— 53 —
Fondens ränteskuld vid 1863 års början, R:dr 1,527: 75.
ökades med de under samma år upplupna räntor till ett belopp af » 132,945. 75.
R:dr 134,473: 50.
men minskades genom derunder infriade räntekuponer 131,024: 25.
så att denna skuld för obetalda förfallna räntor vid utgången af
året utgjorde Rrdr 3,449: 25.
Enligt hvad uti de två sednast afgifna revisionsberättelserna uppgifvits, hade det
för 1858 års jern vägslån anvisade årliga rånte- och amortering sanslag konunit detta lans
amortissementsfond till godo med tillsammans R-dr 7,000,000: —
och enahanda anslag för 1860 års jernvägslån blifvit till detta
låns liqvidations- och amortissementsfond utbetaldt med » 4,748,150: 62.
Rrdr 11,748,150: 62.
Enär sagde fonder fortfarande kommit i åtnjutande af de
för innevarande år belöpande annuitetsanslag, utgörande:
för 1858 års lån ■••• » 1,166,666: 6/.
och för 1860 års lån _ » 1,466,000: —
har till räntor och kapital-amorteringar ä dessa tvenne jernvägslån
hittills från Riksgälds-kontoret utbetalts ett sammanräknadt be¬
lopp al R:dr 14,380,817; 29.
Återstående kapitalskulden för det under år 1855 till kostnader för statens samt
pnskilda jernvägssnläggningar emot dels 4 dels 31 procents-obligationer upptagna fonde¬
rade statslån, som från början utgjorde 281.900 R:dr och för hvilket 373 stycken, i 4 serier
fördelade, obligationer utfärdades, uppgick vid 1863 års ingång till R:dr 277,600: —
och minskades under loppet af samma år, derunder 69 st. obliga¬
tioner infriades, med » 40,300: —
samt utgjorde vid sistnämnde års slut R:dr 237,300: —,
för hvilken summa 296 stycken obligationer då voro utelöpande.
Utaf 1858 års jernvägslån, som upptogs emot "24,381 stycken 4^ procents-obli¬
gationer å tillsammans 8,190,500 Thaler Preussisk Courant, återstod vid 1863 års bör¬
jan ett kapitalbelopp af Th:r 7,776,500: —
Denna skuld har under årets lopp, genom inlösen och an-
nullering af 284 stycken utlottade obligationer, blifvit minskad med » 94,400: —
och utgjorde således vid årets slut Th:r 7,682,100: —
motsvarande, efter autagen kursberäkning af 266| Rdr för 100
Thaler, Runt 20,485,600: —,
17tb tiolia
ränte- och
amorterings*
anslag-
Kapitalskul¬
derna för de
fonderade
statslånen-
— 54 —
hvilken skuldsumma under innevarande års förra hälft, genom inlösning af ytterligare 145
stycken obligationer, nedgått till 7,633,300 Thaler, eller 20,355,466 R:dr 67 öre Riks¬
mynt. Utaf de för sagde lån utgifna och före den 1 Juli detta år icke förfallna och
inlösta 22,722 stycken obligationer innehade Riksgälds-kontoret då 1,466 stycken, å ett
sammanlagdt belopp af 353,200 Thaler.
Utaf det under år 1860 upptagna jernvägslån å 10,000,000 Thaler, för hvilket
utgafs 21,000 stycken 4Uprocents-obligationer och 240,000 stycken så kallade premie¬
obligationer, återstod vid 1882 års slut ett belopp af Th:r 9,698,300: —
Sedan under sistlidet år utlottats 270 stycken 4|-procents-
och 6,350 stycken premie-obligationer, motsvarande ett samman-
räknadt lånekapital af » 143,316: 20.
utgjorde den vid sistnämnde års slut återstående kapitalskulden.... Th:r 9,554,983: 10>
eller i Riksmynt R:dr 25,479,955: 55.
För denna skuldsumma voro då utelöpande:
222,550 stycken premie-obligationer, med ett
bokfördt värde af Th:r 1,854,583: 10,
och 23,104 stycken 44-procents-obligationer,
hvaraf 16,864 stycken å » 6,163,500: —
utleinnats genom Tyska låneöfvertagarne
och 6,240 stycken å » 1,536,900: —
tillhörde Rikets Ständers Bank.
Thr 9,554,983: 10.
Genom utlottade och förfallna obligationers inlösen under förra hälften af inne¬
varande år har premie-obligationernas antal minskats med 2,750 stycken och 4*-pi'ocents-
obligationernas med 141 stycken. Den återstående obetalda kapitalskulden för nu ifråga¬
varande lån utgjorde vid slutet af sistlidne Juni månad 9,485.366f Thaler, eller 25,294,311
R:dr 10 öre Riksmynt, för hvilken skuldsumma. 22,963 stycken 4|-procents-och 219,800
stycken premie-obligationer voro utfärdade. Utaf dessa 4^-procents-obligationer inne¬
hade Riksgälds-kontoret 84 stycken, å ett sammanlagdt kapital af 31,800 Thaler.
Kapitalåterstoden af 1861 års inom riket upptagna fonderade statslån, hvars
primitiva belopp utgjorde 3,000,000 R:dr, och för hvilket 5,000 stycken obligationer med
44 procents ränta utfärdades, uppgick vid 1862 års slut till R:dr 2,970,000: —
hvilken återstod under år 1863, genom inlösen af 88 stycken obli¬
gationer å » 31,300: —,
minskats till R:dr 2,938,700: —;
och var de oinlösta obligationernas antal vid sistnämnde års slut minskadt till 4,837
stycken. Under de 6 första månaderna af innevarande år hafva ytterligare 178 styc¬
ken, å tillsammans 32,800 R:dr, blifvit infriade, hvadan återstående kapitalskulden den
30 Juni uppgick till 2,905,900 R:dr. Utaf de för sednast oraförmälda lån utgifna obli¬
gationer var Riksgälds-kontoret vid slutet af detta års förra hälft innehafvare af 1,474
stycken, å ett sammanlagdt belopp af 235,900 R:dr.
— 55 —
Om från 1858, 1860 och 1861 års ofvan omförmälda fonderade statslåns återstå¬
ende kapitalbelopp vid slutet af sednast t-illändagångna halfår afdragas de för samina
lån bildade särskilda amortissementsfonders då egande behållningar, utgjorde kapital-
återstoden af dessa lån vid nyssnämnde tidpunkt endast följande belopp, nemligen:
1858 års jernvägslåns R:dr 19,067,540: 38.
1860 års dito » 21,076,098: 77.
1861 års statslåns » ‘2,816,395: 11.
Då frågan om anskaffande af nödiga medel för ej mindre de till fortsättning af
statens jernvägsbyggnader under sednast förflutna riksdag beviljade anslag, än de under
samma riksdag anvisade lån för enskilda jernvägsanläggningars utförande, otvifvelaktig!
utgjort det vigtigaste föremålet för Fullmäktiges omsorger under den tidrymd revisionen
omfattar, hafva Revisorerne, för att kunna bilda sig ett på sakförhållandena grundadt
omdöme om det sätt, hvarpå Fullmäktige fullgjort Rikets Ständers härutinnan dem lem-
nade ansvarsfulla uppdrag, tagit noggrann kännedom såväl af Fullmäktiges derom af-
gifna särskilda berättelse, som af de rörande samma ämne förda protokoller och öfriga
handlingar; och få Revisorerne nu aflemna en i möjligaste måtto fullständig redogö¬
relse för denna frågas behandling, hvarefter Revisorerne skola uttala sina derpå grundade
åsigter i detta maktpåliggande ämne.
Sedan Stats-utskottet, uti skrifvelse af den 8 Oktober sistlidet år, meddelat
Fullmäktige Rikets Ständers beslut i fråga om utbetalningen af de till jernvägsanlägg-
ningarne anvisade anslag och låneunderstöd samt om det Fullmäktige lemnade uppdrag
att för detta ändamål genom upplåning anskaffa en summa af högst 35,000,000 R:dr,
äfvensom om de i afseende på denna upplåning af Rikets Ständer gifna föreskrifter,
hvilka sedermera blifvit intagna uti 171 § af det för Riksgälds-kontoret nu gällande
reglemente, beslöto Fullmäktige samma dag att genom kungörelse, som infördes i såväl
Svenska som Tyska, Franska och Engelska tidningar, uppmana hugade låneöfvertagare
att «före den 5 derpåföljande November till Riksgälds-kontoret inlemna sina anbud på
»lånet, med uppgift på myntfot och öfriga vilkor;» och skulle »de bland anbuden, sorn
»blifvit inlemnade under försegling, nämnde dag, tillika med de öppna, samtidigt pröf-
»vas». Enligt hvad protokollet för förstnämnde dag gifver vid handen, förklarade de
fleste bland Fullmäktige sig lika litet vilja på förhand meddela något bestämdt förkla¬
rande i afseende på räntefot som i fråga om de öfriga lånevilkoren, utan ansågo sig böra
uppskjuta sina beslut derom till dess de erhållna anbuden förekomme till slutlig pröf¬
ning; och borde alltså, enligt pluralitetens åsigt, ofvanberörde kungörelse endast inne¬
fatta en i allmänna ordalag meddelad underrättelse om lånets upptagning och belopp
samt tillfället till anbud å detsammas anskaffande.
Ehuru, enligt hvad Fullmäktige i sin berättelse anfört, åtskilliga tid efter annan
gjorda förfrågningar och framställningar i afseende på sättet och vilkoren för lånets an¬
skaffande eller öfvertagande gifvit Fullmäktige anledning förmoda, att flera anbud å detta
lån skulle inom den sålunda kungjorda tiden vara att förvänta, hade vid dess utgång
likväl endast två bestämda anbud inkommit. Det ena af dessa anbud, ingifvet å Stock¬
holms Enskilda Banks vägnar, innehöll, att då, i anseende till den dåvarande mindre
Angående
Fullmäktiges
åtgöranden för
anskaffande af
nödiga medel
till jernrägs-
byggnadernas
fortsättande.
56
fördelaktiga penningeställningeu. det torde inträffa, att något för landet förmånligt låne-
anbud å de ifrågaställda 35 millionerna icke erhöiles, Banken ville erbjuda minst fem,
högst sex millioner Riksdaler mot i öfrigt enahanda vilkor, som stadgades i 1861 års
lånekontrakt (4^-procents-obligationer till 91 procent), endast med den skillnad, att Banken
åtog sig att hafva, levererat beloppet inom sex månader från den dag Fullmäktige till—
kännagåfvo, att obligationerna för lånet funnes i Riksgälds-kontoret att tillgå, hvarjemte
Banken, under tillkännagifvande, att detta erbjudande icke blifvit framställdt för att kon¬
kurrera med långifvare, hvilka möjligen vore i tillfälle att göra hela lånet till föremål
för sin uppmärksamhet, förklarade, att anbudet vore för Banken förbindande under 8 da¬
gar samt att, om det ledde till afslutande af kontrakt, Banken ville bemöda sig att gå
i författning om ytterligare medels anskaffande.
Det andra bestämda anbudet, ingifvet af Generalkonsuln Carl Heinemann, innehöll
att han, utan att uppgifva sina hufvudmäns namn, vore befullmäktigad afsluta det an¬
nonserade statslånet, derom han önskade att muntligen få med Fullmäktige underhandla,
enligt följande uppgifna hufvudgrunder, nemligen:
»Engelsk valuta; emission endast genom J. H. Schröder Oj’ Companie i London;
räntefot 4£ procent; ränteterminer den 1 December och den 1 Juni; amorteringstid 40
eller 50 år; kurs 92 procent för en fjerdedel af lånesumman, fixt öfvertagen; med option
till återstoden mot 93 procent för hvad som blefve öfvertaget intill den 1 Juni 1864 och
mot 94 procent för hvad som antoges intill den 1 December 1864, med s. k. jouissance
under inbetalningsterminerna», — äfvensom några andra bestämmelser.
Förutom dessa tvenne anbud, hade Fullmäktige fått emottaga flera erbjudanden
att medverka vid det önskade lånets upptagning, äfvensom anmälanden om framdeles
tillämnade låneanbud. Sålunda hade »The London & County Bank» erbjudit sitt bi¬
träde vid lånets upptagande och liqvidernas ombesörjande mot provision af J procent för
bestyret med liqviderna samt I eller f procent för inlösningen af förfallna räntekuponer;»
— »Union Bank» i London erbjudit lånets anskaffande mot två procents kommission, --
samt den nyligen bildade Engelska och Svenska Banken likaledes anmält sig hugad an¬
skaffa lånet, ehuru något formligt anbud då ännu icke kunde af Banken framställas.
Slutligen hade, enligt hvad inför Fullmäktige tillkännagafs, ej mindre Bankirhusen Ba¬
ring Brothers och C. J. Hambrö i London, än firman Rotschild & Söhne i Frankfurt
am Main förklarat sig önska lånets öfvertagande, fastän de icke funnit sig föranlåtna
inkomma med några bestämda låneanbud.
Då dessa anbud den 5 November kommo under pröfning, uttalades af Fullmäktige
den åsigt, att bestämda anbud å öfvertagandet af hela eller någon viss del af lånet, sär¬
deles under de invecklade politiska och finansiella förhållanden, som då vore för handen,
syntes böra ega företräde framför sådana erbjudanden, som afsågo att mot provision söka
å utrikes ort anskaffa samma lån, och med tillämpning af denna åsigt trodde Fullmäk¬
tige sig böra företrädesvis taga i betraktande de anbud, som blifvit gjorda af Stockholms
Enskilda Bank samt af Generalkonsul Heinemann. Med dessa tvenne anbudsgifvare be-
slöto derföre Fullmäktige att ingå i närmare underhandlingar.
Dessa underhandlingar ledde derhän, att, då det af Generalkonsul Heinemann
gjorda anbudet, med en erbjuden kurs af 92 procent, i sjelfva verket, på grund af den
förbehållna jouissancen jemte öfriga betingade fördelar, enligt Fullmäktiges beräkning,
reducerade sig till 90 procent, berörde anbud vid sammankomsten den 12 November
57 —
förklarades icke kunna antagas. Likaledes blef, vid samma tillfälle, och sedan Stock¬
holms Enskilda Banks Direktion, uppå derom väckt fråga, tillkännagifvit sig icke kunna
medgifva någon nedsättning i den äskade rabatten och provisionen af tillhopa 9 procent,
i afseende å denna Banks anbud förklaradt, att enär, enligt uppgjord förslagsberäkning,
Riksgälds-kontoret för närvarande icke behöfde någon annan förstärkning i sina kontanta
tillgångar, än som i förväntade inkomster vore att påräkna, och då det ur flera syn¬
punkter ansäges betänkligt att i särskilda lån fördela lånesumman, samt de vilkor, hvar¬
till Riksgälds-kontoret skulle förbinda sig för det mindre belopp Enskilda Banken er¬
bjudit, möjligen kunde inverka på de vilkor, hvaremot det återstående vida större be¬
loppet sedermera skulle kunna utom riket erhållas, så och med hufvudsakligt afseende å
ett af Rikets Ständers Banks Vexel-deputerade gjordt erbjudande om tillfällig försträck¬
ning af 2 k millioner i början af år 1864, funno de fleste bland Fullmäktige sig icke
äga skäl hvarken att antaga Enskilda Bankens låneanbud på de vilkor, detta anbud
innehölle, eller att framställa något kontraförslag angående jemkning af lånevilkoren.
Ifrån detta beslut voro dock tvenne bland Fullmäktige, nemligen Komministern
Beckman och Grosshandlaren Berg af skiljaktig mening, dervid den förre, bland annat,
anförde, att da det icke vore osannolikt, att Enskilda Banken skulle medgifva någon
jemkning i sitt gjorda anbud samt vilkoren i så fäll blefve för låntagaren till och med
något fördelaktigare än dem Riksgälds-kontoret, under vida gynnsammare penningeför-
hallanden, underkastade sig vid upptagandet af 1861 års fonderade statslån, och då här¬
till koirime, att den af Enskilda Banken erbjudna lånesumman finge återbetalas i Svenskt
mynt, samt att åtminstone en del af detta lån qvarstadnade inom landet och framgent
förblefve inhemsk statsskuld, så ansåg han, att ett kontraförslag med anledning af det
ifrågavarande läneanbudet borde till Enskilda Banken framställas. Grosshandlaren Berg,
sorn hufvudsakligen förenade sig i detta yttrande, tilläde derjemte, att, då det å hela
lånesumman inkomna anbudet icke funnits antagligt i anseende till flera i detsamma före¬
komna betungande vilkor, han hade önskat, att det af Enskilda Banken gjorda anbudet
å 5 å 6 millioner icke blifvit förkastadt, utan att Fullmäktige derförinnan sökt bereda
någon nedsättning i den äskade kapitalrabatten och dymedelst göra detsamma antagligt,
hvarigenom Riksgälds-kontoret, åtminstone under den närmaste framtiden, kunnat blifva
oberoende af de eventualiteter, hvarmed den politiska ställningen i Europa syntes hota;
och hade en sådan åtgärd för öfrigt icke lagt hinder i vägen för antagande af den ge¬
nom Rikets Ständers Banks Vexel-deputerade erbjudna krediten.
Såväl under Fullmäktiges sammanträde den 12 November som vid de derpå föl¬
jande sammankomsterna den 19 och 26 i samma månad förekommo flera särskilda för¬
slag dels att genom Rikets Ständers Banks bemedling, i händelse af behof, erhålla till¬
fällig försträckning, dels att a utrikes ort anskaffa kredit, för att kunna begagnas genom
derå utställda vexlar under afvaktan af den allmänna penningeställningens förbättrande
eller upphörandet af de politiska förvecklingar, som, i förening med andra omständigheter,
försvårade lånevilkoren. Vid det förhållande att, efter nu uppgjorda förslagsberäkningar
öfver Riksgälds-kontorets disponibla tillgångar under första månaderna af år 1864 samt
Kontorets utgifter under samma tid, Kontoret ansågs under nämnde tid icke hafva behof
af en sadan tillfällig kredit, fingo dock de derom väckta förslagen förfalla.
Sedan samtlige de gjorda låneanbuden sålunda blifvit dels undanskjutna och dels
afslagna, väckte, vid Fullmäktiges sammanträde den 26 November, Grosshandlaren Berg
framställning derom att, då, genom infordrande af anbud, länet icke kunnat mot antag-
8
— 58 —
liga vilkor erhållas, någon annan verksam åtgärd för detsamma* anskaffande måtte vid¬
tagas, och föreslog i sådant afseende Herr Berg, att, i likhet med hvad som skedde före
upptagandet af 1858 års jernvågslån och under dåvarande, likaledes mindre gynnsamma,
förhållanden ledde till det åsyftade målet, ett lämpligt ombud måtte af Fullmäktige ut¬
ses och tå sig uppdraget att å utrikes ort söka uppgöra aftal om lånet, helst, enligt hans
förmenande, ändamålsenliga negociationer om lånets erhållande utan längre tidsutdrägt
borde företagas. Detta förslag understöddes väl af flere bland Fullmäktige, men ledde
endast till det beslut, att jemförelseberäkningar skulle uppgöras till utrönande af den
kapitalrabatt, som utan att vålla prisstegring kunde medgifvas för ett lån mot 4 procents
ränta i förhållande till ett 4^ procents lån.
Vid de följande sammankomsterna, nemligen den 3, 7, 10 och 17 December, sys¬
selsatte sig Fullmäktige hufvudsakligast med öfverläggningar och beslut om det lån å
3,000,000 R:dr, hvilket Fullmäktige, i följd af hvad Rikets Ständer föreskrifvit rörande
kreditivet till försvarsverkets fullständigare ordnande, för Riksgälds-kontorets räkning
under den 10 i nämnde månad afslutade med Stockholms Enskilda Bank samt Her¬
rar Oscar Ekman och C. O. Cervin, och om hvilket lån Revisorerne här nedan skola
vidare orda.
Från den 17 December 1863 till den 7 Januari innevarande år har, såridt pro-
tokollerna utvisa, någon egentlig öfverläggning rörande jernvägslåneärendena icke hos
Fullmäktige förekommit; men sistnämnde dag tillkännagafs, dels att Generalkonsul Hei¬
nemann uti ingifven skrift anmält, att underhandlingarne angående lånets afslutande skulle
»kunna fortsättas på grunder, mera öfverensstämmande med Fullmäktiges önskningar»,
dels att från Presidenten i den uti Paris inrättade kreditanstalten: nSocieté generale de
Credit industriel et commercialn ankommit en skrifvelse af innehåll, att bemälte bolag
skulle kunna åtaga sig att verkställa spridning af Riksgälds-kontorets obligationer till
fastställd kurs. Denna sednare skrifvelse föranledde blott infordrandet af åtskilliga upp¬
lysningar, derom Fullmäktiges Ordförande anmodades tillskrifva Presidenten i berörde
kreditanstalt. Revisorerne vilja här i förbigående anmärka, att ingen upplysning kunnat
ur handlingarne hemtas om tiden, då Ordföranden aflat denna skrifvelse hvilken icke
funnits för Revisorerne att tillgå. Ett ytterligare meddelande från Presidenten i nämnde
bolag, afgifvet såsom svar å den skrifvelse Fullmäktiges Ordförande aflåtit, blef emeller¬
tid hos Fullmäktige anmäldt först vid sammankomsten den 7 April och var då af af-
böjande beskaffenhet. Beträffande Generalkonsul Heinemanns framställning, uppdrogo
Fullmäktige åt Ordföranden, Friherre Tersmeden samt Riksarkivarien Nordström att,
jemte Deputerade för låneärendena. Majoren Wolffelt och Grosshandlaren Berg, samman¬
träda med Heinemann, för att söka erhålla närmare upplysning huruvida och i hvilka
hänseenden några jemkningar kunde erhållas i de vilkor, som det genom honom i No¬
vember inlemnade läneanbudet innefattade.
Protokollerna från den 7 till den 28 Januari innehålla ingenting i jernvägslåne-
frågan. Sistnämnde dag leinnade emellertid Deputerade redogörelse för de fortsatta un¬
derhandlingarne med Generalkonsul Heinemann. Fråga hade vid dessa underhandlingar
uppstått om amorteringstidens förlängning utöfver hvad förut föreslagits, hvarigenom en
motsvarande minskning i annuiteten skulle föranledas. Efter det en af Fullmäktige vid
denna sammankomst anmält, att anledning vore till den förmodan, att vida fördelaktigare
anbud skulle komma att ingifvas, troligen inom en veckas förlopp, fattades likväl endast
det beslut, att Deputerade skulle fortsätta de med Heinemann inledda i nderhaud-
iingarne.
- 59 —
Grosshandlaren Berg anmälte mot detta beslut sin reservation, antydande de vå¬
dor, som möjligen kunde uppstå genom ett längre uppskof med lånets afslutande. med
tillägg, »att han upprepade hvad han fler.’ gånger förut yttrat, nemligen att det vore
hans fasta öfvertygelse, att Rikets Ständer bestämdt ålagt Fullmäktige att, till fortsät¬
tande af statens stambanor och till understöd för bibanornas anläggning, anskaffa nödiga
medel och att för detta ändamål upplåna högst 35.000,000 R:dr på så förmånliga vilkor,
som de kunna erhållas, hvilka, då kriget i Europa möjligen snart stöde för dörren, för
att icke tala om andra förvecklingar, tyvärr icke kunde väntas så förmånliga som i
lugna och fredliga tider».
Vid denna sammankomst väcktes af Ordföranden fråga, huruvida icke Fullmäk¬
tige, med afseende på den för handen varande invecklade politiska och finansiella ställ¬
ningen inom flera främmande länder samt den inverkan de tillfälliga förhållandena der¬
städes visat sig ega på beskaffenheten af och vilkoren för upplåningen, skulle finna lämp¬
ligt med Konungens, enligt Regeringsformen, utsedda Ombud i Riksgälds-kontoret ingå i
öfverläggning om några med upplåningen gemenskap egande och pä möjligheten af den-
sammas vidare uppskjutande inverkande omständigheter.
Med fästadt afseende derpå att Fullmäktige, under en sådan öfverläggning och
innan något ytterligare beslut fattades i afseende på den af Rikets Ständer föreskrilna
upplåningens verkställande, skulle kunna komma i tillfälle erfara, huruvida någon minsk¬
ning i eller något uppskof med ett eller annat af de jernvägsarbeten, som varit afsedda
att under är 1864 utföras, möjligen kunde vara att emotse, eller om. oaktadt de dertill
upplånade penningarnes dyrhet och de äskade lånevilkorens betungande beskaffenhet,
Riksgälds-kontoret ändock måste anskaffa och för sagde arbeten tillhandahålla hela det
belopp utaf sistförfiutne riksdags anslag till statens jernvägsbyggnader, som enligt Rikets
Ständers beslut kunde under loppet af detta ar från Riksgälds-kontoret utbekommas,
beslöto Fullmäktige att, genom afgående underdånig skrifvelse, anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes underrätta Fullmäktige, hvilken vore af Kongl. Maj:t utsedd till Konungens Om¬
bud i Riksgälds-kontoret.
Sedan vid P^ullmäktiges sammanträde den 30 Januari Generalkonsuln Heinemann
anhållit att, då de af hans hufvudmän framställda lånevilkor icke blifvit af Fullmäktige
gillade, ett kontraförslag måtte varda af Fullmäktige framställdt, men Fullmäktige, i
afvaktan på öfverläggningen med Konungens Ombud, beslutat uppskjuta besvarandet af
dessa och åtskilliga andra i sammanhang dermed af Heinemann gjorda framställningar,
öfverenskommo Fullmäktige, enligt protokollet den ! 1 Februari, att följande frågor under
det blifvande sammanträdet med Konungens Ombud borde utgöra föremål för öfverlägg¬
ningen, nemligen:
»l:o huruvida och vid hvilka tider Riksgälds-kontoret under loppet af innevarande år
skulle, utöfver hvad från Stats-kontoret redan erhållits, kunna derifrån påräkna
något betydligare belopp utaf det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag
utaf detta års statsinkomster;
2:o huru snart Stats-kontoret skulle kunna blifva i tillfälle verkställa afbetalningar
utaf öfverskotten å statsinkomsterna för år 1863;
3:o huruvida Riksgälds-kontoret skulle under instundande vår och sommar kunna, mot
återbetalningsskyldighet inom viss bestämd tid eller efter skedd uppsägning, såsom
60 —
lån erhålla någon försträckning utaf de till Stats-kontoret influtna och der inne-
6taende medel;
4:o huru länge ytterligare anstånd kunde påräknas med ersättningen för de anslag, söm
af Kiksgälds-kontorets medel skola utgå, men redan blifvit förskottsvis af Stats¬
kontoret bestridda;
5:o huruvida, till följd af den nuvarande finansiella ställningen och svårigheten för lånets
upptagande in- eller utrikes, någon inskränkning i ett eller annat af de till utförau-
de under detta år afsedda arbeten å statens jernbanor ansåges utan olägenhet eller
förökning af anläggningskostnaderna kunna vidtagas; och
6:o huruvida Riksgälds-kontoret måste under loppet af innevarande år hälla Jernvägs¬
styrelsen tillhanda ej allenast den summa, 7,777,000 Riksdaler, som tredjedelen utaf
1864, 1865 och 1866 års anslag till dessa arbeten utgör, utan äfven det derutöfver
vilkorligen anvisade belopp, 1,000,000 Riksdaler, i afräkning å 1866 års anslags¬
summor.”
Vid det derpå med Konungens Ombud, Herr Stats-rådet Friherre Gripenstedt den
13 Februari hållna sammanträde förklarade Herr Stats-rådet. att eu »inskränkning i de
beslutade jernvägsarbetena skulle komma att medföra stora förluster och svårigheter i
flera hänseenden och icke minst i afseende pa arbetspersonal och ingeniörer, hvilka, en
gång afskedade, icke torde sä lätt kunna åter erhållas; hvarjemte afseende måste fästas på
orternas allmänna önskningar att de pä grund af Rikets Ständers beslut företagna jern¬
vägsarbetena måtte oafbrutet utföras. De af Rikets Ständer till dessa arbeten anvisade
medel måste således i stadgad ordning under årets lopp tillhandahållas, och komme äfven
det belopp af 1,000,000 R:dr, som. enligt Rikets Ständers medgifvande, kunde i afräkning
ä 1866 års anslag till innevarande års arbeten begagnas, att utgå efter fördelning pä
årets 6 sista månader.»
»Beträffande frågan, huruvida Kongl. Stats-kontoret skulle under detta års förra
hälft kunna till Riksgälds-kontoret aflemna några ytterligare medel för bestridande af de
å sistnämnde verk anvisade utgifter, så kunde Herr Stats-rådet ej nu derom meddela
något bestämdt yttrande. Han ville endast upplysningsvis nämna, att Stats-kontorets
betydligaste inkomster, bränvins- och tullmedlen, enligt hvad erfarenheten under årets
början utvisat, syntes utfälla något mindre än hvartill de under samma tid sistlidet år
uppgingo. Dock förmodade Herr Stats-rådet, att Stats-kontoret under ifrågavarande
halfår skulle kunna till Riksgälds-kontoret aflemna åtminstone en million Riksdaler utaf
statsverkets öfverskott för år 1863. Men denna ytterligare tillgång vore ej tillräcklig
att betäcka den brist för samma halfår, som förslagsberäkningen visade. För att fylla
denna brist vore således nödigt antingen att afsluta det nya jernvägslånet eller ock att,
under afvaktan af bättre tider, vidtaga någon i sådant ändamål lämplig intprimsåtgärd.
För att stadga sitt omdöme härutinnan erfordrades att äga närmare kännedom om de
för lånets öfvertagande fordrade vilkor äfvensom om de utvägar, som eljest kunde före¬
finnas för de erforderliga penningetillgångarnes anskaffande”.
Efter af Fullmäktiges Ordförande meddelad underrättelse om de i anbuden föreslagna
hufvudsakligaste lånevilkoren äfvensom den hos Fullmäktige förekomna fråga om beredan¬
det af en tillfällig utländsk kredit eller upptagandet af ett mindre lån, för att derigenom
kunna anskaffa medel, intilldess, vid förbättrade förhållanden, återstoden af lånet kunde
— fil —
■legoderas, förklarade Herr Stats-rådet, "att, efter hans åsigt, voro de för hela lånets
fslutande fordrade, nu uppgifna vilkoret) allt för dryga, för att böra antagas, hvaremot
begagnandet af en tillfällig kredit å några millioner tycktes vara att föredraga, helst för¬
lusten pä en sådan kredit, eller skillnaden mellan kostnaden för densamma och den rän¬
ta, Riksgälds-kontoret vid upplåningen komme att vidkännas, sannolikt skulle, efter pro¬
centberäkning för ett halft år, endast komma att utgöra ett relativt obetydligt belopp».
»I afseende derpå, huruvida man kunde äga grundad förhoppning, att bättre ti¬
der snart skulle komma, så, ehuru Herr Stats-rådet i fråga om stundande politiska för¬
hållanden icke mer än hvar och en uppmärksam betraktare af händelserna kunde förut¬
säga hvad under den närmaste framtiden komme att inträffa, trodde han dock, att man
kunde hoppas, att de politiska förvecklingarne skulle om 5 å 6 månader hunnit reda sig.
I motsatt fall och om äfven ett allmännare krig då skulle hafva utbrutit, torde ställnin¬
gen uti ifrågavarande hänseende ej blifva ofördelaktigare än det tillstånd af ovisshet,
hvari man nu sväfvade och som förlamade all företagsamhet». Hvarken de politiska för¬
hållandena eller den nuvarande knappa penningetiilgången borde derföre, enligt Herr Stats¬
rådets åsigt anses utgöra skäl för länets afslutande på ofördelaktiga vilkor.
Sedan denna öfverläggning med Konungens Ombud blifvit hållen, togo Fullmäk¬
tige under pröfning de af Generalkonsul Heinemann ingifna låneanbud, dervid Fullmäk¬
tige, med fästadt afseende på de af Herr Stats-rådet Gripenstedt meddelade upplysningar
och den af honom antydda förhoppning om en möjligen snart inträffande fredlig uppgörelse
af de politiska förvecklingarne, funno sig icke böra antaga det gjorda anbudet, sådant det
nu blifvit framställdt, hvaremot Fullmäktige förbehöllo sig att, om de dertill funno sig
föranlåtne, framställa ett kontraförslag i anledning af det sednast ingifna anbudet, och
öngo Deputerade, vid Fullmäktiges nästa sammanträde den 18 Februari, uppdrag att upp
göra och föreslå de hufvudgrunder, som med hänsigt till lånet under nuvarande tidsom-
ständigheter och öfriga förhållanden skulle kunna å Riksgälds-kontorets sida antagas eller
erbjudas.
Vid Fullmäktiges sammanträde den 25 Februari anmälde Ordföranden, att han
från Generalkonsuln Heinemann mottagit ett alternativt anbud, nemligen antingen:
a) »att öfvertaga ett 4 1 procents lån till 90 procent med samma amorteringstid som
vid förra lånet» förmodligen 1860 års län), »derutaf £ fixt och resten i option; eller
b) »att öfvertaga lånet al pari och beräkna de creerande obligationerna på en annui¬
tet af 55 år, derutaf ^ fixt och resten med aufgeld, nemligen vid uppsägning intill den 1
September 1864 en procent, den 1 December 1864 två procent och den 1 Maj 1865 tre
procent».
Då, i händelse de under Litt. a) erbjudna vilkor antoges, lånesumman, för att ät
lan tagaren lemna samma disponibla tillgång, som ett lån, upptaget mot de under Litt.
b) föreslagna vilkor, måste förhöjas med ett belopp, som motsvarade den äskade kapi¬
talrabatten, i följd hvaraf annuiteten likaledes måste ökas, ansågo Fullmäktige sig desto
hellre böra företrädesvis fästa sig vid det under Litt. b) gjorda anbudet, som det syntes
osäkert, huruvida erbjudandet af uppgäld för den icke fixt öfvertagna andelen skulle
gälla, derest de under Litt. a) föreslagna vilkor antoges. Likväl ansågo Fullmäktige sig
böra påyrka, att tiden för annuitetens utgående förkortades från 55 till, 54 år. Enligt
en vid Fullmäktiges protokoll för denna dag fogad uträkning, skulle nemligen den effek¬
tiva räntan för ett lån, som med en annuitet af 5,5 %, erlagd med 'J,75 % hvarje halft
— 62 -
år, amorteras på 54 år, utgöra 5,146 %\ hvaremot om ett 4 | procents lån, i likhet med
1860 års jernvägslån, amorteras genom erläggandet af en årlig annuitet af 5,5 % under
48 j eller rätteligen 58,308 år, en kapitalrabatt af 8,381 % bör medgifvas, derest den ef¬
fektiva räntan skall uppgå till 5,146 %. Efter denna beräkning skulle alltså ett parilån,
som amorteras på 54 år genom inbetalning af 2,75 % hvarje halft år, motsvara ett
medelst samma annuitet under 48 j år amorteradt 4 £ procents lån, för hvilket erhållits
91,618 (91,619?) % af förskrifna beloppet.
Såsom skäl för antagandet af det gjorda anbudet, under förbehåll af den sålunda
föreslagna förkortningen i amorteringstiden, anfördes hufvudsakligen, att, oaktadt mer än
ett tredjedels ar förflutit sedan Fullmäktige mottogo Rikets Ständers uppdrag att verk¬
ställa den ifrågavarande upplåningen, hade dock allt hittills något annat bestämdt och i
afseende pä lånevilkorens beskaffenhet med de förra jernvägslånen hufvudsakligen öfver¬
ensstämmande anbud ä hela lånesumman icke erhållits än det, sorn inom den 5 Novem¬
ber genom Generalkonsul Heinemann ingafs och sedermera med några förändrade be¬
stämmelser förnyats. Visserligen hade åtskilliga bank- och kreditinrättningar anmält
sig att i kommission biträda vid lånets upptagande; men dä i sådant fäll Riksgälds¬
kontoret komme att sakna all garanti att lånet verkligen skulle erhållas, och de för af-
sedda ändamål erforderliga medlens anskaffning helt och hållet biefve beroende af upp¬
låningens framgång samt då derjemte härvid mäste komma i öfvervägande den stora risk
Riksgälds-kontoret måste löpa vid afiemnandet af obligationer, för hvilka valuta icke er¬
hållits, hade Fullmäktige funnit de till biträde såsom kommissionärer gjorda erbjudanden icke
kunna antagas. Ehuru Fullmäktige, vid det första egentliga låneanbudets mottagande,
trott sig kunna, genom under hand skeende öfverenskommelse!-, erhålla lånet mot fördel¬
aktigare betalningsvilkor än sagde anbud innehöll, hade detta, enligt hvad Fullmäktiges
protokoller adagalade, icke lyckats. Orsaken till den ringa framgång Fullmäktiges till¬
göranden rönt, hade varit de flerfaldiga politiska förvecklingar, som under sednaste må¬
naderna uppenbarat sig och föranledt det redan utbrutna kriget samt hotade med ett all¬
männare utbredt, möjligen långvarigt krigstillstånd. Sveriges inblandning i det började
kriget syntes dessutom hafva allmänt motsetts inom flera främmande länder och isynner¬
het inom det land, hvarifrån alla svenska statslån och de flesta genom enskilda pennin-
geassociationer upptagna utländska län i sednare tider erhållits. Den politiska ställnin-
ningens inverkan pä Svenska obligationers afsättlighet bekräftades för öfrigt af prisno-
teringarne, enligt hvilka sådana papper under flera månader endast till obetydligt belopp
och nedsatt pris kunnat föryttras. De hotande krigsutsigterna gåfvo icke anledning till
förhoppningar att under lugna och fredliga förhållanden kunna verkställa den upplåning,
Fullmäktige af Rikets Ständer fått sig ovilkorligen ålagd, helst den ifrågasatta inskränk¬
ningen af statens jernvägsbyggnadsarbeteu, enligt hvad Konungens Ombud uttryckligen
förklarat, numera icke kunde af Kongl. Majit medgifvas.
På grund häraf erhöllo de för låneärendena utsedde Deputerade jemte Fullmäkti¬
ges Ordförande och Riksarkivarien Nordström uppdrag att, under förbehåll af amorterings¬
tidens inskränkning till 54 år, med Generalkonsuln Heinemann, »såsom låneöfvertagarnes
ombud», öfverenskomma om ifrågavarande lans afslutande på de vilkor ofvanaberopade
punkt Litt. b) i låneanbudet innehölle.
Vid Fullmäktiges sammanträde den 3 Mars anmäldes att, sedan Heinemann re¬
dan den 25 Februari fått del af Fullmäktiges ofvanberörde, samma dag fattade beslut,
hade med honom träffats den öfverenskommelse, att han skulle genom telegrafdepesch
V underrätta »baron Erlangen» om sagde anbuds antagand "> under förbehåll, att annuiteten
- 63 -
icke komme att utgå längre än 54 år, samt att definitivt svar lemnades sednast den 9
Mars; hvarom allt anteckning gjordes på det af Heinemann ingifna låneanbudet.
Vid sistnämnde sammanträde den 3 Mars anmäldes derjemte, att Konsul J. W.
Smitt, uti en den 29 förutgångne Februari ingifven skrift, erbjudit sig öfvertaga låne-
suraman 35,000,000 R:dr. Uti berörde skrift hade Konsul Smitt, åberopande de före¬
gående underhandlingar, som under den sednare tiden med honom egt rum, om hvilka
underhandlingar dock icke någon anteckning i Fullmäktiges protokoller förekommer —
erbjudit sig öfvertaga lånet på följande vilkor, nemligen:
l:o af lånesumman öfvertages j eller omkring 12 millioner R:dr fixt, att inbetalas med
^ under hvarje månad fran och med derpåföljande Maj;
2:o för öfrige j förbehålla sig låneöfvertagarne optionsrätt, såvida derom tillsäges före
ingången af nästa Oktober månad;
3:o obligationernas språk och myntslag förbehåller sig låneöfvertagarne att få bestämma
sednast sex veckor från kontraktets afslutande, då jemväl plan för lånets liqvide-
rande samt ränteliqvidernas erläggande m. m. skall afgifvas;
4:o för det blifvande kontraktets fullgörande skall af låneöfvertagarne ställas ett vite,
under enahanda vilkor och förbindelser, som uti 1860 års lånekontrakt finnas be¬
stämda;
5: till liqviderande af ränta och för lånets amortering skall af Riksgälds-kontoret an¬
visas en årlig annuitet af 51 procent under loppet af ungefär 38 j års tid, hvarun¬
der ett lån. löpande med 4 \ procents ränta, blir till fullo liqvideradt, dock med för¬
behåll att få bestämma den lägre räntefot, som i partialobligationerna bör utsättas;
6:o för ett lån af ofvanberörde beskaffenhet, men i afseende på hvars detaljer särskilda
underhandlingar böra föregå kontraktets afslutande, erbjudes !H9 procent, ifall ränte¬
foten bestämmes till 4^ procent, under hufvudsakligen samma vilkor i afseende på
provision för ränteliqviderna m. m. sorn de redan afslutade Svenska jernvägslåne-
kontrakten innehålla; varande derjemte af Konsul Smitt, såsom tillägg till de så¬
lunda föreslagna lånevilkoren, anmäldt, att all anledning förefunnes antaga, att det
skulle blifva honom möjligt höja det i sjette punkten uppgifna öfvertagningspriset
till 90 procent.
Denna skrift, i afseende å hvilken Fullmäktige, vid sammankomsten den 3:dje
Mars, ansågo sig, i afvaktan å det förväntade definitiva svaret från Generalkonsul Heine¬
mann. icke kunna något vidgöra, blef först vid Fullmäktiges sammanträde den 10 Mars
uppläst jemte en af Konsul Smitt dä ytterligare ingifven skrift, hvari han, som erinrade,
att han då ännu icke fått emottaga något svar å det af honom den 29 Februari ingifna
anbudet, uppställt åtskilliga kalkyler för ådagaläggande deraf att hans anbud vore be¬
tydligt billigare än det genom Heinemann gjorda.
Emellertid hade Fullmäktige samma dag fått emottaga en af Heinemann ingifven
skrift, deri han anmälde, att ratifikationen af det genom Deputerade afslutade länet hit-
kommit i rätt tid och att påteckning om densammas meddelande blifvit af 3:ne bland
bemäide Deputerade verkställd a det ingifna låneanbudet. Då sålunda det af Fullmäk¬
tige gjorda förbehållet vore tillgjordt, anhöll Heinemann, att Fullmäktige måtte bestäm¬
ma tid för länekontraktets uppsättande, hvarvid han, utan att uppgift lemnades om lä-
neöfvertagarnes namn, tillkännagaf, — såsom orden lyda — att det skulle vara till gagn
— 64 -
»för våra öfriga financiella förhållanden, om lånets afslutande ännu icke blefve officiel!
kungjordt».
Sedan lånet sålunda, såsom protokollet säger, »mäste anses» afslutadt, uppdrogo
Fullmäktige åt samma Deputerade att, i samråd med Heinemann, så fort ske kunde, upp¬
göra och underställa Fullmäktiges vidare granskning förslag till det blifvande lånekon-
traktet; och förklarade Fullmäktige, vid sådant förhållande, sig icke böra numera ingå i
någon närmare pröfning af det låneanbud, som Konsul Smitt framställt.
Vid Fullmäktiges den 16 Mars derpåföljande sammanträde, hvilket blifvit utsatt
endast för protokollsjustering, företogs_ först justering af de vid Fullmäktiges sammanträ¬
den den 17 December, den 7, 14, 21, 28 och 30 Januari samt den 4 och 11 Februari
rörande låneärendena förda protokoller, hvilka godkändes; hvarefter och dä till justering
förekom protokollet för den 13 Februari, fråga väcktes derom, huruvida Konungens vid
detta sammanträde närvarande Ombud, Herr Stats-rådet Friherre Gripenstedt, skulle äga
att deltaga i justeringen af den del utaf nämnde protokoll, som innehöll förloppet af den
mellan honom och Fullmäktige hållna öfverläggning. Af de närvarande ledamöterne an-
sågo Kaptenen Hierta, Riksarkivarien Nordström, Komministern Beckman, Grosshandla¬
ren Berg, Justitie-borgmästaren Gråå samt förre Riksdagsfullmäktige Medin, Sköldberg
och Ödmann, att, dä Herr Stats-rådet icke begärt att få justera sitt till protokollet upp¬
fattade yttrande, vore Herr Stats-rädets närvaro icke för justeringen erforderlig; hvaremot
Majoren Wolffelt och Grosshandlaren Rinman voro af den mening, att tillfälle bordt lem¬
näs Herr Stats-rådet att justera sina i nämnde protokoll intagna yttranden. Derefter blef
protokollet uppläst och, sedan deri vidtagits ändringar, af Fullmäktige godkändt. Dock
reserverade sig Majoren Wolffelt deremot, att Fullmäktige vid denna justering ur proto¬
kollet uteslöto en del af Herr Stats-rådet Gripenstedts till protokollet antecknade ytt¬
rande.
Vidare fortsattes vid denna sammankomst justeringen af de för den 18 och 2.”
Februari samt 3 Mars öfver låneärenden förda protokoll.
Revisorerne torde här böra upplysa, att, sedan Herr Stats-rådet Gripenstedt er¬
hållit kännedom derom, att hans anförande icke blifvit i protokollet fullständigt återgif-
vet, han till Fullmäktige aflät en i protokollet för den 16 Juni intagen skrifvelse, deri
han nedlade sin reservation mot det sätt, på hvilket hans yttranden blifvit upptagna i
det, utan hans vetskap, justerade protokollet för den 13 Februari. Under förklarande,
att Herr Stats-rådet icke ville ingå i något bedömande af de skäl, som kunnat förmå
Fullmäktige att, honom oåtspord, ur protokollet utesluta ej mindre åtskilligt, som af ho¬
nom vid detta tillfälle anförts, än ock hvad flere ledamöter med anledning deraf yttrade,
tillkännagaf Herr Stats-rådet, att den i protokollet intagna sammanfattningen af hans ytt¬
rande, såsom allt för ofullständig och i vissa delar saknande det sammanhang, som han
gifvit sin mening, icke kunde af honom såsom nöjaktig erkännas. Herr Stats-rådet an¬
höll derföre fa del af det vid tillfället förda memorialprotokollet, för att, med ledning
deraf, sjelf sammanfatta sina yttranden, såsom de i sjelfva verket blifvit afgifna. Se¬
dan denna anhållan af Fullmäktige beviljats, ingaf Herr Stats-rådet ett i Fullmäktiges
protokoll för deu 7 Juli intaget anförande, innefattande de ur protokollet för den 13
Februari uteslutna framställningarne. Ur detta anförande anse sig Revisorerne här böra
återgifva följande;
— 65 —
»Beträffande sättet för sjelfva lånets upptagande, ansåg Herr Stats-rådet, —- som
trodde det svårligen kunna förväntas, att sådana hus, sorn t. ex. Rothschild med flere,
med hvilka det emellertid otvifvelaktigt vore en förmån för Sverige att kunna anknyta
förbindelser, skola hit inkomma med några anbud, äfven om de i sjelfva verket äro
för saken benägna, — att det i sådant afseende skulle vara af synnerlig vigt, om dy¬
lika underhandlingar härifrån direkt inleddes, och att för detta ändamål det syntes
Herr Stats-rådet tjenligast, om någon lämplig person utsågs, som borde ställa sig i be¬
röring med nyssnämnde hus eller andra större ansedda Bankirhus. Herr Stats-rådet
tillkännagaf, att skälet, hvarföre han särskildt anförde huset Rothschild, vore det, att
chefen för detta hus i Frankfurt ani Main, enligt hvad Herr Stats-rådet hade sig be¬
kant, till en framstående Svensk diplomat yttrat sin önskan och beredvillighet att, vid
upptagandet af det nya Svenska jern vägslånet, tillhandagå. Likaledes hade Rothschild i
Paris, enligt uppgift från dervarande Svenska legation, förklarat sig benägen, att inträ¬
da i underhandling om detta läns öfvertagande».
