Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. SI
förflutna riksdag Flottans Läkare för nu löpande statsregleringsperiod tillerkända
rättighet att, under tillika stadgade vilkor, uppföras till pension å Allmänna Indrag-
ningsstaten, med afdrag derifrån af de pensionsbelopp de äga från Amiralitets-
Krigsmanskassan uppbära, torde Eders Kongl. Maj.t, uppå vederbörande Departe-
ments-Chefs föredragning, i nåder besluta.»
»Slutligen hemställer jag underdånigst, att här ofvan af mig åberopade utred¬
ningar och förslag, för såvidt de i nåder gillas och icke komma att nådiga Pro¬
positionen om Rikets tillstånd och behof biläggas, må, till närmare upplysning om
de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnade»
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter täcktes
Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende på
regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel samt
de för Sjöförsvarets behof ifrågasatta nya såväl ständiga som extra
anslag blifvit af Departements-Chefen i underdånighet föreslaget;
Och skulle om hvad Kongl. Maj:t sålunda nu härutinnan i nåder
beslutat Utdrag af Protokollet till Finans-Departementet afgå, för
att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga Pro¬
position om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att
röra nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof; hvarjemte de till
detta statsregleringsärende hörande handlingar, med uudantag af
Sjöförsvars-Komiténs merberörda underdåniga betänkande, hvilket,
såsom detta Protokoll bilagdt, komme att den nådiga Propositio¬
nen åtfölja, skulle till vederbörade Utskott öfverlemnas.
Ex Protocollo
Fritz Rythén.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1862.
UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
angående
ett tidsenligt ordnande af Rikets sjöförsvar,
afgifvet den 23 Maj 1862
af
i Nåder förordnad® Konmiitterade.
STOCKHOLM, 18G2.
P. A. NORS T E I) T Ä SÖNE R
KONGL. BOKTRYCKARE.
vy
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan, med anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga an-Föremålen för
. . 7 • •
hållan om undersökning af nu befintliga segel-linieskepps användbarhet för krigs- ,!^eytt'
bruk, E. K. M:t under den 29 Januari sistlidna år i Nåder beslutat att, efter
föregångna noggranna undersökningar, vid Flottans station i Carlskrona, af samte-
liga segel-linieskepps och fregatters, samt, vid Flottans härvarande station, af der
befintliga rodd-kanonslupars, kanonjollars och mörsarefartygs tillstånd och an¬
vändbarhet samt kostnaden för deras lämpliga underhåll m. m., åt en särskild
Komité uppdraga att, efter mogen öfverläggning och med fästadt afseende på så
4
val de genom berörda undersökningar utredda förhållanden, som rikets tillgångar
och ställning i öfrigt, utarbeta och till E. K. M:t afgifva utförligt underdånigt
betänkande, jemte förslag öfver förenämnda fartygs vidare brukbarhet och under¬
håll samt lämpligaste sättet för ordnande af rikets sjöförsvar efter tidens for¬
dringar, äfvensom de i begge dessa hänseenden erforderliga anslag; så har E.
K. M:t, genom nådigt bref af den 5 Juli nämnda år, täckts förordna underteck¬
nade att utgöra omförmälda Komité, hvilken, jemte ofvannämnda allmänna upp¬
drag, hade sig ålagdt att i underdånighet besvara följande frågor:
l:o. Enär seglande krigsfartyg numera icke motsvara tidens fordringar, hvilka
krigsfartyg, till cert och beskaffenhet, böra då i stället, med afseende på Sveriges
belägenhet och tillgångar, anskaffas?
2:o. Huru stort antal dylika örlogsfartyg bör Sverige ega?
3:o. Huru stor blifver kostnaden derför, beräknad i runda summor?
4:o. Hvilka af nu befintliga skepp och fartyg kunna, genom förändring och
förseende med ångmachin, göras någorlunda tidsenliga, och äro sådana förändrin¬
gar fördelaktiga i ekonomiskt afseende?
5:o. Hvilket är bästa sättet att göra sig öfriga befintliga skepp och fartyg
till godo, och till hvilka ändamål böra de användas?
6:0. I hvilken utsträckning kunna bevärade roddfartvg numera användas?
Hvarförutan det stöde Komitén fritt att i sitt underdåniga betänkande upp¬
taga hvad den för öfrigt kunde anse sig befogad att i ämnet framställa och
hvartill dettas vigt och betydenhet för fäderneslandet kunde finnas föranleda,
med iakttagande likväl, att de framställningar om ett tidsenligare ordnande af
rikets sjöförsvar, hvartill Komitén kunde finna anledning, komme att omfatta
jemväl Flottans personal, så väl den till dess egentliga bemanning hörande, som
den vid varfven anställda.
Vid fullgörandet af detta vigtiga uppdrag i hvad det rörer åliggandet att
föreslå, huru den svenska flottan för framtiden bör vara beskaffad, för att vara
tidsenlig, har Komitén mött icke ringa svårigheter i de väsendtligt förändringar
sorn i sednare tider dels redan vidtagits, dels efter all sannolikhet komma att
mera allmänt vidtagas i afseende på sjökrigsmaterielen, och hvilka i betydlig
mån öka dess anskaffningskostnad samt äfven inverka så väl på dess använ¬
dande för de särskilda dermed afsedda ändamål, som på sjelfva krigsföretagens
beskaffenhet.
Ångkraftens Att fartyg, sorn rörås endast medelst segel, förlorat sin betydelse såsom
^ändandel stridsfartyg, samt att dessa, så vida de äro afsedda för annat än lokalt försvar,
krigsfartyg, mäste, för att ega nödig rörelseförmåga, vara försedda med ångkraft, är numera
allmänt erkändt, och att krigsfartyg utan ångkraft måste i de flesta fall, så väl
för den egentliga striden, som för de ändamål krigsfartyg i öfrigt hafva att
fylla, vara underlägsna de med ångkraft försedda, är i sig sjelft så tydligt, att
någon tvekan synts Komitén icke kunna ega rum derom, att äfven hos oss
5
denna rörelsekraft måste anbringas å alla krigsfartyg, som hädanefter anskaffas,
möjligen endast med undantag af dem, som hufvudsakligen äro ämnade till
positionsförsvar.
Det är emellertid icke blott med hänseende till ångkraftens användande,
o 7
utan äfven till ångmachinernes kraft, som i sednare tider vigtiga förändringar
vidtagits i sjökrigsväsendet. I samma mån man fäst större vigt vid krigsfarty¬
gens hastighet och förmåga att kunna röra sig under alla förhållanden, då dessa
ej äro alltför missgynnande, samt vid deras härigenom ökade verksamhets¬
form åga, har äfven den öfvertygelse gjort sig allmänt gällande, att dessa fartyg
böra vara försedda med fullkraftiga ångmachiner, i följd hvaraf det någon tid
tillämpade system att förse segelfartyg med auxiliär-ångmachiner blifvit öf-
vergifvet.
Sedan ångkraften sålunda blifvit det hufvudsakligaste medlet för krigsfarty- skålen förse-
gens framdrifvande, har visserligen deras tackling blifvit förminskad; men maniltdJtkHgn-
har dock ej kunnat göra sig fullt oberoende af vindkraften, dels emedan den är ångfartyg.
mycket billigare än ångkraften och dels emedan uti fartyg med icke utomordent¬
ligt stora dimensioner kol kunna intagas för machinens gång endast under en
jemförelsevis kort tid, då likväl krigsfartyg kunna behöfva företaga längre sjöre¬
sor samt äfven uppehålla sig en längre tid å ställen, der kolförrådet ej kan
ånyo fyllas. Dessutom kan fartygets manöver underlättas och påskyndas genom
begagnandet af segel, nödvändiga äfven för att i storm spara machin och fartyg
samt för att detta ej må blifva redlöst, derest machineriet komme i olag.
Tacklingens förminskning har varit beroende af de ändamål, för hvilka fartyget
varit afsedt, så att denna minskning varit mindre för fartyg, hvilka ansetts en
längre tid böra ega möjlighet af en utaf ångkraften oberoende verksamhet, och
större för dem med inskränktare verksamhetsfält. Genom tacklinoens förminsk-
• • . ®
ning och förenkling minskas dessutom vindfånget och den fara att blifva okla¬
rad, för hvilken propellern är utsatt af nedskjutna rundhult och tågvirke.
I fartygens bestyckning hafva under de sednare åren äfven vigtiga för -Förändringar
ändringar vidtagits. Kanoner, afsedda hufvudsakligen för skjutning med massiva '^Ilning*'
kulor, hafva i betydlig mån lemnat rum för bombkanoner, hvartill under den
sednaste tiden kommit refflade kanoner, af hvilkas större skottvidd och träff¬
säkerhet en betydligt ökad stridseffekt kan, under vissa förhållanden, förväntas.
Sådana kanoner ingå redan temligen allmänt i andra nationers fartygsbestycknin-
gar, ehuru man ännu ej med visshet känner den för dem lämpligaste kon¬
struktion, för hvars utrönande vidlyftiga och kostsamma försök för närvarande
flerstädes pågå. Afven här anser Komitén försök böra anställas till utrönande af
hvilken konstruktion, som må finnas ändamålsenligast, med hänseende så väl till
kostnaden som till det material, hvaraf ifrågavarande slags kanoner här kunna
tillverkas, men tror sig dock i allmänhet böra underdänigst tillstyrka, att refflade
kanoner må ingå i bestyckningen å alla fartyg, hvaraf svenska flottan kan för
6
framtiden komma att utgöras, så vida dessa kanoners öfverlägsenhet öfver hittills
begagnade blifver genom försöken fullt bekräftad, samt fartygens beskaffenhet och
ändamål medgifva att derå med fördel använda detta slags kanoner.
Pansarktädda Nödvändigheten att i möjligaste mån vinna skydd mot den förstörande ver-
fartyg. ]am af sprängbomber och glödgade kulor eller andra dermed jemförliga projekti¬
ler har framkallat konstruktionen af bepansrade eller med beklädnad af tjock
jernplåt försedda fartyg. För att någorlunda kunna stadga sitt omdöme rörande
denna vigtiga, först under de sednaste åren införda förändring i sjökrigsmaterie-
lens beskaffenhet, har Komitén både på officiel och enskild väg sökt förkaffa sig
och äfven lyckats erhålla närmare upplysningar om åtskilliga redan byggda eller
under byggnad varande fartyg, som äro eller skola blifva fullständigt eller till
större delen skyddade medelst pansarbeklädnad. Af gjorda försök vill det synas,
att en plåtbeklädnad af 41 engelska tums ( = 3,7 svenska decimaltum) tjocklek,
åtminstone då denna beklädnad är fästad på ett underlag af tjocka träbalkar, i
allmänhet kan anses lemna skydd mot projektiler, sådana som hittills begagnats,
afskjutna äfven på nära håll från så väl refflade som slätborrade kanoner. Ett
fartyg, som längs sina sidor, till erforderlig höjd öfver och djup under vatten-
linien, skall bära en plåtbeklädnad af nämnda tjocklek, jemte bestyckning af ett
ej alltför ringa antal grofva kanoner, samt dessutom ångmachineri m. m., fordrar
ett stort deplacement, och detta kan ej vinnas, utan att fartyget erhåller betyd¬
liga hufvuddimensioner. För större pansarfartyg, sådana som de, hvilka redan till
icke obetydligt antal förekomma i de engelska och franska marinerne, är kostna¬
den så stor, att stater med inskränktare tillgångar sannolikt icke skola anse sig
kunna anskaffa dem. Komitén har således företrädesvis fästat sin uppmärksam¬
het vid sådana af mindre dimensioner, hvilkas anskaffningskostnad ej synes öf¬
verstiga våra tillgångar. De minsta fartyg, för hvilka i det närmaste fullständig
pansarbeklädnad kunnat åstadkommas med bibehållande af de egenskaper, som
för sjögående krigsfartyg erfordras, har, så vidt Komitén varit i tillfälle att be¬
döma det, synts vara de, hvilka för Italienska regeringens räkning nyligen blif¬
vit byggda i Frankrike och å hvilka det lyckats Komitén att erhålla någorlunda
fullständiga och tillförlitliga ritningar och uppgifter. Äfven å mindre fartyg,
försedda med partiel pansarbeklädnad, till skydd för machiner, pannor och ar¬
tilleri, har Komitén haft att tillgå ritningar och beskrifningar, samt jemväl fästat
uppmärksamhet vid det förslag, som i England nyligen blifvit framställdt rö¬
rande en slags pansarklädda fartyg, å hvilka de midskepps ställda kanonerne
skulle skyddas af kupolformiga betäckningar af tjock jernplåt, äfvensom å de un¬
derrättelser, hvilka, likväl först efter det Komiténs förslag i afseende å vår sjö-
krigsmateriels beskaffenhet redan var utarbetadt, erhållits rörande ett af John
Ericsson i Nord-Amerika konstrueradt, jernbeklädt flytande batteri af alldeles
nytt byggnadssätt. Idéen att medelst pansarbeklädnad skydda krigsfartyg är
dock så ny, att den ingenstädes kan sägas hafva vunnit tillräcklig utbildning och
7
att icke framtida erfarenhet skall deråt gifva fyrfaldiga förändringar och för¬
bättringar; men den ifver, hvarmed den flerstädes bearbetas, gifver dock grundad
anledning till den förmodan, att en nöjaktig lösning af den vigtiga frågan kan i
en icke aflägsen framtid förväntas. Den öfverlägsenhet, hvilken medelst pansar¬
klädnad skyddade fartyg måste ega öfver dem, som ej hafva sådant skydd, är
likväl så tydlig och äfven af den sednaste sjökrigsertärenheten bekräftad, att,
oaktadt de pansarklädda fartygens betydliga kostnad, hvarje stat, som af sin
sjömakt vill påräkna ett verksamt biträde i försvaret mot fiendtliga anfall, nöd¬
gas, särdeles dä den anfallande måste antagas vara med sådana fartyg försedd,
jemväl tillegna sig dylika, till det antal tillgångarne medgifva och lämpade efter
de ändamål, för hvilka dessa fartyg äro afsedda. Oaktadt frågans i allmänhet
ej fullt utredda skick, har således Komitén likväl, vid fullgörandet af sitt ålig¬
gande att föreslå ett för vårt land tidsenligt sjöförsvar, ansett sig böra framhålla
nödvändigheten af att äfven hos oss öka krigsmaterielens styrka genom införande
af pansarfartyg, med fästadt afseende äfven derå, att underlägsenhet i fartygens
antal endast genom deras fullkomligare beskaffenhet skulle i någon mån kunna
godtgöras.
Ehuru åtskilliga nationer under de sednare åren anskaffat mindre, för sär- Användandet
skilda ändamål afsedda krigsfartyg, byggda helt och hållet af jern, har det lik-^Jförträm
väl varit först i förening med pansarbeklädnad, som större krigsfartyg blifvit byggande af
deraf byggda, och nödvändigheten att gifva den numera så dyra krigsmaterielen hläsJar,y9-
största möjliga varaktighet synes, jemte de flera andra fördelar, hvilka jernet er¬
bjuder, göra sannolikt, att det skall, vid byggnad af krigsfartyg, komma att i be¬
tydlig mån, om icke fullkomligt, uttränga trävirket.
Längre varaktighet, minskad underhållskostnad, lättad möjlighet att åt far¬
tygen kunna gifva de former, som för snabbgående erfordras, större styrka, vun¬
nen genom inre förbindningar utan betydlig uppoffring af utrymme, minskad
fara af uppkommande läckor, dymedelst att inträngande vatten kan genom vat¬
tentäta skott stängas inom mindre delar af fartyget, samt jemväl minskad eld¬
fara i den mån i fartygets byggnad ingår mindre brännbart ämne — äro vigtiga
fördelar, dem jernfartyg erbjuda, hvartill kommer, såsom ytterligare skäl för jerns
användande till fartygs-byggnad hos oss, att tillgången derå genom lättade kom¬
munikationer och mera fullkomnade beredningssätt år ifrån år ökas, då deremot
passande virke af för större fartyg erforderliga dimensioner blifver allt svårare
att anskaffa.
De omständigheter, hvilka länge fördröjt användandet af jern i stället för
trä till lmfvudsakligt byggnadsämne för krigsfartyg, ehuru handelsmannen länge
begagnat jernfartyg, torde, utom faran af att i krigsmaterielens beskaffenhet in¬
föra sådana genomgripande förändringar, som ej blifvit pröfvade genom erfaren¬
het, vunnen under sjelfva kriget, hafva varit hufvudsakligen tvenne: den ena in¬
verkande på fartygens stridsduglighet, den andra på deras rörlighet, båda med-
8
förande olägenheter, för hvilkas beskaffenhet Komitén anser sig böra i korthet
redogöra.
Den förra af dessa omständigheter förefinnes i den större svårigheten att å
en skeppssida af jern, än å en af trä, kunna anbringa tätningsmedel öfver skott¬
hål, hvilka uti eller i granskapet af vattengången skulle medföra högst betänk¬
liga följder för fartygets säkerhet, derest ej, medelst en skyndsamt anbringad
provisionel betäckning, vattnet hindrades att inströmma. Denna olägenhet hos
jerufartygen försvinner likväl, om de byggas af så tjock plåt, att träffande pro¬
jektiler ej kunna genomtränga den, hvadan nämnda förhållande ej synes böra
kunna föranleda till någon tvekan om fördelen af att bygga pansarfartygs skrof
helt och hållet af jern. Hvad åter vidkommer jernfartyg med så tunna sidor,
att de kunna genomträngas af träffande projektiler, så bör, vid deras jemförande
med träfartyg, ej förbises, att de fördelar, dessa i berörda hänseende erbjuda
framför de förra, blifva mindre öfvervägande, sedan skjutning med sprängbomber
blifvit allmänt införd, hvarigenom ofta kan inträffa, att bomben exploderar, sedan
den fastnat i träsidan.
Den andra ofvan antydda olägenheten hos jernfartyg, inverkande på deras
rörlighet, är att bottnen å jernfartyg i de flesta farvatten blifver inom kort tid
så betäckt af snäckor och sjöväxter, att fartygets fart deraf betydligt förminskas,
hvadan rengöring ofta erfordras, hvilken ej kan verkställas utom der docka fin¬
nes att tillgå eller skillnaden i vattenhöjden vid ebb- och flodtid är så stor, att,
om fartyget sättes på grund vid högt vatten, dess botten blifver åtkomlig vid
lågt, hvilket sätt likväl hvarken medgifver bottnens fullständiga rengöring och
målning eller är i allmänhet för krigsfartyg lämpligt, hvartill kommer att för
större fartyg en i berörda hänseende tillräcklig skillnad i vattenhöjden vid ebb-
och flodtid endast förekommer i vissa, jemförelsevis få farvatten. Man har, oak¬
tadt de mångfaldiga försök, som blifvit gjorda alltsedan jernfartyg började byg¬
gas, ännu ej lyckats att, medelst någon å bottnen anbringad betäckning eller
målning, häfva denna olägenhet, hvarföre ock nyligen i England en person, sjelf
ifrig befordrare af jernfartygs byggnad, föreslagit att å deras botten fästa en
träbeklädnad, för att derå kunna anbringa vanlig kopparförhydning, såsom det
enda af honom för verksamt ansedda medel mot bottnens orenande — ett för¬
slag, hvilket Komitén anfört, ej emedan den anser detsamma lämpligt, utan en¬
dast såsom utvisande den synnerliga vigt man fäster vid nämnda olägenhets af-
hjelpande. Att den ej i betydligare mån förekommer i våra närmaste farvatten,
är en känd sak, och Komitén har derföre i densamma ej funnit något hinder att
föreslå jernfartyg för alla de ändamål så i krig som fred, hvilka hufvudsakligen
afse tjenstgöring å dessa farvatten; men då Komitén ansett vår flotta böra ega
en cert fartyg utan pansarbeklädnad, hvilka, bland andra ändamål, skulle hafva
att befara aflägsnare haf, der de kunde komma att uppehålla sig längre tid utan
tillfälle att verkställa nödig rengöring af bottnen och derå befintliga ångmachine-
9
rict tillhörande rör-öppningar, har Komitén trott sig ej kunna undgå tillstyrka,
att dessa fartyg byggas af trä, för att kunna kopparförhydas, till hvilket bygg¬
nadssätt, hvad denna särskilda cert beträffar, ett ytterligare skäl förefinnes deri,
att dithörande fartyg skulle nära nog ständigt vara rustade och derföre ej kunna
erhålla den vård, hvarigenom jernfartygs varaktighet kan blifva betydligt större
än träfartygens.
I alla öfriga fäll anser Komitén de här ofvan omförmälda fördelarne af
jernfartyg, hvartill ytterligare torde böra räknas den att medgifva möjligheten af
en hastigare rustning, då de ej erfordra den uppdrifning, som för träfartyg, sär¬
deles när dessa en längre tid varit å land förvarade, medtager ej ringa tid och
arbete, vara så öfvervägande, att Komitén funnit sig böra tillstyrka, att, med
undantag allenast af nyssnämnda fartygscert, vår flotta framdeles må utgöras en¬
dast af jernfartyg, och att således äfven de fartyg må byggas af jern, å hvilka
pansarklädnad, lemnande någorlunda säkert skydd, ej, enligt hittills vunnen er¬
farenhet, ansetts kunna anbringas.
Efter denna öfversigt af de förändringar och förbättringar, som under den
sednaste tiden vidtagits inom andra mariner, samt af deras inverkan på sjökrigs-
materielen äfven hos oss, anser Komitén, innan den öfvergår till frågan om deras
mera speciela tillämpning på vårt sjöförsvar, böra taga i betraktande de ändamål
detta har att fylla.
Beskaffenheten af våra kuster att till en betydlig del vara omgifna af skär¬
gårdar, uti hvilka de större segelfartygen, hvaraf sjövapnet fordom hufvudsakligen
bestod, icke eller endast med svårighet kunde röra sig, har, på en tid, då vår
östra gräns omedelbart stötte intill en annan stat med samma lokala förhållan¬
den i nämnda hänseende, framkallat en särskild materiel för kriget i skärgården,
så till konstruktion som framdrifningskraft väsendtligen olika vår öfriga sjökrigs-
materiel. Skärgårdsfartygen hafva under föregående krig visat sig vara af stor
nytta och skulle utan tvifvel äfven för framtiden hafva blifvit för försvaret oum¬
bärliga, derest ej sjökrigsmaterielen i allmänhet undergått de här ofvan antydda
betydliga förändringar, hvarigenom helt andra förhållanden inträdt. Ångkraftens
allmännare användande och nödvändigheten af bättre skydd, i samma mån fien¬
dens anfallsmedel blifva kraftigare, måste derföre visserligen i detta vårt inre
kustförsvar föranleda förändringar, hvarom Komitén skall närmare sig yttra i
sammanhang med förslaget till de särskilda certer, hvaraf, enligt dess tanke,
svenska flottan framdeles bör utgöras; men om också detta försvar blifver an¬
norlunda beskaffadt än hittills och mindre skiljaktigt från det öfriga sjöförsvaret,
anser Komitén likväl detsamma alltid böra blifva så kraftigt, ändamålsenligt och
2
Sjöförsvarets
särskilda än¬
damål.
10
efter de för ett skärgårdsförsvar egna förhållanden lämpadt, som må vara erfor¬
derligt för att, i förening med de jemväl för andra ändamål afsedda fartygen,
hindra fienden att intränga i våra skärgårdar.
Det kan nemligen ej förnekas, att skärgårdsförsvaret, som hittills varit af så j
öfvervägande vigt för skyddet af vissa, vår mägtigaste granne närbelägna, strate¬
giska punkter och deribland den vigtigaste bland alla — inloppet till hufvud-
staden — förlorat en del af denna dess betydenhet derigenom, att ångkraftens
användande gjort det möjligt att med förut okänd säkerhet och snart sagdt obe¬
roende af vinden bestämma tiden för fartygs framkomst till utsatt mål, hvadan
det blifvit mindre nödvändigt göra afseende på sjövägens längd, såsom en om¬
ständighet af afgörande inflytande att taga i beräkning vid utförandet af en
landstigning. Häraf måste blifva en följd, att, vid uppgörandet af planer till en
sådan, fienden mindre uteslutande fäster sin uppmärksamhet på den honom när¬
mast belägna kusten af det land, som skall anfallas, utan äfven på andra delar
deraf, der naturförhållanden eller frånvaro af försvarsanstalter, vare sig fasta eller
rörliga, öka sannolikheten för en lyckad landstigning, och sålunda möjligen äfven
på en öppen del af kusten, dit han utan svårighet kan närma sig med ett större
antal stora fartyg och der strandens beskaffenhet icke lägger för stora hinder i
vägen för landsättning af trupper med tillbehör, samt hvarifrån möjlighet finnes
att på flera vägar framtränga vidare. Svårigheten af att med fartyg, egenteligen
afsedda till försvaret i rikets skärgårdar och å dess större insjöar, förhindra en
dylik landstigning är ögonskenlig, emedan, huru öfvertygad man än må vara om
dessa fartygs goda egenskaper på för dem passande verkningsfält, lämpligheten
af detta sednare dock måste vara ett oeftergifligt vilkor för deras verksamhet,
hvilket man ej får förbise, och således framstår redan från denna synpunkt nöd¬
vändigheten af större och starkare fartyg, i saknad af hvilka man dessutom skulle
nödgas afstå från den vigtiga fördelen att med en, om också i det hela till far¬
tygens antal och dimensioner underlägsen, styrka kunna i ganska väsendtlig mån
oroa och försvåra, möjligen omintetgöra den tillämnade landstigningen, hvilket
hör blifva lättare i samma förhållande anfallets utförande fordrar ett större
antal fartyg, för hvilka det måste vara så mycket svårare att hålla sig tillsam¬
mans, och hos flera bland hvilka förmågan att sjelfva försvara sig måste vara
ringa eller ingen. Dessutom är det af stor vigt, hvilken äfven af sednaste tidens
erfarenhet vunnit flerfaldig bekräftelse, att under krig ega medel att, ensam eller
i förbund med andra nationer, skydda handeln samt kunna förhindra blokad af
egna hamnar eller blokera fiendens, äfvensom Komitén tror icke ringa afseende s
böra fästas jemväl derå, att Sverige ej, genom underlåtenhet att tillegna sig \
ett äfven för strid i öppen sjö afsedt kraftigt sjöförsvar, må blifva underlägset
de magter, med hvilka det hittills varit såsom sjömagt jemförligt, och sluteligen
synes äfven ett värdigt uppfattande af förbindelserna till Brödrariket ålägga Sve¬
rige att icke ordna sin sjöstyrka med hufvudsakligt afseende allenast på skär-
11
gårdsförsvaret i Östersjön. Af alla dessa skäl torde nödvändigheten för oss att
ega ett äfven för det yttre försvaret lämpligt sjövapen vara tillräckligen ådaga¬
lagd, och Komitén tror sig i det följande kunna visa, att för anskaffningen och
användandet af ett sådant vapen våra tillgångar på penningar och manskap icke
kunna anses otillräckliga.
Utom de för det inre eller yttre försvaret mera specielt afsedda fartyg,
anser Komitén svenska flottan böra ega ett antal sådana, tjenliga att under krig
blokera fiendtliga hamnar och i öfrigt deltaga i krigsföretagen samt under freden
upprätthålla aktningen för den svenska flaggan i mera aflägsna farvatten och bi¬
bringa nödig öfning åt Flottans personal, äfvensom ett annat slags fartyg, hvar¬
med under krig hastigare trupptransporter skulle kunna verkställas och i all¬
mänhet sådana krigsföretag utföras, som företrädesvis fordra skyndsamhet i rö¬
relserna.
I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet anfördt, har Ko¬
mitén alltså trott ändamålen med det sjöförsvar, som, med behörigt afseende på
rikets tillgångar och ställning i öfrigt, skulle kunna åstadkommas, hufvudsakligen
kunna hänföras under följande kategorier:
l:o Att åt våra kuster i allmänhet lemna ett kraftigt skydd mot fiendtliga
anfall samt möjliggöra blokad af fiendtliga hamnar och andra krigsföretag äfven
utanför knsterne.
2:o Att utgöra ett kraftigt, tidsenligt och efter de för dem egna förhållan¬
den lämpadt särskildt försvar i våra skärgårdar och å våra större insjöar.
