1766 den 22 augusti. 589
Föredrogs Ridderskapet och Adelens samt Borgareståndets under Ang:denya
fiskerie-
d. 14 och 28 Junii afgifne extracta protocolli angående nya fiske- stadgan
riestadgan; och förblef ståndet wid dess å betänkandet teknade be¬
slut.
Handels- och manufacturdeputationens betänkande rörande Ang :de Han-
delsinten-
Handelsintendenten Westermans lön fördrogs ånyo och blef bifal- denten \yes_
lit. termans lön.
Likaledes föredrogs samma deputationens betänkande ånyo an- Ang:dema-
gående manufacturfondens upbörd och disposition i framtiden
samt bifölls med Prästeståndets giorde tilläggning, att tilwärk- den och dis-
ningspraemier bekomma til utbetalning den sidsta nummern. framtiden
Uplästes meranämde deputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Af d. [Julii]1 rörande et månadteligit lotterie på 10 år för Ang:deet
Directeuren Bennet wid Flors linnefabrique. ^*årförDi-°
Hwilar. recteuren
Bennet.
2:o. Under d. 30 sidstledne Augusti om tilstånd för en blind man, Ang:de til-
benämd Colling, att tilwärka snus och hålla snusbod. Colling at
Bifallit. tilvercka
snus och
hålla snus¬
bod.
Fiskeriedeputationens 2:ne betänkanden uplästes:
l:o. Af d. 29 Maji att wederbörlig undersökning i orten må för- Rör:de
siggå rörande de til Strömmingsfiskeriebolaget wid Borgo stad be- Sf;°ke™ebo-
wiljade hemman, samt huru directionen i öfrigt förwaltningen fö- laget wid
restådt. Borg° Stad'
Bifallit.
2:do. Under d. 29 Julii rörande fiskeplanteringens upmuntrande Ang:defis-
KPTllllTltP"
medelst tryckning och utdelning i landsorterne af Wettenskapsaca- rjngens up_
demiens berättelse i samma ämne med mera. muntrade.
Hwilket ståndet, til undwikande af alt onödigt twång, pröfwade
skiäligt att afslå.
Öfwerstelieutenanten Grefwe D o h n a anförde åtta deputerade
ifrån Ridderskapet och Adelen och gaf tilkänna, att bemälte stånd
ansedt nödigt, det Stora Deputationens afgifne betänkande om la-
garnes wärkställighet måtte til så mycket närmare uplysning uti
denna granlaga sak blifwa tryckt, innan Riksens Ständer sig deröf-
i Betänkandet har endast månads uppgift.
590
1766 den 22 augusti.
wer utlåta; til hwilken ända äfwen Ridderskapet och Adelen om
tryckningen fogadt behörig anstalt; men emedlertid welat anhålla
om anstånd med detta ståndets beslut å meranämde betänkande,
intil dess detsamma på ofwannämde sätt blifwit allmänt giordt.
Talemannen berättade, att oftanämde Stora Deputationens
betänkande först i dag blifwit uti detta stånd upläst och äfwen för
denna gången hwilande. I öfrigt lärer eij ståndet underlåta at taga
Ridderskapet och Adelens begäran uti öfwerwägande.
Deputerade afträdde.
Hwaruppå ståndet öfwer Ridderskapet och Adelens andragande
wille sig framdeles utlåta.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betänkanden:
Ang:de kro- 1 :o. Af d. 8 Aprill om kronans mistning wid byten samt huru så-
”nbig^id" dant medelst räntornes beräknande effter markegången framdeles
byten. bör förekommas; dock att ingen efterräkning för den förflutne ti¬
den skie må. Och blef betänkandet bifallit med Wällofl. Borgare¬
ståndets giorde tilläggning,, att ståndet förbehåller sig detta mål i si¬
nom tid beifra.
Ang:de 2:do. Gemensamt med Bergsdeputationens under d. 28 Januarii, i
af^åtsldnif^ anledning af Landshöfdingen Segebadens memorial, om häm-
missbruk mande af åtskillige missbruk wid bergshushållningen; men hwar-
'hushålfS~ med deputationerne ansedt wid förra författningar böra förblifwa.
ningen. Bifallit.
Ang:de Justitisedeputationens extractum protocolli af d. 12 November
kp-mts^r sidstledne uplästes, med åberopande af samma deputationens wid
sättning til sidstledne riksdag afgifne betänkande, uppå Hustru Brita Biörk-
Brba Biörk-mans då giorde och nu ytterligare ingifne ansökning om ersättning
man af den-af denne stadsens Kämnersrätt för en emot henne utöfwad olaglig-
^ämnäxs- ^ie*’ oc^ hwilken ersättning uti ett samma betänkande bifogadt ser-
rätt för en skildt votum til 4 000 d. kopp :mt i ett för alt utsatt blifwit, då ef-
elutöfvradle wen detta stånd bemälte votum under d. 22 Februarii 1762 bifallit,
olaglighet. Och hade Borgareståndet uti protocollsutdrag af d. 28 Junii sidst¬
ledne ansedt målet, såsom wid sidsta riksdag oordenteligen inkom¬
mit, icke böra under öfwerwägande företagas; men ståndet pröf-
wade deremot skiäligt att dess bifall til ersättning nu i alla delar
förnya.
Uplästes Secreta Deputationens 2:ne betänkanden:
1766 den 22—26 augusti.
591
l:o. Af d. 11 December sid.stled ne om Underskiepsbyggmästaren Ang:detour
[Neuendorffs]1 tour framför Underskepsbyggmästaren Fornell, 2.ne uncjer_
hwaremot Commendeiurciapitaine Tersmeden til förswarande af den skiepsbygg-
xn ä stare
senares rätt ett memorial ingifwit. Och blef betänkandet bifallit.
2:do. Under d. 6 dennes rörande majorsfulLmagt för Capitaine Ang:dema-
Rehnberg såsom ock angående Majoren Palmfeldts tour. magt*för
Hwilar. Capitaine
Rehnberg
och tour
för Major
Palmfeldt.
Talemannen erindrade, att de af ståndets ledamöter, som
icke än betalt sine til Kongl. Secreteraren Tamelin utlofwade pen¬
ningar, böra med det första sig desamma afbörda; och utnämdes
Joen Bengtsson samt Israel Karlsson att den insamlade summan
jämte förtekningen til bemälte Kongl. Secreterare aflemna.
Ståndet åtskildes klockan ett.
1766 d. 26 Augusti.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollet för d. 18 och 22 dennes.
Uplästes Kammar-, oeconomi*- och commerce- samt Landt- och Äng :de en
sjömilitiaedeputationernes gemensamma betänkande i anledning af gem:tsfull-
Krigsbefälets andragne beswär rörande en emellan Regementsfull- mägtigen
mägtigen och Allmogens riksdagsman2 ifrån Wästerbottn ingången gens riks.
förening om boställens anskaffande för officerarne wid Wäster- dagsman i
bottns Regemente, och att de til regementsofficerareboställen up- ingången
handlade skatte- eller kronohemman ibland annat äfwen böra åt- förening
njuta säteriesfrihet samt i öfrigt deltaga med alle andre hemman uti iens anskaf-
brandstodens utgöran- och upbärande, hwilken förstnämde om- fande för
off icerarne
ständighet likwäl Bondeståndets ledamöter i Landt- och sjömiilitiae- wjd wäster-
deputationen protesterat emot. bottns Re-
gemente.
Sedan något samtal förefallit, huruwida detta tilstyrkande kunde
lända til rubbning af indelningswärket eller förorsaka kronan nå¬
gon mistning, hwilket Joen Bengtsson i synnerhet påstod,
men riksdagsmännerne ifrån orten deremot, jämte Olof Lars¬
son, Per Jeppesson och Israel Karlsson med flera,
erindrade, huruledes här icke egenteligen wore någon fråga om in-
1 Betänkandet.
2 Enligt betänkandet ingicks föreningen mellan major Fredrik Vilhelm
Frisell och riksdagsmännen Lars Larsson och Bryngel Andersson från Väs¬
terbottens län.
592
1766 den 26 augusti.
delningswärket, utan kommo allenast Allmogen i berörde län, ige¬
nom det de sålunda en gång för alla förse officerarne med bostäl¬
len, att undslippa den odrägeliga tunga, som dem årligen med offi-
cerarnes herbergerande enligt contract ålagd är. Då de likwäl samte-
lige wörö af den tankan, att såwäl säteriesfriheten som deltagan¬
det uti brandstoden må gå ut. Så blef deruppå sluteligen betänkan¬
det bifallit, dock undantagande hwad om säteriesfriheten för de til-
ämnade boställen samt brandstoden tilstyrkt blifwit, hwilket af-
slogs, och skulle Secreteraren derå ett tj enligt extractum protocolli
projectera.
Joen Joensson ifrån Bohus län kunde eij undgå att för
ståndet tilkänna gifwa den olägenhet, som honom händt, i det han i
stället för en wiss betjent blifwit fasttagen och emellan wakt up-
förd til Commissionen.
Han hade wäl genast inför Commissionen påstådt den satisfac-
tion, som ett dylikt förfarande förtjenar; men som han derwid blif¬
wit öfwertygad, at sådant honom öfwergådt allenast igenom wagt-
mästarens owetenhet och misstag, hwaröfwer Commissionen äfwen
yttradt särdeles missnöije, på sätt som ett meddelt och nu upläst
extractum protocolli om Joen Joenssons oskuld och redelighet inne¬
håller; Joen Joensson icke heller önskade ofwannämde waktmästa-
res ofärd blott för en af honom begången owarsamhet, så hade han
ock låtit alt widare påstående falla; förmodande att ståndet icke
något härwid hade att påminna.
Och fant ståndet skäligt att låta målet derwid bero och förblifwa.
Uppå riksdagsmännernes begäran ifrån östgötaland blef en nota
med erindran om bifall å detta stånds extractum protocolli rörande
Åthwidabergs kopparwärk til Präste- samt Borgarestånden aflem-
nadt.
Uplästes Kammaroeconomiaedeputationens 4 styrcken betänkan-
den:
Ang:de20 1 :o. Af d. 6 Maji om wisse kronofordringar, som i Kammarcolle-
scriptions- §*° igenom felande documenter kommit att hwila; samt at 20 års
tid för wisseprsescriptionstid må föreläggas sådane fordringar, som icke än blif-
kr°inga°rrd" anmälte; hwilken tid Prästeståndet uti protocollsutdrag under
d. 1 dennes utsatt för alla kronofordringar i gemen.
Hwilar.
1766 den 26 augusti. 593
2:o. Af d. 7 April om 40 procents arfwode til betjeningen i Kam- Ang:de
marrevisionen för alla observationer til kronans fördel att dyme- arfwode^il
deist befordra räkenskapernes skyndesamma reviderande; dock alt betjeningen
med wisse utsatte wilkor och förbehåll. revisionen
Bifallit. för alla
observa¬
tioner.
3:o. Af d. 10 Julii rörande förwaltningen af entreprenadesum- Ang:de
entrepre-
man til Hernestads1 grifts uprensande wid Åhus; och att undersök- natiesum-
ning i orten må derom ytterligare för sig gå, samt huru wederbö- man til
rande sine skyldigheter fullgiordt. Hwilket blef bifallit. ^grtfts up¬
rensande
wid Åhus.
4:to. Under d. 20 Junii til swar å en del Allmoges i Finland en- Ang:de
skilte beswär öfwer landtmätares egennytta, hwilken deputationen deUAllmoges
medelst bifall til ett allmänt afgifwit betänkande i samma ämne an- i Finland
enskilte Iig-
ser för framtiden kunna förekommas. swär öfwer
Hwilar. landtmätar-
nes egen¬
nytta.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande med det mera Ang:de
rörande gräntseskillnaden emellan Ångermanland och Wäster- skilnaden
bottn, och bifölls numera det projecterade och d. 17 sidstledne Julii emellan
, , , . „ Ångerman-
upläste extractum protocolli samt befaldtes afga.2 jand och
Bryngel Andersson, som wid målets afgörande eij war Wäster-
tilstädes, erindrade efter dess ankomst sig hafwa förmodat, det ett
af honom ytterligare ingifwit dictamen ad protocollum i målet
bordt i ståndet upläsas; men som ståndet efter nogaste öfwerlägg-
ning och under tilräckelig uplysning widtagit dess förenämde be¬
slut, så förblef det ock derwid. Dock lämnades Bryngel Andersson
tilstånd att med sitt åberopade dictamen, sorn likwäl i form af me¬
morial inrättas bör, wända sig til de andre stånden.
Pål Jönsson afsändes med sex deputerade att hos de öfrige stån¬
den recommendera detta stånds extractum protocolli rörande någre
hemman i Lindes Bondefjerding utom åtskillige flera angelägna
mål. Och återkommo deputerade effter någon stund samt anmälte
de andre ståndens hälsning.
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Hernestads.
2 Tryckt som Bil. 113.
594
1766 den 26 augusti.
Handels- och manufacturdeputationens 3:ne betänkanden upläs-
tes.
Ang:de l:o. Af d. 3 Martii angående en af Tullförwaltaren Törngren irå-
waltaren balance för upburne manufacturmedel, och att Fullmäktige i
Törngrens Manufacturcontoiret af andragne skiäl böra derföre wara answa-
balance wid .
upbörden af ri§e"
manufactur- Bifallit,
fonds¬
medlen.
Angrde in- 2:do. Under d. 22 Januarii, det bör ett til Fabriqueuren Metzmac-
prjgmium ^er sdistledne riksdag utfäst inventionsprsemium honom nu
för Fabri- oför[r]yckt tilställas. Hwilket ståndet pröfwade skiäligt att afslå.
queuren
Metzmacker.
Ang:de 3:o. Af d. 15 Julii rörande 20 000 d:r silfwermynts lån af rnanu-
s :mts lån facturfonden, utom flere förmoner för Secreteraren Fougt, til ett
af manufac-stilgiuteries anläggande; hwaremot Riksdagsmannen Halling ett
turfonds- ... .. ..
medlen för memorial ingifwit.
Secreterare Hwilar.
Fougt til et
stilgiuteris
anläggande.
Borgmästaren Ekman anförde åtta deputerade ifrån Borga¬
reståndet och gaf tilkänna, det sidstnämde stånd af de ifrån depu-
tationerne inkomne förteckningar med fägnad inhemtadt, hurule¬
des de allmänna oafgiorde riksdagsärenderne numera icke äro
flere, än att de snart kunna bringas til önskeligit slut. Och i sådant
afseende faststäldt, det samtelige deputationerne, Secrete Utskottet,
Stora Deputationen, Riksens Ständers Commission och Expedi-
tionsdeputationen likwäl undantagne, til d. 6 nästinstundande Sep¬
tember böra sluta sine sammanträden samt alla afgiorde målen då
uti betänkande til Riksens Ständers plena afgifwa. Hwarutinnan
Borgareståndet förwäntar sig äfwen de öfrige respective ståndens
benägna instämmande.
Talemannen försäkrade, att Bondeståndet med eij mindre
längtan afbidar denna redan nog långwariga riksdagens snara slut.
Ståndet önskar dock gierna, att de angelägnare målen dessförinnan
måtte blifwa afhulpne, men hwilket Talemannen likawäl för sin del
fruktade icke i alla deputationerne til den af Wällofl. Borgarestån¬
det utsatte tiden kunna låta sig göra. Icke dess mindre skal ståndet
1766 den 26 augusti. 595
taga Wällofl. Borgareståndets föreställning uti nogaste öfwerwä-
gande.
Deputerade afträdde.
Förteckningen på de för Kongl. Secreteraren Tamelin samman-
skutne penningar uplästes ånyo, til 2 953 d:r koppmit sig be¬
stigande samt lades ad acta. Och blef sidstnämde summa jämte en
lika förtekning Joen Bengtsson tilstäld att i följe med Israel Karls¬
son densamma til Kongl. Secreteraren Tamelin aflämna.
Uplästes Justitisedeputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Af d. 8 Aprill med (tilstyrkt ändring uti Kongl. Maij:ts utslag Ang:de pro-
cessen
rörande processen emellan för detta Borgmästaren Kierman och emejlan för
Vice Häradshöfdingen Annerstedt om besittningsrätt å Håkans- detta Borg-
ixiäst Kier-
torps hemman, hwaremot ett serskildt votum och åtskillige memo- man Qcj1 y
rialer äfwen uplästes, och blef betänkandet bifallit. Häradshöfd.
Annerstedt
om besitt¬
ningsrätt å
Håkanstorps
hemman.
2:do. Under d. 6 Maji jämte project til resolution om wederbö- Ang:de
. vederb col—
rande collegiers och embetsmäns skyldighet att å sine utslag uti po- ieg;ers’ oc^
litie- och oeconomiemål tekna, hwarest och huru then, som tappat, embetsmäns
må theruti söka ändring. S a t fntf1
Hwilar. utslag
teckna,
hwaräst och
huru den
tappande
parten må
theruti
ändring
söka.
Åtta deputerade ankommo ifrån Prästeståndet, och berättade
Domprobsten Doctor Wålin, som förde ordet, att förenämde
stånd i dag under öfwerwägande förehafft tiden til deputationernes
uphörande, hwarå Prästeståndet stannat uti sådant slut, som ett nu
afgifwit extractum protocolli utwisar. I öfrigt hade Prästeståndet
bifallit Stora Deputationens afgifne betänkande om orsakerne til
wåra goda lagars elaka wärkställighet samt botemedlen deremot i
framtiden, dock med några få tilläggningar, som framdeles skrifte-
ligen skola meddelas. Hwarunder och då Prästeståndet warit
omtänkt att för tilkommande tider försätta rikets lagar uti den
helgd och aktning, som folckets derpå beroende trygg- och säkerhet
596
1766 den 26 augusti.
kräfwer, Prästeståndet tillika welat förekomma, det eij någre wid
denna riksdagen i sådant ämne anhängige giorde mål måtte blifwa
oafgiiorde eller nedgrafwas; då den olagliga medfart eij kunnat
undfalla Prästeståndets upmärksamhet, som Häradshöfdingen
Brandt Tornesson i Kongl. Rådkammaren öfwergådt, hwarom ett
ifrån Justitisedeputationen afgifwit betänkande lemnar tilräckelig
uplysning. Prästeståndet har ansedt samma måls handterande af
Justitiaecancellairen Stockenström för så besynnerligt, at det förtje-
nar til Stora Deputationens Lagutskotts närmare öfwerseende att
förwisas, som deröfwer jämte de 2:ne förut dit remitterade målen
emot bemälte Justitiaecancellair dess betänkande har att afgifwa.
Hwilket Prästeståndets beslut enligt aflemnadt protocollsutdrag
närmare förmäler, och hwarå Prästeståndet förwäntar sig äfwen
Bondeståndets benägna bifall.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för communicatio-
nen af Högwördige Prästeståndets beslut i ofwannämde mål. Han
försäkrade sig med det aldra första wilja föredraga de afgifna ex-
tracta protocolli, och lärer ståndet eij underlåta att derwid effter
omständigheterne instämma uti Högwördige Prästeståndets giorde
erindringar.
Deputerade afträdde.
Ang:de Pr äster stån dets förstnämde extractum protocolli af detta dato up-
Vtationers" lästes om deputationernes uphörande til d. 6 instundande Septem-
uphörande ber, hwarifrån likwäl Secreta Utskottet, Stora Deputationen samt
Septemb Riksens Ständers Commission undantages, såsom ock Kammar-
oeconomise-, Allmänna Beswärs- och Bewillningsdeputationerne,
til hwilka sidstnämde 3:ne deputationens slut Prästeståndet wil ut¬
sätta tiden, så snart Secreta Utskottet och Commissionen lemnat
Riksens Ständers plena underrättelse, til hwad tid de med sine giö-
romål äro färdige.
Ståndet pröfwade skäligit att uti ofwannämde Prästeståndets be¬
slut til alla delar instämma; och afsändes Pål Jönsson med åtta de¬
puterade, som sådant i de öfrige stånden skulle tilkänna gifwa.
Wid återkomsten anmälte deputerade de andre ståndens häls¬
ning.
Anmältes tolf deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, hwilka
företrädde, anförde af Öfwerstelieutenanten Grefwe D o h n a, som
berättade, att Ridderskapet och Adelen til alla delar instämt uti
Wällofl. Borgareståndets genom deputerade anmälte beslut om de
176C den 26 augusti. 597
flesta deputationernes uphörande til d. 6 nästkommande Septem¬
ber, och hwilket Ridderskapet och Adelen welat med de öfrige re-
spective stånden communicera. I öfrigt kunde Ridderskapet och
Adelen eij undgå att än widare recommendera ett dess protocollsut-
drag om Assessoren Psilanderhielms befordran til benägit bifall.
Taleman nen åberopade sig, hwad detta ståndets depute¬
rade rörande ståndets beslut om deputationernes uphörande i de
öfrige respective stånden redan hafwa anmält; och försäkrade til¬
lika, att ståndet, så snart som möijeligt blifwer, icke skall underlåta
att til afgiörande företaga Ridderskapets och Adelens extractum
prato colli om Assessoren Psilanderhielms befordran.
Deputerade afträdde.
Föredrogs ånyo Secreta Utskottets extractum protocolli om Gale-
reesquadern, samt huru med densamma framdeles kommer att för¬
hållas. Och blef bifallit.
Samma utskotts 2:ne extracta protocolli uplästes:
1 :o. Af d. 29 Julii, det bör kronans behållne spanmål i alla orter
hädaneffter til den mästbjudande på auction försäljas.
Ståndet kunde eij utan serdeles oro anse åter ett nytt förslag til
dess urgamla rättigheters uphäfwande, hwarmed Allmogen oände¬
lig last och tunga emot flere kongl, resolutioner och försäkringar
påläggas skulle. Och blef i anseende dertil Secreteraren anmodad
att emot förenämde Secrete Utskottets tilstyrkande ett omständeli-
git extractum protocolli projectera.
2:do. Af d. 6 dennes om tilökning af 4 vice corporaler wid Kongl.
Lifdrabantecorpsen jämte 4 nya drabanter i de förstnämdes ställe,
dock alt utan någon gravation för staten.
Bifallit.
Uplästes Per Perssons memorial1 med upgifwit förslag til pom¬
merska räkenskapernes afslutande, enligt hwad Eric Anderssons
för detta ingifne och upläste men ännu hwilande memorial inne¬
håller. Och begärdtes äfwen det förstnämde att hwila.
i Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 29, nr 221.
Om Gallere-
esquadern
samt huru
med den¬
samma
framdeles
kommer at
förhållas.
Ang:de
auction på
all kronans
behållne
spannemål.
Ang:de til¬
ökning af
4 vice cor¬
poraler vid
Kongl. Lif¬
drabante¬
corpsen
jemte 4 nya
drabanter
i de först-
nemdes
ställe.
598
1766 den 26 augusti.
Ang:de Widare uplästes Prästeståndets 2:ne extracta protocolli:
kånunarens *:o’ ^ ^ dennes om angelägenheten att voteringsprotocol-
protocollers lerne i Kongl. Rådkammaren angående religionsmålet emot Kyrko-
ttfRbksens herden Doctor Rutström til Riksens Ständer wid innewarande riks¬
ständer dag blifwa upgifne. Hwilket bifölls enligt Högwördige Prästestån-
rör *de rcli—
gionsmålet ^est ytterligare tecknade beslut, att desse protocoller til Stora Depu-
emot Kyr- tationens Lagutskott måga hemtas.
koh. Doctor
Rutström.
Ang:de 2:do. Af d. 22 hujus, det bör Justitiaecancellairens besynnerliga
cancellai- förfarande uti Häradshöfdingen Brandt Törnesons sak til Stora De-
rens förfa- putationens Lagutskott förwisas.
rande i TT
Härads- Hwilar.
höfd.
Brandt
Törnesons
sak.
Ang:de Uplästes samtelige Fullmägtiges i Manufacturcontoiret memorial
cont begä- rörande utbetalningen af den fordran til Fabriqueuren Renström,
rån at åter- sorn Riksens Ständer wid innewarande riksdag för honom fast-
få dess de-
ponerade stäldt och fullmägtige af andragne skiäl sedt sig föranlåtne att i
pgr. för Kongl. Slottscancelliet för Renströms räkning deponera; men de
Fabri-
que[u]ren hkwäl sedermera af Handels- och manufacturdeputationen blifwit
Renström, pålagde att andra gången af egne medel deponera; med hwad mera
Fullmägtige sluteligen om sine således utlagde penningars åter¬
fående anfördt.
Hwilar.
Pål Jönsson lemnades uppå begäran tilstånd att ståndets sednast
aflåtne extractum protocolli om consumtionsafgiften för tobak til
trycket befordra.
Rid. och Uplästes Ridderskapet och Adelens extractum protocolli om när-
Ad Gx^tr
protoc mare förklarings erhållande af Handels- och manufacturdeputatio-
ang:de när-nen å dess betänkande om utländske cattuners införskrifwande;
Tiarings" oc^ sa<fant * afseende på Commissarien Leenbergs förut dertil inne-
erhållande hafde privilegium. Men ståndet pröfwade skiäligt att förblifwa wid
och manuf - *^ess ^ betänckandet teknade beslut.
deput. å
dess be¬
tänk :de om
utländske
cattuners
inför-
skrifvande.
1766 den 26—28 augusti.
599
Bewiljades Bengt Gustafsson och Jan Jonsson ifrån Skaraborgs
län ståndets föreskrift till Kongl. Maij:t om 100 d:r silfwermynts
förskott för dem hwardera å deras riksdagsarfwode.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan ett.
1766 d. 28 Augusti.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Joen Bengtsson gaf tilkänna, att han enligt ståndets be¬
fallning tillika med Israel Karlsson aflemnadt den samlade sum¬
man jämte förteckningen til Kongl. Secreteraren Tamelin, hwilken,
ehuru han förklarad! dess afsigt med memorialets ingifwande wäl
icke hafwa warit att bringa ledamöterne uppå någon utgifft, likwäl
med ali tacksamhet emottagit den honom bewiste wälwilja, försäk¬
rande sig icke underlåta att med wänlig tjenstaktighet alt fram¬
gent gå ståndets ledamöter tilhanda, såsom han ock deremot giorde
sig det hopp tilbaka att uti ståndets benägna åtanka beständigt få
wara innesluten.
Justerades 2:ne extracta protocolli, l:o rörande Secrete Utskot¬
tets tilstyrkande om kronans behållne spannemåls försäljande på
auction;1 och 2:do angående föreningen emellan Allmogens och of-
ficerarnes fullmägtige wid innewarande riksdag om boställens an¬
skaffande för officerarne wid Wäster böttas Regemente.2 Det först-
nämde skulle genom deputationen til de andre stånden aflemnas;
och det sednare befaldtes att affärdas.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Af d. 30 Julii om flygsandens dämpande i Skåne och Hal- Ang:de
land. flygsandens
dampande
i Skåne och
Halland.
2:do. Under samma dag i anledning af en del Allmoges anförde Ang:de
enskildte beswär rörande dagswärkens samt kols utgörande til kensTamt
Strömsholms kongsgård, hwarå deputationen ingen rättelse kunnat kols utgiör-
ande til
Ströms¬
holms
kongsgård.
1 Tryckt som Bil. 114.
2 Tryckt som Bil. 115.
600 1766 den 28 augusti.
tilstyrka men Karl Ersson deremot uti ingifwit memorial1 än wida¬
re yrkadt på någon billigare författning i ofwan anförde ämne.
Och beslöts, att begge förenämde mål skulle tills widare hwila.
Joen Bengtsson understälte, om icke hwar och en af stån¬
dets ledamöter i deputationerne må äga frihet att til ståndets när¬
mare öfwerwägande återtaga sådane beswärs§§, som wäl i ett eller
annat afseende kunna wara utfärdade, men hwarå likwäl i deputa¬
tionerne icke något fördelaktigt tilstyrkande står att erhållas.
Och hade ståndet derwid ingenting att påminna.
Justitisedeputationens 2:ne betänkanden uplästes:
Ang:de 1 :o. Under d. 15 November sidstledne i anledning af Magistratens
'jernvägen* * staden anförde beswär öfwer Kongl. Maij :ts utslag om någre i
stående jernwägen stående gamla jernposters försäljande för kronans räk-
f ör sälj ande nlnS såsom caduque; men hwaraf Magistraten sökt tilägna staden
för kronans någon del såsom för dana arf. Och hade Ridderskapet och Adelen
samt Borgareståndets deputerade ansedt Magistratens ansökning
för billig, men Präste- och Bondeståndens ledamöter i deputationen
deremot faststäldt Kongl. Maij:ts utslag. Hwaruppå de sidstnämde
2:ne ståndens deputerades tilstyrkande blef bifallit.
Ang:de 2:do. Af d. 19 Martii 1765 jämte Kammaroeconomisedeputatio-
cUngarnes nens betänkande af d. 27 sidstledne Maji rörande landshöfdingar-
ricksdags- nes riksdagsrelationer, och hwad derwid i framtiden iakttagas bör;
såsom°ock s^som oc-k deputationerne sluteligen tilstyrkt wiss stadgad tour
viss stadgad och rang för betjeningen wid landscontoiren.
tour och tt„
rang för be- Hwllar'
t j eningen
vid lands¬
contoiren.
Ang:de Uplästes Prästeståndets extractum protooolli af d. 17 Julii röran-
oclTmagis- doctorale och magisterwärdigheten och hwad wid dess antagan-
tervärdig- de utrikes iakttagas bör.
heten. „
Hwilar.
Angrde Widare uplästes Secrete Utskottets ytterligare protocollsutdrag
vac^nte ro- under d. 13 dennes rörande afgiften för vacante rotarne; samt att
tärne m. m. Kongl. Maij :ts författning om samma afgiffts betalande effter mar-
kegången genast bör uphäfwas och rotarne öppet stå att prsestera
karl; men om de sådant innom den i contracterne utsatte tiden för-
summas(!), att 2/3-delar af vacancepenningarne med det mera då
effter markegång utgöras må, samt att hemkallspenningarne för
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 18, fol. 2319 f.
1766 den 28 augusti.
601
torpen jämte afgifften för rusthållarne i wissa orter bör fördubblad
emot hwad contracterne innehålla erläggas.
Joen Bengtsson kunde eij annat finna, än att antingen
hwad om fördubblingen på wissa orter blifwit tilstyrkt, må afslås
och derstädes förfaras på lika sätt som i de öfrige länen, eller ock,
om fördubbling tages til grund, att det då må skie i enahanda
måtto öfwer hela riket och alla undersåtare dymedelst få njuta lika
rätt.
Men som ståndet nu ändteligen effter ganska långwarig och be¬
kymmersam wäntan fant sig hafwa wunnit någorlunda skälig
jämkning i denna högst efftertänkeliga omständighet och all änd¬
ring uti Secreta Utskottets tilstyrkande icke utan än widare upskof
i målet aflöpa kan, så acktade ståndet rådeligast att ofwannämde
Secreta Utskottets extractum protocolli til alla delar bifalla.
Föredrogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens betän¬
kande om 60 000 d. koppar :mts lån af manufacturfonden til Secre-
teraren Fougts stijlgiuterie med flere för homom tilstyrkte förmo-
ner, hwilket alt Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifal¬
lit men Borgareståndet deremot i alla delar afslagit.
Joen Bengtsson nekade wäl icke, det han ju altid warit
emot alla onödige penningeutgifter af publique cassör; men harwid
kunde han eij annat finna, än att det föreslagne lånet skulle til-
skynda riket en wärkelig fördel, då icke allenast en förut i riket
obekant konst blifwer upfunnen och i wärket stäld, utan ock Secre-
teraren Fougt försäkrar sig wilja försälja tryckta arbeten til långt
bättre pris, än de hos andra kunna erhållas före. I hwilket afseende
Joen Bengtsson war af den tankan, att betänkandet kunde bifallas.
Anders Mattsson deremot ansåg det för ganska besynner-
ligit, om wid manufacturfondens närwarande släta tilstånd en så
ansenlig summa skulle bewiljas til en ännu oförsökt och obewist
konsts uphielpande; och hwarå Secreteraren Fougts swärfader,
Bancocommissarien Momma, i 25 års tid skall ägt privilegium exclu-
sivum men ännu icke förmådt åstadkomma den ringaste tilwärk-
ning. Deputationen har wäl tilstyrkt, att den föreslagne summan
skulle lemnäs blott til låns; men af flera ifrån deputationen för
detta upkomne betänkanden har ståndet nogsamt erfarit, huru med
dylika lån til flere tunnor guld förut tilgådt, att de nämligen i an¬
seende både til gäldenärens och cautionisternes oförmögenhet om-
Ang :de
60 000 d.
k:pmts lån
af manuf.-
fonden til
Secreterar.
Fougts stijl¬
giuterie.
39—700212
602
1766 den 28 augusti.
sider måst afskrifwas. Samma utwäg är äfwen med det nu projecte-
rade lånet att befara. I öfrigt wil Secreteraren Fougt[s] försäkra[n]
att lemna tryckta arbeten til bettre köp än andre ingenting betyda,
enär man besinnar, att hwad denna tiden så dyrt blifwit försåldt,
icke warit för boktryckarnes utan för auctorernes egen räkning,
som för sine skrifter betalt blott tryckarelön och sedan på dem satt
hwad wärde de behagadt; då deremot boktryckarne på sina å eget
förlag tryckte böcker lemna äfwen så godt köp, som Secreteraren
Fougt försäkrar allmänheten om. Anders Mattsson påstod derföre,
att betänkandet bör afslås, och det til alla delar lika med Borgare¬
ståndet, på det eij någon skiljacktighef må åstadkomma expedition
å begge andre ståndens beslut.
Tale mannen erindrade, att den förmon, som nu för Secrete¬
raren Fougt tilstyrkes, icke kan sägas wara så illa anwänd, enär
man besinnar, att stilgiuterie i Swerige är en aldeles ny konst, som
Secreteraren Fougt nu likwäl upfunnit och är af hans tilwärk-
ningar hädaneffter så mycket större winst för riket at förwänta,
som derföre förut ansenlige summor årligen gådt til utländningen.
Jan Jansson anmärkte, att deputationen i det nogaste öf-
werwägat denna saken; och hade icke heller ingådt uti sådant til-
styrkande, som betänkandet innehåller, förrän det war säkert ut¬
rönt, att Secreteraren Fougt wärkeligen ägde stilgiuteriewetenska-
pen, icke allenast til så god tilwärkning, som hos utlänningen
åstadkommes, utan ock i många afseenden långt bättre; och
hwarpå äfwen de i ståndet utdelte profarken äro tydelige bewis.
Detta alt har deputationen ansedt förtjena upmuntran och derföre
för Secreteraren Fougt tilstyrkt den omtalte summan, dock blott til
låns emot säker borgen, hwarjämte deputationen ansedt åtskillige
andre omständigheter til wärkets bedrifwande högst oumgängelige;
hwilka sidstnämde Jan Jansson förmodade, att ståndet i alt fall eij
wil afslå, om ock lånet icke skulle bewiljas; och i anseende hwartil
han trodde, att målet sålunda bör åtskiljas.
Andre påstodo deremot, att hela betänkandet på en gång bör af-
göras.
Olof Larsson wille icke ingå i widlyftigt uprepande af alla
härwid förekommande omständigheter, såsom de der förut blifwit
tydeligen utredde, utan han erindrade allenast, att deputationen
härwid iakttagit all den säkerhet för fonden, som någonsin möijelig
warit, enär Secreteraren Fougt icke får lyfta någon styfwer, innan
1766 den 28 augusti.
603
han lemnar säker borgen, som Commercecollegium kommer att
pröfwa, och ifall han icke den kan prsestera, så erhåller han ock in¬
tet lån, hwarigenom manufacturfonden således icke risquerar det
aldra ringaste. I anseende hwartil Olof Larsson för sin del war af
den tankan, att betänkandet utan swårighet kunde bifallas,
Deruti instämde Olof Ersson med någre andra.
Talemannen frågade: Winner betänkandet bifall. Men som
det beswarades både med Ja och Neij, författade Talemannen föl¬
jande proposition:
Den, som bifaller betänkandet, säger Ja; den, det eij will, fram-
gifwer Neij. Winner Neij, afslås betänkandet lika med Wällofl.
Borgareståndet.
Propositionen tolkades för finska ledamöterne, och skred ståndet
til votering, som effter 2:ne uprop utföll
med 18 Ja
emot 86 Neij.
I anledning hwaraf ofwannämde Handels- och manufacturdepu-
tationens betänkande blef til alla delar afslagit.
Tolf deputerade ankommo ifrån Ridderskapet och Adelen samt
berättade, att bemälte stånd förehafft Secrete Utskottets extractum
protocolli om inquarteringen här i staden och samma til alla delar
bifallit med den tilläggning, att Kongl. Lifgardet och Artilleriet får
upbära inquarteringspenningarne för completta numrer, och att
Kongl. Lifdrabanterne niuta lika inquartering med subalterne offi-
cerarne wid de förenämde regementer; hwilken tilläggning, jämte
ett Secreta Utskottets extractum protocolli om underofficerarnes
löner wid de wärfwade regementerne, Ridderskapet och Adelen
welat til de öfrige ståndens benägna bifall recommendera.
Talemannen aflade tacksägelse för communicationen af
Ridderskapet och Adelens beslut i förenämde mål och försäkrade
sig til ståndets öfwerwägande wilja föredraga den anmälte tillägg-
ningen med mera, så snart det sig göra låter.
Deputerade afträdde.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 4 betänkanden:
l:o. Af d. 12 Martii med afslag til Färgeriesocietetens ansökning Ang:de
om någon inskränkning uti fabriqueidkarnes rättighet att sielfwe sminkning
färga sine tilwärkningar. af fabrique¬
idkarnes
rättighet
at sielfwe
färga sine
Biverk¬
ningar.
604 1766 den 28 augusti.
Äng:de 2:do. Af d. 12 Martii rörande sökt frihet ifrån manufacturfonds
sökt frihet
ifr manuf - erläggande för utländska korngryn; men hwilket deputationen af-
fonds er- styrkt,
läggande
för ut¬
ländska
korngryn.
Ang:de 3:o. Under d. 7 Junii om sidenappreteringswärket här i staden,
S*terings-6'oc^ huru dermed framdeles förhållas må med mera; hwarå äfwen
wärket här åtskillige serskildte vota uplästes.
i staden och
huru der¬
med fram¬
deles för¬
hållas må
m. m.
Och blefwo följande1 3:ne betänkanden bifallne.
Ang:deat 4:to. Af d. 8 dennes att interesset för Färgaren Malmstens i Ban-
i nteresset
för Färg <luen uptagne lån än widare och til nästa riksdag af manufactur-
Malmstens fonden betalas må.
i Banquen TT ..
uptagne lån Hwllar-
än widare
af manuf.-
fonden be¬
talas må.
Ang:de Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande af d. 11 Febru-
fartygens ar“ uplästes angående inländske fartygens visitation wid Waxhol-
visitation men, och att dermed wid förra wanligheten må förblifwa.
vid Vax- ...
holmen. Bifallit.
Pål Jönsson afsändes med åtta deputerade att til de andre stån¬
den aflemna ståndets i dag justerade extractum protocolli om til-
styrkt auction å kronans behållne spanmål; hwar jämte Kammar-
o-economisedeputationens betänkande om Allmogens dagswärken til
alunwärket i Calmare län skulle til bifall recommenderas. Och åter-
kommo deputerade effter någon stund samt anmälte de andre stån¬
dens hälsning jämte försäkran att i möijeligaste måtto wilja full¬
göra detta stånds åstundan i de recommenderade målen.
Ang:de Föredrogs ånyo Expeditionsdeputationens extractum protocolli
6X^ttetåfS"rörande expeditionssättet af Riksens Ständers beslut om Jerncon-
Riks. Stan- toirsinrättningen; äfwen Secrete Utskottets ytterligare protocollsut-
ders beslut
om Jern-
contoirsin-
rättningen. 1 Skall vara: ovannämnda.
1766 den 28 augusti.
605
drag jämte Brukssocietetens ingifne memorial i samma ämne; och
uplästes sluteligen öfwerstelieutenanten Gyllensvans memorial om
nödwändigheten af sådant förbehåll wid bifallandet af det projecte-
rade nya Jerncontoiret, att ifall de uti reglementet föreskrefne reg-
lor til någon del öfwerskridas, fonden då wid nästa riksdag ofel¬
bart bör tilfalla Kongl. Maij :t och kronan.
Joen Bengtsson erindrade, att som, igenom det 2:ne
stånd stannat emot 2:ne, icke någon expedition på gamla Jerncon-
toirets uphörande kan winnås, såframt icke ståndet bifaller det
nya, så lärer ock detta sidstnämde i sådant fall blifwa rådeligast, al¬
lenast derwid det krafftiga förbehåll skier, att Riksens Ständer wid
nästa riksdag få öfwerse förwaltningen, och då efter omständighe¬
terna beslutas om fonden.
Petter Olsson ifrån Kopparbergs län war til alla delar
nögd med Secreta Utskottets tilstyrkande, undantagande hwad om
afgiftens erläggande i orten tilstyrkes, hwilket han för sin del icke
kunde ingå, utan borde densamma så hädaneffter sorn förut betalas
i stapelstads wåg.
Uti samma förbehåll instämde äfwen Anders Anders¬
son ifrån Gestrickeland.
Jan Jansson gaf tilkänna, att Bondeståndets ledamöter af
Bergsdeputationen wid sammanträdet uti förewarande ämne förbe¬
hållit sig, det eij något wisst stadgande i den delen tils widare borde
fastställas, innan bergslagerne innom sig fådt derom rådgöra, och
til följe deraf hade ock hwar Bergslag blifwit öpet lemnadt att till
1767 års slut antingen ingå eller afsäga sig en sådan afgifft.
Joen Ersson, Bryngel Andersson, Lars
Larsson med åtskilliga andre påstodo, att ståndet bör förblifwa
wid dess en gång genom votering fattade beslut.
Men effter något widare samtal aktade ståndet likwäl uti närwa-
rande granlaga belägenhet rådeligast att instämma uti Högwördige
Prästeståndets yttrande, dock med det af Herr Gyllensvan omrörde
uttryckeliga förbehåll.
Hwaruppå Secreteraren projecterade följande påskrift:
Resolverat, att til undwikande af det gamla Jerncontoirets be¬
stånd bifaller ståndet det nya, på sätt som Högwördige Prästestån¬
dets yttrande och påskrifft utwisar, med antagande af Öfwerste¬
lieutenanten Gyllensvans memorial om krafftigt förbehåll af fon-
606
1766 den 28 augusti.
dens anwändande til staten wid nästa riksdag, ifall reglementet
icke effterlefwas skulle.
Hwilken uplästes och blef allmänt bifallen samt teknades å löpa¬
ren.
Ang:debe- Föredrogs ånyo Secreta Utskottets extractum protocolli om be-
frielse för
Smålands fr^e*se för Smålands Cavallerieregemente ifrån en ålagd återbär-
Caval.reg:tening och blef bifallit,
ifr. en ålagd
återbäring.
Ang:de Uplästes Protocollsdeputationens betänkande af d. 22 Julii rö-
Kfe^fsteg'ufi**ranöe Krigscollegii felsteg uti målet angående Naula rusthåll i Fin¬
målet äng:-land och att Presidenten Kronhiort samt Krigsråderne Rök och
rusthålH Wadenstierna derföre med 200 d:r silfwermynts plikt hwardera an-
Finland. ses böra.
Bifallit.
Ang:de Herr öhlandts ingifne memorial uplästes om någon belöning för
hjöning fSöruPSifften af dess innehafwande fördelaktiga wetenskap att bränna
wettenska- bränwin och begärdtes hwila.
pen at brän¬
na brenne-
win.
I anledning af det uti protocollet giorde förbehåll anmältes nu lö¬
paren, som war ankommen, til Secreta Utskottets extractum proto¬
colli om inquarteringen här i staden.
Gabriel Månsson kunde för sin del icke medgifwa, att
den för Stockholms stad tilstyrkte författning enligt Borgarestån¬
dets tilläggning bör få sträcka sig til de öfrige städerne i riket.
Men ståndet pröfwade likwäl skäligit att förblifwa wid dess til
Borgareståndets tilläggning lemnade bifall, dock med föebehåll att
ifall indelte regementer skulle til städerne incommenderas, de då
under denna författning icke innebegrepne warda.
Ang:de Äfwen anmältes löparen til Secreta Utskottets protocollsutdrag
KonglS rörande Hennes Kongl :a Höghets Prinsessans handpenningar
Höghet jämte Hoffröken Kurlcs tilstyrkte belöning; och ansåg ståndet nu-
PhandpSen"Smera f°r tjenligast, sedan 3:ne stånd sålunda afgiordt målet, att in-
ning. jemte stämma uti Högwördige Prästeståndets påskrifft, det Secreta Ut-
Kurks tfl- slottets tilstyrkande bifalles med den förändring, hwad Fröken
styrkte be- Kurk beträffar, att de här nämde förmoner, utom 1 200 d:r silf:mts
löning. ^warwid jlon bibehålles, utsättes wara 800 d:r silf:mt af hof-
förtäringsmedlen samt att ordet ogifft går ut.
1766 den 28—30 augusti.
607
Föredrogs ånyo Secreta Deputationens betänkande om besitt- Ang:debe-
ningsrätten å hemmanet Henninen i Åbo1 län och blef bifallit.
rätten å
hemmanet
Henninen
i Åbo län.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 28 Junii om Ang:de
utskeppningsprsemier för grön såpa; hwilket bifölls. niifgspKe-
mier för
grön såpa.
Handels- och manufacturdeputationens 2:ne betänkanden före- Ang:detil-
stånd för
drogs ånyo om frihet för Directeuren Bennet och Fabriqueuren j)irect Ben-
Gnospelius til lotteriers anställande, hwilka ståndet pröfwade skä- net och
ligt att bifalla. Oppelius
om et lotte¬
ris anstäl¬
lande.
Och åtskildes ståndet deruppå klockan ett.
1766 d. 30 Augusti.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollet för d. 26 dennes.
Uplästes Kammaroeconomiaedeputationens 4 stycken betänkan¬
den:
1 :o. Af d. 31 Augusti sidstledit år rörande Norrköpings stads an- Ang:de
sökning, att tegelbruksinnehafwarne wid samma stad icke må til- stads a*n-^S
låtas uphandla wed til sine wärks bedrifwande, hwilket deputatio- sökning, at
tegelbruks-
nen tilstyrkt men uti ett serskildt votum, jämte Krigsrådet Adel- innehaf:ne
svärds ingifne memorial, deremot bestrides, samt att Kongl. Maij :ts derstädes
ieke må
i målet fäldte utslag fastställas må. Och aktade ståndet rättwist att tillötas up-
det serskilte votum til alla delar bifalla. handla wed
til sine
wercks be¬
drifwande.
2:do. Af d. 14 dennes om de förra författningars obrottsliga Ang:de
f å stställan-
handhafwande til fastställande af wissa tijondesättningar öfwer ,je til wissa
hela riket; och bifölls med den tilläggning, som ståndets extractum tiondesätt¬
ningar i
protocolli af d. 17 sidstledne Julii innehåller. hela riket.
3:o. Under d. 1 Julii i anledning af Allmogens i Lillkyro sokn en- Ang:de
skilte beswär öfwer storskifftsdelningarne i samma sokn, hwilka SOckns All¬
moges en-
skilte be¬
swär öfwer
storskifts-
delningarne
1 Skall vara: Nylands och Tavastehus län. Jfr s. 581. derstädes.
608 1766 den 30 augusti.
beswär wäl deputationen för oskälige ansedt men likwäl til ett för¬
sök tilstyrkt, det allenast 2: ne af de klagande, som sådant hos
Landshöfdingeembete! hegardt, må öpet lemnäs att wid en ny an¬
ställande syn deras förmente rätt få å daga lägga. Hwilket bifölls
med den förändring, att hwad wid slutet tilstyrkt blifwit för Carl1
Isacsson Laucko och Matts Nickola, äfwen lämpas til de öfrige be-
swärande, så att samtelige äga frihet att söka jämkning och rättelse,
der de thertil skäl äga skulle.
Om landt- 4:o. Af d. 30 Julii om landtmätarnes redogörelse och ställande til
redogörelse answar för olagliga förrättningar, samt huru thermed förhållas
och answar må; hwarjämte denna deputationens betänkande i anledning af
'förrätt-1 Allmogens i Finland anförde beswär öfwer landtmätarnes egen-
ningar. nytta derstädes föredrogs ånyo. Och blefwo begge desse betänkan-
den bifallne.
I anledning af Bryngel Anderssons och Lars Larssons begäran
blef deras i förra pleno omförmälte dictamen til protocollet rörande
länegräntseskillnaden emellan Ångermanland och Wästerbottn nu
upläst; och som de icke widare ämnade dermed wända sig til de
andre stånden, så lades samma dictamen ad acta.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 2:ne betänlcan-
den:
Ang :de et 1 ;o. Under d. 8 dennes om ett parti swenskt silkes uparbetande
swenskt Pa manufacturfondens bekostnad til tyg för Hennes Kongl. Maij:t
silkes up- Drottningen och Hans Kongl. Höghets Kronprinsens tilkommande
arbetande _ ..
på manuf.- Gemål.
fondens be- Bifallit,
kostnad.
Ang :de 2:do. Af d. 28 Julii rörande någon upmuntran för Fabriqueu-
'muntran rerne Ekstedt och Collander medelst hushyrans betalande för deras
för Fabri- fabrique af manufacturfonden, räknadt ifrån sidstledne och intil
que[u]rerne ... ...
Ekstedt och nasta riksdag.
Collander. Hwilar.
Borgmästaren Ekman anförde åtta deputerade ifrån Borga¬
reståndet och berättade, huruledes samma stånd under öfwerlägg-
ning förehafft den inskränkning, samtelige städernes Borgerskap
medelst åtskillige tid efter annan utkomne författningar lidit uti
deras wahlrättighet. Borgareståndet, som med all möijelig upmärk-
samhet är omtänckt att åter försätta menigheten uti full utöfning
af den frihet och de rättigheter, som grundlagarne desamma til-
1 Eenligt betänkandet rättat från förlagans: Mats.
1766 den 30 augusti.
609
lägga, har i sådant afseende icke kunnat undgå att uti förenämde
omständighet föreslå en billig rättelse och derföre welat hos de
öfrige respective stånden til bifall recommendera ett nu afgifwit
extractum protocolli om walsättet i Stockholm och ett likaledes för
de öfrige rikets städer, under den fasta försäkran, att Borgarestån¬
det härutinnan får erfara de öfrige ståndens benägna biträde. Bor¬
gareståndet wille ock dessutom än widare til benägit bifall anmäla
ett afgifwit extractum protocolli om gymnasii- och scholaestaternes
deltagande uti prästegårdsbyggnader i städerne.
Tale mannen försäkrade sig med det första wilja föredraga
de nu anmälte målen. Hwaruppå deputerade afträdde.
Föredrogs ånyo Stora Deputationens betänkande om lagarnes Stora Deput.
wärkställighet, och uplästes deruppå såwäl Fråste- som Borgare- lagones
ståndets derå afgifne extracta protocolli, såsom ock de af Stora De- verkställig-
ll6t<
putationen och Högwördige Prästeståndet åberopade 3:ne Justitiae-
deputationens betänkande wid sidstledne riksdag, näml:n:
1 :o. Af d. 5 Augusti 1761 om rättegångssättet i concourstwister. Ang:de
rättegångs-
sättet i
eoncours-
twister.
2:do. Af d. 15 Maji 1762 om justitiens administration i landsor- Ang:de
iustit i ens
terne; hwilka begge til alla delar blefwo bifallne. Och administra¬
tion i lands-
orterne.
3:tio af d. 25 Augusti 1761 om Hofrätternes arbeten med mera; Ang:deHof-
r att erne s
sorn äfwen bifölls, dock med Prästeståndets giorde förändringar, arbeten
att i 3:dje momentet desse ord gå ut: Om så nödigt fordras, eller m. m.
läte acten någon annan af fiscalerne tilställas att med sitt yttrande
inkomma. Och att i 4: de momentet domare, som försumma att ti¬
digt utgifwa expeditionerne, enligt Rättegångsbalkens 24 capitels, 5
§, bör förklaras skyldig att första gången plikta effter lag, då han
andra gången dermed beträdes, erlägga dubbel plikt, och den 3:dje
på halft år ifrån embetet suspenderas,
Dernäst uplästes ånyo til och med 11 § af Stora Deputationens of-
wannämde betänkande; men det öfriga, som icke nu medhants, blef
til nästa gång upskutit; och stannade ståndet å hwarje omständig¬
het i det slut, som den resolutionen utwisar, hwilken i nästa dags
protocoll ord ifrån ord kommer att uptagas.
610 1766 den 8 september.
Per Ersson ifrån Södermanland erhölt tilstånd att på åtta dagar
resa hem.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan ett.
1766 d. 8 September.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollerne för d. 28 och 30 sidstledne Augusti.
Widare justerades 2:ne extracta protocolli
Ang :de 1 :o rörande skatteköpet å Nypperböle hemman i Nyland,1 och
skattekiöpet
å Nypper¬
böle hem¬
man i Ny¬
land.
Ang:de 2:do angående stenkålswärksinteressenternes olagliga skatteköp i
stenkål s™
wärksinte- Skåne;2 hwilka begge befaldtes att af färdas,
ressenternes
i Skåne
olagl. skat-
tekiöp.
Det öfriga af Stora Deputationens betänkande om lagarnes wärk-
ställighet blef igenomgångit och til slut afgiordt. Hwaruppå föl¬
jande resolution å betänkandet tecknades:
I til och med 5 §§ bifalles.
6 § 1 :a momentet bifölls. 2 momentet bifalles enligt Högwördige
Prästeståndets giorde tilläggning. 3:dje och 4:de momenterne
blefwo bifallne, öde momentet bifölls enligt Högwördige Präste¬
ståndets förändring. 6:te och 7:de momenterne bifölls.
7:de och 8:de §§ bifalles.
Wid 9:de § instämmer ståndet med Högwördige Prästeståndets
utlåtande.
10 § om orsakerne til riksdagarnes förlängande, ther enskilte sa¬
kers handterande af Riksens Ständer säges wara stridande emot
rätta ställningen af wåra riksförfattningar och grundlagar, går ut
af the skäl, Högwördige Prästeståndet anmärkt, och i det ställe an¬
tager ståndet til alla delar, hwad wälbemälte stånd wil hafwa åter
infördt.
II § bifölls enligt Högwördige Prästeståndets giorde tilläggning.
1 Tryckt som Bil. 116.
2 Tryckt som Bil. 117.
1766 den 8 september.
611
12 § 1 :a momentet bifölls med Wällofl. Borgareståndets giorde
tilläggning.
2:dra och 3:die momenterne biföllos.
4:de momentet bifölls enligt Wällofl. Borgareståndets utlåtande.
5:te, 6:te och 7: de momenterne biföllos.
8:de momentet bifölls enligt Wällofl. Borgareståndets yttrande,
dock tillägges wid ordet stånd af tjenstemän.
13 § l:a och 2:dra momenterne biföllos enligt Wällofl. Borgare¬
ståndets utlåtande och giorde tilläggning.
3:die momentet bifalles.
14 § bifalles.
15 § l:a, 2:dra och 3:dje momenterne biföllos.
4:de momentet bifölls enligt Högwördige Prästeståndets utlå¬
tande.
5:te momentet bifölls å sätt, som ståndet sig yttradt wid 5:te mo¬
mentet af den här omnämde 6:te §.
6:te och 7:de momenterne biföllos.
16 § bifalles.
17 § bifölls med Högwördige Prästeståndets tilläggning.
18 § går ut.
Wid 19 § 1 :a momentet instämde ståndet uti enahanda förbehåll
med Högwördige Prästeståndet att wela sig i detta ämne yttra, tå
Justitisedeputationen med dess betänkande therutinnan inkommer.
Wid 2:dra momentet af denna § instämde ståndet til alla delar
uti Högwördige Prästeståndets utlåtande.
3:dje momentet bifölls.
20 § 1 :a och 2:dra momenterne biföllos.
21 § bifalles.
Dernäst uplästes öfwerstelieutenanten Grefwe Dohnas memorial
om någon förklaring uti förenämde Stora Deputationens betän¬
kande angående avancementerne innom Lifregementet; och beslöts
skola tils widare hwila.
Justerades åtskillige projecterade resolutioner å Allmogens all¬
männa beswär wid innewarande riksdag.
Uplästes Borgareståndets 2:ne extracta protocolli af d. 26 Au¬
gusti ;
612
1766 den 8 september.
Ang :de 1 :o. Om walsättet til magistratspersoner i Stockholms stad, och
valsättet til
magistrats¬
personer i
Stockholms
stad.
D:o för de 2:do för de öfrige städerne i riket,
öfrige stä¬
derne i
riket.
Hwilka begge effter något samtal blefwo bifallne.
Ang:deen Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 9 Au-
klädes-
fabriques Susti uplästes om en ldädesfabriques anläggande i Avestad och blef
inrättande bifallit,
i Avestad.
Doctor Norman anförde sex deputerade ifrån Prästeståndet
och aflemnade ett extractum protocolli om capellanernes löner,
hwaruti Prästeståndet förmodar, att detta stånd wid öfwerwägande
af de anförde omständigheter lärer finna skiäligt att instämma. I
öfrigt erindrade Prästeståndet om benägit bifall til ett dess extrac¬
tum protocolli rörande Häradshöfdingen Brandt Törnessons rätte¬
gång.
Talemannen lofwade med det snaraste föredraga ofwan an¬
förde mål, hwaruppå deputerade afträdde.
Ang:de Förstnämde Prästeståndets extractum protocolli af d. 26 Augusti
Ciies'löner uplästes, sorn i anledning af detta stånds protocollsutdrag angående
m. m. capellanernes löner utfärdat blifwit, och deruti Prästeståndet icke
allenast ogilladt målets omedelbara uptagande af Bondeståndet
utan ock af andragne skiäl ansedt alt, hwad detta stånd derutinnan
anfördt, såsom högst obilligt och emot författningarne stridande
med mera.
Men ståndet pröfwade skiäligt att förblifwa wid sitt i detta ämne
tagne beslut.
Ang:de Dernäst föredrogs ånyo samma stånds extractum protocolli rö-
Justithecan-ran^e remiss Justitisecancellairens åtgiärd uti Häradshöfdingen
cell. åtgärd Brandt Törnessons sak til Stora Deputationens Lagutskott, hwar-
i Häräds**
höfd * Brandt ^åmte Justitisecancellairen Stockenströms memorial och förklaring
Törnesons uplästes. Och blef Prästeståndets extractum protocolli bifallit,
sak.
Ang:de Uplästes Bidderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 24
^hemman** Juli* mec* föreställning till de andre stånden om ändring i deras
i Finland.
1766 den 8 september. 613
lemnade bifall til Secrete Deputationens betänkande angående be¬
sittningsrätten å Lamminmäki hemman i Finland; såsom hwilket
mål Ridderskapet och Adelen ansedt Secrete Deputationen liafwa
warit obefogad att uptaga.
Joen Persson och Gabriel Månsson begärte wäl,
att detta mål skulle til närmare öfwerseende hwila; men som före-
nämde extractum protocolli angick allenast en i ståndet allaredan
afgiord sak, ifrån hwilket beslut ståndet icke heller ämnade sig be-
gifwa, så resolverades, att ståndet förblifwer wid dess til Secrete
Deputationens betänkande lemnade bifall.
Föredrogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens betän¬
kande om hushyrans betalande för Fabriqueurerne Ekstedt och
Collander af manufacturfonden på wissa år; hwilket Prästeståndet
bifallit med tilläggning, att ersättning för hushyran beräknas til
sitt quantum effter hyrescontractet d. 11 Decemb. 1756 och sträc¬
ker sig til 1770 års början, hwilken termin sättes i stället för orden:
intil nästa riksdag, och dermed slutas betänkandet, så att det öf¬
riga går ut.
Erik Nilsson war wäl för sin del icke just emot bifall af be¬
tänkandet, men han trodde likwäl, att som ståndet altid afslagit dy¬
like utgifter, så är det hederligast, at ståndet äfwen i närwarande
fall är sig likt.
Peter Olsson ifrån Kopparbergs län, Gabriel Måns¬
son, Bryngel Håkansson med många flere kunde ock til
ingen del medgifwa den af deputationen tilstyrkte utgifft af manu¬
facturfonden, i synnerhet wid dess nuwarande knappa tilstånd.
Secreteraren erindrade, att ståndet altid bör fota sina be¬
slut på skiäl och omständigheter, hwilka uti närwarande fall kunna
wara långt större och mera bewekande, än dem andre sökande
hafft för sig. Af betänkandet kan inhämtas, det dessa Fabriqueurer,
som wärkeligen äro att anse för de snällaste i hela riket, ännu icke
fädt den aldra minsta upmuntran af manufacturfonden, då der¬
emot andre, af hwad orsak lemnade Secreteraren derhän, upburit
flere anseenlige summor. Och som de nu i fråga warande Fa¬
briqueurer framför andre giordt sig förtjente til belöning, men det
eij bör lända dem til last, att de ingenting förut undfådt, så kunde
Secreteraren ock icke annat än styrka til bifall af Prästeståndets
beslut såsom ganska skiäligt.
Olof Larsson instämde så mycket häldre uti Secreterarens
Ang:de
hushyrans
betalande
för Fabri-
que[u]rerne
Ekstedt och
Collander.
614
1766 den 8 september.
yttrande, som han wisste, att manufacturfonden blott til manufac-
turernes tiphielpan.de är anslagen; och sedan såwäl deputationen
som Prästeståndet, hwilka ingendera kunna wid denna riksdag sä¬
gas wara för onödiga utgifter, funnit, att desse Fabriqueurer wärke-
ligen förtjent upmuntran, så lära ock de medel, som på dem använ¬
das, icke få anses wara onyttigt utgifne.
Pål Jonsson anmärkte äfwenledes, att det just icke wore så
rådeligit at stöta alla fabrique[u]r [er] för hufwudet; sådant torde
ståndet framdeles kanskie för sent få ordsak att ångra. Ekstedt och
Collander, ehuru de altid warit de snällaste arbetare, hafwa likwäl
aldrig fädt hugna sig af någon den ringaste upmuntran, och om det
äfwen nu, då de som nödigast behöfwa hjelp, dem förwägras, så kan
sådant förorsaka hela fabriquens undergång. De äro äfwen utom
dess befaldte att arbeta det nya tyget för Drotningen och tilkom-
mande Kronprinsessan, och jämwäl i anseende dertil förtjena de
någon belöning.
Joen Joensson ifrån Bohus län war försäkrad, att desse
Fabriqueurer icke lära utan betalning arbeta något hwarken för
Drottningen eller Prinsessan, och att de således derföre icke för¬
tjena någon serskildt belöning, såsom de ock för alt annat, sorn de
giöra, lära få nog tilräckelig arbetslön.
Olof Olsson kunde eij annat finna, än att ståndet så myc¬
ket häldre bör bewilja den af deputationen tilstyrkte förmon för de
nämde Fabriqueurer, som det är blott hushyran för några år, den de
sedan äro skyldige att återbära, men emedlertid tjenar dem att up-
rätthålla en ansenlig fabrique, som de igenom egen flit och arbet¬
samhet utan publique kostnad ökt ända til 30 stolar.
De förstnämnde ledamöterne jämte åtskillige andre kunde der¬
emot för sin del icke bewilja någon widare utgift af manufacturfon¬
den, som redan är så mycket medtagen, att skulden på flera år icke
betalas kan.
Talemannen ansåg det wäl för ganska berömmeligit, att
ståndet går sparsamt til wäga med penningars utdelande utur pu¬
blique cassör; men i närwarande fall kunde likwäl Talemannen
icke undgå att erindra, huruledes, då manufacturfonden til fa-
briquernes underhållande egenteligen är anslagen, den aldrig nytti¬
gare kan anwändas, än när så arbetsamme och förtjente Fabriqueu¬
rer dermed understödjes, som de nu omtalte äro, och hwilka utom
dess aldrig tilförene på något sätt blifwit upmuntrade.
1766 den 8 september. 615
Hwaruppå Talemannen frågade, om betänkandet winner bifall?
Men sorn det beswarades både med Ja och Neij, författade han föl¬
jande proposition:
Den, som bifaller betänkandet lika med Högwördige Prästestån¬
det, säger Ja. Den, det eij will, framgifwer Neij. Winner Neij, afslås
betänkandet.
Efter 2:ne uprop utföll voteringen
med 32 Ja
emot 75 Neij.
Och blef således betänkandet til alla delar afslagit.
I anledning af giordt förbehåll anmältes löparen til Secreta Ut¬
skottets extractum protocolli om indragningen wid de wärfwade re-
gementerne i Pommern, och föredrogs Ridderskapet och Adelens
under d. 4 Augusti derwid giorde förändringar, dem Borgareståndet
bifallit med tilläggning, att framför ordet fordringar sättes lönings.
Hwarjämte åtskillige officerares wid Cronhielmske Regementet in-
gifne memorialer uplästes. Och pröfwade ståndet skäligt att för-
blifwa wid dess til Secreta Utskottets extractum protocolli lemnade
bifall med antagande af Höglofl. Ridderskapet och Adelens giorde
förändringar samt den skillnad, som Wällofl. Borgareståndet an¬
märkt.
Kammaroeconomisedeputationens betänkande af d. 14 Augusti
uplästes om österbottniske strömrensningarnes fortsättande, enligt
hwad deputationen derwid tilstyrkt; samt tour för Magister Jacob
Stenius wid Borgo Gymnasium, hwilken hit intil öfwer ofwan-
nämde arbete upseende hafft; och resolverades, att hwad tilstyr-
kandet angår om strömrensningarnes fortsättande af statsmedlen,
så afslås sådant aldeles; men tilstyrkandet för Magister Stenius bi-
falles.
Uplästes ett af Anders Nilsson och Erik Nilsson ifrån Wermeland
underskrifwit memorial1 angående constitutorial för Vice Härads¬
höfdingen Eneroth att wara ständig vicarius för Häradshöfdingen
Liljegranat i Wermelands Wästra jurisdiction.
Men härå resolverades, att ståndet med detta mål icke äger att sig
befatta.
Föredrogs ånyo Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande
om indelt lön för öfwersten och öfwerstelieutenanten wid Sawolax
i Ronde ståndets arkiv 1765—1766, vol. 30, nr 332.
Ang:de in¬
dragningen
wid de
wärfwade
regementer-
ne i Pom¬
mern.
Ang:de
österbott¬
niske
strömrens¬
ningarnes
fortsättande
m. m.
Ang :de
indelt lön
för öfwers¬
ten och
öfwerste-
lieut. wid
Sawolax
Regem :te.
616 1766 den 8 september.
Regemente, som ståndet uti protocollsutdrag under d. 13 Maji af-
slagit; och instämde ståndet nu uti Högwördige Prästeståndets til¬
läggning, att 1 000 d:r silf:mts wite utsättes för den, som med an¬
sökning om indelt lön wid de indelte regementerne til Riksens Stän¬
der inkommer.
Ang:de Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 30 Augusti
DtenPHy^S~ angaende den förklaring, som Borgareståndet blifwit underrättadt
dréns hos om, att Dompnobsten Hydrén hos Kongl. Maij :t begärdt rörande
MaU^t be- D°ctor Mathesii framför honom erhållne up rättelse; men hwilken
gärte för- uprättelse bemälte stånd så tydeligen uti Riksens Ständers Expe-
rande^octör^*011 tror wara utstakad, att all sökt förklaring derutinnan för
Matesii en mindre aktning emot Riksens Ständers beslut wore att anse;
framför ^ (]crföre resolverat, det icke allenast Doctor Mathesius bör ge¬
honom er- °
hällne up- nast komma til fullt åtnjutande af det företräde i Consistorio, sorn
r^t{^se Riksens Ständer honom tillagt, utan ock att Domprobsten Hydrén
för dess efftertänkeliga steg må af Justitisecancellairen på det
alfwarligaste tiltalas.
Hwilar.
Ang:de Anmältes löparen till Landt- och sjömilitiseoeconomiaedeputa-
förbud för ^jonens af ståndet för detta bifallne betänkande om förbud för ca-
caractense-
rade coup- racteriserade coupvardiesjömän att bära amiralitetsuniformen, och
mäiTat bäraansa8 ståndet för billigt att nu instämma uti Högwördige Präste-
amiralitets-ståndets yttrande, det Kongl. Maij:t må i underdånighet updragas
uniformen. effter egit ompröfwande härutinnan widtaga de författningar,
som lända til sjöfartens tilwäxt och ungdomens upmuntran att sig
förkofra.
Uplästes Secreta Utskottets 2:ne extracta protocolli:
Ang :de l:o. Af d. 2 Augusti om sökt befrielse af Falkenbergs stad ifrån
^tads^kte8 en con^nSents erläggande för år 1747, hwilket Secreta Utskottet
befrielse blott til någon del ansedt kunna willfaras.
ifrån en
contingents
erläggande
för år 1747.
Ang:de 2:do. Af d. 7 Julii rörande utsatt dagtractamente för generalquar-
tractamente termästaren wid skånska fästningsbyggnaden. Hwilka begge ex-
för general- tracta protocolli blefwo bifallne,
quarter-
mäst. wid
skånska
fästnings¬
byggnaden.
1766 den 8 september. 617
Och beslöt ståndet deruppå att äfwen i eftermiddag klockan half
5 sammanträda, samt åtskildes klockan ett.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan half 5.
Uplästes Secreta Utskottets 5 stycken extracta protocolli:
l:o. Af d. 2 Augusti om lotsafgifftens erläggande i speciemynt för Ang:de
utländska fartyg. tins" erläg¬
gande för
utländska
fartyg i
speciemynt.
2:do. Af d. 7 Julii det bör kammererarne i Krigscollegii Bekläd- At kamme-
rcrår i
ningscontoir hädanefter bestås allenast 100 d:r silf:mts arfwode KrigSC0llegii
för expectancelistornes författande. Bekläd-
ningscon-
toir allenast
bestås för
expectance¬
listornes
författande
100 d. s:mts
arfwode.
3:o. Under d. 8 Julii om decharge för couratorerne hos wexelasso- Om de-
scharge för
Cierade. couratorer¬
ne hos
växelasso-
cierade.
4:o. Af d. 12 Augusti om en ny kammererssysla i Statscontoiret, Ang:deen
„ , ny kamme-
dock utan gravation for staten. Och rerssysla i
Statscon¬
toiret.
5:to af d. 30 Julii om tilökning af en skrifware wid Arsenalen med Ang:de
... , , 200 d. s:mts
200 d:r silfunts lon tils widare. lön m en
skrifvare
vid Arse¬
nalen.
Hwilka alla 5 extracta protocolli blefwo bifallne.
Handels- och manufacturdeputationens 5 betänkanden uplästes: Ang:de
privilegium
1 :o. Under d. 20 sidstledne September rörande privilegium för för ^ål-
Nålmakaren Wendt att i Helsingborgs stad tilwärka stål- och mäs- makaren
Wendt at i
singstrådsarbeten. Helsingö.
stad tilver-
ka stål- och
messings-
trådsarbe-
ten.
40—700212
618
1766 den 8 september.
Ang:de 2:do. Af d. 27 November sidstledne om 200 d:r silfimts belöning
befönin^för^ en sidenarbetare, som tilwärkadt ett stycke rikt tyg för Hennes
en siden- Maij :t Drottningen,
arbetare.
At med 3:o. Af d. [24 Febr.]1 att med fabriquers flyttande på landet
flyttande "på widare må wid förra författningar förblifwa, och i anledning
landet än hwaraf 2:ne dylike ansökningar äfwen anses böra afslås.
vidare må
wid förra
författ¬
ningar för¬
blifwa.
Ang:de 4:to. Under d. 27 Junii om något understöd för Cornetten Berne-
för Cornet creuis lii spanskgröna tilwärkning. Och
Bernecreutz
til spansk¬
gröna til-
verkning.
Ang:de 5;o af d. 29 Julii angående fina linnespånadens upmuntrande
spånadens medelst åtskillige af deputationen tilstyrkte författningar,
upmunt¬
rande.
Och blefwo de 3 :ne först omrörde betänkanden bifallne, men de
2:ne sidstnämde pröfwade ståndet skiäligt att afslå.
Föredrogs ånyo Landt- och sjömilitisedeputationens 2:ne betän¬
kanden:
Rör:de i ;o. Angående soldaternes löner och underhåll wid åtskillige
soldntcmcs
löner och ödesrotar innom Safwolax Regemente. Och instämde ståndet uti
underhåll Höglofl. Ridderskapet och Adelens tecknade påskrifft, det betän-
wid åtskil¬
lige ödes- kandet bifalles i det, som tilstyrkes, att knegtarne för odesrotarne
rotar innomwj(j detta regemente må oafkortadt njuta deras lön, släpekläder,
Savolax
Regemente, wägkost etc. etc. jämlikt med deras wederlikar, som hafwa besutne
hemman, men i öfrigt afslås betänkandet.
1 Betänkandet.
1766 den 8 september. 619
2:do. Om tilräckeligare tid för regementsskrifwarne til deras rä- Ang:de
kenskapers insändande. Hwilket enligt Wällofl. Borgareståndets ^'f^rege-*^
tecknade beslut afslogs, och att härmed effter förra författningar ments-
må förblifwa. skriferne
til deras
räkenska¬
pers insän¬
dande.
Secrete Utskottets extractum protocolli föredrogs ånyo med af- Ang:de
slag til Östhammars stads ansökning om räntefrihet å ett staden til
understöd wid sidstledne riksdag anslagit kronohemman; och blef hammars
bifallit. st“?
s[l]agit
krono¬
hemman.
Likaledes föredrogs ånyo Justitisedeputationens betänkande rö- Ang:de
rande processen emellan Assessoren Schaij och von Gerdten om be- imellan1
sittningsrätt å 2 :ne rusthåll. Samt bifölls med befrielse ifrån de As- Assessoren
sessoren Schaij ålagde böter och afbön. von^Gerdten
om besitt¬
ningsrätt å
2 :ne rust¬
håll.
Kammaroeconomiaedeputationens 2:ne betänkanden uplästes:
1 :o. Under d. 29 October angående Kammarskrifwaren Rydhenii Ang:de
deröfwer anförde beswär, att han blifwit pålagd fullgiöra ett in- Kp^heniiV'
gångit contract om boskaps- och åkerskattspenningarne här i sta- beswär
den med mera, för hwilka beswär, såsom uti sig sielf oskälige och fullgörande
innehållande förgripelige utlåtelser emot Kammarcollegium, depu- af et in-
tationen wäl ansedt Rydenius böra giöra bemälte collegium afbön;
men ock i anseende til dess tryckande omständigheter för honom boskaps-
och åker-
tilstyrkt någon lindring i contractssummans utbetalande. skattepen-
ningarne
här i staden
m. m.
2:o. Af d. 15 Julii sidstledit år rörande Åhmåls stads ansökning Ang:de
om wattudragets uprensande emellan Wennern och Stora Lee;1 stads an-
och att samma mål til Kongl. Maij :ts åtgiärd förwisas må. sökning om
vattudragets
uprensande
emellan
Wennern
och Stora
Lee.1
Enligt betänkandet rättat från förlagans: Wee.
620
1766 den 8—13 september.
Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande uppå Krigsbe-
frnewfd fälets 54 beswärs§ om rättighet för soldaterne wid Dalregementet
Dalregem :t att sielfwe bebo sine ärfde små hemmansdelar,
at sielfwe
bebo sina Blfalllt‘
ärfde små
hemmans¬
delar.
Ang:de Secrete Deputationens betänkande af d. 8 [o: 29]1 Julii uplästes
^en'Focks" om Oyttmästaren Focks sökte belöning för utmärkte krigsförtjens-
sökte belo- ter.
ning för ut-
merckte
krigsför-
tienster.
Ang:de Hwarjämte samma deputationens betänkande om Majoren Palm-
Palmfelts feldts och Capitaine Rehnbergs tour samt majors fullmagt för den
och Capi- sidstnämde föredrogs ånyo; och aktade ståndet skäligt att före-
^bergs^tour" namde 2:ne betänkanden bifalla samt
åtskildes deruppå ståndet klockan sju.
1766 d. 13 September.
Samledes ståndet klockan 7 och giorde bön.
Protocollerne för d. 8 dennes justerades.
Joen Bengtsson begärte, att ståndets beslut å Borgare¬
ståndets 2:ne extracta protocolli rörande magistraternes deltagande
i Borgerskapets wal uti städerne icke måtte påskrifwas, innan lö-
parne ifrån Ridderskapet och Adelen ankommer.
Men ståndet utlät sig icke widare häröfwer utan ansåg ofwan-
nämde mål för afgiorde.
Uplästes Per Perssons ifrån Blekingen memorial2 om nödwändig-
heten af Asarums sokns skiljande ifrån Carlshamns stads försam¬
ling. Och justerades ett extractum protocolli til bifall af samma me¬
morial, som befaldtes att affärdas.3
Handels- och manufacturdeputationens 8 stycken betänkanden
uplästes:
Ang:de l:o. Under d. [22 October 1765]1 om Manufacturcontoirets
Manufactur-
contoirets 1 Betänkandet.
extra stat. 2 Bondeståndets arkiv 1765-—1766, vol. 30, nr 334.
3 Tryckt som Bil. 118.
1766 den 13 september. 621
extra stat, som bör bibehållas, hwarutinnan äfwen såwäl 2:ne ser-
skilte vota som Ridderskapet och Adelens resolution af d. 22 Octo-
ber sidstledne, Prästeståndets extractum protocolli under d. 25 Ap-
rill och Borgareståndets protocollsutdrag af d. 26 Julii uplästes;
och resolverades deruppå, att ståndet instämmer til alla delar med
Högwördige Prästeståndets beslut genom extractum protocolli, un¬
dantagande hwad de 9 000 d:r kopp:mt angår, sorn Collegium Me-
dicum åtnjutit, hwilket ärende förwisas til Secrete Utskottets utlå¬
tande.
2:do. Af d. 27 Augusti om 10 000 d:r silf:mts lån på 10 år af ma- Ang:de
nufacturfonden til Brukspatron Sommar. s^rmts lån
på 10 år til
Bruks¬
patron
Sommar af
manufactur-
fonden.
2:o. Af d. 28 Julii om privilegium för Stofftswäfwaren Wegener Ang:de
att anlägga egen klädesfabrique. Pför Stofts™
wäfwaren
Wegener at
anlägga
egen klädes¬
fabrique.
4:to. Under d. 6 Maji, att Fabriqueuren Wirgman må framgent få At Fabri-
fortfara med dess öfwerklagade tennarbetes tilwärkning, hwilket wirkman
Borgareståndet uti upläst extractum protocolli under d. 9 Junii af- må fram-
, . gent få
slagit. fortfara
med dess
tennarbets-
tilverkning.
5:to. Af d. 28 Julii om lotterie på inrikes tilwärkade stålbrillant- Ang:de ^
lotterie på
nipper. inrikes til—
verkade
stålbrillant-
nipper.
Hwilka 4 sidstnämde betänkanden blefwo bifallne.
6:to. Af d. 6 Februarii om närmare utstakad skillnad emellan Ang:de
närmare
klädes- och stofftsfabriqueurernes tilwärkningar. Hwarå ståndet in- utstakad
stämde uti Wällofl. Borgareståndets beslut, att härmed förblifwer skillnad
emellan
efter förra wanligheten. klädes- och
stofts-
fabriqueu-
rernes Bi¬
verkningar.
622 1766 den 13 september.
Ang:de 7:o. Under d. 8 dennes om fina linnewäfnadens uphielpande
wäfnaders me(äelst prsemier och flere tilstyrkte upmuntringar. Hwilket likale-
uphielpan- des enligt Wällofl. Borgareståndets påskrift afslogs, och att dermed
dc
förblifwer effter förra författningar.
Ang:de 8:vo. Af d. 11 Martii angående 300 d:r silfwermynts arfwode i 4
arfwode i för Hautelisswäfwaren Ekebom, som ståndet pröfwade skiäligt
4 år för att afslå.
Hauteliss¬
wäfwaren
Ekebom.
Ang:de Föredrogs ånyo Borgareståndets extractum protocolli med för-
Matheshis *^ar*n8 öfwer den Doctor Mathesius bewiljade uprättelse framför
beviljade Domprobsten Hydren med det mera och blef bifallit,
uprättelse
framför
Probsten
Hydren.
Uplästes Kammaroeconomiuedeputationens 6 stycken betänkan-
den:
Ang:de 1 :o. Af d. 7 och 27 Augusti i anledning af Generalmajoren Queck-
Genunajo- Grenna stads serskildt andragne beswär öfwer skattekiö-
ren Queck- °
felts och pet å Röttle qwarn i Jönköpings län; men hwilket deputationen wid
Grenna Kongj Maij :ts utslag ansedt böra förblifwa.
städs ser-
skilt an¬
dragne be¬
swär öfwer
skattekiöpet
å Röttle
qwarn.
Ang:de 2:do. Af d. 14 Augusti om besittningen af Willhiola kronony-
af W iH hd o 1"bygge * Sundswalls län; samt att målet må sättas i samma stånd,
kronony- som det war, innan Landshöfdingen Sparres resolution d. 5 October
Sundsvalls 1762 utföll; och sedermera wederbörlig undersökning i orten för¬
län. siggå.
Ang:de 3:o. D. 15 Julii med afslag til Ystads sökte tullfrihet på utländskt
afslag til . ,
Ystads ®
sökte tull¬
frihet på
utländskt
tegel.
Hwilka 3:ne betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de 4:to. Af d. 14 Augusti rörande arrendet af Wengarns kongsgård;
^engarmf derå ståndet instämde uti Högwördige Prästeståndets påskrift, att
kongsgård.
Leckö
kongsgård.
1766 den 13 september. 623
betänkandet bifalles enligt allmänna författningen, så att elogerna
gå ut, som anföras til styrka för perpetuela arrendets bibehållande.
5:to. Af d. 10 Junii rörande Leckö kongsgård, som til Hans Excel- Ang:de
lence Grefwe Tessin öfwerlemnad blifwit.
Hwilar.
6:to. Af d. 27 Maji angående den så kallade Smedjegårdens Ang:de
den så kai-
aflemnande under Stora Barnhusets disposition, dit den rätteliga jadg Smed
hörer; samt att Kongl. Maij:t och kronan bör derföre til Barnhuset jegårdens
erlägga hyra, såwäl för den framflutne tiden som alt framgent, intil under^ora
dess något fängelserum på annat ställe kan blifwa utsedt. Och blef Barnhusets
detta mål remitteradt til Secreta Utskottets utlåtande. disposition.
Widare uplästes förenämde samt Landt- och sjömilitisedeputa- Ang:de
tionernes gemensamma betänkande om skatteköps bewiljande å de ^v^ijalfde
militien anslagne så kallade rå och rörs samt flere upräknade hem- å de mili-
man i Skåne. Hwilket blef bifallit. nedkalla¬
de rå och
rörs samt
flere hem¬
man i
Skåne.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomisedeputationens betänkande Ang:de
rörande någon af Wattholma bruks ägare öfwerklagad afgifft til Wattholma
Upsala stad. Och blef Borgareståndets i målet afgifne samt för bruks ägare
detta upläste extractum protocolli bifallit. ”^afgifttff*
Upsala stad.
Uplästes Fiskeriedeputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Af d. 10 Julii om prolongation på tiden til certificaters Ang:de
aflemnande på innestående fiskerieprsemier med mera. Hwaremottiden^tU1
Peter Jansson ett memorial1 ingifwit med anförande af den dryga certificaters
utgift, sorn fonden derigenom kommo att widkännas, och att före- pådnestå-
nämde betänkande således borde afslås. ende fiske-
Hwilar.
riepraemier
2:do. Af d. 4 dennes rörande upbörden och förwaltningen af fis- Rör:de
kariefonden framdeles, samt hwad extra arfwode derföre til åtskil- „ch ftinmlt-
lige betjenter i Commercecollegio kommer att bestås med mera, ningen af
som deputationen derwid tilstyrkt. Hwarjämte samma deputatio- (ien fram_
nens betänkande af d. 15 November sidstledit år föredrogs om nöd- deles m.m.
wändigheten att medelst något för fonden fördelaktigt accord skilja
densamma ifrån alla dess skulder på en gång; hwilket äfwen Se-
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 12, fol. 293.
624
1766 den 13 september.
crete Utskottet uti nu upläst extractum protocolli af d. 4 dennes til-
styrkt med 50 procents rabatt, hwarigenom hela fiskeriefonden se¬
dermera kunde inflyta statswärket til understöd, samt dermed alla
hittils för fondens förwaltning bestådde serskildte arfwoden genast
uphöra.
Och beslöts, att förenämde mål skulle tils widare hwila.
Doctor Norman anförde sex deputerade ifrån Prästeståndet
och recommenderade 3:ne nu afgifne extracta protocolli til benägit
bifall:
1 :o. Rörande några omständigheter, som hädaneffter komma att
iakttagas wid Prästerskapets riksdagsmannawal. 2:do. Angående
Amiralitetsconsistorium i Carlscrona. Och 3:o om närmare utsta¬
kad rättighet för fabriquesmästare att anlägga egne wärk.