»För den händelse Riksgälds-kontoret i sådant afseende, såsom äfven Rikets
Ständer ifrågasatt, önskade erhålla någon medverkan af Regeringen, skulle sådant otvif¬
velaktigt med största beredvillighet lemnäs och anvisning gifvas på någcn person, hvars
ställning och egenskaper gjorde honom fullt lämplig, att vid en dylik underhandling
biträda».
Då Fullmäktige den 17 Mars äter sammanträdde, anmäldes, att Generalkonsul
Heinemann frän Bankirhuset Erlangen fått emottaga en skrifvelse, deri Erlangen, under
åberopande af sitt förut meddelade godkännande af det afslutade låneaftalet. tillkänna-
gifvit, att Nord-Tyska Banken och Bankirhuset Salomon Heine numera vägrat deltaga
uti ifrågavarande län samt att, i följd deraf, uti kontraktet såsom låneöfvertagare en¬
dast borde upptagas följande namn, nemligen:
J //. Schröder & Comp. i London,
Emil Erlander i Paris,
H. .7. Merck &■ Comp. i Hamburg,
Bröderna Bethmann och
Raphael Erlanger i Frankfurt arn Main.
Derjemte innehöll denna skrifvelse, bland andra framställningar om mindre vä-
sendtliga förändringar i afseende på de bestämmelser, sorn i kontraktet borde inflyta,
det förslag att, fastän låueöfvertagarnes afsigt väl varit att utgifva lånet i Preussiskt
Kurant, [detsamma dock måtte få afslutas i Pounds Sterling, i hvilket fall likväl den
vid alla i England upptagna län vanliga fördel måste tillerkännas subskribenterne, att
fä beräkna sig till godo så kallad »jouissance». Enligt detta förslag skulle, jemte det
inbetalningstiderna för långifvarne eller allmänheten bestämdes till den 1 April, den 1
Maj, den I Juni, den 1 Juli och den 1 Augusti med 20 procent vid hvarje af dessa ti¬
der, vederbörande erhålla hela den ränta, som löpte på första halfårets räntekupon.
Mot Erlaugers yrkande att få tillgodoberäkna en så beskaffad jouissance, ifall
lånet ställdes i £ Sterling, anmärktes, att e j mindre i det af Heinemann först ingifna
9
t36
anbudet »Engelsk valuta» var uttryckligen nämnd, än jemväl i hans den 13 uästlidne
Februari gjorda ytterligare anbud lånet uppgifvits utgöra två millioner »£ Sterling».
Ehuru derefter i det sista, af Fullmäktige antagna, låueanbudet myntsorten icke blifvit
uttryckligen angifven, hade alltså Fullmäktige trott sig äga anledning till det antagande,
att sistnämnde anbud afsåg enahanda myntsort eller Engelsk valuta. Då likväl line-
öfvertagarne icke desstniudre ansett sig kunna framställa ett så beskaffadt anspråk,
funno Fullmäktige, i betraktande af de väsendtliga fördelar, i både financielt och mer¬
kantilt hänseende, som det nya jernvägslånets upptagande i England samt indragning
och återbetalande i Engelskt mynt komme att medföra för Sverige, samt då erfarenhe¬
ten vid indragningen af föregående lån nogsamt ådagalade de kostnader och förluster,
som voro förenade med det Preussiska kurant-myntets förvandlande i annan, för Sven¬
ska handeln och vexelröreisen mera användbar myntsort, sig vid sådant förhållande
föranlåtne medgifva den, såsom vilkor för lånets anskaffande i Engelskt mynt, under be¬
nämning jouissance fordrade särskilda ränteberäkning.
Sedan sålunda blifvit bestämdt afgjordt, att lånet komme att upptagas i Eng¬
land, och då kändt vore. att inlösningen af der utgifna och gångbara statsobligationer
vanligen skedde genom inköp för utgifvarnes räkning och icke genom utlottning, erinrade
Kaptenen Hierta om den fördel, som för Riksgälds-kontoret såsom låntagare skulle kom¬
ma att beredas, ifall lånets årliga amorteringar jemväl kunde verkställas utan att hvarje
för detsamma utfärdad obligation behöfde efter föregången utlottning inlösas med hela
sitt nominella belopp, samt hemställde derföre, huruvida icke Riksgälds-kontoret i låne-
kontraktet borde förbehålla sig rättigheten att få underhand inköpa de obligationer, som,
enligt amorteringsplanen, borde hvarje år inlösas och amorteras. Denna åsigt delades
äfven af de fleste bland Fullmäktige, hvilka dock ansågo sig ej böra genom framställandet
af något bestämdt vilkor eller förbehåll i berörde hänseende föranleda ytterligare tids¬
ödande underhandlingar innan lånekontraktet kunde afslutas, utan blott ville låta med¬
dela låneöfvertagarne sin önskan, att lånets amortering måtte kunna få verkställas ej
allenast genom utlottning utan äfven medelst obligationsinköp för låntagarens räkning
samt att i sådan syftning uppgjorda stadganden angående amorteringens verkställande
måtte i kontraktet införas.
I denna fråga var Riksarkivarien Nordström af skiljaktig tanka samt ansåg, på
flere anförde skäl, att det vore bäst oin det framställda förslaget finge förfalla, helst un¬
der hela den följd af underhandlingar, sorn angående lånet ägt rum, det alltid varit för¬
utsatt, att amorteringen borde genom utlottning verkställas, hvadan det vore för sent
att i sista stunden till låneöfvertagarne framställa förslag om en så väsendtlig förändring,
som det om amortering genom uppköp i stället för genom utlottning.
Vidare biet' vid detta sammanträde det beslut af Fullmäktige fattadt, att Riksgä lds¬
kontoret borde för sin räkning öfvertaga och tillsvidare behålla 250,000 £ Sterling
utaf det afslutade lånets belopp, hvilken summa komme att afräknas från den del af
lånet, som icke behöfde af låneöfvertagarne mot bestämdt pris aflemnas.
Uti det dernäst, den 21 Mars hållna sammanträdet blef ändtligeu lånekontrak-
tet, som uti en särskild kodicill upptog bestämmelserna rörande de af Riksgälds-konto¬
ret öfvertagna 250,000 £ Sterling, inför Fullmäktige justeradt, sedan uti det dertill,
på Fullmäktiges anmodan, af Riksarkivarien Nordström uppsatta förslaget åtskilliga
ändringar vidtagits och deribland, på låneöfvertagarnes yrkande, äfven den, att någon
försäljning af de obligationer till belopp af 250,000 £ Sterling, som Fullmäktige be¬
— 67 —
slutat öfvertaga, icke finge ske till någon annan än Rikets Ständers Bank förr än efter
två års tid och att, om Riksgälds-kontoret eller Banken skulle under något af näst
derefter följande 8 åren försälja dessa obligationer, borde en procent af försäljningspriset
tillkomma låneöfvertagarne, åt hvilka bestyret med försäljningen, derest den komme att
ske utrikes, också skulle uppdragas,
Sedan kontraktet sålunda blifvit justeradt, anmäldes, att den person, som af lå-
neö!vertagarne fått i uppdrag att afresa till Sverige för att å deras vägnar afsluta och
underteckna lånekontraktet, under hitresan insjuknat och måst qvarstadna i Hamburg,
med anledning hvaraf låneöfvertagarne anhöllo, att Fullmäktige måtte, så skyndsamt sorn
ske kunde, utsända ett ombud till Frankfurt arn Main med förslag till kontrakt och med
fullmakt att afsluta uppgörelsen om lånet. I betraktande af vigten deraf att detta ären¬
de blefve, så fort sig göra lät, slutligen och med ömsesidigt förbindande kraft afgjordt,
beslöto Fullmäktige att bifalla den ifrågavarande framställningen; och blef, vid den sam¬
mankomst, som Fullmäktige höllö påföljande dag den 23 Mars, Riksarkivarien Nord¬
ström af Fullmäktige utsedd att såsom Fullmäktiges ombud afresa till Tyskland, i hvil¬
ket afseende fullmakt och instruktion för honom utfärdades samt det med Fullmäktiges
namnunderskrifter försedda kontraktsexemplaret till honom öfverlemnades.
Frän Riksarkivarien Nordström, sorn den 24 Mars från Stockholm afrest, hade
under dagarne näst före Fullmäktiges sammankomst den 6 April ankommit 3 särskilda
telegramtner af innehåll, att lånenegociationerna, dä Frankfurter-tidningarne derom inne¬
hållit menliga artiklar, måst flyttas från Frankfurt am Main och fortsättas i Paris. Un¬
der de pä sednare stället hållna öfverläggningarne hade yrkats, att de vexlar, som för
lånemedlens indragning af Riksgälds-kontoret utfärdades, ehuru de komme att genast
accepteras, dock först 3 månader efter hvarje i lånekontraktet bestämd inbetalningster-
min skulle förfalla till inlösen, hvilket medgifvande Riksarkivarien enträget tillstyrkte,
med dervid fogad underrättelse, att Norska Storthingets hållning i Schlesvig-Hclsteinska
frågan vållat så alfvarliga betänkligheter, att hela låneaflären stöde på spel.
I anledning af denna framställning förklarade Fullmäktige, att, oaktadt den, kurs¬
skillnaden mellan 90 dagars och ä vista vexlar motsvarande förlust, som för Riksgälds¬
kontoret härigenom skulle uppkomma och oaktadt fråga om ett dylikt förbehåll icke fö¬
rekommit under de långvariga låneunderhandlingarne, Fullmäktige likväl, i betraktande
af tidsförhållandena och med afseende å de i och för lånets afslutande redan vidtagne
åtgärder, funno sig föranlåtne ingå på det framställda förslaget, dock endast för de
500,000 £ Sterling, som blifvit fixt öfvertagna, hvarom Riksarkivarien Nordström genom
telegram underrättades. Låneöfvertagarne, som icke voro nöjde med denna inskränkning,
yrkade, att deras förslag om vexlarne måtte utsträckas till alla de lånéinbetalningar, som
anmäldes inom den i kontraktet utsatta tiden af 14 dagar, men Fullmäktiges pluralitet
förklarade, att de icke ville i denna del ändra sitt redan fattade beslut.
Efter åtskilliga framställningar med afseende på den vid kontraktet fogade kodi-
cillen, hvilken slutligen fick förfalla, blef det tillägg, som innehöll ändringarne i det af
Fullmäktige underskrifna kontraktet, af Riksarkivarien Nordström den 10 April under-
tecknadt, sedan den öfverenskommelse blifvit träffad, att i det exemplar af kontraktet,
som komme att uppsättas på Tyska språket, endast Bankirhuset J. H. Schröder & Comp.
i London skulle upptagas såsom låneöfvertagare, hvaremot de öfrige deltagarne skulle af¬
gifva en särskild förbindelse, som borde tillsvidare hemlighållas, uti hvilken förbindelse
de skulle förklara, att, ehuru förhanden varande omständigheter ej tilläte dem att med
— 68 —
sina namn inträda i låneaffärer de likväl ville, hvar för sig, öfvertaga de förbindelser,
som för låneöfvertagarne i kontraktet bestämdes. Uti en af Raphael Erlanger den 10
April till Riksarkivarien Nordström afläten skrifvelse har Erlanger, för egen del samt på
Gebrilder Bethmanns, Fl. J. Merck & Comp:s samt Emil Erlanger & Comp:s vägnar, -
dock utan att dertill hafva företett någon fullmakt — afgifvit en sådan förbindelse,
hvilken blifvit lånekontraktet bilagd.
Sedan kontraktet under den il April blifvit undertecknadt jemväl af J. Henry
Schröder <fe Comp., blef länet samma dag framlagdt till subskription pa Londons fond¬
börs, sedan det dagen förut blifvit i nio särskilda Engelska tidningar anmäldt och för-
ordadt; och hade Riksarkivarien Nordström, till ledning för detta förord, meddelat en
uppsats om hufvudmomenterna af Sveriges finansiella ställning, handel, skeppsfart, indu¬
stri, statsinkomster, koinmunikationsanstalter m. m.
Den berättelse Riksarkivarien Nordström efter sin återkomst afgaf örn sitt full¬
gjorda uppdrag för länets afslutande finnes bifogad Fullmäktiges protokoll för den 12
Maj. Vid samma tillfälle återleinnade Riksarkivarien det ena kontraktsexemplaret, för-
sedt med J. Henry Schröder & Comp:s, af Notarius Publicus bevittnade, namnunderskrift
samt kompletteradt. med den additionella artikel, som innehöll de ömsesidigt antagna
tilläggen och ändringarne i lånekontraktets ursprungliga bestämmelser. Likaledes fingo
Fullmäktige mottaga ej mindre ett exemplar af meranämnde kontrakt, sadant detsamma,
med uteslutande af namnen på öfrige låneöfvertagarne, utom J. Henry Schröder & Comp,,
blifvit på Tyska språket affattadt, än jemväl här ofvan omförmälda, den 10 April frän
Raphael Erlanger till Riksarkivarien Nordström aflåtna bref angående såväl Raphael
Erlangers sora bröderna Bethmanns, H. J. Merck & Comp-.s saint Emil Erlanger <fc Comp:s
deltagande i lånet.
Jemte det Revisorerne, i fraga om lånekontraktets och de för länet utfärdade
obligationers innehall och lydelse, få hänvisa till de aftryck af dessa handlingar, som fin¬
nas revisions-berättelsen bilagde, hafva Revisorerne här i korthet skolat redogöra för de
hufvudsakligaste bland de i oftanämnde kontrakt intagna bestämmelser.
Dessa bestämmelser voro följande:
1» Låneöfvertagarne förbundo sig:
a) att af det till 2,000,000 £ Sterling beräknade lånebeloppet ovilkorligen öfverta¬
ga en fjerdedel eller 500,000 £ Sterling med förbehåll, att 14 dagar efter kon¬
traktets slutliga underskrifvande för Riksgälds-kontoret tillkännagifva huru stor
del af lånet de ytterligare ovilkorligt ville öfvertaga;
b) att af hvad sålunda blefve ovilkorligt öfvertaget ställa till Riksgälds-kontorets
disposition en femtedel den 15 April detta är samt vidare en femtedel den 15 i
hvar och en af derpåföljande fyra månader, med rättighet likväl till större eller
tidigare inbetalningar.
2:o Beträffande den del af lånesumman, som icke blefve ovilkorligen öfvertagen, skulle
låneöfvertagarne äga att inom nedan uppgifna tider anmäla, om de ville öfvertaga
större eller mindre del deraf, dock icke under i5,000 £ Sterling, med vilkor att ut¬
öfver det till inbetalning anmälda beloppet erlägga:
89 -
a) för hvad som sednast den 1 September innevarande år blifvit anmäldt att öfver-
tagas, en procent
b) för hvad som efter den I September till den I December blef till öfvertagande
anmäldt, två procent; och
c) för hvad som efter den 1 December detta år till den I Maj 1865 blifvit till
öfvertagande anmäldt, tre procent af det sålunda i option tagna beloppet.
3:o Derest icke, utöfver den oviikorligt öfvertagna andelen af lånet, minst ett belopp af
500,000 £ Sterling till den 1 December blifvit anmäldt att öfvertagas, skall ttiks-
gälds-kontoret vara berättigadt att efter godtfinnande förfoga öfver hela det åter¬
stående obligationsbeloppet; börande hvad den 1 Maj 1865 till inbetalning anmäles,
vid enahanda påföljd, omfatta hela den återstående låneandelen;
4:o inbetalningarne af hvad som öfverstiger första tjerdedelen af lånet bör, såvida an¬
mälan om öfvertalning i behörig tid skett, verkställas
sednast den l April 1865 med £ 170,0(10: —
» den 1 Juni » » » 170,000: —
» den 1 Augusti » » » 160,000: —
» den l December » » » '250,000: —
» den 1 Maj 1866 » » 250,000: -
» den 1 September» » » 250,000: —
» den l December » » » 250,000: —
tillhopa £ Sterling 1,500,000: —
dock med rättighet för läneöfvertagarne att verkställa inbetalningarne tidigare eller
med större belopp.
5:o För lånet utfärdar Riksgälds-kontoret till innehafvaren ställda och från hans sida
icke uppsägbara. den 15 April detta är daterade obligationer, åtföljda af halfårs-
räntekuponer, som förfalla till betalning den 15 April och den 15 Oktober.
6:o Läneöfvertagarne skola godtgöra Riksgälds-kontoret den icke förfallna ränta, som a
obligationerna upplupit vid den tid inbetalningen sker; dock eger sådan godtgörelse
ej rum för första halfårets räntekuponer, tillhörande de obligationer, som motsvara den
fixt öfvertagna andelen.
7:o Till ränta och amortering anslås under 54 år, räknadt från den 15 April detta ar,
en annuitet af 5 £ procent utaf länesumman, att utgå med i 10,000 £ Sterling, hvari¬
genom länet så till kapital som ränta inom nämnde tid blir till fullo betaldt. Den¬
na annuitet bör halfårsvis på Riksgälds-kontorets kostnad och risk i London hållas
Bankirhuset J. H. Schröder & Comp. tillhanda, 14 dagar före förfallotiden, dock en¬
dast för så stor del af lånet, som af dem blifvit öfvertaget. Efter 15 års förlopp
har Riksgälds-kontoret rättighet att öka de årliga afbetalningarne äfvensom al pari
återbetala lånets dä återstående hela belopp;
8:o Annuitetens fördelning mellan ränta och amortering äga låneöfvertagarne att be¬
stämma, dock får räntan i obligationerna icke förskrifvas högre än 4 \ procent, och
skall berörde fördelning i öfrigt vara så ställd, att lånet inom 54 år varder till fullo
araorteradt.
— 70 —
9;c De för lånets successiva amortering erforderliga utlottniugar verkställas i Stock¬
holm första söcknedagen i Januari månad hvarje år. Genom utlottningarne, som
omfatta alla de obligationer, hvilka för lånet blifvit utfärdade, bestämmes hvilka
obligationer skola inlösas den 15 April och den 15 Oktober samma år. De obli-
gations-innebafvare, som sådant önska och sednast inom en månad före förfalloda-
gen derom göra anmälan hos Riksgälds-kontoret. ega att derstädes lyfta förfallen
hufvudstol eller ränta.
10:o För bestyret med inlösen af obligationer och kuponer betalar Riksgälds-kontoret
1 procent af de utlottade elier förfallna och utom Sverige inlösta obligationernas
och räntekuponernas belopp.
ll:o Obligationer, som icke inom femton och kuponer, som icke inom 1(1 år från deras
förfallodag företes till inlösen, ega ingen vidare betalningsrätt, utan hemfalla deras
inlösningsbelopp till Riksgälds-kontoret.
12:0 För indragningen af de till inbetalning förfallna lånesummor eger Riksgälds-kon¬
toret utställa vexlar, hvilka genast böra accepteras af Bankirhuset J. H. Schröder
(fe Comp. i London; dock komma vexlarnes förfallodagar, hvad angår den fixt öf-
vertagna andelen af lånet, icke att inträffa förr än 90 dagar från den dag, som i
kontraktet är utsatt såsom inbetalningsdag.
I öfrigt innehåller kontraktet åtskilliga detaljbestämmelser, som af den vid denna
berättelse fogade kontraktsafskrift kunna närmare inhemtas.
Med iakttagande af hvad lånekontraktet derom stadgar, hafva låneöfvertagarne
bestämt räntan å de för lånet utfärdade obligationerna till 41 procent. Obligationerna
äro fördelade i fyra serier, kommande följande antal obligationer att utaf hvarje serie
utgifvas, nemligen:
af serien A, 223 obligationer å 1,000 £ hvardera, eller å tillsammans.... £ 223,000.
af serien B, 500 obligationer å 500 £ hvardera, eller å tillsammans » 250,000.
af serien C, 2,500 obligationer å 200 £ hvardera, eller å tillsammans ... » 500,000.
af serien D, 12,500 obligationer a 100 £ hvardera, eller ä tillsammans » 1,250,000.
Summa 15,723 obligationer, å tillsammans £ 2,223,000.
Till hvarje obligation höra 108 stycken hallars räntekuponer, af hvilka den första
förfaller till betalning den 15 Oktober detta år och den sista den 15 April 1918.
Enligt hvad Revisorerne dels af Fullmäktiges berättelse, dels under hand inhem-
tat, har hela den fixt öfvertagna andelen af låuesumman, eller 500,000 £ Sterling, på
de i kontraktet bestämda tider stått till Fullmäktiges förfogande; och hafva derå blifvit
utställda vexlar till sammanräknadt belopp af £ St. 485,100: —
hvadan deraf ännu återstå att indraga .... .... » 14,900: —
£ St, 500.000:
— 71 -
Genom berörde vexeldragning bar influtil under sistlidne
April månad för £ St. 100,000 H:dr R:mt 1,750,000: —
Maj » » » 100,000 » 1,757,044: 76.
Juni » » »> 100,000 » 1,757,192: 24.
Juli » » » 100,000 b 1,760,372: 83.
Augusti » » .... » 15,000 » 265,234: 50.
September» » » 70,100 » 1,235,772: 22.
Högsta kursen har varit 17 R:dr 70 öre och lägsta 17 R:dr 50 öre tör 1 £
Sterling, och har medelkursen för hela det indragua beloppet utgjort 17 R:dr 58 öre.
Efter sålunda meddelad redogörelse för den behandling jemvägslånefrågan hos
Fullmäktige lått röna, hafva Revisorerne i det följande skolat sammanfatta de hufvud-
sakliga åsigter och omdömen, hvartill Fullmäktiges åtgöranden i detta vigtiga mål synts
Revisorerne gifva anledning.
Vid jemförelse mellan vilkoret', för det nu afslutade jernvägslånejt samt de båda
äldre, åren 1858 och 1860 af Riksgälds-koutoret upptagna utländska lån. befinnes det,
att den uti partialobligationerna för alla tre lånen förskrifna ränta är lika. eller 4^ pro¬
cent; — att den annuitet, som till liqviderande af ränta och amortering erfordras, upp¬
går för 1858 års lån till 5f procent samt för 1860 och 1864 års lån till 5£ procent af
det i obligationerna förskrifna lånebeloppet; — att, genom dessa annuiteter, 1858 års
lån blir amorteradt inom 40 år, 1860 års lån inom 38* (rätteligen 38,3079) år och 1864
års lån inom 54 år; — att kapitalrabatten å det i obligationerna förskrifna belopp ut¬
gjorde för 1860 års lån 6 procent (premielånet deri ej inbegripet), under det att för 1858
och 1864 års lån blifvit beviljade sådane ränte- och provisionsfördelar, som motsvarade
en kapitalrabatt för 1858 å,rs lån af 9,2794 procent samt för 1864 års lån, efter tvenne
olika ränte-beräkningsgrunder, antingen 10,1898 procent eller 9,8790 procent; — samt att den
effektiva ränta, som utgår för det influtna kapitalet, utgör för 1858 års lån 5,2700 pro¬
cent, för 1860 års lån 5,0022 procent och för 1864 års Jån antingen 5,3190 procent under
vissa, men 5,3187 procent under andra förutsättningar; åberopande Revisorerne, i afseende
å dessa sifferuppgifter, de uträkningar, sorn, på anmodan af Revisorerne, blifvit upp¬
ställda af Professoren vid Teknologiska Institutet Hjalmar Holmgren och såsom bilaga
finnas vid denna berättelse fogade. I afseende å dessa beräkningar böra likväl Reviso¬
rerne erinra, att deruti icke blifvit inbegripen den £ procent stämpelafgift, sorn vid för¬
säljning af utländska obligationer i England erlägges, hvilken afgift, om den af Riks-
gäids-kontoret komme att utgöras, hvarom låoekontraktet icke upplyser, ytterligare för¬
dyrar 1864 års lån.
Ehuru således sistnämnde lån är dyrare än någotdera af de båda föregående, anse
Revisorerne, att denna omständighet i och för sig icke utgör anledning tili klander, epär
tiden för lånets negocierande avedersägligen varit särdeles ogynnsam. Men vid betrak¬
— 72 —
tande derjemte af det sätt, hvarpå Fullmäktige tillvägagått för att fullgöra Rikets Stän¬
ders i detta hänseende dem lemnade vigtiga och ansvarsfulla uppdrag, har hos Reviso-
rerne stadgat sig den Öfvertygelsen, att Fullmäktige ingalunda ådagalagt ali den sakkän¬
nedom och omtänksamhet, som Rikets Ständer kunnat förvänta af en delegation, hvilken,
utan att vara bunden af några utaf Rikets Ständer pä förhand gifna inskränkande före¬
skrifter, fått förtroendet att besörja ifrågavarande upplåning på det sätt, densamma fun¬
ne vara »lämpligast och ändamålsenligast för beredande af de för staten mest fördelak¬
tiga vilkor».
Redan vid det sammanträde den 8 Oktober sistlidne år, då lånefrågan första
gången hos Fullmäktige förevar, funno Fullmäktige tidsförhållandena vara sådana, »att
»lånet måhända icke skulle kunna erhållas på lika fördelaktiga vilkor, som derest Fult-
»mäktige några månader tidigare varit bemyndigade utsluta detsamma». Men sådant
oaktadt och ehuru Fullmäktige, med antaglig visshet derom att läneuppdraget skulle lem¬
näs i Fullmäktiges händer, egde mer än tillräckligt rådrum att under den längre tid
jernvägslånefrågan hos Rikets Ständer behandlades, vidtaga sådane förberedande åtgärder,
som, då uppdraget slutligen erhölls, kunnat verka till frågans utredande och konseqventa
behandling, hade likväl, såvidt af protokollerna kunnat inhemtas, icke ens något pro¬
gram, upptagande de hufvudsakliga vilkor, hvarunder Fullmäktige skulle vilja inlåta sig
i underhandling med hugade låneöfvertagare, blifvit uppgjordt hvarken vid den tid Full¬
mäktige fingo emottaga Rikets Ständers beslut i ämnet eller under de flera månader, som
derefter förflöto innan lånet blef afslutadt. Tvertom förklarade Fullmäktige, på sätt of¬
van blifvit anmärkt och af protokollet för den 8 Oktober sistlidne år inhemtas, att de
»lika litet ville på förhand meddela något bestämdt förklarande i afseende på räntefoten,
»som med hänsigt till de öfriga iåneviikoren», samt att kungörelsen om länets upptagande
»endast borde innefatta en i allmänna ordalag meddelad underrättelse om det nya fonde-
»rade statslånets upptagning och belopp samt tillfället till anbud å detsammas anskaf-
»fande». Det synes dock Revisorerne, som hade Fullmäktige, ifall de velat uppmana ut¬
ländska kapitalister att spekulera på länets öfvert ägande, åtminstone på några bland de
förnämsta utlänska penningebörser bordt låta framlägga ett förslag, innefattande Full¬
mäktiges önskningar i afseende på räntefot, ar.nuitetsbelopp och amorteringstid, med till-
kännagifvande derjemte, att spekulanterne sjelfve egde att äfven i dessa delar efter eget
behag modifiera sina anbud. Det är nemligen obestridligt, att, om ett projektkontrakt
eller en plan i ofvanberörde hänseende funnits att tillgå, sådant i betydlig mån skolat
underlätta afgifvandet af anbud, enär, om spekulanterne på förhand egt kännedom om
Fullmäktiges önskningar i afseende på hufvudvilkoren, de, utan att behöfva här hålla
ombud för inhemtande af nödiga upplysningar, kunnat, inom den utsatta tiden, taga sa¬
ken under öfvervägande. Att under mindre gynnsamma konjunkturer blott i allmänna
ordalag uti utländska tidningar kungöra, att Svenska staten ämnar upptaga ett lån, utan
att ens hänvisa till några på de utländska börsplatserna boende personer, som kunde
lemna närmare upplysningar i ämnet, var en åtgärd, föga egnad att leda till något gynn¬
samt resultat. Det visade sig också, att, om man undantager framställningarne frän den
association af Tyska Bankirer, som afslutat 186U års jernvägslån och som i följd deraf
hade närmare kännedom om våra förhållanden, Fullmäktiges kungörelse i utlandet endast
gaf anledning till förfrågningar samt anbud att i kommission mottaga obligationer till
försäljning. Sålunda hade redan den 5 November ingått underrättelse, att Bankirhusen
Baring Brothers och C. J. Hambrö i London, Rothschild <£ Söhne i Frankfurt arn Main
samt »Union Bank» i London ville ingå i underhandlingar om lånet, ehuru dessa fir¬
mor, förmodligen i saknad af nödiga upplysningar, icke gjort några bestämda anbud.
Bristen af ett på förhand uppgjordt förslag till lånekontrakt eller åtminstone till hufvud-
— 73 —
stipulationer för ett kontrakt har jemväl haft den påföljd att, ehuru, på sätt protokollet
för den 10 Mars innehåller, Fullmäktige förklarade, att lånet då »måste anses afslutadt»,
så voro likväl långifvare och låntagare vid nämnde tid ännu icke ense om åtskilliga gan¬
ska vigtiga hufvudpunkter, om hvilka ytterligare underhandlingar måste föras å utrikes
ort, så att kontraktet först en hel månad sednare, eller den 10 April, kunde slutligen
undertecknas, ehuru icke ens då alla bestämmelserna mellan kontrahenterna voro fullt
afgjorda.
En annan ganska anmärkningsvärd omständighet, som väsendtligen bidragit till
tidsutdrägten med länets afslutande samt gifvit låneöfvertagarne tillfälle att oupphörligen
framkomma med nya fordringar, dem Fullmäktige nödgats medgifva, ligger deruti, att
Fullmäktige inlåtit sig i underhandling med Generalkonsul Heinemann, såsom uppgifvet
ombud för ett så kalladt »Consortium», bestående af Tyska Bankirer, utan att Heine¬
mann genom aflemnad fullmakt visat sig i sådant afseende behörig. Fullmäktige egde
följaktligen ingen visshet derom, att hvad med Heinemann afhandiades blef för låneöf¬
vertagarne förbindande, helst icke ens namnen på de personer, af hvilka detta »Consor¬
tium» skulle utgöras, finnas i hans anbud uppgifne. En följd häraf har ock varit, att,
när kontraktet slutligen skulle undertecknas, hvarken Heinemann eller något annat om¬
bud för de, till Fullmäktiges protokoll först den 17 Mars uppgifna låneöfvertagarne hos
Fullmäktige sig inställde, utan måste slutligen Fullmäktige, efter att förgäfves hafva
väntat på affärens afslutande, den 23 Mars besluta, att sjelfva afsända ett ombud till
utlandet för att der uppsöka de uppgifna Tyska låneöfvertagarne, af hvilka dock, när
kontraktet ändtligen skulle undertecknas, ingen enda ville vara synlig; samt att, ehuru
Bankirhuset Raphael Erlanger, uti en till Riksarkivarien Nordström den 10 April aflåten
skrifvelse, förklarat, att han, såväl å egna som Bankirhusen Gebrilder Bethmanns, H. J.
Merck & Comp:s och Emil Erlangers vägnar, ansvarade för kontraktsbestämmelsernas
uppfyllande, Riksgälds-kontoret likväl ännu icke är innehafvare af någon sådan handling,
som visar Raphael Erlangers behörighet att å sistnämnde 3:ne Bankirfirmors vägnar
meddela ett dylikt förklarande.
Revisorerne hafva icke heller kunnat undgå att fästa uppmärksamheten derpå,
att, ehuru Fullmäktige redan den 5 November lingö af Stockholms Enskilda Bank mot¬
taga anbud om erhållande af ett 4 i-procents-lån å 5 å 6 millioner Riksdaler till ett
pris af 91 procent, att återbetalas genom en annuitet af 5| procent under 38 J år, Full¬
mäktige likväl ansågo sig icke böra antaga detta anbud, ehuru vilkoren, såväl med af¬
seende på rabattens belopp och amorteringstiden sorn derför att lånet finge återbetalas i
Svenskt mynt, icke allenast voro vida förmånligare än det nu afslutade lånet, utan Full¬
mäktige derjemte, genom att inom landet uppgöra denna lånetransaktion, hade kommit i
tillfälle att, mera oberoende af förhanden varande menliga konjunkturer, kunna afvakta
en för det öfriga lånebeloppets anskaffande förmånligare tidpunkt.
Beträffande nu det med J. Henry Schröder & Comp. -—enligt namnunderskriften
— men med John Harrish Schröder & Comp. — enligt kontraktstexten afslutade
lånet, synas Fullmäktige, vid uppgörande af denna lånetransaktion, hafva förbisett några
ganska vigtiga omständigheter, hvilka, enligt Revisorernes förmenande, i sin mån måste
hafva högst ogynnsamt inverkat på de för lånet utgifna obligationernas gångbarhet och
antagligen äfven för framtiden komma att skadligt inverka på försöken att för Sverige
öppna den Engelska penningemarknaden. Af de för lånet utfärdade obligationernas text
■ynes nemligen, att låneöfvertagarnes mening varit att, under formen af ett Engelskt lån,
10
— 74 —
placera obligationerna såväl på den Engelska sorn på den Tyska penningemarknaden.
Men dervid förbisågs, att obligationer af sådan beskaffenhet, sora de ifrågavarande, icke
på någondera af dessa marknader kunna blifva rätt begärliga. Placeras de i Tyskland
blifva liqviderna, hvilka skola verkställas i London, för obligationsinnehafvarne förenade
med särskilda kostnader. Utbjudas de åter i England, så torde den omständigheten, att
obligationerna äro ställda på utlottning, utgöra ett. väsendtligt hinder för deras spridning
i detta land, der man gerna vill undvika besväret att undersöka, om en obligation är ut¬
lottad eller icke, och der, af sådan anledning och möjligen äfven af andra orsaker, amor¬
teringen vanligen sker genom uppköp. Revisorerne kunna härvid icke undgå erinra, huru¬
som det synes, som skulle Fullmäktige helt och hållet hafva lemnat ur sigte, att, då
låneöfvertagarne fixt öfvertogo endast en fjerdedel af lånesumman, samt Riksgälds-konto-
ret således äfventyrade att för egen räkning nödgas föryttra, återstoden, Fullmäktige i
detta fall. vida mer än i afseende pä de förra båda lånen, hvilka till hela deras belopp
blefvo af vederbörande låneöfvertagare kontraherade, hade behof af att tillse, det obliga¬
tionerna erhölle en sådan lydelse, som befrämjade deras spridning inom det land. der de
voro afsedda att föryttras. Det hade. i följd af detta förhållande, enligt Revisorernes
förmenande, ålegat Fullmäktige att, dä lånet afslutades i England och i Engelskt mynt,
icke medgifva att obligationerna ställdes pä utlottning, utan hade uppköpsmethoden i
stället bordt läggas till grund för amorteringen. De skäl Riksarkivarie!) Nordström uti
sitt till protokollet för den 17 Mars afgifna yttrande anfört mot uppköpsmethodens an¬
vändande i förevarande tall, eller att denna method »egentligen egde tillämplighet på
perpetuella räntor eller i allmänhet lån, hvilkas återbetalning är ställd på obestämd tid»,
synas sakna tillämplighet, då vidsträcktheten af det uppdrag Fullmäktige erhållit, tillät
Fullmäktige gifva lånet en sådan forin, att återbetalningen blefve beroende af upp¬
köp. Denna method medför derjemte den fördel, att låntagaren kan, om räntefoten i
obligationerna icke sättes alltför hög, medgifva en större rabatt, enär han då icke, så¬
som när utlottuingsmethoden begagnas, är underkastad nödvändigheten att al pari inlösa
obligationer, för hvilka han sjelf vid deras utsläppande måst vidkännas rabatt. Då nu
dessutom den allmänt gångbara räntefoten här i Sverige vanligen är högre, än den Riks-
gälds-kontoret för sina obligationer måste erlägga, hade man följaktligen kunnat påräkna,
att amorteringsfonden skolat genom förräntning tillväxa i hastigare progression, än amor-
teringsplanen afser och följaktligen blifva tillräcklig att redan före slutet af den för lå¬
nets fullständiga liqviderande bestämda tid fullborda amorteringen.
Revisorerne anse sig icke böra med tystnad förbigå den omständigheten, att redan
den 26 November fråga inom Fullmäktige väcktes om utsändande af ombud för att på
utrikes ort söka negociera lånet. Det är alltför väl kändt, att, i fråga om statslån och
deras upptagande, såsom regel gäller, att den lånebehöfvande måste söka kapitalisten,
men icke denne lånesökanden, och äfven om. vid upptagande af 1860 års jernvägslån,
omständigheterna från denna regel medgåfvo ett undantag, så bevisar ett sådant förhål¬
lande icke ens, att det lån, som då gjordes, icke skulle hafva kunnat, med annat förfa¬
ringssätt, lyckas ännu bättre. Enligt Revisorernes tanka hade Fullmäktige således, när
de sågo hvilka svårigheter upplåningen rönte, bordt begagna sig af den, enligt 171 § i
JRiksgälds-kontorets reglemente, dem medgifna rättigheten att till de länder, der utsigt
under förhanden varande förhållanden fanns att åstadkomma lån, utsända ett ombud,
taget inom eller utom Fullmäktiges krets; och det synes, som skulle vid den tid, hvar¬
om fråga är, ett sådant ombud ej hafva varit ovälkommet hos flera bland Europas största
bankirfirmor. Ett sådant steg hade i allt fall, efter all sannolikhet, ledt derhän, att de
med hvarandra täflande lånespekulanterne funnit sig föranlåtne, att nedpruta sina vilkor
peli göra det möjligt att långt tidigare, än som nu skett, och med större fördel bringa
— 75 —
låneaffärer) till stånd. I stället sköttes underhandiingarne under hela den tid af 6 må¬
nader, som ligger mellan den dag, då Fullmäktige erhöllo del af Rikets Ständers beslut
i lånefrågan och den, dä lånekontraktet i Paris underskrefs, nära nog uteslutande med
en person, som icke ens företett behörig fullmakt. Dessa underhandlingar, som än af-
brötos än äter sammanknötos, fortsattes under stegrade fordringar från låneöfvertagarnes
sida, hvilka höjda fordringar troligen uteblifvit, derest icke Fullmäktige, genom sitt sätt
att behandla affären, sjelfva för sig stängt vägen till andra långifvare
Att äfven vid den tid, da Fullmäktige trodde sig hafva träffat det slutliga aftalet
med Generalkonsul Heinemann, andra spekulanter icke saknades, derom lemnäs intyg af
Fullmäktiges protokoll för den 3 Mars. På sätt ofvan är nämndt hade nemligen Konsul
J. W. Smitt, med åberopande af de underhandlingar, som under den sednare tiden med
honom egt rum, redan den 29 Februari inlemnat en skrift, deri han förklarade sig hugad
att öfvertaga länet pä vida fördelaktigare vilkor än de, på hvilka detsamma sedermera
blef afslutadt. Konsul Smitt hade nemligen erbjudit sig att fixt öfvertaga \ del af lånet
till 89, eller möjligen 90 procent, att amorteras på 38j år med en annuitet af 5J pro¬
cent af nominella beloppet. Men Fullmäktige ansågo sig ej dertill böra lyssna, och bord¬
läde skrifvelsen, utan att ens för sig låta uppläsa densamma förr än den 10 Mars; och
då Konsul Smitt, när han på denna skrifvelse icke erhöll svar, uti en sistnämnde dag
ytterligare inlemnad skrift, förmälde sig möjligen kunna bereda ännu bättre vilkor än de
förut erbjudna, samt derjemte meddelade sådana sifferuppgifter, som bordt föranleda Full¬
mäktige att granska huruvida hans anbud icke i verkligheten vore billigare än det ge¬
nom Heinemann gjorda, förklarade Fullmäktige, att de icke kunde till pröfning företaga
de af Smitt uppställda vilkoren af det skäl att — såsom orden lyda — »lånet redan
vore att anse såsom afslutadt med andra låneöfvertagare». Längre hade det dock icke
kommit med denna afslutning, än att bankirhuset Raphael Edånger redan den 17 Mars,
och således blott åtta dagar sedan hans så kallade definitiva svar ingått, tillkännagaf,
att två af de uppgifne låneöfvertagarne, nemligen Nord-Tyska Banken och Bankirhuset
Salomon Heine, dragit sig tillbaka, hvarförutan nya anspråk samtidigt framställdes, hvilka
anspråk alltjemt stegradies, ända till dess, efter en månads ytterligare underhandlingar,
slutligen aftalet skedde och affären uppgjordes, icke med Edånger i Frankfurt arn Main,
med hvilken underhandiingarne genom Heinemann bedrifvits, utan med J. H. Schröder
& Comp. i London, som också, å låneöfvertagarnes sida, ensam undertecknat kontraktet.
Det vill synas Revisorerne, som skulle åtminstone från och med den 17 Mars något
giltigt hinder för Fullmäktige icke funnits att, sedan spekulanterne då sjelfva brutit öf-
verenskommelsen, taga i betraktande Konsul Smitts anbud.
Revisorerne, som i det föregående redogjort för Herr Stats-rädet Friherre Gripen-
stedts framställningar vid den mellan honom, i egenskap af Konungens Ombud, samt Full¬
mäktige den 13 Februari hållna rådplägning, hafva icke kunna! undgå fästa uppmärk¬
samhet dervid att, ehuru Fullmäktige vid den öfverläggning, som omedelbart efter Herr
Stats-rådet Gripenstedts bortgång mellan Fullmäktige egde rum, förklarade sig, med
fästadt afseende på de utaf Konungens Ombud meddelade upplysningar och den af honom
antydda förhoppning om en möjligen snar fredlig uppgörelse af de dåvarande politiska
förvecklingarne, icke böra antaga det af Heinemann två dagar förut framställda anbud,
Fullmäktige likväl, utan att vidtaga några åtgärder med anledning af de utaf Herr
Stats-rådet Gripenstedt gifna råd och upplysningar, endast 12 dagar sednare eller den
25 Februari antogo det af Heinemann, med obetydlig ändring, dä ånyo framlagda
anbudet.
— 76~ —
Att Herr Stats-rådet Gripenstedts här ofvaD citerade anförande utaf Fullmäkti¬
ges pluralitet ansetts icke böra i deras protokoll få inflyta, har synts Revisorerne desto
mera anmärkningsvärd!, som, derest man ock antoge att Fullmäktige icke egde skyldig¬
het att lyssna till de råd oell framställningar, som af Konungens Ombud meddelades, — en
skyldighet, hvilken likväl desto hellre synes vara utom tvifvel satt, som Rikets Ständer
särskildt anhållit, att Kongl. Majit vid denna upplånings företagande täcktes lemna Full¬
mäktige Sin nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga lånesummans erhål¬
lande mot de för Svenska statsverket möjligen billigaste vilkor, -— det väl ändock varit
deras skyldighet att i protokollet i sin helhet låta intaga hans anförande. Hvad Riks-
arkivarien Nordström, enligt Fullmäktiges protokoll för den 7 Juli, anfört till stöd för
en motsatt åsigt lärer ej kunna godkännas, ty ehuru den för Fullmäktige gällande an¬
svarighetslag förbjuder dem att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens
Ombud, förefinnes likväl i denna lag icke något hinder för Fullmäktige att i sin helhet
afhöra Ombudets framställningar i sådana ämnen, som stå i sammanhang med de frågor,
om hvilka Fullmäktige, enligt grundlagens hänvisning, särskildt önskat en öfverläggning.
Likaledes hade det väl bordt vara Herr Stats-rådet Gripenstedts rätt att, äfven om så¬
dant af honom icke uttryckligen begärdes, få öfvervara justeringen af det protokoll, som
fördes vid den med honom hållna öfverläggning. Revisorerne anse denna rätt så obe¬
stridlig, att något uttryckligt förbehåll derom icke af Herr Stats-rådet behöft framställas.
Uteslutandet af en del utaf hans yttrande får dessutom en ökad betydelse, då man fin¬
ner att hvad som uteslutits är just sådant, som icke öfverensstämmer med Fullmäktiges
åtgöranden.
Vidkommande nu det med J. H. Schröder & Comp. afslutade lånet, måste det
tyvärr anses numera afgjordt, att detsamma icke lyckats vinna framgång på den Engel¬
ska penningemarknaden. Såväl uti Riksarkivarien Nordströms till Fullmäktige afgifna
berättelse om sin resa. som ock uti Fullmäktiges protokoller förekomma åtskilliga antyd¬
ningar derom att lånet kunde anses såsom hufvudsakligen förfeladt, ehuru, enligt Riks¬
arkivarien Nordströms, i bref till Fullmäktiges Ordförande, gjorda meddelande, alla åt¬
gärder för beredande af lånets framgång blifvit sorgfälligt vidtagne. Att likväl icke alla
dessa åtgärder varit rätt lämpliga, är ett antagande, som Revisorerne vilja finna bekräf-
tadt deraf, att i den promemoria, som till den Engelska allmänhetens kännedom medde¬
lades i sammanhang med den utgifna prospekten öfver lånet, äro synlige, utom den orik¬
tiga uppgiften, att Sverige år 1861 skulle ega en befolkning af 4,860,000 eller omkring
en million mera än dess population i verkligheten då utgjorde, för öfrigt åtskilliga andra
lika oriktiga, men derförutan för landets kredit högst menlig» meddelanden. Sålunda
förekommer deri den underrättelse, att under de sednaste 21 åren skulle med statslånen
jemte öfverskotten af statsinkomsterna omkring 254 »miles» allmänna vågar hafva blifvit
antingen anlagda eller förbättrade. Såvidt Revisorerne känna, hafva de hittills upptagna
statslånen icke till någon del blifvit använda för anläggning eller förbättring af landets
allmänna vägar och hos utländningen lärer, genom en dylik uppgift, omdömet om vårt
eget lands resurser icke blifva särdeles gynnsamt, isynnerhet då i denna promemoria —
hvilken ursprungligen synes hafva haft Svensk text — 254 mil efter Svenskt språk och
mått blifvit på Engelska språket återgifna med 254 «miles» (1 milé icke fullt £ Svensk
mil), alstrande hos den Engelske betraktaren alltså den öfvertygelsen att Sverige, för
anläggandet af en landsvägssträcka af omkring 40 Svenska mil skulle vara nödsa-
kadt anlita statslån. Deremot saknas i samma promemoria upplysning om det för
hållandet, att Sverige under de sednaste 10 åren anlagt jernvägar å en sammanräk¬
nad längd af omkring 70 mil, utom alla de jernbanor, som, till en längd af omkring
20 mil, åstadkommits af enskilda bolag. Att efter sådana meddelanden, här exempel-
— 77 —
vis omförmälda, spekulationerna på det nya statslånet skulle inom England blifva föga
lifliga och lånet följaktligen derstädes misslyckas, finna Revisorerne icke besynnerligt.
