs härader uti
Bohuslän, hwarigenom Pehr Pehrsson i Lofwaskog förklaras för laglig
riksdagzman för Åhs och Jonas Pehrsson i Pihlegården för Tunge och
Sörbygdens härader; men at deremot nytt wal bör anställas uti Stonge-
och Sotenäs härader. Och pröfwade ståndet skiäligt at desse på goda
skiähl grundade betänckander bifalla.
Widare justerades det protocollsutdrag, som kommer at utgå rörande
Häradshöfdingen Carl Rahmns ställande under tiltal för Allmogen uti
ofwannemde härader i Bohuslän tilfogad intrång uti sina fri- och rättig¬
heter wid det derstädes hällne riksdagzmanswalet.3 Jemwäl ock ett til
Hans Kongl. Maij:t afgående underdånigt bref om nådig befallningz af-
ferdande till nytt riksdagzmanswahls hollande uti Stonge- och Sotenäs
härader.
Som behörig upteckning kommer at förrättas på nyhl:n afledne Riks¬
dagsmannen Anders Olsson Öbergz här lemnade qwarlåtenskap, så ut-
nemdes dertill ståndets cancelist, Notarien Brockman, som wid denna
förrättning njuter Riksdagzmännen Jonas Norbergz och Jon Erichssons
biträde.
Uplästes Secreta Utskottets protocollsutdrag af den 2 i denna månad,
hwaruti hemstältes, om icke hyran för 3:nne rum samt kostnaden til de¬
ras i stånd sätjande, hwilcka Kongl. Commercecollegium warit nödsakat
för den ordsak anskaffa, at rum för Riksens Ständers Handels- och ma-
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 11 Decemb. 1771.
2 Enligt ståndets diarium över utgående extraktprotokoll utgjordes dessa
av följande: åborättighet för hemman under Lilla Bjurum, tryckt som Bil.
71, jägeribetjänte och landsfiskaler i Värmland, tryckt som Bil. 72.
3 Tryckt som Bil. 73.
204
1771 den 7 december.
nufacturdeputation blifwit i detta huus lemnade, må af manufacturfon-
den anordnas och utbetalas. Och som härförut blifwit förordat, at betje-
ningens arfwoden med flere utgifter wid Handels- och manufacturdepu-
tationen måge af manufacturfonden betalas, så fant ståndet äfwen nu för
godt at bifalla, det denna hushyra med det mera må af samma fond ut¬
betalas.
Föredrogz Riksdagzfullmägtigens för Sala stad Peter Westerbergz
ifrån Urskillningzdeputationen remitterade och wid [förra]1 riksdagen
oafgjorde ansökning at wid kyrckoherdewal få til godo njuta de rättig¬
heter, som 42 § af stadens privilegier innehåller. Och pröfwade ståndet
rättwist at härtill lemna sitt bifall, dock med det uttryckeliga wilkor at
Sala landsförsamling, som med staden uti kyrckoherdens underhollande
och lönande deltager, under denna privilegii- och förslagzrättighet lika
med Sala stad innefattas.
Presidenten och Commendeuren af Kongl. Swerdsorden Friherre
Cronhiorts från Urskillningzdeputationen til plena remitterade och wid
1769 års riksdag oafgjorde lemnade sak rörande någon honom och
Landshöfdingen Broman emellan oliquiderad ärsättningzfordran för
Wedwågz2 och Quarnbacka manufacturwärck blef ståndet nu förelåsen,
och efter ärendets behöriga öfwerwägande fants för godt at bifalla Se-
creta Utskottets extractum protocolli af d. 24 Novembr. 1769, så at Presi¬
denten Cronhiort är obetagit at wid wederbörlig domstohl sin talan i
denna sak utföra på det i lagarna föreskrefne sätt.
På begiäran lemnades Eric Öhman från Nerke och Lars Nilsson från
Skåne tilstånd at byta deputationer, så at den förre går til Bergs- och
den sednare til Förordningzdeputationen, hwarom protocollsutdrag
meddelas skall.
Uplästes och biföllts Cammaroeconomiedeputationens betänckande af
d. 11 nästl:ne Octobr. angående Bonden Isaac Johanssons obehörighet at
til skatte få lösa Spiutbole hemman i Nyland, til följe hwaraf det d. 26
Maji 1766 för Assessor Hising derå utferdade skattebrefwet bör fast för-
blifwa.
Föredrogz Secreta Deputationens betänckande af d. 12 sisth ne No¬
vember, hwaruti tilstyrckes, at Lieutenanten Gyllenram wid östgiötha
Infanterie må til byte8 eller accord få disponera sin innehafwande
1 Konceptprotokollet.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Weswågz.
3 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: bästa.
1771 den 7 december.
205
syssla, som honom bäst synes och med lagarne öfwerensstämmande är;
och pröfwade ståndet billigt at detta betänckandet bifalla.
Riksens Ständers Handels- och manufacturdeputations betänckande
af d. 29 uti nästi :ne månad rörande någodt understöd för Waxblekaren
Modin af manufacturfonden til dess fabriques uprätthållande uplästes
och lades på bordet.
Föredrogz ånyo Rådmannen och Riksdagzfullmägtigens för Mar¬
strands stad Magnus Ahlquists ansökning om ändring uti Urskillningz-
deputationens d. 28 sistl:ne Octobr. gifne resolution, som afslår honom
rättigheten at hos Riksens Ständer få söka ändring uti de sillsalterierne
tillagde förmåner, hvvilcka han förmenar lända staden til förfång och
framdeles undergång. Hwarjemte Riksdagzmännerne från Götheborg
och Bohus lähn Oluf Jacobssons, Oluf Hallbergz, Zacharias Dahlbergz,
Fridric Christofferssons, Jonas Pehrssons och Pehr Christensson1 här¬
emot ingifne memorial2 och anmerckningar uplästes.
Och sedan ståndet uti behörigt öfwerwägande tagit, hwad å ena och
andra sidan härutinnan blifwit anfört, pröfwade ståndet skiäligt at bi¬
falla och fastställa Urskillningzdeputationens af Rådmannen Ahlquist
nu öfwerklagade afslagzresolution.
Uplästes Commercedeputationens under d. 5 i denna månad afgifne
betänckande, som tilstyrcker bifall uti Askersunds stads gorda ansök¬
ning, at de 2:nne staden förunte enskillte marcknaderne måge få flyttas
utom staden och den ene wid Lerbecks kyrcka samt den andre wid Råås
gästgifwaregård.
Och fant ståndet för godt at detta betänckande bifalla, dock så at All¬
mogen ifrån det ena och andra länet, i synnerhet Lerbecks och Ham¬
mars bergzlagar, må äga oinskränkt rättighet at med hwarannan handel
drifwa.
Uplästes och biföllts Borgareståndets extractum protocolli under d. 30
sisth Octobr. om frihet för Söderkiöpingz stad at få inrätta och i 4 år
draga ett lotteri effter enahanda plan, som för Lazarettet härstädes är
utstakat, och hwaraf winsten kommer at anwändas til stadens publique
hus upbyggande och reparerande.
Riksens Ständers Secreta Deputations betänckande af d. 6 hujus rö¬
rande pensionernes beräcknande för Deras Excellencier Herrar Riksens
Råd, som wid riksdagen i Norkiöping blefwit licentierade, uplästes och
lades på bordet.
Häradshöfdingen Lindelöfs igenom memorial af d. 18 sistlrne Septem¬
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Christophersson.
2 Tryckt som Bil. 74.
206
1771 den 7—11 december.
ber yttrade tanckar om lagligheten deraf, at ej mindre riddaresynerätts
förrättningar och domar än Kongl. Maij:ts egna höga utslag böra wara
Riksens Ständers uptagande och pröfning underkastade, blef för ståndet
upläst. Och som desse tanckar funnes med rikets såwäl allmänna som
regeringzlagar fullkomligen instämma samt leda til det skydd och säker¬
het för wåld och orättwisa, hwar medlem i samhället af rättwisa Ständer
wänta kan och bör, så blefwo de ock af ståndet enhälligt antagne och
bifallne.
Företogz ånyo Ridderskapet och Adelens extract. protocolli af d. 14
sisth September med tilhörande memorialer rörande den allmänna huus-
hållningen uti Österbottn och Finland, til hwilckens uphjelpande om
[o: en] så kallad finsk beredningzdeputations utnemnande föreslåss.
Tillika uplästes Riksdagzmännens från Österbottn Isaac Touhino,
Isaac Årava och Anders Sorvaris igenom memorial1 af detta dato härwid
gorda ärindringar.
Ståndet, som noga pröfwade de i detta ärendet förekomne omstän-
digheterne, fant sig befogat at för sin del afslå den projecterade finska
beredningzdeputationen.
Sist uplästes och bifölts Capit. v. Ekstedts ifrån Urskillningzdeputatio-
nen remitterade ansökning at ifrån sin capitainsfullmachts dato få til
godo njuta den af Riksens Ständer wid sidstlme riksdag honom tillagde
capitainslönen på extrastat.
Hwareffter ståndet åtskilldes kl. 1/2 2.
År 1771 den 11 December.2
Trädde ståndet tilsamman kl. 9 och effter gjord bön justerade proto-
collet för den 7 hujus med tillhörande expeditioner.
Som för ståndet blef anmält, at Riksdagzmannen Eric Gustafsson,
hwilcken warit utnämd til ledamot uti Protocollsdeputationen, någon tid
warit och ännu skall finnas så siuk och swag, at dess uprättelse skulle
synas mycket twetydig och osäker, så blef för godt ansedt, at Pehr
Pehrsson från Nercke och Wermeland skulle Gustaf Erichssons3 ställe
uti samma deputation intaga, hwarom protocollsutdrag honom meddelas
skulle.
Föredrogz Kongl. Secreteraren Baron Bunges igenom memorial af d
1 Tryckt som Bil. 75.
2 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 14 Decemb. 1771.
3 Skall vara: Eric Gustafsson.
1771 den 11 december.
207
2 sistlme Octobr. andragne beswär öfwer Urskillningzdeputationens re¬
miss å Riksdagzmannen Jonas Norbergz ansökning om ändring uti
Kongl. Maij:ts nådiga utslag af d. 8 sistlme Februarii, som afslår åter-
sökt försutten tid til beswärs anförande öfwer Baron Bunge lemnad in¬
försel uti Åhs och Nylands cronohemman i Ångermanland; och som det
af Uhrskillningzdeputationens acter åtföljande protocoll befants, at
desse hemmansåboer aldeles ohörde blefwit dömde sin åborätt förlus¬
tige, så pröfwade ståndet rättwist at stadfästa bemälte deputations öf-
werklagade remiss til Cammaroeconomiedeputationen, hälst ingen an¬
nan än Riksens Ständer numera kan skaffa rättelse uti denna sak, hwilc-
ken synes förtjena både upmercksamhet och behjertande. Äfwensom
ståndet icke heller kunde giöra något afseende på Ridderskapets och
Adelens i detta ämne afgifne protocollsutdrag under d. 20 sistl. Novem¬
ber.1
[Utaf Taleman ne n anmältes, hurusom uti talemansconclaven
förliden gårdag blif:t öfwerenskommit, at sedan Riksens Ständer d. 18
instundande hujus in plenis sammanwarit, må för den annalkande jule-
högtiden skull alt riksdagsarbete uphöra så hos plena som Secreta Ut¬
skottet och deputationerne och det til och med d. 7 Januarii 1772, hwar-
efter Talemännen ega at samrådas om riksdagsgiöromålens åter företa¬
gande efter sig då företeende omständigheter. Och uppå Talemannens
tilfrågan förklara[de] ståndet sig icke allenast fullkoml. nögdt med
denne anstalt utan giorde äfwen den tilläggning, at Talemannen icke må
wara tillåtit at inom den här utsatte tiden giöra något anslag til plenum,
hwilket beslut igenom en deputation skulle de öfrige respective stånden
tilkännagifwas.
Derefter afsändes Johan Andersson med 8 deputerade at hos de öfrige
medstånden nyssnämde beslut anmäla samt tillika til afgiörande recom-
mendera åtskillige detta ståndet rörande oafgiorde mål och angelägenhe¬
ter.
Uplästes Prästeståndets extract. protocolli af detta dato ang:de at med
riksdagsgiöromålen må uppehållas ifrån d. 18 i denne til d. 7 nästkom¬
mande Januarii månad; och som detta til alla delar fans wara instäm¬
mande med ståndets i denna omständigheten nyligen tagne beslut, så
kunde det ei annat än winna gemensamt bifall.
Föredrogs Justitixdeputationens betänkande af d. 5 i denne månad
med tilhörande handlingar, hwaruti ändring tilstyrkes uti Kongl. Maij:ts
1 Härefter lucka i det renskrivna protokollet. Här återgivna text härrör
från konceptprotokollet.
208
1771 den 11 december.
nådige utslag af d. 15 sistl. Maji, så at Magister Eric Froman åter må
warda insatt uti notariesyslan wid Strängnäs Consistorium i stöd af con-
sistorii för honom utfallen pluralitet samt Magister Lars Ekstrand följ-
acktel. derifrån afgå.
Och som ståndet fant detta betänkande på goda skiäl fotat, så want
det äfwen et enhälligt bifall.
I anledning af Riksdagsmannens från östergiötland Jonas Carlssons i
dag ingifne memorial1 och anmärkning wid de af Commercedeputatio-
nen igenom betänkande af d. 22 sistl. November föreslagne bropen¬
ningar til hjelp wid den i Lindkiöpings stad belägne Stångebros upby-
gande af sten, blef nu sama betänkande ånyo företagit och i anseende til
den nästgräntsande Allmogens med fleras derigenom förorsakande
dryga tung[a] af ståndet afslagit.
Företogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens under d. 29
uti nästl. månad afgifne betänkande om understöd för Waxblekaren
Peter Modin til sit waxblekeris iståndsättjande, och pröfwade ståndet
skiäligt at dertil lemna sit bifall.
I anledning af Ridderskapet och Adelens protocollsutdrag under d. 9
sistl. November, som ståndet nu förelästes och hwaruti föreslås, at Frö¬
ken v. Becker bör ställa wederhäftig borgen för den arfsdel, Gaggiske
arfwingarne efter Kongl. Maijits höga dom komma til henne at afträda,
tils dess de hunnit sine nya skiäl andraga och närmare utslag deröfwer
ärhålla, kom denna sak under ytterligare öfwerläggning; men ståndet
fant intet skiäl at ändra sit d. 17 Octob. nestl. derom redan widtagne be¬
slut.
Borgareståndets uti protocollsutdrag af d. 14 sistl. Septemb. an-
drag[n]e betänkligheter wid sågqwarnars inrättande i Savolax och [the]2
öfre [eller norra]2 soknarne i Tavastland blefwo ståndet föredragne och
uti behörigt öfwerwägande tagne; men som inge sådane skiäl funnos der¬
uti anförde, som kunde wärka ändring uti ståndets dertil härförut gifne
bifall, så förklarade ock ståndet enhälligt sig derwid wilja förblifwa.
Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 11 sistl. No¬
vember ang:de någon för afl. Statscomissarien Schylmans dotter, Fru
Margareta Schylman, för[e]slagen nådegåfwa af besparde nådegåfwe-
och pensionsmedel i anseende til dess afl. faders långliga förtjenster och
dess egen torftighet, hwilken sak uppå någre ledamöters begiäran lades
på bordet.
1 Prästeståndets arkiv, F. 108, mr 98.
2 Extraktprotokollet.
1771 den 11 december.
209
Föredrog [s] ånyo Secreta Deputationens betänkande rörande pensio-
nernes beräknande för Deras Excellencier Hrr Riksens Råd, som wid
riksdagen i Norkiöping blef. licentierade; och wan detta betänkande en¬
hälligt bifall.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 24
nestl. October rörande Enkan Anna Maria Helins ansökning at få inför-
skrif[w]a folierade spegelglas ifrån 2 til 10 1/2 tums högd tillika med
Bondeståndets i samma deputation warande ledamöters särskilte votum
i saken, hwilket ståndet äfwen fant för godt at bifalla, så at Hustru
Helin må til näst instundande riksdag emot wani. tullafgift frit få inför-
skrifwa folierade spegelglas til åfwannämde högd.
Uplästes och bifölls Tulldeputationens betänkande af d. 15 uti nestl.
månad ang:de at för torrfisk och fiskeflott kommer hädanefter i Torneå
i stället för gräntse- endast landtull at upbäras.
I anseende til förekomne skiäl och omständigheter fant ståndet för
godt at bewilja Hedemora stad befrielse från båtsmanshållet til nästkom¬
mande riksdag; äfwensom ståndet för öfrigit fant skiäligt at bifalla den
senare delen uti Secrete Utskottets härom afgifne ext. protocolli under
d. 18 sistl. Novemb., som angår wiss tids föreläggande, innom hwilken
wederbörande collegier böra afgiöra båtsmansfördelningen städerne
emellan.
Aflidne Bormästaren Renhorns Enkas, Maria C. Renhorns, från Ur-
skillningsdeputationen til plena remitterade ansökning at återfå de 9 394
d. 21 2/3 öre silf:mt, hwilka henne wid 1765 års riksdag blifwit ålagt at
återbetala såsom för den så kallade Fockiska kronofordran för mycket
upburne, blef ståndet nu föredragen, som pröfwade skiäligt at dertil bi¬
falla så, at ärsättningen skier af riksgäldsfondsmedlen.
Slutel. uplästes Häradshöfdingen Gyllenpalms uti memorial af d. 10
nestl. October anförde klagan öfwer Landshöfdingeämbetets i Jönkiöping
honom förorsakade uppehåll uti saken rörande et ödehemmans upod-
lande; och pröfwade ståndet skiäligt at, hwad hufwudmålet angår, re¬
mittera detsamma til Kammaroeconomiedeputationens uptagande.
Ståndet åtskildes kl. 1.]
210
1771 den 14 december.
[År 177 1 d. 14 December.1
Sammankom ståndet in pleno kl. 9 och efter förrättad morgonbön
justerade protocollet för d. 11 i denne månad.
Jonas Biörnssons ingifne ansökning at til tryckning utbekomma depu¬
terades öfwer stridige fullmagter betänkande med tilhörande protocoller
rörande det senare uti Åhs härad och Elfsborgs län hällne riksdagsmans-
walet uplästes och bifölls.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 31 sistl. Octo-
ber, hwaruti den af Vice Notarien Barkteus sökte hjelpen til en in- och
utländsk oeconomisk resas anställande afstyrkes;
och pröfwade ståndet skiäligt at i afseende på statswärkets knappa til-
gångar samma afstyrkande bifalla.
Riksdagsmannen Samuel Larssons i dag ingifne ansökning2 om en
stambok och collect för Mölby afbrända kyrka i östergiötland blef i an¬
seende til de derwid warande öma och bewekande omständigheter af
ståndet enhälligt bifallen.
Föredrogs Ryttmästaren och Riddaren Carl Cronackers memorial af
d. 10 hujus, deruti han anhåller om Riksens Ständers förklaring, på
hwad sätt han rättel. skall komma til den ärsättning för sin på Hörs kyr¬
kas utwidgande giorde omkostnad, som wid sistl. riksdag blef honom
tillag[d], hwarjemte åtskilige til denna sak hörande handlingar uplästes
och deriblandt Urskillningsdeputationens d. 12 uti nästl. månad med-
delte afslagsresolution, som ålägger Ryttmäst. Cronacker wid 100 d.
s:mts wite at icke med denna sak omedelbart wända sig til Riksens Stän¬
der.
Och sedan ståndet således af handlingarne giort sig om denna sak uti
hela sit sammanhang och särskiite omständigheter noga underrättat, så
stannades deröfwer i det beslut, at sökanden bör ställa sig til rättelse
Riksens Ständers d. 30 Januarii 1770 i detta mål widtagne författning;
hwarjämte et wite af 1 000 d. s:mt utsättes, hwartil han gior sig förfallen,
i händelse han framdeles skulle fördrista sig Riksens Ständer med denna
sak beswära; men hwad det af Urskillningsdeputationen förelagde och
nu förwärkade 100 d. s:ts witet angår, så wille ståndet för sin del sökan¬
den derföre förskona.
Uplästes och bifölls Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 29
1 Återgivet efter konceptprotokollet, då renskrivet protokoll saknas. Kon¬
ceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 18 December 1771.
- Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 30.
1771 den 14 december.
211
sistl. November ang:de husegande ståndspersoners deltagande uti in-
qwarteringslasten såwäl i Christianstad som de öfrige städer i riket, der
garnizoner finnas.
Prosten Ullholms ifrån Urskillningsdeputationen til plena remitterade
memorial om 4:de classens tilökande uti Carlstads Trivialschola utan
statens widare belastande blef för ståndet upläst och wan dess bifall.
Chefen wid Kongl. Artilleriet lät igenom en officerare anmäla, at
nästa tisdag kommer en constapel at begrafwas, som för krigsförtjenster
får 2:ne salfwor wid jordfästningen; hwarwid intet war at påminna.
Borgmästaren Keppleri memorial om Lovisa stads landtbönders be¬
frielse ifrån kyrkobygnad och prästerättigheters utgiörande på landet
uplästes och lades på bordet.
Uplästes Borgareståndets extract. protocolli af d. 9 uti nestl. månad
tillika med Borgmäst. och Riksdagsfullmägtigens för Åmål stad And.
Ekmans derwid fogade memorial angrde de 3:ne i Weneren belägne
öarne Storön, Sandön och Svegöns bibehållande under staden likmätigt
Kongl. Maij:ts d. 5 September 1766 derom gifne nådiga utslag;
men uppå begiäran lemnades denna saken tils widare påse[e]nde oaf-
giord.
Efter skied anmälan förekommo 8 deputerade ifrån Ridderskapet och
Adelen, anförde af Kammarrådet Baron Cederhielm, som an¬
mälte, at Ridderskapet och Adelen i dag förehaft Bondeståndets extrac-
tum protocolli rörande sättet til nämdemäns utwäljande, hwarwid det ej
skall kunnat undfalla Ridderskapet och Adelens besynnerliga upmärk-
samhet, at frälsebönder blif:t ifrån alt deltagande i sådane wal uteslutne,
ehuru de uti lagmansräntan och tingsgästningspenningars utgiörande så¬
wäl som alla andra onera publica lika med Krono- och Skatteallmogen
deltaga; och som Ridd. och Adelen icke kunnat inse anledningen och
grunden härtil, synnerl. som det ei skall finnas instämma med arten af
wårt lyckeliga regeringssätt, at en del af landets inbyggare, blott för det
de ej warit lyckel. nog hinna den förmögenhet at sjelfwe blif[w]a egare
af jorden, de odla, och grunden, de bygga uppå, skulle utestängas ifrån
frie medbröders gemensamma rättigheter, hwars slägt och afföda de me¬
rendels äro; så hade Rid. och Adelen beslutit at igenom utdrag af sit
protocoll för Bondeståndet framlägga de skiäl och orsaker, som för¬
anläte Rid. och Adelen wänligen begiära ändring härutinnan; men eme¬
dan samma utdrag ei hunnit utskrifwas och möjeligit wore, at ärendet
derförinnan kunde til afgiörande hos de öfrige respective medstånden
förekomma; ty hade deputerade fåt i comission at jämte anhållan om
212
1771 den 14 december.
anstånd dermed målet på det ömaste anmäla, och hwaruti Rid. och
Adelen tilförsåg sig Bondeståndets wanl:a benägenhet och rättwisa.
Talemannen tackade för den acktning och förtroende, Rid. och
Adelen igenom sine deputerade behagat för Bondeståndet utmärka, och
lofwade at, så snart det omnämde protocollsutdraget ankommer, med
ståndet om denna saken närmare öfwerlägga och uti tilbörligit öfwerwä-
gande taga, hwad Ridderskapet och Adelen deremot behaga anmärka.
Och sedan Talemannen anmodat deputerade at för Rid. och Adelen
förklara Bondeståndets ödmiuka och tilgifna hälsning, togo de afträde.
Uplästes Rid. och Adelens ext. protocolli under d. 30 sistl. October
rörande de betänkeligheter, som skola förekommit Rid. och Adelen wid
collecter och stamböckers bewiljande.
Och efter detta ärendet[s] öfwerwägande beslöt ståndet at förblifwa
wid sine tagne beslut om redan bewiljade collecter, äfwensom ståndet
framdeles will sig yttra öf:r de flere derom inkomne ansökningarne.
Föredrogs och bifölls Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 12
i denne månad, som tilstyrker, at Fältmarskalken Marks v. Wurtenberg
må wid afskiedstagandet i sin öfriga lifstid få behålla sin innehafwande
generalslön.
Uplästes Secrete Deputationens betänkande ang:de uprättelse för Ma¬
joren och Riddaren Silfversparre, hwilket bifölls med den tilläggning, at
Majoren Silfversparre undfår öfwerstelieutenants fullmagt.
Riksdagsmannen Olof Hallbergs memorial1 rörande Landshöfdingeäm-
betets i Giötheborg ställande til answar för sin handläggning och åtgiärd
uti saken om riksdagsmanswalet för Tunge, Sörbygdens, Stänge- och So¬
tenäs härader i Bohus län blef för ståndet upläst och honom tilstånd
lemnat at dermed få wända sig til de öfrige stånden.
Föredrogs Secreta Deputationens igenom betänkande giorde tilstyr-
kande, at Lieutenanten i kongl, fransk tjenst Clement Biörner må i un¬
derdånighet hos Hans K. Maij:t anmälas til confirmationsfullmagts är-
hållande på lieutenants beställning med tour ifrån d. 21 Junii innewa-
rande år.
Och pröfwade ståndet slciäligt at detta betänkande bifalla.
Slutel. företogs Protocollsdeputationens betänkande under d. 9 i
denne månad öf:r Stockholms stads Consistorii åtgiärd wid föreslagets
uprättande til S:t Catharinas församling härstädes samt det Prosten Wik-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr lil.
1771 den 14—18 december.
213
man derigenom förorsakade lidande med mera; men ståndet fant för
godt at låta denna saken hwila.
Och åtskildes derpå kl. 1/4 til 2.]
[År 1771 d. 18 December.1
Trädde ståndet tilsamman kl. 9, giorde bön och justerade protocollet
för d. 14 i denne månad.
Derefter uplästes Riksdagsmannen från Upland Eric Mårtenssons me¬
morial2 af d. 16 hujus, hwaruti han såsom ledamot uti Protocollsdeputa-
tion hemställer, om icke de flere i denne deputation wid 1766 och 1769
års riksdagar utarbetade betänkander, hwilka dels ligga oafgiorde och
dels af 4 stånd bifallne men likwäl oexpedierade, måtte nu upsökas och
af Riksens Ständer wid denne riksdag til slutel. afgiörande företagas samt
de deruti tilstyrkte böter å wisse ämbetsmän staten tilfalla.
Och som ståndet fant detta leda til de af wisse ämbetsmän öfwer-
trädde lagars tilfyllestgiörelse samt den så nödiga jämwigtens ärhållande
folket och domarne emellan, hwilken lagen påsyftar och regeringssättets
bestånd kräfwer, så kunde ståndet ej annat än med wälbehag och bifall
anse Eric Mårtenssons i denna delen wisade nit och upmärksamhet.
Häradshöfdingen Gustorffs memorial med tilhörande handlingar,
hwaruti anhålles om Riksens Ständers utlåtande, huru han må komma
til et gagneligit åtniutande af sin på Riksens Ständers tilstyrkande år
1762 ärhållne häradshöfdingefullmagt, uplästes och lades på bordet.
Hans Ericssons memorial af detta dato rörande de 3:ne uti Weneren
belägne och staden Åmål tillagde öarne, hwarom twist nu upstått, upläs¬
tes och lades til den i saken förut inkomne men ännu hwilande acten.
Riksdagsmannen Sven Börjessons memorial3 af d. 16 i denne månad
uplästes, hwaruti anhållas om ändring eller ömsning med stället, der lag¬
mansting uti Elfsborgs län härtils hållits, så at tinget det ena året kunde
hållas efter v/anligheten i Wennersborg och det andra uti Borås.
Ståndet, som fant, at detta skulle bidraga til mera jämlikhet länets in-
wånare emellan än förut, då wissa häradsboer skola haft 24 til 26 mils
wäg til lagmanstinget, pröfwade derföre skiäligt at härtil lemna bifall.
1 Återgivet efter konceptprotokollet, då renskrivet protokoll saknas. Kon¬
ceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 15 Januarii 1772.
2 Tryckt som Bil. 76.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 113.
15—740327
214
1771 den 18 december.
Uplastes Riksdagsmannen Isaac Tuohinos i dag ingifne memorial1 rö¬
rande directeurssyslans wid Mätningscommissionen i Finland besättjan-
de med en man, som är landet språk mägtig med mera.
Och beslöt ståndet at låta den saken hwila.
Företogs ånyo Protocollsdeputationens betänkande öfwer Stockholms
stads Consistorii uprättade förslag til S:t Catharinas församling. Och bi¬
fölls samma betänkande med den tillägning, at Riksens Ständer hos
Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anhålla, at Prosten Magister Wick¬
man, som wid detta förslags uprättande blifwit stäld uti lidande, må i
anseende til dess utmärkta fört[j]enster och andre för honom särskilt ta¬
lande besynnerl. öma omständigheter hugnas med nådig fullmagt på det
ledige regale pastorat, hwartil han hos Kongl. Maij:t sig i underdånighet
anmäler.
