1738 den 16 december.
295
Uplästes Majorens Nils Lilliehöks memorial af d. 27 Octob. Nils Lilliehöks
angående lön för Bibliotequarien Dalin och resolverades, attmem- om Iön för
. .-n- n 11 1 -1 t il • 1- Bibliothequarien
honom tlllciggclS tull DlDll0th6C|lIciri6lÖn. Dalin
Uplästes Riksens Ständers förordnade deputations betänc- Hertigens af
kande af d. 7 Novb. angående Hans Kongl. Höghets Hertigens Hollstein
Carl Friedrichs af Hollstein betalning för 16 st. bortmiste ^sedlar?0
länebancosedlar och biföls.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations Regements-
betänckande angående Regementsquartermästarens Reutercro- quartermstm
nas sökte byte uti Scaraborgs län och biföls i anseende till byte
the nu sedermera inkomne wigtige skiäl.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations Jan Perssons i
betänckande af d. 21 Novemb. öfwer Herredagsmannens ifrån TunfTa AUmo-
Säters län Johan Perssons på Allmogens wägnar i Tuna utom froen och^äters
broen och Säters socknar gjorde ansökning om befrielse för socknar ansök-
extraordinarie utskyllders(!) och riksdagzbewillningar och bi- “ng o™ befrielse
för extraordma-
föls med påskrift. rie utskyllder och
rikzdagzbewill-
ningar.
Följande anhöllo om lof att resa hem öfwer instundande The som fådt lof
juhlehelg och fingo resepass enligit thet project, som d. 14 att resa hem-
hujus lemnades åt Eric Johansson i Guldsmedsbo, nemi.:
Eric Svensson i Binninge if:n Wennel.,
Lars Larsson i Nahlawi, d.,
Lars Ericsson i Norrhult, d.,
Hans Hansson i Bittinge, d.,
Eric Olsson i Selsåsen, d.,
Anders Larsson i Skogen, d.,
Lennart Tåssingsson i Forsby, d.,
Eric Andersson i Westansiö, d.,
Anders Olofsson i Mösiö if:n östergiötland,
Jonas Månsson i Ströja, d.,
Jonas Andersson i Österwarf, d.,
Botwed Olofsson i Högstad, d.,
Olof Nilsson i Emtefall, d.,
Anders Jonsson i Åsen if:n Scaraborgs län,
Johan Persson i Enbacka if:n Kopparbergs län,
Pehr Ericsson i Råsta if:n Stockholms län,
Pehr Ericsson i Krislinge if:n Upland,
Jöran Hansson i Långtible, d.,
Pehr Jansson i Åmyra, d.,
296
1738 den 16—18 december.
Herrdagz-
p:g:r.
Academi* -
hemmans
försälljande
till skatte.
Riksr. Gr.
Horns ansök¬
ning om
af skjed.
Olof Andersson i Löfstad, d.,
Anders Larsson i Trögd, d.,
Jonas Örman i Gräne if:n Wessmanland,
Anders Andersson i Sörby if:n Stockholms län [o: Uppland],
Olof Ericsson i Geringe, d. [Stockholms län],
Olof Benjaminsson i Ytternäs, d.,
Jonas Persson i Åbro if:n Södermanl.,
Johan Jönsson i Ekeby, d.,
Anders Jansson i Hammarby, d.,
Sedan kom hos ståndet i öfwerwägande, huru mycket en
herrdagsman wid riksdagen dageligen behöfwer till sitt under-
håld och hwarjehanda andra nödtorfter och efter noga call-
cutation blef thet befunnit, att en riksdagsman eij kan wara
skadeslös för sin omkostnad och tidsspillan med mindre honom
icke till thet alldra minsta bestås 4 dhl:r 16 öre kopparmynt
om dagen förutan reseomkostningarne, hwilcket fans godt att
utur protocollet till them extradera, som thet åstunda.
Måndagen d. 18 Decemb. 173 8.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oeconomie- och
commercedeputation betänckande af d. 1 hujus angående aca-
demiffihemmans försälljande till skatte, hwilcket betänckande
på thet sättet biföls, att thetta mål cum toto effectu må re¬
fereras till Hans Kongl. Maij:tt att med Råds råde sluteligen
afgiöras, hwarjemte ståndet af the öfrige respective stånden
i all ödmjukhet anhåller, att the owedersägelige skiäl och
omständigheter, som till thesse academiEehemmans försälljande
till skatte uti betänckandet anförde äro, måge uti Riksens
Höglofl. Ständers underdånige skrifwelse andragas samt thenne
angelägne qusestion till ett nådigt utslag befordras.
Herr Statssecreteraren Baron Cederström antydde ifrån
Hans Kongl. Maij:tt i sittjande Råd Hans Excellences Riks¬
rådets och Presidentens Herr Grefwe Arved Horns ansökning
om afskjed och producerade extract utur rådsprotocollet om
thenne sak, daterat i dag.
Thetta uplästes och resolverades som fölljer. Ehuruwäl
Bondeståndet skulle högeligen önska, att Hans Excellence
Herr Riksrådet och Presidenten kunde förmås att ännu för-
blifwa wid thes höga embeten, så har dock ståndet intet wid
thet begiärte af skedet i underdånighet att påminna utan funno
1738 den 18—20 december.
297
till en wäl förtiänt erkiäntzlo af Hans Excellences så långlige
och trogne tiänster, att bör Hans Excellence behålla thes hela
löner för riksråds- och presidentsembetet.
Lemnades följande lof att resa hem, hwaröfwer them skrifte-
ligit bewis meddeltes lika med the öfrige.
Otto Olofsson i Saxhyttan if:n Werme!,
Olof Ericsson i Fogdhyttan, d.,
Bengt Jansson i Kåfalla, d.,
Nils Arvedsson [o: Andersson] i Grönäs, d.,
Johan Larsson i Persbo if:n Kopparbergs län,
Eric Ericsson i Ingeborbo, d.,
Eric Ericsson i Grälstad if:n Wessman!,
Sven Hierpe i Myrsiö, d.,
Pehr Olofsson i Islinge, d.,
Olof Ericsson i Wiby, d.,
Anders Andersson i Kiörninge, d.,
Eric Larsson i Starfors, d.,
Eric Jansson Wik i Nickebo, d.,
Lars Larsson i Åsen if:n Wermeland,
Jonas Nilsson i Börtzle if:n Elfsborgz län,
Anders Persson i Öije if:n Westernorl.,
Eric Persson i Berg, d.,
Nils Persson i Långbro, d.,
Olof Nilsson i Munckhammar if:n Södermanl.,
Anders Andersson i Åsby, d.,
Pehr Jansson i Igelstad if:n Stockholms län,
Axel Jansson [o: Danielsson] i Gudby, d.,
Jacob Svensson i Torslunda, d.,
Anders Persson i Sätra, d.,
Matts Olofsson i Norrby, d.,
Pehr Pehrsson i Hammarby if:n Upland,
Olof Andersson i Löfstad, d.
Onsdagen d. 20 December 17 3 8.
Uplästes ett memorial1 af hallänningarne af thetta dato an¬
gående fiskeriet therstädes, therutinnan anhålles, att the nu
straxt må slippa thetsamma, kunnandes the icke gå ifrån sine
hemmawarandes påstående.
Therefter uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedepu-
1 Memorialet har icke påträffats.
Halländske
fiskeriet.
298
1738 den 20 december.
tations betänckande af d. 30 Novb. [äng:de denne]1 saltsiö-
fiskerieinrättning i Halland, och sedan ståndet tagit altsam¬
mans uti noga öfwerwägande, biföll ståndet betänckandet, dock
med thet uttryckelige förbehåld, att enär båtsmännen wid
thetta fiskeriet antingen rymma eller olyckeligen omkomma,
Allmogen med andras legande i stället på intet sätt må be¬
tungas, hwilcket till höggunstigt bifall hos the öfrige högre-
speetive stånden i all ödmjukhet recommenderas.
Regeringz- Uplästes Secrete Utskåttets och Secrete Deputationens me-
formen. morial af d. 1 Decemb. 1738 angående 20 och 40 §§ i Regerings¬
formen.
Resolutio.
Thetta betänckande går tillbakars till Stora Secrete Deputa¬
tion till widare öfwerseende och the hos Höglofl. Ridderskapet
och Adelen härom redan ingifne memorialers skiärskådande,
kommandes ärendet, sedan Herrar Riksens Råd ytterligare
blifwit hörde, hos Riksens Ständers plena att afgiöras. Till
hwilcken ända Stora Secrete Deputation, 8 dagar sedan Rik¬
sens Ständer härtill gifwit sitt bifall, med samma thes ytter¬
ligare tanckar hafwer att inkomma.
Häradshöfd. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
Löwenhielms tänckande af d. 30 Novemb. angående the af Häradshöfdingen
eri^uTstaden Lövenhielm anförde beswär öfwer then af staden Åmål wid
Åmål wid By-Byelf wen uprättade wågen och biföls.
elfwen up-
rättad wåg.
Belöning för Uplästes ett extract utur rådsprotocollet af d. 29 Novbr. 1738
Lagcomrms- om belöning för Lagcommissionen.
sionen.
Resolutio.
Remitteras till Secrete Utskåttet, seendes ståndet gjerna, att
ledamöterne i Lagcommissionen må hugnas med en sådan be¬
löning, som swarar emot theras arbete.
R.r. Gr.Horn Presidentsecreteraren Baron Gyllenstierna hade efter
tackar stån- anmälan företräde och anmälte Hans Excellences Riksrådet
eafskjedlt Grefwe Horns hälsning till ståndet med thes tacksägelse för
then erhåldne dimmissionen.
Talmannen swarade wackert och tiänligen.
1 Konceptprotokollet.
1738 den 20 december.
299
Sedan Baron Gyllenstierna tagit afskjed, kom ståndet öfwer-
ens, att en deputation af någre ståndets ledamöter, liwilcka
Talmannen efter godtfinnande utser, går till Hans Excellence
Grefwe Horn att giöra honom en tiänlig compliment.
Uplästes ett extract utur rådsprotocollet angående Krigsbe- Herrdagzp:g:r
fälets ansökning om herrdagspenningar och biföls Ridderska- fö^e{K|^z’
pets och Adelens mening, dock med thet förbehåld att om
riksdagsterminen skulle infalla, när roten har sine frimånader,
att roten då med thenne afgift icke beswäras.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations extractum pro- Åtwaming
tocolli af d. 19 hujus angående skyndesam åtwarning för the jfordde
handlande här i Stockholm samt the öfrige stapelstäderne att mförskrifwa
ifrån thetta dato icke införskrifwa någre kläden, sidentyger förbudne
eller andre till öfwerflöd tiänande kramwaror, innan Riksens waror-
Ständer sig öfwer thetta angelägne ärendet yttra kunnat, och
biföls.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Barnhuset
tänckande af d. 6 Octob. angående barnhuset och hospitalet hospitalet
. .. . . . , l Malmö samt
i Maiimo samt hospitaierne uti Landscrona, Ystad, Helsingborg hospitalerne
och Lund, hwilcket biföls igenom påskrift med Borgareståndets uti Lands-
tillägning, att som Landscrona hospital och kyrckja wore uti ^Xinjborg’
helt annat stånd, än som deputation warit bekant, i anseende och Lund.
hwartill Fullmäcktigen ifrån samma stad, Rådman Frants Cer¬
vin, igenom memorial anhållit, att af Hans Kongl. Maij:tt i
underdånighet måtte begiäras låta kyrckjan och hospitalet we-
derfaras nådig hjelp och uprättelse, när billiga medel thertill
samt utwägar kunna föreslås och framgifwas med mera, be¬
rörde memorial innefattar. Ståndet fan för sin del then theruti
gjorde ansökning wara billig och håller förthenskuld före,
att en underdånig föreställning therom till Hans Kongl. Maij:tt
i underdånighet kunde upgå.
Uplästes extract utur protocollet, hållit i Rådcammaren d. Wärfsmajo-
8 December, angående Wärfsmajorernes Falckengrens och rernes
Ruths ansökning, att werfsmajorsbeställningen må hafwa lika
rang med commendeurer wid Ammiralitetet, hwilcket biföls sokn. om
med påskrift. rang.
Uplästes Stora Secrete Deputations berättelse och utlåtande Major Carl
öfwer the beswär, som Majoren Carl Leijonadler och Rytt-
mästaren Frants Hager hos Riksens Ständer andragit emot ^rant^Ha*
Öfwersten Hr Christopher Freudenfelt angående ett af honom gers beswär
uprättat förslag till en wid Smålands Cavallerieregemente ledig Christoph611
Freudenfelt.
300
1738 den 20—22 december.
worden ryttmästarebeställning, hwarigenom the tycka sig warit
préjudicerade och therföre om ändring och reparation anhålla,
hwaröfwer deputationen stadnat i thet sint, att Öfwersten bör
betala till Ryttmästaren Frants Hager den difference, som
är emellan ryttmästare- och lieutenantslönerne, af etthundrade-
tjugu dahl:r silf:m:t, till thes berörde Hager kan till någon
ryttmästareindelning efter thes rätta tour wid förefallande
öpning blifwa befordrad, hwilcket biföls med påskrift.1
Capit. Sam. Uplästes ett extract af Ridderskapets och Adelens protocoll
Blixes afbön. u^af then 14 i thenne månad angående Capitaine Samuel Blixes
afbön, hwarjemte projectet till afbönen medfölgde, så wäl hos
Riksens Ständer som Öfwersten Baron Wrangel; och bifolles.
Uplästes Ridderskapets och Adelens ext. prot. af d. 18 hujus
att först måndagen efter 13-dagen blir plenum samt att de-
putationerne begynna åter 5: tedag juhl.
Fredagen d. 22 December 173 8.
Talmannen berättade, att then utsedde deputationen
warit hos Hans Excellence Riksrådet Grefwe Horn, som med
mycken grace emottagit deputationen och låtit anmäla flitig
hälsning till ståndet.
I lika måtto hade Biskop Humbla, som nyligen bortrest, låtit
anmäla thes respect och wänlige hälsning till ståndet. Hade
sjelf skolat upkomma, men är opasslig.
Uplästes Krigscommissarien Carlings supplique af d. 2 No-
miss:n Car- Yemb. sidstledne om thes innestående löner etc. etc. och re¬
mitterades i anseende till the therutinnan anförde beweklige
omständigheter till Secrete Utskåttet och Deputationen öfwer
Riksens Ständers Contoir.
Schefferiers Uplästes Expeditionsdeputationens promemoria angående
inrättande på Gammar-, oeconomie- och commercedeputations betänckande
Gottland*1 af d. 31 Julii om schäfferiers inrättande på Ohland och Gott¬
land, hwaröfwer alla fyra stånden sig utlåtit,
Resolutio.
Ståndets mening har icke annorlunda warit än att med 1.200
rdhl:r skulle förstås 2.400 dhl:r silf:m:t. Ståndet samtyckte
ock, att ifall till thenne summans utbetalande utaf the under
1 Ett memorial av Leijonadler i denna fråga i Bondeståndets arkiv
1738—1739, vol. 8, fol. 145.
Gr. Horn.
Biskop
Humbla,
Krigscom-
1738 den 22 december.
301
Kongl. Commercecollegio stående landzhjelpsmedel brist nn
finnas skulle, thensamme då af andre landshjelpsmedel ta¬
gas må.
Uplästes ånyo Borgareståndets extractum protocolli af d.
14 Oetob. angående Handelsmannen Molins klagomål öfwer
Kongl. Maij: tts nådige resolution af d. 19 Janua. 1737 uti
saken emellan honom och Landtmajoren Magni Sundströms
aneka Elisabeth Gene och resolverades med påskrift, thet stån¬
det biföll nu, att Molin lemnäs tillstånd thetta sitt beswär wid
nästa riksdag att andraga.
Uplästes Riks:s Ständers Cammar-, oeconomie- och eommerce-
deputations betänckande af d. 19 Septb. angående bakungns-
penningarnes erläggande och biföls.
Uplästes ånyo Borgareståndets extractum protocolli af d. 28
Octob. angående Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations be¬
tänckande af d. 3 Augusti beträffande lotsinrättningen i riket
och resolverades likmätigt ståndets extractum protocolli af d.
4 October sidstledne.
Uplästes ånyo ett utdrag af protocollet, hållit i Protocolls-
deputation d. 21 Novemb. sidstl., och resolverades likmätigt
ståndets utlåtelse af d. 22 sidstledne Novemb., att protocollet
uti begge deputationerne må jousteras och expedition therefter
skje.
Uplästes ett extract af Ridderskapets och Adelens protocoll
af d. 29 Novemb. angående ett adeligit jungfrustifts uprät-
tande uti Wadstena och biföls med the wilckor, thet hos Hans
Kongl. Maij:tt i underdånighet anhålles, att nyttjandet af
thetta slått må uplåtas till jungfrustiftet, allthenstund slättets
underhållande thessutan skall wara staten till mera gravation
än förmån.
Uplästes Riksens Ständers öfwer reductions- och liquida-
tionswereket förordnade deputations betänckande af d. 13
Novemb. angående framledne Fru Grefwinnan Maria Skyttes
arfwingars ansökning angående then af Strömsrumsgodset här¬
rörande kiöpegodsfordran och biföls pluraliteten eller then
första meningen i betänckandet, så wäl som ock att thetta med
thet alldraförsta werckstelles och åtminstone efter ett halft års
förlopp efter riksdagens slut.
Förehades Borgmästarens i Hellsingborg Petter Pihls begiä-
ran att årligen få åtnjuta the 200 dhl:r silf:m:t, som thes an-
Molin mot Ma¬
joren Sund¬
ströms encka
Elisabet
Gene.
Bakungs -
p:g:ne.
Lotzinrätt-
ningen.
Adeligt jung¬
frustifts up-
rättande i
Wadstena.
Grefwinnan
Maria Skyt¬
tes arfrgars
ansökning om
Strömsrums¬
godset.
Borgm:st.
Pett. Pihl.
302
1738 den 22—30 december.
Testamenten
och morgon-
gåfwor.
Deputerade
att aflägga
nyårsönskan
hos Theras
Maij:tter.
tecessor officii, Häradshöfdingen Hinric Silvius, af Kongl.
Giöta Iiåfrätt på justitiestaten blifwit anordnade till tracta-
ments- och giästningzpenningar, hwaröfwer thet Lofl. Borgare¬
ståndet yttrat sin mening under d. 22 Novbr. igenom extractum
protocolli, hwilcket extractum protocolli biföls i anseende till
the therutinnan anförde skiäl och omständigheter.
Justitiedeputationens hetänckande af d. 13 Novemb. angå¬
ende testamenten och morgongåfwor och huruwida the, som
wörö utgifne, innan nya lagen utkom, efter thensamma eller
then gamla lagen afdömmas böra, uplästes tillika med thet
Lofl. Borgareståndets utdrag af protocollet under d. 2 hujus
berörande samma sak, och sedan ståndet tagit thetta mål uti
ett ganska noga öfwerwägande, biföls thet Lofl. Borgarestån¬
dets theröfwer yttrade mening uti förbemelte extracto proto¬
colli såsom grundad på sjelfwa billigheten.
Lördagen d. 30 Decemb. 173 8.
Ståndet samlades klockan 3 eftermiddagen att utnämna 12
stycken deputerade, som å ståndets wägnar aflägga thes under¬
dånige nyårsönskan hos Deras Kongl. Maij:tter nästkommande
nyårsmorgon.
Utom ståndets Taleman utwalldes fölljande:
Eric Jansson ifrån Nyland,
Bengt Nilsson Timan if:n Scaraborg,
Arved Hindricsson if:n Nyslott och Kymenegård,
Jon Bengtsson if:n Jönkiöping,
Håkan Olofsson if:n Östergiötland,
Bengt Olofsson if:n Elfsborg,
Lars Larsson ifrån Callmare,
Anders Nilsson if: n Westernorland,
Nils Johansson if:n Westerbottn,
Anders Månsson if:n Mallmöhus,
Sven Börjesson if:ii Halland.
Talmannen önskade ståndet godt slut på thet gamla
året och tackade för then enighet och förtrolighet, som warit
ståndets ledamöter emellan, samt then wälwillja, som ståndet
likaledes behagat hysa emot honom.
1739 den 1—8 januari.
303
Nyårsdagen den 1 Januarii åhr 1739.
The deputerade till nyårsönskningen hos Deras Kongl.
Maij:tter inf unno sig i ståndets rum klockan 6 om morgonen
och efter hwarandrom tillönskat nytt år afträdde the depu¬
terade på Riddarhuset och widare i sin ordning upp på Slottet.
Måndagen d. 8 Januarii 173 9.
Ståndet samlades klockan 9.
Talman holt ett wackert tal till ståndet med lyckönskan
till godt nytt år samt riksdagens lycklige continuation och full¬
bordan.
Uplästes Landt- och siömilitiaäoeconomiedeputations betänc-
kande af d. 28 Septbr. angående 2: ne hufwudomständigheter
af Ammiralitetscollegii riksdagsberättelse rörande siömilicen till
wissa delar och biföls.
Uplästes ånyo det Högwördige Presteståndets extractum pro-
tocolli af d. 18 Decemb. nästledit år, hwarutinnan wälbemelte
stånd andrager sig för thes del hafwa stadnat i then tanckan,
att innewarande Januarii månads slut må blifwa en wiss och
oryggelig termin till thenna långsamme och beswärlige riks¬
dagens ända. Och emedan Bondeståndet så mycket hellre gifwer
thertill sitt bifall, som thet alldeles förmodar, att the högst
rikswårdande ärender innom then tiden kunna af Riksens Hög-
lofl. Ständer fullkomligen afgiöras, warandes thessutan omöije-
ligit för riksens Bondestånds fullmäcktige att längre uthärda
å thenne dyra orten, emedan theras hemmawarande medbroder
och committenter eij längre kunna utstå med theras widare
underhållande, som länder landet till en ganska swår last och
gravation, ty blifwer sådant med the öfrige högrespective stån¬
den wälment communicerat samt till höggunstigt bifall i all
ödmjukhet recommenderat.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
tänckande af d. 1 December nästledit år angående ett och an¬
nat, som hörer till then allmänna landsculturen och hushåld-
ningen i riket, hwaraf Bondeståndet med mycken glädje för-
märckt the nådige och högwise författningar och anstallter,
som till landthushåldningens förbättring sedan sidsta riksdag
blifwit i ackt tagne; dock gjordes therwid, sedan ståndet tagit
saken uti noga öfwerwägande, fölljande påminnelser.
Om siömili¬
cen.
Riksdagens
slut.
Landscultu¬
ren och hus-
håldningen i
riket.
304
1739 den 8 januari.
l:o. Håller wäl ståndet före wara ganska angelägit och
nyttigt, att odugelige ekar och boketrän nidf allas till af boij ande
af then skada och olägenhet, som igenom them förorsakas på
åker och äng; dock som therjemte hos Bondeståndet i betrack-
tande kommit, med hwad besynnerligt beswär theras förfäder
eij allenast kunnat hafwa planterat sådane trän, utan ock
med hwad serdeles omak the sedermera blifwit fredade och
wårdade till åkrars och ängars stora skada och nackdel, som
igenom sådane träns så långsamme stående blifwit tårre, magre
och ofrucktbare, ty förmodar och påstår Bondeståndet, att så¬
dane odugelige eke- och böketrän, som på förberörde sätt kåstat
så mycket och ändå ländt åkrar och ängar till skada, måge
efter erhållit lagligit tillstånd af crono- och skattebönderne
sjelfwe behållas, att them efter omständigheter ne nyttja och
bruka till theras egen nödtorft och angelägenhet, hälst All¬
mogen på åtskillige orter för sådane bärande trän äro skatt-
lagde och i annor händelse, ther nyttan af thesse odugelige
trän skulle gå ifrån rätter åbo, lusten mången torde förgå att
hädanefter wara så sårgfällig om merberörde träns wårdande
och fredande till rikets skada och olägenhet.
2:o. Hwad angår, att tre eller flere frihetsår them lemnäs
skola, som upröga kiärr och måssor, så förmodar Bondeståndet,
att härigenom ingen ändring lärer tillåtas uti Kongl. Maij:tts
nådige förordning af d. 30 Augusti 1731 eller att the, som
förbättra theras hemman tillhörige ägor och marck, antingen
på delte eller odelte ställen, therander skole begripas utan att
the allenast, som utom rågångarne och uti wilda marcker up-
rödja kiärr och måssor, under thesse frihetsår måge förstås,
hwilcket alt med the öfrige stånden communiceras.
Domkyrcko- Widare uplästes Cammar-, oeconomie- och commereedeputa-
tunnan, tions betänckande af d. 24 sidstledne Novemb. öfwer 8 § af
wSsäd0Ipres Högwördige Presteståndets wid thenne riksdag anförde all¬
temas weder-männe beswär angående domkyrckotunnorne, kyrckones win-
lag och prob-gäd, presternas wederlag och probstetunnan, som igenom nya
ste tunnan. jnförande skola blifwit förminskade till en tredjdel.
Och sedan ståndet uti noga öfwerwägande hos sig komma låtit,
hwad i thetta betänckande anfördt är, kunde ståndet icke bifalla
thes innehåld utan förblifwer alldeles wid Kongl. Cammar-
collegii i betänckandet uprepade memorial, att ingen förhög-
ning på berörde spanmål kan bewilljas Presterskapet uti Elfs¬
borgs och Skaraborgs läner samt Dalsland, utan bör 1703
1739 den 8—10 januari.
305
års till länen afsände specification anses för fast och stadig,
eij mindre till tunnetalet än till tunnans rätta innehåld å 56
kannor enligit 1665 års kongl, förordning om mått och wigt
samt 1698 års kongl, bref, hälst cronan i annor händelse skulle
komma i ansenlig mistning, hwilcket med the öfrige respective
stånden i all ödmjukhet communiceras.
Uplästes Riksens Ständers Cammar-, oeconomie- och corn- Charta; sigil-
mercedeputations betänckande af d. 21 Novemb. förledit år latajförord-
angående chartte sigillatteinkomsten, hwilcket blef till alla delar mn£?cn-
bifallit, allenast att then ringa påminnelse therwid gjordes,
att anmerckningen wid förordningens 17 § wid slutet på thet
sättet ändras, att till orden tillika med Allmogens tiänstefolck
och therns barn1 sättes som icke äro hemmansbrukare1, hwilcket
med the öfrige respective stånden wälment communiceras.
Onsdagen den 10 Janua. 173 9.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen recommende-Bergzhjelpen.
rade then insinuerade ansökningen om bergshjelpen, förmodan¬
des i anseende till afgiftens ringhet och den under Ouds wäl-
signelse häraf till förmoda [n] de rikets allmänna nytta och för-
kåfring ståndets benägne bifall härutinnan.
Uplästes ånyo Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum Allmänna be-
protocolli af d. 16 Decbr. sidstledit år, att Ständernes allmänne swärens re-
heswär måge remitteras nästkommande riksdag till Urskill- till pjrskil.-
ningsdeputationen i anseende till the i förherörde extracto pro- deput:n.
tocolli anförde omständigheter. Och ehuruwäl thesse omstän¬
digheter befunnes wara ganska wäl grundade, i synnerhet i
anseende till riksdagarnes möijeligaste förkortande, dock som
eij allenast Riksdagsordningen, 1727 års reglemente samt 1734
års riksdagsbeslut i thetta mål äro klare lagar utan ock thet,
som i thetta mål wid innewarande riksdag stadgat är, så lärer
alt sådant, enär thet behörigen i ackt tages, nogsamt kunna
befrämja riksdagarnes behörige skyndsamhet, utan att någon
ändring med then Allmänne Beswärsdeputationen hädanefter
giöras må, som sedan kunde hafwa en och annan fölgd med
sig, hwilcket med the öfrige respective stånden wälment com¬
municeras.
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
20 —4712 Bondeståndets protokoll
306
1739 den 10 januari.
Jonas Pers- Uppå Riksdagsmannens ifrån Södermanland, Jonas Pers-
”nrls 1 ^bro sons i Åbro, widlyftige föreställning1 och anhållan resolverades
om crono- till fölljande extractum protocolli till the öfrige frenne stånden,
skjutsen emel. så lydande.
Stockholms
län och Sö¬
dermanland. Uti 77 § af Bondeståndets underdånige allmänne beswär wid
innewarande riksdag andrages, hurusom Hans Kongl. Maij:tt
d. 2 Junii 1735 i nåder samtyckt och confirmerat then jämk¬
ning, som skall wara skjedd angående kungs- och cronoskjutsen
emellan Stockholm och Södermanland, enär och så ofta större
kungs- och cronoskjutser infalla. Men som en del af Allmogen
i Södermanland utaf thenne jemkning skall lida mycken skada
och olägenhet, skolandes Allmogen eij heller wid thenne jemk¬
ning blifwit hörd, ty bönfalles underdånigst, att merberörde
jemkning måtte uphäfwas och med thenne kungs- och crono-
skjuts förblifwa efter förra wanligheten.2
Thetta mål har Riksens Höglofl. Ständers Allmänne Be-
swärsdeputation remitterat till Cammar-, oeconomie- och com-
mercedeputation, som under d. 4 Aug. förledit år igenom ex¬
tractum protocolli sig yttrat, att, sedan Hans Kongl. Maij:tt
uppå Cammarcollegii underdånige föreställning igenom nådig
skrif weise af d. 5 Julii 1734 anbefalt Hrr Landshöfdingarne
i Södermanland och Stockholms län att under då påstående
riksdag sammanträda och söka att jämka kungs- och crono¬
skjutsen emellan Stockholms län och Södermanland, enär och
så ofta större kungs- och cronoskjutser infalla, och wid samma
tillfälle höra the här i staden warande och theruti deltagande
ståndspersoner samt Allmogens fullmäcktige, så hafwa bemelte
Hrr Landshöfdingar warit tillsammans och härom öfwerlagt,
hwarwid uppå anmodan sig skola instält Cammarherren Pal-
pitski och 4 Allmogens herredagsmän ifrån Södermanland. Och
ehuruwäl therwid skall blifwit påyrckat, thet Södermanlands
Allmoge har sitt dryga beswär med kungs- och crono skjutsning ar
för sig sjelf och således swårligen skall kunna underhjelpa
Stockholms län eller åtaga sig längre shjutshåld wid sådane
tillfällen, än tillf ärende wanligit warit2, dock likwäl som intet
understöd för Stockholms läns Allmoge skall begiäras utan wid
förefallande större kungs- och cronoskjutser än med 100:de
hästar wid hwart ombyte, som sällan hända skall, och Stock-
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 651 ff.
3 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 10 januari.
307
holms län elljest i gemen måste skjutsa alla resande samt höga
öfwerheten 1 3/4 och 11/2 mil öfwer gräntsen in i Söderman¬
land till Åby och Läggsta bro, emot thet att Södermanlands
Allmoge wid the mindre kungs- och cronoskjutser så wäl som
the resandes befordran dageligen icke skjutsa längre än 1/i-
dels mil in i Stockholms län öfwer gräntsen, som är wid torpen
Eneby och Smedbro, då the sedan wid Pihlkrog och Kumla
blifwa aflöste med mera; ty skola Hrr Landshöfdingarne till
en jemkning uti skjutsbeswäret emellan begge länens Allmoge
stadnat i then tanckan, att enär så stora kungs- och crono¬
skjutser påkomma till eller ifrån Södermanland, att mer än
100: de hästar behofwas wid hwart ombyte, sidstnemde läns
Allmoge då kunde wid resan härifrån Stockholm utföre åt
landet taga emot skjutsen wid gräntsen, 1/4-dels mil på andra
sidan om giästgifwaregårdarne Pihlkrog och Kumla wid torpen
Eneby och Smedbro och i återresan skjutsa till Södertelge, så
att Allmogen å bägge sidor draga lika last i skjutsbeswäret.
Och emedan Allmogens fullmäcktige ifrån Södermanland wäl
kunnat begripa1, att likhet uti tungan och skjutsen bör wara
länen emellan och then på intet annat sätt står att erhållas
samt therföre förklarat sig wara nögde med en sådan jemk¬
ning, så hafwa Hrr Landshöfdingarne hemstält till Hans Kongl.
Maij:tt, om icke thenne jemkning och inrättning med skjutsen
måtte winna nådigt bifall. Efter erhållen nådig remiss af thetta
Hrr Landshöfdingarnes underdånige betänckande har Cammar-
collegium sig i underdånighet utlåtit, att som Hrr Landshöf¬
dingarne uti åfwanbemelte bägge län med Allmogens fullmäck¬
tige angående skjutsningen på förenemde sätt öfwerenskommit,
hwilcka således sinsemellan thenne qucestionen friwilligt af¬
gjordt1, ty har Kongl. Cammarcollegium therwid intet i under¬
dånighet att påminna, hwilcket alt Hans Kongl. Maij:tt medelst
rescript af d. 7 Julii 1735 så wäl till Kongl. Cammarcollegium
som till Hrr Landshöfdingarne i nåder approberat och fast-
stält. Sedan hafwa någre ståndspersoner medelst insinuerad
supplique sig i underdånighet öfwer thenne skjutsinrättningen
beswärat med förmälan, att the på theras frälsehemmans wäg¬
ner, hwaraf Hölebo härad mästa delen skall bestå, alldrig åta¬
git sig en sådan omanlig skjuts samt att Allmogen jemwäl wid
then om thenne cronoskjutsning i orten skjedde proposition
theremot alldeles protesterat1, anhållandes förthenskuld att
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
308
1739 den 10 januari.
therifrån blifwa befriade. Sammaledes hafwa Allmogen i
Hölebo härad nnderdånigst anfördt, att the alldeles intet förut
wetat af någon förening angående skjutsning eller att thertill
någre fullmäcktige warit kallade, mindre förordnade, widare
än att sådant på någre upbördsmöten blifwit af häradsfogden
förestält, då både Allmogen och the närwarande ståndspersoner
skolat alldeles theremot protesterat.1 Och emedan bemelte hä¬
rads Allmoge af urminnes tider icke warit wäne sådane skjuts-
ningar att giöra och thessutan eij skall kunna prcestera så
månge hästar, som erfordras, emedan häradet allenast består
af 5 små socknar1, så anhåller Allmogen att blifwa wid the
förre och wanlige ombyten till the omtalte skjutsningars för¬
rättande. Begge thesse underdånige suppliquer har Hans Kongl.
Maij:tt till Kongl. Cammarcollegium remitterat, som till under¬
dånigt föllje af Kongl. Maij:tts nådige befallning them com-
mnnicerat med Landshöfdingen Grefwe Gyllenborg, hwilcken,
medelst swar therpå samt en afskrifts insändande af thet pro-
tocoll, som wid thenne skjutsinrättningen bägge länen emellan
d. 5 Octob. 1734 blifwit hållit, sig yttrat, att som Stockholms
län icke kunnat prsestera mer än 100 hästar wid hwart ombyte
och wid sådane tillfällen, då eij mer behöfdes, icke begiärtes
någon hjelp eller understöd, men enär ther öfwer till 2 eller
300 hästar skulle anbefallas, thet wore alldeles ogiörligit them
att anskaffa utur Stockholms län med mera, altså skola herr-
dagzmännerne funnit sin plickt och skylldighet wara att wid
sådane tillfällen, som dock mycket sällan skjer, sammanstöta
med Stockholms län uti skjutsningen med så månge hästar,
som nödigt pröfwas, hwarmed ock dåwarande Hr Landshöf¬
dingen i Stockholms län uti thes utlåtelse instämmer, så att
utom then projecterade hjelpen ifrån Södermanland eij annat
skall kunna skje, än att tillräckelig skjuts för Kongl. Maij:tts
resor och infallande stora durchmarcher, enär mer skjuts ford¬
ras, än i Stockholms län kan utgiöras, nödwändigt felas måste,
i anseende hwartill Kongl. Cammarcollegium i thes underdånige
utlåtelse förment, thet the i föreningen nämde härader i Sö¬
dermanland eij kunna undgå att wid förefallande kungs- och
cronoskjutser wid thet tillfälle, då flere än 100 hästar wid
hwart ombyte fordras, emottaga och förrätta samma skjuts
på sätt och wis, som Herrar Landshöfdingarne kommit öfwer-
ens om och Hans Kongl. Maij:tt i nåder faststält.
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 10 januari.
309
Och som Hans Kongl. Maij:tt medelst rescript af d. 17 Aug.
1736 härtill lemnat Thes nådige bifall, så har ock Kongl. Cam-
marcollegium d. 23 therpå fölljande sådant wederbörande Hrr
Landshöfdingar tillkiänna gifwit, i anseende till hwilcket alt
Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oeconomie- och commerce-
depntation finner merberörde jemkning wara lag och förord¬
ningar likmätig samt lända till befordran af Hans Kongl.
Maij:tts resor och till Allmogens gemensamme conservation.
Utaf alt thetta lära the högrespective stånden nogsamt finna,
hwad uti thenne saken sedan år 1734 å ömse sidor anfördt
samt i nåder beslutit och faststält är. Och emedan Riksens
Höglofl. Ständers Allmänne Beswärsdeputation wid thenne an¬
gelägenhets öfwerwägande icke kommit att stadna uti något
wist slut, allthenstund Höglofl. Ridderskapet och Adelen samt
thet Lofl. Borgareståndets deputerade sig ad protocollum för-
klaradt, att thenne jemkning borde stå fast, och the öfrige
bägge ståndens deputerade i anseende till the då anförde om¬
ständigheter enhälligt påstådt, att med thenne kungs- och crono-
skjuts måtte förblifwa efter förra wanligheten; ty har Bonde¬
ståndet icke kunnat undgå till the öfrige högrespective stånden
fölljande wälmente påminnelser i all ödmjukhet att hemställa.
1:0. Pörmäles wäl uti Hrr Landshöfdingarnes öfwerenskom-
melse, att Allmogens riksdagsfullmäcktige år 1734 förklarat sig
wara nögde med merberörde jemkning uti skjutsen. Men så
anförer Allmogen theremot, att berörde riksdagsfullmäcktige
alldrig thertill samtyckt eller i någon måtto therom öfwerens-
kommit, som eij allenast kan slutas af sjelfwa bokstafwen i
Hrr Landshöfdingarnes gifne berättelse, fastän then såsom med
någon osäkerhet till en del tyckes omröra ett sådant öfwerens-
kommande, utan ock i synnerhet intygas af bilagde afskrift
n:o 1, hwarutinnan då warande Allmogens Pullmäcktig Anders
Jonsson i Stora Tweta förklarar, att han wäl åtskillige gångor
af frami. Hr Landshöfdingen Grefwe Gyllenborg blifwit an¬
modad att samtycka till thenne jemckning, men att han en¬
ständigt och framgent swarat sig thertill eij hunna lemna sitt
bifall, efter Allmogen i Kölebo härad theröfwer alldrig blifwit
hörde och saken likwäl them förnämligast angick, hwilcket han,
om så påfordras, edeligen erhålla kan}
2:0. Pinnes icke, att Stockholms län och Öknebo härad så-
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
310
1739 den 10 januari.
sorn närmast begiärt thenne jemkning, hwileket wederbörande
ännu till öfwerflöd bewisa kunna.
3:o. I fall ock, hwileket likwäl alldrig skall hafwa skjedt,
riksdagsfullmäcktigerne ifrån Södermanland thertill skulle
hafwa gifwit sitt bifall, hade thet dock uti ett dylikt mål, som
beswärar theras hemmawarande principaler och committenter,
utom theras ombud, fullmackt och samtycke oförgripeligen icke
bordt antagas eller så mycket minder begripas under theras
riksdagsfullmackter, emedan the i synnerhet, påbjuda weder¬
börande att bewaka rikets allmänna bästa samt theras hemma-
warandes angelägenheter.
4:o. Hafwa så wäl då som ock sedermera Theras Excellen-
cier Herrar Riksens Råd Grefwe De la Gardie och Grefwe
Bielke samt åtskillige herrar ståndspersoner, som uti thetta
lidande län antingen bo eller hafwa hemman, theremot anfördt
sine skiäl samt förklarat, att the på theras frälsehemmans wäg-
nar alldrig åtagit sig en sådan owanlig skjuts, så att änskiönt
5:0 då warande Hrr Landshöfdingarne såsom bägge ägande
gods och hemman uti Stockholms län thertill samtyckt, sådant
icke kan anses för något öfwerenskommande af the öfrige
ståndspersoner och Allmogen, som i sjelfwa inwärtes hushåld-
ningen therigenom ser sin oumgiängelige undergång.
6:o. Hafwa Allmogens fullmäcktige härtill så mycket mindre
samtycka kunnat eller Allmogen något bifall härtill gifwit, som
bilagan n. 2 utwisar, att Allmogen theremot enhälleligen pro¬
testerat, hwileket widare intygas af allegaterne 3, 4 och 5.
Nu som thet är Allmogen i Hölebo härad alldeles ogiörligit
till att wid förefallande tillfällen fullgiöra wälbemelte Hrr
Landshöfdingars öfwerenskommande, hwileket Hans Kongl.
Maij:tt i anseende till anförandet bifallit, thetta ock i sig sjelf t
icke annat är än en ny pålaga, som Allmogen utan thes ja och
samtycke icke påtwingas kan, warandes thesutom ingen oför-
modelig åkommen riksens allmänna tarf eller speciele nödtorft,
som af urminnes tider uti en okränckt ordning blifwit i ackt
tagit, bemelte Allmoge eij heller sig undandrager att bidraga
till thet, som länder till Kongl. Maij:tts nådige nöije och wäl-
behag, utan härunder endast beror en del Allmoges enskyllte
nytta, förmån och lindring, hwarigenom thet swaga Hölebo
härad, uti hwileket jemwäl är en kringfluten sockn Mörckö,
som höst och wår alldrig kan med hästar öfwex-komma, till¬
skyndas en owanlig swår tunga, som på intet sätt befrämjar
1739 den 10—12 januari. 311
utan fast mera förorsakar hinder uti fortsättjandet af Hans
Kongl. Maij:tts resor, hwilcket ögenskjenligen theraf slutas
kan, att på andra sidan giöres uträkning, såsom skulle the
komma att på en gång utgiöra 1.000 hästar, och icke thesto
mindre påstås, att enär the allena skola utgiöra öfwer 100
hästar, skall Hölebo härad i Södermanland, som allenast äger
100 hästar, wara them till hjelp och skjutsa in uti samt antaga
skjuts i theras härad, hwartill kommer, att enär Allmogen i
Hölebo härad således skall skjutsa till Stockholm, then då kom¬
mer att skjutsa 11/2 mil längre än wanligit är, nemligen i
stället för 2 mil 3 och 1/2 mil samt, enär skjutsen skall ifrån
Stockholm emottagas wid länens skillnad, är thet 1 och 3/4 mil
utom thet wanlige stället, så att Hölebo härads Allmoge då
är förbunden att skjutsa till Swärdsbro giästgifwaregård, sorn
är 3 och 3/4 mil, igenom hwilcka förändringar än widare ända
utföre åt landet skulle skje rubbningar uti skjutsen, Allmogen
till största gravation och olägenhet. Förthenskuld förmodar
Bondeståndet, hwarom thet ock i all ödmjukhet anhåller, att
the öfrige högrespective stånden gunstigt och högrättwisligen
lära finna Hölebo härads Allmoge i Södermanland hafwa
orsak att påstå blifwa bibehållen wid then ordning, som af
urminnes tider och i så många glorwyrdige konungars rege¬
ringar blifwit i ackt tagen, så att thenne nya skjutsinrättning
må till alla delar uphäfwas och wid then gamla wanligheten
med kungs- och cronoskjutsen oryggeligen förblifwa; hwarut-
innan ståndet gior sig så mycket mera försäkrat om höggunstigt
bifall, som af hosgående afskrift n:o 6 finnes, att allenast en
ståndsperson, som icke skall besitt ja någon gård eller lägenhet
i Hölebo härad, wid sammanträdet warit tillstädes, och att
Deras Excel 1 :eier Hrr Riksens Råd Grefwe Dela Gardie och
Grefwe Bielke samt Hr Landshöfdingen Hägerflycht thertill
icke gifwit sitt bifall, förutan thet att af föregående allegater
nogsamt finnes, thet Allmogen i Södermanland alldrig sam¬
tyckt till merberörde skjutsinrättning.
Fredagen d. 12 Januarii 173 9.
Talmannen berättade, att i Stora Secrete Deputationen
blifwit i går wid handen gifwit, att ratificationen på franska
alliancen är ankommen. Berättade äfwen ock, att örlogsskjep-
pet Nordstiernan, som skulle gå till Turckiet under Commen-
F ranska
alliancen.
Skjeppet
Nordstjärnan.
312
1739 den 12 januari.
deuren Wagenfelts anförande och lemnäs till Ottomanniske
Porten med öfrigit tillbehör i afbetalning för turckiske giälden,
hade wid S:t Pedro förolyckats.
Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 11
hujus ang:de franska tractaten och lades ad acta.
Borgarest. Uplästes Protocollsdeputationens betänckande af d. 13 Novbr.
ledamöter, ^ sidstledne angående them af Borgareståndet, som ther i de¬
en annan putationen warit af en annan mening än the öfrige ståndens
mening uti deputerade.1
Protocolls- .. , ,.
depot®. Resolutio.
Ståndet finner, att theras deputerade i thetta mål upfördt
sig mycket wisligen.
Amiraiit.sta- Uplästes ånyo Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations be¬
stens mquar- tänckande af d. 17 Augusti förledit år angående ammiralitets-
för*en betiänt statens inquartering och ändrades ståndets resolution theröfwer
therwid. af d. 2 November förledit år på följande sätt: Att ståndet
gifwer sitt bifall till then projecterade lönen för en betiänt.
Quarantaines- Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputationens
husbygnad. betänckande angående quarantaineshusbygnaden af d. 30 No-
vemb. sistledit år och biföls.
Giötha Hof- Uplästes Justitisedeputationens betänckande af d. 27 Octob.
rätts riks- förieciit år angående Kongl. Maij:tts och Riksens (fiöta Håf-
a^telsT.at rätts riksdagsberättelse och biföls.
Borgmtst. Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations betänc-
Timels mern. kan(je af d. 14 Septb. 1738 angående Borgmästaren Timels in-
wid Ammi- gRm: memorial om uphandlingarne wid Kongl. Ammiralitetet
ralit. i Carls- i Carlscrona och biföls.
crona.
Pehr Pehrs- Uplästes ånyo och biföls likmätigt ståndets extractum pro-
son i Årby. tocolli af d. 14 sidstledne Decemb. Cammar-, oeconomie- och
commercedeputations betänckande af d. 14 Novemb. öfwer Bon¬
den Pehr Pehrssons på hemmanet Årby uti Södermanland och
Gryt sockn gjorde ansökning att blifwa bibehållen wid samma
thes åboende hemman.
1 Konceptprotokollet: ... deputerade etc. etc. inserat, cum memoria
Hofmeisters, Knapes, Folkes af d. 28 Sept.
1739 den 12 januari.
313
Uplästes Krigzbefälets igenom Feltmarskalcken Hammil- Feltmarsk.
tons(!) insinuerade memorial till Hans Kongl. Maij :tt, att Hammiltons
chefferne wid regimenterne måge förut få del af rusthållarnes chefferna wid
och rotehöndernes beswär, som regimenterne angå, hwileket regimenterne
memorial Hennes Maij:tt under d. 8 Decemb. förledit år re- mag®l*,del af
rusthahnes
mitterat till Riksens Ständer. och rotebön-
dernes be-
Resolutio. swär-
Ståndet holt betänckeligit giöra någon ändring uti then af
Riksens Ständer wid riksdagen 1727 faststälte resolution, utan
bör thet förblifwa therwid.
Uplästes Cammar-, oeeonomie- och commercedeputations be- Doctorers och
tänckande af d. 28 Novemb. angående doctorers och feltskiärers feltskuirers
, , . , , , , bestående i
bestående i landsorterne och bifols. landsorteme.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 2 De- Medieinal-
cemb. sidstledne angående medicinaltaxans öfwerseende och taxa.
biföls.
Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations betänc- utbetalte
kande af d. 30 Novemb. förledit år angående the för utskrif- gl^t"1IJ|z1’1
ningen i Mallmöhus län betalte giästningspenningar och biföls, Pmöhus län.
börandes eij heller the personer, som icke äro skylldige att
betala roteringspenningar, till mötesplatser ne blifwa stämde.
Uplästes ånyo Cammar-, oeeonomie- och commercedeputations Carlstads och
betänckande af d. 30 Octob. angående Carlstads och Christinae- Christinse-
hamns städers ansökning att allena få nyttja Philipstads oxe- anSkntng om
marcknad och resolverades likmätigt protocollsextract af d. 29 Philipstads
sidstledne Novemb. oxemarcknad.
Uplästes fullmäcktiges af ammiralitetsstaten von Gertens, Commend.
Anckarcronas, von Utfals, Siöstiernas, Falckengrens och Ruths
memorial, att the 600 dhl:r silf :m.-t, som Riksens Ständer tillagt thes chartor
Commendeuren Strömcrona för thes chartor öfwer hela Öster- öfwer
sion, eij måtte tagas af Ammiralitetskrigsmanscassan utan ho- °stersion-
nom tilldelas af the först inflytande medel för thesse chartors
försäljande, och biföls.
Uplästes Reductions- och liquidationsdeputations memorial Palmstiernas
af d. 13 Novemb. angående Öfwersten Palmstiernas föreställ- mem.
ning, på hwad sätt the med Kongl. Maij:tt och cronan in-
gångne byten af reducerade hemman måtte kunna skyndesamt.
afgiöras.
314
1739 den 12 januari.
Resolutio.
All åtalan så wäl å eronones som Preutziske arfwingarnes
sida uphörer alldeles.
Åkers, staf- Uplästes Bergsdeputations betänckande af d. 17 Octb. 1738
sio och Fm- angående possessorernes af Åkers, Stafsiö och Finspångs stycke-
bruksägares bruks ansökning att, när någre omständigheter hindra stycke¬
ansökning om gjutningen, få i stället idka stångjernssmide och hiföls.
stångjerns-
smide.
Dagzwercken Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be¬
tin kungs- ochtänckande af d. 30 sidstledne Novemb. öfwer Bondeståndets
iadugardarne.extractUm protocolli af d. 16 Augusti förledit år angående
the för skattägarne och åboerne beswärlige dagswerckens ut¬
görande till kungz- och ladugårdarne i riket, hwarigenom All¬
mogens hemman ganska mycket försummas, hwilcket dock före-
kommas kunde, om förberörde åboer och skatteägare bekommo
tillstånd att betala sine dagswercken med penningar till cronan
samt att the kungzgårdar förthenskuld, som eij till höga öfwer-
hetens nöije och recreation äro bygde, måtte, hwad åker och
thertill proportionerad äng samt utmarck widkommer, till lan¬
dets undersåtare af Allmogen och andre uplåtas under skatte-
rättighet med mera, hwaremot wälbemelte Cammar-, oeconomie-
och commercedeputation anförer åtskillige skiäl och omstän¬
digheter, i anseende hwartill deputationen förmenar, att kungs-
och ladugårdarne böra förblifwa wid theras förra stånd och
således hwarcken försälljas till skatte eller till bondehemman
utläggas utan så hädanefter som tillförende bortarrenderas.
Thetta angelägne samt i betracktande af rikets säkra in¬
komst, anseende och styrcka högstwårdande ärende har ståndet
i noga öfwerwägande tagit och till then ändan med all efter-
tancka igenomsedt, hwad wid förra riksdagarne uti thenne sa¬
ken tillgjordt blifwit, samt befunnit, att Cammar- och oecono-
miedeputation under d. 4 Septemb. år 1723 härom ett wid-
lyftigt och mycket omständeligit betänckande afgifwit angå¬
ende dispositionen af kungs- och ladugårdarne, hwarutinnan
the kungs- och ladugårdar samt lägenheter upräknas, som de¬
putationen för anförde skiäl skuld förmenar kunna dels till
skatte och dels till perpetuelle arrender försälljas, hwilcket
betänckande af Höglofl. Eidderskapet och Adelen under d. 25
1739 den 12 januari.
315
Septb. samt af Bondeståndet d. 11 Octob. samma år till en del
blifwit bifallit.
Wid 1726 och 1727 års riksdag har Cammar-, oeconomie- och
commercedeputation igenom betänckande d. 14 Novemb. 1726
och d. 8 Maji 1727 samt extracta protocolli af d. 14 och 23 Junii
1727 sig om thetta ärendet nästan på samma sätt som riksdagen
förut yttrat, då Riksens Ständer inemot riksdagens slut af
Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet begiärt, thet alla the
kungs- och ladugårdar, som då icke wore någon till skatte eller
perpetuelt arrende uplåtne, måtte refwas och skattläggas samt
sedan lemnäs på wissa år under arrende med mera.
Under riksdagen 1731 har Cammar-, oeconomie- och com-
mercedeputationen d. 14 Junii styrckt Riksens Ständer till
kungs- och ladugårdarnes uplåtande till privatis på temporelle
arrenden af 50 år, hwilcket betänckande då eij heller afgjordt
blifwit, hwarföre
Cammar-, oeconomie- och commercedeputation wid sidstleden
riksdag 1734 under d. 23 Septemb. widare afgifwit ett betäne-
kande om thesse kungzgårdars och cronolägenheters disposition
och ibland annat styrckt till en del cronoladugårdars, säteriers
och lägenheters försälljande till skatte på ett wist sätt, hwar-
öfwer Höglofl. Ridderskapet och Adelen sig utlåtit igenom ex-
tractum protocolli af d. 21 Octob. samt Bondeståndet under
d. 9 Novemb. till större delen bifallit betänckandet, som af the
afgifne protocollsutdrager ses kan.
Nu som Cammar-, oeconomie- och commercedeputations me¬
ning wid 1723 års riksdag med perpetuelle arrender eij warit
någon annan än att försällja them till skatte och thet l:o be-
finnes, såwäl af alla tiders erfarenhet som Cammarcollegii och
deputationernes betänckande wid förra riksdagar, att the cro-
nones gårdar och lägenheter, som under betiäning blifwit för-
waltade, sällan kastat mera af sig, än till betiäningens under¬
hållande upgådt och således ländt Kongl. Maij:tt och cronan
till ringa nytta men theremot gemenligen bragt gårdarne i
wanhäfd och undergång samt förökt cronones balaneer, afskrif-
ningar och the mångfalldige beswär, hwarmed Riksens Ständer
wid theras sammankomster samt collegier och embetsmän thess-
emellan öfwerhopas. 2: o. Att the cronogårdar och lägenheter,
som härtills warit under temporelle arrenden, föga gagnat riket
i anseende såwäl till arrendesummans posterande och then
skada, som Kongl. Maij:tt och cronan igenom reparationer och
316
1739 den 12 januari.
afskrifningar, som wid slike contracter alltid förbehållas, taga
måste, som ock i betracktande theraf, att ehuru arrendatoren
söker sammanbringa then utfäste arrendesumman och någor¬
lunda med bygnad, dikande och stängsel fullgiöra husesyns-
ordningen, så skjer dock alt sådant för owissheten om arrendets
prolongation utan någon ömhet för thet allmänna bästa samt
gårdens uphjelpande, hwileken skada icke heller förebyggas
kan igenom temporelle arrenden på 50 år, utan äro the 3:0
samma fel underkastade, som arrenden på mindre år, fastän
olägenheterne wid them eij så tida röij as, riket till så mycket
större afsaknad. Förthenskuld och på thet åboen må förbindas
att till thes egen nytta sjelfwilligt bibehålla och förbättra går¬
den, hwilcket alldrig ernås kan, såframt icke åboen på thet
kraftigaste försäkras om ewärdeligit nyttjande för sig och sine
efterkommande af alla the förbättringsomkåstningar, som han
wid gården nedlägger, warandes största orsaken till hemmans
kiöpande till skatte then bekante kundskap, som hwar och en
äger, att alt, hwad på hemmanet förbättras, eij ökar utlagorne,
och thessutan är mer än klart, hwad nytta riket redan tillflutit
af the mindre cronolägenheters eller änckla hemmans försäll-
jande till skatte; ty har ståndet icke kunnat undgå att än wi¬
dare till the öfrige högrespective ståndens höggunstige om-
pröfwande hemställa, om icke
l:o wisse cronolägenheter kunde till Hans Maij:tts höga nöije
förbehållas.
2:0. Alla till boställen, besparing, häste, reserve, beneficie och
löning indelte hemman och lägenheter, som begripas under in-
delningswercket, såwäl för militaire- som civilstaten, hädan¬
efter förblifwa wid thet the äro. 3: o. Alla under perpetuelle
arrenden lemnade lägenheter äfwen härifrån undantagas; men
4:0 alla öfrige cronoladugårdar, säterier och lägenheter, hwad
åker och äng och thertill proportionerad utmarck widkommer,
till landets undersåtare under skatträttighet uplåtas eller ock
besätt jas med beskjedelige bönder, som efter en emot andre
hemman i samma län uträknad ränta them på bondewis bruka,
på sätt som i Bondeståndets extracto protocolli af d. 16 Augusti
förledit år anfördt är, då cronan ofelbart på bägge sätten
skulle hafwa 50 procent mera, än the nu igenom arrendet
cronan importera, och ändå eij wara underkastade then bo¬
fällighet, förwärrande och1 ödesmål, som thenne tiden esom¬
1 Ordet och dubbelskrivet i förlägget.
1739 den 12 januari.
317
oftast sk jer, kunnandes skattekiöpen på samma sätt garanteras
som alle andre skattekiöp, hälst the på samma sätt och ena¬
handa methode skattläggas, werderas, räntan utgiöres, besittes,
förwerckas till skattewrak och behålla namnet af skatträttighet
nu och i ewerdeliga tider.
Härwid kunde wäl l:o thet inkast giöras, att icke någon
kungsgård finnes, som eij i anseende till thes wackre och för-
delacktige situation är till höga öfwer hetens nöije anlagd och
ännu kan nyttas. Men thetta är redan beswarat; ty the kungs¬
gårdar och lägenheter, ther någre besynnerlige förmåner af
belägenhet, par eker, djur, lust- och frucktbärande trägårdar
finnas, böra i thetta mål undantagas, handhafwas och acktas
till höga öfwer hetens nöije och håfhåldningens nytta utan att
thet ringaste theraf förminskas af inkomsterne och thet nöije,
som åker och äng kan åstadkomma.
2:0. Torde härwid förebäras någon osäkerhet antingen för
Kongl. Maij:tt och cronan, hwad räntan angår, eller ock för
skattekiöparen, att sådan egendom kunde framdeles till cronan
åter indragas. Dock lärer härwid komma i betracktande, att
hwad thet förra angår, sådant kan så mycket mindre förmodas,
som i then händelsen att någon skattägare skulle så af sig
komma, att han på 3 år eij kunde betala räntan, hemmanet
efter allmän lag åter till cronan förfaller, då intet therwid
förloras, emedan 6 års ränta förut wid skattekiöpet i cronans
cassa influtit, kommandes således sjelfwa jorden att antingen
ånyo försälljas till skatte eller ock med åbo besättjas. Beträf¬
fande thet sednare, att någon reduetion eller indragande till
cronan torde skje, så är sådant mindre att befara, emedan
thet är ganska stor åtskillnad emellan thet, som i gamla tider
ifrån cronan såldes, och sådane skattekiöp; ty medelst thet
förra såldes hemmanen med räntan och nyttjades af kiöparen
såsom frälse ofta emot en altför ringa Köpeskilling i anseende
till then då wid kiöpet warande ständige räntan. Thesutan
undandrogo sig kiöparena att till cronan erlägga the sedermera
wid riksdagarne allmänneligen be will jade räntor, som the dock
af hemmanen upburo och i reduetionsordningarne kallas okiöpte
räntor, som sedermera wid liquidationerne enligit reduetions-
stadgarne wid större delen consumerade hela then i förstone
erlagde Köpeskillingen, så att godsen åter till cronan hemfullo,
och åter andre, som betalt fulla räntan, efter taxan fingo ther-
före lösen, när cronan eij längre kunde umbära hemmanen;
318
1739 den 12 januari.
hwilcket alldrig med skattekiöpen quaestionis existera kan, eme¬
dan en sådan handel i alla tider warit till cronans förmån och
större säkerhet om räntornes utgående samt hemmanens bättre
häfd och bruk; kunnandes eij heller wisas, thet någon skatte-
rättighet uti reductionstiden blifwit till cronan indragen utan
allenast räntan, då alltid bördes- eller skatterätten possessorerne
förbehölts så uti stadgar och kongl, resolutioner som kiöpe-,
donations- och pantebref, hwilcka omständigheter, såwäl som
hwad nu i sednare tider och under thenne regeringen skjedt
med cronohemmans försälljande till skatte, äro nog säkre bewis,
att dylike kiöp alldrig warit el:r kunna wara cronan till af¬
saknad utan fast mera till båtnad och allmän nytta, samt att
ingen reduction kan befaras af sådane skattekiöp, som endast
lända till cronans inkomsters förbättring samt undersåtarnes
gemensamme förkåfring.
Och på thet ståndet än ytterligare må kunna bewisa sin
enfalldige mening om cronans förmån i thetia mål, har thet i
hastighet författat thenne ringa calculation, nemi.:
För en kungsgård, som består af 5 hemman och ungefärligen
kan ränta 200 fihl:r silf:m:t, betalar nu arrendatoren först be-
melte ränta efter cronowerdering
|
200: —.
|
Nock förwandlingen efter wedertagit bruk 1/4-del
|
50: —
|
Äfwen lika mycket för säteriesfriheten
|
50: —
|
Arrendesumman
|
300: —
|
Men theremot, när en sådan lägenhet på åfwanberörde sätt
under skatte eller på bondewis brukas, har Kongl. Maij:tt och
cronan uti förberörde 200 dhl:r silf:m:ts ränta ungefärligen
50 tunnor spanmål, hwilcken uti ond och god tid kan räknas
å 4 dhl:r silf:m:t tunnan och gior 200: —
Boskaps- och skiutsfärdsp:ng:rne för 5 hemman be¬
löper sig till 25: —
Åtskillige persedlar, som efter then årlige marck-
gången böra betalas af 5 hemman, kan man räkna
med säkerhet till 125: —
Cronotionden kan åtminstone upföras på hwart hem¬
man, 2 tunnor å 4 d:r 40: —
För knecktefriheten betalas giärna af hwart hem¬
man 10 dhl:r silf:m:t om året 50: —
då cronan åtminstone har 440 dhl:r
1739 den 12—16 januari.
319
silf:m:t i stället för 300 dhl:r, som en sådan kungsgård nu
allenast igenom arrende betalar, hwarjemte cronan thesutan
har sine fulla dagswerckspenningar för jordeboks- och man-
talsdagswercken, eij till ringa lisa uti inwånarnes beswär samt
theras egne hemmans och följackteligen landet [s] förbättring.
I thenne händelse kunde ock the så kallade hjelpedagswercken
på the orter, the ännu bibehållas, utan cronans skada afskaffas
och en likhet uti förberörde dagswerckens betalande träffas, så
att then ena ortens inwånare eij mer må betungas än then andre.
Thetta alt jemte hwad ståndet i thes extracto protocolli af
d. 19 Novemb. 1734 i thetta mål andragit, hemställes i all
ödmjukhet till the öfrige högrespective ståndens högt uplyste
och mogne ompröfwande såsom en sak, hwilcken oförgripeligen
bör räknas för högst rikswårdande och så angelägen, att then
wisserligen förtiänar att tagas uti ett ganska noga och ömt
öfwerwägande, ehuru then igenom the förra riksdagarnes
skyndesamma afslutande samt andre emellankomne ärender icke
till alla delar afgjord blifwit.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Cam:r-, oec.- och comm.-
deputations betänckande af d. 30 Novemb. förledit år angående
tiäruhandeln och en tiäruhandelssocietets inrättande, hwilcket
betänckande biföls, allenast att ingen inskrä[n]ckning med
tiärubränneriet widare tillåtas må, än 14 § af then wid inne-
warande riksdag projecterade förklaringen öfwer 1734 års
skogsordning innehåller, öfwer hwilcken förklaring ståndet d.
29 Novbr. sidstledit år afgifwit thes utlåtelse.
Tisdagen d. 16 Januarii 173 9.
Uplästes ett extract af Secrete Utskåttets protocoll af d. 13
hujus angående riksdagens slut och fans godt, att thet hwilar.
En deputation upgick att förnimma Presteståndets tancka,
om thet förblifwer wid sin utsatte termin till slutet af inne-
warande månad.
Kom genast tillbakars och berättade, att Presteståndet låfwat.
gifwa swar innan middagen.
Majoren Lilliehök hade efter anmälan företräde och
recommenderade1 widare bergzhjelpen till godt slut, hwarwid
åtskillige skiäl widlyftigt androgos, såsom
Om tiäruhan¬
deln och
tiäruhandels-
societet.
Rikzdagens
slut.
Major Lilie¬
hök om
bergzhjelpen.
1 Detta skedde även skriftligen. Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8,
fol. 138 ff.
320
1739 den 16 januari.
1:0 att bergswäsendet är en allmän sak;
2:0 rikets förnämsta styrcka;
3:o metallerne ligga i brist af understöd på många ställen i
jorden förborgade, therest ymnig skog är, med mera.
Talmannen försäkrade å ståndets wägnar, att saken
skulle tagas uti behörigt öfwerwägande.
Majoren afträdde.
Efter mycket oell åtskilligt discourerande emot och med up-
skiöts thetta mål till nästa plenum.
Bådm. Lang- Uplästes R:s St:s Cammar-, oeconomie- och commercedeputa-
bergs ansök- tions betänckande af d. 24 Novbr. 1738 öfwer Herredagsman-
Westerås°att nens ifrån Westerås stad Rådman Eric Långbergs ansökning
slippa års- angående utlagan årsskatten och biföls.
skatten.
Skogsord- Uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum pro-
ningen. tocolli af d. 12 hujus angående then af Allmänne Beswärsde-
putationens utskått projecterade förklaringen öfwer 1734 års
skogsordning, öfwer hwilcken förklaring ståndet med the öfrige
högrespective stånden communicerat sine oförgripelige wäl-
mente tanckar igenom extractum protocolli af d. 29 Novemi),
förledit år. Och som Höglofl. Ridderskapet och Adelen wid
10 § angående stubbars längd wid skogs fällande, hwilcken para-
graphe Bondeståndet i förberörde extracto protocolli bifallit,
sig yttrat, att thenne § kunde gå ut samt att härmed förblifwer
efter 1734 års skogsordnings 16 §, så har Bondeståndet eij
undgå kunnat att wördsamligen anhålla, thet merberörde 10 §
uti then projecterade förklaringen måtte winna höggunstigt
bifall, emedan på månge ställen lägenheten eij tillåta kan att
lemna så korta stubbar, som uti 1734 års skogsordning utsatte
äro, hwarigenom anledning gifwes att på hwarjehanda sätt
förolämpa landtmannen.
I lika måtto anförer Höglofl. Ridderskapet och Adelen wid
12 § i förklaringen wara betänckeligit, att sockneallmänningar
skola delas, hwilcket likwäl Allmogen på månge ställen håller
för ganska nödigt och oundwikeligit, på tliet hwar och en sedan
sin enskyllte del theraf så mycket bättre må kunna wårda,
hwar före ståndet till gunstigt bifall i all ödmjukhet anmäler
ofwanberörde 12 §, hwilcken ståndet bifallit i thes extracto
protocolli af d. 29 November sidstledne, hwarutinnan ståndet
så mycket mera förmodar höggunstigt samtycke, som sådant
1739 den 16 januari.
321
är enligit med 26 § af Kongl. Maij:tts nådige resolution på
Allmogens underdånige allmänne beswär wid 1734 års riksdag.
Uti nästberörde extracto protocolli har Bondeståndet gjort
then tillagning wid 14 §, att näst orden thertill beiiäna sig af
sådane krokote och bucktige1 sättes samt korta1, hwilcken ringa
tillägning äfwen till höggunstigt bifall recommenderas. Och
på thet meningen måtte blifwa så mycket tydeligare, kunde
till orden korta1 läggas wanwäxte och till intet annat nyttige
trän.1
Then 15 § i förklaringen har Höglofl. Ridderskapet och Ade¬
len bifallit, dock att, hwad swedj ande i Bergslagen beträffar,
thet förblifwer wid 25 § uti 1734 års skogsordning. Bonde¬
ståndet finner sig förthenskuld föranlåtit i all ödmjukhet att
anhålla om hela förberörde 15 paragraphes höggunstige bi¬
fallande, allthenstund på the orter, ther skogen tillförende på
en gång warit affäld och mareken swed[d], skogen sedan jemt
upwäxt, så att theribland eij finnas någre buskar och små trän.
När nu thenne skog åter kullfälles, blifwa tjocka och stora
risbråtar på fältet qwarliggande, hwilcka, om the eij afswedjas,
så förqwäfja skogs- och gräswäxten, att ther eij annat wäxa
än widjehilster och enebuskar, ther elljest och, om the afswed-
des, god och tiänlig kåhlskog upwäxa skulle. Thesutan blifwer
mareken i stället för godt och dugeligit wall- och muhlbete så
af risbråtarne försyrd, att ther eij annat wäxa kan än biörn-
och hwitmåssa, hwarigenom muhlbetet förskiämmes för landt-
mannens creatur och dragare. När sådane risbråtar blifwa i
skogarne qwarliggande, kan ock then olyckan lätteligen skje,
att, om wådeld upkommer, hela bye- och skatteskogar, ja, snart
hus och hem kunna ställas i brand.
Skulle skogen på the ställen, ther han är jemnstor, utbladas
i mening att therigenom bespara the smärre trän till bättre
wäxt, måste riset på sådane ställen sammandragas, att the
theribland stående få telningar och buskar dels wid kullfällan-
det icke blifwa nedslagne och afbrutne, dels wid skogens up-
ränsande till råst-, mihlwed och annat behof undanslagne och
öfwerhölgde samt wid hemförandet af dragarne kullsläpade,
hwilcka enfalldige påminnelser lära hos the högrespective stån¬
den komma i then höggunstige consideration, att åfwanberörde
15 § uti förklaringen winner ett rättwist och benägit bifall.
Wid 17 § har wäl Höglofl. Riddersk. och Adel. gjordt then
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
21 — 4712 'Bondeståndets protokoll
322
1739 den 16—18 januari.
ändring, att 1:0 för getter må eij trä fällas och 2:o att beträf¬
fande löfsalar bör förblifwa efter 1734 års skogsordning. Men
Bondeståndet anhåller, att thenne 17 § efter thes innehåld i
bokstafwen må winna höggunstigt bifall i synnerhet på the
orter, therest hwarcken igenom något ringa fällande för getter
eller igenom löfs tagande till förberörde behof eller andre nöd-
wändigheter kan förorsakas någon skada eller afsaknad för
Bergslagen och elljest i anseende till skogarnes mistning.
Sidst anmäler Bondeståndet likaledes till höggunstigt bifall
thes i åfwanberörde extracto protocolli af d. 28 sidstledne No¬
vember i ödmjukhet wid slutet anmälte 4 påminnelser i an¬
seende till Allmogens therander beroende någorlunda förmån,
som i thesse mål på intet sätt skadar skogarne i riket.
Rå- och rörs- Uplästes Biksens Höglofl. Ständers Cammar-, oeconomie- och
friheters ut- commercedeputations betänckande af d. 27 Novemb. 1738 an-
bybonde-Pa gående säteries- samt rå- och rörsfriheters utbytande på bonde¬
hemman. hemman emot wederlag af dubbel ränta, och blef betänckandet
till alla delar bifallit.
Cantzlisten I lika måtto uplästes och biföls Protocollsdeputations me-
Planck. moriai af (i_ 3 Novemb. sidstledit år angående Cantzlistens
Johan [o: Josua] Plancks ingifne skrift om prejudice.
Balancer och Widare anhördes Cam:r-, oec.- och comm.deputations betänc-
restantier. kande af d. 17 Novb. 1738 beträffande balaneerne och restan-
tierne och biföls på thet sätt, att hwad öfwer ståndets allmänne
beswär wid innewarande riksdag om efterräkningar resolverat
är, behörigen wid expeditionen i ackt tages.
Likaledes uplästes förenämde deputations betänckande af d.
1 Decemb. förledit år angående hallandske seglationen och re¬
solverades theröfwer likmätigt ståndets utlåtelse wid förra riks¬
dagen.1
Dykerie- och Widare uplästes R:s St:s Landt- och siömilitiseoeconomiede-
bergningz- putations betänckande af d. 18 sidstledne Decemb. angående
dykerie- och bergningswercken och stadnade ståndet theröfwer
i enahanda slut med thet Lofl. Borgareståndets afgifne ut¬
låtelse igenom extractum protocolli af d. 18 Decemb. sidst¬
ledne.
Tiondesätt- Torsdagen d. 18 Januarii 173 9.
ningen i Jon- .
kiöpings, Cro- Pans godt att af Kongl. Cammarcollegio i all ödmjukhet
nobergs och anhållas skulle, thet wederbörande måtte bekomma befallning
Blekinge
läner. 1 Se BdP 2, s. 443 ff.
1739 den 18 januari.
323
att med ståndet till thes efterrättelse communicera behörige
extracter af then ständige tiondesättningen för Jönkiöpings,
Cronobergs och Blekinge läner, hwarutinnan ståndet håppas
höggunstigt bifall.
Efter mycket discourerande resolverades till följande ex- Bergzhjelpen.
tractum protocolli om bergzhjelpen, så lydande.
Uplästes Majoren Lilliehöks hos Riksens Ständer ingifne me¬
morial af d. 8 uti innewarande månad angående en bergshjelp
till the ädlare metallers upfinnande och uphjelpande i riket.
Och som ståndet med ganska besynnerligt nöije betracktade
the skiäl och motiver, som wälbemelte Hr Major till thetta
rikets upkomsts angelägne ändamål med mycken grund och
patriotisk zele anfördt, så hade ståndet för sin del alldeles
intet therwid att påminna, att alla giörlige utwägar thertill
upfinnas måtte, hälst ingenting kan mera bidraga till thet
utblåttade landets någorlunda wid mackt hållande än the i
jordens giömor förborgade rikedomars frambringande i ljuset
samt widare upbrukande och nyttjande till inwånarenas all-
männe och enskyllte förmån och lycksalighet. Men så kunde
ståndet likwäl för sin del alldeles icke samtycka till then pro-
jecterade af giften till thetta behof, allthenstund then Menige
Allmogen redan för thetta med så månge och swåre contribu-
tioner betungad är, att then finner sig alldeles icke kunna
uthärda med flere utgifter, hälst mer än nogsamt bekant är,
att the förre ordinarie och extraordinarie mångfalldige utlagor
merendels igenom executionstwång af Allmogen måste uttagas,
så att then fattige menige man, som nästan med otålige ut¬
gifter betungad är och i ett ganska beträngt och uselt tillstånd
stadder, eij kan till flere bewillningar samtycka, hwilcket stån¬
det i all ödmjukhet beder måtte komma i höggunstigt och ömt
behjertande hos the öfrige högrespective stånden.
Resolutionerne på ståndets allmänne beswär, som redan gådt Resol. på
igenom the 3 stånden, uplästes. ståndets allm.
§ 4. Biföls jemte ståndets tillägning af d. 27 Septemb. i
förledit år.
§ 17. Biföls.
§ 24. Biföls.
§ 34. Biföls.
§ 35. Biföls som then är inrättad.
324
1739 den 18 januari.
§ 37. Biföls.
§ 46. Biföls.
§ 47. Biföls.
§ 49. Biföls.
§ 50. Biföls.
§ 51. Biföls med Presteståndets påminnelser.
§ 54. Biföls.
§ 55. Biföls.
§ 67. Biföls.
§ 68. Biföls efter Bondeståndets utlåtelse af d. 27 Septemb.
nästledne.
§ 71. Biföls med then gjorde ändringen af Preste- och
Borgarestånden.
§ 72. Biföls.
§ 73. Biföls.
§ 74. Biföls.
§ 84. Biföls.
§ 88. Biföls.
§ 90. Biföls.
§ 91. Biföls.
§ 99. Biföls.
§ 13. Biföls.
§ 15. Biföls.
§ 20. Biföls med påminnelsen.
§ 56. Biföls.
§ 16. Biföls.
§ 19. Biföls.
§ 85. Biföls.
§ 39. Biföls.
§ 31. Biföls med Bondeståndets utlåtelse igenom extractum
protocolli af d. 27 Septemb. nästwekne.
§ 80. Biföls.
§ 32. Biföls och att ordet eller går ut.
§ 41. Biföls.
§ 43. Biföls.
§ 98. Biföls.
§ 58. Biföls.
§ 103. Biföls.
§ 10. Biföls men är af the andre stånden afslagen.
§ 75. Biföls.
§ 63. Biföls.
1739 den 18 januari.
325
§ 52. Biföls med Bondeståndets anmerckning af d. 7 Oetob.
jemte Borgareståndets tillagning.
§ 65. Biföls.
§ 44. Biföls som then är inrättad.
§ 1. Biföls.
§ 92. Biföls jemte Borgareståndets utlåtelse.
§ 53. Biföls.
§ 101. Biföls med Bondeståndets tillägning af d. 21 Octob.
1738.
§ 33. Biföls efter Bondeståndets ext. prot. af d. 25 Novemb.
sidstledit år.
§ 93. Biföls med Bondeståndets tillägning.
§ 6. Biföls.
§ 42. Biföls som then är inrättad.
§ 11. Biföls med Bondeståndets tillägning.
§ 57. Biföls.
§ 7. Biföls.
§ 25. Biföls som then är inrättad.
§ 2. Biföls.
§ 9. Biföls.
§ 79. Biföls.
§ 95. Biföls.
§ 104. Biföls.
§ 100. Biföls tillika med Bondeståndets tillägning.
§ 12. Biföls.
§ 97. Biföls.
§ 38. Biföls.
§ 86. Biföls.
§ 82. Biföls.
§ 59. Biföls.
§ 76. Biföls.
§ 18. Biföls.
§ 26. Biföls med the in contextu & margine gjorde änd¬
ringar.
§ 30. Biföls.
Uplästes ett extraet utur rådsprotocollet af d. 3 Oetob. 1738
angående carelske roteringen och remitterades till Riksens Stän¬
ders Landt- och siömilitiseoeconomiedeputation.
Carelske
roteringen.
326
1739 den 20 januari.
Amm.krigs-
manshus-
cassan.
Hallandsko
saltsiöfiske-
riet.
Lögerdagen den 20 Januarii 173 9.
Ståndet samlades klockan 8.
Uplästes Landt- och siömilitiffioeconomiedeputations betänc-
kande af d. 30 November förledit år angående ammiralitets-
krigsmanshuscassans osäkre fordringar och biföls.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
tänckande af d. 30 Novemb. förledit år angående hallandske
saltsiöfiskerieinrättningen och resolverades thenne gången.
Ståndet bifaller deputationens betänckande tillika med slutet
af Höglofl. Ridderskapets och Adelens tillägning, att för hwart
båtlag en beskjedelig och förståndig hufwudman utses.
Sedermera resolverades till följande extractum protocolli
härom.
Hosföljande project till resolution på 60 § af Bondeståndets
underdånige allmänne beswär wid innewarande riksdag, som
i anledning af Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
betänckande af d. 30 Novemb. förledit år samt Riksens Höglofl.
Ständers theröfwer igenom påskrift afgifne utlåtelser och re¬
solutioner är författat, recommenderar ståndet i största öd¬
mjukhet till höggunstigt bifall hos the öfrige högrespective
stånden, så att bemelte resolutions § ibland the öfrige resolu¬
tioner må kunna införas.
§ 60.
Andrager Allmogen underdånigst, i Halland, att lika med
andre län blifwa bibehållne wid thet med them ingångne båts-
manscontract och att thet nyligen therstädes inrättade saltsiö-
fiskeriet, som mycket skall betunga Allmogen, må alldeles up-
häfwas. Kongl. Maij:tt har thetta uti nådigt öfwerwägande
hos sig komma låtit, och som thetta saltsiöfiskerie är för thet
allmänna af mycken wigt och angelägenhet, så låter Kongl.
Maij:tt till wederbörandes efterrättelse ett wist reglemente ge¬
nast utgå, då sedan med fiskeriet widare fortfares till michaelis-
mässotid år 1740, under hwilcken tid noga i ackt tagas bör,
huru fiskefänget så på then ena som andra orten sig föran-
låter, hwarom landshöfdingen i orten hwart fiärdedels år till
Kongl. Maijrtt insänder thes underdånige berättelse, så att
theraf pröfwas må, huruwida thetta fiskeriet lönar mödan och
med thet allmännas fördel längre fortsättjas bör. Och i fall
efter then tidens förlopp befinnas skulle, att fiskeriet antingen
1739 den 20 januari.
327
helt och hållit eller oek på wissa ställen icke skulle bära sig,
så will Kongl. Maij: tt tå i nåder efter omständigheterne så
förordna, att thetta fiskerie antingen helt och hållit eller på
the ställen allenast, hwarest thet icke kan bära sig, uphäfwas
må. Imedlertid befrias Allmogen alldeles så för widare bygnad
till thetta behof som ock för recrutering af all then båtsmans-
afgång, som wid sjelfwa fiskerierne antingen igenom theras
rymmande eller omkommande hända kan, börandes therjemte
i aekt tagas, att för hwart båtlag en beskjedelig och förståndig
hufwudman utses och förordnas.
Widare resolverades till fölljande extract. protocolli.
Som ståndet under d. 25 Novemb. 1738 till the öfrige hög-Tull på tårsk
respective stånden igenom protocollsextract insändt ett project och t°rrfisk.
till resolutionen på ståndets allmänne beswär och 33 § angående
tullen på tårsk och torrfisk i anledning af thet inkomne be-
tänekandet, hwilcket project thet Lofl. Borgareståndet bifaller,
så anhåller ståndet, att thet Högwördige Presteståndet äfwen
samma project höggunstigast täcktes bifalla.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations öster- och
betänckande af d. 1 Decemb. sidstl. angående öster- och wester- wästerbott-
bottniske samt finske städernes friare seglation med mera, flnske städer-
hwilcket betänckande alldeles biföls likmätigt Höglofl. Ridder- nes seglation,
skåpets och Adelens öfwer hela betänckandet afgifne utlåtelse
af thetta dato, hwilcket till höggunstigt bifall i all ödmjukhet
recommenderas.
Uplästes Bergsdeputations betänckande angående interessen- Skilå ekr
ternes af Skilå eller Riddarhytte kåpparwercks uti Wessman- Riddarhytte
land och Skinskattebergs sockn gjorde ansökning om tillökning koPParwerck-
i smidet wid theras hamrar Hed och Pors, i samma sockn be¬
lägne, och blef betänckandet bifallit, allenast att i anseende
till the i betänckandet anförde skiäl och omständigheter till
öfwersmidet fans ganska billigt, att tillwerckningen ännu med
50 skeppund förökas öfwer thet öfwersmide, som betänckandet
thesse hamrar tillägger, hwilcket med the öfrige stånden wäl-
ment communiceras.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Redresse-
tänckande af d. 21 Decemb. sidstledit år öfwer 78 § af Bonde- riIj8e^ af
ståndets allmänne beswär angående redresseringen af målet Crono-lo:deni
uppå cronotionden i Elfsborgz län, hwilcket betänckande såsom Elfsborgz län.
328
1739 den 20 januari.
Resol:no på
Ridd. och
Adel. allm.
beswär.
enligit med ståndets under d. 8 Deeemb. förledit år insinuerade
project till en resolution i saken biföls samt till höggunstigt
samtycke hos the öfrige högrespective stånden i all ödmjukhet
recommenderas.
Uplästes resolutionerne på Ridderskapets och Adelens all-
männe beswär och påskrefwes således.
§ 1. Biföls.
§ 2. Resolverades: Allthenstund 27 § uti 1723 års adelige
privilegier är tydelig, ty bör therwid bero utan någon ringaste
eller widare förtydning.
§ 5. Biföls.
§ 7. Resolverades således wid the understrukne orden: Will
Kongl. Maij:tt i nåder hafwa förklarat, att hwart mål för sig
anmälas bör å behörig ort att theröfwer slut afwacktas, tå hwar
och en kommer att till godo njuta, hwad privilegier och för¬
ordningar härom stadga.
§ 13. Biföls.
§ 14. Biföls.
§ 15. Biföls, att förordningen tryckes för the orters under¬
rättelse skuld, som han är practicable och åstundas.
§ 16. Biföls, dock att i stället för the understrukne orden
sättes: bör årligen wid Michaelis tid någon sön- el:r högtidsdag
efter gudstiänsten upläsas.
§ 17. Resolverades: Beswärsdeputation anmodar Lagcom-
missionen med utlåtande.
§ 19. Biföls.
§ 20. Biföls samt att näst till orden ståndsprivilegier1 till¬
ägges: eller undfångne ensky lite resolutioner.
§ 23. Ståndet håller före att här kommer att förhållas efter
thet nu på riksdagen författade reglemente angående uphörden.
§ 24. Biföls.
§ 25. Biföls.
§ 26. Biföls Högwördige Presteståndets mening.
§ 27. Kunde ieke bifallas.
§ 28. Går ut.
§ 29. Biföls med Presteståndets ändring.
§ 32. Går ut.
§ 34. Biföls.
§ 9. Biföls.
1 Kursivering enligt koneeptprotokollet.
1739 den 20—22 januari.
329
§ 12. Biföls.
§ 31. Biföls.
§ 37. Biföls.
§ 11. Biföls.
§ 28. Biföls.
§ 35. Går ut.
Måndagen den 22 Ja nu a. 173 9.
Resolverades, att thet Wällöf 1. Borgareståndet igenom pro- Spanmålslef-
tocollsextract wänligen och i all hörsamhet anmodas skulle att ( werermgen
i anseende till the tillförende anförde wigtige skiäl och om- ten ; Lun(j.
ständigheter gunstigast bifalla then 30 § af Bondeståndets all-
männe beswär angående skånske Allmogens spanmålslefwere-
ring till academisestaten i Lund, hälst ingen igenom thenne re¬
solution på något sätt lida kan.
Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 3 Octob. Hertingens af
sidstledne angående continuation till nästa riksdag af then år- Hollsteins
lige subsidiesumman å 50.000 dhl:r s:m:t, som är bewiljad Hans subsidier-
Kongl. Höghet Hertigen af Hollstein, och biföls.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Borgen för
tänckande af d. 21 Novemb. angående 64 § af thet Lofl. Bor- inrikes städer
gareståndets allmänne beswär om borgens ställande för inrikes warorts^rick-
städer emellan gående warors ricktiga uplastande och biföls. tiga uplas-
tande.
Uplästes R:s St:s Cammar-, oeconomie- och commercedeputa- jagt, djur-
tions betänckande af d. 21 Novemb. förledit år angående jagt, fång och fo-
djurfång och fogelskjutande. gelskjutande.
Resolutio.
Bondeståndet förblifwer wid thes utlåtelse af d. 5 och 13
December år 1734, som är af enahanda mening med Preste-
ståndets anförde utlåtelse, nemi. att Hans Kongl. Maij:tt i
underdånighet anmodas att i nåder låta öfwerse 1664 års för¬
ordning om jagt, djurfång och fogelskjutande i så måtto, att
hwart och ett stånd blifwer wid sin efter Guds och naturens
så wäl som then gamla swenska lagens sig tillständiga rättighet
bibehållen, uti hwilcken förordning äfwen om then af Cam¬
mar-, oec.- och comm.deputation föreslagne wedergiällningen
för roffåglars utödande må införas, och att samma förordning
sedermera, innan then af trycket utkommer, af Riksens Stän¬
der närmare kommer att öfwerses och fastställas.
330
1739 den 22 januari.
Capitaine- Uplästes Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations memorial
bostället af j 27 Novb. 1738 angående capitainebostället Heikinpoja-
^janiemb niemi under Carelske Dragoneregementet och biföls.
Borgerska- Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
pets utmönst- tänckande af d. 24 Novbr. 1738 angående Borgerskapets ut-
rmgbottn!t01 mönstring i Westerbottns län och biföls.
Extra- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
lioenten. af (j 27 Novemb. 1738 angående Borgareståndets allmänne be-
swärs 65 § om extralicenten och biföls.
Hemman be- Uplästes Kongl. Cammarcollegii memorial till Riksens Stän-
lägno pä (ier af (i 3 Novemb. 1738 angående hemman, belägne på all-
allmänningar.
mannmgarne.
Resolverades: Bondeståndet bifaller Kongl. Cammarcollegii
mening, hwad the byten angår, som af Hans Kongl. Maij:tt
härtills blifwit bewilljade, men håller före att hädanefter bör
i slike mål kongl, brefwet af d. 4 Septemb. 1691 lända till efter¬
rättelse.
Om then Uplästes Cammar-, oeconomie- och commersedeputations be-
t,melt dhriSh ^nekande ‘i- November 1738 angående then emellan
Åhus belägna Christianstad och hamnens (!) Åhus belägne Herrnestadgriftens
Hernestad- upränsande och biföls betänckandet.
griftens
upränsande.
Jägeriestaten Uplästes Hr Landshöfdingens och Generalmajorens Baron
* SddJ'”nanl'{1 Carl Sparres memorial af d. 15 Decemb. 1738 angående jägerie-
Gemmaj^oehstaten i Södermanland och kunde ståndet sig häröfwer icke
Landshöfd. utlåta utan förblifwer wid thes uti nästledit år angående jä-
Sparres mem. geriestatens indragande i Södermanland, Småland och Blekinge
yttrade mening.
Jus patrona- Uplästes Secrete Deputations memorial af d. 28 Novemb.
tus i Bolle- 1738 angående jus patronatus wid Bollerups församling och
rups församl.
biiols.
Riksdagens Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 13
slut. hujus, hwarutinnan Secrete Utskåttet förmodar att wid inne-
warande månads slut kunna wara i stånd att styrcka Riksens
Höglofl. Ständer till utnämnande af en wiss dag till riksdagens
afslutande och biföls.
Gen.lieut. Widare uplästes R:s Högl. St:s Secrete Utskåtts extractum
Grönstedts prot0colli af d. 19 Decemb. angående Hr Generallieutenantens
nymanska- Baron Carl Cronstedts anförde beswär om artilleriemanskapets
pets swåra swåra arbete här i staden och biföls förberörde extractum pro-
arbete.
1739 den 22 januari.
331
tocolli, att thetta manskap för then(!) omnämde extra arbeten
bör njuta dagspenning å 3 öre s:m:t om dagen på man, hwilcket
med the öfrige respeetive stånden communicerades.
Uplästes Riksens Högloft. Ridderskaps och Adels extractum Tiänstehjons-
protocolli af d. 16 hujus äng:de Justitise- samt Cammar-, oeeo- ordningen,
nomie- och commercedeputationernes ingifne project till en
förnyad förordning angående tiänstefolck och legohjon, hwar-
öfwer ståndet under d. 15 och 18 sidstl. November insinuerat
thes wälmente påminnelser, och stadnade ståndet för sin del
häröfwer i fölljande slut.
Artik. 1.
§ 1. Beträffande Höglofl. Ridd. och Adel :s wid thenne
första § gjorde påminnelse, att hwad lösdrifware beträffar,
angifwaren, han ware sig af indelt eller werfwat regemente,
till en sådan upspanad och angifwen lösdrifware bör wara
närmast berättigad, så anhåller Bondeståndet, att thetta mål
alldeles må förblifwa efter 6 § i Kongl. Maij:tts nådige för¬
ordning af d. 1 Decemb. 1727 angående wärfningar, hwarjemte
the omständigheter i ackt tagas böra, som i then af Riksens
Ständer wid innewarande riksdag faststälte resolutionen på
71 § af Bondeståndets allmänne beswär angående lösdrifware
uprepas.
Art. 2.
§ 1. Höglofl. Ridderskapets och Adelens wid thenne § gjorde
tillägningar om kålare1 och the i finska skiären bruklige skut-
båtsmän1 bifölles till alla delar.
Art. 4.
§ 5. Höglofl. Ridderskapets och Adelens mening biföls, att
orden och wedergiälla skadan1 gå ut. Men
§ 6 tycker Bondeståndet böra blifwa stående.
§ 7. Höglofl. Ridd. och Adel. anmerckning, att thenne §
bör slutas med ordet qwarlemna1, biföls, så att thet öfrige i
thenne projecterade § går ut. Dock skulle tyckas, att i thesse
ordens ställe införas kunde: Och ware tiänstehjonet innom 3
dagar skylldigt att låta sin förra husbonde weta, hwarest thet
stadt sig.1
" Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
332
1739 den 22 januari.
Art. 6.
§ 1. Högloft. Ridd. och Adel:s wid thenne § gjorde ändring
biföls.
§ 3. Höglofl. Ridderskapets och Adelens gjorde anmerckning
wid thenne § biföls likaledes. Men
§ 5 finner Bondeståndet alldeles böra förblifwa efter pro-
jectet.
Art. 7.
§ 2. Finner Bondeståndet äfwen böra förblifwa efter pro-
jectet.
§ 9. Äfwen tyckes thenne § böra förblifwa efter inrätt¬
ningen i projectet.
Art. 8.
§ 5. Höglofl. Ridd. och Adel:s wid thenne paragraphe gjorde
ändring biföls, men
§ 6 förmenar ståndet böra förblifwa efter inrättningen.
Thetta med hwad ståndet i åfwanberörde extracto protocolli
af d. 15 och 18 Novb. förledit år widlyftigt anfördt recom-
menderar ståndet till höggunstigt bifall.
Utrikeswaror Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande af
som af swen- 15 Decemb. förledit år angående the utrikes waror, som
ske skicpp •
böra hämtas swenske skjepp nr första handen böra hämtas, och biföls.
ur första
handen.
Gratulation Utseddes deputerade till att gratulera Hennes Maij:tt Drott-
på Hennes ningen på Thes födelsedag, som är i inårgon.
M:tts Drott-
ningens fö-
delse dag. Ståndets Talman Olof Håkansson,
Olof Suenningsson if:n Blfsborgz län,
Jöns Andersson if:n Götheb, och Bohus,
Nils Olofsson if:n Westernorl. [0: Värml.]1,
Arvid Arwidsson if:n samma län,
Anders Torstensson if:n Elfsborg,
Anders Christensson if:n Bohus,
Nils Månsson if:n Östergiötland,
Paul Paulsson if:n Finland,
Hans Skuthälla if:n Österbottn,
Eric Ericsson if:n Wessmanland,
Lars Jonsson if:n Westernorland.
1 Konceptprotokollet.
1739 den 24 januari.
333
Onsdagen d. 24 Ja nu a. 173 9.
Talman berättade, att Riksens Ständers deputerade i går
upwacktat Hennes Maij:tt Drottningen och gratulerat till Thes
födelsedag. Och att Hennes Maij:tt swarat mycket nådigt samt
befalt deputerade hälsa ståndet.
Jonas Larsson ifrån Elfsborgs län utseddes till utskåttet af JonasLarsson
Stora Secrete Deputation i Anders Nilssons ställe ifrån Wester- 1 stället för
Anders -Nils-
norland, som undanbedit sig thetta utskåtts biwistande. son uti Stora
Secrete
Deput:n.
Uplästes ånyo projectet till resolutionen på Krigsbefälets Krigzbefälets
andragne beswär wid thenne riksdag. beswär.
§ 1. Biföls.
§ 2. Biföls.
§ 3. Biföls.
§ 4. Bondeståndet håller hetänckeligit att gå ifrån Kongl.
Maij:tts resolution af d. 27 Junii 1720, 27 §, och af d. 16 Octob.
1723, 49 §, på the indelte regementernes till häst och fot be¬
swär, kunnandes thet, som i högbemelte resolutioner om crono-
skogar förmäles, till crono- och jägerieparcker icke lämpas.
§ 5. Biföls.
§ 6. Om thenne §:s innehåld har ståndet yttrat sin mening
igenom extractum protocolli af d. 29 Novemb. i förledit år.
§ 7. Biföls.
§ 8. Biföls.
§ 9. Biföls.
§ 10. Biföls, allenast att the boställen, som bebos af bönder,
icke befrias för hållskjutsen.
§ 11. Biföls.
§ 12. Biföls i öfrigt, men som ett hos Riksens Ständer in¬
kommit betänckande ifrån Cammar-, oec.- och comm.deputation
angående landtmätare ännu eij afgjordt är, tyckes slutet af
§:n så kunnas(!) inrättas, att, hwad extraordinarie landtmätare
widkommer, Kongl. Maij:tt framdeles härom sig i nåder will
yttra.
§ 13. Biföls.
§ 14. Biföls.
§ 15. Biföls.
§ 16. Biföls.
§ 17. Biföls.
§ 18. Biföls.
334
1739 den 24 januari.
§ 19. Biföls Presteståndets mening.
§ 20. Biföls.
§ 21. Biföls.
§ 22. Biföls.
§ 23. Biföls.
§ 24. Biföls.
§ 25. Biföls.
§ 26. Biföls.
§ 27. Biföls med Ridd. och Adel: s samt Presteståndets till-
lägning.
§ 28. Biföls.
§ 29. Biföls.
§ 30. Biföls.
§ 31. Biföls.
§ 32. Biföls.
§ 33. Biföls.
§ 34. Biföls.
§ 35. Biföls.
§ 36. Biföls.
§ 37. Biföls, så wida staten eller dragonerusthållarne här¬
med emot reglementet och wanligheten icke graveras.
§ 38. Biföls.
§ 39. Biföls.
§ 40. Bondeståndet finner icke, att någon allmän lag härom
kan författas.
§ 41. Med thenne § hafwes anstånd, till thes Kongl. Krigs-
collegii instruction blir öfwersedd.
§ 42. Biföls.
§ 43. Biföls.
§ 44. Biföls.
§ 45. Biföls.
§ 46. Biföls.
§ 47. Biföls.
§ 48. Biföls.
§ 49. Biföls, dock att i stället för tiondeindelning sättes
cronotionde.
§ 50. Biföls.
§ 51. Biföls.
§ 52. Biföls med Borgareståndets tillägning.
§ 53. Biföls.
§ 54. Ståndet kunde sig häröfwer intet utlåta.
1739 den 24 januari.
335
§ 55. Biföls.
Clausuln går ut.
En deputation inkom ifrån Borgareståndet och recommen- Tullames
derade till benägit öfwerwägande tullarnes förwaltande. förwaltande.
Afträdde.
Uplästes Riksens Ständers Bergsdeputations betänckande an- Landshöfd.
gående Hr Landshöfdingen Gyllengrips riksdagsrelation och Gydengnps
, .„... riksdaezrela-
blfois. tion.
Uppå Olof Larssons ansökning resolverades till följande ex- Hummerfiske
tract. protocolli. emel- ström-
stad och Bo-
wallsstrand.
Sorn Riksens Höglofl. Ständer bifallit och stadfäst then pro-
jecterade 76 § af Bondeståndets allmänna beswär wid inne-
warande riksdag angående hummerfiskes idkande emellan
Strömstad och Bowalsstrand och therpå författat en sådan re¬
solution, som härhos i ödmjukhet bifogas, och tiden nu uti
Januarii och Februarii månader är inne, då hummeren bör
fångas samt, medan kiölden är i wattnet, uti the till then ändan
anländande hollendske hukare utskjeppas, som i the följande
månader medelst wärmans tilltagande icke låter sig giöra; för-
thenskuld och som ännu någon tid torde gå förbi, innan Kongl.
Maij:tts nådige resolutioner på the allmänne beswären igenom
trycket till hwars och ens efterrättelse utgifwas, då emedlertid
wederbörande för hela tiletta året komma att lida wid thetta
hummerfiske och handel, ty har ståndet till the öfrige hög-
respective stånden i all ödmjukhet hemställa skolat, om icke
af Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anhållas kunde, thet
täcktes Kongl. Maij:tt i nåder låta bref och befallning afgå
till Landshöfdingen i orten att ställa högstberörde faststälte re¬
solution efter thes innehåld i werckställighet, så att weder¬
börande i rättan tid måge få njuta thensamma till godo, eme¬
dan merberörde resolution i annor händelse och, therest ther-
med på tiden ankommer, för hela året är frucktlös, till weder-
börandes stora skada, afsaknad och olägenhet.
Thetta recommenderar Bondeståndet hos the öfrige högre-
spective stånden till höggunstigt och rättwist bifall och sam¬
tycke i anseende till wederbörande Allmoges härunder beroende
angelägenhet.
336
1739 den 27 januari.
Resol:ne på
Borgarestån¬
dets allm. be-
swär.
Lögerdagen den 27 Janna. 173 9.
Borgareståndets allmänne beswärsresolutioner uplästes ånyo.
§ 1. Biföls.
§ 3. Biföls, allenast att för skatt sättes ntskyllder.
§ 4. Biföls, dock att gesäller för första och andra gången
i brist af botum plickta efter lag med fängelse.
§ 6. Biföls efter Bondeståndets extractum protocolli af d.
11 oell 15 Novemb. sidstl.
§ 12. Biföls med Högwördige Presteståndets samt thet Lofl.
Borgareståndets påminnelser samt att slutet af § efter Höglofl.
Kidd. och Adel: s utlåtelse går ut.
§ 16. Biföls.
§ 26. Biföls.
§ 29. Biföls.
§ 30. Biföls.
§ 31. Biföls.
§ 33. Biföls.
§ 34. Biföls.
§ 36. Biföls.
§ 37. Biföls.
§ 39. Biföls.
§ 41. Biföls.
5 44. Biföls med Borgareståndets anmerckning.
§ 45. Biföls.
§ 46. Biföls.
§ 47. Biföls.
§ 48. Biföls.
§ 55. Biföls.
§ 56. Biföls.
§ 58. Biföls.
§ 60. Biföls.
§ 61. Biföls.
§ 62. Biföls efter ståndets utlåtelse af d. 11 och 15 Novemb.
förledit år.
§ 63. Går ut.
§ 67. Biföls.
§ 68. Biföls.
§ 73. Biföls.
§ 2. Biföls efter Borgareståndets utlåtelse.
§ 7. Biföls med Ridd. och Adel:s ändring.
1739 den 27 januari.
337
§ 8. Biföls.
§ 11. Biföls med Ridderskapets och Adelens ändring.
§ 20. Biföls.
§ 21. Biföls med thet Lofl. Borgareståndets tillagning.
§ 22. Biföls.
§ 24. Biföls.
§ 27. Biföls.
§ 35. Biföls.
§ 38. Biföls.
§ 43. Biföls.
§ 51. Biföls.
§ 52. Biföls.
§ 53. Biföls med Borgareståndets anmerekning.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen recommende-
rade saken angående ryske familierne, war andes Ridd. och Ade¬
lens resolution, att memorialet bifalles i öfrigit; men i anseende
till thesse familiers lidande finna Ridd. och Adelen billigt, att
utan widare liquiderande öfwer hwars och ens bortmiste räntor,
enär the öfrige af Secrete Utskåttet föreslagne omständigheter
blifwit i ackt tagne, the utsatte summor af Riksens Ständers
Contoir böra blifwa utbetalte.
Continuerades med Borgareståndets allmänne beswär.
§ 9. Biföls hwad innehållet angår, men hwad spinhusin-
rättningen widkommer, förblifwer thermed efter thet, som ser¬
skilt blifwer förordnat.
§ 14. Biföls.
§ 17. Biföls.
§ 19. Biföls.
§ 23. Biföls.
§ 25. Biföls.
§ 28. Then af Ridd. och Adel. projecterade §:n biföls.
§ 31. Biföls.
§ 40. Biföls.
§ 49. Biföls.
§ 50. Biföls.
§ 54. Biföls.
§ 57. Biföls.
§ 64. Går ut.
§ 65. Biföls.
§ 66. Hwilar.
§ 70. Går ut.
22 •—4712 Bondeståndets protokoll
Ryske el:r
ingerman-
länske fami
lierne.
Borgarest.
allm. beswär.
338
1739 den 27 januari.
§ 71. Biföls.
§ 5. Biföls.
§ 15. Biföls.
§ 68. Biföls.
§ 18. Biföls.
§ 59. Hwilar.
öf:stelieut. Uplästes Öfwerstelieutenant Muhls underdånige memorial.
Muhls byte. som Hans Maij:tt remitterat till Riksens Ständer under d. 15
Decemb. 1738 angående att få utbyta twenne uti Nylands höf¬
dingedöme, Perno sockn och Terwijks by, belägne rusthåld och
augmenter emot thes allodialsäterie Gammalgård, och biföls
med thet oryggelige slut, att hädanefter inge militisebyten måge
sökas eller bewilljas utan sökanden wara förfallen till thet
wite, som wid 1734 års riksdag är utsatt.
Nederlagz- Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
fnhet på salt. tänckande af d. 28 Novemb. 1738 angående nederlagsfrihet på
salt; item Manufactur- och handelsdeputations extractum pro-
tocolli af d. 3 hujus om samma sak och biföls betänckandet
med then i nyssberörde extracto protocolli gjorde tillägningen.
Öf:ste Did- Upl:s Öfwerste Didrons memorial, utan dato, angående then
rons mem. högstnödige enigheten Ridd. och Adel. samt the öfrige stånden
emellan och biföls samt remitterades till Stora Secrete De¬
putation.
Major Lillie- Upl:s ånyo Majoren Lilliehöks memorial om bergshjelpen och
höks mem. resolverades ut in extracto protocolli af d. 18 i thenne månad.
om bergz-
hjelp.
Capit.lieut. Therefter lät ståndet ånyo sig föreläsa Capitainelieutenan-
Gudm. Thean-tens Dalregementet Gudmund Theanders under d. 20
ei äng. e. förledit år ingifne memorial angående thet bemelte Ca-
pitainelieutenant igenom en honom påbördad rättegång wid
krigzrätten mycket lidit med mera, och kunde ståndet i an¬
seende till reglementet af år 1727 samt the af wederbörande
ifrån orten andragne omständigheter sig med thenne saken
icke befatta.
6:tep:g:ne af Uplästes Rik:s St:s Justitisedeputations betänckande af d.
öfwerste von25 Septb. 1738 angående 6:tepenningen af Öf:sten von Bradkes
nrflnKPR biiQ-
hyror i Chris- hushyror i Christianstad, hwilcket betänckande biföls.
tianstad.
Kongl. Com- Widare uplästes R:s St:s Protocollsdeputations memorial af
merciicollegii (j. 9 Decemb. förledit år angående Kongl. Commerciicollegii
räkenskaper. un(jei. 9 jun 1737 afgifne underdånige förslag om nödwän-
1739 den 27-—31 januari.
339
digheten af en serskilt betiänt till räkenskapernes i ackt tagande
för spinhusmedlen öfwer hela riket, och kunde ståndet för thes
del eij annat finna, än att en sådan hetiänt är håde nyttig
och högst nödwändig.
Anhördes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputa- Levantiske
tionens betänckande af d. 26 Septb. förledit år angående le- handelen ■
wantiske handelen, hwilcket betänckande af ståndet till alla
delar biföls, som med the öfrige respective stånden i all öd¬
mjukhet communiceras.
