— 251 —
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium . 217:81.
Utgifter:
Konsistorium 92,196: 57.
Hernösands elementarläroverk 19,532: 9.
Sundsvalls dito 12,139:10.
Östersunds dito 17,904:59.
Umeå • dito 15,867:60.
Piteå dito 9,921:36.
Luleå dito 4,189:80.
Haparanda dito 9,242:77. 180,993:88.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan
|
3,467: 2.
|
|
|
3,467: 2.
|
Piteå enskilda bygg-
nadskassa
|
620: 45.
|
1,800: —
|
46: 50.
|
2,466: 95.
|
Haparanda dito
|
475: —
|
3,000: —
|
75: —
|
3,550: —
|
Premie- och fattig~d:o
|
87: 4.
|
|
.
|
87: 4.
|
Hernösands läroverks
bibliotheks-fond ....
|
565: 55.
|
4,000: —
|
136: 45.
|
4,702: —
|
Jemtlands läns dito
|
247: 51.
|
3,000: —
|
550: —
|
3,797: 51.
|
Emeriti-kassan
|
883: 53.
|
52,250: —
|
3,022: 82.
|
56,156: 35.
|
Ramsele öfverskotts-
medel
|
399: 92.
|
2,400: —
|
72: 67.
|
2,872: 59.
|
Lappska ecklesiastik-
medels-kassan
|
1,255:12.
|
|
|
1,255:12.
|
Elementarläroverkens
aflöningsmedel
|
15: —
|
|
|
15: —
|
Folkskolelärare-semi¬
narium
|
2,590: 76.
|
|
|
2,590: 76.
|
Stipendier för folk¬
skolelärare - elever
|
1,955: —
|
|
|
1.955: —
|
Aurenska stipendie¬
fonden
|
|
5,200: —
|
473: 89.
|
5,673: 89.
|
Bergmanska dito
|
116: —
|
1,800: —
|
25: —
|
1,941: —
|
Kommunitets dito
|
17: —
|
600: —
|
30: —
|
647: --
|
Gulickska dito
|
59: —
|
630: —
|
25: —
|
714: —
|
Norbergska dito
|
|
1,500: —
|
200: —
|
1,700: —
|
Transport:
|
12,753: 90.
|
76,180: —
|
4,657: 33.
|
93,591: 23.
|
Kontant
behållning.
Transport: 12,753:90.
Nordlanderska stipen¬
diefonden
Northmanska dito ....
Thunmarkska dito .... 33: —
Turdfjällska dito .... 18:75.
Ullbergska premie¬
fonden
Bergman - Millerska
donationsfonden .... 3: 59.
Olivenbaumska dito 4:10.
S:r 12,813:34.
Hernösands
elementarläroverk:
Byggnads-kassan 188: 84.
Terminsafgifts- dito .... 340: 19.
Inventarie- dito .... 245:78.
Premie-och fattig-d:o 89:49.
Stipendie- d:o 365:84.
Bibliotheks- d;o 598: 6.
S:r 1,828:20.
Sundsvalls
elementarläroverk:
Egna kassan 11:80.
Premie- och fattig-d:o 130: 75.
Bibliotheks- d;o 29: 15.
S:r 171:70.
r»
Östersunds
elementarläroverk:
Egna kassan 250: 40.
•Terminsafgifts- dito 20:20.
Inventarie-fonden 132: 85.
Premie- och fattig¬
kassan 45:87.
Burmanska fonden.... 169: 59.
Bredmanska stipen-
die-fonden ' 24:24.
Bibliotheks-kassan .... 195:13.
Transport: 838:28.
252
Utlånta
medel.
76.180: —
|
Fordringar.
4,657: 33.
|
Summa.
93,591:23.
|
3,000: —
675: —
900: —
1,500: —
|
400: —
57: 50.
37: 50.
50: —
|
3,400: —
732: 50.
970: 50.
1,568: 75.
|
7,500: —
|
866: 4.
|
8,366: 4.
|
750: —
360: —
|
20: 79.
7: 90.
|
774: 38.
372: —
|
90,865: —
|
6,097: 6.
|
109,775: 40.
|
188:84.
340: 19.
245:78.
89:43.
365:84.
598: 6.
1,828: 20.
11:80.
130:75.
29:15.
171:70.
250:40.
20; 20.
— 132:85.
L 45.. 87.
,187: — 104:98. 4,461:57.
750: — 32:95. 807:19.
195: 13.
,937: — 137:93. 5,913:21.
181,211:69.
181,211:69.
|
|
— 253
|
—
|
|
Transport:
Jemtlands bibliotheks-
kassa
Wikströmska bokpre-
mie-fonden
Hambrmiska stipendie¬
fonden
|
Kontant
behållning.
838: 28.
784: 13.
1:48.
|
Utlånta
medel.
4,937: —
69:81.
|
Fordringar.
137: 93.
|
Summa.
5,913:21. 1
784:13.
1:48.
69:81.
|
S:r
|
1,623: 89.
|
5,006:81.
|
137. 93.
|
6,768: 63.
|
Umeå
elementarläroverk:
|
|
|
|
|
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
C. M. Munthes sti-
pendie-fonden
0. Wiklunds dona¬
tionsfond
In ventarie-fonden
Bibliotheks-kassan ....
|
37: 40.
24: 26.
55.
19: 17.
|
500: —
208:91.
150: —
|
28: 50.
|
37: 40.
24: 26.
528: 50.
208:91.
150; 55.
19: 17.
|
S:r
|
81: 38.
|
858: 91.
|
28: 50.
|
968: 79.
|
Piteå
elementarläroverk.:
|
|
|
|
|
Egna kassan
Premie- och fattig-d:o
Inventarie-fonden ....
Terminsafgifts-kassan
Bibliotheks- dito ....
|
94: 31.
160: 23.
27: 20.
67: 10.
|
309: 50.
495: 30.
|
|
94: 31.
160: 23.
336: 70.
495: 30.
67: 10.
|
S:r
|
348: 84.
|
804: 80.
|
— ■■ '
|
1,153: 64.
|
Luleå
elementarläroverk:
|
|
|
|
|
Premie- och fattig¬
kassan
Inventarie- och bi¬
bliotheks-kassan....
|
141:40.
295: 31.
|
|
|
141:40.
295:31.
|
S:r 436:71. 436:71.
Transport: 181,211:69.
254
Haparanda
elementarläroverk:
Egna kassan
Premie- och
kassan
Bibliotheks-kassan ..
fattig-
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
Fordringar.
20:41.
39: 22.
S:r 370:35. 3,561:12.
566: 24.
Sima 17,674: 41. 101,096: 64. 6,829: 73.
Transport:
Summa.
310:72. 3,561:12. 566:24. 4,438: 8.
20: 41.
39: 22.
4.497: 71.
181,211:69.
125,600: 71
Summa 306,812:47.
Revisorerne få vid denna redogörelse endast erinra, att den i Kongl, cirkulär¬
brefvet den 17 September 1856 påbjudna uppgift å de gåfvobref, testamenten och andra
urkunder, som grundlagt donationsfonderna, ej är vid räkenskapen fogad.
Konsistorium i Wisby.
Dess räkenskap, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar¬
rätten och å Revisorernes sida ej heller föranledt till någon erinran, upptager in¬
komster och utgifter på sätt nedanstående tabell visar:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Konsistorium 37,448: 65.
Elementarläroverket 16,246: 84. 53,695: 4-9.
Uppbörd:
Konsistorium 12,088: 43.
Elementarläroverket 29,414: 29. 41,502: 72.
Balans till år 1860:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnadskassan
22,289: 86.
Summa 117,488: 7.
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Konsistorium . 11,200: —
Utgifter:
Konsistorium 26,843: 42.
Elementarläroverket 29,837: 83. 56,681: 25.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnadskassan — 1,000: — 19; 87. 1,019: 87.
Premie- och fattig¬
kassan 59: 27. 800: — — 859: 27.
Emeriti- dito 1,580: 18. 28,350: — —. 29,930: 18.
Folkskolelärare- se¬
minarium 1,099: 51. — — 1,099: 51.
Stipendier åt folk¬
skolelärare-elever. 325: — — — 325: —
Kyrkornas kollekter 441: 27. — — 441: 27.
Stipendia kollek-
tanea 108: 42. — — 108: 42.
S:r 3,613: 65. 30,150: — 19: 87. 33,783: 52.
Elementarläroverket:
Egna kassan 434: 87. 7,975: — — 8,409: 87.
Premie- och fattig¬
kassan 455: 30. 1,875: — — 2,330: 30.
Bibliotheks-kassan .. 283: 13. 4,800: — — 5,083: 13.
S:r 1,173: 30. 14^650: — 15,823: 30.
Sima 4,786: 95. 44,800: — 19: 87. 49,606: 82.
Summa 117,488: 7.
Stockholms stads Konsistorium.
Denna räkenskap, som ännu ej undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar för inkomster och utgifter på följande sätt:
— 256 —
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Possiethska stipendie-fonden 21,806: 34.
Soopiska donations- dito 16,799: 3.
Renströmska testaments- dito 12,463: 81.
Uppbörd:
Possiethska stipendie-fonden 1,050: 47.
Soopiska donations- dito 804: 57.
Renströmska testaments- dito 597: —
51,069: 18.
2,452: 4.
Summa 53,521: 22.
Credit.
Utgifter:
Possiethska stipendie-fonden 1,080: 85.
Soopiska donations- dito 616: 23.
Renströmska testaments- dito
619: 10. 2,316: 18.
Balans till år 1860:
Tillgångar:
Possiethska stipendie¬
fonden
Soopiska donations¬
fonden ••••
Renströmska testa¬
mentsfonden
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
35: 26. 21,653: 91.
708: 24. 16,177; 59.
572: 19. 11,850: -
Fordringar.
Summa.
86: 79. 21,775: 96.
101: 54. 16,987: 37.
19: 52. 12,441: 71.
S:r 1,315: 69. 49,681: 50. 207: 85.
51,205: 4.
Summa 53,521: 22.
Å Revisorernes sida har denna räkenskap icke föranledt till någon erinran, och
vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Stockholms stads undervisningsverk.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisar förhållandet med inkomster och utgifter, på sätt som följer:
— 257 —
D ebet.
Balans från år 1858:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks fond.— 80,304: 58.
F. d. kathedralskolans fond 13,360: 2.
Kniggeska fonden 7,781: 25.
Aleniska dito 44,579: 88:
Boströinska dito 1,725: —<
Bergman-Mullerska dito 1,260: —
Petreijiska dito 1,687: 50.
Stockholms Gymnasii fonder 3,743: 34.
Clara elementarläroverk 2,315: 65.
Maria dito 2,567: 27.
Jacobs dito 1,518: 76.
Catharina dito 2,560: 3.
Nicolai dito 4,081: 85.
Hedvig Eleonora dito S6: 50.
Adolf Fredriks dito 261: 20. 21,807: 10.
Uppbörd'.
Stockholms stads undervisningsverks fond 126,396: 16.
F. d. kathedralskolans fond .'. 636: 13.
Kniggeska fonden 337: 50.
Boströmska dito 75: —
Bergman-Mullerska dito 60: —
Petreijiska dito 75: —
Åleniska dito 2,115: 87,
Stockholms Gymnasii fonder 1,527: 91.
Clara elementarläroverk 2,289: 50.
Maria dito 1,305: 71.
Jacobs dito 1,599: 64,
Catharina dito 2,136: 96.
Nicolai dito 238: 32.
Hedvig Eleonora dito 127: —
Adolf Fredriks dito 2,5&3: 79.
Balans till år 1860:
Skuld:
Stockholms stads undervisningsverks fond 98: 47.
F. d. kathedralskolans fond 147: 26.
Kniggeska fonden 751: 50.
Boströmska dito 450: —
Petreijiska dito 262: 50.
Stockholms Gymnasii fonder 3: 9.
Nicolai elementarläroverk 3; 43.
Summa
167,832: 83.
141,474: 49
1,716: 25
311,023: 57
33
— 258 -
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld:
Stockholms stads undervisningsverks
F. d. kathedralskolans fond
Kniggeska dito ....
Boströmska dito
Bergman-Miillerska dito
Petreijiska dito
Aleniska dito
Stockholms Gymnasii fonder
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond
F. d. kathedralskolans fond
Kniggeska fonden
Boströmska dito
Bergman-Miillerska dito
Petreijiska dito
Aleniska dito
Stockholms Gymnasii fonder
Clara elementarläroverk
Maria dito
Jacobs dito
Catharina dito
Nicolai dito
Hedvig Eleonoras
Adolf Fredriks 2,519:
2,087
|
86.
|
73
|
63.
|
305
|
—
|
150
|
—
|
30
|
—
|
37
|
50.
|
332
|
81.
|
255
|
81.
|
127,259
|
54.
|
628
|
63.
|
784
|
—
|
225
|
—
|
90
|
—
|
150
|
—
|
1,340
|
24.
|
1,218:
|
48.
|
2,572
|
35.
|
1,207
|
25.
|
1,692
|
39.
|
1,220
|
24.
|
105
|
53.
|
28
|
—
|
2,519
|
96.
|
3,272: 61.
141,041: 61.
Balans till år 1860:
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa.
Tillgångar:
Stockholms stads un¬
dervisningsverks fond 2,706: 6. 72,000: — 2,745: 75. 77,451: 81.
F. d. kathedralsko¬
lans fond 612: 26. 12,803: 5. 25: 84. 13,441: 15.
Kniggeska fonden ..... — 7,500: — 281: 25. 7,781: 25.
Boströmska dito 375: —• 1,500: — — 1,875: —
Bergman - Möllersta
fonden — 1,200: — ——■ — 1,200: —-
Petreijiska dito 337: 50. 1,500; — — 1,837: 50.
Aleniska dito 1,643: 58. 42,225: — 1,154: 12. 45,022: 70.
Transport: 5,674: 40. '138,728: 5. 4,206: 96. 14S,l!09: 41. 144,314: 22.
— 259 —
Kontant Utlånta
behållning. medel. Fordringar. Summa. *
Transport: 5,674: 40. 138,728: 5. 4,206: 03. 148,609: 41. 144,314: 22.
Stockholms Gymnasii
fonder
1,150: 5. 2,650:
— - 3,800: 5.
Clara elementarläro¬
verk
Maria dito
532: 80. 1,500:
315: 73. 2,350:
1,426: 1.
— — 2,032: 80.
2,665: 73.
1,426: 1.
41: 76. 3,476: 75.
4,218: 7.
— — 185: 50.
295; 3.
Jacobs dito
Catharina dito
Nicolai dito
834: 99. 2,600: —
74: 88. 4,143: 19.
Hedvig Eleonor® dito
Adolf Fredriks dito..
185: 50.
295: 3.
S:r 10,489: 39. 151,971: 24. 4,248: 72.
166,709: 35.
Samma 311,023: 57.
Af sistlidet års Revisorer anmärktes, att de af Kongl. Maj:t i nådigt bref den
17 beptember 1856 meddelade förskrifter i fråga om sättet för uppgörandet af elemen¬
tarläroverkens räkenskaper ingalunda kunde anses rara iakttagna derigenom, att vid
1858 års räkenskap varit fogade särskilda promemorier å lönebelopp för lärarne vid
de olika läroverken i hufvudstaden, helst dessa promemorier, som voro skrifne med för¬
kortningar, derjemte saknade underskrift af dem, som desamma afgifvit.
v
Vid granskning af 1859 års räkenskap befinnes förhållandet vara enahanda med
de räkenskaper, som uppgjorts vid hufvudstadens undervisningsverk för sagda år. med
undantag af de för Catharina, Hedvig Eleonor® och Adolf Fredriks lägre elementarlä¬
roverk afgifna redogörelser, deruti Kongl. Maj:ts i berörda hänseende meddelade före¬
skrifter blifvit till hufvudsakliga delar följda. Revisorerne hemställa derföre, att veder¬
börande^ läroverkskollegier må förständigas, att ställa sig dessa föreskrifter tiil efterrät¬
telse, på det enhet och ordning i räkenskaperna må vinnas.
Vid jemförelse emellan ingående balanserna till förestående räkenskap och ut¬
gående balanserna i sistlidet års revisionsberättelse, befinnas desamma mycket olika.
Denna olikhet härleder sig dels derifrån, att räkenskaperna för flera både donerade fon¬
der och elementarläroverk, som icke futmos upptagna i 1858 års sammandrags-redo-
görelse för Stockholms undervisningsverk, blifvit intagna i den för revisionsåret afgifna
redogörelse, dels deraf, att i sistnämnda års redovisning för Aleniska fonden å eria si¬
dan blifvit från tiilgångsbalansen utesluten en i nästförutgångna årets räkenskap utba-
lanserad post å 2,635 R:dr 68 öre, hvilket belopp, enligt hvad det hos Direktionen öf¬
ver nyssnärnsda undervisningsverk den 14 Oktober 1859 förda protokoll gifver vid han¬
den, bort föras inom linien, hvaremot i samma balans uppförts en räutefordran å
§ 2.
260 —
Q
1,050 R:dr 13 öre, hvilken i stället bort tagas till uppbörd för året. A andra sidan
har deremot tillkommit en skuldbalans å 332 R:dr 81 öre, som ej har någon motsvarig¬
het i 1858 års räkenskap; och lärer slutligen orsaken få sökas deruti, att skuldbalansen
för Stockholms stads undervisningsverks fond blifvit ökad med 3 R:dr, hvarmed, enligt
näsllidet års Revisorers berättelse, redogörarens fordran hos fonden rätteligen öfverstiger
det i räkenskapen upptagna belopp.
Då emellertid vid uppgörandet af räkenskaper särdeles angeläget ar, att ingående
balansen för det år redogörelsen omfattar, olifver fullt öfverensstämmande med föregå¬
ende årets utgående balans, men, på sätt här ofvan omförmäles, detta icke är förhål¬
landet med räkenskaperna för Stockholms stads undervisningsverk, hafva Revisorerne
ansett sig böra härom erinra.
§ 3.
Säkerhetshandlingarne befunnos vid anställd granskning i god ordning.
YexelundervisniDgens normalskola.
Af den utaf Direktionen i Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande af-
lemnade redogörelse för såväl normalskolans i hufvudstaden enskilda tillgångar, sorn
ock de åt Stockholms folkskolelärare-seminarium samt till stipendier åt elever derstä¬
des anslagna medel, hvilken redovisning, såvidt den rörer statsmedel, blifvit i Kongl.
Kammar-rätten utan anmärkning granskad, inhemtas följande förhållande med inkom¬
ster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar v —• 43,160: 12.
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Statsanslag till normalskolan 3,000: —
Dito till folkskolelärare-seminarier 1,725: —
Dito till folkskelelärare-elever 900: —
Räntemedel 2,152: 43.
Försäljningsmedel 4,427: 80.
Årsafgifter af ledamöter 50: —
Hyresmedel 150: 12,405: 23.
Summa 55,565: 35.
— 261 —
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden 4,675: —
Pensioner 87: 43.
Reparationer, onera m. m 1,192: 72.
Ved, ljus och renhållning , 1,396: 20.
Stipendier 900: •—
Premier, skolmaterialier m. m 339: 49.
Utgifter för arkivet 2,502: 67.
Diverse utgifter 93: 7. 11,186:58.
Balans till år 1860:
Utlårita medel 43,318: 31.
Fordringar i f. d. Bokhandlaren Bagges konkurs 1,060; 46. 44,378: 77.
Doneradt kapital, 12,000 R:dr, föres inom linien.
Summa 55,565: 35.
§ I-
Ä Direktionens i aflidne Bokhandlaren Bagges konkursmassa egande fordran,
1,124 R:dr 32 öre, har under revisionsåret blifvit afbetaldt ett belopp af 63R:dr 86 öre,
som massan lemnat i utdelning.
§ 2-
Emot räkenskaperna har någon anmärkning hos Revisorerne icke förekommit,
och vid anställd inventering befunnos säkerhetskandlingarne i behörig ordning.
Nya elementarskolan i Stockholm.
I Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redogör räkenskapeu på
följande sätt för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans frän år 1858:
Tillgångar 15,951: 41.
Transport: 15,951; 41.
— 262 —
Transport: 15,951: 41.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag 28,085: 41.
Extra d:o 18,175: —
Afgifter af lärjungar 5,505: — 51,765: 41.
Summa 67,716: 82.
Credi t.
Utgifter'.
Löner och arfvoden 27,574: 86.
För skolhusbyggnaden 14,255: 50.
Diverse omkostnader 5,025: 78. 46,856: 14.
Balans till år ISBO:
Kontant behållning 927: 48.
Inventariers värde _ 19,933: 20. 20,860: 68.
Summa 67,716: 82.
Någon anmärkning emot räkenskapen har ej hos Revisorerne förekommit.
'o:v 1. och Hvitfeldtska stipendie-fonden.
\ Denna räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätt en
och från Revisorernes sida icke föranledt till anmärkning, visar följande förhållande i
afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar 101,079: 64.
Uppbörd:
Jordeboks- och grundräntor m m 2,450: 69.
Arrendemedel . 5,168: 90.
Arbetsbefrielse-afgift 9,166: —
Skjutsfärds-befrielse- d:o 1,248: —
Räntemedel 5,515: 33.
Diverse inkomster 266: 94. 23,815: 86.
Summa 124,895: 50.
— 263 -
Cr edit.
Af skrifningar och ajkortningar :
För förmedling och andra orsaker 1,388: 14.
Utgifter:
Aflöning 2,101: 50.
Kleresiets friheter ..i 27: —
Till fattiges understöd 45: —
» Hvitfeldtska grafkassan 17: 12.
Uppbörds- och redogörelse-arfvode 417: 40.
Stipendier >.. 11,870; —
Extra utgifter 1,976: 79. 16.454: 81.
Balans till år 1860:
Kontant behållning 2,563: 28.
Utlånta medel 103,450: —
Fordringar 1,039: 27. 107.052: 55.
Summa 124,895: 50.
Anslaget till Nationalmusei-byggnaden.
Redogörelsen för detta anslag, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning, visar, att dispositionerna å detta anslag utgått enligt nedanstående
2:ne tabeller, hvaraf den ena innehåller summarisk redovisning för utgifterna från bygg¬
nadsårets början till revisionsårets utgång och den andra en specifik förteckning deröf¬
ver under sistberörda år.
l:o. Summarisk redovisning öfver anslaget tili Nationalmusei-byggaadeu ifrån
byggnadsarbetets början intill IS5S års slut.
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1859 äro af anslaget lyftade .... 1,330,000: •—
Diverse inkomster af hyres- och försäljningsmedel 24,942: 38.
Summa 1,354,942: 38.
— 264 —
Gr e d i t.
Utgifter för byggnaden till och med år 1859
Balans till år 1860:
1,212,437: 37.
Kontant behållning
Förskott
Materialier och instrumenter
4,307: 78.
107,543: 66.
30,653: 57.
142,505: 1.
Summa 1.354,942: 38.
2:o. Redovisning för inkomster och utgifter under år 1859.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag 215,000: —
Diverse inkomster 3.640: 13.
SI,789: 81.
218,640: 13.
Summa 300,429: 94,
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Upphandling af inventarier in. m.
Biarbeten
Diverse utgifter
Balans till år 1860:
Kontant behållning
Förskott
4,307: 78.
107,543: 66.
3,235: 70.
104.657
|
30.
|
|
67,635
|
51.
|
|
4,515
|
8.
|
|
8,534
|
91.
|
185,342: 80
|
111,851: 44..
Summa 300,429; 94.
§ 1.
Vid besök å stället hafva Revisorerne funnit Nationalmusei-byggnaden ännu till
väsendtliga delar ofullbordad; och enär användandet af de tid efter annan utaf Rikets
Ständer beviljade anslag varit föremål för olika omdömen, hafva Revisorerne ansett
— 265 —
lämpligt att här i korthet redogöra för förloppet af detta,byggnadsföretag, i sammanhang
hvarmed Revisorerne äfven trott sig böra angifva de kostnader, hvilka, enligt nedan-
nppgjorda beräkningar, ännu synas oundvikliga för företagets fulländning.
Genom nådigt bref af den 13 December 1849, fastställde Kongl. Majit en af
Geheime-öfver-byggnadsrådet Stiller i Berlin uppgjord ritning, sedan deruti blifvit vidtagna
åtskilliga förändringar, på det att byggnads kostnaden måtte kunna inskränkas inom det
af Rikets Ständer för byggnadens utförande beviljade anslag af 500,000 Ridr Banko.
Enligt högstberörda nådiga bref hade,, tvänne kostnadsförslag öfver den ursprungliga rit¬
ningen blifvit uppgjorda, det ena af Ofversteiöjtnanteu Hjelm, slutande sig på 690,000
Ridr, eller, i fall, byggnaden blefve försedd med koppartak, 720,000 Ridr, samt det an¬
dra af Kongl. Ofverintendents-embetet, angifvande en kostnad af 944,329 Ridr, eller,
med koppartak, 975,313 Ridr, allt Banko. Byggnadens verkställande var då öfverlem-
nadt åt en kommitté. Den 25 Januari 1850 uppdrogs byggnadsarbetet åt dåvarande
Majoren J. Kléen, och den 12 Oktober samma år erhöll Byggnads-chefen genom skrifvelse
från Chefen för Kongl. Ecklesiastik-departementet bemyndigande af Kongl. Majit, att följa
Stiilers ritning i sin helhet, sedan Byggnads-chefen, pä grund af sin under arbetet redan
vunna erfarenhet, förklarat, att sådant kunde verkställas för en kostnad, närmast mot¬
svarande det af Rikets Ständer beviljade belopp af 500,000 Ridr Banko och, såsom det
uti Departements-chefens skrifvelse heter, »sedan anledningen till den‘ förut ifrågasatta
begränsningen af byggnadsplanen sålunda blifvit undanröjd». — Den 30 Augusti 1856
anmälde Byggnads-chefen, att för berörda byggnad erfordrades ytterligare 750,000 Ridr
Riksmynt, under tillkännagifvande af sin öfvertygelse, att detta anslag skulle för bygg¬
nadens fullbordande blifva tillräckligt, och Kongl. Majit aflat härom nådig proposition till
Rikets Ständer, som ock, på grund deraf, beviljade ytterligare 600,000 Ridr Riksmynt,
att med 150,000 Ridr årligen utgå under hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 1860.
Den 31 Augusti 1859 anmälde Byggnads-chefen än ytterligare-ett behof af 450,000 Ridr,
i anseende till åtskilliga nödiga förändringar samt förhöjda arbetslöner med flera orsa¬
ker, och derjemte för att vara fullt förvissad om att icke nödgas ännu en gång äska
vidare anslag för byggnadens fullbordande; och om beviljande af nämnda summa beha¬
gade Kongl. Majit jemväl till Rikets sednast församlade Ständer aflåta nådig proposition.
Den 20 Januari 1860 blef, genom Kongl. Ofverintendents-embetets försorg och
på Kongl. Majits nådiga befallning, genom 3:ne af bemälde Embetes äldste tjenstemän
besigtning hållen å det då verkställda arbetet; och anmälde besigtningsmännen, bland annat,
att åtskilliga afvikelser från ritningen blifvit gjorda, såsom omkastning af rum, anbrin¬
gandet af en öppen portal på framsidan m. m., hvarjemte anfördes: att byggnaden,
hvilken, enligt förslaget, skolat blott till en del beklädas med kalksten, nu vore utvändigt
helt och hållet dermed beklädd, samt å gårdarne till och med bottenvåningen; att kolonner,
trappor och dörromfattningar, som, enligt förslaget, bort förfärdigas af jern eller inhemsk
huggen sten, hade blifvit tillverkade af utländsk marmor; att större kostnader blifvit
nedlagda på jernkonstruktionerna öfver målningsgallerierna, och att golfven komme att
göras af ek i stället för af furu.
På uppmaning af Stats-utskottet vid sistlidna riksdag, hade Byggnads-chefen upp¬
gifvit, att kostnaderna för anbringandet af värmeapparat, för kajbyggnad, planeringar,
inredning,, m. m. kunde beräknas till ytterligare 250,000 Ridr Riksmynt; och, sedan
Kongl. Ofverintendents-embetet undfått nådig befallning, att å nyo yttra sig i ämnet och
uppdragit åt förr omförmälde besigtningsman att verkställa en ytterligare undersökning,
34
— 266 —
hade desse uti ett till samma Embetes underdåniga utlåtande den 14 Juli 1860 fogadt
embetsmemorial, bland annat, förklarat, dels att flera afvikelser ifrån förslaget vållat
drygare kostnader, dels att en ytterligare utgift af 30,000 R:dr R:mt vore nödig för an¬
skaffandet af innanfönster. Rikets Ständer beviljade derefter, i öfverensstämmelse med
Stats-utskottets tillstyrkan, ett ytterligare anslag af 380,000 R:dr Rmt, att utgå under
åren 1861, 1862 och 1863. Deraf beräknades 320,000 R:dr till byggnadens fullbordande
och 60,000 R:dr till anbringande af värmeapparat, hvaremot beslöts, att med pröfnin-
gen af det i öfrigt äskade anslaget af 130,000 R:dr till ornering och målning skulle
anstå tilldess fullständigt förslag öfver dessa arbeten blifvit af sakkunnige män upp-
gjordt samt förslaget underställdt Rikets Ständers pröfning; och är Rikets Ständers un¬
derdåniga skrifvelse härom daterad den 28 Oktober 1860.
Då Revisorerue nu slutligen gå att redogöra för de utgifter, hvilka, enligt redan
uppgjorda beräkningar, ännu synas oundvikliga för byggnadsföretagets fulländning, sker
sådant i sammanhang med ett återkallande i minnet af de medel, hvilka härtill redan
blifvit beviljade. Dessa anslag utgöras af:
Primitiva anslaget 750,000: —
Ytterligare anslag år 1856 600,000: —
Dito dito år 1860 380,000: —
Summa, redan beviljade anslag 1,730,000:
Enligt Byggnads-chefens uppgift erfordras för bygg¬
naden ytterligare följande belopp, nemligen:
för ornering, målning m. 130,000: —
för kajbyggnad, platsens anordning jemte flyttning af
Kongl. Bibliotheket, för marmorpiedestaler till mar-
morpjeserne, expropriation m. m 250.000: —
hvarjemte Kongl. Ofverintendents-embetet ansett innan¬
fönsters anskaffande nödigt för en förslagsvis be¬
räknad kostnad af • 30,000: —
Summa, ytterligare nödige ansedde utgifter 410,000:
Summa summarum 2,140,000:
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
Institutets räkenskaper, hvilka granskas såväl af serskildt dertill utsedde Revi¬
sorer som ock i Kongl, Kammar-rätten, hafva för det år denna revision omfattar un¬
— 267 —
dergått granskning i bemälde embetsverk med anmärkningar, mea till
från Revisorernes sida har nämnda redogörelse ej föranledt.
Förhållandet med inkomster och utgifter upptages sålunda:
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag 45,000: —
Kollektmedel 3,435: 5.
Hyresmedel 600: —
Underhållsafgift af betalande elever 6,129: 17.
Balans till år 1860:
Skuld
Summa
Credit.
Balans från år 1858:
Skuld
Utgifter:
Aflöning 13,000: —
Kost, beklädnad, medikamenter m. m 34,376: 29.
Lifräntor 2,047: 50.
Reparationer, onera, inventarier m. m 1,403: 41.
Diverse 2,498: 4.
Afskrifning 17: 50.
Balans till år 1860:
Kontant behållning 8,878: 42.
Fastigheters värde 45,538: 39.
Inventariers dito 5,500: —
Utlånta medel 198,950: —
Fordringar 2,345: 92.
Summa
någon erinran
245,544: 22.
55,164: 22.
29,859: 49.
330,567; 93.
16,012: 46.
53,342: 74.
261,212: 73
330,567: 93.
— 268 — ■
Kolonien S:t Barthelemy.
1859 års redogörelse för Koloniens förvaltning är granskad i Kongl. Kammar¬
rätten utan anmärkning, ock vid densamma hafva Revisorerne icke heller funnit något
att erinra. Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
Spanska
Daler. Cent.
Debet.
Balans från år 1858:
Tillgångar 1,287: 17.
Inkomster:
Tull- och hamnafgifter 3,197: 3H.
Accismedel 232: —
Krutpenningar 156: 491j.
Karta-sigillata-medel 47: 34.
Auktions-procent , 66: 92,
Inventarie- d:o 140: 53.
.Sakören 209: 50.
Tomtören 16: 80. 4,066: 90.
Tillskott från Sverige 6,741: 2. 10,807: 92.
Balans till år 1860:
Skulder 213: 60.
Summa 12,308: 69.
Credit.
Balans från år 1858:
Skulder — 371: 40.
Utgifter:
Aflöning till öns embets- och tjenstemän
samt betjente 6,343: 33.
Kostnader för garnisonen, milisen och för- •
svarsverket 2,482: 15.
Anslag för möblers underhåll 300: —
Husliyror 216: —
IJppbördsprovisioner 79: 26.
Andelar i influtne sakören 84:_ 75.
Reparationer m. m 298: 54.
Extra utgifter 714: 96. 10,518: 99.
Afskrifning 368: 30. 10,887: 29.
Transport: 11,258: 69.
— 269 —
Transport: 11,258: 69.
1,050: —
Summa 12,308: 69.
Af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper för det år denna revision om¬
fattar, hafva följande icke i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning:
Kongl. Post-verkets räkenskaper,
en del af Kongl. Krigs-kollegii dito.
Kongl. Topografiska korpsens dito,
Elektriska Telegraf-verkets dito,
en del af Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena dito,
en del af statens jernvägsbyggnaders dito,
Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens dito,
Haga lustparks dito,
Kongl. Serafimerordensgillets dito (allmänna hospitals- och barnhusfonden),
Danviks Hospitals dito,
Upsala Universitets dito,
Lunds dito dito,
Konsistorii i Westerås dito,
Dito i Kalmar dito,
Stockholms stads Konsistorii dito,
Stockholms stads undervisningsverks dito,
Kongl, och Hvitfeldtska stipendie-fondens dito.
I likhet med hvad under föregående revisionsförrättningar ägt rum, hafva nu
församlade Revisorer under denna revision besökt åtskilliga staten tillhöriga verk och
inrättningar. De serskilda erinringar och förslag, Revisorerne funnit sig föranlåtna fram¬
ställa dels med anledning af deras besök vid National-museum, Kongl. Myntverket
Kongl. Serafimer-lazarettet, Kongl. Krigs-akademien, högre Artilleri-läroverket å Marie¬
berg, Artilleri- och Gardes-regementenas kaserner, härvarande Veterinär-inrättning samt
straff- och arbetsfängelserna å Långholmen och Norrmalm, dels i följd af Revisorernes
utfärd på statens närmast intill hufvudstaden belägna jernvägs-stambana, dels ock med
Balans till år 1860:
Förskott
1
— 270 —
v föranledande af den resa, serskildt dertill utsedde delegerade företagit till Ultuna Landt¬
bruksinstitut, förekomma här ofvan i berättelsen å de ställen, der redogörelse meddelas
för förhållandet med berörde allmänna inrättningars räkenskaper m. m.
För öfrigt hafva Revisorerne tagit i ögonsigte Waxholms fästningsbyggnad, Gar¬
nisons-sjukhuset, Allmänna Barnhuset, Hospitalet för sinnessjuka å Conradsberg, Carolinska
Mediko-kirurgiska Institutet, Nya Elementarskolan, Teknologiska Institutet, Kongl. Biblio-
theket, Institutet för blinda och döfstumma, Gymnastiska Central-institutet, Skogsinsti¬
tutet samt Fria Konsternas Akademi och Statistiska Central-byrån, äfvensom Revisorerne
besett riksregalierna, Kongl- Flottans förråder å Skeppsholmen, Naturhistoriska Riksmu¬
seum, Sten- och Tafvelmuseum, Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens samlin¬
gar, Kongl. Lifrustkammaren och Riddarholmskyrkan.
För de i denna berättelse intagna sifferuppgifters öfverensstämmelse med räken¬
skaperna, äfvensom för riktigheten af häri förekommande tabeller, ansvarar den Kame¬
rerare, som vid revisionen varit anställd.
Emot flera i berättelsen förekommande anmärkningar, framställningar och förslag
hafva reservationer blifvit anmälda, af hvilka en del finnas berättelsen vidfogade, hvar¬
emot de öfriga återfinnas uti de hos Revisorerne förda protokoll.
Revisorerne hafva, uti denna dag aflåten underdånig skrifvelse, anhållit, det Kongl.
Maj:t nådigst måtte anbefalla Kongl. Stats-kontoret att utbetala de arfvoden, Reviso¬
rerne, med stöd af gällande instruktion, funnit skäligt tilldela de vid denna revision an¬
ställde tjenstemän, den vaktbetjeningen tillagda aflöning, äfvensom kostnaderna för skrif¬
materialier m. m.; hvarjemte underdånig framställning skett angående nådigt bestäm¬
mande af lämplig vedergällning åt den Stats-kommissarie, hvilken, jemlikt Kongl. Maj:ts
nådiga förordnande, under förrättningen Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
— 271 —
Med stöd af 68 § Riksdagsordningen, varder tiden för nästa statsrevision utsatt
till den 15 Augusti 1862.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
PR. CRONSTEDT. J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
G. H. STRÅLE. C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
JOH. ER. FORSSELL. OSCAR ERH. RABE. ANDERS SANDBERG.
J. M. MALMSTEDT.
ESBJ. BERGMAN.
CARL AHLBERG.
JOH. VICT. ABOM.
JOH. RYDING.
S. HEURLIN.
A. W. UHR.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
GUSTAF NETTELBLADT. G. HOLM SYLVANDER.
J. SÖDERHOLM. GUSTAF RHODIN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
ANDERS PEHRSSON.
M. MANSSON.
OLOF OLSSON.
LARS OLSSON.
Sr uno Johnnsson*
— 272 —
Sleservationer t
l:mo Tid berättelsen angående Kongl. Stats-kontoret, § 10.
a) af Herr Stråle, G. H,: »Uti 10 § af Revisorernes berättelse, angående Kongl.
Stats-kontoret, hafva Revisorernes pluralitet uttryckt den åsigt, att de »ansett sig vara
»förhindrade att granska en redogörelse, för hvilken Kongl. Maj:t redan lemnat veder-
»börande full decharge».
Då jag härutinnan icke kan med Herrar Revisorers pluralitet instämma, anser
jag mig böra redogöra för de skäl, på grund hvaraf jag kommit till en motsatt
slutsats.
Alldenstund det torde kunna såsom obestridligt antagas, att Kongl. Maj:t ägt
rättighet att på Chefen för Ecklesiastik-departementet disponera omnämnde belopp, till
»förbättrande och tillhandahållande af undervisningsmateriel samt till understöd för ut-
»gifvande af lämpliga läroböcker, kartor ra. m. för folkskolorne», så måste deraf äfven lika
ovedersägligt följa, att bemälde Chef, efter verkställdt uppdrag, endast inför Kongl. Maj:t
kunnat och bordt redogöra för de medels användande, hvilka å honom blifvit dispone¬
rade, hvarefter, såsom en nödvändig följd af hvad sålunda förekommit, Kongl. Majit,
»enär någon anledning till anmärkning icke förekommit», funnit skäl meddela bemälde
Chef full decharge och, jemte bref af den 16 Mars 1860, till Kongl. Stats-kontoret
öfverlemnat den af Departements-chefen uppgjorda räkning med tillhörande verifi¬
kationer.
Man har sagt, att det skulle vara stridande emot den konstitutionella principen,
att Rikets Ständers Revisorer skulle kunna ingå uti granskning af räkenskaper, för
hvilka Kongl. Maj:t, hvars gerningar, enligt Regeringsformen, äro för allt åtal fredade,
meddelat full decharge, samt att, om detta oaktadt granskning företoges och anmärk¬
ning förekom, densamma, enär den redovisande Chefen redan erhållit decharge, måste
emot ett af Kongl. Maj:t fattadt beslut framställas.
För mig framgår klart att det, just under en konstitutionell styrelse och med
inför Rikets Ständer ansvarige rådgifvare, är möjligt att, oaktadt Kongl. Maj:t meddelat
decharge, Revisorernes granskningsrätt oförkränkt qvarstår, dock till formen sålunda för¬
ändrad, att de anmärkningar och det deraf möjligen härrörande ansvar, som kan upp¬
stå, drabbar icke den redovisande Departements-chefen, men det eller de Statsråd,
hvilka tillstyrkt den beviljade dechargen, samt det Statsråd, som kontrasignerat en
så beskaffad regeringsåtgärd. Man må nemligen härvid icke förbise, att den af Kongl.
Majit uti Statsrådet och på dess tillstyrkan meddelade decharge, likaväl som hvarje
_ 273 —
annat regeringsbeslut, kan, enligt grundlagen ock ansvarighetslagen, göras till föremål
för anmärkning emot den eller de af Statsrådets ledamöter, som ett sådant beslut till¬
styrkt och kontrasignerat.
Denna min åsigt torde vinna ytterligare stöd deraf, att Kongl. Majit, jemte of-
vannämnde nådiga bref, till Kongl. Stats-kontoret öfverlemnat Departements-chefens räk¬
ning med dertill hörande verifikationer, hvilken åtgärd svårligen torde kunna nöjaktigt
förklaras, så framt Kongl. Majit ansett sin meddelade decharge utgöra hinder för Re-
visorernes granskningsrätt.
Slutligen vill jag i förbigående hafva omnämnt, att jag, vid det förhållande att
Departements-chefen först uti Mars 1860 aflemnat sin redogörelse och undfått decharge,
anser dessa räkenskaper icke utgöra föremål för innevarande års Revisorers granskning,
enär densamma omfattar 1859 års räkenskaper och förvaltning, ehuru jag anser denna
formella invändning ej inverka på frågans hufvudsakliga lösning.»
b) af Herr Grefve Cronstedt, Fredr. Joli.,: »Jag reserverar mig mot pluralite-
tens beslut att underkänna nedanstående, af revisionens Irsta afdelning framställda för¬
slag till § uti Revisorernes berättelse angående statsverkets tillstånd och förvalt¬
ning, afseende detta förslag, såväl undanrödjandet af anledningarne till en sådan kas¬
saförlägenhet, som den, hvilken, enligt förlidet års Stats-revisorers berättelse, inträffat
i Stats-kontoret, förnämligast till följd af den brist, som år 1858 uppstod uti de af Ri¬
kets Ständer beräknade inkomsterna af tulluppbörden, som ock, i sammanhang dermed,
en förenkling af sättet för statsinkomsternas förvaltning.
Afdelningens förslag var af följande lydelse:
»Af den berättelse, nästlidet års Stats-revisorer afgifvit inhemtas, att den 15
Oktober 1860, då revisionen afslutades, hade Stats-kontoret ännu icke till Riksgälds¬
kontoret gjort någon afbetalning å den summa af 966,200 Rrdr, hvarmed de af Rikets
Ständer beräknade och till Stats-kontoret ingående statsinkomsterna borde för hvardera
af åren 1858, 1859 och 1860 öfverskjuta de till ordinarie statsregleringen hörande
statsutgifterna; och ägde Stats-kontoret sålunda en skuld till Riksgälds-kontoret för
dessa tre år af tillsammans 2,898,600 Rrdr, utom ett belopp af 1,900,000 Rrdr, som,
enligt liqviden emellan dessa båda verk för år 1857, det tillkom Stats-kontoret att
utbetala.
Revisorerne anmäla derjemte, att Chefen för Finans-departementet egnat ser¬
skild uppmärksamhet åt detta förhållande och, på sätt ett vid Kongl. Majrts till sed¬
nast församlade Ständer aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och be¬
hof bilagdt protokoll upplyser, derom uttalat sin mening. Detta protokoll innehölle,
att Stats-kontoret uti underdånig skrifvelse af den 29 förutgångne Juli anmält, att en
sådan dess kassaförlägenhet, som den då förhanden varande, uppkomme dels då för¬
slagsanslagen betydligt öfverskridas, dels då inkomsttitlarne icke utfalla till de påräk¬
nade beloppen, såsom händelsen varit med tullmedlen år 1858, — hvarjemte Stats¬
kontoret hemställt, att af Rikets Ständer måtte äskas ett kreditiv af 2 millioner
Rrdr, anvisadt å Riksgälds-kontoret och ställdt till Kongl. Majrts disposition, att an¬
vändas vid inträffande kassabrist i Stats-kontoret, emot återbetalningsskyldighet af sist¬
nämnda verk, då statsverkets tillgångar sådant medgifva. Sedan Herr Departements-
35
chefen utredt de förhållanden, som hittills gjort det för Stats-kontoret möjligt att verk¬
ställa sina utbetalningar, oaktadt det löpande årets inkomster, hvilka äro afsedda att
betacka samma års utgifter, icke inflyta förr än flera månader inpå det löpande året,
hade Departements-chefen förklarat, att han skulle hafva tillstyrkt, att statsverkets
grundfond måtte förstärkas och statsverket få för detta ändamål behålla 3 millioner
R:dr R:mt af de öfverskottsmedel, som eljest borde till Riksgälds-kontoret utbetalas,
så framt icke Departements-chefen ansåge en sådan åtgärd numera obehöflig, sedan så¬
dana omständigheter tillkommit, att Stats-kontoret kunde genom en förändring uti bok-
föriugssättet af bränvinsmedlen, blifva i tillfälle att ett år tidigare, än förut varit fal¬
let, disponera en summa af omkring 3 millioner R:dr.
Revisorerne anmäla vidare, att Stats-kontoret erhållit nådig föreskrift om det
förändrade bokföringssättet eller att, på sätt Herr Departements-chefen föreslagit, bränvins-
skatten borde upptagas uti det årets räkenskaper, då bränvinsbränningen ägt rum;
men, då det nu visat sig att denna åtgärd ändock icke varit tillfyllestgörande, hade
Revisorerne föreslagit, dels att statsverkets skyldighet, att hålla kassa uti vissa em¬
betsverk måtte upphöra och att dessa verk hädanefter borde för sina utgifter utfärda
invisningar på Räntekammaren, dels att behållningarne i länens ränterier måtte genom
begagnande af postremissvexlar hastigare än hittills och i större summor till Stats¬
kontoret indragas, dels att en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter
måtte anvisas att utgå direkte från Stats-kontoret, i stället för att, såsom nu är fallet,
medlen till dessa utgifters bestridande af Stats-kontoret reqvireras ifrån Riksgälds-kon¬
toret, och slutligen att, för sådant ändamål, beräkningen af Stats-kontorets utgifter
måtte sa uppgöras, att dessa alltid komme att med omkring 2 millioner R:dr öfver¬
skjuta de beräknade inkomsterna, hvaremot en till samma belopp eller 2 millioner
R:dr bestämd statsfyllnadssumma borde anvisas på Riksgälds-kontoret, att efter Mars
månads ingång af Kongl. Stats-kontoret disponeras.
k ti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 10 Januari innevarande år
har Stats-kontoret dels anmält, att under de sista månaderna af år 1860 afbetalningar
å Stats-kontorets förenämnde skuld till Riksgälds-kontoret blifvit verkställda, så att
numera på det hela endast 1,932,400 R:dr återstode såsom oguldne, dels förklarat sig,
på anförde skäl, icke kunna anse någon af de utaf Revisorerne föreslagna utvägar an¬
taglig, hvaremot och under förutsättning, att de större inkomsttitlarne, hufvudsakligen
tulluppbörden och bränvinsskatten, hädanefter utfalla ungefär till de af Rikets Ständer
beräknade belopp, Stats-kontoret, i likhet med Chefen för Finans-departementet, trodde
sig kunna antaga att, efter förr nämnde förändring med bokföringen af bränvinsskatten,
några vidare åtgärder icke för närvarande vore af behofvet påkallade. —
Uti serskildt yttrande till Stats-kontorets protokoll hade Herr Stats-kommissa-
rien och Riddaren Kock bland annat anfört, att om Riksgälds-kontoret blefve hänvi-
sadt, att, såsom före år 1789, endast befatta sig med rikets gäld och Stats-kontoret
derigenom finge en mera utvidgad verkningskrets med hänseende till statens inkomster
och utgifter, så skulle, efter Herr Stats-kommissariens öfvertygelse, hvarken kreditiver
eller fyllnadssumma behöfvas och Stats-kontoret aldrig blifva uti någon kassaförlägen¬
het, derest icke allmänna olyckor öfverginge landet; och finge då Stats-kontoret årli¬
gen, efter afslutad rikshufvudbok, öfverlemna möjligen uppkomna öfverskott och bespa¬
ringar till Riksgälds-kontoret.
Af de olika åsigter, hvilka i denna vigtiga fråga sökt göra sig gällande, visar
det sig huru vanskligt det torde vara att, annorlunda än genom att sammanföra upp¬
börden och förvaltningen af statsinkomsterna inom ett och samma embetsverk, före-
— 275 —
bygga de olägenheter, som man nu sett uppkomma derigenom, att det ena uppbörds¬
verket, Stats-kontoret, blifvit på förband ålagdt att till det andra uppbördsverket,
Riksgälds-kontoret, fullgöra vissa utbetalningar, till hvilka, när liqvidationstiden in¬
stundat, af helt naturliga orsaker, ingen tillgång förefunnits.
Denna tillfälliga kassaförlägenhet å den ena sidan, på samma gång som ett
möjligt öfverflöd å den andra, utan att dessa verk ens få räcka hvarandra handen för
att afhjelpa en dylik förlägenhet; denna idkeliga skriftvexling, då penningereqvisitioner
inkomma till det ena uppbördsverket och detta måste reqvirera medel för utbetalnin-
garne hos det andra, måste naturligtvis fästa tanken derpå, att detta både kunde och
borde vara annorlunda.
Det torde således förtjena att undersökas, huru, på hvad grund och till hvad
båtnad dessa båda uppbördsverk fått sig tilldelade olika detaljer af samma bestyr,
nemligen uppbörden af statens inkomster.
Riksgälds-kontoret tillkom genom Kongl, kungörelsen af den 17 April 1789,
som innehåller, att Kongl. Majit med Rikets Ständer funnit godt, att rikets gäld
må, jemte de fonder, som till betalning deraf äro anordnade, öfverlemnas till Rikets Stän¬
ders förvaltning under ett deras eget verk eller kontor, som kominer att bestrida de till
riksgäldens förestående hörande ärender; och i riksdagsbeslutet af den 28 i samma
månad och år är infördt, att Rikets Ständer bifallit hemliga Utskottets tillstyrkande
om garanti af rikets gäld och om inrättning af ett Riksgälds-kontor, som, hägnadt och
skyddadt af Kongl. Majit och bestående af ledamöter, dem Rikets Ständer utsett, kom¬
mer att förestå riksgäldsverket och ombesörja rikets, i anseende till dess skuld, högst
angelägna tarfver och utgifter.
Derpå hafva Kammar-kollegium och Stats-kontoret, enligt af Kongl. Majit leor¬
nad föreskrift, under den 22 Maj samma år utfärdat ett, ej tryckt, cirkulär till Ofver-
ståthållaren och Landshöfdingarne uti Sverige och Finland, hvilka deruti anbefallas,
ibland annat, att låta uppbörden af bevillningsmedlen förrättas af Kronans ordinarie
uppbördsman och att samma medel ifrån Landtränterierna direkte till Riksgälds-kon¬
toret insända; och borde förslag och summariska räkningar öfver hvarje års uppbörd
inom den 1 Juli det påföljande året Fullmäktige derstädes äfven meddelas.
Efter det nya statsskickets införande år 1809, är genom Regeringsformens 59,
60, 64, 66 och 68 §§ stadgadt i att Stats-utskottet skall öfverlägga om de behof, sta¬
ten tarfvar utöfver de ordinarie inkomsterna, och att dessa behof böra fyllas genom
bevillningar, till hvilka räknas tull-, accis-, post- och karta-sigillata-medlen, bränvins-
bevillningsafgifterna samt den serskilda bevillning, Rikets Ständer vid hvarje riksdag
sig åtaga; att såväl rikets ordinarie statsmedel och inkomster, som hvad under namn
af extra ordinarie utlagor eller bevillningar till statsverket af Rikets Ständer anslås,
bör vara under Konungens disposition, för att till de af Rikets Ständer pröfvade behof
och efter den upprättade staten (nemligen riks-staten) anordnas; att, då Rikets Stän-'
der åtagit sig ansvar för den rikets gäld, Riksgälds-kontoret ombesörjer, så komma
Rikets Ständer att, sedan Stats-utskottet öfver Riksgälds-kontorets tillstånd och behof
sig utlåtit, genom serskild bevillning — det vill säga den s. k. allmänna bevillningen —
tillskjuta de medel, som för betalande af rikets gäld till ränta och kapital finnas oum¬
bärliga; samt slutligen att de till Riksgälds-kontoret hörande medel icke skola derifrån
ryckas eller användas till andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt.
— 276 —
I dessa grundlagens stadganden förekommer sålunda intet, som häntyder på att
någon slags bevillning, icke en gång den, som för liqviderande af rikets gäld tillskjutes,
skall ingå till Riksgälds-kontoret omedelbart, eller afskild ifrån den öfriga kronoupp-
börden. Grundlagen föreskrifver blott, att alla statsmedel skola vara under Konungens
disposition för att till de af Rikets Ständer pröfvade behof anordnas. Om således det
här ofvan åberopade, af Kammar-kollegium och Stats-kontoret utfärdade cirkulär af den
22 Maj 1789 vore undanröjdt, funnes vidare icke något hinder för att Stats-kontoret
kunde, likasom före detta cirkulärs utfärdande, uppbära statsverkets samtlige ordinarie
och extra ordinarie inkomster, och således äfven den allmänna bevillningen.
Det är lätt att inse till hvilken ordning, reda och förenkling uti statsförvaltnin¬
gen samt uppbörds- och redogörelseverket en sådan förändring skulle leda. Riksgälds¬
kontoret blefve frikalladt ifrån allt besvär med kontrollen öfver Läns-styrelser och Kro¬
nans embetsman, hvad den allmänna bevillningen angår. Läns-styrelserna skulle då,
med hänseende till uppbördsräkenskaper och rapporter, endast hafva att göra med
Stats-kontoret, på sätt äfven äldre författningar föreskrifva. Detta sednare embetsverk
blefve också i tillfälle att lättare öfverskåda det hela och att bättre och säkrare än
nu uti sin.berättelse till Kongl. Majit för hvarje riksdag lemna utredning öfver stats¬
verkets tillstånd, utom det att en sådan o.egentlighet icke kunde vidare uppstå, att det
ena af statens uppbördsverk vore försedt med god kassa, under det att det andra fun¬
ne sig i förlägenhet, utan att likväl det förra ägde rätt att med ett enda öre bisprin¬
ga det sednare. Riksgälds-kontoret finge hufvudsakligen egna sina omsorger åt hand-
hafvandet af statens gäld, hvilket bestyr numera blifvit af den vigt och omfattning, att
detsamma bör taga Fullmäktiges hela uppmärksamhet i anspråk.
Det är sålunda otrifvelaktigt, att en reform, sådan som den här ifrågasatta, är
både ändamålsenlig, såsom ledande tiii ordning, reda och förenkling uti statens pen-
ninge-förvaltning, och tillika fullt öfverensstämmande med grundlagens både bokstaf
och anda.
Det återstår nu att undersöka, huruvida i öfrigt emot denna reform böra upp¬
stå några betänkligheter å Rikets Ständers sida.
De till Stats-kontoret inflytande inkomster, tillika med de indelningsverket an-
slagne, i riksstaten beräknade räntor och ticnden, bestå för närvarande af:
Ordinarie inkomster 8,171,100: —
Extra ordinarie inkomster eller bevillningsmedel 20,800,400: — 28,971,500:
Riksgälds-kontorets statsinkomster, enligt sednaste riksdagsbe¬
slut, då Riksgälds-kontorets andel af bankovinsten, intressemedel m. fl.
af skatter ej härflytande inkomster, om hvilka här icke är fråga, un¬
dantagas, bestå af;
Allmän bevillning 2,250,000: —
Kort- och tidningsstämplingsafgift, cirka 100,000: —
Skatterättsmedel, ekeskogslösen och observationsmedel,
cirka 20,000: — 2,370,000: —
Summa statsinkomster 31,341,500:
— 277 —
Häraf synes, att endast omkring TV.del af hela uppbörden ingår till Riksgälds¬
kontoret; och utom den allmänna bevillningen, som i medeltal af 5 år, ifrån 1855—1859,
utgjort 2,311,056 R:dr, har således Riksgälds-kontoret för närvarande icke under sin
förvaltning egentliga uppbördsmedel till högre belopp än omkring 120,000 ll:dr, de der
också rätteligen bordt till Stats-kontoret ingå, hvaremot Riksgälds-kontoret har såsom
utgifter å sig anvisade extra statsanslag, till hvilkas fyllande, såsom synes af förra Re¬
visorers berättelse, varit påräknade för åren 1858, 1859 och 1860 den betydliga summan
af tillsammans 2,898,600 R:dr, att af Stats-kontorets öfverskottsmedel utgå.
Om man nu skulle' tänka sig, att den verkställande makten ville äfventyra, att
emot stats-kontraktets tydliga ordalydelse, så förrycka de till Stats-kontoret inflytande
medel, eller, med andra ord, så öfverskrida de af Rikets Ständer till siffran bestämda
statsanslagen, att, äfven under vanliga förhållanden, alla Stats-kontorets inkomster blefve
medtagna; huru stöde då Riksgälds-kontorets uppbörd i förhållande till dess utgifter?
— och svårligen torde väl den andra Statsmakten, likaledes tvärtemot stats-kontraktets
tydliga ordalydelse uti 64 § Regeringsformen, kunna inskränka Konungens dispositionsrätt
öfver någon del af de nu till Stats-kontoret ingående bevillningsmedel.
Om man nu väger betänkligheten vid att eftergifva en anordning, genom hvilken
man möjligen tror sig hafva TVdel af statens uppbörd under, så att säga, säkrare förvar
än de öfriga {jidelarne, emot den obestridliga fördelen, att statens penninge-förvältning
blifver sammanförd inom ett och samma verk, så torde det icke kunna motsägas, att
fördelen af den här ifrågasatta reformen är så betydligt öfvervägande, att betänklighe¬
terna förlora all vigt.
Efter en sådan reform torde riks-staten kunna uppställas så, att å inkomst-
ridan uppfördes:
Ordinarie inkomster 000: —
Extra ordinarie dito:
Sjötullsmedel 00
Med flera titlar 00
Allmän bevillning 00
000:
Summa 0,000:
och å utgifts-sidan:
Esta liufvudtiteln : 000:
2:dra dito o. s. v 000:
9:de dito 000:
samt 10:de dito: anslag att af Riksgälds-kontoret dispo¬
neras till riksgäldens betalande 000:
Summa 0,000:
Derjemte bör ovilkorligen stadgas, att anslaget under denna 10:de hufvudtitel
skall, enligt de föreskrifter, Rikets Ständer meddela, af Stats-kontoret å lämpliga tider
årligen hållas Fullmäktige i Riksgälds-kontoret i främsta rummet oförryckt tillhanda,
och icke något deraf under någon förevändning få dragas till andra ändamål, det sed¬
nare verket tillika förbehållet, att bekomma hela det öfverskott, som, enligt rikshufvud-
boken, å statsinkomsterna uppstår.
Ehuru Kongl. Stats-kontoret, efter en sådan förändring, finge uppbära den allmänna
bevillningen, så och då derjemte större utbetalningar blefve detta verk ålagda, skulle det
icke destomindre möjligen kunna inträffa, att någon tillfällig svårighet kunde uppstå för
bestridandet af dessa utbetalningar, i det fall att de extra ordinarie statsinkomsterna
och hufvudsakligen, såsom år 1858, tulluppbörden infiöte till ett belopp, högst betydligt
understigande det af Rikets Ständer påräknade.
Huruvida något kreditiv för sådant fall må vara behöfligt för Stats-kontoret, be¬
ror helt och hållet af det sätt, på hvilket statsregleringen uppgöres; men om stats-in-
komsterna ej beräknas allt för höga och deremot förslagsanslagen ökas till ett belopp,
som någorlunda motsvarar det verkliga behofvet, bör det kunna antagas, att något kre¬
ditiv ej blifver erforderligt.
Uti underdånig skrifvelse, N:o 181 af den 22 Oktober 1860, angående indragning
af Kongl.'Konvoy-kommissariatet samt handels- och sjöfarts-fondens öfverflyttande till
Stats-kontoret, hafva Rikets Ständer yttrat, att en förenklad förvaltning af statsverkets
medel erfordrades; att sådana medel ej böra förvaltas af serskilda styrelser, emedan der¬
igenom ådrages statsverket större kostnader än som är behöfligt, och mycket förloras i
den enkelhet, reda och ordning, som är ett af penningeförvaltningens första och nöd¬
vändigaste vilkor; att på ett ställe bör samlas spridda delar, som böra vara förenade,
och att derigenom vinnes en nöjaktig öfversigt af det hela.
Hvad Rikets Ständer sålunda den 22 Oktober 1860 yttrat i fråga om Konvoy-
kommissariatet samt handels- och sjöfarts-fonden torde med ännu större skäl äga till—
lämpning på förevarande fråga.»
Uti denna reservation instämde Herr Friherre Cederström, Fred. Thure, Herrar
Kuylenstjerna, Carl Johan Gammal, och von Francken, Georg Wolfgang, Herr Doktor
Forssell, Herr Kyrkoherden Rabe och Herr Nettelbladt.
2:do vid berättelsen angående Harta-sigillataverket.
af Herr Ryding: »Ehuru jag anser mig förhindrad att i öfrigt ^ deltaga uti öf-
verläggningen och beslutet rörande denna fråga, anhåller jag dock att få fästa uppmärk¬
samheten derå, att anledning till fortfarande anmärkning antagligen blifvit undanröjd
genom Rikets sednast församlade Ständers beslut, att betydligt nedsätta stämplade
pappersafgiften, på sätt inhemtas af nämnde Ständers Bevillnings-utskotts betänkanden
N:ris 22 och 48 samt 1860 års, i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed utfärdade,
förordning angående denna afgift.»
3:0. vid berättelsen angående K«ngl. Itrilies-departemeitet.
a) Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Herrar Revisorer, den 3 September 1861,
kl. 10 förmiddagen.
S. D. Då nu till behandling företogs första afdelningens å bordet hvilande för¬
slag till skrifvelse till Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, med begäran om
upplysning, af hvad anledning en del af de å 3:dje kufvudtiteln till skrifmaterialier och
expenser samt extra utgifter anvisade medel endast inför H. M. Konungen i detalj re¬
dovisas, — — — — — — — — anställdes omröstning
— — —; i följd hvaraf skrifvelse skulle aflåtas.
Emot detta beslut aflemnade Herr v. Francken, G. IF., en så lydande reservation:
»Mot förestående skrifvelse får jag anmäla min reservation på den grund, att jag ej vet
hvartill en dylik skrifvelse skall tjena, i synnerhet som i skrifvelsens början svaret lem¬
näs å hvad man i skrifvelsens slut önskar få veta. Detta svar, eller Kongl. Maj:ts nå¬
diga instruktion af den 27 April 1858, innehåller nemligen, att de medel, hvarom fråga
nu är, i detalj skola endast inför Kongl. Majit redovisas, och jag skulle föreställa mig
att vederbörande Kameral-chef har att ställa sig till efterrättelse den för honom af
Kongl. Majit utfärdade instruktion. Skulle Kongl. Maj:ts instruktion på något vis stå i
strid med Rikets Ständers skrifvelse, så tillkommer det Konstitutions-utskottet, men ej
Rikets Ständers Revisorer, att deröfver yttra sig, och denna instruktion har, enligt hvad
upplyst blifvit, redan varit föremål för Konstitutions-utskottets granskning, utan att der
föranleda till någon anmärkning.»
Uti förestående reservation hafva instämt: Hr Kuylenstjerna, C. J. G., Herr Dok¬
tor Malmstedt, Prosten Ahlberg samt Riksdagsfullmäktigen Anders Persson från
Malmöhus län.
Enligt protokollet:
Bruno Johansson.
b) rid § 2 af berättelsen rörande Kongl. Utrikes-departementet.
af Herr Stråle, G. II,: »Ehuru jag hufvudsakligen instämmer uti det beslut,
hvaruti Herrar Revisorers pluralitet i denna fråga stadnat, finner jag mig likväl otill¬
fredsställd med det, efter min tanke, ofullkomliga skick, hvaruti densamma blifvit inför
Rikets Ständer anmäld.
I sådant afseende förekommer att, oaktadt den vidlyftiga utredning ärendet er¬
hållit, saknas likväl all redogörelse för förhållanden, hvilka, efter mitt förmenande, icke
allenast på frågans fullständiga uppfattning och bedömande väsendtligen inverka, utan
— 280 —
äfven äro af beskaffenhet att desamma icke bordt med tystnad förbigås. ^Sedan nemli¬
gen Revisorerne, genom skrifvelse till H. Ex. Herr Justitie-statsministern, på anförde skäl,
anhållit om upplysning, af hvad anledning verifikationer saknats för en del utgifter å
Utrikes-departementet, under titlar: »rese- och kurirkostnader, expektans-löner samt ex¬
tra utgifter», så har bemälte Herr Justitie-statsminister, uti skrifvelse af den 10 Sep¬
tember detta år, jemte omförmälan, att Revisorernes skrifvelse blifvit inför Kongl. Maj:t
föredragen, till Revisorerne öfverlemnat en af H. Ex. Herr Statsministern för utrikes
ärenderne afgifven, inför Kongl. Maj:t jemväl föredragen promemoria, af hufvudsakligt
innehåll:
att det Statsrådsprotokoll, hvaruti den instruktion för Kamereraren uti Utrikes¬
departementet, på grund hvaraf omförmälde verifikationer undandragits Revisorernes
granskning, blifvit beslutad, redan vid sednaste riksdag varit föremål för Konstitutions¬
utskottets granskning, utan att lemna rum för någon anmärkning;
att i alla tider och i alla länder äfvensom under alla olika styrelseformer, Ut-
rikes-ministeren till sin disposition ägt större eller mindre anslagssummor, för hvilka re~
do visning i vanlig ordning aldrig varit ifrågasatt;, och slutligen
att sjelfva beskaffenheten af en del af dessa utgifter vanligen utesluter möjlighe¬
ten och lämpligheten af deras bekräftande medelst qvittenser eller andra verifikationer.
Härom förekommer icke ett ord uti den framställning Revisorernes pluralitet, det
oaktadt, ansett sig böra öfverlemna till Rikets Ständer, ehuru, enligt min tanke, skyldig
uppmärksamhet emot den myndighet, eller Kongl. Maj :ts Regering, hvarifrån de äskade
upplysningarne utgått, i förening med den inverkan å frågans bedömande dessa upplys¬
ningar tvifvelsutan äga, bordt mana Herrar Revisorers pluralitet, att ej lemna Rikets
Ständer uti okunnighet om hvad sålunda förekommit.
För min del vill jag hvarken förbise eller underskatta ofvanbemälde af Herr Stats¬
ministern för utrikes ärenderne lemnade upplysningar, men finner desamma ej tillfyllest¬
görande, enär, äfven om oftaomförmälde instruktion »genom den af Herr Statsministern
omnämnde decharge» må anses medföra inskränkning uti Revisorernes granskningsrätt, och
utan att anse mig vid detta tillfälle böra ingå uti pröfning huruvida verifikationer för
oftaomförmälde räkenskaper lämpligen böra Revisorerne tillhandahållas eller icke, det
förhållande, att Rikets Ständers skrifvelse af den 20 Januari 1858 icke innehåller bifall
till eller ens omnämner det förvaltnings- och redovisningssätt, som numera blifvit vid¬
taget, likväl utgör tillräcklig grund för mig att anse Revisorerne hafva ägt anledning
att för Rikets Ständer anmäla hvad uti denna fråga sålunda förekommit.»
c) af Herr Doktor Sandberg: »Uti revisionsberättelsen anmärkes, att för åt¬
skilliga utgifter, till ett belopp af omkring 65,200 R:dr, som utgått af anslagen under
3:dje hufvudtiteln, någon specifik redovisning icke blifvit Revisorerne meddelad, och uti
en reservation omförmäles omständligen, hurusom Revisorerne, på begäran, från Utrikes¬
departementet deröfver erhållit en förklaring af det hufvudsakliga innehåll: att i alla
länder sådana medel finnas ställda till Regeringens disposition, som icke äro underka¬
stade offentlig granskning, samt att sista riksdagens Konstitutions-utskott icke haft nå¬
got att anmärka vid den serskilda instruktion, på grund af hvilken dessa medel blifvit
— 281 —
från vanlig redovisning undantagne, hvaraf alltså skulle följa, att hvarje erinran, som
derpå kunde hafva afseende, vore från Revisorernes sida obehörig och grundlagsvidrig.
Sedan alltså innehållet af detta från Utrikes-departementet erhållna utlåtande uti
en reservation, som ingår uti den tryckta berättelsen, frainlägges för nästkommande Ri¬
kets Ständer, torde mig tillåtas att, äfven uti en reservation, deröfver yttra min enskilda
mening.
Det synes väl kunna sättas i fråga huruvida i ett konstitutionellt rike sådant
som Sverige, der den största offentlighet råder i alla förvaltningsgrenar, några hemliga
statsutgifter, som undandragas all offentlighet, äro af nöden. Men för den händelse så¬
dant pröfvas verkligen vara nödvändigt, tillkommer det utan tvifvel Rikets Ständer att
dertill bestämma ett visst anslag, som ställes till Kongl. Maj:ts oinskränkta förfogande,
med den uttryckliga föreskrift, att en sådan, för hemliga utgifter afsedd, anslagssumma
är undantagen från all offentlig granskning både af Kongl. Kammar-rätten och Ständer¬
nas Revisorer — en föreskrift, som i förevarande fall icke igenfinnes uti Ständernas under¬
dåniga skrifvelse.
Vidare kan jag, för min del, icke godkänna den åsigt, som tillämpar grundlagen
på det sätt, att en uteblifven anmärkning från Konstitutions-utskottets sida efter läsnin¬
gen af Stats-rådets protokoller skulle undanrödja eller i någon mån inskränka Stats-
Revisorernes pligt att fullgöra hvad 6 § i deras instruktion dem ålägger såsom hufvud¬
sak, nemligen att efterse och granska huruvida utgifterna med stat och författningar in¬
stämma m. m. under det räkenskapsår, som är föremål för deras granskning. Det kan
väl icke rimligtvis vara meningen att 76 § Riksdagsordningen skall stå i någon slags
strid med förherörde instruktion, som är grundad på 30 §. 2 morn. uti samma Riksdags¬
ordning. Efter min öfvertygelse har Konstitutions-utskottet det vigtiga förtroende-uppdrag
att samvetsgrant pröfva beskaffenheten af de egentliga Regerings-åtgärderna, som un¬
der en viss tid blifvit vidtagne, men att det för samma Höglofliga Utskott är omöjligt,
vid Statsråds-protokollernas genomgående, att så noga som vederbör kontrollera förvalt¬
ningen af alla statsmedel, ej ens såvidt densamma på Statsråden ankommer, ännu min¬
dre tillse huruvida Regeringens föreskrifter härutinnan blifvit riktigt uppfattade och
tillämpade, hvartill fordras en närmare kännedom om de vidlyftiga statsräkenskaperna.
Detta är efter mitt förmenande en pligt, som åligger först Ständernas Revisorer och se¬
dermera deras Stats-utskott. Och om något felaktigt eller oriktigt, i afseende på stats¬
medlens disposition eller förvaltning, skulle vid deras granskning förekomma, under det
år revisionen omfattar, bör väl sådant rimligtvis icke genom stillatigande eller förbigå¬
ende godkännas och vinna sanktion såsom rätt och tillbörligt, endast och allenast af den
orsak, att det icke blifvit bemärkt uti Köustitutions-utskottets decharge-betänkande vid
föregående riksdag. Genom en sådan grundlagstolkning skulle det förhållande inträffa,
att anmärkningar vid statsmedlens disposition och förvaltning, som af Revisorerne fram¬
ställas, aldrig kunna komma under Ständernas pröfning. Och det är, efter min öfverty¬
gelse, först sedan äfven dispositionen och förvaltningen af statens medel blifvit af Stän¬
derna godkände, som dechargen kan anses till alla delar vara fullständig.
Att de åberopade grundlagsföreskrifterna böra sålunda tydas och tillämpas, synes mig
också vara ådagalagdt genom de ofta återkommande försöken att uti 76 § Riksdagsordningen
36
— 282 —
införa några bestämningsord, som skulle förekomma möjligheten af någon annan tolkning.
Förslag i denna syftning väcktes vid 1840—1841 årens riksdag, biet hvilande och vid
den påföljande antogs af 3:ne Riksstånd, men ogillades af ett enda. Med någon olikhet
i ordställningen väcktes det åter och bordlädes vid 1856—1858 årens riksdag med ena¬
handa utgång vid den påföljande, att det af samma Riksstånd, som förut, förkastades,
men godkändes af de 3:ne öfriga, hvarvid en af Konungens rådgifvare på Riddarhuset
anförde de kraftigaste skäl för bifall. Det förnyades åter vid 1859—1860 årens riks¬
dag, och det förklarande tillägget uti förenämnde 76 § i Riksdagsordningen erhöll föl¬
jande ordalydelse:
— —; »dock vore den decharge, som vunnits derigenom, att Kon-
stitutions-utskottet vid föregående riksdag lemnat ett mål oan¬
märkt, icke gällande i afseende å en fråga, hvilken Stats-utskottet,
på grund af anmärkning, framställd af Riksens Ständers Revisorer,
anmäler enligt 30 § 2 mom.» — —
Detta förslag antogs af alla fyra Riksstånden att hvila till grundlagsenlig be¬
handling ; det ligger nu på samtlige Ståndens bord och väntar på näst sammanträdande
Ständer för att lika enhälligt erhålla en grundlagsbestämmelses gällande kraft, hvarige¬
nom en bokstaflig och oförtydbar öfverensstämmelse emellan dessa båda Riksdagsord¬
ningens stadganden blefve tillvägabragt och all möjlighet att uti här omförmälde hän¬
seende gifva dem en olika tydning för framtiden fullkomligen undanröjd.»
d) af Hr von Francken, som ansåg frågan om sättet för berörde medels redo¬
visning numera ligga utom gränsen för Revisorernes befogenhet samt någon anmälan i
detta hänseende följaktligen icke eller böra ifrågakomma, enär Rikets Ständer, efter hvad
upplyst blifvit, redan meddelat Statsrådets ledamöter decharge för den tidrymd anmärk¬
ningen afsåge; en åsigt, den äfven Herr Doktor Mahlstedt förklarat sig biträda.
4:o. Vid berättelsen angående Kongl. Krigs-kolleglum §§ 6, 7 och 8.
af Herr Grefve Gronstedt, Fred. Joli,: »Jag reserverar mig emot pluralitetens
beslut uti 6:te, 7:de och 8:de §§, emedan jag icke anser det vara rätt lämpligt att Re-
visorerne ingå uti organisationsdetaljer rörande Krigsförvaltningen, eller i pröfning af
samma förvaltnings mera speciella behof, då, efter min åsigt, det tillkommer Konungen,
såsom högste Befälhaf-varen öfver rikets försvarsstyrka, att, på grund af de utaf Krigs¬
förvaltningen framställda och af Konungen erkända behof, fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet på deras afhjelpande».
Med Herr Grefve Cronstedt hafva uti denna reservation sig förenat Herr Doktor
Sandberg samt Riksdagsfullmäktige Måns Månsson från Kalmar och Lars Olsson från
Kopparbergs län; och skulle derjemte antecknas, att Herr Doktor Forssell reserverat sig
emot 6:te och 8:de §§ i berättelsen angående bemälte embetsverk.
— 283 —
5:o. vid berättelsen angående Elektriska telegrafTerket.
af Herr Sylvander: »Då, vid granskningen af Elektriska telegrafverkets räkenska¬
per, det visar sig, att denna inrättning under en följd af år fortgått med betydlig förlust,
till följd af de många stationer, der inkomsterna icke betacka utgifterna för den der för¬
lagda tjenstepersonalens aflöning, och att följaktligen statsverket får vidkännas omkost¬
nader för underhållet af en dylik station, som endast kommer kommunen på stället till
godo, så vore det ej mer än billigt och skäligt att hvarje kommun, der en dylik brist i
inkomsterna för telegrafverkets bedrifvande ä platsen uppstode, ersatte statsverket denna
brist, så vida samma kommun ville fortfarande begagna sig af förmånen att äga tele¬
grafstation; i annat fall indroges stationen. Denna ersättning, ehuru i sig sjelf högst
billig, då kommunen uteslutande har gagnet af stationens underhåll på stället, kan icke
i någon mån bli betungande för städerna, då Riksens Ständer öfverlemnat åt städerna
den högst betydliga inkomsten af utskänknings- och utminuterings-rättigheten, hvilken
inkomst uppgår flerestädes till dubbla beloppet af stadens förra inkomster och egentli¬
gen bort tillfalla statsverket, men bortskänktes till städerna för befrämjandet af kom¬
munens bästa, och hvilka nya inkomsters årligen stigande belopp "sida öfverskjuter den
ersättning, samma städer borde tillförsäkra statsverket för telegrafstationens fortfarande
underhåll åt kommunen.
Då inom 2:dra afdelningen af statsrevisionen, der, under granskningen af telegraf¬
verkets räkenskaper, frågan om denna ersättning af mig framställdes, mitt förslag icke
vann afdelningens bifall, får jag reservationsvis föra till protokollet min ofvan utvecklade
åsigt om saken: att de städer eller kommuner, der telegrafstationens inkomster ej be¬
tacka tjenstgöringskostnaden, skulle förpligtas ersätta statsverket bristen, så vida de
ville fortfarande njuta förmånen af den ifrågavarande telegrafstationens underhåll, men i
vidrigt fall att stationen indrogs.»
6:0. rid berättelsea angående Strömsholms stuteri, § 4.
Transsumt af Protokollet, hållet hos Rikets Ständers
Herrar Revisorer den 5 Oktober 1861, kl.
10 förmiddagen.
S. D. Vid uppläsning af 4:de §, innefattande anmärkning deremot, att den vid
de öfriga stuterierna, såsom kostsam och mindre ändamålsenlig, redan frångångna method
att till kringliggande landsort utsända s. k. vandringshingstar, vid ifrågavarande stuteri
ännu användes, — — —
Yid framställd proposition på bifall till nämnde förslag — — , i anledning
hvaraf votering, på begäran, anställdes — —• — •—• — ■—• —
samt sålunda 9 ledamöter röstat ja och 7 nej, var nämnde § af Herrar Revisorer godkänd.
— 284 -
Emot beslutet anmäldes reservation af Herr Grefve Cronstedt, Doktor Forssell
samt Riksdagsfullmäktige Muns Månsson och Lars Olsson, hvarförutan här skulle an¬
tecknas, att Herr Doktor Sandberg ej deltagit i omröstningen.
'Enligt protokollet:
Bruno Johansson.
7:o. rid berättelsen angående Ultima Landtbrnks-institnt.
af Herr Kuylenstjerna, Carl Johan Gammal,: «Mot Revisorernes yttrande rö¬
rande Ultuna måste jag reservera mig:
1:0. vill jag ej tillvita styrelsen bristande omtänksamhet, äfven om åtskilliga
misstag blifvit begångna;
2:o. de ogynsainma resultaterna af 1858 och 1859 årens skördar anser jag ej
utgöra skäl nog, att'så strängt bedöma ställningen vid Ultuna; ty missvexter och öfriga
sammanstötande ogynsamma förhållanden, såsom stor sjuklighet bland folket m. m„
kunna för hvem som helst inträffa, Resultaterna af alla årens behållningar från Insti¬
tutets stiftelse visa dock en medelafkastning, som med 50 procent öfverstiger hvad
Kronan förut hade i arrende af Kungsgården.
Betänker man ytterligare, att vid Ultuna måste göras experimenter äfvensom
redskap med ovana lärlingars arbete samt födas ett stamschäferi, som ingen menniska
ville hafva utan särskild betalning; att en mejeriskola är inrättad vid gården och att
således mjölken, som förut såldes i Upsala till 14 ä 16 skilling per kanna, nu måste
förädlas till ost och smör, hvilket gör en ovilkorlig förlust; att vid Kungsängen saknas
nödiga byggnader, hvadan brukningen af denna jord blifver alltför kostsam och ofull¬
ständig. Betänker man allt detta, kan man ej fordra mycket mera under en tid, då
hela egendomen blifvit omorganiserad såväl till byggnader som åkerbruk.
Hufvudafsigten med Institutet måste vara att skicklige elever utgå derifrån.
Detta torde också vara händelsen, då Revisorerne öfver detta förhållande ej gjort an¬
märkning och det dessutom är allmänt kändt, att från Ultuna utgångne elever i allmän¬
het blifvit antagne såsom lärare eller föreståndare vid Landtbruksskolorne i riket.
Revisorerne hafva äfven yttrat, att någor, missväxt 1859 ej inträffat, då sädes-
afkastningen var cirka 7:de kornet; men som upplyst blifvit, att sarängen sker med ma¬
skin och cirka I tunna utsås på ett geometriskt tunnland, blifver skörden knappt 4 tunnor
på tunnlandet, hvilket är skörd, mycket under medelmåttan».
285 —
Kongl. Stats-Rontorets
underdåniga utlåtande, angående Ri¬
kets Stiinders Revisorers berättelse
om verkställd granskning af stats¬
verkets förvaltning år 1859.
Storm äktigste, Allernådigste Konung!
I följd af nådig befallning, uti remiss den 18 nästlidne Oktober, får Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Stän¬
ders Revisorers berättelse om den innevarande år verkställda granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1859, uti de delar; samma berättelse till ytt¬
rande från Stats-kontorets sida föranleder, hvarjemte bifogas Ofvor-direktörens för Mynt-
och Kontroll-verken underdåniga utlåtande öfver hvad Revisorerne beträffande dessa
båda verk anfört.
Jemte redogörelse öfver fortgången af det Kamereraren härstädes J. T. Spongberg
gifna nådiga uppdrag att upprätta formulärer för de förvaltande verkens räkenskaper,
hafva Revisorerne, utan att vilja ifrågasätta att icke berörda arbete, på sätt detsamma
nu är ordnadt, bedrifves med ali skyndsamhet, hemställt att, så vidt möjligt är, verk¬
samma åtgärder måtte vidtagas för arbetets bringande till slut.
Då nämnda arbete är af den beskaffenhet, att svårligen mera än en deruti hem¬
mastadd person bör, efter för sig utstakad plan, dermed taga befattning, samt Kame¬
reraren Spongberg å erforderligt skrifvarebiträde icke saknar tillgång, kan, för påskyn¬
dande af dessa, betydliga kostnader medförande göromål, Stats-kontoret, under hvars
inseende ifrågavarande arbete är stäldt, icke vidtaga annan åtgärd, än att, så vidt så¬
dant ske kan, vaka öfver att Spongberg i afseende derå med erforderlig drift tillvägagår.
Uti hvad Revisorerne yttrat rörande behofvet af förslagsamlagens höjande, får
Stats-kontoret destoheldre instämma, som det under sådana år, då öfverskott å statsverkets
inkomster ej uppkomma, eller äro mindre betydliga, svårigheter för Stats-kontoret kunna
möta att för bristerna i nämnde anslag ligga i förskott tilldess de, efter uppgjord li¬
qvid, varda af Riksgälds-kontoret ersatta. Att, såsom Revisorerne förmodat, några för¬
slagsanslag skulle kuuna förvandlas till reservationsanslag, betvifiar deremot Stats-kon¬
toret och anser, att, dä utgifternas natur är sådan, att desammas belopp för året icke
kan till viss siffra beräknas, Rikets Ständer välbetänkt förfarit, när de förslagsvis i riks-
staten samma anslag uppfört.
Den af Revisorerne uttalade mening, att Stats-kontoret endast borde befatta sig
med statsverkets årliga inkomster och utgifter, icke med fonders utlånande, är efter
Stats-kontorets tanka fullkomligt riktig. Denna grundsats var äfven i afseende å stats-
— 286 —
medelsförvaltningen fordom gällande, såsom äldre instruktioner visa, och ett åter¬
gående dertill, om sådant kunde genomföras, skulle otvifvelaktigt leda till för¬
enkling, — ett mål, hvartill Rikets Ständer och deras Revisorer i sednare tider
synas vilja komma. En någorlunda fullständig utredning af detta vigtiga ämne blefve
emellertid för vidlyftig att här intaga, utan får Stats-kontoret, med hufvudsakligt in-
instäinmande i Revisorernes åsigt, nu, särskildt beträffande skogsplanteringskassan, i un¬
derdånighet upplysa, att densamma tillkommit på grund af Skogsordningen den 1 Au¬
gusti 1805 och består af medel, som inflyta för försålde skogseffekter, bete å krono- i
parkerne, böter för skogsåverkan o. s. v., samt att dessa inkomster påräknats till ut¬
gifter för planteringshagar med flere anstalter till parkernas vård, men ansetts såsom
statens medel, hvilka, jemlikt Kongl, brefvet den 25 April 1826, borde från länsslyrel-
serne insändas till Stats-kontoret och såsom särskild fond bokföras och Kongl. Maj:t
tillhandahållas för de dispositioner, som för berörde ändamål kunde ifrågakomma. I an¬
ledning af Hikets åren 1844—1845 församlade Ständers underdåniga anhållan, att ve¬
derbörande måtte i nåder anbefallas att om de då befintlige medlens (omkring 72,000
R:dr B:ko) utlånande mot ränta gå i författning, yttrade Stats-kontoret, i ämnet bordt,
den 9 September 1845, att, ehuru i detta embetsverks bestämmelse och organisation
från början icke ingått någon befattning med- penningars utlånande, Stats-kontoret lik¬
väl, under förutsättning att uppdraget egentligen blefve tillfälligt, intill- dess en defini¬
tiv reglering af jägeristaterne och förvaltningen utaf kronoskogarne kunde äga rum, icke
borde ifrågasätta att besörja örn skogsplanteringsmedlens förräntande, så vidt sig göra
lät; hvarefter Kongl. Maj:t den 4 påföljande December i nåder förordnade, att medlen
skulle ttUsvidare af Stats-kontoret göras fruktbärande.
Lika med Revisorerne, får Stats-kontoret nu i underdånighet tillstyrka, att, till
undvikande af de förvecklingar ooh den omgång, som nu äga rum vid anordnande och (
förvaltande af de för skogs väsendets ordnande afsedda tillgångar, Chefen för Skogs¬
styrelsen måtte, såsom ordningen också synes fordra, få disponera nämnde kassa och
för öfrigt från Stats-kontoret, efter reqvisitioner, emot redovisning, erhålla de kontanta
anslag, som å 7:de hufvudtiteln finnas för skogsväsendet uppförde.
Revisorerne hafva vidare,' af anförde skäl och för att undvika förluster af sta¬
tens medel genom poströfverier, tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att de genom Kongl, förordningen den 9 September 1857
meddelade föreskrifter, angående vederbörande embetsroyndigheters skyldighet att, vid
penningeförsändningar, begagna anvisningar af Rikets Ständers Bank och dess Låne¬
kontor, måtte erhålla sådan utsträckning, att det må vara allmänna verk och inrätt¬
ningar samt myndigheter, hvilka äga fribrefsrätt, tillåtet att, der sådant utan särskild
kostnad eller olägenhet kan ske, vid penningeförsändningar begagna s. k. postremiss-
vexlar, utgifne af enskilda banker eller filial-banker samt ställde att vid uppvisandet å
den ort, dit vexeln skall afgå, betalas till den person eller den myndighet, til! hvilken 1
vexeln är af-edd att öfversändas, dock under vilkor, att i fråga om penningeförsänd¬
ningar emellan sådana orter, som afses uti ofvanberörda Kongl, förordning, Rikets Stän¬
ders Banks och dess Låne-koutors anvisningar böra begagnas.
Fråga om postremissvexlars begagnande vid leverering af statsmedel väcktes
jemväl af Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorer, dock utan nu skedda inskränk¬
ning till endast sådana vexlar, som af enskilda banker eller filial-banker utställas; och
uti det underdåniga utlåtande, sorn af Stats-kontoret den 10 Januari innevarande år
deröfver afgafs, faun sig Stats-kontoret, af anförda orsaker, förhindradt att Revisorernes
— 287 —
berörde förslag understödja. Men äfven uti den mera begränsade form, förslaget nu er¬
hållit, torde detsamma icke kunna antagas, och Stats-kontoret skall i korthet framställa
sina betänkligheter i detta afseende.
Först må dock, i anledning af det med ifrågavarande förslag angifna syftemål,
att de i orterna befintliga behållningar af statsmedel skulle genom postremissvexlars
användande hastigare tillföras Kongl. Räntekammaren, an om kontanta penningar för¬
sändas, den erinran göras, att det är af ringa eller ingen vigt, om vid de tillfällen, när
större penningeremisser från landsorterne äro i fråga, hela penningebeloppet på en gång
kommer Kongl.’Räntekammaren tillhanda eller örn levereringen, såsom för närvarande
någon gång äger rum, successivt sker under 2 å 3 postdagar.
Beträffande derefter sjelfva frågan, så, utan att ingå i bedömande, huruvida, så¬
som Revisorerne anfört, de enskilda bankerna och filial-bankerna, på grund af delägar-
nes solidariska ansvarighet samt till följd af sättet för bankernas förvaltning och kon¬
trollen derå, erbjuda ali den säkerhet, som i afseende å deras postremissvexlars begag¬
nande må anses erforderlig, får Stats-kontoret allenast framhålla den omständigheten,
att, på sätt af Revisorerne äfven medgifvits och uti de för omförmälda banker utfärdade
oktrojbref jemväl antages, bankerna kunna drabbas af sådane förluster, att de måste
ställas' under utredning och bank-bolagen upplösas. Skulle en slik händelse inträffa och
vexlar dessförinnan blifvit utställda, hvilka ännu icke hunnit infrias, är det uppenbart,
att, äfven om icke vid bankens slutliga utredning brist skulle uppstå, — något som lik¬
väl ej ligger utom möjlighetens gräns, — statsverket måste, i afbidan å bankens utred¬
ning, under en längre tid förblifva i saknad af medel, som för dess utgifters bestridande
äro påräknade; och det är lätt att inse, det Stats-kontoret härigenom kunde råka i en
icke ringa förlägenhet, hvilken naturligtvis blefve större i samma mån, sorn vexelbelop-
pen vore mer betydande och tilläfventyrs flere andra banker, som hade dylika vexlar
utelöpande, samtidigt nödsakades inställa sina Detalningar. Att icke blottställa stats¬
verket för de förvecklingar, som under dylika förhållanden måste uppkomma, utgör, en¬
ligt Stats-kontorets tanka, en tillräcklig anledning, hvarföre omförmälda vexlar icke böra
vid statsmedels leverering begagnas.
På grund af hvad sålunda är i underdånighet anfördt och då Stats-kontoret, i
öfverensstämmelse dermed, anser det i Kongl, kungörelsen den 14 Januari 1824 och de
af Kongl. Maj:t sedermera utfärdade öppna bref på oktroj för enskilda banker intagna
uttryckliga stadgande, att staten ej under någon förevändning må varda inblandad i
dessa bankers företag, böra, såsom välgrundadt, bibehållas, finner Stats-kontoret sig äga
fullt skäl att å Rikets Ständers Revisorers förevarande förslag afstyrka nådigt bifall.
Allniäaaa magasins-iircndena.
Enär, vid leveranser till slotts- och förrådsmagasinet i hufvudstaden af sådan
spanmål, som å auktion upphandlats, någon besigtningsman icke, såsom i landsorterne
vanligen tillgår, varit af Slottsproviantmästaren tillkallad, utan denne ensam besigtigat
och godkänt den lévererade spanmålen, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke, då
leverering till nämnde magasin af uppköpt spanmål äger rum, dervid kunde förfaras på
enahanda sätt, som vid en del af landsortsmagasinen, hvarest en magistratsperson och
en borgare vid dylika leveranser varit tillkallade.
— 288 —
Val innehåller 130 § i Kongl, reglementet för Styrelsen vid stationerne af Eders
Kongl. Maj:ts Flotta, att en ledamot af bagare-embetet skall vid spanmålsleveranser
tillkallas; men då någon författning ej finnes, som bestämmer, huru det bör tillgå, när
levereringar af spanmål till Kronans under Stats-kontoret ställda magasin ifrågakomma,
och anslag å 7:de hufvudtiteln för ersättning åt besigtningsman, lika litet som för span-
måls-upphandlings- och bagerikostnader, är uppfördt, utan en dylik utgift, om densamma
skulle äga rum, måste, såsom vid ett och annat magasin i landsorten sker, läggas å
spanmålen och öka dess värde, får Stats-kontoret, jemte underdånig anmälan, att någon
skada eller förlust genom det hittills vid slottsmagasinet å Skeppsholmen brukliga för¬
faringssättet icke uppstått, härmed till nådig pröfning öfverlemna, huruvida Revisorernes
i ofvanberörde måtto gjorda hemställan må till någon åtgärd föranleda; och lärer för
den händelse, att besigtningar å spanmål vid intägt i sistnämnda magasin anses böra
för framtiden af en eller tvänne sakkunnige män verkställas, Eders Kongl. Majit i nå¬
der anvisa tillgång för kostnadens bestridande, helst denna icke torde böra läggas å
spanmålen och såmedelst öka utgifterna å 4:de och 5:te hufvudtitlarnes anslag för rege¬
menten, stater och korpser.
Återställande revisionsberättelsen, framhärdar Stats-kontoret med djupaste vörd¬
nad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
%
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
0. A. TAUVON.
/
A. V. KOCK, C. W. GRÅÅ. O. F. af SILLÉN.
Föredragande.
1. s.
Per Samzelius, G. W. af Donner.
Stockholm den 31 December 1861,
- 289 -
Öfver-direkttirens för Mynt-
ocli Kontrollverken
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
nämnde verks räkenskaper för år
1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Vid granskning af Myntverkets räkenskaper hafva Statg-revisorerne anmärkt,
att af den af Banko-fullmäktige den 23 sistlidne Maj gjorda reqvisition af silfvermynt,
hvilken meddelades Myntverket den 4 Juni, först i slutet af nästföljande September
månad ett belopp af 140,000 Riksdaler Riksmynt blifvit från Myntverket levereradt,
samt att orsaken till dröjsmålet uppgifvits vara den, att erforderliga stampar för präg¬
ling af 4-riksdalers-stycken saknats vid Myntverket.
Riktigheten af denna anmärkning kan jag icke neka. Förhållandet har nemligep
varit sådant, att allt sedan Eders Kongl. Maj:ts thronhestigning Myntverkets gravör va¬
rit öfverhopad med så mycket arbete af officiel beskaffenhet, att detsamma omöjligen
kunnat blifva färdigt på kortare tid än vid pass två år; det blef derföre nödvändigt,
att de olika graveringsarbetena företogos i deh ordning, som de befunnos mest behöfliga,
och som ingen beställning af silfvermynt från Banken ingått från medlet af år 1859 till
slutet af Maj 1861, med undantag af en post af 112,000 enkla riksdalers-stycken, som
år 1860 aflemnades, och åtskillige äf Bankens tjenstemän vid under hand gjorda för¬
frågningar under sistlidne vår förmenade, att någon beställning af silfvermynt näppeli¬
gen under löpande året kunde komma i fråga, befunnos, då reqvisitionen af den 23 Maj
inkom till Mynt-verket, punsarne till 4-riksdalers-styckena väl påbörjade, men hunno,
oaktadt träget och oafbrutet arbete derpå, icke blifva färdige och användbara förrän i
början af September. Att jag härunder låtit mig missledas af från Banken under hand
erhållne meddelanden, måste jag erkänna, men jag kan ej annat än uttrycka min för¬
våning deröfver, att Bankens förråd af groft silfvermynt kunnat före ifrågavarande re¬
qvisition af den 23 Maj få nedgå till sådan obetydlighet, att några månader fördröjd
leverering af 200,000 fyra-riksdalers-stycken kunde försätta Banken i någon slags förlä¬
genhet, under det att Myntverket större delen af år 1860 saknade allt slags myntnings-
arbete.
Revisorerne hafva vidare ansett det särdeles angeläget, att »arbetet vid Mynt¬
verket så ordnas, att från Bankostyrelsen ingående reqvisitioner skyndsamt kunna full¬
göras och Banken icke, till följd af fördröjd eller uteblifven leverans af mynt från Mynt¬
verket, urståndsättes att tillhandahålla allmänheten de myntsorter, som derstädes
begäras».
Det må tillåtas mig härvid erinra, att det äfven för ett dubbelt större myntverk,
än det här befintliga, skulle ofta blifva alldeles omöjligt att fullgöra dessa Bevisorernes
fordringar, om ej Bankens styrelse låter sig angeläget vara att låta i förskott och un¬
37
der tider, då klingande mynt föga efterfrågas, förmynta flerdubbelt större myckenhet
mynt, än hittills varit fallet, hvarigenom Myntverket tillika kunde få en någorlunda jemn
sysselsättning, ty det förefaller mig åtminstone icke svårt att inse, att en eller annan
million riksdaler af grofsta silfvermyntsorten icke kan vara tillräcklig för att emotstå
påtryckningen af hastigt påkommande uttag af stora summor silfvermynt för att liqvi¬
dera fordringar från utlandet, i fall, såsom detta år varit händelsen, omyntadt silfver
af Banken hålles procent dyrare och vexlar på Hamburg här på platsen stå 1| å 2
procent och deröfver i högre pris än det myntade silfret. — Om en myntreqvisition från
Ranken till Myntverket ingår kort tid efter en ny KonuDgs uppstigande på thronen, då
de gamla myntpräglarne icke få begagnas, kunna nya punsar och stampar omöjligen
blifva färdiga till något slags mynt på kortare tid än fyra månader och kanske icke förr
än efter ett halft års förlopp, alldenstund Hans Maj:t Konungens sittning, som icke lärer
kunna undvikas för bydens förfärdigande, alls icke beror af Myntverket eller dess gra¬
vör. Om under dylikt förhållande Banken, till följe af för litet förråd, urståndsättes att
tillhandahålla allmänheten de myntsorter, som derstädes begäras, så kan det omöjligen
hjelp as elior förekomma^ genom något slags ordnande af arbetet vid Myntverket.
Angående Kontrollverket hafva Revisorerne ansett benämningen »expensmedels-
räkning# böra förändras till »redogörelse för förslagsanslaget till omkostnader för Kon¬
trollverket». Mig »ynes det vara temligen likgiltigt huru denna räkning benämnes, men
då jag icke förmår inse, att någon egentlig vinst genom förändringen kan uppstå och
det väl skulle kunna hända, att, om den föreslagna långa benämningen eller definitionen
nu antages, ett annat års Stats-revisorer efter någon tid tycka densamma hellre böra
utbytas mot en annan lämpligare, finner jag mig föranlåten att i underdånighet icke
tillstyrka nådigt bifall till förändringen.
Med djupaste underdånighet, trohst och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:
JOACH. ÅKERMAN.
Stockholm den 31 December 186J.,
— 291 —
Öfv er-direktörens vid Landt-
mäteriet
underdåniga utlåtande öfver livad i
1861 åra revisionsberättelse förekom¬
mer rörande böter och vitén vid Ge-
neral-Landtmäteri-kontoret.
Underdånigste Utlåtande.
Sedan Rikets Ständers Revisorer, i den 14 sistlidhe Oktober afgifven berättelse,
angående granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning år 1859, yttrat, att någon anmärkning mot sjelfva räkenskapen för samma år
öfver General-Landtmäteri-kontorets bötesmedel icke förekommit, men att Revisorerne
fästat uppmärksamhet derå, att åtskilliga större och mindre belopp i berörde räkenskap
balanseras såsom obetalde böter och vitén från föregående år, hvarföre och då en del
af dessa poster sedan längre tid tillbaka under denna benämning, förekommit i räken¬
skapen, Revisorerne hemställt, att åtgärder från vederbörandes sida vidtoges för dessa
medels indrifning, eller ock att upplysning meddelades, om hinder derför möjligen motte;
och Öfverdirektören vid Landtmäteriet denna dag mottagit Eders Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, att häröfver till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande;
så får Öfverdirektören i djupaste underdånighet yttra, att en del af de ifrågavarande
medlen, i anseende till vederbörandes oförmåga ätt dem betala, balanserades från de
föregående åren redan år 1849, i slutet af hvilket år undertecknad Öfverdirektör till¬
trädde det honom nådigst anförtrodda Öfverdirektörs-embetet vid Landtmäteriet; —
att anledningen dertill var, att föreskrift saknades om sättet och vilkorén för förvand¬
ling af sådane böter och vitén, sorn Öfverdirektören ådömt Landtmätare, men desse sak¬
nade tillgång att betala; — att Öfverdirektören härom gjorde underdånig anmälan re¬
dan den 31 December nyssnämnde år, med hemställan, huruvida ej i nåder kunde stad¬
gas, att ifrågavarande slags böter och vitén borde, i enlighet med hvad i afseende å
förvandling af böter, ådömda Postverkets tjenstemän blifvit genom Kongl, kungörelsen
den 6 Mars 1849 föreskrifvet, vid bristande tillgång förvandlas efter de grunder, sorn
innefattas i 10 kapitlet 1 § Utsöknings-balken samt 8:de punkten af Kongl, förklaringen
den 23 Mars 1807, och förvandlingen göras af Eders Kongl. Maj;ts vederbörande Be¬
fallningshafvande omedelbart efter det att visshet vunnits derom, att den bötfällde sak¬
nade medel till böternas och vitenas betalande; — att emedan? nådigt svar å denna un¬
derdåniga hemställan icke erhölls under åren 1850—1859, Öfverdirektören varit nöd¬
sakad att låta fortfarande balansera de ifrågavarande medlen, som tid efter annan ökats
. . o . . o •
derigenom, att flera Landtmätare under nämnda tio ar blifvit adömda böter eller vitén,
hvilka de icke kunnat gälda; — samt att, så snart Öfverdirektören mottagit Eders
Kongl. Majits nådiga kungörelse af den 7 Februari 1860, angående förvandling af böter
eller vitén, som, på grund af Kongl, instruktion för offentlig myndighet, blifvit ådömde,
hvilken kungörelse i sig innefattar nådigt bifall till (^Verdirektör|h<? jftlrtfbrifrfla under¬
dåniga hemställan, så vidtog Öfverdirélvtörén genast efföriJferti^ åtbära för de iiälärfiö-
(i
— 29e —
rade böternas och vitenas förvandling på föreskrifvet sätt, derest tillgångar till deras
gäldande af vederbörande Landtmätare fortfarande saknades, till följd af hvilken åtgärd
den ifrågavarande balansen nu betydligt minskats.