I anledning af Secrete Deputationens tilstyrkande igenom betänkande
af d. 3 uti innewarande månad biföll ståndet, at Cornetten uti kongl,
polsk tjenst Joh. Almqvist må i underdånighet hos Hans Kongl. Maij:t
anmälas til confirmationsfullmagts ärhållande på cornetts beställning
med tour ifrån d. 14 April 1768 samt placering på något cavallerierege-
mänte.
Uti afgifwit betänkande under d. 7 sisth September, som nu uplästes,
tilstyrker Commercedeputationen, at Scheninge stad må på det sättet
niuta hjelp och understöd til en stenbros uppbyggande öfwer den ige¬
nom staden löpande ån, at medel dertil insamlas dels igenom en stam¬
bok öfwer hela riket och dels igenom någon afgift för öf werf arten; men
som ortens Allmoge, hwilken sjelf har at bygga och underhålla flere
kostsamma broar, skulle besynnerl. igenom den senare afgiften blif:a alt
för mycket betungad wid sine nästan dagel. nödwändige resor öfwer
denna bro, ty fant ståndet för godt at detta betänkande afslå.
Föredrogs än ytterligare Secrete Utskottets extractum protocolli om
någon nådegåf:a af besparde pensionsmedel för aflidne Statscommissa-
rien Schylmans uti fattigt tilstånd efterlemnade Dotter; hwartil ståndet i
afseende på bem:te Statscommissaries långliga samt ända in uti en 79-
årig ålder förrättade trogna tjenster lemnade sit bifall.
Uplästes Cammaroeconomiedeputationens betänkande af d. 10 i
denne månad rörande af Öfwersten och Riddaren Baron Siegeroth sökt
belöning för dess wid säteriet Mariaelund2 i Jönköpings län giorde an¬
senlige bygnad och förbättringar; men som deputationen trodt sig häruti
1 Tryckt som Bil. 77.
2 Betänkandet: Marianelund.
1771 den 18 december.
215
igenkänna den patriotisme, hwilken hos Baron och Öfwersten såsom en
god medborgare ofelbart wärkat en sådan upodling och bygnad, som
jämte enskilt båtnad och nöje bidrager til allmän förmån och prydnad,
samt altderföre funit sig föranlåten at hälst tilstyrka den för ädla sinnen
mäst förnöjande belöningen, nemi. et godt loford för lofwärda giär-
ningar; så kunde ståndet ej annat än för sin del med deputationen deruti
instämma til billig heder för Öfwerst. och Baron Siegeroth som nyttig
uppmuntran för andra.
Räkenskapsdeputationens betänkande af d. 25 sistl. October om en
contoirssyslas tilökande uti Kongl. Kammarrevisionen med 300 d.
silf:mts lön af inflytande observationsmedel, på det med påsträkenska-
pernes reviderande så mycket fortare måtte tilgå, uplästes och bifölls
med den tillagning, at för denne nye betjent ei må til statens gravation
sökas lön, wid 1000 d. s:mts wite.
Secreta Utskottets ext. protocolli under d. 10 hujus ang:de at de til
ham[n]bygnaden i Ystad åri. anslagne 1 000 d. s:mt må til och med
nästa riksdagsår bestås, uplästes och lades på bordet.
Riksens Ständers Protocollsdeputations berättelser af d. 6 och 17 i
denne månad om dess förrättade arbeten uplästes och lades til ståndets
handlingar.
Uplästes och bifölls Secreta Utskottets igenom protocollsutdrag af d.
28 sistl. giorde tilstyrkande, at förra Portechaissebäraren And. Tiberg,
som igenom det af 1758 års Undersökningscomission honom tilskyndade
swåra lidande blif:t försatt uti et alt medlidande wärt tilstånd, måtte af
extra statsmedlen tilläggas 200 d. silf:mt, utom hwad Riksens Ständer
wid 1765 års riksdag för honom anslagit, samt at dess hustru, ifall hon
honom öfwerlefwer, måtte i dess lifstid åtniuta hälften af hwad mannen
i sin tid årligen undfått. Och at denne tilökte nådegåfwa må honom be¬
räknas ifrån innewarande års början.
Secreta Utskottets extractum protocolli under d. 25 sisth September
ang:de et genuesiskt lotteris inrättning uplästes och lades på bordet.
Föredrogs löparen til Swea Konungaförsäkran, och beslöts, at derpå
skulle skrifwas ståndets första bifall samt begge i detta ämne utgångne
protocollsutdrager1 under d. 30 Octob. och 27 Novemb. 1771 åberopas,
hwarwid ståndet oförändrat förblifwer.
Hos ståndet kom under discours den anmälan, Herr Baron och
Landtmarskalken skall giort på Riddarhuset, enl. Dagligit Allehanda för
1 Tryckta som Bil. 54 och 68.
216
1771 den 18 december.
d. 12 i denne månad, hwaraf will synas, som skulle orsaken til drögsmå-
let med expeditionen af Konungaförsäkran ligga hos de öfrige 3:ne riks¬
stånden. Bondeståndet kunde för sin del ej igenkänna anledning til en
sådan anmälan, isynnerhet som ståndet ej mindre än de öfrige respective
stånden sökt både med nit och drift undanröja alt uppehåll uti et så
rikswårdande ärende; men trodde derjemte, at en act af den aldra
största wigt och betydelse kräft så mycken noggranhet wid påslcrifternes
justering, at det ej warit möjeligit at sådant wärkställa på et så kort ple¬
num, som blifwit föreslagit.
Uplästes Handelsman And. Maulströms deröfwer anförde beswär, at
Urskillningsdeputationen antagit och til Secreta Utskottet remitterat en
af Grosshandlaren Lars Reimers dit ingifwen skrift ang:de swenska fre-
gattskieppet Pehr örnskiöld; men uppå någre ledamöters begiäran skulle
detta mål tils widare hwila.
Commercedeputationens betänkande uti saken emellan Bagareämbe¬
tet i Stockholm och Bagaregesällen Hessler för wunnit burskap uplästes
och bifölls.
Sluteligen och som enl:t ståndets härförut tagne beslut riksdagsarbetet
före jul med det nu hällne plenum kommer at uphöra och ståndet såle¬
des på någon tid at åtskilljas, så wille Talemannen derförinnan
föra ståndet såwäl som sig sjelf til minnes de stora wälgiärningar, den
nådige Guden låtit detta stånd och dess ledamöter i allmänhet wederfaras
alt ifrån dess första sammanträde intil närwarande stund, för hwilka
hwar och ens skyldighet wore at för det Gudomel. Maij det nedlägga öd-
miuk och hjertelig tacksegelse. Och som Talemannen wille förmoda, at
det fast under tröga steg tilryggalagde riksdagsarbetet skulle för hwar
redel. man utmärka ståndets rena nit för Guds ära, fäderneslandets san-
skyldiga bästa, Konungens höghet och nöje samt hwar mans i lag grun¬
dade fri- och rättighet; så upmuntrade han ståndet at uti lika och oför¬
ändrat upsåt förblifwa och giöromål åter tilträda, då Talemannen försäk¬
rade sig altid will wara den förste, som med ståndet wil oafbrutit träda
en så skyldig som ärefull wäg, ehuru mödosam den kunde blif:a och
ehuru oländiga fält den torde komma at igenomlöpa.
För öfrigit tilönskade Talemannen ståndet en wälsignad och förnöjlig
högtid, samt at det på den utsatte tiden åter måtte samlas med glädje.
Äfwensom han önskade dem af ledamöterne, som tänka besöka sine an¬
höriga, en Iyckel. fram- och återresa samt at de måtte träffa de sina uti
önskelig wälmåga.
1771 den 18 december—XIII den 15 januari. 217
Hwarefter och sedan ståndet å sin sida äfwen tilönskat Tallemannen
tillika med Lagmannen och Secreteraren en förnöjlig och god högtid
samt beständig wälmåga,
åtskildes ståndet kl. 1/4 til 2.]
År 1772 den 15 Januari i.1
Trädde ståndet efter anslag tilsammans klockan 9.
Och sedan T a 1 e m a n n e n uti ett lämpeligit tahl betygat sin hjer-
teliga fägnad deröfwer, at ståndet efter det uppehåll, som juhlehögtiden
uti riksdagsarbetet förordsakat, nu åter fick samlas med glädje och sine
gjöromål tilträda, tilönskade han ståndet med sig Guds nådiga bistånd
til ärendernes både driftiga och så lyckeliga utförande och afslutande, at
det näst Guds ära må lända fäderneslandet och hwar dess inbyggare til
uprättelse och båtnad samt gifwa ståndets ledamöter full anledning at
för sine göromål förwänta samtida medborgares både kjärlek och bifall
samt efterkommandes högacktning, fullföljandes Talemannen denna sin
önskan med 5 versen af psalmen n:o 137 uti Swenska Psalmboken,
hwilcken söngs, och hwarefter wänlig morgonbön förrättades.
Derefter justerades protocollet för d. 18:de Dec. 1771.
Widare uplästes den riksdagzmansfullmagt, som för Anders Thor¬
biörnsson blifwit utfärdad at uti Lars Thorbiörnssons ställe bewaka In¬
lands Norre härads angelägenheter wid nu påstående riksdag, i anled¬
ning hwaraf han ock nu i ståndet intogz och til sitt fullmägtigskap af
Talemannen lyckönskades.
Uppå skjedd anmälan förordnades Anders Thorbiörnsson at under
Anders Mattssons frånwaro såsom ledamot bewista Sjö- och landtmili-
tiasdeputationens sammanträden, hwarom utdrag af protocollet honom
meddelas skal.
Uplästes Landt- och sjömilitiasoeconomiedeputationens protocollsut-
drag af den 12 December nästl. år angående Hammar-, Öst- och Biörc-
kekinds häraders i Östergöthland [ansökning]2 om befrielse ifrån fyrbåk-
penningeafgiften för de fartyg, som af Allmogen nyttjas til transport af
wed til Norrköping och malm til järnbruken. Och som deraf befants, at
den nu ånyo sökte befrielsen uppå Riksens Ständers underdåniga tilstyrck-
ande redan d. 2 April 1770 blifwit igenom Kongl. Maij:ts utfärdade re¬
solution bifallen, så instämde ståndet endast uti deputationens derom
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 22 Januarii 1772.
2 Konceptprotokollet.
218
1772 den 15 januari.
gjorde tilstyrckande, at förnyad befallning ifrån Kongl. Maij:t til Ammi-
ralitetskollegium om efterlefnad af förenämde resolution må afgå.
Riksdagzmannen Gabriel Månssons memorial1 af detta dato om så-
dane mått och medels widtagande, som kunna wärcka snar hjelp och
bot emot det swåra öde, en hotande spannmålsbrist tyckes båda, upläs-
tes och i anledning deraf beslöts at igenom protocollsutdrag detta ange¬
lägna ärendet hos Secreta Utskottet anmäla, så at Allmogen åtminstone
måtte njuta den hjelp och lisa at efter marckegång få lösa kronans odis¬
ponerade tionde tillika med annan uti protocollets utdraget, som nu jus¬
terades, föreslagen spannemål.2
Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 29 November 1771 an¬
gående förrådsmagaziners anläggande i orterne uplästes och bifölls.
Riksdagzmannen Anders Anderssons i dag ingifne memorial3 rörande
boställswärcket wid Wästerbottns Regemente blef för ståndet upläst och
honom frihet lemnad at dermed äfwen få wända sig til de öfrige respec-
tive stånden.
Föredrogz Secrete Utskottets extractum protocolli under den 2:dra
November sidstl. år rörande Riksdagzfullmägtigen för Strömstad C.
Zimmerbergs ansökning om understöd af statswärcket til den från
Dahlsland kommande så kallade Wästra Eds wägens iståndsättjande;
men som wälbemälte utskott så för felande undersökning derom i orten
sorn för bristande tilgång af statsmedel icke funnit sig dertil kunnat
styrcka utan deremot trodt, at Landshöfdingens i orten åliggande wore
at til ändamåhlets befrämjande söka sådane utwägar, som utan statens
gravation kunna nyttjas, så fandt ock ståndet skjäligt at detta med goda
skjäl beledsagade utdraget i alla delar bifalla.
Företogs ånyo Secrete Utskottets extractum protocolli af den 10:de
sidstl. December, som tilstyrcker, at de til hamnbyggnaden i Ystad här
förut anslagne 4000 d:r s:rmt om året må til och med nästa riksdagsår
widare bestås, och fandt ståndet för godt at dertil lemna sitt bifall.
Widare föredrogs än ytterligare den hwilande saken angående inrätt¬
ning af ett så kalladt gennesiskt4 lotterie; och som wid detta ärendets öf-
werwägande flere betänckeligheter sig företedde, så at ståndet icke
kunde blifwa förwissadt, om Kongl. Maj:t och kronan af ett sådant lot¬
terie kunde draga någon wärckelig förmon, eller om det i allmenhet
1 Bondeståndets arkiv 1771-—1772, vol. 23, nr 116.
2 Tryckt som Bil. 78.
3 Borgarståndets arkiv 1771—1772, vol. 14, vid bondeståndets extraktpro-
tokoll den 12 oktober 1771.
4 Skall vara: genuesiskt.
1772 den 15 januari.
219
kunde blifwa nyttigt, då deremot säkra utgiffter och bancoförskott sig
företedde, så pröfwade ståndet säkrast och nyttigast at inrättningen deraf
aldeles afslå.
Riksdagsfullmägtigens för Stockholm Jouveleraren Anders Lijdbergs i
dag inkomne memorial rörande obilligheten af och förbud emot alla
wahrulotteriers hållande såsom en mindre laglig tillställning och han¬
delsgren, hwarigenom näringzidkare uti sine lofl. handteringar obilligt
förnärmas och menigheter oskjäligen förspilla både tid och penningar,
blef för ståndet upläst och genast bifallit.
Föredrogs Riksdagsmannen Matts Backmans ifrån Urskillningzdepu-
tationen til plena remitterade memorial och ansökning, at det wid sidsta
riksdags endast uti 2:ne stånd afgjorde måhlet om befrielse ifrån den an-
befalte nya wägens uptagande emellan Mustasarri och Nerpis sochnar
uti Österbottn måtte wid denna riksdag til sluteligit afgörande företagas.
Och som ståndet af Backmans wid förra riksdagen ingifne samt af stån¬
det då bifallne memorial,1 hwilcket äfwen nu uplästes, inhämtade såwäl
de swårigheter, som wid denne wägs anläggande skola möta, som den
swåra tryckande belägenhet, hwaruti wederbörande Allmoge igenom ett
sådant arbete skulle försättas, så pröfwade ståndet skjäiigt at icke alle¬
nast oförändradt förblifwa wid det sidsta riksdag uti saken widtagne be¬
slutet, utan resolverade äfwen, at ärendet skulle igenom utdrag af proto-
collet til lika benägit bifall hos de öfrige stånden anmälas.
Handelsmannen Maulströms til ståndet inkomne och sidsta plenum
på bordet lemnade beswär öfwer den remisse, Urskillningzdeputationen
lemnat Grosshandlaren Lars Reimers af saken rörande wärckställighet
af Secreta Utskotttets wid sidstl:ne riksdag tagne beslut angående fre-
gattskjeppet Pehr örnschiöld, dess rederie och algieriskt sjöpass, blef af
flere ledamöter påropad.3
Men som tiden merendels war förliden och handlingarne i denne sak
widlyftiga, så war Talemannen af den tanckan, at dermed kunde
än widare hafwas anstånd och någon mindre widlyftig af de allmänna
sakerna i stället företagas.
Joh. Fried. Svahn, Påhl Jönsson, Gabriel Måns¬
son och Anders Ericsson med flera påstodo icke desto
mindre, at detta mål, som redan warit hwilande, måtte enligit Riksdags¬
ordningens 16 § til afgjörande warda företagit. Acten framtogs altder-
före, och Talemannen tilsade om dessupläsande.
1 Tryckt BdP 11, sid. 745 f.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: beropad.
220
1772 den 15 januari.
Nyssnämde ledamöter tyckte åter, at sådant wore mindre nödigt, efter
desse handlingar förut blifwit läsne och saken wore ståndet tilräckeligen
bekandt, och begjärdte altderföre endast proposition.
Taleman nen förklarade deremot, at innan acten ånyo blifwit lä¬
sén och ärendet med sine omständigheter närmare öfwerwägat, wore för
honom ingen tilräckelig grund, hwarpå någon proposition kunde fotas.
Således uplästes efter Talemannens widare tilsäjelse:
l:o. Maulströms igenom memorial af d. 26 September 1771 anförde
beswär öfwer Urskillningzdeputationens Reimers meddelte remiss.
2:o. Åldermannen Georg Printz i samma ämne til ståndet inkomne
memorial af d. 30 November nyssnämde år.
3:o. Maulströms igenom trycket utgifne och så kallade Oförgripelige
påminnelser rörande Grosshandlaren L. Reimers til Riksens Höglofl.
Ständer ingifne ansökning angående fregattskjeppet örnschiöld, dat. d. 5
Aug. 1771, tillika med derwid aftrykte bilagor.
4:o. En af trycket utkommen ounderskrifwen skrift under namn af
Närmare uplysning i saken rörande algieriskt pass för skjeppet Örn¬
schiöld.
Derefter yrckades widare på proposition, då Talemannen för-
mälte, at han icke funnit den upläste acten så fullständig, at han ännu
såg sig i stånd rätteligen göra proposition i saken.
Lars Tufvarsson, som fandt ärendet så mörckt och inweck-
ladt, at han icke derom kunde stadga sine tanckar, anmodade altderföre
Lagmannen och Secreteraren at derom benägit meddela sitt utlåtande til
nödig uplysning för honom och flera.
Lagmannen swarade, at såwida wid acten saknas Reimers til Ur-
skillningsdeputationen ingifne ansökning såwäl som denne deputations
derå lemnade remiss och voteringsprotocoll, och saken således föga mer
än på en sida blifwit ståndet bekandt, så wore dess tancka, at acten der¬
med borde completteras, och at man derförinnan icke med trygghet
kunde yttra sig i saken.
Anders Persson och Pehr Olsson Storaberg a1
tyckte, at med saken borde upskjutas såwäl för de af Lagmannen up-
nämde omständigheter skull, som på det ståndet mera samlat måtte få
deltaga uti en öfwerläggning och beslut, som rörer seglation och sjörätts-
ärender, hwarom ledamöterne i allmenhet icke torde äga så tilräckelig
kundskap och insigt, at ju någon ytterligare betäncketid kunde wara nö¬
dig.
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Stiraberga.
1772 den 15—18 januari. 221
Johan Friedrich Svahn förklarade sig äga så mycket när¬
mare kännedom af saken, som han den wid sidsta riksdag öfwerwarit;
han hyste ock samma tancka derom nu som då och kunde således icke
annat än tilstyrcka bifall uti Maulströms ansökning och begjärdte pro¬
position.
Detsamma yrckade äfwen Påhl Jönsson, Nils Svensson,
Sven Börjesson, Hindrich Ersson med många flera.
Talemannen, som icke fandt, at proposition skjäligen kunde gö¬
ras endast i anledning af de nyligen upläste handlingar, äskade alt der¬
före ståndets yttrande, i anledning af hwilcket document proposition
åstundades.
Då nyss ofwannämde ledamöter med flere förklarade, at proposition
äskas uppå Åldermannen Printz memorial, hwilcket altderföre än ytter¬
ligare uplästes, och hwarefter Talemannen tilfrågade ståndet, om
samma memorial bifalles. Hwartil swarades Ja. Til följe hwaraf ståndet
således för sin dehl ogillat och uphäfwit Urskillningsdeputationens Rei¬
mers meddelte remiss ti Secrete Utskottet uti hwad detta utskotts ex¬
pedition wid sidsta riksdag angår.
Ståndet åtskildes klockan inemot 2.
År 1772 den 18 Januari i.
Samlades ståndet klockan 9.
Och sedan bön blifwit hållen, gaf Talemannen tilkjänna, at han
tillika med ståndets ledamöter uti Expeditionsdeputationen hade förle¬
den gårdag sig där infunnit, och då til expedierande förekommit Swea
Konungaförsäkran, hade Ridderskapet och Adelens ledamöter ifrån de-
putationen tagit afträde under föregifwande, at de ägde sitt stånds be¬
fallning til at icke i detta ärendet deltaga.
Uppå anmodan hade altderföre Biskoppen och Talemannen uti det
Högwördige Prästeståndet åtagit sig ordförandet uti deputationen, och
expedition af Konungaförsäkran hade derefter af de 3:ne ofrälse stån¬
dens ledamöter blifwit bifallen och wärckstäld aldeles i likhet med
samma stånds enhälliga beslut och påskrifter å detta wigtiga document.
Talemannen tilfrågade widare ståndet, om det för sin del gillar
och bifaller denna widtagne expedition af Swea Konungaförsäkran.
Hwartil ståndet swarade med ett enhälligt och åter förnyat Ja. Och
förklarade för öfrigit sin myckna och uprigtiga erkäntsla för den ut-
222
1772 den 18 januari.
märckte nit och hedrande ståndagtighet, Talemannen tillika med stån¬
dets tilförordnade ledamöter uti Expeditionsdeputationen wid en så
brydsam händelse uti ett så mycken magtpåliggande mål ådagalagdt,
och hwarigenom de gjordt sine namn acktade och kjära icke allenast
ibland samtida utan äfwen hos efterkommande frie medborgare.
Pehr Olsson från Kopparbergs län trodde, at sedan Konunga¬
försäkran nu ändteligen hunnit gå uti expedition, borde wäl ingen widare
föreställning och fråga derom upkomma; men i den obehageliga händel¬
sen något sådant försök ifrån Ridderskapet och Adelens sida likwäl
skulle gjöras, så ansåg han för nödigt, at ståndet nu förut stadgade sine
tanckar och beslut om hwad förhållande ståndet [i sådant]1 fall borde
wisa. För sin del kunde han aldrig ingå uti den aldraminsta jämckning
eller ändring uti hwad redan antagit och expedierat blifwit.
I anlednings häraf begärdte Talemannen ståndets yttrande i
denna omständigheten til sin rättelse. Då ståndet enhälligt förklarade
det wara sin wilja och beslut, at i händelse Ridderskapet och Adelen ige¬
nom deputerade skulle göra någon ytterligare föreställning uti detta mål,
hade Talemannen at å ståndets wägnar genast gifwa derpå afslag med
förklarande, at ståndet numera tryggar sig wid och åberopar 17 § uti
Riksdagsordningen, som tydeligen förklarar, huru 3:ne stånds enhälliga
beslut äro at anse.
Secreta Utskottets extractum protocolli af den 15:de October sidstl. år
ang:de aflidne Kyrckoherden Doctor Brelins Änckas beträngda tilstånd
blef ståndet föredragit, och beslöts, at i afseende såwäl på benämde
Doetors myckna arbete och nyttiga påfund uti mechaniska wettenska-
pen som i hänseende til dess efterlemnade Enckas torftiga tilstånd uti
sin ålderdom henne må tildelas 200 d. s:rmts årliga pension af manufac-
turfonden, och det ifrån nästi:ne års början.
Uplästes Cammaroeconomieförordningz- samt Landt- och sjömilitias-
oeconomiedeputationernes betänckande af den 22 Nov. 1771 rörande
af Riksdagzmannen Johan Groth å Säthers fögderies Allmoges wägnar
sökt lindring med forslandet af den til militien indelte kronotionden wid
Kongl. Dahlregementet tillika med ledamöternes af Bondeståndet sär¬
skildte votum i saken.
Och pröfwade ståndet rättwist att icke allenast bifalla samma votum
utan beslöt tillika at i anledning deraf ett protocollsutdrag-' skulle til de
öfrige stånden utgå med wänlig anmodan om lika bifall i saken.
1 Konceptprotokollet.
- Tryckt som Bil. 79.
1772 den 18 januari.
223
Riksdagzmannen Nils Majuris memorial1 om en collect och stambok
til Christinae kyrcka i Borgo stift uplästes, och beslöts, at ärendet skulle
til framdeles afgjörande hwila.
Professoren Doctor Gadolin förekom med sex deputerade ifrån
Prästeståndet och öfwerlemnade samma stånds extractum protocolli un¬
der den 15:de i denne månad rörande sådane utwägars widtagande,
hwarigenom riksdagzärendernes fortgång må påskyndas och en glad ut¬
sigt åt den dagen öpnas, på hwilcken Riksens Ständer efter fullgjord
pligt förnöjde måge åtskiljas.
Efter ymsom aflagde högloflighetsbetygelser afträdde deputerade.
Och ståndet lät genast derefter för sig upläsa nämde protocollsutdrag,
som enhälligt bifölls.
Ifrån ståndet afsändes Johan Andersson med otta deputerade at til de
öfrige stånden öfwerlemna ett extractum protocolli rörande tilstånd för
Allmogen at under nu tryckande spannemålsbrist få efter marckegången
lösa kronans odisponerade tionde jämte annan deruti nämd spannemål,
hwilcket til bifall skulle recommenderas; hwarförutan deputerade hade
at anmäla, det ståndet förehaft och bifallit Prästeståndets ofwannämde
extractum protocolli angående riksdagsärendernes påskyndande til öns-
keligit slut.
Probsten Olof Lindboms memorial af d. 15:de i denne månad an¬
gående lösen af hospitalsöfwerloppsspannemålen uplästes och lades på
bordet.
Föredrogs Manufacturdeputations betänckande af d. 29 sidsthne Oc-
tober angående tilstånd för cattunstryckeriet i Norrkiöping at årligen få
införskrifwa 3 000 alnar hwitå ostindiska cattuner. Hwarjemte uplästes
någre ledamöters särskildte votum i saken tillika med Riksdagzfullmäg-
tigen för Giötheborg Grosshandlaren Beijers memorial af den 15:de i
denne månad, hwaruti en sådan frihet berörde tryckerie bestrides.
Och ehuru ståndet fant benämde Grosshandlares memorial innehålla
sådane omständigheter och considerationer, som kunde föranleda til bi¬
fall; likwäl och som ståndet tykte sig ännu sakna all den uplysning i sa¬
ken, som fordras at stadga ett fast beslut uppå, så ansågs ock för bäst
och säkrast at låta anstå med detta ärendets sluteliga afgörande, til dess
alla härwid nödige omständigheter närmare blifwa utredde, författningar
och reglementer likmätigt.
Riksdagsfullmägtigen för Stockholm Åldermannen Westins memorial
rörande stadsfiscalernes här i staden ämbets- och befordringsrättighet
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 30.
224
1772 den 18—22 januari.
samt Borgerskapets wahlrätt til samma sysslors besättjande uplästes och
lades på bordet.
Uppå anmälan lemnades 12 deputerade från Ridderskapet och Ade¬
len företräde, hwilckas Ordförande, Krigsrådet Wadenstierna,
berättade, at Ridderskapet och Adelen förehaft Bondeståndets extrac-
tum protocolli ang:de lösen af kronans odisponerade spannemåhl efter
marckegången och detsamma til Secrete Utskottet remitteradt.
Äfwen gafs ståndet tilkjänna, at Ridderskapet och Adelen funnit sig
föranlåtit at til Secrete Deputationen åter förwisa dess afgifne betänc-
kande om uprättelse för Revisoren Wexell och det af den ordsak, at
samma deputation funnits wid detta tilfället hafwa uragtlåtit at sin in-
struction likmätigt infordra wederbörande collegii och ämbetsmäns utlå¬
tande om den persons skickelighet och förhållande, som til uprättelse
anmäles, hwarföre ock ståndet anmodades om en lika handläggning wid
saken, synnerligen som Krigsrådet kunde försäkra, at Revisoren Wexell
är så förfallen, at han på flera år icke förmådt gjöra tjenst för den lön,
han njuter.
Talemannen betygade ståndets erkänsamhet för den å dess ex-
tractum protocolli meddelte remissen, och hwad det senare ärendet wid-
kom, så wille ståndet detsamma uti behörigt öfwerwägande taga, så snart
betänkandet derom inkommer.
Deputerade anmodades för öfrigit at för Ridderskapet och Ad. för¬
klara Bondeståndets ödmjuka och tilgifna hälsning,
hwarefter de togo afträde, och
ståndet åtskildes 1/4 til 2.
Är 1772 den 22 Januari i.1
Kom ståndet tilsamman klockan 9 och efter förrättad morgonbön lät
justera protocollet för den 15 i denne månad.
Derefter upläste Johan Andersson ett sitt memorial2 af den 20 hujus3
angående finance- och bancowärckets ställande på en bättre och för det
allmänna förmonligare fot. Detta memorial ansåg ståndet med mycket
wälbehag och bifall samt remitterade detsamma til Secrete Utskottets
widare uptagande.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 5 Feb. 1772.
2 Tryckt sorn Bil. 80.
3 Memorialet ursprungligen daterat 20 januari men har ändrats till 22.
1772 den 22 januari.