Talemannen tackade för communicationen af ofwan an¬
förde mål och lofwade med det första desamma til afgörande före¬
draga.
Deputerade afträdde.
Ang:de Förstnämde Prästeståndets protocollsutdrag af d. 8 dennes up-
proiect til
förordning lästes med bifogadt project til förordning om hwad som wid Präs-
om hwad terskapets riksdagsmannawal kommer att iakttagas.
Prässerska- Israel Karlsson begärte, att detta mål skulle hwila.
pets riks- Joen Bengtsson medgaf sådant wäl icke kunna nekas en
vaf kommer ledamot, sorn det påstår. Men han kunde likwäl icke undgå att
at iackt- erindra, huruledes det i fråga warande extractum protocolli endast
tagas. rgrer Prästeståndet, som äger efter omständigheterne att reglera
om sig på samma sätt, som om Bondeståndet för sin del skulle
finna nödigt att utbedja sig de andre ståndens biträde uti sina en¬
skildte angelägenheter.
Hwaruppå Talemannen frågade, om det upläste Präste¬
ståndets extractum protocolli winner bifall?
Och beswarades det med allmänt Ja.
Efter någon stund, och sedan åtskillig® andre mål i ståndet före-
warit samt wörö afgiorde, erindrade likwäl Israel Karlsson,
huruledes han blifwit warse att å sidstnämde Prästeståndets ex¬
tractum protocolli ståndets hifall är tecknadt, ehuru han icke begif-
wit sig ifrån sitt påstående att få målet hwilande, hwilken dess be¬
gäran han äfwen trodde wara i protocollet uptagen och i afseende
hwaruppå han förmodade, att en rättighet icke borde honom beta¬
gas, sorn alla andra ståndets ledamöter få til godo njuta.
1766 den 13 september. 625
Men som ståndet enhälligt förklarade, att Talemannens sednast
giorde proposition med allmänt Ja beswarad blifwit, utan att något
Neij kunnat höras, så wore ock sådant för ett Israel Karlssons be-
gifwande ifrån dess första begäran att anse. I anseende hwartil äf-
wen ståndets en gång fattade beslut skulle förblifwa orubbadt.
Och kunde Secreteraren derjämte icke undgå påminna Is¬
rael Karlsson att icke hädaneffter antasta Secreteraren med dylikt
tilmäle, som skulle han hafwa orätt antecknadt ståndets beslut, se¬
dan likwäl ståndet med enhälligt Ja beswaradt Talemannens pro¬
position och Secreteraren til följe deraf påskrifwit ett sålunda lem-
nadt bifall.
Dernäst uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 30 Au- Ang:deen
gusti angående den förtydning, Hallrätten här i staden giordt uti t h-r .
Riksens Ständers beslut om frihet för fabriquesmästare att anlägga staden gjord
egne wärk, och som af ett Arbetaren Nauck nyligen meddelt privile- futi^Ricli1^
gium wore att inhämta. Hwilket alt Prästeståndet ansedt icke alle- Ständ :s be¬
nast böra rättas, utan ock att Hallrättens efftertänkeliga steg af fabriques-
Justitisecancellairen beifras må. Hwarjämte Handels- och manufac- mästares
frihet ät
turdeiputationens betänkande under d. 5 dennes i samma ämne fö- aniägga
redrogs, och blef Prästeståndets ofwannämde extractum protocolli egne verk.
bifallit.
Uplästes Secreta Utskottets 4 stycken extracta protocolli: Ang:de
1 :o. Af d. 30 Julii med afslag til Generalmajoren Ankarstiernas ^^Ankar-
giorde ansökning att af publico få en bristande skillnad uti erhållen stiernas
accordssumma godtgiord. EngTt
få en bris¬
tande skill¬
nad uti en
accords¬
summa af
publico
godtgjord.
2:do. Af samma dag om någon förbättring uti artilleriehandtwär- Ang:de
karnes wilkor wid Rustkammaren. bättring1!
artill.handt-
verkarnes
vilkor wid
Rustkam¬
maren.
3:o. Under d. 2 Augusti, att med fyrbåkens upbyggande på Pater Ang:de
Nosterudden upskiutas må, intil dess de anslagne medel kunna aMyrbåkens
upbyggande
på Pater
Noster¬
udden.
626 1766 den 13 september.
blifwa tilräckelige. Hwarutinnan äfwen Landt- och sjömilitiaedepu-
tationen under den 17 September sidstledit år ett nu föredragit be¬
tänkande afgifwit.
Ang:de 4:to. Af d. 2 Augusti om 180 d:r silf:mts anwändande årligen af
åri° af stats- statsmedlen til Labratorium Chymicum i Åbo.
medlen til
Laborato¬
rium Chy¬
micum i
Åbo.
Och blefwo de 3:ne först anförde extracta protocolli bifallne;
men det sidstnämde aktade ståndet sldäligt att afslå.
Ang:de Föredrogs ånyo samma utskotts extractum protocolli jämte
^koms^a? BergsdePutationens betänkande om kronans inkomst af dess tijon-
dess tionde-detackjern i allmänhet, men besynnerligen uti wisse orter. Och blef
aHmenhet. Secreta Utskottets tilstyrkande bifallit.
Ang:de Uplästes och bifölls Secreta Deputationens betänkande af d. 5
mmågt för1 dennes om majors fullmagt för Capitaine Donner.
Capitaine
Donner.
Ståndet beslöt att äfwen i eftermiddag klockan 4 sammanträda
och åtskildes klockan ett.
Effter middagen samlades ståndet klockan 4.
Ang:de Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 25 Januarii
högrdngå om n^gon förhöijning på utländska posttaxan, hwilket Borgare¬
utländska ståndet uti protocollsutdrag af d. 4 Augusti afslagit; och blef Secreta
posttaxan, utskottets tilstyrkande bifallit.
Widare uplästes Prästeståndets 2:ne extracta protocolli:
Ang:de 1 :o. Af d. 16 Aprill med bifall til Probsten Wollenii wid sidsta
frälse säte-
riefrihet riksdag sökte frälse säteriesfrihet å den af honom upodlade Loms-
för Dom- myran i Mora1 sokn af Kopparbergs län. Hwarå Kammaroecono-
prosten
Wollenius rniaedeputationen wid sidstledne riksdag tilstyrkt, att wederbörlig
å upodlade undersökning om beskaffenheten af denna upodling borde för sig
LoSangå, och hwilket betänkande detta stånd då bifallit, ehuru Präste-
sockn. ståndet nu anfördt samma bifall hafwa sträkt sig til hela ofwanbe-
rörde Probsten Wollenii ansökning; och som således ett tydeligt
misstag sig härwid företedt, men de öfrige stånden redan å Präste-
1 Enligt extraktprotokollet rättat från förlagans: Nora.
1766 den 13 september.
627
ståndets ofwannämde extractum protocolli bifallit frälse säteriesfri-
heten, hwilket likwäl detta stånd til ingen del kunde medgifwa; så
beslöts, att en föreställning härom til de andre stånden afgå skulle.
2:do. Af d. 18 Augusti om föreskrifft för Probsten Hellberg att Ang:de
för flere andragne gällande skiäl undfå fullmagt på det regale pas- 'Probsten
torat i Westerås stifft, hwartil han lagligen kan winna förslag. Hellberg
Bifallit. tilpastorats
erhållande.
Uplästes Justitiaedeputationens betänkande jämte 2:ne serskildte Ang:de
vota om nyttjanderättigheten för Berga hemman af Skiöns präste- ^tighefeii
bohls och Ljusta bys samfälte skog. Hwarå ståndet instämde uti för Berga
Höglofl. Ridderskapet och Adelens påskrift, att Kammarrådet ^n^amfält1
Grefwe Gyllenborgs serskildte votum bifalles och dermed af an- skog.
dragne skäl Kongl. Maij:ts utslag, endast hwad prästebohlets andel
i skogen beträffar, uphäfwes.
Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d.1 Au- Äng :de at
gusti uplästes, att de i Wadstena tilwärkade mer och mindre breda ^teimtil-
så kallade kanter icke böra under namn af breda spetsar få wara verkade så
til bruk och nyttjande förbudne. kanter icke
Bifallit. böra under
namn af
breda spet¬
sar til nytt¬
jande för¬
bjudas.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens betänkande af d. 1
Julii om Svartsiö kongsgård jämte 2:ne serskildte vota och begärd¬
tes hwila.
Föredrogs ånyo Secreta Deputationens betänkande om rättighet Ang:de
för Majoren Baron Sparre att åter träda i tjenst, men beslöts fö^Majoren
skola än widare hwila. Baron
Sparre at
åter träda
i tienst.
Samma deputationens 2:ne betänkanden uplästes:
l:o. Af d. 14 Augusti rörande Fendriken Silfwerhielms beswär Ang:de
F endricken
öfwer praejudice. Och instämde ståndet uti Höglofl. Ridderskapet silfver-
och Adelens beslut, att Silfwerhielm bör njuta tour framför Fänd- hielms tour
., .i . , framför
rik Humble. Fendricken
Humble.
l Datum saknas i betänkandet.
628
1766 den 13—18 september.
Ang:de 2:do. Af d. 10 Junii rörande Fändriken Sundins1 sökte uprättelse.
F pnHrirk
Sundins* Hwarå ståndet enligt Wällöf!. Borgareståndets tecknade påskrifft
sökte up- resolverade, at Sundin1 undfår lieutenants fullmagt och tour ifrån
rättel sc
expeditionens datum samt, ifall han betalar accord för lieutenants-
syslan, ersättning honom derföre tildelas af nästa rena vacance.
Ståndet åtskildes klockan sex.
1766 d 18 September.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Protocollet för d. 13 dennes justerades.
Likaledes justerades det enligit ståndets beslut i sidsta pleno pro-
jecterade extractum protocolli rörande Probsten Wollenii sökte
frälse säteriesfrihet å Lomsmyran och befaldtes afgå.2
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 24 stycken betänkan-
den:
Ang:de 1 ;o. Under d. 7 Junii angående oländig marks upodling och de
som för' förmoner, som derföre komma att bewiljas, hwaribland äfwen
oländig frälse säteriesfrihet å wissa upodlingar tilstyrkes.
marcks un_
odling korn- Och aktade ståndet skäligt att bifalla betänkandet, dock undan-
ma at be- tagande hwad säteriesfriheten angår, som ståndet til alla delar af-
viljas' slog, och skulle extractum protocolli derom utfärdas.
Ang:de 2:do. Af d. 29 Augusti om Gladsax hemman i Christianstads län,
hemmans som åboen med förbindelse att underhålla spanska får til skatte in-
skattekjöps löst, och hwilket deputationen i anseende til innehafwarens för-
UPpå öpen*16 summelse att en sådan dess skyldighet fullgiöra ansedt på öpen
auction, auction böra försäljas.
Rörande 3:o. D. 27 Junii om hemmanen Erics- och Backagården i Skara-
hemmanen ,
Erics- oeh bor8s lan-
Backagår¬
den i Ska¬
rab. län.
Ang:de 4:to & 5:to. Begge af d. 14 Augusti rörande hemmanen n:o 10 i
på^hemma He^jarPs samt n :o 3 och 5 i Wijarps byar af Malmöhus län.
nen n:o 10 De der alla likaledes med förbindelse til spanska fårs underhål-
i Helljarps jan(je uiifwit af åboerne til skatte inlöste, och om hwilka deputatio-
samt n:o 3 ’ 1
och5iWij-nen tilstyrkt, att de wid hemmanen böra bibehållas, dock under
btbehåRan obr°ttsligit fullgörande af hwad ofwan förmält är.
de wid de¬
ras skatte-
rättigheter. 1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Sundius.
2 Tryckt som Bil. 119.
1766 den 18 september.
629
Ståndet kunde eij utan serdeles oro anse, huruledes kronohem¬
man härwid blifwit lika ansedde med kongsgårdar och andre kro¬
nolägenheter, hwilka förstnämde likwäl enligt 1723 års skatteköps-
förordning utan någre nya ålagde beswärligheter bordt af åboerne
få til skatte inlösas. Och som således åboernes wid skatteköpet sig
åtagne förbindelser til spanska fårs underhållande icke annorlunda
än som ett af provincialscheffern förordsakadt olagligit twång wore
att anse, så skulle ett extractum protocolli til de andre stånden af-
färdas, dymedelst icke allenast innehafwaren af Gladsax hemman
wid dess skatteköp bibehålies, utan ock de förbindelser, hwilka så-
wäl sidstnämde som de öfrige hemman ålagde blifwit, i allone up-
häfwas.
6:to. Af d. 27 Augusti i anledning af en del Allmoges i Wärme- Rörande en
land enskildte beswär rörande Rutskoga kyrkas underhållande, och ges . wär_
hwarutinnan deputationen någon jämkning tilstyrkt. meland en-
skilte be¬
swär om
Rutskoga
kyrkas un¬
derhållande.
7:o. D. 27 Junii, att Provincialscheffern Stael må i dess lifstid bi- Ang:de
Prov.schef.
behållas wid hemmanen Källe- och Mörkegården i Skaraborgs län, §taelg ^ibe-
dem han med förbindelse att underhålla spanska får innehafwer. hållande i
dess lifstid
wid hem¬
manen Källe-
och Mörke¬
gården.
8:o. D. 27 Augusti om författningarnes1 noga handhafwande af Ang:de
wederbörande emot folcks olagliga skyddande, samt at wärkan der- randes noga
af altid uti riksdagsrelationerne inflyta bör. handhaf-
vande af
författning-
arne emot
folcks
olagl:e
skyddande.
9:o. D. 14 Augusti rörande Härja utjord i Södermanland, och Rörande
huru densamma framdeles förwaltas må. jordbi Sö¬
dermanl :d
förwaltan-
de.
i Enligt betänkandet åsyftas kungl, förordningen den 10 maj 1757.
630 1766 den 18 september.
Ang:de 10:o. D. [27 Augusti]1 om kolräntans förwandlande til spanmål i
kolräntans
förwand- Olands härad samt Dannemora och Löfsta tingslager af Örbyhus län.
lande til
spannemål
i Olands
härad m. f.
i Örbyhus
län.
Ang :de 11 :o. D. 8 Julii angående arrendets bibehållande å Guldspångs
q rpnH ptg
bibehållan- sågqwarn och laxfiske,
de å Gull¬
spångs såg¬
qwarn och
laxfiske.
Ang. arrén- 12. D. 28 [Julii]1 likaledes om arrendatorns bibehållande tils
datorens
bibehållan- widare wid kronoön Lindön,
de tils wi¬
dare wid
kronoön
Lindön.
Ang:de 13:o. D. 14 Augusti angående skatteköp å Nesselstad kronohem-
skattekjop man QCj1 qwarn
å Nessel- ^
stad krono¬
hemman
och qwarn.
Ang:de 14:o. D:o d:o om arrendet å Magrö och Edeby hemman i Söder¬
arrendet å manjan(] hwilket anses böra tils widare förblifwa orubbadt.
Magro och
Edeby hem¬
man i Sö¬
dermanl.
Angrde 15 :o. D. 29 Augusti i anledning af Bonden Johan2 Sigfridssons
s1gfridss*ons Tavastehus län anförde beswär; hwarå deputationen tilstyrkt,
beswär til at han wid dess uptagne nybygge Sikamäki bibehållas bör.
bibehållan¬
de af dess
uptagne
nybygge
Sikamäki.
Ang:de 16. D. 26 Aprill om Sigtuna kronoqwarns återupbyggande och
kronob bortarrenderande, alt genom auction.
q warn s
återupbyg¬
gande och
bortarren- 1 Betänkandet.
derande. 2 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Eric.
1766 den 18 september. 631
17:o. D. 5 Augusti rörande Bismotala kongsladugård, som under Rörande
förpantning innehafwes, och att, så snart förpantningssumman i^n™s°adij-
blifwit betalt, kongsgården då enligt den allmänna författningen gårds bort-
bortarrenderas bör. arrenderan¬
de, sa snart
förpant-
ningssum-
man blif :r
betald.
18:o. D. 28 Julii angående arrendet uppå Svinö eller Rådmansö Ang:de
kongsgård, hwilket såsom fullgiordt deputationen tilstyrkt böra bi- ^^'svlnö
behållas. el. Råd¬
mansö
kongsgård
bibehål¬
lande.
19 :o. D. 7 Augusti rörande kronans mistning af ersättningen för Rörrde
Ofäle säterie i Jönköpings län igenom det målet icke på dess rätta Ystning
ställe afgiordt blifwit; och tilstyrker deputationen sluteligen, att af ersatt-
utan afseende på Kongl. Maij:ts fäldte utslag saken i Swea Hofrätt ofij^säteri
bör åter uptagas och lag likmätigt afdömmas. i Jönkö¬
pings län.
20 :o. D. 30 Julii til swar uppå Krigsbefälets ansökning uti dess 16 Dep:s
beswärs§, att indelningswärket må framgent undgå all rubbning,
men hwarå deputationen ingen widare försäkran än den, förra för- lets ansök,
fattningarne innehålla, ansedt nödig. besw*s§ at
indelnings-
wärcket må
framdeles
undgå all
rubbning.
21 :o. D. 14 Augusti i anledning af Sysmä sokns Allmoges i Fin- Ang:de
land enskildte beswär om strömrensningarnes fortsättande derstä- S0CjfnsAll-
des, hwarom deputationen ansedt undersökning i orten böra för sig moges i Fin-
o land en-
® skilte besw.
om ström¬
rensningar¬
nes fort¬
sättande
derstädes.
632 1766 den 18 september.
Rör:de 22 :o. D:o d:o rörande Korsholms härads af Österbottn enskildte
^härads^afS ans°kning, att wid skattläggningarne derstädes inga mindre bråk
österbotn än 32-idelar måga blifwa utsatte, hwilket äfwen deputationen til-
enskilte an- . , .
sökning at styrkt‘
wid skatt¬
läggningar¬
ne icke någ¬
re mindre
bråk än
32-delar må
blifwa
utsatte.
Rör:de ett 23:o. D. 30 Julii om ett upgifwit project til boskapssiukans före-
projecTtil kommande i de södre orter, som deputationen ogillat men likwäl
boskaps- tilstyrkt, att nogaste bewakning emot dess ustpridande hållas bör.
sjukans
förekom-
kommande.
Ang:de 24 :o. Gemensamt med Bergsdeputationen af d. 17 Augusti an-
gående rättighet til skatteköp af Prästtomta hemman i östgötha-
tomta hem- land, sorn deputationerne för åbeoerne tilstyrkt, men hwilket der-
tergötliland em°t i 2:ne serskildte vota bestrides.
Och blefwo de sidst anförde 19 betänkanden alla bifallne.
Anmälan Talemannen blef utkallad och berättade wid återkomsten,
Ttycken a°f adjutanten wid Lifdrabantecorpsen til följe af Riksdagsord-
de yngre ningens [21] § gifwit tilkänna, att 50 stycken af de yngre lifdra-
lif drsliäii- • • • •
ters sam- banterne blifwa sammandragne för att öfwa sig uti exercitierne.
mandragan¬
de för at
öfwa sig i
exercitierne.
Handels- Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 6 stycken be-
och manuf.-... , ,
dep. betän- tankanden:
kande.
Ang:delån 1 :o. Under d. 18 Aprill om 10 000 d:r kopp:mts lån af manufac-
facturfon- furf°nden för Fabriqueuren Falk jämte privilegium til ett slip- och
den för polerwärks anläggande. Och resolverades enligt Wällöf!. Borgare-
ståndets tecknade påskrifft, att lånet afslås, dock att Falk öpet lern-
M tiv Lii L^li
Falk til ett nas att å eget förlag inrätta fabrique.
slip- och
polerwärcks
anläggande.
Ang:de lån 2:do. D. 28 Julii angående 20 000 d:r silfrmts lån af discontmed-
medlen°för len ar Fabriqueuren Ström.
Fabri¬
queuren
Ström.
1766 den 18 september.
633
3:o. D. 18 Aprill rörande utskeppningspraemier för jernarbeten, Rörande
gutne i reverbreugnar, hwarutinnan ett serskildt votum tilstyrker
någon inskränckning. mier för
j ernarbeten
gutne i re¬
verbreugnar.
4:to. D. 24 Julii jämte project til reglemente för discontmedlens Project til
reglemente
förwaltning i framtiden, hwarwid Borgareståndet uti extractum fördiscont-
protocolli af d. 15 Augusti bewiljadt Fabriqueuren Dahlmansson medlens
. , ... förwaltning
någre serskildte formoner. j fran,tiden.
5:to. D. 29 Augusti angående en discontfonds inrättande för fi- Ang:deen
nare jern- och metallarbeten. fonds in¬
rättande för
finare jern-
och metall¬
arbeten.
Hwilka sidstnämde 4 mål begärdtes hwila.
6:to. Af d. 29 Augusti om tour och ofelbar rättighet för Notarien Ang :de tour
och rättig-
Ahlman i Manufacturcontoiret til landssecreterareförslag. het för N0ta_
Bifallit. riem Ahl¬
man til
landssecre¬
terareför¬
slag.
Ankommo sex deputerade ifrån Borgareståndet, och berättade
Directeuren Fehman, som förde ordet, att bemälte stånd före-
haft Secreta Utskottets tilstyrkande om 50 procents rabatt på alla
innestående fiskeriepraemier, hwilket Borgareståndet såsom stri¬
dande emot Riksens Ständers förra författningar icke kunnat bi¬
falla. Äfwensom Borgareståndet å Handels- och manufacturdeputa-
tionens betänkande om de af Secreta Utskottet åberopade 2 tunnor
gulds afskrifning på manufacturfondens skuld til fiskeriefonden
resolverat, att allenast hälften af ofwannämde summa afskrifwas
må. Hwilket alt, jämte Borgareståndets beslut å Fiskeriedeputatio-
nens betänkande om prolongation på tiden til certificaters inläm¬
nande för fiskeriepraemier, Borgareståndet äfwen til detta stånds
benägna bifall welat anmäla.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för communica-
tion af ofwananförde Borgareståndets yttrande, och lärer ståndet
icke underlåta att med det första taga dem uti öfwerwägande samt
41—700212
634 1766 den 18 september.
effter möijeligheten söka fullgöra Wällofl. Borgareståndets åstun¬
dan.
Deputerade afträdde.
Uplästes Secreta Utskottets 4 stycken extracta protocolli:
Secrete 1 :o. Af d. 30 Julii med afslag til Capitaine Poppes sökte tour.
Utskottets
extr. prot.
med afslag
uppå Capit.
Poppes
sökte tour.
Ang:de 2:do. Af d. 10 dennes att Strömsholms slott jämte ladugården,
luflms^lott enar arrendet derå uphörer, til Hans Kongl. Höghets Kronprinsens
jemte ladu- tilkommande Gemåls enskildte disposition öfwerlemnas må.
gård, sedan
ärendet derå
uphörer.
Hwilka begge extracta protocolli blefwo bifallne.
Ang:de 3;o. Af d. 16 dennes om riksdagens afblåsande d. 1 nästinstun-
nksdagens
afblåsande dande October, då äfwen dagen til Riksens Ständers sammanträde
på Rikssalen skall utsättas. Hwarwid Secreta Utskottet jämwäl til-
styrkt, att tolf deputerade af Ridderskapet och Adelen samt sex af
hwardera de öfriga stånden måga utses, som jämte Landtmarskal-
ken och samtelige Talemännen wid det snart tilstundande högst-
hugneliga tilfälle af Deras Kongl. Högheters förmälning betyga
Riksens Ständers med hela rikets fägnad och trogna lyckönskning.
Rörande 4:to. Af d. 11 dennes rörande Deras Kongl. Högheters Prinsarne
Kongl Hög-^ar*s ocd Friedrich Adolphs mer än wanliga och alla Swea inbyg-
heter Print- gare liögstfägnande framsteg uti studier samt flere dessa höga per-
oc^Fried- soner prydande egenskaper. Hwarjämte Secreta Utskottet håller
rich Adolph före, att Hans Kongl. Höghet Prins Carl numera må undslippa både
til stvrkte
förmåner, informator och gouverneur och i öfrigt med mera frihet få dispo¬
nera om sine öfningar, resor med mera; hwarwid likwäl Öfwersten
Grefwe Posse är föreslagen att gå Hans Kongl. Höghet tilhanda.
Hwad Hans Kongl. Höghet Prints Friedrich Adolphs upfostran åter
angår, så tilstyrker Secreta Utskottet, att dermed än widare effter
förra wanligheten förhållas må, samt att Hans Excellence Baron
Ribbing gouverneursembetet för bemälte Prins öfwerdrages. Wid-
kommande Deras Kongl. Högheters stat med mera, så anses utom
annat til deras disposition framdeles böra öfwerlämnas hwardera
ett hus här i staden och en konggård på landet, om hwilka sidst-
nämde eller kongsgårdarne Secreta Utskottet längre fram dess utlå-
1766 den 18 september.
635
tande tänker afgifwa men nu tilstyrkt, att det så kallade Tessinske
huset genast aflåtes til Hans Kongl. Höghet Prins Carl, och att de
deraf utfallande hyror til husets reparation anwändas, såsom ock
til Kongl. Maij :ts godtfinnande öfwerlåtes att med Råds råde få
emot detta hus tilbyta Hans Kongl. Höghet något annat mera rym¬
ligt, ehuru det kunde wara längre bort belägit. Kommande för Hans
Kongl. Höghet Prins Friedrich Adolph likaledes ett hus i framtiden
att utses, med hwad mera Secrete Utskottet sluteligen i flere mindre
omständigheter ansedt nödigt att för Deras Kongl. Högheter til-
styrka.
Och ansåg ståndet nödigt att låta de 2:ne sidstnämde extracta
protocolli tils widare hwila.
Föredrogs ånyo samma utskotts protocollsutdrag angående de
ännu subsisterande belöningar för angifwelser wid 1756 års riks¬
dag. Och blef enligt Högwördige Prästeståndets teknade beslut Se¬
crete Utskottets tilstyrkande bifallit med den förändring, att Lieute-
nanten Schedvins lön hädaneffter må uphöra och til staten indra¬
gas.
Biskopen Doctor Filenius anförde tio deputerade ifrån Präs¬
teståndet och aflemnade ett extractum protocolli om religionens
och den allmänna gudstjenstens förfall i Swea rike jämte flera fö¬
reslag [n]e författningar deremot; hwilket protocollsutdrag effter
begäran i deputerades närwaro blef upläst och dereffter jämte ett
aflemnadt extractum protocolli om understöd för Borgo domkyrka
til benägit bifall af deputerade recommenderades.
Efter aflagd tacksägelse af Talemannen för meddelt un¬
derrättelse om Högwördige Prästeståndets beslut uti förewarande
wigtiga ämne, som Bondeståndet med aldra första skall taga under
öfwerläggning, afträdde deputerade.
Och beslöts deruppå, att det nyss upläste Prästeståndets extrac¬
tum protocolli för denna gången skulle hwila.
Föredrogs Hustru Anna Eriksdotters beswär öfwer Urskillnings-
deputationens afslag uppå dess ansökning om restitution af fatalier
uti en bördestwist.
Men ståndet kunde denna gången härom såsom mindre tjenligt
wid riksdagens annalkande slut, och sedan deputationerne up-
hördt, sig icke utlåta.
Ang:de
ännu sub¬
sisterande
belöningar
för angif¬
welser wid
1756 års
riksdag.
Hustru
Anna Eriks¬
dotters be¬
swär öfwer
Ursk.dep.
afslag uppå
dess ansök¬
ning om
restitution
om fatalier
i en bördes¬
twist.
636 1766 den 18 september.
Fiskeride- Föredrogs ånyo Fiskeriedeputationens betänkande om remissla-
Premiss'la ™ ®e^s uPhörande för fiskeriefonden med mera, som Borgareståndet
gets uphö- uti protocollsutdrag under d. 24 Julii afslagit; men ståndet pröf-
fiskerifon- wa(^e skäligt att bifalla betänkandet,
den m. m.
Tolf deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, anförde af Öf-
wersten Grefwe Casimir Leijonhufwud, företrädde
samt aflemnade ett extractum protocolli rörande officerarne wid
Marinercorpsen, hwilket jämte Ridderskapet och Adelens förkla¬
ring af dess beslut angående indragningen wid Husareregemen-
terne til benägit bifall anmältes.
Talemannen försäkrade sig, så snart som möijeligt är, wilja
föredraga de nu recommenderade målen.
Hwaruppå deputerade afträdde.
Hofrätts- Uplästes Hofrättsrådet Ehrenmalms memorial rörande Riksens
^afmsnfe”Ständers afslag å dess ansökning om hemmansbyte på Åhland, til er-
morial rö- hållande hwaraf han giorde ytterligare tilbud medelst ett annat
rande Rik- jiemmans öfwerlåtande. Men ståndet kunde enligt Högwördige
sens ottili"
ders afslag Prästeståndets teknade påskrifft så mycket mindre til denna an-
^k^orn" sökning lemna sitt bifall, som dels inga laga actus föregådt, dels ock
hemmans- hufwudändamålet, hwarföre detta byte af Hofrättsrådet Ehren¬
dhl and malm begäres, är, at han må få lösa häradshöfdingebostället på Åh-
emot öfwer-land til skatte, hwilket dock såsom alla andre boställen, enligt hwad
lhtflTldp of
ett annat Riksens Ständer wid denna riksdag i allmänhet om boställen beslu-
hemman. tit, ifrån häradshöfdingeembetet eij bör skiljas utan wid det bruk
bibehållas, hwartil det af ålder warit anslagit.
Secrete Secrete Deputationens betänkande af d. 18 Junii uplästes an-
bdtänkande 8aencle åtskillige officerares anförde beswär öfwer Grefwe Löven-
ang:de åt- hielms befordran wid Lifdrabantecorpsen. Hwilar.
skillige offi¬
cerares an¬
förde be¬
swär öfwer
Gref Löwen-
hielms be¬
fordran.
Åtta deputerade ifrån Borgareståndet, anförde af Rådmannen
Collin, berättade, att bemälte stånd förehafft och bifallit Secrete
Utskottets tilstyrkande om riksdagens slut til d. 1 nästinstundande
October, hwarwid Borgareståndet tillika beslutit, det samtelige
ståndens ledamöter uti Kammaroeconomisedeputationen måga an-
1766 den 18 september.
637
modas att med aldraförsta derstädes afhjelpa beswärspuncten om
hållskiutsen i riket, som så nära rörer icke mindre Allmogen än stä-
dernes inwånare; jämwäl de flera där anhängige men ännu oaf-
giorde allmänna beswärs§§. Hwarjämte Borgareståndet ansedt nö¬
digt, att Bewillningsdeputationen nu bringar bewillningsprojectet
til slut och samma sedan til Riksens Ständer upgifwer. Sluteligen
aflämnade deputerade 2:ne extracta protocolli
1 :o om fabriquesmästares widsträktare frihet att anlägga egne
wärk. Och
2:o rörande Prästeståndets afgifne extractum protocolli om fri in¬
försel af brun sirap, hwilka begge til benägit bifall recommendera-
des.
Talemannen gaf tilkänna, att ofwannämde Secrete Utskot¬
tets protocollsutdrag om riksdagens slut äfwen i detta stånd före-
warit men denna gången blifwit hwilande. Så mycket war likwäl
Talemannen försäkrad om, att innan de af deputerade omrörde
målen blifwa afhulpne, kan detta stånd för sin del icke samtycka
til riksdagens slut, ehuru ståndet i öfrigt med eij mindre längtan än
Wällöf!. Borgareståndet önskar, att denna redan nog långwariga
riksdagen måtte snart kunna slutas. De sluteligen anmälte målen
lofwade Talemannen med görligaste skyndesamhet föredraga.
Deputerade afträdde.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betän-
kanden:
1 :o. Om wiss prsescriptionstid för kronoliquidationer i Kammar-
collegio, som kommit att hwila. Hwarå ståndet biföll Prästeståndets
äfwen för detta upläste extractum protocolli i målet.
Borg.stånd.
extr. prot :i
ang:de
fabriques¬
mästares
widsträck-
tare frihet
at anlägga
egna wärk.
Rör:de
Präste¬
stånd. af¬
gifne extr.
prot:i om
fri införsel
af brun
sirap.
Kammar-
oeconomise-
dep. betänk,
om wiss
prsescrip¬
tionstid för
kronoliqui¬
dationer i
Kammar-
collegio.
638 1766 den 18 september.
Rörande 2:do. Rörande arrendet af Svartsiö kongsgård. Hwilket betan-
Rrcndct eif
Svartsiö Eande efter något samtal beslöts skola än widare hwila.
kongsgård.
Efter slutad öfwerenskommelse, att klockan 4 i eftermiddag åter
träda tilsamman, åtskildes ståndet klockan ett.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Secr. Utsk. Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 25 Augusti
extr nrot
om alla om alla publique fonders inflytande i Kongl. Statscontoiret, hwilka
publique hit intil af åtskillige andre wärk blifwit disponerade,
fonders in- ....
flytande i Bifallit.
Kongl.
Stats¬
contoiret.
Secrete Deputationens 5 stycken betänkanden uplästes:
Secrete 1 :o. Af d. 19 Augusti rörande Öfwerstelieutenanten Baron Sieg-
rörande^ ro*s Beswär öfwer prsejudice, äfwen 2:ne memorialer. Och blef en-
öfw.lieut. ligt Höglofl. Ridderskapet och Adelens påskrift betänkandet bifallit
Baron
Siegrots me(* c*en Biläggning i anledning af de bifogade memorialer, att Öf-
beswär werstelieutenanten de Carnal likasom Öfwerstelieutenanten Baron
^judice*" Siegroth nu erhålla öfwerstefullmagter i arméen, dock utan äldres
prsejudice.
Ang:de 2:o. D. 12 Maji om capitainelieutenants fullmagt för Lieutenan-
Cfuilmagt;S ten Eneschöld; hwarå ståndet instämde uti Högwördige Prästestån-
för Lieut. dets teknade påskrift, att Lieutenanten Eneschöld jämte capitaine-
Eneschiöld. jjeu^enan^s funmagt bibehålles wid den tour, han framför Capitai-
nelieutenanterne von Schantz och Baron Köhler tilförene ägt.
Ang :de 3:o. D. 20 September angående Lieutenanterne Wirgins, Baron
Wirgin^ Eöhlers, von Essens, Kininmundts med fleres anförde beswär öf-
Baron wer liden prsejudice. Äfwen åtskillige ingifne memorialer. Och
Köhlers
von Essens Pröfwade ståndet skiäligt att bifalla betänkandet med den föränd-
m. fl. anför-ring, att Lieutenanten Kinni[n]mundt i anseende til de uti hans
öfwer lidén memorial andragne serskildte omständigheter kommer att undfå
prsejudice. Kongl. Maij :ts confirmation på des lieutenantsfullmagt samt första
lieutenantsindelning, hwartil han sig anmälande warder.
Rör :de Vice 4:to. D. 27 Julii rörande Vice Häradshöfdingen Laurins sökte
H La u r i n^d' u p r ä 11 e 1 s e för liden prsejudice. Och
sökte up-
rättelse för
liden prse¬
judice.
1766 den 18—20 september. 639
5:to d. 14 September sidstledne år om cancellistfullmagt för Co- Rör:de
Pisten Ellers- fSÄSr
Copisten
Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne. Ellers.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande angående Vice Ang:de
Auditeuren Bergmans beswär öfwer prsejudice och blef likaledes 'rg^Berg-"
bifallit. mans besw.
öfwer prae-
judice.
Uplästes Fiskeriedeputationens betänkande af d. 26 Maji om Fiskeridep.
6 000 d:r kopp:mts understöd för Commissarien Norberg til en såg- ^nderSöcf
machins inrättande. för Com-
. , , .. miss. Nor-
AMagit. berg til en
sågmachins
inrättande.
Justitiae- samt Landt- och sjömilitisedeputationernes gemen- Twisten
emellan
samma betänkande af d. 6 Maji uplästes jämte de åtföljande ser- Lieut Wulf-
skildte vota rörande processen emellan Lieutenanten Wulfcrona crona och
Sadelmaka-
och Sadelmakaren Seidel om någon lefwerants af sadelmonderingar ren
til Norra Skånska Cavallerieregementet. äng :de en
TT lewerantz.
Hwilar.
Sluteligen uplästes Allmänna Beswärsdeputationens tilstyrkte Allm. Be-
resolutioner å 40:de, 34, 57, 66, 58, 62, 63, 70, 75, 48 och 11 :te §§ af Suisty^ktVS
Borgareståndets allmänna beswär wid innewarande riksdag, hwarå resol:rå
wissa 8 8 af
resolverades enligt påskriffterne på sielfwe acten. Borg st|,-,d -s
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan sju. allmänna
beswär.
1766 d. 20 Septembr.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Uplästes Bergsdeputationens 2:ne betänkanden: Bergsdeput.
l:o. Af d. 29 Augusti med afslag til Allmogens ansökning uti 114 afslag til
§ af dess allmänna beswär wid innewarande riksdag angående up- Allmogens
ansök
häfwande af Bergscollegii kunngiörelse om kohlmihlors upskat- ang:tjeup-
tande. Och blef Secreteraren anmodad att härutinnan ett tjenligt häfwande
af RpFdS-
extractum protocolli projectera. collegii
kundgjörel-
se om kohl¬
mihlors up-
skattande.
640 1766 den 20 september.
Rörande 2:do. Af d. 6 dennes rörande skatteköpet å hemmanen Sättspån,
å^hemma- Wästanhede och Stormuren i Gestrikeland, hwarwid deputationen
nen Salt- ansedt Gammelstilla bruks ägare böra bibehållas. Hwilket mål, så-
tanhedn^ochsom ^fwen uti Kammaroeconomisedeputationen anhängigt, skulle
Stormuren hwila, intil dess sidstnämde deputationens betänkande derom up-
i Gestrike- ,
land. kommer.
Protocollsdeputationens 2:ne betänkanden uplästes:
Rörande 1 :o. Under d. 29 Augusti om Rådstugurättens här i staden för-
hä^i^staden summe^se at afgöra gamla anhängige concourstwister, jämte lrwad
försummel- deputationen til deras afhielpande tilstyrkt.
se at af-
gjöra gamla
concours¬
twister.
Ang:de 2:do. D. 5 dennes rörande twisten emellan Ryttmästaren Roth-
emeT^Ryttm kirk och Capitaine Granatenhielm, som uti olaga forum handterad
Rotkirk blifwit, och hwarföre deputationen icke allenast ansedt wederbö-
Granaten- ran(le med plikt utan ock tilstyrkt, huru slike olagligheter framde-
hielm. les förekommas måga. Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de en Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande af d. 14
ges i Söder- Augusti i anledning af en del Allmoges i Södermanland anförde be-
manland swär öfwer städernes erhållne frihet ifrån båtsmäns praesterande
besw.
öfwer stä- i*1 natura. Hwarutinnan deputationen wäl icke kunnat tilstyrka nå-
dernes er- gon ändring men likwäl i allmänhet ansedt noga hand deröfwer
haline fri™
het ifrån hållas böra att icke Allmogens båtsmän i fredstider utöfwer con-
båtsmäns tracterne warda upbådade.
r\rjpef ppo TI»
de in na- Bifallit med den tillägning, att hwad här blifwit tilstyrkt lämpas
tura. til samtelige båtsmanshållarne i gemen.
Secrete Utskottets 13 stycken extracta protocolli uplästes:
Ang:de 1 ;o. Under d. 16 hujus om inlösen af en gammal kronoobligation,
en gamal som Enkan Anna M. Brobergen är innehafware utaf.
krono¬
obligation.
1766 den 20 september. 641
2:do. D. 2 Augusti angående Magistratens här i staden ansök- Ang:de
ning, att den så kallade Lilla Myntgården til stadens disposition öf- dens^fwer-
werlemnas må, hwilket likwäl Secreta Utskottet afstyrkt. lämnande
til stadens
disposition.
3:tio. Af samma dag om 100 d:r silf:mts pension för Instrument- Rör:de
, , ,, pension för
makaren Gotzell. Instru¬
mentmak.
Gottzell.
4:o. D. 30 Julii med afslag til Fältcommissarien Mörtbergs sökte Rör:de
ersättning för bristande dagtractamente i Pommern. Fältcom-
miss. Mört¬
bergs sökte
ersättning
för bristan¬
de dagtrac¬
tamente
i Pörn.
5:to. D. 19 Augusti angående mindre civilbetjenters tilsättande Ang:de
och aflöning wid Amiralitetet. . r?'n^e
° civilbetj en-
ter s tilsät¬
tande och
aflöning
wid Amira¬
litetet.
6:to. D. 30 Julii om 150 mans indragning af garnitzonen på Wax- Ang:de
holmen.
av garnit¬
zonen på
Waxholmen.
7:o. D. 6 dennes om ytterligare anticipation af 5 tunnor guld utur Röride
Riksens Ständers Banque uppå bröllopsgiärden. ^cfpation*"
utur Riks.
Ständers
Banque
uppå bröl¬
lop sg järden.
8:o. D. 19 Augusti rörande förhöijning til dubbelt uppå kronans Ang:de
. ... förhöjning
brotull. på kronans
brotull.
9:o. D. 8 Augusti angående Herrar Riksens Råds hörande från- Ang:deHr
-warande uti mål, som på divisionerne förekomma. RhörandeS
öf :r från-
warande
utur divi¬
sionerne.
642 1766 den 20 september.
Hwilka alla 9 extracta protocolli blefwo bifallne.
Ang:de 10 :o. D. 29 Julii om en kortare arbetsmethode i collegierne, som
betsmethodeb*f°lls me(^ Högwördige Prästeståndets giorde förbehåll, att dis-
i collegier- scentientium meningar med sine skiäl i protocollet intagas och för¬
kortningen icke derhän sträckes, att nödige uplysningar för Rik¬
sens Ständer saknas.
Ang:de 11 :o. D. 15 Julii angående upbördscommissariernes lönande här i
commissa- staden, hwarifrån Magistraten oaktadt Kongl. Maij :ts tydeliga för-
riernes lö- ordnande welat sig undandraga, och hwilken Magistratens begä-
n^ndc här
i staden ran Secrete Utskottet äfwen til någon del gillat, men hwaremot ett
serskildt votum war ingifwit, som uplästes, och pröfwade ståndet
skäligt att instämma uti Högwördige Prästeståndets beslut, det wid
Kongl. Maij:ts bref af d. 6 Martii och 10 Julii 1764 bör förblifwa,
hwarjämte Stockholms Magistrat och Borgerskap wid 1 000 d:r
silf:mts wite förbjudes att framdeles och wid följande riksdagar
någonsin mera uti detta ämne beswära Riksens Ständer.
Rör:de 12 :o. D. 21 Augusti rörande någre omständigheter, som Secrete
"ständig1" Utskottet i anledning af Allmogens 10 beswärs§ hos Kongl. Maij :t
heters begärdt måtte wid auctionerne på kronans tijondetackjern iaktta-
de°wM auc" ®as' Hwilar, såsom hwilket äfwen uti Allmänna Beswärsdeputatio-
tioner på nen skall wara anhängigt.
kronans
tijonde¬
tackjern.
Ang:de 13 :o. D. 7 Julii i anledning af Secrete Utskottets uti dess för detta
Secrete
Utsk-s gjor afSifne Pr°t°c°Hsutdrag giorde förbehåll att om återbärning af
de förbehållhwad emot reglementer och förordningar utaf Riksens Ständers
åter-^ C°nt°irs fond är utbetalt, få dess yttrande afgifwa, men hwilka
bäring af medel Secrete Utskottet nu af andragne skiäl, undantagande någre
reglementer ^a Posfer> icke ansedt kunna återfordras.
och förord. Hwilar.
af Riksens
Ständ :s
Contoirs
fond är
utbetalt.
Ang:de Föredrogs ånyo samma utskotts extractum protocolli jämte
tens öpnan- Kammaroeconomise- och Fiskeriedeputationernes betänkande samt
de åt Norr- Riksdagsmännerne Wibergs, Cervins och Lindstedts ingifne memo-
t0Söder-Ch r*aler om durchfartens öpnande åt Norrköping eller Söderköping;
köping.
1766 den 20 september. 643
och blef Secrete Utskottets tilstyrkande bifallit med den förändring,
som Riksdagsmannen Wibergs memorial innehåller.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af denna dag om så- Ang:de
dan befallning til samtelige konungens befallningshafwande i orter- ^ jands-
ne, att uti mål, som röra riksdagsmäns arfwoden, uppå det stån- höfdingarne
dets begäran allena, som saken angår, lämna wederbörlig handräk- uy mål so’m
ning. Hwilket blef bifallit. röra riks¬
dagsmäns
arfwoden.
Handels- och manufacturdeputationens 4 stycken betänkanden
uplästes:
1 :o. Af d. 23 Januarii rörande befrielse ifrån stämpelafgiften på Rörande
befrielse
inländskt toppsocker. Hwarå enligt Högwördige Prästeståndets tek- jfrän häm¬
nade påskrifft resolverades, att härmed efter förra författningen pelafgiften
... .... på inländskt
må forbbfwa. toppsocker.
2:do. D. 25 Martii om spinhusets i Callmar underhållande för Ang:de
SDinhusets
publici räkning. Hwilket bifölls med Högwördige Prästeståndets underhål-
giorde tilläggning, att Commercecollegium äger tilse, huru de til lande i
..... ... , Calmar för
spinhuset influtne medel blifwa anwande och til hushållning med pubiici
fonden taga tjenlige författningar. räkning.
3:o. D. 28 sidstledne September angående någre upmuntringar Ang:deup-
muntringar
för Filhuggaren Roth. för Filhug-
Bifallit. Saren Roth-
4:to. D. 9 Maji om frihet för Directeuren Salvius ifrån manufac- Ang:defri-
turfonds erläggande för utländske bokstilar. rect Salvius
Afslagit. ifrån manu-
facturfonds
erläggande
för utländs¬
ke boksti¬
lar.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande om 60 000 d:r Ang:delån
af discont-
silf:mts lån på 10 år af discontfonden för Fabriqueuren Ström och fonden för
bifölls med Högwördige Prästeståndets giorde förbehåll, att Fabri- Fabriqueu¬
ren Ström.
queren Ström, så länge detta lancapital öfwerstiger den discont-
summa, som honom kunde tilkomma, icke må äga rättighet at dis-
contera.
Kammar-, oeconomie- och commercedeputationens1 betänkan- Rörande
twisten
de af d. 13 Junii uplästes rörande twisten emellan Slagtareembetet emel. Slag¬
här i staden och förra Oxhandlaren Hillman, hwarutinnan deputa- tareembetet
här i staden
och förra
Oxhandla-
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Justitiedeputationens. ren Hillman.
644
1766 den 20 september.
tionen ansedt Kongl. Maij:ts utslag böra fastställas. Och sedan ett
serskildt votum jämte 2:ne ingifne memorialer äfwen blifwit up-
läste, bifölls sielfwa betänkandet.
Ang:derät- Uplästes Expeditionsdeputationens extractum protocolli af d. 10
*a afSeptemb. med förfrågan om rätta meningen af Riksens Ständers
Ständ :s be- beslut rörande Husarernes indragning,
slut rörande TT
Husarernes Hwilar.
indragande.
Rör:de pro- Uplästes åtskilige Almänna Beswärsdeputationens projecterade
lecterade re-
solutioner åreso^u^oner ^ Allmogens allmänna beswär wid innewarande riks-
Allmogens dag och blefwo bifallne.
allmän,
besw. wid
denne riks¬
dag.
Kammaroeconomiaedeputationens betänkande af d. 13 Augusti
uplästes angående Ottenby kungsladugård på Öland och begärdtes
hwila.
Rör:de Samma deputationens betänkande föredrogs ånyo om arrendet af
arrendet af
Swartsjö Svartsiö kongsgård, hwarå resolverades enligt Högwördige Präste-
kongsgård. ståndets teknade påskrift, att Landshöfdingen Broman bibehålles
wid denna kongsgård i sin lifstid på sätt, som författningen om
kongsgårdar i allmänhet förmår.
Ang :de Uplästes et utdrag af rådsprotocollet under d. [28 Aug.]1 jämte
emelCLands-^om processen emellan Landshöfdingen Lagerfeldt och Olive-
höfd. Lager-crona. Hwarutinnan 2:ne memorialer äfwen blifwit ingifne, och Ba-
Olivecrona. ron Grönhagen i det ena af dem trodt denna Kongl. Maij :ts dom
icke böra gå i wärkställighet, innan den af Riksens Ständer sielfwe
blifwit öfwersedd och faststäld enligt deras beslut wid sidstledne
riksdag; men hwilket i anseende til Justitiaedeputationens uphö-
rande icke för än wid nästa riksdag skie kan, samt at således Oli¬
vecrona imedlertid och intil dess emot praesterad personel borgen
må ställas på frij fot. Hwilket Baron Grönhagens memorial ståndet
pröfwade skäligt att bifalla och det i stöd af 26 capit:s 4 § Rätte¬
gångsbalken, emedan återwinning blifwer onyttig, ther Kongl.
Maij :ts nådiga dom skulle i wärkställighet gå.
Ang:de Widare ett utdrag af samma protocoll under d. 21 Augusti med
rätteg i sko st—
nads ersätt- tilstyrkande, att rättegångskostnad må järgeriebetjeningen godtgiö-
ning för
j ägeribe-
tjäningen. i Protokollsextrafetet.
1766 den 20—23 september.
645
ras af den, sorn olofligit skogshygge föröfwar och derföre lagförde
blifwa. Men dertil kundt ståndet icke samtycka.
Föredrogs Secreta Deputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Under d. 1 Julii om tjenstefrihet för Presidenten i Giötha Rör:de
Hofrätt Baron Wennerstedt. ^ör Priesi-1
Bifallit. denten Bar.
Wenner¬
stedt.
2:do. Af d. 2 sidstledne October rörande Vice Häradshöfdingarne Ang:de
Vice Hä-
Falks och Drangels beswär öfwer prsejudice, men hwarå deputatio- ra(jshöfd
nen ingen uprättelse ansedt kunna tilstyrkas, hwilket likwäl Herr Falks och
Lillje uti ingifwit memorial af anförde skiäl för den sidstnämde på- b^war*
städt. Och resolverades enligt Högwördige Prästeståndets teknade öfwer prce-
påskrift, att Herr Lilljes memorial bifalles, hwad Vice Häradshöf- judiee-
dingen Drangel angår; men beträffande Falk bifaller ståndet betän¬
kandet.
Uplästes Riksdagsmannen Hadings memorial rörande Ryttmäs- Rör:de
tarén Hallonquists tour och begärdtes hwila. ^Hallon-*'
quists tour.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan ett.
1766 d. 23 Septemb.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollerne för den 18 och 20 dennes.
Uplästes Tulldeputationens extractum protocolli af d. 1 Septemb. Ang:de
med åtskillige erindringar wid Fiskeriedeputationens tilstyrkte gallringar
tullfrihet på salt til nordsjöfiskeriernes behof, som Riksens Ständer vid til-
för detta faststäldt. friheten på
Hwilar. salt til
nordsiö-
fiskeriernes
behof.
Likaledes uplästes samma deputationens betänkande under d. 8 Ang:de
November sidstledne rörande tullfrihet för Helsingborgs stad på Hell-
victualiewaror till skiepsproviant. singborgs
stad på
Bifallit. victualie-
varor til
skeps-
proviant.
646 1766 den 23 september.
Ang:de Uplästes och bifölls åtskillige Allmänna Beswärsdeputationens
projektera- projecterade resolutioner uppå ståndets allmänna beswär wid inne-
de resolu- warande riksdag,
tioner uppå
ståndets
allmänne
besvär vid
innevaran¬
de riksdag.
Hwaruppå äfwen samma deputationens extractum protocolli un¬
der d. 6 hujus uplästes rörande 37 § af Borgerskapets och 8 § af All¬
mogens allmänna beswär angående auction på kronans tijonde-
tackjern; hwarå deputationen tilstyrkt, at antingen Allmogen må
få lösa samma tackjern effter ett wisst utsatt pris, eller ock att
hwar och en må äga tilstånd på auctionerne fritt göra bud. Och blef
det sednare alternativet af deputationens tilstyrkande bifallit.
Ang:de Dernäst uplästes Israel Timanders ingifne memorial angående
Nora stads
inskränk- ^en inskränkning, som Nora stad i senare tider utwärkadt sig uti
nings up- Bergsallmogens handel på marknaderne derstädes, och att den-
uti Bergs- samma af andragne skiäl uphäfwas må. Hwilket blef bifallit och
allmogens skulle extractum protocolli derom affärdas.
handel
derstädes.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 12 stycken betänkan-
den:
Ang:de l;o. Under d. 30 Julii Uranienborgs kongsladugårds bortarrende-
borgs rande, såsom i anseende til bristande skyldigheter å förre arrenda-
kongsladu- torens sida warande til nytt arrende ledig,
gårds bort-
arrende-
rande.
Ang:de 2:do. D. 30 Julii om Qvicksunds lanefiskes bortarrenderande ge-
Qvicksunds
lanefiskes
bortarren¬
derande
genom
auction.
Om bibe- 3:o. D. 23 Augusti om bibehållande af arrendet å Johannislunda
hållande af , ...
arrendet å kronosäteri.
Johannis¬
lunda kro-
nosäterie.
nom auction.
Af Rönö 4:to. D. 29 Augusti att arrendatoren af Rönö kongsgård likaledes
Hk alecies^ dess arrende bibehållas må.
1766 den 23 september.
647
5:to. D. 7 Augusti med enahanda tilstyrkande äfwen för innehaf- Äfwenledes
waren af Ingelstad kongsgård. hafwåren
af Ingel¬
stad kongs¬
gård.
6:to. D. 23 Augusti om perpetuela arrendets uphäfwande å Ang:de
Gripsholms kongsgård, dock att Öfwersten Baron Douvall i 15 år
enligt den allmänna författningen derwid bibehållas må, såframt uphäfwan-
Hennes Maij:t Drottningen icke dessförinnan skulle råka uti enke-
stånd, i hwilken beklageliga händelse kongsgården genast och utan kongsgård,
fardag til Hennes Maij :ts disposition öfwerlämnas bör.
Och blefwo alla dessa 6 betänkanden bifallne.
7:o. D. 27 Junii rörande Ölstorp kronosäterie och arrendets bibe- Ang:de
hållande derå; hwilket lika med Högwördige Prästeståndets teck- ^jet ölstor'
nade beslut bifölls enligt den allmänna författningen. och arren¬
dets bibe¬
hållande
derå.
8:vo. D. 14 Augusti angående Borgholms kongsladugårds bortar- Ang:de
renderande. Hwarå enligt Högwördige Prästeståndets påskrift re- kongsladnS
solverades på sätt, som ståndet sig yttradt om kongsgårdarne i all- gårds bort-
mänhet och i synnerhet dem på de 3 öar. ^nde*"
9:o. Af d. 7 Augusti rörande Broborgs kongsgård, hwilken depu- Ang:de
tationen ansedt til nytt arrende wara ledig; men hwaremot Herr renTbibe-
Engelcrantz ett memorial ingifwit med ådagaläggande af flere för hållande vid
Rrrcndct å
arrendatoren talande skiäl til dess bibehållande wid kongsgården. Broj,0rgs
Och beslöts deruppå i anseende til de uti memorialet anförde kongsgård,
ömande omständigheter, att arrendatoren bibehålles wid arrendet,
emot fullgörande hädanefter liwad om kongsgårdarne i gemen för-
ordnadt är.
10:o. D. 9 Augusti om 400 d:r silf:mts tilökning uti Wägaren Ang:de
Åströms lön af stadsens medel; hwilket blef bifallit med Högwördi-
ge Prästeståndets giorde förbehåll, att detta aldrig någonsin må Åströms lön
komma kronans stat til last. ^ medeT"3
11 :o. D. 19 Augusti i anledning af en del Allmoges på öland en- Ang:de
eif skaf f ande
skildte beswär öfwer den så kallade tjenstehjonsskrifningen derstä- f den s;.(
des. Hwilken deputationen eij annorlunda än genom torps anläg- kallade
tienste-
gande wid kongsgårdarne efter hand ansedt kunna undwikas. hionsskrif-
ningen på
Ohland.
648
1766 den 23 september.
Hwarå ståndet beslöt, att ett extractum protocolli skulle affärdas,1
dymedelst denna öfwerklagade tjenstehjonsskrifningen såsom
emot ett fritt folcks rättigheter stridande i allone blifwer afskaf-
fad.
Ang:de 12:o. D. 9 Julii angående prolongation på arrendeåren å en Stora
^ion^få" Barnhusets egendom här i staden, Barnhusdyen kallad. Hwarutin-
arrendeåren nan äfwen ett serskildt votum war ingifwit. Och pröfwade ståndet
Barnhusers rättwist att bifalla betänkandet med Wällofl. Borgareståndets
egendom giorde tilläggning, det arrendet räknas på 50 år ifrån egendomens
här i sta- ....
den, Barn- tlltraae-
husdyen
kallad.
Ang:de Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande rörande Ot-
kongslathx- tenby kongsladugård på Öland och arrendatorns bibehållande der-
gård på wid. Hwarå lika med Högwördige Prästeståndets tecknade påskrift
arrendato^ resolverades enligt ståndets beslut om kongsgårdarne i allmänhet.
rens bibe¬
hållande
derwid.
Secrete Deputationens 3:ne betänkanden uplästes:
Om majors- l:o. Under d. 25 Augusti om majors fullmagt för Ryttmästaren
fullmagt t, ..
för Rytt- Rosenstierna.
mäst. Ro- Hwilar.
senstierna.
Ang:de 2:do. D. 8 Augusti om assessors fullmagt för Protonotarien For-
assessors
fullmagt nelius och tour näst efter Assessoren Rangell. Hwaremot 2:ne me-
för Proto- morialer äfwen blifwit ingifne.
Fernelius Och blef betänkandet bifallit.
Ang:de 3:tio. D. 18 Junii rörande Assessorerne Aschlings och Törlings
A. ssessorer** • •• &
ne Aschlingss°^e tour framför Assessoren Westerman. Hwilken ledamöterne af
och TörlingsRidderskapet och Adelen samt Bondeståndet bestridt men Präste-
Sframförr oc^ B°rgarestånclens deputerade deremot ansedt de klagande berät-
Assessoren tigade til. Och sedan 2:ne serskilte vota jämwäl blifwit upläste, re-
Westerman. S0]vera(jeS) ståndet bifaller den senare meningen i betänkandet,
hwarigenom Assessorerne Aschling och Törling tillägges tour och
säte framför Assessoren Westerman.
Ang:de Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 11 Augusti om
fida^nförsel ^run siraPs fria införssel ifrån utrikes orter. Hwilket Borgarestån-
ifrån utri- det deremot uti protocollsutdrag under d. 18 dennes såsom län-
kes orter.
1 Synes icke ha utfärdats.
1766 den 23 september. 649
dande til sockerbrukens undergång afslagit men tillika ansedt nö¬
digt, det sockerbruksidkarne blifwa pålagde tilwärka så mycken
brun sirap, att derå ingen brist existera må. Och blef efter något
samtal uppå giord proposition af Talemannen Borgarestån¬
dets sidstnämde extractum protocolli bifallit.
Widare uplästes sidstnämde stånds protocollsutdrag af d. 22 Au- Ang:de
gusti som uphäfwande af 1759 års kongl, förordning angående fata- de^af T759"
lier i oeconomie- och politiemål. års kongl.
Hwilket blef bifallit. förordning
om tatalier
i oeconomie-
och politie¬
mål.
Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 1 den- Ang:de
nes uplästes om alla angående handeln och manufacturerne ut- ™iarö
komne förordningars samlande igenom Notarien Säfström. rande han-
Bifallit. delen och
manutactu-
rerne ut-
komne för¬
ordningar
af Notarien
Säfström.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande jämte project Ang:de
til reglemente för discontfondens förwaltning i framtiden. Och reg°emente
blef bifallit. för discont¬
fondens för¬
valtning i
framtiden.
Uplästes Secrete Utskottets 2:ne extracta protocolli:
l:o. Af d. 22 dennes om åtskillige indragningar til staten af löner, Ang:de
pensioner och gratificationer. Hwilket ståndet pröfwade skiäligt att
bifalla; dock med förbehåll, ifall de andre stånden härwid göra nå- ningar til
sIrIcii ‘i j'
gon tilläggning, att ståndet då wid löparens ankomst sig öfwer jöner pen
samma tilläggning äfwen wille utlåta. sioner och
gratifica¬
tioner.
2:do. Af d. 12 dennes angående de sedan år 1696 i spanmål eller Ang:dede
löner på
persedlar förwandlade löner på kronans stat, och att desamma efter kronanS
nuwarande innehafwarnes afgång böra ställas på sin gamla fot stat, som
sedan år
1Sen< 1696 i span-
Hwilar. nemål eller
persedlar
hlifwit för¬
wandlade.
42—700212
650
1766 den 23 september.
Öfwersten Baron Ulric Scheffer anförde tolf deputerade
ifrån Ridderskapet och Adelen samt berättade, huruledes bemälte
stånd med synnerlig fägnad igenom Secrete Utskottet blifwit un-
derrättadt, det de angelägnare och rikswårdande ärenderne numera
äro så wida afhulpne, att Riksens Ständer kunna d. 1 nästinstun¬
dande October sluta sina långwariga och wigtiga öfwerläggningar.
Ridderskapet och Adelen har derföre så mycket häldre instämt uti
ett sådant Secrete Utskottets tilstyrkande, som det icke allenast är
en fägnad för Riksens Ständer sielfwa att efter flere lyckeligen af-
giorde betydande mål och widtagne hälsosame författningar få
wända om til sine hemwister igen, utan samtelige ståndens hem-
mawarande medbroder äfwen hierteligen sådant åstunda. I hwilket
afseende Ridderskapet och Adelen förmodar, att jämwäl Bonde¬
ståndet wid löparens ankomst dertil benägit samtycker. Och som
bewillningen är ett ibland de återstående målen, sorn nödwändigt
afgöras bör, så har Ridderskapet och Adelen tillika beslutit, att pro-
jectet dertil genast ifrån deputationen til Riksens Ständers faststäl¬
lande upgifwas bör. Widare hade hos Ridderskapet och Adelen fö¬
rekommit ett Prästeståndets extractum protocolli, som ibland flere
betydande omständigheter äfwen innehåller, att ingen, som sielf är
adelsman eller hwars barn blifwit adlade, bör få säte i Prästestån¬
det. Ridderskapet och Adelen har ansedt en dylik författning icke
allenast stridande emot dess undfångne Privilegier utan ock i
ganska många afseenden högst efftertänkelig. Och har derföre we-
lat anhålla om upskof med detta stånds beslut i förenämde mål, in-
til dess Ridderskapet och Adelen sine påminnelser derwid hunnit
afgifwa. Sluteligen kunde Ridderskapet och Adelen icke undgå att
til bifall recommendera ett extractum protocolli angående en dess
betjent, Assessoren Psilanderhielm, och som ståndens egne betjente
icke äga annan utwäg til befordran än det biträde, samtelige stån¬
den derwid bewisa hwarannan, så förmodar Ridderskapet och Ade¬
len, att Bondeståndet lärer finna billigheten af Ridderskapet och
Adelens begäran och densamma benägit bifalla.
Tale mannen försäkrade, att Bondeståndet wid löparens an¬
komst effter omständigheterne så mycket häldre lärer instämma
med de öfrige respective stånden om riksdagens fortskyndande til
önskeligit slut, som ståndet ingenting högre åstundar, än att wärk-
ställigheten deraf med det aldraförsta måtte blifwa möijelig. Och
hwad Prästeståndets omnämde extractum protocolli angår, så har
1766 den 23 september. 651
ståndet allaredan detsamma bifallit under förmodan, att innehållet
deraf icke egenteligen rörde mer än Högwördige Prästeståndet al¬
lena. Sluteligen lofwade Talemannen, så snart som möijeligt är, fö¬
redraga Assessoren Psilanderhielms befordringsmål, som han öns¬
kade måtte til Ridderskapets och Adelens nöije blifwa afgiordt.
Hwareffter och sedan Herr Baron än ytterligare uprepadt
Ridderskapet och Adelens förmodan, att ståndet, oaktadt ett sådant
dess beslut uppå Prästeståndets omförmälte protocollsutdrag, lika
fullt torde låta de skäl, Ridderskapet och Adelen anförandes war¬
der, komma hos sig i behörigt öfwerwägande.
Deputerade afträdde.
Uplästes Justitisedeputationens betänkande af d. 1 Julii om
tjenstfrihet för Presidenten Fredenstierna och blef bifallit.
Secreta Deputationens 2:ne betänkanden föredrogs ånyo:
l:o. Rörande lagmans caractere för Häradshöfdingen Brunjan-
son. Bifallit. Och
2:do om majors fullmagt för Capitaine Donner, hwilket ståndet
för detta bifallit; och pröfwade ståndet nu skäligt att instämma uti
Högwördige Prästeståndets giorde tilläggning, det Capitaine Don¬
ner må undfå majors fullmagt af samma dag med Majoren de la
Wall wid Skaraborgs Regemente.
Widare föredrogs ånyo Allmänna Beswärsdeputationens projec-
terade resolutioner å Borgareståndets 11 beswär§, som i sidsta
pleno blef hwilande, och uplästes deruppå de följande 71:sta, 51,
78, 12, 50, 77, 36, 39, 61, 45, 88 [o: 89],1 83, 28, 43, 21, 84, 30, 32,
60, 3, 88, 59, 82, 52 och 33:dje §§:ne, hwarwid ståndet stadnade uti
det slut, som påskriften å hwarje § utwisar.
Likaledes föredrogs ånyo 56 § af samma beswär men skulle än
widare hwila.
Sluteligen kom ståndet öfwerens att äfwen klockan 4 i efftermid-
dag sammanträda och åtskildes klockan ett.
Ang:de
tienstfrihet
för Presi¬
denten
Freden¬
stierna.
Ang :de
lagmans
caractere
för Härads¬
höfding
Brunjans-
son.
Ang:de
majors
fullmagt
för Capi¬
taine Don¬
ner.
Angrde
projecterade
resolutioner
å en del
Borgare¬
ståndets
beswärs§§.
i Borgarståndets arkiv 1765—1766, vol. 21.
652 1766 den 23 september.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Ang:de Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänkande af
utgifters ® hujus om åtskillige hitintill bestridde utgifters uphörande af
nphörande manufacturfonden och blef bifallit,
af manu-
factur-
fonden.
Secreta Deputationens 4 betänkanden uplästes:
Ang:de 1 :o. Under d. 30 Aprill med afslag til Lieutenanten Jägerhorns
af slag til s5^e uprättelse.
Lieutenant L
Jägerhorns
sökte tour.
Ang:de 2:o. D. 5 hujus om majors fullmagt för Capitaine Gripenberg,
majors
fullmagt
för Capi¬
taine Gri¬
penberg.
Angrde 3:o. D. 4 Julii angående tjenstefrihet för Kammarrevisionsrådet
»”/SS? Grenadier. Och
revisions-
rådet Gyl-
denadler.
Ang:de 4:to d. 6 dennes om majors fullmagt för Capitaine Wadenstierna.
majors
fullmagt
för Capi¬
taine Wa¬
denstierna.
Hwilka alla blefwo bifallne.
Ang:de Föredrogs ånyo samma deputationens tilförene af ståndet bi-
fuUmigter ^aHne betänkanden om majors fullmagt för Capitaine Renberg, och
för Capi- instämde ståndet nu uti Högwördige Prästeståndets giorde tillägg-
Renberg n*n§> Capitaine Holst undfår majors fullmagt af samma dag
och Holst med Capitaine Renberg,
af en och
samma dag.
Ang:de Expeditionsdeputationens extractum protocolli om expeditions-
eXfättet1åfS"s^ttet al^ Riksens Ständers beslut rörande indragningen wid Hu-
Ricksens sarecorpsen fördrogs ånyo, hwarå Ridderskapet och Adelen samt
beslut'rö- R°rgareståndet resolveradt, det Öfwersten Mörner bör bibehållas
rande in- och begge Husareregementerne, som förut warit ett, åter nu enligt
vid Husare1-^ecreie Utskottets hemställande sammansättas, samt att de äldste
corpsen.
1766 den 23 september.
653
officerarne i hwardera regementet bibehållas och de yngste reduce¬
ras. Men Prästeståndet deremot förblifwit wid dess förra beslut, i
kraft hwaraf det Blå Husareregementet såsom det äldsta med dess
Öfwerste bör bibehållas och det Gula under det förra instickas.
Tale mannen erindrade det wäl å ena sidan wara tjenligast,
att ståndet har aktning för sitt förra widtagne beslut; men så är det
ock tillika angelägit, att ståndet eftersinnar, huru expeditionen
lämpeligast winnås må, så att kronan icke går miste om den tiläm-
nade besparingen, och att hwar och en af officerarne derjämte får
njuta rättwisan til godo.
Deruppå upläste Secreteraren icke allenast Ridderskapet
och Adelens i målet afgifne extractum protocolli utan jemwäl sam-
telige ståndens påskrifter derå, hwaraf Secreteraren icke annat
kunde finna, än att enligt pluralitetens beslut expedition i sådan
mening, som Prästeståndet densamma nu faststäldt, warit ganska
tydelig, och att deputationen således utan all anledning giordt för¬
frågan i målet. I öfrigt ansåg Secreteraren det för bäst, att ståndet
förblifwer wid dess förra beslut.
Anders Matson med åtskillige flere påstod deremot, det
ståndet nu bör widtaga ett sådant beslut, att expedition följer i sa¬
ken, och att eij igenom det 2:ne stånd stanna emot 2:ne, begge Hu-
sareregementerne blifwa qwarstående.
Joen Bengtsson åter holt före, att sedan alla fyra stånden
beslutit indragningen böra skie, så skal derå äfwen följa expedi¬
tion, ståndet må för öfrigt utlåta sig i den nu wäkte frågan an¬
tingen på det ena eller andra sättet. Och som ståndet en gång widta-
git ett rättwist beslut, att det Blå Regementet såsom äldst enligt den
altid fölgde grund wid dylika indragningar må blifwa qwarstående;
så påstod Joen Bengtsson, att ståndet bör til ingen del gå derifrån.
Deruti instämde Erik Persson, Lars Larsson,
Norberg med flere.
Peter Olsson ifrån Kopparbergs län hade ifrån början icke
haft annan mening om ståndets widtagne beslut, än enligt hwad
Ridderskapet och Adelens förklaring innehåller, att blott öfwersten
wid det Blå Husareregementet skulle bibehållas men för öfrigt de
yngsta officerarne wid begge regementerne indragas. På sådan
grund hade han för sin del förra gången bifallit Ridderskapet och
Adelens extractum protocolli, och derwid förblifwer han äfwen
ännu.
654
1766 den 23 september.
Talemannen frågade, om ståndet förblifwer til alla delar
wid dess förra i målet tagne beslut? Men som dertil swarades både
med Ja och Neij, författade Talemannen följande proposition:
Den, som will, att ståndets förra beslut skal äga bestånd, säger
Ja, Den, det eij wil, framgifwer Neij. Winner Neij, förblifwer det
wid Ridderskapet och Adelens jämte Borgareståndets nu yttrade
mening.
Peter Olsson ifrån Kopparbergs län och Anders
Matsson ansågo den af Talemannen giorde proposition för
mindre lämpelig, emedan det icke ens bör ställas i fråga, än mindre
komma under votering, om ståndets förra beslut skal äga bestånd
eller eij, utan som här nu endast är fråga om rätta meningen af
ståndets förra beslut, hwilken Ridderskapet och Adelen effter de¬
ras tanka tydeligen förklaradt, så påstodo förenämnde ledamöter
med flere, att propositionen i anledning deraf göras bör.
Andre deremot begärdte votering uppå den af Talemannen för¬
fattade propositionen, såsom hwilken de til alla delar gillade.
Och anmälte Secreterare n, huruledes härwid ingen annan
proposition kan äga rum, än den Talemannen giordt, emedan Rid¬
derskapet och Adelen medelst sitt senare beslut aldeles wikit ifrån
innehållet af dess i Rondeståndet bifallne extractum protocolli, och
enär således fråga upstådt, om ståndet äfwen bör gå in med Rid¬
derskapet och Adelens ändrade beslut, så är ock med detsamma
ståndets förra yttrande i fråga stäldt.
Men som ledamöterne icke utan votering kunde komma öfwerens
om propositionen i förewarande ämne, så blef til winnande af änd-
teligit slut deruti följande proposition til votering om den förra pro¬
positionen författad:
Den, som bifaller Talemannens giorda voteringsproposition om
indragningarne wid Husarecorpsen, säger Ja. Den, det eij wil, fram¬
gifwer Nej. Winner Neij, kommer en annan proposition att förfat¬
tas.
Efter 2:ne uprop utföll denna votering
med 55 Ja
emot 54 Neij.
I anledning liwaraf Talemannens giorde proposition blef fast-
stäld; och skred ståndet således til votering i hufwudmålet, som
åter utföll
1766 den 23-—25 september. 655
med 37 Ja
emot 72 Neij.
Hwarigenom Ridderskapet och Adelens teknade påskrift å Expe-
ditionsdeputationens protocollsutdrag blef af ståndet bifallen.
Uplästes Secreta Deputationens betänkande af d. 23 Martii rö- Ang:deV.
• • President
rande Vice Presidenten Falkengrens anförde beswär öfwer préju- Faikengrens
dice, men hwarå deputationen ingen annan uprättelse tilstyrkt, än besv. öfwer
den han igenom allmänna författningen om de immediate beford- Preiudlce-
ringarne wid sidstledne riksdag allaredan wunnit.
Hwilar.
Widare uplästes Riksdagsmannen Hallings memorial om ordfö- Ang:de ord-
randerättigheten jämte vice presidentssysslans förrättande i Götha Vigheten*"
Hofrätt, sedan Presidenten derstädes erhållit tjenstfrihet. Hwilket jemte vice
likaledes begärdtes hwila. Sysslans*"
förrättande
i Göta Hof¬
rätt.
Och åtskildes ståndet deruppå klockan sju.
1766 d. 25 September.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens betänkande af d. 22 Ang:de
dennes om Gammelstilla bruksägares erhållne skatteköp å hemma- {^^^säga
nen Saltspan, Wästanhede och Stormuren i Gestrikeland, som de- res erhållne
putationen ansedt böra återgå. Hwarjämte Rergsdeputationens för
detta upläste betänkande til skatteköpets bibehållande föredrogs Saltspan,
ånyo; och blef Kammaroeconomisedeputationens betänkande bifal- ^^.h^tor-6
lit. muren.
Protocollsdeputationens 6 stycken betänkanden uplästes:
1 :o. Under d. 4 September rörande Swea Hofrätts långsamma för-Ang:de Swea
Hofrätts
farande i Hillebrantske testamentstwisten. långsamme
förfarande i
Hille-
branske tes¬
taments¬
twisten.
2:do. D. 3 hujus likaledes uti twisten emellan Capitaine Hästesko Likaledes
och dess förra Fru E. C. Renstierna, hwilka begge mål deputationen mellan^a"
ansedt med första böra afgöras. pitaine Häs¬
tesko och
dess förra
Fru E. C.
Renstierna.
656 1766 den 25 september.
At Consisto- 3:o. D. 21 Martii, att Consistorium i Wisby för dess olaga förfa-
riiim i Wis—
by för dess ran(te uti ett lönskelägersmål bör af Advocatfiscalen i Swea Hofrätt
olaga förfa- tiltalas.
rande uti et
lönskalä-
gersmål bör
af Advoc.-
fiscalen i
Swea Hof¬
rätt tiltalas.
Ang :de 4:to. D. 22 Augusti rörande Krigscollegii mindre lagliga åtgärd
Krigscollegii et partie sablars öfwersändande til Pommern.
mindre lag- r
liga åtgärd
wid et par¬
tie sablars
öfwersän¬
dande til
Pommern.
Och blefwo förenämde 4 betänkanden bifallne.
Ang:de åt- 5:to. D. 5 Julii angående åtskillige förelupne oordningar i Amira-
skillige före-jjtetsconsistorio samt huru sådant i framtiden förekommas må.
lupne oord¬
ningar i Hwarwid Prästeståndet uti protocollsutdrag under d. 28 Augusti
Ammirali-
tetscon uågre erindringar afgifwit, och hwilket protocollsutdrag ståndet
sistorio. pröfwade skäligt att bifalla.
Ang:de 6:to. D. 6 hujus om Cammarcollegii åtgärd wid 3:ne syslors för-
Kamm.colle- ,
gii åtgärd grande,
wid 3 :ne Hwilar.
syslors
föregifwan-
de.
Ang:dede Föredrogs ånyo Secrete Utskottets extractum protocolli rörande
Iggg^per- c*e se<^an år 1696 i persedlar förwandlade löner på kronans stat och
sedlar för- deras uphörande, hwarifrån Bryngel Andersson uti ingifwit memo-
vandlade
löner på ri3!1 anhållit, det landsstatens löner i Wästerbottn undantagas må.
kronans Och blef deruppå Secrete Utskottets tillstyrkande bifallit enligt
stat
ståndets för detta under d. 17 Julii utfärdade extractum protocolli.
Ang:depro- Likaledes föredrogs ånyo bemälte utskotts under d. 26 Julii i
^lution6^0 ståndet afslagne project til resolution å Krigsbefälets 62 beswärs§,
Krigsbefä- hwarå ståndet nu pröfwade skäligt att instämma uti Högwördige
swärs§ Prästeståndets tecknade påskrift.
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 7, fol. 1443.
1766 den 25 september.
657
Uplästes samma utskotts extractum protocolli af d. 18 dennes om
tjenstfrihet för Hans Excellence Grefwe Törnflyckt, såsom plågad
af slag, och att en annan i dess ställe utses må.
Hwilar.
Per Persson ifrån Blekingen och Nils Persson ifrån Calmare län
erhöllo tilstånd att på någon tid resa hem.
Anmältes 3:ne fullmagter för Olof Olofsson i Hemsta att wara
Allmogens riksdagsfullmägtig af Rönö, Jönåkers och Hölebo hä¬
rader i Södermanland, hwilka jämte ett Landshöfdingeembetets ut¬
slag til fastställande af det öfwerklagade sednaste riksdagsmanna-
wahlet lades ad acta. Och som bemälte Olof Olofsson icke den van¬
lige tro- och huldhetseden ännu aflagt, så blef han medelst extrac¬
tum protocolli til Magistraten härstädes förwist, som samma hade
honom att aftaga. Hwaruppå ståndet äfwen pröfwade skjäligt att
meranämde Olof Olofsson til ledamot i Kammaroeconomisedeputa-
tionen under Nils Perssons frånwaro förordna.
Justitisedeputationens betänkande med det mera rörande proces¬
sen emellan Lieutenanten Wulfcrona och Sadelmakaren Seidel fö¬
redrogs ånyo. Och hade Präste- samt Borgarestånden enligt betän¬
kandet faststäldt Kongl. Maij:ts i målet fäldte utslag men Ridder-
skapet och Adelen deremot bifallit de serskildte vota n:o 2 & 3, dy¬
medelst Seidel förklaras skyldig att ersätta Wulfcrona för den ti¬
den, han brustit uti lefwerantsens aflemnande, samt Krigscollegii
besigtningsman ställas til answar och rusthållarne för öfrigt anses
böra få frihet att framdeles sielfwa besörja om sine monderingsper-
sedlars uphandling med mera, som widlyfftigt anfördt finnes.
Pål Jönssom instämde härwid så mycket heldre uti Rid-
derskapet och Adelens beslut, som Seidel dymedelst icke ålåg an¬
nan kostnad än att ersätta Lieutenanten Wulfcrona för den tid,
denne öfwer contractet warit nödsakad att wänta på persedlarne,
och då contractsbrott på Seidels sida icke allenast derutinnan är
ganska tydelig utan äfwen medelst nog odugelige monderingars
förfä [rjdigande, som wid den sednare besigtningen inhämtades,
så wore ock sådant det lindrigaste straff, han derföre undergå
borde. Det sednare votum, som Ridderskapet och Adelen bifallit, in¬
nefattar tillika den fördelaktiga omständighet för rusthållarne, att
de hädaneffter sielfwe böra få uphandla sine monderingspersedlar
och derigenom undwika både dryg kostnad och odugligt gods; i af-
Ang:de
tienstfrihet
för Hans
Excellence
Grefwe
Törnf lyckt.
Olof Olofs¬
son i Häm¬
sta.
Ang :de pro¬
cessen mel¬
lan Lieute¬
nanten
Wulfcrona
och Sadel¬
mak :e Sei¬
del.
658
1766 den 25 september.
seende hwaruppå Pål Jönsson icke twiflade, det ju ståndet utan
swårighet deruti ingår.
Anders Mattson erindrade, huruledes både af betänkan¬
det och alle inkomne acter tydeligen befinnes, att Seidel först och
främst öfwerskridit den i contractet utsatte tiden til persedlarnes
aflemnande, och kan således ingenting wara billigare, än att han i
afseende deruppå enligt det serskildte votum och Ridderskapet och
Adelens yttrande ersätter Lieutenanten Wulfcrona dess kostnad
under samma tid. Men Seidels contractsbrott blifwer ännu mera
owedersägeligit, enär man eftersinnar, att sielfwa lefwerantsen icke
heller uti godhet swarade emot profwet. Och ehuru det wil förebä¬
ras, att Wulfcrona, som wid första besigtningen war närwarande,
icke derwid giordt någon påminnelse, så är detta så mycket mindre
påliteligit, som wid besigtningen intet protocoll hållits, hwarutaf
Wulfcronas förhållande rätteligen bordt inhämtas. Emedlertid är
det wist, att Wulfcrona i hela commissionen sedt på rusthållarnes
bästa, ty annars hade han eij med mycken kostnad och beswär be-
gärdt ny besigtning, och sedan han den erhöllt, blef en stor del af
Seidels lefwerants casserad, då Krigscollegium uti sin förklaring öf¬
wer första besigtningen skylde på mulna dagar och mennisklig
swaghet, men hwilka skiäl Anders Matston til ingen del kunde för
gällande anse. Kongl. Maij :t faststälte wäl sedermera den första be¬
sigtningen af den grund, att någon olikhet i färgen icke borde
wärka persedlarnes ogillande; men om olikhet i färgen eij skadar
något, så ser Anders Mattsson intet, til hwad ända prof bör faststäl¬
las, eller hwarföre rusthållarne skola löna och underhålla en com-
missionair til monderingspersedlarnes anskaffande, emedan de
sielfwe för långt mindre kostnad kunde dem uphandla. Af hwad
anfördt finnes, trodde Anders Mattsson således Seidels oförswarliga
förhållande wara nog tydeligen ådagalagt, och den ersättning, som
Ridderskapet och Adelen honom pålagdt, det minsta han giordt sig
skyldig til, i afseende derföre såwäl på dess hemmawarandes rätt
som de flere i målet talande skiäl kunde han eij annat än til alla
delar ingå uti Ridderskapets och Adelens tecknade påskrift. Deruti
instämde Israel Karlsson med flere.
Likaledes Per Jeppesson, dock med den tilläggning, att
som Seidel sielf wid första besigtningen inpackade monderingsper-
sedlarne uti kistor och dem til arsenalen afförde, så kan han eij
1766 den 25 september.
659
skylla på någon annan, om de emellan den första och senare besigt-
ningen, då en stor del casserades, blifwit förskämde.
Joen Bengtsson medgaf gierna, att rusthållarne hade all
orsak til klagomål öfwer mindre dugelige monderingar, som de för
dryg betalning blifwa nödsakade att emottaga; men han trodde till¬
lika, att just besigtningsmännerne och den, som på regementets
wägnar bör wara närwarande, egenteliga äro derföre att skylla och
desamma, som böra stå rusthållarne til answar, om något odugligt
gods för regementets räkning emottages. Handtwärkaren deremot
kan eij annat än wara frij, så snart han utan åtal wid besigtningen
aflemnadt tilwärkningarne och honom quittence blifwit meddelt.
Til närmare uplysning härutinnan anförde Joen Bengtsson åtski¬
lige ställen utur kongl, förordningen i detta ämne, och hwaruti icke
allenast det straff utstakas, sorn handtwärkaren bör undergå, om
han wid besigtningen finnes icke hafwa fullgiordt sin skyldighet;
men ock å andra sidan huruledes han är aldeles frij, så snart be¬
sigtningen klanderlöst för sig gådt; men besigtningsmännerne der¬
emot förklaras skyldige til all skadas ersättande, ifall något odug¬
ligt gods blifwit approberadt. Af sådan grund kunde Joen Bengts¬
son eij annat än -för sin del frikalla Seidel ifrån alt åtal; men war
deremot gierna benägen at ingå uti besigtningsmännernes ställande
til answar och ersättning, såsom ock att tjenlige författningar wid-
tagas måtte til förekommande af rusthållarnes förlust i framtiden.