Också hafva låneöfvertagarne hvarken begagnat den i kontraktet dem medgifna rätt att
inom 14 dagar efter kontraktets afslutande öfvertaga mer eller mindre af den icke fixt
kontraherade låueandelen, eller inom den 1 sistlidne September anmält sig att mot upp¬
gäld öfvertaga någon ytterligare del af lånet. Deremot synas Fullmäktige hafva varit
angelägne att tillförsäkra Riksgälds-kontoret att få behålla en betydligare del af obliga-
tionsbeloppet. Ty icke nog dermed att Fullmäktige beslutat för Riksgälds-kontorets räk¬
ning till 91^ procent öfvertaga de i den s. k. kodicillen omförmälda obligationer till ett
belopp af 250,000 £ St., hafva Fullmäktige dessutom fattat det beslut, att Kontoret
borde, mot en del af de obligationer, tillhörande 1858 års jernvägslån, hvilka funnos i
Riksgälds-kontorets ego, tillbyta sig det nya jernvägslånets obligationer. Fullmäktiges
uppmärksamhet blef nemligen vid deras sammanträde den 16 sistlidne Juni fästad på
vigten och angelägenheten af någon särskild åtgärds vidtagande för att befrämja fram¬
gången af sistnämnde lån, enär subskriptionen derå inom England icke fortgått på ett
tillfredsställande sätt; och då det för Sveriges framtida finansiella förhållanden ansågs
vara af vigt, att det lån, som för Svenska statens räkning söktes på Engelska markna¬
den, icke misslyckades eller blott till en mindre del rönte framgång, samt det på ett
verksamt sätt skulle bidraga till förhöjdt förtroende för vårt lands förmåga att uppfylla
de för lånet ingångna förbindelser, om de för detta lån utfärdade obligationer kunde gö¬
ras afsättliga inom vårt eget land, för hvars industriella rörelse och ekonomiska utveck¬
ling detsamma upptagits, så funno sig Fullmäktige föranlåtne besluta, att för Riksgälds-
kontorets räkning inköpa eller i byte emottaga i £ St. utfärdade obligationer för det i
England upptagna jernvägslånet, till ett kapitalbelopp motsvarande 300,000 Preuss. Tha-
ler, derest såsom betalning eller vederlag för dessa obligationer antogos i Riksgälds-kon¬
torets ego befintliga, till det år 1858 i Thaler Preuss. Kurant afslutade jernvägslån hö¬
rande obligationer, under vilkor, att 1 £ St. icke betalades högre än 6§ Thaler. Och
som ifrågavarande operation sålunda vore en på sidan om lånekontraktet liggande affär,
skulle den ej heller få medföra någon rubbning af eller inverkan på stipulationerna i detta
kontrakt eller på låneöfvertagarnes deruti bestämda skyldigheter med afseende på den
till inbetalning fast öfvertagna låneandelen eller den s. k. »Aufgelden» på den öfriga;
och borde följaktligen den obligationssumma, som vid ifrågavarande utbyte aflemnades,
icke utgå af den fixt öfvertagna låneandelen, om hvilket allt Riksarkivarien Nordström
fick sig uppdraget att underrätta låneöfvertagarne.
Då, uti Fullmäktiges sammanträde den 8 derpåföljde Juli, efter verkställd ju¬
stering af protokollerna för den 6, 7, 11, 14, 21 och 28 April, den 2, 12 och 19 Maj
samt den 2 och 9 Juni, Riksarkivarien Nordström uppläste 3:ne, enligt Fullmäktiges ho¬
nom lemnade uppdrag, af Riksarkivarieu aflåtna skrifvelse!-, nemligen en af den 18 Maj,
en af den 17 Juni och en af den 18 i samma månad, så anmärktes af tvenne bland
Fullmäktige, nemligen Majoren Wolffelt och Kaptenen Hierta, att de ansågo Fullmäkti¬
ges beslut derom, att den obligationssumma af 45,000 £ Sterling, i utbyte hvaremot
obligationer å Thaler Preuss. Kurant komme att från Riksgälds-kontoret utlemnas, icke
skulle beräknas eller utgå af dén fixt öfvertagna andelen af lånet, hafva bordt vara tyd¬
ligare uttryckt i det af Riksarkivarien Nordström derom aflåtna bref, så att låneöfverta¬
garne icke skulle kunna missförstå eller orätt uppfatta meningen af Fullmäktiges i så¬
dant afseende fattade och dem meddelade beslut.
I anledning häraf erinrade Riksarkivarien Nordström, att protokollet för den <jap,;
då Fullmäktige, fattade ifrågavarande beslut ännu icke var uppsatt, - när skrifvelsGfi.deEpjn;
— 78 —
till Schröder & Comp. åtgick, hvilket skedde andra dagen efter beslutets fattande, men
att samma skrifvelse likväl, enligt Fullmäktiges beslut, blifvit af Fullmäktiges Ordfö¬
rande justerad och godkänd. Dessutom vore, enligt Riksarkivariens mening, i skrifvelsen
tydligt uttryckt hvad Majoren Wolffelt och Kaptenen Hierta, ville hafva bestämdare ut-
taladt, enär i skrifvelsen, hvaraf en afskrift i Svensk öfversättning finnes Fullmäktiges
protokoll bifogad, det förbehåll blifvit gjordt, att »dä den föreslagna operationen utgjorde
»en helt och hållet på sidan om lånekontraktet ligaande affär, borde densamma ej heller
»utöfva någon inverkan på de uti kontraktet förekommande bestämmelser», och som till
dessa bestämmelser, bland annat, hörde oafkortadt inbetalande af den först öfvertagna
läneandelen samt »Aufgeid» på den öfriga, mäste af ordalydelsen i brefvet blifva en gif¬
ven följd, att dessa, bestämmelser blefvo lika mycket gällande efter det beslutade obliga-
tionsbytet som dessförinnan, d. v. s. måste i alla afseenden fullgöras i enlighet med lå¬
nekontraktet och alldeles oberoende af obligationsbytet.
Den i protokollet för den 16 Juni, som handlar om ifrågavarande ärende, blef
emellertid icke inför Fullmäktige justerad förr än den 11 derpåföljande Augusti; och vid
denna justering uppstod bland Fullmäktige skiljda meningar om den ordalydelse, som i
protokollet borde begagnas för att klart uttrycka hvad Fullmäktige i ämnet beslutat.
Genom anställd votering afgjordes slutligen, att i protokollet borde inflyta det ofvan om-
förmälda. vilkoret, nemligen att »den obligationssumma, sorn vid ifrågavarande utbyte af¬
lemna*, icke borde utgå af den fixt öfvertagna läneandelen». Då likväl skrifvelsen från
Riksarkivarien Nordström redan i Juni månad afgått, kunde naturligtvis någon fram¬
ställning härom till Herrar Schröder & Comp. icke vidare göras.
Den nu omförmälda transaktionen har synts Revisorerne i flera hänseenden för¬
tjena särskild uppmärksamhet. 1 främsta rummet hafva Revisorerne icke kunnat undgå
finna det oformligt, att Fullmäktige uppdrogo ät en bland sina ledamöter att å Full¬
mäktiges vägnar aflåta skrifvelse)-, utan att dessa skrifvelser till sitt innehåll och sin
ordalydelse kommo till Fullmäktiges kännedom förr än flera veckor förflutit sedan de af¬
gått och utan att skrifvelserna blifvit, på sätt 1 § i den för embets- och tjenstemännen
vid Riksgälds-kontoret gällande instruktion och tjenstgöringsordning föreskrifver, kontra-
signerade af Fullmäktiges Sekreterare. I förevarande fall har sålunda inträffat, att den
utgångna skrifvelsen icke ordagrant upptager det af Fullmäktiges majoritet vid beslutets
fattande gjorda förbehåll.
Vidare har det förefallit Revisorerne, som skulle ett utbyte af obligationer, till¬
hörande 1858 års jernvägslåu, emot obligationer af det nya slaget kunna jemföras med
bortbytandet af en bättre vara mot en sämre. De till 1858 års lån hörande obligatio¬
ner hafva nemligen ända till sednare tider varit afsättliga inom Tyska peuningemarkna-
den, då deremot de innevarande år utgifna jernvägsobligationerna icke numera synas
noterade på Londons fondbörs och icke heller efter de Tyska kursnoteringarne finna
köpare.
Då Fullmäktige såsom motiv för den ifrågavarande finansoperationen uppgifva, att
transaktionen skedde för att befrämja framgången af det illa noterade nya jernvägslånet,
derigenom att de Svenska papperen erhöllo afsättning inom Sverige, hvilket skulle öka
förtroendet till Svenska statens soliditet, sä hade väl, ehvad det gais någon utsigt att
här i landet sprida de nya obligationerna eller icke, det varit tjeniigare att åt någon
lämplig ointresserad person i utlandet uppdraga att med de medel, som efter skedd för¬
säljning af de Tyska obligationerna erhölles, pä Londons börs tid efter annan och inom
— 79 —
det disponibla beloppet uppköpa de Svenska obligationerna, hvarigenom det möjligen hade
kunnat lyckas att, åtminstone för någon tid, uppdrifva kursen å desamma. I stället att
sålunda förfara, vände sig; Fullmäktige till låneöfvertagarne Schröder & Coinp., som ägde
hela obligationsmassan, samt erbjödo denna firma helt enkelt ett utbyte af Riksgälds-
kontorets Tyska obligationer mot de nya Engelska, ett anbud, på hvars antagande firman
naturligtvis ej länge besinnade sig. Utan att afvakta Schröder & Comp:s anmälan om
öfvertagande af andra fjerdedelen af länet eller någon del deraf, afhände sig således Full¬
mäktige de Tyska obligationerna å 31)0,000 Th:r, utan att derför erhålla annan valuta
än s. k. scrips elier Schröder & Compts interimsförbindelser. Att en sådan transaktion,
ilall den blefve bekant på Londons börs, icke skulle öka benägenheten för de Svenska
papperen, torde lätteligen kunna inses.
Förutom den omständigheten, att Riksgälds-kontoret tor de inköpta Tyska obli¬
gationerna betalt ända till 96 procent, då deremot de Engelska noteras blott 88 å 89
procent utan köpare, hvarigenom denna transaktion måste tillskynda Riksgälds-kontoret
en icke obetydlig förlust, förefaller det anmärkningsvärdt, att Fullmäktige i sin skrifvelse
till Schröder <fc Comp. icke uttryckligen betingade sig att i utbyte erhålla obligationer
utaf den del af lånet, som icke blifvit fixt öfvertagen. Det skulle nemligen kunna in¬
träffa, att låneöfvertagarne såsom valuta för de Tyska obligationerna lemna obligationer,
tillhörande den första fjerdedelen af det nya lånet. 1 sådant fäll skulle transaktionen
leda till ytterligare minskning af den redan förut obetydliga andel af lånet, som blifvit
fixt öfvertagen.
Men om också denna sak slutligen skulle kunna ordnas så att, i de afhända obli¬
gationernas ställe, sådana erhöllos, som ej tillhöra den fästa låneandelen, synes dock hela
denna operation icke i ringaste mån hafva gagnat Riksgälds-kontoret, enär den utelö¬
pande obligationsmassan på det hela icke minskades, och följaktligen det mål ej kunde
vinnas, sorn ursprungligen afsågs, att genom minskning i marknaden af dessa papper be¬
reda deni en bättre kurs.
Tili Rikets Ständer öfverlemna nu Revisorerne att bedöma hvad afseende här of¬
van gjorda anmärkningar må förtjena. För Revisorerne vill det synas, som hade detta
vigtiga uppdrag icke blifvit af Fullmäktige handlagdt på det sätt, som med skäl kunnat
förväntas och för sakens framgång varit att önska; — och hos Revisorerne har, på grund
af allt hvad i denna sak förekommit, tvekan uppstått, huruvida Riksgälds-kontorets Sty¬
relse, sådan densamma nu är organiserad, må kunna anses fullt tjenlig att vidare hand¬
hafva bestyret med statens låneoperationer.
Innan Revisorerne lemna detta vigtiga ämne, vilja de med några ord återkomma
till hvad här ofvan blifvit anfördt om sättet för justeringen af Fullmäktiges protokoller.
Såsom närnndt är, hafva Fullmäktige, i stället för att iakttaga hvad tjenstgöringsord-
ningens 2 § föreskrifver derom att protokollet i allmänhet bör vid Fullmäktiges näst in¬
träffande sammankomst justeras, låtit protokollerna förblifva ojusterade ofta flere måna¬
der. Att sådant icke kan vara öfverensstämmande med god ordning, är lätt att inse.
Skrifvelse till
Fullmäktige
med anmodan
atty om ytterli¬
gare länenego-
ciationerför an¬
skaffande af
medel till jern¬
väg sbyggnader¬
nas fortsättan¬
de skulle finnas
erforderliga,
Fullmäktige då
mätte dervid be¬
gära Kongl.
Maj:ts nådiga
bemedling och
medverkan.
Det med Stock¬
holms Enskilda
Bank, Konsul
0. Ekman och
Grosshandlaren
G. G. Cervin
afslutade län å
3,000,000
R:dr, till be¬
stridande af ut¬
betalning arne å
det, till för¬
svarsverkets
fullständigare
ordnande, an¬
visade särskil¬
da kreditiv.
— -80 —
1 en förvaltning af den beskaffenhet som Riksgälds-kontorets och med en Styrelse, be¬
stående af icke mindre än tolf personer, måste det vara af yttersta vigt, att ärendena
icke blottfså snart som möjligt fattas till protokoll, utan jemväl att detta justeras me¬
dan ledamöterna ännu hafva i friskt minne hvad i hvarje sak passerat. Då dessutom
den vid Fullmäktiges Expedition tjenstgörande personal på sednare åren blifvit tillökad
med enJNotarie, som skall biträda Sekreteraren med protokollsuppsättningen, synes hinder
icke böra möta att i detta hänseende iakttaga hvad ordningen kräfver.
Då, enligt hvad Revisorerne här ofvan anmält, Fullmäktige, vid negocierandet af
det för jernvägsbyggnaderna innevarande år upptagna lån, underlåtit att begagna sig af
den nådiga bemedling och medverkan, hvarom Rikets Ständer uti skrifvelse af den 17
Oktober 1863 hos Kongl. Maj:t gjort underdånig anhållan; då vidare Revisorerne inhem-
tat att, vid dan redan tilländalupna första termin, inom hvilken de utländska lånegifvar-
ne hade att bestämma sig för öfvertagande af större eller mindre del af den på option
beroende lånesumma, bemälde långifvare icke anmält sig att öfvertaga någon ytterligare
andel af lånet; samt då således, för den händelse någon optionsanmälan icke inom den 1
nästkommande December skulle af låneöfvertagarne göras, det låter sig antaga att något
fördelaktigt placerande af de obligationer, öfver hvilka Fullmäktige, enligt lånekontraktets 3 §
då få dispositionsrätt, icke blifver möjligt, samt i följd deraf fråga kan uppstå att om nytt
lån träda i underhandling, hafva Revisorerne, på grund af hvad 2 § mom, d. i den för Rikets
Ständers Revisorer gällande instruktion stadgar, uti särskild, till Fullmäktige aflåten, skrif¬
velse fästat deras uppmärksamhet på Rikets Ständers ofvanomförmälda, hos Kongl. Maj:t
gjorda och i 171 § 7 mom. af Riksgälds-kontorets reglemente omnämnda hemställan i
fråga om Kongl. Maj.-ts nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga låtiesum-
mans erhållande på så fördelaktiga vilkor för statsverket som vid lånetransaktionernas
uppgörande kunna beredas.
Sedan Rikets Ständer, till försvarsverkets fullständigare ordnande, vid slutet af
sistförlidne riksdag beviljat och å Riksgälds-kontoret anvisat ett särskildt kreditiv å
3,000,000 R:dr samt föreskrifvit, att de för utbetaluingarne af detta kreditiv erforderliga
medel skulle, så vidt desamma icke kunde utgå af Riksgälds-kontorets disponibla till¬
gångar, anskaffas genom upplåning under de vilkor, som i 198 § af det vid 1860 års
riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente funnes stadgade, hade Fullmäktige,
i betraktande af dåvarande, i protokollet för den 3 December 1863 anförda omständig¬
heter och förhållanden samt under förbehåll af några förändringar och jemkningar i de
föreslagna lånevilkoren, ansett sig böra antaga ett till Fullmäktige ingifvet anbud å ett,
omförmälda kreditivs hela belopp motsvarande lån, emot Riksgälds-kontorets med 5 pro¬
cents ränta löpande och vid vissa utsatta terminer förfallande obligationer å samma be¬
lopp. Enligt det, angående detta sålunda erbjudna och antagna lån, med Stockholms
Enskilda Bank, Konsul Oscar Ekman i Göteborg och Grosshandlaren C. G. Cervin i
Stockholm, under den 10 i nyssnämnde månad afslutade kontrakt, borde minst en sjet¬
tedel eller 500,000 R:dr af lånesumman hållas Riksgälds-kontorej, tillhanda före utgån¬
gen af hvar och en utaf innevarande års sex första månader. Aterbetalningsterminerna
för samma lån hade bestämts till slutet af åren i 866, 1867 och 1868, så att vid den
— 8! -
första af dessa terminer hälften och vid den andra en tredjedel samt vid den sista en
sjettedel af hela det till 3,000,000 R:dr fastställda lånekapitalet skulle återbetalas. De
obligationer, som för ifrågavarande län blifvit utgifna och hvilka voro daterade den 30
December sistlidet ar, lyda å dels 2,000 R:dr och dels 400 R:dr hvardera, börande den
å dem upplupna ränta vid slutet af hvarje halft år liqvideras. Såsom ersättning för de
kostnader och de bestyr samt det äfventyr, detta låns anskaffning och tillhandahållande
komme att för låneöfvertagarne medföra, hade dessa förklarats berättigade att beräkna
sig till godo och i förhållande till de skeende inbetalningarne innehålla en provision af
2^ procent utaf hela lånebeloppet.
Utom den i lånekontraktet stadgade godtgörelsen för derforinnan upplupna räntor
hafva å meranämnde lån inbetalts:
under
|
sistlidne
|
Januari
|
månad
|
R:dr
|
682,500
|
|
under
|
»
|
Februari
|
»
|
|
358,215
|
|
under
|
»
|
Mars
|
»
|
|
422,175
|
|
under
|
»
|
April
|
»
|
|
520,650
471,90U
|
|
under
|
))
|
Maj
|
»
|
|
|
och under
|
))
|
Juni
|
»
|
|
469,560
|
|
eller, med tillägg af den innehållna provisionen ä 2^ procent,
|
|
75,000
|
—
|
tillsammans R:dr 3,000,000:
Enligt hvad Kongl. Maj:t, genom derom till Fullmäktige aflåtna nådiga bref, till-
kännagifvit, hafva till utgifter för det med ofvanberörda kreditiv afsedda ändamål af
Kongl. Majit anvisats ett sammanlagdt belopp af R:dr 2,962,389: —,
hvaraf från Riksgälds-kontoret, efter Kongl. Krigs-kollegii erhållna re-
qvisitioner, hittills utbetalts:
under sistlidne Januari R:dr 550,000: —
under » Mars » 700,000: —
under « Maj » 680,000: — „ 1.930,000: —
Med tillämpning af det i reglementets 172 § meddelade stadgande, enligt hvilket
Fullmäktige äro berättigade att, i förhållande till beskaffenheten och omfånget af de gö¬
romål, som uppdragits åt de af Fullmäktige för besörjandet af de med ränte- och amor-
teringsliqviderna för de fonderade statslånen samt andra dermed gemenskap egande ären¬
den utsedde Deputerade, bestämma de arfvoden, hvaraf bemälde Deputerade kunna an¬
ses hafva gjort sig förtjente, hafva dessa arfvoden för sistlidne år blifvit bestämda till
följande belopp, nemligen för Grosshandlaren Berg till 2,000 R:dr och för den andre af
Deputerade till 1,000 R:dr, hvilket sistberörde belopp blifvit emellan Friherre Tersmeden
och Riksarkivarien Nordström fördeladt i förhållande till den tid, hvar och en af dem
tjenstgjort såsom Deputerad under nämnde år. Såsom arfvoden för de a.f Deputerade
begagnade biträden samt dem af Riksgälds-kontorets öfrige tjenstemän, för hvilka ränte-
och amorteringsliqviderna i anledning af de fonderade statslånen, under loppet af samma
år, medfört särskilda åligganden och ökade göromål, hafva Fullmäktige, likaledes på
grund af åberopade regleroents-paragraf, beviljat följande belopp, nemligen:
Arfvoden till
Deputerade
och deras
biträden
11
Utbetalda
summor utaf
anslagen till
statens jern¬
väg sbyggnader.
— 82 —
för Fullmäktiges Sekreterare, hvilken äfven i egenskap af Sekreterare biträdt Depu¬
terade, B:dr 1,500.
åt hvardera af Kommissarierne 500 R:dr, eller tillsammans » 1,500:
för Notarien och Registratorn vid Fullmäktiges Expedition, hvilken be-
stridt registrator- och kanslistgöromålen hos Deputerade, » 300:
åt tjenstemännen i Boksluts-och Revisions-kontoren samt Kommissaria¬
tets Kansli.... » 750;
åt en extra ordinarie tjensteman, som biträdt med öfversättningen
af bref och handlingar rörande det nya fonderade stats¬
lånet, » 50:
och åt åtskillige ordinarie och extra ordinarie tjenstemän, som biträdt
vid utlottningarne af 1860 års premie-obligationer, » 200:
hvarjemte, för ökad uppassning och tjenstgöring m. m,, en särskild
vedergällning tilldelats vaktbetjeningen i Riksgälds-kontoret af .... » 150:
R:dr 4,450:
Det vid början af sistlidet år i Riksgälds-kontoret innestående belopp utaf de vid
1859 och 1860 års riksdag beviljade anslag till statens jern vägsanläggningar, 4,750,000
R:dr. har, på sätt sednast församlade Revisorer j sin berättelse sid. 56 uppgifvit, under
Januari—Augusti månader nämnde år blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaidt.
Utaf de vid 1862 och 1863 års riksdag för statens jernvägsbyggnader anslagna
medel, utgörande, utom den påräknade behållningen utaf statslånefondens ränte vinst,
27,896,000 R:dr, hafva följande belopp efter skedda reqvisitioner hittills blifvit från Riks-
gälds-kontoret utbetalda, nemligen.
under Maj månad 1863 * R:dr 650,000
» Juni » *•••' * » 750,000
» Juli » •••• ® 1,015,000
» Augusti » » 750,000
» September » » 650,000
» Oktober » ■••• » 550,000
» November » » 200,000
R:dr 4,565,000
samt under Januari månad innevarande ar R:dr 1,900,000:
» Februari » » 550,000:
» Mars » » 350,000:
» April » » 600,000:
» Maj » » 1,300,000:
» Juni » » 600,000:
» Juli » » 750,000:
Transport: 6,050,000: —
4,565,000: —
— 83 -
Transport: 6,050,000: — 4,565,000.
under Augusti månad R:dr 750,000: —
» September » » 977,000: — 7,777,000:
tillsammans R:mt 12,342,000:
Till utgående af den, dels för anläggning af nya och dels förbättring eller om¬
läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, vid sednaste riksdag till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition anvisade summa af 450,000 R:dr, har Kongl. Maj t, enligt Dess
till Fullmäktige derom aflåtna nådiga bref, beviljat följande anslag för nedan uppräk¬
nade 13 särskilda vägauläggnings- och vägförbättringsföretag, nemligen:
inom Skaraborgs län:
för omläggning af vägen mellan staden Sköfde och Klosters gästgifvaregård inom Walla
härad R:dr 40,000: —
inom Ostergötlands lån:
för förbättring af vägen mellan Kisa gästgifvaregård och Hofby lastage¬
plats vid sjön Asunden inom Kinds härad » 6,000:
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr;
inom Elfsborgs lån:
för väganläggningen mellan Slätthult inom As’ och Sexdrega inom Kinds
härad, i rigtningen mot Svenljunga i sistnämnde härad » 48,700: —
hvaraf utbetalts 30,000 R:dr;
inom Kalmar län:
för vägförbättring mellan Wimmerby och Skärstads gästgifvaregård
inom Södra Wi socken af Sevedes härad » 4,850; —
inom Stora Kopparbergs län:
för omläggning af landsvägen mellan Mora Strands och Garbergs gäst-
gifvaregårdar inom Mora och Elfvedals socknar » 10,000: -—
» anläggning af ny samt förbättring af gammal väg mellan Noraå
bruk i Stora Tuna socken och Laxsjö masugn i Grangärdes
socken >> 15,500:
inom Orebro län:
för vägomläggning mellan Rastelfven och Hässjefallsbacken inom Jern¬
boås socken af Nora bergslag » 6,000: —
hvaraf utbetalts 2,500 R:dr;
» omläggning af vägen förbi Lekeberga backe inom Hidinge socken
af Edsbergs härad » 7,933: 33.
Transport: 138,983: 33,
Vid 1862—
1863 års riks¬
dag beviljade
statsbidrag för
vägars anlägg¬
ning och för¬
bättrande, min¬
dre hamnbygg¬
nader och ä-
rensningarsamt
rattenaftapp-
ningsföretog.
— 84 —
Transport: 138,983: 33.
för väganläggning mellan Lekhytte gästgifvaregård och Willingsbergs
bruk inom Hidinge socken af Lekebergs bergslag R:dr 15,066: 67.
inom Westerbottens län:
för anläggning af väg från Djekneboda till Rätans hamn inom Byg¬
deå socken » 6,000: —
inom Kristianstads lån:
för väganläggning vid Mölletofta inom Westra Ljungby socken af Norra
Asbo härad » 3,130: —
inom Jemtlands lån:
för uppförande af ny bro öfver Hjerpeström inom Undersåkers
socken R:dr 15,140: —
och för anläggande af ny landsväg från denna
bro till nämnde sockens kyrka « 11,280: — 26 420:
hvaraf utbetalts 15,000 R:dr;
för iståndsättande af vägen mellan Funäsdalens tullkammare och riks-
gränsen mot Norge » 10,000: —
utgörande dessa beviljade anslag tillsammans R:dr 199,600: —
Den för understödjande af mindre hamn- ochjsbrobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder af Rikets sednast församlade Ständer beviljade anslagssumma, 60,000
R:dr, har af Kongl. Maj t blifvit sålunda disponerad, nemligen:
för uppförande af bro öfver Rörvikssund i sjön Åsnen af Kronobergs län R:dr 19,001: —
hvaraf utbetalts 3,501 R:dr;
för uppförande af kajbyggnad vid Borgholms hamn på Öland » 6,500: -
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr;
för hamnanläggning vid Röhälla färjeplats på Öland » 20,000: —
af hvilket anslag utbetalts 7,000 R:dr;
för ombyggnad till stenbroar af 3 bristfälliga träbroar inom Åhre soc¬
ken i Jemtland » 6,499: —
hvaraf är utbetaldt 5,199 R:dr;
för uppförande af en brobyggnad af jern vid infartsvägen till staden
Engelholm och denna vägs förbättring » 8,000: —
Tillsammans R:dr 60,000:
Utaf de vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för understöd¬
jande af myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex nordligaste länen samt Elf¬
dals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län, anslagna medel, 300,000 R dr,
äro, enligt härom till Fullmäktige aflåtne nådiga bref, följande belopp anvisade för ne-
danuppgifna 5 sjösänknings- och andra vattenaftappningsföretag, nemligen:
för utdikning af åtskilliga myrer inom Lima och Transtrands socknar
i Stora Kopparbergs län R:dr 5,000: —
Transport: 5,000= —
— 85 —
Transport: 5,000; —
för sänkning af vattenytan i Tosätters-ån inom Enångers socken i
Gefleborgs län... R:dr 5,000: —
» utdikning af Deger- och Holmmyrerne vid Täfteå by inom Säfvars
socken af Westerbottens län » 6,000: —
hvaraf utbetalts 2.000 R:dr;
» utdikning af Håns by inom Wemdalens socken af Jemtlands län
omgifvande myrer » 1,800: —
» sänkningen af Mjö- och Källträsken inom Sangis och Seivits byars
områden i Neder-Kaiix och Neder-Torneå socknar af Norrbottens
län - » 10,000: —
R:dr 24,000: —
Utaf den vid sednaste riksdag likaledes till Kongl. Maj:ts disposition ställda sum¬
ma, 150,000 R:dr, att utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odliugsföretag inom rikets öfriga delar, har
af Kongl. Majit anvisats följande belopp till nedannämnde arbeten, nemligen:
inom Jönköpings lån:
för utdikning af madängar inom Öggestorps och Forserums socknar,
medelst sänkning af Kanarps-ån i Tveta härad, R:dr
Hela lånet har utbetalts.
inom Westmanlands län:
» sänkning af Backsjön och upprensning af Tillberga å inom Tjurbo
och Norrbo härader »
inom Elfsborgs län ■
» utdikning af Hudeneds mader inom Gäseneds härad »
hvaraf utbetalts 6,950 R:dr;
» utdikning af madängar inom Sems och Skölfveneds socknar af Gä¬
seneds härad »
Hela detta lån är utbetal dt.
» utdikning af Starlanda mader inom Råggerds samt Rolanda och
Eds socknar på Dalsland »
inom Kalmar lån:
» upprensning af Storån inom Lofta socken af Norra Tjust härad »
Hela lånet är utbetaldt.
inom Orebro lån:
» utdikning af Morrbykärren inom Kumla och Skyllersta härader.... »
Hela detta lån har utbetalts.
Tillsammans R:dr 85,210: —
3,100: —
12,100: —
24,750: —
5,000: ~
28,860: —
5,500: —
5,900: —
— 86 —
Länet för
jernväg san¬
läggning mel¬
lan Borås och
vestra stam¬
banan.
Vid sistlidne
riksdag bevil¬
jade låneunder¬
stöd för en¬
skilda jernväg s-
anläggningar.
Sedan, å det vid 1859 och 1860 års riksdag för anläggning af jernvåg mellan
staden Borås och vestra stambanan vid Herrljunga beviljade och af Kongl. Majit till
1,436,666 R:dr 67 öre bestämda lån, under loppet af år 1862
blifvit lyftade R-dr 718,000: —
och under år 1863 likaledes » 718,000: —
innestår i Riksgälds-kontoret endast ett belopp af >j 666: 67.
"Rid? 1,436,666: 67.
Vid sednast förflutna riksdag beviljade Rikets Ständer låneunderstöd till åtskil¬
liga enskilda jernvägsanlåggningar inom riket. Sedan de för dessa jernvägsanläggningars
utförande bildade bolag afgifvit godkända skuldförbindelser samt fullgjort öfriga för låne¬
medlens utbekommande föreskrifva vilkor, hafva, på sätt här nedan närmare omförmä-
les, utbetalningar från Riksgälds-kontoret verkställts efter derom gjorda reqvisitioner och
i förhållande till de af aktieegarne gjorda inbetalningar.
För byggandet af en bibana från trakten af Eslöfs station på södra stambanan
till Ystad hafva Rikets Ständer anvisat ett emot två tredjedelar af den till 3,682,000
R:dr beräknade kostnaden ungefärligen svarande belopp af 2,450,000 R:dr, att såsom
lån utgå till det för detta arbetes utförande bildade bolag, under förbehåll, att bibanan
komme att erhålla samma spårvidd sorn stambanan. Sedan plan för denna jernvägs-
anläggning med nämnde spårvidd blifvit i nåder fastställd, har Kongl. Majit, enligt Dess
till Fullmäktige den 30 December sistlidet år allåtna nådiga bref, godkänt det om ar¬
betets utförande upprättade kontrakt, hvarigenom bolaget åtagit sig att påbörja jern-
vägsanläggningen före den 1 Maj innevarande år samt fullborda och för allmänna tra¬
fiken upplåta densamma inom den 1 December 1866. Utaf det beviljade lånet har un¬
der sistlidne Februari månad från Riksgälds-kontoret utbetalts en tredjedel, eller
816,666 R:dr 67 öre.
Vid beviljandet af det vid sednaste riksdag föreslagna lån af 2,300,000 R:dr för
byggandet af jernväg från städerna Helsingborg och Landskrona till den föreningspunkt,
som af Kongl. Majit blefve bestämd, samt derifrån i gemensam sträckning till trakten
af Eslöfs station å södra stambanan, fästade Rikets Ständer det vilkor, att jernvägen
skulle anläggas för begagnande med ångkraft samt erhålla samma spårvidd som stam¬
banan, hvarjemte den önskan uttrycktes, att arbetet måtte komma att för gemensam
räkning öfvertagas af de två särskilda bolag, som redan bildat sig för utförande af
ifrågavarande järnvägssträckor; dock öfverlemnades åt Kongl. Majit att, derest något
sådant bolag icke inom derför bestämd tid blefve bildadt, i förhållande till väglängd
och kostnad fördela låuesumman mellan nämnde två bolag. Då bemälde bolag icke
kunnat förena sig om att för gemensam räkning verkställa hela jernvägsanläggningen,
har Kongl. Majit under den 4 December sistlidet år, uppå derom gjord underdånig an¬
sökan, fastställt en mellan begge bolagens styrelser träffad öfverenskommelse, angående
jernvägsföretagets utförande och fördelningen af den derför anvisade lånesumman. En¬
ligt denna öfverenskommelse skulle Landskrona-bolaget, som komme att verkställa jern-
banans byggnad från Landskrona till Eslöf, utaf det beviljade statslånet erhålla 1,200,000
R:dr och Helsingborgs-bolaget, med skyldighet att bygga banan mellan Helsingborg och
en anknytningspunkt på nämnde bana vid Arup eller Billeberga, bekomma återstående
(änesumman, eller 1,100,000 R:dr; hvarjemte föreskrifvits, att samma byggnadssätt borde
— 87 —
följas vid begge banornas anläggande. Planer för arbetenas utförande i öfverensstäm¬
melse med derför stadgade vilkor hafva sedermera blifvit fastställda samt kontrakter
under den 29 April innevarande år af Kongl. Majit godkända, Jernvägsarbetet mellan
Landskrona och Eslöf skulle, enligt det derom upprättade kontrakt, påbörjas före den
1 Maj detta år och derefter oafbrutet fortgå, så att jernvägen kunde vara fullbordad
och för allmänna trafiken upplåten inom den 31 December 1865. Helsingborg—Arup-
banan, som skulle samtidigt påbörjas, borde vara färdig och för trafiken öppnad inom
den 1 Maj 186G. Under sistlidne Maj månad har utaf det beviljade statsbidraget ut¬
betalts till Landskrona-bolaget ett belopp af 470,000 R:dr och till Helsingborgs-bolaget
440.000 Ridr.
Genom nådigt bref af den 22 sistlidne Mars har Kongl. Majit underrättat Full¬
mäktige om godkännandet af kontraktet angående den jernväg mellan staden Kristian¬
stad och Hessleholms station på södra stambanan, för hvars utförande Rikets sednast
församlade Ständer beviljat det derför bildade bolag ett lån å 720,000 R:dr. Enligt
detta kontrakt skulle jernvä.gsanläggningen påbörjas före den 1 Maj detta år samt full¬
bordas och för allmänna trafiken upplåtas inom den 15 December 1865. Utaf det be¬
viljade låneunderstödet lyftades under sistlidne Mars månad halfva beloppet, eller
360.000 R:dr.
Utaf det lån, 434,000 R:dr, som vid sistlidne riksdag beviljades för byggandet
af en jernväg mellan staden Wexiö och Alfvestads station å södra stambanan, om hvil¬
ket arbetes utförande kontrakt blifvit den 8 sistlidne April af Kongl. Majit godkändt,
har halfva beloppet, eller 217,000 Ridr, under samma månad från Riksgälds-kontoret
utbetalts. Denna redan under sistlidet år påbörjade jernvägsanläggning, hvilken kom¬
mer att ega samma spårvidd som den för statens jernvägar bestämda samt är afsedd
att begagnas medelst ångkraft, skall, enligt det derom afsiutade kontrakt, vara fullbor¬
dad och för allmänna trafiken upplåten inom den 1 Oktober 1865.
För byggandet af en jernvåg från hamnen vid Köping till Uttersberg med gren¬
bana till sjön Lillsvan hafva Rikets Ständer beviljat det för denna jernvägs anläggande
bildade bolag ett mot två tredjedelar af den beräknade kostnaden svarande lån af
500.000 Ridr, att från Riksgälds-kontoret utgå. Enligt det om denna jernvägs utföran¬
de afsiutade och den 30 December sistlidet år af Kongl. Majit godkända kontrakt, hade
bolaget förbundit sig att inom den 1 December 1865 fullborda och för allmänna trafiken
upplåta den redan påbörjade jernvägsanläggningen. Utaf det dertill beviljade lånet hafva
under Februari månad innevarande år lyftats 175,000 Ridr och under Mars månad
75.000 Ridr, eller tillsammans 250,000 Ridr.
I afseende på jernvägsanläggningen från Herrljunga öfver Wenersborg till Udde¬
valla., för hvilken Rikets Ständer vid sistförflutne riksdag beviljade det derför bildade
bolag ett mot två tredjedelar af den till 4,860,000 Ridr beräknade kostnaden svarande
lån af 3,240,000 Ridr, har endast förekommit att, enligt ett af magistraten i Weners¬
borg den 30 sistlidne April till Fullmäktige afgifvet intyg, arbetet å denna jernväg den
27 i samma månad påbörjats i öfverensstämmelse med af Kongl. Majit fastställd ar¬
betsplan; men någon reqvisition till större eller mindre del af ifrågavarande lån har
ännu ej inkommit.
Utaf de för ofvannämnda jernvägsföretag beviljade län å tillhopa 9,644,000 Ridr
hafva således följande summor blifvit utbetalda, nemligen:
88 -
Granskningen
af Riksgälds¬
kontor ets
hufvudbok.
Tryckta utdra¬
gen af Riks-
gälds-kontorets
räkenskaper.
för jern vägsan läggningen mellan Ystad och Eslöf
|
R:dr
|
816,666
|
»
|
dito
|
mellan
|
Landskrona och Eslöf
|
»
|
470,000
|
»
|
dito
|
mellan Helsingborg och Årup
|
»
|
440,000
|
|
dito
|
melian
|
Kristianstad och Hessleholm
|
»
|
360,000
|
»
|
dito
|
mellan
|
Wexiö och Alfvestad
|
»
|
217,000
|
»
|
dito
|
mellan Köping och Uttersberg
|
»
|
250,000
|
|
|
|
Tillsammans
|
R:dr
|
2,553,666
|
67.
Vid den nu, såvidt tiden medgifvit, anställda granskningen af Riksgälds-konto-
rets för sistlidet år upprättade hufvudbok, hafva deruti redovisade bevillning och andra
från Landtränterierna till Kontoret inlevererade medel blifvit af Revisorerne jemförda
med de till Riksgälds-kontoret månadtligen insända ränteriförslag äfvensom med Lands¬
kontorens afgifna summariska räkningar; och har dervid någon anledning till anmärk¬
ning eller annan erinran icke förekommit, än att, då i de summariska räkningarne dels
från längre tid tillbaka balanserats:
under benämning: 1808 års krigsgärd:
i Hallands län R:dr 4,821: 31.
» Göteborgs dito » 19,63(1: 20.
» Elfsborgs dito » 24,: 84: 2.
samt under titel: lön och betalningsafgift:
i Hallands län » 9: 35.
» Göteborgs dito » — 1 7,
dels i Norrbottens län såsom öfverleverering från år 1848 balanserats 4 R:dr 17 öre.
nyssnämnde års krigsrustningskostnader, Revisorerne funnit en närmare utredning af
dessa nu antydda förhållanden vara af nöden, i och för balansernas slutliga afförande ur
räkenskapen.
Mot den i hufvudboken intagna redovisning af Riksgälds-kontorets inkomster och
utgifter har ingenting varit att erinra, utan har denna räkenskap befunnits vara förd
med ordentlighet och noggrannhet, samt de under ifrågavarande år till Riksgälds-konto¬
ret influtna eller derifrån utbetalda medel funnits ordentligen verificerade.
Revisorerne, som i sammanhang med granskningen af nyssnämnde hufvudbok
genomgått och med sjelfva räkenskaperna jenifört de räkenskapsutdrag, sorn, enligt
reglementets föreskrift, blifvit sammanfattade och från trycket utgifna samt med all¬
männa tidningarne utdelade, hafva funnit dessa utdrag med räkenskaperna öfverens¬
stämmande.
- 89 —
Likaså hafva Revisorerne, utan att någon anmärkning härvid förekommit, gran¬
skat de under sistlidet år vederbörligen fortsatta s. k. liggare, som, till följd af Rikets
Ständers beslut, i Riksgälds-kontoret föras öfver de för åtskilliga städers återuppbyg¬
gande efter dem öfvergångna eldsvådor beviljade låneunderstöd, äfvensom öfver stats¬
bidrag, som anvisats för väganläggningar och vägförbättringar samt sjösänkningar och
andra vattenaftappningsföretag.
Vid jemväl tagen kännedom om den af Fullmäktiges Sekreterare fortsatta anteck¬
ningsbok öfver alla, på grund af 1860 års reglemente, till utgående från Riksgälds-kon¬
toret anvisade statsutgifter samt öfriga detta verk åliggande utbetalningar, hafva Reviso¬
rerne funnit, att omförmälde anteckningsbok, deruti hvarje af Fullmäktige mottaget
Kongl, bref, äfvensom andra rörande Riksgälds-kontorets utbetalningar meddelade un¬
derrättelser och fattade beslut, till sitt hufvudsak liga innehåll antecknats, blifvit förd på
ett både fullständigt och noggrannt, sätt.
Samma omdöme hafva Revisorerne funnit sig böra meddela om den på enahanda
sätt af Fullmäktiges Sekreterare upprättade och fortsatta anteckningsboken öfver Riks¬
gälds-kontoret, enligt nu gällande reglemente, åliggande utbetalningar.
Enligt hvad Revisorerne af Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år in-
hemtat, hafva, de till förvaltningskostnader vid detta verk hänförliga utgifter samt der¬
ifrån utgående pensioner utgjort följande belopp, nemligen:
Fullmäktiges honorarier samt aflöning till Riksgälds-kontorets tjenste¬
män och vaktbetjening R:dr 68,566: 67.
Resekostnads-ersättningar för de i Stockholm icke bosatte Fullmäktige » 647: 25.
Gratifikationer och begrafningshjelp » 1,225: —
Ljuspenningar för Fullmäktige samt extra ordinarie tjenstemän och
vaktbetjening » 1,180: —
Pensioner och understöd för Riksgälds-kontorets enke- och pupill¬
kassa » 3,407: 76.
Postporto och expenser —» 5,897: 67.
R:dr 80,924: 35.
Enligt den uti sednast afgifna revisionsberättelse ineddeiade uppgift, hade de Utaf'
Riksgälds-kontoret då bestridda kostnaderna för sistförflutna riksdag uppgått till ett
belopp af R:dr 499,671: 28.
Transport: 499,677: 28.
12
Ligg arne öfver
städernas bygg¬
nadslån samt
statsbidragen
till vägförbätt¬
ringar och vat-
tenaftappnin¬
gar.
Antecknings¬
boken öfver
alla Riksgälds¬
kontoret ålagda
utgifter.
Riksgälds-kon -
lorets förvalt¬
ningskostnader.
Kostnader för
1862 och 1863
åt's riksdag.
— 9o —
Utredning af
allmänna be¬
villning ens är¬
liga belopp.
Transport: 199,677: 28.
Till följd af utbetalningar under den sedermera förflutna
tiden, har denna summa ökats med R:dr 110,000: —
så att de för samma riksdag från Riksgälds-kontoret bestridda ut¬
gifter nu uppgå till R:dr 609,677: 28;
kommande dessa kostnader och utgifter först uti innevarande års hufvudbok att afföra*.
För meddelande af en sammanfattad utredning af hvad den till Riksgälds-konto¬
ret för hvart och ett af de sednaste åren influtna allmänna bevillning utgjort, hafva Re-
visorerne låtit uppgöra nedanstående fortsättning af de utredningar i detta hänseende,
som sistlidet års revisionsberättelse, sid. (il och 62, innefattar, hvaraf äfven åskådliggö-
res det behållna öfverskott, som denna inkomst-titel årligen lemnat utöfver dess för
hvarje år beräknade belopp.
Utaf allmänna bevillning en? för av 1860 hade, enligt hvad förra revisionsberättel¬
sen omförmäler, före den 1 Oktober 1863 influtit R:dr 2,363,250: 73.
Lägges härtill den under sistnämnde års 4:de qvartal le¬
vererade bevillning för 1860 och föregående år, utgörande » 64: 53.
så uppkommer en summa af R:dr 2,363,315: 26,
hvilket sistnämnda belopp öfverstiger den, enligt 1858 års bevillnings¬
förordning, för hvart och ett af de nästföljande åren förslagsvis be¬
räknade allmänna bevillning, » 2,000,000: —
med Z. ........... ... R:dr 363,315: 26.
Enligt ofvanomförtnälda utredning uppgick det, före början af Oktober 1863, till
Riksgälds-kontoret influtna belopp af allmänna bevillningen för år
1861 till K:dr 2,460,062: 57.
Derefter hafva såsom bevillning för sistnämnde år till detta
verk ytterligare levererats:
under 1863 års sista qvartal R:dr 214: 44.
och under de 3:ne första qvartalerna af inneva¬
rande år _» 954; — » 1,168: 44.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af R;dr 2.461,231
och öfverskjuta den för år 1861 påräknade bevillningssumma, » 2,000,000
med R:dr 461,231
1.
1.
Utöfver det i 1863 års revisionsberättelse uppgifna, före den 1 Oktober samma
år, Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1862
eller R:dr 2,511,997: 3.
har samma verk af sistberörde års bevillning uppburit:
Transport: 2,511,997: 3.
— 91 —
Transport: 2,511,997: 3,
under de 3:ne sista månaderna af år 1863 R:dr 37,839: 35.
och under de trenne första qvartalerna af inne¬
varande år » 29,704: 84. 67,544: 19.
Då detta sammanräknade belopp, R:dr 2,579,541: 22.
jemföres med den vid 1859 -1860 års riksdag för år 1862 beräk¬
nade bevillningssumma, » 2,250,000: *—
så visar sig ett öfverskott å denna statsinkomst för samma år af.... R:dr 329,541: 22.
Med tillägg af de under årets lopp influtna arfs- och testamentsbevillnings-af-
gifter samt efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för den nya bevillnings-
stadgans tillämpning ej mindre inom Stockholms stad än i landsorterna blifvit från
Riksgälds-kontoret utbetaldt, har detta verk, såsom allmän bevillning för år 1863, upp¬
burit:
under sagde år R:dr 78,113: 46.
och under de 3:ne första qvartalerna af innevarande-år » 2,518,174: 71.
eller tillsammans R:dr 2,596.288: 17,
hvilket belopp öfverstiger den för år 1863 beräknade bevillnings¬
summa,.. » 2,250,000: —,
med R:dr 346,288: 17.
I afseende pä förhållandet med förbindelserna för de fordna Svenska statslånen i Förbindelserna
Brabant, har, så vida af Fullmäktiges protokoller kunnat inhemtas, någon förändring ^Jå\tats-
icke efter sednaste statsrevision inträffat. ianen i Bra¬
bant.
Liqvklen angå¬
ende statsver¬
kets öfverskott
och besparingar
för är 1862,
utgörande de under åren 1861 och 1862 ä första hutvudtiteln upp¬
komna besparingar dels ä anslaget till Kronprinsens och Kron¬
prinsessans hofhållning, enligt den för åren 1858—1860 gällande
riksstat, dels å det vid 1859 och 1860 års riksdags statsreglering
anvisade årliga anslag till Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias
hofhållning; hvilka besparingar, enligt 216 § i nu gällande regie-
Transport: 3,763,582: 32.
Enligt den i Riksboksluts-kontoret, på grund af 1862 års rikshufvudbok, upp¬
gjorda, och under nyssförlidne Augusti månad Riksgälds-kontoret tillställda liqvid, angå¬
ende öfverskotten, besparingarne och bristerna för nämnde ar, uppgingo de behållna och
Riksgälds-kontoret tillgodoförda öfverskotten å samma års stats¬
inkomster till R:dr 3,444,674: 76.
samt besparingarne å förslagsanslagen till » 46,119: 56.
hvarjemte i samma liqvid förts Riksgälds-kontoret till godo » 272,788: —
_ 92 —
Det, enligt riks-
staten> anvisade
bidrag för be¬
stridande af
Riksgälds- kon¬
torets utgifter.