3:o Att biträda vid blokeringen af fiendtliga hamnar, upprätthålla aktnin¬
gen för den svenska flaggan i mera aflägsna farvatten och bistå våra handels¬
fartyg, då de sådant behöfva, äfvensom att bibringa nödig öfning åt Flottans
personal, samt
4:o Att underlätta försvaret genom hastig förflyttning af trupper från en
punkt till en annan eller i allmänhet genom sådana krigsföretag, som företrädes¬
vis påkalla snabbhet i rörelserna.
Redan vid början af Komiténs öfverläggningar rörande beskaffenheten af de ^äd„ändighe.
för fyllande af dessa ändamål erforderliga fartyg, syntes det Komitén sannolikt, pansar-
att jernfärtyg med pansarbeklädnad skulle komma att i betydlig mån uttränga ^atgemuga
de hittills begagnade krigsfartygen, hvarföre Komitén ock redan under den 22 stridsfartyg.
Nov. sisth år, med afseende på det anslag Rikets sednast församlade Ständer
anvisat till börjande nybyggnad af en ångfregatt, underdånigst anmälde sin åsigt,
att äfven svenska flottan borde tillegna sig jernbeklädda fartyg. Denna åsigt har
under fortgångan af Komiténs arbeten erhållit ytterligare styrka, och efter den
erfarenhet, som vunnits genom de nyligen i Amerika förefallna sjöstrider, tvekar
Komitén ej att bestämdt uttala den öfvertygelse, att alla fartyg, som hädanefter
byggas med hufvudsakligt ändamål att vara kraftiga stridsfartyg, måste vara för¬
sedda med erforderligt skydd eller pansar att kunna motstå nuvarande artilleri,
12
om de skola kunna med framgång bekämpa en fiende, som har sådana krigs-
machiner till sitt förfogande. Dock har Komitén, med stöd af hittills vunnen
erfarenhet, trott det hvarken skola blifva möjligt och ej heller vara oundgängli¬
gen nödigt att anbringa pansarbeklädnad äfven å sådana krigsfartyg, som erfor¬
dras för åtskilliga andra ändamål än egentlig strid, hvadan, i betraktande tillika
deraf, att en fiende, som söker verkställa en landstigning å våra kuster i afsigt
att der fatta fast fot, efter all sannolikhet måste dervid begagna en mängd af
pansar icke skyddade fartyg, Komitén funnit sig böra tillstyrka, dels att i den
blifvande flottan må för särskilda ändamål ingå ett mindre antal icke bepansrade
och i följd deraf mindre kostsamma fartyg, dels att hvad af den nuvarande ma-
terielcn kan för särskilda med krigsfartyg afsedda ändamål vara användbart och
ej erfordrar alltför betydlig underhållskostnad må, på det landet ej under tiden
skall blifva blottadt på allt sjöförsvar, bibehållas till dess ett sådant af tidsenli¬
gare beskaffenhet kan hinna anskaffas.
Komitén har alltså ansett pansarklädda fartyg och med samma slags skydd
försedda rörliga batterier oundgängligen erforderliga för de båda första, här ofvan
anförda ändamålen med vårt sjöförsvar, hvaremot den för de båda sednare trott
fartyg af lättare och mindre kostsamt byggnadssätt kunna och böra användas.
Från denna redogörelse för de allmänna grunder, efter hvilka Komitén an¬
sett vårt sjöförsvar böra ordnas, öfvergår den nu till deras mera speciela tillämp¬
ning på de särskilda fartygscerterna, hvarvid Komitén visserligen sökt taga i nog-
grannt betraktande så väl redan vunnen erfarenhet, som den riktning, hvari sjö-
krigsmaterielens ombildning synes komma att fortgå; men den inser likväl, att i
hvad den, på grund af tillgängliga upplysningar, kunnat föreslå betydliga förbätt¬
ringar böra kunna förväntas, och beträffande den del af materielen, som mera
specielt afser försvaret i våra skärgårdar, har Komitén icke kunnat framställa
något bestämdt förslag, då annorstädes gjorda försök till åstadkommande af ett
härmed jemförligt, tidsenligt sjöförsvar, så vidt de kommit till Komiténs kun¬
skap, icke härför lemnat tillräcklig ledning, hvarföre Komitén i afseende å denna
del af materielen endast anfört cle fordringar ett sådant vapen i allmänhet har
att uppfylla samt, genom uppförande af en summa för dess anskaffande, sökt
uttrycka den vigt Komitén ansett detsamma ega, under öfvertygelse att den när¬
maste framtiden skall, medelst mera afgörande försök i denna väg, lemna till¬
räcklig ledning för ett ändamålsenligt användande af en sådan summa.
I den ordning de ändamål, hvilka Komitén ansett vårt sjöförsvar böra afse,
blifvit här ofvan anförda får Komitén nu underdånigst föreslå de fartygscerter, som
skulle fylla dessa ändamål:
Fartyg, af- l:o Fartyg, af sedda att ät vära kuster i allmänhet lemna ett kraftigt skydd
Syttre Ijö/ör- ™ot fiendtliga anfall samt möjliggöra hlokad af fendtliga hamnar och andra krigs-
svaret m. m. /'öretag äfven utanför kusterne.
13
Komitén har redan anfört skälen, hvarför de för ofvanberörda ändamål
afsedda fartyg böra vara pansarklädda. Hvad deras dimensioner beträffar, böra
dessa, med afseende både å kostnaden och å beskaffenheten af landets kuster
samt dem omgifvande farvatten, i hvilka nu ifrågavarande fartyg skulle komma
att utöfva sin hufvudsakligaste verksamhet, icke vara större, än som fordras för
att, jemte pansarbeklädnad af tillräcklig tjocklek, kunna bära en kraftig, om ock
ej af ett stort antal kanoner bestående bestyckning, äfvensom ångmachineri af
sådan kraft, att det förmår gifva fartyget en hastighet af minst 10 knop. Dessa
fartyg böra derjemte i en för ändamålen med desamma tillfyllestgörande grad
hafva de egenskaper af sjögående, som fordras för att befara sådana farvatten,
som de haf, hvilka omgifva den Scandinaviska halfön. De blifva då sannolikt
i stridsstyrka jemförliga åtminstone med den minsta cert af pansarklädda fartyg,
dem en fiende kan antagas komma att begagna vid ett anfall mot våra kuster
eller mot Gottland.
Dessa vilkor anser Komitén, så vidt den kunnat sluta af för densamma till¬
gängliga någorlunda fullständiga och tillförlitliga underrättelser om redan byggda,
under byggnad varande eller föreslagna bepansrade fartyg, närmast uppfyllas af
de här ofvan omnämnda mindre pansarfregatter af jern, hvilka för Konungariket
Italiens räkning blifvit å enskildt varf i Frankrike byggda. Enligt Komitén till¬
handakomma, härhos underdånigst bilagda uppgifter (Bilagan N:o l), jemte sär¬
skildt meddelade upplysningar, har en sådan fregatt, hvilken på täckt bepansradt
batteri kan föra 30 kanoner af 30:pundig kaliber, ehuru sannolikt så stort antal
ej kommer att der anbringas, en längd af omkring 213 svenska fot, en bredd
af omkring 47 fot och ett djupgående af 20 fot. Fartyget är beklädt med jern¬
plåt af 4A ä 41 svenska verktums tjocklek och försedt med ångmachineri af 400
nominela hästkrafter, hvarmed det uppgifves göra 11 knops fart, hvilket dock
synes Komitén något mera än förhållandet mellan den uppgifna machinkraften
och fartygets dimensioner tyckes medgifva. Tacklingen består hufvudsakligen af
snedsegel, och den kontraherade summan för leverans af en sådan pansarfregatt
har utgjort 2,575,000 francs eller omkring 1,854,000 R:dr Runt; dock ingå ej i
denna summa artilleri och åtskillig utredning.
Då Komitén anser fartyg af denna cert vara för ifrågavarande ändamål lämp¬
liga, får den alltså underdånigst tillstyrka, att sådana af ungefärligen den storlek
och beskaffenhet, som de ofvan uppgifna, bestyckade med 22 ä 24 kraftiga ka¬
noner eller med ett färi'e antal, derest kanonerne derigenom kunna blifva så
mycket kraftigare, må komma att ingå i den blifvande flottan och utgöra dess
största fartygscert; anseende Komitén kostnaden för en sådan Pansarfregatt kunna
beräknas till 2 millioner R:dr R:mt.
2:o Fartyg, afsedda att utgöra ett kraftigt, tidsenligt och efter de för dem egna F"Hvs F'
förhållanden lämpadt särskildt försvar i våra skärgårdar och å våra större insjöarfsZretm^m.
14
För denna del af sjöförsvaret hafva roddka nonbåtarne (kanonsluparne och
kanonjollarne) hittills hufvudsakligen varit afsedda, och Komitén har tagit i sorg¬
fälligt öfvervägande, huruvida de fortfarande må vara dertill lämpliga.
Dessa fartyg äro visserligen bestyckade med kraftiga kanoner samt så grund¬
gående, att de utan svårighet kunna röra sig i snart sagdt alla delar af våra
skärgårdar och såmedelst äfven, genom att retirera på grundare farvatten, kunna
undkomma en öfverinägtig fiende; de äro låga på vattnet och erbjuda derföre
fiendtliga kulor ett ringa mål, och då deras både anskaffnings- och underhålls¬
kostnad varit jemförelsevis billig samt det med dem afsedda ändamål sådant
fordrat, har ett betydligt antal af dessa fartyg ansetts böra finnas, hvarigenom
också ett talrikt artilleri funnits att tillgå, efter behof användbart i samlad styrka
eller på spridda punkter; men de äro ock för sin verksamhet i vida högre grad
än större fartyg beroende af sjögång, kunna röra sig endast med ringa hastighet
och behöfva, då de icke bogseras, såsom rörelsemedcl en talrik bemanning, hvil¬
ken saknar allt skydd till och med mot fiendens handgevärseld samt måste lida
mycket under en regnig och kall årstid. Afven då de kunna bogseras af ång¬
fartyg, behöfva de en i förhållande till nutidens fordringar lång tid att förflytta
sig från en position till en annan samt äro derunder i de flesta fall urståndsätta
att begagna sina kanoner.
Om nu dessa egenskaper hos roddkanonbåtarne betraktas med hänseende
till andra nationers krigsfartyg, sådana dessa varit och sådana de nu äro eller
under den närmaste framtiden sannolikt blifva, så visar det sig, att, om än de
förra varit ändamålsenliga den tid, då anfall icke kunde väntas annorlunda än
med dylika eller med segelfartyg, hvilka endast med stor svårighet och icke
sällan långa uppehåll kunde röra sig i de inre delarne af våra skärgårdar, så är
detta likväl ej förhållandet nu, sedan ångkraften blifvit mera allmänt tillämpad
på krigsfartyg och dessa, i stället att nödgas ligga stilla under afvaktan på tjen¬
lig vind eller långsamt släpa sig fram medelst varpning eller bogsering, kunna
verkställa sina rörelser med en skyndsamhet, som vida öfvergår roddfartygens,
och med den säkerhet, att tiden för framkomsten kan med största noggranhet
bestämmas. Mot anfall med sådana fartyg, särdeles om dessa äro medelst pan¬
sarbeklädnad skyddade, måste våra roddkanonbåtar blifva ett föga tillfredsstäl¬
lande försvar, då de sakna både tillräcklig rörelseförmåga och tillräckligt skydd
mot fiendens eld; och äfven om deras användande inskränktes till försvaret af
vissa positioner, der deras rörelseförmåga mindre behöfde tagas i anspråk, skulle
dock alltid deras sårbarhet göra det för dem omöjligt att länge hålla stånd mot
nutidens krigsfartyg. Skulle åter dessa roddkanonbåtar anvisas att biträda ar¬
méen vid dess operationer mot fiendtliga landtrupper, så ega de icke heller i
någon högre grad de härför önskvärda egenskaper, då trupptransporter med dem
i allmänhet ej skulle med erforderlig skyndsamhet kunna verkställas och deras
svåra, lågt placerade kanoner blefve mindre användbara möt fiendens styrka i land.
15
På grund af allt detta finner sig Komitén böra uttala den öfvertygelse, att
de bevarade roddfartygen icke numera äro tidsenliga och således böra ersättas
af andra för nuvarande förhållanden mera lämpliga fartyg.
I fråga om dessas beskaffenhet har Komitén trott sig först böra taga i be¬
traktande, huruvida icke inom våra skärgårdar funnes farleder eller sund af stra¬
tegisk vigt, så belägna, att det kunde, ur ekonomisk synpunkt i förening med
den militä,riska, vara fördelaktigt att för deras föi’svar afse dertill särskildt kon¬
struerade fartyg eller flytande batterier, och, med afseende på det samband med
landtförsvaret, som i detta fäll möjligen kunde ega rum, har Komitén häröfver
inhemta! yttrande af den för utarbetande af förslag till landtförsvarets ordnande
1 Nåder tillsatta Komité, som uttryckt den mening, att, med hänseende till tal-
rikheten af de punkter inom våra skärgårdar, som kunde komina i fråga att
försvaras mot fiendtliga anfall, ett mera rörligt försvar, som från centrala ställ¬
ningar lätt kunde fortskaffa sig till de ställen, der det behöfdes, vore att före¬
draga framför ett mindre rörligt, till vissa sunds besättande endast afsedt, men
att äfven ett sådant på vissa punkter kunde vara fördelaktigt. I öfverensstäm¬
melse med dessa af båda Komitéerne omfattade åsigter har den nu ifrågava¬
rande delen af vårt sjöförsvar ansetts böra bestå dels af s. k. flytande batterier,
jernklädda oell afsedda att flyttas med ångkraft, anbringad antingen om bord på
sjelfva batteriet eller på särskilda bogser i ngsfartyg, och dels af mindre kanon-
ångslupar.
Den nu pågående utvecklingen i sjökrigsmaterielens alla delar, hvarom de
tidt och ofta ingående underrättelserna om nya hithörande uppfinningar nogsamt
vittna, gör det för Komitén omöjligt att för närvarande bestämdt föreslå beskaf¬
fenheten af dessa batterier och ångslupar, ehuru Komitén icke underlåtit att
söka vinna kännedom om likartade fartyg, dem flera andra nationer redan ega.
Sålunda har Komitén erhållit närmare upplysningar om dels en i Frankrike för
Vice Konungens af Egypten räkning byggd ångkanonslup, omkring 138 fot lång,
231 fot bred, af 8 fots medel-djupgående, försedd med 4 turn tjock jernbekläd-
nad midskepps, aftagande mot stäfvarne till 2 tums tjocklek, samt med ångma-
chineri om 60 hästkrafter, hvarmed den uppgifves kunna ernå en hastighet af 8
a 9 knop, och bestyckad med 3 st. refflade 30:pundiga kanoner; dels en för
Dansk räkning i England beställd af 154 fots längd, 27 fots bredd och 101 fots
djupgående akterut, beklädd med 21 tum tjock jernplåt midskepps, aftagande till
2 tums tjocklek mot stäfvarne, försedd med ångmachineri af 100 hästkrafter för
en hastighet af 10 ä 11 knop, och bestyckad med en 68:pundig svår kanon och
2:ne lättare kanoner; dels ock ett Fransyskt flytande batteri af mindre certen,
bepansradt, af 156 fots längd och 47 fots bredd, jernbeklädnaden inberäknad,
samt nära 9 fots djupgående, försedt med ångmachineri om 150 nominela häst¬
krafter och bestyckadt med 14 refflade 30:pundiga kanoner.
16
Komitén tror sig alltså ega ful Igiltiga skäl antaga, att de försök, som i ofvan
antydda riktning redan egt rum hos andra nationer, skola snart nog leda till re¬
sultater, hvilka kunna finna tillämpning å försvaret i våra skärgårdar, att ersätta
de dertill hittills och tills vidare afsedda roddkanonbåtarne, hvilka Komitén anser
icke böra bibehållas längre än intill dess de erfordra ansenlig reparation, hvar-
förinnan det synes med tillförlitlighet kunna förväntas, att ett sjövapen må kunna
uppfinnas, hvilket, så vidt möjligt, förenar egenskapen af grundgående med dem
att vara mera rörligt, kunna föra ett kraftigare artilleri och vara bättre skyd-
dadt, än de nuvarande skärgårdsfartygen.
fartyg jor 3:o Fartyg, afsedda att biträda vid blokeringen af fiendtliga hamnar, upprätt-
hundeins ]xpma aktningen för den svenska flaggan i mera aflägsna farvatten samt bibringa
skydd, ojrnny , J n •’ J uJ J J J J
af Flottans per-nödig öfning at Flottans personal.
sonai m. m. Komitén har redan i det föregående anfört de skäl, hvarför den funnit sig
böra föreslå, att dessa fartyg må blifva af trä. Deras storlek anser Komitén
böra vara sådan, att de kunna utsändas till aflägsnare farvatten, föra en någor¬
lunda kraftig bestyckning och hafva en bemanning, som medgifver vinnandet af
nödig öfning för ett icke alltför ringa antal af Flottans befäl och manskap; men
de böra ej vara större, än nämnda ändamål fordra, på det kostnaden för deras
anskaffning och underhåll samt för de långvariga expeditioner, hvartill de åtmin¬
stone i fredstid skulle komma att företrädesvis användas, ej må blifva betydli¬
gare än nödigt är. Dessa fordringar tror Komitén i det närmaste uppfyllas af
en cert ångkorvetter, hvaraf i England under de sednare åren ett jemförelsevis
större antal blifvit byggdt och hvilka slags fartyg, enligt Komiténs tanke, sanno¬
likt skola af flera anledningar komma att bibehållas, oaktadt de stora förändrin¬
gar, som synas förestå i de egenteliga stridsfartygens beskaffenhet.
Komitén får alltså underdånigst föreslå, att för ifrågavarande ändamål Flot¬
tan må erhålla ett mindre antal Ångkorvetter af följande ungefärliga hufvud-di-
mensioner: längd 180 fot, bredd 33 fot, djupgående omkring 15 fot, samt för¬
sedda med en bestyckning af 12 så svåra och kraftiga kanoner, som fartygets
beskaffenhet medgifver. De böra ega en machinkraft, som kan bringa fartyget
till minst 10 knops fart, hvartill anses erfordras ångmachineri af 200 nominela
hästkrafter, med skruf, så konstruerad, att den utan svårighet kan upplyftas,
samt ega fullständig, ehuru, i jemförelse med segelfartygens af lika storlek, något
reducerad tackling. Kostnaden för en sådan ångkorvett anser Komitén kunna
beräknas till 590,000 R:dr Runt.
Fartyg för 4:o Fartyg, afsedda för hastig förflyttning af trupper från en punkt till en
hastiga trupp- cmnan samt i allmänhet för sådana krigsföretag, sorn företrädesvis påkalla snabbhet
transporter . J u J j ±
m. m. i rörelserna,
Då de för nämnda ändamål afsedda fartyg böra ega betydlig hastighet och
tillräckligt utrymme att på en gång kunna taga en någorlunda talrik trupp-
17
styrka om bord, samt följaktligen vara större än de kanon-ångslupar flottan redan
eger, men icke hafva det djupgående eller den längd, som kunde i väsendtlig
mån försvåra deras rörelser i våra skärgårdars allmänna farleder, har Komitén
trott dessa fordringar kunna uppfyllas af ångfartyg, byggda af jernplåt, med en
längd af 150 till 160 fot, en bredd af omkring 23 fot och ett djupgående af 9i
a 10 fot, försedda med ångmachineri af 150 ä 160 nominela hästkrafter för att
gifva en fart af minst i 2 knop, samt med tackling, hufvudsakligen sådan som å
de nuvarande kanon-ångsluparne; anseende Komitén dock, vid byggandet af de
nya ångfartygen, så mycket afseende böra fästas å deras egenskap af seglande
fartyg, som kan ega rum utan att dymedelst föranleda olägenheter i annat hän¬
seende, jemförliga med de åsyftade fördelarne af ökad seglingsförmåga. Be-
styckningen å dessa fartyg, hvilka torde lämpligen kunna benämnas Angskonertar,
anser Komitén böra utgöras af 2:ne svåra kanoner samt 4 lättare, afsedda att
begagnas äfven å land. En sådan ångskonert bör kunna anskaffas för en summa
af 225,000 R:dr R:mt.
Vid uppgörandet af sitt förslag till fartygens antal inom ofvan omförmälda Fartygen an
certer har Komitén ansett sig böra taga i betraktande dels möjligheten att bereda tlr
tillgångar till de erforderliga kostnaderne för dessa fartygs anskaffning och att terne.
framdeles underhålla den blifvande flottan i komplett skick, dels ett lämpligt för¬
hållande mellan de särskilda certerne inbördes och dels den omständigheten, att
svenska flottan i sin helhet icke måtte blifva underlägsen de staters, med hvilka
Sverige hittills varit såsom sjömagt jemförligt.
Med fästadt afseende å dessa särskilda synpunkter har Komitén funnit sig
böra i underdånighet föreslå, att svenska flottans största fartygscert må utgöras
af 6 pansarklädda ångfregatter; den dernäst största, afsedd för handelns skyd¬
dande, öfningsexpeditioner m. m., af 4 ångkorvetter, samt den, som derefter vore
i storlek närmast, beräknad företrädesvis för hastigare trupptransporter m. m.,
/ af 4 ångskonertar. Hvad åter beträffar de för försvaret i skärgårdarne och å de
större insjöarne hufvudsakligen afsedda fartygscerter, så och då Komitén icke an¬
sett sig kunna bestämdt uppgifva beskaffenheten af de kanonångbåtar och fly¬
tande batterier, som, enligt den här yttrade åsigt, skulle komma att ersätta de
nuvarande roddkanonbåtarne, är Komitén icke heller i tillfälle att föreslå något
bestämdt antal af dessa fartyg. Komitén anser visserligen detta antal ej böra,
blifva alltför inskränkt, men tror det likväl ej behöfva blifva så betydligt, som
de nuvarande roddkanonbåtarnes, då ett mindre antal kanoner på mera rörliga
och bättre skyddade fartyg kan antagas till sin verkan fullt motsvara ett större
på mindre rörliga och sämre skyddade, hvadan Komitén funnit en summa af 6
millioner R:dr Runt böra afses, för att, i den mån de nuvarande bevärade rodd-
fartygen utrangeras, anskaffa nya fartyg och batterier af den beskaffenhet här
ofvan blifvit antydd.
3
18
Den nuvaran- Dernäst har Komitén tagit i öfvervägande, hvilka af flottans nuvarande, med
wUdbaHietTörångkraft försedda stridsfartyg må i de föreslagna nya certerne kunna inräknas,
ilen föreslagna.och. får, efter vunnen närmare kännedom om dessa fartygs beskaffenhet, underdånigst
hemställa, att skruflinieskeppen Stockholm och Carl XIV Johan må inberäknas
bland största certens fartyg till dess de kunna af pansarklädda ångfregatter er¬
sättas, hvadan, under den här nedan omförmälda af Komitén beräknade period
för öfvergången från den nuvarande till den nya flottan, endast 4 af de före¬
slagna 6 ångfregatterne antagits behöfva anskaffas, ehuru Komitén visserligen
anser det vara i hög grad önskvärdt, om tillgångarne inedgåfve, att hela antalet
af denna den kraftigaste certen kunde redan under denna tid erhållas.
lill den andra eller ångkorvett-certen har Komitén trott kunna hänföras den
nya ångfregatten Vanadis och ångkorvetten Gefle, så att allenast tvänne fartyg,
tillhörande denna cert, skulle tillsvidare behöfva nybyggas.
Anfregatten Vanadis är visserligen till dimensioner och bestyckning jemförlig
med de fartyg, Komitén ansett böra tillhöra den största certen; men då den är
byggd af trä utan pansarklädnad och således icke fullt motsvarar nutidens for¬
dringar af ett kraftigt stridsfartyg, har Komitén trott densamma lämpligare kunna
inräknas bland den andra certen, den enda inom hvilken Komitén funnit träfar¬
tyg böra bibehållas, helst denna fregatt är synnerligen användbar för de ända¬
mål, sorn med denna fartygscert afses.
Beträffande åter ångkorvetten Gefle hår Komitén, genom uppgifter från
flottans station i Carlskrona, hvilka här underdånigst bifogas (Bilagan N:o 2),
inhemtat, att detta fartyg för närvarande fordrar en reparation, beräknad att
kosta 72,804 R:dr, men att för en summa af 165,532 R:dr, nyssnämnda repa¬
rationskostnad deri inberäknad, skulle det vid samma tillfälle kunna erhålla en
förändring, hvarigenom det blefve mera användbart för expeditioner i aflägsna
farvatten. Då Komitén tillika erfarit, att denna korvett har ett godt ångmachi-
neri, med hvilket den gör 10 knops fart, och tillika är ett godt segelfartyg, har
Komitén, under antagande, att kostnaden ej öfverstiger det uppgifna beloppet af
omkring 165,000 R:di-, hvilket icke utgör öfver en tredjedel af fartygets hela
kostnad, trott sig böra i underdånighet tillstyrka den ifrågasatta förändringen,
hvarigenom detta fartyg anses blifva fullt lämpligt för de ändamål, som åsyftas
med den nu ifrågavarande certen.
Bland den tredje eller ångskonert-certen har Komitén ansett kunna inberäk¬
nas ångkorvetten Orädd, ångfartyget Valkyrian och postångfartyget Drottning
Lovisa, hvilket sistnämnda, ehuru icke tillhörande flottans fartyg, Komitén likväl
trott kunna, i händelse af inträffande krig, tagas för sjöförsvaret i beräkning, så
att af denna cert endast ett fartyg skulle, under den förutsatta öfvergångsperioden,
behöfva anskaffas.
Till de hufvudsakligen för försvaret i skärgårdarne och å de större insjöarne
afsedda fartyg har Komitén ansett kunna hänföras kanonångsluparne Hogland,
19
Svensksund, Carlsund, Motala, Aslög, Astrid, Ingegerd och Sigrid, jemte 2:ne dy¬
lika af jern, under byggnad, samt kanonångslupen von Sydow; äfvensom post¬
ångfartyget Polhem torde under krigstid kunna för enahanda ändamål påräknas.
Dessa fartyg kunna visserligen icke numera betraktas såsom fullt tidsenliga strids¬
fartyg, då de sakna skydd af pansarbeklädnad; men då deras storlek är så be¬
räknad, att de kunna användas på de större insjöarne, der de icke behöfva be¬
fara att möta pansarbeklädda motståndare, samt det dessutom äfven framgent
måste finnas många uppdrag både under krig och fred, hvartill de med fördel
skulle kunna användas, så synas de lämpligen kunna inberäknas bland nämda
klass af fartyg samt böra tillsvidare i tjenstbart skick underhållas, utan att dock
Komitén anser sig böra i underdånighet tillstyrka byggandet af flera dylika.
För öfrigt har Komitén, på sätt här ofvan är anfördt, trott till försvaret i
skärgårdarne och å de större insjöarne böra afses de nuvai’ande roddkanonbåtarne,
utgörande 149 st., tillika med 7 mörsarefartyg, så länge de, i enlighet med hvad
här ofvan blifvit i underdånighet föreslaget, skulle bibehållas.
Vidkommande sedermera frågan om lämpligaste användandet, af de flottans De nuvarande
nuvarande fartyg, hvilka ej ansetts kunna ingå i de här ofvan föreslagna nya^-Cj2'5'™’
J ö T7, , J O . ö* J användande.
fartygscerter, har Komitén härvid trott sig först böra taga i öfvervägande, huru-
vida det må kunna vara lämpligt att å något af de nuvarande segelfartygen an¬
bringa ångkraft; men då träfartyg utan pansarbeklädnad numera icke kunna så¬
som stridsfartyg anses tidsenliga, synes icke heller någon förändring af sådana
fartyg till ångfartyg böra ifrågakomma, så vida de icke med detsamma skulle
förses med pansarbeklädnad, hvilket således torde böra tagas i betraktande i sam¬
manhang med nämnda fråga.