Upl:s R:s St:s Bergsdeputations betänckande af d. 13 No- Statssecret.
vemb. förledit år angående Ilr Statssecreteraren Falckers gjorde Falj=kers an-
ansökning om ändring uti Kongl. Maij:tts nådige resolution hemmanens
af d. 7 Octob. 1735 angående tillstånd för Nysunds sockneboer klyfwande i
uti Edsbergs härad och Örebro län att få klyfwa theras hem- EhämdgZ
man i mindre än V^delar, hwilcket betänckande till alla delar
biföls.
Onsdagen den 31 Janua. 173 9.
Ståndet lät sig föreläsas Stora Secrete Deputations memorial Remarqueme
af i går om remarquerne öfwer rådsprotocollen uti inrikes öf:r ra‘l8'
, protocollen.
saker.
Ståndet tyckte, att thet bör weta, hwarutinnan the mål, som
eij kunna tåla så lindrige hjelpemedel, bestå, så att ståndet
om theras rätta sammanhang får omständelig berättelse, på
thet man sedan må kunna yttra sig, antingen thesse mål med
domb afhjelpas böra i Stora Secrete Deputationen eller om
plena skola them afgiöra.
Imedlertid fans godt, att Presteståndet härom sonderas, in¬
nan ståndets utlåtelse extraderas. Och hwad the så kallade
mindre målen widkommer, så tycktes af en del bäst, att ståndet
får af them omständelig communication, emedan therunder
torde wara något emot Regeringsformen. En del tyckte åter,
att thenne quaestion kunde lemnäs tills widare.
Ståndets deputation kom tillbakars ifrån Presteståndet och
berättade, att Presteståndet ännu eij afgjordt saken.
En deputation ifrån Ridd. och Adelen inkom och recommen- Om bergz-
derade att [o: ett]1 medfölljande extractum protocolli af d. b jolpen.
27 hujus, hwarutinnan widare yrckas om bergshjelpen.
1 Konceptprotokollet.
340
1739 den 31 januari.
Remarqueme En Prest anmälte, att hwad remarquerne angår, Prestestån-
öfwer råds- (]et, blir wid Stora Secrete Deputationens i dag upläste memo-
protoeollerne. . , , , , . o
rial, daterat i gar.
Ståndet fan bäst att wänta, till thes man får se tbe öfrige
ståndens utlåtelse.
Ryske el. Resolverades, att extractum protocolli upsättes angående
läncSc^faini ^ecrete Utskåttets ext. prot. om ryske el:r ingermanlänske fa-
lierne. milierne, hwarutinnan Ridd. och Adel:s utlåtelse bifalles, dock
med förbehåld, att thenne frihet alldeles icke sträcker sig till
theras gamle skatte- och cronoskogar, som the af urålldrige
tider haft.
ehart* sigil- Uplästes ånyo Cammar-, oec.- och comm.deputations betänc-
latseafgiften. bande af d. 21 Novbr. sidstledit år angående chartsesigillat®-
afgiften, hwaröfwer ståndet sig utlåtit d. 8 hujus, och resolve¬
rades theröfwer således.
Bondeståndet pröfwar för sin del skiäligt att bifalla deputa¬
tionens projecterade tillagningar wid 7 och 8 §§, kunnandes
icke finna therutinnan något emot Rättegångs- och Jordebalc-
kens af Ridderskapet och Adelen allegerade rum stridande.
Slutet af then 17 § håller Bondeståndet före således böra
inrättas: Af Allmogen samt theras barn och tiänstefolck, mas¬
mästare, brukssmeder och dylike förmögnare bruksfolck med
alla öfrige theras wederlikar allenast 16 öre silf:m:t; men ryt¬
tare, dragoner, båtsmän, som inga hemmansbruk hafwa, jemwäl
ock torpare, strandsittjare, saltpettersjudare, dagswerckskarlar,
ringare bruksfolck och andre dylike icke mera än 8 öre silf:m:t.
I öfrigit biföls betänekandet.
Widare resolverades till fölljande extractum protocolli.
Bostället för Sorn Bondeståndet förnimmer, att uti Riksens Höglofl. Stän-
capellanen t]ers underdånige skrif weise till Hans Kongl. Maij:tt af d.
föreLnhTös-^ Novemb. förledit år angående ett hemmans anslående till
tergiötland. boställe för capellanen wid Ulric® församling i östergiötland
then misskrifning i anledning af Cammar-, oeconomie- och com-
mercedeputations betänckande, som dock torde härrördt af
sjelfwa ansökningen, skjedd är, att 3/g hemmanet Åkabo är
anfördt i Harg sockn, ther thet likwist är belägit i Tållsta
sockn i samma el:r Wifålcka härad i Östergiötland, så har
Bondeståndet trodt thes skylldighet likmätigt att härom på¬
minna samt i all ödmjukhet hemställa, om icke igenom Riksens
Höglofl. Ständers underdånige skrif weise till Hans Maij:tt
1739 den 31 januari—1 februari.
341
thenne nödige ändring knnde i underdånighet erindras, hwilc-
ket med the öfrige respective stånden wördsammast communi-
ceras och i ödmjukhet recommenderas.
Torsdagen den 1 Februarii 173 9.
Talmannen berättade, att sedan ståndet i går skilts åt,
Presteståndet med en deputation kommit och recommenderat
thes extractum protocolli af d. 27 -Tanuarii sidstLe.
Wid igenomläsandet af Cammar-, oeconomie- och commerce-Oskifte fälads-
deputations berättelse af d. 28 Novemb. 1738 angående the och utmarc-
stadgar och förordningar, hwilcka af deputationen under på-
stående riksdag blifwit öfwersedde, blef af ståndet resolverat,
att till the öfrige höglofl. stånden hemställas skulle, om icke
Kongl. Maij:tts nådige förordning af d. 30 Aug. 1731 angående
oskiptade fälads- eller utmarckers uptagande äfwen wid inne-
warande riksdag måtte fastställas samt i riksdagsbeslutet ibland
the öfrige införas.
Uplästes Riksens Ständers Stora Secrete Deputations memo- Remarqueme
rial af d. 30 Janua. om remarquerne öfwer rådsprotocollen i
inrikes saker och biföls.
Resolverades till fölljande extractum protocolli beträffande
10:desättningen.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oeconomie- och
commercedeputations betänckande af d. 21 sidstledne Novem¬
ber angående tiondesättningen samt på hwilcka orter i riket
then redan antagen och werckstäld är.
Och sedan ståndet tagit thetta betänckande i behörigt öfwer-
wägande, blef thet, såsom sig grundande på Kongl. Maij:tts
nådige bref af d. 17 Aug. 1727 samt 4 § af Kongl. Maij:tts
nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1734 års riksdag på thet sättet bifallit, att fölljande wäl-
mente påminnelser till the öfrige högrespective ståndens be¬
nägne ompröfwande hemställas skulle.
1:0. På thet ali riksens Allmoge och skattdragare en likhet
uti utlagorne wederfaras må, skulle Bondeståndet för sin del
önska, att wederbörande stater, som ännu eij samtyckt till
tiondesättningen, thertill kunde eller borde sig så mycket mera
beqwäma, som bemelte stater på then grund, som 1727 års
öf:r råds¬
protocollen.
Tiondesätt¬
ningen.
342
1739 den 1 februari.
bref innehåller, igenom en dylik tiondesättning icke kunna
mista något i theras inkomster.
2:o. Anhåller Allmogen ifrån Örebro län, som med sin tionde
är anslagen till kyrckor, gymnasier, scholar och hospitaler, att
bekomma en wiss 10:desättning, hwarigenom the utlåfwa, att
bemelte staters inkomster icke skola förminskas, giörandes sig
thesutan så mycket mera försäkrade om höggunstigt bifall här¬
utinnan, som hos wederbörande lärer komma uti ett ömt be¬
hjertande, huru mycket säden skadas igenom thet beswärlige
räknandet, hwarigenom Allmogen twingas att öfwer tiden låta
sin inbergning hwila.
3:0. Allmogen på Åland anhåller likaledes, att wiss tionde¬
sättning therstädes öfweralt inrättas måtte.
4:0. Anföres wäl i betänckandet, att hwarest en ständig
tiondesättning i förra tider är inrättad och wedertagen, then-
samma bör blifwa fastståndande. Dock som the orden straxt
efter föllja: så framt icke ögonskjenligen kan bewisas, att an¬
tingen cronan, indelningsliafwaren eller ock landtmannen lider
alt för stor orätt1, hwarigenom torde på en och annan ort
gifwas anledning till försök om rubbning i tiondesättningen,
förthenskuld påstår Allmogen, att på the orter i riket, hwarest
en wiss och ständig 10 besättning i förra tider och långt för
år 1727 inrättad och faststäld är, therwid hädanefter orygge-
ligen förblifwa må. Ty ehuru swår och dryg samma 10 besätt¬
ning wara kan, så är dock Allmogen thermed hellre nögd än
att cronan igenom någon rubbning skall ställas i mistning och
owisshet.
I synnerhet påstås af Allmogen i Jönkiöpings och Crono¬
bergs län samt Callmare län och Öland, att the till alla delar
måge bibehållas wid then för thesse länen år 1686 inrättade
samt 1687 fastställte tiondesättning, så att hwarcken uti thenne
wälfångne rättighet, hwarigenom cronan ett ansenligit hafwer
bekommit, som sjelfwa orden i Kongl. Maij:tts nådige ratifica-
tion af d. 25 Novemb. 1687 lyda, eller uti then för Blekinge
år 1691 samt på andre orter i riket i förra tider intill år 1727
faststälte tiondesättningar på något sätt then ringaste ändring
skje må, emedan cronan då werekeligen skulle komma att lida,
som tillförende wid dylike rubbningar kan bewisas wara skjedt
och Allmogen thessutan hellre i thetta mål drager sin tunga
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 1 februari.
343
börda till cronans bästa än att både cronan och landtmannen
skall ställas i äfwentyr och hwarjehanda oredor.
Härwid förbehölt sig Olof Nilsson i Emtefall ifrån Olof Nilsson
Östergiötland, att allthenstund then uti Kinds, Ydre, Wifolcka Emtefall,
och Walckebo härader och östergiötland projecterade tionde¬
sättningen är mycket swår och alt för hög, thet förthenskuld
thensamma af wederbörande widare må öfwerses och jemkas,
då Allmogen therwid kunde få inkomma med sine påminnelser
samt thenne tiondesättning sedermera af Hans Kongl. Maij: tt
allernådigst confirmeras och fastställas.
Häröfwer anholt Olof Nilsson att undfå utdrag af proto-
collet, hwilcket honom bewilljades.
Androgo åter then skånske Allmogens härwarande fullmäck- Tiondespan-
tige1, huru thet till Allmogens ofelbara undergång i framtiden f .
länder, om Riksens Höglofl. Ständer eij skulle på något sätt skåne,
willja lisa thensamma i anseende till then swårighet, som theraf
kommer, att Allmogen warit twungen på någon tid att föra
tiondespanmålen, som till herrar professorernes lön wid Aca-
demien i Lund anslagen är, ifrån then ena landsändan till
then andra i lagsagun.
Thetta sökte bemelte Allmoge att bestyrcka igenom Hr
Öfwerstelieutenanten Delvigs bref af d. 12 Januarii sidstl:e,
hwilcket bref hos samtelige Riksens Höglofl. Ständer upläst
är och nogsamt wittnar, hwilcka anstallter uti innewarande
år gjorde äro till Allmogens beswär i thetta mål, förutan thet
att spanmålen eij skall commenderas, förän wägelaget blifwer
swårt, på thet att bonden må twingas att uti thet högsta betala
spanmålen, hwilcket i the skånske norre härader esomoftast
skjer, men åter på slätten är Allmogen förorsakad att försällja
2 el:r flere tunnor säd att betala en tunna med, som weder¬
börande till the ytterst belägne orter i thet swåraste wägelaget
commendera.
Ther jemte androgs, att uti Högstsal. Konung Carl XII: tes
nådige förklarings 2 § af d. 7 April 1685 öfwer någre puncter
uti thet d. 5 Janua. 1684 utgångne reglemente för betiänte
under militiae- och landtstaten en sådan medfart alla indel-
ningshafware förbjudes och kallas en wrång och egenwillig
uttydning på lag och kongl, förordningar samt ett till then
fattige Allmogens förtryck uppspunnit werck och egenwillig-
1 Memorial av Hans Nilsson i Åhus, Kristianstads län, i Bondeståndets
arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 128 ff.
344
1739 den 1 februari.
het, som ingalunda hör tillåtas1 med mera, hwilcken Kongl.
Maij:ts nådige förklaring förmältes ännu alldrig hafwa blifwit
ändrad eller uphäfwen, hwarföre bemelte Allmoge icke kunde
finna, för hwad orsak academisestaten annorlunda ocb med
större förmån härutinnan skall anses än indelningshafwarne
i riket.
Widare uprepades, att 14 § uti Högwördige Presteståndets
privilegier af år 1723 wäl innehålla, att åboen efter lag och
förra förordningar skall föra spanmålen innom lagsagun. Men
så erindrades therjemte, att under orden lag och förra resolu¬
tioner1 åfwanberopade 2 § i 1685 års förklaring äfwen bör
förstås, sorn uttryckeligen förmår, att med thetta spanmåls
förande innom lagsagun icke just sagt är, att hondén skall föra
honom ifrån then ena ändan till then andra, till alt för mycket
aflägsne orter och på swåra wägar, att han theraf tager skada1,
hwarjemte anfördes, att slutet af d. 14 § i Presteståndets pri¬
vilegier så lyder: Men i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän
förhlifwer uti åfwanhemelte mål efter gammal manlighet1,
hwilcken gamla wanlighet påstås therutinnan hafwa bestådt,
att Allmogen tillförende fädt skiäligen lösa spanmålen med
penningar men ingalunda, som nu någon tid, förbundits till
en sä swår kiörsell och theraf flytande oskiälig stegring i
priset.
Hwad skånske Allmogen således anfördt, tog ståndet i be¬
hörigt öfwerwägande och fant i anseende till förberörde kraf¬
tige omständigheter för godt att i all ödmjukhet recommendera
thenne ansökning, hwilcken jemwäl af Höglofl. Ridderskapet
och Adelen eij allenast är bifallen utan ock med theras högt-
giällande föreskrift understödd, till gunstigt och benägit sam¬
tycke hos thet Lofl. Borgareståndet, så att then af Riksens
Höglofl. Ständers Allmänne Beswärsdeputation projecterade re¬
solution på 30 § af Bondeståndets allmänne beswär må fast¬
ställas, emedan i annor händelse then skånske Allmogen nöd-
wändigt måste lida en oumgiängelig totale undergång.
Bondeståndet gior sig så mycket mera försäkradt om benägit
och gunstigt bifall härutinnan, som paragraphen wid närmare
öfwerseende lärer finnas icke allenast intet på något sätt strida
emot lag och privilegier utan fast mera wara thermed alldeles en¬
lig samt högst öfwerensstämmande med en naturlig och christlig
billighet, som är lagens sanskylldige norm och rättesnöre efter
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 1—3 februari.
345
Guds egit uppenbarade helige ord, wara domarereglor samt alla
uplyste lagkunniges oryggelige och i alla tider wedertagne
grundsatzer.
Loger dagen den 3 Februarii 173 9.
Sedan ståndet war samlat, uplästes ett extract utur proto-
collet, hållit i Secrete Utskåttet d. 16 Novemb. sidstledne, an¬
gående en extra betiänts bestående i Kongl. Räntecammaren
och biföls.
Uplästes ånyo Borgareståndets extractum protocolli af d. 25
November i förledit år angående Borgmästaren Timells ingifne
memorial om lotterie och liquidationernes afslutande samt be¬
talande till Carlscrona stads kyrckas fullbordande och i stånd
sätt j ande.
Resolutio.
Remitteras till Secrete Utskåttet, hwilcket, om thet härwid
finner någon swårighet, sådant hos Riksens Ständers plena
anmäler, hwarjemte ståndet thenne angelägenhet till thet bästa
recommenderar.
En extra
betiänt wid
Räntcamrn.
Borgm:st.
Timels an-
sokn. om
Carlscrona
kyrckja.
Uplästes then af Justitiaedeputationen projecterade förord¬
ning angående förslagers uprättande och biföls med then tillag¬
ning, som thes hosgående protocollsextract af d. 13 Octob. 1738
innehåller.
Thetta protocollsextract påskrefs äfwen.
Uplästes R:s St:s Cammar-, oeconomie- och commercedepu-
tations betänckande af 1 Decemb. förledit år öfwer hwad Landz-
höfdingen Hr Baron Gyllenstierna anfördt beträffande såg-
qwarnars förminskande, och biföls betänckandet till alla delar.
I lika måtto uplästes och biföls wälbemelte deputations be¬
tänckande af d. 30 Janua. angående en notaries bestående wid
Kongl. Maij:tts och Riksens Cammarcollegium.
Ståndet företog sig theslikes Riks:s Höglofl. Ständ :s Cam¬
mar-, oec.- och comm.deputations betänckande af d. 1 Decemb.
förledit år angående Magistratens i Stockholm å stadens wägnar
gjorde ansökning, att Magistraten och staden måtte få in natura
uppbära och till godo njuta the them förlänte andelar af
acciserne och bakungspenningarne, och blef thetta betänckande
såsom grundat på stadens privilegier till alla delar bifallit.
F örordning
om förslagers
uprättande.
Landshöfd.
Bar. Gyllen -
stiernas mern.
om sågqwar-
nar.
Notarius wid
Kongl. Cam¬
marcollegium.
Stockh. Magi¬
strats ansökrg
att få in na¬
tura upbära
stadens ande¬
lar uti accis-
och bakungs-
p:g:ne.
346
1739 den 3 februari.
Resolverades till fölljande extractum protocolli, att
Skogs- enär then projecterade nya skogsordningen widare uti öfwer-
ordmngen. wägande togs, gjordes af Allmogen ifrån Westernorland wid
fölljande ord uti 15 §: men the provinciers Allmoge ifrån Fin¬
land och annorstädes i Swerige, som hafwa öfwerflödige och
till intet annat synnerligen nyttige skogar och theraf sin näring
hafwa samt för swedjefall skattlagde och theruppå oförändrade
kongl, resolutioner äga1 etc. etc., thenne påminnelse, att ordet
oförändrade1 måtte utelemnas, på thet att eronobetiänterne i
Westernorland af thetta ord eij måtte komma på then tanckan,
som skulle Allmogen ther i länet icke få till godo njuta 1686
och 1687 års härhos bifogade2 resolutioner att utan syn swedja,
emedan 24 § uti Kongl. Maij:tts nådige resolution på All¬
mogens allmänne beswär 1731 i thesse resolutioner tyckas giöra
någon ändring.
Och som Bondeståndet wid öfwerwägande af thenne ange¬
lägenhet befant wederbörandes påminnelse wara grundad, isyn¬
nerhet i anseende till the orter, therest hemmanen emellan berg
och bergzklyftor ifrån Bergslagen belägne äro, så att åboerne
icke annars kunna än igenom tarfweligit swedjande och röd¬
jande, så på theras egen skatteskog och ägor som å cronones
skogar till föllje af åfwanhögstberörde nådige resolutioner sig
nära och försörja; altså fans godt, att igenom utdrag utur
protocollet till the öfrige högrespeetive stånden i all ödmjukhet
hemställas skulle, om icke åfwanberörde ord oförändrade1 måtte
uti 15 § af then nu utgående förklaringen öfwer skogsord¬
ningen kunna utelemnas, på thet ingen förtydning uti åfwan¬
berörde nådige resolutioner af d. 22 Mai 1686 samt d. 23 Septb.
1687 måtte af merberörde ord kunna tagas, hwilcket till the
öfrige högrespeetive ståndens höggunstige bifall alldra ödmju¬
kast och hörsamligen anmäles och recommenderas.
Rodga segel- Uplästes ånyo hos Bondeståndet Landt- och siömilit.oecono-
duksfabrique.miedeputations betänckande af d. 28 Septb. 1738 angående
thet wid Rodga i östergiötland inrättade buldans- och segel-
duksmanufacturwercks beskaffenhet och resolverades likmätigt
det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af d. 18 Novemb.
1738.
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1 Uteslutna här.
1739 den 3—5 februari.
347
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Instructionsdeputations
memorial af d. 18 November 1738 angående the instructioner,
som för Kongl. Ammiralitetseollegium i Carlscrona, escadrerne
i Stockholm och Götheborg samt the therunder sorterande
öfwer- och underbetiäningar åren 1735 och 1737 af en thertill
förordnad kongl, commission under Hans Excellence Hr Riks¬
rådet Grefwe Lagerbergs praesidio författade blifwit med mera,
och biföls betänckandet i öfrigit, allenast att ståndet för sin
del thertill samtyckte, att Commissarien wid Stockholmsesca-
dern Hauswolf måtte få åtnjuta heder och titul af Öfwer-
commissarius samt att Bokhållaren Malmström, som werckeli-
gen gior cammereraretiänst, äfwen njuter samma titul till godo,
emedan staten hwarcken igenom thet förra eller sednare på
något sätt graveras.
Instructioner-
ne för Amm.
colleg. i Carls¬
crona samt
escad:ne i
Stockholm
och Giöthe-
borg.
Commissm
Hauswolf.
Bokhål.
Malmström.
Tisdagen den 5 Pebruarii 173 9.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oecono- Om byten i
mie- och commercedeputations betänckande af d. 1 Decbr. för- gemen,
ledit år angående byten samt theras afgiörande, hwarutinnan
the orsaker och omständigheter anföres, för hwilcka med bytens
fullkomlige afslutande på tiden ankommit, hwarföre deputa-
tionen till af boij ande af sådane hinder, som här tills wid the
ifrån 1680 intill år 1723 bewilljade bytens fullkomlige afgiö¬
rande hafwa kunnat möta, ett och annat till Riksens Ständer
hemställer, hwaröfwer ståndet stadnat i fölljande slut.
1 §. Biföls således, att ståndet för sin del finner skiäligt,
att på alla till cronan afstådde wederlagshemman, som blifwit
förlänte till militien, krigsmanshuset, clerecie- och landsstaterne,
räntan upföres uti byten, såsom then finnes uti indelnings-
wercken wara antagen; warandes ock skiäligt, att gamla byten
med thet första afslutas och att bytesbristen ersättes med jemn¬
god ränta in natura samt efterräkningar af hwarje års marcke-
gång eller ett af alla årens marckegång tagit medium ifrån
then tiden, då byteshemmanet kommit ifrån cronan.
2:0. Momentet biföls på thet sätt, att the utbytte crono-
hemmanen, ther the eij äro behörigen refwade och skattlagde,
böra förblifwa wid then räntan, the hade i cronones jordebok,
då bytet bewilljades, med mindre igenom skjedd besicktning
samt af ägornes beskrifning skulle finnas, att thet utbytte
348
1739 den 5 februari.
cronohemmanet för sine store ägor och tillhörigheter skulle
böra förhöijas. Then
3:dje § fan ståndet böra inrättas efter then 2 §:ns innehåld.
4:o. I lika måtto och hwad angår the byten, som hädanefter
sökas, så finner Bondeståndet, att therwid i ackt tagas bör, att
the till utbyte begiärte hemmanen icke måge undergå någon
skattlägning, hwarigenom the kunna blifwa afskattade, emedan
thet synes obilligt, att ett hemman, som i långliga tider och
under alla förflutne krigsåren till cronan ricktigt årligen ut-
gjordt sina räntor, skall endast för bytets skuld blifwa skatt¬
lagt och förmedlat, till cronans merckelige afsaknad, för hwilc-
ken ordsak skuld the hemman, som hädanefter begiäras till
utbyte, böra utan formelle skattlägning beräknas med sin gamla
ränta och mantal, som the stå i cronones jordebok; dock så
att öfwer sådane hemmans ägor lagligen ransakas, huruwida
slike hemman, förordningarne likmätigt, måge kunna få ut¬
bytas, samt noga skiärskådas, om the till äfwentyrs kunna
tåla någon högre ränta, än the förr utgjordt, uppå hwilcken
sednare händelse en formelle ref- och skattlägning skje kan.
Och hwad angår wederlagshemmanen, så bör öfwer them, som
äro gammalt frälse, formelle ref- och skattlägning icke und-
wikas; med kiöpegodsen kan eij heller annorledes än på samma
sätt förfaras som med odalfrälsehemman, emedan the i Höglofl.
Ridderskapets och Adelens privilegier förklaras äga enahanda
rätt, hwarföre kiöpegodshemman böra lika som frälse i byten
undergå ny ref- och skattlägning.
Widare har ståndet intet att påminna angående thet, som
i betänckandet anföres, huruwida wederbörande betiänte warit
orsaken till något hinder uti bytens afslutande, utan hafwa
the i anseende till the anförde omständigheter icke något widare
uträtta kunnat.
Hwad för öfrigit deputationen anförer om the wid förra
riksdagar uti militiEeindelningarne be will jade byten, så har
ståndet therwid icke något widare att påminna, än att thet
på thet kraftigaste påstår, att dylike byten till rubbning i
landets gamla och mogne författningar icke widare böra till¬
låtas.
Sluteligen och som ståndet af thesse tiders mångfalldige
byten befarar mycken olägenhet för barn och efterkommande,
hwilckas wälgång är Riksens Höglofl. Ständers förnämste syfte¬
mål i theras öfwerläggningar, så har ståndet uti sin menlöse
1739 den 5 februari.
349
wälmening till the öfrige högrespective ståndens mogne och
högtuplyste omdöme bordt hemställa fölljande påminnelser
i anseende till the hemman, som icke utbytas böra, nemi.
l:o skulle ståndet tro, att the cronohemman icke kunde ut¬
bytas, som eij ligga frälseman och thes sätesgård närmare
till handa än wederlagshemmanet, emedan privilegiernes me¬
ning och ändamål i then 28 § eij annat medgifwa.
2:0. Icke heller the hemman, som ligga innom 2 mil till
kungsgårdar och ängar samt andre cronolägenheter, hwilcka
af Allmogen gemensamt skiötas, hwilcket ock enligit är med
Kongl. Maij:tts resolution på Allmogens allmänne beswär år
1723, § 15. Dock bör thenne omständighet lämpas efter then
resolution, som Riksens Höglofl. Ständer torde sätta öfwer
Bondeståndets ext. prot. af d. 12 Januarii sidstl. angående
kungsladugårdarnes försälljande till skatte.
3:0. Icke heller the cronohemman, som ligga i the socknar
och orter, ther stora stråkwägar gå fram, emedan elij est Crono-
allmogen skulle mer betungas med skjuts, giästning, resor och
körslor, hwarifrån frällsebonden är alldeles befriad i privi-
legierne, 9 §, såsom ock med durchmarcher, krigsprovisions
förande, inqvarteringar, giärder samt cronoskjutsningar, hwar-
utinnan twenne frälse swara emot ett cronohemman efter
samma § i privilegier ne.
4:o. Eij heller the, som hafwa mer och bättre äng eller
muhlbete emot them, som hafwa mindre och sämre af nogor-
thera delen; ty fastän räntan kan blifwa på bägge hemmanen
lika stor efter skattlägningen, så är then likwäl icke jemngod,
emedan the, som hafwa swagt höbohl och muhlbete, äro under¬
kastade ödesmål och annan afkortning, ther likwäl the förra
kunna ansenligen till åker och äng formeras.
5:0. The som hafwa bättre eller större skog och utmarck
emot them, som sämre eller mindre äga, så wäl till widdén
som godheten; ty efter skattlägningsmethoden kostar lika såg-,
timber- och fångskog, ehwad then håller 1/4 eller 1 hel mil eller
mer i thes widd och omkrets, hwilcket ock är skiäligt för crono-
bonden, som icke äger utan allenast brukar skogen till hem¬
manets behof men i byte, då skogen blir frälsemannens egen,
är en hel annan beskaffenhet. Warandes utom thes en stor
åtskillnad uppå förenembde grader i skog och utmarck, ty
på thet ena stället kan uptagas torpeställen, ängar med mera,
350
1739 den 5 februari.
men på thef andra stället ingenthera. Samma beskaffenhet
är med ekeskogar, som ligga wid sion och kunna bortsälljas
till skjepsbyggerier. Derföre böra samma skogs- och jägerie-
betiänte, som besicktiga skogen och mareken på cronohemmanet,
jemwäl besicktiga skogen och mareken wid wederlagshemmanet,
emedan elij est åtskillige skattlägningsmän icke kunna weta och
observera differencen, hwilcket grundar sig på kongl, förord¬
ningen af år 1724.
6:0. Cronoängar, utjordar, qwarnar och obebygde lägenhe¬
ter emot frälsehemman, hwilcka sednare förutan bygnaden stå
under cronotionde, rotering, dagswercks- och skjutsp:g:r, con-
tribution och bewillning samt alla onera, som i 8 § i privile¬
gierna nämnas, ther likwäl the förra cronolägenheter äro för
alt sådant frie.1
7:0. The cronohemman, som hafwa närmare och lägligare
bärgning af åker och äng såsom ock, om the skogslöse äro,
närmare wäg till allmänningen, emedan hemmanen och theras
ränta elljest icke äro jemngode.
8:o. The cronohemman, som åboen begiärt kiöpa till skatte
för än frälseman fädt lof till byte, hwilcket ock är enligit
med Kongl. Maij:tts resolutioner, praejudicater och utgångne
förordning.
9:0. The cronohemman, som af åboen eller thes förfäder
blifwit i krigstider brukade och sedan till bygnad och eultur
werckeligen förbättrade el:r ock som åboen erhållit skatt-
lägning och förmedling uppå samt annan kåstnad anwändt,
kunna icke utbytas, utan bör åboen få kiöpa skatträttigheten
och frälseman, om thet ligger för handen och när till sätes¬
gården, få kiöpa räntan, så att wederlagshemmanet kommer
att bli cronoskatte och thet andra frälseskatte.
Sluteligen förmenar Bondeståndet, att härwid i ackt tagas
bör, hwad i förra kongl, förordningar stadgat är om hemmanens
byten wisse provincier emellan jemte andre nödige formali¬
teter, hwilcket alt till the öfrige högrespective ståndens mogne
och högt uplyste ompröfwande samt benägne bifall i all öd¬
mjukhet hemställes.
1 Härefter i koneeptprotokollet: ...till att förtiga det rustningen af
frälsehemmanet hommer således att förswinna. I marginalen: N. b. Detta
är eij applicabelt, ty obebygde kronolägenheter hunna äfwen shatt-
läggas till sådane räntepersedlar, hwaraf rustningen berähnas.
1739 den 5 februari.
351
Uplästes några bönders ifrån Södermanland memorial1 af
thetta dato om underdånig föreskrift till Hans Maij: tt att
them i nåder förunnas måtte att befrias ifrån Cammarherren
Walborne Hr Olof Benjamin Ehrencreutz disposition och
odrefne få förblifwa wid theras åboende cronohemman qusestio-
nis2, emellan them och bemelte Cammarherre till skattelösens
erhållande etc. etc. Häröfwer resolverades, sedan åtskilligt blif-
wit discourerat, på fölljande sätt.
Uppå wederbörande Allmoges ifrån Södermanland enträgne
åstundan fördristar sig Bondeståndet till nådig och högrättwis
resolution i djupaste underdånighet att anmäla och recommen-
dera hosgående underdånige böneskrift, så att the uti sup-
pliquen underskrefne bönder, Jonas Pehrsson, Johan Ericsson,
Eric Ericsson, Gustaf Sievertsson, Anders Andersson och Olof
Sievertsson, måtte wid hemmanen qusestionis orubbade få för¬
blifwa, till thes Eders Kongl. Maij:tt i nåder resolverat öfwer
then af bemelte bönder d. 8 Pebrua. 1737 i underdånighet
gjorde ansökning om skatterättighets erhållande therå och så¬
ledes Hr Cammarherren Ehrencreutz thesförinnan icke kunna
underkasta them något twång och olägenhet.
I underdånigste afwacktan af nådig bönhörelse framhärdar
Bondeståndet med all undersåtelig nit och trohet i alldra dju¬
paste wördnad etc. etc.
Uplästes ånyo then projecterade förklaringen öfwer 1734 års
skogsordning, hwaröfwer ståndet sig tillförende utlåtit under
d. 29 Novemb. förledit år samt d. 16 sidstledne Januarii månad,
och resolverades nu med påskrift, som fölljer.
1 §. Biföls.
2 §. Biföls.
3 §. Biföls med Höglofl. Ridd. och Adel:ns påminnelse, att
orden emot en skiälig betalning blifwa stående, emedan hwars
och ens rätt nogsamt förbehålles, enär näst efter förberörde
ord fölljande mening införes: Bärandes alle, som härtills warit
wäne och berättigade att utan betalning utur skogen hämta
sådane trän, jemwäl hädanefter njuta samma förmån till godo3,
hwilcken mening är enlig med ståndets extracto protocolli af
Jonas
Persson, Jo¬
han Ersson,
Eric Ersson,
Gustaf
Sivertsson,
Anders An¬
dersson och
Olof Siverts-
sons ansök:ng
att blifwa
orubbade af
Cammarh.
Olof Ehren¬
creutz.
Skogs-
ordningen.
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 127 f.
3 Memorialet: ... cronohemman, som äro in qucestione emellan .
3 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
352
1739 den 5 februari.
d. 29 sidstledne Novembris. Hwad thef öfrige i thenne § wid-
kommer, så förblifwer ståndet wid sin i thetta mål communi-
cerade utlåtelse igenom protocollsextraet af d. 29 November
förledit år jemte det Högwördige Presteståndets uti thes ex-
tracto protocolli af d. 18 sidstledne Januarii wid Bondestån¬
dets trenne påminnelser gjorde tillagning efter utsyning.1
4 §. Biföls med Höglofl. Ridd. och Adel. påminnelse wid
slutet, att näst efter orden mista Hånsten1 i stället för ordet
och1 sättes eller1.
5 §. Biföls.
6 §. Biföls.
7 §. Biföls.
8 §. Biföls.
9 §. Biföls.
10 §. Biföls.
11 §. Biföls.
12 §. Biföls.
13 §. Biföls.
14 §. Biföls jemte ståndets tillägning i thes protocollsextraet
af d. 16 Januarii, att näst orden krokuge och hugtige1 sättes
samt korte, wanwäxte och till intet annat nyttige1 furuträn.
15 §. Biföls, som then är inrättad.
16 §. Biföls.
17 §. Biföls.
18 §. Biföls.
19 §. Biföls.
20 §. Biföls.
Sluteligen recommenderas Bondeståndets 4 påminnelser uti
thes extracto protocolli af d. 29 sidstledne Novembris till hög¬
gunstigt bifall.
Carl A. Run- Sedan bewilljade ståndet, att följande memorial afsändes till
gren. Riksens Ständers Hrr Deputerade öfwer bancowercket för
Cantzlisten wid ståndet Carl Axel Rungren.
Under d. 6 sidstledne September hade Bondeståndet den äran
att i ödmjukhet anmäla Cantzlisten wid Bondeståndet och Con-
toirsskrifwaren i Riksens Höglofl. Ständers Banco Carl Axel
Rungren till nådig och höggunstig ihugkommelse och befordran
wid the öpningar utaf avancementer eller tillökning af be-
tiänter, som då snart torde existera. Och som Riksens Höglofl.
1 Kursiveringen enligt koneeptprotokollet.
1739 den 5 februari.
353
Ständers Deputerade höggunstigast försäkrat Bondeståndet att
hafwa honom, Carl Axel Rungren, i benägit minne wid dylike
tiänsters besättj ande, ty har ståndet i anseende till merbemelte
Cantslists bekante skicklighet samt oförtrutne flit och arbet¬
samhet eij undgå kunnat att förnya thes för honom då gjorde
ödmjuke och hörsamme intercession att wid åfwanberörde till¬
fälle blifwa höggunstigast ihugkommen med någon honom an¬
ständig oeh tiänlig beställning, hwileken högrättwise benägen¬
het ståndet wid alla tillfällen med besynnerlig wördnad och
tacksamhet lärer söka att erkiänna och bemöta.
Uppå wederbörandes anhållande resolverades till fölljande
extract. protocolli.
Som ståndet kommit i then erfarenhet att wid then af
Riksens Höglofl. Ständ:s Allmänne Beswärsdeputation projec-
terade resolution på 100 § af Kongl. Maij:tts nådige resolution
på Allmogens underdånige allmänne beswär wid innewarande
riksdag om tillstånd för Allmogen wid norska gräntsen att till
Noriget öfwerföra och ther försällja huggen wed af tåppar
och windfällen, icke allenast af gran och tall utan ock af ahl
och biörck, then ändring torde sökas, att härmed förblifwa
bör efter Kongl. Maij:tts nådige resolutions 84 § på Allmogens
underdånige allmänne beswär wid 1734 års riksdag1, ty har
ståndet trodt sin skylldighet fordra att i största ödmjukhet
härwid andraga fölljande omständigheter.
1:0 Förmår 84 § af högstberörde Kongl. Maij:tts nådige
resolution wid 1734 års riksdag, att Allmogen på the stallen
wid norska gräntsen, therest inrikes städerne äro långt af-
lägsne, tillätes emot en skiälig tulls ärläggande öfwerföra och
sällja huggen wed i Norige2 Nu som sedan sidsta riksdag
then ändring uti thesse generale orden huggen wed2 blifwit
gjord, att allenast tall och gran thermed skulle förstås, så har
Allmogen i underdånighet anhållit att efter åfwanberörde re¬
solutions lydelse få i gemen utföra all slags huggen wed.
Hwarpå
2:o Riksens Höglofl. Ständers Allmänne Beswärsdeputation
funnit skiäligt, att under huggen wed2 bör begripas eij allenast
gran och tall2 utan ock ahl och biörck2, hwilcket ståndet
1 Tryckt BdP 2, s. 728.
2 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
23 — 4712 Bondeståndets protokoll
Huggen af
tåppar och
windfällen.
354
1739 den 5 februari.
3:0 finner så mycket mera enligit med 84 § innehåld år
1734, som ifall under huggen tved1 Riksens Höglofl. Ständer
då allenast förstådt gran och tall1, sådant ofelbart uttrycke-
ligen bordt utsatt jas, warandes klart, att ingen exception bör
giöras uti the mål, som icke exciperade äro. Hwarföre ock
Hans Kongl. Maij:tt uti 96 § af Thes nådige resolution på
Allmogens underdånige allmänne beswär uttryckeligen stadgar,
att ingen sig fördrista skall thesse, (hwaribland jemwäl 84 §
är) eller flere Kongl. Maij:tts nådige resolutioner, privilegier,
påbud och förordningar att rubba, ändra eller n. b. förklara
utan them, som the n. b. i bokstafwen lyda, noga i ackt taga
och werckställa1, warandes bokstafwen här mer än klar, nem¬
ligen huggen tved1, hwilcken man dock welat förklara och en¬
dast lämpa till tall och gran1, ther likwäl sönderhuggen ahl
och biörck1 äfwen bör förstås under huggen tved1.
4:0. Emot thenne frihet torde wäl kunna inwändas, att
staden Strömstad therigenom kommer att lida brist på nödig
bränwed. Men så har konungens man i orten, Hr General¬
majoren och Landzhöfdingen Baron Ribbing, sig therom i
Kongl. Maij:tts och Riksens Commerceeollegio således utlåtit:
Att thenne begiärte frihet kan allenast nyttjas af en del All¬
moge uti thet honom i nåder anförtrodde län, hwilcka skola
wara så långt ifrån Strömstad och på en allmänt bekant obe-
qwäm ort boende, att the intet kunna föra sin wed thenne stads
inwånare tillhanda, eij heller therstädes hafwa afsättning, eme¬
dan så mycket, som af thet slaget consumeras, kiöpes af när¬
maste grannar för 24 öre silf:m:t famnen eller hugges af bor¬
gane sjelfwe uti nästbelägne skogar, så att icke någon brist
på brennewed thermedelst skall stå att befruckta eller olägen¬
het af en sådan handell emellan swenska och norska Allmogen
förorsakas, mindre rudematerier till andra för landet nödige
träwaror therigenom förloras. 1 anseende hwartill Hr Gene¬
ralmajoren och Landshöfdingen finner thenne handel wara nyt¬
tig, i thet then fattige Allmogen kan wända i penningar till
sine cronoutlagors utgiörande, hwad elljest nödwändigt måste
förruttna, hindra muhlbetet för creaturen och hemligen bort¬
föras af norske inwånare, hwarf öre Hr Landshöfdingen synes,
att Allmogen frihet lemnäs kunde, emot en billig tulls erläg¬
gande, utföra och försällja såwäl ahle- och biörckewed som tall
och gran1 hwilcket alt Kongl. Commercecollegium i thes till
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 5 februari.
355
Allmänne Beswärsdeputation under d. 6 Octob. om thenne
saken afgifne utlåtelse omständeligen anfördt, så wäl som ock
5:0 att Generaltullarrendesocietetens hrr fullmäcktige wid
alt thetta intet haft något att påminna.
6:0. Finner Bondeståndet alt, hwad således an dragit är,
wara till alla delar öfwerensstämmande med åfwan högstbe¬
rörde nådige resolutions 84 §, therest orden således lyda: Att
Kongl. Maij:tt i betracktande såwäl theraf, att thenne wed för
then långa aflägligheten skuld till the inrikes städerne måste
lemnäs qwar i skogen eller ock med stort beswär till skogarnes
och muhlbetets uprödjande sammankiöras och upbrännas, hwar-
igenom hwarcken cronan eller Allmogen någon nytta tillfaller,
så wäl som ock att inbyggarena ther i orten utaf skogen hafwa
theras endaste näring och utwäg till utskyldernes afbördande,
i nåder will hafwa tillåtit Allmogen wid norska gräntsen, att
på the ställen, therest inrikes städerne äro så långt aflägsne,
att thenne wed hos them eif föryttras kan, Allmogen tå får
öfwerföra och försällja huggen wed i Norige1, så att om icke
thenne förklaring emellan riksdagarne, att med huggen wed
allenast skulle förstås tall och gran, utkommit, Allmogen icke
fallit beswärlig med thenne underdånige ansökning, hälst All¬
mogen efter 84 §:s rätta mening hela året 1735 och 1736 tillåtit
war att i Norige försällja huggen wed, så af gran och tall som
ahl och biörck. Widare andrages
7:o af Allmogens Fullmäcktig2 ifrån Bohuslän, att thenne
handell på Norige af huggen wed allenast kan nyttjas af unge¬
fär 20 hemman ther i länet, som närmast bo wid gräntsen och
ingen annan tillgång till skattepenningar och födan hafwa än
thet, the således kunna föryttra af sine skogar, utan i annor
händelse skulle lida en total undergång till cronans merckelige
skada i thes inkomster.
8:0. Hwad thet angår, att en sådan handel kunde gifwa
tillfälle till förbudne warors ut- och införande, så är allom
bekant, att missbruk eij bör ligga ett lofligit och lagligit bruk
och nyttjande i wägen eller thetsamma alldeles förhindra, utan
tillkommer wederbörande att theröfwer behörigen hand hålla,
thet dylike underslef icke måge föröfwas; warandes thesutan
thesse inwånare, som bo på en ganska aflägsen och obeqwäm
ort och intet kunna hafwa någon afsättning af förbudne waror,
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
2 Olof Larsson Nordstedt i Näsinge. Jfr s. 108, not 1.
356
1739 den 5—14 februari.
alldrig med dylike förgripelser beträdde, hwilcket eij heller
hädanefter till befarandes är.
Utaf thetta alt samt hwad i ståndets extracto protocolli af
d. 25 Novemb. förledit år andragit är, lära the öfrige hög-
respective stånden höggunstigast finna, att thenne projecterade
§ 1:0 är enlig med mer högstberörde 84 §: s rätta mening; 2:o
att gräntseskogarne therigenom icke kunna medtagas och för¬
ödas utan 3:o fast mera conserveras och bibehållas; 4:0 att
ingen brist på brännewed therigenom kan förorsakas uti Ström¬
stad och än mindre uti the öfrige ther i länet längre bort be¬
lägne städer, som alldrig hitintills hämtat någon1 wed ifrån
thenne orten och thet eij heller hädanefter utan skada giöra
kunna; 5:o att priset eij heller igenom thenne frihet kan för-
höijas på then wed, som i städerne försälljes, och 6:0 intet
underslef skje, enär wederbörande i ackt taga, hwad them efter
förordningarne tillkommer. Men twertom kunna thesse af-
lägsne, få och fattige inwånare therigenom 7:0 hafwa någon
tillgång till utskyllder och näring och cronan således 8:o wara
säkrare om sine inkomster, hwilcket hos the öfrige högrespec-
tive stånden till ömt och rättwist behjertande i all ödmjukhet
recommenderas, så att merberörde 100 § må höggunstigast
blifwa samtyckt och be will jad.
Onsdagen den 14 Februa. 173 9.
Sedan ståndet war samlat, klockan 8, resolverades, thet föl¬
jande extractum, protocolli afgår till the öfrige respective
stånden.
Saltpettersju- Allthenstund samtelige Riksens Högloft. Ständer samtyckt
derieti Skåne, och bewilljat then 81 § af projectet till Kongl. Maij:tts nådige
Bia:Hoch resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär wid
innewarande rikzdag angående saltpettersjuderiet i Skåne, Ble¬
kinge och Halland, hwarutinnan i nåder samtyckes, att All¬
mogen i förberörde orter nu emedlertid och till thes then uti
9 § wid 1734 års riksdag i nåder utlåfwade inrättning af salt¬
pettersjuderiet ther i länen blifwer werckstäld, emot samma
betalning som saltpettersjudarne för cronans pannor erlägga
på twå års tid, kommer at lemna sine pannor till werckets
1 Ordet någon dubbelskrivet i förlägget.
1739 den 14 februari.
357
förnödenhet1, förthenskuld och som thet på tiden något lärer
komma att utdragas, innan the allmänne beswären igenom
trycket utgifwas, ty har till the öfrige högrespective ståndens
höggunstige och benägne bifall ståndet i all ödmjukhet anmäla
skolat, om icke Riksens Höglofl. Ständer igenom underdånig
skrif weise till Hans Kongl. Maij-.tt skulle täckas anhålla om
nådige ordres till wederbörande befälhafware i orten att be¬
rörde paragraphe, som härhos bilades, till skyndesam werck-
ställighet befordra, på thet Allmogen i tid och nu uti inne-
warande år måtte njuta thes innehåld till godo.
Uplästes ett extract af Bergsdeputations protocoll af d. 20 Baggares in-
Novemb. förledit år angående en baggares inrättande i Kiöping, riijtande 1
och biföls det Lofl. Borgareståndets häröfwer yttrade mening
igenom protocollsextract af d. 18 sidstledne Decembris.
Uplästes Landt- och siömil.oeconomiedeputations betänckande Kef- och
af d. 29 sidstledne Janua. angående ref- och skattlägningens skattlägnin-
förrättande i Carelen med mera. teringen3! cå-
Therjemte anhördes Herrdagsmannens ifrån Carelen Matts relen.
Härkäinens till Riksens Höglofl. Ständer insinuerade memorial2
angående samma ärende. Och sedan ståndet tagit thetta ange¬
lägne mål uti ett ganska noga öfwerwägande, fant thet i an¬
seende till the i nyssberörde memorial andragne omständig¬
heter bäst och nyttigast wara, att hwad carelske roteringen och
skattlägningen samt kneckteroteringen i Kymenegårds län wid-
kommer, thet alldeles förblifwer wid thet, som Riksens Höglofl.
Ständer uti 55 och 44 §§ af Bondeståndets allmänne beswär
redan enhälleligen för godt funnit att förordna och fastställa,
hwilcket till höggunstigt bifall i största ödmjukhet hos the
öfrige högrespective stånden recommenderas.
Förekom åter qusestionen om riksdagens slut, och berättades, Kikzdagens
att åtskillige hemmawarande skrifwit hit, att the eij längre slut-
förmå underhålla sina hitskickade fullmäcktige.
Talmannen berättade, att Stora Secrete Deputation gif-
wit deputatis i commission att berätta, thet ärenderne eij kunna
blifwa färdige förän först i nästkommande wecka.
Hela ståndet påminte the deputerade, att Talmannen i Stora
Secrete Deputation å ståndets wägnar förklarar, att the skynda
med arbetet, emedan ståndet eij längre kan wänta.
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
a Bilagt betänkandet i Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 3.
358
1739 den 14 februari.
Olof Larsson Lemnades Olof Larsson ifrån Nerike och Wermeland till¬
ita Nerike stånd af ståndet att resa hem till orten, hwaröfwer honom
och Wermel •
i thes ställe" bewis utur protocollet meddeltes med intygan, att han wid
Eric Anders- thenne riksdagen sig mycket wäl upfördt samt med all flit
niäcktig1" befrämja sine hemmawarande medbröders angelägenheter,
kommandes Eric Andersson ifrån samma län imedlertid att
bewaka thet, som ännu kan återstå, samt för the nödige små
omkostnader wara answarig.
Hans Skut- Likaledes bekom Hans Skuthälla ifrån Österbottn låf att
halla reser resa hgm i hwars ställe Jacob Pålsson ifrån samma län swarar
hem och Ja- •ron.
cob Pålsson för thes hemmawarande och ntgiiterne i ståndet.
fullm. i stället.
Commissorial- Uplästes Justitiaedeputations betänckande af d. 25 September
rätt till wärf-2738 om en commissorialrätt till wärfningstwisters afgiörande
HäktandeS Ammiralitetet i Carlscrona,
wid Amm. i
Carlscrona. Resolutio.
Bondeståndet biföll, att en commissorialrätt till wärfnings¬
twisters afgiörande wid Ammiralitetet i Carlscrona förordnas,
hwilcken af sådane ledamöter som wärfningsrätterne wid Kongl.
Lifgardet och Artillerieregementet här i Stockholm kommer att
bestå, nemligen att thet blifwer en regimentsofficerare af regi¬
mentet och the öfrige äfwen som wid förbemelte Lifgardets
och Artillerieregementerne, dock att thetta eij widare fast¬
ställes än till nästkommande riksdag.
Götheborgs Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
och Carls- tänckande af d. 30 Novemb. förledit år äng:de the af städerne
ansökning om Götheborg och Carlscrona sökte accisrestitutioner.
accisrestitu-
tl0n' Resolutio.
Bondeståndet bifaller Höglofl. Ridderskapets och Adelens
och det Högwördige Presteståndets mening uti quaestione an,
så att när med behörige och tillförlåtelige upmätningslistor
then inkomne spanmålens quantum bewises, bör hwad utlagt
är betalas, enligit det Lofl. Borgareståndets extractum proto-
colli af d. 22 Januarii sidstledne.
Tullfrihet för Uplästes ånyo Cammar-, oec.- och comm.deputations betänc-
apothequen kan(2e af d. 28 Novemb. 1738 ang:de tullfrihet för apothequen
^chWester^uti städerne Wårdberg och Westerwik och biföls betänckandet.
wik.
1739 den 14 februari.
359
Uplästes ånyo1 dito deputations betänckande af d. 24 Novemb. Boskapa- och
nästförwekne ang:de boskaps- och qwarntullsaccisen uti stä- qwamtulls-
derne Stockholm och Götheborg samt biföls. stockholm
och Göthe¬
borg.
Uplästes ånyo Justitiacdeputations betänckande af d. 30 No- De handlan-
vemb. nästledne angående de handlandes [i Stockholm]2 dassi-
fication och biföls jemte det Lofl. Borgareståndets genom ex- holm.
tractum protocolli af d. 20 sidstledne Decemb. härom yttrade
mening.
Widare anhölts af åtskillige ståndets ledamöter, att som Dubbla påst-
the kommit i erfarenhet, att Kongl. Canztliecollegium nu i g®fgel\ ®mel-
... . . . .. Stockholm
wercket ar begripit att inkomma till Hans Kongl. Maij: tt med och Helsing -
underdånigt betänckande öfwer ståndets dit remitterade under- borg.
dånige supplique om then swåra påstgången emel.-n Stockholm
och Helsingborg, thet förthenskuld ståndet igenom memorial
till wälbemelte collegium än widare wille befordra thenne sak,
som biföls således som fölljer.
Emedan Bondeståndet förmenar, att thes uti förledit år i
Octobris månad insinuerade underdånige böneskrift till Hans
Kongl. Maij: tt om then nu för tiden påstbönderne pålagde
swåra postförningen emellan Stockholm och Helsingborg torde
i nåder hafwa blifwit remitterad till Eders Höggrefl. Excellen-
ciers och det Höglofl. Kongl. Cantzliecollegii underdånige ut¬
låtelse, ty har ståndet i största ödmjukhet skolat recommendera
berörde underdånige suppliques innehåld till höggunstigt be¬
hjertande samt fölljande omständigheter therwid till högrätt-
wist ompröfwande i lika ödmjukhet hemställa.
1:0. Hwad påstförarnes underdånige ansökning widkommer
att erhålla 8 öre silf:m:t milen för dubbla påstförningen, så
torde till äfwentyrs någon swårighet therwid kunna giöras i
anseende till andre påsthållare i riket, som theraf kunde taga
sig anledning att äfwen begiära större lön. Men så förmodar
likwäl Bondeståndet, att sådant icke är till befrucktande, eme¬
dan största delen af the öfrige påsthållarne i riket eij weta
utaf thet stora beswär och omkostnad, som påsthållarne emellan
Stockholm och Helsingborg emot förra tider nu måste wid-
kiännas igenom the fram- och återgående 4 utrikes och 4 in-
länske påster i weckan. I anseende hwartill och som the förra
1 Enligt påskrift på betänkandet förut uppläst 5 fehr., varom dock intet
finnes i protokollet.
2 Konceptprotokollet.
360
1739 den 14 februari.
Mått, måhl
och wigt.
påstförare emot förra tider icke beswäras men thesse sednare
icke finna, på liwad sätt the längre skola uthärda kunna med
thenne nu förnyade påstförning, hwarigenom the dubbelt så
ofta som the förre måste kiöpa sig nya hästar, förutan annat
therigenom förorsakat nytt beswär och omkostnad, hwaremot
the allenast undfå en ringa ersättning i penningar för rote-
friheten, som tillförende för änckla påsten i theras lön beräk¬
nades; ty hoppas Bondeståndet, hwarom thet ock ödmjukast
anhåller, att thesse af postförarne anförde bewekande skiäl lära
komma i höggunstig consideration och them åtminstone mera
i penningar tilläggas för milen för thenne fördubblade stränga
påstförningen än them nu bestås, på thet the måtte någorlunda
kunna uthärda uti merberörde både mödo- och kåstsamme påst¬
förning, förmälandes therjemte thesse påstförare, att the alldrig
understådt sig inkomma med något beswär öfwer påstförningen,
om then blifwit efter förra wanligheten.
2:0. Anhåller Bondeståndet, att the i theras underdånige
supplique öfwerklagade postilloner måtte i anseende till the
anförde omständigheter afskaffas och något af theras nu haf-
wande lön till förberörde tyska påsters wedergiällning an-
wändas, hwarigenom försäkras, att påstförningen på intet sätt
förhindras skall utan befordras lika fort och så skyndesamt
som tillförende, enär wederbörande wid påstcontoiren uti stä-
derne, landet utföre, eij gifwa anledning till uppehåld.
Ståndet recommenderar alt thetta uti Eders Höggrefl. Ex-
cellenciers och det Höglofl. Kongl. Cantzliecollegii höggunstige
och benägne ompröfwande, så att merberörde fattige påstbön-
der under theras swåra tunga och beswär måge på något sätt
blifwa lindrade och lisade.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oecono-
mie- och commercedeputations betänckande af d. 14 Novemb.
förledit år om mått, måhl och wigt jemte thet medföljande
project till en förnyad förordning om thetsamma, och sedan
ståndet tagit thenne förordning, hwaröfwer ståndet redan d.
29 sidstledne Novemb. sig yttrat, jemte Höglofl. Ridderskapets
och Adelens, Högwördige Presteståndets och det Lofl. Borgare¬
ståndets med ståndet communicerade utlåtelser theröfwer uti
närmare öfwerwägande, stadnade ståndet öfwer altsammans i
följande slut.
1 §. Biföls.
1739 den 14 februari.
361
2 §. Biföls.
3 §. Biföls.
4 §. Biföls.
5 §. Biföls. Wid
6 § biföls det Högwördige Presteståndets gjorde tillagning
uti thes extracto protocolli af d. 29 Novemb. angående the
krönte kappornes reducerande i Finland.
Hwad 7 § widkommer, åberopar sig ståndet thes afgifne
protocollsextract af d. 29 Novemb. förledit år, som till hög¬
gunstigt bifall recommenderas, emedan ståndet sig alldeles
intet åtaga kan the therutinnan påbudne 4 kappor likmätigt
berörde extracts innehåld.
Höglofl. Ridderskapets och Adelens tillagningar wid 10 §
bifölles.
Men hwad åter then projecterade förhögningen på spanmåls-
tullen och accisen widkommer, antingen then kommer ut- eller
inrikes ifrån, så kunde ståndet thertill icke samtycka.
I öfrigt biföls förordningen samt taxan uppå thet, som landt-
mätarne böra hafwa för jousteringen.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Bergs- samt Cammar-, Om Wåla,
oeconomie- och commercedeputationers twenne betänckande af H”bo och
d. 30 Novemb. förledit år, l:sta angående Wåla och Harbo unge
samt det 2: dra angående Huddunge sockns i Sahlbergz län
nu wid riksdagen andragne beswär öfwer the onera, som them
medelst then i Sala stad år 1733 hällne commission och up-
rättade contract blifwit pålagde till Sala bergslag att praestera,
hwaröfwer wäl bemelte deputationer stadnat i then mening,
att alt wid förenämde commission är ordenteligen och lagligen
procederat samt följackteligen, att thet ther uprättade con-
tractet bör till alla delar efterlefwas med mera, hwilcket alt
ståndet tog i noga öfwerwägande. Och som Allmogens full-
mäcktige för thesse socknar, hwilcka elljest med swåra utlagor
äro beswärade, i ståndet förmält them eij annat förestå än
en oundwikelig total undergång, i fall berörde contract skulle
ställas i wercket; ty har ståndet uppå theras trägne påstående
eij undgå kunnat i all ödmjukhet att anhålla, thet täcktes the
öfrige högrespective stånden taga thenne saken uti gunstigt
öfwerwägande samt högrättwisast behjerta thenne beträngde
Allmoges beklagelige tillstånd.
Ståndet fördristar sig wäl icke med uprepande af thenne
Allmoges wid åtskillige tillfällen tillförende anförde skiäl falla
362
1739 den 14 februari.
the öfrige högrespective stånden beswärlig; dock som i åfwan-
berörde twenne betänckande then starckaste grund till All¬
mogens förbindelse i thetta mål will hänledas af 1733 års con-
tract, så allthenstund wälbemelte deputationer uti theras be¬
tänckande af d. 21 Decemb. förledit år öfwer Hr Cammar-
herren Baron Friesendorfs angående thetta contract, ehuruwäl
uti ett annat mål, [giorde för] xfrågan förklarat, att thet-
samma icke kan emot frälse- eller prästebolshemman äga någon
kraft eller werckan i anseende thertill, att frälsemännerne och
wederbörande consistorier hwarcken blifwit till commissionen
kallade, eij heller sjelfwe eller igenom laga constituerade full-
mäcktige sig infunnit och fast mindre något begifwande gjordt;
ty underställer ståndet the öfrige högrespective ståndens hög-
gunstige ompröfwande, om och huruwida samma contract kan
och bör emot samtelige crono- och skattehemmanen äga någon
mera förbindelse, enär å ena sidan thet eij allenast är ostridigt,
att commissionens giöromål icke blifwit utsatt i publicationen,
som allenast skall innehålla, thet commissionen hade att tillse,
hwaraf kohl- och wedbristen wid grufwan härrörde, utan ock
med twenne af ordinarie dommaren i orten efter laga ransak¬
ning fälte resolutioner af d. 9 Februa. 1734 och 2 Martii 1738
fulleligen är bewist, att fullmäcktige allenast ifrån någre få
rotar blifwit utskickade, som warit ombudne att afhöra, liwad
commissionen hade att föreställa, men alldeles icke något sluta
eller contrahera, och thet å andra sidan lärer finnas wara
stridande emot Sweriges lag och all billighet, att en hel All¬
moge skulle igenom någre fås utan ordres eller fullmackt wid
ett sådant tillfälle gjorde begifwande underkastas så odrägelige
beswär, hwarmed the alldrig mäckta med hemmanens bestånd
uthärda, hwarförutan commissionen i anledning af thes in-
struction lärer finnas icke kunna haft mackt Allmogen något
emot theras willja eller ohörde att pålägga.
Hwad i synnerhet storståkskiörslen, grafränsningen och dam-
bygnaden angår, så utwisar Kongl. Maijrtts och cronans med
Bergslagen år 1685, 1698 och 1704 slutne arrendecontracter
klarligen, thet Allmogen uti the 6 nedre socknar blifwit pålagd
samma onera till silfwerwercket att fullgiöra i stället för extra¬
ordinarie dagswercken och dagswerckspenningarne, såsom emot
hwarandra swarande; i anseende hwartill thet skulle tyckas
wara emot all billighet, att thenne Allmoge, som elij est prseste-
1 Koneeptprotokollet.
1739 den 14 februari.
363
rar alla slike extraordinarie utlagor till cronan, skulle på dub¬
belt sätt betungas.
Men utom alt thetta och ehuruwäl Bergslagen klagar öfwer
brist på kåhl och wed, så berättas dock alldeles bewisligit wara,
att enär kohl eller bräder warda confisquerade, sådant alldrig
föres till wercket utan blifwer i staden utdelt, hwarjemte och
esomoftast wid bruken skall blifwa en ansenlig myckenhet kåhl
öfrig, hwilcken dels till the angräntsande åter försälljas, dels
ock i staden fördelas samt till stadsboernes enskyllte kiök och
smidjor consumeras, hwilcket alldrig kunde ske, om icke Bergs¬
lagen af the sex andre socknar, som them med rätta tillhöra
och hwilcka allena hitintills kåhl och wed till silfwerwercket
lefwererat, hade tillräckelig och öfwerflödig kåhllefwerering,
hwilcket ock än ytterligare skönj es så mycket mera theraf,
att ehuruwäl Bergslagen uti arrendecontractet fädt the 6 nedre
socknar endast och allenast till werckets wid mackt hållande
med kåhl och wed, så upbära the likwäl icke öfweralt thesse
persedlar in natura utan dels förwandla them uti spanmål
och therföre utfordra betalning i penningar efter högsta
marckegången, som är i orten, utom thet att Sala bergslag
äger twenne cronosågar till sitt märckelige understöd.
Thesse med the flere af Allmogen andragne skiäl och om¬
ständigheter täcktes the öfrige högrespective stånden taga uti
höggunstigt behjertande samt frikiänna thesse socknars fattige
Allmoge ifrån ett them under Sala bergslag öfwerhängande
odrägeligit ok. Men om enteligen och emot all förmodan
en fullkomlig befrielse eij skulle kunna ärnås, så anhåller
Bondeståndet i all ödmjukhet, att Allmogen då måtte få hugna
sig af then lindring uti kåhl och wedfourneringen, som Hr
Justitifflcantzleren och Landshöfdingen Baron Cederbielke för-
nimmes hafwa projecterat, samt att uppå en sådan händelse
eij allenast med expressivare ordasätt, än deputationerne bru¬
kat, fastställas må, att en sådan lindring ofelbart bör skje,
emedan thet wilckor, som deputationerne tillagt, nemligen när
silfwerwercket eij betarfwar så högt quantum, nu redan, som
bewist är, werckeligen existerar, utan ock wederbörande an¬
befallas att om werckställigheten theraf genast foga anstalt,
hälst i annor händelse är att befara, thet Allmogen torde ige¬
nom tidens utdrägt blifwa ohulpen twertemot Riksens Ständers
intention.
Och emedan hela Huddunge Allmoge för thet the eij fram-
364
1739 den 14—17 februari.
fördt wed till silfwerwercket, blifwit med ansenlige böter be¬
lagd samt all tberas såwäl boskap som lösa egendom therföre
sequestrerad, så kan ståndet icke undgå å theras wägnar öd¬
mjukeligen anhålla, att thenne Allmoge höggunstigast må fri-
kiännas för thesse böter, emedan thet är alldeles ofelbart, att
om the mista theras afwel och andra lilla egendom, the thå
eij widare kunna wara i stånd att wid mackt hålla theras
hemmans bruk samt till Kongl. Maij:tt och cronan utgiöra
theras wanlige utskylder.
Lögerdagen den 17 Pebrua. 173 9.
Tobaksplan- Uplästes ett extract utur protocollet, hållit i Manufactur-
terande och 0(,p liandelsdeputation d. 17 Januarii nästledne angående to-
baks planterande och spinnande här i riket och biföls thetta
extractum protocolli, så att ståndet giärna skulle se, att thetta
ju förr ju hellre kunde werckställas.
Upbråttscas- Uplästes Landt- och siömilitiffioeconomiedeputations memorial
sajrevisions- af (] 27 Novemb. förledit år angående Upbråttscassserevisions-
Krigzcoilegio. contoiret i Kongl. Krigscollegio jemte thertill hörige allegater
och biföls i öfrigit. Men hwad Bokhållaren Åkerman angår,
så remitteras Hr Krigsrådets Friherre Oxenstiernas angående
bemelte Bokhållare ingifne memorial tillika med then hosgående
förteckningen på thes arbete till Secrete Utskåttet att bepröfwa,
huruwida samma arbete then begiärte tillökningen i lönen kan
förtiäna.
Fru Cath. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
Cedercreutzes tänckande af d. 24 Novemb. 1738 angående Fru Friherrinnan
byte_ Catharina Cedercreutzes sökte hemmansbyte och biföls.
Ryttares och Uplästes ett transumt af Krigsbefälets allmänne resolutions1
d™ä°dandebe§ angående ryttares och dragoners beklädning och biföls,
som thetta projectet lydde.
öf:stelieut. Uplästes ett extract utur Secrete Utskåttets protocoll af d.
Lanner- jg Septemb. angående Öfwerstelieutenanten och Commendan-
ten Lannerstiernas löningsliquidation och biföls.
I anledning av wederbörande Allmoges fullmäcktiges före¬
ställning resolverades till ett sålunda lydande extractum pro¬
tocolli.
1 Härmed avses: resolution på krigsbefälets besvärs 25 §.
1739 den 17 februari.
365
Sedan Bondeståndet förnummit, att thet till Constantinopel 0m länsre va-
ärnade skjepp jemte en ansenlig del af besättningsmanskapet the roteb&n-
förolyckats, har man sig med ängslan förestält, hwad skada der, som för-
och förlust en del af ståndets liemmawarande medbroder af sme.
sådan olycka kiänna måste, emedan them ofelbart lärer på- tlfetTörolyc-
bjudas att skaffa manskap i stället. kade och till
Landets utblåttade tillstånd är ther jemte mer än kunnigt, pei amadé
och blifwer i anseende thertill samt then allmänna penninge- skjeppet.
bristen the fattige rusthållare och rotebönder omöijeligit att
så tidigt, som förordningarne förmå och innehålla, föranstalta
om recruteringen så på andra orter som i Blekinge län, therest
halfwa, tredjedels och mindre hemman måste utgiöra en karl,
hwaraf ofelbart fölljer brist af manskap samt högre lega.
Fattigdomen och thet usle tillståndet är ther jemte ännu
mera förökt uti Blekinge, sedan 1737 års bokållon förorsakat
så mycken ohyra och råttefrat, att hela 1738 års gröda af
winter- och wårsäde ther i länet blifwit öfwer största delen
af landets åkrar nedskuren och upäten.
Ståndet lefwer förthenskuld uti then ödmjuka tillförsickt
och förhåpning, att the öfrige högrespective stånden lära i
ömt behjertande af thesse swåra omständigheter höggunstigast
bifalla, att the rusthållare eller rotebönder, som igenom för¬
berörde skjepsbrått förlorat sine båtsmän, måge therföre be¬
komma ersättning igenom then försäkring, som å skjepp, gods
och manskap berättas wara gjord, men i synnerhet att the
månader, innom hwilcka karl bör anskaffas till en ledig rota,
måtte wid thetta tillfälle förlängas till ett helt år, så att thesse
rusthållare eller rotebönder, som lidit så ansenligen mera än
theras medbroder, emedlertid kunde njuta then till båtsmannen
anslagne lön till en annan båtsmans anskaffande, så wida
Gud wälsignar landet med frid och ingen fara af örlog emellan
kommer.
Uplästes ånyo Landt- och siömilitiseoeconomiedeputationens Dykerie- och
betänckande af d. 6 November förledit år äng:de dykerie- bergmngs-
och bergningswercket i riket och biföls likmätigt ståndets ex- "'riket. 1
tractum protocolli af d. 16 nästledne Januarii jemte the öfrige
frenne högrespective ståndens igenom påskrift nu communi-
cerade utlåtelser, allenast att efter orden uti påminnelsen wid
366
1739 den 17 februari.
6 § dock undantages skjepparens och fålckets1 tillägges efter
lag hest ädde förning1.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskåtts
extractum protocolli af d. 9 Janua. sidstledne angående inger-
manländske familierne och biföls i öfrigit. Men i anseende till
thesse familiers lidande fant Bondeståndet likmätigt Höglofl.
Ridderskapets och Adelens utlåtelse billigt, att utan widare
liquiderande öfwer hwars och ens bortmiste räntor, enär the
öfrige af Secrete Utskåttet föreslagne omständigheter blifwit
i ackt tagne, the här utsatte summor af Riksens Ständers Con¬
toir blifwa utbetalte.
Olof Jönsson Följande swar lemnades Herrdagsmannen Olof Jönsson i
i Ostra östra Granhammar på thes skrifwelse.2
Granhammar.
Ståndet har med fägnad undfådt IJerrdagsmannens skrif¬
welse af d. 22 Janua. sidstledne och theraf förnummit, att
Herrdagsmannen efter sin swåra sjukdom nu åter begynner
komma sig någorlunda före, hwartill ståndet önskar den högsta
Gudens widare nåd och wälsignelse.
Hwad Herrdagsmannens begiäran widkommer, att ståndet
wille lemna honom sitt wittnesbörd, thet ingenting blifwit efter¬
satt medelst Herrdagsmannens sjukdom, som kunnat lända till
thes committenters bästa och förmån, med hwad mera en riks¬
dagsman tillkommer att i ackt taga, så lemnäs till swar, thet
Lars Larsson Brask i Nahlawi såsom af Herrdagsmannen be-
fullmäcktigad under thes sjukdom icke allenast med all oför-
trutenhet bewakat Herrdagsmannens hemmawarandes ange¬
lägenheter utan ock förrättadt alt annat, som Herrdagsmannen
ålega kunnat, therest han sjelf här tillstädes warit till hela
ståndets nöije.
Ståndet innesluter Herrdagsmannen uti den nådige Gudens
beskydd och förblifwer etc. etc.
öf:stelieut. Uplästes Hr Öfwerstelieutenanten Gustav Skogs hos Riksens
Gust. Skogs Höglofl. Ständer insinuerade memorial af d. 14 hujus, hwar-
meå™°“gg°m utinnan giöres åtskillige påminnelser emot 87 § af Bondestån-
mentsmöteti dets allmänne beswär angående regements [mötet]3 i Gestrike-
Helsmgl. oej1 Helsingeland. Och ehuruwäl Allmogens i thetta mål till-
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
3 Olof Jönssons skrivelse i Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8,
fol. 125 f.
3 Konceptprotokollet.
Ingerman-
ländske
familierne.
1739 den 17 februari.
367
förende andragne skiäl och omständigheter redan äro the öfrige
högrespective stånden bekante, i anseende hwartil 1 det Hög-
wördige Presteståndet och det Lofl. Borgareståndet höggunsti-
gast bifallit, att thetta regementsmöte skall hållas hwart tredje
år, så fördristar sig ståndet likwäl nu uprepa, hwad tillförende
till en del andragit är, nemi.
1: o förmäler wäl Hr Öfwerstelieutenanten Skog, att högstsal.
Hans Kongl. Maij:tt Konung Carl den XI.-tes slutne kneckte-
contract förmår, att ett regementsmöte skall årligen hållas;
men så finnes likwäl sådant i berörde eontract, som här bi¬
fogades, icke wara utsatt, utan förmår thetsamma klarligen,
att wid slika möten hafwa 10 rotar att förena sig om en hästs
anskaffande till thes soldaters matsäckars framförande, som
dock Allmogen nu icke skall få till godo njuta, i thet 3 rotar
måste i thesse tider förena sig om hwar häst.
2:0. Är intet specielt reglemente för Helsinge Regemente
utfärdat, utan observeras therwid, hwad Kongl. Krigzcollegii
instruction uti 2 § om regementsmöter i gemen dicterar. Nu
är thet eij allenast bekant, att bemelte instruction för Kongl.
Krigzcollegio af twenne stånd år 1734 eij längre än till nu-
warande riksdag faststäld blifwit, utan ock att thensamma eij
wäl kan lämpa sig till alle infanterieregementen i gemen, så
framt icke med en och samma sak then ena undersåtaren skall
alldeles förtryckas, hwaraf then andre på en annan ort icke
någon särdeles klänning hafwer, hwilcket bewises klarligen
theraf, att thenne Allmoge hafwer ju längre norr ju knappare
utrymme emellan sånings- och skiördetiden och fölljackteligen
låter icke alt ther å orten sig werckställa som i rikets södra
provincier; ty när the söderlänske infanterieregementen kunna
efter sluten wårand hel beqwämligen hålla sine regements¬
möten, faller thet them i Wästernorlanden alldeles olägligit,
emedan the eij lyckta wårsädet för än wid slutet af Maji månad
eller Junii början, tå ock wägarne hos them mäst stå i kiäln-
skåttet och äro nästan obrukbare.
3:0. Förutan thenne olägenhet, som sjelfwa ortens beskaffen¬
het tillskyndar thenne Allmoge wid skjutsning till regements¬
mötet i sjelfwa wåranden och kiälnskåttet, så tryckas the äfwen
af en alt för dryg kneckteindelning och rotering, så att på
the fläste ställen 1/± bonde måste swara till halfwa soldaten,
hwilcket soldatrotehållare i the andre landskaper neppeligen
weta utaf.
368
1739 den 17—21 februari.
4:0. Hafwer höga öfwerheten till förekommande theraf, att
norlänske soldatrotehållare af årlige regementsmöten icke all¬
deles måtte utmattas och ruineras, tillförende allernådigst för¬
skonat them för slike beswär till hwart tredje år, hwilcket äfwen
i Helsinge- och Gestrikeland skjedde för sidsta kriget i högst¬
salig Konung Carl XI: tes tid.
5:o. Hafwer Hans Kongl. M:tt år 1730 en lika nåd låtit
wederfaras Jämteland, så att the i fredliga tider efter gamla
ivanligheten eif beswäras med regementsmöten mer än en gång
hwart tredje år.1 Westerbottn är äfwen alldeles befriat ifrån
regementsmöten och håller i thet stället allenast bataillonsmö-
ten; så böra ock regementsmöterne i Finland hållas hwart
fjerde år efter Kongl. Maij:tts nådige resolution på Allmogens
allmänne beswär 1734.
I anseende till thesse och flere omständigheter, som till större
delen tillförende andragne äro, förhoppas the fattige skatte-
dragare i Helsinge- och Gestrikeland, som barcke-, mäske- och
linknopsbröd till theras lifsuppehälle mäst hela året igenom
nödgas förtära, i all ödmjukhet anhålla, att the öfrige hög-
respective stånden höggunstigast täcktes willfara theras under¬
dånige ansökning, så att the, som med theras grannar ett lika
strängt climat äro underkastade, måge undslippa thet årlige
regementsmöte i Gestrike- och Helsingeland och, i fall thet
skulle förmenas wara skadeligit, att thetta möte allenast hålles
hwart tredje år, samma möte då åtminstone måtte fastställas
till hwart annat år, hwarigenom thenne fattige Allmoge dock
någon lindring hafwa kunde och manskapet bibehållas i sin
bekante hurtighet, enär twenne compagniemöten thet ena året
fullkomligen hållas.
Onsdagen den 21 Februarii 173 9.
Jousterades alla ojousterade protocoller af thetta år.
Upsala och Sedan uplästes Riksens Ständers Protocollsdeputations be-
Åbo Academ.rättelse af d. 9 Janua. äng:de Upsala och Åbo Academiske
Consistoriers ^ . n i -i - r?--n
protocoll Consistoriers protocoller oell biiols.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen recommende-
rade till godt slut
Roterade 1:0 ansökningen att kiöpegodssäterierne i Westergiötland
köpegods i må sli soldaten;
Westergiot- r
land. 1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 21 februari.
369
2:0 bergshjelpen; Bergshjelpen.
3:0 ingermanlänske familierne. ingerman-
Ståndet låfwade taga thesse mål i öfwerwägande. lanske
... «, »i, familierne.
Deputationen attradde.
Uplästes ett extraet utur rådsprotocollet af d. 18 Decb. 1738 Sam.
angående Cantzlisten Samuel Bnanders ansökning om secre- Enander,
terarefullmackt.
Resolutio.
Bondeståndet fan intet i underdånighet att påminna, att
icke Cantzlisten Samuel Enander med Kongl. Maij:tts full-
mackt på secreterarebeställningen wid Generalkrigs- och leute-
rationsrätten må blifwa försedd.
Widare blef i ståndet andragit, hurusom ingen af Bro härads ingen full-
åboer i Uplands län uppå behörig skjed utlysning sig d. 13 ™äck^lg
Janua. förledit år infunnit i Bro prästegård till riksdagsfull- upland,
mäcktiges utnämnande för häradet, utan har Hr Häradshöf¬
dingen i orten måst afresa med oförrättat ärende, som thes
utgifne attest af d. 30 sidstl. Janua. med mera intygar. Och
som therjemte berättades, att bemelte Bro härad alltid wid the
förre riksdagar warit förenat med Håbo härad om en riks-
dagsfullmäcktig och ståndet thesutan tillförlåteligen har sig
bekant, med hwad nit och oförtrutenhet Riksdagsfullmäcktigen
Anders Andersson i Walla wid innewarande riksdag jemte
Håbo härads angelägenheter jemwäl bewakat Bro härads nytta
och fördel, så fans godt, att honom sådant till bewis utur pro-
tocollet meddelas skulle med wänlig föreställning till weder-
börande, att bemelte Bro härads åboer af skatte och erono,
sedan the härom underrättade blifwit, icke måge undandraga
sig att i thetta mål efterkomma, hwad Riksdagsordningen för¬
mår och innehåller.
Sedan anholt Fullmäcktigen ifrån Carelen Matts Här- Matts Här¬
le ä i n e n, att ståndet wille wara honom behjelpeligit att afkamen begiar
Landt- och siömilitiseoec.deputation bekomma del af Hr Krigs- tjon a£ Krigz-
rådets Nigrels emot Riksens Ständers slut uti carelska roterings- rådet Nigrels
saken gjorde föreställning; så fans godt, att bemelte Herrdags-
mans i så måtto gjorde ansökning uti Riksens Höglofl. Ständers roteringz-
Landt- och siömilitiffioeconomiedeputation anmälas skulle, så saken,
att han af åfwanberörde skrift må bekomma behörig del.
24 — 4712 Bondeståndets protokoll
370
1739 den 21 februari.
Wallenbur- Uplästes ett extract af Manufactur- och handellsdeputations
gerkrukors protocoll utaf d. 3 Janua. som ock Cammar-, oeconomie- och
quareaskars commercedeputations betänckande af d. 30 Octob. 1738 angå¬
fria införssel. ende fri införsel af the kallade wallenburgerkrukor och apo-
thequareaskar.
Resolutio.
Biföls, dock att i fall någon manufactur af dylike askar
eller krukor skulle komma att anläggas, thesse persedlars in-
förssell måge förbjudas, så snart tillräckelig quantitet theraf
i riket kan tillwerckas.
Ang:de Uplästes Justitieedeputations betänckande af d. 9 Decbr. an-
öf:rsten gående Öfwersten Thomssons hos Riksens Ständer ingifne be-
Thomsson.
swar och bitöls betanckandet.
Åbo, Borgo, Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 15 Decemb.
Lund^och S1dstl. angående Åbo, Borgo, Westerås, Lund och Wexiö Con-
Wexiö Con- sistoriers protocoller.
sistoriers
protocoller. Resolutio.
Biföls, allenast att protocollernes underskrifning wid hwar
session [är nog]1, emedan then underskrifning, som sk jer wid
hwart års slut af wederbörande notario, gior nog tillfyllest.
Hof- och Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 9 Janua. öfwer
Amiralitets- jj0f_ oeh Ammiralitetsconsistoriernes protocoller och biföls.
consistorier-
nes proto¬
coller.
Öhrborg- Uplästes samma deputations berättelse af d. 5 Janua. nästL
rättens proto- om öfwerborgrättens protocoller och biföls.
coller.
Wisby Sammaledes biföls förenemde deputations berättelse af d. 17
Consist. Janua. angående Consistorii i Wisby giöromål och protocoller.
protocoller.
Bergzeoliegii Likaledes war intet att påminna wid förbemelte deputations.
protocoller. berättelse af 17 Janua. om Kongl. Bergzeoliegii giöromål och
protocoller.
Götheborgs, Äfwenledes uplästes och biföls Protocollsdeputations berät-
Callmare och qeise af q 7 janua. angående Götheborgs, Callmare och Hernö-
Hernösands t ^ , ••• °i i < n
Consistoriers sands Consistoriers gioromal och protocoller.
protocoller. i g;onceptprotokollet. Enligt betänkandet i Utskottshandlingar 1738—
1739, vol. 59, nr 16, samtycktes till prästeståndets utlåtelse, enligt vilken
betänkandet bifölls, undantagande hwaä protocollernes underskrifning wid
hwar session beträffar, emedan ...
1739 den 21 februari.
371
En deputation ifrån Presteståndet anmälte till bifall
1:0 tberas utlåtelse om ridscholan i Upsala.
2. Att then föreslagne professio oeconomi® måtte afslås.
Ridderskapet och Adelen berättade igenom en deputation,
att en obekant person gådt upp i Presteståndet, kallat ut No¬
tarien Wiman och igenom honom hälsat Presteståndet samt
hedt them hafwa anstånd med resolverandet eller med then
redan fattade resolutionens expedierande öfwer Stora Secrete
Deputations memorial angående remarquernes afgiörande, eme¬
dan någre memorialer om samma mål skulle ifrån Riddarhuset
insändas. Och emedan Ridd. och Adel., som intet gifwit något
dylikt till någon in commissis, höllö thetta för en högst efter-
tänckelig och förgripelig sak, så hemställtes, om icke häröfwer
måtte förordnas en eommission, som söker utfårska, hwem thetta
warit med mera.
Ståndet låfwade taga saken i öfwerwägande och deputationen
afträdde.
Uplästes ånyo Cam:r-, oec.- och comm.deputations betänc-
kande af d. 1 Decemb. 1738 angående Magistratens i Stockholm
gjorde ansökning beträffande acciserne och bakungspenning-
arne och biföls.
[Upl. ånyo det Låfl. Bårgareståndets ext. prot. af d. 14
hujus äng:de Rådmannens och Brukspatronens H. Jöns Kocks
ingifne memorial att blifwa understödd och hugnad med till¬
stånd att i Westergötland, Wasbo härad och Undenäs sockn,
på skattehemmanet Sätra å ena och frälsehemmanet Håfwets
och Ydets ägor å andre sidan wid en thesse hemman emilian
löpande ström, Edsån kallad, få upprätta en stångjernsham-
mar med twenne härdar med mera. Och sedan ståndet tagit
de såwäl i detta protocolsutdrag som H. Rådman Kocks och
H. Sec. Baron v. Otters ingifne [mejmorialer uti noga öfwer¬
wägande samt i synnerhet intagit, att detta af bern:te Rådman
begiärte wärks inrättning intet länder något ädlare el. äldre
wärk till förfång, hafwandes jemwäl wederbörande ifrån orten,
så af närgräntzande Bergzslag som Allmoge, förklarat sådant
lända dem till någon förmån och förtienst till deras krono-
utlagors afbör dande; hwarf öre de högel, påstodo, att bern: te
Rådman Kock måtte winna bifall i denne des ansökning. Ty
fan ståndet så i anseende härtill som merhem:te H. Rådmans
Ridscholan i
Upsala.
Professio
oeconomi*.
Om en obe¬
kant person,
som uti Ridd.
och Adel:s
namn warit
hos Preste¬
ståndet.
Magistratens
i Stockholms
ansök:ng om
acciserne och
bakungsp:g:ne.
372
1739 den 21—24 februari.
utiråkade beklagelige tillstånd skiäligt att bifalla åfwanbe-
rörde det Lofl. Borgareståndets afgifne protocolsextract, doch
med de wilkor, att merbe:te H. Rådman icke till detta bruk
tager någon skog på de omnämde allmänningar, eij heller på
de hemmans skogar, hwaruppå andre kringgräntzande bruk re¬
dan äro privilegierade, hvarigenom ädlare och älldre wärk eij
lida något intrång el. afsaknad.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Justitiae- samt Camm.-,
oec.- och com.deputationers betänkande1 af d. 29 Jan. sistl.
ang: de en del af Allmogens i Finland anförde klagomål öfwer
oförrätt, som dem af cronobetienterne derstädes skall tillfogas,
och biföls betänkandet i öfrigit, allenast att hwad det angår,
som Cammar-, oecon.- och corn.deputation anfördt wara mycket
ländande till dylike missbruks afskaffande, nemi. om flere så
af Ridderskapet och Adelen som Presterskapet och andre
ståndzpersoner wille wid tillfälle efterfråga, om Allmogen på
förberörde sätt någon oförrätt skiedde med mera, ståndet
tycker sådant wara något betänkeligit i anseende till de af
Justitisedeputationen i betänkandet anförde omständigheter.
Upl. ånyo Cammar-, oec.- och commercedeputations mern. af
d. 3 Novemb. och biföls, lärandes K. Götha Håfrätt draga be¬
hörig försårg att till undvikande af widare laga answar Cantz-
listen Planck fordersammast med någon honom anständig be¬
ställning blifwer befordrad.
Upl. ånyo Borg:st. ext. prot. af d. 22 Jan. 1739 ang:de then
af Götheborg och Carlscrona sökte accisrestitution och förblef
ståndet wid sin utlåtelse igenom påskrift af d. 14 hujus uppå
sielfwa betänkandet.]2
Lögerdagen d. 24 Februarii 173 9.
Ståndet samlades efter sluten gudstiänst på Mattsmässodagen
klockan 10.
Major Lillie- Sedan uplästes ånyo ett extract af Höglofl. Ridderskapets
höks mem. 0ch Adelens protocoll utaf d. 27 sidstledne Januarii angående
'”hjelp87' Majoren Lilliehöks memorial om en allmän bergshjelp och
kunde ståndet i anseende till the förr andragne omständigheter
samt theras hemmawarande medbröders mångfalldige beswär
och utblåttade tillstånd thertill för sin del icke samtycka.
1 Tryckt sorn Bil. 9.
2 Konceptprotokollet.
1739 den 24 februari.
373
Deputerade i Stora Secrete Deputation berättade, att Tal¬
mannen i går tält ganska wäl therstädes.
Sedan begyntes att med mycket buller talas om riksdagens Rikzdagens
slut och att Stora Secrete Deputation nu enteligen måste in- slut-
komma med sitt arbete.1
Talmannen förmante them att [ännu]2 hafwa tålamod
åtminstone till nästa plenidag.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen anholt, att Spanmåis-
Cammar-, oeconomie- och commercedeputations betänckande om tullen,
spanmålstullen måtte remitteras till afgiörande af Hans Maij:tt
med Råds råde.
Ståndet låfwade taga saken i öfwerwägande.
Uplästes Riksrn Höglofl. Ständ :s Reductions- och liquidations- Lagman
deputations betänckande af d. 30 Novemb. förledit år angående Siifwersparres
Lagmannens Walborne Hr Carl Silfwersparres uppå framledne Kongl. Rådet
Hr Kongl. Rådets Baron Harald Stäkes arfwingars wägnar Harald Stäkes
gjorde tillbud att emot någon cession af theras tinderdånige arfwm®ais
fordran under thenne riksdag winna slut uti saken äng:de
bemelte herres med Kongl. Maij:tt och cronan ingångne byten
i Bohuslän.
Resolverades, att Lagman Silfwersparre och thes medarf-
wingar hafwa frihet, thenne underdånige fordran af 275 dhl:r
3 öre 104/5 p:g:r silf:m:t frälsehemmansränta in natura efter
behag att försällja till hwem som sådan frälseränta till bristers
fyllnad uti the ifrån år 1680 till år 1723 af cronan begiärte
byten kan behofwa, samt att arfwingarne i ett för alt nu må
anordnas the begiärte 600 dhl:r silf:m:t, om hwilcka Secrete
Utskåttet nu kommer att föranstallta.
Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 25 Janua. Lunds Con-
öfwer Lund[s] Consistorii Academici protocoller och biföls be-
tänckandet, kunnandes the ledamöter i eollegierne, som med '”conor'010
the sökande äro så nära skyllde, som i 13 cap. Rätteg:b. om-
förmäles, eij votera eller på något sätt yttra sig om sine
skylldemäns rättighet eller förtiänst wid lediga embetens be-
sättjande. Beträffande Docens Hielm, så fan ståndet skiäligt, Hielm, docens
i betracktande af the utaf Herr Riksrådet och Academisecantz- 1 Lund-
leren anförde skiäl och omständigheter, att honom, till thes
1 Ursprungligen i konceptprotokollet: Sedan dllarmerades jemmerl. om
riksdagens slut. Huru länge skola wi dröija. Lätt St. Secreta Deputation
nu entel. komma in med sitt arbete. Wi gå här etc.
2 Konceptprotokollet.
374
1739 den 24 februari.
han widare kan blifwa befordrad, jemte the 80 dhl:r silf:m:t,
som han härtills åtnjutit årligen såsom ett stipendium, må till¬
slås the 60 tunnor korn, som wid academien äro disponerade
och inflyta i academiens eassa.
Resobne på Uplästes 4:de volumen af the projecterade resolutionerne på
Allmogens Allmogens allmänne beswär.
allm. beswär. .
§ 102. Bifols.
§ 48. Biföls.
§ 3. Biföls.
§ 8. Biföls med Bondeståndets påminnelser uti thes ext.
protocolli af d. 14 Decbr.
§ 5. Biföls.
§ 81. Ändrades på slutet. Imedlertid will Kongl. Maij:tt
thertill i nåder samtycka, att Allmogen i förberörde orter med
thetta saltpettersjuderie eij widare beswäras än här uppe i
riket, utan komma the emot samma betalning, som saltpetter-
sjudarne för cronones pannor erlägga, på twenne års tid lemna
sina pannor till werekets förnödenhet.
Om coopvaer- Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations memorial
diemanskapot a£ (p ^3 Januarii innewarande år angående Kongl. Ammirali-
ralitetet. tetscollegii gjorde förfrågningar beträffande coopvaerdieman-
skapet och biföls med påskrift.
Tullfrihet på Uplästes ett extract utur protocollet, hållit i Manufactur-
salt och andre Qgjj handelsdeputation d. 3 Janua sidstledne, angående Cam-
Mcdolhaf we t.mar', oeconomie- och commercedeputations betänckande af d.
21 Novemb. 1738 angående 32 § af det Lofl. Borgareståndets
beswär om halfwa tullfrihetens åtnjutande för salt och en
tredjedel för andra waror ur Medelhafwet, som eij äro manu-
facturerade, och biföls samt att saltet ifrån Medelhafwet be¬
talar allenast hälften så mycket i tull, som uppå thet portu¬
gisiske i tulltaxan kommer att utsättjas.
Levantisk® Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
handelen. betänckande af d. 26 Septemb. 1738 angående then på Le¬
vanten inrättade handelen och biföls samt att hwarcken thet
Ostindiske eller andre compagnier måge öfwerskrida sine pri¬
vilegier och wid utredningar employera främmande framför
swenske barn.
Vice Härads- Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 13 Octob. sidst-
höfdingen ]e<]ne angående Vice Häradshöfdingens Drangels beswärsskrift
Drangel. . ,.
om prejudice.
Resolverades: Ståndet fan Kongl. Håfrätten hafwa warit
1739 den 24—28 februari.
375
befogad att under Vice Häradshöfdingen Drangels påstående
sjukdom eij upföra honom på förslag. Men som han sedermera
kommit till hälsan igen, håller ståndet lika med Ridderskapet
och Adelen före att Hans Maij:tt i underdånighet anmodas i
nåder anbefalla Åbo Håfrätt att låta bemelte Vice Härads-
höfdinge efter sin tour komma på förslag.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations Redresse-
betänckande af d. 21 Decemb. 1738 öfwer 78 § af Bondeståndets
allmänne beswär angående redresseringen af målet på crono- *et 1 ^[|1sb°rgZ
tionden uti Elfsborgs län och biföls.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations Om dom-
betänckande af d. 24 Novemb. förledit år öfwer 8 § af Preste- kyrckotun-
ståndets allmänne beswär angående domkyrckjotunnorne, kyrc- komes kwin-
kornes winsäd, prästernas wederlag och probstetunnans för- säd, präster-
Bondeståndet bifaller betänckandet angående kyrckornes win¬
säd och Presterskapets wederlag, så att skjeppetalet blifwer
redresserat till tunnetal, på samma sätt som cronotionden efter
then wid thenne riksdag utkommande kongl, resolutionen om
mått, måhl och wigt i Elfsborgs län kommer att regleras.
Hwad probstetunnorne widkommer, så finner ståndet så mycket
snarare, att the måge njuta sitt förra quantum till godo, som
probsterne i gemen och i synnerhet therstädes hafwa för sin
möda ganska ringa wedergiällning.
I stället för the understrukne orden p. 10 sättes: Prester¬
skapets uti privilegierne confirmerade wederlagsspanmål. Dock
alt thetta med thet uttryckelige förbehåld, att andre indel-
ningshafware eij må taga sig häraf anledning att äfwen påstå
samma rättighet.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Justitiaädeputations
betänckande af d. 14 Julii uti nästledit år angående sysslornes
förrättande af landshöfdingeembetet under herrar landshöf-
dingarnes frånwaru eller opasslighet och blef till alla delar
bifallit.
Onsdagen d. 28 Februarii 173 9.
Ståndet samlades klockan 8 och anmältes af Taleman,
att Hr Secreteraren Troilius war opasslig, hwilcket ståndet
beklagade och önskade, att han snart måtte komma till sin
minskning.
Resolutio.
nas wederlag
och probste-
tunnan.
376
1739 den 28 februari.
förra hälsa och fägna ståndet med sin närwarelse. Emedlertid
anhefaltes Cantzlisten Rungren att förrätta secreterarebeställ-
ningen.
Lars Anders- Uplästes Bondens Lars Anderssons ifrån Siötorp och Werme-
son i Siotorp. ]anci ansökning1, att thes sak emot Lostbomske sterbhuset må
uptagas hos Riksens Ständer nästkommande riksdag, hwilcket
ståndet för sin del bewilljade.
Riksdagens Widare begynte ståndets ledamöter att erindra hwarandra,
slut. huru länge thenne riksdagen warat, som kåstat landet ganska
mycket och att thet intet mäcktar längre uppehålla sine full-
mäcktige och utskickade; hwarföre ibland flere andre, i syn¬
nerhet af Eskell Persson ifrån2 Cronobergz län, i högsta
måtto påstods, att extractum protocolli med föreställning härom
till the andre stånden måtte afgå.
Talmannen föreställte theremot ståndet, att man ingen¬
ting thermed uträttar i anseende till the ännu oafgjorde an¬
gelägne rikswårdande ärender, hwilcka nödwändigt erfordra
Riksens Ständers skiärskådande och innan kort lära förekoma,
utan fast mera förlänger riksdagen igenom fåfänge föreställ¬
ningar, som intet winna bifall, innan alt blifwit utarbetat,
hwarom wi nogsamt hafwa öfwertygelser i anledning till the
förr skjedde påminnelser; hwarföre han förmenar, att ståndet
wore nyttigast, att man intet förhastar sig utan något litet
ännu afbidar tiden tills lägligare tillfälle.
Landzhöfd. Uplästes ånyo Hr Generalmajorens och Landshöfdingens Ba-
B. Ribbings, ron Ribbings, Hr Biskopens Doctor Jacob Benzelii samt Hr
^eli^och v" Vice Ammiralens von Utfals hos Riksens Höglofl. Ständer
Amm. von ingifne memorial af d. 17 Octob. sidstl. angående ett barnhus
Utmjs ™em- inrättande i Götheborg, hwarutaf ståndet med besynnerlig
hus inrättan-glädje förmerckt, hwad priswärd nit och omwårdnad wälbe-
de i Göthe- melte Herrar jemte åtskillige af Götheborgs stads inwånare
borg' hysa för fattige wärn- och upfostringslöse barn, hwilcka igenom
tiggeri få smak för odygd och ett wanartigt lefwerne men
igenom en dylik inrättning therifrån kunna räddas. Och som
i bemelte memorial anföres, att wederbörande wäl till then
ändan i underdånighet anhållit om nådigt privilegium på ett
lotterie till förberörde inrättning, hwilcket dock så utfallit,
att antalet af the uttagne låtter är wid thenna tiden ganska
ringa, för hwilcken ordsak skuld anhålles, att Riksens Höglofl.
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 31 ff.
2 Ordet ifrån dubbelskrivet i förlägget.
1739 den 28 februari.
377
Ständer sjelfwe täcktes taga del uti tiletta lotterie. Förthen-
skuld företog sig ståndet alt thetta till ett noga öfwerwägande;
och ehuruwäl therwid befants, att thenne sak egenteligen an¬
kommer på hwars och ens egit behag och godtfinnande, så
befarades likwäl, att eij månge af Bondeståndet i anseende
till thes bekante penningebrist härtill lära kunna serdeles bi¬
draga.
Dock som thenne inrättning eij allenast länder till then
högsta Gudens ära utan oek till fäderneslandets nytta och för¬
mån, ty förmente ståndet ett så nyttigt och nödigt ändamål
merckeligen therigenom kunna befrämjas, om samtelige stiften
i riket i anseende till kyrckornes mer eller mindre förmögenhet
sinsemellan behagade öfwerenskomma om mer eller mindre lott¬
sedlars utlösande af kyrckomedlen, hwilcka contracter, sedan
dragningen skjedt, kunde propotionaliter taga del i winst och
förlust och således ingen besynnerlig skada utan fast mera
någon förmån för kyrekorne wara att förmoda, hwilcket likwäl
såsom en sak, then ther enkannerligen rörer det Högwördige
Presteståndet, till wälbemelte stånds uplyste och mogne om-
pröfwande af Bondeståndet förut hemställes, innan ståndet
med någon definitive utlåtelse häröfwer till the öfrige Riksens
Ständers plena inkomma kan.
Bonde[n] Samuel Stenhoff ifrån Halland, som fick Samuel
efter begiäran företräde i ståndet, anholt ödmjukeligen, att Stenhoff,
ståndet wille hos Hans Kongl. Maij:tt med sin föreskrift i
underdånighet reeommendera honom att erhålla betalning för
en till Kongl. Maij:tt och cronan år 1716 gjord lefwerants
af åtskillige slags hudar.
Ståndet låfwade att på alt giörligit sätt biträda honom uti
thenne sin ansökning1, om han allenast kan anskaffa weder-
börlige attester och documenter till bewis af thenne sin fordran.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskåtts extract. Om R:råden
protocolli af d. 26 hujus2 angående Deras Excellencier Herrar Gr- Bondes,
• Barcks
Riksens Råds, Grefwe Bondes, Barcks, Hårds, Bielkes och Hårds Biel-
Creutzes, upförande och rådslag uti utrikes ärender, hwarutin- kesochCreut-
nan berättas, att sedan Secrete Utskåttet till föllje af thes eds zes rådslag'
plickt enligit 13 § i Riksdagsordningen samt thes undfångne
instruction icke kunnat undgå att thetta ärende till afgiörande
företaga, wälbemelte Secrete Utskått stadnat i thet slut, att
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 89 f.
2 Till största delen ordagrant referat i BAP 1738—1739, d. 11, s. 65 f.
378
1739 den 28 februari.
förbemelte Herrar Riksens Råd nu ifrån theras embeten licen-
tieras, hwilcket fattade slut samtelige Riksens Ständer wid han¬
den gifwes.
Med thenne saken kunde Bondeståndet i anseende till nys-
berörde 13 § i Riksdagsordningen sig icke befatta, hälst ingen
af ståndets ledamöter ther om har någon kundskap.
Men som Secrete Utskåttet wid slutet af berörde protocolls-
extraet förmenar, att eij allenast härigenom ingenting bör afgå
af hwars och ens rådswärdighet och thertill hörande heder,
hwilcken enhwar af them än widare behåller och orubbad nytt¬
jar, utan finner sig jemwäl Secrete Utskåttet föranlåtit att
styrcka Riksens Ständer till en pensions bewilljande för samma
Riksens Råd till 3 å 4.000 dahl:r silf:m:t årligen för hwartera,
hwilcket sednare mål till Riksens Ständers wälbehag och godt¬
finnande hemställes; ty tog Bondeståndet thetta i öfwerwä-
gande och stadnade theröfwer i thet slut, att så wida wälbe-
melte Herrar Riksens Råd för sine begångne felsteg skola
licentieras, thenne pension them icke bewilljas kan; hwarföre
ståndet befallte till protocolls föras, att till the öfrige hög-
respective stånden i all ödmjukhet hemställas skulle, om icke
med merwälbemelte Herrar Riksens Råd, som Riksens Höglofl.
Ständers Secrete Utskått förmenar böra blifwa wid theras råds¬
wärdighet, äfwen kunde lindrigare förfaras, hwarom det Hög-
wördige Presteståndet i sitt protocollsextract af d. 7 sidstl.
Martii sig utlåtit.
Imedlertid kan ståndet icke undgå att ännu widare i all
ödmjukhet anhålla om säte och stämma uti Riksens Höglofl.
Ständers Secrete Utskått, på thet ståndet, som jemte the öfrige
Riksens Höglofl. Ständer fullkomligen äger jus ad gratiandi,
hwilcken rättighet alldrig ståndet ifrån sig lemnat, wid dylika
tillfällen må åtminstone till en del hafwa kundskap af the
förefallande utrikes ärender och theröfwer enligit then fast-
stälte lagen sig kunna utlåta.
Thetta fan ståndet sedermera för godt att intet låta ex-
tradera.
En deputation afsändes till Ridderskapet och Adelen att
anhålla om slut öfwer någre af ståndet oafgjorde allmänne
beswärs §§, wid hwilcka ståndet gjort sine påminnelser, som
tillika recommenderas till bifall, nemi.
§ 6 om herrdagspenningar af academisehemman;
1739 den 28 februari.
379
§ 10 beträffande seglationsfrihet för österbottniske All¬
mogen ;
§ 100 angående huggen weds af toppar och windfallen öfwer-
förande till Norige;
§ 61 berörande saltsiöfiskerieinrättningen i Halland.
Therefter uplästes Riksens Ständers Reductions- och liquida- Baron Herm.
tionsdeputations betänckande af d. 24 Novemb. 1738 angående Hemmings
Saris gods i Ingermanland, för hwilcket framledne Cammar- ansök:ng om
presidenten Baron Herman Flemmings arfwingar af Kongl. Saris gods.
Maij: tt och cronan söka ersättning, och biföls med påskrift.
Uplästes Bergsdeputations betänckande af d. 13 Novemb. Statsseeret.
1738 angående Herr Statssecreteraren Falckers gjorde ansök- I^^1er80an
ning om ändring uti Kongl. Maij:tts nådige resolution af d. ^ysundT
27 Octob. 1735 angående tillstånd för Nysunds sockneboer uti sockneboers
Edsbergz härad och Örebro län att få klyfwa theras hemman I',1*1.8* att fa
. . klyfwa sine
i mindre än 1/4-delar och biföls, som på sjelfwa betänckandet heman uti
antecknades. mindre delar.
Uplästes Landt- och siömilitisEoeconomiedeputations memorial Krigzcollegii
af d. 10 Novembris 1738 angående the under Kongl. Krigz- g^thSwud
collegii wård hörande räkenskaper och hufwudbokslut och biföls böks slut.
med påskrift.
Likaledes uplästes samma deputations memorial af d. 27 No- Om rege-
vemb. uti sidstl. år angående bewillningen till upbråtts- och mentsunder-
underhåldshjelpecassan och biföls Ridd. och AdeLs mening ^brött?
med påskrift, att thet wid betänckandets innehåld till nästa hjelpecassan.
riksdag förblifwer.
Widare uplästes Landt- och siömilitieeoeconomiedeputations Ekeskog-
memorial af d. 5 Octob. 1738 angående ekeskogarne i riket ochgarneJRriket.
biföls med påskrift.
Sammaledes uplästes förbemelte deputations betänckande af Klapp- och
d. 30 Novb. förledit år angående en klapp- och stafholtshandels stafhoitshan-
inrättande i riket och biföls igenom påskrift med Borgarestån- tande,
dets tillägning, att näst orden hcmdelsinrättning, sedan weder-
börande1 tillägges fölljande mening: Städernes Borgerskap
öfwer alla harwid förefallande omständigheter blifwit hörde
och att intet af thet, som förut i skog sordning en stadgat och
faststält är, må rubbas och brytas.1
Uplästes ånyo ett memorial ifrån Ridd. och Adel. af d. 15 Om en obe-
Februa. sidstl. af innehåld, att en commission må förordnas kant P.Uf.0.11,’
.. sorn uti Kidd.
af samtel. Riksens Stander att undersöka och utspana, hwem och Adel.
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet. namn want
hos Preste -
ståndet.
380
1739 den 28 februari.
then obekante personen warit, sorn uti Ridderskapets och Ade¬
lens namn warit hos Presteståndet.
Ståndet holt för sin del före att ingen commission kan för¬
ordnas, emedan riksdagen torde therigenom än widare komma
att utdragas.1
Ankom en deputation ifrån Borgareståndet, för hwilcken
Handelsmannen Plomgren förde ordet, och recommende-
Rang för rade hos ståndet, l:o att rang må bewilljas borgmästarne i
borgmästame städerne eller åtminstone att the måge begripas under duels-
1' m placatet; 2:0 Barnhusets i Stockholm ägande fordran hos Kongl.
Maij:tt och cronan och 3:0 Borgareståndets påminnelse wid
10 § af Presteståndets beswär angående någon frihet för preste-
enckor, som bo i städerne.
Ståndet låfwade att taga altsammans i öfwerwägande och
giärna söka till att wara Borgareståndet till willjes i hwad
som möijeligit är, hwarefter deputationen af trädde.
Sven strand- Uplästes extract utur rådsprotocollet, hållit i Rådcammaren
berg i Udde- (p 23 Februa nasti., angående Kongl. Commercecollegii skrif-
waHa. weise af d. 13 hujus sorn ock Generalmajoren och Landshöf¬
dingen Baron Ribbings intercession för Borgaren Sven Strand¬
berg i Uddewalla, thet i anseende till then skada, han lidit
i sidsta branden, honom må tillåtas att med 2: ne förskrefne
hollendske hukare få utskjeppa hummer, hwilcket mål Ridder-
skapet och Adelen remitterat till Cammar-, oeconomie- och
commercedeputation; men som riksdagen nu lider till slut och
förbemelte deputation redan uphördt, så pröfwar ståndet bäst
wara, att thenne saken i underdånighet underställes Hans
Kongl. Maij:tts egit nådige afgiörande och till nådigt bifal¬
lande anmäles, hwilcket skrefs på documentet.