225
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 27 sidstkne No¬
vember angående Oeconomieförordningzdeputationens widtagne anstalt
om en okjänd auctors ställande under Justitiaecancellairens tiltal för sine
af trycket utgifne anmärckningar wid Hofintendenten P. Thams på de-
putationens tilstånd tryckte memorial rörande en förbättrad Bibelversion
och psalmbok, hwilcket steg förekommit Prästeståndet sällsamt och ur
sin ordning samt ledande til intrång uti den ömtåliga tryckfriheten; och
fandt ståndet för godt at låta denna sak hwila.
Föredrogs Riksdagzmännen Anders Anderssons, Pehr Pehrsson Dryg,
Pehr Larsson och Hans Olssons från Westerbotten memorial1 ang:de
närmare jämkning uti indelningsspannemålens forsslande enligit Riksens
Ständers tilstyrckande wid 1766 års riksdag. Och beslöts, at ärendet ige¬
nom protocollsutdrag2 hos de öfrige respective stånden skulle til rättelse
anmälas.
I anledning af Nils Svenssons anmälan, det mycket tahl och
twekan skal löpa folcket emellan rörande expeditionens wärkställande af
Konungsförsäkran, tog ståndet detta ärendet under öfwerläggning och
ansåg för tjenligast och bäst at updraga Talemannen til at med de öfrige
Herrar Talemännen öfwerlägga och öfwerenskomma om sättet at snart
och lämpeligast komma til ändamålet, samt när och igenom hwars föran¬
staltande anslag til sammanträde må skje; förklarande ståndet sig nögdt
med Talemannens gjörande och låtande derutinnan. Men förbehöll sig
på det kraftigaste, at icke det minsta ord eller mening uti den antagne
Konungaförsäkran må rubbas, ändras eller uteslutas.
Anders Perssons memorial3 af detta dato angående frihet at få införa
utlänskt stål uplästes och afslogs.
Jonas Jacobssons memorial4 af den 20 hujus angående Kongl. Djur¬
gårdens förläggande under lika domsaga med Ladugårdsgärdet uplästes
och remitterades til Justitiaedeputationen.
Uplästes och bifölls Secrete Utskottets extractum protocolli, som af-
styrker den för Christinaestads kyrcka sökte winsäden.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänckande af den
24 Octr. 1771, som afstyrcker den af Kongelfs stad sökte tulfriheten på
salt, och wandt samma betänckande ståndets bifall.
Föredrogs Secreteraren Hind. Fernebom Denissons ifrån Urskill-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 139.
2 Tryckt som Bil. 81.
3 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 23, nr 125.
4 Tryckt som Bil. 82.
226
1772 den 22 januari.
ningzdeputationen til plena remitterade memorial och ansökning om up-
rättelse för honom wid 1756 års riksdag öfwergångit lidande, och beslöts
at detta ärendet til Secreta Utskottets uptagande hänwisa.
Commercedeputationens betänckande af den 21 sidstl. October, som
tilstyrcker, at den Ulricaehamns stad tillagde och likmätigt Kongl.
Maijrts nådiga resolution af den 25 Januarii 1770 ifrån Liungsarp til
Öjeby1 flyttade marcknaden må på sidstnämde ställe förblifwa, uplästes
och bifölls.
Riksdagzfullmägtigens för Giötheborg Åldermannen Georg Printz i
dag ingifne memorial angående den minderåhrige Petter Hultgrens emot
lag och förtjenst ärhållne befordran til häradshöfdinge uti Kinds och
Redevegs häraders jurisdiction uplästes och til hela sitt innehåll bifölls.
Johan Andersson af sändes med 12 deputerade at hos de öfrige respec-
tive stånden aflämna Bondeståndets extractum protocolli2 om skogarnes
delande och följackteligen bättre fredande.
Uppå anmälan lemnades 8 deputerade ifrån Borgareståndet företräde,
hwilckas Ordförande, Åldermannen Westin, gaf tilkjänna, at den ige¬
nom framledne Öfwerståthållaren och Commendeuren af Kongl. Swärds-
orden Grefwe Axel Wrede Sparres dödsfall timade ledigheten af Öf-
werståthållareämbetet gifwit Borgareståndet anledning at eftersinna
detta ämbets både betydelighet och wigt samt de egenskaper, som ford¬
ras til dess wärdiga bestridande, äfwensom efter Borgareståndets
tancka den förestående kongl, kröningen fordrade detta betydeliga äm-
bet[e]s snara besättjande och det med en af rike och folck wäl förtjent
man, försedd med de egenskaper, at han på ett hedrande sätt kan up-
fylla ämbetets skyldigheter til rikets, residencestadens, Borgerskapets
och hela allmänhetens förmon, trefnad och förkofran. Och som Borga¬
reståndet för sin del funnit alla härtil ärforderlige egenskaper förenade
hos Generalmajoren och Commendeuren af Kongl. Swerdsorden Fri¬
herre Thure Gust. Rudbeck; så hade ock Borgareståndet med enhällig
röst utnämt Wälbenämde Friherre Generalmajor och Commendeur til
det lediga öfwerståthållareembetet under försäkran om sine respective
medstånds förtroliga öfwerensstämmelse derutinnan, til hwilcken ända
ett protocollsutdrag detta ärendet angående äfwen öfwerlemnades.
Talemannen aflade tilgifwen tacksäjelse för meddelt underrät¬
telse om Borgareståndets tancka och åtgjärd härutinnan och lofwade at
med ståndet genast öfwerlägga om detta wigtiga mål, hwilcket han hop¬
pades skulle blifwa afgjordt til det allmännas wärckeliga förmån och
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: Öseby.
2 Tryckt som Bil. 83.
1772 den 22 januari.
227
nytta samt följackteligen äfwen Borgareståndet til nöje, hos hwilcket Ta-
lemannen bad, at Bondeståndets tilgifna och förtroliga hälsning måtte
anmälas.
Deputerade afträdde.
Och nyssnämde Borgareståndets extractum protocolli af detta dato
uplästes, hwarefter saken togs under behörigt och noga öfwerwägande.
Och som ståndet fandt det wara Riksens Ständer efter författningarne
tilständigt at wid förtroendesysslors besättjande sjelfwe utöfwa den rätt,
som de sine fullmägtigfe] Herrar Riksens Råd eljest under sin frånwaro
updragit. Ståndet äfwen hos Herr Baron Generalmajoren och Commen-
deuren Rudbeck igenkände utmärckte nit för konung, lag, frihet och
medborgare samt för öfrigit alla de lyckelige och hedrande egenskaper
och grundlige insigter, som til det wigtiga Öfwerståthållareämbetets wär-
diga och gagneliga utförande ärfordras, så fandt ock ståndet sig lika be-
fogadt som willigt at merwälbenrde Generalmajor och Commendeur
Friherre Rudbeck dertil enhälligt utnämna.
Nils Sv en sson påminte derefter, om icke nödigt wore, at det
skjedde utnämnandet af öfwerståthållare blefwe med första å hög we-
derbörlig ort anmält til förekommande af all annor åtgjärd i den saken.
Och som ståndet fandt en sådan anmälan nödwändig, så updrogs Tale-
mannen at efter föregången öfwerläggning med de öfrige Herrar Tale-
männen derom besörja.
Föredrogz Borgareståndets extractum protocolli af den 30 sidstl. No¬
vember tillika med Riksens Ständers Justitiasdeputations wid 1769 års
riksdag afgifne betänckande angående någon i Stockholms stads mettall-
wåg befindtelige järnposter, hwartil ingen ägare innom 40 och 50 år sig
anmält, och hwilcket järn tilstyrckes må staden i stöd af privilegier och
kongl, resolution d. 10 Julii 1760 såsom danaarf tilärkjännas, men uppå
några ledamöters begäran skulle denna saken hwila.
Borgmästaren Schauws och Fabrique[u]ren Mildans ifrån Urskill-
ningzdeputationen remitterade ansökning om slut uti saken rörande är-
sättning af 12 000 d:r silf:rmt, som afl:ne Lieutenanten Paulii af manu-
facturfonden til låns bekommit til ett tryckeries inrättande i Lands-
chrona uplästes och lades på bordet.
Sidst förordnades Petter Hultman til ledamot uti Protocollsdeputatio-
nens 4:de utskott uti Erich Nilssons ställe, som med permission är bort¬
rest.
Ståndet åtskildes klockan 1/4 til 2.
228
1772 den 29 januari.
Är 1772 d. 29 Januari i.1
Kom ståndet tilsamman klockan 9 och gjorde bön.
Derefter gafs ståndet tilkjänna, at den alsmägtige Guden behagat
ifrån detta timmeliga hädankalla Riksdagzfullmägtigen för Skuts härad i
Malmöhus lahn Sven Håkansson Båth. Och som den anstäldt wore fo¬
gad, att han nästkommande fredag skal befordras til sitt hwilorum uti
Kongl. Riddarholmskyrckan, så anmodades ståndet at med sin närwaro
samma begrafning behedra och til den ändan samlas här i ståndets rum
benämde dag klockan 3 eftermiddagen.
I anseende til detta timade dödsfallet så wäl som det, hwilcket under
framlidne juhlehälg sig tildragit med Riksdagsfullmägtigen för Nedre
Hollola härad i Nyland Erich Gustafsson, beslöts, at underdånige bref
til Hans Kongl. Maij:t skola afgå om nya riksdagzmanswahls anstäl¬
lande uti desse härader.
Uplästes Erich Öhmans memorial af den 28 i denne månad angående
tilstånd för Nya Kopparbergz bergslag at på tjenligit ställe få anlägga en
kuggqwarn med 2:ne par stenar; men ståndet, som fandt detta wara ett
til uptagande och afgjörande sig ej tilständigt mål, hän wiste sökanden at
dermed förfara, som lagen uti Byggningsbalckens 20 cap., 4 §, föreskrif-
wer.
Lars Nilssons ingifne memorial om en collect för Hanåhs kyrcka i
Lunds stift uplästes och lades til de flere om collecter inkomne ansök-
ningarne, som framdeles komma at til afgjörande företagas.
Borgareståndets extractum protocolli af den 17 Aug. nästlme år rö¬
rande undersökning om nödige sjömärcken uti Weneren och Mälaren
samt andre farwatten uplästes och lades på bordet.2
Uplästes och bifölls Secreta Utskottets protocollsutdrag af den 29
sidstlme November rörande medel och författningars widtagande til
förekommande af statsmedlens obehöriga anticiperande igenom colle-
giers och ämbetstilställningar och anstalter twärt emot Kongl. Maij:ts
nådiga skrifwelser under d. 9 December 1747 och 21 Dec. 1767.
Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänckande af
den 29:de sidstl. November, hwaruti tilstyrckes, at Fru Bergencrona må
tilläggas 10 procents tilwärckningsprsemier, til dess de 6 500 d:r
kopp:mt, som hon til en bomuls-, silkes- och linnefabriques inrättning af
manufacturfonden undfådt, på det sättet blifwit betalte; men ståndet
fandt för sin del icke skjäl at dertil gifwa bifall.
1 Konceptprotokollet har påteckningen: Just. d. 5 Feb. 1772.
2 Se sid. 260, not 1.
1772 den 29 januari.
229
Uti afgifwit betänckande under den 27:de i denne månad, som nu up-
lästes, har Justitiredeputationen Riksens Ständers bepröfwande under-
stäldt, om icke til förekommande af oloflige hembrygder i Stockholm
pligten derföre måtte fördubblas til 200 d:r s:rmt samt Politiaecollégium
hädanefter blifwa det forum, där förbrytelser i denna omständigheten
må uptagas och afdömmas; och som detta fandts leda til ett mera säkert
och obehindradt åtnjutande af Bryggareämbetets här i staden lagligen
förwärfwade rättighet at sin näring til salu ensamt nyttja, så pröfwade
ock ståndet rättwist at samma betänckande bifalla.
Uplästes Oeconomieförordningzdeputationens betänckande af d.
17:de sidstl. December rörande af Hustru Brita Maria Wennersand sökt
belöning för den kundskap och ärfarenhet, hon skal äga til åtskilliga
swåra sjukdomars botande, tillika med Riksdagzmannen Anders Lars¬
sons i saken ingifne memorial.1 Och som deputationen af den anledning,
at Hustru Wennersand hwarcken med wederbörlige bewis kunnat full¬
tyga rigtigheten af sin föregifne kundskap eller uppå Collegii Medicii
anmodan kunnat förmås at wisa wärckeligit prof deraf, aldeles afstyrckt
den sökte belöningen, så fandt äfwen ståndet för godt at samma betänc¬
kande bifalla.
Nils Svensson hemstälte til ståndets godtfinnande, hwad an¬
stalt widtagas bör til Stora Sammanträdets hopkallande och Konunga¬
försäkrans sluteliga expedierande, i händelse ifrån Ridderskapet och
Adelens sida ingen anstalt derom skulle förmärkas. För sin del trodde
han, at Talemannen kunde anmodas at med de öfrige Herrar Talemän-
nen derom öfwerlägga och sedan med dem gemensamt om wärckställig-
heten besörja, på det detta angelägna ärendet en gång måtte bringas til
slut och den efterlängtade kongl, kröningen komma at försiggå.
Pehr Jeppesson yrckade detsamma med förmälan, at landet
suckar efter slut i detta wigtiga mål. Han förmodade, att 3:ne magt-
ägande stånds enhälliga och sammanbundne beslut borde owägerligen
och utan uppehåll gå i wärckställighet, om lagen skal skje tilfyllest, riks¬
stånden njuta sin tilständiga heder och aktning, regeringen icke ställas
uti en olyckelig inactivitet och änteligit förfall; ty där lagen gjöres til en
död bokstaf, uphörer ock samhällets politiska lif.
Jon Bengtsson förklarade sig wara af enahanda tancka med
Nils Svensson och Pehr Jeppesson och lade widare dertil, at i händelse
ej något skulle blifwa åtgjordt uti detta betydeliga mål innan nästa ple¬
num, så wore dess tancka, at påminnelse derom borde igenom en depu¬
tation hos de öfrige medstånden gjöras, då äfwen anmälas kunde, huru
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 12, vid betänkande nr 9.
16—740327
230
1772 den 29 januari.
nödigt det wara wil, at Allmogen får lösa wederlagztionden uti det träng¬
ande och nödstälta tilstånd, landet sig nu befinner.
Öfwer förstnämde angelägna ärende blef något widare samtalt och
sluteligen öfwerenskommit, at Talemannen, på sätt som Nils Svensson
föreslagit, med de öfrige Herrar Talemännen om saken samråder och så
wärckställer, som bäst och tjenligast pröfwas kan.
Kammarherren Baron von Essen anförde 12 deputerade ifrån
Ridderskapet och Adelen samt efter erhållit företräde berättade, at Rid-
derskapet och Adelen i dag förehaft Kammaroeconomieförordnings-
sarnt Landt- och sjömilitiaedeputationernes betänckande angående All¬
mogens sökte frihet at efter markegången få lösa afradsspannemålen
och samma betänckande bifallit; men hade icke funnit skjäl at ingå uti
Bondeståndets ledamöters derwid fogade särskilte tanckar, hälst saken
synes leda til någon rubbning uti den jämnlika rätt, medundersåtare sins¬
emellan njuta bör; och förmodade Ridderskapet och Adelen altderföre,
at Bondeståndet äfwen täckes foga sig i denna omständigheten, hwarom
det wänligen anmodades.
Widare begjärtes, at ståndet icke wille företaga Secrete Deputationens
betänckande om officerarnes tour wid rangregementerne, innan1 Rid¬
derskapet och Adelen, som det mäst angår, derom fådt meddela sina
tanckar.
Talemannen aflade tacksäjelse för notificationen om Ridderska¬
pet och Adelens beslut uti förstnämde mål, och hwad det senare beträf¬
fade, så lofwade Talemannen at med dess föredragande hafwa det be¬
gärte anståndet. Anmodade för öfrigit deputerade at för Ridderskapet
och Adelen frambära Bondeståndets ödmjuka och tilgifna hälsning.
Deputerade afträdde.
Secrete Utskottets extractum protocolli af den 23:e i denne månad an¬
gående Trollhätte lotteries återinrättande och utbjudande genom auction
uplästes och lades på bordet.
Samma Utskotts protocollsutdrag under den 13:e hujus, som afstyrc-
ker den af Nystad sökte tilökningen uti communionwins införsel utan
wederbörl. afgifter; men deremot tilstyrcker, at så många hemman af
Nykyrcke sochen, som til stadsförsamlingen i Nystad lyda, må äfwen
dit2 betala den anslagne winsäden, blef ståndet föreläsit och genast bi¬
fallit.
Hofmarskalcken och Riddaren John Jennings inkomne memorial af
den 27:de Septembr. 1771 angående den insimulation, han förmenar
1 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: men.
2 Enligt konceptprotokollet rättat från förlagans: den.
1772 den 29 januari—5 februari.
231
wara sig tilfogad uti Commercierådet och Riddaren Nordencrantz
tryckte och på Riksens Ständers anmodan upgifne arbeten, fandt ståndet
för godt at med Wälbenämde Commercieråd och Riddare communi-
cera.
Föredrogs Secreta Utskottets extractum protocolli af den 13:de hujus
med förslag til indragning med den härtils brukade bisättningen af ko¬
nungars och kongl, personers lik med mera; men ståndet beslöt at låta
det ärendet tils widare hwila.
Widare upl:s och lades på bordet benämde Utskotts protocollsutdrag
af samma dato angående af Capitainen Utterbom sökt frihet för person¬
lige utskylder.
Johan Andersson af sändes med 6 deputerade at til de öfrige stånden
aflemna ett protocollsutdrag rörande afradsspannemålens forsslande i
Kopparbergs låhn samt at til afgjörande och bifall recommendera åtski¬
lige ståndets angelägenheter.
Jan Erssons i dag ingifne memorial1 om Uplands lagsagas klyfning up-
lästes och lades på bordet.
Sidst förordnades Anders Jonsson från östergöthland til ledamot uti
Protocollsdeputationen uti afl:ne Sven Båths ställe.
Och derefter åtskildes ståndet kl. I.2
År 1772 d. 5 Februari i.3
Sammanträdde ståndet kl. 9.
Och efter förrättad morgonbön lätt för sig justera protocollerne under
d. 22 och 29 sistl. Januarii tillika med 3:ne underdånige bref til Hans
Kongl. Maij:ts om nya riksdagsmanswals anställande uti Skuts härad i
Malmöhus, Nedre Hollola i Nyland och Tavastehus samt Östra härad i
Blekinge län.
Sven Håkansson gaf tilkänna, at den allsmägtige Guden beha¬
gat igenom döden händankalla(l) Riksdagsmannen från Blekingen Håkan
Olsson, hwars andelösa lekamen man wore sinnad at i morgon befordra
til christel, begrafning] uti Kongl. Riddarholmskyrkan, och anmodades
1 Tryckt som Bil. 84.
2 Ett extraktsprotokoll, daterat den 29 januari men icke omtalat i protokol¬
let, om bergsallmogens handel i Nora och Lindesberg tryckt som Bil. 85.
3 Renskrivet protokoll 5 februari—28 mars 1772 saknas. Konceptproto¬
koll finnas för nämnda tid. Konceptprotokollet den 5 febr. har påteck-
ningen: Just. d. 8 Febr. 1772.
232
1772 den 5 februari.
ståndet altderföre at med sin närwaro denna jordfärd behedra samt til
den ändan här i ståndets rum samlas kl. 3 eftermiddagen.
I anledning af skied anmälan at igenom Håkan Olssons dödel. från¬
fälle hade et rum blifwit ledigt ibland ståndets electorer och et uti Fiske-
rideputationen, fant ståndet för godt at til det förra utnämna Pehr
Pehrsson från Blekingen och til ledamot på senare stället förordna An¬
ders Thorbiörnsson från Bohuslän, som derom undfår behörigt utdrag
af protocollet.
Gabr. Månssons i dag ingifne memorial1 ang:de nödwändigheten af
Östra, Konga och Upvidinge häraders domsagas klyfning blef för stån¬
det upläst.
Joh. Fr. Svan, Joh. Andersson, Sven Håkansson,
Jon Bengtsson med flere förde ståndet härmed til minnes, hwad
sig med länets delning i Westernorrland tildragit och hwad påfölgd så¬
dant haft. De wille derom wara öfwertygade at igenom läns-, lag- och
domsagors klyfning tilskapade lönlöse ämbetsmän skola omsider falla
almänheten, om icke staten, til last och tunga; ty fåfängt borde man
wänta, at uti et fattigt land ämbetsmän skulle gifwas, som på egen be¬
kostnad wille ingå uti mödosamma och answariga syslomål blott för
mennifgjheters mera beqwämlighet skull.
Ärfarenheten, den bästa läromästarinnan, föranlät dem altderföre at
för sin del afstyrka den nämnde lagsagans delning.
Gabr. Månsson förklarade, at han til fulgiörande af sine comit-
tenters egen åstundan detta ärendet anmält; och som han med dem
trodde sig derigenom kunna wina mycken besparing både uti tid och
kostnader, emedan domsagan wore så widlyftig, at många måste färdas
hela 10 til 12 milen, då de med häradshöfdingen kunde hafwa något at
sysla, och således wid syner och andre dess förrättningar måste widkän-
nas dryg kostnad uti skiuts och tractamente, så anholt han på det
ömaste om ståndets benägna wilfarighet uti denna dess begiäran.
Ståndet tog detta ärendet uti noga öfwerwägande; och som derunder
befans, at den ringa förmån och beqwämlighet, hwilcken igenom juris-
dictionens klyfning kunde tilskyndas en liten del af åfwannämde hä¬
raders inbyggare, icke wore at jämföra emot den olägenhet och tunga,
menigheten derigenom ofelbart skulle med tiden få widkännas, så pröf-
wade ock ståndet för godt at den sökte domsagans klyfning genast afslå.
Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens betänkande under
d. 11 sisth Novemb., hwaruti det af Urmakaregesällen Högberg sökte in-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 132.
1772 den 5 februari.
233
ventionspraemium för upfinning af en ny sort husqwarnar och klädes¬
stampar med wissa wilkor tilstyrkes; men ståndet fant för godt at detta
betänkande afslå.
Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 26 sistl. November ang:de
regemäntsqwartermästares wid de indelte regemänterne rättighet at wid
afskiedstagande niuta lika pension med capitainer och ryttmästare up-
lästes och bifölls.
Föredrogs ånyo Prosten Lindboms memorial, som föreställer nödwän-
digheten deraf, at den til hospitalerne anslagne spannemålen, som öfwer-
skiuter deras stat, må under den landet nu tryckande spannemålsbristen
för detta år få af wederbörande lösas efter markegången med den uti
1766 års författning utsatte tilökningen; och prof wade ståndet skiäligt at
dertil lemna sit bifall.
Expeditionsdeputationens protocollsutdrag under d. 4 i denne månad
om angelägenheten deraf, at uti expeditionen om ämbetsmäns tjenstgö¬
ring införes, det riksens Hofrätter til Kongl. Maij:t inberätta, huruwida
hwar och en under deras jurisdiction warande ämbetsman på sit ställe
cronans tjenst förrättar, uplästes och bifölls.
Föredrogs Handels- och manufacturdeputationens under d. 8 nestl.
October afgifne betänkande] rörande det af Urfabriqveuren i Åbo Jö¬
ran Hagert sökte understöd af 60 000 d. kop:mt til en sort urs förfärdi¬
gande; och som denne deputation med mycket skiäl af styrkt den af Ha¬
gert obefogat och utan minsta upgift eller beskied om sin egande konst
sökte förmånen, så fant ståndet äfwen rättwist at detta betänkande bi¬
falla.
Taleman nen gaf ståndet wid handen, at honom och de öfrige
ofrälsse ståndens H:rr Talemän emellan hade warit en öfwerläggning
om bästa sättet at kunna bringa den til Stora Sammanträdet upkomna
Konungaförsäkran uti wärkelig expedition, och som man derunder warit
wilrådig, antingen en deputation borde til samtel. riksstånden afsändas
at begiära Sammanträdets hopkallande tills i morgon eller sist nästa fre¬
dag, eller ock om Talemännen skulle sinsemellan rådlägga och öfwer-
enskoma at sjelfwe besörja om anslag, i händelse Landtmarskalken
skulle dertil finnas obenägen, så begiärte Talemannen häröfwer ståndets
mogna råd och yttrande.
Joh. Fr. Svan lemnade til ståndets godtfinnande, hwilketdera
sättet kan wara det lämpeligaste och bästa, men för sin del förbehölt
han sig allenast, at med denna saken icke måtte på tiden utdragas.
Pehr Jeppesson utlät sig: Uti wigtiga mål fordras mogna be¬
234
1772 den 5 februari.
slut och snabb wärkställighet; utom det förra kan en rätt sak blif:a
wacklande och utom det senare en god ofta förwärrad och förswagad.
Han hade wäl icke i hast kunnat stadga sina tankar, på hwilken wäg
man säkrast och genast kunde hinna det af Talemannen nämde föremå¬
let; men derpå yrkade han nitiskt, at det aldraminsta upskof, som mö-
jel:t wore, måtte härutinnan tillåtas. Hwad elliest sjelf:a saken angick, så
trodde han, at et beslut, som af 3:ne stånd icke särskilt utan samman¬
bundit och lika som under hvvart annans guarentie blif:t tagit, owägerli-
gen och oförändrat bör gå i wärkställighet, och at minsta ändring el.
jämkning deruti ej wore af mindre betydenhet och farlig påfölgd än
ändring af sjelfwa grundlagen, hwarpå denna dess tanka sig fotar.
För öfrigit förklarade Pehr Jeppesson sin oändel:a högacktning, tilgif-
wenhet och förtroende så för Talemannen som Lagmannen och Secrete-
raren, til hwilka såsom ståndets styresmän han öfwerlämnade försorgen
af det i fråga warande betydel. och granlaga ärendet, så at dermed en
gång måtte hinnas til et önskat och riksstånden wärdigt slut.
Pehr Olsson påminte sig och ståndet, at det härförut flere
gånger updragit Talemannen at efter samråd med de andra ofrälse stån¬
dens Hrr Talemän om denna saken bestyra, hwilket han ock holt före
wara det bästa expedient at äfwen nu widtaga, hälst en deputations ut¬
sändande skulle gifwa upmärksamhet och wore föga annat än at lika
som wäcka på dem, som torde föresatt sig at lägga hinder i wägen för
expeditionen af Konungaförsäkran.
Gabr. Andersson ärindrade, at ståndets ledamöter borde
ackta sig för samtal och öfwerläggningar med Rid. och Adelens ledamö¬
ter uti detta ämnet.
Gabr. Månsson: At som han icke är ledamot uti Stora Sam¬
manträdet, så at han egde tilfälle der yttra sine tanckar, så wille han på¬
minna, at det icke nu mera står i deras magt, som dit blif :t deputerade,
at i minsta måtto tillåta ändring uti Konungaförsäkran, sedan den af
Riksens Ständers pluralitet blif :t antagen och gillad.
J [o] h a n Andersson yttrade, at sedan ståndet enhällit antagit
den uti Stora Sammanträdet upstälde Konungaförsäkran samt sin tanka
och beslut derom igenom sedermera utgångne protocollsutdrag än wi¬
dare styrkt och befäst, så wore det hwarken den ena eller andra tilstän-
digt at deruti föreslå och än mindre tillåta ringaste förändring; och eme¬
dan protocollerne utwisa, at ståndet redan flere gånger updragit Tale¬
mannen besörjandet om denna sakens fortskyndande, ty holt han före
wara bäst at derwid förblif:a, så at ingen deputation nu i detta ärendet
1772 den 5 februari.
235
utskickas, hwilket endast skulle giöra upmärksamhet; men i den hän¬
delse försök til utdrägt skulle förmärkas, så holt han före, at ståndet
borde ållägga sin Taleman at i sådant fall samfält med de öfrige re-
spective Talemännen föranstalta om Sammanträdets ofelbara hopkal¬
lande aldrasist til nästkommande fredag.
Måns Svensson, Eric Pehrsson, Pehr Davidsson,
JonasNorberg och många flere instämde til alla delar härutinan.
Derefter nedträdde Talemannen på ståndets anmodan til Bor¬
gareståndet at med dess Taleman härom öfwerlägga och wid återkoms¬
ten berättade, at aftalt blif:t, det Talemännen skulle i morgon kl. 9 sam¬
las hos Landtmarskalken och begiära anslag til Stora Sammanträdets
hopkallande dagen derpå, hwarom 2 ledamöter skulle deputeras at gif:a
Prästeståndets Tallman underrättelse, och hwilken commission J o h.
Andersson och Jan Ersson sig åtogo, som efter någon stund
återkommo och berättade, at wälbenemde Taleman förklarat sig full-
koml. nögd med den öfwerenskomne anstalten, hwilken han för sin del
wille efterkomma.
Ståndet samtaltes något widare om detta ämnet och förenade sig slu-
tel. med Johan Andersson, Pehr Jeppsson och de fleres derom yttrade
tanka; hwarförutan blef öfwerenskommit, at hwad i detta ärendet blif:t
talat och beslutit, skall hållas tyst, hwarom canceliebetjeningen äfwen
tilsades.
Uplästes Just.deputationens betänkande af d. 30 sisth Januarii rö¬
rande de uti Strängenäs sig inactive giorde lectorerne, hwilket lades på
bordet til nästa plenum.
Widare föredrogs samma deputations betänkande ang:de ämbetsman-
naskyldigheters fulgiörande, hwilket uppå begiäran äfwen kom at hwila.