Att pansarldäda äldre träfartyg för att, derest de äro försedda med ång¬
kraft, af dem göra ett rörligt försvar, eller, om de sakna en sådan kraft, ett
försvar för vissa positioner, kunde visserligen med giltiga skäl försvaras, derest
en öfverhängande fara hotade och tillräcklig tid för anskaffning af nya pansar¬
fartyg således saknades; men då lyckligtvis ett sådant förhållande för närvarande
här icke är för handen, har Komitén, vid uppgörandet af sina förslager, trott
sig böra fästa afseende endast vid hvad densamma, under nu befintliga förhål¬
landen, ansett vara det riktigaste både ur militärisk och ekonomisk synpunkt,
nemligen att för de kostnader, som å sjöförsvaret nedläggas, bör anskaffas en
materiel så tidsenlig som möjligt, samt att kostnaden för underhållet af den ma¬
teriel, som icke kan lemna betydligare bidrag till nyanskaffning, men till vissa
ändamål kan vara användbar under den tid, som fordras för anskaffning af en
fullt tidsenlig, bör i möjligaste mån inskränkas, hvarföre Komitén icke heller
funnit sig böra i underdånighet föreslå, att något af de nuvarande segelfartygen
må förses med ångkraft för att till exercisfartyg användas, helst anbringandet af
en svagare auxiliärmachin, enligt hvad ofvan är anfördt, numera i allmänhet icke
anses lämpligt, samt kostnaden, derest fartyget skulle förses med fullkraftigt
20
ångmachineri, blefve så betydlig, att den ingalunda skulle motsvaras af det vunna
resultatet.
Då Komitén sålunda ansett någon förändring af de nuvarande segelfar¬
tygen, vare sig till pansar- eller ångfartyg, icke under närvarande förhål¬
landen lämplig, bar Komitén härefter tagit i öfvervägande huru de i öfrigt må
på ändamålsenligaste sätt kunna användas, och får i sådant hänseende, efter
tagen kännedom så väl om hvad de i Nåder förordnade Kommissionerne för
utrönande af flottans segellinieskepps och fregatters, äfvensom dess bevärade
roddfartygs tillstånd, användbarhet och årliga underhållskostnad i afgifna und.
yttranden anfört, som af särskilda i detta ämne Komitén meddelade uppgifter,
underdånigst föreslå, att" linieskeppet Carl XIII, hvars skrof uppgifvits fordra
ansenlig reparation, samt linieskeppen Fäderneslandet och Manligheten, hvilkas
skrof funnits kassabla, må slopas; att linieskeppen Försigtigheten, Gustaf den
Store, Prins Oscar och Scandinavien, hvilkas skrof uppgifvits vara i godt eller
tjenstbart skick, må i sådant skick underhållas till dess de erfordra ansenlig re¬
paration, så vida icke Eders Kongl. Majit skulle i Nåder finna dem redan der-
förinnan kunna och böra slopas, med hänseende till dels den tidpunkt, då de
kunna ersättas af de föreslagna nya kraftigare stridsfartygen, och dels möjlighe¬
ten att för den nya materielen kunna med fördel använda de från dem hemtade
materialier; att linieskeppet Dristigheten, hvars skrof ansetts redan till en del
erfordra reparation och innan kort påkalla en sådan, mera omfattande, må en¬
dast nödtorftigt underhållas, för att kunna förblifva flytande och å Carlskrona
redd användas till sjukskepp, hvartill det är apteradt, eller till kasernfartyg,
samt alla dess härtill icke behöfliga uppbörder afievereras; att fregatterne De¬
sirée och Götheborg, hvilkas skrof fordra ansenlig reparation, må endast nöd¬
torftigt underhållas, för att användas till kolupplag, samt deras uppbörder af-
lemnas; att fregatterne Josephine, Eugenie och Norrköping, hvilkas skrof upp¬
gifvits vara i godt stånd, må underhållas i tjenstbart skick intill dess de påkalla
ansenlig reparation; att korvetterne af Chapman, Najaden, Lagerbjelke och Sva¬
lan samt briggen Nordenskjöld, uppgifna att vara i tjenstbart skick, må i ett
sådant bibehållas intill dess de kunna ersättas med andra lämpligare exercis¬
fartyg eller sednast till dess ansenlig reparation å dem erfordras; att skoner-
tarne Falk, l’Aigle och Amiral af Puke samt briggarne Snappopp och af Wirsén,
hvilka jemväl uppgifvits vara i tjenstbart skick, må underhållas i sådant till
dess de påkalla ansenlig reparation, samt skonerten Activ och briggen Glom¬
men, som redan fordra reparation, slopas, äfvensom att de flottan tillhörande
13 kanonskonertar, hvilka uppgifvits dels vara i tjenstbart skick, dels påkalla
reparation, må, såsom icke tidsenliga eller för krigsbruk användbara, utrangeras,
för att försäljas eller annars användas på det sätt, som för Kronan kan finnas
förmonligast.
21
I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet anfördt och på Flottans ny
sätt af bifogade förslag (Bilagan N:o 3) närmare synes, skulle hela anskaffnings-^""^ os'
kostnaden för en tidsenlig sjökrigs-materiel af den beskaffenhet, Komitén här
ofvan föreslagit, uppgå till 21,260,000 R:dr Runt.
Enligt hvad i det föregående är yttradt, anser Komitén en del af den nu¬
varande materielen kunna tillsvidare inberäknas i de särskilda fartygscerter,
hvaraf den nya skulle utgöras. Nyanskaffning, motsvarande denna del af mate¬
rielen, skulle således ej erfordras så länge dess tjenstbarhet fortfore, hvilket
Komitén trott sig kunna antaga i allmänhet blifva förhållandet äfven under den
~ o
längsta kom pl ette rings-period, Komitén ansett böra ifrågakomma och, på sätt
här nedan är visadt, lagt till grund för de uppställda beräkningarne.
Den erforderliga kostnadssumman för denna den första kompletteringen, då
en del af den äldre materielen ännu anses tjenstbar, skulle sålunda, enligt hvad
nyss åberopade Bilaga N:o 3 utvisar, inberäknad kostnaden för ångkorvetten
Gefles reparation och förändring, inskränkas till 11,570,000 R:dr.
Såsom tillgång för denna komplettering har Komitén ansett böra beräknas:
a) Den vid sistl. Riksdag anvisade summa till börjande nybyggnad af en
ångfregatt utaf bästa modell, hvilket arbete blifvit tillsvidare inställdt genom
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 3 Dec. sisth år, R:mt R:dr 400,000:
b) Det å Femte Hufvudtitelns Nybyggnadsanslag för
ofvannämnda ändamål i 1861 och 1862 årens stater af
Eders Kongl. Maj:t anvisade belopp 104,000:
jemte hela Nvbyggnadsanslaget för nästkommande år 162,000: 266 000-
c) Hvad af äldre materiel från utrangerade eller slopade fartyg
anses kunna påräknas, dels såsom användbart och dels genom för¬
säljning, på sätt Bilagan N:o 4 närmare utvisar, till ett värde af 1,150,000:
d) Från Materialförrådet, dels i effekter och dels i deras värde
vid försäljning (Bil. N:o 5) 220,000:
e) Från Virkesförrådet (Bil. N:o 6) 270,000:
S:ma R:mt R:dr 2,306,000:
hvadan, om detta belopp frånräknas den här ofvan för materielens komplette¬
ring upptagna summa, 11,570,000 R:dr, alltså skulle, under den tid komplette¬
ringen egde rum, utöfver nu befintliga tillgångar erfordras ett belopp af 9,264,000
R:dr Ruut.
Komitén, som visserligen insett, att den skyndsamhet hvarmed komplette¬
ringen bör verkställas, kan blifva beroende af helt andra förhållanden än dem,
hvilka Komitén kunnat taga i betraktande, nemligen de ekonomiska, har likväl
funnit sig derför böra antaga en tidrymd af 9 år eller 3:ne statsreglerings-pe-
rioder, icke derföre att Komitén ej anser önskvärdt, om den kunde ega rum på
22
Flottans un¬
derhåll under
öfver gångs-
perioden.
kortare tid, hvilket möjligen ock skulle kunna blifva nödvändigt, utan emedan,
genom lcostnadernes fördelning på så lång tid, de synas kunna utgå utan alltför
stor ansträngning för landet och utan att utomordentliga åtgärder skulle behöfva
vidtagas för de nödiga medlens anskaffande. I Bilagorna N:o 7 och 8, sorn
åtfölja detta betänkande och till hvilka, i afseende på der förslagsvis uppgjord
fördelning af medlen under de särskilda treårs-perioderne samt arbetsplan der¬
under, Komitén får i underdånighet hänvisa, har ofvannämnda tiderymd för
kompletteringen blifvit förutsatt och beräkningarne derefter uppgjorda.
Af dessa bilagor synes, att det årligen erforderliga byggnads-anslaget skulle
utgöra omkring 1,000,000 Rdr, hvarvid dock bör anmärkas, att, derest de i nu
gällande stat till flottans underhåll och nybyggnad uppförda anslag fortfarande
komme att till enahanda belopp utgå, skulle för kompletteringen finnas en årlig
tillgång i hela byggnads-anslaget 162,000:
samt af underhållsanslaget, enligt den i Bil. N:o 9 gjorda utredning,
kunna till nybyggnad årligen påräknas 100,000:
eller tillsammans 262,000:
så att årliga tillskottet ej skulle utgöra mer än 738,000 R:dr.
Med afseende på så väl en lämplig fördelning af befintliga tillgångar och
en under de särskilda perioderne någorlunda jemnt fördelad arhetsverksamhet,
som på den ordning, hvari Komitén ansett de särskilda nya fartygscerterne, i
förhållande till deras behöflighet, böra anskaffas, så vidt sådant för närvarande
kunnat komma i betraktande, har den å Bilagan N:o 8 upptagna arbetsplan
blifvit uppgjord för de trenne perioderne 1864—1866, 1867—1869 och 1870—
1872, ehuru Komitén visserligen förutser, att denna arbetsplan, åtminstone för
de tvänne sednare perioderne, kan komma att erfordra väsendtliga förändringar,
föranledda af den under den första perioden vunna erfarenhet.
Flottans underhållskostnad under öfvergångsperioden har för segelfartygen i
allmänhet blifvit, på sätt Bilagan N:o 10 närmare utvisar, beräknad till dess de
antagits erfordra ansenlig reparation eller, hvad särskildt linieskeppen vidkom¬
mer, till dess de ansetts böra slopas, för att dymedelst må erhållas påräknad
tillgång för komplettering af de nya fartygen. Vid beräkningen af det erfor¬
derliga underhållet har Komitén följt de grunder, som af Undersöknings-Kom¬
missionen vid flottans station i Carlskrona antagits, och har särskildt blifvit
upptagen den kostnad utöfver årliga underhållet vid brobänken, som ansetts upp¬
komma för rustade fartyg genom slitning under sjöexpeditioner.
För de ångfartyg, hvilka vid 1864 års ingång komme att tillhöra flottan,
har underhållskostnaden under förutnämnda 9 år blifvit beräknad efter samma
grunder, som för segelfartygen, med den tillökning, som måste föranledas af ma-
chiners, pannors m. m. underhållande och af Bilagan N:o 11 synes; varande de
23
ångfartyg, som äro afsedda att tillkomma efter 1864 års ingång, ej i denna be¬
räkning upptagna.
Hvad beträffar flottans bevärade roddfartyg med tillhörande chefsfartyg,
hvilkas antal och beskaffenhet Bilagan N:o 12 utvisar, har, på grund af erhållna
uppgifter och vunnen erfarenhet vid flottans härvarande station, Komitén trott
sig kunna antaga årliga underhållskostnaden, till dess ansenlig reparation erfor¬
dras, för i tjenstbart skick varande 63 kanonslupar och mörsarefartyg samt 93
kanonjollar, till omkring 1 procent af nybyggnads-kostnaden eller till ett belopp
af 29,000 R:dr, på sätt i sistnämnda Bilaga närmare är utredt; varande i detta
belopp inberäknad så väl kostnaden för underhåll af tillhörande chefsfartyg och
för de smärre reparationer, en del fartyg erfordra, som tillökning för slitning
under expeditioner.
Ärliga underhållskostnaden för Stationernes transport- och småfartyg, exer¬
cisfartygen för skeppsgossarne m. m. har, enligt hvad Bilagan N:o 13 visar, blif¬
vit beräknad til ett belopp, motsvarande 5 procent af dessa fartygs nybyggnads-
kostnad, eller till 17,000 R:dr, häri inberäknade kostnaderna för nämnda fartygs
rustning och förnyelse.
Enligt dessa beräkningar komme, på sätt af Bilagan N:o 14 närmare synes,
årliga underhållskostnaden för flottans fartyg, oberäknadt de nya, som skulle,
enligt Komiténs förslag, tillkomma, att under åren 1864—1866 uppgå till
3l7,831s R:dr.
Under de följande treårs-perioderne 1867—1869 och 1870—1872 komme
underhållskostnaden för de seglande fartygen att minskas såsom Bilagan N:o 10
utvisar, i den mån deras antal aftager. Äfven bör underhållet af roddkanon-
båtarne under dessa båda perioder ej erfordra fullt så stort belopp, som för den
forsta är upptaget. Deremot tillkommer under dessa sednare perioder under¬
hållet af de fartyg, som under den föregående tiden blifvit nybyggda. Då så¬
lunda under dessa perioder underhållskostnaden måste blifva beroende af den
nybyggnad till flottans kompletterande, som vid hvardcras början blifvit verk¬
ställd, har Komitén ej ansett sig böra uppgöra något i detalj gående förslag
öfver fartygens underhållskostnad för mer än den första perioden.
Utom för de i Bilagan N:o 13 omförmälda transport- m. fl. smärre fartyg,
innefattar den upptagna kostnaden för fartygens underhåll icke den för deras
förnyelse.
Underhållet af de nybyggda fartygen kan under kompletteringsperioden ej
uppgå till något betydligare belopp samt icke med någon noggrannhet beräknas,
då föga erfarenhet hittills vunnits om den årliga underhållskostnaden för och
varaktigheten af sådana fartyg, af hvilka flottan, enligt Komiténs förslag, skulle
hufvudsakligen komma att utgöras. Komitén har emellertid, på så tillförlitliga
grunder den haft att tillgå, uppgjort en beräkning (Bilagan N:o 15), hvaraf
synes, att underhåll i detta ords vidsträcktare bemärkelse, innefattande tillika
24
förnyelse, af en sådan flotta, som Komitén föreslagit, skulle erfordra en årlig
summa af 734,441 R:dr.
Sättet för de Då, med undantag blott af en enda fartygscert, alla de nya krigsfartyg, Ko-
"<™»ia/nfoj” m^®n ^ anskaffning föreslagit, skulle byggas af jern och, hvad de största be¬
träffar, deras byggande vid flottans etablissementer skulle föranleda alltför kost¬
samma anläggningar derstädes för materialiernas behöriga apterande m. m., samt
de öfriga ej skulle blifva af större dimensioner, än att de utan svårighet kunna
åstadkommas å redan i Riket befintliga enskilda verkstäder, har Komitén trott
samteliga jernfartygens tillverkning företrädesvis böra öfverlemnas åt den en¬
skilda industrien, dock ej så uteslutande, att icke, derest sådant finnes lämpligt
och för Kronan fördelaktigt, byggnaden skulle kunna ega rum å dess verkstäder.
Med hänseende till angelägenheten af att dessa fartyg byggas så sorgfälligt som
möjligt, anser Komitén det vore för det allmänna nyttigt, om det embetsverk,
som erhåller bestyret med ifrågavarande fartygs anskaffning, lemnades större
frihet i afseende å så väl dessa fartygsbyggnaders utbjudande på entreprenad,
som antagandet af inkomna entreprenadanbud, än gällande författningar i all¬
mänhet för dylika fall medgifva.
Hvad åter beträffar de träfartyg, som komme att för flottans räkning an¬
skaffas, anser Komitén deras byggnad böra fortfarande verkställas å Kronans
varf, då man svårligen torde kunna förvänta, att de å enskilda blefve byggda
af lika godt virke eller med den noggrannhet och omsorg, som då arbetet ut-
föres å Kronans.
För de nya fartygens varaktighet anser Komitén det vore nyttigt, om de,
med hvilka sådant låter sig göra, kunde förvaras under täckta skjul å land.
Flottans ela- I sammanhang med frågan om flottans materiel har Komitén ansett
bhssementer, p^j-a taga i öfvervägande den om flottans etablissementer, hvilken fråga Ko¬
mitén trott böra betraktas ur tvåfaldig synpunkt: den militäriska och den eko¬
nomiska.
Ur militärisk synpunkt förekommer mot flottans station i Carlskrona, att
den ligger alltför afskiljd från jernvägarne och de större inre kommunikationerne
i allmänhet samt erfordrar en talrik garnison och vidlyftiga försvarsverk, hvilkas
återstående kostnad blifvit i bifogade, af Chefen för Ingeniör-Corpsen afgifna
utlåtande (Bilagan N:o 16) förslagsvis beräknad till 2,700,000 R:dr. Oaktadt
dessa olägenheter och ehuru i flera hänseenden förändrade förhållanden onekli¬
gen inträdt, sedan Trotsö utsågs till flottans hufvudstation, torde likväl svårligen
någon dertill mera lämplig plats kunna utfinnas, äfven om man ej toge i be-
25
traktande, att der befintliga mångfaldiga inrättningar, verkstäder, dockor, förråds-
och sjukhus m. m. ej utan högst betydliga kostnader skulle annorstädes kunna
åstadkommas. När nu härtill kommer, att Carlskrona eger den ganska väsendt-
liga fördelen af en god, under största delen af året för sjöfarten tillgänglig
hamn, så rymlig, att icke allenast vår egen flotta, utan äfven den Sverige, i
händelse af krig, möjligen kunde från andra magter till sitt bistånd förvänta,
der skulle kunna finna skydd och tillfälle till afhjelpande af lidna skador, anser
Komitén någon tvekan ej kunna uppstå om Carlskrona stations bibehållande så¬
som svenska flottans hufvudetablissement.
Mot Stockholms läge, ur synpunkten af dess lämplighet till station för en
del af flottan, kunde visserligen äfven anmärkas, att de der förlagda fartyg,
hufvudsakligen afsedda för det inre försvaret, äro mera aflägsna från åtminstone
en del af det fält, hvarest deras verksamhet kan komma att påkallas, än som
vore önskligt, derest krig hastigt utbröte, särdeles den årstid, då skärgården är
tillfrusen; men, å andra sidan, lemnar Stockholms belägenhet vid Mälarens ut¬
lopp i Saltsjön vårt slcärgårdsvapen tillfälle att med lika lätthet kunna efter
omständigheterna agera på Mälaren och i skärgården, äfvensom den garnison,
hvilken alltid måste finnas till hufvudstadens försvar, hvartill ett kraftigt bidrag
bör af skärgårdsvapnet kunna lemnäs, gör en särskild styrka till flottans skyd¬
dande obehöflig. Afven ur militärisk synpunkt erbjuder sålunda Stockholm flera
fördelar för ett flottans etablissement, och ur den ekonomiska gälla här samma
skäl, som för bibehållandet af Carlskrona station, jemte det ytterligare, att den
lättare tillgång på de för flottan erforderliga materialier samt på proviantartiklar
för bemanningen, hvilken en större stad lemnar, här gör betydliga förråder, åt¬
minstone af sådana effekter, som i handel vanligen förekomma, mindre behöfliga.
Någon förflyttning eller väsendtlig förändring af dessa båda stationer anser
Komitén sålunda ej lämplig, men väl att det vare af synnerlig nytta, om åt¬
gärder der kunde vidtagas, ledande till minskning i menniskokraftens använ¬
dande för arbeten, lättnad i kommunikationerna å varfven, arbetenas ordnande
så, att tillverkningar, gemensamma för båda stationerne, må ega rum blott vid
endera, så att inrättningar derför ej behöfde bekostas vid båda, samt koncentre¬
ring af verkstäderna och förråden, hvarigenom åtminstone vid Carlskrona station
åtskilliga byggnader torde blifva för flottan obehöfliga och deras underhåll kunna
för framtiden besparas; äfvensom inrättandet af ett mindre gasverk vid nämnda
station samt användandet af gas vid flottans härvarande etablissement, för upp¬
lysning af kaserner, sjukhus och möjligen af verkstäderne, synes Komitén böra
ifrågakomma.
Komitén har likväl ej funnit sig kunna närmare uppgifva beskaffenheten af
de nya inrättningar, hvilka den trott böra i ofvan antydda riktning ega rum,
och ej heller kostnaden derför, emedan dessa inrättningars behöflighet samt tiden,
4
26
inom hvilken de böra vara verkställda, i väsendtlig mån bero af den organisa¬
tion vårt sjöförsvar för framtiden erhåller, af sättet för materielens anskaffning
och underhåll, samt af den arbetsplan, som af Eders Kongl. Maj:t i Nåder fast¬
ställes. Under antagande, att de endast successive skola behöfva tillvägabringas,
tror Komitén det vore lämpligast, om, i likhet med hvad för dylika ändamål
under de båda sednaste statsregleringsperioderne skett, äfven för hvardera af de
nästföljande, så länge sådant kan finnas nödigt, anvisades en summa af 200,000
R:dr till utförande af hvad i nämnda hänseende ansåges mest behöfligt och i
första rummet till sådant, som för ifrågakömmande nya slags arbetens utförande
erfordras, samt af hvad som kunde leda till minskad arbets- och underhålls¬
kostnad. Då emellertid, derest de betydliga förändringar i afseende å materie¬
lens beskaffenhet, hvilka Komitén föreslagit, komme att ega rum, verksamheten
å stationernes- varf måste jemväl komma att i följd deraf betydligen förändras,
anser Komitén det vore nyttigt och ändamålsenligt, om, för sådant fall, Eders
Kongl. Maj:t skulle täckas låta genom sakkunnige personer utarbeta en detalje¬
rad plan för varfvens med dervarande inrättningars ordnande efter de nya för¬
hållandena.
I afseende å flottans depot i Götheborg har redan i det utlåtande, som
under den 17 Febr. 1843 afläts af den då i Nåder förordnade Komité för ut¬
arbetande af förslag till sjöförsvarets ordnande, blifvit anfördt, att, då detta eta¬
blissement icke utan en vidlyftig, med högst betydlig kostnad förenad befästning
kunde skyddas mot fiendtliga anfall, samt just den omständigheten, att en del
af flottan med sina dyrbara förråder der vore förlagd, sannolikt skulle gifva fi¬
enden ökad anledning att mot Götheborg rikta sina anfall, borde flottans der¬
varande etablissement förflyttas till annan lämpligare ort, hvartill bemälda Ko¬
mité, på flera i dess utlåtande anförda skäl, föreslagit Marstrand.
Denna åsigt om olämpligheten af Nya Varfvet vid Götheborg till ett flot¬
tans etablissement synes numera vunnit ökad giltighet, i samma mån som mot
nutidens sjökrigsmateriel ett försvar af detta etablissement måste blifva ytterli¬
gare försvåradt, och i allmänhet synes förläggandet i fredstid af någon del utaf
vårt sjöförsvar i ett etablissement å Rikets vestra kust numera icke vara behöf¬
ligt och ej heller lämpligt, såsom föranledande en både ur militärisk och eko¬
nomisk synpunkt ofördelaktig splittring af detta försvar, utan torde det vara till¬
räckligt och mera ändamålsenligt, om å nämnda kust utsåges någon passande
punkt till förvarande af krigsförnödenheter, som, under inträffande krig, skulle
kunna vara att tillgå för de Rikets örlogsfartyg, som vore stationerade på vestra
kusten och som kunde blifva i behof af dessa förnödenheter; och till en sådan
punkt torde Marstrand, i skydd af Carlstens fästning, vara företrädesvis lämpligt.
Komitén får alltså underdånigst tillstyrka, att flottans nuvarande depot å Nya
Varfvet måtte, genom försäljning eller på annat sätt, som för Kronan kan finnas
fördelaktigast, tillgodogöras samt att, äfven derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna
27
någon del af flottan fortfarande böra vara å denna kust förlagd, sådant dock ej
måtte ske i vidsträcktare mån, än att någon kostnad utöfver den för ofvan an¬
tydda ändamål ytterst nödvändiga derigenom ej föranledes.
Flera etablissementer för flottan än de i Carlskrona och Stockholm samt
det upplag af krigsförnödenheter, som, enligt hvad nu är föreslaget, skulle upp¬
rättas i stället för den nuvarande dépöten å Nya Varfvet, anser sig Komitén ej
ega skäl i underdånighet föreslå, men tillstyrker, att, då för sjöfarten afsedda
arbeten, vare sig dockor eller andra inrättningar, verkställas med understöd af
allmänna medel, vid dessas beviljande afseende måtte fästas på de fördelar dessa
arbeten skulle tillskynda sjöförsvaret, derest de från början lämpades efter dess
behof, i den mån sådant kunde ega rum utan betydligare-kostnadsökning. Så
t. ex. anser Komitén det vara önskvärdt, om, derest anläggning af docka i nå¬
gon af de norrländska kust-städerna ifrågakommer, hvartill den från dessa städer
idkade betydliga sjöfart innan kort torde föranleda, en sådan docka erliölle den
storlek, att äfven fartyg af flottans största cert skulle kunna begagna densamma.
För öfrigt anser sig Komitén, i fråga om flottans etablissementer, böra un¬
derdånigst föreslå, att från dervarande förråder må ju förr desto hellre afskiljas
och försäljas eller på annat sätt, som lämpligast synes, tillgodogöras alla sådana
artiklar, som funnits eller, i följd af inträffande förändringar, kunna finnas min¬
dre behöfliga, äfvensom och med hänseende dertill, att medelst den nya ång-
qvarns- och bageriinrättningen vid flottans station i Carlskrona en större qvan¬
titet bröd kan hastigare åstadkommas, än hittills kunnat ske, samt, i följd af åt¬
skilliga landtmannanäringars utvidgning och kommunikationernes förbättring, pro¬
viantartiklar i allmänhet synas numera böra kunna inom kortare tid anskaffas,
än tillförene låtit sig göra, det stående proviantlagret vid nämnda station torde
utan olägenhet och till besparing för Kronan kunna förminskas samt ]:>roviant-
upphandlingar för flottans manskap framdeles ega rum på tider, mera lämpade
efter behofvens inträdande, hvarigenom, åtminstone hvad flera artiklar beträffar,
färskare och sundare proviant skulle kunna utspisas, än hittills i allmänhet kun¬
nat ske. Om också den högre upphandlingskostnad, som möjligen kunde häraf
föranledas, ej skulle till fullo godtgöras af minskad magasineringskostnad och
ringare afskrifningsprocent, så torde en sådan åtgärd i alla fall vara lämplig, om
derigenom vunnes den fördel, att utevarande fartyg ej nödgades förbruka provi¬
ant, som genom ålder förlorat betydligt i närande kraft.
Hvad slutligen beträffar underhållskostnaden för de flottans stationer tillhö¬
rande hus och byggnader, så har, med ledning dels af bifogade från Carlskrona
station inkomna uppgift (Bil. N:o 17) och dels af åtskilliga erhållna upplysnin¬
gar rörande förhållandet vid Stockholms station under de sednare åren, Komitén
ansett sig kunna beräkna denna kostnad under hvartdera af åren 1864, 1865
och 1866, på sätt af Bilagan N:o 14 närmare synes, till 70,500 R:dr.
28
Flottans
personal,
De i anledning af frågan om vid flottans etablissementer befintliga till¬
gångar här upprättade uträkningar å värdet af effekterne i förråden, äfvensom
från stationerne meddelade upplysningar, rörande utrymmet i dervarande kaser¬
ner och sjukhus (Bil. N:o 18 och 19), öfverlemnas underdånigst.
Då Komitén icke för den del af materielen, som är afsedd för försvaret i
skärgårdarne, funnit sig kunna föreslå någon bestämd cert eller närmare angifva
dess beskaffenhet, kan Komitén ej heller med någon tillförlitlighet beräkna den
personal, som för ifrågavarande materiels användande erfordras. Att en så be¬
skaffad sjökrigsmateriel, som Komitén i det föregående i allmänhet föreslagit,
kommer att inverka på bemanningens antal, så att detta ej blifver så stort, som
hittills erfordrats och som från de flottan nu tillhörande corpser och trupper
kan lemnäs, synes med säkerhet kunna antagas; men då Komitén ej kan be¬
stämdt uppgifva behofvet för den nya materielen, har den funnit sig ej för när¬
varande böra tillstyrka annan eller större inskränkning i den för flottans beman¬
ning afsedda personal, än att densamma åtminstone må lemna tillgång för be¬
hofvet vid en allmännare rustning af den materiel, som i närmaste framtiden
finnes att tillgå.