Transport: 3,763,582: 32.
inente samt Kongl, brefvet den l sistlidne April, skulle för åren
1861, 1862 och 1863 med tillhopa 392,788 R:dr från K ongl. Stats¬
kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Deremot hade uti samina liqvid Riksgälds-kontoret påförts
bristerna uti förslagsanslagen för år 1862, R:dr 668,145: 90.
äfvensom ersättningen till indelningshafvare för
upphörd rättighet till forsellöns åtnjutande, » 62,872: 86.
och godtgörelse för aftjenad och under ifrågava¬
rande år till tjenstemäns sterbhus utbetald be¬
grafningshjelp, » 16,548: 74. R:dr 747,567: 50.
Efter afdrag af de Riksgälds-kontoret sålunda påförda er-
sättningssummor, utgjorde det samma verk tillkommande saldo ett
belopp af R:dr 3,016,014: 82.
hvartill kommer 1862 års afbetalning å det vid riksdagen åren
1853 och 1854 staden Gustavia på ön S:t Barthelemy beviljade
räntefria lån, » 464: 53.
R dr 3,016,479: 35.
Utaf detta belopp har Kongl. Stats-kontoret aflemnat:
under November sistlidet år R:dr 1,000,000: —
» December samma år » 1,400,000: —
» April innevarande år » 272,788: —
» Augusti dito » 1,104: 96. „ 2,673,892: 96.
utgörande således det belopp, Riksgälds-kontoret hade att ytterli¬
gare från Kongl Stats-kontoret erhålla, R:dr 342,586: 39.
Det årliga bidraget af statsverkets inkomster, som vid 1858—1860 års riksdag,
enligt då fastställd riksstat, anslogs till bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter, har för sistlidne år med hela sitt belopp, 2,059,790 R:dr, blifvit från Stats¬
kontoret till Riksgälds-kontoret aflemnadt, nemligen:
under Februari månad
|
1863
|
med
|
R:dr
|
500,000: -
|
» Juni »
|
»
|
»
|
|
400,000: —
|
» Oktober »
|
»
|
»
|
|
459,790: —
|
» November »
|
»
|
»
|
|
700,000: —
|
|
|
|
Summa R:dr
|
2,059,790: —
|
I afräkning å enahanda bidrag för innevarande år, har Riksgälds- kontoret redan
fått från Stats-kontoret emottaga:
- 93 —
under sistlidne Januari månad R:dr 300,000:
» » Juni » " 359,950:
eller tillsammans R:dr 659,950: —
Förräntandet
af Riksgälds-
kontorets kon¬
tanta behåll¬
ning.
Utbetalda lån
och uppköpta Kapital¬
obligationer. återbetalningar.
l:sta
|
qvartalet
|
år 1863
|
1,306,500:
|
—
|
|
1,084.000
|
—
|
2;dra
|
dito af samma år
|
|
—
|
|
1,629,900
|
—
|
3:dje
|
dito af
|
dito
|
200,000:
|
—
|
|
1,233,400
|
—
|
4:de
|
dito af
|
dito
|
216,528:
|
44.
|
1,723,028:44.
|
1,447,400
|
— 5,394,700: —
|
Usta
|
dito af
|
år 1864
|
411,989:
|
32.
|
|
1,065,000
|
—
|
2:dra
|
dito af
|
dito
|
1,466,942:
|
50.
|
1,878,931: 82.
|
255,000
|
— 1,320,000: —
|
Tillsammans R:dr 3,601,960: 26. 6,714,700: —
De till Riksgälds-kontoret influtna medel, hvilka icke för dess förestående utgif¬
ters bestridande varit erforderliga, hafva Fullmäktige, jemlikt 2J0 § idet för Riksgälds¬
kontoret nu gällande reglemente, sökt att dels genom uppköp af obligationer, dels genom
utlåning emot af Fullmäktige godkänd säkerhet, göra räntebärande och för allmänna rö¬
relsen tillänglige; hvarvid Fullmäktige för de lån, som utbetalts under år 1863, merän-
dels bestämt räntan till 5 procent, då deremot för de under innevarande års förra hälft
beviljade lån räntan blifvit höjd till 6 procent; utgörande de för sadant ändamål under
berörde tider af Fullmäktige utbetalda lån samt uppköpta obligationer jemte derunder
verkställda återbetalningar af sådana lån följande summor, nemligen:
Då Revisorerne den 8 innevarande månad verkställde inventering af de låne-
och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda
kapitalbeloppet af, genom utgifna lån eller uppköpta obligationer, tillsvidare förräntade
medel 5,596,353: 20.
Riksgälds-kontorets inkomster genom upplupna räntor å de medel, som varit tills¬
vidare förräntade, hafva utgjort under sistlidet år . R:dr 378,067:^ 8.
hvaraf 166,909 R:dr 54 öre tillfallit jernvägsbyggnadsmedlen samt de för jernvägslånen
bildade amortissementsfonder.
De upplupna och till Riksgälds-kontoret under innevarande års förra hälft in¬
betalda räntor å dessa medel hafva uppgått till R:dr 153,952: 57.
Revisorerne, hvilka, såsom nyss omförmälts, anställt den vanliga inventeringen Anställda
i Riksgälds-kontoret, hafva dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäkti-
inventeringar
ges egen vård förvarade konvolut, innehållande Rikets Ständers anordning å den under
Riksgälds-
kontorets rätte-
gängs- och ut-
sökning sär en -
den-
Decharge.
— 94 —
sednaste riksdag, enligt regeringsformens 68 §, till lyftning vid infallande krig, ä Riks-
gälds-kontoret anvisade kreditivsumrna. Under samma inventering hafva Revisorerne
jemväl genomgått ofvan omförmälda lane- och säkerhetshandlingar för tillsvidare förrän¬
tade medel och dervid funnit desamma omsorgsfullt ordnade och väl förvarade samt till
antal och beskaffenhet med de upprättade förteckningarne öfverensstämmande.
Jemväl hafva Revisorerne, som vid samma tillfälle inventerat de af Riksgälds¬
kontoret mottagna och under Kommissariatets vård befintliga skuld- och borgensförbin¬
delser för beviljade och ntbetalda byggnads- och vattenaftappningslån m. fl. dylika un¬
derstöd, äfvensom de af Kongl, Majit i nåder godkända samt hos Riksgälds-kontorets
Kommissariat jemväl förvarade säkerhetshandlingar för fullgörandet af arbetsföretag,
som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda, funnit samma handlingar i god
ordning-
Likaledes blefvo de hos Kommissariatet jemväl förvarade borgensskrift^!-, rörande
bevillningen för erhållna testamenten, genomgångna samt med det öfver dessa borgens-
skrifter förda särskilda diarium jemförda; och hafva Revisorerne vid denna granskning
ej heller funnit något att erinra.
Af den berättelse, som af Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifvits, angående
nämnde verk rörande rättegångs- och utsökningsärenden, hafva Revisorerne erhållit
upplysning om dessa ärenden och deras behandlingssätt, Såvidt af denna berättelse
kunnat inhemtas, synes Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda
mål och ärenden hafva vederbörligen iakttagits.
Revisorerne, som, beträffande Fullmäktiges åtgöranden vid det nya jern vägslånets
upptagande och hvad med denna fråga eger sammanhang, här ofvan uttalat sin åsigt,
fä till Rikets Ständer hemställa, att Fullmäktige, för alla öfriga, under den tid revi¬
sionen omfattar, i afseende å Riksgälds-kontorets förvaltning fattade beslut och vidtagna
åtgärder, må erhålla full decharge.
95
För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare, Siffer¬
bo m under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit hos uppgifterna.
Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1864
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
FR. v. ROSEN,
C. A. BOGEMAN.
J. NORDENFALK.
E. ODELSTJERNA.
GUST. LAGERHJELM.
G. W. von FRANCKEN.
JOH. ER. FORSSELL.
A. BERGMAN.
På Preste-ståndets vägnar:
A. SJÖDING.
J. LUNDBERG.
ARVID MOBERGER.
E. M. TEGNÉR,
C. E. LJUNGBERG.
A. A. BERGER.
På Borgare-ståndets vägnar:
JULIUS LINDSTRÖM.
L. F. ASCHAN.
G. C. WITT.
GUST. E. WIDELL.
E. M. FALCK.
NILS ANDERSSON.
På Bonde-ståndets vägnar:
G. HULTMAN.
NILS OLSSON.
A. J. SANDSTEDT.
C. J. SVENSÉN.
H. Husberg.
— 96 —
Reservationer:
af Herr Kyrkoherden Sjöding: (pag. 79 i berättelsen.)
»Den slutmening, sora uti Revisorernes utlåtande angående Herrar Fullmäktiges
åtgärder med afseende å upptagandet af det vid sistförflutne riksdag beslutade nya jern-
vägslån förekommer näst framför den deri gjorda anmärkning om sättet för låneproto-
kollernas justering, anser jag böra ur berättelsen uteslutas, enär utlåtandet uti sin hel¬
het innefattar ett fullständigt omdöme, äfven om deri icke lemnäs rum för berörde slut¬
mening».
af Ordföranden, Herr Grefve von Rosen: (pag. 80 i berättelsen.)
»Mot det beslut, enligt hvilket Revisorerne funnit sig böra till Herrar Fullmäk¬
tige i Riksgälds-kontoret aflåta en särskild skrifvelse, med anmodan till Herrar Full¬
mäktige att. i händelse af ytterligare låneoperationer för anskaffande af medel till sta¬
tens jernvägsbygge) der, hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om erhållande
af Dess nådiga bemedling och medverkan, får jag härmedelst anföra min reservation,
enär jag anser, att de anmärkningar, som Revisorerne vid granskningen af Herrar Full¬
mäktiges åtgöranden i jernvägslånefrågan särskilt framställt mot Herrar Fullmäktiges
uraktlåtenhet att hittills begagna sig af Kongl. Maj:ts nådiga bemedling och medverkan
i denna fråga, innefattar en nog tydlig uppmaning till Herrar Fullmäktige att icke låta
en dylik uraktlåtenhet förnyas».
1 denna reservation instämde Herr Kyrkoherden Sjöding.
— 98 —
Bil. N:o 1 till 1864 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag nr Riksgälds-kontorets räken-
inkomster och utgifter
Riksmynt.
Inkomster:
Allmän bevillning 2,601,051: 32.
Observationsmedel 24,679: 1.
Stämpelafgifter för spelkort 71,866: 24.
Dito för tidningar 51,039: 58. 2,748,636: 15.
Skatteköpeskillingar 9,041: 83.
Ekeskogslösen 883: 88. 9,925: 71.
Kapitalafbetalningar å för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån 260,357: —
räntor å dessa lån... 252,429: 26. 512,786: 26.
Återbetalning af lyftade medel utaf kreditivet för ull¬
kulturens befrämjande 64,140: —
derå upplupna räntor 1,481: 36. 65,621: 36.
Återbetalningar af tillsvidare förräntade medel 4,017,600: —
jemte derå erlagda räntor 247,943: 89. 4,265.543: 89.
Ersatt förskott till inlösen af förfallna räntekuponer,
tillhörande 1854 års statslån 980: —
Aterlevererad besparing å anslaget till utdelning vid
landtbruksmöte:! af premier för husdjur, redskap
och ladugårdsprodukter af utmärktare slag 755: 41.
Dito å förslagsanslaget till gäldande af Sveriges andel
i aflösningssumman för Stade-tullens upphörande.... 1,898: 32.
Från Banko-räkniugen N:o 3 till Banko-räkningen jN:o 1
öfverförda beloppet af räntor, som å 1861 års in¬
hemska statslånsobligationer upplupit före obli¬
gationernas utlemnande, 30,650: — 33,303: 73.
Öfverskott å statsverkets inkomster samt besparingar å
förslagsanslagen: återstoden för år 186] samt i
afräkning för år 1862 4,852,427; 3.
Det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag
utaf 1863 års statsinkomster 2,059,790: —
Från Banko-räkningen N:o 2 öfverförd räntevinst å
statslånefonden 10,000: —
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1863.... 21,000: —
Aldre depositionsmedel 917: 98.
Besparing å indragne ö:te Fördelningsgenerals-lönen för
. år 1862 1,900: —
Återstoden af den till Riksgälds-kontorets utgifter an¬
visade summa utaf Rikets Ständers Banks behåll¬
na vinst sedan 1860 års början 1,666,666: 66.
Ersättning för exproprierad jord till statens jernvägs-
byggnader - 878: 75. 8,613,580: 42.
Transport: 16,250,377: 52.
skaper för år 1863, utvisande detta verks
under nämnde år.
Utgifter:
Arliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
Under 1840—1841 års riksdag beviljade statsanslag:
För häradshäktens ombyggnad och förseende ined celler samt för fän¬
gelsebyggnader i städerna, utom Stockholm
Under 1844—1845 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets sam¬
lingar för år 1862
Under 1847—1848 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
1863 års bidrag för beredande af delaktighet i Civilstatens pensions-
inrättning åt Kommissions-landtmätare samt deras enkor och barn
Under 1850—1851 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby
Under 1853—1854 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För inköp af nya inventarier åt allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
Under 1856—1858 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För åtskillige landtförsvaret tillhörande föremål II ,063: 88.
» uppförande af ny byggnad för Teknologiska Institutet 85,000: —
» nämnde Instituts aptering i dess nya lokal 30,000: —
» anskaffning af erforderliga läroapparater vid tek¬
niska skolan i Malmö 4,500: -
» slöjdexpositioners befrämjande 4,500: —
» åstadkommande af kommunikationsled från de inre
delarne af Jemtland till lämplig hamnplats vid
Nordsjön 14,500: —
» väganläggningar och vägförbättringar 10,700: —
» hamnbyggnad vid staden Falkenberg 5,000: —
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar 3,700: —
» ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by
i Pajala socken af Norrbottens län 2,500: —
» utgifning af ett planchverk öfver förnsaker och
andra historiska märkvärdigheter samt öfver me-
deltids-sigiller 3,000: —
Under 1859—1860 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
För anbringande af åskledare å Stockholms och Drott¬
ningholms Kongl, slott 375: —
y> åtskilliga landtförsvaret tillhörande föremål 693,292: 19.
Riksmynt.
300,000: —
12,137: 93.
1,050: -
7,200: —
7,500: —
7,500: -
174,463: 88.
Transport: 693,667: 19.
509,851: 81.
— 100 —
Transport: 16,250,377: 52.
Deponerade undsättningsmedel 40,000: —
Utaf trafikinkomster å statens jernvägar deponerade medel 600,000: •
Transport: 16,890,377: 52.
- 101 —
Transport: 693,667: 19.
För byggnads- och reparationsarbeten samt anskaffnin¬
gar vid Flottans stationer 133,333: 34.
» anläggande af vattenledning från Lyckeby till
Karlskrona samt 2:ne bassiner i nämnde stad 236,000: —
» rikets ekonomiska karte verks bearbetande 15,750: —
» skiften och afvittringar 141,150: —
» utbildning af Svenska trädgårdsföreningens elev¬
skola och trädgårdsföreningens befrämjande 4,500: —
» fortsättning af geologiska undersökningarne och der¬
på grundade geognostiska kartors upprättande .... 30,000: —
» gravering och tryckning af färdiga bladet utaf geo¬
logiska karteverket 8,000: —
» underhållande och förädling af Kronans nuvarande
stamholländerier samt till inrättande af nya hol-
länderier 10,000: -
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna 1,000: —
» Skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona 4.900: —
» reseunderstöd åt arbetare i näringsyrkena 3.000: —
» aflöning åt Styrelsen öfver allmänna väg- och vat¬
tenbyggnader samt dess tjenstebiträden 27,550: —
» undersökningar och inspektionskostnader vid all¬
männa arbeten 25,000: —
» Civilingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk 6,000:
» väganläggningar och vägförbättringar 121,620: —
» utförande af en brobyggnad öfver Ume-elf invid
staden Umeå 13,750: —
» understödjande af mindre ström- och årensniugs-
företag 13,750: —
* hamnbyggnad vid staden Grenna 12,500: —
» färjhålluingen vid Röhälla, Färjestaden och Beijers-
hamn på Olands vestra kust 2,870; —•
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen
af de nya jordeböckerna 24,325: —
» skatteförenklingens tillämpning å de Sala silfver¬
verk anslagna räntor 2,676: 95.
» kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader un¬
der år 1862 18,000: —
» hyresersättning åt Chefen för Kongl. Ecklesiastik¬
departementet 2,000: —
» reparationer å Linköpings domkyrka 10,000: —
» uppförande af ny byggnad åt högre elementarläro¬
verket i Orebro 15,000: —
» tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus 150,000: —
» botaniska trädgårdens i Lund flyttning 7,000: —
Transport: 1,733,342: 48.
509,851: 81.
509,851: 81.
Transport; 16,890.377: 52.
Transport: 16,890,377: 52
- 103 —
Transport: 1,733,342: 48.
För fullbordande af nationalmusei-byggnaden och den¬
sammas inredning 90,000:
» aflöning och resekostnader åt Antiqvitets-intenden-
ten 3,000: —
» uppsökande och aftecknande af inom Sverige be¬
fintliga runstenar 1,500: —
» utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar» 1,500: —
» utskrifning af riksregistraturet 3,000:
» utgifning af planchverken »Sverige, aqvarell-lito-
grafier och tontryck» samt »Fordna och närvarande
Sverige» 1,200: —
» betäckande af bristen i hospitalsfondens inkomster 40,000: —
» förvaltnings- och underhållskostnader för hospi-
talsinrättningen å Konradsberg 7,500: -—
» upprätthållande af Annéens pensionskassas pen-
sioneringsskyldighet 85,500: —
» pensionsförhöjning åt Flottans gemenskap 40,817: 50.
Under 1862—1863 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
Till Hans Maj:t Konungens hofhållning, fyllnadsanslag, 1,000,000: —
» betäckande af kostnaderne med anledning af Hen¬
nes Maj:t Enkedrottning Desiderias dödliga från¬
fälle ...'. 40,390: 94.
För vägomläggning mellan Borås och Sundholms gäst¬
gifvaregård i Elfsborgs län 55,000; —
» ombyggnad af broar m. m. å Carl Johans-vägen
i Jemtland 19,139; —
» undersökningar i fråga om norra stambanans fram¬
dragande från trakten af Märsta elier Odensala
öfver Erikssund till Grans socken 2,862: 59.
» bestridande af Sveriges andel i den för Stade- eller
Hrunshauser-tullens upphörande bestämda aflös-
ningssumma 270,000: —
» betäckande af uppkommen brist vid bestridande af
utgifterna för en år 1861 verkställd vetenskaplig
expedition till Spetsbergen 18,947: 84.
» fortsättningen af gradmätnings-rekognoscering ä
Spetsbergen 10,000: —
» inköp af en del utaf den Kammarherren G. D.
Lorichs i lifstiden tillhöriga mynt- och medalj¬
samling 17,832: —•
» inlösen af Riksgälds-sedlar 383: 50.
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel'.
Till folkskolelärare-seminarierna 44,725: 41.
» understöd för seminarie-elever 10,665: —
Transport: 55,390: 41.
509,851: 81.
2,007,359: 98.
1,434,555: 87.
3,951,767: 66.
Transport,: 16,890,377: 52.
Transport: 16,890,377: 52.
— 105 —
Transport: 55,590: 41.
Till förbättrande och underhållande af undervisnings-
materielen vid folkskolorna 1,629: 1.
» arfvoden och resekostnader för folkskole-inspektö-
rer 24,065: 19
» löneförbättring åt folkskolelärare 26,838: 63.
» folkskoleväsendets utveckling i allmänhet 10,675: 9.
Lyflade kreditiv summor:
Utaf kreditivet till betäckande af deri genom de nya
pensionsstaternas tillämpande uppkomna brist i
Arméens pensionskassas inkomster 129,543: 84.
» dito för fårskötselns och ullproduktionens befräm¬
jande 89,360: —
Af upplupna räntor ä innestående lösen för ekeskog
Låneunderstöd:
För anläggning af jernväg från Borås till statens
vestra stambana 718,000: —
» odlingsföretags befrämjande genom vattenaftapp-
ningar och sjösänkningar 54,050: -
Kapitalafbetalningar å Riksgäld s-kontorets skulder ... 233,250: —
Räntebetalningar för dito 151,585: 89.
1863 års anslag till ränta och amortissement för 1855
års inhemska fonderade statslån 13,655: —
för 1858 års jern vägslån 8,217: 21.
» 1860 » dito 283,220: 5.
» 1861 » inhemska fonderade statslån 134,326: -
Förskjutna medel till fortsättning ef statens jernvägsbyggnader
Omkostnader för det af Rikets sednast församlade Ständer beslutade
jervägslån
Tillsvidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor
Riksdags- och revisionsko st nader rn. m.:
Förskjutna kostnader för 1862—1863 års riksdag 495,000: —
Dito » nästkommande dito 271: 81.
Dito » Rikets Ständers hus 2,000: —
Kostnader för 1862 års statsrevision 2,178: 13.
Dito » 1863 » dito 8,618: 36
Aflöning och expenser till Rikets Ständers Justitie-om-
budsman och hans Expedition 15,456: 90.
För komplettering af det i Rikets Ständers hus inrät¬
tade arkiv af riksdagshandlingar m. m 11)5: 14.
Aflöning för Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli¬
direktion 150; —
Transport:
3,951,767: 66.
118,598: 33.
218,903; 84.
8,000 •
772,050: —
384,835: 89.
439,418: 26.
2,953,729: 97.
471: 83.
5,755,671: 58.
523,870: 94.
15,127,318: 30.
14
Transport: 16,890,377: 52.
Summa R:mt R:dr 16,890,377: 52.
- 107 —
Transport: 15,127,318: 30.
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m.:
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds¬
kontoret 83.264: 37.
Arfvoden och kostnader för allmänna bevillningens ut¬
taxering 35,913: 19.
Kostnader för stämpling af spelkort 7,039: 26.
Dito för tidningsstämplingen 4,500*. —
Observations- och indrifningsarfvoden till tjenstemän
i Kongl. Kammar-rätten 3,221: 98.
Expektanslön åt en vaktbetjent vid f. d. General-assi-
stans-kontoret 482: 44. 134,421: 24.
Fromma stiftelsers andelar i kortstämplingen 34,813: 60.
Restitution af erlagd testamentsbevillning 626: 9.
Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer 2,000: —
Inkomster utöfver utgifter år 1863 1,591,198: 29.
Summa R:mt R:dr 16,890,377: 52.
Stockholm den 14 Oktober 1864.
H. Hnsberg.
108
Bil. N:o 2, a.
KONTRAKT.
Sedan Sveriges Rikes Ständer vid sednast förflutne riksdag beslutat och åt sina
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uppdragit att, genom upplåning mot fonderade, på år¬
lig amortering ställda obligationer till ett belopp af Trettiofem (35) millioner Riksdaler
Riksmynt, anskaffa medel till fortsättande af jernvägsbyggnaderna inom riket, och Kongl.
Majit detta beslut, enligt derom den 23 Oktober 1863 utfärdad, i Svensk Författnings¬
samling för samma är N:o 52 införd kungörelse, i nåder godkänt och fastställt, har om
upptagande af detta statslån nedanstående kontrakt blifvit afslutadt emellan Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret, på svenska statens vägnar, på ena sidan, och bankirhusen John
Harrish Schröder & Comp. i London, Emil Edånger & Comp. i Paris, H. J. Merck &
Comp. i Hamburg, Gebrilder Bethmann i Frankfurt am Mayn och Raphael Edånger i
Frankfurt am Mayn, på den andra.
§ I-
Ifrågavarande lånebelopp, Trettiofem millioner Riksdaler Riksmynt, öfvertages en¬
ligt nedanstående närmare bestämmelser af förenämnde bankirhus John Harrish Schrö¬
der & Comp. i London, Emil Edånger & Comp. i Paris, H. J. Merck & Comp. i Ham¬
burg, Gebrilder Bethmann i Frankfurt am Mayn och Raphael Edånger i Frankfurt arn
Mayn, till inbetalning i engelskt mynt, och beräknas till Två millioner Livré Sterling.
§ 2.
Låneöfvertagarne förbinda sig gemensamt, ehuru ej solidariskt, att af det till Två
millioner Livré Sterling beräknade lånebeloppet ovilkorligt öfvertaga en fjerdedel med
Femhundratusen Livré Sterling.
De förbehålla och förbinda sig vidare att fjorton dagar efter den, då underrät¬
telsen om underskrifvandet här i Stockholm af detta kontrakt anländt till bankirhuset
John Harrish Schröder J Comp. i London, hvilken underrättelse bör samma dag, på
hvilken kontraktet undertecknats, per telegraf afgå, gifva Riksgälds-kontoret tillkänna,
huru stor del af lånet, de ytterligare vilja ovilkorligt öfvertaga.
Det belopp af lånet, som sålunda enligt lista och 2:dra punkterna ovilkorligt af
dem öfvertagits, skall vid följande terminer, i qvoter efter nedanstående procentberäkning,
oafkortadt ställas (ill Riksgälds-kontorets disposition, nemligen i
— 109 —
den I Maj innevarande år, 20 procent,
den 1 Juni » » 20 procent,
den 1 Juli » » 20 procent,
den 1 Augusti » » 20 procent,
den I September » » 20 procent;
lånets öfvertagare likväl medgifvet att, der de det önska, verkställa dessa inbetalningar
tidigare, eller i större summor, dock med förbehåll, att hvarje sådan tidigare eller för¬
skottsvis skeende inbetalning tillkännagifves Riksgälds-kontoret genom bref, hit ankom¬
met åtta dagar före inbetalningsdagen.
Inbetalningarne skola fullgöras till det eller de bankirhus i London eller Ham¬
burg, som Riksgälds-kontoret dertill utser och bemyndigar.
§ 3.
Om den öfriga delen af det i 1 § bestämda lånebelopp, eller den sorn återstår
sedan afdrag skett af ofvannämnda 500,000 Livré Sterling och hvad ytterligare kan, en¬
ligt 2 §, på den ovilkorligt öfvertagna låneandeleu belöpa, är aftaladt och faststäldt:
!) att det skall vara ofvannämnde låneöfvertagare förbehållet, att före eller på
de dagar, som här nedan uppgifvas, sig yttra, huruvida de vilja antingen hela denna
återstående låneandel, eller större eller mindre belopp deraf, dock i ingen händelse un¬
der 15,000 Livré Sterling, ytterligare öfvertaga;
2) att de om denna sin önskan skola på ändamålsenligt sätt underrätta Fullmäk¬
tige i Riksgälds-kontoret sednast den 1 September innevarande år, eller derförinnan,
dock efter det de i § 2 omförmälda fjorton dagar tilländagått, eller den 1 nästkomman¬
de December, eller derförinnan, eller den 1 Maj 1865, eller derförinnan;
3) att hvad de å någon af de till dessa terminer hörande dagar förklarat sig vilja
af den i denna § omförmälda låneandel öfvertaga till inbetalning, oafkortadt skall inbe¬
talas eller ställas till Riksgälds-kontorets disposition, med ett tillägg (Aufgeld) derutöf¬
ver, Hiksgälds-kontoret till godo, hvilket tillägg skall a) för hvad som till den 1 Sep¬
tember blifvit till öfvertagande anmäldt utgöra en procent af det inbetalda beloppet,
b) för hvad som blifvit efter den 1 September till den 1 December till öfvertagande an¬
mäldt, två procent, och c) för hvad som efter den 1 December detta år till den 1 Maj
1865 blifvit till öfvertagande anmäldt, tre procent af det inbetalda beloppet; egande
alltså Riksgälds-kontoret för hvarje hundrade, hvarå inom ifrågavarande låneandel obli¬
gation af detsamma utgifves, att enligt punkten a) erhålla 101, enligt punkten b) 102,
och enligt punkten c) 103 procent;
4) att, derest icke, utöfver den i 1 mom. 2 § omförmälda fjerdedel af lånet, minst
ett belopp af 500,000 Livré Sterling blifvit antingen al ifrågavarande låneandel till öf¬
vertagande anmäldt, eller inbetaldt, till den 1 December innevarande år, eller ock till
öfvertagande anmäldt under de fjorton dagar, om hvilka i 2 och 3 momenten af 2 § talas,
Riksgälds-kontoret skall vara berättigadt att efter sitt godtfinnande förfoga öfver hela
det obligationsbelopp, som motsvarar hvad af hela lånebeloppet till den dagen icke blif¬
vit till öfvertagande anmäldt eller inbetaldt; och
— 110 —
5) att hvad den 1 Maj 1865 till inbetalning öfvertages och anmäles bör, vid ena¬
handa påföljd, omfatta hela det belopp, som då ännu af ifrågavarande låneandel kan
återstå.
§ 4
Derest de i 4 mom. 3 § omförmälda 500,000 Livré Sterling, som sednast den 1
December detta år böra vara till öfvertagande anmälda, blifvit inom behörig tid öfver-
tagna, bör inbetalningen deraf verkställas sednast
den I April 1865 med Livré Sterling 170,000,
den 1 Juni samma år med » » 170,000,
den 1 Augusti samma år med » » 160,000,
Hvad den anpart angår, som derefter af hela lånebeloppet återstår, bör, derest äfven den
till fullo blifvit till inbetalning öfvertagen, inbetalningen af densamma verkställas sednast
den 1 December 1865 med Livré Sterling 250,000,
den 1 Maj 1866 med » » 250,000,
den 1 September 1866 med » » 250,000,
den 1 December 1866 med » » 250,000.
Skulle ej så stor anpart till inbetalning återstå, bör hvad som återstår sednast
på samma dagar i förhållande till nyssnämnde summor inbetalas; låneöfvertagarne dock
förbehållet, att inbetalningarne tidigare, eller med större belopp, verkställa på sätt i
2 § sägs.
§ 5.
För hela det belopp af ifrågavarande lån, som låneöfvertagarne enligt bestäm¬
melserna här ofvan förbundit eller förbinda sig att inbetala, utfärdas af Riksgälds-kon-
toret på innehafvaren lydande, från hans sida ouppsägbara obligationer med bestämd år¬
lig ränta och försedde med likaledes på innehafvaren lydande kuponer för räntans utbe¬
talning halfårsvis.
Alla hithörande obligationer utgifvas på engelska språket med bredvid stående
ordalydelse på svenska och dateras den 1 Maj. Räntekuponerna utgifvas likaledes på
engelska språket och utsättas deri den 1 Maj och den 1 November såsom förfallodagar
för halfårsräntans utbetalning.
Det tillkommer låneöfvertagarne att bestämma obligationernas valörer; dock må
valören ej få understiga femtio Livré Sterling och ej slutas på annat, än halft eller helt
hundratal. De ega ock föreslå ej mindre obligationernas och räntekuponernas lydelse,
än den plan, efter hvilken lånets amortering halfårsvis skall ordnas; och böra förslag
härtill sednast två månader från den dag, detta kontrakt underskrifves och dateras, af
lånets öfvertagare öfverlemnas till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilka så snart ske
kan skola sig yttra, huruvida förslagen af dem godkännas.
§ 6.
Låneöfvertagarne äro berättigade, att sednast tre månader från den dag, de i
hästföregående § omnämnda förslag blifvit tili Riksgälds-kontoret inlemnade, från detta
— lil —
Kontor utbekomma vederbörligen underskrifna, med räntekuponer försedda obligationer
till belopp, som enligt de i detta kontrakt bestämda grunder motsvarar verkställda in¬
betalningar.
Under tiden står det låneöfvertagarne öppet att på af dem föryttrade belopp af
lånet utgifva interimsförskrifningar i eget namn, hvilka dock endast för sina utgifvare
äro bindande.
§ 7.
För hvarje till låneöfvertagarne öfveremnad, till ifrågavarande lån hörande, obli¬
gation äro desse förpligtade att godtgöra Riksgälds-kontoret den ränta, som å samma
obligation, enligt de ännu då ej förfallna räntekuponer, af hvilka den åtföljes, dittills
upplupit. Det är likväl aftaladt, att sådan ränte-återbäringsskyldighet ej skall ega rum
i fråga om kuponerna för första halfåret till de obligationer, hvilka utgifvas i utbyte
mot de inbetalningar, som på behöriga tider fullgjorts i följd af de låneöfvertagelser,
om hvilka i 1 och 2 mom. 2 § närmare bestämmes.
§ 8.
Vid inbetalningar på ifrågavarande lån får något afdrag eller s. k. kapitalrabatt
icke ega rum,
För hela det belopp af lånet, som enligt bestämmelserna i det föregående blifvit
af låneöfvertagarne inbetaldt, skall en annuitet, utgörande fem och en half (5^) procent
af det inbetalda beloppet, erläggas och till dess afliqviderande ett motsvarande årligt
anslag i Riksgälds-kontoret afsättas. Denna annuitet, som för hela lånebeloppet, beräk-
nadt till två millioner Livré Sterling, uppgår till Etthundratiotusen (110,000) Livré Sterling,
skall utgå under en tid af femtiofyra (54) år, räknade från den 1 nästkommande Maj, och
utbetalas halfårsvis på sätt derom i 10 § här nedan sägs, dock endast i förhållande till de
i afräkning på den öfvertagna delen af lånet gjorda inbetalningarne. Genom afliqvide-
ring af nämnda annuitet under 54 år skall hela det influtna lånet anses, så till huf¬
vudstol som till ränta, vara till fullo återbetaldt.
Riksgälds-kontoret förhålles rättighet att, efter femton (15) års förlopp från detta
kontrakts datum, öka de årliga afbetalningarne utöfver den bestämda annuiteten, eller
på en gång al pari återbetala lånets då återstående hela belopp, eller viss andel deraf;
och skall i sådant fall genom utlottning bestämmas, hvilka obligationer dervid komma
att infrias, och den ökade afbetalningen, eller tilltänkta återbetalningen kungöras på sätt
i 11 § sägs, minst tolf månader före verkställigheten.
§ 9.
Uppå hemställan af låneöfvertagarne är dem medgifvet att bestämma, huru stor
del af den i 8 § fastställda annuitet skall såsom ränta i obligationerna utsättas; dock
må denna ränta ej i något fall bestämmas öfver fyra och en half procent, och är härvid
från Riksgälds-kontorets sida dessutom fästadt det förbehåll att, enär Riksgälds-konto¬
ret uti ingen händelse är förbundet att till det inbetalda lånets förräntande och fulla
amortering utbetala mer, än den öfverenskomna annuiteten under femtiofyra år, fördel¬
— 112 —
ningen af denna annuitet i ränta och amorteringsbelopp så ordnas, att det öfvertagna
lånet varder under nyssnämnde tidslängd till fullo amorteradt.
Belopp och antal af de obligationer, som af denna, låneöfvertagarne sålunda rned-
gifna, rättighet särskildt kunna blifva en följd, skola uppgifvas i sammanhang med den
amorteringsplan, som enligt n § bör Fullmäktige i Riksgäldskontoret till pröfning före¬
läggas.
§ 10.
Riksgälds-kontoret utfäster sig att, pä sin bekostnad och risk, hvarje halfår öf¬
versända och för samtlige låneöfvertagares räkning i London tillhandahålla bankirhuset
John Harrish Schröder & Comp. erforderlig valuta tor den hälft af den öfverenskomna
annuiteten, som på de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer då till betalning för¬
fallit. Denna valuta bör fjorton dagar före förfällodagen hafva kommit nämnde bankir-
hus till handa i på London ställda vexlar eller invisningar, så vidt derom annan öfver¬
enskommelse för tillfället ej träffats.
Räkningen med Riksgälds-kontoret föres, på samtlige låneöfvertagares vägnar,
af nyssnämnde bankirhus. Upphör detsamma innan lånet blifvit till fullo liqvideradt,
skall efter öfverenskommelse emellan Riksgälds-kontoret och låneöfvertagarne annat ban¬
kirhus (eller bank) i London få i uppdrag det bestyr, som förut tillhört det förra.
§ 11-
De fö:* lånets successiva amortering erforderliga utlottningar verkställas i Stock¬
holm inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret den första söckendagen i Januari och Juni
månader hvarje år. Vederbörande låneöfvertagare, sjeltve eller genom ombud, ega der¬
vid närvara och derjemte tillkalla den engelska eller annan Konsul i Stockholm.
Genom hvarje sådan atlottning bestämmes, hvilka obligationer skola inlösas den
1 Maj och hvilka den 1 November samma år. Huruledes utlottniugarne utfallit, kun¬
göres genom Riksgälds-kontorets försorg och på dess bekostnad i Sveriges officiela tid¬
ning och i tre utländska tidningar, som af låneöfvertagarne dertill uppgifvas. På sam¬
ma sätt kungöras den i § 8 omförmälda ökade afbetalning, eller tilltänkta återbetalning
och öfriga förhållanden, som afse detta lån.
§ 12.
Utlottningarne skola omfatta samtliga de obligationer, som för lånet blifvit utfärda¬
de, eller i hvilka detsamma enligt amorteringsplanen fördelats, härunder således inbe-
gripne äfven de obligationer, hvilka tillhöra den i § 3 omförmälda andel af länet.
Varder obligation utlottad, innan den för densamma belöpande betalning blifvit
af låneöfvertagarne erlagd, må den ej frän Riksgälds-kontoret utlemnas, utan deremot
annulleras. På samma sätt förhålles med redan förfallna räntekuponer. Bevis öfver
annullering af sådan obligation skall låneöfvertagarne meddelas, och obligationens belopp
vid näst skeende inbetalning afräknas så, som hade det då blifvit af låneöfvertagarne
till fullo erlagdt.
— 113 —
§ 13.
Obligationsinnehafvare, sora det önskar och derom sednast en månad före för-
fallodagen hos Riksgälds-kontoret gör anmälan, eger der fä lyfta beloppet af utlottad obli¬
gation, eller förfallen räntekupon. Hvad i anledning deraf till obligations- eller kupons-
innehafvaren omedelbart utbetalas, skall afräknas och innehållas på de enligt § 10 till
annuitetsliqvidernas fullgörande afgående remissor.
§ 14-
För bestyret med den inlösning af till detta lån hörande utlottade obligationer
och förfallna räntekuponer, sora utom Sverige eger rum, äfvensom för redovisningen öf¬
ver de för sådant ändamål emottagna medel, erlägger Riksgälds-kontoret till det ban¬
kirhus, som, enligt öfverenskommelse mellan Kontoret och låneöfvertagarne, fått sig be¬
fattningen härmed uppdragen, till vedergällning ett arfvode af en half (|) procent af de
utlottade eller förfallna och utom Sverige inlösta obligationers och räntekuponers belopp.
Nyssnämnde redovisning samt infriade obligationer och kuponer skola till Riks¬
gälds-kontoret öfversändas eller efter öfverenskommelse på uppgifvet ställe deponeras
sednast tre månader efter förfallodagen; börande alla till de infriade obligationerna hö¬
rande, icke förfallna räntekuponer äfven då aflemnas.
§ 15.
Obligationer och räntekuponer, som till betalning äro förfallna, men icke inom
två år efter deras förfallotid till inlösen företes på någotdera af de i obligationerna upp¬
gifna betalningsställen, varda derefter endast hos Riksgälds-kontoret i Stockholm inlösta;
och skola fördenskull de i följd af § 10 till annuitetens afliqviderande öfversända medel,
som icke inom sagda tid blifvit för dermed afsedda ändamål använda, till Riksgälds¬
kontoret ofördröjligen, jemte vederbörlig redovisning, återställas.
§ 16.
Innehafvare af obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke inom femton (15) år ef¬
ter deras genom utlottning eller uppsägning bestämda och vederbörligen kungjorda för¬
fallotid hos Riksgälds-kontoret uttages, såsom ock innehafvare af räntekuponer, som icke
blifvit till inlösen hos Riksgälds-kontoret företedda inom tio (10) år från deras förfal¬
lodag, hafva förlorat all vidare rätt till betalning. De för sådana obligationers och ku-
poners inlösande afsedda medel hemfalla till Riksgälds-kontoret.
§ 17.
De i detta kontrakt upptagna aftal och bestämmelser få icke före början af näst¬
kommande September månad offentliggöras, så vidt de ej anses böra intagas uti obliga¬
tionerna och räntekuponerna, eller sådant ej påkallas af de för låneaffärens verkställig¬
het erforderliga åtgärder, eller af andra särskilda omständigheter.
§ 18.
Riksgälds-kontoret berättigas att till dess full inbetalning skett af de lånebelopp,
15
114 —
som, enligt bestämmelserna här ofvan, låneöfvertagarne sig åtagit, hos bankirhusen John
Harrish Schröder <fc Comp. i London, eller H. J. Merck dt Comp. i Hamburg, när om¬
ständigheterna kunna dertill föranleda, begagna en kredit för högst sjutiofemtusen Livré
Sterling, mot en provision af en fjerdedels procent pro anno af det begagnade beloppet;
och skall hvad af denna kredit finnes vid någon af de för lånets inbetalning här ofvan
bestämda terminer vara begagnadt afräknas ä den då till inbetalning förfallna andelen
af lånet.
§ 19.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret förbinda sig att ä detta lånekontrakt ofördröj¬
ligen anhålla om Kongl. Maj:ts nådiga sanktion.
Codicille:
Det är särskildt aftaladt och öfverenskommet att, derest hela det i 1 § utförda
lånebelopp af längifvarne i öfrigt öfvertages till inbetalning, Riksgälds-kontoret af de tili
ifrågavarande län hörande obligationer för sin räkning öfvertager och behåller ett belopp,
motsvarande tvåhundrafemtiotusen (250,000) Livré Sterling, hvilka komma att afräknas
pä de i kontraktet bestämda sednaste inbetalningarne. Inom två år från detta kontrakts
datum må någon försäljning af dessa obligationer icke ega rum, utom till Svenska Riks¬
banken, derest anledning till sådan öfverlåtelse förekomme. Vidtager Riksgälds-konto¬
ret försäljning af samma obligationer, under något af de fem näst derpå följande åren,
skall af försäljningspriset en procent låneöfvertagarne tillkomma; och skola desse vara
förpligtade att försäljningen utan annan ersättning ombesörja, om densamma al Riks¬
gälds-kontoret åt dem uppdrages. Har, efter hvad ofvan är sa.gdt, Svenska Riksbanken
blifvit af obligationerna till större eller mindre del innehafvare, skola enahanda förbin¬
delser, som de nu bestämda, äfven för den blifva gällande.
Af detta på engelska och svenska språken affattade lånekontrakt, som i tillkal¬
lade vittnens öfvervaro blifvit undertecknadt, äro två lika lydande exemplar utfärdade.
Stockholm den 23 Mars 18(i4.
Rikets Ständers Fullmäktige i Riksgälds-kontoret:
W. F. TERSMEDEN. C. G. HIERTA. M. WOLFFELT.
J. J. NORDSTRÖM. J. W. BECKMAN. F. W. ÖFVERSTRÖM.
AND. BERG. J. F. GRÅÅ. F. A. RINMAN.
A. MEDIN. SAMUEL ÖDMANN. CARL NETTELBLADT.
(Sigill.)
C. G. Stuart.
J. HENRY SCHRÖDER & C:o.
— 115 —
År 1864 den 23 Mars, inför undertecknad, Notarius publicus i Stockholm och
derjemte på samma gång närvarande nedanskrifne vittnen, hafva nedannäinnde Svea Ri¬
kes Ständers Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret: Brukspatronen Friherre Wilhelm
Fredrik Tersmeden, Kapiteuen Carl Gustaf Hierta, Majoren Mauritz Constantin Wolffelt,
Komministrarne Johan Wilhelm Beckman och Fredrik Wilhelm Otterström, Grosshand-
landen Anders Berg, Justitie-borgmästaren Johan Fredrik Gråå, Grosshandlanden Fredrik
Adolf Rinman samt förre Riksdagsfullmäktige Auders Medin, Samuel Ödmann och Carl
Nettelbladt, erkänt innehållet af och egenhändigt underskrifvit förestående kontrakt, hvil¬
ket ock blifvit af Sekreteraren i bemälde Herrar Fullmäktiges Expedition, Herr Kommis¬
sarien C. G. Stuart, i min, Notaries, och vittnenas närvaro, egenhändigt kontrasigneradt
Ofver hvilket allt detta mitt embetsintyg härmed, pä begäran, meddelas. Stock¬
holm, sorn ofvan.
(Sigill.)
Vittnen:
Ferd. Svennson,
Notariat-sekreterare.
Claes Westman.
Hofrätts e. o. Notarie
Bil. N:o 2. 6.
Sedan ofvanstående kontrakt blifvit af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret i Stock¬
holm undertecknadt, har vid ytterligare slutlig öfverläggning emellan undertecknad, deras
hit afsände Deputerade, på ena sidan och låneöfvertagarne på den andra, det här i Paris
blifvit aftaladt och bestämdt, att nedanstående dels tillägg i, dels ändringar af kontrak¬
tets ofvanstående innehåll skola införas och blifva de gällande, nemligen:
§ 1. att denna f skall erhålla denna lydelse: »Ifrågavarande, endast till fortsät¬
tande af jernvägsbyggnader bestämda, lånebelopp, tretiofem millioner Riksdaler Riksmynt,
öfvertages af ofvannämnda bankirhus till inbetalning i engelskt mynt och fastställes till
två millioner Livres Sterling.
§ 2. att de i 2 mom. af denna § bestämda fjorton dagar skola räknas frän den
elfte innevarande April;
att i stället för de här utsatta inbetalningsterminer skola dertill bestämmas:
den
|
15
|
April
|
innevarande
|
år,
|
20
|
procent:
|
den
|
15
|
Maj
|
»
|
»
|
20
|
procent;
|
den
|
15
|
Juni
|
»
|
»
|
20
|
procent;
|
den
|
15
|
Juli
|
»
|
»
|
20
|
procent;
|
den
|
15
|
Augusti
|
»
|
»
|
20
|
procent;
|
Ex officio:
W. d' Aubigné,
Notis pubhs.
— 116 —
att orden: »genom bref, hit ankommet» etc. skola utbytas mot orden: »genom
bref eller telegramm, hit ankommet» etc; och
att inbetalningar, som skola ske på andra orter än i London, verkställas »på
Riksgälds-kontorets risk och kostnad».
§ 5. att alla för lånet utfärdade obligationer skola dateras den 15 April detta
år, och förfallodagarne för halfårsräntans utbetalning i räntekuponerna bestämmas till den
15 April och den 15 Oktober, så att förfallodagen för första halfårskuponen blir den 15
Oktober detta år;
och att det skall vara bankirhuset John Henry Schröder & Comp. förbehållet att
bestämma, på hvilka andra orter, än London, räntekuponer skola kunna, utan ansvar och
särskild kostnad för Riksgälds-kontoret, till inlösen företes.
§ 8. att orden: »femtiofyra år, räknade från den 1 nästkommande Maj» skola
utbytas mot orden: »femtiofyra år, räknade från den 15 nästkommande April».
§ 11. att de här omförmälda två årliga utlottningar endast en gång om året be¬
höfva anställas, nemligen den första söckendagen i Januari månad hvarje år;
att orden: »hvilka obligationer skola inlösas den 1 Maj och hvilka den 1 Novem¬
ber» skola utbytas mot orden: »hvilka obligationer skola inlösas den 15 April och hvilka
den 15 Oktober»;
och att de här bestämda offentliggörelser skola införas i sex, i stället för i tre,
tidningar.
§ 19. att denna § skall utgå.
Om inbetalningarne på lånet, eller om indragningarne af de till inbetalning derpå
förfallna belopp, är aftaladt och öfverenskommet: att Riksgälds-kontoret eger derpå ut¬
ställa vexlar; att dessa vexlar af bankirhuset John Henry Schröder & Comp. i London
genast accepteras; dock skola dessa vexlars förfallodagar, i hvad angår den fast öfver-
tagna andelen, £ St. 500,000, så utsättas, att de icke inträffa tidigare, än nittio dagar
från den dag, hvilken enligt detta kontrakt skall såsom inbetalningsdag anses för de be¬
lopp, hvarinom vexelbeloppet faller; och kunna alltså med detta förbehåll vexlarne för
öfrigt utställas på hvilken som helst af nu nämnde nittio dagar.