Uti memorial,1 som nu uplästes, underställer Pehr Jeppesson, om icke
i hänseende til de flere för Secreteraren Joh. Kock talande omständighe¬
ter, men i synnerhet för den utmärkta nit, mogna biträde och myckna
drift, han wid 1765 års riksdag såsom Bondeståndets dåwarande secrete¬
rare wid alla tilfällen wisat, giordt sig förtjent at ihogkommas med ena¬
handa upmuntrande belöning, som andre dess företrädare i samma wig-
tiga sysla fått hugna sig af, och således i underdånighet anmälas til lag¬
mans fullmagt, heder och tour ifrån åfwannämde riksdags slut.
Och som ståndet med fägnad emottog en såmedelst gifwen anledning
at för Secreteraren Kock få utmärka sin oförändrade tilgifwenhet och
wänskap, så blef icke allenast detta memorial enhälligt bifallit utan äf-
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 152.
236
1772 den 5—8 februari.
wen beslutit, at saken skulle igenom protocollsutdrag hos de öfrige re-
spective stånden til lika bifall på det ömaste och förtroligaste recom-
menderas.
I anledning af en Krigsbefälet[s] jämte protocollsutdrag från Secreta
Utskottet til ståndet inkomne beswärs§, hwaruti begiäres, at alla Allmo¬
gens beswär, sorn kunna på något sätt röra arméen, måtte til utlåtande
Krigsbefälet blif:a communicerade, beslöt ståndet at denna til[t]agsna och
obilliga begiäran icke allenast aldeles afslå utan ock at igenom proto¬
collsutdrag1 sådant på så eftertryckeht sätt hos de öfrige stånden anmä¬
la, at detta Krigsbefälets eftertänkel. försök aldeles må blif:a förekommit
och til intet giordt.
Uplästes Secreta Utskottets ext. protocolli af d. 24 sisth Januarii till¬
lika med Krigsbefälets derwid fogade Usta allmänna beswärs§, hwaruti
begiäres at innan riksdagarnes slut få formelig tryckt resol. på sine all¬
männa beswär; men ståndet fant denna ansökning af sådan beskaffen¬
het, at det för sin del ej kunde deruti ingå.
Ridderskapets och Adelens ext. protocolli af d. 22 uti sisth månad,
som innefattar dess tanka om riksdagsarbetets fortskyndande, uplästes;
men ståndet fant skiäligt at förblif. wid sit i anledning af Prästeståndets
protocollsutdrag under d. 15 dito härom redan tagne beslut.
Riksdagsfullmägtigens för Luleå stad Clas Govenii ansökning om
stambok och collect til sama stads kyrka anmältes och lades til de öfri-
g[a] uti lika ämnen förut inkomne ansökningarne.
Och som kl. redan war 1/2 til 2, så åtskildes ståndet för denna
gången.
År 1772 d. 8 Februari i.2
Sammanträdde ståndet kl. 9 och giorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 5 i denne månad tillika med de
uti samma dags protocoll omförmälte utgående expeditioner.
Talemannen gaf tilkänna, at den af ståndet honom ålagde com-
mission at med de öfrige Tallemännen draga försorg om Stora Samman¬
trädets ofelbara sammankallande sisth fredag hade på det sättet blif:t
wärkstäld, at samiel. Tallemännen dagen förut kl. 9 samlats hos Hr
Landtmarskalken at om det nämde sammanträdet föranstalta; men ige¬
1 Tryckt som Bil. 86.
2 Med påteckning: Just. d. 12 Febr. 1772.
1772 den 8 februari.
237
nom en der tilstädes warande medicus blif:t underrättade, at Landt-
marskalken skulle wara så sjuk, at han icke förmådde emottaga något
besök. På tilfrågan, om sådant då längre fram på dagen kunde låta sig
giöra, skall samma medicus swarat, at han trodde, det tilfälle dertil
skulle gifwas kl. 11. Och då Talemännen sig wid den tiden åter der in¬
funnit, har lika swar dem lemnats som första gången. Och som de då
icke kunnat få tala med Landtmarskalken, så hade af sådan orsak sam¬
manträde ej kunnat utsättas på den föresatte dagen, hwilket dock ofel¬
bart skall skie til nästkommande måndag.
Hindric Ericsson ingaf et memorial1 och Johan Andersson ett sådant
anförande til protocollet,2 som följer
rörande sådane medel och utwägars widtagande, at icke allenast med
Swea Konungaförsäkran en gång må komma til et efterlängtat lyckel.
slut, utan allmänheten äfwen på tjenligit sätt blif:a underrättad, at hwar-
ken Bonde- el. de öfrige ofrälse stånden wållat minsta uppehåll dermed.
Pehr Jepsson hemstälte, om det nu wore tid at lägga hand wid
de upläste skrifterne, eller om dermed borde hafwas anstånd, til dess det
på nästkommande måndag lofwade sammanträdet först gått för sig.
Jon Bengtsson holt före, at man borde haf:a fördrag med
denna saken, tils måndagen wore förbi; men at de nu inkomne skrif¬
terne derefter borde genast igenom trycket giöras allmäna.
Nils Svensson trodde åter, at desamma nu i denna dag borde
befordras til tryck[e]t, på det alla wederbörande, innan Stora Samman¬
trädet skier, måtte ega tilfälle at inhämta Bondeståndets tankar om ären¬
det samt orsaken til den ställning, hwaruti det ännu befinnes, hwilket
han wille förmoda skulle haf :a god wärkan.
Joh. Fr. Svan förklarade sig af lika tanka.
T alemannen yttrade sit synnerl. wälbehag öfwer de uti förewa-
[rajnde ämne upläste skrifter och tackade auctorerne dertil för sin der¬
igenom wisade berömel. nit och upmärksamhet. Det enda Talemannen
tyckte sig deruti sakna wore något åberopande af Rid. och Adelens pro-
tocollsutdrag, hwaruti Konungaförsäkrans nödwändiga öfwerseende
blif:t af dem både godkänd och begiärd, hwilket han holt före kunde så¬
som en hufwudomständighet ännu tilläggas.
Gabr. Månsson tyckte, at et transumt af nu nämde protocolls-
utdrag borde jämte det öfriga tryckas, på det allmänheten må se, at
Rid. och Adelen ingåt uti hufwudsaken.
1 Tryckt som Bil. 87.
2 Saknas vid protokollet och har icke återfunnits.
238
1772 den 8 februari.
Pehr Jeppsson anholt om Lagmannen och Secreterarens utlå¬
tande, hwilketdera syntes wara bäst, at genast befordra desse handlingar
til trycket eller ock dermed haf:a anstånd tils måndagen wore förbi.
Och fick til swar, at det första torde wara det bästa.
Under widare discours öfwer ämnet utlät sig T a 1 e m a n n e n, at
han wore af den tankan, det i anledning af Hind. Ericssons och Joh.
Anderssons upläsne inlagor en med de i detta mål förelupne actus enl.
berättelse skulle författas och genom trycket utgifwas samt Rid. och
Adelens omnämde protocollsutdrag äfwen deruti omröras; men som så¬
dant ogiörl. i dag kunde medhinnas, så tycktes det imedlertid kunna
giöra tilfyllest, om saken omständel. införes uti Dagel. Allehanda, och
det med sådane uttryck, som kunna utmärka ståndets tanka och beslut.
Denna Talemannens yttrade tanka blef af ståndet enhälligt an¬
tagen och gillad.
Uplästes den riksdagsfullmagt, som för Johan Pehrsson blif:t utfärdad
at uti Nils Jeremiaesons ställe bewaka Tösebo härads i Elfsborgs län an¬
gelägenheter under nu påstående riksdag.
Kammaroeconomiedeputations betänkande d. 17 sisth Jan. ang:de
tilstånd för Allmogen uti Skellefteå socken i Westerbotten at få lösa
kronans öfwerskottstionde efter markegången uplästes och bifölls.
Föredrogs Secreta Utskottets ext. protocolli under d. 13 sisth Decem¬
ber ang:de eftergift af det öfwer stat upburne gage för til tjenstgiöring
wid garnizonen i Christianstad indraget manskap utaf Hans Kongl.
Höghet Prints Fredric Adolphs Regemente; och pröfwade ståndet rätt-
wist at dertil lemna sit bifall.
Majoren och Riddaren Ulfklous anförande til protocollet d. 18 sisth
December om något understöd för Presidenten och Commendeuren Fri¬
herre Cronhiort uplästes och remitterades til Secreta Utskottet.
Likaledes remitterades til Kammar-, oeconomie- och commercedepu-
tation Kyrkoherden och Riksdagsfullmägtigen Edners memorial ang:de
en kiöpings inrättande wid Tammerfors i Åbo län.
Widare fants för godt at til Kammaroeconomiedeputation remittera
saken rörande den af Riksdagsmannen Christian Jönsson sökte befriel¬
sen ifrån ollongäldens utgiörande i Halland utöffwer] kongl. resol:s stad¬
gande af d. 7 Febr. 1735.
Justitiaedeputations betänkande med hwad näpst de i Strängnäs sig in-
active giorde lectorerne och consistorieledamöterne böra anses blef å
nyo företagit och af ståndet bifallit.
Föredrogs Capitainen Carpelans memorial af detta dato, deruti han
1772 den 8 februari.
239
anhåller, at Krigsbefälet hädanefter må directe få wända sig til Riksens
Ständer med sine beswärs§§ samt at desamma i form af resolution, lika¬
som med andre allmäna beswär skier, må ifrån Riksens Ständer til Hans
Kongl. Maij:t blif:a expedierade.
Ståndet tog detta uti behörigt öfwerwägande och fant sig så mycket
mer befogat at denna ansökning genast afslå, som Krigsbefälet igenom
hwarjehanda omgångar tyckes wilja bana sig wäg til något slags delta¬
gande uti Riksens Ständers egne syslomål och rättigheter, hwilket lagen
hwarken stadgar eller godtkänna kan.
Bergsdeputations betänkande om friare tackjärnshandel för Norbergs
bergslag uplästes och lades på bordet.
Bifölls Borgareståndets ext. protocolli af d. 14 sisth Decemb. ang:de
ti[U]stånd för staden Strömstad at på 6 års tid få inrätta et lotteri til un¬
derstöd wid stadens publique husbyggnader med den tillägning, Rid. och
Adelen efnligjt protocollsutdrag af d. 15 nestl. Januarii derwid giordt.
Oeconomieförordningsdeputations betänkandeaf d. 28 sisth Januarii,
som afstyrker särskilte landtmätares förordnande eller annan anstalts
widtagande til militiaeboställens geometriska afmätning, än kongl, för¬
klaringen af d. 23 Januarii 1770 innehåller, uplästes och bifölls.
Uppå begiäran lemnades Matts Jonsson från Jönkiöpings län tilstånd
at til Pehr Pehrsson från Wermeland få afstå sit rum uti Bergsdeputa-
tion, hwarom protocollsutdrag kommer at meddelas.
Uplästes Kammaroeconomiedeputations betänkande under d. 28 uti
sisth månad, som tilstyrker ändring uti kongl, resol. under d. 24 Januarii
1770, så at alla de härader i Östergiötland, som af ålder deltagit uti Öre¬
bros byggande och underhållande, måge äfwen nu dertil förbindas; och
pröfwade ståndet rättwist at samma betänkande bifalla.
Anders Månssons memorial1 rörande skattekiöp å landtbohemman,
hwilkas åboers förfäder dem af ålder innehaft, uplästes och beslöts, at i
anledning deraf skulle protocollsutdrag2 til de öfrige stånden utfärdas.
Hofmarskalken Gref Carl Bondes memorial om återbekommande af
någre ifrån Bondiska famillen reducerade hemman uplästes och remitte¬
rades til Oeconomieräkenskapsdeputation.
Uplästes och bifölls Borgareståndets protocollsutdrag under d. 29
sisth Januarii, hwaruti de af Handels- och manufacturdeputationen wid
sisth riksdag nytjade skiäl til fri införsel af ullstrumpor ogillas och i stäl¬
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 168. Härvid ett memoria! av
Anders Jonsson från östergötland och Lars Nilsson från Kristianstads län.
2 Tryckt som Bil. 88 med datering 7 mars.
240
1772 den 8—12 februari.
let tilstyrkes, det all införssel deraf ifrån utrikes orter må så hädanefter
som hittils wara aldeles förbuden.
I anledning af Borgareståndets extractum protocolli under d. 5 i
denne månad, som nu uplästes, bewiljades Fahlkiöpings stad 8 års be¬
frielse för båtsmansutredningen och vacanceafgiften i anseende til den
olyckeliga belägenhet, hwaruti denna stadens utfattiga inwånare igenom
den år 1769 dem öfwergångne eldswådan blifwit försatte.
Riksdagsmannens från Blekingen Pehr Pehrssons i dag inlemnade me¬
morial om inhibition uti de böters uttagande, som för skogshygge å skat-
teskog kunna wara ådömde, blef för ståndet upläst, som fant för godt at
i hänseende til det i samma ämne redan utgångn[e] protocollsutdraget
låta detta memorial tils widare hwila.
Uppå anmälan förekom 8 deputerade ifrån Rid. och Adelen, hwilkas
Ordförande, Lagmannen Friherre Reuterholm, gaf tilkänna, at
Rid. och Adelen förehaft och bifallit Justitiaedeputations betänkande
angående ämbetsmannaskyldigheters fullgiörande med den förändring,
at på det stället de orden förekomma: Den hädanefter fördrister un¬
dandraga sig Kongl. Maij.ts Rådkammares utfärdade bud och befall¬
ningar m. m., hade Rid. och Adelen funnit lämpeligare at införa: Kongl.
Maij:ts med Råds råde utfärdade bud och befallningar.
Widare berättade Friherre Reuterholm, at Rid. och Adelen äfwen lika
med de öfrige respective stånden bifallit Borgareståndets extractum pro¬
tocolli rörande Öfwerståthållareämbetets besättjande.
Talemannen aflade tacksejelse för ståndet meddelt underrättelse
om Ridderskapet och Adelens tagne beslut uti förenämde ärender,
hwilka Talemannen förmodade wara i det närmaste instämmande med
lagens förstånd och mening, samt anmodade för öfrigit deputerade at
för sit stånd förklara Bondeståndets ödmiuka och tilgifna hälsning.
Deputerade afträdde.
Och ståndet åtskildes derefter kl 1/2 til 2.1
År 1772 d. 12 Februari i.2
Samlades ståndet kl. 9 och giorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 8 i denne månad.
Riksens Höglofl. Ständers til justitiaecancelairswal utsedde electorers
til ståndet förseglad inkomne walförrättning öpnades, och hwaraf be-
1 Ett i protokollet icke omtalat extraktsprotokoll av den 8 februari 1772
om Södra skånska kavalleriregementet tryckt som Bil. 89.
2 Med påteckning: Just. d. 15 Feb. 1772.
1772 den 12 februari.
241
fans, at Hofrättsrådet och Borgmästaren i Stockholm samt det Wällofl.
Borgareståndets nu warande Taleman Hr Carl Fr. Sebaldt blif :t til justi-
tiascanceler utnämd, öfwer hwilket på en så förtjent och wärdig man ut-
fallne wal ståndet förklarade sit besynnerl. nöje och wälbehag.
Pehr Jeppesson anförde til protocollet: Då jag förledne pleni-
dag med fägnad åhörde 2: ne mine wärde medbröders anfbrander, den
ene igenom memorial och den andre igenom dictamen til protocollet,
rörande det bekymmersamma uppehållet med expeditionen af Swea Ko-
nungsförsäkran, så fant jag min nit derigenom än mera wäkt och upel-
dad at under eftersinnande af min riksdagsmanna både rätt och skyldig¬
het winnlägga mig om at jämte förenämde wigtiga ärende äfwen söka til
rätwist och skyndesamt slut befordra de flere för rike och folk magtpå-
liggande mål.
Jag måste med oro häriblandt nämna at, sedan riksdagssyslorne hela
8 månaderne warit i gång, saknas ännu, utom expedition af Konunga¬
försäkran, äfwen instruction för Secreta Utskottet och Expeditionsdepu-
tation; saker af den wigt och angelägenhet, at man icke stillatigande kan
gå dem förbi. Men hwad jag för denna gången egenteligen will fästa min
upmärksamhet wid äro de af Hr Commercerådet och Riddaren Nor¬
dencrantz författade samt genom trycket allmänheten meddelte skrifter
och högtbetydel. upgifter om rikets finence- och bancowärk, som nog
utwisar, både huru dermed står til, och igenom hwad lönliga canaler
kronans cassa blif :t uttömd, landets wälmåga utsugen och penningewär-
ket försatt på en omskiftel. och så swag fot, som allom bekant är. Jag
har dag efter annan wäntat, at så betydelige mål skulle från någon sida
blif:a widrörde; men mig wetterligen är än intet steg dertil tagit. Det
enda, jag har mig bekant, är, at Hr Hofmarskalken och Riddaren Jen¬
nings, som uti omförmälte upgifter är swåra rörd och inmängd, har uti
et til Riksens Ständer ingifwit memorial låtit förmärka någon farhoga
för at låta saken komma under Ständers pröfning, då den likwäl icke an¬
går mindre än rikets sjelfbestånd för det tilkommande och flere milio-
ners oskiäliga förlust under de sist framfarne tidewarfwen; men icke har
jag försport, at hwarken Hr Jennings el. någon annan tiltrodt sig uti
skrifter motsega och än mindre wederlägga, hwad Nordencrantz för all¬
mänheten tydel. framlagt.
En sak af sådan wigt och uti sådan ställning kan efter min oförgripel.
tanka hwarken läggas neder eller längre lämnas orörd.
Til fader Taleman och det Ärbara Ståndet hemställer jag altderföre
ödmiukeligen, om saken icke på det sättet må wäckas och sättas i gång,
242
1772 den 12 februari.
at de andre respective medstånden anmodas igenom extractum proto-
colli at gemensamt med detta Ärbara Ståndet utnämna en stor deputa¬
tion til at granska och utreda alt, hwad de af Comercerådet Norden¬
crantz upgifne granlaga och betydel. ärenderne angår, hwartil han ock
sjelf oss upmanar på et en fri medborgare så wärdigt som hedrande sätt,
och hwilket å dess sida altid utmärker et trygt samwete och en ren sak.
Til fullgiörande af min riksdagsmannaskyldighet och til nit för med-
bröder[s] öma hjertås tilfredsställande anhåller jag ödmiukel., at här¬
med icke må upskiutas; ty efter 8 månaders förlopp tyckes det wara hög
tid at med alfwar wända sin omtanka in på saker, som leda til land och
folks frälsning från total undergång; och jag kan icke utan smärtande
oro föra mig til mines de flästas af mine commitenters nöd, för hwilka
en beklagel. och flere gånger återkommen fänadspäst giordt båset tomt,
en owanl. penningebrist tilgångarne så knappa och swag årswäxt brödet
så dyrt, at kläderna fått tagas af säng och kropp at anwändas til kronans
skatt och lifwets swaga bärgning.
Jag behöfwer icke på annat sätt bewisa sanfärdigheten häraf än leda
mine wärde medbroder til eftersinnande af belägenheten i hwar och ens
ort, och det skulle wara mig en tröst, om tilståndet någorstädes wore
bättre; men det wet jag, at riksdagspenning., som til oss. måste, utgiöras,
trycker landet, och wi böra derföre hwarken uti orkeslöshet förnöta eller
af fagra skien och föreställningar uppehålla den för oss angelägna och
dyrbara tiden. Nog wet jag, at Riksdagsordningen frikallar mig från an¬
swar hos mine hemmawarande för mine riksdagsgiöromål; men inför
den allwetande Guden blir det så mycket större och answarigare, om jag
deras förtroende misswårdar, deras rätt försummar och deras goda
fruktlöst förspiller.
Jag förnyar altderföre min förra ödmiuka anhållan och ber på det
ömaste, at fader Taleman och det Ärbara Ståndet täkes med mig deruti
ingå, äfwensom jag wördsamt ber, at detta mit anförande måtte til hela
sin widd blif:a i protocollet intagit samt tillika med hwad det Ärbara
Ståndet kan finna nödigt at derwid påminna el. tillägga, sedermera af
trycket utgifwas, på det wäre committenter måge finna, at wi åtminstone
sökt fullgiöra wår skyldighet äfwen uti ofwannämnde delar.
Johan Andersson gaf sig häraf anledning at tala om statens
utblottade tilstånd, som oacktad det sisth riksdag bewiljade och sedan
giorde ansenliga utrikeslånet på 3 millioner riksdahkr, hwaraf honom
witterkt icke en enda kommit rikets Allmoge tilgodo, stod riket i denna
stund uti 57 t:r gulds statsbrist, som inom årets slut öker sig til 83 d:o,
1772 den 12 februari.
243
om sakerne ej kunna dragas utur den skick och stålning, de blif:t satte
och ännu stå uti. Och som Bondeståndet, hwilket befinner sig uti et
ganska utb[l]ottat tilstånd, onekel. får widkännas den drygaste delen af
de allmänna tyngderne, hwaruti ingen lättelse utom en förbättrad finan-
cesysteme wore at wänta, och rättelse deruti icke häller kunde förmo¬
das, innan man kände des brister med orsakerne och uphofwen dertil,
hwilka han trodde uti Commercerådet och Riddaren Nordencrantz
märkwärdiga skrifter wara tydel. lagde för en dag; så tilstyrkte han äf-
wen den af Pehr Jeppsson föreslagne stora deputations förordnande med
den tilläggning, at han för sin del finner, det ståndet icke bör el. kan
ingjLufLden ringaste bewillning, innan igenom en sådan deputation blif :t
utredt, i hwad ställning sakerne kunna wara, samt hwad til dess förbätt¬
rande tarfwas kan.
Gabriel Andersson förde ståndet til minnes den hushållning,
som blif:t förd med Allmogens kopparpannor, som den ena tiden blif:t i
kronans namn inlöste för en fjerdedel emot hwad Allmogen en annan
för sin koppar måst betala; men om kronan eller private dragit frukten
af den utskeppade kopparen, derom trodde han 1765 års handlingar
skola bära tydelige bewis, äfwensom det utaf Commercerådet Norden¬
crantz utgifne skrifter finnes, huru med plåtars utskieppning tilgått, och
at för en stor del deraf lumpor blif:t införde at tilwärka papper af til
bancosedlars förfärdigande, dem man i samma mån förökt, som valuta
derföre i Banqven blif:t förminskad.
Gabr. Månsson tilstyrkte, at igenom protocollsutdrag måtte hos
de öfrige respective stånden begiäras gemensamt bifall til en stor depu¬
tations förordnande uti ofwanrörde mål och ämne, hwaruti Bondestån¬
det måtte haf:a sine ledamöter; ty om saken skulle handteras uti Secreta
Utskottet, egde Bondeståndet intet tilfälle at sig deröfwer få yttra. De
3:ne respective medstånden hade guaranterat Banquen samt i och med
detsamma gåt derföre i borgen, at bancosedlen skulle gälla det han re¬
presenterade; men när annorlunda händt och Bondeståndet deraf kändt
så tryckande wärkan, så trodde han dess rättighet wara uppenbar at uti
den i fråga warande öfwerläggningen få deltaga och efterse orsaken
dertil samt söka bot deremot.
Härmed instämde Pehr Larsson.
Nils Svensson förklarade sig af lika tanka med de förre och
ärhindrade om det ringa wärde, hwaruti Banquens sedlar nu äro, samt
påstod, at den nämde deputation måtte förordnas til de anmälte ären-
dernes utredande; ty om Comercerådet Nordencrantz har rätt och dess
244
1772 den 12 februari.
upgifter med sanning bestå, bör han för sin nit prisas och bot i tide sökas
emot det onda, som antingen igenom förfatningars mindre lämpelighet
eller wisse personers tiltagsenhet och sammansättning blif:t riket och
medundersåtare påförte; skulle ock annorlunda befinnas, det man likwäl
om en för widsträkt insikt och ärfarenhet samt för ära och bästa nit så
allmänt känd som wördad man icke bör kunna tro, så borde han äfwen
derefter anses.
Jon Bengtsson war af den tankan, at man endast borde begiära
en stor deputations utnämnande utan at oröra [d: beröra ?] hwarken
Banque eller de 3 ståndens derföre ingångne guarentie; ty derigenom
kunde saken bortblandas och til äfwentyrs dragas til något sådant ställe,
der Bondeståndet icke haf:r sine ledamöter och således blif:r utestängt
ifrån deltagande uti dessa ståndet så nära rörande angelägenheter.
Talemannen holt före at med denna saken borde haf[wa]s an¬
stånd, til dess man af den tafla, som uti Statsdeputation blif:t utarbetad
och ifrån Secreta Utskottet förwäntas, fått tilfälle at giöra sig behörigen
underrättad om statswärkets närwarande ställning och behof, då man
derefter med mera både wisshet och styrka kunde företaga sig de under
öfwerläggning nu förekomne angelägna ärender.
Derefter utlät sig Lagmannen och Secreterare n: Sedan Com-
mercerådet och Ridd. Nordencrantz af ädel medborgelig drift och anda
lagt för Riksens Ständers och allmänhetens ögon sådane betydel. saker
och upgifter, som annars swårligen kunnat komma til detta Ärbara
Stånds kundskap, så anser jag det wara för ståndet lika wärdigt som an-
gelägit at yrka en stor deputations förordnande, hwilken, med domsrät-
tighet försedd, hade at utreda och afgiöra alla upgifne och emot statens
sanskyldiga interesse förelupne händelser och skiedde inbrott, hälst sta¬
tens swåra ställning ofelbart trycker Bondeståndet aldramäst. Dock hål¬
ler jag före, at denne deputation ej bör sträcka sin eftersyn längre eller
til andre ämnen, än hwartil Nordencrantz arbeten föranleda.
Denna Lagman och Secreterarens tanka want hela ståndets bifall, och
blef således beslutit at igenom et sådant protocollsutdrag, som nu upsat-
tes och justerades, genast anmäla detta ståndets beslut til benägit och
lika bifall hos de öfrige respective medstånden.1
I anledning af Prästeståndets igenom protocollsutdrag under d. 7 sistl.
Decemb. giorde ärindran wid Kammaroeconomie- och Förordningsdepu-
tationernes betänkande af d. 22 Octob. 1771 ang:de oeconomiske tabel¬
1 Tryckt som Bil. 90.
1772 den 12 februari.
245
lers inrättande blef detta betänkande til nyssnämde deputationer återför-
wist at i wisse delar giöra projectet dertil omständeligare.
Uplästes Riksdagsmannen Pehr Pehrssons från östergiötland memo¬
rial1 af detta dato ang:de Åkerbo och Bankekinds häraders befrielse
för bropenningeafgift til Stångebro, och lemnades honom frihet at der¬
med äfwen få wända sig til de öfrige stånden.
Föredrogs Kam[mar]oeconomiedeputations betänkande af d. 28 sisth
November angående Westerviks stads anhållan at til skatte få lösa kro¬
noparken, Norrlandet kallad, och blef samma betänkande på det sättet
bifallit, at denna kronopark förblif:r odisponerad kronan förbehållen,
som den härförut warit.2
Uplästes och bifölls Prästeståndets extractum protocolli under d. 29
Januarii nasti. ang:de hospitalshemman skattekiöp.
Föredrogs ånyo Räkenskapsdeputations betänkande rörande kronoup-
börderne i riket och bifölls med den tilläggning, at i stället för en skola
2:ne goda män besörja controllen derå.
Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänkande af d. 24
sisth Januarii, som tilstyrker, at Commercerådet Kryger må i afseende
på dess lämpeliga tjenstetid och flere för honom talande omständigheter
wid afskedstagandet få behålla hela lönen uti sin öfriga lifstid, och pröf-
wade ståndet skiäligt at härtil lemna sit bifall.
Föredrogs ånyo Bergsdeputations betänkande ang:de tackjärnshande-
len uti Norbergs bergslag, hwarjämte uplästes Riksdagsmännen Gustaf
Anderssons3 och Pehr Pehrssons4 i detta ämne ingifne memorialer, och
pröfwade ståndet rättwist at afslå förenämde betänkande men deremot
bifalla innehållet af desse memorialer.
Secrete Deputations betänkande under d. 12 sisth Decemb. angrde
Hofmedici Doctor Odelii uprättelse för liden prejudice uplästes och lä¬
des på bordet.
För ståndet blef anmält, at wid en corporals begrafning, som warit i
fält, kommer nästa fredag 2:ne salfwer at giöras, och hwarwid intet war
at påminna.
Ståndet åtskildes kl. 1.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 12, vid kommersdeputationens be¬
tänkande nr 10.
2 Ett memorial härom, med anteckning om uppläsning i Bondeståndet
denna dag, av Per Larsson i Kalmar län i Prästeståndets arkiv, F 108, nr 146.
3 Tryckt som Bil. 91.
4 Tryckt som Bil. 92.
17—740327
246
1772 den 15 februari.
Ar 1772 d. 15 Februari i.1
Trädde ståndet tilsamman och giorde bön samt lät derefter justera
protocollet för d. 12 i denne månad.