Äng:de de Uplästes ånyo Secrete Utskåttets extractum protocolli af d.
ingerman- 9 Janua. innewarande år angående the ingermandlänske fami-
lSerne1”1" lierne) hwilcka igenom landets cession till ryska cronan mist
sine gods i Ingermanland, och biföls med påskrift i öfrigit.
Men i anseende till thesse familiers myckna lidande fan ståndet
billigt att utan widare liquidation öfwer hwars och ens bort¬
miste räntor, enär the öfrige af Secrete Utskåttet föreslagne
omständigheter blifwit i ackt tagne, the utsatte summorne af
Riksens Ständers Contoir böra blifwa utbetalte.
1 Konceptprotokollet: Ståndet ropade enhäl., att ingen commission Tean
förordnas att derigenom utdraga riksdagen.
1739 den 3 mars.
381
Lögerdagen den 3 Martii 173 9.
Sedan ståndet war samlat, yttrade sig Olof Nilsson
ifrån Ulric® församling i Östergiötland, att han af the i ståndet
en och annan gång förde discourser förmärckt, att thet lärer
wara på hanen, thet en tiondesättning lärer skje öfwer hela
riket, hwarwid han förmenar sig höra påminna, att tionde¬
sättningen som år 1681 uti Östergiötland är förrättad, eij må
blifwa faststäld, emedan then finnes uti somlige härader så
dryg, att ett hemman blifwit taxerat till 6 å 7 tunnor, hwilcket
förorsakat Allmogen att sig beswära hos höga öfwerheten, thå
bref afgådt till Hr Baron och Landshöfdingen Leijonhielm att
öfwerse bemelte tiondesättning, som uti några socknar thet-
samma werckstält 1715; men sedermera eij något widare uti
then saken företagit blifwit, hwarföre Allmogen ånyo wid riks-
dagarne anhållit om werckställigheten och theruppå erhållit
Kongl. Cammarcollegii bref af d. 10 Octob. 1727 till Landz-
höfdingen i orten att fortfara med tiondesättningen, hwilcken
befallning ännu eij wunnit sin werckan, och innan thet skjer,
så kan jag, som sagt är, för mine medbroder eij bewillja och
samtycka, att någon tiondesättning, som skjed är uti Öster¬
giötland, må fastställas, hwilcket jag beder måtte till protocolls
blifwa antecknadt och mig extractum protocolli meddelas till
min säkerhet.
Företogs åter resten af the projecterade resolutioner på All¬
mogens allmänne beswär och fans godt, att 10 § går ut om
österbottniske seglation och i thet stället inkommer ståndet
med underdånig recommendation till Hans Maij:tt. Wid 60 §
om saltsiöfiskeriet i Halland begiäres bifall utaf Preste- och
Borgareståndet(!) och 6 § om herrdagspenningar af academie¬
hemman blifwer stående således, som then är inrättad tills
widare.
Widare företogos the nu ankomne och af the öfrige stånden
påskrefne beswärsresolutioner för Presteståndet.
§ 1. Biföls.
§ 3. Biföls.
§ 4. Biföls.
§ 9. Biföls, som then är inrättad.
Om lOide-
sättningen i
Östergiöt¬
land.
Resol:r på
Allmogens
allm. be-
swärer.
Österbott¬
niske segla¬
tion.
Saltsiöfiske¬
riet i Halland.
Herrdagzp:g:r
af academie¬
hemman.
Resol:r på
Prestestån-
dets allm.
beswär.
382
1739 den 3 mars.
§ 11. Biföls.
§ 12. Biföls, dock att i stället för orden hwad församlingarne
uti sina allmänne socknestämmor friwilligt och enhälligt he¬
slut it1 sättes: Hwad the fläste närwarande uti sine sockne-
stämmor beslutit.
§ 13. Biföls med the in margine gjorde ändringar, nemi.:
1:0. I stället för orden hwarmed the sedan år 1734 warit
betungade1 sättes således hwarmed någre ecclesiastique stater
sedan år 1734 warit betungade1.
2:0. Thesse orden hwaraf fyrationdedelen afdrages1 gå ut.
3:o. I stället för orden prestegårdar och stommar1 sättes
prestegårdar och stommar samt capelians g år dar1.
4:0. Efter ordet län1 sättes [af]2 cronan1.
§ 2. Biföls.
§ 5. Biföls.
§ 6. Biföls.
öfwersmidet. En deputation ifrån Borgareståndet recommenderade theras
utlåtelse öfwer Bergzdeputations betänckande angående öfwer¬
smidet.
Ståndet låfwade taga saken i öfwerwägande och giöra sitt
bästa.
Tullfrihet för Uplästes ånyo C ammar-, oeconomie- och commercedeputations
apothequet i betänckande af d. 1 Decemb. 1738 angående tullfrihet för apo-
Uddewaiia. ^equet i Uddewalla och biföls.
Resohne på § 10 af Presteståndets beswärsresolutioner biföls efter Bor-
Prestestån- gareståndets extract. protocolli af d. 17 Februarii samt therwid
döts allm •
beswär bifogade project till en ny resolution3, så att hwart och ett
stånds privilegier och resolutioner blifwa bibehåldne, dock att
i stället för orden oss1 och wara [o: wår]2 etc. etc. efter wan-
ligheten sättes Kongl. Maijttt1, emedan uti dylike resolutioner
alltid brukas oratio indirecta.
§ 7. [I stället för]4 de orden will Kongl. Maij:tt sig serskilt
yttra1 sättes will Kongl. Maiy.tt uti then förordning, som an¬
gående mått, måhl och wigt wid thenne riksdagen utkommer,
sig i nåder yttra1.
§ 8. Biföls.
En deputation ifrån Borgareståndet recommenderade theras
1 Kursiveringen enligt koneeptprotokollet.
2 Konceptprotokollet.
3 Orden till en ny resolution dubbelskrivna i förlägget.
4 Påskrift å resolutionsprojektet i Utskottshandlingar 1738—1739,
vol. 22.
1739 den 3 mars.
383
utlåtelser om städernes staquetter, 10 § i Presteståndets beswär
samt Nykiöpingssaken till godt slut.
Öfwer 14 § angående prestestommarne resolverades på thet
sätt, som Bondeståndet andragit igenom protocollsextract af
d. 14 Deeemb. förledit år.
Uplästes ett extract af Secrete Utskåttets protocoll af d. 16 Reduct.- och
Novemb. 1738 angående Reductions- och liquidationscommis-lHluldat-com-
p missionsleda-
sions ledamoters ariwode och bitols. mötemes
arfwode.
Uplästes Öfwerste Thomssons memorial af d. 25 Novemb. öf:rste
1738 om slut i thes till Justitiasdeputationen remitterade sak. Hornsson.
Resolverades: Som ståndet öfwer Justitisedeputationens be-
tänckande i thenne saken sig d. 21 Pebrua. sidstl. yttrat, ty
kunde ståndet sig häröfwer icke widare utlåta.
Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 22 Januarii Om förslager
nästl. angående Kongl. Ammiralitetscollegii förslager till 2: ne tlU
ledige compagnier wid Yolontaireregementet i Carlscrona efter ^volontaire-
Öfwerstelieutenanten och Ty [g] mästaren Reichenback samt regementet i
Ammiralen von Löwen och remitterades till Riksens Ständers Carlscrona-
Stora Secrete Deputation.
Uplästes Hr Georg A. Rutensehiölds memorial af d. 26 G. A. Ruthen-
Pebrua. angående manufacturernes befordran och remitterades schlolds mern.
till Manufactur- och handelsdeputation.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Wägarep:g:r
tänckande af d. 30 Novemb. 1738 angående Stockholms stads för miöl‘
wägarepenningar för miöl till 1 öre kopp:m:t lispundet och
biföls.
Uplästes Cam:r-, oec.- och comm.deputations betänckande af Hallandske
d. 1 Decemb. äng:de hallandske seglation. seglation.
Resolutio.
Betänckandet biföls så wida, att hallänska Allmogen eij någon
utrikes seglation kan tillåtas men att Kongl. Maij:tt i under¬
dånighet kunde anmodas anbefalla Commercecollegium att, se¬
dan Landshöfdingen och städerne blifwit hörde, med under¬
dånigt förslag inkomma, på hwad sätt bemelte Allmoge genom
inrikes seglation till deras slögders af sätt j ande och nödige rude-
materiers samt spannemåls anskaffande bäst må kunna för-
hjelpas, samt att Kongl. Maij:tt jemwäl i nåder harwid täcktes
höra Kongl. Ammiralitetscollegium och sedan så härom för¬
ordna, som Kongl. Maij:tt bäst och nyttigast pröfwar.
384
1739 den 3—5 mars.
Betiäntemes Uplästes Cammar-, oeeonomie- och commercedeputations be-
KonTcam r tanckan(le d. 30 Janua. angående någre betiänters löner
revision, wid Kongl. Cammarrevisionen och biföls.
Mårten Uplästes Reductions- och liquidationsdeputations betänckande
Rosenstiernas af ;]() Novemb. 1738 angående framledne Kongl. Räntemäs-
£trf*r äng-do
' tarén Mårten Rosenstiernas arfwingar [s] under thenne riksdag
anförde beswär ang:de drögzmålet uti tberas i Riks:s Ständ:s
Commission incaminerade ansökning och biföls.
Måndagen den 5 Martii 173 9.
Tull för
boskap.
Crono-
betiänters
lagförande.
Häst-
och hand-
qwarnar.
Håfaudit.
Ehrenfelts
ansök, om
Sundzholms-
godset.
Sedan ståndet war samlat, resolverades, thet följande extrac-
tum protocolli afgår till Kongl. Tullcommissionen.
Som boskapscreaturen på the fläste [orter]1 i riket till
wexten och wigten falla mycket små och ringa och ståndet
förthenskuld fant mycket skiäligt, att för thenne boskap be¬
talas enahanda tull som för finska boskapen, ty fans godt, att
Bondeståndets mening och åstundan i thetta mål med Kongl.
Tullcommissionen wänligen communiceras samt till höggunstigt
bifall i all ödmjukhet recommenderas skulle.
Uplästes then projecterade 17 § af resolutionen på Ridder-
skapets och Adelens beswär angående 27 § i 10 cap. Rätte-
gångsbalcken om cronobetiänters lagförande och biföls.
Uplästes Cammar-, oeeonomie- och commercedeputations be¬
tänckande af d. 3 Novemb. 1738 angående qwarnägarnes och
Mölnareembetets här i staden gjorde ansökning, att alla häst-
och handqwarnar, som här i staden äro upbygde och forsäll jas,
måge först till qwarnägarne och Mölnareembetet hembjudas.
Uplästes Reductions- och liquidationsdeputations betänckande
af d. 7 December 1738 angående Sundsholmsgodset uti Elfs¬
borgs län, Ås härad och Esspereds sockn, som på Riksens Stän¬
ders Bancos wägnar Håfauditeuren Ehrenfelt söker ifrån
Kongl. Maij:tt och cronan att återwinna.
Resolutio.
Bondeståndet biföll betänckandet så wida, att Reductions-
och liquidationsdeputation utarbetar saken till nästa riksdag,
dock att then, som sitter uti egendomen, eij deposideras.
1 Koneeptprotokollet.
1739 den 5—6 mars.
385
Uplästes ånyo Protocollsdeputations memorial af d. 13 No- Saken emel.
vemb. 1738 angående Lieutenantens wid Kongl. Guardet Hr Stierneld och
Gustav Sam. Stiernelds sak med frami. Cammarrevisionsrådet
Abraham Adelhielm; och resolverades: I anseende till the i
betänckandet anförde och elljest harwid förekomne omständig¬
heter, i synnerhet i anseende till nödwändigheten att bibehålla
en ren och laga process, fan ståndet skiäligt att bifalla be¬
tänckandet, undantagandes the af deputationen Lieutenanten
Stierneld pålagde 50 dhl:r silf:m:ts böter.
Therefter afgick en deputation ifrån ståndet att påminna
hos Presteståndet om ståndets extracto protocolli beträffande
byten. 2: o. Att få communication af theras tanckar angående
Secrete Utskåttets extractum protocolli om the 5 Riksråderne
Bonde, Hård, Barck, Creutz och Bielke. 3: o. Om then af Ridd.
och Adel. föreslagne undersökningscommissionen till utspa¬
nande af then obekante personen, som warit hos Presteståndet,
att ståndet thertill icke kan bifalla. 4: o. Att thet hafwes
anstånd med ansökningen om jernbruksidkarnes ansökning i
Småland, till thes ståndet inkommer med sitt utlåtande ther-
öfwer och 5:o angående cronoskjutsen i Södermanland.
Talmannen proponerade om spanmålstullen, hwilckens
reglerande Ridd. och Adel. remitterat till Kongl. Maij:tt och
Rådet. Men Talman mente, att saken nu kunde afgiöras samt
att medium tages af 1667 års taxa, så att ståndet begifwer
sig ifrån 7 schil: r till 9 1/2 i god tid. Men om Gud skulle
straffa oss med misswäxt, att Hans M:tt med Råds råde då
lindrar thenne tull, hwad inrikes spannemålen widkommer.
Sedan gick en deputation till Borgareståndet l:o äng:de
byten; 2:o om ståndets allmänne beswär; 3:0 berörande tionde-
sättningen och 4:o beträffande ståndets extract. prot., af d.
1 Feb., bifallande om 1731 års förordning äng:de oskiptade
fäladsmarcker.
Spanmåls¬
tullen.
Tisdagen den 6 Martii 173 9.
Ståndet samlades klockan 8 och uplästes ånyo Landt- och
siömilitiseoeconomiedeputations memorial af d. 29 Janua. an¬
gående skattläggningens förrättande i Carelen med mera.
Resolutio.
Bondeståndet biföll betänckandet hwad inlösen af förpant-
mingarne i Carelen angår med önskan, att thet ju förr ju hellre
25 — 4712 Bondeståndets protokoll
Skattläg-
ningen i
Carelen.
386
1739 den 6 mars.
skje måtte till Allmogens lisa [och]1 uprättelse. Men hwad
skattlägningen therstädes och roteringsjemkningen i Kymene-
gårds, Nylands och Tawastehus läner widkommer, så håller
ståndet före, likmätigt des förra extractum protocolli, wara
rådeligast att förblifwa wid 44 och 65 §§ uti resolution öfwer
Allmogens wid thenne riksdag ingifne allmänne beswär, på
thet inbyggarne wid gräntsen måtte till freds ställas och cronan
undgå en ansenlig årlig bekostnad. Till följe hwaraf commis-
sionen genast kommer att uphöra, hwarom en underdånig före¬
ställning till Hans Kongl. Maij:tt kunde upgå.
Tullen på the Talmannen proponerade, att som lilla tulltaxan nu är
af Allmogen under öfwerseende, om thet icke wore nödigt att inkomma med
waroTaf^n extracto protocolli eller memorial till Manufactur- och han-
oeh lin. dellsdeputation, att allthenstund för inrikes manufacturerade
waror tullen nu kommer att modereras, äfwen the waror af
ull och lin med mera, som Allmogen på en del orter förfärdiga,
måtte erhålla lindring i tullen samt undslippa att erlägga then-
samma mera än på en ort, emedan i annor händelse och ther
tullen för landtmannens förfärdigade waror eij skulle lindras
i proportion af then lindring, andra inrikes fabriquer åtnjuta,
Allmogen skulle lida alt för mycket i anseende till debiten och
elij est, hälst thenne Allmoge eij hafwer annan utwäg till näring
och skattepenning.
Thetta biföls.
Serlachius Advocaten Serlachius kom in och recommenderade till
reeommen- g0c^ saken emellan Lieutenanten Stierneld och Cammar-
derar saken . . 0 , * -i n • i
emel Stiern- ^^VlSlOIlSrådGt .A-dGlfllGini.
eld och Adel- Swarades, att thetta mål är afgjort.
luelm. Serlachius afträdde.
öfirstelieut. Uplästes ånyo Öfwerstelieutenanten Skogs memorial af d.
Skogs memo-i4 nästledne Pebruarii angående regementsmöten i Hellsinge-
rial om rege-
mentsmöten
1 Helsingel- Resolutio.
Ståndet pröfwade skiäligt att låta förblifwa wid thet uti
ståndets protocollsextract af d. 17 Februarii gjorde begifwande,
att regimentsmöte i Hellsingeland må hållas hwart annat år.
1 Konceptprotokollet.
1739 den 6 mars.
387
Widare uplästes ånyo R:s St:s Cammar-, oeconomie- och Spinhusin-
commercedeputations betänekande af d. 17 Octob. 1738 an- ^
gående l:o ett spinhus inrättande i Wisby och 2:o förbud ulls utförsel
emot ulls utförande ifrån Gottland och biföls betänckandet ifrån Gott-
jemte Manufaetur- och handelsdeputations extract. protocolli land'
af d. 3 Januarii nasti, om samma sak.
En deputation ifrån Riddersk. och Adelen, för hwilcken Ang:de
Generalmajoren Grefwe Lewenhaupt förde ordet, inkom RhMråden
och hade med sig ett coneept af theras protocoll, hållit i dag, Hård Barck
angående the 5 Riksrådens Grefwe Bondes, Hårds, Bareks, Creutz och
Creutz och Bielkes licentierande, som uplästes med låfwen, Bielke-
att thet straxt skulle hitsändas renskrifwit.
Deputationen afträdde.
Talmannen önskade, att enigheten måtte wid mackt
hållas i riket och intet owäsende härigenom upkomma. Men
innan ståndet sig häröfwer yttra kunde, fans godt att höra,
hwad Preste- och Borgareståndets (!) mening härwid kunde
wara, hwarföre sändes 4 deputerade till wälbemelte stånd.
Talmannen önskade emedlertid, att Gud wille uplysa ståndet
och förläna thetsamma thet bästa råd till att härutinnan kunna
rätteligen döma, så att thet allmänna hästa och then högst¬
nödige inbördes enigheten eij må äfwentyras.
Sedan företog ståndet sig till afgiörande Protocollsdeputa- Mag:r Joh.
tionens memorial af d. 10 Octob. sidstledit år angående the
klagomål, som extraordinarie Predikanten wid Kongl. Maij:ttsnösands Con-
Lifguarde Mag:r Joh. L. Huss anfördt emot Consistorium uti sistorium.
Hernösand wid Brunflo pastorats besättjande, hwaröfwer stån¬
det stadnade i thet slut, att det Lofl. Borgareståndets extractum
protocolli af d. 24 nästl. Fehruarii bifalles samt att, i fall
församlingen häröfwer anfördt eller anförandes warder sine
beswär, Hr Justitiascantzleren då täcktes efter omständighe-
terne så laga, sådane beswär måge wederbörligen hlifwa före-
tagne till afgiörande, hwarjemte ståndet war af then oför-
gripelige tancka, att Magir Huss i underdånighet recommen-
deras hos Hans Maij:tt att wid tid och tillfälle warda ihug-
kommen, så wäl som ock att honom emedlertid af consistorio
lemnäs missiver till ledige församlingar.
388
1739 den 7 mars.
Justitise-
cantzlerens
instruction.
Onsdagen d. 7 Martii 173 9.
Uplästes Biksens Ständers Justitiaädeputations betänckande
angående Justitisecantzlerens instruction af d. 23 Novbr. för-
ledit år och biföls.
Likaledes uplästes s.jelfwa projectet till instructionen för
Justitiascantzleren och biföls således. Uti 10 § i stället för
orden innan the först låta then, thet angår, skrifteligen weta,
hwad the hafwa emot honom1, sättes thenne mening innan the,
som thet angår, igenom wederbörande rätt el:r ämbetsmän fädt
theraf del1.
Wid slutet af 5 § bör tilläggas: När twister och klagomål
hos Kongl. Maij:tt inkomma emellan consistorier och hela för¬
samlingar eller någre af församlingens ledamöter angående
prestewal, hwileke mål böra i Kongl. Maij:tts Justitiserevision
uti Justitisecantzlerens närwaro till skiärskådande företagas,
har ock han att i underdånighet hos Kongl. M:tt påminna,
thet sådane mål och saker måge fordersammast afhjelpas, på
thet genom theras utdrägt på tiden församlingen, hwarest
prästelägenheten ledig är, eij må komma att lida.
I lika måtto om någon finnes öfwer Kongl. Maij:tts och
riksens håfrätter och collegier, consistorierne eller andre Kongl.
Maij:tts embetsmän ogrundade klagomål anföra eller hafwa uti
sina hos Kongl. Maij:tt ingifne skrifter med hårda eller oan¬
ständiga utlåtelser them angripit, bör Justitisecantsleren äfwen
giöra underdånig påminnelse, att sådant hos Kongl. Maij:tt
efter lag och omständigheter behörigen ansedt och beifrat
blifwer.
Ståndet fan nödigt att påminna, thet then 8 § kunde gå ut,
emedan the giöromål, som ther omtalas, alt för mycket hindra
Justit.cantzleren uti hans många andra högwigtige sysslor. Och
hwad af ombudsmän och fiscaler ther fordras, faller them åt¬
minstone, som ingen wiss lön af publico åtnjuta, för swart
och kostsamt med påstpenningar och annat. Theslikes skulle
ock konungens befallningshafwande uti theras mångfalldiga
embetes förrättningar mycket hinder tillskyndas, om the med
slike förteckningars infordrande ifrån alla lands- och stads¬
rätter skulle beswäras; förutan thet att sj elfwa domstolarne
thermed hindras och med onödig kostnad belastas, allthenstund
the stå under håfrätternes öfwersickt och förthenskuld måste
1 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 7 mars.
389
årligen sina protocoller thit lefwerera och till advocatfiscalernes
genomseende lemna, hwarifrån Hr Justitisecantzleren äntå kan
hafwa all tillförlåtelig underrättelse och förnimma, huru sa-
kerne warda bedrifne, kunnandes ombudsmännerne och fisca-
lerne å wederbörlige orter anmäla, om the hos domstolarne
icke njuta tillbörligit biträde, hwilcken frihet sjelfwa parterne
eij eller är betagen, när the förmena sig thertill fog hafwa
och sådant på anständigt wis giöra willja, så att thetta för
domstolarne fördubblade beswär är både onödigt och gagnelöst.
Wid then 10 § gjordes fölljande påminnelser: Att uti mindre
bråttmål samt politie-, oeconomie- och handelsmål kunna så-
dane ämbetesmemorialer eller en slik process eij hafwa något
rum, emedan the fordra dels en snål execution, dels sequester
på thet, hwarå efter lag och förordningar giöres åtal, och ther
sådant icke genast sk jer, blifwer offta sjelfwa lagsökningen
fruckt- och werckelös.
Ifrån Presteståndet inkom 2: ne deputerade och påmiute an¬
gående Presteståndets beswärs 10 §, hwaröfwer Borgareståndet
inkommit med extracto protocolli af d. 17 Pehr. sidstl., och
recommenderade till bifall then uti Presteståndets beswär pro-
jecterade resolutionen.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations extractum pro- Spinhusin-
tocolli af d. 26 Janua. nästledne angående spinhusinrättningen rättningen i
»i , riket.
i riket.
Thenne sak blef till närmare öfwerwägande upskuten.
Uplästes projectet till förordningen om tjufnaders afstraf- Tjufnaders
fande wid bergswercken i riket och biföls med the uti Justitise- straffande
deputations extracto protocolli af d. 5 Decemb. 1738 gjorde på- wercken.
minnelser, som blifwit upläste.
Uplästes Instructionsdeputations memorial af d. 18 Novemb. instruction
1738 angående instruction för Ammiralitetscollegio i Carls-för Ammiral1
crona samt esquadrerne i Stockholm och Götheborg och biföls samiTc°qua'd
med påskrift Ridderskapets och Adelens mening: Att hwad reme i stock
then uti 1 § omtalte separationen af ammiralitetscammarrådens
giöromål i collegio beträffar, finner ståndet bäst wara, att
cammarråden med förslagen på the militaire tiänster samt com-
mendosaker, som äro pure militaire, sig icke befatta, och att
om cammarrådens giöromål wid the commendosaker, therest
oeconomiske omständigheter inlöpa, Kongl. Maij:tt, sedan then
sednaste commissionens ledamöter blifwit hörde, i nåder täcktes
förordna. Angående herrar cheffernes begiäran wid the deta-
390
1739 den 7 mars.
cherade wercken om underofficerares samt flere underbetiän-
ters befullmäcktigande samt secreterares, auditeurers och tbe
fleres, som med kongl, fullmackt försedde äro, föreslående utan
att sådant till Kongl. Ammiralitetscollegium hemställa och
förut anmäla, finner ståndet thet böra förblifwa wid instrue-
tionerne, till thes man igenom tillämpningar får se, om här-
Ridder- utinnan någon ändring är nödig. Öfwer Majoren Ridderschantz
schantz, ansökning lära Riksens Ständer sig serskilt komma att utlåta,
kunnandes ståndet i öfrigit till Commissarien Hauswolfs och
Hauswolf och Bokhållaren Mallmströms ansökningar såsom stridande emot
Malmström. ]723 års förordning om caracterers hämmande icke samtycka.
Om en cam:r- Uplästes Reductions- och liquidations[deputations] memorial
tiriT^de a^' ^ Eecemb. förledit år angående en cammarskrifwares
wid Kiöpe- tillökande med 200 dhl.-r silf:m:tz lön wid Kiöpegodscontoiret
godscont:t. uti Kongl. Cammarcollegio och resolverades, att Bondeståndet
kunde härtill alldeles icke samtycka utan förblifwer alldeles
wid Kongl. Cammarcollegii i thetta mål yttrade mening, emedan
penningebristen är mer än kunnig och Allmogen i synnerhet
med sådane utgifter beswäras.
Uplästes projectet till reglementet för Wadstena Krigzmans-
hus tillika med Justitiaedeputations ext. prot. af d. 5 Decemb.
1738 therom och biföls.
Om Riks- En deputation ifrån det Högwördige Presteståndet, för hwilc-
råden Gr. ken Biskopen Hr Doctor Schröder förde ordet, aflemnade
Barck’Creutz^ ståndet det Högwördige Presteståndets utlåtelse igenom pro-
och Bielke, tocollsextract af thetta dato1 öfwer Secrete Utskåttets extract.
protocolli af d. 26 sidstl. Februa. angående the licentierade
5 Herrar Riksens Råd, Grefwe Bonde, Hård, Barck, Creutz
och Bielke.
Sedan thetta Högwördige Presteståndets extractum protocolli
blifwit upläst, begiärte deputationen i mycket beweklige orda¬
sätt, att Bondeståndet wille taga thenne saken i noga behjer¬
tande, hwarmed deputationen tog afträde, sedan then slutit
sitt tal och föreställning med thesse ord: Thetta är wisserligen
ett högt mål. Tårarna sittja i ögonen. Man kan eij mera säga.
Gud beware wårt arma land och läte enigheten ibland riksens
inbyggare icke lida.
Sedan fans godt, att alla till thenne saken hörande proto-
collsutdrag och utlåtelser upläsas skulle, hwilcket skjedde, se¬
dan ståndets Taleman mycket omständeligen förestält stån-
1 Till största delen ordagrant referat i RAP 1738—1739, d. 11, s. 131 f.
1739 den 7 mars.
391
det, huru öm, granlaga och högwigtig thenne angelägenhet
wore, på hwilcken then i riket högstnödige enigheten så mycket
berodde med mera. Förmante ståndet förthenskuld till noga
eftertancka samt att ståndet i thenne saken wille giöra thet
sint, som the kunde förswara för Gud och menniskjor.
Sedan uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af
d. 26 Februa., hwarutinnan Riksens Ständer wid handen gifwes
theras [efter]1 Riksdagsordningens 13 § fattade slut öfwer the
5 Herrar Riksens Råd, Grefwar Bonde, Hård, Barck, Creutz
och Bielke, samt hemställes, om the icke kunde behålla theras
rådswärdighet samt bekomma årlig pension med mera.
Therpå uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extract.
protocolli af d. 6 hujus2, hwarutinnan Secrete Utskåttets före-
slagne modificationer bifallas.
Widare anhörde[s] förbemelte Herrar Riksens Råds memo¬
rial till samtelige Riksens Ständer af d. 3 hujus3, uti mycket
bewekelige termer upstält.
Sidst uplästes ånyo Presteståndets extractum protocolli af
i dag, att med bemelte Herrar Riksens Råd må lindrigare för¬
faras med mera.
Theruppå förmante åter Talemannen ståndets ledamö¬
ter att hafwa Gud i hjerta och sam wete, wäl wetan de, att om
the i thetta så högwigtige målet på något sätt ginge ifrån sine
samweten, then högsta Guden sådant alldeles intet lemnade
ohämnat.
Alle swarade, att the efter sitt yttersta förstånd och sam-
wete skulle säga sine meningar och påstode större delen, att
saken nu genast måtte afgiöras, en del åter, att härmed ente-
ligen måtte hafwas anstånd, till thes Borgareståndet, som haf-
wer sine deputerade i Secrete Utskåttet och följackteligen bättre
kundskap i hufwudmålet än Bondeståndet, aflemnat sin ut¬
låtelse.
Men efter mycket discourerande fans godt, att saken i dag
afgiöras skulle, dock att resolutionen icke för hastigt giöres
bekant utan med thes communicerande fördröijes, till thes Bor¬
gareståndet inkommit till Ständerne med sin utlåtelse.
Talmannen frågade förthenskuld, om ståndet wille lemna
1 Koneeptprotokollet.
2 RAP 1738—1739, d. 11, s. 126.
3 Till största delen ordagrant referat i RAP 1738—1739, d. 11, s. 68 f.
392
1739 den 7 mars.
honom frihet att giöra propositionen, hwartill enhälleligen swa-
rades med Ja.
Sedan frågade Talmannen, om icke propositionen så¬
ledes kunde inrättas: Antingen Riksens Höglofl. Ständers Se-
crete Utskåtts eller Högwördige Presteståndets extractum pro-
tocolli får bifall.
Harwid upkommo åter åtskillige discourser.
En del frågade, hwad then af Presteståndet anförde latinske
expressionen jus ad gratiandi betydde? Talemannen
swarde, att jus ad gratiandi är then rätt, hwilcken Ständerne
såsom macktägande tillkommer att giöra gunst.
Therpå swarades af en del, huru kunna wi giöra någon
någon gunst uti en sak, som wi icke hafwa någon kundskap om.
Härwid ärnade man giöra thenne påminnelse, att som Bonde¬
ståndet ännu eij erhållit votum i Secrete Utskåttet, hwilcket
thet sig dock alldrig afsagt eller lemnat, mindre lemna will,
så kan eij ståndet utlåta sig i första quaestionen, hwilcken
Secrete Utskåttet efter then förordning, som i then beswurne
Riksdagsordningen faststäld är, afgjort. Men then andre quses-
tionen, nemligen modificationerne, hwaröfwer Ridderskapet och
Adelen sig i synnerhet utlåtit, bör ståndet efter Riksdags¬
ordningen yttra sig öfwer. Dock kunde thenne mening eij föras
ut för buller skuld, utan infördes i protocollet till att höras
wid jousteringen.
Per Persson ifi’ån Halland: Jag tycker så här. Om
Secrete Utskåttet finner the 5 Excellencier böra bibehållas wid
sin rådswärdighet och bekomma pension, kan jag för min del
eij annat afse än att them then gunst skje kan, att the för-
blifwa wid sine rådsembeten; ty om Secrete Utskåttet förmenar
sig wara i stånd att adgraciera i thet ena målet, så kunna ju
the macktägande Riksens Ständer, som gjordt instructionen
för Secrete Utskåttet och äro thes rätta principaler, giöra
widare nåd och till föllje af fundamentale lagen bibehålla
Theras Excellencier wid theras höga embete, om the så godt
finna.
Frågan torde elljest blifwa bär, huruwida Secrete Utskåttet
kan proponera någon lindring eller leuteration i sin egen fälte
dom, som jag eij törs widare omtala.
Nils Ericsson ifrån Wånga: Hellre böra the förblifwa
wid sine rådsembeten, än the skola gå therifrån och ändå få
1739 den 7 mars.
393
pension, hwilcken länder then fattige Allmogen till stor gra-
vation.
Anders Christensson ifrån Bohuslän: Jag sitter i
Justitia- samt Stora Secrete Deputation, på hwilcka bägge
ställen jag gjort min dyra tysthetsed. Men thet kan jag i
allmänhet säga, att jag alldrig funnat(!) annat, än att thesse
Herrar Riksens Råd både i justitia- och civilmål alltid upfördt
sig såsom trogne och wälmenande herrar.1
Anders Ericsson ifrån Gåderstad utlät sig på samma
sätt och önskade, att Gud then högste wille förläna ståndet
nåd och wishet att rätteligen kunna finna sig i thetta wigtige
mål. Thes mening wore elljest, att ståndet kunde antingen
bifalla Presterskapets utlåtelse eller och begiära en speciem
facti om theras felsteg till ljus och uplysning i saken.
Widare ropades öfweralt till Talman, att han wille giöra
then öfwerenskomne proposition.
Therpå gjordes thensamme således: Antingen will ståndet
förblifwa wid Ridderskapets och Adelens eller wid Prestestån-
dets i thenne saken afgifne extraetum protocolli? Swarades
merendels öfweralt: Wi förblifwa wid Presteståndets extraetum
protocolli.
Widare föreställte Talmannen: Är då ståndets enhälle-
lige mening att förblifwa wid Presteståndets utlåtelse? Therpå
swarades högt och öfwerljudt enhälleligen Ja.2
Sedan thetta war beslutit, fans godt, att ingen skulle för
någon omnämna, hwad3 således3 faststält är, innan ståndet
thertill gifwer låf och tillstånd.
Wid jousteringen af thetta protocoll4 ingaf Secreteraren ett
memorial, som war af fölljande innehåld.
Alldenstund Riksdagsordningens 11 § tydeligen förmår, att
secreteraren för Bondeståndet ibland annat skall giöra sina
1 I en första formulering av konceptprotokollet följer härefter: A n-
d e r s Torstensson ifrån Dahlsland bad, att saken måtte hwila. Fans
godt, att härmed hwilar, till dess Borgarest. sig utlåtit. Fehr Pehrs¬
son: Wi äro ett stånd och wi behofwa intet fråga Borgarne. Jan Pehrs¬
son gick till Borgareståndet efter befallning att fråga, om de giordt slut
i saken. Men eij skulle han säga något. Jan Pehrsson korn tillbakars
och berättade, att salcen nu der är under ventilation.
2 I en första formulering av konceptprotokollet: S e c.: Jag hörer, hwad
ståndet resolverat. Men jag ber om ursäkt, att jag intet kan expediera
denne saken etc. etc.
s Orden hwad således dubbelskrivna i förlägget.
4 Se s. 397.
394
1739 den 7 mars.
påminnelser wid thet, som emot riksens fundamentallag kan
försökas, och secreterarens dyra ed, then jag nu wid trenne
riksdagar inför det Ärbara och Hederwärda Bondeståndet af¬
lagt, äfwen förplicktar honom att hafwa för ögnamercke Swe-
riges Rikes Ständers beswurne Regeringsform och fundamen¬
tallag samt Riksdagsordningen, så att ingenting af honom up-
sättes och befordras, som strider emot riksens frihet och all¬
männa walf är d med mera; förthenskuld beder jag, att ståndet
eij ogunstigt uptaga wille, thet jag efter then lag, som mig
föreskrefwen och af mig beswuren är, uti quasstionen angående
Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskåtts extractum proto-
colli af d. 26 nästledne Februarii om the fämb licentierade
Hrr Riksens Råd finner mig förorsakad att föra till protocolls,
att det Ärbare och Hederwärde Bondeståndet wille i detta
mål wäl betäncka sig och noga i ackt taga, hwad theras riks-
dagsfullmackter i thetta och flere mål tydeligen them tillför¬
binda samt hwad them efter then oförändrade Riksdagsord¬
ningen tillkommer eller icke, kunnandes jag i annor händelse
och ther ståndet i thenne saken wille giöra någon resolution,
som jag icke finner enlig med Riksdagsordningens 13 och 18 §§,
thensamma hwarcken upsättja eller expediera utan är hellre
redebogen att undergå alla timmelige olyckor och wederwärdig-
heter, än att jag skall ställa mitt samwete, ja, min siäls ewiga
salighet, uti wåda och äfwentyr, förblifwandes jag uti thetta
mitt slut oryggelig, så länge wår fundamentale lag i thetta
och the öfrige målen är oförändrad och samtel. Riksens Hög¬
lofl. Ständer icke uplöst min dyra och swåra ed. Men hwad
thet andra målet i Secrete Utskåttets extractum protocolli wid-
kommer, thet bör och skall jag upsättja och expediera efter
ståndets befallning och godtfinnande, allthenstund min dyra
ed thet icke förbjuder.
Jag beder ödmjukeligen, att det Ärbare och Hederwärde
Bondeståndet icke ogunstigt uptager thenne wälmente påmin¬
nelse, warandes jag icke så förmäten, att jag will tillwälla mig
någon stämma i ståndet utan kan eij annars än thetta andraga
efter min dyra eds plickt. Imedlertid täcktes ståndet taga uti
rättsinnigt behjertande sina hemmawarandes bästa och mina
nu wid 3:ne riksdagar för them gjorde trogne och redelige
tiänster samt att theras förnämste ansökningar under mycken
swårighet igenom mitt ringa men eftertäncksamme medarbe¬
tande jemwäl nu wid innewarande riksdag wunnit större delen
1739 den 7—8 mars.
395
ett önskeligit slut, på thet min rena nit icke må bemötas med
bedröfwelig olust samt ståndets återstående angelägenheter
stadna uti irring och owisshet, hwilcket skulle wara the hemma-
warande oangenämt och till äfwentyrs lända theras fullmäck-
tige till answar.
Torsdagen den 8 Martii 173 9.
Sedan ståndet war församlat, uplästes Secrete Utskåttets ex-
tractum protocolli af d. 1 Februarii om flyttande af numrorne
för Stockholms barnhusfordran hos cronan, jemwäl ock Bor¬
gareståndets extractum protocolli af d. 20 Februarii om samma
sak, och biföls Secrete Utskåttets extractum protocolli, som på-
skrefs.
En deputation [af 24 herrar]1 ifrån Ridderskapet och Adelén
ankom, för hwilcken Generalmajoren Grefwe Charles E.
Lewenhaupt förde ordet och recommenderade till bifall
Ridderskapets och Adelens extractum protocolli om the 5 Hrr
Riksråden.
Swarades: Thenne sak hade i går warit före, men ståndet
hade eij kommit till något wist slut härutinnan.
Sedan deputationen afträdt, utlät sig Håkan Olofsson
ifrån Hällstad: Nog talas om lagens hållande, men wi, som eij
hafwa någre deputerade i Secrete Utskåttet, weta eij, hwad
lag som talas om.
Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 30 De-
cemb. angående magazinsräkningarnes reviderande af Cam-
mereraren Schlyter, thes wedergiällning och skrifwarehjelp.
Ståndet talte mycket härom och stadnade enteligen i thet
slut, att som staten medelst åtskillige sådane tillökningar ganska
mycket förhöijes, hwarigenom en ansenlig statsbrist förorsakas
och Allmogens(!) thesutan är mycket medellös, så kunde the
intet härtill samtycka.
Uplästes Riksens Ständers Reductions- och liquidationsdepu-
tations betänckande af d. 14 Novemb. förledit år angående
framledne Riksjägmästarens Hr Carl Hårds förpantning uti
Scaraborgs län, Kåkinds härad och Fogelås sockn, hwilcket be¬
tänckande biföls med påskrift.
Stockholms
barnhusford¬
ran hos K.
Mitt och
cronan.
Om the 5
riksråden.
Magazins-
räkningames
reviderande
af Camerin
Schlyter.
Riksjägmist.
Carl Hårds
förpantning i
Scaraborgs
län.
1 Konceptprotokollet.
396
1739 den 8—10 mars.
Lieut. Joh.
Wentzel Rot-
kircks byte.
Matts Sig¬
fridsson if:n
Åbo blif :t
död.
Gratials-
staten.
De 5 Riks¬
råden.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
tänckande af d. 17 Octob. 1738 angående Lieutenanten Johan
Wentzel Rotkircks sökte hemmansbyte nti Nyland.
Resolutio.
Allthenstund fullmäcktige ifrån then orten, ther bytet be-
giäres, intygade, att cronan härigenom skulle komma att lida,
ty kunde ståndet för sin del härtill icke samtycka.
Talmannen blef utkallad af danska Envoyéen Grefwe Ly-
nards betiänt, som böd honom att stå fadder på ståndets wäg-
nar för thes nyssfödde unga grefwe, hwarwid ståndet eij hade
något att påminna.
Sidst frågades Secreteraren, om han till följe af ståndets
resolution i går upsatt extractet angående the 5 Hrr Riksens
Råd.
Secreteraren swarade, att han först giärna will jou-
stera thet thå hällne protocollet, som han låfwade skola skje
nästa plenidag.
Lördagen den 10 Martii 1739.
Anmältes af Taleman, att en af ståndets ledamöter,
Matts Sigfridsson ifrån Nafwo [o: Nagu] sockn och Åbo län,
uti förleden natt aflidit, hwarföre ståndet förestältes af Tale¬
man, om icke ståndet wille sammanskjuta efter wanligheten
24 öre kopparm:t för man till begrafningshjelp, som biföls.
Talman bad ståndet, att det wille biwista begrafningen i
morgon efter middagen uti S:t Mariae kyrckja.
Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 9 No¬
vember förledit år angående gratialsstaten, men innan det
kunde hinnas att läsas till slut, ankom
en deputation ifrån Borgareståndet och afgaf des extractum
protocolli af d. 8 hujus1 angående the 5 Hrr Riksens Råd,
hwilcket recommenderades till bifall jemte ståndets extractum
protocolli, att borgmästarne måge begripas under duelspla-
catet.
Sedan deputationen afträdt, gick ståndets Secreterare ut i
cantzliet att reglera sidsta protocollet och2 upsättja2 expeditio¬
1 Till största delen ordagrant refererat i RAP 1738—1739, d. 3, s. 149.
2 Orden och upsättja dubbelskrivna i förlägget.
1739 den 10 mars.
397
nen angående de 5 Herrar Riksråden, då emedlertid Cantzlisten
Rungren förde protocollet.
En del af ståndets ledamöter, i synnerhet Anders An¬
dersson i Sparsätra, påminte, att thenne sak eij bör slutas,
innan ståndets Secreterare therwid gjordt sine påminnelser en-
ligit Riksdagsordningen.
Talemannen swarade: Secreteraren och Talemannen
hafwa bägge aflagt en dyr ed, hwileken innehåller, att ingen¬
ting bör af them befrämjas, som är stridande emot funda¬
mentallagen, Regeringsformen samt Riksens Ständers tillbörlige
rätt och frihet; att de skola befrämja ståndets bästa och bibe¬
hålla then angelägne enigheten samtelige stånden emellan. Tal¬
mannen hoppades äfwen, att ingen af ståndets ledamöter lärer
söka thet, som strider theremot, hwartill swarades enhälleli-
gen Neij.
Otto Olofsson påminte, om intet saken kunde afgiöras
och expedieras i dag.
Talmannen swarade: Secreteraren håller nu på att
upsättja expeditionen, och emedlertid åhörde ståndet Secrete
Utskåttets instruetion.
Taleman förestälte ståndet angående förordningen om mått,
måhl och wigt och om det wille begifwa sig till the förr om-
discourerade 4 kappar.
Swarades: Att the förhlifwa wid sin förra mening.
Secreteraren kom utur cantzliet in till ståndet och
jousterade[s] protocollet af d. 7 Martii angående the 5 af Se¬
crete Utskåttet licentierade Herrar Riksens Råd. Sedan upläste
Secreteraren sitt memorial1 i saken, som kommer att biläggas
samma protocoll.
Ståndets Taleman upprepade wid thetta memorials up-
läsande mycket omständeligen och i bewekelige ordasätt, hwad
thes dyra ed honom tillförbinder, emot hwileken han på intet
sätt will bryta utan therwid oryggeligen förblifwer i alla öfwer-
läggningar och rådplägningar, warandes så örn som någon an¬
nan att bibehålla ett rent och obefläckat samwete.
Otto Olofsson ifrån Saxhyttan förde följande tal:
Secrete Utskåttet säger wäl, att thet funnit sådane felsteg
uti the 5 Herrar Riksens Råds upförande och rådslag i utrikes
ärender, att the böra licentieras. Men som Secrete Utskåttet
likwäl på slutet hemställer, om the icke kunde bibehållas wid
1 Se s. 393 ff.
Mått, måhl
och wigt.
De 5 Riks¬
råden.
398
1739 den 10 mars.
theras rådswärdighet samt för sina tillförende gjorde trogna
tiänster njuta pension, så kan jag eij afse, hwad som kan ligga
ståndet i wägen att till föllje af thes rätt att kunna giöra
gunst och adgratiera, stadna i thet slut, att merwälbemelte
Deras Excellencier blifwa wid sina höga embeten bibehåldne.
Anders Andersson, Jon Bengtsson, Anders
Christensson, Jonas Larsson, alla fullmäektige
ifrån Finland och Westernorland samt Westerbottn med månge
flere förklarade sig wara af alldeles enahanda mening med
Otto Olofsson och att the eij kunde gå ifrån ståndets tillförende
tagne beslut i thetta mål.
Olof Larsson ifrån Bohuslän bad Secreteraren föra till
protocolls thesse ord: Som ståndet icke hafwer deputerade i
Secrete Utskåttet och det Högwördige Presteståndet ther haf¬
wer sine deputerade, så kan jag eij annat än bifalla then
mening, att det Högwördige Presteståndets extractum proto-
colli får bifall, emedan thesse högwördige fäder lära mycket
wäl öfwerwägat saken, innan the stadnat i thetta slut.
Eric Larsson ifrån Wessmanland yttrade sig således:
Salomos son Rehabeam gick ifrån the gamlas råd och blef
therföre af Gud öfwergifwen. Gud låte icke Riksens Ständer
råka i samma äfwentyr.
En man, Jan Swensson ifrån Scaraborgs län, bad föra
till protocolls för sin räkning: Att ståndet skulle tyckas giöra
bäst och med Riksdagsordningen enligast, om thet hwarcken
bejakade eller nekade till Theras Excellenciers lieentierande,
så wida ståndet eij ännu haft någon del i Secrete Utskåttets
giöromål i thenne saken utan endast protesterade emot pen¬
sionen, af hwilcken mening Secreteraren förklarade sig
wara, fast han intet äger något votum i ståndet.1
Talmannen: Så angelägit thet är att blifwa wid funda¬
mentallagen, så högstnödwändigt är det att igenom något steg
icke gifwa anledning thertill, att wi likasom indirecte lemna
wår rätt till säte och stämma i Secrete Utskåttet, ståndets,
frihet samt wårt jus ad gratiandi.
Otto Olofsson: Riksdagsordningens 13 § säger klar-
1 Härefter överkorsat i konceptprotokollet: Af denna mening förva¬
rade sig någre af ståndets ledamöter äfwen wara, tyckandes wara orim-
ligit att påstå jus ad gratiandi uti en sak, som efter Mikzdagsordningen
eij kan uppenbaras för stånden, innan de upläst Secrete Utskåttets ed i
detta mål och ändrat lagen, hwilken makt Ständerne conjunctim äga så¬
som både högst macktägande och lagbundne.
1739 den 10 mars.
399
ligen, att the saker, som eij kunna blifwa kunnige, böra af
Secrete Utskåttet afdömas. Nu som thenne saken är refererad
af Seerete Utskåttet till Ständerne och således icke kan hållas
för hemlig, så böra wi ock säga wår mening härom.
Häruppå swarades, att sjelfwa målet, för hwilcket Secrete
Utskåttet licentierat Theras Excellencier, är efter Riksdagsord¬
ningen hemligit.
Sedan ropades öfweralt, att Talmannen wille giöra proposi¬
tionen, hwilcken faststältes skola blifwa sålunda: Får Preste-
ståndets extractum protocolli bifall?
Theruppå gjorde Talemannen twenne gånger thenne
proposition, och swarades twenne gångor merendels öfweralt
med ett högt Ja, att ståndet bifaller thet Högwördige Preste-
ståndets mening.
Sidst resolverades, att ståndet nästkommande måndag skulle
komma tillsammans att höra protocollet och extractet i saken,
som imedlertid upsättas skulle.1
Thetta extractet, som mycket jemkades i ståndet, lyder så¬
ledes.
Uplästes ånyo såwäl Riksens Höglofl. Ständers Secrete Ut-
skåtts som Höglofl. Ridderskapets och Adelens, det Högwördige
Presteståndets samt det Lofl. Borgareståndets extracta proto¬
colli angående de 5 licentierade Herrar Riksens Råd jemte
wälbemelte Deras Excellenciers i thetta wigtige ärende hos
Riksens Ständer ingifne memorial. Och sedan ståndet tagit
thenne saken uti ett ganska ömt och noga öfwerwägande, så
stadnade ståndet i thet slut, att ehuruwäl ståndet therom är
försäkrat, att Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskått haft
orsak till förberörde fattade beslut, det likwäl till the öfrige
högrespective stånden i all ödmjukhet hemställas skulle, om
icke med wälbemelte Herrar Riksens Råd må lindrigare för¬
faras i anseende till the uti Riksens Höglofl. Ständers Secrete
Utskåtts extracto protocolli anförde milldrande omständigheter
samt hwad det högwördige Presteståndet i sitt protocollsextract
af d. 7 Martii anfördt i betracktande af Riksens Ständers
jure ad gratiandi samt wälbemelte Deras Excellenciers för
thetta gjorde långlige och trogne tiänster.
Men förut och innan thetta extract upstältes och reglerades,
hade Secreteraren projecterat ett annat, som uplästes d. 12
1 Se s. 402 f.
400
1739 den 10—12 mars.
liujus, hwartill ståndet alldeles icke samtycka wille, hwarföre
Secreteraren då enteligen samtyckte till thet förras extrade-
rande, hälst thet endast innehåller ett hemställande och icke
emot Riksdagzordningen något positive fastställer.
Thetta project lydde således.
Uplästes ånyo såwäl Riksens Höglofl. Ständers Secrete Ut-
skåtts som Höglofl. Ridderskapets och Adelens, det Högwördige
Preste- samt det Lofl. Borgareståndets extracta protocolli an¬
gående de 5 licentierade Herrar Riksens Råd jemte wälbemelte
Deras Excellenciers i detta wigtige ärende hos Riksens Ständer
ingifne memorial. Och sedan ståndet tagit thenne angelägne
saken uti ett ganska noga och ömt öfwerwägande, stadnade
ståndet i thet slut, att hwad thet första momentet angår, stån¬
det sig thermed intet befatta kan eller theruti taga någon del
i anseende till Riksdagsordningens 13 §, hälst ståndet icke
hafwer sine deputerade i Secrete Utskåttet. Men hwad then
föreslagne pensionen widkommer, kan ståndet thertill icke sam¬
tycka, emedan staten therigenom skulle merckeligen graveras.
För öfrigit bifaller ståndet, att wälbemelte Deras Excellencier
alldeles förblifwa wid theras rådswärdighet och thertill hörande
heder, hwilcket med the öfrige respective stånden wälment
communiceras.
Söndagen den 11 Martii 173 9.
Matts Ståndet samlades efter aftonsången klockan half fyra att
Sigfridsson, biwista Matts Sigfridssons begrafning uti S: t Marite Magda¬
len® kyrckjogård, hwarföre ståndet begaf sig klockan precise
fyra till then dödas logemente, hwarifrån processen skjedde
till kyrckjogården.
Begrafningen förrättades af Kyrckjoherden i församlingen
Magister Hermonius.
Måndagen den 12 Martii 173 9.
Cancellisten Rungren, som nu förde protocollet, berät¬
tade, att Secreteraren hedt honom giöra sin ursäckt, att han
eij ännu kunde upkomma, af orsak, att han för någon opass¬
lighet i dag låter slå sig åder.
1739 den 12 mars.
401
Talmannen förmante ståndet att med sacktmodighet De 5 Riks-
och enighet afgiöra alla saker och äfwen uti then nu för han- rådén,
den warande angående Riksråden utan twedrägt efter sitt bästa
förstånd, hwilcket ståndet utlåfwade.
Talmannen förmante ock ståndets ledamöter, att ingen
owillja måtte hysas af then ena emot then andra, för thet
the till äfwentyrs icke kunde wara af lika meningar.
Talmannen frågade, om Hr Secreteraren kommer upp för
middagen ?
Rungren swarade, att han lärer upkomma efter en liten
stund.
Widare frågades, om sidsta protocollet är för handen an¬
gående the 5 Riksråderne?
Swarades af Rungren, att Secreteraren har thet hos sig.
Anders Torstensson ifrån Elfsborgs län anförde,
att thenne sak är granlaga och att man borde förthenskuld
votera. Och som Secrete Utskåttet har mackt att dömma efter
fundamental lagen i sådane mål, så må domen stå i anse¬
ende till licentierandet, men till then wid thenne omständighet
eftertänckelige pensionen, som plena böra skiärskåda, kan jag
för min del icke samtycka.
Jan Persson i Tuna: Riksdagsordningens 13 § är tyde¬
lig, att dylika mål böra i Secrete Utskåttet undersökas och
afdömas; men rätten till att skiärpa och lindra lärer endast
tillkomma Riksens Ständer sjelfwe såsom macktägande; ty här
är analogice rätta qusestion om prima och secunda instantia.
Nu som Ständerne äro skilljacktige sins emellan, i thet att
Ridderskapet och Adelen bifaller Rådens licentierande tillika
med the föreslagne modificationer, lemnandes till Secrete Ut¬
skåttet pensionssumman, Borgareståndet åter yttrar sig, att
Secrete Utskåttet lemnäs frihet att jemte pensionens deter-
minerande jemwäl utse, om någon lindrigare modification ta¬
gas kan, så att thesse begge stånd gå in disparia vota. Men
Preste- och Bondeståndet giöra som jag tror ett, nemligen
att thesse Riksråd skall skje en föreställning om bättre up-
förande hädanefter med mera, så håller jag före att plurali-
teten blifwer hos thesse bägge stånd och att nåd bör skje i
anledning theraf, ty som Secrete Utskåttet säger them hafwa
begådt felsteg och thet är menniskeligit att fela, så tyckes
wara bäst att lindra, hälst thet är betänckeligit, att sådane
herrar, som ifrån sin ungdom slitit ondt för riket, skola för
26 — 4712 Bondeståndets protokoll
402
1739 den 12 mars.
något fel på en gång stötas för hufwudet. Wi äga eij heller
om sakens omständigheter någon rätt kundskap. Mig synes
therföre, att the öfrige stånden böra så mycket snarare lemna
oss deputerade uti Secrete Utskåttet, på thet wi få widare
öfwerse saken, innan wi någon ändring i thenna wår utlåtelse
kunna giöra.
[Per Andersson if:n Swartsiö, Jon Bengtsson
i Poglabeck och mäst [a] delen af ståndet war af samma me¬
ning.]1
Jonas [o: Lars] Brask: Wi upskjuta saken, till thes Secre-
teraren upkommer och wi få höra, huru han projecterat wår
utlåtelse.
Efter åtskilligt discourerande fan ståndet godt att skicka
tvenne fullmäcktige till Secreteraren att bedja, thet han wille
upkomma eller ock upsända protocollet.
Secreteraren kom enteligen litet efter 10 upp och bad
mycket om ursäckt, att han nu måst dröga något öfwer tiden,
effter han i dag låtit slå sig åder, hwilcket han anmält igenom
Cantzlisten Rungren. En del af ståndets ledamöter förkla¬
rade sin fägnad theröfwer, att han mådde någorlunda wäl
och önskade fullkomlig bättring.
Sedan jousterades thet håldne protocollet af d. 10 Martii
angående the 5 af Secrete Utskåttet licentierade Herrar Rik¬
sens Råd. Hwarpå thet af Secreteraren i thetta mål projec-
terade protocollsextract upwistes, hwilcket Secreteraren
berättade sig med all försicktighet samt till att hewara sin dyra
ed hafwa projecterat, kunnandes i anseende thertill eij gå
widare eller underskrifwa något extract, som till alla delar
bifaller Presteståndets mening. Ty utom thet att fundamental
lagen är på Secrete Utskåttets sida, och thet wore orimmeligit
att lindra uti en obekant sak, som efter Regeringsform och
Riksdagsordning nödwändigt bör hållas hemlig, efter man af
Secrete Utskåttets protocollsextract förnimmer thetta wara ett
utrikes mål, så wore thet ock högst eftertänckeligit och för
hela rikets och alla inbyggares wälfärd mera äfwentyrligit,
än man nu i förstone till äfwentyrs sig inbilla kan, om uti så
högt mål, som har ganska mycket att innebära, twenne stånd
skulle sättas emot twenne stånd. Thet wore förthenskuld för
then allmänna ro och säkerheten nyttigast att gå försicktigt till
wäga samt så moderera saken, att lagen bibehålies och then
1 Konceptprotokollet.
1739 den 12—13 mars.
403
allmänna wälfärden icke äfwentyras, till hwilcken ända Secre-
teraren projecterat twenne extracta protocolli.
Sedan thet första blifwit upläst (vid. prot. af d. 10 hujus),
blef thet alldeles ogillat. Theruppå nplästes thet sednare,
hwarutinnan hemställes, att med Theras Excellencier må för¬
faras lindrigare (vid. samma dags protocoll).1
Sedan proponerade Talman, om thetta sednare får bifall,
hwartill swarades enhälleligen Ja, allenast att J a n Persson
ifrån Dalarne jemte någre flere af ståndet påstodo, att thet
af Presteståndet åberopade jus ad gratiandi måtte införas,
hwartill ståndet samtyckte.
Secreteraren war eij heller i stånd att härutinnan gå
widare utan begaf sig enteligen, att thetta må extraderas, hälst
thet allenast hemställer och icke något positive fastställer.
Åtskilligt discourerades sedan om pensionen.
En stor del påstodo, att thet wore en för riket för dryg
afgift. Hans Excellence Riksrådet Grefwe Horn får hela sin
lön och taffelpenningarne med. Få nu thesse Riksråd jemwäl
pension, lärer thenna extra utgifft stiga ansenligen till thetta
fattige landets större klänning.
Men större delen förklarade, att thet nu wore för bittida
att tala härom och att man först borde afwackta, hwad werckan
ståndets extractum protocolli kan hafwa. Torde hända att
Deras Excellencier blifwa wid sine höga embeten bibehåldne.
Extractet uplästes ännu en gång och biföls med then skjedde
tillägningen till alla delar.
Tisdagen den 13 Ma r t i i 17 3 9.
Talmannen berättade, att Nils Ericsson i Wånga ut-Nils Ericsson
låtit sig, att Talmannen skaffar somlige ljud, men att somlige i Wånga,
eij få tala.
Nils Ericsson swarade, att Talmannen eij lärer för-
stådt honom rätt, ty hans mening hade warit, att han för
sorl skuld eij får tala i ståndet.
Nils befaltes gå ut och wänta, emedan ståndet delibererar
häröfwer.
Afträdde.
Jan Persson ifrån Tuna beklagade, att sådan oreda
1 S. 399 f.
404
1739 den 13 mars.
skall upkomma och att Nils i Wånga så offta gifwer anled¬
ning thertill.
Per Persson: Wi skola soutenera wår Taleman.
Anders Christensson: Wi sku se wäl på saken.
Anders Andersson i Walla: Han har alltid warit
ledsam att falla in i discourserne.
[Bengt Bengtsson:]1 Wi böra hålla fred i ståndet.
Jan Persson: Han bör få en alfwarsam föreställning
och åtwarning med förmaning att hädanefter taga sig för
sådant till wara.
Sedan härom än widare blifwit på åtskilligt sätt discourerat
och tält, proponerades, att Nils Ericsson blir inkallad och till-
spörjes, om han kan wisa sin man, som fallit honom i talet;
kan han det, blir han fri. Men elij est och i then händelse, att
han recanterar och återkallar sine ord, så får han alfwarsam
åtwarning att hädanefter upföra sig bättre och fogligare, eme-
den han i annor händelse och ther han thermed emot ståndet
och Taleman continuerar, blifwer förlustig säte och stämma i
ståndet.
Nils Ericsson inkallades förthenskuld och gjordes honom
1:0 then qusestion, om någon warit wållande, att han eij
fädt tala.
Sw.: Att thes cammerater med sitt sorl hindra honom på
alla sidor. Jag har intet ment Talemannen.
Sedan gjordes honom ofwannemde åtwarning, hwarå han ut-
lofwade bättring och foglighet men bad dock att få njuta
fred, som orden lydde. Hwarefter han satte sig neder på sin
bänck.
Jacob Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 7
Richardsson. Febr., att Assessoren uti Kongl. Antiqvitetscollegio Jacob
Richardsson må bekomma 2.000 dahl:r silf:m:t för then af
honom författade och till trycket befordrade Historiska in¬
ledningen till krigzwettenskaper, och biföls i anseende till the
anförde omständigheter ne.
De 5 Riks- Therefter uplästes ånyo extractet af d. 10 hujus angående
rådén. 5 Herrar Riksens Råd och biföls enhälleligen, hwilcket
afskickades sedan igenom någre deputerade till the öfrige
respective stånden.
Matts Resolverades, att bref upsättes till wederbörande Häradshöf -
Sigfridsson. elinge beträffande Matts Sigfridssons i Åbo län och Wirmo
1 Konceptprotokollet.
1739 den 13 mars.
405
sockn [o: härad]1 dödelige frånfälle och att i thes ställe Pål
Pålsson ifrån samma län må blifwa fullmäektig.
Uplästes Bergsdeputationens memorial af d. 27 Novemb. an¬
gående grufwors uptagande och biföls.
The deputerade kommo tillbakars ifrån the öfrige stånden
och berättade, att extractet om the 5 Riksråden blifwit hos
them upläst och wunnit approbation.
Utseddes deputerade till spanmålstullens reglerande.
Anders Ericsson i Enberga if:n Stockholms län,
Jöns Siunasson ifrån Skåne,
Jon Bengtsson if:n Småland,
Nils Persson if:n Westerbottn.
Sedan påmintes åter af samtelige fullmäcktige i ståndet,
huru långt innewarande riksdag skridit öfwer then i Riksdags¬
ordningen utsatte terminen, förmälandes therhos, att the be¬
kommit bref ifrån sine hemmawarande medbroder, som för¬
klarat sig eij längre kunna uthärda med sine fullmäcktiges
underhållande på thenne ort, som är så dyr och kåstsam. En
del berättade äfwen, att the, i förmodan thet riksdagen eij
skulle mycket öfwerskrida then tid, som i Riksdagzordningen
är utsatt, slutit med sine hemmawarande om ett wist för alt
i underhåld. Och som thetsamma nu längesedan åtgådt, så
att the måst fördjupa sig i mycken skuld till sin nödtorftige
utkomst, hwarigenom the råkat i ganska stor olägenhet på
thenne främmande orten, så förklarade the sig alldeles wara
utur stånd att längre biwista innewarande långsamme riksdag,
hwarf öre the hjerteligen önskade thes skyndesamme och lycke-
lige slut.
Thesse och flere omständigheter, som dels munteligen, dels
ock skrifteligen anfördes, bewekte ståndet att i all ödmjukhet
till the öfrige högrespective stånden hemställa och anhålla samt
på thet krafftigaste påstå, att Riksens Höglofl. Ständer nu¬
mera, sedan the mäste riksdagsärenderne äro afslutne, täcktes
utsättja och berama en wiss tid och thet alldrasidst innan inne¬
warande månads slut, då Riksens Ständer efter Riksdagsord¬
ningens 24 § i underdånighet kunde anhålla, thet Hans
Maij:tt wille låta aflysa riksdagen och upkalla Ständerne på
Rikssalen.
Bondeståndet gior sig så mycket mera försäkrat om hög¬
gunstigt bifall härutinnan, som ståndet alltid lefwat i för¬
1 Konceptprotokollet.
Grufwors
uptagande.
De 5 Riks¬
råden.
Deputerade
till spanmåls¬
tullens regle¬
rande.
Rikzdagens
slut.
406
1739 den 13—14 mars.
Äng: de de
licentierade
Riksråden.
Saltpetter-
sjuderiet i
Skåne, Ble¬
kinge och
Halland.
hoppning, hwarom thet ock haft gunstige och kraftige till¬
sägelser, att riksdagen skulle wid juletiden slutas och ståndet
thessutan nu försummat thes angelägne landhushåldssysslor
eij allenast en wår, en sommar och en winter utan ock nu
måste tillsättja en del af then andra wåren, innan Allmogen
kan komma tillbakars till sine hemwister, hwarigenom landet
i gemen lider otrolig skada och hwar ock en af ståndets leda¬
möter sättjas uti besynnerlig olägenhet, warandes tillståndet
nu bedröfweligit, att the eij längre sig härstädes uppehålla
kunna.
Uplästes ett utdrag af protocollet, hållit i Eådet i dag1, angå¬
ende de bekante Eiksrådens begiärte afsked och resolverades,
att det remitteras till Secrete Utskåttet att skyndesammast
med des yttrande och projekt till E[iksen]s St[ände]r in¬
komma.
Sedan Fiscalen Fressenhielm [o: Treffenhielm], som hade
med sig denne expedition, tagit afträde, talte Talman i
mycket bedröflige termer om det närwarande tillståndet och
önskade högel:n, att Swerige derigenom icke lider skada.
Onsdagen den 14 Martii 173 9.
Sedan ståndet war församlat, resolverades, att fölljande
extractum protocolli skulle afgå.
Allthenstund wid then af Eiksens Höglofl. Ständer fast-
stälte 73 § af then projecterade resolutionen wid innewarande
riksdag på Allmogens allmänne beswär angående saltpetter-
sjuderiet i Skåne, Blekinge och Halland för tydeligheten skull
näst efter orden: imedlertid will Kongl. Maij:tt thertill i nåder
hafwa samtyckt, att Allmogen i förberörde orter är nödigt, att
thenne tillägning skjer: med thetta saltpettersjuderie hädan¬
efter eij widare må beswär as än på andre orter i riket, utan
komma the allenast etc. etc., hwaraf sammanhanget af hosgå¬
ende projecterade § höggunstigast inhämtas kan. Altså har
ståndet thenne projecterade tillägning hos the öfrige högres-
pective stånden till höggunstigt bifall i all ödmjukhet an¬
mäla skolat.
1 Bör vara: 12 Mars. Protokollsutdraget till största delen ordagrant
refererat i RAP 1738—1739, d. 3, s. 166.
1739 den 14—15 mars.
407
§ 73.
Then uti 9 § af Kongl. Maij:tts nådige resolution på All¬
mogens underdånige allmänne beswär wid 1734 års riksdag i
nåder utlofwade nya inrättning af saltpettersjuderiet i Skåne,
Blekinge och Halland har wäl icke ännu för åtskillige swårig-
heters skuld samt thenne inrättnings widlyftighet kunnat full¬
komligen werckställas. Men så lärer dock Allmogen i förbe¬
rörde orter i anseende till the redan skj edde författningar med
thet alldra första och högst innom 2 års tid kunna ställas
klagelöse i thetta mål, hwarom Kongl. Maij:tt låtit afgå thes
widare nådige bref och befallning till Krigscollegium; imedler¬
tid will Kongl. Maij:tt thertill i nåder hafwa samtyckt, att
Allmogen i förberörde orter emot samma betalning, som salt-
pettersjudarne för cronans pannor erlägga, på 2: ne års tid
lemna sina pannor till werckets förnödenhet.
Uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af Skoga-
d. 17 sidstl. Februa. angående Bondeståndets extractum proto- ordningen,
colli af d. 3 ejusdem, att det ordet oförändrade uti 15 § af
den nu utgående förklaring öfwer skogsordningen måtte ut-
lemnas, och blef welbemelte det Lofl. Borgareståndets yttrade
mening uti förberörde protocollsextract till alla delar bifallen.
Uplästes ett extract utur Presteståndets protocoll, hållit d. Kyrcko-
24 Januarii 1739, angående Kyrckoherden Carl Tellboms an- ('arl
sökan å framledne Handelsmannens Harie Classons arfwingars gökan å
wägnar ingifne memorial om en gammal skuldfordran och re- framke Harie
mitterades till Seerete Utskåttet. Classons arf-
wmg:rs wäg¬
nar.
Torsdagen den 15 Martii 173 9.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af d. 12 Dechr. Schelefteå
förledit år, som nu med påskrift ifrån de öfrige stånden åter- bro-
kommit, angående then projecterade afgiften för öfwerfarten
wid then upbygde nya broen öfwer Schelefteå eif i Wester¬
bottn och fan ståndet äfwen för godt, att wederbörande igenom
Landshöfdingen i orten hos Kongl. Maijrtt sig i underdånighet
härom anmäla.
Talmannen lät ståndet weta, att han tält med Landt- Riksdagens
marskalcken om riksdagens slut, som sagt, att enär Stora slut-
Seerete Deputation kommer tillsammans, man då i anseende
till thet återstående af the mäst nödige ärender bäst lärer
408
1739 den 15 mars.
kunna clömma therom och att welbemelte deputation ofelbart
häröfwer till plena med föreställning inkomma lärer.
Bedoires an- Uplästes Justitiaadeputations betänckande af d. 19 Decb.
Rökning m 1738 angående Handelsmannen Jean Bedoires hos Riksens
Ströms Ständer gjorde ansökning om förklaring wid expeditionen be-
jernbref. rörande Brukspatron Ströms jernbref med mera, och biföls
pluralitetens mening i deputationen, dock så att interessen
efter hand få betalas, att bruken till sin rätta drift eij komma
att lida, emedan anståndsbrefwet derigenom elljest torde giöras
kraftlöst.
Utmätningar Uplästes Bergsdeputationens betänckande af d. 30 Novem-
hos^gäHbumi ker -^8 angående utmätningar af fordringar hos gäldbundne
ne bergzmän. bergsmän och upskiöts.
Tobaks- Uplästes Riksens Ständers Manufactur- och handelsdeputa-
plantermgar itions betänkande af d. 30 Janua. angående tobaksplanteringar
rl et- j rj]jet biföls.
Lieut. Stiern- Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 19
'ett SlpitålT^ecemk. -*^8 angående Lieutenanten Stiernelds memorial om
inrättande för ett publiqut hus eller plats anslående till ett hospital för
Kongl. Gar- Kongl. Garde [t] s, Artilleriets och Stockholms stads fattige och
^rietV^oeh^6"^11 des inrättande och wid mackt hållande utan statens
Stockholms ringaste betungande ett enskylt lotterie kunde inrättas, hwilket
stads fattige, biföls
Om Giötha Uplästes Protocollsdeputationens memorial af d. 13 Novemb.
Hofrätts pro- förledit år angående de civile protocoller, som under residen-
tocollerochen . , . .., 0
extra notarius tierne och jemväl uti brattmal tor hela tiden sedan sidstledne
wid criminelle riksdag blifwit håldne, samt nödwändigheten af en edswuren
protocollet extra notarius wid criminelle protocollet och en amanuensis
samt en arna- .
nuensis wid antagande wid Piscalscontoiret i Giöta Håfrätt och biföls me-
Fiscalscontoi- morialet.
ret derstädes.
Oreviderade Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 9 Decemb.
rMekerIför" anSaen(^e kongl, räntcammarböckerne, som sedan år 1719 under
Kongl. framledne Kongl. Räntmästaren Råfelts tid slutne äro men
Räntm:stn ännu oreviderade med mera, och biföls.
Råfelts tid.
Om de Uplästes ånyo hos Bondeståndet projectet till Kongl. Maij:tts
skånske ca- nå<jige förordning om regements- och compagnieöfwer- och
'mentemes underbefälets boställen wid de uti Skåne indelte twenne ryt-
boställen.
1739 den 15 mars.
409
terieregementer och ett compagnie af Adelsfanan och biföls
projectet.
Uplästes Riksens Ständers Cammar-, oeconomie- och corn- Capit. Jonas
mercedeputations betänckande af d. 16 Februa. 1739 angående Wålbergs an-
Capitainen Jonas Wålbergs ytterligare ansökning angående ^enefici™
beneficiehemmanet Fyrby uti Södermanland och biföls. hemmanet
Furby.
Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 11 Janua. Om Krigs-
1739 angående Kongl. Maij:tts samt Riksens Krigs- och [Ami- och amirah-
ralitetskollegiers samt]1 Ammiralitetsöfwerrättens protocoller tens pr0t0-
Och biföls. coller.
Uplästes samma deputations berättelse öfwer Upsala, Stock- Om Upsala,
holms, Lindkiöpings, Stre[n]gnäs och Scara ecclesiastiques Stockholms,
Cönsistoriers protocoller och biföls. ^tre[n°gnes8’
och Scara
ecclesiast.
protocoller.
Uplästes förbemelte deputations ytterligare memorial af d. Åbo Consist.
13 Novemb. förledit år angående Consistorii Academici i Åbo Acad. Proto-
hållne protocoller samt wederbörandes förklaringar theröfwer
och biföls.
Likaledes uplästes d:o deputations berättelse öfwer Kongl. Commeree-
Maij:tts och Riksens Commercecollegii protocoller och biföls. eollegn proto¬
coller.
Jemwäl förehades ånyo Justitia- samt Cammar-, oecono- Finske
mise- och commerchedeputationernes betänckande af d. 29 Ja- Allmogens
nua. sidstl. angående en del af Allmogens i Finland anförde Oförrätt af1
klagomål öfwer oförrätt, som dem af cronobetiänterne der- crono-
städes skall tillfogas, och biföls likmätigt Höglofl. Ridderska- betianterne-
pets och Adelens a tergo aflemnade utlåtelse samt Bonde¬
ståndets extractum protocolli af d. 17 nästl. Februarii.
Uplästes Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations memo- Husesyns-
rial af d. 29 Novemb. förledit år om husesynswercket wid wercket wid
.,... , . militiEestaten.
milituestaten.
Resolutio.
Betänckandet biföls i öfrigit, men beträffandet(!) det, som
här uti 3:dje momentet föreslås, angående påminnelsers giö-
rande innom natt och år, sedan husesynsinstrumenterne till
Kongl. Krigscollegium inkommit, finner ståndet i anseende
1 Betänkandet.
410
1739 den 15 mars.
dertill, att wid af- och tilltr ädssyner wederbörande sjelfwa
alltid nogsamt böra taga sitt bästa i ackt, nödwändigheten
fordra, att de i föllje af 1730 års boställsordning hällne all-
männe husesyner först af Husesynscontoiret böra revideras och
derå behörige observationer utfärdas, kunnandes med de öfrige
husesyners reviderande efter hand och så fort sig någon derom
anmäler förfaras.
Balaneeme Widare uplästes Cammar-, oeconomie- och commerciedepu-
och restan- tationens betänckande af d. 17 sidstl. Novemb. beträffande
balancerne och restantierne med mera, och resolverades, att
betänckandet bifalles i öfrigit, men hwad restantierne wid-
kommer, så wida dermed förstås restantier hos cronans upp¬
bördsman, håller Bondeståndet äfwensom Ridd. och Adel. före
ingen afskrifning för än wid nästa riksdag, då Riksens Stän¬
der härom närmare blifwit underrättade, kunna tillåtas. Jem-
wäl att i p. 29 näst meningen draga behörig försårg, det andre
skickelige personer, tillägges uppå deras bekostnad, som räken-
skaperne skola giöra.
Inroterade Uplästes ett extract, hållit i Rådcammaren d. 12 Janua.
öf:rofficers- 173 9; angående indelningshafwarnes under Scaraborgs Rege-
Scaraborgs mente till fot underdånige ansökning, att de trenne der in-
Regemente. roterade öfwerofficerareboställen måge ifrån knecktehåldsbe-
swäret blifwa befriade.
Resolutio.
Bondeståndet hänskjuter i underdånighet detta mål till
Hans Maij:tts afgiörande, sedan wederbörande collegier derom
afgifwit sitt underdånige betänckande, som lära aflemna under¬
rättelse, huruwida öfwerofficerare, som innehafwa desse till
en så ringa del inroterade boställen, äga dermedelst sämre
indelning än deras wederlikar samt huruwida indelningswere-
ket härigenom kunde lida någon rubbning, på hwilken hän¬
delse saken bör blifwa i sitt förra stånd.
Rådm. Jöns Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Riksens Ständers
Kocks och gecrete Utskått d. 16 Februa. nästledne, angående Rådmän-
Atinftrs Km -
pes ansökmg nens i Uddewalla Jöns Kocks och Anders Ivnapes till Secrete
för Uddewalla Utskåttet ingifne memorial om betalning för staden för en
stad. Ständernes obligation och en 14 öre silf:m:t försäkringszedel.
1739 den 15 mars.
411
Resolution
Bondeståndet biföll, att den omförmälte Ständernes obliga¬
tion inlöses af Ständernes Contoir. Men som ståndet finner
betänckeligit att samtycka till rubbning i reglementet för Stän¬
dernes Contoir med inlösandet av 14 öre silf:m:t försäkrings-
zedlar, ty skulle ståndet giärna se, att Secrete Utskåttet kunde
finna utwägar att hjelpa staden med samma summa af andra
medell.
Uplästes ett extract af Secrete Utskåttets protocoll, hållit 2:ne notariers
d. 29 Decemb. förledit år, angående twenne notariers bestå- bestående i
ende i Kongl. Krigscollegio och biföls.
Föredrogs ett extract utur Ridderskapets och Adelens pro- Ridscholas
tocoll, hållit d. 14 nästl. Februarii, angående en stallmästares1 inrättande i
och 6 st. ridhästars1 i Lund, som af Dahlby och Flyinge
kungsgårdars innehafware böra underhållas, och biföls ex-
tractet.
Resolverades, att följande notificationsbref skulle afgå till Notifications-
Häradshöfdingen Hinric Thuronius om Matts Sigfridssons död. bref till
Häradshöfd.
Sorn Riksdagsfullmäcktigen ifrån Wirmo härad, Matts Sig- muTom^atts
fridsson i Berghamn och Nagu sockn, efter någon tids ut- Sigfridssons i
stånden sjukdom är död blefwen här i staden d. 10 hujus, så NaSu död-
kan ståndet intet underlåta Hr Häradshöfdingen detsamma
att notificera med begiäran, det täcktes Hr Häradshöfdingen
gifwa Wirmo häradsboer detta dödsfall tillkiänna, hållandes
ståndet före wara onödigt, att någon fullmäcktig ifrån den
orten må hitsändas, alldenstund riksdagen numera innan en
kort tid lärer slutas, utan har ståndet nu emedlertid updragit
Herrdagsmannen Pål Pålsson ifrån Pargas sockn att i ackt taga
Wirmo härads angelägenheter.
För öfrigit hyser ståndet till Hr Häradshöfdingen det goda
förtroende, det täcktes Hr Häradshöfdingen draga den gunstige
försorg, att i fall något af de framledne Matts Sigfridsson
tillkomne herrdagzpenningar innestå skulle, des Aneka och
anhörige dermed måge blifwa hugnade.
Ståndet förblifwer.
Uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum pro- Bewillningen.
tocolli af d. 10 hujus beträffande de öfrige respective ståndens
1 Konceptprotokollet: ... ang :de en stallmästare och 6 ridhästar.
412
1739 den 15 mars.
tillförende igenom utdrag utur deras protocoller aflemnade
utlåtelse och förklaring, att de till förswarswerckets behörige i
stånd sättj ande samtyckt till hälften af den bewillning, som
hwart stånd för sig wid 1734 års riksdag antog med mera.
Och sedan ståndet tagit berörde extractum protocolli i noga
öfwerwägande, stadnade ståndet för sin del deröfwer i slut,
som fölljer.
1:0. Beträffande Höglofl. Ridderskapet och Adelens utlå¬
telse, att de Ridderskapet och Adelen tillhörige frälsehemmans
åboer uti thenne bewillning eij böra betala mera än hälften
emot cronoskatte, frälseskatte och cronohemman, så förmodar
Bondeståndet och hyser det ödmjuke förtroende till Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adelen, att de lära så mycket benägnare
dertill lemna sitt bifall, att deras frälsebönder blifwa i denne
personelle afgift lika ansedde med cronoskatte-, frälseskatte-
och eronobönder, som denne personelle bewillning endast län¬
der till landets gemensamme förswar, styrcka och uprätthål-
lande, och therwid så wäl som andra personlige afgifter en
proportionerad likhet undersåtarne emellan alltid wid förre
riksdagarne blifwit i ackt tagne, i betracktande hwaraf Höglofl.
Ridd. och Adelen jemwäl wid 1734 års riksdag för sine frälse¬
bönder åtagit sig lika bewillning som Allmogen sig då åtagit
för skatte- och eronobönder. Men i fall detta icke skulle winna
höggunstigt bifall, så finner ståndet sig förordsakat i all öd¬
mjukhet att förklara sig icke kunna undgå, till undwikande
af swårt answar för sine hemmawarande medbroder och com-
mittenter, hwilckom en sådan olikhet skulle förekomma ganska
swår och ovanlig, att ändra och återkalla den uti deras förra
protocollsextracter samtyckte bewillning till nästkommande
riksdag, hwartill ståndet då lemnat sitt menlöse samtycke, eij
allenast uti ett ganska ömt behjertande af wårt k. fädernes¬
lands styrcka och upprätthållande utan ock i den säkre för¬
modan, att den grund och jemlikhet, som wid den förra och
flere riksdagar i detta mål blifwit tagen, äfwen wid denne
riksdag i ackt tagas och bibehållas skulle.
Hwad 2:o widkommer, att Ridderskapet och Adelen i Fin¬
land för deras tiänstefålck måge njuta samma lindring som
Allmogen i Finland, så förmodar Bondeståndet, att hwad detta
angår, samma fundament lärer höggunstigast i ackt tagas som
wid förra riksdagen.
3:0. Bifaller ståndet, hwad Höglofl. Ridderskapet och Adel:n
1739 den 15 mars.
413
anfördt om det för betiänterne mycket dryga remisslaget.
Men att
4.-o de egendomar och bruk, som för långlige tider af Swe-
riges konungar erhållit expresse privilegier att wara eximerade
ifrån alla contributioner och riksdagsbewillningar, samma rät¬
tigheter i anseende till denne bewillning jemväl nu måge till
godo njuta, thertill kunde ståndet icke samtycka, emedan mer-
berörde bewillning skulle tyckas böra wara allmän samt under-
såtarena emellan skiäligen proportionerad.
Till det 5:te och sidsta har Bondeståndet derwid intet att
påminna, att 18 § af kongl, brefwet af d. 27 Octob. 1735,
hwarutinnan åtskillige frågepuncter öfwer 1734 års bewillning
finnas förklarade, af Secrete Utskåttet nogare skiärskådas,
dock förbehåller sig Bondeståndet att wid denne Allmogen så
nära rörande saks förehafwande i wälbemelte Secrete Utskått
hafwa sine deputerade, kommandes saken sedan att under¬
ställas samtel. Riksens Höglofl. Ständer.
Uplästes ånyo ett memorial af d. 15 Februa. angående en
obekant person, som i Presteståndet anhållit, det med resol¬
verandet öfwer Riksens Ständers Stora Secrete Deputations
memorial angående remarquerne måtte hafwas anstånd med
mera, och kunde ståndet icke samtycka till någon undersök¬
ning häröfwer, emedan riksdagen derigenom torde förlängas.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Tulldeputations be-
tänckande af d. 5 nästl. Decemb. jemte wederbörandes derwid
fogade särskilte påminnelser angående tullarnes förwaltande
hädanefter, och sedan ståndet tagit detta angelägne ärende
jemte de öfrige högrespective ståndens deröfwer afgifne ut-
låtelser i noga öfwerwägande, fan ståndet skiäligt att bifalla
Höglofl. Ridderskapets och Adelens under d. 28 sidstl. Februa.
afgifne sidsta utlåtelse, så att tullarne böra blifwa under
arrende och eij komma under betiäning. Men på det igenom
flere deltagare uti arrendet upsickten må blifwa så mycket all¬
männare till tullinkomsternes förmodelige förkåfring, så bi¬
föls äfwenledes, att af de 1000: de låtter, som cronan innehafwer,
Borgareståndet må få sig tillösa fembhundrade låtter och i
anseende till dem hafwa tre fullmäcktige i societeten, kom¬
mandes cronan för de behåldne 500 låtter nu som tillförende
att hafwa sine fullmäcktige i bemelte Tullarrendesocietet.
För öfrigit finner ståndet för sin del nödigt, det tillkom¬
mande arrendecontract så inrättas, att det kan wara till ända
En obekant
person, som
warit hos
Pr est est. uti
Ridd. och
Adelis namn.
Tullames
förwaltande.
414
1739 den 15—16 mars.
Äng: de de 5
licentierade
Riksråden.
Öf:ste Gyllen-
pistols memo
rial om öfwer-
smidet.
lupit innan nästkommande riksdags början, på det Riksens
Högloft. Ständer då kunna hafwa fria händer om tullarne i
riket efter omständigheterne att föranstalta.
Fredagen den 16 Martii 173 9.
Uplästes ånyo Secrete Utskåttets extract. prot. af d. 14 hujus
angående Deras Excellenciers memorial om dimission samt pro-
ject till Ständernes bref till Hans Maij: tt1 om denne sak2 och
efter mycket discourerande stadnade ståndet i fölljande slut.
Som Bondeståndet om detta granlaga och rikswårdande mål
sig tillförende utlåtit igenom extractum protocolli af d. 10 i
denne månad och Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskått
uppå Riksens Ständers remiss med sitt yttrande deröfwer in¬
kommit, hwarjemte wälbemelte Deras Excellencier nu anhållit
om nådigt afsked, så bifaller ståndet, att merwälbemelte Deras
Excellencier i nåder lemnäs afsked med de af Secrete Utskåttet
projecterade modificationer.3
Uplästes ånyo Riksens Ständers Bergsdeputations betänc-
kande af d. 6 Novemb. 1738 angående Hr Öfwerstens Baron
Gyllenpistols memorial om öfwersmidet med mera och stadnade
ståndet numera öfwer altsammans i följande slut.
1:0. Bifalles the öfrige resepective stånden angående jern-
smidningen wid bruken innom Bergslagen och att then eij
widare må drifwas öfwer 1695 års hammarskatt, än 5 § gifwer
anledning till.
Angående recognitionsskogarne bifalles Högwyrdige Preste-
och det Lofl. Borgareståndets meningar tillika med det Lofl.
Borgareståndets tillägning om bergsmanshemmansskogarne:
som sjelfwa idka hytiebruk.
2:0. Angående smidet i Wermeland och på Dahl wid the
bruk, som äro utom Bergslagen belägne, samt methoden till
fördelningen brukspatronerne emellan bifaller ståndet det
Lofl. Borgareståndets mening till alla delar.
3:0. Angående smidningen wid the öfrige wercken i riket
bifalles Höglofl. Ridderskapets och Adelens samt det Hög-
1 Till största delen ordagrant refererat i RAP 1738—1739, d. 3, s. 179 f.
2 Ursprungligen härefter i konceptprotokollet: Harwid blef mycket
buller, i synnerhet om pensionen.
3 Konceptprotokollets följande ursprungliga lydelse tryckt som Bil. 10-
1739 den 16 mars.
415
wördige Presteståndets mening angående de 6 och 3 skepp :d,
dock på det sätt sorn det Lofl. Borgareståndet sig utlåtit, nem¬
ligen att äganderne wid anmälan innom ett år om högre smide
må bewilljas 6 skpp:d för 2:e härdar el:r 3 skpp:d för 1 härd,
till thes undersökningarne för sig gådt och Kongl. Bergscolle¬
gium får erfara, huru stor tillökning dem må kunna efterlåtas
i anseende till tillgång på skog och tackjern; äfwenledes bi-
falles det Högwyrdige Preste- och det Lofl. Borgareståndets
meningar angående them, som inter fatalia hos Hans Kongl.
Maj:tt sig beswärat öfwer Kongl. Bergscollegii resolutioner
om deras jernsmides inskränckning, med det Lofl. Borgarestån¬
dets tillagning wid slutet af samma tillägning i Bondeståndets
extracto protocolli af d. 29 Novemb. 1738: och the som under¬
sökning redan undergådt etc., allenast the wid årets slut etc.
4:0. Angående undersökningen wid the hamrar, som draga
kohl ifrån hyttorne, bifalles Högwyrdige Presteståndets och
det Lofl. Borgareståndets meningar.
5:0. Angående methoden, som hädanefter wid undersök¬
ningarne wid de öfrige bruken kommer att i ackt tagas, bifalles
betänkandet.
6:0. Hwad angår träns krönande till storwercke, så bifaller
ståndet betänckandet, dock att ägaren, på hwilckens marck
trän krones, efter utkröningen och öfwerenskommande med
brukspatronen genast får sin ricktiga och fulla betalning för
de trän, som wid af förandet dugelige bef innes, jemväl ock
för ämnen, när the sin styrcka och wäxt bekommit samt till
brukens betiäning kunna komma att afhämtas, dock att Dals¬
land i Elfsborgs län ifrån dylik utkröning undantages.
I de öfrige mål biföls betänckandet.
Uppå fullmäcktigens ifrån Dalsland1 åstundan om Dalslands
undantagande ifrån utkröning afgick ett ext. prot. till Preste-
och Borgarestånden.
Uplästes såwäl Hr Borgmästaren Stillmans hos Riksens
Höglofl. Ständer ingifne memorial som det Lofl. Borgarestån¬
dets deröfwer afgifne protocollsextract af d. 10 hujus angå¬
ende tullen modererande för inrikes tillwerckade lerfter, hwilc-
ket extractum protocolli ståndet till alla delar biföll.
Sven Börjesson ifrån Halland påstod wäl en dylik
moderation i tullen för andra waror, som å landet tillwerckas
Borgm:st
Stillmans
mern. om tul¬
lens modere¬
rande för in¬
rikes till¬
werckade
lerfter.
1 Härmed måste avses antingen Nils Eriksson i ödsköld eller Anders
Torstensson i Holm.
416
1739 den 16—20 mars.
af ull. Men ståndet tyckte sig icke kunna röra derwid, innan
project inkommer till sjelfwa moderationen, som nu skjedt
med linnet.
Tisdagen den 20 Martii 173 9.
Ammiralitets- Sedan ståndet war församlat, inkom Capitaine Huppen-
colleg. in- f e 11 och påminte om slut af instruetion för Ammiralitets-
collegium samt ammiralitetscammarrådens separation ifrån com-
mandosaker uti collegio. Swarades, att detta är redan bifallit
och skall expeditionen straxt afsändas.
Capit. Leijon- Uplästes Capitaine Leijonanckar memorial angående wärfs-
anckars mem. majorernes rang lika med commendeurer, hwilcket skall lända
om wärfsma- ... ..... . .. ,
jorernes rang. till alldre officerares prejudice med mera.
Fans godt, att tiletta något Irwilar.
Tillökning af Twenne deputerade företrädde ifrån Borgareståndet och re-
påstbetian- commentiera(ie Borgareståndets utlåtelse angående tillökning
ternes loner.
pa pastbetiänternes löner.
Biksdagens Ståndets extractum protocolli af i dag angående riksdagens
skit. slutande uplästes och jousterades, så lydande.
Såsom Riksens Höglofl. Ständers Stora Secrete Deputation
nu förmodeligen torde hafwa funnit innewarande riksdag
kunna i Herrans namn snart winna ett önskeligit slut och det
aldrasidst till d. 13 nästkommande April, altså fan ståndet
nödigt, att till de öfrige högrespective stånden ödmjukeligen
hemställas skulle, om icke innan förberörde termin af d. 13
nästkommande April, hwilken ståndet skulle hålla före wara
nog tillräckelig1, samtelige Riksens Höglofl. Ständer skulle
täckas öfwerenskomma, att innewarande långsamme riksdag i
Herrans namn enteligen slutas kunde och berörde termin icke
öfwerskridas, giörandes sig ståndet så mycket mera försäkrat
om höggunstigt bifall härutinnan, som de öfrige högrespec¬
tive stånden lära benägnast finna, huru swårt det är för ståndet
att sig längre här kunna uppehålla, emedan förutan åtskillige
flere omständigheter sjelfwa årstiden fordrar wederbörandes
skyndesamma återkomst till sine hemkomster.
En deputation af 12 man afgick till de andre stånden med
detsamma.
1 Kursiveringen enligt koneeptprotokollet. Dessa ord uteslutna i de till
stånden avsända extraktprotokollen.
1739 den 20 mars.
417
Deputationen kom tillbaka och berättade, att alla stånden
sig utlåtit, det de med det första will ja lemna swar härom.
Jousterades ståndets extractum protocolli af d. 16 Martii Baron
angående Öfwerstens Hr Baron Gyllenpistols memorial om Gyllenpistols
öfwersmidet, hwaröfwer Bergsdeputationen inkommit med sitt öfwersmidet.
betänckande under d. 6 Novemb. förledit år, och biföls.
Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Manufactur- och Oecon. och
handelsdeputationens betänckande af d. 13 Decemb. sidstledit commerclo‘
. , . „ . . TT rum profes-
ar ang:de en oeconomi® och commerciorum profession i Up- gion i upsala.
sala. Therjemte anhördes Högwördige Presteståndets om
samma mål afgifne utlåtelse igenom protocollsextract af d.
21 nästl, Februarii, och sedan ståndet tagit denne angelägne
saken uti noga öfwerwägande, fan ståndet skiäligt att bifalla
nyssberörde Högwördige Presteståndets extractum protocolli
såsom sig grundande på Kongl. Maij: tts nådige Försäkrings
20 §, uti hwilcken ståndet i betracktande af deras riksdags-
fullmackter enhälleligen påstod ingen ändring böra tillåtas.
Företog ståndet sig än ytterligare Justitia- samt Gammar-, Förordningen
oeconomie- och commerciasdeputations project till en ny för- °™ ^^te-
ordning angående tiänstefolck och legohjon tillika med de hjon.
öfrige respective ståndens deröfwer afgifne utlåtelser, hwar¬
öfwer ståndet stadnade i fölljande slut.
Art. 1.
§ 1. Biföls med ståndets utlåtelse af d. 22 Janua. sidst-
ledne samt det Högwördige Preste- och det Lofl. Borgarestån¬
dets af d. 1 och 3 Februa. innewarande år.
§ 2. Biföls med ståndets tillagning af d. 15 och 18 Novemb.
1738, hwilcken af de öfrige respective stånden är antagen.
§ 3. Biföls.
§ 4. Biföls.
§ 5. Biföls med ståndets påminnelse under d. 15 och 18
Novbr. sidstledit år, hwilcken Borgareståndet äfwen bifallit.
Art. 2.
§ 1. Biföls med Höglofl. Ridderskapets och Adelens tillag¬
ning om kåhlare och de i finske skiärgården brukelige skut-
båtsmän, hwilcket de öfrige respective stånden äfwen sam¬
tyckt.
§ 2. Biföls.
27 — 4712 Bondeståndets protokoll
418
1739 den 20 mars.
§ 3. Biföls med ståndets anmärckning af d. 15 och 18 No-
vemb. angående reserve- och wargiärningskarlar, som Hög-
wördige Preste- och det Lofl. Borgareståndet sammaledes be-
willjat.
§ 4. Biföls.
§ 5. Biföls med Högwördige Preste- och det Lofl. Borgare¬
ståndets tillagning.
§ 6. Ståndet håller . före att thenne § må observeras uti
scholseordningen.
Art. 3.
§ 1. Biföls med ståndets anmärckning wid det 2: dra mo¬
mentet, som det Högwördige Preste- och det Lofl. Borgare¬
ståndet äfwenledes bifallit.
§ 2. Biföls.
§ 3. Biföls med ståndets tillagning, hwarom Preste- och
Borgareståndet äfwen öfwerenskommit.
§ 4. Biföls.
§ 5. Biföls.
Art. 4.
§§ 1, 2, 3 och 4 bifolles.
§ 5. Orden wedergälle skadan gå ut efter de öfrige respec-
tive ståndens utlåtelse.
§ 6. Biföls.
§ 7. Slutas med ordet qwarlemna, och i det ställe i ackt tages
ståndets tillagningar uti des utlåtelser af d. 15 och 18 No-
vemb. 1738 samt 22 Janua. sidstl., hwarom Preste- och Bor¬
garestånden sig i sj elfwa slutsatsen förenat.
§§ 8, 9, 10 och 11 bifölles.
Art. 5.
Alla 6 §§ bifölles.
Art. 6.
§ 1. Biföls med Höglofl. Ridderskapets och Adelens samt
Bondeståndets gjorde ändringar, hwartill Högwyrdige Preste-
ståndet likaledes samtyckt.
§ 2. Biföls.
§ 3. N:o 1 biföls med Höglofl. Ridd. och Adelens ändring,
som Presteståndet på samma sätt bifallit.
N:o 2, 3 och 4 bifölles.
§§ 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 bifölles.
1739 den 20 mars.
419
Art. 7.
Alla 13 §§ bifolles.
Art. 8.
§ 1. Biföls med ståndets anmärckning af d. 15 och 18
Novemb., hwartill Höglofl. Ridd. och Adel. samt Högwördige
Presteståndet samtyckt.
§ 2. Denne § regleras efter Kongl. Maij:tts nådige resolu¬
tion på ståndets underdånige allmänne beswär wid innewa-
rande riksdag, som Höglofl. Ridd. och Adel. samt det Lofl.
Borgareståndet likaledes för godt funnit.
§§3 och 4 bif olles.
§ 5. Biföls med Höglofl. Ridderskapets och Adelens änd¬
ring, hwilcket de öfrige twenne respective stånden sammaledes
bifallit.
§ 6. Biföls med det Lofl. Borgareståndets anmärckning.
§§7 och 8 bif olles.
Art. 9.
Biföls.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af Allm. beswä-
d. 16 Decemb. 1738 angående Ständernes allmänne beswärs ren® ir!^'
ingifwande uti Urskillningsdeputation wid nästkommande riks- skiiiningz-
dag, hwaröfwer ståndet yttradt sin mening d. 10 sidstl. Janua., deputm.
hwilcket Borgareståndet bifallit, och derföre förblef ståndet
wid sin förra mening, som påskrefs sjelfwa extractet ifrån
Ridd. och Adelen.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Landshöfd.
tänckande af d. 1 Decemb. 1738 angående hwad Landshöf- Baron Gyilen-
dingen Baron Gyllenstierna anfördt beträffande sågqwarnars 0m™ågqwa™
förminskande. nars för-
Ståndet biföll Borgareståndets på betänckandet skrefne ut- "byland6 1
låtelse: Att betänckandet bif alles dock på det sättet, att inge
sådane undersökningar å the orter widare må anställas, hwarest
the redan för sig gådt, och att när the hädanefter komma att
sättas i wercket, ägarne uti theras efter lag erhåldne privile¬
gier och resolutioner tillständiga rätt icke måge förfördelade
warda.
Handelsmannen Lenman inkom och recommenderade sin Lenman re¬
stera tobaksplantageinrättning, berättandes att han hade an- commenderar
senligen anwändt till bygnader och tobaksarbetares införskrif- piantage.
wande utan att begiära någon landshjelp. Och som riket häri-
420
1739 den 20 mars.
genom tillflyter ansenlig winst, så anholt han om then förmån,
att inrikes spinnerierne måtte förbindas att årligen uparbeta
någon del af swenska tobaksblader och åtminstone 4.000 skålp: d
wid hwarje spinnarebord.
Lenman afträdde, sedan ståndet lofwat taga saken i öfwer-
wägande.
Tullarrendet. Justerades ståndets extract. prot. af d. 15 Mart. sidstl. an¬
gående tullarrendet och biföls.
Tull på ut- Resolverades, att till nästa plenidag upsättes extract. prot.
nkesspanmål. angående tullen på utrikes spanmål, hwilcken utsattes till 91/2
sk., men derest misswäxt eller hungersnöd infaller, att Hans
Maij :tt thå lindrar thenne tull.
Tull på in- Justerades ståndets ext. prot. af d. 16 hujus om tullens mo-
rikes till- dererande på inrikes tillwerckade lerfter.
werckade
lerfter.
Bergwerekens Uplästes Riksens Ständers Bergsdeputations berättelse om
tillstånd i bergwerekens tillstånd i riket af d. 20 Novemb. 1738 och
nket. biföis Ridd. och Adel. mening, att Fahlu bergslag till Kongl.
Maij:tts nådigste försorg i underdånighet recommenderas och
derjemte, att Kongl. Bergscollegii wiste sorgfällighet, flit och
försicktighet för bergwerekens tilltagande med beröm ihugkom-
mes, hwilcket påskrefs.
Gr. Claes Upl. Reductions- och liquidationsdeputations betänckande an-
Bondes och gående afledne Kongl. Rådet Högwälborne Hr Grefwe Claes
BFlcmmings^ HcmcltiSi och frami. Cammarrådet Hr Johan Casimir Flemmings
arfwingars arfwingars ansökning om Utö jerngrufwas restitution, dat. d.
ansökmg om fq Novb. 1738.
Utö jern-
grufwa. Biföls med påskrift.
Saltpetter- Uplästes Landt- och siömilitaeoeconomiedeputations memorial
sjuderiet. af d. 10 Novb. 1738 äng:de saltpettersjuderiet, hwilcket biföls,
dock att the hemman, som hafwa kokning men ingen skog,
måge derföre undfå betalning enligit 1723 års saltpettersjude-
rieförordning, hwarom ext. prot. upsättes till de andre stån¬
den.
Städemes Ankom en deputation af 6 man ifrån Borgareståndet och
staqueter. recommenderade deras extractum protocolli af d. [3] Martii
angående staqueternes hållande omkring städerne.
Ståndet lofwade taga saken i öfwerwägande, hwarefter de¬
putation afträdde.
1739 den 20 mars.
421
Uppå fullmäcktiges ifrån Österbottn enständige anhållan re¬
solverade ståndet, att fölljande underdånige böneskrift afgår
till Hans Kongl. M:tt om seglationsfriheten för Österbottns
Allmoge.
Wid innewarande riksdag har Allmogen ifrån Österbottn
uti des underdånige allmänne beswär bönfallit om nådig och
eftertryekelig befallning till wederbörande att låta them full¬
komligen, utan then ringaste förtydning till godo njuta theras
gamla seglationsfrihet på Stockholm och Åbo enligit älldre och
sednare nådige resolutioner med mera.
Nu allernådigste Konung, som Eders Kongl. Maij:tt uppå
denne underdånige ansökning i nåder resolverat att willja ju
förr ju helldre i nåder så förordna, att hwarcken Allmogen
eller städerne må skie förnär, kommandes emedlertid för All¬
mogen i detta mål att förhållas efter de hitintills utkomne nå¬
dige förordningar och resolutioner enligit i underdånighet bifo¬
gade afskrift, fördenskull och som 76 § af Eders Kongl.
Maij:tts nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne
beswär wid 1723 års riksdag, 58 § af Kongl. Maij:tts nådige
resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär år 1731,
Kongl. Maij:tts nådige resolution för Allmogen i Österbottn
af d. 10 November 1686 och des 10 § samt 8 § af Kongl. Maij:tts
nådige resolution under d. 18 Martii 1689 i nåder förmå och
innehålla, att för de socknar, som stöta till siökanten, men eij
för de fiärmare, med tiänlige af dem sjelfwe upbygde far-
kåster fri seglation tillåtes på Stockholm och Åbo med egen
afwel och bondewaror men eij med uphandlad afwel och gods
af andra; ty har Bondeståndet uppå wederbörande fullmäck¬
tiges trägne och inständige anhållan icke undgå kunnat i dju¬
paste underdånighet att bönfalla, det täcktes Eders Kongl.
M:tt med nådigt och högrättwist slut afhjelpa denne af Bor-
gerskapet stridige gjorde men af Allmogen på intet bewisligit
sätt förwerckade seglationsfriheten.
Bondeståndet lefwer i djupaste underdånighet i så mycket
större förhopning om nådig bönhörelse, som Bondeståndet eij
mindre än andre Eders Kongl. Maij:tts trogne undersåtare
äger den alldranådigste försäkran att orubbat få åtnjuta deras
tid efter annan erhåldne nådige resolutioner, privilegier, fri-
och rättigheter, och detta landet, som eij allenast på det gruf-
weligaste sättet af fienden blifwit förstört utan ock sedermera
Österbottns
seglations-
frihet.
422
1739 den 20—21 mars.
hemsökt är med swåra misswäxtår och boskapsstörtningar, nöd-
wändigt måste lida en total undergång, om det på något sätt
hindras uti des wälfångne seglationsfrihet, som denne Allmoge
i Österbottn ifrån långlige tider tillbakars ägt och nyttjat.
Bondeståndet framhärdar med djupaste wördnad etc. etc.
Onsdagen den 21 Martii 173 9.
Justerades de tillförende håldne ojusterade protocollen.
Swartrå Uplästes ett memorial ifrån Sven Bengtsson [o: Börjesson]1
kyrcka. i Halland angående en collect till Swartrå kyrckjas reparation
och kunde ståndet i anseende till förordningarne med denne
saken sig icke befatta.
Cronobergs- Uplästes Justitia!- och Bergsdeputationernes memorial af d.
manshem- 26 Octob. 1738 om wissa fatalier för them, som willja klandra
man' angående besittningsrätt till cronobergsmanshemman jemte
projectet till denne förordning om besittningsrätt till crono¬
bergsmanshemman och biföls detta projectet.
Talmannen fick båd att komma ned på Riddarhuset i De-
fensionsdeputation2 och kom efter en liten stund tillbakars.
Wismars ne- En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen anmälte Ma-
deriagzfnhet. nufäctur- och handelsdeputationens betänckande angående sta¬
den Wismars nederlagsfrihet, hwaröfwer Ridderskapet och
Adelen i dag resolverat.
Afträdde.
Riksdagens Presteståndet förklarade igenom en deputation, att det all¬
slut. deles bifallit Bondeståndets mening, att d. 13 April blifwer
ultimattermin till riksdagens slut.
Mag:r Huss. En prestman ifrån Presteståndet recommenderade till noga
skiärskådande saken angående Magister Huss, hwilcket låf-
wades.
Lenman. Lenman begiärte få afskrift af Manufactur- och handels¬
deputationens betänckande angående tobaksplanteringen, som
hewilljades.
Talman gick med 5 deputerade till Presteståndet att swara
emot deras deputation.
Generalkrigz- Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 9 Janua. an-
och leutera- gående Generalkrigs- och leuterationsrättens håldne protocol-
p°otooollerS ^er åren 1734, 35, 36 och 1737 och resolverades, att detta
1 Konceptprotokollet.
2 Jfr s. 213, not 1.
1739 den 21 mars.
423
remitteras till Hr Justitisecantzleren, hwilcken, såwida han
finner sig hafwa causam agendi, efter sin instruction dermed
widare hafwer att förfara.
Talman kom tillbakars och berättade, att Presterna an-
togo deputationen med mycken höflighet.
Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Rådcammaren d. Om foro,
28 Pehr. sidstl., om foro, hwar öfwerofficerares brått ochhwar öfwerof-
ficerares brått
förseelse i embetet dömas skall, tillika med Lagcommissionens Qoh förseeise i
infordrade underdånige betänckande af d. 10 Februa. inne- embetet
warande år, och fan ståndet nödigt, att Krigsbefälets tanckar domas skalk
häröfwer inhämtas.
Uplästes Capitaine Leijonanckars memorial af d. 16 Decemb. Capit. Leijon-
angående de capitainer, som wärf smaj or erne igenom derasanckars 'nein-
t , . om wärfsma-
tillagde commendeursrang kommit att ga förbi. joremes rang
Resolutio.
Emedan Bondeståndet giärna ser, att hwarcken commendeu-
rerne, ammiralitetscapitainerne eller them, som holmmajors-
sysslan förrätta, måtte härutinnan på något sätt kunna skje
förnär, ty finner ståndet nödigt att remittera detta memorial
till Stora Secrete Deputation att ther må öfwerwägas, huruwida
thetta kan giöra någon ändring uti then förmån, som igenom
then nyligen fattade resolution blifwit wärfsmajorerne tillagd,
hwaröfwer Stora Secreta Deputation med sin utlåtelse till
ståndens plena inkommer.
Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 22 Janua. Capit.
sidstl. angående Capitaine Schlyter. Schlyter.
Resolutio.
Bondeståndet fann rättwist, att detta målet till Hr Justitite-
cantzleren hänwises, som dermed sin instruction likmätigt
hafwer att förfara, thå i then händelsen Kongl. Ammirali-
tetscollegium skulle befinnas härutinnan hafwa sig förgodt,
Skjepscapitaine Schlyter bör komma till åtnjutande af den er¬
sättning, som deputationen föreslagit.
Talmannen fick tillstånd att hos Generaltullarrendesociete- Brodin,
ten recommendera en wid namn Brodin till någon tiänst.
424
1739 den 22 mars.
Torsdagen den 22 Martil 173 9.
Giöta Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 26 Octob. 1738
Håfrätt. angående 2:ne cancellister wid Kongl. Giöta Håfrätt, hwilcket
tillswidare biföls och lades ad acta.
Connestable Widare uplästes samma deputations memorial af d. 13 No-
Lundberg. vemb. 1738 angående Connestabelen Lundberg, hwilcket sam¬
maledes biföls och lades a[d] a[cta].
Lagmanstings Samma deputations betänckande af d. 26 Novemb. förledit
förrättande af angående lagmanstingens1 förrättande af Hr Assessoren
s W hIIgii
i Lagman Wallen i Hr Lagman Francs ställe och sedan ståndet tagit
Francs ställe, denne sak med de derwid anförde2 omständigheter i noga
öfwerwägande, fan ståndet för sin del bäst och skiäligast wara,
att thensamme alldeles förblifwer i thet stånd, then nu är,
utan både åtal och åtwarning.
Comm.collegii Uplästes Protocollsdeputations betänckande af d. 1 Octob.
räkenskaper. 173g angående de Secreteraren Urlander i Kongl. Commerce-
collegio bewilljade 100 d:hl. s:m:t årl. för collegii räkenskapers
förfärdigande ifrån 1719 till 1729 inclusive med mera, hwilc-
ken sak ståndet likaledes förmente kunna lemnäs opåtald i
anseende till åtskillige mildrande omständigheter, dock med
det förbehåld, att sådant hädanefter icke skjer.
Förrådsmaga- Ytterligare uplästes förbemelte deputations memorial af d.
Zin0holm °Ck" 26 Octob. förledit år angående förrådsmagazinet här i Stock¬
holm med mera och biföls detta memorial.
Agenten Dito deputations memorial af d. 9 Decb. 1738 angående
Bach- Agenten Bachmansson, hwilcket biföls tills widare och lades ad
mansson.
acta.
Mag:r Huss. Uplästes ånyo Protocollsdeputationens betänckande af d. 10
Octob. 1738 angående Extraordinarie Predikanten wid Kongl.
Maij:tts Lifgarde Mag.-r Johan Laurentius Huss anförde be-
swär emot Consistorium i Hernösand, som eij skall till then
ledige kyrckioherdelägenheten i Brunsflo utfärdat behörige
missiver, och resolverades ut in protocollo af d. 6 hujus.
Anders Anders Andersson i Sparsätra beklagade sig, att
Andersson jjan blifwit med owett angripen af en hökare samt bekommit
i Sparsätra. ^ örfil, hwarföre lian begiärte, att ståndet wille förordna Jan
Persson i Tuna till sin fullmäcktig wid wederbörande domstol.
1 "Ursprungligen i konceptprotokollet: ... ang:de försummade lagmans¬
ting i ETcenäs och Tavastehus lagsago i Finland . ..
2 Ordet anförde dubbelskrivet i förlägget.
1739 den 22—23 mars.
425
Uplästes ett extraet af Presteståndets protocoll, hållit d. 15 Bewillningen.
hujus, angående bewillningen, hwartill de öfrige stånden ut-
nämt sine deputerade.
Ståndet utnämde härtill Talmannen Olof Håkansson, Jon
Bengtsson i Påglabäck samt Jan Persson ifrån Tuna.
Fredagen d. 23 Martii 173 9.
Sedan ståndet war församlat, uplästes Cammar-, oeconomie- Baron
och commerce- samt Bergsdeputationernes betänckande af d. 21 Friesendorfs
Decbr. förledit år angående Hr Cammarherren Baron Friesen- mem'
dorfs till Riksens Ständer ingifne memorial om förklaring
öfwer wissa privilegierade hemmans natur och rättighet i Sal¬
bergs län, och sedan ståndet tagit denne angelägne saken
uti noga öfwerwägande, kunde ståndet icke samtycka till detta
betänckande utan lefwer i den ödmjuka tillförsickt, att weder-
börande lära finna, huru nödigt för Sala silfwerwercks bibe¬
hållande är, att desse hemman efter wanligheten och på förre
foten gå silfwerwercket efter förordningar till handa med wed,
kohl och mera samt att crono- och skattehemmanen i Salbergs
län i annor händelse skulle mycket lida samt underkastas ound-
wikelig ruin och undergång.
Detta fan ståndet nödigt att genom extractum protocolli med
de öfrige stånden låta communicera.
Uplästes Krögareembetets här i staden ingifne memorial an- Krögare-
gånde thet förfång, som samma embete skall lida i theras embetets
näring med mera, och sedan ståndet tagit samma memorial m na'
jemte det Lofl. Borgareståndets häröfwer yttrade mening ige¬
nom protocollsextract af d. 12 Martii i noga öfwerwägande,
stadnade ståndet häröfwer för sin del i det slut, att detta
målet till Kongl. Maij: tts och Riksens Cammarcollegium må
remitteras, som derwid lärer i ackt taga, såwäl hwad med
hwars och ens privilegier är enligit som på hwad sätt cronan
härigenom någon förmån och inkomst tillfalla kan, hwilcket
med de öfrige stånden wälment communiceras, men holts se¬
dermera för onödigt.
Uplästes Högwördige Presteståndets extractum protocolli af Byten,
d. 20 hujus angående Cammar-, oeconomie- och commercede-
putations betänckande af d. 1 Decbr. 1738 om byten och blef
samma extractum protocolli till alla delar bifallit, hwilcket
med det Lofl. Borgareståndet communicerades.
426
1739 den 23—24 mars.
Rang för Uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af
k^städerne110 ^ Februa. sidstl. angående något wist rum och äreställe på
rangordningen för hrr borgmästarne uti städerne. Och i an¬
seende till den ämbetes werdighet och angelägenhet, de be¬
kläda, biföll ståndet ofwan anförde det Lofl. Borgareståndets
extractum protocolli, så att detta i anseende till städernes be¬
skaffenhet tages i ackt wid den nya rangordningens upsätt-
jande, kommandes de emedlertid och framgent att begripas
under duelsplacatet såsom andre adelige wederliltar, hwilcket
ståndet med de öfrige respective stånden välment communi-
cerade.
Lögerdagen den 24 Martii 173 9.
öfwersten Uplästes Öfwersten Friherre Sparres memorial om de ho-
Baron Sparre. nom af Konung Carl XII utlåfwade 2.000 dahl. silf:m:t.
Resolutio.
Biföls, att Hr Öfwersten må njuta betalning för desse af
högstsal. Konung Carl XII i nåder låfwade 2.000 dahl:r
silf: m: t och betalas af Ständernes Contoir.
Spinhus- Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
inrattnmgen i tänckande af d. 30 Novemb. jemte Manufactur- och handels-
deputations betänckande af d. 26 sidstl. Januarii angående
spinhusinrättningarne i riket och biföls det Lofl. Borgare¬
ståndets deröfwer afgifne utlåtelse igenom protocollsextract
af d. 23 hujus.
Städemes Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
staqueter. tänckande af d. 5 Decbr. 1738 angående staqueternes wid mackt
hållande omkring städerne jemte Tulldeputations extractum
protocolli af d. 22 Febr. 1739 och resolverades, att saken re¬
mitteras tillbaka till deputationerne att såwäl angående qutes-
tionen som sättet med närmare utlåtande inkomma.
Assecurence- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
contoirs in- af <j 27 Novemb. 1738 angående ett assecurencecontoirs inrät-
lattmng. £an(je j stockholm; jemwäl uplästes Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli om samma sak af d. 8 Decbr. förledit
år, hwilcket extract biföls, allenast att hwad Ridderskapet och
Adelen påmint wid 3 § kunde uteslutas och orden i berörde §
1739 den 24—26 mars.
427
blifwa stående likmätigt det Lofl. Borgareståndets extraetum
protocolli af d. 17 Febr.
Uplästes Reduetions- och liquidationsdeputations betänc-
kande af d. 9 Aug. förledit år angående de sökandes bortmiste
räntor af indragne gods till cronan samt Imruwida sådane
räntor med uplupne interessen emot cronogravationer måge
kortas, och biföls betänckandet på lika sätt som Högwyrdige
Presteståndet under d. 9 sidstl. Septb. thet gjordt hafwer.
Upl. Secrete Utskåttets extract. prot. af d. 2 hujus angående
50 dhl:r silf:m:t årlig expectencelön för Krigscommissarien
Carling och biföls.
Upl. ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
samt Tulldeputations betänckande af d. 25 sidstl. Januarii
angående siötullen på inkommande utrikes spanmål och se¬
dan ståndet tagit detta betänckande jemte Höglofl. Ridder-
skapets och Adelens igenom protocollsextract af d. 24 Februa.
afgifne utlåtelse i noga öfwerwägande samt derwid i ackt
tagit, hwad såwäl till skiäligt pris på spanmålen samt till af-
böijande af wanpris derå lända kan, stadnade Bondeståndet
der öfwer i fölljande slut, att i tull
l:o för en tunna hwete ifrån utrikes orter utsattes 16 sk:r;
2:o en tunna råg och korn ifrån utrikes orter till 9 1/„ sk.;
3:0 en tunna malt ifrån utrikes orter 16 sk:r;
4:0 en tunna hafra ifrån utrikes orter 4 sk:r;
hwilcket med de öfrige respective stånden i all ödmjukhet com-
municeras.
Wid upläsandet af Riksens Höglofl. Ständers utlåtelse öfwer
Bondeståndets extraetum protocolli af d. 10 Janua. angående
cronoskjutsen emellan Stockholms län och Södermanland blef
af ståndet resolverat, att det Högwyrdige Presteståndet i all
ödmjukhet anmodas skulle att i anseende till de i Bondestån¬
dets extracto protocolli andragne omständigheter, hwilcka sig
alldeles grunda på sanning och urminnes rättighet, lemna sitt
gunstiga bifall till merberörde protocollsextract enligit det
Lofl. Borgareståndets aflemnade utlåtelse af d. 5 hujus.
Måndagen den 26 Martii 173 9.
Uplästes ett extract af Stora Secrete Deputations protocoll
af d. 5 Febr. sidstl. angående de professorers löner, som eij
äro i stånd att med behörig drift informera ungdomen, och
biföls.
Ang:de bort¬
miste räntor.
Carling.
Siötullen på
utrikes in¬
kommande
spanmål.
Cronskjutsen
emel. Stock¬
holms län och
Söderman¬
land.
Om g. profes¬
sorer.
428
1739 den 26 mars.
von Schant-
zes mern.
Krigscasseu-
ren i Krigs-
collegio.
Justitiaecantz-
lerens instruc-
tion.
Commendeur
Printz.
Samuel
Stenhof.
Uplästes Secrete Utskåttets extractum protoeolli af d. 19
Deebr. 1738 angående Öfwerpostdirecteuren von Schantez an¬
sökning och biföls i alt öfrigit, allenast att hwad påsttaxan
och des reglerande samt utskickaders afsändande till postcon-
toiren widkommer, ståndet fan rådeligast, att det förblifwer
i desse mål efter wanligheten.
Uplästes Secrete Utskåttets extract. protoeolli af d. 2 hujus
angående tillökning på lönen samt skrifwarehjelp för Casseu-
ren i Krigscollegio och biföls.
Upl. Justitiaedeputations betänckande af d. 23 Novb. 1738
angående Justitiaecantslerens instruetion och biföls.
Upl. projectet till instruetionen, hwaröfwer således resolve¬
rades, att betänckandet biföls tillika med Höglofl. Eidd. och
Adel:s, Högwyrdige Preste- samt det Lofl. Borgareståndets
tillägningar och påminnelser.
Uplästes Protocollsdeputations betänckande af d. 9 Janua.
äng:de de Commendeuren Johan Caspar Printz skjedde pre-
judicer.
Resolutio.
Commendeuren Printzes klagomål remitteras till Hr Justi-
timcantsleren att thermed efter sin instruetion förfara. I fall
han finner sig hafwa causam agendi och Kongl. Ammiralitets-
collegium skulle i detta mål sig hafwa förgådt, så njuter tå
bemelte Commendeur den reparation, som deputationens be¬
tänckande wid slutet n:o 1 föreslår. Hwad communication an¬
går, som deputationen n:o 3 omförmäler, så bifalles densamme.
Beträffande kongl, rescriptet af d. 31 Maji 1736 förblifwer
ståndet wid Höglofl. Ridd. och Adel:s gifne förslag.
Uppå Bondens ifrån Halland Samuel Stenhofs trägne an¬
hållan1 resolverades till fölljande underdånige supplique.
Uti ståndet har en fattig bonde ifrån Halland, benemd
Samuel Stenhof, andragit, det han år 1716 af högstsal. Ko¬
nung Carl XII undfådt nådig befallning att till högberörde
Kongl. Maij:tts kiök uti Lund alt upkiöpa, som betarfwades,
samt wid högstbemelte Kongl. Maijitts resa till Norige an¬
skaffa läder till säckar jemte korgar, hwilcka han låtit med
läder öfwerdraga och warit af den storlek, att till hwar och
1 Jfr s. 377, not 1.
1739 den 26 mars.
429
en åtgådt 2: ne oxhudar utom wäfwen, hwarf öre han berättar
sig knapt hafwa undfådt halfwa summan och det i mynte-
tekn, hwarigenom han nu ser sig intet annat förestå än totalt
förderf och undergång.
Nu allernådigste Konung, ehuruwäl Bondeståndet icke borde
understå sig att wid ett dylikt mål, hwarom ståndet icke kan
hafwa någon tillförlåtelig underrättelse och säkerhet, falla
Eders Kongl. Maij:tt heswärlig, så kan ståndet dock i anse¬
ende till denne nödlidande Bondes trägne anhållan icke undgå
till Eders K. Mitts allranådigaste behjertande i djupaste under¬
dånighet att hemställa, om och huruwida Eders Kongl. Maijitt
allernådigst skulle täckas låta förhjelpa honom till någon
ringa ersättning för det, han i så måtto skall hafwa lidit,
hwartill han förmäler sig kunnat upwisa behörige bewis, ther
icke thes skrifter och documenter igenom en olyckelig wådeld,
hwilcket wederbörande ifrån orten äfwenledes intyga, med all
des lösa egendom blifwit förlorade.
I afwacktan af nådig bönhörelse framhärdar etc. etc.
Sedan resolverades till fölljande underdånige supplique.
Hos ståndet har en wid namn Johan Bergmarck andragit1,
det han nu på 5: te året blifwit i arrest qwarhållen, för det
han angifwit någon oricktighet emot landsbetiänterne uti
Westernorland, anhållandes fördenskuld om ståndets under¬
dånige intercession om nådig befallning till wederbörande att
afgiöra denne sak, på det des myckna lidande eij må giöras
alldeles olideligit igenom en alt för lång arrest; och som en del
af ståndets ledamöter ganska trägit understödt denne des be-
giäran, så har ståndet intet kunnat underlåta i djupaste under¬
dånighet att bönfalla, det wederbörande måge i nåder an¬
befallas att, så snart som giörligt wara kunde, förhjelpa honom,
Johan Bergmarck, till slut i saken, framhärdandes Bonde¬
ståndet med djupaste wördnad och all undersåtelig nit och
trohet etc. etc.
Jemwäl resolverades till fölljande underdånige supplique.
Hos Eders Kongl. Maijitt berättas en benemd Hans Mich.
Kock i underdånighet skola hafwa bönfallit att slippa de ho¬
nom af Edis K. Mitts och Riksens Giöta Håfrätt pålagde 8
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 91 f.
Johan
Bergmarck.
Hans M.
Kock.
430
1739 den 26 mars.
Assessor
Lubecker.
Att bruks-
ägame uti
Callmare, Cro¬
nobergs och
Blekinge
läner.
års fängelse uti Marstrand för begångit lurendrägerie. Och
som denne Hans Mich. Kock1 igenom åtskillige af ståndets
ledamöter ifrån Bohuslän anhållit om ståndets underdånige
föreskrift i denne sak i anseende till des betygade oskuld, stora
fattigdom samt att han har hustru och många små barn, så
har ståndet till Eders Kongl. Maij:tts nådige ompröfwande
och wälbehag i alldradjupaste underdånighet skolat hemställa
denne des trägne och inständige ansökning, framhärdandes
Bondeståndet med djupaste wördnad etc.
Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 15 Decbr.
1738 angående Assessoren Lubecker.
Hwilar till des man får se, hwad de andre stånden sig utlåta.
Bergsdeputations betänckande af d. 7 Novemb. förledit år
togs i öfwerwägande och efter åtskillige discourser, isynnerhet
emellan bergsmännen, resolverades till fölljande extractum
protocolli.
Uplästes Bergsdeputations betänckande af d. 7 Novemb.
1738 angående bruksägarnes uti Callmare, Cronobergs och
Blekinge läner ansökning att till deras werck få betiäna sig
af kiöpetackjern ifrån Nora och Lindes bergslag och stadnade
ståndet deröfwer i fölljande slut.
l:o. Uti rubriquen af Höglofl. Bergsdeputations betänckande
angående Callmare, Cronobergs, Blekinge läners bruksägares
ansökning att få kiöpa bergsmalmstackjern till upblandning
af sitt siö- och myrmalmstackjern anföres, att de gjort ansök¬
ning att få allenast betiäna sig af Nora och Lindes bergslager,
der de likwäl skola begiärt att få utur de Bergslager kiöpa
sådant tackjern, som, utom andre älldre och å kiöpetackjern
privilegierade wercks förfång, låter sig med Kongl. Bergs-
collegii ompröfwande bäst giöra, hwileket lärer komma i hög¬
gunstig consideration.
2:0. Att bergsmännerne igenom åtskillige kongl, resolutioner
och förordningar ifrån långliga tider tillbaka warit privile¬
gierade att upsättja sitt tackjern till hwem de behaga och sin
bästa utkomst hafwa kunna, är bewisligit af 2 § uti Kongl.
Maij:tts nådige resolution, dat. d. 2 Octob. 1675, angående
tackjernshandelen för Allmogen uti Nora, Lindes och Leke¬
bergs bergslager, 5 § af Kongl. M:tts nådige resolution på
1 Supplik av Kock i Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 93 ff.
1739 den 26 mars.
431
Philipstads bergslags andragne beswär af d. 10 Novemb. 1686
samt Kongl. Maij:tts nådige resol. af d. 18 Maji 1689 öfwer
någre puncter och ärender, som Thes Bergscollegium i anled¬
ning af then i Bergslagen hällne commissionen angående Bergs-
lagerne i gemen uti underdånighet andraga låtit, i 1 § tyde-
ligen efterlåter bergsmännen att få försällja theras tillwerckade
tackjern, såsom theras egit afwel n. b. till hwem de hälst
behaga, eftersom the thet för sin beqwämlighet för godt och
nyttigt pröfwa; tillåtandes 2 § i samma nådige förordning
uttryckel. bergsmännen i Nora, Lindes och Westerbergslagen
att föryttra theras tackjern till andra bruk, som tillförende
n. b. intet hafwa sig deraf betiänt, och serdeles till them, som
thetsamma kunna föra öfwer Mälaren till the widare aflägsne
bruken wid siökanten, nemi. Finland, Helsingeland, Wester-
norlanden, hwilcket etc. måtte hafwa afsickt på flere än uti
thesse sidst upräknade provincier belägne bruk; dessutom be-
falles uti merberörde kongl, förordnings 5 §, att Kongl.
Maij:tts 10:dejern uti Österbergzlagen icke skall innom den
districten utsmidas utan n. b. till andre orter försälljas, hwilc-
ken afsickt finnes wara bibehållen, då Hans K. M:tt uti Dess
sedermera nådige bref till Kongl. Bergscollegium af d. 31
Octob. 1690 angående 10:dejernets försälljande i Österbergs¬
lagen till hammarwercken dersammastädes tillåter, att samma
10:detackjern må försälljas till them, som drifwa hammar-
werck innom Österbergslagen n. b. wid de händelser, att slikt
utom bernelie Bergslag eij skulle låta sig giöra, dock med den
befallning, att efter all möijelighet först tillses skall, det samma
10:dejern må n. b. blifwa föryttrat på andre orter.
Af hwilcket alt jemte flere kongl, förordningar, bref och
resol :r rörande Bergslagernes och städernes privilegier nog¬
samt sltönjes, det höga öfwerheten alltid warit sorgfällig
therom, att Bergslagen skulle hafwa en oinskränckt och till-
räckelig afsättning på sitt med mycken möda och swett hop-
arbetade tackjern, på det att det igenom en twungen och in-
skränekt handel eij skulle falla i ett alt för ringa och intet
lönande pris; men d. 25 Maji 1725 har Hans K. M:tt i nåder
behagat utfärda ett bref till Dess Bergscollegium om några
oeconomiska anstallter af innehåld, att ingen hammarpatron
utom de finska bruken, hwilcka blifwit af fienden ruinerade
och åter borde uphjelpas, må hafwa frihet att uti Nora och
Lindes samt Wästernorlandsbruken utur Wäst erberg slag en
432
1739 den 26 mars.
uphandla nödtorftigt tackjern1, med hwilcken förordning Hans
K. M:tt förmodeligen haft afseende på det den tiden warande
höga jernprisets hämmande, som steg å 60 till 70 dhl:r skpp:d,
hwilcken ock hade den goda werckan, att priset utan twång
el:r några föreskrefne taxor kom att reglera sig sjelf t och
är nu, som allmänt bekant är, i så ringa pris, som det någon
tid warit, hälst när man uträknar denne tidsens penninge-
valeur emot den förra; hwarföre oförgripeligen tyckes, att
bemelte 1725 års förordning så mycket mindre kan wara till
desse tider lämpeligit, som Riks:s Höglofl. Ständer wid denne
riksdag så ansenligen behagat inskräncka hammarsmidningen,
hwaraf en qwantitet tillwerckat tackjern i hwarje Bergslag
lärer blifwa öfrig och de finske bruken nu äro merendels
försedde med egne masugnar och tackjernstillwerckningar,
allenast 2: ne, nemi. Kautua och Swartå bruken, som ännu
förse sig med tackjern härifrån.
3:0. Har Bergsdeputationen alldeles gådt förbi den mercke-
lige omständighet, som finnes uti Kongl. Bergscollegii be-
tänckande och är enlig med Hr Bergmästaren Anton Swabs
till högbemelte collegium ingifne årsrelation, nemi. att Kongl.
Collegium har sig bekant, att wid theras tackjernstillwerck¬
ningar af siö- och myrmalm möta sådane swårigheter, som
the, nemi. småländske hruksägarne, andraga, och the therföre
skulle hafwa nödigt något kiöpetackjern till blandning1; desse
swårigheter bestå derutinnan, att till 1 skpp:d stångjern måste
de sättja på hammarsmedshärden 28 å 30 LK tackjärn, till
hwars färskande, smältande och uträckjande åtgå 28 å 30 t:r
kohl utom tidsens utdrägt igenom des hårda och sena smäl¬
tande, hwilcket alt efter de gjorde försöken kan hjelpas med
Vedels tillsättning af tiänligit bergmalmstackjärn. Nu som
Riksens Ständer alltid wist en serdeles örn- och sorgfällighet
för skogarnes conservation i längden, så lära de så mycket
mera söka att befordra och uphjelpa denna saken, som deri¬
genom mycken skog årligen skulle besparas.
4:o. Bewilljas denne blandningstackjernshandelen endast
innom Westerbergslagen och hälst Grangiärdes sockn, der lik-
wäl det dersammastädes tillwer ekade tack jernet är bland alla
bergslagstackjernssorter det mäst oartade och bräckte, så att
det eij torde wara tiänligit till blandning med siö- och myr¬
malmstack jernet; att förtiga, det en sådan inskränckning sy¬
2 Kursiveringen enligt konceptprotokollet.
1739 den 26 mars.
433
nes strida emot bergsmännernas och deras förläggares samt
städernes privilegier och 1731 års resol, på Allmogens allmänne
beswär och des 59 §, hälst sådant skulle hindra en och annan
Bergslag uti af sättningen af det tackjern, som wid de swenske
hammarwercken eij torde kunna consumeras, ehuru uti de
andre rikets Bergzlagar kunde finnas öfwerlopstackjern och
till blandning med siö- och myrmalms jernet långt tiänligare
än Westerbergslags- och Grangiär dstack jernet.
5:0. Den tiden, som Bergsdeputationen utfärdade sitt be-
tänckande öfwer småländske bruksägarnes ansökning om fri¬
het att få sig tillhandla blandningstack jern utur de Bergs¬
lager, som Kongl. Bergscollegium kunde pröfwa det sig bäst
låta giöra, war wälbemelte deputation ännu uti ovisshet, hwad
brukspatronernas gemensamma ansökning om ett friare eller
inskräncktare stångjernssmide winna torde, hwarföre förrhög-
berörde deputation eij kunde hafwa någon grund eller an¬
ledning att sig annorlunda utlåta, än des betänckande inne¬
håller; men sedan stångjernssmidet öfweralt numera blifwit
satt på en wiss och sådan fot, att tackjernshandelen medelst
en öfwer hela riket allmän och ansenlig skied inskränckning
kommit uti en hel annan situation, än den ansågs wara be¬
skaffad, då merhögbemelte deputation afgaf sitt betänckande,
så lära Riksens Högl. Ständer med så mycket tryggare och till-
förlåteligare säkerhet kunna tillåta denna på bruksägarnes sätt
begiärte blandningstackjernshandelen, som det är allmänt be¬
kant, att desse sednare åren, ehuru högt brukspatronerne
drifwit sitt smide, alldrig warit brist på tackjern utan snarare
på god afsättning, som framdeles lärer blifwa kiänbare, om
småländske bruken skulle betagas den begiärte och oumgänge-
ligen tarfwande handelen, serdeles och sedan de finska bruken,
som förr sagt är, numera eij betarfwa någon qvantité tackjern
härifrån Swerige.
6:o. Som man i erfarenhet kommit, att Riksens Ständer
faststält och beslutit, det Kongl. Ammiralitetet skall till bar¬
last för flottan up haqdla ett ansenligit partie tackjern, hwa,raf
det allaredan i Grangiärdes bergslag skolat gjordt en begyn¬
nelse, så tyckes oförgripeligen, att alt, hwad till flottan nu
behöfweS: el:r hädanefter betarfwas kan, kunde utur Gran¬
giärdes bergzlag få af hämtas på det sättet, att Kongl. Maij:tts
och cronones 10: de jern i bemelte Bergslag till formelige och
beqwämlige galter eller tackor kunde stöpas, då minsta skadan
28 — 4 712 Bondeståndets protokoll
434
1739 den 26 mars.
för kronan i anseende till detta jernets ringa warde skulle
existera, om något skjepp eller fartyg skulle förolyckas eller
någon hemlig oloflig handel dermed på utrikes orter skulle
drifwas, hwaremot småländska bruken kunde från andra af
Kongl. Bergscollegio befundne tiänlige och för andra bruk
oprsejudicerlige Bergslagar sig tillhandla nödigt blandnings-
tackjern.
7:0. Tillägger Bergsdeputation desse bruksägare allenast
1/5-del, derlikwäl de rön och försök, som enligit Bergmästarens
Hr Anton Svabs berättelse anstälte äro, nogsamt intyga, att
1/4-del behöfwes till blandning, om det rätteligen skall blifwa
hulpit, men med ett ringare qvantum kan den förmente för¬
bättringen icke winnås.
Sluteligen gior Bergslagen sig försäkrat, att Biksens Höglofl.
Ständer låta detta hos sig i ömt öfwerwägande komma låta (!),
så att den ena undersåten må skje lika rätt som den andra.
Åbo Håfrätts Uplästes Protocollsdeputat:ns memorial af d. 15 Decbr.
förslager till ang;de Kongl. Åbo Håfrätts protocoll af d. 26 Pebrua. 1737
assessors -
beställningar, om förslagen till fyra då ledige assessorsembeten och resolve¬
rades, att som Hr Statssecreteraren Cederström [s] bref till
Hr Presidenten Åkerhielm allenast är enskylt, som wäl blifwit
upwist i Kongl. Håfrätten, dock till ingen annan ända än att
det stod i hrr ledamöternes will ja att derpå giöra hwad re¬
flexion de wille, så håller ståndet onödigt, att härom giöres
någon föreställning hwarcken till den ena eller andra.
Åbo Håfrätts Samma deputations memorial af d. 9 Janua. detta år up-
protocoller. jas^eg om Håfrätts protocoller samt 2.-ne förslagers up-
sättjande d. 5 Novb. 1734 och d. 21 Febr. 1735, och hwad
protocollerne widkommer, biföls betänckandet. Men hwad för¬
slagen angår, att therwid hädanefter i ackt tages, hwad med
lag och then wid innewarande riksdag gjorde författning en¬
ligit är.
Ang:de Com. Widare upl:s d:o deputations memorial af d. 13 Octob. för-
”kåtter f<af" år angående det, att Commercecollegium emot stäld säker-
landzhjelps- het af löningsliqvidationer under n:o 8 låtit åtskillige manu-
medlen till facturister bekomma förskått af landzhjelpsmedlen, och biföls
manufacturis- j i • i x*
terne. de skill jacktiges mening.
Tullaccisen. Uplästes Cammar-, oeconomie- och commerce- samt Tull-
deputationernes gemensamme betänckande af d. 29 sidstl.
1739 den 26 mars.
435
Janna, angående tullaceisen [consumtionsaccisen]1 med allega-
terne jemte Ridderskapets och Adelens deröfwer afgifne pro-
tocollsextract af d. 7 och 8 hujus, hwilcket extractum proto-
colli till alla delar biföls jemte Borgareståndets tillagning wid
slutet och näst orden utifrån inkomma lägges wid stora siö-
tullen.
Upl:s Riks:s St:s underdånige bref till Hans Maij:tt an¬
gående Tullarrendesocieteten och biföls, att Borgareståndet får
nu straxt njuta resolutionen angående de 500 kronans låtter
till godo.
Uplästes ånyo ett extract af Borgareståndets protocoll, hållit
d. 25 Novemb. 1738, angående ändring uti Borgareståndets
allmänne beswärs 59 § om expediter.
Resolutio.
I anseende till de wid ärendet inlöpande granlaga omstän¬
digheter fan ståndet bäst wara, att denne § till Secrete Ut-
skåttet remitteras, som med des ytrande liäröfwer till plena
hafwer att inkomma.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständ:s Landt- och siömilitia;-
oeconomiedeputations memorial af d. 10 Novemb. 1738 angå¬
ende saltpettersjuderiet, hwilcket memorial det Högwyrdige
Presteståndet och det Lofl. Borgareståndet bifallit till alla
delar men Riksens Höglofl. Ridderskap och Adel på det sättet
samtyckt, att Adelige Privilegierne blifwa oförkränckte samt
att 11 § af Kongl. M:tts nådige resolution på Ridderskapets
och Adelens [beswär]2 af d. 8 Janua. 1735 härwid blifwer i
ackt tagen.
Bondeståndet tog alt detta uti noga öfwerwägande och fan
skiäligt att bifalla bemelte memorial efter Höglofl. Ridd. och
Adel. utlåtelse, så att icke allenast Adelige Privilegierne blifwa
oförkränckte, utan ock att derwid i ackt tages Kongl. Maij:tts
nådige resolutions 11 § på Höglofl. Ridd. och Adel. beswär
år 1735, hwilcken är alldeles enlig eij allenast med Kongl.
Maij: tts nådige resolutions 9 § på Bondeståndets underdånige
allmänne beswär wid 1734 års riksdag utan ock med hwad i
de allmänne beswären wid innewarande riksdag faststält är.
Och som högstberörde resolutioner i nåder förmå, att Kongl.
M:tts nådige förordning af d. 16 Octob. 1723 om saltpetter-
sjuderiewercken i riket skall öfwer hela riket i ackt tagas, förden-
1 Betänkandet i Utskottshandlingar 1738—1739, vol. 71, nr 10.
2 Konceptprotokollet.
Tullarrendet.
Expediter.
Saltpetter¬
sjuderiet.
436
1739 den 26 mars.
skuld kunde Bondeståndet på intet sätt gifwa sitt bifall der¬
till, att de, sorn äga skog men ingen saltpetterjord, skola wara
skylldige att framskaffa weden utan betalning till de ställen,
der saltpetterkokningen skjer, emedan sådant är stridande
emot merhögstberörde öfwer bela riket till norm faststälte för¬
ordning, som uti 8 § tydeligen förmår, att thet står Allmogen
fritt att förena sig med saltpettersjudaren om1 den1 andel,
han för sitt arbete och handräckning wid jordberedningen,
sjudningen samt bränsels framskaffande med mera finner sig
böra hafwa af then betalning, som Kongl. M:tt och kronan
för hwart lisspund består. I anseende hwartill samt Höglofl.
Ridd. och Adel. rättwise pch höggunstige utlåtelse Bondestån¬
det härutinnan förmodar benägit bifall af de öfrige respective
stånden.
Liquidationer Sedermera kom hos ståndet i öfwerwägande, hurusom stån-
för underoffi- jet under d. 11 Novemb. förledit år bifallit Riksens Höglofl.
C°meneCföfe Ständers Secrete Utskåtts extract. prot. af d. 13 Octob., hwar-
priseford- utinnan ibland annat anföres, att underofficerare och gemene
ungar. ejj kUnna njuta någre liqvidationer för prisefordringar. Och
ehuruwäl ståndet i anseende till rikets medellöse tillstånd samt
de uti förberörde extracto protocolli anförde flere omständig¬
heter giärna skulle se, att riket med dylike prisefordringars
betalning eij måtte betungas, så förekommo dock hos stån¬
det i anseende till ett af Hr Capitaine Rothman sedermera hos
Riksens Höglofl. Ständer ingifwit memorial2 åtskillige bewe-
kande omständigheter härwid, som med de öfrige högrespective
stånden i all ödmjukhet communiceras.
l:o Äro redan för detta af Kongl. Ammiralitetsöfwerrätten
i Carlscrona öfwer åtskillige besättningar och priser reparti-
tioner och fördelningar utfärdade, i föllje hwaraf Kongl.
Maijrtts och Riksens Cammarcollegium uprättat behörige liqui¬
dationer för en stor del underofficerare, hwilcka ock fädt
sine liquidationer af Riksens Höglofl. Ständers Contoir in¬
löste. Men som åtskillige deras wederlikas af samma besätt¬
ningar stå ännu deraf i mistning förmedelst åtskillige emellan-
komna hinder, ty skulle oförgripeligen
2:0 synas wara mycket swart, att den ena af en och samma
besättning skall undfå sitt och den andra stå deraf i mistning,
hwarutinnan ståndet så mycket mera styrckes, som
1 Orden om den dubbelskrivna i förlägget.
2 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 71 ff.
1739 den 26—30 mars.
437
3:0 Kongl. Ammiralitetscollegium i anledning af Hans
Kongl. Mai j :tts nådige bref af d. 25 Junii 1735 låtit öfwer
hela riket å predikestolarne kundgiöra, att de, som wetat sig
under ofredstiden hafwa warit på örlogsflåttan commenderade
och någre priser eröfrat, skola hos wederbörande sig anmäla
och upteckna låta, som ock redan eij utan mycket beswär
och omkostnad skall wara skjedt. Utom alt detta hafwa ock
sådane prisefordringar
4:0 ifrån älldre tider tillbakars och uti Kongl. Maij:tts siö-
artiklar af år 1685 och den 190 § besättningarne till prompt
betalning warit förordnade, som ock högstsal. Hans Kongl.
Maij:tt igenom nådig förordning af år 1715 widare stadgat,
huru fördelningen af priser skulle skje, hwilcka på det sättet
warit wanlige att utdelas, att de gemene först fådt sin del,
sedan underofficerare, derefter öfwerofficerare samt sidst
sjelfwa chefen.
I anseende till desse och flere härwid befundne omständig¬
heter, hwarmed ståndet icke will falla beswärligit, fans godt
att till de öfrige högrespective stånden ödmjukt hemställas
skulle, om icke de underofficerare, deras wederlikar och ge¬
mene, som warit på de besättningar, med hwilcka priser up-
bragte blifwit och repartitioner för detta utfärdade äro samt
hrr cheffer och upbringare sina fordringar utbekommit, äfwen
måtte benådas med sine andelar af samma priser efter siö-
artiklarnes klara innehåld samt det af högstsal. Konung Carl
XII faststälte delningssättet.
Fredagen den 30 Martii 173 9.
Sedan ståndet war församlat, inkom en utskickad ifrån
Presteståndet och påminte om slut af 10 § i Presteståndets
allmänne beswär om hus i städerne.
Uplästes Bondeståndets extract. prot. af d. 1 sidstl. Februa.
angående förordningen af d. 30 Aug. 1731 om oskiptade fä-
ladsmarckers uptagande, hwilcket extract de öfrige respective
stånden med påskrift bifallit.
Sändes till Expeditionsdeputation.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
tänckande af d. 30 Novemb. förledit år angående hallordningen,
jemwäl uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänc-
kande af d. 30 sidstl. Januarii om samma sak.
Prestehus i
städerne.
Fälads-
marcker.
Hall¬
ordningen.
438
1739 den 30 mars.
Item uplästes sjelfwa projectet till hallordningen, som biföls.
Didronsmem. Uplästes Öfwersten Didrons memorial af d. 15 Mart. 1739
om dem, som angående dem, som få afskjed ifrån sina tiänster och skola
få afsked. . . . „.. ...
behålla sm förra lon.
Blef eij afgjordt.
Utrikes Uplästes Riksens Ständers Cammar-, oeconomie- och com-
cattuner. mercedeputations betänckande af d. 24 Novbr. nästledit år
samt ett extraet af Manufactur- och handelsdeputationens pro-
tocoll af d. 3 sidstl. Januarii angående utrikes tryckte cattuner
med mera och biföls det Lofl. Borgareståndets deröfwer ige¬
nom protocollsextract yttrade mening af d. 21 Martii sidstl.
Föredrogs ånyo Riks:s Höglofl. Ständers Bergsdeputations
betänckande af d. 6 Novemb. förledit år angående Öfwersten
Gyllenpistols å en del bruksägares wägnar wid denne riksdag
ingifne memorial och gjordes wid den 7 § angående träns
Träns krönande fölljande påminnelse af fullmäcktigerne ifrån Dals-
krönande. iand, det berörde Dalsland, hwarest ingen bergslag är, må
eximeras ifrån desse kröningar, så att skattebonden och jord-
äganden må sin skog nyttja till timmers fällande och kålning,
hwilcketdera han hälst åstundar, dock enligt Kongl. M:tts
nådige förordningar för hammarwercken, hwilcket till hög¬
gunstigt bifall i all ödmjukhet recommenderas.
Landscultu- Uplästes ånyo Riksens Höglofl. Ständers Cammar-, oecono-
ren och hus- m;e_ Qgfr commercedeputations betänckande af d. 1 Decemb.
haldnmgen i o-, i ,, ^
riket. förledit ar angående ett och annat till den allmänna lands-
culturen och hushåldningen i riket hörande. Therjemte up¬
lästes de öfrige högrespective ståndens öfwer detta angelägne
ärendet igenom påskrift afgifne utlåtelser af d. 12 och 18
Januarii samt 20 hujus jemte Bondeståndets i saken communi-
cerade wälmente tanckar igenom protocollsextract af d. 8
sidstl. Januarii. Och sedan ståndet nu än ytterligare tagit
detta angelägne ärendet i noga öfwerwägande, stadnade stån¬
det deröfwer i fölljande slut.
l:o. Beträffande det, som i betänckandet anföres angående
ekars och bokars nidfällande i åkrar, ängar och beteshagar,
fan ståndet skiäligt att bifalla det Högwyrdige Presteståndets
i detta mål yttrade mening, att the ekar och boketrän, som
äro odugelige, af ägaren eller åboen efter föregången utsyning
utan betalning få nidfällas samt af samma ägare och åboe
nyttjas och brukas; dock att the trän, som till cronans nytta
kunna anwändas, icke nedfällas.
1739 den 30—31 mars.
439
2:0. Ilwad det angår, att de uti Wester dalarne samt andre
liöfdingedömen, som begynt att uprödja kiärr och måssar samt
annan eländig ödesmarck, skola njuta wissa frihetsår, så kunde
ståndet wid betänckandets noga öfwerwägande icke annat
finna, än att therander allenast förstås sådane kiärr och mås¬
sar samt ödesmarcker, som utom rågångarne uti wilda marcker
uprödjas, och kunde således ståndet icke annat än samtycka
till desse wisse frihetsår. Men i fall thermed emot förmodan
skulle förstås sådan marck, kiärr och måssar, som äro frälse-,
frälseskatte-, cronoskatte- och kronohemman tillhörige samt
antingen delte eller odelte, så påstår Bondeståndet Kongl.
M:tts nådige förordning af d. 30 Aug. 1731 om fälads- eller
utmarckers uptagande härwid i ackt tagas må, så att de, som
sådane utmarcker uptaga och i bruk bringa, måge hafwa de-
samme ewärdeligen att nyttja utan någon skattlägning eller
tillökning i hemmanens räntor och utlagor, hwarutinnan stån¬
det gior sig så mycket mera försäkrat om höggunstigt bifall,
som nyssberörde nådige förordning af år 1731 wid innewa-
rande riksdag af samtelige Riksens Höglofl. Ständer fast-
stäld är.
Lögerdagen den 31 Martii 173 9.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Justitisedeputations be- Tobias Ley.
tänckande af d. 12 Septemb. 1738 angående Håfperlstickaren
Tobias Leijs öfwerklagade uppehåld uti en des i Kongl. M:tts
Justitierevision anhängig warande arfskapssak.
Resolutio.
Ståndet fan skiäligt i anseende till Leijs lidande och härwid
befundne omständigheter honom såwäl för afbönen som böternes
erläggande att förskona.
Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 26 Octob. 1738 GiötaHåfrätt.
angående betiäningen wid Giöta Håfrätt.
Resolutio.
Ståndet finner bäst wara, att staten efterlefwes, Kongl. Håf-
rätten dock obetagit att, enär angelägit och sysslans myckenhet
så fordra, att(!) wid protocollet betiäna sig af ordinarie cantz-
listerne eller andre extracantzlister i stället wid cantzliet.
440
1739 den 31 mars.
Lifgardet. Uplästes ett protocollsextract ifrån Secrete Utskåttet af d. 1
Februa. sidstl. angående underofficerare wid Kongl. Lifgardet
till 18 compagnier.
Resolutio.
Biföls samt att desse underofficerare jemwäl beklädnings-
penningar på staten komma att bestås.
Gen.krigs- Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 11 Janua.
och leutera- sidstledne öfwer Generalkrigs- och leuterationsrättens proto-
tionsrättens , -o-i
proto[co]ller. C°ller 0ch blfols-
Gustav Uplästes Lieutenanten Gustav Lilliestielkes memorial till
Lilhestielke. Riksens Ständer om understöd och remitterades till Secrete
Utskåttet.
Assessor Uplästes ånyo Protocollsdeputations memorial af d. 19 Octob.
Brauer. 1738 angående Brukspatrons Brauers erhåldne assessorscarac-
tere och resolverades, att saken lemnäs in statu quo.
Landscultu- Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
ren och hus- betänckande af d. 1 Decbr. 1738 angående landsculturen och
hal'r?ket.en 1 hushåldningen i riket och biföls till alla delar det Lofl. Bor¬
gareståndets utlåtelse.
Margareta Uplästes Fru Margareta Nordenflychts memorial angående
Nordenflycht, provision för upbörd af landshjelpsmedlen och remitterades
till Manufactur- och handelsdeputation.
Wadstena Uplästes ett extract af protocollet, som hållits hos Ridder-
kr'1i™anS" sbaPe^ oeb Adelen d. 20 Martii, angående Kongl. Maij:tts till
Kongl. Krigscollegium wid denne riksdag aflåtne nådige skrif-
welse af d. 28 Novemb. 1738 angående Wadstena krigsmans-
huswercket och en derutinnan twifwelacktig mening och biföls
den gjorde ändringen.
Såckerbruken Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
°?h u,trikes betänckande af d. 22 Septb. sidstl. angående utrikes tåpp-
tappsacker. s^ekers irlf5rsse] samt frihet för såckerbruken att få låta in¬
komma poudresåcker till raffinerande emot y8-dels procent.
Resolutio.
Betänckandet biföls angående poudresåckers införssel emot
1 /z [-dels] procent med det i betänckandet utsatte witet till nästa
riksdag. Men hwad tullen på utrikes tåpsåcker, som inkommer,
1739 den 31 mars.
441
beträffar, pröfwar ståndet bäst, att densamme regleras uti den
nya siötullstaxan, som på de utrikes ifrån inkommande waror
nu är under utarbetande och fastställande.
Uplästes ånyo Bergsdeputationens betänekande af d. 10 No- Skilå el. Rid-
vemb. 1738 angående interessenternes af Skilå eller Riddar- darhytte kop-
hytte kåpparwerck uti Wessmanland och Skinskattebergs sockn parwerck-
nu wid riksdagen gjorde ansökning om tillökning i smidet wid
theras hamrar Hed och Fors i samma sockn och biföls betänc-
kandet.
Uplästes ånyo Riksens Ständers Cammar-, oecon.- och corn- Landtmätare,
mercedeputations betänekande af d. 14 Novemb. 1738 angå¬
ende flere landtmätares bestående i provincierne och biföls.
Uplästes Bergsdeputations memorial af d. 27 Novemb. 1738 Tack- och os-
angående den till Bergsdeputationen remitterade förordning mundsiern-
om tack- och osmundsjern.
Item uplästes sjelfwa förordningen och biföls.
Uplästes ånyo Cammar-, oecon.- och commercedeputations be- Tobak if:n
tänckande af d. 31 Julii angående tobaksinförssel öfwer norska Norige,
gräntsen och biföls.
Uplästes Protocollsdeputations betänekande af d. 15 Decemb. Camarcollegii
1738 öfwer Kongl. Maij:tts och Riksens Cammareollegii pro- Pr°tocoller.
tocoller och biföls samt att Hans K. M:tt med Råds råde i
nåder wille utse utwägar, att lands- och hufwudböckerne till
den uti förordningarne föreskrefne tiden till Kongl. Cammar-
collegium måge blifwa insände.
Uplästes Protocollsdeputations berättelse öfwer Göta Håf- Göta Håf-
rätts protocoller af d. 15 Decbr. 1738 och biföls, dock så att rät^1P™to‘
uti denna, som uti de öfrige håfrätter brukeligit är, secreteraren
kommer att hålla hand och upsickt med protocollerne, hwar-
jemte ståndet likmätigt Höglofl. Ridderskapets och Adelens
utlåtelse är af then mening, att under warande riksdag dem,
som äro capita, eij kan påläggas att blifwa residentes.
Uplästes ett extract af Justitisedeput:ns protocoll af d. 30 Dures memo-
Novb. sidstl. äng:de Joh. Gab. Dures memorial om Ultuna rial om U1-
kungzladugård och resolverades, att det lägges a[d] a[cta]. U*gård. "
Uplästes Justitisedeputations betänekande af d. 3 Decbr. 1738 Swea hofrätt,
angående Swea Håfrätts riksdagsrelation och biföls med det
Lofl. Borgareståndets betygade nöije öfwer Håfrättens flit,
rättwisa och skyndsamhet.
442
1739 den 31 mars.
Landzhöf- Uplästes ånyo Justitiaädeputations betänekande af d. 14 Junii
) ding^m" t angående sysslornes förrättande af landshöfdingeembe-
tande under tet under landshöfdingen frånwaro och biföls betänckandet.
landshöfding-
arnes från¬
waro.
Assess. Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 15 Decbr. an-
Lubecker. gående Assessoren Hans Philip Lubecker och resolverades, att
Bondeståndet för sin del finner wid Kongl. Bergscollegii härom
förmälte förslag intet wara att påminna. Men hwad den emot
Assessoren Lubecker angifne och ännu oafslutne saken wid-
konnner, må Kongl. Bergscollegium densamma enligit lag och
kongl, förordningar afgiöra.
Siötullstaxan. Uplästes Tulldeputations betänekande af d. 3 Novbr. 1738
angående den af Kongl. Tullcommissionen wid innewarande
riksdag projecterade nya siötullstaxan på utgående waror och
biföls med Borgareståndets i des extracto protocolli af d. 24
liu,jus gjorde l:e, 2:e och 3:e påminnelser hwad spik, stångstål
samt stål i fat och tiäran widkommer, så wäl som ock att denne
taxa tager sin begynnelse d. 1 Junii nästkommande; men hwad
tullen på masterne widkommer, förblifwer ståndet wid de af
Tullcommissionen utsatte 50 procent.
Tullen på Uplästes det Lofl. Borgareståndets extract. prot. af detta
°xar. dato angående fullmäcktigernes ifrån Jönkiöping, Wexiö, Borås,
Ekesiö, Bogesund och Wimmerby ansökning angående tullen
för större och smärre oxar och biföls berörde extract. protocolli
till alla delar, hwilcket med de öfrige stånden communice-
rades.
En wiss tid Uplästes ånyo Cammar-, oecon.- och commercedeputations be¬
tin observa- tänckande af d. 17 Janua. 1739 angående en wiss tid till
tioners och -i , • i . • « -i i °
gravationers observationers och gravationers tormerande, hwaroiwer pa toll-
formerande, jande sätt resolverades.
1 §. Biföls.
2 §. Sammaledes, med Höglofl. Ridd. och Adel:s anmerck-
ning, att de understrukne orden samt Kongl. Maij:tt och Rik¬
sens Höglofl. Ständer dem confirmerat gå ut, hwilcket Hög-
wyrdige Preste- och det Lofl. Borgareståndet bifallit.
Wid 3 § biföls Höglofl. Ridd. och AdeLs utlåtelse alt intill
orden en sådan revision fordrar. Men elljest höll ståndet be-
tänckeligit, att någon annan revision i orterne må skje, än
den landshöfdinge- och landscammererareinstruction innehåller,
1739 den 31 mars.
443
allenast thet sk jer med behörigt eftertryck. Beträffande be-
tiänternes och statens tillökning i Cammarrevision biföls Hög-
lofl. Riddersk. och Adel:s utlåtelse. Hwad tiden angår, innom
hwilcken de igenom observationer påtalte saker böra wara slute-
ligen afgjorde, biföls betänckandet samt att Cammarrevision
utsätter tiden till förklaringarnes ingifwande. Men att person-
ligit sisterande skall skje inför Cammarrevision, när reelle
observationer äro gjorde till 500 dhl:r silf:m:t, det håller stån¬
det hetänckeligit.
Sidst att landscammererare ännu må bestås en contoirsskrif-
ware med 100 dhl:r s:m:ts lön årligen till nästa riksdag, thertill
kunde ståndet icke samtycka.
Uplästes Secrete Utskåttets ext. protocolli af d. 26 Febr. Pension för
sidstl. angående pension för Ilåfmarskalckinnan Duben och , H°fmar-
kunde ståndet dertill icke samtycka. Duben.
Uplästes Bondens Erie Wiks memorial1 utan dato, att Bergz- Eric Wiks
lagen må slippa erlägga tull för de waror, som de i städernememorial om
och marcknadsplatser till egit husbehof upkiöpa. Biföls.
Landshöfdingen Wollfelt fick efter anmälan företräde Landshöfd.
och recommenderade till bifall des ansökning om något mera Wollfelt.
till hushyra för Landscantzliet i Stockholms län än nu bestås,
hwilcket ståndet lofwade taga i öfwerwägande.
Afträdde.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Ang:de den
tänckande af d. 21 Novb. sidstledit år angående någre lands- j^^Ladu
staters i Nykiöping ansökning angående den så kallade Östra gården i Ny-
el:r Lilla Ladugården i Nykiöping. kiöping.
Sedan öfwer thetta målet, som esomoftast tillförende warit
uti ventilation wid åtskillige tillfällen, nu alla skiäl och om¬
ständigheter anförde blifwit, hwilcka på then ena eller andra
sidan tycktes wara giällande, men ståndets ledamöter icke kunde
komma öfwerens uti sina meningar, ty proponerades till vote¬
ring, tå propositionen således skjedde.
Then, som bifaller betiänterne, säger betiäning.
Then, som bifaller staden, säger staden.
Sedan aflop voteringen således efter länen men dock per
capita i hwart län.
Upland.
4 staden 2 betiäningen.
1 Tryckt som Bil. 11.
444
|
1739 den 31 mars.
Stockholms län.
|
|
7 staden
|
Scaraborgs län.
|
1 betiäningem
|
—;
|
Cronobergs län.
|
4 betiäningem
|
—
|
|
3 betiäningem
|
|
Åbo och Biörneborgs län.
|
4 staden
|
Jönkiöpings län.
|
|
—
|
Wessman! and.
|
2 betiäningen.
|
1 staden
|
|
5 betiäningen.
|
|
Wiborgs och Nyslåtts län.
|
—
|
Östergiötland.
|
4 betiäningen.
|
1 staden
|
Södermanland.
|
6 betiäningen.
|
—
|
Nyland och Tavastehus.
|
5 betiäningen.
|
—
|
Elfsborgs län.
|
4 betiäningen.
|
—
|
Callmare län.
|
4 betiäningen.
|
—
|
Kopparbergs län.
|
6 betiäningen.
|
—
|
Nerike och Wermeland.
|
6 betiäningen.
|
—
|
Westernorland.
|
16 betiäningen.
|
—.
|
Westerbottn.
|
7 betiäningen.
|
—
|
Österbottn.
|
2 betiäningen.
|
—
|
Mallmöhus.
|
1 betiäningen.
|
|
Christianstads.
Halland.
|
3 betiäningen.
|
—
|
|
2 betiäningen.
|
|
Götheborgs och Bohus län.
|
1 staden
|
|
3 betiäningen.
|
1739 den 31 mars—2 april.
445
Så att 86 röster wörö för betiäningen emot 18 för staden,
liwilcket ståndets utslag igenom påskrift extraderades, så ly¬
dande.
Uplästes hos Bondeståndet d. 31 Martii 1739 och resolverades:
Efter sakens noga öfwerwägande och skiärskådande kunde stån¬
det eij annat finna, än att landshetiänterne äro mer berätti¬
gade än staden Nykiöping den Östra eller Lilla Ladugården
derstädes att få nyttja och bruka på det sätt, som de den¬
samma nu innehafwa likmätigt det första alternativet i be-
tänekandet.
Ridd. och Adel. anmälte, att med de ledige tiänsters besätt-
jande kunde hafwas anstånd, till des Stora Secrete Deputation
inkommit med sin utlåtelse öfwer 20 och 40 §§ i Regerings¬
formen, hwarwid ståndet icke hade något att påminna, hwilcket
lemnades till ödmjukt swar.
Uplästes Riksens Ständers Manufactur- och handels- samt
Pomerske och Wismarske Deputationernes betänckande af d.
14 sidstl. Febr. angående den af staden Wismar sökte neder-
lagsfrihetens återbekommande, hwilcket betänckande till alla
delar biföls.
Uplästes Secrete Utskåttets ext. prot. af d. 8 Septbr. näst-
ledit år om tillökning för Hr Landshöfdingen Wolfelt i hus¬
hyran för Landscantsliet i Stockholms län och biföls.
Måndagen den 2 April 1 7 3 9.
Eric Larsson ifrån Wessmanland berättade, att någon
af ståndet igenom underdånig supplique till Hans Maij: tt
skall, som förljudes, hafwa recommenderat för detta Härads¬
höfdingen Mormarck till then tiänst, hwarifrån han är dömder.
Och som thet skall wara för Allmogen i thenna ort eller annor¬
städes ganska bedröfweligit att hafwa en dommare, som på
så margfalldigt sätt plågat Allmogen, i anseende hwartill han
ock gådt sin tiänst förlustig, ty fans godt efter Eric Larssons
påstående att härom uti Cammarexpeditionen, hwarest sup-
pliquen lärer wara inlagd, skulle med största höflighet giöras
förfrågan, hwartill Jan Persson ifrån Tuna utseddes.
Uplästes ett extract utur rådsprotocollet, hållit d. 21 Mart.,
angående arfwode för landsfiscaler, när de utföra saker emot
prästmän eller andre å ämbetes wägnar, och remitterades thetta
extract till Justitiasdeputation.
Ledige
tiänsters be-
sättjande.
Wismarske
nederlaget.
Landzhöfd.
Wolfelt.
Ang: de
Häradshöfd.
Mormarcks
recommen-
derande hos
H:s M:tt af
Wiken och
Öhrman.
Landsfiscaler.
446
1739 den 2—3 april.
Mormarcks Jan Persson kom tillbaka ifrån Cammarexpedition och
recommenda- berättade, thet sälten blifwit i Rådet anmält och att suppliquen,
och11 Öhrman.som är underskrifwen af Wik och Öhrman, blifwit honom
uppå nådig befallning tillstäld, hwilcken han nu äfwen till
Secreteraren lemnade.
De ifrån samma län warande herrdagsmän begiärte commu-
nication af desse suppliquer, hwilcket härnäst skulle tagas i
öfwerwägande.
Berglagen Uplästes Bergsdeputations memorial af d. 10 Novemb. an-
ang:de. gående de omkostningar, hwarmed såwäl de härifrån staden
till Bergslagerne upltommande swåra och tunga waror jemte
tackjerns utförning till finska och norländske städerne belastas
med mera.
Resolutio.
Hans Kongl. Maij:tt anmodas i underdånighet, sedan we-
derbörande, hos hwilcka detta ärendet redan är anhängigt,
hörde blifwit, härom i nåder förordna.
Grefwe- och Uplästes ett extract utur Ridd. och Adelrs protocoll af d.
friherre- 21 Martii angående grefwelige och friherrewärdigheten i an-
wärdigheten. seen(je (]e högre embeten och biföls.
Ridschola i Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Secrete Utskåttet
Upsala, d. 19 sidstl. Martii, angående en ridscholas inrättande wid Up¬
sala Academie. Therjemte uplästes Consistorii Academici memo¬
rial om saken tillika med de öfrige ståndens utlåtelser och biföls
Högwyrdige Presteståndets mening.
Riksdagens En deputation afsändes till Borgareståndet angående stån-
sliit. dets communicerade utlåtelse om riksdagens slut.
Tisdagen den 3 April 173 9.
Wiken och Taltes åter om Wikens och Öhrmans suppliquer till Hans
an°d™Mor M:tt för förafskedade Häradshöfdingen Mormarck och frågades
marck. tlie, om the hade fullmackt ifrån sine hemmawarande till att
giöra en sådan ansökning?
Öhrman swarade: Att här eij är forum att utlåta sig,
utan skall fullmackten på wederbörligit ställe upwisas, hwilcket
wörö i Senaten.
Talmannen förestälte them, att the borde wäl betäncka
sig. The hade ingifwit en supplique, som nära rörer antingen
1739 den 3 april.
447
theras egne eller andras committenter. Hade de eij fullmackt
thertill, kommo de i swart answar.
Bnteligen och efter mycket discourerande resolverades för
thenne gången, thet Eric Larsson lemnäs tillstånd att skrifwa
hem till wederbörande att höra Allmogen häröfwer, hwarföre
honom lemnades att taga afskrifter utaf suppliquerne.
En deputation afsändes till Presteståndet att påminna om
riksdagens slut.
Uplästes Hr Axel Reuterschiölds memorial att få uprätta
lotterier.
Resolutio.
Såsom denne ansökning hos ståndet är anmält, innan Cam-
mar-, oeconomie- och commercedeputations betänckande angå¬
ende lotterier blifwit föredragit och för denne bedröfwade
familien ganska bewekelige omständigheter äro, altså fan stån¬
det likmätigt Ridd. och Adel. af billigt medlidande sig föran¬
låtit till ett lotteries inrättande af trenne dragningar att sam¬
tycka med kraftigt förbehåld, att sådant eij må lända till något
prejudicat.
Uplästes Riks:s St.-s förordnade Justituedeputations betänc- Justitia;-
kande af d. 23 Decemb. angående Hans K. M:tts nådige pro- revision,
position om justitisemål wid Des Justitierevision och biföls med
Höglofl. Ridd. och Adel. utlåtelse samt det Lofl. Borgarestån¬
dets tillägning för Lagcommissionen.
En deputation ifrån Ridd. och Adel. recommenderade Cam- Friesendorfs
mar-, oecon.- och commerce- samt Bergsdeputationernes betänc- memorial,
kande angående Cammarherren Baron Friesendorfs memorial
om förklaring öfwer wisse privilegierade hemmans natur i Sal¬
bergs län till bifall och lofwade ståndet taga denne sak i widare
öfwerwägande.
Deputationen afträdde.
Uplästes Ekestubbes memorial1 angående des skatterusthålds Ekestubbes
Ericsby bortbytande. mem.
Hwilar.
Uplästes Riksens Ständers Cammar-, oeconomie- och corn- Westerviks
mercedeputations betänckande af d. 1 Decemb. 1738 angående °^hjCalltmU®
twisten emellan städerne Westerwik och Callmare om kiöpingen om Figeholms
Figeholm och biföls pluralitetens mening. kiöping.
Riksdagens
slut.
Reuter¬
schiölds
lo 11 erie.
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 358.
448
1739 den 3 april.
Molin, Eric.
Siötulls taxan.
Rådets
sammankal¬
lande med de
nya Riks¬
råden.
\
Riksdagens
slut.
Lillienhofske
och Lohiske
saken.
Någre deputerade ifrån Borgareståndet recommenderade till
bifall, att den för sine så kallade willosatser bekante Eric
Molin eij måtte förwisas landet.
Jemwäl recommenderade bemelte deputation till bifall Bor¬
gareståndets påminnelser wid stora siötullstaxan med mera,
hwilcket alt ståndet lofwade att taga i behörigt öfwerwägande.
Deputationen afträdde.
En underofficerare wid Artilleriet anmälte ifrån General-
lieutenanten Cronstedt, om icke nödigt manskap får samman¬
kallas till en underofficers begrafning wid regementet, hwilcket
ståndet samtyckte.
Cantzlierådet Celsing inkom och berättade, att han wore
af Hans Maij:tt befald att anmäla hos ftiks:s Ständer, det
Hans M:tt Vöre sinnad att sammankalla Rådet med de nya
Riksråden, på det att de måtte hafwa tillfälle att blifwa under¬
rättade om sakerne och kunna giöra förfrågningar hos Riksens
Ständer samt hos Secrete Utskåttet uti de mål, som äro hemlige.
Ståndet förklarade sig intet hafwa något i underdånighet
derwid att påminna.
De deputerade återkommo ifrån Presteståndet och berättade,
att detsamma blifwer fast wid sin mening om riksdagens slut.
Sedan proponerades af T a 1 e m a n, att Justitisedeputations
betänckande angående then bekante Lillienhofske och Lohiske
saken nu länge legat i ståndet, blifwandes man stundeligen
påmint om slut.
Pans godt, att saken företages, hwaruppå betänekandet up-
lästes; therå man ånyo uprepade the anförde omständigheter
pro & contra men i synnerhet, att the uti thet medfölljande
extractet befintelige skiäl tyckas wara okullstötelige med mera,
som widlyftigt anfördes. Men oacktadt alt thetta blef dock
enhälleligen resolverat till fölljande protocollsextract.
Uplästes Riks:s Höglofl. Ständers Justitisedeputations be¬
tänckande af d. 26 sidstl. Janua. öfwer de beswär, som fram-
ledne Assessoren Joachim P. Lillienhofs arfwingar anfördt emot
Kongl. Maij:tts dom af d. 4 Decbr. 1735 och förklaringen
af d. 17 Februa. 1737 emellan de Lillienhofske arfwingarne
å den ena och Pru Anna Lohe i lifstiden och sedermera hennes
sterbhusinteressenter å andre sidan angående det bemelte Asses¬
sors arfwingar will ja wisa, att den egendom, som Pru Lohe
besuttit efter Assessoren Lillienhof war honom tillhörig och
1739 den 3—4 april.
449
bordt efter hans död dem tillfalla, såsom oek att Fru Lohe
berörde egendom olagligen possiderat, hwarföre de påstå, att
Fru Lolies arfwingar skola wara skylldige densamma med
afgift och interesse att ersättja med mera. Och sedan ståndet
tagit detta granlaga mål uti ett noga öfwerwägande, fan ståndet
skiäligt att bifalla pluralitetens i betänckandet anförde mening.
Onsdagen den 4 April 173 9.
Talman berättade, att i Stora Secrete Deputationen blif- Riksdagens
wit i dag slutit, att riksdagen eij går öfwer hälgen utan att slut-
den skall slutas om onsdagen i påskweckan.
Berättade ther jemte, att de 4 Talmännen komma i dag att
gå up till Hans Maij:tt att i underdånighet härom anhålla.
Uplästes ånyo Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations be- Didronsmem.
tänckande af d. 10 Septb. 1738 angående Öfwerste Didronsom DahlreSe-
memorial och ansökning om ändring uti resolutionen uppå
1 § af Dahlregementets underdånige enskylte beswär wid sidsta
riksdag.
Ilwilar.
Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 3 Novemb. Hemmanen
sidstl. angående hemmanen Gåsnäsboda, Qwarnbacka och Backa Gåsnäsboda,
samt Clementsboda i Örebro län och biföls Högwyrdige Preste- Backa och ’
ståndets yttrade mening af d. 8 Decemb. sidstl. år 1738. Clements-
boda.
Uplästes ånyo Manufactur- och Handelsdeputations betänc- Wismarske
kande af d. 14 Februa. sidstl. angående den af staden Wismar nederlaget.
sökte nederlagsfrihetens återbekommande och biföls betänckan¬
det. Finnandes ståndet denna i föllje af fredsfördrag, privile¬
gier och resolutioner staden Wismar med all rätt tillhörige och
tillika till swenska handelens och manufacturernes upkomst bi¬
dragande nederlagsfriheten af den angelägenhet, att ståndet eij
underlåta kan ärendet till att bifalla, i synnerhet som den af
en transporthandel flytande nytta helldre wåre egne under¬
såtare än främmande städers inbyggare bör till godo komma.
Och på det staden samma fri- och rättighet framgent oanfäck-
tat må [få]1 besittja, att ett ansenligit wite må utsättjas för
den, som nu eller i framtiden med något förslag eller ansök¬
ning emot denne förundte nederlagsfrihet skulle inkomma,
hwilcket skrefs på sjelfwa betänckandet.
1 Konceptprotokollet.
29 — 4712 Bondeståndets protokoll
450
1739 den 4—5 april.
Eftermiddagen.
Anmärck- Uplästes Stora Secrete Depntations extractum protocolli af
ningar öf:r 29 sidstl. Martii tillika med de dertill hörige acter och docu-
*^00Herr° monter angående de af Secreta Deputationen öfwer rådsproto-
collerne nti inrikes ärender communicerade anmärckningar ete.
etc. och biföls Högwyrdige Presteståndets i detta mål afgifne
extractum protocolli af d. 3 hujus, hälst Bondeståndet hyser
ett så godt förtroende till Riksens Höglofl. Ständers Stora
Secrete Deputation, att det för sin del så i anseende dertill
som till befrämjande till riksdagens skyndesamma af slutande
efter Riksens Höglofl. Ständers redan fattade slut wid desse
mål icke kan hafwa något att widare påminna.
Eric Molin. Uplästes Eric Molins ansökning om des religionsgravamina
och biföls Högw. Presteståndets mening.
Siötuilstaxan. Uplästes ånyo Tulldeputations betänckande angående nya
siötullstaxan på utgående waror och ändrades ståndets förra
utlåtelse af d. 31 Martii, att terminen till denne taxa tages
ifrån den första Maji nästkommande.
Aflösning af Uplästes ett utdrag af protocollet, hållit i Rådcammaren d.
C°rnanskaprat ^ Martii, angående commenderingens af Wästgiöta-Dals Re¬
gemente aflösning på Carlstens fästning och hade ståndet der-
wid icke något i underdånighet att påminna.
Talmannen, som nu kom in, berättade, att han tillika
med Landtmarskalcken och the öfrige Talmännen i underdånig¬
het upwacktat Hans Maij:tt med berättelse om thet, som Riksens
Grefwe- och Ständer faststält 1:0 om grefwe- och friherrewärdigheten, 2:o
frih:etituln.
Tiänsters be-om tiänsters besättjande i anseende till 20 och 40 §§ i Rege-
sätt j ande.
Riksdagens ringsformen och 3:0 om riksdagens slut.
slut' Ståndet åtskildes sedermera.
Torsdagen den 5 April 173 9.
R.r. Gr. Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Riksens Ständers
Taube. Stora Secrete Deputation d. 27 Martii 1739, angående Herr
Riksrådet Grefwe Taubes sökte af skjed och biföls detta extrac¬
tum protocolli till alla delar.
Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Rådcammaren d.
19 Martii, om denne saken och sidst uplästes Riddersk. och
Adel. extract. prot. af d. 31 Martii angående årligit understöd
1739 den 5 april.
451
för Herr Riksrådet Grefwe Taube af Ammiralitetskrigsmans-
cassan och resolverades, att detta mål till Hans Kongl. Maij:tt
i underdånighet hemställes, lärandes Hans Excellences Herr
Riksrådet Grefwe Taubes långlige och trogne tiänster af Kongl.
Ammiralitetscollegio och ammiralitetsstaten harwid komma uti
ett ömt behjertande.
Uplästes Borgareståndets extract. protocolli af d. 24 Martii
sidstl. äng:de Cammar-, oecon.- och commercedeputations be-
tänckande om hallordningen.
Hall¬
ordningen.
Resolutio.
Ståndet har under d. 30 sidstl. Martii till alla delar bifallit
den projecterade hallordningen.
Uplästes ånyo Protocollsdeputations betänckande af d. 13
Novemb. nästl. angående Constapelen Anders Lundbergs öfwer-
klagade prasjudice och biföls.
Uplästes Riksens Ständers Manufactur- och handelsdeputa-
tions betänckande af d. 21 Februa. innewarande år angående
Cammar-, oeconomie- och commercedeputat. betänckande af d.
27 Octob. nästl. år, som äfwen uplästes, beträffande manu-
facturisternes beswär öfwer lilla tullen på inrikes manufactur-
waror och blef wälbemelte Manufactur- och handelsdeputations
betänckande till alla delar bifallit, allenast att under waror,
som här hemma tillwerckas, äfwen de slögder och fabriquer
af ylle och linne förstås, som af åtskillige råämnen af All¬
mogen å landet förfärdigas, hwilcka äfwen under de i betänc-
kandet anförde friheter böra förstås.
Uplästes ånyo extract utur rådsprotocollet af d. 13 Julii
1738 angående den af Kongl. Maij:tt och Riksens Ständer
förordnade deputations relation och berättelse om hwad som
sedan sidsta riksdag wid slåttsbyggnaden är uträttat. Item
upl:s sjelfwa berättelsen.
Blef eij afgjort.
Uplästes ånyo Landt- och siömilitiaeoeconomiedeputations be¬
tänckande af d. 10 Septb. förledit år angående Öfwerstens
Bar. Johan Pr. von Didrons ansökning om ändring uti re¬
solutionen uppå 1 § af Dahlregementets underdånige enskylte
beswär angående fri disposition af den detta regementet till
lön anslagne kåhlränta och ändrade ståndet sin förra utlåtelse
af d. 18 Novemb. förledit år således:
Constap.
Lundberg.
Lilla tullen på
inrikes manu-
facturwaror.
Slåtts-
bygnaden.
öfwerstens
Didrons mern.
om Dahlrege¬
mentets lön
af kåhlränta.
452
1739 den 5 april.
Som ståndet sedermera kommit i säker erfarenhet, att uti
Strömsholms län ingen spanmål är odisponerad utan till maga-
zinet i Stockholm och garnisonernas underhållande anslagen i
staten, icke heller uti desse så ganska medellöse tider med
någon afgift ytterligare i detta mål kan betungas, altså finnes
wara högst skiäligt, att ingen ändring härutinnan tillåtes,
utan bör Kongl. Maij:tts i denne saken gifne nådige utslag
af d. 3 Decemb. 1737 nu och framgent oförkränckt bibehållas.
Nederlag af Uplästes Cammar-, oeconomi- och commercedeputations be-
spanmål. tänckande af d. 30 Janua. sidstl. öfwer 71 § af Borgareståndets
allmänne beswär angående nederlag af spanmål, hwilcket lades
ad acta, eftersom ståndet tillförende härom resolverat d. 27
Janua. uppå Borgareståndets allmänne beswär.
Inrikes Uplästes Tulldeputations extract. protocolli af d. 28 Novemb.
humla. 1738 angående lindring i lilla tullen på inrikes humla, hwarwid
intet war att påminna utan lades a[d] a[cta].
Wismarske Wismarske fullmäcktige fingo uppå gjord ansökning till-
nederlaget. stånd att taga afskrift af betänckandet ang:de Wismarske
nederlaget.
Hans Nilsson Alldenstund Hans Nilsson ifrån Skåne berättades wara utaf
och Nils Nils-sjukdom beswärad, hwarf öre han giärna åstundar att i desse
b°resa hem! dagar få begifwa sig på hemresan, ty lemnade ståndet dertill
sitt bifall såwäl som ock, att Nils Nilsson ifrån samma län
är honom, Hans Nilsson, under resan till hjelp, hafwandes
Anders Månsson ifrån Skåne låfwat att wid sin hemresa draga
behörig försårg, det de allmänne beswären skola dem ricktigt
blifwa tillstälte.
Imedlertid lemnade ståndet begge desse herrdagsmän det
goda låford, att de på alt sätt bewakat sine hemmawarandes
angelägenheter samt i alla mål sig så upfördt, som redelige
och trogne riksdagsmän ägnar och anstår, hwilcket dem utur
protocollet meddeltes.
Saltpetter- En deputation afgick till de andre stånden angående salt-
sjudenet. pettersjuderiet i riket, hwilcken deputation kom kort therefter
tillbaka, berättandes att de öfrige stånden lofwat taga saken
i widare öfwerwägande.
Handt- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
wercksprivi- af ,] 26 Martii sidstl. angående handtwercksprivilegierne tillika
legieme. mc(j projeetet till sjelfwa privilegierne.
§ 1. Påmintes, att en landtman må få inrätta fabriquer
å landet.
1739 elen 5 april.
453
§ 2. Biföls.
§ 3. Näst orden ek, hok eller annat trä, som till deras werck
och redskaper erfordras sättes på cronans allmänningar och
parcker.
§ 4. Biföls.
§ 5. Biföls.
§ 6. Ordet samtycka bör gå ut.
§§ 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Bifölles.
§ 14. Biföls.
§ 15. Näst orden och de manufacturwaror, som tvid inrikes
jern, stål- och metallfabriquer sättes eller af Allmogen å landet
tillwerckas.
§§, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30,
31, 32, 33, 34 och 35. Bifölles.
Om thenne saken discourerades sedermera något litet men
blef eij thenne gången fullkomligen afgjord, efter Secreterare!!
war frånwarande.
Ridderskapet och Adelen lätt igenom en deputation anmäla
l:o de inrotade säteriers i Westergötland ansökning;
2:0 Baron Flemmings memorial om gamla byten;
3:0 återstående §§ af Riddersk. och Adel. beswär;
4:0 norländske liandelen;
5:0 Ilästskos sak.
Ståndet lofwade att med det snaraste afgiöra altsammans.
Bagaren H o f 1 e r fick efter begiäran communication af Bagaren Hof-
någre bönders bref till Jonas Persson i Åbro, hwarutinnan ler °m östra
de bedja, att Jonas Persson alldeles skall protestera deremot, gården ; &Ny-
att Nyköpings stad må bekomma Östra Ladugården ifrån lands- kiöping.
betiänterne.
Efter en liten stund kom Hofler tillbakars och lefwererade
brefwet igen och anholt, att häruppå eij måtte reflecteras,
emedan desse bönder icke hafwa något att beställa med denne
saken. Ingaf sedan ett memorial och afträdde.
Ståndet tog thenne saken i widare öfwerwägande och re¬
solverade, som fölljer.
Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
betänckande af d. 21 Novemb. 1738 angående någre landsstats-
betiäntes i Nykiöping ansökning beträffande den så kallade
Östra eller Lilla Ladugården och kunde ståndet icke gå ifrån
sin utlåtelse af d. 31 Martii; dock att dertill lägges, att weder-
454
1739 den 5—7 april.
börande blifwa förnögde för det wederlag, som de för en del
af samma ladugård skola till cronan hafwa gifwit och afstådt.
Postporto. Uplästes ånyo Borgareståndets ext. prot. af d. 17 Februa.
nasti, ang:de 13 § af Borgareståndets allmänne beswär om
postporto och resolverades: I anseende dertill att Höglofl. Ridd.
och Adel. samt Högw. Presteståndet hållit för tryggast, att
Kongl. M:tt, sedan Cantzliecollegmm blifwit hördt angående
utrikes porto, i nåder derom förordnar, förblifwer Bondestån¬
det nu wid samma mening.
Kläder af in- Uplästes Manuf.- och handelsdeputations plan till werckstäl-
rikes tyg. ian(je af RikS:S Ständ :s fattade slut att framdeles icke annat
bruka till kläder än inrikes tillwerckningar, hwilcket biföls,
undantagandes professionerne i Upsala, hvarom ståndet sig
tillförende utlåtit likmätigt des ext. protocolli.
Utrikes Uplästes d:o deputations betänckande af d. 26 Mart. med
gjorde kläder pr°jec^ en förordning om det, som wid bruket och nytt¬
jandet af de i riket warande utrikes gjorde kläder och tyger
bör i ackt tagas, hwarwid ingenting war att påminna.
och tyger.
Lördagen den 7 April 173 9.
Mått, m&l Discourerades åter mycket af ståndet angående förordningen
och wigt. om mått, mål och wigt och fans godt, att extractum protocolli
härom upsättes till de andre ståndet(!), hwarutinnan de om¬
ständigheter anföras, som nu blifwit omtalte, hwilcket S e c r e-
t e r a r e n lofwade att straxt fullgiöra, och emedlertid förde
Cantslisten Rungren protocollet.
Lurendräge- Uplästes projectet till Kongl. M:tts förordning till hämmande
ner af utrikes lurendrägerier och inpracticeringar af utrikes waror men
War°r- 11 t •• C ' 1
blef eij åtgjort.
östra el. Talman förestälte, om ståndet wille låta återhämta och
Lilla Ladu- an(jra (les resolution angående den så ofta omtalte Östra eller
"a'kiöpingX> Lida Ladugården i Nykiöping?
Ståndet swarade härtill enhälligen Neij.
Klingström Auscultanten Klingström begiärte och fick företräde,
Lilhenhofske ^hållandes, att ståndet intet wille tillåta någon expedition af
och Loheske saken emellan Lillienhofske sterbhusinteressenterne och Loheske
sterbhuset, sterbhuset, förän han får afwackta ståndets förklaring öfwer
des afgifne resolution.
Talman förestälte ståndet detta, men ståndet ropade en-
hälleligen med en mun, att det intet widare will höra talas
om denne saken.
1739 den 7 april.
455
Erie Johansson Wik berättade, att ett wedträd fallit Eric Wik.
på hans knä uti portgången af huset, enär han till ståndet
skulle upgå, och begiärte derföre att gå hem. Bewilljades.
Uplästes Kongl. Maij:tts constitutorial och instruction för Manufactur-
Riksens Ständers Manufacturcontoir. cont-
Upskiöts.
Twenne deputerade inkommo ifrån Borgareståndet och be- Eric Molin,
giärte, att ståndet wille ändra des gifne resolution angående
den för sine irrige lärosatser landförwiste Eric Molin.
Afträdde.
Uppå skjed föreställning härom swarade ståndet enhälleligen,
att ingen ändring härutinnan må skje utan ropade öfwer alt
Neij.
Uplästes allenast Kongl. Maij:tts nådige reglemente angå- Lån till
ende utlån af Riksens Ständers Manufacturcontoir till manu- manufactu-
„ , . , , „ , . nsteme och
iacturisterne och. iabriqueurcrne. fabriqueu-
reme.
Nils Nilsson samt Hans Nilsson ifrån Skåne togo Nils Nilsson
af ståndet afsked och önskade ståndets samtelige ledamöter Hans
att komma wäl hem och träffa sina anhörige uti ett godt och
önskeligit tillstånd.
Uplästes projectet till Kongl. M:tts nådige admonition till Cramhand-
cramhandlande att interessera och befrämja manufacturerne. lande.
Upskiöts.
Twenne deputerade1 skickades till Preste- och Borgarestånden Bergshjelpen.
att föreställa, det ståndet ingalunda samtycker och åtager sig
bergshjelpen, samt anhålla, att de äfwen wille giöra ett med
ståndet härutinnan.
Kommo straxt tillbaka och berättade, att Presteståndet bi¬
fallit bergzhjelpen men Borgareståndet afslagit densamma.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande Taxa till
af d. 19 Mart. angående förbud emot wisse warors införande manufactur-
i riket, jemwäl en taxa, hwarefter afgiften till manufactur-
fonden hädanefter kommer att upbäras.
Uplästes en förteckning på de waror, som härtill fädt in- Lit. A.
föras men nu blifwa förbudne.
En förteckning på de waror, som förbjudas till införssel Lit. B.
hädanefter.
Taxa, hwarefter ifrån d. 1 Maji 1739 de på den medfölljande Lit. C.
1 Konceptprotokollet: Otto Olofsson och Jan Persson skickades.
456
1739 den 7 april.
förteckningen upförde utrikes waror, sorn här i riket inkomma,
skola erlägga afgift till manufacturfonden.
Alt detta blef eij sluteligen af gjort.
Probsten Uplästes Probstens Hr Mag:r Joh. Amnels till Presteståndet
Amnels mem. jngjfne memorial om bergshjelpens bewilljande, hwarutinnan
°hjelpen! han å Prästerskapets i Finland wägnar protesterar emot den¬
samma, hwarwid Bondeståndet intet hade att påminna utan
biföll memorialet till alla delar.
Kiksr. Åker- Uplästes Hans Excellences Riksrådets Herr Baron Åker-
bielms till Kongl. Maij:tt hålldne tal, då Deras Bxcellencer
Riks:s Råds Herrar Riksens Råd, som nu wid riksdagen blifwit förordnade,
wäg:r samt togo sitt säte uti Rådet samt Kongl. Maij:tts nådige swar
K.M:ttsswar.derå
Derjemte gafs äfwen tillkänna igenom en utskickad, att de
4 Talmännen gå up till Hans Maij:tt och tacka för commu-
nication häraf samt begiära, att det må tryckas.
Ang:de Inkom en deputation af 6 man ifrån Borgareståndet och
manu- begiärte, att ståndet wille innehålla med sin expedition öfwer
facturerne. »
Manufactur- och handelsdeputationens åtskillige inkomne be-
tänckande beträffande manufacturernes upkomst, till dess att
Borgareståndet får inkomma med sine påminnelser, alldenstund
all wandel annars skulle lida och alla handlande blifwa rui¬
nerade.
Ståndet lofwade wänta, allenast att Borgareståndet snart
inkommer med sine utlåtelser; elljest är ståndet ursäcktat, ty
riksdagen lider snart till slut.
Mått, mål och Secreteraren kom åter in1 och jousterade det i dag
wigt. upsatte extract. prot. angående mått, mål och wigt2, så ly¬
dande.
S. d. Blef åter i ståndet påmint, hwad stor omkostnad och
olägenhet Allmogen i riket therigenom skulle förorsakas, om
then 7 § i Kongl. M:tts nådige förordning af år 1737 angående
mått, mål och wigt nu wid denne riksdagen på det föreslagne
sättet skulle ändras, så att fyra kappar i stället för 2 komma
på hwarje tunna att tillmätas, hwarföre ståndet enhälleligen
1 Konceptprotokollet: ... horn utur contoir et...
2 Konceptprotokollet: ... wigt, som Secreteraren nu imedlertid uppsatt
i contoiret, men fans godt, att thet widare öfwerses och ändras på sine
ställen. Vid. d. 13 Aprill. Det konceptprotokollet av den 7 april vidfogade
extraktprotokollet föregås av följande: Discourerades åter om mått, mål
och wigtsförordningen och anfördes derwid de omständigheter, som fin¬
nas i fölljande extracto protocolli, hwartill resolverades. Jfr s. 473 f.
1739 den 7 april.
457
resolverade, att de öfrige högrespeetive stånden igenom utdrag
utur protocollet i all ödmjukhet anmodas skulle att än widare
taga detta öma ärendet uti höggunstigt behjertande samt bi¬
falla ståndets extract. prot. af d. 9 Novemb. förledit år an¬
gående 7 § uti den af Riksens Höglofl. Ständers Cammar-,
oeconomie- och commercedeputation nu wid riskdagen projec-
terade förnyade förordning om mått, mål och wigt, så att i
stället för rågan och skakning till hwar tunna råg, korn, bafra,
hwete och erter eij mera tillmätes än 2: ne kappar och så widare
i proportion, hwilcket ståndet förmodar lärer finna så mycket
benägnare bifall, som det är eij allenast i anseende till sjelfwa
billigheten utan ock Kongl. Maij:tts utgifne älldre och sednare
kongl, nådige förordningar, i betracktande af mångfalldige med
Allmogen slutne contracter såwäl om 10 besättningen som an¬
nan föraccorderad spanmål, hwarmedelst en stor del till det
lösa strukne målet utan kappar förbundet är, är högst rätt-
wist, att landet intet bör kiännas wid drygare mål eller annat
mättningssätt än det lösa och strukna målet med 2 kappar på
tunnan, hwarigenom landet ändå till en stor del emot förra
wanligheten graveras, kunnandes wedei-börande icke hafwa
större rätt än cronan, som sig ifrån urminnes tider till sådant
mål förbundit och försäkrat bibehålla Allmogen, hwarutinnan
ståndet fördenskuld i all ödmjukhet påstår blifwa handhaft
likmätigt des extract. protocolli af d. 29 Novemb. 1738 samt
14 Febr. sidstl., emedan ståndet sig alldeles intet kan åtaga
de projecterade 4 kappars tillmätande på tunnan. Och som
ståndet derjemte drager mycken omwårdnad och ömhet derom,
att spanmålen i anseende till hwarjehanda omständigheter
hwarcken må falla uti ett för hela landet skadeligit wanpris
eller för högt stegras, så är ståndet alldeles redebogit, i fall
hwad åfwanföre i ödmjukhet anfördt är om de 2 kapparne
winner höggunstigt bifall, dertill lemna sitt samtycke, att i
tull för utrikes spanmål
1:0 för en tunna hwete betalas 16 sk:r,
2:0 för en tunna råg och korn betalas 9 1/2 sk:r,
3:o för en tunna malt 16 sk:r samt
4:o för en tunna hafra i stället för 2 betalas 4 sk:r, dock
med kraftigaste förbehåld af åfwanberörde wilckor, ifrån
hwilcka ståndet på intet sätt kan gå, hwilcket till höggunstigt
bifall hos de öfrige högrespeetive stånden i all ödmjukhet an-
mäles.
458
1739 den 7—9 april.
Capit. Morats
och von Grö-
ningers mern.
om de inger-
manländske
familiernes
bortmiste
gods.
Spinhuset i
Stockholm.
Krögare-
embetet.
Uplästes Capitainerne Moraths och von Gröningers memorial
af d. 19 Martii sidstl. uppå ingermandlänske familiernes wäg-
nar, hwarutinnan de anföra, att som Riksens Ständer bewilljat
dem af Riks:s Ständers Contoir 90 dhl:r s:m:t för hwar obst
land eller hemman, som de uti Ingermanland bortmist, med
det wilckor, att ingen af dem skulle åtnjuta desse penningar
utan att påtaga sig, emot revers, upodla de obebygde tracterne
i Finland samt Öster- och Westerbottn, hwilcket de förmäla
skulle förorsaka dem mera ruin än förmån, hälst mästa delen
af de ingermanländske familierne under fredstiden igenom
Guds wälsignelse skaffat sig ett litet hemwist samt hafwa de
sina här i Swerige och på denna sidan om sion, och derest de
i anledning af förenämde resolution förbindas till sådane
wilckor, hwarigenom de skulle se sig twungne att antingen
mista penningarne för deras bortmiste gods i Ingermanland
eller ock förlora sina tiänster samt öfriga lilla egendom, om
de willja blifwa hulpne; hwarutom slike ödemarckers upod-
lande skulle falla dem odrägeligit samt sätt ja deras efterkom¬
mande i äfwentyr och fattigdom, så anhålla de, att denne
deras ansökning må ånyo remitteras till Secrete Utskåttet,
hwilcket torde finna någon lättare och lindrigare wäg till åt¬
njutande af Riksens Ständers emot dem bewiste nåd och be-
wågenhet. Och resolverades, det Ridderskapet och Adel. me¬
ning bifalles, att i anseende till de andragne skiäl och om¬
ständigheter de af Riks:s Ständer de ingermanländske familier,
som bortmist sine gods, tillagde förmåner dem mera till skada
än gagn skulle lända, i fall de deremot sig reversera skola
till obebygde tracters upodlande i Finland, Öster- och Wester¬
bottn, altså finner Bondeståndet billigt, att de utan någon
sådan revers de dem tillagde 90 dhl :r silf :m:t för hwar bortmist
obs [t] måge utbekomma och i deras frihet lemnäs efter lägenhet
och tillfälle de på förberörde ställen obebygde tracter att up¬
odla, hwilcket skrefs på sjelfwa memorialet.
Måndagen den 9 April 173 9.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
angående spinhuset i Stockholm af d. 26 Februa. sidstl.
Hwilar.
Uplästes ånyo Krögareembetets memorial och resolverades,
att Bondeståndet bifaller, det Krögareembetet befrias ifrån
1739 den 9 april.
459
böter; dock kan embetet eij betagas med sin ansökning och
tilbud wända sig till wederbörlig ort.
Uplästes ett extract af rådsprotocollet, hållit d. 13 Julii 1738, Slåttsbyg-
angående slåttsbygnaden jemte Slåttsbygningsdeputations be- naden-
rättelse.
Resolutio.
Ståndet förklarade sitt stora wälbehag deröfwer, att slåtts¬
bygnaden igenom deputationens berömmelige försorg så wida
avancerat, som man med nöije för ögonen ser, och förenade
sig ståndet att med slåttshjelpens erläggande på samma sätt,
som härtills skjedt, till nästa riksdag continuera. I öfrigit
remitteras berättelsen till Secrete Utskåttet.
Uplästes Riks:s St:s Cammar-, oeconomie- och commercede- öfwersedde
putations berättelse af d. 28 Novemb. 1738 angående de stadgar förordnmgar
och förordningar, hwilcka af deputationen under påstående oe^.0chcom-
riksdag blifwit öfwersedde. mercedeput.
Resolutio.
Biföls, dock att fölljande förordningar, hwilcka dels eij förän
nästkommande riksdag komma i beslutet att inryckas, dels äro
af den beskaffenhet, att de uti ett riksdagsbeslut såsom en
publique act, den hos andre nationer plägar allmänt kunnig
blifwa, eij wäl tyckas kunna införas, måge uteslutas och hellre
igenom en serskilt till Kongl. M:tt i underdånighet upgående
expedition förklaras, att de af Riksens Ständer äro antagne,
nemi. instruction för landtmätarne wid justering af mått, mål
och wigt af d. 16 Pebrua. 1736;
ehart® sigillatffiförordningen af d. 23 Septb. 1736;
förordningen om mått, mål och wigt af d. 27 Maji 1737;
resolution på Justitiascantzlerens memorial om reducerade
officerare af d. 19 Maji 1725;
förordningen om bancotransportsedlar af d. 11 Febr. 1726;
förordningen angående ståndspersoners tiänstefolck, att de
under förordningen af d. 24 Novemb. 1725 om dryckers och
warors borgande böra begripas, af 20 Octob. 1727;
kongl, brefwet till Krigscollegium angående augmenträntors
förpantande af d. 14 April 1730;
resolution angående underhåld för tingsrätterne af d. 6 Julii
1720.
460
1739 den 9 april.
Men hwad angår förordningen af d. 18 Martii 1734, som
förbjuder djurs och fågels skjutande i olaga tid, så bör de
wiil efterlefwas men tyckes eij kunna i riksdagsbeslutet nu
införas, emedan 1664 års förordning, som der åberopas, enligit
Riksens Ständers öfwerenskommande på nästledne riksdag ännu
icke blifwit öfwersedd och behörigen faststäld. I öfrigit på-
minnes harwid, att ståndets extractum protocolli af d. 1 Februa.
sidstl. blifwit af samtel. Riksens Höglofl. Ständer bifallit, i
anseende hwartill Kongl. Maij:tts nådige förordning af d. 30
Aug. 1731 angående oskiptade fälads- eller utmarckers upta-
gande wid innewarande riksdag kommer att fastställas samt i
riksdagsbeslutet att införas,
öf :rkrigs- Uplästes Secrete Utskåttets extractum protocolli af d. 2 Martii
° rmTten'11 angående öfwerkrigscommissarien Hulten och biföls.
Capit. Man- Uplästes Capitaine Mannerheims memorial af d. 23 Februa.
nerheims 1739 angående tull på utrikes spanmål och remitterades till
memorial. “
Secrete Utskattet.
Snörmakare- Uplästes Cammar-, oecon.- och commercedeputations betänc-
embetet. jjancje af j 9 Octob. angående Snörmakareembetets anförde
beswär emot Gulldragaresocieteten. Upskiöts.
öfrrjägmäs- Uplästes extract af rådsprotocollet af d. 24 Martii 1739 an-
tarebestiill- gående öfwer jägmästarebeställningen i Nerike och Wermeland;
'och Wermel.° ocl1 resolverades, att någon förordnas, som emot Kongl. Maij:tts
andels åtnjutande i sakören hafwer upsickt på skogarne i
Nerike och Wermeland med öfwerjägmästarecaractere, dock att
staten alldrig med någon lön för en sådan beställning må
graveras.
Ang:de En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen af 24 herrar
fabriqueme. recommenderade, att Manufactur- och handelsdeputationens nu
wid riksdagen ingifne åtskillige betänckande angående fabri-
querne i riket winna bifall.
Item att ståndet wille utlåta sig öfwer 20 och 40 §§ i Re¬
geringsformen.
Ståndet lofwade att taga altsammans i noga öfwerwägande
berörande fabriquerne.
Deputationen tog afträde.
Ekehielms Uplästes Cammar-, oecon.- och commercedeput:ns betänc-
byte- kande af d. 3 Novemb. 1738 angående Öfwerstelieutenanten
Eric Axel Ekehielms sökte liemmansbyte i Östergiötland och
biföls.
1739 den 9 april.
461
Uplästes ett extract af protocollet, hållit i Rådcammaren d. Gr. Hårds
9 Janua. 1739, angående Hr Riksrådet Grefwe Hårds ansök- byte.
ning att få utbyta 1/i cronohemmanet Lyckan i Scaraborgs
och Kåkinds härad.
Resolutio.
Ståndet finner till förekommande af praejudicater, som dock
icke äro af enahanda omständigheter, för sin del bäst wara,
att med detta sökte byte förfares efter Högloft. Ridderskapets
och Adelens privilegier och förordningar samt den författning,
som angående byten wid denne riksdag kan blifwa gjord.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputms betänc- Lazarets ra¬
kande af d. 28 Novemb. 1738 angående ett lazarets inrättande rattande 1
här i Stockholm och resolverades, att ståndet icke kan samtycka ’ ° '
till den projecterade afgiften på fartygen efter lästetalet, icke
heller till någon ny afgift på det inkommande höet. I öfrigit
biföls betänckandet jemte Höglofl. Ridderskapet och Adelens
utlåtelse.
Uplästes ånyo Justitisedeputationens betänckande af d. 27 Att alla ifra
Novemb. 1738 angående Krigsbefälets underdånige ansökning, underdom-
att alla ifrån underdomstolarne i arméen lagwadde mål måge arméen in-
hädanefter insändas till Kongl. Maij:tts Justititerevision och kommande
med deras afgiörande på det sätt förfaras, som för år 1727 ^asT^ust"
brukeligit war. Och biföls Högwyrdige Presteståndets utlåtelse. revis.
Efter wederbörande fullmäcktiges erindran ifrån Finland Ståndets all-
resolverades, att Kongl. Maij:tts och Riksens Cantzliecollegium manne,be-
- swärs öfwer -
lgenom utdrag utur protocollet i ödmjukhet skulle berattas, sättande på
det ståndet för sin del finner onödigt, att Kongl. Maij:tts finska.
nådige resolutioner på Allmogens underdånige allmänne be-
swär wid innewarande riksdag helt och hällne blifwa på finska
öfwersatte och tryckte, utan förmenar ståndet till wederböran-
des efterrättelse giöra tillfyllest, att allenast de §§ uti desse
allmänne nådige resolutioner på finska öfwersättas och tryckas,
som enkannerligen angå Finland, hwilcket till Kongl. Maij:t.ts
och Riksens Höglofl. Cantzliecollegii höggunstige godtfinnande
i ödmjukhet hemställes.
462
1739 den 10 april.
Tisdagen den 10 April 173 9.
Ang:de Uplästes ett extract utur Ridderskapets och Adelens proto-
tiänstefoleks cop af 4 hujus angående att ingen wid sorger må kläda sina
dande och hetiänte eller tiänstefolck i swart eller bruka swartå wagnar
swartå wag- och biföls.
nars brukan¬
de wid sorger.
Manufactur- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations berättelse af
fonden. 4 49 Decemb. 1738, huru manufacturfonden blifwit förwaltad.
Resolutio.
Ståndet biföll, att de medel, som för den af Öfwerdireeteuren
Nordencreutz förfärdigade Mälarechartan komma att inflyta,
eij böra gå utur manufacturfonden utan gå till landshjelpen
tillbakars.
Spinhuset i Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
Stockholm. af <4 26 Februa. 1739 angående spinhuset i Stockholm och
biföls.
Commen- Uplästes Commissariatets i Stockholm underdånige skrifwelse
deråt man- nu Hans Kongl. Maij:tt af d. 29 Martii 1739 angående 132
betewid Am-mans bort- och 195 mans hittransporterande af Södra Finlands
miralitetet, compagnie med Capitainelieutenanten Åhman. Och hade stån¬
det derwid intet i underdånighet att påminna.
Kådsproto- Uplästes ett memorial ifrån Secrete Deputationen af d. 14
colleme. November 1738 äng:de widlyftigheten med rådsprotoeollernes
upläsande i denne deputation och biföls betänckandet.
Forum för Uplästes Krigsbefälets memorial af d. 4 April 1739 angående
officerare widforum fgr officerare, antingen de äro frälse eller ofrälse män,
tiänstg^öran- enar förse sig i sitt embete och tiänstgiörande, och biföls.
det.
Bewillningens Uplästes ett extract af Stora Secrete Deputations protocoll
empioyeran- af 4 hujus angående huru de af 1734 års riksdags bewillning
swMswercket uti 1735, [17]36 och 1737 års stater till förswarswercket till
lands och siöss anslagne summor till hwarje förnödenhet blifwit
anwände och biföls extractet.
Pension för Uplästes Secrete Deputations memorial af d. 17 Novemb.
Singelmans 4738 angående pension för Cammarförwanten Singelmans dot-
dotter. ^ biföls memorialet med Höglofl. Ridderskapet och Ade¬
lens samt Borgareståndets tillägning.
1739 den 10 april.
463
Talmannen berättade, att Landtmarskaleken och Tal- Konungens
männen upwacktat Hans Maij:tt och anhållit om Hans Maij:ttskswar8 tryc_
nådige swars tryckande på Herr Riksrådet Baron Åkerhielms Åkerhielm»"
tal wid the nya Riksrådens inträde i Rådet d. 4 hujus. Hans tal.
M:tt hade i nåder swarat, att thetta tal icke wore så wäl sam¬
mansatt, att thet förtiänte tryckas, men dock likwäl hade Hans
Maij:tt dertill gifwit sitt nådige bifall. Hade elljest utlåtit
sig i mycket nådige termer.
Någre herrar deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen an- Prästegårds
mälte d. 6 § af Kongl. Maij:tts resolution på Krigsbefälets och tmgs-
beswär angående prästegårds och tingstugu bygnad till ändring. stuSubygnai1-
Item recommenderades bergshjelpen, som nu föreslogs till Bergshjelpen.
y2 styfwer på person, till bifall.
Ståndet lofwade taga altsammans i öfwerwägande.
The deputerade afträdde.
Therefter discourerades mycket om bergshjelpen och kom
ståndet enhälleligen öfwerens att blifwa faste i sitt en gång
tagne beslut.
Beträffande 6 § i Krigsbefälets beswär, så fant ståndet sig
icke kunna samtycka till någon ändring therutinnan, efter
resolutionen wore enlig med lagen och thesutan redan tryckt.
Kom åter uti öfwerwägande, huruledes månge af ståndets Angrde syss-
ledamöter ända intill närwarande tid icke kunnat erhålla slut
uti de dem ifrån deras hemmawarande medbroder och corn- cam. Törners
mittenter anförtrodde angelägenheter, hwarigenom de befruck- contoir,
tade mycket answar och ledsamheter wid hemkomsten, hälst
thenne riksdag nu så länge påstådt till landets stora olägenhet
och omkostnad. Och som derjemte af åtskillige förmältes så¬
dant uppehåld i synnerhet förorsakas therigenom, att en stor
del af ståndets angelägenheter, som till Andre Swenska Pro-
vinciecontoiret i Kongl. Maij:tts och Riksens Cammarcollegio
blifwit remitterade, ther ännu skola ligga outarbetade, hwartill
Hr Cammereraren Törners höga ålderdom och sjukelige till¬
stånd förmentes wara wållande; ty fans godt, att till de öfrige
högrespective stånden wälment och i all ödmjukhet igenom ut¬
drag utur protocollet hemställas skulle, om icke till desse ange¬
lägne sysslors så mycket redigare och skyndesammare bedrif-
wande thet skulle pröfwas bäst och nyttigast, att Hr Camme¬
reraren Törner måtte förmås att nu uti sin höga ållderdom
taga afsked, på hwilcken händelse han kunde hugnas med högre
caractere jemte sin förra lön samt någon annan skickelig man,
464
1739 den 10 april.
sorn förstår wereket och therjemte äger the krafter, att han
förmår rätteligen bestrida thenne mödosamme syssla, hwartill
Cammarförwanten i contoiret för des flit och skickelighet torde
komma i nådig åtancka, i thes ställe i nåder förordnas till
cammererare med sin förra lön och någon tillökning af extra
utgiftsmedlen, på det ofwanberörde öfwerklagade uppehåld,
hwarigenom landet lider så mycken skada och olägenhet, ente-
ligen måtte kunna ändras och contoiret ställas uti skick, som
wederbör.
Thetta recommenderas till höggunstigt behjertande hos the
öfrige högrespective stånden, samt i fall thet skulle winna be-
nägit bifall, att thå en underdånig föreställning therom till
Hans Kongl. Maij:tt måtte afgå.
Siötullstaxan Uplästes Riksens Ständers Tulldeputations betänckande af
jiiwnkom- cj. Decemb. 1738 angående den af Kongl. Tullcommissionen
' projecterade nya siötullstaxan på inkommande waror och stad-
nade ståndet theröfwer i fölljande slut.
Ris- och perlegryn blifwa efter Kongl. Tullcommissionens
project.
Hampa och lin betalar ingen inkommande tull utan allenast
en 1/8-dels procents recognition, dock betalas för den inkom¬
mande hampa, som till buldanswärfwerierne (!) eij brukas, 20
öre s:m:t skepp:det i accis.
Tullen på kläden blifwer efter then af Tullcommissionen
projecterade taxan.
Tullen för portugisiskt salt blifwer 18 sk:r och för thet
franska 12 sk:r tunnan.
Ordet Stockholms utgår och sättes duk till tapetmakerierne.
Öfwer tullen på spanmålen utlåter sig ståndet i föllje af
Riksens Ständers Cammar-, oecon.- och commerce- samt Tull-
deputationers theröfwer inkomne betänckande.
Nederlagswarorne betala tullen efter then tulltaxa, som då
giäller, enär warorne till försälljande uttagas.
I öfrigit biföls betänckandet med den projecterade nya siö¬
tullstaxan på de inkommande warorne.
Nils Sedermera berättades, att en, benemd Nils Hiilphert, gjort
Hulphert. ödmjuk: ansökning1 hos Kongl. M:tts och Riks:s Cammarcolle-
gium om then nu ledige warande mantalscommissariebeställ-
ningens erhållande uti Kopparbergs län efter afledne Commis-
sarien Gran. Och som åtskillige af ståndets ledamöter intygade
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 75 ff.
1739 den 10 april.
465
honom, Nils Hiilphert, wara en skickelig man, som efter in¬
hämtade wackra academiske wetenskaper i 8 års tid blifwit
brukad wid protocollens förande wid tingen i Kopparbergs
län, önskandes förthenskuld, att han med förberörde ledige
beställning kunde ihugkommas; ty resolverades, att Kongl.
Maij: tts och Riksens Höglofl. Cammarcollegium igenom utdrag
utur protocollet i ödmjukhet hemställas skulle, om icke mer-
berörde Nils Hiilphert wid detta tillfälle måtte komma uti
höggunstig åtancka, hwarom ståndet gior sig i ödmjukhet för¬
säkrat i anseende till den höga ynnest och benägenhet, som
Kongl. M:tts och Riksens Cammarcollegium alltid behagat erte
emot dem, som medelst flit och arbetsamhet sökt giöra sig
skickelige till rikets och fäderneslandets tiänst.
Uplästes Secrete Utskåttets extract. protocolli af d. 22 Februa. öf:rjägmäst:e
angående expectence för Öfwer jägmästaren Hillethon och biföls. Hillethon.