Bilagorna N:o 20, A och B, utvisa det förslagsvis beräknade behofvet till
fartygens bemanning och Bilagorna N:o 21, A, B och C, så väl nämnda behof,
som det för varfven och stationernes bevakning, garnison m. m., jemte tillgången
samt personalens fördelning för de särskilda ändamålen, allt under öfvergångs-
perioden.
Till bevakning och garnison i Carlskrona hafva endast 4000 man upptagits,
ehuru Chefen för Ingeniörcorpsen i Komitén meddeladt yttrande (Bilagan N:o
16) uppgifvit att, under nu befintliga förhållanden, en talrikare styrka vore er¬
forderlig. Komitén har likväl, med afseende derpå, att en del af den äldre ma¬
terielen endast undantagsvis torde komma att aflägsnas från stationen och såle¬
des i allmänhet bör lemna ett ej oväsendtligt bidrag till dess försvar, trott nå¬
gon tillökning ej behöfva beräknas i det af bemälde Chef, under förutsättning
af försvarets förstärkande genom ännu icke anlagda befästningar m. m., upp¬
gifna antal.
Då dea nya sjökrigsmaterielen blefve mindre talrik och af beskaffenhet, att
för dess åstadkommande den enskilda industrien kan, mer än hittills kunnat ske,
blifva anlitad, måste sådant inverka på organisationen af flottans Konstruktions-
corps och på antalet af den likaledes för fartygens byggande och underhåll an¬
ställda arbetspersonal, som bör kunna minskas, åtminstone för så vidt den varit
afsedd till utförande af träarbeten, samt äfven i sin mån, om också mindre orne-
29
delbart, på den öfriga för flottans underli&ll och handhafvandet af ekonomien
vid stationerne behöfliga personal. •
På grund af dessa mera allmänna förhållanden och af de, för särskilda
corpser mera specielt gällande, hvilka i det följande skola anföras, samt under
hänvisning till Bilagorna, hvilka närmare utvisa de särskilda behofven, får Ko-
mitén nu underdånigst framställa hvad den rörande flottans personal ansett sig
böra föreslå; afseende dessa förslag dock endast den närmaste framtiden eller
den tid, hvarunder den äldre materielen ännu måste till större eller mindre del
för försvaret påräknas.
Hvad först beträffar flottans Officerscorps, så anser Komitén densamma böra
inskränkas till hvad behofvet oundgängligen fordrar, hvarigenom dels minskning i
statsutgifterne kan beredas, dels den öfning, som af staten kan bekostas, bör
blifva för det minskade antalet så mycket tillräckligare för upprätthållande af
nödig tjensteduglighet. För den sjökrigsmateriel, flottan ännu eger, kan visserligen
Officerscorpsen ingalunda anses för talrik; men då den blifvande materielen an¬
tagits komma att utgöras af ett betydligt mindre antal fartyg, synes en minsk¬
ning af Officerspersonalen böra häraf blifva en följd, och på det den må kunna
ske utan alltför stora olägenhetar, så väl för vapnet som för individerne, har
Komitén trott indragningen redan nu böra begynna, för att efter hand fortsät¬
tas. Komitén har härvid ej förbisett, att brist på befäl redan vid en allmän
rustning kan och under fortgången af ett krig utan tvifvel måste komma att in¬
träda, men anser bättre, att denna brist, då den inträffar, fylles genom för till¬
fället konstitueradt befäl — en utväg, som äfven under den nuvarande organi¬
sationen varit påräknad och under föregående krig anlitad •— än att å stat ega
en så talrik officerspersonal, att den jemväl skulle innefatta en under särskilda
förhållanden behöflig reserv.
I enlighet med dessa åsigter har Komitén alltså trott sig kunna och böra
föreslå indragning af 1 Amirals-, 4 Kommendör-Kapitens- och Kapitens- samt 20
Premier- och Sekundlöjtnants-, eller tillsammans 25 Officersplatser, att försiggå
successive under en längre tiderymd och börja inom lägsta Officersgraden i ett
visst förhållande till der inträffande vakanser samt sedermera fortgå i derefter
lämpad proportion inom de högre; finnande sig Komitén, med hänseende till det
betydliga antal fasta befattningar i land, hvartill Kapitenlöjtnanter hittills varit
och framgent äfven torde blifva använde, ej böra föreslå någon inskränkning inom
denna grad.
Då emellertid, i samma mån flottans officerspersonal blefve till antalet in¬
skränkt, det måste vara så mycket angelägnare, att den är så tjenstbar som
möjligt, tror Komitén, med afseende härå, den grundsats, som redan inom flera
andra länder vunnit tillämpning, att det ej må helt och hållet bero på iudivi-
dens eget godtfinnande att stanna qvar i tjenst äfven sedan han uppnått en ål¬
der, då han ej längre kan anses i allmänhet lämplig derför, jemväl böra tilläm-
30
pas på svenska flottans Officerspersonal, så att hvarje densamma tillhörande Of¬
ficer vore pligtig * att begära afsked, när han hunnit den ålder, då han, enligt
gällande författningar, är till full pensions erhållande berättigad, Kongl. Maj:t
dock förbehållet att, derest den afskedssökande finnes ännu längre kunna vara
för flottan gagnelig, med sökandens begifvande uppskjuta beviljandet af det be¬
gärda afskedet. Kostnaden för pensionering af flottans Officerspersonal torde vis¬
serligen komma att härigenom ökas utöfver hvad för närvarande härtill erfor¬
dras; men ändamålet synes vara tillräckligt vigtigt, att å en sådan ökad utgift
ej må göras afseende.
Indelningen af befälsgraderne vid flottan har Komitén ej funnit i och för
sig påkalla någon anmärkning, men tror sig dock ej böra underlåta att omför¬
mäla den rubbning af likställigheten mellan de båda förenade Rikenas flottor i
detta hänseende, som uppkommit genom den sednaste förändringen i grad-indel¬
ningen inom norrska flottans Officerscorps.
Flottans Un- Oå flottans Underofficerscorps ej är så talrik, att den, vid rustning af det
de’c{nys'b mindre antal fartyg, hvaraf den nya materielen komme att utgöras, emot hvad
för närvarande är förhållandet, skulle kunna lemna ett öfverskott, som skäligen
borde föranleda till en minskning i denna corps, anser sig Komitén ej böra en
sådan minskning föreslå, men tror likväl att, af samma anledning, som här ofvan
är i afseende på Officerscorpsen omförmäld, äfven för Underofficerscorpsen borde
stadgas skyldigheten att begära afsked vid uppnådd full pensionsålder, under
enahanda förbehåll, som i fråga om den förra corpsen är anfördt.
Om■ v?j orga- På organisationen af flottans Konstruktionscorps måste den nya sjökrigs-
FVittans Kov matericl, Komitén föreslagit, utöfva en väsendtlig inverkan. De stora förändrin-
stmktions- gar, som under den sednaste tiden i allmänhet egt rum i denna materiels be-
curps. skaffenhet, göra, att fordringarne på kunskaper och skicklighet hos en fartygs¬
konstruktör måste i flera hänseenden nu vara helt andra än förr. Då nemligen
ångkraften numera såsom rörelsekraft ingår i alla för krigsbruk byggda fartyg,
måste konstruktören, så vida resultatet skall blifva fullt tillfredsställande, förstå,
utom allt hvad som till sjelfva fartvgsskrofvets konstruktion hörer, äfven att kon¬
struera det machineri, hvarmed fartyget skall framdrifvas, och de vilkor, som
betinga detta machineris fördelaktigaste verkan, för att derefter bestämma den
för ett gifvet ändamål lämpligaste fartygsformen. Det kan visserligen synas möta
svårigheter att hos en och samma individ förena så omfattande theoretiska och
praktiska kunskaper; men då i betraktande tages, att för båda dessa linier er¬
fordras i det närmaste desamma förberedande mathematiska och fysiska studier,
samt att tillämpningen af dessa, hvad sjelfva fartygskonstruktionen beträffar, för
så vidt denna i en skola kan inläras, utgör endast en emot dessa förelöpande
studier jemförelsevis ringa del af kunskapsmåttet i dess helhet, så öfvertygas
man lätt, att en för det mekaniska yrkets utöfning tlieoretiskt och praktiskt
bildad samt med afgjord fallenhet och anlag derför utrustad individ på kort tid
31
och utan synnerlig svårighet bör kunna tillegna sig de speciela kunskaper, som
fordras för fartygs konstruerande och byggande. Bevis härför kunna dessutom
hemtas från den fransyska marine-ingeniörcorpsens organisation, så väl som från
åtskilliga in- och utländska privata varf, der det ingalunda är sällsynt, att far¬
tygs- och machintillverkning bedrifvas gemensamt och under ledning af en och
samme ingeniör. Endast genom ett dylikt ordnande af flottans tekniska angelä¬
genheter anser Komitén de bästa resultat stå att vinna och får derföre imder-
dånigst föreslå, att, så snart omständigheterna sådant medgifva, en corps må
organiseras, hvars uppdrag och verksamhet skulle omfatta allt, som rörer så väl
flottans fartygs som de till dessa hörande machiners konstruktion, byggnad och
tillverkning, underhåll och vård, hvaremot andra för sådan sysselsättning frem¬
mande uppdrag, såsom skeppsmätnings-kontroll, utsyning af skog för enskildes
räkning, polisbestyr m. m., hvilka nu åligga Konstruktionscorpsen, ej skulle till¬
höra denna nya corps, hvilken lämpligen torde kunna benämnas Kongl. Flottans
Ingeniörcorps och vid hvars organisation i öfrigt Komitén tror det vara för sta¬
ten fördelaktigast att vidblifva den militära form, som iakttagits i afseende å
flottans nuvarande tekniska corpser.
Komitén har ansett sig böra taga i betraktande hvilket vore lämpligare, an¬
tingen att chefen för denna corps planeras hos Flottans ekonomiska Öfverstyrelse
i Stockholm, såsom nu är fallet, eller att det sker vid hufvudstationen, hvilket
sednare "Komitén trott vara att föredraga, med hänseende till den vigtiga för¬
delen deraf, att han sålunda sattes i tillfälle att äfven i detalj vederbörligen öf-
vervaka arbetenas gång och anordna deras utförande der, hvarest under alla för¬
hållanden största arbetsverksamheten komrne att utvecklas. Frågor af större
o
vigt, såsom om nybyggnader, nya certers införande, organisationsförslag, som
kunna hafva inflytande på corpsens personal eller på de inrättningar vid varfven
och på den dervid anställda personal, som höra under Ingeniörcorpsen, m. m.,
förekomma också ej oftare, än att denna corps’ chef, utan mehn för tjensten, skulle
kunna infinna sig hos Öfverstyrelsen, för att öfver sådana mål höras och i be¬
sluten derom deltaga. Denna chefsbefattning blefve visserligen af den vigt och
omfattning, att Ofverste-grad fortfarande, såsom nu är händelsen, borde dermed
vara förenad; men då innehafvaren deraf borde tillika vara Varfs-Departements-
Chef i Carlskrona, för att å arbetena derstädes kunna utöfva ett verksamt och
gagneligt inflytande, skulle innehafvandet af nämnda grad möjligen kunna under
hans tjensteutöfning ställa honom i ett icke fullt lämpligt förhållande till Varfs-
Chefen, hvarföre Komitén finner sig ej böra för Ingeniörcorpsens Chef föreslå
högre grad än Ofverstelöjtnants.
Då Komitén, enligt hvad här nedan kommer att närmare omförmälas, trott
de ärenden, som mera specielt röra, skeppsbyggeri och andra rent tekniska frå¬
gor, böra från Flottans ekonomiska öfverstyrelse afskiljas, har Komitén ej heller
funnit sig böra afse någon Ingeniör-Officer för anställelse vid bemälda Ofversty-
32
reise, hvadan den vigtigaste platsen vid Ingeniörcorpsen, näst Chefens, blefve
Departementschefs-befattningen vid flottans härvarande station, hvilken befattning
torde böra tilläggas Majors grad.
För arbetenas ledning och drift vid Carlskrona station har Komitén funnit
ett mindre antal än tre Ingeniörofficerare ej kunna blifva tillfyllestgörande, nem¬
ligen tvänne för ifrågakommande nybyggnader, äfvensom för fartygens vård och
underhåll, samt en för att biträda Departements-Chefen, hvars göromål skulle
betydligt förökas, dels genom öfvertagande af flera bland de tjensteåligganden,
som nu tillhöra Sekund-Chefen för Konstruktionscorpsen, och dels genom ma-
chindetaljens tillkomst, ersätta honom vid stationen under hans tillfälliga uppe¬
håll hos Ofverstyrelsen i Stockholm samt suppleera förbemälde arbetschefer i
händelse af sjukdom eller annat förfall, äfvensom i allmänhet vara att tillgå för
sådana tillfälliga åligganden, som anses böra denna grad tillhöra, såsom lärare¬
befattning vid den här nedan omförmälda applikationsskola och dylikt.
Dessa nu omförmälde fem Ingeniörofficerare anser Komitén vara tillräcklige
för utöfvande af corpsens egenteliga åligganden att uppgöra ritningar och för¬
slager rörande sjökrigsmaterielen samt öfvervaka arbetena å kronovarfven; men,
ehuru, enligt Komiténs här ofvan uttryckta åsigt, den betydligaste delen af ny-
byggnadsdetaljen borde öfverlåtas åt den enskilda industrien, anser Komitén lik¬
väl statens säkerhet oundgängligen fordra, att sådant sker under kontroll af
sakkunnige och erfarne Kronans ombud, hvadan och då dessutom i fredstid In¬
geniörer skulle behöfva utsändas med Kronans fartyg, antingen för tekniska un¬
dersökningar eller för att vid vissa tillfällen öfvervaka machinernes säkra vård
och skötsel, samt i krigstid ett visst af de rustade fartygens myckenhet bero¬
ende antal Ingeniörer måste sjökommenderas, och för öfrigt personer med den
sakkunskap, som hos Ingeniörofficerare förutsättes, hädanefter oftare än hittills
torde få uppdrag att i fremmande länder studera vissa sjökrigsmaterielen rörande
ämnen, så har Komitén ansett det blifva nödvändigt att, för dessa ändamål, en
Löjtnantsgrad vid flottans Ingeniörcorps finnes, hvarigenom ock vunnes den fördel
att från denna grad ett urval kunde göras för de högre, och tror Komitén an¬
talet inom nämnda grad kunna lämpligen bestämmas till detsamma, som de
högre Ingeniörofficerarnes, eller fem.
I enlighet med hvad här ofvan är yttradt, får Komitén alltså underdånigst
föreslå, att flottans Ingeniörcorps måtte utgöras af följande personal, hvars af¬
löning torde kunna bestämmas på sätt här nedan är för hvarje grad utfördt:
1 Ofverstelöjtnant, Departements-Chef i Carlskrona och tillika utöfvande en del
af de åligganden, som nu tillhöra Sekund-Chefen för Konstruktionscorpsen,
årlig lön 5,000:
1 Majox’, Departements-Chef vid flottans station i Stockholm, d:o 4,000:
Transport 9,000:
33
Transport 9,000:
1 Kapiten, årlig lön 3,000:
2 d:o å d:o 6,000:
1 Löjtnant, årlig lön 2,000:
4 d:o å d:o 8,000:
Summa R:mt R:dr 28,000:
Tillika har Komitén ansett tvännc arfvoden af 500 R:dr hvartdera böra an¬
slås, för att tilldelas dem inom Löjtnantsgraden, hvilka Kongl. Maj:t kan finna
deraf mest förtjente, sedan de vid corpsen tjenstgjort minst 15 år, hvarjemte ett
årligt arfvode af 500 R:dr torde böra anvisas för undervisningens bestridande i
corpsens applikationsskola.
Med afseende på angelägenheten af att i denna corps inga andra må vinna
inträde, än som genom uppfattningsförmåga och naturliga anlag för de ämnen,
hvarmed corpsen har att sysselsätta sig, lemna tillräcklig garanti att uppfylla de
fordringar man på samtelige dervid anställde bör ega, anser Komitén anställning
vid corpsen böra erhållas först vid något mera framskriden ålder, än hittills
varit fallet vid Konstruktionscorpsen, samt sedan en särskild examen blifvit nöj¬
aktigt genomgången, omfattande så väl den theoretiska och praktiska skepps¬
byggeri konsten, som ångmachinläran. I det förra ämnet skulle undervisning
lemnäs vid ett corpsens läroverk i Carlskrona, af ungefär samma beskaffenhet
som Konstruktionscorpsens nuvarande, men skiljande sig från detta deri, att det
vore endast en applikationsskola, hvarest theoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri
skulle uteslutande föreläsas, och således eleverne redan vid inträdet i densamma
ega de erforderliga förberedande mathematiska kunskaperne, till ungefär samma
omfång, som för utgång från statens Skeppsbyggeri-Institut är föreskrifvet, och i
hvilka kunskaper de, som sökte inträde vid det högre Skeppsbyggeri-läroverket,
alltså skulle pröfvas. Kursen i ångmachin-lära åter torde lämpligen kunna fast¬
ställas till den -för Machinistskolan i Carlskrona gällande och i denna skola in¬
läras. Under den tid, då lektionerne vid dessa skolor vanligen äro inställda,
skulle eleven sysselsättas praktiskt vid varfvets nybyggnader och verkstäder, eller
under sjöresor med Kronans eller enskildes ångfartyg, hvarunder tillfälle gåfves
att kontrollera hans fallenhet för yrket, och sedan denna blifvit ådagalagd, de
fastställda examina genomgångna samt den för Macliinistofficer gällande före¬
skrift om vissa månaders sjötjenst fullgjord, skulle dermed kompetens till officers-
befordran vid flottans Ingeniörcorps vara vunnen. Vid inträffande vakans inom
corpsen torde en viss del af den besparade lönen lämpligen kunna anslås till
understöd åt dem, som vunnit inträde i applikationsskolan, utan att sådant likväl
vore att betrakta såsom i någon mån bindande å Statens sida.
För vinnande af befordran till Kapiten vid corpsen skulle erfordras en högre
kunskapskurs, ungefär sådan, som den vid Mariebergs läroverk för Civilingeniörs-
5
34
clever fastställda, utom att hvad i denna sistnämnda kurs förekommer i afseende
å väg- och vattenbyggnads-konsten skulle utbytas mot en större kurs i mekanik
och fysik, eller ock att hafva vid något utländskt institut till motsvarande om¬
fattning inhemtat enahanda kunskaper. Sedermera skulle befordran, ej mindre
till Kapitens- än till högre grader, ske endast med hänseende till pröfvad skick¬
lighet, utan afseende på ålder i tjensten.
Sedan inträde vid corpsen erhållits, skulle tillfälle beredas den unge Ingeniör-
officeren att vid något Engelskt eller Fransyskt privat-etablissement, der fartygs-
och machintillverkning bedrifvas gemensamt och hvaraf flera finnas, der elever
mot en billig afgift emottagas, få åtminstone under ett års tid förkofra sig i
praktiskt studium och färdighet, hvarunder jemväl kronovarfven i det land, der
han vistades, understundom borde af honom besökas, för att vinna kännedom om
verkstäderne och öfriga inrättningar samt arbetsmethoderne derstädes. På ett
annat ställe i detta underdåniga betänkande har Komitén anfört, huru, enligt
dess tanke, medel till bekostande af dylika resor skulle kunna beredas.
Då Komitén sålunda trott det vara med de nya förhållandena bäst öfver¬
ensstämmande, att flottans särskilda tekniska corpser förenas till en enda: Flot¬
tans Ingeniörcorps, samt denna förändring torde inom en icke aflägsen tid kunna
genomföras, anser Komitén jemväl den af Rikets Ständer begärda omorganisa¬
tion af Konstruktionscorpsen särskildt för sig ej böra ifrågakomma, men till¬
styrker underdånigst följande åtgärder i afseende derå, såsom stående i öfverens¬
stämmelse med hvad Komitén föreslagit rörande flottans Ingeniörcorps och hvar¬
igenom öfvergången till denna nya corps skulle befordras, nemligen: att grad-
benämningarne inom Konstruktionscorpsen måtte blifva desamma, som för Inge-
niörcorpsen blifvit föreslagna, och att således, med upphäfvande af Sekundlöjt-
nants-graden, Officerarne af lägre grad än Regementsofficers, nu 12 till antalet,
måtte fördelas på endast tvänne grader: Kapitens- och Löjtnants-, med sex i
hvardera; att de å Konstruktionscorpsens nuvarande Interimsstat befintliga be¬
sparingar måtte användas till löneförbättring åt graderne under Regementsofficers,
innehafvarne af nuvarande Kapitenlöjtnants-löner dock härifrån undantagne, samt
att tills vidare inga nya Officerare måtte vid denna corps antagas.
I händelse den nya Ingeniörcorpsen blefve organiserad på det sätt här of¬
van blifvit i underdånighet föreslaget, skulle hvarken någon särskild Mekanisk
corps för flottan erfordras och ej heller särskilde Machinistofficerare, utan den
förras åligganden bestridas dels af Ingeniörofficerarne och dels af en Byggmä¬
stare, som för husbyggnadsarbetens utförande torde anställas med lön å Ingeniör-
corpsens stat, äfvensom, då större arbeten i land ifrågakomme till verkställande,
särskilda myndigheter eller för tillfället förordnade sakkunnige personer skulle
erhålla bestyret dermed, samt Machinistofficerarnes tjenstgöring öfverflyttas på
Löjtnanterne vid Ingeniörcorpsen eller, derest dessas antal ej vore tillräckligt för
utgående fartyg, uppdragas åt för tillfället konstituerade Machinistofficerare.
35
För närvarande anser sig Komitén emellertid i afseende å flottans Mekaniska
ö t
stat och Machinistofficerare endast böra i underdånighet föreslå, att, vid inträf¬
fande afgång, äfvensom i öfrigt, då tillfälle sig dertill erbjuder, det måtte tillses,
att den nu tföreslagna organisationen i möjligaste mån befordras.
I Machiniststaten blefve, enligt ofvan åberopade Personalförslag (Bil. N:o 20), Machinist¬
en tillökning af 20 Machinister behöflig, hvartill medel torde kunna beredas ge- stcUe"'
nom besparingar å Timmermansstaten.
Hvad Marinregementet beträffar, så och ehuru den tjenstgöring om bord, Mannrege-
sorn hittills ålegat de å besättningslistorna upptagna afdelningar deraf, möjligen me"teL
skulle kunna af annan sjötrupp bestridas, särdeles derest Båtsmännens rekryt¬
bildning komme att mera allmänt ega rum, har Komitén dock ej ansett sig
kunna föreslå någon minskning i detta regementes personal, då detsamma utgör
stam trupp för Blekinge läns Beväring, som af regementets befäl exerceras och
som i krigstid måste till betydlig del påräknas för Carlskrona stations bevakning
och försvar, samt den tjenstgöring såsom garnisonstrupp i Carlskrona och å sjö-
fästningarne, hvilken under vanliga förhållanden af nämnda regemente bestrides,
ej heller lärer kunna undvaras. Komitén förmodar dock, att, för den händelse
fångars användande till arbete å Kronovarfvet i Carlskrona, skulle, på sätt här
nedan i underdånighet föreslås, komma att upphöra eller inskränkas, samt den
bevakning, som af regementet nu utgöres, i följd häraf komme att minskas, det
skall blifva möjligt att något öka antalet af den mellan exercistiderne permitte-
rade gemenskapen, hvarigenom en nedsättning i regementets underhållskostnad
kunde beredas.
I Matroscorpsen anser sig Komitén ej kunna tillstyrka någon minskning [Matroscorpsen.
följd af det mindre antal fartyg, hvaraf flottan, enligt Komiténs förslag, skulle
komma att utgöras, utan tror tvärtom det vore i flera hänseenden nyttigt, om
denna corps, hvilken, såsom afsedd att bereda tillgång såväl på sjövane Under¬
officerare vid flottan, som på skicklige förhandsmän på krigsfartygen, är för sjö¬
vapnet af väsendtlig vigt, kunde erhålla tillökning, hvilket Komitén anser utan
ökad statsutgift kunna ega rum genom indragning af Kanoniercorpsen.
Denna sistnämnda corps har hittills hufvudsakligen varit afsedd att lemna Kanonier-
tillgång på underbefäl för skärgårdsflottan och således för denna motsvara det tmPsen-
ändamål Matroscorpsen haft att fylla i afseende på den seglande flottan. Då
sålunda Matrosen inläres, jemte kanon- och handvapen-exercis, äfven sjömanskap
och sjömansarbeten, sysselsättes åter Kanonieren endast med exercis och vakt¬
göring, jemte den theoretiska undervisningen.
Kostnaden för Kanoniercorpsen uppgår till omkring 80,000 R:dr för år räk¬
nadt, på sätt bifogade beräkning (Bilagan N:o 22) närmare utvisar, och under¬
söker man nu, huruvida det gagn, flottan har af Kanoniercorpsen, kan anses
motsvara denna kostnad, så visar det sig, att af hela corpsen, som består af
200 man, hafva i medeltal årligen 38 afgått och 15 slutat sin kurs i exercis-
36
skolan samt aflagt fullständig Underofficers-examen, af hvilka likväl de fleste,
efter slutad kapitulationstid, begärt sitt afsked, sedan de erhållit betyg om ett
kunskapsmått, hvarigenom de med lätthet kunnat vinna förmonlig anställning å
annat håll, så att öfver hufvud endast 2 ä 3 årligen blifvit till Underofficerare
vid flottan befordrade.
Den andel af corpsen, som sålunda verkligen kommer flottan till godo, synes
Komitén alltför ringa i förhållande till de kostnader, flottan för denna corps får
vidkännas, och det måste alltså ur ekonomisk synpunkt vara fördelaktigare, li¬
kasom äfven, enligt Komiténs tanke, ur militärisk, om de för flottans härvarande
station erforderliga Underkonstaplar blefve befordrade från Matroscorpsen vid
Carlskrona station, såsom redan vanligen eger rum med Understyrmän och Un¬
derskeppare, helst Matroserne genomgå samma theoretiska kurs, sorn Kanonie-
rerne, och numera äfven i det närmaste samma vapenöfningar, men förvärfva
dessutom mera arbetsduglighet Och sjömanskap, hvilka sistnämnde egenskaper
alltid måste vara nyttiga, huru än försvaret i skärgårdarne organiseras, samt
måste blifva det mera i samma mån beskaffenheten af detta försvar mera när¬
mar sig den af det öfriga sjöförsvaret. Kanoniercorpsen har visserligen varit på¬
räknad att, vid inträffande krig, lemna ämnen att konstitueras till Underoffice¬
rare, för att användas såsom befälhafvare på de talrika roddkanonbåtarne; men
om ett sådant behof varit för handen så länge dessa utgjort skärgårdsflottans
hufvudvapen, måste det upphöra, när ett jemförelsevis mindre antal ångfartyg
och batterier ersätta nämnda fartyg.
Den Kanoniercorpsen nu åliggande bevakning med 6 poster vid Stockholms
station anser Komitén icke heller utgöra något hinder för corpsens upphörande,
då denna bevakning synes utan svårighet kunna på annat sätt bestridas och det
äfven skulle kunna ifrågasättas, huruvida manskap vid den ålder, som de fleste
vid nämnda Corps, i sjelfva verket är lämpligt för bevakningen af flottans dyr¬
bara materiel.
Genom en minskning i Kanoniercorpsen vunnes visserligen en besparing, men
då skulle fortfarande en del af flottans underofficers-ämnen sakna den utbild¬
ning för det egenteliga sjömanskapet, hvilken det för flottans personal i allmän¬
het måste mer och mer blifva af väsendtlig vigt att erhålla, och något egente-
ligt skäl att bibehålla 2:ne corpser för bildandet af flottans Underofficerare, då
desse lika väl kunna erhållas från en enda, synes hädanefter ej vara för handen.
Komitén får alltså underdånigst föreslå, att Kanoniercorpsen må indragas
samt den besparing, som derigenom uppkommer, användas att öka Matroscorpsen
och till aflöning åt de Första Klass Matroser, hvilka, sedan Kanoniercorpsen
blifvit indragen, kunna varda kommenderade till tjenstgöring vid flottans station
i Stockholm, för att derstädes tjenstgöra såsom förhandskarlar vid förekommande
sjömansarbeten och till Underofficerare befordras.
37
Hvad Skeppsgossecorpsen beträffar, har Komitén ej funnit anledning föreslå
någon förändring i nuvarande förhållanden.