Jacob Olsson från Bohus län företrädde och aflämnade fullmagt för
sig at under nu påstående riksdag bewaka Stänge- och Sotenäs häraders
angelägenheter, och som derwid intet war at påminna, så blef han til
säte och stämma i ståndet intagen samt af T a 1 e m a n n e n til sit full-
mägtigskap behörigen lyckönskad.
Sedan Lagmannen och Secreteraren tagit afträde, föredrogs ånyo Se-
creta Deputations betänkande om uprättelse för Hofmedicus Doct. Ode¬
lius i anseende til liden prejudice, hwilket bifölls med undantag af den
deruti nämde lönen, ifall Riksens Ständer wid medicinalwärkets regle¬
ring derom annorlunda skulle förordna.
Pål Jönssons anmälte, at ehuru han af sine hemmawarande
medbroder blifrt enhälligt utnämd til deras fullmägtig wid nu påstående
riksmöte och ståndet äfwen derå behagat giöra det afseende, at han til
ledamot blif :t intagen, wore dock nu honom i wägen lagd omständighet,
som borde undanröjas för framtiden, och detta wore et Kongl. Maij:ts
förständigande, som stödde sig på förra Talemannen Olof Håkanssons
underdåniga anmälan, at han, Pål Jönsson, för något sit yttrande uti den
bekanta wederlagssaken blif :t af ståndet wid 1769 års riksdag förklarad
förlustig rättigheten at widare komma under omröstning til riksdags¬
man.
Och som denna på origtige och oärkände grunder giorde tilställning
wore en redek man både ömande och wanhedrande, så anholt han, at
ståndet, som hade sig saken så noga bekant, wille benägit wara omtänkt,
på hwad sätt han härutinnan måtte winna uprättelse.
Ståndet tog ärendet uti behörigt öfwerwägande och pröfwade rättwist,
at Pål Jönsson härutinnan må niuta biträde til förtjent wedermäle af
ståndets wänskap och förtroende och det i så måtto, at Hans Kongl.
Maij:t i underdånighet anmodas at igenom nådig skrifwelse til Lands¬
höfdingen i orten anbefalla den anstalts fogande, at alla wederbörande
måge blif:a underrättade, at hwad härförut emot P. Jönsson blif:t an¬
mält, må efter ståndets tanka och nu fattade beslut hwarken nu el:r
framdeles wara honom hinderl. at utföra de wärf och ärender, som me¬
nighetens förtroende honom updraga och ålägga kan.
Til Kammaroeconomiedeputationen remitterades saken rörande den
1 Med påteckning: Just. d. 19 Feb. 1772.
1772 den 15 februari.
247
Liusdahls socknemän ålagde hållskiutsen til Ferila socken i Helsingland.
Jämwäl remitterades til Secreta Utskottet Lieutenanten Adlerhielms
memorial af d. 13 sistl. Decemb. ang:de öfwerinseendet wid finska fäst-
ningsbygnaden.
Uplästes och bifölls Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations be¬
tänkande under d. 12 Decemb. nästl. år ang:de Allmogens befrielse för
afgift til Härschärs, Häfringe och Landsorts fyrbåkar.
Secreta Deputations betänkande af d. 21 uti nästl. månad om uprät-
telse för Amiralitetscapitainen och Riddaren Fr. Otto Billberg, för det
han ei i följe af sin capitainsfullmagt ärhållit compagnie, blef för ståndet
upläst och wan dess bifall.
Föredrogs Lagmannen Friherre Reuterholms memorial af d. 7 De¬
cemb. 1771 med tihörande bilagor, och hwaruti anhålles, at han, som på
et så besynnerl:t som o!agl:t sätt blif:t förment förrätta den bancocomis-
sariesysla, hwarpå han fullmagt eger, samt omsider äfwen fått sakna den
derwid bestådde lönen, måtte icke allenast obehindrat få samma sin
sysla förrätta, hwarpå han fullmagt ifrån 1762 eger, och den ifrån 1767
års början innehållne lönen utbekomma utan för öfrigit niuta den uprät-
telse för sit mångåriga oskyldiga lidande, som med Riksens Ständers
ädelmod och rattwisa instämma kan.
Ståndet tog detta uti behörigt öfwerwägande och prof wade billigt at i
afseende på Frih. Reuterholms personi. förtjenst och hedrande egenska¬
per men i synnerhet på det skydd och rättwisa, hwar redl. undersåte un¬
der och af lagen wänta bör, förklara honom berättigad at genast tilträda
den bancocomissariesyslä, hwarå han fullmagt eger, samt utbekomma
den derwid bestådde och honom förhållne lönen; men hwad widare up-
rättelse angår, så kunde ståndet nu icke deruti ingå men will likwäl icke
wara oberedwilligt, om något tjenl:t tilfälle framdeles kunde sig dertil
förete.
Johan Andersson afsändes med en deputation af 24 personer at hos
de öfrige respective stånden til bifall anmäla ärendet om en stor deputa¬
tions förordnande at utreda de flere af Commercérådet och Riddaren
Nordencrantz giorde upgifter finance-, banco- och wexelärender ang:de.
Äfwen committerades desse deputerade at påminna och til gemensamt
bifall recommendera det af ståndet giorde tilstyrkande om lagmans full¬
magt och tour för Secreteraren Kock.
Uplästes Justitiasdeputations betänkande under d. 11 nestl. Januarii
ang:de at för detta Vice Häradshöfdingen Samuel Trägård efter giordt
tilgrepp af 11 000 d. 10 2/3 öre s:rts bördes- och lösningspenningar först
248
1772 den 15 februari.
3:ne särskilte gånger gåt ur riket och sedan, i anledning af kongl, för¬
ordningen under d. 14 Novemb. 1766, blott blif:t tillåtit at i riket få idka
fiske men omsider fått Kongel. Rådkammarens tilstånd at betjena parter
med fullmägtigskap; och hwaruti deputation ändring tilstyrker.
Joh. Fr. Svan, Gabr. Andersson och G a b r. Måns¬
son talade, hwar efter annan, om det af Trägård föröfwade brottets
betydelighet och fölgder, om så swåra wanfrägdade personer skulle i
stället för et wälförtjent straff få niuta den frihet och förmån at brukas
uti sådane syslor och förrättningar, hwartil lagen fordrar oberycktade,
ärlige, redek och förståndige män.
De wörö altderföre af den tankan, at det icke wore nog, at Trägård
blir på det sättet ansedd, som betänkandet innehåller, utan ock at Hrr
Riksens Råd böra answara för sine i denna sak förde rådslag och wid-
tagne eftertänkel. steg.
Härmed instämde Pehr Davidsson, Peter Hultman,
Måns Svensson, Pehr Pehrsson och flere.
Johan Andersson, som med deputation warit ute, under det
förenämde betänkande lästes, men nu återkomit och om sin comission
giordt berättelse, uprepade i korthet hela sammanhanget uti den nu
förewarande saken, hwilken han såsom ledamot uti Justitiaedeputationen
öfwerwarit, och förklarade sig så mycket mer befogad at tilstyrka bifall
af betänkandet, som han ansåg brottet för så groft och Trägård för så
elak och wanfrägdad person, at han föga borde lidas uti wårt medborge-
liga samhälle. Dessutom ansåg Johan Andersson Hrr Riksens Råds för¬
hållande i denna sak för så eftertänkekt och lagstridigt, at det icke
borde lemnäs obeifrat.
Af enahanda tanka förklarade Olof Larsson och Eric
Pehrsson sig wara.
Matts Jonsson fant så mycket större skiäl för sig at påstå Trä¬
gårds ofelbara näpsande, som han wore öfwertygad, at denne oredel.
mannen tilskyndat det allmänna mera ondt och flere olägenheter, än up-
dagade blif:t och åtalas kunnat.
Jon Bengtsson, som wid den upläste acten saknat Hrr Riksens
Råds deruti åberopade förklaring, påstod, at densamma måtte til ståndet
blif:a infordrad, på det man i anledning deraf måtte kunna med mera
säkerhet stadga sin tanka och beslut, huru deras förhållande i saken bör
anses.
Pehr Jeppesson utlät sig: At bofwar böra näpsas, det tål ingen
motsegelse; och at den, som är i nöd och wånda, söker sin räddning, är
1772 den 15 februari.
249
ganska naturlif; således kan Trägård så litet undgå straff, som det bör
förekomma underlif, at han budit til förskaffa sig någon förmån; men at
Hrr Riksens Råd uti den idéen kunnat ingå at likasom til lasten[s] hägn
och upmuntran sina höga ämbeten misswårda, det tyckte han förtjena
både upmärksamhet och beifrande; dock begiärte han häröfwer Lagman
och Secreterarens benägna yttrande.
Som häruppå lemnade til swar, at ärendet innefattar 2:ne särskilte
delar, nemi. Trägårds brott och Hrr Riksens Råds förhållande. Öfwer
det förra, som uti Kongl. Giöta Hofrätts utslag och Justitiaedeputations
betänkande finnes qvalificerat och straff föreslagit, kan ståndet efter be¬
finnande omständigheter sig nu utlåta; men icke med full wisshet öfwer
det senare, innan den uti betänkandet åberopade dock saknade Hrr
Riksens Råds förklaring blifit til ståndet infordrad, hwilket Lagmannen
och Secreteraren altderföre påstod måtte skie.
T alemannen förklarade sig wara af den tankan, at betänkandet
nu genast kunde bifallas, på det Trägård oförtöfwat måtte från denna
orten kunna bortskaffas och saken rörande Hrr Riksens Råd derefter
och, så snart den nämde förklaringen inkommer, särskilt företagas.
Härmed instämde jämwäl Olof Larsson, Pehr Pehrsson
och Jonas Norberg med flere.
Sedan öfwer saken något widare blifit samtalt och rådgiordt, förenade
ståndet sig om Talemannens samt Lagman och Secreterarens yttra¬
de tankar, så at betänkandet, hwad Trägård widkommer, bifölls med
den tilläggning, at han 24 timmar, efter det expedition i saken skiedt,
bör sig från Stockholm förfoga til ort och ställe, honom anwist är;
men hwad wisse Hrr Riksens Råds förhållande i denna sak angår,
deröfir wille ståndet sig framdeles utlåta, så snart åfwanomförmälte
förklaring inkommer, om hwilkens anskaffande Joh. Andersson an¬
modades uti Justitiasdeputationen föranstalta.
Sammanträdets emellan Secret. Utskottet, Secreta Deputation och 25
ledamöter af Bondeståndet [extractum protocolli] rörande expeditionen
af Konungaförsäkran uplästes och lades på bordet.
Föredrogs Tulldeputations betänkande under d. 3 Decemb. 1771 om
fiskebåtars anläggande wid Tullkammaren i Marstrand, hwilket efter be-
giäran skulle hwila.
Sist lemnades Joh. Hansson från Skaraborgs län tilstånd at på en må¬
nads tid få resa hem i anseende til de af honom anmäldte omständighe¬
ter.
Ståndet åtskildes kl. 1.
250
1772 elen 19 februari.
År 1772 d. 19 Februari i.1
Kom ståndet tilsamman in pleno kl. 9 och lät efter förrättad morgon¬
bön justera protocollet för d. 15 i denne månad.
Derefter föredrogs Kammaroeconomiedeputations betänkande om
ändring uti det Allmogen i Callmare län ålagde twång med stenjärdegår-
dars läggande, hwilket bifölls.
Remitterades til Justitiaedeputation saken rörande Barkaryds sockens
förläggande under Runnaby pastorat.-
Uplästes Oeconomieförordningsdeputationjs] betänkande under d. 24
sisth Januarii rörande af Landshöfdingeämbetet i Stockholm föreslagen
lindring i den swåra skiuts, som i synnerhet besvvärar Allmogen uti de
närmast omkring Stockholm belägne fögderierne.
Samtel. fullmägtigerne från Stockholms län togo sig häraf tilfälle at
för ståndet uprepa de nästan odrägelige tyngder och bcswärligheter, de
och deras committenter igenom en tidig och swår skiutsning måste vid¬
kännas; men i synnerhet yttrade Anders Lindström sig, at
denna enda beswärligheten, hwaraf ortens Allmoge mer än andra tryc-
kes, är tilräckel. at bereda dess säkra undergång, om ingen lättelse deruti
winnes. Han utbad sig at allenast med några hastige reflectioner få leda
ståndet in uti et närmare eftersinnande af denna saken.
När Allmogen upbådas til kronoskiuts, som här ganska tätt påkom¬
mer, förspilles dermed minst 2 dagar för folk och kreatur emot en betal¬
ning af 8 öre s:mt milen, hwilket icke en gång ärsätter skiutsgossen för¬
täring under den tiden. När nu folk och hästar derifrån trötta, utkiörde
och ofta förderfwade hemkomma, och så händer, at wani. hållskiuts da¬
gen derpå infaller men för nämde orsaker då ogiörl. kan fullgiöras, så¬
framt man ei will gif:a sine dragare alldeles tilspillo och utställa sine
hjon för de slängar, som på de utmattade kreaturen ej widare kunna
wärka; så följer derpå stämning til tingen och plikt för försummelsen,
hwilken gång eft[er] annan förökes, då alt, hwad på halft eller helt år
igenom skiutsning kunnat insamlas, går i loppet för en enda försummad
skiuts. Härmed är det dock icke bestält; Allmogen nödgas äfwen besörja
all fångeskiutsning från Stockholm; och at detta icke är en obetydel.
börda, kan lätt finnas, när en obehagel. ärfarenhet witnar om sanningen
deraf, at i stora städer och ibland stora folkmängder finnas många miss¬
dådare och föröfwas många brott.
Lägges nu alt detta tilsammans, så förestälte Lindström sig, at man
1 Med påteckning: Just. d. 22 Feb. 1772.
2 Extraktprotokoll härom tryckt som Bil. 93.
1772 den 19 februari.
25 i
endast häruti kunde igenfinna tilräckelig orsak til den wanmagt, hvar¬
under denne Allmoge sukar; ty under den trägna och swåra skiuts-
ningen förspilles den tid och styrka, som til landtbrukets behöriga skiöt-
sel borde anwändas, hwarföre det icke heller kan falla underl :t, om man
hos en på sådant sätt utmärglad landtman i stället för fruktbärande fält
och blomsterrika parker får se wattensjuka och obördige åkrar samt
skog och mosslupne ängar. Hwad sådant åter wärkar på den öfriga all¬
männa och enskilta hushållningen, det trodde han så litet kunna und¬
falla ståndet, som han wille giöra sig et gladt hopp om ståndets benägen¬
het och goda omtanka at skaffa någon bot emot så mycket ondt.
Ståndet, som mycket ömade sig om denna saken, fants wäl beredwil-
ligt at derwid lägga en hjelpsam hand men tyckte sig likwäl behöfwa nå¬
got litet anstånd til omständigheternes närmare öfwerwägande och be¬
slöt altderföre at låta densamma hwila.
Ryttmästaren Printsenschiölds från Urskiilningsdeputation til plena
remitterade memorial ang:de slut i saken rörande sökt skattekiöp å aug-
mentshemmanet Änga i Jönkiöpings län blef för ståndet upläst tillika
med Kam[mar]oeconomiedeputations wid sistl. riksdag derom afgifne
betänkande och et derwid fogat särskilt votum samt Gabr. Månssons i
samma sak ingifne memorial. Och pröfwade ståndet rättwist at bifalla
nyssnämde votum och memorial, så at åboerne sjelfwa likmätigt Kongl.
Maij:ts nådiga resol. af d. 27 Januarii 1769 måge hemmanet til skatte
lösa, hwarom protocollsutdrag til de öfrige stånden skulle utgå, och
hwilket äfwen nu justerades.
Likaledes justerades det underdåniga bref, som til Kongl. Maij:t kom¬
mer at afgå rörande de hinders afröjande, hwilka man sökt lägga Pål
Jönsson i wägen wid riksdagsmanswal.
Uplästes och bifölls Handels- och manufacturdeputations betänkande
af d. 21 sistl. Aug., som afstyrker det af Fabriqveuren Sabin sökte un¬
derstöd til sin linne- och bomulsfabriqves fortsättjande.
Borgareståndets protocollsutdrag under d. 12 i denne månad ang:de
Nålmakareämbetens befriande från intrång uti sin handtering uplästes
och bifölls.
Uplästes Oeconomieförordningsdeputations betänkande af d. 30 Janu¬
arii nästl., hwaruti tilstyrkes, at en medicus måtte förordnas uti norra
delen af Stockholms län, som igenom friwillige sammanskolter skulle til
ortens tjenst underhållas.
Samtel. ledamöterne ifrån den delen af Stockholms län protesterade
aldeles emot det föreslagne sammanskottet, hwarmed de för ingen del
252
1772 den 19 februari.
kunde sin[a] medbroder belasta, och hwaruti ståndet äfwen instämde, så
at betänkandet afslogs.
Uplästes Protocollsdeputations d. 17 sistl. December afgifne berättelse
om der förrättat arbete, och hade ståndet intet at derwid påminna.
Föredrogs Commercedeputations d. 22 sistl. Novemb. afgifne betän¬
kande om understöd igenom bropenningeafgift på 6 år til Stångebros
upbygande af sten.
Fullmägtigerne från Östergiötland anförde hwar efter annan de olä¬
genheter, som en sådan afgift förorsakade och hwaraf största tyngden
föll på ortens Allmoge, som dessutom hade flere kostsamma broar at
bygga och underhålla. De funno sig altderföre föranlåtne at aldeles be¬
strida betänkandets bifall, och i synnerhet talte Jonas Carlsson
deremot.
Ståndet tog saken uti ömsint öfwerwägande; och emedan af påskrif-
terne å löparen befants, at saken redan wunnit 3:ne stånds bifall, så at
Bondeståndets afslag intet deremot wärka kunde, ty ansåg ståndet för
bäst at betänkandet bifalla på det för Allmogen förmånligaste sättet,
nemi. med den af Prästeståndet giorde tillägning, at inwånare i Ackers1
och Bankekinds härader frikallas såwäl ifrån kiörslor och dagswärken
som bropengar, och at för oxedrifter betalas bropen. allenast til helften.
Dock förbehöll Jonas Carlsson sig, at terminen til denne afgifts
upbärande icke måtte förlängas utöfwer de uti betänkandet föreslagne 6
åren.
Företogs ånyo Tulldeputations betänkande ang:de fiskebåtars anläg¬
gande wid Tullkammaren i Marstrand, och uplästes Borgareståndets i
detta ämne afgifne extractum protocolli under d. 8 i denne månad, hwil-
ket bifölls, så at de Marstrands stads inwånare tilhörige båtar, som ifrån
fisket toma hemkoma, måge slippa at anlägga wid tullplatsen; dock böra
de wackthafwande besökarne haffwa] noga tilsyn wid stadens inwånares
bryggor, så at intet underslef derigenom må förelöpa.
Åldermannen Westin anförde 12 deputerade från Borgareståndet,
hwilka företrädde och aflemnade 2:ne sit stånds extracta protocolli af
detta dato, det ena ang:de at dess Taleman, Hofrättsrådet och Borgmäs¬
taren Sebalt, förklarat sig af en i senare åren förswagad hälsa ej wara i
stånd at emottaga det utmärkta och ypperliga förtroende, Riksens Stän¬
der för honom förklarat, i det han til justitiaecanceler blif:t utnämd,
utan detsamma med wördsammaste ärkänsla sig undanbedt; och hem¬
ställes altderföre, om icke et nytt justitiascancelerswal til nästa måndag
kunde utsättas, hwarförutan Borgareståndet för sin del pröfwat skiäligt,
1 Skall vara: Åkerbo.
1772 den 19 februari.
253
at Wälben:de Hofrättsråd och Borgmästare til förtjent wedermäle af
Riksens Ständers förtroende må ärhålla justitiascancelers namn och he¬
der utan någon utgift el. kostnad.
Och det andra protocollsutdraget om hofrättsassessors fullmagt och
tour för Borgareståndets Secreterare Tullfiscalen Joh. Aron Borg.
T alemannen tackade för ärhållen del af Borgareståndets tanka
och beslut i desse ärender, om hwilka han genast wille med ståndet öf-
werlägga, och anmodade för öfrigit deputerade at hos sit stånd anmäla
Bondeståndets wänl. och förtrol. hälsning.
Deputerade afträdde.
Och ståndet lät derefter upläsa de af dem öf[we]rlemnade protocolls-
utdragen.
Johan Fr. Svan och Pehr Pehrsson från Blekingen be-
giärte, hwar för sig, at, utom hwad tiden til det anställande nya justitias-
cancelerswalet angår, desse nu anmälte ärender måtte få hwila, hwarwid
utom annat dem äfwen förekom den consideration, at som Borgarestån¬
det finnes numera omtänkt at hedra och belöna sine wänner och be¬
tjente och Bondeståndet icke mindre än dess medstånd wore försett
med ämbetsmän och betjente, hwilka giordt sig ståndets förtroende och
åtanka wärdige, så tyckte bemelde ledamöter, at med desse måls afgö¬
rande kunde haf[wa]s något anstånd, och Bondeståndet såmedelst få an¬
ledning at bereda sig en framdeles recipfrjoqve benägenhet af Borgare¬
ståndet, som den det nu söker.
Pehr Jeppesson war deremot af den tankan, at et sådant bemö¬
tande kunde förorsaka helt annan wärkan, än man förestält sig; dess¬
utom och emedan Borgareståndet wist den aktning för Bondeståndets
Secreteraren Kock lemnade föremäle til lagmans heder och tour, at det i
dag der blif:t bifallit, ty styrkte han för sin del til bifall uti de af Borga¬
reståndet anmälte ärender.
Jonas Norberg, Sven Håkansson, Eric Johans¬
son med flere förklarade sig wara af lika tanka.
Anders Mattsson fant sig så mycket mer befogad at tilstyrka
desse ärenders snara afgiörande, som han, utom hwad Pehr Jeppesson
anfört, tyckte, at upskof i sådane mål kunde gifwa det anseende, at stån¬
det antingen icke wäl kände de til heder och befordran anmälte män el¬
ler ock wore mindre benägit at å deras myckna förtjenst och skickelig-
het giöra et wäntat afseende.
Gabr. Månsson styrkte til bifall uti alt, hwad de nyl. upläste
protocollsutdragen innehålla, undantagandes hwad som angår projectet
254
1772 den 19 februari.
om justitiaecancelers namn och heder för Hofrättsrådet och Borgmästa¬
ren Sebaldt; hwilken del af saken han begiärte måtte blifwa hvvilande.
Derefter och sedan Joh. Fr. Svan och Pehr Pehrsson
begifwit sig ifrån sit första påstående och ingåt uti Gabr. Månssons
tanka, så blef uppå Taleman n ens proposition de 2: ne åfwan-
nämde Borgareståndets extracta protocolli enhälligt bifallne, dock så at
den delen, som rörer justitiaecancelers namn och heders behållande för
Borgmästaren och Talemannen Sebaldt, skulle tils widare hwila.
Efter skiedd anmälan företrädde 12 deputerade ifrån Ridd. och Ade¬
len, hwilkas Ordförande, Cammarh:r Baron von Essen, gaf til-
känna, at Rid. och Adelen förehaft 2:ne Borgareståndets i dag afgifne
extracta protocolli, det första rörande Hofrättsrådet och Borgmästare
Sebaldts afsegelse ifrån det honom updragne justitiaecancelersämbetet
och dags utsättande til et nytt just.cancelerswal, samt at wälbem:de
Hofrättsråd och Borgmästaren måtte behålla justitiaecancelers namn
och heder;
det andra ang:de assessors fullmagt och tour för Secreteraren Borg;
samt desse protocollsutdrag aldeles bifallit med den tilläggning wid det
förra, at Justitiaecenceleren Baron Rozir må på lika sätt och enahanda
wilkor som Borgmästaren Sebaldt framgent behålla just.cancelairs namn
och heder. Dessutom aflemnade desse deputerade et utdrag af Rid. och
Adelens protocoll under d. 15 i denne månad, hwaruti tilstyrkes ändring
uti Bondeståndets tagne beslut och afslag för Krigsbefälet at få höras
öf[we]r alla Allmogens beswär, som på något sätt angå arméen.
Efter ömsom aflagde höflighetsbetygelser togo deputerade afträde.
Och ståndet lätt för sig upläsa nyssnämde protocollsutdrag men fant
intet skäl at ändra sit d. 8 i denne månad uti detta mål tagne beslut,
hwarwid ståndet förblif:r.
Från Borgareståndet ankom Åldermannen Westin med 8 depute¬
rade och gaf wid handen, at Borgareståndet bifallit Rid. och Adelens
anmälan, at förre Just.canceleren Baron Roxir må lika med Hofrättsrå¬
det och Borgmästaren Sebaldt bibehållas wid justitiascancelers heder och
namn.
Sedan desse deputerade afträdt, kom i fråga, om icke saken såwäl
ang:de justitiaecancelers heder och namn för Hofrättsrådet och Borgmäs¬
taren Sebaldt som Just.canceleren Baron Rozir kunde uptagas och i
dag afgiöras, efter 2:ne stånd dem redan bifallit.
Efter någon kort öfwerläggning och uppå skiedd proposition förenade
1772 den 19—22 februari.
255
ståndet sig om enahanda beslut härutinnan, som Ridderskapet och Ade¬
len samt Borgareståndet förmält sig hafwa widtagit.
Och updrogs Pål Jönsson at med 8 deputerade utgå och härom lemna
de öfrige respective stånden underrättelse samt tillika berätta, at ståndet
äfwen bifallit Borgareståndets extract. protocolli om assessors fullmagt
och tour för des Secreterare Borg.
Efter någon stund återkommo deputerade och aflade berättelse om sin
förrätning. Och som kl. då redan war skriden öfwer 1, så
åtskildes ståndet för denna gången.
Ar 1772 d. 22 Februari i.i
Trädde ståndet tilsamman kl. 9, och sedan bön war giord, justerades
protocollet för d. 19 i denne månad.
Derefter hemstälte Johan F. Svan än ytterligare, om icke stån¬
det borde äfwen såwäl som Borgareståndet wara omtänkt at för sin Sec¬
reterare och betjente utmärka den högacktning, wänskap och för¬
troende, hwartil den ena och andra så wäl giordt sig förtjent, hälst det
wore til befarande, at om dermed för långt på tiden får ankomma, torde
nu inträffa, hwad förr händt, at oförsedde swårigheter kunna blif:a i
wägen lagde.
Ståndet instämde härmed och i synnerhet Peter Hultman,
Jonas Norberg, Pehr Pehrsson, Lars Tufvarsson
och flere, hwilka alla betackade Svan för denna honom hedrande på¬
minnelsen.
Talemannen förklarade sig wara härtil så skyldig som benägen;
men holt före, at dermed borde anstå, til dess det nya justitiascancelers-
walet för sig gådt, då han derefter wille wara omtänkt at til detta ären¬
dets förebringande afpassa lägl. tid och tilfälle. Hwarmed ståndet äfwen
förklarade sig nögdt.
Uplästes Riksdagsmännen Lindgren, Beckman och Johan Pehrssons i
dag inlemnade memorial, som uprepar den stora spannemålsbrist, sig på
Dahlsland skall förete, jämte den öfriga swåra belägenhet, hwaruti All¬
mogen derstädes sig befinner, och hwarföre om sådan anstalts fogande
anhållas, at några 1 000 :de t:r engelsk sädeshafra kunde til Uddevalla
införskaffas samt Allmogen för öfrigit lemnäs något anstånd med kro-
noutskyldernes utgiörande.
1 Med påteckning: Just. d. 24 Feb. 1772.
256
1772 den 22 februari.
Ståndet, som icke omedelbart kunde häruti ingå, lämnade sökanderne
frihet at dermed wända sig i underdånighet til Hans Kongl. Maij:t.
Kammaroeconomiedeputations betänkande om åboernes å Lucker-
stads hemman i östergiötland rättighet at sina hemman til skatte få lösa,
samt huru Kronofogden Iggström, som dem häruti warit hinderl., bör
anses, uplästes och til alla delar bifölls.
Uplästes och bifölls Bergsdeputations betänkande af d. 15 sistl. No-
vemb. ang:de Stockholms stads järnwågs utwidgande.
Föredrogs ånyo Justitiaedeputations betänkande af d. 23 Decemb.
1769 samt Borgareståndets extractum protocolli under d. 30 Novemb.
1771 ang:de at några i Stockholms stads järnwåg befintel. gamla järn-
påster måtte såsom danaarf staden tilärkännas. Hwarjemte uplästes Jon
Ericssons memorial1 af d. 29 sistl. Januarii, deruti han påstår, at detta
järn el. de derföre influtne penningarne måtte såsom cadu[c]igods kro¬
nan tilfalla.
Pehr Jeppesson fant så mycket större anledning för sig at
styrka til bifall af det upläste betänkandet, som det är onekel., at om ock
skiäl wore at anse detta järn för cadu[c]igods, skulle staden likwäl i så¬
dant fall ärhålla sine ståndpenningar för all den tid, järnet i dess wåg
städt, hwilket i det närmaste skulle gå uppemot, om icke öfwerstiga jär¬
nets wärde.
Gabr. Andersson yttrade sig wara af lika tanka, och J o h.