LUDVIG B. FALKMAN.
Ph. H. Öhrwall.
Stockholm i General-Landtmäteri-kontoret den 19 November 1861.
Kongl. General-tullstyrelsens
■underdåniga utlåtande, i.anledning af
Rikets Ständers Revisorers erinringar
vid Tullverkets räkenskaper för år.1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifna berättelse, an¬
gående granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning år 1859, har dels den erinran blifvit gjord vid Tullverkets räkenskaper, att
under levereringstitel äro definitivt afförda, i stället att under balanstitel upptagas, jemväl
sådana medel, som blifvit levererade icke endast efter slutet af det kalenderår, sorn rä¬
kenskapen omfattar, utan äfven efter den tid, då hufvudräkningen är daterad, hvilket
funnits medföra, bland annat, den olägenhet, att Tullverkets levereringar till Stats-kon-
toret i det förra verkets hufvudbok vanligen upptagas till helt andra belopp än Ränte¬
kammarens hufvudbok utvisar, och dels den förändring i sättet för bokföringen af
lastpenningarna blifvit såsom önskvärd ifrågaställd, att hvad af dessa medel utgör För¬
valtningens af sjöärendena andel, och som nu uppdebiteras och redovisas såsom »sjö¬
tullsmedel», måtte i stället bokföras under titeln »fyr- och båkmedel», hvilket ansetts
destomindre böra möta svårighet, som berörda andel vore till summan känd innan liuf-
vudräkningen uppgöres.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts uti remiss den 18 nästlidne Oktober med¬
delade nådiga befallning, får General-tullstyrelsen, efter dess Kammar-kontors hörande,
underdånigt utlåtande häröfver afgifva.
Uti skrifvelse af den 15 Juni 1818 hafva Rikets då församlade Ständer i af¬
seende på Tullverkets räkenskaper framställt underdånig anhållan i enahanda syfte, som
Revisorernes förstberörda erinran, nemligen, »att sagde räkenskaper måtte så inrättas,
satt sjelfva hufvudboken utvisade sammanhanget med le.vereringarne, hvarigenom de
»ifrån Tullverket till statsverket ingående summor komme att till alla delar öfverens-
»stämma med Räntekammarens bok, och. att sålunda några levereringar icke för ett
»föregående år upptogos, hvilka ej det året blifvit verkställda.»
Jemte det Kongl. Maj:t behagade åt en särskild Kommitté öfverlemna att i dessa
hänseenden, äfvensom öfver andra i den underdåniga skrifvelsen förekommande frågor,
sig utlåta, blef bemälda Kommitté i nåder ålagdt att omsluta den sista färdiga hufvud-
boken öfver tullmedlen, så att den kunde tjena till ett pålitligt formulär för framtiden,
samt att jemväl utreda och bestämma de förändringar, som i förening dermed måste fö-
reskrifvas till specialredogörelsens efterrättelse; och har Kongl. Maj:t, efter det Kom¬
mittéen detta uppdrag fullgjort, under den 24 November 1819 i nåder gillat och fast¬
ställt Kommitterades i sådant afseende gjorda omslut af 1817 års hufvudbok och det¬
samma till General-tullstyrelsen öfverlemnat, för att från och med 1820 vid först
skeende hufvudbokslut tjena vederbörande till efterföljd, hvarjemte KongL Maj:t förord¬
nade, att Tullverkets redogörelse skall i afseende på levereringarne afskäras vid en viss
termin, nemligen, likasom för kronouppbörden, vid April månads slut det påföljande
året, hvarförinnan, då tullkamrarne ålåge, att redan till den 20 Februari hafva aflem-
nat det föregående årets sluträkningar och uppbörd, generalkassa-kontoret således ägde
nog rådrum att göra reda för hvarje verks till leverering behållna andel: kommande
hvad sedermera inflyter att utföras såsom leverering efter uppbördsåret; och ansåg
Kongl. Majit, genom ett sorgfälligt iakttagande häraf, det ena årets uppbörd ej kunna
med det andra sammanblandas.
Eders Kongl. Maj:t täcktes häraf finna, att det är till efterkommande af hvad
sålunda blifvit i nåder föreskrifvet, som de levereringar af medel, hvilka verkställas
efter kalenderårets utgång, i årets hufvudbok definitivt upptagas, men afskiljde från dem
som göras under årets lopp, hvarigenom de lätteligen kunna äfven vid jemförelse med
Räntekammarens kassaredogörelse kontrolleras; och enär, beträffande särskildt Reviso-
rernes erinran att levereringar blifvit gjorda och i räkenskapen upptagna efter den tid,
då hufvudräkningen är daterad, slutlevereringen till vederbörande verk af ett föregående
års behållna uppbördsmedel icke kan verkställas, innan de belopp, som böra levereras
blifva genom hufvudbokslutet, hvilket numera fullbordas i påföljande Maj månad, kän¬
da, samt General-tullstyrelsen genast derefter, vanligen i samma månad, utassignerar och
levererar behållna återstoden af föregående årets uppbördsmedel, har deraf vidare blif¬
vit en följd, att slutlevereringarne kommit att verkställas en eller annan dag sednare
än den, då hufvudräkningen blifvit uppgjord.
Änskönt nu General-tullstyrelsen anser den fördel, hvars vinnande, i förening
måhända äfven med den, att den årliga utbalanseringen af debiterade, men icke in-
flutne eller redovisade medel blefve så ringa som möjligt, med berörda för Tullverkets
hufvudbokslut nådigst gifna föreskrifter åsyftats, vara af mindre vigt än iakttagandet
af den för bok- och räkenskapsföring allmängiltiga regel, att ingenting deri intages, som
icke timat under den tidsperiod räkenskapen omfattar, och fördenskull håller före, att
det anmärkta bokföringssättet borde vika till förmån för en fullständig tillämpning äf-
▼en s Tullverket* räkenskaper af nyssnämnda grundsats, har General-tullstyrelsen lik¬
väl, enär de nådigst meddelade föreskrifterna och för bokslutet fastställda formulär
fortfara attavara gällande och måste efterföljas, skolat inskränka sig till att å Stats-
revisorernes i denna fråga gjorda erinran i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts
särskilda uppmärksamhet, för det fall att Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt i
nåder förordna, att den bör tagas i öfvervägande vid upprättandet af de förslag till
formulärer för de förvaltande verkens samt alla redovisande embets- och tjenstemäns
räkenskaper, hvarom nådigt uppdrag redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t meddeladt.
För bedömandet dernäst af frågan om bokförande såsom fyr- och båkmedel af
den hittills såsom tullmedel debiterade och redovisade, Förvaltningen af sjöärendena till¬
kommande andel af lastpenningarna, torde en förutgående utredning af förhållandet med
tillkomsten utaf detta särskilda anslag och af medlens verkliga natur vara af nöden.
Den vid Landsort befintliga fyrbåk tillhörde af ålder enskilde intressenter, och på grund
af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 5 Juli 1797 ägde desse att, såsom ersättning fördess
underhållande, undfå af Tullverket § utaf de lastpenningar, som inflöto för fartyg, hvilka
vid inkommandet passerade Dalarö eller Sandhamn och således kunde förutsättas hafva
haft gagn af denna fyrinrättning. När sedermera berörda fyrbåk blifvit för Kongl.
Maj:ts och Kronans räkning inköpt, öfverflyttade* denna andel af lastpenningarne på
Förvaltningen af sjöärendena, som ägt uppbära f deraf från den 1 Januari 1839 och
hela beloppet från och med den 1 Augusti samma år, hvilket fortfor till och med år
1846, men från hvilken tid det, jemlikt nådiga brefven den 13 Mars 1846 och den 5
September 1848, ingått till Eders Kongl. Maj:ts och rikets Stats-kontor och derifrån
tillhandahålles Förvaltningen af sjöärendena.
För redovisningen af de statsverkets medel, som genom tullförvaltningen uppbä¬
ras, torde endast den grund vara fullt giltig, som erbjudes af deras olika egenskap an¬
tingen af bevillningsmedel, hvilka utgå efter tullförfattningarna, eller af intägter, som
för denna skattetitel äro främmande och hvilka debiteras efter gällande stadganden
om lots- och båkinrättningeu i riket. I öfverensstämmelse härmed äro ock statsverkets
medel hos Tullverket bokförda endast under två hufvudtitlar, nemligen: tullmedel samt
fyr- och båkmedel', och då »lastpenningarne,» hvilka utgöra en afgift för fartyg, som
undergå tullbehandling, äro till beloppen bestämda uti de till tulltaxan hörande under¬
rättelser samt sa ina allt sammanhang med den jemväl för fartygen utgående »fyr- och
båkafgiften,» hvilken uppbäres vid tullkamrarne och till generalkassan remitteras, hvar¬
efter behållna beloppet levereras af Tullverkets styrelse utan 'annat afdrag, än viss för
uppbörden medgif en provision, måste häraf obestridligen framgå, såväl att de under
benämning lastpenningar inflytande skeppsumgälder icke tillhöra sistnämnde slags af-
gifter, utan till sia natur äro tullmedel, som ock att, — enär denna deras egenskap i
Tullverkets hand icke lärer af den omständigheten att, efter öfverlemnandet från Stats¬
kontoret till Förvaltningen af sjöärendena, de må blifva till fyrinrättningarnes under¬
håll använda, kunna förändras mera, än den primitiva egenskapen af alla öfriga tull¬
medel skulle kunr a lida någon förändring eller titeln för deras debitering och redovi¬
sande blifva beroende derutaf, att de, efter levereringen till statsverket, varda till fyl¬
landet af hvarjehanda andra statsbehof disponerade, — det ifrågavarande särskilda an¬
slaget till Förvaltningen af sjöärendena jemväl fortfarande bör såsom tullmedel i räken¬
skapen upptagas; och förmodar General-tullstyrelsen derföre, att Statsrevisorerna fram¬
ställning i denna del ej kan till någon vidare åtgärd föranleda.
General-tullstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar,
J. F. FÅHRAEUS.
ISR. TAUVON. C. J. L. FYRWALD.
Stockholm den 11 December 1861.
Sigge Th. Lundgren.
Direktionens öft er Veterinär¬
inrättningen i Skara
underdåniga utlåtande öfver en i 1861
års revisionsberättelse förekommande
anmärkning.
Underdånigste Memorial.
Den af Rikets Ständers Revisorer anmärkta utgiften ur Veterinär-inrättningens
i Skara kassa grundar sig dels på föreskriften i 25:te § af Kongl. Maj:ts den 20 Juli
1855 för Veterinär-inrättningen nådigst fastställda reglemente, hvaruti stadgas, att »på
det både lärlingar må i sjukvården förvärfva sig nödig skicklighet och ortens innevå¬
nare hafva tillfälle att vid Inrättningen finna råd och hjelp för anmälda sjuka husdjur,
skola särskilda stallar på veterinärkassans bekostnad underhållas för sjuka hästar, nöt-,
får- och svinkreatur» — samt i 30:de § af samma nådiga reglemente, att lokaler skola
finnas »för Inrättningens laboratorium, apothek, anatomisal, museum, bibliothek och
smedja» — med tillägg: — »hvad den större manbyggnadens underhåll och nybyggnad
-för framtiden vidkommer, skall Föreståndaren derföre ansvara till hälften af kostnaden
öch veterinärkassan till hälften»; — dels äfven på grund af föreskrifterna uti den af Magi¬
straten i Skara den 19 Augusti 1859 förrättade laga af- och tillträdessyn, hvarigenom
underhållsskyldigheten af Inrättningens fä-, får- och svinhus, sorn af Inrättningen och
Föreståndaren gemensamt begagnas, blifvit emellan båda lika fördelad.
Det är för reparationer å ofvannämnda man- och sjukstall-byggnader, som Ve¬
terinär-inrättningen fått vidkännas den anmärkta utgiften, hvilken destomindre kunnat
ensamt åläggas Inrättningens Föreståndare, som han genom, tydliga laga föreskrifter är
till hälften derifrån befriad och vissa af de ifrågavarande lokalerna uteslutande begag¬
nas för inrättningens och undervisningens behof.
Skara den 13 December 1861.
J. WrERN.
J. A. BUTSCH GUSTAF MANNERFELT. J. C. KUYLENSTJERNA.
N. E. Forssell.
Kongl. Krigs-kolleginm,
med dess Afdelningars underdåniga
utlåtanden, i anledning af Rikets Stän¬
ders Revisorers berättelse om verk¬
ställd granskning af bemälte Kollegii
räkenskaper för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, medelst remiss den 18 sistlidne Oktober, i nåder an¬
befallt dess och rikets Krigs-kollegium att till Eders Kongl. Majit inkomma med un¬
derdånigt utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse innehåller om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för år 1859, får,
till fullgörande häraf, Kollegium härhos i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-,
— 297 —
Fortifikations-, Intendents- och Aflönings-afdeluingars hvar för sig, i dem tillhörande de¬
lar, afgifna underdåniga yttranden.
Den nådiga remissen bifogas i underdånighet; och Krigs-kollegium framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
J. SÖDERLING.
C. F. LAURÉN. S. C. NISSER. A. W. TOTTIE. KNUT POSSE.
Stockholm den 17 December 1861.
J. II, Öfverström.
Kongl. Krigs-kollegil Artille-
ri-afdelniiigs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk,
ningar vid granskningen af nämnde
Afdelnings räkenskaper för år 18D9,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse, angående verkställd gransk¬
ning af statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
förekommer i afseende å förhållanden, som röra Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, uti
4:de §, att hvarken af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper eller af den utaf
Kongl. Majit för Mariebergs artilleriläroverk fastställda utgiftsstat kunnat inhemtas,
huruvida de af Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag för nästföljande stats-
regleringsperiod anvisade 3,000 R;dr R:mt årligen till arfvoder. för lärare vid lärover¬
38
ket i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-ingeniörer, blifvit för afsedda ändamål an¬
vände; uti 5:te §, att ett betydligt förråd gevär, pistoler och andra vapen, deribland
öfver 5,000 nya belgiska minie- och kammarladdningsgevär, blifvit inpackadt på en
trång vind, der, oafsedt eldsfara från Svea artilleri-regementes nedanför belägna verk¬
städer, berörda vapen, enligt Revisorernes åsigt, icke kunde erhålla den vård och till¬
syn, sorn deras dyrbara beskaffenhet kräfver; i 6:te §, att vid gardes-infanteri-regemen-
tena det förhållande äger ruin att utaf sådanfe gevär, som äro till målskjutning dug¬
lige, endast ett mindre antal, 12 stycken på hvarje kompani, vid de tillfällen, då mål-
skjutning skall verkställas, till manskapet utlemnas, hvaremot de gevär, som eljest af
soldaterne begagnas, äro för sådant ändamål obrukbara, äfvensom att blott ett mindre,
för målskjutning ingalunda tillräckligt antal skarpa patroner till manskapet utdelas; i
anledning hvaraf Eevisorerne, som finna det vara af vigt, att Arméen beredes tillfälle
till erhållande af större skjutfärdighet, hemställa, att lämpliga åtgärder, ledande till
detta mål, må, om möjligt, vidtagas; samt uti 7:de §, att Revisorerne, instämmande uti
nästlidne års Revisorers yttrande, angående bristande utrymme för ändamålsenligt ord¬
nande af undervisningen inom högre artilleriläroverket vid Marieberg, hemställa, att i
sammanhang med blifvande reparation af en å Marieberg befintlig, i bristfälligt skick
varande byggnad, hvilken nu begagnas till arkiv för Krigs-kollegii äldre handlingar, för
hvilka behofvet af utrymme torde kunna minskas derest desamma blefve på lämpli¬
gare sätt ordnade, samt om utgallring af en del obehöflige räkenskaper möjligen ägde
rum, undersökning måtte anställas, i hvad mån berörde byggnad kunde, genom en än¬
damålsenlig inredning, lemna tillfälle för afhjelpande af de antydda bristerna.
I anledning af hvad sålunda förekommit har Krigs-kollegium, rörande anmärk¬
ningen i 4:de §, infordrat här bilagda, till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga ytt¬
rande af General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, hvilken det åligger att upp¬
rätta underdånigt förslag till stat för läroverket.
Vidkommande åter anmärkningen i 5:te §, får Kollegium endast anföra, att de
belgiska så kallade miniegevären endast för tillfället varit upplagda å den omnämnda
vinden, i ändamål att vid Artilleriets verkstäder undergå en förändring till sigtinrättnin-
gen, hvarefter de komma att afsändas till Carlsborgs gevärsförråd.
Beträffande Revisorernes hemställan i 6:te §, har Kollegium, enär Eders Kongl.
Maj:t lärer nådigst anbefalla förändringar i föreskrifterna för Arméens målskjutnings-
öfningar, då Eders Kongl. Maj:t finner sådane af behofvet påkallade, ansett det icke
tillkomma sig att i anledning af Revisorernes framställning i denna punkt afgifva un¬
derdånigt yttrande.
Hvad slutligen angår Revisorernes framställning i 7:de §, finner sig Kollegium
endast böra i underdånighet upprepa hvad Kollegium rörande dylik framställning af
sistlidet års Revisorer hade nåden anföra, att densamma nemligen ej bör föranleda till
något dess underdåniga utlåtande i hufvudsak, enär frågan, rörande de antydda förän-
dringarne, derest desamma skulle finnas erforderliga och ändamålsenliga samt, till följd
af vederbörlig myndighets afgifvande förslag, utaf Eders Kongl. Maj:t i nåder anbe¬
fallas, efter Kollegii åsigt, endast i det fall kan påkalla något tillgörande från Rikets
Ständers sida, att Eders Kongl. Majit funne sig befogad i nåder äska särskildt medels-
anslag för verkställighet af förändrade inredningar m. m. uti den af Revisorerne ornför-
mälde eller annan lägenhet vid Marieberg.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
S t o r mäk tigs t e, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
t underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
S. C. NISSER. KNUT POSSE.
Stockholm den 5 December 1861.
C. d'Orchimont.
Underdånigste Utlåtande.
Vid granskning af statsverkets räkenskaper för år 1859, hafva Rikets Ständers
Revisorer framställt följande anmärkning:
Vid 1856—1858 årens riksdag anvisade Rikets Ständer ett belopp af 3,000
R:dr R:mt att under nästföljande statsregleringsperiod årligen utgå till arfvoden för lä¬
rare vid Mariebergs artilleriläroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra Civilingeniörn-;
men hvarken af de till Revisorerne öfverlemnade räkenskaper eller af den utaf Kongl.
Majit för läroverket fastställda utgifts-stat kan inhemtas, huruvida berörda medel blif¬
vit under revisionsåret för afsedda ändamålet använda.
Sedan mitt underdåniga utlåtande öfver denna anmärkning blifvit infordradt, får
jag, till följd deraf, i underdånighet anföra följande:
Vid 1840 års riksdag beslöto Rikets Ständer, att ett arfvode af 1,000 R:dr
B:ko skulle under nästpåföljande statsregleringsperiod utgå, såsom arfvode för en ytter¬
ligare lärare vid artilleriläroverket å Marieberg i de kunskapsämnen, som tillhöra inge¬
niörer för allmänna arbeten. Sedan Kongl. Maj:t, med anledning häraf, uppdragit åt Be-
- 30Ö —
fälhafvaren för nämnde läroverk att, gemensamt med Chefen för Styrelsen öfver all¬
männa Yäg- och vattenbyggnader, utarbeta och afgifva underdånigt förslag till den re¬
glering, som med begagnande af de utaf Riket* Ständer härtill anvisade medel lämpli¬
gast vore att vidtaga för meddelande vid berörde läroverk af en fullständig undervis¬
ningskurs åt dem, som särskildt vilja bilda sig till ingeniörer för allmänna arbeten, be¬
slöt Kongl. Maj:t den 9 Februari 1842, att det af Rikets Ständer för hvartdera af åren
1841 till och med 1844 anvisade arfvodesbelopp, 1,000 R:dr B:ko, för besagde ändamål
skulle af Bcfälhafvaren för artilleriläroverket pppbäras och disponeras; ägande Befäl-
hafvaren, vid dispositionen deraf till vederbörande lärare, att förbehålla läroverket den
godtgörelse för kostnaden i följd af läroverkets ifrågavarande utvidgning, som skäligen
kunde bestämmas. Vid alla påföljande riksdagar till år 1856 har nämnde belopp blif¬
vit anvisadt att oförändradt utgå. Angående dispositionen deraf stadgar ytterligare Kongl,
brefvet den 4 Februari 1846, att anslaget må, såsom hittills, läggas till artilleriläro¬
verkets öfriga anslag och redovisas i sammanhang med dessa, emot skyldighet å läro¬
verkets sida att ständigt hålla minst fyra platser för Civilingeniörs-elever, och med¬
dela dessa elever föreskrifven undervisning; vidare återfinnes samma stadgande i Kongl,
brefven den 17 November 1848, den 14 November 1851 och den 20 December 1854.
Uti den af Chefen för, Civil-departementet till högste Styresmannen öfver högre
artilleriläroverket den 23 Februari 1858 aflåtne skrifvelse, med underrättelse att Rikets
Ständer, med afseende å de stegrade lefnadskostnaderna samt det under de sednare åren
betydligt tilltagande och numera mot förr fördubblade antalet af elever, hvilka vid Ma¬
riebergs högre artilleriläroverk genomgå den för Civilingeniörn- bestämda kurs, för åren
1858,1859 och 1860 till arfvoden för lärare vid nämnde läroverk i de kunskapsämnen, som
tillhöra Civilingeniörer, beviljat ett förhöjdt anslag af 3,000 R:dr Runt årligen, medde¬
las, att Kongl. Maj:t bemyndigat Befälhafvaren öfver ifrågavarande läroverk att lyfta
detta anslag för att i föreskrifven ordning disponeras, hvilket synes utvisa, att hvad
som varit föreskrifvet sedan 1842 för det mindre anslagets användande, äfven framgent
borde äga rum vid dispositionen af det större. Den af Kongl. Maj:t i nåder bestämda
stat för läroverket under år 1859 är ock upprättad efter förut gällande grunder.
Att emellertid det förökade anslaget medfört tillökning i arfvoden vid läroverket
synes såväl af 1858 års räkenskaper som af 1859 års stat, enär lärarens i byggnads¬
konst arfvode blifvit ökadt med 150 R:dr, lärarens i mathematik med 300 R:dr, tvenne
repetitörer, hvardera med 450 R:dr i arfvode, blifvit ytterligare anställde, samt en biträ¬
dande lärare i byggnadskonst, med repetitörs arfvode, i och för föreläsningarne i nämnde
ämne, antagen — hvilka arfvoden tillsammans uppgå till mer än den summa, hvarmed
det ifrågavarande anslaget blifvit förökadt.
Stockholm den 4 December 1861.
FAB. WREDE.
General-fälttygmästare och Chef
för Artilleriet.
Carl Häger flycht.
— 301 —
Kongl. Krigs-kollegii
Fortifikations - afdelning»
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anföranden vid
granskning af denna Afdelnings rä¬
kenskaper för 5r 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse, angående granskning af statsverkets med flere allmänna
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, hafva Rikets Ständers Revisorer, un¬
der titeln »Kongl. Krigs-kollegium», bland annat, enligt 7:de, 8:de och 9:de §§, fästat Ri¬
kets Ständers uppmärksamhet dels å behofvet af kasernbyggnad för Svea artilleri-rege¬
mente, dels å det bristfälliga skick, hvaruti kokhuset vid Eders Kongl. Maj:ts 2:dra lif-
gardesregemente befinnes, och dels derå att utrymmet i sistnämnde regementes kaserner
är så otillräckligt, att af manskapet tvä och två begagna samma säng, oberäknadt att
vid de tillfällen, då hela truppen är till tjenstgöring sammandragen, ett antal af, på som¬
liga kompanier, ända till 17 man är i saknad af all sängplats.
I anledning häraf och till följd af erhållen nådig remiss den 18 nästlidne Okto¬
ber, får Krigs-kollegium å Fortifikations-afdelningen, enär berörde framställningar, efter
Kollega åsigt, ej kunnat föranledas af den Kollegium åliggande styrelse och förvaltning
af medel och fonder, hvilka uti 1859 års räkenskaper blifvit redovisade och utgjort fö¬
remål för ltevisorernes granskning, samt således icke heller kunna anses innefatta erin¬
ringar mot af Kollegium vidtagna eller underlåtna åtgärder, endast i underdånighet an¬
föra, att Kollegium, vid detta förhållande, ansett det ligga utom gränsen af sin befogen¬
het att öfver samma framställningar något underdånigt yttrande afgifva.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, A lierna dig st e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
J. AP KLEEN. S. C. NISSER.
Stockholm den 28 November 1861.
C. d'Orchimont,
— 302 —
Kongl. Krigs-kollegii
Intendents-afdelnings
underdåniga yttrande, angående en af
Rikets Ständers Revisorer år 1861 gjord
framställning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Rikets Ständers senast för¬
samlade Revisorers afgifna berättelse* i hvad densamma angår verkställd granskning af
Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegii räkenskaper för år 1859, får Kollegium
å Intendents-afdelningen, enär någon anmärkning mot nämnde Afdelnings förvaltning
eller räkenskaper i berättelsen icke förekommer, blott, med anledning af Revisorernes
framställning derom, att de funnit mathållningen vid garnisons-regementena i hufvud-
staden, ehuru till födoämnenas beskaifenhet oklanderlig, likväl till deras qvantitet otill¬
räcklig, att vid de särskilda regementena spisordningen är i någon mån olika, och att
mer än 2 mål på dagen icke bestås soldaten vid någotdera af berörda regementen, i
underdånighet anmäla, att Kongl. Majit i nådigt bref den 19 Juli 1855 fastställt lika
utspisningsstater för värfvade regementena, med öfverlemnande åt den inom hvarje
regemente inrättade Direktion för manskapets mathållning att, med såväl födoämnenas
fördelning i olika mål, som desammas utbytande mot andra lika lämpliga proviantartik¬
lar, få, efter omständigheterna och eget bedömande, från den allmänna spisordningen
afvika; dock under noggrant iakttagande deraf att, å ena sidan, högre kostnad icke ge¬
nom ett sådant ombyte föranledes samt, å den andra, soldaten kommer i fullt åtnju¬
tande af de för honom afsedda underhållsförmåner.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stor mäktigs te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFREN.
J. SÖDERLING. . C. F. LAURÉN.
N. A. Varenius.
Stockholm den 6 December 1861.
— 303 —
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer anfört
vid 1861 års granskning af samma
Afdelnings räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18 nästlidne Okto¬
ber uppå Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående granskningen af statsverkets
med flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, får Eders Kongl. Maj-.ts
och rikets Krigs-kollegii Aflöning s-afdelning underdånigst afgifva utlåtande öfver Re-
visorernes i § 12 framställda anmälan:
Att vid granskning af verifikationerna till konto för det till indelta Arméens lö¬
neförbättringar beviljade årliga anslag af 100,000 Riksdaler Riksmynt, Revisorerne hafva
funnit, att, med nu gällande beräkningssätt för fördelningen af berörde anslag, medlen
utfalla så sent, att till exempel de för år 1858 belöpande löneförbättringar från Krigs¬
kollegium utanordnades först den 21 Oktober 1859, samt att Revisorerne anse önskligt,
att åtgärder måtte vidtagas, ledande derhän, att löneförbättringarne kunde på samma
gång med lönerna utbetalas.
Sedan Kongl. Maj:t, uti till Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag aflåten
nådig proposition, äskat ett årligt anslag, stort 250,000 Riksdaler Riksmynt, till löne¬
förhöjning för indelta Arméens Befäl, i ändamål att bereda lika aflöningsförmån för
löntagare inom samma grad, med lika tjenstgöringsskyldighet, så hafva Rikets Ständer,
utom särskildt beviljadt anslag till löneförhöjning för de vid indelta Arméen anställde
Läkare, anvisat ett årligt anslag, stort 100,000 Riksdaler Riksmynt, till Kongl. Maj:ts
nådiga disposition, att vid de regementer och korpser, som deraf företrädesvis äro i be¬
hof, användas till löneförbättring, i första rummet åt Underbefäl och Subalternoffice-
rare samt vidare, såvidt tillgångarne medgifva, jemväl åt Andre Kapitener och Rege-
mentsqvartermästare; dock med förbehåll, att en dylik förmån icke må tillkomma dem
af berörde löntagare, hvilka äro med boställen försedde; —hvarefter Kongl. Majit, genom
nådigt bref af den 27 April 1858, anbefallt Krigs-kollegium att, efter förskaffad känne¬
dom om den för hvarje år vid regementena och korpserna utfallna aflöning, uppgöra och
till Kongl. Majits nådiga pröfning öfverlemna underdånigt förslag till anslagets fördelning
för samma år.
304 —
Då detta underdåniga förslag, med dertill hörande uträkning, således måste grun¬
das på uppgifter från hvarje indelt regemente eller korps å den aflöningsförmån, som
för året tillkommit hvarje särskild med boställe icke försedd löntagare, hvilken till lön¬
förbättring är berättigad, på grund af fördelningen af regementets eller korpsens samt¬
lige aflöningstillgångar, hvilken fördelning icke kan definitivt verkställas förr, än de an¬
slagna indelta räntorna, kronotionde-spanmålen och boställs-arrendemedlen blifvit upp-
burne, och följaktligen icke förr än i April månad följande året, så har Kollegium icke
varit i tillfälle att förr, än samtlige desse uppgifter för år 1858 och följande åren in- l
kommit, om hvilkas afgifvande Kollegium jemväl måst åtskilliga Chefs-embeten påminna
vid fördröjdt fullgörande af föreskriften i Kollegii cirkulär den 1 April 1859, låta verk¬
ställa uträkning å det tillskott i redan uppburen aflöningsförmån för hvarje särskild lön¬
tagare, hvartill anslaget lemnade tillgång, och underdånigt förslag till anslagets fördel¬
ning till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna.
Vidkommande åter Revisorernes framställda önskan, att åtgärder måtte vidtagas,
ledande derhän att löneförbättringarne kunde på samma gång med lönerna utbetalas,
så får Kollegium underdånigst anföra:
Att det af Revisorerne åsyftade ändamål skulle kunna till någon del vinnas, så
framt ett bestämdt minimum för aflöningen inom hvarje särskild grad varder faststäldt,
och vederbörande Lönings-direktion lemnades rättighet, att för de med endast kontant
aflöning försedde löntagare qvartalsvis och för de öfrige, sedan fördelningen af regemen¬
tets eller korpsens aflöningstillgångar blifvit med stöd af faststäldt markegångspris upp¬
rättad, utan afseende å uppbörden af indelta räntor, kronotionde-spanmål samt boställs-
arrendemedel, från Krigs-kollegium, med afdrag för de under qvartalet eller året befint¬
liga vakanserna, reqvirera skillnaden emellan det aflöningsbelopp, som dem af regemen¬
tets eller korpsens aflöningstillgångar tillkommer och det för lönen fastställda minimi¬
beloppet, emot redovisning uti den afgifvande aflöningsräkningen; men att, då markegångs-
prisen årligen omvexla och anslaget vid möjligen inträffande låga markegångsvärden kan
komma att drabbas af ganska betydliga utgifter för bestridandet af fyllnaden i lönerne
till minimibeloppet, Kollegium anser anslaget böra såsom förslagsanslag i riks-staten
uppföras; blifvandes, förden händelse att de i Kongl. Maj:ts högstberörda nådiga propo¬
sition upptagne aflöningar fastställas såsom minimibelopp för hvarje till löneförbättring
berättigad löntagares aflöningsförmån, en tillökning i anslaget behöflig af 25,000 till
30,000 Eiksdaler Riksmynt årligen.
Genom ofvanberörde ifrågasatte förändring skulle de med endast penningelön
försedde löntagare komma i åtnjutande af någon egentlig fördel, hvaremot de öfrige lön-
tagarne icke förr, än följande året eller vid slutliga löneliqviden skulle komma i åtnju¬
tande af löneförbättringen för det föregående året.
Slutligen har Kollegium, under förutsättning att denna förändring icke kommer
att vinna bifall, ansett sig underdånigst böra anföra, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle
i nåder tillåta, att Kollegii underdåniga förslag till anslagets fördelning finge grundas på
regementenas eller korpsernas genom Lönings-direktionerne, enligt fastställd markegång
för året, upprättade uträkningar och kalkylerade fördelningar af aflöningstillgångarne,
utan afseende derå att dessa tillgångar icke blifvit uppburne eller att lönebeloppen ut-
— 305 —
fallit, så föreställer Kollegium sig underdånigst, att löneförbättringsmedlen böra kunna
utbetalas 3 å 4 månader förr, än nu ägt rum.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
• underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
S. C. NISSER. A. W. TOTTIE.
C. L. Forsberg.
Stockholm den 10 December 1861.
T. f. Kanslern för Krigs¬
akademien,
med Guveruörs-embeteta underdåniga
utlåtande, i anledning af Rikets Stän¬
ders Revisorers år 1861 vid Krigs-aka-
demien gjorda anmärkningar.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande öfver de an¬
märkningar rörande Eders Kongl. Maj.ts Krigs-akademi, sorn förekomma uti Rikets
Ständers Revisorers underdåniga berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning un¬
der år 1859, får jag, med remissaktens återställande, endast i underdånighet åberopa
hvad Guvernörs-embetet uti närlagde infordrade yttrande uuderdånigst anfört.
Stockholm den 19 December 1861.
Efter nådigste förordnande:
CARL AKRELL.
A. Becker.
39-
— 306 —
Guvcrnörs-cnihctets vid
Krigs-akademien
underdånig» utlfttfvade, i anledning af
de utaf Rikets Ständers Revisorer
gjorda anmärkningar, angående namn-,
de Akademis sjukhus och gasverk.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t beha¬
gat infordra Kanslers-embetets vid Krigs-akademien underdåniga utlåtande, i anledning
af de anmärkningar rörande nämnde Akademi, till hvilka Rikets Ständers Revisorer uti
underdånig skrifvelse den 14 i samma månad, angående verkställd granskning af stats¬
verkets samt andra allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, funnit
sig föranlåtne, och hvilka anmärkningar omfatta, dels att Revisorerne vid besök å
Kongl. Krigs-akademien på Carlberg funnit den till sjukhus använde lokalen mindre
lämplig, dels ock att deras uppmärksamhet fästats derå, att här inrättade gasverk för
närvarande befinnes i särdeles bristfälligt skick.
Guvernörs-embetet, som i sin ordning erhållit Kanslers-embetets befallning att,
i anledning af berörde nådiga remiss, afgifva underdånigt utlåtande, torde, alldenstund
ifrågavarande anmärkningar icke synas äga något sammanhang med förvaltningen af de
allmänna medel, hvilka år 1859 varit åt Krigs-akademiens styrelse anförtrodde, här
böra inskränka sig till den underdåniga förklaring, att de af Rikets Ständers Revisorer
anmärkta behof, — bland hvilka det af en tjenligare sjukhuslokal alltsedan Akade¬
miens stiftelse förefunnits, och det af ett bättre och ändamålsenligare gasverk ansett*
böra stå tillbaka så länge Akademien med egna tillgångar kunnat i brukbart stånd vid¬
makthålla det gamla, år 1825 här anlagda gasverket, — inom kort dock måste föran¬
leda Guvernörs-embetet att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånig hemställan
om anslags beredande af allmänna medel för de anmärkta bristernas afhjelpande.
Carlbergs Slott den 17 December 1861.
C. G. LAGERCRANTZ.
C. J. E. Wennherg.
o
— 307 —
Direktionens Öfver allmänna
Garnisons-sjukhuset
underdåniga utlåtande öfver en af Ri¬
kets Ständers Revisorer gjord anmärk¬
ning vid granskning nf Sjukhusets rä¬
kenskaper för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majtts till Direktionen öfver allmänna
Garnisons-sjukhuset gifne nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande öf¬
ver den at Rikets Ständers Revisorer uti dess afgifna berättelse, angående granskning
af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, vid
Garnisons-sjukhusets räkenskaper uti 2 § framställda anmärkning, att någon redovisning
för af Sjukhus-kommissarien Lindström i och för Sjukhusets bibliothekskassa den 31
December 1859 uppburna medel, 408 R:dr R:mt, icke i nämnda räkenskaper finnes upp¬
tagen, får Direktionen underdånigst upplysa, dels att, under det att Sjukhusets öfrige
utgifter redovisas för hvarje månad, uppgöras bibliothekskassaos räkenskaper endast för
året, dels att redogörelsen för bibliothekskassan för år 1859, enligt hvad underdånigst
bifogade intyg utvisar, är i Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt granskad utan
anmärkning, samt slutligen att denna redogörelse hädanefter kommer att Sjukhusets
hufvudbok bifogas för att, i sammanhang med densamma, Kannnar-rättens granskning
underställas.
Remlsshandlingarne bifogas underdånigst; och Direktionen framhärdar med dju¬
paste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. SANDELS.
j. A, RANTZOU. E. vox PLOMGREN. SV. LAGERBERG. TÖNNES WRANGEL.
P. O. LILJEVALCH. A. W. TOTTIE.
Stockholm den 19 December 1861.
Äug. Grandinson.
— 308 —
(Bilaga.)
Att undertecknad, i egenskap af Kammarskrifvare uti Kongl. Kammar-rättens
Öfver-revisions-departement, utan anmärkning granskat redogörelsen öfver Kongl. Gar¬
nisons-sjukhusets bibliothekskassas medel år 1859, varder härmed på begäran intygadt.
Stockholm af Kongl. Kammar-rättens Ofver-revisions-departements Militise-rä-
kenskaps-kontor den 30 November 1861.
F. liedberg.
Koinniittéeiis för salpcter-
ärciidcna
underdånig» utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk¬
ning vid granskningen af 1859 års
räkenskap öfver salpeter-fonden.
Stor m äktigste, Aller nådig s te Konung!
Genom remiss af den 18 Oktober nästlidet år har Eders Kongl. Majit behagat
i nåder infordra Kommittéens för salpeter-ärendena underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers senast församlade Revisorer, vid granskning af salpeter-fondens räken¬
skaper och förvaltning för år 1859, gjord anmärkning, att, då denna fonds kontanta be¬
hållning, som vid revisionsårets början utgjorde 175,273 Kalr 43 öre, vid slutet af samma
år uppgick till 199,660 R:dr 79 öre, Revisorerne ansett, att, enär utgifterne under året
vida understigit det fonden tilldelade statsanslag, någon del af nämnde betydliga be¬
hållning kunnat genom utlåning göras fruktbärande.
I anledning häraf utbedjer sig Kommittéen få i underdånighet upplysa: att i bör¬
jan och slutet af hvarje år förekomma de för salpeter-fonden betydligaste utgifterne, be¬
stående dels i ersättningar till åtskillige läns landtränterier för derifrån under det före¬
gående året förskjutne kostnader för fondens räkning, dels ock i förskotter, som till in¬
lösen af salpeter i de salpeterproducerande länen måste till landtränterierne derstädes
till ganska betydliga belopp under löpande året remitteras; hvadan Kommittéen vid för¬
sta och sista månaderne at hvarje år måste äga en betydlig kontant behållning för att
kunna dylika utgifter i mån af inkommande reqvisitioner bestrida.
Af den befintliga behållningen vid 1859 års slut, 199,660 R:dr 79 öre, blefvo äf¬
ven för ofvannämnde ändamål under loppet af de 3 första månaderne år 1860 till Eders
Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande öfversända ej mindre än
tillsammans 111,500: —
hvarförutan af samma behållning i Januari och Mars sistberörde år ut-
lemnades 2:ue lån mot 6 procents ränta å sammanlagdt 85,000: —
Summa R:dr 196,500: —
— 309 —
Och torde ^Eders Kongl. Majit, på grund af hvad sålunda blifvit underdånigst anfördt,
täckas i nåder finna, att då af den meranämnda behållningen vid 1859 års slut endast
ett belopp af 3,160 R:dr 79 öre funnits 3:nc månader derefter odisponeradt, en större
kontant tillgång till bestridande af utgifter utaf ofvanomförmälde beskaffenhet varit vid
1860 års början oundgängeligen behöflig, samt att hvad dertill då icke erfordrats blif¬
vit mot högsta lagliga ränta utan tidsutdrägt utlånt.
Den remitterade handlingen återställes i underdånighet; och Kommittéen fram¬
härdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stor m äktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
TII. NYSTRÖM. CARL SKYTTE.
II. Schlytern.
Stockholm den 7 Januari 1862.
Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
5: te hufvudtitelns räkenskaper för år
1859.
Stor m äktigste, Allernådigste Konung!
Då, jemlikt Eders Kongl. Majits den 19.de sistlidne November hit ankomne nå¬
diga remiss af den 18 förutgångne Oktober, å ett utdrag af Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
det åligger Förvaltningen af sjöärendena att, efter vederbörandes hörande, öfver de i
samma utdrag förekommande anmärkningar till Eders Kongl. Majit afgifva underdånigt
utlåtande, får Förvaltningen, som i anledning häraf infordrat t. f, Befälhafvande Amira¬
lens vid Carlskrona samt Befälhafvarens vid härvarande station af Flottan underdåniga
yttranden, nu, efter det desse hit inkommit, med deras öfverlemnande underdånigst an¬
föra följande:
— 310 —
Hvad först angår de i 2:dra oclt 3:dje §§ af ofvanberörde berättelse gjorda fram¬
ställningar, rörande dels uppläggande af särskildt konto för hvarje fartyg af större cert,
och dels de nu skiljda anslagens för Flottans nybyggnad och underhåll sammanförande
under en titel, såsom tillförene ägt rum, får Förvaltningen underdånigst åberopa hvad
i dessa afseenden utaf Förvaltningen yttrats i dess underdånigt utlåtande af den 27
December 1860 öfver samma års Revisorers berättelse angående granskning af 1858 års
räkenskaper.
Vidkommande dernäst framställningen uti nu ifrågavarande revisionsberättelses
4 §, angående materialförrådens vid Flottans Carlskrona station inventering hvart ni¬
onde eller tionde år, så och enär. efter hvad Revisorerue äfven tillkännagifvit, deras åsigt
härutinnan är med Förvaltningens öfverensstämmande, torde något vidare yttrande i
denna fråga icke vara af behofvet påkalladt.
Hvad slutligen beträffar anmärkningarne i revisionsberättelsens 6 §, att skiljak¬
tigheter befunnits emellan såväl balanser som särskilda konti i Stockholms stations
och derunder lydande depöts i Götheborg räkenskaper, samt att för den sednare sak¬
nats en »för år» å särskilda titlar äfslutad räkenskap m. m., får Förvaltningen under¬
dånigst hänvisa till hvad i berörde afseenden blifvit af Befälhafvaren vid förenämnda
station anfördt samt för egen del tillägga, att tiden, efter det Stations-befälhafvarens
underdåniga yttrande inkommit, icke medgifvit, att, i anledning af ifrågavarande an¬
märkningar, ingå i undersökning, huruvida någon förändring af nu gällande föreskrifter,
rörande räkenskapsföringen vid Flottans förberörda station och depot, i och för vin¬
nande af de utaf Statsrevisorerne åsyftade rättelser, må, utöfver de åtgärder, som Sta-
tions-befälhafvaren anmält sig hafva vidtagit, erfordras; skolande Förvaltningen, efter
pröfning af förhållandena uti ifrågavarande hänseende, förordna om de förändringar, som
kunna påkallas och af Förvaltningen bero, eller till Eders Kongl. Maj:t ingå med de
underdåniga framställningar, hvartill ämnet kan föranleda.
Remissakten åtföljer; och Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. S. m EHSTEDT.
C. B. LILLIEHÖÖK. J. B. KLEMAN.
C. E. HOLM,
Referent.
Stockholm den 3 Januari 1862.
A. Falkenstedt.
— 311 -
T. f. Befälhafvande Amira¬
lens vid Carlskrona station
af Flottan
underdåniga yttrande, i fråga om
1861 års Revisorers framställningar
vid granskning at denna stations rä¬
kenskaper.
Underdånigt Utlåtande.
Med föranledande af Rikets Ständers Revisorers afgifne berättelse, örn gransk¬
ning af statsverkets med flera allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859,
och dervid i 2 § af anmärkningarne vid Kongl. Förvaltningens af sjöärendena med lots- och
fyrinrättningen saint Sjökarte-kontoret äfvensom Kongl. Flottans stationers i Carlskrona
och Stockholm samt depöts i Götheborg räkenskaper gjorda framställning, om förän¬
dring i boktöringssättet. derhän, att hvarje fartyg af större cert må erhålla särskildt
konto, hvarigenom en lätt och klar öfversigt af den på hvarje fartyg belöpande kost¬
nad otvifvelaktigt bör kunna vinnas, så får jag underdånigst andraga, att enahanda
framställning blifvit gjord af förra årets Statsrevisorer, och har jag såväl sorn dåva¬
rande Befälhafvande Amiralen, vice Amiralen och Kommendören med Stora Korset af
Eders Maj:ts Svärds-orden m. m. S. von Krusenstierna, enligt dess underdåniga utlå¬
tande don 6 December 1860, icke kunnat undgå att inse riktigheten af gjorde yrkan¬
det, men måste ock instämma i hans underdåniga yttrande derom, att då all beräk¬
ning af värden för särskilda arbeten icke kan annorlunda åstadkommas, än genom ex-
trahering af alla journaler öfver den materiel, som åtgått ej allenast vid arbetsposter,
utan ock i alla de särskilda verkstäder, der för ett fartyg tillverkas tacklings- och in-
ventarie-persedlar af alla slag, samt materialiernes och persedlarnes derefter skeende
uträkning i penningevärde, likaså alla dagsverkenas extrahering efter de olika folk—
klasserne och dagspenningarne, samt dessas och den åt timmermännen bestådde rågs
eller det åt matroser och båtsmän bestådde bröds uträknande i penningebelopp, till hvilka
ökade arbeten blifvit föreslagne 3:ne Karomarskrifvare-biträden, för hvilka en kostnad
af 2,400 h':dr Runt årligen skulle komma att utgå och hvarigenom det åsyftade ända¬
målet skulle kunna vinnas, helst jag icke heller anser möjligt, att med den minskade
civilpersonalen kunna åstadkomma alltjemt ökade arbeten; så får jag, för åstadkom¬
mande af livad Rikets Ständers Revisorer sålunda föreslagit, underdånigst tillstyrka
den förut ifrågasatte tillökningen af 3:ne civile tjenstemän med 800 R:dr R:mt årlig
lön hvardera.
— 312 —
Vid 4 §, om inventering af materialförrådet i Carlskrona livart 9:de eller 10:de
år, har jag ej något att tillägga.
Carlskrona, Befälhafvande Amiralens kansli, den 28 December 1861.
Efter nådigste förordnande:
ADOLF PRINTZENSKÖLD.
G. Trägårdh.
Befiilliafvarens för Kongl.
Flottans station i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
åtskillige uti 1861 års revisionsberät¬
telse förekommande anmärkningar.
Underdånigt Utlåtande.
Anbefalld att, i anledning af Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse om
verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, afgifva underdånigt^utlåtande, i hvad rörer
Kongl. Flottans station i Stockholm och depot i Götheborg, får jag, till åtlydnad häraf,
underdånigst anföra:
Vid § 2,
Innefattande förslag, »att hvarje fartyg af större cert må erhålla särskildt konto»,
att, sedan jag lörlidet år, i anledning af dåvarande Revisorers framställning, yttrat mig
i ämnet, jag dervid icke liar annat att erinra, än att, derest förslaget skulle vinna bi¬
fall och äfven vid denna station, hvarest för närvarande icke finnas fartyg, som synas
vara att hänföra till de af Revisorerne åsyftade, komma att få någon väsendtlig till—
lämpning, sådant sannolikt skulle föranleda behof af tillökning i civilpersonalens antal.
Vid § 3.
Att, i anledning af det deruti förekommande, tillförene tillstyrkta förslag om de
nu skiljda anslagens till Flottans nybyggnad och underhåll sammanförande under en
enda titel, något vidare yttrande från min sida ej torde erfordras.
— 313 —
Vid § 4,
Hvaruti Revisorerne, lika med Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, ansett in¬
ventering af stationernas förråd böra företagas endast hvart 9:de eller 10:de år, att äf¬
ven härvid ej är något att af mig vidare anföra.
Vid § 6.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, hurusom på flera ställen i Stockholms
stations och Götheborgs depöts räkenskaper förofunnits skiljaktigheter emellan såväl
balanser som de särskilda konti; men, då Revisorerne icke närmare angifvit dessa skilj¬
aktigheter, är jag ej i tillfälle att annorlunda än i allmänhet kunna yttra mig der¬
öfver; och får derföre, efter att hafva i anledning af anmärkningarne infordrat stationens
Kammar-, Sjömilis- och Varfskontors yttrande, underdånigst förklara, att, enligt hvad
vederbörande upplyst, der skiljaktigheter emellan balanser förekommit, sådane varit
föranledda dels deraf, att vid en tidsperiod långt före den, som nu verkställda revi¬
sion omfattat, vid ett års slut befintliga oliqviderade så kallade nummerförskotter icke
blifvit uti ingående balansen af påföljande års kassaräkning upptagna, ehuru i hufvud-
boken behörigen observerade, dels ock deraf, att den kontanta behållning, som före-
fanns vid Götheborgs depot, då Stockholms station, på grund af Kongl. Majits nådiga
bref den 11 Oktober 1854, öfvertog redovisningsbestyret för depöten, icke ingått i sta¬
tionens kassa och följaktligen ej heller i dess kassaräkning, men väl blifvit i hufvud-
boken vederbörligen iakttagen; och att, om skiljaktighet emellan de särskilda konti
förekommit, grunden dertill vore, att meded blifvit uti kassaräkningen å oriktiga titlar
antingen uppdebiterade eller afförda, hvilket vid hufvudbokens uppgörande rättats.
Då emellertid Rikets Ständers Revisorer kommit till visshet derom, att räken¬
skaperna i hufvudsak lemna öfverensstämmande resultat, hvilket synes vara det vä-
sendtligaste, torde jag härvid blott behöfva tillägga, att såväl i afseende å inlevere-
ring af behållningen i Götheborgs depot, som i öfrigt blifvit meddelade föreskrifter,
hvarigenom skiljaktigheter af den anmärkta beskaffenheten böra förekommas.
Beträffande den i Stockholms stations hufvudbok intagna redovisningen för Gö¬
theborgs depot, hafva Rikets Ständers revisorer anmärkt, att vid Götheborgs depot
icke finnes någon särskild hufvudräkning eller »för år» å särskilda titlar afslutad rä¬
kenskap; hvadan och då den nu granskade räkenskapen för depöten innefattat kassa¬
journaler för 4:de qvartalet år 1858 samt l:sta, 2:dra och 3:dje qvartalen 1859, med
deröfver vid Stockholms station upprättade tvenne summariska sammandrag, saint någon
fullständig redovisning således icke funnits för utgifterna under ifrågavarande år vid
depöten, det ock för Revisorerne varit omöjligt inhemta, huru och på hvad sätt ansla¬
get för året blifvit användt.
I anledning häraf får jag underdånigst upplysa, att redovisningen för Götheborgs
depot är upprättad i enlighet med föreskrifterna i Kongl. Maj:ts under den 10 Oktober
J854 för tjenstgöringen vid depöten fastställda reglemente, i hvars 5:te §, bland annat,
40
— 314 —
stadgas: »att inora en månad efter hvarje qvartals slut skall till Stations-befälhafvaren
»öfversändas redogörelse för det nästförutgångna qvartalets utbetalningar, upprättad
»efter det formulär, som gäller i afseende på fartygs-befälhafvares redovisning för me¬
ndel till sjöexpedition, hvilken redogörelse af stationens Revisor granskas och sedan
»ingår uti stationens kassaräkning; börande all kontant inkomst och utgift vid depöten
»betraktas såsom förskottsvis gjord för Stockholms stations räkning». Häraf följer, att
någon så-dan särskild hufvudräkning eller för år på särskilda titlar afslutad räkenskap,
som Revisorernes anmärkning åsyftat, icke kan finnas hvarken vid depöten eller här¬
städes för depötens räkning. Orsaken dertill att endast lista, 2:dra och 3:dje qvar-
talernas redogörelse för depöten ingå i löpande årets räkenskaper för stationen, ligger
uti den af Kongl. Förvaltningen af sjöärendena den 30 November 1852 meddelade fö¬
reskrift, att räkenskaperna skola med kalenderår afslutas. Då 4:de qvartalets redo¬
görelse för depöten ej kan afgifvas och stationen tillhandakomma samt hinna granskas
och slutligen åtgärdas förr än måhända 2 till 3 månader inpå ett följande år, är det
naturligt att, så länge nu gällande stadganden skola efterlefvas, nämnde qvartals re¬
dogörelse icke kan ingå i samina års räkenskaper för Stockholms station, hvilka skola
med årets utgång afslutas. Att efteråt intaga 4:de qvartalets redogörelse för depöten
i samma års räkenskaper för stationen, vore ett fel, hvarigenom räkenskapen klofve
oriktig, enär den kotnme att utvisa ett resultat, olika med det förhållande, som här
ägde rum vid redogörelsesårets slut. Ett sådant intagande efteråt af specialräkningar
för det tilländalupna åiet äger ej heller rum i afseende å stationen. Sålunda kan t.
ex. aflöningen för December månad till Kronans manskap och daglönarne vid varfvet
afföras först i påföljande årets räkenskap, af det skäl att aflöningsuträkningarne för
nämnde personal, enligt gällande föreskrifter, upprättas först sedan månaden til lända—
lupit. Likaså är förhållandet med andra utgifter, hvilka afse ett föregående år, men
ske först sedan det påföljande ingått.
Sjelfva sättet för depötens redogöi’elses intagande i stationens kassaräkning stöd¬
jer sig på 1T:de punkten uti den stationen år 1850 meddelade »underrättelse rörande
»tillämpningen af de för Kongl. Förvaltningen af sjöärendena och Kongl. Flottans sta-
»tioner i underdånighet föreslagna formulärer till hufvudbok och kassaräkning, m. m.»,
så lydande: »Öfver flera efter hvarandra liggande verifikationer, hvilka tillhöra sam-
»ma intägt eller utgift, kan ett omslag eller sammandrag upprättas, som hänvisar till
»hvar och en af verifikationerna, i hvilket fall endast totalbeloppet i kassaräkningen upp-
»tages med hänvisning till sammandraget». I enlighet härmed har också förfarits vid
intagandet i stationens räkenskaper af redovisningen för Götheborgs depot. Att de till
depötens kassajournaler hörande verifikationer, hvilka förenas med verifikationerna till
stationens kassaräkning i den ordning nämnde journaler deri ingå, i följd häraf få an¬
dra folienummer än dem, hvarunder de äro upptagne i depötens kassajournaler, är na¬
turligt; och förklaras härigenom den af Revisorerne anmärkta omständighet, att de i
sistnämnda journaler upptagna folier icke hänvisa till motsvarande folier i verifika-
tionsböckerna.
Stockholm af Kongl. Flottans Stations-befälhafvares kansli den 16 December 1861.
JOII. LILLIEHÖÖK.
<7. Å. /Sundin,
— 315 —
Kon??]. Fångvårds-styrelscns
underdåniga utlåtande, angående en
af Rikets Ständers Revisorer gjord
anmärkning vid fångvårds-räkenskapen
lör år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 14 nästlidne November liar Eders Kongl. Majit beha¬
gat infordra Fångvårds-styrelsens underdåniga utlåtande öfver meddeladt transsumt af
Rikets Ständers Revisorers den 14 nästförutgångne Oktober afgifna berättelse angående
granskning af statsverkets med flera allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvalt¬
ning år 1859, af hvilket transsumt inhemtas, att, sedan vid en föregående statsrevision
hemstäldt blifvit, att vid fångvårds-räkenskapen måtte fogas afskrifter af sådane proto¬
koll, deruti redogörelse meddelades öfver förloppet af de entreprenad-auktioner, vid
hvilka för fångvården erforderliga effekter och förnödenheter blifvit upphandlade. Rikets
sednast församlade Ständers Revisorer under granskning n af de till fångvården hörande
räkenskaper skola erfarit olägenheten deraf, att vid en del af dessa saknats sådane
handlingar, hvilka lemnade fullständig upplysning rörande anskaffningen medelst uppköp
å offentlig auktion af fångvårds-förnödenheter; hvadan Revisorerne, hvilka förmodat, att
den föregående framställningen i ämnet, med afseende å hvad Fångvårds-styrelsen der¬
om yttrat, ej kommit att leda till någon åtgärd, funnit sig böra hemställa, att åtmin¬
stone de kontrakt, sorn för sådant ändamål af Fångvårds-styrelsen eller å dess vägnar
med vederbörande afslutas, mätte antingen i original eller afskrift räkenskapen biläggas.
Med anledning af hvad sålunda af Revisorerne blifvit framstäldt har Styrelsen
uti cirkulär denna dag erinrat vederbörande att, då förnödenheter för fångvården å auk¬
tion uppköpas, sådan handling, som innefattar det aftal eller beslut, hvarigenom för¬
nödenheternas pris blifvit bestämda, alltid bör, till verificerande af utgiften, i original
eller bestyrkt afskrift vid räkenskapen fogas; hvilket Styrelsen, till följd af den nådiga
remissen, skolat härmedelst i underdånighet anmäla.
Remisshandlingarne återställas i underdånighet; och Styrelsen framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts’
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE.
R. TII. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 20 December 1861.
L. A. F. Lindencrona.
— 316 —
Stuteri-öfverstyrelsens
underdåniga utlåtande öfver 2:ne i
1861 års revisionsberättelse förekom¬
mande anmärkningar vid gransknin¬
gen af Strömsholms stuteris räken¬
skaper.
Storm äktigste, Aller 11 ådigste Konung!
Uti afgifven underdånig berättelse om verkställd granskning af statsverkets med
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, hafva Rikets Stän¬
ders Revisorer, bland annat, förmält, hurusom af räkenskaperna för Strömsholms stuteri
inhemtats, att derstädes fortfarande följes en af öfrige stuterier i riket såsom både kost¬
sam och mindre ändamålsenlig redan frångången method, att till landsorterne utsända,
s. k. vandringshingstar, och att kostnaden för 35 sådane hingstar år 1859 utgjort 9,208
R:dr 69 öre; yttrande Revisorerne den åsigt, att om hingstarne, i stället att kringsän¬
das, antingen afyttrades till liingstföreningarne mot någon skälig rabatt eller öfverlem-
nades åt enskilda personer, med skyldighet att ansvara för kreaturens behöriga vård
och underhåll, men med rättighet att uppbära inflytande språngafgifter, stuteriet der¬
igenom skulle befrias från den icke obetydliga utgiften för dessa djurs underhåll; hvar¬
jemte Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att uti den balansrelation, som finnes
bilagd förberörde räkenskaper, de från förutgångna revisionsår balanserade osäkra for¬
dringar upptagas till 1,742 R:dr 71 öre, utan att visadt vore, hvilka åtgärder till for-
dringarnes indrifning under året blifvit vidtagne.
Genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober anbefalld att häröfver inkom¬
ma med utlåtande, får Stuteri-öfverstyrelsen underdånigst anföra följande:
Att genom öfverlåtande af Kronans landtbeskällare åt enskilde personer befria
det allmänna från de med dessa djurs underhåll celi årliga transportering förknippade
kostnader är en tanke, som ligger nära till hands och som säkert långt för detta vun¬
nit allmän tillämpning både här och i andra länder, hvarest hingst-depöter med stora
omkostnader underhållas, hade ej erfarenheten visat, att dermed följde olägenheter,
öfvervägande den fördel, derigenom vinnes. Ett stuteri är och måste alltid blifva en
kostsam inrättning, och de hästar, hvilka der uppdragas, äro följaktligen i samma mån
dyrbara; men värdet hos en sådan häst, då han med constant race förenar fullgoda
egenskaper, bör rättvisligen icke annorlunda bedömas än med hänsyn till hvad han så¬
som afvelsdjur kan komma att verka till förädlande af sitt slägte, och ju längre tiden
för hans verksamhet varar destomera återgäldar han äfven hvad hans egen uppfödning
kostat. Att stuteriernas hingstar ännu vid en ålder af tjugu år och derutöfver befinnas
tjenstbare är icke sällsynt; att samma förhållande inträffar med dem, hvilka såsom
unga derifrån skiljas, äger Stuteri-öfverstyrelsen anledning betvifla.
— 317 —
För att bereda tillfällen till betäckning i de provinser, hvilkas aflägsna läge från
stuterierna icke medgifvit ditsändning af hingstar under språngtiden, hafva landtbeskäl-
lare redan för lång tid tillbaka varit stationerade hos enskilde personer mot skälig er¬
sättning för underhållskostnaden, men, oaktadt dessa personer varit kända för redbarhet
och ordentlighet samt icke den ringaste anledning förefunnits att hingstarne blifvit obe¬
hörigt begagnade eller vanvårdade, hafva dessa hästar likväl ej medfört den nytta man
af dem väntat, då de flesta efter tre ä fyra år förlorat allmänhetens förtroende, blifvit
föga anlitade samt redan före uppnådda 14 å 15 år varit otjenstbare. Exempel saknas
till och med ej, att hingstar, återtagne, emedan de i stationsorten ansetts såsom beskäl¬
are oförmögne, sedermera under flera år med fördel begagnats vid stuteriet såsom så-
dane. Orsaken till här uppgifna förhållanden ligger påtagligen i den rationelt afpassade
behandling kreaturen kunna erhålla vid en anstalt, hvarest allt finnes anordnadt uteslu¬
tande med afseende på deras vårdande, såsom ändamålsenliga stallar, täckta ridbanor
för motionering vid ogynnsam väderlek eller under årstid, då halka och snö göra denna
öfning förenad med våda, tillgång till erfaren läkare, sorn dagligen visiterar hästarne för
att vid första sjukdomsyttring öfvertaga deras behandling, samt slutligen en öfvad, af
befäl kontrollerad stallpersonal, som dygnet om med punktlighet bestrider hästarnes
värd; alla dessa fördelar, hvilka hos den enskilde icke stå att finna, åtminstone ej för¬
enade, måste ovedersägligen, der fråga är om hästens bibehållande, gifva stuteriet ett
bestämdt företräde såsom förvaringsställe för de afvelsdjur, staten med stora omkostna¬
der danat. Också grundar sig Rikets Ständers Revisorers antagande, att idéen om
hingst-depöters ändamålsenlighet skulle vara frångången vid de tvänne andra stuterierna,
på en irring, alldenstund vid Flyinge, hvarest utplacering äger rum, den endast gäller
20 hingstar, under det att 15 fortfarande underhållas såsom depöt-beskällare, samt från
Ottenby, som, i anseende till sitt från fasta landet afskiljda läge, aldrig varit afsedt till
liingst-depöt, likväl årligen utsändas några hingstar till norra delen af Öland och de
orter af Småland, som deraf äro i största behof.
Den med Flyinge-hingstar vidtagna åtgärd har ej heller varit framkallad deraf
att hingst-utföringsmethoden befunnits mindre ändamålsenlig, utan föranleddes densamma
af nödvändighet att bereda utrymme och tillgång för det nya stuteri, hvarmed år 1849
gjordes början vid denna kungsgård och vid hvilket tillfälle de hingstar, som voro minst
passande att bibehålla för stuteriet, i stället att till låga priser försäljas och derigenom
gå förlorade för afveln, öfvertogos af enskilda personer utan anspråk på ersättning för
underhållet, men med åliggande att ställa dem allmänheten tillhanda. Denna anordning
har sedermera fortfarit, emedan, om också de utplacerade hingstarne varit något mindre
anlitade än de vid stuteriet qvarstående, någon väsendtlig anledning till förändring i den
en gång vidtagna åtgärden icke förekommit; men orsaken härtill torde rätteligen böra
sökas uti de för Skäne egna förhållanden, att dervarande betydliga egendomar merändels
äro i besittning af de utvägar, som utgöra vilkoret för dyrbarare hästars behöriga vår¬
dande samt framför allt deruti, att vanan vid hästens behandling hos Skånska allmogen
är sä allmän, att erfarne stalldrängar derstädes kunna erhållas med vida mindre svå¬
righet än i andra orter; hvartill kommer, att närheten till stuteriet sätter dess Chef i
i tillfälle att någorlunda aktgifva sättet hvaruppå hästarne vårdas.
Med antagande att de förhållanden, som gälla för Skåne äfven kunde, om ock
undantagsvis, förefinnas på andra ställen inom riket, begärde och erhöll Stuteri-öfver-
styrelsen år 1851 Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att jemväl från Strömsholm ut¬
sätta hingstar hos enskilda personer till kostnadsfri vård; ett medgifvande, sorn dock
hitintills föga kunnat begagnas, då, utom i Skåne, ingen benägenhet visat sig att ingå
— 318 —
så beskaffade, med både utgifter och ansvar förenade förbindelser. Skulle, med den
tilltagande båg för hästkulturen, hvaraf hingstföreningarne utgöra en yttring, tillfällen
framdeles yppa sig att utplacera hingstar mot föreningarnes förbindelser att för dem
ansvara, skall hinder derför oj möta; men att, såsom Rikets Ständers Revisorer angifva,
tillämpa denna method ända derhän, att genom hingstarnes utplacering eller försäljning
mot rabatt till föreningarne, den vid Strömsholm underhållna depot helt och hållet till-
intetgöres, afstyrker Stuteri-öfverstyrelsen på det högsta, öfvertygad att dessa hästar
så snart koinme att förlora användbarhet för afveln samt erfordrade en så tät omsätt¬
ning, att stuteriets produktion icke försloge för deras remonterande och att således inom
få decennier en brist på hingstar skulle yppa sig, hvars afhjelpande sedermera koinme
att erfordra lång tid och betydliga kostnader.
Beträffande slutligen det af Rikets Ständers Revisorer uppgifna förhållande, att
den balansrelation, som finnes bilagd Strömsholms stuteri-redogörehse för år 1859, icke
utvisar om och hvilka åtgärder under året vidtagits för att indrifva stuteriets osäkra
fordringar, får Stuteri-öfverstyrelsen upplysa, att Intendenten Adlerstam, hvilken redo¬
visningen för det ifrågavarande året ålegat, redan den 1 Januari 1860 atled, hvarigenom
svårighet mött att vinna tillförlitlig kännedom om hans åtgöranden i berörda afseende.
Den nådiga remisshandlingen återställes; och Stuteri-öf.erstyrelsen framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
1). SILFVERSTOLPE.
Stockholm den 31 December 1861. J. A. Lundström.
Styrelsens öfver Stamliollän-
derierna
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Stamholliinderiernas förvaltning och
räkenskaper för år 1859.
Underdånigste Memorial.
Genom nådig remiss af den IS sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majit
täckts infordra Stamholländeri-styrelsens underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
— 319 —
Ständers Revisorer gjorda anmärkningar i afseende på stamholländeriernas förvaltning
och räkenskaper för år 1859; och får, med anledning deraf, Styrelsen, jemte remiss¬
handlingens återställande, i underdånighet andraga följande:
§ 1.
Yid förflyttningar af statens stamholländerier måste Stamholländeri-styrelsen
alltid fästa sin uppmärksamhet å en mängd förhållanden, som inverka på valet af så¬
väl station, som de för hvarje särskildt ställe bestämda djur. Lokalens beskaffenhet
och läge, ägarens eller vårdarens personlighet, transportens längd och sättet för dess
verkställande m. m. äro omständigheter, som här måste tagas i noga beräkning. Hvad
beträffar flyttningen till Warpnäs i Wermland af det förut på Jordberga i Skåne be¬
fintliga holländeriet, så bestod detta af dels äldre och dels yngre kor, de flesta mjöl¬
kande, hvilka, till följd af förhållanden, som det ej berott på Styrelsen att förekomma,
påkallade såväl nödvändigheten af försigtighet vid transporten, som visshet att de vid
framkomsten med omsorg och sakkännedom vårdades. Att drifva dessa djur den om¬
kring 33 mil långa landvägen från trakten af Ystad till det 2 mil norr om Jönköping
belägna Drettinge, hade icke utan ett högst menligt inflytande och måhända våda för
stamhjordens fortfarande bestånd varit möjligt. Sjötransport måste derför väljas; men
denna var till Carlstad kortare och följaktligen billigare, än den till Jönköping; hvartill
korn, att Styrelsen ansåg sig kunna påräkna en särdeles omsorgsfull vård för djuren på
Warpnäs, hvars ägare sjelf är å stället bosatt, en fördel, som icke kunde väntas vid
Drettinge, enär dess ägare, Ofverståthållaren m. m. Herr Grefve Hamilton, är större de¬
len af äret boende i Stockholm; och hade dessutom Styrelsen, vedan innan någon flytt¬
ning af holländeriet å Jordberga ännu var i fråga, träffat aftal med Grefve Hamilton
om uppställandet på Drettinge af de vid Gammalstorp på förhand betingade djuren.
Dessa från Gammalstorp till Drettinge förflyttade djur bestodo, utom ett par
tjurar, till stor del af unga, icke ännu mjölkande qvigor, som utan svårighet kunde ut¬
härda den jemförelsevis korta landtransporten mellan nyssberörda begge ställen.
Genom hvad Styrelsen sålunda i underdånighet anfört torde vara ådagalagdt, att
den af Rikets Ständers Revisorer antydda besparing icke varit verkställbar utan äfven-
tyrandet af en sannolikt vida större och känbarare förlust.
§ 2.
Hvad angår den af Revisorerne framställda begäran att, jemte uppgift om an¬
talet af tjurar och kor vid alla stamholländerier i riket, äfven en fullständig utredning
om samtliga stamholländeriernas förvaltning, afkastning och tillstånd måtte hädanefter
åtfölja den berättelse, som det borde åligga Stamholländeri-styrelsen att bifoga den år¬
liga räkenskapen, så får Styrelsen i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att en berättelse, innefattande alla dessa ämnen, årligen blifvit
af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:t inlemnad genom Eders Kongl. Maj:ts Civil-departe-
ment, hvarest den utan tvifvel varit för Rikets Ständers Revisorer tillgänglig; och anser
Stamholländeri-styrelsen, att det af Revisorerne afsedda ändamålet lämpligast skulle
vinnas, om Eders Kongl. Maj;t täcktes anbefalla Styrelsen, att vid den årligen till Eders
— 320 —
Kongl. Majits och Rikets Kammar-rätt ingående räkenskapen bifoga en afskrift at den
till Eders Kongl. Majit sednast afgifna årsberättelsen.
§ 3.
Den genom förbiseende vid aflemnandet af 1859 års räkenskap icke bifogade ve¬
rifikationen N:o 35, rörande kostnaden för undertecknad redogörares resa till England,
för uppköp af djur, har numera blifvit samma räkenskap bifogad.
Den af Kongl. Majit i nåder tillförordnade Stamholländeri-styrelse:
A. E. WIRSÉN.
J. Tli. Nathhorst.
Stockholm den 31 December 1861.
Landtbruks--akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
om underlåten brandförsäkring af åt¬
skilliga byggnader vid Akademiens
experimentalfält.
Underdånigste Memorial.
I den berättelse, som Rikets Ständers Revisorer den 14 sistlidne Oktober af-
gifvit, angående granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1859, förekommer, hurusom Revisorerne vid granskning af Landtbruks-
akademiens räkenskaper funnit, att af Akademiens vid experimentalfältet befintliga bo¬
nings- och uthus, nio blifvit brandförsäkrade, men att detta ej vore förhållandet med en
del andra byggnader derstädes, hvilket förefallit Revisorerne destomera anmärkningsvärdt,
som bland sistnämnde byggnader befunnes spanmålsmagasinet, hvilket åter i räkenska¬
pen upptagits till ett värde, öfverstigande fem af de redan brandförsäkrade lägenheternas;
uttalande Revisorerne den åsigten, att då många tillfällen nu för tiden erbjödo sig till
erhållande af brandförsäkringar på billiga vilkor, Akademien icke borde lemna dessa
obegagnade, för att låta försäkra åtminstone de byggnader, hvilka äga något större värde,
och derigenom betrygga Akademien för förluster, som vid en inträffande olyckshändelse
eljest så lätt kunde uppstå.
Öfver hvad sålunda anmärkt blifvit har Eders Kongl. Muj.t, genom nådig remiss
den 18 nästlidne Oktober, infordrat Akademiens underdåniga utlåtande, till följd hvaraf
Akademien i underdånighet får andraga följande;
— 321 —
Enligt de vid experimentalfältet förda räkenskaper, äga dervarande åbyggnader
ett värde af R:dr 57,670: 42.
hvaraf mot brandskada försäkrats „ 44,485: 50.
så att oförsäkrade värdet utgör R:dr 13,184: 92.
I senare tider verkställda reparationer och tillbyggnader
vid de äldre, brandförsäkrade husen bokföras emellertid för ett
belopp af „ 10,810: 79.
hvadan byggnader för allenast återstående R:mt R:dr 2,374: 13.
ännu icke mot brandskada försäkrats; varande dessa byggnader ett spanmålsmagasin,
en smedja, ett öppet skjul och ett afträdeshus.
Att sistnämnde, för längre tid sedan nppförda byggnader icke blifvit brandför¬
säkrade, har ntan tvifvel föranledts deraf, att de alla äro temligen aflägse belägne från
med eldstäder försedde åbyggnader, — smedjan uppförd af sten, under tegeltak, i en
afsides belägen skogsbacke. Som emellertid numera, till följd af skedd förändring i fäl¬
tets ekonomi, en magasinet närgränsande byggnad blifvit inredd till koladugård, i hvil¬
ken ljus under den mörkare årstiden begagnas, har Akademiens Förvaltnings-kommitté
redan sistlidne höst beslutit, att så snart årets reparationsarbeten hunnit afslutas, brand¬
försäkring bör sökas såväl för ifrågavarande magasin, som äfven för de tillbyggnader och
reparationer å förut brandförsäkrade hus, genom hvilka desse sednare kunna anses hafva
erhållit ökadt värde.
Den nådiga remissen återställes. Stockholm den 14 December 1861.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G. MÖRNER.
1. s.
Carl Rydqvist.
Styrelsens öfver Ultnna
LandtbruUs-institut
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Institutets räkenskaper och förvaltning
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Styrelsen för Ultuna Landtbruks¬
institut härmed afgifva underdånig förklaring öfver de af Rikets Ständers Revisorer vid
Institutets räkenskaper och förvaltning för år 1859 gjorda anmärkningar.
— 322 —
Beträffande först Institutets jordbruk och dess afkastning under bemälde år, så
har det ofördelaktiga resultat, sorn årsräkenskapep utvisar, helt och hållet varit bero¬
ende af väderleksförhållanden, som i högsta grad voro missgynnande för de odlade så¬
väl sädes- som foderväxterna, och hvaraf under år 1859 icke ensamt Ultuna, utan hela
Upsala län haft stort mehn. Så uppgifves i Hushållnings-sällskapets handlingar för
sagde år (sid. 20, 21) att »afkastningen af årsväxten lidit så af frost som synnerligast
af torka. Under hösten 1858 led sädesbrodden af den ihållande bristen på nederbörd
och skadades under vintern, då marken förblef bar samt föga tillfrusen. Våren 1859
var torr och kall och befordrade sålunda ej synnerligen växtligheten kos den jemförelse¬
vis svaga höstbrodden. Vårsådden försiggick under torr och kall väderlek, och såväl
höst- som vårsådden, men isynnerhet foderväxterna, hämmades i sin utveckling genom
den tidigt inträdande och nästan hela sommaren ihållande starka torkan». I trakten af
Upsala föll ifrån den 21 April till den 6 Juli icke något regn, och den äfven längre
fram på sommaren fortfarande starka torkan skadade icke endast höst- och vårsädet,
utan gräsväxten å de insådda vallarna samt å beteshagarna och ängarna, hvarföre man
vid Ultuna nödgades frampå sommaren upplåta vissa delar af den oslagna Kungsängen
till bete åt stamholländeri-djuren, då de vanliga, annars tillräckliga betena voro alldeles
förbrända. Genom torkan minskades öfverallt i länet höskörden högst betydligt och vid
Ultuna blef minskningen så mycket större, som omkring en tredjedel af den naturliga
ängen måste i brist på annat bete uppoffras till kreaturens underhåll före höbergningen-
Följden häraf blef att för ladugårdens underhåll följande vinter vida större kostnader
än vanligt fingo vidkännas, och dessa, i förening med den knappa sädesskörden, som un¬
der året erhållits, torde lemna tillräcklig förklaring till det ogynnsamma resultatet med
Ultuna jordbruk under år 1859. Under detta år sammanträffade sålunda flera »mera
ovanliga förhållanden», hvilka gjorde att jordbruket^ icke ensamt vid Ultuna, utan vid
de aldra flesta egendomar inom länet gaf förlust, såsom villigt torde medgifvas af alla
ortens jordbrukare, hvilka fört räkning och bok öfver sin hushållning, så att de kunna
tillförlitligen med hvarandra jemföra inkomster och utgifter för sagde år. — Revisorerne
hafva, efter beräkning af utsädet och afkastningen i korntal, antydt, att sädesskörden
vid Ultuna år 1859 skulle varit »fullt medelmåttig», hvadan sålunda skulle kunna slu¬
tas, att årets spanmålsskörd icke borde kunna anses hafva lemnat någon förlust eller
föranledt minskade inkomster, och dock var detta händelsen, så att efter sådda 17
tunnor 28 kappar hvete, på 38 tunnland 10 kappland, skördades endast 83 tunnor 4
kappar eller ej fullt 3 tunnor på tunnlandet; af korn såddes 24 tunnor 8 kappar på 32
tunnland och skördades 69 tunnor 24 kappar eller ej mer än något öfver 2 tunnor på
tunnlandet, och äfven den andra säden lemnade så i kärna som i halm en högst otill¬
fredsställande skörd, om man afser den besådda arealen och icke ensamt dömer efter
korntalet i förhållande till utsädet. Vid Ultuna radsås större delen af säden. Härige¬
nom blir utsädet på tunnlandet betydligen mindre än mot vid bredsådd, och korntals-
beräkningen är härvid icke på vanligt sätt tillämplig, likasom densamma i allmänhet
alltid lemnar ett högst osäkert resultat. Att torkan 1859 verkade en betydlig minsk¬
ning i sädesskörden vid Ultuna visar sig ock bäst deraf, att då under det föregående,
icke heller särdeles gynnsamma året 1858 efter ungefärligen lika stort utsäde skördades
1,932 tunnor spanmål, erhöllos 1859 ej mera än 1,429 tunnor, och hvarå värdeskill¬
naden utgjorde 7,917 R:dr. Minskningen i egendomens afkastning blef en naturlig följd
af denna skillnad i inkomsten af sädesskörden samt af de dryga extra utgifterna för
uppköp af betydliga qvantiteter halm och rapskakor; in. m. för framfödandet af ladu¬
gården, som väl för tillfället minskades, men ändå ej kunde i större skala reduceras,
då densamma utgjordes af dyrbara racedjur. Sådana »mera ovanliga» missgynnande för¬
hållanden, som nu inträffade, stå icke i någon jordbrukares makt att förekomma eller
afhjelpa. Beskaffenheten af en egendoms skötsel bör derföre icke bedömas efter slika
undantagsförhållanden, hvilka ock, till lycka så för den enskilde som för det allmänna,
mindre ofta förekomma. Det är ock en glädje för Institutets Styrelse att för Eders
Kongl. Majit härmed underdånigst få anmäla, att likasom skördarne före åren 1858 och
1859 varit stundom mera, stundom mindre rika, hafva de under sistförflutna båda åren
slagit väl ut. Så har Ultuna och i sambruk dermed varande Granebergs jordbruk för
år 1860, enligt härom till Eders Kongl. Majit förut afgifven underdånig berättelse, lem-
nat i ren behållning 15,067 Ridr 48 öre, oberäknadt de vid räkenskapens afslutning
ännu ej influtne arrendemedeln för året, hvilka uppgått till 2,584 Ridr 18 öre. Tilläg¬
ges denna summa till förbemälde, så visar det sig, att Ultuna kungsladugård har för år
1860 lemnat i ren kontant behållning 17,651 Ridr 66 öre, hvilken summa mer än väl
betäcker förlagskostnaden samt torde kunna anses tillfredsställande, då hela årsinkom¬
sten af Ultuna kungsladugård, innan densamma uppläts till landtbruks-institut, endast
uppgick till 6,000 Ridr Rimt. Så stor afkastning, som under sistnämnde år, kan na¬
turligtvis icke alltid påräknas, då goda och onda år städse omvexla, och hvad under de
goda åren erhålles i öfverskott kan och bör betraktas såsom den grundfond, på hvilken
jordbrukaren har att assignera för betäckandet af de förluster, som stundom oundvikli¬
gen drabba honom. Endast efter medeltal af flera år kan den rena behållningen af ett
jordbruk bedömas, samt huru en egendom blifvit skött och förvaltad, och i detta hän¬
seende skall Ultuna Landtbruks-instituts jordbruk icke stå sig illa, om en opartisk jem¬
förelse anställes med öfrige egendomar i orten. Växtföljden å lerjorden var redan än¬
drad innan Revisorernes anmärkning derom delgafs Styrelsen. Förändringen afser an¬
vändandet af tvååriga klöfver- och timothejvallar, i stället för enårig enbär klöfver, som
visat sig mer och mer osäker och derföre måst öfvergifvas.
Beträffande mjölkhushållningen eller resultatet af sjelfva mejeriskötseln, så inhem-
tas af räkenskapens mjölk-, smör- och ostkonto, att af de till mjölkkammaren un¬
der året inkomne 34,638 kannor mjölk, hafva efter 6,708 kannor, som användts till
ost- och smörberedning, erhållits 151 lispund 3 skålpund smör, 35 lispund 10 skålpund
sötmjölks- samt 109 lispund 14 skålpund skummjölks-ost, 2,850 kannor vassla och 912
kannor tjärnmjölk, som realiserats tili en summa af 2,921 Ridr 71 Öre. Afdragas häri¬
från af mejeriförestånderskans lön 100 Ridr, hennes kosthåll 200 Ridr = 300i —
Stat och lön för 3 pigor (lön ä 50, stat å 125) 525: —
För salt, löpen och kryddor 30: —
Ved till mejeriet och boningsrummen för förestånderskan och pigorna, efter
hvad häröfver å mejeriets konto uppdebiterats 388: 8.
Summa Rimt 1,243: 8,
så återstår 1,678 Ridr 63 öre, som gör något öfver 25 öre per kanna för den till me¬
jeriet lemnade mjölken. Då Revisorernes Delegerade vitsordat, att mejeriskolan befunnits
vara på ett »tillfredsställande sätt ordnad», torde sjelfva mjölkhushållningen, som utgör
hufvudsaken för skolan, äfven få anses förtjena samma vitsord, i all synnerhet da den
till mejeriet lemnade mjölken kunnat i ost och smör m, m. realiseras till förbemälde pris.
Hvad som angår gödoxarne och det vid deras konto blifvit anmärkt, så vidhåller
Styrelsen sin förut häröfver afgifna förklaring, att detta endast är en bokföringsfråga,
vid hvilken mindre afseende torde böra fästas, då Institutet varit såväl producent som
konsument af de genom gödningen vunna produkterna. Vidtages vid detta konto be¬
höriga ändringar och rättelser, så kommer det att utvisa vinst, i stället för förlust.
Detta konto skulle då komma att gestalta sig t. ex. sålunda:
— 324 —
Debet.
12 utmönstrade äldre dragoxar, ä 80 R:dr 960: —
9 kappar salt 2: 25,
2 lispund stensalt 1: 56. 3: 81.
312 » gröpe 262: 8.
305 » 6 skålpund rapskakor 238: 13. gQO: 21.
200 tunnor hvita rofvor, 50 tunnor kålrötter och 20 tunnor hvitbetor, öfver¬
hufvud ä 1 R:dr 1 270: —
1,500 lispund hö, å 16 j öre 250: —
900 » halm, å 5 öre 45: —
Skötseln 53: 48.
Vinst 252: 18.
Summa R:mt 2,334: 68.
Credit:
360 lispund 13 skålpund kött, å 4: 50 1,622
12 stycken oxräntor, å 10 R;dr 120
12 » hudar, å 20 R:dr 240
25 lispund 15 skålpund talg, å 9 R:dr 231
120 lass gödsel, å 1 R:dr 120
93.
75.
Summa Runt 2,334:
eller per oxe 21 R:dr 1,5 öre, hvilket icke kan kallas något ofördelaktigt resultat, då
gödningen vid Ultuna bedrifves med utmönstrade dragoxar.
Rörande kosthållningen vid Institutet, så bestriddes densamma under några år af
särskildt härtill antagne entreprenörer. Detta föranledde då ofta tvister och obehaglig¬
heter, och underhållet af Institutets personal föll sig då vida dyrare och var icke så
jemnt och godt, som det sedan hållits genom Institutets eget hushåll. Att det för detta
skulle vara förmånligast, om bröd och dricka för behofvet kunde åstadkommas på stället,
lider icke något tvifvel. Men att brygga och baka för ett hushåll af omkring 100 per¬
soner är ingen småsak samt låter alldeles icke med någon vinst verkställa sig, utan
härtill lämpliga lokaler och med särskildt härtill afsatt arbetspersonal. Då nu sådana
lokaler alldeles saknas vid Ultuna, har man ansett det lämpligast att efter bestämda,
för året uppgjorda priser låta bemälde förnödenhetsartiklar levereras till Institutet af
bagare och bryggare i Upsala, från hvilka de erhållits till samma priser, som betalts för
bröd och dricka till fattig- och arbetshuset i Upsala, hvarvid sålunda väl ingen miss¬
hushållning kan anses vara begången. Kosthållet har, såsom Revisorerne anmärkt, för
räkenskapsåret uppgått till omkring 23,000 R:dr för ett hushåll af 97 personer, deraf
34 lärare, tjenstemän och elever erhållit bättre kost samt 63 lärlingar, drängar och an¬
dre arbetare vanlig arbetskost. Dagportionen har öfverhufvud för det bättre obh för
arbetsbordet sålunda gått till ej fullt 65 öre person, hvilket väl icke kan kallas dyrt,
utan snarare billigt i förhållande till nu rådande höga priser å de flesta lifsförnöäenheter.
- 325 -
Med tacksamhet erkänner Styrelsen Revisorernes erinran om nödvändigheten för
Institutet, att få å Kungsängen uppförda arbetarebostäder jemte ladugårdshus, för att
kunna behörigen sköta dervarande särdeles lofvande odlingar. Behofvet och nödvän¬
digheten häraf har icke undfallit Institutets Styrelse, och vid dess sammankomster har
denna vigtiga fråga flera gånger varit under öfverläggning, såsom protokollen öfver
Styrelsens sammanträden upplysa. Då Ultuna kungsladugård var utarrenderad, bru¬
kades den i äldre tider med till densamma från Ulleråkers och Waksala härader an-
slagne kronodagsverken. Sedan dessa blifvit indragne, hafva sommararbetena till en
stor del måst-bedrifvas med legofolk, såväl under arrendetiden närmast före Institutets
början som derefter. Arbetslönerna, sorn på sednare tiden ansenligt stigit, hafva i
granskapet af Upsala alltid hållit sig ganska höga och ofta öfverstigit det af Reviso¬
rerna såsom så högt antydda priset, I R:dr 50 öre för mans-sommardagsverke. Arbets¬
kostnaden har härigenom fallit sig särdeles dyr, och Institutets Styrelse har nogsamt
erkännt och insett det af Revisorerne nu påpekade behofvet af en annan organisation
af arbetsstyrkan vid Ultuna landtegendom samt äfven gått i författning om uppfö¬
rande af bostäder för gifta arbetare, så långt detsamma med Institutets tillgångar kun¬
nat verkställas. Så hafva sedan institutets början 8 jordtorp blifvit anlagda och be¬
byggda, samt sednast under sista året ett boningshus blifvit uppfört för 4 arbetare¬
familjer; men de för Kungsängen erforderliga betydligare byggnaderna har Styrelsen med
ledsnad sett sig förhindrad att kunna tillvägabringa, då medel härtill helt och hållet
saknats. Som emellertid Ultunas framtid i väsendtlig mån är beroende af att å Kungs¬
ängen nödiga ekonomibyggnader med det snaraste blifva uppförda, har Styrelsen, såväl
häraf som med stöd af Rikets Ständers Revisorers härom uttalade åsigter, ansett sig
böra hos Eders Kongl. Maj:t underdåuigst göra ansökan om ett räntefritt lån för upp¬
förandet af dessa byggnader; å hvilken underdåniga ansökan Styrelsen med tillförsigt
emotser Eders Kongl. Maj-.ts nådiga bifall.
Då de Delegerade af Rikets Ständers Revisorer, som hedrat Institutet med sitt
besök, förklarat Institutets jord vara »med omsorg häfdad», samt »égfehdomens inven-
tariekreatur, särdeles mjölkboskapen, i utmärkt godt skick», så torde detta tillräckligt
tala för det sätt, hvarpå jordbruket och boskapsskötseln yid Institutet bedrifvas. För
Styrelsen har det varit en särdeles tillfredsställelse, att dessa Herrar Delegerade för¬
klarat sin belåtenhet med den i deras närvaro med Institutets elever hållna årsexamen
samt med det sätt, hvarpå mejeriskolan och den nybildade agrikulturkemiska-försöks-
stationen blifvit anordnade och handhafvas, hvarigenom sålunda vitsordats, att de kost¬
nader, sorn på Ultuna Landtbruks-institutet blifvit nedlagda, svara mot det med dem
afsedda vigtiga ändamålet att verka för vår modernärings fortgående utveckling och,
förkofran.
Med undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Ultuna, den 23 December 1861.
underdånigste, tropljgtigste
tjenare och undersåter,
R. VON KRAMER.
J. Arrheniu».
— 326 —
T. f. Chefens för Statistiska
Tabell-kommissionens
Central-byrå
underdåniga utlåtande öfver en af
Rikets Ständers Revisorer år 1861
gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med nådig remiss den 18 sistlidne Oktober å en af Rikets Ständers Revisorer
framställd anmärkning vid Statistiska Tabell-kommissionens räkenskap för året 1859,
har Eders Kongl. Maj:t i nåder täckts infordra mitt underdåniga utlåtande.
Sedan jag åt vederbörande tjenstemän delgifvit denna anmärkning, får jag i
djupaste underdånighet anmäla, att den af Rikets Ständers Revisorer föreskrifne ve¬
derbörliga formen för räkenskapens uppställning skall för framtiden varda iakttagen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
FR. TH. BERG.
Stockholm den 3 December 1861.
Kongl. Kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk¬
ning vid granskning af Östergöthlands
läns landsbok för 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Stunders år 1860 församlade Revisorer, vid granskning af lands-
boksräkenskaperna för Östergöthlands län, fästat uppmärksamhet derå,, att Kronan från
flera år tillbaka ägde fordran hos förre arrendatorn af indragna Öfverste-Iöjtnants-
bostället Kungs-Norrby, Kronofjerdingsmannen J. Pettersson, och af anförda skäl hem¬
ställt, att mera verksamma åtgärder, än som dittills ifrågakommit, måtte vidtagas för
indrifning af berörda fordran, hvilken år 1858 uppgick till 3,312 R:dr 76 öre R:mt;
och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län uti häröfver den 19 De¬
cember 1860 afgifven förklaring förmält, att uppbördsförvaltningen i Gullbergs, Bobergs
och "Walkebo häraders fögderi hos Läns-styrelsen sökt, att dessa medel måtte ur kro-
noräkenskaperna afskrifvas, enär såväl dåmera aflidne arrendatorn Pettersson som hans
löftesmän saknat tillgång till arrendets gäldande och befunnits i konkurstillstånd, men
att berörda ansökning då ännu vore på Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröf¬
ning beroende af orsak, att åtskilliga för ärendets handläggning nödiga handlingar,
ehuru infordrade, icke till Läns-styrelsen inkommit; så hafva Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer, som irihemtat, att målet ännu vore i oförändradt skick, hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt
måtte anbefallas vaka deröfver, att ofvanberörda afskrifningsfråga blefve utan vidare
dröjsmål af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande pröfvad och afgjord; öfver hvil¬
ken underdåniga framställning Eders Kongl. Maj:t, uti remiss den 18 nästlidne Oktober,
behagat i nåder infordra Kammar-rättens underdåniga utlåtande.
Till fullgörande af denna nådiga befallning får Kammar-rätten, som forst genom
remisshandlingarne erhållit kännedom om ifrågavarande ärende och i anledning deraf
från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat upplysning om hvilka åtgärder
efter den 19 förutnämnde December blifvit i målet vidtagne, underdånigst tillkänna¬
gifva, att Eders Maj:ts Befallningshafvande uti skrifvelse den 27 sistlidne November till
svar meddelat, att afskrifningsfrågan i det skick, densamma till Läns-styrelsen inkom¬
mit, icke kunnat bifallas, utan, enär en under sådane omständigheter företagen hufvud¬
saklig pröfning af målet endast skolat haft till påföljd de balanserade arrendemedlens
oförändrade qvarstående i räkenskaperna, blifvit uppskjuten i afbidan på inbekommande
af infordrade handlingar. Emellertid hade påminnelser om ansökningshandlingarnes
kompletterande flera gånger och deribland den 18 Maj och 23 Oktober innevarande år
af Läns-styrelsen aflåtits till vederbörande Kronofogde, som under sistnämnde dag jern-
— 828 —
väl blifvit förständigad att skyndsammast införskaffa undersökningsbevis, huruvida den
ene ännu qvarlefvande löftesmannen tor ifrågavarande arrende, förre bonden Magnus
Andersson i Gerstad, fortfarande saknade tillgång till de balanserade medlens gäldande;
och skulle, så snart slutligt svar, som nu ytterligare hade af Läns-styrelsen infordrats
till afgifvande inom tre veckor, hunne att ingå från Kronofogden, hvilken under den 11
sistlidne Oktober till Läns-styrelsen ingifvit åtskilliga för målets utredning nödiga hand¬
lingar, utslag genast meddelas samt Kammar-rättens pröfning underställas.
Derjemte anser sig Kammar-rätten böra i underdånighet anmäla, att Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ofvanberörda skrifvelse af den 27 sistlidne Novem¬
ber blifvit af Kammar-rätten öfverlemnad till dess Advokatfiskals-embete, på det em-
betet måtte komma i tillfälle att med uppmärksamhet följa vidare behandlingen hos
Läns-styrelsen af ifrågavarande ärende.
De remitterade handlingarne återställas härhos i underdånighet; och utvisar un¬
derdånigst bifogade Protokoll deu af undertecknad, Printzensköld, vid ärendets före¬
dragning härstädes yttrade särskilda mening.
Kammar-rätten framhärdar med djupaste trohet, vördnad och nit,
St ormäk t i gste , A 11 ernådi gste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
C. E. ÅLANDER. A. WILH. EDMAN.
C. O. V. BURÉN. C. W. ZETTERSTRÖM.
Stockholm den 6 December 1861.
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
CARL G. MÖRNER.
C. PRINTZENSKÖLD.
VIKT. INGESTRÖM.
1. s.
Axel Carlsson Printzensköld.
— 329 —
1861 den 6 December.
Närvarande:
Herr Presidenten och Kommendören Grefve Mörner,
Herr Kammar-rätts-rådet Alander,
Herr Kammar-rätts-rådet Edman,
Herr Kammar-rätts-rådet Printzensköld,
Herr Kammar-rätts-rådet Barén,
Herr Kammar-rätts-rådet Zetterström, .
Adjungerade ledamoten, Kanslisten Ingeström.
S. d. föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18 sistlidne Oktober, teck¬
nad å en af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hos Kongl. Majit i under¬
dånighet gjord framställning, att Kongl. Kammar-rätten måtte anbefallas vaka deröfver,
att en hos Konungens Befallningshafvande i Östergöthlands län anhängiggjord fråga om
afskrifning i länets kronoräkenskaper af derstädes balanserade ognldna, arrendemedel
för indragna Ofverstelöjtnants-bostället Kungs-Norrby måtte varda utan dröjsmål pröf-
vad och afgjord; i anledning hvaraf Konungens bemälde Befallningshafvande den 27
nästlidne November yttrande afgifvit.
Handlingarne lästes; och resolverades underdånigt utlåtande, af innehåll registra-
turet visar, hvarförutan beslöts, att Konungens Befallningshafvandes skrifvelse af den
27 ofvannämnde November skulle öfverlemnas till Advokatfiskals-embetet, på det em-
betet måtte komma i tillfälle att med uppmärksamhet följa vidare behandlingen hos
Läns-styrelsen af ifrågavarande ärende.
Ifrån Kongl. Kammar-rättens beslut var Herr Kammar-rätts-rådet Printzen¬
sköld af skiljaktig mening och yttrade, att, såvidt Herr Kammar-rätts-rådet af Revi-
sorernes ifrågavarande framställning kunde inhemta, utgjorde syftemålet för densamma,
att de för Kungs-Norrby boställe balanserade arrendemedel, sedan, enligt anmälan af
Konungens Befallningshafvande i länet, till deras gäldande inga tillgångar funnos hvar¬
ken efter arrendatorn Pettersson, som vore afliden, eller hos hans löftesmän, måtte
utan vidare dröjsmål till afskrifning befordras. För en sådan afskrifning kunde likväl,
enligt Herr Kammar-rätts-rådets tanke, ingen giltig grund hemtas ensamt från det för¬
hållande, att det bristande arrendebeloppet icke kunnat, i anseende till de gäldskyldiges
fattigdom, utbekommas; sådane omständigheter måste derjemte hafva inträffat, som in-
gåfve full visshet derom, att all utsigt till betalnings erhållande för alltid försvunnit.
Detta vore visserligen händelsen i afseende på arrendatorn Pettersson och hans ena
löftesman för arrendet, enär de begge i utfattigt tillstånd afgått genom döden, hvar-
42
— 330 —
emot, enligt hvad Konungens Befallningshafvande i sin ofvanberörda skrifvelse anmält,
den andre löftesmannen, bonden Magnus Andersson i Gerstad ännu lefde, ehuru han,
efter hvad det af skrifvelseu ville synas, saknade tillgång till arrendebeloppets gäldande.
Och som det icke lage utom möjlighetens gräns, att bemälde Magnus Andersson kunde
genom arf eller på annat sätt vinna den förbättring i sin nuvarande ekonomiska ställ¬
ning, att han förmådde sin borgensförbindelse till större eller mindre del infria, för
hvilket fall fordringen alltid borde såsom sådan i Kronans räkenskaper qvarstå, sä an¬
såg sig Herr Kammar-rätts-rådet böra öfver den gjorda framställningen afgifva det un¬
derdåniga utlåtande, att den afskrifningsfråga, hvars skyndsamma pröfning Revisorerne
påyrkat, blifvit för tidigt väckt och således icke lagligen kunna eller få leda till den
påföljd, att meranämnde arrendemedel blefvo utur Kronans räkenskaper afförda.
Som ofvan.
In fidem protocolli:
Axel Carlsson Printzensköld.
Kongl. Kommerse-kollegli
underdåniga utlåtande, angående en
vid Kollegii expensmedels-räkning för
år 1859 af Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva uti sin afgifna berättelse angående af dem
verkställd granskning utaf statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1859, i afseende å det till inköp af böcker och tidskrifter i
bergsvetenskapen för Kommerse-kollegium bestämda anslag anfört, att då vid 1859
års början i Rikets Ständers Bank af anslaget funnos innestående 2,458 R:dr 28 öre,
samt sedan under samma år i Stats-kontoret lyftats såväl 1858 som 1859 årens an¬
slag med tillsamman 600 R:dr, och deraf utgifvits 320 R:dr 84 öre, behållningen vid
årets slut utgjorde 2,737 R:dr 44 öre; så hade Revisorerne velat sådant omförmäla,
enär dessa under föregående år uppkomna behållningar å ifrågavarande medel syntes
Revisorerne antyda, att Kollegium ansett berörde anslag icke till hela det bestämda
beloppet vara för dermed åsyftade ändamål behöfligt; och har Eders Kongl. Maj:t ge¬
nom nådig remiss af den 18 »istlidne Oktober täckts anbefalla Kollegium, att i anled¬
ning häraf underdånigt utlåtande afgifva, hvilken nådiga föreskrift Kollegium härmed
får i underdånighet fullgöra.
— 331 —
Genom Jen för Bergs-kollegium vid dess reorganisation år 1832 utfärdade stat
af den 28 December samma år blef en summa af 400 R:dr B:ko bestämd såsom ma-
terialpenningar för bergsproberinger,, äfvensom för Kollegii mineralkabinett och mark-
scheider-kontor samt till inköp af böcker och tidskrifter angående bergshandteringen —,
med rättighet för Kollegium att hvad af ansiaget ett år kunde besparas, ett annat år
för ändamålet använda, och den stat, som för Bergs-kollegium den 14 Oktober 1853
blef vid den med Kollegium och bergslags-staterne då företagna reorganisation utfärdad,
innehåller i detta hänseende:
»Anslag till bibliothek och samlingar, såsom hittills, 400 E:dr B:ko».