Gabriel Månsson erindrade, att enär contract om någon
lefwerants slutes, åtager handtwärkaren sig att efter då upwist prof
förfärdiga de bestäldte persedlarne, och hwarifrån lian til ingen del
äger frihet att gå. Men af den sednare besigtningen synes klarligen,
det en stor del af Seidels lefwerants warit så oduglig, att den blifwit
casserad. I anseende dertil kan han eij sägas hafwa fullgiordt sitt
contract. Att den sednare besigtningen gådt för sig 8 månader effter
den första, trodde Gabriel Månsson ingenting wilja betyda, emedan
hantwärkaren borde wara answarig för sine tilwärkningar, intil
dess mönstring för sig går. Och som uti det sednare af Ridderskapet
och Adelens bifallne serskildte votum rusthållarne tillika en wärke-
lig fördel i framtiden tillägges, så instämde han mycket häldre med
Ridderskapet och Adelens widtagne beslut.
Sedan Olof Larsson blifwit underrättad, huruledes Seidel
i rättan tid undfådt de penningar, honom för lefwerantsen tilkom,
och icke dess mindre brustit uti contractet med arbetets fullbor¬
660
1766 den 25 september.
dande innom den föreskrefne tiden, så kunde Olof Larsson för sin
del eij annat finna, än att Seidel må förklaras skyldig ersätta Lieu-
tenanten Wulfcrona dagtractamente för den tid, denne öfwer con-
tractet warit nödsakad att afbida lefwerantsen. Men hwad per-
sedlarnes mer eller mindre godhet angår, så bör answaret derföre
stanna på de första besigtningsmännerne, som monderingarne gil-
ladt och emottagit. Deruti instämde Olof Ersson med flere.
Talemannen kunde eij undgå att anmärka, huruledes ett
ingångit contract för en lag å ömse sidor wore att anse, och att så
snart den ene contrahenten fullgiordt sin skyldighet, han då för alt
widare answar bör wara frikallad. Sålunda förhåller det sig i när-
warande fall emellan kronan och Seidel. Denne hade åtagit sig att
för kronans räkning förfärdiga åtskillige monderingspersedlar. När
de wörö färdige, erhölt han besigtning, som utan alt åtal för sig
geck, och hwarpå Seidel undfick den återstående accordssumman
och uti Krigscollegii förwar aflemnade monderingarne. Sedan alt
detta föregådt, kunde enligt lag Seidel eij mer wara answarig för
tilwärkningarne, ehuru många besigtningar å dem och sedermera
kunde försiggå, utan den eller de som dem första gången emottagit.
Talemannen war derföre eij emot, det ju rusthållarne på sätt, som
ett af de serskilte vota innehåller, för framtiden må äga frihet att
sielfwe uphandla sine monderingar. Men han trodde sådant icke
kunna erhållas igenom det Seidel blifwer oskyldigt lidande, utan
borde derom en serskildt författning widtagas. Och ansåg Taleman¬
nen i öfrigt betänkandet för ganska rättwist samt tilstyrkte ståndet
att detsamma bifalla.
Hwaruppå Talemannen frågade, om betänkandet winner bifall?
Men som detta beswarades både med Ja och Neij, författade Tale¬
mannen följande proposition:
Den, som bifaller betänkandet, säger Ja. Den, det eij will, fram-
gifwer Neij. Winner Neij, så instämmer ståndet uti Höglofl. Ridder-
skapet och Adelens utlåtande.
Propositionen tolkades för finska ledamöterne och skred ståndet
til votering, som effter 2 :ne uprop utföll
med 61 Ja
emot 51 Neij.
Till följe hwaraf ofwannämde Justitisedeputationens betänkande
blef bifallit.
Föredrogs ånyo Secreta Deputationens 2:ne betänkanden:
1766 den 25 september.
661
l:o. Angående åtskillige officerares anförde beswär öfwer Grefwe Ang:de åt-
Löfwenhielms befordran och ^crares'an¬
förde be¬
swär öfwer
Grefwe
Löwen-
hielms be¬
fordran.
2:do angående majors fullmagt för Ryttmästaren Rosenstierna, Ang:dema-
hwilka begge blefwo bifallen. magt för
Ryttmästa¬
ren Rosen¬
stierna.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 18 dennes om Ang:denåg-
.... re författ-
några författningar wid befordringarne innom ecclesiastique sta- njngar wi<j
ten. befordring¬
arne innom
ecclesiasti¬
que staten.
Äfwen Ridderskapet och Adelens under d. 13 hujus afgifne pro- Ang:dere-
• f duccrädc
tocollsutdrag om de reducerade marinerofficerarnes tour i armeen. marjnerof.
Och begärtes dessa begge extracta protocolli att hwila. ficerarnes
tour i ar-
Justitisedeputationens betänkande samt åtskillige serskilte vota Ang:de arfs-
af d. 2 dennes uplästes angående arfstwisten emellan Capitaine en^iia^Ca-
Wallvik och dess medarfwingar efter afledne Fru Svedenstierna, pitaine
hwaruti deputationen jämte fastställande af Kongl. Maij :ts utslag dess med-
tilstyrkt, det Capitaine Wallvik för dess otidiga skrifart med 2 000 arfwingar
d:r silf:mts pligt och offentelig afbön anses bör.
Hwilar.
Uplästes Wachenfeldts i anledning af Secrete Deputationens be-Ang:de Hof-
tänkande om Protonotarien Fornelii befordran ingifne memorial Engelcrantz
rörande Hofjunkaren Engelcrants tour innom Swea Hofrätt och tour innom
.. c ... .... Swea Hof-
blef bifallit. rätt
Widare uplästes Majoren Baron Armfeldts ingifne memorial om Ang:de
någon förklaring uti Stora Deputationens betänkande angående ^erneTa"
avancementerne inom Lifregementet samt Lifdragonerne och blef nom Lifre-
likaledes bifallit. Lifdrago¬
nerne.
662 1766 den 25 september.
Ang:desmi- Ridderskapet och Adelns föreställning rörande smidesflyttningar
^nfngar föredrogs ånyo, och uplästes Borgareståndets under d. 23 dennes
afgifne swar derå, hwarmed samma stånd til alla delar förblifwer
wid dess en gång i målet widtagne beslut, dock med förklarande
tillika, att samma eij på något sätt til kränkning af något stånds er-
hållne privilegier eller rättigheter dragas får. Uti hwilket Borgare¬
ståndets yttrande äfwen detta stånd instämde.
Ang:de en Uplästes Prästeståndet under d. 13 dennes afgifne protocollsut-
en^stambok drag angående en owilkorlig collect öfwer hela riket och en stam-
öfwer hela bok i Finland för Borgo Domkyrka. Och blef en collect bifallen,
riket för
Borgo Dom- men stamboken afslogs.
kyrka.
At Stora Jämwäl Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 23
nen^sLagut- hujus> förordningen i anledning af Stora Deputationens betän-
skott pro- kande om lagarnes wärkställighet af Stora Deputationens Lagut-
förordntng- skott projecteras må, som sedermera til Expeditionsdeputationen
en om la- kommer att afgifwas.
garnes
werkställig- BitaUlt.
het.
Bewillningsdeputationens extractum protocolli af d. 9 Augusti
uplästes med tilkännagifwande, att projectet til bewillningen nu¬
mera wore färdig och, hwilket ståndet biföll, måtte til plena upgif-
was.
Äng :de åt- Uplästes Tulldeputationens extractum protocolli af d. 29 Julii rö-
skillige lö~
ners på ex- rande åtskillige löner på extra stat, som deputationen ansedt böra
tra stat ut- -wid Tullwärket utbetalas, intil dess innehafwarne af desamma
betalande
vid Tullver-kunna til wärkeliga syslor blifwa befordrade.
ket- Bifallit.
Ang :de lots- Landt- och sjömilitiaedeputationens betänkande rörande lotsaf-
fäggande för®^ts erläggande för inländske fartyg, som eij wilja taga lots, jämte
inländske Borgareståndets extractum protocolli til afslag derå föredrogs
fartyg, ånyo; och instämde ståndet uti Wällofl. Borgareståndets utlåtande.
Ang:decol- Föredrogs ånyo Justitiaedeputationens betänkande angående col-
legiers och
embetsmäns ^iers oc^ embetsmäns skyldighet med utslager uti politie- och
skyldighet oeconomiemål; hwilket Borgareståndet likaledes uti protocollsut-
ge^uti po- drag afslagit. Men ståndet pröfwade skjäligt at bifalla betänkandet.
litie- och
oeconomie-
måi.
1766 den 25—27 september.
663
Secrete Deputationens betänkande af d. 17 sidstledne December Ang:de
uplästes rörande Lieutenanten von Schevens beswär öfwer praejH-v^^Schevens
beswär
öfwer pre-
judice.
dice, jämwäl dess ytterligare til plena ingifne memorial.
Hwilar.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänkande af
d. 4 Julii angående en liquidation emellan Jern- och Manufactur-
contoiren.
Bifallit.
Ang:de en
liquidat.
emellan
Jern- och
Manufac-
turcon-
toiren.
Sluteligen uplästes Baron Köhlers ingifne memorial om uttrycke- Ang:deBa-
ligit förbehåll af bättre förtjentes rätt wid Lieutenanten Ene- Köhlers in-
schiölds medelst 3:ne stånds beslut erhållne capitainelieutenants gifne memo-
fullmagt och tour; som begärdtes hwila. behåll af
bättre för-
tientes rätt
vid Lieute¬
nant Ene-
schölds er¬
hållne capi¬
tainelieute¬
nants full-
magt.
Och åtskildes ståndet deruppå klockan ett.
1766 d. 27 September.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollerne för d. 23 och 25 hujus.
Föredrogs l:o Kammaroeconomisedeputationens betänkande un-Ang:de hem-
der d. [23 Augusti]1 om åtskillige hemman i Åkers och Sundby ^gerlfoch
soknar af österrekarne, som under förbindelse af spanska fårs un-Sundby sock-
derhållande til skatte blifwit försålde, hwariämte samma deputa- .nar °s’
’ J 1 terrekarne
och dess
skatte.
tionens 4 stycken betänkanden angående hemmanen Erics- och Bac- Ang:de hem.
ECrics och
hagården, Wijarp, Heljarp samt Gladsax uti enahanda ämne före- jjackag&r
drogs ånyo. den, Wiarp,
Heljarp samt
Glasax i
enahanda
' ämne.
1 Betänkandet.
664 1766 den 27 september.
Ang:deWi- 2:do. Bemälte deputationens betänkande af d. [6 Maij]1 om Wi-
kongzgård i sinSsö kongsgård i Jönköpings län. Och
Jönköpings
län.
Ang:de olän- 3:o ånyo angående oländig marks upodling. Samt
dig marks
upodling.
Ang :de 4;to Timanders memorial rörande Bergsallmogens inskränkta
Bgens*ii>0 handel uti Nora stad.
skränkte
handel i
Nora stad.
Uti hwilka mål 4 stycken extracta protocolli blefwo justerade och
befaldtes att affärdas.2
Ang:deBa- Föredrogs ånyo Baron von Köhlers memorial rörande Lieutenan-
Köhlers len Eneschölds wundne befordran och beslöts skola hwila, tils löpa-
memorial ren ankommer,
rörande
Lieutenant
Eneschiölds
vundne be¬
fordran.
Jämwäl föreföll något samtal rörande rätta meningen af ståndets
beslut å Kammaroeconomiaedeputationens betänkande om Brå-
borgs kongsgård; som wid löparens ankomst i anledning af de and¬
re ståndens påskrifter beslöts skola närmare öfwerwägas.
Uplästes Kammaroeconomiaedeputationens 3:ne betänkanden:
Ang:deup- l;o. Af d. [17 September]1 i anledning af en del Allmoges i Up-
haf'wis^a1 lan(l anförde enskildte beswär öfwer uphäfwandet af wissa tijonde-
tiondesätt- sättningen uti archiebiskopens 4 praebendepastorater; men hwil-
"archiebi-1 ^en deputationen enligt Allmogens begäran ansedt böra bibehållas.
skoppens 4 Hwaremot likwäl ett serskildt votum war afgifwit.
priebende-
pastorater.
Ang:de pro- 2:do. Af d. 16 Augusti om denna stadsens Stora Barnhus med
lecterat rcff-
lemente för Pr°jecleradt reglemente til efterlefnad derstädes i framtiden,
denne sta¬
dens Stora
Barnhus.
Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne.
1 Betänkandet.
2 Tryckta som Bil. 120—123.
fordringar
m. m.
1766 den 27 september. 665
3:tio. Under d. 17 dennes angående en förnyad skogsordning; Ang:de en
som beslöts skola til närmare öfwerwägande i wisse anmärkte om- skog^ord
ständigheter til widare hwila. ning.
Riksdagsmannen Hadings memorial rörande Ryttmästaren Hal- Ang:de
lonquists tour föredrogs ånyo och blef bifallit. rer^Sillon-
quists tour.
Föredrogs ånyo Secrete Utskottets extractum protocolli angående Äng :de aver-
aversionshandel til 50 procents rabatt med dem, som äro innehaf-si°QS^ap^n
ware af återstående fiskerieprémiifordringar samt fondens indrag- cents rabatt
ning til staten och följackteligen alla serskilte deraf bestådde arf- sJJ^äroTn-
wodens uphörande. Deruti Secreta Utskottet tillika förestäldt nöd- nehafvare
eif aterståen-
wändigheten, att Kongl. Maij :ts förordning om certificaternes be- de fjsker;e_
skaffenhet på det nogaste må handhafwas och ingen prolongation prasmie-
uti den utsatte ultimate terminen til deras inlemnande bewiljas.
Hwarjämte Fiskeriedeputationens 2:ne betänkanden, såsom med fö¬
regående gemenskap ägande, föredrogs ånyo, neml:n
1 :o rörande fiskeriefondens upbörd och förwaltning i Commerce-
collegio, samt hwilka serskildte arfwoden derwid hädaneffter
komma att bestås. Och
2:do om prolongation uti tiden til certificaters ingifwande med
mera.
För att uti ofwannämde mål erhålla så mycket närmare uplys-
ning anmodade ståndet Secreteraren att dess yttrande afgifwa.
Och erindrade Secreteraren derföre, huruledes ståndet
aldraförst bör utlåta sig öfwer Secreta Utskottets tilstyrkande, eme¬
dan de 2:ne senare betänkanden i anledning deraf komma att an¬
tingen afslås eller bifallas, såwida deras innehåll jämwäl af Secrete
Utskottet omröres. Hwad således först angår den af Secreta Utskot¬
tet tilstyrkte aversionshandeln, så kunde Secreteraren så mycket
mindre densamma gilla, som undersåtarne icke böra blifwa lidande
på de försäkringar, högste magten lemnat. Och sedan Riksens Stän¬
der för detta förklarat, att alla återstående fiskeriepraemier skola
fullt ut blifwa betalte, så fort fonden sådant medgifwer, fordrar
billigheten, att icke halfwa fordringar, som nu torde wara i 3:die
och 4:de hand, må rabatteras. I stöd hwaraf Secreta Utskottets ex¬
tractum protocolli i den delen borde afslås och Fiskeriedeputatio¬
nens förstnämde betänkande om fondens förwaltning deremot bi¬
fallas. Men hwad åter beträffar den omständigheten uti Secreta Ut¬
skottets protcollsutdrag, att nemligen certificaterne böra noga öf-
43—700212
666
1766 den 27 september.
werensstämma men hwad om dem stadgat finnes, och att ingen pro¬
longation uti den föreskrifne ultimate terminen under någon före-
wändning bewiljas må; så är det så mycket mera skiäligt och nöd-
wändigt, som hwarjehanda missbruk i widrig händelse icke kunna
undwikas til den nog utblottade fondens ännu större afsaknad. Ex-
porteurerne äfwen hafwa att skylla sig sielfwe, om de genom egen
försummelse att fullgöra, hwad författningarne föreskrifwa, skulle
gå miste om någon del af prsemierne. Hwarföre Secreteraren til-
styrkte, att Fiskeriedeputationens förslag, uti det senare betänkan¬
det om längre tid til certificaters inlemnande med mera, må til alla
delar afslås.
Och blef uppå giord proposition af Talemannen detta Sec-
reterarens utlåtande allmänt bifallit.
Joen Bengtsson hemstälte, om icke ståndet nu, sedan de
andre stånden redan utlåtit sig, äfwen för sin del borde utsätta nå¬
gon wiss dag til riksdagens slut. Han trodde sådant wara så mycket
angelägnare, som just detsamma skulle påskynda de ännu åter¬
stående målens skyndesamma afgörande. Til den ändan borde sec-
reterarne i alla deputationer påläggas att innom wiss utsatt dag
ofelbart aflämna de återstående betänkanden. Han erindrade sig,
huru många mål länge sedan blifwit i deputationerne afgiorde men
likwäl ännu icke til plena upkommit. Han fruktade, att betjeningen
just med flit upskiuter dermed för att så mycket längre få draga
arfwodet; men sådant förekommes igenom en utsatt termin til riks¬
dagens slut. Derföre är det icke nödwändigt, att riksdagen just på
den dagen skall afblåsas, utan efftersom omständigheterne med-
gifwa. Men emedlertid wisar ståndet derigenom sig icke wara obe-
nägit att tänka på slut, hwarföre ganska många nu likwäl beskyller
Bondeståndet.
Efter någon stund yrkade äfwen Israel Karlsson det¬
samma, med hemställan huru angelägit det är att til göromålens
fortskyndande någon wiss dag warder utsatt.
Och instämde deruti likaledes Peter Olsson, Erik
Persson med många flere.
Gabriel Månsson deremot med åtskillige andre af leda-
möterne kunde icke medgifwa, att riksdagens slut utsättes, innan
de flere återstående angelägne mål blifwa afgiorde.
Secreteraren anmärkte, huruledes det wid alla riksdagar
warit wanligit, att en wiss dag någon tid förut projecteras, på hwil-
1766 den 27 september. 667
ken riksdagen må afblåsas. Deraf följer icke, att ju den dagen se¬
dermera flera resor kan prolongeras, alt efftersom göromålen så¬
dant fordra, men det påskyndar likwäl målens snara afgörande och
bewisar tillika ståndens önskan att kunna förkorta en riksdag, som
genom dess lånwarighet redan förordsakat landets inbyggare nog
dryga -utgifter.
Talemannen war nogsamt öfwertygad, det ståndets ledamö¬
ter allmänt åstunda att med det aldraförsta få wända om til sine
hemwister igen. Men han wisste ock tillika rätt wäl, hwad som
ömade ståndet så ganska nära; nämligen att flere af ståndets all¬
männa beswär och många rikswårdande ärender ännu äro oaf-
giorde, och hwilka ståndet fruktar blifwa aldeles liggande, ifall för
kort tid til riksdagens slut utsattes. Talemannen understälte likwäl,
om icke ståndet, til ådagaläggande af dess önskan att snart få se
riksdagen slutad, kunde föreslå d. 8 nästkommande October dertil,
dock med det kraftigaste förbehåll att dessförinnan samtelige stån¬
dens allmänna beswär och de mäst rikswårdande ärenderne blifwa
ofelbart afhulpne samt att såwäl de ännu öfrige deputationer som
stånden på plenidagarne sammanträda både för- och eftermidda¬
gen. Om hwarom en deputation til de andre stånden afsändas
borde.
Men denna Talemannens föreställning beswarades flera resor
både med Ja och Neij. Och begärdtes sluteligen votering, i anled¬
ning hwaraf Talemannen författade följande proposition:
Den, som wil, att riksdagen må slutas d. 8 nästkomande October,
dock med det af Talemannen anförde uttryckeliga förbehåll, säger
Ja. Den, det eij will, framgifwer Neij. Winner Neij, kommer härom
framdeles att öfwerläggas.
Propositionen tolckades för finska ledamöterne, och geck vote¬
ringen för sig samt utföll effter 2:ne uprop
med 58 Ja
emot 46 Neij.
Til följe hwaraf Pål Jönsson med tolf deputerade afsändes att
detta ståndets beslut hos de öfrige stånden notificera. Och åter-
kommo deputerade efter någon stund samt anmälte de andre stån¬
dens hälsning.
Borgmästaren Ekman anförde åtta deputerade ifrån Borga¬
reståndet och berättade, att bemälte stånd förehafft Stora Deputa-
tionens betänkande om tryckfriheten och samma bifallit med föl-
668 1766 den 27 september.
jande anmärkningar: näml:n 1 :o att uti 4 § boktryckaren må för¬
klaras frij för alt tiltal, så snart han framgifwit och edeligen be¬
styrkt auctorens egenhändiga namn; 2:do att wid 7:de § om vote-
ringsprotocollers med flere acters utbekommande tillägges orden:
emot lösen och chartse sigillatseafgifft. Emedan embetsmän i wid-
rig händelse torde blifwa alt för mycket öfwerlupne af dem, som af
blott nyfikenhet utan någon annan ordsak skulle utbegära alla¬
handa acter.
Sluteligen hade ock Borgareståndet ansedt de i förordningen ut¬
satte bötor böra enligt lag gå i treskiffte, hwilka omständigheter
Borgareståndet hos de öfrige respective stånden welat anmäla un¬
der förmodan, att äfwen de deruti benäget instämma.
Tale mannen aflade ståndets tacksägelse för meddelt kun¬
skap om Wällofl. Borgareståndets ofwan anförde erindringar,
hwilka Talemannen förmodade, att äfwen detta stånd lärer finna
billigheten utaf.
Deputerade afträdde.
Ang:de Föredrogs ånyo Hustru Anna Eriksdotters beswär öfwer Urskill-
EriSksdottersn^n®sc^ePu^at*onens me(ldelte afslag å dess ansökning om återwin-
beswär ning af fatalier i en bördestwist. Och blef samma memorial bifallit,
öfwer Ur-
skillnings-
deputatio-
nens afslag
å dess an¬
sökning om
återwinning
i fatalier i
en bördes¬
twist.
Ståndet beslöt at klockan 4 i efftermiddag sammanträda och åt¬
skildes klockan half tu.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betänkanden:
Ang:de l:o. Af d. 25 Augusti angående Kongsbergs kongsgård och
och^chents 2:do d. 5 hujus likaledes Schenäs kongsgård, å hwilka deputatio-
kongsgårdarnen ansedt arrendatorerne böra bibehållas,
datorernes begge förenämde betänkanden bifallne,
bibehållan¬
de vid ar¬
rendet.
1766 den 27 september.
669
Landt- och sjömilitiaedeputationens 3:ne betänkanden uplästes:
l:o. Under d. 4 dennes angående wisse sjömärkens utsättande i Ang:de
Stockholms skjärgård. miikel ut¬
sättande i
Stockholms
skiärgård.
2:do. Af d. 1 hujus om förbud emot inskrefne rustningshästars Ang:deför-
... .... , bud emot
försäljande. inskrefne
rustningz-
hästars för¬
säljande.
3:tio. D. 14 Aprill rörande någre förmoner för waktkarlen wid Ang:de
„ , ... , ... någre för-
örskjars fyrbåk. måner för
wacktkarlen
wid örskiärs
fyrbåk.
Hwilka ståndet pröfwade skiäligt at bifalla.
Föredrogs ånyo och bifölls samma deputationens betänkande i Ang:de
anledning af Krigsbefälets beswär om hwad som til jämnare del- deinhig^med
ning af beswäret med regementsordres kringbärande iakttagas bör. regements-
ordres
kring¬
bärande.
Justitisedeputationens betänkande med det mera angående arfs- Ang:de
twisten emellan Capitaine Wallvik och dess medarfwingar före- ^meRan”
drogs ånyo, och bifölls betänkandet, dock med befrielse för Capi- Capitaine
tain Wallvik ifrån den emot honom tilstyrkte afbön. 'des'1med*
arfvingar.
Uplästes samma deputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Under d. 27 Augusti angående någon mera inskränkning för Ang:denå-
justitisemåls dragande til Riksens Ständer. inskrTnck
Afslagit. ning med
justitisemåls
dragande til
Riksens
Ständer.
2:do. Af d. 6 dennes rörande generalauditeurens och secretera- Ang:de
rens i Generalkrigsrätten göromål hädaneffter, samt att 2:ne af feui^och
sidstnämnde krigsrätts årliga sessioner indragas må med mera, som secretera-
rens i Gen —
om regementskrigsrätterne äfwen tilstyrkes. Hwilket alt Ridderska- krjgsrätten
pet och Adelen uti protocollsutdrag under d. 18 hujus bifallit med gjöromål
hädanefter
tilläggning, att ofwannämde äfwen til krigsrätterne i Pommern eff-
670 1766 den 27 september.
ter möijeligheten sträckas må. Och instämde ståndet uti Ridderska-
pet och Adelens utlåtande.
Uplästes Secreta Utskottets 3 stycken extracta protocolli:
Ang:de l:o. Af d. 26 dennes om placeringen af de reducerade officerarne
oTftcerarnes wid Cronhielmske Regementet,
placering
wid Cron¬
hielmske
Regementet.
Ang:de af- 2:o. D. 30 Julii med afslag til Capitaine Poppes sökte ersättning
Capif Pop för bristande dagtractamente i Pommern.
pes sökte
ersättning
för bristan¬
de dagtrac¬
tamente i
Pommern.
Ang :de 3:tio. D. 7 Julii om flyttning af åtskillige pensionairer ifrån Rik-
fåtsWlHge^sens Ständers Contoirs på kronans ordinarie pensionsstat jämte
pensionairerminskning uti Commissarien Ramells Enkas pension..
ifr. Riks.
Ständ :s
Contoirs på
kronans
ord. pen¬
sionsstat
m. m.
Hwilka 3:ne extracta protocolli blefwo bifallne.
Samma utskotts 2:ne extracta protocolli föredrogs ånyo:
Ang:de de 1 :o. Om de emot författningar och reglementet utbetalte Riksens
fattningar Ständers Contoirs medel och omöijeligheten att större delen af dem
och reglem. återfordra. Bifallit med Högwördige Prästeståndets giorde förbe-
UtRikslte båll, att de poster, som kunna utgå, må af Riksgälldscontoiret in-
Ständ:s fordras och berättelse derom til Riksens Ständer nästa riksdag af-
Contoirs
medel m.m.glfwas-
Ang:de 2:do. Angående Deras Kongl. Högheter Arfprinsarne, jämte
Dcräs •
Kongl Hög- hwad för dem tilstyrkt blifwit. Hwilket alt bifölls med Högwördige
heter Arf- Prästeståndets giorde tilläggningar, som af dess påskrift inhämtas,
printsarne
jemte hwad
för dem til¬
styrkt
blifwit.
1766 den 27 september. 671
Föredrogs ånyo Ridderskapet och Adelens extractum protocolli Ang:dede
om de reducerade marinerofficerarnes tour i arméen och blef bifal- kariner-6
lit. officerarnes
tour i
arméen.
Tulldeputationens 2:ne extracta protocolli uplästes:
l:o. Af d. 12 hujus angående hwad som wid bewakningen af ne- Ang:de
derlagswaror iackttagas bör. viTbevå™
ningen af
nederlags-
varor iakt¬
tagas bör.
2:do. D. 1 dennes om befrielse för Stockholms Sjötullkammare Ang:debe-
ifrån manufacturfondsupbörden, samt att de hit intil derföre be- r,frle.1?e ^
Stockh. Sjo-
stådde 600 d. silf:mt årligen än widare af fonden anordnas må. Och tulskam.
blefwo begge förenämde extracta protocolli bifallne. lffo^suUf '
börden
m. m.
Föredrogs ånyo samma deputationens protocollsutdrag angående Ang:denåg-
åtskilligt, som deputationen wid den bewiljade tullfriheten på salt
til nordsjöfiskerierne ansedt böra rättas. viljade tull-
Bifallit. ^hftpåa
salt til nord-
siöfiske-
rierne.
Uplästes Bergsdeputationens betänkande under d. 19 Martii Ang:de pro-
jämte project til förordning för bruksfolck och bruksbetjenter; ^dni^för
hwilket enligt Borgareståndets påskrifft afslogs såsom förut i all- bruksfolk
manna lagen och serskildte förordnanden stadgadt. betjenter"
Fiskeriedeputationen betänkande fördrogs ånyo rörande åtskil- Ang:deåt-
lige löners uphörande af fiskeriefonden med mera. Hwarå ståndet nersriphö-
instämde uti Högwördige Prästeståndets beslut, att betänkandet bi- rande af fis-
falles, undantagande hwad Hultstedts widare befordran angår, kerifonden.
samt att lönen för honom genast uphörer.
Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 23 Au- Ang:deup-
gusti uplästes om upmuntran för glas- och segeldukstilwärkningar. j^r^pfs-
Hwilar. och segel-
dukstilverk-
ningen.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande om utskepp- Ang:deut-
ningspriemier för jerntilwärkningar, som i reverbreugnar gutne p^emierhh-
jerntilverk-
ningar m. m.
672 1766 den 27 september.
blifwit, och bifölls enligt Ridderskapet och Adelens påskrifft med
de uti det serskilte vota anmärkte förändringar.
Uplästes 3:ne memorialer:
Ang:de 1 :o. Af Vice Corporalen Hernodh ifrån Urskillningsdeputationen
^le^Her^ ^ Riksens Ständers plena remitteradt rörande dess tour. Och in-
nodhs tour. stämde ståndet uti Högwördige Prästeståndets tecknade beslut, att
Vice Corporalen Hernodh äfwen hädaneffter må njuta tour framför
Vice Corporalen von Eckstedt.
Ang:de 2:do. Ryttmästaren Tranefeldts sökte enahanda befordringsrät-
re^Trane- tighet lör Lifdrabantecorpsen, som den Lifregementet och Lifdra-
feldts sökte gonerne redan erhållit, hwilket Ridderskapet och Adelen uti proto-
i > e rcu'd rings ^collsutdr. a g af detta dato bifallit.
rättighet Hwilar.
för Lifdra¬
bantecorp¬
sen, som
den Lifdra¬
gon. och Lif¬
regem :t re¬
dan erhållit.
Ang:de 3:tio. Kammarrådet Ekebarks ansökning om tjenstfrihet på dess
Ekebarks höga ålderdom, hwilket ståndet pröfwade skäligt at bifalla,
ansökning
om tienst-
frihet.
Secreta Deputationens 3:ne betänkanden uplästes:
Ang :de 1 ;o. Under d. 14 Martii om fendriks tour i arméen för constitue-
f didricks
tour i armé-raöe Fendriken Barfoth, hwarå Lector Kraftman uti ingifwit me-
en för con- morial af flere andragne ömande skiäl för honom tilstyrkt lieute-
sti tuer»
Fendriken nants fullmagt samt tour ifrån år 1759, och blef sidstnämde memo-
Barfoth. rja} bifallit.
Ang:de Ma- 2:do. D. 11 julii rörande Majoren Baron Djurklous tour til widare
joren Baron
Djurholms befordran. Och
[o: Djur¬
klous] tour
til widare
befordran.
Ang:de 3:tio d. 1 dennes angående Ryttmästarne Svedenheims, örn-
Sveden-"schiölds och Schönströms befordringsrättighet.
heims, Örn-
schölds och
Schönströms
befordringz-
rättighet.
1766 den 27—30 september.
673
Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne.
Föredrogs ånyo sidstnämde deputationens betänkande om rättig¬
het för Majoren Baron Sparre att åter träda i tjenst.
Pål Jönsson kunde eij annat finna, än att betänkandet
wore ganska rättwist och ingen til prsejudice ländande, hwarföre
han ock jämte åtskillige andre påstod bifall deraf.
Gabriel Månsson med flere kunde deremot til ingen del
medgifwa, att en, som friwilligt gådt utur tjensten, må åter träda in
igen; och nu så mycket mindre som arméen utomdess är nog öfwer-
hopad af officerare, de der blifwit reducerade och afbida öpning.
Talemannen för sin del tilstyrkte bifall af betänkandet, så¬
som hwilket 2:ne stånd utomdess redan faststäldt. Och frågade
derpå flere resor, om betänkandet winner bifall?
Men som det beswarades både med Ja och Neij, författade Tale¬
mannen följande proposition.
Den, som bifaller betänkandet, säger Ja. Den, det eij will, framgif-
wer Neij. Winner Neij, så afslås betänkandet.
Sedan propositionen för finske ledamöterne tolkad blifwit, skred
ståndet til votering, som effter 2:ne uprop utföll
med 28 Ja.
emot 41 Neij.
Til följe hwaraf betänkandet blef afslagit.
Och åtskildes ståndet klockan sju.
1766 d. 30 September.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Protocollet för d. 27 dennes justerades,
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 3:ne betänkanden:
l:o. Under d. 17 dennes rörande skatterättighet för åboen af Dan-
vikshemmanet Schörby.
Ang:de
rättighet för
Majoren
Baron
Sparre at
åter träda
i tienst.
Ang:de
skatterättig¬
het för åbo¬
en af Dan-
vikshem-
manet
Schörby.
674
176G den 30 september.
Ang:de 2:o. D. 23 Julii jämte reglemente för barnhusen och hospitalerne
reglemente
för barn- 1 riKet-
husen och
hospitaler¬
ne i riket.
Hwilka begge betänkande blefwo bifallne.
Ang:de 3:tio. Af samma dag angående en directions förordnande öfwer
förordnande barnhusen och hospitalerne med projecterad instruction för den-
öfwer barn- samma.
hospitalerne Och blef äfwen detta bifallit med följande erindringar, att som
m. m. Herrar Riksens Råd äro ymnogt sysselsatte med rikswårdande ären-
der uti Kongl. Maij :ts Rådkammare, så kan ingen af dem beswäras
med denna direction. Och såwida ledamöter af de andre respective
stånden tilförordnas, så förbehåller detta stånd sig äfwen att til-
sätta en. Hwilket på en nota jämwäl til de andre stånden aflemna-
des.
Tijo deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, anförde af Lag¬
mannen Baron Reuterholm, berättade, huruledes Ridderska¬
pet och Adelen med serdeles fägnad inhämtadt den öfwerenskom-
melse, som sidsta talemanssammanträdet träffad blifwit i an¬
seende dertil, att de angelägnare målen numera i det mästa äro af-
giorde, att nämligen Kammaroeceonomiaedeputationens samtelige
utskotter böra med morgondagen uphöra och äfwen sielfwa deputa-
tionen med nästa lögerdag, hwilket Ridderskapet och Adelen för sin
del bifallit med tilläggning, att ledamöterne i bemälte deputation
både förr och efter middagen sammanträda, och att, ehuru plenum
om förmiddagen hålles, deputation likafult til eftermiddagen an¬
slås må. Och har Ridderskapet och Adelen welat detta med de
öfrige stånden communicera i förmodan, att jämwäl de deruti be-
nägit instämma.
Tale mannen förmälte sig wäl icke ännu hafwa uti ståndet
tilkänna gifwit den öfwerenskommelse, som emellan Talemännen
träffad blifwit. Han wille likwäl straxt såwäl densamma som Rid¬
derskapet och Adelens nu giorde föreställning til ståndets öfwerwä-
gande föredraga. Deputerade afträdde.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 4 stycken be-
tänkanden:
1766 den 30 september. 675
l:o. Under d. 25 Augusti om uppmuntran för ylle- och bomulls- Ang:deup-
spinnerierne, liwilket bifölls med Högwördige Prästeståndets giorde ^pe^och0'
förändring, at den i n:o 1 omförmälte fördelningen orterne emellan bomuls-
uphäfwes och enhwar lemnäs frihet att spinna för den, honom ther- sPln^rier"
om anlitar.
2:do. D. 29 Augusti om den angoriske geteafwelens utspridande i Ang:de
riket angoriske
geteafwe¬
lens ut¬
spridande.
3:tio. D. 25 Julii rörande Fabriqueuren Kocks skuld til manufac- Ang:de
tur fonden, och att den småningom af betalas bör. ^ei^Kocks
skuld til
manuf.-
fonden.
Hwilka 3:ne betänkanden ståndet pröfwade skäligt att bifalla.
4:to. D. 5 dennes om åtskillige upmuntringar för jern- och stål- Ang:deåt-
fabriquen wid Drottningholm. Som bifölls med Wällofl. Borgare- ^untrfngar
ståndets giorde undantag, hwad mantalsafgifften angår, sorn för- för jern-
och stål™
blifwer enligt Riksens [Ständers]1 författning om bewillningen. fabriquen
vid Drott¬
ningholm.
Föredrogs ånyo samma deputationens 2:ne betänkanden:
1 :o. Angående lurendrägeriers hämmande. Hwarå ståndet in- Ang:de
stämde uti Högwördige Prästeståndets til deputationens betän- ^riernes6"
kande lämnade bifall och giorde tilläggning, at then embetsman, hämmande,
som bewisligen antingen sielf drifwer lurendrägerie eller i sitt hus
sådan handel tillåter, skall therföre wara sitt embete förlustig, samt
att controlleuren skall wara tilstädes och göra sin sysla, då ut¬
ländska postwäskan öpnas.
2:do. Om en serskildt discontfonds inrättande för de finare jern- Ang:de en
, . ,, „ . serskildt
och metallmanufacturerne. discont-
Bifallit. fonds in¬
rättande för
de finare
jern- och
metallma¬
nufacturer¬
ne.
Stora Deputationens betänkande af d. 7 Augusti jämte project til Ang:de
proiect til
förordning om tryckfriheten uplästes och bifölls med Wällofl. Bor- förordning
om tryck-
friheten.
1 Påskriften å betänkandet.
676 1766 den 30 september.
gareståndets tilläggningar; dock undantages uti 8 § hwad om revi-
sionssecreterarnes afgifwande betänkande til tryckning, som ock
the påminnelser, therwid kunna i underdånighet bifogas, tilstyrkt
blifwit, hwilket går aldeles ut, medan omröstningar icke få blifwa
bekandte, förrän i saken dömdt är, och allenast tjena, då målen å
högre ort dragas, hwarförutan embetsmän föga will anstå att träda
med twistande parter uti stridskrifter.
Hwilket ståndets utlåtande jämwäl skulle på en nota med de
öfrige stånden communiceras.
Ang:deut- Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 23 dennes om
^säterie widSutbyte af Ånäs säterie wid Borgo stad til Gym[n]asii behof emot
Borgo stad något oindelt kronohemman der i negden.
til Gymnasii rT ..
behof. Hwilar.
Ang:de Ridderskapet och Adelens extractum protocolli under d. [17 Ju-
Psilander- 1^]1 uplästes rörande Assessoren Psilanderhielms befordran innom
hielms be- Swea Hofrätt; likaledes bemälte Assessors ingifne memorial, som
innom Swea Ridderskapet och Adelen til närmare förklaring af dess förra be-
Hofrätt. slut, och med bibehållande af Assessoren Anreps tour, bifallit, samt
sluteligen Probsten Waldii af Prästeståndet bifallne memorial om
bewarande af alla bättre förtjentes rätt wid denna befordran.
Och pröfwade ståndet godt att låta förenämde mål tils widare
hwila.
Peter Olsson ifrån Jönköpings län afsändes med sex deputerade
att hos de andre stånden recommendera ståndets extractum proto¬
colli angående Wisingsö kongsgård och den derunder lydande All¬
moge utom flera ståndets angelägne mål; och återkommo depute¬
rade effter någon stund samt anmälte de öfrige ståndens hälsning.
Probsten Wickman anförde sex deputerade ifrån Präste¬
ståndet och berättade, att bemälte stånd under öfwerläggning före-
hafft Secrete Utskottets tilstyrkande om riksdagens slut samt fast-
stäldt dess afblåsande til d. 11 nästinstundande October. Hwar-
jämte Prästeståndet för sin del ansedt nödigt, det Kammaroecono-
misedeputationen lemnäs frihet att anse de ledamöter med weder-
börlig pligt, som genom widlyfftige discourser onödigt uppehålla
målens afgiörande, såsom ock att ingen derstädes hädaneffter må
äga rättighet at begära någon sak hwilande. Hwarigenom Präste-
1 Extraktprotokollet.
1766 den 30 september.
677
ståndet förmodar, det äfwen denna deputation innom den utsatte ti¬
den kan medhinna alla de der anhängige ärender. Hwilket alt Präs¬
teståndet trodt sig böra de öfrige respective stånden tilkänna gifwa;
och tillika welat recommendera ett för detta afgifwit extractuin
protocolli om 6 stycken collecter i Upsala stift til benägit bifall.
T alemannen aflade ståndets tacksägelse för communicatio-
nen af Högwördige Prästeståndets beslut i ofwannämde mål, hwar-
uti Talemannen icke twiflade, det ju äfwen detta stånd lärer finna
skjäligt att instämma.
Och afträdde deputerade.
Efter giord proposition af Talemannen biföll ståndet all¬
mänt ofwan anförde Prästeståndets utlåtande om riksdagens slut
och öfwerläggningarne i Kammaroeconomiaedeputationen, hwilket
såwäl å Prästeståndets i målet ankomne extractum protocolli af
denna dag som Secreta Utskottets protocollsutdrag i samma ämne
tecknadt blef.
Och afsändes deruppå Pål Jönsson med åtta deputerade att så¬
dant hos de öfrige stånden anmäla samt tillika på det högsta recom¬
mendera såwäl gästgifwareordningen som flere ståndets angelägen¬
heter til önskeligt slut.
Deputationen återkom effter någon stund; och hade de andre
stånden icke allenast med fägnad inhämtadt Bondeståndets benä¬
genhet att wilja sluta riksdagen utan ock försäkradt, att de recom-
menderade målen utan upskof skola blifwa afhulpne.
Anmältes tolf deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, hwilka
företrädde, och förmälte Kammarherren Baron von Essen,
som förde ordet, att Ridderskapet och Adelen til alla delar instämt
med Högwördige Prästeståndet om riksdagens afblåsande d. 11
nästkommande October; och derjämte til de återstående målens så
mycket skyndesammare afgörande i Kammaroeconomisedeputatio-
nen tillika ingådt den af bemälte stånd föreslagne förening om må¬
lens handterande derstädes hädanefter; Ridderskapet och Adelen
förmodar, att jämwäl Bondeståndet benägit härtil samtycker, så¬
som hwarigenom denne långwariga riksdagen måtte befordras til
ett icke mindre af Riksens Ständer sielfwe än samtelige rikets inne¬
byggare högst efterlängtadt och önskeligit slut.
Sluteligen recommenderade Herr Baron ett ifrån Secreta Utskot¬
tet längesedan ankommit extractum protocolli om underofficerar-
nes löner wid de wärfwade regementerne til skyndesamt bifall.
678
1760 den 30 september.
Tale m a n n e n åberopade sig, liwad ståndet igenom sine de¬
puterade redan hos de öfrige respective stånden anmäldt angående
dess beslut om riksdagens afblåsande; och kunde Talemannen än
ytterligare ick undgå att erindra, huruledes gästgifwareordningens
öfwerseende är ett mål, som ligger Bondeståndet aldra närmast om
hiertat, och hwarutinnan ståndet utbeder sig de öfrige ståndens
gunstbenägne biträde. Sluteligen lofwade Talemannen, att Secrete
Utskottets extractum protocolli om underofficerarnes löner tvid de
wärfwade regementerne skall med det aldra första blifwa föredra¬
git.
Hwaruppå deputerade afträdde, sedan Herr Baron likwäl
förut, i anledning af Talemannens giorde erindran, på dess stånds
wägnar försäkrade, att Ridderskapet och Adelen ofelbart innan
riksdagens slut wil afgöra alla Bondeståndet rörande mål til stån¬
dets fulla nöije, så mycket mer sorn Ridderskapet och Adelen i an¬
seende til dess frälsebönder uti det mästa har med Bondeståndet
enahanda interesse, och det i synnerhet hwad gästgifwareord-
ningen angår.
Dernäst ankommo åtta deputerade ifrån Borgareståndet, och be¬
rättade Rådmannen Sorbon, som förde ordet, att samma stånd i
enahanda måtto med de öfrige respective stånden faststäldt riksda¬
gens afblåsande til d. 11 October nästkommande; och derjämte in¬
stämt med Ridderskapet och Adelen, at Kammaroeconomisedeputa-
tionens utskotter måga i morgon uphöra med deras sammanträden
och sielfwa deputationen äfwen nästa lögerdag, hwilket alt Borga¬
reståndet welat med samtelige respective stånden communicera.
Talemannen förmodade, att ståndets deputerade allaredan
torde uti det Wällofl. Borgareståndet hafwa anmält detta stånds
enhanda beslut i ofwannämde ämne. Och afträdde deputerade.
Ang:de Maria och Judith Aspengrens samt Johan Lindströms ingifne bö-
JudTth As- neskr'it om slut uti en arfstwist emot Revisionssecreteraren Wal-
pengrens lencreuts uplästes, och instämde ståndet uti Höglofl. Ridderskapet
Lindströms ocl1 Adelens teknade beslut, det underdånig föreskrift til Kongl.
böneskrift Maij :t må afgå om dess nådiga befallning til wederbörande embets-
°Trfstwist1* mäu och domstolar att lagligen och skyndesamligen afhielpa desse
emot Revi- fattige sökanders angelägenhet,
sionssecret.
Wallen-
creutz.
1766 den 30 september. 679
I anledning af giordt förbehåll anmältes löparen til Fiskeriedepu- Ang:de
tationens af ståndet bifallne betänkande om nordsjöfiskerierne, fiåkerierne
hwarå Ridderskapet och Adelens uti protocollsutdrag under d. 14
Junii giorde förändringar uplästes, hwilka äfwen Prästeståndet bi¬
fallit, undantagande wid stadgans 9 §, der ståndet bifallit deputa-
tionens project. Och instämde ståndet uti Högwördige Prästestån¬
dets utlåtande.
Uplästes Secreta Deputationens betänkande af d. 21 sidstledne Ang:de
November rörande Borgmästaren Brunsells beswär öfwer prseju- B°u^glls
dice, derå Borgareståndet medelst extractum protocolli under d. 23 beswär
dennes tillagt klaganden ensam förslagsrättighet til häradshöf- °fjudic^re"
dinge. Och blef sidstnämde protocollsutdrag bifallit.
Samma deputationens betänkande af d. 12 Maij uplästes om för- Äng :de för¬
slagsrättighet för Vice Pastoren Wegelius1 til Birkala pastorat i Fin- ^et^örV*'
land och blef bifallit. Pastor
Wegelius1
til Birkala
pastorat i
Finland.
Föredrogs ånyo Justitisedeputationens betänkande angående Sa- Ang:de
delmakaren Momma, hwilket ståndet pröfwade skäligt att bifalla. Sadelmak.
° Momma.
Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande under Ang:de
d. 14 Aprill rörande militisehufwudboksslutet i Krigscollegio, och
hwad derwid iakttagas bör. boksslutet
Bifallit. 1 K,rigz-
Ståndet åtskildes klockan ett.
collegio.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens 5 stycken betän-
kanden:
l:o. Af d. 18 Junii med afslag til Krigsbefälets ansökning om 5 Ang:de
rusthålls anslående ifrån ett til annat compagnie wid Lifregemen- Lrigsbefä-
lets ansoK-
tet. ning om 5
rusthålls
anslående
ifr. et til
annat com-
pag. vid
Lifreg :t.
i Enligt betänkandet rättat från förlagans: Wigelins resp. Wigelin.
680 1766 den 30 september.
Ang:denye 2:do. D. 6 dennes örn nye krigsartiklars projecterande af weder-
krigsartic- ... ,
lars projec- börande.
terand e.
Ang:de et 3:tio. D. 1 Aprill sidstledit år rörande ett wattufall wid Uddevalla
Uddevalla stad, hörande under capitainebostället1 derstädes, och lrwarom såg-
stad. wärksinteressenterne anses böra med boställsinnehafwaren öfwer-
enskomma.
Hwilka alla 3:ne betänkanden blefwo bifallne.
Ang:deen 4:to. D. 30 Augusti angående en officerares tilsättande öfwer
officerares
tilsättande lotswärket i bohusländske skärgården,
vid lotswer-
ket i bohus¬
ländske
skärgården.
Ang:de en 5:to. D. 1 hujus om en lämpeligare ref- och skattläggningsme-
lämpeligare thode j österbotn.
ret- och
skattlägg-
ningsmethod
i Österbottn.
Och begärdes de 2:ne sidstnämde målen att hwila.
Ang:de Föredrogs Sergeanten von Bäckers af Urskillningsdeputationen
v^n^äckers a^aSne beswär öfwer föregifwen hård medfart. Och beslöts enligt
af slagne be-Högwördige Prästeståndets teknade påskrift, det Kongl. Maij:t un-
föregffwwi derdånigst anmodas att i nåder tilse, huru lag och rätt i detta mål
hård med- blifwit iakttagen, och att saken skynsamligen til slut blifwer hul-
fart' pen.
Borgareståndets 2:ne extracta protocolli föredrogs:
Ang :de 1 :o. Af d. 1 Augusti om Auditeuren Cervins tour ifrån år 1756.
Auditeuren t,.»
Cervins tour Blfalllt
från år 1756.
Ang:de lax- 2:do. D. 13 hujus med afslag til Kammaroeconomisedeputatio-
/ öster-och nens för detta af ståndet bifallne betänkande angående laxfiske-
Wästerbottn.rieme i Öster- och Wästerbotn, hwarå ståndet förblef wid dess til
betänkandet lämnade bifall.
Uplästes Secreta Deputationens 2:ne betänkanden:
Ang:de 1 :o. Af d. 18 Julii om lieutenants fullmagt i arméen för Lieute-
nanten i utländsk tjenst Forslind. Och
arméen för
Lieut. i ut¬
ländsk
tienst Fors¬
lind.
i Enligt betänkandet avses kaptensbostället Bråland vid Örekilsälven.
1766 den 30 september. 681
2:do d. 15 Aprill angående auditeurs fullmagt och tour för Nota- Ang:de
„ T auditeurs
nen Loo. » n ,
fullmagt
och tour för
Notar. Loo.
Hwilka begge blefwo bifallne.
Handels- och manufacturdeputationens 4 betänkanden uplästes:
l:o. Under d. 15 Julii om innehållne spinnerieprsemiers oafkor- Ang:de
tade utbetalning til Fabriqueuren Olivenbaum.
SU1UI1CI lc"
premiers
[o]afkort.
utbetalning
til Fabri-
queur Oli¬
venbaum.
2:do. D. [9 Julii]1 rörande afledne Rådmannen Ammelbergs Ang:deafl.
skuld til Manufacturcontoiret, hwilken Lagman Anthonsson såsom Ammelbergs
löftesman anses böra återgälda. skuld til
Manufact.-
contoiret.
3:tio. D. 5 dennes likaledes angående ett til Lieutenanten Pauli Ang:deet
lemnadt förskott, som af andragne skiäl Magistraten i Landscrona, påulHem-
eller i widrig händelse wederbörande Fullmägtige uti Manufactur- nät förskott.
contoiret, böra godtgöra.
Hwilka 3:ne betänkanden ståndet pröfwade rättwist att bifalla.
4:to. Gemensamt med Bergsdeputationen af d. 8 Julii rörande Ang:de
Feif f i ske
Feiffiske arfwingarnes privilegium exclusivum på swafweltilwärk- arfw;ngar.
ning, som deputationen tilstyrkt skola uphöra; men hwaremot Hof- nes privile-
rättsrådet Ehrenmalm åtskillige erindringar ingifwit, dem Ridder-
SIV Ulli pci
skåpet och Adelen uti protocollsutdrag under d. 28 Augusti med nå- swafweltil-
gon tilläggning bifallit. verkning.
Och beslöts efter något samtal med och mot, att detta mål skulle
til närmare öfwerwägande hwila.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan sju.
1 Betänkandet.
44—700212
682
1766 den 2 oktober.
1766 d. 2 October.
Samlades ståndet klockan 8 och giorde bön.
Ang:de Föredrogs ånyo Kammaroeconomisedeputationens project til en
Droiect til
en förnyad förnyad skogsordning och bifölls med åtskillige på en serskildt nota
skogzord- tecknade förändringar; hwilka jämwäl til de andre stånden aflem-
nlnfe' nades.1
Samma deputationens 4 stycken betänkanden uplästes:
Ang:de en 1 :o. Under d. 30 Julii angående en af bancostaten för ringa erlagd
ten för bewillningsafgift, som godtgiöras bör.
ringa erlagd
bewill-
ningzafgift.
Ang:de 2:do. D. 8 Julii rörande Grefwinnan Stenbocks sökte ersättning
Stenbocks af Grefwinnan De la Gardie för någon bytesbrist, hwarutinnan de-
sökte ersätt-pUtationen til en del ansedt Kongl. Maij :ts utslag böra fastställas
Grefwinnanmen i det öfriga tilstyrkt wederbörlig undersökning och liquida-
De la Gardietion.
för någon
bytesbrist.
Ang:de en 3:o. D. 3 huius om en del Allmoges sökte understöd i anseende til
ges sökte förordsakad skada igenom Dalelfwens skiärning; och hwarom de-
understöd i putationen ansedt undersökning enligt författningarne böra skie.
anseende
til förorsa¬
kad skada
igenom Dal¬
elfwens
skiärning.
Hwilka 3:ne betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de 4:to. D. [25 Junii]2 rörande twisten emellan Snörmakare- och
emellan Gulddragareembeterne här i staden om rättighet att tilwärka galo-
Snörmak.- ner. Deruti åtskillige serskildte vota jämwäl blifwit ingifne. Och
dragareem- Pröfwade ståndet skiäligt at bifalla det serskildte votum n:o 1.
beterne i
staden.
Ang:de Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänkande af
manu^- ^ dennes angående Alingsås manufacturwärks intressenter
werks inte- samt de flere af dem innehafde förmoner och upmuntringar af ma-
ressenter
_ nufacturfonden. Och hwarå Ridderskapet och Adelens jämte Bor¬
1 Tryckt som Bil. 124.
2 Betänkandet.
1766 den 2 oktober.
683
gareståndets ledamöter i deputationen tilstyrkt privilegiernes för¬
längande, samt att på de utbetalte penningesummor eij något åtal
göras må; men de begge andre ståndens deputerade deremot ansedt
såwäl behörig liquidation med interessenterne bör skie och hwad
på oriktig grund utbetalt blifwit fonden godtgiöras, utan ock att in-
teressenternes numera uphörde 40 åra privilegier måga uphäfwas
och staden komma i dess förra skick igen. Hwareffter jämwäl så
Öfwerdirecteuren Ahlströmers til interessenternes förswar som
Rådmannen Sorbons twärt deremot ingifne memorialer uplästes.
Och hade Wällofl. Borgareståndet bifallit deputerades af Präste-
och Bondeståndet utlåtande såwäl angående manufacturfondens
fordran och dess återbetalande som angående Alingsås privilegiers
uphörande, så att staden sättes i samma skick til magistrat och tull¬
betjening med mera som alla andra städer i riket och manufactur-
wärken åtnöijas med de allmänna manufacturprivilegier.
En och annan af ledamöterne tyckte wäl det wara billigt,
att förenämde mål tils widare må hwila; men sedan de sig
ifrån et sådant påstående begifwit, företogs målet under öfwerwä-
gande, och erindrade Talemannen, huruledes han med säker¬
het wisste, det uti Alingsås nu utom manufacturarbetare icke äro
flere än endast 2:ne borgare. Han medgaf, att uti ofwananförde in¬
teressenternes för detta innehafde privilegier mycket finnes, som är
olagligit och obilligt samt således rättelse tarfwar; men derföre
trodde Talemannen det just icke wara skiäligt, att hela wärket kas¬
tas öfwer ända.
Anders Mattsson hade af betänkandet inhemtat, det de
oftanämde privilegier med sidstledit nyår til ända lupit, och att in¬
teressenterne sökt få dem prolongerade. Men den beskrifning, han
nu på desamma hördt sig föreläsas, kunde eij annat än försätta ho¬
nom i wärkelig bestörtning, enär wisse personer uti hela 40 åren be-
finnes hafwa på sina medborgares och hela allmänhetens bekost¬
nad upburit otålige penningesummor och innehafft de oerhördaste
rättigheter. Han för sin del kunde på intet sätt samtycka til förläng¬
ande af så oskälige förmoner, utan instämde han til alla delar uti
Borgareståndets utlåtande så mycket hellre, som Riksens Ständer
wid hela denna riksdagen ombeflitat sig att få alla dylike oordning¬
ar och olagligheter uphäfne och rättade, och hwilket i närwarande
fall framför alt gälla bör. Hwarjämte han påstod, att såwäl detta
dess utlåtande som alt, hwad hwar och en af ledamöterne i närwa-
684
1766 den 2 oktober.
rande ämne kunde anföra, må noga i protocollet anteknas, på det
enligt Stora Deputationens betänkande samma må kunna allmänt
göras och ståndets hemmawarande medbroder derigenom blifwa
underrättade om samtelige sine fullmägtiges förhållande.
Deruti instämde Grandin, Olof Erikson, Matts
Mattsson, Erik Persson, Bryngel Andersson,
Gabriel Andersson, Jo en Joensson med ganska
många andre.
Joen Bengtsson begärdte likaledes, att ledamöterne måga
til protocollet anföra, hwad de i förewarande mål hafwa att erind-
ra, i synnerhet som detta angår stora penningesummors antingen
återfordran eller eftergifwande, och hwar och en uti ett sådant äm¬
ne bör kunna wisa för sine hemmawarande, huru han sig utlåtit, då
en dryg bewillning med flere påökte utlagor icke utan deras swå-
raste känning kan aflöpa.
Secreteraren erindrade, hwad af de upläste acterne nog¬
samt är att inhemtas, huruledes igenom de för 40 år sedan Alingsås
manufacturwärk meddelte privilegier en enskildt man blifwit uplå-
ten betydande mackt öfwer frija undersåtares egendom och wäl-
färd. Och när bärtil kommer, att alla rikets undersåtare i flera år
warit samma mans skattdragare, i det han på den tiden upburit
hela landshielpen och jämwäl sedermera flera ansenliga summor af
manufacturfonden, så är det owedersägeligit, at han derigenom wa¬
rit i besittning af en myndighet samt rättigheter och förmoner, som
ingen annan i Swea rike innehafft, icke eller någon enligt lagarne
borde äga. Enär nu sådane privilgier ändteligen uti en lycklig stund
lupit til ända, så förmodade Secreteraren ingen wara så oöm om
medborgarnes rätt och wälfärd, som skulle wilja påstå dessa för-
derfwelige och efftertänkelige författningars widare förlängande;
och tilstyrkte Secreteraren derföre ståndet att bifalla Wällofl. Bor¬
gareståndets yttrande, såsom hwarigenom stadens inwånare åter
må försättas uti full utöfning af dem såsom frija undersåtare til-
ständige rättigheter.
Hwaruppå effter giord proposition af Talemannen Borga¬
reståndets utlåtande blef allmänt bifallit.
Sidstnämde deputationens 10 betänkanden uplästes:
1766 den 2 oktober.
685
l:o. Af d. 9 Julii om åtskillige wid sidstledne riksdag anordnade
men ännu obetalte summor af manufacturfonden. Och resolverades
derå til alla delar enligt Högwördige Prästeståndets på sielfwa ac-
ten teknade påskrift,
2:do. D. 9 dennes om frihet för Medailleuren Hartman att fram¬
gent förfärdiga en sort knappar. Hwiket såwäl uti et serskildt vo¬
tum sorn Borgareståndets extractum protocolli af d. 23 hujus af-
slås.
Ang:de
åtskillige
vid sistl.
riksdag an¬
ordnade
men ännu
obetalte
summor af
manuf.-
fonden.
Ang:de
frihet för
Medailleu¬
ren Hart¬
man at
framgent
förfärdiga
en sort
knappar.
3:o. D. 15 dennes angående förwaltningen af de på Manufactur- Ang:de
contoirets räkning n:o 2 i Banquen uptagne medel, och lrwad der- njngen af
wid framdeles iakttagas bör. de på Ma-
nuf.cont.
räkning n :o
2 i Banqv.
uptagne
medel.
4:to. D. 14 Julii om rättelse af en misskrifning uti deputationens Ang:de
för detta afgifne betänkande rörande Advocatfiscalen Lundroths en mjsskrif_
primitiva lön. ning rör:de
Adv.fiscalen
Lundroths
primitiva
lön.
Hwilka 3 :ne betänkanden blefwo bifallne.
5:to. D. 9 Augusti rörande Coopmännernes fordran hos manufac¬
turfonden, som ledamöterne af Ridderskapet och Adelen samt Bor¬
gareståndet ansedt böra til 1/3 godtgiöras men Präste- och detta
stånds deputerade deremot af andragne skiäl tilstyrkt skola för-
swinna. Och blef denna senare meningen i betänkandet bifallen.
6:to. D. 6 dennes om frihet för Caffekokaresocieteten att distil¬
lera och försälja bränwiner.
Ang:de
Coopmän¬
nernes
fordran hos
manufac¬
turfonden.
Ang:de
frihet för
Caffekoka¬
resocieteten
at distillera
och försälja
brenv.
686 1766 den 2 oktober.
Ang:de 7:o. Af samma dag angående någon tillökning uti Manufactur-
ökning uti contoirets wagtmästares expectancelöner.
Manufactur-
contoirets
wagtmästa¬
res expec¬
tancelöner.
Ang:deen 8:o. Likaledes af sidstnämde dato rörande en Fabriqueuren Mörk
^ren Mörk tilhörig egendoms i Marisefred öfwerlåtande til Fabriqueuren
tilhörig Gnospelius,
egendom i
Mariefred.
Ang:de 9;o. Om tillökning uti deputations notariers ringa utsatte arf-
tilökning i
deputations w°de.
notariers
ringa utsat¬
te arfvode.
Ang:de 10 :o. Under d. 24 Augusti angående någon drygare manufactur-
gåre inamif.-^on(^s erläggande för wisse utifrån inkommande waron
fonds er-
lägg. för
wisse ut¬
ifrån in¬
kommande
varor.
Och begärdtes de 4 föregående betänkanden at hwila; men det
sidstnämde blef bifallit.
Ang:de Samma deputationens betänkande föredrogs ånyo om åtskillige
åtskillige
indragning- indragningar af Manufacturcontoirets extra stat och bifölls med
ar af Ma- Wällofl. Borgareståndets uti protocollsutdrag giorde förändringar,
nuf.cont. ...
extra stat. utom 4 §, sorn förblifwer wid ståndets förra beslut.
Ang:de Allmänna Beswärsdeputationens projecterade resolutioner uppå
projecterade
resolutioner Allmogens beswär wid denna riksdag uplästes och blefwo bifallne.
uppå All¬
mogens all¬
männa be¬
swär vid
denna riks¬
dag.
Ang:de Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 28 Augusti
komstTf^".förande kronans inkomst af recognitionsskogarne i riket; hwilket
cognitions- bifölls, dock med förbehåll att wid löparens ankomst ordalagen eff-
''frfket^ tcr omständiglieterne blifwa lämpade.
1766 den 2 oktober.
687
Landshöfdingen Baron Sparre anförde tolf deputerade ifrån
Ridderskapet och Adelen samt berättade, huruledes hos Ridderska-
pet och Adelen i dag ett Kammaroeconomisedeputationens betän¬
kande förewarit angående en faststäld tijondesättning uti Upland;
men som Ridderskapet och Adelen härwid erindrat sig, det Secrete
Utskottet afgifwit ett tilstyrkande om tijondesättningarne i gemen,
så hade Ridderskapet och Adelen icke allenast för sin del beslutit
att upskiuta med dess utlåtande uti alla specielle mål af sådan be¬
skaffenhet, intil dess förenämde generelle författning blifwit af
Riksens Ständer granskad; utan ock trodt sig böra sådant jämwäl
til de öfrige respective ståndens öfwerwägande anmäla, på det icke
någre emot hwarandra stridande beslut måga ifrån Riksens Stän¬
der emanera, som eljest lätteligen hända kunde.
Widare kunde Ridderskapet och Adelen icke undgå att hos sine
respective medstånd förklara, med hwad bekymmersamhet Rid¬
derskapet och Adelen erindrar sig, huruledes altid tilförene emot
riksdagarnes annalkande slut flera mindre laglige wägar blifwit öp-
nade för befordringssökande att framför andre bättre förtjente
winna åtskillige fördelar. Att sådane försök äfwen denna gången
icke uteblifwa, derom hade Ridderskapet och Adelen i dag af ett
omedelbarligen igenom memorial wäkt mål i sådant ämne blifwit
öfwertygad. Men Ridderskapet och Adelen gior sig försäkrad om
den benägenhet hos de öfrige stånden, att deras dörar blifwa til-
slutne för alla dylike utom den i lagen föreskrifne ordning til gö¬
rande försök så mycket mer, som den återstående ganska korta ti¬
den af riksdagen til flere angelägne och rikswårdande ärenders af-
slutande torde behöfwa anwändas.
Sluteligen recommenderade Herr Baron ett afgifwit extnactum
protocolli rörande Gommendeuren Heldenhielms tilstyrkte tour så¬
som ock Ridderskapet och Adelens utlåtande angående åtskillige
dess betjenters befordran samt ett Secrete Utskottets tilstyrkande
om förbättring af underofficerarnes wilkor wid de wärfwade rege-
menterne til benägit bifall.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för communica-
tion af Ridderskapet och Adelens utlåtande i ofwan anförde om¬
ständigheter, deni ståndet icke lärer underlåta att taga uti behörigt
öfwerwägande.
Deputerade afträdde.
688 1766 den 2 oktober.
Ang:de Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 23 dennes an-
"heten at'" g^en(le nödwändigheten, att alla sedan år 1696 tilökte sysslor på
alla sedan kronans stat, som kunna umbäras, måga wid existerande vacancer
år 1696 til- , . ,
ökte syslor bllfwa ådragne,
på kronans Bifallit.
stat, som
kunna um¬
bäras, måge
vid exist.
vacancer
blifwa
indragne.
Ang:de de Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 6 dennes uplästes
auction för- angående den författning, Secrete Utskottet til kronans fördel fun-
sålde krono-nit nödig med de på bancoauction försålde kronolotteriobligatio-
obhgatio- ners inroPande för kronans räkning; såsom ock den utwäg, Secreta
ners inro- Utskottet widtagit til Statscontoirets utelöpande förskrifningars in-
Pkronansr lösen. Hwilket alt ståndet pröfwade skiäligt att bifalla,
räkning
m. m.
Ang:de Uplästes Kam marocco nomi a5- samt Bergs- och Justitiaedeputatio-
stoH twis- nernes serskildte betänkanden af d. 3 dennes rörande rätter dom-
ter om stol för twister om olaga kohlhandel; och blef Kammaroeconomise-
0,handelhl" deputationens betänkande bifallit.
Ang:de Sluteligen uplästes Secreta Deputationens betänkande af d. 22
nePCoijets Augusti sidstledit år rörande Capitainerne Coijetts, Torvigges, Paij-
Torvigges, kulls, Ehrengranats, Ridderbolls och Klingfelts beswär öfwer
Ehr^ngra- prsejudice; hwarå resolverades, att ståndet enligt sitt beslut å
näts, Rid- denna deputationens betänkande af d. 14 April sidstledne rörande
Klingfelts Majoren Baron Hastfehrs befordran bifallit majors fullmagter för
beswär desse sex capitainer, dock utan förfång af andre bättre förtjentes
öfwer prse-
judice. ratt.
Och åtskildes ståndet klockan ett.
Ang:de Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
^de*restdu-" Uplästes Allmänna Beswärsdeputationens projecterade resolutio-
tioner på ner på 3, 4, 9, 12, 13, 26, 15, 19 och 24 §§:ne af Prästeståndets all-
Prifstestfn- männa beswär wid innewarande riksdag, å hwilka resolverades en-
dets all- ligt påskriften å hwarje § serskildt,
männa be¬
swär vid
innevarande
riksdag.
1766 den 2 oktober.
689
Dernäst uplästes Prästeståndets i anledning af en bes\värs§ ut- Ang:de
färdade extractum protocolli under d. 25 dennes angående jura pat-
ronatus; hwarutinnan jämwäl Justitisedeputationens betänkande
af d. 20 Januarii föredrogs; och blef Prästeståndets extractum pro¬
tocolli bifallit.
Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 12 hujus uplästes Ang:de
rörande generalfälttygmästaresysslans tilsättande; hwilket bifölls tygmTstare-
med Högwördige Prästeståndets giorde tilläggning, att ståndet ut- syslans til-
sättande
nämner til generalfälttygmästare öfwersten Baron (!) Anders
Reinh. Wrangel.
Uplästes Secreta Deputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Af d. 6 Maji rörande Adjutanten Pantzarhielms sökte uprät- Ang:de
telse, hwilken deputationen afstyrkt, men uti ett serskilt votum sö- Pantzar6"
kanden til lieutenants fullmagt och tour anses berättigad. hielms
Och blef det serskildte votum bifallit. söktt,e.up"
rättelse.
2:do. D. 26 sidstledne November angående öfwerstelieutenan- Ang:de
terne Grefwe Rosens och von Baltzars beswär öfwer prsejudice. Je^t^Gref-
Hwarå ståndet instämde uti Högwördige Prästeståndets utlåtande, we Rosens
att öfwerstelieutenanten von Baltzar undfår öfwerstefullmagt af j^tzars he¬
samma dag med Baron von Siegeroth. svär öfwer
prsejudice.
Föredrogs än ytterligare sidstnämde deputationens betänkande Ang:de
om tourén emellan Hofsecreteraren Quiding och Stadsfiscalen etelhm
Ström, derå Prästeståndet, enligt hwad förut i protocollet antek- Hofsecret.
nadt finnes, tillagt Fiscalen Ström tour framför Qviding men ock ^tadsffsca^
tillika bibehållit denna sednare wid dess hittils innehafde inkomst len Ström,
af wed och kohl.
Secreteraren erindrade, huruledes ståndet lättast kommer
ifrån denna saken, så att de bägge sökande warda hulpne och stån¬
det icke dess mindre förbliwer wid dess en gång tagne beslut. Om
nämligen ståndet allenast utlåter sig angående tourén dem emellan
och tillägger Fiscalen Ström såsom äldre densamma framför Hof¬
secreteraren Qviding, då icke allenast Ström erhåller den nu ledig-
warande ordinarie stadsfiscalssysslan utan ock Qviding enligt Rid-
690
1766 den 2 oktober.
derskapet och Adelens samt Prästeståndets beslut får behålla sine
wedpenningar.
Pål Jönsson deremot kunde til ingen del medgifwa, att
ståndet förklarar Hofsecreteraren Qviding förlustig all förmon, se¬
dan alla 4 stånden wid sidstledne riksdag för öfwergångit lidande
tillagt honom den omtalte inkomsten. Och som Prästeståndet bibe¬
hållit honom derwid, intil dess han winner någon befordran, så in¬
stämde och Pål Jönsson så mycket helldre deruti, som Qviding an¬
nars blifwer för mycket lidande.
Joen Bengtsson åter förbehölt sig, att ingen annan sak
må här inblandas, än hwartil betänkandet gifwer anledning; och
det är efter dess tanka blott tourén emellan Ström och Qviding, sorn
således får ställas i fråga. Om wedpenningarne har ståndet för
detta genom votering widtagit dess beslut, hwarifrån han til ingen
del kunde sig begifwa.
Och instämde han i öfrigt med Secreteraren, att Fiscalen Ström
såsom -flere år äldre uti tjensten må undfå tour framför den andre.
Deruti instämde likaledes Erik Persson, Lars Lars¬
son, Bryngel Anders son, Per Jonsson med flere.
T al e mannen hade til alla delar warit af samma tanka med
Secreteraren, om målet ännu wore i det skick som förut; men sedan
samtelige de andre stånden sålunda ansedt saken, att de på en gång
utlåtit sig såwäl om tourén de 2:ne sökande emellan som Qvidings
wedpenningar, så trodde Talemannen, att icke heller detta stånd
kan yttra sig om tourén allena utan torde få instämma uti någon¬
dera af de andre ståndens mening, hwilka alla 3 til någon del sig
emellan äro skiljaktige.
Olof Larsson och Olof Ersson tyckte härwid bäst
wara, att ståndet ingår uti Prästeståndets yttrande, såsom hwarige-
nom de bägge blifwa hulpne.
Men de förenämde ledamöterne påstodo, att en i ståndet genom
votering afgiord sak icke bör komma under widare öfwerläggning,
utan wore här nu endast fråga om tourén, hwaröfwer allena de be¬
gärte proposition.
Åtskillige andre deremot yrkade på proposition uppå Prästestån¬
dets beslut.
Secreteraren erindrade härwid, att Prästeståndets påskrift
tillika innehåller ett af Bondeståndet allaredan afgiordt mål. Och
som det igenom voteringen faststälte beslutet icke utan enhälligt bi¬
1766 den 2 oktober.
691
fall kan häfwas, men åtskillige af ledamöterne eij medgifwa någon
ändring deraf, så lärer icke någon proposition derutinnan få giöras.
Talemannen kunde eij annat än anse detta Secreterarens
yttrade såsom en reproche emot sig att icke hafwa fullgiordt sin
skyldighet, hwilket Talemannen likwäl trodde sig så mycket
mindre böra tola, som han i närwarande ämne icke författat någon
proposition, såsom han ock alt framgent tänkte så begå, att wid
propositionernes författande ingenting emot Riksdagsordningen
förelöpa måtte.
Secr eteraren förklarade dess afsigt til ingen del hafwa wa¬
rit hwarken att reprochera Talemannen eller någon annan; utan
wore dess enda ögnamärke att efter yttersta wett söka fullgöra den
skyldighet, honom blifwit ålagd och han sig åtagit; det är, att i
ståndet ingenting utan påminnelse förelöpa måtte, som emot god
ordning är stridande. Och enär wissa ledamöter påstådt proposition
uti en igenom votering afgiord sak, ehuru andre sådant bestrida, så
fordrar Secreterarens skyldighet att derwid göra sin erindran, hwil¬
ket Secreteraren nu så mycket mindre bordt underlåta, sorn igenom
Lagutskottets bifallne betänkande ståndets protocoller och fölgak-
teligen äfwen Secreterarens tankar torde komma att underkastas
allmänhetens omdöme. Derefter kan ståndet widtaga hwad beslut,
som häldst behagas.
Per Jeppesson kunde eij annat erindra sig, än att Borga¬
reståndets senaste extractum protocolli om Qviding, som äfwen
Bondeståndet bifallit, tillägger honom ordinarie stadsfiscalssyslan,
och att derigenom wedpenningarne skulle uphöra; men om Fisca-
len Ström nu erhåller tourén framför honom, så kan Qviding eij
dertil winna befordran, och skulle han tillika förklaras förlustig af
den inkomst, som alla 4 stånden wid sidstledne riksdag för honom
faststäldt, så trodde Per Jeppesson sådant med billigheten icke
wara öfwerensstämmande.
I öfrigt och som de öfrige stånden nu sammanfogadt begge frå-
gorne, så kunde icke heller Bondeståndet allena skilja dem åt.
Pål Jönsson anmärkte, att målet om wedpenningarne ser¬
skildt äfwenledes i de andre stånden warit förut afgiordt; men icke
dess mindre hafwa de ånyo, enär fråga om tourén yppades, sig der-
öfwer utlåtit. Af samma grund trodde han, att jämwäl Bondestån¬
det kan förena sig med någotdera af de öfrige stånden. Han för sin
692
1766 den 2 oktober.
del påstod bifall af Prästeståndets utlåtande och kunde eij utan vo¬
tering begifwa sig derifrån.
Joen Bengtsson inwände, att ståndet i närwarande fall
ickei behöfde rätta sig effter hwad de andre stånden afgiordt utan
allenast för sin del så laga, att målet härstädes lagligen afgöres. Om
wedpenningarne kunde han, enligt hwad han förut anfördt, icke
medgifwa någon widare öfwerläggning. Och hwad tourén angår,
som nu allena är i fråga, så ansåg han för sin del Fiscalen Ström
dertil framför Qviding wara berättigad, men skulle ståndet icke all¬
mänt derom öfwerenskomma, så lärer votering blifwa nödig.
Pål Jönsson med flere yrkade deremot uppå proposition i
anledning af Prästeståndets påskrift,
Hwilket åter af andre bestriddes.
Anders Mattsson kunde eij annat påminna sig, än att
ståndet förut medelst bifall til Borgareståndets extractum proto-
colli förklarat Qviding berättigad til ordinarie stadsfiscalssyslan
och med detsamma allaredan tillagt honom tour framför Fiscalen
Ström, hwarwid Anders Mattsson således påstod det äfwen böra
förblifwa.
Joen Bengtsson medgaf aldeles, hwad Anders Mattsson
anmärkt, att ståndet nu bör utlåta sig allenast om tourén de offta-
nämde sökande emellan, och såwida ståndet icke annars kan derom
öfwerenskomma, så bör det skie genom votering; til hwilken ända
han begärdte proposition uppå deputationens betänkande, som der¬
emot af många andra bestriddes.
Per Jeppesson påstod, att sorn ledamöterne icke äro enige
om propositionen, så bör derom först voteras.
Men Joen Bengtsson kunde til ingen del ingå uti någon
votering, som til häfwande af ståndets förra beslut leda kunde.
Anders Mattsson begärte, att Talemannen wille gifwa
ståndet den proposition, som han sielf finner tjenligast.
Talemannen kunde eij annat erindra sig, än att de flere
gångor, som öfwerläggning om Hofsecreteraren Qviding förewarit,
ståndet altid lika med Wällofl. Borgareståndet warit af den tankan,
att han antingen genast borde til wärkelig syssla befordras eller ock
emedlertid bibehållas wid dess lön. Mäst af enahanda innehåll är
äfwen nu Prästeståndets utlåtande, hwarföre ock Talemannen
giorde ledamöterne den wänliga föreställning, om icke ståndet wille
instämma antingen med Präste- eller något af de andre stånden.
1766 den 2—6 oktober.
693
Men detta beswarades ännu med Neij af flere ledamöter, hwilka
tillika begärdte proposition om tourén allena; samt at såwäl proto-
collerne som alt, hwad förut i ståndet förewarit rörande Qvidings
wedpenningar, måtte upläsas; hwilket senare wärkstältes, och
hwaraf befants, att ståndet genom votering afgiordt, det wedpen-
ningarne genast borde uphöra, och sedermera instämt uti Borgare¬
ståndets afgifne extractum protocolli, det bör Qviding til stadsfis-
cals lön förhielpas, hwarwid ståndet likwäl tillika förblifwit wid
dess förra beslut, hwad wedpenningarne angick.
Sluteligen och effter än widare förelupen nog långwarig samt
häfftig ordwäxling, utan att ståndet, oaktadt Talemannens
flere resor förnyade föreställningar, kunnat i wänlighet om något
wisst beslut öfwerenskomma, frågade han, om icke ståndet wille
skiljas åt? Hwilket med allmänt Ja blef beswaradt.
Och åtskildes således ståndet klockan sju.
1766 d. 6 October.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Protocollerne för d. 30 sidstledne September och d. 2 dennes jus¬
terades.
Widare justerades 2:ne extracta protocolli:
1 :o. Til bifall af Handels- och manufactur- samt Bergsdeputatio-
nernes gemensamma och nu ånyo föredragne betänkande om Feiff-
iske arfwingarnes alunbruk, dock med åtskillige anmärkte föränd¬
ringar.1
2:o. I anledning af Justitiaedeputationens för detta af ståndet bi¬
fallne betänkande om bördesskillingens beräknande för frälsehem¬
manet Stora Hwena; och att samma tilstyrkande til alla dylika mål
i gemen lämpas må.2
Hwilka befaldtes att affärdes.
Uplästes Capitaine Ehrenpols ingifne memorial om uprättelse för
öfwergångit lidande, enär Secrete Deputationen för riksdagens an¬
nalkande slut icke medhunnit att något betänkande uppå dess an¬
förde beswär afgifwa. Och instämde ståndet uti Wällofl. Borgare-
1 Tryckt som Bil. 125.
2 Tryckt som Bil. 126.
Ang:de
Feiffiske
arfwingar¬
nes alun¬
bruk.
Ang:de
bördesskil¬
lingens be¬
räknande
för frälse¬
hemmanet
Stora
Hwena.
Ang:de
majors
fullmagt
för Capi¬
taine Ehren-
pol.
694 1766 den 6 oktober.
ståndets tecknade påskrift, att Capitaine Ehrenpohl undfår majors
fullmagt af år 1761, dock utan äldres praejudice.
Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betänkanden uplästes:
Ang:de 1 :o. Under d. 26 Septemb. om arrendet af Röstens krog och färja
arrendet af
Röstens samt aU skattekiöp å krogen bewiljas.
krog och
färja.
Ang:de 2:o. D. 30 Septemb. angående säterierne Botorp och Sidtorp i Jon-
sä ten er ne
Botorp och köpings län, sorn för oliquiderad fordran til kronans säkerhet se-
Siötorp i questrerade blifwit, samt hwilka deputerade tilstyrkt böra til nytt
Jönköpings .
arrende uplåtas.
Och blefwo förenämde 2:ne betänkanden bifallne.
Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens 11 stycken betän¬
kanden:
Ang:de 1 ;o. Under d. 1 dennes med afslag til Krigsbefälets ansökning om
pens swars- narmare författnings widtagande til soldatetorpens swarsgoda wid-
goda vid- magthållande.
magthål-
lande.
Ang :de 2:o. Af samma dag angående upbrottsordres tidigare publice-
ordres°tidi- rande i fredlig tid, än förut wanligt warit,
gare publi¬
cerande i
fredlig tid.
Ang:de 3:tio. Rörande åtskillige emellan riksdagarne utfärdade kongl.
^emellan6 bref och förordningar, af hwilka en del böra fastställas men andre
riksdagarne deremot blifwa uphäfne.
utfärdade
kongl, bref
och förord¬
ningar.
Ang:de en 4:to. D. 4 d:o om en ny fyrbåks upsättande på ölands södra udde.
ny fyrbåks
upsättande
på Öhlands
södra udde.
Ang:deen 5:to. Angående en ny lotsinrättning igenom Flintrännan wid
Rättning' Danska Sundet.
igenom
Flintrännan
vid Danska
Sundet.
1766 den 6 oktober. 695
6:to. Rörande liquidationernes skyndesamma afslutande öfwer Ang:dei
de under sidsta kriget i fångenskap råkade officerares löningsford- /ångiia^ffi-
ringar. cerares lö-
ningsford-
ringars
skyndsam¬
ma afslu¬
tande.
Hwilka 6 betänkanden ståndet pröfwade skäligt att bifalla.
7 :o. D. 1 dennes om hwad sorn wid liquidationsmöten hädanefter Om hwad
iakttagas bör. Hwarå resolverades, att härmed förblifwer til alla]iqm™atk>ns-
delar enligt förra författningar, i följe hwaraf det, som här tillagt möten
blifwit, i allone afslås. Och blef detta ståndets utlåtande äfwen på ^ackttagaT
en nota med de öfrige stånden communiceradt. bör.
8:o. D. 4 hujus angående något lotsarne i Landscrona ålagdt Ang:de
twång, som deputationen ansedt böra uphäfwas, och derjämte för
odriic i
lotsarne i allmänhet tilstyrkt befrielse ifrån kronoutskylder. Landscrona
Ståndet beslöt, hwad den föreslagne befrielsen ifrån personelle ålagt tw^nS-
utskylder angår, att sådant afslås, men det, som för lotsarne i
Landscrona tilstyrkes, blef bifallit.
9:o. Rörande nya sjöartiklars projecterande. Hwilket ståndet Ang:denya
pröfwade skiäligt att afslå. projecte¬
rande.
10:o. Med projecterad förklaring öfwer 1752 års husesyns- och Ang:de
boställsordning. Och förkL öfwer
1752 års
husesyn s-
och boställs¬
ordning.
11 :o d. 1 dennes om 4 000 d. silf:mts anslående af statsmedlen Ang:de
til de nya officerareboställens upbyggande wid Carelska Dragone- s -rints an
esquadron. slående af
statsmedlen
til de nyare
officerare¬
boställens
upbyggande
vid Carelska
Dragon-
esquadron.
Hwilka begge sidstnämnde mål begärdtes hwila.
Riksens Ständers Commissions under d. 4 dennes afsagde dom Ang:de
öfwer afskedade Ryttaren Sven Hofman, med de flere delaktige i jers Com1-
uproret uti Elfsborgs län, uplästes, dymedelst såwäl Hofman som missions
2:ne andre mäst brottslige til förlust af lif, ära och gods dömde blif-
Ryttaren
Sven Hof¬
man med
de flere.
696
1766 den 6 oktober.
Ang:de
dagen til
Hofmans
doms exe-
querande.
Ang:de en
rätts sät¬
tande i
orten m. m,
Ang:de
befordran
för Com-
missions
samtel.
betjening.
wit samt de öfrige til kroppsstraff och fängelse anses skyldige.
Hwarjämte Commissionens 3:ne serskildte extracta protocolli up-
lästes:
l:o. Angående åtskillige omständigheter, och deribland dagen til
Hoffmans exsequerande d. 13 uti innewarande månad med mera,
Commissionen ansedt nödigt att iakttagas samt derföre tilstyrkt.
2:do. Om nödwändigheten att i anseende til flere under ransak-
ningen förekomne omständigheter en rätt uti orten sättas må, som
om wederbörande embetsmäns öfwerklagade olagliga förhållande
noga undersökning anställer. Och
3:tio rörande befordran för Commissionens samteliga betjening.