Andersson samt Nils Svensson funno saken wara uti betän¬
kandet så utredd, at intet twifwelsmål hos dem kan upkomma, det ju
järnet bör komma under namn af danaarf samt at det följack[t]el. måste
staden såsom kronans rättsinnehafware tilfalla och det så mycket mer,
som de omnämde ståndpenningar, hwartil staden eger en ostridig rätt,
skulle medtaga hela järnpåstens wärde, så at den likafult på det ena eller
andra sättet kommer i stadens ego. Dessutom och som saken redan wun-
nit 2:ne stånds bifall, så trodde de, at detta stånd borde på anförde skiäl
uti lika beslut ingå.
Hind. Ericsson anförde häremot åtskilliga betänkligheter och
åberopade sig äldre tiders räkenskaper, hwilka skola utwisa, at jär[n]-
påster, hwartil ingen wetterl. egare gifwits, blif:t kronan tilärkände. Och
hwad de 2:ne ståndens bifall widkommer, så wärkade sådant ingen änd¬
ring uti kongl. bref:t af d. 24 October 1764, som stadens pretention
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 11, vid bergsdeputationens betän¬
kande nr 2.
1772 den 22 februari.
257
ogillar, i händelse de 2:ne andra stånden skulle förklara sig af annan
tanka.
Lagmannen och Secreteraren utlät sig: När det i fråga wa-
rande järnet med skiäl kan komma under namn af danaarf, så är ock
stadens rätt dertil ostridig, och när handlingarne utreda det förra, så kan
ståndet icke taga felt om et rättwist slut i saken.
Talemannen giorde derefter proposition, och ståndet fant för
godt at bifalla ofwannämde betänkande samt Borgareståndets proto-
collsutdrag.
Uplästes Kammaroeconomie- och Förordningsdeputationernes betän¬
kande af d. 21 Januarii nästl. rörande de på kronoparker samt härads-
och sockneallmänningar inrättade nybygen tillika med et derwid fogat
särskilt votum.
Ståndet tog saken uti behörigt öfwerwägande och fant skiäl at detta
betänkande bifalla.
Uppå begiäran bewiljades Olof Olsson från Östergiötland en månads
permision.
Företogs Majoren och Riddaren Theodor Nordenadlers memorial och
ansökning af d. 15 sisth October med tilhörande handlingar rörande til-
godoniutandet af honom här förut tilärkänd befordringsrättighet; och
pröfwade ståndet rättwist, det bem:de Major och Riddare må tilgodo-
niuta den af Riksens Ständer wid 1765 års riksdag honom tillagde ma-
jorstour.
I anledning af Hans Olsson Märkis1 ansökning, som nu uplästes, be¬
wiljades honom 400 d. s:rmts förskott å sine riksdagspenningar, som af
det i orten för honom inflytande arfwodet kommer at ärsättas, och
hwarom underdånigt bref til Kongl. Maij:t skall afgå.
Talemannen anmälte, at igenom budskickning från Borgare¬
ståndet hade blif:t tilkänna gifwit, det Ordförande Grefwen2 iblandt
justitiaecancelerselectorerne blif:t förmedelst et timat dödsfall hindrat
at nästkommande måndag kunna bewista det då utsatte walet och alt-
derföre begiärt, at dermed til widare utsättande dag måtte hafwas an¬
stånd.
Och ehuru ståndet icke fant häruti sådant skiäl, som kunde föranlåta
til ändring af den redan til justitiaecancelerswal utsatte tiden, skulle det
dock wara Talemannen obetagit at härom närmare öfwerlägga och öf-
werenskomma med de öfrige Hrr Talemännen.
Gabriel Månsson påminte om närmare handläggning wid sa¬
ken rörande krono- och afradstiondens forslande, hwilket han ansåg för
1 Skall vara: Maeki.
2 Fredrik Ulrik Reenstierna.
258
1772 den 22—24 februari.
et mål af mycken angelägenhet; och blef altderföre för ståndet upläst,
hwad derom i project blif :t upsatt.
Men Johan Andersson med många flera holt för betänkeligit
at röra den saken, hälst när någon rubning tilstyrkes uti det härförut ut¬
stakade miltalet.
Nils Svensson tyckte åter, at om man endast begierte, det
krono- och afradstionden, som nu finnas åtskilde uti författningarne,
måtte sättas under et och samma predicament, så wore ingenting der¬
med äfwentyrat, at expedition i saken utgår.
Sven Håkansson holt detta för en ganska angelägit ärende, och
at rättelse så mycket häldre deruti bör sökas, som det Allmogen ålagde
twånget at forsla spannemålen innom lagsagan är en mera tryckande
börda, än den uthärda kan.
T alemannen befarade deremot, at om denna saken utan aldra
nogaste granskning och jämkning skulle utgå, kunde ej annat än afslag
förwäntas, synnerl. som man söker derå sätta den rub[r]iqve, at den
strider emot privilegier. Talemannen war altderföre af den tankan, at en
ståndets ledamot ifrån hwart län skulle med honom träda tilsamman at
efter omständigheterne och hwarje orts belägenhet detta ärendet reglera
och detsamma mera afpassat sedan för ståndet upgifwa och justera.
Med hwilket förslag ståndet ock förklarade sig aldeles nögdt och up-
hörde således för denna gången med widare discource derom.
För ståndet anmältes, at igenom en officerare hade blif :t tilkäna gif-
wit, det salfwor kommer i morgon at gifwas wid en corpo[ra]ls begraf¬
ning af Kongl. Lifgardiet, och hwarwid intet war at påminna.
Ståndet åtskildes derefter kl. 1/4 til 2.1
År 1772 d. 24 Februari i.2
Samlades ståndet kl. 9, giorde bön och justerade protocollet för den
22 uti innewarandc månad.
Matts Jonsson och Eric Jansson giorde i anledning af
det nu upläste protocollet den ärindran, at i händelse flere sådane järn-
påster ännu skulle finnas, som den Stockholms stad nu blifwit tilärkänd,
1 Ett i protokollet icke omtalat extraktprotokoll den 22 februari 1772 om
§ 91 av ståndets allmänna besvär vid 1769—1770 års riksdag tryckt som
Bil. 94.
- Med påteckning: Just. d. 26 Feb. 1772.
1772 den 24 februari.
259
det härom tagne beslutet ej måtte tjena til prejudicat; hwilket förebehåll
de begiärte måtte i protocollet blifwa intagit.
Rådmannen och Riksdagsfullmägtigen för Upsala P. Becklins memo¬
rial af d. 12 i denne månad med förslag til hämande af de hos oss altför
mycket öflige banqverouter uplästes och bifölls at tryckas.
Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli af d. 19 hujus om
tilstånd för egaren af Thorsby bruk at jämte den nya få nytja den gamla
smidjan, til dess undersmidet hunnit utsmidas, och beslöts at låta den
saken hwila til nästa plenum.
Flandels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 11 i denne
månad om förbättring uti redogiörelsesättet för manufacturfonden up¬
lästes och bifölls.
Likaledes bifölls Riksdagsmannen Pehr Olssons med denne sak ge¬
menskap hafwande memorial,1 at Bokhållaren uti Kongl. Commercecol-
legio Joh. Peter Borg må tilgodo niuta den wid 1765 års riksdag honom
tillagde befordringsrättigheten samt til följe deraf camererarefullmagt
ärhålla.
Föredrogs afl. Majoren Cronmans enda dotters, Fru Ulrica Maria
Cronmans, från Urskillningsdeputation til plena remitterade ansökning
at blif:a delacktig af den accordssumma, dess sal. Fader wid afskiedsta-
gandet sökt men förmedelst timad död, innan deröfwer resolverat blif:t,
ej fått til godo niuta; och som af Secreta Utskottets protocollsutdrag un¬
der d. 20 Januarii 1770, som äfwen uplästes, befans, at utdrägten med
afskiedsmemorialets föredragande uti Kongl. Rådkammaren händt utom
afl. Majoren Cronmans förwållande, och alt derföre blifwit tilstyrkt, at
dess arftagare må utbekomma den i reglementet utstakade accordsum-
man, så pröfwade ståndet rättwist at äfwen dertil lemna sit bifall.
Uplästes Assessoren Salomon Schutzers från Urskillningsdeputation
remitterade memorial och ansökning om 600 d. s:rts skrifwarehjelp i et
för alt för förrättat extra revisionsarbete; men ståndet fant så mycket
mindre skiäl at dertil samtycka, som Assessor Schutzer för sit extra revi¬
sionsarbete niutit et årl:t arfwode af 800 d. silf:mt.
Secreta Deputations betänkande om confirmationsfullmagt för Lieu-
tenanten Gyllenberg uplästes och bifölls.
Hos ståndet kom under öfwerläggning, huru den ifrån alla rikets pro-
vincier öfwerklagade saltbristen och dyrheten å den waran måtte kunna
afhjelpas och förekommas; och beslöts, at saken skall til alla sina om¬
ständigheter utredas samt igenom en allmän beswärs§ utgå, hwartil pro¬
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 153.
260
1772 den 24—26 februari.
ject med aldra första skall upsättas och ståndet föredragas.
Ståndet åtskildes kl. I.1
Är 1772 d. 24 Februari i.2
Kom ståndet efter anslag tilsamman kl. 9 och lät efter förrättad bön
justera protocollet för d. 24 i denne månad.
Derefter företogs Commercedeputations betänkande af d. 21 Septem¬
ber 1771 ang:de humleinförsel i riket tillika med et derwid fogat särskilt
votum, som tilstyrker, at något wist qvantum deraf må til införsel till¬
låtas; men ståndet pröfwade skiäligt at bifalla betänkandet såsom(!) på
goda grunder en sådan införsel afstyrker.
Uplästes Handels- och manufacturdeputations betänkande af d. 11
Novemb. sisth, at det årl. understöd af 2 000 d. silf:mt, som Åbo Acade-
mie til en botanisk trägårds underhållande niutit, må med innewarande
år aldeles uphöra, tillika med Prästeståndets i saken afgifne protocolls-
utdrag under d. 22 sisth Januarii.
Ståndet tog ärendet uti behörigt öfwerwägande och fant för godt at
afgiöra saken på sätt, som samma betänkande innehåller.
Föredrogs ånyo Borgareståndets extractum protocolli rörande tilstånd
för egaren af Thorsby bruk at jämte den nya få nytja den gamla smidjan
til undersmides utsmidande, hwartil ståndet lemnade sit bifall.
Tulldeputations betänkande af d. 3 sisth Decemb. ang:de tullhus-
bygnaden i Marstrand uplästes och lades på bordet.
Likaledes lades på bordet Handels- och manufacturdeputations betän¬
kande ang:de inventionsprasmium för konsten at giöra engelsk sten- el.
flintporcelaine.
Föredrogs Secreta Utskottets extractum protocolli under d. 29 sisth
November ang:de en collect och stambok til Askersunds kyrkobygnad;
och beslöt ståndet, at samma sak skulle hwila, til dess alla om collecter
inkomne ansökningar kunna företagas.
Igenom ingifwit promemoria, som uplästes, gaf Amiralen och Ridda¬
ren Friherre Falkengreen tilkänna, at 84 man rotebåtsmän ankomma
från Westernorrland den sista i denne månad til ombyte af de wid gal¬
lerflottan förut warande årstjenare, hwilka til hemorten komma at
återgå; och hade ståndet intet at derwid påminna.
1 Ett i protokollet icke omtalat extraktprotokoll den 24 februari 1772 om
sjömärken i Vänern och Mälaren, behandlat den 29 januari, tryckt som Bil.
95.
2 Med påteckning: Just. d. 7 Mart ii 1772.
1772 den 26 februari.
261
Uplästes Riksdagsmannen Eric Nilssons i dag ingifne memorial1 och
anhållan om ståndets benägna biträde at förskaffa inhibition uti de wi-
tesböters utmätande, Landshöfdingeämbetet i Nerke och Wermeland
ålagt rothållarne i Näs och Grums2 härader för försummad skyldighet
wid knektestomars upbygande; och beslöt ståndet at igenom utgående
extractum protocolli2 sökanden härutinnan understödja.
Riksdagsmannen Jonas Jacobsson ingaf et sådant anförande
til protocollet rörande Uplands lagsagas klyfning, som här nedanföre in¬
tagit finnes:
Til protocollet.
Utaf Riksdagsfullmägtigens Johan Erssons ifrån Stockholms lähn in¬
gifne och d. 29 Januarii nästledne i det Högtärade Ståndet upläste samt
på bordet lagde memorial angående Uplands lagsagus delning finner jag
wäl i anseende til de af Johan Ersson anförde omständigheter skäligt, at
den delen af Stockholms lähn, som nu hörer til Uplands lagsagu, må
ifrån lagsagun afsöndras och för en särskild lagsagu anses, samt at Lag¬
mannen Engelcrantz må til lagman i Stockholms lagsagu förordnas:
men at förekomma det kronans stat härigenom för framtiden icke må
kunna graveras, är efter min tancka icke så omständeligen utstakat, som
jag tror, at försicktigheten fordrar, hwarföre jag och ödmiukeligen på¬
står, at uti det extractum protocolli, som Johan Ersson anhållit måtte i
denna sak til de öfrige respective stånden afgå, med tydeliga ord utsät-
tes, at Kongl. M:ts och cronans stat igenom förberörde delning ei på
minsta sätt graveras, utan at Lagman Engelcrantz får tiena med sin nu
innehafwande löhn, samt at lagsagun wid antingen Engelcrantz eller
Westermans avancement eller afgång bör då genast sammanläggas och
af den af desse lagmän, som qwar är, emot den lagmannen i Upland på
staten tillslagne lön och rättigheten på sätt som tillförene bestridas;
hwarjemte ett wite af 4 000 d:r s:rmt äfwen bör utsättas för den ledamot,
eller eho det wara må, som hos Riksens Ständer antingen sielf eller ge¬
nom någon annan söker att Uplands lagsagu längre tid, än till dess en¬
dera af förenämde lagmän avancerar eller på annat sätt afgår, må wara
delt.
Med andre wilckor ingår jag icke uti den projecterade delningen af
Uplands lagsagu.
Stockholm d. 5 Februari 1772.
Jonas Jacobson.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 169.
2 Enligt memorialet rättat från förlagans: Grans.
8 Tryckt som Bil. 96.
18—740327
262
1772 den 26 februari.
Harwid ärindrade Hans Larsson, hwad sig tildragit wid och
efter klyfningen af Gefleborgs län, i det Landshöfdingen örnschiöld
först utfäste sig at med sin då innehafwande bergsrådslön och således
utan både statens el. landets betungande syslan i det nya Sundsvallslänet
förrätta; men uphittade likwäl sedermera utwäg at igenom dagswärkens
fördubbling ställa sig skadeslös på landets bekostnad.
Och som brände barn icke allenast sjelfwe rädas för kloden utan äf-
wen derföre warnar sine wederlikar, så fant han så mycket större anled¬
ning för sig at wänl. afråda ifrån den projecterade klyfningen af Up¬
lands lagsaga, som man af lika händelser kan befara lika wärkningar,
och hwaraf tyngden oförnekeligen til slut faller på menigheten.
De öfrige ledamöterne ifrån Sundsvalls län instämde uti enahanda
afstyrkande.
Men ståndet beslöt, at denna sak skulle än ytterligare hwila.
Tulldeputations betänkande om resetullfiscalers och så kallade gode
mäns afskaffande uplästes och bifölls.
Föredrogs Secrete Utskottets protocollsutdrag under d. 3 i denne må¬
nad, hwarutinan tilstyrkes, at wederbörande deputationer, på hwad
grund det ock wara kan, icke måge föreslå några eftergifter, förmed¬
lingar eller inhibitioner i anseende til kronans räntor och inkomster, in¬
nan de sine tankar derom med wälbem:de Utskott communicerat; och
hwilket tilstyrkande ståndet antog och enhälligt biföll.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 4 hujus rörande
statswärkets nu warande belägenhet med et derwid fogadt förslag, hwar-
uti statens behof, inkomster och skuld finnes uptagen; och beslöt stån¬
det, at samma förslag skall til trycket befordras, dock med den föränd¬
ringen at i stället för milioner utföras summorne i tunnor guld såsom för
allmänheten mera begripeligit.
Chefen wid Kongl. Artilleriet lät igenom en officerare tilkännagifwa,
at nästa fredag kommer et compagnie artillerimanskap at samlas til
aflefwerering åt en ny compagniechef.
Gust. Anderssons memorial ang:de Secreteraren Bethéens förtjenta
och billiga befordran uplästes och bifölls, så at i anledning deraf saken
korner igenom protocollsutdrag, som nu justerades, at hos de öfrige re-
spective stånden anmälas och til bifall recommenderas.3
Efter anmälan företrädde Kammarherren Baron v. Essen med 24
deputerade från Ridderskapet och Adelen och gaf tilkänna, at Ridd. och
Adelen numera faststält det af Sammanträdet upgifne project til Swea
1 Tryckt som Bil. 97.
1772 den 26 februari.
263
Konungaförsäkran på det sättet, at hwad som uti ingressen ofullständigt
om ämbetsmannainactiviteten är infört, flyttes uti en mera fulkoml.
stadga, hwarförutan et project aflemnades til det underdåniga bref, som
ifrån Riksens Ständer jämte Konungaförsäkran kommer at til Kongl.
Maij:t aflemnas. För öfrigit ordade Hr Baron och Cammarhr. mycket
om den ömhet, Rid. och Adelen altid hyst och hyser för regeringssättets
bestånd, samt hwad det til dess lyckel. ärhållande bidragit. Och som
Rid. och Adelen med Bondeståndet wore landets mäst besutne barn och
inbyggare, hwilka dermed hade det närmaste och gemensammaste inte-
resset, så lofwade ock Rid. och Adelen sig af Bondeståndet det wänli-
gaste bemötandet uti förewarande wigtiga ämne, sedan Rid. och Adelen
fogat sig uti alt, som kan leda til enig- och förtrolighetens uplifwande
och befästande riksstånden emellan samt påskynda fortgången af den så
länge efterlängtade kongl, kröningen.
Sedan Taleman nen aflagt behörig tacksegelse för den meddelte
underrättelsen om Rid. och Adelens i detta betydel. och granlaga ären¬
det widtagne beslut, hwarom Talemannen lofwade at med ståndet oför-
dröjeligen öfwerlägga, togo deputerade afträde.
Och i stället anmältes 12 deputerade från Prästeståndet, som före-
kommo och igenom sin Ordförande, Biskoppen Doctor Benzel-
s t i e r n a, gaf tilkänna, at Prästeståndet förehaft och öfwerwägat de
omständigheter rörande Swea Konungaförsäkran, hwilka Rid. och Ade¬
len igenom sine deputerade nyl. anmält, samt för sin del bifallit, at det,
som ingressen innehåller om ämbetsmannainactiviteten, må förflyttas uti
en särskilt act, samt at i project upsatte underdåniga bref:t må jämte
Konungaförsäkran afgå.
Deputerade afträdde.
Derefter lät ståndet för sig upläsa nyssnämde projecterade underdå¬
niga skrifwelse, hwarwid intet fants at påminna, äfwensom ståndet pröf-
wade för godt at samtycka til den föreslagne flyttningen af hwad uti in¬
gressen om ämbetsmannainactiviteten blif:t infört til en särskilt och full¬
komligare stadga, synnerligen sorn ingen förändring uti ståndets beslut
om Konungaförsäkran til mening el. innehåll derigenom skiedt; hwilket
igenom 24 deputerade, anförde af Johan Andersson, skulle de öfriga
medstånden tilkänagifwas.
Men innan denne deputation hant utgå, anmältes 24 deputerade från
Borgareståndet, som lemnades företräde, då deras Ordförande, Borg¬
mästaren S u n b 1 a d, berättade, at Borgareståndet funnit skiäligt ingå
uti det beslut, at hwad ingressen af Konungaförsäkran innehåller om
264
1772 den 26 februari—7 mars.
ämbetsmannainactiviteten förflyttes uti särskild act, samt at ståndet äf-
wen antagit det projecterade bref:t, som jämte Konungaförsäkran kom¬
mer at til Kongl. Maij:t i underdånighet öfwerlemnas.
Taleman nen tackade för underrättelse härom och anmodade
deputerade at jämte förmälan af Bondeståndets tilgifna och förtroliga
hälsning gifwa wid handen, at Bondeståndet redan förehaft samt på ena¬
handa sätt afgiordt förenämde granlaga ärender.
Deputerade afträdde.
Och ståndets utnämde deputation utgick genast derpå.
Riksdagsmannen Pehr Jeppssons memorial1 och tilhörande handlingar
rörande skattewrakshemmanet Örneskier uplästes och lades på bordet.
Derefter återkommo ståndets utsände deputerade samt aflade berät¬
telse om sin förrättning. Och som tiden redan war förliden, så
åtskildes ståndet kl. 1/2 til 2.
Är 1772 d. 7 Marti i.2
Samlades ståndet kl. 9, giorde bön och justerade protocollet för d. 26
sistl. Februarii med dertil hörande expeditioner.
Nils Andersson inlemnade behörige fullmagter för sig at wid nu på¬
stående riksdag bewaka Lindes och Ramsbergs samt Grythytte och Hel¬
lefors bergslagers häraders angelägenheter; och som derwid intet war at
påminna, så blef han ock til säte och stämma i ståndet intagen samt der¬
til wederbörligen af Talemannen lyckönskad.
Efter begiäran lemnades Gabriel Andersson tilstånd at til Nils An¬
dersson få öfwerlemna sit rum uti Landt- och siömilititedeputation,
hwarom protocollsutdrag kommer at meddelas.
Uplästes och bifölls Oeconomieförordningsdeputations betänkande af
d. 28 Januarii sisth ang:de den på Hagestads och Sandby byars utmark i
Christianstads län förordnade inhägningen til skogsplantering.
Föredrogs Cammaroeconomiedeputations betänkande under d. 6
nästl. Februarii, som tilstyrker, at arbetsbönderne i Herlöfs by under
kungsgården och majorsbostället Lillö i Christianstads län måtte warda
bibehållen wid det d. 20 Decemb. 1720 ingångne arbetscontractet och
såmedelst frikallas ifrån den igenom Kongl. Maij:ts nådige utslag d. 18
Jan. 1765 dem ålagde skyldigheter at uttröska så stor del af säden, som
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 30.
2 Med påteckning: Just. d. 18 Martil 1772.
1772 den 7 mars.
265
på hwarjes andel efter inbergningen kan belöpa, hwarjemte uplästes
Ryttmästaren von Christierssons särskilta votum i saken; och pröfwade
ståndet rättwist at förenämde betänkande antaga och bifalla.
Pehr Jeppesson påminte om den af honom begärte remisen til
Cammaroeconomiedeputation af den sista plenidag på bordet lagde ac-
ten rörande Örnaskers hemman i Malmöhus län, men som Pehr As¬
sarsson deremot begiärte dermed upskof, til dess flere denna sak up-
lysande handlingar hunnits anskaffas, och ståndet äfwen önskade at
blifwa om sakens wärkel. sammanhan[g] fullkomligen underrättat, så
anmodades Lagmannen och Secreteraren at denna act igenomgå och
sina tankar deröfwer meddela, til hwilken ända saken altderföre än yt¬
terligare skulle hwila.
Uppå Joh. Fr. Svans anmälan och begiäran at få lemna stån¬
det del af någre afskrifter utaf Kongl. Göta Hofrätts i anledning av we-
derbörande actors giorde påståender fälte utslag rörande sådane perso¬
ner, som Allmogen uti sine riksdagsmanswal oförrättat, på det ståndet
deraf må inhämta, huru lätt hand man der behagar lägga wid förbrytel¬
ser, som ej röra mindre än inbrott uti folkets ömtåligaste och ypperli¬
gaste rättigheter, blefwo altderföre sama afskrifter upläste och i förwar
wid handlingarne lagde.
Secreta Deputations betänkande af d. 27 sisth Februarii ang:de uprät-
telse för Gen.majoren och Commendeuren Baron Wallenstierna öfwer-
gångit lidande wid en generallieutenantssyslas förgifwande blef för stån¬
det upläst, som i anledning deraf beslöt, at Baron Wallenstierna må är-
hålla generallieutenants fullmagt af lika dato med Gen.lieut. Baron
Scheffer och tour framför honom samt tildelas det första ledige rege¬
mente, hwartil han hos Kongl. Maij:t i underdånighet sig anmäler.
Riksdagsmannen Nils Svensson anförde til protocollet:
Dictamen ad protocollum.
Sedan ståndet flere gångar förehaft saken rörande den Riksdagsmän¬
nen Johan Ersson och Jonas Jacobsson ifrån Stockholms län på deras i
länet hemmawarande medbröders wägnar giorde anhållan, att Uplands
lagsagu kunde i anse[e]nde til anförde ordsacker blifwa delt, så kan iag
ej undgå at påstå, det detta mål, som twene gångar blifwit lagdt på bor¬
det, måtte nu till afgiörande företagas, och hwarwid iag korteligen får
ytra mina tankar.
Hwad angår den påståde delningen, så kan iag wäll icke dertill lämna
mit samtycke på det sätt, som den nu blifwit begiärdt, i ansende dertill
266
1772 den 7 mars.
at för framtiden är nödigt undwicka prejudicat och sådane tillfäligheter,
som kuna förordsacka, at lagsagur för alla tider blifwa klyfne. Men
som utij denna lagsagun många syner och andra förätningar återstå och
Lagman Westerman jämvväl derutij instämdt och förklarat sig nögd at
afstå den delen, som hörer till Stockholms län, altså och på det Almogen
der i lagsagun icke måtte försättas i det lidande, at de ännu på flere år
än nödgas se sine råå- och rättegångstwister oafgiorde, och hwarigenom
många stänges ifrån nytiandet af den jord, honom med rätta tillkommer,
finner iag för min del skiäligt at på dett sättet tillstyrcka bifall på of-
wannämde Ricksdagsmäns anhållan, dett må Lagman Engelcrantz, som
förut lagmans fulmagt och tour innehafwer, förordnas at bestrida den
delen af Uplands lagsagu, som hörer till Stockholms län, utan at lagsa¬
gun såsom delt och klufwen anses.
Och bör efter min tancka på det nu föreslagne sättet bestridas, så länge
och intill dess endera af Lagmännen Engelcrantz eller Westerman an¬
tingen avancerar, tar afskied eller med döden afgår, hwarefter lagsagan,
sådan som den nu är, utaf en af desa lagmän, som qwar är, bör behållas,
och kommer Lagman Engelcrantz at åtnöjas med sin nu innehafwande
lön samt entledigas ifrån sin asessorssysla i Kongl. Swea Hofrätt.
Jag hemställer till Talemannen och Hederwärda Ståndet, om icke
detta mit enfaldiga project fick benäget bifal, då Almogen winer, hwad
de begiära, och ingen klyfning skier, Engelcrantz blir och hulpen och
dett utan statens gravation.
Nils Swensson.
Gabriel Månsson förde deremot ståndet til mines, at då han
föreslagit en domsagas klyfning i sin ort, hade ståndet ansedt sådant för
skadeligit, och emedan det, som Nils Svensson nu föreslagit rörande
Lagmannen Engelcrantz förordnande at bestrida syslomålen uti en del
af Uplands lagsaga, wore i sjelfwa wärket detsamma som at ingå för del¬
ning deraf; ty kunde han för sin del ingalunda dertil samtycka.
Härmed instämde äfwen Swen Håkansson, Eric Pehrs¬
son och Måns Swensson.
Jon Bengtsson begärte på den grund ytterligare upskof med
saken, at hwad af Nils Svensson nu blif:t förestält wore något nytt, som
icke angick lagsagans förut begiärte delning utan et för ortens inwånare
förmånligare förwaltningssätt, som således fordrade närmare öfwerwä-
gande och någon betänketid.
Pål Jönsson, sorn icke hade sig någon lag bekant, hwilken för¬
1772 den 7 mars.
267
menar en ämbetsman at få taga sig vicarius el. medhjelpare til syslans
förrättande, om han för swag hälsa eller syslomålens myckenhet ej en¬
sam medhinner densamma tilbörligen bestrida, fant således intet hinder
för sig at ingå uti Nils Svenssons nu upgifne förslag, synnerligen som
fullmägtigerne från orten det gemensamt yrkat.
Talemannen förestälte såwäl Lagman Engelcrantz personl. för-
tjenster som den ärkänsamhet, hwartil han wid alla tilfällen sökt giöra
sig detta ståndet förbundit, och tyckte altderföre, at man ej hade fog
wara honom emot, då det icke ankom på någon lagsagans delning utan
b[l]ott et vicariat uti någon del deraf, hwarigenom hvvarken kronan eller
allmänheten graverades men wäl syslorne fortskyndades til ortens inbyg¬
gares både förmån och nöje.
Eric Johansson kunde icke finna sig hwarken wid lagsagans
klyfning eller det föreslagne vicariatet; utan om ordinaire Lagmannen är
för swag och oförmögen at sjelf förrätta tjensten, holt han före, at han
derifrån borde endtledigas.
Hind. Ericsson hemstälte, om nu wore tid at tala om och til-
styrka vicariater, då Prästeståndets här redan bifallne förslag, at hwar
ämbetsman sjelf bör förrätta sin tjenst, ligger under Riksens Ständers af-
giöran- och fastställande. Och af sådan anledning förklarade han sig
icke kunna i den saken ingå och de[t] så mycket mindre, som igenom
Engelcrantz bortgång ifrån Hofrätten en lön der torde blif. tilökt.