Vid detta belopp förblef ifrågavarande anslag tilldess, efter Bergs-kollegii in¬
dragning och de till nämnde Kollegium hörande göromåls öfverfiyttande till Kommerse¬
kollegium, genom Kongl, brefvet den 23 Februari 1858, angående ny aflöningsstat för
Kommerse-kollegium och bergslags-staterne, anslaget till »bibliothek och tidskrifter i
bergsvetenskap» nedsattes till 300 R:dr R:mt.
Under den tid, då anslaget utgjorde 400 R:dr B:ko eller 600 R:dr Emit, hade
derå besparing uppkommit, sorn vid ingången af år 1858 utgjorde 2,770 R:dr 16 öre
R:mt. Sedan dess hafva de årliga utgifterna för böcker och tidskrifter angående bergs¬
handteringen utgjort, 1858: 311 R:dr 88 öre, 1859, såsom Revisorerne sjelfve anfört:
'320 R:dr 84 öre och 1860: 358 R:dr 79 öre; så att den förra behållningen hvarje af
dessa år något minskats och vid innevarande års början nedgått till 2,678 R:dr 65
öre R:mt. Häraf synes alltså, att Kollegium visserligen icke funnit det nuvarande an¬
slaget, 300 R:dr R:mt, vara för det dermed afsedda ändamål mer än tillräckligt; en
förmodan, hvartill Revisorerne endast torde hafva kommit genom en oriktig förutsätt¬
ning, att anslaget under tiden före 1858 utgjort en lika ringa summa som sedermera.
Med återställande af den nådiga remissen, framhärdar Kollegium med djupaste
vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. "
L. AKERBERG.
Stockholm den 20 November 1861.
Frans Ant. Cicelius,
332 —
Riksmarskalks-embetet,
med Ståthållare-embetets på Ulriks¬
dals slott underdåniga yttrande, an¬
gående livad i 1861 års revisionsbe¬
rättelse förekommer rörande nämnde
slotts räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande.
Sedan Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder anbefalla Riksmarskalks-embetét,
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad i underdånigst närlagde
transsumt af Rikets sednast församlade Revisorers berättelse förekommer rörande Ul¬
riksdals slott, har Riksmarskalks-embetet infordrat och får härhos underdånigst öf¬
verlemna Ståthållare-embetots på nämnde slott underdåniga yttrande i ämnet, deruti
Riksmarskalks-embetet, som icke har något att tillägga till hvad Ståthållare-embetet
upplyst och anfört, således för egen del i allo instämmer.
Stockholm den 23 December 1861.
A. F. N. GYLDENSTOLPE.
W. von Schoultz.
Ståthållare-embetets på Ul¬
riksdals slott
underdåniga yttrande, angående en
vid 1861 års statsrevision gjord fram¬
ställning rörande detta slotts räken¬
skaper.
Stormäktigste, Ållernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorer, vid granskning af
Ulriksdals Kongl, slotts räkenskap för år 1859, fä>tat uppmärksamhet derå, att icke
alla kontrakter om nämnde Kongl, lustslotts uthyrda och bortarrenderade lägenheter
blifvit kassaräkningen vidfogade, och med erinran om denna ofullständighet hemställt,
det vederbörande måtte erhålla föreskrift, att antingen i afskrift bilägga samtlige of-
vanberörde kontrakter eller åtminstone i redogörelsen meddela uppgift å tiden, då hvarje
kontrakt blifvit upprättadt, får, efter derom från Kongl. Riksmarskalks-embetet den 16
innevarande månad meddeladt förständigande, Ståthållare-embetet på Ulriksdals slott
underdånigt yttrande afgifva.
— 333 —
Hitintills har, endast i mån af något nytt kontrakts utfärdande, detsamma blif¬
vit i afskrift bifogadt samma års räkenskap, med i allmänhet deruti införd hänvisning,
rörande de äldre kontrakten, till räkenskapen för de år, derunder hvart och ett af dem
blifvit upprättade; genom hvilken åtgärd den fördel hufvudsakligen varit afsedd, att icke
belasta räkenskapen med lika lydande bilagor till enahanda antal som arrendeåren, van¬
ligen trettio år; skolande, med anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt, hädanefter
iakttagas, att i redogörelsen för årets räkenskap meddela uppgift å tiden, då hvarje
kontrakt blifvit upprättadt.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. A. MANDERSTRÖM.
Willi. Ingelotz.
Stockholm den 19 November 1861.
Kongl. Vitterhets-, historic-
ocli aiitiqvitets-akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorer an¬
märkt rörande samma Akademis rä¬
kenskaper för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande, har Eders Kongl.
Maj:t täckts till dess Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademi öfverlemna en i
Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1861 afgifna berättelse intagen anmärk¬
ning, rörande 2:ne bland Akademiens säkerhetshandlingar förvarade reverser, den ena
å 750 R:dr Runt, utgifven den 2 Januari 1855 och den 17 Maj 1858 uppsagd till in¬
betalning efter 3 månader, försedd med borgen af tvenne personer, af hvilka den ena
är med döden afgången, hvarefter hans bo blifvit försatt i konkurstillstånd, den andra
å 450 R:dr, utgifven den 5 Maj 1861, försedd med endast en persons borgen; i anled¬
ning hvaraf Revisorerne hemställt, att för hvar och en af nämnda skuldförbindelser ny,
af minst tvenne vederhäftige personer ingången borgen må anskaffas eller ock åtgärder
skyndsamligen vidtagas för beloppens indrifvande.
334 —
Med afseende på dessa anmärkningar tillåter Akademien sig nnderdånigst upp¬
lysa, att de båda ifrågavarande skuldsédlarne tillhöra Akademiens enskilda fond, öfver
hvilken föres särskild räkning, helt och hållet skiljd från räkenskaperna öfver de stats¬
medel, hvilka blifvit ställda till Akademiens disposition. Utan att vara förbunden till
någon redovisning för dessa enskilda medels förvaltning, har Akademien låtit räkningen
öfver dem åtfölja räkenskaperna öfver statsmedeln till Kongl. Kammar-rätten, samt
gått Rikets Ständers Revisorers under senare åren framställda önskan till mötes, ge¬
nom att för Revisorerne uppvisa de till denna enskilda fond hörande säkerhetshand-
lingar. Samma anmärkning, som nu blifvit framställd, skulle, hvad den större skuld¬
sedeln beträffar, kunnat göras af nästföregående årets Revisorer, men sådant har icke
skett, förmodligen af det skäl, att dåvarande Revisorer ansett sig icke äga rätt eller
pligt att pröfva Akademiens förvaltning af hennes enskilda medel.
Då emellertid nu anmärkning blifvit gjord, får Akademien häröfver afgifva un¬
derdånig förklaring.
Den af Herrar Revisorer omnämnda större skuldsedeln på 750 R:dr Riksmynt,
utgifven den 2 Januari 1855, var försedd med två personers proprie-borgen. Samma
dag Akademien erhållit underrättelse att den ena af dessa borgesmän med döden algått,
beslöt Akademien anmoda reversens utgifvare att anskaffa annan löftesman. Dä han
härmed dröjde, uppsades skulden den 17 Maj 1858 till inbetalning. Senare beslöt dock
Akademien att låta sig nöja med den qvarstående borgesmannen ensam, enär han är
en förmögen husägare i hufvudstaden och således kunde anses fullt vederhäftig för den
ingångna förbindelsen. Akademien har likväl nu fogat anstalt att antingen få summan
inbetald eller erhålla ny borgen af 2:ne vederhäftiga personer.
Den andra skuldförbindelsens belopp, 450 R:dr Runt, utgjord® en rest pa ett af
reversens utgifvare inbetaldt större lån, och då han den 5 Maj 1861 afgaf sin förbin¬
delse på denna obetydliga rest, ansåg Akademien sig fullt betryggad genom den bor¬
gensförbindelse, som blifvit tecknad af en förmögen husägarinna i hufvudstaden, hvars
enda barn är reversutgifvarens hustru.
Den remitterade handlingen varder härmed uuderdånigst återställd; och Kongl.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien framhärdar med djupaste vördnad, tro¬
het och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konungl
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåte och tjenare,
G. Å. SPÅRRE,
Kongl. Akademiens n. v. Presid.
Stockholm den 10 December 1861.
Bror Em. Hildebrand,
— 335 —
Kongl. Musikaliska
Akademiens
underdånig,'i utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
nämnde Akademis räkenskap för år
1859..
Stormäktigste, Allernådigsté Konung!
Såsom underdånigt utlåtande öfver Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 18
förlidne Oktober, angående en af Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning vid Mu¬
sikaliska Akademiens räkning för år 1859, vågar Akademien åberopa närlagde, af dess
förre Kamererare, förste Expeditions-sekreteraren och Riddaren D. Hadorph afgifne för¬
klaring, mot hvilken Akademien icke har något att erinra.
Jemte återställande af remisshandlingen, framhärdar Akademien,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
FÅR. WREDE,
Musikaliska Akademiens n. v. Prteses.
J. P. Cronhamn,
t. f. Sekreterare i Kongl. Musikaliska Akademien,
Stockholm den 30 December 1861.
— 336 —
(Bilaga.)
Ödmjukt Memorial.
Såsom förklaring öfver den af Rikets Ständers Revisorer, vid granskningen af
Kongl. Musikaliska Akademiens räkenskaper för år 1859, gjorda erinran, »att en ut¬
giftspost å 30 R:dr 58 öre finnes i räkningen afförd under titel: öfverdebitering af ränta,
utan att räkenskapen nöjaktigt upplyser afföringens riktighet», får jag härmed vördsamt
meddela följande:
Då Akademiens läroverk, till följd af Rikets Ständers vid 1857 års riksdag
beviljade anslag, utvidgades ifrån 6 till 12 läroklasser, uppstod behof såväl af musika¬
liska instrumenter som af inventarier, för hvilkas inköp likväl inga särskilda tillgångar
voro anvisade, utan erhöll Akademien nådig tillåtelse att för detta ändamål använda
redan besparade medel, hvilka, enligt hvad 1859 års räkenskap utvisar, utgjorde i ut-
lånt kapital, emot Smålands och Hallands hypotheksförenings obligationer, å 41 procent
ränta, 2,250 R:dr samt emot inteckning 300 R:dr, ä 6 procent ränta, tillsammans 2,550
R:dr samt inbalanserad räntefordran 30 R:dr 58 öre. Yid inbetalningen af detta kapi¬
tal, som skedde på grund af Akademiens den 1 Mars 1859 och den 31 Januari 1860
fattade beslut, och hvarvid 1,800 R:dr inbetaltes den första gången och 750 B:dr den
andra gången, uppdebiterades den inflytande räntan till sitt fulla belopp, utan afdrag af
redan i debet inbalanserade, vid föregående årets slut upplupne räntor, hvilket formfel
afhjelptes derigenom, att sistberörde räntemedel återigen affördes, under titel: »öfverde¬
bitering af ränta» med 30 R:dr 58 öre. Då häraf torde inhämtas, att Akademien ge¬
nom den iakttagna rättelsen ingenting förlorat, vågar jag hoppas, att anmärkningen på
ett tillfredsställande sätt blifvit förklarad.
Stockholm den 30 December 1861.
D, Hadorph,
Kanslers-embetet vid Lunds
Universitet,
med Konsistorii Akademin utlåtande
öfver Rikets Ständers Revisorers fram¬
ställning vid granskning af Universi¬
tetets räkenskaper för år 1859.
Underdånigste Memorial.
Det utlåtande, Konsistorium Akademikum i Lund afgifvit, i anledning af en af
Rikets Ständers Revisorer för granskning af statsverkets med flera allmänna fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859 gjord framställning, får jag härmed i under¬
dånighet öfverlemna. Stockholm den 7 Januari 1862.
G, Å. SPARRE.
J. J. Nordström.
— 337 —
Till Kanslers-embetet för Lunds Universitet.
Sedan Rikets Ständers Revisorer for granskning af statsverkets med flere all¬
männa fonders tillstånd, styrelse och förvaltning hos Kongl. Majit i underdånighet hem¬
ställt, att då kontrakten rörande Lunds Universitets uthyrda och bortarrenderade lägen¬
heter ej funnos räkenskaperna bilagda, hvadan någon egentlig kontroll å den inkomst,
som för lägenheterna tillflutit Universitetets kassa ej kunnat utöfvas, vederbörande måtte
förständigas, att antingen i afskrift bifoga ifrågavarande kontrakter eller ock uppgifva
tiden då de blifvit ingångna, samt Konsistorii Akademici Majoris utlåtande i anledning
häraf blifvit infordradt, får Konsistorium, efter Konsistorii Minoris hörande, vördsam¬
mast anföra, att då något kontrakt angående uthyrd eller bortarrenderad lägenhet upp¬
rättas, afskrift deraf bifogas årets hufvudbok, som till Kammar-rätten insändes, samt
att det vid sådant förhållande synes blifva för det af Rikets Ständers Revisorer af-
sedda ändamål tillfyllestgörande om för framtiden i hvarje års hufvudbok uppgift lem¬
näs om tiden, då dylika kontrakter blifvit ingångna, om iakttagande hvaraf Kontoret
redan erhållit föreskrift. Lund den 19 December 1861.
A. N. SUNDBERG.
JOIL GUST. EK.
C. J. TORNBERG.
AXEL NYBLAEUS.
GUST. LJUNGGREN.
N. J. BERLIN.
J. G. AGARDH.
WILH. FLENSBURG.
C. W. LINDER.
P. E. GELLERSTEDT.
W. E. SVEDELIUS.
E. OLDE.
J. Kreuger.
linköpings stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de vid granskning af stiftets elemen¬
tarläroverks räkenskaper utaf Rikets
Ständers Revisorers ar 1861 gjorda
anmärkningar.
Storma k tigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, under den 18 sistlidne Oktober, i nåder anbefallt
Domkapitlet, att inkomma med underdånigt utlåtande j anledning af hvad Rikets Stän-
43
— 338 —
ders Revisorer, vid granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, sty¬
relse och förvaltning år 1859, anmärkt i afseende på räkenskaperna för högre elementar¬
läroverken i Linköping och Norrköping samt Skeninge lägre elementarläroverk, har Dom¬
kapitlet infordrat förklaringar i ämnet från vederbörande Rektors-embeten.
Och får Domkapitlet, som för sin del icke har något att tillägga utöfver hvad
dessa förklaringsskrifter innehålla, desamma, med åberopande af hvad deruti blifvit an-
fördt, härhos underdånigst öfverlemna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
L. LAURENIUS. P. WESTMAN. J. H. W. STEINNORDH.
L. E. RUSÉN. E. WIDMARK. AXEL BROMAN.
J. Friedleif.
Linköpings Domkapitel den 18 December 1861.
Till Högvördiga Domkapitlet.
Vid granskningen af Linköpings högre elementarläroverks räkenskaper för år
1859, hafva Rikets Ständers Revisorer gjort den anmärkning, att vid räkenskaperna för
ifrågavarande elementarläroverk saknas den uti Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September
1856 anbefallda förteckning å de gåfvobref, testamenten och andra urkunder, som grund¬
lagt stipendie-fonderna. Enär Lektor J. A. Ahlander, såsom tillförordnad Rektor, un¬
der år 1859 var räkenskapsförare, kan jag icke förklara anledningen, hvarföre den uti
Kongl, cirkulärbrefvet af den 17 September 1856 anbefallda föreskriften icke blifvit
iakttagen. Upplysningsvis torde jag böra tillkännagifva, att, till följe af den uti nyss¬
nämnda nådiga cirkulärbref anbefallda föreskrift, ifrågavarande förteckning blifvit jemte
räkenskaperna för år 1860 till Kongl. Maj;ts och Rikets Kammar-rätt insänd.
Linköping den 7 September 1861.
J. H. W. Steinnordh.
Rektor vid Linköpings högre
elementarläroverk.
Till Högvördiga Domkapitlet i Linköping.
Såsom förklaring öfver den Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Norrkö¬
pings högre elementarläroverks räkenskap för år 1859, att, »då den s. k. Nyströmska
stipendie-fonden äger ett kapitalbelopp af Runt R:dr 9,500, och den s. k. Tihlanderska
donationen af R:mt R:dr 2,050, redogörelsen icke upplyser, af hvad anledning läroverket
under revisionsåret af den förra fonden haft en inkomst af endast 270 och af den sed¬
nare endast 63 R:dr Runt», får jag härmed, i öfverensstämmelse med uti högvördiga
Domkapitlets embetsbref N:o 5, § 3, för år 1859 infordrade och den 28 Maj s. å. af-
gifna fullständiga upplysningar rörande de Norrköpings högre elementarläroverk tillhö¬
rande fonder, vördsamt anföra, att af de Nyströmska räntemedlen, hvilka uppgå till
R:mt R:dr 570 årligen, således till fulla 6 procent af kapitalbeloppet, 300 R:dr R:mt
ingå uti en af härstädes anställde lärares lön och omedelbart till honom öfverlemna»
af S:t Olai församlings kyrkoråd, under hvars förvaltning alla läroverkets fonder äro
ställde, samt att af den af Tihlanderska donationen fallande årliga räntan, tillsammans
R:mt R:dr 123, eller likaledes fulla 6 procent af kapitalet, 60 R:dr IRmt ingå uti 2:ne
lärarelöner, till hälften uti hvardera, utan att Rektor med dessa medels uttagande och
öfverlemnande har att taga den ringaste befattning.
Då således dels nämnda räntemedel icke gå genom Rektors-embetets händer,
dels fullständig redogörelse blifvit afgifven rörande beloppet och användningen af alla
läroverkets donations-fonder, ansåg jag obehöfligt att i hvarje särskild årsräkenskap
införa nu infordrade upplysning; men skall icke underlåta, att hädanefter bifoga den¬
samma, i fall sådant kan medföra lättare öfversigt vid räkenskapens granskning.
Norrköping den 7 December 1861.
II. Aspling,
t. f. Rektor vid Norrköpings högre
elementarläroverk.
— 340 —
Till Domkapitlet i Linköping.
Vid genomseendet af räkenskaperna fanns följande affordrade låneräkning:
1849, Juni 1. Utlånt kapital till Kammarskrifvare Faberts R:dr R:mt 150 med tio års
ränteliqvid, ä 90 R dr, hvaraf bevillningsprocenten blir 4 R:dr 50 öre.
1854, Juli 1. Utlånt till Magister S. E. Kernell R:dr R:mt 75, med fem års ränte¬
liqvid, å 22 R:dr 50 öre, hvarå bevillningsprocenten blir 1 R:dr 13 öre.
1) Schenmarkska fonden, å 250 R:dr R:mt, grundar sig på ett gåfvobref till skolan den
16 September 1758 af framlidne Kyrkoherden i O. Ny och Rönö, Herr Lars
Schenmark. Intecknad i stadens krono-åttingar.
2) Storkiska fonden, å 150 R:dr R:mt, grundar sig å en testamentarisk disposition 1820
åt tvänne gossar i stadens publika skola af framlidne Joli. Stork.
3) Kapitalet, å 75 R:dr R:mt, synes grunda sig på skolans egna besparingar.
Skeninge den 14 December 1861.
J. P. Janzon.
Skara stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
räkenskaperna för 2:ne af stiftets un¬
dervisningsverk.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i anledning
af anmärkningar, som Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, vid granskningen
af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1859, framställt vid de af Konsistorium för nämnde år ingifna rä¬
kenskaper, får Konsistorium afgifva följande underdåniga utlåtande:
Tili den förklaring, som från Rektor vid Lidköpings lägre elementarläroverk
infordrats och härjemte underdånigst bifogas, har Konsistorium för sin del ingenting att
tillägga.
— 341 —
Beträffande anmärkningen mot räkenskapen för Ulricehamns pedagogi, har Kon¬
sistorium icke kunnat infordra någon förklaring af redovisaren, Pedagogen Zengerlein,
alldenstund denne under innevarande år aflidit. Konsistorium får derföre underdånigst
åberopa den förklaring, som af nämnde redovisare afgafs i anledning af alldeles ena¬
handa anmärkning vid 1858 års räkenskap för ifrågavarande pedagogi. Den åbero¬
pade förklaringen innehåller hufvudsakligen, att, då skolans Inspektor, Kyrkoherden i
Ulricehamn G. Sundborg undertecknat räkenskapen: »vidi G. Sundborg», detta synts re¬
dovisaren liktydigt dermed, att Inspektor attesterat såväl den kontanta behållningen,
som säkerhetshandlingarne för pedagogiens utlånta medel. Att någon låneräkning icke
bifogats räkenskapen torde hafva sin grund dels deri, att de utlånta medlen utgjorts
af endast det obetydliga beloppet 135 R:dr Runt, dels ock hufvudsakligen deri, att re¬
dovisaren icke ansett Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 gälla pedagogi-
ernas räkenskaper, enär deri uttryckligen nämnas endast Konsistorii och elementar¬
läroverkens. Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 22 November in¬
nevarande år, beträffande pedagogiernas förändrade organisation, bland annat föreskrif-
vit, att vid redovisningen för de till sagde skolor hörande kassor skall förfaras på sätt
nådiga cirkulärbrefvet den 17 September 1856 bestämmer, har Konsistorium anbefallt
dessa skolors styresmän, att för framtiden iakttaga denna nådiga föreskrift.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. A. HUTSCH.
J. WALLIN.
J. BJÖRKEGREN. N. SALANDER.
FR. E. FAGERSTRÖM.
Skara Domkapitel den 31 December 1861.
Gabr. Söderlind.
— 342 -
Till M. V. Konsistorium i Skara.
Till svar å det transsumt af Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1861
afgifna berättelse, hvaruti mig blifvit delgifven samma Revisorers anmärkning mot de
af mig för Lidköpings elementarläroverk afgifna räkenskaper, har jag ingen annan för¬
klaring att lemna öfver min uraktlåtenhet att bifoga relation öfver de till läroverket
donerade medel, än den jag förlidet år hade äran afgifva.
Till fullgörande af hvad mig blifvit ålagdt, bifogar jag emellertid härmedelst en
relation öfver nämnde donationsmedel.
Lidköping den 22 December 1861.
Wilh. Nilson,
Rektor.
Relation öfter Lidköpings elementarläroverks donationsmedel.
Liedrothska donationen.
Räntan derå utdelas årligen till Rektor och äldste kollega med 15 R:dr R:mt
till hvardera. Fonden förvaltas af en genom Magistraten tillsatt person. Donations-
brefvet förklaras icke längre finnas till. Äldsta qvittenset å uppburen ränta är af
år 1761.
Tolliska donationen.
Testatorn Carl Gustaf Toll har genom gåfvobref af den 7 December 1802 skänkt
till läroverket 16 R:dr 32 sk. B:ko, hvaraf räntan skall användas till premier åt en
eller flera förtjente lärjungar. Donationen står under Pastors, Borgmästares och Rek¬
tors tillsyn och vård.
Apelqvist-Mellinska donationen ■
grundar sig på ett gåfvobref af den 13 December 1802 af dåvarande Rektor-skola} här¬
städes J. F. Mellin och Stads-komministern J. P. Apelqvist, hvarmedelst de gemensamt
donerat 100 R:dr R:mt, derå årliga räntan sålunda fördelas, att § tillfalla läroverket
— 343 —
för att vid midsommarsexamen användas såsom premier till flitige och behöfvande yng¬
lingar och J tillfaller församlingens fattige. Donationen skall handhafva» af stadens Pa¬
stor och Borgmästare.
Ekströmska donationen
grundar sig på en punkt i framlidne Källarmästaren Ekströms testamente, så lydande:
»N:o 9. Till den bästa skolinrättning i Lidköpings stad 3,000 R:dr B:ko». Några när¬
mare bestämmelser för fondens användande äro ej af testator gjorda. Vid allmän soc¬
kenstämma den 24 Maj 1846 beslöto stadens innevånare, att af årliga räntan skulle
tillsvidare 100 R:dr R:mt anslås till nödig löneförbättring åt hvardera af stadens pe¬
dagogis båda lärare, samt 31 R:dr 24 sk. till premier åt flitige och sedige lärjungar
vid samma pedagogi. Fonden står under Kyrkorådets vård och förvaltning.
Lidköping den 21 December 1861.
Wilh. Nilson.
Rektor.
Strengnäs stifts Ronsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning
af en Rikets Ständers Revisorers an¬
märkning vid nämnde Konsistorii rä¬
kenskaper för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majit anbefallt
Domkapitlet, att afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers vid
Strengnäs Konsistorii räkenskaper för år 1859 gjorda anmärkning, att desamma icke,
på sätt nådiga cirkulärbrefvet den 17 September 1856 påbjuder, voro försedde med re¬
gister; och får, till underdånig åtlydnad häraf, Domkapitlet underdånigst anföra, att som
Eders Kongl. Majit uti berörda nådiga cirkulärbref funnit godt förordna, »att, då rä-
»kenskapen omfattar många olika redovisningar, register bör densamma åtfölja», men
detta icke kunde sägas vara fallet med ifrågavarande räkenskaper, som endast utgjor¬
des af Domkapitlets samt stiftets fem elementarläroverks, hvilka sistnämnda, såsom upp¬
rättade efter samma formulär, befunnos lika, Domkapitlet af sådan anledning för sin
del icke hade ansett något register behöfligt.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
JOH. GEZELIUS.
C. F. LINDMAN.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
TH. ANNERSTEDT.
H. AMINSON.
Strengnäs Domkapitel den 4 December 1861.
E. O. Lundblad.
Westerås stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande öfver den vid
Sala elementarläroverks räkenskap för
år 1859 af Rikets Ständers Revisorer
gjorda anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemte det Konsistorium härmed får till Eders Kongl. Majit i underdånighet öf¬
verlemna infordradt yttrande af Rektorn vid lägre elementarläroverket i Sala, Magister
J. G. Westman, angående Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid nämnde läroverks
räkenskap för år 1859, får Konsistorium, som blifvit anbefaldt att i anledning af be¬
rörde anmärkning till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande, härmed
underdånigst yttra, det Konsistorium icke har något att tillägga till den af Rektor
Westman afgifna förklaringen.
— 345 —
Hvad beträffar den i Rektor Westmans förklaring omförmälde låneräkningen,
så får Konsistorium i underdånighet tillkännagifva, att densamma redan blifvit till
Kongl. Kammar-rätten öfversänd.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
uuderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
CHRIST. ER. FAHLCRANTZ.
E. G. BJÖRLING. J. E. NORMAN.
LUDVIG MOSSBERG.
Westerås Domkapitel den 11 December 1861.
J. W. Sjöqvist.
Till Högvör dige Domkapitlet i Westerås.
Genom Ilögvördige Domkapitlets skrifvelse den 27 sistlidne November anmodad
att inkomma med förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningsmemorial,
rörande saknad låneräkning vid Sala elementarläroverks räkenskap för år 1859, får jag
vördsamt anföra, att, alldenstund Kongl. Kammar-rätten nyligen gjort samma anmärk¬
ning och på grund deraf en sådan låneräkning blifvit af mig den 17 sistlidne Oktober
till Högvördige Domkapitlet insänd, det är att förmoda, att Kongl. Kammar-rätten re¬
dan bilagt räkenskapen den insända låneräkningen, så att densamma numera der
icke saknas.
Med afseende derpå, att det upplupna räntebeloppet var högst obetydligt äfven¬
som att räkenskapen granskades af Läroverks-kollegiet, vågade jag anse en specifik
låneräkning, för det ifrågavarande året, icke vara oundgängligen af behofvet påkallad.
Sala den 5 December 1861,
J. G. Westman,
Rektor-skolce.
44
— 346 —
Wexiö stifts Kensistorii
underdåniga utlåtande, i anledning al
Rikets Ständers Revisorers anmärk¬
ning vid Konsistorii räkenskaper för
år 1859.
S t o r m ä k t i g s t e , A11 e r n å d i g s t e Konung!
Med återställande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af Rikets Ständers II e-
visorers vid granskningen af Konsistorii räkenskaper för år 1859 gjorda erinran, att
vid räkenskapen icke, på sätt Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856 föreskrif-
ver, finnas sammandrag öfver liufvudredogörelserna för stiftets Konsistorium och elemen¬
tarläroverk samt hufvudredogöreise för Konsistorii kassor och fonder, får Konsistorium,
sedan dåvarande redogöraren blifvit i anledning af samma erinran hörd, underdånigst
upplysa, att ibland Kongl. Kammar-rättens till Konsistorium remitterade anmärkningar
rörande ifrågavarande räkenskaper, hvilka, tillika med deröfver afgifne förklaringar, un¬
der den 18 nästlidne September till Kongl. Kammar-rätten återsändes, äfven funnits
en likartad anmärkning med den, hvartill Rikets Ständers Revisorer vid sin gransk¬
ning funnit sig föranlåtne, hvarjemte Konsistorium får afgifva det underdåniga utlåtande,
att hvad sorn uti 1859 års räkenskaper kommit att förgätas blifvit uti de för år 1860
aflemnade räkenskaper iakttaget och skall för framtiden iakttagas.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj,ds
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
II. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND.
A. E. NORBECK.
JOH. ANDERSSON,
GUSTAF WETTER.
G. FR. KORAEN.
Wexiö den 11 December 1861.
*
Lars Gust. Bydén.
347
Domkapitlets i Lund
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk¬
ningar vid 1859 års räkenskaper för
åtskilliga Lunds stifts elementarläro¬
verk.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I nådig remiss den 18 sistlidne Oktober, hvilken den 2 dennes kommit Dom¬
kapitlet tillhanda, har Eders Kongl. Majit nådigst anbefallt Domkapitlet afgifva under¬
dånigt utlåtande i anledning af de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer gjort vid
granskning af Lunds, Christianstads, Carlskrona, Carlshamns och Malmö elementarläro¬
verks räkenskaper för år 1859. Till följd häraf hafva närlagde förklaringar från ve¬
derbörande Rektorer infordrats, och tillåter sig Domkapitlet att såsom eget underdånigt
utlåtande åberopa innehållet af samma förklaringar.
Den nådiga remissakten återställes underdånigst.
Med all undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stor mäktig 6ie, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majit*
allernnderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOIL WEAU. THOM A ADER.
H. M. MELIN. A. N. SUNDBERG.
WILH. FLENSBURG.
Lunds Domkapitel den 19 December 1861.
Carl Westdahl
— 348 —
Högvördige Domkapitlet i Lund!
Till besvarande af de anmärkningar, Rikets Ständers Herrar Revisorer gjort
vid Lunds högre elementarläroverks räkenskaper för år 1859, får jag, beträffande de i
egna kassan anmärkte 300 R:dr, anföra detsamma, som jag den 12 April i år androg
rörande en dylik af Kammar-rätten gjord anmärkning för år 1858.
Från äldre tider har hvarje bemedlad yngling vid detta läroverk betalt 3 R:dr
R:mt om året till ljus och ved, och skolans egna kassa lemnat bidrag härtill för de
medellöse. Af räkenskaperna synes, att långt före den tid jag blef Rektor, eller allt¬
sedan 1843, har skolans egna kassa för detta ändamål årligen bidragit med värdet för
8 å 9 famnar bokved. Af intyg, som jag bifogade mitt svar till Kammar-rätten den
12 sistlidne April, syntes, att under de sednare åren priset för nämnde vedqvantitet
vida öfverstiger de i skolans egna kassa debiterade 300 R:rlr. Endast derigenom att
brännmaterialierna under sommaren och för Rektors egna pengar uppköpas, hafva de
kunnat anskaffas till det billiga pris, som hittills skett. Skall egna kassan ej lemna
detta bidrag för de medellöse, så blir det nödvändigt att de bemedlade få erlägga en
högre afgift, än den hittills brukliga; men för vidtagande af en sådan åtgärd har jag
ansett mig förhindrad genom Kongl. Maj:ts nådige bref af den 23 Maj 1857, i hvilket
nådigt bifall meddelas, att med anskaffande af det till skolan nödiga ved- och ljusförråd
måtte förfaras framgent som hittills.
Beträffande den andra anmärkningen eller de i premiekassan upptagne 625 R:dr
20 öre, så förhåller sig dermed så:
I och af Kollegium bestämmes vid hvarje termins slut huru mycket, som skall
utdelas i premier och stipendier, hvaröfver en lista upprättas, hvilken vid slutakten
uppläses, då äfven premierna och stipendierna offentligen utdelas. I Kollegii protokoll
för dagen intages denna lista, och i öfverensstämmelse med protokollet upprättas rä¬
kenskapen, hvilken granskas och underskrifves af alla Kollegii ledamöter, hvadan ock
såsom rubrik i räkningen för dessa utbetalningar står: Enligt Kollegii heslut den . . .
Så har med denna sak förfarits under de 27 år jag tjenstgjort vid detta läro¬
verk, utan att någon anmärkning deremot blifvit gjord.
Lund den 9 December 1861.
G. M. Sommelius.
— 349 —
Aldravördsammaste Förklaring.
Orsaken, hvarföre Christianstads elementarläroverks räkningar år 1859 icke rörö
åtföljda af särskild låneräkning, är den, att sådan räkning synts mig fullkomligt öf¬
verflödig. Läroverkets utestående kapitaler voro ytterst ringa till både antal och
belopp och lånerörelsen således ringa eller snarare ingen, då någon omsättning deri un¬
der årets lopp ej ägde rum. Dessutom voro de så ställde, att de lupo med ränta från
och med årets första till dess sista dag, hvadan sjelfva räkningarne för hvarje revisor
tydligen utvisa, det full ränta för nämnde kapitaler nämnde är kommit vederbörande
kassor till godo. Det är väl ock af denna orsak, som ingen af de förut reviderande resp.
auktoriteterna funnit skäl att rörande bristen af särskild låneräkning göra någon an¬
märkning, och skälet torde vid pröfning finnas giltigt. Numera i saknad af nödiga
handlingar, är jag icke i tillfälle att sådan räkning uppgöra och aflemna.
Ortofta prestgård den 16 December 1861.
N. Th. Simonsson.
Vördsam Förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers, uti
afgifven berättelse den 14 Oktober 1861, angående granskning af
statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning år 1859, anmärkta underlåtenhet vid Carlskrona elemen¬
tarläroverks premie- och fattigkassas räkning för sistnämnda år,
att, ehuru under revisionsåret äro utgifna fattigmedel till ett sam-
manlagdt belopp af 69 R:dr Runt, för hvilken utgift såsom veri¬
fikation åberopas 4 särskilda Läro verk s-kollegiets protokoller, desse
protokoller likväl icke äro redogörelsen vidfogade.
Anledningen till denna förmenta underlåtenhet förefinnes uti det inom elementar¬
läroverket stadgade förhållande, att Rektor, som är redogörare, äfven är protokollsfö¬
rande och således ensam äger att utfärda protokollsutdrag; under hvilket förhållande
vida mindre objektiv bevisningskraft innehållas uti dylika protokollsutdrag än uti den
granskning, som Kollegium, hvilket beslutat om fattigmedlen och äger kännedom om de¬
ras utdelning, vidtager och vitsordar på hufvudredogörelsen före dess afsändande. I
denna åsigt har jag blifvit desto mera styrkt, som Kongl. Maj:ts under den 17 Septem¬
ber 1856 utfärdade cirkulär angående sättet för uppgörande af Konsistoriernas och ele¬
mentarläroverkens räkenskaper — den enda mig bekanta föreskrift för nämnda räken¬
skapers form —• utstakar sättet, hvarpå åtskilliga andra läroverkets inkomster och ut¬
gifter böra verificeras, men föreskrifver ingen annan verifikation för utdelade fattigmedel
än den, som innehålles i Läroverks-kollegii allmänna granskning af årsräkenskaperna.
Då likväl saknaden af ifrågavarande protokollsutdrag har blifvit anmärkt såsom en brist
i 1859 års härifrån afgifna räkning, bifogas desamma med åtecknad attest af lärover¬
kets Inspektor öfver medlens utdelning.
Carlskrona högre elementarläroverk den 10 December 1861.
Carl Räöf.
Läroverkets Rektor.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 13 Januari
1859.
§ 2. På framställning af Herr Inspektor, tillerkändes åt medellöse lärjungen af
andra klassen, Ernst Waldeinar Nordgren, vitsordad för berömlig flit oell mycket godt
uppförande, uppmuntrings- oell understödsmedel af Femton Riksdaler Riksmynt, hvilka
skulle genom Herr Inspektor honom tillställas.
Rcätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 Decem¬
ber 1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wachtmeister,
Läroverkets Inspektor.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid
Carlskroria högre elementarläroverk den 11 Januari
1859.
§ 2. På gjord framställning beslöt Kollegium, att tilldela lärjungen af S:de klas¬
sen, Georg Theodor Schirman, vitsordad för godkänd flit och mycket godt uppförande,
men stadd i särdeles torftiga lefnadsvilkor, uppmuntrings- och understödsmedel af Tjugo
Riksdaler Riksmynt, hvilka Rektor skulle honom tillställa.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 Decem¬
ber 1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wiaehtmeister.
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegium vid,
Carlskrona högre elementarläroverk den 7 April 1859.
o
§ 3. At meddellöse lärjungen af 3:dje klassen, Jarl Emil Mortimer Rundqvist
tilldelade Kollegium fattigmedel af Tio Riksdaler Riksmynt, hvilka skulle af klassföre¬
ståndaren, Adjunkt Sjöbohm, honom tillställas.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 Decem¬
ber 1861.
Carl Rääf,
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II, Wachtmeister.
— 351 —
Utdrag af Protokollet, hållet i Läroverks-kollegiam vid
Carlskrona högre elementarläroverk den 15 Juni 1859.
§ 3.
Såsom uppmuntran till fortsatt flit. tillädes åt medellöse och sedlige lärjungarne Axel
Lennart Lövengårdh, i 2;dra klassen, samt Axel Gabriel Cedergren, i lista klassen, un¬
derstöd af Tre Riksdaler siljverspecie till hvardera.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlskrona högre elementarläroverk den 10 De¬
cember 1861.
Carl Rääf \
Läroverkets Rektor.
Utdelningen attesteras:
II. Wachtmeister.
Till Ilögvördige Domkapitlet i Lund.
Öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid räkenskapen för Carlshamns
elementarläroverk år 1859 får jag ödmjukligen afgifva följande förklaring:
l:o. Hvad angår den saknade låneräkningen vid bemälde räkenskaper, så, enär
af de ur läroverkets kassor utlånte medel en summa af 5.500 R:dr utgör 2:r:e stående
lån — det ena intecknadt i landtegendom, det andra innestående hos Carlshamns stad
— och det öfriga beloppet är insatt i härvarande Sparbank, och således hvarken något
nytt lån under årets lopp blifvit utgifvet eller något gammalt inbetaldt, samt dessutom
den å lånemedlen upplupna årliga räntan kommit kassorna på förfallodagen till godo,
har icke någon särskild utredning öfver dessa låneaffärer ansetts af behofvet påkallad;
hvarföre ock ingen låneräkning åtföljt läroverkets räkenskaper för år 1859, helst en
sådan oanmärkt saknats vid samma räkenskaper för år 1858.
2:o. I afseende å den anmärkta bristen af qvitto å utbetalte 50 R:dr stipendie-
medel, får jag meddela, att detta belopp, enligt Skol-kollegii beslut och i dess närvaro,
utdelades vid årsexamen 1859 åt 5 lärjungar med 10 R:dr åt hvarje; hvarföre Kollegii
underskrift å räkenskapen torde få gälla som tillräcklig verifikation öfver ifrågavarande
ur premie- och fattigkassan utbetalta medel. Ett protokollsutdrag, innehållande ofvan¬
nämnda beslut, får jag bifoga.
Carlshamn den 13 December 1861. Vördsammast:
C. A. Skottsberg,
t. f. Rektor.
— 352 —
Utdrag af Protokollet, hållet i Kollegium vid Carls¬
hamns lägre elementarläroverk den 10 Juni 1859.
§ 3. Af de till understöd åt mindre bemedlade lärjungar afsedda medel bar
Kollegium beslutat tilldela 10 R:dr R:mt åt hvardera af följande lärjungar: Carl Scha¬
lin, Josua Lindahl, Axel Lindahl, Gustaf Moberg och August Löwe.
Rätteligen utdraget, intygar. Carlshamn den 13 December 1861.
C. A. Skottsberg,
t, f. Rektor.
Till Högvördige Domkapitlet i Lund.
Till åtlydnad af Högvördige Domkapitlets i skrifvelse af den 4:de dennes med¬
delade befallning, att inkomma med förklaring, rörande den af Rikets Ständers Revi-
sorer i berättelsen angående granskning af statsverkets med flera allmänna fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1859, mot Malmö högre elementarläroverks räken¬
skaper för nämnda år gjorda anmärkning, »att verifikationer för utdelade premier till ett
belopp af 360 R:dr 27 öre icke förefinnas», får jag vördsamligen meddela följande:
Af premie- och fattigkassans räkenskap för nämnda år visar sig, att den 10:de
Juni åt 21 lärjungar stipendier blifvit utdelade till ett belopp af R:dr 83: —
åt stipendiati Malmrosiani tillsammans „ 85: 50.
räntor af till medellöse ynglingar donerade kapitaler „ 91: 77.
den 21 December, åt 34 lärjungar, stipendier till ett belopp af ,, 100: —
Summa R:mt H:dr 360: 27.
Häraf synes, att nämnde summa.icke utgått till premier utan till stipendier;
och om det i allmänhet icke plär vara brukligt att qvittenser affordras almosetagare,
så synes detta än mindre vid ifrågavarande fäll böra äga rum, helst en dylik garanti
mot Rektors undansnillning af stipendiemedel icke blott vore i juridiskt afseende otill¬
fredsställande, enär flertalet af de lärjungar, som erhålla fattigunderstöd, utgöres af
minderårige barn, utan ock i pedagogiskt rent af förkastlig, såsom bidragande till lär-
jungarnes missaktning för en lärare, mot hvilken en dylik garanti kunnat anses
behöflig.
— 353 —
Att emedlertid nämnda garanti, ehuru i annan form, verkligen förefinnes, torda
af följande framställning rörande sättet för stipendiers disponerande vid detta läroverk,
inhämtas.
Hvad först beträffar stipendium Malmrosianum, utgörande räntan af till läro¬
verket testamenterade 1,500 R:dr R:mt, så utnämna länets Höfding och stiftets Biskop
hvarje år 2:ne obemedlade ynglingar till stipendiater, hvilka vid slutakten efter årsexa-
men, i närvaro af Läroverks-kollegium, läroverkets ungdom samt en mängd andra per¬
soner från staden och orten, af läroverkets Inspektor emottaga hvardera 42 R:dr 75
öre. Vid samma tillfälle, äfvensom vid slutakten efter hösttermins-examen uppläsas af
Inspektor med ljudelig stämma de inom Läroverks-kollegium hållna protokoller, uppta¬
gande bland annat namnen å de obemedlade lärjungar, åt hvilka Läroverks-kollegium
anslagit understödsmedel, äfvensom beloppen af dessa, och tillkänagifver Inspektor, att
de uppnämnda lärjungarne äga att hos läroverkets Rektor, på tid denne utsätter, de
dem tillfallande medlen uppbära. Utdelningen verkställes antingen omedelbart efter
slutakten, eller, i händelse denna inträffar sednare på aftonen, tidigt följande dagen.
Innan läroverkets räkenskaper till Domkapitlet inlemnas för att derifrån till Kammar¬
rätten öfversändas, blifva de af Läroverks-kollegium granskade, hvarvid jemförelse med
protokollerne ingalunda underlåtes, och denna granskningsåtgärd konstateras genom
samtliga Kollegii-ledamöternes underskrifter å räkenskaperna.
Malmö den 12 December 1861.
Att ofvanstående af Rektor meddelade uppgifter äro med verkliga förhållandet
fullkomligt öfverensstämmande och att de 360 R:dr 27 öre Rm:t, för hvilka i premie-
och fattigkassans räkenskap för år 1859 verifikationer icke äro bilagde, blifvit till ve¬
derbörande lärjungar utdelade intyga:
F. E. Borg,
Rektor vid Malmö högre elementarläroverk.
L. Stenberg.
Lektor.
M. C. J. Eurenius. M. E, Areshoug. d. O. Buth.
Lektor.
L. P. Billing. A. C. Nerman.
J. Ruhe.
O. Andersson.
45
— 354 —
Götheborgs stifts Ronsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer
gjord anmärkning vid Kongsbacka
pedagogis räkenskap för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 29 sistlidne November in¬
gångna remiss å en af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjord anmärkning
vid Kongsbacka pedagogis räkenskaper för år 1859, rörande dervid saknad låneräkning,
har Konsistorium infordrat t. f. Rektorn, Mag. C. F. Winkrans’ underdåniga förklaring,
hvilken nu ingått jemte bifogad, för nämnda är 1859 uppgjord låneräkning; och får Kon¬
sistorium dessa handlingar jemte den nådiga remissakten härmed till Eders Kongl. Majit
underdånigst öfverlemna, under förklarande, att Konsistorium icke finner något att till
hvad i ärendet blifvit andraget ytterligare tillägga.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
GUST. D. BJÖRCK.
P. WIESELGREN. J. C. LAMBERG. C. PREHN.
E. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND. N. W. LJUNGBERG.
M. G. ROSENIUS.
Götheborgs Domkapitel den 18 December 1861.
H. Aug. Lindhult.
Tabell, tillhörande sid. 355.
Redogörelse för Kongsbacka Pedagogis låneräkning år 1859.
UtlåningS-
dag.
|
fö
P:
a>
6 %.
|
Låntagarens karakter, namn och bostad.
|
Debet:
|
Credit:
|
Ingående
balans.
Kapital.
|
Upplupen
ränta.
|
Summa.
|
Inbetald
ränta.
|
Bevillnings¬
afdrag.
|
Utgående
balans.
Kapital.
|
Summa.
|
1858 Maj
I
|
1
|
Etjna kassan:
Kyrkoherden J. Lundegren, Kongsbacka....
|
188
|
46
|
11
|
30
|
199
|
76
|
10
|
74
|
|
56
|
188
|
46
|
199
|
76
|
Kongsbacka den 9 December 1861.
C. F. Winkrans.
.
.
1
— 355 —
Stormäktigste, All ernådigste Konung!
Den mig genom högvördige Domkapitlet i Götheborg, i följd af nådiga resolu¬
tionen den 18 sistlidne Oktober, affordrade underdåniga förklaring, med anledning af
Herrar Revisorers vid granskning af statsverkets med flere allmänna fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1859 gjorda erinran, att låneräkning saknas vid räkenskapen
för Kongsbacka skola, får jag härmed underdånigst afgifva:
De i Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 17 September 1856 lemnade före¬
skrifter, angående sättet för uppgörande af Konsistoriernas och elementarläroverkens
räkenskaper, äro mig icke obekanta, men då Kongsbacka skola är pedagogi, icke ele¬
mentarläroverk, samt föreskrift saknas, att de för räkenskaperna å Ivonsistorii och sist¬
nämnda skolors medel lemnade formulärer skola tillämpas äfven för pedagogi, har jag
saknat anledning att vid Kongsbacka pedagogis räkenskaper tillägga en sådan låneräk-
ning, som är anbefalld för elementarläroverken. — Det vore derföre till upplysning för
pedagoger och alla andra, som frågan rörer, önskvärdt, att ett bestämdt stadgande i
detta hänseende blefve att motse. Emellertid tillfogar jag underdånigt den infordrade
räkningen.
Med djupaste, underdånigste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, A11 ernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigaste,
underdånigste undersåte,
Cl F. Winkrans,
t. f. Rektor vid pedagogien i Kongsbacka.
Kongsbacka den 9 December 1861
— 356 —
Kalmar stifts Konsistorie
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers sednast församlade Reviso¬
rers anmärkning vid granskning af
nämnda Konsistorii räkenskaper för
Sr 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Enligt nådig befallning åligger det Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtan¬
de i anledning af Rikets Ständers Revisorers uti berättelse den 14 Oktober innevarande
år gjorda anmärkning, att Domkapitlets räkenskaper för år 1859, i strid med föreskrif¬
terna i Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856, sakna uppgift på de gåfvobref,
testamenten och andra urkunder, hvarpå donationsfonderna sig grunda.
Till följe häraf, och ehuru Domkapitlet, som icke förbisett berörde föreskrifter,
vill erinra sig, att en dermed öfverensstämmande uppgift varit räkenskapen bifogad,
öfverlemnas härmed i underdånighet en ny förteckning på ifrågavarande gåfvobref, te¬
stamenten och urkunder, för den händelse, att förut lemnade uppgiften antingen blifvit
förbisedd eller icke befunnits vara i nöjaktig form affattad.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigsle
tjenare och undersåter,
P. GENBERG.
ABR. SJÖSTRAND. J. BORELIUS.
P. SJÖBRING. A. WIEMER. RAGNAR TÖRNEBLADH.
Kalmar Domkapitel den 11 December 1861.
K. J. Lönnroth.
— 357 —
Förteckning öfver gåfvobref, testamenten och andra urkunder, hvarpå donations¬
fonderna under Kalmar Konsistorii förvaltning sig grunda, samt dessa fonders belopp
vid sednaste bokslut.
De Mornay ska jonden.
1610 d. 28 Januari. Fru Anna Trolles till Helgerum gåfvobref å 1,100
R:dr Sp.
Genom Envoyén Ch. de Mornays föräring af 750 R:dr
Runt år 1840 utgör fonden 2,400: —
Kranerska fonden.
1722 d. 28 Augusti. Enkefru Anna Kraners gåfvobref å 400 Caroliner 62: 50.
Flerohoppska stipendier.
1727 d. 17 Februari. Landshöfdingarne G. W. Fleetwoods och G. F. Roth-
liebs samt Borgmästaren C. Hoppenstedts förord¬
nande om 25 R:dr årlig afgäld af Flerohopps och
Orrefors jernbruk till 4 st. skolstipendier.
Nya Flerohoppska fonden.
1774 d. 26 April. Kongl. Kansli-kollegii bref angående inrättandet af
ett nytt stipendium af de från Flerohopps bruk ut¬
sökta restantier 58: 33.
Sednare Flerohoppska fonden.
1798 d. 19 Februari. Bruksdisponenten H. Hildebrandssons bref angåendo
bildande af ännu ett stipendium af resterande me¬
del från Flerohopp 100: —
Orreforssiiskl-Barcliceiska stipendiefonden.
1805 d. 26 April. Brukspatron C. H. Barchau gåfvobref, hvarigenom ar¬
liga stipendiebeloppet från Orrefors jernbruk för¬
dubblas.
Cronhjortska fonden.
1770 d. 29 Juni. Fru II. Charlotta Cronhjorts på Ryssbylund testa¬
mente af 600 Dl:r Sm:t 150: —
Transport: 2,770: 83.
— 358 —
Transport: 2,770: 83.
Ekmanska fonden.
1787 d. 19 Mars. Bref från Exsekutorerne af Tullförvaltaren And. Ek¬
mans testamente 150: —
Björkmanska fonden.
1788 d. 28 Oktober. Fru Elis. Björkmans (född Rosenkrantz) testa¬
mente å 5,000 Dkr Snut- 1,175: —
Sandhergska fonden.
1789 d. 10 September. Ilistor. Lektorn, Magister N. G. Sandbergs te¬
stamente 4,375: —•
Lambrechtska fonden.
1806 d. 13 Juni. Prosten, D:r Christopher Lambrechts testamente 150: —
Bergströmska fonden.
1821 d. 31 Januari. Apologisten, Magister P. E. Bergströms testamente 2,000: —
Wijkska fonden.
1823 d. 24 Februari. Kansli-rådet och Riddaren P. Wijks testamente 69,962: 27.
Lindbäckska fonden.
1828 d. 11 Juni. Hofpredikanten, Prosten J. Lindbäcks testamente .... 5,409: 32.
llotliliebska fonden.
1839 d. 2 Augusti. Kaptenen oeh Riddaren A. Rothliebs testamente .... 600: —
Grotteska fonden.
1838 d. 9 Januari. Mamsell A. C. Grottes testamente till förmån för
stadens fattige 500: —
Summa 87,092: 42.
Kalmar den 6 December 1861.
N. P. Ljunggren.
— 359 —
Carlstads stifts Konsistor!!
underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Rikets Ständers
Revisorer gjort vid bemälte Konei-
storii räkenskaper för år 18511.
Stormäktigste, Alleinådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af nådig befallning, får Domkapitlet härmed öfver de
anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer, enligt hit i nåder remitteradt transsumt,
gjort vid Konsistor» räkenskaper för år 1859, afgifva följande förklaring:'
l:o. Enligt Kongl, cirkulärbrefvet den 17 September 1856, har räkenskapsförare»
för år 1857 bifogat afskrift af gåfvobref, testamenten och andra urkunder, som ligga
till grund för donationsfonderna, men årlig uppgift på desamma har icke ansetts nöd¬
vändig. En sådan skall hädanefter årligen leranäs.
2:o. Alla slags kollekter redovisas utaf Kontraktsprostarne tillsammans och infö¬
ras uti en räkenskapsbok, hvilken årligen jemföres med verifikationerna af minst 2:ne
Domkapitlets ledamöter, och ett sammandrag utskrifves å alla kollekterna samt under-
skrifves af de reviderande, hvarefter detta sammandrag tjenar såsom verifikation vid
alla remisser af sådana medel, då remisshandlingen underskrifves. Vid räkenskapen
kan sammandraget icke läggas, utan har Amanuensen med ledning af detsamma ve-
rificerat inkomsten.
Detta förhållande kan för mera tydlighets skull framdeles af Amanuensen till-
kännagifvas.
Återställande den nådiga remissakten, framhärda med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Ko Rung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
J. M. MALMSTEDT. E. E. ÖSTLING. L. M. GROTH.
J. G. M. von GEGERFELT. F. WALLIN.
Carlstads Domkapitel den 4 December 1861.
B. II. Wahlström.
360
Hernösands stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers sednast församlade Reviso¬
rers anmärkning vid granskning af
nämnde Konsistorii räkenskaper för
är 1859.
Stormäktig s te, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts meddelade nådiga befallning
genom remiss uppå Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid Konsistorii räkenskaper
för år 1859, får Konsistorium, jemte aktens återställande, härmed i underdånighet öf¬
verlemna den af Revisorerne såsom bristande anmärkta uppgift ä de gåfvobref, testa¬
menten och andra urkunder, hvilka grundlagt de under Konsistorii förvaltning stående
donationsfonder.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
ISR. BERGMAN.
C. J. af NORDIN.
C. J. ÖSTLING.
ER. ALMQVIST. ' P. ENGMAN.
J. WIDÉN.
Hernösands Domkapitel den 18 December 1861.
And. Sidner,
*_ 361 —
Förteckning på de gåfvobref och testamenten, hvarpå följande under Hernösand»
Konsistor» förvaltning stående donationsfonder granda sig.
Stipendiefonder: Belopp.
Gulickska till understöd åt studerande vid Universitetet i Upsala 63C
Aurénska dito dito dito 5,200
Bergmanska till dito åt lärjungar vid elementarläroverket i Hernösand 1,80C
Kommunitets dito dito dito 600
Norbergska dito dito dito 1,500
Nordlanderska dito dito dito 3,000
Ullbergska till premier åt dito dito 7,500
Nortmanska till understöd åt lärjungar i Hernösand och Umeå 675
Thunmarkska dito dito i Sundsvall 900
Turdfjellska dito dito i Haparanda 1,500
Lönefonder:
Bergman-Millerska 750
Olivenbaumska 360
Jemtlands bibliotheksfond 3,000
Summa R:mt R:dr 27,415;
Gåfvobref och testamenten:
Framlidne Kapellanen i Borgsjö Gulick Boréens och hans hustrus testamente den 24
December 1754.
» Apologisten i Hernösand P. Auréns testamente den 13 November 1841.
H. H. Biskopen Isr. Bergmans gåfvobref den 28 Juli 1841.
Beslut vid prestmötet i Hernösand den 6 Febr. 1817.
Framlidne Kyrkoherden i Gudmundrå, Th. Dokt. Isac Norbergs testamente den 23
April 1817.
» Stadsmajoren E. Nordlanders testamente den 7 September 1842.
» Justitie-borgmästaren, Juris Dokt. Jonas Ullbergs testamente den 5 April 1839.
» Kyrkoherden i Bygdeå Th. Dokt. C. J. Nortmans och hans frus U. C. Nor¬
dins testamenten den 23 December 1798 och den 1 Augusti 1815.
» Exped. Befallningsmannen Olof Thunmarks testamente, enligt transsumt den 5
Maj 1796.
> Sekreteraren i Landtmäteri-kontoret J. E. Turdfjells testamente den 25
Juni 1845.
» Sjökaptenen Anders Bergman-Millers testamente den 12 Juni 1831.
Donationsbrefvet af den 11 Juli 1780 förloradt vid en eldsvåda i Sundsvall.
Fondens nuvarande belopp och användning grundar sig på Kongl. Maj:ts resolution den
3 Maj 1820.
Framlidne Professoren, Doktor Carl Zetterströms testamente, enligt transsumt den 10 De¬
cember 1829.
Hernösand den 18 December 1861.
P. Engman.
46
Direktionens öfver Stockholms
stads undervisningsverk
underdånig» utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärk¬
ningar vid Direktionens räkenskaper
för år 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har genom nådig remiss af den 18 sistlidne Oktober anbe¬
fallt Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att inkomma med underdå¬
nigt utlåtande öfver de af Rikets Ständers Revisorer vid granskning af Direktionens
räkenskaper för år 1859 gjorda anmärkningar.
Direktionen får fördenskull till en början i djupaste underdånighet meddela,
att den, i anledning af anmärkningen i § 1, förständigat de Läroverks-kollegier, som icke
uppgjort räkenskaperna efter meddelade föreskrifter, att desamma hädanefter följa.
Beträffande dernäst de i § 2 omförmälda 3 R:dr, hvarmed redogörarens fordran
öfverstiger det i räkenskaperne upptagna belopp, har denna post ingen gemenskap med
Åleniska fonden, hvilken är alldeles afskiljd från öfrige räkenskaperne, utan rörer all¬
männa fonden, och har redan rättelse i detta afseende iakttagits, på sätt Sekretera¬
rens förklaring af den 11 December 1860, på af förlidet års Herrar Revisorer deröfver
gjord anmärkning, upplyser.
Vidkommande ytterligare mot Åleniska fonden gjorda anmärkningar, får Direk¬
tionen i underdånighet upplysa, att dessa räkenskaper ända från fondens stiftelse år
1822 blifvit förda helt enkelt, på det sätt, att uti ingående balansen för året upptogos
endast de utlånade medlens kapitalbelopp samt kassabehållningen, men sedan Direktio¬
nen beslutat, att nämnde fonds räkenskaper skulle behandlas i likhet med andra det
allmänna rörande fonder och öfverlemnas i vederbörlig ordning till granskning af Kongl.
Kammar-rätten, måste räkenskaperne från och med år 1859 uppställas i öfverensstäm¬
melse med Kongl, brefvet af den 17 September 1856. Till följd deraf tillädes i ingå¬
ende balansen för år 1859 räntefordringar till det omnämnda beloppet af 1,050 R;dr
13 öre, såsom bilagan N:r 1 till räkenskaperne specifikt upptager.
Af samma anledning måste i ingående balansen såsom skuld upptagas det om¬
nämnda beloppet af 332 R:dr 81 öre R:mt, emedan denna summa motsvarade pen-
sionstagarnes 4:de qvartal för år 1858, hvilken utbetalning blef, i anseende till aflö-
ningsstatens reglering, fördröjd till år 1859. Detta förhållande upplyses närmare af veri¬
fikationen N:r 10 till bilagan N:r 2.
Såsom Herrar Revisorer vidare antyda, hade det ovedersägligen varit rättare
att den post å 2,635 R:dr 68 öre, hvilken var beslutad att föras inom linien, hade
blifvit i ingående balansen inberäknad bland tillgångarne och deremot å motsatta sidan
— 363 —
afförd, i stället för att den nu, under åberopande af Direktionens protokoll, i balansen
fördes inom linien, men anledningen, hvarföre den uppgifna genvägen begagnades var
den, att derigenom undveks, att i den fullständiga låneräkningen, som då för första
gången upprättades, specificera tre skuldsedlar, hvilka genast såsom värdelösa skulle
förås inom linien och hvilka, från fondens stiftare redan 1823 emottagna, för mer än
20 år sedan voro i räkenskaperne såsom osäkra upptagna, ehuru de ej förr än år 1859
flyttades inom linien.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
S t o r m ä k t i g s t e, A11 e r n å d i g s t e Konung!
Eder» Kongl. Maj:t«
underdånigste, tropligtigite
tjenare och undersåtar,
J. HAMILTON.
C. M. FALLENIUS.
BROR EM. HILDEBRAND.
P. ÖHNELL.
FREDR. HÖJER. L. J. HJERTA. F. A. RINMAN.
Stockholm den 19 December 1861.
A. Lindberg.
m.
•« it.t u(T : . &a«q4ivM« tsimr .ua nob .t-tt». -i® _ »'-.iiftM t
fe
6581 (ii; ilo i' •;■» sb u-imt. .r-n-vh^u «tsf5»n uiosfi- Aftt^iBjfenBiin : enov aab^n iS 02
..•! itai! !!!-•«< a^bajlljvS
-blBditirir; fri: (530 iecio-tl ,fc'.riivio'r ■■•iBftqnjf» ft»M
1 o ... :• 4 t ». $ i b C! ’ •• ■ S A , 0 1 * 3 i 1 A 1 f# 1 0 * •'
*£{£&' .i^aoif «is>b3
isjjåiailqoii ,»j».s;in.Kimbnn
^oTiino» i
aumaJJAi m :>
• ma. hohh
• : jLiavrnö % ,g
^'Alfei'.a .3 .ATimin .t .a .aaxÖH .flaajn
■ladmsDsd ft[ nsh in(orU-«ii8
— 365 —
Register
öfver
Rikets Högloft Ständers år 1861 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
Jemte de, 1 anledning af samma berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
utlåtanden.
Afkortningar å statsverkets inkomster,
Bil. litt. C. vid sid.
Aflöning, Krigs-kollegii, »
Afvittringar i åtskilliga län »
Tabellen vid »
Akademiens för de fria konsterna räken¬
skaper »
— Krigs- dito »
— Krigsvetenskaps- dito »
— Landtbruks- dito »
— Lunds dito »
— Musikaliska dito »
— Svenska dito »
— Upsala dito »
— Vetenskaps- dito »
— Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito »
Aktoratsråkning, Kammar-rättens »
Allmänna barnbördshuset »
Allmänna barnhuset »
Allmänna bevillningen, om uppbörden
deraf. Reservationen »
Allmänna enke- och pupillfonden, Ci¬
vilstatens peusionsinrättnings, »
Bil. litt. P. vid B
Revisions-berättelsen.
5.
66-67.
166—169.
169.
194.
78—79.
63.
159-161.
210-211.
194—195.
191.
208-210.
188—190.
191-193.
175—177.
49, 204—205.
205-208.
273-278.
98.
98.
Utlåtandena.
303—305.
305—306.
320-321.
336—337.
335.
333—334.
— 366 —
Re visions-berättelsen.
Allmänna garnisonssjukhuset sid. 80—81.
Allmänna hospitals- och barnhusfonden » 196—198.
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda * » 266—267.
Allmänna magasinsärendena » 24—26.
Allmänna väg- och vattenbyggnader 103—105.
Amiralitets-krigsmanskassan 101—103.
Anordningar å extra utgifts-anslaget .... » 10—11.
— å förslagsanslagen » 9—10.
— d hufvudtitlarnes besparin¬
gar » 11—12.
Antiqvitets-akademien » 191—193.
Arbetsinrättningar och fängelser » 135—150.
Bilagorna litt. R. och S. vid » 138, 139.
Arfvodtn för Revisorernes biträden » 270.
Arméen, värfvade och indelta, utgifter för » 77.
Bilagorna litt. L. och M. vid .... » 77.
Arméens pensionskassa » 98—101.
Bilagan litt. Q,, vid » 101.
Artilleri-afdelning, Krigs-kolle.gii » 60—61, 64, 65,
67—68.
Bilagan litt. I. vid » 60.
Artilleri-läroverket vid Marieberg » 64, 77.
Avesta Krono-inspektion » 26—27.
Balanser, proprie- » 47, 144, 175—177.
Bilagan litt. A. vid » 5.
Balans-reilationer, Fångvårds-styrelsens.. » 144.
— Krigs-kollegii » 63—64.
Barnbördshuset » 49, 204—205.
Barnhus, Stockholms allmänna » 205—208.
Barnhus-fonden, allmänna » 196—198.
Barthelemys. kolonien S:t, räkenskaper » 268—269.
Begrafningskassa, Kongl. Theaterns ar¬
betares » 181.
Behållningar, reserverade å hufvudtit-
larne » 9.
Bergsskolan i Fahlun •■••• » 182—183.
Berättelser, emottagna af Revisorerne...- » 3—4.
Besparingar, statsverkets, Riksgälds¬
kontoret tillgodoförda » 6—7, 8—9.
Besök, anställda af Revisorerne » 269—270.
Beväringsmanskapet, bestridda kostna¬
der för —. » 77.
Bilagan litt. N. vid » 77.
Bibliotheket, Kongl » 195—196.
Bletserade officerares pensionsfond » 15.
Blindas och döfstummas institut — » 266—267.
Bostålls-kassan, Militie- » 73—74, 76.
Utl&tandena.
307—308.
287—288.
333-334.
315.
297- 300.
297-300.
— 367 —
Revisions- berättelsen. TJ tl&twi den ».
Brandväsendet och yttre lyshållningen å
Stockholms slott sid. 179.
Bref, med posterna expedierade » 42—43, 118, 121.
Brister å statsanslagen » 7—8.
— å statsverkets inkomster » 8—9.
Bilagan litt. D. vid » 5.
Byggnader och reparationer, anslagen till » 55 — 56.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts » 178.
Bötesmedel, General-landtmäteri-koutorets » 36—37. 291—292.
Carlbergs Krigs-akademi » 78 79. 305—306.
Carl Gustafs stads gevärsfaktori » 67.
Carlsbad, ersättning till svensk Brunns¬
predikant i » 12.
Carlshamns elementarläroverks räkenskap » 240. 351—352.
— Navigationsskola » 97.
Bilagan litt. O. vid » 96.
Carlskrona elementarläroverks räkenskap * 240. 349—351.
— station af Flottan » 90—94. 311—312.
Carlstads stifts Konsistorii räkenskaper » 246—249. 359.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet.. » 50.
Cellfängelse-byggnader, anslagen till » 146—147.
Christianstads elementarläroverks räken¬
skap » 239. 349.
Civil-ingeniörers bildande vid Marieberg » 64. 297—300.
Civilstatens pensionsinrättning » 98.
Bilagan litt. P. vid » 98.
Dahlby kungsgård och stuteri ■ » 153—154.
Danviks hospital » 200—203.
Depositions-räkningar, Öfverståthållare-
embetets » 173.
Depot, Flottans, i Götheborg » 90—94. 312—314.
Drottningholms broars arrendemedels-
fond » 18—21.
Drottningholms och Svartsjö slotts rä¬
kenskaper » 183—184.
Drottninghuset » 203—204.
Döfstummas och blindas institut » 266—267.
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för » 17—18.
Ekonomiska karteverket » 37.
Ekplanteringarne » 34—35.
Elektriska telegraf verket » 85 — 89,118, 121, 283.
Elementarskolan i Stockholm » 260—261.
Elementarläroverkens räkenskaper »> 213—260. 337- 363.
Elevskola, Trädgårdsföreningens » 166.
Elfstedtska pensionsfonden, bilagan litt.
P. vid » 98.
Enke- och pupillfonderna, » 98.
Bilagan litt. P. vid » 98.
— 368 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
En-per-mille-fonden
Entreprenadauktioner, Fångvårds-styrel-
sens
Expensmedels-räkningarne
Experimentalfält, Landtbruks-akademiens
Extra siats-anslag till landtförsvaret ....
Bilagan litt. K. vid
— statsreglerings-fonden för år 1859
Bilagan litt. E. vid
— utgifter, anslaget till
Fahlu bergsskola
Fjerde liufoudtitel, liks-statens
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
Filéenska testamentsfonden
Flottans räkenskaper
Flyinge och Dahlby kungsgårdar och
stuteri-inrättning
Folkskolornas anslag till undervisnings¬
materiel m. m
Formulär till räkenskaper för de förval¬
tande verken
Fortifikations-afdelnings, Krigs-kollegii,
räkenskaper
Bilagan litt. K. vid
Fria konsternas Akademi
Fribref s-rätt
Fyring s-verket
Fångvårds-anslaget
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper
Fältlåkare-korpsen
Fängelserna och arbets-inrättningarne i
riket
Bilagorna litt. R. och S. vid
Fäslningsbyggnader, anslag till, bilagan
litt. K. vid
Förenade mötespassevolans-fonderna
Förskotter, balanserade
Förslag till förenkling af sättet för stats¬
inkomsternas förvaltning. Reserva¬
tionen
För slag s-anslag en
Bilagan litt. G. vid
Försvarsverket till lands, anslag för
Bilagorna litt. H, I, K, L, M.
och N. vid
Försvarsverket till sjös, anslagen för ....
id.
|
68-69.
|
|
D
|
145.
|
315.
|
»
|
177—178.
|
330-331.
|
»
|
160-161.
|
320—321.
|
))
|
67.
|
|
»
|
67.
|
|
))
|
5.
|
|
»
|
5.
|
|
»
|
10—11.
|
|
))
|
182—183.
|
|
))
|
59—77.
|
296-305.
|
»
|
59, 60, 67, 77.
|
|
»
|
15.
|
|
»
|
90-95.
|
309-314.
|
»
|
153—154.
|
317.
|
))
|
12—13, 272-273.
|
|
»
|
4-5.
|
285.
|
»
|
61—62, 66.
|
301.
|
»
|
67.
|
|
))
|
194.
|
|
»
|
41.
|
|
»
|
90-91, 94.
|
|
»
|
135—145.
|
|
»
|
135—150.
|
315.
|
»
|
48, 49.
|
|
»
|
135-150.
|
315.
|
»
|
138, 139.
|
|
»)
|
67.
|
|
»
|
70—71, 75.
|
|
»
|
13-14.
|
|
»
|
273—278.
|
|
»
|
9-10.
|
285.
|
»
|
9.
|
|
»
|
59-77.
|
|
»
|
59, 60, 67, 77.
|
|
»
|
90—94.
|
|
— 369 —
Revisions-berättelsen.
Förvaltningens af sjöärendena räken¬
skaper sj^ gg—95_
Garnisonssjukhuset, allmänna » go 81.
Gefl.e navigationsskola » 97_
Biiagan litt. O. vid » gg.
Gefleborgs län, afvittringar i » ig7 16g
Gener al-land trnäter i-kontor et ■» 35 37
General-poststyrelsen » 37 43_
General-txdlstyrelsen » 44 47^
Gevärstillverkning » g7.
Gottlands Landtb evar ing s pensionsstat » 99.
Gratialfond, Amiralitets-krigsmanskas-
. sans » 101—103.
Gripsholms slotts räkenskaper » 185 186.
Grundfond, statsverkets » 5.
Bilagan litt. B. vid » 5.
Götha Hofrätts pensionsfond, bilagan
litt. P. vid » 98.
Götheborgs Depot af Flottan » 90—94.
— Navigationsskola » 97.
Bilagan litt. O. vid » 96.
— Stifts Konsistorii räkenskaper » 240—244.
Haga lustparkb räkenskaper » 185.
— lustslotts räkenskaper » 184.
Hamnbyggnader » 105.
Handels- och sjöfartsfond, Sveriges en¬
skilda '. » 58—59.
Hand-kassa, f. d. Kanslistyrelsens » 17.
Haparanda elementarläroverks räken¬
skaper » 254.
Hedvigsberg och Conradsberg, hospit als-
byggnaden å » 56—57.
Hernösands navigationsskola » 97.
Bilagan litt. O. vid » 96.
— Stifts Konsistorii räkenska¬
per » 249—254.
Hollånderier, Stam- .< 157—159.
Hospital, Danviks » 200—203.
Hospitalsbi/ggnaden å Kungsholmen, an¬
slag till » 56—57.
Hospitals- och barnhus fonden, allmänna » 196—198.
Ilujvudtitel, riksstatens 4:de. anslagen å » 59—77.
Bilagorna litt. H, I, K, L, M och
N vid » 59, 60, 67, 77.
Hufvudtitlarne, brister å » 7—8.
— reserverade behållningar å » 9.
Utlåtandena.
309—314.
307—308.
291—292.
292-295.
312—314.
354—355.
360-361.
318-320.
47
— 370 —
Revisions-berättelsen.
Ilufvudtitlarnes besparingar, Riksgälds¬
kontoret tillgodoförda sid. 6—7.
Husquarna gevärsfaktori » 67.
Uvitfeldtska stipendie-fonden » 262—263.
Häradshäkten » 149.
Hästjäg ar e-sqvadrons-fond, Norrbottens » 71.
Bilagan litt. L. vid » 77.
Jemtland, afvittringarne derstädes, » 168—169.
Jemtlands roteringskassa » 77—78.
Jernvåg sbyggnader, statens » 105—135.
Bil. litt. A, B, C, D och E vid » 117, 119, 120.
Jernvägs-materiel, inom riket tillverkad » 133—135.
Indelta Arméen » 66—67, 77.
Bilagan litt. M. vid » 77.
Inkomster, statsverkets, bilagan litt. D. vid » 5.
Institut, Ultuna landtbruks- » 161—165.
Institutet för döfstumma och blinda .... » 266—267.
— Mediko-kirurgiska » 50.
— Pliarmaceutiska » 50.
— Skogs- » 34.
—• Teknologiska » 170—171.
Intendents-afdelnings, Krigs-kollegii, rä¬
kenskaper » 62—63, 65—66.
Invalidhus-fonden » 74—75, 76.
Inventering af de i Räntekammaren för¬
varade säkerhetshandlingar » 19.
— af materialförråden i Carls¬
krona » 92—93.
Isberqska pensionsfonden, bilagan litt.
P. vid » 98.
Kad ett-korp sen » 78—79.
Kalmar navigationsskola » 97.
Bilagan litt. O. vid » 96.
— Stifts Konsistorii räkenskaper » 244—246.
Kammar-rättens aktoratsräkning » 175—177.
Kansli-styrelsens handkassa » 17.
Karantänsinråttningarne » 57.
Karta-sigillata-uppbörden » 21—23, 278.
Karteverk, Topograf ska Korpsens » 84.
— sucken- » 36—37.
Kolonien S:t Bartlielemys räkenskaper » 268—269.
Kommando-expedition, Sjöförsvars-de-
partementets » 95—96.
Kommerse-kollegii expensmedels-räkning, » 177—178.
— redogörelse för karan-
täns-medlen » 57.
Kommissariatet, Konvoy- » 58—59.
Kungsbacka pedagogis räkenskap » 244.
Utlfttandena.
t
303-305.
321—325.
302.
l
310, 312, 313.
305- 306.
356—358.
J
355.
Konsistoriernas räkenskaper
Kontrollverket
Konvoy-kommissariatet
Kopparbergs läns afvittring sverk
Krig s-akademiens räkenskaper
Krigsarkiv-fonden
Krigs-kollegii räkenskaper
Bilagorna litt. H, I, K, L,
M och N vid
— Aflönings-afdelnings räken¬
skaper
— Artilleri-afdelnings dito ....
Bilagan litt. I vid ....
— Fortifikations-af delnings rä¬
kenskaper
Bilagan litt. K vid....
— förvaltning, särskilda kas¬
sor och fonder under
Bilagan litt. M vid....
— hufvudbok och bokföring ..
— inkomster och utgifter, bi¬
lagorna litt. H, I, K,
L, M och N vid
— Intendents-afdelnings rä¬
kenskaper
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
Krigsmanskassan, Amiralitets-
Krig s-vetenskap s-akademien
Kronans hus i Stockholm
Kronoarbetskorpsen
Bilagorna litt. R och S vid
Kronohäktena
Bilagan litt. R vid
K rono-inspektion, Avesta
— magasinerna
— räkenskaper, Stockholms stads....
K rut- och salpeter-för säljning s-medlen ..
Krut-tillverkningen
Kungsholmen, hospitalbyggnad å
Kungsöhrs kungsgård
Landsböcker, Länens..
Landtbruks-akademiens räkenskaper ....
Landtbruks-institut, Ultuna
Landtmäter i-kontor et, General-
Langslca pensionsfonden, bilagan litt P
vid
Lappmarks ecldesiastik-vcrk, fonden för
|
371 —
Revisions-berättelsen.
|
Utlåtandena.
|
sid. 212—256.
|
337—361.
|
»
|
30-31.
|
290.
|
»
|
58-59.
|
|
»
|
167.
|
|
»
|
78-79.
|
305—306.
|
»
|
76.
|
|
»
|
59—77, 282.
|
303-305.
|
»
|
59, 60, 67, 77.
|
|
»
|
66—67.
|
303-305.
|
»
|
60—61,64,65,67-68.
|
297—300.
|
»
|
60.
|
|
»
|
61— 62, 66.
|
301.
|
»
|
67.
|
|
»
|
68-77.
|
|
»
|
77.
|
|
»
|
59.
|
|
|
59, 60, 67, 77.
|
|
»
|
62—63, 65—66.
|
302.
|
»
|
72—73, 76.
|
|
»
|
101-103.
|
|
»
|
63.
|
|
»
|
54—55.
|
|
»
|
137—144.
|
|
»
|
138—139.
|
|
)>
|
138, 141—146.
|
|
»
|
138.
|
|
»
|
26—27.
|
|
»
|
24-25.
|
287—288.
|
»
|
174.
|
|
»
|
67-68.
|
|
»
|
63.
|
|
»
|
56-57.
|
|
»
|
11—12, 157, 188.
|
|
»
|
174.
|
327—330.
|
»
|
159-161.
|
320—321.
|
»
|
101—165, 284.
|
321—325.
|
|
35—37.
|
291-292.
|
»
|
98.
|
|
»
|
17—18.
|
|
— 372 —
Lazar etts-direktionens, Serafimer-, räken¬
skaper
|
sid.
|
Revisions-berättelsen.
199—200.
|
Utlåtandena.
|
Lidköpings elementarläroverks räkenskap
|
»
|
224.
|
342-343.
|
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper
|
»
|
215—220.
|
337-340.
|
Liqvid med Riksgålds-kontoret
|
»
|
8-9.
|
|
Lots- och fyringsverket
|
•»
|
90—91, 94.
|
|
Lunds Domkyrkas räkenskaper
|
»
|
212.
|
|
— Stifts Konsistorii dito
|
»
|
234—240.
|
347—353.
|
— Universitets räkenskaper
|
»
|
210—211.
|
336-337.
|
L,ustslottens dito
|
»
|
183- 188.
|
332—333.
|
Lyshållning en, yttre, å Stockholms slott
|
»
|
179.
|
|
Länens landsböcker ....
|
»
|
174.
|
327-330.
|
Låns fäng elser na
|
»
|
145-146, 147.
|
|
Bilagan litt. S vid
|
»
|
139.
|
|
Magasins-ärendena, allmänna
|
»
|
24-26.
|
287—288.
|
Malmö elementarläroverks räkenskap ....
|
»
|
240.
|
352 — 353.
|
— Navigationsskola
|
»
|
97.
|
|
Bilagan litt. 0 vid
|
»
|
96.
|
|
— Sträf- och arbetsfängelse
|
»
|
139, 140.
|
|
Mariebergs Artilleri-läroverk
|
»
|
64, 77.
|
297—300.
|
Material förrådet i Carlskrona
|
|
92-93.
|
310, 312, 31
|
Materiel, jernvägs-, tillverkad inom riket,
|
»
|
133—135.
|
Mediko-kirurgiska institutet
|
)>
|
50.
|
|
Militie-boställs-kassan
|
»
|
73—74, 76.
|
|
Musei-byggnaden, National-
|
»
|
263—266.
|
|
Museum, Kongl
|
»
|
193.
|
|
— National-
|
»
|
263-266.
|
|
Riks (naturhistoriska)
|
»
|
189.
|
|
Musikaliska akademiens räkenskaper ....
|
»
|
194-195.
|
335—336.
|
Myntverket
|
»
|
27—30.
|
289—290.
|
Mötes-passevolans-fonderna, förenade ....
|
»
|
70-71, 75.
|
|
National-museibyggnaden
|
»
|
263—266.
|
|
Naturhistoriska Riksmuseum
|
»
|
189.
|
|
Navigationsskolorna
|
»
|
96-97.
|
|
Bilagan litt. 0. vid
|
»
|
96.
|
|
Norénska testamentsfonden
|
»
|
14.
|
|
Normalskola, Vexelundervisningens
|
»
|
260—261.
|
|
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
|
»
|
71.
|
|
Bilagan litt. L vid
|
»
|
77.
|
|
— län, afvittringar i
|
y>
|
169.
|
|
Norrköpings elementarläroverks räken¬
skap
|
»
|
220.
|
339.
|
Nya elementar-skolan i Stockholm
|
»
|
261—262.
|
|
Officerare och underofficerare, fonden
för blesserade
|
»
|
15.
|
|
Optiska telegraf inrättningen
|
»
|
89.
|
|
Ordbok öfver svenska språket, anslag för
dess utarbetande
|
»
|
191.
|
|
— 373 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
ördensgillet, Serafimer-
Passevolans-fonderna, förenade mötes-...
Passevolans-fonden, Tross-
Pedagogiernas räkenskaper ...
Tabellen vid
Pensionsfond, Amiralitets-krigsmans-
kassans
Pensionsinrättning, Civilstatens
Bilagan litt. P. vid
Pensionskassa, Arméens
Bilagan litt. Q. vid
Pharmaceutiska institutet
Pionier-korpsen 1
Polishäktena
Porto för telegrambefordring
Porto-upphörd, Postverkets
Postbefordringen å statens jernvägar ....
Postrernissvexlars begagnande *
Postverket ..., :.... . v
Proprie-balanser
Bilagan litt. A. vid
Publika hus i Stockholm
Rese- och under sökning sko stnader, ansla¬
get till
Reservationer, till Revisionens protokoll
anmälde,
— å riksstats-anslagen, bila¬
gan litt. C. vid
Reserverade behållningar å hufvudtit-
larne
Restantier ,
Bilagan litt. F. vid
Revision, tiden för nästa
Riksgälds-kontoret, liqvid med
— tillgodoförda bespa¬
ringar
Riksgälds-verkets fond
Bilagan litt. F. vid
Rikshufoudboken, sammandrag öfver alla
deri ingående medel, bilagan litt. A.
vid » 5.
Riksmuseum, Naturhistoriska » 189.
Riksstatens anslag, besparingar och bri¬
ster å » 6, 7, 8—9.
sid.
|
196-198.
|
|
5.
|
»
|
5.
|
»
|
151—153.
|
»
|
43, 118.
|
))
|
70—71, 75.
|
))
|
69—70.
|
»
|
224, 244.
|
»
|
|
))
|
101-102.
|
»
|
98.
|
|
98.
|
»
|
98-101.
|
))
|
101.
|
»
|
50.
|
))
|
141.
|
))
|
140-141.
|
))
|
87-89.
|
))
|
42, 118, 121.
|
))
|
118, 121.
|
))
|
20—21.
|
»
|
37—43.
|
»
|
144, 175-177.
|
|
5.
|
))
|
55.
|
))
|
103, 104.
|
))
|
270, 272—284.
|
))
|
5.
|
))
|
9.
|
»
|
5-6.
|
|
5.
|
))
|
271.
|
»
|
8-9.
|
|
6—7.
|
))
|
5.
|
))
|
5.
|
317.
341, 355.
341.
286-287.
I
— 374 —
Revisions-berättelsen.
jRiksstatens fjerde liufvudtitels anslag .... sid. 59—77.
Bilagorna litt. H, I,
K, L, M och N. vid » 59, 60, 67, 77.
— inkomster och utgifter,
bil. litt. H. vid .... » 59.
— utgifter. Bilagorna litt. C. och
E. vid » 5.
Roteringskassa, Jemtlands » 77—78.
Räkenskaper, icke granskade i Kongl.
Kammar-rätten » 269.
— statsverkets, formulär till » 4—5.
Räntekammarens hufvudbok » 4.
Rönnowska testamentsfonden » 198.
Sala elementarläroverks räkenskap » 231.
Salpeterfonden » 81—83.
Bilagan litt. H. vid » 59.
Salpeter-för säljning s-medlen )> 67—68.
Sammandrag öfver alla i 1859 års rilcs-
liufoudbokingående
medel, bilagan litt.
A. vid » 5.
— — de af Krig s-kollegium
under år 1859 be¬
stridda utgifter .... » 77.
Bilagorna litt. L, M och N vid » 77.
Seraf meror dens-gillet » 196—198.
Serafmer-lazarevtet » 199—200.
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för » 270.
Silfver-utmyntningen » 29—30.
Sjöfartsfond, Sveriges enskilda » 58—59.
Sjöförsvaret, anslagen till » 90—91.
Sjöförsvars-departementets Kommando¬
expeditions räkenskaper » 95—96.
Sjökarte-kontoret » 90 91, 94- 9o.
Sjötulls-medlen » 45—46.
Sjöärendena,, Förvaltningen af » 90—95.
Skara stifts Konsistorii räkenskaper .... » 221—224.
— Veterinär-inrättning » 53—54.
Skeninge elementarläroverks räkenskap » 220.
Skeppsholms brobyggnad » 103, 104.
Skiften och afvittringar » 166—169.
Tabellen vid » 169.
Skog s-institutet » 34.
Skogsplanterings-kassan » 16—17, 19, 34.
Skogsstyrelsen » 19, 34 35.
Slottsbyggnads-mcdlen » 178.
Sockenkartor, anslaget till » 36 37.
Spanmål in natura, statsverkets - » 24—25.
Utlåtandena.
296—305.
285.
308—309.
289—290.
309—314.
309—314.
340—343.
295-296.
340.
286.
287—288.
— 375 —
Revisions-berättelsen,
Sqvadrons-fond, Norrbottens hästjägares sid. 71.
Bilagan litt. L. vid » 77.
Stadshäkten » 749.
Stambanorna, jernvägs- » 106 133.
— — Bilagorna litt. A,
B, C,DochEvid » 117, 119, 120.
Stamholländerierna » j 57 759.
Statens jernvågsbyggnader » 705 135.
— — Bilagorna litt. A,
B, C, D och E vid » 117, 119, 120.
Stationer, Flottans » 90—95.
— jernvägs- » 717, 779, 727, 133.
— post- » 39—41.
— telegraf- » 86—87,118,121.
Statistiska tabellkommissionen » 171 172.
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigs¬
kollegium under år 1859 bestridda
utgifter » 77.
Bilagorna litt. L, M och N vid » 77.
Stats-kontorets embetsförvaltning och re¬
dovisning » 4—31, 273—278.
Statsreglerings-fonden, extra, bil. litt. E. » 5.
— ordinarie, — C. » 5.
Statsverket, egentliga » 4—31.
Statsverkets grundfond » 5.
Bilagan litt. B. vid » 5.
Statsverkets inkomster, bilagan litt. D. vid » 5.
— — afkortningar å, bi¬
lagan litt. C. vid » 5.
— reserverade behållningar » 9.
— spanmål in natura » 24—25.
— utgifter, bilagorna litt. O. och
E. vid » 5.
— öfverskott och brister » 6—9.
Bilagan litt. D. vid » 5.
Stipendie-f onden, Kongl, och Hvitfeldtska » 262—263.
Stockholms allmänna Barnhus » 205—208.
— — byggnader, anslag
till underhåll af » 55.
— — Garnisons-sjukhus » 80—81.
— Elementarskola » 261—262,
— Navigationsskola » 97.
Bilagan litt. O. vid » 96.
— Normalskola för vexelunder¬
visning en » 260—261.
— Slotts brandvåsende och yttre
lyshållning » 179.
— — byggnadsmedel » 178.
Utlåtandena.
318—320.
311—314.
326.
285- 288.
285—288.
287—288.
307.
— 376 —
Revisions-berättelsen. Utlåtandena,
Stochholms stads Konsistorii räkenska¬
per
— — hronoråkenskaper ..
— — undervisningsverks rä¬
kenskaper
— Station af Flottan ..
—- Veterinärinrättning
Storskiftes-verkets fortgång
' Tabellen vid
Stora Kopparbergs lån, skiften och af-
vittringar i
Straff- och arbetsfängelset•
Bilagorna litt. R. och S. vid
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper
Strömsholms slott
— stuteri
Stuten, Flyinge
— Ottenby
— Strömsholms
— Öfverstyrelsens räkenskaper
Styrelsens för allmänna väg- och vatten¬
byggnader räkenskaper
— öfver ekplantering arne räken¬
skaper
— öfver fängelser och arbetsin¬
rättningar (Fångvårds-sty-
relsens) räkenskaper
Bilagorna litt. R. och S. vid
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper
Stämplade pappers-uppbörden
Summarisk redovisning öfver anslaget
till Nationalmusei-byggnaden
Sundhets-kollegii räkenskaper
Svartsjö lustslotts dito
Svenska akademiens dito
Svenska språket, anslag till ordbok öfver
Säkerhetshandlingar, Kongl. Räntekam¬
marens
— Postverkets
Södra stambanan från Falköping
— från Malmö
Bilagorna litt. D.
och E. vid
Tabellkommissionen, Statistiska
Taxa för jernvägstrafiken, Bil. litt. C. vid
— för telegrafering å jernvägarne ....
Teknologiska institutet
sid.
|
|
255—256.
|
|
|
»
|
|
174.
|
|
|
»
|
|
256—260.
|
|
362—363.
|
»
|
|
90-94.
|
|
312—314.
|
»
|
|
51—53.
|
|
|
»
|
|
169.
|
|
|
|
|
169.
|
|
|
»
|
|
167.
|
|
|
»
|
|
137-150.
|
|
|
»
|
|
138, 139.
|
|
|
»
|
|
225—228.
|
|
343-344.
|
|
|
187—188.
|
|
|
|
155
|
-157, 283-
|
-284.
|
316—318.
|
»
|
|
153—154.
|
|
317.
|
»
|
|
151—153.
|
|
317.
|
»
|
155
|
—157, 283-
|
-284.
|
316—318.
|
|
|
150—151.
|
|
316—318,
|
»
|
|
103—105.
|
|
|
»
|
|
34-35.
|
|
|
»
|
135—150.
|
315.
|
»
|
138, 139.
|
|
»
|
150—151.
|
316-318.
|
»
|
21—23.
|
|
))
|
263-264.
|
|
»
|
47—50.
|
|
|
183—184.
|
|
»
|
191.
|
|
»
|
191.
|
|
X)
|
19.
|
|
»
|
43.
|
|
»
|
115—116, 131-132.
|
|
»
|
114—115, 120—122.
128-131.
|
|
«
|
120.
|
|
»
|
171—172.
|
326.
|
))
|
.119.
|
|
»
|
118—119, 121.
|
|
))
|
170-171.
|
|
— 377 —
|
|
Revisions-berättelsen.
|
Utlåtandena.
|
Telegrafinrättningen, elektriska
|
sid.
|
85—89, 118, 121,
|
|
Reservationen....
|
»
|
283.
|
|
— optiska
|
»
|
89.
|
|
Testamentsfonden, Filéenska
|
»
|
15.
|
|
— Langska, bilagan litt.
|
P. vid ...
|
»
|
98.
|
|
Nor önska
|
»
|
14.
|
|
— R önnowska
|
»
|
198.
|
|
Theaterns, Kongl., räkenskaper
|
»
|
179—182.
|
|
— — arbetares sjuk- och
|
begrafnings-kassa ....
|
»
|
181.
|
|
Tiden för nästa stats-revision
|
»
|
271.
|
|
Tjenstemannafond, Civilstatens pensions-
|
mrättmngs, bilagan litt. P. vid
|
»
|
98.
|
|
Tolagsersåttning till stapelstäderna
|
»
|
47.
|
|
Topografiska Korpsens räkenskaper ....
|
»
|
83—84.
|
|
Tranébergs bro, reparationer å
|
»
|
103.
|
|
Tross-passevolans-fonden
|
»
|
69—70.
|
|
Trådgårds-föreningens elevskola
|
»
|
166.
|
|
Tullverket
|
»
|
44—47.
|
292—295.
|
Ulricehamns pedagogi
|
»
|
224.
|
341.
|
Ulriksdals slott
|
»
|
186—187.
|
332—333.
|
Ultuna Landtbruks-institut
|
»
|
161—165, 284.
|
321—325.
|
Undervisningsverk, Stockholms stads ....
|
»
|
256—260.
|
362—363.
|
Undsättnings fonden
|
»
|
25—26.
|
Universitets, Lunds, räkenskaper
|
»
|
210—211.
|
336—337.
|
— Upsala, dito
|
»
|
208—210.
|
|
Uppbörds- och redogörelseverket, förslag
|
till förenkling i. Reservationen
|
»
|
273—278.
|
|
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper
|
»
|
212—215.
|
|
Utrikes-departementets räkenskaper
|
»
|
31—33, 179—182.
|
|
Wadstena krigsmanshus-kassa
|
»
|
72—73, 76, 98.
|
|
Bilagan litt. Q. vid
|
»
|
101.
|
|
Wattenaftappningar
|
»
|
105.
|
|
Westerbotten, afvittringar i
|
»
|
169.
|
|
Westernorrland, afvittringar i
|
»
|
168.
|
|
Westerviks navigationsskola
|
»
|
97.
|
|
Bilagan litt. 0. vid
|
»
|
96.
|
|
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper
|
»
|
228—231.
|
344—345.
|
Westra stambanan från Götheborg
|
»
|
106—108, 117—120.
123—126.
|
|
Bilagorna litt. A,
|
B. och C. vid
|
»
|
117, 119.
|
|
— — från Stockholm
|
»
|
108—114, 126—127.
|
|
Vetenskap s-akademiens räkenskaper
|
»
|
188—190.
|
|
Veterinärinrättningen i Skara
|
»
|
53—54.
|
295-296.
|
— i Stockholm
|
»
|
51-53.
|
48
|
— 378 —
Vexelundervisningens normalskola sid.
Wexiö stifts Konsistorii räkenskaper.... »
Wisby navigationsskola »
^Bilagan litt. O. vid »
— Stifts Konsistorii räkenskaper.... »
Wisingsö, ekplanteringar å »
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade-
miens räkenskaper »
Volontär-valcansmedel-fonden »
Väg- och vattenbyggnader, allmänna »
Värf vade Arméen, kostnader för, bila¬
gan litt. L. vid »
Åmåls elementarläroverks räkenskaper.... »
Årensningar, fonden för »
Öfverintendents-embetets räkenskaper .... >5
Öfverskott, statsverkets - »
Bil. litt. D. vid »
— — liqvid om »
Öfver styrelsens för Statens jernvägsbygg-
nader räkenskaper »
Bil. litt. A, B, C,
D. och E. vid »
— för stuterierna räkenskap »
Öfverståthållare-embetets depositions-räk-
ningar »
— — Kanslis räken¬
skaper »
Öresundska tullens upphäfvande, utgift
för *
Revisions-berättelsen.
260—261.
231—234.
97.
96.
254—255.
35.
191—193.
72.
103—105.
77.
249.
105.
54-57.
8—9.
5.
8—9.
105—135.
117, 119, 120.
150—151.
173.
172-173.
58.
Utlåtandena.
346.
333—334.
316—318.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VEROT,
t
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
ÅR 1SGI.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
1861.
,a; !>' i>. i !■•.!,ion filena
;.azK iy/.j
.2 Di VfAil r'< fcTMHfjl
nå.
.K QII / )(>T
Till Ilikets Högloft Ständer.
Undertecknade, utsedde att granska Stats-, Banko- och Riksgälds-
Verkens tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva, i enlighet med
föreskriften i 1 § af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer
öfver Banko-Verket, å den för revisions-förrättningens början be¬
stämda dag, den 15 nästlidne Augusti, sammanträdt i Rikets Stän¬
ders Bank och styrkt sin behörighet att i revisionen deltaga.
Vid detta sammanträde fingo Revisorerne, jemlikt 2 § i åbe¬
ropade Instruktion samt 20 § i det för Bankens styrelse och för¬
valtning den 30 Oktober 1860 utfärdade Reglemente, emottaga
följande berättelser, nemligen af
Banko-Fullmäktige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och för¬
valtning i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvud-
sakliga ärenden, jemte öfversigter af Bankens ställning vid revisio¬
nens början, dels ock angående Tumba pappers-bruk; hvilken be¬
rättelse åtföljdes af särskilda berättelser, angående verkställd gransk-
4
ning af Banko-Diskont-Verkets i Stockholm samt Låne-Kontorens
i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för
år 1860;
Direktionerne vid Banko-Diskont-Verket i Stockholm samt Låne-
Kontoren i Götheborg, Malmö och Wisby, angående dessa Diskont¬
inrättningars rörelse;
Bankens Under styrelse, rörande den samma styrelse äfvensom
departemental-styrelserne åliggande förvaltning, och
Bankens Fiskals-Embete, om de till detta embetes befattning
hörande ämnen.
Revisorerne hafva läst icke allenast omförmälda berättelser,
utan äfven Fullmäktiges allmänna och särskildta samt Under¬
styrelsens och Kommissariernes i Låne-Kansliet protokoll från och
med början af September månad nästlidne år, intill hvilken tid sed¬
nast församlade Revisorer öfver Banko-Verket sträckt sin gransk¬
ning, till och med den 15 Augusti innevarande år, samt derjemte
granskat Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för år 1860; Och
då Revisorerne, efter fullbordadt uppdrag, nu gå att härom af¬
gifva berättelse, upptaga Revisorerne ärenderne i den ordnings¬
följd, hvartill Banko-Reglementets uppställning föranleder.
§ I-
öfverstyra- Ofver.styrelsens personal har ej undergått någon förändring,
sens personal. meyx ; anseende till förfall för ordinarie Ledamöter hafva följande
Suppleanter vid serskildta tillfallen i Öfverstyrelsen deltagit, nem¬
ligen:
af Bidderskapet och Adeln:
Herr Kaptenen m. m. Friherre C. J. A. Skogman,
Herr Öfversten m. m. O. Nordensvan,
Herr Ofverste-Löjtnanten m. m. G. G. Lagercrantz,
af Preste-Ståndet:
Herr Komministern F. IV. Öfverström,
af Borgare-Ståndet:
Herr Konsuln m. m. A. Peijron,
Herr Grosshandlaren I). Erskine,
Herr Grosshandlaren B. Almqvist,
5
af Bonde-Ståndet:
f. d. Riksdags-fullmäktigen Adolf Fredriksson från Upsala län.
§ 2.
För utöfvande af den, enligt 5 § i Banko-Reglementet, Full -inspektionen
mäktige åliggande tillsyn öfver ordningens vidmakthållande inom '°~
Verket, hafva Fullmäktige, efter dem emellan uppgjord öfverens¬
kommelse, vid olika tillfällen inspekterat Bankens serskilda afdel¬
ningen-, kontor och expeditioner, hvarvid anledning till anmärk¬
ning ej förekommit.
§ 3.
Inventering af Bankens kassor och öfriga förvaringsrum är af inventering af
Fullmäktige, utan anmärkning, anställd den 3 Juni detta år enligt Fullmäktige.
dertill uppgjorda, fullständiga och verificerade inventarie-förteck-
ningar.
§ 4.
Med ledning af dylika förteckningar, hafva Revisorerne den inventering af
23 nästlidne September verkställt enahanda inventering, hvarvid be- Reits0,e,nc-
hållningarne i guld, silfver och koppar, utgjorde:
Guld.
Myntadt:
375 stycken fyrdubbla dukater 1,500: _
1,651 „ dubbla d:o 3,302: —
7,301 „ erikla d:o 7,301: —
Summa Dukater
Silfver.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler 39,728
två tredjedels d:o 14,400
en tredjedels d:o 63,600
en sjettedels d:o 34,400
en tolftedels d:o 12,000
en tjugufjerdedels d:o 12,400
12,103
176,528:
Transport 176,528:
6
|
Transport
|
176,528:
|
|
Myntadt efter 1830 och 1835 årens
|
myntordningar:
|
|
|
en åttondedels Riksdaler .
|
. 270,130:
|
50.
|
|
|
en sextondedels d:o
|
97:
|
—
|
|
|
en trettiondetvåendels d:o .
|
18,799:
|
12.
|
289,026:
|
62.
|
4 R:dr Riksmynt ....
|
. 205,908:
|
—
|
|
|
2 R:dr d:o ....
|
. 232,862:
|
—
|
|
|
1 R:dr d:o ....
|
. 371,452:
|
—
|
|
|
50 öre d:o ....
|
. 246,730:
|
50.
|
|
|
25 öre d:o ....
|
. 627,995:
|
—
|
|
|
10 öre d:0 ....
|
. 67,234:
|
60.
|
1,752,182:
|
10.
|
Utländskt mynt, efter förvandling
|
R:dr Runt:
|
|
|
|
Holsteinska, Danska och Norska
|
|
|
|
speciel*
|
1,583:
|
66.
|
|
|
Ryska Rubler (sedan år 1810)
|
. 702,792:
|
38.
|
|
|
Omyntadt silfver
|
. 9,325,336:
|
36.
|
10,029,712:
|
40.
|
Öresmynt:
i 5 ö
2
1
Summa Ernit R:dr
Kopp ar skiljemynt.