Innehållet af codicillen skall förändras derhän, att de i densamma omförmälda
obligationer till belopp af 250,000 Livres Sterling af Riksgälds-kontoret öfvertagas till
emissionspris i London, hvaremot det skall vara berättigad! att, utan erläggande af nå¬
gon afgift till låneöfvertagarne, vidtaga försäljning af samma obligationer när det så fin¬
ner för godt, och med skyldighet för låneöfvertagarne att kostnadsfritt ombesörja försälj¬
ningen, om de derom af Riksgälds-kontoret anmodas.
Slutligen är aftaladt, att de uti inledningen till det på svenska språket uppsatta
exemplar af detta kontrakt samt i dess 1 g omnämnde bankirhus: Gebrilder Bethmann
— 117 —
och Raphael Erlanger i Frankfurt ara Mayn, H. J. Merck (fe Comp. i Hamburg och
Emil Erlanger & Comp. i Paris, val icke skola i det på tyska språket uppsatta exem¬
plar af kontraktet namngifvas, men likväl, hvartdera för sin andel, vidblifva i förhål¬
lande till Riksgälds-kontoret oförändradt alla de förpligtelser, som detta kontrakt be¬
stämmer.
Hufvudkontraktet uppsättes endast på svenska och tyska språken.
Paris den 10 April 1864. Undertecknadt, med åberopande, hvad codicillen an¬
går, af mitt till Herr Baron Raphael Erlanger i dag aflåtna bref;
J. J. NORDSTRÖM,
i kraft af aflemnad fullmagt.
J. HENRY SCHRÖDER & C:o.
Bil. N;o 2. c.
SfadVcem bie? Sfeicfegftdnbc ©d)h)ebenb betin le|tberfloffenen Afeictisfo.qe befd)loffen,
unb ibrett SBebollniäd)tigten irn 9?eid>§=@d^ulben=®om^toir aufgetragen jabett, bäfe burd)
2(nleii)e gegen fonbirte, atif jctferlicbe Slmortifation geftellte Obligationen ju einent Selaufe
nott 35 ÖJfiHionen Sfr. Strof (Sfeid)gmunje) ©fiffel befdfäfft merten follen jnr gortfefeung
ber @ifenba5)itbauten im 9Jeid)e, unb ©r. Äöniglidjett ©fajeftät biefer §8efd)Iufe, lauf ber
hamber ben 23 Öctober 1863 aubgefertigten, in ber ©cfemebifdjen ®efe|fainmlung fur ba§
Safer 1863 Sfr. 52 eingefiilyrten $unbmad)ung in ®naben gerubt feftpfMen, fo ift nad)=
fofgenber ©ontract uber bie Slufnafeme biefer ©taatbanleilje abgefd)!offen murben, jmifdjen
ben 33ebol(mäd)tigfeit im Sfeicb8=@d)ulben=@omi)toir, bon megen beg ©cfemebifdjen ©taat?
einerfeits unb bein Santfeaufe Sofytt fgenri) ©dsröber <fe ®:ie in fionbon anbererfeitb.
§ 1.
2)er 33clauf bet in gragc ftefeenben, ttur jttr 'gortfegung ber ©ifenbafenbauten be=
ftimmten inleifee bon 35 ©fiflionen Sfr, ©efemebifefee Sfeidjbnuinje roirb lauf untenftel)en=
ben nalgren äkftiininungen bott bent borgenattnfen SSanffeaufe jur ©injafelung in englifdjer
©funje iibernommeit uttb auf 2 ©Unionen £ibreb ©ferling effectib nåd) beiberfeitiger lie*
bereinfunff beffinmtf.
- 118 —
§ 2.
Jie Slnleiheubernebmer i>evpflicf)ten fich oon tein ju 2 Millionen SioreS Sterling
feftgefegten 3lnleil)ebetrage j ju 500,000 SioreS ©lerling feft ju fibernehmen; fie behållen
fid> oor unt oerpflid)ten fid) meiter, binuen 14 $ageu liad) tern Jage, 100 tie Sta ehrid) t
oon ber^ ttnterfd)reibung biefes föontracteS bier in @toctl)olni ju tern S3an(f)aufe $ol)n
§envi) Schröter efe ©:ie in Sonton angelangt fein loirt, ioeld)e öon benifelben Jage, me
ber Éontract unterfd)rieben morten, per Jelegrapt) abget)en foll, tern 9teid)ä=S'd)ulöen=
Comptoir ju miffen ju geben loie gropen Qlntfjeil ter 21nleil)e fie nöd) fij meiter fibers
nel)men looden. Jer 33elauf ber 2fnleihe=©umme, ter auf folcke SBeife nåd) tern l:ten
unt 2:ten fpuntten fij fibernommen morten, foll bei folgenten Jetminen in Öuoten nåd)
untenftehenber Sfkojentberedinung unoerffirjt tern 9teid)S=Sd)ulten=(£emptoir jur Ji5poft=
tion in Sonton geftellt merten, näinlid):
ten 1 Mai teS laufenben Sahre» 1864 20 %
» 1 Suni ,, „ „ ,, 20 %
„ 1 Suli „ „ „ „ 20 %
„ 1 Slug uft „ „ „ „ 20 %
„ 1 September „ „ „ „ 20 %
Jen Uebernehmern ter Slnleil)e ftel)t jetod) offen menn fie es munfdjen, fritzer oter in
gröperen ^ Summen tiefe Géinjafjlungen ju ooOjiehen, bodh mit tern 33orbef)alte, bap fete
folcke frfiljere ober oorfd)upmetfe ju madjente ©injahlung burch ©rief f>ierl>er angelangt
8 Jage oor ber Gcinjahlung jur Äenutnip te» ;Reid)S:=e>d)ulbem©omptoirs gelangt fein
muff, Jie ©injafjlungen foflen an baS ober tie SSanthäufer in Santon oter jamburg
»olljogen merten, tie tas 9teid)S=Schulben=(£omptoir baju auSfieht oter beöellmächtigt.
§ 3.
Sn SBetreff beS fibrigen JheilS teS in § 1 beftiinmten SlnleihebelaufeS, oDer tes
JheileS ter jurficffteht, nadjbem baoon abgejogen morten bie oorgenannten 500,000 SioreS
Sterling unt maS baju laut tern 2:ten § auf ten fi£ fibernommenen Jheil teS Slnleihe-
belaufeS lommen fönnte, ift oerabretet unt feftgefteOt:
1. Jap eS ten oorgenannten Slnleiheubernehmern oorbehalten fein foll entmeber oor
oter auf ten Jagen tie unten aufgegeben merten, ju beftimmen, ob fie tiefen 3ln-
theil ter 2tnleil)e ganj ober ju einem gröpecen ober fleineren S3etrage, jetod) nicht
unter 15,000 SioreS Sterling meiter fibernehmen mollen;
2. Jap fie oon biefetn ihren SBefchluffe auf eine jmecfmäpige äBeife tie 23eoollmäd)--
tigten im 3teid)8'Sdjulben=(£omptoir benad)rid)tigen follen, fpäteftenS ten 1 Sep^
tember beS laufenten SahreS ober fruger (jetod) nach tern SBerlaufe ter im 2:ten
g befprodjenen 14 Jage.) ober ten nad)ftcn liten Jecember eter fruher, oter arn
liten Mai 1865, oter fruher;
3. Jap baS, maS fie an irgent einem oon ben Jagen, melche ju tiefen Jerminen
geboren, fibernehmen ju mollen fich erilärt huben, unoertfivjt eingeja()lt ober jur
JiSpofttion be§ 9teid)S=©d)ulben=(£omptoirS geftellt merten foll, mit einem Slufgelt
ju (Sunften beS 9teid)S=Sd)ulbem(5omptoirS, meld)eS Slufgelt ausmachen foll:
a. ffir maS bis jum 1 September jur Uebernahme angemelbet morten ift, 1 %
oon tein eingejaljlten 33elaufe,
— 119 —
b. rur ivas nåd) beni I September unb bie juni 1 december jur Uebernabme an*
gemelbet ivorben ift, 2 % unb
c. fur iöeträge, bie nåd) beni 1 december bis juni 1 SKai 1865 jur Uebernabme
angemelbet ivorben, 3 % von bein einjujai)tenben Selaufe, tvol)er folgt, bag
flir febe i OO SivreS Sterling effectiv laut beni f^untte a, 101 % laut beni
ffBunfte b, 102 % unb laut beni sjSimtte c, 103 % gejal)lt iverben follen.
4. 3)ag menn nidit auger beni, im liten sl)fomente 2:ten § gefe|ten åiiertel ber 2ln^
leibe, alfo minbeftenS im S3elaufe Von StVreS Sterling 500,000 von beni bier in
grage ftebenben 3:t>eit ber 2lnlei()e, entiveber jur Ueberiiabme angemelbet ober eiiu
gejal)lt morben ift arn :ten december beS laufenben SapreS, ober jur Uebernabme
angemelbet in ben 14 Sagen, ivovon im 2:ten unb 3:ten Étomente bes 2:ten S bie
Stebe ift, baS 3teid)8*Sctulbens&omptoir bered)tigt fein foll, nåd) feinem ffiutfin=
ben fiber ben Steftbelauf ber Dbligationen ju verfugen, meldje von bein ganjen
Slnleibebetrag tveber abgenommen nocb aufgefagt morben fein foflte, unb
5. 2)afi maS arn liten SOtai 1865 als jur @injal)lung ju ubernebnten angemelbet mirb
alle Steftftiiife einbegreifen muff, menn nidit bern Sfeid)S=Sd)ulbem=(Somptoir fiber
ben juriidgebliebenen 3U>eil bie SSerfugting iiberlaffen merben foll.
§ 4.
iffienn bie im 4:ten SDtotnente bes 3:ten £ erlväbnten 500,000 JiivreS Sterling, bie
fpäteftenS ani 15 Sluguft biefeS $al)reS jur Uebernabme angemelbet merben follen, abge-
itommen finb, follen bie @injal)lungen bemerfftelligt merben:
fpäteftenS ben liten Slpril 1865 mit ÄiVreS Sterling 170,000. —
Iden Suni „ „ „ „ 170,000.
liten Sluguft „ „ „ „ 160,000. —
Sn SBetreff ber Sfudftude, )veld)e nöd) von ber ganjen Hlnleibe fibrig finb, follen
bie ffiinjablungen, im galle baju äluffagungen gefd)eben, ftattfinben:
fpäteflenS ben 1 September 1865 mit 250,000 Sivres Sterling.
1 SDiai 1866 „ 250,000 „ „
1 September 1866 „ 250,000 „ „
1 Secember 1866 „ 250,000 „ „
SBenn fo groffe Summen jur läinjal)luug nidit ubergeblieben finb, foll baS Stefli
renbe im 25ert)ältniffe ju ben julegt vert)anbelten ‘»ummeti angenommen merben, ben
3lnleibeöbernebmern febod) unbenommen bie @injaf)lungen fritzer ober in gröjjeren Sum*
mer. ju belverfftetligen, mie im § 2 ermäbnt morben ift.
§ 5-
gör ben ganjen löelauf, ben fid) bie Uebernebmer nåd) ben obenerlvät)nten föe=
ftimmungen verpfliditet haben, ober verpfliditen einjujal)len, merben voin 9feid)S=Sd)ulben=
Comptoir auf ben Snbaber tautenbe, bon feiner Seite linauffunbbare Cbligationen mit
beftimmten jät)rlidien Sfente auSgefertigt unb mit ebenjo auf ben Snbaber lautenben (Sou*
— 120 —
pont auf bie 2lubjal)lung ber Sente l)albjä(jrlid) oerfeljen. 'Me ju ber 5lnleil>e geboren;
ben Obligationen loerben in englifdjer Sjiracbe mit einein nebenbei ftebenben UBortlaute
in fd>n>ebifc£>er Sipradje auägegeben unb ben liten 9J?ai batirt. £>ie ©outonS loerben eben-
fp in englifdjer Soradie auägégeben unb barin ber lite SJ? a i unb ber lite SoOember au»=
gefetjt, alä SSerfaHtage fair bie MSjaljlung ber ^albjäljrlidjen Sente. fommt ben
ieif)eäbernei)tnern ju bie 35aleur§ ber Obligationen ju beftimmen, jebod) fo, bag feine ber
SSaleurg unter fiinfjig £iOreä Sterling finb, unb auf (eine anbere So^l, <08 auf Ijalbe
ober ganje ljunberte gefteöt merten foll. 6§ tommt ben Mleiljeiiberneljtnern ebenfallS
ju, ben SBortlaut ber Obligationen unb ber (Soubonä Oorjufdjlagen, toie aneb ben $lau,
nacb bent bie Slmortifirung ber Mleifee f)a(bjaf)rlid) georbret loerben foll; unb follen bie
betreffenben SSorfcfeläge in biefer 33ejiet)ung bon ben Mleiljeuberneljmern fepäteftenb jloei
SJ?onate nåd) bern Sage ber Xatirung unb Unterfdjreibung tiefeä Eontracte» ben 23eOofU
mäd)tigten im Seid)ä=Sd)ulben=©omoioir uberliefert loerben unb ben Setjtgenannfen oblie=
gen fid) tiber bie Mnafjme ber Sorfdjlcige unoerjtiglid) au8jufj>red)en,
§ 6-
S)ie Uebernef)iner ter Snleilje finb beredjtigt, fpäteftenä brei SSouate nåd) bern
Sage, an loeldjem bie in § 5 eooäljnten 35orfd>Iäge oon iljuen bein Seid)ä-Sd)ulben=©omf^
toir abgegeben loerben, oou bein Seid)^Sd)ulben=(£oinjttoir gef)Brig unterfdjriebene, mit
Senten-Gtöuponä oerfel)ene Obligationen ju erljatten unb jtoar ju einent SSelaufe, toeldier
nadj ben in biefem (Sontracte beftimmten ©rtinben ben geleifteten ©injaljlungen entff?rid)t.
Unterbeffett ftebt e3 ben Uebernel)tnern frei auf bie bott iljnen oeräufeerten 23eträge Qnte=
ritnäfdjeine auäjuftellen, bie jebod) nur fur bie Mäfteller binbenb fint.
§ 7.
£>ie Mlei£)etibernel)mer finb Oerj>fIid)tet bein Seidj^Sdjulben-Somjitoir fiir iebe
ju bet Mleifye gef)örenbe, if)tien tiberlieferte Obligation bie Sente jurtidjujaf)len, bie auf
biefelbe, nåd) ben, bie Obligation begleitenben, an bent Sage ber Ueberlieferung nöd)
nid)t oerfaHenen, Stnfencoubong bi§ ba$in aufgelaufen ift. ©8 ift jebod) oerabretet, bäfe
eine foldje äurtidjatjlung ber Sinfen nidjt ftattfinben fofit in S3etreff berjenigen ©on^ons
be§ erften balben 3al)re§, bie ju ben Obligationen geboren, melice ben Uebernebmetn
abgegeben loerben follen im 2lu§taufd)e gegen bie ©injafjlungen, bie in geljikigen Seiten
oofijogen morten ftnb, in fjiolge ber im ilten unb 2:ten SSomente beä 2:ten § neijer er«
toäljnten Uebernaljinen oon Mtljeilen ber ganjen Mleibe.
§ 8.
33ei ben ©injafylungen auf biefe Mleil)e barf tein Mjug ober fogenannter Sabatt
ftattfinben. Stir ten ganjen Selauf beffen, loaä bie M£eif)etibernef)mer nåd) ben oben
(eftgefegten SJeftimmungen eingejal)lt l)aben, foll eine Mnuitat oon ftiitf unb einem hälben
^Procent be§ eingejablteit iBelauft erlegt, unb jur MliqOibirung berfelben ein entfpredien*
ber jäl)rlid)er Slnfdjlag alä goitb im Seid)&=Sd)ulben=6ombtoir ångejett loerben. S>iefe
Slnnuität, bie fiir ben totalen, jn jioei 3J?iHionen Sioreä Sterling effectio beredjneten 23e=
lauf ber 2lnleil)e ^nnbertjefjntaufenb (110,000) £iore8 Sterling auSmadit, foll in einer
Beit oon Oier unb ftiitfjig (54) Savren, oon bein liten SJfai biefeä QafjreS geredjnet,
erlegt unb i)albjäl>rig auägejablt ioerbett, nåd) ben im § 10 unten Oorfommehben löe-
ftimmungen, jebod) nur im Serljältniffe ju ben in Slbrecbnung auf bie ubernommenen
— 121 —
aintfyeile ber 3lnleilje bofijcgcnen ©injaljlungen. ©urd) ©rlegung ber gefagten Inauitat
in 54 Savren ift bie ganje einqejafylU lUiUeifye, Kapital f0»ol)i,. al8 Centen, a!8 ball»
fiänbig jurficfbejaljlt unb aniortifirt anjufeben. @8 benait fid) ba§ 9teidj8»@djulben=»
©omytoir bär, nacfe Serlauf bon 15 Mahren nåd) beni Sage ber ©atirung. biefeä ©on»
tracteg, bie jährlidjen Slbbeja^lungen liber bie qeftimmte Slunuitat ju bermebren unb aud)
auf e utmål ben bann reftirenben ganjen Selauf ber Slnleilje, ober geroiffe 2tntbei(e
babon, al pari »ieberjujgblen, unb'follen in foldjem galle burd) Hluäloofung bie ©bli»
gationen beftimmt »erben, »eldje babei jur ©tnlöfung berfaöen fein follen. ©ie bermel)r=
te 21bbe$gljlnng ober bie jugebacbte 528ieberjal)lung foll minbeftenä 12 SSRonate jutter in
ber im ll:ten § berabrebeten ©rbnung funbgemad)t »erben,
§ 9.
©ä ift ben 2lnleil)eubernebmern anf il)ren Sorfdflag jugegeben ben 2tntf)e.il ju^be»
ftinimen, »eldjer bon ber im 8:ten § feftgeftelten Snnuität alä åinfen in ben ©bliga»
tionen berfcferieben »erben follen, jebod) fo, bäfe biefe åinfen nicht riber bier^unb ein
l)albeä procent betragen burfen. ©8 ift aud) babei bon ©etten. be§ 9lei48=@d)ulbeu»
©omptoirS borbel)alten, bäfe, ba baä Seid)§=©d)utben»©ombtoir in leiner» galle ber®
pflidjtet ift jur Serjinfung unb Slmortifirung ber eingejablten Slnleifee me|r alä bie ber»
abrebete 2lnnuitcit im 54 Savren auäjujablen, bie Sertbeilung biefer Snnuität auf hieåin»
fen unb ben jur Slmortifirung beftimmten Slntljeil fo geregelt »erben foll, bäfe bie fiber»
nommene Slnleifee in ber gefagten Beitfolge bollftanbig aniortifirt »irb.
©ie 2lnjaf>l unb ber 33elauf ber ©bligationen, »eld» oon beni je|t er»ät)nten,
ben 2lnleiljefibernel)mern beteifligten 9ted)te bie golge »erben lönnen, follen in SSerbintung
mit bein im § 5 er»äfenten Stane jur Slmortiflrung ber 2lnleil)e ben S3ebofimad)tigten im
3leid)8»®d)ulbeiuSomiptoir jur ifrfifung borgelegt »erben.
§ 10.
©aä bliei cf) d^u t te u» C£ o ni p t o i r »erbinbet fiel) auf feine ftoften unb feit» Giefatg
bern SBanfbaufe 3ofen §enry (Schreber & ©:ie in Sonbcn je.beä balbe. $abr ffir Sedftuutg
fämmtlicfjer Slnleifeefibernebmer bie Salu ta ju fibcrfenben, bie jur ©ectung ber bann ber»
fallenen fåcilfte ber Slnnuität auf bie ben elnleibefibernebmern fiberlieferten ©bligationen
erforberlid) ift. ©iefe Saluta foll bierjefin Sage bor bern SSerfafltage bern gefagten Sant»
baufe in Sonbon jur ©iäyofition geftellt fein, in auf Sonbon gejogenen SBedjfeln ober
9ln»eifungen, »enn nid)t eine anbere Serabrebung barfiber im borfommenben galle getrof»
fen »orbén ift. ©ie Secbnung mit bern 9t ei rf> g»© d' u l be n=(Som pt o i r »'irb im Samén ber
fammtlicfeen 2tnlcit)efil'erne()mer bon bern genannten Samlbaufe geffibrt. So 11 te eä bor ber
»ollftänbigen Stmortifirumg ber 9lnleif)e aufhören, bann foll, na-d) getroffener Ifebereintumft
j»ifcfeen ben Stnleit)efil) emel)mern unb bern Sei^§»@chulben»ffiombteir eine» anbere» ®an|»
baufe in Sonbon baä bier gefagte (gefdjfift aufgetragen »erben.
§ 11.
©ie för bie fucceffeibe ®mortifirung ber 2tnteil)e nötljigen Sluäloefungen »erben ie-
beä -Sahr in <Stocffe>oIni in @egen»ort ber S8ebolImdd)itgte» im 9leid)8»@chulben*©oimptoiT
am erften SBocbentage be& 3)tonat8 -Sanuar unb beä SKonatä- 3uti angeftettt unb filib bie
16
— 122 —
betreffenben ©arleiber befugt betfönlid) ober burd) manbatarien gegentoärtig $u fein, aud)
ben englifd)en ober einen anberen ©onful jujujiefyen.
3)urd) jebe 9lu8loofung »erben bie Obligationen beftimnit, »eld)e arn 1 äftai unb
am 1 Siobember be8 laufenben 3abreb eingelöft »erben follen. $ab ©rgebniff ber 9lu8=
loofungen foll burd) bab 9teid)§-@d)ulben'(£om!ptoir auf feine Äoften in ber amtlidjen QcU
tung @dj»ebenb unb in brei bon ben 9lnleibeiibernebmern borger bejeidjneten Seiiun*
gen belannt gemad)t »erben. 9luf eben biefe SBeife »erben bie im § 8 er»äf)nte Ser*
gröferung ber IRädja^Iungen »ie aud) anbere, bie 9lnleibe betreffenbe Serfiigungen pr
adgemeirien Äunbe gebracfjt.
§ 12.
£>ie Slubloofungen follen fämmtlidje, fiir bie 2lnleit)e aubgegebeuen Obligationen,
ober in »eld>e bie 9lnleil)e nåd) bern 9lmortifationbbIane berttjern »orbén ift, umfaffen,
unb alfo aucb bie Obligationen, bie ju bern im 3:ten § er»äbnten 9lntbeile ber Slnleibe
geboren. SBirb eine Obligation aubgelooft fruger, alg bie berfelben entfpredjenbe Sa^Iung
bon ben 9lnleibeiibernet)mern entridjtet »orbén ift, »irb fie bon bent $fteid)b*@cbulben=(£omr
btoir nicht aubgeliefert, fonbern muff annuEirt »erben, ©benfo foE mit fdjon fälligen
Sinbcouboub berfabren »erben, lieber bie erfolgte 9lnnuEirung folcher Obligationen »irb
ben Slnleibeuberitebmern geljörige Seurfunbung ertbeilt, unb finb bie SSeträge biefer Obli=
gationen bei( ber nädjften _ (Sinjablung in 9tbjug ju bringen, alb »ören fie algbann bon
ben 3lnleibeubernebmern fur boll erlegt.
§ 13.
£>ie Snbaber bon Obligationen, bie eg »iinfdjen unb fibb barum fbäteftenb einen
SUonat bor bern gäfiigfeitbtage bei bern 9^eidb>g=@d>uIben <£om^toir melben, finb beted)tigt
bie Seträge aubgeloofter Obligationen ober fäöiger Sinbcoubonb bei bern 9leicbb=@d)uiDens
Sombtoir ju erleben. SBab auf Seranlaffung folcher Slnjeigen an Snbaber bon Obliga*
tionen ober #in§coubbn8 bon bern 3öid)b*@djulben*(£ombtoir unmittelbar auggejablt »irb,
foE priidbebalten unb in Slbjug gebradjt »erben an ben in 10:ten § borgefd)riebenen
SRimeffen ber fiir 3infen=Sctf>Iung unb Simortifation beftimmten 9lnnuitäten=@elber.
§ 14-
9118 @rfa| fo»obl fiir bie aufsedjalb @cö»ebenb beforgte ©inlöfunp ber ju biefer
9lnleibe gebörenben aubgelooften Obligationen unb fäEigen Sinbcoubonb, »te aud) fiir bie
9led)nungb*ablegung iiber bie ju biefem ,8»ede embfangenen ©elber, getoäbrt bab 3teid)b=
©cbulbemSombtoir an baS, fraft ber prifdjen bern fReid)b=@djulbem(£ombtoir unb ben
9lnleibeubernebmern getroffenen Ubereiitlunft, b»rmit beauftragte Sanlbaub eine Sers
gutung bon einem balben Srojent bott ben Seträgen ber berlooften ober fälligen unb
aufjerbalb @dj»eben§ eingelöften Obligationen unb Sinbcoubonb.
2)ie b»r er»äbnte Djledjnungbablegung, ebettfo »ie bie eingelöften Obligationen unb
Siitbcoubonb foEen bent 9teidjb*@d)ulben*£ombtoir fbäteftenb brei SEtonate nåd) bern Ser*
faEtage iibermadit, ober auf einer berabrebeten ©telle bebonirt »erben, 9lKe ju ben ein*
gelöften Obligationen gebörenbe nicht fäOige Sinbcoubonb muffen mit ben Obligationen
pgleid) abgeliefert »erben.
— 123 —
§ 15.
2)ie pr Sal)lunq fäfligen Obligationen unb Sinöcoipong, meld)e nidjt innerfjalb
prni 3fa!)ren nåd) tern iBerfabtage bei irgenb einer ber in ten Obligationen te§t)alb be*
jeidpeten ©teden jur ©iitlöfung borgejeigt morten fint, merten nur nöd) in isotodbolm
tei tern Steid^ScbulbemSompoir eingelöft; mof)er aud) biejenigen bon tern 9teid)g*
@d)u(ben=@onptoir beljufg Slbliqbibirung ter tlnnuität laut § 10 remittirten ©elter, tie
nid)t bor tern Slblaufe tiefeg $eitraumeg p tern tamit erjielten Smede bermenbet morten,
fobann, nebft gepriger tlbredpung tern 9teid)g*<Sdjulben=©onptoir unberjiiglid) priider*
ftattet merten follen.
§ 16.
Sn^aber bon Obligationen, beren ©aptal*83eträge nid)t innerljalb funfjeip (15)
3af)re nåd) ter turd) SKugloofung oter Äiintigung beftimmten unb gel)örig belannt ge*
maiten SSerfadjeit erleben, mie aud) Snlpber bon Singcoupong, meld)e nid)t innerfyalb
jefp (10) 3af)re nadj ifyrem refp. SSerfadtage bei bern 9teid)8*SdjuIben*©otmptoir pr
©inlöfung borgejetgt morten, tyaben il)r 9ied)t, bafitr Sottung p erfjalten, gänjlid) ber*
loren.
2)ie pr ©inlöfung folcher Obligationen unb Singcoufmng abgefefyenen ©elter fal*
ten bern Steidjg=@d)ulben*©onptoir anseim.
§ 17.
2)ie in tiefen ©ontract aufgenommenen äJorfdjriften unb ffieftimmungen burfen
bi? pm Slnfange beg SJlonat? September tiefeg Samteg nid)t beröffentlid)t merten, fo
meit eg nid)t nötljig gefunben mirt biefelben in bie Obligationen unb Singcoupong ein--
priiden, oter fomeit eg nidjt fur tie SSodjielpng teg 5lnleil)e=@efd)ciftg ober burd) befon*
bere Umftanbe erfyeifdjt mirt.
§ 18.
33i8 taff ber nabb ben obenftefjenben Seftimmungen berabrebete 21nleif)ebetrag bon
beni llebernebmern gcin$lid) eingepblt morben ift, föd eg bern 9teidjg*Sd)ulben*©omptoir
freij ftel>en nåd) ben llmftänben bei bern ©anffjaufe Selp henrij Scpröber & ©:ie einen
©rebit big auf fiinf unb fiebenjig ©aufenb (75,000) Sibreg Sterling gegen eine iJSrobifion
bon J procent pro tinno bon bern gepgenen 33etrage p berntsen unb fod mag auf bie*
fem ©rebit bei irgenb einem bon ten oben beftimmten Saf)Iung8terminen erfpben fein
lann, in tlbredjnunq gebrant merten auf bie bann pr @inpf)fung fädigert Staten ber
?lnleif)e*Summe.
©obiciQe.
©g ifl fpeciell berabrebet unb feftgeftedt, bäfe in tern gade, taff ter qanje im
liten § auggefiil)rte Setrag ber tlnleifye bon ben Uebernefpiern pr ©inpljlung ubernom*
men mirt, bag 9teidj8*Sd)ulben=©omptoir oon ben p ber in grage ftefjenben tlnleilje ge*
börentett Obligationen, flir feine Stecfpung einen Selaur p)ei Runbert funfjig taufenb
— 124 —
(250,000) £ibre§ Sterling entfpredienb ilbernimmt unb benait, »elder ©etrag auf bie
im ©ontracte beftimmten legtpinadenben ©injabiungen abgerednet »erben wirb. Önner»
balb j»ei Oa&ren bon ter Öatirunq ciefeg ©ontracteS barf aber tein ©erfauf bon biefen
Obligationen ftattfinten, eb »are bann an bie Sdftoebifdfe iReicpbanf, »enn ju einer
folden llebertragunq SSeranlaffung bodarne. $Benn imterbalb ber funf barauf folgenben
nädfien Oafyre ba§ 8leid)§*Sd)ulben=©omptoir einen ©erfauf bon biefen Obligationen bor*
nimmi, foll bon bern ©erfaufgpreife ein procent ben obengenannten Slnleibéubernebmern
jutommen, unb follen bie 91nieibeubernebmer berbunben fein, benfelben ©crfauf, »enn er
timen bon bern ffteid^SdnlbemSomptoir anfgetragen »irt, obne anbere SSergutung al§
bie jegt er»al)nte ju beforgen.
Oft nåd bent obengefagten bie @dj»ebi|d)e &Jeid§banf bon ben bier er»äf)nten
Obligationen On^aber ge»orben, follen bie bier oben feftgefteöten ©eftimmungen aud för
fte binbenb fein.
S)ab bon bern obenftebenben ©ontracte in ©d»ebifder Sirade aufgefiellte bier
annectirte ©jernplåt ii batirt: ©tocEboim ben 23 SDiärg 1864, unb bon ben S»blf ©e»
bollmadtigten ber Sleid^Stänbe im Dfeid)8*Sd)ulbend£omptoir unterieidjnet, fo »ie aud
beren Unterfd)rift bon bent Notarius ©ublicus in Stodbblm b’9lubigné an bern felben $aqe
bejeugt. ©ari§ ben 10 2tpril 1864.
3- S- Slorbftrcini.
Ole ©eränberungen unb ©infdaltung ©eite 2, 4, 8 genebmigt.
3- 3- SHotbfhcöHi.
2. $etmj <&d)töbn tt ©:o.
Bil. N:o 2, d.
9lad)bem t>er obenftebenbe ©ontract bon ben ©ebottmädtigten im 9teid}^Sdulben*
©omptoir in Stodbolm unterfdrieben »orbén ift, fo ift bei »éiterer befinitiber Heber*
legung bier in ©art§ j»ifden bent Unterjeidneten, ibrerfeitg ()ierber abgefanbten Öepu*
tirten, auf ber einen Seite, unb ben Slnleibetibernebmern auf ber anbevn, berabrebet
unb beftimmt, ba§ in bern Onbctlte be§ ©ontracteS folgenbe ©eränberungen unb ifufäge
eingefiibet nnb al§ gelteitb angefeben »erben follen, nämlid):
§ 1. 5)aft biefer § olfo louten foll: "2)er in grage ftebenbe, nur jur gortfefmng
ber ©ifenbabnbauten beftimmte Slnleibenbetrag, fiinf unb breifig ©fillionen 5Reid§tl)aler
Sleid^mönje »irb bon bern obengenannten ©anfbaufe pr ©inpblnng in engltfder älffittäe
ftbtntommen unb ju j»et ©tifiionen £ibre§ Sterling féftgefteflt.
— 125 —
§ 2. Oafe bie int 2:ten SDlont. biefeg §:§ er»ä|nten bierje|n Slage bott bern eif*
telt beg laufenben Sftonatg gered)net »erben follen; Oafe anftatt ber gier auigefejjten
($in$aglunggtermiite fotgenbe baju beftimmt »erbert follen, näntlicg:
an bern 15 Stprit biefeb 3a|re8 20 procent
„ „ 15 Mai „ „ 20 n
„ „ 15 Suni „ „ 20 »
„ „ 15 3 uli „ „ 20 "
„ „ 15 Sluguft „ „ 20 "
2)afe bie SBorte: "burel SSrief gierger angefommen" etc. au§getaufc|t »erben follen gegen:
"burel Stief ober fEelegramm in ©todgolm angefommen" etc. unb bäfe @inja|(ungen,
»elcge an anberen Orten alg Sonbon ooöjogen »erben follen; auf Äoftcn unb Diifico beg
fMcgg=©c|ulben=(£omptoirg gefd)e|en muffen.
§ 5. Oafe alle flir bie Slnleige auggefertigten Obligationen batirt »erben follen
am 15 2tpril biefeg Sagreg; 2)afe al§ SSerfalltage för bie Slugjagluug ber galbjägrigen
^infen ber 15 SKpril unb ber 15 October in bent Singcoupong beftimntt fein follen; £)afe
ber erfte galbfägrige Groupon alfo am 15 October biefeg ^3cil)re8 fattig fein foll; unb bäfe
e8 bent Sanfgaufe 3o|n fåenrb ©cgriiber & S:i oorbe|alten fein foll bie anberen Örte
alg Sonbon ju beftimmen, »o, o|ne 35crant»ortlic|feit unb Äoften för bag 3leicgg=©cgul*
ben=($omptoir, bie ©inlbfurtg ber Siugcoupong be»erfftetligt »erben fann.
§ 8. £>af? in biefent § bie SQSorte: "bier unb funfjig Sagre ooit bent 3:fte fönftigen
Sftonatb SDiai an gerecgnet" etc. au§getaufd)t »erben follen gegen: "bier unb fönfjig Sagre
bon bern näd)ften 15 Slpril an geredjnet" etc.
§ 11. Oafe bie |ier er»ä|nten jwei fägrlidgen 3lu8loofungen nur einmal int 3»af>re
angefteöt ju »erben braudjen, nämlicg am erften SBocgentage beg SMonatg Scmuar in febem
Sagre; 2)afe anftatt ber SQSorte: "»elcge Obligationen ant i 2J?ai unb »eldfe arn 1 -Kobent*
ber eingeloft »erben follen" bie äBorte: "»elcge Obligationen ant 15 Slpril unb »eld» ant
15 October eingeloft »erben follen", einjufögren finb, unb: Oafe bie lier er»ä|nten 3kr*
öffentlid)ungen in fecgg anftatt in brei Ifeitungen gernad» »erben foll;
§ 19. 2)afe biefer § ganj »egfaöen foll. — SGon ben ©injaglungen auf ben 2tnlei|e*
Selauf ober bon ben ©injiegungen bon ben jur (Sinjaglung auf bie Slitleige fätligext 23e=
träge, ift berabrebet: bäfe bag 3teicg8*@cgulben=(£omptoir barauf 3Beéfel ju jie|en |at;
bäfe folcke äBecgfel fogleidf) bon bern Sanfgaufe Sogn fåenrg ©cgröber & E:t itt Sonbon
acceptirt »erben follen; jebod) follen bie SBerfatltage biefer SQSed>fel, »a§ benfeft öberttom=
menen Slntgeil bon £ 500,000 betrifft, fo auggefefet »erben, Dafe fie nid)t fröier cintref*
fen alg neunjig Sage nåd) bern Slage, »eidler laut biefem (Sontracte alö @inja|lung§tag
anjufegen ift för bie Setrage, innergalb »elcger ber SBedgfelbelauf fällt; unb femtén alfo,
mit biefem SSorbegalte, bie SBedffel ubrigeng auf je »etcgen bon ben genannten tteunjig
Slagen eg fein mag, auSgeftellt »erben.
S)er Sngalt be§ ©obicifleS foll ba|in beränbert »erben, bäfe bie in bemfetben er*
»ä|nten Obligationen jum Setrage bon 250,000 Sibre§ ©ferling bon bern 9feid)8*©d)ul*
ten=©omptoir juni ©miffiongpreife in Sonbon öbernominen »erben; »ogegen bagfelbe be*
redligt fein foll ben SSerlauf biefer Obligationen, olne irgenb eine Srobifion an bie 21n*
lei|eöberne|mer, ju beranftalten, »enn el i|m beliebt, _ unb follen bie Ueberne|mer auc|
berbunben fettt, ben Serfauf ju beforgen, »enn e8 tbmen bon bern 9feic|§:©d)ulbeit*
— 126 —
©omptoir iibertragen roirb. ©S iftj[fd)lie{did) oerabrebet: Dafi bie in ber ©inleitung ju
bern in @d)»ebifd) aufgefteflten ©jemplare biefeS ©ontracteS ebenfo rote tn bern liten §
begfelbengenannten 33antl)<iufer: ©ebritber Seemann unb 9ta^^ael ©rlanger in grant*
furt ant ältain, |j. 3. Slterd & ©:i in jamburg unb ©mil ©rlanger & ©:i in 5$ari8
tn bent beutfd) aufgefajften ©jemplare beg ©ontracteg roofyl nidit er»cil)nt »erben follen,
haff fte aber febod), etn febeg flir feinett l!lntl)eil, alle in biefern ©ontracte feftgeftefltert
äSerpflidftungen bent 9leid)g=©d)ull>en=©omptoir gegeniiber alg fur firfj binbenb ertlären unb
unoeräitbert ubernefymen.
Der ,§auptoerrrag roirb nur in beutfdjer unb fd»roebifd)er ®prad>e »erfast.
Die dlbänberung in § 2 beg 9tad)trag8 oon "fiebenten" in "etften", roie audj bie
©infdjaltung "roaä ben feft iibernomtnenen 5lnti)eil bon £ 500,000 betrifft" »erben aner*
fanni. •••
5Pari8 ben 10 Slpril 1864, Unteneicfjnet, mit 33ejugnaf)me, »a8 ben ©obi^ill an*
gebt, auf meinen an ben §errn?33aron ylapfyael ©rlanger abgelaSfenen ©rief oom l>euti=
gen Dato,
S. £>eittg Stfjrti&et et (Sdo. 3. 3* Slotbfltöm.
Äraft abgelieferter iBotlmadjt.
Bil. N:o 2, e.
iParig am 10 Stpril 1864.
■Sberrtt 9ieid)8*2lrd)ibar.;D:r fHorbftrbm,
33eoo£lmäd)tigter beg ÄBnigl. ®d)»ebifd)en 3teid)g»@d)ulben*©omptoir8 ju ©tod*
bolm, etc. etc.
(Paris.
Da, roie bereitg in bent beutfd)en ©jemplare bes SSertragS erroäbnt ift, bie Um*
ftänbe eS bern 33anH)aufe fftapfyael ©rlanger nidjt geftatten mit- femern fanten in biefen
SSertrag einjutreten, fo ubernimmt ber Uiiterjeicfynete bennod) fo»ol){ fur fid) al8 aud) fur
bie perren ©ebriiber S3ett)mann in granlfurt ant SOtain, bie perren §. 3. DJlerd & ©:i
in jamburg unb bie perren ©mil ©rlanger & ©:i in Spatig atle unb febe 35erpflic6tun=
gen, bie in bern erioäbnten SSertrage entf)a!ten|finb. gerner berpflid)tet fid) berfelbe 3l)nen
bi8 längfteng SÖtittroodb ben 13 Slpril 1864J ba8 bon ben perren <§>, ©dfröber & ©:o
tn Sonbon unterjeicbnete unb notarien beglaubigte ©templar beg Slnlei^e^SSertragS foroobl
in fd)»ebifd)em alg in beutfdbem Dejte ju bel)änbigen.
3n oollfter £>od)ad)tung unb ©rgebenbeit:
SBapIjöel (Manger.
Bilagan N:o 3 till 1864 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
SWEDISH GOVERNMENT LOAN 1864
FOR
pounds 2,223,000 sterling
CONTRA C TED FOU TIIS EXTENSION AND GONSTRDGT ION
OF THE SWEDISH RAILWAYS.
Ser. I).
(Vignette, föreställande Svenska Riks-vapnet.)
.m
POUNDS 100 STERLING.
6, The Commissioners of the Realm
of the Kingdom of Sweden in the Nät o-
nal Debt Office, hereby certify and ac-
knowledge for ourselves andour Succes-
sors in office:
Whereas, by a Resolution passed by the Four
Estates in the Diet asseinbled in tlie Session of
1863 and confirmed by His Majesty’s Gracious No-
tification under date of the 23:rd October 1868.
VVe havé been authorized to raise a funded Loan
for the extension and construction of the Swedish
Railways, and whereas, in virtue of this authority,
the said Loan lias been contracted for by the
House of Mess:rs J. Henry Schröder <fc Co. of
London:
We hereby acknowledge ourselves to be indebted
to the holder of this Bond in the Capital suni of
One Hundred Pounds Sterling,
and interest thereupon, forming part of the said
Loan, upon the terms and conditions hereinafter
set forth, that is to say:
The Loan is represented by Bonds of the
following designation:
POUNDS 100 STERLING.
Series A.
„ B.
„ C.
„ D.
223 Bonds of.f 1,001)
500 „ „ „ 500
2.500 „ „ „ 200
12.500 „ „ „ 100
15,723 Bonds of
£ 223,000.
„ 250,000.
„ 500.000.
„ 1,250,000.
£ 2,223.000.
Eacli Bond is payable to Bearer and is pro¬
vided with 108 Coupons, likewise payable to
Bearer.
For the payment of interest and repayment
of the capital a special annuity for 54 years of
£ 110,000 Sterling is set apart by the National
Debt Office to be paid half yearly.
By this annuity, repayment of the Capital suni
with interest in the meantime at the rate of 4l
per cent per annum is provided för in the course
of 54 years, according to the annexed plan of
amortization.
Svea Rikes Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Kontoret, betyga och förklara
härmed för oss och våra efterträdare i
samma befattning:
Sorn Rikets vid Riksdagen år 1863 församlade
Ständer,! medelst fattadt och af Kongl. Maj:t, ge¬
nom Dess nådiga kungörelse af den 23 Oktober
samma år, faststäldt beslut, bemyndigat oss att, till
fortsättande af Svenska jernvägsanläggningarne, upp¬
taga ett fonderadt lån; så och efter det sagde
lån, på grund af detta bemyndigande, blifvit af-
slutadt med Bankirhuset ,J. Henry Schröder &
ido i London, erkänna och förklara vi härme¬
delst oss vara skyldige att till innehafvaren af denna
obligation, utgörande en del utaf nämnde lån, be¬
tala ett kapitalbelopp af
Ett Hundra Pund Sterling,
jemte ränta derå, på här nedan uppgifna tider och
vilkor, nemligen:
Lånet utgöres af' obligationer, enligt följande
fördelning:
Ser. A. 223 Oblig. å £ 1,000 St. - £ 223,000.
„ B. 500 „ .. 500 „ - ,. 250.000.
„ C. 2,500 „ „ „ 200 „ - 500.000.
• P-ijf.500 „ n ; 100 „ - „ 1,250,000.
Tills. 15,723 Obligationer å ... £ 2,223,000.
Hvarje obligation är betalbar till innehafvaren
och försedd med Etthundraåtta likaledes till inne¬
hafvaren betalbara räntekuponer.
För ränteliqvider och kapitalbeloppets återbe¬
talande afsättes i Riksgälds-Ivontoret under Fem¬
tiofyra år en särskild annuitet, motsvarande Ett
hundra tio tusen Pund Sterling, hvilken halfårs-
vis utbetalas; varande, enligt den amorteringsplan,
som finnes här bifogad, medelst detta annuitetsbe-
lopp kapitalets återbetalning, jemte liqviden af de
efter Fyra och en half procent för år beräknade
räntorna, under loppet af 54 år garanterad.
I ir, bie 3kDoiIntddjliflten ber ^eidisftdube
bes JUmiflreidjes ^djroeben p beni ^eidis-
j>djul‘bett-$otnptoir. urRunbeu unb belienuen
I) ier mit fur i2(ns unb uufere '^{mts-T31act)fot'öer:
'J£ad)tem bie 'Kier 9teid) [taute lauf ihre3 auf ceni
in 1863 abgebalteiten 9teid)»tage gefajften, uuc ron
Sv. SDiajeftåt Cent ftbnige unietin 23 Celeber 1863
janctienivteu 33efd)lufiea, un» evnidcbtigr Haben, eili
funbutes? tliileben be bitr» jyortfetjmuy teo föaueä Cev
Scbteebifduui Kifeubabneit aiiipinebmeit; unb naditem
teir haft biefev Kvmäcbfigung ta» evtoälmte 2Iiilel)en
mit tein jpaufe ÄrfCllll) ©djrÖblT '» fienben
abgefcblofieii t)aben, befenneit leir un» al» Sdntltnev
be» Subabev» tiefev Cbligation ron
efin glinden ffuiul ^ferling,
fur Kapital uiit 3infen. leeldie einen Sbeil te» befag*
ten 2tnlef)eu? au»mad)t, unter ten, teie nadiftebent,
feftgefetjten 33ebiitgungen, nänilid):
£)a» 'Ifnleben ift in Cbligatioueu eingetbeilt, mtt
jieav, mie nadioevjeicbnet:
Sevie 223 Cbl. å £ 1,000 = £ 223,000.
„ 500 „ „ „ 500 — „ 250,000.
„ £. 2.500 „ „ „ 200 = „ 500,000.
m 2). 12,500 „ , „ 100 - „ 1,250,000.
Sujatnm. 15,723 Cbtigationeu å . . £ ‘2,223,000.
Sebe Cbligation lautet auf ten 3nt)abev unb ift
mit 108 gleidjfaUg an ten Kovjeigev jaf)lbaf)veu ijinb-
abfdjnittcu ocrfebett.
Suv åabll|ng bev Sinfen unb juv 9iucfjal)lung beé
Kapital» loivt eon beni sJteid)3=©duitten=Komptoiv eine
befonbeve Sal)ve»vate eon £ 110,000 ©telling, balb*
jätyvticb jaljlbav, fiiv tie ©auer eon 54 3af)ven ange*
iciefen.
SRittelft tiefev Aabvesvateu ift bie 9fiid;alUung tev
Kapitalfunime nebft jjinfeii å 4A % pv 3abv im fiaufe
eon 54 -Sälfvén gefidjevt, leie eé tev beigetvnefte '-llntov*
tifatioiit-iRlan nadpeeift.
The payment of the Coupons will take place
on the 15:th April and the 15:th October in each
year.
The amount of Bonds required for the half
yearly redemption will (except as to the first draw-
ing) be drawn by lot in Stockholm on the first
working day in the month of January by the of-
ficials of the Public Debt Office in the presence
of the representatives of the Contractors. Parti-
culars of the numbers drawn will be forthwith
announced för payment on the 15:th April and
15:th October following. The first drawing will
take place on the 15:th Åugust next, and be payable
on the 15:th October following.
The Swedish Government reserves the right to
repay the whole Loan or any part thereof at par
in a larger proportion thån tliat set forth in the
plan of amortization in or after the year 1879.