Uplästes och biföls Secrete Utskåttets extraetum protocolli Målare-
af d. 8 Februa. sidstl. angående 500 dhl:r silf:m:t för Målare- akademien,
academien.
Uplästes och biföls d:o utskåtts extraetum protocolli af d. Doctor
17 Martii angående gratial för Doctor Linnaeus. Linnasus.
Uplästes ånyo1 Cammar-, oecon.- och eommercedeputations be- Major Man-
tänckande af d. 1 Decemb. 1738 angående Majoren Manner- nercrants
crantz sökte hemmansbyte uti Elfsborgs län och biföls.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extraetum protocolli af Kiksdagens
d. 20 Martii angående riksdagens slut och lades ad acta. slut-
Uplästes ett extract af Secrete Utskåttets protocoll, hållit d. Pensions- och
9 Novemb. 1738, angående pensions- och gratialsstaten och gjor- gratials-
des derwid följande påminnelser. staten.
1:0. Att till the 80 dhl:r silf:m:t, som Landscammereraren
Krabbes 4 st. blindfödde barn njuta, tillägges 50 dhl:r s:m:t
hwardera.
2:0. Att framledne Öfwerståthållaren Grefwe Michael Törn-
flychts Änckegrefwinna, Fru Magdalena Lewenhaupt, som efter
Hennes Maij:tts Drottningens resolution af d. 31 sidstl. Augusti
kommer att njuta 800 dhl:r silf:m:t, dertill bekommer 200
dhl:r S:m:t.
3:o. Att Öfwersten Smitterlous Änckegrefwinna i anseende
till des beklagelige wilckor af extra utgiftsmedlen årligen nju¬
ter 600 dhl:r s:m:t.
1 Enligt påteckning å betänkandet förut uppläst den 5 februari och
8 mars, ehuru anteckning härom saknas i protokollet.
30 — 4712 Bondeståndets protokoll
466
1739 den 10—11 april.
Seeret. Joh.
Pfeifs an-
Lieentierade
Riksrådens
pension.
4:0. Biföls det Högwyrdige Presteståndets tillagning ibland
reglonerne, att ingen, som är bekant för gudlöshet och yppigt
eller slösacktigt upförande, bör antagas på pensionsstaten el: r,
så framt then thermed sedermera beträdes, widare njuta
pension.
Uplästes Justitisedeputations betänckande af d. 9 Pebrua.
„k angående Secreteraren Johan J. Pfeifs ansökning att af oer ar io
Tkukffordran publico njuta ersättning för sin hos engelska Manufacturisten
hos John P. John Pett. Smitt hafwande skuldfordran, och resolverades, att
Smitt. denne saken i underdånighet hemställes till Hans Kongl.
Maij:tts nådige afgiörande, utan att hwad tillförende härutin¬
nan kan wara gjort och faststält, må hindra sakens ånyo skiär-
skådande och afslutande.
Åtskillige af ståndets ledamöter, ibland hwilcka Fullmäckti-
gen ifrån Öland Bengt Persson war, begynte att tala
om de licentierade Riksrådens pensioner och theremot häftigt
protestera såsom ländande till Allmogens odrägelige tunga.
Efter mångfalldige skarpa disputer blef enteligen thenne
sak debatterad såsom redan afgjord.
Onsdagen den 11 April 1 739.
Herr Secreteraren Troilius lät weta, att han war något litet
förhindrad, hwarföre Cant[s] listen Rungren förde protocollet,
Talmannen berättade, att han warit hos Hr Vice Am-
miralen Anckarcrona och anhållit, att ståndets ledamöter ifrån
Finland kunde tillåtas att få resa hem på de cronofartyg, som
skola öfwerföra manskapet, hwilcket warit på arbete här wid
Kongl. Ammiralitetet. Och hade Hr Vice Ammiralen lofwat det¬
samma, allenast de hålla sig färdige att, så snart skiärgården
blifwer fri ifrån isgång, kunna anträda resan.
De tackade Talman för des omsorg och myckna omsorg för
deras skuld.
En deputation ifrån Borgareståndet inkom och reeommen*
derade hos ståndet
1:0 samma stånds extractum protocolli angående spanmåls-
tullen;
2:0 jemwäl om 10 § af Presteståndets allmänne beswär an-
skapets fasta gående Presterskapets fasta egendom i städerne samt
egendom i
städerne.
Erie Molin. 3:0 beträffande den bekante Molins sak, hwaröfwer Bonde¬
ståndet sig redan utlåtit och bifallit Presteståndets resolution,
Spanmåls-
tullen.
Präster-
1739 den 11 april. 467
hwarföre Borgareståndet nu anholt, att Bondeståndet wille i
ytterligare öfwerwägande taga Molins sednare till Riksens Stän¬
der ingifne supplique, hwilcken Borgareståndet recommende-
rat genom utdrag af protocollet under d. 9 hujus, som nu till
ståndet öfwerlefwererades.
Ståndet lofwade att på alt sätt söka fullgiöra det Lofl.
Borgareståndets åstundan, till att derigenom bibehållande(!)
ståndens inbördes enighet och förtroende sig emellan.
Straxt therefter inkommo 2: ne andre deputerade ifrån samma
stånd och begiärte, att Bondeståndet intet wille utlåta sig öfwer
Manufactur- och handelsdeputations betänckande angående Manufac-
manufacturernes upkomst och förkofring, förän Borgareståndet tureme
sig utlåtit. an«:de-
Derpå swarades, att ståndet wille wänta, allenast det skjer
snart.
Borgareståndets fullmäcktige swarade det skola skje i morgon.
Afträdde.
Secreteraren inkom.
Uplästes ånyo Eric Johansson Wiks memorial1 af d. 31 Martii Erik J. Wik.
angående 1/4-partsförhögningen i tullen och resolverades, att
Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anmodas Dess utlåtande
i nåder häröfwer meddela, sedan wederbörande collegier blifwit
hörde.
Uplästes Secrete Deputations betänckande af d. 2 Janua. Regeringz-
angående 20 och 40 §§ i Regeringsformen. formen.
Resolutio.
Ståndet fan öfwerflödigt, att någon förklaring giöres öfwer
20 och 40 §§ i Regeringsformen, hwilcka §§ äro tydelige och
efter deras lydelse böra efterlefwas, i anseende hwartill det
bifogade project till en förordning härom kommer att af¬
stadna.
Uplästes Bondeståndets extract. protocolli af d. 17 Februa. Båtsmän för¬
angående de på skjeppet Nordstiärnan förolyckade båtsmän olyckade på
och resolverades, att till Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet Nordstj&r-
hemställes, sedan Ammiralitetscollegium blifwit hörde, härom nan],
i nåder så föranstallta, som för Allmogen drägeligast pröfwas.
1 Tryckt som Bil. 11.
468
1739 den 11—12 april.
Caspar H. Uplästes Caspar Hinric Rhodes memorial1 af d. 5 April an-
Rhode. gående privilegium på ett såckerbruk i Norkiöping och. remit¬
terades till Manufactur- och handelsdeputation att skyndesam-
mast med sin utlåtelse inkomma.
Häradshöfd. Uplästes Häradshöfdingen Lagerfelt fs] memorial af d. 30
Lagerfelts Martii sidstl. angående generale resolutionernes samt cammar-
cammarför- förordningarnes öfwerseende och tryckande och biföls.
ordningarnes
tryckande.
Falkengrens Uplästes Stora Secrete Deputations extractum protocolli af
mem. om för- (}_ 29 Martii angående Holmmajoren Falckengrens memorial
Ammiralh om förslagers uprättande wid Ammiralitetet.
tetet.
Resolutio.
Bondeståndet stadnade i det slut, att Kongl. Ammiralitets-
collegium adjungerar sig någre flagmän jemte Holmmajoren
Falckengren och i anledning af det bifogade memorialet pro-
jecterar ett reglemente, hwilcket under Kongl. Maij:tts nådige
approbation till Riksens Ständers öfwerseende wid nästa riks¬
dag emedlertid kommer att efterlefwas. Och hwad den årlige
resan till Carlscrona af den riksråd, som tiänt sig up wid
Ammiralitetet, beträffar, finner Bondeståndet bäst wara, att
en sådan resa eij oftare skjer, än Kongl. Maij:tt med Råds
råde finner nödwändigheten fordra, det ammiralitetswercket
tages i besicktning.
Medicinal- Uplästes ett extract af rådsprotocollet af d. 5 hujus angående
taxan. medicinale taxan.
Resolutio.
Bondeståndet biföll medicinaltaxan, finnandes derjemte nö¬
digt, att för Collegium Medicum 150 dhl:r s:m:t till husrums
hyrande för deras sammankomster hädanefter på staten årligen
kan bestås samt att bemelte collegio en fiscal tillordnas, dock
utan någon gravation i staten, emedan han kommer att eij
njuta någon annan lön än tertialen af de fallande böterne.
Torsdagen den 12 April 173 9.
Krigsbefälets Fants godt att en deputation går till Borgareståndet och
b tyrckom beder, att det icke efter Krigsbefälets åstundan gior ändring
bygnad. 1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 81 ff.
1739 den 12 april.
469
uti den redan tryckte och faststälte 6 § af Kongl. Maij: tts
resolution på Krigsbefälets allmänne beswär angående kyrcko-
och prästegårdsbygnad.
Uplästes ett extract af det Lofl. Borgareståndets protocoll Lotzpeningar
under d. 9 bujus angående lotspenningarnes betalande af tbeaffrämmande
främmande, som för contraire wind måste löpa in i swenska faityg'
hamnar, och blef detta extract till alla delar bifallit.
Uplästes Tulldeputations betänckande af d. 19 Janua. an- Förning för
gående Tullcommissionens projecterade förteckning uppå den Slöfarande-
förning, som de siöfarande hädanefter böra njuta. Jemwäl
uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 20 Martii
om denne sak, som biföls.
Uplästes ett extract af protocollet, hållit hos Ridderskapet Angtde cantz-
och Adelen d. 10 hujus, angående prsesidentens i Cantsliet ll®Pr®3^n'
och den riksråds, som är cantzlieråd, voterande i Rådet öfwer cantzlierå-
the ärender, som tbe tillförende warit öfwer i Cantzliet, och dets, som är
biföls. riksråd, vote-
rande i Rådet
öfwer cantz-
lieärender.
Uplästes Tulldeputations memorial af d. 15 Februa. jemte Siötullstaxan.
extract af protocollet, hållit d. 26 Januari uti Manufactur- och
handelsdeputationen, med åtskillige anmerckningar wid inkom¬
mande nya siötullstaxans reglerande.
Resolutio.
Såsom ståndet finner, att det skulle falla alt för widlyftigt
desse mån[g]falldige såwäl af Manufactur- och handelsdeputa¬
tionen som Tulldeputationen andragne påminnelser hwar för
sig att skiärskåda, altså stadnade ståndet i det slut, att bägge
deputationernes påminnelser till Kongl. M:tt upgifwas med
underdånig anhållan, det täcktes Kongl. Maij:tt, sedan weder-
börande blifwit hörde, med Råds råde så förordna, som med
rikets bästa och de swenske manufacturers upkomst enligast
pröfwas kan.
Uplästes ett extract af protocollet, hållit wid sammanträdet Drabant
af Protocolls- och Justitiasdeputationerne, af d. 27 Novemb. Hästsko,
angående Drabanten Hästsko.
Item uplästes Justitisedeputations betänckande af d. 11 Sep-
temb. 1738 om samma sak.
470
1739 den 12 april.
Prästewahl.
Prsesident-
skapet i
Canzliet.
Resolutio.
Ståndet biföll pluralitetens mening, att som Hr Hästsko
genom en så långwarig rättegång en stor del af sin timmelige
wälfärd måst tillsättja, fan ståndet billigt, att han till någon
uprättelse och hugnad för des lidande må af Riksens Ständers
Contoir njuta lön såsom drabant utan tiänstgiörande ifrån
den tiden, han af Hr Baron och Presidenten Hierta [o: Giertta]
blef förafskjedad.
Uplästes R:s St:s Secrete Deputations påminnelser af d. 2
Novemb. 1738 angående prästewahl, item uplästes ett extract
af Stora Secrete Deputations protocoll utaf d. 1 Decemb. om
samma sak. Item sjelfwa projectet till förordningen samt sal.
Biskopens Doctor Rydelii memorial1 om prästewal.
Resolutio.
Biföls Höglofl. Ridd. och Adel: s utlåtelse, att denne för¬
ordning kommer att utfärdas och till nästa riksdag att efter-
lefwas, då hos Riksens Ständer wid kyrckoordningens öfwer-
seende denne förordning med Secrete Deputationen[s] derwid
afgifne påminnelser och frami. Biskopens Doctor Anders Ry¬
delii samt Probstens Mag:r Erasmi Trägårds memorialer kom¬
mer att tagas i närmare öfwerwägande.
Uplästes ett extract af Secrete Utskåttets protocoll, hållit
d. 9 hujus, angående prsesidentskapet i Cantzliet. Item ett
extract utur protocollet, hållit hos Ridd. och Adel. d. 10 och
11 hujus, om samma sak.
Resolutio.
Ehuruwäl Bondeståndet för sin del skulle wara af den oför-
gripelige tanckan, att till detta såwäl som de öfrige höga
embeten i riket trenne herrar böra föreslås; dock likwäl som
de 3: ne öfrige högrespective stånden redan för godt funnit,
att allenast en af Deras Excellencier till bemelte högwigtige
prsesidentsembete må i underdånighet nämnas, så samtycker
ock Bondeståndet för sin del dertill för denne gången i an¬
seende till riksdagens nu tillstundande slut, och att Secrete
Utskåttet ju förr ju heller med förslag deruppå till Riksens
Ständer inkommer.
1 Tryckt i Kyrkohistorisk årsskrift 1900, s. 237 ff.
1739 den 12 april.
471
Uplästes ånyo 10 § af den projecterade Kongl. Maij-.tts Ang:de
nådige resolution på Presteståndets underdånige allmänne be- J>™st^ståri'r
swär wid innewarande riksdag angående att en del städer skola om thoras hus
beswära Prästerskapet med någre owanlige onera ocb afgifter. i städeme.
T ber,jemte uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum pro-
tocolli af d. 17 Februa. nästl. angående denne sak samt en
projecterad ny § i den förras ställe. Item Presteståndets swar
therå igenom protocollsextract af d. 13 nästl. Martii. Och
sedan ståndet ännu widare tagit denne saken uti ett ömt och
noga öfwerwägande samt med all möij elig eftertancka igenom-
sedt såwäl 7 och 10 §§ uti Presterskapets privilegier som de
öfrige åberopade resolutioner, kunde ståndet intet deraf finna
någon anledning att gå ifrån sin förra utlåtelse utan bifaller
nu som tillförende det Lofl. Borgareståndets extractum proto-
colli af d. 17 nästl. Februarii och derwid fogade project till
en tydeligare resolution, hwilcket project ståndet för sin del
efter sitt bästa samwete på alldeles intet sätt finner wara
stridande med wederbörandes å ömse sidor ägande privilegier
och resolutioner.
För Seereteraren Troilius resolverades till fölljande under-Föreskrift till
dånige föreskrift till Hans Kongl. Maij :tt. K. M:tt för
Secret. Troi¬
lius.
Uti underdånigt betracktande af Ed:s K. M:tts höga nåde
och ynnest emot dem af Ed:s K. M:tts trogne undersåtare,
som med flit och trohet förrätta sine embeten och derwid å
daga lägga säkre prof af skickelighet och rättskaffens nit för
Eders Kongl. M:tts och rikets bästa, fördristar sig Bonde¬
ståndet i djupaste underdånighet att bedja och bönfalla, det
täcktes Ed:s K. M:tt wid sig timande tiänlig öpning aller-
nådigst hugna ståndets Secreterare, Protonotarien i Ed:s K.
M:tts och Riksens Cantzliecollegium Hr Jacob Troilius, med
befordran och förbättring på des swaga wilckor.
Allernådigste Konung! Ståndet understår sig icke att wid-
lyftigt andraga, med hwad oförtruten flit, redlighet och skicke¬
lighet han nu i trenne riksdagar förrättat thetta angelägne och
mödosamme secreterareembete wid Bondeståndet samt hwad
kiärlek och förtroende riksens Bondestånd för honom alltid
hyst och framgent hysandes warder; utan är nu det endaste,
som Bondeståndet understår sig i djupaste underdånighet att
andraga, det all den höga nåd och ynnest, som Ed:s K. M:tt
allernådigst skulle täckas låta denne des Secreterare weder-
472
1739 den 12—13 april.
faras, af ståndet uti ewerdeliga tider skall allerunderdånigst
erkiännas för en hela riksens Bondestånd alldranådigst bewist
kongl, nåd och wälgiärning, hwarom ståndet i djupaste under¬
dånighet gior sig så mycket mera försäkrad, som ståndet alltid
tillförende blifwit hugnat med deras Secreterares nådige be¬
fordran och samtelige Riksens Höglofl. Ständer jemwel wid
sidstl. riksdag 1734 för honom i underdånighet anhållit om
nådig befordran wid tid och tillfälle, som i underdånighet bi¬
fogade afskrift med mera utwisar.
Bondeståndet framhärdar med all undersåtelig djup word-
nåd, nit och trohet etc. etc.
Pans godt Expeditionsdeputation wänligen anmodas skulle
att lemna ståndet del af Cammar-, oec.- och commercedeputa-
tions betänckande utaf d. 21 Septbr. 1738 angående1
Fredagen d. 13 April 173 9.
Ang:de Major Major Hastpher hade företräde och recommenderade
Hastphers ett memorial, som han ingaf, angående Stora Secrete Deputa-
framförCapit tions extractum protocolli, att han utan förslag och mindre
Franc. meriterad än Capitaine Franc framför honom blifwit avan¬
cerad.
Ståndet lofwade taga saken i öfwerwägande.
Major Hastpher afträdde.
Äng:de expe- Sorn utaf en af ståndets ledamöter berättades, att öfwer
d'tl°m "*1£ et* Expeditionsdeputation 2: ne stånd nu wid riksdagen
stadnat i enahanda slut, det 3:dje uti en annan mening samt
det 4: de ståndet in paribus votis, så att det sig i saken icke
utlåta kunnat; fördenskuld och som bemelte ledamot uppå
Riksens Höglofl. Ständers Expeditionsdeputations begiäran
härom wille weta ståndets mening, så togs saken uti öfwer¬
wägande och kunde ståndet för sin del eij annat finna, än att
pluraliteten är hos de twenne stånden, enär det 3:dje är af
annan mening samt det 4:e propter paria vota sig eij utlåta
kunnat, hwarföre expeditionen efter de bägge öfwerensstäm-
mande ståndens mening bör skje.
1 Lucka i förlägget. Extraktprotokollet i Utskottshandlingar 1738—
1739, vol. 80, ur 968: ... commerce- samt Bergsdeputationernes betänc-
Tcande ... angående Sr Baron och Cammarherren Friesendorfs memorial
om 'förklaring öfwer wisse privilegierade hemmans natur och rättighet
i Salbergs län, hwaröfwer samtelige Biksens Ständer med påskrift resol¬
verat, skolandes betänckandet ofördröijeligen återställas.
1739 den 13 april.
473
Uplästes ånyo Ridderskapets och Adelens extractum proto- Bewillningen.
colli af d. 10 Martii 1739 angående bewillningen och dito stånds
extract. prot. af d. 31 Deebr. förledit år om samma sak.
Resolutio.
Bondeståndet förblef wid sin d. 15 Martii igenom extractnm
protocolli afgifne utlåtelse, förbehållandes sig ock ståndet wid
nästa riksdag någre af sine ledamöter till att öfwerse the räk¬
ningar, som öfwer thesse bewillningar håldne blifwa.
Then utlåtelse, som d. 7 sidstl. hujus om förordningen an-Förordningen
gående mått, mål och wigt blef upskuten1, ändrades nu påom Ilnätt’ mål
fölljande sätt. 00 wigt‘
Blef åter i ståndet påmint, hwad stor omkostnad och olägen¬
het Allmogen i riket therigenom skulle förorsakas, om den 7 §
i Kongl. Maij:tts nådige förordningen af år 1737 om mått,
mål och wigt nu wid denne riksdagen på det föreslagne sättet
skulle ändras, så att 4 kappar i stället för 2 på hwarje tunna
komme att tillmätas. Ståndet resolverade fördenskuld enhälle-
ligen, att de öfrige högrespective stånden i all ödmjukhet an¬
modas skulle att än widare taga detta öma ärendet uti hög¬
gunstigt behjertande samt bifalla ståndets extractum protocolli
af d. 29 November förledit år angående 7 § uti den af Riksens
Höglofl. Ständers Cammar-, oeconomie- och commercedeputa-
tion nu wid riksdagen projecterade förnyade förordning om
mått, mål och wigt, så att i stället för rågan och skakning
till hwar tunna råg, korn, hafra, hwete och erter eij mera
tillmätes än twenne kappar och så widare i proportion, hwilcket
ståndet förmodar winna så mycket benägnare bifall, som Kongl.
Maij: tts älldre och sednare nådige förordningar likmätigt lan¬
det intet bör kiännas wid drygare mål eller annat mätningssätt
än det lösa och strukna målet med 2 kappar på tunnan, hwarpå
skattlägningen jemwäl grundad är, kommandes dertill, att
månge landsorter hafwa slutne contracter så i anseende till
tiondesättningen som annan föracorderad spanmål på det lösa
strukne målet utan kappar; hwilcket äfwen lärer komma uti
behörig consideration jemte det att wederbörande i detta mål
icke hafwa större rätt än cronan, som sig ifrån urminnes tider
1 Se s. 456.
474
1739 den 13 april.
till sådant mål förbundit och försäkrat bibehålla Allmogen
derwid, hwarföre ståndet påstår att derutinnan till alla delar
handhafwas likmätigt des extractse protocolli af d. 29 Novemb.
1738 samt 14 Februa. sidstl., emedan ståndet sig nu eij mera
än tillförende åtaga kan de projecterade 4 kappar utan en¬
ständigt för sig och sine efterkommande påstår att icke be¬
tungas öfwer 2: ne kappar på tunnan.
Och som ståndet derjemte hyser mycken omwårdnad och
ömhet derom, att spanmålen hwarcken må falla uti ett för
hela landet skadeligit wanpris eller för högt stegras, så är
ståndet alldeles redebogit, i fall hwad nu anfördt är om de
twenne kapparne, winner höggunstigt bifall, jemwäl samtycka
till någon skiälig och proportionerad ständig tull för utrikes
ifrån inkommande spanmål i god tid och att, enär misswäxt
infaller, denne tull af Hans Maij:tt i nåder regleras. Och
som samtel. Riksens Höglofl. Ständer öfwer Cammar-, oecono-
mie- och commercedeputations betänckande angående den pro¬
jecterade tullen på utrikes spanmål icke stadnat uti enahanda
slut, som de afgifne extracta protocolli utwisa, så skulle ståndet
för sin del wara af den oförgripelige tancka, att 2: ne depute¬
rade af hwart stånd, utom Hr Grefwen och Landtmarskalcken
samt de öfrige Talmännen, i detta ärendet på en eller twenne
timmars tid kunde träda tillsamman att uti saken taga något
slut, som till ståndens plena till widare fastställande kunde
refereras.
Plan till inri- Uplästes ånyo Riksens Ständers Manufactur- och handels-
kes fabnquer. deputations plan af d. 29 Martii nästl. till werckställande af
Riksens Ständers fattade slut att framdeles icke annat bruka
till kläder än inrikes tillwerckningar, hwilcken plan Bonde¬
ståndet biföll, undantagandes l:o att hwad de pantsatte lö-
ningsliquidationer widkommer, håller ståndet betänckeligit, att
de så kallade 15 procent skola år 1742 utbetalas, emedan Stän¬
dernas Contoir samma summa förut afgår igenom interesses
betalande till banqven.
2:o. Hwad angår scholseor d n ingar nes förbättring, så har
ståndet sig tillförende wid innewarande riksdag derom utlåtit
och är ännu af samma mening, nemligen att sådant lemnäs
under Kongl. Cantzliecollegii wård och utarbetande.
3:0. Bifaller Bondeståndet, att juris romaniprofession må
1739 den 13 april.
475
hädanefter jernwäl föreläsa den studerande ungdomen funda-
menterne till commerce- och manufacturförfattningar.
Widare uplästes samma deputations betänckande sub. lit. A. Lit. A.
af d. 26 Martii nästl. med project till förordningen angående ^njdte 'iyt*
det, som wid bruket och nyttjandet af de i riket warande ut- rij!(,s gjorde
rikes gjorde kläden och tyger bör i ackt tagas, hwilcket be- kläden och
tänckande jemte projectet biföls. tyger-
Uplästes projectet till förordningen under lit. B. till härn- Lit. B.
mande af lurendrägerier och inpracticeringar af främmande Lurendräge-
waror och påmintes wid 4 § angående merckrullans beswärjande
af skjeppare och styrmän, att sådant wörö mycket betänckeligit
samt att det skulle förorsaka många oredor. Beträffande l:a §
påminnes, att näst orden eko tillägges af hwad stånd, jernwäl
näst orden samt miste tillägges sine privilegier; uti 8 § komma
orden ellwar det wara må att gå ut och sättes i stället: som
med skiäl för intagit gods misstänckas kunna. Så förmenar
ock ståndet äfwen för sin del, att obefogade undersökningar
kraftigare kunna förekommas och afböijas, om i stället för
den sidsta slutmeningen i denne 8 § inför domstolen ed gånga
etc. och intill §:s slut fölljande mening införes: bör angifwaren
anses med kropsplickt eller arbitralt penningestraff.
Constitutorialet under lit. C. biföls. Lit. c.
Reglementet under lit. D. biföls jemte den projecterade för- Lit. D.
ordningen lit. E. Lit. E.
Derpå uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänc- Manufactur-
kande af d. 26 Martii angående de allmänne manufactur- och och,
werckshusDri
handtwerckshusprivilegierne jemte det medfölljande projectet vilegierne.
till desse privilegier och biföls det Högloft. Ridderskapet och
Adehs samt det Högwyrdige Presteståndets härwid gjorde på¬
minnelser under d. 7 och 10 hujus.
Sedan uplästes Riksens Ständers Manufactur- och handels- Manufactur-
deputations betänckande af d. 19 Martii angående förbud emot fonden,
wisse warors införande i riket jemte taxan, hwarefter afgiften
till Manufacturfonden hädanefter kunde upbäras, och biföls
detta betänckandet tillika med förteckningen uppå de utrikes
waror och persedlar, som till införssel förbjudas, allenast att
ryskt wallmar blifwer till Allmogens behof wid gräntzeorterne
tillåtit att införas.
Uplästes taxan på utrikes waror, som skola erlägga afgift
till Manufacturfonden, och biföls.
476
1739 den 13—14 april.
Slutel. uplästes R:s St:s Manufactur- och handelsdeputations
betänckande af d. 27 Martil angående ett nytt sätt till kram-
warors stämplande och biföls, hwilcket alt med de öfrige hög-
respective stånden wälment communiceras.
Lördagen den 14 April 1739.
Uti Secreterarens frånwaro förde Cantslisten Rungren pro-
tocollet.
Daniel Norsei Uplästes Justitisedeputations betänckande af d. 9 hujus öfwer
mem. om Handelsmannen Daniel Norsei memorial och hemställande, om
”personers oc^ huruwida uti de mindre städer magistratspersoner, som
wallj ande till ingen handel idka, måge till riksdagsfullmäcktige antagas.
riksdagsfull-
mäcktige.
Riksdags- D:o deputations betänckande af d. 9 hujus angående för¬
måns wal i klaring öfwer K. M:tts förordning af d. 23 Aug. 1731 om
städerne. , .. , ... ,
riksdagsmanswalen i städerne.
Landzfisca- Samma deputations betänckande af d. 4 hujus, huruwida
lers arfwode. ianHzfiscaler, sorn icke hafwa lön, måge, då de warda för¬
ordnade att å embetes wägnar utföra någon sak, njuta rätte-
gångsomkostnad.
Öfwer desse 3: ne betänckande stadnade ståndet intet [uti]
något wisst slut utan upskutos, till des de andre ståndens
utlåtelser med påskrift inkomma.
Talmannen inkom och berättade, att han warit i Stora
Secrete Deputationen i dag, hwilcken ännu intet åtskilts, men
om något angelägit förefaller, så har han hedt de andre stån¬
dens fullmäcktige skicka sig bud, hwilcket de honom lofwat.
Uplästes Notarien Flachs memorial angående notariernes lön
i Swea Håfrätt och remitterades med påskrift till Secrete
Utskåttet.
Secreteraren kom in och satte sig till protocollet.
Saken emel. Uplästes R:s St:s Justitisedeputations betänckande af d. 20
Baron Ceder- Febr. öfwer de beswär, som Assessoren och Häradshöfdingen
^rorTldewen^" Br Baron Eric Cederhielm anfördt emot Kongl. Maij:tts dom
st[er]bhus. af d. 6 April 1737 uti saken emellan bemelte Assessor och
framledne Generalens och Gouverneurens Hr Baron Bernhard
von Liewens sterbhus, och som Hr Assessoren Baron Ceder¬
hielm tillika med Hr Lagmannen Grefwe Carl Bonde för¬
klarat denne twist dem emellan nu wara förlikt, så hade ståndet
härwid intet att påminna.
1739 den 14 april.
477
Uplästes Protocollsdeputations betänckande af d. 9 Decbr. Cam:rcollegii
sidstl. angående Cammarcollegii protocoller med åtskillige mål pr°tc^oll,er
derom, i synnerhet Agenten Bachmansson, och biföls betänc-
kandet.
Sedermera resolverades till fölljande underdånige supplique
för Bergmarck.
Hos ståndet har en wid namn Johan Bergmarck andragit,
det han nu på femte året blifwit i arrest qwarhållen, för det
han angifwit någon oricktighet emot landsbetiänterne uti Wes-
ternorland, anhållandes fördenskull om ståndets underdånige
intercession, att denne saken måtte komma till enteligit slut
samt att des myckna lidande eij giöres alldeles olideligit igenom
en alt för lång arrest. Och som en del af ståndets ledamöter
ganska trägit understödt denne des begiäran, så har ståndet
intet kunnat underlåta i djupaste underdånighet att bönfalla,
det han, så snart som giörligit wara kunde, måtte hugnas
med nådigt utslag i saken, framhärdandes Bondeståndet med
djupaste wördnad och all undersåtelig nit och trohet etc.
Ibland annat förekom jemwäl hos Bondeståndet, huruledes Commissarien
i anseende till den flit och redlighet, som till Kongl. Maij:tts Perment,
och rikets tiänst Krigscommissarien Perment genom des up-
syningsmansembete wid Carlscrona Ammiralitet å daga lagt,
Riksens Höglofl. Ständer wid sidstl. riksdag hos Hans Kongl.
Maij:tt i underdånighet anhållit, det Hans Kongl. Maij:tt i
nåder täcktes bemelte Krigscommissarie med någon honom an¬
ständig beställning nådigst ihugkomma. Men alldenstund han
ännu eij kommit att njuta någon widare fruckt deraf, än att
honom förledit år genom Kongl. Maij:ts nådige fullmackt blif¬
wit updragit commissariesyssla wid Götheborgske Ammiralite-
tet, hwarwid han skall njuta 100 dhl:r s:m.:t mindre om året
till inkomsten, än hwad han såsom upsyningsman tillförende
bekommit, altså hemställes med all wördnad till de öfrige stån¬
den, om icke de gemensamt skulle behaga att på det sättet
förnya deras d. 13 sidstl. Decembris 1734 gifne underdånige
recommendation, att Krigscommissarien Perment må njuta des
anciennitet och förtiänster till goda samt wid förefallande ho¬
nom anständig öpning nådigst ihugkommas, på det han må
åtnjuta den belöning, som Riksens Ständer wid 2:e riksdagar
för detta funnit honom hafwa förtiänt. Och som han desutan
mansson.
Joh. Berg¬
marck.
478
1739 den 14 april.
Ang:de Majo¬
ren Chris¬
topher Woll¬
mar Ridder-
schantz och
Fendricken
Raiser.
Eberhard
Salom. Haus'
wolfs caracte
rizerande.
Om utmät¬
ning hos
giäldbundne
bergsmän.
Om Östra el.
Lilla Ladu¬
gården i Ny¬
köping.
sedan kommit i ett slätt och medellöst tillstånd, altså hem-
ställes wördsammeligen till de öfrige respective stånden, att
eftersom af det hittills för upsyningsmännen i Carlscrona be-
stådde arfwode enligit Ammiralitetscammarcontoirets [upgif-
wande]1 finnes en besparing af 1.626 dhl:r 25 öre s:m:t, om
icke bemelte Krigscommissarins måtte med samma summa uti
des torftiga tillstånd till någon understöd hugnad blifwa, hälst
det hwarcken graverar staten och berörde besparning, eij heller
stådt under Kongl. Ammiralitetscollegii eller Statscontoirets
disposition utan hittills hört under disponerande af Defensions-
commissionen, som nu wid denne riksdagen kommit att uphöra.
Detta extraherades utur protocollet till de öfrige stånden.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Protocollsdeputations me¬
morial af d. 9 Januarii sidstl. angående ett criminalmål emellan
Majoren Christopher Wollmar Ridderschantz och Fendricken
Raiser, som uti Generalkrigs- och leuterationsrätten blifwit an-
hängigt gjordt med mera, som i betänckandet anfördt är. Och
sedan ståndet tagit detta betänckande med de derutinnan an¬
förde omständigheter uti noga öfwerwägande, kunde ståndet
i anseende till den för Protocollsdeputation af Riksens Ständer
gifne instruction samt andre härwid förekomne omständigheter
eij stadna i annat slut, än att denne saken bör förblifwa uti
det stånd, den nu är, i anseende till Generalkrigs- och leutera-
tionsrättens utfallne domb, hwilcket med de öfrige stånden
communicerades.
Uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af
i går om Commissariens Eberhard Salomon Hauswolfs memorial
af d. 2 April sidstledne om öfwercommissarie heder och rang
med mera och blef bemelte extractum protocolli till alla delar
bifallit.
Uplästes Justitise- och Bergsdeputations(!) betänckande af d.
30 Novemb. 1738 angående utmätning hos giäldbundne bergs¬
män för innestående skuld och biföls.
Uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af
d. 7 hujus angående den så kallade Östra eller Lilla Ladu¬
gården. Och som det Lofl. Borgareståndet therutinnan för¬
mäler, att thet bifallit Bondeståndets tillägning af d. 5 hujus,
så förklarade ståndet, att thenne tillägning icke gior någon
ändring uti ståndets utlåtelse af d. 31 Martii angående thenne
1 Extraktprotokoll i Borgarståndets arkiv 1738—1739, vol. 12, nr 229-
1739 den 14 april.
479
sak, utan förblifwer ståndet derwid till alla delar, allenast
att wederbörande lemnäs tillstånd, i fall the förmena sig wara
berättigade till något wederlag, att therom giöra ansökning på
behörig ort, kunnandes de emedlertid och till des sådant skiedt
efter ståndets förra utlåtelse icke sittja i possession af gården,
hwilcket communicerades med de öfrige stånden.
Uplästes Herr Barons och Riddarhussecreterarens von Otters Ang:de Råd¬
memorial af d. 19 Februarii angående det Rådmannen Kock tlgt^ons
lemnade tillstånd att uppå skattehemmanets Sätras och frällse- ^ernsham"8
hemmanens Håfwets och Ydets ägor i Scaraborgs län, Wassbo mare.
härad och U[n]denäs sockn, få uprätta stångjernshammar.
Resolutio.
Bondeståndet kunde icke gå ifrån sitt förra utlåtande i denne
saken.
Uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum pro- Om afskeds-
tocolli af d. 13 hujus, att Deras Maij:tters nådige wälbehag tagandet af
i underdånighet inhämtas, huruwida Deras Maij:ter i nåderMaptteTsamt
skulle täckas tillåta, att Riksens Ständer fingo på Rikssalen R:s st:r sins-
taga underdånigt afsked af Hans Kongl. Maij:tt och straxt emle'l“n Wld
derefter wid samma tillfälle få giöra sin underdånige afskeds- sjut upp&
upwacktning hos Hennes Maij:tt Drottningen samt Ständerne Rikssalen,
sin emellan sig förena att samma dag efter middagen inbördes
taga afskjed, hwilcket biföls med påskrift.
Uplästes ett utdrag af protocollet, hållit i Rådcammaren d. Landttull-
16 Februa. nästledne, angående den nya landttulltaxan och faxan,
biföls med sine allegater.
Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Manufactur- och han- Wedwåg och
delsdeputations betänckande af d. 13 hujus angående Wede- Quambacka.
wågs och Quarnbacka järn- och stålmanufactorie och biföls
betänckandet.
Uplästes ånyo och biföls Cammar-, oeconomie- och commerce- Om en notarii
deputations betänckande angående en notarii bestående wid förordnande i
Kongl. Maij:tts och Riksens Cammarcollegium. Cam.rcolleg.
Uplästes ånyo Eric Johansson Wiks memorial1 om fiärde- Wiks memo-
partsförhögningen i tullen wid Bergslagen. rial om V-r
partsförhög-
Resolutio. “T 1
tullen.
Biföls Tulldeputations samt Kongl. Cammarcollegii bifogade
yttrande.
1 Tryekt som Bil. 11.
480
1739 den 14 april.
Lön- och be- Uplästes projectet till Kongl. Maij:tts ytterligare nådige för-
tainingsaf- ordning angående lön- och betalningsafgiftens ntgiörande till-
gi ten. ]jj-a me(j öfrige respective ståndens utlåtelser deröfwer och
biföls samma förordning jemte Höglofl. Ridderskapets och
Adelens yttrade mening med påskrift af d. 14 Februarii sidstl.
Förordningen Uplästes Riksens Höglofl. Ständers Justitiffideputations ex-
om swalg och£ractum protocolli af d. 26 Oetob. förledit år angående rätta
dryckenskap, -förståndet af 3 § uti Kongl. Maij :tts nådige förordning af
d. 17 April 1733 emot swalg och dryckenskap och biföls detta
protocollsextract likmätigt ståndets utlåtelse af d. 16 Decemb.
förledit år.
Just.cancell. Likaledes uplästes och biföls Justitisedeputations betänckande
och Landz- af (j p sidstledne Martii öfwer Justitisecantzlerens och Lands-
bielkes riks- höfdingens Hr Baron Johan Cederbielkes riksdagsrelation.
dagsrelation.
Swea Hof- Uplästes Protocollsdeputations berättelse af d. 9 Janua. näst-
rätts proto- fedne öfwer Kongl. Maij:tts och Riksens Swea Hofrätts pro-
coller' tocoller och biföls.
Cammarrevi- Samma deputations berättelse af d. 5 Janua. sidstl. öfwer
sions proto- Kongl. Maij:tts och Riksens Cammarrevisions protocoller och
coller • •
war derwid intet att påminna.
Feltmarsk. I lika måtto uplästes förbemelte deputations memorial af
Baron Hamil-22 Septemb. 1738 öfwer Feltmarskalckens Hr Baron Hugo
auditeurers Hamiltons memorial om wälförtiänte auditeurers ihugkom-
befordran. mande och war derwid eij heller något att påminna.
Wedwogs och Sidst uplästes ånyo uppå befallning Manufactur- och han-
Quambacka Jelsdeputations betänckande af d. 13 hujus angående Wedwogs
äng:de. °ch Quarnbacka jern- och stålmanufacturie och biföls detta
betänckande till alla delar.
Föllj ande betänckande och memorialer uplästes samt lades
sedermera ad acta.
1. Protocollsdeputations memorial af d. 28 Novemb. 1738
angående the i deputationen återstående sysslor.
2. Samma deputations memorial af d. 12 Septb. 1738 an¬
gående de till deputationen remitterade mål.
3. Dito deputations extractum protocolli af d. 1 Decemb.
1738 om de derstädes ännu oafgjorde mål.
4. Reductions- och liquidationsdeputations memorial utan
dato om de dit remitterade mål.
5. Secreta Deputations memorial af d. 11 Septemb. 1738 om
dito mål.
1739 den 14—16 april.
481
6. Utdrag af Instructionsdeputations protocoll, hållit d. 20
Novemb. 1738, att deputationen icke har widare sysslor att
företaga.
7. Utdrag af Cammar-, oeconomie- och commercedeputations
protocoll af d. 1 Decemb. 1738 angående de derstädes oaf-
slutne mål.
8. Utdrag af protocollet, hållit hos Riks:s St:rs Secreta
Deputation d. 1 Decemb. 1738, om des sammanträde med Secrete
Utskåttet.
9. Secreta Deputations memorial af d. 1 Aug. 1738 angående
Riksens Ständers expeditioner.
Måndagen den 16 April 173 9.
Sedan Talemannen äfwen nu gjordt föreställning omBergshjelpen.
bergshjelpens bewilljande, hwarom så trägne och mycket be-
wekelige ansökningar giöras, fans uppå ens och annans till-
styrckande godt att häröfwer votera.
Quffistionen till omröstningen gjordes derföre sålunda: Att
den, som will gifwa, säger Ja, och den, som intet will, Neij.
Hwaruppå omröstningen straxt skjedde och så aflopp, att alla
ledamöterne swarade med Neij samt högeligen påstodo, att
denne qusestion icke mera förekomma måtte, hwarföre föll-
jande extractum protocolli afsändes till Ridd. och Adelen.
Att Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum protocolli
af d. 27 Janua sidstl. ånyo blifwit upläst angående Hr Majo¬
rens Lilliehöks memorial om en allmän bergshjelp, hwilcket
ståndet ännu widare tagit uti noga öfwerwägande. Och ehuru-
wäl ståndet med mycken ömhet eftersinnadt, huru merckeligen
en sådan bergshjelp skulle bidraga till de ädlare metallers
uphjelpande, fäderneslandet till allmän styrcka och wältrefnad,
så kan likwäl ståndet för sine hemmawarande fattige med-
bröders skull samt i betracktande af de mångfalldige andre
utlagor och afgifter, hwarmed Allmogen i dessa tider så an¬
senligen betungas, icke lemna sitt bifall till denne bergshjelp,
utan lefwer ståndet i den goda förhoppning, att bergwercken
i riket igenom de hälsosamma författningar, som wid inne-
warande riksdag tagne äro, lära under Guds nådiga wälsignelse
merckeligen förkofras till allmän och enskylt nytta och förmon.
31 — -1712 Bondeståndets protokoll
482
1739 den 16 april.
Ang:de Dos- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations extractum pro-
fabriqeuren le töcolli af d. 13 hujus, att interessenterne af dosfabriquen jemte
Knipsmeden den nyligen utifrån hemkomne Knifssmeden Engberg måge
Engberg, obehindrade få genom deras egne arbetare låta förfärdiga alt
det, som till deras fabriquearbeten och tillwerckningssorter
hörer, och biföls.
Ang:de lag- Uplästes ett extract utur Secreta Utskåttets protocoll af d.
mans- och g Janua. sidstl. angående lagmans- och häradshöfdingsräntan
dingsräntan samt tillökning i lönen för viceprésidenterne och hofrättsrå-
derne och biföls protocollsextractet enligit 58 § af Kongl.
Maij:tts nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne
beswär wid 1734 års riksdag och hoppas ståndet, att regle¬
mentet till lagmans- och häradshöfdingeränta!! med det första
blifwer projecteradt och utfärdadt.
Ang:de En deputation ifrån Borgareståndet recommenderade sine
manufac- utlåtelser öfwer Manufactur- och handelsdeputations betänc-
turerne.
kande med mera.
Ståndet berättade, att de redan låtit sig föreläsa en stor
del af Manufactur- och handelsdeputations betänckande men
ännu icke alldeles stadnat i något wist slut. Skulle therföre
än widare företaga thesse angelägne ärender.
Deputationen afträdde.
Talmannen fick bud att jemte de öfrige Talmännen gå up
till Hans Maij:tt.
Arfwode för En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen recommende-
Landtmarsk. ra(je till bifall deras extractum protocolli af i dag angående
männen, arfwode för Landtmarskalcken och de öfrige Talemännen.
Ståndet låfwade att taga denne saken i behörigt öfwerwä-
gande, hwarefter deputationen afträdde.
Ammiralitets- Föredrogs ånyo Bokhållarens wid Stockholmske Esquadren
M *1 °^strö ns Malmströms ansökning att bekomma cammererares heder och
ansökning rang. Och som ståndet redan under d. 3 Februarii härtill
om cam. rang. gifwit sitt bifall, så förblifwer ståndet derwid, dock att han
intet derföre får begiära eller påstå någon tillökning på lönen.
Ang:de manu- Uplästes ånyo Manufactur- och handelsdeputations plan af
facturernc j 21 Martii till werckställande af Riksens Ständers fattade
slut att framdeles icke bruka annat till kläder än inrikes till-
werckningar, och resolverades, att Bondeståndet bifaller denne
§ jemte hwad det Högwyrdige Presteståndet l:o, 2:o och 3:0
anfördt. Hwarefter
Lit. A. uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
1739 den 16 april.
483
sub. lit. A. af d. 26 Martii sidstl. med project till en förordning
angående det, som wid bruket af de i riket warande utrikes
gjorde kläden och tyger bör i ackt tagas, och biföls betänckan-
det samt projectet.
Uplästes projectet till förordningen under Lit. B. till häm¬
mande af lurendrägerier och inpracticeringar af utrikes waror.
Resol.: Biföls i öfrigit jemte Höglofl. Ridderskapets och Ade¬
lens utlåtelse, allenast gjordes wid första § den påminnelsen,
att näst ordet eho tillägges af hwad stånd, jemwäl näst orden
samt miste tillägges sine privilegier eller.
Uplästes constitutorialet under lit. C. för Riksens Ständers
Manufacturcontoir och biföls.
Reglementet under lit. D. angående utlån af Riksens Stän¬
ders Manufacturcontoir till manufacturister och fabriquerer
biföls.
Den under lit. E. projecterade Kongl. Maijitts nådige före¬
ställning till de cramhandlande om manufacturierne biföls
också.
Desse allegater höra alla till planen.
Sedan uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänc-
kande af d. 26 Martii angående de allmänne manufactur- el:r
handtwerckshusprivilegierne jemte projectet till sjelfwa privi-
legierne och biföls med Höglofl. Ridderskapets och Adelens
samt Presteståndets utlåtelser.
Uplästes samma deputations betänckande af d. 19 Martii
nästl. angående förbud emot wissa warors införande i riket
jemte taxan, hwarefter afgiften till Manufacturfonden hädan¬
efter kunde upbäras, och biföls betänckandet.
Wid förteckningen på de waror, som tillförende fådt in¬
komma men nu till införssel förbjudas, biföls Höglofl. Ridder¬
skapets och Adelens samt Högwyrdige Presteståndets mening,
jemwäl ock Borgareståndets utlåtelse igenom extractum pro-
tocolli af d. 11 April i detta mål, att apotekareburckar och
walenburgerkrukor icke förbjudas till införssell.
Taxan till Manufacturfonden biföls, allenast att stål införes
med 20 proc:ts afgift till Manufacturfonden.
Dito deputations betänckande af d. 27 Martii angående nytt
sätt till kramwarors stämplande. Uplästes och biföls.
Lit. B.
Lit. C.
Lit. D.
Lit. E.
Om manu-
facturerne.
484
1739 den 16 april.
S. d. Eftermiddagen.
Lön- och En deputation ifrån Borgareståndet recommenderade deras
betalnmgzaf- sj,jsta extractum protocolli angående lön- och betalningsaf-
giften. gif ten.
Städemes Item reeommenderades ansökningen om staqueterne, som
staqueter. s]j0ja underhållas af Borgerskapet omkring städerne, att de
måtte derifrån blifwa befriade.
Ståndet lofwade att taga desse begge mål i behörigt öfwer-
wägande samt giöra, hwad de kunna, hwarefter deputationen
afträdde.
Kongl. Seereteraren Pfeif inkom och förkunnade, thet
Hans Maij: tt i sittj ande Råd hälsar i nåder och beder, att
ståndet eij wille skilljas åt utan wänta på ett extract af conse-
quence utur rådsprotocollet nu i afton.
Ståndet lofwade att efterkomma Hans M:tts nådige be¬
fallning.
Lön- och Uplästes ånyo Kongl. Maij:tts projeeterade nådige förord-
betalnmgsaf- njng angående lön- och betalningsafgiften, och som ståndet
giften. wa} finna kunde, att detta projeetet i anseende till Bor¬
gareståndet mycket skilljer ifrån 1723 års förordning, hwartill
kommer, att riksdagen nu skyndar till slut, så kunde ståndet
till att befordra en skyndesam expedition icke gå ifrån sin
förra utlåtelse af d. 14 sidstledne hujus.
Roterade Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations betänc-
8rå°och röra*^an(^e October 1738 angående de roterade säterier
hemman i samt rå- och rörshemman i Scaraborgs län med mera.
Scaraborgs
län.
Resolutio.
Ståndet håller betänckeligit att tillåta någon förtydning i
de ingångne knecktecontracter samt rubning i indelningswerc-
ket, hwilcket i Regeringsformen och andra resolutioner på det
kraftigaste är befästadt, hälst som icke wisas eller påstås kan,
att cronan för säteries- samt rå- och rörsfriheten uppå desse
kiöpe- och byteshemman fädt betalning eller wederlag; kun¬
nandes de i betänckandet alleguerade privilegier och resolu¬
tioner häremot intet wercka, emedan uti Ridderskapets och
Adelens privilegier, 24 §, intet är nämdt om kiöpegodssäterier
eller rå- och rörsfriheter och resolutionen af d. 28 Januarii
1723 icke blifwit af samtel. respective stånden faststäld.
1739 den 16—17 april.
485
Uplästes ett extraet af Secreta Utskåttets protocoll, dat. d.1
Aprill, angående tillökning på lönen för Öfwerdireeteuren Nor¬
dencreutz.
Resolutio.
Får 200 dhl:r silfwermynts årlig tillökning, så länge han
bestrider denne sysslan.
Ett utdrag af protocollet, hållit i Rådcammaren d. 3 hujus,
om Capitaine Blixens igenom Generalmajoren och Landshöf¬
dingen Hr Baron d’Albedihl öfwersände afbön; annoterades,
att den blifwit upläst.
Kongl. Secreteraren Pfeif hade företräde, anmälandes
Hans Maij:tts nådige hälsning och producerade ett extraet
utur rådsprotocollet af detta dato, att Riksens Ständer -wille
sig yttra, om på the förslager, som skje i Rådet till ledige
embeten, alltid tre och icke flere kunna nämnas.
Ståndet lofwade taga saken i öfwerwägande.
Kongl. Secreteraren Pfeif afträdde.
Som det war långt lidit på aftonen, så skilldes ståndet åt.
Tisdagen den 17 April 173 9.
Förmiddagen.
Sedan ståndet war samlat, uplästes ånyo Krigsbefälets me¬
morial af d. 2 hujus om 6 § uti Kongl. Maij:tts nådige resolu¬
tion uppå Krigsbefälets underdånige beswär wid innewarande
riksdag angående prästegårdsbygnaden med mera.
Resolutio.
Ståndet kan så mycket mindre finna, att officerarebostäl¬
lens delacktighet i prästegårdsbygnad för en härtills owanlig
bygningslast anses kan, som ståndet nogsamt witterligit är,
att flera tider tillbaka, sedan 1684 års reglemente utfärdades,
hrr officerarne merendels funnits willige för sine boställen
till slik bygnad att bidraga. Och will nu så mycket mindre
låta sig giöra att taga denne saken under nytt öfwerwägande,
som allaredan uppå Riksens Ständers underdånige föreställ¬
ning wid denne riksdag Kongl. Maij:tts nådige resolution här-
1 Extraktet saknar datum.
Öf:rdirec teu¬
ren Norden¬
creutz.
Capitaine
Blixens
afbön.
Om förslager
som skje i
rådet.
Prästegårds
etc. bygna-
den.
486
1739 den 17 april.
utinnan utkommit och densamma jemwäl klarligen grundad
är uppå wår allmänt wedertagne lag; hafwandes äfwen Hans
Kongl. Maij:tt både förr än bemelte lag blef stadfästad genom
resolution på Allmogens beswär år 1720, 41 §, samt för Öst-
giöta Infanterieregemente af d. 4 Decbr. 1729, 5 §, utan ock
sedermera igenom nådig skrifwelse af d. 9 Aug. 1736 det¬
samma i nåder förordnadt.
Lazaretts och Uplästes expeditionen till Hans Maij:tt n. 358 angående ett
sjukhus in- lazareths och sjukhus inrättande här i Stockholm och resol-
rättande. vera(jes me(j påskrift, att Bondeståndet bifaller, det expedi-
tionerne sammandragas.
Om förslager, Talmannen inkom och berättade, att han i dag warit
Rådet^tiU mec^ öfrige deputerade uti Stora Secreta Deputation,
tiänster. hwarest man i synnerhet öfwerwägat qusestionen om the för¬
slag, som skje fi] Rådet till ledige embeten, och medan Tale-
mannen berättade, hwad i thetta mål för tysthetens skull be¬
rättas kunde, inkom en deputation ifrån Ridderskapet och
Adelen med det i går upwiste extractet utur rådsprotocollet
af i går med förmälan, att i fall Ständerne eij komma öfwerens
i thetta mål i dag, kunde de 4 Talemännen upgå till Hans
Maij:tt att begiära anstånd till riksdagens af blåsande, till
thes att thenne saken afgjord blifwer.
Deputationen afträdde.
Theruppå inkom en deputerad ifrån Presteståndet, som be¬
rättade, att Presteståndet bifallit Ridderskapets och Adelens
mening i thetta mål. Afträdde.
Talmannen: Wi lära eij kunna underlåta att confor¬
mera oss med the öfrige stånden, elljest kommer riksdagen
ännu att prolongeras.
Ståndet samtyckte thertill och anmodade Talemannen att
gå till Landtmarskalcken och berätta, att ståndet härutinnan
eij lärer giöra någon swårighet, samt att begiära, thet Tale-
Riksdagens männen i dag kunde träda up till Hans Maij:tt om riksdagens
slut- afblåsande i morgon.
Talmannen gick åstad.
Förord:g om Imedlertid uplästes Borgareståndets extractum protocolli af
mått, mål och pg Martii angående 13 § i förordningen om mått, mål och
Wlgt' wigt beträffande justeringen och biföll ståndet Ridderskapets
och Adelens utlåtelse.
1739 den 17 april.
487
Sedan uplästes Stadssecreteraren Langes memorial angående Tulltunnors
tulltunnornes justerande på Gottland och biföls. justerande på
Uplästes Tulldeputations memorial af d. 12 Septemb. 1738
angående de derstädes oafgjorde mål och lades ad acta.
Uplästes ånyo Bondeståndets widlöftige extractum proto-
colli af d. 10 Januarii sidstl. angående Allmogens cronoskjuts
emellan Stockholms län och Södermanland, hwaröfwer the
öfrige stånden nu resolverat.
Cronoskjut¬
sen emel.
Stockholms
län och
Södermanl.
Resolutio.
Ståndet stadnade numera i det slut, att detta mål till Kongl.
Maij:tt i underdånighet hänskjutes, att igenom Landzhöf-
dingarne, sedan wederbörande blifwit hörde, en ny jemkning
sk jer länen emellan.
Uplästes Bergsdeputations utlåtande af d. 7 Novemb. 1738 Cap. Pett.
öfwer Hr Capitaine Petter Christiernin Ericssons memorial Christiernins
angående hushåldningen i Bergslagen och lades ad acta såsom ™åWningeni'
en tillförende afgjord sak. Bergzlagen.
Uplästes Stora Secreta Deputations extractum protocolli af öfwerste
d. 14 hujus angående Herr Öfwerste Palmstiernas befordran Palmstierna,
och biföls det Lofl. Borgareståndets häröfwer aflemnade ut¬
låtelse af detta dato.
Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 9 hujus, Dubla
att dubla lotspenningar eij måge tagas af fremmande skjep, lotsp:g:r af
som allenast för contraire wind nödgas inlöpa uti swenska e
hamnar af Categat i Norrsiön, och biföls samma extractum
protocolli.
Cammar-, oeconomie- och commercedeputations berättelse
af d. 19 Septemb. 1738 angående de i deputationen inkomne
ärender lades ad acta.
Hr Majoren Klinckowström företrädde och berättade,
att Ridderskapet och Adelen nu på stunden inkommer med sin
utlåtelse öfwer utdraget utur rådsprotocollet af i går angå¬
ende the ledige tiänster, som af Rådet föreslås. Afträdde.
Uplästes ett utdrag af Secreta Utskåttets protocoll, hållit Ang:de Com-
i går, angående tillökning i lönen för Commendanten Blom¬
creutz på Waxholmen och kunde icke samtyckas.
Förslag till
tiänster af
Rådet.
mendanten
Blomcreutz
uppå Wax¬
holmen.
Uplästes ånyo Justitiasdeputations hetänckande af d. 9 hujus Om riksdags-
angående förklaring öfwer Kongl. Maij:tts nådige förordning mänswalem
städerne.
488
1739 den 17 april.
af d. 23 Aug. 1731 om riksdagsmänswalen uti städerne och
biföls.
A. G. von Uplästes Actuariens A. G. von Schantz och Cammererarens
Schantz och Grabriel Gråstens memorial af d. 10 April ang:de préjudice.
Gab. Gråsten. r 1 ’
Resolutio.
Biföls, att Actuarien von Schantz och Cammereraren Grå¬
sten uti Stora Secreta Deputations ultimat blifwa nämde och
att en afskrift af acten detta angående afgifwes.
Lön- och be-
talningsaf-
giften.
Bokhål.
Corall.
Polhems
betzman.
Riksdagz-
beslutet.
Öfwerste
Palmstierna.
Pension för
Fru Skog.
En deputation ifrån Borgareståndet recommenderade l:o
deras extractum protocolli af i dag angående lön- och betal-
ningsafgiften samt 2:o deras extractum protocolli om weder-
giällning för Bokhållaren [o: Camreraren]1 Corall.
Ståndet låfwade, så mycket möijeligit är, söka få slut i
sakerne. Deputationen afträdde.
Uplästes Hr Gabriel Polhems memorial till Riksens Ständer
om privilegium att förfärdiga en serdeles accurat sort af bets¬
man, hwaraf ett modell upwistes, och resolverades, att ståndet
är intet emot, det ju ett sådant privilegium må bewilljas, dock
att riksens undersåtare icke påläggas endast och allenast att
bruka thenne sorten af betsman utan hwar och en äga frihet
att them eller andre ricktigt krönte betsmän efter behag sig
förskaffa och bruka, börandes ock thenna nya sorten af we-
derbörande, som thertill förordnade äro, behörigen justeras.
Uplästes projectet till innewarande riksdags beslut, som i
öfrigit biföls, allenast att orden wid slutet af 6 § gå ut:
hwilcket uti detta riksdagsbeslut såsom en allment weder-
tagen nu och framgent oryggelig lag infördt är.
Wid 8 § påmintes, att lön- och betalningsafgiften eij längre
bör continuera än till nästkommande riksdag.
Hwad den 14 § widkommer, finner ståndet bäst, att den¬
samma införes näst efter eller uti den 2 §.
Efter behörige föreställningar fans godt, att ståndets fat¬
tade resolution angående Öfwerste Palmstierna icke nu ge¬
nast extraderas.
Uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum pro¬
tocolli af d. 16 liujus angående pension för afledne Hr
Öfwerstelieutenanten Skogs efterlemnade Änckefru och biföls
detta protocollsextract.
1 Extraktprotokollet i Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 5.
1739 den 17 april.
489
Uplästes Grefwinnan Elsa [o: Ebba] Maja Sparres memorial
af d.1 Martii angående de Schyttiske arfwingarnes fordran i
Strömsrums gods i Callmare län och biföls detta.
Talmannen kom tillbakars och berättade, att han med
Landtmarskalcken och Talemännen i underdånighet upwack-
tadt Hans Maij:tt och anhållit om rikzdagens af blåsande i
morgon.
Hans Maij:tt hade warit mycket nådig och befalt hälsa
ståndet.
Sedermera kom på tal af en och annan af ståndet, att thet
mycket talas om 2:e regementers transporterande till Finland
och resolverades fördenskull uppå trägit påstående till föll-
jande protocollsextract.
Som det berättades å färde wara, att 2:e regimenter snart
skola transporteras härifrån Swerige öfwer till Finland, för¬
denskull och ehuruwäl Bondeståndet härom icke hade någon
wiss och säker kundskap, dock som detta befans wara en
angelägen sak, som mycket rörer Allmogen i riket, ty resolve¬
rades, att Riksens Höglofl. Ständers Secreta Utskått på all
händelse igenom utdrag utur protocollet ödmjukast skulle gif-
was tillkiänna, det ståndet för sig och sine hemmawarande
medbroder och committenter sig på det kraftigaste förbehåller
att, för hwad orsak det någonsin wara måtte, icke blifwa be-
swärad hwarcken med wärfningar eller utskrifningar.
Deputerade ifrån Höglofl. Ridd. och Adel. ankommo och
öfwergåfwo samma stånds extractum protocolli angående the
förslag, som skje [i] Rådet med mera.
Sedan deputationen afträdt, stadnade ståndet efter något
discourerande i fölljande slut, så lydande.
S. d. Upl. ett extract utur protocollet, hållit i Rådcamma-
ren d. 16 hujus, angående de qusestioner, som förefallit wid
Hans Kongl. Maij:tts förklarade nådige upsåt att gå ifrån
det förslag, som Deras Excellencier Herrar Riksens Råd d.
14 hujus gjordt till det ledige öfwerståthållareembetet med
mera.
Öfwer de i detta extracto protocolli anförde omständigheter
stadnade ståndet efter denne granlaga och mycket öma sakens
Skyttiske
saken.
Rikzdagens
slut.
Om 2:e rege¬
menters
transpor¬
terande till
Finland.
Förslag som
skje i Rådet
till tiänster.
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 29. Datum saknas.
490
1739 den 17 april.
noga öfwerwägande för sin del i fölljande oförgripelige
mening.
1:0. Att Deras Excellencier Hrr Riksens Råd wid dylika
högre embeten, sedan de gjordt sig noga underrättade om alle
sådane personers skickelighet och förtiänster, som böra komma
i nådig consideration, i underdånighet föreslå 3:e, utom hwilc-
ket förslag Hans Kongl. Maij :tt, i fall Hans Maij:tt så i nåder
för godt finner, kan uttaga någon annan, wid hwilcken Deras
Excellencier Hrr Riksens Råd efter Regeringzformens inne¬
håld giöra sine påminnelser och skrida till widare votering, i
fall denne personens befordran skulle finnas strida emot Swe-
riges lag, Regeringsformen och andre redelige undersåtares
wälfärd och bättre förtiänst.
2:0. Skulle Bondeståndet för sin del finna lända till ände¬
målet af hwars och ens befordran efter förtiänst och wärdig-
het, att Deras Excellencier Hrr Riksens Råd i underdånighet
ingifwa ett förslag i sänder på hwar vacance, successive och
i ordning, alt som Hans Maij:tt i nåder utser någon utaf
hwart förslag, hwilcket i anseende till tiden korthets skull
nu genast med de öfrige stånden i all ödmjukhet communi-
cerades.
Schefferiein- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
rättningame angående schefferieinrättningarne af d. 7 i denne månad.
ang:de.
Resolutio.
Biföls med fölljande tillagningar:
ad 3:m. Scbefferien wid Höijentorp tillägges ett crono-
hemman på sätt som deputationen föreslagit.
ad 5:m. För provincialschefferne behofwes eij Kongl. Com-
mercecollegii fullmackt utan allenast ett skrifteligit antagande
af landzhöfdingen i orten.
ad 6:m. Öfwerscheffers antagande är onödigt.
S. d. Eftermiddagen.
Strumpetill- Uplästes och biföls Manufactur- och handelsdeputations be-
werokningen i tänckande af d. 13 hujus angående strumpetillwerckningen
Naendal. ]\jåendals sfacp
1739 den 17 april.
491
Uplästes Capitainelieutenant Ehrenbills memorial af d. 13 Ehrenbill.
hujus, hwarutinnan han berättar, det han blifwit préjudice-
rad af åtskillige yngre officerare wid Ammiralitet, anhållan-
des derföre, att wid de månge nu wid Ammiralitetet warande
vaeancer blifwa upförd på förslag och erhålla sin förra tour,
liwilcket biföls.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande Om Adler-
af d. 12 i denne månad angående Cammarherrens och Assesso- s^d^s{spa'
rens Lars Jacob Adlerstedts påminnelser emot manufactur- emotAhlings-
wercket i Ahlingsås och biföls betänckandet jemte Prestestån- ås manufac-
dets mening, att hwad de beskyllningar angår, som Cammar- turwerck.
herren och Assessoren Adlerstedt skall tillägga Directionen och
Societeten af Ahlingsåswercket, så pröfwas rättwist, att Advo-
catfiscalen i Kongl. Maij:tts och Riksens Swea Hofrätt härom
gior sig noga underrättad, och såwida han finner sig hafwa
causam agendi, saken i wederbörligit foro lagligen utförer,
utan att deputations i betänckandet fattade slut må ligga
någon i wägen samt att hos Hans Maij:tt i underdånighet
anhålles att icke förr låta extradera fullmackt för Consuln
Ahlström än det nu lediga commercerådsembetet i Kongl. Com-
merciecollegio förgifwit är.
Uplästes Cammar-, oec.- och commercedeputations betänc- otto von
kande af d. 12 hujus öfwer Capitaines Hr Otto von Krebs Krobs hem-
hemmansbyte i Nyland och biföls. mansbyte.
Uplästes Fru 6. D. [o: B.] de Besches supplique beträffande Fru G. D.
bortmiste gods i Ingermanland. 1;): B-l de
Besche.
Resolutio.
Remitterades med påskrift till Reductions- och liquidations-
commissionen; kommandes Fru de Besche att njuta samma
rätt som des wederlikar i dylika mål, der omständigheterne
äro lika.
Öfwerstens Hr Baron Conrad Sparres memorial af i går öfweretens
angående Strömsrums gods biföls. Conrad Spar-
res mern. om
Strömsrums
Uplästes och biföls Borgareståndets extractum protocolli af Coralis weder -
d. 11 hujus angående Bokhållaren [o: Camreraren]1 Coralis giällnmg.
wedergiällning af 1.500 dhl:r silfwerin:t.
1 Extraktprotokollet i Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 5.
492
1739 den 17—18 april.
Lön- och be- Uplästes ånyo projectet till förordningen om lön- och be-
talningsaf- talningsafgiften och biföls Borgareståndets igenom extractum
giften. protoeolli af detta dato yttrade mening.
Lilla tullen af Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 13 hujus
inrikes till- angående Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
manufactur- tänckande beträffande lilla tullen på inrikes tillwerckade ma-
waror. nufacturwaror och biföls till nästa riksdag.
En betiänts Uplästes Secreta Utskåttets extractum protocolli af d. 13
antagande Februa. sidstl. angående 200 dhl:r s:m:ts lön för betiänten wid
DirtctSneif Directionen öfwer Lappallmogens underwisning i christen-
öf:r lapp- domen, hwilcket biföls med den tillägning, att skrifmateria-
skolome. lierne under de här nämde 200 dhl:r s:m:t warda inbegrepne,
som påskrefs.
Grefwinnan Biföls med påskrift Secreta Utskåttets extractum protocolli
Windisch- a£ (p 26 Februarii nästledne angående Fru Grefwinnans Win-
gmtzpension. ansökning om liquidation öfwer thes af högstsal.
Konung Carl XII henne tillagde pension, hwaraf hon i några
år warit i mistning.
Gref:innans Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be-
Elsa Banérs tänckande af d. 12 hujus angående Fru Grefwinnans(!) Elsa
byte' Baners sökte hemmansbyte uti Södermanland och biföls med
påskrift.
Capit. Skruf. Uplästes Capitaine Skrufs memorial att erhålla expectence-
lön uppå des ållderdom.
Resolutio.
I anseende till Capitaine Skrufs långlige och trogne tiänster
samt utstådde swåre fångenskap fandt ståndet lika med Hög¬
loft. Ridderskapet och Adelen honom förtiäna medlidande
samt, på det han i sin höga ållderdom eij måtte komma att
lida nöd, att han såsom expectant af Riksens Ständers Con¬
toir ifrån detta års början årligen kommer att åtnjuta sextio
dahl:r silfwerin:t.
Onsdagen den 18 April 173 9.
Förmiddagen.
Swenska Sedan ståndet samlat sig ganska tidigt om morgonen, up-
Ostindiska jästes Riksens Höglofl. Ständers Manufactur- och handelsde-
bandef. putations betänckande af d. 1 Decemb. 1738 angående det
1739 den 18 april.
493
Swenska Ostindiska Compagniets handel och biföls. Och hwad
bewakningen af tullbetiänterne angår, hänskjutes den [i]
underdånighet till Kongl. Maij:tt att, sedan wederbörande
collegier blifwit hörde, härom i nåder så förordna, att [å]
ena sidan octroyen eij rubbas, och å andre sidan de swenska
manufacturwercken eij lida men.
Uplästes Bxpeditionsdeputations promemoria angående den Ridscholan i
projecterade ridscholans inrättande wid Upsala. Upsala.
Resolutio.
Ståndet förklarade inrättningen af en ridschola i Upsala
för nyttig och nödig och förblef i öfrigt wid des resolution
af d. 2 hujus.
Uplästes ånyo riksdagsbeslutet och biföls med de i går Riksdagz-
gjorde anmerckniiigar samt Ridd. och Adel:s och Prestestån- beslutet,
dets communicerade påminnelser.
Uplästes ånyo Manufactur- och handelsdeputations extrac- Oafgjorde
tum protocolli af d. 16 hujus angående de i denne deputa-mål i Manuf.-
tionen oafgjorde mål och biföls det Lofl. Borgareståndets ^eput-n^
mening.
Uplästes Hans Excellences Riksrådets Hr Baron Gustaf h. R.r. Baron
Fredric von Rosens memorial angående de grefl. Diikerske von Roséns
arfwingarnes frikallande för answar, dat. d. 19 Mart. sidstl.
arf:ne.
Resolutio.
Såsom thenne saken förmäles wara i wederbörande collegier
anhängig, så håller Bondeståndet bäst wara, att Hans Kongl.
Maij:tt i underdånighet anmodas att anbefalla samma colle¬
gier, thet the utan upskof med deras utlåtelser inkomma, på
thet Hans Maij:tt sedan må kunna thetta ärendet efter be¬
skaffenhet med det första i nåder rättwisligen afgiöra.
Uplästes ett memorial af d. 15 hujus ifrån Extra Cancel- Tunelds Geo-
listen Tuneld angående des Geographiske beskrifning öfwer graphiske be-
Swerige jemte ansökning om lön på staten. ^Swerige!^?
494
1739 den 18 april.
Resolutio.
Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande, att med
den begiärte lönen staten eij kan graveras, utan önskar, att
wid anständig öpning Extra Cancellisten Tunelius kunde
komma på någon ordinarie stat, och hwad projectet till Geo-
graphien angår, så behöfwer det förbättras, innan det utgifwes
igenom trycket.
Ylle-, linne- Widare uplästes Cammar-, oec.- och commercedeputations
oeh buldans- betänckande af d. 30 Novemb. 1738 angående ylle-, linne- och
ristemes be- buldansmanufacturisternes anförde beswär öfwer brist på
swär öf:r brist spinning och biföls, då tillika åhördes ett utdrag af Manu-
pa spmmng. fae^ur. handelsdeputations protocoll, hållit d. 2 hujus,
angående detta betänckande.
öfwerste Sedermera lät ståndet för sig upläsa Cammar-, oec.- och
Ollonbergs commercedeputations betänckande af d. 12 hujus angående
Öfwerstens Hr Baron Carl Ollonbergs sökte liemmansbyte uti
Scaraborgs län.
Resolutio.
Bytet biföls, såwida jemngod ränta upgifwes i wederlag,
dock att säteriesfriheten therander icke begripes, utan kom¬
mer therföre serskilt wederlag att beräknas.
Petter Åhördes ett extract af Manufactur- och handelsdeputations
Wirgman. protocoll, hållit d. 2 hujus, angående Guldsmedens Petter
Wirgmans memorial om gulds, silfwers och tens upricktighet
och biföls deputations utlåtande.
Lie[u]tnant Föredrogs Secreta Utskåttets extractum protocolli af d. 10
Liihestielke. angående Lieutenanten Lilliestielkes ansökning att be¬
komma expectencelön, till des han blifwer employerad, och
biföls Secreta Utskåttets utlåtande.
Om huruwida Uplästes Justitiaedeputationens betänckande öfwer Handels-
magistrats- mannen Noraei memorial, om och huruwida uti de mindre stä-
personer, som . . .
ingen handel der magistratspersoner, som ingen handel idka, mage till riks-
idka, måge dagsfullmäcktige antagas,
wallj as i de
Äh* ReS0luti0-
rikzdagsman. Biföls, dock Borgerskapet i städerne obetagit att till riks¬
dagsmän wällja den magsitratsperson eller borgare, till hwile-
ken de hafwa bästa förtroende, börandes den magistratsperson
eller borgare blifwa riksdagsman, som får mästa vota.
1739 den 18 april.
495
Talmannen inkom och berättade, att nu warit uppe Kikzdagens
hos Hans Maij: tt angående riksdagens slut, och har Hans slut-
Maij:tt i nåder samtyckt, att riksdagen i dag af blåses och
att Ständerne i morgon [gå] upp på Rikssalen.
Twenne Cammarherrar, Grefwe Törnflyckt och Stenbock, in-
kommo och berättade Hans Maij:tts nådiga hälsning till stån¬
det jemte antydan att i morgon efter sluten gudstiänst i
Storkyrckan infinna sig på Rikssalen.
Hans Maij:tts nådiga will ja och befallning iofwade ståndet
sig will ja i underdånighet efterkomma.
Cammarherrarne afträdde.
Uplästes ånyo Manufactur- och handelsdeputations extrac- Ang:de in-
tum protocolli af d. 13 hujus, att interessenterne af dosfabri- teressenterne
, af dosfabri-
quen igenom deras mästare le Maitre jemte den nyliken ut- quen samt
ifrån hemkomne Knifssmeden Engberg måge obehindrade få Knifssmeden
genom deras egne arbetare låta förfärdiga alt det, som till Engberg'
deras fabriquearbeten och tillwerckningssorter hörer. Och re¬
solverades med påskrift, att ståndet förblifwer wid sin förra
utlåtelse af d. 16 hujus öfwer detta extract. protocolli, allenast
lägges dertill, att fabriquerne icke arbeta sådant, som egente-
ligen guld- och silfwerarbetare tillkommer, på hwilcken hän¬
delse Guld- och silfwerarbetareembetet på wederbörlig ort sig
har att anmäla, då dem eij lärer nekas behörig handräckning
efter lag och kongl, förordningar.
Uplästes Höglofl. Ridderskapets och Adelens extractum pro- Friare tryck
tocolli af d. 11 hujus om friare tryck med mera. Och kunde skrifter,
ståndet häröfwer såsom ett wigtigt mål, hwilcket fordrar åt-
skillige omständigheters noga öfwerläggande, sig för denne
gången icke utlåta.
Uplästes ånyo Protocollsdeputations memorial af d. 9 De- Häradshöf-
cemb. förledit år angående Häradshöfdingen von Nummers, dingen von
som för lägersmål låtit afstraffa unga drängen Jon Månsson
med 4 par spö, hwilcken sedan blifwit för alldeles oskylldig
befunnen. Och ehuruwäl ståndet fandt mycket skiäligt att
bifalla deputationens betänckande i detta mål, så pröfwades
likwäl godt att för denne gången befria wederbörande ifrån
Herr Justitiaacantzlerens embetestalan. Men hwad
2:0 widkommer de få residentes uti Giöta Hofrätt under Giötha Hof-
vacancerne, så bör samma Hofrätt åtwarnas att icke skridarätts res;den
tes und.Gr
öfwer det, som Kongl. Maij:tts nådige bref af d. 25 Februa. vacanceme
1735 i nåder stadgar och förordnar. med mera.
496
1739 den 18 april.
3:0. Bör Giöta Håfrätt hädanefter nogare i aekt taga, att
parterne icke förorsakas upskåf och tidspillan hwarcken på
det ena eller andra sättet.
4:0. The af repartitionsmedlen 2:e gångor utlagde 20 dahl:r
silfwerm:t höra af Kongl. Giöta Håfrätt till cassan åter¬
betalas.
5:0. Bifaller ståndet likaledes, att Kongl. Giötha Hofrätt
må åtwarnas att hädanefter uti sine betänckande till Kongl.
Maij:tt icke gå* öfwer det, som blifwit befalt.
Giöta Håf- Uplästes Protocollsdeputations memorial af d. 13 sidstl.
rätts förslag Octob. angående Giöta Håfrätts förslag efter Lagmannen Nic-
'mannen" his Stedt med mera, och sedan ståndet tagit altsammans i
Niclas Stedt, noga öfwerwägande, så pröfwades icke kunna skada, att be-
melte Håfrätt åtwarnas att hädanefter wid förslagen war-
sammare umgås, enligit hwad nu wid riksdagen faststält är,
ehuru ståndet icke finna kunde, att något emot Regerings¬
formen och Kongl. Maij:tts nådige Försäkring och förord¬
ningar blifwit i thetta mål å sido lemnat.
Eric Joh. Sedan ståndet låtit ifrån Inrikes Civilexpedition i Kongl.
Wiks och Maij:tts och Riksens Cancellie med nådigt tillstånd ifrån
Örmanäs' högwederbörlig ort afhämta de af Herrdagsmännen ifrån
recommenda-Wessmanland, Erie Johansson Wik och Jonas Carlsson Öhr-
tl.soron MotCS" man> in&ifne underdånige böneskrifter om för detta Assesso-
marck. rens och Häradshöf dingens Mormarcks befordran, förklarade
sig bemelte Herrdagsmän Wik och Öhrman nu som till-
förende, att de gjordt detta uti enfalldigt uppsåt utan att
på något sätt will ja försöka det ringaste emot sine commit-
tenter till deras nuwarande goda Häradshöfdinges nackdel
och prejudice, utan will ja the giärna annulera alldeles thenne
underdånige ansökning, såsom hade den alldrig warit till.
Ståndet hade icke något att påminna wid thenne förklaring
och utlåtelse. Och som Herrdagsmannen Pehr Olsson ifrån
samma län efter ståndets befallning igenom bref till sine
hemmawarande committenter sig förfrågat, om the gifwit Eric
Johansson Wik och Jonas Carlsson Öhrman något sådant i
commission, så upwiste nu Pehr Olsson theras therå
aflåtne swar, hwarutinnan the icke allenast berätta sig intet
hafwa anförtrodt Wik och Öhrman någon dylik ansökning
utan ock högeligen önska, att Häradshöfdingen Mormarek eij
måtte befordras till häradshöfdinge der å orten, hwilcket stån¬
det uppå Pehr Olssons begiäran befalte till honom utur pro-
tocollet att extraderas.
1739 den 18 april.
497
Uplästes de påminnelser, som Expeditionen wid tiänstehjons-
ordningen gjordt.
1:0. Anmärckningen wid 1 art. och 1 § biföls.
2. Äfwen wid 1 § angående wärfware. Biföls utan till-
lägning.
3. Påminnelsen wid 5 § biföls.
4. Wid 7 art. biföls 9 § utan widare påminnelse, än hwad
det Lofl. Borgareståndet erindrat.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
af d. 10 April sidstl. angående den inrättning med bekläd-
ningarne för riksens milice, som i anseende till de inrikes
manufacturernes bästa och förmon synes wara nödig, och bi¬
föls till alla delar.
En deputation ifrån Borgareståndet anholt, att ståndet wille
närmare öfwerwäga 7 § af Öfwerstens Hr Baron Gyllenpistols
memorial om trän krönande, hwilcket ståndet lofwade och
deputation afträdde.
Hwarefter uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum pro-
tocolli af detta dato öfwer 7 § af Bergsdeputations betänckande
angående Öfwerstens Hr Baron Gyllenpistols memorial be¬
träffande träns krönande, bwarutinnan omförmäles 3:e alter¬
nativer, nemi. l:o att på thet bruken för framtiden eij måge
ställas i olägenhet för tillgång på nödige storwercksträn, det
wore skiäligt, att till hwarje hammare utkröntes ett wist an¬
tal, ifrån 50 till 100 trän, uppå the skogar, som hammarbru¬
ken med kolning till handa gå, emot then betalning, som
bruksidkaren med förläggaren kan öfwerenskomma, och må
tlie sedan stå befredade wid then plickt, som uti 10 cap. B. b.
finnes utsatt.
2:0. Finner Borgareståndet, det sågetimmershandelen på de
orter, den wänlig är, eij kan skada bammarwercken, enär
resolution på städernes beswär af år 1723, § 41, och den nu
förnyade skogsordningen efterlefwes.
3:0. Anhåller wälbemelte stånd, så framt desse 2:e före-
nemde alternativer hos de öfrige respective stånden eij skulle
winna bifall, att denne 7 § uti Hr Öfwerstens Baron Gyllen¬
pistols memorial må blifwa till Hans Kongl. Maij:tts nådige
åtgiörande hänskutit, att sedan wederbörande collegier, lirr
landshöfdingar samt städer, brukzidkare och Allmoge blifwit
hörde, sådant slut stadga och förordna, som för landet i gemen
samt städerne och bruken nyttigt är.
32 — 4712 Bondeståndets protokoll
Tiänstehions-
ordningen.
Om inrätt¬
ningen af
milicens be¬
klädande.
Gyllenpistols
mern. om
träns krö¬
nande.
498
1739 den 18 april.
Detta alt tog Bondeståndet i noga öfwerwägande och hwad
l:sta momentet angår, funnit för sin del skiäligt, att de trän,
som till brukens drift och förnödenhet blifwa på de kring
bruken belägne skogar utkrönte, måge till skogsägaren efter
öfwerenskommande med bruksidkaren betalas, alldeles som
Bondeståndets extractum protocolli af d. 16 sidstl. Martii för¬
mår och innehåller.
Beträffande det 2: dra alternativet, så håller Bondeståndet
onödigt, att något om sågetimmershandelen må införas i den
resolution, som öfwer Hr Öfwerstens Baron Gyllenpistols me¬
morial kommer att utfärdas såsom intet dit hörande eller des
ansökning angående, emedan städerne hafwa såwäl de förra
som de wid denne riksdag utfärdade nådige resolutioner och
förordningar att trygga sig wid.
Det 3:dje alternativet tyckes äfwen wara alldeles onödigt
att omröra, enär det första af Riksens Höglofl. Ständer blifwit
faststält.
Arfwode för Widare uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum pro-
Landtmar- tocolli af detta dato om wedergiälning för Herr Grefwen och
SkdeC*öfrigeCh Landtmarskalcken för des store omkåstnad och outtröttelige
Talemännen. patriotiske nit och möda wid innewarande riksdag och biföls
detta det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli till alla
delar, allenast att ståndet för sin del oförgripeligen skulle
tycka skiäligt wara, att des Taleman måtte i detta mål lika
anses med det Högwyrdige Preste- och Lofl. Borgareståndets
Hrr Taleman i anseende till des mångfalldige möda och sorg¬
fällighet samt Bondeståndets så ansenlige biträde uti stats-
wercket, hwilcket till höggunstigt bifall i all ödmjukhet med
de öfrige stånden communicerades.
Åhördes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercedeputa-
tions betänckande af d. 1 Decbr. 1738 angående byten och
deras afgiörande och biföls jemte det Högwyrdige Preste-
ståndets utlåtelse af d. 20 Martii sidstl.
Om protocolls Äfwen fans godt att till de öfrige högrespective stånden
förande i } a][ ödmjukhet hemställas skulle, om icke nu, sedan rikzdagen
deput ^efter" skridit till ett önskeligit slut, uti Expeditionsdeputationen, så
riksdagens länge den ännu continuerar, borde föras protocoll, hwartill
slut- ståndet i anseende till sakens wigtighet förmodar höggunstigt
bifall af de öfrige högrespective stånden.
Byten och
deras af¬
giörande.
1739 den 18 april.
499
S. d. Eftermiddagen.
Åhördes Hofrättsadvoeatens Olof Klingströms memorial1 å Ang:de
Lillienhofske arfwingarnes wägnar angående samma arf- Lillienhofsk©
-vvingars twist med det Loheske sterbhuset angående det gamla fordran hos
såckerbruket här i staden å Södermalm, wid Stora Badstugu- Loheske
gatan belägit, och att samma sak måtte komma i närmare sterbhuset °m
. , såckerbruket
öfwerwägande hos ståndet. Men som samma sak redan d. 3 å Södermalm.
hujus hos ståndet sluteligen blifwit afgjord, hwarutinnan
ingen ändring kan giöras, emedan inga nya skiäl äro anförde,
så yttrade ståndet på tillfrågan härom sig icke will ja widare
höra talas om denne twist, emedan tid nu wore ganska kort
och angelägen samt månge saker ännu oafgjorde, som böra
afhjelpas innan riksdagens slut.
Derefter uplästes ett utdrag af rådsprotocollet, hållit d. 16 Att Hennes
hujus, hwarutinnan förmäles, att alldenstund Hans Maij :tt M:tt Drott-
förleden sommar warit mycket sjuk och ännu understundom sittpf?Rådet
är opasslig, fördenskul och som Hennes Maijrtt Drottningen under Hans
alltid haft mycken godhet och kiärlek för Hans Maij:tt samt
äfwen fördt riksens styrsel med mycken omsorg förledit år
under Hans Kongl. Maij:tts då warande opasslighet, så skulle
Hans Maij:tt giärna se, att under den tiden, då Hans Kongl.
Maij:tt kunde wara sjuk eller med opasslighet beswärad, Hen¬
nes Maij:tt Drottningen wille förträda Des ställe och antaga
regeringen.
Härwid hade ståndet intet att påminna i underdånighet,
som påskrefs.
Uplästes Justitiasdeputations betänckande af d. 20 Octob. Om duels-
1738 angående Kongl. Maij :tts förnyade duelsplacat samt flere placatet och
kongl, förordningar och resolverades, att det förnyade duels- 0rdning-r
placatet bör hwila till nästa riksdag och emedlertid det förra
duelsplacatet efterlefwas. De uprepade förordningar, såsom
specielle och oeconomiske mål, finner ståndet eij wäl i riks¬
dagsbeslutet kunna införas.
Uplästes ett utdrag af protocollet, hållit i Rådcammaren Ang:de deras
d. 31 Janua sidstl., angående deras begrafning, som dräpas begrafning,
under utmaning af andre än adelsmän eller Adelens weder-
likar. Och fans godt, att detta upskjutes, emedan det för- ning af andre
nyade duelsplacatet till nästa rikzdag kommer att hwila, hwilc-
ket påskrefs. wederlikar.
1 Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 18.
500
1739 den 18 april.
Giöta och Åhördes Secreta Utskåttets extractum protocolli af d. 13
underbeUänS^U^US anSaende Giöta och Åbo Håfrätters underbetiäntes an¬
ters ansök- sökning om tillökning på deras löner och biföls medelst på-
ning om till- skrift,
ökning på
lönerne.
Rikzdagz- Uplästes 1 §, sorn kommer att införas uti riksdagsbeslutet,
beslutet. om rj]jets gjäld hos Ottomanniske Porten, hwilcken biföls att
införas uti riksdagsbeslutet, allenast att i stället för Otto¬
manniske Porten sättes Turckiske Håfwet.
Ridderskapet och Adelen skickade och låto fråga Bonde¬
ståndet, om det sig utlåtit öfwer 6 § af Krigzbefälets beswär
wid denne riksdag om officerareboställens delacktighet uti
kyrcko- och prästegårdsbygnad med mera, hwartill swarades,
att det redan wore skjedt.
Uplästes af Manufactur- och handelsdeputationens protocoll
ett utdrag under d. 16 hujus angående någre af de ännu
oafgjorde målen och biföls Höglofl. Ridderskapets och Adelens
mening.
Wedwågs och Likaledes uplästes samma deputations extractum protocolli
'2TÄÄ samma dato berörande Wedwågs och Quarnbacka jern- och
manufacturie. stålmanufacturies förarrenderande och biföls det Lofl. Bor¬
gareståndets extractum protocolli om denne sak af detta dato.
Capit. West- Uplästes och biföls ett utdrag utur Ridderskapets och Ade-
felt. jens protocoll af i dag, att Capitaine Westfelt, som länge
tiänt, må i underdånighet recommenderas hos Hans M:tt att
bekomma någon öfwer jägmästarebeställning.
Om Manu- Åhördes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
CtcM d°h ^ uti denne månad att(!) samma deputations wäll-
put:n[s] wäll- jande och utnämnande nästkommande riksdag och biföls.
jande nästa
riksdag.
Cam:r Törner. Uplästes Bondeståndets extract. protocolli af d. [10 April]
angående Cammereraren Törner uti Kongl. Cammarcollegio och
biföls numera Höglofl. Ridderskapets och Adelens mening.
Håfjunckaren Uplästes Håfjunekaren Schönfelts memorial till Riksens
Schönfelt. Ständer att upföras på extraordinarie staten till håfjunckare-
löns undfående, så länge och till des han med ordinarie lön
kan blifwa hugnad, och biföls.
Actua. Uplästes Actuarien Silfverströms memorial om befordran.
Silfwerström.
1739 den 18 april.
501
Resolutio.
Ståndet fant billigt, att ett iteratum af Ständernes recom-
mendation i underdånighet upgår och att Hr Silfverström
300 dhl.-r s:m:t årlig tillökning på lönen af extra statsmedlen
tillägges.
Uplästes ånyo Reductions- och liquidations[commissionens] Om Reduct.-
berättelse af d. 18 Decemb. 1738 angående commissionens ar- och bquid.-
bete sedan sidsta riksdag och de ännu återstående reductions- nens återstå-
målens behörige afhjelpande. ende arbete.
Resolutio.
Bondeståndet biföll Högwyrdige Presteståndets wid 2, 4 och
6 puncterne gjorde tillägning. I öfrigit biföls deputations
betänckande samt Höglofl. Ridderskapets och Adelis derwid
gjorde påminnelser.
Uplästes det Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af Tafelp:g:r för
detta dato, att Hans Excellence Riksrådet och Presidenten ('arl
Hr Grefwe Carl Gyllenborg må ifrån detta årets början till Gy " °Ig'
godo njuta the taffelpenningar, som présidentssysslan i Kongl.
Cancelliecollegio åtföllja, hwilcket ståndet fant ganska skiäligt
att bifalla.
Uplästes och biföls ett utdrag af protocollet, hållit hos Ferlefiskerie-
Secreta Utskåttet d. 16 hujus, angående perlefiskerieinteres-
senternes hos Hans Maij: tt gjorde underdånige ansökning om
eftergift på det med dem accorderade arrendet för åren 1737
och 1738 såsom ock att sedan ifrån samma contract blifwa
entledigade.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations protocolsex- om en om-
tract af d. 11 hujus om en ombudsmans eller manufactur- budsmans ela-
commissaries för[ord]nande samt project till instruction för commissar;es
densamma, hwilcket biföls med påskrift. förordnande.
Åhördes Bergsdeputations betänckande af d. 14 innewarande Angide be¬
månad angående Riksens Ständers Bancos anhållan, att be- tiänteme och
tiänterne och arbetarne wid mässingsbruket i Norköping må Norrköpings
blifwa befriade ifrån förskåtts- och bakugnspenningarnes er- mässingz-
läggande till Norköpings stad samt att mantalslängderne på bruk.
bruksfolcket måge författas på landet. Biföls med påskrift.
502
1739 den 18 april.
Ang:de spin- Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
neriernes ut- af j 4 hujus angående spinneriernes utwidgande och för-
TörkåfringCjh kåfring i riket och biföls.
riket.
Ang:de Åhördes ett extract af protocollet, hållit i Riksens Ständers
Borgo stad. Justi tiiedeputat ion d. 12 i denne månad, angående de beswär,
som borgmästare och råd nti Borgo anfördt angående en
strand [s] eller twärgatas utbrytande, och biföls.
Trästrumpors Uplästes Manufactur- och handelsdeputations betänckande
tillwerokande af c] 43 hujus angående trästrumpors tillwerckande i Nåen-
i Nåendals . . , , . .
stad aals stad och. bitols.
Tiäru- Uplästes ånyo Riksens Ständers Cammar-, oeconomie- och
handeln, commercedeputations betänckande af d. 30 Novemb. 1738 an¬
gående tiäruhandeln och tiäruhandelssocietets inrättande och
biföls med ståndets utlåtelse igenom extractum protocolli af
d. 12 Janua. sidstledne.
Tull på ut- Uplästes Borgareståndets extractum protocolli af d. 5 hujus
rikes span- öfwer Cammar-, oeconomie- och commerce- samt Tulldeputa-
tionernes betänckande angående tull på utrikes spanmål och
biföls detta extract.
Mag:r Magni Uplästes ett extract af Secreta Utskåttets protocoll, hållit
Troila före- j pg hujus, angående Legationspredikantens Magister Magni
SenYuters°™ Troilii föreställning om en evangelisk kyrckas upbyggande i
kyrcka i Constantinopel och biföls detta extract.
Constanti¬
nopel.
Ryttmäst. Åhördes Stora Secreta Deputations betänckande igenom ut-
Freitags Jrag af protocollet, hållit derstädes d. 16 hujus, beträffande
Ryttmästarens wid Lifregementet Preitags sökte cession och
biföls.
Om gödslen i Åhördes ett extract af Manufactur- och handelsdeputations
Stockholm. protocoll af d. 2 hujus äng:de gödzlen här i Stockholm och
biföls.
Om anmärk- Uplästes ånyo Ridderskapets och Adelens extractum proto-
nmgarne öf:r coj]i af j, 9; 12 och 13 hujus angående Stora Secreta Depu-
coUenPuti°in- tations extractum protocolli af d. 29 sidstl. Martii om an-
rikes ärender. märckningarne öfwer rådsprotocollen uti inrikes ärender.
Resolutio.
Bondeståndet biföll Höglofl. Ridderskapets och Adelens me¬
ning wid 8 § ibland de mindre målen angående öfwerjäg-
1739 den 18 april.
503
mästarebeställningen i Halland och d. 4 § angående Advocat-
fiscalen hägerflycht, så att han ifrån nästkommande Junii
månads början assessorslönen kommer att åtnjuta. I alt det
öfriga förblef ståndet wid dess förra gifne yttrande af d.
4 hujus öfwer Stora Secreta Deputations extractum protocolli
af d. 29 Martii.
Uplästes ånyo såwäl Capitainelieutenantens wid Dahlrege- Capit.lieut.
mentet Gudmund Theanders memorial till Riksens Ständer Theander
angående des oskylldige lidande och att han åter må komma ang e'
till tiänstegiörande wid regementet, sedan han numera blifwit
befriad ifrån de emot honom angifne förseelser, som ock det
Lofl. Borgareståndets extractum protocolli af d. 8 Decemb.
1738 om samma sak och biföls detta extractum protocolli.
Uplästes ett extract utur Secreta Utskåttets protocoll, hållit Om en regi-
d. 5 hujus, angående en registrators tillökande wid Inrikes(!) ®trator w‘'(
Krigsexpedition uti Kongl. Cantzliet och biföls. t;on , K '
Cantzliet.
Dito ett extractum protocolli af d. 29 Decemb. 1738 an- Vice Prési-
gående Vice Presidentens i Kongl. Giöta Håfrätt Silfwer- de"^‘j^ver'
schiölds tillökning på lönen och biföls.
Uplästes Ryttmästaren Eberhards memorial angående Grefwe Ang:de
David Frölichs sak. Eberhard»
och Frölichs
sak.
Resolutio.
Ståndet fan för sin del bäst, att detta remitteras till we-
derbörande actorem officiosum, som lärer tillse, huruwida han
i detta mål hafwer caussam agendi.
Uplästes Manufactur- och handelsdeputations extractum Ang:de tull-
protocolli af d. 16 hujus angående tullfrihets åtnjutande för T,frihe,t å
det lerft, som i Borgo stad tillwerckas, och biföls likmätigt
Borgareståndets extractum protocolli af d. 17 och 18 hujus.
Åhördes ånyo Bergsdeputations betänckande af d. 7 No-Ang:de bruks-
vemb. 1738 angående bruksägarnes uti Callmare, Cronobergs a8a™esJCal1'
och Blekinge läner ansökning att till theras werck få betiäna bergs och
sig af kiöpetackjern och biföls det Lofl. Borgareståndets ut- Blekinge
låtelse af d. 2 hujus. läner ansök-
° ning att fa
betiäna sig af
kiöpkohl.
504
1739 den 18 april.
Städernes Uplästes ånyo Cammar-, oeconomie- och commercie- samt
staqueter. Tulldeputationernes ytterligare betänckande af d. 12 hujus
angående städernes staqueter.
Resolutio.
Ståndet fan dt bäst att bos Hans Kongl. Maij:tt i under¬
dånighet anhålles, det Cammarcollegium igenom landshöf-
dingerne låter böra de städer, bwileka ingen andel hafwa i
bakungspenningarne och accisen, om icke någon utwäg kunde
finnas, att cronan jemte bemelte städer bidrager till giärdes-
gårdars uprättande af sten, hwilcka, sedan de en gång äro
färdige, af städerne lätteligen kunna wid mackt hållas.
Tiondesätt- Uplästes ånyo hos ståndet Cammar-, oeconomie- och com-
nmgen. mercedeputations betänckande af d. 21 Novembris 1738 an¬
gående en wiss tiondesättningen och biföls likmätigt det Lofl.
Borgareståndets extract. protocolli af d. 23 Martii sidstl.
Siötullen på Åhördes ånyo samma deputations betänckande af d. 25
inkommande janua nästförledne angående Tulldeputationens betänckande
om siötullen på inkommande waror och biföls Borgareståndets
häröfwer yttrade mening igenom extractum protocolli af d.
5 innew[ar]ande.
Om saken Uplästes ånyo Riksens Ständers Justitiaadeputations betänc-
emel. ö£:ste- kande af d. 5 bujus angående Öfwerstelieutenantens Hr
^'vid Frölich Grefwe David Frölicbs beswär öfwer Kongl. M:tts domb af
och Ryttm:st d. 12 Martii 1736 berörande saken emellan honom och des
JEterhard°b swåger, Ryttmästaren Joban Jacob Eberhard, om arf uti deras
swärfaders, afl. Secreteraren Påhls, sterbhus och biföls be-
tänckandet.
Secreteraren Uplästes Secreta Utskåttets extractum protocolli af i går
Schening, angående heder och rang för Secreteraren Schening wid St:s
Contoir lika med secreterarne wid kongl, collegierne och biföls.
Lån ur ban- Uplästes ett utdrag af protocollet, hållit hos Secreta Ut-
quen till re- skåttet d. 17 Janua., angående lån utur banqven till relui-
wercket i tionswercket i Pommern och biföls.
Pommern.
Revisoren Dito ett extractum protocolli af d. 16 hujus angående Re-
Biörkman. visoren Biörckmans tillökning på lönen och biföls.
Swea Hofrätt. Åhördes ånyo Protocollsdeputations berättelse af d. 9 Janua.
sidstledne angående Swea Hofrätts protocoller och hiföls samt
1739 den 18 april.
505
att Swea Hofrätts förhållande med beröm hos Hans Kongl.
Maij:tt i underdånighet anmäles.
Uplästes ett extract af Manufactur- och handelsdeputations Brist af
protocoll af d. 12 hujus angående brist af lumpor wid pappers- lumPor Wld
bruken och biföls. braken.
Samma deputations hetänckande af d. 16 hujus uplästes, Rasp- och
huru rasp- och spinhusinrättningarne snarast måge befordras spmhusm-
, r. o , , rättningames
och. tondén någorlunda, bibehållas. befordran
Resolutio.
Biföls, allenast att wid 1 § i stället för det att deputationen
föreslagit, att de spinhus, som nu inrättas, skola få nyttja
de anslagne medlen ifrån 1738 års början, hör stå ifrån 1737
års början.
Uplästes Cammar-, oeconomie- och commercedeputations be- Gr. Fersens
tänckande af d. 14 Novemi), förledit år om framledne Pré- byte-
sidentens Hr Grefwe Hans H.(!) von Ferssens sökte byte och
biföls, dock att hwad angående indelningswerckens renskrif-
ning, som härigenom komma att ändras, på förre rikzdagen
af Ständerne faststältes, med det skyndesammaste efter¬
kommas.
Uplästes ånyo Borgareståndets extractum protocolli af d. Landttull-
11 hujus angående then nya landttulltaxan och förblef stån- taxan-
det wid sin förra resolution af d. 14 i denne månad.
Åhördes ånyo ett utdrag af Borgareståndets protocoll under Sättet till
d. 16 i denne månad angående ett nytt sätt till cramwarornes cramwaromes
stämplande och förblef ståndet wid sin förra å förenemde
dato deröfwer afgifne utlåtelse.
Widare uplästes ofwannemde stånds extractum protocolli Manufactur-
af d. 14 hujus angående de allmänna manufactur- eller handt- och handt-
werckshusprivilegierne, öfwer hwilcket mål ståndet sig utlåtit priviiegierne.
d. 16 hujus, och resolverades numera i denne saken således:
Att Borgareståndets påminnelser wid 3, 4, 13, 20 och 21 §§
bifallas, jemwäl ock wid den 32, dock att tillägges såwida
han är borgare. I öfrigit förblef ståndet wid sin förra resolu¬
tion af d. 16 hujus samt att de puncter, uppå hwilcka finnes
ståndens pluralitet, af Expeditionsdeputation enligit des in-
struction och Riksdagsordningen expedieras.
506
1739 den 18 april.
Protocolls- Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af d.
deput:s oaf- 22 Martii 1739 angående Protocollsdeputations betänckandelnl
pinrrio ho. l j
tänckande år 1734 el:r sednaste riksdag, som då blifwit oafgjorde. Har¬
wid 1734 års öfwer resolverades ingenting utan lades ext. a[d] a[cta],
rikzdag.
Riksdagens Jemwäl lades a[d] a[cta] Borgareståndets extractum pro-
slut- tocolli af d. 3 hujus om riksdagens afslutande, hwaröfwer
ståndet sig tillförende utlåtit, uti hwilcken mening det nu
också förblef.
Eric Molin. Åhördes Borgareståndets extract. protocolli af d. 9 hujus
jemte Eric Molins memorial af d. 13 dito, att des sak wid
nästa riksdag må företagas och närmare skiärskådas samt han
emedlertid ställas på fri fot, till hwilcken gunst han icke will
räkna sig wärdig, der han icke så länge innehåller med alt
utspridande, till des Riksens Ständer ägt tillräckelig tid och
råderum att taga saken i rättwist ompröfwande; hafwandes
Borgareståndet igenom förberörde protocollsextract till de
öfrige ståndens ompröfwande hemstält, om icke denne Molin
i des nu sökte begiäran på de anförde conditioner må kunna
blifwa hugnad. Men ståndet resolverade, att det förblifwer
wid sin förra utlåtelse.
Riksdagens Uplästes Secreta Utskåttets extractum protocolli af d. 30
slut- Janua. sidstledne angående riksdagens slut och lades a[d]
a[cta] såsom en numera afgjord sak.
Bergsdeputa- Förteckningen af d. 14 Septbr. 1738 på de uti Bergsdepu-
gjorde mål" Nationen oafgjorde målen lades a[d] a[cta].
Landt- och Likaledes lades a[d] afcta] Landt- och siömilitiseoeconomise-
siomil.oec.de- deputations förteckning af d. 12 Septbr. 1738 på de i deputa-
put:s oafgjor- . D ^ ^ 1
de ärender. tionen da oatgjorde malen.
Det befraek- Åhördes Secreta Utskåttets extractum protocolli af d. 10
\iH6Constan * 1738 angående Bondeståndets extractum protocolli
tinopel. om det härifrån befracktade skjeppet till Ottomanniske Por¬
ten, hwad omkostnaden derföre sig besteg, och lades numera
ad acta såsom en redan afgjord och jemwäl i riksdagsbeslutet
införd sak. Jemwäl ock Borgareståndets extractum protocolli
af d. 11 Aug. om samma sak.
Bergs- Åhördes Bergsdeputations utdrag af protocollet, hållit d. 30
depuLns Novemb. sidstl. år, angående ett då oafgjordt mål och lades
oafgjorde
ärender. fHdj a[ctaj.
1739 den 18 april.
507
Uplästes Landt- och siömilitiseoeconomiedeputations betänc- städernas
kande af d. 1 Aug. 1738 angående de båtsmän, som städerne båtsmän.
i riket böra utgiöra och underhålla, och kunde ståndet sig
häröfwer icke utlåta, efter det wore en sak, hwilcken egente-
ligen hörde till Borgareståndets utlåtande, som ännu icke skjedt.
Sedermera åhördes Secreta Utskåttets extractum protocolli Gen. Cron-
af d. 13 Janua. sidstl. angående Generalens Hr Baron Cron- stedts mem.
. ., . . . ..... , ... rn om en cadett-
stedts memorial om en cadettscholas inrättande och lades a[d] scholas in-
a[eta], emedan Secreta Utskåttet redan i underdånighet an- rättande.
malt saken hos Hans Maij: tt till werckställighet.
Uplästes Justitisedeputationens extractum protocolli af d. Justitiaede-
12 Septemb. 1738 angående de den tiden derstädes oafgjordeput'°®^Jorde
ärender och lades ad acta.
Dito af d. 1 Decbr. samma år med förteckning på de då
oafgjorde ärender i deputationen, hwilcket också lades ad acta.
Uplästes Högloft. Ridderskapets och Adelens extractum pro- Arfwode för
tocolli af detta dato beträffande någon belöning för Öfwerste- Ohstelieut.
Baron
lieutenanten Hr Baron von Ungern-Sternbergs wid innewa- Mathias
rande riksdag hafde möda och beswär samt förde direction, Alexand, von
under det Herr Grefwen och Landtmarskalcken biwistat Se- ganberg
crete Utskåttet och Stora Secreta Deputationen, hwilcket ex¬
tractum protocolli i anseende till Hr Öfwerstelieutenantens
mycket berömlige och patriotiske upförande till alla delar bi¬
föls och med de öfrige stånden communicerades.
Talman förmälte, att han efter wanligheten require- Nödige exem-
rat nödige exemplar af riksdagsbeslutet1 samt resolution Pjal £°r ståj‘‘
uppå ståndets allmänne beswär2 för ståndets ledamöter, på allm t)e'
men enär han sedermera calculerat, huru månge exemplar swarén samt
Invar och en af ståndets ledamöter bör hafwa så wäl riksd®gsbe-
slutet.
för sig sjelf som härader och tingslag, hwarföre han
är befullmäcktigad, så finner han sig hafwa gjordt en miss¬
räkning uppå 200 exemplar af hwardera sorten, alttherföre
har Talman anhållit hos wederbörande att bekomma differen-
cen, hwaremot blifwit swarat, att sådant intet kunde skje
utan Kongl. Maij:ts egen nådige tillstädjelse. Förthenskuld
hemstälte han till ståndet, om han icke i underdånighet må
anhålla hos Hans Maij: tt att bekomma de ännu felande 200
exemplar, hwilcket samtycktes.