Talemannen berättade, huruledes under ett sammanträde
emellan åtskillige ledamöter af de andre stånden den öfwerläggning
förewarit, om icke samtelige de brottsliges hustrur och barn borde
bibehållas wid egendomen och äfwen, til att så mycket som möije-
ligt är undwika blodsutgiutelse, de 2:ne utom Hoffman til döden
dömde emot annat swårt straff ifrån dödsdomen befrias. Så
christligt och billigt Talemannen för sin del detta ansedt, i afseende
på hwad Riksens Ständer denna riksdagen bewist emot de olycke-
lige wid 1756 års riksdag, så mycket hade det ook fägnadt Taleman¬
nen, att större delen af de närwarande gilladt ofwannämde förslag,
och ehuru någre derwid anfördt åtskillige betänkeligheter, så för¬
modade likwäl Talemannen, att de andre stånden torde deruti ingå.
Han hemstälte derföre til ståndets godtfinnande, antingen ståndet
wil wänta med dess utlåtande til löparens ankomst eller ock genast
yttra sig i målet.
Per Jeppesson holt före, att som desse olyckeliga allesam¬
man äro af Allmogens medel, så wore det ock för detta stånd wärdi-
gast att wid deras dömande å daga lägga så mycken ömhet och lind¬
righet, sorn är möijelig. Dertil anförde han utom dess flere bewe-
kande skiäl, såsom att mästadelen blifwit til detta ohyggeliga uptog
antingen lockade eller trugade. Att enligt hwad protocollerne inne¬
hålla, embetsmäns swåra och olagliga förhållande dertil torde warit
förnämsta driffiädren. Att budkafleförordningen på flere år icke
uti kyrkorne upläst blifwit med mera. Om ståndet således för de
1766 den 6 oktober.
697
dömde skulle finna någon lindring möijelig, så borde ståndet så¬
dant genast besluta och dess utlåtande med de öfrige stånden com-
municera, emedan domen i widrigt fall torde hos dem blifwa til alla
delar faststäld.
Secr eteraren ansåg för ganska angelägit, att målet genast
blifwer afgiordt i anseende til den korta tid, som är öfrig til dagen,
då Hoffmans execution kommo att för sig gå. Derföre utlåta sig ock
samtelige de andre stånden i dag öfwer domen. Hwad angår den
omförmälte lindring för desse brottslige, så är att märka, det Com-
missionen uti domen giordt den nogaste skillnad emellan de mer
och mindre brottslige samt dereffter för hwar och en widtagit den
lindrigaste utwäg, som någonsin möijelig warit. Det är icke utan,
att ju åtankan af så många olyckelige medborgare, sorn här om¬
nämnas, åstadkommer rörelse och medömkan, samt att hwar och
en gierna skulle se sig kunna minska deras ådömde straff. Men så
billigt och naturligt det å ena sidan är, så högst nödigt är det ock å
den andra, att igenom för mycken lindrighet lagen icke måtte för¬
lora något af dess styrka och (anseende, hwilket ofelbart skulle för¬
orsaka de äfwentyrligaste fölgder.
I afseende deruppå kunde Secreteraren eij annat än styrka til bi¬
fall af Commissionens dom, dock med den förändring, att egendo¬
men efter de 3:ne til döden dömde, som annars hemfaller åt kro¬
nan, skiänkes til deras hustrur och barn.
Joen Bengtsson hade icke utan serdeles bestörtning kun¬
nat åhöra beskrifningen af det oförnuftiga uptog, hwartil denna
olyckeliga menigheten låtit sig förledas. Och ehuru han war öfwer-
tygad, att dels Hoffmans listiga anläggningar, dels trug och loc¬
kande, dels ock embetsmäns olagliga förhållande til allmänhetens
förtryck dertill wållande warit; så kunde eller wille Joen Bengtsson
derföre til ingen del ursägta ett så olagligt upförande, som desse
olyckelige sig företagit, då det äfwen är högst rättwist, att de få up-
bära, hwad deras gierningar wärde äro. Men som Riksens Ständer i
början af innewarande riksdag å daga lagdt så mycken ömhet för
dem, som år 1756 blefwo olyckelige, det äfwen är högsta magten
wärdigt at, så mycket sorn möijeligt är, lindra med bestraffningar;
så önskade han för sin del, att de 2:ne utom Hofman til döden
dömde ifrån dödsstraffet kunde befrias och deremot beläggas med
någon annan swår kroppsplikt, ware så swår den will, allenast lif-
wet blifwer skönt. Dock wille han för Hofman sielf, såsom ingen
45—700212
698
1766 den 6 oktober.
ömhet förtienande, icke någon sådan förmon begära, såsom icke
heller efftergift för de andre, sorn för sina brott til spö och fängelse
dömde blifwit.
Olof Larsson ansåg Hofmans brott för så stort, att för ho¬
nom ingen förskoning kan äga rum. Och straffet för de öfrige lärer
äfwen wara afpassadt effter widdén af deras förbrytelser; hwarföre
ståndet nu endast bör tänka på huru deras fattige hustrur och barn
må blifwa bibehållne wid den ringa egendom, som kunde qwar-
blifwa. Emedan det wore ganska ömt, om de såsom oskyldige i
männernes brott skulle förklaras förlustige af altsamman.
Talemannen war öfwertygad, det ståndet allmänt är derom
ense, att egendomen icke måtte hustrurne och barnen afhändas. Li¬
kaledes att för Hofman, såsom sielfwa orsaken til alt detta onda, in¬
gen förskoning är möijelig. Dernäst ansåg Talemannen skiäligt, att
åtminstone Bondeståndet för sin del af de flere ömande skiäl, som
åtskillige ledamöter anfördt, och til alt möijeligt undwikande af
blodsutgiutelse, befriar de 2:ne andre ifrån dödsdomen emot annat
tienligt swårt straffs åläggande. Skulle de öfrige stånden äfwen der¬
uti ingå, wore wäl, hwar ock icke, så har då ståndet giordt alt,
hwad möijeligt warit.
Och stannade ståndet deruppå efter giord proposition af Tale¬
man i följande beslut:
Att Swen Hoffman undergår det honom ådömde straff.
Bonden Thomas Nilsson i Källarö tillika med afskjedade Rytta¬
ren Pehr Danielson Blomberg i Komlösa frias ifrån det dem ålagde
dödsstraff såsom mindre än Hoffman wållande til uproret, och i det
stället afstraffas hwardera med 40 par spö, hwareffter the försän¬
das til Carlscrona ankarsmedja att der i all sin lifstid til arbete hål¬
las, och ware deras gods eller del i bo således oförwärkadt.
Hwad de öfrige i brottet mindre delaktige angår, så bifalles Com-
missionens dom.
Ytterst och som Hoffmans förwärkade gods är af ingen betydelig-
het, enär hustruns giftorätt, och hwad hon eljest i boet kan hafwa
infördt, derifrån afskildt warder, så ansåg ståndet bäst wara att
skiänka samma förwärkade gods til dess hustru och barn.
Och biföll ståndet derjämte den af Commissionnen utsatte dagen
til Hoffmans aflifwande.
Hwaruppå Per Jeppsson med sex deputerade afsändes att
ofwannämde ståndets beslut hos de öfrige stånden tilkänna gifwa.
1766 den 6 oktober.
699
Hwilka efter någon stund återkommo och anmälte de andre stån¬
dens hälsning.
Lagmannen Baron Reuterholm anförde tolf deputerade
ifrån Ridderskapet och Adelen samt gaf tilkänna, att wälbemälte
stånd förehaft Commissionens afsagde dom öfwer de olyckelige up-
roriske i Elfsborgs län och samma dom, hwad straffet angår, til alla
delar faststäldt. Äfwen hade de flere Commissionens serskildte ex-
tracta protocolli i det mästa blifwit bifallne; dock med den föränd¬
ring, att undersökningen om wederbörande embetsmäns olagliga
förhållande i orten igenom Justitisecancellairens försorg förrättas,
som har att effterfråga och efter omständigheterne lagligen beifra
hwarje öfwerklagad serskilde omständighet. Och dernäst att den
för betjeningen tilstyrkte befordran, såsom til andre bättre förtjen-
tes praejudice ländande, afslås, samt att dem i det stället må tilläg¬
gas dubbelt arfwode emot hwad betjeningen i de andre deputatio-
nerne undfå, til hwilken förmon Ridderskapet och Adelen jämwäl
ansedt Secreteraren i Extra Hofrätten Krabbe berättigad.
Talemannen åberopade sig, hwad detta stånds deputerade
om ståndets widtagne beslut i ofwananförde ämne hos de öfrige
stånden anmälande warda.
Deputerade afträdde.
Sex deputerade ankommo ifrån Prästeståndet, och berättade
Probsten Wikman, som förde ordet, att samma stånd för sin del
bifallit Commissionens afsagde dom öfwer de uproriske, men hwad
dagen til executionen angår, så har Prästeståndet ansedt lördagen
dertil lämpeligast. Och som enligt Riksens Ständers beslut riksda¬
gen på förenämde dag kommer att utblåsas, men det icke wore nog
anständigt, at sådant på en och samma dag med ofwannämde exe-
cution skie må, så har Prästeståndet deremot beslutit, att riksda¬
gens afblåsande upskiutes til måndagen deruppå. Widare hade
Prästeståndet ansedt tjenligast, att den tilstyrkte undersökningen i
orten igenom ledamöter af hwarje stånd förrättas, de der af Kongl.
Maij :t blifwa utnämde, och deras undersökning äfwen sedermera
til Kongl. Maij :ts utlåtande öfwerlemnas. Prästeståndet hade trodt
Riksens Ständers afsigt att öfwertyga allmänheten om deras ömhet
för lagarnes helgd och rättwisans utdelande ibland menigheten der¬
igenom bäst kunna winnås. Hwad åter Hallmans tilstyrkte förmon
af någon tullfrihet beträffar, så borde samma stroph aldeles gå ut
700
1766 den 6 oktober.
såsom icke lämpelig att här omröras. Och om betjeningens belö¬
nande hade Prästeståndet beslutit att framdeles sig utlåta.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för communicatio-
nen af föregående och ansåg mindre nödigt att nu uprepa, hwad
ståndets deputerade i de andre respective stånden om detta stånds
beslut i förewarande ämne redan tillkänna gifwit.
Deputerade afträdde.
Ankommo åtta deputerade ifrån Borgareståndet, anförde af
Borgmästaren Unger, som berättade, det sidstnämde stånd före-
hafft Commissionens öfwer de flere uproriske afsagde dom, och
hade Borgareståndet, under serdeles erkänsla emot commissionsle-
damöternes harwid ådaga laggde berömmeliga möda, samma dom
bifallit, dock med den förändring, att de til döden dömdes hustrur
och barn wid egendomen blifwa bibehållne. Ledamöternes antal,
som den tilstyrkte undersökningen i orten förrätta skola, hade Bor¬
gareståndet til undwikande af för mycken kostnad utsatt til fem,
bestående af en prseses samt fyra för utmärkt skickelighet och erfa¬
renhet kände ledamöter. Rörande betjeningens belöningar hade
Borgareståndet instämt med Ridderskap et och Adelens utlåtande;
dock att, hwad Actor1 så i serskiltde Hofrätten som i Commissionen
beträffar, hade Borgareståndet sådant, äfwensom Hallmans belö¬
nande til Secrete Utskottet förwist.
Talemannen åberopade sig, hwad ståndet om dess beslut
genom deputerade hos de andre respective stånden anmäldt; och
afträdde deputerade.
Ang:de en Föredrogs ånyo Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande
of f
förordnande0111 en °ff'cerares förordnande öfwer lotswärket i bohusländske
öfwer lots- skiärgården och blef bifallit,
wercket i
bohusländs¬
ke skär¬
gården.
Ang:de Sluteligen uplästes Majoren Gröningers ingifne memorial rö-
Gröningers ran(^e någon förmon för Majoren Netzou wid det reducerade Cron-
memorial hjelmske Regementet.
förmån*för Hwilket bifölls med Högwördige Prästeståndets giorde tillägg-
Majoren ning, att officerarne wid reductionen af det Cronhielmske Rege-
Netzou.
1 Vice häradshövding Emanuel Drangel resp. vice landssekreteraren Gö¬
ran Vilhelm Lode.
1766 den 6 oktober.
701
mentet måga med hwarannan få ingå byten, då de innehafwa lika
wärdiga caracterer och löner, utan att någon derigenom förlorar
i sin tilständiga tour.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan half 2.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Föredrogs ånyo Prästeståndets extractum protocolli om utbyte af Ang:de
Ånäs säterie emot något oindelt kronohemman til Borgo Gymnasii ÄnäTsäteri
behof. emot något
oindelt
Och blef bifallit.
krono¬
hemman.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 4 betänkanden:
l:o. Af d. [6 September]1 rörande en gravurescholas inrät- Ang:deen
tande på manufacturfondens bekostnad under Graveuren Flodings fchofas^in-
upseende. Hwilket bifölls med Högwördige Prästeståndets giorde rättande på
undantag af hwad under n:o 5 tilstyrkes. ”fondenT1""
bekostnad.
2:do. D. [6 Augusti]1 gemensamt med Bergsdeputationen rörande Ang:de
åtskillige af Krigscommissarien Hallenius sökte förmoner under
Wedewågs manufacturwärk, dem deputationerne blott til någon li- Hallenii
ten del ansedt kunna bifallas. mone/un-
der Wede-
vågs manu-
fact.verk.
3:o. D. 5 Septemb., angående Fältmarskalkinnan Stael von Hol- Ang:de
steins skuld til manufacturfonden. skalkinnan
Stael von
Hollsteins
skuld til
manufactur¬
fonden.
4:o. D. 4 Junii om någre upmuntringar för agategrufweinteres- Ang:de
senterne i Södermanland. muntringär
för agate-
grufvein-
teressenter-
ne i Söder¬
manland.
Hwilka 3:ne sidstnämde betänkanden blefwo bifallne.
1 Betänkandet.
702 1766 den 6 oktober.
Uplästes Secreta Utskottets 3:ne extracta protocolli:
Angrde 1 :o. Under d. 15 Julii om frihet til lotteries inrättande för Capi-
lotteries taine Jägerhorn emot förbindelse att wid magt hålla ett ansenligt
inrättande stuterie.
för Capi- TT
taine Jäger- Hwilar.
horn.
Ang:de 2:do. D. 10 Septemb. om rättighet för Krono!ogden Brandtberg
denBrandt-att (iess löningskohl efter markegången godtgiöra af Avesta
bergs bruks interessenter.
löningskohl.
Ang:de 3;o. D. 10 September angående kohlräntans förwandling til span-
kohlräntans .. ,TT.. . . ,
förwandlingnemål utl Wastmanland.
til spanne-
mål i Väst¬
manland.
Och blefwo de begge sidstomrörde extracta protocolli bifallne.
Ang:de Uplästes Ridderskapet och Adelens under d. 14 Junii afgifne fö-
fulhnagter reställning rörande von Schevens, Malms1 och Lundebergs medelst
för Lieut. de 3:ne stånds beslut erhållne capitainefullmagter; hwarå ståndet
Malm i 'instämde uti Borgareståndets teknade påskrift, att Lieutenanterne
Lundberg, Ehrenhielm,2 örnflykt, Sabelhierta, Utter, Marks von Wurtemberg
örnflyct ' oc*1 Klingstedt äfwen må hugnas med capitainsfullmagter under
med flera, samma dato som Capitaine Hinzenstirns.
Ang:de Kammaroeconomisedeputationens betänkande af d. 29 Junii up-
arrendet at
Johannis- ^stes rörande arrendet af Johannisbergs kongsgård. Och bifölls en-
bergz kongs-ligt allmänna författningen om kongsgårdarne i gemen,
gård.
Ang:de Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande om Elfcarleby
kongsgård* kongsgård, och resolverades enligt Högwördige Prästeståndets tek-
uplåtande nade påskrift, att som contractet i den delen, som angår ny åkers
ärende oc^ anSs upodlande samt humlegårds anläggande, icke finnes wara
upfyldt, förklaras kongsgården och fisket ledigt til nytt arrende.
Ang :de Uplästes Justitisedeputationens betänkande af d. 12 Junii rörande
Creithius a^e<ine Captitaine Creitlaus öfwergångne lidande, samt huru sådant
öfwergång- beifras må. Hwilket bifölls med Wällofl. Borgareståndets giorde
na lidande, tilläggning, att hwad acten angår, bör derom med all alfwarsamhet
undersökas och den, som dertil orsaken warit, att samma blifwit ur
'Enligt extraktprotokollet ändrat från förlagans: Molins resp. Molin.
2 Enligt akten, nr 16 i Borgarståndets arkiv 1765—1766, vol. 13, rättat
från förlagans: Ehrenmalm.
1766 den 6-—7 oktober. 703
wägen lagd, til laga tiltal och näpst befordras.
Secreta Deputationens 4 stycken betänkanden uplästes:
l:o. Under d. 4 Julii rörande Cancellierådet Baron Christer Horns Ang:de
beswär öfwer prsejudice, och bifölls enligt Högwördiga Präste- Cancel.rådet
ståndets utlåtande, att Baron Christer Horn får säte, tour och lön Horns be-
näst effter Cancellierådet Rabbe. swä? °J'vcr
prejudice.
2: do. D. 19 Augusti om uprättelse för Lieutenanterne Dahlman, Ang:de
von Scheven, von Torcken och Modée. för^LieutT
nanterne
Dahlman,
von Scheven,
von Torcken
och Modée.
3:tio. D. 25 Augusti angående lieutenantsfullmagt för Fendriken Angrde
. lieutrsfull-
Ridderstorm. magt föp
Fendrick
Ridder-
storm.
Hwilka begge sidstnämde betänkanden blefwo bifallne.
4:to. D. 7 Augusti om commissariefullmagt i Commercecollegio Angrde
XT , i • . commissa-
for Notarien Mannerhierta. riefullmagt
Hwilar. i Com.col-
legio för
Notar.
Manner¬
hierta.
Uplästes Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 18 Angrde
kongl secre-
September rörande kongl, secreterarefullmagt för Copisten Ellers terarefull-
och tour näst efter Kongl. Secreteraren Hermelin; hwilket bifölls magt för
med tilläggning, att Secreteraren Bethén undfår samma förmon, Eners irfm
och om hwilket sidstnämde ett serskildt extractum protocolli utfär¬
das skulle.
Ståndet åtskildes klockan sju.
1766 d. 7 October.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades 2:ne extracta protocolli:
1 :o. Rörande kongl, secreterarefullmagt för Secreteraren Bethén,1
och
2:do angående constitutorial för Hofjunkaren Baron Clas W.
1 Tryckt som Bil. 127.
Ang:de
Krusiske
bytes-
tvisten(!)
å Jockis
gods i Fin¬
land.
Ang:de
rättighet
för rege-
rn :tsfält-
skärerne at
sielfwe dis¬
ponera de¬
ras på stat
bestådde
löner.
704 1766 den 7 oktober.
Grönhagen att wara ledamot i Generaletulldirection uti Kammarrå¬
det Baron Cederhielms ställe.1
Hwilka begge befaldtes att affärdas.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens betänkande af d. [1
Martii]2 rörande Krusiske bytesbristen å Jockis gods i Finland,
och hwilket deputationen ansedt til kronans säkerhet böra sättas i
sequestre.
Hwarjämte såwäl Secreta Utskottets extractum protocolli til
förswarande af Banquens privilegier, der samma gods för uptagit
lån pantsatt blifwit, som Ridderskapet och Adelens under d. [20
Martii]3 afgifne protocollsutdrag med förklarande, att deputatio-
nens tilstyrkande emot samma stånds Privilegier stridande wore,
uplästes.
Och blef deruppå efter något samtal Kammaroeconomiaedeputa-
tionens betänkande bifallit.
Uplästes Peter Janssons ingifne memorial om tillökning uti smi¬
det för Nyhammars bergsmän i Kopparbergs län; hwarå resolvera¬
des, att ståndet med detta mål sig icke omedelbarligen kan befatta.
Likaledes uplästes bemäte Peter Janssons memorial4 rörande fö¬
reskrift til de andre stånden för Notarien Rudberg att i anseende til
dess wid 3:ne riksdagar emot ståndet bewiste utmärkte och trogne
tjenster blifwa wid dess igenom Riksens Ständers beslut erhållne
700 d. s:rmts lön på Manufacturcontoirets stat bibehållen; hwilket
bifölls; och blef ett extractum protocolli derom justeradt, som be¬
faldtes at affärdas.5
Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens 2:ne betänkanden:
l:o. Under d. 14 Aprill om rättighet för regementsfältskjärerne
att sielfwe disponera deras på stat bestådde löner. Hwilket Ridder¬
skapet och Adelen uti protocollsutdrag af d. 19 Septb:r afslagit.
Hwilar.
1 Tryckt som Bil. 128.
2 Betänkandet.
3 Extraktprotokollet.
4 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 30.
5 Tryckt som Bil. 129.
1766 den 7 oktober. 705
2:do. D. [21 Maii]1 rörande landshöfdingarnes försummelser Ang:de
med Amiralitetscollegii brefs beswarande, och huru sådant hädan- ^nes^ör- '"
efter förekomma® må. summelse
Bifallit.
med Ammi-
ralitetscol-
legii brefs
beswarande.
Bergsdeputationens betänkande af d. 12 sidstlidne Novemb. up- Angrde
lästes angående slusstaxan här i staden och bifölls, dock med för-
behåll att wid löpiarens ankomst ordalagen blifwa jämkade. den.
Uplästes Kammaroeconomiaedeputationens 3:ne betänkanden:
l:o. Af d. 5 September angående några fattigas intagande uti Ang:de
Wadstena hospital. ga^hnlgan-
de i Wad¬
stena hospi¬
tal.
2:do. D. [16 September]1 rörande Baron Rehbinders sökte ersätt- Ang:de
ning för en räntefordran hos Kongl. Maij:t och kronan; hwarom hinders
deputationen tilstyrkt wederbörlig undersökning böra för sig gå. sökte ersätt¬
ning för en
ränteford¬
ran hos
Kongl.
Maj :t och
kronan.
Och blefwo begge förenämde betänkanden bifallne.
3:o. D. 19 Julii om åtskillige med orätta bortmiste räntors återbe- Ang:de
åtskillige
talande in natura til Flemmingske arfwingarne. räntors
Hwilar. återbetalan¬
de in natura
til Flem¬
mingske
arfwingar¬
ne.
Waktmästaren Nordstedts ingifne ansökning om något samman¬
skott af ståndets ledamöter wid riksdagens annalkande slut upläs¬
tes och lades ad acta.
Uplästes 7, 11, 14, 16 och 22 §§:ne af Allmänna Beswärsdeputa- Ang:de
o .. . j . åtskillige
tionen projecterade resolutioner å Prästeståndets beswar wid inne- projectera-
warande riksdag, och resolverades enligt påskriften å hwarje § ser- de resolu¬
tioner å
skildt. Prästestån¬
dets beswär
vid inne¬
varande
riksdag.
1 Betänkandet.
706
1766 den 7 oktober.
Ang :de Dernäst föredrogs ånyo 56 § af Borgerskapets besvär, hwarå
S oRor-
gerskapets sundet instämde uti Wällofl. Borgareståndets tecknade påskrift.
beswär.
Olof Olofsson ifrån Hemsta inlämnade ett utdrag af protocollet,
hållit på denne stadsens Bådhus, til bewis, att han tro- och huld-
hetseden derstädes aflagt; och hwilket lades ad acta.
Uplästes Joen Erssons ifrån Helsingeland ingifne memorial1 om
befästande af Bondeståndets privilegier och rättigheter.
Hwilar.
öfwersten Grefwe Frölich anförde tolf deputerade ifrån Rid-
derskapet och Adelen samt aflemnade ett extractum protocolli til
swar å Prästeståndets afgifne och af de 2:ne respective stånden bi¬
fallne protocollsutdrag rörande en författning om Prästerskapets
riksdagsmannawal; och hwilket efter Herr Grefwens begäran uti
deputerades närwaro uplästes. Hwaruppå Grefwen och Öfwersten
samma til ståndets benägna utlåtande recommenderade, derwid
Ridderskapet och Adelen giorde sig så mycket mer försäkrade om
ståndet biträde härutinnan, som samma icke allenast länder til
förswar af grundlagarnes helgd och Ridderskapet och Adelens wäl-
fångne Privilegier, utan kunde äfwen Bondeståndet deremot uti
mål, sorn röra dess rättigheter, förwänta sig Ridderskapet och Ade¬
lens hjelpsamhet tilbaka. Och begärdte deputerade derjämte, att
swar å detta Ridderskapet och Adelens andragande til nästa tors¬
dag erhållas måtte, på det Ridderskapet och Adelen dereffter må
äga tillfälle att widtaga den utwäg, som tjenlig pröfwas.
T alemannen förmälte, huruledes, enär Prästeståndets of-
wannämde extractum protocolli af detta stånd blef bifallit, ståndet
då derwid eij kunde finna något, som emot ett annat stånds rättig¬
heter stridande wore. Sådant oaktadt wille Talemannen til ståndets
öfwerwägande föredraga Ridderskapet och Adelens afgifne påmin¬
nelser.
Efter någon öfwerläggning beslöts, att ståndet skulle wänta med
dess yttrande uti förenämde mål, intil dess Prästeståndet sig derå
utlåtit.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 4 stycken be-
tänkanden:
Ang:de 1 :o. D. 6 dennes om recommendation til tjenlig befordran för
fordran'för Cancellisten Hellström.
Cancellisten
Hellström.
1 Detta memorial har icke påträffats.
1766 den 7 oktober. 707
2:do. Likaledes för Commissarien Grundström; hwilka begge wid Likaledes
innewarande riksdag gådt deputationen tilhanda. för Commis-
sarien
Grundström.
3:tio. D. 29 Augusti om 100 d. silf:mts hushyra af manufactur- Ang:de
fonden efter förra wanligheten för Directeuren Heijne. hushyra™4/
manuf.fon-
den för Di-
rect. Heijne.
Och blefwo desse 3:ne betänkanden bifallne.
4:to. D. [1 September]1 om något understöd til ett slipwärks in- Ang:de
rättande för Manufacturisten Wahlbom. föi^Manu-
Hwilar. facturisten
Wahlbom
til et slip-
wercks in¬
rättande.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomisedeputationens betänkande Ang:de
angående arrendet af Bråborgs kongsgård. Och uplästes Probsten a/p^fåborgs
Wangels i målet ingifne memorial til å daga läggande af den rättig- kongsgård,
het, nuwarande arrendatoren äger att wid contractet bibehållas
utan att under den allmänna författningen innebegripas.
Och beslöts deruppå efter något samtal med och mot, att i an¬
seende til de af Probsten Wangel anförde nya skiäl och uplysningar
Åhlin wid dess arrende å bemälte kongsgård bibehållas må.
Secreta Deputationens 2:ne betänkanden uplästes:
l:o. Under d. 17 sidstledne December om förslagsrättighet til of- Ang:de
ficer för Sergeanten Littsberg. ^ighe^/tf/
officer för
Sergeanten
Littsberg.
2:do. Af d. 5 Septemb. om majors fullmagt för Capitaine Lilje- Ang:de
majors
stråle. fullmagt
för Capi¬
taine Lillje-
stråle.
Hwilka bägge blefwo bifallne.
Föredrogs ånyo Ryttmästaren Tranefelts memorial om beford- Ang:de
T ranef cl ts
ringarne innom Lifdrabantecorpsen; men ståndet stannade ännu memor;ai
icke derå uti något wisst beslut. om beford-
ringarne
innom Lif-
drabante-
corpsen.
1 Betänkandet.
708
1766 den 7 oktober.
Som Talemannen nu skulle wara Landtmarskalken och de öfrige
Talemännen fölgaktig til Hans Kongl. Maij:t för att i underdånig¬
het begära riksdagens afblåsande på utsatt dag, så åtskildes ståndet
klockan 12.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Ang:de Uplästes Lieutenanten Wulfcronas ingifne memorial att vid Ma-
Wulfcronas Joren Ridderståls afskedstagande med capitaines fullmagt blifwa
ansökning hugnad; hwilket ståndet pröfwade skiäligt att bifalla,
om capi-
tains full¬
magt.
Uplästes Protocollsdeputationens 2:ne betänkanden:
Ang:de 1 :o. Af d. 6 sidstledne Decemb. rörande Handelsmannen Bröder-
147 d s 'rmts
godtgörandesens Amiralitetscollegio P& oriktig grund erhållne ersättning för
af Amiral.- utlagde packarepenningar å uphandlad sill, hwilken summa til 147
collet? så-
sorn på c*' s*lf:mt sig bestigande deputationen ansedt collegium böra godt-
oricktig göra.
J8Ä. “Mlit.
delsman
Brodersen.
Ang:de 2:do. D. 1 Maji angående Professoren Doctor Mestertongs olag-
Profess
Doct. Mes- ^Sa förhållande wid förslagets uprättande til en professorssyssla
tertongs wid Åbo Academie.
olagl. för- „ ..
hållande Hwilar.
wid försla¬
gets uprät¬
tande til en
professors-
sysla vid
Åbo Aca¬
demie.
Ang :de Föredrogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens betän-
^Mörks kande om en Fabriqueuren Mörk tilhörig fabriques öfwerlemnande
fabriques til Fabriqueuren Gnospelius,
öfwerlem- . ....
nande til Bifallit.
Fabriq.
Gnospelius.
Ang:de Widare föredrogs ånyo Secreta Utskottets extractum protocolli
>fefnders rörande Borgmästaren Neanders indragne tractamentspenningar,
indragne dem Secreta Utskottet af Giötha Hofrätts öfwerskottsmedel ansedt
tracta¬
mentspen¬
ningar.
1766 den 7—9 oktober.
709
honom berättigad att åtniuta. Men i anseende dertil att ståndet alla¬
redan å ett annat Secreta Utskottets protocollsutdrag resolveradt,
det samtelige Hofrätternes för detta disponerade medel hädanefter
böra til Statscontoiret inflyta; så blef efter något samtal ofwan-
nämde Secreta Utskottets tilstyrkande afslagit.
Uplästes Justitisedeputationens betänkande af d. 21 Augusti an- Ang:de
til stvrckt
gående tilstyrkt förklaring öfwer 10 capitlet, 1 §, Jordabalken om förklaring
klanders anförande å jordafång. Och resolverades, att ståndet icke öfwer 10
kan detta bifalla, utan förblifwer det wid hwad lag i klara bokstaf- jo^äb:n.
wen föreskrifwer.
Föredrogs ånyo Baron Cöhlers ingifne memorial om förbehåll af Ang:de
Baron
bättre förtjentes rätt wid Lieutenanten Eneschiölds befordran. Cöhlers
Hwilket blef bifallit. memorial
om förbe¬
håll af
bättre för¬
tjentes rätt
wid Lieute¬
nant Ene¬
schiölds
befordran.
Uplästes Secreta Deputationens betänkande af d. 27 Junii rö- Ang:de
Advocat-
rande Vice Advocatfiscalen Nordenhielms beswär öfwer praej udice. fjscaien
Hwarå Prästeståndet medelst protocollsutdrag af d. 2 dennes tillagt Norden-
hielms bc_
honom assessors fullmagt och tour innom Swea Hofrätt. Och blef swär öfwer
Prästeståndets extractum protocolli bifallit. praejudice.
Samma deputationens af ståndet för detta bifallne betänkande
föredrogs ånyo rörande Lieutenanten Jägerhorns sökte uprättelse;
och instämde ståndet nu uti Högwördige Prästeståndets teknade
påskrifft, dymedelst Herr Pheiffs bifogade memorial blef bifallit.
Ståndet åtskildes klockan sex.
1766 d. 9 October.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 14 stycken betänkan-
den:
l:o. Under d. 3 dennes jämte en förnyad förordning om håll- Ang:deen
skiutsen i riket, som bifölls med följande förändring uti 21 §: An~ Ordning om
gående bötor, att dermed i detta fall förblifwer wid hwad allmänna hållskiutsen
lagen i dy innehåller och förmår. Och uti 24 § wid orden: Men and- * et'
710
1766 den 9 oktober.
re i detta ämne sedermera utkomne förordnanden, bref och reso¬
lutioner införes, undantagande Kongl. Maij:ts nådiga kungörelse
angående Allmogens wedergällning för skiuts med egne wagnar,
slädor, kärror och sadlar, hwilket äfwen til gästgifwarens medde¬
lande resetyg lämpas bör.
Ang:de 2:do. D. 4 dennes rörande arrendet å Wisborgs kongsgård,
arrendet å
Wisborgs
kongzgård.
Likaledes 3;o. D1 likaledes å Årby- och Hebykärret i Södermanland,
å Årby- och
Hebykärret
i Söder¬
manland.
Ang:de 4:to. D. 14 Augusti angående Sundbyholms kongsgård.
Sundby¬
holms
kongsgård.
D:o om 5:to. d. 11 September om Siöstorps kongsgård.
Siöstorps
d :o.
Ang:de 6:to d. 22 September rörande Danviks hospital och hwad wid
Danviks
hospital.
hushållningen derstädes kommer att iakttagas med mera.
Ang:de det 7:o. D. 26 d:o att undersökning rörande hemmanen Ljunga och
bör förlig ^abben samt den så kallade Nolqwarnen2 i Elfsborgs län bör för sig
gå om hem:ngå.
Liunga,
Nabben och
Näsqwarnen
i Elfsborgs
län.
Ang:de 8:o. D. 17 September om skattekiöp å Kopparwik kronoqwarn på
skattekiöp Gottland.
a Koppar¬
wik krono¬
qvarn på
Gottland.
Hwilka sidstnämde 7 betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de 9:o. D. 4 dennes rörande åtskillige oskattlagde kronolägenheter i
Westmanland och huru med desamma kommer att förhållas. Som
med atskil-
lige oskatt- bifölls, dock så att den omrörde fiscalen ingen rätt äger till någon
'lägenheter~sla8s ranta af iord och lägenheter,
i Wessman-
land.
1 Datum saknas i betänkandet.
2 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Näsqwarnen.
1766 den 9 oktober.
711
Ang:de
arrendet af
Upsala
kongsträd-
och humle¬
gårdar.
Ang:de
arrendet
å Gräsö
kongsgård.
10 :o. D. 3 September angående arrendet af Upsala kongsträd- och
humlegårdar.
Bifallit, hwad bibehållandet af arrendet beträffar, men rörande
den äskade ersättningen, som ock the omförmälte lass hö emot be¬
talning effter markegång, så blef sådant afslagit.
11 :o. D. 25 September rörande arrendet å Gräsö kongsgård, hwar-
wid deputationen ansedt innehafwaren böra bibehållas; men Bon¬
deståndets ledamöter deremot uti serskildt votum af andragne skiäl
förklaradt kongsgården til nytt arrende ledig. Och blef det ser-
skildte votum bifallit.
12:o. D. 11 September angående Strands säterie i Södermanland. Ang:de
Strands
säterie i
Söderman¬
land.
13:o. D. [11 September]! rörande Roma kongsgård på Gottland. Ang:de
Roma
kongsgård
på Gottland.
14:o. D. 4 October om understöd af spannemål för Elfdals sokne- Ang:de
boer i .Österdalarne. understöd
at spanne¬
mål för
Elfdals
sockneboer
i Öster¬
dalarne.
Och begärdtes de sidst anförde 3:ne betänkanden att hwila.
Föredrogs ånyo samma deputationens jämte Landt- och sjömili-
tisedeputationens gemensamma betänkande om skatteköp å de flere
militien anslagne hemman i Skåne. Och bifölls med Högwördige
Prästeståndets giorde tilläggning, att denna af deputationerne til-
styrkte författning bör sträcka sig til indelningswärket öfwer alt,
utan att något förr utkommit förordnande må theruti ligga i wägen.
Uplästes Secreteraren Bethens ingifne memorial med begäran om
2 öre silf:mts inkomst af hwarje helt och halft mantal i riket sam [t]
ett öre af de mindre hemman, til belöning för dess i ståndets tjenst
nedlagde trägna arbete och understöd wid dess nuwarande knappa
wilkor.
Ang :de
skattekiöp
å de flere
militien
anslagne
hemman
i Skåne.
Ang:de
Secret.
Bethens
memorial
med begä¬
ran om 2 öre
s:ts inkomst
af hwarje
helt och
halft man¬
tal m. m.
i Betänkandet.
712
1766 den 9 oktober.
Hwaremot han förbinder sig att sätta ståndets Cancellie uti en
fullkomlig ordning; författa öfwer de alla derstädes befintelige ac-
ter ett fullständigt registre; göra en samling af alla sedan år 1718
utkomne resolutioner och förordningar, sorn mer eller mindre kun¬
na angå Allmogen i riket, och dem wederbörligen låta inbinda samt
utaf dem efter hand författa ett med register försedt sammandrag;
såsom han och sluteligen åtager sig att utan serskilt wedergällning
som fullmägtig gå hwar och en af Allmogen med sin tjenst tilhanda
uti alla deras enskildte ansökningar och angelägenheter.
Joen Bengtsson war wäl icke emot, det ju Secreteraren
Bethén må på sätt, som dess memorial innehåller, emottaga stån¬
dets Cancellie. Men han kunde för sin del icke åtaga sig och sine
hemmawarande medbroder någon afgift til sådan ända. Utan ansåg
han deremot tjenligast, att enligt dess flere resor uprepade påmin¬
nelser de af Allmogen, som för hwad orsak det häldst wara må, icke
ständigt underhållit någon fullmägtig wid riksdagen, böra för så
lång tid, som ingen riksdagsman ifrån sådane orter warit utsedd,
erlägga riksdagspenningarne til ståndets gemensamma behof, och
sådant effter den öfwerenskommelse, som i början af riksdagen
träffad blifwit, eller ock der intet accord warit, så mycket, som
ståndet til en riksdagsmans underhållande finner nödigt. Och desse
penningar, som Joen Bengtsson trodde stiga til nog ansenlig
summa, påstod han måtte til Cancelliets behof anwändas.
Joen Pålsson, Erik Sigfridsson, Timonen,
Hindrik Pålsson, Anton med åtskillige andre förklarade
likaledes sig til ingen del kunna ålägga sine hemmawarande någon
sådan afgift, som Secreteraren Bethen begärdt.
Talemannen instämde aldeles med Joen Bengtsson i den
delen, att de härader, som undandragit sig att utse nya fullmägtige
til riksdagen, böra til ståndets gemensamma behof erlägga så myc¬
ket, som til riksdagsmäns underhållande skulle åtgådt. Men så war
Talemannen deremot öfwertygad, att sådane penningar til ingen
del förslå emot den kostnad och det arbete, som Secreteraren Be¬
then tilbudit. Och enär Talemannen eftersinnade, huruledes samma
arbete skulle lända ståndet både i det närwarande och alt framgent
til wärkelig styrka samt en obeskrifwelig förmon och nytta, men
den föreslagne afgiften deremot är så ringa, att deraf ingen kän¬
ning förorsakas kan, så tilstyrkte Talemannen så mycket hellre til
bifall af Bethéns memorial, som ståndet wid förra riksdagar bewil-
1766 den 9 oktober.
713
jadt dylike sammanskotter til flere mindre nyttige behof, och af
hwilka ståndet icke den aldraminsta fördel tilflutit.
Per Jeppesson war likaledes af den tankan, att ståndet
icke bör så noga se på en ringa afgift emot den märkeliga nytta
deraf för Allmogen i gemen är att wänta, om alla sedan år 1718 ut-
komne resolutioner och förordningar, som på något sätt röra Bon¬
deståndet, blifwa på ett ställe samlade. Bethén hade utomdess i
flere år på så utmärkt sätt tjänt Bondeståndet och borde äfwen der¬
före få erfara någon wälwilja, och det nu så mycket mer, då stån¬
dets egen fördel derigenom tillika blifwer befordrad. I anseende til
hwilket alt Per Jeppesson för sin del biföll den begärdte afgiften.
Deruti instämde Joen Joensson i Bohus län samt Nils
Andersson och Anders Olsson ifrån Skåne, Olof
Olsson ifrån östgötaland med åtskillige andre.
Secreteraren kunde icke undgå att anmärka, huruledes
det af Bethén giorde tilbud är af mera betydelse och innebegriper
flere omständigheter, än ståndet i hastighet torde sig föreställa.
Emedlertid är det säkert, att den dertil föreslagne afgiften til ingen
del swarar emot det beswär och den kostnad, Bethén sig åtagit; äf-
wensom dess arbete skulle lända ståndet til wärkelig förmon. Stån¬
det lärer utomdess hafwa sig bekandt, att hans wilkor hädanefter
blifwa nog knappa, de der tarfwa understöd, och enär sådant kan
skie med ståndets fördel tillika, så ansåg Secreteraren denna Be-
théns ansökning för ganska billig.
Hwad Joen Bengtssons påstående angår, att sådane penningar,
som af wisse härader, de der icke utsedt fullmägtige til riksdagen i
de dödas eller utvoterades ställe, kommo att utgöras, borde til of-
wannämde behof anwändas, så är till märkande, att om ståndet ock
kunde pålägga dem en sådan utbetalning, hwilket likwäl Secretera¬
ren för flere anförde orsaker ansåg för mindre lämpeligit och i an¬
seende til en stor del för aldeles omöijeligt, är likwäl owisst, om
hälften blefwe utbetald; och i alt fall stiger det til så ringa summa,
att derå ingen räkning giöras kan.
Joen Bengtsson förblef deremot til alla delar wid dess
första påstående och war tillika öfwertygad, att om de af honom
åberopade penningar blifwa riktigt uttagne, hwartil han trodde
ståndet äga all rättighet, så utgöra de en nog ansenlig summa.
En stor del af ledamöterne förklarade likaledes sig til ingen del
kunna ingå uti den af Secreteraren Bethén föreslagne afgiften.
46—700212
714
1766 elen 9 oktober.
Ang :de
Ryttmäst.
Tranefelts
memorial
om beford¬
ringarna
innom Lif-
drabante-
corpsen.
Hwaruppå oell effter än ytterligare nog långwarigt samtal denna
öfwerläggning til en annan gång blef upskuten.
Ryttmästaren Tranefeldts memorial om befordringarna inom
Lifdrabantecorpsen föredrogs ånyo och blef bifallit.
Tolf deputerade ankommo ifrån Ridderskapet och Adelen och be¬
rättade Raron Oxenstierna, som förde ordet:
1 :o. Det Ridderskapet och Adelen förehafft Secrete Utskottets
extractum protocolli rörande en tredjedels tillökning uti den pro-
jecterade bewillningen; men hwilket Ridderskapet och Adelen eij
kunnat ingå utan förwist samma ämne til Secrete Utskottet tilbaka
att derå andre tjenlige utwägar föreslå.
2:do. Hade Ridderskapet och Adelen förwist öfwerjägmästaren
Gyllensverds memorial om Prästerskapets wederlag til Kongl.
Maij:t att om samma spanmål undersöka och effter omständighe-
terne dermed förfara.
3:o. Erindrade Ridderskapet och Adelen om swar å dess extrac¬
tum protocolli rörande Prästerskapets riksdagsmannawal.
4:to. Hade Ridderskapet och Adelen låtit upläsa ett aflemnadt
memorial af Öfwersten Grefwe Frölich angående räntornes beta¬
lande i specie; men hwarom Ridderskapet och Adelen sig icke nu
utlåtit, sedan bewillningen allaredan blifwit bifallen, under förmo¬
dan att äfwen de öfrige stånden på lika sätt deruti ingå.
5:to. Sluteligen förbehölt Ridderskapet och Adelen sig än ytterli¬
gare, att inga befordringsmål måtte omedelbarligen i de öfrige re-
spective stånden blifwa uptagne.
Tale mannen försäkrade, att så snart sorn möijeligt är
wilja föredraga de af Ridderskapet och Adelen anmälte målen,
hwaruppå deputerade afträdde.
Ofwannämde Öfwersten Grefwe Frölichs memorial uplästes,
deruti han tilstyrker, att alla penningeräntor och utskylder måtte
hädanefter i speciemynt erläggas.
Ståndet kunde icke utan serdeles upmärksamhet anse ett så ef-
tertänkeligt försök til den skattdragande Allmogens oskiäliga be-
Och beslöts efter något samtal, att Secreteraren til nästa plenum
1766 den 9 oktober.
715
skulle härå projectera ett tjenligt extractum protocolli, hwarjämte
2:ne ledamöter blefwo afsände til Präste- och Borgarestånden att
anhålla om upskof med deras utlåtande i förewarande ämne, intil
dess Bondeståndet sine anmärkningar hunnit afgifwa.
Probsten Wikman anförde sex deputerade från Prästestån¬
det och gaf tilkiänna, det Prästeståndet igenom en deputation nyli¬
gen blifwit underrättadt, att Bidderskapet och Adelen förwist Öf¬
wer] ägmästaren Gyllensverds memorial rörande Prästerskapets we-
derlag til Kongl. Maij :ts åtgärd. Prästeståndet har ansedt ett sådant
förfarande med ett stånds privilegier för högst eftertänkeligit och
så oerhördt, att Prästeståndet icke kunnat undgå sig deröfwer hos
sine respective medstånd på det högsta beklaga. Bondeståndet lärer
nogsamt erfarit, huru i den förflutne tiden ståndens privilegier och
rättigheter af regeringen handterade blifwit. Hwarwid ståndet jäm-
wäl torde påminna sig, hwad farlig anläggning för några år sedan
äfwen emot Bondeståndet war å färde, som med detta emot Präste¬
ståndet giorde försök war af enahanda beskaffenhet. Prästeståndet
hade icke ännu hunnit widtaga någon tjenlig utwäg i förewarande
granlaga ämne men har dessförinnan trodt sig böra anmäla målet
hos sine medstånd. Och förmodar Prästeståndet sig såwäl wid de
förre som i synnerhet wid denna riksdagen hafwa med den ömhet
handterat Bondeståndets rättigheter och angelägenheter samt så
upfördt sig emot Bondeståndet, att Prästeståndet kan göra sig för-
säkradt om Bondeståndets benägna biträde tilbaka uti ett Präste¬
ståndets privilegier så nära rörande mål. Derjämte anholt Präste¬
ståndet, att detta stånd wille upskiuta med dess utlåtande å ett Rid-
derskapet och Adelens extractum protocolli rörande Prästeståndets
träffade convention til rättelse wid Prästerskapets riksdagsmanna-
wal, intil dess Prästeståndet medhunnit dess swar derå afgifwa.
Talemannen försäkrade, det Bondeståndet icke lärer un¬
derlåta att i ofwannämde angelägenhet göra Högwördige Präste¬
ståndet alt möijeligt biträde, äfwensom ståndet ock redan beslutit
att wänta med dess yttrande å sidstnämde Ridderskapet och Ade¬
lens extractum protocolli, til dess Högwördige Prästeståndet deröf¬
wer sig utlåtit. Deputerade afträdde.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens betänkande af
d. 19 September rörande beräknandet af Kammereraren Fredholms
expectancelön. Hwilket blef bifallit.
Ang:de
beräknandet
af Kamerer.
Fredholms
expectance¬
lön.
716 1766 den 9 oktober.
Secreta Deputationens 5 stycken betänkanden uplästes:
Ang:de l:o. Af d. 6 Septemb. angående recommendation för deputatio-
'daUonflh" nens betjening. Hwarå resolverades, att desse sökande icke rätteliga
Secreta De- kunna anses sorn Ständers betjente, och derföre kan ståndet med
^betj^nrng13 det*a widare befatta, än att Broome bibehålies tvid sin
förslagsrättighet til auditeursbeställningen.
Ang:de 2:do. D. 18 Julii rörande Capitaine Erencronas beswär öfwer
EhrencronasPr8eju(^^ce’ hwarå Commendeurcapitaine Tersmeden ett memorial
beswär ingifwit. Och blef på sätt, som Wällöf 1. Borgareståndets påskrift in-
^jwlice*" nehåUer> betänkandet bifallit enligt Commendeurcapitaine Tersme-
dens memorial, så at Lieutenanten Mozelius undfår capitains full-
magt af samma dato med Capitaine Hintzenstirn.
Ang:de 3:o. D. 11 Julii angående Majoren Baron Cederströms likaledes
^Baron” ar,f°rde beswär öfwer prsejudice, hwilket bifölls med tilläggning, at
CederströmsBaron Cederström undfår öfwerstelieutenants fullmagt, som med-
beswär ... . .. , , , .
öfwer pr®- forer t0Ur lfrån desS dat0,
judice.
Ang:de 4:to. D. [18 Julii]1 om uprättelse för Majoren Nordenadler. Och
uprättelse
för Major
Norden¬
adler.
Ang:de 5:to d. 7 Julii angående tjenstfrihet för Bergsrådet Bergenschöld,
tienstfrihet
för Bergs¬
rådet Ber¬
genschöld. begge betänkanden ståndet pröfwade skäligt att bifalla.
Äng :de Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande rörande Nota-
Notar !Man—
nerhiertas r*erl Mannerfaiertas tilstyrkte befordran; hwaremot Rådmannen
befordran. Scherström ett memorial ingifwit. Och blef betänkandet afslagit.
Ang:de Uplästes Rådman Bilbergs memorial om understöd för Warbergs
*för War-^ stads kyrka och begärdtes liwila.
bergz stads
kyrka.
Ang:de Ett utdrag af rådsprotocollet under d. 18 Septemb. uplästes rö-
Fagerströmsrande Hofjägaren Fagerströms sökte ersättning för bortmist bör-
sökte er- desskilling genom Vice Häradshöfdingen Trägårds afwikande. Och
Säbortnfisfr förwistes til Secreta Utskottet.
bördes-
skilling.
i Betänkandet.
1766 den 9 oktober.
717
Uplästes Erik Sigfredsson Wikiäs memorial1 rörande betj ening¬
ens egennyttiga förhållande i Kammarcollegio. Hwarå resolverades,
att ståndet med detta mål omedelbarligen sig icke kan befatta.
Olof Nilsson ifrån östergötland erhölt tilstånd att resa hem.
Och bewiljades Jakob Nyman ifrån Nyland underdånig före¬
skrift til Kongl. Maij:t om 1 200 d. koppar :mts anticipation på
dess riksdagsarfwode.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan 1.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Uplästes Lagutskottets betänkande af d. 1 dennes rörande Justi-
tisecancellairen Stockenströms olagliga åtgärd wid riksdagsmanna-
walen i Skara stifft samt Örebro stad, och huru han derföre anses
må.
Hwilar.
Justerades ett extractum protocolli, hwarmed ståndet förblifwer
wid dess igenom protocollsutdrag under sidstledne riksdag lemnade
bifall til det Kammaroeconomisedeputationens wid samma riksdag
afgifne betänkande åtföljande serskildte votum n:o 2 rörande Kop¬
parslagaren Jernströms sprutinrättning och den förmon, honom
derwid tilkoma bör. Hwilket befaldtes att affärdas.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomiaedeputationens betänkande
om flygsandens dämpande i Skåne och bifölls med den förändring,
at hwad om spöslitning tilstyrkes, går ut, och i stället införes pen-
ningebötor, för första gången 30 d:r silfmit, som fördubblas för
hwarje gång sedan. Skanörs stad jämte Allmogen förbehålles torf-
skiörd nu sorn förr, medan ther flygsand är, är icke heller någon
torfskiörd utan pors, hwilken icke får afhuggas wid 40 d:r silf:mts
bötor. Och äger Magistraten i Skanör öfwer stadsens ägor samt kro-
nobetjeningen å landet att häröfwer hålla noga och alfwarsam
hand.
Ang:de
betjening-
ens egen¬
nyttiga för¬
hållande i
Kammar¬
collegio.
Ang:de
Just.cancell.
Stocken¬
ströms
olagl. åtgärd
wid riks-
dagsmanna-
valen i
Skara stift
samt Örebro
stad.
Ang:de
flygsandens
dämpande
i Skåne.
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol). 30, nr 390.
718
1766 den 9—11 oktober.
Uplästes Secreta Deputationens 3:ne betänkanden:
Ang:de 1 :o. Af d. 17 sidstledne Decemb. angående förslagsrättighet til as-
f tigtTet^U1" sessor för Hofsecreteraren Palmroth,
assessor för
Hofsecrete-
rar. Palm¬
roth.
2:do. Af samma dato rörande Öfwersten och Commendanten
Möllers1 sökte uprättelse.
Ang:de 3:tio. D. 7 Augusti angående Commendeuren Heldenhielms tour
deuren innom Amiralitetet, hwaremot såwäl ett serskildt votum och ett in-
Helden- gifwit memorial som Ridderskapet och Adelens extractum proto-
innom c°ffi under d. 30 Augusti med afslag til betänkandet föredrogs.
Amiralitetet.
Och blefwo alla ofwannämde 3 betänkanden bifallne.
Ang:de Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 23 Septemb.
auditeurer- uplästes om tour för auditeurerne lika med häradshöfdingar och
ne lika med blef afslagit.
härads¬
höfdingar.
Efter giord erindran af Bryngel Håkansson om nöd-
wändigheten af Adelsfahneregementets indragande til besparing
för staten; i hwilket ämne han äfwen för detta ett dictamen til pro-
tocollet afgifwit, företog sig nu ståndet samma mål under öfwerwä-
gande. Och beslöts deruppå, det ofwannämde regemente såsom
mindre nödigt bör sålunda indragas, att så fort någon ledighet yp¬
pas, densamma icke då widare må warda besatt, utan såwäl indel¬
ningen som bostället tilfalla kronan.
Hwarom Secreteraren projecterade en nota, sorn til de andre
stånden kommer att afgifwas.
Ståndet åtskildes klockan sex.
1766 d. 11 October.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades 3:ne extracta protocolli:
l:o. Til wäckande af en Allmänna Beswärsdeputationens wid
sidstledne riksdag projecterade resolution på Allmogens allmänna
beswärs§ rörande skatteskogarne i riket.
1 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Möllers.
1766 den 11 oktober.
719
2:do. Rörande Landshöfdingens i Malmö olaglige förhållande i
wissa oeconomiska mål.1
3:o. Til swar å Öfwersten Gefwe Frölich i sidsta pleno upläste
memorial om räntornes betalande i speciemynt.2
Hwilka alla skulle afgå.
Och blef Pål Jönsson med åtta deputerade afsänd att det sidst-
nämde extractum protocolli til de andre stånden aflemna, sorn i
deputerades närwaro skulle upläsas. Hwarjämte flere detta stånds
angelägna mål äfwen borde til bifall recommenderas.
Efter någon stund återkommo deputerade och anmälte de andre
ståndens hälsning.
Uplästes Bewillningsdeputationens afgifne project til allmänna
[bevillningen], äfwen Prästeståndets igenom protocollsutdrag un¬
der d. 24 September derwid giorde förändringar samt sluteligen
Secreta Utskottets extractum protokolli af d. [30 September],3 att
denna bewillning med en tredjedel borde förhöijas.
Hwilar.
Secreta Deputationens 4 stycken betänkanden uplästes:
1 :o. Under d. 12 Maji rörande Apologisten Norstrands befordran.
2:do. D. [5 Mars]4 angående Fendriken Aminoffs tour wid Ny¬
lands Infanterieregemente.
3:o. D. 18 Julii om majors fullmagt för Capitaine Carl David An¬
karström.
Hwilka 3:ne betänkanden blefwo bifallne.
4:to. D. 30 April rörande Capitaine Jacob Johan Ankarströms
tour, som uti ett serskildt votum tilstyrkes böra räknas ifrån år
1764. Och blef det serskildte votum bifallit.
1 Tryckt som Bil. 130.
2 Tryckt som Bil. 131.
3 Extraktprotokollet.
4 Betänkandet.
Ang:de
bevillning-
ens förhöi-
jande til
1/3-del.
Ang:de
Apologisten
Norstrands
befordran.
Angrde
Fendrick
Aminoffs
tour wid
Nylands
Infanterie¬
regemente.
Angtde
majors
fullmagt för
Capitaine
C. D. Ankar¬
ström.
Ang :de
Capit. Jac.
Joh. Ankar¬
ströms
tour.
720 1766 den 11 oktober.
Ankommo fyra deputerade ifrån Prästeståndet och aflemande
Doctor Norman, sorn förde ordet, ett extractum protocolli rö¬
rande kongsgårdarne i riket, hwilket jämte Prästeståndets ledamö¬
ters i Justitisedeputationen afgifna serskildte votum om Beckars-
löfs utjord til benägit bifall recommenderades.
Talemannen lofwade med det första föredraga ofwan-
nämde mål, hwaruppå deputerade afträdde.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 4 betänkanden:
Äng :de l:o. Af d. 8 dennes om förekommande af alla olaglige förmons-
f° akalla de ritter til skattekiöp.
olagliga Hwilar.
förmons-
rätter til
skattekiöp.
Ang:de en 2:do. D. 3 hujus rörande en del Allmoges enskildte beswär öfwer
ge^enskiUe hållskiutsen wid Åby gästgifwaregård, hwarmed deputationen an-
beswär sedt wid allmänna författningen böra förhållas,
öfwer håll-
skiutsen
wid Åby
gjästgif.-
gård.
Ang:de 3:o. D. 9 dennes rörande Vice Häradshöfdingen Ekedals beford-
V. Härads¬
höfd. Eke- ran‘
dals be¬
fordran.
Hwilka begge betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de 4:to. D. 8 dennes angående skattekiöpet å hemmanen Rebbetna-
Hörröd och Grönhult i Christianstads län.
nen Reb- Hwilar.
betnaröd,
Hörröd och
Grönhult i
Christianst,
län.
Ang:de Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande å Allmogens i
Ucerarrnfs” Helsingeland enskildte beswär rörande underofficerarnes boställen
boställen i derstädes. Hwilket ståndet pröfwade skjäligt att afslå.
Helsingland.
Jan Andersson ifrån Upland erindrade, att åtskillige
Kammaroeconomisedeputationens Räkenskapsutskotts betänkan¬
den rörande kronans förluster wid byten må til trycket befordras,
1766 den 11 oktober.
721
på det allmänheten må derom erhålla kunskap, ehuru målen icke
denna gången blifwa af Riksens Ständer afgiorde. Och blef sådant
bifallit. Hwarjämte tillika beslöts, det enligt Stora Deputationens af
ståndet bifallne betänkande om tryckfriheten flere i ståndets Can-
cellie befintelige acter måga få igenom trycket allmänna giöras,
enär någon sådant åstundar. Och anmodades Secreteraren att ett
sådant ståndets beslut å hwarje serskildt mål teckna, enär de
kunna blifwa anmälte.
Föredrogs ett utdrag af rådsprotocollet under d. [1 October]1 rö¬
rande rätta förståndet af Riksens Ständers beslut om Olivecrona
och den personella borgen, han i anledning deraf kommer att ställa.
Hwarå Ridderskapet och Adelen uti protocollsutdrag icke allenast
förklarat meningen angående borgen utan ock ansedt Landshöf¬
dingen Lagerfeldt igenom Kongl. Maij :ts försorg utan statens gra-
vation böra förhielpas til någon emot dess lidande swarande för¬
mon. Och blef Ridderskapet och Adelens yttrande bifallit, hwad
borgens ställande för Olivecrona angår; men beträffande den un¬
derdåniga föreskrifft til Kongl. Maij:t för Landshöfdingen Lager¬
felt i anseende til dess föregifne undergångne lidande, så kan stån¬
det sig deröfwer icke förr utlåta, än sedan sielfwa hufwudsaken
granskad och pröfwad warder.
Lagmannen Raron Reuterholm anförde tjugufyra depute¬
rade ifrån Ridderskapet och Adelen samt upläste ett extractum pro-
tocolli til swar å Prästeståndets afgifne protocollsutdrag om religio¬
nen, hwilket til bifall recommenderades. Hwarjämte Herr Raron
erindrade om benägit utlåtande å Ridderskapet och Adelens extrac¬
tum protocolli rörande Prästeståndets convention om Prästerska¬
pets riksdagsmannawal, hwilket Ridderskapet och Adelen såsom
ett dess Privilegier och grundlagarne rörande mål med bekymmer¬
samhet afbidar, om möijeligt är i nästa pleno.
Sluteligen anmältes Secreta Utskottets protocollsutdrag om de-
scharge för Riksens Ständers Contoirs fullmägtige äfwen til benägit
bifall.
Talemannen försäkrade, att så snart som möijeligt är til
ståndets öfwerwägande wilja föredraga de ofwan anmälte målen.
Deputerade afträdde.
Straxt deruppå ankommo tolf deputerade jämwäl ifrån Ridder-
Ang:de
rätta för¬
ståndet af
Ricksens
Ständers
beslut om
Olivecrona
och den
personella
borgen han
i anledning
deraf kom¬
mer att
ställa.
1 Protokollsutdraget.
722
176C den 11 oktober.
skåpet och Adelen, och förmälte Ordföranden Landshöfdingen Ba¬
ron Sparre, huruledes Ridderskapet och Adelen icke kunnat
undgå att som hastigast underrätta Bondeståndet, det Ridderskapet
och Adelen förehafft Öfwersten Grefwe Frölichs memorial om rän-
tornes betalande i speciemynt men nu, sedan Ridderskapet och
Adelen redan för sin del faststäldt bewillningen, icke ansedt skäligt
att med ofwannämde mål sig widare befatta. Dernäst aflemnades
ett protocollsutdrag rörande någon förmon för Cancellierådet och
Riddarhussecreteraren Franc, hwilket såwäl som Ridderskapet och
Adelens yttrande om 2:ne andre dess betjente til bifall recommen-
derades. Och önskade Ridderskapet och Adelen i öfrigt att med det
första blifwa underrättade, i hwad slut Bondeståndet stannat rö¬
rande bewillningen.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för communica-
tion af ofwannämde Ridderskapet och Adelens beslut; och lärer
ståndet icke underlåta att med det första uti de anmälte målen söka
fullgiöra Ridderskapet och Adelens önskan.
Deputerade afträdde.
Professor Amnell anförde fyra deputerade ifrån Prästestån¬
det och gaf tilkänna, det samma stånd förehaft Öfwersten Grefwe
Frölichs memorial om sättet til räntornes betalande samt derå til
alla delar instämt uti Bondeståndets i dag afgifne protocollsutdrag;
hwarigenom Prästeståndet welat å daga lägga icke mindre dess akt¬
ning för rättwisan i ofwannämde mål än dess önskan att wid alla
möijeliga tilfällen tjena Bondeståndet. Hwaremot Prästeståndet re-
commenderade tilbaka 1 :o dess extractum protocolli om religionen;
2:do att Bondeståndet å en Borgareståndets föreställning rörande
gymnasii- och scholsebetjeningens deltagande i prästegårdsbygg-
nader uti städerne förblifwer wid dess til Prästeståndets proto¬
collsutdrag i samma ämne för detta lemnade bifall; 3:tio om sex
stycken collecter innom Upsala stift samt sluteligen flere Präste¬
ståndet rörande angelägenheter.
Talemannen tackade Högwördige Prästeståndet för dess å
daga lagde besynnerliga bewågenhet emot Bondeståndet angående
Grefwe Frölichs memorial; och lärer ståndet icke underlåta att der¬
emot bewisa Högwördige Prästeståndet all möijelig beredwillighet
tilbaka.
Deputerade afträdde.
Pål Jönsson kunde icke undgå att för ståndet tilkänna
1766 den 11 oktober.
723
gifwa, huruledes han blifwit underrättad, det under den tid, Kongl.
Maij :t sielf disponeradt hofförtäringsmedlen, igenom tidernas dyr¬
het någon brist upkommit, som ännu icke är godtgiord; och som ef¬
ter dess tanka detta wore ett önskeligt tilfälle för Bondeståndet att
å daga lägga dess underdåniga wördnad och tilgifwenhet för det
Kongl. Huset, så understälte han, om icke ståndet för sin del borde
besluta, det ofwannämde brist må Kongl. Maij:t godtgöras, och så¬
dant de andre stånden genom deputation notificeras.
Talemannen instämde så mycket hällre häruti, som han an¬
såg det för ganska wärdigt, att Bondeståndet sålunda betygar dess i
alla tider utmärkta nit och trohet för Konungahuset. Hwarföre Ta¬
lemannen ock styrkte til bifall af Pål Jönssons andragande.
Och förklarade äfwen ledamöterne gemensamt sig icke til någon
del wara deremot; men som det blifwer nödigt att någon närmare
uplysning härom erhålles, innan ståndet widtager dess beslut, så
understälte Joen Bengtsson, om icke dermed intil dess
borde hafwas anstånd.
I afseende hwaruppå äfwen målet för denna gången blef hwi-
lande.
Uplästes Landt- och sjömilitisedeputationens betänkande af d. 11
Februarii om tillökning i lönen för styrmannen wid Lotscontoiret i
Carlscrona, hwilket deremot uti ett serskildt votum afstyrkes. Och
blef det serskildte votum bifallit.
Föredrogs Stora Deputationens ytterligare betänkande af d. [19
September]1 rörande Witfoth och de flere associerade uti 4:de
Wäxelcontoret. Hwarå ståndet instämde uti Högwördige Prästestån¬
dets utlåtande, att betänkandet bifalles med tilläggning, det Classon
icke får leigd, och att Christ. König, Bagge och Kniper bewiljas
samma betalningsterminer, som associerade i Kiermanske Contoiret
blifwit förundte.
Borgmästaren Unger anförde sex deputerade ifrån Borgare¬
ståndet och berättade, det samma stånd förehafft och bifallit bewil-
ningen med allenast någre få anmärkningar. Hwarjämte Borgare¬
ståndet beslutit, det hela bewilningsprojectet jämte de af samtelige
stånden derwid giorde förändringar åter förwises til Bewillningsde-
putationen att i anledning deraf författa förordningen. Och att en¬
Ang:de
tilökning i
lönen för
styrmannen
wid Lots¬
contoiret i
Carlscrona.
Ang:de
Witfoth
och de flere
associerade
uti 4:de
Växelcon-
toiret.
1 Betänkandet.
724
1766 den 11 oktober.
dast i fall samtelige ledamöterne icke då skulle komma öfwerens
om expeditionen, målet då til plenorum dicision förwises men i
widrigt fall genast til expedition förhielpas(l). Hwilket alt Borgare¬
ståndet såsom til mera skyndesamhet ansedt ländande, enär allenast
få dagar af riksdagen nu återstå.
Talemannen gaf tilkänna, det äfwen Bondeståndet i dag lå¬
tit sig föreläsas bewillningsprojectet, hwilket likwäl för denna
gången blifwit hwilande.
Och afträdde deputerade.
Ankommo fyra deputerade ifrån Prästeståndet, och berättade
Doctor Norman, som förde ordet, att Prästeståndet förehaft
Borgareståndets yttrande, det borde samtelige ståndens anmärk¬
ningar öfwer bewillningen til Bewillningsdeputationen åter förwi-
sas att derå författa expeditionen. Men som Prästeståndet för sin
del ansedt betänkeligit att til en deputation öfwerlämna den rättig¬
het, sorn plena allena tilkommer, så har ock icke Prästeståndet
kunnat ingå uti Wällofl. Borgareståndets förslag utan ansedt för
rådeligast att med expeditionen uppå bewillningen må förhållas til
alla delar, som förr wid riksdagarne wanligt warit. Och hwaruti
Prästeståndet förmodar, det äfwen Bondeståndet lärer finna skiä-
ligt att instämma. Dernäst giorde Prästeståndet sig försäkradt, det
Bondeståndet uti målet rörande Prästerskapets wederlag afgifwer
ett yttrande, som med Prästeståndets privilegier är öfwerensstäm-
mande samt swarar emot den wänskap och enighet, som begge
stånden i alla tider warit utmärkte före, och hwilken Prästeståndet
wid alla tilfällen sökt bewara samt framgent tänker orubbad bibe¬
hålla.
Talemannen war öfwertygad, det ståndet lärer finna högst
billigt att på enahanda sätt med Högwördige Prästeståndet utlåta
sig öfwer Wällofl. Borgareståndets andragande om bewillningens
förwisande til deputationen tilbaka, såsom ståndet äfwen uti alt
öfrigt efter möijeligheten tänker fullgöra Högwördige Prästestån¬
dets åstundan.
Deputerade afträdde.
Hwaruppå ståndet til alla delar instämde uti Högwördige Präste¬
ståndets yttrande, hwad expeditionen af bewillingen angår.
Och afsändes Pål Jönsson med åtta deputerade att sådant i de
andre stånden tilkänna gifwa. Hwarjämte han än ytterligare skulle
1766 den 11 oktober.
725
anhålla om de öfrige ståndens benägna swar å detta stånds sed-
naste extractum protocolli rörande tobaksafgiften.
Wid återkomsten anmälte deputerade de andre ståndens häls¬
ning.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. 9 dennes rö¬
rande kongsgårdarne i gemen, och att med alla dem, öfwer hwilka
Riksens Ständer icke medhunnit att sig serskildt utlåta, efter den
allmänna författningen förhållas må.
Bifallit.
Tolf deputerade ankommo ifrån Ridderskapet och Adelen, för
hwilka Landshöfdingen Baron Sparre förde ordet. Och för-
mälte han, huruledes Ridderskapet och Adelen i dag förehaft ett
ganska ömt ärende, som Ridderskapet och Adelen wid denna be-
römmeliga riksdagens annalkande slut icke kunnat förbigå. Rid¬
derskapet och Adelen hade blifwit underrättade, det Kongl. Maij :t i
anseende til tidernes dyrhet, och enär inkomsterne icke så noga
emot oumgängelige utgifter äro swarande, warit nödsakad att i
Statscontoiret anticipera någon del af dess taffelpenningar. Och
som de flere omkostningar, som Deras Kongl. Maij der nu förestå,
icke gerna medgifwa, det denna anticipation på nästa qvartal må
afdragas, så har Ridderskapet och Adelen i afseende deruppå samt
til ådagaläggande af dess underdåniga wördnad för det Kongl.
Huset beslutit, det ofwannämde anticiperade summa må på hofför-
täringsmedlen afskrifwas och taffelpenningarne hädaneffter fult
utbetalas, hwarom Secreta Utskottet skulle anmodas att besörja.
Och gior sig Ridderskapet och Adelen til fullo försäkrade, det Bon¬
deståndet häruti benägit instämmer.
I öfrigt hade Ridderskapet och Adelen öfwerwägat Wällofl. Bor¬
gareståndets förslag om bewillningens sluteliga handterande uti de-
putationen men icke ansedt skiäligt att sådant gilla, utan borde der¬
med förhållas, som förut wanligt warit.
Talemannen war öfwertygad, att Bondeståndet med icke
mindre underdånig nit och wördnad lärer anse ofwan anmälte det
Kongl. Husets angelägenhet; och skal ståndet genast sig deröfwer
utlåta samt sitt yttrande med de öfrige respective stånden commu-
nicera.
Deputerade afträdde.
Efter giord proposition af Talemannen instämde ståndet
Ang:de
kongsgår¬
darne i
gemen.
726 1766 den 11 oktober.
til alla delar uti Höglofl. Ridderskapet och Adelens yttrande an¬
gående Deras Kongl. Maij:ters taffelpenningar.
Och afsändes Anders Mattson med tolf deputerade att ett sådant
ståndets beslut hos de andre stånden tilkänna gifwa.
Wid återkomsten anmälte deputation de andre ståndens häls¬
ning.
Ang :de Föredrogs Borgareståndets protocollsutdrag af d. [26 Julii]1 om
ochschols-gymnasii- och scholsestaternes deltagande uti prästegårdsbyggna-
staternes der i städerne. Hwarå ståndet förblef wid dess til Prästeståndets
uti^präste- extractum protocolli i målet för detta lemnade bifall,
gårdsbygg-
nader i
städerne.
Ang:de Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 1 dennes
successiva.
befordring- om successiva befordringarne innom Kongl. Maij :ts Cancellie.
arne innom Och blef bifallit.
Kongl.
Maj :ts
Cancellie.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan 1.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Uplästes Secreta Deputationens 3:ne betänkanden:
Ang :de 1 :o. Under d. 29 Julii rörande Kammarförwandten Telins tour til
Kammar- . . .
förwandten befordran.
Telins tour
til beford¬
ran.
Ang:de 2:do. D. 18 Aprill angående Vice Häradshöfdingen Arckenholtz
Häradshöfd.... , ..... . .
Arckenholtz forslagsrattlghet.
förslags-
rättighet.
Ang:de 3:o. D. 29 Augusti rörande Lieutenanten Strömborgs,2 Adjutanten
officerares Elfmans, Fendrikerne Geddas, Bergenstråles, Cambergs och Craf-
sökte up- fords sökte uprättelse.
rättelse.
Hwilka 3:ne betänkanden blefwo bifallne.
1 Protokodlsutdraget.
2 Enligt betänkandet rättat från förlagans: Strömbergs.
1766 den 11 oktober.
727
Ridderskapet och Adelens 2:ne extracta protocolli uplästes:
l:o. Af d. 6 dennes angående Majoren Baron Taubes jämte alla
andre officerares i arméen bibehållande wid deras rättmätiga tour
framför dem, som under innewarande riksdag kunnat erhålla en el¬
ler annan befordran.
Bifallit.
2:do. Af detta dato om Castelholms kongsgårds öfwerlemnande til
Cancellierådet och Riddarhussecreteraren Franc under arrende
utom auction.
Afslagit.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 15 Sep-
temb. rörande medicinalwärket, och huru dermed kommer att för¬
hållas, jäinwäl 2:ne serskildte vota samt Kammaroeconomisedepu-
tationens betänkande under d. 7 Augusti i samma ämne; såsom ock
sluteligen Secreta Utskottets tilstyrkande af d. 26 September om en
styfwers afgift för hwarje kanna bränwin, som innom riket försäl-
jes til en nödig medicinalfond.
Detta sidstnämde Secreta Utskottets extractum protocolli om af-
giften för hwarje kanna bränwin pröfwade ståndet skäligt att ge¬
nast afslå.
Men å det förstnämde målet rörande medicinalwärket stannade
ståndet effter nog långwarigt samtal med och emot för denna
gången icke uti något wisst beslut.
Anmältes sex deputerade ifrån Secreta Utskottet, hwilka före¬
trädde, och anmälte öfwerstelieutenanten Gyllensvan, som
förde ordet, huruledes Secrete Utskottet nu som bäst wore syssel¬
satt med ganska angelägne och granlaga öfwerläggningar för att
sätta riket uti det tilstånd, att icke riksdag i förtid må behöfwa ut-
skrifwas. Och som Secreta Utskottet derwid ser sig föranlåtit att
uti en wiss mycket [angelägen]1 omständighet inhemta Bondestån¬
Ang:de
Major
Baron
Taubes tour
jemte alla
andra offi¬
cer. i ar¬
méen bibe¬
hållande
vid deras
rättmätiga
tour m. m.
Ang :de
Casselliolms
kongsgårds
öfwerlem¬
nande til
Riddarhus-
secr. Franc
under
arrende.
Ang:de
medicinal¬
wärket och
huru der¬
med kom¬
mer at för¬
hållas.
1 Sekreta utskottets protokoll.
728
1766 den 11—13 oktober.
dets utlåtande, så anmodas Talemannen att tillika med tjugufem
deputerade sig uti Secrete Utskottet til sådan ända infinna. Och
skulle ståndet emedlertid wilja förblifwa samladt, ankommer så¬
dant på ståndets godtfinnande.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för Secrete Utskot¬
tets emot Bondeståndet wiste förtroende, och skall ståndet icke un¬
derlåta att efterkomma Secrete Utskottets begäran.
Deputerade afträdde.
Hwaruppå de ledamöter, en af liwarje län, sorn förut på för detta
å ståndets wägnar i Secrete Utskottet närwarande warit, blefwo ut¬
sedde at äfwen denna gången wara Talemannen och Secreteraren
fölgaktige.
Och afgingo de genast, då äfwen ståndet åtskildes klockan sju.
1766 d. 13 October.
Ang:de
kronans
förlust
igenom
hemmans-
och ränte-
byten.
Ang:de
skatterättig-
heten och
arrendet af
Strömrums
kongzgård.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Justerades protocollerne för d. 6, 7 och 9 dennes.
2:ne Allmänna Beswärsdeputationens projecterade resolutioner å
Allmogens beswär uplästes och blefwo bifallne.1
Uplästes Bäkenskapsutskottets betänkande af d. 24 Septemb:r
rörande kronans förlust igenom hemmans- och räntebyten. Hwilket
beslöts skola jämte bilagorne tryckas.
Bergsrådet Schultz memorial om tjenstfrihet föredrogs och blef
bifallit.
Uplästes Kammaroeconomiaedeputationens 14 stycken betänkan-
den:
l:o. Af d. 3 October rörande skatterättigheten och arrendet af
Strömsrums kongsgård. Hwilket blef bifallit, och att i öfrigt med
denna kongsgård kommer att förfaras, som om kongsgårdarne i ge¬
men förordnadt är.
Ang:de 2:do. D. 17 Semtember om Höijentorps kongsgård, hwarwid Rid-
^ongsgårdS derskapet och Adelens samt Borgareståndets ledamöter i deputatio-
bibehållit nu warande arrendatoren men Präste- och detta
1 Kungl. Maj :ts resolution på Allmogens besvär tryckt som Bil. 132.
1766 den 13 oktober.
729
stånds deputerade deremot ansedt gården til nytt arrende genast
böra uplåtas. Och blef denna senare meningen bifallen.
3:tio. D. 3 dennes om frihet för Allmogen på Dalsland att til-
handla sig nödig skog af de glasbruket derstädes underlagde hem¬
man.
4:to. D. 3 Septemb. angående klappholts fria införsel til städerne.
Ang:de
frihet för
Allmogen
på Dalsland
at tilhandla
sig nödig
skog.
Ang:de
klappholts
fria införsel
til städerne.
5:to. D. 26 September rörande politien i Stockholm.
Ang :de
politien i
Stockholm.
6:to. D. 15 Septemb. om denna stadsens Magistrats räkenskapers
reviderande af Kammarrevisionen.
7. D. 4 dennes rörande dispositionen af det så kallade Drottninge-
husets medel.
Ang:de
denna stad¬
sens Magis¬
trats räken¬
skapers re¬
viderande
af Kammar¬
revisionen.
Ang:de
disposition
af det så
kallade
Drottninge-
husets
medel.
8:o. D. 11 September med afslag å Assessoren Norlings sökte fräl-
sefrihet på en dess upodling.
9:o. D. 26 Septemb. rörande Stockholms stads byggningsordning.
Ang :de
afslag å
Assess. Nor¬
lings sökte
frälsefrihet
på en dess
upodling.
Ang:de
Stockholms
stads bygg¬
ningsord¬
ning.
10:o. D. 16 Septemb. om förekommande af wedens stegring här i Ang:de
. , förekom :de
staden- af wedens
stegring här
i staden.
47—700212
730 1766 den 13 oktober.
Angrde 11 :o. D. 8 October, det bör med de kongsgårdar och kronolägen-
^medTde6* lleter> öfwer hwilka deputationen sig icke hunnit utlåta, förfaras
kongsgårdar enligt den allmänna författningen,
och lägen¬
heter öfwer
hwilcka de-
put. sig icke
hunnit att
utlåta.
Ang:de 12:o. D. 3 October rörande arrendet af Eskilstuna kongsgård,
arrendet af
Eskilstuna som deputationen enligt den allmänna författningen ansedt böra
kongzgård. bibehållas.
Hwilka [12] betänkanden blefwo bifallne.
Ang:de 13:o. D. 11 September med afslag å Allmogens i Wadsbo härad af
sedlarnes Skaraborgs län enskilte beswär rörande räntepersedlarnes fors-
forslande lande,
i Wadsbo TT
härad. Hwilar'
Ang:de 14 :o D. [3 October ]i rörande Åhs Klosters kongsladugård och
arrendet å
Åhs Closters^s^ro lax^ske; hwarå deputerade af Ridderskapet och Adelen samt
kongzladu- Borgareståndet ansedt arrendet böra bibehållas men Präste- och
gard och
Åsbro lax- detta stånds ledamöter deremot tilstyrkt nytt arrende.
fiske. Och pröfwade ståndet skäligt att bifalla den senare meningen, så¬
som ock hwad deputationen gemensamt om kongsådran tilstyrkt.
Ang:de Föredrogs ånyo Justitisedeputationens betänkande rörande pro-
^emellan1 cessen emellan Bergsrådet Christiernin och Brukspatron Le Febure
Bergsrådet om 2:ne byggningar wid Wästanfors. Hwilket blef bifallit med den
*och Bruks” skillnad, att bötorne för Christiernin efftergifwes.
patron
Le Febure.
Angrde Handels- och manufacturdeputationens betänkande föredrogs
fö^Caffe åny0 0111 rättighet för Caffekokaresocieteten att distillera och för-
kokare- sälja brenwiner.
societet, at Bifallit
distill. och
försälja
brenviner.
Doctor Norman anförde fyra deputerade ifrån Prästeståndet
och upläste ett extractum protocolli til swar å Ridderskapet och
Adelens föreställning rörande Prästerskapets riksdagsmannawal.
i Betänkandet.
1766 den 13 oktober.
731
Hwilket Prästeståndet på det högsta recommenderade til benägit
bifall, och att ståndet wid dess til Prästeståndets förra extractum
protocolli i ämnet lemnade bifall wille förblifwa, såsom hwarpå
icke mindre de begge öfrige ofrälse ståndens än Prästeståndets för¬
mon och sanskyldiga bästa beror. Dernäst önskade Prästeståndet,
at detta stånd med ett rättwist slut afhielper den fråga, sorn om
Prästerskapets wederlag sig yppat, hwarwid Prästeståndet icke
äger den minsta anledning at twifla, det ju Bondeståndet med lika
ömhet anser Prästeståndets lagliga privilegier i närwarande fall,
som Prästeståndet wid alla tilfällen uti mål rörande Bondeståndets
frij- och rättigheter å daga lagt, och i hwilket tänkesätt Prästestån¬
det, til bibehållande och befästande af det urgamla wänskaps- och
förtrolighetsband bägge ståenden emellan, alt framgent tänker fort¬
fara, såsom hwarigenom begge ståndens styrka och wälgång emot
alla anställande försök säkrast bewaras och befrämjas.
Tale mannen war öfwertygad, att ståndet i förewarande mål
lärer wisa Högwördige Prästeståndet alt möijeligt biträde.
Deputerade afträdde.
Hwaruppå efter giord proposition af Talemannen ståndet
rörande Prästerskapets riksdagsmannawal förblef til alla delar wid
dess förra beslut och gifne bifall til Högwördige Prästeståndets
första i detta ämne afgifne extractum protocolli; biföll äfwen detta
senare med förklarande derjämte, att intetdera af desse extracter
rörer Höglofl. Ridderskapet och Adelens Privilegier.
Uplästes Secrete Utskottets 2:ne extracta protocolli:
l:o. Af d. 8 Julii 1765 jämte Borgareståndets extractum proto¬
colli under d. 26 derpå följande Octob. om understöd för Torneå
stad efter den samma stad öfwergångna eldswådan. Hwilket stån¬
det pröfwade skäligt at afslå.
2 :do. D. 1 dennes rörande åtskillige omständigheter, som wid Ar¬
méens Pensionscassa kommer att iakttagas.
Bifallit.
Ang:de
understöd
för Torneå
stad i an¬
seende til
öfwer-
gången
eldsvåda.
Ang:de
åtskillige
omständig¬
heters iackt-
tagande wid
Ärméens
Pensions¬
cassa.
Secreta Deputationens 5 stycken betänkanden uplästes:
732 1766 den 13 oktober.
Ang:de 1 :o. Af d. 29 Augusti rörande Majoren Palmfeldts tour.
Major
Palmfelts
tour.
Ang :de 2:do. D. [15 Julii]1 om förslagsrättighet för Kamererarne Muller
rättTghetér oc^ Rabbe til statscommissariesyslor.
för Kammc-
rerarne
Muller och
Kabbe til
statscom¬
missarie¬
syslor.
Ang:de 3:o D. 6 Julii rörande Capitaine Lagerborgs tour.
Capit.
Lagerborgs
tour.
Ang:de 4:to. D. 23 Aprill om capiatines fullmagter för Lieutenanterne
"magte/för" Pfeiff och von Klinkovström.
Lieutma
Pfeiff och
von Klinkov¬
ström.
Hwilka 4 betänkanden blefwo bifallne.
Ang :de 5:to. D. 18 Aprill rörande Capitainerne Hederstiernas, Ströms och
Hederstier- Ehrenpreus tilstyrkte uprättelse. Bifallit, dock med förbehåll af Ca-
nas, Ströms pitaine Götlienstiernas tour.
och Ehren¬
preus til¬
styrkte up¬
rättelse.
Det afgifne project til riksdagsbeslutet uplästes och skulle tils
widare hwila.
Ang :de Föredrogs Allmänna Beswärsdeputationens projecterade resolu-
pets^^be- ^on ^ Borgerskapets 31 beswärs§, och blef bifallen.
swärs§.
Ang:de Capitaine Bilbergs memorial uplästes om tilstånd att med wisse
bergs me- wRkor få införa utländskt toppsocker. Hwarå resolverades, att
morial om ståndet sig härmed icke omedelbarligen kan befatta,
tilstånd at
med wilkor
få införa
utländskt
toppsåcker.
l Betänkandet.
1766 den 13 oktober. 733
Widare uplästes Rådmannen Collins ingifne memorial rörande Ang:de
betjeningens befordran innom expeditionerne i Kongl. Maij :ts Can- cSlinsme-
cellie. morial om
Bifallit. betjening-
ens beford¬
ran inom
expeditio¬
nerne i
Kongl.