Jon Bengtsson försäkrade, at han aldrig samtycker til någon
klyfning, men vicariatet kan han icke wara emot, när det med krafti¬
gaste förbehåll mot statens ringaste gravation får skie.
Nils Svensson frågade, om deruti kan finnas billighet at wägra
en af Herrans hand med sjukdom och swag hälsa hemsökt man et åstun-
dat biträde til kronans tjensts desto bättre utförande.
Jonas Jacobsson war af lika mening, och til bestyrkande af
Lagman Westermans sjuklighet samt åstundan at för den orsaken få bi¬
träde i tjensten uplästes et dess derom afgifwit egenhändiga bref.
Gabr. Månsson yttrade sig: Här talas wäl om at Westerman
skall wara sjuklig, men sådan förekommer han icke mig; ty han synes
dag.- och stundel. ega förmögenhet at bewandra gator och torg, då det
kommer an på at kunna tränga landets inbyggare; och at så är, derom
wittnar dagl. ärfarenheten, och dertil finnas nog spår uti wisse deputa-
tioners handlingar.
Pehr Jeppesson förekom det både underl, och bekymmersamt,
at man i en sak af sådan beskaffenhet som den nu förewarande will för¬
268
1772 den 7 mars.
spilla tiden med så lång och i dess tanke onödig ventilation; när ingen
fråga är om lagsagans klyfning och ingen farhoga för statens graverande
kan ega rum, så fant han intet, hwad som kunde föranlåta at wägra et
simpelt vicariat.
Häruti instämde äfwen Lars Tufwarsson med flere.
Dock sorn ämnet i den omständigheten war nyt och af den anledning
äfwen upskof blif :t begiärt, så blef efter skiedd föreställning af Tale-
mannen saken än ytterligare hwilande.
Ifrån Prästeståndet företrädde 6 deputerade, anförde af Prosten
Wikman, som gaf tilkänna, at dess stånd förehaft saken rörande den
Finleijska concoursen och derwid funnit, at til kronans och det allmän¬
nas rätts bewakande borde förordnas en courator och en actor samt at
ståndet för sin del utnämt til bem:te curatel Advocatfiscalen Bromell
och til actoratet Tullrådet Joh. Kock, förmodandes deputerade, at Bon¬
deståndet lärer inse nödwändighet deraf samt således benägit dertil gif:a
bifall, och det med möjeligste första, emedan proclamadagen för Fin-
laijske creditorerne infaller d. 17 i denne månad. För öfrigit lofwade de¬
puterade, at Prästeståndets extractum protocolli i denna sak skulle blif:a
aflemnat, så snart det hunnit renskrifwas, hwarmed man wid deputatio-
nens utgång war syslosatt.
T alemannen lofwade at föredraga ståndet detta ärendet, så
snart det omnämde protocollsutdraget ankommer, och wille förmoda, at
det til Prästeståndets nöje skulle blif. afslutat, hos hwilket Talemannen
lätt förmäla Bondeståndets wördsama och förtrol. hälsning.
Deputerade togo afträde.
Och kort derefeter ankom åfwannämde Prästeståndets extractum pro¬
tocolli rörande Finlaijska concoursen, hwilket uplästes och genast bi¬
fölls.
Föredrogs ånyo Borgareståndets ext. protocolli under d. 9 Novemb.
1771 med derwid bilagde handlingar rörande 3:ne i Weneren belägne
öar, Storön, Sandön och Svegön benämde, hwilka på et med lagarne in¬
stämmande sätt blif:t Åmåls stad til nytjande uplåtne och derföre behö¬
rigen skattlagde; och pröfwade ståndet det med rättwisa wara instäm¬
mande, at Åmåls stad enl. Kongl. Maij:ts nådiga utslag af d. 5 Septem¬
ber 1766 derwid bibehålles.
Handels- och manufacturdeputations betänkande] ang:de af Wärk-
mästaren Sten sökt inventionsprasmium för konsten at giöra engelskt
sten- el. flintporcelaine blef ytterligare föredragit och bifallit.
Johan Andersson utbad sig ståndets tilstånd och tålamod at
1772 den 7 mars.
269
åhöra dess tankar uti en honom ömande och i sig sjelf ganska wigtig sak
och förklarade, at han uti det ifrån Secrete Utskottet upgifne statsförsla-
get funnit för sig en den hiskeligaste målning och et så widsträkt haf, at
han ryser wid åtankan deraf och kan icke med sin syn få något land i
sickte, än mindre någon hamn för det läcka och nästan redlösa stats-
skieppet. Han war likwäl nu som altid af den tankan, at man i nöden
icke bör wara försagd utan med muntra hjertan och flit[i]ge händer ar¬
beta til sin och medbröders frälsning. Men som derunder är nödigt at
icke allenast wäl känna de farwattens både djup och grunder, som be¬
seglas skola, innan hamn med säkerhet kan sökas och träffas, utan ock
at upsöka rätta orsaken til den wådeliga belägenhet, hwaruti riksskieppet
sig befinner, samt tilse, om de til dess förbättrande och iståndsättjande
uplånte dryga summor wärkehn blif :t dertil anwände.
Af desse reflectioner fördes han in på den tankan, at efterfrågas
borde, hwartil det wid 1769 års riksdag bewiljade ansenliga utrikeslånet
blifwit anwändt, emedan man af åfwannämde statsförslag finner, at efter
denna urtima riksdag, som til rike och undersåtares hjelp och lisa uti då
öfwerklagade nöd samt stats- och financiewärkets bättre reglerande för¬
nämligast utskrefs, riksgälden sig swåra förökt och statsbristen frodigt
tilwäxt.
Han wisste äfwen, at 40 t:r guld då anslogs til landtbrukets uphjel-
pande och en ansenl. summa til Bergslagens understöd. Men som han
med säkerhet äfwen wisste, at ingen enda plåt deraf kommit Allmogen i
dess ort tilgodo, så begiärte han, at de öfrige ståndets ledamöter wille
til protocollet nu anmäla, om någon af deras medbroder af desse
medel niutit hjelp el. förskott. Men ingen war, som derom hade sig
något bekant.
Johan Andersson hemstälte altderföre, om icke, innan man
går längre in uti denna saken, nödigt wore at til mera ljus och redighets
ärhållande låta upläsa ståndets wid sisth riksdag i desse ämnen hällne
protocoller, då deraf wore at finna, för hwad orsaker och med hwad
skiäl han och flere afstyrkt det frätande utrikeslånet, jämwäl och hwad
språk de talat, som wörö för saken samt igenom anförd votering wunno
sit ändamål; hwilket alt han tyckte borde giöras allmänheten bekant, på
det hwar orts committenter måge finna, huru fullmägtigarne deras rätt
bewakat, deras förtroende wårdat och sin skyldighet upfylt.
Härmed instämde Jonas Norberg, Måns Svensson,
Sven Håkansson, Eric Pehrsson och Pehr Davids¬
son.
270
1772 den 7 mars.
Pål Jönsson lade widare härtil, at som intet är billigare, än at
den, som ensam dragit nytan at [d: af] det utrikeslånet med det mera,
måtte äfwen ensam widkännas betalningslasten, och Bondeståndet, så
mycket bekant är, icke niutit et enda öre deraf, så påstod han, at det
äfwen bör befrias ifrån alt deltagande i denna skulds betalning.
Pehr Jeppesson fullfölgde widare discoursen och förestälte
landets nöd i allmänhet, förenade sig för öfrigit med hwad Joh. Anders¬
son redan sagt och upmuntrade ståndet til en lika örn som alfwarsam
handläggning wid saken.
Gabriel Månsson talte mycket och nitisk i detta ämnet och
begiärte slutel., at sista riksdags protocoller och handlingar detsamma
angående måtte blifwa ståndet föreläsne, då han derefter will sig öfwer
målet hufwudsakel. utlåta.
Jon Olsson, Olof Pehrsson och Eric Mårtensson
med flere förklarade sig af lika tanka.
Joh. F. Svan instämde uti alt, hwad redan i saken blif :t talat, och
yrkade widare på de omnämde handlingarnes upläsande nästa plenum,
då hwar och en sedermera hade tilfälle at sine tankar närmare tilkänna
gifwa.
Jon Bengtsson talte widare om tilställningarne före 1769 års
riksdag; då utroptes landets nöd så stor och statens refwor så djupa, at
de icke på annat sätt än igenom en urtima riksdag kunde botas. En be-
klagel. ärfarenhet wisar oss likwäl, at nu står wärre til än då; på det
korta mellanstånd, som war emellan 1766 och 1769 års riksdagar, blef
på kronans gäld betalt något öfwer 88 1/3 t:r guld, och mycket började
återhämta sit wärde; nu åter finnes riksgälden ansenl. wara förökt och
coursen höjes eller, sorn detsamma är, wårt representativa mynt faller.
För at bättre utröna wärkel. sammanhanget härmed war han af den tan¬
kan, at icke allenast sista riksdags handlingar i ämnet borde framtagas
utan äfwen så mycket deraf giöras allmänt, som kan tjena til at uplysa
hwarje ort, huruwida riksdagsfullmägtigarne sine comitenters rätt och
förmån wårdat eller ur ackt låtit.
Gabr. Andersson förbehölt sig på det kraftigaste, at finska
Allmogen, som icke til det ringaste fått gagna sig hwarken af de nämde
lån eller understöd, måtte således blif:a frikände från all deltagande uti
desse skulders betalning.
Thomas Kuitinen förenade sig med hwad i saken blifwit talat
och begiärt, med förmälan at han för sig och hemmawarande wid 1769
års riksdag aldeles protesterat emot det utrikeslånet och gior nu äfwen
1772 den 7—18 mars.
271
detsamma, hwad betalningen angår, hälst hwarken han el. de deraf häm¬
tat minsta förmån el. funnit rikets ställning deraf förbättrad.
Sedan sålunda om saken blif :t samtalt, förestälte Taleman nen,
om icke med widare discours derom för denna gången kunde uphöra, då
Talemannen wille föranstalta om de nämde protocollers och handlingars
framskaffande til nästa plenum, hwilket Talemannen wille låta anslå en
tima före än wani. til desse handlingars upläsande; och som ståndet här¬
med förklarade sig nögt, så lemnades och saken för denna gången.
Ifrån Borgareståndet anmältes 6 deputerade, hwilka lemnades före¬
träde, och anmälte dess Ordförande, Handelsman Gram, at dess
stånd förehaft Prästeståndets extractum protocolli rörande actor och
courators förordnande uti Finlaijska concoursen och detsamma bifallit
med den tilläggning, at i händelse af ut[d]rägt med expeditionen härom,
hade dess ledamöter uti Secreta Utskottet at derstädes skyndesamast be¬
sörja om wärkstäliigheten.
Talemannen gaf derpå tilkänna, at Bondeståndet redan förehaft
detta ärendet och Prästeståndets derom afgifne protocollsutdrag til alla
delar bifallit.
Deputerade afträdde.
Och derefter uplästes Coministren och Riksdagsfullmägtigen Magister
Sven Fryxells memorial rörande Lazaretsdirectionen här i Stockholm,
hwilket bifölls.
Och som kl. redan war 1/4 til 2, så skildes ståndet åt.
Ar 1 772 d. 18 Martii.1
Trädde ståndet tilsaman kl. 8 och efter förrättad bön justerade proto-
collet för d. 7 i denne månad tillika med flere expeditioner och der-
iblandt et underdånigt bref2 til Kongl. Maij:t om sakernes befordrande
rörande de ämbetsmän, som Allmogen uti sine riksdagsmanswal föro¬
rättat.
Eric Pehrsson anmälte, at arbetet uti Räkenskapsdeputationen
ganska lamt bedrifwes, förnämligast af den orsak at ledamöterne af Rid-
derskapet och Adelen dels sparsamt och dels sent uti deputationen sig
infinna samt stundom aldeles uteblifwa, och hemstälte altderföre, på
hwad sätt rättelse deruti bäst måtte ärhållas.
1 Med påteckning: Just. d. 21 Martii 1772.
2 Tryckt som Bil. 98.
272
1772 den 18 mars.
Gabr. Månsson holt före, at denna omständigheten borde först
uti talemanscon[c]laven til rättelses ärhållande anmälas, och i händelse
sådant ei skulle wärka, kunde då saken igenom protocollsutdrag hos de
öfrige respective stånden upgifwas til förekommande af widare upehåll
uti deputationens angelägna arbeten.
Johan Andersson upmanade ståndet at så mycket mera wara
omtänkt på utwägar til denne deputations försättande uti full och stadig
activitet, som de för Bondeståndet så angelägne bytes- och reductions-
ärenderne på detta stället förekomma och handteras skola.
Häruti instämde Jonas Norberg och Olof Larsson
samt Sven Håkansson, hwilken senare högeligen yrkade, det an¬
stalt måste fogas, at ledamöterne ifrån hwarje stånd måge blif:a ålagde
at sig tidigt och samdrägtigt uti deputationerne infinna til riksdagsären-
dernes desto skyndesammare utarbetande.
Uppå Talemannens föreställning blef derefter öfwerenskom-
mit, at detta ärendet skulle uti nästa talemansconclave anmälas; men i
händelse ingen åstundad wärkan deraf skulle förmärkas, wille Taleman-
nen med sine och ståndets wänner uti de öfrige stånden öfwerlägga, ige¬
nom hwad alfwarsammare handlägning det påsyftade ändamålet härut¬
innan säkrast och bäst må kunna winnås.
Capitaine Liliehorns memorial om en stor deputations förordnande til
at uptaga och granska de af Commercierådet Nordencrantz allmänheten
meddelte betydel. upgifter uti stats-, finance- och bancoärender blef för
ståndet upläst.
Och i anledning deraf begiärte J oh. Svan samt Gabr. Måns¬
son, at en deputation måtte utsändas och hos Präste- samt Borgare¬
stånden recommendera saken, så at detta stånds i enahanda ämnen ut-
gång[n]e extractum protocolli åtminstone måtte blifwa företagit och sa¬
ken på något sätt komma i gång.
Detsamma yrkade äfwen Olof Larsson, Swen Håkans¬
son, Erik Pehrsson med flera. Men som bekant war, at saken af
Rid. och Adelen blif:t til Secreta Utskottet remitterat och det äfwen för¬
mentes, at Borgareståndet skall uti lika beslut ingått, så afsågs för bäst
at med deputation innehålla, til des man om wärkeliga förloppet kan
blif:a underrättad, då ståndets ledamöter icke desto mindre kunde saken
hos sine wäner af de öfrige stånden i bästa måtto hwar för sig reco-
mendera.
Föredrogs Pål Jönssons i dag ingifne memorial,1 deruti han tilstyrker,
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 184.
1772 den 18 mars.
273
at Hofsecret. Gabr. Olin så i hänseende til dess kände skickelighet och
egande förtjenster som det betydel. biträde, han ståndet wid denna riks¬
dag wisat uti dess betydel. angelägenheter, måtte med hofrättsassessors
fullmagt och tour hugnas samt til lika benägen åtanka hos de öfrige re-
spective medstånden på det ömaste anmälas.
Ståndet lemnade icke allenast härtil et enhälligt bifall utan lät äfwen
genast upsätta och justera det protocollsutdrag, sorn härom kommer at
utgå och igenom en deputation at hos de öfrige stånden aflemnas.
Uplästes Hustru Anna Maria Borgstedt^] memorial och ansökan om
restitutio fatalium uti et skuldfordringsmål rörande 14 000 d. kop:mt,
som dess aflidne Man1 långifwit Öfwerstelieutenanten och Riddaren Ba¬
ron Humerhielm emot wederbörlig skuldsedel, hwilken man trodt wara
upbränd wid en Hustru Borgstedt och dess Man öfwergången wådeld
men likwäl 1759 efter 20 års förlopp igenfunnen, hälst et sådant upe-
håll af tid, innom hwilken lagsökning derom bort skie, sig utan dess
förwållande tildragit.
Ståndet tog detta ärendet under ömsint öfwerwägande och pröfwade
rättwist, at Hustru Borgstedt bör tilgodo niuta den restitutio fatalium,
som Kongl. Maij:tt igenom nådigt utslag d. 17 Novemb. 1767 henne till¬
lagt, och at Kongl. Maij:t täckes anbefalla wederbörande domare at
denna rättegång wid answar til giörande skyndesaml. afgiöra.
Pehr Pehrssons från Elfsborgs län memorial2 af detta dato rörande
skatterättigheten för åboerne å kronohemmanet Elmestad uplästes och
remitterades til Cammaroeconomiedeputations uptagande.
Uplästes och bifölls Secreta Deputations betänkande under d. 12 i
denne månad, som tilstyrker, at Majoren och Riddaren Papke för krigs-
förtjenster må räkna sin majorstour ifrån d. 10 Septemb. 1759.
Samma deputations betänkande af d. 18 hujus ang:de uprättelse för
Capitain och Ridd. Josias Ehrenmalm medelst majorsfullmagt af lika
dato med Majoren Baron Hastfehr, som honom prejudicera!, uplästes
och bifölls.
Pål Jönsson afsändes med 8 deputerade at hos de öfrige stånden giöra
påminnelse om slut uti åtskillige detta ståndet rörande angelägenheter
samt at aflemna och til bifall rekommendera ståndets om Hofsecretera-
ren Olins beford. afgifne extractum protocolli.
Uppå begiäran lemnades Hind. Ericsson 14 dagars permission.
And. Ericsson från Westmanland anmälte, at han på långlig tid sak¬
nat sin länscamerad Carl Andersson här i ståndet och åstundade altder-
1 Jonas Borgstedt.
2 Borgarståndets arkiv 1771—1772, vol. 13, nr 146.
274
1772 den 18 mars.
före at blif. underrättad om orsaken dertil. Och som någre af ståndets
ledamöter berättade, at han hela 6 weckor skall warit sjuk, så tilsade
Talemannen dess medbroder från orten at om honom hafwa wård
och tilsyn under sjukdomen samt föranstaltade dessutom, at han af en
ärfaren läkare må blifwa betjent.
I anledning af denna skiedde efterfrågan af en saknad ledamot blef
det anmärkt, at Olof Månsson från Wermeland skall ganska sällan wi-
sat sig i ståndet och i detta år icke mer än en enda gång sig der infunnit,
ehuru han nog skall synas ute i staden.
Joh. Andersson fant det wara i sin ordning och en wald riks¬
dagsmans skyldighet at på alla wederbörliga ställen sine committenters
rätt och bästa bewaka samt såmedels deras ärhållne förtroende i möjeli-
gaste måtto upfylla, hwartil aldra bästa tilfället gifwes in pleno, der alla
Bondeståndets angelägenheter slutel. concurera. At egenwilligt och sjelf-
rådet afhålla sig ifrån ståndet och der förefallande öfwerlägningar wore
således et wärkelit eftersättjande af sin riksdagsmannaskyldighet samt et
sidowördande af sjelf:a ståndet. Och som Olof Månsson wid ståndets
första sammanträde på et otjenht sätt för detsamma utmärkt den ringa
acktning, hwaruti han ännu synes fortfara, så wore Joh. Andersson af
den tankan, at Olof Månsson borde tilsegas at nästa plenum sig hos
ståndet ofelbart infinna och i denna omständigheten förklara, då ståndet
derefter tilkommer at sig utlåta, huru dess sjelfswåldiga förhållande bör
anses.
Denna Joh. Anderssons tanka want ståndets gemensamma bifall.
Borgareståndets extractum protocolli af d. 17 Aug. 1771 tillika med
Kammar-, oeconomie- och commercedeputations wid sistl. rikdsdag af-
gifne betänkande ang:de apostle- och smärre helgedagars indragande
uplästes och lades på bordet.
I anledning af Taleman nens anmälan, at beswär wörö in-
komne öfwer det i Tösebo härad och Elfsborgs län senast hällne riks-
dagsmanswalet, beslöts, at deputerade til stridige fullmagters granskning
skulle i morgon sammanträda och desse beswär utreda samt med betän¬
kande deröf. til ståndet inkomma.
Uppå Olof Beckmans anhållan beslöts, at underdånigt bref til
Kongl. Maij:t skall afgå om inhibition uti hållskiutsen för Nordahls
härad på Dahlsland.
Oeconomieförordningsdeputations betänkande af d. 3 i denne månad
med project til en förnyad tjenstehjonsordning uplästes och lades på
bordet.
XIII den 18 mars.
275
Öfwersten och Riddaren Grefwe Löfvenhielm förekom med 10
deputerade från Rid. och Adelen samt aflemnade et protocollsutdrag,
som innefattar de betänkeligheter, hwarföre Rid. och Ad. icke funnit sig
kunna ingå uti den af Bondeståndet igenom ext. protocolli under d. 18
sisth Septemb. yttrade tanka, at med dragonetorpsbygnad i Bohuslän
borde afstanna. Och wille Ridderskapet och Adelen förmoda, at de nu
updragne skiäl och consideration skulle förmå Bondeståndet at sig med
Rid. och Adelen förena, hwarom deputerade äfwen anhöllo samt togo
derefter afträde; då Rid. och Adelens åfwannämde protocollsutdrag
derpå uplästes; men ståndet fant deraf ingen anledning, än mindre skiäl
at ändra sit i denna sak härförut widtagne beslut, hwarwid ståndet såle¬
des förblef.
Enligit beslutet sista plenidag framtogos ståndets protocoller för sisth
riksdag, hwaruti den delen uplästes, som rörer dåwarande Secrete Ut¬
skotts upgifne senare financesysteme samt de tilstyrkte ut- och inländske
lånen; och sedan dermed hunnits til slut, hemstälte Gabr. Måns¬
son, om icke i anledning af nu läsne protocoller och flere ledamöters
deruti giorde förbehåll för alt deltagande uti betalningen af de giorde lå¬
nen det nu måtte blif:a et ventilationsämne, igenom hwad medel och ut-
wägar säkraste uplysningar och underrättelser kunna ärhållas, huru och
til hwad allmänt gagn och nytta samma lån blif:t anwände.
Sven Håkansson utlät sig: De ståndet nu föreläsne protocoller
wisa, huru saken warit stäld, och ingen är, som icke har sig bekant, uti
hwad beslut Riksens Ständer derom stannat; han trodde, at ståndets
handläggning härwid borde nu förnämligast gå ut på en alfwarlig efter¬
frågan och undersökning, hwartil de uplånte sumorne blif:t anwände
och om publicum, til hwars understöd de blif:t bewiljade, eller någon
annan fått sig deraf begangna.
Af lika tanka förklarade Olof L a r s s on sig wara.
Johan Andersson tog himmel och jord samt de af ståndets le¬
damöter, som sista riksdag bewistat, til witne, at han för sin del aldrig
bewiljat det utrikes lånet, fast det nu läste protocoliet til slut innehåller,
som skulle han mot wisst förbehåll sig dertil begifwit.
Hwad elliest sjelfwa saken widkom, så holt han före, at kiällan til det
onda, som landet igenom de nu ifrågakomne lånen öfwerswimmar, bör
med sorgfällighet upsökas, och sedan den blifwit funnen, kunna boteme¬
del med mera säkerhet sökas och med bättre wärkan anwändas. Men
imedlertid och intil dess sådant föregått, holt han före, at ståndet borde
276
1772 den 18 mars.
undandraga sig samt på det kraftigaste protestera emot alt deltagande i
lånets betalning el. framdeles bewilning dertil.
Jonas Norberg och Eric Pehrsson instämde häruti, och
J o h. F. Svan utlät sig, at Joh. Andersson redan anfört, hwad han
tänkt; det wille han likwäl tillägga, at om icke en stor deputation i detta
mål blir förordnad, der Bondeståndet äfwen får hafwa ledamöter, så an¬
ser han alt för onyttigt för detta ståndet, som då nödgas se med andras
ögon, tro på andras ord men icke få weta mer, än man behagar thy
meddela; han tilstyrkte altderföre, at på en sådan deputations sättiande
trägit måtte yrkas.
Härmed förenade sig äfwen Pehr Davidsson.
A. Larsson giorde det kraftigaste förbehåll, at behörig och full¬
ständig redo måtte giöras för dessa lånen, hwartil han finer sig så myc¬
ket mer befogad, som han icke wet, at någon af dess stånd deraf niutit
den ringaste hjelp och understöd.
Pehr Pehrsson från Wermeland försäkrade, at han icke känner
någon i sin ort, som niutit det minsta af de til landtbrukets samt Bergs¬
lagens hjelp och understöd anslagne lånesummorne, och hwad åter det
ansenl. utrikeslånet angår, så stannade han deröfwer uti wilrådige tankar
och mycken förundran, at samma lån blif :t uti det ifrån Secreta Utskot¬
tet upkomne statsförslaget kronan til last uptagit, då likwäl samma ut¬
skotts wid 1769 års riksdag afgifne betänkande rörande financewärket
tydel. innehåller, det sådane utwägar til lånets nytjande skulle påtänkas,
at låncapitalet blif;r ofelbart at tilgå wid förfallotiden och at kronan för
det årl. interesset på detta lån må blifwa skadelös hållen, så at riket på
denna uplåning n. b. ej något förlora skulle. Men som saken sig nu helt
annorlunda företedde, så understälte han, om icke Secreta Utskottet
borde detta fulständeligen förklara, och giorde han imedlertid det förbe¬
håll, at staten emot 1769 års Secreta Utskotts uttryckel. yttrande icke
måtte med någon betalning af oftanämde lån blifwa graverad, utan på¬
stod, at den, som dragit nytjandefrukten deraf, måtte äfwen widkännas
betalningslasten.
Pehr Larsson instämde aldeles härmed och tilläde, at med
sama nit han wid förra riksdagen afstyrkte detta frätande lånet, med
lika ståndacktighet protesterar han nu emot alt deltagande i betalningen
deraf, och det så mycket mer som nyssnämde betänkande om finance¬
wärket dertil gier honom så fult skiäl.
Jon Bengtsson förklarade, at innan det blif. utredt och upda-
gat, hwarthän detta stora lånet tagit wägen, eller huruwida staten sig
1772 den 18 mars.
277
deraf fåt begagna, ingår han för ingen del uti någon bewillning; och
för öfrigit åberopade han, hwad Joh. Andersson redan anfördt, och
hwarmed han sig förenar.
Gabr. Månsson fant frågan om ut- och inländske lånen icke ega
gemenskap med de ärender och upgifter, hwaröfwer ståndet härförut
begiärt en stor deputation, och påstod af sådan anledning, at igenom et
nytt protocollsutdrag borde begiäras en särskilt deputation til detta äm¬
nets utredande, och hwaruti kunde gifwas tilkäna, det Bondeståndet icke
finner sig kunna ingå uti någon bewillning, innan en sådan utredning
försiggått.
Matts Jonsson och Joh. Andersson wörö af ena¬
handa tankar, tilläggandes den senare, at dene deputation borde åläggas
at til namn och sumor upgifwa hwar person, som något af lånen niutit,
då Riksens Ständer hade tilfälle at se, til hwad folk och til hwad ända¬
mål samt om och med hwad mannamån el. wåld så store sumor blif:t
utlämnade och anwände.
Pehr Jeppesson och Pehr Pehrsson från Wermeland
förenade sig härmed; likaledes And. Matsson, som holt före, at
de, som med utrikeslånets indragning haft at sysla, borde förpligtas up¬
gifwa, på hwad sätt och uti hwad summor samt til hwilka näringar lånet
blif :t distribuerat.
Eric Pehrsson och Ga b. Andersson förklarade sig af
lika mening.
Nils Svensson trodde, at man kunde haf. anstånd med någon
deputations reqvirerande, til dess man får se, huru det kan slå ut med
den redan begiärte, hälst Rid. och Adelen skola i dag swarat wära de¬
puterade, at de wille taga den saken uti närmare öfwerwägande.
Lagmannen och Sccreteraren yttrade sig, at om ståndet i
denna sak skulle wilja gå sin egen wäg utan all öfwerläggning och sam¬
råd med sine medstånd, fruktade han derwid torde finnas lika motstånd,
sorn redan rönts uti målet angående den förut begiärte stora deputation.
T alemannen, som hyste lika farhåga, föreslog altderföre, om
icke til ändamålets winnande bästa expedientet wore at i anledning af
den ifrån Secreta Utskottet upkomne statstaflan el. förslaget låta projec-
tera et protocollsutdrag i ämnet samt sedermera derom öfwerlägga med
ståndets wänner uti Präste- och Borgarestånden, då ståndet sedan wid
nästa sammanträde kunde närmare härom öfwerenskomma.
Och som detta wan ståndets bifall, så afstannade saken för denna
gången.
19—740327
278
1772 den 18 mars.
Riksen[s] Ständers til justitiaecancelerswal utnämde electorers walför-
rättning öpnades och uplästes, hwaraf bef[a]ns, at Lagmannen Joachim
Liliestråle blif:t til samma wigtiga ämbete utnämd, och hwaröfwer stån¬
det förklarade sit fullkomliga wälbehag.
Åtta deputerade från Ridderskapet och Adelen anmältes och lemna-
des företräde, då deras Ordförande, Krigsrådet Wadenstierna,
gaf tilkänna, at dess stånd funnit för godt remittera til Secreta Utskottet
de af Commercerådet Nordencrantz igenom trycket allmänheten med-
delte uppgifter rörande rikets stats-, finance- och bancowärk med mera,
som har at innom tre weckor med sit utlåtande deröf. til Riksens Stän¬
der inkomma.