1 afseende å Båtsmanshållet har Komitén tagit i öfvervägande, huruvida
icke detsamma, med hänseende dertill, att den nya flottan enligt Komiténs för¬
slag skulle bestå af ett mindre antal fartyg och erfordra mindre talrik beman¬
ning, än den nuvarande, lämpligen kunde med värfvad trupp eller bland kust¬
befolkningen enrolleradt manskap ersättas eller åtminstone till antalet inskränkas.
Det förra alternativet har Komitén funnit sig ej kunna i underdånighet tillstyrka,
då det för flottan måste vara af väsendtlig vigt att vid inträffande behof genast
till sitt förfogande ega en tillräckligt talrik trupp, bland hvilken de för sjören¬
sten lämpligaste skulle kunna dertill utses och inöfvas lika väl, som sådant kunde
ske med på aunat sätt antaget manskap, under det do öfrige af Båtsmansstyr-
kan kunna såsom exercerad trupp användas till garnisonstjenst vid flottans sta¬
tioner eller såsom disciplinerad arbetsstyrka å varfven — fördelar, hvilka ej
skulle i lika hös erad kunna vinnas medelst en till antalet mindre talrik värfvad
“ O
trupp eller enrolleradt kustfolk och lejdt arbetsmanskap, hvilket äfven skulle medföra
kostnader, sorn sannolikt skulle finnas vida mera känbara, än de, som föranledas
af det nu häfdvunna sättet att förse flottan med största delen af dess bemanning
och arbetspersonal.
Vidkommande åter frågan, huruvida hela den nuvarande Båtsmansstyrkan
framgent kan anses för flottan behöflig, så har af den för utarbetande af förslag
till landtförsvarets ordnande i Nåder tillsatta Komité framställning blifvit gjord,
om icke Andra Norrlands l:sta och 2:dra Båtsmanskompanier, den inom landska¬
pet Medelpad förlagda del af Första Norrlands 2:dra samt Westgötha-kompaniet
skulle kunna till soldathållet öfvergå, hvarigenom en väl behöflig stamtrupp er-
hölles för den i nämnda orter befintliga beväring, äfvensom huruvida icke de
Gottländska Båtsmanskompanierne kunde af flottan afstås, då de skulle blifva
en ganska nyttig tillökning i Gottlands försvar. Komitén för sjöförsvarets ord¬
nande finner visserligen sig icke ega att bedöma vid hvilken af försvarets båda
delar nämnda Båtsmanskompanier företrädesvis borde användas; men då den
inser vigtcn af de anförda skälen för den ifrågasatta öfverflyttningen, tror denna
Komité sig böra underdånigst anföra, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t
skulle finna omförmälda framställning böra till någon åtgärd föranleda, så skulle
Andra Norrlands Esta och 2:dra Båtsmanskompanier, den ofvannämnda delen af
Första Norrlands 2:dra samt Westgötha-kompaniet lättast kunna till landtför-
svaret afstås, dock under förutsättning, att för varfven erforderligt arbetsmanskap
på annat sätt erhålles. Hvad åter Gottlands-kompanierna beträffar, anser Ko¬
mitén dem icke utan mehn för flottan kunna af densamma undvaras, så länge
roddfartygen och den öfriga under öfvergången till den nya flottan bibehållna
materielen erfordra en talrikare bemanning, hvaremot, derest vid den nya sjö-
krigsmatcrielen ett annat förhållande inträffar, så att Båtsmanshållet då finnes
Skeppsgosse¬
corpsen.
Båtsman s-
hållet.
38
kunna ytterligare inskränkas, Komitén tror en sådan inskränkning lämpligen
kunna ske genom Gottlands-kompaniernas afstående till öns försvar.
Bjöbevaringen. 1 anledning af likaledes gjord framställning, huruvida hela den nuvarande
Sjöbeväringen vore för sjöförsvaret behöflig, får Komitén underdånigst yttra, att
enär de uppgjorda förslagen visa ett för flottan ej erforderligt öfverskott af denna
styrka, kunde till landtförs vare t lämpligen aflåtas beväringen inom de distrikter,
der båtsmanshåll för närvarande icke finnes eller hvarest, enligt hvad här ofvan
är anfördt, båtsmansrotarne med minsta olägenhet för flottan skulle kunna till
Arméen öfverflyttas; anseende Komitén för öfrigt Sjöbeväringsmanskapet, med
undantag af Blekinge Läns Beväring, som exerceras tillsammans med Marin¬
regementet, fortfarande böra, på sätt under de sednare åren egt rum, öfvas af
Arméens befäl.
Flottans Arbe- De betydliga förändringar, Komitén föreslagit i afseende å sjöförsvarets ma-
tarepersonai, måste äfven, derest de komma till verkställighet, i väsendtlig mån inverka
på flottans arbetarepersonal. Komitén finner sig dock ej vara i tillfälle att i
detta hänseende framställa ett i detalj gående förslag, utan endast böra i all¬
mänhet uttala sin öfvertygelse om nyttan och lämpligheten af, att behofvet utaf
den fasta arbetarepersonalen vid flottans stationer måtte i möjligaste mån in¬
skränkas, medelst förbättrade verkstäder, ändamålsenliga arbetsanordningar, lät¬
tade kommunikationer å varfven, de för flottan afsedda jernfartygs byggande
hufvudsakligen å enskilda verkstäder samt öfverlemnandet i allmänhet åt den en¬
skilda industrien att utföra de för flottan erforderliga husbyggnads- och repara¬
tionsarbeten, synnerligast utom varfven och så vidt sådant finnes lämpligen låta
sig göra. Om den fasta arbetarepersonalen sålunda inskränktes till det antal,
som oundgängligen erfordras för de under alla förhållanden förekommande under¬
hållsarbeten samt för att ega nödig tillgång på arbetsförmän, så måste härige¬
nom, synnerligast å Timmermansstaten, uppstå besparingar, lemnande tillgång att
' antaga behöfligt ökadt antal af Machinister och jernarbetare, äfvensom för den
tillökning i nuvarande aflöningen, som kan finnas billig eller nödvändig för att
bibehålla skickliga arbetare. Då större eller tillfälliga arbeten ifrågakomma att
å Kronovarfven utföras, torde extra arbetare härtill böra antagas, och äfven de,
som, under öfvergångstiden från den nuvarande till den nya flottan, å ordinarie
stat anställas, erhålla sådan anställning endast på viss tid eller med bestämd
uppsägningstid.
Upphörande af I sammanhang härmed och med afseende på den inverkan, den nya mate-
paritmmiet>vidx:'lG^Qn samt sättet för dess anskaffande skulle utöfva på de åligganden, som för
stationer ne. närvarande tillhöra Konstruktions- och Mekaniska Departementen vid flottans
stationer, har Komitén trott sig böra underdånigst tillstyrka, att Mekaniska De¬
partementet må såsom särskildt varfsdepartement upphöra och dess nuvarande
bestyr, hvad större arbeten beträffar, uppdragas, allt efter sin beskaffenhet, åt
Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsen eller åt Ofver-Intendents-Embetet eller åt
39
i
annan myndighet, hvilken Eders Kongl. Maj:t kan i Nåder finna härtill lämplig,
samt i öfrigt till byggmästare sorterande under Konstruktions-Departements-
Chefen.
I samband med frågan om förbättrade arbetsanordningar vid flottans sta- Om fångars
tioner har Komitén, med särskild anledning af åtskilliga olägenheter, som upp-
stått i följd af förbrytares sysselsättande för flottans räkning vid Carlskrona sta- stader.
tion, ansett sig böra uttala den åsigt, att fästningsfångars användande i flottans
verkstäder eller i allmänhet till arbeten, hvarigenom de komma, i beröring med
flottans manskap, måste vara ur sedlig synpunkt skadligt och ur ekonomisk oför¬
delaktigt. .
I afseende å bevakningen vid flottans stationer anser Komitén det vore nyt-o™ användan-
tigt och ändamålsenligt, om civil polis, helst tillhörande samma corps, som sta- dp "JKci"il
dens, der stationen är förlagd, användes å Kronovarfven att upptäcka stölder och1’° varfven™
försnillningar, samt i allmänhet för sådana bestyr, som tillhöra polisens befattning.
I fråga om bildningsanstalterne för flottans Officerscorps har Komitén, efter om biidmngs-
erhållen del af det förslag, som blifvit framställdt inom den af Eders Kongl. alpftnUer/p[
Maj:t i Nåder förordnade Komité för utarbetande af förslag till landtförsvarets certcorp*.
ordnande, nemligen att Krigs-Akademien å Carlberg borde förändras till en til-
lämpningsskola, der undervisningen skulle nästan uteslutande omfatta militär¬
ämnen och för inträde hvari det skulle fordras att hafva aflagt studentexamen,
kommit till den öfvertygelse, att, i händelse en så beskaffad förändrad organisa¬
tion af nämnda läroverk blefve tillvägabragt, derigenom sannolikt måste föranle¬
das upprättandet af en särskild bildningsanstalt för Sjöofficerare, der ynglingar
kunde beredas tillträde vid tidigare ålder, än som kunde ske vid den ifrågasatta
tillämpningsskolan, samt tillfälle lemnäs till en praktisk sjömannabildning, vid¬
sträcktare än der skulle kunna bibringas och än hittills vid Krigs-Akademien
kunnat meddelas; hvilken särskilda bildningsanstalt, under förutsättning att den
nautiska bildningen lemnäs om bord, torde böra förläggas till hufvudstaden, der
tillgång till den för undervisningen erforderliga materiel bättre och lättare än
annorstädes erbjuder sig.
För så vidt emellertid en Sjöofficer ej vid befintliga uppfostringsanstalter
kan erhålla den praktiska bildning, han behöfver för att vara fullt kompetent att
utöfva den honom åliggande tjenstgöring, anser Komitén hvar och en från dessa
uppfostringsanstalter utgången elev, som tagit Sjöofficers-examen, böra vara un¬
derkastad ytterligare praktiska öfningar under 18 månaders sjötjenst, hvaraf 12
månader ovilkorligen å Kronans fartyg samt den öfriga tiden antingen å Kro¬
nans eller enskildes, i hvilket sednare fall han dock borde vara förbunden till
dubbelt så lång tjenstgöring som i det förra, och denna utöfvad å fartyg, som
40
ginge på aflägsnare farvatten än Östersjön eller Nordsjön. Sedan dessa öfningar
blifvit fulländade, skulle examen i en Sjöofficers praktiska åligganden afläggas
vid flottans hufvudstation inför en någorlunda talrik kommission, hvari borde
deltaga så många som vore att tillgå bland befälet å de förutgångna öfnings-
expeditionerne, af högre grader än den examinerades. Innan en sådan examen
vore vederbörligen aflagt!, skulle ingen, äfven om han erhållit Sjöofficers fullmagt,
vara berättigad att på eget ansvar utöfva officerstjenst eller ega rättighet att,
vare sig i eller utom tjensten, bära Officers distinktionstecken. Funnes någon,
efter fulländade sådana öfningar, ej kunna aflägga denna praktiska examen, borde
han gå förlustig ett år af sin tour såsom Sjöofficer samt icke kunpa till Pre¬
mierlöjtnant befordras förr än han ifrågavarande examen undergått.
I enahanda syftning finner sig Komitén jemväl böra underdånigst föreslå,
att den sjötjenst under tre år, som i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 22
Juli 1858 blifvit stadgad såsom vilkor för befordran från Premierlöjtnants-grad
vid flottan, måtte utsträckas till fyra år.
Komitén har ej ansett sig böra tillstyrka någon förändring i nu gällande
föreskrifter i afseende å rättigheten för andra, än som genomgått Krigs-Akade-
mien, att till Sjöofficerare antagas, men tror sig, till förekommande af att sådana
denna Akademis elever, som egnat sig åt sjötjenst, men dertill befinnas' mindre
lämplige, må längre, än till dess detta blifvit utrönt, såsom Sjökadetter qvarstå,
böra i underdånighet hemställa, om icke bcmälda Akademis Styrelse kunde be¬
myndigas att, sedan en kommission, bestående af så väl befälet å det till öfnings-
expedition för Kadetterne utrustade fartyg, som det Ivadetterne åtföljande befäl,
efter slutet af tvänne sådana expeditioner förklarat någon af de Kadetter, som
deri deltagit, vara för sjötjenst mindre lämplig, låta denne upphöra att såsom
Sjökadett anses och i den särskildt för dessa Kadetter afsedda undervisning del¬
taga; anseende Komitén en sådan åtgärd äfven skola i sin mån bidraga, att flot¬
tans Officerscorps ej erhåller alltför många surnumerairer, en omständighet, som
blifver af mera vigt, om en minskning i denna corps skall tillvägabringas.
Om Båismän- I det föregående har Komitén uttalat sin åsigt om vigten af att Båtsmans-
. O O CJ _
11 ens oj ning. ]i;p[]et f(-)r flottan bibehålles. På det emellertid denna institution må för sjöför¬
svaret blifva af vederbörlig nytta, anser Komitén det vara angeläget, att Båts¬
männen bibringas den krigsmannabildning och speciela öfning, hvilken hvarje an¬
nan till krigstjenst afsedd corps erhåller i långt vidsträcktare mån, än hittills
varit fallet med Båtsmansstyrkan, och hvilken, i ett land, der en stor del af
dem, som tillhöra dess försvar, är underkastad endast en tillfällig tjenstgörings-
skyldighet, det måste vara så mycket angelägnare att meddela den fasta delen
af trupperne. Hvilka fördelar, som genom en större öfning för speciela ändamål
kunna ernås, visa de lyckliga resultat, som obestridligen vunnits genom afdelan-
det af ett visst antal Båtsmän att, under benämning af Artilleri-Båtsmän, sär¬
skilt öfvas i kanoners betjenande, vapenföring samt infanteriexercis, och Komi-
41
ten föreställer sig, att om, efter genomgången rekrytskola, de yngste och för det
egenteliga sjömanskapet bäst passande Båtsmännen utvaldes till en särskild klass,
samt derefter erhölle vederbörlig undervisning och öfning, dels å exercisfartyg och
dels vid stationerne, samt derstädes användes hufvudsakligen för tacklingsarbeten
och dylikt, som med det egenteliga sjömanskapet står i närmaste samband, så
skulle ett icke ringa antal befarne Båtsmän kunna från Båtsmanshållet vinnas,
och detta ändock i sådana, som för den egenteliga sjörensten funnits mindre
passande, lemna tillgång både på skicklige arbetare och på manskap för verk¬
ställande af nödiga släparbeten. Om derjemte stationernes Underofficers-skolor
blefve tillgängliga äfven för Båtsmän och möjlighet till befordran beredd utmärk-
tare individer jemväl inom denna corps, så skulle en nyttig lyftning derigenom
gifvas densamma. Den öfning, som bibringas denna corps, kommer ock flottan säk¬
rare till godo och blifver mindre kostsam, än den, som i fredstid skulle meddelas
på några få år värfvadt eller bland kustbefolkningen enrolleradt manskap, lättare
att locka från Kronans tjenst genom högre hyror å handelsfartyg, än den bo¬
faste Båtsmannen, som dessutom, derest han blifver af ålder eller annan orsak
till sjötjenst mindre lämplig, kan vara för garnisonstjenst och varfsarbeten länge
användbar, under det hans plats bland befarne ersättes af en yngre eller i öfrigt
dertill mera passande. Komitén har alltså funnit sig böra underdånigst till¬
styrka, att de åtgärder, som för Båtsmännens bildande blifvit vidtagna, måtte er¬
hålla en vidsträcktare omfattning än hittills, med hänseende till antalet ej min¬
dre af de ämnen, uti hvilka undervisning meddelas, än ock af personer, som er¬
hålla densamma, så att, utom en allmän rekrytbildning, jemväl en undervisning,
motsvarande den, som nu meddelas Artilleribåtsmännen, tillvägabringas för det
egenteliga sjömanskapet.
På möjligheten af Båtsmännens vederbörliga utbildning härtill utöfvar deras
antagningsålder ett icke oväsendtligt inflytande. Komitén har fördenskull låtit
uppgöra och får nu underdånigst öfverlemna ett utdrag ur General-mönsterrul-
lorna för Båtsmanshållet under de sednaste åren (Bilagan N:o 23), utvisande den
ålder, vid hvilken Båtsmännen under denna tid blifvit antagne, hvaraf synes, att
medeltalet af antagningsåldern utgjort 23 år, vid hvilket förhållande, och då det
funna medeltalet sålunda nära sammanfaller med myndighetsåldern, Komitén
icke anser sig ega skäl framställa några anmärkningar mot gällande föreskrifter
i afseende på den ålder, inom hvilken Båtsmän få antagas, fastän i Komiténs
tanke det visserligen vore önskvärdt, om antagandet skedde vid så tidig ålder
som möjligt.
Ehuru olika åsigter rörande det sjöförsvar, som för Sverige vore det lamp- Om vidsträck-
ligaste, varit uttalade i de förslager, som i sednare tider i detta hänseende af
gifvits, hafva de dock, de officiela så väl som de enskilda, öfverensstämt deri, allmänhet.
att yrka nödvändigheten af en väl öfvad personal, och denna nödvändighet måste
6
42
ökas i samma mån materielen blifver till antalet inskränktare och till beskaffen¬
heten dyrbarare. Afven under antagande, att sjökrigsmaterielen i framtiden blif¬
ver väsendtligt olika den hittills begagnade, anser Komitén likväl det vara otvif¬
velaktig!, att ‘sjömanskap, åtminstone i detta ords allmännare betydelse, skall för
fartygens vederbörliga skötande framdeles såsom hittills blifva oumbärligt. Jemte
den nya materielen måste dessutom för vissa ändamål ännu länge komma att
bibehållas en materiel, mindre skiljaktig från den äldre och fordrande af befälet
och bemanningen hufvudsakligen samma egenskaper, som nu gifva öfverlägsenhet,
och hvilka ej kunna förvärfvas annorlunda än genom långvarig öfning till sjös.
För ett ändamålsenligt användande af den sjökrigsmateriel, landet eger till
sitt försvar, är det jemväl af största vigt, att den för samma materiel afsedda
personal eger en någorlunda detaljerad kännedom om landets kuster och dem
omgifvande farvatten. En utväg, serdeles väl egnad att bibringa en sådan kän¬
nedom och åt flottans officerare redan i yngre åren bereda befäl under eget
ansvar, voro de s. k. kustbevaknings-expeditionerne från åren 1816 och 1817 till
omkring 1830, äfveiisonl de expeditioner af likartad beskaffenhet, som i sednare
tider stundom egt rum. Dylika kustexpeditioner på mindre fartyg tror Komitén
skola vara af stor nytta, särdeles för det yngre befälet, i synnerhet om dermed
åtföljde skyldighet att öfver någon viss del af kusten i sender afgifva beskrifning
efter en för alla sådana rekognoscerings-expeditioner uppgjord plan.
Derjemte anser Komitén expeditioner med större fartyg, än de, med hvilka
kustrekognosceringen kan och bör verkställas, vara nödvändiga och derföre böra
årligen utrustas, på sätt hittills skett, för bibringande af närmare kännedom om
de våra kuster omgifvande farvatten, äfvensom för öfning i sjömanskap, artilleri¬
ets handterande, kännedom om skeppsordningar, landstigningars utförande med
ett större antal manskap m. m.
Emellertid och så nyttiga ofvannämnda expeditioner, afsedda hufvudsakligen
att ega rum vid våra egna kuster och i dem omgifvande farvatten, än onekligen
äro, anser dock Komitén dem icke ensamt tillräckliga för att i väsendtligare
grad utveckla sjömanskap hos befälet och hos den del af manskapet, för hvars
tjenste duglighet sjömanskapet utgör ett oundgängligt vilkor. Härtill erfordras
expeditioner af längre varaktighet och större omfattning, än sorn kunna företagas
i de närmaste farvattnen. Komitén har ock, rinder öfvertygelsen om sådana
längre expeditioners nytta och nödvändighet, i sitt förslag till materielens ord¬
nande föi* framtiden upptagit en särskild fartygscert hufvudsakligen för detta än¬
damål; men då Komitén här nedan föreslår en ej obetydlig anslagstillökning för
expeditioner till aflägsnare farvatten, tror den sig tillika böra något närmare an¬
tyda de vigtiga fördelar, så i kommercielt som politiskt hänseende, hvilka, jemte
den fullständigare öfningen af personalen, medelst dylika expeditioner kunna vinnas.
Om också det direkta understöd, som af utevarande örlogsfartyg hittills kun¬
nat lemnäs handelsfartyg, uppskattadt i penningar icke skulle uppgå till något
43
betydligare belopp, så torde dock ett förändradt förhållande kunna antagas in¬
träffa i den mån de utevarande örlogsfartygens antal blifver större och deras
befälhafvare i vidsträcktare grad än hitintills få sig ålagdt att lemna handels¬
fartyg det biträde, som kan åstadkommas, vare sig i arbetsstyrka, effekter, lä¬
karevård och dylikt, eller genom bemedling af uppkomna tvister, hvarvid af en
Konsul, ofta fremmande för svenska förhållanden och äfven för svenska språket,
ej kan väntas något kraftigare bistånd. Också anser Komitén ett ännu vigtigare
ändamål, än att kunna lemna ett mer eller mindre direkt understöd, hvilket
dock alltid bör i sin mån befrämja ett önskvärdt närmare samband mellan han¬
delsintresset och sjövapnet, kunna vinnas genom de besök våra örlogsfartyg göra
å de ställen, der svenske Konsuler äro anställde. Mångå af dessa orter äro så
aflägsna, att någon omedelbar kontroll öfver sättet, hvarpå konsulatbefattningarne
skötas, svårligen kan utöfvas annorlunda än medelst der inträffande örlogsfartyg.
Vigten af en sådan kontroll har ock redan blifvit erkänd genom den föreskrift,
som från Statsministern för Utrikes Ärendena varit meddelad hvarje på längre
expedition utgående fartygschef, att om konsulats-befattningarnes skötande och
det anseende Konsulerne personligen åtnjuta, lemna rapport. En sådan före¬
skrift skulle ock fullständigare än hittills kunna fullgöras, om fartygschef berätti¬
gades att å hvarje vigtigare handelsplats uppehålla sig tillräckligen länge, för att
hinna göra sig bekant med dervarande handels- m. fl. förhållanden. Det anse¬
ende, svenska handelsfartyg i allmänhet ega å utländska handelsplatser, tror Ko¬
mitén dessutom skola ytterligare stärkas derigenom, att dem och deras syssel¬
sättning egnas det biträde och den omsorg, som medelst örlogsfartygs underhål¬
lande å aflägsnare farvatten kunna åstadkommas, och om än de från äldre tider
härstammande uttrycken, att krigsfartyg utsändas ”till handelns skydd” eller ”för
att visa svenska flaggan”, nu böra gifvas en tolkning mindre ordagrann än den,
hvartill fordna förhållanden gåfvo anledning, anser likväl Komitén den nytta
dessa expeditioner medföra, så väl för flottan sorn för handeln, vara af tillräck¬
lig betydenhet att påkalla ökade anslag för deras utsträckning och företagande
med tidsenliga fartyg, hvilken sednare omständighet får ökad vigt derigenom,
att dessa expeditioner erbjuda det enda tillfälle till officiel beröring mellan den
svenska och åtskilliga aflägsnare nationer, så att den uppmärksamhet, som der
egnas det svenska fartyget, gäller icke ensamt detta, utan äfven den nation
det tillhör.
Bifogade förslag till årliga öfningsexpeditioner under den närmaste framtiden
(Bilagan N:o 24) upptager en Därtill erforderlig summa, af 659,000 R:dr eller,
med tillägg för Artillen-Båtsrnännens hamnexercis samt för de öfningar och den
undervisning, sorn vid stationerne, enligt hvad i det föregående blifvit föreslaget,
borde ordnas för bibringandet af sjömanskap, äfvensom för tillfälliga mindre ex¬
peditioner, af 41,000 ll:dr, ett totalbelopp af 700,000 R:dr.
44
Nämnda Bilaga utvisar äfven den öfningstid, som i medeltal skulle komma
hvarje individ till godo, och deraf synes, att den öfning, som enligt omförmälda
förslag skulle kunna meddelas, ingalunda är för högt tilltagen, utan snarare mot¬
satsen, hvadan Komitén funnit sig ej kunna föreslå en lägre öfningskostnad, än
den nyss anförda, och tror ej heller, att denna kostnad kan nedsättas förr än
personalens antal blifvit i betydlig mån förminskadt.
Från handels- och sjöfartsfonden har, under de sednare åren, utgått ett år¬
ligt belopp af 30,000 R:dr för att hålla ett örlogsfartyg i aflägsnare farvatten,
men, enligt hvad bifogade Utdrag af Konvoy-Kommissariatets räkenskaper för
åren 1840—1860 (Bilagan N:o 25) utvisar, har för dylika mera omfattande ex¬
peditioner, som här ofvan äro omnämnda, under sagde tiderymd utgifvits i medel¬
tal omkring 82,000 R:dr årligen. Om Handels- och Sjöfartsfondens årliga bi¬
drag skulle kunna ökas i förhållande till den ökade nytta en större utsträckning
af dessa expeditioner skulle bereda handeln och sjöfarten, samt möjligen kunna
bestämmas till 150,000 R:dr, skulle i sådant fall anslaget till exercis med flot¬
tans bemanning, som för närvarande utgör 360,000 Rdr, erfordra en förhöjning
af 190,000 R:dr årligen.
I det föregående har Komitén uttalat sina åsigter rörande de frågor Eders
Kongl. Maj:t i Nåder ålagt densamma att besvara; men under öfverläggningarne
härom hafva åtskilliga ämnen förekommit, som med dessa frågor stå i mer eller
mindre direkt samband, och angående dessa ämnen utbedjer sig Komitén att nu
få med underdåniga framställningar inkomma.
Om förändrad Så har Komitén, efter tagen kännedom om hvad i det af särskilde Kom-
°Förvaltningen mitterade den 26 Maj 1859 afgifna underdåniga betänkande, angående förändrad
af sjödrén- organisation af Rikets styrelse- och förvaltningsverk, specielt rörer flottans eko¬
nomiska Öfverstyrelse, Förvaltningen af Sjöärendena, äfvensom hvad bemälda
Embetsverk i anledning häraf i ett den 3 Oktober samma år afgifvet underdå¬
nigt utlåtande anfört, funnit sig böra instämma i den åsigt, som blifvit uttryckt
i en nämnda betänkande följaktig reservation, nemligen att Förvaltningen af Sjö¬
ärendena eller det Embetsverk, som i dess ställe kan komma att inrättas, skulle
för framtiden få sin befattning inskränkt till uppbärande, fördelande och redo¬
visande af alla för sjöförsvaret beviljade ordinarie och extra anslag; granskning
af Stations-Befälhafvarnes, Lots-Direktörens och Chefens för Sjökarte-Kontoret
statsrequisitions-förslag; dessa förslags anmälande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröf¬
ning och fastställelse genom utfärdade årliga stater; tillsynen och kontrollen derå, att
dessa stater icke öfverskridas samt att medel och persedlar rätteligen användas;
dispositionen af till durchmarsch-, transport-, rese- och traktaments-kostnader be¬
stådda anslag, samt afgifvande af årlig berättelse till Kongl. Maj:t om hushåll-
45
ningen med flottans alla tillgångar och om derå uppkomna besparingar, äfven¬
som af alla utlåtanden, utredningar oell uppgifter rörande flottans ekonomi, hvilka
af Kongl. Maj:t eller af Chefen för Sjöförsvars-Departementet varda infordrade.
Genom en sådan inskränkning af Förvaltningens af Sjöärendena nuvarande
åligganden, efter hvilken organisationen af dess personal jemväl skulle lämpas,
blefve detta Embetsverk hufvudsakligen en granskande och kontrollerande myn¬
dighet, hvaremot de verkställighetsåtgärder, som nu detsamma tillhöra, så vidt
de hafva inflytande på verksamheten vid flottans stationer, äfvensom skyldig¬
heten att afgifva yttranden i rent tekniska frågor, skulle till stationerne öf-
vcrflyttas.