Twelve months previous Notice will be publicly
advertized of the iutended repayment or increase
in the drawings, and on repayment of the whole
or any part of the Capital all interest is to cease
and the Bonds with the Coupons not yet due must
be delivered up.
The National Debt Office undertakes to provide
in London, at its own cost, in the hands of the
Agents for the Loan, the amount of the half yearly
annuity 14 days previous to the date upon which
the interest and sinking fund become due.
The Coupons and Bonds will be paid at the
Couuting House of JIess:rs J. Henry Schröder d*
C:o, London, or at tile National Debt Office,
Stockholm, if required by the Holders by a notice
in writing delivex-ed at the National Debt Office
Stockholm at least one ealendar month previously
to the due date of such Coupons and Bonds.
Coupons and drawn Bonds overdue moi’e thån
2 years, which shall not havé been presented for
payment, can only be encashed at the National
Debt Office, Stockholm.
Bonds wliich sliall not be presented for payment
within 15 years after the day of their redemption
duly published, and Coupons which havé not been
presented within 10 years of the date when due,
will be forfeited, and the sums thus forfeited will
become the proper ty of the National Debt Office.
lu Wituess whereof We the CoilIlllissiOlICrs Of
the Islutes oi the Kealm in the National Debt
Office havé liereuuto set our hands and caused
the Official Seal of the National Debt Office to
be affixed at Stockholm this 15:th day of April
1864.
Räntekuponerna inlösas den l5Je April och den
15de Oktober hvarje år.
De obligationer, som halfårsvis skola inlösas,
bestämmas (undantagande för första halfåret) ge¬
nom utlottningar, som i Stockholm inför Fullmäk¬
tige i Riksgälds-Kontoret i närvaro af låneöfverta-
garnes ombud verkställas å första helgfria dag i
Januari månad hvarje år. Hvar och en då ut¬
lottad obligations nummer kungöres genast till in¬
lösen den 15 nästföljande April och den 15 Okto¬
ber. Första utlottningen kommer att ske den 15
instundande Augusti och inlösningen af dervid ut¬
lottade obligationer den 15 nästkommande Oktober.
Svenska Staten förbehåller sig rättighet att
från och med år 1879 al pari återbetala hela lå-
nekapitalet eller större delar deraf än det i amor-
teringsplanen uppgifna belopp. Sådan tillämnad
återbetalning eller ökad utlottning bör offentligen
kungöras Tolf månader före inlösningstiden.
Med återbetalningen af hela lånekapitalet elier
någon del af detsamma upphör all vidare ränte-
beiäkning å det återbetalda kapitalet; och skola
obligationerna, jemte dem tillhörande, då ännu ej
förfallna, räntekuponer dervid återställas.
Riksgälds-Kontoret förbinder sig att på egen
bekostnad, Fjorton dagar före ränte- och amorte-
ringsliqvidens förfallodag, hålla i London låneöf-
vertagarne tillhanda den fastställda halfårsannuite-
tens belopp.
Till inlösen förfallna räntekuponer och obliga¬
tioner infrias å Herrar J. Hem y Sckröder & C:os
Kontor i London, eiler ock hos Riksgälds-Kon-
toret 1 Stockholm, derest innehafvare af sådana
kuponer eller obligationer, sednast en månad före
kuponernas och obligationernas förfallodag, hos
Riksgälds-Kontoret göra derom skriftlig anmälan.
Räntekuponer och utlottade obligationer, hvilka
icke inom Två år från deras förfallodag blifvit
till inlösen företedda, infrias derefter endast i Stock¬
holm hos Riksgälds-Kontoret.
För obligationer, hvilka icke blifvit till inlösen
företedda inom Femton år efter deras vederbörli¬
gen kungjorda förfallodag, och för räntekuponer,
hvilkas belopp icke inom Tio år efter desammas
förfallodag blifvit lyftadt, har all rätt till betal¬
ning förlorats; kommande de sålunda före denna
preskriptionstids förlopp icke lyftade medlen att
hemfalla till Riksgälds-Kontoret.
Till yttermera visso har denna obligation blif¬
vit af oss, Rikets Ständers Fullmäktige i Riks¬
gälds-Kontoret, undertecknad, och Riksgälds-Kon-
torets Sigill å densamma påtryckt. Stockholm den
15 April 1864.
2)te äatylung het ätngabfd)nute erfofgt am 15 Steril
unb 15 Dctober eineg jeben Satyr».
2)te jut Salgung beg 3lnletyen§ erforberlidien
2lu»loo|ungen finben (mit 3lu»natyme ber erften $ie=
ljung) arn erften äBerftage beg äkonat» Sannar in
(gtodtyolm burcty bie 33eamteit be§ 9teictyg=@djulbem
Gontptoir unb in ©egcnmart ber Skanbatare ber
Gontratyenten patt. ®ie gejogenen Jhtmmern roen
ben i ofort jur Stiidjatylung auf ben 15 Steril unb 15
October betannt gernad». ®ie erfte äietyung roirb arn
näctyften 15 Sluguft »orgenommen, unb bie auggetooften
Dbligationen finb arn barauf folgenben 15 October
riidjatylbatyr.
2)er ©ctyloebifctye ©taat betyält ficty bag fRectyt oor,
mit bern Satyre .1879 anfangenb, ba» gatije 'Tlnletyen
fiari juritdjujablen ober gröjjere 2lugloof ungen, al» ber
s7tmortifation»^lan »orfctyreibt, anjuorbnen; jebocty mnjj
bie beabfictytigte gänjltdje fkucfjatylung ober bie oen
gröjjerfe Stugfoofung jloölf Skona te oortyer offentlig
angejeigt »erben.
3)ie ,3infen ber ritdjatylbaren Obligationen »erben
tutr big juni 33erfalltage geleiftet; aucty finb alle nictyt
faUigen ^in»abfdtynitte mit ben riidjatylbatyren Obliga¬
tionen einjultefern.
2)a» 3ieictyg=$d)ulten=©omptoir »eripflictytet fid> auf
[eine eigene Söften, in bie §ctttbe ber 3lnletyen»=2lgenten
in Sonbon bie tyalbjätyrlictyen .änden unb Olmortifationg
33efräge 14 Sage oor ityrer gälligfeit augjttbejatylen.
Die äing=2lb)d)tufte unb ritdjatylbaren Obligation
nen »erben burd) bie gentil «£)Clirl) ©djrööcr é.‘
(£;o tu Soitöoil eingelbft ober aucty burel) ba» 9ietd)g-
iSd)llli3CH=Koinf)toir in ©totffyotm, »emi bie Sittyaber
foldjer ämiMdbjetynitte unb Dbligationen biefelben fv>ä=
tejfen» t Skonat oor beni betreffeubeu SSerfalltage
fdjrifflicty angemelbet tyaben.
$tn»abfctynitte unb riidjatylbatyre Dbligationen, weF
dje nictyt innertyalb j»ei Satyren nåd) beren SSerfaU
jur äatylung oorgejeigt »orbén finb, lönnen nur nori)
in ©todtyolm bei bent 9teictyg=@d)ulben=Gomtyfoir ein-
gclöft »erben.
Dbligationen beren Gapitalbetrage nid)t innertyalb
15 Sahrén nåd) ber öffentlié betannt genuufiten T civ¬
ia lije i t ertyobeti, unb 3ing=2lbfctynitte, »eldje nictyt inner*
tyalb 10 Satyvett tiadj SSerfaU jur Ginlöfung oorgejeigt
»orbén, finb oerjätyrt, unb bie SÖeträge, »elctye in
biefer Sfi eije oerjätyrt finb, fallen beni fkeicty^Sctyulben
Gomtytoir antyeint.
än Urfunbe alles bejjen tyaben _»ir, bie 5öcUoQ=
niäd)tigcn ber sJ{eid)gftiinbe §u beni |{ctd)«=<Sd(ulben=
(Comptoir, bicfe Dbligaticn unterfdtyrieben uub bag ©iegel
beg 9iied)g=(£d)ulbemGomptoir beibruden lafjen. @tod=
tyolm ben 15 Slpril 1864.
For the Right Honourable Order For the Right Reverend Order För the Worshipful Order
of Knights and Nobles: of Prelates and Priests: of Burg esse s:
For the Worthy Order of
Yeomen:
(Namn.) (Namn.) (Namn.) (Namn.)
(Namn.)
(Namn.)
PLAN oe AMORTJSATION.
Nos
|
Semestres.
|
Capital.
|
Interest
To Pay.
|
Amortiza¬
tion.
|
Halfy early
Annuity.
|
N°*.
|
Semestres.
|
Capital.
|
Intei-est
To Pay.
|
! Amortiza¬
tion.
|
Halfyearly
Annuity.
|
|
|
|
|
£
|
£
|
6‘
|
1 £
|
| £
|
; s-
|
|
|
|
|
£
|
£
|
s.
|
£
|
£
|
s.
|
1
|
the 15th October
|
1864
|
2,223,000
|
50,017
|
10
|
5,000
|
55,017
|
10
|
55
|
the 15th
|
Transport
October 1891
|
1,708,200
|
38,434
|
10
|
514,800
16,600
|
2,969,959
55,034
|
10
10
|
2
|
„ 15
|
1 Apnl
|
1865
|
2,218,000
|
49,905
|
|
5,100
|
55,005
|
—
|
56
|
„ 15,h
|
April
|
1892
|
1,691,600
|
38,061
|
|
16,900
|
54,961
|
_s
|
f 3
|
„ L
|
1 October
|
|
2,212,900
|
49,790
|
5
|
5,200
|
54,990
|
5
|
57
|
„ 15th
|
October
|
yy
|
1,674,700
|
37,680
|
15
|
17,300
|
54,980
|
15
|
4
|
„ 15
|
1 April
|
1866
|
2,207,700
|
49,673
|
5
|
5,300
|
54,973
|
5
|
58
|
„ 15th April
|
1893
|
1,657,400
|
37,291
|
10
|
17,700
|
54,991
|
10
|
5
|
„ 15
|
1 October
|
|
2,202,400
|
49,554
|
—
|
5,400
|
54,954
|
—
|
59
|
„ 15th
|
October
|
yy
|
1,639,700
|
36,893
|
5
|
18,100
|
54,993
|
5
|
6
|
,, 15
|
April
|
1867
|
2,197,000
|
49,432
|
10
|
5,600
|
55,032
|
10
|
60
|
,, 15th
|
April
|
1894
|
1,621,600
|
36,486
|
|
18,500
|
54,986
|
! _
|
7
|
„ 15
|
October
|
|
1 2,191,400
|
49,306
|
10
|
5,700
|
55,006
|
10
|
; 61
|
„ 15:l1
|
October
|
yy
|
1,603,100
|
36,069
|
15
|
18,900
|
54,969
|
451
|
8
|
! „ 15
|
April
|
1868
|
2,185,700
|
j 49,178
|
5
|
5,800
|
54,978
|
5
|
62
|
„ 15th
|
April
|
1895
|
1,584,200
|
35,644
|
10
|
19,300
|
54,944
|
10l
|
9
|
! „ 15
|
October
|
|
2,179,900
|
49,047
|
15
|
6,000
|
55,047
|
15
|
63
|
„ 15“’
|
October
|
yy
|
1,564.900
|
35,210
|
5
|
19,700
|
54,910
|
5
|
10
|
„ 15
|
April
|
1869
|
2,173,900
|
48,912
|
15
|
6,100
|
55,012
|
15
|
64
|
„ 15th
|
April
|
1896
|
1,545,200
|
34,767
|
|
20,200
|
54,967
|
s
|
11
|
„ 15
|
October
|
V
|
2,167,800
|
48,775
|
10
|
6,200
|
54,975
|
10
|
65
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
1,525,000
|
34,312
|
10
|
20,600
|
54,912
|
10
|
12
|
» 15
|
April
|
1870
|
2,161,600
|
48,636
|
—
|
6,400
|
55,036
|
—
|
66
|
„ 15th April
|
1897
|
1,504,400
|
33,849
|
|
21,100
|
54,949
|
|
13
|
„ 15
|
October
|
|
2,155,200
|
48,492
|
|
6,500
|
54,992
|
|
67
|
» 15th
|
October
|
yy
|
1,483,300
|
33,374
|
5
|
21,600
|
54,974
|
5
|
14
|
„ 15
|
April
|
1871
|
2,148,700
|
48,345
|
15
|
6,600
|
54,945
|
15
|
68
|
„ 15'"
|
April
|
1898
|
1,461,700
|
32,888
|
5
|
22,100
|
54,988
|
5
|
15
|
„ 15
|
October
|
n
|
2,142,100
|
48,197
|
5
|
6,800
|
54,997
|
5
|
69
|
„ 15th
|
October
|
yy
|
1,439,600
|
32,391
|
|
22,600
|
54,991
|
|
16
|
„ 15
|
April
|
1872
|
2,135,300
|
48,044
|
5
|
7,000
|
55,044
|
5
|
70
|
» 15th
|
April
|
1899
|
1,417,000
|
31,882
|
10
|
23,100
|
54,982
|
10
|
17
|
„ 15
|
October
|
|
2,128,300
|
47,886
|
15
|
7,100
|
54,986
|
15
|
j 71
|
,, 15th
|
October
|
yy
|
1,393,900
|
31,362
|
15
|
23,600
|
54,962
|
15
|
18
|
„ 15
|
April
|
1873
|
2,121,200
|
47,727: —
|
7,300
|
55,027
|
—
|
72
|
„ 15tk
|
April
|
1900
|
1,370,300
|
30,831
|
15
|
24,100
|
54,931
|
15
|
19
|
„ 15
|
October
|
V
|
2,113,900
|
47,562
|
15
|
7,400
|
54,962
|
15
|
| 73
|
„ 15th
|
October
|
yy
|
1,346,200
|
30,289
|
10
|
24,700
|
54,989
|
10
|
20
|
„ 15
|
April
|
1874
|
2,106,500
|
47,396
|
5
|
7,600
|
54,996
|
5
|
74
|
„ 15th
|
April
|
1901
|
1,321,500
|
29,733
|
15
|
25,200
|
54,933
|
15
|
2i
|
„ 15
|
October
|
jy
|
2,098,900
|
47,225
|
5
|
7,800
|
55,025
|
5
|
75
|
„ 15,h
|
October
|
v
|
1,296,300
|
29,166
|
15
|
25,800
|
54,966
|
15
|
22
|
„ 15
|
April
|
1875
|
2,091,100
|
47,049
|
15
|
7,900
|
54,949
|
15
|
76
|
„ 15'“
|
April
|
1902
|
1,270,500
|
28,586
|
5
|
26,400
|
54,986
|
5
|
23
|
„ 15
|
October
|
yy
|
2,083,200
|
46,872
|
—
|
8,100
|
54,972
|
.
|
77
|
„ 15tU
|
October
|
yy
|
1,244,100
|
27,992
|
5
|
27,000
|
54,992
|
5
|
24
|
„ 15
|
April
|
1876
|
2,075,100
|
46,689
|
15
|
8,300
|
54,989
|
15
|
78
|
„ 15th
|
April
|
1903
|
1,217,100
|
27,384
|
15
|
27,600
|
54,984
|
15
|
25
|
„ 15
|
October
|
yy
|
2,066,800
|
46,503
|
—
|
8,500
|
55,003
|
|
79
|
„ 15tu
|
October
|
yy
|
1,189,500
|
26,763
|
15
|
28,200
|
54,963
|
15
|
26
|
„ 15
|
April
|
1877
|
2,058,300
|
46,311
|
15
|
8,700
|
55,011
|
15
|
80
|
„ 15th
|
April
|
1904
|
1,161,300
|
26,129
|
5
|
28,800
|
54,929
|
5
|
27
|
„ 15
|
October
|
yy
|
2,049,600
|
46,116
|
—
|
8,900
|
55,016
|
—
|
81
|
w 15th
|
October
|
yy
|
1,132,500
|
25,481
|
5
|
29,500
|
54,981
|
5
|
28
|
„ 15
|
April
|
1878
|
2,040,700
|
45,915
|
15
|
9,100
|
55,015
|
15
|
82
|
» 15th
|
April
|
1905
|
1,103,000
|
24,817
|
10
|
30,100
|
54,917
|
10
|
29
|
„ 15
|
October
|
yy
|
2,031,600
|
45,711
|
—
|
9,300
|
55,011
|
—
|
83
|
,, 15th
|
October
|
yy
|
1,072,900
|
24,140
|
5
|
30,800
|
54,940
|
5
|
30
|
„ 15
|
April
|
1879
|
2,022,300
|
45,501
|
15
|
9,500
|
55,001
|
15
|
84
|
„ 15th
|
April
|
1906
|
1,042,100
|
23,447
|
5
|
31,500
|
54,947
|
5
|
31
32
|
» 15
„ 15
|
October
April
|
1880
|
2,012 800
2,003,100
|
45,288
45,069
|
15
|
9,700
9,900
|
54,988
54,969
|
15
|
85
86
|
„ 15“'
„ 15“'
|
October
April
|
1907
|
1,010,600
978,400
|
22,738
22,014
|
10
|
32,200
32,900
|
54,938
54,914
|
10
—
|
33
|
„ 15
|
October
|
yy
|
1,993,200
|
44,847
|
|
10,200
|
55.047
|
—
|
87
|
„ 15th
|
October
|
yy
|
945,500
|
21,273
|
15
|
33,700
|
54,973
|
15 j
|
34
|
„ 15
|
April
|
1881
|
1,983,000
|
44,617
|
10
|
10,400
|
55,017
|
10
|
88
|
„ 15111
|
April
|
1908
|
911,800
|
20,515
|
10
|
34,400
|
54,915
|
101
|
35
|
„ 15
|
October
|
|
1,972,600
|
44,383
|
10
|
10,600
|
54,983
|
10
|
89
|
„ 15*11
|
October
|
yy
|
877,400
|
19,7411
|
10
|
35,200j
|
54,941
|
10 i
|
36
|
„ 15
|
April
|
1882
|
1,962,000
|
44,145
|
— j
|
10,800
|
54,945
|
—
|
90
|
» 15“'
|
April
|
1909
|
842,200
|
18,949
|
10
|
36,000
|
54,949
|
10 j
|
37
|
„ 15
|
October
|
» t
|
1,951,200
|
43,902 ;
|
—
|
11,100
|
55,002 |
|
— j
|
91
|
„ 15“'
|
October
|
„ 1
|
806,200
|
18,139 |
|
10;
|
36,800 I
|
54,939 i
|
10 j
|
38
|
„ 15
|
April
|
1883 I
|
1,940,100
|
43,652 i
|
5
|
11,300
|
54,952 i
|
-I
|
92
|
„ 15“' April
|
1910
|
769,400 j
|
17,311
|
10:
|
37,600 !
|
54,911
|
10
|
39
|
„ 15
|
October
|
i
n
|
1.928,800
|
43,398 |
|
—
|
11,6001
|
54,998
|
93
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
731,800;
|
16,465
|
10!
|
38,500 ;
|
54,965
|
10
|
40
|
„ 15
|
April
|
1884
|
1,917,200
|
43,137
|
—
|
11,900
|
55,037
|
— 1
|
94
|
„ 15“‘ April
|
1911
|
693,300 '
|
15,599
|
5
|
39,400
|
54,999
|
5
|
41
|
„ 15
|
October
|
|
1,905,300
|
42,869
|
5
|
12,100
|
54,969
|
5 1
|
95 |
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
653,900:
|
14,712
|
15
|
40,200
|
54,912
|
15
|
42
|
„ 15
|
April
|
1885 ;
|
1,893,200 i
|
42,597
|
—
|
12,400
|
54,997
|
-
|
96 i
|
„ 15“'
|
April
|
1912
|
613,700
|
13,808 1
|
5
|
41,100
|
54,908
|
5
|
43
|
„ 15
|
October
|
|
1,880,800;
|
42,318 |
|
—
|
12,700
|
55,018
|
|
97!
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
572,600
|
12,883 i
|
10'
|
42,100 '
|
54,983
|
10
|
I 44
|
„ 15
|
April
|
1886
|
1,868,100;
|
42,032
|
5
|
13,000
|
55,032
|
5
|
98 1
|
„ 15“'
|
April
|
1913
|
530,500
|
11,936
|
5 i
|
43,000 |
|
54,936 |
|
5!
|
45
|
„ 15
|
October
|
yy
|
1,855,100
|
41,739
|
15
|
13,300
|
55,039
|
15
|
99
|
„ 15lh
|
October
|
yy
|
487,500
|
10,968
|
15
|
44,000
|
54,968
|
15jj
|
46
|
„ 15
|
April
|
1887 j
|
1,841,800
|
41,440
|
10
|
13,500
|
54,940 ^
|
10
|
100
|
„ 15“'
|
April
|
1914
|
443,500
|
9,978 |
|
15
|
45,000
|
54,978
|
15?
|
47
|
„ 15
|
October
|
„
|
1,828,300
|
41,136
|
15
|
13,900
|
55,036
|
15
|
101
|
„ 15“’
|
October
|
yy
|
398,500
|
8,9661
|
5
|
46,000 i
|
54,966
|
5!
55
|
48
|
„ 15
|
April
|
1888
|
1,814,400
|
40,824
|
—
|
14,200
|
55,024
|
— i
|
102
|
„ 15“'
|
April
|
1915
|
352,500
|
7,931
|
5
|
47,000 j
|
54,931
|
49
|
„ 15
|
October
|
yy
|
1,800,200
|
40,504
|
10
|
14,500
|
55,004
|
10
|
103
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
305,500
|
6,873
|
15
|
48,100
|
54,973 ■
|
151
|
50
|
,, 15
|
April
|
1889
|
1,785,700
|
40,178
|
5
|
14,800
|
54,978
|
5
|
104
|
„ 15“'
|
April
|
1916
|
257,400
|
5,791
|
10
|
49,200
|
54,991
|
10j
|
51
|
„ 15
|
October
|
yy
|
1,770,900
|
39,845
|
5
|
15,200
|
55,045
|
5
|
105;
|
„ 15“’
|
October
|
yy
|
208,200
|
4,684
|
io:
|
50,300
|
54,984
|
i
15 i
|
52
|
„ 15
|
April
|
1890
|
1,755,700
|
39,503
|
5
|
15,500
|
55,003
|
5
|
106 ;
|
,. 15“'
|
April
|
1917
|
157,900
|
3,552
|
15
|
51,500
|
55,052
|
10?
|
53
|
» 15
|
October
|
yy
|
1,740,200
|
39,154
|
10 i
|
15,800
|
54,954 |
|
10
|
107 :
|
„ 15“'
|
October
|
yy
|
106,400
|
2,394
|
|
52,600
|
54,994
|
il
10)
|
54
|
„ 15
|
April
|
1891
|
1,724,400
|
38,799
|
i
|
16,200;
|
54,999
|
—
|
108 !
|
„ 15“'
|
April
|
1918
|
53,800 ;
|
1,210
|
10 1
|
53,800
|
55,010
|
io i
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
514,800
|
2,969,959
|
10
|
|
|
|
|
|
Summa
|
2,223,0001
|
5,937,963 i
|
lös
k
|
^wv v w vv/wve/v'av/c wvwwvwvvwwvv/eyvwvwi/v v vwwvv
Swedish Government Loan 1864 för £ 2,223,000 Sterling.
Saria» A 1st
b
> aeries a. uoupon >
> The half yearly dividend of 1'weilty two pounds 4
> Ten shillings, payable the 15th October 1864
> at the Couuting House of Mess™ J. Henry Schröder & O in London. ?
£ 22. 10 sh. — due 15th October 1864.
Stockholm the 15th April 1864. National Debt Office.
Namn. Namn. S
>
^ This Coupon heeomes null und vold if not presented for payment within Ten years after its duo dute.
ö-./wv tAAA/wwwtA/w \r\S'./\ra\r\/yiAWwvwwvwvvvvvwvv,/v\ .4
Bil. No 4 till 1864 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Uppgift på det antal obligationer, tillhörande 1864 års jernvägslån, som hvarje halfår böra utlottas.
|
JW
|
De utlottade obli¬
gationernas förfallotid.
|
Antal obligationer.
|
|
s
Summa
Kapital.
|
JVs
|
De utlottade obli¬
gationernas förfallotid.
|
|
Antal obligationer.
|
|
Summa
Kapital.
|
JW
|
De utlottade obli¬
gationernas förfallotid.
|
Antal obligationer.
|
Summa
Kapital.
|
|
|
A,
|
Månad.
|
Ser. A.
å
£ 1,000.
|
Ser. B.
å
£ 500.
|
Ser. C. ,
å
£ 200.
|
Ser; D.
å
£ loo.
|
£.
|
|
År.
|
Månad.
|
Ser. A.
å
£ 1000
|
Ser. B.
å
£ 500.
|
Ser. C.
å
£ 200.
|
Ser. D.
å
£ 100.
|
£•
|
|
Ar
|
Månad.
|
Ser. A.
£ 1000.
|
Ser. B.
£ 500.
|
Ser. C.
å
£ 200.
|
Ser. D.
å
£ 100.
|
£•
|
|
1
|
1864
|
Oktober 15
|
_
|
2
|
5
|
30
|
5,000
|
37
|
1882
|
Transport
Oktober 15
|
31
1
|
75
3
|
302
13
|
1,429
60
|
271,800
11,100
|
73
|
1900
|
Transport
Oktober 15
|
89
2
|
197
5
|
990
27
|
4,913
148
|
876,800
24,700
|
|
.2
|
1865
|
April 15
|
—
|
2
|
6
|
29
|
5,100
|
38
|
1883
|
April
|
15
|
1
|
3
|
13
|
62
|
11,300
|
74
|
1901
|
April 15
|
2
|
5
|
28
|
151
|
25,200
|
|
3
|
»
|
Oktober 15
|
—
|
2
|
7
|
28
|
5,200
|
39
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
13
|
65
|
11,600
|
75
|
»
|
Oktober 15
|
2
|
5
|
29
|
155
|
25,800
|
|
4
|
1866
|
April 15
|
—
|
2
|
7
|
29
|
5,300
|
40
|
1884
|
April
|
15
|
1
|
3
|
13
|
68
|
11,900
|
76
|
1902
|
April 15
|
3
|
5
|
29
|
151
|
26,400
|
|
5
|
»
|
Oktober 15
|
—
|
2
|
7
|
30
|
5,400
|
41
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
13
|
70
|
12,100
|
77
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
5
|
29
|
157
|
27,000
|
|
6
|
1867
|
April 15
|
1
|
1
|
6
|
29
|
5,600
|
42
|
1885
|
April
|
15
|
1
|
3
|
13
|
73
|
12,400
|
78
|
1903
|
April 15
|
3
|
6
|
30
|
156
|
27,600
|
|
7
|
B
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
6
|
30
|
5,700
|
43
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
13
|
76
|
12,700
|
79
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
6
|
31
|
160
|
28,200
|
|
8
|
1868
|
April 15
|
1
|
1
|
6
|
31
|
5,800
|
44
|
1886
|
April
|
15
|
1
|
3
|
13
|
79
|
13,000
|
80
|
1904
|
April 15
|
3
|
6
|
31
|
166
|
28,800
|
|
9
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
7
|
31
|
6,000
|
45
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
14
|
80
|
13,300
|
81
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
6
|
32
|
171
|
29,500
|
|
10
|
1869
|
April 15
|
1
|
1
|
7
|
32
|
6,100
|
46
|
1887
|
April
|
15
|
1
|
3
|
14
|
82
|
13,500
|
82
|
1905
|
April 15
|
3
|
ö
|
33
|
175
|
30,100
|
|
11
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
7
|
33
|
6,200
|
47
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
15
|
84
|
13,900
|
83
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
6
|
34
|
180
|
30,800
|
|
12
|
1870
|
April 15
|
1
|
1
|
7
|
35
|
6,400
|
48
|
1888
|
April
|
15
|
1
|
3
|
15
|
87
|
14,200
|
84
|
1906
|
April 15
|
3
|
8
|
35
|
185
|
31,500
|
|
13
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
7
|
36
|
6,500
|
49
|
»
|
Oktober
|
15
|
1
|
3
|
15
|
90
|
14,500
|
85
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
6
|
37
|
188
|
32,200
|
|
14
|
1871
|
April 15
|
1
|
1
|
7
|
37
|
6,600
|
50
|
1889
|
April
|
15
|
1
|
3
|
15
|
93
|
14,800
|
86
|
1907
|
April 15
|
3
|
6
|
38
|
193
|
32,900
|
|
15
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
8
|
37
|
6,800
|
51
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
2
|
15
|
92
|
15,200
|
87
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
7
|
39
|
194
|
33,700
|
|
16
|
1872
|
April 15
|
1
|
1
|
8
|
39
|
7,000
|
52
|
1890
|
April
|
15
|
2
|
2
|
15
|
95
i
|
15,500
|
88
|
1908
|
April 15
|
3
|
7
|
39
|
201
|
34,400
|
|
17
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
1
|
8
|
40
|
7,100
|
53
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
3
|
15
|
93
|
15,800
|
89
|
*
|
Oktober 15
|
3
|
7
|
41
|
205
|
35,200
|
|
18
|
1873
|
April 15
|
1
|
1
|
8
|
42
|
7,300
|
54
|
1891
|
April
|
15
|
2
|
3
|
16
|
95
|
16,200
|
90
|
1909
|
April 15
|
3
|
7
|
42
|
211
|
36,000
|
|
19
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
2
|
7
|
40
|
7,400
|
55
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
3
|
18
|
95
|
16,600
|
91
|
»
|
Oktober 15
|
3
|
8
|
43
|
212
|
36,800
|
|
20
|
1874
|
April 15
|
1
|
2
|
7
|
42
|
7,600
|
56
|
1892
|
April
|
15
|
2
|
3
|
19
|
96
|
16,900
|
92
|
1910
|
April 15
|
4
|
8
|
43
|
210
|
37,600
|
|
21
|
T)
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
6
|
41
|
7,800
|
57
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
19
|
95
|
17,300
|
93
|
»
|
Oktober 15
|
4
|
9
|
45
|
210
|
38,500
|
|
22
|
1875
|
April 15
|
1
|
.3
|
6
|
42
|
7,900
|
58
|
1893
|
April
|
15
|
2
|
4
|
21
|
95
|
17,700
|
94
|
1911
|
April 15
|
4
|
9
|
47
|
215
|
39,400
|
|
23
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
7
|
42
|
8,100
|
59
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
22
|
97
|
18,100
|
95
|
»
|
Oktober 15
|
4
|
9
|
48
|
221
|
40,200
|
24
|
1876
|
April 15
|
1
|
3
|
8
|
42
|
8,300
|
60
|
1894
|
April
|
15
|
2
|
4
|
24
|
97
|
18,500
|
96
|
1912
|
April 15
|
4
|
9
|
50
|
226
|
41,100
|
25
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
9
|
42
|
8,500
|
61
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
25
|
99
|
18,900
|
97
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
9
|
50
|
226
|
42,100
|
|
26
|
1877
|
April 15
|
1
|
3
|
9
|
44
|
8,700
|
62
|
1895
|
April
|
15
|
2
|
4
|
25
|
103
|
19,300
|
98
|
1913
|
April 15
|
5
|
10
|
, 50
|
230
|
43,000
|
|
27
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
10
|
44
|
8,900
|
63
|
»
|
Oktober 15
|
2
|
4
|
25
|
107
|
19,700
|
99
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
10
|
52
|
236
|
44,000
|
|
28
|
1878
|
April 15
|
1
|
3
|
10
|
46
|
9,100
|
64
|
1896
|
April
|
15
|
2
|
4
|
26
|
110
|
20,200
|
100
|
1914
|
April 15
|
5
|
11
|
52
|
241
|
45,000
|
|
29
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
11
|
46
|
9,300
|
65
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
26
|
114
|
20,600
|
101
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
12
|
52
|
246
|
46,000
|
|
30
|
1879
|
April 15
|
1
|
3
|
12
|
46
|
9,500
|
66
|
1897
|
April
|
15
|
2
|
4
|
26
|
119
|
21,100
|
102
|
1915
|
April 15
|
5
|
12
|
52
|
256
|
47,000
|
|
31
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
12
|
48
|
9,700
|
67
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
26
|
124
|
21,600
|
103
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
12
|
53
|
265
|
48,100
|
|
32
|
1880
|
April. 15
|
l
|
3
|
12
|
50
|
9,900
|
68
|
1898
|
April
|
15
|
2
|
4
|
26
|
129
|
22,100
|
104
|
1916
|
April 15
|
5
|
13
|
53
|
271
|
49,200
|
|
33
|
»
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
13
|
51
|
10,200
|
69
|
»
|
Oktober
|
15
|
2
|
4
|
26
|
134
|
22,600
|
105
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
13
|
54
|
280
|
50,300
|
|
34
|
1881
|
April 15
|
1
|
3
|
13
|
53
|
10,400
|
70
|
1899
|
April
|
15
|
2
|
4
|
27
|
137
|
23,100
|
106
|
1917
|
April 15
|
5
|
14
|
54
|
287
|
51,500
|
|
35
|
|
Oktober 15
|
1
|
3
|
13
|
55
|
10,600
|
71
|
»
|
Oktober 15
|
2
|
4
|
27
|
142
|
23,600
|
107
|
»
|
Oktober 15
|
5
|
14
|
54
|
298
|
52,600
|
|
36
|
1882
|
April 15
|
1
|
3
|
13
|
57
|
10,800
|
72
|
1900
|
April
|
15
|
2
|
4
|
27
|
147
|
24,100
|
108
|
1918
|
April 15
|
5
|
14
|
54
|
310
|
53,800
|
1
|
|
Transport
|
31 |
|
75
|
302
|
1,429
|
271,800
|
|
|
Transport
|
89
|
197
|
990
|
4,913 |
|
876,800
|
|
|
Summa
|
223
|
500
|
2,500
|
12,500
|
2,223,000 |
|
— 127 —
Bil. N:o 5.
I. Beräkning af räntefoten för 1858, 1860 och
1864 års lån.
1858 års lån.
Under förutsättning, att den i g 4 af kontraktet omnämnda godtgörelsen beräk¬
nade* så, att lånet kan i det närmaste anses vara ett den 1 Januari 1858 upptaget,
lydande å 7,600,000 Th:r med 2^ % kapitalrabatt*), kan man taga till utgångspunkt,
att valuta lemnades, motsvarande en nämnde dag emottagen summa af 7,410,000 Th:r,
Betalningsvilkoren voro, att en annuitet af 5 £ % af det ursprungliga beloppet (7,600,000)
skulle erläggas med 443,333 ) Th:r till ränta och amortering under 40 år, så att hälften
erlades vid slutet af hvarje halfår. Dessutom öfverenskoms, att halfårsbeloppet af annui-
teterna skulle erläggas 14 dagar i förtid, och | % kommissionsarfvode betalas för inlö¬
sen af utlottade obligationer och förfallna kuponer, beräknadt efter dessas belopp. Obli¬
gationer utgåfvos till ett belopp af 8,190,500 Th:r med 4| % ränta.
Hvarje halfår erlades således till ränta och amortering:
hälften af annuiteten Th:r 221,666,607.
4 månads ränta derå (efter 5 %) » 461,806.
4 % af inlösta obligationer (B\, af 8,190,500) » 511,906.
| % af inlösta kuponer (medelvärdet) » 466,474.
Summa Th:r 223,106,853.
Efter denna beräkning skulle således 7,410,000 Th:r amorteras under 40 år ge¬
nom en inbetalning af 223,106,853 . Th:r vidt hvarje halfårs slut.- ) Detta’ förutsätter
en löpande ränta af 5,2700 %.
Anm. Med afseende dels å öfriga, i det föregående icke upptagna omkostnader,
dels derå, att endast medelvärdet af de halfårsvis inlösta kuponerna tagits i beräkning,
kan denna procent anses något (ehuru obetydligt) för låg. Anmärkas kan också, att
*) Kontraktet, bestämmer 2 ‘/i % »provision». Detta bör rätteligen ej anses vara alldeles
detsamma som 2 ’/, % kapitalrabatt, ehuru de tvenne uttrycken begagnas för samma sak, såsom
vid jemförelse mellan kontraktet för ifrågavarande lån och det af år 1860 synes. Den för Räkna¬
ren i afseende på dessa begge lån till räkningarnes förenkling angifna utgångspunkten, ehuruväl
i det närmaste riktig, kan derföre icke anses vara fullt exakt. En noggrannare bestämning af den
valuta, lånetagaren vid lånetidens början kan anse sig hafva erhållit, skulle deremot kunnat be¬
räknas af en fullständig uppgift på de totalbelopp af inbetalningssummor och godtgörelser för rän¬
tor, som vid de särskilda betalningsterminerna erhållits, genom sammanläggning af dessa sum¬
mors rabatterade värden vid lånetidens början efter en öfverenskommen procent.
Räknarens anmärkning.
— 128 —
ruan vid beräkningen af provisionens inflytande på de halfårliga inbetalningarne bort
lägga amorteringsplanen till grund. Alla dessa omständigheter hafva dock påtagligen
ett sa ringa inflytande på resultatet, att de svårligen skulle kunna inverka på andra de¬
cimalen i den erhållna procenten, så mycket mindre, som de sannolikt i någon mån skulle
kommit att motverkas af en något noggrannare bestämning af den ofvan angifna utgångs¬
punkten för beräkningen.
1860 års lån.
För den ena delen af detta lån, hvilken uppgick till 8,000,000 Th:r, voro vilkoren:
6 % kapitalrabatt *); inbetalning af eri annuitet å h\ % af det ursprungliga be¬
loppet (8,000,00!)) eller 440,000 Th:r, som skulle halfårsvis erläggas 14 dagar i förtid
under en tid af »omkring» 38$ år; samt provision å \ % å beloppet af inlösta obliga¬
tioner och kuponer. Obligationer utgåfvos till ett belopp af 8,000,000 med 4^ % ränta.—
Till utgångspunkt för beräkningen antages, såsom vid det föregående lånet, att valuta
lemnades. motsvarande 7,520,000 Thur vid lånetidens början.
Hvarje halfår erlades till ränta och amortering:
hälften af apnuiteten Th:r 220,000,
^ månads rljuita derå, efter 5 % » 458,333.
I * af inlösta obligationer ffe af 8,000,000) » 526,316.
i % af inlösta kuponer (medelvärdet) » 455,921.
gumma, Th;p 321,440,570
Ett lån med 4 $ % löpande ränta amorteras under en tid af 38,3079 år genom
iftbftalning vid hvarje halfårs slut af 2 J % af det ursprungliga kapitalet. Vrddet76:te
lydfårets slut återstår ännu en skuld af 0,0166308 gånger kapitalet, d. v. s. icke fhllt 1|
% det ursprungliga beloppet.
Antager man nu, att det något obestämda uttrycket »omkring 38$ år» i kon¬
traktet för (860. års, lån afser den bestämda amorteringstiden 38,3079 år, sä följer, med
afseende pa, detta lån, att 7,520,000 Th:r under 38,3079 år skola amorteras genom en in¬
betalning vid hvarje halfars slut, af 221,440,57 Tlnr, hvilket förutsätter en löpande ränta
af 5,0022 %. Efter den 76:te inbetalningen återstår ännu en skuld, uppgående till 0,0179901
af det ursprungliga beloppet (7,520,000 Tlnr).
Anin. Densamma som vid föregående lån.
*3 Denna »kapitalrabatt» var af alldeles samma natur sorn »provisionen» vid föregående
Ian. oamma anmärkning, sorn vid detta njorder, gäller följaktligen äfven om det nu ifrågavarande.
Räknaren» anmärkning.
— 129 -
1864 års lån.
Vilkoren voro följande:
500,000 £ St. amorteras under 54 års tid genom en annuitet af 5 j %, livilkeu
utgår 14 dagar före hvarje hallars slut med 21 % af 500,000 £. Indragningen af de
till inbetalning förfallna beloppen af länet sker genom af låntagaren utställda vexlar,
hvilkas förfallodagar likväl så utsättas, att de icke inträffa tidigare än nittio dagar från
den dag, hvilken enligt kontraktet skall såsom inbetalningsdag för det ifrågavarande be¬
loppet anses. Vidare betingades å långifvarnes sida en så kallad »jouissance», bestående
deruti, att ingen godtgörelse lemnades för redan upplupna räntor å de obligationer,som
utlemnades vid de, enligt kontraktet, under första halfåret skeende inbetalningarne. Andt-
ligen beviljades i % koramissionsarfvode för utom Sverige inlösta obligationer och kupo-
ner. Obligationer utgåfvos till ett belopp af 555,700 £ med 4^ % ränta.
Enligt kontraktet borde IOO.000 £ inbetalas vid hvardera af följande terminer:
den 15 April, den 15 Maj, den 15 Juni, den 15 Juli och den !ö Augusti 1864. Vid
dessa tider voro likväl de å 100,000 £ utställda vexlarne, vid diskontering efter 6 %,
värda endast 98,500 £. Men tillfölje af den betingade »jouissancen» kan låntagaren ej
anses hafva vid lånetidens början eller den 15 April erhållit valuta för mera än de till
denna tidpunkt rabatterade värdena å nämnde summor. Sker äfven denna rabattering
efter 6 %, så motsvara de uppburna beloppen en den 15 April emottagen summa af
( 1 + 50) + 101 + 201 + 102)’ 98,500 ~ *87,647,664 £, motsvarande en kapitalrabatt
af 2.4705 %.
Då nu till ränta och amortering vid hvarje halfår* slut erlades:
hälften af annuiteten £ St. 13,750,
J månads ränta derå, å 6 %, » 31.375.
^ % af inlösta obligationer (T^n af 555,700) •••■ » 25,726.
} % af inlösta kuponer (medelvärde) » 31,517.
Summa £ St. 13,841,618,
så amorteras ett lån å 487,647,664 £ under 54 år genom en inbetalning af 13,841,618 £
vid hvarje hallars slut. Detta förutsätter en löpande ränta efter 5,3487 %.
Beräknas diskonteringen af vexlarne och förlusten genom jouissancen efter endast
5 %, så uppgår den under den 15 April emottagna lånesumman till
( 1 + '~4t> + + 5°Y 98,750 — 489,686,145 £, motsvarande en kapitalrabatt
\ 241 121 81 61/
af 2,0628 %.
Den halfårliga inbetaluingen blir 13,835,888 £, hvilken, då lånet amorteras under
54 är, motsvarar en löpande ränta efter 5,3190 %.
17
130 —
Detta lån var från början kontraberadt å 2,000,000 £, men endast fjerdedelen
(500,000) var af långifvarne ovilkorligen öfvertagen.
I händelse att äfven de återstående 1,500,000 £ blifvit öfvertagna, så hade dessa
enligt kontraktet åtminstone*) kommit att oafkortade utgå. I detta fall hade alltså,
efter -beräkningen för diskontering och jouissance, den lemnade valutan kommit att
motsvara en inbetalning vid lånetidens början af åtminstone 1,987,647,664 £. Den half-
årliga inbetalningen hade då blifvit ungefär 4 gånger så stor som i det föregående för¬
utsattes, eller 55,566,472 £. Då genom denna inbetalning kapitalet amorteras som förut
under 54 år, så motsvarar detta en löpande ränta efter 5,2283 %.
Anm. I afseende på mindre, icke upptagna omkostnader, äfvensom i afseende på
beräkningen af provisionens inflytande på halfårsinbetalningarne, gäller här samma an¬
märkning som vid de föregående lånen. Dertill kommer, att vid provisionens beräkning
intet afseende blifvit fästadt derå, att en del obligationer och kuponer, hörande till 1864
års lån, möjligen blifvit eller blifva inom Sverige inlösta. Det oaktadt, kan man af de
obetydliga belopp, hvartill dessa provisioner i jemförelse med annuiteteu uppgå, med sä¬
kerhet sluta, att en noggrannare bestämning af deras inverkan på halfårsinbetalningarae,
äfven om en sådan varit möjlig, skulle ganska obetydligt inverkat pä slutresultatet.
*) Kontraktet innehåller visserligen en bestämning (rörande s k. »Aufgeld»), hvarigenom
en särskild förmån möjligtvis skulle kunnat komma låntagaren tillgodo- Men då kontraktet der¬
jemte temnar låneöfvertagarne rättighet att, om de så önska, inom 14 dagar efter kontraktets un¬
dertecknande öfvertaga en större eller mindre del af den icke lixa låneandelen. utan att något
»Aufgeld» i sådant fall skulle ifrågakomma, så har denna endast eventuella förmån här icke blif¬
vit tagen i beräkning.
II. Jemförelse af 1864 och 1858 års lån med det af
år 1860, i afseende på kapitalrabatten.
1864 års lån.
1860 års lån antogs vara å 8,000,000 Th:r, med 6 % 'kapitalrabatt, d. v. s. man
antog, att valuta lemnades, motsvarande 7,520,000 Th:r vid lånetidens början. Amorte¬
ringen antogs ske under en tid af 38,3079 år, hufvudsakligen genom en halfårsvis utbe¬
tald annuitet af <5t % af det ursprungliga beloppet (8,000,000).
1864 års lån var enligt 6-%-beräkningen å 500,000 £, hvilka hufvudsakligen,
genom en annuitet af likaledes <54 % skulle på samma sätt amorteras, men under 54 år.
Till följe af öfriga' lånevilkor, beräknades den löpande räntan till 5,3487 %. Vill man
nu göra jemförelsen med 1860 års lån pä det sätt, att man frågar huru mycket låne-
gifvarne skulle velat kontant erlägga vid lånetidens början, ifall lånet med oförändrad
halfårsinbetalning (13,841,618 £), motsvarande en annuitet af 54 %, skulle amorterats
under lika lång tid sorn 1860 års lån, eller 38,3079 år, så erhålles till svar, att med be¬
— 131 -
räkning af samma förmån för lånegifvarne som de nu erhållit, eller 5,3487 % löpande
ränta, skulle de kunnat lemna endast 449,051,1 £, d. v. s. ett afdrag å 500,000 £ af
50,948,9 £ borde dem beviljats, hvilket utgör en kapitalrabatt af 10,1898 %.
Efter 5-%-beräkningen skulle pä samma sätt erhållits en kapitalrabatt af 9,8790 %.
1858 års låu.
i
1858 års lån a togs vara å 7,600000 Th:r med % kapitalrabatt. Amorte
ringen skedde under 40 är, hufvudsakligen genom inbetalning halfårsvis af en annuitet,
uppgående till 5| % af det ursprungliga kapitalet. Vid jemförelse med de föregående
lånen, för hvilka annuiteten var endast %, kan man först antaga, att lånets ursprung¬
liga belopp varit • 7,600,000 8,060,606,061 Th:r, som borde amorteras under 40
0 2
år, hufvudsakligen genom en annuitet af likaledes 5^ % af detta belopp, hvilket för kon-
trahenterne vore likgiltigt, enär de årliga inbetalningarne kunna antagas blifva desamma. —
Då nu lånegifvarne lemnade endast 7,410,000 Th:r vid lånetidens början, sä erhöllo de,
enligt beräkning, ränta efter 5,2700 %. —Det kapital, som efter denna ränteberäkning ge¬
nom samma halfårliga inbetalning (223,106,853 Th r), motsvarande en annuitet af 51 %
å 8,Oöij,6O6,061 Th:r, skulle kunna amorteras under 38,3079 år, uppgår till endast
7,312,638,3 Th:r, hvilket, då det lemnäs som valuta för 8,060,606,061 Th:r, förutsätter
en kapitalrabatt af 9,2794 %.
Anm. Mot denna beräkning skulle den anmärkning kunna göras, att då amorterings¬
tiden förkortades, så ökades halfårsinbetalningarne något, derigenom att provisionen ä
1 % å inlösta obligationer och kuponer fördelades på en kortare tid. Men af det före¬
gående är dock påtagligt, att denna omständighets inverkan på resultatet är af ganska
ringa betydenhet.
Stockholm den 8 Oktober 1864.