12,247,449: i*
ii
v
ii
Af äldre prägeln:
i 4 skillingar
2 d:0
1 d.-o
d:0
d:0
d:0
ii
ii
2
>5 ir
v
ff
¥
i
. 28,776:
|
—
|
. 22,258:
|
—
|
. 26,550:
|
27.
|
. 6,640:
|
—
|
. 22,191:
|
|
. 25,578:
|
—
|
. 17,062:
|
50.
|
. 17,497:
|
50.
|
. 5,950:
|
50.
|
876:
|
-
|
84,224: 27.
89,155: 50.
7,692: -
Af äldre prägel, å 1, |, f, -J och J2- sk
Riksgälds-Kontorets polletter 2,693: 50.
Summa Runt R:dr 183,765: 27.
7
§ 5.
Sedan Rikets Ständers vid sednaste Riksdag utsedde Justitie- Advokat-n-
Oinbudsman, Häradshöfdingen, R. N. O. Garl Wester, den 4 sistlidne skaUn Fr.°~
* • lii r- o i p ninn i • mans msattan-
Augusti, med döden algatt, hatva Banko-r ullmäktige gemensamt* * justitie-
med Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret, till åtlydnad af föreskrif-
terne i 98 § Regerings-Formen och 63 § 4 mom. sista punkten
Riksdags-Ordningen, den 15 i samma månad uti Justitie-Ombuds-
mans-Embetet insatt Häradshöfdingen Westers af Rikets Ständer
valde efterträdare i Embetet, Sekreteraren i Justitie-Ombudsmans-
Expeditionen, Advokat-Fiskalen, R. N. O. Nils August Fröman, och
såsom följd deraf för honom utfärdat förordnande att vara Rikets
Ständers Justitie-Ombudsman.
§ 6.
Den efter 1860 års bokslut uppgjorda, till trycket befordrade öfversigt af
och med allmänna tidningarne utdelade öfversigt af Bankens hela Sa”t,cåel"’^eln
ställning utvisar, att Bankens tillgångar och fordringar utöfver
dess skulder vid nämnde års början, efter afdrag af det af Rikets
sednast församlade Ständer anvisade bidrag till Riksgälds-Kontoret,
stort 1,000,000 R:dr, utgjorde .... Runt R:dr 23,955,524: 42.
att inkomster och tillfälliga vinster under år 1860
uppgått till 2,195,970: or,
och att efter afräkning derifrån af
ränte-utgifter, förval tnings-kostna-
der, välgörenhetsbidrag och för¬
luster ^ 635,930: 90,
en kapital-tillökning uppkommit af 1,560,039: 17,
hvadan, vid 1861 års början, Bankens tillgångar och
fordringar utöfver dess skulder uppgingo till . . 25,515,563: 59,
eller grundfond 15,000,000: —
behållning derutöfver 10,515,563: 59. 25 515 5ö3- 59
att vidare, vid detta års början, metalliska kassan
utgjorde i Runt 23,092,875: i«,
mot en utelöpande sedelstock af ... „ 39,486,008: 01,
samt en depositionsskuld af „ 9,115,008: 01,
»
Half ars-upp¬
gifter ne.
8
och att Bankens tillgång i räntebärande obligationer belöpte sig
till Bänt 9,457,864: 66.
Öfver förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt
utelöpande sedlar oell depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv och låneförlag, hafva, enligt gällande föreskrift, upp¬
gifter för hvarje halft år blifvit upprättade samt tryckta och till
allmänheten utdelade; Och få Revisorerne, till upplysning angående
de efter den 29 nästlidne Juni, då sednaste halfårs-uppgift afgafs, in¬
träffade förändringar, meddela följande redogörelse i förevarande
afseende för den 14 September.
Sedelskuld:
Utelöpande sedlar, invisningar och insättningsbevis 42,757,454: 67.
D epo si t iöns-skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och in¬
rättningar samt bolag och enskilde perso¬
ner 5,327,698: 55.
Dito i guld, 150 dukater ä 8: 25 . . 1,237: 50. 5 32g 93g. 05
Sedel- och depositions-skuld 48,086,390: 72.
Obeqaqnade andelar af kreditiv- och låne¬
förlag:
tillhörande Depositions-Afdebringen 10,497,217: 86,
d:o Låne-Afdelningen . 4,309,537: 07.
S:gr: 62,893,145: 65.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 118 § af Banko-
Reglementet 6,385,525: -
Summa Sedelstock 56,507,620: 65.
Skilnad häremellan och maximi-beloppet af Sedel¬
stock, beräknad enligt samma § 929,308: 06.
Summa R:dr 57,436,928: 71.
1
Bankens Guld- och Silf v er -tillgång:
Dukater R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande . . 13,018. 2,126,728: —
Utländskt mynt 704,376: 04.
Oinyntadt 9,464,644: 05.
Hos Kongl. Myntet till förmyntning . . 17,474. 416,376: -<<0.
Innestående på utrikes ovt:
Hos Nord-Tyska Banken i
Hamburg . ,. . . . 3,729,671, 17.
„ Handelshuset Peter
Siemsen & Komp. i d:o 3,363: 17.
„ d:o S. Heine i d:o 67: 41.
„ d:o H. J. Merck &
Komp. i d:o 3,212,143: 67.
Oremitterade valutor . . 7,528,000: — ^ 473 245- 42
Summa 30,492. 27,185,369: 71.
Guldtillgången utgör å 8,as per dukat 251,559: —
S:gr Pont 27,436,928: 71.
Sedelstocken får derutöfver utgöra . .... 30,000,000: -
Summa R:dr 57,436,928: 71.
§ 7.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret hafva Banko- 000^ Kan»i-
Fullmäktige anställt val, såväl vid nästlidne års utgång af leda- Direktion-
mot i Götha Kanal-Direktion för innevarande år, som i sistförflutna
April månad af ett ombud att, å Bankens och Riksgälds-Kontorets
vägnar, deltaga i revisionen af Kanalverkets räkenskaper.
I det förra uppdraget bibehölls Herr General-Majoren m. m.
J. Kléen och till det sednare utsågs Herr Grosshandlaren F. A.
Rinman.
8 8.
Sedan jemväl den 4:de och sista afbetalningen å det år 1858 stauUne
för Svenska Statens räkning i Hamburg upptagne lån af 12,000,000 tondm-
R:dr R:mt blifvit af Riksgälds-Kontoret verkställd, hvarigenom, jem-
Rewisorerne» Berätt. ang. Bankoverket. 2
10
likt Rikets sednast församlade Ständers beslut, för Banken inträdt
skyldighet att, under åren 1861 och 1862, till nämnde Kontor
inbetala 6,000,000 R:dr af de Statslånefonden tillhörande medel,
med 750,000 R:dr n ar tredje månad; så äro, vid slutet af Mars
och Juni månader detta år, till Riksgälds-Kontoret aflemnade å
hvardera terminen 750,000 R:dr eller tillsammans 1,500,000 R:dr,
hvadan af ifrågavarande medel ännu återstå att leverera 4,500,000
R:dr.
Af dessa R:dr 4,500,000: —
voro den 14 sistlidne September till utlå¬
ning anvisade:
genom Banko-Diskon t-Verket . 2,569,000: —
„ Låne-Kontoret i Göthe¬
borg 875,000: -
„ d:o i Malmö . . . 750,000: —
d=o i Wisby . . . 109,000: -
S:gr 4,303,000: -
Återstoden 197,000: - )f 4,500,000: -
inlevererad af Låne-Kontoret i Götheborg
med • . 175,000: -
och af Låne-Kontoret i Wisby med 22,000: —
— 197,000: -
var odisponerad.
Vid slutet af Augusti månad voro utlånade:
vid Banko-Diskont-Verket 2,362,385: 59.
„ Låne-Kontoret i Götheborg . . 781,615: 78.
„ d:o i Malmö 698,785: 25.
„ d:o i Wisby ......... 91,045: —
S:gr 3,933,831: 62.
Af de utestående medlen voro på lagsökning beroende:
vid Banko-Diskont-Verket 152,885: 59.
„ Låne-Kontoret i Götheborg 68,645: 78.
„ d:o i Malmö 46,635: 25.
„ d:o i Wisby 5,200: -
R:dr 273,366: 62.
11
Statslånets vinst- och förlust-räkning visade, enligt redogörel¬
sen i 9 § af 1860 års Revisions-Berättelse, den 8 September 1860
en behållning af R:dr 51,6 7 6: 84.
Under den derefter förflutna tiden har räk¬
ningen förhållit sig som följer:
Inkomst:
Ränta å Statslåne-obligationer . . . 880: —
Vinst å utlåningen:
af Fullmäktige omedelbart besörjd . 66 : 67.
„ Banko-Diskont-Verket 63,986: 56.
„ Låne-Kontoret i Götheborg . . . 56,185: 69.
„ d:o i Malmö .... 46,272: 75.
„ d:o i Wisby .... 6,828: h. 174,219: ai.
S:gr Runt R:dr 225,896: 65
Utgift:
Ränta å Statslånet 45,000: —
Stämpel och porto 101: 83. 45,101: 83.
Behållning 180,794: 82.
Vinsten å Banko-Diskont-Verkets utlåning
under 4:de qvartalet nästlidet samt Ira och 2:a qvar-
talerna detta år är ännu ej till Banken levererad.
Med tillägg af denna vinst, utgörande .... 130,282: io.
uppgår behållningen till R:mt É:dr 311,(>77: of.
Rörande utlåningen från Statslånefonden under nästlidet år
1860 få Revisorerne meddela följande sammandrag:
12
|
Den af Full-
raägtige o-
medelbarli-
gen besörjda
utlåning.
|
Banko-
Diskont-
Verkets.
|
|
Lånekontorens i
|
Summa
|
|
|
|
Götheborg.
|
Malmö.
|
Wisby.
|
Summarum
|
Fond vid Erets början .
Under Eret anvisade .
|
190,000
|
|
4,814,000
148,666
|
66
|
1,875,000
|
|
1,875,000
|
|
110,000
100,000
|
|
8,824,000
248,666
|
66
|
Summa
|
150,000
|
—
|
4,962,666 66
|
1,875,000
|
-
|
1,875,000
|
|
210,000
|
—
|
9,072,666
|
66
|
Under året till Banken
återbetalde eller till
andra Diskont-Verk
öfverflyttade
|
130,000
|
|
1,506,333
|
33
|
475,000
|
|
965,000
|
|
57,000
|
|
3,153,333
|
33
|
Fond vid årets slut. .
|
,
|
|
3,456,333
|
33
|
1,400,000
|
_
|
910,000
|
—
|
153,000
|
-
|
5,919,333
|
33
|
Utestående vid Erets
början
Utgifne lån
|
150,000
|
-
|
4,770,002
4,452,960
|
77
|
1,772,420
610,100
|
—
|
1,774,400
1,839,080
|
-
|
108,350
287,055
|
-
|
8,575,172
7,189,195
|
77
|
Summa
|
150,000
|
—
|
9,222,962
|
77
|
2,382,520
|
-
|
3,613,480
|
—
|
395,405j—
|
.15,764,367
|
77
|
Inbetaldte lån
|
150,000
|
|
5,957,566
|
95
|
1,051,518
|
—
|
2,703,670
|
—
|
266,1301 —
|
llO,128,884
|
95
|
Utestående vid årets
slut
Outlånad fond
|
|
--
|
3,265,395
190,937
|
82
5J
|
1,331,002
68,998
|
—
|
909,810
190
|
-
|
1 29,275
23,725
|
—
|
5,635,482
283,850
|
82
51
|
Fond vid Erets slut . .
|
|
—
|
3,456,333
|
33
|
1,400,000
|
—
|
910,000
|
—
|
153,000
|
—
|
5,919,333
|
33
|
In kornett r:
Förskottsränta och pro¬
|
|
|
|
12
78
|
84,247
11,401
|
|
64,432
8,037
|
|
10,835
779
|
79
30
|
356,646
56,471
|
79
43
|
vision
Öfverränta
|
66
|
67
|
197,131
36,185
|
94
|
88
74
|
Summa
|
66
|
67
|
233,316
|
90
|
95,648
|
94
|
72,470
|
62
|
11,615
|
09
|
413,118
|
22
|
Vty ifter •'
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltningskostnader.
Diverse utgifter . . . .
|
|
|
9,900
369
|
1
|
5,850
347
|
79
|
4,750
201
|
65
|
750
|
—
|
21,250
918
|
45
|
Lagsökningskostnad . .
Behållen vinst
|
—_
|
—
|
212
222,835
|
29
60
|
307
89,144
|
07
08
|
67,518
|
97
|
10,865
|
09
|
519
390,363
|
36
74
|
Summa
På lagsökning beroende
vid årets början. . .
Under året utlemnade.
|
::
|
:
|
233,316(90
120,885 82
741,000
|
95,648
77,660
134,910
|
94
44
|
72,470
39,700
185,760
|
62
|
11,615
38,126
|
09
67
|
413,051
238,245
1,099,797
|
55
82
11
|
Summa j
|
|
-
|
861,885(82
|
212,570
|
44
|
225,460
|
|
38,126
|
67
|
1,338,042
|
93
|
Under Eret inbetaldt J
|
|
—
|
630,840!
|
|
113,198
|
44
|
202,040
|
—
|
33,226
|
67
|
982,305
|
11
|
På lagsökning beroende
vid årets slut . . . .|
|
i
|
|
1
231,045 82
|
99,372
|
—
|
1
23,420!
|
|
i,900i
|
|
355,737182
|
13
§ 9.
I anledning af Rikets sednast församlade Ständers beslut om Kröning
prägling på Bankens bekostnad af en skådepenning till minne af medal>en-
DD. MM. Konungens och Drottningens kröning, hafva Fullmäk¬
tige, efter det Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akade-
mien, uppå anmodan, afgifvit förslag till nämnde skådepenning
samt Direktören vid Fria Konsternes Akademi, Herr Professoren C. G.
Qvarnström till densamma utarbetat modeller, som af Fullmäktige
blifvit godkände, afslutat öfverenskommelse med bemälde Profes¬
sor om gravering af medalj-stämplarne samt afprägling af det an¬
tal exemplar, som af denna skådepenning skall utdelas, enligt hvil¬
ken öfverenskommelse graverings-arbetet bör vara färdigt sednast
i Mars månad nästa år, hvarefter präglingen kommer att genast
vidtaga.
§ 10.
Uppå Direktionens öfver Banko-Diskont-Verket framställning Förstoring af
och med tillämpning af Banko-Utskottets den 23 Mars 1841 i li
artad fråga fattade beslut, hafva Fullmäktige den 23 nästlidne Maj Banko-m»-
berättigat Direktionen att låta till Tumba Bruk aflemna, för att iont~Verkel-
derstädes genom nedmalning eller på annat sätt förstöras, alla
Banko-Diskont-Verkets handlingar och räkenskaper för tiden från
Verkets inrättande till och med år 1850, med undantag af Direk¬
tionens protokoller, Verkets hufvud- och låne-böeker med tillhö¬
rande extrakter, banko-böckerne och registraturet, hvilka handlin¬
gar ansetts böra allt framgent förvaras.
§ 11-
Efter verkstäld granskning af Banko-Diskont-Verkets räken- Decharge för
skaper och förvaltning för år 1860, hafva de dertill utsedde Revi- hwa-verktt»
sorer meddelat Diskont-Direktionen decharge för samma års för- förvaltning.
vältning.
§ 12-
Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper [Decharge jsr
och förvaltning för nästlidet år äro jemväl granskade af dertill D~J^i0^r”ee
utsedde Revisorei’, hvilka för förvaltningen lemnat hvardera Kon- Konto-; en.
Metalliska
kassans för-
ändringar.
1860
|
till och
|
med
|
den
|
31 Dec.
|
Inkomna
Dukater.
633.
|
Utgifna
Dukater.
7,297.
|
1861
|
11 11
|
11
|
11
|
31 Mars
|
|
21,991.
|
»
|
11 n
|
11
|
11
|
30 Juni
|
122.
|
6,102.
|
n
|
v 11
|
11
|
>1
|
14 Sept.
|
|
4,03 7AV
|
|
|
|
|
S:gr
|
755.
|
39,42 7AV
|
14
torets Direktion decharge, hvarå Fullmäktige sedermera, likmätigt
5 § i Revisorernes Instruktion, meddelat sitt godkännande, sedan,
hvad Låne-Kontoret i Wisby beträffar, en vid detta Kontors rä¬
kenskaper förekommen anmärkning blifvit af vederbörande på nöj¬
aktigt sätt förklarad.
§ 13-
Till fortsättning af den redogörelse för metalliska kassans
förändringar, som förekommer i 14 § af 1860 års Revisions-bei’ät-
telse, meddela Revisorerne följande, nemligen:
Minskning.
6,664.
21,991.
5,980.
4,037AV
38,6 72AV?
hvilken minskning efter 8, 25 per dukat uppgår i Riksmynt till
319,045 R:dr 65 öre.
Utgifvet myn- Bankens metalliska kassa i myntadt
tadt. Silfver i och omyntadt m m. har
Silfv.-Specie. ökats: R:mt minskats: R:mt
1860 till och med den 31 Dec. 95,850. 937,380:71.
1861 „ „ „ „ 31 Mars 13,050. 406,296: 52.
„ „ „ „ „ 30 Juni 144,450. 2,975,399:08.
„ „ ,, „ „ 14 Sept. 198,750. 7,993,636:53.
S:gr 452,100. 7,993,636:53. 4,319,076:31.
Då från ökningen 7,993,636: 53,
drages minskningen 4,319,076: 31.
visar sig den effektiva ökningen med Ruut R:dr . . 3,674,560:22.
Metalliska kassan utgjorde den 8 September 1860, med af¬
räkning af depositions-skulden i dukater .... 24,080,176: 64,
Med tillägg af ökningen i Silfver 3,674,560: 22,
S:gr 27,754,736: 86,
men afdrag af guldförminskningen 319,045: 65,
uppgick nämnde kassa den 14 September till . . 27,435,691: 21,
transport 27,435,691: 21.
eller om dertill lägges deposit/ionsskulden, 150 du-
kater k 8: 25, utgörande 1,237: 50,
till R;mt 27,436,928: n.
§ 14.
Bankens förråd af utländskt mynt, som den 8 September 1860 In- oeh ut~
utgjorde R:mt 682,416: 08. ZfndL^uj.'
har sedermera ökats genom invexling af Ryska wmynt.
rubie* „ 23,358: 92.
till Runt 705,775: -
hvaremot från Banken utvexlats af nämnde mynt¬
sort „ 1,398: 96.
Och uppgick förrådet af utländskt mynt vid den
af Revisorerne den 23 nästlidne September
anställde inventering, på sätt af § 4 här
ofvan inhemtas, till Runt 704,376: 04.
hvaraf i Ryska Rubler 702,792: 38,
och i Holsteinska, Danska och Norska
Specier 1>583: 66- 704,3 7 6: 04.
Med afseende derå att, under detta år, Ryska Rubler blefvo
Banken till invexling erbjudna samtidigt med pågående uttagnin-
gar från Banken af metallisk valuta i och för export, hafva Full¬
mäktige, då häraf ville synas som skulle Bankens invexlingspris
å berörde myntsort, utgörande 58 R:dr R:mt per skålp. viktualie¬
vigt, vara nog högt beräknadt, under den 11 sistlidne Juli funnit
skäligt tills vidare inställa invexlingen i Banken af Ryska Rubler.
Utvexlingen af denna myntsort har skett till ett pris af 58
R:dr 40 öre per skålp. viktualievigt eller 40 öre per skålp. öfver
invexlingspriset.
§ 15.
Under tiden från den 8 September 1860 till och med den 14 Försäljning aj
September innevarande år, är silfver i omyntad form af Banken'f0™F
försåldt till belopp i Riksmynt af 285,950 R:dr 12 öre.
16
ln- oeh utvex¬
ling sprint a
dukater.
Uppköp och
försäljning aj
vexlar.
Sorn denna försäljning skett till det i 101 § 2 mom. af Banko-
Reglementet medgifna högsta pris af 37 R:dr R:mt per mark fin
silfver, kölnisk vigt, har härigenom för Banken uppstått en vinst
af 4,985 R:dr 82 öre, som motsvarar skillnaden i värdet mellan
Hamb. Banko oeh Svenskt Silfver Specie, hvarförutan myntskatten
| proc. å det sålunda försålda omyntade silfret för Banken be¬
sparats.
§16.
Efter uppgjorda beräkningar öfver dukatvärdet och med led¬
ning af priset å guld i Hamburg beslöto Fullmäktige den 14 sist-
lidne Mars att höja Bankens invexlingspris å dukater från 8 R:dr
20 öre, hvarvid detsamma en längre tiel bibehållits, till 8 R:dr 25
öre; och då under närmaste tiden derefter noteringarne icke alle¬
nast i Hamburg å myntadt guld, utan äfven i London å guld i
plants syntes angifva stegring i guldpriset, och guld härstädes fort¬
for att röna efterfrågan, förhöjdes invexlingspriset ytterligare den
18 påföljde April till 8 R:dr 30 öre pr dukat.
Utvexling af dukater till det i 103 § af Banko-Reglementet
stadgade pris, eller 10 öre utöfver det för tillfället gällande invex¬
lingspriset, har oafbrutet varit medgifven, dock under tiden från
och med den 15 sistlidne Mars endast i smärre poster och till be¬
lopp ej öfverstigande 500 dukater i veckan.
§ 17.
För Bankens vexelröreise är i 18 § af 1860 års Revisions¬
berättelse redovisning lemnad till och med den 8 September
samma år.
Behållningen utgjorde då i Hamb. Banko mark 7,165,191: i.
hvilken redovisades sålunda:
Innestående hos:
Handelshuset P. Siemsen & K:o . 119,636: 15.
d:o Salomon Heine. . . 1,279,390: —
d:o J. H. & G. F. Baur . 1,171,195: 3.
d:o H. J. Merck & K:o . 3,257,646: 6.
Transport 5,827,868: 8. 7,165,191: i.
17
Transport 5,827,808: s. 7,165,191: i.
Nordtyska Banken 1,287,947: 3.
Oremitterade vexlar .... 49,375: ö. 7,105,191: l.
Till och med slutet af berörde år är denna behåll¬
ning ökad:
a) genom influten ränte- och kapital-afbetalning å
Bankens iunehafvande, i utländskt mynt ställda
obligationer 23,728: —
b) genom öfverflyttning från Stats-
lånefondens till Bankens egen
räkning af hos Nordtyska Ban¬
ken innestående 10,910: —
c) genom inbetalning i Hamburg å
protesterade vexlar 2,364: 4. 37,002: 4.
till Hamb. B:ko mark 7,202,193: 5.
men minskad:
a) genom försäljning af vexlar å . 415,063: lopp
b) » indragning af silfver å . . 608,891: c.
c) » liqvid af diverse omkostnader
i Lubeck för under året indraget
silfver 1,197: a. 1,025,152: 8j*.
till Hamb. B:ko mark 6,177,040: \2^.
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset P. Siemsen & K:o i Hamburg . 144,531: 11.
„ d:o Sal. Heine i d:o 1,015,631: it72.
„ d:o J. H. & G. F. Baur i Altona. . 1,0619,265: i2fV-
„ d:o H. J. Merck & K:o i Hamburg . 2,648,755: —
„ Nordtyska Banken 1,298,857: 3.
Ssgr Hamb. lkko mark 6,177,040: 12^.
Under innevarande år till och med den 14
nästlidne September har denna behållning ökats:
a) genom influten ränta och kapitalinbetalning å
Bankens egande, i utländskt mynt ställda obli¬
gationer . . 19,238: -
Transport 19,238: - 6,177,040: 12.^.
Bevisorerne» Berätt. ang. Bankoverket. 3
18
Transport 19,238: — 6,177,040: 12^.
b) genom ränta å behållningarna hos Ban¬
kens hus i Hamburg och Altona:
l:o för sednare hälften af
1860 65,952: u.
2:o för första hälften af
detta år 68,843:^18. 134,797: -
c) genom köp af valutor å B:ko mark
8,646,000, hvaraf remitterats för 3,000,000: — 3,154,035: —
till Hamb. B:ko mark 9,331,075: 12^.
men minskats:
a) genom försäljning af vexlar å . 4,117,517: 9.
b) provision, stämpel och porto . . 3,534: 2^, 4,121,051: 11^.
till Hamb. B:ko mark 5,210,024: 1.
hvaraf innestodo hos:
Handelshuset P. Siemsen & K:o i Hamburg . . . 3,612: 6.
d:0 Sal. Heine i d:o . . . 50: 9.
d:o H. J. Merck & K:o i Hamburg . . 2,409,107: 12.
Nordtyska Banken i Hamburg 2,797,253: o.
S:gr Hamb. B:ko mark 5,210,024: l.
eller i Riksmynt 6,946,698: 75.
Inkomst och Utgift, i följd af vexelhandeln, har under år 1860
förhållit sig sålunda:
Inkomst:
Vinst å sålda vexlar R:mt 5,840: 79.
d:o å köpta d:o » 13,816: 60.
Ränta af Handelshusen P. Siemsen & K:o, Sal.
Heine och J. H. & G. F. Baur för förra hälf¬
ten af år 1860 22,066: 42.
d:o af bemälde Handelshus för
sednare hälften af samma år äf¬
vensom af H. J. Merck & K:o
och Nordtyska Banken för den
tid af år 1860, Riks-Banken med
dem stått i affärsförbindelser. . 87,937: 17. 110,003: 59.
S:gr Runt 129,660: 98.
19
Transport 129,660: 98.
Utgift:
Provision, stämpel oell porto i Hamburg
ocb Altona
för l:a halfåret . . . 4,231: 26.
„ 2:a d:o ... 1,516: 59. 5,747; 8*.
Mäk 1 are-K ur tage:
i Stockholm . .
|
. . 2,757; 36.
|
|
i Götheborg .
|
. . 1,169 : 38.
|
3,926: 74.
|
Arfvoden:
|
|
|
i Stockholm:
|
|
|
till deputerade .
„ deras biträde
|
. . 6,000: -
. . 2,000: -
|
8,000: -
|
i Götheborg:
till ombuden .
|
. . 3,000: -
|
|
„ deras biträde
|
. . 400: -
|
3,4u0: —
|
Postporto och diverse
i Stockholm . .
|
utgifter:
. . 833: 24.
|
|
i Götheborg .
|
. . 40: 39.
|
873: 63.
|
Omkostnader för indragning af 624
st. silfverplantsar, utgörande enligt 18
§ i 1860 års Revisionsberättelse:
l:o. Skillnad i värdet emellan Ham¬
burger Banko och Svenskt Silfver Spe¬
cie utan afdrag af den å Kongl. Mynt-
Verket för proberingen aftagna qvan¬
titet silfver 27,283: 55.
2:0. Assurans, provision,
frakt m. m 19,310: lo.
samt
3:o. Ersättning till Myntpro-
beraren för proberingen af
omförmälda 624 st. silfver¬
plantsar a 25 öre för hvarje
Plants 156: - 46,749: 65. 68,697: 87.
Behållna vinsten uppgår sålunda till .... R:mt 60,963: 17.
20
I tryckta öfversigten af Bankens hela ställning efter 1860 års
bokslut upptages förlust på vexelhandel!! under samma år, hvilken
förlust utföres till belopp i Ruut 26,373: 70. Anledningen härtill
är dels att en större del af inkomsten för året icke blifvit i Ban¬
kens räkenskaper bokförd förr än under detta år, och dels att
ibland utgifterna förekomma sådana, som tillhöra 1859, hvaremot
andra, tillkomna 1860, ärö bokförda först under år 1861.
Sålunda redovisas för år 1860 i Bankens räkenskaper inkom¬
sterna till 41,723: si.
eller vinst å sålda vexlar . . . 5,840: 79.
d:o å köpta d:o . . . 13,816: bo.
ränta af husen i Hamburg
och Altona för l:a hälften af
år 1860 22,066:
men härtill bör läggas ränta af bemäld a hus
för sednare halfåret 1860 87,937: 17. 129,660: 9*.
och utgiftenma till 68,097: 51.
hvilka deremot för ifrågavarande år, jemlikt
föregående utredning, uppgå till 68,69 7 : 87.
Skilnaden emellan deri verkliga utgiftssumman R:dr 68,697: 87.
och den i Bankens räkenskaper utförda af . . . » 68,097: 51.
R:dr 600: 36.
återfinnes genom nedanstående jemförelse: Minskning. ökning
Omkostnaderna för det indragna silfret ut¬
göra 46,749: 65.
men äro upptagna till allenast . . 46,432: ta. 317: 52.
Ökningen uppkommer:
genom transportkostnad till och ifrån
Kongl. Myntet 171: 50.
„ ersättning till Myntproberare^. 156: —
„ differens vid evalvering af ut¬
ländskt mynt — 03.
S:gr 327: 53.
efter afdrag af tillkomna och bokförda,
men i Revisionsberättelsen ej upptagna
dragarepenningar till packhusarbetare 10: t.
S:gr 317T7T
Transport 317: 52.
21
Transport 317: 52.
Provision, stämpel och porto äro bokförda för
endast l:a halfåret till 4,231: 26,
men härtill komma samma utgifter för 2:a
halfåret 1,516: 59.
Postporto och diverse utgifter äro bok¬
förda till 1,006: 75.
men utgöra 873: 63. 133; 12.
Minskningen uppkommer deraf, att en del af
utgifterna för 1859 först under år 1860 kun¬
nat i räkenskaperna bokföras.
Mäklare-kurtage bokföres till . . . 5,427: 37.
men utgör allenast 3,926: 74. 1,500: 63.
Genom sammanföring af 1859 och 1860 årens
utgifter har denna minskning uppstått.
Arfvodet till ombuden i Götheborg och deras
biträde utgör för år 1860 . . . 3,400: —
men i räkenskaperna upptages detta arf¬
vode för år 1859 till endast . . 3,000: — 400: -
S:gr R:dr 1,633: 75. 2,234: 11.
Då från sammanräknade ökningen afdrages minskningen 1,63 3: 75.
utvisar återstoden R:dr 600; 36.
skilnaden emellan ofvan upptagna utgiftssummor.
I egenskap af deputerade hafva Herr Protessoren N. H. Se¬
lander och Herr Grosshandlaren J. G. Schwan besörjt de med ve-
xelköp och försäljning i Stockholm förenade göromål och bestyr;
och hafva Herrar Grosshandlarne öhr. Arvidson, A. W. Levgren
och J. O. Grén fortfarande bibehållits vid uppdraget att vara Ban¬
kens vexelombud i Götheborg.
För såväl Bankens vexel-deputerade som ombuden i Götheborg
äro nya instruktioner af Fullmäktige upprättade, hvarförutan dels
22
nya och dels förändrade föreskrifter angående Bankens vexelhan¬
del blifvit öfriga vederbörande till efterrättelse meddelade.
Sedan Fullmäktige, genom lil § i Banko-Reglementet be¬
myndigats att jemväl i staden Malmö, genom dervarande Låne-
Kontors-Direktion, låta köpa och sälja vexlar å Hamb. Banko,
hafva Fullmäktige, till fullgörande af stadgandet i mom. 7 af be¬
rörde §, fastställt föreskrifter att i detta afseende tills vidare tjena
till efterrättelse; men hvarken köp eller försäljning af vexlar för
Bankens räkning bar vid detta Låne-Kontor hittills förekommit.
§ 18.
Afskrifning aj Sorn Rikets sednast församlade Ständer bemyndigat Fullmäk-
B»tiende för ' ^’8’e antaga de ackord för Bankens vexelfordringar bos Handels-
dran på grund firmorna Ullberg & Gramér och Chr. Mathias Schröder & Komp. i
p,°^te'adc Hamburg samt Johns & Komp., J. Ii. Menk och W. Brusewitz &
Komp. i Stockholm, hvilka blifvit erbjudna, såvida ackordsbelop-
pen till Banken eller för dess räkning till Bankens hus i Ham¬
burg kontant inbetalades inom två månader efter det Fullmäktige
af Rikets Ständers beslut härom undfått del, samt tillåtit att Ban¬
kens derefter återstående fordran på grund af protesterade vexlar
finge i Bankens räkenskaper afskrifvas, så har, efter det vederbö¬
rande fullgjort det vilkor, Rikets Ständer bestämt för de gjorda ac-
kords-anbudens antagande, återstoden af Bankens ifrågavarande
fordran 71,786 R:dr 35 öre R:mt blifvit i Bankens räkenskaper för
nästlidne år afskrifven.
§ 19-
Beloppet af Såsom fortsättning af den uti 20 § af 1860 års Revisions-
sedia/vidle, berättelse intagna redovisning för beloppet af Bankens utelöpande
skilda tid- sedlar, få Revisorerne meddela följande uppgift:
punkter. Bankens utelöpande sedlar utgjorde:
1860 Oktober 6 R:dr 41,274,092: 30.
November 10 .... 38,289,962: 91.
December 8 „ 38,8 7 8,45 3: 36.
23
1861 Januari 5 39,366,325: 81.
„ Februari 9 40,290,371: 52.
* Mars 9 . . . „ 39,617,461: 95.
„ April 6 „ 40,007,348: o2.
„ Maj 11 39,677,617: 99.
„ Juni 8 „ 37,113,049: 24.
„ Juli 6 „ 37,185,844: 95.
„ Augusti 10 „ 36,884,337: 18.
„ September 7 . „ 43,480,056: 90.
Uti förestående summor liro jemväl inräknade de å Låne-
Afdelningen anordnade förskott i och för Postremissmedels- och
Postvexel-räkningarnes förstärkande, men då dessa förskott mot¬
svaras af kontanta bebållningarne hos Låne-Kontoren i dervarande
Postremiss-kassor, så måste afdrag derför ske, för att det verk¬
liga beloppet af utelöpande sedlar må kunna erhållas, hvilket, med
iakttagande af sådant afdrag, befinnes utgöra:
1860 Oktober 6 R:dr 37,074,092: 30.
1861 September 7 „ 38,680,05 6: 96.
§ 20.
Fullmäktige, som ansett försigtigheten bjuda att i tid förstärka Mynning a)
Bankens under detta år ganska strängt anlitade förråd afmyntadt s,V*er-
silfver, hafva derföre under den 23 nästlidne Maj hos Kongl. Stats-
Kontoret anhållit, att för Bankens räkning måtte utmyntas
4 R:dr R:mt stycken till belopp af .... R:mt 800,000: —
1 * * * „ „ „....„ 150,000: -
10 öre „ „ „ „ 50,000:
eller tillsammans Runt 1,000,000: —
under iakttagande, att myntning af valören 4 R:dr företrädesvis
egde rum.
Någon leverering från Kongl. Mynt-Verket till Banken af de
sålunda reqvirerade silfvermynt-sorterne har under den tid, som ut¬
gjort föremål för Revisorernes granskning, icke skett, hvadan ock
Bankens förråd af myntadt silfver, som vid innevarande års bör¬
jan uppgick till 3,424,800 R:dr R:mt, sedermera ansenligt för¬
minskats.
24
endast
Berörde förråd utgjorde nemligen den 14 sistlidne September
hvaraf i | R:dr Specie
|
. . . 276,000
|
—
|
n Ft * w • '
|
. . . 12,000
|
—
|
„ 4 R:dr R:mt st.
|
. . . 142,800
|
—
|
„ 2 „ ....
|
. . . 226,800
|
—
|
„ 1 „ « * * *
|
. . . 366,600
|
—
|
„ 50 öre „ . . .
|
. . . 238,800
|
—
|
„ 25 „ „ ■ .
|
. . . 626,400
|
—
|
10 „ . . .
|
. . . 67,200
|
—
|
R
1,956,600:
§ 21.
Kongl. Mynt- Angående guld- oell silfver-utmyntningen tor Bankens räk-
^nin aräk~ 'dng äro qvartals- och års-räkningar från Kongl. Mynt-Verket i
foreskrifven ordning till Banken aflemnade och utan anmärkning
derstädes granskade.
§ 22.
inventering å 1 öfverensstämmelse med föreskriften i 125 § af Banko-Reg-
Konperk^ty,lt' lementet, hafva Fullmäktige under nästlidne Januari månad, genom
Deputerade, deltagit uti inventering af Kongl. Mynt-Verkets be¬
hållningar, hvarvid icke något förekommit att erinra i hvad Ban¬
ken rörer.
§ 23.
Mynt- oeh Ibland de i Fullmäktiges protokoll upptagna ärenden har ett
rannTwrét ^eu ^ sistlidne Mars af deni afgjordt besvärsmål, hvaruti de för
mans besvär, frågans bedömande åberopade föreskrifter blifvit af Bankens Un¬
derstyrelse och Fullmäktige på olika sätt tolkade, fästat Reviso-
rernes uppmärksamhet, och Revisorerne anse sig derföre böra för
detta mål meddela följande närmare redogörelse:
Sedan t. f. Mynt- och Bergs-proberaren Fredrik Wretman, uti
en till Banken ingifven räkning, fordrat att för probering af 624
st. silfverplantsar, hvilka blifvit till Kongl. Mynt-Verket, för Ban¬
kens räkning, inlemnade endast för probering och värdering men
25
icke till förmyntning, varda, på grund af Kongl. Brefvet till Öfver-
styrelsen för Mynt-Verket den 26 Mars 1831, godtgjord efter 25 öre
för hvarje plants med tillsammans 156 R:dr Runt, men Bankens Re-
visions-Afdelning, vid granskning af räkningen, anmärkt, att, jemlikt
åberopade nådiga Bref, Myntproberaren väl egde att för hvarje silfver¬
plants, som till Kongl. Myntet inlemnades endast för probering och
värdering, aftaga tili prof // v. v. silfver, hvilken qvantitet, jemte
8 sk. banko, som af inlemnaren äfven borde erläggas, utgjorde Probe-
rarens arfvode, samt Mynt-mästaren och Mynt-inspektqren, hvilken
sednare motsvarade nuvarande Kamereraren, ‘att för de inlemnade
plantsernes uppvägning och värdering uppbära och sig emellan
fördela 32 sk. banko för hvarje plants, men att enär, genom Kongl.
Brefvet till Stats-Kontoret, angående utgifterne på Riksstatens 7:de
Hufvudtitel af den 5 Mars 1858, blifvit föreskrifvet, att, med bibe¬
hållande för Myntmästaren och Kamereraren af hittills varande,
till 500 R:dr för hvardera beräknade, sportler för vägning och vär¬
dering af silfver, som till Rikets Ständers Bank inkomne, samt för
finsilfver-försäljning till enskilde, Myntproberare^ hittills åtnjutna
sportel-inkomst af verkställda proberivigar skulle upphöra, Revisio¬
nen, vid jemförelse af de sålunda meddelade föreskrifter, ansett
Myntproberaren icke vara berättigad till det i räkningen upptagna
arfvode; Och Understyrelsen, hvarest, med anledning häraf, Wret¬
man yrkat, det vederbörande måtte åläggas att till honom gälda
räkningens belopp, medelst beslut den 3 November sistlidne år,
sig utlåtit, att som af ofvanberörde nådiga Bref af den 26 Mars
1831 och den 5 Mars 1858, i förening med det för Mynt- och
Kontroll-Verken den 30 April 1836 utfärdade Reglemente, ostri¬
digt följde, att Myntproberaren hade till tjenstepligt att för den
allmänna rörelsen och för enskildes betryggande mot under¬
slef och förluster i vederbörlig ordning undersöka allt till Mynt-
Verket inkommande guld och silfver, samt omförmälda nådiga
Bref af den 5 Mars 1858 väl tillerkände Myntmästaren och Ka¬
mereraren rätt att bibehålla af dem imiehafda sportler för vägning
och värdering af silfver, som till Banken inkomme, men deremot
uttryckligen och utan undantag frånkände Myntproberaren den af
honom dittills åtnjutna sporteiinkomst af verkställda proberingar;
Revieorerne» Berätt. ang. Bankoverket. 4
26
så och då det följaktligen ålåge t. f. Myntproberaren Wretman att
numera utan annan ersättning, än den som innefattades i hans på
stat anslagne lön, verkställa proberingen af de silfvérplantsar, som
från Banken till Mynt-Verket inginge, ehvad desamma blifvit till
fÖrmyntning eller endast till probering och värdering dit aflem-
nade, funne Understyrelsen sig icke kunna för ifrågavarande räk¬
ning medgifva godtgörelse; så har Myntproberaren Wretman öfver
detta Understyrelsens beslut hos Fullmäktige sig besvärat och der¬
vid hufvudsakligen anfört, att då Myntproberaren, enligt Regle¬
mentet för Mynt-Verket, icke vore skyldig att probera annat guld
och silfver, än som dit inlemnades till förmyntning, och någon
ändring i eller tillägg till hvad som i afseende å omfånget och
beskaffenheten af Myntproberarens göromål är genom Reglementet
stadgadt, icke förekomme i nu gällande aflöningsstat, kunde det ej
heller åligga honom att, såsom tjenstepligt och således utan ser¬
skild ersättning, verkställa probering och värdering af silfver, som
endast i sådant ändamål, vare sig af Banken eller enskilde, till
Mynt-Verket inlemnades; att det öfverklagade beslutet i sig inne-
bure den oformlighet, att omkostnaderna för proberingen af Ban¬
kens omyntade valuta skulle drabba icke Banken utan Riksstatens
7:de Hufvudtitel, samt att det lör öfrigt icke borde undgå upp¬
märksamhet att Banken, hvars tjenstemän kunde både väga och
räkna men icke probera, skulle, så vida Understyrelsens beslut
blefve gällande, komma att erlägga betalning för de tvänne förra
bestyren, men icke för proberingen af Bankens silfver, oaktadt just
för sistnämnde bestyr sakkunnig persons biträde erfordrades.
Efter det vederbörande blifvit öfver besvären hörda, hafva
Fullmäktige förstnämnde dag meddelat det beslut, att ehuru Un¬
derstyrelsen af föreskriften i Kongl. Brefvet den 5 Mars 1858,
att den af Mynt- och Bergsproberaren ditintills åtnjutna sportel-
inkomst af verkställda proberingar skulle upphöra, egt anledning
till sin vägran att godkänna förevarande ersättnings-anspråk; lik¬
väl och då den rättighet, som, enligt Kongl. Brefven den 25 Juni
1830 och den 26 Mars 1831, tillkommer Banken att låta å Myut-
Verket probera jemväl sådant silfver och guld, som icke till ut-
myntning atiemnas, emot derför bestämd afgift, ej blifvit uti det
sedermera den 30 April 1836 utfärdade Reglemente för Mynt-
27
Verket omförmäld än mindre annorlunda reglerad, likasom ej eller
genom något annat stadgande Banken blifvit från erläggande af
berörde afgift för silfverprobering befriad, ansågo Fullmäktige af-
giften fortfarande böra utgå; vid hvilket förhållande, och då an¬
ledning ej förekomme, att Mynt- och Bergs-proberaren, hvilken
dittills uppburit afgiften, icke skulle vara behörig att densamma
reqvirera och qvitto derå afgifva, Fullmäktige, utan afseende å den
omständighet, att han för den uppburna algiften kunde stå i redo-
visnings-ansvar till Mynt-Verket, förordnade, att beloppet för nu
ifrågavarande probering, till den del detsamma vid granskning fun¬
nes öfverensstämma med förenämnde Kongl. Bref af den 26 Mars
1831, borde af Bankens medel till t. f. Mynt- och Bergs-pro¬
beraren Wretman, emot qvitto, utbetalas.
Med anledning häraf anse Revisorerne sig böra uttala den åsigt,
att, om äfven det kan synas vara med billighet öfverensstämman¬
de, att Myntproberaren fortfarande må uppbära omförmälda ersätt¬
ning, särdeles som, på sätt under öfverläggningen hos Fullmäktige
yttrats, det eljest skulle åligga honom att kostnadsfritt probera allt
det silfver, som icke blott Banken, utan äfven enskilde personer
till Mynt-Verket inlemnade, oaktadt han för proberingarne alltid
måste vidkännas särskilda omkostnader, Revisorerne likväl, enär
Kongl. Brefvet den 5 Mars 1858 uttryckligen innehåller, att Mynt-
proberarens ”hittills åtnjutna sportelinkomst, af verkställda probe-
ringar” skall upphöra, funnit Fullmäktiges åtgärd att bevilja den
äskade ersättningen icke vara med nyssberörde nådiga föreskrift
förenlig.
§ 24.
Bankens förråd af kopparskiljemynt har, genom in- och ut- In- ocfoutvex-
vexling, undergått följande förändring: img af köp■
* ° pär skiljemynt.
28
Behållningen af dessa slags koppar¬
mynt, som numera icke få utvex-
las, utgjorde den 30 Juni 1860 .
Under tiden till och med den 30
Juni detta år har invexlats . . .
Af äldre prägeln
a b lihV?
sk. samt
Riksgälds-
Kontorets
polletter.
å 4, 2, 1, *,
i och i sk.
6,400
2,500
8,900
så att behållningen sistnämnde dag
uppgick till
Af öresmynt hade Banken i förråd den 30
Juni 1860 R:dr
Från Kongl. Mynt-Verket har inkommit „
67,050
16,350
83,400
Summa.
73,450
18,850
84,300
31,350
men utvexlats
S:gr R:dr
115,650
36,450
92,300
hvadan behållningen den 30 Juni innevarande år be-!
löpte sig till j 79,200 —
och hela behållningen af kopparskiljemynt till . . . .] 171,500
Bankens förlust på ommyntning af kopparskiljemynt utaf
äldre prägeln (1, ], i-, -fa sk. samt Riksgälds-Kontorets pol¬
letter) beräknad från och med år 1842, då denna ommyntning
tog sin början, utgjorde vid 1859 års slut 20,576 R:dr 41 öre,
och har under år 1860 ej undergått någon förändring.
§ 25.
Åtgärder för Den i 25 § af 1860 års Revisions-berättelse upptagna fråga
7örtmildtsc-om anskaffande af ett förbättradt papper till Bankens sedlar har,
deipapper. för vidare behandling och förslags angifvande, blifvit af Fullmäg-
tige öfverlemnad till särskilde inom dem utsedde Kommitterade,
uppå hvilkas framställning Fullmägtige sedermera begärt och fått
29
emottaga Teknologiska Institutets yttrande i ämnet; ock är af Full-
mägtige i deras till Revisorerne afgifna berättelse anmäldt, att
Fullmägtige, som åt frågan egnat fortsatt noggrann uppmärksam¬
het utan att ännu kunna vinna det önskade resultatet, snart torde
komma i tillfälle att slutligen handlägga förevarande ärende.
§26.
För Bankens Tryckeri-Föreståndare har ny Instruktion den 14 instruktion
Mars detta år blifvit af Fullmägtige till efterrättelse fastställd '/flr^'ti^darln
hvarjemte och på det att arbetet inom Bankens Tryckeri må verk- och kontrakt
ställas på det minst kostsamma sätt, äfvensom för att göra redo-
visningen för utgifterne oberoende af kontroller, Fullmägtige den
2 derpåföljde Maj med bemälde Föreståndare, Professoren J. Bagge,
afslutat kontrakt, deruti han mot vissa noga bestämda vilkor för¬
bundit sig att besörja de i Tryckeriet förekommande arbeten.
§ 27.
Under tiden från och med den 1 Juli 1860 till och med den inkomna fsr-
30 Juni innevarande år hafva förslitna sedlar till Banken inkom- s}l^iS°ad/nya
mit samt nya sedlar blifvit tillverkade till följande belopp; sedlar.
|
|
Inkomna förslitna sedlar
|
Förfärdigade nya sedlar.
|
|
|
Stycketal.
|
Riksmynt.
|
Stycketal.
|
Riksmynt.
|
|
Banko-sedlar.
|
|
|
|
|
|
|
Af 500 R:drs valör . . . . •
|
339
|
254,250
|
|
|
|
|
|
100 „ ......
|
2,878
|
431,700
|
|
|
|
—
|
|
33j „ „
|
4,967
|
248,350
|
|
|
|
—
|
n
|
16^ „ „
|
5,889
|
147,225
|
|
|
|
—
|
|
10 „ „
|
27,700
|
415,500
|
|
|
|
—
|
|
6f „ ,,
|
76,600
|
766,000
|
|
|
|
—
|
|
2 „ „
|
314,400
|
943,200
|
|
|
|
—
|
|
32 sk. „
|
861,500
|
861,500
|
|
|
|
—
|
|
16 „ „
|
3,500
|
1,750
|
|
•
|
|
—
|
|
12 „
|
5,250
|
1,968
|
75
|
|
|
—
|
|
8 „ „
|
6,000
|
1,500
|
-—
|
|
|
—
|
|
14 „ „
|
250
|
109 37i
|
|
|
—
|
n
|
10 „ „
|
250
|
78 121
|
|
|
—
|
|
Summa
|
1,309,523! 4,073,131125 | |
|
—
|
30
|
|
|
|
Inkomna förslitna sedlar
|
Förfärdigade nya sedlar.
|
|
|
|
|
Stycketal.
|
Riksmynt.
|
Stycketal.
|
Riksmynt.
|
|
JtiJcsmynt-sedlar:
|
|
1
|
|
|
|
Åf 1000 R:drs valör . . .
|
7,033
|
7,033,000 —
|
8,000
|
8,000,000
|
—
|
|
500
|
|
|
2,883
|
1,441,500 —
|
|
|
—
|
|
100
|
|
|
16,748
|
1,674,800 —
|
22,000
|
2,200,000
|
—
|
T)
|
50
|
|
|
20,198
|
1,009,900,—
|
|
|
—
|
|
10
|
|
|
237,250
|
2,372,500 —
|
455,500
|
4,555,000
|
—
|
|
5
|
|
|
416,050
|
2,080,250;—
|
613,000
|
3,065,000
|
—
|
V)
|
1
|
n
|
71 ...
|
2,132,250
|
2,132,250 —
■»wa .•»* WKS.-»-
|
3,664,000
|
3,664,000
|
JM
|
■ inm mii ii ~ n i n--~t—im n ' ' u* rrxwKhaet^prriMi-ä«
Summa |2,832,412; 17,744,200|-T4,762,500.21,484,000,—
De, enligt 26 § i sednaste Revisions-berättelse, såsom utelö¬
pande vid 1859 års slut balancerade transportsedlar samt sedlar å
3 och 2 R:dr på ofärgadt papper, hvilka, i enlighet med Rikets
Ständers beslut, skola inom linien förås utgjorde R:dr 347,36(5: 77.
Häraf äro under år 1860 inlöste transport-
sedlar 157: so.
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad . . . 88: 50.
d:o d:o på enkla blad 454: 50. 700: 50
så att vid 1860 års slut af ifrågavarande sedlar ute-
stodo 346,666: 27.
nemligen
transportsedlar 101,192: 77:
sedlar å 3 och 2 R:dr på dubbla blad . 105,789: —
d:o d:o på enkla blad 139,684: so. 346,666: 27.
S 23.
invexiing i Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs, Jönköpings,
“^Westmanlands, Östergöthlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Öre-
sediar. bro, Wermlands, Gefleborgs, Hallands och Norrbottens Län hafva,
under nästlidne år, från Banken reqvirerat förskott till invexiing af
förslitna småsedlar till ett sammanräknadt belopp af 196,500 R:dr,
hvaraf den 31 December utestodo:
31
i Kronobergs Län R:dr 5,000
„ Jönköpings „ „ 5,000
„ Östergöthlands „ „ 5,000
„ Elfsborgs „ 4,500
„ Stora Kopparbergs „ . . . „ 5,000
„ Örebro „ . „ 5,000
„ Gefleborgs „ 5,000
„ Hallands „ 4,500
„ Norrbottens „ 4,500
S:gr R:mt R:dr 43,500: —
Till in vexling af förslitna småsedlar äro under samma tid
dessutom anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg R:dr 420,000: —
» „ Malmö „ 315,000: -
» . ii » Wisby . . „ 7,500: -
hvaraf vid 1860 års slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg ,, 30,000: -
„ „ „ Malmö „ 15,000: -
» o n Wisby „ 2,500: -
Total-beloppet af de i berörde ändamål utgifna förskott upp¬
går således till 939,000 R:dr, och de vid årets slut oredovisade
vexlings-medel till 91,000 R:dr.
§ 29.
■^f enahanda oisak, som i 28 ^ af sednaste Revisions-berättelse Kontmsigna-
omförmäles, hafva Fullmäktige, uppå Understyrelsens framställning,
den 18 sistlidne Juli funnit sig föranlåtne medgifva, att, intill den
1 innevarande månad, Bankens e. o. tjenstemän, som af Fullmäk¬
tige eller Understyrelsen förordnats att förrätta ordinarie tjenst,
finge, så länge deras förordnanden fortfore, lika med de ordinarie
tjenstemännen deltaga i kontrasigneringen af Bankens sedlar å 10,
6 och 1 R:dr.
§ 30.
På särskilda räkningar i Depositions-Afdelningen, hvilka, jeni- Depo.nuom-
likt 131 § af Banko-Reglementet, skola hänföras till fem olika
klasser, innestodo den 31 December 1859:
32
lista klassen:
Medel, som bero af Bankens egen sty¬
relses disposition
|
Dukater.
|
Riksmynt.
|
|
292,634
|
35
|
2:dra klassen:
|
|
|
|
Kreditiv eller förlag af Banken . .
|
|
4,502,833
|
81
|
3:dje klassen:
Staten samt dess allmänna verk och
kassor tillhöriga medel
|
90
|
4,072,450
|
90
|
4:de klassen:
Medel, tillhörande de under Stock¬
holms Stads styrelse lydande embets¬
verk och kassor, jemte åtskilliga all¬
männa inrättningar, välgörenhets-an-
stalter, konkursmassor m. tl
|
|
1,373,271
|
80
|
5:te klassen:
Medel, tillhöriga såväl stiftelser och
bolags-föreningar, grundade med be¬
räkning på vinst för den enskilde, som
ock enskilde personer
|
|
15,845
|
25
|
Sel¬
linder år 1860 uppgingo insättningarne till
|
90
2,410
|
10,257,036
231,933,933
|
11
59
|
Summa
hvaremot på samma tid assignerades .
|
2,500
1,887
|
242,190,969
228,791,998
|
70
48
|
så att räkningshafvarne vid 1860 års slut
egde hos Banken innestående:
|
|
|
|
Dukater. Runt.
l:sta klassen . . 204,910: 03.
|
|
|
|
2:dra „ . . 4,292,020: 48.
3:dje „ . . 613. 7,025,235: 58.
4:de „ . . 1,876,805: 15.
|
613
|
13,398,971
|
22
|
|
|
|
33
Insätta in garn e och assigneringarne inom de särskilda klas¬
serna hafva uppgått till följande belopp:
|
Bäkn:s
|
Insättningar.
|
Assigneringar.
|
|
antal.
|
Duk.
|
B:mt.
|
Duk.
|
B:rat
|
l:sta klassen. .
|
7
|
|
18,335,022 90
|
|
18,422,747
|
28
|
2:dra „ ....
|
31
|
|
93,746,169 02
|
|
93,956,982
|
37
|
3:dje „ ....
|
68 2,410
|
95,301,05 1 39
|
1,887
|
92,348,266
|
71
|
4:de „ ....
|
120
|
|
23,595,577,22
|
|
23,092,04 3 »7
|
5:te „ ....
|
2
|
|
956,1 13|—
|
|
971,958|25
|
Summa | 228;2,410|231,93.i,933jö9j 1,8»7|22«,74> I ,998| iöj
§ 31.
Under år 1860 har folii-afgiften för enskildes assignering å Afgift f»r
Depositions-Afdelningen uppgått till 150 Rdr. enskildes as-
i # o ilo signcvwgs-
De i Ryttmästare!! C. W. Hani mar,skölds och Brukspatronen C. räkningar.
G. Johanssons konkurser för 1849 och 1850 årens folii-afgifter be¬
vakade, uti föregående Revisions-berättelser omnämnde belopp ba-
lanceras fortfarande med 1,134 R:dr 30 öre.
Ilevisorornett Berätt. ang. Bankoverket.
Postremiss-
anv isning ar.
Till upplysning angående omfattningen under år 1860 af anvisnings-
visorerne framlägga följande sammandrag:
Anvisningar utfärdade af
Rikets Ständers Bank .
Låne-Kontoret i Götheborg
d:o i Malmö .
d:o i Wisby
Stockholms Enskilda Bank
Anvisningar infriade
Rikets Ständers Banks .
Låne-Kontorets i Götheborg
d:o i Malmö
d:o i Wisby
Stockholms Enskilda Banks
på
11
11
11
5)
Summa utfärdade anvisningar på
Summa infriade anvisningai
af
19
11
11
af
Summa utelöpande diö på
Assignationer utfärdade af Wisby Låne-Kontor R:dr 7,200, infriade af
Rikets Ständers Bank „ 4,700, utelöpande på
från Låne-Afdelningen för rörelsens bedrifvande anordnade, oliqvide-
rade förskott
Summa skuldJ
Fordran hos Stockholms Enskilda Bank den 31 December 1860
Kassa-behållningar samma dag pos
Summa tillgång
32.
rörelsen till förekommande af penninge-försändningar med posterne, få Re-
Rikets Ständers
• Bank.
|
Götheborgs
Låne-Kontor.
|
Malmö
Låne-Kontor.
|
Wisby
Låne-Kontor.
|
Summa.
|
12,346,272
2,785,438
380,305
|
42
43
72
|
3,425,084
1,016,892
5,047
2,835,951
|
7
74
34
24
|
1,503,383
908,997
|
25
45
27
|
250,041
11,619
|
25
78
4
|
5,178,508
13,266,889
3,802,331
388,916
3,746,878
|
57
65
17
33
28
|
3,563
900,000
|
10,927
|
15,512,016
|
57
|
7,282,975
|
39
|
3,315,943
|
97
|
272,588
’
i
|
7
|
26,383,524
|
-
|
|
|
3,408,664
|
95
|
1,500,310
|
|
246,681
|
;>5
|
5,155,656
|
20
|
12,258,725
|
57
|
|
—
|
899,589
|
2
|
11,619
|
78
|
13,169,934
|
37
|
2,776,840
|
51
|
1,016,367
|
92
|
—
|
—
|
|
|
3,793,208
|
43
|
378,096
|
72
|
4,814
|
49
|
3,563
|
27
|
|
|
386,474
|
48
|
_
|
—
|
2,811,689
|
70
|
500,000
|
-
|
10,927
|
4
|
3,322,616
|
74
|
15,413,662
|
80
|
7,241,537
|
06
|
2,903,462; 29|
|
269,228
|
07j
|
25,827,890
|
22
|
98,353
|
77
|
41,438
|
33
|
412,481
|
68
|
3,360
|
|
555,633
|
78
|
2,500
|
-
|
|
-
|
—
|
-
|
—.
|
-
|
2,500
|
-
|
|
’
|
|
|
|
|
|
|
1 500 OOO
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 058 133! 78
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/.71 1 ao
|
|
|
|
|
|
|
|
ij
|
|
|
188,144
|
88
|
1,113,434
|
19
|
481,577i 20
|
18,506
|
|
1,801,662
|
46
|
—
|
-1
|
-
|
—.
|
-
|
|
—
|
2,058,133'
|
78
|
36
Fostvcxcl-
r or elsen.
§ 33.
i
Sedan det befunnits, att ett mera allmänt begagnande af till¬
fället att undvika penningeförsändningar med posterna motverka¬
des ej mindre af den afgift, som blifvit bestämd för erhållande af
anvisning, utan äfven och hufvudsakligen af föreskriften att be¬
loppet, hvarå anvisning Utfärdades, endast finge hos Banken eller
namngifvet Låne-Kontor lyftas af uppgifven person eller hans
befullmäktigade ombud, hvilket förutsatte, att anvisningen skulle
ovilkorligen infrias af trassaten, och att öfverlåtelse från en till
annan person icke finge ega rum, hvaraf åter följde, att anvisning
ej gerna kunde ställas till disposition å person å annan ort än
den, hvarest Banken eller det Låne-Kontor, hvarå anvisningen dra¬
gits, vore belägen; och Fullmäktige, med anledning häraf, hos
Banko-Utskottet vid sednaste Riksdag föreslagit, att anvisningarne,
hvilka, ställda till viss man eller order, borde utan afgift tillhan¬
dahållas vederbörande, måtte infrias af Banken eller hvilketdera
Låne-Kontoret, der anvisning i sådant ändamål företeddes, och så¬
ledes äfven af anvisnings-utgifvaren; så hafva Rikets Ständer, i
enlighet med detta Fullmäktiges förslag, med allenast den jemk¬
ning deri, att vexlar borde begagnas i stället för anvisningar, enär den
förra eller vexelformen måste för rörelsen vara mera betryggande
än den sednare, beslutat att, till undvikande af penninge-försänd-
ningar med posterne serskilda orter emellan, en hvar må ega att
i Banken och Låne-Kontoren insätta penningar å belopp från och
med 100 R:dr R:mt emot erhållande af till viss man eller order
ställd vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i någotdera Låne-
Kontoret eller i Banken; i sammanhang hvarmed Rikets Ständer
för den sålunda förändrade postremiss-röreisen fastställt föreskrif¬
ter, hvilka i 134 § af nu gällande Banko-Reglemente finnas in¬
tagna.
För att bringa detta Rikets Ständers beslut till verkställighet,
hafva Fullmäktige, efter det vederbörande Styrelser blifvit hörda,
den 9 Januari innevarande år för postvexel-röreisen inom Banken
samt vid Låne-Kontoren i Götheborg, Malmö och Wisby medde¬
lat erforderliga bestämmelser-, att tills vidare tjena till efterrättelse,
37
Och ehuru Fullmäktige vid anordnande af denna nya rörelse sökt
bereda allmänheten åtskilliga lättnader, så att postremissvexlar icke
allenast omedelbart infrias i Bankens expeditions-kassor, utan äf¬
ven kunna i samma kassor utan vidare omgång genast erhållas
mot aflemnande af kontanta penningar, ha,r likväl, enligt hvad det
här nedan meddelade räkenskaps-sammandrag gifver vid handen,
postvexelrörelsen hitintills, likasom den förra anvisningsrörelsen,
visat ojemnhet, i det att vid Låne-Kontoren, serdeles i Götheborg,
kassa-beliållningarne ständigt stigit,- dock hafva Fullmägtige utta¬
lat den förhoppning, att, sedan allmänheten lärt sig inse fördelen
af att vid remisser begagna Bankens postvexlar, mera jemnhet
skall inträda, så att Fullmäktige må kunna befrias från nödvän¬
digheten att från Låne-Kontoren i kontant infordra dervarande be¬
hållningar.
Emedlertid och intilldess närmare erfarenhet kunnat vinnas i
hvad mån postvexelrörelsen kommer att uppfylla det dermed af-
sedda ändamål, hafva Fullmäktige den 18 nästlidne April ansett
den dittills begagnade utväg att bevilja Stockholms Enskilda Bank
dragningsrätt på Låne-Kontoren ej vidare böra ifrågakomma.
Under innevarande år 1861 äro utfärdade:
från årets början till den 20 Mars:
Post-anvisningar af Ilikets Ständers Bank . . R:dr 893,491: 25.
d:o „ Götheborgs Låne-Kontor . „ 2,662,974: 54.
d:o „ Malmö . . d:o . „ 1,792,447: 13.
d:o „ Wisby . . d:o . „ 89,855: 56.
d:o „ Stockholms Enskilda Bank „ 1,536,047: 84.
R:mt 6,974,816: 32.
från och med den 20 Mars, då den nya postvexel¬
rörelsen vidtog, till den 1 September:
Post-vexlar af Rikets Ständers
Bank R:dr 4,196,058: 67.
d:o ,, Götheborgs Låne-Kontor 8,679,793: 28.
d:o „ Malmö d:o 2,940,649: 41.
d:o „ Wisby d:o 246,762: 70. 16,063,264: 06.
R:dr 23,038,080: 38.
38
Kassa-behållningarne den 1 September utgjorde:
i Banken på räkningen: Post-remiss-medel . . R:dr 170,65 9 : 92.
på Post-vexelräkningen 545,331: 55.
vid Götheborgs Låue-Kontor 2,82 3,4 1 5 : 42.
„ Malmö d:o 1,570,208: 79.
„ Wisby d:o 144,197: 4».
R:mt 5,253,813: os.
§ 34.
ifåtluiom- Uti afgifter för Depositionshvalfvets begagnande har nästlidne
hvalf veu i>e- är ingått 918 R:dr 53 öre.
gagnande.
§ 35.
Från Banken
utgifna ränte¬
bärande skuld•
Af de från Banken utgifna äldre Låne-banko-obligationer (förr
kallade Lånebanko-attester och Lånebanko-kapitaler) är under näst-
fsrbindeUer. [idue år endast en obligation k 3 procent inlöst med 409 R:dr 95
öre; utgörande, vid 1860 års slut, Bankens återstående skuld i
förbindelser af omförmäldta slag 477,442 R:dr 18 öre.
Deremot har under förenämnde tidrymd hvarken någon obli¬
gation för inlemnadt silfver (så kallad silfver-sedel) eller någon af
de för Riksgälds-sedlarnes inlösen utfärdade realisations-obligationer
blifvit hos Banken till inlösen företedd, hvadan fortfarande balan-
ceras för obligationer af förra slaget 402 R:dr 34 öre och af det
sednai’e 337 R:dr 50 öre.
Jemväl vid 1860 års slut utestodo af de för 1830 års upp¬
låning utgifna obligationer 187 R:dr 50 öre.
§ 36.
Afbetalning S Jemlikt § 136 i Banko-Reglementet hafva, den 29 December
konto retat hud tlidne år, 22 st. af Riksgälds-Kontorets till Banken utfärdade
tm Banken, obligationer för t SOS och 1809 årens krigskostnader ä 4,000 R:dr
Bauko hvardera blifvit infriade samt ett års ränta k 4 procent för
denna Bankens fordran godtgjord; och återstå ännu för Riksgälds¬
kontoret att liqvidera 528 st. dylika obligationer till ett samman-
räknadt värde af 3,168,000 R:dr.
39
§ 37.
Af Bankens uti 137 och 138 §§ af Banko-Reglementet omför-
mälcla, inom linien balancerade fordringar hos Staten och Södertälje
kanalbolag har endast på Kongl. f. d. Allmänna magasins-inrätt-
ningens skuld för lyftadt kreditiv till uppköp af myntbara metal¬
ler influtit ett belopp af 1170 R:dr 38 öre.
§ 38.
A det räntefria lån, stort 50,000 R:dr Ruut, som, vid 185ö—
1858 årens Riksdag, blifvit Kongl. Mynt-Verket beviljadt, med vil¬
kor att lånet skulle återgäldas under 10 på hvarandra följande år
med flodel årligen, räknadt från och med 1860 års början, hav
första -fördelen den 12 December nästlidne år blifvit till Bani: en
inbetald med R:dr 5,000: -
hvadan Kongl. Mynt-Verkets skuld vid 1860 års slut
utgjorde „ 45,000: -
S:gr R:dr 50,000:
39.
Af nedanstående sammandrag inhemtas Låne- och Kreditiv-rö-
relsens ställning på det hela den 14 nästlidne September:
Filial-Banken i Blekinge Lån
Kreditiv
d:o i Borås Lån
Kreditiv
d:o i Calmar Lån
Kreditiv
d:o i Carlshamn .... Lån
Kreditiv
d:o i Christianstad . . . Lån
Kreditiv
d:o i Gefle Lån
Kreditivl
Utestående.
420.000
67,700
250,000:
89,400
435.000
87,800
260.000
18,000
500.000
93,150
600.000
2,700
Transport | 2,823,750) —
Oanvändt.
Förlag.
Summa.
142,300
|
—
|
35,600
|
—
|
129,700
|
—
|
112,000
|
-
|
156,850
|
|
147,300
|
|
723,7 5o] —
|
420.000
210.000
250.000
125.000
435.000
217,500
260.000
130.000
500.000
250.000
600.000
150,000
j 630,000
J 375,000
I 652,500
J 390,000
j 750,000
I 750,000
3,547,500]—| 3,547,500|—
Inom linien
balanserade
fordringar.
Kongl. Mynt-
Verkets skuld
till Banken.
Lane och Kre¬
ditiv-rörelsen.
40
|
Utestående.
|
Oanvändt.
|
Förlag.
|
Summa.
|
Transport
|
2,823,750
|
—
|
723,750
|
—
|
3,547,500
|
—
|
3,547,500
|
-
|
Filial-Banken i Helsingborg ... Län
Kreditiv
d:o i Hernösand Lån
Kreditiv
d:o i Hudiksvall .... Lån
Kreditiv
|
|
|
|
|
|
|
|
|
97,600
230.000
99,400
200.000
23,300
500,000
|
|
27,400
15,600
|
—
|
125.000
230.000
115.000
|
|
375.000
345.000
|
—
|
—
|
76,700
|
—
|
100,000
500 000
|
—
|
300,000
|
|
Kreditiv
|
124,950
290 000
|
-
|
125,050
|
—
|
250,000
|
—
|
750,000
|
|
Kreditiv
d:o i Skaraborgs län . . Lån
Kreditiv
d:o i Sundsvall Lån
Kreditiv
d:o i Uddevalla Län
Kreditiv
d:o i Westerbottens län Lån
Kreditiv
|
26,000
450.000
72,900
500.000
6,500
300.000
19.800
375.000
82.800
80,000
1,300
260.000
38,400
200,000
|
-
|
119,000
152,100
243,500
130,200
|
—
|
145.000
450.000
225.000
500.000
250.000
300.000
150.000
375.000
187,500
80,000
|
—
|
435.000
675.000
750.000
450.000
|
—
|
—
|
104,700
|
—
|
—
|
562,500
|
|
Kreditiv
d:o i Örebro län Lån
Kreditiv
d:o i Östersund Lån
|
—
|
38,700
91,600
|
—
|
40,000
260,000
130.000
200.000
|
—
|
120,000
390,000
|
—
|
Kreditiv
|
27,500
|
—
|
72,500
|
—
|
100,000
|
—
|
|
|
S:gr
|
7,079,200
|
—
|
1,920,800
|
—
|
9,000,000
|
__
|
9,000,000
|
-
|
Kreditiv till Kiksgälds-Kontoret
d.o » Kongl. Kommerse-Kollegium
|
2,062,463
|
34
|
1,500,000
187,536
|
66
|
1.500.000
2.250.000
|
|
1.500.000
2.250.000
|
—
|
|
836,150
|
|
63,850
|
|
900,000
|
|
900,000
|
|
|
|
|
|
|
S:gr
|
2,898,613
|
34
|
1,751,386
|
66
|
4,650,000
|
—
|
4,650,000
|
—
|
Lån mot pant af fast egendom på landet
d:o d:o i städerne
d:o d:o och återbetalnings-
skyldighet i silfver,
|
7,202,586
1,094,783
28,000
|
4
46
|
92,130
|
50
|
8,417,500
|
—
|
8,417,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:gr
|
8,325,369|50
|
92,180
|
50|8,417,500
|
—
|
8,417,500
|
1-
|
41
Vid Banko-Diskont-Verket.
Diskonterade vexlar
Lin på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper . .
d:o » vågförda effekter
Å beviljade Kassakreditiv E:dr 4,181,700.
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
Utestående.
Vid Lane-Kontoret i Götheborg.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper . .
d:o » vågförda effekter
Å beviljade kassakreditiv B:dr 1,495,500,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt ....
Vid Lane-Kontoret i Malmö.
Diskonterade vexlar
Låp på löpande förskrifning
d:o » aktier och publika papper .
Å beviljade kassakreditiv, R:dr 882,700,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt ....
Vid Lane-Kontoret i Wisby.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
Å beviljade kassakreditiv, R.dr 184,000,
lyftade
Utlåning med omsättningsrätt
1,850,734
|
311
|
2,323,194
|
54
|
177,120
|
-[
|
2,044,179
|
75
|
2,201,701
|
12.
|
6,064,329
|
45
|
42,873
|
85'
|
2,864,730
|
31
|
60,100
|
— ,
|
745,890
|
—
|
967,640
|
—.
|
2,554,969
|
96
|
571,510
|
94]
|
1,015,700
|
|
8,400
|
\
|
534,620
|
|
1,292,998
|
19
|
138,875
|
84
|
25,850
|
|
Oanvändt.
146,290 —
149,187 40|
Förlag.
Deposit- samt
Upp- och Af-
skrifnings-
medsl.
10,670
55
10,030
812
6.700.000
6.075.000
3.900.000
2.565.000
-11,340,000|-
81 '1,293,000
—■| 275,000
60l 150,000
6,929
781,234
72
16
790,2*0
94
36,015
84
Förlaget utgjorde således:
till Försträckningar åt Filial-Banker 9,000,000: —
„ Kreditiv åt Riksgälds-Kontoret, Kongl. Korn-
merse-kollegium oell Jern-lcontoret 4,650,000: —
Revisorernes Berätt. ang. Banlcoverlcet.
Transport 13,650,0o0:
6
42
Transport 13,650,000
till Utlåning mot pant af fast egendom 8,417,500
„ Handels- och Näringsdiskont-rörelsen .... 12,215,000
„ Utlåningsrörelsen med omsättningsrätt ■ ■ ■ . 10,083,000
RTdr 44,365,500
Handels- och Närings-diskontrörelsens förlag upp¬
går enligt 151 § i Banko-reglementet till alle¬
nast 11,325,000
Skilnaden 890,000
12,215,000
utgöres af förstärkningsmedel från Reservfonden
till Låne-Kontoret i Götheborg . . . 650,000:
d:o i Malmö 190,000
” d:o i Wisby 50,000
§ 40.
890,000: -
Lån på aldre Under år 1860 är af lån på äldre Lånebanko-obligationer till
Lanebanko- p>a;tdien inbetaldt ett belopp af 357 R:dr 81 öre, så att Bankens
oj,gationer. £yr bylika lån, vid nämnde års slut, utgjorde 22,743 R:dr
6 öre.
§ 41.
utlåning mot Vid 1859 års slut utestodo mot inteckning i fast egendom och
inteckning t återbetalning i silfver
fant egendom b -n J * K 9 .1 Q
och återbetai- på, landtegendomar . . biilver K:dr i o,o l o: 4. 8.
ning i alfver. ^ gtadsegendomar . . „ „ 3,052: 17. 8. 18,370: 22. t.
Häraf äro under nästlidne år afbetalde, inberäk-
nadt slutbetalningar med återstående belopp i silf¬
ver af 48 landt- och 7 stadsegendoms-lån,
å landtegendoms-lån . . Silfver R:dr 4,688: 33. 2.
„ stadsegendoms-lån . . „ „ 918: il. —
så att dessa låns återstående belopp minskats med 5,606: 44. 2.
i följd hvaraf vid 1860 års slut voro utestående. . 12,763: 26. 2.
43
deraf å
landtegendomar .... Silfver R:dr 10,629: 19. c.
stadsegendomar „ 2,134: 6. 8. 12,763: 26. 2.
§ 42.
I afräkning å lånen till städer och korporationer hafva under Lån tai städer
nästlidne år influtit 3,535 R:dr 67 öre, hvarigenom Bankens for- och korP°ra~
tlOflCV.
dran för dylika lån vid 1860 års slut nedgått till R:dr 2,329: 5.
nemligen:
lånet till Kalmar konsistorium ...... 623: 99.
„ „ Kalmar domkyrka 1,705: 6. 2,329: 5.
§ 43.
Till följd af den genom 143 § i Banko-Reglementet föreskrifnaFastighetaiåne-
innehållning å fonden till utlåning mot inteckning i fast egendom fondm* f'Ar'
ro t r i *11 t» i ti r 1 t minskning.
äro tran nämnda tond till Bankens Reservfond, under tiden till
och med den 14 sistlidne September, öfverförda från landtfastig-
lietsfonden 125,000 R:dr för år 1860 och 62,500 R:dr för inne¬
varande år, samt från stadsfastighetsfonden den i 43 § af 1860
års Revisions-herättelse omförmälda återstod för samma år af
21,000 R:dr äfvensom 20,000 R:dr för innevarande år, så att fastig-
hets-lånefonden på det hela nyssberörde dag utgjorde 8,417,500
R:dr, deraf för belåning af egendom på landet 7,312,500 R:dr och
för belåning af egendom i städerne 1,105,000 R:dr.
§ 44.
Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar voro utlåning mot
den 31 December 1859 utestående .... R:dr 8,580,317: 9g inteckning i
7 7 fast egendom
Under loppet af år 1859 hafva blifvit utgifna-. och Arbetat-
1 L 0 ning i sedlar.
på landtegendomar, 252 st. lån med . . 326,560: —
„ stadsegendomar Jd) „ „ „ . . 39,050: — 365,610: —
Transport 8,945,927; 28.
44
Transport 8,945,927: 28.
Inbetalningarne hafva, omsättningarne oberäkna¬
de, utgjort:
å bruksegendomslån R:dr 6,805: 5.
„ landtegendomslån „ 407,370: 84.
„ stadsegendomslån „ 88,3 1 6: 39. 49g. 2S
- -■’■■■ ••••»- )
i följd hvaraf utestående kapitalet den 31 December
1860 uppgick till 8,443,435: —
nemligen:
bruksegendomslån 45,974: 27.
landtegendomslån 7,276,551: 50.
stadsegendomslån 1,120,909: 17. g 443 435. _
Fonden till ifrågavarande, för mindre fastighetsegare sär¬
deles fördelaktiga utlåning är under sednare tider oupphörligen
förminskad. I 1858 års Banko-Reglemente bestämd till 9,750,000
R:dr, har den i sednaste Reglemente blifvit nedsatt till 8,625,000
R:dr och kommer, genom föreskrifna ytterligare indragningar,
att vid 1863 års slut utgöra endast 8,000,000 R:dr, hvilket redan
föranledt icke allenast att lån från denna fond tillgodokomma ett
vida lägre antal jordegare, än tillförene, utan äfven att ganska
lång tid måste förgå, innan nya lån kunna utgifvas. Sålunda upp¬
går för närvarande väntetiden för utbekommande af sökta landt-
fastighets-lån till 9 månader och af stadsfastighets-lån till nära 3
år efter deras beviljande.
Under år 1860 äro till Bankens Låne-kansli ingifne ansöknin¬
gar om erhållande af
264 stycken landtegendomslån å . . R:dr 346,515: 33.
15 „ stadsegendomslån „ . . „ 33,350: —
S:gr 279 stycken lån å R:dr 3 7 9,8 6 5 : 33,
hvarförutan
4 stycken stadsegendomslån,
5 „ landtegendomslån, *
tillsammans 9 stycken lån blifvit på nya egares namn omsatta.
45
§ 45.
Enligt Fiskals-Embetets till Revisorerne afgifna berättelse hafva Lagsstmingm-
lagsöknings-åtgärder blifvit vidtagne, dels för fastighetslåns slutbe-/i,v
talning, och dels för utbekommande allenast af uraktlåtna års-
inbetalningar på dylika lån.
Af lagsökningar utaf förstnämnde beskalfenhet voro, den 1
Augusti 1860, oafgjorda 30.
hvarefter tillkommit 2^-53
Och äro af dessa
inställda, enligt Kansli-Kommissariernes beslut 5.
och afslutade genom verkställd indrifning 18.23
hvadan återstå oafgjorda 30.
Antalet åter af oafgjorda lagsöknings-ärender för förfallna års-
inbetalningar uppgick ofvannämnde dag till 127.
och enär sedermera tillkommit 12 7.2 5 4
men af dessa äro
inställda 14.
afslutade genom verkställd indrifning 133.^47
så återstå oafgjorda ' 107.
§ 46.
Jemlikt 145 § i Banko-Reglementet, få lån till skiften och Skiftes- och
odlingar icke vidare från Banken beviljas. Af det i dylika lån 0dli”9*Can-
vid 1859 års slut utestående belopp R:dr 79,749: 21.
äro under nästlidne år inbetaide och till Bankens
Reserv-fond levererade „ 18,101: 68.
hvadan summan af balancerade skiftes- och odling”
lån den 31 December 1860 utgjorde .... R:dr 61,647: 53.
§ 47.
Af skiftes- och odlings-lån voro den 1 Augusti 1860 på ut-Lagsökningar
sökning beroende 3, och som sedermera 2 lån tillkommit, men för
ett lika antal indrifvits, så återstå följaktligen 3 lån såsom oredo- °°h °£nn</’
visade.
46
Kontorets
kreditiv.
§ 48.
inventeHng af Inventering af de för lån mot pant af fast egendom samt för
fastig hete-iane- sp;ften oc]i odlingar till Banken aflenmade säk erli etsk an d lin gar är
hanalinaar. o ;
af Revisorerne verkställd, utan att anmärkning dervid ifrågakomma.
§ 49.
Riksgälds- På grund af 146 § i Banko-Reglementet eger Riksgälds-Kontoret
att, för bestridande af de nämnde Verk åliggande utbetalningar, i
Banken räntefritt begagna kreditiv till belopp af högst 1,500,000
R:dr från den 1 September det ena året till (len 30 Juni det näst-
påfoljande, då de å kreditivet lyftade summor alltid ovilkorligen
skola vara till Banken liqviderade. Och har ifrågavarande kreditiv,
som vid slutet af Augusti månad 1860 till Riksgälds-Kontoret ut-
anordnades, den 29 Juni innevarande år blifvit återbetaldt.
§ 50.
Kongl. Kom- Det till manufakturernes och fabrikernes understöd anvisade
m<rkiefmigii kreditiv, hvilket, enligt 51 § i 1860 års Revisions-berättelse, efter
derå till Banken verkställd inbetalning, utgjorde R:dr 2,325,000: —
har, vid slutet af nämnde år, blifvit ytterligare
minskadt genom öfverflyttning till Reserv¬
fonden af „ 75,000: —
så att detsamma numera uppgår till det belopp af R:dr 2,250,000: —
som Banken, på grund af 147 § i Reglementet, bör Kongl. Koin-
merse-Kollegium tillhandahålla; varande ny förbindelse för detta
kreditiv af Kongl. Kollegium till Banken afgifven.
§ 51.
jem-Kontorets I granskningen af räkenskaperne öfver den, genom § 148 i
kreditiv. Reglementet, åt J ei-n-Kontoret anvisade kreditiv-fond, 900,000 R:dr,
samt berörde fonds förvaltning under nästlidne år, hafva Fullmäk¬
tige genom ombud deltagit, utan att något dervid förekommit att
erinra.
§ 52.
Diskont- Med ledning af Diskon t-Vei’kens Revisions-bei-ättelser, få Revi-
röreisen. gorerne meddela följande sammandrag öfver lånei-örelsen för år 1860:
A. Handels- och Närings- Dishon t-jon den.
47
Inkomster :
Af Vexel-diskonteringen:
Förskotts-ränta
Öfver-ränta
Af lån på löpande förskrifningar:
Förskotts-ränta
Öfver-ränta
Inbetalningar å inom linien förda
lån:
Kapital
Af lån på aktier och publika
papper:
Förskotts-ränta .. . . . .
Öfver-ränta
Inbetalning å inom linien fördt
lån
Af lån mot pant af vågförda ef¬
fekter:
Ränta , . .
Öfver-ränta
Af kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdes-afgift
Ränta till förfallotiderne . .
Öfver-ränta
I Stockholm.
I Götheborg.
Utgifter:
Arfvoden
Diverse omkostnader ....
Ränta å medel, som innestått på
upp- och afskrifnings-räkning
114,647
994
153,690
1,121
150
16,526
287
157,725
2,268
19,204
93,540
37
934 78
Summa R:dr| 561,091
86,392 64
65
3,595
159,668
5,053
700
44,922
44,886
52
54
61
I Malmö.
20,508
9
81,933
622
1,175
21
4,046
24,190
86
33
11
258,826|23| 132,506|70
Transport] 86,392[64|
1,100
1,329
|
|
|
|
|
|
17
|
330
|
75
|
|
|
|
|
1,331
|
98
|
25,927
|
04
|
531
|
68
|
3,761
|
15
|
26,257[79
|
531
|
68
|
I Wisby.
7,360
14
1,793
44
53
1,079 85
6,249 06
16,541173
48
|
I Stockholm.
|
I Götheborg.
|
I Malmö.
|
I Wisby.
|
Transport
Ränta å medel, som innestått å
Deposit-räkning
Beloppet af inom linien förda lån
Beloppet af afskrifvet lån . . .
|
86,392
45,251
1,766
4,402
|
64
98
05
97
|
3,761
7,778
1,687
|
15
47
05
|
26,257
1,147
|
79
36
|
531
16
|
68
89
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:gr R:dr
Behållen vinst
|
137,813 64
423,278:01
|
13,226 67
245,599|56
|
27,405
105,101
|
15
55
|
548
15,993
|
57
16
|
Summa R:dr
|
561,091
|
65
|
258,826
|
23
|
132,506
|
*70
|
16,541
|
73
|
Skuld vid årets slut:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Rikets Ständers Bank för förlag
„ d:o d:o d:o för der¬
utöfver erhållen förstärkning
från Reserv-fonden . . . .
„ Banko-Diskont-Verket för er¬
hållen försträckning. . . .
„ Upp- och Afskrifnings-räknin-
gen för innestående medel . .
„ d:o d:o för innestående
ränta
„ Deposit-räkningen för innestå¬
ende medel
Utelöpande assignationer på Ban¬
ken
Balancerad vinst
|
6,700,000
|
|
3,250,000
650.000
300.000
681,200
|
|
1,150,000
290.000
200.000
889,800
25,925
21,200
|
|
225,000
50,000
|
|
|
|
|
|
|
2,398,692
1,300
971,500
|
64
97
|
—
|
87
|
45,600
|
—
|
34,000
2,250
73,163
|
|
1,500
|
—
|
54,229
|
13
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa R:dr
|
10,125,722
|
74
|
4,990,613
|
12
|
2,576,925
|
87
|
322,100
|
—
|
Tillgång vid årets slut:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassa-behållning
Hos Depositions-afdelningen inne¬
stående
Utestående belopp för diskonterade
vexlar
„ lån på löpande förskrifningar
„ lån på aktier, och publika
papper
|
307,224
2,621,479
2,595,325
232,060
|
99
87
82
|
671,503
3,337
74,185
2,897,386
68,950
|
55
50
95
12
|
231,014
|
25
|
111,130
|
—
|
475,121
1,421,100
11,900
|
62
|
142,360
16,900
|
—
|
|
|
|
|
|
Transport| 5,756,090|68j 3,715,36312| 2,139,135|87j
|
270,390
|
—
|
49
|
I Stockholm,
|
I Götheborg.
|
.1 Malmö.
|
I Wisby.
|
Transport
Utestående lån mot pant af våg¬
förda effekter
„ kassa-kreditiv . . . .
Götheborgs Låne-Kontor för erhål-
|
5,756,090
1,696,400
2,173,231
300.000
200.000
|
68
94
12
|
3,715,363
750,700
524,550
|
12
|
2,139,135
|
87
|
270,390
|
—
|
—
|
437,790
|
•—
|
51,710
|
—
|
Malmö Låne-Kontor för d:o d:o
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa R:dr
|
10,125,722
|
74
|
4,990,613
|
12
|
2,576,925
|
87
|
322,100
|
|
Balance inom kolumn:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Osäkra lån på löpande förskrif-
ningar
„ „ på aktier och publi¬
ka papper . . .
På lagsökning beroende men bland
säkra fordringar upptagna:
Vexlar
Lån på löpande förskrifningar .
„ „ publika papper . . .
Kassa-kreditiv
|
24,809
847
947
62,115
5,100
14,891
|
95
48
21
81
|
9,812
|
18
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32,298
|
30
|
3,200
|
|
|
|
|
|
|
12
|
|
|
2,000
|
_
|
|
—
|
B. Allmänna Diskont-fonden.
Inkomster:
IJTörskotts-ränta. . . . , .
Öfver-ränta
Inbetalningar å inom linien förda lån:;
Kapital
Öfver-ränta
tlnmärknings-medel ....
I Stockholm.
I Götheborg.
I Malmö.
245,965
|
03
|
71,277
|
57
|
4,391
|
37
|
696
|
52
|
99,750
35,768
Summa R:dr| 322,330|49j 135,519
Bevuorernes Berätt. äng. B anka verket.
37
54,690
14,145
27
68,864
62
60
83
I Wisby.
6,169
1,685
1
09
33
30
05|
7,855|72j
7
50
Utgifter:
I Stockholm.
Aflöning
Diverse omkostnader .
Lagsöknings-kostnad .
Revisions-kostnad . .
Reparations-kostnad .
Beloppet af inom linien förda lån:
,, ,, afskrifvet lån . . .
Behållen vinst
Summa R:dr
64,782 46
257,548 03
I Götheborg.
48,400 —
|
26,373
|
32
|
10,539 50
|
8,845
|
24
|
3,291 15
|
683
|
25
|
|
|
1,757
|
95
|
16573
|
1,011
|
39
|
930 99
1,455)09
|
2,550
|
52
|
I Malmö.
18,13332
3,351 86
4|-
1,500 42
13415
T Wisby.
41,221
94,297
Summa R:dr 322,330 49
Skuld vid årets slut:
Till Rikets Ständers Bank för
förlag 6,150,000
Innestående vinst-medel . . . .) 58,843
Utmätta, på rättegång beroende j
medel 1 538
Värdet af Låne-kontorets hus. .
Inventarier i
Summa R:di-| 6,209,381 14
Tillgång vid årets slut:
Rassa-behållning
Behållning på räkning i Deposi-
tions-afdelningen
Utestående lån j
Förskjutna lagsöknings-kostnader .|
Förskjutna omkostnader vid post-1
remiss-rörelsen !
Förskjutna sedelvexlings-kostnader1
För mycket assignerade medel
Värdet af Låne-kontorets hus . .
Inventarier
82,049 39
6,127,232
98
91
84
Summa Rid^ 6,209,381 j 14
135,519)37
2,595,000
36,766
82,500
4,341
2,718,608
96
42
23,123175
45,740)30
68,864 05
1,305,000
15,480
3,000
38] 1,323,480,
33,47249
j
5,835,87
2,588,81099
16
2,748
899
45
82,500 -
4,341)42
2,718,608)38
697
1,302,302
2,000
15,480
3,000
1,323,480-
3,769 34
885 55
475 68
5,130)57
2,725,15
7,855
150,000
72
443 83
150,443)83
149,750
443 83
150,443)83
|
I Stockholm.
|
1 Götheborg.
|
T Malmö.
|
I
I Wisby.
|
Balance inom kolumn:
|
|
|
!
i
|
1
1
|
|
|
|
Osäkra lån
|
101,443
|
36
|
31,83362
|
4,16932
|
4,780
|
03
|
På lagsökning beroende, men bland
|
|
|
i
|
|
|
|
|
säkra lån upptagna fordringar .
|
124,402,90
|
89,571154
|
12,242 03
|
160
|
|
Fårdelning på dist rikter, näringar och yrken af de år i ti ii U utgi/na nya
lån med omsättning sr ätt.
|
Banko-Diskont
|
|
|
|
Lane-
|
Konto
|
r
|
n
|
|
|
|
|
Verket.
|
|
i
|
Götheborg.
|
|
|
i Malmö.
|
|
i
|
Wisby.
|
|
|
Antal
lån.
|
R:dr.
|
|
Antal
lån.
|
R:dr.
|
|
Antal |
lån. |
|
R.dr.
|
|
Antal |
lån. j
|
K: dr.
|
|
Stockkolms Stad
|
392
|
445,690
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms Län
|
103
|
117,150
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södermanlands „
|
60
|
95,150
|
—
|
—
|
|
_ _
|
|
|
|
|
|
|
Upsala ,,
|
203
|
183,040
|
—
|
—
|
„ .
|
|
|
|
|
|
|
|
Westmanlands „
|
129
|
159,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
örebro „
|
212
|
228,130
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wermlands „
|
214
|
224,860
|
—
|
—
|
|
|
4
|
|
|
|
|
|
St. Kopparbergs „
|
299
|
176,000
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
„ ____
|
|
Gefleborgs „
|
38
|
52,600
|
—
|
—
|
|
|
—
|
——
|
—
|
—
|
|
|
Vester-Norrlands
|
6
|
9,200
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jemtlands „
|
32
26
|
24,340
22 200
|
|
T-
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
Norrbottens „
|
«38
|
50,790
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östergöthlands „
|
511
|
709,950
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
, ,
|
|
|
Jönköpings „
|
313
|
352,270
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronobergs ,,
|
402
|
325,380
|
|
|
|
|
|
|
|
|
,
|
|
Calmar „
|
386
|
367,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Götheborgs Stad
|
|
|
—
|
73
|
52,050
|
|
|
|
|
|
|
|
Transportj3,364 3,543,250
|
1
|
73
|
52,050
|
|
—
|
|
-
|
I -
|
|
!-
|
52
|
Banko-Diskont-
|
|
|
Lane
|
-Kontoren
|
|
|
|
|
Verket.
|
|
i
|
Götheborg.
|
|
|
i Malmö.
|
|
|
i Wisby.
|
|
|
|
|
|
Antal
|
|
|
Antal
lån.
|
R:dr.
|
|
|
R:dr.
|
|
|
lån.
|
R:dr.
|
|
lån.
|
R:dr.
|
|
|
lån.
|
|
Transport
|
3,364 3,543,250
|
|
73
|
52,050
|
—
|
—
|
—.—
|
|
—
|
|
|
Götheborgs och
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bohus Län
|
|
|
|
1 195
|
472,620
|
|
|
|
|
|
|
—
|
Skaraborgs „
Elfsborgs „
|
—
|
|
_
|
601
517
|
336,840
265,950
|
|
|
|
|
|
|
|
Hallands „
|
—
|
|
|
551
|
248,930
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmö Stad .
|
—
|
|
|
—
|
|
|
100
|
115,650
|
|
—
|
|
|
Malmöhus Län
|
1
|
3,000
|
|
—
|
|
|
395
|
493,460
|
—
|
—
|
|
|
Christianstads „
|
—
|
|
|
—
|
|
|
33
|
38,250
|
|
—
|
,
|
|
Blekinge „
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
113
|
122,500
|
—
|
—
|
j •
|
|
Gottlands „
|
1
|
1,500
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
132
|
1
O
>o
t-
OO
|
Summa
|
3,366
|
3,547,750
|
|
? 937
|
1,376,390
|
|
641
|
769,860
|
i
|
132
|
84,750
|
—
|
Näringar och
yrken:
Jordbrukare utom
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bonde-ståndet.
|
144
|
282,450
|
|
89
|
88,900
|
|
38
|
84,400
|
—
|
6
|
5,050
|
|
Jordbrukare
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inom d:o
|
1,942
|
1,657,520
|
|
2,535
|
1,067,430
|
—
|
411
|
461,660
|
—
|
60
|
34,150
|
|
B ergsbruksidkare
|
109
|
131,450
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fabriksidkare . .
|
57
|
81,450
|
|
11
|
8,900
|
—
|
5
|
12,000
|
—
|
—
|
|
|
Handlande ....
|
161
|
291,890
|
|
22
|
20,600
|
__
|
25
|
49,050
|
—
|
2
|
2,000
|
|
Handtverkare och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
andre borgare
|
138
|
184,710
|
|
57
|
33,950
|
—
|
84
|
80,250
|
—
|
25
|
14,450
|
|
Embets- och tjen¬
stemän, ecclesia-
stike, civile- och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
militäre . . .
|
718
|
848,230
|
|
170
|
121,910
|
—
|
73
|
72,250
|
|
27j
|
21,650
|
|
Diverse
|
97
|
70,050,
|
—
|
53
|
34,700
|
—
|
5
|
10,250
|
|
12|
|
7,450
|
|
Summa|3,366 3,547,750
|
-1
|
2,937
|
1,376,390!
|
-i
|
641|
|
769,860|-
|
-i
|
1321
|
84,l750|-
|
|
eller
|
|
|
|
|
|
|
|
|
"T
|
|
1
|
|
|
V
|
Landtmanna-nä¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ringar
|
2,195
|
2,071,420
|
|
2,624 1,156,330
|
|
449
|
546,060-
|
|
66!
j
|
39,200 -
|
|
Stadsmanna-nä-
|
|
|
|
|
|
|
; 1
|
|
|
I
|
|
ringar
|
356
|
558,050
|
|
90
|
63,450
|
|
114!
|
141,300-
|
|
27)
|
16,450 -
|
|
Tjenstemän och
|
|
|
|
|
|
|
I
|
|
|
|
|
|
diverse personer)
|
815}
|
918,280
|
—
|
223
|
156,610-
|
—
|
78'
|
82,500-
|
|
39!
|
29,100|-
|
|
Summal3,36613,547,750|-
|
-|2,937! 1,376,390
|
i
|
6411
|
769,860;-
|
|
132|
|
84,750j-
|
|
53
§ 53.
Handels- och Närings-Diskont-fonden har fortfarande tillhanda- Sandel»- och
hållits de serskilda Diskont-Verken enligt den i 151 § 1 mom. af kZt-fondeZ
Banko-Reglementet bestämda fördelning, eller sålunda: 1 fördelning.
Banko-Diskont-Verke t i Stockholm R:dr 6,700,000: —
Låne-Kontoret i Götheborg „ 3,250,000: —
d:o i Malmö „ 1,150,000: —
d:o i Wisby „ 225,000: —
I den åt Banko-Diskont-Verket anvisade andel af fonden har
förstärkning ej erfordrats.
Götheborgs Låne-Kontor åter har af Bankens Reserv-fond,
förutom de äldre, denna fond tillhöriga medel 650,000 R:dr, som i
54 § af 1860 års Revisions-berättelse omförmälas, innehaft ett be¬
lopp af 200,000 R:dr, hvilket likväl numera är vordet till Reserv¬
fonden återbetaldt.
Den till Malmö Låne-Kontor, enligt nyssberörde § i 1860 års
Revisions-berättelse, från Reserv-fonden meddelade förstärkning af
290,000 R:dr är, genom inleverering af 100,000 R:dr, förminskad
till 190,000 R:dr.
Wisby Låne-Kontor har å Reserv-fonden insatt 30,000 R:dr
af de till nämnde Kontor förut anvisade 80,000 R:dr, så att den
förstärkning från Reserv-fonden, som detta Låne-Kontor innehar,
uppgår till allenast 50,000 R:dr.
Af de å deposit- samt upp- och afskrifnings-räkning vid Banko-
Diskont-Verket insatta medel äro derjemte, med stöd af 152 § i
Banko-Reglementet, öfverlemnade, för att i Handels- och Närings-
Diskont-rörelsen användas, till
Götheborgs Låne-Kontor R:mt 300,000: —
Malmö d:o „ 200,000: —
§ 54.
Sedan fråga den 2 Maj innevarande år blifvit hos Fullmäk- Återbetalning
tige väckt, att, med afseende å den under längre tid då fortgående ^rln^af^Tr-
förminskningen af Bankens metalliska kassa jemte penningeställ- »torkning»-
ningen i öfrigt, någon åtgärd måtte af Banko-Styrelsen vidtagas i medel
54
den syftning, 110 § af Banko-Reglementet angifver, funno Full¬
mäktige den 30 i samma månad, med tillämpning af stadgandet i
Reglementets 117 §, godt besluta, att af de från så väl Bankens
Reserv-fond som deposit- samt upp- och afskrifnings-räkningen vid
Banko-Diskont-Verket till Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö
anvisade förstärknings-medel skulle tills vidare återlevereras af
Låne-Kontoret i Götheborg 100,000 R:dr och af Låne-Kontoret i
Malmö 50,000 R:dr i hvarje månad, räknadt från medlet af på¬
följde Juni månad.
Till följd af detta beslut hafva ock, såsom af föregående §
inhemtas, under tiden till den 14 sistlidne September ingått från
Götheborgs Låne-Kontor 200,000 R:dr och från Malmö Låne-Kon-
tor 100,000 R:dr.
I sammanhang härmed torde böra omförmälas, att Fullmäk¬
tige, sorn ansågo försigtigheten bjuda, att diskonteringen och utlå¬
ningen från Handels- och Närino-s-Diskont-fonden så verkställdes,
O .O /
att denna fond kunde skyndsamt förminskas derest Bankens ställ¬
ning det påkallade, under den 16 nästlidne Maj fästade samteliga
Diskont-Direktionernas uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att tillsvidare och i allmänhet icke medgifva diskontering och ut¬
låning från nämnde fond på längre tid än tre a fyra månader.
§ 55.
.-/«igntring & ] anseende till betydliga uttagningar vid Låne-Kontoret i
Kftr’mskoi^ Götheborg af der insatta upp- och afskrifnings-medel, har Låne-
verktn. Kontorets Direktion, med stöd af 152 § i Banko-Reglementet, vid
tre särskildta tillfällen under den tid, hvarför nu redovisas, assig-
nerat på Bankens Reserv-fond till sammanräknadt belopp af 560,000
R:dr, hvilka dock sedermera blifvit af Låne-Kontoret till Reserv¬
fonden återbetalda.
Vid de öfriga Diskont-Verken har under ifrågavarande tid nå¬
gon assignering å Reserv-fonden af ofvan uppgifna ättledning ej
ifrågakommit.
§56.
inneh&iining & Till fullgörande af föreskriften i 153 § 2 inom. i Banko-Re-
Aiimänna Di- glementet, enligt hvilken det åligger Fullmäktige att under hvart-
• kont fonden. ^era ^ret 1861, 1862 och 1863 af Allmänna Diskont-fonden vid
55
Diskont-Verket i Stockholm samt Låne-Kontoren i Götheborg och
Malmö innehålla 200,000 R:dr, hafva Fullmäktige förordnat, att
berörde innebållning skall för innevarande år verkställas i för¬
hållande till de andelar af fonden, som dessa Diskont-Verk, jem¬
likt 1 mom. i åberopade §, böra innehafva, eller sålunda att
Banko-Diskont-Verket i Stockholm skall inbetala. Emit 125,000: —
Låne-Kontoret i Götheborg „ 50,000: —
d:o i Malmö „ 25,000: -
S:gr Runt 200,000: —
Häraf äro till och med den 14 näsflidne September till Ban¬
ken levererade:
från Banko-Diskont-Verket Runt 75,000: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg „ 30,000: —
„ d:o i Malmö „ 12,000: -
eller tillsammans Ruut 117,000: —
hvilka medel blifvit på Bankens Reserv-fond insatta.