I följd af hvad här , ofvan blifvit föreslaget rörande flottans framtida mate- Om inskränk-
riel och dess anskaffande hufvudsakligen medelst beställningar från enskilda verk- n'nnJ.nles
städer, tror Komitén någon inskränkning kunna tillvägabringas i den vid flottans personal och
stationer anställda civilpersonal, särdeles om, hvilket Komitén anser vara af syn~ {0fjovUning°s-
nerlig vigt, det nu stadgade redovisningssättet och räkenskapsföringen kunde i sättet.
betydlig mån förenklas, så att kontrollerne blefve lättare verkställbara, utan att
derföre blifva mindre säkra eller tillförlitliga; anseende sig Komitén, i betrak¬
tande af förhållandet vid åtskilliga större enskilda industriela inrättningar, der
en noggrann redovisning för använda materialier måste vara lika angelägen, ega
giltiga skäl att antaga möjligheten af en dylik förenkling. Uppgörandet af ett
utförligt förslag i nämnda hänseende skulle likväl hafva alltför mycket fördröjt
afgifvandet af Komiténs utlåtande rörande de uttryckligen angifna föremålen för
dess öfverläggningar, och Komitén har således funnit sig nu endast böra under¬
dånigst hemställa, att förslag till förändradt redovisningssätt för flottan, hvartill
ytterligare anledning förefinnes i den framställning om ett sådant, som egt rum
af Rikets Ständers Revisorer och i hufvudsaken blifvit af Förvaltningen af Sjö¬
ärendena tillstyrkt, måtte utarbetas samt bestyret härmed i Nåder uppdragas
hufvudsakligen åt personer, hvilka, jemte det de vore fullt fristående från den
förvaltningsgren, hvars omordnande de hade att föreslå, tillika egde vana vid och
insigt i kontrollernes och räkenskapernas ordnande vid inrättningar för verkstäl¬
lande af större arbetsföretag af någorlunda likartad beskaffenhet med dem vid
flottan. Härvid har Komitén ej förbisett, att en följd af den ifrågasatta förän¬
dringen torde blifva dels en omarbetning af nu gällande Reglemente för Styrel¬
sen och Ekonomien vid flottans stationer, och dels en tillökning i den för flot¬
tans civilpersonal stadgade arbetstid, men anser intetdera böra utgöra hinder mot
en så beskaffad förändrings bringande till verkställighet.
Då sjukvården vid flottan varit, i sammanhang med den vid arméen, före- Om flottans
inål för särskilde Kommitterades öfverläggningar, har Komitén funnit sig ej ega Laknrecuri>s-
anledning ingå i en närmare pröfning af frågan härom, men tror sig likväl böra,
i likhet med hvad bemälde Ivommitterade i deras den 6 Nov. 1858 afgifna un¬
derdåniga förslag till grunder för ordnandet af den militära helsovården yttrat,
46
fästa Eders Kongl. Majits Nådiga uppmärksamhet på angelägenheten af ett, så¬
dant ordnande af Läkarnes tjenstgöring vid flottan, att hädanefter till Uppbörds¬
läkare icke måtte användas någon, som ej genom föregående tjenstgöring å far¬
tyg eller å flottans hufvudstation varit i tillfälle att angående förhållandena om
bord vinna någon kännedom.
Om privata Under öfverläggningarne rörande den för vårt sjöförsvar afsedda materiel
“vändande "ör har Komitén tagit i betraktande huruvida och på hvad sätt privata ångfartyg
krigsbruk. .skullc för detta försvar kunna blifva användbara. Här finnas visserligen för när¬
varande flera sådana, som möjligen skulle kunna för krigsbruk beväras; men
dessa fartyg äro likväl ej så skyddade eller i allmänhet till konstruktion och
inredning sådana, att de kunna blifva lämpliga till egenteliga stridsfartyg, hvar¬
emot de skulle blifva särdeles användbara för en mängd andra likaledes ganska
vigtiga behof under ett krig, såsom till transporter, bogseringar m. m. Komi¬
tén har således ansett det vara af vigt, att privata ångfartyg må under krig
kunna tagas i anspråk för statens räkning, och äfven, vid uppgörandet af sina
förslager till fartygscerter samt antal fartyg inom desamma, påräknat, att bi¬
träde måtte kunna vinnas af privata ångfartyg, men dock ej funnit sig befogad
till en framställning, huruvida sådant må, medelst en särskild lagstiftningsåtgärd,
tillvägabringas.
Om förändradt I samma mån flottan skulle nära nog uteslutande bestå af ångfartyg, måste
tim förseende äfven blifva af större vigt, att den eger tillräckliga förråd af de för dessa
med stenkol, fartyg erforderliga stenkol, samt att dessa äro af utmärkt beskaffenhet, så väl
för att vara fullt ändamålsenliga vid begagnandet, som för att utan olägenhet
kunna en längre tid i förråden förvaras. Komitén tror derföre det vara fördel¬
aktigt, om anskaffningen af detta vigtiga material icke, såsom för närvarande
tillgår, skedde endast medelst upphandlingsauktion eller anbuds infordrande, utan
om vederbörande embetsverk tillika finge frihet att, då sådant funnes förmon-
ligt och lämpligt, med något kändt handelshus, der fullgoda stenkol stå att er¬
hålla, uppgöra kontrakt om desammas tillhandahållande.
Om beredande Då Komitén anser det vara af synnerlig vigt och äfven i sina beräkningar
a{u‘floti’an"1 afseende å den nya sjökrigsmaterielens tillvägabringande förutsatt, att de sjö-
byggnadsfnre- försvaret tillhörande byggnadsföretag må utan afbrott och med möjligaste skynd-
^afbrott verk- samhet utföras, har Komitén trott sig böra underdånigst fästa Eders Kongl.
ställas. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på dels fördelarne af att de erforderliga ansla¬
gen beredas att utgå så, att hvarje sådant byggnadsföretag må kunna fortgå
oafbrutet, utan att behöfva afstadna eller fördröjas i brist på medel, samt kunna
fulländas åtminstone under loppet af en statsregleringsperiod, och dels angelä¬
genheten af att, sedan medel blifvit anvisade, arbetena verkställas med all den
skyndsamhet omständigheterna medgifva.
47
Med afseende å vigten deraf, att en närmare Och mera fullständig känne- Om åtgärder
dom hos oss må vinnas om de, synnerligast inom de större marinerne, oafbru- f°r, mnnande
O 1 !• -I • • i 1 aJ närmare
tet fortgående törbättringarne och förändrmgarne i sjökngsväsendet, än som kan kännedom m-
erhållas medelst den tjenstgöring i fremmande mariner, hvartill för närvarande rande förhult-
•/ .. o o • . • vin (jarne i sjo-
tillfälle kan beredas endast några få flottans Officerare medelst resestipendier, krigsväsendet
hemställer Komitén nnderdånigst, att nödiga medel måtte afses för att sätta m- “•
Ofncerarne vid flottan och dess Ingeniörcorps i tillfälle att, under längre tids
vistande i fremmande länder, förvärfva en noggrannare kunskap i nämnda hän¬
seende, samt bereda de yngre Ingeniörofficerarne lättare utvägar till utbildning
i sitt yrke; och torde de härtill behöfliga tillgångar lämpligast kunna åstad¬
kommas på det sätt, att, utom hvad härtill kan finnas att tillgå å Femte Huf-
vudtitelns anslag till extra utgifter, från hvilket kostnaden för åtskilliga resor
i dylika ändamål hittills vanligen utgått, till ifrågavarande ändamål anvisas ett
särskildt belopp af 15,000 R:dr.
Utom de åtgärder, Komitén här ofvan föreslagit för tillvägabringande af ett om farsänk-
tidsenligt sjöförsvar, anser Komitén försvaret i våra skärgårdar kunna i väsendt- ni”Sar eller
lig mån underlättas genom användandet af undervattens-minor, äfvensom genom i vissa far le-
försänkningar i vissa farleder och upprensningar af andra, såsom t. ex. genom der “•
fördjupning af sundet vid Södra Stäket i Stockholms skärgård till 9 fot vid
lägsta vattenytan, så att de för försvaret i skärgårdarne afsedda fartyg må kunna
begagna detina farled, samt af Calmare sund så mycket, som närmare under¬
sökningar kunna visa vara lämpligt, för att detta sund må kunna passeras äfven
af flottans större fartyg.
Komitén tror för öfrigt, ätt värt kustförsvar äfven skulle kunna vinna ett Om enskilda
icke oväsendtligt biträde af den enskilda fosterlandskänslan, derest den alltmera fZ™kZ'uu
allmän blifna öfvertygelse» om nödvändigheten af att hvarje vapenför man i sin kustjorsvaret.
mån söker göra sig skicklig att medverka till fäderneslandets föi-svar samt hågen
att derför göra uppoffringar erhölle en ändamålsenlig riktning. Komitén har
fördenskull ansett det icke vara olämpligt att taga dessa förhållanden i beräk¬
ning, för att söka åtminstone till någon del fylla de luckor i kustförsvaret, som
i hvarje efter vål-a allmänna tillgångar beräknad plan derför ej kunna undvikas.
Ansenliga sträckor af Sveriges kuster sakna nemligen allt annat försvar än det
rörliga, hvilket svårligen kan erhålla deil utsträckning, att det skulle kunna
skydda alla punkter, som kunna hotas af en, äfven ringa, fiendtlig styrka; men
af flera skäl och ej minst i följd af svårigheten att bestämma ett mindre antal
punkter af särskild vigt samt omöjligheten att utsträcka åtgärden till alla så¬
dana, som någon gång kunna deraf blifva i behof, har Komitén icke funnit sig
böra för detta ändamål föreslå nya befästningar att af Staten utföras, utan en-
48
dast trott sig böra förorda åtgärder, som, jemte det de skulle i sin mån befor¬
dra det afsedda ändamålet, tillika skulle gifva en bestämdare riktning åt den
enskilda fosterlandskänslan, och hemställer alltså, att, om någon menighet skulle
önska till sitt försvar mot fiendtliga anfall på egen bekostnad anlägga och med
erforderlig servis förse ett eller annat försvarsverk, sådant icke allenast måtte
medgifvas, under vilkor att anläggningen skedde efter grunder, som i militäriskt
hänseende af Kongl. Maj:t funnits lämpliga, och med iakttagande af vederbö-
randes i detta afseende meddelade föreskrifter, utan äfven ledning för arbetets
utförande samt nödig bestyckning och ammunition af Staten kostnadsfritt lem¬
näs, äfvensom undantagsvis, när ändamålet och behofvet af Kongl. Maj:t finnas
sådan påkalla, möjligen äfven något understöd till anläggningens verkställande.
Hvad Komitén i det föregående anfört i afseende å så väl beskaffenheten
af den sjökrigsmateriel, Komitén ansett böra tillvägabringas, som den inverkan
en så beskaffad materiel skulle utöfva pä flottans personal, bar varit en sam¬
manfattning af de åsigter, som i dessa ämnen lios Komitén gjort sig gällande
innan underrättelse ingått om de för sjökrigsväsendet vigtiga tilldragelser, som
under de sednaste månaderne utomlands egt rum och hvilka synas hafva gifvit
ökad anledning till ett skyndsammare och mera allmänt omskapande af den
hittills begagnade sjökrigsmaterielen.
Om än den ena af dessa tilldragelser eller sjöstriden å Ilampton Roads i
Nordamerika icke ansetts böra föranleda någon egentelig förändring i de åsigter
Komitén uttalat genom sina förslager, enär genom densamma förnämligast åda-
galades fördelarne af pansarbeklädnad och de med sådan beklädnad försedda
fartygs öfverlägsenhet öfver träfartyg, hvilket förhållande dock äfven dessförin¬
nan ingalunda varit betvifladt och jemväl af Komitén antagits, då den ansett
pansarbeklädnad nödvändig för de egenteliga stridsfartygen, så hafva deremot
resultaten af de nyligen i England gjorda skjutningsförsök, hvilka visat oförmå¬
gan bos så beskaffad jernbeklädnad, som förut ansetts ogenomtränglig, att mot¬
stå verkan af solida kulor, afskjutna på nära håll ur de sednast konstruerade
skjutpjeserne, likasom i allmänhet den ännu rådande ovissheten om hvilka slags
fartyg för sjöförsvarets olika ändamål hädanefter blifva lämpligast, en ovisshet,
hvarom mångfaldiga under den sednaste tiden framställda förslager och gjorda
försök nogsamt vittna, hos Komitén framkallat tvekan, huruvida dess förslag,
grundadt på den erfarenhet, som för Komitén varit tillgänglig vid den tidpunkt,
då detsamma uppgjordes, borde i dess nuvarande skick för Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet framläggas eller förändras med ledning af sedermera timade
tilldragelser.
Att de sednaste förbättringarne inom artilleriet måste framkalla förändrin¬
gar i sjelfva fartygens konstruktion och således äfven komma att inverka på de
49
nii framställda förslagen, särdeles hvad den äf Komitén föreslagna största cérteii
beträffar, kan visserligen tagas för gifvet, men att nu kunna med någon grad
af bestämdhet antyda huru långt en sådan inverkan kan komma att sträcka sig,
lärer väl svårligen vara möjligt, åtminstone tilltror sig Komitén det icke.
Då det sålunda kan för säkert antagas, att hvarje förslag till sjökrigsmate-
riel, uppgjordt äfven efter de bästa mönster, dem man kunde för ögonblicket
uppsöka, kan inom en icke aflägsen tidrymd utträngas af ett bättre, och då Ko¬
mitén tror sig ur riktig synpunkt hafva uppfattat de ändamål, som med sjöför¬
svaret afses, samt en framställning af dessa ändamål, de må nu vinnas genom
medel af den beskaffenhet Komitén föreslagit eller genom andra, som kunna
anses dertill lämpligare, äfvensom en närmare utredning af de tillgångar, så i
materiel som personal, hvilka skulle kunna beredas inom hvad redan nu är för
sjöförsvaret afsedt, måste vara af vigt för bedömande af de åtgärder ett ända¬
målsenligt ordnande af detta försvar fordrar, samt Komitén dessutom ansett sig
böra göra underdåniga hemställanden i åtskilliga ämnen, hvilka, om än icke
egande ett oskiljaktigt sammanhang med de egenteliga organisationsfrågorna,
likväl hafva så fiärä beröring dermed, att de måste utöfva ett väsendtligt infly¬
tande på utvecklingen af det hela, har Komitén, med afseende jemväl på skyl¬
digheten att ej fördröja sina förhandlingars afslutande, funnit sig böra framlägga
sina förslager i det skick och i den omfattning, som nu skett, under förhopp¬
ning, att desamma skola för den närmaste framtiden kunna utgöra en ledning
för omdömet i afseende å införandet af de nu pågående eller snart förestående
förändringar inom sjökrigsmaterielen, som kunna finnas tillämpliga på Sveriges
sjöförsvar, dervid det, enligt Komiténs tanka, måste vara angeläget, att, å ena
sidan, man icke utan en viss varsamhet förkastar hvad man eger i någon män
användbart, på det större kostnader ej må föranledas än de för hufvudändamå-
lets vinnande oundvikligen nödvändiga, på samma gång man dock, å andra si¬
dan, icke får drifva en dylik varsamhet alltför långt och derigenom omöjliggöra
att, så vidt tillgångarne det medgifva och en sorgfällig pröfning af förhållandena
dertill föranleder, följa med den fortgående utvecklingen inom andra mariner, så
att vår egen, när den behöfver användas, ej må, åtminstone i följd af en icke tids¬
enlig beskaffenhet, befinnas alltför underlägsen den fiendtliga.
Komitén har slutligen trott sig böra uttala den öfvertygelse, att, så vigtigt
det än måste vara att förse de egenteliga stridsfartygen så väl som de flytande
batterierna med det bästa skydd, som kan åstadkommas, mot de skjutpjeser,
hvilka kunna ifrågakomma att mot dem användas, är det dock af ännu större
vigt, att den bestyckning, dessa fartyg föra, är af bästa beskaffenhet, och Ko¬
mitén tror sig derföre böra underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upp¬
märksamhet på den synnerliga angelägenheten och nödvändigheten deraf, att de
försök, som för detta ändamål äro erforderliga, måtte verkställas så skyndsamt
som möjligt, för att, med begagnande tillika af de tillförlitliga upplysningar,
7
50
som kunna erhållas om likartade försök i andra länder, och med särskildt afse¬
ende på det råämne, Sverige har att erbjuda, tillvägabringa ett i möjligaste mån
kraftigt artilleri, hvarförutan den öfriga för vårt sjöförsvar afsedda nya materiel,
äfvensom den del af den äldre, hvilken anses tillsvidare användbar, skulle för¬
lora betydligt af det värde den, försedd med ett tidsenligt artilleri, kan ega.
Af stor vigt, så i militäriskt som i industrielt hänseende, vore det också,
om försök anställdes för utrönande af hvilka egenskaper skyddsplåtar, tillverkade
af svenskt råämne, möjligen kunna ega.
De förändringar, hvilka af ofvan anförda anledningar kunna antagas komma
att ega rum i Komiténs förslag rörande materielen, skola äfven föranleda förän¬
dringar i personalförslagen; men äfven dessa kunna lika litet på förhand när¬
mare bestämmas. Sannolikt synes dock, att derigenom en ytterligare inskränk¬
ning i den personal, Komitén ansett under den närmaste framtiden för sjöför¬
svaret erforderlig, skall blifva möjlig.
Sammandrag af de anslag Komitén föreslagit att för hvartdera af åren
1864, 1865 och 1866 å Riksstatens Femte Hufvndtitel utgå, upptagande tillika
summan af hvad dels såsom extra statsanslag och dels af särskilda medel under
de sednast förflutna tio åren varit anvisadt för sjöförsvaret eller dermed sam¬
band egande föremål, bifogas underdånigst (Bil. N:o 26).
De Komitén Nådigst tillställda berättelser af Undersöknings-Kommissio-
o o
nerne vid flottans stationer får Komitén nu i underdånighet återställa och til¬
lika öfverlemna åtskilliga handlingar, hvilka dels under Komiténs arbeten till¬
kommit, dels blifvit af Komitén inbegärda och dels till densamma inlemnats
samt å bifogade förteckning (Bil. N:o 27) finnas upptagna, dervid Komitén bör
tacksamt omförmäla den synnerliga beredvillighet, hvarmed icke allenast inhem¬
ska, utan äfven utländska myndigheter tillhandagått med begärda upplysningar.
Utdrag af hos Komitén förda protokoll, innefattande några dess ledamöters
i vissa delar yttrade särskilda meningar, bifogas i underdånighet, och Komitén
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
B. VON PLATEN.
P. E. Ahlgren. C. B. Lilliehöök. C. A. Sundin. R. von Feilitzen.
A. Ljungstedt. J. G. Schwan. P. Murén. A. W. Björck.
Stockholm den 23 Maj 1862.
P. O. Bäckström.
51
Reservationer.
Utdrag af Sjöförsvars-Komiténs Protokoll den
7 Mars 1862.
§ \. I anledning af väckt fråga, huruvida Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena
borde i sitt nuvarande skick såsom flottans ekonomiska Öfverstyrelse bibehållas, upp¬
lästes de delar af Komiténs för uppgörande af förslag till förändrad organisation af
förvaltningsverken den 26 Maj 1859 afgifna underdåniga betänkande, som rörde be-
mälda Embetsverk, jemte detsammas i underdånigt utlåtande den 3 näst derpå följda
Oktober vid detta förslag gjorda anmärkningar; Och stannade Sjöförsvars-Komiténs
pluralitet i det beslut, att i Komiténs blifvande betänkande underdånig framställning
skulle göras derom, att Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena eller det Embetsverk,
som i dess ställe kunde varda inrättadt, måtte för framtiden endast få sig anvisade de
åligganden, som i Herr Krigsrådet Forsbergs vid ofvannämnda betänkande fogade re¬
servation äro omförmälda, samt erhålla en derefter lämpad organisation, emot hvilket
beslut reservationer nu anmäldes:
1:o Af Herr Kommendör-Kapitenen m. m. C. B. Lilliehöök: ”Komiténs beslut rö¬
rande upphörandet af Förvaltningen af Sjöärendena och inrättandet af en ekonomisk
Öfverstyrelse, endast för kontroll och redovisning af medel, som till sjöförsvaret blifvit
anvisade, har jag icke kunnat dela, och får för denna min skiljaktiga åsigt hänvisa till
de skäl mot Förvaltningens upphörande, som blifvit anförda i bemälda Embetsverks
underdåniga utlåtande med anledning af det förslag till Förvaltningens förändring, som
af särskilde Kommitterade blifvit i sammanhang med frågan om förändrad organisation
af styrelseverken afgifvet, hvilket utlåtande jag såsom Ledamot af Förvaltningen biträdt.
Med underkännande af det förslag till ekonomisk Öfverstyrelse för flottan, som
af nämnde Kommitterade afgifvits, har Sjöförsvars-Komitén tillstyrkt en styrelse, som
med materielens beskaffenhet icke skulle hafva någon befattning, hvadan till Stations-
Befälhafvarne skulle öfverlemnas afgörandet af frågor härom, äfvensom af administra¬
tiva mål, så vida ärendet ej blefve underkastadt Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning eller,
i vissa fall, andra administrativa verks åtgörande.
Den vidsträcktare myndighet, som sålunda blifvit för Stations-Befälhafvarne till¬
styrkt, skall, om ock någon gång ledande till större skyndsamhet i ärendenas hand¬
läggning, enligt min öfvertygelse medföra den olägenhet, att olika åsigter skola äfven
OO O" o »/O O c?
i ganska väsendtliga hänseenden utbilda sig vid de särskilda stationerne, och den en¬
het, som kunnat åstadkommas genom en öfver stationerne varande central myndighet,
gå förlorad. Med temlig visshet torde kunna antagas, att ej långt efter den föreslagna
förändringens genomförande skulle åter stridiga åsigter om vapnets ändamålsenliga be¬
52
skaffenhet stå kämpande mot hvarandra. Så i detalj gående reglementen och instruk¬
tioner, att den anförda olägenheten derigenom förekommes, skulle ej kunna utfärdas,
och Departements-Chefens tid torde svårligen medgifva honom att i administrativa och
tekniska detaljers pröfning ingå, om han ock vore till besluts fattande i dylika frågor
berättigad.
Svårighet torde ock möta att inom vapnet finna personer med på en gång till¬
räcklig vana vid militära och administrativa ärendens behandling, samt den härför be-
höfliga författningskunskap, och tillika erforderlig kännedom i tekniska, vapnet tillhö¬
rande ämnen, för att -i så väl det ena sora andra afseendet kunna fatta på egen öf¬
vertygelse grundade beslut.
I)et är visserligen sannt, att ansvarigheten lättare kan utkräfvas, då magten är
lagd i en persons hand, men förmåga kan ansvarigheten ej framkalla, och mig synes
att statens bästa bättre befordras dermed, att felaktiga åtgärder afböjas eller förhin¬
dras innan de komma tjU utförande, än att ansvar derför utkräfves, sedan de blifvit
utförda, då gjord gerning ofta ej kan godtgöra?, äfven med tillämpning af det strän¬
gaste ansvar.
Jag anser visserligen ej omöjligt, att åt flottans ekonomiska Öfverstyrelse kan gif¬
vas en lämpligare sammansättning och organisation än den Förvaltningen nu eger,
men är öfyertygad om vigten och nödvändigheten af aR en me]lan-instans gifves, der
den kollegiala formen bibehålles, för att åstadkomma fullständig och noggrann utred¬
ning af ärendena, äfven de af teknisk beskaffenhet, som röra flottans materiel, och för
att olikheterne i åsigter hos Befälhafvarne vid särskilda stationer ej skola föranleda
kastningar i åtgärder, som kunna vara menliga för vapnet.”
2:o Af Herr Kapitenen m. m. C. A. Sundin: "I det beslut, rörande Kongl. För¬
valtningen af Sjöärendena, hvaruti Komiténs pluralitet stannat, kan jag icke instämma,
enär jag af den för Komitén utfärdade Nådiga Instruktion icke kunnat finna någon
anledning att upptaga frågan om flottans ekonomiska Öfverstyrelse, och detta så mvc-
kec mindre, som helt nyligen en särskild Komité varit förordnad att behandla denna
fråga i sammanhang med Rikets öfriga Styrelse- och Förvaltande verk. Sistnämnda Ko¬
mité har dessutom, enligt min tanka, så tillräckligt utredt denna fråga, att Regeringen,
på hvars pröfning Komiténs betänkande nu lärer bero, i detsamma torde ega erforder¬
lig ledning för sitt beslut, hvadan ock det nu af Sjöförsvars-Komitén afgifna utlå¬
tande icke lärer kunna betraktas annorlunda än såsom en opinionsyttring öfver den
andra Komiténs betänkande; och i en sådan anser jag för min del mig ej befogad
att deltaga,” och
3:o Af Herr Kapitenen m. m. A. G. R. von Feilitzen: ”Emot det beslut, Komi¬
téns pluralitet fattat i afseende på omorganisation af Kongl. Förvaltningen af Sjöären¬
dena, får jag anföra:
”Jag instämmer till alla delar i den af Krigsrådet Forsberg uttryckta åsigten, att
många af de frågor, hvilka det nu åligger Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena att
53
pröfva och afgöra, borde afgöras af Stations-Befälhafvarne; att tekniska frågor inga¬
lunda borde hänskjutas till Förvaltningen, samt att både tid och besparing skulle vin¬
nas, om Stations-Befälhafvaren egde rättighet anskaffa alla de materialier, görn för
stationen behöfvas, och jag kan icke heller anföra några giltiga skäl emot hvad af
Komitén i öfrigt blifvit tillstyrkt; men jag anser att frågan om Förvaltningens af Sjö¬
ärendena omorganisation i sin helhet, hvarom dessutom Kongl. Majit funnit skäl höra en
särskild Komité, är af så stor omfattning och af sådan beskaffenhet, att den icke bort
af Sjöförsvars-Komitén upptagas, hvartill kommer att den icke inom denna Komité
fått så fullständig utredning, att jag för min del anser mig derpå våga bygga ett be¬
stämdt omdöme.”
In fidem
P. O. Bäckström.
Utdrag af Sjöförsvars-Komiténs Protokoll den
10 Mars 1802.
§ 1. Vid justeringen af det vid Komiténs sednaste sammanträde förda protokoll
förklarade Herr Kommendör-Kapitenen m. m. P. E, Ahlgren sig instämma i den uti
nämnda protokoll omförmälda reservation af Herr Kapitenen m. m. C. A. Sundin i
fråga om Komiténs behörighet att yttra sig rörande Kongl. Förvaltningens af Sjöären¬
dena ifrågasätta förändrade organisation, äfvensom Herr Kapitenen m. m, A, G. A.
Ljungstedt gaf tillkänna, att han delade de åsigter, hvilka Herr Kapitenen m. m. A.
G. K. von Feilitzen angående samma ämne uttalat i sin vid enahanda tillfälle anmälda
reservation.