Hj. Holmgren,
t. f. Professor vid Teknologiska Institutet.
— 132 —
Fullmäktiges
i Riksgälds kontoret
utlåtande, i anledning af Rikets Stän¬
ders Revisorers berättelse om den
vid 1864 års statsrevision verkställda
granskning af Riksgälds-kontorets för.
vältning.
Till Rikets Högloflige Ständer.
Emot Fullmäktiges förfarande, beslut och åtgärder vid behandlingen af frågan om
det sednast upptagna lånet för jernvägsbyggnader, hafva Rikets Ständers Revisorer upp¬
ställt en serie af ogillande anmärkningar, slutande dermed, att dessa beslut och åtgär¬
der icke blifvit i den för öfrigt tillstyrkta dechargen inbegripna. Detta förhållande har
icke kunnat undgå att ådraga sig en mer än vanlig uppmärksamhet; och då Fullmäktige
nu gå att rörande de af Herrar Revisorer uppställda anmärkningar afgifva sin förkla¬
ring, anse de derföre sin pligt mot det allmänna ur mer än en synpunkt fordra, att i
densamma inlägga en större utförlighet, på det att en hvar, som det önskar, må sättas
i tillfälle att dock slutligen kunna bedöma, huruvida de framställda anmärkningarne äro
grundade på objektiv verklighet.
Kontrakten angående de tre af Svenska Staten för jernvägsbyggnader hittills upp¬
tagna, på årlig amortering ställda, penningelåu på utrikes ort skilja sig, i fråga om
lånevilkoren, uti åtskilliga väsend! liga punkter betydligen från hvarandra, jemte det nå¬
gra andra kostnadspunkter för alla tre äro lika. Annuiteten (årlig ränta och amortering
sammanräknade) för lånet från år i 858 utgör 5 § procent att utgå halfårsvis, under
fyratio (40) år, och beräknades beviljadt kapital-afdrag, eller rabatt, vid inbetalningen
efter 2 | procent, hvadan kapitalet 7,600,000 Tbaler preussiskt kurant, motsvarande ef¬
ter 2 j Riksdaler Riksmynt per Thaler, 20,260,666§ Riksdaler Riksmynt, ingick endast
med 19,760,00!) Riksdaler. För lånet från år 1860 utgör annuiteten procent, att ut¬
gå halfårsvis under en tid af omkring 38 J år, och beräknades den då beviljade kapital¬
rabatten vid inbetalningen efter 6 procent af den förskrifna lånesumman. Denna sum¬
ma utgjorde ursprungligen 10,000,000 Thaler preussiskt kurant, hvaraf likväl kort der¬
efter 2,000,000 Thaler konverterades till s. k. premielån, att inbetalas utan något af¬
drag, och uppgick således det belopp, för hvilket nyssnämnda vilkor förblefvo gällande,
till 8,000,000 Thaler, motsvarande enligt ofvannämnda evalvationsgrund 21,333,333 * Riks¬
daler Riksmynt, hvilket belopp, efter afdrag af rabatten 6 procent, ingick med 20,053,333f
Riksdaler!; varande härvid ingen skilnad att göra emellan de 1,600,000 Thaler preus¬
— (33 —
siskt kurant, hvilka af detta lån reserverades för svenska Riksbankens räkning, och den ut¬
rikes upptagna andelen, emedan vilkoren i hvartdera hänseendet äro desamma. För lå¬
net från år 1864 utgör annuiteten likaledes 5| procent, att utgå halfårsvis under 54 år;
hvaremot det i 8 § af kontraktet om detta lån uttryckligen är aftaladt, att vid inbe¬
talningar på detsamma »något afdrag eller s. k. kapital-rabatt icke får ega rum»; hva¬
dan det förskrifna lånekapitalet, ehvad det af långifvarne öfvertages till fulla summan,
2,000,000 £ St, motsvarande efter 17: 50 öre per Pund, 35,000,(<00 R:dr R:mt, eller,
enligt vissa i kontraktet bestämda förbehåll, endast till en viss del deraf, alltid oafkor-
tadt kommer att ingå. — Gemensamma bestämmelser för alla tre lånen äro: att half-
årsannuiteten skall hållas låneöfvertagarne tillhanda 14 dagar före förfallodagen, och att
såsom provision för utrikes verkställd liqvid af utlottade obligationer och förfallna ränte-
kuponer dem ^ procent skall tillgodokomma.
Att lånekapitalet i 1864 års lån oafkortadt skall inbetalas, finnes ej omförmäldt
i revisionsberättelsen, hvarken i det stycke, der öfversigt lemnäs af lånevilkoren, eller
annorstädes; och har detta förhållande sålunda lätteligen kunnat undgå uppmärksamhe¬
ten hos de läsare af berättelsen, som ej haft tillfälle att genomgå lånekontraktet eller
underkasta Revisorernes beräkningar noggrannare granskning. Det ligger emellertid myc¬
ken vigt på denna omständighet vid bedömandet af den lånevilkorens dyrhet, sorn beror
af bestämmelsen om annuitetens utgående under 54 år. Enligt hvad inhemtas kan af
protokollet af den 25 Februari detta år, förelågo på Fullmäktiges bord den dagen till
pröfning två alternativa låneaubud, det ena, ett 4^ procents lån till 60 procent med sam¬
ma amorteringstid som för 186(1 års lån, och således, med amortering af 1 procent årli¬
gen, omkring 38^ år, det andra, ett lån att inbetalas al pari, eller utan kapitalafdrag,
och att amorteras nied en annuitet af 5| procent under en tid af 55 år; hvarjemte vid
hvartdera anbudet förbehölls, att endast en fjerdedel genast skulle fäst och ovilkorligt
öfvertagas och återstoden ställas till bjudarenes option för en viss tid. Fullmäktige
komma att i det följande närmare yttra sig om de omständigheter och skäl, med afse¬
ende å hvilka de funno sig icke böra längre uppskjuta lånets uppgörande, och få nu en¬
dast anföra, att som vid anställda beräkningar och jemnförelser af de två alternativa
läneanbudens förhållande såväl till hvarandra, som till de två äldre jernvägsbyggnads-
låneu, det sednare af dessa anbud befanns ur financiel synpunkt vara för staten fördelak¬
tigare och mera närma sig lånevilkoren vid de två äldre lånen, detta sednare alternativ
af Fullmäktige ansågs ega företräde samt antogs med förbehåll, att amorteringstiden skulle
förkortas till 54 år, hvartill bjudarne samtyckte.
För att nu ådagalägga, huru en jemnförelse utfäller, som anställes emellan låne-
vilkoren vid de tvä äldre lånen och de vid 1864 års lån fästade vilkor, fä Fullmäktige
här meddela följande öfversigt, grundad på en deröfver upprättad beräkning af en, utom
Fullmäktiges krets stående, i sådana kalkyler mycket hemmastadd man, och hvilken be¬
räkning finnes bilagd detta Fullmäktiges utlåtande; hvarvid Fullmäktige tillika få erinra,
att derigenom äfven åtskilliga uti den af Herrar Revisorer fr.imlagda jemnförelse influt--
na misstag varda rättade.
Såsom förut är nämndt, skall en annuitet, stor 5 g procent, för 1858 års län half¬
årsvis erläggas under 40 år Halfårsbetalnivgen, eller hälften af annuiteten, utgör alltså
2 procent 2,91666 .., och halfårsräntan 2,518 procent (för två halfår således 5,036);
men som å detta lån en kapital-rabatt af 2 £ procent är medgifveh, okas halfårsrän-
tan ä effektiva kapitalet till 2,611 (för två halfår 5,222); och om dertill komma räntan
för 14 dagars förskottsinbetalning at annuiteten, beräknad efter 5 procent för är, samt
— 134 —
| procents provision för ofvanberörda liqvidationsbestyr, stiger den verkliga halfårsräri-
tan till 2,637 (för två halfår 5,274) procent.
Annuiteten för lånek* från år 1860 är 5 i procent, sora skall utgå hvarje halfår
under omkring 38 4 år (rätteligen 38,3066 år, eller 76,6132 halfår). Halfårsbetalningen
utgör alltså 9,75 procent; och som å detta lån en kapital-rabatt efter 6 procent är be¬
viljad, ökas halfårsräntan å det effektivt inbetalda kapitalet till 2,476 procent (för två
halfar 4,952 procent); och om härtill komma räntan, efter 5 procent för år, för 14 da¬
gars förskottsinbetalning af annuiteten samt 4 procents provision för liqvidationsbestyret,
stiger den verkliga halfårsräntan till 9,503 procent (för två halfår 5,006.)
För 1864 års lån utgör annuiteten likaledes 5 4 procent, att utgå under 54 år.
Halfårsbetalningen utgör alltså 2,75 procent, och verkliga halfårsräntan 2,573 procent
(för två halfår 5,146 procent); och då härtill komma räntan för förskottsinbetalningen
samt provisionen efter ofvan uppgifna grunder, stiger den verkliga halfårsräntan till 2,595
procent (för tvä halfår 5,190). A detta lån eger kapitalrabatt ej runi; men om man till
kostnaderna ville räkna förlust derpå, att för indragning af första fjerdedelen af lånet
icke sigt- utan tre-månaders vexlar skulle begagnas, skulle denna förlust af vexelränta,
beräknad efter 5 procent för år, ytterligare höja den verkliga halfårsräntan till 2,605
(för två halfår 5,210) procent; varande härvid dock att erinra, att hithörande punkt i
kontraktet egentligen afsåg, att vexlar till indragning af de till inbetalning förfallna be¬
lopp af lånet icke förr än på 80:de dagen efter inbetalningsdagen skulle, ehvad de tidi¬
gare eller sednare inom denna tid utställdes, behöfva inlösas.
Den verkliga halfårsräntan. inberäknade de för alla tre lånen gemensamma kost¬
naderna, uppgår således:
för 1858 års lån till 2,637 (två halfår 5,274 procent)
för 1860 års lån till 2,503 (två halfår 5,006 » )
för 1864 års lån till 2,595 (två halfår 5,190 » ) eller, om vexelränteförlusten pkjjer-
dedelen*) af sistnämn¬
da lån inräknas, till 2,605 (två halfår 5,210 » ); utvisande detta, att halfårsräntan
för 1864 års lån utfaller billigare än det af år 1858, ehuru den aftalade Aufgeldern
på optionsdelen här lemnats utom beräkning.
Uppställes åter frågan, huru stor kapitalrabatt hade skolat medgifvas, derest ti¬
den för amorteringen af 1864 års lån blifvit, med för öfrigt samma vilkor som nu, be¬
stämd till 76 6132 halfår (38,3066 år) blir svaret 8,513 procent; i följd hvaraf det effek¬
tivt ingående kapitalet skulle hafva blifvit reduceradt till 91,487 procent af det nominela.
*) Om icke något af länet utöfver denna fjerdedel lemnäs, och således vexelränteförlu¬
sten ejSfår fördelas å liela, lånet, så blir denna Ijerdedels halfårsränta 2,836 (två halfår 5,272) pro¬
cent. Vid dessa beräkningar är ej afseende fästadt på den så kallade »jouissancen», som är ett
vid upptagande af lån i London vedertaget bruk, hvarigenom den under lånets inbetalningstid upp¬
lupna månadsränta kommer lånesubskribenterne till godo, och hvarigenom lör 1864 års låns intro¬
duktion på engelska marknaden en uppoffring af 4,166 2/s L St. uppstod, utgörande för en gång
omkring */» procent af hela lånesuminan 2,000,000 L. St.
Beräknad endast efter 8^ procent, skulle sålunda denna kapitalrabatt nied 2,975,000
Riksdaler Riksmynt minskat den af Rikets Ständer fastställda lånesumman, sorn alltså
hade måst höjas med ett rabatten motsvarande belopp, hvaraf åter blifvit en följd, att
äfven annuiteten skolat ökas, hvilken ökning, då en annuitet af 5 4 procent, beräknad
för 100, stiger till 6,011 för effektivt inbetalda 91 i, hade sålunda kommit att utgöra
178,825 Riksdaler för äret utöfver annuiteten för 35 millioner.
När det nu uti revisionsberättelsen, sedan annuitetsbelopp och amorteringstid
för de tre lånen blifvit uppgifna, yttras: — »att kapitalrabatten å det i obligationerna
törskrifna belopp utgjorde för 1800 års län 0 procent, under det att för 1858 och 1864
års lån blifvit beviljade sådane ränte- och provisionsfördelar, som motsvarade en kapital¬
rabatt för 1858 års lån af 9,2794 procent och för 1864 års lån, efter två olika beräk¬
ningsgrunder, antingen 10,1898 procent eller 9,8790 procent, samt att deri effektiva räntan,
sorn utgår för det influtna kapitalet, utgör för 1858 års lån 5,2700 %, för 1860 års lån
5,0022 procent och för 1864 års län antingen 5,3190 % under vissa, men 5,3487 % under
andra förutsättningar», — så visar sig härvid först ett och annat misstag i afseende å
sifferuppgifterna om procenterna och dernäst i fråga om kapital-rabatten en sådan ord¬
ställning, sorn, enär hvarken här eller annorstädes upplysning förekommer derom, att för
1864 års lån kapital-rabatt icke är medgifven, lätteligen kunde leda till den uppfatt¬
ning, att för detta lån, med sin under 54 år utgående annuitet, dessutom en kapital¬
rabatt till antingen något öfver eller något under 10 procent vore, emot hvad det verk¬
liga förhållandet är. beviljad.
Att lånet är afslutadt i engelsk valuta, utvisar lånekontraktet. Meningarne kunna
vara mycket delade om frågan, huruvida i allmänhet England är den rätta eller lämp¬
liga marknaden för svenska fondpapper, och denna olikhet i åsigter kunde särskildt ega
sin goda grund under en tidsperiod, då fondbörsen derstädes samtidigt hade att bjuda
på så mångfaldiga andra värdepapper, tillhörande olika statslån, afslutade på vilkor,
som åt spekulationen lemnade ett vida större utrymme, än det, sora antagliga vilkor för
ett svenskt statslån kunde erbjuda. Dä emellertid under sednaste riksdag, vid hvilken
ifrågavarande lån beslutades, den önskan allmänt uttalades, att, med afseende ej mindre
särskildt på den svenska exporthandelns intressen, än flera andra förhållanden, den en¬
gelska marknaden företrädesvis borde för ifrågavarande lånetransaktioner sökas, ansägo
sig Fullmäktige böra i främsta rummet rikta sin uppmärksamhet åt förverkligande, så
vidt det ske kunde, af denna önskan. En öfverblick af annuiteter och öfriga lånevilkor
för utländska lån, upptagna i England under en föregående tid, gaf' väl icke, äfven då
dervid ej togos i beräkning de i lag bestämda afgifter, som för värdepapper på Eng¬
lands börs skola erläggas, anledning förmoda, att ett svenskt lån derstädes skulle kunna
afslutas på billigare vilkor, än på andra orter, och detta än mindre under en för pen¬
ningställningen så betryckt tid, som den, hvilken, begynnande redan under hösten 1863,
vid början af detta år framträdde i så starka, ännu ej tillbakagångna proportioner, som
allmänt äro kända; men då det, efter fortsatta negociationer, ändock visade sig vara
möjligt att uppgöra länet i engelsk valuta mot en annuitet, modererad såsom årsutgift,
ehuru utsträckt till betalning för några år längre, och utan rabatt, funno Fullmäktige,
sora, efter hvad i det följande kommer att visas, icke längre hade fritt val af tid,
sig icke böra längre dröja med afslutandet af detta lån, sådant det nu till sina vilkor
föreligger uti det derom upprättade kontraktet.
Herrar Revisorer hafva sjelfva icke kunnat undgå att förklara, att läneviikorené
dyrhet »icke atyör anledning till klander* enär tiden för länets negocierande ovedersäg-
- 136 —
ligen varit särdeles ogynnsam», men då så är, då det ej kunnat visas, att Fullmäktige
dervid i något afseende öfverskridit sina fullmakter, eller lättsinnigt och utan allvarlig
pröfning af tid, omständigheter och vilkor ingått på lånet, eller under den tid, negocia-
tionerna fortgingo, brustit i förmåga att fullgöra de af Rikets höglofliga, Ständer på Riks¬
gäldskontoret anvisade, mångahanda utbetalningar, så vill det synas, som skulle inför
en upplyst och med sakförhållandena förtrogen pröfning all verklig anledning till klander
i och med detsamma hafva bortfallit.
Herrar Revisorer hafva emellertid betraktat saken ur en annan synpunkt. Hos
dem hade »stadgat sig den öfvertygelsen», att Fullmäktige i sitt sätt att tillvägägå vid
fullgörande af det åt dem lemuade ansvarsfulla uppdrag icke ådagalagt »ali den sak¬
kännedom och omtänksamhet», som af dem hade kunnat förväntas i betraktande af de
nära nog oinskränkta fullmakter, som åt dem i sådant afseende voro gifna, och för att
gifva stöd åt denna sin öfvertygelse, eller detta sitt omdöme, hafva Herrar Revisorer
angående Fullmäktiges sätt att tillvägägå framställt en mängd anmärkningar, som det
nu åligger Fullmäktige att till bemötande upptaga.
För dera, som komma att taga kännedom af Fullmäktiges till saken hörande
protokoll, skall det snart blifva klart, att större delen af dessa anmärkningar fått sitt
upphof sålunda, att då uti protokollen skälen för och emot angående en under öfverlägg¬
ning förevarande fråga finnas, jemte Fullmäktige- beslut framställda, Herrar Revisorer
gemenligen ansett, att hvad Fullmäktige om saken beslutat, icke hade bordt beslutas
eller tillgöras, och tvärtom; ett förhållande, som på ena sidan torde få anses ådagalägga,
att Fullmäktige, då de förmått betrakta en fråga från dess båda sidor, icke varit i sak¬
nad af all sakkännedom och omtänksamhet vid frågans bedömande, och på den andra
endast bevisar olika åsigter emellan Revisorerne och Fullmäktige om beslutets lämplig¬
het; hvarvid likväl den erinrau torde tillåtas, att, då Fullmäktige äro underkastade ju¬
ridisk ansvarighet för sina beslut och åtgärder, Revisorerne till 0det högsta endast äro
bundne vid en moralisk ansvarighet för sina anmärkningar. Åtskilliga andra bland
dessa anmärkningar åter grundas på faktiska misstag.
Den första bland anmärkningarne går derpå ut, att Fullmäktige, ehuru de egde
»antaglig visshet derom, att låneuppdraget skulle lemnäs i Fullmäktiges händer», likväl
icke under den långa tid, lånefrågan hos Rikets Ständer behandlades, vidtagit sådana
förberedande åtgärder, som, då uppdraget slutligen erhölls, kunnat verka till »frågans
utredande och konseqventa behandling», och att ej ens något program, upptagande de
hufVndsakliga vilkor, hvarunder Fullmäktige skulle velat inlåta sig i underhandling med
hugade låneöfvertagare, blifvit uppgjordt, hvarken före eller vid den tid, låneuppdraget
åt Fullmäktige lemnades, eller under de flera månader, som derefter förflöto, innan lånet
afslutades.
Hvad med de förberedande åtgärderna här åsyftas, är svårt att fatta. Så länge
något låneuppdrag ej kommit Fullmäktige till handa, kunde de, i brist af fullmakt, vid
saken intet tillgöra. Från medlet af Maj 1863, då lånefrågan första gången förevar till
behandling hos Rikets Ständer, till den 8 Oktober, dä Stats-utskottets skrifvelse med
beslutet om lånets upptagande tili Fullmäktige ankom, hade denna fråga på riksdagen
varit föremål för flera skiftningar. Att uppdraget skulle lemnäs i Fullmäktiges händer,
så vida länet definitivt beslutades, derom kunde de väl vara förvissade; men huruvida
Rikets Ständer, på samma gång de bestämde sjelfva lånebeloppet, ville angående låne-
vilkoren eller i andra afseenden meddela Fullmäktige några speciela föreskrifter till
— 137
efterrättelse, derom kunde desse intet veta förr, än lånebeslutet dem till verkställighet
delgafs. Att under en sådan mellantid inlåta sig i några, om också blott preliminära
underhandlingar om lånet, hade alltså icke kunnat leda till något önskadt resultat. Pen¬
ningsfällningen kan, efter hvad en ständig erfarenhet visar, undergå väsendtliga förän¬
dringar inom några få dagar, och en klok affärsman kan derföre aldrig, vare sig i pen-
ninge- eller andra affärer, låta binda sig på förhand vid vilkor, som ej genast skola gå
i fullbordan, eller underlåta att fästa väsendtligt afseende på konjunkturerna, sådana de
äro just vid den tidpunkt, då aftalet göres ömsesidigt bindande. Om således Fullmäk¬
tige, under den nämnde mellantiden, äfven hade lyckats inleda underhandlingar om lånet
med någon ^ solid affärsfirma, men, sedan alla dithörande, förberedande, omständigheter
blifvit uppgjorda, slutligen nödgas förklara, att de, i brist af behöriga fullmakter, likväl
bil Is ^ vidare icke kunde örn lånet afsluta något kontrakt, så hade ju saken, oberäknadt
atlöjet för det oskickliga beteendet, icke desto mindre befunnit sig på alldeles samma
ståndpunkt, som den intog, efter det fullmakterna koramo Fullmäktige tillhanda.
Mot det af Herrar Revisorer fordrade låneprogram kan, hvad dess grundtanke
angår, i det hela detsamma invändas. Att offentliggöra och utsända ett sådant program,
innau ännu omfattningen och vilkoren för Fullmäktiges mandat voro dem bekanta, hade,
lindrigast sagdt, närmat sig gränsen af oförsynthet. Hvad dess uppgörande efteråt an¬
går, visar protokollet för den 8 Oktober 1863, att Fullmäktige icke förbisett utan tvert-
om förehaft frågan derom till öfverläggning, men då stannat i det beslut, att något pro¬
gram om lånevilkoren icke skulle i kungörelsen om lånets utbjudande till konkurrens
inlöras, eller eljest meddelas. Ehuru förfarandet varit enahanda, då de två första lånen
för jernvägsbyggnader skulle uppnegocieras, utan att af den tidens Revisorer eller Ri¬
kets Ständer någon anmärkning deremot blifvit framställd, förklara nu detta års Herrar
Revisorer, att motsatsen af Fullmäktiges beslut skall hafva varit det rätta. Frågan
torde dock derigenom icke kunna anses vara afgjord. Vid första försök att uppgöra ett
sådant program såsom basis för förberedande lånenegociationer - - ty om ett subskrip-
tionsprogram är här icke fråga — skall det snart visa sig, att försöket i verkligheten
mötes af icke obetydliga svårigheter, mindre dock i fråga om bestämmande af annuitetens
belopp, än fastmer med hänsigt till de öfriga omständigheter, af hvilka lånets dyrhet i
lika väsendtlig mån beror. Emellan programmets offentliggörande och lånekontraktets
afslutande kommer alltid någon tid att förgå, under hvilken penningställningen i en eller
annan riktning kan förändras. De engång i programmet uppställda lånevilkor skulle
emellertid^ ej kunna nedsättas; och om de. äfven just med särskildt afseende härpå,
blifvit från början uppställda lägre, än att de af hugade spekulanter ansåges motsvara
de anspråk, till hvilka penningställningen då gåfve skälig grund och anledning, och än
mindre dem, som kunnat blifva en följd af en under nyssnämnde mellantid möjligen in¬
träffad försämring i penningecirkulationen, eller förändring i penningarnes pris, så skulle
programmet såsom sådant i sjelfva verket förlora all betydelse, och negociationerna om
bättre vilkor eller om lånevilkoren i allmänhet inträda på samma ståndpunkt, som de
intaga om intet program utfärdats.
Dessa synpunkter för bedömande af frågan om programmet torde ej heller förlora
något af sin vigt, äfven om de deruti uppställda lånevilkor blifvit betecknade endast så¬
som »Fullmäktiges önskningar i afseende å räntefot, annuitetsbelopp och amorteringstid»,
såsom Herrar Revisorer yttra, eller om de blifvit meddelade en eller flera på de större
utländska börsplatserna bosatte personer, med uppdrag, att om dem lemna hugade spe¬
kulanter närmare upplysning, enär i alla fäll, i följd af de hos oss bestämda former,
18
- 138
hvarje i lånevilkoren föreslagen modifikation icke kunnat undandragas Fullmäktiges defi¬
nitiva pröfning.
Åt saknaden af program hafva Revisorerue emellertid funnit sig böra tillskrifva
två af dem särskildt anmärkta omständigheter: den ena, att, med undantag af två direkta
låneanbud, Fullmäktiges kungörelse om lånet endast gaf anledning till förfrågningar och
till förslag att emottaga obligationer till försäljning i kommission, den andr:, att i afse¬
ende å det lån, som sedan afslutades, ännu vid tiden för dess undertecknande åtskilliga
förut icke uppgifna bestämmelser tillkommo. Den första af dessa två slutsatser utgör
uppenbarligen en helt och hållet subjektiv uppfattning hos Herrar Revisorer, hvilken Full¬
mäktige derföre måste lemna i sitt värde; förbehållande sig att i det följande få närmare
redogöra för dessa förfrågningar och kommissionsanbud. Hvad åter vidkommer den andra
slutsatsen, tillåta sig Fullmäktige erinra, att just den omständigheten, att sådane bestäm¬
melser, oaktadt de så långt framskridna öfverenskommelserna, ännu i sista stunden fram¬
ställdes nogsamt bevisar, huru liten betydelse ett preliminärt program om lånevilkoren i
sjelfva verket skulle egt, enär en affärsman, så länge han ej genom sin underskrift är
vid ett aftal bunden, ofta kan, med ständigt aktgifvande på de mångfaldiga förhållanden,
som inverka på handeln, penningställningen och krediten, finna sig föranlåten antingen
att i dag uppställa vilkor, dem han någon dag förut icke hade anledning att begära,
eller ock frånträda den förberedda affären.
Uti sin andra anmärkning föra Herrar Revisorer Fullmäktige till last, att desse
»inlåtit sig i underhandling med Generalkonsuln Heinemann såsom uppgifvet ombud för
ett s. k. cousortium, bestående af tyska bankirer, utan att Heinemann genom aflemnad
fullmakt visat sig i sådant afseende behörig». Herrar Revisorer se deruti en »väsendt¬
ligt bidragande» orsak till tidsutdrägten med lånets afslutande, ett låneöfvertagarne be-
redt tillfälle att oupphörligen framkomma med nya fordringar, m. m. d.
Det skall utan tvifvel förefalla mången såsom något eget, att samme Revisorer,
som nyss förut tillräknat Fullmäktige såsom en svår försumlighet, att de icke öppnat
underhandlingar om lånet, innan de ännu dertill erhållit behörigt uppdrag och fullmakt,
nu förebrå Fullmäktige, att de inlåtit sig i underhandling derom med en man, som upp¬
gifvit sig vara ombud för andra, utan att han derpå företett fullmakt. Visserligen äro
Revisorerne oförhindrade att göra hvilka anmärkningar och slutsatser, de finna för godt;
men icke utan allt skäl torde man dock kunna fordra, att de ej må oriktigt och förvri¬
det framställa rent faktiska förhållanden, ehuru dessa till sin rätta beskaffenhet framstå
i de till Revisorernes granskning öfverlemnade handlingar. Herr Heinemann har i denna
lånefråga uppträdt såsom ombud i främsta rummet för principala låneöfvertagaren, ban¬
kirfirman John Henry Schröder cfc Comp. i London, och har denna firma uti ett den 14
Oktober 1863 dateradt, den 19 i samma månad hit ankommet, bref hos Fullmäktige in¬
troducerat Herr Heinemann såsom sitt ombud härstädes för länenegociationernas prelimi¬
nära bedrifvande. Brefvet var för Herrar Revisorer tillgängligt jemte andra till lånefrå¬
gan hörande handlingar, och bland dessa äfven ett af samma bankirfirma redan den 21
Augusti till Fullmäktige atiåtet bref i samma ämne. Hvad åter angår det med denna
högt ansedda bankirfirma i och för denna låneaffär i förbindelse stående s. k. consortium,
voro dess medlemmar för ingen del okände för Fullmäktige. Främst bland dem förekom
den välkända bankirfirman Raphael Erlanger i Frankfurt am Main, vidare den mycket
gamla och högt ansedda firman Gebrilder Bethmann äfven derstädes samt H. J. Merck
& Comp. i Hamburg, hvilka alla gemensamt tillika med Nordtyska Banken tillförene
hade öfvertagit jernvägsbyggnadslånet af år 1860, och den förstnämnde dessutom, i före¬
— 139 —
ning med ett annat consortium. äfven det för samma ändamål år 1858 negocierade lån,
Nordtyska Banken äfvensom bankirfirman Salomon Heine hörde ock i början till ifråga¬
varande consortium, ehuru de, såsom i protokollet för den 17 Mars detta år finnes om-
förmäldt, likväl sedermera derifrån utträdde. Deremot hade såsom ny medlem inträdt
bankirfirman Emil Erlanger i Paris.
Rättsförhållandet mellan medlemmarne af ett sådant för en viss affär eller spe¬
kulation ingånget consortium (socieié en participation, såsom det kallas i fransysk lag,
äfven a conto meta') låter lag i alla afseenden bero af öfverenskommelse, och den, som
konlraherar med en af dess medlemmar, behöfver alls icke känna de öfriga. När såle¬
des Herr Heinemann visade sig vara af bankirfirman J. Henry Schröder & Comp. i Lon¬
don befullmäktigad såsom dess ombud för ifrågavarande låneaffärs prasliminära behand¬
ling, och denna firma dessutom för sin stora soliditet inom affärsverlden odeladt åtnjuter
ett högt anseende, fanns ej något rimligt skäl för Fullmäktige att tillbakavisa honom,
äfven om namnen på medlemmarne af det i förening med nämnda finna stående con¬
sortium i och för låneaffären hade tillsvidare förblifvit för Fullmäktige okända. Sådant
var dock icke förhållandet. Dessa namn meddelades Fullmäktige redan från början, och
de under fortgången af underhandlitigarne från den förstnämnda bland dessa medlemmar
ingångna, af Herr Heinemann företedda, bref och telegrammer i frågan bekräftade detta
meddelande fullständigt.
Hvad Fullmäktige nu haft äran anföra, gäller principielt äfven till alla delar den
af Herrar Revisorer gjorda anmärkning deremot, att Baron R. Erlanger, då han på egna
och öfriga medlemmars af consortium vägnar aflät brefvet af den 10 April rörande kon-
traktsunderskrifterna o h consortii förklaring att vidblifva de af kontraktet härflytande
förbindelser, icke var försedd med fullmakt dertill för de sednare. Bankirfirman J. Henry
Schröders & Comp. underskrift var emellertid redan för sig allena tillräcklig att göra
lånekontraktet ömsesidigt bindande och på samma gång gifva godkännande och bekräf¬
telse åt de deruti upptagna, med ombudet träffade öfverenskommelser; en bekräftelse,
som genom nämnda förklaring vinner en förstärkning, hvars effekt är omedelbart bin¬
dande för dess utgifvare, och i afseende å de öfriga medlemmarne utgör en emellan dem
och utgifvaren validerande specialfråga.
Denna juridiska sida af saken synes hafva alldeles undgått Herrar Revisorers
uppmärksamhet; och då i betraktande tagas de slutsatser, Herrar Revisorer från den af
dem antagna utevaron af fullmakt för ombudet dragit, och som, sedan hvad af ombudet
tilIgjorts, blifvit af principalerna godkäudt, med utevaron eller med tillvaron afen sådan
fullmagt icke ega något hvarken logiskt eller annat samband, torde det vara nog att
erinra, att samtliga dessa, delvis på flere ställen i berättelsen upprepade, slutsatser äf¬
ven från Revisorerues ståndpunkt måste förlora sin betydelse, så snart den för desamma
uppgifna grund visats vara ett misstag. En bland dessa torde dock böra besvaras,. eller
anmärkningen, att orsaken dertill, att Fullmäktige funno sig föranlåtne sjelfve utsända
ett ombud för lånets slutliga uppgörelse, äfven vore att tillskrifva saknaden af mera-
nämnde fullmagt. Huruledes härmed rätteligen förhåller sig, utvisar protokollet för den
21 Mars detta år t; 2, jemnfördt med protokollet den 23 §§ 2 och 3; varande deraf att
inhemta, att äfven denna anmärkning hvilar på ett faktiskt misstag.
För att i ett sammanhang kunna till bemötande upptaga de anmärkningar af
mera generel beskaffenhet, rörande låneaffären, som af Revisorerne blifvit framställda, ut¬
bedja sig Fullmäktige att derförinnan genast här få besvara åtskilliga mot en och annan
— 140 —
särskild punkt i lånekontraktet riktade ogillande omdömen, hvilka af Revisorerne blifvit
vramhållna med den speciela erinran, att förbiseende af de sålunda anmärkta vigtiga
fmständigheter »måste i sin mån hafva högst ogynnsamt inverkat på de för lånet utgif-
oa obligationers gångbarhet och antagligen äfven för framtiden komma att skadligt in-
nerka på försöken att för Sverige öppna den engelska penningemarknaden».
Den ena af de omständigheter, Revisorerne påstå skola medföra denna beklagli¬
ga följd, är den, att obligationerna blifvit, jemte den engelska texten, försedde äfven med
tysk text, den andra, att de blifvit ställda på amortering genom utlottning, i stället för
genom uppköp. Af förstnämnda omständighet finna Revisorerne, det låneöfvertagarnes
mening varit att under formen af ett engelskt lån placera obligationerna såväl på den
engelska som på den tyska penningmarknaden, ehuru de sistnämnde dervid sko^a hafva
förbisett, att obligationer af sådan beskaffenhet icke på någondera marknaden kunde blif¬
va rätt begärliga. Emot deras placering i Tyskland, skulle liqvidernas verkställande i
London blifva ett hinder; och åter mot deras spridning i England skulle deras amorte¬
ring genom utlottning verka väsendtligen hindrande.
Afven Revisorerne torde emellertid medgifva, att ingen egde ett större intresse
vid en ymnig spridning af de till det afslutade lånet hörande obligationer, än just låne-
öfvertagarne sjelfve; och då desse uti den additionela artikeln af den 10 April derjemte
uttryckligen förbehållit sig att få bestämma, på hvilka andra orter, än London, ränte-
kuponer skulle kunna, utan ansvar och särskild kostnad för Riksgälds-kontoret, till in¬
lösen företes, fanns för Fullmäktige intet tillräckligt skäl att afslå låneöfvertagarnes be¬
gäran, att till den engelska och svenska texten äfven en tysk text i obligationen skulle
fogas, helst de sjelfve deruti sågo ett medel att för obligationernas spridning öppna ett
större fält, och sådant för öfrigt svårligen torde kunna i verkligheten visas vara heder¬
ligt för obligationernas placering i England.
Vidkommande frågan om fördelarne för låntagaren af amortering genom uppköp
i stället för utlottning, eller tvertom, kunde derom, då frågan betraktas endast i allmän¬
het och principielt, vara till och med ännu mer att säga, än hvad den af Revisorerne
afgifna deduktion innehåller. Protokollet för den 17 Mars detta år gifver ock vid han¬
den, att denna fråga icke undgått Fullmäktiges uppmärksamhet, utan deremot varit fö¬
remål för öfverläggning, hvarvid skälen för och emot användandet af uppköpsmethoden
för amortering af ifrågavarande lån blifvit framställda, och af hvilken öfverläggning Re¬
visorerne sannolikt hämtat närmaste anledningen att yttra sig i ämnet och påstå, att
hvad som skedde icke hade bordt ske. Till en på uppköp ställd amortering hade emel¬
lertid äfven låneöfvertagarnes samtycke varit erforderligt; och som detta af dem, på frå¬
ga, vägrades, kunde redan af detta skäl uppköpsmethoden för amorteringen ej fastställas.
En sådan amorteringsmethod kan visserligen för låntagaren blifva fördelaktig, om obliga¬
tionerna kunna inköpas efter kurs under pari, och i fråga om sådana inrikes upptagna
statslån, som bilda perpetuela räntor, eller äro inrättade på återbetalning inom obestämd
tid, är den derföre väl användbar. På en sådan fot är t. ex. i England och Frankrike
den fonderade inhemska stats-skulden ordnad, och amortering deraf, så vidt en sådan
ifrågakommer, sker derföre genom uppköp, hvaremellertid obligationerna, eller med dem
lika betydelse egande bevis under andra namn, bibehålla karakteren af endast räntepap-
per. Då fråga deremot är om lån, som en stat upptager utrikes mot förbindelse, att i
bestämda årliga qvoter efter en viss procent eller en viss plan återbetala eller amortera
dem inom viss tid, skulle en sådan amorteringsmethod icke kunna användas, så vida ej på
samma gång särskilda, med icke obetydliga kostnader förenade, anordningar vidtoges i
— 141 —
ändamål, på ena sidan att gifva långifvarne säkerhet för amorteringens verkliga fullgö¬
rande, och på den andra, att äfven för låntagaren bereda möjlighet till nödig kontroll i
sådant afseende; och som detta allt ej häfver sig så lätt, är utlottningsmethoden för amor¬
tering af utrikes upptagna lån, hvilkas obligationer egentligen på främmande orter söka
sin marknad och omsättning, den enligt all erfarenhet allmänt använda.
Yore i afseende å ett utrikes upptaget lån amortering genom uppköp låntagaren
förbehållen för obestämd tid, skulle dertill hörande obligationer knappt blifva begärliga,
så vida ej en förhöjd ränta, antingen direkt eller i form af ett betydligt under pari stå¬
ende emissionspris eller kurs, erbjöde köparen någon ersättning för den vinst, han genom
skilnaden emellan inköps- och nominalbeloppet vid årlig utlottning kunde påräkna; och
åter om en bestämd qvot af lånet vore till årlig amortering genom uppköp fastställd,
kunde spekulationen, med kännedom derom, utan allt för stor svårighet, i synnerhet i
fråga om relativt mindre lån, förekomma den utländske låntagaren och genom inköps-
kursens höjande efter behag försvåra det bestämda uppköpet. För öfrigt och då Rikets
Ständer i sitt beslut om ifrågavarande lån bland annat förklarat, att »till räuteliqviders
och kapitalskuldens amortering ett särskildt årligt anslag anvisats å det belopp, som
hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings behöriga verkställighet», och deraf
uppenbart följer, att årlig amortering borde ega rum, förmoda Fullmäktige, att i afseen¬
de å detta lån det icke varit Rikets Ständers önskan, att amorteringen skulle annorle¬
des verkställas, än vid de två föregående lånen, eller medelst utlottning; hvarjemte Full¬
mäktige föreställa sig, att låneöfvertagarne sjelfve med sin om förhållandena på platsen
egande större sakkännedom bäst förstodo att bedöma, huruvida amortering genom utlott¬
ning, hvilken de sjelfve vidhöllo, skulle för obligationernas spridning i England blifva
hinderlig och således för deras intresse skadlig eller icke.
I sin berättelse hafva Revisorerne upprepade gånger anmärkt den i deras tanke
långa tidsutdrägt, som vid låneuppgörelsen egt rum. De hafva likaså klandrat, att ej
något ombud på Fullmäktiges vägnar blifvit utsändt för att uppsöka hugade spekulan¬
ter på lånet, — ett steg, som efter deras tanke skulle hafva ledt derhän, att »låne-
spekulanterne i täflan med hvarandra skulle funnit sig föranlåtna att nedpruta sina vil¬
kor och göra det möjligt att långt tidigare, än sorn nu skett, och med större fördel
bringa låneaffären till stånd».
Huruledes en täflan med så lyckliga resultat, som de af Herrar Revisorer före-
speglade, skulle kunnat i verkligheten åstadkommas, är emellertid en sak, som de lem-
nat utan närmare utredning. Det utsända ombudet hade väl möjligen kunnat anträffa
flere än ett bankirhus, som varit villiga att skänka uppmärksamhet åt låneaffären; men
huru han skulle kunnat samla dem till täflan med hvarandra uti att »nedpruta» sina an¬
bud, är verkligen ofattligt. En hvar med någon kännedom om bruk och reglor i frågor
af förevarande art vet, att en affärsman ej gerna ser, att med honom förehafda under¬
handlingar om en affär, som ej omedelbart ledt till resultat, blifva föremål för raedde-
ianden åt andra, och en täflan i »nedprutning» d. v. s. att den ene skulle vara villig ned¬
sätta sina anbud lägre än en annan derföre, att denne andre redan bjudit lägre, än den
förre, innebär en förutsättning, som icke öfverensstämmer med de bruk, hvilka vid upp¬
görelser af ifrågavarande art höra till ordningen.
Hvad tidsutdrågten angår, — hvarigenom likväl, efter hvad förut är erinradt, ej
någon olägenhet eller skada för det allmänna uppkommit, — föreställa sig Fullmäktige,
att en oväldig granskning af alla till saken hörande omständigheter skall finna den fullt
— 142
förklarlig. Det var en för alla slags penningnegociationer synnerligen ogynnsam tidspe¬
riod, sora, efter hvad allmänt kändt är, under hösten 18f 3 inträdde, och de efter in¬
gången af November månad till Riksgälds-kontoret inkomna anbud om lånets öfverta-
gande buro redan vittnesbörd derom. Lika litet som någon annan, — ej ens de med de
financiela horoskopen mest förtrogne undantagne, — kunde Fullmäktige förutse, att den¬
na ogynnsamma tidsperiod skulle ega ett så långvarigt bestånd, som verkligheten seder¬
mera ådagalagt, och det var derföre ganska naturligt, att de till en början skulle söka
att, så vidt möjligt, afböja följderna deraf i mån som dessa uppenbarade sig i de erbjud¬
na lånevilkoren.
Större delen af de rörande lånet inkomna anbud gick ej ut på direkt öfverta-
gande till större eller mindre del, utan egentligen på öfvertagande af obligationernas för¬
säljning i kommission mot viss provision och andra afgifter. Redogörelse för dessa för¬
hållanden förekommer i protokollen år i 863 för den 5 November r 2, den 12 November § 4, den
17 December § 2, samt 1864, för den 7 Januari § 3, jemnfördt med protokollet för den
7 April § 2. äfvensom i protokollen för den 13 Februari § 3 och den 10 Mars § 2, men
att Fullmäktige icke funno sig benägna att ingå på dessa kommissionsförslag jemte der¬
med förenade flerahanda äfventyr, åtminstone så länge möjligheten att uppgöra lånet på
direkt och ordentlig fot stod öppen, torde för hvar och en vara klart, utan att skälen
derför behöfva närmare utvecklas.
De låneanbud, som innehöllo förslag om direkt öfvertagande voro tre: ett från
Stockholms Enskilda Bank (protokollet för den 5 November § 2), ett från några engel¬
ska bankirhus, meddeladt genom en af de förnämsta handelsfirmor i Stockholm, (proto¬
kollet för den 17 December § 2), och det af bankirfirman J. H. Schröder & Comp. i
London genom dess befullmäktigade ombud, Generalkonsuln Heinemann, först afgifna lå¬
neanbud (protokollet den 5 November). Genom ett till Ordföranden bland Fullmäktige
aflåtet telegram, hade äfven Grosshandlanden i Göteborg W. Röhss meddelat (proto¬
kollet den 5 November), att bankirfirman Baring Brothers i London skulle yttrat sig
vara benägen att ingå i underhandling om lånet; dock utan att sedermera något vidare
derom afhördes. I sistnämnde protokoll finnes ock intagen en af Fullmäktiges Sekrete¬
rare berättelsevis meddelad underrättelse derom, att »enligt flere honom förevisade bref
och för öfrigt meddelade underrättelser, baukirhusen C. J. Hambrö i London och Roth¬
schild & Söhner i Frankfurt arn Main förklarat sig äfven önska för Svenska Statens räk¬
ning upptaga ifrågavarande lån», »ehuru de icke funno sig föranlåtne att inkomma med
bestämda låneanbud»; och vid den med Konungens Ombud den 13 Februari hållna kon¬
ferens berättade äfven detta Ombud, att han af en på resa i Tyskland under sommaren
1863 stadd framstående svensk diplomat erfarit, det chefen för bankirhuset Rothschild
& Söhne till denne på tillfrågan yttrat sin benägenhet att underhandla om det nya lå¬
net. En tredje till Fullmäktiges kunskap kommen berättelse innehöll, att en numera
afliden riksdagsman af Borgare-ståndet uti ett i Oktober månad ankommet bref från Pa¬
ris, der han då vistades, meddelat, det chefen för den derstädes domicilierade grenen af
huset Rothschild, tillspord af korrespondenten, äfven yttrat, att det kunde vara skäl att
reflektera till det svenska lånet. Huruvida nu de bref och underrättelser, hvilka Full¬
mäktiges Sekreterare för sin den 5 November meddelade och sedermera af honom i pro¬
tokollet införda berättelse åberopat, äro andra, än nyssnämnda bref och underrättelser,
och huruvida de ordalag, i hvilka berättelsen framställes, fallit så som de återgifvas, må
lemnäs derhän; visst är, att då Herrar Revisorer kategoriskt yttra, att »redan den 5
November ingått underrättelse, att bankirhusen Baring Brothers och C. J. Hambrö i Lon¬
don, Rothschild & Söhne i Frankfurt arn Main» etc. ville ingå i underhandlingar om lå¬
— 143 —
net, ehuru dessa firmor — — »icke gjort några bestämda anbud», de åt dessa berättel¬
ser gifva en alltför positiv betydelse, som ej kan tillerkännas dem efter behörigt upp¬
vägande af sättet, huru de tillkommit. Man kan artigt under ett samtal yttra ett och
annat äfven örn affärer, utan att dervid fästa egentlig vigt, hvilket visar sig derigenom,
att derpå något vidare ej följer.
För att nu återgå till ofvannämnda tre direkta anbud, egna Herrar Revisorer
specielt klander deråt, att anbudet från Stockholms Enskilda Bank ej antogs (protokollet
den 10 och 12 November). Anbudet innehöll ett lån af 5 å 6 millioner Riksdaler Riks¬
mynt med 4£ procents ränta, att inbetalas med 91 procent och återbetalas med en
annuitet af 51 procent under 38 5 år, och visar sig således, då det jemföres med den
här ofvan meddelade utredning om hvad det med bankirfirman Schröder & Comp. i
London slutligen uppgjorda lånet, efter amorteringstidens reduktion till 381 år och då
motsvarande rabatt, hade skolat kosta, vara i sjelfva verket icke billigare, såsom Revi¬
sorerna påstå, utan tvertom något dyrare, än det sistnämnda. Hvad nämnde Enskilda
Bank i kapital erbjöd, utgjorde dessutom ej mer än omkring ^:del af hvad som skulle
upplånas, och hade sålunda endast för en kort tid motsvarat behofvet samt derjemte,
om det antagits, ej allenast föranledt en åtminstone ännu då icke påkallad splittring
af låneaffären, utan ock på förhand antydt måttstocken för vilkoren vid uppgörelsen af
den återstående, större delen af lånet. Härtill kommer, att den af Riksdagen sjelf gifna
anvisning på det håll, der lånet företrädesvis borde sökas, genom antagande af detta an¬
bud genast hade blifvit bruten, och för öfrigt att Riksgälds-kontoret med sina tillgångar
ännu den tiden kunde fullt motsvara sina utbetalningar utan detta tillskott.