§ 57.
Som Fullmäktige under den tid, hvilken utgjort föremål för Räntan i Ban-
Revisorernes granskning, funnit hvarken allmänna ijenningeställ- dcU~ och Nä~
0 , ti . .i, • rings- samt
ningen eller andra omständigheter böra föranleda till nedsättningAllmännam-
i räntan vid diskontering och utlåning från Handels- och Närings-
Diskont-fonden, så är berörde ränta fortfarande bibehållen vid 6
procent. Deremot, och sedan fråga om förändring i den dittills
till 5 procent bestämda räntan vid utlåning från Allmänna Diskont¬
fonden vid serskildta tillfällen hos Fullmäktige förevarit till öfver¬
läggning men blifvit uppskjuten, hafva Fullmäktige omsider den
23 nästlidne Maj, i betraktande deraf, att, enligt 154 § 2 mom. i
Banko-Reglementet, vid bestämmandet af denna ränta afseende skall
fästas å enahanda förhållanden, som, jemlikt 1 mom. i samma §,
böra iakttagas för höjning och sänkning af räntan vid diskontering
och utlåning från Handels- och Närings-Diskont-fonden, funnit skä¬
ligt besluta, att för alla lån från Allmänna Diskont-fonden, som från
och med den 1 påföljde Juli utgåfves eller omsattes, räntan skulle
utgöra 6 procent.
Då Fullmäktige sålunda ansett räntan vid utlåning från All¬
männa Diskont-fonden böra förhöjas till samma belopp, hvartill
56
räntan vid diskontering ock utlåning från Handels- och Närings-
Diskont-fonden förut blifvit bestämd, föranlåtas Eevisorerne ut¬
trycka den mening att, när förhållandena gifva anledning till ned¬
sättning i sistnämnde ränta, enahanda förmån må liktidigt komma
äfven låntagare i Allmänna Diskont-fonden till godo.
Emedlertid vill det synas Revisorerne, som skulle förändrin¬
gar i räntefoten vid utlåning från Allmänna Diskont-fonden icke
lämpa sig för denna rörelse, hvilken både till sin natur och be¬
skaffenhet är så väsentligen olika den, som med Handels- och
N äri ngs-D i skon t-fon den bedrifves, och Revisorerne tillstyrka derför
att, med ändring af det vid sednaste riksdag tillkomna stadgande
i 154 § 2 mom. af Banko-Reglementet, angående höjning och
sänkning af räntan vid utlåning från Allmänna Diskont-fonden,
det måtte stadgas, att räntan vid denna utlåning skall, såsom till¬
förene, utgöra 5 procent.
Hvad Handels- och Närings-Diskont-räntan åter beträffar, anse
Revisorerne sig böra hemställa, huruvida icke, med afseende å den
stora säkerhet pant af vågförda effekter erbjuder, det må finnas
lämpligt föreskrifva, att räntan för lån mot dylik pant, hvilken,
innan fonden för jernbelåning sammanfördes med Handels- och
Närings-Diskont-fonden utgjorde endast 4 procent, alltid bör be¬
stämmas till något lägre belopp, än som för tillfället gäller vid dis¬
kontering af vexlar och vid utlåning mot hypothek af löpande
förskrifningar samt aktier och publika papper.
§ 58.
förkortning af Med ändring af förut gällande föreskrift om två så kallade
respit uden reSpitmånader för inbetalning; eller omsättning af lån från All-
för Lan fran i <• i i t>*i j r iici
Allmänna Di- manna Diskont-fonden, förordnade Kikets sednast församlade ofän-
ekont-fonden. genom 158 § 1 morn. i Banko-Reglementet, att, om betalning
eller omsättning af lån med omsättningsrätt uteblifver öfver en
månad efter förfallodagen, beloppet skall utan uppehåll utsökas.
Efter vederbörande Diskont-Direktioners hörande, hafva Full¬
mäktige, den 3 Januari detta år, beslutat, att berörde förändrade
föreskrift skulle tillämpas å alla lån, som utgåfves eller omsattes
från och med den 1 derpåföljde April; hvarjemte Fullmäktige till
57
iakttagande meddelat Diskont-Direktionerne nödiga bestämmelser
för att bringa detta beslut till allmänhetens kännedom.
§ 59.
Vid öfverlemnande den 1 November nästlidne år till Diskont- Bei&?ihi9>vär-
Verkens Direktioner af de, i sednaste Banko-Renlemente intagna, dct " obU(Ja-
~i ~x~r i i n i • n i- ii • o * ziener.
dessa Verk rörande föreskrifter, förordnade rullmägtige i fråga
om belåningsvärdet å de obligationer, sorn i 160 § 1 mom. punkten
l:o) omförmälas, att nedannämnde obligationer må, i intet fall,
vid Diskon t-Verken belånas till högre belopp, än sorn den 17 De¬
cember 1857 blifvit af Fullmägtige bestämdt, eller
Svenska Hypotheks-Föreningars å Hamburger Banko ställda
Obligationer, löpande med 4 procent ränta, till högst 80 procent
af kapital*beloppet, med beräkning att 3 mark Hamburger Banko
motsvara En Riksdaler Svenskt Silfver Specie;
Elfsborgs med Dahlsland samt Götheborgs och Bohus Läns
Hypotheks-Förenings å Jl' Sterling utfärdade Obligationer med 4
procent ränta likaledes till högst 80 procent af kapital-beloppet,
med beräkning att Ett 35 Sterling motsvarar 17 R:dr 25 öre
R:mt, och
samteliga nuvarande Hypotheks-Föreningars i Svenskt mynt
ställda och alla öfriga, enligt Reglementet, belånbara Obligationer,
löpande med 4 procent ränta eller derutöfver och efter utlottning
betalbara, till högst 85 procent af kapital- eller nominal-värdet.
§ 60.
Sparbaukerne i Stockholm, Westervik, Södertelje, Hudiksvall,-® asta-kreditiv
Götheborg, Skara, Wenersborg, Malmö, Christianstad och Ystad*'17'pa‘ian/ccr-
hafva nästlidne år begagnat sig af den kreditiv-rätt, som, jemlikt
167 § i Banko-Reglementet, är Sparbanker i riket medgifven.
§ 61.
Följande sammandrag öfver upp- och afskrifnings- samt depo- upp- och af-
sit-rörelsen vid de särskilda Disk ont-Verken under år 1860 få Re-
n n samt dc2iosit-
visorerne meddela: rörelsen.
Revisorornes IUrätt. äng. Bankovsrket. 8
58
A. Upp- och Afskrifnings-räkningen.
|
I Stockholm.
|
I Götheborg.
|
I Malmö.
|
I Wilby.
|
Innestående vid årets början
Insatta .......
|
2,835,600
23,775,900
|
38,900
1,790,700
|
505,900
1,849,600
|
15,900
221,900
|
Summa R:dr
|
26,611,500
|
1,829,600
|
2,355,500
|
237,800
|
Lyftade
|
24,299,200
|
1,148,400
|
1,465,700
|
192,200
|
Innestående vid årets slut .
|
2,312,300| 681,200
|
889,800
|
45,600
|
B. Deposit-rcikningen.
|
I Stockholm.
|
I Götheborg.
|
I Malmö.
|
1 Wisby.
|
Innestående vid årets början
Insatta
|
821,500
1,253,200
|
124,700
25,600
|
13,700
54,100
|
1,200
800
|
Summa R:dr
|
2,074,700
|
150,300
|
67,800
|
2,000
|
Infriade deposit-bevis . .
|
1,103,200
|
116,300
|
46,600
|
500
|
Innestående vid årets slut .
|
971,500
|
34,000
|
21,200
|
1,500
|
Den ränta, som nästlidne år tillgodokommit räkningshafvare
för insatta medel, har vid de särskilda Diskont-Verken uppgått till
följande belopp:
I Stockholm
„ Götheborg
„ Malmö
» wisby
Summa R:dr
Upp- och Afskrif-
nings-räkning.
86,892
1,331
25,927
531
114,183
34
å Deposit-räkning.
45,251
7,778
1,147
16
54,194
58
47
36
89
TÖ
I hvad mån de på upp- och afskrifnings- samt deposit-räk¬
ning i medlet af nästlidne September månad innestående summor
voro i lånerörelsen använde, inhemtas af följande:
I Stockholm .
„ Götheborg*)
„ Malmö .
„ Wisby . .
Innestående
å upp- och af-
skriinings-räk-
ning.
a deposit-räkning.
Summa.
6,570,314
674,436'
860,250
45,600
41
|
1,517,600
|
_
|
8,087,914
|
41
|
1,896,929
|
—
|
26,200
|
—
|
700,636
|
|
781,234
|
—
|
2,000
|
—
|
862,250
|
—
|
790,230
|
—
|
6,000
|
—
|
51,600
|
—
|
36,015
|
Deraf i lånerörel¬
sen använde.
§ 62.
Redan den 19 Juli sistlidne år beslöto Fullmägtige, att rän- Räntan för
tan å medel på upp- och afskrifnings-räkning, hvilken ränta sedan
längre tid tillhaka utgjort 3 procent, skulle vid Banko-Diskont- nfskrifningt-
Verket, från och med den 1 derpåföljde Augusti och tills vidare, räh,,"f-
nedsättas till 2 procent, hvaremot Fullmägtige då ansågo räntan
å dylika medel vid Låne-Kontoren böra vid förstnämnde belopp
*) I de vid Götheborgs Låne-kontor i låne-rörelsen använda medel äro inberäk¬
nade från upp- och afskrifnings-räkningen vid Banko-Diskont-Verket i Stock¬
holm öfverflyttade 300,000 R:dr.
60
bibehållas. Efter inhemtande af Låne-Kontors-Direktionemes yt¬
tranden hafva likväl Fullmägtige den 21 Februari detta år funnit
skäligt förordna, att för medel, insatta på upp- och afskrifnings-
räkning, skulle äfven vid samtelige Låne-Kontoren godtgöras en¬
dast 2 procent ränta, samt att denna räntenedsättning borde vid¬
taga vid Låne-Kontoren i Götheborg och Wisby från och med den
15 Mars och vid Låne-Kontoret i Malmö från och med den 1
Maj, dock med rättighet för en hvar af Låne-Kontorens Direktio¬
ner att den sålunda bestämda tiden något utsträcka derest sådant
för diskonterings- och utlåningsrörelsens fortsatta bedrifvande fun¬
nes vara ovilkorligen nödigt, hvarom Fullmägtige då förväntade
underrättelse. En sådan utsträckning i tiden med tillämpningen
af det fattade beslutet har sedermera, i anledning af Direktionens
öfver Låne-Kontoret i Malmö derom gjorda framställning, blifvit
af Fullmägtige för detta Låne-Kontor medgifven till den 1 sist-
lidne September.
Den genom 168 § punkt. litt. c) Fullmägtige tillagda rätt att
bestämma å huru stort, på en gång, å upp- och afskrifnings-räkning
innestå ende belopp ränta må hvar och en serskild räkningshafvare
godtgöras, hafva Fullmägtige tills vidare åt vederbörande Diskont-
Direktioner ofverlåtit att utöfva, likväl med åliggande för bemälda
Direktioner att, efter hvarje månads utgång, till Fullmägtige in¬
komma med uppgift å det högsta belopp, hvarför ränta godtgöres
icke allenast enskilda personer, utan äfven hvarje serskild korpora¬
tion, bolag eller kassa, som tillåtits att upp- och afskrifnings-
räkning begagna. Så beskaffade uppgifter äro ock sedermera af
Diskont-Direktionerne i vederbörlig ordning afgifna, och hafva Full¬
mägtige, vid granskning deraf, ansett sig böra förordna om ned¬
sättning i de belopp, hvarför vid Låne-Kontoren i Götheborg och
Malmö ränta blifvit vissa dervarande räkningshafvare medgifven.
§ 63.
Enman för Räntan för medel på deposit-räkning vid Diskont-Verk en är
"på'‘åtpoll-n fortfarande bibehållen vid 3-J- procent för medel insatta på tre och
rakning. vid -fr procent för medel insatta på sex månaders uppsägning.
61
§ 64.
Sedan återstoden 120,000 R:dr af de före sednaste Riksdag Mr»trä<Hmm-
till försträckning åt Filial-Banker anvisade 9,000,000 R:dr blifvitffa>
mellan följande Filial-Banker, som till försträcknings erhållande
deraf voro berättigade, på det sätt disponerad, att Filial-Banken i
Nyköping tillagts ytterligare 60,000 R:dr samt Filial-Bankerne i
Uddevalla och Wisby 30,000 R:dr hvardera, och sedan den jemk¬
ning skett i försträckningsbeloppet till Filial-Banken i Sundsvall,
att från Filial-Bankens lån-räkning till dess kreditiv-räkning öfver-
flyttats 100 R:dr, så är ifrågavarande anslag 9,000,000 R:dr för-
deladt på de serskilda Filial-Bankerne såsom af redogörelsen för
Riks-Bankens lane- och kreditiv-rörelse i 39 § här ofvan inliemtas.
§ 65.
Fullmägtige hafva, genom Ombud, deltagit i granskningen af Ret’«'«'«» af
de serskilda Filial-Bankernes förvaltning och räkenskaper, hvarom "kerS."
berättelser i föreskrifven ordning blifvit till Fullmägtige afgifna.
§ 66.
Under tiden från sednaste Riksdag är oktroj i Nåder beviljad öktrr,[ f6r
O w tJ 7yQyyQoii C7t8
för endast en Filial-Bank, tillämnad att inrättas i Staden Luleå, l&™ Filial-
under benämning af Norrbottens Läns Filial-Bank, hvilken oktroj B'mk-
den 21 December 1860 meddelats på en tid af tio år, räknad från
den dag då Filial-Banken träder i verksamhet, med en tecknings-
summa af minst 500,000 R:dr och högst 1,000,000 R:dr. För att,
å Riks-Bankens vägnar, deltaga i granskningen af de säkerhets-
handlingar, som af delegarne i denna Filial-Bank blifvit aflemnade,
hafva Fullmägtige, uppå Filial-Banks-Direktionens begäran, utsett
Ombud, men någon anvisning å det till försträckning åt nya Filial-
Banker vid sistförflutna Riksdag afsatta och i 172 § 3 morn. af
Banko-Reglementet omförmäldta anslag, stort 1,000,000 R;dr, har
ännu ej ifrågalcommit.
62
§ 67-
mai-Ranktn Vid revisionen af Filial-Bankens i Calmar förvaltning’ och rä-
kenskaper för år 1860 hafva åtskilliga erinringar vid de Filial-
Bankens grundfond tillhörande säkerhetshandlingar förekommit.
Sålunda är vordet anmärkt, att vissa skuldsedlar, ställda till
uppgifven person, såsom förvaltare dels af ett sterbhus dels af en
donationsfond, icke blifvit på innehafvaren eller aktie-egaren trans¬
porterade, utan endast åtföljdes af ett skrifteligt förklarande af
nyssnämnde person, till hvilken skuldsedlarne voro utställde, att
aktie-egaren hade hans tillåtelse att tills vidare begagna dessa
reverser såsom hypothek för sina aktier.
I anledning häraf hafva Fullmägtige ansett det höra åligga
bemälde aktie-egare att antingen å ifrågavarande skuldebref an¬
skaffa antaglig transport, eller ock för aktierne ställa annan säker¬
het, som i vederbörlig ordning godkändes.
Vidare och som det befunnits, att transporter saknades på åt¬
skilliga andra af de hypothicerade skuldebrefven, hafva Fullmäg¬
tige förklarat, att alla hypothek, ställda till viss man eller order,
borde med vederbörliga transporter förses, och att såsom grund-
fondshypothek ej finge antagas något, endast till viss man ställdt
skuldebref, så vida icke derå meddelats sådan påskrift, hvarigenom
skuldebrefvet vore gällande uti innehafvarens hand.
Af Revisor erne är härförutan erinradt, att vid godkännande af
intecknings-säkerhet i stadsfastighet borde tillses,
att alla äfven extra brandstods-afgifter, som för ersättnings-
rättens bevarande äro af nöden, blifvit i behörig tid bevisligen
erlagda;
att, i händelse stadsfastighet blifvit brandförsäkrad i ett bolag,
men ersättningsrätt för en tillökning i fastighetens värde vunnes i
ett annat, sådant icke må medföra det i 41 § af Reglementet för
städernes Allmänna Brandstodsbolag stadgade äfventyr, eller ersätt-
ningsrättens förlust hos det bolag, der den föregående brandförsäk¬
ringen skett, och
att Reglementet för hvarje Bolag, hvari hypothicerade stads-
egendomar äro brandförsäkrade, vid inträffad brandskada gifver
inteckningshafvaren ostridig förmånsrätt i den till ersättning god-
63
kända försäkrings-summan framfor den person, som lidit brand¬
skadan.
Hvad Revisorerne i dessa delar framställt har jemväl blifvit
af Fullmägtige till iakttagande föreskrifvet, hvarvid Fullmägtige
tillika$fästat Filial-Banks-Direktionens uppmärksamhet på den i så
väl Rikets Ständers Bank som åtskilliga andra Allmänna Inrätt¬
ningar vedertagna ordning, att det Verk, som innehar intecknings-
säkerhet i stadsfastighet, hvarför extra brandstodsafgift blifvit ut-
skrifven, till vederbörande Brandstodsbolag förskottsvis inbetalar
samma afgift.
Och hafva Fullmägtige, med tillkännagifvande häraf, under den
25 nästlidne April förelagt Filial-Bankens Direktion att inom tre
månader derefter inför dem styrka, att hvad som af Fullmägtige
till rättelse föreskrifvits, blifvit af Direktionen behörigen fullgjordt,
vid äfventyr, att Banko-Reglementets föreskrift om uppsägning af
större eller mindre del af den Filial-Banken från Riks-Banken be¬
viljade försträckning eljest komme att af Fullmägtige mot Filial-
Banken tillämpas.
I den för anmärkningarnes undanrödjande sålunda bestämda
tid har, uppå Filial-Banks-Direktionens begäran, anstånd seder¬
mera beviljats till den 1 innevarande månad.
§ 68.
Sedan af den till Fullmägtige inkomna berättelse öfver verk- tum-Banken
ställd granskning af Filial-Bankens i Nyköping förvaltning och * ’Jk°Pxn9-
räkenskaper för år 1860 inhemtats, att Filial-Bankens Direktion
antagit Filial-Bankens egna lottbref såsom säkerhet för beviljade
Kassa-kreditiv, samt ansett det i Filial-Bankens Reglemente intagna
o ~i i ®
lör bud mot utlemnande af lån mot borgen till högre belopp, än
femtedelen af hela tecknings-summan, icke böra afse sådana medel,
som på deposit- samt upp- och afskrifnings-räkning i Filial-Ban¬
ken insattes, hafva Fullmägtige förklarat och Filial-Banks-Direk-
tionen till iakttagande meddelat, dels att föreskriften i 30 § 2
mom. af åberopade Reglemente, att Enskilda Bankers eller Filial-
Bankers lottbref ej må såsom säkerhet för lån antagas, destoheldre
måste ega tillämplighet jemväl å Kassa-kreditiv, som en under
64
Filial-Banken
i Sundsvall.
denna form lemnad försträckning ej kunde annorlunda än såsom
lån betraktas, ock dels att stadgandet i samma mom. angående ut¬
låning mot borgen borde så förstås, att lån mot dylik säkerhet
ej finge meddelas å högre sammanlagdt belopp, än som motsvarade
|:del af tecknings-summan, utan beräkning af medel, som på de-
posit- eller upp- och afskrifnings-räkning till Filial-Banken ingått.
§ 69.
Under åberopande deraf, hurusom Rikets sednast församlade
Ständer, till beredande af ökad lättnad för allmänna rörelsen, ge¬
nom 172 § 1 mom. litt. d i 1860 års Banko-Reglemente, medgif-
vit, att Filial-Bank må på dess kreditiv i Riks-Banken utfärda,
förutom hittills brukliga assignationer, jemväl till viss man eller
order ställda och vid uppvisandet betalbara vexlar å 100 R:dr och
derutöfver äfven i brutna tal, har Direktionen öfver Filial-Banken
i Sundsvall hos Fullmägtige begärt, att från Riks-Banken utbe¬
komma blanketter till dylika vexlar emot den afgift, Fullmägtige
funné för godt bestämma.
Då emedlertid de af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag med¬
delade och i 172 § 1 mom. af ofvanberörde Banko-Reglemente
intagna föreskrifter, enligt Fullmägtiges åsigt, endast afsågo an¬
tingen nya Filial-Banker eller sådana af redan bildade Filial-Ban¬
ker, som efter närvarande oktrojtiders slut sökte och erhöllo nya
oktrojer, hvilket förhållande vore destomera uppenbart som, vid
jemförelse af sjelfva ordalagen i 2 och 3 mom. af åberopade §,
sig visade, att för nuvarande Filial-Banker skola foi’tfarande gälla
till efterrättelse de i 1858 års Banko- R e o-1 e m en te nifna föreskrifter
O O
och vilkor, ibland hvilka äfven förekomme sättet och formen för
dispositionen af dessa Filial-Bankers kreditiv å Riks-Banken, men
att bestämmelserna i 172 § 1 morn. af 1860 års Banko-Reglemente
borde tillämpas å de Filial-Banker, hvilka dädanefter kunde varda
oktrojerade, hafva Fullmägtige förklarat att, om äfven begagnande
af vexlar för dragning å Filial-Bankernes kreditiv skulle komma att
medföra ökad fördel för allmänna rörelsen, Filial-Banken i Sunds¬
vall, såsom varande före sednaste Riksdag otrojerad, dock icke
kunde tillåtas att å sitt innehafvande kreditiv i Riks-Banken ut-
65
ställa vexlar, och att Fullmägtige således ej eller kunde bifalla
Filial-Banks-Direktionens begäran om erhållande af blanketter till
så beskaffade vexlar.
§ 70.
På sätt af § 59 inhemtas beslöto Fullmäktige den 1 Novem- AMnk
ber 1860, bland annat, att Svenska Hypotheks-1 öreningars i Svenskt * Sundsvall.
mynt ställda obligationer, löpande med 4 procent ränta eller der¬
utöfver och betalbara efter utlottning, skulle, i intet fall, få hos
Diskont-Verken belånas till mera än högst 85 procent af kapital-
eller nominal-värdet.
Sedan likväl Direktionen öfver Filial-Banken i Sundsvall an¬
hållit, att få utbyta 159 st. utlottade Skånska Hypotheks-Föreniu-
gens 4^ procent obligationer, hvardera å 1500 R:dr, hvilka blifvit
till Riks-Banken aflemnade såsom säkerhet för den Filial-Banken
beviljade försträckning, mot ett lika belopp af Östgötha Hypotheks-
Förenings obligationer jemväl med 4j procent ränta och ställda
på amortering, hafva, vid pröfning af denna ansökning dea 15 i
ofvannämnde November månad, Fullmägtige, med afseende derå,
att, enligt en af Direktionen öfver Stockholms Enskilda Bank ut¬
färdad och till Fullmägtige öfverlemnad förbindelse af den 15
nästförutgångne Oktober, sistberörde obligationer kunde den 15
Augusti 1865, då Filial-Bankens oktroj tilländagår, till 93 procent
af nominal-beloppet förvandlas i penningar om obligations-inne-
hafvaren så önskade, hvarigenom dessa obligationer kunde anses
lika med obligationer, utställda på 5 år och 6 månaders derefter
skeende uppsägning, funnit för godt att, jemte bifall till det äskade
utbytet, medgifva, att de erbjudna amorterings-obligationerne finge
beräknas och antagas till 90 procent af deras nominal-belopp.
Då, enligt Banko-Reglementets föreskrift, publika papper, som
af Filial-Bank till Riks-Banken aflemnas såsom säkerhet för deri¬
från erhållen försträckning, skola beräknas till enahanda värde,
hvartill de i Riks-Banken belånas, hafva Revisorerne ansett sig
böra ofvanberörde förhållande hos Rikets Ständer anmäla.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverlcet.
9
66
Filial Banken
i Wisby.
§ 71.
Uti afgifven berättelse, angående verkställd granskning af Fi¬
lial-Bankens i Wisby förvaltning och räkenskaper för tiden från
Bankens öppnande, den 1 Augusti 1859, till räkenskapsårets ut¬
gång, den 31 Juli 1860, är vordet anmärkt, att åtskiliige delegare
i Filial-Banken emot af dem utfärdade förbindelser, derför hvar¬
ken borgen eller annan säkerhet blifvit ställd, undfått lån till be¬
lopp, motsvarande de af en hvar ibland dem till Filial-Banken
kontant inbetalda 10 procent af teekningssumman.
Då Fullmäktige, utan afseende å den af Filial-Bankens Direk¬
tion till förklarande häraf anförda omständighet, att bemälde lån¬
tagare varit af Direktionen kände såsom fullt vederhäftige för de
upptagna lånebeloppen, funnit Direktionens åtgärd att utlemna lån
endast mot lånsökades förbindelse utan någon derför ställd säker¬
het vara stridande mot föreskrifterne i 14 § af Filial-Bankens
Reglemente, hafva Fullmäktige, den 8 November nästlidne år, fö¬
relagt Direktionen att, så vida sådant icke redan skett, ofördröjligen
vidtaga rättelse i ofvan anmärkta förhållande, vid äfventyr att, i
annat fall, eller om Direktionen hädanefter skulle låta komma sig
till last enahanda förfaringssätt vid utlåning af Filial-Bankens me¬
del, stadgandet i 173 § 1 mom. litt. 1 af 1858 års Banko-Regle¬
mente komme af Fullmäktige att mot Filial-Banken tillämpas.
Derjemte, och i anledning af Revisorernas anmärkning att, på
grund af Direktionens beslut, flere af dess Ledamöter uppå af dem
hos Låne-Kontoret i orten öppnade upp- och afskrifnings-räkningar
insatt och åter uttagit Filial-Banken tillhöriga medel, hvilket af
Revisorerne ansetts vara stridande mot de i 168 § af 1858 års
Banko-Reglemente gifna bestämmelser och kunna leda till äfventyr
och förlust för Filial-Banken, hafva Fullmäktige förklarat att, som
den af Direktionen åt dess Ledamöter i omförmälda måtto lem-
nade tillåtelse att, utan ställd säkerhet, till förräntande emottaga
och använda större eller mindre del af Filial-Bankens kontanta
behållningar innefattade sådan disposition öfver Filial-Bankens
medel, som icke vore förenlig med föreskrifterne i Filial-Bankens
Reglemente, Fullmäktige ansågo ett dylikt förfarande icke böra för
67
framtiden få ega rum, vid den påföljd för öfverträdelse härutinnan,
som i ofvanåberopade 173 § 1 mom. litt. 1 af Banko-Reglementet
bestämmes.
Efter erhållen del af Fullmäktiges berörde beslut har Filial-
Bankens Direktion, uti skrifvelse den 7 sistlidne December, hos
Fullmäktige anmält, dels att någon utlåning från Filial-Banken
utan derför ställd borgen eller annan säkerhet icke skett sedan
anmärkningen i medlet af förutgångne Augusti månad meddelades
Direktionen, och ej eller för framtiden skulle ega rum; dels ock
att Direktionen den 30 November förklarat sitt förut meddelade
beslut, att till medlemmar af Direktionen till förräntande utlemna
någon del af Filial-Bankens medel, på sätt dittills öfligt varit, icke
vidare komma att tillämpas; varande jemväl af Filial-Bankens Re¬
visorer innevarande år vitsordadt, att rättelse i anmärkta hänseen¬
den egt rum.
§ 72.
Enligt hvad Revisorerne varit i tillfälle inhemta, har nödig ^um-Banken
rättelse nästlidne år blifvit af Direktionen öfver Örebro Läns Fi- '
lial-Bank vidtagen i anledning af det vid granskningen af nämnde
Filial-Banks förvaltning och räkenskaper för år 1859 anmärkta och
i 65 § af sednaste Revisions-berättelse omförmäldta förhållande,
att de inteckningar, som af åtskillige ibland Filial-Bankens del¬
egare aflemnats till säkerhet för 75 procent af teckningsbeloppet,
befunnits öfverstiga 1850 års taxeringsvärde.
§ 73.
Med anledning af Rikets sednast församlade Ständers beslut Banken» del¬
ora. Bankens deltagande med en summa af 4,000,000 R: dr Ruut eller afTjn-nJäg"
1,600,000 Thaler i det lån, stort 10,000,000 Thaler Preussiskt ku- l“n-
rant, som Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret, på grund af dertill
erhållet uppdrag, å utrikes ort upptagit för beredande af tillgång
till de för Statens jernvägsbyggnaders fortsättning under sistför-
flutna Riksdag beviljade ytterligare anslag, hafva Fullmäktige i
nämnde Kontor, jemte anmälan, att af de för ifrågavarande lån
68
utfärdade 4|- procents obligationer följande blifvit afsedda att, emot
derför belöpande valuta, tillställas Banken, nemligen:
2.000 stycken af Serien B å 500 Thaler hvardera = 1,000,000:
1,500 „ G å 200 „ = 300,000:
3.000 . „ D å 100 „ * = 300,000: y
tillsammans Thaler 1,600,000:
föreslagit, att vid verkställigheten af liqviderne för den del af lå¬
net, som komme att af Banken öfvertaga^, måtte förfaras sålunda:
l:o att valutan för de 4^ procents obligationer, som komma att
af Riksgälds-Kontoret Banken tillställas, varder, efter afdrag för
den till 6 procent å obligationernes kapital-belopp i låne-kontrak-
tet stadgade rabatt, af det sednare Verket det förra godtgjord med
Svenskt Riksmynt efter den till förenkling och underlättande af
förefallande liqvider samt räkenskapsföringen vanligen antagna
medelkurs af 266f R:dr för 100 Thaler Preussiskt kurant eller 2f
R:dr för hvarje Thaler;
2:o att de bland dessa obligationer, som under den tid de¬
samma af Banken innehafvas, blifva utlottade, äfvensom alla nu
ifrågavarande obligationer tillhörande räntekuponer, som under
denna tid förfalla till betalning, deremot skola efter enahanda
kursberäkning af Riksgälds-Kontoret inlösas;
3:o att, vid de till Riksgälds-Kontoret skeende liqvider för det
af Banken öfvertagna lånebeloppet, sistnämnde Verk, efter ofvan
uppgifna kurs, äfven godtgör den i då medföljande kuponer för-
skrifna och upplupna, fastän icke förfallna ränta för de obligatio¬
ner, som Banken vid hvarje sådan liqvid bör erhålla, och
4:o att hvarken de före nyssnämnde liqviders verkställighet
utlottade obligationer, som tillhöra för Bankens räkning afsatta
nummerföljder och serier eller dessförinnan förfallna ränte-kuponer
skola från Riksgälds-Kontoret till Banken utlemnas; börande, då
sista inbetalningen till Riksgälds-Kontoret verkställes för den af v
Banken öfvertagna andelen af merberörde lån, den återstående in-
betalningssuinman för denna låneandel minskas med hvad som be¬
löper för de redan utlottade och af sådan anledning från Riks¬
gälds-Kontoret icke utgifna obligation erne.
Vid pröfning den 6 December nästlidne år af detta förslag, kunde
det väl icke undgå Banko-Fullmäktiges uppmärksamhet dels att om
69
Banken skulle af ifrågavarande lån öfvertaga 1,600,000 Thaler Preus¬
siskt kurant med en kapital-rabatt af 6 procent och efter en kurs af
2$ R:dr för hvarje Thaler, det belopp i Riksmynt, eller 4,000,000
R:dr, Rikets Ständer af Bankens medel anvisat för omförmälda än¬
damål, komme att öfverskridas med 10,666-f R:dr, och dels att
genom lil § 14 mom. i Banko-Reglementet är vordet föreskrif-
vet, att, vid bokföring i Bankens räkenskaper, Preussiska Thaler
beräknas till endast 2 R:dr 62 öre Runt stycket. Men som, af de
för Banken afsedda obligationer å ett sammanräknadt nominal¬
värde af 1,600,000 Thaler, 32 stycken obligationer å tillhopa 7,800
Thaler då redan blifvit utlottade och sålunda komme att förmin¬
ska Bankens andel i det upptagna lånet med ett mot dessa 7,800
Thaler, efter nyssnämnde beräkning, svarande belopp i Riksmynt
af 18,552 R:dr, hvilket öfversteg den ofvan anmärkta summan af
10,666-f R:dr; och då åberopade stadgande i Banko-Reglementet
påtagligen afsåg bokföring i Bankens räkenskaper af sådana till¬
gångar, som Banken genom köp af vexlar å Preussiska Thaler
sig förvärfva!, men desto mindre kunde ega tillämplighet å liqvi-
den för de obligationer, Banken hade att af Riksgälds-Kontoret
öfvertaga, som Banko-Fullmäktige af Reglementets föreskrifter i
öfrigt voro oförhindrade att äfven till högre än den nu ifråga¬
satta kursen, för Bankens räkning, inköpa obligationer å Thaler
Preussiskt kurant, der sådant funnes vara med Bankens fördel för¬
enligt, så hafva Banko-Fullmäktige, som ansett den föreslagna öf-
verenskommelsen icke i andra delar gifva anledning till anmärk¬
ning, beslutat densamma godkänna, samt anmodat Bankens Under¬
styrelse att icke allenast låta, i öfverensstämmelse dermed, till¬
handahålla Riksgälds-Kontoret liqvid för de obligationer, Banken,
jemlikt 173 § i Banko-Reglementet, hade vid slutet afåren 1860,
1861 och 1862 att infria, utan äfven tillse, att de af berörde obli¬
gationer, som varda utlottade, äfvensom alla förfallande räntekupo-
ner af Riksgälds-Kontoret inlösas efter den öfverenskomna kursen
af 2-f R-.dr R:mt för hvarje Thaler Preussiskt kurant.
På grund häraf har Banken, vid nästlidne års slut, af Riks-
gälds-Kontorets ifrågavarande 4f procents obligationer inlöst ett
belopp af tillsammans 533,300 Thaler Preussiskt kurant, efter en
kurs af 2-f R:dr R:mt per Thaler och mot en kapital-rabatt af 6
70
procent, för 1,336,805 R:dr 33 öre R:mt, som från Bankens Reserv¬
fond utanordnats.
§ 74.
Leverering af Derjemte äro vid 1860 års utgång från Bankens Reserv-fond
”"Riksgäld*-11 till Riksgälds-Kontoret utanordnade 333,333 R:dr 33 öre R:mt, ut-
Kontoret. görande |:del af den summa, stor 1,000,000 R:dr, som Rikets Stän¬
der vid sednaste Riksdag, enligt 173 § i Banko-Reglementet, be¬
slutat att till Riksgälds-Kontoret anvisa af Bankens, sedan 1857
års början upplupna, disponibla vinst.
§ 75.
Banken, Med Bankens Reserv-fond, som före sednaste Riksdag utgjorde
wtv fond. gammanföring af dels redan reserverade och dels från Bankens
låne- och kreditiv-rörelse indragna summor, i mån som de blefvo
disponibla, skall numera, enligt 173 § i Banko-Reglementet, för¬
stås det belopp, hvarmed Bankens till sedelutgifning användbara
tillgångar öfverstiga de af Rikets Ständer derå anvisade förbin¬
delser. På detta sätt bestämd, är Reserv-fonden i sjelfva verket
endast en af de många, till uppställningen sins emellan olika be¬
räkningar, hvilka, på grund af gällande Reglemente, kunna i om-
förmälda hänseende göras, och hvilkas upprättande förutsätter re¬
dan verkställd afslutning, efter ett års rörelse, af Bankens tillgån¬
gar och skulder; hvadan och med afseende å beskaffenheten af
flera ibland de poster, som i Reserv-fonden ingå, densamma icke
kan till siffran bestämmas förr eller oftare, än vid hvarje års ut¬
gång i sammanhang med upprättandet af Bankens bokslut.
Vid 1860 års slut utgjordes, enligt de af Rikets Ständer vid
Reserv-fondens beräkning följda grunder, Bankens till sedelutgifning
användbara tillgångar af:
a) grundfonden 15,000,000: —
b) behållningen derutöfver .... 10,515,563: 59. 25 515 563- 59
c) innestående medel:
på grund af utgifna Lånebanko-obligationer
Transport 25,515,563: 59.
71
Transport 25,515,563: 59.
i kapital . . . 478,369: 52.
i outtagna räntor 20,692: 57. 09
Riksgälds-Kontorets andel af Ban¬
kens kapital-öfverskott .... 666,666: 67.
Riksgälds-Kontorets fordran för
det temporära Statslånets liqvi-
derande utöfver Statslåne-fon-
dens tillgångar 80,666: 67.
Vinstmedel af Statslåne-fonden . 98,953: 91.
Outtagna välgörenliets-bidrag för
år 1860 300: -
Auktions-öfverskott 3,607: 94.
Innehållna auktions-umgälder . . 762: 39.
Innehållningar i Banko-statens löner '148: 54.
Skillnad vid evalvering af dukat-bråk 1: 32.
Låne-Afdelningens observations-konto 4: 19. j ggg jyg. rj
d) Sedelutgifningsrätt utöfver hvad som eger mot¬
svarighet i metallisk valuta, jemlikt Banko-
Reglementets 119 § 30,000,000: -
Summa Runt R:dr 56,865,737: il.
Då härifrån afdrages beloppet af derå vid 1860
års slut anvisade förbindelser, nemligen:
l:o. Lån till Kongl. Mynt-Verket. . 45,000: —
2:o. Fond till utlåning emot inteck¬
ning i fast egendom 8,500,000: —
3:o. Kreditiv till Kongl. Komm ense¬
ll ollegium 2,250,000: -
4:0. Kreditiv till Jern-Kontoret . . 900,000: —
5:o. Handels- och Närings-Diskont-
fonden 11,325,000: -
6:0. Allmänna Diskont-fonden . . . 10,200,000: —
7:o. Utgifna försträckningar till Filial-
Banker 8,880,000: —
8:0. Räntebärande obligationer . . . 7,500,000: —
9:o. Lån till skiften och odlin¬
gar R:dr 61,647: 53.
Transport 61,647: 53. 49,600,000: - 56,865,737:31.
72
Transport R:dr 61,647: 53. 49,600,000 - 56,865,737:31.
Lån till städer och
korporationer . „ 2,329: 05.
Lån på äldre Låne-
banko-obligationer „ 22.743: 06. 86,719: 64. 4().fl86.719: 64.
så visar sig att Reserv-fonden vid berörde tidpunkt
utgjorde R:dr 7,179,017:87.
Af dessa voro
disponibla medel, motsvarande hvad som förut för-
ståtts med Bankens Reserv-fond 3,270,008: 71.
och icke disponibla, bestående af:
1) Försträckningar till Handels- och
Närings-Diskonterna . 990,000: —
2) Räntebärande obliga¬
tioner utöfver de R:dr
7,500,000, som Ban¬
ken, jemlikt Banko-
Reglementets 175 §,
skall innehafva . . 1,957,864: 66.
3) Obetalda räntor . . 746,664: »o.
4) Kopparskiljemynt . 150,250: 85.
5) Bokförda värden, för¬
skott och depositioner:
a) Behållning i maga¬
sinet för stämpladt
papper 10,913: 39.
b) Fordran hos Kongl.
Stats-Kontoret för d:o 16,127: 93.
c) Behållning i Bankens
pappersmagasin . . 10,343: 31.
d) Fordran för försåldt
papper 691: 20.
e) Förskjuten realisa-
tions-afgift ... 13: 90.
Transport 3,882,869: 94. 3,270,008: 71.
n
Transport 3,882,869: 94. 3,270,008: 71. •
f) Förskjutnabrandför-
säkrings-afgifter. . 421: 73.
g) D:o lånepåkostnader 3,597: 90.
h) Förskott för omkost¬
nader i vexelärenden 1,000: —
t) Förskjuten ränta vid
uppköp af obliga¬
tioner 10,666: —
k) Obetalda folii-afgif-
ter 1,134: 30.
I) Fordran bos aflidne
Gravören J. E. Åker¬
bergs konkursmassa 9,319: 09. 9 noa nns
6 — _o,J09,008: 96. 7^179 017: 67.
hvarifrån Fullmäktige likväl, jemlikt 172 § 2 och 3 mom. i Banko-
Reglementet, egde att till Filial-Banker anordna ytterligare 1,120,000
Riksdaler.
Reserv-fondens disponibla andel har sedermera stigit och upp¬
gick den 14 nästlidne September till Runt R:dr 4,309,537: 07.
§ 76.
Vid 1860 års slut innehade Banken följande obligationer, Sanket» uu-
nemligen: 3‘ing *
Riksgälds-Kontorets, för lån till 1808 och 1809 årens krigskost¬
nader å 4 proc. å R:mt R:dr 3,168,000: -
Riksgälds-Kontorets, för första tredjedelen]
af Bankens andel i 1860 års Jernvägs-*"
lån å 4£ proc. å „ „ 1,336,805: 33.
Arméens Ackords-amorterings-fonds å 4 proc. „ „ 2,016,600: -
Skånska Hypotheks-Föreningens
ä 4* proc R:dr 217,500: -
k 5 Proc * 405,000: - ^ w 622,500: -
Transport Runt R:dr 7,143,905: 33.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 10
74
Transport Hant R:dr 7,143,905: 33.
Skånska Hypotheks-Föreningens a 4 proc.,
ställda i utländskt mynt, å 10,900 Mark
Hamburger Banko, inköpta för ... „ „ 14,533: S3.
Mälare-provinsernas Hypotheks-Förenings å
4 proc., å 153,000 Kalr, inköpta för . . „ „ 139,230: —
D:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 54,500 Mark Hamburger Banko, in¬
köpta för „ * 72,666: 67.
Wermlands Hypotheks-Förenings, k 4 proc.,
å 134,500 R:dr, inköpta för „ „ 122,395: —
Smålands och Hallands Hypotheks-Före¬
nings,
k 4 proc., å 171,700 R:dr, in¬
köpta för „ 156,247: —
D:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 257,000 Mark Hamburger Banko, in¬
köpta för „ „ 319,536: 66.
Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc., å
960,000 R:dr, inköpta för „ „ 881,484: —
D:o d:o k 4 proc., ställda i utländskt mynt,
å 485,000 mark Hamburger Banko, in¬
köpta för . . » „ 607,866: 67.
R:dr R:mt 9,457,864: 66.
Efter det' Skånska Hypotheks-Föreningens ofvanberörde ^4|
procents Obligationer å 217,500 R:dr blifvit utbytta mot samma
Förenings obligationer, bärande 5 proc. ränta, och i afräkning å
andra obligationer, till följd af utlottning, influtit:
å Riksgälds-Kontorets för 1860 års Jernvägs-lån . 5,514: 67.
„ Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc., 11,400
R:dr, efter ett bokföringsvärde af 10,554: -
„ d:o d:o k 4 proc., ställda i utländskt mynt, 2,000
mark Hamb. Banko, efter ett bokförings-värde af 2,506: 67.
så utgjordes Bankens tillgång i obligationer den 14 nästlidne
September:
75
af Riksgälds-Kontorets för lån till 1808 och 1809
krense krigskostnader k 4 proc. . . . R:dr R:mt 3,168,000: -
„ Riksgälds-Kontorets för 1860 års Jern-
vägs-lån k 4| proc. „ „ 1,331,290: 66.
,. Arméens Ackords-Amorterings-fonds k 4
proc. . . „ „ 2,016,600: -
„ Skånska Hypotheks-Föreningens k 5
proc „ „ 622,500: -
„ d:o d:o, k 4 proc., sfallda i utländskt
mynt, 10,900 mark Hamb. B:ko, inköp¬
ta för „ „ 14,533: 33.
„ Mälare-provinsernas Hypotheks-Före-
nings, k 4 proc., å 153,000 R:dr, in¬
köpta för 139,230: -
„ d:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, å 54,500 mark Hamb. Banko,
inköpta för „ „ 72,666: 67.
„ Wermlands Hypotheks-Förenings, k 4
proc., å 134,500 R:dr, inköpta för . . „ 122,395: —
„ Smålands och Hallands Hypotheks-Före¬
nings, k 4 proc., å 171,700 R:dr, in¬
köpta för „ , 156,247: -
„ d:o d:o k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, å 257,000 mark Hamb. Banko,
inköpta för „ „ 319,536: co.
„ Östgötha Hypotheks-Förenings, k 4 proc.,
å 948,600 R:dr, inköpta för . . . . „ B 870,930: —
„ d:o d:o, k 4 proc., ställda i utländskt
mynt, å 483,000 mark Hamb. Banko,
inköpta för „ „ 605,360: -
R:mt R:dr 9,439,289: 32.
§ 77.
De i Bankens Myntkabinett förvarade samlingar af medaljer
och mynt kafva Revisorerne besett och funnit vara väl ordnade.
Mynt-
kabinettet,
76
Genom verkställda inköp under nästlidne år, har Myntkabinettets
metalliska värde, som vid slutet af år 1859 ut¬
gjorde , Runt R:dr 22,070: 51,
ökats med . „ „ 491: 85.
så att detsamma vid 1860 års utgång be-
löpte sig till R:mt R:dr 22,562: 36.
Och hafva Fullmäktige, med anledning af hvad som i 1860 års
Revisionsberättelse blifvit yttradt, rörande behöfligheten af rym¬
ligare lokal för Bankens mynt- och medalj-samlingar, anmält, att
annan lämplig lokal för Myntkabinettet, än den nuvarande, icke
funnes inom Banko-busen att tillgå, men att behofvet af ökadt
utrymme kunde afhjelpas genom anskaffning af ytterligare ett
myntskåp, hvarom Bankens Garde des Medailles bade att besörja.
Angående, Bankens pappersbruk Tumba.
§ 78.
Rtvitorernc* Revisorerne, till hvilka blifvit öfverlemnade ej mindre inspele¬
ns* vtd teran(je Fullmäktigens och Bruksförvaltarens, livar för sig, afgifna
berättelser öfver bruksdriften under nästlidne år, än äfven Fullmäk¬
tiges protokoll och brukets räkenskaper, hafva, efter tagen känne¬
dom deraf, besökt Tumba, och få nu, sedan bruket i dess sär¬
skilde delar, blifvit besigtigadt, derom meddela följande.
§ 79.
imprktiumn Det speciela inseende öfver bruket, som, enligt 5 § af Banko-
#/»■«• bruket. Deglementet, åligger en bland Fullmäktige, har fortfarande utöfvats
af Herr Doktor J. Nordlund.
§ 80. |
Sammandrag Brukets räkenskaper för år 1860, till siffran granskade utan I
af Bruket» ., , , . r>.. T J
räkenskap»,-, anmärkning, utvisa följande:
77
|
E:dr.
|
|
1:0. Ingående Balanoe.
|
|
|
|
|
Debet.
|
|
|
Kapital-behållning
Skuld för till Bruket levererad råg
|
566,927
192
|
73
|
Summa
|
567,119
|
73
|
Kredit.
|
|
|
Tumba Bruk med jordegendom och åbyggnader . .
Inventarier
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Färdiggjordt papper
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete från föregående år
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om¬
byggnad af nedre verkhuset
Af Banken deponerade medel för fullföljande af rät¬
tegången mot bemälde Direktör
|
375,000
57,432
357
7,846
77
41,412
20,170
53,315
11,508
|
26
82
56
67
29
13
|
Summa
|
567,119
|
73
|
2:o. Kapital-konto.
|
|
|
Debet.
|
|
|
Rikets Ständers Banks Låne-afdelnipg erhållit utöf¬
ver dess förlag till bruksdriften
Utgående balance
|
22,054
577,477
|
48
67
|
Summa
|
599,532
|
15
|
78
i
Kredit.
|
|
|
Ingående balance
Vinst af bruksrörelsen under året
|
566,927
32,604
|
73
42
|
Summa
|
599,532
|
15
|
3ro. Bruket® räkning med Låne-Afdelningen.
|
|
|
Debat.
|
|
|
Värdet af under åi-et till Banken levereradt papper .
Dito af d:o till andra levereradt papper,
mot till Banken ingången liqvid
Hyra för ett Bruket tillhörigt magasin i Stockholm .
|
80,379
36,924
750
|
80
68
|
Summa
|
118,054
|
48
|
Kredit.
|
|
|
Förskott under året till bruksdriften och till bygg¬
naders underhåll
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott . .
|
96,000
22,054
|
48
|
Summa
|
118,054
|
48
|
4:o. Räkning öfver papperstillverkningen.
|
|
|
Debet.
|
|
|
Värdet af papper, under arbete från nästföregående år
Egentliga kostnader för papperstillverkningen:
Aflönings-utgifter:
Ordinarie aflöning och ar¬
voden 28,832: »2.
Öfverarbete 2,134: <2.
|
20,170
|
|
Transport 30,967: 04. j
|
20,170j ~
|
79
Transport 30,967: 04.
Falsning och skärning af
papper 775: fl».
Arbeten med formning,
sortering, skärning af
lump m. m 3,724: 33. 35^466: 97.
Rudimaterier:
Lump 14,024: 46.
Lin och blånor .... 2,545: 23.
Förbrukadt omslags-, mel¬
lanläggs- oell utskotts¬
papper 928: 80.
Klorkalk, svafvelsyra,
alun, färger, m. m. . . 3,6 74: 97. 21,173: 46.
Andra för bruksdriften använda mate-
rialier :
Lamp- och bomolja . . 1,232: 22.
Ved och kol .... 4,052: 54.
Diverse 1,402: 66. 6j687. iz
Afskrifning för förnötta inventarier . . 6,795: 41.
Hitförda omkostnader:
Reparationer 7,905: 32.
Utskylder, skrifmaterialier och diverse
allmänna omkostnader 9,236: 09
Medikamenter och hälsovård .... 1,283: 07
Pensioner och fattigvård 570: 40
Resor och traktamenten 4,101: 60
Forlöner 167: 44
Utfodring åt dragare 3,493: 89
Vinst af pappers-tillverlcningen .
Summa R:dr
20,170
70,128
26,757
29,527
26
146,5 78|
81
29
36
80
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning, enligt specifika¬
tion litt. a) 80,379: 80.
„ åtskilliga verk och inrättningar,
enligt specifikation litt. b) . . . 42,107: 50.
„ Brukets eget behof, enligt speci¬
fikation litt. c) 1,6 5 6 : 04.
|
124,143
835
|
34
|
Under året fallet utskotts-papper . . . 2 8 7 : 64.
Försåld pappersspån m. m 54 7: 38.
|
02
|
Värdet af papper under arbete till år 1861
|
21,600
|
—
|
Summa R:dr
|
140,578
|
36
|
B:o. Räkning öfver mJölqvarnjBn.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning . 443: 33.
Öfverarbete 221: 08.
Sigtduk m. m 133: 89.
|
798
|
32
|
Vinst af qvarnen
|
1,162
|
21
|
Summa R:dr
|
1,960
|
53
|
Kredit.
Influten qvarntull *
|
1,960
|
53
|
6:0. Räkning öfver jordbruket.
|
|
|
Debet.
|
|
|
Omkostnader:
Utsäde 94: 90.
Aflöning 437: 82.
Dagsverken 137: 53.
|
670
|
25
|
Vinst af jordbruket
|
656
|
75
|
Summa R:dr
|
1,327
|
—
|
Kredit.
|
|
|
0
Arets skörd:
Spannmål 575: —
Hö och halm 752: —
|
1,327
|
|
7:o. Vinst- och förlust-konto.
|
|
|
Debet.
|
|
|
På Brukets bekostnad, till följd af arbetares
sjukdomsförfall eller andra orsaker, besörj¬
da dagsverken. .
Vinst å Bruksrörelsen
|
69
32,604
|
25
42
|
Summa B:dr
|
32,673
|
67
|
Kredit.
|
|
|
Prisskillnad oell öfverskott å en del förråder 77: 32.
Från Banken erhållet gammalt papper . . 39: 54.
Hyresmedel för Brukets magasin i Stockholm 750: —
|
866
|
86
|
Transport
|
866
|
86
|
Bevuvnrnii Birätt, äng. Bankovtrktt. 11
82
Vinst af papperstillverkningen
mjölqvarnen ....
jordbruket
vid Bruket befintlig skog¬
en d:o d:o
n 11
11 V
11 11
V 11
Transport
29,527: 29.
1,162: 21-
656: 75.
47: 41.
413: is.
866
amma
lieb
31,806
8:0. Utgående balanoe.
Debet.
Tumba Bruk med jordegendom och åbyggnader .
Inventarier
Kassabehållning • •
Fordringar bos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Rudimaterier och förråder
Papper under arbete till år 1861
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om¬
byggnad af nedra verkhuset
Af Banken deponera/le medel för fullföljande af rät¬
tegången mot bemälde Direktör
Under byggnad varande gasverk
d:o d:o d:o ny vattensil
Summa R:dr
Kredit.
32,673
375,000
51,102
4,203
12,913
37,221
21,600
53,815
11,508
9,914
750
Skuld för till Bruket levererad klorkalk m. m. .
Kapital-behållning
Summa R:dr| 577,530
577,530
52
577,477
86
81
67
68
59
90
14
13
81
94
”10
52
67
19
tinder året tillverkadt papper.
a) för Bankens räkning.
|
|
K: dr.
|
Sedelpapper:
|
|
|
|
|
3,942,000 st. blanketter för 1 R.-dr valör
|
|
|
|
|
k 7: 50
|
29,565: -
|
|
|
509,000 „ „ „ 10
|
„ k 20 R:dr 10,180: -
|
39,745
|
|
Skrif kartor:
|
|
|
|
|
696,000 „ „
|
k 51 R:dr 35,496: —
|
|
|
Biläggningskartor:
|
|
|
|
|
12,000,, „
|
k 11: ao
|
134: 40.
|
35,630
|
40
|
V exel-blanketter:
|
|
|
|
|
86,000 „ „
|
k 11: 40
|
|
»80
|
40
|
Depositions-Afdeln. attester:
|
|
|
|
|
74,000 „
|
k 18 R:dr
|
|
1,332
|
—
|
Postpapper:
|
|
|
|
|
22 ris
|
„ 25 „
|
550: -
|
|
|
Imperi alpapper:
|
|
|
|
|
9 ris
|
75 „
|
675: -
|
|
|
Regalpapper:
|
|
|
|
|
21 ris
|
„ 45 „
|
945: -
|
|
|
Läskpapper:
|
|
|
|
|
58 ris
|
Q
n J ii
|
522: -
|
2,692
|
—
|
|
Summa R:dr
|
80,379
|
80
|
b) för åtskilliga verk och
|
inrättningar.
|
|
|
|
Riksgälds-Kont or et:
|
|
|
|
|
25,800 blanketter till Stats¬
|
|
|
|
|
obligationer
|
a 150 R:dr
|
3,870: -
|
|
|
53,400 d:o „ kupo-
|
|
|
|
|
ner
|
„ d:o
|
8,010: -
|
|
|
245,000 d:o Svenskajern-
|
|
|
|
|
vägs-obligationer . . . .
|
„ 30 R:di
|
7,350: -
|
|
|
|
Transport 19,230: —
|
|
|
84
Transport 19,230: —
|
|
|
14,500 ark kortmanufaktur-
|
|
|
|
stämplar k
|
24 R:dr 348: -
|
|
|
415,000 st. blanketter kort-kon-
|
|
|
|
voluter „
|
6 „ 2,490: -
|
22,068
|
|
Kongl. Kommer se-Kollegium:
|
|
|
|
13 ris medianpapper . . . „
|
25 „ 325: -
|
|
|
228,000 blanketter tillverknings-
|
|
|
|
stämplar, större „
|
7: 50. 1,710: -
|
|
|
60,000 blanketter tillverknings-
|
|
|
|
stämplar, mindre „
|
3: 75. 225: —
|
2,260
|
—
|
Kongl. General-Tullstyrelsen:
|
|
|
|
730,000 blanketter till tullpla-
|
|
|
|
katstämplar „
|
10: 50.
|
7,665
|
—
|
Kongl. General-Poststyrelsen:
|
|
|
|
24,900 ark portofrimärken . . „
|
30 R:dr
|
747
|
-
|
Kongl. Norska Postverket:
|
|
|
|
23,125 ark portofrimärken . . „
|
30 „
|
693
|
75
|
Banko-Diskont- Verket:
|
|
|
|
5,000 pappers-konvoluter . . „
|
7: 8.
|
35
|
40
|
Stockholms Enskilda Bank:
|
|
|
|
7,000 blanketter till postremiss-
|
|
|
|
vexlar „
|
11 R:dr
|
77
|
—
|
örebro Hypotheks-Förening:
|
|
|
|
7,000 blanketter till Obliga¬
|
|
|
|
tioner „
|
40 „ 280: -
|
|
|
7,000 d:o „ kuponer „
|
40 „ 280: -
|
560
|
—
|
Skånska Hypotheks-Föreningen:
|
*
|
|
|
2,700 blanketter till Obligationer „
|
33 R:dr
|
89
|
10
|
Calmar Läns Brandstods-Bolag:
|
|
|
|
550 blanketter till assignation er
|
|
27
|
50
|
Östgötha Hypotheks-Förening:
|
|
|
|
11,750 blanketter till Obligationer k
|
60 R:dr 705: -
|
|
|
23,100 d:o „ kuponer „
|
60 „ 1,386: -
|
2,091
|
—
|
|
Transport
|
36,313
|
75
|
|
Transport
|
36,313
|
75
|
Finlands Hypoihelcs-Förening:
|
|
|
|
51,250 blanketter till Obligationer k
|
7 R:dr
|
3,843
|
75
|
Skånes Enskilda Bank:
|
|
|
|
204,000 st. sedel-blanketter „
28,000 „ d:o „
|
7: 50 1,530: -
15 R:dr 420: -
|
1,950
|
_
|
|
Summa R:dr
|
42,107
|
50
|
c) för Brukets eget behof.
|
|
|
|
2-f- ris regal-papper å 45
|
R:dr
|
123
|
75
|
„ post-papper ,,25
|
n
|
87
|
50
|
70-H ,, omslagspapper . . . . „ 10
|
n
|
704
|
17
|
123t7¥„ mellanläggspapper . . . „ 6
|
v
|
740
|
62
|
|
Summa R:dr
|
1,656
|
.04
|
§ 81.
Förestående räkenskaps-sammandrag utvisar, att vinsten - på
bruksrörelsen år 1860 uppgått till R:dr 32,6 04: 42.
Häraf bär Banken, enligt tryckta öfversigten af
dess hela ställning förjjår 1860, tillgodokommit. . . 22,054: 48.
Skilnaden har ökat brukets kapital-tillgång och
återfinnes vid jemförelse emellan samma tillgång
vid 1860 års början R:dr 566,927: 73.
„ „ „ utgång „ 577,477: 67. 10,549: 94.
§ 82.
Det under år 1860 vid Tumba tillverkade papper uppgår till
ett sammanräknadt värde af R:dr 124,143: 34.
nemligen:
för Rikets Ständers Banks räkning . . . 80,379: so.
„ åtskilliga Verk och inrättningar . . . 42,107: 50.
samt
„ brukets eget behof 1,656: 4. 124 143: 34.
Vinst af
brukirör elsen,
Värd$t af
papper »till-
vorkningcn.
86
Värdet af
Brukets in¬
ventarier.
Inrättande a)
ett gasverk
och en ny
renings-appa¬
rat för vask¬
vatten.
Denna summa understiger nästföregående årets tillverknings¬
värde med 35,765 R:dr 40 öre, hvilket torde härröra hufvudsak¬
ligen af den under år 1860 i så betydlig mån minskade tillverk¬
ningen af den papperssort, sorn för Bruket är mest vinstgifvande,
nemligen Charta Sigillata, hvaraf år 1859 tillverkades 8,491,700
men år 1860 endast 708,000 st. blanketter.
§ 83.
Sedan, i anledning af 1860 års Revisorers uti 76 § af deras
berättelse framställda anmärkning, bland annat, derom, att Brukets
inventarier i räkenslcaperne funnos upptagne vid deras ursprung¬
liga inköps- eller tillverkningsvärde, Bruksförvaltaren föreslagit, att
åtskilliga inventarie-persedlar måtte i värde nedsättas och andra
endast styckevis och utan åsatt värde redovisas, samt Fullmägtige
den 27 nästlidne Mars förständigat förvaltaren att i särskild för¬
teckning afgifva förslag å alla sådana vid bruket befintliga inven¬
tarie-persedlar, som förvaltaren ansåge böra antingen kasseras eller
styckevis utan åsatt värde redovisas eller ock i värde nedsättas,
jemte de belopp, hvartill en dylik värde-nedsättning å hvarje sär¬
skild persedel borde ega rum; så och efter det förvaltaren med
dylik förteckning inkommit, upptagande en nedsättning i inven-
tarie-värdet från 51,102 R:dr 68 öre till 35,988 R:dr 2 öre eller
med 15,114 R:dr 66 öre, hafva Fullmägtige den 25 derpåföljde
Juli förklarat sig anse frågan om uppgörande af förändrade grun¬
der för bestämmande af berörde inventariers värde vara af beskaf¬
fenhet att tillhöra Banko-Utskottets pröfning och afgörande samt
att Fullmägtige fördenskuld, sedan de vid nästkommande års in¬
ventering af Bruket kommit i tillfälle att i ämnet inhemta vidare
upplysningar, ville deri hos Banko-Utskottet göra framställning.
§ 84.
De af Banko-Utskottet beslutade och i 77 § af sednaste Re-
visions-berättelse omförmälda anläggningar vid Tumba af ett gas¬
verk och en ny renings-apparat för vaskvatten äro under inne¬
varande år fullbordade, gasverket i Februari och renings-apparaten
87
i slutet af Juli månad. Enligt det af Utskottet fastställda kost¬
nadsförslag skulle för gasverket få användas en summa af högst
9,669 R:dr 45 öre och för renings-apparaten 1,030 R:dr.
Kostnaden för sistnämnde inrättning har intill 1860 års slut
uppgått till endast 750 R:dr 94 öre; hvaremot för gasverket ut¬
betalts under berörde år 9,914 R:dr 81 öre och under det inne¬
varande 899 R:dr 94 öre eller sammanlagdt 1,145 R:dr 30 öre
mera än kostnadsförslaget medgifver. Vid efterforskning om or¬
saken härtill har upptäckts, att de utgifter, som å kostnadsförsla-
gets bägge första sidor finnas upptagne, vid transporten, icke blif¬
vit i slutsumman inräknade, i följd hvaraf samma förslag utförts
till ett belopp, som med 3,751 R.:dr 97 öre understiger det verk¬
liga. Med iakttagande af denna rättelse skulle kostnadsförslaget
egentligen sluta sig på 13,421 R:dr 42 öre, hvilket belopp med
2,606 R:dr 67 öre understiger den för ändamålet använda kostnad.
Som ifrågavarande 2:ne inrättningar först nyligen blifvit full¬
bordade och gasverket endast 2:ne månader varit i gång under så¬
dan årstid, då belysning blott en kortare del af dygnet behöft begag¬
nas, torde det ännu vai-a för tidigt att om dessa inrättningars be¬
skaffenhet och ändamålsenlighet afgifva ett bestämdt och tillför¬
litligt omdöme.
§ 85.
Enär, till följd af den genom jernvägen lättade kommunikation Om ««»//«-
med Hufvudstaden, priset på ved vid Tumba betydligt stigit, vore “Ljm-
det nu, mera än någonsin, serdeles önskligt om någon del af den Ug bränntorf.
ved, som för Brukets behof erfordras, uppgående i allmänhet till
7 å 800 famnar om året, kunde ersättas med annat brännmaterial.
Af sådan anledning hafva Revisorerne, som vid deras besök
på stället erfarit, att betydliga lager af bränntorf der lära finnas,
ansett sig böra bärå fästa uppmärksamhet, med hemställan, huru¬
vida icke, om och när sig visat att de på vissa orter i Riket an¬
ställda försök att tillgodogöra dylikt brännmaterial medfört lyckade
resultat, den vid Tumba befintliga bränntorf må kunna på enahanda
sätt användas till beredande af besparing i Brukets utgifter.
88
§ 86.
upplåtande för I enlighet med Fullmägtiges tillstyrkande, har Banko-Utskot-
Tumba bruk tet medgifvit, att det af Chefen för Statens jernvägsbyggnader
“L-ymmtZTd gjorda erbjudande, att, i stället för den bestämda ersättningssum-
jembangården man, 1,274 Ihdr 6 öre, för af Tumba bruk till jernvägsanläggnin-
' Siockholm- gen afstådd jord, antingen lemna bruket beqvämt magasinsrum
vid bangården i Stockholm af ända till 8,000 kubikfots rymd, eller
ock, om detta utrymme ej motsvarade brukets behof, kostnadsfritt
på lämpligt ställe å bangården åt bruket anvisa byggnadsplats till
högst 4,000 qvadratfots areal, hnge, såsom med brukets fördel
öfverensstämmande, af Fullmägtige antagas.
§ 87.
Försäljning af Likaledes har Banko-Utskottet bifallit Fullmägtiges hemställan
“ att få försälja det bruket tillhöriga, i qvarteret Skinnarviksberget
gasinshu». mindre, inom Maria Magdalena församling här i staden belägna
magasiqshus med tomt, och i sammanhang dermed uppdragit åt
Fullmägtige att föranstalta om denna försäljning till det pris, som
af Fullmägtige funnes antagligt.
I anledning häraf få Revisorerne meddela, att anbud å ifråga¬
varande magasinshus väl inkommit, men att försäljningen ännu
icke egt rum.
§ 88.
Om Förste Uti 34 § i den af Bänko-Utskottet den 15 December 1857
kontrollerande fastställda instruktion och arbetsordning för Tumba bruks förval-
myndightt. tare och betjening, föreskrifves, att förste bokhållaren bör fästa
förvaltarens uppmärksamhet på de förhållanden, han anser vara
ofördelaktiga för bruket eller ledande till dess skada, samt att,
om förvaltaren ej skulle, göra afseende deiå eller han skulle be¬
finnas uppenbarligen vanvårda eller till egen vinning handhafva
bruk sförvaltningen, förste bokhållaren då skall sådant hos i ull-
mägtige skriftligen anmäla.
89
Då detta sednare stadgande, hvarigenom förste bokhållaren
sättes till kontrollant öfver Bruksförvaltarens åtgöranden, icke alle¬
nast ställer dessa personer i ett förhållande till hvarandra, som
synes mindre lämpligt, utan äfven från Ofverstyrelsens sida ut¬
märker ett misstroende till förvaltaren, hvilket icke bör, aldra
minst i föreskrifter om förvaltningen, förefinnas, anse Revisorerne
sig böra hemställa, att sista punkten uti 34 § måtte från instruk¬
tionen uteslutas.
§ 89.
Vid besök i Bruks-skolan befanns den dertill upplåtna lokal Brukt-tkoian.
vara ljus och väl underhållen samt för behofvet tillräcklig. Af
skolans matrikel upplystes, att något öfver 40 lärjungar voro för
denna lästermin inskrifne, af hvilka dock endast omkring 30 fun-
nos vid tillfället närvarande, hvaremot de öfrige, enligt uppgift, sys¬
selsattes på det s. k. galleriet, eller' brukets torkvindar. Läraren
klagade deröfver, att sällan något barn vistades i skolan längre
än tills det hunnit 12 års ålder, hvarigenom ock det kunskapsmått,
som der kunde meddelas, blef mera inskränkt än som vederborde.
Undervisningen pågår 5 dagar i veckan och 6 timmar hvarje
dag. Vid anstäldt förhör i de flesta undervisningsämnena med
de närvarande barnen, gåfvo dessa i allmänhet nöjaktiga svar på
de till dem ställda frågor, och ådagalade läraren både undervis¬
ningsskicklighet och god method.
§ 90.
I skolsalen förvaras ett lån-bibliothek för arbetarne, hvilket Bruheu l&h-
tillkommit hufvudsakligen genom gåfvor af tjenstemän vid Bruket.
Det får af Brukspersonalen begagnas mot en årsafgift af 1 R:dr
för äldre personer och 50 öre för barn; och utvisade räkenskapen,
att dylik afgift blifvit af omkring 30 personer erlagd. Det inne¬
höll åtskilliga goda böcker, men äfven några, som för ändamålet
syntes vara mera skadliga än gagneliga. Om af Bruks-kassan ett
årligt bidrag af omkring 50 R:dr R:mt lemnades till detta biblio-
Bevitorerntt Btratt. ang. Bankoverkti. 12
90
Berättelsens
tryckning.
Ansvarighet
Ur zifferupp■
gifterne.
Deeheti ge.
thek för inköp af godkända religiösa och historiska skrifter saint
af populära arbeten i naturkunnighet o. d. så kunde årsafgiften
blifva mindre behöflig och boksamlingen i följd deraf ännu mera
allmänt begagnad; dock vill det synas Revisorerne som borde in¬
köpet af de nya böckerna ställas under vederbörlig kontroll.
§ 91.
I enlighet med föreskriften i § 7 af Revisorernes Instruktion
äro af denna berättelse två exemplar utskrifna, af Revisorerne un¬
dertecknade samt öfverlemnade, det ena under försegling till Rid-
darlius-arkivet och det andra till Banko-Fullmägtige, för att till
trycket befordras och, så fort sig göra låter, till allmänhetens kän¬
nedom med officiella tidningarne utdelas.
§ 92.
För de i denna berättelse förekommande zifferuppgifters öfver-
' ensstämmelse med räkenskaperne och med de till Revisorerne af-
leinnade räkenskaps-sammandrag ansvarar den Sekreterare, som
under granskningen af Banko-Verket Revisorerne biträdt.
Af den verkställda grankningen hafva Revisorerne med till¬
fredsställelse erfarit, att Fullmägtige vid Banko-Verkets styrelse
och förvaltning iakttagit derför gifna föreskrifter samt med nit och
skicklighet fullgjort det af Rikets Ständer dem lemnade vigtiga
och ansvarsfulla uppdrag; och få Revisorerne alltså hos Rikets
Ständer tillstyrka, att Fullmägtige måtte meddelas full decharge
för Bankens förvaltning till och med 1860 års utgång, äfvensom
för de beslut och åtgärder, Fullmägtige intill den lö Augusti detta
91
år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmägtiges pro¬
tokoll. Stockholm den 14 Oktober 1861.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
Fr. Cronstedt. J. W. Stjernstedt. Thure Cederström.
G. H. Stråle. C. Kuylenstjerna. G. W. van Francken..
På Högv. Pre ste-s tån dets vägnar:
Joh. Er. Forssell. Oscar Erli. Rabe. Anders Sandberg.
J. M. Malmstedt. Esbj. Bergman. Carl Ählberg.
På Vällofl. Borgare-ståndets vägnar:
Joh. Vict. Åbom. Gustaf Nettelbladt. G. Volm. Sylvander.
J. M. Ryding. J. Söderholm. Gustaf Rhodin.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
S. Heurlin. Anders Pehrsson. Olof Olsson.
A. W. Uhr. M. Månsson. Lars Olsson.
F. Richter.
99
Reservationer s
af Hr Doktor Sandberg:
Det har alltid varit min öfvertygelse, den jag vid alla tillfällen städse
efter förmåga framhållit, att de sedvanliga af Banko-Utskott och Revisorer
företagna iuspectionsresor till Tumba äro så beskaffade, att de förorsaka
Bruket eller Banken dryga utgifter och likväl aldrig hafva medfört den
nytta, som man föregifvit sig dermed åsyfta. Fördenskuld och med anled¬
ning af de betydliga utgifter, som för ett sådant ändamål finnas upptagna
ej mindre än vid 2:ne olika tillfällen under ett och samma år 1860, hvars
räkenskaper ligga under vår granskning, vågade jag vördsamt framställa
det förslag, att nuvarande Herrar Revisorer ville uti deras af gifvande Berät¬
telse fästa Rikets Högloft. Ständers uppmärksamhet på ett sådant missförhål¬
lande, och derjemte tillstyrka, att, för den händelse en noggrannare undersök¬
ning på stället vid någon aflägse allmän Inrättning antingen af Banko-Utslcott
eller Revisorer ansåges oundvikligen nödvändig, en sådan borde företagas af
Helegerade, förslagsvis till ett antal af Fyra, hvarigenom både ändamålet långt
bättre skulle kunna vinnas och kostnaderna blifva obetydliga i jemförelse med
hvad hittills egt rum.
Men då denna min vördsamma framställning, efter en stunds öfver¬
läggning, blef genom votering med 16 röster mot 5 förkastad, anhåller jag
lika vördsamt om en liten plats i Berättelsen för min serskilda åsigt, nå¬
got närmare utvecklad och fullständigare' motiverad uti följande reservation:
Uti Kassaboken för Tumba bruks räkenskaper under Revisions-året
1860 förekomma för den 20 Juni samma år följande utgifter, påförde Rese-
och Traktaments-konto, nemligen:
Frukost och middag för Banko-Utskottets Ledamöter R:mt R:dr 1,195: —
. För biträde vid servering af D:o „ 24: —
Equipager fram och åter „ 255: —
D:o d:o . „ 15: —
Frakt för lårar till och från Fittja „ 7: —
Summa Runt R:dr 1,496: —
hvilka utgifter finnas bestyrkta med verifikationerna Nås 301 — 305.
93
Vidare finnas uti Tumba Bruks räkenskapers Kassa-konto för den 8
Oktober samma år 1860 påförde Rese- och Traktaments-konto äfvenledes
nedannämnde utgifter:
Equipager för Herrar Revisorer R:mt R:dr 229: —
Frukost och middag för 18 kuskar „ 18: —
Frukost och middag för Herrar Revisorer „ 620: —
För biträde vid serveringen „ 25: —
Summa R:mt R:dr 892: —
Och dessa utgifter äro bestyrkta med verifikationer sub. Niis 540—543.
Det år mig icke bekant, att så beskaffade utgifter, som de här omför-
mälde, hafva någon grund hvarken i Banko-Reglementet, ej heller uti nå¬
gon Instruktion för Banko-Utskott eller Revisorer, hvadan mig synes, att
man på detta förhållande torde böra serskildt fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet.
Att åberopa gammalt bruk tyckes icke vara tillfyllestgörande till att
försvara och bibehålla ett förfarande, hvilket ingalunda medför den nytta,
som man föregifver dermed skulle afses, och som förorsakar ej obetydliga
kostnader, samt synes mig icke vara fullkomligen förenligt hvarken med
5 § i Revisorernes Instruktion, ej heller i andra hänseenden rätt lämpligt
för Rikets Höglofliga Ständors Delegationer.
För den händelse någon synnerlig anledning skulle nödvändigt påkalla
en undersökning på stället vid någon aflägse allmän Inrättning, hvars för¬
valtning och räkenskaper äro under granskning, så bör den efter mitt för¬
menande lämpligare kunna verkställas af några Deputerade, till antalet
förslagsvis Fyra, hvarigenom kostnaden skulle blifva mycket mindre och
ändamålet långt bättre vinnas, då dessa efter återkomsten böra afgifva
fullständig berättelse om resultatet af undersökningen.
Anmärkningsvärd! i förevarande fall synes också vara, att, sedan Banko-
Utskottets nära nog samtlige ledamöter den 4 Juni 1860 hade verkställt
en inspektionsresa till Tumba, som medfört en kostnad af tillsammans
1,496 R:dr, kort derefter så stora förändringar derstädes inträffat, att det,
efter blott fyra månaders förlopp, ansågs nödvändigt för Herrar Revisorer,
att i början af Oktober samma år företaga en ny inspectionsresa till samma
ställe för en resekostnad af 892 R:dr.
Herr Friherre Stjernstedt, Herr Friherre Cederström, Herr Doktor Fors¬
sell och Herr Lands-Kamereraren Ryding hafva förklarat sig biträda det
af Herr Doktor Sandberg väckta, men af Herrar Revisorers pluralitet un¬
derkända förslag, att de inspektioner, som af Banko-Utskott eller Revisorer
kunna framdeles komma att vid Tumba Bruk verkställas, må ske icke af
Utskottet eller Revisorerne samfäldt, utan af 4 Delegerade.
o n
...
- •!’>(■. ti'.t atét'r.jt : ^qtdmu-rSft r.ruiS sallm i ■■■ >.:■■
éu: -.n. /I• ■ .•nu;!-;-: (T .•!.>•{< 1 ■.■.j-ll' •.• .:. ■ ’0
." :ii-1: >!öR:i a
- .f»~■iavJl ■ ■ t)- - i
— :'rt ' . ....... ?'•, ■ . ' • • •; rc' cx.
.
:f;£ .. i . ■ I
— •: tb:f! Iniilt öjjtiii
Ali.(}JM i ■ fiRii: : ,i-.U
; . ■ rv
f
• - i: .* ; ilt! ivJ.-y.yt ,'I ■■■•>' ••!,> -i-. *'i *• itc. 1 f. n-rt | •> ,
i gil i; i:. •: !i'- * 5> ; ii.-ii : "... *.} .'!!■•■
1 I£i J '-iiii-Hc-v m ; rc r .'i m \ :• :r ■: /'
rtt t: ■ I fl ’V i> H i'> f:: !lii! r'i HJifii •%!*».>;: tft;:£'. i.: :i • : '"i ,• ,y.\ Miil
"7. )> -' '"•■10 (Ö .C! ■.*! . ' it?:-!-. i i i >_ -i ■ ! ,.•••• ,f{03
• , : JI! > /! I <d ■ villi-' !:■<:,!;)(! ' "-"'7 . - .: v :..,, vi
Jgiiqwi }’.'i ..hrns '..ipp- i-t •: i t1,
.•(•iftnf i i , I ->< I „ |'V : i1 • ,
allni!’' ; vl-.ivi ■vilo;;»; giiim iti ’ ii'!') ■ iroV-- ’ vi>n - i
7 ' li .)! ,J>f!'ilU.U il lljilfJHf; bi 7 ' . -
.; i.jjft; . (!■ b - , . ■■ : ' i . .: i .■
'1
tivo ■ i-ri ■ ■ .!•). !•! .v'ti o‘iuif; <A . i ..yii . :-u;;
J»v’1i..;;! Hiöd {], •■■ , '-Ullr
• • IIV '..-.7: I.-
■ i;; \ .7 ... i i.'Il i. , j’ • '! ■ .. :
;■1 V : 1-r • m : -i. ■
,: >b 'li; , .■ i> .ili i;.;., i‘il 73;. - , ; - 1 i . I
. i-i-i.. • •. 'ili 7i.-ci.oH i-ött .1 ,|t.h<vl t.:: t-iyi - 7 .10
3'i;:,:.-i-.:- li/.J •.%!'!!" •'.ifihlM Vv Cl.i f,. v.<- . • :'i'> U ■11; ■!; ■ ’ ; I;
! O). ‘ 0.(1 T.C. n .• . i ■■■■'! '• y. i,’
i) ttiiii>tid - - ‘7 i . .. ' v-. ■ ' . ■ ..■•!, . ,.-j V, .■
-r. . . : i ’ v ; ! ; . ■ ... . . . ; ■••• '
i 1 •> iii; . ii. :u,Ar :
lil >'IA'I ■•!>*. !*•••« !li»;■ l :-f ifi ’’ i:i7 • <f-.;; --.i ■ ■1 ■ ft;;,! 4.,: -;r: -f
.•:n;si-ss*1 1 - pir in •; - -1 jfix - ewirvi.v i j,; ... -x ■■
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
år 1861 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS Å. L. NORMAN, 1861.
|
v
|
* k
|
|
\ i
|
|
|
|
t rr r
|
|
^ f i
|
|
|
|
|
rj
|
|
|
|
|
•
|
|
|
|
m \ i a
|
|
|
.. 11
|
T
O eralikt stadgandet i 5 § af den för revisionen af Riksgälds-verket gällande instruktion,
få undertecknade, i föreskrifven ordning utsedde och genom Kongl. Kungörelsen den 17
sistlidne Maj sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, härmed
afgifva berättelse om den af oss verkställda granskning af Riksgälds-kontorets förvaltning
och räkenskaper för den tid revisionen omfattat.
Då Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer, enligt hvad deras från Revisionens
trycket utgifua berättelse innehåller, genomläst de hos Fullmäktige i Riksgålds-kontoret omfattning,
förda protokoller till och med den 0 Augusti 18(10, hafva nu församlade hevisorer läst
och genomgått protokollema från nämnde dag till och med den 8 Augusti innevarande år,
då Fullmäktiges till Revisorerne afgifna och vid deras första sammanträde mottagna be¬
rättelse är daterad; hvarjemte Revisorerne, som vid revisionens början äfven emottagit
berättelser af Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman, tagit kännedom om det
hos Kommissariatet under sagde tid förda protokolls-diarium; och hafva Revisorerne gran¬
skat ej mindre Riksgälds-kontorets hufvudbok med dertill hörande räkenskaper för sist¬
lidet år, än den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till fortsättningen af
statens jeruvägsbgggnader upplånte medel.
På sätt liikets sednast församlade Revisorer i sin berättelse uppgifvit, utgjorde Riksgälds-
Riksgälds-kontorets skulder, enligt 1859 års hufvudbok, vid slutet af berörde år, oberäk- kontorets
nade de inom linien förda skuldposterna, ett sammanlagdt skulder.
belopp af R:dr 9,038,258: 5.
hvilken skuldsumma under sistlidne år minskats med » 248,412: 32.
så att skulderna vid 1860 års slut utgjorde R:dr 8,789,845: 73.
Deraf voro räntebärande R;dr 4,441,744: 36.
nemligen:
med 6 procent ränta 2,875: —
» 5 » » 222,274: 37.
» 41, » » 17,400: —
»4' » » 4,144,794: 99.
och med 31 » » 54,400: --
R:dr 4,441,744:' 36.'
De å dessa skulder vid samma tidpunkt upp¬
lupna, obetalda räntor uppgingo till .... 154,090: 42.
och utgjorde öfrige räntefria skulderna tillhopa 4,194,010: 95.
1-dr 8J89,'84"57T3,
Bland de räntefria skulderna voro följande outtagne anslagssummor inberäknade,
nemligen:
Återstående utgifter, till följd af statsregleringen vid
1840—1841 års riksdag 170,612: 95.
under 1847—1848 års riksdag beviljade stats-utgifter .. 3,350: —
« 1850—1851 dito dito .... 27,900: —
« 1853—1854 dito dito .... 177,401: 86.
« 1856—1858 dito dito .... 1,696,696: 5.
« sednaste riksdag beviljade stats-anslag 146,827: 61.
innestående anslag för folkundervisningen 506,183: 82.
afsatt fond för folkskole-lärares pensionerande 101,940: — 2,830,912: 29.
hvartill kommer:
Deponerade undsättningsmedel 1,293,731: 66.
Andra hos Riksgälds-kontoret deponerade medel å 62,886: 67.
Aldre förfallna obligationer 6,480: 33. 1,363,098: 66.
eller tillhopa R:dr 4,194,010: 95.
De skuldposter, som, till följd af särskilda beslut, blifvit förda inom linien i Riksgälds-
kontorets räkenskaper, och hvilkas sammanlagda belopp vid 1859 års slut upp¬
gick till R:dr 6,696,451: 26.
hafva under loppet af år 1860 ej undergått annan förändring, än att från
Kongl. Stats-kontoret blifvit aflemnade depositions-medel å 1,827: 92.
hvarmed den inom linien balanserade skulden ökats; och uppgick alltså
sistnämnde skuld vid 1860 års slut till R:dr 6,698,279: 18.
För att fullfölja den i flera föregående revisions-berättelser införda utredning af
hvarje särskild, i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad, skuldposts belopp och
beskaffenhet vid revisions-årets början och slut, hafva Revisorerne ansett sig böra här
intaga följande uppgift på:
Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.
vid vid
Räntebärande: 1859 års slut. 1860 års slut.
AnnU obetalde Trollhätte Slussverks s. k. lottsedlar ....
Obligationer med 5 procent ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsägas
» med 4 procent dito, för upplånte medel, till utbetal¬
ningar å kreditivet för neutralitetens uppråtthÅllande
(serien B.)
» med 4 dito, för det till jernvägsanläggningars be¬
kostande, enligt Rikets Ständers beslut vid 1853—
Transport: 345,625: — 343,750: —
2,875: — 2,875: —
10,125: — 10,125: —
332,625: - 330,750: —
— 5 —
Transport: 345,625: — 343,750: —
1854 års riksdag, upptagna, fonderade statslån
(serierna A. och B.) 225,500: — 225,500: —
Obligationer med 34 proc., för d:o d:o, (serierna C. och D.) 54,400: — 54,400: —
Ränte- och amortissements-fonden för sistnämnde stats¬
lån, å hvilken fond af Riksgälds-kontoret godtgöres
5 procent ränta 27,247: 2. 26,260: 37
Obligationer med 4 procent ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, eller dess ordres, att årligen till
ett antal af 22 stycken å 4,000 R:dr B:ko hvar¬
dera, eller å ett sammanlagdt belopp af 88,000
R:dr sagde mynt, infrias 3,300,000: — 3,168,000: —
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals framtida un¬
derhållande, emot 5 procent ränta, 140,889: — 140,889.
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhål¬
lande, emot dito,.„ 45,000: — 45,000:
Innestående lösen för å skattejorden växande ekar, k
hvilka medel godtgöres 4 procent ränta, 298,535: 66. 300,544: 99.
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps Enkhus, för hvilken skuld,
enligt derför afgifven förbindelse af den 6 Novem¬
ber 1794, erlägges 4? procent ränta, 17,400: -— 17,400: —
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och
sjöfarts-fonden; hvilket lån af Riksgälds-kontoret
återbetalas med y^del årligen af lånets primitiva
belopp samt 4 procent ränta å vid hvarje liqvid
återstående kapital 135,000: — 120,000: —
= 4,589,596: 68. 4,441,744: 36. =
Räntefria i
Förfaltne 5 procent obligationer, med derå till förfallo-
dagarne upplupen ränta, 5,641: 19. 5,641: 19.
Dito dito, med dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända fordringar hos Franska regeringen 839: 14. 839: 14.
Funden för Hjelmare-kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bola¬
gets fasta egendomar intecknad skuldförbindelse,
jemte andra säkerhetshandlingar, 59,699: 21. 62,684: 17.
Upplupne, oguldne räntor 141.290: 34. 154,090: 42.
- 207.469: 88. 223,254: 92. =
“Transport: 4,797,066: 56. 4,664,999: 28.
_ 6 —
Transport: 4,797,066: 56. 4,664,999: 28.
Innestående anslagssummor:
Beviljade under 1840—1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för liäradshäktenas om¬
byggande och förseende med celler 69,685: — 55,685: —■
» dito, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i stä¬
derna, utom Stockholm 142,927: 95. 114,927: 95.
= 212,612: 95. 170,612: 95. =
Beviljade under 1844—1845 års riksdag:
Utaf anslaget, 105,000 R:dr, för boskapsskötselns upp¬
muntran och befrämjande genom bildande af stam-
holländerier och införskrifning af racedjur m. m. 3,065: 46. —
Beviljade under 1847—1848 års riksdag:
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och uppsät¬
tande af bokhyllor samt ytterligare inredningskost-
nader i några rum af Riksarkivets hus 2,600: — 2,600: —
» dito, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböc¬
kers författande och utgifvaude för allmoqen 750: — 750: —
= 3,350: — - 3,350: — =
Beviljade under 1850— 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937: 50 öre, för Wisby hamnbygg¬
nads fullbordande 7,500: — 7,500: —
» dito, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar 1,500: — 1,500: —
» dito, 12,000 R:dr, för en kanal genom Tjufliolms-
sundet vid farleden till Luleå 2,000: — 2,000: —
» 1851—1853 årens anslag, 250,000 Rdr årligen, för
mindre sirö mr ensi rings- och hamnbyggnadsarbeten 5,512: 50. 975: —
» samma års anslag, 30,000 K ;dr, till sanka trakters
och sjöars utdikning och aftappning 925: — 925: —
» anslaget, 112,500 K:dr, för jernvågs-anläggningen
mellan staden Nora och Ervalla 15,000: — 15,000: —-
= 32,437: 50. 27,900: — =
Beviljade under 1853—1854 års riksdag:
Utåt 1855, 1856 och 1857 årens anslag, 5,000 R:dr årli¬
gen, för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona .... 1,640: 22. —
» anslaget, 30,000 R:dr, för Ystads hamns tipp-
muddring 7,500: — 7,500: —
» dito, 37,500 R:dr, för Arboga åns uppmuddring
mellan staden Arboga och Mälaren 7,500: —
^Transport: 5,065,172: 69. 4,874,362: 23.
— 7 —
Transport: 5,065,172: 69.
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för en kanal-ledning mel¬
lan Eskilstuna och Målaren 15,000: —
» 1854—1857 årens anslag, 187,500 R:dr årligen, för
våganläggningar och förbättringar saint strömrens¬
ningar, äfvensom mindre hamn- och brobyggnader 91,610: —
» anslaget, 50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Ilelge-
å vid Christianstad 12,500: —
» anslaget för åren 1854—1857, 7,500 R:dr årligen,
för myrutdikningar och sjösänkningar m. fl. vatten-
aftappnings-arbeten 10,536: 50.
» dito, 4,500 R:dr, till premier åt egare af kreatur
utaf utmärktare slag 1,500: —
» dito, 4,500 R:dr, till slöjdexpositioners befrämjande 3,500: —
» 1855—1857 årens anslag, 3,000 R:dr årligen, för
inköp af konstalster utaf Svenska, i fäderneslandet
bosatte, konstnärer 225: —
» dito dito, 3,000 R:dr årligen, till utgifvande från
trycket af äldre, för Sveriges historia och offent¬
liga förhållanden vigtiga handlingar 1,714: 29.
» anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbätt¬
rande af Wadstena, Götheborgs och Hernösands
hospitaler 75,000: —
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt institutet för döfstumma och blinda 7,500: —
= 235,726: 1. 177,401: 86. =
Beviljade under 1856 och 1858 års riksdag:
Utaf 1860 års anslag, 150,000 R:dr, till uppförande af
länsfängelset' efter cellsystemet —
1859 och 1860 årens anslag för anskaffning af ammu-
nitions-vagnar för fältartilleriet 15,210: —
Utaf 1859 och 1860 års anslag, 150,000 R:dr årligen,
till dito af refflade infanteri-gevär 50,000: —
» 1860 års dito, 100,000 R:dr, för fortsättande af
Carlsborgs fästningsbyggnad —
» dito dito, 80,050 R:dr, för dito af Carlskrona fäst-
ningsbyggnads-arbeten —
» dito dito, 90,000 R:dr, för dito af Waxholms d:o —
» dito dito, 100,000 R:dr, för Stockholms förseende
med befästningar och deras påbörjande —— —
» dito dito, 37,768: 8 öre, för befästningsarbeten vid
Slite på Gottland —
1860 års anslag till bildande af material-förråd förfält-
brygge-utredning vid arméen —
Utaf anslaget, 29,200 R:dr, till uppförande af kasern¬
byggnad m. m. på Bänne slätt för Smålands hu¬
sar-regemente 20,000: —
Transport: 5,369,468: 48.
4,874,362: 23.
64,225: —
12,500: —
9,734: —
942: 86.
75,000: —
7,500: —
20,000: —
30,420: —
125,000: —
30,000: —
20,050: —
45,000: —
25,000: —
6,506: 82.
10,000: —
20,000: —
5,376,240: 1.
— 8 —
Transport :
Utaf anslaget, 75,000 R:dr, till uppförande af förrådshus
för bevarande af beväringsmanskapets materiel....
1860 års anslag för fortsättande af Topografiska korpsens
arbeten
Dito för betäckande af skillnaden mellan tillgångarne och
kostnaderne för indelta arméens utredning
Utaf anslaget, 96,184 R:dr 50 öre, för ökade kostnader
till underhållande af beklädnads- och utrednings-
m. fl. persedlar vid lifgar de s-regementena och husar¬
regementet Konung Carl XV
anslaget, 9,156 R:dr 84 öre, till ökade bekläd-
nads-kostnader för Sappör-truppen
dito, 60,751 K:dr 64 öre, till dito för manskapet vid
Svea och Götha Artilleri-regementen
dito, 252,000 R:dr, till underhållande af bevärings¬
manskapets beklädnad •.
dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för be¬
väringsmanskapet under dess vapenöfningar
1860 års anslag till understöd åt officerare, som inträda
i aktiv krigstjenst hos någon främmande makt ....
Utaf anslaget, 2,000 R:dr, för statistiska uppgifter öfver
kostnaderne för Krigs-kollegii förvaltning tillhö¬
rande föremål
» dito, 181,170 R:dr 45 öre, till gratifikationer för år
1857 åt underofficerare och deras vederlikar vid
garnisons-regementena samt Flottan och Marin¬
regementet, äfvensom vid tyg- och handtverks-
staterna m. fl
» dito, 109,958 R:dr, för linieskeppet Skandinaviens
komplettering till segelskepp
1860 års anslag för åtskilliga byggnadsarbeten och an¬
skaffningar vid Flottans stationer .....
Utaf anslaget, 8,760 R:dr, till gratifikationer för år 1857
åt Flottans matroser och jungman
» anslaget, 1,400 R:dr, till arfooden för samma år
till Cheferne vid Båtsmans-indelnings-kompanierna
» dito, 350,000 R:dr, för uppförande af en jernbro
mellan Skepps- och Kyrk-holmarne inom hufvud-
staden
» 1859 års anslag, 44,500 R:dr, för uppförande af en
fyr på Bjurö och en på Hernö klubb samt en på
klippan Björn
Samma års anslag till sjömärkens anbringande, företrä¬
desvis i farvattnen norr om Stockholm
Utaf anslaget, 1,000 R:dr, till hyra för embetslokal åt
Statistiska tabell-kommissionen
» dito, 47,250 R:dr, för fortskyndande af arbetet med
sockenkarteverkets utförande
369,468: 48.
|
5,376,240:
|
91.
|
45,000: —
|
32,000:
|
—
|
—
|
27,000:
|
—
|
|
4,963:
|
83.
|
—
|
12,061:
|
50.
|
—
|
1,052:
|
28.
|
—
|
5,187:
|
91.
|
—
|
54,000:
|
—
|
30,000: —
|
10,000:
|
—
|
_
|
9,000:
|
—
|
1,333: 33.
|
|
—
|
2,830: 58.
|
|
|
—
|
36,652: 67.
|
—
|
66,666: 67.
|
2,072: 82.
|
|
—
|
183: 70.
|
|
—
|
1,333: 33.
|
|
—
|
40,000: —
|
|
—
|
8,000: —
|
|
—
|
800: —
|
|
—
|
16,426: —
|
15,226:
|
—
|
Transport: 5,517,448: 24. 5,650,051: 77.
Transport: 5,517,448: 24.
1859 och 1860 årens anslag till skiften och afvittringar 57,000: —
Anslaget till inköp af nya målkärl och vigter för krono-
magasinerne och bagerierna 5,000: —
Utaf 1858 —1860 årens anslag, 390,000 R:dr, för upp¬
förande af ny byggnad för Teknologiska institutet 260,000: —
Anslag för nämnde instituts aptering 20,000: —
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för inköp af tomt för nyssnämn¬
de nya byggnad 10,000: —
» anslagen, 18,000 R:dr, till anskaffning af erforder¬
liga läro-apparater för tekniska skolorna i Malmö,
Orebro, Norrköping och Borås 4,500; —
» 1858—1860 årens anslag, 15,000 R:dr, för allö-
nande af lärare och underhåll af elever vid skepps-
byggeri-institutet i Carlskrona 2,782: 84.
Anslaget för slöjd-expositioners befrämjande 4,500: —
1859 och 1860 årens anslag, 1,009 R:dr årligen, för ve¬
tenskapliga undersökningar rörande fiskerierna .... '1,000: —
Utaf anslaget, 60,000 Rdr, till geologiska undersökningar
samt derpå grundade kartors utgifning 20,000: —
Anslaget till uppförande och inredning af ett boningshus
på Landtbruks-akademiens experimental-fält 6,000: —
Återstoden af anslaget, 9,000 R:dr, till utdelning af
premier för djur, redskap och ladugårdsprodukter 4,500: —
1859 års anslag till arfvoden för lärare vid Mariebergs
artilleri-läroverk i Civil-ingeniörer tillhörande kun¬
skapsämnen 1,500; —
Utaf anslaget, 244,500 R:dr, för ny kommunikations-led
från de inre delarne af Jemtland till lämplig hamn¬
plats vid Nordsjön 94,500: —
» 1858—1860 årens anslag, 150.000 R:dr årligen, för
anläggning af nya samt förbättrande eller omlägg¬
ning af backiga eller eljest mindre goda vägar.... 10.646: 18.
» det särskilda anslaget, 15,000. R:dr, för vägs an¬
läggning mellan Wester- och Oster-Dalarne genom
Öije kapell-församling inom Stora Kopparbergs län 5,000: —
» anslaget, 67,500 R:dr, för vägs anläggning mellan
0fver-Torneå, och Pajala socknar i Norrbottens län 27,500: —
» 1858—1860 årens anslag, 20,000 R;dr årligen, till
mindre hamnbyggnaders och å-rensningars under¬
stödjande 6,2 50: —
» anslaget, 12,850 R:dr, för hamnbyggnad vid Färje¬
staden i Thorslunda socken på Öland 6,425: —
Anslaget för dito vid staden Falkenberg 20,000: —
Utaf 1858—1860 årens anslag till utdikningar och af-
tappningar af sanka trakter och sjöar för odlings-
fÖretags beredande 38,000: —
Transport: 6,122,552: 26.
5,650,051: 77.
57,000: —
355,000: —
30,000: —
10,000: —
4,500: —
3,202: 84.
4,500: —
1,000: —
44,500: —
63,881: 68.
2,500: —
7,500: —
13,500: —
10,000: —
32,169: -*
6,289,305: 29.
2
— 10 —
Transport: 6,122,552: 26. 6,289,305: 29.
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till kostnader för verkstäl¬
lande af förenkling i beskattningsväsendet samt de
nya jordeböckernas afslutande och granskning .... 29.786: 68. 4,770: 2.
Anslaget till inlösen af Kamreraren G. Sandbergs sam¬
lingar och anteckningar rörande Svenska kameral¬
väsendet 5,000: — 5,000: —
1858—1859 årens anslag till nämnde samlingars för¬
ökande samt ordnande och vårdande 1,000: — —
(Besparadt, enligt Rikets Ständers år 3860 fattade
beslut.)
Anslaget till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet
S. Lindberg, för den händelse han kommer att er¬
sätta arrendemedel, som af Stats-rådet J. D. af
Wingårds sterbhus blifvit inbetaide 1,500: — 1,500: —
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för Wadstena slotts yttre
iståndsåttande 20,000: — —
» dito, 37,500 R:dr, för vidmakthållande af Kalmar
slott och åtskilliga dervarande rums restaurerande 23,500: — . 10,500: —
Anslagen till en kapellbyggnad vid Mouonionalusta och
ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by
samt inköp af ett boställe åt kapellpredikanten
inom Pajala socken af Norrbottens län 13,800: — 13,800: -—
Anslaget till uppförande af nya skolhus- och gymnastik¬
byggnader i Götheborg 150,000: —
Dito till ny skolhusbyggnads uppförande i Uddevalla .... 20,000: — 10,000: —
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, till uppförande af nytt ke¬
miskt laboratorium i Lund 20,000: — 20.000:
» dito, 450,000 R:dr, för tillbyggande af Vetenskaps¬
akademiens hus 150,000: •— 75,000: —
(Af hela anslaget, 450,000 R:dr, fick intill 1860
års slut endast utbetalas 225,000 R:dr, och utaf
dessa innestodo vid sistlidet års slut 75,000 R:dr.)
Anslaget till utgifning af planchverk öfver fornsaker och
historiska märkvärdigheter samt medeltids-sigiller 6,000: — 3,000: —
Utaf 1859—1860 årens anslag, 2,000 R:dr årligen, till
fortsatt utgifning af Svenskt diplomatarium 456: 25. 2,456: 25.
v » dito dito till fortsatt utgifning af äldre, för Sveri¬
ges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrif¬
ter och handlingar, 3,000 R:dr årligen, 1,928: 58. 4,628: 58.
1859 och af 1860 års anslag, 2,000 R:dr årligen, till
stipendier för genomgåendet af lärokursen vid
Gymnastiska Central-institutet 2,000: — 1,000:
» 1858 och af 1859 års dito, tillsammans 315,000 R:dr,
till afslutande af byggnadsarbetena för hospitals-
inrättningen å lägenheterna Hedvigsberg och Cort- *
rådsberg invid Stockholm 56,250: — —>—
Återstoden af anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af
ny byggnad för Götheborgs hospital 140,000: — 140,000: —
”Transport i 6,763,773; 77. 6,580,960: 14.
— 11 —
Transport:
Utaf anslaget, 157,500 R:dr, till dito dito vid allmänna
institutet för döfstumma och blinda
» 1859 och 1860 års anslag, 60,000 R:dr, till löne¬
förbättringar vid vissa stadspedagogier och dessa
skolors utvidgning
» gratifkations-anslaget, 960,000 R:dr, till förbätt¬
ring af den i statens tjenst anställda personals lö-
nevilkor för år 1857 „
(Häraf äro besparade och enligt Rikets Ständers
beslut afskrifne 77,900 R:dr.)
= 1,784,915: 29. 1,696,696: 5. =
Beviljade under 1859—1860 års riksdag'.