In fidem
P. O. Bäckström.
Utdrag af Sjöförsvars-Komiténs Protokoll den
23 Maj 1862.
§ 2. Emot de beslut Komiténs pluralitet fattat i afseende å några bland de
ämnen, som utgjort föremål för Komiténs öfverläggningar, anmäldes nu reservationer:
1:o Af Herr Rådmannen A. W. Björck, som anförde: ”Då ändamålet med Sve¬
riges örlogsflotta är, i första rummet, att lemna ett kraftigt skydd mot fiendtligt anfall
å landets kuster, och, i det andra, att utgöra ett medel för upprätthållande och befä¬
stande af landets ställning i förhållande till andra magter, bör denna allmänna grund
vinna tillämpning i alla frågor rörande ordnandet af sjöförsvaret. Lika litet i detta
54
fall, som i något annat, kan man dock, genom antagande af en allmän grund, komma
till en bestämmelse om hvad sorn i verkligheten bör göras, emedan det alltid skall
finnas särskilda meningar om sättet för tillämpningen. Så har det ock visat sig att
meningarne äro delade, äfven bland de sakkunnige, om lämpligaste sättet att skydda
landets kuster mot fiendtligt anfall. Vid handläggning af denna fråga inom Komitén
O OO o o
erbjöd sig likväl en utgångspunkt, enär, åtminstone då, alla syntes vara ense derom,
att Sverige icke ens i förening med Brödrariket förmår åstadkomma, bemanna och un¬
derhålla en sjögående flotta, mägtig att i strid på öppna hafvet afhålla hvarje fiende
från landstigning. Omedelbart för fiendens utestängande från anfall mot kusten yrka¬
des således icke på en sjögående flotta af större fartyg; men deremot påstods, som det
syntes med god grund, att, likasom fienden numera kan våga att med de rörliga ång¬
fartygen intränga i skärgården och jemväl möjligen lyckas att tillintetgöra der använda
försvarsmedel, eller åtminstone genom stor hastighet undgå betydligare skada genom
dem, så kunna ock större fartyg med fördel användas till fiendens afhållande från så¬
dana försök, helst ett väl valdt stridsfält kan utjemna underlägsenheten i fartygens an¬
tal och styrka. Redan denna omständighet syntes förtjena åtminstone det afseende, att
större tidsenliga fartyg anses användbara och behöfliga för kustförsvaret, och att så¬
dana alltså till något lämpligt antal för detta ändamål anskaffas. Beträffande beskaf¬
fenheten af den öfriga för kustförsvaret erforderliga materielen, hafva de olika menin¬
garne väsendtligen grundat sig derpå, att det å ena sidan blifvit påstådt, att den nu¬
varande roddflottan vore alldeles obrukbar, till följd af sin ringa rörlighet och det äf¬
ventyr, hvarför manskapet till sin helsa är blottstäldt, samt frånvaron af allt skydd
under striden, och att således den enda materiel, som i förening med kraftigare ång¬
fartyg kunde användas till skärgårdsförsvaret, vore betäckta flytande batterier, ställda i
lämpliga positioner, intilldess äfven sådana kunna byggas, som förena fördelen af en
större rörlighet; hvaremot å andra sidan blifvit invändt, att ett dylikt positionsförsvar
vore otillräckligt och att skärgårdsförsvaret bör utgå från en centralpunkt, derifrån
fartyg, om än icke med hastig rörelse, kunna sändas till olika ställen, der tillfällighe¬
ten kan fordra deras användande och detta af omständigheterna gynnas; hvarföre ock
roddflottan måste bibehållas, intill dess ett ännu mera rörligt vapen kunde anskaffas,
hvarmed i verkligheten kunde vinnas detsamma, som för det närvarande ansågs kunna
med skärgårdsflottan ernås.
Utom denna väsendtliga meningsolikhet hade Komitén att pröfva andra spörsmål
af synnerlig vigt i fråga om beskaffenheten af sjökrigsmaterielen, såsom om trä är ett
lämpligt materiel att användas vid byggnaden af större fartyg; om sjövapnets använd¬
barhet beror icke allenast af den större rörelseförmåga, som vinnes genom ångkraftens
användande, utan ock af en väsendtligen ökad kraft att motstå artilleriets inverkan,
hvilken kraft blifvit beredd derigenom, att fartygen försetts med jernbeklädnad, och
om fartygen borde konstrueras för att bära ett artilleri af svårare pjeser än det hittills
brukliga. Hvad som i dessa delar af ämnet var närmare utredt, afsåg dock endast
användbarheten af trä till byggnad af krigsfartyg, och detta bestämde Komiténs leda¬
55
möter att enhälligt föreslå, det krigsfartygen i allmänhet böra byggas af jern och att
trä skall användas endast till fartyg, afsedda för vissa ändamål, som för det närvarande
icke annorledes kunde fyllas. I öfriga hänseenden inskränkte sig upplysningarne der¬
till, att kostnaden för större sjögående jernbeklädda fartyg är så stor, att användan¬
det af detta byggnadssätt här endast kan ske å fartyg af minsta dimensioner, som
medgifva begagnande af pansarbeklädnad. Då det således ingalunda var afgjordt, att
sjövapnet i allmänhet skulle under den närmaste tiden komma att utgöras endast af
jernbeklädda fartyg, eller att det hittills brukliga artilleriet skulle komma att sakna
användbarhet i sjöstriden, förefanns icke anledning att alldeles förkasta den nu bruk¬
liga jernplåten, eller att afse annat artilleri, än som hittills blifvit användt; likasom ej
eller skäl förekom att antaga, att inom någon nära förestående tid utväg skulle erbjuda
sig att med pansarklädda fartyg nöjaktigt ersätta den del af materielen, som sär¬
skildt måste afses för försvaret inom skärgårdarne och å de inre sjöarne, helst antalet
af fartyg, lämpliga för dessa stridsfält, icke bör vara alltför ringa.
Af sistnämnda skäl och då jag fann mig böra biträda den mening, att flytande
batterier af då känd beskaffenhet icke voro tillräckliga att hindra fiendens framträn¬
gande i skärgården, äfven om större fartyg komme att för samma ändamål användas,
ansåg jag den nuvarande roddflottan icke för det närvarande kunna utbytas mot dylika
batterier, utan böra bibehållas, ehuru för skärgårdsförsvaret jemväl borde anskaffas så
väl betäckta batterier som pansarbeklädda kanonångbåtar, derest sådana kunde byggas
af lämpliga dimensioner, och trodde jag alltså följande hufvudgrunder böra antagas för
det blifvande förslaget, rörande de certer, hvaraf örlogsflottan bör utgöras, samt farty¬
gens beskaffenhet i öfrigt:
o 0 o
Do Ångfartyg, afsedda för krigsbruk, böra förses med fullkraftiga ångmachiner.
2:o Alla ångfartyg böra byggas af jern, med undantag möjligen tills vidare endast
för det fall, att behofvet skulle fordra, att något nytt fartyg af trä anskaffas för an¬
vändande i transatlantiska farvatten.
3:o Fartyg med jernpansar böra anskaffas, åtminstone till något mindre antal.
4:o Derjemte böra anskaffas batterier, användbara i skärgårdarne och försedda med
medel att lemna skydd åt manskapet och artilleriet; och
5:o Roddflottan med de för densamma erforderliga ångslupar underhålles intill dess
detta vapen kan ersättas med mera rörliga, äfven grundgående fartyg, utan att betyd¬
ligt öka kostnaden eller i någon äfventyrlig mån minska artilleriet.
Ett förslag till certer af blifvande fartyg, uppgjordt för den närmast kommande
tiden i enlighet med förenämnda bestämmelser, skulle, efter min åsigt, ännu för någon
kort tid sedan varit förtjent af afseende, men numera torde icke sådant vara förhål¬
landet i enahanda mån. Om än meningarne äro delade om rätta betydelsen af de
senaste tilldragelserna inom sjökriget och om de upplysningar, som deraf böra hemtas,
så torde det dock anses satt utom all fråga, att sjögående fartyg af trä utan jernbe-
klädnad icke äro användbara i strid, der någon tidsenligt rustad fiende kan möta, och
att för försvaret af skärgårdar och inloppet till dem en vida mer användbar materiel,
56
än de förut kända batterierna, kan åstadkommas; likasom anledning icke saknas att
antaga, att en dylik materiel inom kort skall kunna göras så grundgående, att den
äfven i detta hänseende uppfyller hvad som fordras, för att ersätta den nuvarande
skärgårdsflottan. Under sådana förhållanden synes det mig olämpligt, att framlägga
förslag, som äro ämnade att under en jemförelsevis lång period bringas till verkställig¬
het, och jag anser derföre, att Komitén bort inskränka sig att i fråga om de certer
af fartyg, hvaraf Svenska örlogsflottan bör bestå, uttala den mening, att hVad som kan
tillgöras för sjöförsvaret bör utgå från den åsigt, att hela den nuvarande sjögående
flottan är i sitt närvarande skick obrukbar i öppen strid och icke ens användbar till
blokader af hamnar, der något tidsenligt försvarsmedel kan vara att motstå; att trä¬
fartyg, afsedda för krigsbruk och utan pansarbeklädnad, ej böra byggas, och att, ehvad
fartyg utan pansarbeklädnad framdeles må blifva användbara eller ej, det likväl icke
för det närvarande är lämpligt att till sådana uppgöra förslag eller att dertill ifråga¬
sätta anslag af medel, utan att tvertom de financiela krafterne böra samlas, för att an¬
skaffa, så skyndsamt som möjligt, pansarklädda fartyg, i första rummet för skärgårdar-
nes försvar och vidare i ändamål att, i mån sådant kan ske, upprätthålla och befästa
landets politiska ställning; hvarvid dock tillika bör anmärkas, att Komitén icke afsett
anskaffandet af större pansarklädda fartyg, än sådana, som Komitén beräknat till en
ungefärlig kostnadssumma af Två millioner Riksdaler Riksmynt för hvartdera. När¬
mare bestämmelser om beskaffenheten af dessa fartyg eller om möjligheten att förändra
de nuvarande med ångkraft försedda fartygen till s. k. kupolfartyg eller annorledes,
och att såmedelst göra dem för krigsbruk användbara, likasom om antalet af fartyg af
det ena eller andra slaget, torde under nuvarande brist på fullständig kännedom både
om den verkliga kostnaden och om den nytta, som af hvarje fartyg kan påräknas,
vara lika osäkra som ändamålslösa.
Lika omöjligt, som det är att bestämma antalet af de erforderliga fartygen och
att med någon visshet beräkna kostnaden för deras byggande, lika svårt är det att
göra sig en någorlunda tillförlitlig föreställning om de inrättningar, som må blifva er¬
forderliga för anskaffande och underhållande af den blifvande örlogsflottan, samt för
dess bemanning.
Så framt de nya fartygen skola inom landet åstadkommas, så måste de enskilda
verkstäderne anlitas, enär dessa redan hunnit en utveckling, som låter hoppas, att de
skola kunna verkställa äfven sådana arbeten, sorn de ifrågavarande, om de än icke
hittills försökt sig dermed. Det kan icke blifva fråga om anläggande för statens räk¬
ning af verkstäder, som fordra en arbetspersonal, hvars inöfning kräfver en lång tid.
På sin höjd kunna de nuvarande machinverkstäderne tarfva någon tillökning, för att
der skola kunna åstadkommas mindre arbeten, som afse förbättringar Och reparationer.
De inrättningar deremot, som nu finnas för träfartygens byggnad, blifva i allmänhet
öfverflödiga, jemte större delen af den personal, som för träfartygens byggande är an¬
ställd, ehuru den sednare till någon del måste bibehållas, så länge träfartyg finnas
inom flottan. Huruvida de kostsamma anstalterne för den nu brukliga tacklingens till-
57
vägabringande kunna till någon del böra bibehållas, kan vara mera vanskligt att för¬
utsäga. Med visshet torde det dock kunna antagas, att en stor förändring skall före¬
komma i fartygens tackling och att, huru beskaffadt än det flytande försvaret må i en
framtid blifva, flottan endast skall hafva ett fåtal af fartyg, sorn kräfva tackling, i nå¬
gon mån jemförlig med den nu brukliga. Det ringare behof af tågvirke, som då er¬
fordras, bör så mycket heldre kunna anskaffas, utan att staten för dess förfärdigande
håller verkstäder, som staten redan nu köper segelduk och fråga i grannriket Dan¬
mark för någon tid tillbaka blifvit väckt, att tågvirket för dervarande kronovarf bör
genom köp anskaffas. Af en sådan förändring i sättet att förse sig med de nödiga
materialierne och redskapen skall ock följa en förenkling af styrelsen och förvaltnin¬
gen af varfven, och en minskning i den der använda personal. Huruvida och i hvad
mån dessa förändringar och förenklingar genast kunna inträda, tilltror jag mig ej att
bestämma; men hvad som i fråga derom synes mig kunna och böra tillstyrkas, är att
alla arbeten, som afse förfärdigande af nya materialier, inställas, och att allt det ar¬
betsmanskap, som icke till följd af träffade aftal måste bibehållas, uppsäges, så att
dess aflöning icke belastar omkostnadsstaten längre än nödigt är. Innan någon vä-
O O O O
sendtligare minskning i personalens antal efter en sådan uppsägning inträdt, skall Sty¬
relsen sannolikt vara i tillfälle att bestämma det antal arbetare af hvarje slag, som det
må vara nödigt att för framtiden bibehålla.
Sedan lång tid tillbaka har den organisation, som nn är afsedd att anskaffa det
för den sjögående flottan erforderliga manskap, af många ansetts icke motsvara ända¬
målet. Staten har väl underhållit en corps af matroser och jungmän, hvilka sednare
utgått från skolor, der eleverne njutit undervisning och till större delen underhåll ge¬
nom statens omedelbara försorg och på dess bekostnad; men sagde corps har icke
varit talrikare, än att den utgjort plantskola för Underofficerare-corpsen och lemnat
förhandskarlar vid de vigtigare sjömansarbetena å varfven, samt ett inskränkt antal att
användas till förmän inom besättningarne å de större seglande fartygen. Det öfver¬
vägande antalet af det manskap, hvaraf dessa besättningar utgöras, har alltså måst på
annat sätt fyllas, och detta har hittills skett genom det så kallade Båtsmanshållet och
indelningen. Detta manskaps lämplighet för den ifrågavarande tjenstgöringen är dock
af mången sakkunnig bestridd, och det torde icke vara för mycket sagdt, att alla,
hvilka äro i tillfälle att derom uttala ett omdöme, äro ense derom, att Båtsmanshållet
icke hittills motsvarat flottans behof af sjövandt manskap. De olika meningarne angå
således icke huruvida förhållandet hittills varit nöjaktigt eller icke, ty alla öfverens¬
stämma deri, att Båtsmännen i allmänhet och med den öfning de erhållit, icke äro
lämplige för sjötjensten å de seglande fartygen, men deremot har det af pluraliteten
inom Komitén blifvit antaget, att Båtsmännen skulle kunna blifva fullt användbare för
bemanningen af de större fartygen, om de erhölle den derför erforderliga öfning, hvars
åstadkommande Komitén alltså ansett såsom en uppgift för dess blifvande förslag. För
min del har jag trott det föresätta ändamålet icke kunna ernås, och försöket att vinna
8
1
58
det vara alltför dyrköpt i förhållande till vinsten; ty äfven om det icke kan nekas,
att en person, som vid några och tjugo års ålder egnar sig till sjöman, kan under
årens lopp blifva en duglig sådan, är det dock tydligt, att sådant icke kan ske, utan
att han under flera år hålles i oafbruten tjenstgöring å sjögående fartyg. För att be¬
manna den nuvarande sjögående flottan har erfordrats ett betydligt antal Båtsmän, och
efter det af Komitén uppgjorda förslag skulle det behöfliga antalet Båtsmän för den
blifvande sjögående flottan föga minskas. Om nu detta antal skulle hållas i sådan
tjenstgöring, att åtminstone större delen skulle erhålla den öfning, som erfordras föl¬
en befaren Båtsman, så skulle det blifva nödvändigt att hålla så många fartyg i sjön,
att kostnaden derför skulle medtaga vida mera medel, än hvad som möjligen derför
kan påräknas, och det skulle dock alltid bero på de särskilda personernes egenskaper,
om sjömanskap i verkligheten kunde dem bibringas, då de i mångå fall måste antagas
utan allt afseende på särskild duglighet och fallenhet för yrket. Med stor sannolikhet,
för att icke säga visshet, kan det antagas, att det antal verklige sjömän, som skulle
kunna åstadkommas genom dylika kännbara uppoffringar af statens medel, icke skulle
blifva tillräckligt att bemanna flottan, sådan som Komitén föreslagit den, än mindre
att motsvara behofvet för den tid, de nuvarande fartygen afsetts att bibehållas. Andra
mera ändamålsenliga och mindre kostsamma medel för flottans bemanning trodde jag-
böra sökas, och föreställde mig, att, i likhet med hvad som sker i England, man borde
söka förmå det sjöfolk, som tillhör koopvaerdiflottan, att ingå i statens tjenst derigenom,
att de erhålla en viss årlig lön, med förbindelse att någon lämplig tid tjenstgöra å
Kronans fartyg och sedermera vid påfordran inställa sig till tjenstgöring, derunder dem
skulle tilldelas betalning, såsom å handelsfartygen. Om de derjemte erhölle försäkran
om något understöd på ålderdomen, så skulle behofvet af sjövandt manskap å Kronans
fartyg snart kunna fyllas på ett sätt, som skulle visa, att handelsflottan är den rätta
skolan för örlogstjensten, och att örlogsmarinen har sitt säkraste stöd i en kraftig han-
delssjöfart. Det måste dock numera blifva fråga, om någondera af dessa utvägar att
anskaffa det för den blifvande örlogstjensten erforderliga sjöfolk är behöflig eller ens
lämplig. Otn den sednaste tidens tilldragelser inom sjökriget medfört förändrade åsig-
ter om beskaffenheten af de blifvande krigsfartygen och om deras tackling, så är det
dock, i fråga om den erforderliga bemanningen, som den största förändringen i de nu¬
varande anordningarne synes förestå, åtminstone hvad angår vårt land, hvars politiska
ställning icke fordrar att såsom sjömagt uppträda på aflägsnare farvatten, och som så
mycket mindre förmår att gå utom det nödvändigaste, som magten till sjös i framtiden
synes bero vida mera af medlen att anskaffa en dyrbar materiel, än af tillgången på
sjövandt manskap. Orlogsmarinens uppgift blifver då inskränkt att å rörliga batterier
försvara inloppen till skärgårdarne och att bemanna ett mindre antal sjögående fartyg,
då i intet fall det kan förefinnas behof af någon talrikare besättning af öfvadt sjöfolk,
Det är mera än sannolikt, att hela behofvet af sådant manskap kommer att inskränka
sig till några hundra man utöfver det antal, hvaraf den nuvarande Matros- och Jurig-
manscorpsen efter Komiténs förslag skall komma att bestå, och den enklaste, likasom
l
59
troligen den minst kostsamma utväg att fylla ett sådant inskränktare behof torde vara
att något öka nyssnämnde corps, hvarför några särskilda åtgärder knappast äro be-
höfliga, då de af staten nu underhållna, skolor redan lenina det nödiga manskapet icke
allenast till Jungmanscorpsen, utan ock till de olika handtverksstaterna, hvilka i fram¬
tiden icke blifva i behof af en sådan rekrytering, åtminstone icke i samma mån som
hittills. Likasom antalet af sagde corps sålunda med lätthet bestämmes och vid behof
ökas, så blir det ock möjligt att, utan något statsyerkets ytterligare betungande, bi¬
bringa detta manskap en sjömannabildning, som grundas på en pröfvad fallenhet och
en jemn öfning från yngre åren.
I dessa förhållanden finner jag en ökad anledning att alldeles afstyrka förslaget
att utbilda Båtsmännen till sjömän, samt tror ock, att för närvarande man endast be-
höfver tillse, att den personal, sorn tillhör nuvarande Matros- och Jungmans- samt
Kanoniercorpserne erhåller nödig öfning; hvarföre besättningarne å de fartyg, som ut¬
rustas för öfning, hufvudsakligen böra tagas från nämnde corpser. Åtgärderna för öf-
ningen kunna då inskränkas, så att anslagen derför icke behöfva någon synnerlig till¬
ökning. De öfriga förändringar, som kunna böra vidtagas i anordnandet af manska¬
pet, tilltror jag mig icke att förutse, än mindre att föreslå, helst jag föreställer mig,
att Båtsmanshållet, med det undantag Komitén föreslagit, bör bibehållas åt flottan för
bemanning hufvudsakligen af skärgårdsfartygen, intilldess dessa blifva ersatta af andra,
som kräfva en jemförelsevis ringa besättning. Att sådant inom kort skall blifva hän¬
delsen, tager jag numera för gifvet. Derefter skall det betydligaste antalet af Båts¬
män kunna indragas eller annorledes användas. Emellertid torde Båtsmännen böra
erhålla en sådan rekrytöfning, att de kunna anses tjenstbara för striden till lands, och
måhända är detta sistnämnda förslag till förändring i afseende på Båtsmännens öfning
det enda, som kan anses fullt motiveradt.
Ehuru både önskvärdt och nödvändigt det är, att alla möjliga besparingar ske,
som kunna bereda utvägar att använda tillgängliga medel för anskaffande af ett nytt
sjövapen, lärer det dock vara svårt att för närvarande föreslå några andra till bespa¬
ring ledande åtgärder, än de här ofvan nämnda och hvad Komitén i öfrigt i denna
syftning framställt, med undantag likväl för så vidt frågan om medels besparande eller
beredande beror af användningen af de nuvarande segelfartygen. Så vidt det kunde
antagas, att dessa vore användbara till krigsföretag, äfven om de icke vöre försedda
med ångkraft, kunde Komitén icke tillstyrka, att de utrangerades förr ärf i mån, som
de blefve ersatta med mera tidsenliga; men sedan det kommit derhän, att det icke
lärer kunna blifva fråga om att utrusta dem och våga besättningens lif under förhål¬
landen, då det kan vara möjligt att dessa fartyg blottställas i en strid mot fartyg,
som förmå att genast tillintetgöra dem, helst de icke ens ega förmåga att genom flyk¬
ten rädda sig, så vore det ändamålslöst att behålla dem och att på en gång ådraga
sig kostnaden för deras underhåll, och från ett ändamålsenligt användande undanhålla
de medel, som deras försäljning eller slopning kan bereda. Det är på denna grund,
och då det är nödvändigt att samla alla medel för anskaffande af det nya sjövapnet,
60
som jag anser mig böra tillstyrka, att alla segelfartyg, som icke äro lämpliga och an¬
vändbara för öfningsexpeditioner, skyndsamt realiseras, vare sig genom försäljning eller,
om icke ett nöjaktigt pris sålunda erhålles, genom stöpning.”
2:o af Herr Kommendör-Kapitenen m. m. C. B. Lilliehöök:
a) I fråga om öfning af yngre befäl.
”Delande Komiténs åsigt om nödvändigheten, att åt den nyblifne Officeren beredes
tillfälle till större praktisk utbildning, än som hittills erbjudits, anser jag dock den
föreslagna examen efter slutade öfningar svårligen kunna ådagalägga vunnen verklig
praktisk duglighet att handla, hvilken icke alltid motsvaras af förmågan att beskrifva
handlingen, och ändå mindre kan genom examen, äfven om dervid skulle fordras prak¬
tiskt utförande, ådagaläggas den examinerades förmåga att vara uppmärksam, hans ur¬
skiljning och sinnesnärvaro, egenskaper hvilka den praktiska ufningen har till ändamål
att utveckla.
Under förutsättning, att icke en så fullständig ändring ifrågakommer, att officers¬
examen skulle afiäggas först efter det tillräcklig praktisk bildning blifvit inhemtad, för
att den i examen godkände skulle vara fullt kompetent att göra officerstjenst, hvilket
utan tvifvel vore det i många afseenden lämpligaste, d. v. s. under förutsättning att
nuvarande vilkor för inträde vid flottans Officerscorps blifva i det närmaste oförän¬
drade, har jag ansett följande bestämmelser fur utnämnde Sekundlöjtnanters praktiska
utbildning böra lemnäs:
Till Sekundlöjtnant utnämnd skall, innan han till Premierlöjtnant befordras, hafva:
1. Genomgått någon stationens Exercisskola, på sätt Reglemente och Generalorder
bestämma, samt
2. Under 18 månader varit sjökommenderad till exercis och deraf minst 12 må¬
nader på fartyg under befäl af Regementsofficer.
3. Genom serskild Instruktion bestämmes, enligt expeditionens beskaffenhet, den
tjenstgöring under sistnämnde 12 månader till exercis kommenderad Sekundlöjtnant
skall bestrida, jemte de praktiska öfningar honom under exercistiden åligger utföra.
4. Ett års sjötjenst å handelsfartyg på expeditioner utom Östersjön och Nordsjön
anses motsvara sex månaders sjötjenst å Kronans fartyg.
5. Yid elen inspektion, som efter slutet af expedition med rustadt kronofartyg
skall ega rum, skall den inspekterande söka att utröna i hvad män de om bord till
exercis kommenderade Sekundlöjtnanter vunnit insigt uti och vana vid utförandet al¬
de Officer vid tjensten om bord tillhörande åligganden, och om utfallandet af en sådan
pröfning till Chefen för Sjöförsvars-Departementet afgifva rapport genom Stations-
befälhafvaren, så vida denne ej sjelf verkställt inspektionen.
6. Hvarje Fartygschef eller Chef för afdelning af mindre fartyg, af Kapitens
grad och deröfver, skall, efter slutad expedition, till Chefen för Sjöförsvars-Departe¬
mentet insända uppgift ä den tjensteduglighet, han anser hvarje ander hans befäl kom¬
menderad Sekundlöjtnant ega.
61
Sådana uppgifter anser jag gifva bättre och rättvisare ledning för bedömandet af
individernes tjensteduglighet, iin den af Komitén föreslagna examen, åtminstone vid den
tid Sekundlöjtnant blifver till Premierlöjtnant befordrad, då flera sådana uppgifter från
olika personer och olika tider finnas att rådfråga; och ehuru jag ej anser, att de lem-
nade vitsorden böra inverka på befordran till Premierlöjtnant, så torde dock kännedo¬
men, att sådana uppgifter skola lemnäs, mana yngre Officerare att på bästa sätt an¬
vända den öfningstid dem beredes. Vore beskaffenheten af uppgifterna närmare be¬
stämd genom gifvet formulär, blefve de, af olika personer lemnade, lättare med hvar¬
andra jemförbara.”
b) Körande Kanoniercorpsens ifrågasatta upphörande.
”Att vid en tidpunkt, då, enligt uppgjorda förslager, skulle för bemanning af sjö¬
försvarets materiel erfordras, utom de flottan tillhörande första corpserna, öfver 5,300
man Sjöbeväring, föreslå en åtgärd, som skulle medföra en minskning i antalet exer¬
cerade trupper, anser jag ej lämpligt. Fullständig matrosbildning, utan tvifvel dyrare
än den bildning Kanonier meddelats, torde, om än nyttig, dock ej vara i lika grad
behöflig för allt underbefäl och allt förhandsmanskap, afsedt att tjenstgöra på den del
af flottans materiel, hvilken i följd af sin beskaffenhet har sitt verkningsfält inom skär¬
gården, som för motsvarande personal på fartyg, ämnade att kunna hålla öppen sjö.
Då Komitén icke kunnat afge något bestämdt förslag öfver beskaffenheten af de fartyg,
hvilka för försvaret i skärgården borde anskaffas, och ansett roddkanonfartygen, ehuru
icke tidsenliga, böra för nämnda försvar tills vidare påräknas, och då en längre tid
måste förflyta innan Båtsmanshållet kan hinna bibringas någon allmännare exercisskick¬
lighet, så synes mig Komitén icke nu bort hafva föreslagit Kanoniercorpsens indrag¬
ning och uppsättning af Matroser medelst uppkommande besparingar, utan endast, med
anmälan om hvad den funnit mot Kanoniercorpsens nuvarande organisation och beskaf¬
fenhet vara att anmärka, hos Kongl. Majit tillstyrkt en sådan efter behofvet och för¬
ändrade förhållanden lämpad omorganisering eller förändring af corpsen, hvarigenom
största nytta för flottan kunde beredas af de medel, som för corpsens underhåll utgår.”
3:o Af Ordföranden, Herr Grefve B. von Platen: ”Jag har ansett önskvärdt, att
Komiténs Protokoll så litet som möjligt belastades med reservationer och jag har, hvad
ordnandet af den föreslagna flottans materiel angår, utan uppoffrande af skyldigheten
att uttala min öfvertygelse, funnit mig kunna följa denna min önskan, icke derföre att
jag obetingadt och utan undantag kunnat inse riktigheten af de, såsom grunder för
sättet af detta ordnande, uttalade åsigter eller lämpligheten af alla på desamma byggda
förslag, men derföre, dels att det ligger i sakens beskaffenhet, att Komitén sjelf af
flera skäl icke kunnat framställa bestämda förslager, dels derföre att deremot, på grund
af alla de upplysningar Styrelsen är i tillfälle att tid efter annan inhemta och under
begagnande af förut egande krigserfarenhet tillämpa, den ensam eger förmåga att
afgöra hyad i detta fall är det ändamålsenligaste och sålunda lätt nog rätta hvad Ko¬
mitén felat.