Maj :ts Can-
cellie.
Likaledes Majoren(!) Ridderstams memorial om någre fördelar Ang:deMa-
wid befordringarne för Lifregementet, hwarå resolverades enligt
Höglofl. Ridderskapet och Adelens tecknade påskrift, att den 3 § morial om
bifalles men den 2:a afslås. 'delar vid"
befordring¬
arne för Lif¬
regementet.
Uplästes Handels- och manufacturdeputationens 2:ne betänkan-
den:
1 :o. Af d. 8 Augusti rörande Notarien Törnstens tour. Ang:de
.... Notarien
Blfalllt- Törnstens
tour.
2:do. D. 28 Augusti om manufacturfondens inkomster och utgif- Angtde
ter i framtiden. Hwilket bifölls med Ridderskapet och Adelens
giorde tilläggning, att af Manufacturcontoirets inflytande balance komster och
eller manufacturfondsmedlen årligen en summa af 100 000 d:r framtiden
silf :mt på contoirets skuld i Banquen ofelbart skola afbetalas.
Föredrogs ånyo samma deputationens betänkande om ex- Ang:de
portprsemier för glas och segelduk. prseimför
Afslagit. glas och
segelduk.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet d. [13 October]1 om nöd- Ang:de
wändigheten, det alla fyra revisionssecreteraresyslorne måga bibe- ^eierTdet
hållas. alla fyra
revisions-
Hwilar. secreterare-
syslorne
måge bi¬
behållas.
Ankommo fyratioåtta deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen,
och gaf öfwerstelieutenanten2 Grefwe Rosen, som förde ordet,
1 P roto ko 11 su t d r a g et.
2 Borgarståndets protokoll: Öfweradjutanten. Härmed avses kammar¬
herren greve Fredrik Ulrik von Rosen. Jfr RAP, d. 26, s. 364.
734
1766 den 13 oktober.
tilkänna, det Ridderskapet och Adelen i det längsta wäntat på swar
å dess extractum protocolli rörande Prästeståndets så kallade con-
vention til rättelse för Prästerskapets riksdagsmannawal. Ridder¬
skapet och Adelen har derutinnan ingenting annat begärdt än bibe¬
hållande af dess wälfångne Privilegier, och gior Ridderskapet och
Adelen sig försäkrade, det Bondeståndet i sådant afseende derå
stannar uti det slut, som med Ridderskapet och Adelens rättigheter
är öfwerensstämmande, hwarom Ridderskapet och Adelen afbidar
swar til klockan 1 i dag, på det, ifall ståndets utlåtande icke efter
Ridderskapet och Adelens önskan och förmodan skulle utfalla, Rid¬
derskapet och Adelen då må äga tilfälle att widtaga den utwäg, som
til dess rättigheters bewarande ifrån alt intrång tjenligast aktas
må.
Tale mannen försäkrade, att Bondeståndet wid alla tilfäl-
len låtit det wara sig närmast om hiertat att icke på något sätt träda
de öfrige respective ståndens rättigheter för nära, hwilket ståndet
äfwen alt framgent med den Högstas bistånd tänker på det nogaste
iakttaga. Men hwad det nu åberopade målet angår, så borde Tale-
mannen icke förtiga, det Prästeståndet nyss i dag genom dess depu¬
terade låtit för ståndet upläsa en ytterligare förklaring öfwer dess
förra af Ridderskapet och Adelen ogillade protocollsutdrag; hwar-
efter ståndet för sin del icke kunnat finna, det Högloft. Ridderska¬
pet och Adelens Privilegier igenom Högwördige Prästeståndets wid-
tagne författning på något sätt kränkte blifwit, i anseende hwartil
ståndet icke heller ansedt skjäligt att gå ifrån dess förra beslut utan
äfwen den sidstnämde Prästeståndets förklaring til alla delar bifal¬
lit.
Deputerade afträdde.
Ang:de Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. 11 October
afgiftens rörancle tobaksafgiftens betalande i speciemynt af alla utom Allmo-
betalande i gen, och det til stoppande af rikets närwarande statsbrist. Men som
speciemynt. encjast rörde de andre stånden, så wille ståndet sig deröfwer
icke utlåta.
Deruppå berättade Taleman nen, i hwad ämne ståndets de¬
puterade til Secreta Utskottet kallade blifwit; nämligen att som ri¬
kets nu iråkade trångmål tarfwade ofelbar och skyndesam undsätt¬
ning men den projecterade bewillningen icke dertil wore tilräckelig.
I afseende deruppå hade Secreta Utskottet förestält, om icke ståndet
wille åtaga sig att til nästa riksdag betala af mantalspenningarne
1766 den 13 oktober.
735
första året 1/4, andra året hälften, tredje året 3/4 och fjerde året
alt, uti speciemynt eller efter cours. De andre stånden wille deremot
åtaga sig att icke allenast betala hela tobaksafgiften i speciemynt
utan ock årligen i proportion betala lika mycket af personelle ut-
skylderne i speciemynt, som för Allmogen blifwit föreslagit. Häruti
hade likwäl deputerade til ingen del kunnat ingå; men som Secrete
Utskottet på det tydeligaste sökt å daga lägga, huruledes utan en så¬
dan hielp staten omöijeligen kunde äga bestånd, Kongl. Maij:t icke
heller i widrig händelse kunde undgå att i förtid, och torde hända
efter ett halft år, åter sammankalla Riksens Ständer, då den brist,
som genom detta förslag skulle fyllas, icke med fyradubbelt der¬
emot kan blifwa godtgiord. Hwarföre deputerade förbehållit sig att
få anmäla ärendet uti ståndet och sedermera lofwat lemna Secreta
Utskottet swar om det beslut, ståndet fatta kunde.
Hwaruppå ståndet tog målet uti behörigt öfwerwägande och
stannade omsider allmänt uti det beslut, att ståndet för sin del
omöijeligen kunde ingå uti Secrete Utskottets förslag, såsom hwar-
med den fattigare Allmogen icke förmådde uthärda. Hwilket swar
Talemannen jämte de förr utsedde deputerade i eftermiddag skulle
lemna Secreta Utskottet.
Borgmästaren Munthe anförde tolf deputerade ifrån Borga¬
reståndet och gaf til känna, det Borgareståndet förehaft Öfwerjäg-
mästaren Gyllensverds memorial rörande Prästerskapets wederlag
och derå til alla delar instämt uti Höglofl. Ridderskapet och Ade¬
lens utlåtande. Dernäst hade Borgareståndet äfwen förehaft Rid¬
derskapet och Adelens föreställning rörande Prästeståndets wid-
tagne författning om Prästerskapets riksdagsmannawal. Men som
Borgareståndet för detta medelst votering bifallit Prästeståndets
protocollsutdrag i målet, så hade och Borgareståndet emot Riks¬
dagsordningen icke kunnat gå ifrån ett sådant dess genom votering
fattade beslut utan derwid til alla delar förblifwit.
Talemannen aflade ståndets tacksägelse för meddelt uplys-
ning om Wällöf 1. Borgareståndets yttrande i ofwan anförde mål;
och hade äfwen detta stånd nyss beslutit att oaktadt Ridderskapet
och Adelens giorde föreställning förblifwa wid dess til Prästestån¬
dets extractum protocolli och convention lemnade bifall, med för¬
klarande tillika att samma til ingen del rörer Höglofl. Ridderskapet
och Adelens Privilegier.
Deputerade afträdde.
736
1766 den 13 oktober.
Ang:de
Capit.lieut.
Norden-
ankars
belönande.
Ang:de
Commissio-
nens til-
styrkte un¬
dersökning
i orten om
vederbö¬
rande em-
betmäns
öfwerkla-
gade olag¬
ligheter.
Ang:de
åtskillige
omständig¬
heter som
Commis-
sionen til-
styrkt.
Ang:de
befordran
för Commis-
sionens
betjening.
Uplästes Israel Timanders ingifne memorial om persedleräntor-
nes utgiörande in natura eller i speciemynt å de orter, der desamme
hit intill med contante penningar godtgiorde blifwit, med mera,
som han til stoppande af rikets närwarande behof föreslagit.
Sedan Timander uppå Secreterarens tilfrågan inför protocollet
förklaradt sig egenhändigt hafwa underteknadt ofwannämde me¬
morial, begärdtes detsamma att hwila.
Sluteligen uplästes Prästeståndets extractum protocolli af d. [11
October]1 til förklaring af ståndets förut fattade och af detta stånd
bifallne beslut om Capitainelieutenanten Nordenankars belönande.
Bifallit.
Ståndet åtskildes klockan 1.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Föredrogs ånyo Commissionens 3:ne extracta protocolli:
1 :o. Rörande en undersökning i orten om wederbörande embets-
mäns öfwerklagade olagligheter. Hwilket enligt Wällofl. Borgare¬
ståndets teknade påskrifft bifölls i så måtto, att en commissorial-
rätt i orten sättes, bestående af fem owälduge, mogne och bepröf-
wade män samt wärkeligen tjenstgörande domare, hwarjämte stån¬
det antog, hwad Högwördige Prästeståndet uti slutmeningen af dess
påskrift omrört, att näml:n denna Riksens Ständers författning må
uti alla orter publiceras.
2:do. Angående åtskillige omständigheter, som Commissionen
tilstyrkt och ansedt nödige att iakttagas. Bifallit med Högwördige
Prästeståndets giorde undantag af hwad för Handelsmannen Hall¬
man tilstyrkes om tullfrihet på salt eller andre förmoner, hwilket
ståndet afslog; kommande såwäl han såsom ock de öfrige, hwilka
wid detta tilfälle å daga lagdt deras undersåteliga plikt och trohet
emot fädernesland, att med beröm ihugkommas och genom weder¬
börande försäkras, att Kongl. Maij :t med nådigste wälbehag ansedt
deras wälförhållande.
3:o. Om befordran för Commissionens betjening. Hwarå Ridder-
skapet och Adelen samt Borgareståndet resolveradt, att betjeningen
uti Riksens Ständers Commission, hwarunder äfwen begripes Sec-
1 Extraktprotokoltet.
1766 den 13 oktober.
737
reteraren wid Extra Hofrätten uti Borås, i stället för befordran,
med hwilken ståndet sig eij nu kan befatta, njuter dubbelt arfwode
emot betjeningen i de andre Riksens Ständers deputationer; men
om belöningen för Actor, såwäl wid Commissionen sorn Extra Hof¬
rätten, remitteras til Secreta Utskottets yttrande.
Prästeståndet deremot hade bifallit Commissionens tilstyrkande
med den förändring, hwad Vice Landssecreteraren Lodhe beträffar,
att han får förslagsrättighet til häradshöfdinge- eller någon jämlik
sysla.
Åtskillige af ledamöterne instämde uti Ridderskapet och Adelens
samt Borgareståndets yttrande; andre deremot påstodo bifall af
Prästeståndets påskrifft.
Per Jeppesson, som i Commissionen ägt tilfälle att blifwa
öfwertygad om denna betjecningens trägna arbete och skickelighet,
ansåg dem ganska wäl hafwa förtjent den belöning, som Präste¬
ståndet tillagt dem, hwarföre han ock för sin del deruti instämde.
T alemannen deremot kunde icke finna någon billighet der¬
uti, att denna betjening, sorn allenast en kort tid arbetat i Commis¬
sionen, ehuru trägit det ock kunnat wara, skal derföre til någon
serskildt befordran förhielpas; då deremot betjeningen i flere depu¬
tationer, som likwäl snart i 2:ne år arbetat lika trägit, icke erhålla
någon sådan förmon.
Secreterarens yttrande begärdtes, och war han aldeles af
den tankan, att Commissionens betjening icke giordt mera til be¬
fordran sig förtjent än betjeningen i de andre deputationerne, om
ock Commissionen hade sutit lika länge med dem. Men i närwaran-
de fall är det så mycket mera obilligt, som dess sessioner icke warat
öfwer twå månader. Hwarföre ock Secreteraren styrkte til bifall af
Ridderskapet och Adelens samt Borgareståndets beslut, såsom
hwarmed commissionsbetjeningen blifwer för dess möda ganska
wäl belönt utan att behöfwa utestänga andre bettre förtjente ifrån
laglig befordran.
Tale mannen frågade, om Ridderskapet och Adelens samt
Borgareståndets yttrande winner bifall?
Men som det beswarades både -med Ja och Neij, författade Tale-
mannen följande proposition:
Den, som bifaller Ridderskapet och Adelens samt Borgarestån¬
dets yttrande om Commissionens betjening, säger Ja. Den, det eij
738 1766 den 13 oktober.
will, framgifwer Neij; winner Neij, så instämmer ståndet uti Präs¬
teståndets påskrifft.
Propositionen tolkades för finska ledamöterne; och utföll vote¬
ringen effter 2:ne uprop
med 45 Ja
emot 58 Neij
Til följe liwaraf Högwördige Prästeståndets påskrift blef bifal¬
len.
Ang:de Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af d. 10 Sep-
ningen af temb- rörande utbetalningen af Tunderfeldtske kronofordringarne
Tunder- jämte Ridderskapet och Adelens protocollsutdrag under d. 30 Sep-
fplritskp
kronoford- temb' 1 samma amne'
ringarne. Hwilar.
Ang:de Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. [24 Ju-
aiMnnehå?U lii]1 uplästes om utbetalning af innehållne transportpraemier til
ne träns- Handelsman Rudberg,
portpraemier ... ..
til Handels- Afslagl4-
man Rud¬
berg.
Ang:de Föredrogs ånyo Secreta Deputationens af ståndet för detta bi-
LindTtfl- fabne betänkande angående Ryttmästaren Linds tilstyrkte uprät-
styrckte telse, och instämde ståndet nu uti Högwördige Prästeståndets
upratte se. gjortje tilläggning, att Ryttmästaren Raron Leijonhielm äfwen und¬
får majors fullmagt af samma dag med Lind.
Uplästes samma deputations 2:ne betänkan den:
Ang:de l;o. D. [6 September]1 rörande Capitaine von Kothens beswär
KothenJbe- öfwer praejudice, hwilket bifölls med Högwördige Prästeståndets
swär öfwer giorde tilläggning, att han får majors fullmagt af samma dag med
praejudice. garon jjastfehr.
Ang:de 2:do. D. [5 Martii]1 angående Lieutenanten Mathems tour.
Lieutenant TT
Mathems Hwilar.
tour.
Sorn Talemannen med ståndets deputerade enligt aftal numera
skulle afgå til Secreta Utskottet, så åtskildes ståndet klockan half
sju.
1 Betänkandet.
1766 den 14 oktober.
739
1 7 6 6 d. 14 October.
Samlades ståndet klockan 7 och giorde bön.
Uplästes Kammaroeconomisedeputationens 2:ne betänkanden:
1 :o. Af d. [4 October]1 rörande Flemmingske gravationer å Fa¬
gernäs gods. Men häröfwer stannade ståndet för denna gången icke
uti något beslut.
2:do. Af d. 8 dennes om någon förmon för deputationens betje¬
ning, hwilket bifölls med tilläggning, att Häradshöfdingen Schultz
bibehålies wid sin erliållne häradshöfdinge fullmagt och tour.
Talemannen anmälte, huruledes han i Secrete Utskottet
sökt anföra de flere tryckande omständigheter, som hindrade Bon¬
deståndet att ingå uti det förslag, Secrete Utskottet afgifwit, til en
del af mantalspenningarnes betalande i speciemynt, men han tillika
med samtelige deputerade hade deremot derstädes blifwit öfwerty-
gade om rikets swåra belägenhet, äfwen så bedröfwelig, sorn den
beklageligen är sann. Secrete Utskottet hade bewist, att såframt en
sådan hjelp, som ofwan anförd är, såsom den yttersta icke nu widta-
ges, så är all hjelp förlorad, emedan hwad nu genom en drägelig
penning godtgiöras kan, efter några år fordrar flera gånger så myc¬
ket, såwida en skuld til Hamburger Banque genast bör betalas, eij
att förtiga det Kongl. Maij:t icke kan undgå att med det första åter
sammankalla Biksens Ständer, såframt någon brist i staten yppas,
till hwars fyllande ingen utwäg gifwes. Talemannen hinner eij up-
repa alla de ömande skiäl, som härwid förekomma; han bör likwäl
nämna den omständigheten, att ifall icke ett uptagit lån inom sag¬
dan tid blifwer godtgiordt, så har af discourserne i Secrete Utskot¬
tet kunnat inhämtas, att både Gottland och Öland måste försäljas.
Men om detta onda igenom det af Secreta Utskottet föreslagne be¬
talningssätt med mantalspenningar förekommas kan, så är wisst
hög tid för ståndet att gripa sig i det närmaste an, ehuru Taleman¬
nen ganska väl wisste den fattige Allmogens swåra omständigheter.
Olof Olsson ansåg målet för allaredan afgiordt, han kunde
Ang :de
Flemming¬
ske grava-
tionen å
Fagernäs
gods.
Angrde
någon för¬
mon för
Kam.oecon.-
deputatio-
nens be¬
tjening.
1 Betänkandet.
740
1766 den 14 oktober.
och til ingen del medgifwa, att dess hemmawarande utlagor uti ett
mynt, som icke är til finnande i landet.1
Erik Jonsson deremot biföll så mycket hälldre Secrete Ut¬
skottets tilstyrkande, som han i Secrete Utskottet blifwit fulleligen
öfwertygad om de bewekande skiäl, som dertil gifwit anledning,
och då han wisste, att hwad som nu med några styfwers tilökning
årligen kan hjelpas, icke effter några år kan godtgiöras under någ¬
ra plåtar.
Per Jeppesson försäkrade, att ingenting är så kärt som att
undsätta ett beträngt fädernesland; men han trodde det wara omö-
jeligit att få någonting, der intet är att taga utaf. Han wisste ganska
wäl, att inga piesar i landsorten äro til finnande, och derföre är det
aldeles omöijeligt för Allmogen att dem kunna åstadkomma, utan
wille lian helre ingå deruti, att bewillningen ökes med några styf-
wer i gångbart mynt.
Talemannen erindrade härwid, det Allmogen icke blifwer
twingad att erlägga piesen in natura utan får betala den med wisst
utsatt wärde i sedlar årligen.
Jan Andersson har wäl aldrig welat styrka ståndet til någ¬
ra nya pålagor å ståndets hemmawarande medbroder, men enär
han nu besinnar de bewekande omständigheter, han i Secrete Ut¬
skottet blifwit underrättad om, så kan han eij utan swidande hjerta
sådant påtänka. Och enär frågan är, antingen länder skola säljas
och riket dermed stiälpas eller att åtaga sig några styfwers tilök¬
ning i skatten, så wille han för sin del långt hällre utwälja det se¬
nare, om det ock gällde det yttersta, än han wille taga på sitt sam-
wete, att i ställe för det Riksens Ständer denna gången äro samlade
til att hielpa ett beträngt fosterland, de twärotm stiälpa det än
längre in i olyckan. Om ståndet icke nu går in uti detta, så blir det
ofelbart riksdag effter ett halft år igen; och då blifwer hielpen flera
resor swårare än nu, om icke aldeles omöijelig. Han bad ståndet
rätt wäl öfwerwäga detta, då han förmodade, att Secreta Utskottets
förslag icke skal få så mycket motstånd.
Gabriel Månsson hade med liiertans grämelse gådt utur
Secrete Utskottet, sedan han derstädes blifwit öfwertygad om rikets
bedröfweliga tilstånd; sedan Secrete Utskottet genom god hushåll¬
ning på hwarjehanda sätt godtgiordt 148 tunnor gullds skuld, åter¬
l Meningen är ofullständig.
1766 den 14 oktober.
741
står ännu 40 tunnor guld, sorn på 4 år ofelbart böra betalas, men
hwartil icke finnes den ringaste tilgång. Emedlertid om samma
skuld icke på sagdan dag blifwer betald, så är rikets yttersta olycka
nu och framdeles ofelbar. Dessa fattiga hemmawarande ömade ho¬
nom ^visserliga ganska mycket, men ett beträngt fädernesland
ömade honom ännu mer. Om riket någonsin bör af undersåtarne
bäras under armarne, så är wisserligen nu hög tid dertil, då hielpen
kan blifwa någorlunda drägelig, men om dermed uppskiutes, blif¬
wer den för swår eller rättare sagt omöijelig.
Joen Bengtsson war öfwertygad, att ingen lärer finnas,
som icke är mån om att hielpa riket, enär det är stadt i nöd. Men
rätta frågan blifwer här, huru det må hielpas, så att hwar och en i
sin mohn drager lika tunga. Han holt före, att sedan de andre stån¬
den yttradt sig, huruwida de wilja bidraga til rikets hielp, så får
icke heller Bondeståndet undandraga sig. Men att Allmogen bör
åtaga sig någon betalning i speciemynt, sådant kunde han til ingen
del medgifwa, icke heller att någon tillökning skier på mantalspen-
ningarne; men enär bewillningen förekommer, så bör ståndet tilse,
hwad derwid är til giörandes.
Samtelige ledamöterne ifrån Finland kunde deremot icke åtaga
[sig] någon sådan föreslagen afgift i anseende til de flere miss-
wäxtår och otålige andre olyckor, som samma landskap öfwergådt.
Borgmästaren Ekman anförde åtta deputerade ifrån Borga¬
reståndet och berättade, at bemälte stånd förehaft Secrete Utskot¬
tets extractum protocolli om en del af mantalspenningarnes erläg¬
gande i courant silfwermynt eller efter cours. Borgareståndet, som
redan äger nog dryg känning af speciemynts anskaffande til tullens
clarering, har likwäl trodt sig böra förgäta alla sådane swårigheter
och nu skynda sig til ett nödstäldt och beträngt fosterlands und¬
sättning. I sådant afseende och til befrämjande af Biksens Ständers
berömwärda afsigt att åter försätta riket i fullkomligt stånd, har
Borgareståndet för sin del bifallit ofwannämde Secrete Utskottets
tilstyrkande, äfwen åtagit sig att betala tobaksafgiften hädanefter i
piesar eller efter cours, de mäst fattige likwäl undantagne; dock alt
med det förbehåll, att de andre respective stånden äfwen deruti in¬
stämma. Och gior Borgareståndet sig försäkrad, det Bondeståndet
icke undandrager sig at såsom öma och trogna undersåtare gemen¬
samt med de andre stånden arbeta på ett olyckeligit fäderneslands
räddning.
742
1766 den 14 oktober.
Ang:de
Kyrkoher¬
den Rund¬
bergs me¬
morial om
pommerske
räkenska-
pernes af-
slutande.
Dernäst recommenderade Hr Borgmästaren Prästeståndets
giorde förändringar å Borgareståndets af Bondeståndet redan bi¬
fallne extractum protocolli rörande borgmästarnes tour til benägit
bifall, på det derigenom expedition i målet winnås må. Och sluteli-
gen Secrete Utskottets extractum protocolli om någon hielp för Cal-
mare stad i anseende til den staden öfwergångne wådelden.
Tale mannen war öfwertygad, att ehuru den fattige Allmo¬
gens omständigheter äro ganska swåre och ömmande, så anser Bon¬
deståndet likwäl rikets närwarande swåra belägenhet för ännu
mera örn och lärer derföre icke underlåta ett med glada hjertan ef¬
ter råd och lägenhet deltaga med de öfrige respective stånden uti ri¬
kets hielpande.
Åtta deputerade ankommo ifrån Prästeståndet, och gaf Biskopen
Filenius, som förde ordet, tilkänna, det bemälte stånd bifallit
Secrete Utskottets tilstyrkande om 1/4 af mantalspenningarnes be¬
talande i speciemynt eller efter cours, såsom ock att tobaksafgiften
hädanefter bör af alla utom Allmogen likaledes betalas i courant
silfwermynt eller efter cours.
Widare hade Prästeståndet öfwerwägadt de flere olägenheter det
med sig förer, att riksdagarne stå i residencestaden, och derföre be-
slutit, att de hädanefter böra hållas utom Stockholm; samt der-
jämte för sin del utsedt Nyköping, der Ständerne nästa riksdag
måga samlas, dock sådant under förbehåll att jämka sig med de
öfrige stånden til hwilken ort som häldst de önska få riksdagen
flyttad.
Uti hwilket alt Prästeståndet förmodar, att äfwen Bondeståndet
benägit instämmer.
Talemannen förmälte, att wäl Bondeståndet icke ännu haft
någon den ringaste öfwerläggning om riksdagens flyttande ifrån
Stockholm, men han ansåg det likwäl för så nyttigt, att ståndet
utan swårighet lärer deruti ingå. Deputerade afträdde.
Uplästes Kyrkoherden Rundbergs memorial om pommerska rä-
kenskapernes afslutande genom entreprenad med Kammereraren
Lemvik.
Bifallit.
1766 den 14 oktober.
743
Justerades ett extractum protocolli om jägeriebetjeningens indra¬
gande på alla de orter, der inga kronoallmänningar, gehäger med
mera finnes. Hwilket befaltes afgå.
Föredrogs ånyo Bewilningsdeputationens project til en allmän
bewillning öfwer hela riket, och uplästes samtelige de andre stån¬
dens yttrande deröfwer.
Finska ledamöterne påstodo gemensamt, att bewillningen för
dem i anseende til de flere Finlands öfwergångne olyckor måtte til
hälfften nedfällas, såwida de med säkerhet wisste, att största delen
af deras liemmawarande medbroder på flera år icke ätit annat än
barkbröd.
Olof Larsson war öfwertygad, att alla landsorter gierna
skulle un [dan] draga sig så stor del af bewillningen, som någonsin
wore möijelig, emedan de fattiga utgöra största hopen på alla stäl¬
len i riket; men han såg ingen möijelighet, att bewillningen nu skal
kunna minskas, då rikets behof twärt om tarfwa dess förhöijande.
Olof Ersson försäkrade, at största delen jämwäl af dess
committenter i flera år spisat sig med barkbröd; men så länge riket
är i skuld, går det eij an att undandraga sig bewillningen; ty ehuru
folcket äter bark, wilja de eij förlora friheten, och så länge de wilja
behålla friheten, få de eij undandraga sig bewillning till rikets
oumgängeliga behof.
Bryngel Andersson wisste likaledes, at ganska få i
[hans] landsort finnas, de der icke föda sig med barkbröd. Men
sedan han nu blifwit underrättad om rikets beklageliga tilstånd, så
wil han häldre äta bark i all sin tid än lemna riket ohulpet.
Under det finska ledamöterne än widare yrkade deras förra an¬
dragande,
erindrade Gabriel Månsson, huruledes det wore ganska
wäl, om bewillningen kunde minskas til hälften eller långt mindre;
men af det samtal, som förut i dag blifwit fördt, lärer nogsamt
kunna inhämtas, hwad hopp ståndet nu äger att få bewillningen
förminskad. Han war i öfrigt af den tankan, att enär alla rikets un¬
dersåtare såwäl i det ena som andra niuta lika rätt, så böra de ock
alla lika deltaga i beswärligheterne.
Efter något widare samtal blef likwäl omsider bewillningsprojec-
Ang :de
jägeriebe¬
tjeningens
indragande
på wissa
orter.
Ang:de
project til
en allmän
bevillning
öfwer hela
riket.
744 1766 den 14 oktober.
tet i dess widd bifallit, dock skulle ståndet nu efteråt igenomgå de
andre ståndens anmärkningar och derefter stadga dess beslut i
wissa serskildte delar.
Hwarinunder åtta deputerade ankommo ifrån Borgareståndet
och berättade Borgmästaren Munthe, som förde ordet, att Bor¬
gareståndet med ansenlig pluralitet instämt uti Högwördige Präs¬
teståndets widtagne beslut om riksdagens flyttande ifrån Stock¬
holm men för sin del ansedt Norrköping dertil tjenligare än den
stad, Prästeståndet faststäldt. Och förmodade Borgareståndet, att
detta stånd härutinnan med Borgareståndet stannar uti enahanda
beslut.
Talemannen war öfwertygad, att ståndet lärer finna billig¬
heten af Wällofl. Borgareståndets anmälan i ofwannämde ämne
samt således deruti utan swårighet instämma.
Deputerade afträdde.
Efter giord proposition af Talemannen pröfwade ståndet
skiäligt att til alla delar instämma uti ofwan anförde Borgarestån¬
dets utlåtande, och afsändes Olof Olsson med åtta deputerade att
sådant i de andre stånden tilkänna gifwa.
Ang:detwen- Twänne Kammarherrar företrädde och anmälte Kongl. Maij:ts
h er fö re- nådiga hälsning jämte kallelse för ståndet att sig i morgon efter
träde i stån-slutad gudstjenst på Bikssalen infinna; hwarjämte Kongl. Maij:ts
jemte^nådig nådiga wilja är, att Talemannen med 25 deputerade derefter spisa
hälsning på Kongl. Slottet,
från finns
Kongl Maijt Talemannen aflade ståndets underdåniga tacksägelse för
äfwen låter Kongl. Maij :ts härigenom emot ståndet ertedde nåd och försäkrade,
Stdet*Kongla’a^ sundet skulle efterkomma Kongl. Maij:ts nådiga befallning.
Maij :ts nå- Kammarherrarne afträdde.
är'derstin- '3eslöts deruppå, att ledamöterne af hwarje län utnämna
det efter sin fullmägtig, som jämte Talemannen kommer att spisa på Kongl,
slutad guds-sl t
tienst först M0Itet-
sig på Riks¬
salen infin¬
ner och se¬
dan at Tale¬
mannen med
25 deputera¬
de derefter
spisa på
Kongl.
Slottet.
1766 den 14 oktober.
745
Anmältes, att Herr Landtmarskalken med fyratijoåtta depute¬
rade ifrån Ridderskapet och Adelen åstundade företräde, hwilka
således inlätos, och anförde Herr Landtmarskalken, huru¬
ledes Ridderskapet och Adelen icke kunnat undgå att än ytterligare
hos de öfrige respective stånden göra påminnelse om ett mål, sorn
Ridderskapet och Adelen flere resor genom deputerade förestäldt.
Det angår Högwördige Prästeståndets ingångne och af de bägge and¬
re stånden faststäldte convention rörande Prästerskapets riksdags-
mannawal. Til swar derå har Ridderskapet och Adelen uti proto-
collsutdnag sig utlåtit, det ofwannämde convention 1 :o i den delen,
som rörer ett wisst antal riksdagsmän ifrån hwarje stift, kränker
Prästerskapets i Riksdagsordningen förwarade rättighet, att ett eller
flere probsterier i stiftet få sin serskildte fullmägtig til riksdagen
afsända. 2:do. Stider den omständigheten likaledes emot Riksdags¬
ordningen, att enär biskopen icke sielf kan komma, borde stiftet få
wäija en consistorii fullmägtig utom consistorio, såwida Riksdags¬
ordningen tydeligen förmår, att en sådan fullmägtig bör wara af
consistorio. Och 3:o är det stridande emot Ridderskapet och Ade¬
lens wälfångne Privilegier, att Högwördige Prästeståndet ansedt
ingen, som sielf är frälseman, eller som för sina barn adelig skiöld
erhållit, berättigad til säte och stämma innom Prästeståndet. Hög¬
wördige Prästeståndet har wäl uti ytterligare afgifwit extractum
protocolli sökt förklara riktigheten och lagligheten af ofwannäm¬
de dess widtagne beslut; men Ridderskapet och Adelen har eij kun¬
nat anse denna färklaring emot lagars och Privilegiers tydeliga in¬
nehåll för nog gällande. Och derföre än widare trodt sig böra hos
sine respective medstånd detta angelägna ärende föredraga med
wänlig begäran, att de härutinnan behaga foga sig närmare intil
Riksdagsordningens och Ridderskapets och Adelens Privilegiers
lydelse, på det Ridderskapet och Adelen dymedelst må undgå att
widtaga den utwäg, som i widrig händelse för Ridderskapet och
Adelen til dess Privilegiers oförkränkta handhafwande blifwer och
den endaste, nämligen att förbjuda dess ledamöter i Expeditionsde-
putationen att expediera en så beskaffad sak, widare att förbjuda
dess Landtmarskalck underskrift af expeditionen samt sluteligen
hos Kongl. Maij:t reclamera Dess nådiga beskydd för grundlagarne
och Ridderskapet och Adelens Privilegier. Ridderskapet och Adelen
48—700212
746 1766 den 14 oktober.
förmodar likwäl, att de öfrige stånden dessförinnan torde finna
styrkan af de skiäl, som Ridderskapet och Adelen anfördt, samt sig
i wänlighet ifrån deras widtagne beslut härutinnan begifwa. I öf¬
rigt önskade Ridderskapet och Adelen att til middagen i dag blifwa
underrättade, hwad wärkan denna Ridderskapets och Adelens
sidsta föreställning hos de öfrige stånden äga kunnat.
Talemannen uprepade, huruledes ståndet 2:ne serskildte
gångor förehaft detta af Ridderskapet och Adelen så högt beifrade
mål men deruti för sin del icke kunnat finna någon omständighet,
som emot Ridderskapet och Adelens Privilegier kunde för stridande
anses. Talemannen wille likwäl än ytterligare föredraga målet til
ståndets öfwerwägande och, så mycket möjeligt är, i förmiddag,
ehuru ståndet nu annars är mycket sysselsatt med bewillningens
reglerande.
Herr Landtmarskalken jämte deputerade afträdde.
Dernäst fullfölgde ståndet dess påbegynte anmärkningar wid
bewillningsprojectet och stannade omsider uti det beslut, som på¬
skriften1 å sielfwa acten utwisar.
Ang:de Föredrogs ånyo Secrete Utskottets tilstyrkande om medicinal-
”wärcket" wärket me^ de* mera, och instämde ståndet efter något samtal uti
med det Höglofl. Ridderskapet och Adelens samt Borgareståndets beslut
era' med tilläggning af Borgmästaren Ekmans serskildte votum, dock
att sidsta strophen uti sidstnämde votum går ut.
Ang:de en Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli d. [2. October]2
^berättelse' jämte en fullständig berättelse om rikets tilstånd, hwilket bifölls,
om rikets och att samma genom trycket må komma til allmänhetens kunskap,
tilstånd.
Ang:de de Samma utskotts protocollsutdrag af d. 3 dennes uplästes om de
Saluters6 kallade valuters och polletters afskaffande och blef bifallit,
afskaffande.
Angrde Föredrogs ånyo riksdagsbeslutet3 och bifölls med Högwördige
bes l'u t et" Prästeståndets giorde förändringar.
Ang:de Dernäst uplästes Prästeståndets extractum protocolli af detta
”Jyttand”3 om riksdagens flyttande til Norrköping. Hwarå ståndets förut
til Norr- i dag dertil lemnade bifall teknades.
köping.
1 Tryckt som Bil. 133.
2 Extraktprotokollet.
3 Bondeståndets namnteckningar under riksdagsbeslutet tryckta som
Bil. 134.
1766 den 14 oktober.
747
Föredrogs Kammaroeconomiaedeputationens afgifne project til en Ang:de
ny landtmäteriestadga, hwarå ståndet resolverade til alla delar en-
ligt Högwördige Prästeståndets teknade påskrift. mäterie-
stadga.
Uplästes Secrete Utskottets extractum protocolli af d. [22 Sep¬
tember]1 rörande indelt lön för Landshöfdingen örnschöld.
Jonas Olofsson Norberg kunde så mycket mindre
undgå att styrka til bifall häraf, som Landshöfdingen i Wästernorr-
land är den enda landshöfdinge, som tjenar utan lön. Hwarföre
han ock på det högsta hos ståndet anholt, att bemälte Landshöf¬
dinge til den af Secrete Utskottet tilstyrkte lönen förhielpas måtte.
Deruti instämde likaledes Olof Jonsson.
Joen Bengtsson deremot kunde intet finna något skiäl
för ståndet att härwid gå ifrån dess en gång widtagne beslut, det
borde alla dylika indelte löner för landtstaterne uphöra.
Och blef deruppå förenämde Secrete Utskottets extractum proto¬
colli afslagit.
Uplästes Secreta Deputationens 2:ne betänkanden,
1 :o. Af d. 8 Augusti om uprättelse för Capitaine Möllerstierna,
hwilket blef bifallit, dock utan äldres prsejudice.
2:do. D. 10 Martii om förslagsrättighet för Underofficerarne Ba¬
ron Mellin och Schulman.
Bifallit.
Föredrogs ånyo Riksdagsmannen Hallings memorial om presi¬
dentens och vice presidentssysslornes skiötande i Götha Hofrätt
samt bifölls, hwad vice presidenten angår, men beträffande hof-
rättsrådet, så kan han emot 23 § Regeringsformen eij befrias ifrån
de dess embete tilhörige göromål.
Ang:de
indelt lön
för Lands-
höfd. örn¬
schöld.
Ang :de
uprättelse
för Capi¬
taine Möl¬
lerstierna.
Ang:de
förslags¬
rättighet
för Under¬
officerarne
Baron
Melin och
Schulman.
Ang:de
Hallings
memorial
om presi¬
dents- och
vicepresi-
dentssys-
lornes
skiötande
i Götha
Hofrätt.
1 Extraktprotokollet.
748
1766 den 14 oktober.
Ang:de Uplästes Justitisedeputationens betänkande af d. 6 September rö-
åt skill i Se
utfärdade ranc^e åtskillige utfärdade kongl, rescripter och förordningar med
kongl. mera; och blef bifallit med Ridderskapet och Adelens giorde för-
rescripter
och förord- ändring, att Öfwerstemarschalksembetet bibehålies wid den doms-
ningar m. m.rätt och jurisdiction, bemälte embete förut haft och ännu har.
Ståndet åtskildes klockan half 2.
Eftermiddagen samlades ståndet klockan 4.
Ang:de Uplästes Ridderskapet och Adelens extractum protocolli rörande
Herr T m dt—
marskalkens^err Ländtmarskalkens arfwode til 3 000 plåtar för hwarje de 3
arfwode. första månaderne och 2 000 plåtar för hwardera de öfrige, hwar-
jämte Prästeståndets protocollsutdrag af d. 20 Septemb. om arf¬
wode för dess Taleman uplästes.
I anledning häraf företog sig ståndet under öfwerläggning, huru
mycket ståndets Taleman borde i arfwode bestås.
Joen Pålsson, Olof Larsson, Mats Matsson,
Carl Olsson, Peter Olsson, Erik Nilsson, Lars
Larsson påstodo, att ståndets nuwarande wärda Taleman äfwen
så väl giordt sig förtjent til 15 000 plåtar som Talemannen wid
sidstledne riksdag, hwilka1 då en sådan summa erhöllo.
Men Talemannen förklarade deremot sig til ingen del wilja
påstå en så ansenlig summa. Han ansåg det för dess förnämsta be¬
löning att hafwa fädt såsom Taleman föra ordet innom det Heder-
wärda Ståndet. Dess afsigt wore icke att wid rikets nu warande ut¬
blottade tilstånd wilja bringa sig til något ansenligt arfwode. Såle¬
des långt ifrån att wilja emottaga den af wissa ledamöter föreslag-
ne summan förklarade han sig eij wilja taga emot mer än 12 000 :de
plåtar i det högsta.
Efter något samtal, och sedan större delen af ståndet öfwerens-
kommit, det Talemannen i det minsta borde undfå den af honom
sielf föreslagne summan,
erindrade likwäl Joen Rengtsson, det ståndet borde af¬
bida de andre ståndens utlåtande rörande deras Talemäns arfwode.
Han kunde intet neka, det ju 12 000:de plåtar wore nog högt tiltagit
wid rikets närwarande swåra belägenhet.
Jan Andersson påminte sig, det Prästeståndet för dess
Taleman utsedt 10 000 plåtar, Han understälte, huruwida detta
stånds Taleman kunde bewiljas någon högre summa. Hwarjämte
1 Torde avse talmannen och sekreteraren. Jfr BdP 9, s. 502 ff.
1766 den 14 oktober.
749
han ansåg med rikets nuwarande knappa wilkor mäst öfwerens-
stämmande, att desse arfwoden så sparsamt, som möijeligt är,
blifwa utdelte.
Talemannen försäkrade sig icke af någon penningelystnad
hafwa föreslagit förstnämde summa utan blott i afseende på större
delen af ledamöternes yttrade mening att wilja för honom utsätta
ännu mer. Men Talemannens mening wore icke, at härom någon
widlyftig ordwäxling må förefalla, utan war Talemannen så aldeles
nögd att emottaga, hwad arfwode som för honom häldst bewiljas
kan, att han härmedelst upriktigt förklarade sig äfwen wilja afstå
alt arfwode, såframt de andre ståndens Talemän jämwäl skulle
wilja deruti ingå. Men utan ett sådant begifwande å deras sida är
det en rättighet, sorn Bondeståndet icke kan lemna ifrån sig, att
dess Taleman i sin mon åtniuter samma förmoner som de andre.
Talemannen bad deruppå, att arfwodet för [honom] måtte til
10 000 plåtar utsättas, hwilket äfwen sluteligen blef faststäldt.
Dernäst erindrade Talemannen, huruledes ståndet wid
detta tilfälle icke får förgäta dess förtjänta och af Talemannen ald¬
rig nog älskade och ansedde Secreterare. Ståndet har wid de förra
riksdagar ägt secreterare, de der warit hedersmän, och hwilkas för¬
tjenst Talemannen på intet sätt wille förnedra, men Talemannen
wågade försäkra, at de icke wist ståndet så mycken tjenst och så
stor beredwillighet som den nu warande wärda Secreteraren giordt.
Secreteraren uti Bondeståndet är Talemannens högra hand. Och att
Secreteraren på så utmärkt sätt warit det, det hade Talemannen
wid alla tilfällen så mångfaldigt fådt erfara. Dess erkänsla för Sec¬
reteraren [s] emot honom bewiste upriktiga wänskap, förtroende
och tilgifwenhet kunde Talemannen, så länge han lefde, icke för¬
gäta, och önskade, att den Högstas wälsignelse i ymnogt mått honom
må tildelas.
I öfrigt och som det altid warit wanligt, att Secreterarens arf¬
wode i Bondeståndet blifwit utsatt lika med Talemannens, så un¬
derställe Talemannen, om icke det äfwen denna gången må skie.
Hwilket ståndet allmänt biföll, och blef deruppå ett protocollsut-
drag i förewarande ämne upsatt och justeradt, som befaltes att af-
färdas.1
1 Tryckt som Bil. 135.
750 1766 den 14 oktober.
Ang:de Uplästes Prästeståndets extractum protocolli rörande Kongl.
Maijrts Maij :ts öfwer för detta Kyrkoherden Doctor Rutström fäldte dom.
öfwer för Och blef bifallit,
detta Kyr¬
koherden
Doctor Rut¬
ström fälte
dom.
Föredrogs ståndets extractum protocolli om afrads [landen] i
Jemteland, hwarå ståndet til winnande af expedition instämde uti
Prästeståndets tilläggning.
Ang:de det Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli, hwar-
I\i d der sk 3.“
pet och Ade-me(* Ridderskapet och Adelen åtager sig att enligt Secreta Utskot¬
ten sig åta- tets tilstyrkande betala en del af dess personella utskylder årligen i
^eifdefaf^peciemynt. Och som således samtelige de andre stånden sig nu i
dess perso- målet utlåtit, så understältes, om icke äfwen detta stånd borde der-
nCder årlkil utinnan dess yttrande afgifwa.
speciemynt. Olof Olsson ifrån östgöthaland kunde icke ingå uti någon öf-
werläggning om flere pålagors utgörande af Allmogen, innan kro¬
nan fullt ut njutit dess fullständiga rätt; sådant trodde han icke
hafwa skiedt, innan Prästerskapets wederlagsspanmål blifwit til
Gyllen- kronan indragen. Han påstod derföre, att Gyllensvärds memorial i
memorial det ämnet borde nu genast til afgörande företagas.
ang:de Hwilket äfwen största delen af ståndet enträgit yrkade,
wederlåjp trodde Olof Larsson, det ståndet snart skal wara
ifrån saken, emedan 2:ne stånd redan förwist målet til Kongl.
Maij :ts skiärskådande. Prästerskapets privilegier blifwa icke der¬
igenom i någor måtto kränkte, emedan Kongl. Maij :t icke lärer un¬
derlåta att dem til alla delar iakttaga och bewara, utomdess hafwa
prästerne sielfwe medgifwit, att undersökning förrättas må.
Joen Rengtsson understälte, om icke ståndet kunde up-
skiuta med målet tils i morgon bittida. Ståndet hade ännu flere oaf-
giorde mål i Prästeståndet, som i widrig händelse torde gå förlo¬
rade.
Men ståndet förklarade deremot sig genast wilja afgiöra målet.
Per Jeppesson begärdte, at Secreteraren måtte afgifwa
dess yttrande härutinnan.
Secreteraren utlät sig: Här är egentelig fråga, hwarest un-
1766 den 14 oktober.
751
dersökning om det så kallade wederlaget bör förrättas? Och dermed
är att märka, det mål, som röra något stånds privilegier på intet an¬
nat ställe få handteras, än der samma stånd kan uti målens bered¬
ning deltaga. Den rätt, Bondeståndet äskar för sig i den delen, bör
ståndet äfwen oförryckt lemna ett annat stånd, om ståndet annars
wil se på sin egen wälfärd i framtiden. Och således är Kammaroe-
conomiaedeputationen rätta stället, der frågan om Prästerskapets
wederlag uptagas bör. I anseende hwartil Secreteraren tilstyrker
ståndet at förwisa detta memorial til samma deputation att wid
nästa riksdag dess yttrande derom afgifwa.
Deruti instämde Per Jeppesson, Nils Andersson
och Jonas Bengtsson.
Jan Andersson, Erik Nilsson, Lars Larsson
med större delen af ståndet yrkade deremot, att ståndet bör til alla
delar instämma uti Ridderskapet och Adelens samt Borgarestån¬
dets utlåtande.
Talemannen bad att nu til slut få afgifwa dess yttrande uti
ett mål, som efter dess tanka i anseende til ståndets derpå beroende
wäl är ett af de wigtigaste, ståndet sig förehaft. Talemannen kunde
icke utan innerlig bedröfwelse erindra sig, huru, af hwem och ige¬
nom hwilket stånds åtgärd i(!) detta mål blifwit wäckt. Taleman¬
nen såg nogsamt, hwad dermed påsyftas, och han beklagade hierteli-
gen, att framtiden torde utwisa, det han haft rätt. Imedlertid wille
Talemannen til sitt samwetes befrielse både nu och i framtiden
warna ståndet att härwid tänka på dess egit bästa. Eftersom Tale¬
mannen kunde förmärka, så är pluraliteten i ståndet af den tankan,
att detta Prästeståndets privilegier så nära rörande mål til rege¬
ringens afdömande må förwisas. Ståndet torde icke widare påminna
sig, huru många bekymmersamma öfwerläggningar ståndet under
denna riksdag förehaft om rättelse uti mål rörande detta stånds rät¬
tigheter, som regeringen olagligen afgiordt, men hwilka likwäl ge¬
nom Prästeståndets biträde alla lyckeligen blifwit til rätta stälde.
Talemannen anförde allenast några få exemple deröfwer. Men han
kunde icke utan bedröfwelse tänka på den framtid, som förestår
Bondeståndet, sedan Bondeståndet til erkäntsla för all Prästestån¬
dets emot detta stånd bewiste hielpsamhet och biträde är i stånd att
förwisa Prästeståndets privilegiimål, som i alla tider för helige
hällne blifwit, ifrån Riksens Ständer til regeringens åtgärd, hwar-
igenom det gamla förtrolighetsband, som i alla tider warit desse
752
1766 den 14 oktober.
begge stånd emellan, icke annat kan än för framtiden uplösas. Ta-
lemannen behöfde icke widare än sluteligen tilstyrka ståndet at för-
wisa målet til Kammaroeconomiaedeputationen wid nästa riksdag,
ehuru han wäl märkte, att detta dess tilstyrkande icke want någon
upmärksamhet hos ståndet; men så war han likwäl nögd att hafwa
sagt sin tanka i målet. Ståndet må sedermera widtaga det beslut,
som häldst behagas.
Gabriel Månsson beklagade högeligen, att ståndet nu
sidsta plenidagen widtager ett beslut, som han war säker på att
ståndet framdeles ångrar, och som Allmogens barn och barnabarn
få drygt betala. Han wille likwäl för sin del befria sig ifrån alt åtal i
framtiden och förklarade sig derföre på intet sätt kunna instämma
uti de 2:ne ståndens beslut rörande Prästerskapets wederlag.
Joen Joensson understälte, om icke Kammaroeconomiae¬
deputationen borde arbeta ut målet wid nästa riksdag men imedler¬
tid undersökning af någre samtelige ståndens deputerade förrättas.
Jan Jansson hade sig bekant, att en del af Prästerskapet
innehade wederlag, som i privilegierne icke äro innebegrepne, och
sådan spanmål påstod han måtte genast til kronan indragas.
Deruti instämde likaledes Anders Larsson.
Och som ståndet yrkade på proposition, så författade Tale-
mannen densamma som följer:
Den, som bifaller, att enligt Ridderskapet och Adelens samt Bor¬
gareståndets yttrande Öfwerjägmästaren Gyllensverds memorial
om Prästerskapets wederlag må til Kongl. Maij :t förwisas, säger Ja.
Den, det eij wil, framgifwer Neij. Winner Neij, hänwises målet til
Kammaroeconomiaedeputationen att derstädes wid nästa riksdag
granskas och afslutas.
Sedan propositionen för finska ledamöterne tolkad blifwit, skred
ståndet til votering, sorn efter 2:ne uprop, utföll
med 82 Ja
emot 29 Neij.
I anledning hwaraf ståndet uti förenämde mål instämde til alla
delar med Höglofl. Ridderskapet och Adelens samt Wällofl. Borga¬
reståndets utlåtande.
1766 den 14 oktober.
753
Föredrogs Ridderskapet och Adelens extractum protocolli jämte Ang:de
lens utlåtande wore så mycket mera obilligt, som i anledning deraf Grefwinna
Brålics
Grefwinnan skulle komma at swara för egendomen blott ifrån den testamente
tid, Riksens Ständer förklarat densamma skola gå i arf, då likwäl
hon enligt lag bör wara answarig derföre ifrån den dag, hon egen¬
domen tilträdt.
Hwad åter Hofrättsrådet Hagelbergs af Prästeståndet bifallne
memorial beträffar, så kunde icke heller Secreteraren gilla dess ytt¬
rande, det Grefwinnan förklaras förlustig all talan att sine testa¬
menten bewaka, utan ansåg Secreteraren det i förewarande ämne
wara med rättwisam närmast öferensstämmande att förklara, det
ståndet härmed icke kan sig befatta, utan äger sökanden wända sig
til Kongl. Maij :t om förlorade fataliers återställande. Ett sådant be¬
slut wille Secreteraren påminna sig, att äfwen Borgareståndet wid-
tagit, i anseende hwartil Secreteraren understälte, om icke ståndet
wille wänta med dess utlåtande, intill dess samma stånds påskrift
ankommer. Hwarmed det äfwen denna gången förblef.
En deputation ifrån Secreta Utskottet företrädde, och berättade
Öfwerstelieutenanten Gyllensvan, som förde ordet, det Secre-
te Utskottet nu sorn bäst wore sysselsatt att räkna ihop de til-
gångar, som staten äger, och huruwida de emot behofwen kunna
wara swarande. Men Secrete Utskottet hade derwid med bekymmer
erfarit, att en ansenlig brist årligen sig företer, hwilken, om den
icke warder godtgiord, allena är i stånd att fordra Riksens Ständers
sammankomst innom ett half år igen. Til stoppande af denna brist
hade Secrete Utskottet föreslagit det bekandta betalningssätt med
en del af mantalspenningarnes erläggande i speciemynt, hwilket äf¬
wen de 3:ne stånden redan ingådt, men som Secrete Utskottet icke
ännu af detta stånd erhållit något swar, så föranlåtes Secreta Ut¬
skottet nu ytterligare derom påminna, under den fulla försäkran
att Bondeståndet, som i alla tider warit rikets stöd, äfwen denna
gången griper ett olyckligt fosterland under armarne, då ingen an¬
nan utwäg til dess räddande är öfrig. Den hielp, Bondeståndet här¬
igenom bewisar riket, skal i alla tider uti Secrete Utskottets proto-
coller såsom ett wedermäle af Bondeståndets berömwärda nit för-
waras; och får Bondeståndet tillika den hugnaden att för en ringa
afgift, som icke stiger til mer än 19 styfwer på person i alla 4 åren,
Hofrättsrådet Hagelbergs memorial rörande Grefwinnan Brahes
testamente.
Secreteraren anmärkte, huruledes Ridderskapet och Ade-
Hofrätts-
rådet
Hagelbergs
memorial
rör:de
754
1766 den 14 oktober.
innan kort se riket räddadt ifrån en hotande total undergång. Och
begärdte Secrete Utskottet, att så snart ståndet härå stannar uti nå¬
got wisst beslut, Secreta Utskottet genom deputation då derom
måtte lemnäs underrättelse.
Talemannen beklagade högeligen, att Secrete Utskottet är
nödsakadt så ofta påminna Bondeståndet uti ett ämne, som så nära
rörer rikets sanskyldiga wälfärd. Han kunde likwäl försäkra, att
önskeligt swar i qwäll ofelbart til Secrete Utskottet aflemnas skall.
Deputerade afträdde.
Hwaruppå Secreteraren erindrade, att enär riket kan
blifwa hielpt för icke fyllest 5 styfwer årligen på hwarje person i 4
år, så är det så mycket mer skiäligt, att ståndet deruti ingår, som i
widrig händelse hwad nu igenom 19 styfwer på person godtgiöres,
efter några år icke med 4 gånger så mycket ersättas kan.
Peter Olsson skulle anse det för ganska oförswarligit, om
ståndet hällre skulle låta riket förfalla, än att ståndet wille åtaga
sig en så ringa afgift. Men icke dess mindre såge han häldst, att
denna utgiften blefwe faststäld i gångbart men eij speciemynt.
Olof Larsson med åtskillige andre war äfwen af enahanda
mening.
Finska ledamöterne deremot yrkade än ytterligare, hwad de för¬
ut om sine hemmawarandes fattigdom anfördt, och i anseende
hwartil de icke kunde åtaga sig någon förhöijning i utlagorne.
Olof Börjesson anmärkte, huruledes Secrete Utskottet
upgifwit kronans oumgängeliga behof och de andre stånden redan
för sin del åtagit sig den föreslagne afgiften, så är det icke anstän¬
digt för Bondeståndet att sig derifrån undandraga.
Joen Bengtsson ömade wäl högeligen rikets beträngda
tilstånd; han wille och icke undandraga sig att i sådant afseende
någon utgift sig åtaga; men att det skal skie i speciemynt, sådant
kunde han til ingen del medgifwa, icke heller att någon tilökning
skier å mantalspenningarne. Men wäl wille han gå in deruti, att
hwarje hemman må utom den ordinaira bewilningen erlägga 1 d.
silf:mt i tilökning. Detta blef likwäl icke bifallit, utan stannade
ståndet omsider uti följande slut.
Då speciemynt är ganska sällsynt uti landsorterne och icke står
att erhållas, så kan Bondeståndet för ingen del åtaga sig sådant
mynts erläggande. Men uti gångbart mynt bewiljas til statens un¬
derstöd fyra öre silf:mt af hwarje person, som i mantalslängd up-
1766 den 14 oktober. 755
förd är, och thet uti fyra års tid, med kraftigt förbehåll att thenna
afgift tå skal uphöra.
Och afgick deruppå Talemannen med åtta deputerade att ett ex-
tractum protocolli af sådant innehåll til Secrete Utskottet afgifwa.
Wid återkomsten anmälte Talemannen Secreta Utskottets
besynnerliga hälsning och tacksägelse för Bondeståndets å daga
laggde beredwillighet at bispringa ett beträngt fädernesland. Tale¬
mannen hade deremot för Secreta Utskottet betygat Bondeståndets
upriktiga erkänsla för den omsorg om rikets sanskyldiga wälfärd,
som Secrete Utskottet wid denna riksdagen så ymnigt å daga lagdt.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomiaedeputationens betänkande
rörande Wendtholms kongsgård, som deputationen tilstyrkt böra
landshöfdingen i Stockholms län til boställe öfwerlåtas.
Erik Jansson, Grandin, Jonas Jakobsson och
Mats Mattsson påstodo bifall af betänkandet såsom efter de¬
ras tanka ganska billigt.
Men efter giord proposition af Talemannen blef likwäl be¬
tänkandet afslagit.
Handels- och manufacturdeputationens betänkande af d. 2 Sep¬
tember föredrogs angående lönens beräknande för hallrättsfiscals-
sysslan här i staden.
Bifallit.
Justitiaedeputationens betänkande af d. 19 Augusti föredrogs rö¬
rande Tygwagtaren Bouckmans beswär öfwer åtskilligt lidande,
hwilket bifölls enligt Högwördige Prästeståndets tecknade påskrift,
att Bouckman är obetagit söka laga reconvention.
Uplästes Secreta Utskottets extractum protocolli af d. [10 Sep¬
tember]1 rörande Hofmarskalken De Geers anförde beswär öfwer
en olaga taxering.
Bifallit.
Föredrogs ånyo samma utskotts protocollsutdrag med det mera
angående Tunderfeltske kronofordran. Hwarå ståndet instämde uti
Högwördige Prästeståndets teknade beslut.
Ang:de
lönens be¬
räknande
för hall-
rättsfiscals-
syslan här
i staden.
Ang:de
Tygwagta¬
ren Bouck¬
mans be¬
swär öfwer
åtskilligt
lidande.
Ang:de
Hofmar¬
skalk. De
Geers an¬
förde be¬
swär öfwer
en olaga
taxering.
Ang :de
Tunder-
feldtske
kronoford-
ringen.
1 Protokoll sextraktet.
756 1766 den 14—15 oktober
Ang:de Borgareståndets af detta stånd bifallne extractum protocolli rö-
borgmäs-
tames tour. rande borgmästarnes tour föredrogs ånyo; och pröfwade ståndet
skiäligt att nu instämma uti Högwördige Prästeståndets giorde til-
läggningar.
Äng :de Föredrogs ånyo Secreta Deputationens betänkande rörande Lieu-
Matherns tenanten Mathems tour, äfwen 2:ne af honom ingifne memorialer,
tour. och blef dess senare memorial bifallit.
Uplästes samma deputationens 3:ne betänkanden:
Ang:de 1 :o. Af d. [8 Augusti]1 angående Kammererarne Bergmans och
rame Berg- Arenanders beswär öfwer prsejudice. Bifallit enligt Högwördige
mans och Prästeståndets påskrift, att förenämde sökande bewiljas tjenstfri-
Arenanders ,
besvär
öfwer pra;-
judice.
Ang:de 2:do. D. [5 September]1 om uprättelse för Vice Corporalen Baron
up rätt else
för Vice von Ungern Sternberg, hwarå ståndet instämde uti Wällofl. Borga-
Corporalen reståndets yttrande, att Vice Corporalen Friherre von Ungern
Ungern11 Sternberg, Ryttmästaren Tranefeldt och Vice Corporalen Hernodh
Sternberg undfå corporals fullmagter af samma dag med von Ekstedt.
m. m.
3:o. D. 14 Septemb. rörande slottscancelliebetjeningens tour.
Bifallit.
Hwaruppå ståndet åtskildes klockan half nijo.
1766 d. 15 October.
Samlades ståndet klockan 7.
Ang:de Föredrogs ånyo Secrete Utskottets extractum protocolli om til¬
lör Capit. ständ för Capitaine Jägerhorn att inrätta lotterie.
Jägerhorn Bifallit,
at inrätta
lotterie.
Ang:de Likaledes föredrogs ånyo Handels- och manufacturdeputationens
för Manu- betänkande rörande understöd för Manufacturisten Walbom och
facturisten blef bifallit.
Walbom.
1 Betänkandet.
1766 den 15 oktober.
757
Uplästes Baron Grönhagens memorial om befrielse för Banco-
commissarien Egerström ifrån alt straff för åsamkad balance, den
han godtgiordt.
Bifallit.
Föredrogs Secreta Utskottets protocollsutdrag af d. 26 September
om någon upmuntran för Capitaine Bilang i anseende till [hans]
besynnerliga händighet. Hwilket ståndet pröfwade skiäligt at afslå.
Secrete Deputationens betänkande föredrogs än ytterligare om
tourén emellan Fiscalerne Ström och Qviding.
Men som efter nog långwarig ordwäxling ledamöterne icke kunde
förena sig härutinnan och ingen tid til votering nu widare war
öfrig; så stannade ståndet deröfwer icke uti något wisst beslut.
Jämwäl förehades ånyo Borgareståndets protocollsutdrag om nå¬
gon förmon för Fabriqueuren Dahlmansson wid disconteringen;
hwaröfwer likwäl, äfwensom uti det föregående, af enahanda
ordsak ingen resolution tagen blef.
Anmältes, att Biksdagsmännerne Bengt Bengtsson ifrån Halland
och Olof Nilsson ifrån östgöthaland sidstleden natt med döden af-
gådt. I anseende hwartil ståndet beslöt at i morgon efter middagen
sammanträda til biwistande af deras jordafärd, då äfwen ledamö¬
terne skulle afbörda sig den wanlige begrafningshielpen.
Uplästes Secreteraren Hamrens memorial1 om någon förmon för
honom i anseende til dess uti ståndets tjenst nedlagde långwarige
och trägne arbete. Hwarjämte et af ståndet wid sidstledne riksdag
utfärdat extractum protocolli föredrogs, deruti ståndet för bemälte
Secreterare bewiljadt 36 000 d. kopp:mt i ett för alt af manufactur-
fonden. Och pröfwade ståndet skiäligt, att ett extractum protocolli
af lika innehåll skulle äfwen nu afgå.2 Hwarjämte ett underdånigt
bref til Kongl. Maij :t justerades om tjenstfrihet för bemälte Secre¬
terare i anseende til dess möda och beswär med ståndets Cancellie
emellan riksdagarne.
Ang:de
befrielse
för Banco-
commissar.
Egerström
ifrån alt
straff för
åsamkad
balance,
som han
godtgiordt.
Ang:de
någon up¬
muntran
för Capit.
Bilang.
Ang:de
tourén
emellan
Fiscalerne
Ström och
Qviding.
Ang :de
någon för¬
mån för
Fabriqueu¬
ren Dal-
mansson.
1 Bonde ståndets arkiv 17 65—1706, voll. 30.
2 Tryckt som Bil. 136.
Ang :de
Lifdraban-
tecorpsens
inquarte-
ring.
Ang:de
nödwändig-
heten at
förklaring
i en och
annan del
af öfwer-
flödsför-
ordningen
gjöras må.
Ang:de
Assessoren
Psilander-
hielms be¬
fordran.
Ang:de
Assessoren
Sveden-
stiernas
befordran.
Ang:de
Landtmar-
skalckens
arfwode.
Ang:de
Ottenby
kongsgård.
758 1766 den 15 oktober.
Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 26 Augusti
uplästes rörande Lifdrabantecorpsens inquartering. Hwarå resolve¬
rades, att ståndet förblifwer wid dess i detta mål fattade beslut.
Uplästes et utdrag af rådsprotocollet under d. 5 Augusti om nöd-
wändigheten, att förklaring i en och annan del af öfwerflödsförord-
ningen efter omständigheterne må af Kongl. Maij :t få giöras. Hwil-
ket enligt Högwördige Prästeståndets tecknade påskrift bifölls med
tilläggning, att all slags garnering af sidentyg på fruentimers klä¬
der äfwen må förbjudas.
Föredrogs ånyo Ridderskapet och Adelens extractum protocolli
rörande Assessoren Psilanderhielms befordran. Och resolverades,
att Assessor Psilanderhielm inträder uti Kongl. Swea Hofrätt fram¬
för dem, som denna riksdag derstädes blifwit extra ordinarie asses¬
sorer; men den föreslagne lönens tilträde af slås.
Dernäst uplästes Herr Carplans memorial angående Assessor
Svedenstiernas befordran til ledamot i Hofrätten. Hwilket bifölls på
det sättet, att Assessor Svedenstierna blifwer den ytterste extra or¬
dinarie assessor i Swea Hofrätt.
Föredrogs ånyo Ridderskapet och Adelens extractum protocolli
rörande Landtmarskalkens arfwode. Och instämde ståndet uti Hög¬
wördige Prästeståndets yttrande, att Präste- och Rorgareståndens
Talemän undfå hwardera hälften samt detta stånds Taleman och
Secreterare hwardera 4:de delen emot Herr Landtmarskalken.
Löparen til ståndets extractum protocolli om Talemannens och
Secreterarens arfwode anmältes likaledes, hwarå ståndet instämde
uti Högwördige Prästeståndets påskrift, att utom hwad om Tale-
mannen och Secreteraren omförmält är, Prästeståndets Secreterare
tillägges 2 000 d. silf:mt af statsmedlen; hwarjämte ståndet äfwen
biföll Wällofl. Rorgareståndets giorde förbehåll af 6 000 d. silf:mt
på lika sätt för dess Secreterare.
Föredrogs ånyo Kammaroeconomisedeputationens betänkande
jämte ett memorial rörande Ottenby kongsgård. Och instämde stån¬
det uti Höglofl. Ridderskapet och Adelens yttrande, det bör räntan
för schefferieängarne betalas i speciemynt.
I anseende til Ridderskapet och Adelens igenom den af Landt¬
marskalken anförde deputation än ytterligare förnyade föreställ¬
ning rörande Prästeståndets af detta stånd bifallne convention om
1766 den 15 oktober.
759
Prästerskapets riksdagsmannawal kunde Talemannen eij
undgå att samma mål nu til ståndets öfwerwägande än widare före¬
draga.
Och pröfwade ståndet deruppå skiäligt, efter giord proposition af
Talemannen, att til alla delar förblifwa wid dess sednast i detta
ämne widtagne beslut.
Föredrogs ånyo ett utdrag af rådsprotocollet om alla 4 revisions- Ang:de
secreteraresysslornes bibehållande och blef bifallit. .ii™.!*™”
oionsoct/rc-
teraresys-
lornes bi¬
behållande.
Borgareståndets extractum protocolli om tjenstfrihet för Corn- Ang:de
missarierne Kruger och Ernst föredrogs ånyo och bifölls. * föl^Com-*
missarierne
Kruger och
Ernst.
Uplästes öfwersten Baron Douvalls memorial angående befrielse Ang:de
Öfwersten
för Borgmästaren Kierman ifrån dess fängelse, hwilket likwäl stån- Baron
det pröfwade rättwist att afslå. Duvalls
memorial
ang:de be¬
frielse för
Borgm.
Kierman
ifrån dess
fängelse.
Ridderskapet och Adelens extractum protocolli af d. 11 dennes Ang:de
uplästes rörande Baron Reuterholms bibehållande wid dess banco- Reuter-
commissariesysla. holms bi-
behållande
Bifallit. vid dess
bancocom-
missarie-
sysla.
Uplästes Ridderskapet och Adelens yttrande om Svartsiö kongs- Ang:de
Svartsiö
gård, att den til Kongl. Maij :ts disposition öfwerlemnas bör, så kongsgård.
snart Landshöfdingen Broman erhåller någon annan sequivalent.
Hwilket äfwen detta stånd biföll på det sätt, att Landshöfdingen
Broman erhåller Wendtholms kongsgård i stället och att enligt
Wällofl. Borgareståndets utlåtande Kongl. Maij :t med Råds råde
täckes i nåder tilse, det bemälte Landshöfdinge får fyllnaden i nå¬
got annat, ifall Wendtholmen icke kan anses för full sequivalent.
760
1766 den 15 oktober.
Ang:de Herr Ehrenpohls memorial uplästes om Ryttmästaren Hallon-
^HMton-* quists befordran til en commendantsbeställning.
quists be- Och blef bifallit,
fordran.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af detta dato om
wärkställighet å Kongl. Maij:ts utslag uti ett Lectoren Gottmark rö¬
rande mål. Men härå resolverades, att ståndet med detta mål sig
icke omedelbarligen kan befatta.
Ang:de 16 Föredrogs ånyo 16 och 22 §§:ne af Prästeståndets allmänna be-
°af Präste-^svärsresolution wi(* innevarande riksdag, och resolverades på sätt
ståndets sorn å silefwa §§ :ne tecknadt finnes,
allmänna
beswärs-
resolution.
Ang:de Uplästes Prästeståndets extractum protocolli d. 9 Octob. rörande
Ppo ofp_
stånd :s 21 c*ess ingifne beswär. Och blef bifallit.
beswärs§.
Ang:de Dernäst uplästes 27, 8, 73, 72, 29, 65, 42, 81 och 14 §§:ne af Bor-
nåstånd°sS gareståndets allmänna beswär, öfwer hwilka ståndet likaledes re-
allmänna solverade enligt påskrifterne å hwarje § serskildt.
beswärs§§.
Öfwersten Baron Fredric Horn anförde sex deputerade
ifrån Ridderskapet och Adelen samt anmodade ståndet att än ytter¬
ligare öfwerwäga de swårigheter, som den författning med sig fö¬
rer, att med inquarteringen för garnizonsregementerne i gemen
skall förhållas på sätt, som för Stockholms stad faststäldt blifwit.
Utom det att i de smärre städerne i sådan händelse blefwe ganska
swårt om icke omöjeligt att för gemena soldater skaffa husrum, så
blefwe ock hushyrorne så stegrade, att inquarteringspenningarne
icke äro tilräckelige, hwaraf åter händer, att manskapet får ligga
under bar himmel, då det tillika för officerarne blifwer en ren
omöijelighet att ibland dem bibehålla någon den ringaste ordning. I
anseende til desse med flere betydande considerationer förmodade
Ridderskapet och Adelen, det Bondeståndet benägit i -så måtto jäm¬
kar dess förra beslut i målet, att med garnizonsregementers inquar-
tering utom Stockholm må förhållas på sätt, som förut wanligt wa¬
rit och flera kongl, förordningar derom stadga.
T-alemannen lofwade til ståndets öfwerwägande föredraga
denna Höglofl. Ridderskapet och Adelens föreställning.
Och deputerade afträdde.
1766 den 15 oktober.
761
Största delen af ledamöterne förklarade sig wäl benägne att in¬
stämma uti ofwananförde Ridderskapet och Adelens utlåtande;
men sorn andre deremot icke kunde ingå uti någon öfwerlägg-
ning härom, innan något skrifteligen ifrån Ridderskapet och Ade¬
len ankommer, såsom hwarförutan ståndet icke kunde så noga in¬
hämta egenteliga innehållet af Ridderskapet och Adelens utlå¬
tande, så stannade ock ståndet häröfwer för denne gången icke uti
något wisst beslut.
Föredrogs ett extract utur Kongl. Hofcontoirets räkenskaper öf¬
wer en skuld af 108 501 [d:r] 13 1/3 öre silfwer:mt, som kongl,
hofförtäringscassan häftar före til 1763 års slut.
Hwilken skuld ståndet til betygande af dess underdåniga wörd-
nad emot det Kongl. Huset beslöt skola af Statscontoiret godtgiöras.
Reslöfs, att de af ledamöterne, som sådant åstunda, skulle ifrån
ståndets Cancellie erhålla wanlige afskedspass.
Ankommo åtta deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, och
berättade Landshöfdingen Raron Sparre, som förde ordet, att
Ridderskapet och Adelen medelst en ansenlig pluralité af 200 röster
icke kunnat ingå uti de öfrige respective ståndens beslut om riksda¬
gens flyttande til Norrkiöping utan af de flere under öfwerlägg-
ningen förekomne wigtige skiäl an-sedt tjenligast, det riksdagen
framgent står här i staden. Hwilket Ridderskapet och Adelen eij
kunnat undgå att hos de öfrige respective stånden tilkänna gifwa.
T alemannen åberopade sig, hwad ståndet redan uti förewa-
rande ämne beslutadt, och frugtade i öfrigt, det tiden icke nu lärer
tillåta ståndet att taga målet uti ytterligare öfwerwägande.
Deputerade afträdde.
Deruppå förestäldte Talemannen til ståndets eftersin¬
nande, huruwida ståndet uppå förenämde Ridderskapet och Ade¬
lens utlåtande något afseende hafwa wille.
Men ståndet pröfwade skiäligt att förblifwa wid dess i målet
tagne beslut.
Och som tiden war inne, på hwilken ståndet borde infinna sig uti
Kyrckan och sedermera på Rikssalen, så afgick nu Talemannen och
Secreteraren samt dereffter ståndets ledamöter i ordning efter lä¬
nen.
Hwaruppå efter wäl förrättade ärender ståndet återkom klockan
3, då Talemannen och Secreteraren jämte de utsedde deputerade
Ang:de
108 501 d.
13 1/3 öre
s:rmt, som
kongl, hof-
förtäringz-
cassan häf¬
tar före til
1763 års
slut.
49—700212
762 1766 den 15—16 oktober.
giorde hwarannan följe til Kongl. Slottet att derstädes spisa mid¬
dag.
Och åtskildes äfwen ståndet i detsamma.
1 7 6 6 den 16 October.
Samlades ståndet kl. 9.
Justerades protocollerne för d. 11, 13,14 och 15 Octobr.
Secret:e Uppå gifwen anledning af Talemannen kom än widare un-
sökte^sam- ^er öfwerläggning angående den afgifft utaf hwarje matlag, som
manskott Secreteraren Bethén af anförde bewekande skäl och för at deremot
Matlag16 ståndets Cancellie och acter i fullkomlig ordning giort ansök¬
ning om; men effter mycken ordwäxling med och mot, och ehuru
Talemannen icke mindre än Secreteraren i bewekeli-
gaste måtto sökte förmå ståndet til bifall af denna ansökning,
kunde ståndet wid Allmogens närwarande omständigheter, och då
utlagorne dessutom så ansenligen ökte blifwit, icke dertill sam¬
tycka eller sig och sine hemmawarande medbroder någon widare
utgifft ålägga.
Tacksägel- Dernäst erindrade Talemannen, at hos denna stadsens Ma-
gande^hos 8istrat ^ ståndets wägnar borde tacksägelse afläggas, för det stån-
Magistraten det fädt nyttja de 2:ne wanlige rummen härstädes wid sine sam-
jandet^af mankomster; hwilket bifölls. Och blef Talesmannen anmodad at
rummen, jämte någre af ledamöterne, dem han utnämner, sådant wärk-
ställa; hwarjämte då tillika anhållas skulle, at det ena rumet än wi¬
dare får stå för ståndets räkning till dess acters förwarande.
Bewis om Beslöts, at äfwen för Talemannen skulle bewis ur protocoliet un-
Taleman- ^ ^ jg dennes utfärdas om dess berömmeliga förhållande wid
nens ne- °
römmeliga denna riksdagen.
förhållande.
Taleman- Och som ståndets sammanträden och öfwerläggningar härmed
skecfstal uphörde, så wille ock Talemannen nu inför ståndet nedlägga
det wigtiga och i högsta måtto wärdiga men ock tillika med drygt
answar förknippade wärf, som den Högstas skickelse och ståndets
förtroende honom ålagt. Denna dagen wore för honom äfwen så
fägnesam, som han icke utan innerlig oro och bekymmer igenom
ståndets wal emottog det hedrande giöromål at wara ståndets Tale¬
man. Öfwertygad om sin oförmögenhet och sin ringa insikt kunde
1766 den 16 oktober.
763
han wid det tillfället eij annat än wara bekymrad för framtiden, då
han såg förut, hwad öma och bekymmersamma ärender denna
gången skulle blifwa ämnen för ståndets öfwerläggningar. Genom
den Högstas bistånd, ståndets behjertade ståndaktighet och Secre-
terarens outtrötteliga möda har likwäl alting så wäl aflupit, at ri¬
kets wäl, näst den Högstas wälsignelse, både för närwarande och
tilkommande tider blifwit stadgat och Allmogens fördel i synnerhet
befordrad. Förnögd och med godt samwete kunde Talemannen så¬
ledes lemna detta hedersrum; och återstod nu för honom ingenting
annat än at såwäl hos ståndet i gemen som hwarje ledamot i syn¬
nerhet aflägga sin hjerteliga tacksägelse för all den wänskap, kär¬
lek och förtroende, som han under hela denna riksdagen erfarit.
Widare kunde Talemannen icke undgå at serskildt uprepa den
stora förbindelse, han stod uti hos ståndets Secreterare. Han borde
upriktigt bekänna, at utan Secreterarens förtrogna råd och outtröt¬
teliga biträde hade hans giöromål blifwit honom för swåre, om icke
aldeles omöijelige. Men Secreteraren hade för honom warit icke al¬
lenast det krafftigaste stöd, utan ock, det som mera är, en upricktig
och kär wän. Talemannen feltes ord at uttrycka sin innerliga er¬
känsla; men hans tacksamhet och upriktiga tillgifwenhet skulle
wara, så länge han lefwer, äfwensom han giorde sig försäkrad om
Secreterarens beständiga ynnest och wänskap tilbaka.
Dernäst aflade Talemannen likaledes sin tacksägelse för det bi¬
träde och den wänskap, ståndets öfriga betjening honom wid alla
tilfällen bewist.
Hwarpå jämwäl Secreteraren för sin del icke kunde un¬
derlåta at förklara sin upriktiga erkänsla för den wälwilja och
wänskap, han under denna riksdagen af ståndet i gemen samt Tale¬
mannen och hwarje ledamot i synnerhet fädt erfara. Hans ålig¬
gande har det warit af effter yttersta wett och samwete så yplysa
alla förekommande ärender, at ingenting emot lag och rättwisa el¬
ler rikets sannskyldiga wäl hwarken uti ståndets öfwerläggningar
eller dess beslut förelöpa måtte. Et så swårt och med dyrt answar
förknippadt wärf hade han icke utan oro och bekymmer emottagit;
men genom den Högstes bistånd samt den upmärksamhet, hwar-
med ståndets Taleman och hela ståndet af sig sjelft wid alla tilfäl¬
len sökt bewara lagens helgd, har Secreterarens möda warit honom
både drägelig och lätt. Han kunde ock derföre nu med godt sam¬
wete både inför Gud och menniskior sluta sine giöromål i den
Secretera¬
rens af-
skedstal.
764
1766 den 16 oktober.
delen. Den grace och ynnest, som Secreteraren för dess egen person
af ståndet bewist blifwit, hade försatt honom i en wärkelig förbin¬
delse, och skulle dess tacksamhet aldrig uphöra. Äfwensom det
skulle blifwa dess bemödande at, så mycket hos honom står, alt
framgent söka befordra Allmogens förmon och nytta.
I öfrigt utbad han sig at uti Talemannens och samtelige ledamö-
ternes beständiga wänskap och förtroende få wara innesluten.
Ändteligen giorde Talemannen en andäktig bön, tackande
och lowande Gud för all den nåd och wälsignelse, som Riksens
Ständer wid denna deras sammanwaro så ymnigt fådt erfara. Han
anropade den Högstes widare wälsignelse til de författningars lyc-
keliga framgång, som af Riksens Ständer widtagne blifwit, samt in¬
neslöt hela riket och hwarje inbyggare i den Högste Försynens
milda och nådiga wård. Tilönskade äfwen de härwarande en lycke-
lig hemresa. Och song sedan til slut, gemensamt med hela ståndet,
psalmen: Nu tackar Gud alt folk etc.
Hwareffter ståndets ledamöter under ömt omfamnande och in¬
bördes trogna lyckönskningar
åtskildes kl. 12.
Sålunda wara föregångit, talat och beswarat, afhandlat och be-
slutadt besannar på föreskrefne år och dagar.
På embetes wägnar.
Joh. Kock.
BILAGOR
TILL
BONDESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL
1765—1766
49t—700212
767
1.
Bondeståndets extraktprotokoll den 28 januari 1765
om Sven Hofman.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 26.
Utdrag utur protocollet den 28 [Januari
1765].
S. d. Då Bondeståndet lät sig föredragas dess deputerades til de
stridige fullmagters öfwerseende afgifne betänkande, inhämtades
deraf, at häradsrätten afslagit Rusthållaren Swen Swenson Hofman
i Butorp at wäljas til riksdagsman, dels derföre at han förut warit i
annat stånd såsom ryttare, dels och genom et Kongl. Göta Hofrätts
utslag oskickelig förklarad at dädaneffter rättegångssaker för and¬
re utföra. Wid öfwerwägande häraf fant wäl ståndet, at Hofmans
krigstjenst såsom ryttare icke kan honom ligga i wägen, sedan han
blifwit rusthållare, emedan icke sällan händer, at slike i krigstienst
stående gemena sedermera blifwa bönder och niuta med Allmogen
enehanda rättigheter. Men som ståndet af Göta Hofrätts utslag un¬
der den 27 November 1756 funnit, at Hofman förledt en sin huf-
wudman til oskälig rättegång och brukat ganska misfirmelige och
sanningslösa utlåtelser samt derföre blifwit sakfäld til 20 dahl.
s:mts böter eller i brist deraf undergå 14 dagars fängelse, så eme¬
dan Hofman icke gittat wisa, at förbemälte Kongl. Hofrättens ut¬
slag på högre ort är häfwit eller ändrat, ty ansåg Bondeståndet ho¬
nom icke wara af den frägd, at han i sådant tilstånd kan blifwa
riksdagsman eller i ståndet intagas. Hwarom såwäl som behörig an¬
768
stalt om annan riksdagsmans wäljande i stället bref til Hans Kongl.
Maj :t afgår. Ut supra.
Ex protocollo
2.
Bondeståndets extraktprotokoll den 29 januari 1765
om Anders Abrahamsson i Stockholms län.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. i.)
Protokollet sid. 30.
Utdrag den 29 Januarii 1765.
S. d. Anmälte Ricksdagsfullmägtigen Anders Abrahamsson från
Wallentuna härad och Mörby by af Stockholms län, at dess hem-
mawarande medbroder genom en skrift, som nu til ståndet ingafs
och uplästes, förklarat sin åstundan, at en ricksdagzman til und-
wikande af altför dryg kostnad, som til de för Soll- och Wallentuna
härader samt Danderyd skieppslag hit affärdade 3:ne ricksdags-
mäns underhållande erfordras, måtte i ståndet antagas eller ock,
om det sig icke gjöra låter, at de för Soll- och Wallentuna härader
förordnade 2:ne riksdagsmän då måtte för nog anses och antagas.
Härwid androg åfwannemde Anders Abrahamsson, at så kärt
honom wörö här i ståndet få deltaga i de angelägne mål och ären-
der, hwilcka til allmänna wälfärdens befrämjande förekomma, wille
han likwäl til lindring i häradsboernes utgifter i desse swåra och
medellösa tider för sin del friwilligt taga afträde och til hemorten
sig begifwa samt til Ricksdagsmannen Anders Pärsson i Sollentuna
härad och Wällinge by sit innehafwande ricksdagsfullmäktigskap
öfwerlemna, hwilcken han dertil önskade lycka och wälsignelse.
Bondeståndet, som wid öfwerwägande häraf ansåg detta Ricks¬
dagsmannen Anders Abrahamssons andragande och friwilligt tagne
beslut för et honom hedrande prof af wälwilja och werckelig ömhet
för sina hemmawarande medbröders bästa, kunde icke annat än
härtil lemna sit bifall och samtycke med det loford tillika, at An¬
769
ders Abrahamsson sig så i ståndet och elljest wid alle tilfällen skic¬
kat och uppfördt, som en redlig och rättskaffens ricksdagsman wäl
ägnar och anstår, hwilcket befaltes honom til bewis meddelas
skulle. Ut supra.
3.
Bondeståndets extraktprotokoll den 30 januari 1765
om skatteköpsförordningen.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets
extraktprotokoll nr 2.)
Protokollet sid. 32.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 30 Januarii 1765.
S. d. Kom hos Bondeståndet uti behörigt öfwerwägande den be¬
synnerliga händelsen, som sedan Bondeståndets senaste härwaro
sig tilldragit, dermedelst att Kongl. Maijstts och Riksens Kammar-
collegium på Kongl. Maij:stts nådiga befallning innehållit med alla
skattebrefs utfärdande och med alt tilgörande i detta ämne up-
hördt.
Den bekymmersamhet, som häraf öfwer hela riket upkommit,
har icke allenast gifwit anledning till klagomål från alla landsorter
både i Swerige och Finland utan ock medfört den swåra och skade-
liga wärkan, att osäkerheten om besittnings- och äganderätt sig
ökat och tiltagit, hwaraf åter händt, at det af Riksens Ständer så
högeligen yrkade upodlingswärket begynt afstadna och ungdomen
föranledad blifwit at se sig om effter utrikes orter.