Utaf anslaget, 50,000 R:dr, för inredande af celler vid
Landskrona fästningsfängelse m. m
Anslaget till löneförhöjning för år 1857 till storskiftes-
och afvittrings-landtmåtare i Stora Kopparbergs,
Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens
län
1860 års anslag till fortsättande och vårdande af Kam¬
reraren C. Sandbergs samlingar rörande Svenska
kameralväsendet i
Hyresersättning åt Chefen för Kongl. Eklesiastilc-depar-
tementet för tiden från den 1 April 1859 till 1860
års slut
Löneförhöjning åt Rektorn vid elementarläroverket i
Piteå, Mag:r J. P. Huss
Återstod af anslaget, 181,000 R:dr, till ytterligare kost¬
nader för byggnaderna samt andra arbeten vid
den nya hospitals-inrättningen å lägenheterna Hed¬
vigsberg och Conradsberg på Kungsholmen
= 146,827: 61.
6,763,773: 77.
157,500: —
30,000: —
117,900: —
För folknndenisningetis befrämjande i
Utaf 1858—-1860 årens anslag, 100,000 R:dr årli¬
gen, till s. k. småskolors inrättande och till un¬
derstöd för examinerade folkskolelärare 175,110:
» samma års anslag, 24,000 H:dr årligen, till under¬
stöd för högre folkskolors inrättande 48,000:
» dito dito, 46,000 R:dr årligen, till folkskolelärare¬
seminarierna och understöd för dervarande elever 59,150:
» dito dito, 12,000 R:dr årligen, till undervisnings¬
materiel samt böcker och kartor för folkskolorna 24,000:
6,580,960: 14.
120,000: —
40,000: —
10,000: —
11,077: 61.
500: —
3,500: —
750: —
121,000: —
196,985: 62.
69,041: 66.
35,451: 66.
9,139: 85.
Transport: 7,375,433: 77.
1,198,406: 54,
— T2 —
Transport: 7,375,433: 77. 7,198,406: 54.
Utaf 1858—1860 årens anslag, 68,000 R:dr årligen,
för folkundervisningens befrämjunde i allmänhet.... 136,000: — 195,565: 3,
» fonden, 120,000 R:dr, för afskedade folkskolelära¬
res framtida pensionerande 101,940; — 101,940: —
=•■ 544,200: — 608,123: 82. =
Deponerade medel:
Lösningssumman för 5 stycken till inlösen icke företedda
aktier i Strömsholms gamla kanalbolag, jemte derå
innestående utdelning 551: 56. —
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lott¬
sedlar, som för mer än 10 år tillbaka blifvit från
inhehafvaren bortstulna 202: 50. 202: 50.
» behöfvande» undsättning i missväxtår anvisade och,
intilldess de för afsedt ändamål böra användas,
till Iliksgälds-kontoret öfverlemnade medel 1,423,731: 66. 1,293,731: 66.
= 1.424,485: 72. 1,293,934: 16. =
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda och
först under år 1860 utaf Riksgälds-kontoret er¬
satta 8. k. kontors- och råtleqånqs-expenser vid
detta verk 396: 56.
Inom iiiiieii upptagna skulder:
vid vid
1859 års slut. 1860 års slut.
Till Rikets. Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret
emot diskontvilkor och
2 procent ränta, intill
1823 års slut begag¬
nade förskott 6,022,278: 51. 6,022,278: 51.
(Denna skuld har blif¬
vit förd inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslutvid 1828—1830
års riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdags-beslut, till
hemgift åt dåvarande
Transport: 6,022(278: 51. 6,022,278: 51.' 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
— 13 —
Transport: 6,022,278: 51. 6,022,278; 51. 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
Hertigen af Söder¬
manland, sedermera
Konung Carl XIII,an¬
slagna kapital med 5
procent årlig ränta .... 150,000: — 150,000: —
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840—1841
års riksdag.)
Lappmarks Hklesia -
stikverks, vid Kongl,
f. d. Kansli-styrelsens
upplösning år 1834,
till Riksgäld s-kontoret
öfverlemnade fond, för
hvilken Kontoret be¬
talar 5 procent årlig
ränta 100,777: 16. 100,777: 16.
(Fördt inom linien,
enligt dito dito.)
Från Landtränterierna
samt Ofverståthålla-
re-embetets Kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt un¬
der åren 1845, 1848,
1851 —1860 till Kiks-
gälds-kontoret öfver¬
lemnade depositions-
medel 122,618: 27. 124,446: 19.
(Upptagna inom li¬
nien, en ligt Fullmäkti¬
ges beslut den 8 Maj
11845.)
Från Kongl. Postver¬
ket emottagna medel,
som varit inneslutne i
öfverblifna bref 4,727: 32. 4,727: 32.
(Till Riksgälds-kon-
toret öfverlemnade, på
grund af Rikets Stän¬
ders beslut vid 1844
och 1845 års riksdag
samt Kongl, brefvet
den 10 Mars 1845.)
För fullföljandet af rät¬
tegången angående
Transport: 6,400,401: 26. 6,402,229: 18. 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
Riksgäld .'-kon¬
toret* for driji -
gar och till¬
gångar.
Transport: 6,400,401: 26. 6,402,229: 18. 9,038,258: 5. 8,789,845: 73.
Baumann ska arfvin-
garnes kronofordran,
utaf Riksgiilds-konto-
ret hos Ofverståthål-
lare-embetet depone¬
rade medel, som der¬
efter återbekommits
emot Riksgälds-kon- ,
torets förbindelse af
den 25 Maj 1847, att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne skulle för¬
klaras berättigade till
lyftning af större eller
mindre belopp, det¬
samma uppå anfor¬
dran återbetala 296,050: — 296,050: —
S:ma ti,696.451: 26. 6,1.98,279: 18.
Summa R:dr 9,038,258"! b. 8,789,845: 73.
Riksgälds-kontorets samtlige fordringar och öfriga i räkenskaperna upptagna till¬
gångar, hvilka, med undantag af de inom linien förda, utgjorde vid 1859 års utgång så¬
som i sednaste revisionsberättelse sid. 20 finnes uppgifvet, ett sam-
manlagdt belopp af R:dr 18,718,472: 18.
hafva under år 1860 minskats med >, 3,543,370: 60
hvarigenom desamma följaktligen den 31 December sistnämnde år
uppgingo till R;dr 15,175,101: 58.
af hvilken summa voro räntebärande R:dr 7,971,044: 9.
hvarå räntan skulle utgöras efter
51 procent för ett belopp af R:dr 667,477: 8.
5 » » » 145,600: —
41 » » » 42,000: —
4 » » » 3,606,063: 77.
3 » » » 679,483: 14.
2 » » »_ 2,830,420: 10.
R:dr 7,971,044: 9.
A dessa fordringar upplupna, vid 1861 års bör¬
jan obetalda, räntor » 139,447: 68.
Fordringar, för närvarande räntefria, men
hvilka framdeles, sedan den för hvarje
fordran särskildt bestämda tidpunkt in-
trädt, blifva räntebärande » 1,053,846: —
Transport 9,164,337: 77.
— 15 —
Transport: R:dr 9,164,337: 77.
Fordringar utan ränta, deruti inbegripen kon¬
tanta behållningen a Riksgälds-kontorets
räkning N:o 1 i Rikets Ständers Rank, » 6,010.763: 81.
R:dr J5,175,101: 58.
De 'räntebärande fordringarne bestodo af:
1:° Fordringar för meddelade försträekningar till vissa bestämda ändamål och med
återbetalningsskyldighet under längre tid 7,647,823: 42.
nemligen:
a) Byggnadslån
b) Tomtregleringslån
c) Lån till Carlskrona, stads pastorat
d) Dito till allmänna Barnhuset i Stockholm
e) Lån för hamn- och brobyggnader samt årens¬
ningar
f) Dito för jernvägsanläggningar
g) Dito till inlösen med af de med åtskilliga
Landshöfdinge-beställningar förenade ac¬
kord
h) Dito till vattenaftappningar för odlings-
företag
R:dr 7,647,823: 42.
1,338,827:
|
4.
|
84,243:
|
60.
|
9,958:
|
53.
|
68,353:
|
78.
|
980,459:
|
51.
|
4,790,621:
|
75.
|
115,023:
|
67.
|
260,335:
|
54.
|
2:o Fordran för lyftade medel utaf kreditivet till ulldiskont-
fondens förstärkande 106,630
3:o Tillsvidare förräntade medel 216,590
R:dr 7,971,044
67.
9-
De för närvarande räntefria fordringarne, å hvilka ränta efter viss bestämd
tid kommer att beräknas, grunda sig på lån meddelade till vissa bestämdaändamål, med
återbetalningsskyldighet under längre tid, och utgjordes af:
a) Byggnadslån R:dr 267,500.
b) Tomtregleringslån » 30,000
c) Hamn- och brobyggnadslån » 10,000
d) Lån till vattenaftappningar för odlingsföretag » 746,346
R:dr J ,053,846: —
De icke räntebärande tillgångarne bestodo af:
a) fordringar för utgifna räntefria lån R:dr 125,666: 83.
b) dito för sådana till vattenaftappningar för odlingsföretag med¬
delade lån, hvilka skola återbetalas i sammanhang med krono-
utskylderna, och för hvilka lån räntan för hela återbetalnings-
tiden blifvit förvandlad till kapital » 291,887: 82.
c) den för år 1860 beräknade allmänna bevillning, efter afdrag af
hvad derutaf under årets lopp influtit » 1,937,815: 28.
Tiansport: » 2,355,369: 93.
Transport: 2,355,369: 93.
d) den till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter anvisade an¬
del af 1859 och 1860 års statsinkomster » 1,932,400: —
e) utanordnade, oredovisade förskott : » 3,453: 16.
f) fordran hos Myntverket för köpeskillingen af den s. k. hofbageri-
egendomen » 25,000: —
g) Innestående behållning å hiksgälds-kont.orets räkning N:o 1 i
Rikets Ständers Bank » 1,694,540: 72.
Kalr 6,010,763: 81.
Riksgälds-kontorets i räkenskaperna inom linien upptagna tillgångar, hvilka, enligt
ofvannämnde revisions-berättelse, vid 1859 års slut uppgingo till.... R dr 6,511.403: 6.
hafva under sistlidet år minskats genom ytterligare verkställd afbe¬
talning af 113 R:dr 15 öre å det vid 1853 och 1854 års riksdag
för neutralitetens upprätthållande anvisade kreditiv; hvaremot dessa
fordringar ökats genom den till Kongl. Stats-kontoret utbetalda er¬
sättning för derifrån med 21,684 R:dr 2 öre bestridda förvaltnings¬
kostnader för kolonien S:t Barthelemy; och uppgick det sålunda
balanserade fordringsbeloppet vid sistlidet års slut till » 6,532,973: 93.
Riksgälds-kontorets utbalanserade Fordringar samt öfriga
Tillgångar.
Fordringar för meddelade lån under längre
tid samt för vissa hest anida ändamål. vid vid
:1S59 års slut. 1860 års slut.
a) Byggnadslån:
Till Upsala Akademi, å 75.000 R:dr, för bibliotheks-
byggnaden vid nämnde Akademi, emot 2 procent
årlig kapital-afbetalning och'3 procent ränta 31.5’ 0: — 30,000: —
» Carlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för ut¬
vidgning af läroverken inom nämnde stad, emot 3
procent årlig kapital-afbetalning och 3 procent
ränta 6,921: 28. 6,407: 18.
» Strengnäs stifts Domkapitel, å 4,500 R:dr, för ut¬
vidgning och reparerande af skolhuset i Nyköping,
emot återbetalning af 1 idel årligen utaf lånets be¬
lopp samt 3 procent ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet, enligt Rikets åren 1850
och 1851 församlade Ständers beslut, först vidtagit
10 år efter lånesummans lyftning 899: 59. —•
» Hernösands stads och Hernö landtförsamling, å
60,000 R;dr, för fullbordande af nya stiftskyrkan i
Hernösand, emot årlig återbetalning efter 1850 års
slut af 5 procent utaf lånesummau 33,090: — 30,000: -
Transport: 72,320: 87, 66,407: 18.
— 17 —
Transport: 72,320: 87.
till Christinehamns stads- och Warnums landtförsam¬
ling, å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
i Christinehamn, emot 3 procent ränta och årlig
afbetalning af 2 procent å den lyftade lånesumman 31,603: 29.
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom nämnde stad, sedan dess förra
kyrka år 1849 nedbrunnit; å hvilket låns belopp
skall, före hvarje års slut, återbetalas 6 procent,
deraf 4 procent ränta beräknas å kapitalåter¬
stoden 1,574: 62.
» Knäreds församling i Hallands län, å 24,000 R:dr,
för uppförande af ny kyrka åt nämnde församling i
stället för dess år 1848 förstörda kyrkobyggnad;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning, som staden Lidköpings
kyrkobyggnadslån 21,654: 24.
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito, sedan denna församlings förra kyrka
år 1851 genom vådeld nedbrunnit; för hvilket lån
samma betalningsvilkor stadgats, som för nyssnämn¬
de lån 9,400:
» Wallentuna församling i’ Stockholms län, å 20,000
R:dr, för dito dito år 1856 genom vådeld ned¬
brunna kyrka; å hvilket år 1859 utbetalda lån skall,
sedan detsamma fått under 5 år räntefritt ihnehaf-
vas, årligen inbetalas 6 procent, deraf 4 procent
ränta först beräknas å kapitalåterstoden 20,000: --
för reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000 R:dr,
emot enahanda årliga kapital- och ränteinbetal¬
ning 23.412: 53.
» fullbordande af reparations- och utvidgningsarbe-
tena å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
emot dito dito, 25,239: 27.
» reparations- och förbättringsarbeten å Skara dom¬
kyrka, å 25,000 R:dr, emot dito dito efter 1860
års slut 25,000: —
» reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito dito, 22,500: —
» dito dito å sistnämnda domkyrka, å 28,000 R:dr,
hvilket ytterligare beviljade låneunderstöd bör åter¬
betalas i den mån domkyrkans inkomster dertill
lemna tillgång — —
till staden Borås, för dess återuppbyggande efter 1827
års eldsvåda, å 127,500 R:dr, hvilket låns, vid
slutet af år 1840 återstående belopp, 123,695 11 :dr
Transport: 270,704: 82.
66,407: 18.
30,853: 4
19,574: 62.
21,082: 82.
9,166: 60.
20,000: —
22,5381 63.
24,434: 43.
25,000: —
22,500: —
28,000; —
289,5571 92.
3
— 18 —
Transport: 270,704: 82. 289,557: 92.
25 öre, enligt Rikets då församlade Ständers be¬
slut, får liqvideras genom erläggande af 4 procent
ränta och 2 procent afbetalning å sagde kapital¬
belopp 60,496: 43. 49,775: 3.
till staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda. Genom
den af Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer medgifna lindring i betalningsvilkoren är
bestämdt, att 6 procent skola årligen inbetalas å ,
detta lån, med beräkning af 4 procent ränta å det
oguldna kapitalbeloppet 103,662: 49. 94,940: 89.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för stadens re¬
glering och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter densamma år 1835 öfvérgången eldsvåda; bö¬
rande å lånebeloppet årligen inbetalas 7 procent,
deraf 4 procent ränta å kapitalåterstoden beräknas, 5,204: 89. 4,153: 9.
» staden Wexiö, å 150,000 R: dr, för stadens nya regle¬
ring och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot 6 procent årlig inbetalning, hvaraf beräknas
4 procent ränta å dito, 21,119: 36. 19,060: 57.
« samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyg¬
gande efter derstädes år 1843 ånyo timad eldsvåda.
A härutaf meddelade lån till uppförande af hus utaf
sten, kalkbruk eller med tegel beklädda trähus er¬
lägges 3 procent ränta, hvaremot för lån till andra
trähus skall beräknas 4 procent ränta; börande
årligen, såsom ränta och kapitalafbetalning, erläg¬
gas tillsammans 6 procent å de ursprungliga låne¬
beloppen . 299,341: 81. Ä76,324: 24.
» staden Åmål, å 45,000 R:dr, till återuppbyggande
af den del deraf, som ödelädes genom 1846 års
eldsvåda; å hvilket lån 6 procent skola årligen in¬
betalas, med beräkning af 4 procent ränta å ka¬
pitalåterstoden 37,891: 51: 36,708: 66.
» staden Christianstad, å 150,000 R:dr, för återupp¬
byggande af den del af nämnde stad, som nedbrann
i Juni 1847; dito dito 122,356: 27. 118,114: 57.
» staden Lidköping, ä 100,000 R:dr, för uppbyggan¬
de af den under våren 1849 nedbrunna del utaf
nämnde stad. Utaf detta lån har dock endast ett
belopp af 63.666 R:dr blifvit lyftadt, hvarå årli¬
gen 6 procent skola återbetalas, dervid 4 procent
ränta beräknas å det återstående kapitalet 58,455: 12. 56,973: 32.
» staden Örebro, å 375,000 li:dr, för återuppbyggan¬
de af den i Mars 1854 genom eldsvåda förstörda
delen af denna stad; hvilket lån skall från och
med år 1860 återbetalas genom erläggande af 6
Transport: 979,232: 70. 945,608: 29.
1
— 19 —
Transport: 979,232: 70.
probent å det ursprungliga lånebeloppet, hvarvid
enahanda ränteberäkning iakttages .: 375,000: —
till staden Jönköping, å 100,000 R:dr, tor den derstä¬
des vid samina tid nedbrunna stadsdels återupp¬
byggande; dito dito 100,000: —
» staden Ekesjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af dess i November 1856 nedbrända delar; hvilket
lån får utan ränta och kapitaiafbetalning innehafvas
till 1861 års slut, hvarefter årligen skola inbetalas
dels 6 och dels 7 procent, dervid räntan beräknas
efter 4 procent för lån till byggnader af sten eller
annat icke eldfarligt ämne, men efter 41 procent för
lån till trähus 200,000: —
» staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande af
stall- och kasern-byggnader åt den derstädes för¬
lagda garnison. Genom verkställda liqvider var lå¬
nets belopp vid medlet ä'f Maj 1835 minskadt till
32,000 R:dr, af hvilket kapital 2 procent, jemte 4
procent ränta å den återstående lånesumman, skola
årligen inbetalas 16,648: 92.
» Bruksegaren C. B. ‘Fitinghoff, å 45,000 R:dr, för
återuppförande af de genom vattenflöde år 1844
förstörda verkstäderna och öfriga byggnaderna vid
Conradsforss bruk i Wermland, emot årlig inbetal¬
ning af 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid beräknas 3 procent ränta å kapitalåter¬
stoden 29,523: 76.
» staden Gustavias, på ön S:t Barthelemy, af eldsvå¬
da år 1852 hemsökta innevånare, å 4,529 R:dr ;
hvilket räntefria lån återbetalas genom erläggande
hvarje år af Tlff:del utaf dess ursprungliga belopp .... 2,698: 4.
= 1,703,103: 42. 1,666,559: 70. =
b) Tomtreglering slån:
till staden Christianstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; hvarå 7 procent, med beräkning af 4 pro¬
cent ränta, vid slutet af hvarje år inbetalas 15,260: 28.
» staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den Gamla
staden år 1849 öfvergångna eldsvåda; å hvilket lån
6 procent skola, under iakttagande af enahanda
ränteberäkning, årligen inbetalas 19,826: 67.
» staden Orebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
derstädes timade eldsvåda; dito dito 36,820: 83.
)> staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda; emot ena¬
handa återbetalningsskyldighet från 1859 års slut 15,000: —
Transport: 1,790,011: 20.
945,608: 29
375,000: —
100,000: —
200,000: -
16,009: 28
27,709: 47
2,232: 66
14,457: 13
19,437: 36
35,974: 1!
14,375: —
1,750,803: 30
i
— 20 —
Transport: 1,790,011: 20. 1,750,803: 30.
till staden Ekesjö, å 30,000 R.dr, efter 1856 års elds¬
våda; emot dito dito från oell med år 1861 30,000: — 30,000: —
= 116,907: 78. 114,243: 60. =
c) Förlag slån till staden Jönköping, å 30,000
R:dr, till förlag åt dervarande handtverkare, fabri¬
kanter och öfrige näringsidkare, hvilka lidit skada i
genom ofvannämnde, vårtiden 1854, en del af samma
stad öfvergångna eldsvåda; detta lån, hvaraf årli¬
gen återbetalts '.'del jemte 4 procent ränta, blef
under år 1860 slutbetaldt 10,002: 45. —
----- 10,002: 45.
d) Lån till Carlskrona stads pastorat, å
18,000 R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent,
hvaraf 3 procent utgöra ränta å det vid hvarje in¬
betalning återstående lånebeloppet 10,534: 59, 9,958: 53.
= 10,534: 59. 9,958: 53. .=
e) Lån till allmänna Barnhuset i Stock¬
holm, å 75,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6
procent, hvaraf beräknas 4 procent ränta å det åter¬
stående kapitalbeloppet .' 70,051: 71. 68,353: 78.
= 70,051: 71. 68,353: 78. =
f) Lån för hamn- och brobyggnader samt
årensningar:
till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procent årlig kapitalaf-
betalning och 3 procent ränta å den återstående
lånesumman 9,042: 75. 8,442: 75.
» samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procent ränta beräknas å kapitalåterstoden 59,592: 83. 57,873: 31 .
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsät-
tande af hamnen vid denna stad, emot, årlig åter¬
betalning af 750 R:dr, utan beräkning af ränta .... 2,750: — 2,750: —
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procent
ränta å kapitalåterstoden beräknas 23,122: 41. 22,314: 16.
» sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, lör samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4 procent
ränta å återstående kapitalbeloppet 17,108: 81. 16,445: 6.
» staden Cimbritshamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning från 1856 års
Transport: 2,022,216: 75. 1,966,940: 89.
— 21 —
Transport: 2,022,216: 75. 1,966,940: 9.
slut af 5 procent, dervid 3 procent ränta för kapital¬
återstoden beräknas 36/103: 6. 36,103: 6.
till sistnämnde stad, å 7,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito dito af 8 procent, dervid räntan beräknas
efter 2 procent å kapitalåterstoden 6,591: — 6,591: -—
» staden Christianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbygg¬
nad vid Alius, emot inbetalning af 5 procent årli¬
gen, hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta å det
obetalda lånebeloppet 26,913: — 26,206: 88.
» sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnads-arbeten vid Alius saint Hennesta ka¬
nals fullbordande m. m.; hvilket lån skall återbo-
talas genom erläggande af 6 procent årligen af nämn¬
de summa, dervid räntan beräknas efter 4 procent
å det, obetalda kapitalet 27,452: 13. 26,731: 90.
» staden Carlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsät-
tande af dess hamn, emot årlig inbetalning af 8
procent å sagde summa, dervid räntan beräknas till
2 procent . 21,811: 18. 18,637: 71.
» staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, tor hamnens upp¬
rensning och fullbordande af en kajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito 11,318: 89. 10,327: 69.
» Direktionen för Götheborgs hamn- och elf-arbeten,
å 210,000 R:dr, emot dito dito 180,360: 36. 167,157: 55.
» staden TAnköping, å 30,000 R:dr, för liamnbyggnads-
arbeten derstädes, emot årlig inbetalning af 5 pro¬
cent å lånesumman; börande deraf godtgöras 3 pro¬
cent ränta för kapitalåterstoden 16,602: 50. 14,547: 71.
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den närmast staden belägna skär¬
gård, emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procent ränta för återstående
kapitalbeloppet .. 6,936: 49. 5,876: 39.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent å nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procent ränta å återstående kapitalet 22,812; 46. 21,927: 21.
» staden Christinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmud-
dring af hamnen och segelrännan vid denna stad,
eujot enahanda återbetalningsskyldighet 28,463: 44. 27,410: 69.
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamnanlägg¬
ning derstädes, emot dito dito 38,002: 77. 36,642: 88.
» samma stad för dess hamns fullbordande, å 15,000
R:dr, emot dito dito 13,726: 39. 13,377: 10.
» Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito ^ ,. 13,732: 65. 13,732: 65.
» upprensning och fördjupning af Köpings å, å
30,000 R:dr, emot dito dito ! 18,293: 42. 17,792: 64.
Transport: 2,491,336: 53. 2,410,003: 95.
— 22 —
Transport: 2,491,336: 53.
till staden Carlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning af
hamnbassin vid samma stad samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid Wenern, emot dito dito 100,000: —
» staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito 47,000: —
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggning vid nämnde stad, emot dito dito 15,000: —
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Oland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning af
6 procent, hvarvid 4 procent ränta beräknas å åter¬
stående kapitalet 12,593: —
» slussanläggningar i Clara eif vid Deijeforss och
Forshaga i Nedre Ulleruds och Grafva socknar i
Wermland, å 150,000 R:dr, emot dito dito 140,498: 15.
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergöthland, å
20.000 R:dr, för uppförande af en jernbro öfver
Svartån, på landsvägen emellan Linköping och gäst¬
gifvaregården Berg, emot dito dito 16,941: 14.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs län, å
6.000 R:dr, för brobyggnad öfver Dalelfven i när¬
heten af nämnde sockens kyrka, emot dito dito 5,489: 37.
» Tliorsångs socknemän inom samma län, å 10,000
R:dr, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af
Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den
andra öfver Lillelfven, emot enahanda först år 1862
vidtagande återbetalningsskyldighet 10,000: —
för byggande af en bro öfver Helge å vid Christianstad,
ä 100,000 ti:dr, emot 6 procent årlig inbetalning å
detta belopp, hvarvid räntan godtgöres med 4 pro¬
cent 100,000: —
= 1,028,258: 24. 993,209: 5 L
g) Lån för jernväg sanläg gningår:
för anläggning af jernväg emellan Christinehamn och la¬
stageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent å lånesummän, dervid 4
procent ränta beräknas å det återstående kapital¬
beloppet 76,208: 34.
w dito af dito emellan Nora och Ervalla, å 150,000
R:dr, emot sistnämnde betalningsvilkor 133,754: 8.
» jernvåg sanläggning en emellan Nora och Ervalla, å
75.000 R:dr, emot 51 procent ränta och årlig åter¬
betalning af minst Udel af kapitalet 75,000: —•
» jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön
Amänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr; hvil¬
ket lån skall återbetalas genom erläggande årligen
af 5 procent utaf sagde belopp, hvarvid beräknas 4
procent såsom ränta, (Detta lån utbetaldes af han-
Transport: 3,223,820: 61.
2,410,003: 95.
98,000: —
47,000: —
14,719: 70.
12,322: 92.
140,498: 15.
16,395: 1.
5,349: 5{5.
10,000: -
98,035: 83.
73,146: 60.
130,089: 38.
67,477: 8.
3,123.038: 18.
- 23 —
Transport: 3,223,820: 61.
dels- och sjöfartsfondens medel under åren 1852 och.
1853; kommande detsammas återbetalning till nämn¬
de fond, att, enligt Rikets åren 1853 och 1854 för¬
samlade Ständers derom fattade beslut, verkställas
af Riksgälds-kontoret.)..... : 150,000: —
för fortsättningen och fullbordandet af samma jernvägs-
anläggning, å 150,000 R:dr, emot årlig inbetalning
derå af 3 procent, utaf hvilka 2 procent godtgöras
å det obetalda kapitalet 145,630: 66.
» anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman i Stora Kopparbergs län, å 200,000
E:dr, emot 5 procent årlig inbetalning af denna
summa, hvarvid ränta å det återstående kapital¬
beloppet beräknas efter 3 procent 196,016: 67.
» samma jernvägs fullbordande, ytterligare lån å
200.000 R:dr, emot 6 procent dito dito och med rän¬
tans beräkning efter 4 procent å dito 196.044: 45.
» anläggning af jernväg emellan städerne Gefle och
Fahlun, å 2,400,000 R:dr, emot 3 procent årlig åter-
betalningsskyldighet å hela lånesumman; börande
dervid räntan godtgöras efter 2 för hundra å det
obetalda kapitalet 2,400,000: —
» fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000 R:dr,
emot erläggande hvarje år från och med 1860 af
5J procent ränta jemte -riedel af ursprungliga låne¬
summan 600,000: -
» anläggning af jernväg emellan Hudiksvall och sjöar¬
ne Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å 370,000
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen å
denna summa; kommande dervid 4 procent ränta
att beräknas för det obetalda kapitalbeloppet 370,000: —
» jernvägsanläggningen mellan Söderhamn och sjön
Bergviken samt förbi Landaforssen i Ljusne eif samt
upprensningar i denna eif och sjön Varpen, å
500.000 R:dr, emot enahanda återbetalningsskyl-
dighet 333,333: 33.
= 4,675,987: 53. 4,790,621: 75. =
h) Lån för inlösen af de med åtskilliga Lands-
höfding e-be ställning ar för enade ackor der,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl.
Stats-kontorets, å Landshöfdinge-ackords-fondens
vägnar, utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6
procent utaf de infriade ackordernas belopp, hvar¬
vid 4 procent ränta för den vid hvarje liqvid åter¬
stående lånesumman beräknas; dock hafva Rikets
åren 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 försam¬
lade Ständer medgifvit nedsättningar i de först be-
Transport: 7,614,845c 72
3,123,038: 18.
149,600: —
144,140: 36.
191,913: 51.
192,037: 4.
2,376,000: -
600,000: —
366,217: 78.
500,000: —
7,642,946: 87.
_ 24 —
Transport: 7,614,845: 72.
stämda årliga ränte- och' kapital-inbetalningarne
för ackordsersättnings-beloppen vid Landshöfdinge-
beställningarne i Kalmar och Wermlands län 122,752: 47.
- 122,752: 47. 115,023: 67. =
i) Lån till vattenaftappningar för odlings-
företag:
inom Upsala län:
till Majoren J. A. Sundmark, å 5,250 R:dr, för aftapp¬
ning af Bo och Gallerå sjöar i Elfkarleby socken af
Örbyhus härad 3,754: 58.
» deltagarne i upprensning af vattendraget genom
Mösa, Bud och Hesslinge sjöar till Ekavik vid
Mälaren, å 6,000 R:dr, för beredande af aflopp för
vattnet i träsket Blackfjerden inom Lillkyrka och
Löths socknar 5,693: 2.
» dito i sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar
uti Litslena socken, å 6,000 R:dr, 5,999: 69.
» Kammarjunkaren .7. v. Engeström och Possessio¬
naten J. F. Björkman, å 5,250 Rdr, för utdik-
ning af Södra Visjö mosse på Norunda härads all¬
männing 5,249: 73.
» delegarne i Bälinge mossar inom Bälinge socken,
å 3,087 R:dr 19 öre, för aftappning af dessa
mossar 3,087: 2.
» deltagarne i aftappningen af Sandby-sjön i Wess¬
lands socken, å 4,500 B:dr, 4,499: 77.
» deltagarne i upprensningen af Sladaån och sänknin¬
gen af Barknåre- eller Griggebo-sjön i Hållnäs
socken, å 5,000 R:dr, 5,499: 74.
» deltagarne i sänkningen af Tösjön i Tierps socken,
å 458 R:dr 23 öre, 240: 46.
» deltagarne i sänkningen af Wendel-sjön i Wendels
socken, å 517 R:dr 4 öre, 268: 86.
» deltagarne i sänkningen af sjön Wiggan i Tierps
socken, å 3,071 R:dr 26 öre, • 1,842: 75.
» deltagarne i sänkningen af Hafsjön inom Ekeby
socken, å 900 R:dr, 901: 78.
» vederbörande jordegare, för utvidgningen och för¬
djupningen af Trögdbo dike på gränsen mellan La¬
gunda och Trögds härader, å 3,450 R:dr, 3,732: 80.
inom Stockholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, å 1,725 R:dr, för utdik-
ningsarbeten vid Wårby egendom i Huddinge socken 1,811: 16.
Transport: 7,780,179: 55.
7,642,946: 87.
115,023: 67.
3,607: 85.
5,393: 2.
5,699: 69.
4,987: 23.
2,932: 66.
4,274: 77.
5,249: 74.
204: 11.
227: 50.
1,597: 5.
829: 78.
3,456: 76.
1,724: 91.
7,798.155: 61.
— 25 —
Transport: 7,780,179: 55. 7,798,155: 61.
tili numera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
född Stjernstedt, å 2,400 R:dr, för utdikning af
en mosse å egendomen Fullerstad i dito 1,440: — 1,248: —
» Kapitenen H. Y. Zacco, å 6.450 R:dr, för ett ut-
diknings- och vattenaftappningsarbete vid Lock¬
staholm i Husby socken af Långhundra härad 3,354: — 2,838: —
» delegarne i B arv sjökärret på Södra Nånö bys egor
i Estuna socken, å 330 R:dr 250: 81. 224: 41.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken och
Fdsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar,
å 6,000 K:dr 6,971: 88. 6,491: 89.
» deltagarne i sänkningen af sjön Erken i Estuna
socken, å 2,400 R:dr 2,788: 75. 2,788: 75.
» deltagarne i sänkningen af Sigridsholms samt Lill-
och Neder äng s-sjöarne i Lunda, Widbo och Skep¬
tuna socknar, å 6,400 R:dr 6,400: — 6,400: —
inom Södermanlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Långhalsen, Lu¬
garn och Hallbosjön jemte flere mindre sjöar inom
Rönö, Jönåkers och Oppunda härader, å 75.000
R:dr '. 75,000: — 75,000: —
inom Östergöthlands län:
till strandegarne omkring sjön Tåkern i Lysings, Dahls
och Göstrings härader, å 30,000 R:dr, försänkning
af nämnde sjö 5,995: 17. 3,597: 11.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla
Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Strien/
och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader,
å 240,000 R:dr 240,000: — 240,000: —
» dito i dito dito, ytterligare lån å 150,000 R:dr 147,016: 66. 144,338: 20.
» deltagarne i sänkningen af ILalleby-sjön inom Skär¬
kinds socken och härad, å 3,480 R:dr 3,480: — 3,480: —
för fortsättningen och fullbordandet af Storåns upp¬
rensning och dermed sammanhängande vattenaf-
tappningsarbeten inom Tjellmo och Krigsbergs*
socknar, å 100,000 R:dr ...'. 100,000: — 100,000: —
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren, å 5,550
R:dr, för utdikning af Burge myr på Gottland .... 4,584: 71. 4,584: 71.
» bsmälte Prost, å 4,305 R:dr, för utdikning af Mel¬
lings myr inom Ekstads och Sproge socknar 6,027: — 5,811: 75.
» Rådmannen P. II. Lindström, ä 3,300 R:dr, för
Transport: 8,383,488: 53. 8,394,958: 43.
4
__ 26 —
Transport: 2,383,488: 53.
utdikning af en Westöö hemman tillhörig myr inom
Halls socken . 4,785: —
till deltagarne i utdikningen och aftappningen af Eling-
lieims myr inom Hangvare, Tingstäde oell Sten¬
kyrka socknar, å 16,350 B:dr 10,204: 90.
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo, Lokru¬
me, Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lum¬
melunda socknar, å 37,800 R:dr 23.592: 97.
inom Kalmar län:
till deltagarne i vattenaftappningar inom Dörby och
Kläckeberga socknar af Norra Möre härad, å 3,975
R:dr ! 2,385: -
» dito i utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thors¬
ås, Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre
härad, å 8,478 R:dr 75 öre 6,443: 89.
» dito i utdikningen af kärrtrakten Mören inom Ljung¬
by socken, å 6,318 R:dr 75 öre 4,802: 25.
» dito i upprensningen af Emmabo-ån inom Wisse¬
fjerda socken, å 2,850 R:dr.... 2,394: —
» Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikning af Ar¬
vidsmåla mosse i Misterhults socken af Tunaläns
härad, å 3,124 R:dr 50 öre.... 1,754: 43.
» deltagarne i utdikningen af Wångerslåtts mossar
inom Aby socken af Norra Möre härad, å 1,200
R:dr 1,298: 37.
» dito i utdikningsarbeten vid Hänaryd, Rydholm
och Knifvingaryd inom samma härad, å 3,600
R:dr 3,600: —
» dito i aftappning af sank mark mellan Kroks¬
torps sjö och Anebo såg i Oscars socken, å 7,840
R:dr. 7,840: —
inom Blekinge lån:
till deltagarne i utdikningen af Mölle- och Dofra-sjö-
arne, Ollegöl, Stora Mossen och Aborregöl i Asa¬
rums socken, å 1,176 R:dr 1,176: —
inom Jönköpings lån:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren II. Meurling,
å 5,496 R:dr, för sänkningen af Säbysjön i Säby
socken 5,495: 70.
» deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och
Lekaryds socknar af Tveta härad, å 9,550 R:dr ... 10,027: —
» strandegarne vid sjön Nätaren i Barkeryds och
Jersnäs socknar af samma härad, för sänkning
Transport: 8,469,288: 4.
8,394,958: 43.
4,620: —
10,204: 90.
23,592: 97.
2,067: —
o, 16o: 55.
4,296: 75.
2,166: —
1,310: 63.
1,209: 27.
3,600: —
7,840: —
1,176: -
5,220: 90.
9,549: 50.
8,477,577: 90.
— 27 —
Transport: 8,469.288: 4.
af nämnde sjö samt Bruks- och Iiekebo-åarne, å
3,976 R:dr 33 öre 4,174: 97.
till deltagarne i aftappningen af Stensjön och Laggar-
bosjön i samma härad, å 4,500 R:dr 4,949: 77.
» Sven Johannesson i Krökesbo, å 805 R:dr 50 öre,
för sänkning af Ilökasjön i Forserums och Bar¬
keryds socknar 484: 71.
» deltagarne i utdikningen af Barkeryds-sjön, jemte
deromkring belägna kärr och mossar i sistnämnde
socken, å 1,500 R:dr 708: -
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Or och Bunn
samt Öfra och Nedra Qvarnsjön inom Wista och
Norra Wedbo härader, ä 7.562 R:dr 3.932: 25.
» deltagarne i sänkningen af Aneby, Flisby och Wes¬
selda sjöar samt upprensning af några dermed sam¬
manhängande mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga sock¬
nar, å 21,000 R:dr 11,748: 9.
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson i
Gunnestorp, för sänkningen af Klackarps-sjön inom
Lekaryds och Forserums socknar, å 2,977 R:dr
50 öre t... 2,024: 70.
» deltagarne i sänkningen af Kahnsjön i Malmbäcks
socken, å 1,500 R:dr 1,622: 97.
» dito i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Nöm-
men samt Stensjön jemte upprensningen af Kåll¬
torps å inom Ostra och Westra härader, å 10,875
R:dr.. 10,912: 46.
» dito i sänkningen af Näsby eller Flisliults-sjön samt
upprensningen af Flishults å inom Näsby socken,
å 5,250 R:dr . 6,100: 39.
» dito i utdikningen af Skifverstads, Bonarps och
Lunnagårdens madängar inom Ekesjö socken, å
1,747 R:dr 50 öre 1,747: 50.
» dito i sänkningen af Bexheda-sjön eller Grummeln
inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö sock¬
nar i Östra härad, å 4,800 R:dr 4,800: —
» dito i sänkningen af Ljunga-ån m. fl. vattendrag
inom Westra härad, å 22,800 R:dr 22,800: —
» dito i dito af Broby å inom Lannaskede socken af
Ostra härad och Fröderyds socken af Westra hä¬
rad, å 13,360 R:dr 1,960: —
inom Jönköpings och Kronobergs län:
till strandegarne vid sjön Widöstern inom Östbo och
Sunnerbo härader, å 3,885 R:dr, för sänkning af
denna sjö 4,273: 27.
8,477,577: 90.
3,976: 16.
4,724: 77.
420: 24:
660: —
3.327: 30.
10,306: 93.
1,786: 50.
1.502: 97.
10,104: 12.
5,680: 39.
1,890: 77.
4,800: —
22,800: —
13,360: —
4,078: 99.
Transport:
8,551,599: 12.
8,556,997: 4.
— 28 —
Transport: 8,551,599: 12, 8,556,997: 4.
till deltagarn* i aftappningen af sjöar ne Drafven och
Bolmen inom Westbo och Sunnerbo härader, ä
22,275 R:dr 14,010: 89. 12,506: 77.
inom Kronobergs lån:
till jordegarne omkring sjön Elen i Wirestads och We¬
stra Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15 öre, för
nämnda sjös aftappning 4,191: 54: 3,991: 94.
» deltagarne i utdikningen af Lillasjö samt åtskilliga
i närheten deraf belägna käll- och mosstrakter
inom Stenbrohults och Wirestads socknar, å 9.000
R:dr 4,679: 99. 3,959: 98.
» dito i utdikningen af kärrmark å Hyttinge och Bu¬
hult s hemmans egor inom samma socknar, å 1,237
R:dr 50 öre 742: 50. 643: 50.
» hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner, å
1.462 R:dr 50 öre, för utdikningsarbete vid hem¬
manen Tångarne-Faxagård och Westergård i Sten¬
brohults socken 877: 50. 760: 50.
» hemmansegaren Anders Germundsson, å 1,677 R:dr,
för enahanda arbete vid hemmanet Rephult i sam¬
ma socken 1,006: 19. 872: 3.
» deltagarne i aftappningen af Stenshults-, Mellan-
och Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistelås socknar, å 3,000 R:dr 3,245: 98. 3,006: 2.
■» dito i aftappning och sänkning af sjön Möc-
keln inom Albo och Sunnerbo härader, å 28,000
R:dr i 26,460: — 24,738: 91.
» strandegarne omkring Rinkaby- och Barne-sjöarne
inom Konga och Kinnevalds härader, å 4,800 R:dr,
för dessa sjöars aftappning 4,800: — ' 5,577: 50.
» deltagarne i aftappningen af Tomsjöarne i Dädesjö
och Furuby socknar af Uppvidinge och Konga hä¬
rader, å 1,800 R:dr .. ,800: — 1,800: —
» dito i sänkningen af Långasjön och Galnegöl samt
derinvid liggande mossars utdikning, a 2,340 R:dr 2,340: — 2,719: 4.
inom Christianstads län:
till deltagarne i pitdikningen af 8 myrer inom Örkeneds
Socken af ÖsRa Göinge härad, å 3,000 R:dr 3,485: 94. 3,485: 94.
» dito i utdikningen af 6 myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, å 1,650 R:dr 1,917: 27. 1,917: 27.
» dito i utdikningen af myrer vid Hyngarp och Snårs¬
hult inom samma socken, å 525 R:dr 610: 4. 610: 4.
» dito i mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och
Mörkhult inom nämnde socken, å 1,680 R:dr 1,680: — 1,680: ■—
Transport: 8,623.446: 96. 8.635,266: 48.
I
— 29 —
Transport: 8,623,446: 96.
till deltagarne i dylika utdikningar vid Görbjörnarp, Möl¬
leröd, Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken,
å 5,430 R:dr 5,430: —
inom Hallands län:
till jordegare invid Hunble å, för samma ås upprens¬
ning, å 6,800 R:dr • 7,139: 65.
» dito invid Tollereds å, för upprensning af denna å,
af 3,200 K:dr 3,199: 83.
» deltagarne i upprensningen af Ysby å inom Wallda,
Tölö och Släps socknar af Fjäre härad, ä 3.600
R:dr. '. 3,895: 13.
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikningen af
deromkring belägna vattendränkta egor inom Ljung¬
by, Winberga, Stafsinge och Morups socknar af
Faurås härad, å 10,800 R:dr 10,800: —•
» dito uti rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkers-
ån inom Ilimble härad, å 18,800 R:dr 18,800: —
inom Elfsborgs och Hallands lån:
tili deltagarne i sänkningen af sjön Weselången lii. 11.
vattendrag inom Marks härad af Elfsborgs län och
Wiske härad af Hallands län, å 40,000 R:dr 30,000: —
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserås-sjön samt upp¬
rensningen af Lerby och Snapperuds elfvar inom
Åmåls och Mo socknar, å 5,400 R:dr ..' 6,479: 72.
» dito i utdikningen af Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar, å 12,579 R:dr 9,560: 4.
)) dito i upprensningen af Säfve å inom Kullings hä¬
rad, å 5,055 R:dr 5,055: —-
» dito i upprensningen af Steneby-elfven inom Stene¬
by socken, å 9,750 R:dr 11,329: 29:
» dito i upprensningen af Bredängs-ån i Wäne hä¬
rad, å 2,640 R:dr 2,640: —
» dito i utdikningen af Lengliems mader inom Kinds
härad, å 3,600 R:dr 3,600: —
inom Elfsborgs och Skaraborgs lån:
till deltagarne i utdikningen af mossar, belägna omkring
ån Ätran inom Wartofta härad af Skaraborgs och
Redvägs härad af Elfsborgs län, å 14,640 R:dr .... 14,640: —
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Osten uti Wadsbo
härad, å 8,329 R:dr 50 öre 8,329: 2.
Transport: 8,764,344: 64.
8.635,266: 48.
5,430: —
6,799: 65.
3,039: 82.
3,607: 13.
10,800: —
18,800: —
40,000: —
6,209: 72.
8,553: 72.
5,055: —
11,329: 29.
2,640: —
3,600: —
14,640: —
7,912: 55.
8,783,683: 36.
— 30 —
Transport : 8,764,344: 64. 8,783,683: 36.
till deltagarne i en kanalanläggning genom Kottholmsnåset
vid Tidaån samt upprensning af Sågströmmen in¬
om samma härad, å 6,189 R:dr 75 öre 5,502: 60. 5.168: 67.
» dito i sänkningen af sjön Lången och upprensnin¬
gen af Kräftan inom meranämnda, härad, å 11,550
R:dr ! 12,126: 89. 11,549: 38.
» Löjtnanten G. J. Ii. Ramsaij, å 1,500 R:dr, ' för
utdikning af Hedeberga egendoms andel i Mönarps
mossar inom Marks härad 1,020: — 900: •—•
» deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och Höryda
samt en del af Stora Bjurums mossar inom Gud¬
hems härad, å 10,200 R:dr a ; 10,200: — 10,200: —
» dito i sänkningen af sjön Orien och ån Orian inom
Ramsbergs socken, å 6.800 R:dr — 6,800: —
inom Örebro län:
till deltagarne i sänkningen oaf Mosjön samt rensningen
af Kumla, Täby och Aby åar inom Orebro, Kumla
och Sköllersta härader, ä 30,000 R:dr 30.000: — 30.000: —-
» dito i sänkningen af Lindesby-sjön och upprens¬
ningen af Rastelfven inom Jernboås socken af Nora
bergslag, å 2,175 R:dr 2,353: 31. 2,179: 31.
» dito i sänkningen af Bahia å i Kumla och Hals¬
bergs socknar, å 20,400 R:dr 20,400: — 20,400: —-
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björklången inom
Nyeds socken, å 3,300 R:dr 1.980: — 1,716: —
» sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg, för
vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å 2,100 R:dr 1,260: — 1,092: —
» Majoren F. G. Lilliehöök, å 1,305 R:dr, för vatt¬
nets afhållande från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillberga socken 783: 1. 678: 61.
» deltagarne i aftappningen af en vattendränkt trakt,
benämnd Slödjan, i Huggenäs socken af Näs härad,
/å 4,710 R:dr 3,828: 90. 3,708: 91.
» Inspektoren P. Norbäck, å 1,005 R:dr, för aftapp¬
ning af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp i
Grafva socken _ . 577: 10. 509: 88.
» strandegarne vid Hansjon inom Fryksände socken,
å 12,600 R:dr 12,600: — 12,600: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Wadljungen och
Björklången samt rensningen af elfven Rinnan in¬
om Nordmarks härad, å 16,800 R:dr '. 1 (3,800: — 16,800:
» dito i sänkningen af Säfsjön i Arvika socken, å
8,000 R:dr 8,000: — 8.000: —
Transport: 8,391,776745. 8,915,986: 12.
— 31 —
Transport: 8,891,776: 45. 8,915,986: 12.
till rleltagarne i utdikningen af Nolby oell Skane mossar
inom Näs härad, å 11,600 R:dr 5,000: — 11,600: —
inom Westerås län:
till förre Ryttmästaren C. W. Hammarsköld, å 15.385
R:dr 50 öre, för utdikning af Hägervalls och Skarf-
stads mossar samt aftappning af Mosjön inom
Skultuna socken j.... 8,000: 47. 6,769: 63.
)> bemälte Ryttmästare, å 1,300 R:dr, för sänkningen
af Fruvi-sjön inom samma socken 779: 98. 675: 98.
» Agronomen F. R. Möller, å Direktionens öfver
Vestmanlands landtbruks-skola vägnar, af 4,674
R:dr, för utdikning af myrer vid Julpa gård i
Romfertuna socken 2,804: 39. 2,430: 47.
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen samt sänk¬
ningen af Laggarbo- och Harrnsjöarne inom Kol¬
bäcks och Bergs socknar, å 5,010 R:dr 3,005: 98. 2.605: 18.
» dito i utdikningen af kärr- och myrängar, tillhö¬
rande byarne Nesselsta, Holm, Myrkarbo, Kättbo
och Nickbo inom Hvittinge socken, å 1,565 R:dr 938: 86. 813: 65.
» dito i aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla
socken. <å 3,670 Rxir 50 öre 2,202: 31. 1,908: 67.
» dito i upprensningen af Altuna å, till förekomman¬
de af öfversvämningar inom Simtuna, Frösthults,
Thorstuna och Hernevi socknar, å 3,000 R:dr 3,246: 10. 3,006: 12.
» Sergeanten G. Ekström och Jan Jansson i Djup¬
myra, å 1,500 R:dr, för utdikningen och aftappnin¬
gen af Kolbäcks-sjön samt kringliggande mossar å
Arboga stads södra skog 960: 51. 863: 41.
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ängar, tillhörande
byarne Rönna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby
inom Hernevi socken, å 1,409 E:dr 25 öre 838: 36. 726: 92.
inom Stora Kopparbergs län:
till deltagarne i aftappningen af Grann- och Öfver-
sjöarne samt utdikningen af Wiganders och Ha-
raldsmyrerna inom Särna socken, å 1,162 R:dr
50 öre 1,164: 80. 1,071: 80.
» dito i utdikningen af Romsångsmyren inom Stora
Tuna socken, å 600 R:dr 600: — 697: 19.
» dito i utdikningen af Dalsjön, Tgeltjern och Dal-
ängsmyren inom dito, å 1,440 R:dr 1,440: — 1,673: 24.
» dito i utdikningen af Somyren, Sellängen och
Kållmyren m. fl. myrer i samma socken, å 1,440
R:dr 1,440: — 1,440: —
Transport: 8,924,198: 21. 8,952,268: 38.
— 32 —
Transport:
till deltagarne i sänkningen af Röjsjön inom Rättviks
socken, å 375 R:dr
» dito i myrutdikningar inom Folkärna socken, å 720
R:dr
» dito i utdikningen af Stora Flyten inom Mora soc¬
ken, å 720 R:dr
inom Gefleborgs lån:
till deltagarne i utdikningen af Baggbo-, Als-, Lop-
och Stormyrerne inom Ljusdals socken i Norra
Helsingland, å 20,700 R:dr
» dito i utdikningen af Gamsäters myr inom Bergsjö
socken af samma provins, å 3,000 R:dr
» numera aflidne Bruksegaren A. V. Björkman, å
6,300 R:dr, för sänkning af Gärsjön inom Oster-
Fernebo socken .
» till deltagarne i sänkningen af Ostanbräcks och Wii-
sjöarne inom Tuna socken och Södra Helsingland,
å 6,240 R:dr
» dito i sänkningen af Fåbodetjern i Söderala socken,
å 480 R:dr ..
» dito i sänkningen af Al- och Telge-sjöarne i närhe¬
ten af Söderhamn, å 27,600 R:dr
inom Wester-Norrlands län:
till
deltagarne i sänkningen af
socken, å 6,000 R:dr
Tåsjön
mom
8,924,198
375
720
720
Tåsjö
inom Jemtlands lån:
till deltagarne i utdikningen af myrer vid Waplanda,
Okne och Smedsåsens byar inom Näskotts socken,
å 3,440 lt:dr
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och E. Häggström, å 2,250
R:dr, för utdikningen af Svartbergs- och Nybruks-
myrerne i Säfvars socken
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall, å 2,700
R:dr, för sänkningen af Degersjön och Lillsjön i
Nysätra socken
» f. d. Expeditions-fogden C. J. Moritz, å 3,300 R:dr,
för utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå soc¬
ken
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i Bygdeå
socken, å 2,520 R:dr
« dito i utdikningen af Qvarnmyren, Atjälsmyren och
Tattarsmoran inom Tväråmarks bys område i Säf¬
vars socken, å 750 R:dr -
Transport:
21. 8,952,268
— 435
— 720
— 720
22,396: 97.
3,945: 94.
7,320: 47.
6,240
480
27,600
3,440: —
2,362: 38.
2,175: 52.
602; 5.
2,928: 20.
750: —
9,005,554: 74.
38.
74.
20,740: 97.
3,005: 94.
7,320: 47.
6,240
480
27,600
6,000: —
3,440; —
2,249: 88.
2.106: 51.
299: 96.
2,928: 20.
871: 48.
9.037,427: 53.
— 33 —
Transport: 9,005,554: 74. 9,037,427: 53.
till deltagarne i utdikningsarbete vid Byske by inom
Skellefteå socken, å 3,440 R:dr 3,440: — 3,440
» dito i utdikningen af Ratu-träsk i Bygdeå socken,
å 1,840 R.dr 1,840: — 1,840
» dito i utdikningen af åtskilliga myrer på Wester-
Sjulmarks bys egor i dito å 1,660 R:dr — 1,660: —
inom Norrbottens lån:
till deltagarne i utdikningen af det vid Niemiesels by i
Låneå socken belägna Westi-träslc, å 906 R;dr .... 906: — 1,052: 37.
deltagarne i utdikningen af Tenrajervi, Lombolo m.
fl. sjöar inom Ofver-Kalix socken, å 7,809 R:dr 7,800: — 7,800: —
» dito i utdikningen af sjöarne Bälingträsket, Lill-
tråsket, Staftjern m. fl. i Neder-Luleå socken, å
3,320 R.dr!..' 3,320: — 3.320: —
=■- 1.285,262: 55. 1,298,569: 36. =
= 9,022,860: 74. 9,056,539: 90. =
Fordringar, grundade på Rikets Ständers sär¬
skildt meddelade beslut oell stadganden:
hos Hjelmare kanal- och slussverlcs-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnda kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond, bestående ursprungligen af
en i bolagets fasta egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad förbindelse å 22,500 R:dr, hvil¬
ken fond årligen tillväxer med 5 procent å det be¬
lopp, densamma vid hvarje års början utgjorde .... 59,699: 21. 62,684: 17.
Allmän bevillning för år 1859, enligt dess i 1858 års
bevillnings-förordning påräk¬
nade belopp, R:dr 2,000,000: ■—
efter afdrag af hvad som derå
till Riksgälds-kontoret influ¬
tit utöfver restituerade 182
R:dr 87 öre, » 94,134: 66. 1,905,865: 34. —
Allmän bevillning för 1860, upp¬
tagen med det belopp*, hvar¬
till densamma enligt ofvan-
nämnde bevillnings-förordning
beräknats att uppgå, R:dr 2,000,000: —
sedan derifrån afgått den, ut¬
öfver ersatta taxerings- och
uppbördskostnader i Stock¬
holms stad, under samma års
lopp influtna summa » 62,184: 78. 1,937,815: 28.
Transport: 10,988,425: 29. 11,057,039: 35.
5
_ 34 —
Transport: 10,988,425: 29. 11,057,039; 35
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här i hufvud-
staden belägna och af Kronan försålda s. k. liof-
bagerieg endomen 25,000: — 25,000: —
Det, till bestridande af å Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter, anslagna bidrag utaf stats-verkets inkom¬
ster, enligt riks-stat, för åren 1859 och 1800 1,932,400: — 1,932,400: —
(Det med 966,200 R;dr inbalanserade enahanda bi¬
drag för år 1858 har under år 1860 blifvit från Kongl.
Stats-kontoret le ver ernit.)
= 3,922,964: 55. 8,957,899: 45. =
Kreditiv-fordringäri
För lyftade beloppet utaf kreditivet å 225,000 R:dr
till ulldiskont-fondens förstärkande, emot 3 procent
årlig ränta 58,720: — 106,630:
• utbetalda andelen af det med 150,000 R:dr för
hvartdera året 1858, 1859 och 1860 anvisade kre¬
ditiv till betäckande af den brist, som uppstått i
Arméens Pensions-kassas inkomster för år 1858,
genom tillämpning af den nya pensioneringen 12,675: 44.
= 71,395: 44. 106,630: — =
Fordringar för oredovisade förskott:
Till kostnader för 1859—1860 års riksdag 72,895: 82. —
» dito » nästkommande riksdag — 502: 67.
» expenser vid Justitie-ombudsmans-expeditionen 376: 38. 127: 35.
» kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor —— — 166: 61.
» dito » Rikets Ständers hus 142: 96. 1,246: 47.
» dito vid kortstämplingen 123: 33. 75: 34.
» dito » tidningsstämplingen 283: 91. 1,105: 51.
» kontors- och råttegångs-expenser yid Riksgälds-kon¬
toret 30: 50. 229: 21.
= 73,832: 90. 3,453: 16. =
Särskilda fordringar:
Hos ränte- och amortissements-fonden för det år 1855
upptagna inhemska fonderade statslån, för obetal¬
da upplupna räntor 5,080: —■
Transport: 13,096,153: 63. 13,124,522: 51.
— 35 —
e Transport: 13,096,153: 63. 13,124,522: 51.
Återstoden af de Riksgälds-kontoret, enligt 1857 års
rikshufvudbok, tillkommande behållna öfverskott å
stats-verkets inkomster för sagde år 2,400,000: — —
= 2,405,080: —
Tillsvidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procent ränta: •
Målare-provinsernas
Hypotheks-förenings 455: — 455: —•
Östgötha dito 28,535: 67. 28,535: 67.
med 41 procent ränta:
Skånska Hypotlieks-
föreningens 42,000: — 42,000: —
b) genom lån till åt¬
skilliga Verk och In¬
rättningar samt en¬
skilde personer, emot
hypothek af obliga¬
tioner eller andra
säkerhetshandlingar
samt 5 procent ränta 627,748: 37. 145,600: —
och 6 dito 1,798,000: — — 2,496,739: 4. 216,590: 67.
”= 2,496,739: 4. 2167590: 67. =
Rälltefordringar: hvaraf, för tillsvidare förräntade
medel, vid 1859 års slut 36,263 R:dr 30 öre, och n.Arr ro
vid 1860 års slut 1,974 E:dr 88 öre 158,558: 42. 139,447: 68.
= 158,558: 42. 139,447: 68. =
KOlltailt lieliållning, innestågnde å Riksgälds-konto-
rets räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank (för
Kontorets allmänna inkomster och utgifter) 567,021: 9. 1.694,540: 72»
= 567,021: 9. 1,694,540: 72. =
Inom linien upptagna tillgångar:
vid vid
1859 års slut. 1860 -ars slut.
Rikets Ständers hus,
beräknadt efter den
derför af Riksgälds¬
kontoret betalda köpe¬
summa, 49,500: — 49,500: —
Transport: 49,500; - ' 49,600: - 18,718,472: 18. 15,175,101: 68.
*
— r?6 —
Transport: 49,500: — 49 500: — 18.718,472: 18. 15,175,101: 58.
(Detta bokförda värde
upptages inom linien,
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1840—1841 års riks¬
dag.)
Riksgäld s-kontorets egen¬
dom, f. d. Hessenstein-
ska huset kallad, .... 90,000: — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid ,1856—1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlags-
kapitalet till bedrif¬
vande af lånerörelsen
vid f. d. Qeneral-
assistan s-kontoret 57,723: 17. 67,723: 17.
(Fördt inom linien, en¬
ligt Rikets Ständers
beslut vid 1840 —
1841 års riksdag.)
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv be¬
viljade och under åren
1833 och 1835 utan-
ordnade anslag för
en vattenledning till
Carlskrona 118,850: 89. 118,850: 89.
Förskottsvis under åren
1847 med 1860 utbe-
talde medel till be¬
stridande af kostna¬
derna för kolonien St.
Barthelemys förvalt¬
ning, under förbehåll
af den framtida godt-
görelse, som genom
koloniens ökade af¬
kastning eller afträ¬
dande till främmande
makt kan erhållas.... 236,595: 36. 258,279: 38.
Det vid 1853 och 1854
års riksdag, för neu¬
tralitetens upprätthål¬
lande, beviljade kre¬
ditiv 3,709,991: 82. 3,709,878: 67.
Transport: 4*262,661:21. 4,284,232: 11. 18,718,472: lö7 15,175,101: 58.
— 37 —
Transport: 4,262,661: 24. 4,284,232: 11. 18,718,472: 18. 15,175,101: 58.
(Detta kreditiv, som
till hela sitt belopp,
3.750.000 R:dr, blif¬
vit utbetaldt, är fördt
inom linien, enligt Ri¬
kets Ständers beslut
vid 1856—1858 års
riksdag; varande derå
under åren 1858,1859
och 1860 återleve-
reradt tillsammans ’
40,121 R:dr 33 öre)
Lyftade beloppet af
den för utomordentli¬
ga försvarsanstalter
vid 1853 och 1854
års riksdag anvisade
krediti v summa ........ 2,248,741: 82. 2,248,741: 82.
(Fördt mom linien, en¬
ligt Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858
års riksdag; och har
å detta, äfvenledes
till sitt hela belopp,
2.250.000 R:dr, lyfta¬
de kreditiv under år
1859 återbetalts 1,258
R;dr 18 öre.)
S:ma 6,511,403: 6. 6,532,973: 93.
Summa Runt R:dr 18,718,472: 18. 15,175,101: 58.
Vid jemförelse emellan de i förestående uppgifter omförmälde skulders och till¬
gångars sammänlagda belopp, visar sig, att tillgångarne vid 1859 års slut öfverstego skul¬
derna med R:dr 9,680,214: 13.
och vid 1860 års slut med » 6,385,255: 85.
hvadan tillgångarues öfverskott utöfver skulderna under sistnämn¬
da år minskats med i R:dr 3,294,958: 28.
Bland de påföringar, hvilka föranledt berörda minskning, äro i kapitalräkningen
upptagne följande betydliga belopp:
Ränta och amortissement för 1858 års utländska jern-
yäSslån R;dr 1,166,666: 67.
Dito dito för 1860 års dito » 977,333: 33.
Förhällandet
emellan Riks¬
gälds - kontorets
sladder och
tillgångar.
— 38 —
Riksgälds-
kontorets in¬
komster och
utgifter under
är 1860.
Årliga anslaget till H. Majit Konungen 300,000: —
De vid 1856-1858 års riksdags statsreglering beräknade och till utgå¬
ende från Riksgälds-kontoret under sistlidet år anvisade utgifter.... 2,482,882: 56.
Vid 1859—1860 års riksdag beviljade och till utgående före sistlidet
års utgång afsedda utgifter 610,396: 34.
Anslag till folkundervisningen 250,000: —
Redovisade kostnader för sistlidne riksdag 570.253: 29.
Kongl. Stats-kontoret godtgjorda brister i de för 1858 påräknade
statsinkomster 803,723: 46.
Med hänvisning till de upplysningar om Riksgälds-kontorets inkomster och ut¬
gifter under år 1860, som innefattas i bilagde ur räkenskaperne sammandragne tabell
(Bil. Lit. A.), hafva Revisorerne, för att underlätta jemförelsen mellan inkomsternas och
utgifternas belopp under sistlidne år, ansett sig böra meddela nedanstående summariska
uppgift öfver
Riksgälds-kontorets inkomster år 1860:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter, jemte obser-
vationsmedel 2,453,311: 30.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen 10,793: 83.
Kapital-afbetalningar och räntor å de för vissa föremål eller under längre
tid beviljade lån 430,334: 63,
Återbetalningar af lyftade kreditivmedel, jemte derför erlagda räntor ... 67.531: 71.
Dito af tillsvidare förräntade medel, med tillägg af derå upplupna och
godtgjorda räntor 3,437,812: 42.
Ersatta förskott 337: 50.
Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna anslagssummor 36,074: 32.
Aflemnade, behållna öfverskott å ordinarie och extra ordinarie statsin¬
komster 2,400,000: —
Andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1860 21,000: —
Aldre dtpositionsmedel 1,827: 92.
Andel i Rikets Ständers Banks behållna vinst vid 1857 års början 333,333: 33.
Det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1858 års stats¬
inkomster 966,200: —
Atskillige till Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers beslut, öfver-
lemnade särskilda behållningar och tillgångar 26,347: 58.
Deponerade undsättningsmedel 25,000.
Summa R:dr R:mt 10,209,904
54.
— 39 —
Utgifter:
o
Arliga ränteanslaget till H. M. Konungen 300,000: —
Vid 1840 —1841 års riksdag, utan återbetalningsskyldighet, beviljade extra
eller tillfälliga statsutgifter 42,000: —
» 1844 och 1845 års riksdag dito dito 4,115: 46.
» 1850 och 1851 års riksdag dito dito 4,537: 50.
» 1853 och 1854 års riksdag dito dito 45,866: 43.
» 1856 och 1858 års riksdag dito dito 2,482,340: 37.
» 1859 och 1860 års riksdag dito dito 463,568: 73.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande 186,076: 18.
Godtgjorda brister i 1858 års, enligt då gällande riks-stat, beräknade
statsinkomster 803,258: 8.
Lyftade kreditivsummor 157,394: 94.
Dito undsättningsmedel 155,000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd > 237,126: 67.
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder 333,408: 34.
Ränte- och amorterings-anslagen för 1858 och 1860 års jernvägslån 2,144,000: —
Tillsvidare förräntade medel 1,030,089: 25.
Kostnader för riksdagar och stats-revisioner, resekostnads-ersättningar
till Rikets Ständers Deputerade vid kröningen i Norrige, samt aflö¬
ning och expenser för Rikets Ständers Justitieombudsman och hans
Expedition m. m 546,282: 36.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m 116,185: 79.
Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpelafgiften 31,134: 81.
Summa R:mt R:dr 9,082,384: 91.
Riksgälds-kontorets inkomster under innevarande års första Riksgälds-hon-
hälft hafva, enligt Fullmäktiges ofvan åberopade berättelse, uppgått torets inkom-
till R;dr 4,251,420: 25. ster och utgifter
hvaraf bevillnings- och observationsmedel samt kort- 'tälRtin'af*
och tidningsstämpelafgifter utgjort 2,411,189: 28. år 1861.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen 11,806: 30.
Aflemnade äldre depositionsmedel 2,956: 47.
Kapital- och ränte-inbetalningar å utgifne lån 285,076: 71.
Återbetalningar utaf de till förräntande af Riksgälds-
kontorets kontanta behållning utgifna lån, jemte
ränta derå 5,920: 11.
Dito af lyftade kreditivmedel, jemte dito 109,180: 2.
Utaf det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bi¬
drag utaf 1859 års statsinkomster 500,000: —
Återlemnade besparingar å de från Riksgälds-kontoret
utbetalda anslag m. m - 15,659: 93.
Transport: 3,341,788: 82.
— 40 —
Särskilda re¬
dogörelsen för
de till jernväg s-
byggnader upp¬
länga och utbe¬
talda medel.
Transport: 3,341,788: 82.
Till Riksgälds-kontoret, enligt Rikets Ständers beslut,
öfverlemnade särskilda behållningar och tillgångar 53,650: 18.
Deponerade undsättningsmedel 80,000: —
Inrikes upplånta medel, emot utgifna fonderade 41 pro¬
cent obligationer, med tillägg af den vid obligatio¬
nernas utgifvande derå upplupna ränta, 2,481: 25., 775,981: 25.
R:dr 4,25l”42ÖT2ir
Riksgälds-kontorets utgifter under ifrågavarande halfår hafva
deremot utgjort R:dr 5,563,946: 18.
nemligen:
Räntor för och kapitalafbetalningar å Riksgälds-konto¬
rets skulder, med undantag af jernvägslånen 17,154: 30.
Utaf 1861 års ränte- och amorteringsanslag för nyss-
berörde lån 1.655,333: 33.
» de vid 1844 och 1845, 1853 och 1854 samt 1856
och 1858 års riksdagar utan återbetalningsskyldig-
liet beviljade och i Riksgälds-kontoret anvisade
statsanslag 587,278: 56.
» enahanda vid 1859 och 1860 års riksdag beviljade
anslag 1,169,299: 30.
» de vid 1856—1858 samt 1S59 och 1860 års riks¬
dagar beviljade låneunderstöd 326,860: —
» anslagen för folkundervisningen 7,812: 8.
» de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver 136,855: 17.
Utbetalda undsättningsmedel 40,000: —
Riksdags- och revisionskostnader 21,303; 56.
Aflöning och resekostnader samt expenser för Justitie¬
ombudsmannen och hans Expedition m. m 11,995: —
Förvaltnings- och uppbördskostnader m. m 53,328: 26.
Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpelafgiften .... 37,926: 62.
Tillsvidare förräntade medel, med tillägg af dervid för¬
skottsvis godtgjorda räntor, 3,300 R:dr, 1,498,800: —•
R:dr 5,563,946“!”
Enligt den särskilda redogörelse, som för år 1860 blifvit upprättad öfver de, på
grund af Rikets Ständers beslut, dels år 1858, dels sistlidne år för fortsättningen af
statens jernvägsbijggnader upplånte och utgifne medel, uppgingo de uti nämnde redogö¬
relse bokförda skulder vid 1859 års slut, på sätt uti sednaste revisionsberättelse, sid.
43, finnes uppgifvet, till ett sammanlagdt belopp af 22,030,047: 42.
nemligen:
för utelöpande, icke förfallna, obligationer med 4! pro¬
cent ränta å tillhopa Thaler Preussisk Kurant
_ 41 —
8,035,900: —, evalvera de, ä 2^ R:dr pr Thaler,
till R:dr 21,429,066: 66.
samt för den till lånets förräntning och amortering af¬
sätta fond, utgörande 600,980: 76.
R:dr 22,030,047: 42.
Tillgångarne bestego sig deremot vid samma tid till endast 1,683,829: 67.
nemligen: hos R. Erlanger innestående Th:r Pr. K:t33:
22 gr. 6 pf., motsvarande Riksmynt 90: —
tillsvidare förräntade medel:
i kapital Rdr 1,642,541: 9.
jemte derå upplupen ogulden ränta 13,005; 63. 1,655,546: 72.
å Bankoräkningen N;o 2 innestående 28,192: 95.
R:dr 1,683,829: 67.
hvadan alltså skulderna vid 1859 års slut öfverstego tillgångarne med 20,346,217: 75.
Rdr 22,030,047: 42.
Af den uti berörde särskilda redogörelse intagna kassaräkning hafva Revisorerne
inhemtat, att, förutom den vid sistlidne års början befintliga och i Rikets Ständers
Bank å Riksgälds-kontorets räkning N:o 2 då innestående behållning af R:dr 28,192: 95.
inkomsterna under år 1860 varit följande:
Influtne medel å 1850 års jernvägslån 13,335,837: 57.
nemligen: för sålda vexlar å Nord-Tyska Banken i Ham¬
burg för Banko Mark 3,633,167: 1 Runt 4,856,377: 13.
för invisningar å R. Erlanger, till liqviderande af jern-
vägsmateriel, Banko Mark 98,639: 3 = R:mt 131,989: 11.
till Rikets Ständers Banks disposition hos H. J. Merck
& C:o levererade Banko Mark 4,000,000 = Runt 5,333,333: 33.
af Rikets Ständers Bank godtgjordt förskott vid liqvi-
den af 1858 års tillfälliga statslån 1,666,666: 67.
af Rikets Ständers Bank öfvertagne 41 procent obliga¬
tioner å tillsammans 533,300 Thaler jemte derå
upplupen ränta 1,347,471: 33.
R:dr 13,335,837: 57.
1860 års rånte- och amorteringanslag:
för 1858 års jernvägslån 1,166,666: 67.
» 1860 års dito 977,333: 33. 2,144,000:
återbetalda tillsvidare förräntade medel
i kapital 1,988,700: —
jemte upplupna räntor 113,406: 66. 2,102,106: 66.
förskott från Banko-räkningen N:o 1, godtgjordt vid liqvid om förrän¬
tade medel 150,000: —
Summa R:mt R:dr 17,760,137: 18.
6
#
— 42 —
Utgifterna hafva deremot varit följande:
För fortsättningen af statens jernvägsbyggnader:
återstoden af det vid 1856 — 1858 års riksdag dertill
beviljade anslag 800,000: —
i afräkning å det vid 1859—1860 dito dito 6,750,000: — 7,550,000:
Kostnader för 1858 års jernvägslån 1,591: 13.
dito » 1860 » dito 97,726: 52. 99,317: 65.
Köpta och remitterade vexlar för utbetalningarne å 1858 års jernvägs¬
lån Mark Banko 831,898: 11, motsvarande, å 1^ R:dr pr Mark, .... 1,110,880: 99.
Tillsvidare förräntade medel:
kapital 7,578,600: —
jemte derå godtgjorde upplupne räntor 27,864: 30. 7,606,464: 30.
R:dr 16,366,662: 94.
och innestodo å Banko-räkningen N:o 2 vid årets slut 1,393,474: 24.
Summa R:mt R:dr 17,760,137: 18.
Den för 1858 års jernvägslån bokförda liqvidations- och amortissements-fonden,
som vid 1860 års början uppgick till ■. 600,980: 76.
har under år 1860 tillgodoförts det för samma år bestämda ränte- och
amorterings-anslaget 1,166,666: 67.
samt 4J procent ränta å den vid årets början befintliga behållningen .... 27,044: 13.
tillhopa R:dr 1,794,691: 56.
hvaremot från fonden utgått till lånets amortering:
för första halfåret Th:r 40,900: —
» sednare dito » 41,700: — 82,600: —
samt till ränta:
för första halfåret Th:r 180,766: 20.
» sednare dito »_ 179,966: 20. 360,733: 10.
Th:r 443,333: 10.
= R:mt 1,182,222: 23.
hvarefter återstod såsom fondens behållning vid sistlidne års slut 612,469: 33.
Till liqviderande af ränta och amortissement för 1860 års jernvägslån har för ti¬
den från den 1 Maj till årets slut från Riksgälds-kontoret utgått och på särskild räk¬
ning upptagits ett anslag af 977,333: 33.
hvaremot blifvit affördt det belopp, som, enligt amorterings-planen för
de till detta lån hörande 41 procent obligationer, utgått till betal¬
ning af utlottade och den 1 November 1860 till betalning förfallne
sådane obligationer å Thaler Preuss. Kurant 40,000, motsvarande, å
2j R:dr pr Thaler, 106,666: 67.
Transport: 106,666: 67. 977,333: 33.
— 43 —
Transport: 106,666: 67. 977,333: 33.
jemte räntor å de under loppet af år 1860 utlemnade
41 procent obligationer 233,898: — 340,564: 67.
så att amortissements-fonden för 1860 års jernvägslån vid sistlidne års
slut egde en behållning af 636,768: 66.
Vid sistnämnde tid uppgingo de utbalanserade skulderna till ett sammanlagdt
belopp af 43,064,612: 26.
nemligen: återstod af det år 1858 upptagna jernvägslån, Thaler Preuss.
Kurant 7,953,300, efter 2j R:dr pr Thaler, K:mt 21,208,800: —
Det under år 1860 upptagna jernvägslån, emot fonde¬
rade 41 procents obligationer, Thaler
Preuss. Kurant 5,610,700: —
(hvaraf Rikets Ständers Bank öf-
vertagit obligationer för 533,300
Thaler)
samt emot fonderade premie-obligatio¬
ner å tillhopa 2,400,000 Thaler,
hvilka dock, enligt Fullmäktiges
beslut af den 18 sistlidne April,
skola bokföras till endast § af de¬
ras nominella belopp 2,000,000: —
Th:r 7.610,700: —
motsvarande, efter 2j R:dr, Rant 20,295,200: —
jemte upplupen, oguldeu ränta å 4) pro¬
cents obligationer till årets slut
Thaler 42,080: 7. 6 Rant 112,214: — 20,407,414: —
Liqvidations- och amortissements-fonder. för 1858 års
jernvägslån 612,469: 33.
Dito för 1860 års dito 636,768: 66.
Sista tredjedelen af det för 1860 års jernvägslån de¬
ponerade vite, jemte derå upplupen ränta, Thaler
72,091: 7. 6., i R:mt 192,243: 34.
Skuld till Nord-Tyska Banken; enligt uppgjord liqvid,
Mark Banko 5,187: 11. 2 6,916: 93.
Rant R:dr 43,064,612: 26.
Tillgångarne vid 1860 års slut uppgingo deremot, till endast 14,596,136: 98.
nemligen: innestående hos Bankirhuset R. Erlanger
Thaler 7,773: 28. 2., å 2j R:dr pr Thaler, Pant 20,730: 51.
fordran hos Rikets Ständers Bank för de med influtne
jernvägslånemedel i Hamburg verkställda afbetal-
ningar å 1858 års tillfälliga statslån, Mark Banko
4,500,000:, Rant 6,000,000: —
Transport: 6,020,730: 51. 14.596,136: 98.
— 44 —
Transport: 6,020,730: 51. 14.596,136: 98.
Tillsvidare förräntade medel:
kapital ,.... 7,072,627: 36.
jemte ränta 109,304: 87. 7,181,932: 23.
Innestående behållning å Banko-räkningen N:o 2 1,393,474: 24.
R:dr 14,596,136: 98.
hvadan alltså skulderna vid 1860 års slut öfver steg o tillgångarne med 28,468,475: 28.
R:dr Bunt 43,064,612: 26.
Revisorerne, som tagit kännedom om den i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor för
första hälften af innevarande år uppgjorda särskilda redogörelse öfver de till fortsättnin¬
gen af statens jernvägsbyggnader upplånte medel, anse sig här böra upptaga följande
utdrag af de till nämnde redogörelse hörande kassa- och balansräkningar.
Inkomster:
Influtne medel å 1860 års jernvägslån 3,361,492: 3.
nemligen: för sålda vexlar .å Nord-Tyska Banken i
Hamburg Banko Mark 1,382,000: R:dr 1,861,492: 3.
af Rikets Ständers Bank verkställd afbetalning å dess
skuld för förskjutne medel till liqviderande af 1858
års tillfälliga statslån 1,500,000: —
3,361,492: 3.
1861 års bidrag till ränta och amortissement för 1858
års jernvägslån 1,166,666: 66.
i afräkning å dito för 1860 års dito 488,666: 67. 1,655,333: 33.
Återbetalde, tillsvidare förräntade, medel :
kapital 1,475,600: —
jemte räntor .' 134,947: 16. 1,610,547: 16.
R:mt R:dr 6,627,372: 52.
och om härtill lägges den vid årets början å Banko-räkningen N:o 2 in¬
nestående behållning ■, 1,393,474: 24.
visar sig en sammanräknad kassatillgång af R:dr 8,020,846: 76.
Utgifter:
För fortsättning af statens jernvägsbyggnader, i ytterligare afräkning
å det vid sistlidne riksdag beviljade anslag, 4,500,000: —
Kostnader för 1860 års jernvägslån 2,981: 50.
För inköp af vexlar, till bestridande af de Riksgälds-kontoret å utrikes
ort åliggande utbetalningar, 154,871: 56.
Till Rikets Ständers Bank: ^ års ränta å den af Banken öfvertagna
andel, 533,300 Thaler, i 1860 års
jernvägslån Th:r 11,999: 7. 6.
jemte beloppet af utlottade obliga¬
tioner, tillhörande samma andel .... » 2,200:
Th:r 14,199: 7. 6., eller i B:mt 37,864: 67.
Transport: 4,695,717: 73.
— 45 —
Transport: 4,695,717: 73.
Tillsvidare förräntade medel 3,285,000: —
R:mt~R:dr . 7,980,717: 73.
och innestodo alltså å Banko-räkningen N:o 2 den 30 sistlidne Juni .... 40,129: 3.
Runt R:dr 8,020,846' 76.
De vid slutet af förra hälften utaf innevarande år utbalanserade skulderna, upp¬
tagas till R:dr 47,293,876: 65.
nemligen: återstod af 1858 ärs jernvägslån Thaler 7,910,600, å 2| R:dr
pr Thaler, 21,094,933: 33.
Dito af 1860 års jernvägslån, emot fonderade premie¬
obligationer, Thaler 2,344,500, upptagna till f:delar
af nominella beloppet Th:r 1,953,750: —
emot fonderade 4.\ procent obliga¬
tioner utaf det för utländska låne-
öfvertagarne afsed-
da belopp .... Th:r 6,335,900: —
Utaf de af Rikets
Ständers Bank öf-
vertagna obligatio¬
ner Th:r 531,100: — 6,867,000: —
jemte derå upplupne oguldne räntor 51,502: 15.
” Th:r 8,872,252: 15.
i Riksmynt, å 2j R:dr, 23,659,340: —
Liqvidations- och amortissements-fonden för 1858 års
jernvägslån 1,201,805: 44.
Dito för 1860 års dito 1,335.147: 95.
Skuld till Nord-Tyska Banken, enligt uppgjord liqvid,
Mark Banko 1,987: 7. = i R:mt 2,649: 93.
Runt R:dr 47,293,876: 65.
De utbalanserade tillgångarne uppgingo deremot vid samma
tid till R:dr 14,586,653: 38.
nemligen: fordran hos Bankirhuset R. Erlanger, Thaler
31,744: 25. 2., i R:mt 84,652: 91.
dito hos Rikets Ständers Bank. för oersatt förskott till
betäckande af dess tillfälliga statslån, Mark Banko
3,375,000, i R:mt 4,500,000: —
Tillsvidare förräntade medel 8,875,233: 24.
jemte förslagsvis upptagne räntor 109,304: 87. 8,984.538: 11.
Återstoden af 1861 års bidrag till ränta och amortis-
sement af 1860 års jernvägslån 977,333: 33.
Transport: 14,546,524: 35.
Verkställda in¬
betalningar å
1860 års jern-
vägslån.
— 46 -
Transport: 14,546,524: 35.
Behållning, innestående å Banko-räkningen N:o 2 den
30 sistlidne Juni, 40,129: 3.
R:dr 14,586,653: 38.
hvadan alltså skulderna vid nämnda tid öfverstego till-
gångarne med 32,707,223: 27.
Summa R:mt R:dr 47,293,876: 65.
På sätt det med Bankirhusen Erlanger och Bethmann i Frankfurt am Mayn
samt Merck cfc C:o äfvensom Nord-Tyska Banken i Hamburg afslutade och sednast för¬
samlade Revisorers berättelse bifogade låne-kontrakt närmare utvisar, hade bemälde
kontrahenter åtagit sig att, utaf det för fortsättning af statens jernvägsbyggnader beslu¬
tade och till 10,000,000 Thaler Preussisk Kurant bestämda lånebelopp, öfvertaga och
vid de i kontraktet uppgifna terminer tillhandahålla Riksgälds-kontoret en summa af
8,400,000 Thaler, hvaraf sista andelen skulle erläggas den 1 Juli 1862; dock voro lå¬
neöfvertagarne berättigade, att äfven före de i lånekontraktet utsatta tidpunkter inbetala
lånet. Med begagnande af denna rättighet, hade låneöfvertagarne redan i sistlidne April
månad till fullo inbetalt hela lånebeloppet, hvilket å följande tider blifvit stäldt till
Riksgälds-kontorets disposition, nemligen:
under Maj , månad
|
1860
|
Th:r
|
2,800,000: — —
|
»
|
Juli
|
»
|
»
|
|
1,300,000: — —
|
»
|
Augusti
|
»
|
»
|
|
2,000,000:
|
»
|
Oktober
|
»
|
»
|
|
300,000:
|
|
November
|
»
|
»
|
|
500,000:
|
»
|
December
|
»
|
»
|
|
200,000:
|
»
|
Februari
|
»
|
1861
|
|
200,000: — —
|
»
|
Mars
|
»
|
»
|
|
700,000:
|
under April
|
»
|
»
|
|
400,000:
|
|
|
|
|
tillsammans Th:r
|
8,400,000:
|
Om härifrån afdrages dels 6 procents kapitalrabatt å den del
af lånet, för hvilken utfärdats 4J procents obligationer, eller tillhopa
6,400,000 Thaler, ' Th:r 384,000:
dels hela kapitalbeloppet af de 4j, procents obli¬
gationer, som blifvit utlottade före deras ut-
lemnande till låneöfvertagarne, och hvilket
belopp i Fullmäktiges berättelse uppgif-
ves till s 16,000: — —
400,000:
skulle det kapitalbelopp, som i följd af ifrågavarande lån ingått,
utgöra Th:r 8,000,000: —
Transport: 8,000,000:
— 47 —
Transport: 8,000,000: —
Härförutom hafva låneöfvertagarne godtgjort den ränta, som
varit å obligationerna upplupen till och med den dag, de särskilda
inbetalningssummorna blifvit för Riksgälds-kontoret disponibla, hvil¬
ken ränta uppgått till 71,893: 22: 6.
Och har, efter derom träffadt aftal, Bankirhuset Edånger dessutom
tillgodofört Riksgälds-kontoret ränta, å 2 procent, å de hos nämn¬
de hus någon tid innestående penningar med 2,689: 10. —
så att summan af de sålunda disponibla medlen utgjort Th:r 8,074,583: 2. 6.
Enligt hvad Fullmäktige i sin berättelse upplyst, skall af denna summa hos Ban¬
kirhuset Edånger innestå Thaler 25,703: 27. 9; dock hade slutliqvid med bemälde Ban¬
kirhus ännu icke inkommit, i följd hvaraf Fullmäktige erinrat, att någon jemförelsevis
mindre betydlig förändring i de ofvan uppgifne beloppen möjligen kunde ifrågakomma.
Till följd af Rikets Ständers vid sednaste riksdag fattade beslut hafva, utaf de
till Riksgälds-kontorets disposition genom 1860 års jernvägslån influtna penningar, föl¬
jande summor afbetalts å det år 1858 i Hamburg upptagna tillfälliga statslån af 9,000,000
Mark Hamb. Banko, nemligen:
vid början af Juni månad 1860 M:k B:ko 1,250,000
» » » September » » » » 2,250,000
» » » December » » » » ^2.250.000
eller tillsammans M:k B:ko 5,750,000
67.
motsvarande, efter l j R:dr Ruut pr Mark, Rmit 7,666,666:
hvaraf Riksgälds-kontoret genom Rikets Ständers Bank erhållit godtgö-
relse under sistlidet år för 1,666,666: 67.
samt under första hälften af innevarande år för 1,500,000: — 3,166,666: 67.
hvadan det icke godtgjorda beloppet för de sålunda förskottsvis verk¬
ställda liqviderna, vid den tid Fullmäktige afgåfvo sin berättelse,
utgjorde Runt 4,500.000: —,
Enligt hvad sednast församlade Revisorer uti deras berättelse, pag. 62, uppgifvit,
hade utaf de för fortsättningen af statens jernvägsbgggnader anslagne medel intill utgången
af September månad sistlidet år blifvit utbetalda tillhopa Runt 5,525,000: —
hvarefter utgifvits: under Oktober månad 1,000,000: —
och under December dito 1,025,000: — 2,025,000: —
eller tillhopa under hela året R:mt 7,550,000: —-
A/betalningar
å 1858 års
tillfälliga
statslån.
Utbetalningar
af anslagen för
statens jern¬
väg sbyggnader.
— 48 —
hvaraf 800,000 R:dr utgått af 1856—1858 års riksdags anslag och återstoden, 6,750,000
R:dr, af de anslag, hvilka vid sednaste riksdag blefvo till bestridande af kostnaderna
för fortsättningen af statens jernvägsbyggnader anvisade. Dessutom hafva af sistnämnde
anslag blifvit under innevarande år utbetalde:
i Februari månad 1,000,000;
» April » 1,500,000
»Maj » 1,000,000
»Juli » 1,000,000
»Augusti » 1,000,000
» September » 500,000
tillsammans Runt R:dr 6,000,000
Bok/öringen af I fråga om sättet för bokföringen af de premie-obligationer å tillhopa 2,400,000
premie-obliga- Thaler Preuss. Kurant, hvilka blifvit utfärdade för en del af 1860 års jernvägslån, hafva
‘furrén dd^af Fullmäktige ansett, att det belopp af 400,000 Thaler, hvarmed nämnde obligationer öf-
1860 års jern- verstego den derför erhållna valuta, icke borde i räkenskaperna upptagas såsom en
rägslän. Riksgälds-kontorets skuld, enär derigenom hvarken någon tillökning uppkommit i de till
ränte- och amorteringsliqvider för detta lån genom det derom afslutade kontrakt Riks-
gälds-kontoret ålagde utbetalningar, eller den tid blifvit förlängd, derunder den i samma
kontrakt bestämda annuitet skall halfårsvis utgå. Då, vid sådant förhållande, den, en¬
ligt tillägget till åberopade kontrakt, mellan kontrahenterne träffade öfverenskommelse
angående utgifvandet af premie-obligationer för i:del af hela jernvägslånet, icke föranledt
någon skuldsättning eller förhöjd ränte-utgift, hafva Fullmäktige, pä sätt deras protokoll
för den 18:de*sistlidne April gifver vid handen, förordnat, att det sammanräknade kapi¬
talbelopp, hvarå alla Riksgälds-kontorets oinlösta och således utelöpande premie-obliga¬
tioner voro utfärdade, endast inom linien böra1 i räkenskaperna angifvas; och då detta
belopp förhåller sig till den lånesumma, för hvilken ifrågavarande obligationer utgifvits,
såsom 6 till 5, borde Riksgälds-kontorets bokförda skuld för utgifne premie-obligationer,
i mån af sådane obligationers inlösning, minskas med fem sjettedelar af det samman¬
lagda belopp, derå de inlösta obligationerna lyda.
Ehuru Revisorerne, till följd af de utaf Fullmäktige anförda skäl, icke funnit nå¬
got att erinra emot de om ifrågavarande obligationers bokföring sålunda meddelade före¬
skrifter, hafva dock Revisorerne ansett sig böra hos Rikets Ständer anmäla hvad i detta
"ämne förekommit; hemställande Revisorerne om icke, till upplysning rörande anledningen
till berörda bokföringssätt, Fullmäktiges derom fattade beslut bör såväl uti den sär¬
skilda räkenskapens in- och utgående balanser som i de tryckta räkenskaps-utdragen
både till sitt innehåll och tiden, då det blifvit meddeladt, kortligen antydas.
Uppgift på Utaf de för 1858 års jernvägslån utfärdade obligationer å tillhopa Th:r 8,190,500,
återstoden af eller R:mt 21,841,333: 33, var, på sätt i sednaste revisions-berättelse, pag. 46, finnes upp-
1858 års jern- gifvet, liqvid vid 1859 års slut till lånegif-
vägslån. värne lemnad för Th:r 154,600: = R:mt 412.266: 67.
Transport: Th:r 154,600: = Runt 412,266: 67.
— 49 —
Transport: Th:r 154,600: = R:mt 412,266: 67.
och hafva sedermera, i enlighet med den för
lånets amortering upprättade plan, blif¬
vit utlottade obligationer, af hvilka för¬
fallit under år 1860 Th:r 82,600: = » 220,266: 67.
samt den 1 Juli 1861 » 42,700: = j> A3t?6AiL6-
så att hela det vid sistnämnde tid till
betalning förfallna och af Riksgälds-kon-
toret godtgjorda beloppet utgjorde ........ Th:r 279,900: — R:mt 746,400: —
återstående skulden för detta lån uppgår alltså
i kapital tili » 7,910,600: = » 21,094,933: 33.
Th: r8,190,500: = li:mt 21,841,333: 33.
De för 1860 års jernvägélån utfärdade 41, procent obligationer uppgingo till¬
hopa till ett nominelt belopp af Th:r 8,000,000: —
hvaraf för ofvannämnde utländska låneöfverta-
gare voro afsedda 6,400,000: —
och för Rikets Ständers Bank 1,600,000: — 8 000 000- —
Af förenämnde Th:r 6,400.000: —
voro efter utlottning till betalning förfallna
den 1 November 1860 32,200: —
och den 1 Maj 1861 31,900: — 64,100:
så att deraf återstå ännu icke förfallna obligationer för Th:r 6,335,900:
Utaf de för Rikets Ständers Bank afsedda 1,600,000; — ~~
blefvo vid slutet af förlidet år till Banken utlem-
nade 533,300: —
och återstodo hos Riksgälds-kontoret Th:r 1,066,700: —
hvaraf likväl efter utlottning förfallit:
den 1 November 1860 . 7,800: —
»ch den 1 Maj 1861 6,800: — 14,600:
så att det ännu icke förfallna beloppet utgör 1,052,100:
hafva den 1 Maj 1861 förfallit-
. Th:r
|
533,300: —
|
»
|
2,200: —
|
. Th:r
|
531,100: —
|
så att deraf återstå Th:r
Då alltså det utelöpande ännu icke förfallna obligationsbeloppet, som öfvertagits
af utländska långifvarne utgör Th:r 6,335,900: —
och det som af Banken innehafves » 531,100: —
uppgå följaktligen de utelöpande icke förfallna obligationerna
till ett nominelt belopp af Th:r 6,867,000: —
Transport: Th:r 6,867,000:
7
Uppgift angå¬
ende utelöpande
obligationer
för 1860 års
jernväg slån.
Utredning eif
allmänna be¬
villning ens år¬
liga belopp t
— 50 —
Transport: Th:r 6,867,000: —
samt de i Riksgälds-kontorets förvar qvarvarande dylika obligatio¬
ner till » 1,052,100: —
eller tillhopa Th:r 7,919,100: —
så att hela det amorterade beloppet, i enlighet med planen,
utgör » 80,900: —
Th:r 8,000,000: —
Enligt den i 1860 års revisionsberättelse, sid. 47 och 48, meddelade utredning af
det belopp, som den till Riksgälds-kontoret influtna allmänna bevillning för hvart och
ett af de nästföregående åren utgjort, hade deraf för år /857 till Riksgälds-kontoret, före
slutet af 1860 års 3:dje qvartal, influtit tillsammans R:dr 2,179,888: 84.
Derefter hafva såsom bevillning för 1857 och föregående år
till detta verk ytterligare levererats:
under sistlidne års 4:de qvartal » 3: 86.
R:dr 2,179,892: 70.
som öfverstiger den vid 1853 och 1854 års riksdag, för hvart och ett
af nästföljande åren, förslagsvis beräknade bevillningssumma » 1,725,000: —
med : ~R:dr 454,892: 70.
Enligt samma utredning uppgick det, före slutet af 3:dje
qvartalet 1860, till Riksgälds-kontoret influtna eller der innehållna
belopp af allmänna bevillningen för år 1858 till » 2,175,451: 97.
Derefter hafva, såsom bevillning för sistnämnde år, ytter¬
ligare levererats:
under 1860 års 4:de qvartal R:dr 179: 23.
och under de 3 första qvartalen af innevarande
år ^ » 540: 12. 719: 35.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af R:dr 2,176,171: 32.
och öfverskjuta den uti då gällande bevillnings-förordning beräkna¬
de summa, » 1,725,000: —
med R:dr 451,171: 32.
Utöfver det i 1860 års revisions-berättelse uppgifna, före den 1 Oktober samma
år Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1859,
eller R:dr 2,314,177: 24.
har Kontoret af nyssberörde års bevillning uppburit:
under de trenne sista månaderne af år 1860 10,767: 49.
och under innevarande års 3:ne första qvartal .... 19,357: 34. » 30,124: 83.
Då detta sammanlagda belopp R:dr 2,344,302: 7.
jemföres med den bevillningssumma, som vidl856—1858 års riks¬
dag för år 1859 förslagsvis beräknades till » 2,000,000: —
så visar sig att öfverskottet å ifrågavarande stats-inkomst för sist¬
nämnde år utgjort R:dr 344,302: 7.
— 51 —
Såsom allmän bevillning för år 1860 har, efter afdrag af hvad till godtgörand0
af kostnaderna för bevillningens uttaxering inom Stockholms stad blifvit från Riksgälds¬
kontoret utbetaldt, men med tillägg af de under årets lopp influtne arfs- och testaments-
bevillnings-afgifter, Riksgälds-kontoret uppburit under samma år..,. R:dr 53,051: 36.
och under de 3:ne första qvartalen af innevarande år... » 2,286,252: 8.
R:dr 2,339,303: 44.
hvilket belopp alltså öfverstiger den enligt gällande bevillnings¬
förordning beräknade summa, » 2,000,000: •
med R dr 339,303: 44
Såsom ytterligare afbetalning å aflidne Landträntmästaren i Wester-Norrlands
län E. G. Harlins i flera föregående revisions-berättelser omförmälda uppbördsbalans
har under år 1860 till Riksgälds-kontoret influtit ett belopp af 214 R:dr 9 öre, hvaref¬
ter återstoden af de Riksgälds-kontoret tillhöriga medel, som innefattades uti nämnda
ränteribalans, utgör 13,062 R:dr 69 öre.
Vid den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok för år
1860 äfvensom af den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till fortsät¬
tande af statens jernvägsbyggnader upplånte oell utgifna medel, har någon anmärkning icke
förekommit, utan få Revisorerne vitsorda, att dessa, i Riksgälds-kontorets Revisions-kon-
tor förut utan anmärkning granskade, räkenskaper äro förda med ordentlighet och nog¬
grannhet; varande de i förenämnde räkenskaper upptagna inkomster och utgifter behöri¬
gen verificerade.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har icke heller förekommit vid den, i
sammanhang med hufvudbokens granskning, anställda jemförelsen mellan der befintlige
sammandrag öfver Landt-ränteriernas levereringar och samma Ränteriers månads för sia g,
äfvensom de från vederbörande Lands-kontor inkomna summariska räkningar.
Vid anställd jemförelse mellan Riksgälds-kontorets af Revisorerne nu granskade rä¬
kenskaper samt de, enligt reglementets föreskrift, sammanfattade och med allmänna tid-
ningarne meddelade utdrag af samma räkenskaper, hafva Revisorerne funnit dessa räken-
skapsutdrag, hvilka innehålla utförliga uppgifter om Riksgälds-kontorets samtliga inkom¬
ster och utgifter samt tillgångar och skulder, öfverensstämma med sjelfva räkenska¬
perna.
Landt-räntmä-
staren E. G.
Harlins balans.
Granskningen
af Riksgälds-
kontorets huf¬
vudbok samt
af redogörelsen
för jernvägs-
byggnads-
medlen.
Ränteri-fårsla¬
gen och sum¬
mariska räk-
ningarne.
Tryckta utdra¬
gen of Riks¬
gälds-kontorets
räkenskaper.
— 52 —
Lig g arne föv
byggnadslånen\,
anslagen till
väganläggnin-
gar och vatten-
aftappning ar m.
m. samt Full¬
mäktiges Sekre¬
terares anteck¬
ningsbok öfver
utgifterna.
Riksgälds-kon-
torets förvalt¬
ning s-kostnader.
Kotsnader för
1859-1860
års riksdag.
De, till följd af Rikets Ständers beslut, i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor
förda särskilda räkenskaper eller s. k. liggare öfver dels för åtskilliga städers uppbyg¬
gande efter dem öfvergångne eldsvådor meddelade lån och dels beviljade anslag för våg-
anläggningar och vågförbättringar samt statsbidrag till sjösänkningar och vattenaftapp-
ningar äfvensom de till folkundervisningens befrämjande anslagna medel, hafva jemväl
blifvit af Revisorerne granskade, dervid dessa vidlyftiga och för flera år upplagda räken¬
skaper funnits, genom deruti skedda anteckningar och fullföljda eller tillagda konti, äfven
för sistlidet år ordentligt fortsatta. Den af Herrar Fullmäktiges Sekreterare efter sed-
naste riksdags slut upprättade och sedermera fortsatta anteckningsbok öfver alla de till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade utgifter har likaledes funnits vara förd med
fullständighet, ordentlighet och noggrannhet.
Enligt Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år hafva de till förvaltnings¬
kostnader vid Riksgälds-kontoret hänförliga utgifter samt derifrån utgångna pensioner un¬
der samma år uppgått till efterföljande belopp, nemligen:
Aflöning (Herrar Fullmäktiges honoraria deruti inberäknade) R:dr 64,845: 83.
Resekostnadsersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäk¬
tige » 381: 4.
Gratifikationer och begrafningshjelp » 1,090: —
Ljuspenningar » 1,230: —
Pensioner » 4,563: 16.
Riksgälds-kontorets enke- och pupill-kassa tillkommande lönebe¬
sparing för år 1859 » 79: 17.
Postporto » 473: 38.
Redovisade expenser » 7,472: 23.
Summa R:dr 80,134: 81.
Af en 1860 års hufvudbok bilagd redogörelse öfver de intill samma års slut utaf
Kiksgälds-kontorets medel, i egenskap af förskott, utbetalda summor till bestridande af
kostnaderna för 1859—1860 års riksdag hafva Revisorerne inhemtät, att dessa utbetal¬
ningars sammanräknade belopp uppgått till 570,253 R:dr 29 öre. Sedan ofvannämnde re¬
dogörelse uti Riksgälds-kontorets Revisions-kontor blifvit utan anmärkning granskad, har
detta belopp uti sistlidne års hufvudbok blifvit afskrifvet.
Revisorerne, som äfven genomgått denna redogörelse med dertill hörande verifika¬
tioner, hafva icke funnit anledning till någon erinran vare sig emot utbetalningarnes be¬
hörighet eller sättet för deras verificerande. Till fortsättande af uppgiften om samtlige
kostnaderne för sistlidne riksdag, hafva Revisorerne låtit upprätta hosföljande samman¬
drag (Bil. B.), hvilken upptager, särskildt för hvarje Riksstånd och Utskott, de intill in¬
nevarande månads början från Riksgälds-kontoret godtgjorde kostnader för samma riks-
— 53 —
dag. På sätt af berörde bilaga inhemtas, utgjorde dessa kostnaders sammanräknade
belopp R:dr 591,694: 48.
som med » 118,889: 19.
understeg den summa af R:dr 710,583: 67.
hvartill kostnaderna för 1856—1858 års riksdag, enligt sistlidne års revisions-berättelse
pag. 50; uppgingo.