1 Särskilt tryckt i Årstrycket. Bondeståndets underskrifter vid 1739 års
riksdagsbeslut tryckt som Bil. 12.
2 Tryckt som Bil. 13.
508
1739 den 18 april.
Arfwode för
Hr See.
Troilius.
Arfwode för
Wacktmäst:e
Anders Lind¬
qvist.
Recomenda-
tion för
Wacktm:st.
Anders Lind
qvist.
Sedermera fans godt, att ett memorial afgår till Seereta
Utskåttet om arfwode för ståndets Secreterare, Hr Jacob Troi¬
lins, hwilcket straxt skjedde och af fölljande innehåll.
Riksens Höglofl. Ständers Seereta Utskått täcktes benägit
ursäckta, att ståndet fördristar sig ödmjukeligen påminna om
någon wedergiällning och arfwode för ståndets Secreterare,
Protonotarien Hr Jacob Troilius, för des wid denne lång¬
samme riksdag hafde trägna arbete och mödosamme förrätt¬
ning. Och som ståndet derjemte kan betyga, att han med
all upricktighet och redelighet efter yttersta krafter och för-
mågo nu wid tredje riksdagen förrättadt denne swåre syslan,
så skulle ståndet högeligen önska, hwilcket ock till gunstigt
behjertande och bifall ödmjukeligen recommenderas, att han
utom de 1.200 dhl:r s:m:t, som han wid de förre riksdagar
bekommit, måtte till någon erkäntzlo för des oumgängelige
utgifter med någon tillökning blifwa ihugkommen, hwilcken
ståndet för sin del förmodar till det minsta blifwa 400 dhl:r
silfwerin: t.
Likaledes fans godt att af Riksens Ständers Seereta Utskått
anhållas skulle om någon belöning och arfwode för ståndets
Wacktmästare Anders Lindqvist för des wid innewarande
långsamme riksdag gjorde tiänst och upwacktning wid stån¬
det, hwilcket till höggunstigt bifall i ödmjukhet recommen-
derades.
I lika resolverades till fölljande reeommendation1 till Magi¬
straten här i staden för honom.
Som extraordinarie Stadstiänaren Anders Lindqvist wid
den nu förflutne riksdagen hos ståndet förrättadt wackt-
mästaresysslan samt derwid till ståndets nöije wist mycken
flit och waksamhet, fördenskull och som han i 7 års tid warit
extraordinarie stadstiänare hos den edle Magistraten samt är
stadder uti ett mycket fattigt tillstånd, ty har ståndet hos
den edle Magistraten i all wördnad skolat anmäla honom,
Lindqvist, till gunstig befordran wid förefallande honom an¬
ständig öpning, hwilcken benägenhet ståndet stedse med all
högacktning erkiänna skall.
1 Lindqvists anhållan om rekommendation i Bondeståndets arkiv 1738—
1739, vol. 8, fol. 50.
1739 den 18 april.
509
En fattig bonde ifrån Lixands sockn i Kopparbergs län, Bonden Pål
Pål Isacsson, hade i ståndet företräde och anholt mycket isacsson,
bewekeligen, att ståndet med sin intercession wille wara honom
behjelpeligit uti en des ansökning om restitution i saken an¬
gående bördesrätt till fäbostället Balckbodarne i åfwanberörde
sockn med mera. Och ehuruwäl ståndet härom icke hade någon
kundskap, eij eller kunde weta, hwad derwid redan torde wara
lagligen tillgjordt, så resolverades likwäl uppå Pål Isacssons
trägne anhållan, att thetta ärende till gunstigt behj ertan och
utslag hos wederbörande ödmjukeligen och hörsammast an¬
mälas skulle.
Detta extraderades till Pål Isacsson.
Till Hans Maij:tt afgeck följande underdånige recommenda- Becommen-
tion för Rådmannen och Stadsnotarien i Landscrona Frantz dation för
Cervin Rådm.
vm‘ Frantz Cer-
vin if:n
Landscrona.
Alldenstund Bondeståndet såwäl wid denne nu öfwerståndne
som den förre riksdagen haft tillfälle att erfara icke allenast
den synnerlige skickelighet samt erfarenhet, som Riksdags¬
mannen ifrån Carlshamn och Landscrona, Rådmannen och
Stadsnotarien Frantz Cervin, sig förwerfwat, utan ock med
hwad underdånig nit och wördnad samt oförfalskad och up-
ricktig mödo och sorgfällighet han sökt att efterkomma och
befordra alt det, som kunnat lända till Eders Kongl. Maij:tts
nådige nöije och wälbehag samt hela rikets sanfärdige nytta
och förkofring; ty har i anseende till alt sådant ståndet eij
kunnat underlåta att bönfalla om Eders Kongl. Maij:tts aller-
nådigste tillstädjelse att för åfwanbemelte Rådman och Stads¬
notarie i djupaste underdånighet få intercedera och anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maij:tt allernådigst ihugkomma ho¬
nom med någon befordran och förbättring på des wilckor
wid de öpningar, som wid ett eller annat tillfälle kunna
existera. Emot hwilcken höga kongl, nåd och ynnest Bonde¬
ståndet framhärdar med alldra djupaste wördnad samt under-
såtelig nit och trohet etc.
Widare gafs hos ståndet tillkänna af Herrdagsmännen J a- Ang:de her-
cob Pålsson Heikus i Kaitzorby och Johan Matts- dagsp:g:r af
son Mäckylä i Terfwa jocki ifrån Österbottn och Kors- gockrl• <jster-
holms södre härad, det Herrdagsmannen Pål Simonsson Bonde bottn,
ifrån Pedersöre sockn, som redan förledit år hemrest, skall
510
1739 den 18 april.
hos Hr Landshöfdingen i orten hafwa anhållit, att Pedersöre
sockn måtte slippa betala herrdagspenningar till bemelte Ja¬
cob Pålsson och Johan Mattsson, emedan Pål Bonde wid sin
bortresa härifrån riksdagen skall hafwa anmodat Herrdags-
mannen Hans Skuthälla i Påras att i sitt ställe wara full-
mäcktig i ståndet och bewaka Pedersöre sockns angelägenhe¬
ter. Och i anseende hwartill ofwanbemelte Herrdagsmän be-
giärte ståndets wittnesbörd, det de icke allenast under Pål
Simonsson Bondes härwaru tillika med honom såsom Korsholms
södre härads fullmäcktige utan ock sedermera haft all möda
och beswär ospart till hela häradets såwäl som Pedersöre
sockns förmån och bästa.
Och alldenstund ståndet tillförende under d. 1 Juni för-
ledit år resolverat i anseende till den upkomne twistigheten
och misshälligheten emellan Herrdagsmännen Jacob Pålsson
och Johan Mattsson å den ena samt Pål Simonsson Bonde
å den andra sidan, utaf hwileka de förra begge upwist en
ricktig och efter Riksdagsordningen af Häradshöfdingen i
orten inrättad fullmackt att wara herrdagsmän för hela Kors¬
holms södra härad och den sednare Pedersöre sockns och
tingslags inbyggares fullmackt, af Sockneskrifwaren på All¬
mogens wägnar underskrifwen, det ståndet wäl hade orsak
att eij bifalla Pål Simonsson Bondes gjorde ansökning att
hafwa säte i ståndet; dock som han framtedde åtskillige be-
wekande omständigheter, hwileka isynnerhet derpå utginge,
att Pedersöre sockn och tingslag wore af en helt olika be¬
skaffenhet med de öfrige socknarne der i länet, hwarom han
ägde den bästa kundskapen, så lemnades honom för den
gången säte och stämma i ståndet på det sätt, att de öfrige
begge derigenom eij skulle mista något af de dem tillagde
herrdagspenningar utaf hela häradet utan dem till fullo åt¬
njuta samt att detta på intet sätt för närwarande eller till¬
kommande tider måtte till prejudicat och exempel dragas,
hafwandes Pål Simonsson Bonde att hålla sig till Pedersöre
sockn och tingslag om sin serskilte wedergiällning. Förden¬
skull och emedan ståndet eij finner skiäl att gå ifrån sin
förra häröfwer yttrade mening såsom på goda skiäl och Riks¬
dagsordningen grundad, så håller ståndet för sin del rättwist,
att till de lagligen utwalde Herrdagsmännen Jacob Pålsson
och Johan Mattsson, som med ganske stor flit, möda och om¬
kostnad bewakat alle sine hemmawarande committenters bästa
1739 den 18—19 april.
511
och angelägenheter, böra herrdagzpenningarne fult utbetalas
af hela häradet och således jemwäl af Pedersöre sockn och
att Pål Simonsson Bonde desförutan för sitt aparte omak af
Pedersöre sockn, som honom enskylt befullmäcktigadt, undfår
någon wedergiälning, Invar,jemte ståndet fan skiäligt att lemna
Jacob Pålsson och Johan Mattsson ett wälförtiänt wittnesbörd
af berömmeligit och låfwärdt förhållande under förflutne
riksdag samt att de såsom mycket beskjedelige, trogne, ni¬
tiske, försicktige och erfarne riksdagsmän till all benägen
åtancka hos sine hemmawarande medbroder recommenderas
måtte.
Uppå begiäran wardt detta till dem extraderat.1
Skiärtorsdagen d. 19 April 173 9.
Ståndet samlades helt bittida om morgonen straxt efter
6, då
Talmannen berättade, att Hans Maij:tt låtit Herr Gref-
wen och Landtmarskalcken samt de öfrige Talmännen weta,
att Des nådige willja och åstundan wore, att samtelige Rik¬
sens Ständer wille upträda på Rikssalen att afhöra guds¬
tjänsten, emedan Hans M:tts hälsa eij torde uthärda med
kiölden uti Storkyrckan, sedan Hans Maij:tt så nyligen blifwit
förhulpen till des förra krafter.
Ståndet förklarade sig wara nögt.
Uplästes Justitisedeputations betänckande af d. 4 hujus, Om lands-
huruwida landsfiscaler, som icke hafwa lön, må njuta rätte- fl®°aler „utan
. . 7 ° Ion mage
gangsomkostnad likmätigt 21 cap. Rätteg.b. njuta rätte-
„ , ,. gångsomkost-
KeSOiutlO. nåd.
Biföls, dock att landsfiscaler eij oftare njuta rättegångs-
omkostnad än the expresse af landshöfdingarne beordras att
föra actioner i extraordinarie mål.
Åhördes Bondeståndets extract. protocolli af i går angående Om protocolls
protoeoll i Expeditionsdeputation och biföls det Högwyrdige Expeditions
Presteståndets påskrefne mening, att pluraliteten af ståndens deputm.
utlåtelser noga fölljes och af ledamöterne i Expeditionsdepu¬
tation icke förtydas, jemwäl att staten med denne protocollist
icke betungas.
1 I Bondeståndets arkiv 1740—-1741, vol. 9, fol. 262, finnes en avskrift
av ett ståndets extraktprotokoll 18 april 1739, enligt vilket handels¬
mannen i Stockholm Olof Sjöberg antages till dess representant i rikets
ständers slottsdeputation.
'
**«t5g"i'j-k nir;- '> i *!,-■>.»t r>tisJ r>: ■*'<<!> ,1-l'Mv?/
>; tf! -i.-', ;i ; Wurilr^ 'in ”■> > ivm-'; n v M/jlftt
.
BILAGOR
TILL
BONDESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL
1738—1739
33 — 4712 Bondeståndets protokoll
1.
Protonotarien Jacob Troilii relation om ståndets akter.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739. Vol. 8, föl. 12.)
Sid. 4.
Ödmiukt memorial.
Wid sistledne riksdag blef mig af det Hederwärde och Er¬
bara Bondeståndet gunstigast uppdragit och anbefalt enligit
bifogade afskrift1 af den mig gifna fullmackt att emottaga
och till denne riksdagen behörigen sortera, registrera samt på
sätt och wis, som hos de öfrige respective stånden brukeligit
är, inrätta ståndets acter och handlingar.
Till ödmiukt föllje häraf har jag nu fullbordat detta mig
gunstigast anbefallte arbetet på det sätt, att jag icke allenast
sorterat, follerat och registrerat ståndets riksdagshandlingar
utan ock låtit förse dem med tienlige band, så att, ehwad
sak man åstundar upplysning uti, nu i hastighet kan upslås
och igenfinnas samt tiäna till nödig efterrättelse wid de mång-
falldigt förefallande högstangelägne riksdagzärenders öfwer-
wägande, hwilcken nytta och beqwämlighet ståndet alldrig
tillförende haft wid de förra riksdagarne, som nogsamt be¬
kant är.
Och som mig derjemte uti åfwanberörde fullmackt är upp¬
dragit att straxt i början af denne riksdag ofördröijeligen
uppwisa, på hwad sätt jag efterkommit det Ärbara och Heder¬
wärde Bondeståndets befallning och åstundan i detta mål, så
har jag nu den äran att i största ödmiukhet alltsammans in¬
sinuera och uppgifwa med ödmiuk förmodan, hwarom jag ock
wördsammast anhåller, det lärer det Ärbare och Hederwärde
Bondeståndet sig gunstigast erhindra den benägne tillsägelse,
som mig i berörde fullmackt gifwen är.
Jag förblifwer med all wördnad till min sidsta dödsstund
det Ärbare och Hederwärde Bondeståndets
ödmiukaste tienare
Jac. Troilius
1 Utesluten här. Tryckt BdP 2, s. 590 f.
516
2.
Överstelöjtnant Johan Fredrik Ruhls memorial om finska All¬
mogens förtryck.1
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 244, 248.)
Protokollet sid. 45.
Ödmiukt memorial till samtl. Högl. Riksens Ständer.
Likmättig ed och plicht åliger Invar trogen undersåte för de
Högl. Riksens Ständer till kiänna giffwa alt dett, som skade-
ligit är för allmänna bestå, derföre kan iag med gådt samwete
intet förtiga, att iag uti Finland och Letäla socken, hwarest
iag är boende, so wäll aff andra hört seia som och skelve
erfahrit,
1 att den fattiga Almogen med hug och slag so illa bliwer
hanteratt och med fötter sparkatt, att dels någre dagar ligia
måhllösa, deels twina 8 å 9 månader, innan de döö, och de
fattiga haffwande hustrur so bliwa slagne, att de for missfall,
hwilka growa excesser sedermehra genom illistiga förlikningar
bliwa nertystade.
2. Finnes sådane opbördsmän, som för 3 lenssmans- eller so
kallade tingsgiästningscappor taga 8 å 10, och öffwer detta
ännu twinga Allmogen till ge sig bräder, näwer, forssell, skiuss
och andra muttor, som sig nestan so högt bestiga som deras
cronoutlagor.
3. Tages aff Almogen en stor deel cronoutlagor mehr än som
bör wara, medan uti deras liquidationsböcker ingen debet stor
utnemd, huru mycket de rettelig böra gee.
4. Synnes och wara skadeligt, att skogen bliwer Allmogen till-
syhnt och utmerkatt, ty derigenom taga många wederbörande
tilfälle att intet utsyhna något trä, innan Almogen nestan har
kiöfft dett aff dem.
Att förekomma alt sådant oordn., hwad skogen angor, wore
nog, att wederbörande noga effterser, att alla stockar och trän,
som nederhugas, wid stort straff till den sidsta quisten bliwa
himkiörda och intet i skogen lemnatt. För öffrigt att Almo-
gens liquidationsböcker blewo tryckta i finska språket och
1 Med påteckning: TJpl. i Bondest. d. SI Jun. 1738. Hwilar till des man
får se, hwad harwid han wara att giöra. Sist resolv. d. 9 Sept. 1738.
517
deras debet tydelig infört, och att utaff de Högl. Riksens
Ständers heröffwer författade förordningar till liwar kyrckia
blewo skickat en exemplar, som sedermehra hwart åhr en gång
blewo polyst till Allmogens betre effterrettelse. Dett finnes
wäll uti Letäla kyrckia 1604 åhrs Norkiöpings riksdagsbeslut,
som till en deel inneholler samma beswären, men har seder¬
mehra aldrig bliwit Almogen kungiort.
Min åstundan är intet att med denne min ödmiuka berettelse
bringa några få uti yttersta undergång oell förderw genom
sådana förbryttelser, som (tor henda) aff många bliwa ut-
öffwatt, enskiönt de intet bliwa oppenbaratt, uttan allenaste
att förekomma hädanefter många skadeliga påfund och ny¬
heter. Med högsta wyrdnatt förbliffwandes
samtel. Högl. Riksens Ständers
underdånigste tiänare
Joli. Frid. Biihl.
3.
Riksdag smännens i Malmöhus och Kristianstads län memorial
om hemmansnumrens tagande från rusthållarna.1
(Utskott shandling ar 1738—1739, vol. 22, s. 1021.)
Protokollet sid. 94.
Ödmiukt memorial.
Undertecknade til denna påstående riksdag på Almogens wäg-
nar befulmächtigade riksdagzmänn ifrån slätbygden i Skåne
hafwa förnumit hemifrån, hurusom effter skiedd publication
å prädikostolarne man där nedre i orten är sinnad taga från
rusthållarne de hemmansnummer, som i långliga tider och
under hela förflutne kriget legat afhyste men warit af stam-
rusthållarne til åker och äng altid brukte, hwarigenom rust¬
ningen med alla dess onera är intil denne tid blefwen wid
macht hållen. I anledning hwaraf wi på wåra hemmawarande
samtelige medbröders wägnar, som detta angår, häremot öd¬
mjukeligen andrage fölliande skiäl, som förmodeligen lärer
beweka Höglofhe Riksens Ständer at gunstigast behierta rust-
1 Med påteckning: Upl. i Bondest. d. 8 Julii 1738.
518
hållarnes lidande i detta mål samt med all sorgfällighet bi¬
draga, at med berörde afhyste hemman må förblifwa, som
det af ålder warit hafwer.
1:0. At hwar stamrusthållare i föllje af reglementet och
uprättat contract med cronan swarar allena för sin hela
rustning och densamma til alla delar til dato prestera; 2:o
jämwäl en hwar, som har desse afhyste hemman i bruk, hafwer
så fullbygdt gårdarne, de bebo, att samma bygnad kan wara
swarsgod och giltig för bägge, så wäl det afhyste som bebodde
hemmanet.
3:o. Är byggnaden på slättbygden i Skåne så mycket kåst-
sam, at om rusthållaren skall nu blifwa twungen antingen
at upbygga sådane öde platzer, hwilka de merendels med första
indelningen, då regementerne uprättades, som obygde emot-
tagit eller ock lembna dem nu för oförmögenhet skul i främ¬
mandes händer at upbygga, så är sådant förfarande wisser-
ligen et tilräckel. ämne at i grund ruinera rusthållaren, hwil-
ken likwäl i all undersåtei. trohet uthärdat hela det förflutne
kriget samt därwid fulgiordt sin skyldighet.
4:0. Men skulle Hans Kongl. Maij:tt och Högloflige Rik¬
sens Ständer i nåder behaga förunna Almogen i Skåne, at
de i norrländske orterne och Finland boende finge frihet at
föra allehanda timber och träwahror til oss til Skåne och
däremot förse sig med skånsk spannemåhl til baklast, hwaraf
timmerwärket med tiden torde blifwa ymnogare och i billigare
pris i Skåne, så erbiuda wi oss i sådant fall giärna i framtiden,
när det ei skier til wår undergång och stora skada, at effter
handen och med wår läglighet uppbygga förenembde afhyste
hemman för wåra barn och arfwingar. Emedlertid anhålle
wij ödmiukast, det hoos wår nådige öfwerhet i underdånighet
andrages, at behörig befallning härifrån til wederbörande af¬
går, som förmår dem att innehålla med sådane afhyste hem¬
mans widare bårtgifwande samt förklarar det wara aldeles
krafftlöst, hwadmed offtanembde afhyste hemmans bårtgif¬
wande redan kan wara förelupit.
I lika måtto anhålla wi i ödmiukhet, at den på slättbygden
befintelige Almogen i Skåne, som als ingen dehl hafwa uti
någon skoug, måtte i alla delar befriadt warda för de nu på-
budne wargienätz förfärdigande och påkåstande, hälst som de
på slätten boende ej allenast kiänna alt för stoor tunga af
bern:te wargienäts anskaffande, som bestiger för hwart helt
519
hemman til tre dahl:r 16 öre silfwerin:t, utan ock warda i
sitt dageliga arbete, som til deras hemmans rätta häfdande
och cultur mycket swårare erfordras än på någon ort i hela
riket, högst förhindrade, när det anbefalles til skaldejagt, då
de måste lägga sitt hemmans arbete neder, ehuru angelägit
och oumgängeligit det också kunde wara för dem och deras
barn; hwilket förfarande mer effter handen afmattar rust-
ningzhemmanen, än man sig lätteligen föreställa kan, i syn¬
nerhet som mäste dehlén bland oss hafwa 2 å 3 mihl til skou¬
gen och sådane skadediur aldrig warit, ej heller nu förtiden
är, fast mindre hedaneffter någonsin kunna på slätbygden i
Skåne komma at uppehålla sig. Wij förmoda fördenskul och
hafwa det ödmiuka och tilgifnaste förtroende, det Höglofl.
Ridderskapet och Adelen samt de öfrige Riksens Ständer lärer
så mycket gunstbenägnare behierta denna wår ödmiuka an¬
sökning ock wilfara oss därutinnan, som det uti intet måhl
strider emot skiäl och billighet utan endast rörer wår egen
conservation och afböjande från undergång.
Stockholm d. 5 Julii 1738.
Ifrån Malmöhus län För Christianstadz lähn
Jöns Siuneson. Hans Nielson.
P. Ohlson. Niless NI. Nilsson.
4.
Bondeståndets konceptprotokoll den 2 augusti 1738 angående
utspridande av rykten om Sekreta TJtskottet.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 2.)
Protokollet sid. 115.
Föredrogs giöromål.1
Men som ståndet — öfwer thesse twenne propositioner
i brist af tillräckelig uplysning så af Secrete Utskåttets in-
1 Se s. 114 f.
520
struction som annat mera eij för denne gången kan sig yttra,
än att det för sin ringa del skulle tycka wara något eftertänke-
ligit att med näpst anse en trogen riksdagsman och undersåte,
som eij blifwit deputerad till ledamot i Secrete Utskåttet,
som wid ett ock annat tillfälle i ren och oförfalskad nit kunde
komma att nämna om det, sorn han förmenar förehafwas i
Secrete Utskottet och annorstädes el. der wara afhandlat, samt
elliest skulle fråga något om det, som der kunde passera; kun¬
nandes den icke för straffwärd, mycket mindre för en otrogen
undersåte anses, som upriktigt och i god mening frågar, utan
den, som medelst sitt swar uptäcker något, som efter edsplikt bör
tyst hållas. I denne mening styrkes Bondeståndet så mycket
mera, som H. M:t i nåder försäkrat, att alt hwad hwar ock en
af patriotisk zele för det allmänna bästa under rik [s] dagen
har tält el. hädanefter talandes warder, ingalunda skall lända
honom till men och förfång, hwarföre och Bondeståndet lefwer i
den wördsamma tillförsikt att eij ogunstigt blifwer uttydt, att
ståndet för sin upplysning understår sig till de öfrige Riksens
Ständer att hemställa, om icke det, som i Riksens Högl. Stän¬
ders Secrete Utskott förehafwes om penningeutgifter, i anseende
hwartill Bondeståndet har den drygaste kiänningen, borde in
plenis berättas och bifallas, såframt icke saken fordrar någon
besynnerlig tysthet, som ståndet 1 eij lärer kunna sägas
om de mål och ärender, hwilka ligga för hela weridén öpne.
Bondeståndet itererar ännu sin wördsamme anhållan, att denne
ståndets yttrade wälmening med så mycket större kärlek och
benägenhet af de öfrige Riksens Ständer må upptagas, som
Bondeståndet nu anförer sine wälmente tankar på den grund,
som Guds helige ord, wår lag och beswurne Regeringzform,
som i detta mål tyckas wara mer än tillräckelige, samt wåra
riksdagsf ullmakter kraftebn förmå och inneholla2, hwar jemte
ståndet i lika wördsamhet begiär att få del af den instruction,
som för Riksens Högloft. Ständers Secrete Utskått wid denne
riksdag blifwit författad, på det ståndet wid förefallande till¬
fällen deraf må kunna hafwa den upplysning wid sine en¬
faldige utlåtelser, som det till rikets sanskylliga bästa af ett
trogit hierta emed. (?) önskar och åstundar så i detta som alle
öfrige mål och ärender.
1 Här följa två oläsliga ord.
3 Jfr s. 121 f.
521
5.
Finska riksdagsmäns memorial om borgerskapets kreaturs-
uppköp.1
(Utskottshandlingar 1738—1739, vol. 22, s. 1015.)
Protokollet sid. 127.
Ährlige och förståndige danneman af det Ährbara Bonde¬
ståndet !
Hos Riksens Höglåflige Ständers til allmänna beswärens
skiärskodan och genomseende förordnade deputation hafwa wäl
samtelige Borgerskapetz fullmächtige ifrån Finland, undan¬
tagandes Österbottn, så å egne som sine hemmawarande med-
bröders wägnar aldraödmiukeligast ansökning giort, thet Rik¬
sens Höglåflige Ständer må styrcka Hans Maj:t therhän, at
them må blifwa effterlåtit obehindrat få besöka Allmogen uti
ther as hemwister och af them upkiöpa the creatur, som the
hade til salu at föryttra. Men emedan sådant af högwälbe-
mälte deputation Borgerskapet blifwit afslagit endast för then
ordsaken skuld, at thetta wore stridande emot allmänna lagen,
som förbiuder all landthandel idkande, fördenskuld och effter
thet nedannämde samtelige Allmogens i Finland hitskickade
och med laga fullmagter försedde rikzdagzmän för wäre med¬
broder och oss sielfwe ej annat afse kunna, än at wij crono-
nones (!) och riksens skattdragare therigenom blifwa aldeles
oförmögne til pålagornes och skattens utgiörande, i thet at
en dehl af Allmogen på 15 och 20 mihl när icke hafwa tilfälle
til någon kiöpstadsman någre creatur föryttra, så wida en
dehl af oss så långt ifrån första marknadsplattsen och til
närmaste kiöpstaden öfwer 30 mihl hafwa, hwilken dryga wägs
fortsättjande, om Allmogen skulle thertil förplichtas, icke en
ibland hundrade utom thes största skada och förderf samma
dryga resa kunde anträda och wid återkomsten ej annat be¬
finna, än at han mera på sig kostat, än thes wahra beståt
utaf, helst meromtalte creatur under thes skyndesamma resa,
som gemenligen borde tildraga sig anten under höands-,
1 Med påteckning: Upl. ä. 16 Ang. 1738.
522
skiörde- och bergningz- eller sädestiden, aldeles blifwa magre
och uttröttade, då ej halfwa wärdet therföre bekommas kan,
som han bemma i thes gård åthniuta kan, fall Borgerskapet
obehindrat och utan fahra wore tillåteligit af Allmogen en
sådan slachteboskap uphandla, som dem medelst sachta drif-
wande bemåth til städerne wed bättre hull skulle framskaffa;
ty föranlåtes underskrefne af Allmogen til denne riksdagen
befullmächtigade ifrån Finland ödmiukeligen det Hederwärde
Bondeståndet bönfalla, thet täcktes thet Hederwärde Bonde¬
ståndet Allmogens i så måtto tryckande nöd gunstigt behierta,
helst the af Borgerskapet, som med thenne handel umgå, ej
för annat anses kunna än slachtare, hwilke therföre, utom tul¬
len, accisen i hemorten erlägga samt sedan uti Stockholm offta-
berörde wahra med kiöttet, hudar, talg och syltan ånyo för¬
tulla; kiännandes, ther them sådan handel förbiudas skulle,
Stockholms stads Borgerskap och the sämre inwånarne jemte
åthskillige häromkring belägne bruk, enär borgerierne i Fin¬
land med thenna handel afstadna, the äfwen så stor swårighet
som the förre, i thet the utländske en sådan wara fast tilräeke-
ligare, än härtils skiedt, med dryg bekostnad af them til öfwer-
försel förskrifwas måtte, hwarigenom en god dehl af redbare
medel således komma riket utur händerne.
Förbide härutöfwer en gunstig bönhörelse samt städse
framhärde
det Ährbara Bondeståndetz
Matts Herkein
hörsamste tjenare
Staffan Partain
Begge if. Carelen.
Matts Mattss[on] Kiljuin
Mårt. Korhonen
if. Nyslotts lähn.
Petter Garlssfon]
if. Öfr. Sexmäcki.
Arfw. Hinderss [on]
if. Kym.gårds lähn.
Erich Johansson
if. Nylands lähn.
Michel Jacobsson
ifrån Biörneborg.
Axel Gabrielsson
ifrån Hollola.
Samuel Hinderss [on]
ifrån Borgo härad.
Johan Andersson
ifrån Biörneborg.
Jacob Hinderss [on]
ifrån Åbo lähn.
523
6.
Erik Johansson Wijks i Västmanland memorial om större ham¬
marskatt för bergsmännen.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, föl. 161 ff.)
Protokollet sid. 190.
Underdånigst memorial
och wälmente tankar om bergzmansgrufwor, hyttor och ham¬
rar, samt theras nödwändige nphielpande uti Gaml:e Nor-
bergz och Skinskattebergz bergzlager i Wäsmanland.
Att om then ort, som ifrån aldra ålsta tij der med dyra kongl,
privilegier blifwit såsom ewärdelig befästad och ifrån heden-
höös warit till samt af urminnes upkomst, sina järnwärk och
brukzhandteringar drifwit och till Swea konungars, land och
rijketz hugnad och styrka fortsatt och ändå uti all krigzlåga
samt swåraste äfwentyr framgent kunnat medelst Gudz nådiga
wälsignelse och bistånd uthärda och sitt bergzmansstånd up-
rätthålla, hwilket än med then Aldrahögstes hielp kan sig giöra
låta, skulle nu i förtid, och innan then yttersta förgängelig-
heten wore förhanden, blifwa all mot- och undergång lidande,
det wore altför bedröfligit samt för Hans Kongl. Maij:tz och
cronans höga interesse jämte hela landet en obotelig skada och
afsaknadt i framtiden.
Norberg och Skinskattebergz bergzlager äro thesamma, som
igiänkiännas i bland the äldsta, the ther järngrufwor, hyttor
och hammarwärk idkat och til riksens tienst och nytta drifwit.
Men förmedelst många förändringar, härörande af långwarigt
krig, dyra åhr och misswäxt samt flere tillstötande händelser,
kommit något af sig och nu länge måst till 4 å 5 d., ja, under
tiden til 6 dal:r k:m:tz förlust på hwarie skieppund tackjärns
tillwärkning med sitt wanlige brukzarbete fortfara; warandes
bergzmännen altid beredde och i stånd sådan sin omförmälte
tagne skada såwäl som orsakerne dertill att bewisa och å daga
lägga. Däck att finna utwäg och medel till dessa Bergzlagers
uphielpande föreslåes i underdånighet fölliande skiähl, sätt och
utkomst.
1 Med. påteckning: A. a. Af g. i allm. besw.
524
1:0. Derest thenne privilegerade Bergzlagz inbyggare och
drifwande bergzmän, som egne hyttor och hamrar ägt och än
äga, skulle nådigst till sitt upprättande förunnas att för det
l:sta nu få öfwer den föresatte hammarskatten, däck emot
högre hammarskatt, så mycket åhrligen af egit tackjärn smida
och arbeta, som emot then bewiselige skada, the hafwa lidit,
swara kunde, och dermed, sedan Kongl. Maij:tz och cronones
wanliga ingiälder blifwit först indragne, få sine creditorer för¬
nöja och således ifrån giäld och skuld sig ledige göra. Dernäst
eller 2:o samma förmån beständigt niuta men på det sättet,
att en bergzmän eij högre, sedan giäld gulden är, må sitt egit
tillwärkade tackjärn utsmida och drifwa, än hwad som rätt-
mäteligen emot hans utkomst swara kan, så at bergzmännen
utan at sätta sig i giäld och skuld må för all sin möda åhrligen
hafwa så stor tillgång, nytta och frucht af sitt smide, at han
redeligen sine malmarbetare wid grufworne, malmkiörsslorne,
hyttearbetarena, skogzkiörslor, kåhltillwärkningar och alt, hwad
therander begripes, såsom ställstens inkiöpande till hyttorna
och andra malmarters uphandlande utom egne grufwor, hwilka
förenämde giöra den segare malmen mera qwick och flytande,
och thertill med egit tienstefålk belöna och afbetala förmår
samt sig sielf, hustru och barn ährligen deraf nära och under¬
hålla gitter. Dy då enär så skier, at man för mödan och arbetet
ährhåller födan och tarfweligt lifzuppehälle och slipper höra
creditorerne bulta på portarna, så gior man allting med lust
och i sin anletes swett, med fägnad och sinnens ro arbetar.
Då kan man och medelst Gudz wälsignelse hafwa framdeles
den stora och oskattbare förmånen, at the uhr skuld och nöd
förhulpne bergzmännen förmå i tijd sin malm uhr grufworne
up- och hemföra, icke allenast till så stor dehl, som för det enda
drifwande åhret betarfwas, utan jämwäl altid hafwa till föl-
liande åhret förrådzmalm och flere brukzeffecter på den hän¬
delsen, att om missfore tillstunda skulle eller wattubrist el:r
annan olyckelig händelse, af hwilken förenämde wattubrist
wåre Bergzlager mer än mycket under tij den lida, som rätt
nu säjas skall.
Emot förstnemde förslag berörande högre och större utsmide
för bergzmännen, så har
2:0 genom then aldrahögste Gudens(!), som endrächtighetens
herre är, Hans Kongl. Maij:t och cronan ansenligare tilwäxt
af sitt höga underberoende interesse at förwänta.
525
l:o. Förökas rättigheten af grufwors och malmarters flitige
uparbetande.
2:0. Tackjärnstiondens förkåfring.
3:0. Stångjärnsaf raden eller hammarskatten, kastandes bergz-
mansstångjärnet af sig wågpeningar och tull samt förökar än
ett annat publici interesse utaf sig, härkommande af dess oum-
giänlige nytta såsom
1:0 till manufaetorierne i gemen;
2:0 till järnmanufactorierne, som nödwändigt wårt tillwärkade
bergzmansjärn behöfwa;
3:0 ståhlhamrarne, som sådan järnsort altid efftersträfwat och
deraf sin konung och fädernesland äfwen wettat giöra nytta.
3:o. Nu kunde wäl häremot sådan omständighet inf ereras,
at skogarne icke skola kunna tåhla tillökning på hammarskatten
för bergzmännen, hwilcket skiähl man såsom en försichtig hus-
håldning wördar och uptager, men enär i nådig och höggunstig
consideration kommer den tijd, som härtils Gud bättre warit,
att en bergzman i ansende til sin ringa tillwärkning och ut-
smidetz inskränkande i fredzåhren, sedan märg och must i
ofredztijder och dyra åhren worden förswagat, liten eller
altzingen förhåppning hafft at kunna sig utreda; ty annat är
det at sielf til sitt oumgiängelige tarf och utkomst få smida
sitt järn, och annat återigiän är det at borga på tillwärkningen
och sällia tackjärnet, som man kan, åt andra utom bergzmans-
ståndet, då har kanhända i anseende till förmälte omständig¬
heter hushållningen med skogen icke som förr till äfwentyrs
hos en eller annan blifwit i acht tagen; dåck synnes derföre
en hel bergzlag icke böra lijda och åt undergång offras.
4:0. Skogarne äro nu som förr wäxlige, och lijda bergz¬
männen eij twång och meen af någon särdeles brist och af-
saknadt dymedelst, enär densamma nu hädaneffter till bergz-
manshamrarne jämwäl får anwändas, då upsickten och blifwer
starkare, utan fast mera af wattubrist, den sombliga åhr obe-
skrifweligen Bergzlagen skadar; höst och wåhr kunna bergz¬
männen någon tijd hålla masugnarne, som merendelz ligga
ofwanför hamrarne, och de sidstnemde i gång men sällan eller
aldrig om sommar och wintertijd, altsom wäderleken på the 4
åhrsens tijder sig ställer och skickar, med ett ord tillsäjandes,
brist på skog fruchta hwarken wij eller wåra effterkommande
före, så mycket som wij eij mera åhrligen måste rädas för
wattubristen.
526
5:0. Förstår hwar bergzman sin kolning och wet at nyttia
ahl samt utbläda odugelig biörk, then till hammarskafft aldrig
kan nyttig göras, thertill med aspp och flere onyttige trän at
kola utaf, som till kolning i andra landzorter förkastas.
6:0. Arbetar bergzmannen med och ställer i öfrigt bergz-
bruket sielf uti ordning, så at uträkningen på kolen aldrig en
förnufftig bergzman fela kan, eij eller det, huru mycket till
hwart skeppund järn i hyttan och i hammaren skall och bör
uppgå, så at en bergzmans hammarsmed möjeligen icke kan
öda och bränna bort kål i oträngda måhl.
7:0. Har wår Bergzlag, som allbekant är, eij särdeles åker¬
bruk utan i alla tijder kiöpt och städse spanmål till egna hus-
håld, utom arbetzfolkets föda, kiöpa och sig tillhandla måste;
kunnandes iag eij obemält lämna, at alt thed folk, som Bergz-
lagens arbete i grufwor, hyttor, hamrar och skogar giöra måste,
hafwa det tyngsta och trägnesta arbetet och i hänseende der¬
till kräfia mera mat och kropsens uppehälle än annat folk.
Nu af alt detta och hwad mera härtill än läggas kan, lärer
förmodeligen finnas, at omförmälte Bergzlager betarfwa till
sitt uphielpande tillökning på hammarskatten. Då deraf den
säkra frucht och nytta är at förwänta, det detta folk kunna
såwähl hädaneffter som ifrån första början och sin uprinnelse
tiena sin allernådigste konung och fädernesland effter yttersta
krafft och förmågo, utan särdeles klänning och afsaknad, både
i god som ond tijd.
Stockholm d. 26 Septemb:r a:o 1738.
Erich Johanson Wijk.
7.
Bondeståndets konceptprotokoll den 7 oktober 1738 angående
tillstånd för borgerskapet i Finland att hos bönderna uppköpa
slaktkreatur.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 2.)
Protokollet sid. 200.
Thet ... marknadsplats1, och derest de under den beqwäm-
ligaste tiden, hwileket är bergsletiden, skall drifwa sine slackte-
creatur till kiöpstad el. marcknad, så måste det skje ganska
hastigt för åkerbrukets skuld, hwarigenom creaturen utmagras,
1 Se s. 200.
I
527
så att de intet bekomma hälften emot det, som de af borgaren
kunna bekomma, då han får sjelf uphandla creaturen hemma
hos bonden och sedan drifwa desamma ganska sackta samt wid
ett gott hull framskaffa. Bruken i Finland samt det sämre
Borgerskäpet uti Stockholm skulle äfwen härigenom stadna i
mistning af salt kiöt och slacktecreatur, som då skulle för-
skrifwas ifrån utrikes orter, hwilcket icke allenast förorsakade
dyrhet uti priset utan ock gewinsten deraf komma till utlän¬
ningen samt penningebristen förökas, som redan i Finland är
ganska stor, emedan de blefwe derigenom utförde och ware
egne hemmawarande medbroder undandragne.
Ståndet försäkrar sig om de öfrige respective ståndens hög-
gunstige bifall samt att den finske Allmogens trångmål och
fattigdom högrättwisligen må behjertas och anses, så att de i
denne deras ödmiuke anhållan måge bönhöras.
8.
Johan Perssons i Kopparbergs län memorial om extra bevill-
ningar och utskylder.1
(Ut skott shandling ar 1738—1739, vol. 44, nr 67.)
Protokollet sid. 269.
Högwällborne, Wällborne, Högwyrdige, Ehrewyrdige, Edle
och Högacktade samt Ährebare och Hederwärde samtel. Hög-
lofl. Ricksens Ständer.
Ehuruwäll wid sidstledne 1734 års ricksdag iag såsom då
warande ricksdagzman å mine hemmawarande medbröders wäg-
nar i allra diupeste underdånighet berättade wår swaga ortz
tillstånd, jemte den swårighet, wi råkat uti medelst brist af
skoog, att fullgiöra de många höga och alfwarsamma kongl,
förordningar, som oss tillbinder utgiöra wära cronoutskiylder i
kohl in natura till Fahlu bergzlag; hwilka 2:e hufwudorsaker
synes hota med wår ortz ruiin och alla wåra willkors förswa-
gande; härtill har äfwen tillstött de swåra extra utgiffter, som
lön- och betallningzafgifft iemte slotz- och förswarshielpens ut¬
görande, hwilka sednare iag då alra underdånödmiukast an¬
holt måtte blifwa lindrade och Allmogen i anseende till de
särskilte swårigheter, denne ort är underkastad, blifwa aller-
nådigst ifrån befrijade, hälst som wåre grannar och socknemän
1 Anteckningarna från riksdagsbehandlingen uteslutna här.
528
tillijka med Österdahlarne i nådigt behiärtande kommit, att de
dess utgiffter slippa för den swårighet, de med grufhielpens
ntgiörande till Fahlu grafwa äro råkade uti; med hwilka utom
dess wi i alla dehlar äro lijka, om icke ändå swårare kiäning
i andra måhl hafwa; så ährhölt iag därpå Hans Kongl. Maij :ts
allernådigste resolution, som 54 § i Allmogens allmänna beswär
wid sidsta ricksdag därom i nåder förmäler, nembl. att Hans
Maij:t will infordra Dess och Ricksens Höglofl. Cammar- och
Bergzcollegiers tillijka med H:r Landzhöfdingens och flere we-
derbörandes betänckande till widare utlåtande i saaken, hwarpå
sedan föliande året 1735 uppå H:r Baron och Landzhöfdingens
ingifne memorial till berörde höglofl. kongl, collegier, som
sedermehra till Hans Kongl. Maij:t öfwergådt, i det beklagel.
slut stadnat, att Allmogen oaektadt de i ödmiukhet andragne
swårigheter desse utgiffter utbetala skulle, och som iag nu å
deras wägnar ånyo är anlitt och i de medhafde ricksdagzbe-
swärän Allmogen i underdånödmiukhet andragit samma klagan,
är iag i den befruktan, berörde Hans Kongl. Maij:ts därpå
fällde allernådigste utslag skulle ligga i wägän, den iag eij
förr än wid min ankomst hit till ricksdagen hafft mig bekant;
ty har iag eij underlåta kunnat, så wida nöden härutinnan
trycker Allmogen i Thuna utom broo tillijka med Sätär sockn
så swåra, att undergången totaliter står för ögonen och till
en stoor dehl allaredan för sig gådt, utan flyr till Höglofl.
Riksens Ständer med en ödmiuk boön, att föliande omständig¬
heter, som dels tillförende warit nämbde, dels och nu i alldra
underdånigste ödmiukhet företees, i allernådigst behiertande
tagas.
l:mo. Hwad H:r Baron och Landzhöf dingen Reuterholm
uti dess ingifne memorial, som berördt af åhr 1735, anfört,
som iag effter nådigt tillstånd fådt uti Höglofl. Kongl. Cam-
marcollegium genomläsa, kan iag wäll i min enfalldighet där-
wid eij något påminna utan alenast det, att som Hans Höga
Nåde wederlagt de omständigheter, som af mig på Allmogens
wägnar blifwit andragne angående jämlijkhet emellan dem,
som utgiöra grufhielp, och oss, som utgiöra kongzg.hielp etc.,
har han däriemte nådigst ytrat sig om wår ortz swårighet, i
synnerhet den dehln af Sätärs lähn, som med desse utgiffter
äro behäfftade, för hwilka iag nu fullmäcktig är, och härutin¬
nan afskildt Näsgårdz lähn, hwilken i samma ödmiuka ansök¬
ning giorde ett, effter de med bättre förmon och lägenhet äro
529
försedde; utom dess förmäler högbemälte Herre den swåra
skogzbrist, som hoos oss finnes, hwilka begge dehlar såsom wårt
swåraste tryckande älände wi förhoppades i nådig considera-
tion skolat komma och med någon lisa emot de öfrige ricksens
Allmoge blifwa hugnade, hälst iag noogsamt weet, hwarken
Hans Kongl. Maij:t el:r Höglofl. Riksens Ständers willia eller
mening är att med större och odrägeligare börda belasta en
fattig Allmoge, än den med någon giörlighet kan draga; All¬
mogen däremot hwarken bör eller will effter wår underdånigste
skiyldighet undandraga med ytersta kraffter understödia det
allmänna bästa, och hwad som med giörlighet kan skie till rick¬
sens stora tarfwor contribuera; det är och nu så långt gådt,
att ehuruwäll sedan sidsta rieksdag till större dehln desse räntor
äro indrefne, så kan iag däriemte i sanning bedyra, att större
dehln af denne Allmoge i Sätär och Tuhna stå ännu därföre
debiterade hoos privatpersoner wid Fahlun och annorstädes,
därest de credit kunnat undfå, så att hemmansdehlarne, om
härmed continueras, snart skall gå utur händärne; orsaken är
begripel., om iag i allradiupeste ödmiukhet körtel :n får om¬
röra, det hemmanen är effter gifwit nådigt tillstånd dehlte i
ganska små och ringa dehlar, och folketz tillwäxt är anseenligit,
så att födan för så wäll folk som creatur skall kiöpas mer än
halfwa året, tiensterne med foror, som för warit wahnt, är all¬
deles förswunnen, skogbristen är nu så stoor, att wedbrand
för denne Allmoge tryter till en stoor dehl; sådant oacktadt
skall lijkafult utgiöras kohl till Fahlu grufwa, hwilka, enär
de kiöpes, måste betalas mera än dubbelt, emot den ränta, wi
i cronones jordebook äro upförde till, wägän med framförslen
är på desse ställen 4, 5 å 6 mihl, som åtgår hela wintren, hälst
som nu eij något beständigt winterföre på några åhr warit;
om någon uprättelse skall stå att ährhållas, beder iag under-
dånödmikuehn Höglofl. Ricksens Ständer täcktes härmed i nå¬
der så förfara, att det lilla, som denne Allmoge kan hafwa
bespardt, eij alldeles dem blifwer afhändt utan till deras up¬
rättelse någon lindring wederfars.
2: do. Kan iag eij underlåta än häriemte i allra diupeste
underdånighet berätta, det Tuhna utom broo, hwilka desse ut-
giffter betala, äro med Tuhna ofwan bro, som desse utgiffter
slippa, igenom giffte, kiöp och byte med jordägorna samman¬
blandade, att iag tor säija, öfwer 100: de hushåll, som boo utan
bro, äga fast egendomb ofwan bro, på hwilket sednare ställe
34 — 4712 Bondeståndets protokoll
530
grufhielpen med dess förhöjning, för hwilken de extra be-
willningar slippa, betahlas effter jordetahlet; men där de bafwa
sine hemwist utan broo, betahlas desse extra utgiffter effter
mantahlen eller folket, hwaraf fölier, att de wid desse begge
utgiffter dubbelt få widhäffta; aldrig kan iag förmoda, att
i så beskaffadt saak, där en så fattig ort är, med så många
swårigbeter bebäfftad, Höglofl. Riksens Ständer sådant will
åstunda, utan om bielp, hwarom iag alldra underdånödmiukel: n
anropar, och beder nådrättwisligen må meddehlas.
3: tio. Att Fahlu kopparwärk är det ädlaste och angelägnaste
i bela rijket, hwarpå alla inwånares bästa och wällgång i alla
tijder beroodt, hwarföre och Hans Kongl. Maij:t och Höglofl.
Ricksens Ständer stoor ömhet härom altijd wijsat dess upkomst
befordra, hwartill ährfordras åtskillige materialer, som wi om¬
kring Fahlun belägne någre fåå socknar äro, dels effter forna
tij ders öfwerenskommelse, dels och effter höga befallningar
blifwit tillhållne förskaffa; i förra tijder har det kunnat med
lindrighet effterlefwas och fullgiöras, men nu, sedan tijderne
så förändrades, att all ting nu blifwit swårare, måste det med
mera än dubbell last och tunga ännu effterlefwas, så är dåclt
däremot den allra ödmiukaste förtröstan, att wårt tillstånd
däreffter måtte blifwa ansedt och wij med den öfrige riksens
Allmoge, som Gud i naturen så wäll med sädeswäxt som andre
förmohner behagat mera hegåfwa, eij twert om med dubbel,
ia, i anseende till wår hemmans storlek med 3, 4 å 5-dubbell
utgifft belastas, som här tilz skiedt, effter nu eij annat näringz-
sätt är att tillgå på wår ort än att lefwa af den frukt, hwilken
af desse små hemmansdehlar falla kan; och under den tijden
det förtärs, framskaffa med stoor tunga och beswär, lxwad som
wår plikt till denne grafwa är att utgiöra; iag beder därföre
allra underdånödmiukast Höglofl. Riksens Ständer någon lind¬
ring till wår uprättelse måtte i nåder blifwa bewilliat, att wij
för desse omtalde utgiffter befrijade blifwa. Förblifwandes
iag framhärdigt
Högloflige Ricksens Ständers
allra underdånödmiukaste tiänare
Joli. Pehrsson.
På Tuhna utan broo och
Sätärs sokns wägnar såsom
herdagzman.
531
9.
Justitie- samt Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationernas
betänkande om Allmogens i Finland klagomål mot kronobe-
tjänterna,.1
(Ut skott shandlingar 1738—1739, vol. 39, nr 41.)
Protokollet sid. 372.
Riksens Högloft. Ständers förordnade Justitia!- samt
Cammar-, oeconomie- och commerciedeputationers betänc-
kande angående en delli af Allmogens i Finland anförde
klagomål öfwer oförrätt, som dem af cronobetiänterne där¬
städes skall tillfogas. Gifwit wid riksdagen i Stockholm
d. 29 Jannarii 1739.
Genom extractum protocolli af d. 9 September förledit åhr
hafwer det Ärbara Bondeståndet gifwit de öfrige respective
stånden till kiänna, huruledes åtskillige utaf Allmogens depu¬
terade ifrån Finland hafwe hos bemelte stånd uti ganska be-
dröfweliga ordasätt andragit, huru mycken stor orätt Allmogen
i Finland lider af cronobetiänterne; hwarwid ibland annat an-
fördt är, at när bonden kommer til bordräckningen, så skall
af honom tagas under namn af försellega 1 öre silfr:m:t för
hwar dahl:r silfr:m:t, som han til cronan ärlägger, hwarigenom
fogden ansenlige penningar til sin nytta sammandrager, och
om intet cronofogden är bonden gunstig, drifwer han honom
med hugg och slag de så kallade rester at betala. Man skall och
skrida så långt, at bonden blifwer afklädder och qwarhållen,
då åter cronofogden sine betiänte till hemmanet sänder at där¬
städes som grymma fiender den arma bondens egendom öfwer-
fara. Mantalscommissarierne skola och bruka det sättet, at de
låta et faat framsättia, hwaruti hwar bonde skall til honom en
wiss penningeafgift ärläggia. Derjemte berättes ifrån desse
orter, at uppbördsmännen i stället för 3 så kallade tingzgiäst-
ningzkappor taga 8 å 10 kappor och derjemte twinga at gifwa
bräder, skiutzpengar och andra mutor, som sig nästan så högt
bestiga som deras cronoutlagor. Så skall och af Allmogen tagas
en stor del cronoutlagor, mera än som det bör wara, emedan
uti deras liqvidationsböcker eij skall finnas något debet utsatt,
huru mycket de rätteligen skola utgiöra. Desse och flere mål,
1 Anteckningarna från riksdagsbehandlingen uteslutna här.
532
hwaröfwer Allmogen ifrån Finland klagar, medgifwer och det
Ärbara Bondeståndet wäl wara af den beskaffenhet, at hwar
och en, som befunnit sig i så måtto på det ena eller andra sättet
förolämpad och oförrättad, hade då deröfwer hos wederbörande
sitt klagomål at anställa, så at denna saken icke skulle tyckas
böra hos Riksens Höglofl. Ständer anmälas. Doch som Allmo¬
gens i Finland åstundan nu icke wore at med denna berättelse
bringa någon uti answar och olägenhet för det, som i anseende
till den förflutna tiden af wederbörande skiedt är, så framt
icke någon af de förolämpade derom sig wille angifwa och
laga slut påstå, utan Allmogens endaste afsickt wore, at för
den fölljande tiden sådane afsteg, missbruk och oförrätter måge
alldeles af boij as, så at Allmogen hädaneffter på intet sättet
måtte utstälas för dylijkt orättwijst förfarande af sådane be-
tiänte, hwilka så wäll som Allmogen borde wetta, hwaruti
Kongl. Maij:t och cronans samt undersåtarnes oskilljachtige
wällgång och lycksalighet beror; ty förmäler ståndet sig icke
kunnat undgå at til de öfrige respective stånden hemställa, om
icke denna saken kunde remitteras til desse 2: ne Riksens Hög¬
lofl. Ständers förordnade deputationer at inkomma med be¬
hörig utlåtelse och betänckande, på hwad sätt dylika och andra
olägenheter för Allmogen hädaneffter och i den fölljande tiden
på bästa sättet måge kunna förhindras och afböijas.
Ett sådant af det Ärbara Bondeståndet giördt hemställande
hafwa jemwäl Riksens Höglofl. Ständer behagat bijfalla. I
föllje hwaraf och till fullgörande af den derutinnan ärhållne
remisse Justitia:- samt Cammar-, oeconomie- och commerciede-
putationerne hafwa detta ärende uti behörigt öfwerwägande
tagit, och alldenstund lagen uti det XLIV capit. Missgiärningz-
ballcken ty del: 11 utsätter, med hwad straff den ansees bör, som
lägger skatt och tunga å Konungens skattskylldiga undersåtare,
och uti X cap. Rättegångzb:n, § 27, jämwäl är stadgat angå¬
ende foro, hwarest slike brott och angifwelser lageligen under¬
sökas och dömmas böra, fördenskull finna wäl deputationerne,
at i detta mål icke något widare wore at tilläggia, än at det,
som således redan både nyttigt och alfwarsamt förordnat är,
blefwe altijd med den efftertryek, som wederbör, handhafft
och wärckställt. Men hwad detta specielle klagomål angår, så
emedan et sådant af Bondeståndet angifwit orättwist förfa¬
rande af cronobetiänte, som man icke utan största missnöije
måste förnimma, torde utom den olägenhet, som medelst tid
533
effter annan skiedde misswäxter och andra olyckor den nog
utblottade och fattige Allmogen i Finland tillfogas, äfwen wara
en stor ordsak dertill, at man en och annan gång förspörjer,
det åtskillige af Allmogen gå öfwer gränsen til Ryssland, ty
hålla deputationerne före, at sådant borde gifwas Hans Kongl.
Maij:t i underdånighet tilkiänna, på det wederbörande Dess
befallningzhafwande i den ort, derest de öfwerklagade miss¬
bruken förelupit, måtte få befallning at låta sådant blifwa
undersökt och den brotzliga androm til skräck och warning
tilbörligen afstraffad.
Och ehuruwäl det icke förmodas annat än ju h:rar lands-
höfdingarne noga lära effterföllja den af Hans Kongl. Maij:t
nådigst utfärdade instruction år 1734, som fullkomligen be-
skrifwer den tilsyn, dem i gemen åligger at hafwa om lag och
rätts tilbörliga släppande och wärckställighet, synes det doch
mycket befordra det derwid påsyfftade ändamål, och at i syn¬
nerhet konungens Allmoge eij måtte lida någon förtryck och
oförrätt, om h:rar landzhöfdingarne hwar uti sitt län, så wida
möijeligit wore, reste omkring en gång om året och effter förut
skiedde kundgiörelser om deras ankomst och orten, som effter
Allmogens möijeligaste beqwämlighet lämpas kunde, hwarest
de, som hade at klaga, kunde sig anmäla, då effterfrågade,
huru i länet tillginge, och i fall någon orätt hade förelupit
antingen af cronobetiänte i länen eller elljest, då tillsåge, at
sådant ofördröjligen blefwo rättat och afgiordt. Til at och
än widare befordra Allmogens wällfärd i detta fall hafwa de¬
putationerne funnit nödigt wara, at häradshöfdingarne jemwäl
blefwo anbefallte at hwarje gång, då tingzterminerne utlysas,
äfwen kundgiöra, det hwar och en, som wet sig på förber:de
sätt hafwa lidit och är i stånd det at bewisa, kunde sig wid
häradstinget infinna och sådant hos rätten angifwa. Hwar-
effter häradzhöfdingarne på första tingzdagen, då menige man
mäst är församlad, böra effterfråga, huruwida Allmogen någon
oförrätt på et eller annat sätt af cronobetiänte eller andra till¬
fogas, och när slijka emot Allmogen begångne fehlsteg för¬
spörjes eller det wid rätterne angifwes, borde häradshöf¬
dingarne straxt deraf lemna h:r landshöfdingen i orten be¬
hörig notification, på det han widare måtte föranstalta effter
lag och som målets omständigheter det ärfordra. Härwid har
och Justitiaedeputationen för sin dehl tyckt, at den processen
brukas kunde, at när sådane klagomål wid rätterne hos häradz-
534
höfdingarne angofwos, skulle de deröfwer straxt infordra dens
förklaring, som klagomålet rörer, och acten sedan til h:r lands¬
höfdingen widare föranstaltande honom tillsända. Dessutan
har och Cammar-, oeconomie- och commerciedeputationen hål¬
lit före det wara önskeligt och at det torde jemwäl lända myc¬
ket til befordran at kunna hindra dylijka ofwan förmälte miss¬
bruk, om flere så af Ridderskapet och Adelen som Präster¬
skapet och andra ståndspersoner wille wid tillfälle effterfråga,
om Allmogen på förberörde sätt någon oförrätt skiedde, och
i fall det förspordes, då straxt sådant angofwo hos h:r landz-
höfdingen i orten, som utan twifwel läte wara sig angelägit,
at den olägenhet, som Allmogen tillfogas, måtte wederbörhn
blifwa hämmad och rättad och Allmogen eij således hafwa
ordsak at under sin millda och nådiga öfwerhet sucka
öfwer en af cronobetiänte antagen så ganska straffbar myn¬
dighet, som nu öfwer klagas. Men Justitisedeputationen åter
har tyckt det wara betänckeligt at til et slijkt angifwande
authorisera hwar och en eller andra än dem, som sielfwa äro
lidande eli: r och å embetes wägnar har mackt at lagligen an-
gifwa och påtala de brott eller missbruk, som förelöpa, emedan
det annars kunde hända, at någon funnos, som af lättsinniga
ordsaker eller afwund opwäckte Allmogen til oskiälige klago¬
mål och andra oroligheter ibland menige man. Om ochså af
et godt upsåt och wällmening någon skulle effterfråga och
angifwa sådane missbruk och orättrådigheter, wore han under¬
kastad det beswäret at lageligen bewisa sitt angifwande eller
och at giöra laga reconvention, om han till äfwentyrs uti be-
wisan bruste.
Sluteligen äro och begge deputationerne deruti ense, at h:rar
landshöfdingarne böra wid hwarje års slut genom underdånige
berättelser gifwa Hans Kongl. Maij:t tillkiänna, huruwida så¬
dane resor, som förbemält är, wörö skiedde, och om något
klagomål af särdeles angelägenhet då förekommit, huru det
blifwit rättat, eller hwad författningar derwid kunde wara
nödige; förmodandes deputationerne, at månge klagomål skulle
derigenom uti sielfwa residencet förswinna eller och för¬
minskas, och at uti de län, som äro af wida begrep, den fattige
och widtaflägne hafwa så mycket större lägenhet at andraga
sin nödtorfft, hwaruti han elljest kunde lida och hellre fri-
willigt underkasta sig all oförrätt och twång än med lång resa
och omkostnad derutinnan söka bot och ändring.
535
Hwilket allt .Justitia:- samt Cammar-, oeconomie- och com-
merciedeputationerne til Riksens Höglofl. Ständers widare be-
pröfwande hemställa bordt. Ut supra.
På Riksens Höglofl. Ständers Justitia- samt Cammar-, oeco¬
nomie- och commerciedeputationers wägnar
C. G. Bielke. Garl J. Leijonstedt. H. Schröder. Jöran Wallin.
Tino. Plomgren. G. Ad. Palm. A. Christenson. Eskel Pärsson.
10.
Bondeståndets konceptprotokoll den 16 mars 1739 angående
de licentierade riksråden.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 2.)
Protokollet sid. 414.
Uplästes ... modificationer.1
Sedan befalte ståndet, att [af] Secreteraren skulle föras till
protocols, att ståndet icke har någon del uti denne saken.
En skrift till Secrete Utsk.
Som hos ståndet kom uti ett ganska ömt och noga öfwer-
wägande, huru ofta af R. Höglofl. Ständers Secreta Utskått
projecteras gravationer i staten till landets och i synnerhet
den fattige Allmogens oundwikelige skada och undergång, så
blef enhällel. öfwerenskommit, att utan det, som ståndet till-
förende anfördt om dess rättighet att bekomma säte och stämma
i Secrete Utskåttet, nu jemwäl igenom utdrag utur protocollen
med de öfrige högrespective stånden wälment communiceras
skulle, huru nödigt det är, att ståndet måtte tills widare hafwa
sine deputerade wid de tillfällen uti Secrete Utskåttet, enär
statswärket är under deliberation och öfwerwägande, på det
ståndet, enär dylika angelägne ärender uti pleno förekomma,
måge in pleno så mycket tillförlåteligare kunna avgiöras och
beslutas, hwilket ståndet högeligen skolat önskat i anseende till
det bekante ärendet äng:de de 5 Deras Excellencier Hrr Riksens
Råd och den dem af R. H. Ständer bewilliade pensionen, hwil-
ken sak ståndet alldeles tager på den foten, att det sig dermed
eij widare befatta kan än att om de öfrige respective stånden,
1 Den härefter följande delen av konceptprotokollet är i sin helhet
överkorsad. Anledningen därtill framgår icke av protokollet.
536
som hafwa sine fullmäktige i Secrete Utskåttet, äro derom för¬
säkrade, att riksens redan faststälte stat är till denne afgift till-
räckelig, så kan ståndet dertill eij neka. Men skulle staten
och den redan så godt som faststälte bewillningen derigenom
lida någon gravation, så kan ståndet dertill icke samtycka,
hwarför ståndet hos de öfrige högrespective stånden till gunstigt
bifall recommenderar deras ansökning om säte och stämma uti
Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskått, i synnerhet nu i bör¬
jan wid de rådplägningar, som röra det angelägna statswärket,
hwilket så nära rörer Allmogen och med skiäl bör räknas för
den största rikswårdande angelägenhet i anseende till rikets
allmänna wällfärd, hwilken samtelige Riksens Bondestånds full¬
mäktige uti deras riksdagsfullmakter är dyrt anförtrodd att
wid alla deliberationer på alt sätt bewaka, hwilket emot berörde
fullmakters innehåll ståndet betagit är, så länge ståndet wid
dylika angelägne ärenders öfwerläggande och afgiörande med
de öfrige högrespective [stånden] eij hafwer någon delachtighet.
11.
Erik Johansson Wijks i Västmanland memorial om fjärde¬
parts förhöj ning en i tullen.
(Bondeståndets arkiv 1738—1739, vol. 8, fol. 61 ff.)
Protokollet sid. 443.
Ödmiukt memorial.1
Sedan Bondeståndet och i synnerhet de af Allmogen, hwilka
uti Bergzlagerne och innom de dersammastädes inrättade så
kallade bergztullar boendes äro, igenom Riksens HöglåfLe
Ständers Tulldeputation tillika med extracto protocolli fått
del af Kongl. Maij:tz och Riksens Höglåf 1: e Commerciecollegii
memorial angående berörde Allmoges beswär deröfwer, at icke
allenast dem skall swårt falla utan betalning få utförszedlar
uti tullkamrarne i städerne och wid marknadzplatser uppå
de waror, som de dersammastädes till sitt egit husbehof up-
kiöpa, hwarigenom händt, at de för sådanne waror twärt emot
1 Med påteckningen: Bes. d. SI Mart. 1739, ånyo ä. 11 April. Med på¬
skrift den 14 April 1739 och bifallit Com.colleg. samt Tulldeput:s ytt¬
rande.
537
kongl, resolutioner måst tullen betala, utan och då ändteligen
någon kunnat förskaffa sig sådanne utförssedlar, så skall än-
doch för en del full tull men för altsammans, som på företalte
sätt till husbehof upkiöpes, fierdepartzförhöjningen Allmogen
aftagas; så har Allmogen af bemälte memorial förnummit,
hurusom högbemälte collegium härutinnan hördt Generaltull-
arrendesocietetens herrar fullmäehtige, hwilka och sig utlåta,
det i förmågo af Hans Kongl. Maij:tz resolution på städernes
beswär af åhr 1668, 5 §, Allmogen är frikallad för bergztullens
ärläggande af de waror, som de uti städerne och marknadz-
platserne hafwa upkiöpt til egit husbehof, allenast de wid be¬
mälte tullar framwisa attester af tullcamrarne i städerne, at
sådanne waror på berörde orter äro upkiöpte och icke på lan¬
det samt at Allmogen skola niutit berörde kongl, resolution
tillgodo, så widt Generaltullarrendesocieteten witterligit wara
skall, och det såwäl under cronobetieningen som sedan tull¬
arrende tog sin begynnelse med mera. Och ehuru det i orterne
nogsamt kan bewisligen göras, det Allmogen icke niutit mer-
berörde kongl, resolution till godo, sorn och theraf nog klart
kan aftagas och slutas, eftersom i fall thed skiedt, Allmogen
då icke haff t orsak el:r kunnat sig häröfwer beswära, ock torde
Allmogen wid deras fullmächtiges hemkomst effter ährhållen
kunskap härom få tillfälle widare gifwa höga wederbörande
all behörig effterrättelse i detta måhl i anledning af General-
tullarrendesocietetens åstundan i offtanemde memorial. Dock
som Generaltullarrendesocieteten sig äfwen uthlåter, att redan
ytterligare ordres till wederbörande tullcamrar afgådt, det de
uti förberörde måhl skola låta Allmogen offtahögstbem:te kongl,
resolutioner till godo niuta ock dem på intet sätt deremot be¬
swära wid hårdt answar tillgiörande, ty förmodar Allmogen,
att sådant lärer föra den wärkan med sig, att den eij vidare
härutinnan måtte lijda, ock skulle Allmogen högst åstunda,
att sådant genom offentel:e publicationer uti bergzorterne
kungiordes, då det aldrabäst öfweralt blefwo kunnigt, effter-
som dessutan Allmogen, som likwähl är worden beswärade
med en sådan afgifft, icke kunna härom allmänt ock så noga
blifwa underrättade ock wetta om det ena ock andra påminna
och hwad dem med rätta tillkommer.
Men att Generaltullarrendesocieteten andrager, att 1686 åhrs
y.rpartzförhöjmng är worden betalt oek skall böra ährläggas
af förberörde wahror, som Bergzallmogen till sitt egit huus-
538
behof på besagde orter uphandla, beropandes sig derutinnan
til grund uppå Kongl. Maij:tz senare resolution ock det af
Högl. Kongl. Cammarcollegio i föllie theraf afgångne bref
till Generalinspectoren Hägerflycht af d. 4 Juli 1687 såwäl
sorn kongl, brefwet af åhr 1735, af hwilket senare, till be¬
styrkande häraf, sielfwa orden skola intagas, det förmenar
Allmogen wid närmare efftersinnande af de tillfällen, som
gifwit anledning till högberörde bref och hwad de tydeligen
innehålla, efter ordens lydelse ock rätta mening, såwäl som
huru 1/4-partzförhöjningen tillkommit, icke hafwa sin grund
hwarken uti de åberopade brefwen el:r tulltaxan af åhr 1687
d. 3 Januarij, hwilket förmodehn deraf ögonskienligen står
att ährhållas och bewijsas, ty
l:o finnes klarligen af 1686 ahrs rikzdagzbesluth, att Riksens
Högl. Ständer då på wiss tijd bewilliat 1/4-partzförhöjningen
uti tullen till styrka uti riksens allmänna tarfwor ock ut-
giffter, hwareffter ock 1687 åhrs tulltaxa är worden inrättad,
så att alla de, som borde betala tull, skulle den fult uth med
förhöjningen utgifwa, ock således ingen åtskilnad giöras emel¬
lan den gamla tullen ock 1/4-partzförhöjningen, utan den, som
wörö skyldig betahla tull, borde den på sätt, som sagt är, fult
uth ährlägga, blifwandes altså det fast och beständigt, att
generaliter ingen, som tulla bör, kan slippa med 1/4-partzför-
höjningen allena ock twärtom ingen betala 1/4-partzförhöj-
ningen, som för tull bör wara ock är frij, dertill någen oss
bekant kongl, förordning öfwer tullwäsendet icke anledning
gifwer utom wid en ock annan casum specialem. Hwaruppå
2:0 det af Generaltullarrendesocieteten åberopade Kongl. Cam-
marcollegii bref till Generalinspectoren Hägerflycht blått ock
allena hafwer sitt afseende, emedan der effter hos Hans Kongl.
Maij:tt skiedd förfrågan uprepas 3: ne speciales casus för dem,
hwilka genom special kongl, benådning på wissa åhr, samt de
manufacturer, som alldeles för tullen äro befrijade, huruwida
af dem skall gifwas någon förhöjning allena, effter som de för
förra tullen wörö frije, deruppå Hans Maij:tt sig utlåtit,
1:0 hwad hospitalers ock slijka frijheter angår, desamma böra
fierdepartzförhögningen utgiöra, så att dem eij större pro¬
portion häreffter än härtils warder bestådd, ock 2:o att de
wahror, som stå i tulltaxan specificerade, böra gifwa tull ock
allenast på några frijhetzåhr genom någon special kongl, be¬
nådning derifrån eximeras, med fiärdedelsförhögning skola
539
beläggas, efftersom de elliest komma att åtniuta större
frijhet än intentionen warit, hwilken frijhet både i detta
oek förra måhlet allena regarderade g:a änkla tullen men
således intet fierdepartzförhögningen, sidst ock 3:0 att de
manufacturer, af hwilka ingen lilla tull betalas, icke eller
förhögningen kan fordras, hwaraf är ögonskienligen, att utom
in casu speciali, som detta är, ingen 1/4-partzförhögning kan
tagas, ock att den, som för tullen föruth warit alldeles be-
frijad, äfwen är frij för förhögningen ock altså desse särskilte
måhl icke kunna dragas till allmän effterlefnad för Allmogen
utan någon kongl, förordning i dy måhl, hafwandes förmodehn
1668 åhrs kongl, resolution sitt afseende deruppå, att de wah-
ror, som Allmogen i Bergzlagen uti städerne ock på marknadz-
platser till sitt egit huusbehof kiöpa, redan blifwit i staden
ock på marknadzplatserne förtullade ock åter bergzlagztullarne
för den orsaken inrättade, att de wahror, som ifrån landet
eller staden upförs till sahlu, måtte blifwa förtullade ock eij
tullen undslippa, efftersom de förre föruth eij aflagt någon
tull ock ifrån de sednare af handlande föres till Bergzlagen
till fördehl ock att på dem winna, wid hwilka bägge tillfällen
hela tullen, förhögningen inberäknad, lärer böra betalas men
intet förhögningen allena, ock fölliachtelin detta Kongl. Cam-
marcollegii bref icke kan läggas till fundament, att Allmogen
uti Bergzlagen böra för de wahror, de till sitt egit husbehof
uit städer och marknadzplatser uphandla, ährlägga y4-partz-
förhögningen, då 1668 åhrs kongl, resolution dem ifrån tull
frijkallar. Sidst ock
3:0 hwad 1735 åhrs kongl, bref widkommer, så finnes deraf,
när man det effter dess ord ock rena mening igenom läser, att
det uttrvckel: n förklarar, hwad näst föruth anför dt är om
ändemåhlet till bergztullarnas inrättande ock att Allmogen
ifrån tullens ährläggande för de wahror, som i städer eller
på marknadzplatser upkiöpas allenast till husbehof, böra wara
frijkallade, i anseende hwartill ock Romfartuna sochn, som
likwäl till största dehlén är belägen innom den så kallade
Ähs tull, med flera deromkring liggande sochnar blifwit frij¬
kallade för tullbeswäret, desutan skulle Qwarnbro tull i Wäss-
manneland uphäfwas ock afskaffas, som wörö upsatt till last
ock tunga för de nästliggande sochnar, som ther tullen eller
1/4-partzförhöjningen ährlägga måste för alt, som till husbehof
kiöpes ock hemföres, hwilka senare ord ju uttryckel:n ut-
540
nämna, hwaruti denna tull wörö Allmogen till last och tunga,
ock hwarföre, jämte det som föruth uti kongl, brefwet om¬
talas, han borde uphäfwas ock afskaffas ock altså de orden
för någon dehl icke kunna därhän antagas, att de befalla, det
fierdepartzförhögningen måste betalas för sådanne wahror, som
till husbehof i stad eller på marknadzplats kiöpes ock hem¬
föres, hwilket så mycket klarare deraf synnes, som kongl, bref¬
wet både i början omförmäler, att Allmogen bör alldeles wara
frij för tull för de wahror, som de på offtanemde ställen allena
till husbehof kiöpa, ock jämwäl effter desse orden wid slutet
af kongl, brefwet uttryckel:n säjes, att berörde tull i ingen
måtto är nödig att therwid uppassa thet, som till Bergzlagen
till salu föres, hälst på alla winterwägar tullplatser äro in¬
rättade, ther tullen både bör ock kan ährläggas, hwilka ord
tydelm bewijsa, att thenne Qwarnbro tull wörö onödig ock
altså ther hwarken tull eller fierdepartzförhögning betalas,
som ock de, äfwen som i början, uttrycka, att tull allena bör
afgå det, som till salu till Bergzlagen föres men ingalunda
någon fierdepartzförhögning allena, emedan, då tull bör be¬
talas, bör den utgå effter taxan, och då man för tull är frij,
bör eij eller fierdepartzförhögning tagas utan uti de anförde
casibus specialibus, det ock jämte detta kongl, brefwet så wäll
1687 åhrs Kongl. Cammarcollegii bref liusligen wid handen
gifwa.
I anseende till hwilket alt Allmogen förmoda, att effter 1668
åhrs kongl, resolution, hwaruppå 1687 ock 1735 åhrs kongl,
bref sig grunda, de måtte för sådanne wahror, som de uti
städer ock på marknadzplatzer till sitt egit husbehof upkiöpa,
då de det på wederbörligit sätt bewijsa, för någon tullafgifft
blifwa frijkallade och således niuta högstberörde kongl, reso¬
lution ock bref till godo effter theras rätta lydelse ock klara
innehåld.
Erich Johanson Wijk.
12.
Bondeståndets underskrifter vid 1739 års riksdagsbeslut.
Protokollet sid. 507.
Olop Håkansson
Taleman
Stockholms län.
541
Scaraborgs län.
Bengt Nilsson Anders Jonsson
Åbo och Biörneborgs län.
Erich Mattsson.
Cronobergs län.
Eskel Person Carl Abrahamsson
Jönkiöpings län.
Jon Bengtson
Vessmanland.
Jonas Carlson Öhrman
Nyslotts och Kymenegårds län.
Arvid Hinddricksson Matz Härkänen
Mattz Killiunen Mårten Kårhonen
Östergiötland.
Botuid Olufson Anders Olufson Nils Månsson
Oluf Nilsson
Södermanland.
Nyland och Tavastehus län.
Samuel Hinddrickson Erik Joh:son Axel Bucht
Elfsborgs län.
Jonas Larsson Jonas Nilllson( !) Olof Swenningson
C a 11 m a r e.
Anders Hansson
Kopparbergs län.
Nerike och Wermeland.
Otto Olofsson Nils Olufson Nils Andersson
542
Westernorland.
Westerbottn.
Österbottn.
Jacob Paulsson
Gottland.
Mallmöhus län.
A. Ohlson Påhl Olsson
Christianstads län.
Uti Anders Månssons ställe
if:n Åby och Christianstads län
Påhl Olsson
Blekinge.
Halland.
S. Börgeson Bengt Bengtson Pehr Pehrsson
Giötheborgs och Bohus län.
Olop Larsson Anders Christensson
13.
Kungl. Maij:ts resolution på Allmogens besvär.
(Riksdagsacta 1738—1739.)
Protokollet sid. 507.
Kongl. Maij:tz nådige resolution och förklaring uppå
the allmänne beswär, som Thes trogne undersåtare
af riksens Allmoge uti Swerige och Finland igenom
theras utskickade fullmäktige hafwa wid thenne riks¬
dagen i underdånighet andraga låtit. Gifwen Stock¬
holm i Rådcammaren d. 16 Martii 1739.
§ 1.
Then Menige Allmogen i Swerige och Finland hemställer
i underdånighet til Kongl. Maij:tz nådige ompröfwande och
543
wälbehag, på hwad sätt och igenom hwilka efftertryckelige
utwägar then 96 § af Kongl. Maij:tz nådige resolution på
Allmogens underdånige allmänne beswär wid sista riksdag an¬
gående Kongl. Maij:tz privilegiers, resolutioners, påbuds och
förordningars oryggelige effterlefwande och wärkställande än
widare måtte befästas, på thet Kongl. Maij:t wid infallande
riksdagar med så månge allmänne och enskylte underdånige
ansökningar eij må beswäras och the angelägne riksdagsären¬
der med tilbörlig skyndesamhet kunna afgiöras utan så mång¬
faldigt hinder och uppehåld.
Kongl. Maij:t har thenne underdånige ansökning hos sig i
nådigt öfwerwägande komma låtit. Och som Kongl. Maij:t
finner högst angelägit wara, at riksdagarne, hwilka äro landet
så ganska kostsamme, eij måge utdragas öfwer then i Kiks-
dagsordningen utsatte terminen, så har Kongl. Maij:t, utom
hwad i 1727 års reglemente samt 1734 års riksdagsbeslut härom
för thetta stadgat och faststält är, jemwäl wid innewarande
riksdag utgå låtit Thes nådige förordning om thet, som till
riksdagarnes förkortande än widare iakttagas bör. Och hwad
Kongl. Maij:tz nådige förordningars effterlefwande och wärk¬
ställande angår, så will Kongl. Maij:t effter Riksens Ständers
äfwen wid thenne riksdagen förklarade underdånige åstundan,
sedan wederbörande blifwit hörde, therom i nåder föranstalta,
så till thet ena som andra ståndets nytta och beqwämlighet.
§ 2.
Som en dehl af Allmogen i Upland och Wessmanland i
underdånighet anhåller at få til godo niuta then 12 § af Kongl.
Maij:tz nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne
beswär wid 1727 års riksdag angående the 7 laga hus, som
the i prästegårdarne böra upbygga, utan at thenne präste-
gårdsbygnad må skie och fullgiöras effter the conventioner,
som Allmogen på somlige orter i förra tider ingådt, hwilket
skall falla them swårare; så althenstund i samma 12 § i nåder
stadgas, at merberörde prästegårdsbygnad, som Allmogen å
somlige orter igenom conventioner sig åtagit, bör fullgiöras,
så wi[da] the skiäligen ther öfwer sig icke beswär a, ty will
Kongl. Maij:t nu ånyo likmätigt 22 § af Kongl. Maij:tz nådige
resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär wid
1731 ahrs riksdag i nåder hafwa remitterat thenne under¬
544
dånige ansökning til landshöfdingen och biskopen i orten, sorn
enligit den 4 § af Kongl. Maij:tz nådige privilegier för bi-
skoparne och Prästerskapet af år 1723 hafwa at noga tilse,
thet hwarken Prästerskapet eller församlingarne igenom the
åberopade conventioner måge oskiäligen emot lag och privi¬
legier komma at lida.
§ 3.
I anseende till then skada och olägenhet, som rusthållarne
på wisse orter i riket och i synnerhet i Scaraborgs och Elfs¬
borgs läner beklaga sig lida therigenom, at enär ryttaren för
något rnsthåld kan wara vacant, the äntå så wid general¬
mönstringar som regementsmöten ifrån början til slutet måste
hafwa hästen och monderingen tilstädes, har Kongl. Maij:t
welat stadga och förordna, at the rusthållare, hwilkas ryttare
kunna wara vacante, skola wid begynnelsen af mönstringen
eller mötet sig ther infinna, och sedan the uti theras ordning
upwist sine hästar och monderingar, straxt hafwa frihet och
tilstånd at begifwa sig hem therifrån utan at wänta til mönst¬
ringens eller mötets slut; hwarjemte Kongl. Maij:t will i nåder
hafwa förundt thesse rusthållare, hwilkas ryttare äro vacante,
at på then genaste wägen få fara fram til mötet eller mönst¬
ringen utan at på något sätt blifwa förhindrade och uppe¬
hållne af the hitintils på somlige orter brukade kringmarcher
fram och åter, hwilket alla wederbörande til underdånig efter¬
rättelse länder.
§ 4.
Enär ålderstigne föräldrar och personer, som hemmanen til
sine söner, mågar eller andre afstådt, sig wid mantalsskrif-
ningarne inställa och inga betygelser utur kyrkians böcker,
som för 60 å 70 år tilbakars på månge orter eij blifwit hällne,
dels ock bewisligen äro förkomne, kunna upte om theras ålder,
men trowärdige män medelst säkre och tilförlåtelige omstän¬
digheter intyga, at the äro öfwer 63 år, så är Kongl. Maij:t
i nåder benägen thertill at samtycka, at the måge utur man¬
talslängden uteslutas.
§ 5.
Som Kongl. Maij:t funnit obilligt, at i tullarne för 7 alnars
bräder skall upbäras lika tull som för 9 alnars, så är sådant
likmätigt 24 § af Kongl. Maij:tz nådige resolution på städer-
545
nes underdånige allmänne beswär wid 1731 års riksdag redan
behörigen rättat.
§ 6.
Effter Kongl. Maij:tz nådige resolution på 26 § af Allmo¬
gens underdånige allmänne beswär wid 1720 års riksdag bör
Allmogen icke skiutsa soldaterne til compagniemöten, hwar-
öfwer noga upseende af wederbörande hållas skall. Och hwad
angår gewärets och kostens framförande til eompagniemötet,
kommer thermed at förblifwa effter hwarje landsorts knekte-
contract, så at the, som igenom contracter eij äro förbundne
til gewärets och kostens framförande, therifrån aldeles be¬
frias.
§ 7.
Til undwikande af hwarjehanda omkostnad för rusthållarne
är Kongl. Maij:t benägen at i nåder samtycka, thet uti weder-
börandes kundgiörelser til rusthållarnes sammankomster the
öfwerläggningar hädaneffter skola anföras, som komma them
wid sammankomsten at föreställas, på thet rusthållarne an¬
tingen måge sielfwa weta eller kunna gifwa theras fullmäk¬
tige behörig underrättelse om thet, som afhandlas skall, samt
theras meningar, ifall så nödigt aktas, skriffteligen tilkiänna
gifwa; hafwandes wederbörande at noga tilse, thet rusthål¬
larne icke onödigtwis utan til angelägne ärenders öfwerläg-
gande sammankallas samt at med the mindre angelägne saker,
ther icke någon fara är i drögsmålet, hafwes anstånd, till thes
flere ärender på en gång kunna samlas och företagas.
§ 8.
Kongl. Maij:tt har redan för thetta til wederbörande låtit
afgå nådige ordres at behörigen på finska låta öfwersättia
samt sedan til trycket befordra Sweriges rikes år 1734 gillade
och antagne lag jemte andre Kongl. Maij:tz nådige förord¬
ningar och resolutioner, som kunna tiena Kongl. Maij:tz trogne
undersåtare af Allmogen i Finland til uplysning och efter¬
rättelse.
§ 9-
Beträffande rusthållarnes underdånige ansökning at ifrån
hingstars underhållande hädaneffter blifwa befriade och, i
fall thet eij skie kunde, få betala them af the influtne reserve-
35 — 4712 Bondeståndets protokoll
546
medel, så hafwa rusthållarne sig i thetta mål at rätta effter
the med them ingångne föreningar.
§ 10.
Uppå Bergslagens i Wermeland underdånige ansökning lå¬
ter Kongl. Maij:t til wederbörande afgå Thes nådige befall¬
ning at till så mycket större wisshet och säkerhet både för
kiöpande och säljande förmå landtmannen med sine waror
at infinna sig i Philipstad på inge andre dagar i weckan än
rätta torgdagen, som hädaneffter för Philipstads bergslag ut-
sättes på onsdagen til bergsmannens och Allmogens bättre be¬
qvämlighet.
§ 11.
Allmogen beklagar sig theröfwer i underdånighet, at på
åtskillige orter i riket gemene och wanartige personer, som
blifwit förklarade för owärdige at tjena cronan, ifrån stä-
derne understundom utdrifwas på landsbygden, ther the skola
fortfara uti sitt förra otidiga upförande och förordsaka landt¬
mannen igenom theras kringfarande mångfaldig skada, beswär
och osäkerhet.
Till hämmande af alt sådant will Kongl. Maij:t härmed i
nåder hafwa förordnat, thet skola sådane gemene och wan¬
artige personer, som blifwit owärdige förklarade til cronans
tienst, ifrån städer och fästningar icke på landet utdrifwas
utan föras til publique arbeten, så at the på intet sätt medelst
theras kringfarande och illgrep måge oroa landet och ställa
inwånarne uti beswär och olägenhet.
§ 12.
Kongl. Maij:t will härigenom icke allenast hafwa alfwar-
ligen anbefalt wederbörande at til följe af Kongl. Maij:tz
nådige resolution på. Allmogens underdånige allmänne beswärs
75 § wid 1734 års riksdag medelst mindre hästars antagande
til antalet, än durchtogsförtekningen och marcherutan inne¬
håller, icke betunga Allmogen med för dryg skiuts på hwarje
häst, utan blifwa therjemte wederbörande, som anföra durch-
marcher, i följe af 1719 års tågordnings 3 § strängeligen an¬
tydde at tidigt under egen hand tilsända landshöfdingen i
orten en noga förtekning på theras manskap, drängar, trots
och mera tilbehör samt tillika gifwa tilkiänna, örn någon dehl
547
tlieraf på annat sätt blifwit förut fortskaffat, på thet skiutsen
thereffter må behörigen kunna inrättas och en dehl af All¬
mogen i brist af skiuts wid sådane tilfällen icke beswäras med
fåfäng fram- och återresa.
§ 13.
Kongl. Maij:t -will härmed effter Allmogens i Scaraborgs
och Elfsborgs läner underdånige ansökning i nåder hafwa an-
befalt wederbörande at med theras afrads- och cronotionde-
spanmåls förande til Giötheborgs magazin låta them hädan¬
efter hafwa anstånd til sidst i Maji eller först i Junii måna¬
der, Allmogen til någon mera beqwämlighet.
§ 14.
Thet medium, som til underdånigst följe af Kongl. Maij:tz
nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1734 års riksdag och 56 § igenom wederbörande träffat
är öfwer kyrkiotiondespanmålens betalande i Blekinge län uti
ond och god tid, will Kongl. Maij:t effter Allmogens under¬
dånige ansökning härmed i nåder hafwa stadfäst och gilladt,
så at hädanefter ther i länet i ond och god tid betalas 4 d:r
4 öre silfwermynt för en tunna råg samt 3 d:r och 16 öre
silfwermynt för en tunna korn af bemälte kyrckiotionde-
spannemål.
§ 15.
Anhåller Allmogen underdånigst, at them, som af Allmogen
eller andre thet åstunda, må tillåtas at förbättra eller ånyo
upbygga och uppehålla the giästgifwaregårdar å cronojord,
som häradet tilförende upbygt men under then tid, någon
giästgifware ther bodt, blifwit förfallne, utan at sådant ånyo
upbyggande må påtwingas Allmogen i häradet.
Nu ehuruwäl lagen uti 2 § af 28 cap. B. b. stadgar, at hära¬
det bör å giästgifwaregård på cronojord bygga nödige hus
för wägfarande, giäststufwu med sine camrar, stall och wagns-
lider med alt innanrede; dock som samma § therjemte förmår,
at giästgifwaren them sedan skall hålla wid makt samt at,
enär någor å cronojord will på egen bekostnad hus bygga at
ther giästgifwerie få uppehålla, häradet tå för byggnaden
skall wara fritt; innehållandes jemwäl 52 § af Kongl. Maij:tz
nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
548
wid 1727 års riksdag, at så framt giästgifwaren icke påtagit
sig at giöra någon ny byggnad jemte giästgifweriets behörige
underhållande, then, som sådant giöra will, altid bör wara
närmast til giästgifweriet å the giästgifwaregårdar, om hwilka
landshöfdingen disponera kan, på thet Allmogen må therutin-
nan blifwa hulpen; ty finner Kongl. Maij:t Allmogens i thetta
mål giorde underdånige ansökning wara skiälig och will ther-
före i nåder hafwa stadgat och förklarat, at Allmogen i hära¬
det på intet sätt skall betungas med the giästgifwaregårdars
förbättrande eller ånyo upbyggande på cronojord, hwilka
häradet tilförende upbygt och sedan under then tid, någon
giästgifware ther bodt, blifwit förfallne, enär andre samma
giästgifwaregårdar wilja upbygga och ther giästgifweri uppe¬
hålla, enligit B. b. 28 cap., 2 §, och 22 § af Kongl. Maij:tz
nådige resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1727 års riksdag samt 1734 års giästgifwareordnings 1 §.
§ 16.
Kongl. Maij:t gifwer sitt nådige samtycke til Allmogens i
Halland underdånige ansökning, at then så kallade Falcken-
bergs bro, hwilkens underhållande faller Allmogen ther i länet
ganska kostsam och beswärlig, må blifwa en tullbro. Och har
fördenskul Landshöfdingen i orten ju förr ju häldre at härom
med häraderne öfwerenskomma til thet drägeligaste, som skie
kan, kommandes bemälte bro sedan på en wiss tid emot we-
derhäfftig caution at arrenderas til then mästbiudande, på
thet häraderne hädaneffter för thenne broens widmakthål-
lande och reparation måge aldeles blifwa befriade.
§ 17.
Som Allmogen i Calmare län sig i underdånighet beklagar
öfwer båtsmansroteringens olikhet therstädes, hwaraf en dehl
skola hafwa föga kiäntsel, en dehl åter kommit så utaf sig,
at the lemnat både hemman och egendom, ty låter Kongl.
Maij:t Thes nådige ordres afgå til befälhafwänden i orten
at effter förut skiedd öfwerläggnnig med Ammiralitetscollegio
häröfwer behörigen undersöka och sedan inkomma med sitt
underdånige betänkande, tå saken sedan effter thes befundne
sanskyldige omständigheter afgiöras skall.
549
§ 18.
Althenstund Kongl. Maij:t finner wara ganska angelägit,
at bergsmännen med säkerhet måge kunna förtro sig till sine
masmästare och upsättjare, i liwilkas händer the sin wälfärd
wid blåsningarne anförtro, ty will Kongl. Maij:t effter bergs-
männernes underdånige ansökning i nåder hafwa förordnat,
at hädaneffter på alle the orter, ther sådant icke härintils
skiedt är, alla ordinarie masmästare och upsättjare på lika
sätt, som kongl, förordningen af d. 16 November 1692 angå¬
ende smältare och råstwändare innehåller, theras trohetsed
aflägga skola.
§ 19.
Allmogen anhåller wäl i underdånighet, at the bergsmans-
hamrar uti Nerike och Wermeland, som uti Bergslagen äro
och effter commissioner och undersökningar oumgiängelige
och nödige funnits, måtte med privilegier förses. Men som
för the bergsmanshamrar i Wermeland, hwaröfwer år 1736
en commission i orten är hållen, af Bergscollegio särskilte
resolutioner för hwar och en äro utfärdade, hafwandes och
bergsmanshamrarne i Nerike redan åhr 1689 i anledning af
1687 års Hammarcommissions1 förrättning bekommit sine sär¬
skilte resolutioner; förthenskuld finner Kongl. Maij:t [onö¬
digt]2, at förberörde hammarwärk med andre privilegier skola
förses, utan hafwa the sig fullkomligen at trygga wid the af
Kongl. Bergscollegio i tiletta mål them gifne resolutioner.
§ 20.
Kongl. Maij:t will i nåder hafwa samtykt til bergsmännens
underdånige ansökning, at the bergsmän, som tilwärka koppar,
måge, så länge the them förundte frihetsår räcka, äfwen hafwa
fri utmyntning a‘f kopparen, så framt icke imedlertid någon
annan författning med plåtmyntningen kunde pröfwas nödig.
§ 21.
Effter bergsmännens underdånige ansökning låter Kongl.
Maij:t nu wid riksdagen utgå Thes nådige förordning om
en wiss tid, på hwilken bördemannen til bergsmanhemmans
infriande sig bör anmäla, alla wederbörande til rättelse och
effterlefnad.
1 Tillsatt 1686.
2 Registratur i inrikes civilärenden.
550
§ 22.
Allthenstund sig offta tildrager, at wid cronokiörsslor af
stora och swåra trän månge af Allmogen igenom hvarjehanda
tilfälligheter hlifwa til sine lemmar så bräkte och förlamade,
at the sedan äro aldeles utur stånd at kunna sig nära, så har
Kongl. Maij:t effter Allmogens underdånige ansökning här¬
med i nåder welat förordna, at the af Allmogen, som af dylike
timade olyckor wid förberörde swåra cronokiörslor blifwa så
bräckte och förlamade, at the sedan igenom dylikt eller annat
arbete eij kunna förskaffa sig födan eller giöra någon tienst,
skola utaf the medel, som til eke- och annat träwirckes up-
handlande anslås, årligen undfå något wist i underhåld under
hela theras lifstid. Men the åter, som effter slike olyckor wid
cronokiörslor blifwa så läkte och botade, at the sedan kunna
gå i arbete och giöra tienst, njuta allenast af förberörde medel
hela läkarelönen i proportion af hwars och ens lidne skada
och olycka.
§ 23.
Kongl. Maij:t bifaller i nåder Allmogens underdånige an¬
sökning, at theras til soldater skrefne barn måge, sedan the
blifwit gillade och approberade, slippa betala mantalspen¬
ningar, enär the på någon wiss tid utan at hafwa förbundit
sig till årligit tjenstehjonsarbete, uppehålla sig hemma hos
sine föräldrar och anhörige och ther jemte förswarligen häfda
och bruka thet them anslagne knektetorpet; hafwandes veder¬
börande at hålla noga hand theröfwer, at härigenom icke för-
ordsakas någon oriktighet och underslef hwarken wid mantals¬
skrifningen eller sielfwa upbörden, Kongl. Maij:t och cronan
til skada och mistning uti Thes inkomster.
§ 24.
I anseende til anförde skiäl och omständigheter finner
Kongl. Maij:t skiäligt at i nåder bifalla Allmogens i Blekinge
och Callmare läner underdånige ansökning, at the af bemälte
Allmoge, som under then tiden, på hwilken theras indelnings-
båtsmän warit vacante, til följe af reglementet för hwarje
månad betalt 2 d:r silfwermynt, måge ifrån the them ålagde
böter, för thet at the försummat skaffa båtsmän öfwer wisse
them förelagde terminer, aldeles förskonas och befrias, hwar-
551
under dock the af thenna Allmoge, som afbördat sig thesse
böter, eij komma at begripas.
§ 25.
Kongl. Maij:t har uti nådigt öfwerwägande hos sig komma
låtit Allmogens i Österbottn underdånige ansökning, at then
så kallade Nylands methode, som härtils wid skattläggningar
blifwit brukad, måtte såsom til then ortens swaga jordmån
och hemmanens öfrige beskaffenhet icke lämpelig afskaffas
och en annan lindrigare samt med ägorne öfwerensstämmande
methode i stället inrättas. Och emedan thet befinnes, at icke
någon til thenne orten lämpelig skattläggningsmethode med
säkerhet kan uprättas, innan wederbörande i landsorten ther-
öfwer blifwit hörde, förthenskuld är Kongl. Maij:tz nådige
wilja, thet Landshöfdingen i orten låter wederbörande lands-
betjente uprätta project til en sådan skattläggningsmethode
för Österbottn, som med thes jordmån och förmåner kan wara
öfwerensstämmande, hwilket project, sedan wederbörande blif¬
wit hörde, jemte Landshöfdingens utlåtande til Cammarcolle-
gium insändes at wid nästa riksdag widare skiärskådas och
fastställas.
§ 26.
Bönfaller Allmogen uti Österbottn i underdånighet, at the,
hwilka såwäl under roteringstiden som sedan på frihet up-
tagit gamla ödeshemman och alt sedan erlagt båtsmans- och
monderingspenningarne årligen samt lönt och legt soldat, måge
t.herå med skatte- och bördesrätt utan någon afgifft i nåder
blifwa hugnade.
Kongl. Maij:t gifwer härtill så mycket mera Thes nådiga
bifall, som sådant grundar sig på Kongl. Maij:tz nådige För¬
säkran, uti den för Roter- och indelningscommissionen i Öster¬
bottn d. 12 Januarii 1732 utfärdade instructionens 6 § samt
Kongl. Maij:tz nådige bref af d. 9 Junii 1735, i anseende
hwartil såwäl thenne Allmoge i Österbottn som the, hwilka
therstädes skatterättigheterne med penningar betalt, kunna
giöra sig aldeles försäkrade om skattebrefs undfående å theras
hemman, så snart thesamma blifwit til sine ägor omrösade
samt af landtmätare refwade. Imedlertid måge the fullkom¬
ligen wara förwissade om rolig besittning therå, så länge the
552
hemmanen förswarligen häfda och theraf utgiöra, hwad til
Kongl. Maij:t och cronan samt soldaterne utgiöras bör.
§ 27.
Beträffande rusthållarnes af Bohusläns Dragoneregemente
underdånige ansökning at undslippa thet så kallade 3:die
compagniemöte, emedan thetta regemente hwarken hafwer
augmenter eller sådant understöd, som andre indelte regemen-
ter, så will Kongl. Maij:t i anseende til thesse och flere här-
wid befundne omständigheter i nåder förskona ofwanberörde
rusthållare för thet 3:die compagniemötet, hälst sådant skiedt
wid flere regementer i stöd af åberopad gammal wana; dock
bör härwid i ackt tagas, at et regementsmöte allena om åhret
blifwer hållit likmätigt Kongl. Maij:tz nådige bref af d. 11
Februarii 1735, då afgifften til upbråttscassan för 2:ne com-
pagniemöten erlägges. Men skulle något år 2: ne compagnie-
möten finnas nödige at hållas, så kommer bemelte afgifft at
tå betalas för thet indragne regementsmötet.
§ 28.
Kongl. Maij:t kan icke i nåder bifalla Allmogens under¬
dånige ansökning, at thet i Scaraborgs län uprättade Johan
Catharin® alunebruk må til skogarnes bibehållande uphäfwas,
emedan wid thes första inrättning alt lagligen tilgådt och
innehafwaren theraf wid thes undfångne privilegier hand-
hafwas bör. Dock på thet skatteskogarne, som nu befares, icke
måge ther i länet utödas, har Bergscollegium at noga tilse,
thet bruksidkaren i synnerhet nyttjar sine frälseskogar, hwarpå
bruket förnämligast grundat är, hwarjemte bemälte bruks¬
idkare til frälseskogens besparande har tilstånd af skatte-
böndrens skatteskogar at tilhandla sig någon wed, enär thet
med theras goda låf och minne skie kan.
§ 29.
Allmogen i Finland samt Stockholms och Upsala län be-
swära sig theröfwer i underdånighet, at wisse bruksförwaltare
sinsemellan utan Allmogens samtycke skola hafwa ingådt för¬
eningar, hwarigenom the sig wisse byar under sine bruk til
kålande förbehållit, hwarföre Allmogen i underdånighet an¬
håller om thesse föreningars uphäfwande samt nådigt tilstånd
553
at få sälja ther as kåhl til hwilken the wilja och them beqwäm-
ligast faller.
Althenstund Allmogen ifrån berörde orter icke kunnat så-
dane öfwerklagade föreningar upte och Bergscollegium jem-
wäl förmäler sig therom eij hafwa någon kundskap, så kan
Kongl. Maij:t eij giöra någon widare nådig författning i
thetta mål, än at, i fall Allmogen skulle finna sig hafwa skiä-
lig orsak at klaga öfwer någon dylik förening, Bergscollegium
sådant rättar och afhielper, så at Allmogen i ty mål eij må
skie förnär; blifwandes thenne Allmoge i nåder tillåtit at,
sedan the sine skattekåhl behörigen utgiordt, sälja thet öfriga
till hwilken the wilja och them lägligast faller, dock at we-
derbörandes privilegier och rättigheter aldeles okränkte bibe¬
hållas.
§ 30.
Beswärar sig Allmogen i Nyland och Tawastehus län ther-
öfwer i underdånighet, at ehuruwäl Kongl. Maij:t i Thes nå¬
dige resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1731 års riksdag och thes 42 § förordnat, at the hemman,
som i the gamle jordeböckerne och sielfwa indelningswärken
stå för skatte införde, böra therföre anses, bemälte Allmoge
likwäl eij ännu fädt niuta högstbemälte nådige resolution till
godo, utan skola sådane hemman lika fult anses för crono i
anseende till någon liten åtniuten förmedling på hemmantal
eller skattemarker.
Nu althenstund redan år 1687 i nåder förordnat är, thet
slike hemmans åboer ther i länet oaktadt then af indelnings-
commissionerne them meddelte förmedlingen böra niuta theras
skatträttighet til godo, och thesutan berättas, at större delen
af rusthållen i thetta landskap, som för crono warit ansedde,
hafwa i förmågo af Kongl. Maij:tz nådige resolution på All¬
mogens allmänna beswär år 1731 och thes 30 § undfådt skatte¬
bref, antingen the warit förmedlade eller icke; ty finner Kongl.
Maij:t i nåder skiäligt, at äfwen the öfrige ther i länet, som
i thenna underdåniga ansökning kunna taga dehl, jemwäl måge
til godo niuta merhögstbemälte nådige resolutions innehåld.
Och hwad augments- och tilldelningshemman widkommer, så
böra the äfwenledes bibehållas wid theras gamla men igenom
förmedlingen förlorade skatterättighet, dock att sådant icke
lämpas till andre landskap, hwarmed eij är lika beskaffenhet,
554
och at en sådan förmån af skatterättighetens åtniutande å
the förmedlade militisehemman i Nylands län icke sträcker
sig widare än till them, hwilka antingen sielfwe eller theras
förfäder wärkeligen bebodt och brukat thesse hemman, tå the
i cronones jordeböcker eller wid indelningstiden för skatte
finnas wara anteknade.
§ 31.
Beträffande Allmogens uti Cronebergs, Jönkiöpings och
Callmare läner underdånige ansökning, at monderingskistorne
allenast måge framskaffas til generalmönstringarne, på thet
Allmogen eij widare må beswäras med theras förande till
och ifrån regementsmötesplatserne, hälst soldatens mondering
wid thesse tilfällen beqwämligen kan i tågsäcken inläggas; så
hafwer Allmogen sig i thetta mål at aldeles trygga wid Kongl.
Maij:tz nådige förordning emellan Allmogen och soldaterne
ther i länet, så at Allmogen med sådant fram- och återförande
af monderingskistorne hädaneffter aldeles befrias jemte alle
öfrige orter och landskaper i riket, som igenom contracterne
till thetta beswär icke förbundne äro.
§ 32.
Anhåller Allmogen i Westernorland underdånigst, at någon
lindring på then tårsk och torrfisk, som föres ifrån Norige
igenom Dufweds tull, i gräntstulltaxan måtte i nåder bewiljas
på sätt som i 59 § af Kongl. Maij:tz nådige resolution på
Allmogens underdånige allmänne beswär 1734 angående tullen
för den sill, som ifrån Norrige inkommer, i nåder resolve¬
rat är.
Nu emedan norsk sill och tårsk effter 1696 års gräntstulls-
taxa i Jemteland på enahanda sätt i tullen anses, nemligen
till 18 öre silfwermynt tunnan, och tullen på sill blifwit wid
1734 års riksdag i nåder lindrad till 16 öre silfwermynt tun¬
nan, ty finner Kongl. Maij:t billigt samt ländande til någon
lisa för thenne ifrån städerne wida aflägne Allmoge, at tårsken
samma lindring som sillen i gräntsetulltaxan tilläggas bör.
Beträffande tullen på stor tårrfisk, som i orten kallas säijeox
eller gråsidor, så will Kongl. Maij:t till någon mera nytta
och beqwämlighet för Allmogen i nåder hafwa förordnat, at
thensamme effter wigten hädaneffter förtullas skall till 2 öre
silfwermynt lispundet.
555
Hwad sidst angår långor, råckor och råskilling, som skola
wara så hög tull underkastade, at the icke kunna införas, så
hlifwer gräntzetullen på thesse waror till Allmogens bättre
förmån lämpad och lindrad effter then förnyade stora siö-
tullstaxan, som snart kommer igenom trycket at utgifwas.
§ 33.
Kongl. Maij:t har i nådigt öfwerwägande hos sig komma
låtit Allmogens i underdånighet anförde beswär theröfwer,
at damspannen, som kyrkiowärdarne tillförende åtniutit, på
många orter blifwer indragen. Och som enligit Kongl. Maij:tz
nådige bref af d. 4 Augusti 1691 samt 28 Maji 1696 thenne
så kallade damspannen eij kan bestås kyrkiowärdarne på the
orter, ther ingen intäckt af spanmål i kyrkioherbergen skier,
så kan emot förberörde nådige brefs innehåld ingen ändring
i thetta mål på sådane orter tillåtas. Dock will Kongl. Maij:t
i nåder hafwa bewiljadt, at the, som i the nyss förflutne åren
thenne damspan åtnjutit, för hwilken the ock en wiss afgifft
til cronan utgiordt, icke skola wara förbundne thensamma at
återställa.
§ 34.
Beträffande Allmogens i Wester- och Österbottn underdå¬
nige ansökning, at then spanmål, som öfwerskiuter stater och
anordningar, måtte till thet andre året besparas och blifwa
oförsåld, til at wid förefallande misswäxt af Allmogen kunna
inlösas, så har Kongl. Maij:t, hwad Westerbottn angår, redan
d. 22 April 1735 i nåder förordnat, at behåldningen af crono-
spanmålen therstädes på 2:ne år skall i cronobodarne upläggas
samt icke bortföras eller försäljas utan wid infallande miss-
wäxtår till Allmogen utlånas, hwarwid thet ock hädaneffter
förblifwa bör. Hwad åter en sådan besparing ifrån thet ena
året til thet andra af cronones behållne spanmål i Österbottn
widkommer, så skulle wäl thensamma ther i länet synas mindre
nödig, emedan Österbottn är en god spanmålsort, som äfwen
till andre orter spanmål afsätter; dock som norra delen af
Österbottn är nästan af enahanda beskaffenhet med Wester¬
bottn, så är Kongl. Maij:t benägen at på sådant sätt i nåder
bifalla thenne Allmogens underdånige ansökning, at, sedan
anordningarne betalte äro, then öfriga spanmålen uplägges
at wid förefallande misswäxt af Allmogen kunna inlösas.