Det genom ett handelshus härstädes på några engelska bankirfirmors vägnar af-
gifna, direkta låneanbud gick ut på 88 procents inbetalningspris, 4 £ procents ränta och
2 procents provision, samt fast öfvertagande af endast fidei af lånet; men återkallades
någon tid derefter och förföll således redan härigenom. Det första på J. H. Schröders
& Compis vägnar af dess ombud ingifna låneanbud, omförmäldt i protokollet för 1863
den ö November, innehöll länets inbetalning i engelsk valuta, öfvertagande ovilkorligen
af en fjerdedel till pris af 92 procent, återstoden på option till pris af 93 procent för
det belopp deraf, som öfvertogs inom 1 Juni 1864, och till pris af 94 procent för hvad
sorn öfvertogs derefter och inom den ! December samma år, räntan 4 f procent pro anno
halfårsvis, amorteringstiden 40 eller 50 år, efter Fullmäktiges önskan och närmare öf¬
verenskommelse i fråga örn amorteringsprocenten, ingen återbetalning af den i halfårs-
kuponerna förskrifna och före respektiva inbetalningsdagar förfallna ränta (jouissance);
men äfven detta låneanbud ansägo Fullmäktige, efter närmare granskning af länevilkoren,
sig ej, utan åtskilliga jemkningar i dem, kunna då antaga (protokoll den 7 och 12
November). Dertill förmåddes de ännu denna tid, bland annat, äfven af hoppet, att den
redan dä ganska ogynnsamma penniugställningen skulle efter migon tid återtaga en för¬
delaktigare hållning och möjligen lemna utsigt för billigare vilkor,
För att med större trygghet kunna afvakta en sådan möjligen snart inträffande
gynnsammare tid, vidtogos åtskilliga åtgärder till anskaffande af ett kreditiv, att begag¬
nas i fäll af behof. Redogörelse härom förekommer i protokollen för 1863 den 12, 26
November och 17 December samt 1864 den 7, 14 Januari och 18 Februari; varande af
de sednare protokollen tillika att inhemta, att begagnande af kreditivet likväl sedermera
ej kom i fråga.
Emellertid hade ett nytt låneanbud blifvit af Herr Heinemann på hans principa¬
lers vägnar framställdt, föranledande till förnyade underhandlingar (protokoll den 28 och
- 144 —
30 Januari), jemte det Fullmäktige samtidigt beslöto, att anhålla om tillfälle till en
öfverläggning i lånefrågan med Konungens enligt 67 § Regeringsformen för konferenser
med Fullmäktige utsedde Ombud, i ändamål att söka upplysning dels, huruvida, i afse¬
ende å de jernvägsarbeten, för hvilkas utförande under året 1864 det beslutade lånet
skulle bereda erforderliga medel, något uppskof eller inskränkning i arbetenas utsträck¬
ning kunde ega rum, dels huruvida af de medel, som från Stats-kontoret borde till Riks-
gälds-kontoret ingå, någon betydligare andel snart kunde vara att förvänta, dels för öf¬
rigt om åtskilliga andra omständigheter, hvilka i förening med de nyssnämnda kunde
tjena Fullmäktige till ledning vid bedömande af frågan, huruvida lånet, oaktadt den
mycket ogynnsamma tiden och de jemförelsevis tunga lånevilkor, som alla de inkomna
låneanbuden framställde, och hvari, efter alla dåmera ingångna underrättelser af såväl
financiel som politisk beskaffenhet, någon förbättring icke syntes vara att hoppas, borde
vid sådant förhållande ju förr desto heldre uppgöras.
Till förloppet vid denna konferens ur en annan synpunkt återkomma Fullmäktige
i det följande, och få nu endast anmärka, att, då enligt de dervid erhållna upplysnin¬
gar, hvarken uppskof med eller inskränkning i omfånget af de nya jernvägsarbetenas be¬
drifvande ansågs kunna af Regeringen medgifvas, och då äfven upplysningarne i öfrigt
icke voro af natur, att för någon längre tid rättfärdiga ett dröjsmål med lånets upp¬
görande, Fullmäktige funno tiden vara inne, att bringa låneaffären till stånd. Vid pröf-
ningen af det genom Herr Heinemann afgifna nya låneanbud, som finnes skriftligen ut-
veckladt uti en till protokollet för den 13 Februari fogad bilaga, och hvars nya mo¬
menter egentligen afsågo den till 51 procent bestämda annuitetens utgående under 60
år, funno Fullmäktige likväl detsamma ej heller nu kunna utan ytterligare jemkningar
antagas; hvarefter, i följd af fortsatta negociationer, de alternativa förslag afgåfvos, som
finnas intagna i protokollet för den 25 Februari, och för hvilkas innehåll Fullmäktige
redan här ofvan i början af sin förklaring haft tillfälle att göra redo och på samma
gång upplysa, att det ena af dessa två alternativer, nemligen det, som bestämde låne-
kapitalets inbetalning oafkortadt, ligger till grund för det afslutade lånekontraktet, sedan
likväl, på sätt protokollet för den 3 Mars upplyser, en ytterligare jemnkning skett i thy,
att tiden för annuitetens utgående bestämdes till 54 år, i stället för de i alternativet
upptagne 55 år.
Af denna till sina hufvudsakliga grunddrag tecknade historik öfver lånenegociatio-
nernas gång, föreställa sig Fullmäktige, att det inför en oväldig granskning skall fram¬
stå, att den tidsutdrägt, till hvilken Herrar Revisorer i sin berättelse så ofta återkommit
med mindre vänliga anmärkningar, hvarken i bristande omtänksamhet eller nit har sin
grund, utan deremot i det varma nit, som, med ständig återblick på Statens bästa och
ständigt medvetande af sin ansvarighet, under ogynnsamma förhållanden afväger stegen
och dröjer med besluten, så länge det lämpligen och utan skada kan ske.
Utom flera, redan i det föregående af Fullmäktige besvarade anmärkningar, haf¬
va Revisorerne, ehuru de sjelfva nödgats erkänna, att lånevilkorens dyrhet icke ger skä¬
lig anledning till klander, likväl ansett sitt nit och sin pligt fordra, att angående låne-
aftalet framställa ännu åtskilliga andra. Sålunda anmärkes, att, när affären slutligen
uppgjordes, aftal skedde, »icke med Erlanger i Frankfurt am Main, med hvilken under-
handlingarne genom Heinemann bedrifvits, utan med J. H Schröder & Comp. i London,
som också å låneöfvertagarnes sida ensam undertecknat kontraktet». Om nu ock det
förhö lie sig så, som denna anmärkning utsäger, vore dock derigenom någon skada ej
skedd; men då det • a icke förhåller sig sålunda, då tvertom, efter hvad ofvan är utredt,
— 145 -
Herr Heinemann var J. H. Schröders & Comp. befullmäktigade ombud, och firman J. H.
Schröder & Comp. är den principala låneöfvertagaren, så visar denna anmärkning en¬
dast det, att Revisorerne låtit klara fakta undfalla sin uppmärksamhet. Det anmärkes
vidare, att Schröder & Comp. i underskriften benämnes: J Henry, men i kontraktstex-
ten: J Harrish. Nåväl, emedan denna anmärkning ansetts böra göras, må Fullmäktige
svara, att den sednare locutionen hade så blifvit för dem uppgifven, och att i sjelfva verket
saken ej är värre, än att Harrish, Harry, är skottsk eller vulgär, Henry engelsk dialekt.
En annan anmärkning af Revisorerne angående lånets afslutande är af större be¬
tydelse, emedan den är mycket vilseledande. De yttra nemligen följande: att de icke
kunnat undgå fästa, uppmärksamheten dervid, att, ehuru Fullmäktige den 13 Februari -
omedelbart efter konferensen med Konungens Ombud förklarade sig, med fästadt af¬
seende på de dervid erhållna upplysningar och den af Konungens Ombud antydda för¬
hoppning om en möjligen snar, fredlig uppgörelse af de dåvarande politiska förvecklin-
garne, icke böra antaga det af Heinemann två dagar förut framställda anbud, Fullmäk¬
tige likväl, utan att vidtaga några åtgärder med anledning af de af Ombudet gifna råd
och upplysningar, endast 12 dagar sednare, eller den 25 Februari, antogo det af Heine¬
mann »med obetydlig widring» då ånyo framlagda anbudet. Utan att nu fästa sig vid
andra mindre exakta uppgifter i denna stroph, i afseende hvarå protokollen för den 25
Februari samt 3 och 17 Mars lemna vederbörlig upplysning, få Fullmäktige härvid för¬
nämligast erinra, att Revisorerne äfven här misstagit sig på enkla, faktiska eller arith-
metiska förhållanden. Den »ändring», hvilken Herrar Revisorer funnit vara så »obetyd¬
lig», och om hvilken de med så mycken skärpa här tala, validerar i sjelfva verket, sta¬
ten tillgodo, (160,000 £ St. eller (efter 17: 50) 11,550,000 Riksdaler Riksmynt, för hela
lånet räknadt, hvilket blir en obestridligt följd deraf, att, på sätt protokoll och hand¬
lingar utvisa och dessutom redan här ofvan är utredt, det låneanbud, som den 13 Fe¬
bruari af Fullmäktige förklarades icke kunna antagas, gick ut på en amorteringstid af
60 år med en annuitet af 5 ^ procent, hvaremot det slutligen antagna förslaget är redu-
ceradt till en amorteringstid af 54 år med samma annuitet.
Återstår ännu er. af Herrar Revisorer med frågan om lånets afslutande i förbin¬
delse ställd anmärkning. Denna anmärkning gäller Fullmäktiges beslut att icke fästa
afseende på det af Herr J. W. Smitt den 3 Mars afgifna och den 10 Mars hos Full¬
mäktige handlagde låneanbud. Visserligen har Herr Smitt uti sin derom ingifna och
den io Mars föredragna skrift, hvilken är handlingarne bilagd, åberopat »underhandlin¬
gar om lånet, som med honom under den sednare tiden skulle hafva egt rum», och Her¬
rar Revisorer hafva icke försummat att återgifva detta åberopande; men Fullmäktige
måste här förklara, att de om sådana underhandlingar lika litet egde någon kännedom
som om Herr Smitts benägenhet för lånet i allmänhet förr, än hans anbud inkom. Huru¬
vida han enskildt åt någon bland Fullmäktige gifvit sina tankar i ämnet tillkänna,
är en sak, som, derest förhållandet äfven vore sådant, dock ej kunnat leda till någon
följd, innan han uppträdde öppet. Då detta skedde, hade emellertid, såsom protokollet
den 3 Mars § 1 gifver vid handen, en preliminär öfverenskommelse blifvit med Herr
Heinemann träffad, rörande amorteringstidens reduktion till 54 år, hvaröfver hans prin¬
cipalers definitiva svar till den 9 Mars skulle afvaktas; och som detta svar inom behö¬
rig tid ankom, godkännande reduktionen, kunde Herr Smitts anbud ej vidare komma
under pröfning I afseende å detta anbud anmärka dock Herrar Revisorer ytterligare,
att de af Herr Smitt uti sin skrift meddelade sifferuppgifter hade bordt föranleda Full¬
mäktige att granska, »huruvida hans anbud icke i verkligheten vore billigare, än det
genom Herr Heinemann gjorda». Äfven detta har emellertid skett, och utbedja sig Full-
19
— 146 —
mäktige nu att här fä framlägga resultatet deraf. Vilkoren voro: fast öfvertagande af
en tredjedel till ett pris af 89, måhända 90 procent, att amorteras halfårsvis under 38 |
år med en annuitet af 5 ^ procent af nominalsiffran, samt i afseende å ränteliqviderna
enahanda vilkor, som vid de äldre jerhvägsbyggnadslånen, och utvisar detta att, om ra¬
batten utgjorde li procent, den verkliga halfårsräntan skulle uppgå till 2,711 eller till
5,422 för två halfår, och att om rabatten utgjorde 10 procent, verkliga halfårsräntan
skulle uppgå till 2,668 procent, eller till 5,336 procent för två halfår; hvilket jemfördt
med ofvaninförda öfversigt af både de äldre och det nya engelska lånet, alitsa lemnar
till resultat, att det Smittska låneanbudet innefattade drygare vilkor, än det genom
Herr Heinemann sednast gjorda och slutligen antagna låneaubud.
Fullmäktige öfvergå nu till besvarande af Revisorernes anmärkning derom, att en
del af hvad Herr Friherre Gripenstedt yttrade vid konferensen den 13 Februari, i hvil¬
ken han, i egenskap af Konungens Ombud tog del, icke i protokollet intogs.
Det har nyss ofvan blifvit sagdt, att Fullmäktige med denna konferens åsyftade
att vinna åtskilliga upplysningar, för att med större säkerhet kunna bedöma, huruvida
det var oundvikligt att, de för handen varande mycket ogynnsamma förhållandena oak¬
tadt, så snart som ske kunde, afsluta lånet (protokoll den 28 Januari). I sammanhang
dermed beslöts, (protokoll den 4 Februari) att en förslagsberäkning skulle uppgöras öf¬
ver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under första hälften af år 1864, varande
denna beräkning införd i protokollet för den i i Februari, och uppsattes derjemte under
sammanträdet sistnämnda dag de frågor och ämnen, som under sammankomsten med
Konungens Ombud skulle utgöra föremål för öfverläggningen. Att på förhand och skrift¬
ligen uppsätta dessa frågor, ansågs så mycket mera höra till god ordning, som omfån¬
get af öfverläggningen derigenom äfven begränsades. Sammankomsten försiggick den 13
Februari, och de yttranden och svar, Herr Friherre Gripenstedt rörande nyssnämnda öf-
verläggningsämnen behagade afgifva, finnas uti protokollet för samma dag intagna och
hafva sedermera äfven blifvit till sin riktiga uppfattning af Herr Friherren godkända
(protokoll den 7 Juli).
Sedan dessa öfverläggningsänmen blifvit genomgångna, uppstod samtal rörande
de då inkomna låneanbuden och de i dem föreslagna vilkor, men då hvad derunder före¬
kom, icke hade något närmare samband med de egentliga öfverläggningsämnena, då dess¬
utom diskussions-protokoll hos Fullmäktige icke är öfligt, och Herr Friherren icke till¬
sagt, att han önskade öfvervara justeringen, eller lä i protokollet intaget hvad han, utom
i de egentliga frågorna yttrat, förklarades vid sammankomsten den 16 Mars protokollet,
sedan det undergått erforderlig rättelse, vara justeradt. Att likväl det ej kunde vara
Fullmäktiges mening, att vägra Herr Friherren att låta i protokollet införa allt hvad
han önskade, bevisas deraf att, sedan de om denna hans önskan blifvit underrättade (se
protokoll den 16 Juni) intet hinder mötte att införa det tillägg af honom, som fin¬
nes intaget i protokollet för den 7 Juli; och torde genom denna enkla framställning
af förloppet äfven få anses besvaradt det tillägg' Henar Revisorer ansett sig böra
foga till ifrågavarande anmärkning, medelst yttrande: »att uteslutandet af en del af
Herr Friherre Gripenstedts yttrande får dessutom en ökad betydelse, då man finner
att hvad som uteslutits är just sådant, som icke öfverensstämde med Fullmäktiges åt¬
göranden».
Efter denna anmärkning framställa Herrar Revisorer en ny sådan af ett alldeles
eget slag och icke saknande sin särdeles anmärkningsvärda sida. De upptaga nemligen
— 147 —
till bedömande den visserligen ganska vigtiga omständigheten, att lånet på engelska
marknaden icke haft den framgång, som hade varit att önska. Med en just den tiden
af Engelska Banken till 9 procent stegrad disconto och dermed sammanhängande steg¬
ring af disconto på andra betydligare börsplatser, under ett krigstillstånd i Tyskland,
hvars möjliga dimensioner \äl ingen den tiden med säkerhet kunde förutse, med ingen¬
ting mindre än fredliga tidningsartiklar från den skandinaviska kalfön, reproducerade
öfver kontinenten genom dess oräkneliga tidningar, med en konkurrens af flerfaldiga till
subskription i England af mäktiga stater framlagda eller på förhand annoncerade lån i
förening med vilkor, som åt spekulationen och börsspelet lemnade ett vida större ut¬
rymme, än det emissionspris, hvartill det svenska lånet kunde till subskription fram¬
läggas, — under sådana ofördelaktiga förhållanden borde det i sanning ej kunna öfver¬
raska de sakkunnige, att det svenska lånet, -- framträdande dessutom för första gån¬
gen och såsom en ännu i ringa mån känd främling på verldshandelsstadens stora mark¬
nad icke åtminstone genast kunde tillvinna sig den uppmärksamhet, det i sjelfva ver¬
ket väl förtjenat. Herrar Revisorer se emellertid ej saken ur dessa synpunkter; det är
ej i dessa och dylika förhållanden de finna förklaringen på den mindre goda framgången;
de tro sig deremot hafva funnit den hufvudsakligen uti — några tryckfel, eller mindre
exakta uppgifter om folkmängd och ett par andra förhållanden i Sverige, hvilka upp¬
gifter förekomma uti en subskriptionlistan åtföljande låneprospectus, och taga sig deraf
anledning till en vidlyftig framställning af dessa fel, hvilken de afsluta med den anmärk¬
ning: »att Revisorerne icke finna besynnerligt, att efter sådana meddelanden» »spekulatio-
nerne på det nya statslånet skulle blifva föga lifliga och lånet följaktligen derstädes
misslyckas».
Fullmäktige hafva hittills föreställt sig, att de icke hade att ansvara för annat,
än sina egna åtgäi'der; och som denna låneprospectus icke blifvit af dem kollektivt, eller
af någon individuelt bland dem, uppsatt, och de än mindre kunnat hafva någon befatt¬
ning med korrekturet till samma prospectus, vill det synas, som skulle Herrar Revisorer
härvid af allt för stort nit misstagit sig om person och tillräknat Fullmäktige fel, som
fått sin tillkomst i London. Måhända hafva de, som der uppsatt nämnda prospectus,
haft till hands JVl 240 af Svenska Posttidningen år 1863 och vid sina utdrag derifrån
missförstått några der förekommande sifferkombinationer.
En åtgärd af Fullmäktige, bestående uti ett utbyte af Riksgäldskontoret tillhö¬
rande obligationer till att värde af 300,000 Thaler preussisk kurant mot obligationer af
det nya engelska lånet till ett värde af 45,000 £ St., och således efter en kurs af 6^
Thaler för ett Pund, hafva Herrar Revisorer derefter upptagit till bedömande. Afsigten
med denna åtgärd, som beslöts den 16 Juni, var att dymedelst befrämja framgången af
de till det nya jernvägsbyggnadslånet hörande obligationernas afsättning, och finnas mo-
tiverna dertill utförligen utvecklade uti protokollet för den 16 Juni, af hvilket äfven in-
liemtas, att de 45,000 Punden icke skulle få afräknas på den fast öfvertagna delen^ af
lånet, och således deremot ingå på optionsandelen. Hvad ytterligare till denna fråga
hörer, förekommer i protokollen för den 30 Juni, den 8 Juli, den 4 och 11 Augusti;
börande Fullmäktige härvid tillägga, att denna affär hvarken vid den tidpunkt, till hvil¬
ken Revisorernes granskning denna gång sträckte sig, eller ännu nått sin utveckling.
Bland de af Revisorerne angående densamma gjorda anmärkningar, anse Full¬
mäktige sig böra till bemötande upptaga följande. Den innehåller, »att Riksgälds-kon¬
toret för de inköpta tyska obligationerna betalt ända till 96 procent, då deremot de en¬
gelska noteras blott 88 å 89 procent utan köpare, hvarigenom denna transaktion mäste
— 148 —
tillskynda Riksgäldsk ontoret en icke obetydlig förlust». Sora nu någon sådan notering
icke kan uppvisas i England, måste dessa uppgifter vara hemtade från kursbladen i Ham¬
burg, i hvilka de engelska obligationerna verkligen under detta år förekommit sålunda
noterade, på samma gång de tyska, till svenska jernvägslånen hörande obligationerna
noterats tiil ',11 ^ å 9_' procent. Af anmärkningen, sådan den här ofvan lyder, kan man
emellertid finna, att Herrar Revisorer hvarken sjelfve haft sig bekant hvad enligt börs-
reglor och bruk i Hamburg nämnde siffra för notering af de engelska obligationerna rät¬
teligen betyder, eller haft tillfälle att derom inhemta upplysning af någon sakkunnig, med
sådane noteringar förtrogen man. Det torde derföre här böra nämnas, att på börsen i
Hamburg 1 Pund Sterling i statspappershandeln ofäränderligen beräknas till 14 Mark
Banko = 7 Thaler preussisk kurant, hvaremot den föränderliga vexelkursen för ! Pund
Sterling håller sig omkring 13 Mark 4 Sch. (å 13 Mark) Banko = 6§ Thaler preussisk
kurant. Skillnaden således f Mark (5,66 procent), uär vexelkursen är 13J Mark. Om
således en obligation af det i engelsk valuta afslutade svenska lånet i Hamburg säljes
eller noteras till 89 procent, motsvaras detta efter vexelkurs af 94,03 procent, och när
noteringen står på 88-s procent, motsvaras det af 93,5 procent efter vexelkurs; följande
häraf att de engelska obligationerna i sjelfva verket noteras högre än de tyska. När
derföre det af Revisorerne om de tyska obligationerna begagnade, sväfvande uttryck:
»betalt ända till 96 procent» reduceras till sin rätta siffra, visar det sig, att denna af
Revisorerne på god tro utan tvifvel uppställda anmärkning vid närmare pröfning icke är
befogad.
I anseende dertill, att Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 17 Oktober
1863, jemte det de till Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat sina angående ifrå¬
gavarande upplåning fattade beslut och stadgauden, anhållit, »att Kongl. Maj:t måtte täc¬
kas lemna Fullmäktige Sin nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga låne-
summans erhållande mot så fördelaktiga vilkor för svenska statsverket, som vid låne¬
transaktionernas uppgörande kunde beredas», men Fullmäktige, efter hvad Herrar Revi¬
sorer yttra, »underlåtit att begagna sig af denna nådiga bemedling», har äfven detta blif¬
vit fördt dem till last, jemte det Herrar Revisorer särskildt funnit sig böra uti en till
Fullmäktige afläten skrifvelse, med åberopande af 2 § af instruktionen för Revisorerne,
för vissa uppgifna eventualiteter fästa Fullmäktiges uppmärksamhet på innehållet af Ri¬
kets Ständers nyssnämnda underdåniga hemställan.
Denna hemställan var Fullmäktige så mycket mindre obekant, som den äfven
finnes omförmäld uti 171 § af reglementet för Riksgälds-kontoret. Men Fullmäktige hade
sig äfven bekant, att alldeles enahanda hemställan i afseende å föregående jernvägsbygg-
nadslån egt rum, utan att densamma då ansetts kunna föranleda till sådan efterföljd,
Herrar Revisorer nu synes förutsätta. Förut har den ansetts innefatta att, om vid iåne-
uegociationer på utrikes ort Fullmäktige eller deras ombud funne sig i behof att om nå¬
got biträde eller bemedling anlita Kongl. Maj:ts antingen Regering, eller sändebud, eller
andra diplomatiska eller konsuiara agenter på respektive orter, sådaut biträde eller sådan
bemedling måtte Fullmäktige beviljas; och någon annan tolkning af nämnde hemställans
innehall har, sä vidt till Fullmäktiges kunskap kommit, tillförene ej varit satt i fråga.
Deremot vill det nu synas, som skulle Herrar Revisorer föreställa sig, att i följd af mera-
nämnda underdåniga hemställan, det hade ålegat Fullmäktige, att icke annorledes än i
samråd med Kongl. Maj:t eller Dess utsedde Ombud vidtaga något beslut eller någon åt¬
gärd i afseende å iåneoperationen. Redan vid genomläsningen af 171 § af no gällande
reglemente för Riksgälds-kontoret, likasom af de föregående reglementena, hvarest det
utan något törbehäll flerestädes säges: »Fullmäktige ega besluta», »Fullmäktige ega be¬
149 -
stämma», »på sätt Fullmäktige finna lämpligast», kan det likväl ej undgå den öfvade
granskarens blick, att en sådan tolkning skulle sakna all grund; men ännu mer blir det
för honom klart, då han läser hvad grundlagarne stadga om Riksgälds-kontorets och dess
Fullmäktiges ställning i statsförvaltningen, samt om Fullmäktiges, såsom sådane, pligter
och ansvarighet för sina åtgärder. Grundlagarne kunna emellertid ej undergå någon än¬
dring endast genom en skrifvelse från Rikets Ständer till Kongl. Maj:t; och för öfrigt,
huru skulle ett sådant samråd utfalla i verkligheten? Om Konungens Ombud och Full¬
mäktige stannade i olika meningar om en eller annan åtgärd, hvem tillkomine det att
skilja emellan dem? Så länge de lagar i ämnet ega bestånd, som nu finnas, torde be¬
rörda hemställan icke kunna leda till annan följd, än den som hittills varit afsedd; och
Fullmäktige måste hållas ursäktade, att de uti den omförmälda underdåniga skrifvelsen
af Rikets Ständer till Kongl. Maj t icke kunnat finna hvad Herrar Revisorer deri funnit
till den grad bestämdt, att de till och med ansett sig icke kunna underlåta att mot Full¬
mäktige uttala ett klander för uraktlåten iakttagelse af något, hvarom desse ej ens haft
någon föreställning.
Revisorernes anmärkning deremot, att skrifvelser från Fullmäktige utgått utan att
vara kontrasignerade af Sekreteraren, torde ock få räknas till dem, som icke ega bestånd
inför en noggrann pröfning. För att en sådan anmärkning skulle ega befogenhet, borde
en lag kunna uppvisas, som förklarade Sekreteraren ega ett veto mot verkställigheten af
Fullmäktiges beslut, eller att verkställighet ej finge följa, med mindre expeditionen derom
vore af Sekreteraren kontrasignerad. En sådan lag skulle likväl inom den krets af verk¬
samhet, sorn tillhör Fullmäktige, vara måhända ännu mer illa beräknad, än en dylik
inom kollegiala förvaltningsverk i allmänhet. Ärenden finnas af beskaffenhet, att med¬
delandet af ett derom fattadt beslut lämpligast sker genom ett bref, en skrifvelse, hvars
expedition de beslutande kunna uppdraga, allt efter omständigheterna, än åt Ordföranden,
än åt en Ledamot, ja, än till och med ät Sekreteraren allena. Det är i hvarje särskildt
fall sakförhållandet, hvarefter former, för beslutets expedition bestämmes, och i fråga om
en korrespondens, föranledd af de ärenden, hvilkas handläggning tillhör de beslutande,
skulle någon af de soilennare expeditionsformerna måhända oftast befinnas vara de minst
lämpliga.
Hvad Herrar Revisorer anmärkt om fördröjd protokollsjustering böra Fullmäktige
till sin faktiska riktighet erkänna, utan att de likväl anse sig vid detta tillfälle kunna
derom ingå i närmare förklaring. Man har sökt förekomma det för framtiden.
Fullmäktige hafva här till bemötande upptagit hvarje anmärkning af något posi¬
tivt innehåll. På granskning af Herrar Revisorers många reflexioner och konklusioner
hafva de ej kunnat inlåta sig, men anhålla dock få tillägga några ord i allmänhet.
Fullmäktige emottogo uppdraget om lånets anskaffande under förhållanden, som särdeles
tryckande inverkade på penningemarknaden i Europa. Allmänt kända, som de äro, be¬
höfva de ej här närmare framställas; och Fullmäktige kunde ej mer, än andra, vid sina
finansiela operationer undgå följderna deraf. Att söka mildra dem, såvidt det stod i de¬
ras makt, bo de derföre hos dem utgöra den ständigt ledande tanken vid hvarje för än¬
damålet afsedd åtgärd, eller beslut; men der en uppgörelse eller öfverenskommelse om
pris och vilkor mellan två af motsatta intressen bestämda skall träffas, måste jemknin-
gar från hvardera sidan ega rum, som sällan äro ögonblickets verk, isynnerhet om haf
och långa afstånd skilja de kontraheraude. Att likväl Fullmäktige, under tryckningen
af den svåra tiden icke gått för långt i eftergifter, derpå torde, bland annat, den i sig
sjelf för öfrigt mindre fördelaktiga omständigheten, att låneobligationerna icke med sina
150
vilkor lockat köpare, och till och med ännu föga noteras, kunna få anföras som bevis.
För gången af negociationerna har i det föregående redogörelse blifvit afgifven, och inför
Rikets högloflige Ständer komma härigenom att på en gång föreligga såväl anraärknin-
garne som förklaringarne, såväl anklagelserna som försvaren. På Rikets Ständers pröf¬
ning ankommer det nu att, efter behörigt öfvervägande af alla omständigheter, afgöra
huruvida anmärkningarne stödjas på objektiv grund eller på subjektiva uppfattningar,
och huruvida decharge må med rättvisa kunna Fullmäktige förnekas. Stockholm den 29
December 1864.
W. F. TERSMEDEN.
J. J. NORDSTRÖM.
AND. BERG.
C. G. HIERTA. M. WOLFFELT.
J. W. BECKMAN. F. W. ÖFVERSTRÖM.
J. F. GRÅÅ. F. A. RINMAN.
c. r.
A. MEDIN.
SAMUEL ÖDMANN. CARL NETTELBLADT.
C. G. Stuart.
- 151 —
Bilaga till Fullmäktiges utlåtande (sid. 133).
Enligt anmodan har undertecknad verkställt nedannämnde beräkningar:
A 1 :o) Om ett lån är upptaget med vilkor att derför i ränta och amortissement till¬
samman för hvarje halfår (i det följande för korthetens skull benämndt hal får s-
hetalninu) erläggas 2{1, procent 2,91660... proc. å kapitalet under 40 års tid,
vid hvarje halfärs utgång; så utgör halfårsräntan, om till densammas uttryckande
endast fyra siffror begagaas, 2,518 procent.
2:o) År i afseende å nämnde lån tillika öfverenskommet, att långifvaren får tillgodo¬
njuta en rabatt af 21 proc. å förskrifna kapitalet; så utgör verkliga halfårsräntan
2,611 procent.
3:o) Om derjemte är bestämdt, dels att halfårsbetalningarne skola erläggas ^ månad
före hvarje halfårs slut, dels att 1 procent provision å dem skall af låntagaren
godtgöras; så utgör, om 5 proc. pro anno beräknas såsom ränta å förskottsbetal-
ningarne, verkliga halfårsräntan: 2,637 procent.
Den härvid följda beräkning är:
Då för verkligen erhållna 97,5 erläggas 2,91666.. så motsvarar detta för
100 2,991453.
4 månads ränta derå å 5 proc. pro auno 0,006232.
§ procent provision - 0,014957.
Summa 3,012642,
hvilket belopp, erlagdt för hvarje 100, på sätt ofvan är närnndt under 40 år, be¬
tingar halfårsräntan 2.637.
B. l:o) Om till amortering af ett lån, för hvilket halfårsräntan är bestämd till proc.,
i halfårsbetalning erläggas 2^ procent; så är amorteringstiden 76.6132 halfår.
2:o Med halfårsbetalningen 2,75 amorteras, om halfårsräntan är 2.573 procent
på 76,6 halfår kapitalet 91,613.
» 76,61 » » 91,617.
» 76,67 » » 91,640.
C. l:o) Om ett lån är upptaget med vilkor: att dera tar tillgodonjutas 6 procent rabatt;
att halfårsbetalningen skall utgöra 2f procent a förskrifna kapitalet och att amor¬
teringstiden är 76,6 halfår; dä är verkliga halfårsräntan: 2,476 procent.
2:o) Ar dessutom öfverenskommet, att halfårsbetalningarne erläggas månad i förskott
och att 4 procent provision å dem af låntagaren godtgöres; sä blilver verkliga
räntan för halfåret: 2,503 procent.
Beräkningen härför är sålunda uppgjord:
152 —
Då för 94 erlägges 2,75, så erlägges tor 100 2,92553.
| månads ränta derå å 5 procent pro anno 0,00609.
J procent provision 0,01463.
Summa 2,94625
Men om ett lån amorteras på 76,6 halfår genom erläggande vid hvarje halfårs
slut under de 76 halfåren af 2,94625 proc, och 0,6 halfår derefter af 0,6 x 2,94625
procent; så är halfärsräntan den ofvannämnda: 2,503 procent.
3:o) Ar rabatten 10 procent, men vilkoren för öfrigt såsom i sistnämnde fall (C. 2:o),
då är, enligt dervid angifna beräkningssätt, verkliga halfärsräntan 2,668 proc. och
om rabatten vore 11 proc., blefve verkliga halfärsräntan 2,711 procent.
D. l:o) Om ett lån amorteras genom 2f procent halfårsbetalning, erlagd vid hvarje half¬
års slut under en tid af 54 år; så är halfärsräntan: 2,573 procent.
(närmare 2,5731 procent).
2:o) Gälla dessutom vid detta lån enahanda vilkor i afseende å halfårsbetalningarnes
erläggande \ månad i förskott och | procent provision å dem som vid A. 3, C. 2.
och C. 3, då är, enligt angifna beräkningssätt, verkliga halfårsräntan: 2,595 proc.
3:o) Om dessutom vid lånets indragning förloras 3 månaders vexelränta å 5 procent
pro anno; så blifver verkliga halfårsräntan 2,636 procent, enligt följande beräkning:
Tre månaders ränta å 5 proc. pr år gör 1.25 procent; efter afdrag hvaraf
utaf 100 återstå 98,75.
För dessa 98,75 erläggas, såsom vid 2:o), 2,75000.
med 1 månads ränta å 5 proc. p. a 0,00573.
och ^ procent provision 0,01375.
eller tillsammans 2,76948
som för 100 gör 2,80454; hvilken halfårsbetalning, erlagd under 108 halfår förut
sätter en verklig halfårsränta af 2,636 proc.
4:o) Om vid detta lån nämnde förlust genom vexelränta endast egt rum för J deraf,
så att, då för 100 erhållits 98,75, 300 utgått till fulla beloppet, och således för
400 erhållits 398,75, som för 100 gör 99,6875, samt för dessa 99,6875 erlägges
halfårsafgiften 2,76948, hvilket för 100 gör 2,77816; så blifver verkliga halfårsrän¬
tan 2,605 procent.
E. i:o) Om halfårsräntan är 2,636 procent och halfårsbetalningen 2,76948; så är det ka¬
pital, som på detta sätt under 76,6 halfår amorteras: 90,746.
2:o) Är halfårsräntan 2,605 och halfårsbetalningen, såsom ofvan, 2,76948; *då är kapi¬
talet: 91,487, om äfven här amorteringstiden är 76,6 halfår.
Af B 2:o) kan en ungefärlig föreställning vinnas i hvad mån en skilnad i tiden
af xuu halfår verkar till ändring i kapitalet.
Stockholm den 22 November 1864.
L. Åkerberg.
Register
öfver
Rikets Höglofl. Ständers är 1864 församlade Revisorers berättelse angående Riksgätds-verket.
samt Fullmäktiges l Riksgälds-kontoret med anledning deraf afgifna utlåtande.
Ackorder för åtskilliga Landshöfdinge-be-
ställningar, inlösen af
Alfvestads station och Wexiö, lån för jern¬
väg mellan
Allmänna Barnhuset i Stockholm, lån till
Allmänna bevillningens årliga belopp
Bilagan N:o 1
Allmänna Hypotheks-bankens grundfonds-
obligationer
Amorteringsliqviderna för jernvägslånen....
Amorteringsplari, tillhörande 186 1 års fon¬
derade statslån
Se bilagorna N:s 3 och 4 vid
Arnortissementsfonder för jernvägslånen.. .
Revisionsberättelsen.
Anslag, beviljade .
Anslagssummor, innestående
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige
Arfvoden åt Deputerade och deras bi¬
träden
B ankor åkningen N:o 1, derå innestående
kontanta behållning
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till....
Barthelemys, S:t, förvaltning , förskjutne
kostnader för
Baumannska kronofordran
Behållningen, kontanta
» » förräntningen af....
Behöfvundes undsättning i missväxtår, der¬
till anvisade medel
sid.
|
25.
|
»
|
87, 88.
|
»
|
20.
|
|
38, 90—91.
|
»
|
98.
|
»
|
13—14.
|
»
|
48—53.
|
» 61
|
-62, 06,69-70.
|
»
|
126, 127.
|
»
|
49-53.
|
)) I55
|
— 57, 58, 59,
|
(61
|
-63, 64, 73,75.
|
»
|
83 - 85.
|
»
|
5-10.
|
|
89.
|
»
|
Hl 82.
|
»
|
40, 46, 47.
|
»
|
20.
|
»
|
41.
|
»
|
13.
|
»
|
40, 46, 47.
|
»
|
93.
|
»
|
1 1, 15.
|
Utlåta ndel.
132-135, 140-141,
151—152.
133, 138, 142.
143, 145 -146.
20
Revisionsberättelsen.
Bevillningen, allmänna. .. sid. 38, 90—91.
Bilagan N.o i » 98.
Beräkningar af och jemförelser mellan 1858,
1860 och 1804 års fonderade statslån. » 71.
Bilagan N:o 5 » 127—131.
Berättelser, emottagne af Revisorerne, ... » 55, 94.
Besparingar, statsverkets, liqviden an¬
gående . » 91—92,
Bidrag från statsverket till Riksgälds-
kontorets utgifter » 92—93.
Borgensskrifter för testamentsbevillningen » 94.
Borås och vestra stambanan, lånet för
jernvägsanläggning mellan » . 80.
Brabant, fordna svenska statslånen i » 91.
Brobyggnader, lån för .... » 20 —23.
Byggnadslån » 16—19, 89, 94.
Decharge » 94.
Deponerade medel » II, 12.
Deputerade för bestyren med de fonde¬
rade statslånen » 58, 02, 03, 04, 81.
Ekeskogslösen, innestående » 4.
Eslöfs station och 1 andskrona, lån till
jernväg mellan » 86—87, 88,
Eslöfs station och Ystad, lån till jernväg
mellan » 86, 88.
Folkunder ois iri.ng ens befrämjande, anslag
till ... » 10— 11, 15.
Bilagan N:o 1 » 1()3—105.
Fonderade statslånen » 48—79.
Fordringar, Riksgälds-kontorets » 15—44.
» för byggnadslån » 19 20.
» » förlagslån » 38.
» » lån till hamn-och brobyggna¬
der samt årensningar » 20—23.
» » » » jernvägsanläggningar » 23—25.
» » » » tomtregleringar » 19 20.
» » » » vattenaftappningar
och odlingsföretag » 25—38.
» » oredovisade förskott » 39,
» kreditiv- » 39.
» ränte- » 40.
r> räntebärande » 16—38, 42 -43.
» räntefria » 43.
» särskilda » 38.
» utbalanserade » 16—44
Utlåtandet.
132- 135, 151 —
150
132—152.
Forshaga i Klara eif, sluss-anläggning vid »
Fullmäktiges anteckningsbok »
» protokoller »
» åtgöranden för anskaffande
af nödiga medel till jernvägsbyggna-
dernas fortsättande »
Förlagslån »
Förräntning af kontanta behållningen »
Försvarsverkets fullständigare ordnande,
lånet till »
Förvaltningskostnader »
Bilagan N:o 1 »
G rund fondsobligationer, Allmänna Hypo-
theks-bankens »
Göta kanals underhållande, fond för »
Hamnbyggnader, lån och anslag för »
Helsingborg och Årups station, lån för
jernväg mellan »
Herrljunga- Wenersborg-lJddevalla, dito dito
Hessleholms station och Kristianstad,
dito dito »
Hjelmare kanal- och slussverks reparations¬
fond »
Hufvudbok, Riksgäl ds-kontorets »
Hus, Rikets Stånders »
Bilagan N:o 1 »
» Riksgälds-kontorets »
Hypotheks-bankens grundfondsobligationer »
Inkomster, Riksgälds-kontorets,
under år 1863...- »
Bilagan N:o 1 »
» » under förra hälf¬
ten af år 1864 »
Innestående anslagssummor »
Inom linien upptagna skulder . »
» » » tillgångar »
Inventeringar, anställda »
Jernvågsanläggningar, enskilda, fordrin¬
gar för meddelade lån till »
.Jernvägsbyggnader, statens, dertill uppl an¬
ta eller utbetalda medel »
Revisionsberättelsen.
23.
89.
3, 55 - 59, 60 64,
65—67, 68, 76,
77 78, 79—80.
55—80.
38.
93.
58, 80-81.
89.
107.
13—14.
4.
20 23, 84.
86—87, 88.
87, 88.
87, 88.
5, 38.
3, 88.
11, 39, 40.
105.
40
13-14.
44—45.
98-107.
46.
5—10.
11—14.
40—42.
93-94.
23 25, 86 88.
3, 48-49, 53- 55,
55—79, 82 83.
Utlåtandet.
(133, 137, 139,
(140, 142-146,
f 147. 149.
132-152.
132-152.
Revisionsberättelsen
Jernvägslånens liqvidations- och amortis-
seiuents-fonder sid. 49 — 53.
Kapitalskulderna för i 858, 1860 och 1801
års fonderade statslån » 53—55.
Karlskrona stads pastoral, lån till » 20.
» » vattenledning, anslag för » 41.
Bilagan N:o I » 101.
Kontanta behållningen » 40, 46, 47, 93.
Kontrakt angående 1864 års fonderade
statslån » 63, 66—70.
Bilagan N:o 2, flitt, a, b, c, d.
och e.) » 108—126.
Bilagan N:o 5 » 129—131.
Kreditiv å Rikets Ständers Bank >> 47_48.
Kreditivfordringar » 39.
Kreditivsummor, lyftade. Bilagan N:o 1 » 105,
Kristianstad och hessleholms station, lån
till jernväg mellan » 87, 88.
Kronofordran, Baumannska arfvingarnes » 13.
Köping och Uttersberg, lån till jernväg
mellan » 87, 88.
Landshöfdingen ackorder, lån för inlösen af » 25.
Landskrona och Eslöfs station, lån för
jernväg mellan » 86—87, 88.
Lappmarks ecklesiastikverks fond » 12.
Liggare, särskildt förda » 89.
Liqvidations- och amortissements-fonder
för jernvägslånen » 49—53.
Liqviden angående statsverkets öfverskott,
besparingar och brister n 91—92.
Lyftade kreditivsummor » 47—48.
Bilagan N:o 1 » 105.
Lån, beviljade » 16—38, 85 - 88.
» afslutade, nya » 55—81.
Bilagan N:o 2 (litt. a, b, c, d. »
och e.) » 108—126.
Bilagorna N:is 3 och 4 vid .... » 126, 127.
Lösen för å skattejorden växande ekar... » 4.
Neutralitet, rikets, kreditivet för » 4, 41.
Norbergs jernväg, lån till » 4, 24.
Obligationer, allmänna Hypotheks-bankens
grundfonds- .... » 13—14.
» för jernvägslånen, utelöpande » 53 — 55,
i* tillhörande 1858 års jern väss¬
lan, utbytta mot 1864 ars
Utlåtandet.
138- 141, 144.
132—150.
fonderade statslåns obliga¬
tioner
Obligationer, tillhörande 1864 års jernvägs-
lån
Bilagorna N:is 3 och 4 vid
» räntebärande
» uppköpta ....
» utfärdade till Rikets Ständers
Bank,
Odlingsföretag och vattenaftappningar, lån
och anslag för
Ombud, Fullmäktiges, för afslutande af
1864 års fonderade statslån
» Konungens, i Riksgälds-kontoret,
öfverläggning med
Ombudsmannens berättelse
Oredovisade förskott, fordringar för
Program för 1864 års fonderade statslån,
frågan om
Protokoller, Fullmäktiges
» » i låneärenden ....
Redogörelser, särskilda
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
Revisionens omfattning
Revisionskostnader. Bilagan N:o 1
Rikets Ständers hus
Riksarkivets hus, inteckning i
Riksdag skostnader
Bilagan N:o 1
Riksgälds-kontorets hus
Räkenskapsutdrag, tryckta
Räntebärande fordringar
» obligationer, inventering af
» skulder
lläntefria fordringar
» skulder
Rånte-fordringar
Ränteliqvider för jernvägslånen
Rättegångs- och utsökning särenden
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets rä¬
kenskaper för år 1863, utvisande detta
verks inkomster och utgifter under
nämnde år. (Bilagan N:o 1) »
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för »
Revisionsberättelsen. Utlåtandet,
sid. 77-79. 147—148.
» 68-70, 73-74, 77-79. 140-141, 147-148.
» 126, 127.
4.
» 39, 93.
» 4.
» 25—38, 84 85.
» 58,67-68,74-75,77-78. 139,149.
» 59-61, 64-65, 75-76. 144, 145, 146
» 94.
» 39.
» 55, 72-73. 136—138.
n 3.
(55-59, 60-64, 65-67, ( 133, 137,139. 140,
"(68, 76, 77-78,79-80. 1 142-146, 147, 149.
» 48, 94.
» 96.
» 3.
» 105.
» 11, 39, 40.
» 4.
» 89—90.
» 105.
» 40,
» 88.
» 16- 38, 42—43.
» 93—94.
') 4, 5.
» 43.
» 5.
» 40.
» 53.
94.
98—107.
95.
Revisionsberättelsen
Sjösänkningar och andra vattenaftappnings-
arbeten, statsbidrag för sid. 85.
Skrifvelse, af Revisorerue afiäten till Full¬
mäktige,.... » 80
Skuld- och borgens förbindelser, inventering
af » 93-94.
Skulder, Riksgälds-kontorets » 4—15, 44.
» för län tili statens jernvägs-
byggnader » 48—55, 55—79.
» inom linien upptagne » I I—14.
» räntebärande » 4.
» räntelria » 5.
» utbalanserade » 4—15.
Statens järnvägsbyggnader, dertill upp- , ^ 48 — 49 53—55
lånta eller utbetalda medel »1 gg 7g gg g-j
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets
utgifter » 92—93.
Stockholms allmänna Barnhus, lån till » 20.
Städernas byggnadslån, liggarne öfver .... » 89.
Saker hetshandlingar, inventering af » 94.
Södertelje kanals underhållande, afsatt
fond för » 4
Testamentsbevillningen, borgensskrifter för » 94.
Tillgångar, Riksgälds-kontorets » 15 44.
Tillsvidare förräntade medel » 39 - 40.
Bilagan N.o 1 » 105.
Torntregleringslån # 19—20.
Uddevalla—Wenersborg— Herrljunga, lån
till jernväg mellan » 87, 88.
Undsättningar vid missväxter, anslag till » II, 15*
Uppbördskostnader. Bilagan N:o 1 » 107.
Uppgift på det antal obligationer, tillhö¬
rande 1864 års jern vägslån, som hvarje
halfår böra utlottas. Bilagan N:o 4
vid » 127.
Utbalanserade fordringar och tillgångar » 16 — 44.
» skulder » 4—15.
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenska¬
per, tryckta » 88.
Utgifter, Riksgälds-kontorets, under år 1863 » 45—46.
Bilagan N:o 1 » 98—107.
t) » under förra hälften af
år 1864 » 47.
» » det dertill, enligt riks-
staten, anvisade
bidrag » 92—93.
Utlåtandet,
148-149
132-150,
J 132—152.
Revisionsberättelsen. Utlåtandet.
Utgiftsbok, förd hos Fullmäktige, sid. 89.
Utredning af allmänna bevillningens år¬
liga belopp » 90—91.
Uttersberg och Köping, lån till jernväg
mellan » 87 88.
Vattenaftappningar och odlingsföretag .... » 25-38,84-85,89.94.
Wenersborg, jernväg öfver » 87, 88.
Wexiö och Alfvestads station, lån till jern¬
väg mellan » 87, 88.
Väqanlåqqninqar och vägförbältringar, an-
" slag till ‘. ' » 83-84, 89.
Ystad och Eslöfs station, lån till jernväg
mellan » 86, 88.
Arensningar, lån och anslag för » 20 - 23, 85.
Årups station och Helsingborg, lån till
jernväg mellan » 86—87. 88.
Öfverskott, statsverkets, liqvid angående » 91—92.
Öfvertagarne af 1864 års fonderade stats¬
lån » 65,67—68,73. 138-139,144-1