Någon förändring i afseende å förhållandet med förbindelserna för de fordna Sven¬
ska statslånen i Brahard har icke inträlfat under tiden efter sednaste stats-revision.
Uti den, enligt sednaste revisionsberättelse, på Högsta Domstolens pröfning be¬
roende rättegång angående den fordran, som åtskilliga personer, i uppgifven egenskap
af framlidne Jiudsförvandten i Stralsund Niklas Baumanns arfvingar, velat mot Sven¬
ska Kronan göra gällande, afvaktas fortfarande Kongl. Maj:ts nådiga dom.
På sätt uti den af sednast församlade Revisorer afgifna berättelse finnes omför-
mäldt, hade Riksgälds-kontoret vid Juli månads utgång år 1860 i afräkning å det be¬
lopp R:dr 4,490,440: 72.
som Riksgälds-kontoret, på grund af liqviden öfver 1857 års öfver¬
skott, besparingar och brister, ägde att uppbära, fått från Kongl.
Stats-kontoret emottaga tillsammans » 2,590,440: 72.
Riksgälds-kontorets derefter återstående fordran R:dr 1,900,000: —
har under loppet af derpåföljande November och December måna¬
der blifvit från Kongl. Stats-kontoret öfverlemnad.
Sedan denna, Riksgälds-kontoret tillkommande öfverskottssummaaf Kongl. Stats¬
kontoret sålunda till fullo levererats, har Riksgälds-kontoret i sistlidne December månad
till Kongl. Stats-kontoret utbetalt den på 1858 års rikshufvudbok grundade och uti sam¬
ma revisions-berättelse äfven omförmälda bristsumma af R:dr 803,258: 8.
som skulle tillgodokomma Kongl. Stats-kontoret. till följd af liqvi¬
den om sistnämnde års öfverskott, besparingar och brister.
Under sistlidne Augusti månad har till Riksgälds-kontoret öfverlemnats en på
grund af 1859 års afslutade rikshufvudbok upprättad enahanda liqvid om öfverskott, be¬
sparingar och brister, hvilken slutar på en bristsumma af R:dr 822,490: 98.
att från Riksgälds-kontoret Kongl. Stats-kontoret godtgöras:
Förbindelserna
för fordna
Svenska stats¬
lånen i Bra-
bant.
Rätteg&ngen
angående Bau-
manska krono•
fordran.
Liqviden angå¬
ende 1857 års
öfverskott, be¬
sparingar och
brister.
1858 årsli-
qvid angående
öfverskott, be¬
sparingar och
brister.
Öfverskottsli-
qviden mellan
stats- och Riks-
gälds-verken
för år 1859.
De uti denna liqvid upptagna brister å vissa riks-statens förslagsanslag hade nem¬
ligen uppgått till R:dr 893,129: 42. »
Transport: R:dr 893,129: 42.
— 54 -
Det årliga bi¬
draget från
statsverket till
Riksgälds-kon¬
torets utgifter.
Rihsgälds-kon-
torets kreditiv
å Rikets Stä?i-
ders Bank.
Transport: 893,129: 42.
hvarjemte Riksgälds-kontoret påförts de under året utom riksstaten gjor¬
da utbetalningar till dels ersättning för mistad rättighet till
forsellön 60,382: 57.
samt dels återställande af erlagde begrafningshjelps- och
nådårsbesparingar 37,223: 68. 97,606: 25.
___^:dr 990)735; 67.
Då deremot det under samma år uppkomna öfverskott i statsver¬
kets samtlige inkomster öfverstigit de i riksstaten påräknade inkomstbe¬
lopp med endast 16,580: 87.
samt de å förslagsanslagen uppkomne besparingar utgjort.... 151,203: 17. 167,784: 4.
uppgick den uti statsverket för år 1859 uppkomna brist till R:dr 822,951: 63.
Om från denna summa afdrages den till Kongl. Stats-kontoret in¬
flutna afbetalning å det till brandskadade på ön S:t Barthelemy från Riks¬
gälds-kontoret utgångna lån, hvilken afbetalning, enligt Rikets Ständers
beslut, skall uti ifrågavarande liqvider godtgöras Riksgälds-kontoret, 460: 65.
erhålles det uti J 859 års liqvid Riksgälds-kontoret till last förda saldo af Rdr 822,490: 98,
hvilken brist i slutet af sistlidne Augusti månad blifvit från Riksgälds-kontoret till Kongl.
Stats-kontoret utbetald.
Vid den tidpunkt, hvartill sednast afgifna revisionsberättelse sträcker sig, hade
Riksgälds-kontoret ännu ej bekommit någon del af det från statsverkets inkomster för
hvartdera året 1858, 1859 och 1860 med 966,200 Rdr anslagna bidrag för bestridande
af de Riksgälds-kontoret, genom extra statsregleringen vid 1856 och 1858 års riksdag,
ålagde utbetalningar. Under derpåföljande December månad har dock till Riksgälds¬
kontoret öfverlemnats det för år 1858 belöpande ofvarmämnde bidrag. Utaf enahanda
bidrag för år 1859 har från Kongl. Stats-kontoret levererats:
under sistlidne Januari månad ett belopp af R:dr 300,000: —
» » Maj månad d:o » 200,000: —
» » Juli månad d:o » 200,000: —
samt under Augusti månad återstående beloppet » 266,200: —
eller tillsammans R:dr 966,200
Utaf det, för bestridande af’ Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, anvisade
kreditiv å Rikets Ständers Bank, hvars belopp, 1,500,000 R:dr, får för sagde ändamål
begagnas från den 1 September det ena till den sista Juni nästföljande år, hafva ne¬
danstående summor lyftats under tiden från början af September sistlidet år till slutet
af Juni månad innevarande år, nemligen:
den 2 sistlidne Januari 900,000: —
hvilken summa återbetaldes den 16:de i samma månad;
den 20 sistlidne Mars 300,000: —
och den 30 i sistnämnde månad 200,000: —
deraf återbetaldes 200,000 R:dr den 3:dje, 200,000 R:dr den 16:de
samt 100,000 R:dr den 27:de derpåföljande April.
Tillsammans lyftade och återbetalda kreditivsummor R:dr 1,400,000: —
På grund af Rikets sednast församlade Ständers beslut, som genom höglofliga
Stats-utskottets skrifvelse af den 26 Oktober sistlidet år blifvit Fullmäktige delgifne,
hafva följande summor blifvit uti samma års hufvudbok afskrifna, nemligen:
återstoden utaf det vid 1853 och 1854 års riksdag, för aflönande af lärare
och underhåll af elever samt andra utgifter vid skeppsbyggeri-institu-
tet i Carlskrona, beviljade anslag 1,640: 22.
det odisponerade beloppet utaf den af Rikets åren 1853 och 1854 försam¬
lade Ständer anslagna summa till premier åt kreatursegare 1,500: —
återstoden utaf det under 1853 och 1854 års riksdag för slöjdexpositioners
befrämjande beviljade anslag 2,500: —
det från Riksgäldskontoret icke reqvirerade beloppet utaf de vid 1856—1858
års riksdag beviljade anslagssummor till gratifikationer för år 1857 åt
underofficerare och deras vederlikar vid garnisonsregementena samt
Flottan jemte dertill hörande stater 2,830: 58.
den obegagnade återstoden utaf anslaget till gratifikationer för år 1857 åt
Flottans matroser och jungmän 2,072: 82.
återstående beloppet utaf anslaget till arfvoden för samma år åt Båtsmans-
kompagnicheferne 183: 70.
återstoden af 1858 års anslag till hyra åt Statistiska Tabellkommissionen 664: 33.
det icke lyftade halfva beloppet utaf 1858 års anslag till arfvode åt
lärare vid Artilleri-läroverket vid Marieberg i civilingeniörer tillhöran¬
de kunskapsämnen 1,500: —
det odisponerade beloppet utaf den för väganläggningar och vägförbättrin-
gar af Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag till Kongl. Maj:ts
disposition anslagna summa 555: —
den summa, som icke blifvit disponerad utaf de för sjösänkningar och an¬
dra vattenaftappningsföretag under nyssnämnde riksdag anvisade medel,
1,825 R;dr, deraf såsom anslag varit bokförda 165: —•
det återstående beloppet utaf den till gratifikationsvis utgående löneförbätt¬
ring för år 1857 åt statens embets- och tjenstemän samt betjente an¬
slagna summa * r. 77,900: —
det anslag, som, under förutsättning att Kamereraren C. Sandbergs samlin¬
gar och anteckningar rörande Svenska Kameralväsendet blefve för sta¬
tens räkning inköpta, under 1856—1858 års Riksdag beviljades bemälte
Kamererare för dessa samlingars fortfarande förökning och vårdande,
1,500 R:dr, deraf för åren 1858 och 1859 varit uppdebiterade 1,000: —
Summa R:dr R:mt 92,511: 65.
Afskrifning af
åtskilliga for¬
dringar.
_ 56 —
Ansi ig för väg-
anläggningar
och vägförbätt-
ringar, bevilja¬
de vid 1856—
1858 års riks¬
dag.
Statsbidrag för
sjösänkningar
och andra vat-
t enaftappning s-
arbeten, bevil-
jadevidl856 —
1858 års riks¬
dag.
Anslag till väg-
anläggningar
och vägförbätt-
ringar, bevilja¬
de vid 1859—
1860 års riks¬
dag.
Utöfver de i 1859 och 1860 års revisionsberättelser upptagna 37 stycken anslag
å tillsammans 437,245: —
hvilka af Kongl. Maj:t blifvit beviljade att utgå utaf de vid 1856—1858
års riksdag, för dels anläggning af nya och dels förbättring eller
oinläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, anvisade
450,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 26 Okto¬
ber sistlidet år, ytterligare beviljat för vägförbättringar vid Maglehem,
Brösarp och Bondrum inom Gerds och Albo härader af Christianstads
län 12,200: —
hvarefter, enligt liöglofliga Stats-utskottets ofvanomförmälte skrifvelse af
den 26 Oktober 1860, ur Kiksgälds-kontorets räkenskaper afskrifvits
återstoden af detta anslag, eller 555: —
varande härigenom hela detta anslag redovisadt med R;dr 450,000:
I öfverensstämmelse med höglofliga Stats-utskottets nyssberörde skrifvelse hade
afskrifning jemväl ägt rum för det belopp af R:dr 1,825: —
som, då sednaste revisionsberättelsen afgafs, återstod odisponeradt utaf
det för befrämjande af sanka trakters och sjöars utdikning af Rikets Stän¬
der vid 1856—1858 års riksdag beviljade statsbidrag å 300,000 R:dr,
deraf, enligt samma berättelse, för 24 sjösänknings- och andra vattenaf-
tappnings-arbeten af Kongl. Maj:t förut anvisats tillsammans 298,175: -
Summa R:mt K:dr 300,000: —
Till utgående af den, för anläggning af nya och förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar, vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition anvisade summa af 450,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, enligt Dess till Full¬
mäktige derom aflåtna nådiga bref, beviljat följande anslag för nedan uppräknade 11
särskilda väganläggnings- och vägförbättringsföretag, nemligen:
inom Nyköpings lån:
för omläggning af vägen mellan Hellefors och Omstad, eller Flens jernvägs¬
station 24,000: —
Någon utbetalning å detta anslag har ännu icke ägt rum.
inom Östergöthlands län:
för vägomlägguingar mellan Husbyfjöls och Hellestads gästgifvaregårdar .... 12,650: —>
hvaraf utbetalts 3,000 R:dr.
Transport: 36,650: —
— 57 —
Transport: 36,650: —
inom Kalmar län:
för omläggning af vägen mellan Wissefjerda och Wassmolösa gästgifvare-
gårdar 25,500: —
hvaraf utbetalts 12.750 R:dr.
inom Jönköpings län:
för vägomläggningen mellan staden Grenna och säteriet Lyckås 60,000: —
hvaraf utbetalts 20,000 R:dr.
inom Elfsborgs län:
för omläggningar och förbättringar å allmänna vägen mellan staden Borås
och gästgifvaregården Testerudssund 22,500: —
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Orebro lån:
o
för vägförbättring vid Afvesta backe och ombyggnad af dervarande bro på
landsvägen melian Orebro och Arboga 2,000: :—
A detta anslag har icke någon utbetalning ägt rum.
inom Gefleborgs län:
för vägomläggningar mellan Kurlands och Löfviks gästgifvaregårdar 17,300:
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Wester-Norrlands lån:
för vägomläggning förbi Ödsbacken på vägen mellan Frånö och Nylands
gästgifvaregårdar 31,500: —
hvaraf utbetalts 10.000 R:dr.
för vägomläggning förbi Stads- oell Bybackarne invid staden Sundsvall.... 18,500: —
hvaraf utbetalts 4,000 R:dr.
inom Jemtlands län:
för anläggning af väg mellan Kårgärds och Vinelfs byar 4,000: —
hvaraf utbetalts 1,300 !':dr.
inom Norrbottens län:
för vägars anläggning från ;■ öknäs by tili Aby eif samt från Boksele till
Aborrträsk och vidare till Arvidsjaur 50,000:
hvaraf utbetalts 15,000 R:dr.
utgörande dessa beviljade anslag tillsammans H:dr 267,950: —
8 ,
Statsbidrag
för sjösänknin¬
gar och vatten-
aftappningsar-
beten} beviljade
vid 1859—
1860 års riks¬
dag.
Upplåningen
mot inhemska
fonderade stats¬
obligationer.
— 58 —
Utaf de vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för befräm¬
jande af sanka trakters utdikning och sjöars aftappning beviljade lånebidrag, 150,000 R:dr,
äro, enligt härom till Fullmäktige aflåtna nådiga bref, följande lån anvisade för nedan
uppgifna fyra vattetiaftappningsarbeten, nemligen:
inom Upsala lån:
för utdikning af Wänge och Läby träsk samt sänkning af Albo och Ekeby
sjöar 13,000: —
Hela detta lån är utbetaldt.
inom Kalmar lån:
för utdikning af sank mark vid Björnasjö, Krokstorps och Karstorps hem¬
man i Oscars socken 4,500: —
Hela lånesummman är utbetald.
inom Orebro lån:
för utdikning af Granshammarskärren inom Winteråsa och Kräcklinge
socknar 22,500: —
Någon utbetalning å detta lån har icke ägt rum.
inom Gefleborgs lån:
för sänkning af sjöarne Hertén, Håsjön och Hertetjern inom Bollnäs socken 8,000: —
Lånet ännu innestående.
tillsammans beviljade lån R:dr 48,000: —
Jemlikt 228 § af det för Riksgälds-kontoret vid sistlidne riksdag utfärdade regle¬
mente, hafva Rikets Ständer, i betraktande af det uti flere hänseenden fördelaktiga in¬
flytande på landets ekonomiska och finansiella ställning, som införandet af ett ändamåls¬
enligt ordnadt och fortsatt inrikes statslåne sy stern syntes böra utöfva, och då derigenom
ej allenast erforderlig tillgång skulle kunna beredas, för att småningom förvandla den
för statens jernvägsbyggnader tillkomna utländska statsskuld till inhemsk, utan äfven
medel kunna anskaffas för utförande af sådana större och mera omfattande produktiva
arbetsföretag, för hvilkas tillvägabriagande öfverskotten å statsverkets årliga inkomster
icke äro tillräckliga, beslutat att, till medels erhållande för nu uppgifna ändamål, ge¬
nom införande och framgent fortfarande tillämpning af ett inhemskt statslånesystem, upp¬
låning för statens räkning skulle äga rum, i enlighet med de i samma § angifna vilkor
och bestämmelser. De hufvudsakligaste af dessa voro:
l:o att upplåning icke finge företagas i annat fall, än att penningar inom riket blefve
att tillgå mot ett pris. som icke öfver stege kostnaden för det under år 1860 upptagna
utrikes jernvägslån;
— 59 —
2:o att upplåningen under åren 1861 till och med 1863 icke linge uppgå till högre be¬
lopp än Tre Millioner JR:dr;
3:o att upplåningen skulle ske genom fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obli¬
gationer, lydande å svenskt mynt och utfärdade på Rikets Ständers vägnar af dess
Riksgälds-kontor;
4:o att obligationerna skulle ställas på innehafvar en, men vara å dennes sida icke upp-
sägbara, hvaremot Riksgälds-kontoret skulle äga att dem uppsäga till inlösen efter
sex månaders förlopp, hvilken uppsägningsrätt dock icke linge begagnas förr, än ef¬
ter tio år från deras lifgifvande; och skulle uppsägningen ske medelst derom i ri¬
kets officiella tidning införd kungörelse;
5:o att räntan för den i obligationerna förskrifna lånesumma skulle utgå med 4\ pro¬
cent om året och tillhandahållas obligationsinnehafvaren hvarje halft år, emot åter¬
ställande af behörig räntekupon;
6.0 att vid upplåningens företagande, äfvensom under dess fortgång finge, i fall pennin¬
gar ej kunde erhållas mot den i obligationerna förskrifna ränta, af Fullmäktige lem¬
näs rabatt å det kapitalbelopp, derå obligationerna vore utfärdade; dock borde kost¬
naden för lånet derigenom icke blifva större, än för 1860 års jernväg slån;
7:o att obligationernas valör finge bestämmas af Fullmäktige, med iakttagande att nå¬
gon obligation icke finge utfärdas å lägre belopp än 100 R:dr R:mt eller 25 R:dr
silfver specie;
8:o att till ränteliqvider och kapitalets amortering skulle anvisas och uppföras å den
stat, som af Rikets Ständer vid hvarje riksdag varder för Riksgälds-kontoret utfär¬
dad, ett, i öfverensstämmelse med Regeringsformens 66 § utgående, årligt anslag,
till belopp af 51 procent å den summa, som skall upplånas, hvilket anslag skall
årligen utgå till dess hela lånet blifvit betaldt;
9:o att det årliga rånte- och amortering sanslaget borde ingå till en särskildt redovisad
fond. hvars behållning skulle för sitt ändamål användas, så att ränteliqviderna blefve
behörigen fullgjorda och återbetalningen i föreskrifven ordning verkställd; och borde
nämnde fond göras räntebärande;
10:o att lånets amortering alltid borde ske genom uppköp af för detsamma utgifna ob¬
ligationer, då dessas allmänt gångbara värde understege det i dem förskrifna kapi¬
talbelopp (eller pari); men, i annat fall, och derest tillfälle sig icke erbjöde att un¬
der hand infria obligationerna, borde amorteringen verkställas genom utlottning af
det antal obligationer utaf de särskilda serierna, som ansåges böra inlösas; och skulle
sålunda utlottade obligationer förfalla till betalning sex månader efter verkställd
utlottning; samt
ll:o att amorteringsfondens, äfvensom all den i öfrigt vid ifrågavarande statsskuld före¬
kommande förvaltning skulle besörjas af Fullmäktige, hvilka jemväl ägde att, efter
omständigheterna och blifvande penningeställning, ej mindre bestämma tiden för upp¬
låningens företagande och lånesummans belopp inom ofvan uppgifna gräns, än äfven
föranstalta om uppköp af de för jernvägsbyggnadslånen utgifna obligationer på sätt
och å tid sådant lägligast och med största fördel för staten kunde ske,
— 60 —
Sedan Kongl. Majit genom nådig kungörelse af den 29 December sisclidet år,
hvilken den 23 derpåföljde Januari blifvit genom Författningssamlingen offentliggjord,
meddelat sin nådiga garanti å den af Rikets Ständer sålunda. beslutade upplåning samt
derjemte fastställt Rikets Ständers rörande detta ämne fattade beslut, företogo Fullmäk¬
tige, uti särskildt för detta ändamål till den 28 i sistnämnde månad utsatt sammanträde,
till behandling frågan om verkställighet af ifrågavarande upplåning; och hade Fullmäk¬
tige redan dessförinnan till Kominitterade för ärendets utredande utsett Herr Riksarkiva-
rien Nordström och Herr Handlanden Brinck jemte Fullmäktiges Sekreterare, hvilka vid
ett föregående sammanträde aflenmat sitt skriftliga utlåtande i ämnet. Då detta utlå¬
tande hufvudsakligen blifvit lagdt till grund för Fullmäktiges i denna vigtiga fråga fat¬
tade beslut och vidtagna åtgärder, anse sig Kevisorerne här böra i korthet antyda de'
åsigter, som af Kommitterade härutinnan blifvit uttalade.
Den första fråga, Kommitterade underställde Fullmäktiges pröfning var den, mn-
ngående förfaringssättet vid nu ifrågavarande Iåns upptagning». Kommitterade erinrade
dervid, att de af Biksgälds-kontoret hittills inom riket företagna upplåningar vanligen
skett sålunda, att hvarje hugad långifvare fått anmäla och låtit anteckna sig för den ett
visst antal obligationer motsvarande summa, med hvilken han önskade i lånet deltaga,
dervid han erhållit underrättelse om ej mindre sättet för inbetalningens verkställande, än
det belopp, som, med inberäkning af den å obligationen upplupna ränta, borde af honom
erläggas. Vid sålunda verkställda upplåningar hade Riksgälds-kontorets Styrelse endast
i mån af de gjorda inbetalningarne kunnat erfara de bestämda lånevilkorens antaglighet
samt ej förr, än efter upplåningens afslutande, varit i tillfälle bedomina till hvad belopp
den genom lånet sökta tillgång verkligen vore att påräkna. Men då Riksgälds-kontorets
skyldighet att utbetala alla å Kontoret anvisade summor icke varit beroende af det större
eller mindre belopp, som kunnat upplånas, hade upplåningens resultat icke inverkat på
vederbörandes rättighet till de beviljade statsbidragens utbekommande, utan endast på
de tillgångar Riksgälds-kontorets styrelse haft att disponera för utgifternas bestridande.
Ett annat förhållande förekomme likväl i afseende på den nu ifrågavarande upplånin¬
gen, som borde ske under det i reglementets 228 § 2 mom. bestämda förbehåll. Utaf
denna upplånings framgång berodde nemligen huruvida de af Rikets Ständer anvisade
bidrag för anläggningen af 3:ne särskilda jernvägar skulle komma att utgå eller icke,
emedan de dertill anvisade statsbidragen beviljats under uttryckligt vilkor att desammas
belopp kunde genom Riksgälds-kontoret, inom landet, upplånas emot fonderade obligatio¬
ner å svenskt mynt till ett pris, sorn icke öfverstege kostnaden för det under år 1860
utom riket upptagna jernvägslån (reglementets 133 §). De för dessa trenne jernvägars
anläggning sålunda beviljade låneunderstöd, utgörande:
för jernvägen mellan Borås och vestra stambanan ett belopp, sorn ej finge
öfverstiga R:dr 1,700,000: —
för jernbanan mellan Södra Dellen och Ljusne eif » 833,000: —
samt för jernvägen förbi Hedens forssar i Luleå eif » 93,000: —
uppginge alltså till R:dr 2,626,000: —
hvilken summa, med blött : '. » 374,000: —
understege det för upplåningen under åren 1861—1863 bestämda
högsta belopp , » 3,000,000: —
Härvid förekommer, äfven att de enskilda bolag, som bildade sig för berörde företags
utförande, under ofvanberörde förutsättning förklarats berättigade att vid hvarje års
ingång hos Riksgälds-kontoret lyfta en efter arbetstiden lämpad andel utaf de för hvart-
— 61 —
dera företaget beviljade lån. Som likväl några andra medel än de, hvilka genom ifråga¬
varande upplåning anskaffades, icke finge för dessa jernvägsanläggningar af Riksgälds¬
kontoret utbetalas, så kunde bolagen endast i den mån medlen blefve upplånte utbe¬
komma större eller mindre del af de tillgångar, 1 beräkning hvarå bolagen bildats. Skulle
de upplånta medlen icke motsvara sammanlagda lånebeloppet för dessa tre jernvägars
anläggande, uppstode fråga om företrädesrätt till de influtne lånemedlens erhållande. Att
fördela medlen emellan alla 'tre bolagen torde sannolikt medföra den påföljd, att intet¬
dera arbetet blefve utfördt och att den genom upplåningen beredda tillgång komme att
intill nästa riksdag blifva obegagnad.
I betraktande af nu antydda jemte flera andra härvid förekommande förhållanden,
syntes det oeftergifligen nödvändigt, att ej mindre Riksgälds-kontoret, än vederbörande
kunde med säkerhet påräkna att de anvisade medlen funnes att tillgå vid de tidpunkter,
då desamma borde för sitt ändamål utbetalas Någon tillförlitlig visshet härom kunde
dock icke vinnas, med mindre de, som ville åtaga sig lemna de erforderliga medlen, der¬
till uttryckligen förbunde sig genom ingången öfverenskommelse eller afslutadt kontrakt.
Dessutom erinrades, att, ehuru den summa, som intill 1863 års slut finge inom landet
upplånas, visserligen vore mindre betydlig i jemförelse med rikets hela rörelsekapital, det
likväl ej kunde antagas, att densamma, så snart behofvet kräfde, skulle kunna upplånas,
derest icke lånevilkoren blefve särdeles förmånliga för låugifvaren och i samma mån be¬
tungande för statsverket.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter och med företrädesvis fästadt afseende å
det ändamål, för hvilket medel, enligt Rikets Ständers beslut om ofvannämnde 3:ne jern¬
vägars anläggning, måste i första rummet upplånas, föreslogo Kommitterade att anbud ä
öfvertagande af hela eller visst betydligare belopp utaf det lån, 3,000,000 R:dr, för hvil¬
ket obligationer nu komme att utgifvas, måtte genom kungörelse i allmänna tidningarne
infordras, hvarjemte Kommitterade uppgåfvo förslag till de uppgifter, som i dessa anbud
borde meddelas.
Den nästa fråga, som af Kommitterade afhandlades, angick »beloppet af den ka¬
pitalrabatt eller provision, som vid ifrågavarande lån kunde högst medgifvas». Beträf¬
fande denna fråga erinrades att, enligt 2 mom. i reglementets 228 §, finge upplåningen
»icke företagas i annat fall, än att penningar inom riket blefve att tillgå mot ett pris,
»som icke öfverstiger kostnaden för det under år 1860 till fortsättning af statens jern-
»vägsbyggnader utrikes upptagna lån». Detta stadgande innefattade ett bestämdt förbud
att verkställa upplåningen, sä vida derigenom anskaffade medel blefve för statsverket
dyrare, än sistlidet års utländska jernvägslån. Innan den, under nu uppgifna uttryckliga
förbehåll, Riksgälds-kontoret ålagda upplåning företoges, måste följaktligen en noggrann
beräkning uppgöras öfver hvad sistnämnde lånemedel verkligen kostat. Emot uppgörande
af en sådan beräkning förekomme väl, att den verkliga, af kursförhållanden vid derför
skeende liqvider beroende, kostnaden för ett i utländskt mynt upptaget lån ej kunde med
tillförlitlighet beräknas och uppgifvas förr, än samma lån blifvit åte*rbetaldt. Då nu
1860 års jernvägslån icke ens hunnit till hela sitt belopp inbetalas, kunde följaktligen
de dermed förenade kostnader endast aproximativt beräknas. Beräkningen försvårades
dessutom derigenom, att vilkoren för berörde lån vore i flera hänseende sinsemellan
skiljaktiga, hvadan kostnaden för vissa delar af de upplånte medlen vore väsendtligen
olika. Sålunda visade sig en betydlig skillnad ej allenast emellan kostnaden för den mot
premie-obligationer erhållna lånesumman och det öfriga lånebeloppet, utan ock emellan
kostnaden för den del af procent-länet, som inbetalts af tyska låneöfvertagarne och
62 —
hvad, som af Rikets Ständers Bank dels redan utbetalts, dels framdeles skall erläggas.
Efter en omständlig beräkning af kostnaderna för 1860 års jern vägslån, uppgåfvo Kom-
mitterade att medelräntan för hela lånekapitalet, 8,400,000 Thaler, utgjorde 4,949 procent.
Sedan Koinmitterade vidare afgifvit yttrande dels »angående de obligationer, sorn
vid nu förestående upplåning skola utgifvas», dels »angående emottagande i kronouppbörden
och inlösen vid landtr Unter ier na af förfallna räntekuponer för ifrågavarande obligationer»,
öfverlemnades slutligen förslag till obligationernas lydelse.
Efter tagen kännedom om Kommitterades utlåtande, företogo Fullmäktige ären¬
det till öfverläggning, dervid enhälligt den åsigt uttalades, att den vid inhemska låns
upptagande af Riksgälds-kontoret förut begagnade, så kallade subskriptionsmethoden,
eller beredande af tillfälle för hvarje hugad långifvare att anteckna sig för och genast
erhålla uppgifvet antal obligationer, icke, utan förbiseende af de i Kommitterades ytt¬
rande omförmälda särskilda förhållanden, kunde iakttagas vid den upplåning, hvarom nu
vore fråga, samt att derigenom att, på sätt Koinmitterade föreslagit, anbud å hela lå¬
net eller vissa betydligare delar deraf infordrades, kännedom vunnes om det pris eller
den ränta, hvaremot penninge-associationer eller större kapitalister önskade emottaga oupp-
sägbara svenska stats-obligationer. Med gillande af hvad Koinmitterade sålunda föresla¬
git i afseende på infordrande af anbud å lånets öfvertagande, beslutade Fullmäktige, att
genom kungörelse i allmänna tidningarne tillkännagifva, att hugade inhemska långifvare
ägde före den 15 derpåföljande Mars till Fullmäktige inlemna förseglade anbud å öf¬
vertagande af hela eller något visst betydligare belopp af sagde lån; och borde i anbu¬
den, hvilka komme att inför Fullmäktige nyssberörde dag öppnas, uppgifvas:
*
a) de särskilda vilkor, hvaremot vederbörande ville öfvertaga den erbjudna lånesumman
motsvarande obligationer med ofvan åberopade (44 procent) ränta samt för öfrigt
stadgade betalningsvilkor;
b) de terminer, vid hvilka vissa uppgifna belopp utaf denna lånesumma skulle sednast
vara till Riksgälds-kontoret inbetalda; dock finge inbetalningsterminerna icke ut¬
sträckas längre än till 1862 års utgång;
c) erbjuden säkerhet för anbudets fullgörande.
Vid Fullmäktiges nästa sammankomst den 4:de derpåföljande Mars blefvo de
grunder, hvilka vid beräknandet af kostnaderna för 1860 års jern vägslån borde följas, af
Fullmäktige fastställda. Då dessa grunder i vissa delar skiljde sig från dem, som af
Koinmitterade blifvit uppställda, skulle en ny beräkning öfver ifrågavarande kostnader
uppgöras. Uti denna nya beräkning, deruti borde tilläggas de kostnader och utgifter,
som Riksgälds-kontoret, i egenskap af låntagare, måste utöfver den bestämda årliga rän¬
tan bestrida för den af Rikets Ständers Bank öfvertagna andelen utaf lånet, borde i
öfrigt intagas enahanda faktorer, som ingått i de förut uppgjorda beräkningarne, nemligen:
a) den medgifna kapitalrabatten;
b) det belopp, hvarmed kostnaderna för tillverkningen och utfärdandet af de i anledning
af ifrågavarande lån utgifna dels 44 procent- och dels premie-obligationer kunde skä¬
ligen beräknas öfverstiga tillverkningskostnaden för inhemska obligationer;
c) kursförluster vid indragningen och förvandlingen i svenskt mynt af de i Thaler Preuss.
Kurant skedda inbetalningarne å samma lån;
63 —
d) Nord-Tyska Bankens provision för infriandet af Riksgälds-kontorets, till lånets indrag¬
ning, å denna Bank utställda vexlar; och
c) den i lånekontraktet betingade provision för utlottade obligationers och förfallna rän-
tekuponers inlösen inom Tyskland.
Beträffande åter de oundvikliga kursförluster, hvilka vore att för Riksgälds-kon-
toret emotse vid anskaffningen och tillhandahållandet å utlänsk ort af erforderliga me¬
del i Thaler Preuss. Kurant för de hvarje halft år förfallande amorterings-liqviderna, så
ansågos dylika, af tillfälliga förhållanden hufvudsakligen beroende, kursförluster icke böra
upptagas i den på bestämdt angifna faktorer grundade beräkning, om hvars uppgörande
nu vore fråga.
Vid Fullmäktiges sammankomst den 11 Mars blef den nya beräkningen företedd
och vid påföljande sammanträde den 15:de i samma månad af Fullmäktige gillad. 1 öf¬
verensstämmelse med denna beräkning, antogo Fullmäktige att lånekostnaderna för 1860
års jernvägslån uppgingo till 6j procent, till hvilket procentbelopp kapitalrabatten vid nu
ifrågavarande inhemska låns upptagning alltså af Fullmäktige bestämdes; dock under
förbehåll att, vid slutliga fastställandet af rabatten å detta lån eller utsättandet af det
pris, emot hvilket obligationer komme att utlemnas, äfven taga i betraktande de olika
iånevilkor jemte andra särskilda förhållanden, som skäligen kunde inverka på bestäm¬
mandet af de relativa kostnaderna för sistlidne års jernvägslån och en emot ouppsäg-
bara obligationer inom landet företagen upplåning.
Sedan detta beslut blifvit fattadt, öppnades samma dag det enda inom den ut¬
satta tiden inkomna anbudet, hvilket befanns undertecknadt af Stockholms Enskilda
Bank, genom dess verkställande Direktör, samt af bolaget D. Carnegie & C:o och Gross¬
handlaren C. G. Cervin, hvilka gemensamt erbjödo sig att, på de uti bilagdt kontrakts¬
förslag uppgifna vilkor, öfvertaga lånesumman, 3,000,000 R:dr R:mt, till ett pris af 92
procent af obligationernas nominella belopp, under förbehåll att vid sista liqviden få till¬
godonjuta 2 procents provision å obligationsbeloppet, 3,000,000 R:dr R:mt, såsom ersätt¬
ning för besvär och kostnader.
Vid sammankomst den 21 Mars förklarade Fullmäktige sig icke kunna antaga
det gjorda anbudet, men i sammanhang dermed väcktes det förslag, att, sådant oaktadt,
åt dem, som gjort detsamma, erbjuda lånet emot de betalnings- och öfriga vilkor Full¬
mäktige, med tillämpning af Rikets Ständers beslut och föreskrifter, funne sig kunna
för hela lånets öfvertagande medgifva. Före slutliga afgörandet af frågan om bestäm¬
mande af beloppet utaf den kapitalrabatt samt öfriga vilkor, hvaremot lånets öfverta-
gaude sålunda skulle åt ofvannämnde associerade utbjudas, ville dock Fullmäktige, såsom
tillägg till den redan uppgjorda och af dem godkända beräkningen öfver kostnaderna för
1860 års jernvägslån, erhålla en utredning af de ökade utgifter, hvilka, med ledning af
kursförhållandena under sednaste åren, kunde förslagsvis beräknas uppkomma i och för
anskaffningen af de vexlar, som komme att erfordras vid förestående liqvider af ränta
och förfallna obligationer; och lemnades Fullmäktiges Sekreterare uppdrag att uppgöra
den i sagde hänseende äskade utredning. Vid Fullmäktiges sammanträde den 25 Mars
aflemnades berörde utredning, enligt hvilken, såsom obestridligt resultat af de erhållna
upplysningarne och gjorda beräkningarne, antogs att de förut uppgifna och till 6.J pro¬
cent beräknade kostnaderna för 1860 års utrikes jernvägslån, genom anskaffningen af
den utländska myntsort, hvarmed detta lån till kapital och ränta skall liqvideras. kom-
64 —
me att okas med åtminstone en procent af samma Iåns hela belopp, så att dessa kost¬
nader kunde beräknas uppgå till minst sju och entredjedels procent. Då Fullmäktige icke fun¬
no något att anmärka emot den sålunda uppgjorda nya beräkningen, ansågo de fleste
bland de vid sammanträdet närvarande Fullmäktige, hvilka alltså godkände denna be¬
räkning, sig kunna och böra antaga att de, enligt protokollet för den 15 Mars till 6^
procent beräknade kostnader för ifrågavarande lån, då de genom kursförluster förorsa¬
kade förhöjda utgifter vid ränte- och amorterings-liqviderna äfven afsåges, kunde och
borde beräknas till en procent utöfver det i åberopade protokoll uppgifna belopp och så¬
ledes till sju och entredjedels procent af lånekapitalet, samt att följaktligen, efter afräk¬
ning af kostnaderna för lånets upptagning och indragning samt liqviderande, det i Riks-
gälds-kontoret i anledning af sagde lån inflytande kapitalbelopp i sjelfva verket utgjorde
endast 92jj procent af den upplånta summan.
Sedan Herr Riksarkivarien Nordström, på anförda skäl, reserverat sig mot detta
beslut samt Herr Friherre Tersmeden, såsom jemväl ledamot af Stockholms Enskilda
Banks Direktion, förklarat sig jäfvig att deltaga i Fullmäktiges beslut angående lånets
erbjudande åt nämnda Bank, togo Fullmäktige frågan om ett sådant erbjudande under
öfvervägande, dervid Fullmäktiges pluralitet, som förklarade sig vilja särskildt bestämma
beloppet af den provision, som kunde anses skäligen böra låneöfvertagarne tillerkännas
såsom godtgörelse för besväret med obligationernas försäljning samt deras och derför in¬
flytande medels redovisande, äfvensom till ersättande af andra dylika utgifter, beslöt att
erbjuda Stockholms Enskilda Bank samt bolaget D. Carnegie & C:o och Grosshandla¬
ren Cervin att, under de, enligt Kongl, kungörelsen den 29 sistlidne December af Kongl. Majit
och Rikets Ständer föreskrifna vilkor och för öfrigt, i afseende på meranämnde statslån,
meddelade bestämmelser, öfvertaga detsamma mot en kapitalrabatt af sju procent eller
med skyldighet att till Riksgälds-kontoret inbetala nittiotre procent utaf de för samma
lån utfärdade 4,j procent obligationernas nominella belopp.
Beträffande åter den väckta frågan om en till visst belopp af hela lånet bestämd
sådan provision, som i det inkomna låne-anbudet fordrats för betäckande af de med lå¬
nets öfvertagande förenade kostnader, ansågo sig Fullmäktige böra taga i betraktande
dels den omständigheten att, derest de nya obligationerna skulle genom Riksgälds-kon-
torets omedelbara försorg föryttras eller utom hufvudstaden tillhandahållas hugade låne-
gifvare, dylika särskilda kostnader svårligen kunde för detta verk undvikas, och dels det
förhållande att, med afseende å den till ränte- och amorteringsliqviderna anvisade och
efter lånets hela belopp lämpade annuitet, tillgång till en sådan provisions utbetalande
komme att beredas genom den i beräkningen öfver de relativa kostnaderna för sistlidet
års jernvägslån och nu ifrågavarande lån, icke upptagna kapitalvinst, som för Riksgälds¬
kontoret borde uppkomma genom inköp under pari af de obligationer, med hvilkas ka¬
pitalbelopp lånet skulle årligen amorteras. Ehuru denna vinst icke kunde på förhand
till något uppgifvet visst belopp beräknas, syntes dock med säkerhet , kunna antagas, att
åtminstone under en del af lånetiden, en sådan vinst till ett jemförelsevis icke obetyd¬
ligt belopp borde komma låntagaren till godo och alltså minska dennes kostnad för det
ifrågavarande lånet; och ansåg sig Fullmäktiges pluralitet fördenskull, under ofvan fast¬
ställda vilkor, kunna bevilja den i låneanbudet äskade provision af 2 procent utafläne-
s lunman.
Emot detta beslut, som fattades af Ordföranden H. Exc. Herr Grefve Sparre,
Herr Majoren af Geijerstam, Herr Grosshandlaren Berg, Herr Handlanden Brinck samt
Riksdagsfulimägtige L. M. Knutsson och OlausEriksson, hafva Herr Riksarkivarien Nord-
— 65 —
ström, Herr Komminister Beckman och Herr Justitie-Borgmästaren Gråå anmält sina
reservationer, dervid den förstnämnde, bland annat, erinrat derom att, genom det åt lå¬
nets öfvertalare under namn af provision beviljade ytterligare afdrag af två procent, re¬
ducerades den effektiva inbetalningen till 91 procent, eller till två procent under det af
Fullmäktige sjelfva såsom maximum för 1860 års lån antagna och bestämda kapital¬
belopp.
Sedan underhandlingarne med ofvanomförmälda låneöfvertagare ytterligare fort¬
gått, på sätt Fullmäktiges protokoller för den 28 Mars samt den 4, 6 och 11 April när¬
mare gifva vid handen, blef kontrakt angående det erbjudna lånet ä 3,000,000 I’:dr sist¬
nämnde dag, uppå ömsesidigt godkända och antagna vilkor, afslutadt emellan Fullmäktige,
å ena, samt Stockholms Enskilda Bank, D. Carnegie & C:o och C. G. Cervin, å an¬
dra sidan. Då llevisorerne, till upplysning såväl om innehållet af berörde kontrakt,
som om ordalydelsen af de för lånet utfärdade obligationer samt angående den i kon¬
traktets 6 § omförmälda amorteringsplan, ansett sig böra vid denna berättelse foga af-
skrifter af dessa handlingar (Bil. Litt. C, D och E), få Revisorerne här endast i korthet
anmäla, att låneöfvertagarne genom berörda kontrakt förbundit sig att före vissa utsatta
terminer tillhandahålla Riksgälds-kontoret hvarje gång en sjettedel af det kontraherade
lånet, så att detsamma med hela sitt belopp blefve inbetaldt inom slutet af September
månad nästkommande år, dock med rättighet för dem, att äfven före de bestämda termi¬
nerna verkställa dessa inbetalningar; att låneöfvertagarne vid hvarje skeende inbetalning
skulle äga att sig tillgodoberäkna och innehålla dels såsom kapitalrabatt 7 procent, dels
såsom provision 2 procent af inbetalningsbeloppet; att obligationerna, hvilka skulle för-
skrifvas med 4\ procent ränta, skulle utfärdas ä 3:ne valörer, nemligen:
Serien A. å 2,000 R:dr R:mt eller 500 R:dr i silfver,
» B. å 400 » » »100 »i silfver,
» C. å 100 » » » 25 » i silfver;
att låneöfvertagarne ägde rättighet bestämma antalet obligationer af hvarje Serie, i an¬
ledning hvaraf obligationerna blifvit sålunda indelade, att af
Serien A. blifvit utfärdade 1,000 st. obligationer å 2,000 R:dr R:dr 2,000,000: —
» B. dito 2,000 » å 400 » » 800,000:
» C. dito 2,000 » å 100 » » 200,000: -
eller tillhopa 5,000 st. obligationer ä R:dr 3,000,ÖbÖ: —;
att obligationerna äro försedda med 20 stycken halfårs-räntekuponer samt ett så kallad
talon, i utbyte hvaremot, efter tio års förlopp, nya kuponer utlemnas; att alla obligatio¬
nerna äro daterade den 30 Mars 1861, från och med hvilken dag räntan beräknas; att
till liqviderande af ränta och lånets amortering blifvit anvisad en ärlig summa af 5^ pro¬
cent utaf lånets hela belopp, eller 165,000 R:dr Runt om äret, hvilken annuitet kommer
att utgå från slutet af Mars månad 1861 tili och med sllåtet af September månad år
1899, då lånet bör vara till fullo betaldt ; att annuiteten skall under hvart och ett år
ingå till en för detta lån bildad och särskildt bokförd ränte- och amorteringsfond, hvars
tillgångar uteslutande skola användas till obligationernas inlösande; att lånets amorte¬
ring, som skall vidtaga ett år efter den 30 Mars 1861, bör ske genom uppköp och an-
nullering af för samma lån utfärdade obligationer, såvida deras allmänt gångbara pris
9
— 66 —
understiger det i deni förskrifna kapitalbelopp, hvilka uppköp, under sådan förutsättning,
böra årligen verkställas till det i bilagde plan utsatta belopp; att vid hvarje års slut
Riksgälds-kontoret skall uppgifva antalet saint numrorna och beloppet af de inköpta eller
infriade obligationer, som under samma år blifvit annullerade; att om, efter tio års för¬
lopp, obligationernas allmänt gångbara pris uppgår till eller öfverstiger det i dem för¬
skrifna kapital, och tillfälle sig icke erbjuder att under pari inköpa de obligationer, med
hvilka lånet bör enligt planen årligen amorteras, skall utlottning af obligationer å ett
motsvarande belopp inför Fullmäktige verkställas sista helgfria dagen i September må¬
nad hvarje år; att sålunda utlottade obligationer till betalning förfalla 6 månader deref¬
ter; att Riksgälds-kontoret efter den 30 Mars 1871 äger rätt till inlösen uppsäga större
eller mindre del af då utelöpande obligationer, dervid genom utlottning bestämmes hvilka
obligationer af de särskilda serierna sex månader derefter komma att inlösas; att resul¬
tatet af ntlottningen samt andra lånet rörande förhållandea skola kungöras i Sveriges
officiella tidning samt minst tvenne andra dagliga tidningar; att Fullmäktige skulle söka
bereda Kongl. Maj:ts nådiga bifall till förfallna räntekuponers mottagande i uppbörden
samt inlösen i Ränterierna; och äroi öfrigt föreskrifter lemnade i fråga dels om obliga¬
tionernas öfverförande på viss person, dels om förlust af rättigheten till liqvid för obli¬
gationer och kuponer, som icke inom viss tid sedan de förfallit företes, dels om den
säkerhet för kontraktets fullgörande, som af låneöfvertagarne borde lemnäs, samt slutli¬
gen om kontraktets hemlighållande intill början af sistlidne Juli månad.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har hela beloppet af ifrågavarande lån, efter
stadgade afdrag, numera blifvit till fullo inbetaldt å följande terminer och med nedan¬
stående belopp hvarje gång, nemligen:
Maj den 1 R:mt 682,500: —
Juni den 25 91,000: —
Juli den 6 682,500: —
» » 16 91,000: —
» » 26 318,500: —
» » 31 91,000: — 1,183,000: —
Augusti den 1 227,500: —
» » 9 227,500: — 455,000: —
September den 7 91,000: —
» » 17 227,500: — 318,500: —
eller tillsammans R:dr 2,730,000: —
hvartill komma inbetalda räntor från den 30 Mars, eller den dag då ob¬
ligationerna blifvit daterade, till inbetalningsdagarne 30,650: —
utgörande således hela inbetalda beloppet å 1861 års inhemska fonderade
statslån Runt R:dr 2,760,650: —
Efter att sålunda hafva redogjort ej mindre för det hufvudsakligaste af hvad
som under oftaberörde lånefrågas behandling hos Fullmäktige förekommit, än ock för
den slutliga utgång, frågan efter denna behandling erhållit, anse sig Revisorerne hafva
åliggandet att söka utreda om och i hvad mån det lyckats Fullmäktige att fullgöra de
genom Riksgälds-kontorets reglemente i förevarande hänseende Fullmäktige meddelade
föreskrifter. Lika med Fullmäktige, finna Revisorerne det vara ovedersägligt, att Rikets
Ständer, vid beslutandet af den nu ifrågavarande inhemska upplåningen, såsom ett oef-
tergifligt och på flere ställen i reglementet upprepadt vilkor, stadgat, att upplåningen icke
finge företagas, derest icke penningar inom riket liefve att tillgå emot ett pris, som icke
öfverstege kostnaden för 1860 års utländska jernvägslån. Men af detta stadgande ans#
— 67 —
ock Revisorerne tydligen följa, att de bolag, hvilka genom 133 och 134 §§ af Riksgälds-
kontorets reglemente blifvit vilkorligen försäkrade om erhållande af låneunderstöd från
Riksgälds-kontoret, icke ägde eller kunde äga några giltiga anspråk på dessa låneunderstöds
utbekommande, derest det icke lyckades Fullmäktige att, genom »införande af ett ändamåls-
»enligt ordnadt och fortsatt inrikes statslånesystern», anskaffa de erforderliga penningarne
till ett pris, som icke öfversteg kostnaden för 1860 års utländska lån. Det synes så¬
ledes Revisorerne, som skulle Fullmäktige hafva lagt alltför mycken vigt derpå, att
nämnde bolag icke måtte gå miste om de af Rikets Ständer dem vilkorligen tillförsäk¬
rade låneunderstöd. Efter Revisorernes förmenande, hade Rikets högloflige Ständer, der¬
est anläggning af ofvanberörde jernbanor ansetts vara af den vigt, att desamma under
alla förhållanden borde med lån af staten understödjas, säkerligen beredt utväg att an¬
visa medel, utan att sätta frågan derom i något omedelbart beroende af den inhemska
upplåningen. Nu deremot, då de till ifrågavarande jerhvägsanläggningar anvisade låne¬
understöd blifvit beviljade endast under uttrycklig förutsättning, att det erforderliga be¬
loppet kunde genom Riksgälds-kontoret, på föreskrifvet sålt, inom landet upplånas, måste
deraf obestridligen följa, att hufvudändamåletmed upplåningen fortfarande varit, hvad som
ock uti ingressen till 228 § i Riksgälds-kontorets reglemente uttryckligen såsom sådant
uppgifves, nemligen att åstadkomma »det uti flere hänseenden fördelaktiga inflytande på
»landets ekonomiska och financiella ställning, som införandet af ett ändamålsenligt ord-
»nadt och fortsatt inrikes statslånesystem synes böra utöfva». Men om nu, såsom Revi¬
sorerne föreställa sig, detta varit hufvudändamålet, så torde böra undersökas, huruvida
ett sådant mål vunnits eller kan vinnas på det sätt, hvarpå Fullmäktige i förevarande
fråga tillvägagått. Under öfverläggningarne hos Fullmäktige har det, enligt hvad deras
protokoll för den 28:de sistlidne Januari gifver vid handen, blifvit erinradt, att »metho-
»den för upplåningen kunde inrättas på två sätt, det ena genom öppnandet af subskrip-
»tion såväl i Stockholm, som på lämpliga ställen i landsorterna; det andra genom lånets
»kungörande till konkurrens för hugade hufvudentreprenörer eller öfvertagare inom viss tid».
Det har vidare blifvit erinradt, att den förra methoden skulle erbjuda jemförelsevis större
säkerhet derom att inhemska penningar korrnne att ingå i lånet samt att, om »hufvud-
»ändamålet med den inhemska upplåningen förblifvit vid det, som utgjorde dess ursprungs-
»tanke, nemligen bildandet af ett inhemskt fondsystem och en derigenom delvis möjlig
»konversion af de utländska jernvägslånen till inhemskt lån, så skulle, då någon väsendt-
»lig vigt i sådant fall ej hade legat uppå effektueringen af lånet någon tid förr eller sed-
»nare, det utan tvifvel varit bäst och med berörde ursprungstanke mest öfverensstäm-
»mande att välja subskriptionsmethodem. Då Revisorerne, på skäl, som ofvan finnas
antydda, hysa deri åsigt, att det ursprungliga hufvudändamålet med Rikets Ständers be¬
slut om den inhemska upplåningen, eller att derigenom bilda ett inrikes statslånesystem,
icke i ringaste mån undergått någon förändring genom de uti 133 och 134 §§ af Riks¬
gälds-kontorets reglemente meddelade föreskrifter om de för vissa jernvägsanläggningar
beviljade låneunderstöd, enär dessa låneunderstöd endast i det fall skulle få utgå, att
penningar genom införandet af ett sådant lånesystem kunde på föreskrifna vilkor upplå¬
nas, äro också Revisorerne af den åsigt, att det såkallade subskriptionssystemet, i fråga
om förevarande upplåning bordt begagnas. Det ligger nemligen i sakens natur att, om
ett inrikes statslånesystem skall kunna icke blott ändamålsenligt ordnas, utan ock fort¬
sättas, så böra obligationerna vinna den största möjliga spridning samt följaktligen till
sin valör vara afpassade efter tillgångarne hos den allmänhet, af hvilken man påräknar
erhålla penningarne. ilikets Ständer hafva ock, såsom det synes just för detta ändamål,
medgifvit, att obligationerna finge lyda å ett så lågt belopp som 100 E:dr Runt. Det
torde icke kunna nekas att, då utsläppandet af obligationer pä så liten valör är förenadt
med icke ringa besvär, öfvertagarne af ett statslån helst önska att, så vidt ske kan,
föryttra obligationer å större valörer, obekymrade i öfrigt om köparne äro flere eller färre,
68 —
Ett helt annat förfaringssätt torde deremot böra begagnas om man i vårt land vill in¬
föra ett inrikes statslånesystem. På sätt härofvan blifvit anfördt, hafva Fullmäktige
sjelfve erinrat hurusom, vid de af Riksgälds-kontoret hittills inom riket företagna upp¬
låningar, den så kallade subskriptionsrnethoden vanligen begagnats. Att i förevarande
fall bibehålla denna method skulle, enligt Revisorernes förmenande, hafva medfört, bland
annat, den fördel, att Fullmäktige säkerligen kunnat sätta obligationernas försäljningspris
något högre, än det, som för lånet i sin helhet kunde erhållas, då detsamma skulle på
vinst och förlust öfvertagas af hufvudentreprenörer, hvilka vid prisets bestämmande icke
blott måste söka fria sig från förlust, utan ock borde beräkna att på affären skörda nå¬
gon vinst. Dessutom hade Fullmäktige, derest subskriptionsrnethoden blifvit vald, haft
den fördelen att, ifall lånet toge favör och omständigheterna sådant medgåfve, uppsätta
obligationernas försäljningspris och såmedelst under fortgången af låneoperationen möjligen
vinna ersättning för den förlust, som genom ett lägre pris i början kunde uppkomma.
Fullmäktige hade ock haft desto större anledning hoppas, att på sådant sätt kunna handla
såväl i Riksgälds-kontorets som i allmänhetens intresse, då Rikets Ständer medgifvit,
att lånetiden finge utsträckas från 1861 års början till 1863 års slut, hvarigenom dylika,
obligationer, om priset lämpats efter åtgång och efterfrågan, kunnat oafbrutet under
hela denna tiderymd hällas den större allmänheten tillhanda, samt denna allmänhet
derigenom småningom vänja sig vid dylika papper. Revisorerne, som icke kunnat undgå
fästa uppmärksamheten derpå, att låneöfvertagarne, hvilka förbehållit sig få bestämma
obligationernas valör, föredragit de större valörerna, så att af hela lånesumman |:delar,
eller 2,000,000 R:dr, utgått i obligationer å 2,000 R:dr hvardera och 800,000 R:dr af
400 R:drs valör, men endast 200,000 R:dr i obligationer å 100 R:dr, tro sig deraf kunna
sluta, att förevarande lån af dem varit afsedt att placeras förnämligast i större summor
och hos egentliga kapitalister; och Revisorerne anse sig, på alla dessa nu anförda skäl,
icke sakna anledning till den åsigt, att det med ifrågavarande lån af Rikets Ständer
afsedda hufvudändamål eller införandet af ett väl ordnadt inrikes statslånesystem, i följd
af den nu vid lånets upptagande följda method förfelats.
Men,-äfven om man antager, att det af Fullmäktige i förevarande fäll iakttagna
förfaringssättet att utbjuda länet till konkurrens ät hugade hufvudentreprenörer varit rik¬
tigt och ändamålsenligt för befordrande af det med Rikets Ständers föreskrifter afsedda
mål, så återstår att undersöka huruvida icke den af Fullmäktige fastställda kapital¬
rabatt och medgifna provision varit större, än sorn öfverensstämmer med Rikets Stän¬
ders beslut derom att priset icke finge öfverstiga kostnaderna för 1860 års jernvägslån.
Revisorerne, som uti ofvan intagne framställning om de af Fullmäktige gjorda beräknin¬
gar öfver kostnaden för sistnämnde lån upptagit resultatet af dessa beräkningar, anse
sig i detta hänseende endast böra erinra om följande af Fullmäktige fattade, från hvar¬
andra skiljaktiga beslut. Uti protokollet för den 4:de sistlidne Mars förekommer nem¬
ligen först, att
»beträffande de oundvikliga kursförluster, hvilka vore att för Riksgälds-kon-
»toret emotse vid anskaffningen och tillhandahållandet å utländsk ort af er-
»forderliga medel i Thaler Preuss. Kurant för de hvarje halfår förfallande
»amorteringsliqviderna, så ansågos dylika, af tillfälliga förhållanden hufvud-
»sakligen beroende kursförluster icke böra upptagas i den på bestämdt an-
»gifne faktorer grundade beräkning, om hvars uppgörande då vore fråga».
Sedan Fullmäktige derefter, vid’, sammanträde den 15:de i samma månad, god¬
känt den på grund häraf uppgjorda beräkningen och, i öfverensstämmelse dermed, anta¬
- 69 —
git, att de i densamma uppgifne lånekostnader uppgingo till 6| procent, till hvilket pro¬
centbelopp kapitalrabatten vid nu ifrågavarande inhemska iåns upptagning af Fullmäk¬
tige bestämdes, så förklarade Fullmäktige, vid sina sammanträden den 21 :ste och 25:te
i samma månad, i strid mot den förut godkända beräkningen, att den tillökning i kost¬
naderna för sistlidne års jernvägslån, som kommer att föranledas genom anskaffningen
af den för detta låns och derför upplöpande räntors liqviderande erforderliga främmande
myntsort, jemväl borde tagas i betraktande vid beräknandet af det belopp, oftanämnde
lån ansåges verkligen hafva kostat, i följd hvaraf Fullmäktige förhöjde den beräknade
kostnaden för samma lån med ytterligare en procent eller till sju och en tredjedels procent.
En sådan osäkerhet vid beräkningarnes uppställande har visserligen synts Re-
visorerne i hög grad anmärkningsvärd. Detta oaktadt och ehuru Revisorerne icke varit
i tillfälle att med tillförlitlig noggrannhet granska berörde af Fullmäktige godkända be¬
räkningar, hafva Revisorerne likväl funnit sig böra antaga, att desamma må anses så
tillförlitliga, som omständigheterna kunnat medgifva. Men, om det nu förhåller sig så,
som dessa beräkningar utvisa, eller att kostnaden för 1860 års jernvägslån uppgår till
det af Fullmäktige antagna belopp, eller procent af lånesumman, så synes det gifvet
att Fullmäktige icke bordt, vid afslutandet af det inhemska lånet, härutöfver medgifva
något ytterligare afdrag, vare sig under namn af rabatt eller provision, enär hvarje så¬
dant afdrag ovilkorligen kornrne att öka det inhemska lånets kostnad utöfver hvad Full-
mäktigej sjelfva antagit utgöra kostnaden för 1860 års utländska lån. De skäl Fullmäk¬
tige anfört för sitt beslut att, sedan kapitalrabatten blifvit bestämd, derutöfver bevilja
långifvarne en provision och sålunda öka kostnaden utöfver det belopp, hvartill Full¬
mäktige sjelfva beräknat kostnaden för 1860 års jernvägslån, synas ingalunda tillfyllest¬
görande. Ty, äfven om de nya obligationerna skulle hafva genom Riksgälds-kontorets
omedelbara försorg föryttrats eller utom hufvudstaden tillhandahållits hugade lånegifvare,
så hade kostnaden derför icke bordt få föranleda dertill att lånet blefve dyrare, än 1860
års lån; och hvad beträffar förhoppningen att tillgång till provisionens utbetalande skulle
kunna beredas genom den kapitalvinst, som för Riksgälds-kontoret kunde uppkomma ge¬
nom obligationernas inköp under pari, så synes ett sådant inköp rätteligen kunna be¬
traktas såsom en särskild affär, hvilken med sjelfva upplånings-operationen icke har nå¬
got att skaffa.
Ehuru Revisorerne, efter genomläsning af de rörande förevarande ärende hos Full¬
mäktige förda vidlyftiga protokoller, icke förbisett de svårigheter, hvilka med ofvanbe-
rörde Fullmäktige lemnade vigtiga uppdrag varit förenade, hafva Revisorerne likväl, på
de skäl, Revisorerne här ofvan sökt utveckla, ansett sig böra till Rikets Ständers egen
pröfning öfverlemna, huruvida nu ifrågavarande upplåning blifvit utförd på ett sätt, som
öfverensstämmer med de af Rikets Ständer derom meddelade föreskrifter.
De till Riksgälds-kontoret influtne och för dess förestående utgifter icke erfor¬
derliga medel hafva Fullmäktige, jemlikt 221 och 225 §§ i det för Riksgälds-kontoret
gällande reglemente, så vidt lämpligt tillfälle dertill sig erbjudit, sökt att genom utlå¬
ning emot sådan säkerhet, Fullmäktige ansett sig kunna godkänna, göra räntebärande
och för allmänna rörelsen tillgängliga; varande under tiden från sistlidne års början till
slutet af innevarande års andra qvartal nedanstående belopp såsom lån dels utlemnade
och dels återbetalda:
Förräntande af
Riksgälds-kon¬
torets kontanta
behållning.
— 70 —
Angående upp¬
hörandet af
ljuspenningar
för Full¬
mäktige.
Under Usta qvartalet af år 1860
dito
dito
dito
»
|
2: dra
|
dito
|
af
|
»
|
3:dje
|
dito
|
af
|
»
|
4:de
|
dito
|
af
|
»
|
Usta
|
dito
|
af
|
)>
|
2:dra
|
dito
|
af
|
dito
och har dessutom, genom inköp af Riksgälds-kontorets
egna, för innevarande års inhemska fonderade statslån
utgifne. 44 procents-obligationer å ett sammanlagdt ka¬
pital af 300,000 R:dr, under sistnämnde qvartal förrän¬
tats ett för detta inköp utbetaldt belopp af
Till förräntande
af Riksgälds-
kontorets kon¬
tanta behållning
utbetalda lån.
40,000:
3.404.000
2,291,600
926,100
1.884.000
2.619.000
277,500:
Verkställda åter¬
betalningar af
sådane lån.
173,338: 33.
634,361: 67.
1,448,948: 37.
1,235,300: -
855,600:
624,500: —
Summa R:mt R:dr 11,442,200:
4,972,048: 37.
De lane- och säkerhetshandlingar, som i Riksgälds-kontoret för dess räkning
förvaras, hafva, vid den inventering Revisorerne den 11 innevarande månad verkställt,
blifvit behörigen genomgångna; och utgjorde sammanlagda kapitalbeloppet af Riksgälds-
kontorets, genom utgifna län eller uppköpta obligationer, tillsvidare förräntade medel
8,184,933 R:dr 24 öre R:mt, hvaraf 7,232,333 R:dr 24 öre tillhörde jernvägsbyggnads-
medlen samt ränte- och amortissementsfonden för de utländska lånen.
Riksgälds-kontorets inkomster genom upplupna räntor å de medel, som varit tills¬
vidare förräntade, hafva utgjort under sistlidne år 250,970: 71.
Utaf denna summa inflöto till fonden för statens jernvägsbyggnader
113,406 R:dr 66 öre.
Under förra hälften af innevarande år hafva ytterligare inbetalts räntor
(hvaraf 134,947 R:dr 16 öre tillfallit nämnde fond) med 138,848: 52.
R:dr 389,819: 23.
Då Rikets åren 1856 — 1858 församlade Ständer, genom bifall till hvad höglof-
liga Stais-utskottet, uti dess den 15 Februari 1858 under N:o 270 afgifna utlåtande, hem¬
ställt, beslutat, att rättigheten till åtnjutande af s. k. ljuspenningar borde upphöra för
alla de tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret, som, till följd af Rikets
Ständers vid samma riksdag fattade beslut, för framtiden komme i åtnjutande af löne¬
förbättring, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret, likasom Fullmäktige i Rikets Ständers Bank, oaktadt det åt bemälde Fullmäk¬
tige anvisade honorarium vid samma riksdag förhöjdes från 1,000 till 1,500 R:dr årli¬
gen, fortfarande uppburit ljuspenningar efter den beräkningsgrund, som af ålder varit i
detta hänseende vedertagen. Revisorerne hafva väl af sammansatta Stats- och Banko¬
utskottets vid förenämnde riksdag afgifna utlåtande N:o 29 funnit, att Rikets Ständer
icke vid beviljandet af förhöjningen i honorarierna för Fullmäktige i Banken och Riks¬
gälds-kontoret, gjort något vilkor derom att de åt Fullmäktige anslagna ljuspenningar
borde indragas; men då bland de uti nämnde utlåtande anförda skäl för ifrågavarande
honorariers förhöjning blifvit erinradt, att den godtgörelse, som lemnäs för utöfningen af
ett hedrande medborgerligt förtroende af sådan beskaffenhet som det förevarande, ej
borde lämpas eller bestämmas efter beloppet af de löner, statens embetsmän inne¬
hafva, anse sig Revisorerne, som erfarit att sednast församlade Revisorer, vid ^ gransk¬
ningen af Banko-verket, tillstyrkt att ljuspenningar hädanefter ej må utgifvas åt Full¬
mäktige i Rikets Ständers Bank, böra hemställa, om icke äfven de för Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret utgående ljuspenningar böra indragas.
Revisorerne, som vid ofvannämnde i Riksgälds-kontoret anställda inventering
funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade] konvolut, sorn
innehåller Rikets Ständers anordning å den under sistförfluten riksdag, enligt Regerings¬
formens 63 §, till lyftning under infallande krig, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv-
summa, hafva dervid jemväl funnit ofvanomförmälde lane- och säkerhetshandlingar för
tillsvidare förräntade medel omsorgsfullt ordnade och väl förvarade samt till antal och
beskaffenhet öfverensstämma med de deröfver upprättade förteckningar.
Yid samma tillfälle hafva Revisorerne ock inventerat de af Riksgälds-kontoret
mottagna skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalda byggnads- och vatten-
aftappningslån m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t i nåder godkända
samt hos Riksgälds-kontorets Kommissariat förvarade säkerhetshandlingar för fullgörandet
af arbetsföretag, som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda; och hafva äf¬
ven dessa handlingar befunnits i fullkomligen god ordning.
Slutligen hafva Revisorerne genomgått de hos Kommissariatet jemväl förvarade
borgensskrifter, rörande bevillningen för erhållna testamenten, äfvensom det öfver dessa
borgensskrifter förda särskilda diarium; vid hvilken sistnämnde inventering ej heller
förekommit något att erinra.
Så vidt af den utaf Riksgälds-kontorets Ombudsman afgifna berättelse, angående
nämnde verk rörande rättegångs- och utsökningsärenden, kunnat inhemtas, synes
Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva
vederbörligen iakttagits.
Då Revisorerne under den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning haft tillfredställelsen erfara, att Fullmäktige med synnerligt nit och ospard
möda uppfyllt det åt dem anförtrodda vigtiga och ansvarsfulla kall, få Revisorerne, utan
Ann tällda
inventering ar.
Riksgälds- kon¬
torets rätte¬
gångs- och ut¬
söknings¬
ärenden.
Déchcsrgt,
— 72 —
hinder af hvad här ofvan blifvit anfördt i afseende å det innevarande år upptagna in¬
hemska fonderade statslån, tillstyrka, att Fullmäktige må erhålla full decharge för de i
Fullmäktiges protokoll för tiden till och med den 8:de sistlidne Augusti antecknade be¬
slut och åtgärder.
För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Se-
uppgifterna. kreterare, som under granskningen af Riksgälds-kontorqts förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
FR. CRONSTEDT.
G. H. STRÅLE.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN.
JOH. ER. FORSSELL.
J. M. MALMSTEDT.
På Preste-ståndets vägnar:
OSCAR ERH. RABE.
ESBJ. BERGMAN.
ANDERS SANDBERG
CARL AHLBERG.
JOH. VICT. ABOM.
JOH. RYDING.
På Borgare-ståndets vägnar:
GUSTAF NETTELBLADT.
J. SÖDERHOLM.
G. HOLM SYLVANDER.
GUSTAF RHODIN.
S. HEURLIN.
A. W. UHR.
På Bonde-ståndets vägnar:
ANDERS PEHRSSON..
M. MANSSON.
OLOF OLSSON.
LARS OLSSON.
Oscar Arehn*
i
I
— T3 —
Reservation.
Af Herr Grosshandlaren Abom:
Ehuru jag instämmer med öfrige herrar Revisorer deruti, att det icke varit möj¬
ligt med tillförlitlig noggrannhet granska de af herrar Fullmäktige godkända beräknin¬
gar öfver kostnaden för 1860 års jernvägslån, anser jag likväl att herrar Revisorer
bordt upplysa, att denna beräkning åtminstone icke varit för låg.
Herrar Fullmäktige hafva nemligen i kalkylerne upptagit vinsten å premie-obli¬
gationerna, i förhållande till de öfriga 4i procents-obligationerna, utgöra endast 120,000
Thaler eller, efter vedertagen beräkningskurs af 2j procent. 320,000 R:dr R:mt, då der¬
emot uti det af herrar Fullmäktige den 22 November 1860 afgifna utlåtande öfver
Rikets sednast församlade Revisorers berättelse, denna vinst, enligt hvad deri
uppgifves, skall hafva uppgått till 817,780.1 R:dr R:mt. I följe häraf måste, efter mitt
förmenande, antingen kalkylen öfver kostnaden för 1860 års jernvägslån vara felaktig,
eller ock är uppgiften öfver vinsten å premie-obligationerna vilseledande.
1 denna reservation instämde Herr Prosten Ahlberg samt Herr Doktor Sandberg,
den sednare »i den syftning, att han ansåg den förmenta vinsten, antingen den kalkyle¬
rades till 817,000 eller 320,000 R:dr, icke vara tillfyllestgörande att helt och hållet
»rättfärdiga det ej utan skäl klandrade premie-obligations-systemets begagnande vid upp-
»tagande af sistlidet års utländska statslån».
10
Bil. Lit. A. till 18(51 års revisions-berättelse, angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för år 1860, utvisande detta verks
Inkomster och Utgifter linder nämnde år
Inkomster:
Allmän bevillning 2,318,622: 92.
Krigsrustnings-afgift 7: 32.
Observations-medel 3,724: 73.
Stämpelafgifter för spelkort 83,240: 7.
Dito för tidningar 47,716: 26.
Skatteköpeskillingar 8,784: 50.
Ekeskogslösen 2,009: 33.
Kapitalafbetalningar å de för vissa föremål eller under längre tid be¬
viljade lån 205,074: 99.
jemte räntor å dessa lån 225,259: 64.
o — —
Återbetalning å anslaget till gratifikationer för år 1857 till under¬
officerare och deras vederlikar vid garnisons-regementena samt
Artilleriets tyg- och handtverks-stater .• 2,279: 62.
Dito å dito för fortskyndande af arbetena å sockenkarteverket 989: 71.
Dito af Armeéns pensionskassas andel af Wadstena krigsmanshus-kas-
sas förhöjda vederlag för de indragna rusthållsafgifterna 17,640: —
Aflemnad besparing å indragna 6:te fördelnings-generals-Iönen för åren
1858 och 1859 3,100: —
Dito dito å reservationsanslaget till inqvarteringsgifvares betalning
utöfver markegångspriset för dagportioner vid indelta regemente¬
nas marscher till och från möten 5,607: 58.
Aterlemnad behållning å anslaget till bestridande af kostnaderna för
ytterligare undersökningar rörande statens järnvägsanläggningar.... 2,790: 18.
Dito dito å dito till ombyggande af Drottningholms bro 3,555: 68.
Dito dito å dito till dito af Nockeby bro på vägen till Drottningholms
slott t i 344: 27.
Dito dito å dito till upprätthållande af Arméens pensionskassas pensio¬
nerings skyldighet för år 1858, 26,114: 86.
o • — —-
Återbetalning å kreditivet för 1858 års krigsrustningar 319: 50.
Dito af lyftade medel å kreditivet för fårskötselns och ullproduktio¬
nens befrämjande 65,620: —
samt derå upplupen ränta 1,479: 6. 67,099: 6.
Dito å kreditivet till neutralitetens upprätthållande 113: 15.
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster för år 1857,
återstoden
Det för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag af 1858 års statsinkomster
Äldre depositions-medel
Deponerade medel, afsedda för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1860
Det till Riksgälds-kontorets utgifter under år 1860 anslagna belopp utaf Rikets Ständers
Banks disponibla vinst vid 1857 års början
Återbetalda, tillsvidare förräntade medel R:dr 3,300,248: 37.
derå upplupna, inbetalda räntor » 137,564: 5.
Ersatta inteckningskostnader
2,453,311!
10,793 j
430,334 63
62,421
|
90
|
67,531
|
71
|
2,400,000
|
|
966,200
|
|
1,827
|
92
|
25,000
|
|
21,000
|
|
333,333
|
33
|
3,437,812
|
42
|
337
|
50
|
SUMMA R:dr ! 10,209,904 54
Utgifter:
Arliga ränteanslaget till Hans Majit Konungen
Under 1840—1841 års riksdag beviljade anslag;
För häradshäktenas ombyggnad och förseende med celler samt till fängelsebyggnader i
städerna, utom Stockholm
Under 1844—1845 års riksdag beviljade tillfälliga statsanslag:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets sam¬
lingar för år 1859
» boskapsskötselns uppmuntran och befrämjande genom bildande af
stamliolländerier, återstoden
Under 1850—1851 års riksdag beviljade extra anslag;
För anläggning af hamn och väg vid Fröbigårda färjeplats på Öland,
1,050: —
3,065: 46.
återstoden
Under 1853—1854 års riksdag beviljade anslag:
För Arboga åns uppmuddring mellan staden Arboga och Mälaren, åter¬
stoden
» vägars anläggning och förbättring
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar
» kanals anläggning mellan Eskilstuna och Mälaren, återstoden
» slöjdexpositioners befrämjande
» inköp af konstalster utaf Svenska konstnärer, återstoden
» utgifvande från trycket af äldre, för Sveriges historia vigtiga skrif¬
ter och handlingar
7,500:
|
—
|
20.837:
|
50.
|
532:
|
50.
|
15,000:
|
—
|
1,000:
|
—
|
225:
|
—
|
771:
|
43.
|
Under 1856—1858 års riksdag beviljade tillfälliga statsanslag:
För uppförande af länsfängelset' efter cellsystemet
» några Jandtförsvaret tillhörande föremål
» sjöförsvarets behof beviljade anslag
» förbättringar i fyr- och båkväsendet
» hyra af lokal åt statistiska Tabell-kommissionen
» för fortskyndande af sockenkarteverkets utförande
» skiften och afvittringar
» inköp af nya målkärl och vigter ät kronomagasinerna och bagerierne
» uppförande af ny byggnad ät Teknologiska institutet
» skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna
» geologiska undersökningars anställande och derpå grundade kartors
utgifning
» uppförande af ett nytt boningshus vid Landtbruks-akademiens ex¬
perimentalfält
» premiers utdelning vid landtbruksmöten
Till Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträdens afiönande
För undersökningar och expenser vid allmänna arbeten
» Civilingeniörers bildande vid Mariebergs artilleri-läroverk
» ny kommunikationsled ifrån de inre delarne af Jemtland till hamn¬
plats vid Nordsjön
» vägars anläggning och förbättring
» mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande
» hamnbyggnad vid Färjestaden på Oland
» dito vid staden Falkenberg
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen af de nya jorde-
böckerna
fortsättningen af Wadstena slotts yttre iståndsättande
vidmakthållande af Kalmar slott
kolonien Barthelemys förvaltningskostnader, för år 1859
skolhus och gymnastikbyggnad i Götheborg
ny skolhusbyggnad i Uddevalla
tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus
utgifning af planchverk öfver fornsaker och medeltidssigiller
dito af planchverket »Fordna och närvarande Sverige»
uppsökande och aftecknande af de inom Sverige befintlige runstenar
utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar»
utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket
utgifning af äldre, för Sveriges historia vigtiga handlingar
utskrifning af felande registratur inom Kongl. Maj:ts Kansli
fortsättningen af arbetena å nationalmusei-byggnaden
stipendier åt civile personer, som vid Gymnastiska central-insti-
tutet bildas till gymnastiklärare
betäckande af bristen i hospitalfondens inkomster
arbetena å den nya hopistalsbyggnaden å lägenheterne Hedvigsberg
och Conradsberg
ny byggnads uppförande vid allmänna Institutet för döfstumma och
blinda -
löneförbättring åt lärarne vid vissa stadspedagogier
gratifikationer eller löneförbättring för år 1857 åt embets- och tjen¬
stemän m. fl
upprätthållande af Arméens pensionskassas pensioneringsskyldighet
59.
93.
67.
130,000
454,244
647,418
63.000
135
16,950
57.000
5.000
35.000
4,580
1.000
20,000: —
6,000: —
4,500: —
Riksmynt.
26,950
25,000
6,000
50,000: —
118,709: 50.
12,750: _
6,425: —
10,000: —
23.776:
66.
25,016:
20,000:
13,000:
21,684:
150,000:
10,000:
75,000:
3,000:
400:
1,500:
1,500:
3,750:
300:
3,000:
150,000:
3,000: —
37,500: —
56,250: —
37,500: —
20,000: —
40,000: —
85,500: —
Under 1859 —1860 års riksdag beviljade anslag utan återbetalning sskyldighet
Begrafnings- och öfriga kostnader i anledning af Konung Oscar I:stes
dödliga frånfälle
För reparationer och öfriga arbeten vid Ulriksdals slott
» inredande af celler vid Landskrona fästningsfängelse
» inköp af stall- och ladugårdsbyggnad i Luleå, tillhörande f. d.
Landshöfdingen A. E Ros
Till understöd för en vetenskaplig expedition till Ishafvet
» magister N. Wiberg, för en af honom uppfunnen och utförd räkne¬
maskin
Understöd till förre pastorn vid Svenska församlingen i Chicago G. Uno¬
nius c
Ersättning åt skeppstimmermannen Hedströms arfvingar för en uti
Buenos Ayres år 1845 till Chefen å sedermera förolyckade korvet¬
ten Carlskrona lemnad summa af 1,500 piaster
Ytterligare kostnader för byggnadsarbetena vid nya» hospitalsinrättnin-
gen invid hufvudstaden
Ersättning till Kongl. Stats-kontoret för bestridda utgifter till särskilda
behof, som af Rikets Ständer icke varit förutsedda eller pröfvade
Resekostnadsersättning och traktamente till Rikets Ständers deputerade
vid DD. MM. Konungens och Drottningens kröning i Norrige
Till inlösen af inom preskriptionstidens slut icke företedde riksgäldssedlar
135,937:
|
40.
|
25,000:
|
—
|
40,000:
|
—
|
3,008:
|
70.
|
8,000:
|
—
|
8,000:
|
—
|
3,000:
|
—
|
5,830:
|
66.
|
60,000:
|
—
|
174,558: 22.
|
13,500:
|
|
233: 75.
|
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
Till inrättande af s. k. småskolor och understöd för examinerade folk¬
skolelärare 78,124: 38.
» understöd för inrättande af högre folkskolor 2,958: 34.
För folkskolelärare-seminarierne 40,498: 34.
Till understöd för seminarie-elever 29,200: —
» förbättrande och underhållande af undervisningsmaterielen 26,860: 15.
För folkundervisningens befrämjande i allmänhet 8,434: 97.
Lyftade kreditiv summor;
För inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande 113,530:; —
Till betäckande af den för år 1859 uppkomna brist i Arméens pensions¬
kassas inkomster 43,864: 94.
300,000
42,000
4,115
4,537
46
50
45,866
43
2,482,340
477,068
Lyftade undsättningsmedel ^
Det belopp, hvarmed bristerna i 1858 års statsinkomster öfverstego de å förslagsanslagen
för samma år uppkomna besparingar
Låneunderstöd :
För en kommunikationsleds åstadkommande mellan Söderhamn och
Bollnäs 166,666: 67:
» vattenaftappningar, strömrensningar ^och odlingsföretag 42,460: —
» fortsättning af reparationsarbetena å Westerås domkyrka 28,000: —
Kapitalaf betalningar å Riksgälds-kontorets skulder 149,4267*567
Betalda räntor 183,981: 78.
1860 års anslag till ränta och amortissement
för 1858 års jernvägslån t 1,166,666: 67.
» 1860 års dito 977,333: 33.
Riksdags- och revisionskostnader m. m.
Kostnader för 1859—1860 års riksdag 497,357: 47.
Dito för nästkommande riksdag 502: 67.
Dito för 1859 års statsrevision 1,200: 98.
Dito för 1860 års dito 8,754: 34.
Förskott till kostnader för Rikets Ständers hus 4,000: —
Aflöning och expenser till Rikets Ständers Justitie-ombudsman och
hans Expedition 14,426: 90.
Pension till förre Justitie-ombudsmanneji S. L. Theorell 6,390:
Aflöning till Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion 150
Förvaltnings- osh uppbördskostnader:
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
Expektanslön vid f. d. General-assistans-kontoret
Observations- och indrifniugsarfvoden till Kongl. Kammar-rättens be¬
tjening
För uttaxering i Stockholms stad af 1859 och 1860 årens bevillning ....
Kostnader vid stämpling af spelkort
Förskott till dito vid tidningsstämplingen
Kostnader för Riksgälds-kontorets hus
Fromma stiftelsers andelar i 1859 års kortstämpelafgift
Tillsvidare förräntade medel samt derå godtgjorda räntor
80,762: 58.
505: 37.
1,518: 53.
18,371: 28.
6,817: 38.
7,000: —
1,210: 65.
Inkomster utöfver utgifter år 1860
9,082,384: 91. =
186,076
157,394
155,000
803,258
37
73
18
94
237,126
333,408
2,144,000
532,782
116,185
31,134
1,030,089
1,127,519
36
SUMMA R:dr 10,209,904 54
Stockholm den 14 Oktober 1861.
OSCAR AREHN.
a10J£. Å- Jin .laili-
ti3< lillot) -...aiv.i/iD f0M & ifi gtaioliioMiipBi! ;m 08
10iUg1TJ ' !‘)0. lölgflfoflfll
.. ! . {((• !
,v.V
' ' '
.-i- .V. ■
' Vt
■
- ,iw«i";i/S ii >6 r,. &iL .. t t». ani ■' ;
th(' ne> >i '
■ IX
‘
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
.L. <
|
|
|
|
|
»t .
|
|
r
it
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
£ .*
|
- .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t
|
;0c* .
|
|
- ;<HH ;
|
|
• . , . -: • f> .. ». I { ;
: r-ATb-
Ä-: - i ‘ ' ■■■ i
i • ! 3 ..av.: <v i
■ lil
000. IX
:». ' i >. '
.Og :• .,81!
— -.027,2:1
:( u.OJ
. Tl.r.i;
|
|
|
|
|
|
|
■; i
|
|
./t.
|
|
i-
|
i» •»•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
illi. ' t
|
|
|
|
|
|
|
iU : -l
|
|
|
■
|
|
|
i '■)•-
|
|
|
|
in' *iq
•O ■>, lil I. f. !
ir! r ; •: -i.sii •/>.»
. , a- fl;-».! /<:
..... .!■• -I - ti//;
:! i 7q .
»:*li '.. f - !»<i, ;;L :!»rii
Og
;g0b£tX8b,£
;:T.8'!0,7T1>
-8(t
|
:9lO,ö£
|
|
-Oibo.«»«r
|
|
:0( >(-.£!
|
|
AbiUZ
|
|
lOOO.Or. 1
|
|
mm
|
|
•t» 0,27
|
|
|
|
;f»01*
|
|
;U'k7.1
|
|
:Ofi- , i
|
|
/.C
|
|
:(!(>{:
|
|
;ro o>:
|
|
|
|
|
—
|
»02,7C
|
|
:0c.2,02
|
|
-.t. >og,78
|
--
|
:000,02
|
|
:()00.0b
|
|
: »Uö.r.-I
|
.01*
|
:T
|
|
:000,c§
|
—
|
;ll-t‘.‘,0b
|
.07
|
• io,a
|
|
: 000,8
|
|
:(x;n>.« -
|
|
• .
|
.tili
|
:0£8,2
|
|
tlHlO.Oi)
|
|
•Mi. 4-Tf
|
|
:t 7 .21
|
.<7 »
|
:££2
|
bi m.Wi
*e bk,T2
O-'» M'
fe 8cS,£08
; M AMI >1
.J-i: :S28,2
J£ rfeOJMlb
:< ><)?..’£
,oi :‘WM
' 70 KRfc
■ ■ jo; ■■ ■ 1 : , »»«,• ■’ , -.-i • . ■ '
, __ .... • ■ y,fj*nx
.'. .- ;. >; i. • -lii-v*. •; <
- ■ : lii;/ !», . lif '■ -inbi.
H.VJ -Ii; -I VI ' i il m-lil-iRtJ
, ... ; ; ; AAij&U: v - ,. o -»AioA' K
Jttli .• i nj . 1. ►•/;.' -l/il. (il '<
,;.;j • saf• i.;i;i• tiflisV ’t« br.u <iv.Jliit t..
.. -nu >t •» - to ^itfili^iu ~
i .. y. -f-.- . . "i;,- i i*- .i !. ■ i!*. -■ -
åiii^ni . .{fi ni r-Annov&< i;>i9&ut ’"v. guio«
.iAiiWfi iiAt.Wtr', ■ ■ -! iGÖJ Hi :i'J 1c i :rl:n,'U:Ji)
. . -n,'.'!.,!' • •i ■■ ■.. • : ■ ■ ;• i h■■
i' imjI i. • A , if vi i- ii ; •bnjilot i; -juiri’<yr:u »
. ;i: i >.UJ; . •i.i-iio.-i 'i .. 'iA s ut; i• • 1 ■ "'»t !
lili - -liirl J-.I J
v jritiojbii ijjbmiiliiiJq»» : i ivr .10 i« f iJ
vt-.nl ..i i (!■•■'! • 1 - #bctr_- *i'io;! ;« i • -iir.
. '-19-! bi; ill" ) 1:3Cl
• ili,o vbi aioiimJli bi c Cfi)nÄ-i-%.]a zbfinvjvd \a -
...... i.!:iiib
-nvi.Jibo-aijJms Jc'u--;[ ii; ivi iiuhMÉJit-laiiitl f-ii-. -
.1. .u: -:i
.9iJ’rjib!7i'^i;ah‘'i;-ii-f:9q '*U9-.‘nrcA Xr v!):;k1
I £tvnv>A 1 . i ' !-« t. . , i -0
-‘lii tili;l’l USillMib
i; ii• >!■•: < !i-i! J feiv i:-' M.i-iK c^htti iI-mi i .(.n!*in?-fv.'-r -r<»'*i
k. \ ,'JMi;i-f\ . 1-17 Y : ,.9 'i■; ': .i i;f• mi .<
.b .1 -i; ;c'ötllii: l t !• -‘uibiiV^«.i ii'; -
'-'il; . • I
i ' ' ' ;:il
-uaAZt f»lotin »t -> .'-jnci/Kjiin mon-jii n; —. .i -\<I.V ■; i.ui
:! iif.t
-om J i); ' t c-i- f ■ •; < -; i •^-i-r -r i
ilil «•) -«•'! ii . ■ - . I :; ' t
-l'ivio. I IjI • :»••! o* inisbu-i r. lii i* I -u: -mJ ■<-.■■ mU.
i-.-l/iiT (rv.,1 !•. *:ill I- - . 'i . »1 .'IIUi;! i:M-:J
•
;• i. . • .»i. . .
ilritit cM-iiio il töi l-JitU/ioJ aiel?*<•
-ibfi.lölf» i-»;i- -'..bitta- -'-i t 'i- . i-l'- J i .i-.-
öbcisliHi' b •• i->- ;r Jin .-il!:* p -.'.An ■ . :xi *. fini' , - t--yif> • <T
..... ' f/i i;-I Ii»! i /i i; u([ i. fY
J!-!:;-!,.: ....- - . •■■ ' , ii a;',
• ■}.•■•> -'.i öl ■ J ‘J-a!1/ .
i-’ ; lini» v'»; b-'.; lii.!-! .-:• - .i -.It 5. '.mir.i . ii!'i
*.. ........ .1- '. - -
-. .. , i-ai - ;.--l -•:::•"|{ Miv.oi :
.... • i-ffl .---t-s : ,:!o’l ifi’l
i- fii.b'- '-icruniä* ii»t 1-i M.vhntf IliT
... . . - ■-. i .iR i -«b,u \ ii''-'i-i'* i i
. j .-.‘.nv '!-. iv»>: -q..\
.Mi -f; X*
;i; - ■-'. ;1 ri I ii - i Iti-J-I-.i '
->.oci»!.-»‘! -tn*!-- •; > ■ r-n-v. :*; ;r ’-i i; ' «9b ti *»1;:' lo»'!' IliT
..... I . irrtijii-bitii • 1 'r/iL
,L .-• * -:: * ' , ; l‘l i
7c-.mt7£2
'ib lil
- .
.eif* i
, :i i.f.fel
-O ;b "Ji 'Lt
OOG,*M,S
L‘.S8T,S£r
28 f afl
L8M JC
f.aV tc,t2; J
.1* ; i• b. i •!-
.Tf) :£02
v. ' 7. '■
:nOÖ!,t-
d30 -irffm-ho^-ib :ii- ■ »
I i] . anil ii
; - - - K! - ■;!- r i -1 t
‘
.. ribout•» i- !. i[ i. -ii:vf.’iilf ■"/.-/- ‘l ii X
. .... . r ti < i iolofL
■/
..u ■ m ■ »'.-‘.v, ■ iSS
' :tVi ; f - , r.»l : »: !■-•>/
. . . L ■ . 1 - - i. : .: ■ I: ; •»■ . ' - ,
II- ! t.t> i . 1.1
- . ■ ' --b 1 -/
... -i''
■ -s
U :" . flit ..1 ■■- i . 1 ■ i .. ib - ii? :•)'!
. -i i.
■ v- ii ' 1 rLti
..... -i ,/■ it t,--.-..
. i. . - . - • - • ' • f; /• : i
-a ■ ■
■ i.;:’ -• ' -i
.
■ ! 'i ■ i
,'icf i i r.i: , - i-; 'p- -•* ■ i
. 10jJ^ !ai2.ai?.l'.t islJo i» tr- - i libbosk ,!. -
.
. :. . jtj ... . ti i.-im.'n:o/'~X-iy«;!i'’ a- - X.
.; i- ;--; ; a|i,:-; - -11»7 - - . . - ■.; ■ ■
i , ■ ,i.
t.Td
-'i -il
. ■
7:t .i
.-i' ' ' -
■ 1 7n -Jiii . i ■ ■
■ - • 'V...-!- i!t >i -'i3
Bil. Litt. B. till 1861 års revisions-berättelse angående Riksgälds-kontoret.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader
för 1859 och 1860 års riksdag.
|
Representa-
tions-kost-
nader.
|
Månadsarfvoden
och dagtrak¬
tamenten.
|
Trycknings-
och häftnings-
;kostnader.
|
Klubb¬
kostnader.
|
Diverse
utgifter.
|
'K
Summa.
|
För Högloflige Ridderskapet och Adeln
|
9,387
|
10
|
53,804
|
10
|
5,256
|
89
|
7,096
|
86
|
46,022
|
16
|
121,567
|
11
|
» Högvördige Preste-ståndet
|
9,387
|
10
|
44,066
|
79
|
5,247
|
82
|
4,752
|
17
|
587
|
—
|
64,040
|
88
|
» Vällobiga Borgare-ståndet .......
|
9,387
|
10
|
42,112
|
9
|
7,371
|
69
|
4,477
|
50
|
956
|
53
|
64,304
|
91
|
» Hedervärda Bonde-ståndet
|
9,387
|
10
|
56,507
|
69
|
5,704
|
24
|
4,707
|
61
|
740
|
33
|
77,046
|
97
|
>. Konstitutions-utskottet
|
|
—
|
11,728
|
10
|
|
—
|
|
—
|
362
|
11
|
12,090
|
21
|
» Stats-utskottet
|
|
—
|
39,858
|
14
|
|
—
|
|
—
|
1,306
|
12
|
41,164
|
26
|
» Bevillnings-utskottet
|
|
—
|
16,643
|
40
|
|
—
|
|
—
|
711
|
97
|
17,355
|
37
|
» Banko-utskottet
|
|
—
|
15,359
|
60
|
——
|
—
|
,
|
—
|
360
|
14
|
15,719
|
74
|
» Lag-utskottet
|
|
—
|
12,622
|
10
|
|
—
|
|
-
|
613
|
76
|
13,235
|
86
|
» Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet
|
|
—
|
24,270
|
72
|
|
—
|
|
—
|
826
|
93
|
25,097
|
65
|
» Expeditions-utskottet
|
|
—
|
37,016
|
10
|
57,715
|
86
|
|
—
|
316
|
52
|
95,048
|
48
|
Allmänna omkostnader
|
|
—
|
|
—
|
•*
|
—
|
|
—
|
45,023
|
4
|
45,023
|
4
|
Summa R:mt R:dr
|
37,548
|
40
|
353,988
|
83
|
81,296
|
50
|
21,034
|
14
|
97,826
|
61
|
591,694
|
48
|
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Osear Arehn.
CSC
c;
oj
c;
O-'
o
oc
o
ir
-1
Oj
OC
O
pc
Oj
Bil. Litt. C. till 1861 års rcvisions-berättelse angående Riksgälds-kontoret.
Som Rikets under sednast förflutna riksdag församlade Ständer, genom derom
fattadt och, enligt Kongl, kungörelsen af den 29 December sistlidet år, af Kongl. Maj:t
i nåder fastställdt beslut, uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, å Rikets
Ständers vägnar, emot fonderade och å svenskt mynt utfärdade, räntebärande obliga¬
tioner, inom riket upptaga ett statslån å Tre millioner Riksdaler Riksmynt; så och i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ingifvet och af Fullmäktige antaget anbud att ifrå¬
gavarande statslån, emot derför betingade vilkor, öfvertaga, har angående detta lån ne¬
danstående kontrakt, med ömsesidigt förbindande laga kraft, blifvit afslutadt mellan
Fullmäktige i Rikets Ständers Riksyälds-kontor, å ena, samt Stockholms Roshilda Bank,
äfvensom underteknade, D. Carnegie & C;o och C. G. Cervin, å andra sidan.
§ 1.
I egenskap af öfvertalare utaf hela ofvannämnda statslån, förbinda sig Stock¬
holms Enskilda Bank och D. Carnegie & C:o samt C. G. Cervin gemensamt, fastän icke
solidariskt, att, inom följande terminer, tillhandahålla Riksgälds-kontoret detta låns be¬
lopp, nemligen:
före den 1 Augusti 1861 R:dr 500,000.
före den 1 Oktober detta år... » 500,000.
före den 1 Februari 1862 » 500,000.
före den 1 Mars sistnämnde år » 500,000.
före den 1 Juli samma år » 500,000.
och före den 1 Oktober samma år i ». 500,000.
%
eller tillsammans Runt R:dr 3,000,000.
dock kommer, vid hvar och en till Riksgälds-kontoret skeende inbetalning att, såsom
betingad och medgifven kapitalrabatt, bemälte låueöfvertagare tillgodoberäknas samt inne¬
hållas sju (7) procent af det belopp, som skall å lånet inbetalas.
Skulle låneöfvertagarne önska att vid andra, förr än nu uppgifna, inträffande
terminer verkställa inbetalningar å den kontraherade lånesumman, är sådant dem obe¬
taget, under förbehåll, att icke mindre summa än 100,000 R:dr hvarje gång inbetalas
och att Fullmäktige sednast fjorton dagar före hvarje tillämnad särskild inbetalnings verk¬
ställighet derom underrättas.
- 76 —
§ 2.
För ifrågavarande låns hela belopp, 3,000,000 R:dr, utfärdas af Riksgälds-kon-
toret på innehafvaren ställde och med fyra och en half (41) procents årlig ränta löpande
obligationer, af den lydelse, godkändt och härvid bilagdt formulär dertill visar,. Dessa
obligationer skola utgifvas å följande 3:ne valörer, nemligen:
å 2,000 R:dr R:mt, motsvarande 500 R:dr i silfver eller 4,000 ort tolflödigt myntadt
silfver (Serien A.)
å 400 R:dr R:mt, motsvarande 100 Rdr i silfver eller 800 ort tolflödigt myntadt silfver
(Serien B.)
och å 100 R:dr R:mt, motsvarande 25 R:dr i silfver eller 200 ort tolflödigt myntadt
silfver (Serien C.)
Låneöfvertagarne äga bestämma och böra, inom åtta dagar efter detta kontrakts
afslutande, för Fullmäktige i Rik; gälds-kontoret uppgifva antalet af de obligationer, som
å hvarje särskild valör skola utgifvas, för att, sammanräknade, motsvara det lån, hvarom
nu är fråga.
Hvar och en obligation förses med halfårsvis till betalning förfallande, af Riks-
gälds-kontoret likaledes utfärdade och på innehafvaren ställda räntekuponer. Dessutom
skall hvarje obligation, vid dess utleinnande från Riksgälds-kontoret, vara åtföljd af en
såkallad talon, i utbyte mot hvilken framdeles nya, till samma obligation hörande, ränte¬
kuponer erhållas.
Räntekuponernas och talonernas lydelse skall öfverensstämma med bifogade
formulär.
§ 3.
Alla obligationer för detta lån skola dateras den 30 Mars 1861, från och med
hvilken dag den i kuponerna för första halfåret förskrifna ränta beräknas, så att den å
utgifna obligationer upplupna halfårsräntan förfaller till betalning före utgången af Mars
och September månader hvarje år.
§ 4.
Sednast två månader efter den dag, då detta kontrakt blifvit undertecknadt, äga
låneöfvertagarne att, för då redan gjorda inbetalningar å ifrågavarande lån och seder¬
mera, i mån af skeende ytterligare inbetalningar, från Riksgälds-kontoret utbekomma ve¬
derbörligen utfärdade obligationer med dertill hörande räntekuponer för ett, de verkställda
inbetalningarne enligt samma kontrakt motsvarande lånebelopp; dock bör dervid Riks¬
gälds-kontoret af låneöfvertagarne särskildt godtgöras för den ränta, som, enligt dessför¬
innan icke förfallna kuponer, till och med fjortonde dagen före den, då inbetalningen
skett, redan upplupit. De räntekuponer, som tidigare än fjorton dagar före sådan inbe¬
talnings verkställighet förfallit, utlemnas icke från Riksgälds-kontoret, utan komma att
på samma sätt som vid förfallotiden inlösta kuponer annulleras.
— 77 —
§ 5.
Till liqviderantle af räntan å de för meranämnde län utfärdade obligationer och
till samma låns amortering, anvisas ett särskildt årligt anslag, motsvarande Fem och en
half procent å lånets hela belopp och utgörande således Etthundra Sextiofem Tusen
Riksdaler Riksmynt. Detta anslag, hvilket kommer att utgå från slutet af Mars månad
innevarande år 1861, skall med oförminskadt belopp fortfara till och med slutet af Sep¬
tember månad år 1899, då detta lån bör vara till fullo återbetaldt; och skall samma
anslag eller annuitet, under hvart och ett år ingå till den för ifrågavarande lån bildade
och hos Riksgälds-kontoret särskildt bokförda ränte- och amorteringsfond, hvars tillgån¬
gar uteslutande komma att användas till inlösande genom lviksgälds-kontorets försorg af
de för samma lån utgifna obligationer och dertill hörande förfallna räntekuponer.
§ 6.
Lånets amortering, hvilken, så snart ett år af lånetiden, räknadt från den 30
Mars 1861, tilländagått, skall vidtaga, bör ske genom uppköp och annullering af för
samma lån utfärdade obligationer, såvida dessas allmänt gångbara pris understiger det i
dem förskrifna kapitalbelopp; skolande dessa uppköp, under sådan förutsättning, årligen
verkställas till det i bilagde plan utsatta belopp.
Vid hvarje års slut skall, på sätt här nedan bestämmes, af Riksgälds-kontoret
uppgifvas antalet samt numrorna och beloppet af de inköpta eller infriade obligationer,
som under samma års lopp blifvit annullerade. Alla inlösta och annullerade obligatio¬
ner och räntekuponer böra under hela lånetiden af Riksgälds-kontoret förvaras.
Skulle, sedan Tio år härefter förflutit, obligationernas allmänt gångbara pris uppgå
till eller öfverstiga det i dem förskrifna kapital och tillfälle sig icke erbjuda att under
pari inköpa de obligationer, med hvilka lånet bör, enligt planen, årligen amorteras, skall
utlottning af obligationer å ett motsvarande belopp, i närvaro af tillkallad Notarius
Publicus, verkställas inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret sista helgfria dagen i Sep¬
tember månad hvarje år, hvilken utlottning låneöfvertagarne eller deras ombud äga att
öfvervara. Härvid utlottade obligationer förfalla till betalning sex månader efter desam¬
mas utlottning.
Efter Tio års förlopp, eller efter den 30 Mars 1871, äger Riksgälds-kontoret be¬
gagna den Kontoret förbehållna rätt, att till inlösen uppsäga större eller mindre del af
då utelöpande obligationer; skolande, vid sådan uppsägning, genom skeende utlottning
bestämmas, hvilka obligationer utaf de särskilda serierna sex månader derefter komma
att inlösas.
Resultatet af skedda utlottningar, jemte andra oftanämnde lån rörande förhål¬
landen, skola genom Riksgälds-kontorets försorg och på dess bekostnad kungöras i Sve¬
riges officiella tidning samt minst tvenne andra allmänt kända dagliga tidningar, hvaraf
den ena utgifves i Stockholm och den andra i Götheborg.
— 78 —
§ 7.
Till underlättande af obligationernas afsättlighet och gångbarhet i landsorterna,
skola Fullmäktige, genom derom skeende underdånig framställning, söka bereda Kongl.