Då nu Bondeståndet ömsint betänker, att 1723 års kongel. förord¬
ning, som innefattar den endaste förmån och privilegium, hwilket
Bondeståndet på laglig och säker grund sig förwärfwat, blifwit å
sido lagd och uti inactivité lämnad, ehuru alla respective stånden
hwarannan i krafftigaste måtto guaranterat hwar sina privilegier
770
och rättigheter och Swea konungar dem heligt försäkradt, så att
lika så litet ingen ny lag emot Regeringsformens 4 § må stifftas och
Ständerne påträngas emot deras Ja, samtycke och wedertagande, så
får icke heller någon gammal lag, som lika med 1723 års skatte-
kjöpsförordning med deras goda wilja fångnan är, förwandlas,
ändras eller afskaffas, hwarmed flera kongel. resolutioner i detta
ämne, och bland dem i synnerhet kongel. resolutionerne på Allmo¬
gens allmänna beswär, så af d. 17 Decbr. 1734, § 96, som af d. 10
Septbr 1743, § 2, skulle uphöra och osäkerhet i besittningar här¬
flyta. Så föreställer Bondeståndet sig hafwa fullkomlig anledning
att af denna betänkeliga händelse lämna de öfrige respective stån¬
den wördsam del, och drager Bondeståndet til dem det wördsamma
förtroende, att det förbud, som Kongel. Maijestät i detta mål utfär¬
dat, warder med aldraförsta uphäfwit och 1723 års förordning an¬
gående skattekjöp i gemen åter i sin fulla wärkan försatt samt
Kongl. Kammarcollegium anbefaldt att de anhängige skattekjöps-
måhl genast lagbehörigen afgiöra. Hwilket med de öfrige respective
stånden till gunstbenägit bifall ödmjukwördsammeligen communi-
ceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
4.
Bondeståndets extraldprotokoll den 25 februari 1765
om lösen av kronotionde i Kronobergs län.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 8.)
Protokollet sid. 49.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 25 Februarii 1765.
S. d. Hos Bondeståndet anmältes den tryckande belägenhet, hwar-
utinnan Allmogen i Kronobergs lähn blifwit försatt medelst Kongl.
Statscontoirets tagne författning att af behållne kronotijondespan-
771
målen anordna en del till Jönköping och en del till Ädelfors guld-
wärk.
Ståndet, som har sig bekant den beklageliga misswäxt, hwarmed
förenämnde lähns inbyggare blifwit hemsökte, kan eij annat än
ömma Menige Allmogens tunga att ifrån sjöstäderne till högt pris
kjöpa och afhämta, hwad till deras lifsuppehälle, äfwen å en del
ställen hwad till deras hemmans bestående kan omträngas, och
anse deras belägenhet så mycket swårare, som förra årens miss¬
wäxt medtagit större delen af deras redbaraste egendom, hwaraf
händt, att en stor del för wärkelig hungersnöd kunna blottställas.
Ståndet, som äfwen blifwit underrättadt, att en sådan Menige
Allmogens nöd hos Hans Kongl. M:stt af Konungens Befallningshaf-
wande i underdånighet blifwit föredragen med anhållan, att Allmo¬
gen till räddande ifrån hungersnöd eij allena måtte i nåder hugnas
med frihet effter markegången få inlösa tijondespanmålen utan
ock genom Kongl. Commerciecollegii försorg förses med utrikes
spanmål, men derjämte fått den underrättelsen, att sådant anmä¬
lande icke kunnat bifallas, utan Kongl. Statscontoirets författning
gillad, har eij annan utwäg öfrig än hos de öfrige respective stån¬
den wördsamligen anhålla, det de i detta ämne till Hans Kongl.
M:stt ingifne handlingar måge till Riksens Högh Ständers gransk¬
ning öfwerlämnas och emedlertid wärkställigheten af Kongl. Stats¬
contoirets författning hwila.
Wore icke detta måhl så nära rörande en hel menighets rädd¬
ning, skulle icke Bondeståndet härmed wilja öka Riksens Högl.
Ständers giöromål, men då påfölgden är så betydande och wärkstäl¬
ligheten af Kongl. Statscontoirets anstalt medförer ett oöfwerwin-
neligit hinder till dess botande, förmodar Bondeståndet, det denna
deras begiäran eij allena med wänlig ömhet för en lidande menig¬
het anses utan ock af lika grund gunstbenägit bifalles. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
772
5.
Bondeståndets extraktprotokoll den 9 mars 1765
om tvist om skatterättighet i Nykyrka och Vemo.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 12.)
Protokollet sid. 52, 58.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 9 Martii 1765.
S. d. Uppå det hemställande, Riksens Ständers Urskillningsdepu-
tation genom dess d. 12 sidstl. Februarii utfärdade extractum pro-
tocolli giordt, huruwida det af åtskillige bönder ifrån Nykyrko och
Wehmo soknar i Åbo lahn öfwerklagade måhl rörande förledande
af Kronofogden Christian Gaddelius till en afhandlings underskrif-
wande, hwarmedelst skatterättigheten på deras åboende hemman
till Herr Presidenten och Riddaren Liljenberg skall blifwit updra-
gen, som thermed börjat lagfara, och hwarunder the sökande hos
Kongl. M:stt i underdånighet anhållit om samma lagfarts instäl¬
lande, till dess undersökning om förloppet af förledande blefwo an¬
stäldt, kunde i anseende till dess besynnerliga beskaffenhet warda
wälbem:te deputation tillåtit att uptaga och remittera, stannade
Bondeståndet, jämte öfwerwägande af hwad the åtföljande sär-
skildte vota innehålla, theröfwer i följande slut.
Att som den å hemmanen af Herr Presidenten tagne lagfart
kunde ligga klaganderna i wägen samma hemman att återwinna, i
händelse det anmälte förledandet stöde att bestyrkas, så hafwa the
hos konungen sökt thess inställande, ther likwäl klander i måhlet
effter föregången stämning wid häradsrätten medfördt samma
åstundade wärkan, tå fasta å lagfarten icke fädt meddelas, förrän
klandret genom krafftwunnen dom undanröijdt warit; icke thess
mindre, och enär the sig förestäldt, en så hög utwärkande åtgiärd
snarare skolat bereda them öppen talan, som dock annorlunda ut¬
fallit, fördenskuld och ehuru underdånigt anmälande af måhlets
fullföljande hos Riksens Ständer emot Kongl. M:stts nådiga utslag
kunnat äga rum, så tjänar dock böndernas okunnoghet, under fe¬
lande wägledning af fullmägtig, them till hjelpreda inför Riksens
773
Ständer, som mera hafwa afseende på rättwisa till lidandes uprät-
telse och undsättning, än att utur akt låtne formaliteter skulle wara
them wid utöfningen theraf hinderlig; ty fant Bondeståndet vid en
så besynnerlig beskaffenhet för sin del skiäligit, det borde detta
måhl till Riksens Ständers Justitiaedeputation förwisas, som äger
med sitt betänkande theröfwer till Riksens Ständers plena in¬
komma.
Hwilket med the öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
6.
Bondeståndets extraktprotokoll den 12 mars 1765
om hållskjutsen.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr i.)
Protokollet sid. 55.
Utdrag af protocollet, hållit i Bondeståndet
d. 12 Martii 1765.
S. d. Wid skjutsinrättningens i riket nuwarande ställning, och då
allom är tillåtit att emot lindrig lega nyttja och öka giästgifware-
skjutsen, utan skilnad om resan har nödwändiga angelägenheter el¬
ler blott ro och nöijen till föremål, lider allmänna hushållningen
och Allmogen genom dagswärkens förspillande och derwid så till-
sägandes förgäfwes åtgående matsäckar och foder samt hästars för-
derfwande och förföriska tillfällen på gjästgifwaregårdarne för ung¬
domen att förskämmas i seder och lefnadssätt, en skada och förlust,
som är begripelig för den minst efftertänksamme men odrägeligt
tryckande för ståndet och Allmogen, som måste närmast widkän-
nas dess förderfweliga wärkan.
Ståndet kan således icke det påtänka utan ömaste sinnesrörelse,
önskan och omtanka, huru något gällande och skyndsamt hjelpe-
774
medel må utfinnas, men finner derunder, att flera omständigheter
infalla till bepröfning och granskning, än ståndet för andra dess
giöromåls skull hinner företaga, öfwerwäga och utreda, och anser
fördenskuld högstnödigt samt förmodar, i anseende til ärendets
wigt och derunder beroende allmänna wälfärden, de öfrige respec-
tive ståndens gunstbenägna bifall, att Kammar-, oeconomi*- och
commercedeputationen må updragas att efftersinna och utmärka
alla de olägenheter och missbruk, som följa och af resande utöfwas
wid skjutsinrättningen, i det skick den nu är, då alla få nyttja
skjutshästar, utan skilnad i hwad wilkor och ärender de äro stadde,
och så många hundrade tusende dagzwärken warda förspilde; samt
sedan uttänka och föreslå medel, huru så det ena som det andra må
kunna någorlunda afhjelpas och förekommas antingen genom
högre skiutslega eller andra författningar; hwaruti til anledningar
och uplysning mycket torde bidraga, om deputationen genom an¬
slag kunngiorde, att hwilken som behagade ägde frihet att till depu¬
tationen innom wiss tid ingifwa sina tankar och förslag i detta
ämne.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmjukwördsamligen
communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
7.
Bondeståndets extraktprotokoll den 12 mars 1765
om ny ledamot i lant- och sjömilitieekonomideputationen.
(Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 91, fot. 416.)
Protokollet sid. 55.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 12 Martii 1765.
S. d. Sedan Bondeståndet ansedt en af Riksdagsmannen ifrån
Jönkiöpings låhn Johan Friedrich Svan i ståndet begången förbry¬
telse wara af den beskaffenhet, at han dermed af säte och stämma
775
i ståndet wid innewarande riksdag sig förlustig giordt, så förordna¬
des uti thess ställe till Landt- och sjömilitaedeputationen Riksdags¬
mannen ifrån Elfsborgs lahn Jonas Biörnsson, och hwarå detta til
bewis honom meddelt warder. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
8.
Bondeståndets extraktprotokoll den 12 mars 1765
om ny ledamot i lant- och sjömilitieekonomideputationen.
(Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 91, fol. 4U.)
Protokollet sid. 55.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 12 Mart. 1765.
S. d. Förordnade ståndet till ledamot uti Landt- och sjömilitisede-
putationen Riksdagsmannen ifrån Stockholms lahn Matts Mattsson
i stället för Hans Hansson ifrån samma lähn, som derifrån be-
giärdte at få blifwa endtledigad. Ut supra.
Ex protocollo
J. Kock.
776
9.
Bondeståndets extraktprotokoll den 12 mars 1765
om förstärkning av kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen.
(Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 72, fot. 9.)
Protokollet sid. 55.
Utdrag af protocollet, hållit d. 12 Martii
1765.
S. d. Uppå Högl. Ridderskapet och Adelens d. 18 sidstl. Fehr. ut¬
färdade extractum protocolli angående tillökning af dess ledamöter
uti Kammar-, oeconomi®- och commercedeputationen till ett antal
af 48 personer, som Bondeståndet för sin del bifallit att theremot af
sine medel förordna ett genswarande antal effter Riksdagsord¬
ningen, så utseddes nedannämnde riksdagsmän til förstärkning af
denna deputation ifrån detta stånd, neml:n:
Erik Johansson ifrån Upland.
Per Nilsson, Wästernorrland.
Anders Andersson, Nerike.
Hans Hansson, Stockholms län.
Karl Eriksson, Wessmanland.
Olof Johansson, Kopparbergz län.
Bryngel Andersson, Wästerbotn.
Valentin Sträng, Skaraborgs lähn.
Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
777
10.
Bondeståndets extraktprotokoll den 22 mars 1765
om kommissionslantmätare.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 6.)
Protokollet sid. 56.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 22 Marth 1765.
S. d. Af Kongl. M:tsts utfärdade nådiga instruction under d. 25
sidstl. Septembris, hwareffter the i nåder förordnade commissions¬
landtmätare i Swerige böra wid the geographiske mätningarne sig
rätta, inhämtas bem:te commissionslandtmätare, sextio till anta¬
let, wara ålagdt så geographice som geometrice aftaga hwart och ett
lähn serskildt, till hwilken ända the med thenne instruction för-
sedde blifwit.
Bondeståndet inser wäl det härmed påsyfftade ändamåhl, men
då det tillika sig till minnes förer, att desse landtmätare blifwit till¬
förordnade egenteligen att wärkställa the för landets upodling så
nödige och nyttige ansedde storskifftsdel- och mätningar, hwilka
the icke medhunit fullborda, utan större delen deraf än återstår i
hwarje landsort; så har kommit i öfwerwägande, hwilkendera af
thesse slags mätningar, geographiske eller geometriske, borde hwar-
annan föregå, medan theras wärkställande utan åtskilnad skulle
orsaka en sådan blandning och hinder, att ingenthera delen af them
i flera åldrar blefwo till slut bragt.
Nu, som the geometriske mätningar ofehlbart tjäna till hjelpreda
wid uprättande af the geographiske, hwilka förra närmast bidraga
till landets upodling, då enhwar får sitt afmätta till ombestyrande,
ehuru the sednare i sitt mått äfwen thertill leda, så fant ståndet för
sin del tjänligast wara, det borde the igenom ofwannämnde in¬
struction i nåder anbefallte geographiske mätningar hwila, intill
dess landtmätarne ostörde medhunnit i hwarje landsort de förut
påbudne geometriske storskifftsdelningar wederbörligen att för¬
rätta.
50—700212
778
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
11.
Bondeståndets extraktprotokoll den 22 mars 1765
ang. kommissionslantmätare.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 7.)
Protokollet sid. 56.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 22 Martii 1765.
S. d. Till underdånigst följe af Kongl. Mts:ts d. 1 Februarii sistl:t
år afgifne nådiga skrifwelse till Thess och Riksens Kammarcolle-
gium, som förmår, att twenne commissionslandtmätare ifrån ser-
skilte landskap skola på wiss tid skifteswis till betjäningens för¬
stärkande wid Landtmätericontoiret inkallas, har en af de i Upsala
lähn warande commissionslandtmätare blifwit förledne höst till
twenne års tjänstgiöring i contoiret indragen.
Then i 1762 års kongl, stadga om storskifftsdelning jordägare
lämnade frihet att till berörde sysslors förrättande få i anseende till
commissionslandtmätare wäija den, de hysa förtroende till, tyckes
härigenom komma att uphöra, äfwensom den häraf orsakade olä¬
genhet för dem, som till slike inkallade1 landtmätare remisser er¬
hållit, och hwilka förrättningarne påbegynt men ifrån deras afslu-
tande så långan tid uppehållas, är uppenbar.
Utom den betjäning, hwarmed Landtmätarecontoiret effter stat
är försedd, lärer till the ther förekommande giöromåhls bestri¬
dande extraordinarie kunna antagas, som utom förwärfwande skic-
kelighet äga att giöra sig förtjänte till wärkeliga beställningars er¬
hållande wid inträffande öpning och ledighet, utan att landet skall
1 Enligt exemplar i Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 134, nr 69, rät¬
tat från förlagans: inkallande.
779
draga mistning i the högstnyttiga förrättningars wärkställande,
hwarföre commissionslandtmätare egenteligen blifwit utsedde och
tillförordnade.
I anseende till desse updragne orsaker fant Bondeståndet för sin
del skiäligit, det borde commissionslandmätarne oförryckt ständigt
förblifwa wid the them anbefaldte giöromål i hwarje landsort utan
att till contoirets förstärkning på längre eller kortare tid indragas.
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
12.
Bondeståndets extraktprotokoll den 23 mars 1765
om Kajana kompani.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 13.)
Protokollet sid. 60.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bonde¬
ståndet den 23 Martii 1765.
S. d. Erinrade sig Bondeståndet, hurusom Secrete Utskottets pro-
tocollsutdrag af den 11 Martii 1762 ang:de Cajana läns Compagnie
den 12 i samma månad förewarit, då ståndet deröfwer genom ex-
tractum protocolli förklarat, at det för sin del wörö af den tankan,
det borde Allmogen i Cajana län til alla delar orubbad bibehållas
wid de den 10 Martii 1681 och 30 Janu. 1686 ingångne contracter,
såsom Allmogens wälfångne rättighet, hwarföre officerarne wid be¬
rörde compagnie skulle indragas, så snart ledighet blefwe, samt All¬
mogen befrias från soldatetorpens upbyggande och allting för¬
blifwa, som förut wanligit warit, enligit contracterne, som d. 11
Janu. 1683 och 19 April 1686 af Högstsal. Konung Carl den XI fast-
stältes, hwilket alt med det mera Bondeståndets förberörde proto-
collsutdrag, som med de öfrige respective stånden blifwit communi*
780
cerat, närmare utwisar, och hwilket Högwördige Prästeståndet den
24 Maij 1762 äfwen bifallit.
Bondeståndet, som nu åter lät detta mål sig föredragas, förblef
wid förberörde dess beslut. Och som 2:ne af de öfrige respective
stånden sig deröfwer wid samma riksdag icke yttrat, det likwäl i
anseende til en nödlidande och längst wid norden i en steril ort
samt nära intil ryska gräntsen boende Allmoges rätt i synnerhet,
men rikets wäl i gemen, nödigt är, at saken med änteligit slut af-
hielpes; altså skulle detta mål ånyo til afgiörande och gunstbenägit
bifall ödmiukwördsamligen anmälas hos de af respective stånden,
som samma riksdag derwid icke lagt handen. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
13.
Jon Jonssons från Bohuslän memorial
om sekreta utskottet.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 26, nr 28.J1
Protokollet sid. 68.
ödmiuckt memorial.
Som ricksdagsfullmackterna innehålla, at hwad emot ricksdags
fundamentale lag, Regeringsformen och Ricksdagordning, handlas,
skall warra ogilt och krafftlöst nu och i framtiden; och tillika 13 §
Ricksdagsordningen förmår, att det åliger Ständerna at effterse,
hurru ricksens medell blefwet desponerade och ricksens clenoni-
dier och mobilier i skattkammaren och annorstädes äro i behåld,
samt hurru oeconomien i landet är förd, samt ib:m 18 § at hwad
som rörer ricksens almänna styrelse, oeconomien uti landet och det
alment warra kan, skall af Secrete Utskott in pleno förredragas, så
är det med funtamentale lag och wårra fulmackter enligt, at alt,
1Med påteckning: Ingif. til Bondest. d. 27 Mart. 1765. Upl. i Bondest.
d. 2 April 1765.
781
hwad Secrete Utskott med dess Stats- och Bancodeputationer kun¬
nat afslutta eller afhandla emot det almänna bästa, och om sådant
emot all förmodan skjet och icke till Ständernas bepröfwande in
pleno upgifwet är, bör sådant nu rättas, ty lagliget bör stå, olagligt
åttergå, och mesräckning eij warda bettalning enliget Sweriges lag.
Skulle och någon genom ensidiga berätelser, falska räckningar eller
förslag draget Ständerna bakom liuset och i händer fått, hwad han
eij lagligl. bort winna, så hafwer Ständerna gåt utom de gränsor
ricksdagzfulmackten [innehåller?], som förklarar sådant ogilt.
Kan en enwåldskonung på falska berätelser felia och skada sitt
rike men på merra säcker grund och kunskap sådant åtter sielf
rätta, så tillhörrer en lika rätt och rätwissa jämwäll effter wårt re-
geringssät Ricksens Ständer; ty derras rättighetter såsom mackt-
ägande men lagbundne Ständer kan aldrig warra hwillande uttan
ständigt blifwande, fast derras sammanträde allenast hwart 3:die
år, och således ärro de at anse så icke pröfwande förutwarrande
Ständers giöremåll uttan endast at rätta, hwad de sielfwa på orick-
tiga berättelser kunat messtaga sig utti, eller derras fulmäcktige
emott lag handlat.
Jon Jonsson.
Ricksdagsman från Orust och Tjörn i Bohus län.
14.
Israel Timanders från Närke och Värmlands län memorial
om domsrätten för deputationerna.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 26, nr 36.J1
Protokollet sid. 70.
ödmiukaste memorial.
Uti en tid då Riksens Höglofl. Ständer äro sysselsatte med upp¬
täckandet och hämmandet af det mångåriga sielfswåld och den
egennyttan, som försatt wårt kära fädernesland uti yttersta nöd
i Med påteckning: Upl. i Bondeståndet d. 2 April 1765. Åter förehafft d.
4 Maji 1765 och hwilar.
782
och på wippen till deraf följande undergång, samt botemedels up-
finnande emot de frätande åkommor och diupa refwor, hwilka uti
rikskroppen så länge under en skadelig tysthets larf legat fördolde
och öfwerhölgde, hwilket stora wärk, när det med Guds nådiga bi¬
stånd lyckas, förwärfwer Riksens Höglofl. Ständer hela rikets wäl-
förtiente tacksamhet, de förtrycktes wälsignelse, wäre efterkom¬
mandes förundran och ett odödeligit äreminne uti tideböckerne; så
är det icke utan, at de mått och steg, hwilka pröfwas oumgängelige
at nu till ett så wälsignadt ändamåls winnande widtaga, ändå af
illskefulla och om rikets räddande mindre ömsinte menniskior
tadlas och ryckten i ty[st]het utspridas om de nu förefallande sa¬
kers mer eller mindre hårda handterande, hwilka ryckten hos en¬
faldige men wälsinnade medborgare, skrämde af de hårdheter, som
tid efter annan blifwit utöfwade och äro ännu i så friskt som obe¬
hagligt minne, kunde förmå dem till någon twekan om den owäl-
duga och lagliga åtgärd, Riksens Höglofl. Ständer säkert ärna taga
wid alla de brottsmåls, oredors och felstegs uptäckande, utredande,
afgiörande och hämmande, som wid denne riksdag förefalla och
yppas, såsom den endaste utwäg, sådane obetänksamme medborgare
ännu hafwa öfrig, hwarmed den lättrogna och ännu rädda allmän¬
heten kan inbillas och skrämas, innan alla saker hunnit så wida, at
Riksens Höglofl. Ständer för hela landet, ja, för hela weridén
kunna wisa, at alt sådant warit fierran deras afsigt.
Icke allenast jag, utan flere med mig weta alt för wäl, huru myc¬
ken afsky allmänheten i flere år haft och ännu dagel:n yttrar emot
persecutioner och commissioner. Ju mera ondt de få höra blifwit
föröfwat, ju närmare tro de sådane farliga domstolar wara helt
nära å färde, hwilka lämnat efter sig så röda spår och en så ohygge-
lig åtanka, at en menniskia med det bästa obefläckade samwete
ändå ryser wid deras blotta nämnande och af denna tanka intagen
törs ei yttra sin mening så fritt som eljest hwarken i ett eller annat,
hwarigenom det borgeliga umgänget och förtroendet lider samt den
owärderliga lagliga frihetens gränts icke litet inskränkes, som på
långt när ei är eller kan mera wara Riksens Höglofl. Ständers me¬
ning, än både jag och hwar en, som will något eftertänka, alt för
wäl finner, at Riksens Höglofl. Ständer med åberopandet af Riks¬
dagsordningens 13 § uti instructionen för Stora Deputationen ei
mena annat, än at sådane mål och ärender wid denne deputation
skola uptagas, som med berörde § äro enlige, fast likwäl en stor del
783
af allmänheten tror, at då instructionen innehåller, det med alla
derstädes förekommande saker efter merber:de 13 § skall förfaras,
denne Stora Deputation tillika äger rättighet at döma, hwaruti all¬
mänheten hemlin styrkes af illa sinnade menniskiors intalan, som
ibland annat äfwen betiena sig af det skälet, at Riksens Högloflige
och framför alt uplyste Ridderskap och Adel ei behöft tillägga uti
ofta heride instruction de orden utan at äga någon domrättighet,
om de icke funnit, at meningen eljest kunnat ditåt dragas.
Derföre ock i betracktande af alt detta samt till förekommande af
twifwelsmål hos enhwar om den rättwisa och lagliga medfart, Rik¬
sens Höglofl. Ständer wid alla tillfällen ärna bruka och utöfwa, och
at på en gång aldeles betaga de illasinnade denne deras yttersta till-
flyckt, som är at spå förföljelser, då de icke ens äro påtänkte, samt
tillika upmuntrad af Riksens Höglofl. Ständers beslut wid sidst-
ledne riksdag om commissioners uphörande emellan riksdagarne,
sammanlagdt med den märkwärdiga och högst berömmeliga utlå¬
telse, Hägwälborne Herr Landtmarskalken Öfwersten och Com-
mendeuren Rudbeck i dess hällne tal wid lantmarskalksstafwens
emottagande behagat yttra: At wi utan farhoga för persecutioners
principier oskrgmtadt få uptäcka, hwad oss brister, och fölgackteli-
gen hwad som ligger oss mäst om hiertat; så har jag efter mitt sam-
wetes öfwertygelse funnit mig högst föranlåten at härmed hos det
Hederwärde Bondeståndet ödmiukel. begära dess benägna bifall,
om icke det bör giöras allmänheten kunnigt, at alle commissioner
eller deputationer med domsrättighet wid denne riksdag ej äro på¬
tänkte, långt mindre komma at existera, utan at alla de mål och
ärender, hwilka till Riksens Höglofl. Ständers Stora Deputation re¬
mitteras eller ock af deputationen uptagas, sedan de derstädes blif-
wit granskade och utredde, då af Riksens Höglofl. Ständer till nå¬
gon laga domstols afdömmande hänskiutas, som sedermera dermed
till Riksens Höglofl. Ständers egit fastställande har at inkomma;
hälst intet brott gifwes, hwarpå wi ei hafwa beskrefwen lag, ei eller
någon lag, som icke af wäre domstolar kan skipas och utöfwas.
Den Högste Guden, som känner mitt hierta och wet, at jag hatar
lasten och will, att den skall straffas, den nödlidande uprättas och
riket i allmänhet hielpas, han wet ock, at jag härmed ei har annat
påsyfta än at undanrödja alt, hwad som på minsta sätt kan gifwa
anledning till förtydelser uppå de berömmelige anstalter och författ¬
ningar, Riksens Höglofl. Ständer nu hafwa för händer, och af
784
hwilka fäderneslandet med Guds hielp snart nog får hämta så ym-
nige som oförmodelige och kan hända otrolige fruckter.
Och sedan jag i detta hopp gior mig försäkrad om det Heder-
wärde Ståndets bifall härutinnan, anhåller jag äfwen ödmiukel:n
at detta memorial med de öfrige högt respective stånden till deras
höggunstige utlåtande aldra ödmiukast få communicera.
Stockholm den 2 April 1765.
Israel Timander.
15.
Bondeståndets extraktprotokoll den 2 april 1765
om skatteköp å militiehemman.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 9.)
Protokollet sid. 70.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 2 April 1765.
S. d. Föredrogs Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli af den 23 nästwekne Martii månad ang:de remisse til
Cammar-, oeconomie- och commercedeputation på Krigsbefälets der-
öfwer förde klagan, at skattekiöp tid effter annan blifwit bewil-
jade å indelte kongsgårdar och säteriboställen samt deras gamla rå
och rörs-, dagswärks- eller insoknehemman.
Ståndet fant wid öfwerwägande häraf för sin del så mycket
mindre grund eller anledning at lemna detta ärendet til bemälte de-
putations utredande, som hwarken utredning eller förklaring tarf-
was öfwer 1 § af 1723 års skattekiöpsförordning eller öfwer 1684
års reglemente, hwilka hwar för sig äro ganska tydeliga, och då det
efftersinnes, at förklaringar, förordningar och resolutioner i detta
ämne til den mängd tid effter annan utkommit, at å ena sidan ing¬
enting tyckes wara förgätit eller twätydigt giort, och å andra sidan
at åboens rättighet, han må wara af hwad stånd han will, i kraffti-
gaste måtto är bewarad, och hwaruti Krigsbefälets säkerhet oneke-
785
ligen sin bästa grund äger; så trodde ståndet sig hafwa fult skäl ej
allenast at afstyrka den föreslagne remissen utan ock hos de öfrige
respective stånden ödmiukwördsamligen anhålla om det biträde, at
Krigsbefälet må afstå riksdag från riksdag någon widare ansökning
härom giöra eller rubbning i de en gång faststälte grundförfatt¬
ningar påsyfta, och hwartil Krigsbefälet nu så mycket mindre skäl
ägt, som det icke på minsta sätt kan finna sig lidande igenom redan
skiedde eller hädaneffter sig upresande skattekiöp och än mindre i
den lön, dem effter indelningswärket bestås; man må ock bruka
hwad räkningssätt man will.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmiukwördsamligen
communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Joh. Kock.
16.
Bondeståndets extraktprotokoll den 2 april 1765
om hemmanet Skörby.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 42.)
Protokollet sid. 73.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 2 April 1765.
S. d. Lät ståndet sig föredraga Kammar-, oeconomie- och commer-
cedeputationens wid sista riksdag afgifne betänkande om den an¬
sökning, Åboen Erik Johansson giordt om besittningsrätt på Dan-
wikshemmanet Skiörby i Upland och Trögds härad, hwilket ståndet
under d. 24 Maji 1762 bifallit.
Häraf inhämtade nu ståndet, att Erik Johansson redan år 1748
med Stockholms stads Politiecollegii minne till stadge- och besitt¬
ningsrättens inlösande af detta hemman deponerat 200 d. men se¬
dermera blifwit pålagd summan att öka med 600 d. srm., så att,
hwad han utgifwit, är åttahundrade daler silfwermynt, hwarige-
nom ett så ansenligt öfwerbud till hospitalets förmohn skiedt, att
786
icke mera kunnat wäntas genom hemmanets säljande på auction.
Hwartill kommer, att Erik Johansson detta hemman så wäl skiött,
byggt och häfdat, att han wid hållen husesyn funnits äga öfwer-
byggnad till 1633 d. kop:mt.
Wid betraktande af dessa omständigheter, och som det wore alt¬
för ömt om Erik Johansson, sedan han på god tro nedsatt lösnings-
skillingen och warit i förlust uti så många år af capital och ränta,
skulle numera igenom hemmanets utbjudande på auction sättas i
äfwentyr att mista både sitt nedlagde arbete och förlora öfwerbygg-
naden samt alt sådant af en fremmande få emottagas, men deremot
hospitalets förmohn under flitige åboers bibehållande beror. Altså
och emedan Erik Johansson eij bör blifwa lidande genom Stock¬
holms stads Magistrats och Politiecollegii tagne författning, att icke
auction genast blifwit anbefald, ty fant ståndet sig föranlåtit icke
allenast att bifalla deputationens tillstyrkande, det må Erik Johans¬
son emot de nedsatte 800 d. smt få stadge- och besittningsrätt för
sig, barn och effterkommande å hospitalshemmanet Skiörby, utan
ock att genom utdrag af protocollet ödmjukwördsammeligen samt
på det ömmaste hos de öfrige respective stånden anmäla målet till
gunstbenägit afgiörande och bifall. Ut supra.
Ex protocollo
Joh. Kock.
17.
Bondeståndets extraktprotokoll den 2 april 1765
om tama renar i Kajana län.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 21.)
Protokollet sid. 73.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 2 April 1765.
S. d. Wid sidstledne riksdag har Riksens Ständers Justitisedepu-
tation uti ett dess betänkande tillstyrkt Riksens Högl. Ständer att
utsätta straff för dem, som olofligen fälla och behålla Allmogens
787
tarna renar i Cajana lahn, lika med det kongl, förordningen af d. 3
Aug. 1748 stadgar på stöld af annars häst, boskap eller annat krea¬
tur ute på marken att, utan afseende om stölden är större eller
mindre, afstraffas med dubbel kroppsplikt emot annan tjufnad en¬
ligt 43 cap. Missg.b., utan att med penningar bötas får, med mera,
som sjelfwa betänkandet widare utstakar, hwilket Bondeståndet al¬
lena då bifallit.
Och som detta måhl ganska nära rörer Allmogen i berörde lähn,
hwilken är aldeles osäker om en del af sin egendom, så länge den
opåtaldt och utan answar får dess ägare afhändas, ty fant ståndet
skjäligit att icke allenast nu förnya dess förut häruti lämnade bi¬
fall utan ock att hos de öfrige respective stånden saken till företa¬
gande och gunstbenägit bifall ödmjukwördsammeligen anmäla. Ut
supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
18.
Bondeståndets extraktprotokoll den 2 april 1765
om skatteskogar i Ångermanland.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 25.)
Protokollet sid. 73.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 2 April 1765.
S. d. Uppå Riksdagsfullmägtigarnes ifrån Ångermanland giorde
hemställande har ståndet till skiärskådande företagit Kammaroeco-
nomiedeputationens wid sidstl. riksdag till Riksens Ständers plena
afgifne betänkande rörande Allmogens skatteskogar i Ångerman¬
land, hwilket endast Bondeståndet då bifallit.
Deraf inhämtade ståndet, att emedan jägeribetjäningen i ofwan-
berörde landsort tillwällat sig upsigt öfwer skogarne på skattehem¬
man, som dem icke tillkommer, och till följe af denna sin förmenta
788
rätt beswäradt Allmogen med stämningar och rättegång, så har de-
putationen tillstyrkt, att berörde jägeriebetjäning må förbjudas all
upsigt å skatteskogar och Allmogen äga fri disposition af dem samt
enligt 15 § i kongl, resolutionen på Ridderskapets och Adelns be-
swär år 1731 allenast af kronobetjänterne lagligen tilltalas, då de
dertill orsak äga.
Och som sådant stadgande befants wara enligt med lag och flera
uti ofwannämnde betänkande åberopade kongl, resolutioner, såsom
ock högstnödigt till bibehållande af Allmogens okränkta rätt å sin
lagliga egendom, ty pröfwade ståndet för godt att förblifwa wid
dess förut fattade beslut denna sak angående och äfwen ödmjuk-
wördsammeligen anmoda de öfrige respective stånden att målet till
ändteligit slut gunstbenägit befordra. Ut supra.
Ex protocolli
Johan Kock.
19.
Bondeståndets extraktprotokoll den 27 april 1765
om hemmanet Kottby.
(Borgarståndets arkiv 1765—1766, vol. 10, nr 12.)
Protokollet sid. 73.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 27 Aprilis 1765.
S. d. Föredrogs Bondens Erik Ernstsons ifrån Kottby i Nyland
hos Riksens Höglofl. Ständer giorde och af Urskillningsdeputatio-
nen til Riksens Ständers plena remitterade anhållan om slut uti sa¬
ken emellan honom och Landssecreteraren där i orten Cedervald
rörande besittningen af åfwanbenämde hemman, hwaröfwer Rik¬
sens Ständers Kammar-, oeconomie- och commercedeputation sist-
hållne riksdag uti betänkande af d. 6 Novembr. 1761 sig yttradt, och
Bondeståndet i anseende till de uti det betänkandet bilagde ser-
skilte voto n:o 1 anförde skjäl funnit billigt att detta till alla delar
789
bifalla samt under d. 26 Novembr. 1761 utdrag ur dess protocoll der-
öfwer affärda, hwilket äfwen det Wällofl. Borgareståndet till dess
wäsenteligaste innehåll bifallit.
Och som det nu är 3:dje riksdagen, bemälte Erick Ernstson sig
här infunnit och uppehållit för denna saks skul, Riksens Ständer
äfwen år 1756 tillagt honom en årlig pension af 66 d. s:rmt, till dess
han hos Riksens Ständer kunde winna behörigt slut i denna sin an¬
gelägenhet, så har ståndet härigenom hos de öfrige respective stån¬
den ödmiukwördsammeligen anhålla skolat, att ofwannämde sak
till föredragan- och sluteligit afgiörande gunstbenägit befordras
måtte, då kronan undgår dessa medel widare att bestå. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
20.
Bondeståndets extraktprotokoll den 15 april 1765
om frimarknader i Marks härad.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 15.)
Protokollet sid. 74.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 15 April 1765.
S. d. Upkom uti ståndet under effterfrågan, huru det tillkommit,
att de Allmogen uti Marks härad af Elfsborgs lähn uppå Riksens
Ständers för detta i underdånighet giorde tillstyrkande af Kongl.
M:stt i nåder bewiljande twenne å serskildt ort och dagar utsedde
år lige frijmarknader till befrämjande af denna i slögder och i syn¬
nerhet hwarjehanda linwäfnad nog utmärkte idoge Allmoges till-
wärkningars wigare afsättning i hemorten än icke till behörig
wärkställighet blifwit befordrade, utan Allmogen ännu skall wara
stadd uti saknad af en sådan den förundt rättighets wärkeliga ut¬
öfning; inhämtade ståndet af the i detta ärende för flera riksdagar
tillbaka inlupne handlingar thermed sålunda förewetta.
790
Att sedan Kongl. M:stts uppå Riksens Ständers egit underdåniga
tillstyrkande utfärdade nådiga resolution å Allmogens beswär af år
1743 uti dess 57 § tydeligen faststäldt, att en eller flere frijmarkna-
der årligen på de ställen i Wästergiötland, Småland och Halland,
hwaräst mästa tillwärkningarne ske, måga anläggas, och hwad års¬
tiden samt platsarne, derå marknaderne skola hållas, angår, har
Kongl. M:stt i nåder anbefaldt Dess och Riksens Commercecolle-
gium att, sedan wederbörande städer och Allmoge wid tingen deröf-
wer hörde blifwit, genom landshöfdingen i orten så tidigt innom
1743 års slut härom föranstalta, att berörde marknader måtte ofel¬
bart det då påföljande året till säljares och köpares beqwämlighet
och förmohn kunna nyttias, hwarå likwäl icke någon wärkställig-
het fölgdt, har wid 1747 års riksdag uppnå Rörås stads då warande
Riksdagsfullmägtiges1 genom beswär giorde försök till desse redan
faststäldte frijmarknaders upphäfwande, såsom förment stridande
emot berörde stads till så kallad gårdfarihandels idkande förundte
privilegier, Riksens Ständers Kammar-, oeconomie- och commerce-
deputation tillstyrkt the förut bewiljade frijmarknaders bestånd
med förmälan, att emedan uti denna Allmoges angelägenhet äntå
icke något blifwit åtgiordt, så skulle Kongl. Commercecollegium på¬
minnas att ofördröijeligen och innom wiss utsatt tid infordra de i
anseende till marknadsinrättningen än felande underrättelser och
att sedermera besörja, det inrättningen af dessa marknader med
det aldra första, och åtminstone innom 1748 års utgång, ofelbart
måtte komma till behörig wärkställighet; men Riksens Ständer
hafwa öfwer detta tillstyrkande sig då icke utlåtit.
Wid 1756 års riksdag har åter detta ärende förewarit, då Riksens
Ständer uppå Secreta Handels- och manufacturdeputationens d. 26
Februarii samma år afgifne extractum protocolli bifallit Kammar-,
oeconomie- och commercedeputationens här ofwanföre omnämnde
betänkande af d. 10 Decbr. 1747 om frijmarknadsinrättningen uti
Elfsborgs lähn, hwadan ock Kongl. Commercecollegium till under¬
dånigst följe af kongl, förordnandet under d. 28 Februarii 1757 ut-
nämndt så ort och ställen som dag och tid för dessa frijmarknaders
hållande och faststäldt twenne årlige frijmarknader i Marks härad,
nämligen den ena i Kinna d. 10 Junii och den andra i Biörkötorp d.
24 Septembris, och som inwånarena i Marks härad till förekom¬
mande af de swårigheter, som af Generaletullarrendesocietetens
1 Fredrik Ingman.
791
fullmägtige blifwit reste i anseende till tulltägt och dess bewakning
wid marknaderne, åtagit sig att gemensamt icke allenast förse desse
utnämnde marknadsplatser med behörig stängsel och tullbom utan
jämwäl therwid låta upbygga och i stånd sätta tullhus samt nödige
arresterum, så har flere besigtningar för utrönande, huruwida
detta åtagande i allone wore fullgiordt, af wederbörande för sig
gådt och, ehuru Allmogen omsider sitt åtagande med platsernes in¬
stängande och tullhusens jämte arresterummens uppbyggan- och
iståndsättande uppfyllt, har the förundte frijmarknader wid ter-
minernes pågång dock blifwit instäldte.
Den dereffter påföljande eller sidstl. riksdag har ånyo Borås stad
igenom dess Riksdagsfullmägtig1 sökt förekomma desse frijmarkna-
ders wärkställighet och åter yrkadt deras häfwande af den grund,
att wid den nästföregående riksdagen hade Riksens Ständer med
det förbehåll, att frijmarknadsinrättningen icke måtte lända till
något förfång af hwad de staden Borås förundte privilegier inne-
höllo, theras bestånd bewiljadt; hwilket förbehåll blifwit uppre-
padt såsom tjänande till de fastäldte frijmarknaders indragande.
Uppå det Wällofl. Borgareståndets utfärdade extractum proto-
colli af d. 5 Junii 1761 har Riksens Ständer gemensamt bifallit, att
d. 16 Junii en frijmarknad på sex dagar kunde i Borås stad inrättas
i stället för de äskade marknader å landet, dock med den åtskillnad
och tilläggning af Högwördige Prästeståndet, att i händelse Borås
stad skulle befinnas wilja utestänga andra städers handlande wid
de der anstäldte marknader, så må de omförmälte frijmarknader å
landet tillåtas, hwarwid Bondeståndet för sin del tillagdt, att de af
Allmogen för egne medel upbyggde tullhus borde dem af Borås stad
effter mätismanna ordom ersättas, då staden sedan ägde om husen
disponera, som den bäst funno.
Wid så skiljaktiga tilläggningar af 2:ne stånd har expeditionen
fölgt till stadens åstundade förmohn uti det, som Riksens Ständer
gemensamt bifallit, hwarmed Marks härads inwånares wid riksda¬
garna förut owilkorlige tillagde rätt för frijmarknaders inrättning
gått dem förlorad, oansedt deras uppå Riksens Ständers egit löfte
enhälligt widtagne beslut och försäkringar hafde mödosamma be-
swär och anwände kännbara kostnad med tullhus och arresterums
upbyggan- och iståndsättande samt platsernes behörige instäng¬
ande, som förbemält är.
1 Filip Langlet.
792
Ett så sällsamt förlopp och hwälfning af Ständers åtgiärd, hwari-
genom denna idoge och för handaslögder bekandt begifne Allmogen
är först worden inledd uti beswär och kostnad och sedan förwägrad
att deraf draga flere resor bewiljade förmohner, frij- och rättighe¬
ter, är i Bondeståndets tanka synnerlige upmärksamhet förtjä¬
nande.
Å ena sidan bör wäl icke Ständers giöromål wara hwar dags änd¬
ringar underkastadt till orsakande af folkets osäkerhet och obe¬
stånd, enär twifwelsmål med försök och inkast kunna på hwarje-
handa sätt upresas och förnyas; och åter å den andra, så är det en
slät upmuntran för idogt, snällt och arbetsamt folk uti ett fritt re¬
gelbundit samhälle att se och erfara sine hos högsta magten på lag¬
ligt ordentligt sätt erhållne frij- och rättigheter, them the med åta¬
git beswär och märkelig kostnad i all uptänkelig måtto förwara
sökt, på en gång och utan dess hörande förswinna och uphöra,
hwilket directe in plenis utan någon deputations föregående betän¬
kande och utlåtande fattadt och beslutat blifwit.
Uti en sådan ställning, då Riksens Ständer icke mindre hädaneff-
ter än hitintill underlåta att lämna uppenbara wedermälen af deras
ömma sorgfällighet för handaslögders, flijt- och idoghets upmunt¬
ran, i synnerhet till deras förmohn uti en ort, som derföre framför
andra sig i särdeleshet utmärkt, ther flere millioners årlig tillwärk-
ning oumgängeligen kräfwer wig afsättning, att Allmogen utom re¬
sor till andra må i orten kunna förwänta tillförsel för ernående af
theras påträngande behof, them the dels genom byte, dels ock han¬
del i sådant fall äga sig att förskaffa, hälst enär den byggden eller
häradet i lähnet är mindre med naturliga förmohner försedt, som
genom annor flit och idoghet måtte ersättas; Borås stads så högt
åberopade gårdfarihandel genom dessa frijmarknader icke heller på
något sätt störes eller inskränkes, medan Borgerskapet fritt står
den att idka, bäst det förmår, liwars senast erhållne frijmarknad på
sex dagar äfwen fortsättas kan, så att frihet i handel ingom beta¬
ges; hwarförutan och då ingen ort eller härad i hela riket är för¬
ment att hålla slike frijmarknader, så wet man icke, af hwad
grund, anledning och tillstyrkande detta härad allena skall förwäg-
ras enahanda förmohn för att wara och blifwa ett utstäldt mål för
monopoliska anstalter, under twång och obeqwämlighet, med deras
egne slögders och tillwärkningars tillständiga afsättande, som mera
kräfwer underlättande och upmuntran än förtryck och qwäfjan-
793
de, hwilket senare har med sig tröghet, olust, felande bärgning,
wanmagt och fattigdom till oundwikeliga fölgder.
Bondeståndet har i betragtande af thesse för denne Allmoges re¬
dan tillerkände rätt och förmohn talande skjäl för sin del pröfwat
rättvist och billigt att besluta, det böra the af Kongl. M:stt uppå
Riksens Ständers för detta i underdånighet giorde tillstyrkande i
nåder bewiljade frijmarknader uti Marks härad af Elfsborgs lähn å
the utsatte ställen, tid och dagar nu genast till behörig wärkställig-
het befordras att hädaneffter obehindradt årligen få hållas och
framgent fortsättas, hwarwid Generaltullarrendesocieteten äger om
tulltägten och bewakningen så besörja, som med warande författ¬
ningar enligt aktas må, efftersom Allmogen å sin sida fullgiordt,
hwad i den delen tjänligit warit och den sig åtagit.
Hwilket med de öfrige respective stånden på det bewekeligaste,
såsom hwarunder en talrik menighets ömtåliga wäl beror, till
gunstbenägit bifall ödmjukwördsammeligen skulle communiceras.
Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
21.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april 1765
om Nysundsborna.1
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 76.
Bref, underdånigst, angående Nysunds-
boerne på Tiweden.
Hos Bondeståndet hafwer Riksdagsfullmägtigen2 för Edsbergs
härad uti Örebro län andragit, hurusom en del af dess commitenter
i Nysunds sockn, hwilkas skattehemman äro belägne på den under
1 Jfr sid. 165. Brevet expedierades den 25 september 1765 enligt inrikes
civilexpeditionens ingående diarium.
2 Per Svensson.
51—700212
794
Svartö bruk emot recognition uplåtne Kronoallmänningen, Tiwe-
den kallad, hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet sig deröfwer
beswärat, at sedan de effter föregångne laga steg erhållit frihet at
til åker och äng upodla skoglösa kiär, måssar och myror på allmän¬
ningen, hafwer Kongl. Bergscollegium genom resolution af den 14
Maij 1764 uphäfwit Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes i lä¬
net derom gifne utslag och deremot lemnat bemälte Bruksägare1 til-
stånd at utan förutgången undersökning derstädes anlägga kolare¬
torp, oacktadt platserne wörö belägne inom berörde hemmans mul-
betesmark. Och sorn detta länder desse hemman till meen och in¬
trång uti den nyttianderättigheten, hwartil deras hemman långt för
brukets anläggande wörö berättigade, samt tillika förhindrar wärk-
ställigheten af Eder Kongl. Maj:ts nådigste förordning om kiärr
och måssars upodlande, så har bemälte Riksdagsman anhållit, det
Bondeståndet wille i underdånighet anmäla det betryck, hwaruti
desse åboer råkade, ifall ändring icke wunnos i Kongl. Bergscollegii
förberörde resolution. Bondeståndet ser sig wid sådan sakens ställ¬
ning, och då den uppå Eder Kongl. Maj :ts nådigste åtgiörande be¬
ror, ingen annan utwäg än i diupaste underdånighet anhålla, det
täcktes Eder Kongl. Maj:t förenämde Allmoges underdånige be-
swär allernådigst upptaga och dem til dess rätt, effter hwad kongl,
författningar om oländig marks upodling medgifwer, lika nådigst
förhielpa.
Med all underdånig nit och trohet til lefnadsslutet framhärdar.
22.
Bondeståndets extraktprotokoll den 22 april 1765
om ledamöter i stora deputationens större utskott.
(XJtskottshandlingar 1765—1766, vol. lil, fot. 404.)
Protokollet sid. 76.
Den 22 Aprilis 1765
S. d. Til det Större Utskottet af Riksens Ständers Stora Deputa¬
tion förordnades af Bondeståndet följande ledamöter:
1 Anna Maria Cedercrantz.
795
Jon Bengtsson ifrån Kronobergs län.
Petter Olofsson ifrån Jönkiöpings län.
Olof Börjesson ifrån östergötland.
Per Olofsson ifrån Kopparbergs län.
Israel Carlsson ifrån Åbo.
Pål Jönsson ifrån Christianstads län.
In fidem
Johan Kock.
23.
Bondeståndets extraktprotokoll den 22 april 1765
om ledamöter i stora deputationens mindre utskott.
(Vtskottshandlingar 1765—1766, vol. lil, fol. 407.)
Protokollet sid. 76.
Den 22 Aprilis 1765
Till det Mindre Utskottet af Riksens Ständers Stora Deputation
förordnades för Bondeståndet följande dess ledamöter.
Johan Johansson från Nerike och Wer[meland].
Eric Persson ifrån Gefleborgs län.
Johan Marberg ifrån östergiötland.
In fidem
Johan Kock.
796
24.
Bondeståndets extraktprotokoll den 24 april 1765
om avgiften för tackjärn till Falun och Karlstad.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 26.)
Protokollet sid. 76.
Utdrag af protocollet, hållit i Bondeståndet
d:n 24 Aprilis 1765.
S. d. Wid sista riksdag har wäl Bondeståndet genom utdrag af
protocollet under d:n 25 Februarii 1762 tydeligen förklarat och de
öfrige respective stånden tilkänna gifwit, at ehuru ståndet på det
högsta ömmade de Fahlu och Carlstads städer genom wådeld öf-
wergångne olyckor, så kunde det dock i anseende til de tryckande
omständigheter, som giordt Allmogen oförmögen at erlägga extra
bewillningar, icke samtycka til den för desse städer föreslagne hielp
af 2 öre silf:mt på matlaget och lika afgifft på hwart skieppund
tackjärn uti wisse år.
Men icke desto mindre har berörde afgifft af hwarje skeppund
tackjärn blifwit påbuden och upburen uti de trenne nästförflutne
åren til icke ringa känning för Bergsallmogen.
Ståndet kunde nu så mycket mindre underlåta at fästa synnerlig
upmärcksamhet härå, som det icke kan räkna denne afgifft annorle¬
des än ibland bewillningar, som icke kunna påläggas och utfordras
af något stånd utan dess friwillige begifwande. Och stannade i an¬
seende dertil ståndet i det slut, at widare upbörd af desse 2 öre
silf:mt af hwarje skjeppund tackjärn må genast inhiberas samt til
Expeditionsdeputation remitteras at effterse och til Riksens Stän¬
der upgifwa, uppå hwad grunder expedition om offtaberörde 2 öre
silfwer:mt på hwart skieppund tackjärn wid sista riksdag kommit
at afgå. Hwareffter ståndet will sig ytterligare utlåta härom samt
huruwida den utbetalte afgifften må återbäras eller eij.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmiukwördsammeli-
gen communiceras. Ut supra.
jEx protocollo
Johan Kock.
797
25.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 april 1765
om svedjande i Björneborgs och Tavastehus län.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 77.
Bref, underdånigst, angående swedjande i
Tawastehus.
Riksdagsfullmägtige för Allmogen uti Tawastehus och Biörne-
borgs läner i Finland hafwa hos Bondeståndet förestält, huru de or-
terne icke ännu äro så upodlade til åker, at deraf kan erhållas till-
räckelig bärgning för brödfödan och andre behof, at swedjande för¬
denskull är för dem nödwändigt och warit tillåtit i förflutne tider
utan utsyning intils för twenne år sedan, då förbuder af Kongl.
Maj:ts befallningshafwande deremot utgifwits; at aflägenheten
ifrån landshöfdingeresidencen och de widlyfftige omgånger, som
äro oundwikelige til utsyningars erhållande, stält Allmogen i mist¬
ning af den förut tillåtelige och oumgängelige utwäg at genom swe-
dielands nyttiande fylla otilräckeligheten af bergning utaf upodlad
åker; at större delen af Allmogen härigenom redan råkat uti yt¬
tersta älände och äfwentyr at aldeles blifwa förlorade af brist på til-
räckelig brödföda samt se sin undergång wara ofelbar, om icke ti¬
dig bot och hielp emellan kommer.
Med ömaste upmärksamhet har Bondeståndet detta åhört samt
funnit sig af dess åliggande skyldighet at biträda sine nödlidande
medbroder föranlåtit at uti en § ibland Allmogens underdåniga all¬
männa beswär wid denne riksdag i underdånighet anmäla och fö¬
reställa detta ärende.
Men som flere omständigheter synas utmerka, at nödig resolu¬
tion häröfwer icke torde så snart kunna utfalla, at den förenämde i
nöd och förlägenhet stadde Allmoge kan derigenom blifwa stäld i
frihet och uti innewarande år för sin nödtorfft och oumgängelige
behof tilreda swedieland, i synnerhet som det lärer ankomma på en
ny och effter hwarje ort lämpad skogsordning[s] utarbetande,
hwarmed längre på tiden torde utgå, än förenämde ämne tål; altså
föranlåtes Bondeståndet denne angelägenhet Eder Kongl. Maj:t i
798
underdånighet föredraga med underdånigste hemställande, om icke
de förbuder, som af Eder Kongl. Maj:ts befallningshafwande äro
utfärdade emot swedjande utan utsyning i Tawastehus och Biörne-
borgs läner, kunde inhiberas och Allmogen derstädes frihet lemnäs
at på sätt, som förut tillåtit och wanligit warit, nyttia swediande
utan utsyning, intil dess nådig författning, lämpad effter orten, kan
giord blifwa, om och på hwad sätt med swediande derstädes i fram¬
tiden må förhållas.
Bondeståndet framhärdar etc. etc.
26.
Bondeståndets extraktprotokoll den 24 april 1765
om överjägmästare i Halland.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 16.)
Protokollet sid. 77.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 24 Aprilis 1765.
S. d. Sedan riksdagsfullmägtigerne ifrån Halland genom All¬
männa Posttidningen under d. 1 dennes blifwit underrättade, att en
öfwerjägmästaresysla utan lön i ofwanberörde låhn kommer att
tillsättas, hafwa de till ståndets ompröfwande och krafftiga åtgjärd
hemstält, huruwida en dylik beställning bör hädaneffter existera,
som tyckes intet annat kunna än förorsaka Allmogens owanliga
kostnad och skogarnes mindre aktsamma wård, om en sådan man
någorlunda skulle hafwa sin bergning och utkomst wid en lönlös
beställning.
Och som ståndet wid efftersinnande häraf icke hade minsta an¬
ledning att anse ofwannämde öfwerjägmästaresysla i Halland för
så oumgängelig, att den nu borde besättas, häldst det twärt om lärer
wara ostridigt, att jägeriebetjänte, staten och landet till last, sna¬
rare äro för många än få; ty pröfwade ståndet skjäligit att besluta,
det må denna tillärnade öfwerjägmästarebeställning uti Hallands
799
lahn hädaneffter uphöra och indragas.
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
27.
Bondeståndets extr aktprotokoll den 24 april 1765
om köpe- och panteskilling.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr
114.)
Protokollet sid. 81.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 24 Aprilis 1765.
S. d. I anledning af Secreta Utskottets underdåniga tillstyrkan
under d. 21 Junii 1762 har Kongl. M:st genom nådig skrifwelse af d.
4 Aug. samma år, som härhos i afskrifft föijer,1 förständigat samte-
lige Hofrätterne att, som underrättelser inlupit, huruledes en del
domhafwande börjat, besynnerligen wid bördestwister, gjöra åt¬
skilnad emellan myntade plåtar in natura och bancotransportsed-
lar, så att när kjöpe- och förpantningsbrefwet funnits stäldt på plå¬
tar eller blifwit utgifwit i den tid, då ännu inga transportsedlar
wörö gängse, har bördesrättigheten eij blifwit erkänd, med mindre
bördesskillingen warit erlagd i myntade plåtar.
Och som en sådan skilnad emellan kopparmynt in natura och
dess representativer, bankotransportsedlarne, stridde icke allenast
emot Banquens credit och rikets till en stor del derpå beroende all¬
männa wälfärd utan wore ock uppenbart stridande emot kongl, för¬
budet af d. 25 Februarii 1745, hwarest uttryckeligen stadgas, att
bancotransportsedlar eij mindre i handel och wandel än i kronans
upbörd böra gälla lika med plåtar, samt kongl, placatet af d. 23
1 Utesluten här.
800
Octobr. 1745, hwaruti befalles, att alle i gemen och hwar och en i
synnerhet skola uti kjöp, wäxel och betalning owägerligen emot¬
taga Banquens transportsedlar wid det wite, som i kongl, förorfl-
ningarne om bancosedlarnes gångbarhet utsatt är, så har Kongl.
M:st uppå Secreta Utskottets derom gjorde underdåniga anhållan
welat antyda Kongl. Hofrätterne att genom skrefne circulairebref
påminna och warna alla under deras lagsagu lydande domstolar att
icke utur akt låta, hwad kongl, förordningar i den delen till Banco-
wärkets förmohn och creditens bewarande af dess sedlar innehål¬
ler.
I anledning häraf har hos Bondeståndet under ömt efftersin-
nande förekommit, huruledes genom denna författning de, som
medelst kjöp, förpantning, arf eller annat laga fång blifwit och äro
innehafware af sådane frälse- eller andre egendomar, som kunna
wara bördes- eller lösningsåtal underkastade, wid nuwarande dryga
och beklageliga skilnad till och öfwer 100 procent emellan mynt in
natura och dess representativer, bancotransportsedlarne, äro ut-
stälte för äfwentyr att för mindre än hälften af den erlagda kjöpe-
eller panteskillingen mista sin lagfångna egendom och derigenom
blifwa aldeles utarmade och förlorade.
Till förekommande af en så swår fölgd och kännbar förlust för
oskyldige medlemmar i riket samt i stöd af allmänna lagens tyde-
liga stadgande uti 5 cap., 1 §, Jord.b. samt 9 cap., 2 §, Handelsb., att
den, som börda will, skall i rätten nedsätta fulla kjöpeskillingen i
det mynt, som i kjöpebrefwet står, och att det, som försträckt är,
skall i samma slag jämngodt och till fullo återgäldas, hwilka lag¬
sens rum tyckes icke tillkommit Secreta Utskottet utom Ständers
bifall att ändra och i twifwelsmål draga; pröfwade ståndet för sin
del högstnödigt och laglikmätigt wara, att högstbemrte Kongl.
M:sts i anledning af Secreta Utskottets underdåniga tillstyrkan
tagne författning må ändras och i nåder förklaras, att deposition af
annat än det uti kjöpe- eller förpantningsbrefwet utsatte myntet i
natura eller det, som gängse war, då brefwet utgafs, icke må uti
bördes-, lösnings- och förpantningstwister gälla och antagas.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmjukwördsammeli-
gen communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
801
28.
Bondeståndets extraktprotokoll den 27 april 1765
om utsyning av ekar.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr
113.)
Protokollet sid. 81.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 27 Aprilis 1765.
S. d. Genom nådig skrifwelse af d. 14 Novembris 1763 har Kongl.
M:st uppå Herr Landshöfdingen och Riddaren Lagerfelts i under¬
dånighet giorde anmälan förordnat, att samtelige konungens befall-
ningshafwande i riket till widare icke må bewillja någon ansökning
om utsyning af ekar, som grundar sig uppå Kongl. M:sts nådige re¬
solution å Allmogens allmänna beswär af d. 17 Augusti 1762, § 1,
och hwilken blifwit instäld, utan i det stället med dylika måhl för¬
fara enligit the förre författningar i detta ämne. Innehållande
denna § af högstberörde kongl, resolution, uppå Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkan utfärdad, att till förekommande af uppe¬
håll och omkostnader wid ekars utkrönande, som stå hemmanens
åkrar och ängar till mehn, skada och hinder wid ägornes tillbörliga
upodlande, ägde landshöfdingarne skyndesammast och på en gång
effter förut skedd kunngjörelse låta genom wederbörande utan nå¬
gon serskildt betalning utkröna the å krono- och skattehemmans
ägor på åkrar och ängar eller så nära therwid stående ekar och bo¬
kar, att åker och äng theraf mehn eller skada lider, hwilka ekar,
ther the till Kongl. Ammiralitetets behof äro tjänlige, komma tå
straxt genom dess försorg att huggas och afföras, så framt åboen eij
sjelf will samma ekar emot betalning framföra till de platser, som
Ammiralitetet thertill utser, men i annor händelse må emot åter-
plantering af twenne i stället för hwar och en frisk ek af åboen fritt
afhuggas och disponeras. Men för torra, odugelige och ihålige ekar
och bokar samt sådane risekar, som eij fatta stam utan flere tel¬
ningar på en rot och i wäxten likna buskar, frikallas hemmansäga¬
ren och åboen ifrån återplantering och må altid utan utkröning sak¬
802
löst borthuggas; åliggandes landshöfdingarne att, så offta utsy-
ningar på ekar och bokar, sorn stå på åkrar och ängar eller them till
skada, äfwen eljest begjäras, anbefalla wederbörande så förrätta
utsyningarne, att så många ekar och bokar, som finnas stå åker och
äng till mehn, blifwa på en gång till undwikande af resor, hinder
och kostnad utkrönte med mera.
Må ingen ny lag emot Regeringsformens 4 § stifftas och Stän¬
derna påtrugas emot deras Ja, samtycke och wedertagande, eij hel¬
ler någon gammal lag, den med goda wilja theras fångnan är, för-
wandlas, ändras eller af skaff as; äga Riksens Ständer till följe af 5 §
uti Swea Konungaförsäkran såsom magtägande nu och framdeles
att giöra sådane beslut, stadgar och förordningar om sig och riket,
som de pröfwa tjänlige till det allmänna bästa som theras frihet,
säll- och trygghet; tillhörer det regeringen att utan förtydning låta i
wärket ställa Riksens Ständers fattade beslut, som effter Riksdags¬
ordningens 17 § uppå de flesta ståndens stämmor beror; så är det
swårt att förena ofvannämnde Kongl. M:sts utfärdade inhibito-
rial emot wärkställigheten af Riksens Ständers widtagne beslut, till
rättelse lämnad under Konungens höga namn genom resolutionen å
Allmogens allmänna beswär af d. 17 Aug. 1762, § 1, therigenom All¬
mogen är worden utstält för lika omwägar tädaneffter som förr
med desse nu uprepade rikets fundamentale lagar.
Lag utan wärkställighet är ingen lag. Regeringens myndighet i
opposition emot eller till häfwande af Ständers beslut omstöper och
förändrar lagarnas wärkan till folkets osäkerhet och obestånd. Och
det, som till rättesnöre tjäna bör, undergår stakningar och omskiff-
ten till störande af Ständers ägande lagstifftande magt.
Att Herrar Riksens Råd dristat i underdånighet tillstyrka Kongl.
M:st till ett så sällsamt steg så i detta måhl som rörande skatte-
kjöps inställande, då de inför Riksens Ständer äro answarige för
sina rådslag, anser Bondeståndet för sin del wara ett ämne för
Riksens Ständers nu förordnade Stora Deputation, som effter dess
erhållna instruction äger att pröfwa i allmänhet, huru rikets goda
lagar ägt så elak wärkställighet, och att äfwen utse medel och utwä-
gar, huru sådant hädaneffter må hämmas och förekommas, samt
theröfwer med utlåtande till Riksens Ständers plena inkomma.
Icke dess mindre och sorn Riksens Ständers beslut i denna del,
som rörer the åker och äng till mehn och skada stående träens sak¬
lösa nedfällande effter föregången utsyning på en gång utan hin¬
803
der och kostnad, bör lämnas uti full wärkan och till skyldig efter¬
rättelse, hälst enär befaradt missbruk icke häfwer en tings rätta or-
denteliga bruk, som äntå wårdas måste; så beslöt Bondeståndet för
sin del, att underdånig skrifwelse therom till Kongl. Mist gjenast
skulle afgå, och hwarmed denna emot Ständernas beslut stridande
inhibition och inställande må ogillas och uphäfwas.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmjukwördsammeli-
gen skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
29.
Bondeståndets extraktprotokoll den 27 april 1765
om vakansavgiften.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 17.)
Protokollet sid. 81.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 27 Aprilis 1765.
S. d. Kongl. Maijit har genom skrifwelse under den 14 Augusti
sistledit år til Dess och Riksens Krigscollegium såwäl som Statscon-
toiret i nåder förordnat, at wid the regementer, för hwilcka knech-
tecontracterne utsätta wissa persedlar, som räknas för hemkall, i
stället för torp, kronan hädaneffter bör utfordra afgifften effter år¬
lig marckegång, och at wid the regementer, för hwilcka uti knechte-
contracterne icke några wissa persedlar utsättas, som af rotarne
böra uti hemkall ärläggas, utan i 1726 års reglemente taxeras i det
ställe till en ringa penningeafgifft i et för alt, hade landshöfding-
arne i stöd af knechtecontracterne och thet, som rotan plägar ut-
gifwa uti hemkalls och torps förmoner, at projectera antingen per¬
sedlar in natura eller sådan afgifft i penningar, som til orten och
marckegången kan wara lämpelig.
Bondeståndet, som inhämtar denna författning wara stridande
804
emot the å högsta ort faststälte knechtecontracter, hwilcka utsätta
å hwarje persedel ett wist pris i penningar, dels ock at 1726 års reg¬
lemente, som äfwen taxerar hemkallet til penningeafgifft i ett för
alt, härigenom är i den delen häfwit och förändrat, som åter blifwer
et prof af faststälte lagars obestånd til ökande af Allmogens utgiff-
ter i nog swåra trängande tider, som dessutom ser sig med kännbar
bewillningslast beswärad, har bland thes allmänna beswär wid när-
warande riksdag uptagit klagomål i thetta ämne til ärnående af rät¬
telse härutinnan. Men som desse beswär icke så hastigt kunna
komma under Riksens Ständers granskning och tilständiga afhiel-
pande, uppå wederbörande deputationers afgifwande betänckan-
och utlåtande, och Allmogen emellertid är blottstält för utmät-
ningstwång af denna effter marckegång nu och utom dess hörande
påbudne förhögde afgifft, emot contracters och det åberopade reg¬
lementes tydeliga innehåll; ty fant ståndet sig föranlåtit at wörd-
sammeligen äska och utbedja sig de öfrige respective ståndens
gunstbenägna biträde för ärnående af skiälig undsättning härutin¬
nan på det sätt, det måtte underdånig skrifwelse til Kongl. Maij:t
genast afgå at i nåder låta inställa all wärckställighet å ofwan-
nemde författning, intil thess Riksens Ständer öfwer detta ärende
medhunnit sig sluteligen att utlåta. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
805
30.
Bondeståndets extraktprotokoll den 4 maj 1765
om Urfors bruk.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr
116.)
Protokollet sid. 86.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 4 Maij 1765.
S. d. Riksens Ständers Protocollsdeputation hafwer wid sistl.
riksdag til plena inkommit med betänkande af den 24 Martii 1762
angående den af Brukspatron Uhr sökte och af Kongl. Maj:ts och
Riksens Bergscollegio den 24 November 1758 bewiljade smidesflytt-
ningen af 380 sk® ifrån Hosiö och Ås bergsmanshamrar til det så
kallade Kalfbrottsskifftet eller Uhrforss, hwilket Bondeståndet den
17 Maij 1762 förehafft och bifallit.
Nu wid denne riksdag har riksdagsmännen för Allmogen der i
orten eller Gästrikeland anhållit, at som detta betänkande hos de
öfrige 3:ne respective stånden är oafgiort, det wille altså Bonde¬
ståndet åter detta företaga och til slut hos de öfrige respective stån¬
den befordra.
Bondeståndet, som i anledning deraf lät betänkandet sig före¬
dragas, inhämtade, at bemälte deputation befunnit det af Brukspat¬
ron Uhr innehafde smide, hwars flyttning til Kalfbrottsskifftet
Kongl. Bergscollegium bewiljat, wara et Bergsmansståndet tilhörigt
smide äfwensom Kalfbrottsskifftet, hwilken plats collegium redan
år 1740 den 22 Martii anslagit til sågbygnad för bergsmännen så¬
som Bergsmansståndets egendom, hwarföre ock deputationen pröf-
wat rättwist och med flere kongl, resolutioner och förordnanden öf-
werensstämmande at ogilla Bergscollegii gifne bifall til berörde
smidesflyttning.
Och som Bondeståndet såwäl häraf som det mera, betänkandet
innehåller, fant billigt at äfwen nu förblifwa wid dess under den 17
Maij 1762 fattade beslut och gifne bifall til alt, hwad deputation
tilstyrkt; altså skulle sådant icke allenast hos de öfrige respective
806
stånden anmälas utan de jämwäl ödmiukwördsamligen anmodas at
detta ärende nu företaga och med gunstbenägit bifall afhielpa. Ut
supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
31.
Bondeståndets extraktprotokoll den 13 maj 1765
om inlösen av utom börd försålda skattehemman.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 19.)
Protokollet sid. 90.
Utdrag af protokollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 13 Maji 1765.
S. d. Uti skrifwelse af d. 18 Februarii innewarande år har Kongl.
M:stt i nåder behagat Thess och Riksens Kammarcollegium före-
ständiga att, som få exempel lära gifwas, det kronan hittils hafft nå¬
gon förmån af sin förbehållne rätt till hemmans inlösande, som säl-
jes utom börd, tå likwäl sådant borde wara att förwänta i en tid,
när egendomar så ansenligt i wärdet upstigit, så har Kongl. M:stt
funnit den författning böra widtagas, att enär hemman utom börd
säljes, måge konungens befallningshafwande, sedan de Kongl.
Kammarcollegio, som förut skedt, derom notificerat, allmänneligen
i orten låta utbjuda kronans derwid ägande rätt till inlösen, och
den, som då will gifwa mäst derföre, blifwa ägare af hemmanet,
samt kronan dereffter njuta avancen, som i så måtto kunde exi¬
stera, utan att behöfwa gå i förlag af kjöpeskillingen.
Här nämnes allenast sådant fall, när skattejord utom börd säljes,
då kronans förbehållne rätt till lösen upstår, men samma rätt låter
lätteligen sig dragas äfwen therhän, enär äganderätt på annat sätt
updrages utom börd, såsom medelst gåfwa, testamente, förpant¬
ning, arf och flere laga fång, medan 2 cap. Rätteg:sb förmår utan
åtskilnad, att när fast gods upbjudes, ther kronan äger räntan af,
bör hembud therå till lösen å wederbörlig ort anmälas.
807
Under denna författning skulle således flere egendomar snart
nog förfalla uti mästbjudandes händer och med detsamma ingen
wara och blifwa säker om det, han sig lagliga tillkjöpt och eljest
förwärfwat.
Kongl. M:stt och kronan kan i denna del icke tilläggas större och
bettre rätt, än enskilte tillkommer, hwilka icke äga androm att öf-
werdraga hwarken bördes- eller andre lösningsrätter, ware sig å
landet eller i städer, såsom widboende och naborätt, men enhwar
måste åt sig sjelf bewara innom föreskrefwen tid sådan sin rättig¬
het utan att then kunna androm updraga.
Utom detta så är det allmännas wäl och bästa den yppersta för¬
fattning uti ett wälbestäldt samhälle, som förnemligast bör tjäna
för ögnamärke.
Kronan äger så förfara med sine egendomar och tillhörigheter,
som med det allmännas förmån, med dess egit ouplösligen förknip¬
pade wäl närmast står att förenas.
Ett sådant nu stadgadt utrop till den mästbjudande af kronones
lösningsrätt wid slike tillfälligheter orsakar ostridigt ett önskeligit
tillfälle för den förmögne i landena, som utgjör det minsta antalet,
att slå under sig flere egendomar, lägga hus till hus och åcker till
åcker, med den fattigas utestängande, som ock tarfwar en jord-
torfwa under ägo att skjöta och ombestyra, hwilken heldre öfwer-
gifwer ett kärt fädernesland än med hustru och barn förblifwer un¬
der annors twång, wälbehag och deraf härflytande osäkerhet och
obestånd.
Wid lagars stifftande fordras således wishet och försigtighet att
äfwen inse theras medförande fölgder, som offta kunna bibringa
mer skada och förfång i längden än den förmån, man tänker närast
skola tillflyta.
Bondeståndet, rörd af de betydeliga wärkningar, denna oförwän-
tade och under Ständers sammanwaro utom deras hörande utfär¬
dade författning i framtiden kunde orsaka, pröfwade fördenskul
billigt och med det allmännas härunder beroende wäl öfwerens-
stämmande wara, att densamma måtte ändras och uphöra samt
kronans ägande lösningsrätt wid skattejords afhändande utom börd
icke mindre hädaneffter än hitintill förblifwa wid the therom stad¬
gade lagar och författningar.
808
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
32.
Bondeståndets extraktprotokoll den 4 maj 1765
om Mållångsstugan.
(Prästetåndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 18.)
Protokollet sid. 90.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 4 Maji 1765.1
S. d. Till Riksens Högh Ständers plena har Urskilningsdeputatio-
nen förwist Jon Ericssons med delägares gjorde ansökning om slut
uti theras wid sidstl. riksdag hos Riksens Ständer anhängige gjorde
sak med Brukspatron Jac. Laur. Dahl angående bettre rätt till skat¬
telösen å hemmanen Flät, Molongstuga, Molongstad, Gullberg och
Granäs i Alfta sokn och Helsingeland, den Kongl. M:stt genom nå¬
dig resolution af d. 15 Aprilis 1761 åboerne tillerkändt, emot det the
lösen therföre erlade, oansedt hemmanen enligit jordeböckernes in¬
nehåll wörö skatte, och hwaremot parterne å ömse sidor beswär an¬
fört.
Ståndet inhämtade, att Kammar-, oeconomie- och commercede-
putationen under d. 15 Maji 1762 afgifwit dess betänkande i detta
mål, som ståndet d. 26 Maji 1762 till alla delar bifallit, och hwaruti
det Högwördige Presteståndet d. 14 Junii samma år instämt, men
Högl. Ridderskapet och Adelen och Wällofl. Borgareståndet har sig
uti målet icke yttrat.
Att detta ärende måtte till ändteligit rättwist slut befordras, är
det Bondeståndet af de öfrige respective stånden nu wördsammeli-
gen förwäntar; hwarwid och som Kammar-, oeconomie- och com-
mercedeputationens förr omrörde betänkande grundeligen wist
1 Ärendet omtalas icke i protokollet den 4 maj men väl den 13 maj.
809
Brukspatronen Dahls ofog med denna mångåriga rättegång till dess
wederparters ömtåliga känning och utblottande och derföre lämnat
dem öpen talan för serskildt käro om åbragte kostnaders ersätt¬
ning, hwilket kunde medföra mer tids förlopp, innan the kommo
till sin rätt i den delen, genom flere instantiers bewandrande, än för
hufwudsaken åtgådt, då likwäl 24 cap., 3 §, Rättegs:b bjuder, att
om rättegångskostnad tillika med hufwudmålet dömmas skall; ty
och i stöd hwaraf Bondeståndet pröfwat bifogade af åboerne inläm¬
nade omkostningsräkning1 och fant för godt att skjäligt jämka den¬
samma till nijotusende daler kop:rmt, them Brukspatronen Dahl
kännes skyldig thess wederparter att gälda och ersätta.
Hwilket jämte hufwudsaken med de öfrige respective stånden till
gunstbenägit bifall ödmjukwördsammeligen skulle communiceras.
Ut supra
Ex protocollo
Johan Kock.
33.
Anders Matssons från Aland memorial
om lösen av avradsspannmålen.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 26, nr 57.)2
Protokollet sid. 91.
Ödmiukt memorial.
Ibland the allmänne beswär, hwilka trycka Allmogen på Åland
och utom hwars afhielpande des totale undergång är förhanden,
förtjenar i synnerhet Kongl. Maist:s nådige författning om afrads-
och skattespannemålens erläggande in natura Riksens Höglofl.
Ständers ömma afseende och billige rättelse.
I alla tider har det warit tillåtit Allmogen af få inlösa deras
1 Utesluten här.
2 Med påteckning: Inkom d. 13 Maij 1765 til Bondest:det. Upl. hos Bon¬
dest:t d. 13 Maji 1765. D:o remitteradt till Kam-roecon. deputationen.
52—700212
810
afrads- och skattetiondespannemål effter länets markegång. Det
har warit och är ock så mycket skäligare, som all Allmogen på
Åland utom des nödgas nästan alla år köpa säd till brödfödan, i
synnerhet som ett helt mantal ej äger mer än tre tunnors utsäde
och somlige alts intet, hälst fiske altid warit det indrägtigaste nä¬
ringsfång här på landet. Skall nu 2:ne tunnor säd utgöras årligen
till cronan, så följer nödwändigt en oerhörd brist, en tilltagande
dyrka och följgaktel. et oundwikeligt ödesmål.
Sedan äfwen fisket de senare åren anslagit felt och landet ännu
ej undergådt den längst för detta bewiljade ref- och skattlägg¬
ningen, så har det warit så mycket mera hårdt för Allmogen at
genom H. Landshöfdingen och Riddaren Wallens publication un¬
der d. 12 i nasti, månad få höra, at Hans Kongl. Maij:t genom nå¬
dig skrifwelse till Statscontoiret af den 17 sidstl. Januarii förordnat,
at räntegifwarne utan åtskillnad skulle tillhållas at in natura till
fullo utgöra sin spannemål, så framt icke lagligen anstälde och med
förordningarne enlige samt af Landshöfdingen approberade mis-
wäxtsyner kunna uptes, i hwilken händelse de, som således finnas
hafwa lidit miswäxt, frikallas ifrån spanmåls lefwererande in na¬
tura.
Det är härutinnan, som Allmogen på Åland i djupaste ödmiukhet
wäntar Riksens Höglofl. Ständers ädelmodige hielp i så måtto, att
Kongl. Maij:ts förber :de nådige författning må blifwa uphäfwen
och Allmogen tillåtit at så hädaneffter som hitintill få inlösa deras
afrads- och skattetiondespannemål effter länets markegång, åtmins¬
tone intill des den anbefalte ref- och skattläggningen på Åland blif-
wit fullbordad, då hwar och en får skatt effter sine ägor och således
sättas i stånd at kunna fullgöra deras skyldigheter in natura.
Med thetta mitt memorial anhåller jag ödmiukel. att få wända
mig till the öfrige respective stånden och om theras höggunstiga bi¬
fall anhålla.
Stockholm d. 14 Maji 1765.
Anders Matsson.
Ricksdagzman.
811
34.
Bondeståndets extraktprotokoll den 13 maj 1765
om kronoskattehemmans utbyte
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 57. j
Protokollet sid. 97.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 13 Maji 1765.1
S. d. De mångfaldige klagomål, hwilka i synnerhet wid nu på¬
stående riksdag nästan från alla landsorter blifwit deröfwer hos
ståndet anmälte, att en myckenhet skattehemman blifwit antingen
till sine räntor utbytte eller och lämnade till ersättningar för så kal¬
lade bårtmiste räntor, gåfwo ståndet anledning att eftersinna orsa¬
kerna thertill.
Ståndet fant wid efterseende häraf, at alla de om byten och er¬
sättningar utkomne kongl, bref och förordningar grunda sig på 14 §
af kongl, resolutionen på Allmogens allmänna beswär samt 28 § af
Höglofl :e Ridderskapet och Adelens Privilegier af år 1723, hwilka
alla uttryckeligen förmå, att pure cronohemman, som intet ligga in¬
till eller under kungsgårdar m. m., kunna i byten och ersättningar
gå, men skattehemman nämnas intet.
Och som likafullt händt och än händer, att skattehemmansräntor
blifwit lämnade emot jämngode frälseräntor, hwaröfwer många
klagomål wid förra riksdagar blifwit giorde, så har Riksens Stän¬
ders Kammar-, oeconomie- och commercedeputation den 18 Augusti
1743 uti afgifwit betänkande af grundeliga skiäl tillstyrckt, det inga
skattehemman eller lägenheter måtte till utbytande tillåtas, så
framt icke bytesmannen sielf skatterätten äger. Detta betänckande
har Bondeståndet samma dag bifallit, men som det då ej kom att
widröras, så har ståndet genom extractum protocolli af den 24 Ap-
rill 1752 härom ytterligare påmint och betänckandet till gunstbenä-
git bifall recommenderat.
Således och aldenstund målet ännu hwilar under Riksens Stän¬
ders egen åtgiärd och klagomålen så ökas, att nödigt är, det någon
1 Ärendet omtalas icke i protokollet den 13 maj men väl den 8 juni.
812
författning till hämmande deraf widtages, fördenskull och som åf-
wannämde betänckande är det lämpeligaste, ty beslöts, att en af-
skrifft deraf skulle de öfrige respective stånden tillsändas med yt¬
terligare anhållan om gunstbenägit bifall derå, och hwilket ståndet
så mycket häldre skulle se, som det icke annat är än den hemul wid
de wilkor och förmoner, som i förmågo af skattekiöpebrefwen
hwarje cronoskattehemmans åbo tillhörer samt ländande till dess
säkerhet för sig och effterkommande. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
35.
Bondeståndets extraktprotokoll den 10 juni 1765
om rekryteringar.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 27.)
Protokollet sid. 98.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 10 Junii 1765.
S. d. Då ståndet erindrade sig, huruledes wid sidsta generale
mönstringar en owanlig myckenhet manskap, så wid cavallerie-
som infanterieregementerne, blifwit casserat, kunde dess omtancka
och uppmärksamhet icke undfalla, huru swårt och kanhända
omöjeligit det blifwer för Allmogen at wid nuwarande folckbrist in¬
nom rätter tid recrutera alle vacante numror och rotar, samt at äf-
wentyr för rust- och rothållaren at sjielfwe blifwa skrefne, med
flera olägenheter, äro ofelbara fölgder häraf.
Och pröfwade ståndet i anseende til sådane omständigheter för
Allmogens wälfärd högst nödigt wara, at ofördröj eligen hos Kongl.
Maij:t i underdånighet anhålles, att de i somlige orter redan wid
wite påbudne recruteringar må inställas samt Allmogen öfweralt
lemnäs et effter omständigheterne lämpat råderum til nytt man¬
skaps anskaffande, som ock at rust- och rothållarne för sine perso¬
813
ner frikallas för utskrifning wid detta tillfället, om de icke kunna
skaffa karlar så fort som påfordras; hälst uti nuwarande fredlig tid
icke något äfwentyras, om med recruteringen något på tiden skulle
ankomma, och äfwen under drögsmålet åtskillige rust- och rothål¬
lare torde få tilfälle att i stöd af 20 och 53 §§ af kongl, resolutioner
på Allmogens underdåniga allmänna beswär wid 1727 och 1743 års
riksdagar at återwinna afskedade karlar, som utan skiäl blifwit
casserade eller sedan annorstädes gådt i krigstjenst och således äro
förfallne at gå tilbaka til sin förra nummer och rote.
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmiukwördsammeligen anmälas skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
36.
Bondeståndets extraktprotokoll den 12 juni 1765
om tjänster och befordringar.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 24.)
Protokollet sid. 105.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 12 Junii 1765.
S. d. Föredrogs Sectreta Deputationens betänkande af d. 9 Maji
sidstl. angående tjensterne och de befordringar, som sidsta riksdag
af Riksens Ständer sjelfwe gjordes. Och fant ståndet godt att
samma betänkande bifalla, med undantag af respective ståndens
egna betjente, som i anledning af 1756 års förordning d. 17 Decem-
bris sidsta riksdag undfingo Riksens Ständers underdåniga förord
till någon tour eller befordran.
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmjukwördsammeligen communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
814
37.
Bondeståndets extraktprotokoll den i5 juni 1765
om skatteköpen.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 22.)
Protokollet sid. 109.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 15 Junii 1765.
S. d. Wid wärckställandet af Riksens Ständers wid närwarande
riksdag fattade beslut til häfwande af den mot alla skattekiöps-
måhls afgiörande skedde inhibitionen har Kongl. Cammarcolle-
gium föreständigat the trenne provinciecontoir, som med slike måhls
utarbetande hafwa at skaffa, det de inga andra skattekiöpsmåhl än
de, hwilcka til Kongl. Collegium inkommit och anmälte blifwit förr
den 15 Decembris 1763, då förbudet emot skattebrefwens utfärdande
ankommit, hade til utarbetning sig at företaga och afgifwa.
Således är den skiedde inhibitionen än icke häfwen, hwarmed
skattekiöpsförordningen af år 1723 widare kommit at hwila emot
Riksens Ständers akt och mening, som ofelbart welat den försätta
uti den drifft och wärckan, som lag i gemen åtfölja bör.
Skall undersåtare i allmänhet njuta enahanda rätt, är enhwars
rättighet i lag förwarad; beror åtnjutandet af slik rättighet uppå la¬
gens wärkeliga, jämna och eij fördelade utöfning, så tilförser Bon¬
deståndet sig the öfriga respective ståndens nu utbedjande gunstbe¬
nägna biträde och närmare förklaring, det måtte merbemälte inhibi¬
tion i allone häfwas och uphöra, så att eij allenast de anmälte utan
äfwen de framdeles anmälande och inkommande skattekiöpsmåhl
må utan åtskillnad effter lag och författningar uptagas och afgiö-
ras, hwarmed Allmogen, såwäl som andra i gemen af alla stånd,
måge försättas uti den trygg- och säkerhet, som wedertagne lagar
ostridigt bör medföra; till hwilcken ända detta med de respective
stånden till gunstigt bifall ödmiuktwördsammeligen skulle commu-
niceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
815
38.