556
§ 35.
Kongl. Maij:t har redan effter Allmogens underdånige an¬
sökning låtit giöra thet nådiga föranstaltande, at then sedan
sidsta riksdag i Småland och Blekinge samt Södermanland in¬
rättade nya jägeristaten blifwit till alla delar och omständig¬
heter uphäfwen samt then förra staten och betienterne satte
i thet skick och tienstgiörande, som the förut warit.
§ 36.
Hwad Allmogens underdånige ansökning widkommer, at
1734 års riksdags bevillning jemte lön- och betalningsafgifften
måge aldeles uphöra, så är wid innewarande riksdag alt i
akt tagit, som till Allmogens lisa och lindring i thesse mål
lända kan.
§ 37.
Efter Allmogens underdånige ansökning är ock 1734 års
skogsordning -wid innewarande riksdag öfwersedd samt effter
hwarje landsorts rätta beskaffenhet inrättad och lämpad, All¬
mogen i Swerige och Finland til större förmån och beqwäm-
lighet.
§ 38.
Kongl. Maij:t will härmed i nåder hafwa wederbörande
anbefalt at noga tillse, thet Allmogen till alla delar må til
godo njuta Kongl. Maij:tz nådige resolution på Allmogens
underdånige allmänne beswär wid 1731 års riksdag och thes
1 § samt 2 § af Kongl. Maij:tz nådige resolution öfwer Krigs¬
befälets wid the indelte regimenter til häst och fot i Swerige
och Finland wid 1734 års riksdag andragne underdånige be¬
swär angående casseringar, hwarjemte Kongl. Maij:tz nådige
wilja är, at ingen karl, som en gång wid generalmunstring
är gillad, wid hårdt answar casseras må utan laggilt åkommit
fel, som sedan kan hafwa sig tildragit.
§ 39.
I lika måtto gifwer Kongl. Maij:t sitt nådiga samtycke till
Allmogens underdånige ansökning at på the orter, hwarest
omöijligheten bewisligen finnes ligga i wägen och ther thet
eljest pröfwas onödigt, the mindre wägar, såsom by- och qwarn-
wägar, effter omständigheterne måge undantagas ifrån then
557
bredd af 6 alnar, som lagen i Bygningebalkens 4 capitel för¬
mår och innehåller, hafwandes wederbörande effter behörig
skiedd undersökning at lämpa thenne bredd effter hwarje
orts befundne art och beskaffenhet, så at Allmogen med onö¬
digt och odrägeligit beswär eij må betungas och the wäg-
farande icke hindras uti theras fortkomst.
§ 40.
Kongl. Maij:t har i nåder welat tillåta Allmogen i Nylands
och Tawastehus län samt på andre orter, therest thet be-
tarfwas, at få antaga så många smeder i socknarne, som effter
tingsrättens bepröfwande nödtorfteligen behöfwas, enligit 2 §
af Kongl. Maij:tz nådiga resolution på städernes underdånige
allmänne beswär wid 1727 års riksdag.
§ 41.
Beträffande augmentsböndernes uti Finland, Stockholms
län, Upland och Wessmanland underdåniga ansökning, at the¬
ras dagswärken till rusthållarne och räntetagarne måge hädan-
effter till hälften giöras med kiörsslor samt thet om winteren
och then andra hälfften icke på then tiden om sommaren,
tå bonden har sitt egit arbete ganska angelägit, så är Kongl.
Maij:tz nådige wilje och befallning, at Allmogen i ingen måtto
må betungas och beswäras öfwer thet, som reglementet af år
1684 d. 5 Januarii samt förklaringen theröfwer af d. 7 April
1685 förmår och innehåller.
§ 42.
Kongl. Maij: t är i nåder benägen at besätt ja domareembe-
ten och andre tjenster i Finland med sådane personer, som
äro thet finska språket mäktige, såwida omständigheterne samt
wederbörandes skickelighet och tiensteår thet kunna med-
gifwa.
§ 43.
I lika måtto bifaller Kongl. Maij:t Allmogens underdånige
ansökning, at the stadgar, förordningar, bref och resolutioner
samt andre skriffter, som angå politie-, oeconomie- och com-
merceärender, måge jemte nödige och i thesse mål til effter-
558
rättelse ländande extracter af Kongl. Maij:tz nådige resolutio¬
ner på ståndens enskylte beswär ifrån högstsal. Konung
Gustavs tid samlas, wäl i ordning ställas samt med fullkom-
ligit register försedde igenom trycket utgifwas utan omkost¬
nad för publico, hwarom Cancelliecollegium har at draga be¬
hörig försorg.
§ 44.
Skulle någon såsom lösdrifware angifwas samt för then or¬
sak af wärfwaren antastas, som likwäl sedan befinnes betala
mantalspenningar och hafwa förut stådt samt ännu stå i
wärkelig laga tienst, bör wärfwaren gifwa tillkiänna, hwem
sådant angifwit, hwilken blifwer wederbörande husbönder och
föräldrar answarig för theras lidne skada igenom et sådant
ogrundat angifwande. Gitter wärfwaren icke bewisa, hwem
rätta angifwaren warit, betale sielf all omkostnad och skada,
som igenom dylikt angifwande skiedd är.
§ 45.
Odalqwarnar, som mala för tulltäkt, blifwa hädaneffter wid
wite af 5 d:r silfwermynt förpliktade at hålla wåg i qwarnen,
kommandes mälden at wägas både till och ifrån mölnaren samt
af häradsrätten uti hwarje landsort efter des beskaffenhet och
förra wanlighet bepröfwas, huru mycket i tulltäkt erläggas
bör, som sedan af landshöfdingen effter omständigheterne
fastställes til alla wederbörandes ständiga rättelse.
§ 46.
Kongl. Maij:t pröfwar skiäligt at bifalla Allmogens i Fin¬
land underdåniga ansökning, at inge jagt- och brofogdar skola
hädaneffter af landshöfdingarne tilsättias, enär the icke förut
äga soeknemännernes pålitelige wittnesbörd om theras flit och
skiekelighet uti thet, som theras beställningar tilhörer, och i
fall the sedan theruti finnas försummelige, böra the uppå
soeknemännernes wid handen gifwande afsättas samt andre
dugelige i stället förordnas, blifwandes thesutan såwäl crono-
betiänte som andre, eho the och wara måge, härmed stränge¬
ligen och wid answar förbudne at hålla socknarnes enskylte
betiente til andre ärender, än theras syssla kräfwer och hwar-
til the egenteligen äro antagne.
559
§ 47.
Kongl. Maij:t har i nåder låtit sig föredraga bergsmänner-
nes underdåniga ansökning, at enär the måste aldeles ned-
rifwa, utbära och ånyo upbygga sielfwa piporne på mas-
ugnarne, them i nåder måtte förunnas 10 frihetsdygn lik¬
mätigt Kongl. Maij :tz nådiga resolution uppå 34 § af All¬
mogens underdånige allmänne beswär wid 1734 års riksdag
angående lerblåsningar.
Nu althenstund uti förberörde 34 § i nåder stadgas, at wid
gamla masugnars nidtagande och andras upmurande i theras
ställe såwäl brukspatroner som bergsmän 10 frihetsdygn för
10:deafgifften förunnas skola; förthenskuld och emedan ler-
blåsningen är af samma beskaffenhet wid the masugnar, hwilka
ånyo upbyggas, som wid them, hwarest piporne med hela
fullmuren utbäras, ty finner Kongl. Maij:t skiäligt at i nåder
samtycka, thet brukspatroner och bergsmän skola njuta för-
benämde 10 frihetsdygn, när theras masugnar så aldeles ut¬
bäras, at icke mer öfrigit blifwer än sielfwa bohlwärket eller
utmuren med foten och crantsen; men på thet intet underslef
härwid må förelöpa til Kongl. Maij:tz och cronones räntors
förminskning, böra the brukspatroner och bergsmän, som wid
slike bygnader wilja åtniuta thesse 10 frihetsdygn, låta, sedan
masugnspipan på förberörde sätt blifwit utburen, besicktiga
thet, som återstår, antingen utaf bergsfogden, om han är nära
boendes, eller i annor händelse af någon annan cronobetient
eller ock af masmästaren med twenne af bergsnämden eller
andre nämdemän och taga theras bewis theröfwer, at mas¬
ugnspipan således utburen är, hwilket bewis til bergmästaren
i orten skall ingifwas eller wederbörande i annor händelse
wara thenne friheten förlustige.
§ 48.
Anhåller Allmogens i Westernorland och Westerbottn i
underdånighet, at theras ifrån förra tider för skatte anskrefne
hemman under samma rättighet måge bibehållas utan at för
stubberättigheter blifwa förklarade, enär the till skatterättig-
heten eij annat bewis kunna framte än gamle jordeböcker
och indelningswärken, hwilken ändring i thesse orter på många
ställen nu skall tilbjudas Allmogen til osäkerhet uti then rätt
560
och förmån, som the ifrån långliga tider, barn effter barn,
besuttit och åtniutit.
Nu althenstund största delen af Allmogen uti förberörde
läner, som af fientlige inbrått och andre olyckelige tilfällig-
heter i förre och sednare tider blifwit mycket anfäktade,
omöijeligit är at med skattebref och skrifne handlingar wisa
theras rätt til sine gamle skattehemman och 77 § af Kongl.
Maij:tz nådiga resolution på Allmogens underdånige allmänne
beswär wid 1723 års riksdag klarligen innehåller, at om we-
derbörande med theras egne eller förfäders erhållne skattebref
wisa kunna, eller man af räkenskaperne och jordeböckerne för
wissö wet, at the äro rätte skattägare, utan at igenom skatte-
wrak eller andre tilfällen hafwa bortmist skattemannarätten,
the tå theras hemman som purt skatte orubbade få besittja;
ty finner Kongl. Maij:t skiäligt at i nåder bifalla, thet bör
Allmogen i Westernorland och Westerbottn, som i the gamle
jordeböcker och indelnings- samt roteringswärket stå införde
för skatte, jemwäl hädaneffter therwid oryggeligen bibehållas
enligit såwäl nyss berörde 77 § som 42 § af Kongl. Maij:tz
nådiga resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1731 års riksdag för Finland och Österbottn.
§ 49.
Allthenstund Allmogen i Nyland och i synnerhet uti siö-
socknarne, ther ringa åker, äng och skog äro, anlagt månge
humlegårdar men humlan i thesse senare åren fallit til et
ganska ringa wärde och esomofftast i Stockholm icke blifwit
emottagen, förthenskuld bönfaller berörde Allmoge om Kongl.
Maij:tz nådige tilstånd at, enär humlan i Stockholm för någor¬
lunda pris eij kan afsättjas, få föra then til utrikes orter,
såsom Revel och Wiborg, samt at i sådan händelse tullen må
erläggas wid siötullscamrarne i orten, innan humlan afföres,
hälst som siösocknarne i Nyland för then revelske handeln
skattlagde äro.
Kongl. Maij:t finner i nåder wara ganska angelägit, at
landtmannen och andre, som humleplantering idka, så i Ny¬
land som på andre orter i riket, måge therwid hafwa theras
kostnad och möda betald, på thet at thenne nyttige plantering
eij må aftaga utan fast mera tilwäxa, til hwilken ända Kongl.
Maij:t härmed i nåder will hafwa tillåtit, at humlan öfwer
561
hela riket emot ,/s procents recognition til utrikes orter må
ntföras. Och på thet igenom odngelig humlas försäljande, den
bättre med den sämre, så in- som utrikes, eij må falla uti ett
skadeligit wanpris, så kommer til thetta nyttige ändemåls er¬
nående en allmän underrättelse med thet första at utfärdas,
på hwad sätt humlan rätteligen planteras, skiötas, ansas och
wårdas bör.
§ 50.
Andr ager Allmogen i Jemteland i underdånighet, hurusom
wederbörande scholsebetiente therstädes wilja utaf Kongl.
Maij:tz nådiga resolution på Allmogens underdånige allmänne
beswär wid 1731 års riksdag och thes 32 § påstå, at 6 öre
silfwermynt diäknepenningar therstädes af hwart matlag up-
bäras skola, ther likwäl Jemteland i många mål hafwer andre
egenskaper och privilegier än the öfrige orter i riket, i anse¬
ende hwartil thenne Allmoge thesse så kallade diäknepenningar
1 the förflutne tider eij högre betalt än til 2 öre silfwermynt.
Thetta med hwad mera som i thenne § i underdånighet
anfört är, har Kongl. Maij:t hos sig i nådigt öfwerwägande
komma låtit. Och ehuruwäl Kongl. Maij:t uti Thes nådiga
resolution på förberörde scholsebetienters underdånige enskylte
beswär d. 11 Septemb. 1734 i nåder resolverat, at the diäkne¬
penningar, som härtils i Jemteland å 6 öre kopparmynt af
röken utgådt, skola hädaneffter å 6 öre silfwerin:t utgiöras
likmätigt ofwanberörde 32 § af Kongl. Maij:tz nådiga resolu¬
tion på Allmogens underdånige allmänne beswär år 1731; dock
som thenne 32 § sig aldeles grundar på 1624 års riksdags¬
beslut, hwilket eij kan angå Jemteland, som then tiden ännu
eij war kommit under Sweriges crono, och Kongl. Maij:tz
nådiga resolution af d. 27 Novemb. 1680 i nåder förmår, at
then förordning, som med scholsestatens inrättande i then
orten tå war, skulle blifwa ständig, innehållandes jemwäl
Kongl. Maij:tz nådiga resolution af d. 21 Octob. 1686, at
betienterne och barnen wid scholan i Jemteland til förkåfring
2 öre silfwermynt af röken skola gifwas, ty är Kongl. Maij:t
i nåder benägen at låta Allmogen i Jemteland samt Härje¬
dalen åtniuta theras i thetta mål med Kongl. Maij:tz nådige
resolutioner stadfästade rättighet.
36 •— 4712 Bondeståndets protokoll
562
§ 51.
Hwad angår thet beswär, som en delli Allmoge uti Stock¬
holms län theröfwer i underdånighet andraga, at the såwäl
förledit som innewarande år blifwit twungne at till Schebo
och Ortala bruk aflefwerera alla the kohl, som the kunnat
tilwärka, ther likwäl bemälte Allmoge the förra åren, sedan
then giordt sin wanlige kohllefwerants till bruken, altid hafft
frihet at afsättja the öfrige kohlen här i Stockholm, så emedan
Allmogen eij kan undandraga sig at tilräckeligen och effter
hammarskatten förse cronobruket Ortala med kohl, innan the
något til Stockholm afföra och föryttra, men ännu icke fast-
stält är, hwilka socknar och byar med theras kohlkiörsslor
egenteligen och effter förra wanligheten under bruket ligga
och lyda, eij eller om och huruwida någre wisse hemman warit
anslagne och nyttjade til Schebo bruk, fördenskuld är Kongl.
Maij:tz nådige wilje och befallning, thet Bergscollegium med
thet aldraförsta härom i orten låter anställa wederbörlige an¬
sökningar, hwareffter bemälte collegium har at giöra en för¬
delning, huru mycket kohl Allmogen til ofwanberörde bruk
hädaneffter årligen utgiöra skall samt ifrån hwilka socknar
thet effter wanligheten skie må. Imedlertid och på det kohl-
och wedbristen här i Stockholm eij för mycket må tiltaga
samt priset therå stegras, kan Allmogen, sedan the anskaffat
så mycket kohl til bruken, som tillwärkningen effter hammar¬
skatten erfordrar och Allmogen rätteligen tilkommer, icke be¬
tagas at införa och föryttra wed och kohl til stadens betiäning
och Allmogens bättre utkomst.
§ 52.
I lika måtto har Kongl. Maij:t uti nådigt öfwerwägande
hos sig komma låtit Allmogens i underdånighet anförde be¬
swär theröfwer, at the på många orter i sine hus och hem-
wister ofredas af strandridarne, hwilka af blott misstanka,
at förbudne waror hos them finnas, utan handräckning af
landsbetjenterne tilfoga them i sine hus stor olägenhet och
öfwerwåld, hwarföre Allmogen i underdånighet bönfaller om
Kongl. Maij:tz höga hägn och beskydd theremot samt at the
eij mindre än Borgerskapet i städerne måge befrias för slike
owanlige och ohörde ransakningar, så wida the til ingen öfwer-
trädelse dömde blifwit, såwäl som ock at Allmogen eij må
563
dragas för siötullsrätt lång tid effter något til äfwentyrs
skiedt beslag, utan en wiss termin tullbetienterne föreläggas
at therå giöra sitt åtal.
Nu som Kongl. Maij: t uti 18 § uti reglementet för stora
siötullsbetienterne af d. 5 Decemb. 1724 i nåder stadgat så för
gräntse- som stranderidare, at the oförsummeligen böra tilse,
om något oförtullat gods kunde hos the wid siökanten och
gräntsen boende wara uplagt och att, i fall the någon efter¬
rättelse therom erhålla, them effterlåtes med cronobetientes
assistence i misstänkte hus och ställen thereffter visitera, så
bör thet ock hädaneffter therwid förblifwa, dock med nådig
och alfwarlig befallning til wederbörande, at Allmogen i så-
dane förmente misstänkte hus, som äro wid gräntsen samt i
skjären och på öarne, wid thesse visitationer ingen olägenhet,
mycket mindre något öfwerwåld tilfogas, utan i fall på the
misstänkte ställen något oförtullat gods skulle förmenas wara
uplagt, bör efftersökningen af strand- och gräntseridarne skie
med fogelighet, utan twång och öfwerwåld samt med närmaste
befallnings- eller länsmans tilbörliga assistence och biträde.
Hwad åter tiden angår, innom hwilken the måge tiltalas, som
begådt lurendrägeri, så är igenom Kongl. Maij:tz nådiga för¬
ordning af d. 5 Januarii 1698 redan stadgat, thet bör termi¬
nen til at giöra anspråk uppå the i tullen förelupne oriktig¬
heter inskränkas innom ett år och sex weckor, hwilken tid
på aldeles intet sätt, under hwad skien och förewändning
thet wara må, wid answar bör öfwerskridas.
§ 53.
Öfwer Allmogens i Wermeland och Nerike underdåniga an¬
sökning om en wiss tiondesättnings inrättande på the orter,
som gymnasii- och schö! gast atén i Carlstad anslagne äro, är
icke allenast uti 4 § af Allmogens underdånige allmänne be-
swär wid 1734 års riksdag i nåder resolverat utan ock wid
thenne riksdag om tiondesättningen i nåder widare förordnat.
§ 54.
I anseende til andragne omständigheter finner Kongl. Maij:t
i nåder skiäligt at bifalla Allmogens i Elfsborgs län under¬
dåniga ansökning at få bebo 3/ie- och 1/8-dels hemman, som
för thetta bestådt af ett helt eller halfft hemman men sedan
564
til ringare hemmantal förmedlade blifwit, hwilken förmån
äfwen tillåtes Allmogen på andre orter i riket, som i thetta
mål äro af enahanda och lika beskaffenhet.
§ 55.
I lika måtto och som en dehl rusthållare af Lifregementet
i underdånighet anhålla, at regementsmöterne hädaneffter
icke måtte anställas i Maji månad utan på then tiden om
året, at the kunna slutas effter bergningstiden, så hafwa we-
derbörande i thetta mål at iakttaga, hwad som i Kongl. Maij:tz
förordningar och reglementer samt 63 § af Kongl. Maijrtz
nådiga resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär
wid 1734 års riksdag til Allmogens lindring och beqwämlighet
i nåder stadgat är.
§ 56.
Allmogen i Scaraborgs län bönfaller underdånigst, at Lucas-
mässomarknad, sorn hålles i Skiöfde stad d. 18 Octob. om
året, måtte blifwa förordnad till en frimarknad, så at Skiöfde
stad thensamma eij enskylt må åtniuta, på thet Allmogen,
som wid Lucasmässotiden sin bergning förrättat, må kunna
hafwa frihet af Jönkiöpings inwånare och handtwärkare at
tilhandla sig husgerådssaker och annat nödwändigt, som af
Skiöfde stad icke erhållas kan.
Nu ehuruwäl thet för Scaraborgs län skulle wara angelägit
samt mycket bidraga til thes bättre utkomst, om Allmogen
therstädes på then tid om året, tå the sin säd uttröskat, kunde
thensamma wid en sådan frimarknad försälja, dock som
Skiöfde stad igenom åtskillige privilegier och resolutioner wid
sine marknader, hwaribland thenne Lucasmässomarknad jem-
wäl nämnes, bibehållen är, så kan therutinnan emot Skiöfde
stads begifwande ingen ändring skie, hälst som thesutan, jemte
flere frimarknader i the näst omkring liggande städer, uti
Skiöfde äro twenne frimarknader, hwarest Allmogen sin säd
föryttra kan och nödige waror sig tilhandla. Imedlertid ålig¬
ger Skiöfde stad, som är grundad på handel och handtwärk,
at förse sig med nödige handtwärkare til sin egen och den
nästgräntsande Allmogens nytta och beqwämlighet.
§ 57.
I anseende til anförde omständigheter will Kongl. Maij:t
i nåder hafwa bifallit Allmogens i Cronebergs län underdånige
565
ansökning at för cronoskints och durchmarcher bekomma 8
öre silfwermynt milen på sätt och wis, som på andre orter
i riket wanligit är.
§ 58.
Beträffande Allmogens underdånige ansökning, at 1737 års
nådige förordning angående mått, måhl och wigt må oför¬
ändrad förblifwa uti siu fullkomlige krafft och wärkan, så
är therwid under warande riksdag alt i akt tagit, som till
Allmogens nytta och beqwämlighet lända kan.
§ 59.
Kongl. Maij:t har uti nådigt öfwerwägande hos sig komma
låtit Allmogens i Malmöhus och Christianstads län under¬
dåniga ansökning, at the hemmans numrer, som i långlige tider
och under hela förflutne kriget legat afhyste men warit af
stamrusthållarne [til åker och äng altid brukade, ej måge
tagas ifrån rusthållarne]1 utan at med thesse afhyste hemman
må förblifwa, som thet af ålder skall hafwa warit.
Nu althenstund Kongl. Maij:t uti Thes nådiga resolution
af d. 16 Januari 1728 och 19 § på Prästerskapets i Lunds
stifft enskylte beswär i nåder förklarat, hurusom Kongl. Maij:t
ogerna förmärkt thet skadeliga bruk, som finnes wara inritat
hos rusthållarne i Skåne, hwilka til stam äga mer än ett hem¬
man, at the hellre sådane hemman, som the sielfwe icke bebo,
afhysa och bruka ägorne under theras egne hemman än låta
någon annan åbo therpå komma, i anseende hwartil weder-
börande landshöfdingar anbefallas at i anledning af lands-
höfdingeinstructionen och flere kongl, förordningar på thet
högsta sig winlägga, thet hwart och ett hemman och nummer,
större eller mindre, med åbo måtte förses och besättjas; ty
finner Kongl. Maij:t til säkerhet för alla utlagor betänkeligit
at i thenne nådige förordning giöra någon widare ändring,
än at rusthållarne skola wara närmast at sielfwa besätt ja så¬
dane afhyste hemman med tienlige åboer antingen af sine
barn och anhörige eller andre, samt at hwad hemmanets up-
byggancle widkommer therwid i akt tages, hwad med lag och
1695 års reglemente enligit är. Men ifall någon skulle för sig
kunna upwisa särskilte skiäl och omständigheter til undslip-
1 Registratur i inrikes civilärenden.
566
pande af ett eller annat afhyst hemmans upbyggande, så bör
sådant skiärskådas samt theröfwer effter omständigheterne be¬
hörigen resolveras.
§ 60.
På thet Allmogen igenom långa resor och omwägar eij må
hindras och skadas uti thes angelägenheter, är Kongl. Maij:t
benägen thertill i nåder samtycka, at såwäl then Allmoge, som
har seglationsfrihet likmätigt 47 § af Kongl. Maij:tz nådiga
resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär wid
1734 års riksdag, som ock then öfrige Allmogen i riket, hwil-
ken är långt ifrån landshöfdingesätet boende, må tillåtas the-
ras angelägne resor att anställa effter behörigt uttagit rese-
pass af närmaste cronobetiente utan at wid sådane tilfällen
wara förbundne hos landshöfdingen i orten sine resepass at
utsöka, hwarwid dock uog i akt tagas bör, at cronobetienten
utan uppehåld till landzhöfdingen berättar, hwem han således
förpassat samt uti hwad ärende, till hwilken ort och, i fall
han gådt til siöss, med hwilket skiepp eller farkost thet skiedt,
skolandes then förpassade straxt wid återkomsten gifwa sig
hos cronobetienten an och skiepsägaren wara sin seglation för¬
lustig, i fall han skulle förtiga någon, som antingen under
fram- eller återresan på ett eller annat sätt stuckit sig undan
och eij til orten återkommit.
§ 61.
Allthenstund 1666 års tullordinanties 12 § tydeligen för¬
mår, at för the waror, som directe föras igenom städerne,
eij någon tull betalas skall, förthenskull finner Kongl. Maij:t
så i anseende thertill som flere Kongl. Maij:tz resolutioner
och förordningar skiäligt at i nåder bifalla Allmogens i Ble¬
kinge underdåniga ansökning, at för then spanmål och waror,
som til husbehof wid theras hemwist å landet försäljes samt
igenom Sölfvitsborg föres, ingen tull ther i staden erläggas
skall, utan bör then tull wederbörande återställas, som the
på förberörde sätt redan erlagt, enär tullzedlarne på slike
förtullade waror upwisas, hwilket alt likmätigt ofwanhögst-
berörde nådige förordningar och resolutioner jemwäl på alle
andre orter i riket i akt tagas bör.
567
§ 62.
Emedan Allmogen uti Upland, Stockholms län, Söderman¬
land och Wessmanland i underdånighet anhålla, at then sista
stämningen til cronoupbörden ther i länen måtte i nåder för¬
längas ifrån Septembris månad intil årets slut, innom hwilken
tid Allmogen kunde hafwa råderum med någon större fördel
at föryttra en del af årswäxten at thermed betala, hwad the
till Kongl. Maij:t och cronan skyldige äro, så låter Kongl.
Maij:t till wederbörande afgå Thes nådige befallning at in¬
ställa then hitintils wanlige upbördsstämning i Septembris må¬
nad til Thomasmässotiden, Allmogen i förberörde orter till
någon mera lisa och beqwämlighet.
§ 63.
Allmogen i Giötheborgs och Bohus län beswärar sig i under¬
dånighet öfwer the observationer, som år 1736 blifwit giorde
uppå 1719 års bewillningsafgifft samt 1720, 1721 och 1722 års
fredshielpsmedel, jemwäl 1723 och the sednare årens lön- och
betalningsafgifft till och med 1730, hwarigenom Kongl. Maij:tz
trogne undersåtare anseenlige restantier påförde samt sedan
utmätne äro, anhållandes förthenskuld i underdånighet om be¬
frielse för sådane effterräkningar samt at the uttagne medel
måge Allmogen återställas.
Nu althenstund Kongl. Maij:t finner thesse så långt effteråt
anstälte effterräkningar och observationer icke wara enlige
med Kongl. Maij:tz nådige förordningar, såsom i synnerhet
Kongl. Maij:tz nådige befallning igenom Thes Cammarcolle-
gium af then 11 Maji 1724, hwarutinnan fogdarne eller up-
bördsmännen icke lemnäs längre tid än 3 år til restantiers
infordrande; 7 § af Kongl. Maij:tz nådige resolution på All¬
mogens underdånige allmänne beswär wid 1727 års riksdag,
som innehåller, huru restransakningar anställas skola, samt at
alt thet bör anses wara af Allmogen betalt, som fogden icke
upfördt i then therutinnan nämde restlängden; 5 § af Kongl.
Maij:tz nådiga instruction för Cammarcollegium af d. 11
Octob. 1734 samt 25 § af Kongl. Maij:tz nådiga instruction
af d. 4 Novemb. samma år för samtelige landshöfdingarne i
riket, therutinnan ingen upbördsman lemnäs makt effter 3 års
förlopp ifrån thet årets slut, för hwilket räntan eller upbörden
beräknas, at påtala eller utfordra någon restantie, emedan
568
slikt thesförinnan antingen bör wara betalt eller med veri-
ficationer wid tinget afkortat, utan skall then försummelige
upbördsmannen sielf therföre swara. Altså finner Kongl.
Maij:t i anseende till alt sådant samt flere harwid andragne
bewekelige omständigheter skiäligt at i nåder samtycka till
Allmogens i Giötheborgs och Bohus län i thetta mål giorde
underdånige ansökning at blifwa befriade för tliesse effter-
räkningar hädaneffter samt at the af them uttagne medel af
Riksens Ständers Contoir them återställas skole; wiljandes
Kongl. Maij:t i nåder hafwa anbefalt wederbörande, at the
öfrige undersåtare i riket med dylike effterräkningar och
observationer hädaneffter icke beswäras skola, dock at här¬
under icke annat förstås än thet, som hörer under cronofog-
darnes upbörd.
§ 64.
Som thet befinnes, at then hummer, hwilken fiskas emellan
Strömstad och Bowallsstrand, icke kan för aflägenhetens skuld
föras lefwande til Uddewalla och Giötheborg, ty finner Kongl.
Maij:t skiäligt at i nåder förunna then Allmoge, som idkar
thetta fiske ifrån Strömstad till och med Bowallsstrand, at
försälja thenne hummer till Strömstads Borgerskap, som then
utlastar i holländske hukare wid Strömstad och the therander
lydande lastageplatsen, Hafstensund och Piällbacka; dock bör
härwid i akt tagas, at the therwid nödige tullbetiente warda
af wederbörande aflastare underhåldne, så länge lastningen
påstår och til thes utskiepningen för sig gådt.
§ 65.
Som Allmogen enligit the med them ingångne contracter
och kongl, förordningar af d. 23 Maji 1690 om båtsmanshållet
har frihet at ibland the så kallade små persedlar, som en båts¬
man wid upfordring bestås, äfwen sielfwe lemna them ett par
skor, enär lian til cronans arbete upbådas, förthenskuld finner
Kongl. Maij:t skiäligt at i nåder samtycka till Allmogens i
Upsala och Stockholms läner samt Westernorland underdånige
ansökning at af egne socknehandtwärkare få förfärdiga theras
båtsmansskor, enär the, hwad monderingsskor angår, kunna
arbeta them förswarlige och gode af läder utan iblandad näf-
wer; hafwandes wederbörande at tilhålla Allmogen i båts¬
manshållet at beflita sig om gode och waraktige beklädningar
569
eller monderingspersedlar för theras båtsmän, så at the under
upfordringen måge thermed wara bärgade och icke af kiöld
och wäta siukna och förloras.
§ 66.
Allthenstund Allmogens i Bergslagen underdåniga ansök¬
ning om tillökning i smidet wid theras hamrar strider emot
Kongl. Maij:tz nådige förordningar och bergsmännens privi¬
legier, som them endast i anseende till blåsningarne och tack-
jernstillwärkningen förundte äro, så kan en sådan tillökning
i smidet bergsmännen icke tillåtas, utan böra the, som äga
sådane bergsmanshamrar, alfwarligen tilhållas at emot för¬
ordningar och privilegier icke smida mera, än them tillåtit
är, så kiärt them må wara at undwika thet straff för olagligit
smide, som hammarwärken utom Bergslagen pålagt är. Men
skulle Bergscollegium finna, at bergsmännen blifwa förlägne
med theras tackjern, så at the utan skada icke kunna thet
afsättja, så må effter bemälte collegii bepröfwande på the
orter, ther skogen finnes tillräckelig, något högre smide tillåtas
wid sådane bergsmanshamrar, såwida thet utan skada för
Bergslagen och blåsningarne skie kan.
§ 67.
Beswärar sig Allmogen theröfwer i underdånighet, at häkt¬
makare, trådragare, tartare, zigener samt flere landtstrykare
och tiggare fritt och obehindrade stryka landet igenom, utan
at cronobetiänterne thet söka at förekomma och hindra, an-
hållandes förthenskuld i lika underdånighet om nådig rättelse
och bot therå.
Till hämmande af sådant tiggerie och landtstrykande, som
föröfwas på landsbygden och eljest i städer och wid marknader
af wida omkring strof wande tiggare, will Kongl. Maij: t låta
en af andra förordningar sammandragen och förbättrad stadga
med första, som skie kan, utfärdas samt Thes alfwarsamma
befallning til wederbörande afgå at emedlertid, så kiärt them
är at undwika et swårt answar, med alt efftertryck hålla hand
öfwer the i thetta mål tilförende utgångne stadgar och för¬
ordningar, i synnerhet the af år 1642, 1649 d. 28 Martii, § 11,
1652 d. 24 Decemb., § 5, 1695 d. 17 Decemb. och 1697 d. 30
April, så wäl som ock öfwer Kongl. Maij:tz nådiga resolution
570
på Prästerskapets underdånige allmänne beswär wid 1719 års
riksdag och thes 18 §, 2 § af Kongl. Maij:tz nådiga resolution
på Prästerskapets beswär 1723, 6 § af Kongl. Maij:tz förnyade
stadga af d. 17 Augusti 1726 angående wärfningar samt 8 §
af Kongl. Maij:tz nådiga resolution på Allmogens underdånige
allmänne beswär år 1727, så att alle tiggare måge försörjas
i sine socknar samt alle trådragare, häktmakare och slike lands-
strykare och lättingar fasttagas och til cronones arbete brukas
eller ock, ther the till krigstiensten äro dugelige, antingen för
någon öppen rota til båtsman och soldat sättjas eller til wärf-
waren, när han them först upspanar och angifwer, aflefwe-
reras, ther the eij behöfwas i länet, wid thet indelte regimentet
eller båtsmanshåld. Men the så kallade tartare och zigener,
som jemte ogudaktighet med spådomar, lögn och tiufwerie
tilfoga Allmogen stort beswär och olägenhet, skola, så snart
the ertappas, utur riket drifwas, äfwensom ock Kongl. Maij:t
strängeligen förbiuder at meddela sådant partie något pass
wid 20 d:r s:m:tz wite. Försummar någon crono- och stads-
betiente at i thetta mål effterkomma, hwad honom åligger,
bote 10 d:r s:m:t til första angifwaren. Och på thet alle, som
thetta angår, måge weta, hwad the sig till rättelse ställa skola,
så är Kongl. Maij:tz nådiga wilja och befallning, at taflor
på wissa ställen wid wägarne ofördröijeligen upställas, hwarpå
korteligen anföres, at ingen, eho then ock kan wara, må tillåtas
at med tiggerie och landsstrykande wara landet til last och
olägenhet, wiljandes Kongl. Maij:t med thetta klagomål, som
af wederbörandes försummelse förordsakas, icke -widare be-
swäras.
§ 68.
Hwad thenne underdånige ansökning widkommer, at All¬
mogen i synnerhet på the orter, ther tingen för the månge
måhlens skuld i någre weckor påstå, på wisse dagar måge
till tingen instämmas i then ordning, som dommaren hinner
afgiöra målen, så at the långwägade tingssökande undslippa
at enhälleligen wara wid tingspredikan tilstädes; så är om
thet, som härwid i akt tagas bör, redan i nåder förordnat eij
allenast i Rättegångsbalkens 2 cap. och 3 § utan ock uti 82 §
af Kongl. Maij:tz nådiga resolution på Allmogens underdånige
allmänne beswär wid 1723 års riksdag, hwilket Kongl. Maij:t
i nåder will, at häradshöfdingarne ställa sig till underdånig
571
efterrättelse och i följe theraf wid tingets början, när par-
terne upropas, tilsäija them, på hwilken dag Invar ock en bör
wara tilstädes samt först afhielpa the långwägade. Imedlertid
tillåtes them, som äro närmare till tingsställen boende, at resa
hem och skiöta sine hussysslor.
§ 69.
Beträffande Allmogens på Åland underdåniga ansökning at
i nåder befrias för båtsmans vacante rotepénningar, som the
aldrig i ofredstiden warit wäne at erlägga, så bör hwarken
thenne eller annan Allmoge i thetta mål beswäras öfwer thet,
som Kongl. Maij :tz nådige förordning af d. 23 Maji 1690 samt
flere nådige författningar förmå och innehålla.
§ 70.
Hwad angår then dryga och swåra marckegången, thermed
Allmogen jemwäl thenne riksdag i underdånighet beklagar sig
blifwa betungad, så är uti 1 § af Kongl. Maij:tz nådige re¬
solution på Allmogens underdånige allmänne beswär 1723, 56 §
af Kongl. Maij:tz nådige resolution på Allmogens underdånige
allmänne beswär 1727, 8 § af Kongl. Maij:tz nådige resolu¬
tion på Ridderskapets och Adelens underdånige allmänne be¬
swär wid 1731 års riksdag samt 3 § af Kongl. Maij:tz nådige
resolution på Allmogens underdånige allmänne beswär år 1734
alt i akt tagit, som till Allmogens bästa och beqwämlighet i
thetta mål lända kan, åliggandes wederbörande befälhafware
i riket at hålla alfwarsam hand theröfwer, thet Allmogen emot
högstberörde förordningar eij må betungas samt, så kiärt them
är at undwika ett swårt answar, wid markegångens inrättande
noga tilse, at taxan icke sättes öfwer thet pris, som går och
giäller i nästa kiöpstäder, enligit 39 § af Kongl. Maij:tz nå¬
dige instruction för samtelige landshöfdingarne i riket.
För öfrigit och som Kongl. Maij:tt ännu fast ogierna för¬
nimma måste, at en del, som hafwa afrads- och cronotionde-
spanmål sig til lön anslagen, skola förplikta indelningsbonden
uti swåraste wägelagen at föra thensamma uti lagsagun till
mycket aflägsne orter, ty will Kongl. Maij:t än ytterligare
enligit 2 § af Kongl. Maij:tz nådige förklaring af d. 7 April
1685 öfwer 1684 års reglemente af d. 5 Janu. i nåder hafwa
förklarat, at som lag och kongl, förordningar altid i slika mål
572
böra förstås och lämpas effter sielfwa billigheten och icke
mindre Allmogens rätt och bästa än officerarens och lands-
betientens anses, så måste fuller bonden etthera giöra, an¬
tingen föra spanmålen innom lagsagun eller ock betala then-
samma med penningar. Men så bör therwid noga i akt tagas,
at spanmålen eij föres ifrån then ena ändan af lagsagun till
then andra til alt för mycket aflägsne orter och på okunnige
och swåra wägar, eij eller i olaglig tid effter d. 25 Febr.,
utan skola wederbörande noga tilse, at indelningshafwaren
söker få sin spanmål såld och förd med bondens minsta tunga
och beswär. Men skulle indelningshafwaren sielf behöfwa sin
spanmål, så måste bonden therom i rättan tid förut ansägas
och sedan i rättan tid föra spanmålen til hans rätta boställe,
om thet ligger innom lagsagun eller utom lagsagun allenast
3 å 4 mihl ifrån bonden.
§ 71.
Kongl. Maij:t kan icke emot 93 § af Thes nådiga resolution
på Allmogens underdånige allmänne beswär 1731 samt then
13 § af Thes nådige resolution på Allmogens beswär wid 1734
års riksdag samtycka til rust- och dragonehållarnes under¬
dåniga ansökning at i nåder befrias för the så kallade reserve-
medlens ytterligare prsesterande, emedan reservecassan endast
och allena tilhörer rusthållarne samt till theras egen lisa och
lindring så i freds- som krigstider nästa [n] ifrån sielfwa indel¬
ningens början inrättad warit; lärandes wederbörande nog¬
samt finna utaf then hielp, the hafwa af thenne cassan i
fredstiden förmedelst helfftens tagande theraf till alla mon-
deringspersedlarne, then märkelige förmån och lisa them i
krigstider genom bemälte reservecassa tilskyndat blifwer, tå
the altid weta sig hafwa säkert understöd och hielp till all
afgångs ersättjande, som eljest skulle falla Allmogen alt för
dryg och beswärlig.
§ 72.
Likmätigt 49 § af Kongl. Maij:tz nådiga resolution på All¬
mogens underdånige allmänne beswär wid 1727 års riksdag
finner Kongl. Maij:t skiäligt at i nåder bifalla Allmogens i
Skåne underdåniga ansökning at aldeles blifwa befriade för
the nu påbudne wargenäts anskaffande, hwilket wederbörande
hafwa at ställa sig till underdånig effterrättelse.
573
§ 73.
Then nti 9 § af Kongl. Maij:tz nådiga resolution på All¬
mogens underdånige allmänne beswär wid 1734 års riksdag
i nåder utlofwade nya inrättning af saltpettersiuderiet i Skåne,
Blekinge och Halland har wäl icke ännu för åtskillige swårig-
heters skuld samt thenne inrättnings widlyfftighet kunnat
fullkommeligen wärkställas. Men så lärer dock Allmogen i
förberörde orter i anseende til the redan skiedde författningar
med thet aldra första och högst innom 2 års tid kunna ställas
klagelöse i thetta mål, hwarom Kongl. Maij:t låtit afgå Thes
widare nådige bref och befallning till Krigscollegium; imed¬
lertid will Kongl. Maij:t thertil i nåder hafwa samtyckt, at
Allmogen i förberörde orter med thetta saltpettersiuderi eij
widare må beswäras än på andre orter i riket, utan komma
the allenast emot samma betalning, som saltpettersiudarne för
cronans pannor erlägga, at på 2:ne års tid lemna sina pannor
till werckets förnödenhet.
§§ 74, 75 och 76.
Kongl. Maij :t will sig i nåder förklara öfwer Allmogens under¬
dånige ansökningar angående såwäl ägofördelningarne i Wes¬
terbottn som en stapelstads inrättande i Österbottn samt präste-
rättigheterne i samma län, så snart wederbörande, till hwilka
thesse målen äro remitterade, theröfwer inkommit med tlieras
underdånige utlåtelse.
§ 77.
Beträffande Allmogens i Halland underdånige ansökning,
at theras förra seglationsfrihet them i nåder förunnas må,
så hafwa wederbörande sig at rätta effter then nådige för¬
fattning, som antingen nu wid riksdagen eller ock framdeles
i thetta mål lärer tagas.
§ 78.
Sedan wederbörande med sin utlåtelse inkommit, will Kongl.
Maij:t i nåder tilse, huru och på hwad sätt Cammarrevisionen
en wiss och kort tid må förelagd blifwa til räkenskapernes
öfwerseende, på thet Allmogen likmätigt Kongl. Maij:tz förre
nådige förordningar eij må beswäras med effterräkningars an¬
ställande för lång tid effteråt.
574
§ 79.
Allthenstund Kongl. Maij:t nti 84 § af Thes nådige resolu¬
tion på Allmogens underdånige beswär wid 1734 års riksdag
i nåder tillåtit Allmogen wid norrska gräntsen at på the stäl¬
len, therest inrikes städerne äro långt aflägsne, öfwerföra och
försälja huggen wed i Norige, så will Kongl. Maij:t sådant
än widare hafwa i nåder stadfäst på thet sätt, at bemälte All¬
moge lemnäs tilstånd at till Norige så winter som sommar
öfwerföra och ther försälja huggen wed af tåppar och wind-
fällen, icke allenast utaf gran och tall utan ock af ahl och
biörk jemte hwad effter förordningarne är tillåtit til näfwer-
täkt, kommandes i tull för hwarje famn biörkwed at erläggas
fem och 1/3 öre silfwermynt samt fyra öre silfwermynt för
famnen af gran, tall och ahlewed.
§ 80.
Andrager Allmogen i Halland underdånigst at lika med
andre län blifwa bibehållne wid thet med them ingångne båts-
manscontract, så at thet nyligen therstädes inrättade saltsiö-
fiskeriet, som mycket skall betunga Allmogen, må aldeles up-
häfwas.
Kongl. Maij:t har tiletta uti nådigt öfwerwägande hos sig
komma låtit. Och som thetta saltsiöfiskeri är för thet all¬
männa af mycken wigt och angelägenhet, så låter Kongl. Maij:t
therom till wederbörandes effterrättelse ett wist reglemente nu
genast utgå, då sedan need fiskeriet widare fortfares til
Michaelismässotid år 1740, under hwilken tid noga iakttagas
bör, huru fiskefänget så på den ena som andra orten sig
föranlåter, hwarom landshöfdingen hwart fierdedels år till
Kongl. Maij: t insänder thes underdånige berättelse, så at theraf
pröfwas må, huruwida thetta fiskeriet lönar mödan och med
thet allmännas fördel längre fortsättjas kan. Och i fall efter
then tidens förlopp befinnas skulle, at fiskeriet antingen helt
och hållit eller ock på wissa ställen icke wille bära sig, så lärer
Kongl. Maij:t tå i nåder effter omständigheterne så förordna,
at thetta fiskeri antingen helt och hållit eller ock på the ställen
allenast, hwarest thet icke kan bära sig, uphäfwas må. Imed¬
lertid befrias Allmogen aldeles så för widare husbyggnad till
thetta behof som ock för recrutering af all then båtsmans-
afgång, som wid sielfwa fiskerierne antingen igenom theras
575
rymmande eller omkommande hända kan, hörandes ther jemte
i akt tagas, at för hwart båtlag en beskiedelig och förståndig
hufwudman utsedd blifwer.
§ 81.
I anseende till Carelens besynnerliga art och beskaffenhet
samt Allmogens ther i orten i underdånighet andragne be-
wekelige omständigheter will Kongl. Maij:t i nåder hafwa
befriat Allmogen för then begynte roteringsinrättning ther i
landet, hwilken nu straxt kommer att afstadna och uphäfwas
samt Roteringscommissionen aldeles uphöra. Men på thet
Kongl. Maij: t och cronan må sätt jas i wisshet om thes til-
ständiga inkomst och åboerne om hwad the rätteligen äro
skyldige at utgiöra, så kommer behörig ref- och skattläggning
igenom landshöfdingens föranstaltande i orten af häradshöf¬
dingen, landtmätaren och flere wederbörande effter methoden
ofördröijeligen at anställas och förrättas utan någon kostnad
för cronan. Men hwad inlösen af förpantningarne i Carelen
angår, will Kongl. Maij:t i nåder tillse, at then ju förr ju
hällre skie må till Allmogens lisa och uprättelse.
§ 82.
Beträffande Allmogens i Kymmenegårds och Nyslotts län
underdånige ansökning om jämkning uti knekteroteringen
therstädes, hwarom Allmogen erhållit Kongl. Maij:tz nådigste
resolution af d. 12 Martii 1729 och 4 §, d. 27 Octob. 1732, 2 §,
samt d. 19 Decemb. 1735, 4 §, med mera, så althenstund Kongl.
Maij:t utom ofwanberörde nådige resolutioner jemwäl uti 14 §
af Thes nådige resolution under d. 12 Julii 1731 uppå Rid-
derskapets och Adelens underdåniga ansökning redan i nåder
thertill samtykt, at the swagaste rotar skole blifwa hulpne
med oroterade hemman samt landt- och dragonestommar, så
wida the finnas i hwarje län och landsdistrict och thesutan
befinnes, at Wiborgske Regementet, sedan igenom fredsslutet
med Ryssland en stor dehl af the till rotering indelte hemman
bortmiste blifwit, anseenligen är förminskat och at the qwar-
blefne hemman icke förmå utan Allmogens alt för stora skada
och tunga uprätthålla then öfrige delen af regementet, hwar-
til kommer, at indelningen ther i länet, som igenom freden
märkeligen är skingrad, af Kongl. Maij:t aldrig blifwit stad¬
576
fäst och gillad; ty finner Kongl. Maij:t i anseende till thesse
och flere härwid andragne omständigheter skiäligt at i nåder
samtycka, at thenne indelning på thet sätt, som landet bäst
och drägeligast tåla kan, behörigen öfwerses, jämkas och rättas
igenom Landshöfdingen i orten samt wisse fullmäktige utaf
alla 4 stånden af the nästomkring wistande, som om landets
beskaffenhet äga bästa kundskapen, hwarwid öfwersten af
bataillonen eller någon officerare i thes ställe är tilstädes at
therwid giöra nödige påminnelser, dock at Ridderskapets och
Adelens rå- och rörsbönder enligit privilegierne aldeles för
thenne rotering befrias; kommandes wid alt thetta at iaktta¬
gas, at bataillonen består af fem compagnier, hwart compagnie
emellan 80 å 90 man beräknat, då ungefär 4, 5 eller 6 hem¬
mansdelar [efter hemmanets godhet och beskaffenhet, öde eller
besuttit, i stället för 4 eller 3 hemmansdelar]1 på hwar och en
rota, som härtils skiedt, om hwarje karl kommer at indelas, på
hwilket sätt Allmogen kan blifwa bibehållen och bataillonen
sättas i godt och fullkomligit stånd samt ungefärligen bestå af
450 man.
§ 83.
Hwad angår then olägenhet och omkostnad, som Allmogen
i Gestrike- och Hälsingeland beklagar sig lida theraf, at re-
gementsmöterne hållas hwart år, så althenstund then Allmoge
hwarcken igenom thet med them uprättade knektecontract eller
medelst något specielt reglemente förbindas til at årligen hålla
något regementsmöte, ty finner Kongl. Maij:t i anseende til
thesse samt flere härwid förekomne bewekande omständigheter
i nåder skiäligt thertill at samtycka, thet regimentsmötet i
Gestrike- och Hälsingeland må hädaneffter hållas hwart annat
år, hwaremot compagniemöterne på thet året, som regiments¬
mötet icke skier, bör hållas dubbelt längre än tilförende.
§ 84.
Allthenstund tiondesättningen i Elfsborgs län af Kongl.
Maij:tz embetsmän och betjente såwäl som af tiondetagare
och gifware behörigen underskrifwen och wid 1727 års riks¬
dag af Kongl. Maij:t gillad och stadfäst är samt på skiäppor
inrättad, å 14 kannor på skiäppan, giörandes 4 sådane skieppor
1 Registratur i inrikes ärenden.
577
en tunna å 56 kannor; ty will Kongl. Maij:t effter Allmogens
underdånige ansökning ännu widare liafwa faststält thenne
tiondesättning på thet sätt, at förberörde skieppor redresseras
til rätt tunnemål af 56 kannor samt i stället för rågan så
många kappor på tunnan tilmålas, som kongl, förordningarne
angående mått, måhl och wigt i nåder förmå och innehålla,
hörandes så mycket mindre någon ändring och rubbning af
tiondesättningen i Elfsborgs län skie eller tillåtas, som cronan
therigenom torde komma at lida.
§ 85.
Beträffande Allmogens i Österbottn underdånige ansökning
om efftertryckelig befallning til wederbörande at låta them
fulkommeligen til godo njuta theras gamla seglationsfrihet
enligit Kongl. Maij:tz äldre och senare nådige resolutioner,
så will Kongl. Maij:t häröfwer ju förr ju häldre så förordna,
at hwarken Allmogen eller städerne må skie för när, komman¬
des imedlertid för Allmogen at förhållas effter the hitintils
i thetta mål utkomne nådige resolutioner och förordningar.
Det alla wederbörande hafwa sig til hörsam rättelse at ställa,
förblifwandes Kongl. Maij:t samtel. Allmogen med nåd och
ynnest altid bewågen. Actum ut supra.
37 — 4712 Bondeståndets protokoll
PERSONREGISTER.
Vid upprättandet av detta register hava samma principer
tillämpats som i föregående band av denna publikation (1, s.
811 f.; 2, s. 733). Vid identifieringen hava i betydande omfatt¬
ning arkivalier i riksarkivets olika samlingar anlitats, i några
fall även dylika i Stockholms stadsarkiv.
Abrahamsson, Carl, Väckelsång,
Kron., (M.), 14, 31, 182, 287, 541.
Adelhielm, Abraham, kammarrevi-
sionsråd, 385—386.
Adlerstedt, Lars (Lorents) Jakob,
kammarherre, assessor, slutl.
landshövding, 250, 491.
Agorelius, Otto Olofsson, Grythyt¬
tan, Närke-Värml., (M.), 8—9, 14,
31, 34, 91, 93, 99, 125, 152, 214,
232, 297, 397—398, 455, 541.
Alström, Jonas, konsul, slutl. adlad
Alströmer, kommerseråd, 491.
Amnell, Johan, prost, Åbo stift, riks¬
dagsman i Prästeståndet, 255, 456.
Andersson, Anders, Berg, Västm.,
(M.), 30, 32, 37, 297.
Andersson, Anders, bonde, Lilla
Brink, Frustuna, Söd., 351.
Andersson, Anders, Sparrsätra, Upps.,
(M.), 13, 30, 86, 107, 117, 296, 397,
424.
Andersson, Anders, Vansö, Söd.,
(M.), 297.
Andersson, Anders, Övergran, Upps.,
(M.), 31, 124—125, 369, 404.
Andersson, Anders, 8, 10. (Omöjligt
avgöra, om Anders Andersson i
Sparrsätra, Upps., eller Anders
Andersson i övergran, Upps.)
(M.)
Andersson, Anders, 152, 218, 398.
(Omöjligt avgöra, om Anders An¬
dersson i Berg, Västm., Anders
Andersson i Sparrsätra, Upps.,
Anders Andersson i Vansö, Söd.,
eller Anders Andersson i Över¬
gran, Upps.) (M.)
Andersson, Erik, bonde, Grönstad,
Eslcilstuna-Kloster, Söd., 183—-184.
Andersson, Erik, Fellingsbro, Närke-
Värml., (M.), 30, 86, 117, 279, 295,
358.
Andersson, Harald, Siene, Älvsb.,
(M.), 9, 17—18, 86—88, 91, 95
—96, 116.
Andersson, Johan, se Torra.
Andersson, Jon, Rättvik, Kopp.,
(M.), 32.
Andersson, Jon (Jonas), Varv, Östg.,
(M.), 8, 14, 30, 136, 295.
Andersson, Jöns, Skredsvik, Göteb.,
(M.), 10, 25, 31, 123, 332.
Andersson, Lars, bonde, Sjötorp,
Varnum, Värml., 376.
Andersson, Nils, Grava, Närke-
Värml., (M.), 32, 297, 541.
Andersson, Olof, d. y., österlövsta,
Upps., (M.), 109.
Andersson, Olof, d. ä., österlövsta,
Upps., (M.), 109.
Andersson, Olof 296—297. (Omöjligt
avgöra, om Olof Andersson d. ä. i
österlövsta, Upps., eller Olof An¬
dersson d. y. i österlövsta, Upps.)
Andersson, Per, Bolum, Skar., (M.),
198.
Andersson, Per, bonde, Grönstad,
Eskilstuna-Kloster, Söd., 183—184.
Andersson, Per, Färentuna, Sthlm,
(M.), 6(?), 8, 28, 117, 217, 402.
Andersson, Per, 229. (Omöjligt av¬
göra, om Per Andersson i Bolum,
580
Skar., eller Per Andersson i Fä¬
rentuna, Sthlm.) (M.)
Andersson, Sven, Skälvum, Skar.,
(M.), 6, 32.
Andersson, örns Per, Mora, Kopp.,
(M.), 10, 31.
Ankarcrona, Teodor, vice amiral,
slutl. landshövding, 313, 466.
Arvidsson, Arvid, Västra Emtervik,
Närke-Värml., (M.), 332.
Asperoth, Jonas, kronobefallnings¬
man i N. och S. Vedbo härader,
Jönk., 280.
Aulasvill, Peter, justitieborgmästare
i Stockholm, Borgarståndets tal¬
man, 4, 6, 8, 12, 14, 90, 114, 134,
155, 185, 194, 212—213, 222, 241,
244, 250, 268, 449—450, 456, 463,
474, 482, 486, 489, 498, 511.
Aurivillius, Magnus Per, superinten¬
dent i Karlstad, riksdagsman i
Prästeståndet, 10.
Bachmansson, Anders, agent, slutl.
adlad Nordencrantz, kommerseråd,
424, 477.
Baillet, Daniel, rusthållare, Berga,
Närtuna, Sthlm, 21.
Banér, Elsa Elisabet, se Bibbing af
Zernava, L.
Banér, Gustaf Adam, greve, general¬
guvernör. — Hans änka Maria
Skytte af Duderhof 301. — Hen¬
nes arvingar (skyttiske arving-
arne) 489.
Barck, Samuel, greve, riksråd, 200,
216, 377—378, 385, 387, 390—406,
414, 535.
Barohn, Simon Daniel, major. —
Hans änka Helena Hoffman 130.
Beckern, Helena von, se Skogh,
G. B.
Beckman, Bolstad, Älvsb., 28.
Bedoire, Jean, grosshandlare i Stock¬
holm, brukspatron, 252, 408.
Bengtsson, Bengt, Snöstorp, Hall.,
(M.), 7, 31, 129, 152, 202—203,
404, 542.
Bengtsson, Jon (Jonas), Tofteryd,
Jönk., (M.), 8, 17, 27—28, 32, 37,
45—46, 64, 108, 117, 151—152, 154,
201, 212, 218, 302, 398, 402, 405,
425, 541.
Bengtsson, Sven, Säve, Göteb., (M.),
7, 31, 206.
Benjaminsson, Olof, Ununge, Sthlm,
(M.), 32, 37, 218, 296.
Bennet, Vilhelm, friherre, landshöv¬
ding, 143.
Benzelius, Jakob, biskop i Göteborg,
slutl. ärkebiskop, riksdagsman i
Prästeståndet, 214, 376.
Berchner, Catharina von, se Ceder¬
crantz, J.
Berendes (Berents), Märta, se Posse
af Hedensund, G.
Bergengren, Carl Georg, notarius
publicus, 186.
Bergenhielm, Göran, justitiarie, 237.
Berger, Peter, häradshövding i
Norrbo m. fl. härader, 496.
Bergmark, Johan, f. d. uppbörds¬
skrivare i Västernorrlands län,
177, 429, 477.
Bielke, Carl Gustaf, greve, landshöv¬
ding, slutl. president, 177, 535.
Bielke, Nils, greve, kungl, råd, fält¬
marskalk. -—• Hans hustru Eva
Horn af Björneborg 225.
Bielke, Ture Gabriel, greve, riksråd,
200, 216, 310—311, 377—378, 385,
387, 390—406, 414, 535.
Billmarck, Christofer, borgmästare i
Marstrand, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 32, 146, 236.
Bjurman, Johan, notarie, slutl. ak¬
tuarie vid likvidationsverket, 186
—187, 224.
Björkman, Gustaf, revisor, 504.
Biörner, Carl, häradshövding i Me¬
delpad, 137—138.
Blix, Samuel, kapten, 224, 257, 290,
300, 485.
Blomcreutz, Didrik, major, kommen¬
dant, 73, 487.
Blume, Anna, se Lohe, J.
Bohm, Carl, volontär vid livgardet,
220.
Boije af Gennäs, Carl Gustaf,
överstelöjtnant, 90, 97, 109.
581
Bonde, Paul Simonsson, Pedersöre,
Österb., (M.), 24, 207, 509'—511.
Bonde af Björnö, Carl, greve, lag¬
man, 476.
Bonde af Björnö, Gustaf, greve, riks¬
råd, 12, 139, 163, 166, 189, 192,
200, 216, 377—378, 385, 387, 390
—406, 414, 535.
Bonde af Säfstaholm, Claes, greve,
riksråd. — Hans arvingar 420.
Borg, Anton, justitieborgmästare i
Malmö, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 255.
Braad, Paul Kristoffer, manufaktu¬
rist, Norrköping, 186.
Brachvagen, Kristian, kyrkoherde,
Lunds stift, riksdagsman i Präste¬
ståndet, 268.
Bradke, Mikael Detlof von, överste,
338.
Brask, Lars Larsson, Kräklinge,
Närke-Värml., (M.), 117, 295, 366,
402.
Brauer se Brouver.
Braunerhielm, Johan, häradshövding,
slutl. lagman, 69.
Brehmer, Hans, köpman i Borås,
229—231.
Brink, Mats Gislesson, f. d. rustmäs¬
tare, bonde, Bogärde, Vesene,
Älvsb., 25, 88, 91, 95—96, 229.
Brodin, 423.
Broman, Erland, assessor, slutl. fri¬
herre, president, 202.
Brouver (Brauer), Peter, bruks¬
patron, e. o. assessor i kommers¬
kollegium, 248—249, 440.
Brunow, Adam Eeinhold, löjtnant,
slutl. kapten, 162.
Bugt, Axel Gabrielsson, Hållola,
Nyl., (M.), 32, 169, 522, 541.
Bökman, Vollmar, auditör, 233—234.
Börjesson, Magnus, bonde, Gallås,
Bergstena, Älvsb., 98, 102, 110.
Börjesson, Sven, Köinge, Hall., (M.),
14, 31, 202—203, 206, 214, 241,
302, 415, 422, 542.
Börjesson, Sven, Oja, Kron., (M.),
30, 287.
Börjesson, Sven, 152, 182. (Omöjligt
avgöra, om Sven Börjesson i Kö¬
inge, Hall., eller Sven Börjesson i
Oja, Kron.) (M.)
Carl XX, konung av Sverige, 177,
367—368.
Carl XII, konung av Sverige, 147,
198, 426, 428, 437, 492.
Carl Fredrik, hertig av Holstein-
Gottorp, 134, 155, 158, 160, 284,
295, 329.
Carling (Karling), Petter, krigskom¬
missarie, 125, 300, 427.
Carlsson, Jonas, se öhrman.
Carlsson, Per, se Limatain.
Cederberg, Anders, sockenskrivare,
Pedersöre, österb., 24, 510.
Cederbielke, Johan, (friherre), ju¬
stitiekansler, landshövding, 363,
480.
Cedercreutz, Jonas, friherre, lands¬
hövding. •— Hans änka Catharina
von Berchner 364.
Cederfelt, Sten, häradshövding i
Sunnervikens domsaga, Göteb.,
123.
Cederhielm, Erik Germund, friherre,
assessor, slutl. lagman, 476.
Cederholm von Schmalensée, Abra¬
ham, kamrerare, slutl. krigskom¬
missarie, 161.
Cederström, Olof, friherre, stats¬
sekreterare, slutl. riksråd, 296,
434.
Celsing, Gustaf, kansliråd, slutl.
hovkansler, 448.
Cervin, Erans, rådman i Landskrona,
slutl. lagman, riksdagsman i
Borgarståndet, 90, 131, 279, 299,
509.
Christensson, Anders, Torp, Göteb.,
(M.), 25, 30, 117, 332, 393, 398,
404, 535, 542.
Christiemin, Johan Adolfsson, regi¬
strator i justitiekanslersämbetet,
276.
Christiemin, Petter, kaptenlöjtnant,
487.
Classon, Harrie, handelsman i Stock¬
holm. •— Hans arvingar 407.
582
Corall, Peter, kamrerare i tullver¬
ket, 488, 491.
Coyet, Gustaf Vilhelm, friherre,
generalmajor. — Hans änka Anna
Hedvig ömestedt 224.
Creutz, Carl Johan, friherre, major,
slutl. vice landshövding, 130.
Creutz, Ernst Johan, (greve), riks¬
råd, 200, 216, 377—378, 385, 387,
390—406, 414, 535.
Cronacker, Carl Niklas, löjtnant,
slutl. ryttmästare, 175—176.
Cronhjort, Carl Gustaf, friherre,
major, slutl. president, 242.
Cronstedt, Carl, friherre, general¬
löjtnant, slutl. president, 165, 257,
330, 448, 507.
Cronstedt, Jakob, greve, riksråd,
189.
d’Albedyhll, Christer Henrik, fri¬
herre, landshövding, 485.
Dalin, Olof von, bibliotekarie, slutl.
hovkansler, 295.
Danckwardt, Carl Gustaf, härads¬
hövding, slutl. lagman, 189—190.
Danielsson, Axel, Sorunda, Sthlm,
(M), 31, 297.
de Besche, Margareta Beata, se
Grundel, J.
De Geer, Louis, kammarherre, slutl.
överintendent, 254.
De la Gardie, Magnus Julius, greve,
riksråd, överstemarskalk, 206, 310
—311.
Dellwig, Bernt Vilhelm von, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 343.
Didrichson, Erik, kanslist, 109.
Didron, Johan Predrik, överste,
slutl. (friherre), generallöjtnant,
255, 338, 438, 449, 451.
Dittmer, Joakim von, landshövding,
132, 576.
Dohna, Carl August, greve, general¬
major, 12, 242.
Drake, Anders von, underståthål¬
lare, slutl. president, 279.
Drangel, Kristoffer, vice häradshöv¬
ding, 374—375.
Dtiben, Anders von, friherre, hov¬
marskalk. — Hans änka Christina
Sparfvenfeldt 443.
Ducker, Carl Gustaf, greve, riksråd,
fältmarskalk. — Hans arvingar
493.
Duhre, Anders Gabriel, auskultant,
90, 100—101, 123, 441.
Eberhard, Johan Jakob, ryttmäs¬
tare, 503—504.
Ehrenbill, Lars, kapten, slutl. kom¬
mendörkapten, 491.
Elirenereutz, Olof Benjamin, kam¬
marherre, slutl. landshövding, 351.
Ehrenfelt, Anders, hovauditör, 384.
Ehrenkrona, Erik Gammal, friherre,
president, 224, 381.
Ehrenskiöld, Johan Eriksson, vice
korpral vid drabantkåren. —
Hans arvingar 116.
Ehrenskiöld, Johan Nilsson, lands¬
hövding, 44, 261.
Ekebom (Ekbom), Jakob, justitie¬
borgmästare i Norrköping, riks¬
dagsman i Borgarståndet, 156,
173, 186.
Ekehielm, Bengt Adolf, häradshöv¬
ding, 184.
Ekehielm, Erik Axel, överstelöjt¬
nant, 460.
Ekestubbe, Erik, löjtnant, 447.
Ekman, Peter Olai, kyrkoherde,
Västerås stift, slutl. kontrakts¬
prost, riksdagsman i Prästestån¬
det, 20.
Ekström, stadstjänare hos magistra¬
ten i Stockholm, 8.
Enander, Samuel, kanslist i general-
auditörskontoret, slutl. sekrete¬
rare i generalkrigsrätten, 369.
Enerot, Daniel, vice häradshövding,
179.
Engberg, Erik, knivsmed i Stock¬
holm, 482, 495.
Eriksson, Anders, Husby-Långliun-
dra, Sthlm, (M.), 7, 9,"23, 30, 33,
107, 405.
Eriksson, Anders, Skepptuna, Sthlm,
(M.), 7, 9, 20—21, 23, 165, 393.
Eriksson, Anders, 37, 152. (Omöjligt
583
avgöra, örn Anders Eriksson i
Husby-Långhundra, Sthlm, eller
Anders Eriksson i Skepptuna,
Sthlm.) (M.)
Eriksson, Erik, By, Kopp., (II.),
109, 206, 297.
Eriksson, Erik, bonde, Stora Brink,
Frustuna, Söd., 351.
Eriksson, Erik, Kila, Västm., (M.),
8, 14, 32, 297, 332.
Eriksson, Johan, bonde, Söra, Frus¬
tuna, Söd., 351.
Eriksson, Johan, bonde, Åkerby,
Fundbo, Upps., 18.
Eriksson, Jon, Målilla, Kalm., (M.),
30—31, 136.
Eriksson, Lars, Kvistbro, Närke-
Värml., (M.), 7, 31, 64, 86, 107,
295.
Eriksson, Nils, ödsköld, Älvsb.,
(M.), 37—38, 136, 205, 392, 403
—404, 415.
Eriksson, Olof, Arboga, Västm.,
(M.), 24—25, 28, 89, 160, 297.
Eriksson, Olof, Edebo, Sthlm, (M.),
37—38, 218, 296.
Eriksson, Olof, Färnebo, Närke-
Värml., (M.), 30, 136, 297.
Eriksson, Per, Danmark, Upps.,
(M.), 129, 295.
Eriksson, Per, Husby-Ärlinghundra,
Sthlm, (M.), 30, 32, 295.
Falkenberg af Trystorp, Gabriel,
friherre, landshövding, 225.
Falkengréen, Abraham, varvsmajor,
slutl. amiral, 299, 313, 468.
Falker, Anders, statssekreterare,
135, 339, 379.
Fersen, Hans von, greve, president,
505.
Ficken se Vicken, von.
Figrell, Kristofer Didrik, härads¬
fogde i Gotlands norra fögderi,
173.
Flach, Johan Fredrik, notarie, slutl.
lagman, 476.
Fleming af Lais, Erik, friherre, rytt¬
mästare, 149.
Fleming af Liebelitz, Claes, friherre,
major, slutl. överste, 178.
Fleming af Liebelitz, Herman, fri¬
herre, kammarpresident, general¬
guvernör. — Hans arvingar 379.
Fleming af Liebelitz, Johan Casi¬
mir, friherre, kammarråd. -—
Hans arvingar 420.
Fleming af Liebelitz, Otto, friherre,
löjtnant, slutl. riksråd, 453.
Flodin, Samuel, prost, Linköpings
stift, riksdagsman i Prästestån¬
det, 156.
Folcker, Hakvin, borgmästare Kri¬
stinehamn, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 312.
Forssell, Lisa, piga, 219.
Forsten, Gabriel, notarie i defen-
sionskommissionen, 244—245.
Franc, Gustaf, kapten, 472.
Franc, Johan, lagman, 424.
Franc, Per, häradshövding, slutl.
landshövding, 369.
Fredrik I, konung av Sverige, 6, 8,
10, 12, 19, 35, 102, 114, 129, 135
—136, 176, 186, 200, 217, 269, 302,
448, 456, 463, 479, 489, 499, 511.
Freidenfelt (Freuden-), Christoffer,
överste, slutl. generalmajor, 223,
299—300.
Freijtag (-ei-), Christoffer von,
ryttmästare, 502.
Friesendorff, Fredrik von, friherre,
kammarherre, slutl. riksråd, 362,
425, 447, 472.
Frölich, Carl, greve, landshövding,
slutl. president, 103, 149—150,
169, 186, 510, 551.
Frölich, David, greve, överstelöjt¬
nant, slutl. överste, 89, 169, 232
—234, 276, 503—504.
Funck, Gustaf, friherre, landshöv¬
ding, 183.
Gabrielsson, Axel, se Bugt.
Gene, Elisabet, se Sundström, M.
Gerdes, Johan, advokatfiskal, slutl.
adlad Gerdessköld, friherre, pre¬
sident, 491.
584
Gertten, Gustaf Vilhelm von, ami¬
ral, 313.
Giertta, Johan, friherre, president,
104, 259, 470.
Gislesson, Mats, se Brink.
Graan, Didrik, mantalskommissarie
i Kopparbergs län, 464.
Greiff, Simon Niklas von, major,
146—147.
Grundel, Jakob, friherre, landshöv¬
ding. — Hans änka Margareta
Beata de Besche 491.
Gråsten, Gabriel, auskultant i kam¬
markollegium, slutl. kanslist, 488.
Grönhagen, Johan Didrik, (fri¬
herre), landshövding, 173.
Gröninger, Carl Gudmund von, kap¬
ten, 458.
Gudmundsson, Christman, bonde,
Lönneberga, Kalm., 195.
Gustaf I, konung av Sverige, 70,
558.
Gustaf II Adolf, konung av Sverige,
41.
Gyllenborg, Carl, greve, riksråd,
universitetskansler, kanslipresi¬
dent, 373, 501.
Gyllenborg, Fredrik, greve, lagman,
slutl. president, 122, 138, 161.
Gyllenborg, Henning Adolf, greve,
kammarherre, slutl. riksråd, 222,
281.
Gyllenborg, Olof, greve, landshöv¬
ding, 277, 306—310
Gyllengrip, Gabriel, landshövding,
slutl. (friherre), president, 335,
407.
Gyllenpistol, Adolf, friherre, överste,
271, 414, 417, 438, 497—498.
Gyllenstierna af Lundholm, Axel
Erik, friherre, landshövding, 345,
419.
Gyllenstierna af Lundholm, Gustaf
Johan, friherre, presidentsekrete¬
rare, 298—299.
Hager, Frans, ryttmästare vid Små¬
lands kavalleriregemente, 223,
299—300.
Halvarsson, Bengt, Norra Ny,
Närke-Värml., (M.), 31.
Hamilton af Hageby, Hugo Johan,
friherre, fältmarskalk, 150, 161.
205, 313, 480.
Hansson, Anders, Söderåkra, Kalm.,
(M.), 95, 169, 541.
Hansson, Hans, Lima, Kopp., (M.),
0/1
Hansson, Hans, Stora Mellösa,
Närke-Värml., (M.), 106, 295.
Hansson, Jöran, Vänge, Upps., (M.),
17, 206, 295.
Hastfer, Gustaf Bernt, major, slutl.
friherre, kammarherre, 472.
Hastfer, Johan, ryttmästare, slutl.
friherre, överste, 35.
Hauswolff, Eberhard Salomon von,
amiralitetskommissarie, slutl.
kammarråd, 347, 390, 478.
Hedengran, Samuel, kommissarie i
rikets ständers kontor, assessor,
290.
Hedlinger, Johan Carl, medaljgra-
vör, 176.
Hedman, Abraham, korpral, direk¬
tör vid Kettestads linnemanufak-
turi, 219, 236.
Heikus, Jakob Pahlsson, Vöro, ös¬
terö., (M.), 7, 14, 24, 32, 124, 358,
509—511, 542.
Hellenstierna (Held-), Johan, kap¬
ten, 231.
Helsingius, Henrik, prost, Borgå
stift, riksdagsman i Prästestån¬
det, 214.
Herkepaus, Kristian, advokatfiskal
i kommerskollegium. -—- Hans
änka Maria Christina Norden¬
flycht 440.
Hermonius, Mikael, kyrkoherde i
S:t Maria Magdalena församl.,
Stockholm, 400.
Hilletan, Paul, överjägmästare, 212,
465.
Hindriksson, Arvid, Pyttis, Nysl.,
(M.), 14, 30, 116—117, 302, 522,
541.
Hindriksson, Jakob, Maria, Åbo,
(M.), 191, 522.
585
Hindriksson, Matts, bonde, Letäla,
Åbo, 197.
Hindriksson, Per, Nederluleå, Vb.,
(M.), 7, 31, 117, 288.
Hindriksson, Samuel, Mörskom,
Nyl., (M.), 6, 25, 28, 212, 287, 522,
541.
Hjelm, Jonas, docent i Lund, slutl.
lektor i Växjö, 373—374.
Hierpe, Gustaf, kammarskrivare i
kammarkollegium, 202—203.
Hiärpe, Sven Svensson, Torstuna,
Västm., (M.), 7, 18, 30, 103, 297J
Hoffler, Baltzar, bagare, rådman i
Nyköping, 453.
Hoffman, Helena, se Barohn, S. D.
Hoffmeister, Johan, handelsman och
postmästare i Kristianstad, riks¬
dagsman i Borgarståndet, 110,
312.
Holm, Anders, handelsman i Ystad,
riksdagsman i Borgarståndet, 255.
Horn af Björneborg, Eva, se Bielke,
N.
Horn af Ekebyholm, Arvid Bern¬
hard, greve, riksråd och kansli¬
president, 130—131, 296—300, 403.
Horn af Rantzien, Gustaf Jakob,
friherre, kammarherre, slutl. hov¬
marskalk, 10.
Hulthén, Nils, överkrigskommissarie,
189, 460.
Humble, Gustaf Adolf, biskop i
Växjö, riksdagsman i Prästestån¬
det, 29, 300.
Hupenfelt (Huppen-), Jakob Georg,
kapten, slutl. kommendörkapten,
416.
Huss, Johan Laurent, regements-
präst, slutl. prost, Härnösands
stift, 387, 422, 424.
Hulphers (-rt), Nils, auskultant vid
Stockholms rådhusrätt, slutl. råd¬
man i Hedemora, 464—465.
Hylteen, Samuel von, friherre, lands¬
hövding, 181—182.
Hyphoff, Elisaeus, notarie i rikets
ständers bank, slutl. sekreterare
hos greve Nils Bielke i Rom, 182.
Hyphoff, Joakim, lanträntmästare i
Kristianstad, slutl. överkrigskom¬
missarie, 181—182.
Håkansson, Olof, Lösen, Blek., (M.),
Bondeståndets talman, 3—4, 6
—16, 23, 25, 27—29, 33—34, 36,
46, 50, 64, 78, 90, 93, 98, 100, 107,
109, 113, 117, 120, 122, 126, 128
—130, 132, 134, 136, 145, 150—153,
155—156, 158—160, 168, 181—182,
185, 194, 202, 205, 207, 209, 212
—214, 216—218, 222, 227, 229—
231, 235—237, 241, 244, 250, 256,
259, 268, 279, 284, 287, 298—300,
302—303, 311, 320, 332—333, 341,
357, 373, 375—376, 385—387, 390
—393, 396—399, 401, 403—404,
406—407, 422—423, 425, 446, 448
—450, 454, 456, 463, 466, 474, 476,
481—482, 486, 489, 495, 498, 507,
511, 540.
Hård, Carl Gustaf, greve, riksråd,
200, 216, 377—378, 385, 387, 390
—406, 414, 461, 535.
Hård af Segerstad, Carl, riksjäg¬
mästare, 395.
Hård af Segerstad, Jesper Abraham,
överstelöjtnant, 256.
Hägerflycht, Arvid, landshövding,
311.
Hägerflycht, Nils, tullöverinspektör,
538.
Härkäinen (Härkonen), Mats, Lie-
belits, Nysl., (M.), 6, 18, 119, 216,
357, 369, 522, 541.
Hästesko-Fortuna, Lars Henrik, liv¬
drabant, slutl. kapten, 104, 231,
259, 453, 469—470.
Höpken, Daniel Niklas von, fri¬
herre, president, 167.
Isaksson, Pål, bonde, Leksand,
Kopp., 509.
Jakobssen, Michel, se Kroufvila.
1 I Mårtensson, s. 68, utan till- Jansson, Anders, överenhörna, Söd.,
namnet Hiärpe. (M.), 118, 296.
586
Jansson, Bengt, Nora bergsförsaml.,
Närke-Värml., (M.), 10, 31, 64,
220, 297.
Jansson (Johansson), Erik, se Wijk.
Jansson (Johansson), Per, Björk¬
linge, Upps., (M.), 31, 109, 295.
Jansson se även Johansson.
Johansson, Erik, bonde, Åkerby,
Fundbo, Upps., 18.
Johansson (Jansson), Erik, Karis,
Nyl., (M.), 8, 14, 23, 212, 302, 522,
541.
Johansson (Jansson), Erik, Stora
Skedvi, Kopp., (M.), 6, 17, 98,
118, 181, 294—295.
Johansson, Mats, bonde, Närtuna,
Sthlm, 20.
Johansson (Jansson), Nils, Moheda,
Kron., (M.), 6, 117, 182(?), 287.
Johansson (Jansson), Nils, Skel¬
lefteå, Vb., (M.), 8, 14, 31, 136,
212, 287—288, 302.
Johansson (Jansson), Per, Söderby-
Karl, Sthlm, (M.), 13, 297.
Johansson se även Jansson.
Jonsson, Anders, nämndeman, Stora
Tveta, Betna, Söd., 309.
Jonsson, Anders, Halna, Skar., (M.),
32, 108, 122, 295, 541.
Jonsson, Jonas, Hässjö, Vrnl., (M.),
17, 126, 130—132, 137. — Hans
änka 137.
Jonsson, Lars, Nätra, Vrnl., (M.),
7, 32, 332.
Jonsson, Mats, sockenskräddare,
Karlskoga, ör., 220.
Jurgensson, Pål, handelsman i
Stockholm, 130.
Jönsson, Johan, Björnlunda, Söd.,
(M.), 37, 296.
Jönsson, Olof, Vintrosa, Närke-
Värml., (M.), 17, 106—107, 366.
Jöransson, Erik, Marby, Vrnl., (M.),
10, 28, 136, 212, 267.
Jöransson, Mårten, Västkinde, Gotl.,
(M.), 132, 237.
Karling se Carling.
Killjuin, Mats Matsson, Pumala,
Nysl., (M.), 522, 541.
Klinckowström, Johan Mauritz, ma¬
jor, slutl. generalmajor, 487.
Klingström, Olof, hovrättsadvolcat,
454, 499.
Knape, Anders, handelsman och råd¬
man i Uddevalla, slutl. borgmäs¬
tare, riksdagsman i Borgarstån¬
det, 33, 312, 410.
Kock, Hans Mikael, f. d. borgare
och köpman i Uddevalla, 429—
430.
Kock, Jöns, rådman och handelsman
i Uddevalla, slutl. assessor, riks¬
dagsman i Borgarståndet, 371—
372, 410, 479.
Krabbe, Patrik, t. f. landskamre¬
rare i Visby, 465.
Krebs, Otto Mauritz, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 491.
Kroufvila, Michel Jakobsson, Eura,
Åbo, (M.), 6, 522.
Kåhe, Anders, stadskassör i Åbo,
136.
Kårhonen, Mårten Påhlsson, S:t Mi¬
chel, Nysl., (M.), 6, 522, 541.
Köhler, Gustaf Vilhelm von, fri¬
herre, överstelöjtnant, 183—184,
277—278, 291.
Lagerberg, Sven, greve, riksråd,
148, 233, 279, 347.
Lagerfelt, Gustaf Adolf, häradshöv¬
ding, slutl. (friherre), president,
468.
Lagerflycht, Johan, advokatfiskal,
slutl. (friherre), president, 503.
Lagersparre, Daniel Svensson, ränt¬
mästare, 134.
Langberg, Erik, rådman i Västerås,
riksdagsman i Borgarståndet, 320.
Lange, Abraham, stadssekreterare i
Visby, slutl. lagman, riksdagsman
i Borgarståndet, 237, 487.
Lange, Jakob, artillerismed, 238.
Lannerstierna, Peter, överstelöjt¬
nant, slutl. överste, 236, 364.
Lantmarskalken se Tessin, Carl
Gustaf.
Larsson, Alexander, Åsenhöga,
587
Jönk., (M.), 27—30, 36, 45—46,
132.
Larsson, Anders, Sillerud, Närke-
Yärml., (M.), 32, 37, 295.
Larsson, Anders, Veckholm, Upps.,
(M.), 30, 296.
Larsson, Anders, 152. (Omöjligt av¬
göra, om Anders Larsson i Sille¬
rud, Närke-Värml., eller Anders
Larsson i Veckholm, Upps.) (M.)
Larsson, Erik, Västerlövsta, Västm.,
(M.), 17, 30, 113, 206, 297, 398,
445, 447.
Larsson, Johan, Grangärde, Kopp.,
(M.), 31, 297.
Larsson, Jonas, Marbäck, Älvsb.,
(M.), 8—9, 14, 29, 32, 34, 37, 91,
93, 117, 152, 159, 205, 218, 333,
398, 541.
Larsson, Lars, Norra Möckleby,
Kalm., (M.), 6, 30, 124, 239, 302.
Larsson, Lars, Norrbyås, Närke-
Värml., (M.), 217, 297.
Larsson, Lars, 25, 107, 136,. (Omöj¬
ligt avgöra, om Lars Larsson i
Norrbyås, Närke-Värml., eller
Lars Larsson Brask i Kräklinge,
Närke-Värml.) (M.)
Larsson, Lars, se Brask.
Larsson, Olof, Glanshammar, Närke-
Värml., (M.), 23, 218, 226, 358.
Larsson, Olof, se Nordstedt.
Larsson, Velam, Ramsberg, Närke-
Värml., (M.), 6, 37, 232.
Le Febure, Johan Henrik, gross¬
handlare, direktör, 276.
Leij, Tobias, hovpärlstickare, 439.
Leijonadler, Carl, major, 223, 299.
Leijonancker, Gustaf Fredrik, kap¬
ten, slutl. vice amiral, 416, 423.
Leijonhielm, Anders, friherre, lands¬
hövding, 381.
Leijonstedt, Carl Jakob, greve, kam¬
marherre, 535.
Le Maitre, N. L., fabrikör i Stock¬
holm, 482, 495.
Lenman, Hans, handelsman och
skeppsredare i Stockholm, 419—
420, 422.
Lewenhaupt, Charles Emil, greve,
generalmajor, slutl. general, 64,
202, 205, 387, 395.
Lewenhaupt, Magdalena, se Töm-
flycht, M.
Lidius, Erik, kontraktsprost, Sträng¬
näs stift, riksdagsman i Präste¬
ståndet, 131.
Liewen, Bernhard von, friherre, ge¬
neral. -— Hans sterbhus 476.
Lilliehöök af Fårdala, Nils, major,
slutl. överstelöjtnant, 295, 319—■
320, 323, 338, 372, 481.
Lillienberg (Lillieberg), Anders Da¬
niel (Stiernklo), auditör, slutl.
friherre, lagman, 150.
Lillienberg (Lillieberg), Anders
Eriksson, häradshövding, slutl.
kammarherre, 110.
Lillienhoff, Joakim, kommerseråd,
448—449. — Hans arvingar 448—
449, 454, 499.
Lilliestielke, Gustaf Didrik, löjt¬
nant, slutl. kapten, 259, 440, 494.
Limatain, Per Carlsson, Saarijärvi,
Nyl., (M.), 30, 522.
Lindqvist, Anders, e. o. stadstjänare
hos magistraten i Stockholm,
vaktmästare hos Bondeståndet, 8,
14, 125, 508.
Linnaeus, Carl, med. doktor, slutl.
adlad von Linné, arkiater, 465.
Lohe, Johan, direktör. — Hans änka
Anna Blume 448—449. Hennes
arvingar 449, 454, 499.
Lundberg, Anders, konstapel vid
amiralitetet, 424, 451.
Lundberg, Petter, gästgivare, Nyby,
Väversunda, Östg., 125.
Lundman, Peter, provinsialläkare,
110.
Lybecker, Hans Filip, assessor, 430,
442.
Lynar, Boclius Friedrich, Graf zu,
dansk minister i Sverige, 396.
Låstbom. Sterbhuset 376.
Löwe (Löwen), Carl Henrik, amiral,
president, 383.
Löwenhielm, Carl Gustaf, härads¬
hövding, slutl. greve, riksråd och
kanslipresident, 28, 298.
588
Maijdell, Margareta Elisabet, se
Stackelberg, B. O.
Malmberg, skrivare, 250.
Malmström, Per Gustaf, bokhållare
vid amiralitetet, slutl. adlad
Malmsköld, e. o. amiralitetskam¬
marråd, 347, 390, 482.
Mannercrantz, Carl, major, slutl.
överstelöjtnant, 465.
Mannerheim, Gustaf Henrik, kap¬
ten, slutl. friherre, generalmajor,
460.
Mannerheim, Mårten, tygmästare,
38.
Marcus, Mattias, kronofogde i Kul¬
lings, Gasene och Ås härader, 87.
Mattsson, Erik, Jomala, Åbo, (M.),
31, 107, 136, 199, 231, 541.
Mattsson, Johan, se Mäckylä.
Mattsson, Mats, nämndeman, Fin¬
ström, Åbo, 199.
Mattsson, Olof, bonde, Hålsbo, Gun¬
nilbo, Västm., 211.
Meldercreutz, Jonas, konduktör,
slutl. professor, 150.
Mohrmark, Erik, f. d. häradshövding
i Norrbo m. fl. härader, Västm.,
assessor, 445—446, 496.
Molin, Erik, student, 448, 450, 455,
466—467, 506.
Molin, Mårten, handelsman i Stock¬
holm, 220—221, 301.
Montgomery (Montgommerie),
John, brukspatron, 130.
Morsen, Anders, kronofogde i Åbo
och Björneborgs län, 197.
Mozelius, Lars, revisor, slutl. adlad
Stiernstam, amiralitetskammar¬
råd, 237.
Muhl, Hobert, överstelöjtnant, slutl.
generallöjtnant, 338.
Munck, Hans Jakob, svärdsfäjare i
Åbo, 259.
Månsson, Anders, Gråmanstorp,
Krist., (M.), 30, 113, 168—169,
189—190, 542.
Månsson, Anders, östra Sallerup,
Malm., (M.), 7, 10, 14, 32, 302,
452.
Månsson, Johan, Höreda, Jönk.,
(M.), 6, 31.
Månsson, Jon, dräng, 495.
Mänsson, Jonas, Kvillinge, östg.,
(M.), 32, 103, 295.
Månsson, Nils, S:t Lars, Östg., (M.),
6, 32, 95, 129, 169, 332, 541.
Mäckylä, Johan Mattsson, Lillkyro,
Österb., (M.), 24, 509—511.
Nigrell, Johan, krigsråd, 369.
Nilsson, Anders, Styrnäs, Vrnl.,
(M.), 31, 118, 206, 218, 302, 333.
Nilsson, Bengt, se Timan.
Nilsson, Hans, Åhus, Krist., (M.),
7, 30—31, 181—182, 206, 343, 452,
455, 519.
Nilsson, Jonas, Väne-Åsaka, Älvsb.,
(M.), 28, 117, 297, 541.
Nilsson, Nils, Onslunda, Krist.,
(M.), 117, 136, 176, 182, 234, 452,
455, 519.
Nilsson, Olof, Tumbo, Söd., (M.),
6, 129, 206, 297.
Nilsson, Olof, Ulrika, Östg. (M.),
295, 343, 381, 541.
Noraeus, Daniel, handlande, slutl.
vice borgmästare i Härnösand,
riksdagsman i Borgarståndet, 476,
494.
Nordberg, Göran, kyrkoherde i
Klara församl., Stockholm, 198.
Nordenadler, Anders, assessor, 110.
Nordencreutz, Jakob, överdirektör,
149, 169, 462, 485.
Nordenflycht, Anders, vice notarie,
kammarherre, 281.
Nordenflycht, Maria Christina, se
Herkepaus, K.
Nordenstråle, Olof, justitiekansler,
riksråd, 90, 289, 387.
Nordstedt, Olof Larsson, Näsinge,
Göteb., (M.), 8, 14, 32, 108, 154,
227, 241, 335, 355, 398, 542.
Numers, Carl von, häradshövding,
slutl. lagman, 495.
Ollonberg, Carl, friherre, överste,
494.
589
Ollonberg, Ture, friherre, härads¬
hövding, slutl. lagman, 242.
Olofsson, Olsson.
Olofsson, Anders, Hyby, Malm.,
(M.), 32, 99, 542.
Olsson (Olofsson), Anders, S:t
Anna, Östg., (M.), 10, 31, 295, 541.
Olofsson, Bengt, bonde, Deje, Bo,
Ör., 225.
Olofsson (Olsson), Bengt, Surteby-
Kattunga, Älvsb., (M.), 10, 31,
136, 302.
Olofsson, Botvid, Östra Husby, Östg.,
(M.), 37—38, 295, 541.
Olofsson, Erik, ölme, Närke-Värml.,
(M.), 36, 46, 99, 113, 117, 124, 295.
Olofsson, Håkan, Hällestad, östg.,
(M.), 31, 117, 129, 206, 218, 302,
395.
Olofsson, Jakob, Alva, Gotl., (M.),
14, 31, 117, 132, 237.
Olofsson, Mats, Häverö, Sthlm,
(M.), 297.
Olofsson, Nils, Eda, Närke-Värml.,
(M.), 28, 332, 541.
Olofsson, Otto, se, Agorelius.
Olofsson (Olsson), Per, Västerfär¬
nebo, Västm., (M.), 103, 297, 496.
Olofsson (Olsson), Pål, Billeberga,
Malm., (M.), 8, 14, 23, 190, 519,
542.
Olsson se Olofsson.
Otter, Salomon von, friherre, riddar¬
hussekreterare, slutl. kansliråd,
371, 479.
Oxenstierna af Croneborg, Axel Ga¬
briel, greve, generalmajor, 244,
279.
Oxenstierna af Eka och Lindö, Erik,
friherre, krigsråd, slutl. landshöv¬
ding, 237, 364.
Oxenstierna af Eka oell Lindö,
Gustaf, friherre, assessor, 254.
Pahl, Hans, sekreterare. —• Hans
sterbhus 504.
Palbitzki, Axel Gottlieb, kammar¬
herre, 306.
Palm, Gustaf Adolf, borgmästare i
Lidköping, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 535.
Palmfelt, Gustaf, friherre, president,
slutl. riksråd, 50, 306—310.
Palmfelt, Johan, (friherre), lands¬
hövding, 96.
Palmstierna, Nils, överste, slutl. fri¬
herre, riksråd, 105, 313, 487—488.
Pardanen (Partäna, Partain), Staf¬
fan, Pielisjärvi, Nysl., (M.), 18,
119, 216, 522.
Pauli, Vilhelm Mauritz, överjägmäs¬
tare, 254.
Paulsson se Pålsson.
Pereswetoff-Morath, Alexander,
kapten, slutl. major, 168, 458.
Perment, Kristoffer, krigskommis¬
sarie, 477—478.
Persson, Anders, Blackstad, Kalm.,
(M.), 30, 37.
Persson, Anders, Järvsö, Vrnl.,
(M.), 32, 37, 218, 297.
Persson, Anders, Riala, Sthlm, (M.),
166—167, 297.
Persson, Bengt, Köping, Kalm.,
(M.), 30, 117, 466.
Persson, Erik, österfärnebo, Vrnl.,
(M.), 31, 37, 103, 297.
Persson, Eskil, Hinneryd, Kron.,
(M.), 10, 14, 32, 151, 154, 376, 535,
541.
Persson, Johan, Stora Tuna, Kopp.,
(M.), 8, 14, 23, 99, 152(?), 269,
295, 393(«), 401, 403—404, 424—
425, 445, 455(?), 527, 530.
Persson, Johan, Tierp, Hpps., (M.),
6, 30.
Persson, Jonas, bonde, Söre, Frus¬
tuna, Söd., 351.
Persson, Jonas, Västerljung, Söd.,
(M.), 14, 30, 36, 159, 296, 306, 453.
Persson, Nils, Tröne, Vrnl., (M.), 8,
14, 23, 78, 297, 405.
Persson, Olof, bonde, Deje, Bo, ör.,
225.
Persson, Olof, Älvros, Vrnl., (M.),
32, 169, 267.
Persson, Per, Alunda, Hpps., (M.),
86, 107, 297.
Persson, Per, bonde, Grönstad,
590
Eskilstuna-Kloster, Söd., 183—
184.
Persson, Per, Frillesås, Hall., (M.),
32, 37, 117, 136, 160, 198, 202—
203, 392.
Persson, Per, bonde, Årby, Gryt,
Söd., 290—291, 312.
Persson, Per, 393, 404. (Omöjligt
avgöra, om Per Persson i Alunda,
Upps., eller Per Persson i Frilles¬
ås, Hall.) (M.)
Pfeiff, Johan Jakob, expeditions¬
sekreterare, 466, 484—485.
Pihl, Petter, borgmästare i Hälsing¬
borg, riksdagsman i Borgarstån¬
det, 301.
Pinello, Giovanni Battista, kapten
vid Bohusläns dragonregemente,
slutl. överstelöjtnant, 252—253.
Piper, Erik, kamrerare i kammar¬
kollegium, 199, 202.
Pipping, Peter, borgmästare i Tor¬
neå, riksdagsman i Borgarståndet,
255.
Planck, Josua, kanslist, slutl. hov¬
rättsråd i Göta hovrätt, 322, 372.
Plomgren, Thomas, grosshandlare,
slutl. kommerseråd, riksdagsman
i Borgarståndet, 380, 535.
Polhem, Gabriel, auskultant, slutl.
kammarherre, 488.
Posse, Arvid, greve, generalmajor,
riksråd, 12, 220, 294.
Posse af Hedensund, Gustaf, fri¬
herre, riksråd. — Hans änka
Märta Berendes, 294.
Pratenius, Jakob, vice pastor, slutl.
kyrkoherde, Västerås stift, 180
—181.
Preutz, Niklas von, kommerseråd.
— Hans arvingar 314.
Printz, Johan Casper, kommendör,
428.
Psilanderhielm, Arvid, bankokom¬
missarie, 167.
Påhlsson, Jakob, se Heikus.
Pålsson, Nils, hyttuppsättare, Nora
bergslag, ör., 220.
Pålsson (Paulsson), Paul, Pargas,
Åbo, (M.), 10, 14, 30, 117, 332,
405, 411.
Balser, Anders, fänrik, 478.
Eeichenbach, Nils Budolf von,
överstelöjtnant, 383.
Renhorn, Olof Bidenius, borgmäs¬
tare, slutl. bankokommissarie,
riksdagsman i Borgarståndet, 78.
Reutercrona, Mattias (Mårten),
regementskvartermästare, 126,
295.
Reuterholm, Nils, friherre, landshöv¬
ding, 528—529.
Reuterskiöld, Axel Didrik, korpral,
slutl. ryttmästare, 447.
Rhyzelius, Andreas Olai, domprost,
slutl. biskop i Linköping, riks¬
dagsman i Prästeståndet, 26.
Ribbing af Koberg, Bengt, (fri¬
herre), landshövding, 97, 214,
335, 354, 376, 380.
Ribbing af Zernava, Konrad, fri¬
herre, president, 50.
Ribbing af Zernava, Lennart, fri¬
herre, generaladjutant. — Hans
änka Elsa Elisabet Banér 492.
Richardsson, Jakob, assessor i an¬
tikvitetskollegium, 404.
Ridderschantz, Valdemar Christof¬
fer, major, slutl. överstelöjtnant,
390, 478.
Rode, Caspar Henrik, handelsman
och fabrikör i Norrköping, 468.
Rosen, Gustaf Fredrik von, friherre,
riksråd, slutl. greve, 493.
Rosenstierna, Mårten, riksräntmäs-
tare. — Hans arvingar 384.
Rosenstierna, Märta Juliana, se
Specht, J.
Rosenstierna, Olof, major, 112.
Rothman, Johan Gabriel, kapten¬
löjtnant, slutl. kapten, 436.
Rotkirch, Johan Wenzel, kapten,
198, 396.
Rungren, Karl Axel, kontorsskri¬
vare, kanslist i Bondeståndet, 4
—5, 9—10, 158—159, 235, 284, 352
—353, 376, 397, 400—402, 454,
466, 476.
591
Rutensköld, Göran (Georg) Adolf,
kanslist, slutl. lagman, 383.
Ruuth, Gustaf, varvsmajor, slutl.
riksråd, 299, 313.
Rydelius, Andreas, biskop i Lund,
470.
Ruhl (Ruhl), Johan Fredrik, överste¬
löjtnant, 45, 162, 516—517.
Ryting, Rebecka, länsmansänka,
Sännevadet, Säby, Jönk., 170, 244.
Råfelt, Erik, räntmästare, 408.
Rålamb, Claes, friherre, landshöv¬
ding, 383, 548.
Sandelhielm, Nils, kamrerare, slutl.
kammarråd, 161.
Schaeij (Schaij), Peter, häradshöv¬
ding, slutl. adlad von Schaeij,
vice president, 27—28, 45—46.
Schantz, Anton Gustaf von, aktu¬
arie, slutl. hovjunkare, 488.
Schantz, Johan Fredrik von, kansli¬
råd, överpostdirektör, 428.
Schening, Harald, sekreterare i ri¬
kets ständers kontor, 504.
Schierping, Carl, rådman i Stock¬
holm, 276.
Schlyter, Hans, skeppskapten, slutl.
amiralitetskapten, 423.
Schlytern (Schlyter), Herman, kam¬
rerare, slutl. krigsråd, 395.
Schmiterlöw (Smitterlou), Hans
Georg, överste. — Hans änka Jo¬
hanna Taube 465.
Schröder, Herman, biskop i Kalmar,
riksdagsman i Prästeståndet, 93,
390, 535.
Schylander, Johan, advokat, 122,
138, 161.
Schönfelt, Carl von, hovjunkare,
slutl. överhovintendent, 500.
Schönström, Albrekt, överstelöjt¬
nant, 267.
Schönström, Peter, överstelöjtnant,
138, 161.
Serenius, Jakob, kontraktsprost,
Strängnäs stift, slutl. biskop, riks¬
dagsman i Prästeståndet, 213.
Serlachius, Carl(?), advokat, 386.
Sievertsson, Gustaf, bonde, Stora
Brink, Frustuna, Söd., 351.
Sievertsson, Olof, bonde, Ekeby,
Frustuna, Söd., 351.
Sigfridsson (Zegfredsson), Henrik,
Fagerhult, Kalm., (M.), 14, 118.
Sigfridsson, Mats, Nagu, Åbo, (M.),
32, 37, 396, 400, 404—405, 411.
Silfverskiöld, Carl Gustaf, kommis¬
sionssekreterare, slutl. lagman, 36.
Silfverskiöld, Nils, vice president,
slutl. landshövding, 503.
Silfversparre, Carl Gustaf, lagman,
slutl. landshövding, 137, 373.
Silfverström, Georg, aktuarie, slutl.
kammarråd, 500—501.
Silvius se Sylvius.
Simonsson, Anders, Ljung, Göteb.,
(M.), 31, 125(?).
Simonsson, Paul, se Bonde.
Singelman, Edvard Caspar, kammar¬
förvant i kammarkollegium. •—
Hans dotter 462.
Siunsson (Siunarsson, Siunesson),
Jöns, Vällinge, Malm., (M.), 7,
31, 118, 405, 519.
Sjöberg, Olof, handelsman i Stock¬
holm, 511.
Siöblad, Carl Georg, friherre, lands¬
hövding, slutl. överamiral, 80, 294,
Siöblad, Erik, friherre, amiral, gu¬
vernör, 144.
Siöstierna, Aron, kommendör, slutl.
vice amiral, 313.
Skogh, Gustaf Reinhold, överstelöjt¬
nant, slutl. överste, 366—367, 386.
— Hans änka Helena von Beckern
488.
Skruuf, Johan, kapten, 492.
Skuthälla, Hans Hansson, Kronoby,
österb., (M.), 31, 117, 207, 332,
358, 510.
Skytte af Duderhof, Maria, se
Banér, G. A.
Skytte af Sätra, Carl Henrik, major,
209, 229, 269.
Smith, Johan Peter, engelsk manu¬
fakturist, silkesredare vid Alings-
åsverket, 466.
592
Spandkow, Otto Christer von, ma¬
jor. -—• Hans arvingar 112.
Sparfvenfeldt, Christina, se Duben,
A. von.
Sparre, Carl Gustaf, friherre; lands¬
hövding, slutl. riksråd, 260, 330.
Sparre, Conrad, friherre, överste, 13,
105, 426, 491.
Sparre, Ebba Maria, se Stenbock,
E. G.
Sparre af Söfdeborg, Claes, greve,
riksråd, 285.
Sparre af Söfdeborg, Rutger Axel,
greve, kammarherre, slutl. hov¬
marskalk, 285—286.
Sparrfelt, Anders, landshövding, 75.
Sparrman, Erik Gabriel, kapten,
112.
Sparrsköld, Daniel, lagman, 35, 163.
Specht, Johan, överstelöjtnant. —
Hans änka Märta Juliana Rosen¬
stierna 112.
Spens, Axel, greve, generalmajor,
slutl. generallöjtnant, 12, 35, 145,
163.
Stackelberg, Bengt Otto, friherre,
fältmarskalk, 35, 232. -—- Hans
änka Margareta Elisabet Maijdell
35.
Stake, Harald, friherre, riksråd, 137.
— Hans arvingar 137, 373.
Stauden, Adolf Magnus von, överste¬
löjtnant, 238.
Stedt, Nils, lagman, 496.
Stenbock, Erik Gustaf, greve, gene¬
rallöjtnant. -—- Hans änka Ebba
Maria Sparre 489.
Stenbock, Gustaf Leonard, greve,
kammarherre, slutl. vice landshöv¬
ding, 495.
Stenhoff, Samuel Svensson, bonde,
Barshult, Krogsered, Hall., 377,
428—429.
Steuchius, Jöns (adlad Steuch), är¬
kebiskop, Prästeståndets talman,
4, 6, 8, 12, 14, 90, 114, 134, 155,
185, 194, 212—213, 222, 241, 244,
250, 268, 449—450, 456, 463, 474,
482, 486, 489, 498, 511.
Stierncrantz, Christer Adrian, kans¬
list, slutl. kommissarie, 232.
Stierneld, Samuel Gustaf, löjtnant,
slutl. friherre, fältmarskalk, 385
—386, 408.
Stiemeroos (Stiernroos), Magnus,
överste, slutl. general, 104, 259.
Stiemvall, Erik Johan, volontär,
slutl. överste, 102.
Stillman, Sven, borgmästare i Söder¬
hamn, slutl. hovrättsråd i Svea
hovrätt, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 33, 415.
Stoltz, Nils, politieborgmästare i
Uppsala, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 20.
Strandberg, Sven, handelsman i
Uddevalla, 380.
Ström, Hans Olofsson, grosshandlare
i Göteborg, brukspatron, 178, 252,
408.
Strömcrona, lotsdirektör, kommen¬
dör, 280, 313.
Strömfelt, Otto Reinhold, friherre,
president, 280.
Sundberg, Lars, häradshövding i
Gasene, Ås och Kullings härader,
Älvsb., slutl. assessor, 87—88, 95.
Sundström, Magnus, borgmästare i
Härnösand, lantmajor. ■—• Hans
änka Elisabet Gene 220, 301.
Svaan, Peter, kammarförvant i
kammarkollegium, slutl. kamre¬
rare, 464.
Svab, Anton Antonsson von, berg¬
mästare, slutl. e. o. bergsråd, 432,
434.
Svaretz, Petter, generalauditör, 198,
289.
Svenningsson, Olof, Rommele,
Älvsb., (M.), 6, 30, 218, 332, 541.
Svensson, Daniel, se Lagersparre, D.
Svensson, Erik, Edsberg, Närke-
Värml., (M.), 37, 106—107, 212(?),
279, 295.
Svensson, Jakob, Täby, Sthlm.,
(M.), 30, 297.
Svensson, Johan, Vårkumla, Skar.,
(M.), 8, 30, 117, 398.
Svensson, Per, se östberg.
593
Svensson, Sven, bonde, Nygården,
Bolstad, Älvsb., 28—29, 88—89, 91.
Svensson, Sven, Lemnhult, Jönk.,
(M.), 30, 206, 287.
Svensson, Sven, se Hjärpe.
Sylvius (Si-), Henrik, häradshöv¬
ding i Vadsbo domsaga, Skar.,
302.
Talman, Bondeståndets, se Håkans¬
son, Olof.
Talman, Borgarståndets, se Aulse-
vill, Peter.
Taube, Evert Didrik, greve, riksråd,
200, 216, 450—451.
Taube, Johanna, se Schmiterlöw,
H. G.
Tellbom, Carl, kyrkoherde, Uppsala
ärkestift, 407.
Tessin, Carl Gustaf, greve, överin¬
tendent, slutl. riksråd och kansli¬
president, lantmarskalk, 4, 6, 8, 12,
14—15, 90, 114, 134, 136, 139, 152,
155, 185, 194, 212—213, 217, 222,
241, 244, 407, 449—450, 456, 463,
474, 482, 486, 489, 498, 507, 511.
Theander, Gudmund, kaptenlöjt¬
nant, slutl. kapten vid Dalrege¬
mentet, 338, 503.
Thomson, Axel Patrik, överste, 101,
116, 370, 383.
Thuronius, Henrik, häradshövding i
Vinnö och Masku domsaga, Åbo,
slutl. hovrättsråd i Åbo hovrätt,
404, 411.