Maj:ts nådiga bifall till förfallna räntekuponers mottagande i kronouppbörden samt in¬
lösning i Landtränterierna.
§ 8.
Efter obligationsinnehafvares derom gjorda anhållan, kunna, utan kostnad för
honom, i sådant ändamål hos Riksgälds-kontoret företedda obligationer öfverlåtas på viss
uppgifven person och sedermera återigen ställas på innehafvaren.
§ 9.
För obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke hos Riksgälds-kontoret uttages inom
Femton (15) år efter deras genom utlottning bestämda och vederbörligen kungjorda för¬
fallotid, äfvensom för räntekuponer, hvilka icke blifvit till inlösen hos Riksgälds-konto¬
ret företedda inom Tio (10) år efter det desamma till betalning förfallit, hafva innehaf-
varne förlorat all rätt att erhålla betalning; och de medel, som äro afsedda för inlö¬
sandet af sådana, inom nu stadgade preskriptionstider icke aftemnade, obligationer och
räntekuponer, hemfalla till Riksgälds-kontoret.
§ 10.
Till ersättning för de kostnader och de bestyr samt det äfventyr, anskaffningen
och tillhandahållandet af ifrågavarande lån måste för låneöfvertagarne medföra, äga desse
att sig tillgodoberäkna en provision af två procent å hela lånebeloppet, Tre Millioner
Riksdaler Riksmynt, hvilken provision må af låneöfvertagarne, i förhållande till de ske¬
ende inbetalningarne innehållas.
§ 11.
Såsom säkerhet för det nu ingångna kontraktets behöriga fullgörande å låneöf-
vertagarnes sida, aflemnas till och deponeras hos Riksgälds-kontoret, i sådant afseende
åf Fullmäktige godkände och med minst 4\ procents årlig ränta löpande obligationer å ett
kapitalbelopp, motsvarande fem procent af det lån, hvarom detta kontrakt handlar, af
hvilka obligationer hvar och en af låneöfvertagarne för sin tredjedel i lånet tillskjuter
erforderligt belopp. De sålunda deponerade obligationerna återställas till hvardera lå-
neöfvertagaren i den mån inbetalningarne blifva fmilgjorda; men för den del af lånesum-
man, som icke i stadgad ordning varder till Riksgälds-kontoret erlagd, tillfalla samma
obligationer detta verk. Den å nämnde obligationer upplöpande ränta kommer under
depositionstiden att uppbäras af vederbörande låneöfvertagare.
§ 12.
Här ofvan meddelade stadganden och bestämmelser få icke offentliggöras före
början af nästkommande Juli månad, såvidt desamma icke anses böra införas i obliga¬
tionerna, eller offentliggörandet deraf genom andra särskilda omständigheter påkallas.
— 79 —
Utaf ofvanstående kontrakt äro två lika lydande originalexemplar utfärdade.
Stockholm den 11 April 1861.
Rikets Ständers Fullmäktige i Riksgälds-kontoret:
G. A. SPARRE. W. F. TERSMEDEN. C. af GEIJERSTAM.
J. J. NORDSTRÖM. J. W. BECKMAN. ER. H. ERIKSSON.
AND. BERG. A. M. BRINCK. J. F. GRÅÅ.
LARS MAGN. KNUTSSON. O. ERICSSON.
C. O. Stuart.
För Stockholms Enskilda Rank:
A. O. WALLENBERG.
OSCAR EKMAN, för mitt Bolag D. CARNEGIE & C:o. C. G. CERVIN.
Bil. Litt. D. till 1861 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Fonderad Svensk statsobligation, serien C. N:o 1,801, å Riksdaler 100 Riksmynt
eller 25 Riksdaler i silfver, med fyra och en half procents årlig ränta, utgörande en del
af det, på grund af Rikets Ständers vid 1859 och 1860 års riksdag fattade beslut och
Kongl. Maj:ts, enligt Dess nådiga kungörelse af den 29 December sistnämnde år, medde¬
lade garanti, upptagna lån af Riksdaler 3,000,000 Riksmynt.
Denna obligations innehafvare, som uti ofvanberörde statslån deltagit för en summa
af Riksdaler Ett Hundra Riksmynt, motsvarande Tjugufem Riksdaler i silfver eller 200
ort tolflödigt myntadt silfver, äger att derå uppbära Fyra och én half procents årlig ränta,
hvilken med Riksmynt 2 Riksdaler 25 öre hvarje halft år, räknadt från nedanstående
dag till och med obligationens förfallodag, af Rikets Ständers Riksgälds-kontor utbetalas,
emot aflemnandet af den bland bifogade räntekuponer, som för hvarje ränteliqvid är gäl¬
lande. Amorteringen af sagde lån å Tre millioner Riksdaler sker i enlighet med upp¬
gjord plan, så att hela lånet sednast den 30 September 1899 blifver till fullo betaldt;
och bör denna amortering under de första Tio åren ske genom uppköp och annullering af
obligationer, såvida dessas allmänt gångbara pris understiger det i dem förskrifna kapitalbe¬
lopp. Skulle, sedan Tio år härefter förflutit, obligationernas allmänt gångbara pris uppgå
till eller öfverstiga det i dem förskrifna kapital, och tillfälle sig icke erbjuda att under
pari inköpa de obligationer, med hvilkas kapitalbelopp lånet bör årligen amorteras, skall
utlottning af obligationer å ett motsvarande belopp, i närvaro af Notarius Publicus, verk¬
ställas inför Fullmäktige i Riksgälds-kontoret sista helgfria dagen i September månad
hvarje år. Utlottade obligationer förfalla till betalning sex månader från utlottningsdagen.
Denna obligation kan icke af innehafvaren till betalning uppsägas; men deremot
äger Riksgälds-kontoret att efter den 30 Mars 1871 uppsäga större eller mindre del af
de för meranämnde lån då utelöpande obligationer; skolande vid sådan uppsägning ge¬
nom utlottning bestämmas hvilka obligationer sex månader derefter komma att inlösas.
Resultatet af utlottningarne jemte andra detta lån rörande förhållanden skola
kungöras i Sveriges officiella tidning samt två andra dagliga tidningar, af hvilka den ena
utgifves i Stockholm och den andra i Götheborg.
För utlottad obligation godtgöres räntan endast till och med förfallodagen. Då
obligation till inlösen företes, bör den åtföljas af alla till densamma hörande, dessförin¬
nan icke förfallna räntekuponer; kommande i annat fall ett mot de felande kuponerna
svarande belopp att*vid obligationens inlösning innehållas.
För obligationer, hvilkas kapitalbelopp icke uttagits inom Femton (15) år och
för räntekuponer, som icke blifvit till inlösen företedda inom Tio (10) år från förfallo-
tiderna, har innehafvaren förlorat all rätt till betalning; hvadan de för inlösandet af
sådana obligationer och räntekuponer afsedda medel hemfalla till Riksgälds-kontoret.
Stockholm den 30 Mars 1861.
På Rikets Ständers vägnar:
C. af GEIJERSTAM. ER. H. ERIKSSON. J. F. GRÅÅ. O. ERIGSSON.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.
C. G. Stuart. G. C. Norling.
Räntan för en månad: 374 öre. Räntan för en dag: 1} öre.
Transsumt af Kongl. Maj:ts nådiga kungö¬
relse angående upplåning mot inhemska
fonderade statsobligationer. Gifven Stock¬
holms Slott den 29 December 1860.
Yi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung,
gore veterligt: att sedan — — — — — — — — —
så bafve Yi, enligt Rikets Ständers derom tillika gjorda anhållan, velat meddela såväl
Yår nådiga garanti å ifrågavarande upplåning, som äfven nådig fastställelse åt de af
Rikets Ständer i detta ämne fattade beslut, af följande innehåll:
l:o. Genom upplåning för Statens räkning, enligt här nedan angifna vilkor och
bestämmelser, anskaffas inom Riket medel, att användas dels till inlösen af obligationer
å utländskt mynt, utgifna för de åren 1858 och 1860 för Statens jernvägsbyggnader
upptagna lån, dels till bekostande af allmänna produktiva arbetsföretag, hvilkas utfö¬
rande eller understödjande af Rikets Ständer beslutas.
6:o. Till ränteliqvider för dessa obligationer och kapitalets amortering anvisas
samt uppföres å den stat, som af Rikets Ständer vid hvarje riksdag varder för Eiks-
gälds-kontoret utfärdad, ett i öfverensstämmelse med Regeringsformens 66 § utgående
årligt anslag, till belopp af 54 procent å den summa, som, enligt Rikets Ständers beslut,
skall upplånas; kommande detta anslag att fortfarande och med oförminskadt belopp
årligen utgå ända till dess hela lånet blifvit i stadgad ordning betaldt.
8:o. Lånets amortering bör alltid ske genom uppköp af för detsamma utgifna
obligationer, då deras allmänt gångbara värde understiger det i dem förskrifna kapital¬
belopp (eller pari), men i annat fall och derest tillfälle sig icke erbjuder att under hand
infria obligationerne, bör amorteringen verkställas genom utlottning af det antal obliga¬
tioner utaf de särskilda serierna, som anses böra inlösas. Sålunda utlottade’obligationer
förfalla till betalning sex månader efter verkställd utlottning.
Stockholms Slott den 29 December 1860.
CARL.
(L S.)
J. A. Gripenstedt.
Bil. Litt. E till 1861 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.
Amortisationsplan för det fonderade Statslån å 3,000,000 R:dr Riksmynt,
som Stockholms Enskilda Bank samt I). Carnegie och C. G. Cervin öfvertagit, enligt derom med Riksgälds-kontoret den 11 April 18G1 afslutadt kontrakt.
1
|
Betalnings¬
terminer.
|
Kapital
|
|
"Ränteliqvider.
|
Tillsammans.
|
Lånets
|
|
Skillnad mellan annuiteten
samt amorterings- och
rnntebeloppet.
|
|
Betalnings¬
terminer.
|
Kapital
|
|
Ränteliqvider.
|
Tillsammans.
|
Länets
Kapitalåte rstod.
|
Skillnad mellan annuileten
samt amorterings- och
rän tebeloppet.
|
|
dlXlOi 1611 Illjtll .
|
|
|
|
|
|
+
|
—
|
|
|
|
|
|
|
+
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•Transport:
|
|
|
871,800
|
..
|
2,263,135
|
50
|
3,134,935
|
50
|
|
|
357
|
50
|
293
|
I
|
|
l:sta
2:dra
|
18^61
18^62
|
|
|
67.500
67.500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39:de
40:de
|
18jf80
18V81
18-81
|
|
|
47.884
47.884
|
50
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30,000
|
|
|
165,000
|
|
2,970,000
|
|
|
|
|
|
|
69,300
|
|
165,069
|
|
2,058,900
|
|
|
|
69
|
|
|
3:dje
|
18^62
|
|
|
66,825
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41:sta
|
|
|
46,325
|
*>K
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:de
|
18 3°63
|
31,300
|
|
66,825
|
—
|
164,950
|
—
|
2,938,700
|
—
|
50
|
|
|
|
|
42:dra
|
1S3°82
18 g 82
|
72,300
|
_
|
46.325
|
25
|
164,950
|
50
|
1,986,600
|
|
49
|
50
|
|
|
|
öde
|
18jf63
|
|
|
66,120
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:dje
|
|
|
44,698
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6:te
|
18jf64
|
32,800
|
|
66,120
|
75
|
165,041
|
50
|
2,905,900
|
—
|
|
|
41
|
50
|
|
44:de
|
18^83
|
75,600
|
|
44,698
|
50
|
164,997
|
—
|
1,911,000
|
|
3
|
—
|
|
-
|
|
7:de
8: de
|
18^64
18lf65
|
|
|
65.382
65.382
|
75
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45:te
46:te
|
18tj83
18s."84
|
|
|
42.997
42.997
|
50
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34,200
|
_
|
164,965
|
50
|
2.871,700
|
|
34
|
50
|
|
|
|
79,000
|
|
164,995
|
_
|
1,832,000
|
|
5
|
|
|
|
|
9:de
10:de
|
18 j 65
18jf6G
|
|
|
64,613! 25
64,613 25
|
|
|
«
|
|
|
|
|
|
|
47:de
48:de
|
3
18r84
18gn85
|
|
|
41.220
41.220
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35,800
|
_
|
165,026
|
.50
|
2,835,900
|
-
|
|
|
26
|
50
|
|
82,600
|
|
|
165,040
|
|
1,749,400
|
|
|
|
40
|
|
|
litte
|
18 "g 66
|
|
|
■
63,807
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
49:de
|
18 jf 85
|
|
|
39,361
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12:te
|
18 3 67
|
37,400
|
—
|
63,807
|
75
|
165,015
|
50
|
2,798,500
|
—•
|
|
—
|
15
|
50
|
|
50:de
|
18y'86
|
86,300
|
—
|
39,361
|
50
|
165,023
|
—
|
1,663,100
|
|
|
—
|
23
|
|
|
13.de
|
18 g 67
|
|
|
62,966
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
51:sta
|
18^86
|
|
|
37,419
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i O
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14:de
|
I8lf68
|
39,009
|
—
|
62,066
|
25
|
164,932
|
50
|
2,759,500
|
—
|
67
|
50
|
|
—
|
|
52. dra
|
18V87
|
90,100
|
|
‘ 37,419
|
75
|
164,939
|
50
|
1,573,000
|
|
60
|
50
|
|
|
|
15:de
|
18 g 68
|
|
|
62,088
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
53:dje
|
18 g 87
|
|
|
35,392
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16:de
|
lSg'69
|
40,800
|
—
|
62,088
|
75
|
164,977
|
50
|
2,718,700
|
—
|
22
|
50
|
|
—
|
|
54:de
|
18Y88
|
94,200
|
—
|
35,392
|
50
|
164,985
|
—
|
1,478,800
|
|
15
|
—
|
|
|
|
17:de
|
18-gn69
|
|
|
61,170
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55:te
|
1 Sif 88
|
|
|
33,273
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 de
|
181, 70
|
42,700
|
—
|
61,170
|
75
|
165,041
|
50
|
2,676,000
|
—
|
|
—
|
41
|
50
|
|
56:te
|
18Y89
|
. 98,500
|
—
|
33,273
|
|
165,046
|
—
|
1,380,300
|
—
|
|
—
|
46
|
|
|
19:de
|
18 g 70
|
|
|
60,210
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
57:de
|
18^89
|
|
|
31,050
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20:de
|
18 g 71
|
44.000
|
—
|
60,210
|
—
|
165,020
|
—
|
2,631,400
|
—
|
|
—
|
20
|
—
|
|
58:de
|
lsjfoo
|
102,900
|
—
|
31,056
|
75
|
165,013
|
50
|
1,277,400
|
—
|
|
—
|
13
|
50
|
|
21: sta
|
18jf71
|
|
|
59,206
|
50
|
|
|
|
|
|
|
.
|
_
|
|
59:de
|
18 90
|
|
|
28 741
|
|
|
——
|
|
|
:
|
. w
|
|
|
|
22:dra
|
18j 72
|
46,600
|
—
|
59,206
|
50
|
165,013
|
|
2,584,800
|
|
|
—
|
13
|
—
|
|
60: de
|
18jj"91
|
107,500
|
|
28,741
|
50
|
164,983
|
—
|
1,169,900
|
|
17
|
|
|
—
|
|
23:dje
|
18 g72
|
|
|
58,158
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
61:sta
|
18 g09l
|
|
|
26,322
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24:de
|
18 3*73
|
48,700
|
—
|
58,158
|
—
|
165,016
|
—
|
2,536,100
|
—
|
|
—
|
16
|
—
|
|
62:dra
|
18^92
|
112,300
|
—
|
26,322
|
75
|
164,945
|
50
|
1,057,600
|
—
|
54
|
50
|
|
—
|
|
25:te
|
18 g 73
|
|
|
57,062
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
63:dje
|
18^92
|
|
|
23,796
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26.te
|
18^74
|
50,800
|
—
|
57,062
|
25
|
164,924
|
50
|
2,485,300
|
—
|
75
|
50
|
|
—
|
|
64 de
|
18j 93
|
117,400
|
—
|
23,796
|
—
|
164,992
|
—
|
940,200
|
—
|
8
|
—
|
|
—
|
|
27.de
|
18 g 74
|
|
|
55,919
|
25
|
|
|
|
|
|
|
■
|
|
|
65;te
|
1 8 g°93
|
|
|
21,154
|
50
|
|
|
|
|
t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28:de
|
18^75
|
53,200
|
—
|
55,919
|
25
|
165,038
|
50
|
2,432.100
|
—
|
|
—
|
38
|
50
|
|
66:te
|
18'3r94
|
122,700
|
—
|
21,154
|
50
|
165,009
|
—
|
817,500
|
|
|
—
|
9
|
—
|
|
29:de
|
18g;75
18 3 76
|
|
|
54.722
54.722
|
25
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
67:de
68:de
|
181f94
18™95
|
|
|
18.393
18.393
|
75
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30:de
|
55,500
|
|
164,944
|
50
|
2,376.600
|
—
|
55
|
50
|
|
—
|
|
128,200
|
|
164,987
|
50
|
689,300
|
|
12
|
50
|
|
|
|
31:sta
|
18g"76
|
|
|
53,473
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
69:de
|
18]f95
|
|
|
15,509
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32:dra
|
18^77
|
58,100
|
—
|
53,473
|
50
|
165,047
|
—
|
2,318,500
|
—
|
|
—
|
47
|
—
|
|
70:de
|
18^96
|
134,000
|
—
|
15,509
|
25
|
165,018
|
50
|
555,300
|
|
——
|
—
|
18
|
50
|
|
33:dje
|
181777
|
|
|
52,166
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71:sta
|
18lf96
|
|
|
12,494
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34:de
|
18\°78
|
60,700
|
—
|
52,166
|
25
|
165,032
|
50
|
2,257,800
|
—
|
|
—
|
32
|
50
|
|
72:dra
|
18‘^97
|
140,000
|
—
|
12,494
|
25
|
164,988
|
50
|
415,300
|
|
11
|
50
|
|
—
|
|
35:te
|
18g78
|
|
|
50,800
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
73:dje
|
183g°97
|
|
|
9,344
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36:te
|
18’gn79
|
63,400
|
—
|
50,800
|
50
|
165,001
|
—
|
2,194,400
|
—
|
|
—
|
1
|
—
|
|
74:de
|
181; 98
|
146,300
|
—
|
9,344
|
25
|
164,988
|
50
|
269,000
|
|
11
|
50
|
.
|
—
|
|
37:de
38:de
|
18g°79
18 3 80
|
|
|
49.374
49.374
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75:te
76:te
|
181f98
181jn99
|
|
|
6.052
6.052
|
50
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66,200
|
|
|
. 164,948
|
|
2,128,200
|
|
52
|
—
|
|
|
|
152.900
|
|
165,005
|
|
116,100
|
|
|
|
5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
77:de
|
18jf99
|
116,100
|
|
2,612
|
25
|
118,712
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
Transport:
j
|
|
|
871,800
|
|
2,263,135
|
50
|
3,134,935
|
50
|
|
|
357
|
50
|
293
|
|
Summa
|
|
|
3,000,000
|
|
3,388,623
|
75 j
|
6,388,623
|
|
|
|
605
|
50
|
517
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ib
|
|
|
|
Anmärkning: Sorn, enligt Kongl, kungörelsen den 29 December 1869, ofvannämnde låns amortering alltid bör ske genom uppköp af för detsamma utgifna^obligationer, då deras allmänt gångbara pris understiger det, i deni förskrifna kapitalbelopp
eller pari, celi enär den lliksgälds-kontoret förbehållna uppsägningsrätt, enligt högst berörde kungörelse, icke far begagnas förr fin efter Tio ar från obligationernas utgifning, så kan följaktligen, derest tinder ett eller annat utaf först¬
nämnde år tilltälle för Riksgäids-kontoret sig icke erbjudit, att under pari inköpa de obligationer, med hvilkas kapitalbelopp länet enligt ofvanstående plan dä bör amorteras, någon sådan amortering under samma år icke verkställas.
Deremot eger Riksgälds-kontoret att efter tio års förlopp eller efter den 30 Mars 1871 till inlösen utöfver det i planen uppgifna årliga amorteringsbelopp uppsäga större eller mindre del af då utelöpande obligationer.
— 81 —
Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
utlåtande angående den om 1861 års revi¬
sion af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper afgifna berättelse.
Till Rikets Höglofl. Ständer.
Till följd af det i 5 § af nu gällande instruktion för revisionerna af Rikets Stän¬
ders Riksgälds-kontor intagna stadgande: att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilka fått
sig ålagdt att ombesörja tryckningen och utdelningen af Rikets Ständers Revisorers an¬
gående granskningen af detta verk afgifna berättelser, skola bifoga samma berättelser
de upplysningar, som af deruti anmärkta förhållanden kunna påkallas, hafva Fullmäktige,
vid befordrandet till trycket och utdelandet bland allmänheten samt öfverlemnandet till
Rikets Ilöglofl. Ständer af berättelsen om den under innevarande år verkställda revision
af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, ansett sig böra, såsom tillägg till denna
berättelse, meddela nedanstående ytterligare upplysningar i anledning af hvad densamma
innehåller rörande nedan omförmälda ämnen och förvaltningsåtgärder. .
Vid uppgifvandet af det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets skulder för de ge¬
nom 1858 och 1860 års jernvågslån influtna medel, enligt den deröfver upprättade sär¬
skilda räkenskap, vid sistnämnde års slut öfverstego de då upptagna och balanserade till-
gångarne, hafva Herrar Revisorer uteslutit den i både det tryckta räkenskapsutdraget
och Fullmäktiges till Herrar Revisorer afgifna berättelse upplysningsvis tillagda anmärk¬
ning: att, enär de för ifrågavarande två lån bildade liqvidations- och amortissements-fon-
derna äro inberäknade i den uppgifna skuldsumman, men dessa fonders sammanräknade
behållningar, vid deras användande för dermed afsedt ändamål, komma att med'samma
belopp minska den balanserade obligations- och ränteskulden, bör följaktligen, vid an-
gifvandet af det verkliga förhållandet mellan de skulder och tillgångar, som åberopade
räkenskaper upptaga, omförmälda fonders belopp afdraga»; hvarom Fullmäktige trott sig
böra erinra, emedan en, utan detta afdrags iakttagande, i kommande Revisorers berättel¬
ser fortsatt uppgift å skillnaden mellan skuldernas och tillgångarnes belopp skulle, under
amortissementsfondernas motsedda oafbrutna tillväxt, blifva allt mer och mer missledande.
11
Då från den, sid. 44 i tryckta revisionsberättelsen, upp¬
gifna summa R:dr 28,468,475: 28,
hvarmed skulderna för de begge jernvägslånen vid sistlidet års
slut öfverstego tillgångarne, afräknas de just för dessa låns li-
qviderande bildade amortissementsfondernas behållningar vid
samma tid, uppgående:
för 1858 års jernvägslån till R:dr 612,469: 33.
och för 1860 års enahanda lån till » 636,768: 66. » 1,249,237: 99;
visar sig, att den verkliga skillnaden mellan merberörde skulder
och tillgångar då icke uppgick till mer än R:dr 27,219,237: 29.
Iakttages enahanda afdrag i afseende på det belopp, hvarmed skulderna för jern¬
vägslånen, enligt uppgiften sid. 46, skulle vid slutet af innevarande års förra hälft öf¬
verskjuta tillgångarne och om det der uppgifna beloppet R:dr 32,707,223: 27.
således minskas med liqvidations- och amortissementsfondernas i
de upptagna skuldsummorna inberäknade behållningar, » 2,536,953: 39;
uppkommer ett härefter återstående belopp af R:dr 30,170,269: 88.
Jemte det Herrar Revisorer yttrat sig icke hafva funnit något att erinra emot
Fullmäktiges vidtagna och sid. 48 i revisionsberättelsen anförda beslut, i fråga om
bokföringen af de för en del utaf 1860 års jernvägslån utgifna så kallade premie-obliga¬
tioner, hafva Herrar Revisorer hemställt, huruvida icke, till upplysning om anledningen
till det för dessa obligationer iakttagna bokföringssätt, det beslut Fullmäktige derom
fattat borde, såväl uti den öfver jernvägslånemedlen förda särskilda räkenskaps in- och
utgående balanser som uti de tryckta räkenskapsutdragen, »både till sitt innehåll och ti-
»den, då det blifvit meddeladt, korteligen antydas.»
Med afseende å denna framställning, få Fullmäktige anmäla, att Fullmäktige, till
beredande af tillfälle för vederbörande Revisorer att erhålla möjligen önskad underrät¬
telse angående omförmälda beslut samt förhållandet mellan det sammanlagda belopp,
hvarå ifrågavarande obligationer blifvit utfärdade, samt den emot dem upplånta summa
jemte det derefter lämpade och till dessa obligationers inlösande anslagna annuitetsbelop-
pet, föreskrifvit, att meranämnda beslut skall åberopas och dagen, då detsamma af Full¬
mäktige fattades, uppgifvas å vederbörligt konto i den särskilda räkenskap, som inne¬
fattar redogörelsen för 1860 års jernvägslån och de till dess liqviderande anslagna medel.
Beträffande deremot det af Herrar Revisorer föreslagna stadgande: att samma be¬
sluts innehåll jemväl skall antydas uti det från trycket utgifna utdraget af Riksgälds-
kontorets för hvarje år afslutade räkenskaper, anse sig Fullmäktige böra afstyrka ett så¬
dant stadgande, enär derigenom den allt hittills iakttagna formen för detta räkenskaps-
utdrag skulle komma att, med hänsigt till de af Riksgälds-kontoret utgifna premieobli¬
gationerna, förändras och innefatta icke blott den afsedda redovisningen för Riksgälds-
kontorets skulder och tillgångar samt detta verks inkomster och utgifter, utan äfven en
särskild underrättelse om de i fråga om sagde obligationers bokföringssätt meddelade be¬
slut och föreskrifter.
i- 83
Med afseende å hvad revisionsberättelsen, sid. 54 och 55, innehåller, angående det
för Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv å Rikets Ständers Bank, har den hos Herrar
Revisorer under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper tjenst¬
görande Sekreteraren, uti en tili Fullmäktige ingifven skrift, anmält den förvexling, som
i uppgiften ohi detta kreditivs begagnande skett mellan innevarande och sistlidne år;
hvilken skrift Fullmäktige, såsom rättelse i de rörande sagde kreditiv af Herrar Revi¬
sorer meddelade uppgifter, ansett böra revisionsberättelsen bifogas; hvarjemte Fullmäk¬
tige få upplysningsvis tillägga, att ifrågavarande kreditiv, såsom i Fullmäktiges till Her¬
rar Revisorer afgifna berättelse anförts, icke behöft under detta år vid något tillfälle
för sitt afsedda ändamål begagnas.
Emot det sätt, hvarpå Fullmäktige sökt fullgöra det af Rikets Ständer under sed-
naste riksdag åt Fullmäktige uppdragna åliggande att inom riket upptaga ett fonde-
radt statslån, hafva Herrar Revisorer, sid. 66—69 i deras berättelse, framställt flera
erinringar. Enligt Herrar Revisorers åsigt, skulle Fullmäktige, vid den sålunda beslutade
upplåningens verkställighet, hafva lagt för mycken vigt derpå, att de tre bolag, för hvil¬
kas jernvägsanlaggningar de upplånta medlen borde användas, icke måtte gå miste om
de af Rikets Ständer .dem vilkorligen tillförsäkrade låneunderstöden, Hufvudsyftemålet med
omförmälda uppdrag samt de i afseende derå af Rikets Ständer meddelade beslut och
föreskrifter skulle likväl hafva varit, att få ett ändamålsenligt ordnadt och fortsatt in¬
rikes stats-lånesystem infördt. Med hänsigt till detta hufvudsakliga syftemål, hvilket icke
syntes hafva i någon mån förändrats genom de i Riksgälds-kontorets reglemente intagna
stadganden angående sagde låneunderstöd, helst dessa endast skulle utgå i det fall, att
de dertill erforderliga medlen, emot inrikes utgifna fonderade statsobligationer, på före-
skrifna vilkor kunde upplårias, ansågo Herrar Revisorer den s. k. subskriptionsmethoden
vid den upplåning, hvarom nu är fråga, hafva bordt begagnas i stället för denna upp¬
lånings kungörande till konkurrens för låneöfvertagare, som inom viss tid sig anmälde.
Herrar Revisorer, som uppgifvit flera, enligt deras föreställning, med förstnämnde upp-
låningssätt förenade fördelar, hafva derföre, under åberopande af de i sådant afseende
anförda förmenta skäl, yttrat sig »icke sakna anledning till den åsigt, att det med ifra—
»gavarande lån af Rikets Ständer afsedda hufvudändamål eller införandet af ett väl ord-
»nadt inrikes stats-lånesystem, i följd af den nu vid lånets upptagande följda method
»förfelats».
Vidare hafva Herrar Revisorer funnit anmärkningsvärdt, att Fullmäktige — sedan
de, med godkännande af en öfver kostnaderna för 1860 års jernvägslån uppgjord beräk¬
ning, antagit dessa kostnader utgöra det i denna beräkning uppgifna belopp, eller 6j
procent, och i öfverensstämmelse dermed till samma belopp bestämt kapitalrabatten vid
det fonderade inhemska statslånets upptagning — vid en efterföljande sammankomst för¬
klarat, att de kostnader, som komme att föranledas genom anskaffningen af den för det
förra eller jernvägslånets liqviderande erforderliga främmande myntsort, jemväl borde ta¬
gas i betraktande vid beräknandet af detta låns verkliga kostnad; till följd hvaraf de för
samma lån förut beräknade kostnaderna hade förhöjts med ytterligare en procent och så¬
ledes antagits uppgå till 7^ procent. Dessutom har af Herrar Revisorer anmärkts, att
Fullmäktige, vid afslutandet af kontraktet om det inhemska lånet, under namn af pro¬
vision äfven medgifvit ett afdrag utöfver den sålunda beräknade och fastställda kapital¬
rabatten samt genom denna provisions beviljande, uppå skäl, sorn för Herrar Revisorer
— 84 —
ingalunda funnits tillfyllestgörande, öfverskrida den af Fullmäktige sjelfve antagna och
vid kapitalrabattens bestämmande tillämpade kostnadsberäkningen.
Efter anförande af livad som anmärkts emot ej mindre sättet för upptagningen
af innevarande års statslån, än den dervid medgifna kapitalrabattens belopp och den låne-
öfvertagarne tillerkända provision, hafva Herrar Revisorer »till Rikets Ständers egen pröf-
»ning öfverlemnat, huruvida ifrågavarande upplåning blifvit utförd på ett sätt, som öf-
»verensstämde med de af Rikets Ständer derom meddelade föreskrifter.»
Yid bedömandet af den Rikets Ständer sålunda underställda fråga om den upp¬
låning, som Riksgälds-kontoret under detta år verkställt, blifvit utförd på det sätt Ri¬
kets Ständer föreskrifvit, torde de i Riksgälds-kontorets reglemente meddelade, fastän i
revisionsberättelsen icke anförda stadganden, rörande samma upplåning och derigenom in¬
flutna medels anvisande, lika litet böra förbises, som dessa stadganden vid de 'i afseende
på upplåningens verkställighet af Fullmäktige vidtagna beslut och åtgärder fått åsido¬
sättas. Åberopade, till Fullmäktiges efterrättelse utfärdade reglemente — uti hvars 1 §
Riksgälds-kontorets föremål i främsta rummet uppgifves vara att ombesörja liqviden af
svenska statens skuld och dernäst att »verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets
»Ständer blifvit å detta verk anvisade,» — upptager uti 133 och 134 §§, bland de Riks¬
gälds-kontoret under sednaste riksdag ålagda utbetalningar, tre beviljade lån för an¬
läggning af jernvägar från Borås till vestra stambanan, från sjön Södra Dellen till
Ilybosjön invid Ljusne eif, samt förbi Hedens forssar i Luleå eif; hvilka jernvägsanlägg-
ningar borde, emot erhållande af de dertill beviljade statsbidragen, utföras utaf de för
hvart och ett af dessa företag bildade särskilda bolag. Enligt hvad samma §§ innehålla,
hade Rikets Ständer vid sagde tre låneunderstöds beviljande förutsatt, att de dertill an¬
visade beloppen, utgörande tillsammans 2,626,000 R:dr, skulle genom Riksgälds-kon¬
toret kunna inom landet upplånas mot fonderade obligationer till ett pris, som ej öfver-
stege kostnaden för det under år 1860 utom riket upptagna lån till fortsättning af sta¬
tens jernvägsbyggnader. I fråga om rättigheten tili och tiden för de åt bemälte bolag
således beviljade lånens utbekommande, förordnade Rikets Ständer, att, efter behörigt
iakttagande af de i sådant hänseende föreskrifna vilkor och åligganden, enligt hvilka ar¬
betena å jernvägarne borde • vara påbörjade före den 1 Maj året efter det, hvarunder bor
lagen erhållit visshet, att de anvisade lånemedlen funnes att för bolagens räkning hos
Riksgälds-kontoret tillgå, skulle utbetalningsterminerna lämpas efter arbetsårens antal,
så att, efter hvarje arbetsårs ingång, motsvarande andel af lånesumman finge lyftas; och
skulle, hvad lånen för Borås och Dellens jernvägarne beträffade, vederbörande aktieäga¬
res inbetalningar å de tecknade aktiesummorna ske i förhållande till de lyftade ande-
larne utaf lånen och före dessas lyftning. Med hänsigt till återbetalningsskyldigheten för
samma lån, stadgades, att lånen för jernvägsanläggningarne mellan Borås och vestra stam¬
banan samt • jernvägen förbi Hedens forssar skulle, emot erläggande af 4 procents årlig
ränta, fä utan kapitalafbetalning innehafves under den för arbetenas utförande afsedda
tid, hvarefter 5 procent å de utbekomma lånesummornas hela belopp borde, med fortfa¬
rande beräkning af 4 procents ränta, årligen till Riksgälds-kontoret inbetalas. För hvad
som utbekommits utaf lånet till anläggande af jernvägen mellan Dellen och Hybosjön
skulle lika ränta erläggas, som Riksgälds-kontoret måste vidkännas för de till sammil
lån genom upplåning anskaffade medel; och borde, sedan detta lån under två års tid utan
kapitalafbetalning innehafts, detsamma under hvart och ett år återbetalas med en ader-
tondedel utaf dess ursprungliga belopp.
Genast efter det Rikets Ständers meddelade beslut och stadganden angående ifrå¬
gavarande tre låns utbekommande samt dermed förenade vilkor, åligganden och rättig¬
heter blifvit af Kongl. Maj:t godkända, infordrades, genom Kongl, brefvet den 29 De¬
cember 1860, Fullmäktiges underdåniga yttrande, om och när de för omförmälda jern-
vägsanläggningar afsedda medel kunde vara att tillgå, på det att underrättelse om förhål¬
landet måtte kunna vederbörande meddelas. Samtidigt härmed anmäldes hos Fullmäk¬
tige, att för de nya jernvägsbolagens ofördröjliga bildande önskades inom de orter, der
jernvägarne skulle anläggas, så fort möjligen ske kunde, upplysning huruvida de för dessa
företags utförande anvisade statsbidrag vore att påräkna, emot behörigt fullgörande af
derför föreskrifna vilkor och förbehåll.
I betraktande af de förhållanden, som alltså härvid förekommo, och till följd af
hvad Kongl. Maj:t och Rikets Ständer, för att åstadkomma de önskade jernvägsförbin-
delserna mellan och vid ofvanuppgifna ställen, beslutat och förordnat, ansågo sig Full¬
mäktige, efter emottagningen af Kongl, kungörelsen den 29 December sistlidne år, hvari¬
genom Kongl. Maj:t meddelade sin nådiga garanti å den för erhållande af medel till
samma företags utförande föreskrifna upplåning och sin fastställelse å Rikets Ständers
derom vidtagna beslut, genast böra gå i författning om denna upplånings verkställande.
Utan att förbise de ändamål, hvartill de genom upplåningen inflytande medlen blifvit
anvisade, samt vederbörandes på Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut grundade och
för Fullmäktige anmälda anspråk att erhålla kännedom om och när de för ofvannämnde
jern vägsanläggningar beviljade statsbidrag kunde vara att påräkna samt att utaf de upp-
lånta medlen i föreskrifven ordning utbekomma dessa bidrags belopp, syntes den Riks-
gälds-kontoret ålagda upplåningens företagande icke kunna uppskjutas och en framdeles
möjligen inträffande förbättrad eller för verkställandet deraf mera gynnsam, finansiell
ställning afvaktas. Då de, som redan ingått eller ämnade ingå i bolagen för dessa jerri-
vägsanläggningars utförande, måste anses berättigade att, emot fullgörandet af dermed
förenade vilkor och åligganden, komma i åtnjutande af dem från statens sida tillförsäk¬
rade understöd, såvida härtill anvisade medel kunde inom landet upplånas »emot fonde-
»rade obligationer å svenskt mynt till ett pris, som ej öfversteg kostnaden för det un-
»der år 1860 utom riket upptagna lån till fortsättningen af statens jernvegsbyggnaden);
måste deremot Riksgälds-kontoret obestridligen vara skyldigt att, under detta förbehåll,
åtminstone försöka anskaffa de sålunda anslagna medlen samt, derest de kunde erhållas,
vederbörligen tillhandahålla och utbetala desamma.
Herrar Revisorer hafva fullständigt anfört de i 228 § af Riksgälds-kontorets regle¬
mente uppgifna motiverna för Rikets Ständers beslut angående ett inrikes statslånesy-
stems tillvägabringande; men skälen för de låns beviljande, till hvilka Fullmäktige, en¬
ligt sin uppfattning af samma reglementes stadganden och de med Riksgälds-kontorets
förvaltning förenade åligganden, borde genom den föreskrifna upplåningen söka bereda
eljest saknad tillgång, hafva icke af Revisorerne blifvit omförmälda. Dessa skäl finnas
dock uttryckligen tillkännagifna i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 26 Okto¬
ber 1860 JUg 188, hvaraf Fullmäktige ansett sig böra här nedan införa hvad Rikets
Ständer yttrat i fråga om anläggningen af jernvägen mellan Borås och vestra stamba¬
nan; hvilket yttrande Fullmäktige dessutom få åberopa tili stöd för sin mot Herrar Re¬
visorers stridande åsigt angående det »hufvudändamål», som vid den Fullmäktige ålagda
och af dem verkställda upplåningen måste afses.
Efter meddelandet af hvad de med hänsigt till denna jernvägsanläggning gjorda
framställningar och skedda undersökningar samt afgifna officiella utlåtanden innehålla, ut¬
tala Rikets Ständer nemligen följande åsigter rörande densammas angelägenhet och möj¬
ligheten af dess understödjande med det dertill erforderliga och föreslagna statsbidrag:
»Vid öfvervägande af hvad sålunda och i öfrigt förekommit, hafva Rikets Stän-
»der ej kunnat undgå att, i likhet med Rikets sednast församlade Ständer, erkänna så-
»väl angelägenheten af den föreslagna jernvägsförbindelsen för den talrika och verksam-
»ma befolkningen inom ofvannämnde landsort och dess hufvudnäring, väfnadstillverknin-
»gen, som äfven gagnet af denna utgreningsbana för landet i sin helhet, genom tvifvels¬
utan ansenligen ökade trafikinkomster å statens vestra stambana samt underlättad sprid-
»ning inom riket af den ifrågavarande ortens allmänt använda väfnadsfabrikater. Utaf
»enahanda skäl likvisst, som af Rikets Ständer i deras under den 5 Mars 1858 aflåtna
»underdåniga skrifvelse åberopades, eller saknaden af dertill disponibla tillgångar, hafva
»äfven Rikets nu församlade Ständer funnit sig förhindrade att direkt anvisa det låne-
»understöd, som för företagets utförande blifvit hegardt; men på grund af det, enligt hvad
»Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande i länet intygat, för ortens fabriks- och slöjd-
»idkare samt öfriga befolkning mer och mer kännbara behofvet af förbättrad kommuni-
»kation för tillförsel af arbetsmaterialier och lifsförnödenheter samt afsättning af sina
»tillverkningsalster, och enär dessutom af erfarenheten numera bekräftat sig, att rörelsen,
»sådan densamma hittills utvecklat sig ä den färdigbyggda delen af vestra stambanan,
»icke lemnar en afkomst, som förslår till betäckande af räntor å det nedlagda anlägg-
»ningskapitalet jemte utgifterna för trafikens besörjande och banans samt materielens
»framtida underhåll, hafva Rikets Ständer ansett sig äga anledning att tillse om utväg
»kunde, såvidt möjligt, beredas för tillhandahållande af understöd för detta företags brin-
»gande till verkställighet, samt, i sådant afseende, medgifvit, att dertill erforderliga me¬
ndel må genom låns upptagande inom landet anskaffas, så framt nemligen penningar kun-
»na, emot obligationer å inhemskt mynt och språk, erhållas till pris, som icke öfversti-
»ger kostnaden för det under innevarande år (1860) utom riket upptagna lån till fortsätt-
»ning af statens jernvägsbyggnader, deraf Rikets Ständer ansett den ifrågavarande upp-
»låningen böra göras beroende.»
Den af Herrar Revisorer yttrade förmodan, att Rikets Ständer, för meranämnde
tre jernbanors understödjande med lån af staten, icke behöft sätta frågan derom i något
omedelbart beroende af den inhemska upplåningen, grundar sig icke på den af sednaste
Stats-utskott vid riksdagens slut uppgjorda och af Rikets Ständer antagna beräkning öf¬
ver de utbetalningar, som blifvit Riksgälds-kontoret ålagda samt de härtill disponibla
tillgångarne. Enligt denna beräkning, undentego nemligen de förra eller utbetalning arne,
fastän hvarken någon ränteutgift eller kapitalafbetalning i anledning af den beslutade in¬
hemska upplåningen dervid beräknats, dock ej obetydligt de sednare eller tillgångarne,
med tillägg af den allmänna bevillningens förmodade belopp för de nästkommande åren.
I fråga om sättet för verkställigheten af den upplåning Fullmäktige under inne¬
varande år företagit, hafva Herrar Revisorer ansett, att den så kallade »subskriptions-
methoden» bordt dervid begagnas, enär ett sådant upplåningssätt skulle företrädesvis be¬
främjat det af Rikets Ständer åsyftade hufvudändamålet med denna upplåning, eller in¬
förandet af ett inrikes stats-lånesystem. Till stöd för sin i detta hänseende emot Her¬
rar Revisorers stridande åsigt, få Fullmäktige åberopa de förhållanden, som vid ifråga¬
varande upplånings verkställande måste taga i betraktande, och hvilka i revisionsberät¬
telsen, sid. 60—61, finnas hufvudsakligen angifna; och Fullmäktige hysa fortfarande den
öfvertygelsen, att, om de förfarit på det sätt, Herrar Revisorer förordat, och sålunda in¬
skränkt sig till att söka erhålla det lån, som skulle upptagas, genom beredande af till¬
fälle för hugade långifvare att antingen i hufvudstaden eller å vissa ställen i landsor¬
terna anteckna sig för det belopp, hvarmed de ville i lånet deltaga, hade, under den då¬
varande och ännu rådande allmänna penningeställningen, det erforderliga och af Rikets
— 87 —
Ständer för oftanämnde tre jernvägsanläggningar anvisade lånebelopp allt hittills icke
kunnat erhållas emot sådana betalningsvilkor, som Riksgälds-kontoret ägde att för detta
lån erbjuda. I anseende till den osäkerhet 0111 upplåningen^ framgång och den tidsut¬
drägt, som ett dylikt förfaringssätt ofelbart skulle föranledt, hade den sannolika följden
deraf blifvit, att de stora arbetsföretag, hvilkas allmänna vigt och angelägenhet Rikets
Ständer genom dertill beviljade understöd erkänt, icke under mellantiden intill nästa riks¬
dag kunnat påbörjas, och att Rikets då sammanträdande Ständer, vid sådant förhållande,
måst antingen afvakta resultatet af en dessförinnan icke afslutad upplåning eller, obe¬
roende deraf, anvisa andra medel för samma företags utförande.
Med undantag af det fonderade statslån, som Riksgälds-kontoret under åren 1855
och 1856 sökte upptaga, men hvilket endast till en mindre del utaf det bestämda be¬
loppet kunde mot då erbjudna lånevilkor erhållas, har hvar och en i sednare tider af
Riksgälds-kontoret inom landet företagen upplåning verkställts emot uppsågbara obliga¬
tioner. Vid den nya upplåning emot fonderade eller ouppsägbara obligationer, om hvil¬
ken nu är fråga, kunde Fullmäktige naturligtvis icke lemna utan afseende den genom
Riksgälds-kontorets föregående försök att upplåna medel mot sådana obligationer vunna
erfarenhef örn deras jemförelsevis mindre begärlighet och afsättlighet. Uti denna erfa¬
renhet och i den motsedda menliga inverkan, som en ånyo utan framgång företagen dy¬
lik upplåning kunde komma att utöfva på Riksgälds-kontorets framtida in- eller utrikes
skeende låneoperationer, funno Fullmäktige sig dessutom äga ökade anledningar att vid
det nya inhemska fonderade statslånets upptagande företrädesvis göra sig förvissade om
detsammas erhållande på ett sätt, hvarigenom upplåningens resultat blefve oberoende ej
allenast af den minskning i penningetillgångarne, utan äfven af de i öfrigt förändrade
förhållanden, som en kommande tid kunde medföra.
I fråga om de valörer, hvarå obligationerna för det fonderade inhemska statslå¬
net borde utfärdas, förbehöllo sig visserligen låneöfvertagarne uti det jemte låneanbudet
af dem ingifne förslag till kontrakt, att, på sätt Herrar Revisorer uppgifvit, få bestäm¬
ma dessa valörer; men som sagde anbud och dervid bifogade kontraktsförslag icke anto-
gos, förföll den härom väckta fråga; hvadan obligationsvalörerne fastställdes af Fullmäk¬
tige, som biföllo hvad i sagde afseende föreslagits uti det af Herrar Revisorer omförmäl-
da utlåtande, hvilket de utsedde särskilde Kommitterade före låneanbudens infordrande af-
gåfvo. Sedan vissa valörer blifvit fastställda, måste det, antingen obligationerna skulle
aflemnas till dem, som öfvertagit lånet, eller omedelbart tillhandahållas hvar och en lån¬
gifvare, ankomma på obligationernas mottagare att uppgifva och välja den bland de sålunda
bestämda valörerna, som de företrädesvis önskade erhålla.
Med hänsigt till beräkningen af hvad 1860 års jern vägslån kostat, hafva Full¬
mäktige, såsom deras protokoll för den 4 sistlidne Mars innehåller, uttryckligen förklarat
sig instämma uti hvad redan förut yttrats, »angående svårigheten eller rättare omöjlighe-
»ten att, innan åberopade, i utländskt mynt upptagna och följaktligen, hvad alla dermed
»förenade liqvider beträffade, på framtida kursförhållanden beroende lån vore indraget,
»tillförlitligen beräkna det verkliga beloppet af de kostnader, detsamma komme att för
»låntagaren medföra, helst räntorna och kapitalafbetalningarne å detta lån måste erläggas
»i en främmande myntsort, hvilken icke utan dubbla vexelköp kan emot valuta i svenskt
»mynt erhållas, och erfarenheten under de redan inbetalda lånemedlens indragning visat
»hvilken betydlig inverkan skiljaktiga kurser, vid de särskilda myntsorternas förvandling
»i och för dessa liqvider, utöfvade på det 'belopp, svenska statsverket verkligen finge mot¬
taga eller måste utbetala.» I afseende på beräkningen och bestämmandet af de koitna-
— 88 —
der sagde lån i sjelfva verket för låntagaren medfört, ansågo sig Fullmäktige dessutom
föranlåtne erinra, »hurusom detta lån utgjordes af tre särskilda afdelningar, för hvilka
»ej mindre indragnings- än återbetalnings-kostnaderna i flera hänseenden voro olika. En
' »del af merberörde lån, eller det lånebelopp, för hvilket premieobligationer utgifvits, hade
»nemligen erhållits utan någon kapitalrabatt; hvaremot en sådan rabatt af 6 procent med-
»gifvits för den del af samma lån, för hvilken till långifvarne utfärdats 41, procents obli-
»gationer; och i afseende på liqviderna för denna sednare låneandelen förefunnes äfven den
»skiljaktighet, att då de medel, som af de tyska lånekontrahenterne emot sistnämnda
»obligationer inbetaides, skulle, på sätt det afslutade kontraktet föreskref, erläggas i
»Thaler Preuss. Courant och, tillika med derå upplöpande räntor, i samma myntsort åter-
»betalas, komme åter alla liqvider för den af Rikets Ständers Bank emot enahanda obli—
»gationer öfvertagna låneandelen att, så länge dessa obligationer af Banken innehades,
»verkställas med svenskt mynt efter en ej allenast för lånemedlens inbetalning, utan
»äfven för utlottade obligationers och förfallna räntekuponers inlösen bestämd oföränderlig
»kurs mellan detta mynt och det, hvarå obligationerna och kuponerna voro utfärdade»
Skiljaktigheten i de af Rikets Ständer begagnade uttrycken för angifvandet af de
lånekostnader, som vid det inhemska lånets upptagande icke linge öfverskridas, föranledde
likaledes, vid tillämpningen, en ytterligare osäkerhet om de af Rikets Ständer uti ifrå¬
gavarande hänseende meddelade föreskrifters rätta tolkning. Enligt 133:dje och 134:de
§§:na af Riksgälds-kontorets reglemente, skulle nemligen, såsom redan är anfördt, de me¬
del, hvilka voro anvisade till de enskilda jernvägsanläggningarne, endast få genom Riks-
gälds-kontoret upplånas, såvida desamma kunde mot fonderade obligationer å svenskt
mynt inom landet erhållas »till ett pris, som ej öfverstege kostnaden för det till fortsätt-
»ning af statens jernvägsbyggnader under år 1860 utom riket upptagna lån.» Denna fö¬
reskrift öfverensstämmer visserligen med stadgandet i 2:dra momentet af reglementets
228:de §; men deremot innehåller sistnämnde §:s 4:de moment, att »kostnaden för det in-
»liemska länet icke borde blifva större än för 1860 års jernväg sbyggnadslån.v Med af¬
seende å det i sednast åberopade moment tillika meddelade stadgande, att räntan för
den i obligationerna förskrifna lånesumma skall utgå med 41, procent, saknas ej heller
stöd för den mening, att Rikets Ständer, vid bestämmandet af kapitalrabatten för detta
lån i förhållande till hvad det sédnaste jernvägslånet kostat, endast afsett den del af
samma lån, för hvilken 41 procents obligationer blifvit utfärdade.
Efter jemförande af nu anförda skiljaktiga bestämmelser, ansågo Fullmäktige lik¬
väl, att då Rikets Ständer, i fråga om rättigheten till medgifvande af kapitalrabatt å
de obligationer, som komme att vid den inom riket skeende upplåningen utlemnas, före-
skrifvit, att kostnaderna för detta lån icke finge blifva större än för 1860 års jernvägs-
lån, måste nu sednast anförda stadgande tillämpas vid uppgörandet af de för nämnde ka¬
pitalrabatts bestämmande erforderliga beräkningar, samt att alltså hvad jernvägslånet i
sin helhet kostat borde härvid beräknas, utan afseende derå, att en del af detta lån er¬
hållits af Rikets Ständers Bank och en annan del upptagits emot premieobligationer utan
kapitalrabatt. Till följd af Fullmäktiges sålunda fattade beslut och enär i den beräk¬
ning öfver kostnaderna för 1860 års jernvägslån, hvilken uppgjordes före förloppet af den
för låneanbudens inlemnande utsatta tid, endast sådana kostnader, som antingen grundade
sig på lånekontraktets uttryckliga bestämmelser eller till sin största del då redan voro
bestridda och således till sitt’ verkliga belopp kända, syntes böra upptagas och beräknas,
blefvo för denna beräkning följande faktorer bestämda och antagna, nemligen:
a) 6 procents rabatt å den del utaf lånet, för hvilken 4} procents obligationer
blifvit utfärdade;
b) J procents provision till Nordtyska Banken för de, genom utställda vexlar å
denna Bank, indragna lånemedlen;
c) förluster å kurserna vid de i Thaler Preuss. Courant inbetalda summornas för¬
vandling i Mark Hamburger Banco;
d) särskilda kostnader för meranämnde låns upptagande och indragning, jemte till¬
verkningskostnader för de utfärdade obligationerna och räntekuponerna, utöf¬
ver hvad enahanda kostnad för ett inom landet upptaget lån sannolikt komme
att utgöra; och
e) den provision af A procent, som tyska låneöfvertagarne förbehållit sig för de
inom Tyskland verkställda ränte- och amorteringsliqviderna; hvilken sålunda
stadgade provision likväl ej beräknats å de halfårsvis förfallande ränte- och
amortissementsbeloppen för den del utaf lånet, som Rikets Ständers Bank öf-
vertagit.
Då den på nu uppgifna faktorer grundade beräkning vid Fullmäktiges samman¬
komst den 15 sistlidne Mars godkändes, förklarade också Fullmäktige: att de »vid detta
»tillfälle endast ville yttra sig rörande beloppet af sådana redan kända kostnader för åbe¬
ropade jernvägslån, hvilka såsom bestämda faktorer ingått i den deröfver sednast upp-
»gjorda beräkningen»; hvarjemte Fullmäktige, Sorn då bestämde kapitalrabatten för det
nya inhemska lånet till det i denna beräkping upptagna kostnadsbelopp, eller 6^ procent,
dervid uttryckligen »förbehöllo sig att vid slutliga fastställandet af rabatten k detta lån
»eller utsättandet af det pris, emot hvilket derför utfärdade obligationer komme att till
»långifvare utlemnas, äfven taga i betraktande de olika lantvilkor, jemte andra särskilda
»förhållanden, som skäligen kunde anses inverka på bedömandet af de relativa kostna-
»derna för sistlidet års jernvägslån och en emot ouppsägbara obligationer inom landet
»företagen upplåning.»
I öfverensstämmelse med detta förbehåll och på det att Rikets Ständers rörande
det inhemska lånets användande fattade beslut och meddelade föreskrifter måtte kunna
iakttagas, beslöto Fullmäktige — som ansågo sig böra i första rummet erbjuda detta Iåns
öfvertagande åt dem, hvilka inlemnat det enda derå erhållna anbudet — att, vid den för
detsamma medgifna kapitalrabattens fastställande, jemväl beräkna och tillägga beloppet
af de ökade utgifter, som, med ledning af kursförhållandena under de sednast förflutna
åren, kunde antagas uppkomma i och för anskaffningen af vexlarne till de för 1860 års
jernvägslån utrikes förestående ränte- och kapitalliqvidernas vederbörliga verkställande.
Enligt en särskild, i sådant hänseende uppgjord, noggrann beräkning, blefvo dessa
ökade utgifter eller oundvikliga kursförluster antagna motsvara en procent af oftaberörde
jernvägslån; och med iakttagande af den sålunda beräknade tillökningen i detta låns kost¬
nader, visade sig desamma följaktligen uppgå till procent; hvadan det, efter afdrag
af de sålunda beräknade kostnaderna, återstående lånekapitalet endast utgjorde 92|
procent.
Emot Herrar Revisorers yttrande, att denna sednare beräkning vore stridande
mot den, som förut blifvit af Fullmäktige godkänd, samt att den vid beräkningarnes upp¬
ställande ådagalagda osäkerhet »syntes i hög grad anmärkningsvärd», få Fullmäktige er¬
inra, att, fastän Fullmäktige först läto uppgöra en beräkning, som allenast var grundad
12
— 90 —
på vissa bestämda, af tillfälliga förhållanden oberoende faktorer, och bland hvilka således
de med ränte- och kapitalliqviderna förenade omvexlande kursförluster ansågos icke böra
upptagas, Fullmäktige genom denna således uppgjorda och antagna beräkning och sitt
derom fattade beslut så mycket mindre torde kunna anses hafva varit förhindrade att i en
annan sednare beräkning låta sagde kursförluster jemväl intagas, som sådant öfverens-
stämde med det vid den förra beräkningens godkännande och den derpå grundade rabatt¬
bestämmelsen uttryckligen gjorda förbehåll. Rättigheten och skyldigheten för Fullmäk¬
tige att vid ifrågavarande beräkningars uppgörande och tillämpning fästa afseende äfven
på andra kostnader för oftaberörde jernvägslån än dem, som voro genom kontraktet be¬
stämda eller då redan till sitt verkliga belopp kända, lära väl ej heller kunna skäligen
förnekas.
Herrar Revisorer hafva icke funnit de i Fullmäktiges protokoll anförda och å sid.
64 af revisionsberättelsen hufvudsakligen upptagna skäl för den öfvertagarne af inneva¬
rande års statslån tillerkända provision tillfyllestgörande, emedan de ytterligare kostna¬
der, som kunnat uppkomma, i händelse obligationerna för detta lån blifvit genom Riks-
gälds-kontorets försorg omedelbart föryttrade och dervid utom hufvudstaden utlemnade,
icke bordt få öka samma Iåns kostnad utöfver 1860 års jernvägslåns; och hvad den för
sagde provisions betäckande påräknade kapitalvinst genom obligationernas inköp beträf¬
fade, vöre, enligt Herrar Revisorers åsigt, ett sådant inköp rätteligen att betrakta såsom
en särskild affär, hvilken icke skulle hafva något att skaffa med sjelfva upplåningsope-
rationen.
Enligt Fullmäktiges både här ofvan och uti sina protokoller uttalade öfvertygelse
i fråga om beräkningen af kostnaderna för det under sistlidet år upptagna jernvägslånet,
kunna dessa kostnaders verkliga belopp icke med tillförlitlighet beräknas och uppgifvas,
förrän alla för sagde låns både upptagande och återbetalande erforderliga liqvider blifvit
verkställda. Huruvida detta lån varit mindre dyrt än det svenska statslån, som under
innevarande år upptagits, kommer följaktligen först framtiden att visa. Emellertid synes
den allt hittills vunna erfarenheten om de med liqviderna för det förra lånet förenade
kostnader ingalunda gifva tillräckligt stöd för antagandet, att dessa skola blifva mindre
än hvad det nu sednast upptagna lånet i sjelfva verket kommer att kosta. Beträffande
särskildt frågan om deri åt sistnämnde låns öfvertagare medgifna provisions belopp, få
Fullmäktige förklara, att Fullmäktige vid dess bestämmande funno sig föranlåtne fästa
afseende ej mindre på angelägenheten deraf, att inbetalningarne å det afslutade lånet inom
de i kontraktet angifria terminer kunde med säkerhet påräknas för de vigtiga arbetsfö¬
retag, hvartill dessa blifvit anvisade, än de flera betydliga amorteringslån, hvilkas samtidiga
upptagande inom landet måste öka ränte- eller rabatt-anspråken hos ägarne eller förval-
tarne af de för dylika lån användbara kapitaler.
Vid jemförelse mellan viikoren för de under sistlidne och innevarande år emot 4i
proc nts obligationer upptagna statslånen, bör ej heller förbises den väsendtliga skillnad,
som förefinnes med hänsigt till äterbetalningsskyldigheten för dessa två lån. Enligt låne-
kontraktets och de utfärdade obligationernas lydelse, skall nemligen hvar och en för 1860
års lån utgifven obligation, efter föregången utlottning, med sitt fulla kapitalbelopp in¬
frias. Inlösningen af alla till innevarande års lån hörande obligationer får deremot ske
medelst uppköp af obligationer till dessas gångbara pris, och under de första tio åren be-
höfver låntagaren icke infria några andra obligationer, än dem, sorn emot ett pris, under¬
stigande obligationernas nominella belopp, kunna inköpas. Medelst ett, vid slutet af in¬
nevarande års förra hälft, för Riksgälds-kontorets räkning verkställdt inköp af de för detta
lån utfärdade obligationer å ett sammanlagdt kapitalbelopp af 300,000 R:dr, för hvilka
endast betalts 92 V procent, eller tillsammans 277,500 R:dr, är Riksgälds-kontoret i tillfälle
att under en längre tid icke behöfva, för de årliga amorteringarnes fullgörande, företaga
ytterligare obligationsuppköp vid andra tillfällen, än då verkställigheten deraf, med af¬
seende å obligationernas allmänna försäljningspris, finnes vara för Riksgälds-kontoret syn¬
nerligen fördelaktig. Genom nu omförmälda, redan verkställda, ansenliga inköp af dessa
obligationer, hvilket tillgörande lika litet som andra, med hänsigt till ifrågavarande lån
och dess liqviderande, vidtagna åtgärder torde kunna skäligen betraktas såsom en för det¬
samma främmande eller »särskild affär», har naturligtvis redan en icke obetydlig minsk¬
ning af de beräknade, och med utgifterna för 1860 års jernvägslån jemförda kostna¬
derna för ifrågavarande lån kunnat åstadkommas.
Slutligen anse sig Fullmäktige, med anledning af det såsom reservation revisions¬
berättelsen bifogade yttrande, i fråga om beräkningen af den uti Fullmäktiges utlåtande
angående 1860 års revisionsberättelse uppgifna vimt för Riksgälds-kontoret genom pre¬
mie-obligationers utgifvande för en del af samma års jernvägslån, böra upplysningsvis
erinra, att denna i åberopade utlåtande till 847,780j R:dr beräknade vinst motsvarar dels
hvad alla de ökade ränte- och kapitalinbetalningarne för 4j procents obligationerna skulle
hafva utgjort, i fall emot sådana obligationer med derå medgifven kapitalrabatt upplånats
den, utan annuitetsbeloppets förhöjning, genom premie-obligationernas utgifning erhållna
ytterligare summa af 120,000 Thaler, och dels den räntebesparing, som under hela låne¬
tiden uppkommer i anseende till förlängd förfallotid för hvarje halfårs annuitet; varande
den genom utgifningen af sistnämnde obligationer Riksgälds-kontoret tillskyndade befri¬
else från skyldigheten att för en del af merberörde lån vidkännas den för samma lån
betingade och medgifna kapitalrabatten tagen i vederbörlig beräkning vid bestämmandet af
de kostnader, som ansetts vara med detta lån förenade. Den i reservationen åberopade
vinstsumma har alltså icke kunnat äga annat eller vidsträcktare inflytande på resultatet
af de uti ifrågavarande hänseende meddelade beräkningar, än sorn redan vid desammas
uppgörande iakttagits.
Stockholm den 19 December 1861.
G. A. SPARRE.
J. W. BECKMAN. ER. H. ERIKSSON.
(ut in prot.)
AND. BERG. J. F. GRÅÅ.
O. ERICSSON.
C. G, Stuart.
— 92 —
Till Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Uti den af Rikets Ständers sednast församlade Herrar Revisorer afgifna berättelse
om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning har, i fråga om Riks-
gälds-kontorets kreditiv å Rikets Ständers Bank, den oriktiga uppgift influtit, att vissa
i berättelsen omnämnda summor blifvit å nämnde kreditiv under innevarande är lyftade,
i stället att berörde lyftning ägt ruin under sistlidet år. Undertecknad, som i egenskap
af Sekreterare biträdt Herrar Revisorer under granskningen af Riksgälds-kontorets räken¬
skaper och förvaltning, hade visserligen hoppats att, innan berättelsen trycktes, få rätta
densamma; men då sådant ansetts icke formenligen kunna medgifvas, har jag, för den
händelse Herrar Fullmäktige ämna fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den före-
lupna oriktigheten, funnit mig böra vördsamt anhålla, det Herrar Fullmäktige täcktes uti
sin anmälan erinra derom, att ansvare® för ifrågavarande misstag bör uteslutande drabba
mig, men icke Herrar Revisorer, enär deras berättelse slutar med följande ord:
»För alla de i denna berättelse förekommande zifferuppgifter ansvarar den Sekre¬
terare, som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenska¬
per varit hos Revisorerne anställd.»
Stockholm den 11 December 1861.
Oscar Arehn.
llegister
öfver 1861 års revisionsberättelse angående Riksgålds-kontoret samt Fullmäktiges
i anledning deraf afgifna utlåtande.
Revisions-berättelsen. Utl&tandct.
Sid. ' Sid.
Ackorder för åtskiiiigejLandshöfdinge-beställningar, inlö¬
sen af 15, 23—24.
Afskrifning af åtskillige fordriBgar 55.
Allmänna bevillningens årliga belopp 33, 50 — 51.
Amorteringsplan för 1861 års inhemska, fonderade stats¬
lån 65, 77.
(Se Bil. Litt. E.^)
Amortissementefonder för 1858 och 1860 års jernvägslån 41, 42—46. 81 — 82.
Anslagssummor, innestående 4, 6—12.
Anteckningsbok, förd hos Fullmäktige, 52.
Balans, uppbörds- 53.
Barnhus, Stockholms allmänna, lån till 15, 20.
Baumannska kronofordran 13— 14, 53,
Behållningen, kontanta 35.
» » förräntandet deraf 69—70.
Bevillningen, allmänna 33, 50 — 51.
Berättelser, emottagne af Revisorerne, 3.
Besparingar, stats-verkets, liqvider angående 53—54.
B or gensskrifter för testamentsbevillningen 71.
Brabant, fordna svenska statslånen i 53.
Brobyggnader, lån för 15, 22.
Byggnadslån 15, 16 — 19, 52.
Carlskrona stads pastorat, lån till 15, 20.
Decharge •••• 71—72.
Deponerade medel 12.
Folkundervisningens befrämjande, anslag till 11—12.
Fonderade inhemska statsobligationer, upplåningen mot 58 — 69. 83 — 91,
(Se Bil. Litt. C, D och E.)
Fordringar, Riksgälds-kontorets 14—35. :
n » för byggnadslån ........ 16:—19.
» » » förlagslån. 20.
Revisions-berättelsen. Utlåtandet,
sid. sid.
Fordringar för lån till hamn- och brobyggnader samt
årensningar 15, 20—22.
» » » » jernvägsanläggningar 15, 22—23.
» » » » tomtregleringar 15, 19—20.
» » » » vattenaftappningar och odiings-
företag 15, 24—33.
» » oredorisade förskott 34.
» kreditiv- 34.
» ränte- 35.
» räntebärande 14—15.
» räntefria 15.
» särskilda 34—35.
» utbalanserade 16—37.
Fullmäktiges afgifna berättelse 3.
» anteckningsbok 52.
» protokoller 3.
Förlagslån 20.
Förvaltningskostnader 52.
Garanti, Kongl. Maj:ts nådiga, å 1861 års upplåning
mot inhemska fonderade statsobligationer. Bil.
Litt. D 80. 85.
Hamnbyggnader, lån för 15, 20—22.
Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond . 33.
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets 3, 51.
Inhemskt, fonderadt statslån, upptaget år 1861,
(Se Bil. Litt. C, D och.E)
Inkomster, Riksgälds-kontorets, under år 1860
(Se Bil. Litt. A.)
o » under första hälften af
år 1861 ....
Innestående anslagssummor
Inom linien upptagna skulder
» » » tillgångar
Inventeringar, anställda
Jernvägsanläggningar, lån för
Jernvägsbyggnader, statens, särskilda redogörelser för!
dertill upplånta och utbetalda medel
Jernvägslån, 1858 års
» 1860 » j
» 1861 » inhemska, fonderade .........
(Se Bil. Litt. C, D och E.)
58-69.
38.
83-91.
39-40.
4, 6-12.
4, 12—14.
16, 35—37.
71.
15, 22—23, 60.
3, 40-46, 51. |
47-48. 1
84-86.
81-82.
40-46, 47, 48-49. 81-82.
40-47, 48, i
49-50. f
58-69.
81—82.
83-91.
Revisions-berättelsen. Utlåtandet,
sid. sid.
Kontanta behållningen, förräntandet deraf 69 70.
Kontrakt angående 1861 års inhemska, fonderade statslån 65—66. \ Qft
Bil? Litt. C 75-79. I 90-
Kreditiv, å Hikets Ständers Bank 54—55. 83, 92.
Kreditivfordringar 34.
Landsbofdinge-ackorder, inlösen af 15, 23—24.
Liggare, särskildt förda 52.
Liqvidations- och amor tit sementsfonder för jernvägslånen 41, 42—46. 81- 82.
Liqvider angående öfverskott, brister och besparingar 53—54.
Ljuspenningar 52, 70— 71.
Lånekontraktet angående 1861 års inhemska, fonderade
statslån 65—66. 90.
Bil. Litt. C 75-79.
Obligationer för 1860 års jernvägslån, utelöpande 49—50.
» tillhörande 1861 års inhemska, fonderade
statslån 65—66. 87,90—91.
Bil. Litt. I) 79—80.
Odlingsföretag och vattenaftappningar, lån för 15, 24—33.
Ombudsmannens berättelse 3, 71.
4°. 82.
51.
Premie-obligationernas bokföring
Proprie-balans
Protokoller, Fullmäktiges 3.
Protokolls-diarium, Kommissariatets 3.
Redogörelser, särskilda 3, 40—46, 51, 52. 81—82.
Reservation, revisionsberättelsen bifogad, 73. 91.
Revisionens omfattning 3.
Rilcsdagskostnader 52—53.
(Se Bil. Litt. B.)
Råkenskaps-utdrag. tryckta 48, 51. 82.
Räntebärande fordringar 14—15.
» skulder 3, 4—5.
Råntefria fordringar 15.
» skulder 3—4, 5.
Råntejordringar 30-
Ränteriförslagen 51.
Rättegångs- och utsökning sär enden 71.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper, ut¬
visande detta verks inkomster och utgif¬
ter under år 1860, 38.
(Se Bil. Litt. A.)
Sjösänkningar och andra vattenaftappnings-arbeten, stats¬
bidrag för 24—33, 52, 56, 58.
Revisions-berättelsen. Utletandet,
sid. sid.
Skulder, Riksgälds-kontorets 3—14, 37—38,
» för lån till statens jernvägsbyggnader 40—46. 81—82.
» inom linien upptagne 4, 12 — 14.
» räntebärande 3, 4 — 5.
'» räutefria 3—4, 5.
» utbalanserade 4—14.
Statsverkets bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter 34, 54.
Summariska räkningarne 51.
Tillgångar, Riksgälds-kontorets y.„ 14—38.
Tomtregleringslån 15, 19—20.
Upphör dsbalan s 51.
Upplåningen mot inhemska, fonderade statsobligationer 58—69. 83—91.
(Se Bil. Litt. C, D och E.)
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper, tryckta .... 51.
Utgifter, Riksgälds-kontorets, under år 1860 39.
(Se Bil. Litt. A.)
» » under första hälften af
år 1861 39 40.
» » det dertill, enligt riks-sta-
ten, anvisade bidrag.. 54.
Vexelförsåljningar 41, 42, 44.
Vattenajtappning ar och odlingsföretag 15,24—33,52, 56,58.
Väganläggningaroch vägförbättringar, anslag till 52, 56—57.
Ziffer-uppgifterna, ansvarigheten för 72. 92.
Arensningar, lån för 15, 21.
Öfverskott, statsverkets, liqvider angående
53-54.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÅR 1861 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE UNDER
KONGL. MAJTS Olli RIKETS K01IERSE KOLLEGIIM
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRICKT HOS A. t. NORMAN, 1861.
■
'
/
* -
I
'
'
■
■
|
|
|
|
|
|
•
|
|
|
•
♦>
|
|
j
|
|
J
|
■
|
|
|
Ä;/#
■
|
|
|
-
v.
T id den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse och för¬
valtning för år 1859, hvilken undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers dertill ut¬
sedda Revisorer, innevarande år förrättat, har granskning jemväl egt rum af förstnämnda
års räkenskaper för och förvaltning utaf de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse¬
kollegium ställda fonder och medel, nemligen Manufaktur- och Ull-diskont-fonderna, Ma¬
nufaktur-, Extra Licent-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen, äf¬
vensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers utgifter,
dels för nödställdt Svenskt sjöfolks, dels för andre medellösa Svenskars understöd och
hemförskaffande.
, Under revisionsförrättningen, vid hvars början räkenskaperne öfver samtlige
ofvanberörde fonder jemte dertill hörande verifikationer blifvit aflemnade, hafva Re-
visorerne tillika tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Majit
afgifna underdåniga berättelser angående dessa fonder för år 1859 samt den af
särskilde utaf Kongl. Majit i nåder förordnade Revisorer i underdånighet aflemnade be¬
rättelse angående Manufaktur- och Ull-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper
för samma år, som ock af Kongl. Majds under loppet af året till Kongl. Kommerse¬
kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande medel
ega gemenskap; och få Revisörerne härmedelst till Rikets Ständer i ämnet afgifva före-
skrifven berättelse.
Enligt hvad uti I-likets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse omför-
mäles, uppgick Manufaktur-diskont-fondens behållning vid 1858 års
slut till Riksmynt R:dr 1,617,773: 2.
deruti likväl voro inbegripne osäkra fordringar af till¬
sammans 254,394: 50.
Fondens inkomster genom räntor å utlånta ka¬
pital utgjorde år 1859 144.632: 87.
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet i fondens
fasta egendom j. ...., 50: —
Summa R:dr 144,682: 87.
Transport: 144,682787.' 1,617,773: 2,
Transport: 144,682: 87. 1,617,773: 2.
Under samma ar hafva utgifterna uppgått till
följande belopp :
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kre-
ditivet begagnade medel 64,127: 98.
Förvaltningskostnader och begraf¬
ningshjelp 27,599: 39.
Omkostnader för fondens fasta egen¬
dom
Extra utgifter
Inköp af inventarier
Inbetalning till Rikets Ständers Riks-
gälds-kontor i ersättning för det å riks-sta-
ten öfverflyttade, tillförene af Manufaktur¬
diskontens vinstmedel omedelbarligen be¬
stridda, årliga anslag till Teknologiska In¬
stitutet 21,000: — 115,843: 86.
Och utgjorde således fondens vinst under år 1859 28,839: 1.
samt dess behållning vid samma års utgång R:dr 1,646,612: 3,
hvaruti ingå osäkra fordringar till ett belopp af 253,291 R:dr 3 öre, eller 1,103 R:dr
47 öre mindro än den för dylika slags fordringar uti 1859 års ingående balans upp¬
tagna summa. Till närmare upplysning rörande Manufaktur-diskont-fondens ställning un¬
der revisions-året bifogas härhos ett deröfver upprättadt kapital-slut.
Vid den i början af år 1859, jemlikt föreskriften i 8 § af gällande reglemente för
Manufaktur-diskonten af den 8 Februari 1844, verkställda fördelning af fondens tillgån¬
gar antogos fondens säkra fordringar, tillika med behållningen i Rikets Ständers Bank,
samt under året inflytande intressemedel, uppgå till ett sammanräknadt belopp af
4,087,830 R:dr 15 öre, och sedan härifrån afdragits den af Rikets Ständer vid 1856—
1858 årens Riksdag beslutade inbetalning å fondens kreditiv på Rikets Ständers Bank,
utgörande för år 1859 150,000 R:dr Riksmynt, äfvensom ränta å återstående kreditiv-
beloppet, förvaltningskostnader, ersättning till Riksgälds-kontoret för det från Riks-sta-
tens sjette hufvudtitel utgående års-anslqg till Teknologiska Institutet samt summan af
de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af Kongl. Majit i nåder med-
gifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 352,451 R:dr 17 öre, och derjemte blifvit afsatte
de 750,000 R:dr, som, enligt Kongl brefven af den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841,
årligen böra till s. k. förlagslån användas, så beräknades återstående tillgången för alla
till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,985,378 R:dr 98 öre, hvarefter
och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af Diskont-reglementet tillkommer
Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare, af hvilka 103 bland de först¬
nämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 747,205 K:dr och 3 bland de sednare
för en förlagssumma af 248,253 B:dr. blifvit ytterligare afsatte 346,217 R:dr 37 öre
eller 33J procent för manufakturisterne och 39j procent för förläggarne, behållna tillgån¬
gen för den allmänna lånerätten ansågs uppgå till 2,639,161 R.dr 61 öre, hvilken sum¬
ma, fördelad mellan de i samma lånerätt deltagande idkare, medgaf en lånerätts-procent
523: 11.
2,398: 38.
195: —
för första klassens idkare af 11 procent, för andra klassens af 81 procent och för tredje
klassens af 5.\ procent utaf 1858 års tillverkningsvärde, eller för första klassens U pro¬
cent, för andra klassens 1^ procent och för tredje klassens | procent mera än låne-
rätten nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan sex af första
klassens idkare för vid klädestillverkning använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöj¬
ning i lånerätten med 5^ procent af samma ulls värde, 205,072 R:dr, uppgick lånesum-
man, för första klassens idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 16,072,358
R:dr, tili 1,756,680 R:dr, för andra klassens, med ett tillverkningsvärde af 4,096,189
R:dr, till 337,935 R:dr, och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 9,756,001
R:dr, till 536,580 R:dr.
Jemte egarne af sådana fabriks- och manufaktur-inrättningar, åt hvilka, enligt
2 § i Diskont-reglementet, låneunderstöd från Manufaktur-diskonten äro i allmänhet af-
sedda, hafva jemväl, på grund af särskilda, tid efter annan meddelade Kongl, bref och
resolutioner, samt efter gjord behörig anmälan, följande fabriksidkare under är 1859 va¬
rit till begagnande af den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2 porslins¬
fabrikanter, 19 egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder och metall-fabriker samt 1
porter-fabrikant i första klassen, 2 messings-fabrikanter i andra klassen samt 1 tapet¬
fabrikant i tredje klassen.
Vidkommande det, enligt högstberörda nådiga bref af den 9 December 1818 och
den 5 Maj 1841, å Manufaktur-diskont-fonden anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr
till förlagslån för anläggning och drifvande af större fabriks-inrättningar af antingen ny
eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro vid 1858 års utgång dylika lån med¬
delade till ett sammanlagdt belopp af 749,419 R.dr 59 öre. A berörda förlagslån hafva
under revisipns-året inbetalningar egt rum af tillsammans R:dr 139,875: —
Af dessa medel, jemte den Aid årets början å förlagslåne-an-
slaget befintliga behållning af » 580: 41.
K: dr 140,455: 41.
hafva blifvit utassignerade nedannämnda af Kongl' Maj:t i nåder beviljade förlagslån, nem¬
ligen till:
l:o Carlsviks aktie-bolag, återstoden af det, enligt Kongl, brefvet den 5 Februari
1858, bolaget beviljade lån för dess hel- och halfylleväfnads-fabrik här i hufvudsta-
den R:dr 70,000: —
2:o Motala mekaniska verkstads bolag, det för Lindholmens af
bolaget inköpta mekaniska verkstad och gjuteri, enligt högstberörda
Kongl, bref, beviljade lån » 50,000: —
3:o Fabriks-idkarne A. Nydqvist och C. O. Holm, i afräkning å •
det, genom Kongl, brefvet af nämnda dag, för Trollhätte mekani¬
ska verkstad med gjuteri beviljade lån å 20.000 R:dr i » 15,000: —
Summa R:int R:dr 135,000: —
— 6 —
Af förlags-lånefonden voro således vid 1859 års utgång lån utestående till ett
samraanräknadt belopp af 744,544 R:dr 59 öre.
Utom resterande beloppet af det Fabriksidkarne Nydqvist och Holm tillagda ofvan-
omförmälda lån återstodo vid årets slut att af förlagslåne-anslaget utbetala följande 2:ne
genom Kongl, brefvet den 4 Februari 1859 beviljade lån, nemligen dels 60,000 R:dr till
Fabriksidkaren C. F. Lundström för dess i Jönköping anlagda hel- och halfylleväfnads-
fabrik, och dels 30,000 R:dr till Bruksidkare» J. P. Jönsson för glastillverkningen vid
Liljedahls glasbruk i Wermlands län.
Hvad derefter angår TM-diskont-fonden, så inhemtas af närlagda kapitalslut, att
af nämnda fonds å Rikets Ständers Riksgälds-kontor anvisade kreditiv, 225,000 R:dr
R:mt, ett belopp af 58,720 R:dr varit under år 1859, jemte fondens egna disponibla
medel, för belåning af ull begagnadt.
Fondens inkomster under året hafva bestått uti:
Ullsorterings-,'värderings- och magasins-afgifter .... R:dr 2,705: 49.
Hyra för lägenheter i ullmagasins-huset i Norr¬
köping » 703: —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, bref¬
ven den 9 November 1836 och den 30 Januari
1857, » 1,800: —
Ordinarie räntor 2,035: 79.
Förfallo-räntor 209: 16. „ 2244: 95> 7>453. 44>
Då härifrån afdragas fondens utgifter under
samma år, nemligen:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening K:dr 4,685: —
Omkostnader för ullmagasins-huset » 188: 28.
Diverse utgifter » 126: 44.
Ränta till Riksgälds-kontoret för begagnade kredi-
tiv-medel » 1,479: 6. 6,478: 78.
har fondens vinst under år 1859 uppgått till K:dr 974: 66.
och har alltså fondens behållning, som vid 1859 års början utgjorde » 11,900: 49.
vid årets slut ökats till , R:dr 12,875: f5.
hvaruti likväl inbegripas osäkra fordringar till ett belopp af 3,049 R:dr.
Till åtlydnad af föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Juli 1851, har
Kongl: Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitté till Kongl. Kommerse-kollegium
öfverlemnat redovisningar rörande såväl Kronans stam-schäferiers tillstånd vid 1859 års
början samt de nnder årets lopp inträffade förändringar, som ock de genom försäljning
— 7 —
af får från elesia schäferier influtna medel. Af dessa handlingar visar lig, bland annat,
att antalet af de vid ifrågavarande schäferier befintlige får vid 1859 års slut utgjorde 678
stycken, nemligen af Elektoral- 435, Southdown- 218 och af Strelitzer-metizer 25 stycken,
äfvensom att behållningen af de tor vid schäferierna år 1859 försålda får influtne kon¬
tanta medel uppgått till 627 R:dr 35 öre.
Revisorerne hafva jemväl genomsett den af Ull-kontoret i Norrköping för revi-
sions-året upprättade kassaräkning samt redovisning rörande emottagen och aflemnad ulli
och hafva, enligt sistnämnda redogörelse, under året 78,080 skålpund ull blifvit vid ull-
raagasinet sorterade.
I afseende å de pä riks-statens sjette hufvudtitel anvisade medel till manufaktu¬
rernas befrämjande äfvensom Extra Eicent- och Eskilstuna Eristads-medlen samt de fran
Kongl. General-Tullstyrelsen levererade Tull- och Jie slags-andelar, få llevisorerne åbe¬
ropa härvid fogadt sammandrag af de öfver dessa medel för år 1859 förda räkenska¬
per, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade.
Behållningen af samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid
1858 års utgång Ridr 12,695: 88.
samt inkomsterna under år 1859 » 9,917: 14.
Summa R:dr 22,613; 2,
hvaremot utgifterna, bestående af premier, stipendier och arfvoden,
reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare, aflöning till tjen¬
stemän i Eskilstuna fristad m. m., uppgingo till »
hvadan vid 1859 års slut en behållning förefanns af R:dV
Ibland de af manufaktur-medlen utgående anslag förekommer äfven ett belopp af
300 Riksdaler Riksmynt, som, jemlikt Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10
September 1828, böv utgå till General-Löjtnanten, Kommendören med Stora Korset af
Kongl. Svärds-Orden m. m. C. Akrell såsom hushyre-ersättning för den så kallade glob¬
verkstaden, och hvilket belopp årligen af Kongl. Kommerse-kollegium utbetalts, sedan
styrkt blifvit, att nämnda verkstad fortfarande behörigen underhölles. Då, efter hvad
Revisorerne inhemtat, värdet af de årliga tillverkningarne vid ifrågavarande verkstad un¬
der loppet af flere år föga öfverstigit omförmälda årliga anslag, anse Revisorerne sig böra
hemställa, att samma anslag må upphöra.
Såsom premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade finare lärfter, har, jem¬
likt hvad den bland förberörde räkenskaper befintliga redogörelse utvisar, en summa af
3,530 R:dr 24 öre blifvit under år 1859 utbetald.
15,880: 24
6,732: 78.
— 8 —
Revisorerne hafva vidare genomgått 1859 års räkenskaper rörande dels de medel,
till belopp af högst 2,700 Riksdaler Riksmynt årligen, hvilka Kongl. Kommerse-kollegium,
på grund af Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats¬
kontoret uppbära till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskotter till nöd-
ställdt Svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl, bref-
yen den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfarts-fonden till
Kongl. Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga anslag af 2,0(i0 Riksdaler, att an¬
vändas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar, hvartill Konsulerne, an¬
tingen i anseende till utgifternas beskalfenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullstän¬
diga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af
allmänna medel; varande dessa räkenskaper, af hvilka särskilda utdrag härhos bifogas,
äfvenledes i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Vid revisions-årets slut utgjorde behållningen å förstberörda anslag 5,772 R:dr
29 öre, hvaraf likväl 5,698 R:dr 38 öre voro förskottsvis till Konsuler utbetalde, om
hvilka medels indrifvande från vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokat-
fiskals-embete fått sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å det sednare ansla¬
get uppgick vid samma tidpunkt till 135 R:dr 45 öre, sedan, på grund af Kongl, bref¬
vet den 21 Januari 1859, af Handels- och Sjöfarts-fondens medel blifvit till Kongl. Kom¬
merse-kollegium utbetaldt ett belopp af 850 R:dr 80 öre, hvarmed Konsulernes år 1858
bestridda utgifter för Svenske undersåter öfverstigit det för samma år anvisade anslag.
Revisorerne, som funnit räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnde fonder och
medel vara ordentligt och med redighet förda, hafva vid granskningen deraf icke funnit
anledning till någon anmärkning; och äro uppgifterna rörande de i Rikets Ständers Bank
vid revisions-årets slut innestående behållningar genom vederbörliga attester styrkta.
Säkerhetshandlingarne för de utur fonderna meddelade lån hafva, vid af Reviso¬
rerne anställd inventering, befunnits ordnade med synnerlig omsorg och säkert förvarade.
Af Ombudsmannens särskilda berättelse öfver fondernas balanserade fordringar
äfvensom af de utaf honom förda lagsöknings-diarier hafva Revisorerne äfven tagit känne¬
dom och dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och
indrifningen af de förfallna fordringarne blifvit besörjda.
För de i denna revisions-berättelse förekommande siffer-uppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fon¬
ders förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
— 9 —
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, nied anledning af sin instruktion, till
Kongl. Majit i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1861.
Högloflige Ridderskapet och Adelns ledamöter:
FR. CRONSTEDT.
G. II. STRÅLE.
JOE. ER. FORSSELL.
J. M. MALMSTEDT.
JOIL VICT. ÅBOM.
JOIL RYDING.
S. HEURLIN.
A. W. UHR.
fm. Ufer?isfelt.
J. W. STJERNSTEDT. THURE CEDERSTRÖM.
C. KUYLENSTJERNA. G. W. von FRANCKEN-
Bögvördige Preste-ståndets ledamöter:
OSCAR ERIL RABE. ANDERS SANDBERG.
ESBJ. BERGMAN. CARL AHLBERG.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
GUSTAF NETTELBLADT. G. HOLM SYLVANDER.
J. SÖDERHOLM. GUSTAF RHODIN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
ANDERS PEHRSSON. OLOF OLSSON.
M. MÅNSSON. LARS OLSSON.
2
.
-- )/.'!V. )
-
- V>
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fond en för år 1859.
Skuld:
Debet.
Balans från år 1858.
Till Rikets Ständers Bank,
• Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3 procents årlig
ränta å det begagnade kapitalet, 2,550,000:
Obetald ränta vid 1858 års slut ’ S2'l8o' 5
Riksmynt.
2,582,180
Transport R:dr 2,582,180[ 5
Tillgång:
Credit.
Balans från år 1858.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi-
tions-afdelningen 352,442: 78.
Riksmynt.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån 748,000
upplupna räntor 14,552
c) Anstånds-lån 78,501
upplupna räntor 1,802
2,750,260: 43.
19. 762,552: 19.
80,303: 17. 3,593,115: 79.
11.
6.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån 232,879: 84.
förfallo-räntor 464: 74.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å Fr. Rippes lån.... 1,419: 59.
upplupen ränta derå.... 422: 40.
dito dito å Rosenborg &
Ekenmarks lån 19,207: 93. 19,630: 33.
233,344: 58.
21,049: 92. 254,394: 50.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor 139,303: 75.
Förfallo-räntor 5,329: 12.
Hyra för en lägenhet 50: —
144,682: 87.
Transport R:dr 144,682: 87.
4,199,953
4,199,9531- 7
tra*aar
Transport R:dr
Balans tiU, år 1860.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med I)eposi-
tions-afdelningen
2;o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
224,933: 25.
i) Förlags-lån 743,125: —
upplupna räntor och expenser 14,197: 11.
,«) Anstånds-lån 68329: 57.
upplupna räntor 1,626: 46.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån 230,366: 88.
iörfallo-räntor och expenser 1,874: 23.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å Fr. Rippes lån.... 1,419: 59.
upplupen ränta derå .... 422: 40.
2,773,405: 73.
757,322: 11.
69,956: 3. 3,600,683: 87.
232,241: 11.
dito dito å Rosenborg k
Ekenmarks lån 19,207: 93.
19,630: 33. 21,049: 92. 253,291: 3.
Summa R:dr
2,582,180
4,078,008 15
6,660,188 20
Transport R:dr 144,682: 87.
Utgifter:
6,305: 56.
195: —
l:o Aflöning och begrafningshjelp 21,293: 83.
2;o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President och
Ledamöter m. fl,
3:o Inköpta inventarier
•fco Extra utgifter
5:o Omkostnader för fondens fasta egendom
6t© Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November 1841,
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
7:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af kreditivet be¬
gagnade medel
Pondens vinst år 1859 har alltså utgjort
2,398
523
38.
11.
21,000: —
64,127: 98. 115,843: 86.
Balans till år 1860,
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3
procents årlig ränta å det begagnade kapitalet, 2,400,000: —
Obetald ränta vid 1859 års slut 31,396: 12.
Summa R:dr
4,431,396
23,839
2,431,396
12
6,660,18820
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 12 Oktober 1861.
S. Agrell.
C .Brandel.
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fonden för år 1859.
■
|
Riksmynt.
|
|
|
|
Riksmynt.
|
Debet.
|
|
|
Credit.
|
|
|
|
|
Balans frun ar 1858.
Skuld:
|
|
|
Balans från år 1858.
Tillgång:
|
|
|
|
|
Till Rikets Stånders Itiksgälds-kontor, för af kreditivet år 1858 begagnade medel:
Kapital 78,360: —
Obetald ränta vid 1858 års slut 2,136: 67.
|
80,496
|
67
|
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank
2:o Säkra fordringar:
Diskontlån
Hos Ull-kontoret i Norrköping
|
89,179: —
102: 86.
|
66: 30.
89,281: 86.
|
|
|
|
|
|
3:o Osäkra fordringar
|
\
|
3,049: —
|
92,397
|
16
|
Balans till år 1860.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank 70: 25
2:o Säkra fordringar:
Diskontlån 67,603: 84.
Hos Kongl. Kommerse-kollegii Statistiska kontor 1,800: —
» Ull-kontoret i Norrköping 551:12. 69 954- 96-
|
|
|
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den 9
November 1836 och 30 Januari 1857,
|
2,705: 49.
1,800: —
703: —
|
|
|
|
3:o Osäkra fordringar 3,049:
|
73,074
|
21
|
|
|
|
|
|
|
Förfallo-räntor 209: 16.
Utgifter:
|
2,244: 95.
|
7,453: 44.
|
|
|
|
|
|
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening
Omkostnader för ullmagasins-huset
Diverse utgifter
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
|
4,685: —
188: 28.
126: 44.
1,479: 6.
|
6,478: 78.
|
|
|
|
|
|
|
974
|
66
|
|
|
|
Balans till år 1860.
Skuld:
|
|
|
|
|
|
|
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet år 1859 begagnade medel:
Kapital 58,720:
Obetald ränta vid 1859 års slut 1,479: 6.
|
60,199
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa R:dr
|
153,570
|
88
|
|
|
Summa R:dr
|
153,570
|
88
|
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 12 Oktober 1861.
G, Agrell,
C. Brandel.
Utdrag af S.&.5® Sars hwfvttdhok för SSautifaktur-.
Eskilstuna
Debet.
Behållningar och fordringar:
från år ^1858 12)835: 6.
afgar skuld 139. ig.
Inkomster:
Jlanufaktur-medel 9,530: 24.
Tull- och konfiskations-medel 245: 61.
Eskilstuna Fristads-medel 141: 29.
Riksmynt.
12,695-88
9,917 14
Summa Kuut R:dr 22,613 2
Stockholm af Kongl. Koinnierse kollegii
• • v::.-,-'-' -v. <.•■■■'
U) .£$&
U<* -T|f
‘
i- barn n: •• :ir:’fno:; -ioo i»
i‘-;p t '»V-? fiOBteiiia :
<! ' ’ir a j vji
, < ‘{a i ••? ' • A'! • • • /» ii • ■'[ i «*. t f« OH •'
m
K.r#r« hicent-, Tull' och Jrionfishations• samt
•Tristads-medel.
Credit.
Utgifter:
af Manufaktur-medlen 13,220: 6.
» Tull- och konfiskations-medlen 1,325: '
» Eskilstuna Fristads-medel 100: —
» Extra Licent-medlen 135: 18.
» Riksgälds-kontorets medel 1,100: —
Behållningar och fordringar:
af Manufaktur-medlen 241: 10.
» Tull- och konfiskations-medlen 3,120: 73.
» Eskilstuna Fristads-medel 3,160: 85.
» Riksgälds-kontorets medel 300: — 6,822: 68.
afgår skuld ■«" 89: 90. j
Summa R:mt R:dr
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
E. G. Leyonmarck.
Utdrag ttf rWkningen ti ifver upphurntt medel till godtgörande
hestridt, ftir hem försleaff"ande
|
Riksmynt.
|
Debot.
Enligt 1858 års räkning utgjorde behållningen vid samma årsslut
|
3,337
|
82
|
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter,
som Svenske Konsuler bestridt för Svenskt sjöfolk
|
2,700
|
|
Summa R:mt R:dr
|
6,037
|
82
|
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
af de utgifter. Svenske och Norske Hornsäter å utrikes orter
af Svenskt sjöfolk år ±859.
|
Riksmynt.
|
Credit.
Balans från år 1858.
Skuld '
|
|
2
|
Afskrifning:
af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat
erhållas, i
|
265
|
51
|
Balans till år 1860:
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestridde omkostna¬
der för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af rederier Advo-
kat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja, 5,698: 38.
Behållning af kontanta medel 73: 91.
|
5,772
|
29
|
Summa R:mt R:dr
|
6,037
|
82
|
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
|
|
|
E. G. Leyonmarck,
Utdrag af 1S39 års räkning öfver det, gemmi Mangi, brefven
och Sjöfarts-fonden beviljade anslag till godtgörande af Sven-
Debet.
Behållning från år 1858
Inkomster :
Af Kongl. Kopvoy-kommissariatet anordnade medel för år 1859 2,000: •—
Dito ersättning för den brist, hvarmed Konsulernes ofvannämn-
de utgifter år 1858 öfverstigit anslaget för nämnde år .••• 850: 80.
|
Rikmj^nt.
|
2,850
|
85
80
|
Summa Runt R:dr
|
2,881
|
65j
|
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
elen M September 3 S-Soell flen G sluejustilSåS, eif IIandels *
ske och Norske Konsulers utgifter för Svenske undersåter.
|
Riksmynt.
|
Credit.
|
|
|
Afskrifning:
|
|
|
af de till Svenske och Norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
någon ersättning icke kunnat erhållas, enligt Kongl. Kollegii beslut,
|
2,746
|
20
|
Balans till år 1859:
|
|
|
Behållning af kontanta medel
|
135
|
45
|
Summa R:mt R:dr
|
2,88l|65
|
Kammar-kontor den 12 Oktober 1861.
E. G. Leyonmarck.
Kongl. Kommerse-kollegli
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers framställ¬
ning vid 1861 års granskning af de
under bemälte Kollegium ställda fon¬
ders förvaltning.
Storniäktigste, Allern ådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer afgifna berättelse angående af dem sist¬
lidna år verkställd granskning af de under Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse¬
kollegium ställda fonder och medel hafva Revisorerne, bland annat, förmält, att då,
efter hvad Revisorerne inhemtat, värdet af de årliga tillverkningarne vid den såkallade
globverkstaden under loppet af flera år föga öfverstigit det anslag af 300 R:dr R:mt,
som, jemlikt Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10 September 1828, borde
af de till manufakturernes befrämjande anvisade medel utgå till General-löjtnanten och
Kommendören m. m. C. Akrell såsom hushyre-ersättning för nämnda verkstad, och hvil¬
ket belopp årligen af Kollegium utbetalts sedan styrkt blifvit, att verkstaden fortfa¬
rande behörigen underhölles, Revisorerne ansåge sig böra hemställa, att samma anslag
måtte upphöra.
Sedan Kollegium genom nådig remiss fått sig anbefalldt, att i anledning af Rikets
Ständers Revisorers omförmälda framställning afgifva underdånigt utlåtande, har Kolle¬
gium, för fullgörande af högstberörda nådiga befallning, ansett sig böra anmoda Veten-
skaps-akademien, under hvars inseende globtillverkningen och öfriga mathematiska in-
strumentmakerierna i riket äro ställda, att meddela Kollegium sina tankar uti ifråga¬
varande ämne; och har bemälda Akademi, till följd häraf, under den 8 i denna månad
till Kollegium öfverlemnat ett af tvenne utaf Akademiens ledamöter, General-majoren
och Kommendören m. m. Friherre Fab. Wrede och Professoren m. m. E. Edlund, efter
erhållet uppdrag, afgifvet yttrande, deruti Akademien förklarat sig instämma, och hvil¬
ket hufvudsakligen innehåller, att den af Revisorerne till stöd för det väckta förslaget
om ofvanberörda anslags upphörande åberopade omständighet, att afsättningen af glob¬
verkstadens produkter varit obetydlig, hvilken omständighet åter till största delen här¬
rörde från en för verkstaden ofördelaktig täflan med utländska verkstäder, snarare syn¬
tes böra tala emot än för det framställda förslaget, enär en god afsättning naturligtvis
skulle göra det nu för verkstadens underhåll nödvändiga anslaget öfverflödigt; att, om
äfven mathematiska och fysiska instrumenter af känd och vanlig konstruktion kunde
med mindre kostnad införskrifvas från utländska större fabriker än här förfärdigas, det
dock vore ett för vetenskapen och dess idkare menligt förhållande, om ej sådana in¬
strumenter, för särskilda speciella behof och, till följd deraf, utaf särskild efter än¬
damålet lämpad konstruktion, kunde här åstadkommas; att frågan huruvida det, utan
afseende å större eller mindre afsättning, kunde vara af någon vigt att en globverkstad
här finnes och att derigenom en utväg blifvit beredd för fyllandet af möjligen förekom¬
mande speciella behof, icke kunde annat än jakande besvaras, enär rikets elementarläroverk
vid 1856 - 1858 årens riksdag blifvit försatta i tillfälle att efter hand inköpa erfor¬
derlig undervisningsmateriel, hvartill glober nära nog i första rummet borde räknas, men
de utländska globerna vore till detta behof mindre tjenliga, dels emedan alla å dem
förekommande namn vore angifna på ett utländskt, för mängden af eleverne okändt
språk, dels emedan stommarne till desamma i allmänhet utgjordes af ihåliga gjutna
gipskulor, som lätt ginge sönder vid minsta ovarsam behandling, hvaremot de svenska
vore förfärdigade af lager vis hopklistradt papper och följaktligen betydligt starkare;
samt att, då den gamla kostsamma materielen för en sådan verkstad redan förefunnes
och följaktligen ingen annan uppoffring från Statens sida för ändamålet erfordrades än
en årlig hyresersättning af 300 R:dr, Akademiens förbemälde tvenne ledamöter ansåge
sig böra tillstyrka samma anslags fortfarande utgående.
För egen del får Kollegium i underdånighet anföra, att, på grund af Kongl,
brefvet den 6 Juli 1781, Gravören F. Akrell från början af nämnda år uppburit ett år¬
ligt belopp af 200 R:dr B:ko i hushyre-ersättning för globverkstaden, hvilket med hans
död upphörde, hvarefter Konduktören, numera General-löjtnanten m. m. Akrell genom
Kongl, brefven den 12 Februari 1805 och den 10 September 1828 berättigats att, tills¬
vidare och så länge berörda inrättning af honom behörigen vidmakthölles, af de till ma-
nufakturernes befrämjande anslagne medel årligen uppbära omförmälda belopp, hvilket
för hvarje år af Kollegium till honom utbetalts, sedan styrkt blifvit att förenämnda
vilkor för det nästförflutna året behörigen fullgjorts; och, ehuruväl ifrågavarande under
en längre tidrymd utbetalda understöd icke visat sig hafva i någon väsendtligare mån
uppfyllt det ändamål, som med samma anslag synes hafva varit afsedt, då, efter hvad
Revisorerne förmält sig hafva inhemtat, värdet af de årliga tillverkningarne dervid un¬
der loppet af flera år föga öfverstigit anslagssumman; dock, som Vetenskaps-akademien,
med afseende å de svenska globernas större användbarhet vid skolundervisningen och
varaktigare beskaffenhet än de utländska, ansett det vara af vigt, att tillverkningen
deraf inom riket fortfarande med understöd af allmänna medel vidmakthålles, finner
Kollegium sig sakna anledning att i underdånighet tillstyrka den af Revisorerne ifrå-
gaställda indragning af meranämnda anslag.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med
djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
f. Akerman.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 10 Januari 1862.
6r. Hegardt.