Bondeståndets extraktprotokoll den 15 juni 1765
om räntehö i Strömsholms län.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 48.)
Protokollet sid. 110.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 15 Junii 1765.
S. d. Riksens Ständers Kammaroeconomiedeputation har wid
sidstl. riksdag uti afgifwit betänkande af d. 27 Novembris 1761 till¬
styrkt följande puncter rörande Allmogens räntehö i Strömsholms
lähn, hwilka detta ståndet under d. 8 Februarii och Högwördige
Prästeståndet d. 21 Junii 1762 till alla delar bifallit, nembl:n:
1 :o. Att Allmogen eij får twingaas till räntehöets aflämnande
annorstädes än wid Strömsholm, såsom innom lagsagun belägit.
2:o. Bör Allmogen eij förwägras att aflämna höet in natura och
det af sådant slag, som kan finnas wid hemmanet.
3:o. Då misswäxt infaller, betalas höet med penningar effter läh-
nets markegång, med mera som betänkandet widare härom utsta¬
kar.
4:o. Wissa terminer utsättas till höets aflämnande, då det inlas¬
tas af Allmogen sjelf i båtar, som böra wara tilreds, när höet an¬
kommer. Och
5:o att wägningen skjer med wågbalkar och eij med hetsman.
Och som denna sak ganska nära rörer Allmogen i berörde lähn till
winnande af redighet och billighet wid räntehöets aflefwerering, ty
pröfwade ståndet för godt att nu förnya dess förra bifall i detta mål
och ödmjukwördsammeligen anmoda de öfrige respective stånden
att saken till gunstbenägit afgjörande företaga. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
816
39.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni 1765
om svedjandet i Tavastehus län.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 110.
Bref, underdånigst, om swedjandet i Tavas¬
tehus län.
Under den 24 April har hos Eder Kongl. Maj:t Bondeståndet i un¬
derdånighet anhållit, at den inskränkning af swediande, som Lands¬
höfdingen och Riddaren Boije i Helsingforss för 2:ne år sedan skal
hafwa giort i Tavastehus län, måtte tilswidare uphäfwas i anseende
til de bewekande och öma omständigheter, som då tillika anfördes.
Bondeståndet har fått underrättelse, at detta underdåniga an¬
dragande skal wara lemnat Landshöfdingeembetet til communica-
tion. Men som utlåtande deröfwer icke lärer wara inkommit och
dermed än längre på tiden torde utgå, så föranlåtes Bondeståndet at
ånyo wända sig til Eder Kongl. Maj:t med lika underdånig anhål¬
land, det täcktes Eder Kongl. Maj:t i nåder hugna denne i så ussel
belägenhet stadda landsort med en snar hielp genom bemälte för¬
buds uphäfwande, på det den angelägna sommartiden ei måtte gå
Allmogen frucktlöst ur händerne, hwarom deras ömkeliga klagan
med posten dageligen inlöper.
Bondeståndet kan icke annat finna, än at den afsigt, detta förbud
torde hafft at dymedelst spara skogarne, icke är aldeles hopstäm-
mande med denne landsorts särskilta beskaffenhet, såsom ock at
kronans trogne skattdragare, hwilka på de fläste ställen i bemälte
län föga äga något annat näringsfång, omöijeligen kunna hafwa be¬
stånd, om swedjandet genom det öfwerklagade förbudet af den 6
Julii 1763 dem på en gång afskiäres, för hwilket de dock egenteli-
gen äro skattlagde och roterade.
En och hwar rättsint önskar och förmodar, at åtskillige nyttige
författningar kunde tagas til swedjebehofwets förminskning, alt
som åkerbruket på de fläste orter i rikets norra provincier effter
hand står at uphielpas. Riksens Ständer lära ock derföre under ut¬
817
arbetning företaga en förnyad skogsordning, som til hwar ock en
särskilt ort må blifwa i möijeligaste måtto lämpelig, när en medel-
wäg sökes och nödig skillnad giöres emellan et oafpruteligit och
nyttigt bruk samt misbruket af swedjande. Men som under andra
nog täta emellankommande giöromål owist är, när den försmäck-
[t]ande och i sin urgamla näring genom det öfwerklagade förbudet
af den 6 Julii 1763 förlustig blefne Allmogen i Tawastehus län får
ärfara någon wärkan och förmon deraf, och imedlertid hwad ännu
längre dröijer med det omtalte twånget in på sommaren, hwarige-
nom arbetet efftersättes, betyder det et helt års längre hungersnöd
för dem, som de redan beklageligen i några år utstådt dels genom
miswäxt, dels genom det de blifwit förmente på wanligt sätt skaffa
sig lifsuppehälle, hwilket ei utan de bedröfweligaste fölgder kan
aflöpa, och saken således numera icke går ut på någonting mindre
än at rädda någre tusende menniskiors lif samt afböija hemmans
ödesmål; så innesluter Bondeståndet underdånigst desse sine nödli¬
dande medbroder i Eder Kongl. Maj :ts nådige åtanka och faderliga
ömhet och framhärdar med diupaste undersåtelig wördnad och
lydno.
Stformäktigste] A[llernådigste] K[onung]
Joseph Hanson.
40.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 juli 1765
om dagtraktamente för Johan Matsson från Uppland.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 130.
Bref, underdånigst, angående dagtractamen-
tet för Johan Mattson ifrån Kumla och Ba¬
lingstad sockn uti Upland.
Hos Bondeståndet har Riksdagsman för Ulleråkers, Hagunda och
Lagunda häraders Allmoge uti Upland Johan Mattsson ifrån
Kumla och Bälingstads sockn redan uti förleden Martii månad an-
818
malt, huruledes berörde häradsboer, innan de skridit til riksdags-
mannawalet, faststält, at den, som blefwo deras riksdagsman, ei
skulle mer åtniuta i herredagspenningar än fem daler sexton öre
kopparmynt om dagen, samt det han, Johan Mattsson, sedan walet
på honom fallit, funnit och förklarat sig ei kunna i denna dyra ti¬
den med så litet utkomma men likwäl ansedt sig skyldig at i följe af
häradsboernes kallelse infinna sig wid riksdagen under förhopp¬
ning at winna tilökning, sedan han fått erfara, huru mycket om da¬
gen oumgängeligen tarfwas, och dess committenter blefwo derom
underrättade.
I anledning häraf samt uppå Johan Mattssons anhållan lemnade
ståndet honom genom utdrag af dess protocoll under den 14 sist-
ledne Martii intygande, at nijo daler kopparmynt om dagen wore
det minsta, hwarmed en riksdagsman af Bondeståndet kunde ut¬
komma uti nuwarande dyrhet härstädes på lifsmedel, hushyror,
lius, wed och dylikt, och at ståndet derföre förmodade, at Johan
Mattsson [s] committenter i anseende til sådane omständigheter
skulle finna sig wid at föröka det dagliga underhållet eller herre-
dagspenningarne, hwarom de för walet öfwerenskommit, på det
han ej måtte nödgas, under det han deras angelägenheter bewa-
kade, sine egne medel tilsätta.
Sedermera och i anseende härtil hafwa Johan Mattssons commit¬
tenter blifwit kallade genom Eder Kongl. Maj:ts Befallningshaf-
wandes anstalt samt genom fullmägtige sig instält wid detta års
sommarting at höras och öfwerenskomma om tilökningen i herre-
dagspenningarne, då Ulleråkers och Hagunda häradsboer den 30
Maij och 10 Junii enligit utdrag af domböckerne bewiljat at bestå
deras Riksdagsman nijo daler kopparmynt om dagen, men La¬
gunda härads Allmoge har wid tinget den 17 nästledne Junii un¬
dandragit sig at ingå uti någon tilökning.
Och derutaf Johan Mattsson funnit sig föranlåten at anhålla, det
ståndet genom ytterligare biträde wille befordra derhän, at sist-
nämde eller Lagunda häradsboer må på wederbörligit sätt förmås
at instämma uti [det], de andre twenne häraderne bewiljat, samt i
sin proportion bidraga dertil, at han, Johan Mattsson, må komma
at niuta nije daler kopparmynt om dagen.
Och aldenstund 7 § i Riksdagsordningen stadgar, at en riksdags¬
man för Allmogen bör niuta fritt och tilräckeligit underhåll och re-
sepenningar af sine häradsboer, samt ståndet funnit, at nijo daler
819
kopparmynt om dagen är det minsta, hwarwid utkomst kan wara;
twenne härader jämwäl bewiljat Johan Mattsson en sådan dags¬
penning och ei billigt kan wara, at de utan deltagande af Lagunda
härad allena skola fylla detta sit löffte, samt förmodeligit är, at sist-
bemälte häradsboer, om den(!) ytterligare tienlig föreställning giö-
res, godwilligt begifwa sig til samtycke uti det, som de andre
twänne häraderne utfäst; altså har Bondeståndet funnit sig icke
böra afslå Johan Mattssons begäran utan pröfwade sig föranlåtit at
hos Eder Kongl. Maj :t underdånigst anhålla, det Eder Kongl. Maj :t
i nåder täcktes anbefalla Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i Up¬
land at foga behörig och sådan anstalt, hwarigenom Lagunda här¬
adsboer kunna förmås at samtycka til Ulleråkers och Hagunda här¬
aders friwilliga begifwande samt at i följe deraf i sin porportion bi¬
draga til nijo daler kopparmynts underhåll eller herredagspen¬
ningar om dagen för deras Biksdagsman Johan Mattsson.
Bondest. framh[ärdar] etc. etc.
41.
Bondeståndets extraktprotokoll den 27 juli 1765
om Smedstorp.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 34.)
Protokollet sid. 139.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 27 Julii 1765.
S. d. Uplästes Håfrättsrådet Elias Wettrings af Urskillningsdepu-
tationen till Riksens Ständers plena remitterade ansökning om slut
i thes sidstledne riksdag theröfwer anförde beswär, att Kongl.
Maij:t genom nådig resolution af den 10 November 1758 tillagt
åboerne i Tiustorp, Gårdlösa, Sticko och Stenbergs byar i Chris¬
tianstads län förmonsrätt till skattekiöp af deras åboende krono¬
hemman framför Wettring.
Wid öfwerwägandet häraf påminte ståndet sig hafwa genom ut¬
drag af protocollet under d:n 29 Januarii 1762 tillägnat åboerne
820
förmonsrätten till skattekiöp framför Håfrättsrådet Wettring. Och
som ståndet wid detta sitt beslut nu äfwen förblef och wid effter-
seende befants, att Högwördige Prästeståndet d:n 27 Februarii
samma år dertill sitt bifall lemnat, men at Höglofl. Ridderskapet
och Adelen samt Wällofl. Borgareståndet detta ärende hos sig icke
förehafft, altså resolverades, att wänlig påminnelse derom nu giöras
och till gunstbenägit bifall ödemiukwördsammeligen recommende-
ras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
42.
Bondeståndets extraktprotokoll den 27 juli 1765
om Smedstorpshemmanen.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 87.)
Protokollet sid. 139.
Utdrag af protocollet, hållit i Bondeståndet
den 27 Julii 1765.
S. d. Sedan Kongl. Maij:t på Riksens Ständers underdånige til-
styrckande den 5 Julii 1762 i nåder anbefalt Landshöfdingen i Chris¬
tianstads län att til nu påstående Riksens Ständers sammankomst
afgifwa berättelse, om och huruwida någre gamla arbetshemman,
som warit Smedstorps berustade säterie underlagde, frångådt det
dem uti 1688 års contract ålagde hofweri, hwilcket åboerne i Tius-
torp, Gårdlösa, Stensberg, Sticko och Killeröds byar, som äfwen
Smedstorp med arbete anslagne blifwit, påstådt och deröfwer hos
Riksens Ständer sig beswärat, så föredrogs nu en af Häradsfogden1
i orten den 31 Januarii innewarande år derom hållen2 undersökning
af det innehåll, att nuwarande jordeböcker, jemförde med 1688 och
förra årens jordeböcker, tydeligen styrcka, det samma arbetshem-
1 Olof Kiellman.
2 Enligt Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 4, rättat från förlagans:
hällne.
821
man til nummer och hemmantal, som wörö under Smedstorp 1688,
äro dit hörande i denna stund.
I anseende härtil och ehuru Riksens Ständer sidstledne riksdag
afgiort, att ofwannembde klagande arbetsbönder borde i alla delar
fullgiöra 1688 års uprättade och 1689 af Indelningscommissionen
stadfästade contract efter dess innehåll och lydelse, kom dock stån¬
det så i anledning af handlingarne som ock at Riksens Ständer
förnämligast grundat deras underdåniga tilstyrckande härutinnan
på den omständigheten, som skulle Smedstorp ännu wara kongs¬
gård, att närmare efterse och nogare granska detta ärendet samt fö¬
reslå de medel, som såwäl med desse undersåtares som Håfrättsrå-
det Wettrings rätt, hwilcken nu för tiden Smedstorp innehafwer, är
billigt och med rättwisan närmast öfwerensstämmande.
Hwad altså först angår böndernes klagan, att 6 1/2 hela arbeten
eller hofweri skola Smedstorp frångådt, så ehuruwäl den därom an-
befaldte och nu ändteligen förrättade undersökningen innehåller,
att alla de arbetshemman, som år 1688 lågo under Smedstorp, äro dit
hörande i denna stund, dock likwäl och som af 1688 års contract
jemfördt med indelningswärcket befinnes, att en stor del hemman i
Stiby, som warit Smedstorp med arbete underlagde, hafwa år 1731
til 2:ne hela rusthåll blifwit indelte, hwarigenom de blifwit från en
betydelig del af arbetsskyldigheten befriade men sedermera friwil-
ligt påtagit sig halft i stället för helt arbete, hwilcket det med dem
slutne nya arbetscontractet, daterat den 20 Februarii 1733, tydeli-
gen bewiser och hwilcket dessutom deraf klart är, att desse bönder i
Stiby med ofwannembde klagande sig icke beswärat, så blir wäl
sanning, at desse hemman i Stiby ännu äro med arbete Smedstorp
underlagde men med den märckeliga skillnad, att arbetet nu
praesteras halft, hwaremot det förut prsesterades helt, hwilcket i
ofwannembde undersökning blifwit förtegat. Och aldenstund härtil
kommer, att n:o 15 i Stiby blifwit til heideridareboställe anslagit
och förty arbetsskyldigheten sig äfwen afskuddat, fördenskull är
uppenbart, att desse 6 1/2 hela arbeten på ofwannembde sätt
Smedstorps gård frångådt och på desse klagande åboer fördelte
blifwit, hwarmed de emot 1688 års contract icke bordt belastas.
Beträffande därnäst på hwad laglig grund denna arbetsskyldig¬
heten blifwit desse siu och trettio klagande bönder ålagd och med
hwad rätt Håfrättsrådet Wettring densamma ännu innehafwer, så
är af handlingarne klart, at Smedstorp warit ett gammalt danskt
822
säterie men af danska cronan från frälsemannen inlöst och gifwit
cronan Swerige i wederlag för Bornholm, hwarefter det blifwit för
kongsgård ansedt och dels til wälförtjente män, dels ock til andre
rikets undersåtare bortarrenderat ända tils 1712, då det til 3:ne
rusthåll indeltes och år 1730 med tillökning af Flagebro och Tom¬
marps qwarnars ränta såsom augment belagt med 2 :ne rustningar
till, så att Smedstorp nu för tiden bär fem hela monderingar emot
70 d. s:rmt ränta för hwardera.
Häraf är tydeligt, at Smedstorp förwandlat sin natur från frälse
til kongsgård och från kongsgård til berustat cronosäterie eller
rusthåll. Deraf fölljer, at såwida andre rättigheter åtföllja frälse
och andre kongsgård, hwilcka åter äro wida skilde från de rättighe¬
ter, som åtföllja rusthåll, så hafwa och rättigheterne i hwarje ge¬
neration eller omskifte blifwit tillika förwandlade. Detta blir ännu
mera tydligt deraf, att den arbetsskyldigheten, som åtfölgde Smeds¬
torps kongsgård, uphörde nödwendigt, då Smedstorp iklädde sig
rustningen.
Ty hwarcken i indelningswärcket ej eller uti Indelningscommis-
sionens protocoller finnes med ett enda ord nämdt, att något det
ringaste afseende hafts wid indelningen på arbetet eller hofweriet,
utan äro gårdens och ofwannembde qwarnars räntor endast och al¬
lenast til grund tagne.
Således och då gunstbenägit considireras, att arbetet blifwit til
kongsgården men aldeles icke til rusthållen anslagit och rustningen
icke i och för arbetets skull blifwit förhögd, ty då hade innehafwa-
ren omöijeligen kunnat betala åboerene för arbetet, ei eller hade
åboerne kunnat niuta någon afkortning i räntan derföre, hwilcket
likwäl hittils skiedt och hwilcket alla de i saken fallne resolutioner,
som wäl nämna kongsgård men på intet ställe berustat, klarligen
ådagalägga; så är öfwertygeligt, at innehafwaren af Smedstorp wäl
på laglig grund fått och nyttiat arbetet, så länge det war kongsgård,
men att dettsamma länge sedan eller 1712, då Smedstorp blef med
rustning belagd, bortdt uphöra, i föllje hwaraf Håfrättsrådet Wett¬
ring numera intet skiäl för sig äger att längre åtniuta detta arbete,
som orätt af wana och tractu temporis ännu continuerar1 likasom
Smedstorp ännu wore kongsgård.
I hänseende härtil och emedan Smedstorp wid indelningen niutit
1 Enligt Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 4, rättat från förlagans:
coutinuera.
823
den besynnerliga förmohn, att thet fått 10 d. s:rmt mer til hwarje
mondering, än elljest ordinairt wid indelningen är wordet bestådt,
samt innehafwer dessutom en och annan härlighet, dem Håfrätts-
rådet sielf i slutet af sin relation upnämner, ty finner ståndet för
sin del rättwist och skiäligt att från Smedstorps gård återkalla mer-
bemelte arbete eller hofweri, och att samtelige klaganderne, som
därtil anslagne warit, böra nu och framgent derifrån aldeles frikal¬
las.
Hwilcket med de öfrige respective stånden til gunstbenägit bifall
ödmiukwördsammeligen på det högsta recommenderas skulle. Ut
supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
43.
Bondeståndets extraktprotokoll den 3 augusti 1765
om vägen genom Jämshögs socken.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr W.)
Protokollet sid. 144.
Utdrag af protocollet, hållit i Bondeståndet
d. 3 Aug. 1765.
S. d. Af Riksdagstidningen n:o 33 har Bondeståndet inhämtat,
huruledes uppå anförde beswär ifrån Carlshamns stad, att oaktadt
Kongl. Maij:t flere resor gifwit Dess nådiga befallningar angående
en allmän farwägs uparbetande genom Jämsiö sokn i Lister härad
och Blekingen in uti Öster Gj öinge härad och Christianstads län
och så widare i Kinnevalds härad igenom Albo och Sunnerbo till
Ljungby gästgifwaregård i Kronobergs län, har dock sådant ej
kommit till wärkställighet, medan Christianstads stad sökt gjöra nå¬
got hinder wid denna wägs uprödjande, och jämwäl en del Allmoge
theremot en och annan inwändning gjordt, som föranlåtit Kongl.
Maij :t att nådigst i saken låta höra Dess och Riksens Krigs-, Amira¬
litets- och Kammarcollegier jämte wederbörande landshöfdingar,
magistrater, Borgerskap och Allmoge. Men att när thetta mål såle¬
des war beredt at hos Kongl. Maij:t till nådigt afgjörande före-
824
komma, har Secrete Utskottet wid 1756 års riksdag, efter handling-
arnes affordrande, genom underdånig skrifwelse anhållit, det
Kongl. Maij:t i nåder täktes afslå alla the ansökningar, som redan
wörö gjorde eller thädanefter kunde gjöras, om flere wägars öp-
nande, än the redan i stånd satte, som måtte skaffa flere communi-
cationer emilian Småland och städerne Carlshamn och Carlscrona,
hwilcket och Kongl. Maij:t genom nådig resolution år 1762 Carls¬
hamns stad förständigat; waran des handlingarne sedan så ur wägen
komne, at the icke städt att igenfås.
Närwarande Secreta Utskott har nu af updragne skjäl i underdå¬
nighet anhållit, det täktes Kongl. Maij:t utan afseende på ofwan-
nämde 1756 års författning i nåder taga detta ärende än widare uti
öfwerwägande, och sedan de dertil nödige handlingar blifwit åter¬
samlade, så snart thet sig gjöra låter, härutinnan i nåder förordna
på sätt, som med Kongl. Maij:ts förut gifne befallningar, allmän
nytta och rikets therander beroende fördel enligit wara kan.
Riksdagsordningens 18 § förmår hwad som rörer riksens all¬
männa styrelse, oecnomien i landet och det, som allmänt kunnogt
wara kan, skall hos stånden in pleno föredragas, som äfwen förut
stadgat är. Nya wägars anläggande till öpnande af flere communi-
cationer landsorter emilian är ett så allmänt hushållsmål, som icke
under hemlighet till Secreta Utskottets åtgjärd, hwarken förr eller
nu, uti intet afseende dragas bordt. Bondeståndet, som thär saknar
sine medel, the ther kunde i slike fall påse dess tillhörige rätt, kan
så mycket mindre utestängas ifrån dylike måls pröfning gemen¬
samt med öfrige respective stånden, som sådant skulle medföra ef-
tertänkelige fölgder.
Sedan Kongl. Maij :t i nåder sig yttrat i detta mål för denna wägs
öpnande, som i anseende till sedermera inlupne twifwelsmål och
erindringar skolat komma under ny pröfning, men saken blifwit i
sådan ställning med handlingarnes affordrande dragen under Se¬
creta Utskottet wid 1756 års riksdag, och nuwarande Secreta Utskott
i underdånighet anhållit, att Kongl. Maij :t täktes i nåder uti målet
så förordna, som med Kongl. Maij :ts förut gifne befallningar enligt
wara kan, så är uppenbart, att sakens widare pröfning hos Kongl.
Maij :t och Rådet efter denna författning icke äger rum, medan slu¬
tet skulle wara enligt med the förut therutinnan gifne nådiga be¬
fallningar.
Det will och föga passa sig, att Kongl. Maij:t och Rådet häfwer
825
och ändrar sina egna widtagne beslut. Hwarförutan the sedermera
updragne orsaker och omständigheter oumgängeligen måste skjö-
tas af fria händer, och hwar och ens skjäl å ömse sidor granskas till
ernående af rättwijst owäldugt slut, som åter fordrar the bort-
komne handlingars föregående tillrättaskaffande.
Wid sådant ärendets förlopp och stålning pröfwar Bondeståndet
för sin del rättwist och tjenligast wara, att underdånig skrifwelse
till Kongl. Maij :t afgår med anhållan, det Kongl. Maij :t i nåder täk-
tes ifrån wederbörande låta infordra the föregångne syner, besigt-
ningar och afmätningar med collegiernes jämte landshöfdingarnes,
magistraternes och Allmogens yttrande å alla sidor, och uppå hand-
lingarnes fullkomliga återsamlande aflemnar dem till Riksens
Ständers Kammar-, oeconomie- och commerciedeputation, som öf¬
wer saken i hela thess widd har med sitt betänkande til plena at in¬
komma, medan Riksens Ständer tillhörer at granska och pröfwa re¬
geringens gjöromål.
Emedlertid och som återwinning gjöres Allmogen onyttig, i hän¬
delse Kongl. Maij :ts förra nådiga anstalt för wägens öpnan- och an-
lägande skulle gå i wärkställighet; så och till följe af 26 cap., 4 §,
Rätteg.b:n kommer wärkställigheten deraf att hwila, intill dess
Riksens Ständer sig uti målet behörigen utlåtit.
Hwilket med de öfrige respective stånden till gunstbenägit bifall
ödmiuktwördsammeligen communiceras skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
44.
Bondeståndets extr aktprotokoll den 8 augusti 1765
om jägeriparken vid Linköping.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 31.)
Protokollet sid. 150.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondeståndet
d. 8 Augusti 1765.
S. d. Uppå behörigt öfwerwägande af Kammar-, oeconomie- och
commercedeputationens under d. 28 sidstl. Julii afgifne betänkande
53—700212
826
angående Linköpings stads wid sidstl. riksdag gjorde och nu åter
påyrkade ansökning att till mulbete få nyttja den öster om staden
belägne kronans enskilte så kallade Jägarepark emot årligit arrende,
stannade ståndet deröfwer uti följande slut.
Att som Komgl. M:stt uppå stadens enskilta underdåniga beswär
genom nådig resolution af d. 29 Aprilis 1747 afslagit thenna an¬
sökning till förekommande af the wid denna Jägarepark belägne
hemmans lidande brist på nödigt mulbete och staden emot högst-
ber: de resolution icke wid den nästföljande riksdagen eller seder¬
mera wändt sig med beswär till Riksens Ständer och i dy sin talan
försutit, ty anser ståndet rättwist wara att låta detta mål wid
Kongl. M:stts nådiga åtgärd therutinnan bero, att den nu föreslagne
undersökningen sålunda kommer att förswinna.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmjuktwördsamme-
ligen skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
45.
Bondeståndets extraktprotokoll den 8 augusti 1765
om avradslanden i Jämtland.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 83.)
Protokollet sid. 150.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 8 Augusti 1765.
S. d. I anledning af riksdagsfullmägtiges för Allmogen i Jämt¬
land anhållan lät ståndet sig föredragas hosgående project til reso¬
lution öfwer 47 § af Allmogens underdånige allmenne beswär an¬
gående afradslanden i Jämtland, hwilcket Allmänna Beswärsde-
putation wid sista riksdag upgifwit samt hwaröfwer enligit på-
skriffterne in margine respective stånden stannat i twänne olika
meningar, så at expedition derå icke kunnat följa. Och sedan ståndet
öfwerwägat de uti bifogande Gammar-, oeconomie- och commerce-
827
deputions betänkande och yttrande öfwer berörde beswärs§,
hvaruppå resolutionsprojectet är grundadt, anförde bewekande skiäl
och omständigheter, samt huru nära det rörer Jämtlands Allmoges
wälfärd at warda wid sine afradsland bibehållne, så fant ståndet sig
föranlåtit at icke allenast förblifwa wid sitt wid sidsta riksdag til
resolutionsprojectet gifne bifall utan ock hos de öfrige respective
stånden ödmiukwördsamligen anmäla målet til at ånyo blifwa före¬
tagit och gunstbenägit med sådant slut afhulpet, at Allmogen i
Jämtland må blifwa hugnade och bibehållne wid en förmon, hwilc-
kens mistning skulle medföra de flestes undergång och således mer
skada än gagna det allmänna. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
§47.
Kongl. Maij:t pröfwar rättwist och billigt, att Jemtelands inbyg¬
gare inom sin gräntz- och landamäre warda fullkommeligen och
utan något intrång bibehållne wid de till hemmanen derstädes
nyttiade afradsland och inga nybyggen där tillåtas, och i den
händelse att derstädes något nybygge finnes anlagt of orätt ägare,
så bör med rätta jordägaren till afradslandet om nybyggets qwar¬
stående slutas och afhandlas; hörandes inga nybyggen å andre
platser anläggas eller tillåtas än sådane, som icke förut äro up-
tagne eller nyttiade till de där förewarande hemman och till an¬
seende af den beskaffenhet, att de till ägandet och nyttiandet ej
någon tillhöra.1
yln margine: Upl. hos R. och Ad. d. 7 Maij 1762. Såsom detta rörer
jord- och äganderätter och hwarwid hwar och en efter lag hör hägnas,
så kan uti detta, då ingen wiss casus är upgifwen, aldraminst af Ständer-
ne under riksmål uptagas utan hlifwer säkrast att häruti som alla jorde-
twister i gemen låta wid allmänna lagen hero och förblifwa.
Upl. i Pr.st. d. 21 Maj 1762. D.o bifallit.
Upl. hos Borg.st. den 22 Maji 1762. D:o resol.: Borg.ståndet finner så-
wäl allmänna lagen som åtskillige kongl, förordningar wara nog till-
räcklige att skydda Allmogen i Wästernorrland och Wästerbottn wid!
besittningen af deras hemmans tillhörigheter, hwarwid de och hafwa sig
att trygga samt låra således wederbörande embetsmån och dommare till¬
se att icke någon må blifwa i sin tillständige rätt lidande.
§ n upl. hos Bondest. d:n 5 Novembr. 1761. D:o bifallit.
828
46.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 augusti 1765
om herradagspenningar för Mats Pålsson Rippi från Västerbotten.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 154.
Bref, underdånigst, angående arfwode för
Rippi.
Hos Bondeståndet har Riksdagsfullmägtigen för Kemi Lapmark
Matts Pålsson Rippi andragit, at ehuru uti berörde Lapmark skal
finnas et antal af trehundradesiuttij ofyra skattlagde nybyggare,
har likwäl derifrån icke förr än wid sista riksdag någon riksdags-
fullmägtig til Allmogens derstädes angelägenheters bewakande
blifwit wald och hitsänd, och af den orsaken skall ock bemälte All¬
moge wara okunnig om och på hwad sätt riksdagsmans arfwode
bör utgiöras, hwarutaf skal händt, at Kusamo, Knolagerfwi,1 Kimi-
kyle, Sombio, Sådankyle och Enara byar allena måst betala riks¬
dagsmannens wid sista riksdag arfwode samt nu förskiuta, hwad til
dess underhåll wid denne riksdag kan åtgå, utan att de andre
byarne deruti deltagit.
Och som Riksdagsmannen Rippi i anseende härtil anhållit, at
Bondeståndet wille med sit biträde befordra derhän, at samtelige
åboerne å skattlagde hemmanen och nybyggen i Kimi Lappmark
måtte til de ofwannämde byars lisa taga del uti herredagspenning-
arne, så ock emedan med kongl, förordningar och resolutioner enli-
git är, at Skatte- och Kronoallmoge böra gemensamt underhålla de¬
ras riksdagsfullmägtig; ty har Bondeståndet icke kunnat underlåta
at hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, om icke Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i Wästerbotn kunde anbefallas
at låta kundgiöra åboerne på skattlagde hemmanen och nybyggen i
Kimi Lappmark om deras skyldigheter i anseende til herredagspen-
ningarne samt derhos foga den anstalt, at de till nuwarande Riks¬
dagsman Rippi må warda af dem gemensamt och proportionaliter
sammanskutne och betalte.
Bondeståndet etc. etc.
1 Skall vara: lvuolagerfwi.
829
47.
Bondeståndets extraktprotokoll den 8 augusti 1765
om Karbennings kyrka.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 30.)
Protokollet sid. 157.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 8 Aug. 1765.
S. d. Föredrogs Cammar-, oeconomie- och commerciedeputations
betänkande af den 15 sisth Maij angående Karbenninge sockens be¬
frielse från deltagande i Wäster Färnebo kyrkias nödig fundne til-
bygnad i Wästeråhs stifft.
Wid åhörandet deraf fant ståndet det wara äfwen så oförnekeli-
git, at Karbennings inbyggare år 1653 och 1686 ingått contract, som
tillika icke med minsta skäl bewist, at detta skiedt friwilligt utan
warit börjat, grundat och fullfölgt med det allerswåraste samwets-
twång och til undwikande af siälawåda desse sökande blefwo af be-
swärlig kyrkiowäg föranlåtne tänka på egen kyrkiobygnad år 1650,
men blefwo deruti hindrade, til dess de ingingo contract.
Hwad utmärka wäl desse hinder annat än att de, til erhållande af
et så anständigt ändamål, warit nödtwungne ingå hwad wilkor dem
föreskrefs.
Det synes klarligen,1 enär närmare efftersinnes Prästerskapets
och Consistorii åtgiärd. De förre förhöllo, och de senare förbödo
gudstients hållande i den nybygda kyrkian, tils de träffade nya wil¬
kor, som warit bygde på samma grund, nemligen et hårdt sam-
wetstwång.
Til undwikande af slike oredor begärte änteligen desse Karben¬
nings inbyggare särskilt präst år 1685 men wunno ej bifall, förän
1653 års contract war förnyat, hwaraf solklart skiönjes, huru de äf¬
wen i denne delen warit twungne.
Det är ingalunda underligit, om desse, som hafft gudsfrucktan
1 Enligt Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 4, rättat från förlagans:
karligare.
830
för sif angelägnaste föremål och ansedt hinder deruti af största be¬
tydelse, warit färdige, då det på annat sätt ei kunde skie, at upoffra
hela sin wälfärd, ådraga sig de swåraste onera och låta sig före-
skrifwas de odrägeligaste wilkor.
Långt ifrån at detta borde räknas dem til last, bör det effter stån¬
dets tanka hedra deras stofft, at de warit så nitiske, at de hafft för
Guds ord sådan kärlek, at de warit så trägne och häldre lemnat all
sin wälmåga än at afstå från sit wältänkte beslut at få ostörde och
oförhindrade fira Herrans hwilodagar. Än mindre bör sådant på¬
börda deras effterkommande en tunga, som wore dem för swår,
utan at deras förfäder med friwilligt ja och af egen drifft dem så¬
dant genom lagligit contract ådragit.
Contracters helgd bör hwar och en söka förswara, enär de äro
laglige, men ingen kan tillägga dem ringaste wärkan, när de icke ens
förtiena namn af contract.
Det hufwudsakeligaste i et contract är de contraherandes fria
wilja, och det största fel, som gior deras obestånd, är twång.
Så naturligit, lagligit och grundat det förra slaget är, hwarest
enighet och fri mackt förbundit dem, som med hwarandra någon
afhandling giort, äfwen så olagligit, onaturligit och ogrundat är det
senare, hwarefter den ena parten föreskrifwit den andra sin wilja
och med twång förmått honom befästa det med underskrift, twärt
emot sin wilja och samtycke.
Ser man nu närmare och finner, at contracter äro ifrån lag deri
åtskilgde, at de förra fordra en öfwerenskommelse men den senare
endast dens behag, som dem stifftat, så blir ännu tydeligare, huru
högst förderfwelige och onaturlige twungne contracter äro, hälst
ena parten, som aldrig ägt frihet at agera öfwerhetsperson, som ald¬
rig derföre warit ärkänd, lilcwäl uphäfwit sig öfwer lika rätt ägande
medundersåtare och twärt emot all ordning twungit sine medbor¬
gare til en tunga, hwartil hwarken lag eller laga stadgar dem för¬
bundit men sedan, under orätt titul, i en framtid måst låta sig nöija
med.
Sedan således bewist är, at de contracter, som twungit warit in-
gångne, äro olaglige, så lärer ingen widlöfftighet behöfwas at be-
wisa deras obestånd. Allmänna lagen har härwid giort en allmen re¬
gel: Olagligit återgånge. Lagen, som skulle gifwa dem styrka, är
dem emot och förklarar deras wärkan utan krafft. Dermed för-
swinner slike contracters innehåll, förbindelse och effterlefnad.
831
Då nu desse contracter af åren 1653, 1685 och 1687 warit twungit
ingångne och deras wärkan dymedelst förlorat, som redan är åda¬
galagt, så följer deraf, at desse icke mera ligga i wägen eller kunna
hindra fullbordan af Kongl. Maj:ts nådiga resolution 1730, som kal¬
lat och derigenom förklarat denne kyrkia för annex til Färnebo för¬
samling, hwaruti samma församling sedermera icke sökt eller wun-
nit ändring och således med stillatigande ärkänt öfwerhetens åt-
giärd med all den wördnad, som en undersåte ägnar och anstår.
Detta är ju blifwit laga krafftwunnit, i följe deraf medförer lagens
oförändrade wärkan en ständig efterlefnad.
Än mera Kongl. Majit bifaller Prästerskapets ansökning år 1731
och förklarade annexer frie för deltagande i bygnad af moderkyr-
kiorne, i anseende hwartil, och som Karbenninge redan för an¬
nex war förklarad, den icke mera satte sådant i fråga utan endast
giorde ansökning om en femtedel i den bewiljade winsäden och tes¬
tamenten effter lik; så blef å det förra ingenting tilgiort men det se¬
nare så mycket snarare bifallit, som Kongl. Majit fant skäligt till-
lägga karbenningeboerne en trediedel i winsäden och lika mycket i
testamenten, hälst detta swarade emot samma proportion, som
fants emellan Färnebo och dess annex storlek.
Effter et dylikt förewetande tror ståndet så mycket lättare kunna
utredas, at Karbenninges annex icke är skyldig taga ringaste del i
Färnebo moderkyrkias tilbygnad eller utwidgning, som 1 :o de åbe¬
ropade contracter genom samwetstwång blifwit ingångne och såle¬
des böra wara krafftlöse, 2:o Färnebo inwånare icke understödt
karbenningeboerne wid deras kyrkiobygnad, 3:o kyrkioutwidg-
ningar utwisa större folkmängd eller mera beqwämlighet, hwaruti
desse ingen del hafwa, 4:o Karbenninge kyrkia blifwit förklarad för
annex utan åtal, eller at deruti ändring wunnits, 5:o annexer äro
från dylike onera friade, 6:o Karbennings kyrkia sielf tarfwar snar
och kostsam reparation, 7:o denne församling allenast utgiör en
trediedel emot Fär[n]ebo, hwilken icke kan wara så nödstäld som
den mindre delen.
Uppå desse skäl grundar ståndet sit beslut, at Karbenninge kyr¬
kia är en annex och således bör från moderkyrkans bygnader fri¬
kallas; dock will ståndet deraf ei draga något endtledigande för
dem från de rättigheter och beswär, som de sin kyrkioherde äro
skyldige.
I öfrigit bifölls betänkandet angående reconventionstalan och fö-
832
reslagne författningen til förekommande af hinder uti de hos Rik¬
sens Ständer anhängige måls utarbetande, Irwarigenom rättsökande
ställes i mistning af den granskning, deras beswär tarfwa.
Hwilket med de öfrige respective stånden til gunstbenägit bifall
ödmiukwördsamligen på det högsta recommenderas skulle. Ut
supra.
Ex protocollo
ad mandatum
Johan Kock.
48.
Bondeståndets extraktprotokoll den 13 augusti 1765 om ullpremier.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll
nr 123 a.)
Protokollet sid. 164.
Utdrag utur protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 13 Au g. 1765.
S. d. Föredrogs Handels- och manufacturdeputations under den
20 sisth Maij afgifne betänkande angående de å manufacturfonden
bestådde får- och ullpraemier. Och resolverades:
At aldenstund fårafwelen uti riket ansenligen tiltagit och dess til-
börliga skiötsel är för sig sielf lönande och mot beswäret swarande,
utan at den med prsemier af det allmänna tarfwar widare upmunt-
ran, så instämde Bondeståndet med betänkandet, at fårprsemierne,
af hwad namn de äro, såwäl som de omförmälte tillwerkningsprae-
mierne hädaneffter aldeles må uphöra; men hwad de tilstyrkte
ullprsemier angår, så warder thet särskilt bifogade votum i an¬
seende til de deri grundelige updragne skäl för deras indragande
gillat och faststält.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmiukwördsamligen
skulle communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
833
49.
Mårten Göransson Klintegårdes från Gotland memorial
om fiske på Gotland.
(Prästeståndets arkiv, F. 76, nr 189.)1
Protokollet sid. 169.
Ödmiukaste memorial!
Å mina hemmawarande medcammeraders wägnar, som hafwa
hwarje sin lott uti Bogewiks Siu strömmars fiske på öen Gottland,
tycks mig en dehl af det allmännas wäl kräfwa att till det Heder-
wärda Bondeståndets gunstbenägna åtgiärd meddela fölljande un¬
derrättelse.
Det torde till en dehl wara bekandt, att kronans femtefisk uti be-
melte strömmar blifwit i flere tillryggalagda åhr bortarrenderade så
till en och så till en annan emot en för kronan litet betydande afgift
af 10 d. s:rmt om åhret.
Lottebröderna, omtänckte så på Kongl. Maij:ts och kronans för-
mohn, som och att eij låta betaga dem en efter deras tancka ägande
rätt framför andra till kronans besagde femtefisks arrenderande,
hafwa uti denna dehl wändt sig till Kongl. Maij:ts och Biksens
Högh Cammarcollegium.
Åhr 1761 d. 25 September har Höglofl. Kongl. Cammarcollegium
utan afseende på de af dem tid efter annan giorde anbud att uti ar¬
rende för kronans merbemelte femtefisk gifwa mer än någon annan
eller åtminstone 4:ra gångor mera än den, som deraf nu är innehaf¬
ware, likwäl behagat uppdraga kronans fiskerierättighet uti Boge¬
wiks Siu strömmar på Gottland till Enkefrun Sturtzenbecker och
dess sohn under 30 åhrs tid, räknadt ifrån början af åhr 1755 till
1785 åhrs slut, allenast mot 10 d. s:rmts afgift till kronan för de
första 10 åhren och för de fölljande 15 d. d:o mynt.
Emedan tiden till ändrings winnande härutinnan syntes för dem
ännu stå öppen, ty hafwer jag å hemmawarande lottebrödernas
wägnar genom allerödmiukaste memorial till Höglofl. Kongl :e
Cammarcollegium af d. 9 Junij 1762 giort anbud af 50 d. s:rmt
1 Med påteckning: Upl. i Bondeståndet d. 16 Aug. 1765. Testor Johan
Kock.
834
åhrligt arrende för kronans femtefisk och således till 35 å 40 d.
s:rmts större båtnad för cronan än det, hon nu medelst ofwan-
nemde arrendecontract kommer att åtniuta. Häröfwer har jag icke
ens blifwit bewärdigadt med Högh Kongl. Cammarcollegii utslag
och mycket mindre lottebröderna tillagda den rättwisa, som de i
krafft af deras tillbud hadde att wänta sig.
Af hwad ordsak att Högl. Kongl. Cammarcollegium behagadt uti
detta måhl så umgåss med cronans interesse är mig obekandt. Det
synes likwäl förtiena det Hederwerda Bondeståndets uppmärksam¬
het, hwarföre jag likmätigt min riksdagsmannarätt eij kunnat
undgå denna saks sammanhang tillkännagifwa i den förtröstan,
att det Hederwärda Bondeståndet af wänlig ömhet och nijt för det
allmännas wäl lärer widtaga de utwägar, hwarmedelst Högl. Kongl.
Cammarcollegium må tillhållas att uti detta ofwanbesagde ärende
bewaka Kongl. Maij :ts och cronans höga rätt och fördehl och lotte¬
bröderna måge tilläggas den rätt, som therass anbud i thy synes
förtiena. Jag will eij nämna, att nödwändigheten af fiscalis action
tyckes äfwen wid detta måhl äga rum. Härjemte kan jag dock icke
undgå at obemält lämna, det till föllje af Kongl. Maij:ts nådiga för¬
ordnande, jag menar af åhr 1756, i nåder är anbefaldt, att alle de
kronan tillhörige lägenheter, som skola bortarrenderas, böra genom
offentelig auction, sedan den 3 månader för auctionen blifwit af
predigstolarne utlyst, bortarrenderas till den mästbiudande.
Utom det att denna lag bör wara till obrottslig efterlefnad, will
jag eij wara mångordig om den däraf för kronan härflytande för-
mohn, ty det är en oemotsäijl. sanning, att kronans interesse med¬
elst ett sådant täflande genom auction enkannerligen ökes.
En sådan auction hafwer jag och å lottebrödernas wägnar uti mitt
i ödmiukhet åberopade memorial anhållit måtte gå för sig, ifall de¬
ras anbud eij widtoges; men som denna deras anhållan äfwen
frucktlöst aflupit, så tager jag mig frihet att därom än widare
ärindra. Med detta memorial utbeder jag mig wördsamst att få
wända mig till the öfrige respective stånden. Stockholm d. 10 Junij
1765.
Mårten Jöranson Klintegårde.
Härdagzman.
835
50.
Bondeståndets extraktprotokoll den 19 augusti 1765
om riksrådens licentiering.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 33.)
Protokollet sid. 191.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det den 19 Augusti 1765.
S. d. Företog sig ståndet til sluteligit afgiörande det af Secrete
Utskottet genom protocollsutdrag af den 15 dennes emot the ther
nämde Herrar Riksens Råd, sorn uti ministeriella måhl befunnits så
skola hafwa sine rådslag fördt, at de sig förlustige giordt af Riksens
Ständers förtroende och derföre böra ifrån sine rådsembeten ent¬
ledigas.
Ståndet finner enligit rikets grundlagar icke tilständigt wara sig
att yttra öfwer de förstnämnde fyra Herrar Riksens Råd, utan för-
blifwer det wid hwad Secrete Utskottet dem angående tilgiordt och
beslutit.
Hwad åter de sednare omförmälte trenne Herrar Riksens Råd
beträffar, så alldenstund deras rådslag effter Secreta Utskottets up-
gifft warit äfwen af den beskaffenhet, at de bör förlora Ständers
förtroende och ifrån theras embeten skiljas; ty anser ståndet inga
mildrande skiäl sig förete, med mindre sådant wärckställas må, och
låter således saken derwid bero och förblifwa. Hwilcket med de
öfrige respective stånden ödmiuktwördsammeligen skulle communi-
ceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
836
51.
Bondeståndets extraktprotokoll den 28 augusti 1765
om besiktningsmän å kungsgårdarna.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 4.J
Protokollet sid. 202.
[Utdrag utur protocollet den 28 angående be-
sichtningsmännen å kongsgårdarne.]1
S. d. Till följe af Riksens Städers fattade beslut rörande kongs-
och ladugårdarnes besigtning i riket med det mera förordnades nu
nedannämde män uti hwarje län af Bondeståndets medel at wid en
sådan besigtning noga följa den instruction och ed, Riksens Stän¬
der föreskrifwit, den de wid förrättningen hafwa för ömmaste ög-
namärcke. Hwarwid den förstnemde i länet har besigtningen at för¬
rätta, men den senare at företräda den andras ställe i händelse af
den förras åkommande hinder och förfall.
Stockholms län.
Anders Andersson i Skålsta och Erlinghundra härad och Wassunda
sockn.
Reserv.
Staffan Johanson af Färentuna härad och Mu[n]sö sockn och
Ekeby.
Upsala län.
Per Erson ifrå Waxala härad och sockn och Skjörsta by.
Reserv.
Börje Larson frå Lagunda härad, Långtora sockn och by.
Södermanland.
Per Persson frå Willåttinge härad, Lilla Mälasa sockn och Remna
by-
Reserv.
Per Ersson uti Oppunda härad, Winåkers sockn och Ahlsäte.2
1 Enligt Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.
2 Skall vara: Ålsäter.
837
östergötland.1
Carl Gabrielsson ifrå Kins härad, Kisa sockn, Eksfals by.2
Reserv.
Anders Månsson, Aska härad, Fiwelstad sockn och Risberga by.
Wässmanland.
Anders Andersson af Snäfringe härad, Kolbeks sockn och Oxelby.
Reserv.
Petter Larsson af Åkesbo härad, Himeta sockn och Vårby.3
Gottland.
Johan Rlädin af Nordre härad uti Wäskinde sockn och Stora Blå-
singz gård.
Res.
Thomas Jacobsson, Södra härad, Lia4 s:n och Bierges gård.
Skaraborgs.
Jonas Månsson af Åse härad, Håle sockn och Håletorp.
Res.
Bengt Bengtson af Wasbo härad, Fägers sockn och Walla by.
Elfsborgs.
Bengt Andersson af Lesne5 härad, Ode sockn och Holmen.
Res.
Eric Michelsson af Gesne härad, Asklanda sockn och Romelefall.
Jönköpings.
Isac Nilsson af Södra Wedbo, Medelby s:n och Warneslätt.
Res.
Joen Swensson fr. Tveta härad, Näsiö sockn och Bråna.
Calmare.
Bengt Pärsson af Tuneläns h:d, Misterhults sockn och Hellsingsö.
Res.
Jöns Pärsson af Gräsgårds härad, Wäntlinge sockn och by.
1 Enligt protokollet, sid. 258, utsågos särskilda besiktningsmän för Vad¬
stena län.
2 Skall vara: Yxfalls by.
2 Skall troligen vara: Väg. Gårdsnamnet Vårby finnes icke i Himmeta.
4 Skall vara: Lye.
5 Skall vara: Gesene.
838
Halland.
Nils Hansson från Högs härad, Laholms sockn och Kerragård.
Res.
Anders Pärsson af Fägerås1 härad, Winberga s:n och Tiöinge1 by.
Malmö.
Jeppe Nilsson, Oxie härad, Asie2 sockn och Östra Skräflinge by.
Res.
Anders Christensson af Hariagers h:d, Kieflinge sockn och by.
Christianstads.
Eskel Assarsson af Norr Åsbo h:d, Riseberga s:n och Slätåkra by.
Res.
Mårten Håkansson af Järestad h:d, Vemmelöfs sockn och Torp.
Åbo län.
Hindrich Hindrichsson i Pikie härad, Sago sockn och Amböle by.
Res.
Johan Jöransson från Wirmo härad, Kimitto sockn och Hintzala
by.
Åland.
Olof Simonsson3 på Ekerön och Böhle by.
Res.
Eric Johansson på Ekerö och Storby.
Ut supra.
1 Skall vara: Faurås resp. Tröinge.
2 Skall vara: Husie.
3 Enligt mantalslängder för Åland rättat från förlagans: Somonsson.
839
52.
Bondeståndets extraktprotokoll den 5 september 1765
om lantmätare.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr 68.)
Protokollet sid. 202.
Utdrag af protocollet, hållit hos Bondestån¬
det d. 5 Septbr. 1765.
S. d. Under d. 15 Maji 1759 har Kongl. M:t uti skrifwelse till Dess
och Riksens Kammarcollegium i nåder förordnat, att af det dag-
tractamente, som likwäl nämnes för arfwode, landtmätare tillkom¬
mer wid enskilte förrättningar och består af twå daler silf:rmt för
hwarje arbetsdag, skola de afbetala hälfften eller en d. s:rmt till
Landtmäteriecontoiret, hwilka penningar där samlas att anwändas
till nödige redskap för Provincialcontoiren, såsom transporteurer,
afwägnings- och geographiske instrumenter med mera, som till
landtmäteriet erfordras, att ther blifwa ständige inventarier.
Landtmätares tillagde dagtractamente är således till hälfften för¬
minskade under en tid, då åkommen omåttelig dyrka å alla lifwets
nödtorffter försätter såwäl dem som andra uti bekymmersamhet
för theras bergning och utkomst, hwilken åter wid slike enskilte
förrättningar måste ersättas af Allmogen eller dem, som deraf sig
skola betjena, medan lifsuppehället dem måste tilldelas, såwida nå¬
got skall blifwa gjordt och wärkstäldt.
Instrumenter till slike behof är ofelbart landtmätares egen för¬
sorg öfwerlemnadt att anskaffa, utan att det allmänna theruti del¬
taga bör, hwaremot landtmätarne synes oafkortadt tillkomma,
hwad them så i arfwode eller lön på stat som dagtractamente till-
lagdt blifwit.
I följe häraf pröfwade ståndet för sin del och till förekommande
af Allmogens såwäl som andras härigenom orsakade last tjenligast
wara, att underdånig skrifwelse till Kongl. M:t afgår med tillstyr¬
kan, det måtte landtmätarne hädaneffter på private förrättningar
sitt tillständiga dagtractamente af twå d. s:rmt åtnjuta och således
840
denna utbetalning af en d. s:rmt till instrumenters inköp wid con-
toiren uphöra.
Hwilket med de öfrige respective stånden ödmjuktwördsammeli-
gen skulle cominuniceras. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
53.
Bondeståndets extraktprotokoll den 9 september 1765
om ändring i kavalleriets uniformer.
(Prästeståndets arkiv, F. 75. Bondeståndets extraktprotokoll nr
123 b.)
Protokollet sid. 217.
Utdrag af protocollet, hållit i Bondeståndet
den 9 Sept:r 1765.
S. d. Anmältes och upteddes en afskrifft af Kongl. Maj:ts nådige
bref til Dess och Riksens Krigscollegium af den 12 i nästledne Au¬
gusti månad, hwaruti et af de härwarande herrar generalspersoner
wid cavallerie- och dragoneregementerne författat project til regle¬
mente för nya uniformer wid cavalleriet blifwit fastställ och autho-
ricerat.
Ståndet påminte sig harwid innehållet af 1756 års på Riksens
Ständers underdåniga tilstyrckande äfwen faststälte beklädnings-
reglemente; deruti påbiudes en wiss beklädning för alla cavallerie-
och dragonregementer och at ryttare, dragoner och underofficera¬
re såsom officerare skola wara klädde samt 1 000 d:r s:rmts böter
den ålagd, som dristade sig deruti någon ändring föreslå.
I anledning häraf och som den nu faststälte ändringen är huf-
wudsakelig och af ganska betänkelige påfölgder för rusthållarne i
gemen, såwida dem en betydelig, aldeles owanlig och til mer skada
än nytta tjenande kostnad therigenom tilskyndas, kunde ståndet
icke utan upmärcksamhet och oro inhemta, at ändring kunnat före-
841
slås och fastställas i en af Riksens Ständer sielfwe giord författning
utan Riksens Ständers wettskap och minne.
Ståndet trodde sig icke behöfwa uprepa de olägenheter, denna
förändring i många andre delar medförer, eller omtala, huru de ge¬
mene äro wid påkommande tilfällen och i wårt kalla climat mindre
bewarade med en så tunn samt mera grann än warm mondering,
hälst sådant redan torde wara något hwar bekant.
I anseende härtil och som än flere ändringar torde framdeles
blifwa föreslagne och faststälte på en eller annan, kunde ock hända
på alla monderingspersedlarne, rusthållarne til än större tunga och
hwarigenom ingen wisshet blifwer hwarken i författningarnes be¬
stånd eller deras effterlefnad, beslöt ståndet, at thef i åfwannämde
måtto föreslagne och gillade projectet til cavallerieregementernes
beklädning bör genast uphöra och i thet stället högstbem:te 1756
års beklädningsreglemente såsom af Riksens Ständer wedertagit
och faststält äga sin fulla krafft och wärckan til obråtslig effterlef¬
nad. Hwilket med de öfrige respective stånden til gunstbenägit bi¬
fall ödmiukwördsammeligen recommenderas skulle. Ut supra.
Ex protocollo
Johan Kock.
54.
Bondeståndets skrivelse till Kungl. Majit den 18 september 1765
om rusthållarnas kasserade hästar i Pommern.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 3.)
Protokollet sid. 223.
Bref, underdånigst, den 18 Sept., angående
liquidation med rusthållarne i anseende til
pommerske campagn.
Alt ifrån början af nu påstående riksdag til närwarande stund
hafwa Allmogens riksdagsfullmägtige ifrån de orter, som på caval-
lerieregementerne blifwit indelte, fördt ouphörlige klagomål dels öf-
54—700212
842
wer wederbörande chefers promte befallningar till rusthållarne at
inom wiss förelagd tid anskaffa hästar i de afgångnas ställe, dels
ock at rusthållarnes hästar blifwit på auction försålde, i Pommern
effterlemnade, på hästelazarettet derstädes insatte, förbytte, aflem-
nade til Artelleriet med mera, utan at någon liquidation blifwit för¬
fattad, som godtgiort rusthållarne de således på et eller annat sätt
influtne medel.
Hwad den förra omständigheten angår, så kan ståndet ei annat
än til sista tider wörda den nåd, Eder Kongl. Maj:t låtit rusthål¬
larne i gemen wederfaras dermedelst, at dem blifwit anstånd lem-
nat på wiss prolongerad tid sine hästevacancer ersättia och comple-
tera.
Men beträffande den senare eller ännu felande liquidationen så
öfwer det ena som andra, så har ståndet så mycket mindre kunnat
wara utan kändsel och upmerksamhet på samtelige rusthållarnes
lidande i den delen, som ståndet af handlingar, hwilka en eller an¬
nan hunnit sig förskaffa dels härstädes, dels ock ifrån orterne, fun¬
nit betydelige poster fordras men ingenting deremot godtgiordt i
det, som rätteligen godtgiöras bör.
Ståndet utbeder sig härwid exempelwis och til uplysning allenast
få omnämna, at Norra Skånska Regementets rusthållare fordras i
ersättning till kronan för de ifrån år 1757 till Julii månads slut
1762 af kronan förskutne medel til ryttare- och tråsshästars inkiöp
en summa af några och femtijotusende daler silfwermynt och Söd¬
ra Skånska Regement [et] s rusthållare til några och fyratijotu-
sende daler dito mynt.
I lika måtto och oacktadt hwarje helt rusthåll under sista kriget
utbetalt trehundrade daler silfwermynt til tråss- och utrednings-
persedlars anskaffande, fordras ännu af hwarje rusthåll tjugunijo
daler silfwermynt til, och hwilket i större och mindre mon wid de
flere cavallerieregementer länge sedan händt.
Och som rusthållarne i gemen så wid desse som de öfrige cavalle-
riregementerne i Swerige och Finland ingenting högre önska än be¬
hörigen komma til slut och rigtighet i desse så granlaga som wigtige
mål, men sådant icke låter sig giöra, förrän wederbörande, som
hafwa så det äldre som yngre Fältcontoirens räkenskaper om hän¬
der och under afslutande, warda derom alfwarligen anbefalte; så
har ståndet til någorlunda stillande af desse sine medbröders kla¬
gan icke kunnat undgå härmedelst hos Eder Kongl. Maj:t i diu-
843
paste underdånighet anhålla om någon sådan alfwarlig befallning
til alla wederbörande, som med desse räkenskaper hafwa at skaffa,
det de ei allenast inom wiss förelagd tid antingen regements- eller
compagniewis genomgå och afsluta desse räkningar utan ock up-
taga för hwarje rusthåll särskilt, hwad som på auctionene influtit
för deras hästar, och docourtera det på den nu fordrade betalningen
eller ersättningen.
Ståndet anhåller ock i all underdånighet, at som wederbörande,
hwilka med tråss- och utredningspersedlarne hafft at sysla, uti räk-
ningarne sumariter upfördt större och mindre poster, utan [at]1
specificerat blifwit, hwartil de i minutier åtgådt och kostat, det dem
således ålägges at med verificerade räkningar sine pretensioner och
afföringar behörigen bestyrka, då ståndet förmodar, at sig wisa lä¬
rer, det långt mera nu fordras, än wärkeligen åtgådt eller consume-
rat blifwit.
Ståndet kan wid detta tilfälle ei eller undgå at anmerka, det en
myckenhet hästar nästan wid alla regementer blifwit godkände och
i nummer insatte, fölgackteligen rusthållarne, som det träffat, för
dem debiterade men samma hästar innan någre få månaders för¬
lopp åter casserade, bortsålde eller effterlemnade blifwit med mera,
andra äro och orätt upförda, hwilket ståndet hafft tilfälle af rullar
och handlingar erfara, såsom til exempel n:o 6 Lifcompag. wid
Norra Skånska Regementet debiteras för twåhundradenijo daler
fyra öre silfwermynt, härflytande af tilsatt häst i Pomern, men
både häst och karl, som gingo ut från orten, hafwa bägge oskadde
återkommit. För rusthållet n:o 20 wid Småland [s] Cavallen är
häst tilsatt den 22 September 1761 [men]1 casserad den 14 Novem¬
ber derpå följande; n:o 33 tilsatt den 22 September 1761, casserad
den 23 Junii 1762 och effterlemnad i Pommern; n:o 53 insatt den
17 Februarii 1758, effterlemnad på Rugen och der såld på auction;
n:o 59 insatt den 29 Junii 1760, casserad den 29 November och såld
på auction den 14 December i Tribsées, dito tilsatt ny häst för
samma nummer den 22 September 1761, som blifwit casserad den
14 November derpå följande och satt til tråsshäst; n:o 69 tilsatt den
24 September 1760, casserad den 19 November, åter insatt en ny
häst den 22 September 1761, som blifwit effterlemnad på hästelaza-
rettet; n:o 71 förbytt til tråsshäst och n:o 107 aflemnad til Artelle-
riet, utan at wederbörande rusthållare fått eller få weta, om de nå¬
1 Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 4.
844
gon ersättning hafwa at förwänta, eller huru det möijeligen kunnat
hända, at desse hästar på så kort tid inom några wekor eller någre
månader kunnat blifwa odugelige och casable, i synnerhet som in¬
tet krig mer existerade. I anseende hwartil ståndet underdånigst
anhåller, at sådant alfwarligen må effterfrågas, beifras och behöri¬
gen rättas. Och ehuru en del af Eder Kongl. Maj:ts befallningshaf-
wande förwist många i detta ämne klagande rusthållare at söka sin
ersättning af wederbörande officerare, men sådant synes wara af
den beskaffenhet, at wederbörande auditeurer och krigsfiscaler
böra ex officio sådane mål uptaga och utföra, hälst rusthållaren
icke utan kostnad och mycken tidspillan kunna sig dertil nödige
handlingar förskaffa, ei eller utan känning begifwa sig i widlöfftige
och tärande rättegångar; ty öfwerlemnar til Eder Kongl. Maij:ts
nådigste ompröfwande och förordnande ståndet underdånigst, huru
i slike casus förhållas må.
Ståndet yrkar til slut det, som i diupaste underdånighet i början
andragit är, nemligen liquidation, på det Eder Kongl. Maj:t och
kronan må kunna undfå sin förnöijelse och rusthållarne i gemen
icke beswäras dermed eller med effterräkningar 10 å 20 år häreff-
ter.
Bondeståndet framhärdar med diupaste wördnad
Stormägtigste All[ernådigste] K[onung]
Eder Kongl. Maj :ts
55.
Allmogens allmänna besvär.
(Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 33 och 34 J
Protokollet sid. 223.
§ 1.
Sedan åtskillige kongl, författningar om wisse tiondesättningar i
riket föregådt, men de dock icke öfweralt kommit til wärkställig-
het, har Kongl. Maj:t uti 18 § af Dess nådige resolution på Allmo¬
gens underdånige allmänna beswär af år 1756 i nåder förklarat, at
845
sådane mått och författningar skulle widtagas, at de återstående
tiondesättningar måtte blifva wärkstälte innan nästa riksdag, samt
sedermera i anledning af Allmogens åter anmälte underdånige an¬
sökning uti 53 § i kongl, resolutionen på Allmogens underdånige
allmänne beswär wid sistledne riksdag i nåder förnyat Dess nådige
befallning härom till Kongl. Kammarcollegium och wederbörande
landshöfdingar; men icke dess mindre hafwa Allmogen uti somlige
orter i riket orsak at i underdånighet anmäla, at de icke ännu för-
märckt någon anstalt wara börjad til tiondesättningars åstadkom¬
mande hos dem, samt at i anseende dertill underdånigst anhålla,
at Kongl. Maj:t i nåder täcktes utsättja en wiss ock kort tid, inom
hwilken Kongl. Cammarcollegium och Kongl. Maj:ts befallnings-
hafwande böra til de återstående tiondesättningars wärkställande
begynna de anstalter, som på deras embetens åtgiärd ankomma,
samt tillika i nåder befalla, at sedan på deras fullbordan med oaf¬
bruten sorgfällighet och tid må arbetas uppå de grunder, som för
flere år tilbaka blifwit för tiondesättningarne faststäldte och annan
Allmoge til godo kommit, på det Allmogen må omsider öfweralt
blifwa förskonte för de olägenheter och skada, som dem och all¬
männa hushållningen tilskyndas genom sädesräkningen på åkren, i
det säden offta i wäntan på räknaren måste lemnäs ute i otienlig
wäderlek och deruti blifwer förskämd, hwarifrån den likwäl kunde
räddas, om icke berörde hinder wore i wägen för dess inbärgning i
rättan tid, och dessutom sädesräkningen medförer någon kostnad,
som för somligom kan wara känbar nog.
§ 2.
Aldenstund Ölme härads i Wärmeland sokneallmänning numera
är blefwen fördeldt sokneboerne emellan, så anhåller Allmogen
derstädes i underdånighet, att dem lika frihet måtte i nåder tilläg¬
gas, som Allmogen i Wässe härad genom kongl, resolutioner på
Allmogens underdåniga allmänna beswär wid sistl. riksdag, § 40,
i nåder förund är, så att de må äga tilstånd att till egit behof på
berörde delte allmänning hugga timmer, wirke och gärdsel med
mera utan jägeriebetjäningens tillsyn.1
§ 3.
Wid den år 1761 i Österbotn uprättade tiondesättningen beting¬
ade sig Allmogen följande wilckor: l:o. At kronotiondespannmålen i
1 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 86, fol. 588.
846
misswäxtår får lösas med penningar effter marckegången. 2:o. At
lefwereringen af denna spannmål eij skulle giöras annorstädes än i
tiondebodarne på wanligt sätt. 3:o. Att kyrckowärdarne blifwa bi-
behållne wid sin damspan, som de af ålder hafft. Men oagtadt
Kongl. Maij :ts befallningshafwandes i orten gifne försäkran, at i
desse wilckor och förbehåll ingen rubbning skulle skie, har dock re¬
dan någon anstalt förewarit om tiondespanmålens indelande til
räntetagare och damspan blifwit indragen. Allmogen i Österbotn
anhåller fördenskull i djupaste underdånighet, at ofwanbemälte
contract måtte i nåder stadfästas, så at Allmogen sedan derwid
desto mer kunde trygga sig och njuta det til godo utan något in¬
trång. I annor händelse anhåller Allmogen underdånigst, at den
projecterade tiondesättningen må warda uphäfwen.
§ 4.
Bergsallmogen, som äger stångjärnssmide, anhålla i underdånig¬
het, at wägare i städernes wågar må tillhållas att noga urskilja och
anteckna hwar och en bergsmans stämpel på det stångjärn, som i
wågen inkommer, på det, då något öfwersmide existerar, deraf må
kunna utrönas, hwilcken brotslig är, och den sedan allena komma
att omgälla sitt fel, och icke en oskyldig blifwa deltagande deruti.
Warandes Bergsäll [mogen] willig att till belöning för mödan här-
wid bestå fyra öre kopparmynt af hwarje skeppund bergsmans-
stångjärn.
§ 5.
Bergsallmogen, som är skattlagd för så kallat persedle- och oss-
mundsjärn, anhåller i underdånighet, at till förskoning för samma
järns långwäga och beswärliga försel till anwiste ställen uti swå-
raste årstider få lössa detsamma efter årliga marckegången eller
ock, såsom med tiondejärnet skier, aflefwerera det uti wanliga tion¬
debodarne.
§ 6.
De skäl, som föranlåtit Eder Kongl. Maj:t at uti 13 § af kongl, re¬
solutionen på Allmogens underdåniga allmänna beswär af d. 17
Aug. 1762 i anseende til Allmogen i Wäster norrland stadga om fa¬
talier eller försutten tid derstädes för bördemän der i orten, nemi.
at hwad, innan nya lagen utkom, arfwingar emellan kan wara afslu-
847
tat, må såsom laga krafftwunnit anses, då något åtal derå inom 20
år från nya lagen ej fölgdt, äro i de fläste omständigheter lämpelige
på Allmogen uti Finland, Bohuslän samt Löfsta och Dannemora
tingslag uti Upland, emedan wid de oroligheter och beswär för All¬
mogen, som krigen åtfölgt och derunder förelupne månge omwäx-
lingar wid hemmanen, månge af Allmogen dels icke hafft rådrum
och dels icke förstådt at genom lagfarter giöra sig försäkrade om
orubbad besittning på de hemmansdelar, de kunna [t] komma at
äga, hwaraf mångfaldige kostsamme och beswärlige bördestwister
upkommit och skilgt mången wid hemman, som de effter föregång¬
ne skiöflingar af fienden flere gångor så godt som af öde uptagit
och åter i stånd satt. Allmogen i förberörde orter anhåller förden¬
skull, at ofwannämde förordnande om fatalier för bördemän må
lämpas och fastställas för deras ort.
§ 7.
10 § uti Kongl. M:stts nådiga resolution på Allmogens underdå¬
niga allmänna beswär wid 1734 års riksdag tillåter wäl Allmogen
att å predikstolarne uti häradet och soknen låta publicera dagen til
auctioner, som Almogen i stöd af samma § äger frihet att låta an¬
ställa, när så godt finnes, til sin egen och sine pupillers ägendoms
försälgning. Men icke dess mindre hafwa i sednare åren uti åtskil-
lige lähn och orter, af hwad grund wet Allmogen icke, sådane pålys-
ningar å predikstolarne blifwit förwägrade och hänwiste att af-
kunnas på kyrkowallen eller i soknestugan. Och som minsta delen
af Allmogen qwarstadnar på sidstnämnde ställen, i synnerhet då
stark kiöld är, så kommer och kunnskapen om auctionsterminen til
ganska få, hwaraf händer, att icke heller många kunna wid auctio-
nen sig infinna, och deraf åter följer, att wahrorne ibland så få bju¬
dare icke updrifwes til det billiga pris, som skie skulle, om sam¬
lingen wore större. Allmogen, som härigenom sättes i lidande, för-
anlåtes i underdånighet anhålla att wid högstbemälte §:s innehåll
warda bibehållne, så att terminerne til de förberörde auctioner må
å predikstolarne warda publicerade, häldst föga mer än 1 å 2 minu¬
ter kan dermed förspillas.
§ 8.
Uti rikets nuwarande belägenhet och då de bewiljade extra ut-
skylder, ehuru dryga de äro, eij tillräckelige, kan icke något wara
848
nödwändigare än at tillse, det de ordinarie kronan förbehåldne rän-
tepersedlar ej måge blifwa förwandlade i penningar till ringare pris
än gångbart är. Tiondetackjärnet utgiör en del af samma ränteper-
sedlar, och det förwandlas wäl enligit de widtagne författningar till
penningar genom auction, som förrättas af bergmästarne, men fri¬
heten att inropa det är icke allmän utan inskränkt till wissa perso¬
ner, nemi. brukspatroner allena.
Öppet tillfälle och anledning är således till underslef och kronans
inkomstminskning wid desse auctioner på flere sätt; brukspatro-
nerne kunna sins emellan öfwerenskomma, att icke mer än en gior
bud, bergmästaren, som förwaltar auction, kan och wara bruks¬
ägare och behöfwa järnet samt i det fallet hälst se ett lågt pris. Då
wid sådane händelser insättningssumman tages långt under gång-
bare priset och allenast ett bud men inga öfwerbud följa, så bortgår
tiondetackjärnet för ringare pris än det, som uti handel private per¬
soner emellan gängse är, hwarom tillförlåtelig uplyssning och be-
wis kan ärhållas, om det efterses, huru auctionerne på tiondetack¬
järnet i Norbergs bergzlag utfallit är 1761, emedan derwid torde
finnas, at kronan ej bekommit mer än hälften emot hwad tackjär¬
net då uti handel giälde.
I anseende til alt sådant hemställer Allmogen underdånigst, om
icke kronans och rikets förmon kräfwer ändring uti förre författ¬
ningar om auctionerne på kronans tiondetackjärn, således att hwar
och en, som behagar, och deribland äfwen bergsmannen, må wara
tillåtit att biuda på och inropa berörde järn, som ock att, då berg¬
mästaren är bruksägare, auctionen må förrättas af någon annan be¬
hörig och owäldug person. Warandes den fölgden säker, att bergs¬
männen, om de få giöra bud, inropa hwar sitt tiondejärn till 1 å 2
d:r högre, än det eljest torde gå till, på det de måtte undslippa den
kostnad och beswär, som åtföljer dess utlefwererande in natura.
§ 9.
Uti 6 § af 1762 års kongl, förordning om storskiftesdelningar i
Finland är witsord tillagdt den, som dela wil i storskiffte. Deraf är
hän dt, och kan än widare hända, at 10, 15 a 20 byamän, hwaraf en
del byar bestå, blifwa, ehuru de allesammans äro nögde med de förr
giorde och faststälte delningar, af en enda granne utan skäl in-
dragne uti processer och onödige kostnader samt skilgde ifrån sin
gamla och wäl upodlade häfd. I anseende hwartil och som denne
849
olägenheten faller Allmogen i Finland alt för känbar, så föranlåtes
de i underdånighet bönfalla om nådig ändring i denne omständig¬
heten, och at för hela Finland må stadgas, såsom uti kongl, förord¬
ningen af den 14 December 1762 om storskifftesdelningar på Åland
förordnat är, nemligen witsordet til storskifftesdelningen må til-
komma de fläste eller hälften men icke en enda, icke eller mindre
delen af byamännen.
§ 10.
Flerestädes äro de klåckarne i äldre tider till lön och underhåll
anslagne klåckarebol och jordar från dem dragne och uplåtne dels
till capellaner eller adjuncter och dels till enskillte personer. Och
som Allmogen förmenar detta wara stridande emot kongl, stadgar,
och det utan dess har den fölgd med sig, att personer af de egenska¬
per, som fordras hos en klåckare, om han skall kunna gå försam-
lingarnes ledamöter tillhanda med barns underwisning, christen-
dom och det mera, som honom åligger, icke anmäla sig wid ledighe¬
ters eller wilja emottaga klåckaretienster, ifrån hwilcka de till un¬
derhåll anslagne fördelar äro skilde, samt derigenom Allmogen
ställes i saknad af den dem nödige betiening, med hwilcken capella¬
ner och adjuncter el:r andre, til hwilcka klåckarejordarne kunna
wara uplåtne, för de egenteliga ämbetssysslornes skull icke hafwa
tid att tillhanda gå.
I anseende härtill anhåller Allmogen underdånigst, att 18 § af
kongl, resolution på Allmogens underdåniga allmänna beswär wid
1731 års riksdag, hwarigenom nådigt bifall lämnas til Allmogens i
Skåne och Blekingen underdånige begiäran, att klåckarebolen och
det underhåll, som klåckarne där i orten anslagit är, icke må dragas
ifrån dem och capellanerne el:r kyrkioherdarnes adjuncter förun¬
nas, må lämpas och fastställas till efterlefnad och wärckställighet
uti andra orter i riket.
§ ll.i
Kila sockns Allmoge i Wermeland finner sig föranlåten under¬
1 Kammarkollegii arkiv. Andra provinskontoret, konvolut 93. Där finnes
även ett annat exemplar av paragrafen med följande lydelse: Allmogen
i Kila sochn och Nås härad i Wärmeland anhåller underdånigst, att den
tiondesättning, som Collegium Ggmnasticum i Carlstad och dem emellan
blifwit uprättad d. 31 Julii 1743, i nåder måtte fastställas.
850
dånigst förnya thess wid förra riksdagen giorde ansökning om
nådig stadfästelse på then med Carlstadh länge sedan ingångne
förening om en wiss tiondesättning på lika sätt, som Wisnums
sockn för sig nådig stadfästelse erhållit.
§ 12.i
En del af Uplands Allmoge är skattlagd för kohl, ehuru de till
större delen icke äga någon skog; och som de således omöijeligen
kunna utgiöra kohlen in natura utan måste betala dem effter en
dryg marckegång till 12 å 16 d. k:mt lästen, altså och på det
Allmogen icke må öfwer förmågan betungas och aldeles gå under,
hwilket med en del bönder redan synes wara helt nära, anhåller
Allmogen underdånigst, att marckegången på räntekohlen måtte så
modereras, att Allmogen kan uthärda med deras betalande eller ock
denna ränta förwandlas i någon annan persedel, som de äga tillgång
till i orten och kunna in natura utgiöra.
§ 13.
Allmogen i de härader i Wärmeland, som ligga närmast intill
norska gräntsen men till inrikes städer hafwa odrägelig lång wäg,
förnya underdånigst deras uti 30 § af allmänna beswären wid 1743
års riksdag anmälte underdånige ansökning att få från Norige
hämta det communionwin, som i församlingarne erfordras, emedan
derigenom många långwäga och tidspillande resor kunna undwi-
kas.
§ 14.
De höbol, en del Allmoge i Finland äga, äro så ringa, att de icke
utan känbaraste saknad kunna in natura utgiöra det uti jordeböc-
kerna dem påförde räntehö, hwilket för somlige är hälften drygare
än deras högbergning; men icke desto mindre hafwa de i senare
åren blifwit pålagde och tillhållne att 10 å 18 mil framföra och lef-
werera räntehöet till kronostallet på Sweaborgs fästning, såsom bi-
lagde handlingar utwisa. Och som Allmogen härigenom blifwer
blottstäld på foder för kreatur och giödsel för deras åker, samt fölg-
akteligen de sjelfwe och deras hemman ruinerade, om man ränte-
höets uttagande in natura fortfares, så bönfaller Allmogen i Fin¬
land underdånigst, att den Allmoge, som genom behörige tingsbe-
i Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 37, fol. 1298.
851
wis intyga, att de eij äga att utgiöra eller ifrån sina hemman kunna
umbära det räntehö, som dem i jordeboken påfördt är, måge frikal¬
las ifrån dess utgiörande in natura och få det efter markegång be¬
tala.
§ 15.
Den under cavallerie- och dragoneregimenterne til rustning in-
delte Allmoge anhåller underdånigst att, då rustningshästen är va-
cante, i nåder blifwa förskonte för klippares hållande under sin ryt¬
tare wid regiments- och compagniemöten, emedan de betala vacan-
cepenningar och icke sällan händer, att både karlen och klipparen
uti swängningarne emellan ryttarehästarne fara ganska illa och
blifwa aldeles förlorade.
§ 16.
Att rusthållarne i anledning af 1 § af resolutionen på Allmogens
beswär wid 1752 års riksdag måge få recrutera de nu warande va¬
cancer med hästar af hwad färg de wara må utan afseende på hwit
fläck eller bläs i pannan, dock alldeles hwitå undantagne, och att de,
som endast för skymlog färg eller bläs blifwit casserade, måge åter
få insättas.1
§ 17.2
Allmogen uti Örebro härad, som genom äldre författningar om
det Dylta swafwelbruk i nåder förlänte privilegium är skyldig för¬
klarad at til berörde swafwelbruk utom et faststält antal dagswerc-
ken för knecktfriheten, som de niuta, årligen lefwerera antingen
ifrån sine egna skogar eller den bruket anslagne allmänning wissa
stigar kohl och stafrumswed, tycker sig hafwa högsta anledning
och skäl att anmäla underdåniga beswär deröfwer, at den, då alla
warors och deribland berörde bruks tilwerckning af swafwel och
victriols wärde stigit samt år efter annat omwäxlat och blifwit läm¬
pat efter årlig marckegång och gångbare försälgningsprisen, likwäl
alt hittils måst åtnöjas med den betalning för sine lefwererade kohl
och strafrumswed, som blifwit faststält uti the tider, då redbart
mynt war gängse och de fläste för en Allmoge nödige wahror gälde
1 § 16 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från allmänna besvärsdeputationens protokoll den 6
maj 1765, Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 38, fol. 14.
2 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 37, fol. 391.
852
dels en siette- och dels en fierde- och en trediedel mindre, än nu be¬
talningen, denne Allmoge undfår efter det för många år sedan och i
goda tider utsatte och af Kongl. Maij:t faststälte priset, är för en
stig kohl räknad til tunnor sex daler och en stafrum wed ef egen
skog 3 d:r 24 öre och af brukets skog 3 d:r k:ppmt. Ett stafrum
weds huggande fordrar mer än et drängedagswerke och dess fram-
försel til bruket sex dragare och således för de längst aflägsne
mer än sex enkle ökedagswercken. At betalningen uti denne tidens
ställning icke swarar emot berörde kostnad och möda, behöfwer
icke bewisas, icke eller med mång ord utföras, huru tryckande och
ömt thet är at se sig få en siette- och fierdedel mindre för sine wah-
ror och arbete, än grannar och medbroder erhålla. Det ligger ändå i
så liuser dag, at Allmogen tror sig hafwa fullkommen anledning at
förwänta nådigt bifall uti den underdåniga ansökning, de härmed¬
elst giöra om sådan ändring och tilökning [i] det före af Kongl.
Maij:t fastälte priset för de kol och stafrumswed, som til Dylta
swafwelsbruk lefwereras, at de blifwa satte i likhet med sina med¬
broder och komma at niuta billig betalning för sine waror och ar¬
bete samt derigenom ställas utom äfwentyr at blifwa aldeles afmat-
tade och förlorade.
§ 18.
Effter Riksens Höglofl. Ständers författning wid senaste riksdag
hafwer Kongl. Maij:t medelst nådigt bref til Höglofl. Kongl. Gam-
marcollegium af den 27 Julii 1762 faststält och förordnat, på hwad
sätt en ägodelning samt ref- och skattläggning til stadgad ränta i
Carelen borde wärckställas. I följe hwaraf jämwäl Riksens Höglofl.
Ständers tilförordnade Oeconomisedeputationer år 1763 infunnit
sig i orten och giordt all flit at utreda, hwad af them til befrämjande
af ofwannämde angelägna ärende åstadkommas kunde; men thetta
wärcket har beklageligen sedermera afstadnat och ingenting widare
tilgiordt blifwit.
Allmogen anhåller altså underdånigst at genom den så länge eff-
terlängtade ref- och skattläggningen blifwa omsider förhulpen til
åtnjutande af samma rätt, som alla andra Kongl. Maij:ts trogna
undersåtare hafwa at fägna sig af, och slippa de öfwermåtton tryc¬
kande olägenheter af årliga taxeringar, som förrättas af kronofog¬
den, hwilcka eij annat kunna än qwäfja all arbetsdrifft och god
hushållning; utbedjande sig Allmogen i lika underdånighet, at
853
hwar och en sokn ifrån denna tid, in til dess ägodelningen hinner
fulbordas, får betala det utlofwade medium af de ifrån och med
1746 til och med 1761 förflutne femton årens utbetalte räntor, och
at inwånarena få jemka desamma sinsemellan best de gitta.
§19.
At en del räntetagare i åtskillige orter skola affordra wissa
jordebokspersedlar in natura och låtit betala sig de öfrige med
penningar. I anseende hwartill anhålles at antingen in natura få
lefwerera alla jordebokspersedlar wid bostället eller och alla med
penningar efter markegången betala.1
§ 20.
Att Galereesquadren åter må förläggas till Göteborg så stark och i
det skick, som den förr warit.2
§ 21.
Som soldaterne wid Dals Bataillon på en dag eller några få tim¬
mar kunna rymma öfwer norske gräntsen, hwilken osed i senare år
mer än tillförene tilltagit, och wid utkommande nådige pardonspla-
cater åter inställa sig, frie och ledige ifrån krigstjänsten; altså an¬
hålles underdånigst, att för denne gräntseort häremot i nåder
måtte widtagas någon serskilt och sådan författning, att karlen må
åter gå i soldatetjänst utan lega till sin förra rote eller den rote, till
hwilken dess förre rothållare wilja öfwerlämna honom.
§ 22.
Så willige och skyldige rothållarne äro att aflämna sina soldater
och båtsmän, enär de till kronans tjänst äro nödige och till den än¬
dan upfordras, äfwen så swårt förefaller det dem, att de karlar, som
de löna och anskaffa, eij utan nog känning för dem, hälst i desse ti¬
der, då alting blifwit dyrare och legan i samma om eij större mohn
stegrad, blifwa af wederbörande kronans embetsmän till privat-
1 § 19 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från kammarekonomiutskottets protokoll den 17 juli
1765, Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 73 a, fol. 361. Enligt protokollet
den 28 augusti 1765 (fol. 398) återställdes paragrafen till talmannen med
uppgiften, att den icke kunde bifallas av utskottet.
2 § 20 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från allmänna besvärsdeputationens protokoll den 6
maj 1765, Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 38, fol. 15.
854
orum tjänst att hugga eke, idka sjöfart, fiskerie eller annat arbete
aflämnade, hwilket förorsakar Allmogen så mycket större lidande,
som upfordringarne ske desto offtare, kläder i förtid förderfwas
och manskapet offta skadas till kropp eller hälsa, då karlar sedan
afskedas och rothållaren ånyo måste skaffa en annan i stället. I an¬
seende til alt detta och på det Almogen måtte undslippa ett dylikt
lidande, anhålles i underdånighet, att inga soldater eller båtsmän
måtte till privatorum arbete anwändas, utan att de, som åtaga sig
något för kronan att syssla, mått sjelfwe anskaffa sig arbetare.
§ 23.
I underdånig förmodan at allmänna lagens stadgande uti 11 cap.,
1 §, Rätteg:b., det dommaren äger gif-wa stämning, då man til an¬
nan kära will, torde tåla en sådan förklaring, at dommaren, enär
omständigheterne så föranlåta, må äga frihet at förordna någon an¬
nan at å dess wägnar stämning utgifwa, samt at en sådan stämning
må wara lika gällande som den, hwilcken dommaren sielf under-
skrifwit, fördristar Allmogen i underdånighet andraga, huruledes
större delen jurisdictioner äro widlöfftige, så at en del Allmoge har
flere mil till sin häradshöfdinges boställe, hwarigenom flere dagar
til känbart hinder i hushållningen de brådaste tider på året måste
förspillas på resan effter stämning, då den nödsakas til sin rätts
förswar söka domstolen, i synnerhet som offtast händer, at härads¬
höfdingen icke är hemma utan borto på än aflägsnare orter uti em-
betsförrättningar. Underställandes Allmogen fördenskull i under¬
dånighet, om och huruwida til deras lisa i denne tidspillande om¬
ständighet det nådiga förordnande kunde äga rum, at häradshöf-
dingarne i allmenhet må icke allenast äga tilstånd utan ock wara
förbundne at uti kundgiörelsen om tingsterminerne utnämna nå¬
gon i hwar sockn, eller eljest nära der intil boende skickelig man, at
i dess ställe emot wänlig lösen meddela rättsökande stämningar,
och at stämningar, underskefne af samma uti kundgiörelsen nämde
personer, skola wara lika gällande, som hade häradshöfdingen dem
sielf undertecknat.