Timan, Bengt Nilsson, Brunnhem,
Skar., (M.), 13, 31, 122, 206, 302,
541.
Timell, Johannes, politieborgmästare
i Karlskrona, slutl. lagman, riks¬
dagsman i Borgarståndet, 312,
345.
Torra, Johan Andersson, Tyrvis,
Åbo, (M.), 160, 191, 522.
Torstensson, Anders, Holm, Älvsb.,
(M.), 29, 32, 332, 393, 401, 415.
Tossingsson (Torstensson), Lennart,
Karlskoga, Närke-Värml., 64, 107,
206, 220, 295.
Treffenhielm, Erik Gustaf, riddar-
husfiskal, slutl. riddarhuskamre-
rare, 7, 139, 212, 231, 406.
Troilius, Jakob, protonotarie, slutl.
protokollsekreterare, Bondestån¬
dets sekreterare, 4—9, 12—16,
109, 130, 152, 235—236, 256, 284,
375, 393—403, 446, 453—454, 456,
466—467, 471—472,. 476, 508, 515,
535.
Troilius, Magnus, legationspredi¬
kant i Konstantinopel, 154, 156
—157, 161, 502.
Trägård, Erasmus, kontraktsprost,
Lunds stift, riksdagsman i Präste¬
ståndet, 470.
Tuneld (Tunelius), Erik, e. o. kans¬
list i riksarkivet, slutl. assessor,
493—494.
Tuåhinå, Jakob, Limingo, österb.,
(M.), 287.
Töme (Törner), Lorens, kamrerare,
463—464, 500.
Törnflycht, Carl Predrik, greve,
kammarherre, slutl. riksråd, 148
—149, 495.
Törnflycht, Mikael, (greve), över¬
ståthållare. — Hans änka Magda¬
lena Lewenhaupt 465.
Uggla, Beata Margareta, se Ulf¬
sparre, C.
Ulfsparre af Broxvik, Carl, kammar¬
herre, kapten. — Hans änka Beata
Margareta (Greta) Uggla 294.
Ulrika Eleonora, drottning av Sve¬
rige, 6, 8, 90, 135—136, 139, 148,
176, 276, 302, 332—333, 479, 499.
Ungern-Sternberg, Johan Adam von,
friherre, kapten, slutl. överste¬
löjtnant, 223.
Ungem-Sternberg, Mattias Alexan¬
der von, friherre, överstelöjtnant,
slutl. fältmarskalk, 11, 507.
Urlander, Erik, sekreterare i kom¬
merskollegium, 424.
Utfall, Johan von, vice amiral, slutl.
amiral, 214, 313, 376.
Wagenfelt, Henrik, kommendör,
slutl. vice amiral, 312.
38 — 4712 Bondeståndets protokoll
594
Wahlberg, Jonas, kapten vid Söder¬
manlands regemente, 112, 409.
Vaktmästare.
Bondeståndets se Lindgvist, An¬
ders.
Walbom, 229—230J
Walleen, Jeremias, assessor, slutl.
adlad Wallén, landshövding, 424.
Wallin, Göran, superintendent i
Visby, slutl. biskop i Göteborg,
535.
Wechter, Esaias, rådman i Åbo, riks¬
dagsman i Borgarståndet, 213.
Werdt, Peter von, borgmästare i
Köping, riksdagsman i Borgar¬
ståndet, 276.
Westman, Isak, häradshövding i Ös¬
terbottens södra domsaga, 24, 510.
Vicken (Picken), Hans Isak von,
kapten, slutl. överste, 38.
Vicken (Ficken), Johan Otto von,
generalmajor, 101, 105.
Wijk, Erik Jansson (Johansson),
Karbenning, Västm., (M.), 6, 31,
99, 117, 190, 196, 213(?), 218, 297,
443, 446, 455, 467, 479, 496, 523,
526, 536, 540.
Vilhelm, hertig av Kurland, 112.
Williamsson, Johan, krigskommis¬
sarie, slutl. krigsråd, 106, lil.
Wiman, Johan, konsistorienotarie i
Uppsala, slutl. kontraktsprost,
Uppsala ärkestift, Prästeståndets
notarie, 371.
Windischgrsetz, Anna Elisabet, gre¬
vinna, 492.
Wirgman, Peter, guldsmed i Göte¬
borg, 494.
Wolffelt, Otto Magnus, landshöv¬
ding, 73, 443, 445.
Woll, Lars Hansson, rusthållare,
1 Jfr. s. 229 noten.
Stackekärr, Svarteborg, Göteb.,
9, 25, 123.
Wrangel af Lindeberg, Erik, fri¬
herre, landshövding, riksråd, 220.
Wrangel af Ludenhof, Carl Johan,
friherre, överste, 224—225, 258,
290, 300.
Wrede af Elimä, Fabian, överste i
holsteinsk tjänst, slutl. riksråd,
284.
Wrede af Elimä, Henrik Jakob, fri¬
herre, major, slutl. landshövding,
155, 269.
Wärnschöld, Jakob, kornett, 242.
Wämschöld, Johan, krigsråd, 243.
Wästfelt (Westfelt), Gustaf, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 500.
Yxkull, Otto Beinhold, friherre,
landshövding, 197.
Zegfredsson se Sigfridsson.
Åhman, Nils, kaptenlöjtnant, slutl.
kommendörkapten, 462.
Åkerhielm af Margretelund, Samuel,
friherre, president, riksråd, slutl.
överstemarskalk, 434, 456, 463.
Åkerman, Anders, bokhållare i
krigskollegium, slutl. kamrerare,
364.
Ärkebiskopen se Steuchius, J.
Öhrman, Jonas Carlsson, Haraker,
Västm., (M.), 10, 24, 31, 89, 146,
296, 446, 496, 541.
ömestedt, Anna Hedvig, se Coyet,
G. V.
örnestedt, Filip, friherre, general¬
major, 12.
östberg, Per Svensson, bonde, Ås
hårad, Älvsb., 9, 17—18, 88, 91, 95
—96, 229.
ORT- OCH SAKREGISTER,
De principer, som tillämpats vid upprättandet av detta re¬
gister, äro desamma som i band 1 (s. 837) och 2 (s. 756) av denna
publikation.
Accis, accistaxa, 96, lil, 126, 141,
294, 345, 358, 361, 371—372, 435,
504, 522. Se även Brännvinsaccis,
Kvamtullspenningar.
Adeln, frälse 68, 237, 250, 349—350,
362, 372, 412, 499, 534, 576. Greve-
och friherrevärdighet 446, 450.
Se även Jungfrustift, Privilegier,
Ridderskapet och adeln.
Adelsfanan 409.
Advokat 62.
Akademi, akademistat 41, 344.
Akademihemman 41, 296, 378, 381.
Alingsås. Manufakturverk 491.
Allians se Frankrike.
Allmänna besvärsdeputationen 19,
30—31, 103, 107, 305. Utskottet
till skogsordningens överseende
(skogsutskottet) 98, 212, 225.
Allmänna landshjälpen, femprocen¬
ten 129, 170, 198, 214, 236, 259,
279, 301, 419, 434, 440, 462. Se
även Handels- och manufaktur-
deputationen.
Allmänning (härads-, krono- och
socken-) 36, 86, 99, 204, 265, 320,
330, 350, 372, 453. Se även Jakt-
park, Kronopark.
Almäng 64.
Amiralitet, amiralitetsstat, flottan
(sjömilis) 67, 71, 94, 122, 126, 221
—222, 230, 252, 299, 303, 312,
433, 437, 451, 462, 466, 468, 491.
Betjänte 230, 390. Ecklesiastik¬
staten 126. Flaggman 468.
Amiralitetet i Karlskrona 103,
105, 253, 312, 358, 477—478. Kyrka
149. Göteborgseskadern 233, 347,
389—390, 477. Stockholmseska-
dern 189, 279, 347, 389—390.
Se även Kommissioner, Krigs¬
befälet.
Amiralitetsinkvarteringskassan 237.
Amiralitetskollegium 47, 94, 143,
279, 303, 374, 383, 390, 409, 423,
428, 437, 451, 467—468, 478, 548.
Instruktion 347, 389—390, 416.
Amiralitetskammarråd 389, 416.
Sjömilitiekommissarie 237.
Amiralitetskonsistoriet 370.
Amiralitetskrigsmanskassan 116,
166, 192, 232, 280, 313, 326, 451.
Amiralitetsöverrätten 409, 436.
Annexhemman se Prästannexhem-
man.
Ansökning se Memorial.
Antikvitetsarkivet 148, 169.
Apotek se Landskrona, Uddevalla,
Varberg, Västervik.
Apoteksask 370, 483.
Arkiv se Bondeståndet.
Armén, militiestaten 158, 174, 204,
221—222, 316, 343, 347, 461, 497.
Finska armén 118.
Arrendator 316, 318.
Artilleriregementet 38, 40, 165, 215,
290, 330, 408, 448. Generalkrigs-
och leuterationsrätt 165, 215.
Värvningsrätten 358.
Arvinge 55.
Arv och eget se Gustavianska arve¬
godsen.
Arvode se Avlöning.
Arvsrätt 55.
596
Auditör 480.
Augment, augmentshemman 61, 66,
174, 552—553.
Augmentsbonde 63, 557.
Augmentsränta 459.
Avbetalningsavgift 66.
Avel 44, 58, 247, 260—261, 421.
Avesta 233.
Avkortning 349, 568.
Avlöning, arvode, lön 47—48, 82, 85,
136, 145, 151, 161, 166, 230, 236
—237, 244—245, 249, 256—257,
289, 295, 297, 300, 312, 343, 359
—360, 364, 384, 388, 403, 416,
427—428, 438, 443, 445, 460, 463
—464, 470, 476, 482, 485, 487, 493
—494, 498, 500—501, 503—504,
507—508, 511, 571.
Avrad, avradsspannmål 75—76, 79,
218, 270—271, 547, 571—572.
Avskrivning 254, 410.
Backa, hemman, Lindesbergs lands¬
församl., ör., 449.
Baggare 357.
Bakugnspenningar 231, 301, 345,
371, 501, 504.
Balans, balansextrakt 254, 322, 410.
Balkbodarna, fäbod, Leksand,
Kopp., 509.
Bållebygd se Bollebygd.
Bankofullmäktige, bankokommissa¬
rier se Rikets ständers bank.
Bankotransportsedel 459.
Barlastplats 141.
Barn. Allmogens barn 39, 59, 71, 77,
82, 145, 151—155, 165, 305, 340,
550.
Barne, härad, Skar., 265.
Barnhus se Malmö, Stockholm.
Barnhuslotteri 222, 281. Se även
Göteborg.
Bataljonsmöte 80, 368.
Befordran 487, 500. Orättvisa vid
befordran 223, 322.
Begravning 38, 499. Riksdagsmäns
27, 29—30, 130—131, 156, 169,
396, 400. Begravningsomkostnad
27, 131—132.
Beklädnadspemiingar 440.
Beneficiehemman 316.
Bergmästare 273, 559.
Bergsbetjänte se Bergskollegium.
Bergsbruk, bergväsen 320, 526.
Bergshjälp 305, 319, 323, 338—
339, 369, 372, 455—456, 463, 481.
Bergsdeputationen 19, 31, 34—35,
37, 107, 122, 161, 506.
Bergsfogde 559.
Bergsförordning 70.
Bergshjälp se Bergsbruk.
Bergskollegium 36, 46, 49, 63, 99,
101, 126, 192, 242, 272—273, 281,
415, 420, 430—434, 442, 528, 549,
552—553, 562, 569. Instruktion
242. Bergsbetjänte 192. Av kol¬
legiet förordnade kommissioner
49, 65, 361—362.
Bergslagen 43, 48—49, 65, 124, 196,
206, 220, 245, 271—273, 321—322,
346, 362—363, 414, 430—434, 443,
446, 479, 487, 524—526, 536, 539—
540, 549, 569. Se även Filipstads
bergslag, Gamla Norbergs bergs¬
lag, Lekebergslagen, Linde bergs¬
lag, Nora bergslag, Sala bergslag,
Skinnskattebergs bergslag, Stora
Kopparbergslagen, Västerbergs¬
lagen, österbergslagen.
Bergsman, bergsmansståndet 48—
—50, 65, 80, 190, 207, 245, 272,
408, 430—431, 433, 478, 523—526,
546, 549, 559, 569.
Bergsmanshammare se Bergverk.
Bergsmanshemman 49, 414, 549. Se
även Kronobergsmanshemman.
Bergsnämnd 559.
Bergsordning 220, 255.
Bergstullen 196, 257, 536—537, 539.
Bergverk, bruk (hammare, järn-,
hytta) 48—49, 63, 70, 80, 150, 215,
245, 271—273, 363, 371—372, 389,
408, 413^115, 420, 430—434, 438,
479, 481, 497—498, 503, 522—527,
549, 552, 569. Privilegier 65, 273,
413. Bergsmanshammare 65, 273,
525, 569. Se även Kommissioner.
Bergväsen se Bergsbruk.
Besittningsbrev 83.
597
Besparingsmedel se Reserv- eller be¬
sparingsmedel.
Besvär 52, 543. Allmänna 13, 15, 39,
46, 244, 305, 419. Enskilda 39. Re¬
solution å 70, 185, 187, 558.
Ridderskapet och adelns 259.
Resolution å 279, 328—329, 384,
453.
Prästeståndets 304, 375, 380,
383, 437, 466. Resolution å 381—
382, 389, 471.
Borgarståndets 279, 293—294, 329
—330, 374, 435, 452, 454. Resolu¬
tion å 177, 238—240, 248, 336—
338.
Bondeståndets allmänna 4—5,
38—77, 79—86, 135, 137, 143, 160,
187, 190, 193, 225, 235—236, 257,
270, 284, 306, 327, 329, 335, 357,
366, 375, 378—379, 385, 536. Reso¬
lution å 177, 179, 187—189, 191,
203, 212, 214—215, 219, 231, 247,
252, 260—264, 273, 275, 279, 285,
291—294, 322—328, 331, 335, 344,
353, 356—357, 374, 381, 386, 406
—407, 419, 435, 507, 542—577.
översättning till finska 461. En¬
skilda 18, 24, 29, 64, 86, 89, 109,
131, 135, 137, 199, 361, 528. Se även
Bondeståndet.
Krigsbefälets 122, 232, 500. Re¬
solution å 333—335, 364, 463, 469,
485.
Bruksidkares 35, 89.
Rusthållarnas 313.
Besvär se även Klagomål, Memorial
till Bondeståndet.
Betjänte 413. Se även Amiralitet,
Bergskollegium.
Betsman se Mått, mål och vikt.
Betänkande se Memorial från Bon¬
deståndet.
Betänkanden, oavgjorda, 26—27,
106, 481, 493, 506—507.
Bevillning 39, 116, 118, 129, 153—
154, 212—214, 221—223, 226—
229, 235, 240—241, 269, 293, 295,
323, 350, 379, 411—413, 473, 527,
530, 536, 567. Vid 1734 års riks¬
dag beslutad 113—114, 116, 120,
126, 129, 134, 138, 462, 556. Se
även Deputationer, Kontribution,
Stora sekreta deputationen.
Billingen, kronopark, Skar., 265.
Bjurbäcken, tullplats, Lungsund,
Värml., 124.
Bjälkar se Trävaror.
Blekinge 53, 76—77, 79—80, 82, 129,
144, 176—177, 201, 208—209, 323,
330, 342, 344, 356, 365, 406—407,
430, 503, 547, 550, 556, 566, 573.
Blåsning 48, 549, 569.
Bogesund 88, 95, 442.
Bohuslän 77, 82, 137, 292, 344, 373.
Se även Göteborgs och Bohus län.
Bohusläns dragonregemente 66, 252,
552.
Bok, bokollon 304, 365, 438, 453.
Bollebygd (Bållebygd), härad,
Älvsb., 265.
Bollerup, socken, Krist., 330.
Bondeståndet 3—6, 11, 13, 15, 21—
23, 37, 45, 68, 79, 96, 126, 139, 151
—153, 166, 171, 196—197, 214,
230, 357, 377, 394—395, 405. Ar¬
kiv, protokoll, riksdagshandlingar
4—5, 152, 158—159, 198, 235, 284,
376, 392—393, 396—397, 399—400,
402, 454, 466, 476, 515. Deputation
för besvärens uppsättande 13—
14. Deputationer för uppvakt¬
ningar 6—7, 15, 299—300. Döds¬
fall bland ledamöter 27, 126, 168,
396. Edgång, tysthetsed 8—10, 12,
14, 34, 393—394, 397, 402. Ersät¬
tare för avliden ledamot 27—28,
190, 411. Fadderskap 396. Finsk
tolk 20. Fullmakt, fullmakts-
granskning 5—7, 9, 18, 20—21,
24—25, 28—29, 34. Hemförlovning
på kortare tid 9, 33, 36, 86, 98—
99, 103, 107, 109, 113, 122, 217,
287, 294—297. Hemresa 106—107.
132, 191, 207, 216, 232, 237, 267,
287, 358, 452. Hälsningsdeputa-
tioner 7—11. Insamling 8, 14, 36.
Kanslist 9, 158. Nyval av riks¬
dagsman efter avliden onödigt
137—138. Ordning, ordningsregler
17, 226. Oväsen i ståndet 268-—
598
269, 392, 403—404, 414. Protokoll
vid plena plenorum 4. Samman¬
trädeslokal 3, 6, 15. Sekreterare 3
—4, 6, 393—394, 397, 471—472,
508. Sekreterarens biträde (kans¬
list) 4, 9, 158—159. Talman 3,
397, 403—404, 498. Talmanstal å
rikssalen 12. Tvistiga riksdags¬
mannaval (differentiedeputatio-
nen) 7, 9, 17—18, 23—25, 28—29,
86—89, 95—96, 123, 510—511.
Underlåtenhet välja riksdagsman
369. Undertalman 3. Uppsynings¬
man 17, 25. Uteslutning ur depu¬
tation 169. Vaktmästare 8, 508.
Valsätt till deputationer 15. Vo¬
tering 86—87, 226—227, 443—445,
481. övervåld mot ledamot 424.
Fullmäktige från: Bohuslän
430, Dalsland 438, Finland 20,
112, 127, 162, 279, 398, 461, 466,
521—522, 531, Halland 297, Jön¬
köpings län 154, Kristianstads län
94, 517, Kronobergs län 154,
Malmöhus län 94, 128, 517, Ny¬
lands och Tavastehus län 396,
Skåne 343, Stockholms län 188,
279, Södermanlands län (vid 1734
års riksdag) 306—310, Uppsala
län 188, 279, Värmland 198, Väs¬
terbotten 112, 154, 398, Väster¬
norrland 112, 137, 188, 279, 361,
398, Västmanland 446, Öland 163,
österbotten 112, 421. Se även Be¬
gravning, Besvär, Memorial, Ri¬
kets ständers kontor, Sekreta ut¬
skottet, Stora sekreta deputatio-
nen.
Borgare, borgerskap 65—66, 91, 124,
127, 148, 199—200, 260—261, 330,
379, 421, 484, 494, 505, 521—522,
526—527, 562.
Borgarståndet 11, 14, 213, 281, 312.
Valbarhet 476, 494. Deputerade
vid lilla tull- och accistaxans
överseende 278. Se även Besvär,
Memorial.
Borgen 329.
Borgmästare 380, 396, 426.
Borgå, stad i Finland, 502—-503.
Borgå stift 164. Domkapitlet 370.
Borås 442.
Boskap, kreatur 321—322, 354, 384,
442, 529. Boskapssjuka 422. Se
även Handel.
Boskapspenningar 273, 318, 359.
Boställe, boställshemman 42, 50, 173,
216, 274—275, 316, 333, 408, 410,
572. Officerares 41—42, 485, 500.
överbyggnad 232. Se även Kap¬
lansboställe, Militieboställe.
Bovallsstrand, fiskläge, Tossene,
Göteb., 335, 568.
Brandstod 142.
Breboskogen se Stensdalen.
Bredskalla, hemman, Vekelax, Nysl.,
172.
Brev. Enskildas 179.
Bro, bropenningar 57, 81, 207, 287
—288, 407.
Bro, härad, Upps., 369.
Brofogde 83—84, 558.
Brottmål 389.
Bruk se Bergverk.
Bruksförvaltare 63, 552.
Brukspatron, -idkare, -ägare 35, 48—
50, 73, 80, 89, 207, 271—272, 385,
414—415, 430—434, 438, 497—498,
503, 552, 559. Se även Besvär.
Brukssmed 340.
Brunflo, socken, Jämtl., 387, 424.
Bråviken 267.
Bräder se Trävaror.
Brännvinsaccis 153—154, 211—215,
217, 222—223, 226—229. Se även
Accis.
Brännvinsbränning 211, 228—229,
253.
Budkavle 88, 95.
Buldansmanufaktur 243, 276, 464.
Byte se Jordbyte.
By älven 298.
Båtsman (indelnings-, rote-) 54, 62,
67, 76, 100, 105, 143, 148, 166, 188,
209, 228, 298, 327, 340, 365, 550,
569—570, 574. Städernas 140, 507.
Se även Kopvardibåtsman.
Båtsmansförrådskassa 230, 237.
Båtsmanshåll 51, 54, 123, 142—144,
599
147—148, 155, 166, 208, 230, 568,
570.
Båtsmanshållare 67, 166, 209.
Båtsmansindelning, båtsmansrote-
ring 47, 76, 548.
Båtsmanskassa, städernas, 155.
Båtsmanskontrakt se Kontrakt.
Båtsmanslön 62, 67.
Båtsmanspenningar 60, 551.
Båtsmansrotering se Båtsmansindel¬
ning.
Båtsmanstorp 67.
Båtsmansvakansavgift 62, 76—77,
143, 571.
Bärgningsväsendet 322, 365.
Börd. Försäljning eller förpantning
utom 54. Till bergsmanshemman
49.
Bördeman 49, 192, 549.
Bördsrätt 60, 318, 551.
Böter 76—77, 166—168, 468, 550—
551.
Cession. Av tjänster 502.
Charta sigillata se Stämpelpapper.
Civilstaten 316.
Collegium medicum 468.
Daga, härad, Söd., 208.
Dagsverken 63, 127—128, 140, 173
—175, 234, 278, 314, 319, 362, 557.
Se även Hjälp dagsverken, Jorde-
boksdagsverken, Mantalsdagsver-
ken.
Dagsverkskarl 340.
Dagsverkspenningar 319, 350, 362.
Dalarna 439. Se även Kopparbergs
län, österdalarna.
Dalby, kungsgård, Dalby, Malm.,
411.
Dalregementet 244—245, 255, 449,
451.
Dalsland 265, 271, 304, 414—415,
438.
Dammspann 82, 165, 215, 555.
Danmark, dansk 68, 157, 230, 252.
Danvikshemman 41, 192.
Defensionskommissionen se Kom¬
missioner.
Defensionsverket se Försvarsverket.
Deje, by, Svennevad (nu Boo), ör.,
225.
Deputation. Av samtliga stånd till
Kungl. Maj:t 6—8, 129, 136, 139,
302—303, 332—333.
Deputationer 15—16, 19, 22, 28, 32,
35, 109, 135, 154, 160, 185, 193—
194, 209, 218—219, 232, 242, 267
—268, 289, 300, 315. Se även
Bondeståndet.
Deputerade att överse deputa-
tionsbetänkandena 194. Depute¬
rade för bevillningen 425. Deputa¬
tion över hertigens av Holstein
banksedlar 160.
Se även Allmänna besvärsdeputa-
tionen, Bergsdeputationen, Expe-
ditionsdeputationen, Handels- och
manufakturdeputationen, Instruk-
tionsdeputationen, Justitiedeputa-
tionen, Kammar-, ekonomi- och
kommersdeputationen, Lant- och
sjömilitieekonomideputationen,
Protokollsdeputationen, Reduk¬
tions- och likvidationsdeputatio-
nen, Sekreta deputationen, Slotts-
byggnadsdeputationen, Tulldepu-
tationen, Urskillingsdeputationen.
Differentiedeputationen se Bonde¬
ståndet.
Dimbo, socken, Skar., 203.
Direktionen över Lappmarkens eck¬
lesiastikverk 492.
Djurfångst 329.
Djäknepenningar, sockengång 85,
561.
Dom 89—90, 122, 131, 190, 205, 215,
226, 234.
Domare 47, 70, 85, 156, 557, 570.
Domkyrkohemman 195.
Domkyrkotunna 304, 375.
Domstol, forum 90, 388—389, 461—
462, 532. Se även Generalkrigs-
och leuterationsrätten, Hovrätter,
Häradsrätt, Kommissorialrätt,
Lagmansting, överrätter.
Donationsbrev 318.
Drabantkåren se Livdrabantkåren.
Dragon 228, 340, 364.
Dragonhållare 42, 334, 572.
600
Dragonindelning 184—185, 211.
Dragonstom 60, 575.
Drottningens livregemente i Pom¬
mern 169, 232—233, 276.
Dryckenskap 281, 480.
Dräng 71, 246, 288, 546. Se även
Tjänstefolk.
Duellplakatet 380, 396, 426, 499.
Durclifart se Kanal.
Durchmarsch, tågordning 72, 76, 288,
308, 349, 546, 565.
Durchtågsgärd 273—274.
Duved, gränstullstation, Åre, Jämtl.,
56, 263, 554.
Dykerisocieteten 27.
Dykeriväsendet 322, 365.
Ecklesiastikstaten (kleresistaten)
347. Se även Amiralitet.
Ed, edgång 48, 89, 250, 549. Se även
Bondeståndet.
Edebo, socken, Sthlm, 73.
Edsberg, härad, ör., 86.
Edsbro, socken, Sthlm, 73.
Edsmären, kronopark, Skar. och
Älvsb., 265.
Educationsdeputation se Uppfost-
ringsdeputation.
Ek, ekskog 304, 350, 379, 438, 453.
Ekenäs, stad i Finland, 424.
Ekonomiförordningar se Förord¬
ningar.
Ekonomimål 389.
Eksjö 442.
Ekskog se Ek.
Eneby, torp, Hölö, Söd., 307.
Eriksby, skatterusthåll, Tenala,
Nyl., 447.
Evangeliska läran 157. Se även Re-
ligionsväsendet.
Expedit, utländsk, 435.
Expeditionsdeputationen 14, 19, 28,
33, 78, 169, 240, 472. Expeditioner
481. Protokoll 498, 511.
Exspektans, -lön, exspektant 127,
139, 427, 465, 492, 494.
Fabriker och manufakturer 34, 68,
214, 233, 256, 260, 276, 288, 370,
383, 386, 449, 451—452, 455—456,
460, 467, 469, 482—483, 493, 497,
525, 538—539. Se även Alingsås,
Buldansmanufaktur, Järnmanu¬
faktur, Manufaktur- och hant¬
verkshusprivilegier, Manufaktur¬
fonden, Smidesmanufaktur, Ylle¬
fabrik.
Fabrikör 455, 483.
Fagered, socken, Hall., 266.
Falbygden, Skar., 203—204, 265.
Falkenberg. Bro 81, 548.
Falu bergslag se Stora Kopparbergs¬
lagen.
Falu gruva och kopparverk 528—
530.
Falun 529—530.
Farkost, fartyg 247, 260, 461, 566.
Fasta, fastebrev 49, 54.
Fastighet se Skifte.
Fatalier 49, 191, 422.
Femprocenten se Allmänna lands¬
hjälpen.
Figeholm, köping, Kalm., 447.
Filipstad 65, 124, 198, 281, 546.
Marknad 237, 276, 313.
Filipstads bergslag 65, 431, 546. Se
även Bergslagen.
Filtvaror 91.
Finland, finsk 3, 40, 44—45, 53, 55—
56, 62—63, 70, 148, 179, 188, 194,
199—200, 219, 222, 228—229, 240,
247—248, 261—262, 276, 293, 327,
331, 346, 361, 368, 372, 384, 409,
412, 417, 431—433, 446, 456, 458,
489, 516—518, 521—522, 526—527,
542, 552, 556—558, 560. Se även
Armén, Besvär, Bondeståndet,
Förordningar, Förtryck, Handel,
Kommissioner, Krigsbefälet, Lag,
Städer, Translator, Ämbetsmän.
Finnetorp, kronohemman, Horla,
Älvsb., 102, 110.
Finsk deputation. Förslag om 20.
Finspång, bruk, Risinge, östg., 314.
Fisk 125, 263. Se även Torrfisk.
Fiskal 388—389.
Fiske 67, 143, 209, 297—298, 326—
327, 379, 381, 574.
Fiskerifond 143.
Fjällbacka, fiskläge, Kville, Göteb.,
568.
601
Fjärdepartsförhöjningen se Tullvä¬
sendet.
Fjärdingsman 83, 246.
Flaggman se Amiralitet.
Flottan se Amiralitet.
Flottning 148, 265.
Flygsand 104.
Flyinge, kungsgård, Södra Sandby,
Malm., 411.
Fond. För löningsfordringarnas be¬
talning 137, 153. För ersättning
av till kronan indragna gods 242.
Se även Fiskerifond, Manufaktur¬
fonden.
Fornfynd 148.
Fors, stångjärnshammare, Skinn¬
skatteberg, Västm., 138, 161, 327,
441.
Forum se Domstol.
Frankrike. Allians med 311—312.
Fredshjälpen 66, 567.
Frihetsdygn 50, 559.
Frihetsår 199, 204, 304, 439, 538,
549.
Frimarknad se Marknad.
Frälse se Adeln.
Frälsebonde 68, 349, 412.
Frälsehemman 41, 68, 224, 307, 310,
317, 350, 362, 412, 439. Se även
Odalfrälsehemman.
Frälseränta 373.
Frälseskattebonde 412.
Frälseskattehemman 350, 412, 439.
Frälseskog 552. Se även Skog.
Frälsesäteri 50.
Främmande trosbekännare 118.
Frändefors, socken, Älvsb., 28.
Frökind, härad, Skar., 265.
Frösö trivialskola 85.
Fyr 239, 290.
Fyrby, beneficiehemman, Blacksta,
Söd., 112, 409.
Fäladsmarker 341, 385, 437, 439,
460.
Fältskär 313.
Färja 57.
Färna, bruk, Gunnilbo, Västm., 211.
Fästningsverk 214, 221—222, 546.
Förläggare 433, 497.
Förmedling 52, 64, 71, 104, 350, 553,
564.
Förning 469.
Förordningar, kungliga, 136, 187,
201, 269, 341, 459, 499, 517. Deras
efterlevnad 38—39, 90, 289, 543.
Utgivning av kammarförord¬
ningar 468. Utgivning av politie-
och ekonomiförordningar 70, 187,
557—558. Undervisning om kom¬
mers- och manufakturförfatt¬
ningar 475. översättning till fin¬
ska 545.
Förpantning se Pantsättning.
Förpantningshavare 156.
Förrådskassa se Generalförråds-
kassa.
Förrådskassemedel 64.
Församling 382, 388, 544.
Försellega, förselpenningar 162, 254,
531.
Förskottsmedel 139.
Förskottspenningar 501.
Försträckning se Lån.
Försvarshjälpen. 527.
Försvarsverket (defensions-, krigs-
väsen) 113, 221—222, 227—229,
233—234, 240—241, 412, 462. Se
även Stora sekreta deputationen.
Försäkringssedel 410—411.
Förtryck. Av finska allmogen 45,
372, 409, 516—517, 531—535.
Föräldrar 56—57, 59, 544.
Gamla Norbergs bergslag 190, 523—
526. Se även Bergslagen.
Gammalgård, säteri, Pernå, Nyl.,
338.
Gardet se Livgardet till häst.
Garn se össeby-Garn.
Garnison 452.
Gemene se Manskap.
Generalförrådskassa 42, 123, 142—
143, 145, 147, 155, 158—159, 165,
208.
Generalkrigs- och leuterationsrätten
19, 25, 104, 178, 289, 369, 422,
440, 478. Se även Artillerirege¬
mentet, Livgardet till fot.
G02
Generalmönstring 52, 84, 544, 554,
556.
Generaltullarrendesocieteten se Tull-
arrendesocieteten.
Gesäll 336.
Gillestugan se Stockholm.
Gods. Bortmiste gods 106, 242, 427.
Svenskars förlorade gods i Inger¬
manland 104, 201, 337, 340, 366,
369, 380, 458, 491.
Gotland 163, 173, 193, 237, 300, 387,
487.
Gottröra, socken, Sthlm, 20.
Grangärde, socken, Kopp., 190, 432
—433.
Gratial- och pensionsstaten 396, 465
—466.
Gredby, kronohemman, Eskilstuna-
Kloster, Söd., 183—184, 277.
Gruva 48—49, 245, 272, 405.
Gruvhjälp 528, 530.
Gryt, kronohemman, ödsmo, Söd.,
148.
Gråsej, torkad, (gråsidor, seijeox)
56, 264, 554.
Gränsridare 563.
Gräsö fyr, Gräsö, Sthlm, 34.
Grönstad, kronohemman, Eskilstuna-
Kloster, Söd., 183—184, 277—278.
Gudhem, härad, Skar., 265.
Gudstjänst 82.
Guldarbete 494.
Gulddragarsocieteten 460.
Guldmalmstreck 254.
Guldsmedsämbetet (Guld- och sil-
verarbetareämbetet) 495.
Gullspång, tullplats, Amnehärad,
Skar., 124.
Gunnarskog, socken, Värml., 259.
Gustavianska arvegodsen (arv och
egne hemman) 41.
Gymnasiehemman 68.
Gymnasium 342.
Gårdsrätt 250.
Gåsnäsboda, hemman, Lindesbergs
landsförsaml., ör., 449.
Gällaryd, socken, Jönk., 208.
Gärder 151, 154, 228, 349.
Gärningsöre 238.
Gåsene, härad, Älvsb., 87-—88, 95—
96.
Gästgivare, gästgiveri 80—81, 547
—548.
Gästgivargård 80, 123, 547—548.
Gästgivarordning 76, 123, 210—211,
548.
Gästning 349.
Gästningspenningar 128, 140, 302,
313.
Gästrikland 80, 286, 292—293, 366,
368, 576.
Gävle. Handelsreglemente 225.
Göta hovrätt se Hovrätter.
Göteborg 74, 79, 243, 265, 358—359,
372, 376, 547, 568. Barnhuslotteri
214, 376—377.
Göteborgseskadern se Amiralitet.
Göteborgs och Bohus län 66, 68, 73
—74, 567—568. Se även Bohuslän.
Göteborgs stift. Domkapitlet 370.
Halland 67—68, 77, 81—82, 104, 143,
184—185, 209, 211, 266, 298, 322,
326, 344, 356, 379, 381, 383, 406—
407, 503, 548, 573—574.
Hallordning 437—438, 451.
Hammarby, by, Lundby, Västm.,
189.
Hammare se Bergverk.
Hammarskatt 49, 190—191, 271—
273, 414, 523—526, 562.
Hammarsmed 526.
Hammarsmide 432.
Hampa 68, 464.
Handel 34, 53, 112, 232, 449, 453,
564. Undervikt i handeln 260, 281.
Finska skärgårdsbefolkningens
261. Handel med boskap 124, 127,
148, 199—200, 240, 521—522, 526
—527. Handel mod humle 83, 560
—561. Handel med hummer 73—
74, 335, 380. Handel med järn 271.
Handel med klapp- och stavholt
379. Handel med tjära 319, 502.
Handel med trävaror 140, 161,
262—263, 497—498. Handel med
ved 84, 107, 203—204, 262—263,
353—356, 379, 552, 562, 574. Lant¬
handel 521—522. Levantiska han¬
603
deln 236, 339, 374. Se även Kom¬
pani, Landsköp, Nederlag, Ostin¬
diska kompaniet, Tackjämshan-
del.
Handelsmål 389.
Handels- och manufakturdeputatio-
nen (deputerade över landshjälps-
medlen) 171, 198—199, 206, 229,
232, 241, 279, 289, 493, 500. Ed
198, 206, 218, 229, Instruktion 199,
206, 231.
Handels- och manufakturärenden
170—171, 279, 286, 289.
Handelsreglemente se Gävle.
Handlande 80, 92, lil, 299, 359, 456.
Hantverk, hantverkare 63, 69, 219
—220, 564. Se även Manufaktur-
och hantverkshusprivilegier, Soc¬
kenhantverkare.
Hantverksprivilegier se Manufak¬
tur- och hantverkshusprivilegier.
Harbo, socken, Västm., 361, 363.
Havstenssund, fiskläge, Tanum,
Göteb., 568.
Hed, stångjärnshammare, Skinn¬
skatteberg, Västm., 138, 161, 327,
441.
Heikinpojaniemi, officersboställe,
Sääminge, Nysl., 330.
Helgonskylden 81, 90, 177, 205.
Hembud 54—56.
Hemfrid 65.
Hemman 50—53, 57—60, 63, 83, 127
—128, 228, 273, 304, 317, 322, 330,
348—349, 425, 447, 472, 529—530,
544, 551—552, 563. Avhyste hem¬
man 94, 517—519, 565—566. Inde¬
lade hemman 51, 61, 292, 575. Oin¬
delade hemman 51, 292. Oroterade
hemman 60, 575. Reducerade hem¬
man 313. Skattlagda hemman 39,
140. Se även Akademihemman,
Augment, Beneficiehemman, Dan¬
viks hemman, Domkyrkohemman,
Frälsehemman, Gymnasiehemman,
Hospitalshemman, Hästhemman,
Kronobergsmanshemman, Krono¬
hemman, Kronoskattehemman,
Köpehemman, Löningshemman,
Mensalhemman, Militiehemman,
Odalfrälsehemman, Posthemman,
Prebendehemman, Prästannex-
hemman, Prästbolshemman, Rust¬
hållshemman, Rå- och rörshem¬
man, Skattehemman, Tilldelnings-
hemman, Vederlagshemman, ödes¬
hemman.
Hemmansbyte se Jordbyte.
Hemmansklyvning 339, 379.
Hemmanskontribution 213. Se även
Kontribution.
Hemmansnummer 94, 115, 517—519,
565.
Hemmantal se Mantal.
Hemulsman 55.
Herredagspenningar, riksdagspen-
ningar 24, 41, 68, 89, 137, 182, 296,
299, 378, 381, 411, 510—511.
Hingst 53—54, 64, 291, 545.
Hinnerstorp, häradsallmänning, Hä¬
radshammar, Östg., 266.
Hjälpdagsverken 127, 319. Se även
Dagsverken.
Holland, holländare 73—74, 335, 568.
Hospital 342, 538. Se även Hälsing¬
borg, Landskrona, Lund, Malmö,
Stockholm, Ystad.
Hospitalshemman 41.
Hova, marknadsplats, socken, Skar.,
124.
Hovet, frälsehemman, Undenäs,
Skar., 371, 479.
Hovhållning 317.
Hovkonsistoriet 370.
Hovrätter 25, 101, 132, 223, 281, 388,
441. Ekonomimål 172. Ämbets-
och tjänstemän 173, 389, 441, 482.
Göta hovrätt 29, 146, 180, 234,
242, 302, 312, 372, 408, 424, 439,
441, 495—496, 500.
Svea hovrätt 441, 476, 480, 500,
504—505.
Åbo hovrätt 141, 374—375, 434.
Se även Domstol.
Huddunge, socken, Västm., 361, 363.
Humle 83, 108, 452, 560. Se även
Handel.
Hummer 74, 335, 568. Se även Han¬
del.
Hummerfiske 74, 335.
604
Hummerhukare 74, 568.
Husesynskontoret se Krigskollegium.
Hushyra 338, 443, 445.
Hytta se Bergverk.
Håbo, härad, Upps., 369.
Hållskjuts 123, 333. Se även Skjuts¬
väsendet.
Hålsbo, hemman, Gunnilbo, Västm.,
211.
Häktmakare 52, 569—570.
Hälsingborg 359. Hospital 299.
Hälsinge regemente 286, 293, 367.
Hälsingland 80, 286, 292—293, 366,
368, 386, 431, 576.
Härad 80—81, 83, 507, 547—548.
Häradsallmänning se Allmänning.
Häradsfogde 177. Se även Krono-
betjänte.
Häradshövding 40, 47, 533, 570, 575.
Häradshövdingeränta 48, 273, 482.
Häradsnämnd 40.
Häradsrätt, tingsrätt 85, 188, 459,
533, 557—558, 568, 570—571. Se
även Domstol.
Häradsskrivare 95, 102, 253. Se även
Kronob et jante.
Härjedalen 561.
Härnestads grift, Åhus, Krist., 330.
Härnösand 141—142.
Härnösands stift 164. Domkapitlet
370, 387, 424.
Häst 52—53, 72, 79, 544. Se även
Hingst, Sto.
Hästhemman 316.
Häverö, socken, Sthlm, 73.
Hö 461.
Höbol 349.
Höjentorp, kungsgård, Eggby, Skar.,
490.
Hökensås, häradsallmänning, Skar.,
265.
Hölebo, härad, Söd., 307—311.
HÖvdingedöme se Län.
Import (införsel) 98, 186, 370, 440,
455, 464, 483. Se även Varor.
Indelningsbonde 571.
Indelningshavare 40, 342'—344, 375,
410, 572.
Indelningsverket 54—55, 64, 174—
175, 185, 245, 255, 316, 348, 410,
4'84, 505, 518, 559—560, 572, 575
—576. Se även Kommissioner.
Infanteriregementen 367. Se även
Regementen.
Införsel se Import.
Ingermanland se Gods.
Inkvartering 145, 151, 154, 228, 230,
274, 276, 312, 349.
Inkvarteringspenningar 233.
Inrikes civilexpeditionen (Kammar¬
expeditionen) 445—446.
Insocknefrihet 224.
Instruktionsdeputationen 19, 31,
101, 481.
Intercession se Rekommendation.
Intresse 105—.106, 408.
Irrläror se Religionsväsendet.
Jakt 329, 460.
Jaktfogde 558.
Jaktordning. 1664 års 329, 460.
Jaktpark 333. Se även Allmänning,
Kronopark.
Johan Katarin* alunbruk, Dimbo,
Skar., 69, 203—204, 552.
Jordbyte, hemmansbyte 105, 126,
137, 160, 183—184, 189, 192, 206,
225, 256, 277—278, 291, 294—295,
313, 330, 338, 347—350, 364, 373,
385, 396, 425, 447, 453, 460—461,
465, 484, 491—492, 494, 498, 505.
Jordebok 54—56, 64, 347—348, 529,
553—554, 559—560.
Jordebokspersedlar 144, 150.
Jordeboksdagsverken 127. Se även
Dagsverken.
Jordrevning 71, 199, 315, 348, 357,
551, 575.
Jordtal 530.
Jordägande 43, 438.
Jungfrustift, adligt, 267, 301.
Jus patronatus 330.
Justitiedeputationen 19, 26, 30, 33,
35, 86, 100, 107, 113, 116, 231, 259,
301, 393, 507, 533—534. Ed 26, 33.
Jäv mot ledamöter 234.
Justitiekanslem 289. Instruktion
101, 388—389, 428.
Justitierevisionen 26, 33, 101, 104,
605
116, 122, 131, 142, 178, 190, 205,
226, 289—290, 388, 439, 447, 461.
Justitiestaten 48, 302.
Justitieärenden 70, 142, 289, 393.
Jägeribetjänte 177, 264, 266, 350,
555.
Jägerifiskal 240.
Jägeristaten 46, 129, 176—177, 186,
201, 240, 330, 556.
Jämtland 85, 215, 264, 368, 554, 561.
Jämtlands dragonregemente 55, 286.
Järn 525—526. Se även Handel,
Osmundjärn, Stångjärn, Tackjärn.
Järnbrev 178, 408.
Järnbruk, järnverk se Bergverk.
Järnmanufaktur 453.
Jämredskap 239.
Järnvåg 298.
Jäv se Justitiedeputationen.
Jönköping 69, 219, 442, 564.
Jönköpings län 84, 129, 151, 323,
342, 554. Se även Småland.
Kadettskola 507.
Kalmar 447.
Kalmar län 47, 76, 84, 129, 342, 430,
503, 548, 550, 554. Se även Små¬
land.
Kalmar stift. Domkapitlet 370.
Kammar-, ekonomi- och kommers-
deputationen 19, 32, 103, 136, 160,
170—171, 198, 241, 459, 481, 487,
534.
Kammarexpeditionen se Inrikes ci¬
vilexpeditionen.
Kammarförordningar se Förord¬
ningar.
Kammarkollegium 18, 36, 46, 52, 54
—56, 92, 98, 102—103, 122, 160,
173, 183—184, 202, 209, 253, 261,
278, 280, 285, 306—307, 315, 322,
345, 425, 436, 441, 464—465, 477,
479, 504, 528, 538, 551, 567. In¬
struktion 102. Andra svenska pro¬
vinskontoret 463—464. Köpegods-
kontoret 390. Tull- och licentkon-
toret 240.
Kammarrevisionen 71, lil, 122, 125,
150, 199, 202—203, 236, 384, 443,
480, 573.
Kanal (durchfart) 148, 179.
Kanslikollegium 141, 359—360, 454,
461, 469, 558. Kanslipresident 469
-—470, 501. Rikskansliråd 469.
Kanslirätt 198.
Kaplan 51, 223, 292. Se även Präs¬
terskapet.
Kaplansboställe 51, 185, 223, 274,
292, 340, 382.
Karaktär se Rang.
Karantän 312.
Karelen 69—70, 118—119, 132, 156,
325, 357, 369, 385—386, 575.
Karelska dragonregementet 61, 330.
Karlberg, kungl, slott, Solna, Sthlm,
90.
Karlskrona 105, 358, 372, 468. Kro-
novarvet 141. Kyrka (Storkyrkan)
279, 345. Tyska kyrkan 141. Se
även Amiralitet.
Karlstad 237, 276, 318. Gymnasie-
och skolstaten 42, 563.
Karlstens fästning se Marstrand.
Karta 313, 462.
Kassering av soldater 40, 556.
Kattegatt 487.
Kattun 78, 91, 438.
Kauttua, bruk, Eura, Åbo, 432.
Kavalleriregementen 42, 52, 145. Se
även Regementen.
Kinda, härad, östg., 343.
Kinne, härad, Skar., 265.
Kinne, skogspark, Kinne härad,
Skar., 265.
Kinnefjärding, härad, Skar., 265.
Klagomål, besvär 122, 131, 190, 205,
223—224, 226, 233—234, 258, 290,
298—299, 301, 322, 370, 374, 387
—388, 424, 428, 439, 451, 476, 488,
504, 531—534.
Klappholt se Handel.
Klemensboda, hemman, Lindesbergs
landsförsaml., Ör., 449.
Klockare 81, 90, 177, 205.
Kläde 464, 475, 483.
Kläder, klädedräkt 97, 150, 260, 288,
454, 462, 474, 482.
Knekt 60—61. Se även Soldat.
Knektehåll 51, 69, 286, 292—293,
410.
606
Knektfrihet 318.
Knektindelning 367.
Knektkontrakt se Kontrakt.
Kol 50, 73, 272—273, 362—363, 425,
524, 526—527, 529, 553, 562.
Kolare 331, 417.
Kollegierna 12, 25, 97, 105, lil, 132,
135, 223—224, 315, 388, 493, 497,
504. Se även resp. kollegier.
Kollekt 157. Algieriska kollektme-
del 126.
Kolmården 267.
Kolning 63, 195, 272, 438, 497, 526,
552.
Kolränta se Eäntekol.
Kolsta, kronohemman, Eskilstuna-
Fors, Söd., 183, 277.
Kommendering 115, 117, 120—121.
Kommersförordningar se Förord¬
ningar.
Kommerskollegium 58, 92, 108, 248
—250, 261, 301, 338, 354, 380, 383,
409, 424, 434, 490—491, 536—537.
Instruktion 94, 102, 242. Jurisdik¬
tion 101.
Komminister 205. Se även Präster¬
skapet.
Kommissioner 262. Defensionskom-
missionen 244, 478. Lagkommis¬
sionen 89, 290, 298, 328, 447. Ke-
duktions- och likvidationskommis-
sionen 15, 89, 95, 100, 104, 106,
184, 186, 245, 256, 383—384, 501.
Skogskommissionerna 265. I Fin¬
land (»östra och Västra kommis¬
sionerna») 261. I Göteborg över
amiralitetsverket 233, 347, 389. I
Stockholm över amiralitetsverket
279, 347, 389. I Västergötland och
Bohuslän (1710) 74—76. över
bergverken (1686) 431, 549. över
indelningsverket i Nylands och
Tavastehus län (1686) 553. över
indelningsverket i österbotten
(1732) 60, 551, 575. över skatt¬
läggning och indelning i Karelen
(1737) 118—119, 386. över stora
sjötullstaxorna (1738) 92, 125,
442, 464, 469. Över J. Bergmark
177. Över J. D. Grönhagen 173.
Över D. Lagersparre 134.
Uppfostringskommission. För¬
slag om 91, 97, 109.
Se även Bergskollegium.
Rikets ständers. Förslag om
371, 379—380, 385.
Kommissorialrätt 130, 358.
Kompani (handels-) 374.
Kompanimöte 61, 66, 286, 368, 545,
552, 576.
Konsistorier 25, 132, 223, 281, 362,
388. Se även resp. stift.
Konstantinopel, huvudstad i Tur¬
kiet, 365. Kyrka 156—157, 162,
502.
Kontrakt, knekt- och båtsmans-, 62,
67, 148, 326, 367, 484, 545, 554,
568, 574, 576.
Kontribution 216, 228, 241, 276, 323,
350, 413. Se även Hemmanskon-
tribution.
Konungaförsäkran 121, 417, 496,
520, 551.
Koppar 48, 233, 549.
Kopparbergs län 80, 464—465. Se
även Dalarna, österdalama.
Kopparmalmstreck 254.
Kopvardibåtsman 94, 374.
Kork 125.
Korpo, socken, Åbo, 131.
Korsholms södra härad, österb., 24,
510—511.
Kramhandlare 455, 483.
Kramvaror 476, 483, 505.
Kreatur se Boskap.
Krigsartiklar 100.
Krigsbefälet 93, 161, 178, 232—233,
274, 299, 313, 423, 461, 468, 485.
Finska 142, 255. österbottniska
44. För amiralitetsstaten 313.
Krigsexpeditionen 503.
Krigskollegium 174, 232, 234, 379,
409, 411, 428, 573. Instruktion 94,
102, 334, 367. Husesynskontoret
233, 409—410. Uppbrotts- och
kassarevisionskontoret 236—237,
364. Krutförsäljningspenningar
232.
607
Krigsprovision se Proviant.
Krigstjänst 71, 570.
Kristianstad 330, 338. Kyrkan 110,
192.
Kristianstads län 53—54, 94, 177,
565. Se även Skåne.
Kristinehamn 237, 276, 313.
Krog 213.
Kronoallmänning se Allmänning.
Kronobefallningsman 219. Se även
Kronobetjänte, Kronofogde, Kro¬
nolänsman.
Kronobergs län 76, 84, 129, 151, 323,
342, 430, 503, 554, 564. Se även
Småland.
Kronobergsmanshemman 422. Se
även Bergsmanshemman.
Kronobetjänte 53—54, 56, 58, 65—
66, 84, 162—163, 188, 197, 219,
346, 372, 384, 409, 429, 477, 531—
534, 537, 558—559, 562—563, 566,
569—570, 572. Se även Härads¬
fogde, Häradsskrivare, Kronobe¬
fallningsman, Kronofogde, Krono¬
länsman.
Kronobonde 40, 304, 349, 412.
Kronoby, socken, österb., 102, 112.
Kronofogde 84, 95, 102, 162, 253—
254, 531, 567—568. Se även Krono¬
betjänte.
Kronofordringar 192.
Kronohemman, -lägenhet 41, 51, 55,
64, 104, 144, 150, 176, 192, 278,
315—316, 318, 347—350, 362, 412,
425, 439, 553.
Kronojord 80—81, 547—548.
Kronolägenhet se Kronohemman.
Kronolänsman 84, 219, 246. Se även
Kronobefallningsman, Kronobe¬
tjänte.
Kronopark 264, 266, 333, 453. Se
även Allmänning, Jaktpark.
Kronorusthåll 173—175, 553. Se
även Kusthåll.
Kronorusthållare 175—176. Se även
Rusthållare.
Kronoskattebonde 412.
Kronoskattehemman 350, 412, 439.
Kronoskjuts 74, 76, 306—309, 311,
349, 385, 427, 487, 565. Se även
Skjuts.
Kronoskog 333, 340, 346. Se även
Skog.
Kronosäteri 315—316. Se även Sä¬
teri.
Kronotionde 74—76, 82, 284—285,
291, 318, 327, 334, 350, 375. Se
även Tionde, Tiondespannmål.
Kronouppbörd 77, 567. Se även Upp-
bördsväsendet.
Kronoutskylder 73. Se även Känta,
Skatt, Utlagor.
Kronoäng 350.
Krut 272.
Krögareämbetet 425, 458—459.
Kuleskogen, kronoallmänning, Stora
Mellby, Älvsb., 265.
Kulling, härad, Älvsb., 87—88, 95—
96.
Kumla, gästgivaregård, Turinge,
Sthlm, 307.
Kungsgårdar, kungsladugårdar 127
—128, 173—174, 251, 274—275,
278, 314—319, 349.
Kungsgårdshjälp 528.
Kungsskjuts 74, 306—309, 311. Se
även Skjuts.
Kungsängar 349.
Kungsörs län, Västm., 183.
Kvam 57, 140, 350, 384. Se även
Odalkvarn.
Kvambacka, manufakturverk, Lin¬
desbergs landsförsaml., ör., 479—
480, 500.
Kvarnbacken, hemman, Lindesbergs
landsförsaml., ör., 449.
Kvarnbro, tullplats, Romfartuna,
Västm., 539—540.
Kvarntullspenningar 359.
Kvarnägare 384.
Kvinnersta, kronohemman, Eskils-
tuna-Kloster, Söd., 183, 277.
Kymmenegårds läns infanteribatal¬
jon (Viborgs infanteriregemente)
576.
Kyrka 53, 57, 82, 281, 342, 377, 517.
Kyrkbyggnad 82, 273, 469, 500.
Vinsäd 304, 375.
608
Kyrkobok 57, 544.
Kyrkoherde 51, 164, 292. Se även
Prästerskapet.
Kyrkohärbärge 82, 555.
Kyrkoinspektor 82.
Kyrkoordning (kyrkolag) 78, 93,
470.
Kyrkoplikt 93.
Kyrkoräkenskaper 53, 82.
Kyrkotionde 273. Se även Tionde,
Tiondespannmål.
Kyrkvärd 82, 165, 555.
Kårsta, socken, Sthlm, 20.
Kärr 304, 439.
Kärra 123.
Köpebrev 318.
Köpegods 105, 348.
Köpegodskontoret se Kammarkol¬
legium.
Köpegodsränta 126.
Köpegodssäteri 368, 484. Se även
Säteri.
Köpehemman 484.
Köping 357.
Köpman 68.
Körslor 63, 79, 82, 175, 195, 349, 550,
557, 562.
Lag 90, 289. Gamla lagen 156, 302,
329. Nya lagen 29, 40, 93, 156,
173, 275, 302. översättning till
finska 62, 545.
Laggning 265.
Lagkommissionen se Kommissioner.
Lagman 47.
Lagmansränta 48, 273, 482.
Lagmansting 424.
Lagsaga 40, 70, 135, 344—345, 571
—572.
Landbonde 40, 175.
Landsbok 441.
Landsbokhållare 95, 102.
Landsfiskal 240, 445, 476, 511.
Landshjälpen se Allmänna lands¬
hjälpen.
Landshövding 40, 58, 65, 71—72, 81,
103, 178, 188, 240, 253—254, 264,
326, 375, 388, 442, 490, 497, 504,
511, 533—534, 546, 548, 558, 565—
567, 571, 574—575. Berättelser om
länens tillstånd 335. Landshöv¬
dingeresidens 39—40, 58, 566.
Landskamrerare 254, 280, 442—443.
Landskansli 58. Se även Länssty¬
relse.
Landskontor 103. Se även Länssty¬
relse.
Landskrona. Apotek 288. Hospital
299. Kyrka 299.
Landsköp 261.
Landsstaten 204, 343, 347.
Landstrykare 52, 569—570.
Landsväg se Väg.
Lanthandel se Handel.
Lanthushållning 303, 438, 440.
Lantmätare 149, 186, 286, 333, 361,
441, 459, 551, 575.
Lant- och sjömilitieekonomideputa-
tionen 19, 31, 124, 369, 506.
Lanträntmästare 95, 102.
Lapparna se Skola.
Lappmarken 161. Se även Direktio¬
nen över Lappmarkens ecklesia¬
stikverk.
Lasarett se Stockholm.
Ledsjömo, kronoallmänning, Ledsjö,
Skar., 265.
Lega 365.
Legofolk se Tjänstefolk.
Lekebergslagen 430. Se även Bergs¬
lagen.
Lerblåsning 50, 188, 559.
Lerkärl lil.
Letäla, socken, Åbo, 516—517.
Leuterationsfrihet 149.
Leuterationsmål 178.
Levantiska handeln se Handel.
Liared, socken, Älvsb., 29.
Licent 330.
Licentieringen se Rikets råd.
Likvidation, löne- eller löningslik-
vidationer 100, 125, 134, 138—
140, 145, 212, 364, 434, 436, 474,
492.
Likvidationsbok 162, 516, 531.
Likvidationsmöte 54, 188.
Likvidationsverket med anledning
av reduktionen 106, 137, 161, 186,
317. Militieavräkningskontoret
150.
609
Lin 68, 386, 464.
Linde bergslag 430—431. Se även
Bergslagen.
Lindås, kaplansboställe, Lungsund,
Värml., 36.
Linköpings stift. Domkapitlet 409.
Linne 416, 451.
Livdrabantkåren 12, 104.
Livdragonregementet 12.
Livgardet till fot 12, 40, 220, 294,
408, 440, 564. Generalkrigsrätten
149. Värvningsrätten 358.
Livregementet, Livregementet till
häst 12, 82, 236. Se även Drott¬
ningens livregemente i Pommern.
Lotspenningar 230, 469, 487.
Lotsväsendet 155, 187, 193, 201, 230,
280, 301.
Lotteri 258, 294, 345, 408, 447. Se
även Bamhuslotteri, Göteborg.
Lump 505.
Lund 428. Hospital 299.
Lunds stift 565. Domkapitlet 80,
370.
Lunds universitet 54, 329, 343, 373
—374. Ridskola 411. Se även Pro¬
fessor.
Lurendrejeri 430, 454, 475, 483, 563.
Lyckan, kronohemman, Södra Fågel¬
ås, Skar., 461.
Lyckeby, kronokvarn, Lösen, Blek.,
192.
Lån, försträckning 106, 504.
Långa 56, 264, 555.
Långhundra, härad, Sthlm, 23.
Läggesta, gästgivaregård, Kärnbo,
Söd., 307.
Läkare 313.
Län, hövdingedöme 40, 83, 533—
534. Se även Landshövding.
Länna, socken, Sthlm, 192.
Länsman se Kronolänsman.
Länsstyrelse 375, 442. Se även
Landskansli, Landskontor.
Lärft 415, 420, 503.
Lärke, kronoallmänning, Älvsb., 265.
Lön se Avlöning.
Löne- eller löningslikvidationer se
Likvidation.
Löningsfordring 64, 78, 93, 139—
140, 212, 241, 255, 259. Se även
Fond.
Löningshemman 316.
Lönneberga, socken, Kalm., 195.
Lön- och betalningsavgift 39, 66,
129, 139, 145, 150—155, 160—
161, 165, 170, 227, 480, 484, 488,
492, 527, 556, 567.
Lösdrivare 71, 251, 257—258, 331,
558.
Magasin 75, 79.
Magasinsräkenskaper 395.
Magistrat 254. Magistratsperson
476, 494.
Malm 524—525.
Malmö. Barnhus 299. Hospital 299.
Malmöhus län 53—54, 94, 140, 177,
313, 565. Se även Skåne.
Manskap, gemene 72, 118, 330—331,
365, 368, 436—437, 546.
Mantal, hemmantal 47, 52, 64, 348,
530, 553, 564.
Mantalsdagsverken 127. Se även
Dagsverken.
Mantalskommissarie 95, 102, 162,
464, 531.
Mantalslängd 57, 246, 253, 501, 544.
Mantalspenningar 56, 59, 61, 71, 77,
273, 550, 558.
Mantalspersedlar 144, 150.
Mantalsskrivning 57, 253, 544, 550.
Manufakturer se Fabriker och ma¬
nufakturer.
Manufakturfonden 455—456, 462,
475, 483.
Manufakturförordningar se Förord¬
ningar.
Manufakturist 434, 451, 455, 483,
494.
Manufakturkommissarie se Rikets
ständers manufakturkontor.
Manufaktur- och hantverkshusprivi¬
legier 452—453, 475, 483, 505.
Manufakturvaror 290, 386, 451, 453,
492.
Mariedalsskogen, kronoallmänning,
Kinnefjärdings härad, Skar., 265.
Mark, härad, Älvsb., 266.
Markegång, markegångstaxa 40, 54,
39 — 4712 Bondeståndets protokoll
610
144, 318, 347, 363, 571. Metod'för
fastställelse 39—40.
Marknad 69, 219, 526, 564, 569. Fri¬
marknad 69, 219, 564. Se även Fi¬
lipstad.
Marknadsplats 65, 69, 196, 200, 261,
443, 521, 536—537, 539—540.
Marstrand 146, 430. Karlstens fäst¬
ning 450.
Masmästare 48, 340, 549, 559.
Masmästareordning 48.
Master 148, 442.
Masugn 49—50, 188, 432, 525, 559.
Matlag 85, 561.
Medalj, över Fredrik I och Ulrika
Eleonora 176.
Medelhavet 293, 374.
Medelpad 138.
Medicinaltaxa 313, 468.
Memorial (ansökning, supplik). En¬
skildas 12, 16—19, 105, 135, 137
—138.
Memorial (betänkande, supplik, ut¬
låtande) från Bondeståndet.
Till K. Maj:t 29, 95—96, 166—
168, 171—172, 179—181, 195—198,
208, 210—211, 219—220, 225, 335,
351, 421, 428—430, 477.
Till de övriga stånden 21—23,
25.
Till Sekreta utskottet 129.
Till kollegierna 103, 183—184.
Till andra myndigheter 158,
352.
Memorial (ansökning, besvär, skri¬
velse, supplik) till Bondeståndet 5.
Från ståndets ledamöter (en
eller flera) 108, 124, 127—129,
146, 169, 191, 196, 287—288, 306,
335, 343, 422.
Från ledamöter av Ridderska-
pet och adeln 45, 162, 319.
Från ledamöter av Prästestån¬
det 154, 156, 158.
Från ledamöter av Borgarstån¬
det 146, 199.
Från andra 100—101, 123, 179,
183, 197, 199, 202, 211, 224, 231,
238, 351, 376—377, 429—430, 447,
453, 464, 499, 508.
Mensalhemman 51, 292.
Militieavräkningskontoret se Likvi-
dationsverket.
Militieboställe 174. Se även Bo¬
ställe.
Militiehemman 554.
Militiestaten se Annén.
Missväxt, missväxtår 59, 83, 422,
523, 533, 555.
Mjöl 140.
Mjölnare 72, 558.
Mjölnareämbetet 154, 384.
Mo, härad, Jönk., 45—46.
Mo, tullplats, Nysund, Ör., 124.
Morgongåva 156, 173, 276, 302.
Mosse 304, 439.
Mulbete 263, 321, 349, 354—355.
Mundering, munderingskista, mun-
deringspersedlar, 43, 50, 52, 54, 84,
142, 166, 172, 188, 291, 293, 544,
554, 568—569, 573. Släpkläder 60.
Munderingspenningar 60, 551.
Mutor 162, 531.
Mynt- och penningväsendet 141—
—142. Myntning 48, 549.
Mynttecken 429.
Myrmalm 430, 432—433.
Målareakademien se Ritarakade-
mien.
Mått, mål och vikt 47, 56, 74—76,
218, 221, 269—271, 285, 292, 304
—305, 327, 360—361, 375, 382,
397, 454, 456—457, 459, 473^74,
486, 565, 576—577. Betsman 281,
488.
Mälaren 169, 431, 462.
Mönstringsplats 52.
Mörkö, socken, Söd., 310.
Mötespenning 236—237.
Nederlag 243, 338, 422, 445, 449, 452,
464.
Nora 96.
Nora bergslag 96, 430—431. Se även
Bergslagen.
Nordsjön 487.
Nordstjernan, örlogsskepp, 311, 365,
467.
Norge, norska gränsen, 56, 74, 84—
611
85, 107—108, 219, 262—264, 288,
353—355, 379, 428, 441, 554, 574.
Norra Fågelås, socken, Skar., 395.
Norrbärke, socken, Kopp., 190.
Norrköping 3, 468, 501.
Norrland 446, 453, 518. Se även Stä¬
der.
Nydala, socken, Jönk,, 208.
Nyköping 443—445, 453. Östra ladu¬
gården 260, 267, 280, 383, 443—
445, 453—454, 478—479.
Nyland, landskap, Finland, 83—84,
396, 491, 560.
Nylands och Tavastehus län, Fin¬
land, 63—64, 84, 280, 386, 553—
554, 557.
Nyslotts och Kymmenegårds län
(Viborgs län), Finland, 60—61,
144, 231, 357, 386, 575.
Nysund, socken, ör., 339, 379.
Nådendal, stad i Finland, 490, 502.
Nämndeman 559.
Närke 42, 65, 82, 460, 549, 563. Se
även örebro län.
Närtuna, socken, Sthlm, 20.
Näsgårds län, Kopp., 528.
Obdagspenningar 233.
Observationer, observationsmedel 66
—67, 110, 442—443, 567—568.
Odalfrälsehemman 348. Se även
Frälsehemman.
Odalkvarn 72, 558. Se även Kvarn.
Odersberga, gods, Fjälkestad, Krist.,
229.
Officerare 54, 72, 84, 145, 185, 188,
410, 416, 423, 437, 459, 462, 485,
572, 576. Se även Boställe, Krigs¬
befälet.
Ombudsman 388—389.
Onsiööga se Ånsöga.
Onslunda, by, Onslunda, Krist., 173
—174.
Onslunda, kungsladugård, Onslunda,
Krist., 173—175, 234.
Ortala, bruk, Väddö, Sthlm, 72—73,
203, 562.
Osmundjäm 96, 206—207, 255, 441.
Se även Järn.
Ostindiska kompaniet 374, 493.
Ovärdigförklaring att tjäna kronan
71, 546.
Pantbrev, pantsättning 148—149,
318, 385, 395, 459, 575.
Pappersbruk 505.
Pass, respass 58, 566, 570.
Pastorat 164.
Patres Trinitarii 157.
Pauliström, bruk, Karlstorp, Jönk.,
195.
Pedersöre, tingslag och socken,
Österö., 24, 102, 112, 207, 510—
511.
Pension 443, 462, 492.
Pensionsstaten se Gratial- och pen-
sionsstaten.
Perstorp, säteri, Ränneslöv, Hall.,
224.
Piga 246. Se även Tjänstefolk.
Pilkrog, gästgivargård, Ytterjärna,
Sthlm, 307.
Plankor se Trävaror.
Plena plenorum se Bondeståndet,
Riksdag.
Pliktpall 78, 93—94, 100.
Politieförordningar se Förordningar.
Politiemål 389.
Pommern. Pommerska regeringen
233. Reluitionsverket 504.
Postbonde 210, 359—360.
Posthemman 210—211.
Posthållare 359.
Postiljon 210, 360.
Postväsendet 86, 141, 210—211, 359
—360, 416, 428, 454.
Prebendehemman 41.
Prenumeration. Å Nordberg, Garl
XII :s historia 198.
Pris, prisfordring 241, 285—286, 436
■—437.
Privilegier 39, 48, 82, 85, 105, 140,
224, 244, 255, 275, 328, 344, 382,
419, 421, 425, 475, 483, 488, 523,
543, 549, 553, 561, 569.
Adelns 213, 328, 348—350, 435,
461, 484, 576.
Prästerskapets 213, 292, 375,
471, 544.
Städernas 431, 433.
612
Se även Bergverk, Manufaktur-
oeh hantverkshusprivilegier.
Professor 427.
Proposition. K. Maj:ts allmänna 12,
270. I justitieärenden 447. Sekret
99, 170, 233—234.
Prost 375. Se även Prästerskapet.
Prosttunna 304, 375.
Protokollsdeputationen 14, 19—20,
26—27, 32, 37, 106, 141, 198, 231,
259, 301, 312, 480, 506. Ed 20, 25.
Instruktion 19—20, 25—26, 33.
Skiljaktiga vota 201, 225.
Proviant (krigsprovision) 349.
Provinskontoret, andra svenska, se
Kammarkollegium.
Prästannexhemman, annexhemman
51, 292.
Prästbolshemman 362.
Prästboställe, prästgård 51, 273—
275, 292, 382, 469, 543. Prästgårds¬
byggnad 48, 50, 273—276, 463,
485, 500, 543.
Prästerskapet 48, 51, 273, 281, 292,
304, 372, 456, 466, 471, 534, 565.
Prästernas vederlag 304, 375. Se
även Kaplan, Komminister, Kyr¬
koherde, Privilegier, Prost.
Prästeståndet 3, 8, 10—11, 14, 213,
339, 371, 377, 379—380, 385, 398,
413. Fullmäktige från Österbotten
44. Se även Besvär, Memorial till
Bondeståndet.
Prästgård so Prästboställe.
Prästhärbärge 51, 292.
Prästrättigheter 83, 279, 573.
Präststom 50—51, 382—383.
Prästval 388, 470.
Prästämbete 133.
Prästänka 380.
Publika arbeten 546.
Pärlfiske 501.
Pärlgryn 464.
Pålagor se Utlagor.
Rang, karaktär 92, 105, 248—249,
299, 380, 390, 416, 423, 426, 440,
463, 478, 482, 504.
Rasp- och spinnhus 337, 387, 389,
426, 505.
Reduktion, reduktionsverket 137,
184, 242, 317—318, 501.
Reduktions- och likvidationsdeputa-
tionen 19, 32, 89, 169, 184, 186,
480.
Reduktions- och likvidationskom-
missionen se Kommissioner.
Redväg, härad, Älvsb., 29.
Regementen 142, 149, 313, 331. In¬
delta regementen 40, 66, 246, 333,
552, 570. Värvade regementen 257.
Uniform 142. Se även resp. rege¬
menten samt Infanteriregemen¬
ten, Kavalleriregementen.
Regementschef se överste.
Regementsmöte, -mötesplats 42, 52,
80, 82, 84, 286, 292—293, 366—
368, 386, 544, 552, 554, 564, 576.
Regeringsform. 1634 års 21.
Regeringsformen 13, 23, 35—36, 92,
121, 133, 190, 194, 200, 202, 205
—206, 217, 249, 290, 298, 339, 394,
397, 402, 445, 450, 460, 467, 484,
490, 496, 520.
Regeringssättet se Statsskicket.
Rekognitionsskog 414. Se även
Skog.
Rekommendation, intercession 18,
106, 109, lil, 146—147, 158—159,
179—181, 352—353, 377, 381, 387,
423, 429, 471—472, 477, 500—501,
508—509.
Rekrytering 228, 259, 327, 365, 574.
Rekryteringskassa 50, 126.
Religionsväsendet 161. Irrläror 448,
450, 455, 506. Se även Främmande
trosbekämiare.
Reluitionsverket se Pommern.
Remisslage 413.
Resande 123.
Reserv- eller besparingsmedel 42,
545, 572.
Reservkassa 42, 572.
Reserv- och vargeringskarl 246, 418.
Resolution se Besvär.
Respass se Pass.
Restantier 322, 410, 567.
Restlängd 567.
Reval, stad i Estland, 82, 560.
Revision se Räkenskaper.
613
Revisionsstadga 290.
Revning se Jordrevning.
Riddarhuset se Stockholm.
Riddarhyttan eller Skilå, koppar¬
verk, Skinnskatteberg, Västm.,
138, 161, 327, 441.
Ridderskapet och adeln 11, 14, 16,
213, 371, 379—380, 385, 413. Rant-
marskalksval 133, 164—165. Se
även Adeln, Besvär, Memorial till
Bondeståndet.
Rikets råd, rådet 3, 12, 20, 92, 133,
155, 164—165, 179, 193—194, 198,
200, 217, 234, 269, 290, 296, 298,
373, 385, 441, 446, 448, 456, 463,
468—470, 485—487, 489—490, 499.
Riksrådsval 35, 293. Kabinettet
133, 164. Viceamiralssaken, övriga
rådsanmärkningar och licentie-
ringen 4, 198, 200—202, 205, 216
—217, 339—341, 371, 377—378,
385, 387, 390—406, 413, 450, 502,
535. Avskedsansökan 296, 414,
Riksråds pension 378, 391—393,
398, 400—401, 403, 414, 466, 535.
Rådsprotokoll 19, 164, 462.
Rikets ständers bank 10, 158—159,
504. Bankofullmäktige (depute¬
rade) 158—159. Bankokommissa¬
rierna 9—10, 158—159.
Rikets ständers kontor 134, 138—-
140, 153, 155, 183, 192, 286, 337,
366, 380, 411, 426, 436, 470, 474,
492, 568. Bondeståndets fullmäk¬
tig 145, 151, 155, 158, 165, 235—
236, 256.
Rikets ständers manufakturkontor
455, 483. Manufakturkommissarie
501.
Riksdag (riksens ständer) 16—17,
19—20, 22—23, 33, 35—36, 39, 54,
89—90, 97, 105, 121—122, 131, 134
—135, 155—156, 176, 195, 200,
217, 338, 392, 397—398, 401, 448.
Förslag om urtima riksdag 3.
Plena plenorum 4, 122, 126, 131,
145, 190. Riksdagens avslutande
135, 154, 185—186, 193—195, 198,
209—210, 212—214, 218—219, 241,
244, 250—251, 267—268, 276, 278,
280, 282, 284, 290, 293, 303, 319,
330, 357, 373, 376, 405—407, 416
—417, 422, 446—450, 465, 479, 486,
489, 495, 506, 511. Riksdagscere-
moniel 7, 10—11. Riksdags för¬
kortande 15—17, 22, 91, 100—101,
105, 130, 134—135, 169, 231, 238,
305, 543. Riksdagskallelse 3. Riks¬
dagsort 3. Riksdagspredikan 11—
12. Riksdags utblåsning 3. Riks¬
dags öppnande 3, 6, 11-—12. Tal-
mansarvoden 482. Talmansupp-
vaktning för K. Majit 114, 185,
244, 250, 268, 449—450, 456, 463,
482, 486, 489. Uppehåll i förhand¬
lingarna 300.
Riksdagsbeslut 70, 459, 472.
1739 års: 201, 341, 460, 488, 493,
499—500, 506—507, 540.
Riksdagsfullmakt 12, 22, 24—25,
121, 194, 282, 311, 394, 417, 520,
536. Se även Bondeståndet.
Riksdagsmannaval 23, 28, 45—46,
87, 95—96, 123, 369, 476, 488. Se
även Bondeståndet.
Riksdagsordningen 7, 8, 10, 14—18,
22—24, 28, 88, 95—96, 113, 115,
144, 152, 190, 193—194, 206, 209,
244, 305, 369, 377—378, 391—394,
397—402, 405, 505, 510, 543.
Riksdagspenningar se Herredags¬
penningar.
Riksdagsärenden 17, 19, 22—23, 39,
135, 194, 278—280, 283, 303, 376,
405, 515, 543.
Riksguardien 270.
Rikssalen se Stockholm.
Riksstaten se Statsverket.
Risgryn 464.
Ritarakademien (Målare-) 465.
Rocka 56, 264, 555.
Rodga, segelduksfabrik, Simonstorp,
Östg., 243, 346.
Roma, kungsladugård, Roma, Gotl.,
173.
Romfartuna, socken, Västm., 539.
Roslags kompani 34, 104.
Rostvändare 48, 549.
Rote 47, 60—62, 84, 246, 293, 299,
365, 367, 570, 575—576.
614
Rotebönder 61, 313, 365.
Rotefrihet 360.
Rotehållare 367—368.
Rotering 57, 60, 69, 118—119, 132,
156, 293, 325, 350, 357, 367, 369,
386, 551, 560, 575—576.
Roteringskompani 209.
Roteringspenningar 313.
Rovfågel 329.
Rusthåll, rusthållshemman 51, 66,
143—144, 166, 209, 231, 246, 544.
Se även Kronorusthåll.
Rusthållare 42—43, 60—61, 63—64,
66, 82, 94, 115, 143—144, 172—173,
175, 209, 234, 236, 313, 365, 517—
518, 544—546, 552, 557, 564—565,
572. Se även Besvär, Kronorust-
hållare.
Rusthållsstom 185.
Rustning 175, 350, 517—518.
Rustningsrätt 175—176.
Rusttjänst 175.
Ryda, allmänning, Skar., 265.
Rydaholm, socken, Jönk., 208.
Ryssland, ryska gränsen, 118, 288,
380, 533, 575.
Ryttare 51, 228, 340, 364, 544.
Råbelöv, gods, Fjälkestad, Krist.,
229.
Rådet se Rikets råd.
Rådhuset se Stockholm.
Rågång 304, 439.
Rå- och rörsbonde 576.
Rå- och rörsfrihet 322, 484.
Rå- och rörshemman 259, 274—275,
484.
Råskilling 56, 264, 555.
Räkenskaper, kronans, 71, 379, 410,
560. Revision av 395, 442, 573.
Ränta 41, 51, 122, 128, 150, 175, 195,
292, 316—318, 322, 347—350, 366,
380, 439, 529, 559, 567. Bortmiste
räntor 107—108, 137, 142, 427.
Oköpta räntor 317. Ständig ränta
69, 144, 317.
Räntekammaren se Statskontoret.
Räntekol (kolränta) 244—245, 255,
451.
Räntepersedel 350.
Räntetagare 63, 557.
Rättegång 90, 511.
Rödsot 208.
Röjselrättighet se Stubbe- och röj-
selrättighet.
Sadel 123.
Sakören 460.
Sala 363.
Sala bergslag 361, 363. Se även
Bergslagen.
Sala silvergruva, Västm., 173, 362—
364, 425.
Salbergs län, Västm., 425, 447, 472.
Salpetersjudare 340, 356, 374, 407,
436, 573.
Salpetersjuderi 77, 356, 374, 406—
407, 420, 435—436, 452, 573.
Salt 293, 338, 374, 464.
Sammanskott 42, 125, 131—132, 224,
258, 396.
Sandskogen, skogsallmänning, Hä¬
radshammars och östra Husby
socknar, östg., 266.
Saretsje (Saritz, Saris), gods, Ko-
porje, Ingermanland, 178, 379.
Savolax, landskap, Finland, 118.
Savolax infanteriregemente 61.
Schäferi 163, 193, 224, 300, 490.
Segelduk 243.
Segerstad, socken, Skar., 265.
Seglation, seglationsfrihet 44, 53, 58
—59, 68, 243, 247—248, 260—262,
276, 322, 327, 379, 381, 383, 421—
422, 566, 573, 577.
Seijeox se Gråsej.
Sekreta deputationen 23, 26, 34, 52,
78, 92—93, 99, 120, 186, 217, 462,
480—481. Ed 20, 23, 99. Instruk¬
tion 19—20, 33.
Sekreta utskottet 14, 19, 22, 92—93,
114—115, 120—121, 134—135, 141,
144, 148, 170—171, 193—194, 198,
218, 391, 399, 401—402, 448, 481,
489, 507, 519—520, 535—536. Ed
122, 398. Instruktion 115—117,
120—122, 125—126, 144, 170, 193,
279, 282, 397, 519—520. Bonde¬
ståndets representation i Sekreta
utskottet 4, 14—16, 21—23, 25—
615
26, 28, 34, 36, 113, 115, 121, 282-r
284, 378, 392, 395, 398, 400, 402,
413, 535. Bondeståndets önskan
om deputerades närvaro vid vissa
frågor 78—79, 535—536. Se även
Memorial från Bondeståndet.
Sekret handelsdeputation 20, 33—
34, 170—171.
Sex- och uppsyningsman 246.
Sidentyg lil, 299.
Siende, härad, Västm., 24, 89.
Sill 56, 264, 554.
Silverarbete 494.
Silvermalmstreck 254.
Sjogerstad, socken, Skar., 265.
Sjöartiklar 100.
Sjömalm 430, 432—433.
Sjötullrätt 66, 563.
Sjöväsendet 280.
Skadedjur 519.
Skallfogde 83—84.
Skallgång 519.
Skara skift. Domkapitlet 409.
Skaraborgs län 50—51, 69, 79, 126,
204, 208, 225, 259, 266, 295, 304,
484, 494, 544, 547, 552, 564. Se
även Västergötland.
Skaraborgs regemente 259, 410.
Skatt, utskylder 29, 39, 57—58, 66,
107, 195, 228, 263, 269, 295, 336,
355—356, 364, 521, 527. Se även
Kontribution, Kanta, Utlagor.
Skattebonde 41, 73, 304, 412, 438,
552.
Skattebrev, skatteköpebrev 46, 98,
103, 160, 183—184, 551, 553, 560.
Skattehemman 41, 51, 55, 64, 318,
362, 425, 553—554, 559—560.
Skattekol 204, 553.
Skatteköp 41, 50—51, 102, 110, 112,
170, 183—184, 192, 277—278, 291
—292, 296, 314—318, 349—350.
Skatterätt 54—55, 60, 64, 128, 314,
316—318, 350—351, 551, 553—554,
559—560.
Skatteskog 204, 265, 340, 346, 552.
Se även Skog.
Skattevrak 317, 560.
Skattläggning 71, 132, 315, 348—
350, 357, 385—386, 439, 473, 575.
Skattläggningsmetod 59, 349, 551,
575. Se även Kommissioner.
Skattmarker 64.
Skebo, bruk, Ununge, Sthlm, 72—
73, 203, 562.
Skellefte älv 287—288, 407.
Skeppare 475.
Skeppsbyggeri 350.
Skifte (delning). Av fastighet 55.
Skilå se Riddarhyttan.
Skinnskattebergs bergslag 190, 523
—526. Se även Bergslagen.
Skinnto 68.
Skinnvaror 288.
Skjuts 61, 72, 145, 151, 154, 228, 293,
367, 516, 545—546. Se även Kro¬
noskjuts, Kungsskjuts.
Skjutsfärdspenningar 318.
Skjutspenningar 162, 350, 531.
Skog 40, 43, 53, 69, 83, 191, 203—
204, 225, 263—267, 272—273, 321
322, 346, 349—351, 356, 372, 415,
420, 432, 436, 438, 460, 497—498,
516, 518—519, 525—527, 529, 552,
5ö0, 569, Se även Frälseskog, Kro¬
noskog, Rekognitionsskog, Skatte¬
skog.
Skogsbetjänte 264, 350.
Skogsby, hemman, Vekelax, Nysl.,
172.
Skogskommissionerna se Kommissio¬
ner.
Skogsordning 43, 98, 225, 264—267,
319—322, 346, 351—352, 379, 407,
556.
Skogsutskottet se Allmänna be-
svärsdeputationen.
Skogvaktare 240.
Skola, skolstaten 81, 85, 90, 177, 205,
342, 561. Hos lapparna 161.
Skolordning 246, 418, 474.
Skorsten 251.
Skutbåtsman 331, 417.
Skyllinge, hemman, Torpa, Västm.,
183—184, 277.
Skåne 53, 77, 79, 81—82, 90, 104,
112, 128, 142, 174, 205, 208, 230,
291, 329, 343—344, 356, 406—407,
518—519, 565, 572—573. Se även
616
Malmöhus län, Kristianstads län,
Städer.
Skånska kavalleriregementena 408
—409.
Skövde 69, 219, 564.
Skövde stommen, kronohemman,
Kullings-Skövde, Älvsb., 102, 110.
Slav 157.
Slottsbyggnadsdeputationen 451, 459,
511.
Slottsbyggningshjälpen 459, 527.
Slottskansliet 98.
Släde 123.
Släpkläder se Mundering.
Slätthög (Slättö), socken, Kron.,
208.
Slöjd 383, 451. Se även Hantverk.
Smedbro, torp, Taxinge, Söd., 307.
Smide 49, 138, 161, 238, 272, 327,
414—415, 433, 441, 524—525, 569.
Smidesmanufaktur 242.
Småland 176—177, 201, 330, 385, 432
—434, 556. Se även Jönköpings
län, Kalmar län, Kronobergs län.
Smålands kavalleriregemente 223,
299.
Smältare 48, 549.
Smältareordning, 1692 års. 48.
Snörmakareämbetet 460.
Socken 83—84, 558.
Sockenallmänning se Allmänning.
Sockengång se Djäknepenningar.
Sockenhantverkare 54, 62—63, 238—•
239, 557, 568. Se även Hantverk.
Sockenstämma 382.
Socker, sockerbruk 186, 440.
Soldat 57—61, 84, 228, 293, 367, 545,
550—552, 554, 570. Se även
Knekt.
Soldattorp 59, 550.
Spannmål 54, 58, 65, 79, 82, 86, 219,
294, 329, 358, 361, 363, 383, 385,
427, 452, 457, 474, 518, 526, 555,
566.
Spannmålstull 361, 373, 385, 420,
427, 457, 460, 464, 466, 474, 479,
502. Deputerade angående spann¬
målstullen 405.
Spik 442.
Spinneri 502.
Spinnhus se Rasp- och spinnhus.
Spinnhusmedlen, spinnhusfonden
339, 505.
Spinnrock 219, 236.
Spånad (spinning) 494.
Spånga, socken, Sthlm, 189.
Statskontoret 244, 256, 478. Ränte¬
kammaren 345, 408.
Statssekreterare 164.
Statsskicket (regeringssättet) 125.
Statsverket (kronans medel, stats¬
medel) 129, 221—222, 293, 535—
536. Riksstat (stater) 59, 121, 536.
Statsbrist 221, 395. Statsskulden
139, 153. Turkiska skulden 139,
312, 500.
Stavholt se Handel.
Stavsjö, styckebruk, Kila, Söd., 314.
Stensdalen (Breboskogen), allmän¬
ning, Skar., 265.
Stenstorp, socken, Skar., 265.
Stenåsen, kronopark, Skälvum,
Skar., 265.
Sto 53—54, 291.
Stockholm 44, 73, 83, 96, 112, 125,
150, 178, 181, 197, 247, 260—261,
299, 306—307, 311, 330, 345, 359,
408, 421, 446, 464, 502, 522, 527,
560, 562. Magistrat 345, 371, 508.
Privilegier 345. Vägarpenningar
383.
Förmyndarekammare 236, 243,
255. Inrättande av assecurance-
kontor 426, hospital 408, lasarett
461, 486. Kvarnar 384. Magasin
424, 452. Varvsarbete 104.
Byggnader m. m. Barnhus bul-
dansfabrik 276. Barnhuset 380,
395. Caslingens 230. Dosfabrik
482, 495. Finska kyrkan 100. Gil¬
lestugan 3. Katarina kyrka 258.
Kvarnhuskällaren 229. Ladugårds-
landskyrkan (Hedvig Eleonora)
131, 224. Rasp- och spinnhuset
458, 462. Riddarhuset 102, 122,
129, 303, 422. Rikssalen (i Kungs¬
huset) 3, 10, 12, 405, 495, 511.
Rådhuset 5. S:t Johannes kyrko¬
gård 169. S:t Maria Magdalena
kyrkogård 396, 400. Slottsbyggna¬
617
den 206, 451, 459. Sockerbruket
å Södermalm 499. Storkyrkan 10
—11, 495, 511. Ulrika Eleonora
kyrka 258.
Stockholmseskadern se Amiralitet.
Stockholms län 54, 63, 72, 74, 77,
123, 306—308, 310, 427, 443, 445,
487, 552, 557, 562, 567—568.
Stockholms stads konsistorium 409.
Stoordning 53.
Stora Kopparbergslagen (Falu
bergslag) 420, 527. Se även Bergs¬
lagen.
Stora sekreta deputationen 92, 116
—117, 120, 129, 134, 140, 145, 151
—154, 216—218, 311, 333, 339, 357,
373, 393, 407—408, 445, 449, 486,
507. Ed 217. Bondeståndets depu¬
terade 93, 117, 120, 129, 134, 145,
150—151, 153—154, 373. Utskott
för granskning av bevillningsmed-
lens användning vid defensions-
verket 213—214, 333, 423.
Stora Tuna, socken, Kopp., 269, 295,
527—530.
Strandridare 65, 562—563.
Strandsittare 340.
Strumptillverkning 490, 502.
Strängnäs stift. Domkapitlet 409.
Strömma, kvarn, Värmdö, Sthlm,
167.
Strömming 58.
Strömserum, gods, Ålem, Kalm., 301,
489, 491.
Strömsholms län, Västm., 452.
Strömstad 74, 335, 354, 356, 568.
Sjötullkammaren 107.
Stubbe- och röjselrättighet 54, 56,
559.
Styckegjutning 314.
Styrman 280, 475.
Stål 442, 483.
Ståndsperson 153, 237, 288, 306—
308, 310—311, 372, 459, 534.
Stångjärn, stångjärnssmide, -till¬
verkning 80, 207, 314, 432—433,
525. Se även Järn.
Städer 40, 58, 63, 65, 82, 84, 107,
112, 124—125, 155, 196, 200, 207,
238, 261, 263—264, 329, 353, 355
—356, 380, 383, 420—421, 426, 437,
443, 466, 471, 476, 484, 488, 494,
497—498, 504, 507, 521—522, 526,
536—537, 539—540, 546, 554, 562,
566, 569, 571, 574, 577. Betjänte
570. Stapelstäder 59, 141, 299, 573.
Finska städer 327, 446.
Norrländska städer 446.
Skånska städer 112.
Västerbottniska städer 327.
österbottniska städer 327.
Se även Båtsman, Privilegier.
Städsel 60.
Stämpelpapper (charta sigillata)
305, 340, 459.
Ständernas kontor se Rikets stän¬
ders kontor.
Stöld (tjuvnad) 215, 389.
Subsidier 329.
Sundal, härad, Älvsb., 88.
Sundholmen, gods, Äspered, Älvsb.,
384.
Sundsvall. Kyrkan 116, 201.
Sunnerviken, domsaga, Göteb., 25.
Supplik se Memorial.
Svartrå, socken, Hall., 422.
Svartå, bruk, Karis, Nyl., 432.
Svea hovrätt se Hovrätter.
Svedjande 272, 321, 346.
Svärdsfejareämbetet 115, 149.
Svärdsbro, gästgivargård, Sättersta,
Söd., 311.
Syn 410.
Såg, sågverk 140, 173, 345, 363, 419.
Sälna, hemman, Skånella, Sthlm.,
294.
Sännevadet, kronohemman, Säby,
Jönk., 170.
Säter, socken, Kopp., 269, 295, 528
—530.
Säteri 274—275, 349—350. Be rusta t
säteri 50. Boterat säteri 259, 453,
484. Se även Frälsesäteri, Krono¬
säteri, Köpegodssäteri.
Säterifrihet 175, 318, 322, 484, 494.
Säters län, Kopp., 528.
Sätra, skattehemman, Undenäs,
Skar., 371, 479.
Söderby-Karl, socken, Sthlm, 73.
Söderbärke, socken, Kopp., 190.
618
Söderköping 148.
Södermanland 74, 77, 17G—177, 201,
225, 291, 330, 385, 427, 487, 492,
556, 567.
Södermanlands län 306—308, 311,
330. Landsstatstjänstemännen 260,
280, 443—445, 453.
Södertälje 307.
Södra Möre, liäracl, Kalm., 209.
Sölvesborg 79, 566.
Sön- och helgdagar 155.
Sörbygden, härad, Göteb., 123.
Tackjärn 49—50, 80, 191, 207, 255,
272, 415, 430—434, 441, 446, 503,
523—525, 569. Se även Järn.
Tackjärnshandel 430—433. Se även
Handel.
Tackjärnstionde, tiondejärn 431,
433, 525.
Taffelpenningar 163, 166, 403, 501.
Tagsta, frälsehemman, Alsike,
Upps., 112.
Tal. Till konungen 456, 463.
Talmanskonferens 6, 8, 14, 16, 212
—213, 241, 244.
Talmansval 165.
Tapetmakeri 464.
Tattare 52, 569—570.
Tavastehus, stad i Finland, 258.
Tavastehus lagsaga, Finland, 424.
Taxering 57—58, 66, 140.
Tennarbete 494.
Tervik, by, Pernå, Nyl., 338.
Testamente 156, 173, 276, 302.
Tiggare 53, 569—570.
Tiggareordning 53.
Tilldelningshemman 292, 553.
Tillmakning 272.
Timmer se Trävaror.
Timmermansrotering 102—103, 112.
Tingsgästningskappe 162, 516, 531.
Tingsgästningspenningar 273.
Tingshus 463.
Tingslag 507.
Tingspredikan 85, 570.
Tingsrätt se Häradsrätt.
Tionde 50—51, 270, 292, 342, 559,
576. Se även Kronotionde, Kyrko¬
tionde.
Tiondejäm se Tackjärnstionde.
Tiondespannmål 53—54, 59, 79—80,
218, 270—271, 304, 342—344, 473,
547, 555, 571—572. Se även Kro¬
notionde, Kyrkotionde.
Tiondesättning 42, 75—76, 82, 119,
160, 199, 285, 292, 323, 341—343,
381, 385, 457, 473, 504, 563, 576—
577.
Tjuvnad se Stöld.
Tjänstefolk, legofolk 39, 59, 77, 145,
151—155, 165, 245, 252, 288, 305,
331, 340, 412, 459, 462, 524, 550.
Se även Dräng, Piga.
Tjänstehjonsordning lil, 136, 245
—247, 251—252, 331—332, 417—
419, 497.
Tjänstetillsättning 35—36, 92, 126,
129, 132—133, 141, 163—165, 345,
373, 434, 445, 450, 468, 496, 557.
Se även Ämbetsmän.
Tjära, tjärbränning 53, 112, 319,
442. Se även Handel.
Tjärhandelssoeieteten 112. Förslag
om inrättande av en ny 112, 319,
502.
Tobak, tobaksplantage 364, 408, 419
—420, 422, 441.
Torp 349.
Torpare 340.
Torrfisk 56, 263—264, 327, 554.
Torsk 56, 263—264, 327, 554.
Torsång, socken, Kopp., 180—181.
Traktamente 302.
Tran 124.
Translator. Finsk 20.
Tross 72, 546.
Trupptransport 462, 489.
Tryckning av domar, handlingar,
skrifter, tal etc. 89—90, 139, 144,
201, 215, 495.
Tråd 79, 84, 273, 415, 438, 497—498,
550.
Tråddragare 52, 569—570.
Träkärl 53, lil, 238—239.
Trävaror, trävirke (bjälkar, bräder,
plankor, timmer) 41, 53, 58, 108,
112, 162, 264, 266, 363, 438, 516,
5.18,. 531, 544, 550. Se även Han¬
del.
619
Tullarrende, -kontrakt 141—142,
267, 280, 413, 420, 537.
Tullarrendesocieteten, generaltull-
arrendesocieteten 92, 196—197,
206, 355, 413, 423, 435, 537—538.
Tullbro 8, 548.
Tulldeputationen 14, 19, 31, 92, 109,
122, 267, 281, 487. Instruktion 34,
37, 92—93, 98—99.
Tull- och licentkontoret se Kammar¬
kollegium.
Tulltunna 487.
Tullväsendet 207, 267, 289, 335, 413
—414, 536—538, 540. Betjänte 66,
196, 493, 563, 568. Tull, tulltaxa
56, 58, 66, 72, 79, 83—84, 91, 98—
99, 107—108, 124—125, 140, 188,
196—197, 206—207, 233, 263—264,
281, 293, 327, 353—354, 374, 384,
415, 420, 440, 442, 464, 479, 522,
525, 538, 540, 544, 554—555, 558,
560, 563, 574. Tullfrihet 279, 288,
358, 374, 382, 503, 538—540, 566.
Stora sjötullen, sjötullen 92,
264, 435, 441—442, 448, 450, 464,
469, 504—505. Sjötullkammare 33,
83.
Småtullen, lilla tullen 96, 108,
116, 124, 196, 290, 386, 443, 451—
452, 467, 492, 505, 536—540, 544.
Tullportarna (tullarna) 58. Tull¬
staket 383, 420, 426, 484, 504.
Fjärdepartsförliöjningen 196,
536—540.
Se även Bergstullen, Borgar¬
ståndet, Kommissioner, Sjötull¬
rätt, Spannmålstull.
Tunge, härad, Göteb., 123.
Turkiet 157, 311—312, 500, 506. Se
även Statsverket.
Tveta, hemman, Medåker, Västm.,
183—184, 277.
Tveta, härad, Jönk., 45—46.
Tyg 267, 454, 475, 483.
Tyskland. Protestantiska ständerna
157.
Tågordning se Durchmarsch.
Uddevalla 74, 243, 410—411, 568.
Apotek 382.
Ull 386—387, 416.
Ulricehamn se Bogesund.
Ulrika, socken, Östg., 185, 223, 340.
Ultuna, kungsladugård, Bondkyrka,
Upps., 100, 441.
Underofficer 145, 185, 390, 436—
437, 440.
Understöd 79, 101, 105, 112, 252—
253, 440.
Uniform se Regementen.
Ununge, socken, Sthlm, 73.
Uppbrotts- och kassarevisionskonto-
ret se Krigskollegium.
Uppbrotts- och underhållskassa 42,
158, 379, 552.
Uppbud 49.
Uppbördsväsendet 18, 66, 122, 162,
178—179, 253—254, 270, 308, 328,
410, 516, 531, 550, 567—568. Se
även Kronouppbörd.
Uppfostringsdeputation (educations-
deputation) 91, 97, 109.
Uppfostringskommission se Kommis¬
sioner.
Uppland 48, 54, 63, 82, 123, 183, 543,
557, 567. Se även Uppsala län.
Upplands tremänningsregemente till
fot 147.
Uppsala 195.
Uppsala län 77, 552, 568. Se även
Uppland.
Uppsala universitet 41, 368, 371, 454.
Ekonomiprofessur 371, 417. Juris
romaniprofessuren 474. Ridskola
371, 446, 493. Se även Professor.
Uppsala ärkestift. Domkapitlet 409.
Uppsättare 48, 549.
Urskillningsdeputationen 14, 17, 19,
35, 97—98, 130, 135, 170, 305, 419.
Urskillningslista 119.
Utjord 51, 350.
Utlagor, pålagor 39, 55, 74, 83, 121,
162, 222, 228, 230, 270, 310, 316,
323, 341, 354, 361, 363, 371, 439,
481, 516, 521, 531, 565. Se även
Skatt.
Utlåtande se Memorial från Bonde¬
ståndet.
Utmark 67, 341, 349, 439, 460.
Utmätning 408, 478.
620
Utrikes ministrar 12.
Utrikes ärenden 377—378, 397, 402.
Utskrivning 51, 128, 140, 220, 489.
Utskylder se Skatt.
Utö gruvor, Utö, Sthlm, 420.
Vadmal 475.
Vadstena 267, 301.
Vadstena krigsmanshus 139, 232,
234, 347, 390, 440.
Vagn 123.
Vakans 42, 76—77, 143, 166, 208—
209, 365, 550.
Valbo, härad, Älvsb., 28.
Valkebo, härad, Östg., 343.
Vallenburgerkruka 370.
Varberg. Apoteket 358.
Vargnät 94, 518, 572.
Varor 98, 329, 566. Förbjudna 65,
299, 355, 455, 475, 483, 562. Ut¬
ländska 332, 441, 454—456, 475,
483. Se även Import.
Vartofta, härad, Skar., 265.
Varvsmajor 299, 416, 423.
Vasa, stad i Finland, 261.
Vassända, socken, Älvsb., 265.
Vaxholms fästning (Vaxholmen)
73, 187, 241.
Ved 263, 272, 321, 362—364, 425,
436, 529. Se även Handel.
Veden, härad, Älvsb., 266.
Vederlagshemman 347—350.
Vedevåg, manufakturverk, Lindes¬
bergs landsförsaml., ör., 479—480,
500.
Viborg, stad i Ryssland, 83, 560.
Viborgs infanteriregemente se Kym-
menegårds läns infanteribataljon.
Viborgs län se Nyslotts och Kym-
menegårds län.
Viceamiralssaken se Rikets råd.
Vifolka, härad, Östg., 343.
Viksta, by, Viksta, Upps., 277.
Viktualier 65.
Vilske, härad, Skar., 265.
Vimmerby 442.
Vindfälle 266, 574.
Vinsäd se Kyrka.
Vinterhälla, hemman, Hölö, Söd.,
206.
Vira, bruk, Roslags-Kulla, Sthlm,
149.
Virmo, härad, Åbo, 411.
Visby 387.
Visby stift. Domkapitlet 370.
Wismar 422, 445, 449, 452.
Visnum, härad, Värml., 124.
Wistel, by, Jerven, Estland, 238.
Volontärregementet i Karlskrona
383.
Våla se östervåla.
Våtvaror, utländska, lil.
Väddö, socken, Sthlm, 73.
Väg, vägröjning 29, 57, 167—168,
187, 273, 556.
Vägarpenningar 207, 525. Se även
Stockholm.
Värja 115, 149, 259.
Värmdö, socken, Sthlm, 167.
Värmland 42, 65, 82, 84, 212, 271,
414, 460, 546, 549, 563.
Värnanäs, såpsjuderi, Halltorp,
Kalm., 244, 279.
Värvare 71, 257, 497, 558, 570.
Värvning 130, 220, 257, 331, 358,
489, 570.
Värvningsrätt se Artilleriregemen¬
tet, Livgardet till fot.
Väse, härad, Värml., 124.
Västerbergslagen 190, 431—433.
Västerbotten 53, 56—59, 80, 119,
276, 327, 330, 368, 458, 555, 559
—560, 573. Se även Städer.
Västerfärnebo, socken, Västm., 190.
Västergötland 74, 368, 453. Se även
Skaraborgs län, Älvsborgs län.
Västernorrland 53—54, 56—58, 160,
215, 263, 346, 367, 429, 431, 477,
554, 559—560, 568.
Västervik 447. Apotek 358.
Västerås stift. Domkapitlet 180—
181, 370.
Västgöta-Dals regemente 450.
Västmanland 48, 63, 77, 123, 543,
557, 567.
Västmanlands regemente 187, 241.
Västra härad, Jönk., 45—46.
Vättern 148.
Växjö 442.
Växjö stift. Domkapitlet 370.
621
Ydet, hemman, Undenäs, Skar.,
371, 479.
Ydre, härad, östg., 343.
Ylle 451.
Yllefabrik 163.
Yppighet och överflöd lil.
Ystad. Hospital 299.
Zigenare 52, 569—570.
Åbo 39, 41, 56, 58, 60—61, 68, 127
—128, 195, 304, 314, 316—317,
350, 438, 565, 575.
Åbo, stad i Finland, 44, 197, 247,
260—261, 421. Magistratsperson
136. Bibliotekshuset 241. Kyrkan
212. Tyghuset 258.
Åbo hovrätt se Hovrätter.
Åbo stift 164. Domkapitlet 370.
Åbo universitet 368, 409. Se även
Professor.
Åbo och Björneborgs län, Finland,
280.
Åby, gästgivargård, Vagnhärad,
Söd., 307.
Åhus, köping, Krist., 330.
Åkabo, hemman, östra Tollstad,
östg., 223, 340.
Åkerbo, härad, Västm., 86.
Åkerby, hemman, Fundbo, Upps., 18.
Åkers styckebruk, Åker, Söd., 314.
Åland 62, 199, 231, 342, 571.
Amål 298.
Ånsöga (Onsiööga), kronohemman,
Eskilstuna-Kloster, Söd., 183, 277.
Årby, hemman, Gryt, Söd-, 290—291,
312.
Årsbyggnad 40—41.
Ås, härad, Älvsb., 87—88, 95—96.
Ägofördelning 57, 573.
Älvsborgs län 50, 52, 74—76, 79,
243, 256, 266, 284—285, 291—292,
304, 327, 375, 465, 544, 547, 563,
576—577. Se även Dalsland, Väs¬
tergötland.
Ämbete, ämbetsförrättning 281, 446,
462.
Ämbetsmän 132, 315, 388, 576. I
Finland 70, 557. Tillsättning 485
—487, 489—490. Se även Tjänste¬
tillsättning.
Ängeltofta, gods, Barkåkra, Krist.,
234.
Äs, tullplats, Romfartuna, Västm.,
539.
öland 105, 163, 193, 239, 251, 300,
342.
Ölme, härad, Värml., 36, 46, 50, 99,
124.
ölsremma, socken, Älvsb., 167—168.
örebro län 342. Se även Närke.
össeby-Garn, socken, Sthlm, 20.
österbergslagen 431. Se även Bergs¬
lagen.
österbotten 53, 58—60, 83, 124, 144,
192, 215, 247—248, 260—262, 279,
327, 379, 381, 421—422, 458, 521,
551, 555, 560, 573, 577. Se även
Krigsbefälet, Prästeståndet, Stä¬
der.
österdalarna 528.
östergötland 381, 460.
östersjön 313.
östervåla, socken, Västm., 361, 363.
östgöta infanteriregemente 486.
östgöta kavalleriregemente 236, 257,
289.
östkind, härad, östg., 266.
östra härad, Jönk., 254.
överflöd se Yppighet,
överjägmästare 460, 500, 503.
överränta 278.
överrätter 25. Se även Domstol,
översmide 271—272, 327, 382, 414,
417.
överste, regementschef 313.
överståthållareämbetet 489.
ödeshemman 60, 142, 551.
ödesmål 349.
Öja, fiskeskär, Ösmo, Söd., 149.
öknebo, härad, Sthlm, 309.
övre borgrätten 370.
FÖRKORTNINGAR.
1 noterna till texten.
BdP = Bondeståndets riksdagsprotokoll.
RAP = Ridderskapet oell adelns riksdagsprotokoll.
1 registren.
Blek. = Blekinge län.
Gotl. = Gotlands län.
Gävl. — Gävleborgs län.
Göteb. = Göteborgs och Bohus län.
Hall. = Hallands län.
Jämtl. = Jämtlands län.
Jönk. = Jönköpings län.
Kalm. = Kalmar län.
Kopp. = Kopparbergs län.
Krist. = Kristianstads län.
Kron. = Kronobergs län.
Malm. = Malmöhus län.
Nb. = Norrbottens län.
Nyl. = Nylands och Tavastehus län.
Nysl. = Nyslotts och Kymmenegårds län.
Närke-Yärml. = Närke och Värmlands län.
Skar. = Skaraborgs län.
Sthlm = Stockholms län.
Söd. = Södermanlands län.
Upps. = Uppsala län.
Vb. = Västerbottens län.
Vrnl. = Västernorrlands län.
Värml. = Värmlands län.
Västm. = Västmanlands län.
Åbo = Åbo och Björneborgs län.
Älvsb. = Älvsborgs län.
Ör. = örebro län.
österb. = Österbottens län.
östg. = östergötlands län.