Taleman nen aflade tacksegelse för underrättelsen härom och
anmodade deputerade at för Rid. och Adelen förklara Bondeståndets
ödmiuka hälsning, hwarefter deputerade afträdde.
Föredrogs Justitisedeputations betänkande af d. 27 sisth Februarii
ang:de at copistsyslan wid Generalauditeursexpeditionen må til en can-
celistsysla warda förwandlad, med förbehåll at hwarken expeditionsbe-
tjeningen härigenom blif. ökad eller staten nu el. framdeles derigenom
belastad; och pröfwade ståndet skiäligt at med sådane wilkor samma
betänkande bifalla.
Uplästes och bifölls Handels- och manufacturdeputations betänkande
af d. 22 Novemb. nästl. år, som aldeles afstyrker det af Assessoren Axel
Noréen sökte inventionsprasmium och ansenl. förlag till en bomulssa-
mets el. tixettswäfnadsfabriqves anläggande.
Riksens Ständers Secreta Utskots protocollsutdrag af d. 3 i denne må¬
nad om uprättelse för Controleuren wid Controllwärket Salomon Palm i
anseende til honom öfwergånget lidande blef för ståndet upläst och wan
dess bifall.
Handels- och manufacturdeputations betänkande af d. 24 Octob.
1771, hwaruti det af Hökaren Witte och Sergeanten Westin sökte lån til
en bomullslärftsfabriqves anläggande i Norrkiöping aldeles afstyrkes,
blef nu upläst och af ståndet bifallit.
Uplästes Borgareståndets protocollsutdrag under d. 26 sisth Februarii
rörande skatterättigheten til Luckerstads kronohemman i östergiötland,
hwilket efter begiäran blef hwilande.
Remitterades til Secreta Deputation Capit. och Riddaren P. J. Be-
thuns memorial rörande deras tour innom regementet, som för krigsför-
tjenster blifwa med högre fullmagter belönte.
Sist uplästes Commendeuren och Riddaren J. A. Heldenhielms me¬
1772 den 18—21 mars.
279
morial af d. 7 hujus rörande förbättring uti den wid Kongl. Jagthwarwet
härtils förde hushållningen.
Och som kl. redan war framskriden till 1/2 2, så åtskildes ståndet.
Är 1 772 d. 2 1 Mar t i i.1
Trädde ståndet tilsamman kl. 8 och lät efter förrättad morgonbön
justera:
1 :o. Protocollet för d. 18 hujus.
2:o. Et underdånigt bref til Kongl. Maij:t om de handlingars inford¬
rande ifrån Landshöfdingeämbetet i Elfsborgs län, som röra det sist
hällne riksdagsmanswalet i Tösebo härad,2 och
3: tio det protocollsutdrag, som til de öfrige respective stånden skall
afgå om redo för de wid sista riksdag bewiljade in- och utrikeslånen.3
Utaf denna senare expeditionen tog J o h. Andersson sig anled¬
ning at för ståndet upte Expeditionsdeputations extract. protocolli af
den 20 i denne månad, som utwisar, at de af Comercerådet och Rid.
Nordencrantz samt Hofmarskalken och Rid. Jennings upgifne hand¬
lingar och wäxlade memorialer rörande stats-, finans- och bancowär-
ken blif :t til Secreta Utskottet remitterade at inom 3:ne weckor med ut¬
låtande deröfwer til Riksens Ständer inkomma, och hwilken tid således
d. 12 nästkommande April är expirerad.
Matts Jonsson inlemnade följande til protocollet:
Til protocollet.
Efter Herr Majoren och Riddaren Pehr Lilliehorns sidsta grundeliga
memorial ang:de de af Herr Commercerådet och Riddaren Norden¬
crantz giorde uppgifter är både lagl. och billigt at efterse, om kronan
har något af någrom at fordra, då contributioner, som undersåtare ut-
giöra, bestiga sig til 109 och 2/3:dels tunnor guld, in- och utlänsk skuld
615 tunnor guld, privata undersåtares samt publiqve wärks skuld 354 1/2
tunnor guld med interesse 56 t:r guld, som tilsammans gior 970 tunnor
guld, jemte 6 tunnor guld ännu obetalte interessen, 80 tunnor gulds in-
nestående restantier och 61 tunnor gulds statsbrist för i år, hwilken
summa utgiör 1 281 1/4 tunnor guld, utom kongl, begrafnings- och krö-
ningskostnader.
1 Med påteckning: Just. d. 24 Martii 1772.
2 Tryckt som Bil. 99.
3 Tryckt som Bil. 100.
280
1772 den 21 mars.
Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskott wid 1769 års riksdag har
uti protocollsutdrag den 30 October, som allmänt trykt är, behagat til-
styrcka då warande Riksens Höglofl. Ständer antaga det tilbud at för
kronans räkning successive upphandla i Holland ett penningelån ifrån
femhundratusende til 3 millioner riksdaler hollands courant, på hwilket
lån riket ei skulle något förlora men rikets handel och näringar emed¬
lertid tilskyndas en ren vinst; Höglofl. Secrete Utskottet wid denne riks¬
dag har åter uppgifwit statsbristen sedan sidsta riksdag ganska stor, som
war helt stridigt emot förra beslutet. Uti ingendera af desse beslut har
Hederwärda Bondeståndet deltagit genom någre deputerade i Secrete
Utskottet, ehuru samtelige riksens Allmoge uti allmänna beskattningar
utgiöra en stor och widsträkt del.
At denna odrägeliga riksgäld skall betalas, är utom all fråga, men om
betalningen skall ske genom allmänna beskattningar, så förklarar jag
härmed offenteligen efter min riksdagsmannarätt, at jag h[war]ken å
egne eller mine hemmawarandes wägnar deruti deltager, åberopandes
mig grundlagen, som bjuder, at inga beskattningar må ske utan med 4: ra
stånds enhälliga stemmor.
I ett sådant hänseende tilstyrker jag Hederwärda Bondeståndet at ge¬
nom protocollsutdrag hos Höglofl. Secrete Utskottet begära en omstän-
delig underrättelse om ordsaken til helt skilj aktige uppgifter i Secrete
Utskottets protocollsutdrager d. 30 Oct. 1769 och denna riksdag, samt at
Hederwärda Bondeståndet önskar, det Höglofl. Secrete Utskottet innom
de förelagde 3: ne weckor inkommer med sitt betänckande angående de
af Herr Commercerådet och Riddaren Nordencrantz emodt Herr Hof-
marschalken Jennings giorde uppgifter, på det den stora deputation se¬
dermera måtte sättas uti behörig activite samt at Hederwärda Bonde¬
ståndet hos de öfrige respective medstånden med de kraftigaste uttryck
förklarar, at ståndet ingalunda deltager i någre skatter, innan bern:te
stora deputation är satt, och at ståndet har så mycket lagligare skäl här-
til, som ståndet å Allmogens wäg. wid allmänna beskattningar får kän¬
nas wid den drygaste delen häraf för sitt stånd.
Jag förklarar härmed korteligen, at jag el. mina hemmawarande inga¬
lunda deltaga til statens upprätthållande, innan den stora deputation är
satt, ty owist, ja, ogörl. är, at denna riksgäld i wår el. 3:die och 4:de led
kan betalas, såframt icke genom den stora deputationens och Riksens
Höglofl. Ständers egen åtgärd kronan kan återfå det, som henne olagl.
fråntagit blifwit. Jag anhåller sluteligen, at desse mine wälmenta tankar
må för en framtid, som alt upplyser, i protocollet införas.
1772 den 21 mars.
281
Eric Johansson, Anders Hall, Holvaster
Pehrsson, Nils Ericsson, Pehr Larsson med många
flera förklarade sig härmed til alla delar ingå, och ledamöterne af finska
nationen Gabr. Andersson, Matts Thomasson,
Matts Mattsson, Hans Danielsson, Hindric
Groth, Jan Mattsson, Anders Ericsson, Johan
Mattsson, Eric Oxanen, Thom. Kutinen, Nils Ma¬
jur i, Johan Koponen, Isaac Thohinno, Isaac O r-
rava, Anders Sorvari och Hans Olsson Mäki in¬
stämde jämwäl uti alt, hwad Matts Jonssons di[c]tamen til protocollet
innehåller, med uttryckeht förbehåll at deras namn äfwen måtte uti pro¬
tocollet utföras, på det deras hemmawarande icke måtte lemnäs minsta
orsak at klaga öfwer deras bekymmerslöshet uti så wigtigt mål, som rö¬
rer landets inbygare och deras medbroder i allmänhet.
Joh. Andersson och Olof Larsson anförde, hwar för
sig, at som det Matts Jonsson nu anmält, är et afskilt ämne ifrån hwad i
anledning af Comercerådet Nordencrantz upgifter til Secreta Utskottets
utlåtande blif:t remitterat, och wälben:de utskott uti sit d. 4 sistl. Febru¬
arii jämte 1772 års statsförslag afgifne protocollsutdrag utbedt sig Rik¬
sens Ständers föreskrift, på hwad grunder och genom hwad utwägar Se¬
creta Utskottet hälst må fota sin åtgärd wid det, som til statswärkets reg¬
lerande och iståndsättjande kan blif. nödigt; så finna de ock häraf för
Bondeståndet full både anledning och orsak at fordra all nödig uplys-
ning om de giorde publiqve lånen, och hwilket är just detsamma, som
ståndets nyss justerade extractum protocolli innehåller, och hwaruti stån¬
dets rättighet äfwen är förbehållen at derefter igenom en förordnande
deputation få ärendet uti hela sin widd til närmare skärskådande, utre¬
dande och bepröfwande företaga.
Gabr. Månsson förklarade sig ännu hysa enahanda tanka i sa¬
ken, som han sista plenum yttrat, och trodde, at til winande af tiden en
särskild deputation öf. senare ämnet borde genast reqvireras.
Jon Bengtsson och Joh. Fr. Svan fruktade äfwen, at ut¬
drägt med saken torde gifwa lägenhet at så förblanda målen, at ändamå¬
let föga skulle hinnas.
Men ståndet ansåg för bäst at tils widare låta bero wid hwad nu redan
i saken är tilgiordt.
Uplästes Jon Bengtssons i dag inlämnade memorial,1 deruti han an¬
förer, hurusom 5 härader uti dess landsort i Kronobergs län, nemi.
1 Tryckt som Bil. 101.
282
1772 den 21 mars.
Albo, Kinnevalds, Norvidinge, Konga och Upvidinge härader, ifrån
alsta tider haft den lag innom sig, at hustru giftes til hälften i bondens
bo och dotter tager med son lika arfslott, hwilken qwinnokiönets rättig¬
het framför sine wederlikar på andre ställen derigenom skall blifwit för-
wärfwad, at uti Konung Magni Ladulås tid och då mankiönet i denne
ort war utdragit i härnad mot rikets fiender och en dansk här i före-
nämde landsort infallit, skall en modig qwinna upbådat sine wederlikar i
desse härader och med denna tappra amazoniska tropp nedlagt och för-
drifwit fientel. hären samt såmedelst frälsat sin ära och egendom, friat
landet ifrån mord och brand samt förwärfwat sig et beständigt äreminne
tillika med åfwan[n]ämde och så kallade Warens härads arfverätt, hwil¬
ken af Sweriges framfarne glorwördige konungar så i äldsta som senare
tider äfwen blif :t stadfästad.
Men som en kitslig sakförare nyl. skall satt denna arftägtsrättigheten i
fråga, och til befarande är, at arftagare på sådant sätt kunna inledas uti
beswärl. och frätande rättegånger, så anhåller Jon Bengtsson, at Riksens
Ständer til uplifwande af forna swenska odalqwinnors dråpel. gärningar
wille med sit bifall för ewärdelige tider stadfästa denna urgamla små¬
ländska arfwelag.
Uti lika begiäran hos ståndet instämde äfwen Lars Svensson
såsom fullmägtig för en del af åfwannämde härader.
Och som ståndet icke fant denna med ära och sälsynt qwinotapperhet
förwärfwade arfsrättigheten kunna räknas ibland sådane landsseder,
som oskick medföra eller lända til andras förfång utan deremot af lan¬
dets inbyggare igenom sine fullmägtige stadfästelse derå sökes, så pröf-
wade ock ståndet för godt at dertil lemna sit enhälliga bifall.
Til ståndets kundskap inlemnade Gabr. Månsson afskrift af Kongl.
Giöta Hofrätts d. 14 sistl. Febr. fälte utslag uti saken emot Kronoläns¬
mannen Ödman i anseende til dess förhållande wid Allmogens i Östra
härad och Jönkiöpings län sist hällne riksdagsmanswal, hwilket uplästes
och lades til handlingarne.
Uplästes Secreta Deputations betänkande under d. 3 i denne månad
angrde tour för auditeurerne wid Artilleriebataillonerne och lades på
bordet.
Föredrogs Camaroeconomie- och Förordningsdeputationernes be¬
tänkande af den 17 sisth Feb. ang:de nödwändigheten och nyttan af be¬
ständige socknefullmägtigers utwäljande, och hwilket wandt ståndets ge¬
mensamma bifall.
Handels- och manufacturdeputations betänkande af d. 10 sisth De-
1772 den 21 mars.
283
cemb. ang:de medel och utwägar til harts- och terpentinstilwärkningens
iståndsätjande innom riket blef för ståndet upläst och wann dess bifall.
Likaledes uplästes och bifölls Oeconomieförordningsdeputations be¬
tänkande af d. 6 sistl. December ang:de Malmö stads ansökning at der
få underhålla 2: ne apoteqve.
Föredrogs Justitiaedeputations betänkande af d. 3 i denne månad rö¬
rande et anmärkt befordringsmål wid återbesättjandet af en wid Borgo
gymnasium ledigblifwen lectorssysla, och pröfwade ståndet rätwist at
samma betänkande bifalla.
Uplästes och bifölls Secreta Deputations betänkande ang:de Borg¬
mästaren Sundblads öfwerklagade lidande wid slotsfogdesyslans besätt-
jande här i Stockholm.
Uppå gifwen anledning af Anders Pehrsson korn under öf-
werläggning, om icke i anseende til den så långt in på året continue-
rande stränga winteren, sorn lemnar ringa hopp at få se farwaten och
hamnar i wani. tid isfria och rena, försicktigheten fordrade at i tide be¬
sörja, det den til spannemålsinförsel med främande fartyg lofgifne tiden
måtte ytterligare] blifwa förlängd, så framt den hjelp och undsättning,
man sig derigenom förwäntar, skall komma den nödträngde menigheten
til godo. Och som ståndet, då saken förra gången förehades, förbehölt
sig et framdeles yttrande om den då utsatte tidens förlängande efter
förekommande omständigheter, altså fant ståndet sig ega så mycket
större skiäl at begiära prolongation på den bewiljade fria införstiden af
spannemål och beslöt altderföre, at denna angelägna omständigheten
igenom utdrag af protocollet hos de öfrige stånden til gemensamt bifall
anmäla.
Uplästes Tulldeputations betänkande under d. 3 sistl. December om
landtullskammarebygnad och tullhushyra i Marstrand tillika med Bor¬
gareståndets i denna sak under d. 8 Febr. nestl. afgifne extractum proto-
colli; och pröfwade ståndet skiäligt at i afseende på här förewarande
omständigheter bifalla samma protocollsutdrag.
Secreta Deputations betänkande om Kammarskrifwaren Svartz uprät-
telse för öfwergångit lidande uti dess billiga befordringsrätt uplästes och
bifölls.
Jon Ericssons memorial af detta dato ang:de landsfiscalernes afskaf-
fande uplästes och lades på bordet.
Gabriel Månsson af sändes med en deputation at til de öfrige stånden
aflemna Bondeståndets nyl. justerade protocollsutdrag rörande redowi-
sande för de senaste riksdag bewiljade ut- och inrikeslånen.
284
1772 den 21 mars.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 27 Febr. nestl.
ang:de tilstånd för Amiralen och Landshöfdingen Grefwe Taube at med
accord få afstå sin sy[ss]la til någon competent sökande af militairen,
med hwilken han bäst öfwerenskomma kan, hwarjämte äfwen uplästes
utskottsledamöternes af Rid. och Adelen särskilte tankar om saken till¬
lika med Öfwersten och Ridd. Grefwe Löfvenhielms derwid fogade me¬
morial, hwilket alt ståndet sig til noga bepröfwande företog och fant
skiäligt at härtil lemna sit bifall, enl. hwad detta Grefwe Löfvenhielms
memorial innehåller.
Riksens Ständers Just.deputations betänkande af d. 13 sisth Januarii
ang:de ärsättning för Häradshöfding Emanuel Drangel i anseende til li¬
den förlust wid utgifwandet af dess genom trycket utgifne Anmärk¬
ningar wid Swea rikes lag uplästes och bifölls.
Likaledes uplästes och bifölls Secreta Deputations betänkande af d. 5
hujus om uprättelse för Auditeuren And. Segerdal i anseende til saknad
befordran.
Bifölls Handels- och manufacturdeputations betänkande ang:de un¬
derstöd för Fouteralmakaren Schagerborg i anseende til honom öfwer-
gången wådeld.
Jämte utdrag af protocollet1 remitterades til Secreta Utskottet Jacob
Mattssons med flere undertecknades ansökning å Nedre och Öfre Hol¬
lola, Borgå, Kymenegårds samt Säxmäki öfre och nedre häraders All¬
moges wägnar om ändring uti Kongl. Maij:ts nådige skrifwelse til Dess
och Riksens Krigscollegium under d. 15 Martii 1770 rörande den sisth
riksdag tagne författning om beklädning, gewär och hästar m. m. wid
det i Finland placerade Sprengportska Dragoneregementet.
Uplästes Olof Månssons i dag ingifne ansökning om en månads per¬
mission.
Pehr Jeppesson tog sig häraf anledning at påminna ståndet
om hwad det nyl. justerade protocollet om Olof Månsson och dess för¬
hållande innefattar; i stället för ansökning om permission hade han
wäntat af honom den äskade förklaringen, hwilken han ock nu än ytter¬
ligare fordrar, och hemstälte för öfrigit, om Olof Månssons tiltags[n]a
upförande wid riksdagens början och dess sedermera wisade egenwillige
förhållande är sådant, at ståndets wärdighet kan tillåta lemna det ena
och andra opåtalt.
Eric Johansson, Johan Ericsson, Jan Hermans¬
son med flere instämde med P. Jeppesson.
1 Tryckt som Bil. 102.
1772 den 21 mars.
285
Olof Larsson förklarade, at orsaken til Olof Månssons borto-
waro ifrån ståndet skall förnämligast deraf härrört, at han, som enl.
dess memorials innehåll icke har någon deputation eller någre beswär
wid denne riksdag at skiöta, skall låtit förmå sig at hafwa tilsyn och
wård om en ståndscamerad från Bohus län, som länge warit med sjuk¬
dom beswärad; men icke trodde han, at Ol. Månsson derigenom skulle
ådragit sig något ståndets missnöje el. obenägenhet, hwilket han mot
förmodan med bekymmer nu måst förnimma.
Gabr. Månsson giorde et med hwad Pehr Jeppesson redan ytt¬
rat, och underställe dessutom, om icke Olof Månssons committenter ige¬
nom laga omgång borde blifwa underrättade om sin fullmägtigs förhål¬
lande, på det de måge få tilfälle at sjelfwe förklara, om de med et så
wårdat fulmägtigskap finna sig belåtne, eller om de sine angelägenheter
uti någon annans hand öfwerlemna wilja, som dem med mera drift och
waksamhet wårdar.
Eric Nilsson wille icke neka, at Olof Månsson warit nog sälsynt
i ståndet men fant icke, at deraf borde tagas någon anledning at giöra
honom illa ansedd hos sine hemmawarande medbroder, utan trodde det
wara ståndet både tilständigt och wärdigt at med någon lämpel. peng.-
plickt el. på annat sätt sjelf anse dess försumelse.
Pehr David ss o n war af den tankan, at Olof Månssons oför¬
synta upförande wid talemanswalet wore sådant, at det ei borde lemnäs
obeifrat.
Sven Eschilsson war af lika tanka med förmälan derjemte, at
hos honom, som första gången bewistar riksdag, upwäckte Ol. Månssons
upförande wid det nämde tilfället et slags fasa och rädhåga, då han såg,
at inför et riksstånd icke iackttogs den sedighet och acktning, som wid
den minsta domstol plägar wara öflig eller åtminstone icke onäpst får
passera. Och sorn Olof Månsson nu begiärt permission, så tilstyrkte S.
Eschilsson, at han både för nu och framtiden måtte hemförlofwas.
Jon Bengtsson utlät sig, at han finner, det Olof Månsson på
wisst sätt klagar deröfwer, at han ei blifwit satt i någon deputation, men
när dess upförande betraktas, anser han den händelsen för lyckel.; ty en
så efterlåten ledamot hade på sådane ställen lika så litet gagnat som
hedrat sit stånd.
D:o Jonas Norberg.
Uppå Talemannens föreställning blef slutel. öfwerenskommit
at remittera detta ärendet til deputerade öfwer stridige fullmagter, som
med utlåtande deröfwer til ståndet böra inkomma.
286
1772 den 21—24 mars.
Uplästes Secreta Deputations betänkande af d. 12 dennes öf:r Capi-
tain och Riddaren wid Kongl. Amiralitetet Carl Fr. Jerlströms giorde
ansökning at, då han sig om afskied i underdånighet anmäler, warda för
dess sjukl. tilstånd hugnad med des på stat innehafwande lön på det wid
Amiralitetet wanliga sätt; och pröfwade ståndet billigft] at i anseende til
härwid förekomne omständigheter dertil gifwa sit bifall.
Föredrogs och bifölls samma deputations betänkande om confirma-
tionsfullmagt för Lieutenanten i kongl, fransk tjenst Gust. von Waken-
felt.
Handels- och manufacturdeputations betänkande rörande åtskillige af
Kronoinspectoren Paqvalin sökte förmåner wid sin klädesfabriqve up¬
lästes och bifölls.
Sist blef öfwerenskommit, at den hos ståndet hwilande saken emellan
Gulddragare- och Snörmakareämbeten skulle nästa plenum til afgö¬
rande företagas; och hwarefter
ståndet åtskildes kl. 1/2 til 2.
Ar 1772 d. 24 Marti i1
Trädde ståndet tilsamman kl. 8 och giorde bön.
Derefter justerades protocollet för d. 21 i denne månad tillika med et
protocollsutdrag, som enl. beslutet sista plenum skall til de öfrige stån¬
den afgå om prolongation af den til spannemålsinförsel med främmande
skiepp härförut bewiljade tiden.2
J. Norberg påminte om Jon Ericssons hwilande memorials företa¬
gande rörande landsfiscalernes afskaffande; men efter någon öfwerlägg-
ning blef uppå Taleman nens föreställning öfwerenskommit, at
med denna saken skulle ännu någon tid hafwas anstånd.
Handelsmannen Joh. Drejers memorial af d. 21 uti innewarande må¬
nad om et allmänt förbud mot bränwinsbränning uplästes och lades på
bordet.
Uplästes Cammaroeconomiedeputations betänkande af d. 3 i denne
månad ang:de tilgodoniutandet af 1749 års skattläggningsmethods bok-
stafwel. innehåll, hwad hösorternes beräknande angår, och pröfwade
ståndet skiäligt at samma betänkande bifalla.
Föredrogs Borgareståndets extractum protocolli under d. 21 i denne
1 Med påteckning: Just. d. 28 Martii 1772.
2 Tryckt som Bil. 103.
1772 den 24 mars.
287
månad rörande Assessor Borgs genom Kongl. Maij:ts Rådkammares åt¬
gärd förordsakade lidande twärt emot Riksens Ständers underdåniga
bref af d. 1 sistl. Februarii; och pröfwade ståndet rättwist at samma
protocollsutdrag bifalla, så at Assessoren Borg jämlikt förbende under¬
dåniga bref undfår säte och lön uti Kongl. Swea Hofrätt näst efter nu-
warande yngsta Assessoren Svedritz.
Föredrogs ånyo Commendeuren och Riddaren Helldenhielms memo¬
rial rörande hushållningen wid Kongl. Jagtwarfwet och remitterades til
Secrete Utskottet.
Efter anmälan företrädde 8 deputerade ifrån Prästeståndet, hwilkas
Ordförande, Biskopen Doctor Carl Schröder, begiärte å sit
stånds wägnar, at Justitiasdepu tat iöns betänkande rörande Doctor Rud-
ström(!) måtte hos Bondeståndet få hwila, til dess Prästeståndet i den sa¬
ken hunnit medela sine tankar, hwilka han förmodade skulle blifwa så-
dane, at lungn, frid och eni[g]het i församlingen må bibehållas och den
i beträngda omständigheter stadde Doctor Rudström likwäl icke sakna
ali möjel. hjelp.
Talemannen, som wille förmoda, at ståndet i denna delen skulle
foga sig efter Prästeståndets yttrade åstundan, anmodade deputerade at
för detsamma anmäla Bondeståndets wördsamma och förtrol. hälsning;
och hwarefter de togo afträde.
Uplästes och bifölls Anders Pehrssons memorial1 angående de olägen¬
heters undanrödjande, som skola möta halländska Allmogen, då de slag-
tekreatur til Giötheborg uppdrifwa.
Camar-, oeconomie- och comercedeputations betänkande uti twisten
Guldragare- och Snörmakareämbeten emellan uplästes och på flere le¬
damöters begiäran lades på bordet; dock blef öfwerenskommit, at saken
nästa plenum skall ofelbart blif:a företagen och afslutad.
Handels- och manufacturdeputations betänkande af d. 9 uti innewa-
rande månad rörande Coministren Anders Molanders sökte tilökning uti
dess scholemästarelön blef ståndet föredragit och want dess bifall.
Rådman och Riksdagsfullmägtigen för Malmö Johan Engelanders
memorial af d. 7 hujus ang:de landshöfdingeämbetens bestriddande, då
landshöfdingen sjelf är hindrad el. frånwarande, uplästes och lades på
bordet.
Föredrogs Secreta Utskottets extractum protocolli med tilhörande
handlingar rörande af Deras Excellencier Hrr Riksens Råd Grefwarne
Hiärne, Stockenström och Snoilskij sökt och tilstyrkt afskied med wani.
1 Bondeståndets arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 192.
288
1772 den 24 mars.
pension; men ståndet ansåg för bäst at låta detta ärendet hwila, til dess
kunogt blifwer, på [hwad] sätt de öfrige stånden sig derom utlåtit. Och
som löparen i saken kort derefter ankom och utwiste, at den hos de
andre stånden blifwit gemensamt bifallen, så beslöt ståndet at målet til
afgiörande sig nu företaga.
Pehr Jeppesson fant för sin del ingen anledning at wägra
hwarken desse Hrr Riksens Råd eller någon ämbetsman afskied, då det
för ålderdom och bräkelighet sökes; men hwad den nu i fråga warande
pensionen angår, så war han af den tankan, at ståndet ei kan sig deröf-
wer rätteligen utlåta, innan Secrete och de flere wederhörige deputatio-
nerne inkommit med sine yttrander, huru Hrr Riksens Råd i allmänhet
sine rådslag fört.
Pehr Olsson yttrade sig på enahanda sätt och fant dessutom at,
om belöningar och gratificationer rätte!, skola utdelas, böra anledning-
arne och skiälen dertil både kännas och granskas, hwartil ståndet i
laglig ordning icke haft tilfälle, hwad nu i fråga warande mål angår.
Jon Beng [t] sson förklarade, at ehuru han är en iblandt dem,
som begiärt, at den förewarande betydel. saken måtte hwila, wore han
dock nu, sedan den i 3:ne stånd blif:t afgiord, genast beredd at sine tan¬
kar deröf. meddela. At neka en ämbetsman afskied, som för ålder- och
sjukdom sjelf förklarar sig oförmögen at kronans tjenst med ärforderlig
drift kunna utföra, det wore i dess tanka en obillighet emot personen
och et fel emot staten; men som belöning supponerar förtjenst, hwilken
förra bör efter den senare mätas, och Bondeståndet icke haft tilfälle at
ännu blif:a underrättadt, huru Hrr Riksens Råd i allmänhet sine wigtige
ämbeten förwaltat och uti Kongl. Maij:ts Rådkammaren sine rådslag
fört, samt följacktel. icke eger hwarken kände eller säkre grunder at fota
sit beslut på om de föreslagne personerne, så tilstyrkte och påstod han,
at denna delen af saken måtte hwila, til dess förenämde underrättelser
hinna inkorna, då desse med de öfrige Hrr Riksens Råd kunna wänta et
emot sakens befinnande omständigheter swarande afseende på deras
mer eller mindre förtjenst til Riksens Ständers benägenhet och för¬
troende.
Och som större delen af ståndet tycktes instämma med hwad före¬
nämde ledamöter i saken talat, så giorde Talemannen följande pro¬
position:
Bifaller ståndet, at de 3:ne utaf Secreta Utskottet föreslagne Hrr Rik¬
sens Råd nu genast bewiljas afskied; men at ståndet, hwad pensionerne
angår, will sig deröfwer framdeles utlåta?