§ 24.
Allmogen andragit, huru för den lott, Jösse häradsboer i Werme¬
land böra underhålla i den så kallade Slotts- eller Grufwesunds-
broen i Grums härad därsammastädes, är dem till någon lindring i
855
kostnaden i nåder bewiljat att uppbära brotull men Allmogen i
Gräfwe sockn, hwilken är ålagt att på fiorton alnars wattn bygga
och underhålla ett brokar samt en mastlängd af samma bro, ehuru
socknen hittills ej åtnjutit något understöd uti sin kostnad och be-
swär, som nu skall börja att blifwa dem alt känbarare och swårare,
hwarföre Allmogen i Grafwa sockn anhållit att äfwen, som deras
medinteressenter bewiljat är, få uppbära någon brotull till lindring
i deras kostnad.1
§ 25.2
Genom kongl, förordningen af d. 19 April 1740 angående stång-
järnssmidet och flera hushållningsmåhl wid järnwärken i riket
samt dess 6 § är Bergsallmogen uti Philipstads och Carlskoga bergs¬
lager förbuden at utföra och sälja något tackjärn utom Werme¬
land. Någon hufwudsakelig förändring i detta förbud will Allmogen
icke påstå, men som en del af dem uti nyssförflutne åren som
offtast warit uti yttersta förlägenhet om spanmål til nödtorftig föda
och derpå icke funnit någon tillgång i Wärmeland eller hos bruks-
patronerne, som äga tilstånd att handla tackjärnet, och eij heller
kunnat utan swårighet den uti Örebro och Arboga städer erhålla
för penningar men wäl i byte emot tackjärn, om de ägdt frihet så¬
dant ditföra, emedan det är en handelswahra för dessa städer; så
kan Bergsallmogen i Philipstads och Carlskoga bergslager icke un¬
derlåta att i underdånighet anmäla denna dem så nära rörande
omständighet med underdånigste anhållan och hemställande, om
icke till lisa och hielp för de nödstäldta i nåder tillåtas kunde att
ifrån hwar hytta i berörde bergslager få utom Wärmeland till öre¬
bro och Arboga eller annorstädes icke till försälgning emot pen¬
ningar utan bortbytning emot spanmål afföra något tackjärn och
det i stöd af 33 och 59 §§ uti kongl, resolutionen på Allmogens un¬
derdåniga allmänna beswär wid 1731 års riksdag.
§ 26.
Det är en så bekant som bedröfwelig sanning, at inbyggarne i
Nordmarks, Giöse, Frycksdals och Elfdals härader nästan årligen
1 § 24 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens
betänkande den 14 augusti 1766. Bondeståndets arkiv 1765—1766, vol. 33.
2 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 37, fol. 167.
856
plågas af miswäxt och hungersnöd, så at folket i en del tracter, sär¬
deles i den största skogsbygden, måste med barkebröd sit ussla lif
uppehålla.
Denne Gräntseallmoge, som har förråd på timber och träwirke
men kan för obewanderlige berg och fiällar warken få detsamma
hem, ej eller til något wattudrag, som leder inåt riket, wore wäl
hulpen, om den finge giöra sig den nyttan af skogen, som kongl,
brefwet til Cammar- och Commercecollegierne af d. 1 Maij 1741 för-
unner Dahlby socknmän i Elfdagen,1 hwilket landshöfdingen i lä¬
net uphäfwit och wid 50 dahl. silfwermynts wite förbudit dem at
idka minsta handel i detta ämnet med de norrske. I det afseende och
på det denne Allmoge i så hårda år, som nu förflutne äro, icke måge
aldeles förgås utan winna något til bröd för sig och sina fattige
barn, anhåller Allmogen underdånigst, det täcktes Eder Kongl.
Maj:t allernådigst tillåta dem af Allmogen, som ligga ut wid norske
gräntsen och icke kunna nedflöta eller framskaffa timmer och trä¬
wirke til något swenskt wattudrag, nådigt tilstånd at effter före¬
gången utsyning och undersökning samt strängaste upsigt af jä¬
geri- och tullbetiente få til norske handlande slikt timmer och trä¬
wirke aflåta med de wilkor, högbemälte kongl, bref omförmäler och
utstakar. Allmogen tillförser sig i underdånighet så mycket mer nå¬
digt bifall härutinnan, som ganska mycken dugelig och stor skog af
starka wäder och orcaner kullkastas, hwilken sedan ligger til för¬
ruttnelse och als ingen nytta.
§ 27.
Rusthållarne uti Lill Savolax finna icke det wara med deras om
rustningen i ingångne contract öfwerensstämmande, att det man¬
skap, som står wid Carelska Esquadron och nu blifwit underlagde
Nylands och Tavastehus Dragoneregimente, böra wid existerande
generalmunstringar och regimentsmöten sammandragas på trettio
mil, jämwäl ock rusthållarne beswäras resa en så lång wäg, tå nå¬
got antingen om beklädningar eller andra angelägenheter kommer att
rådgiöras. Esquadron, som består af en serskildt corps och har en
major til schef samt är försedd med alla de stabsbetjänte, som ther-
wid nödige äro, kunna icke giöra riket wid Nylands Regimente then
nytta, som åstadkommas skulle, om the sorterade under Savolax
Infanterie, med hwilket regimente the giöra tour uti gräntsewakt-
1 Skall vara: Elfdalen.
857
hållningar och wid oförmodade händelser komma att samman¬
dragas till gräntsortens förswar. Rusthållarne anhålla alt therföre
underdånigst att, som Jämtelands Cavallerie sorterar under infan¬
teriet, få likaledes wara under Savolax Infanterieregimente, och Es-
quadron stå under öfwerbefähl af infanterieregimentets schef.
§ 28.
Landt- och Bergsallmogen i Nerike och Sörmanland äga frihet att
hwar lördag uti Nora och Lindesbergs städer mötas och med hwar-
annan handla, om hwad ifrån landet kan dit föras. Men derutin¬
nan hafwa de i senare åren lidit ett märkeligit hinder och uppehåll
genom en widtagen och wärkstäld författning, att ingen handel
dem emellan får begynnas eller slutas, wid wite och wahrans confis-
cation, innan tillstånd dertill blifwit lämnad genom klockringning
på torget. Och som offta dermed dröijes till kl. 10 på dagen, så
måste imedlertid Landt- och Bergsallmogen fåfängt förspilla sin tid
och dereffter genom sj elfwa handelen blifwa så länge hindrade, att
de eij den dagen kunna hinna hem till sina hemwist, som likwäl för
de fleste wore giörligit, om handelen finge begynnas så fort och ti¬
digt, som Landtallmogen sig på torget om morgonen infinner.
Allmogen i förenämnde orter föranlåtes fördenskul i underdånig¬
het anhålla, att den ofwannämnde författning i Nora med markna¬
dens utlysning genom klockringning må uphäfwas samt Bergs- och
Landsallmogen i nåder tillåtas att med hwarannan handla så bit¬
tida om lör- eller torgdagarne, som de på torget möta hwarannan,
såsom uti Örebro skier, der lika torgdagar äro tillåtne.
§ 29.
Knecktehemkalls-, militiae-, reservebesparingz- och oindelte hem¬
mans åboer i Finland anföra, huru de i sednare åren skola blifwit
twungne at föra sitt räntehö 10, 15 å 20 mil til kronostallet i Hel¬
singfors och således måst draga och widkiännas en last, möda och
tidsspillan, som wida öfwerstiger deras indelte medbröders, hwilka
genom 48 § i kongl, resolutionen på Allmogens allmänna beswär
wid 1756 års riksdag wunnit den lisa, at om indelningzhafwaren ej
behöfwer det honom anslagne räntehöet wid bostället eller och bo¬
stället ligger längre än sex mihl ifrån bonden, då få lösa det med
penningar effter marckegången, anhållandes, at denne resolution
55—700212
858
måtte äfwen sträckas och lämpas på dem, så at de få lösa sitt rän-
tehö effter marckegången eller slippa att föra det länge än sex milli.1
§ 30.
I stöd af 8 §, 25 cap., Byggnab. uti allmänna lagen, som stadgar,
att städerne böra rödja och hålla wäg och broar, så långt deras ägor
räcka, anhåller Allmogen i Wärmeland underdånigst att hädaneff-
ter warda förskonte för staden Carlstads broars byggande och un¬
derhållande, och att bem:te stads inwånare må derom sjelfwe be-
sörga; men skulle, emot Allmogens förmodan, några sådane om¬
ständigheter härwid möta, som hindra, att denna underdåniga an¬
sökning icke kan bifallas, så bönfaller i underdånighet Allmogen,
att i anledning och folge af 2 § uti Konung Carl den IX:s staden
Carlstad år 1584 d. 10 Martii förlänte privilegier tull wid dessa broar
må bewilljas och få upbäras till understöd i den dryga kostnad, som
till deras underhållande årligen åtgår, på det de, som minst nyttja
broarna, må njuta någon lisa, och de, som offtare färdas deröfwer
med kjöpenskap och annat, komma att dertill bidraga i proportion
af deras rörelse.
De många wägar, broar och färgor i Wärmeland, som äro upp¬
tagne och anlagde, sedan Carlstad med Konung Carl den IX:s privi-
legio funderades, och af hwilkas underhållande Allmogen har näs¬
tan drygare känning, än den kan uthärda med, twingar Allmogen
att i underdånighet anmäla denna sin ansökning.
§ 31.
Kongl. M:stts nådiga resolution uppå Allmogens underdåniga all¬
männa beswär wid 1756 års riksdag, § 34, hwilken tillåter husbe¬
hof ssågars byggande och nyttjande på sätt, som där föreskrifwes,
förbjuder deras ägare att giöra någon afsalu af tilwärkningen wid
förlust af wirket och sågrättigheten. Häruti söker icke heller Allmo¬
gen någon ändring för dem, som hafwa tillfälle att utföra sågtim¬
mer till skattlagde tullsågar. Men som på flere ställen i de skogrike
orter, i synnerhet uti Wärmeland, marken, hwaräst sågtimmer wäx-
er, är så stenbunden och bergacktig, att ogiörligt är att derifrån
inåt landet till flottningsställe och tullsågar eller längre än till hus-
1 § 29 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från kammar-, ekonomi- och kommersdeputationeus
betänkande den 23 oktober 1765. Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 70,
fol. 801.
859
behofssågen framskaffa en timmerstock, hwaraf händer, att såg¬
timmer, då det kullblåser och icke behöfwer till husbehof nyttjas,
blifwer qvarliggande till förrutnelse i skogen och således icke kom¬
mer till någon nytta för det allmänna.
Så föranlåtes Allmogen i Wärmeland underdånigst hemställa,
om icke på de ställen, deräst effter behörig syn och pröfning af
skogs- och jägeriebetjänte samt nämnd marken finnes så beskaf¬
fad, att där wäxande och kullblåst sågtimmer ogiörligen kan fram¬
skaffas längre än till husbehofssågen, må, sedan samma timmer
blifwit utkrönt, Allmogen tillåtas att det på husbehofssågen såga
samt de deraf fallande bräder, som på flera lass kunna delas, till
salu afföra, på det allmänheten må derigenom gagnas af en skog,
som eljest till skada kommer till förrutnelse.
§ 32.
Allmogen uti Tawastehus län hafwa för de landet flere gångor
öfwergångne krigsoroligheter och hemmanens derunder iråkade
wanhäfd och ödesmål ännu icke hunnit bringa sin åkerjord och
bruk uti det skick, at de af densamma kunna berga så mycken säd,
som deras behof året igenom tarfwar, de hafwa fördenskull nöd¬
gats söka understöd deruti genom swedjande; hafwa ock utan de
omgångar, som skogsordningen föreskrifwer, samt åtal fädt nyttja
denne utwägen, intil de nyss förflutne åren, då den i landet tillför¬
ordnade Oeconomiedeputation påyrckat och Kongl. Maij:ts befall-
ningshafwande utfärdat förbud med witen emot swedjande, hwilc-
kets stränga wärckan ock en del Allmoge, ehuru de swedjat, innan
förbudet utkom, fådt erfara, så at de warit i äfwentyr at med krops-
plikt giälda bötor och witen, om icke deras medlidande grannar löst
dem derifrån. Som denne Allmoge bebor en landsort, hwilcken til
dess ännu warande beskaffenhet är wida skild ifrån andre och i
flere omständigheter, samt deribland, hwad swedjandet angår, så¬
dan, at kongl, skogsordningen icke kan til den lämpas utan Allmo¬
gens altför dryga känning och saknad, hälst den föreskrefne utsy-
ningsmethoden för landets widlyfftig- och aflägsenhet ifrån lands-
höfdingesätet skull är altför kostsam och nästan odrägelig, hwartil
kommer, at hemmanen äro skattlagde för skog och swedjande; så
föranlåtes fördenskull i underdånighet föredraga sin nöd samt i
lika underdånighet anhålla, at til räddning från undergång genom
brist på säd få nyttja swedjande på sätt som tillförene och intil dess
860
en ny och särskildt skogsordning, lämpad effter orten, utkommer
och de hinna sättja sin åkerjord i det skick, at den af sig kastar så
mycken säd, de betarfwa.
§ 33.1
Allmogen i Cajana län anhåller i djupaste underdånighet, at
wissa skinwaror, såsom gråwärks-, mård- och räfskin, kunde
blifwa frigifne til exportation å utrikes orter, så at en loflig handel
på Ryssland med desse waror, sedan gräntsetull blifwit erlagt, finge
idkas.
Omständigheterne, som tyckes billiga denna underdåniga ansök¬
ning, äro:
1 :o. At förbodet på skinwarors utförsel öfwer gräntsen skedde til
faveur för Levantinska Handelsdirection, som numera lärer up-
hördt.
2: o. Sådana waror, som innomrikes stå i wanpris, försmås eller
ock kunna umbäras, är ingen angelägen om at anskaffa til någon
mängd, om det icke blir tillåtit föryttra dem på den ort, der bestå
priset kan erhållas.
3:o. När alla möjeliga exporter frigifwas, dragas penningar in;
åtminstone motas til någon del wår underbalance i handelen.
4:o. Skinnwarorne practiceras ändå i miugg öfwer gräntsen, så
länge högsta priset commenderar waran, men med den skillnad at
kronan förlorar tullen, wissa wågsamma, hwilcka lyckan gynnar,
blifwa rika och andra åter, som stadna för confiscationer, utblot-
tas; men de, som samwetsgrant lyda, hafwa ingen förtjenst.
5:o. Kommer det skiäl för Cajana län och Carelen, nemligen at i
desse landskaper såsom långt aflägsna ifrån städerne, gifwes näs¬
tan ingen annan utwäg at förtjena sig penningar til utskylder än
skytteri, hwarföre ock derstädes hwar och en mansperson, som
kommit til de år, at han förmår spänna up bågan, är nödsakad at gå
hela hösten på ikornjagt i ödemarcken; och at betaga desse lands-
ortter tilfälle til skiälig betalning för ikornskinnen, wore at betaga
dem utwägar til skattens afbördande.
§ 34.
Tabergs bergslags handtering hindras och förswagas alt mer
samt torde omsider afstadna derigenom, att så många bergsmans-
1 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 50, fol. 617.
861
hemman igenom donationer och kiöp gådt ifrån Allmogen och
kommit i ståndspersoners händer, hwilka såwäl som innehafwa-
rena af frälsehemman innom bergslagen ej allenast så sysselsät¬
ta åboerne med dagswärcken och kiörsslor för egen räkning, att
de ej få tillfälle att som wederbör biträda och deltaga med den
öfrige Bergsallmogen uti malmbrytningar och tackjärnsblåsning
utan ock ifrån hemmansskogarne afföra timer och gärdsle med
mera till andre sine egendomar utom bergslagen, hwarutaf såwäl
som af torpare, hwilcka [skatte- eller frälsemannen]1 på de hem¬
manens ägor nedsatt, bergslagsskogarne förödas.
Dessa olägenheter, som med tiden ofelbart ödelägga bergsbruket,
föranlåtes fördenskull Allmogen i Tabergs bergslag, som genom
kongl. resol:n af den 26 No:ber 1760 är försäkrad om lika frihet och
wilkor med andra Bergslager, i underdånighet anmäla med under¬
dånig anhållan, att kraftigaste och sådane utwägar till deras afhiel-
pande må widtagas, att de från bergslagen afsöndrade hemman,
både frälse och andre, må enligt kongl, resolution af den 16 Aug.
1653 genom utbyte emot andra kronolägenheter eller lösen af bergs¬
lagen återkomma i bergsmäns händer och emedlertid åboer å desse
hemman blifwa befriade från kiörsslor och dagswärcken till sine
husbönder, på det de må få tid att skiöta bergzbruket, som och de
skogödande torpen genast utdömas.
§ 35.
Igenom flere kongl, förordningar och resolutioner är wäl stadgat,
at ståndspersoner och bruksägare ei må få besittia, innehafwa och
nyttia bergsmanshemman eller någon del deraf under namn af för¬
pantnings, kiöp eller annan titul, och at den fasta, som sedan år
1664 kunde wara gifwen på sådant olaga kiöp, skal wara ogild; men
icke desto mindre händer snart sagt dageligen, at bruksägare, som
hågfällas åt någon deras bruk nära belägen bergsmansegendom, ingå
hemliga afhandlingar med ägaren, författa antingen pante- eller
kiöpebref med utsatte summor tre a fyra dubbelt större, än egendo¬
men är wärd, träda sedan uti nyttianderätten af egendomen och ut-
öfwa den, så at tackjernsblåsningen ligger neder och kolningarne
af skogen föras och komma bruket til godo. Hos häradsrätterne in-
i Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens protokollsutdrag 24
september 1765.
862
gifwas pantbrefwen til intecknings- och kiöpebreven til lagfarts er¬
hållande. Ingendera afslås. Häradsrätten antager icke annat hinder
uti lagfarten än deposition af kiöpeskillingen, och den är så dryg
utsatt öfwer egendomens wärde, at en bergsman hwarken mägtar
eller finner räkning wid at den utgifwa. Lagfarten går således för
sig, laga stånd följer derå, kiöparen erhåller fastebewillning, och
swårigheten at til bergsmansståndet återwinna egendomen förökas.
Bergstingsrätten kan häruti intet biträde lemna, emedan den ene
underrätten ei får blanda sig i den andras giöromål.
Såsom hielpemedel emot desse misbruk och underslef föranlåtes
fördenskull Bergsallmogen i underdånighet hemställa och föreslå
följande förordnande och tillägningar til de förre författningar an¬
gående bergsmansegendomars bibehållande inom bergsmansstån¬
det.
1 :o. At då bergsmän anmäla eller erbiuda sig at ifrån bruks¬
ägare eller ståndspersoner til bergsmansståndet återwinna någon
genom förpantning eller kiöp afsöndrad bergsmansegendom, intet
afseende må hafwas på den uti förpantnings- eller kiöpebrefwet ut¬
satte pante- eller kiöpeskillingen, utan bruksägaren eller ståndsper¬
sonen wara skyldig at taga lösen effter mätismanna ordom.
2: do. Att häradsrätterne må wara förbudit at lemna bruksägare
och ståndspersoner lagfart på bergsmansegendomar eller sig med
kiöp och twister derom befatta.
3:o. At bergstingsrätterne må äga fri- och rättighet at utan hin¬
der och afseende på de upbud och lagfarter, som bruksägare och
ståndspersoner wid häradsrätterne kunna hafwa wunnit på någon
bergsmansegendom, uptaga och afgiöra en bergsmans påstående at
inlösa en sådan egendom effter mätismanna ordom.
4:o. At bergsfogdarne skola wara skyldige at wid slike tilfällen
biträda bergsmännen och bergsmansståndets rätt bewaka.
§ 36.
Allmogen tror wäl, att barnhusen och hospitaler uti somlige orter
i riket tilflutit någon inkomst och winning öfwer årlige marckegång-
arne genom de wid sista riksdag föreskrefne och wärckstälte auctio-
ner på den deni anslagne kronotiondespanmål; men har tillika
orsak at föreställa sig, at samma auctioner på et och annat ställe
icke åtfölgdt den wärckan, som man förmodat, som ock at omkost-
ningar derwid somligstädes tämmeligen medtagit winsten, så at den
863
icke blifwit så betydande, at den upwäger Allmogens skada och olä¬
genhet af spanmålens försel til långt aflägsne orter.
Sådant tillika med det altför känbara och så offta förut öfwerkla-
gade lidande, hwaruti Allmogen genom dem, som slik spanmål up-
handla, obetänkt och obilligtwis försättes genom twång at antingen
med månge dagswärckens förspillande til det allmännas oboteliga
skada föra samma spanmål til aflägsne orter eller den lösa med så
dryg och oskälig förhögning öfwer marckegången, som uphandla-
ren behagar föreskrifwa, föranlåter Allmogen, af hwilckas hemman
barnhus- och hospitalsspanmålen utgår, i underdånighet anhålla,
at utrönas må, hwad nytta och winst öfwer marckgångarne genom
auctionerne tilsammans tagne i de sedan sista riksdag förflutne
åren tilfallit hospitaler och barnhusen, och sedan bepröfwas, om
icke en skälig och sådan jämkning emellan berörde inrättningar och
tiondegifwarne, at de senare finge antingen effter marckegången
eller en liten förhöjning deröfwer lösa spanmålen, kunde äga rum,
tillåtas och wara gagnelig för allmänna hushållningen i anseende
til de många dagswärcken, som til spanmålsförslen åtgå men kunde
besparas och anwändas til åkerbrukets och andra landtmannasys-
lors skiötsel.
Som en del af Allmogen äro fattige och torfftige nog, så lefwa de i
underdånig förtröstan om lika ömhet för sig som för de fattige i
hospitalen och barnhusen, och at en sådan winning för den ena,
som gior den andra fattigare, häldre lemnäs än sökes.
§ 37.
Wid det utblottade tillstånd, hwaruti riket nu beklageligen fin¬
nes, och då Allmogen tillika så kännbart tryckes af dyr tid och
dryga pålagor, förmenar Allmogen i Finland wara högsta tid att på¬
tänka all möijelig besparing uti Allmogens utgifter i de omständig¬
heter, som afhjelpas kunna. I anledning deraf föranlåtes Allmogen
i Finland i underdånighet föreställa, huruledes bro- och skallfogdar
samt utridare äro dem uti hwarjehanda måtto till mycken last men
bidraga effter Allmogens tycke als intet till förbättring i allmänna
hushållningen utan äro onyttige och både kronan och Allmogen till
gravation i anseende till lön och underhåll. Hwarföre och emedan
Kongl. M:stt redan för detta förklarat i anseende till brofogdar uti
12 § af kongl, resolutionen på Allmogens underdåniga allmänna
beswär år 1743 och 16 § år 1752, i den förra att brofogdar och i den
864
senare att extra fiscaler, jägerie- och skogsbetjänte borde afskaf-
fas; men de lika fullt på flera ställen ännu är o bibehållne, ty bön¬
faller Allmogen i Finland underdånigst, att till besparing och lind¬
ring för Allmogen alla bemälte extra betjänter, de må kallas fisca¬
ler, skogs- och jägeriebetjänter eller utridare, må genast afskaffas,
hälst och derigenom tillgången på folk till nödigare arbete något
kunde ökas.
§ 38.
Anhålles, att Allmogen må äga frihet härefter som förr igenom
resolutionen på Allmogens beswär af år 1734,10 §, dem warit tillåtet
att sjelfwe utse och antaga personer till auctioners förrättande på
deras egne och pupillers egendom.1
§ 39.
Ehuruwäl uti 1685 års förklaring, 2 §, öfwer 1684 års reglemente
samt 56 § uti kongl, resolutionen på Allmogens allmänna underdå¬
niga beswär wid 1727 års riksdag tydeligen föreskrifwa, at Allmo¬
gen skall få lösa dess afrads- och kronotionde effter länets marke¬
gång, när indelningshafwaren ej spanmålen sielf behöfwer, til dess
hemwist och rätta boställen, oansedt ofwanberörde nådige förord¬
ningar en del räntetagare och indelningshafware samt upbördsmän
twärt emot ofwan högst åberopade förordningar aftwinga en fattig
Allmoge högt öfwer markegången betala, hwarföre Allmogen, som
utgiör afrads- och tiondespanmålen, anhåller, at landshöfdingarne
måge wid hårdt answar påläggas at bibehålla Allmogen stricte eff¬
ter ofwananförde 1685 års förklarings innehåll, hwad afrad och
kronotionde angår, at den ei öfwer markegången aftwingas at be¬
tala.
§ 40.
Innan Kongl. M:stt i nåder förklarat genom resolutionen på All¬
mogens underdåniga allmänna beswär wid 1756 års riksdag, § 32,
det Allmogen i Wärmeland skulle wara tillåtit att effter föregången
undersökning och bepröfwande af häradsrätterne och hos lands¬
höfdingen i orten klyfwa sina hemman i så små delar, som bem:te
1 § 38 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från allmänna besvärsdeputationens protokoll den 10
mars 1766, Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 38, fol. 179 v. Jfr Kungl.
Maj :ts resolution på allmogens besvär, § 4.
865
Allmoge, långt för än 1747 års förordning utkom, framför andra
provincier i riket nyttjat och effter hemmanens befinteliga beskaf¬
fenhet kan finnas nödig, hafwa åtskillige ägare af större delar i
hemmanen wid domstolarne sökt och igenom dom erhållit rättighet
att till sig lösa de smärre delar, hwarå arftagare eller ägare enligt
då gällande förordningar eij wore besuttne, men en del hafwa lik-
wäl icke fullfölgdt och söka nyttia den dem tillagde lösningsrätten,
för än högbem:te 1756 års resolution utfallit, och då äfwen somlige
hemmansdelar, till hwilkas lösen rättighet dem blifwit tilldömd
uppå nyssnämnde grund, redan genom arf och kiöp gådt genom fle-
res händer. I anledning härutaf och i anseende dertill, att grunden,
neml:n den omständigheten att hemmansdelen war mindre än en
åbo ägde frihet besitta, hwarå slike resolutioner och domar blifwit
fotade, är uphäfwen genom den åberopade nådiga resolutionen af
år 1756, så att nuwarande innehafwaren kan anses för fullsuten
derå, föranlåtes Allmogen i Wärmeland underdånigst hemställa,
om icke till många trogna och torftiga undersåtares bibehållande
wid deras ärfde och lagfångne jord den nådiga förklaring och till-
läggning til offta högbem:te 1756 års resolution, § 32, kunde wara
billig och äga rum, att alla för samma resolution utfallne och laga
krafft wundne men icke i wärkställighet gångne resolutioner och
domar om lösens tagande för mindre hemmansdelar må wara
kraftlöse och innehafwarne af samma mindre hemmansdelar få
dem opåtalt och utan hinder af berörde domar behålla och äga, så
framt häradsrätterne och Kongl. M:stts befalningshafwande effter
föregången undersökning pröfwa dess beskaffenhet sådan, att en
åbo derå kan wara fullsatter.
§ 41.1
Ehuruwäl Allmogen icke kan betagas at såwäl som alle andre un¬
dersåtare i riket kiöpa sig nödige waror, hwar de hälst wilja och
dem bäst och drägeligast samt för bästa pris finna, måste dock All¬
mogen i Kronobergs län i underdånighet beklaga, at Kongl. Maj:ts
Befallningshafwande i Wexiö behagat förbiuda Allmogen at an¬
norstädes än i Wexiö stad kiöpa sig rulltobak, ehuru aldrig någon
fråga om hwars och ens rättighet i detta fall bordt upkomma; dock
likwäl och som sådant emot all förmodan skiedt och den rulltobak,
hwilken i Wexiö tillwerkas, är mindre god än den, som från andre
1 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 54, fol. 788.
866
städer anskaffas, så anhålles underdånigst, at ofwannämde förbud
måtte upphäfwas och Allmogen fritt lemnäs at få förskaffa sig inri¬
kes tilwärkat rulltobak, hwar de hälst wilja och för bästa pris
kunna bekomma, utan bindas till någon wiss ort, stad eller person.
§ 42.
Allmogen i Sunnerbo härad och Kronobergs län anhålla underdå¬
nigst, at hwart pastorat i samma härad må tillåtas at särskilt inom
sig öfwerenskomma och fastställa den brandstolshielp, hwarmed de
uti socknen, som olyckeligen komma at lida genom wådeld, måge
understödjas, samt ock at få samla och inrätta sin enskilta cassa
til en slik utgifft och dermed wara frie för deltagande i de brandsto-
ders ersättiande, som hända utom socknen.
§ 43.
14 cap., 1 §, Jordab:n stadgar, att om ägotwist eij kan slutas utan
syn, må til häradssyn dömas; 3 i förmår, att när någon dermed eij
är nögd, må han wädja under lagmansrätten, som får döma till lag¬
manssyn; theraf slutes, att desse rätter äga full frihet at döma til
härads- och lagmanssyner. Men som nu i någre år bortåt ett så
stort missbruk med lagmanssyner skiedt, att störste delen ägotwis-
ter, som både bordt och öfwertygeligen kunnat afhielpas med landt-
mätareförrättningar och häradssyner, blifwit likafult utstälte til
lagmanssyner, hwilcka, såwida uthäradsnämden är långt aflägsen
och lagmannen wistande i ett annat län, icke aflöpa under någre tu¬
sende daler kop:mts kåstnad, och hwilcket är så mycket högre plå¬
gande, synnerligen för en utfattig Allmoge, som jorden, hwilcken
twistas om, offta icke kan wara mer wärd än högst 80 til 100 d:r
kop:mt, räknat till 1 a 2 tunnors skogs utsäde. När nu härtill kom¬
mer, att ingen ändring i lagmanssyn kan erhållas utan genom rid¬
daresyn, så blifwer en lidande part omöjeligt then bekosta, utan
måste han tåla sitt så hårda öde. Till ändrings winnande härutin¬
nan och på det Allmogen i Sawolax och Kymmenegårds län icke må
än widare för slike missbruk blottställas, bönfalles underdånigst,
att då häradssyn och äfwen landtmätaren lagt handen wid någons
ägor, lagmannen effter de skiäl, de uppdragit, må saken afdömma,
utan at han må den under ny syn draga; och om så besynnerlige
omständigheter skulle honom förekomma, att han sielf måste ny
syn hålla, det Allmogen i denna landsort måtte til altför stor kåst-
867
nads undwikande med riddaresyn få wända sig med beswär deröf-
wer till Kongl. Maij:ts och Riksens Åbo Håfrätt och slut der afbida.
§ 44.
Det är wäl kongl, förordningar, landshöfdingeinstructionen och
66 § af resol:n på Allmogens underdåniga allmänna beswär år 1723
likmätigt, att, enär i någon by, sokn eller härad warit misswäxt el¬
ler andre olyckor tillstött, Allmogen bör uti utlagorna njuta lind¬
ring och af landshöfdingarne till erhållande deraf uti Kongl. Kam-
marcollegio anmälas.
Men den Allmoge i Finland, som i desse nyss förflutne åren dels
genom misswäxt af [o: och] kiöld och dels igenom en förödande
boskapspest lidit större skada, än beskrifwas kan, hafwa dock icke
kommit till åtnjutande af någon lindring, ehuru de hos landshöf¬
dingarne sig derom anmält samt ingifwit tingsbewis öfwer sina
olyckor och derigenom utblottade tillstånd. Allmogen anhåller för-
thenskul underdånigst om nådig efftertryckelig anstalt och befall¬
ning, det de skyndesamt och ofelbart må blifwa hugnade och i nå¬
gor måtto uprättade genom den hjelp och lindring, sorn the i sin
nöd njuta böra, i stöd af kongl, författningar.
§ 45.
Philipstads bergslag, som nu i många år gemensamt med alla un¬
dersåtare i riket burit den än continuerande bedröfl:a dyrheten så-
wäl på nödige lifsmedel som alt, hwad till bergshandteringens drift
erfordras, har i högsta måtton blifwit lidande genom krutprisets
stegring, besynnerligen desse fyra senare åren, då det uplupit ifrån
90 till 220 d. kop:mt centnern.
Allmogen har sig väl icke or[sa]kerne härtill bekante, antingen
Kongl. Krigscollegii betjäning, som med försälgningen och auctio-
nerne af krutet egenteligen hafwa att skaffa, för sin bättre ut¬
komst skul det upstegrat, eller om saltpetertillwärkningarne och de
nödige redskapers underhållande så ansenligen måste påkostas, att
wärket utan slik stegring icke bär sig. Men då grufworne i denna
bergslag äro så djupa och bestå af flera bottnar, så att det gamla
och nästan öfwer alt aflagde sättet i malmbrytningen med tillmak-
ningar här icke låter sig giöra; så måste bergslagen i underdånighet
anhålla om någon lindring i krutpriset, på det grufwedrifften må
än widare kunna fortsättas, och hwilket synes utan skada för
868
Kongl. M:stt och kronan kunna ske; samt att 3 å 400 centner krut
måtte warda årligen till denna bergslags förnödenhet anordnade,
på det brist deraf icke må, som i senare åren offta skedt, hindra
grufwebrytningen, bergslagen och det allmänna till obotelig för¬
lust och afsaknad.
§ 46.
Så skadligt tjäruhygget är, tå friska, stora och rakstammiga träd
thertill angripas, så nyttigt är thet, tå krokstammige och till wirke
odugelige furuträds uphuggande till tjäruwed anwändes, häldst
tjärutillwärkningen är en handtering, som mycket båtar riket och
det allmänna. Och som Allmogen i Cronobergs lähn är skattlagd för
tjärutilwärkning men hindras som tidast i utöfningen deraf; så
anhåller Allmogen underdånigst att eij allenast få anwända sådane
på deras hemmans skogar warande, till wirke och alt annat behof
odugelige trän utan ock the, hwilka redan för flera år sedan ut-
synte blifwit, och hwilke Allmogen börjat till tjärubrännerie an¬
wända.
§ 47.
Ehuru allmänna lagen såwäl som 1734 års skogsordning och för¬
klaringen deröfwer af år 1739 jemte 41 § af 1762 års kongl, resolu¬
tion på Allmogens allmänna beswär tydeligen förunnar Allmogen i
dels orter at få swedja, utan ock inom hängnad och utan at förbin¬
das til redowisande för beteshagar, hwilka före eller senare af nå¬
gon åbo blifwit anlagde, måste dock Allmogen i Kronobergs län,
som til en stor del är skattlagd för swedjande, i underdånighet be¬
klaga, at Konungens Befallningshafwande genom förbud och före-
lagde odrägelige witen giort Allmogen alla högstberörde kongl, för¬
ordningar onyttige och dem uti sädeslös mager ort til ömaste kän¬
ning och afsaknad uti desse effter brödföda dyra tryckande tider.
Och aldenstund landets opodling til åker, äng, torp och beteshagar
igenom slike hinder qwäfwes, såwida Allmogen utom en sådan i lag
grundad förmon icke kunna för sine kreatur hafwa nödigt bete i
anseende til den små och odugelige snårskogens hastige uprän-
nande; fördenskull anhålles underdånigst, at alla de förbud och
förelagde witen, som i desse senare åren blifwit mot beskrefne lagar
utfärdade, måtte aldeles uphäfwas och Allmogen enligit högstbe-
869
malte förordningar och resolutioner äga frihet til fällande och swe-
diande effter iackttagne laga steg och behörigt ärhållit tilstånd.
§ 48.
Allmogen i Kronobergs län är så willig som skyldig at, der lägen¬
het så medgifwer, utan alt för swårt hinder och kostnad uprätta de
stengärdesgårdar wid hemmanen, som i 1734 års skogsordning och
77 § af bemälte års kongl, resolution på Allmogens allmänna beswär
påbudne äro. Men ehuru Allmogen med all flit härom besörgt, är
den dock icke allenast genom Konungens Befallningshafwandes ut¬
färdade kundgiörelser worden pålagd at årligen uprätta längre, bre¬
dare och högre stengärdesgårdar, än skäligen äskas kan eller nödigt
är eller i 6 cap. B:b. förordnas, utan ock förelagt wite på wite och
plickt på plickt, då det ei kunnat fullbordas, och det utan åtskilnad,
om sten warit at tilgå eller ei.
Allmogen anhåller fördenskull underdånigst, at alle slike lagstri¬
dige hårdheter och förelagde witen måtte uphöra och Allmogen ei
högre i detta ämne betungas, än lag medgifwer och i högstberörde
författningar utstakat finnes, så at tilfälle, förmåga och flere af-
seenden med Allmogens beqwämlighet, effter thy hwad nyttigt och
tienligit wara må, harwid iackttagit warder, och således Allmogen
undgå at genom oskäliga witens uttagande til egendom blottställas
och utarmas.
§ 49.
Allmogen i Cronobergs lahn, som i desse sidste förflutne trenne
åren i synnerhet blifwit med swår misswäxt hemsökte och i an¬
seende dertill haft högstnödigt att få behålla den i länet fallande af-
radsspannmålen til bröd och sädeskorn, har måst föra thensamma
till andra lähn, mycket långwäga i oläglig årstid, samt dereffter för
dess nödwändiga bergnings skul måst färdas till Calmar, Carls¬
crona och Carlshamn, icke utan största swårighet och bekymmer,
och derstädes nödig spanmål för sig upkjöpa.
På det Allmogen må undwika dubbel tunga, först att långwäga
färdas med afraden till andra lähn och sedan till egit behof resa till
andra ställen effter nödig spanmål, anhålles underdånigst, att All¬
mogen må få denna spanmål effter markegången inlösa; hwaremot,
och som markegången på landet merendels är högre än priset i stä-
derne, Kungl. M:stt och kronan kunde i sjöstäderne uphandla så
870
mycken spanmål i stället, då den oumgängeligen behöfwes, hwar-
wid den förmohn wore, att bättre säd och lindrigt pris erhöllos, att
differencen emellan markegången och stadspriset altid kunde
förslå och wara tilräckeliget till transportens betalning.
§ 50.
Allmogen har genom erfarenheten blifwit så öfwertygad om nyt¬
tan och det märkeliga understöd, de torftige njuta af soknemagazi-
ner, att de funnit sig upmuntrade att med yttersta oförtrutenhet
söka fullfölja de anstalter, som till slike magaziners inrättande
widtagne äro, hwaraf ock fölgt, att de fleste orter blifwit dermed
försedde; men somligstädes har dermed ännu icke kommit att giö-
ras början, icke af Allmogens motwillighet utan deraf, att inrätt-
ningskostnaden öfwerstigit deras förmågo, dels för sokneinwånare-
nas ringa antal skull och dels för brist på lindrige byggnadsmate¬
rialier, hwilket wållat, att de eij kunnat gå in uti någon wärkställig-
het, såwida kostnaden emellan få delägare skulle blifwa drygare för
enhwar, än de mägta utgiöra, och emot nyttan swarade. Hwarföre
och som Allmogen i somlige orter oaktadt desse hinder blifwit af
Kongl. M:stts befallningshafwande pålagde att inrätta soknemaga-
ziner, men kongl, brefwet om dem icke gifwer anledning till något
sådant twång, så anhålles underdånigst, att landshöfdingarnes på¬
bud och utsatte witen må uphäfwas och Allmogen i anseende till
soknemagaziners inrättande lämnas utan alt twång, i synnerhet de,
hwilkas omständigheter äro sådane, som förbemält blifwit, häldst
otwifwelaktigt är, att Allmogen utaf nyttan, som medföljer, up-
muntras att dem lika fullt inrätta, der det sig giöra låter.
§ 51.
Under d. 11 Februarii 1729 är af Hans Kongl. Maij:t förordnat,
att rotebönderne i Åbo och Biörneborgs län skola hwart år förse
sina soldater med släpekläder, hwaremot soldaterne äro förpliktade
likaledes årligen att afbetala dem hos sina rotebönder med 16 dags-
wärcken, när de hålla sig sielfwa mat, eller ock med 32 dagswärcken,
när roten består maten. Men då soldaterne äro utcommenderade på
fästningsarbete, niuter Allmogen ersättning af kronan för släpeklä-
derne enligt Kongl, Maij:ts nådiga resolution på Allmogens all¬
männa beswär år 1756, § 59.
I anseende till den myckna oreda och split, som bemelte dagswär-
871
ken åstadkommit soldater och rotarne emellan, har Allmogen i Åbo
och Biörneborgs låhn funnit sig föranlåten att i underdånighet fö¬
reslå en sådan jämkning, hwarigenom de å ömse sidor kunde wara
belåtne och nögde sins emellan.
Denna jämkning består deruti, at rotarne aflämna de i åfvanbe-
mälte contract beskrefne släpekläder allenast hwart tredie år, eller
rättare sagt så snart tre år gått till slut, emot följande wilkor och
förmohner för soldaterne: l:mo. Att rotarne aldrig äska några dags-
wärcken eller den ringaste betalning af soldaterne för samma klä¬
der. 2:o. Att rotarne updraga soldaterne sin rätt att af kronan up-
bära den i högbemelte kongl, resolutions 59 § stadgade ersättningen
för släpekläder, då utkommenderingar skie til fästningsarbete. 3:o.
Förbinda sig rotarne att utan någon wedergälning eller afräkning
på hwart tredie års släpekläder bestå soldaterne, tå the skola gå i
fält eller ock uppbådas till fästningsarbete, ett par skor, ett par
strumpor och en skiorta till widare understöd.
Utom det att alla misshälligheter emellan soldater och rotarne
genom denna öfwerenskommelse skulle uphöra, så blir och sålda-
ten mera hulpen derigenom, att han icke är bunden utan får friwil-
ligt för dagspenning arbeta hos den han will och söka sin bästa ut¬
komst samt förse sig med de behof, som äro oumbärligast. Solda¬
tens släpekläder kunna tåla tre års bruk, när the icke i dagelig rö¬
relse nyttias, utan allenast tå han är stadd i tienstgiörning, hwarpå
contractet har sitt afseende; således händer det ofta, att han är
angelägnare om något annat än kläder. Den ersättning, som kronan
består för släpekläderna, kunna äfwen soldaterne lättare utbe¬
komma än Allmogen, som nu derwid har många omgå[n]ger, om
kronobetjeningen är ogin el:r oriktig i sina räkningar, hwaraf
händt, att Allmogen understundom gått i mistning af dessa medel.
Emot den här föreslagne öfwerenskommelse lärer icke heller re-
gimentsbefälet hafwa något att påminna.
Allmogen ställer således underdånigst detta förslag till Kongl.
Maij :ts allernådigste wälbehag och fastställande.
§ 52.
Den fria circulation och omsättning rikets inbyggare emellan,
som så nödwändig är och hwarförutan de behöfwande eij kunna
blifwa undsatte af dem, som hafwa något at aflåta, har i senare
åren blifwit så inskränkt och stängd i åtskillige län genom förbud
872
uti hwarjehanda ämnen emot deras afwels försel och försälgning
dels utom länen, dels til andre än wisse utnämde orter innom lä¬
nen, ja ock wisse personer, at Allmogen uti åtskillige orter fåt an¬
ledning at uti sine riksdagspostulater i underdånighet anmäla be-
swär deröfwer.
Som nu Allmogen, både de som hafwa något at sälja och de som
behöfwa kiöpa, härigenom blifwit stälte uti ett känbart och skadeli-
git twång samt skilde ifrån den rätt och frihet att föra deras afwel
och waror til de marknadsplatser, städer eller orter, som dem kan
wara lägligast, och der deras waror til bästa nyttan föryttra samt
andre til deras hushåll nödige och oumgiängelige åter sig at up-
handla, hwilcken dem i nåder tillagd är genom kongl, resolutioner-
ne på Allmogens underdånige allmänna beswär wid förre riksda¬
gar, nemi. 1718, § 5, 1723, § 76, 1731, § 33, och städernes 1723, § 21.
Så föranlåtes Allmogen i underdånighet anhålla, at högbemälte
kongl, resolutioner måtte åter ställas i sin kraft och alle förbuder,
som utkommit och icke af Kongl. Maj:t på R:s Ständers underd.
tillstyrckande blifwit utfärdade och deruti förorsakat hinder och
rubbning, genast allmänneligen och utan undantag uphäfwas,
ehwad de angå boskap, säd, halm, hö eller näfwer och andre hus¬
hålls-, af hwad namn de wara må, förnödenheter och landtmanna-
producter, samt en wänlig och på förre kongl, resolutioner grundad
handel för Allmogen tillåtas.
§ 53.
Allmogen har wäl i underdånighet förmodat, at wärfningar å
landet skulle uphöra, sedan kongl, förordningen af den1 angående
manskaps anskaffande til de wärfwade regementerne genom capi-
tulation utkom; men som icke desto mindre ännu dermed fortfares,
så föranlåtes Allmogen i underdånighet föreställa de olägenheter
för landtmannen, som slike wärfningar åtfölja och derifrån oskiij-
aktige äro. Karlar, som med rätta komma under namn af lösdrif¬
ware och kunde tjena antingen til recrutering för vacante rotar el¬
ler legohion hos de landtbrukare, som först å dem giorde anspråk,
dragas ifrån orterne, hwarigenom brist på folck alt mer och mer
ökes samt legor och löner upstiga.
Sådane åter, som igenom oskyldige händelser råkat i de omstän¬
1 Datum saknas i förlagan. Säkerligen åsyftas förordningen den 29 ok¬
tober 1752.
873
digheter, at de kunna dragas under namn af löse eller warande
utan förswar den stund, wärfwaren å dem gior anspråk, inweklas
uti widlyfftige, kostsamme och tidspillande rättegånger, hindras at
med sin tjenst gå landtmannen til handa och warda sielfwe aldeles
utmattade och förlorade, hwarförutan en myckenhet folck af rädd-
hoga för wärfning drifwas ur landet.
I anseende til hwilcket alt Allmogen underdånigst anhåller, at li¬
kasom åtskillige län och orter redan förut äro förskonte för wärf-
ningar, alla orter och län nu måtte för dem frikallas med stad¬
gande, at de personer, som wärckeligen äro lösdrifware, må wara
förfallne til de vacante rotar eller den landthushållares tjenst, som
först å dem anspråk gior, utan at någon wärfware må kunna deruti
lägga hinder i wägen.
§ 54.
Länän wid Quicksund, som är Kongl. Maj:tt och kronan förbe¬
hållen och under arrende uplåten, instänger så hela kongsådran, at
fisken, sorn i lektiden naturligwis will gå upp i sion Galten til at på
de många de[r] befintelige grund aflägga sin råm, icke framslip-
per, hwilcket hindrar dess förökning och wåller, at ringa eller ock
alsingen fångst af fisk erhålles wid Strömsholm och Kongsöhr och
de kring Galten liggande hemman. Utomdess hafwer berörde lana
äfwen den olägenhet, at fisken, som der fånges, sällan och åtmins¬
tone i stormwäder hinner derutur uptagas, förrän han blifwit för-
skämd, och icke dess mindre warder kringförd och försåld.
En gammal och äfwentyrlig erfarenhet häraf hafwer länge oroat
den delen af Wäss- och Södermanlands Allmoge, som bo wid sion
Galten, hwarföre de ock långt för detta önskat, at denne Qwick-
sunds lana måtte warda rasserad, under wilkor at bemälte Allmoge
tillika med Kiöpings och Arboga städer åtager sig at ersätta och be¬
tala Kongl. Maj:t och kronan det årlige arrendet af sextijoen daler
silfwermynt, som nu erlägges. Och fördenskull anhåller Allmogen i
berörde läner underdånigst, at Qwicksuns länän, til förekommande
af de förenämde olägenheter, måtte upprifwas; och gior Allmogen
sig i underdånighet så mycket mer om nådigt bifall försäkrad, som
Kongl. Maj:t och kronan derwid icke lider utan lika fult niuta 61
dahl. s:mt årligen och kongsådrans igenstängande finnes wara stri¬
dande emot 17 cap., 4 §, Byg.b. samt kongl, resolutionerne på All-
56—700212
874
mogens underdånige allmänna beswär af år 1741, § 34, 1723, § 47,
och städernes beswär 1739, § 62, samt Adeliga Privilegiernes 15 §.
§ 55.
Allmogen anhåller underdånigst, att förordnas må, att uti pub-
licationer, hwarigenom Allmogen eller någon del deraf, såsom
rust- och rothållare, kallas att på utsatt plats sig infinna att höras
och öfwerlägga om någon allmän dem rörande angelägenhet, tydli¬
gen må utsättas, hwad målet angår, och uti hwad delar Allmogens
yttrande äskas, på det Allmogen må kunna meddela sine fullmäg-
tige, som utses och afsändes, tillräckelige instructioner, huru de å
Allmogens wägnar sig förhålla och utlåta må, emedan förut icke
sällan händt, att sådane fullmägtige, okunnige såwäl om ärendet,
innan de kommit till samlingsplatsen, som om sine medbröders
tanka, åtagit sig och utfäst sådant, hwarmed menigheten eij kun¬
nat åtnöijas.
§ 56.
Flera utgångne kongl, förordningar om kärr och morass upta-
gande tilldela wäl dess idkare förmohner och friheter, som än wi¬
dare til rikets ogemena nytta torde kunna ökas; men af en sådan
förmohn tillflyter Kongl. Maij:stts undersåtare af kronoaugments-
bönder, som bo på en mil när sine rusthåll, och hwilka slike upod-
lingar giordt, ingen hugnad, i det rusthållarne enligit öfverhetens
författning äger frihet att lösa hemmanet, fölgakteligen alla dess
tillägor, till skatte och lägga detta till styrka under rustningsstam-
men; hwarf öre underdånigst anhålles om den förklaring, att rust¬
hållaren icke må äga frihet på femtio års tid få inlösa till skatte
augmentshemman, innom en mil ifrån rusthållen belägne, hwars
åboer förrättat någon ansenlig morass och oländig marks upodling.
§ 57.
Allmogen i Mora, Elfwedals soknar och Österdalarne,1 bönfaller
underdånigst, att den förmohn, som inwånarena i Wästerdalarne
förund är genom tullfrihet på den spannemål, som de köpa och in¬
föra ifrån Norrige, äfwen måtte i nåder tilläggas denna Allmoge,
hwars fattigdom är till alla delar så stor, som de förenämndes, i
1 Sekreta utskottets betänkande: Mora och Elf dahls sochnar uti öster¬
dalarne. Jfr sid. 1083.
875
synnerhet i dessa dyra och swåra åren, då de i brist af spannemål
som offtast måst nära sig med bröd af bark.
§ 58.
Bergsallmogen wid Taberg nödgas i underdånighet beswära sig
deröfwer, at ehuru Tabergs och Lerbecks bergslager hafwa en lage-
ligen stadfästad öfwerenskommelse sins emellan at fritt få byta
malm emot limsten, blifwa de dock deruti hindrade deraf, at någre
få af deras medbroder ingådt contract om limsten til deras blås-
ningar med bruksägare, som söka sträcka en sådan rättighet der¬
hän at ensamma få mot wilkor, som de sielfwe föreskrifwa, lefwe-
rera all erforderlig limsten äfwen til de öfrig[e] af Tabergs Bergs-
lagsallmoge, som contractet icke ingådt.
Bergsallmogen, som lider et känbart twång och förlust, då de icke
få på det för dem lägligaste och förmonligaste sätt tilbyta och an¬
skaffa sig limsten, och dessutom hindras från en annan laglig för-
tienst, nemi. genom foror af malm ifrån Taberget til Jönkiöping för
andra utom bergslagen warande bruksägare, hwilka der hafwa sine
grufwor, sig något förwärfwa och måste med tomma lass färdas dit
effter den limsten, de behöfwa, anhålla fördenskull i underdånighet,
att de, som genom lagligit contract sig sielfwe icke händerne bun¬
dit, måtte fritt, när dem lägligit faller, både få idka det dem tillåtne
malm- och limstensbytet, utan ock betiena andre utom bergslagen
warande grufwoägare med malmforor, då de sin limsten afhämta.
§ 59.
Den dryga skillnad uti soldaters och båtsmäns utredning på com-
menderingar, möten och mönstringar med beklädningspersedlar,
onämde i contracterne, samt drickspengar och matsäck med mera,
som i senare tider upkommit och alt mer och mer tiltagit emot
hwad förr wanligit warit, och hwaröfwer Allmogen så wid denne
som förre riksdagar anförtrodt sine fullmägtige at andraga underdå¬
nige beswär, och äfwen för detta blifwit hugnade med åtskillige nå¬
dige resolutioner, tycker Allmogen wid närmaste efftersinnande
wara til större delen tilkommen dels af okunnoghet hos subalter-
neofficerare och Allmogen om knechtecontracter och de i stöd der¬
af samt i anledning af Allmogens wid riksdagarne anmälte under¬
dånige klagomål utfärdade kongl, resolutioners innehåll, och dels
876
af en del officerares och Allmogens onödiga ömhet för soldaten och
båtsmannen.
Contracterne och högbemälte resolutioner finnes i få händer. Su-
balterneofficeraren, som om dem är okunnig, gior til en Allmoge
lika beskaffad föreställning, at soldat och båtsman behöfwer dels
til mera prydnad och dels för bettre utkomst skull den och den be¬
klädningspersedel samt utredning; rotesellarne förmenande det
wara grundat i contracterne eller någon kongl, resolution gå in der¬
uti, den ena efter den andra, til dess det omsider kommer i an¬
seende af skyldighet och rätt för rotesällarne at fullgiöra och för
soldaten eller båtsman at fordra, hwareffter och enär känningen
för rotesällarne eller någre af dem blifwer för stor och tryckande,
nya och särskildte klagomål nu i den ena och nu i den andra om¬
ständigheten blifwa påtänkte och jämwäl hos Kongl. Maij :t i under¬
dånighet anmälte och i nåder afgiorde genom resolutioner, som åter
innan kort tid eller få år komma i förgätenhet och på sätt, som förr
berört är, af okunnighet öfwerskridas.
At sådant hielpemedel häremot, som alltid kan medföra wärckan,
är nödigt, finner Allmogen och anhåller således i underdånighet
derom, med underdånigst hemställande, om icke bland annat dertil
skulle bidraga, om
l:o utur contracterne och derpå grundade kongl, resolutioner et
utdrag särskildt för hwarje landsort blefwe författadt på den lön,
beklädnings- och utredningspersedlar med mera, som rothållarne
äro skyldige at årligen och til hwarje särskilt commendering,
mönstring och möte bestå sina soldater och båtsmän; och
2:o det uti alla soknestugor på wäggen upslogos och ständigt bi-
behöllos til en obrottslig effterlefnad, wid wite så för officerare som
rotesällar, soldater och båtsmän, samt
3:o fiscaler och kronobetjenter blefwo förpliktade wid answar at
genast lagligen åtala och lagföra den, som deremot bryter.1
§ 6O.2
Wid den til Österbotns ref- och skattläggning samt storskiff-
tande nådigst förordnade Landmäteriecommissionens giöromål
förefalla så många oordenteligheter, at Allmogen icke underlåta
kan anföra underdåniga beswär deröfwer. Dels flyttas landtmäta-
1 Paragrafen återtogs av ståndet. Se sid. 377.
2 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 78, fol. 1241.
877
rena ifrån den ena soknen til den andra, innan de fåt fullborda ar¬
betet och sätta det i redighet, dels skie mätningarne fläckewis utan
at följa riktig ordning, dels förmärckes underslef och egenwillighe-
ter wid arfwodets upbörd, dels itereras ena och samma mätningar
på Allmogens bekostnad, när chartan är opålitelig eller illa medfa¬
ren, dels taga landtmätarena sig den friheten at för mycket skiöta
sina beqwämligheter, hwarigenom arbetet drages ut på tiden och
många sommar dagswär eken derjemte förspilles i fåfäng uppass¬
ning, dels anställes för offta geographiska mätningar, hwilcka dock
blifwa om intet och förswinna, när det geometriska arbetet hinner
företagas, som är fullkomligare och likawäl måste gå för sig.
Som alla dessa olägenheter härflyta af bristande reciprocité, up-
sikt och redogiörelse, så at den försummelige och sielfswåldige kan
undgå näpst, altså anhåller Allmogen underdånigst, at commis-
sionslandtmätarenas såsom ock Commissionslandtmäteridirecteu-
rens instructioner må blifwa ånyo nogare öfwersedde och förbätt¬
rade samt en sådan plan utses, hwareffter landtmäteriearbetet i Ös-
terbotn kunde skyndsammeligen, förswarligen och med minsta
tunga för Allmogen, som möjelig är, fortsättjas.
§ 61.
Allmogen i Österbotn trygga sig wäl i underdånighet wid Kongl.
Maij:ts nådiga resolutioner på Allmogens underdåniga allmänna
beswär wid 1743 och 1748 års riksdagar, §§20 och 70, uti hwilcka i
nåder försäkras, i den förre at Skatteallmogen skall bibehållas wid
alla de ägor och upodlade lägenheter, som til deras skattehemman
af ålder lydt, och i den senare at den nya skattläggningen i Öster¬
botn eij skall orsaka någon rubbning uti åboernes ägande skatte-
eller besittningsrättigheter; men som bemälte Allmoge doch skall
blifwitt underrättad, at för alla hemman, som wid nya skattlägg¬
ningen i länet fådt högre jordeboksmantal och skatt, skall så stor
del af hemmanet, som swarar emot det förhögde mantalet, i jorde-
boken uptagas för krono, så föranlåtes Österbotns Allmoge hos
Kongl. Maij :t i underdånighet sådant andraga, med underdånigste
begiäran at warda bibehållne wid högbemälte resolutioner, så att de¬
ras skatterättighet icke må minskas eller rubbas, så mycket mindre
som det är Allmogens egen flit, möda och kostnad, som genom
upodling satt en del hemman i det skick, at de kunna tåla högre
mantal, utan dylike mantal, som af tillökte upodlingar å skatte¬
878
hemman nu tillkommit, äfwen uti jordeböckerne för skatte uptages
och ansees.
§ 62.
Allmogen uti Ångermanland anfört, huruledes de för flere tider
tillbaka niutit förmedlingar å deras swaga hemman, hwarwid de
trodt sig böra oqwald bibehållas och således med fördubblad nit
upodlat dem i dett säkra hopp at för nedlagd möda och kostnad
undslippa drygare tunga, hälst författningarne dem derom försäk¬
rat, men detta oaktadt skola likwäl en del förmedlade hemmans
åboer blifwit oroade och af frucktan at mista skatterättigheten nöd¬
gats påtaga sig gamla skatten. Häraf anledad har Allmogen anhållit
at för upodlingar och wärkel:a förbättringar blifwa frikjände för
ny skatt och att, i den händelse hemman funnos bära gamla skat¬
ten, den måtte niuta lika förmån med Österbotn och Åland och
kongl, brefwet af 1744 såsom dit ei lämpeligit icke ligga dem i wä¬
gen samt att den år 1749 för Ångermanland projecterade skattlägg-
ningsmethode måtte fastställas till efterlefnad.1
§ 63.
Kongl. Maj:t hafwer wäl uti 38 § af resolutionen på Allmogens
underdåniga allmänna beswär wid 1741 års riksdag i nåder förunt
Jämtlands Allmoge den förmon, at behållningen af kronotionde-
spanmålen, som öfwerskiuter stater och anordningar, skulle på
twenne år uti kronobodarne upläggas och ei bortföras eller försäl¬
jas utan wid infallande misswäxt dem lemnäs; men likwäl har icke
bemälte Allmoge uti senare åren fått niuta detta nådige förord¬
nande til godo utan blifwit beswärade med berörde spanmåls afför-
sel til kronomagazinet i Frösön, en wäg för de längst aflägsne af 16
a 17 mil, som förorsakat Allmogen mycken kostnad och tidspillan,
hwilken åter blifwit fördubblad för dem, som, då auctionen seder¬
mera blifwit anstäld uti Frösön på denne spanmål, behöft resa dit
och inropa något för deras nödtorft. Allmogen uti Jämtland bönfal¬
ler fördenskull underdånigst om nådig anstalt, at högbemälte reso¬
lution af år 1741 må blifwa efterlefwad, så at öfwerskottskrono-
1 § 62 har icke påträffats i original, koncept eller avskrift. Ovan åter¬
givna text härrör från kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens
betänkande den 3 september 1766. Utskottshandlingar 1765—1766, vol.
71 b, fol. 516.
879
spanmålen må i kronoboderne i socknarne upläggas til nödigt un¬
derstöd i misswäxtår, som icke sällan der i orten infalla, samt All¬
mogen såmedelst förskonas med den långwäga, kostsamma och
tidspillande spanmålens försel först til magazinet och sedan deri¬
från, enär de något på auction inropa.
§ 64.
Genom åtskillige kongl, resolutioner på Allmogens underdåniga
allmänna beswär är wäl Allmogen, och deribland en del wästerbot-
niske, särskilt uti 76 § af kongl, resolutionen af den 29 November
1756 i nåder försäkrat at effter markegången få lösa den kronotion-
despanmål, som stater och anordningar öfwerskiuter.
För flere år tilbaka har wäl Allmogen i Wästerbotn niutit denne
förmon men icke i de senare, utan har öfwerskottsspanmålen blif-
wit uplåten dels til Mellersteins och dels til Kengis bruk samt All¬
mogen twungen at med kostnad och mångfaldige dagswärkens
förspillning den dit föra 10 a 12 mils wäg och derigenom wid span-
målsbrist i orten blifwit stäld i äfwentyr och nöd af hunger och
swält.
Äfwen händer, at enär ändå något öfwerskott blifwer, warder det
af kronobetieningen på auction försålt och af främmande inropat
samt Allmogen deruppå beswärad med dess afförsel lång wäg af
flere mil.
Detta senare förmenar Allmogen wara directe stridande emot
högbemälte kongl, resolutioner. Det förre åter torde wäl så anses
och förklaras, at hwad berörde bruk anslås och uplåtes, förstås och
är inbegripit under förbehållet af anordningar; men likwäl och af
den grund, at med allmänna hushållningen och billighet ei enligit
kan wara, at sådane förmåner tilläggas den ene undersåten, som
komma mångfaldiga andra til drygaste last, tidspillan och hinder i
deras näring och kanhända i misswäxtår och brist på brödföda wål-
la somliges undergång, lefwer Allmogen i hopp om nådig ändrings
winnande häruti, då i betragtande kommer, at ehuru Kengis och
Mellersteins bruk äro så nyttige inrättningar för det allmänna, at
de förtiena alt möijeligit biträde, så lära de dock utan någon saknad
i samma förtiente biträde kunna ombära den förmon at få an¬
ordningen på kronotionden och den til sig förd med så känbar och
mattande last för en myckenhet Allmoge, emedan dem kan falla lika
880
lätt och förmonligit at wid utskeppningen af deras jern til Stock¬
holm derifrån förse sig och hämta så mycken spanmål, de behöfwa.
Och fördenskull bönfaller Allmogen i Wästerbotn, som icke säl¬
lan lider brist på spanmål, underdånigst at i stöd af förre ärhållne
nådige resolutioner få effter markegången lösa den kronotionde-
spanmål, som ei är indelt til stater och löner, och at icke något deraf
må berörde bruk eller andre anslås och ei eller något på auction
försäljas.
§ 65.
Lagarnes helgd och rättwisans owälduga skipande utgjöra rikets
bestånd, undersåtares säkerhet och befästa den oskattbara friheten.
Häröfwer klagar eij Allmogen nu; men som fatalier eij äro mindre
ömma, häldst förlusten af dem wåller kostnad och tidsspillan att
återsöka och, om de eij återfås, hindra sökanden från all widare ta¬
lan, ehurudan dess sak må wara beskaffad; så har Allmogen funnit
sig föranlåten eij allenast Kongl. M:stt i underdånighet föredraga
denna angelägna omständighet utan ock underdånigst föreslå de
medel, hwarigenom alt kunde hjelpas.
Wid underdomstolarne kunna Allmogen wara tilstädes, sjelfwe
afhöra deras utslag och den missnögde innom föreskrefwen tid
fullfölja sin talan. Men så snart målet går från orten, kommer in
till öfwerdomstolarne och der skall afgjöras, är ingen möijelighet
att der sig upehålla utan alt för stor skada, hwaföre det anförtros
fullmägtige, som eij sällan glömt sin skyldighet, och, om han den
ihugkommit, är offta wägen längre, än posten kan berätta slutet
och den hemmawarande fullgjöra i hast, hwad honom till sin rätts
bewakande är angelägit. Deraf förlora större delen sina fatalier, få
wåga dem återsöka, och afslag för en del, som försökt fruglöst, af-
skrämer den största delen att widare tänka på saken. Hwad skada
den enfaldigaste hopen häraf har, är icke att beskrifwa. I anseende
hwartill och som slikt icke annat kan än ömma Allmogen, så anhål-
les underdånigst, att sådan författning må widtagas, att eij några
domar och utslag, som uti Kongl. M:stts Justitiserevision och andre
öfwerrätter utfärdas, måge förr anses för laga krafft wundne, än
den winnande parten, på sätt förordningen af d. 10 April 1759 bju¬
der, wisat sig hafwa deraf tillstäldt en afskrifft till den tappande,
och han effter någon tid, som kunde utstakas eij för knapp i anseen¬
de till de längst aflägsne orter, icke yttradt deröfwer missnöje eller
881
sökt widare talan å sätt och ort, som förr i förordningarne äro om¬
rörde.
§ 66.
Ibland de socknehandtwärkare och gierningsmän, som äro till-
låtne at på landet antagas, saknas glasmästare med stor olägenhet
för den delen af Allmogen, som bor långt ifrån »fäderne.
Den betiening, som af sådane handtwärkare behöfwes, då föns¬
terrutor af wådeliga händelser blefwo sönderslagne, är offtast så¬
dan, at den för årstiden skull icke tål uppskåf, och tillika af så
ringa wärde, at tidsspillan och omkostnad på resan til staden at låta
insätta en eller någre få rutor mångdubbelt öfwerstiger den betal¬
ning, glasmästare tilkommer, i synnerhet då wägen fram och til-
baka är 20 mil lång och derutöfwer.
Samtelige Allmogen finner sig fördenskull föranlåten at under¬
dånigst anhålla, at dem i nåder må tillåtas at i häraderne och sock-
narne antaga glasmästare under samma wilkor, förmåner och
skydd, som socknehandtwärkare niuta.
§ 67.
Allmogen uti Stora Tuna sokn, Ofwanbron och Kopparbergs län,
hafwa wid sidstledne riksdag i underdånighet beswärat sig öfwer
den tunga, som de måste widkännas genom den landshöfdingen til
lön indelte kronoängen Huushagens bärgande och omkring stäng¬
ande med gärdesgårdar samt ängsladors byggande och underhål¬
lande. Och som Kongl. Maij:t genom bref til Kongl. Cammarcolle-
gium af d. 24 Januarii 1744 angående räntepersedlarnes samman¬
slående ibland annat i nåder förordnat, det krono- eller skattehem¬
man eij böra betungas med flere dagswärcken, än i dess skattlägg¬
ning äro upförde och beräknade, emedan obilligt synes, at något
hemman skal skatta för något mera, än det wärckeligen innehafwer
och är skattlagt före, Kongl. Maij:t derjemte i nåder befalt, at alle
extra pålagor och räntor, ehwad de kallas hielpedagswärcken, djur-
gårdsstängning eller annat, skulle aldeles afskaffas, Kongl. Maij:ts
under den 8 Januarii 1748 utfärdade nådige förklaring, huru tädan-
effter borde förhållas med utgiörande af indelte och oindelte hem-
mansräntor, jämwäl uti 4 § stadgar, at indelte och oindelte hem¬
man eij böra med flere och andre dagswärcken betungas, än deras
jordeboks- och mantalsdagswärcken, hwartil de äro skattlagde och
882
stå i kronans jordebok aldeles, som förordnat finnes uti ofwan
högstberörde kongl, bref af d. 24 Januarii 1744, hwilcket förordnan¬
de än widare genom bref af d. 12 April 1748 angående kongsgårdar-
ne förnyat är. Altså och emedan til underdånigste följe af ofwan
högstbemälte kongl, bref och förordning de hielpedagswärcken, som
å kronoängen Huushagen blifwit giorde, förmodeligen bordt afskaf-
fas, men sådant likväl icke skiedt, utan Allmogen i Stor Tuna
Ofwanbro årligen warit twungen at med stor kostnad och olägenhet
berörde kongsäng Huushagen afbärga och kringstänga samt höla¬
dor der bygga och underhålla och sådant arbete förrätta, hwartil
deras hemman eij skattlagde blifwit; så har bemälte Allmoge un¬
derdånigst bönfallit om befrielse ifrån förberörde dagswärckens ut-
giörande såsom en dem altför hårdt tryckande tunga, och hwarmed
de ej längre uthärda kunna utan sin altför känbara skada; men
som de wid senaste riksdag eij blifwit hugnade med nådig resolu¬
tion häröfwer, så förnya de nu härigenom denna sin underdåniga
begäran.
§ 68.
Sedan Kongl. Maij :t uti 32 § af resolution på Allmogens underdå¬
niga allmänna beswär wid 1756 års riksdag i nåder tillåtit Allmo¬
gen i Wermeland hemmansklyfning effter föregången undersök¬
ning och bepröfwande af häradsrätterne och landshöfdingen i orten
til smärre och mindre än tolfftedelar, hafwa wäl de af Allmogen,
sorn i den föreskrefne ordningen, nemi. effter bepröfwande af hä¬
radsrätt och landshöfdinge, blifwit förklarade för besuttne på
mindre än tolfftedels hemman, förmodat och sökt blifwa effter
föregången lagfart i sin besittnings- och äganderätt befästade
genom laga och formelige fastebref. Men sådant har dock blifwit
dem af domstolarne wägrat, förmodeligen i anledning af någon obe¬
kant författning, som torde i wägen ligga.
Wermelands Allmoge föranlåtes fördenskull i underdånighet an¬
hålla, at de måtte förklaras berättigade at, sedan oklandrad lagfart
och laga stånd föregåt, å de smärre hemmansdelar, hwarå en åbo,
på sätt som förordnat är, blifwit ansedd för fullsutten, ehuru den¬
samme är mindre än tolfftedel, undfå behörige fastebref, och at alla
laga fång, såsom arf, kiöp, byte eller testamente, hwarigenom ägan¬
derätten blifwit förwärfwad, må uti et enda fastebref införas och
fastställas.
883
§ 69.i
Derigenom att icke ordentelig ref- och skattläggning öfwergådt
hemman uti Storsafwolax utan räntan allenast gissningswis och på
höfft dem blifwit i förra tider beräknad och flerestädes de åboer,
som äga minsta ägor, hafwa största och emot ägorne oproportione¬
rad samt drygare skatt, än de mägta utgjöra, så upkomma ödes¬
hemman, och derutaf åter blifwa den öfriga Allmogens utgiffter i
altför kännbar mohn ökte och graverade med det så kallade ödes-
wederlaget för indelte och roterade hemman. Och som både den ena
och andra af dessa olägenheter ofelbart blifwer afbögdt, om skatten
hemmanen emellan blefwe riktigt jämkad, så att hwar finge den
skatt, som swarade emot hans ägor och hwilken han förmådde ut¬
betala; så bönfaller denne Allmoge underdånigst om nådig anstalt,
det ref- och skattläggning effter förut faststäld lämpelig methode
må uti Storsafwolax blifwa anbefald, och gjör sig i lika underdånig¬
het så mycket större hopp om snar bönhörelse, som en myckenhet
hemman redan fallit i ödesmål och deras antal dageligen ökas, kro¬
nans skada och saknad jämwäl är så nära förknippad med den li¬
dande delens af Allmogen.
§ 70.2
Utaf Kongl. Krigskollegii bref til samtel. Kongl. Maij :ts befall-
ningshafwande af d. 3 sidstl:ne September har Allmogen inhämtat,
huruledes Kongl. Maij:t uti nådig skrifwelse til bemälte collegium
af d. 14 nästförutgående Aug. i nåder förordnat, at för de regemen-
ter, för hwilcka knektecontracterne utsättia wissa persedlar, som
räknas för hemkall i stället för torp, kronan hädanefter bör utford¬
ra afgiften efter årlig markegång. Och at wid de regementer, för
hwilka uti knektecontracterne icke någre wissa persedlar utsättas,
som af rotarne böra i hemkall erläggas, utan uti 1726 års regle¬
mente taxerad i det stället til en ringa penningeafgift i ett för alt,
det Kongl. Krigscollegium och Statscontoiret hade at anmoda
landshöfdingarne i stöd af knektecontracterne och de,3 som rotar3
plägar utgifwa uti hemkalls och torps förmoner, projectera an¬
tingen persedlar in natura eller sådan afgift i penningar, som til
orten och markegången kan wara lämpelig.
i Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 70, fol. 1798.
- Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 79, fol. 61. Paragrafen är lika
lydande med § 127. Se sid. 912, noten.
3 § 127 lyder här: ... det, som roten
884
Detta owanliga beräkningssätt för den afgift, vacante rotan til
kronan böra ärlägga och hwilket wida går ifrån det, som alt ifrån
den tid, indelningswärket och contracterne uprättades och faststäl-
tes, intills nu dels inemot och dels öfwer 80 år warit brukeligit, har
satt Allmogen i bekymmer.
Allmogen har förment, at det härtils brukelige sättet och de för
vacante rotar utbetalte wisse penningesummor i ond och god tid
warit grundade uppå de ingångne faststälte och för rubbning så
högt frikallade contracten samt på de i stöd af samme contracter
sedermera utkomne kongl, förordningar, reglementen och resolu¬
tioner. Förändringen deruti förefaller således Allmogen desto mera
oförmodelig och tryckande, som knektelegornes dryghet nu för ti¬
den mångdubbelt medtaga den lindring, Allmogen kan sägas hafwa
niutit i vacanceafgiften, och tidernas dyr- och swårhet utomdess
stält den Allmogen, som icke hafwer något at föryttra men måste
kiöpa en stor del af sine förnödenheter, uti yttersta fattigdom och
äfwentyr at gå ifrån hus och hem.
I anseende til så fatte omständigheter tycker Allmogen sig hafwa
anledning och wara nödsakad at i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maij:t i nåder täktes ändra högbemälte Dess förordnande
och i nåder tillåta, det Allmogen må få erlägga afgiften för vacante
rotar på lika sätt och med lika summor, som hittils för hwarf och
ett län särskildt faststält och brukeligit warit samt grundat är i de så
krafteligen från rubbning frikallade knektecontracten.
§ 71.
I anledning af Allmogens i åtskillige lähn wid sista riksdag i un¬
derdånighet anförde beswär öfwer den kostnad til 1 a 2 öre s:rmt
af mantalet, som dem i sednare åren ålagd blifwit, till aflöning för
de i lähnen tillförordnade provincialmedici, har Kongl. M:stt uti 56
§ af kongl, resolutionen på Allmogens underdånige allmänna be¬
swär i nåder förklarat, att undersökning til utrönande af sannskyl¬
diga beskaffenheten häraf skulle i hwarje lähn förrättas. Och som
sådant förmodeligen lärer nu wara skedt, så bönfaller Allmogen
underdånigst att blifwa befriade för denna afgifft till provincial¬
medici, af hwilka Allmogen, såsom wida kringspridd och långt
boende från deras hemwist, föga eller als ingen betjäning njuta kan.
885
§ 72.i
Sedan Kongl. M:tt uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyr¬
kande uti serskildt nådig förordning af d. [14] Decbr. 1762 förklarat
gamla hemmantalet i Blekingen för byemål wid storskifftesdel-
ningar, har Allmogen wäl funnit, at räntorne effter 1671 års jord¬
refning icke lika på hwarf hemman blifwit åsatte och att således,
sedan hemmanen blifwit genom storskifte lika gode, det ena hem¬
manet blefwo drygare beskattadt än det andra, så ock på det lika
rätt måtte alla wederfaras, anhåller Allmogen, det måtte hela byens
räntor effter föregången storskiftesdelning sammanslås och lika re-
parteras på lika hemmantal.
Allmogen, som tycker häruti wara eij mindre billighet än rätt-
wisa, gjör sig så mycket säkrare hopp om nådigt bifall häruti, som
hwarken indelningen eller någon lider derigenom att de, som hafwa
lika förmåner, känna lika beswär.
§ 73.
Allmogen i Blekingen har redan wid 1723 års riksdag hos Kongl.
Maij:t underdånigste beswär deröfwer anfördt, at någre der i länet
belägne öar och skiär skola wara dem genom skattekiöp och eljest
afhände, hwarföre Kongl. Maij:t samma år under den 27 Junii in¬
fordrat då warande Herr Landshöfdingen von Otters berättelse och
betänckande samt i anledning af dess inkomne swar genom bref
den 4 Augusti 1724 befalt honom adjungera sig wederbörande kro-
nobetienter i orten och noga undersöka om de felacktigheter, här-
wid kunna förelöpa, hwilcket blifwit wärkstält och alla protocoller
och documenter jemte utförlig deduction den 25 November 1726 in¬
sände til Kongl. Maij:t, som genom skrifwelse af den 27 Februarii
1727 infordrat nödige påminnelser af Dess och Ricksens Cammar-
collegio, hwarest alla handlingar än ligga owidrörde.
Hwad som förordsakat så långt drögsmål är Allmogen obekant,
men som det för flere warit nog ömmande at se sin skattlagde egen¬
dom i andras händer, och slikt eij annat kan än til slut giöra sådane
hemmansbrukare wanmäktige samt åstadkomma ödesmål til såwäl
cronans som åboernes synnerliga skada, så är Allmogen föranlåten
at härigenom ånyo i underdånighet anhålla, at detta mål måtte med
alt efftertryck til slut bringas och derwid 1677 års placat emot
skattskyldig jords minskande i nogaste följas.
1 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 79, fol. 36.
886
§ 74.
Allmogen på Gottland anhåller i underdånighet att ifrån bryggor-
nes byggan- och widmagthållande på hamnarne warda befriade,
emedan Wisby stad af hwarf fartyg emottager bropenningar; men
ifall Allmogen ifrån en sådan tunga icke kan befrias, the tå måtte
till någorlunda understöd bekomma bem:te bropenningar och dem
till bryggornes underhållande under landtränteriets wård och an¬
swar förwara låta.
§ 75.
I anseende till den stora nytta, som coboltswärket i Färila sokn,
Helsingelands Norra fögderie och Loos, förmentes kunna tillbringa
riket och det allmänna, har Kongl. M:stt uppå Riksens Högl. Stän¬
ders tillstyrkande år 1756 i nåder förordnat, att hela Wästernorr¬
lands höfdingedöme borde uparbeta wägen emellan colboltswärket
och Färila sokn til 6 alnars bredd och sätta den i godt och för-
swarligt stånd, hwareffter det ålågo Färila sokns inwånare och 20
hemman i Ljusdals sokn ständigt underhålla och förbättra samma
wäg, wid pass 4 mil lång i en ödemark, intill dess coboltswärkets
eget wägstycke en mil ifrån bruket emottog.
Detta Kongl. M:stts nådiga förordnande är såwida wärkstäldt, att
wägen är upbruten och i stånd satt; men som ändamålet med
denna kostsamma wägens uparbetan- och widmagthållande egente-
ligen syfftade deruppå, att detta i Swerige nya och nyttiga wärk
skulle blifwa betjänt med kjörslor och beqwäm framkomst, med
hwad som tarfwades till befordran af coboltstillwärkningen och ut-
förslen, hwilka omständigheter numera uphöra, sedan på flera år
coboltsmalmen trutit och wärket är aldeles ödelagdt samt i stället
ett glasbruk inrättadt till fönsterglas och bouteiller, för hwilket se¬
nare, mindre nyttigt och endast tillskyndande ägaren fördel och
nytta, Allmogen icke lärer kunna förpliktas att hålla, bygga och
förbättra en kostsam wäg, som sträcker sig öfwer myror, berg och
måsar hela 4 milen i en ödemark. Och fördenskul fördristar sig All¬
mogen i Färila sokn och de 20 hemmansåboer i Ljusdals sokn, som
denna wägens underhållande och förbättrande är ålagd, att i under¬
dånighet anhålla att ifrån en sådan tryckande och swår last blifwa
befriade.
887
§ 76.
I anledning deraf att af Allmogen i östergjötland och Söderman¬
land somligstädes fordras, att de skola bygga och underhålla 2:ne
bodar wid kyrkorne, nemi. en kyrko- och en tijondebod, ehuru de
kunna wara mindre nödige och åtminstone tijondeboden kan um¬
bäras, sedan ingen tijonde wid kyrkorne förwaras, föranlåtes be-
mälte Allmoge i underdånighet anhålla att warda befriade ifrån
slik bodbyggnad, deräst icke högsta nöfwändighet fordrar en kyr¬
kobod och soknemännerne friwilligt förenas om dess upsättande
och underhållande. I hwilket fall lika underdånigst bönfalles, att
sätesgårdar, rå- och rörshemman samt boställen må i följe af
Byggn.b. 26 cap., 1 §, deruti taga lika del som i annan kyrkobygg¬
nad.
§ 77.1
Wid soldate- och båtsmansindelningen i Helsingeland hafwa fem
bönder blifwit sammansatte om en båtsman och twå om en soldat.
Ehuru dessa rotesällars åboende hemman hafwa olika skatt, haf¬
wa de dock altsedan icke efter skatten utan efter rök och gårde-
talet innom hwar rote bidragit til soldatens och båtsmans lega, och
underhålde hemmansåboer, som äga mindre skatt, hafwa, i synner¬
het sedan fördubblings- och wargjerningskarlar måste legas och
ständigt underhållas, funnit sig nog beswärade af en sådan ojämn
utgift samt önska, at utan rubbning i indelningswärket och minsk¬
ning i manskapets antal en sådan jämkning inom rotarne måtte ske,
at hwar och en må komma at draga en emot dess skatt proportione¬
rad och swarande last.
Men de åter, som hafwa större skattetal, åberopa sig 25 § i kongl,
resol. på Allmogens allmänna beswär wid 1727 års riksdag samt be¬
strida en sådan jämkning såsom åstadkommande oreda, emedan ro-
tehållarne icke bo tilhopa uti en by utan afskilde här och där uti
socknarne.
Dessa omständigheter föranlåtes fördenskull Helsingelands All¬
moge i underdånighet hemställa til Kongl. Maj:ts nådiga bepröf-
wande, huru och på hwad sätt likhet rotehållarne emellan uti afgif-
ter och beswär wid soldate- och båtsmanshållet må kunna winnås.
1 Utskottshandlingar 1765—1766, vol. 91, fol. 1037.
888
§ 78.
Öfwer spanmål, mat och andre waror, som kålare och bruksarbe¬
tare kunna behöfwa at utaf bruksidkarne i förlag uptaga, författas
wäl utaf bergmästaren i hwarje ort en markegångstaxa, lämpad
effter gångbare prisen; hwaröfwer de uptagne warorne ei få desse
arbetare beräknas. Men arbetslönerne widröras icke utan lemnäs
och förblifwa oförhögde sådane, som de wörö i bättre tider, och då
spanmålen gälde 6 a 8, 9 dahl. s:mt tunnan.
At en arbetare härwid icke kan bärga sig och de sine utan måste
råka in uti en skuld, som icke kan betalas och omsider medförer
dess undergång, behöfwes icke med någon widlöfftig uträkning wi-
sas, det är tydeligit nog ändå. Allmogen, som ömar desse sine med-
bröders swåra belägenhet, kan icke underlåta at detta i underdånig¬
het anmäla med underdånigste hemställande och anhållan, at wid
ofwannämde markegångstaxas uprättande äfwen arbetslönerne för
kolningar, dagswärken och kiörslor med mera, som bör komma i
arbetarnes credit, må regleras och utsättjas til det pris, som i orten
gångbart är.
§ 79.
Almogen, som eij annat kan än ömma sine medbröders betryckte
tillstånd igenom inskränkning i hwad 68 § af K. M:stts nådiga re-
sol:n på Allmogens beswär wid sidstl. riksdag påbjuder angående
pipare-, hautboist- och regementswäbelsboställen och åboer derå,
ser sig föranlåten att anhålla om nådig förklaring deröfwer.
Kongl. M:stt har å ena sidan icke tillåtit rubbning i hwad 8 § af
Krigsbefälets beswär år 1757 förmår men å den andra welat lika
nådigt hafwa förekommit alt lidande, hwarföre herrar landshöf-
dingarne och öfwerstarne anbefaltes att med åboerne å dylika hem¬
man öfwerenskomma om den ränta, som åboen öfwer jordeboks-
räntan kunde finnas böra erlägga, öfwer hwilket contract seder¬
mera icke något måtte af åboen fordras utan han therwid oför¬
kränkt bibehållas, hwaröfwer landshöfdingen borde hålla noga
hand, som ock öfwersten tillse, at ther pipare och hautboister fin¬
nas, the tå måge utan bondens gravation få hemwist å hemmanet.
Allmogen har wäl trodt denna såsom den sidst utgifna lag i detta
fall borde gälla och tillika uphäfwa, hwad enskilte resolutioner ett
eller annat regemente förut kunnat sig förskaffa, likasom Allmogen
häraf icke kan finna, att åboerne å dylika hemman borde för land-