62
I fråga om personalen inträder dock tyvärr ett annat förhållande, då jag ansett
de för densammas utbildande såsom nödiga föreslagna anslag snarare för inskränkta
och för min del varit beredd att tillstyrka ännu mera, och då deraf för mig också
framstår så mycket bestämdare skyldigheten att beräkna desammas användande på det
mest ändamålsenliga sätt. Såsom ett oeftergifligt vilkor att deruti lyckas, torde få an¬
tagas, att penningar icke böra användas för andra behof, än oundvikligen nödvändiga,
och såsom grundsats för hvarje ändamålsenlig organisation i och för vinnande af den
största möjliga fullkomlighet i en bestämd riktning, torde äfven böra ligga, att man
icke sammanblandar hvad som icke, genom sin egen beskaffenhet, eger ett bestämdt
sammanhang med hvartannat. På mångslöjdernas bana står i allmänhet svårligen att
vinna kraftig utbildning i en gifven riktning, och jag har derföre icke ansett mig kunna
underlåta att fästa uppmärksamhet på det i min uppfattning oriktiga sträfvande, som i
mera än ett fall gjort sig gällande, att icke göra skillnad mellan den personal, som
skall användas på den materiel, som afses för de inre skärgårdarnes och farvattnens
försvar, hvilken Komitén funnit sig nödsakad föreslå i flera fall af skiljaktig beskaffen¬
het från den för det yttre, och, framför allt, uti den öfning som skall bibringas den¬
samma, oaktadt, synnerligen efter sednaste tidens tilldragelser och utveckling af sjö-
försvarsmaterielen, väl svårligen torde kunna påstås, att sjömannautbildningen mera nu
än förr skulle vara af öfvervägande vigt för landets försvar.
O O
Jag har också på grund häraf icke kunnat biträda beslutet om Kanoniercorpsens
indragning.
De hufvudsakliga skäl, som härför blifvit anförda, hafva varit:
Att de, som tillhöra densamma, icke erhålla nödig öfning i sjömnnnaarbeten,
att kostnaden för corpsens underhåll vore för stor, och
att corpsen, som egentligen varit påräknad att, vid infallande krig, lemna till¬
gång på Underofficerare-ämnen att användas på roddkanonbåtarne, skulle, enär beskaf¬
fenheten af detta försvar nu mera närmar sig den af det öfriga sjöförsvaret, i samma
mån vara mindre behöflig.
Till undvikande af mera än ovilkorlig vidlyftighet anhåller jag blott få fråga:
Om icke det uteslutande beror på Styrelsen och icke på corpsens organisation att
ordna undervisningen inom densamma i öfverensstämmelse med dess uppfattning af det
rätta, med hänsyn till den öfning i olika riktningar, som den anser nödig?
Om icke all kostnad för de för krigets förande afsedda anstalter under fredstid
blir orimligt dyr, för att icke med många använda uttrycket af bortkastade penningar;
om icke, mer än i många dylika fall, i det nu förekommande förtjenar tagas i be¬
traktande den äfven meddelade upplysningen att de, som vid ifrågavarande corps upp¬
fostras, erhålla ett kunskapsmått, hvarigenom de med lätthet kunna vinna förmånlig
anställning på annat håll, och månne man icke nog uteslutande fäster sig endast vid
vapnets fördel, då man fördömmer den militäriska uppfostran, som äfven bibringar
skicklighet att gagna i fredliga yrken? och slutligen
63
Om man, såsom betänkandet omförmäler, följdriktigt kan framställa såsom en
sats att bygga på, att ett sjöförsvar, grundadt på batterier och ångfartyg, afsedda för
samma farvatten som de förra, verkligen står närmare det s. k. yttre sjöförsvarets ma¬
teriel, än de roddkanonbåtar, som fordom måste färdas öfver hvarje del af Östersjön
och som äro beräknade att begagnas ännu i nio års tid, med till dem hörande ång¬
fartyg?
På svaren å dessa frågor beror nyttan, icke utaf att inbespara anslag, ty sådant
bar i detta fall icke blifvit ifrågasatt, utan af att förvandla Kanonierer till Matroser.
Hvad slutligen öfningen vidkommer, skulle det blifva att taga utrymmet alltför
mycket i anspråk, om jag skulle utförligare redogöra för de beräkningar, på grund af
hvilka jag kommit till den slutsats jag önskar anföra och som öfvertygat mig att, ge¬
nom meddelande af olika öfning i mån af den olika tjenstgöring den ena eller andra
delen af sjöförsvarets personal är afsedd att under krig bestrida, ett vida fördelakti¬
gare resultat står att vinna, än det betänkandet föreslår, eller, att antingen detsamma
kan erhållas med mindre anslag än det uppgifna, eller ock att, med ett lika stort an¬
slag, större fördelar kunna erhållas. De äro tillfyllestgörande för mig, för att stadga
min öfvertygelse om skyldigheten att söka fästa andras uppmärksamhet derpå, oell
Styrelsen eger i sin hand bästa tillgång på uppgifter för att närmare granska förhål¬
landet, och då för öfrigt ett dylikt ordnande kan ske på mera än ett sätt, anföres
nedanstående snarare såsom exempel på ett sätt derför.
Att åter upptaga frågorna, huruvida kriget med de större fartygen och de min¬
dre, för det inre försvaret hufvudsakligen afsedda, fordrar samma egenskaper och
samma slag af utbildning hos dem, som skola sköta dem, såväl af manskap som befäl,
och sålunda, om hos den för det ena fullt öfvade är att påräkna samma skicklighet
för det andra, — skulle föranleda alltför mycken vidlyftighet, så mycket mera som
det egentligen nu är fråga om att med stora kostnader bereda full duglighet inom båda
delarne af vårt sjöförsvar, icke företrädesvis inom det ena framför det andra, ty tvenne
olikartade delar af samma vapen måste de dock, trots allt sträfvande, blifva, så länge
dermed afses så olika behof, som krigets förande på djupt och grundt vatten — och
så länge vi ej tvungits afse landets försvar, endast i dess mest inskränkta mening.
Jag fruktar likväl att Komitén, genom det system den för sjöexercisen antagit, att
nemligen vilja öfva alla i allt, skulle, om dess förslag i detta afseende antoges, fram¬
kalla ett dylikt resultat, till stort mehn för skärgårdsvapnet.
Redan första ögonkastet på kostnadsförslaget öfver dessa öfningar, deruti man, af
det behöfligt ansedda anslaget, föreslagit att till exercis å seglande samt större äng-
krigsfartyg använda mer än Adelar samt, för öfningar å de egentliga skärgårdsfarty¬
gen, en knapp tiondedel, synes härtill gifva anledning. Men ännu märkbarare fram¬
ställer sig detta förhållande, om man granskar den verkan till inhemtande af känne¬
dom inom de båda vapnen, som häraf skulle bli en följd. Det visar sig då, att dessa
öfningar årligen skulle på följande sätt tillgodonjutas:
64
Af yttre sjöförsvaret Af skärgårdsvapnet
10.5 Kom.Kapit.&Kapitener eller 29,17 %afgräderneil,60 mån. per år.— 1,5 eller 4,i6%iO,06 mån. per år
81.5 Kapit.-Löjtn. & Subalt., » 46,30%af d:o i2,85 d:o d:o — 17,5 » 10,oo%iO,i6 d-.o d:o
131 Underofficerare , » 46,80%af d:o i2,56 d:o d-.o — 26 » 10,40%i0,i5 d:o d:o
364 Matroser , » 60,66%aicorpsen i3,is d:o d:o —- 56 » 10,7o%i0,i6 d:o d:o
871 Båtsmän , » 22,50%af d:o il,07 d:o d:o —389 » 10,oo%i0,i7 d:o d:o
Om således, såsom Komiténs förslag synes föranleda, dessa öfningar skulle rotations-
vis tilldelas alla delar af flottans personal, så skulle de återkomma
Vid yttre sjöförsvaret Vid skärgårdsvapnet.
för Kom.-Kapit. & Kapiten : circa 2 gånger på 7 år. — hvart 24:de år.
» Kapit.-Löjtn. & Subalterner: icke fullt hvartannat år. —- hvart 10:de år.
» Underofficerare ; d:o d:o d:o —- circa hvart 10:de år.
» Matroser : 3 gånger på 4 år. -— circa hvart 9:de år.
» Båtsmän : något mer än 2 gånger på 9 år. — hvart 10:de år.
Man finner häraf huru ringa del af denna öfning skulle komma på skärgårds-
vapnets lott. Ehuru orättvis denna fördelning af öfningen än vore, och ehuru ringa
det resultat, som deraf kunde framkallas, skulle blifva, så anser jag dock detta inga¬
lunda utgöra det mest skadliga inflytande, som deraf skulle uppkomma. Detta vore
nemligen, enligt min öfvertygelse, icke allenast den halfhet i bildning, som härigenom
blefve en följd, utan vida mer den olust och det förakt för vapnet, som genom detta
system för öfningarne måste inom sjelfva personalen framkallas, och som skulle leda
till det förderfliga resultat, att man, i farans och behofvets stund, alldeles saknade den
kraft, som fäderneslandet i så rikt mått af skärgårdsflottan både kunde och egde rätt
att fordra.
Jag har derföre, jemte uttalandet af mitt ogillande utaf ett sådant system för öf¬
ningarne, ansett mig böra tillse, huruvida man icke, genom att fördela personalen emel¬
lan båda vapnen, samt åt hvarje del bereda den för densamma ändamålsenligaste öf¬
ning, skulle för dem båda kunna föranleda ett vida nöjaktigare resultat.
Om då, exempelvis, till årlig sjöexercis för det yttre sjöförsvaret ansloges:
3 ångkorvetter på 10 månader,
1 ång- eller segelfregatt på 6 månader,
korvetten Chapman på 6 månader, då kadetterne, om så erfordras, kunde afmön-
stras efter 4 månaders expedition,
samt, hvartannat år:
korvetten Svalan på 4 månader och
2 ångslupar på 2 månader,
så skulle, enligt de grunder för bemanningen till exercis, som Komitén föreslagit, öf¬
ningen för det yttre sjöförsvarets personal årligen per medium tillgodonjutas:
af Kom.-Kapit. & Kapiten
|
2,3 7
|
mån. Enl. Kommitterades förslag 1,60 mån.
|
Ökning 0,7 7 mån.
|
» Kapit.-Löjtn. & Subaltern
|
4,71
|
» D:0 d:0
|
2,8 5 »
|
I):0
|
1,86 »
|
» Underofficer
|
3,70
|
» D:0 d:0
|
2,5 6 »
|
D:o
|
1,14 »
|
» Matros
|
3,7 7
|
» 13:0 d:0
|
3,1 5 »
|
13:0
|
0,62 »
|
» Båtsman
|
1,90
|
» D:0 d:0
|
1,0 7 »
|
D:0
|
0,83 »
|
65
Men den ökning i öfning, som således på detta sätt skulle åtnjutas af det yttre
sjöförsvarets personal, blir ännu mera märkbar med hänsyn till skärgårdsvapnet. För
exercisen i skärgården skulle nemligen årligen kunna rustas:
2 bataljoner kanonslupar på 6 veckor, med tillhörande ångkanonslupar, chefsfartyg
och patrullbåtar,
3 ångkanonslupar i 2 månader,
6 chefsfartyg till 1 i 2 d:o , med dubbelt antal befäl och underbefäl för större
rekognoscering j spridning af denna vigtiga exercis.
Genom att ordna dessa öfningar på tjenligt sätt, uppstår, med hänsyn till den
personal, som på skärgårdsflottan skulle spridas, följande resultat:
Öfningstid Öfningstid
per år. Per år.
0,53. Af ICom.-Kapit. & Kapitener öfvas årl.: 31,6. %■ — Enl. Kommitterades förslag d:o 4,16%.
0,96. » Kapit.-Löjtn. & Subalterner d:o 57 %.— D:o d:o d:o 13,40 %.
0,84. » Underofficerare d:o 50 %.— D:o d:o d:oi'll,40%.
1,50. » Kanoniérer d:o 100 %.—- D:o d:o d:o 10,7 0%.
0,52. » Båtsmän d:o 31,70%.— I):o d:o d:o 10 %.
Hvad nu kostnaden för dessa af mig föreslagna öfningar beträffar, så skulle den,
med begagnande af Komiténs uppgifter i detta afseende, blifva:
3 ångkorvetter
1 ång- eller segelfregat
korvetten Chapman
d:o Svalan
2 ångkanonslupar
Summa för yttre sjöförsvarets öfning Knnt R:dr 56 1,000:
2 bataljoner kanonjollar med tillbehör i 1^ månad 54,000:
3 ångkanonslupar i 2 månader 27,000:
6 rekognosceringsfartyg i 2 månader 9,600:
I chefs-ångfartyg j , i
1 d:o seglande fartyg J 2 I
aflöning till Fördelnings- och Brigadchefen med Ad-j \ „ ^ qq.
jutanter, äfvensom till 6 Subaltern- och 6 Under- ln^n.u|er (
officerare utöfver besättningsstyrkan på rekogno- l ä
sceringsfartygen ) '
Summa för skärgårdsflottans öfningar 98,000:
Summa R:mt R:dr 659,000:
i 10
|
månader
|
420,000:
|
i 6
|
d:o
|
82,000:
|
i 6
|
d:o
|
45,000:
|
i 4
|
(!'° hvartannat år
|
14,000:
|
i 2
|
d:o
|
|
*) Då den ofvan föreslagna ökningen af befäl och underbefäl på rekognosceringsfartygen äfven här
tillämpas.
9
66
Man Hnner således, att, oaktadt 85 % af exercisanslaget, enligt detta, mitt förslag,
skulle användas på öfningar för personalen till det yttre sjöförsvaret och endast '15 %
deraf till skärgårdsvapnet, så skulle man dock, genom personalens fördelande emellan
dem båda, samt genom att låta de olika öfningarne tillkomma de delar af personalen,
som deraf äro bäst i behof, icke allenast betydligt höja sjelfva försvarskraften, men äf¬
ven så väl öka öfningstidens längd för det yttre sjöförsvarets personal, som ock mång¬
dubbla omfattningen och nyttan af exercisen för skärgårdsflottans befäl och trupp. Af
dessa skäl anser jag det nu af mig framställda förslag till sjöförsvarspersonalens ord¬
nande och öfning bäst öfverensstämmande med landets behof och medlens ekonomiska
användande, samt reserverar mig mot hvad Komitén i förutnämnda båda afseenden
föreslagit.”
In fidem
1\ O. Bäckström,
BILAGOR.
jw l.
o o • . • • .
(Åtskilliga uppgifter rörande nagra i Frankrike för Italienska Regeringens räkning byggda
Pansarfregatter).
JY$ 2.
(Förslag, inkomna från Kongl. Flottans station i Carlskrona, angående ångkorvetten
Gefles reparation och förändring).
Bilagor till Sj oför svar s-Komiténs betänkande.
1
2
Förslag, utvisande den af Komitén tillstyrkta sjöförsvarsinateriels beskallenhet och kost
tills vidare höra bibehållas, saint kostnaden af dei
Klass.
|
>
a
sL
|
Fartygs-cert.
|
Kanon-
antal. .
|
Hastig¬
het.
|
Machinkraft.
|
Hufvud-dimensioner.
|
^byggnads¬
kostnad.
|
längd.
|
Bredd.
|
Djupgåen¬
de.
|
St.
|
St.
|
Knop.
|
Häst-kraft.
|
Fot omkr.
|
Fot omkr.
|
Fot omkr.
|
M 1
|
1
5
|
Angfregatt af jern,
pansarklädd ....
|
22 å 24
|
ii
|
400 å 450
|
220
|
47
|
20
|
2,000,000
10,000,000
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
12,000,000
|
M 2
|
1
3
T
|
Ängkor vett af trä. .
|
12
|
10
|
200
|
180
|
33
|
15 å 16
|
590,000
1,770,000
|
|
|
|
|
i
|
|
|
2,360,000
|
M 3
|
i
3
|
Ängskonert af jern .
D:o d:o
|
6
Deraf 4
lätta.
|
12
|
150 å 160
|
150 å 160
|
22 å 23
|
9i å 10
|
225.000
675.000
|
|
|
|
|
|
|
4
|
900,000
|
M 4
|
|
Grundgående fartyg
och batterier, för
det inre försvaret
|
|
|
|
|
|
|
6,000,000
l
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den föreslagna materielens totalvärde
|
|
21,260,00(
i
|
|
3
5.
tad; de fartyg, hvilka, såsom användbara under forsta koinpletterings-perioden, ansetts
»ybyggnad, sorn under samina period skulle ega rum.
Fartyg, hvilka ansetts böra tills vidare bibehållas samt i den nya materielen ingå och minska
nyanskaffningskostnaden under första perioden.
|
Antal fartyg an¬
sedda använd¬
bara.
|
Antal fartyg,
som skola ny-
byggas.
|
^byggnads¬
kostnad för
komplettering
under lista pe¬
rioden.
|
Ångskeppen Stockholm och Carl XIV Johan
|
2
|
4
|
8,000,000
|
o o
Angfregatten Vanadis samt Angkorvetten Gefle, sedan denna undergått för¬
ändring
|
2
|
2
|
1,180,000
|
|
Angkorvetten Orädd, Ångfartygen Valkyrian och Drottning Lovisa
|
3
|
1
|
225,000
|
156 st. Kanonslupar, Kanonjollar och Mörsarefartyg.
11 st. dels färdiga dels under byggnad varande Kanon-ångslupar.
1 Post-ångbåt, Polhem.
Till komplettering, på sätt i underd. betänkandet anföres, upptages för denna
|
|
|
'
2,000,000
|
|
|
|
|
|
|
11.405.000
165,000
11.570.000
|
|
|
|
Erforderligt anslag under första perioden 1864—1872
|
|
|
4
M 4.
Af nedanstående Segelfartyg beräknas, vid skeende stöpning, följande
tillgång i och för nybyggnad.
Fartygens namn.
Värde i hän¬
delse af slop-
ning, enl.
Undersök-
nings-Kom-
missionens
beräkning.
Värde i hän¬
delse af för¬
säljning.
Medium af det
högre och det
lägre värdet.
Carl den XIII
Försigtigheten .
Gustaf d. store
Oscar
Scandinavien. .
Skrof . .
Tackling
Artilleri
Värde vid
slopning.
72,620
100,900
32,380
Procent af
detta värde.
80 %
\ 60 %
33 %
Värde vid
försäljning.
58,094
60,540
10,686
Dristigheten . .
Fäderneslandet
Manligheten . .
Desirée
Göteborg . . . .
Dristigheten
Desirée . . .
Göteborg . .
Anm. Medium af det högre värdet för dessa
4 skepp är = 220,650.
Det lägre värdet derför upptages till lika
belopp som för Carl den XIII, då dessa
4 skepp komma att längre bibehållas.
Tackling m. m.
Artilleri.
Högre
|
|
Lägre
|
Högre
|
|
värdet.
|
|
värdet.
|
värdet.
|
|
80,200
|
60 %
|
48,120
|
22,427
|
33 %
|
26,400
|
»
|
15,840
|
22,427
|
»
|
9,000
|
»
|
5,400
|
|
—
|
98,000
|
»
|
58,800
|
48,212
|
»
|
80,000
|
»
|
48,000
|
25,799
|
»
|
Lägre
värdet.
7.400
7.400
15,909
8,515
: 176,160.
= 39,224.
Timmer mans-inv eniar ier.
Högre värdet.
17,027
16,870
16,340
80
Lägre värdet.
13.621.. .
13.496.. .
13,072
40,179,
102,627
48,827
9,000
146,212
105,799
17,027
16,870
16,340
Gammal köppårförhydning.
Desirée . .
Göteborg . . .
Recapitulation.
Medium af det högre och af det lägre värdet för de 5 första skeppen
Det lägre värdet af tackling och artilleri å de 5 följande
D:o d:o af timmermans-inventarier å de 3 följande
Gammal köppårförhydning å Desirée och Göteborg
205,900
|
129,320
|
244,300
|
129,320
|
200,000
|
129,320
|
199,200
|
129,320
|
239,100
|
129,320
|
55,520
23,240
5,400
74,709
56,515
215,384
13,621
13,496
13,072
40,189
29,212
Summa R:dr
eller i afrundadt tal 1,150,000 R:dr.
867,050;
R:mt.
867,050;
215,384'
40,189
29,212
1,151,835
5
J\§ 5.
Förteckning å effekter i Material-förråden, af hvilka en del kan tillgodogöras
vid nybyggnad, dels genom försäljning, dels genom användning.
|
|
Värdet af i förrå¬
den befintligt.
|
Deraf kan säljas till
ett värde af:
|
Deraf kan användas
vid nybyggnad till
ett värde af:
|
|
|
Riksmynt.
|
Riksmynt.
|
Riksmynt.
|
Bly
|
|
9,000
|
—
|
|
—
|
4,000
|
—
|
Drefmat
|
|
44,000
|
—
|
10,000
|
—
|
|
—
|
Jern (diverse sorter)
|
|
88,000
|
—
|
|
—
|
28,000
|
—
|
» gammalt smidt
|
|
17,000
|
—
|
|
—
|
5,000
|
—
|
» » tack-
|
|
53,000
|
—
|
20,000
|
—
|
|
—
|
» ankare och draggar (gamla) .
|
|
626,000
|
—
|
40,000
|
—
|
|
—
|
Koppar, diverse (deraf skeppens
|
förhyd-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
194,000
|
|
|
|
50,000
|
|
© r ’ /
|
|
|
|
|
» spik, diverse tumtal (ej förhyd-
|
|
|
|
|
|
|
nings-)
|
|
14,000
|
—
|
|
—
|
7,000
|
—
|
.^prrplrlnlf . rlivprsp nnmpr
|
|
74,000
|
|
|
|
30,000
|
|
|
|
|
|
|
Tågvirke
|
|
64,000
|
—
|
|
—
|
30,000
|
—
|
|
Summa
|
1,183,000
|
—
|
70,000
|
—
|
154,000
70,000
|
—
|
|
Summa tillgång för nybyggnad R:dr
|
224,000
|
—
|
eller i afrundadt tal 220,000 R:dr.
Det öfriga anses böra vara i förråden att tillgå för underhållet eller för tillfälliga behof.
t
6
M 6.
Af Virkes-förrådet, enligt 1862 års Bcliållnings-torslag, kan användas
till nybyggnad.
|
Behållning i
|
Deraf till
|
Pris per
|
|
|
förrådet.
|
nybyggnad.
|
kub.fot.
•
|
R:dr R:mt.
|
|
Knb.fot.
|
Kub.fot.
|
R:mt.
|
|
Ekevirke
Furubalkar och plankor
Mastbalkar
Mastspiror j
|
243,759
45,330
13,917
5,276
3,850
|
100,000
15,110
4,000
1,319
1,283
|
2,30
0,70
1,25
6,50
3,70
|
230,000
10,577
5,000
8,573
4,747
|
Öfrige virkes-sorter
|
R:dr R:mt.
113,195
|
X
Tö
|
|
11,320
|
|
Summa tillgäng
|
R:dr
|
270,217
|
eller i afrundadt tal 270,000 11:dr.
Det öfriga anses böra vara i förrådet att tillgå för underhållet eller för tillfälliga behof.
M 7.
Uppgift på tillgång och erforderligt anslag till nybyggnad under åren 1864—1872.
Tillgång. Oanvändt extra statsan¬
slag 1862—1863
Oanvändt nybyggnads-anslag
1862—1863
Af slopade fartyg (Bil. JYs. 4)
Från Materialförrådet (Bil.
Mh)
Från Virkesförrådet (Bil. JVs. 6)
Anslag, erforderligtåren 1864—1872
|
Tillgångar och
anslag.
|
Fördelning af tillgångar och anslag på de
-särskilda 3 års-perioderna.
|
Summa.
|
1864—1866.
|
1867-^1869.
|
1870—1872.
|
400.000
*1266,000
1.150.000
220.000
270,000
9.264.000
|
400.000
266.000
150.000
150.000
20,000
2,994,000
|
300.000
70,000
125.000
3,095,000
|
700.000
125.000
3,175,000
|
400.000
266.000
1.150.000
220,000
270,000
9.264.000
|
Summa^ för nybyggnad | 11,570,000, 3,980,000 j 3,590,000
|
4,000,000 jl 1,570,000
|
Anm. Ärliga anslaget till nybyggnad alltså omkring . . . R:dr 1,000,000.
Nuvarande stat skulle lemna tillgång härtill af:
Nybyggnads-anslaget » 162,000.
och frän Underhålls-anslaget (Bil. J\fs. 9) » 100,000.
262,000.
då sålunda till nybyggnad erfordrades extra stats-anslag årligen » 738,000.
*) Af nybyggnads-anslaget för åren 1861 —1863, utgörande tillsammans 486,000 R:dr, äro för Kanon-ångslupar dispo¬
nerade 220,000 R:dr, hvadan återstoden här är upptagen med 266,000 K.:dr, deraf en del finnes i för den tilläm-
nade nya Ångfregatten anskaffadt virke, som ej är inräknadt i det å Bilagan JYi 6 omförmälda.
7
M 8.
Byggnads-plan för åren 1864—1872.
3
"—d
|
|
2L ^
aq crq |>
6 cw s
|
1804—isne.
|
18li7—1869.
|
1870—1872.
|
Summa kost¬
nad undor för¬
|
*r"
25
CO
|
Fartygs-cferteh.
|
a EL
•5? =
aq CD
|
An-
tal.
|
Kostnad.
|
An¬
tal.
|
Kostnad.
|
An¬
tal.
|
■ “ !> s
Kostnad.
|
sta komplette-
rings-perioden.
|
.4? 1
|
Angfregatt
|
4
|
1
|
2,000,000
590.000
225.000
|
1
|
2,000,000
590,000
|
|
4,000.000
|
8,000,000
1,180,000
225,000
|
» 2
|
Angkorvett
|
2
|
1
|
1
|
|
» 3
|
|
1
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
» 4
|
Grundgående fartyg eller
|
Ej be
stämd
|
|
|
|
|
|
|
|
|
batterier för det inre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försvaret
|
ct- 1
|
|
1,000,000
|
|
1,000,000
|
|
|
2,000,000
|
|
Gefles reparation och för¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ändring
|
|
|
165,000
|
|
|
|
|
165,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,980,000
|
|
3,590,000
|
|
4,000,000
|
11,570,000
|
T
8
M 9.
Beräkning i hvad mån det i Riksstaten för Flottans underhåll upptagna anslag
631,242 R:dr 70 öre må kunna lenina tillgång för nybyggnad.
Komitén har i sitt underdåniga betänkande gjort åtskilliga hemställanden, som skulle komma
att inverka på flera af anslagstitlarne i de årliga specialstaterne för underhålls-anslagets an¬
vändande. Yid beräkning af det tillskott, som häraf, i den händelse anslaget oförändradt
kommer att utgå, må kunna under den närmaste treårs-perioden lemnäs till nybyggnad, har
Komitén ej trott sig böra taga i betraktande de besparingar, som i följd af nämnda hemstäl¬
landen må kunna beredas, utan anser alla de i 1862 års uuderhålls-stat utförda anslag, hvilka
ej ega omedelbart sammanhang med underhållet af fartyg samt af hus och byggnader, såsom
för Stationernes bevakning, för Sjöfästningarne, Exspektans-staten m. fl., under den närmaste
perioden fortfarande vara behöfliga.
Deremot förekomma uti sagda års underhålls-stat nedannämnda anslag, hvilka antingen
helt och hållet eller till någon del anses böra kunna påräknas såsom tillgäng för det erfor¬
derliga underhållet af fartyg och båtar samt af hus och byggnader.
Af det för Machinist-staten uppförda aflönings-anslag, 30,756 R:dr, torde
omkring en tredjedel kunna påräknas för underhållet af fartyg och ut-
föres här med födr 10,000: —
De till Handtverks-statens aflöning upptagna 217,620 födr 44 öre utföras
såsom tillgång med en afrundad summa » 217,000: —
Af den spanmål, sorn tillkommer Machinist- och Handtverks-staterne och
erhålles dels genom upphandling, dels af på underhålls-anslaget uppförd
oindelt sådan, utgörande för machinist-staten 1159,2 kubikfot och för
handtverks-staten 15,674,6 kubikfot, upptagas här såsom tillgång 16,000
kubikfot, hvilken spanmål, såsom utgörande endast råg, torde kunna an¬
tagas kosta 2 födr 50 öre per kubikfot, således » 40,000: —
Af de till aflöning åt uppfordrade Båtsmän uppförde 29,532 födr 15 öre
antages underhållet af fartyg och båtar samt af hus och byggnader
hafva genom lemnadt arbete tillgodokommit » 3,000: —
Af de till ersättning för dagsverken af arbetskarlar upptagna 23,134 födr
50 öre torde för underhållet af fartyg och båtar samt af hus och bygg¬
nader kunna påräknas omkring halfva beloppet » 11,000: —
Det till underhåll af fartyg och båtar uppförda belopp, 85,350 R:dr, utfö-
res här med en afjemnad summa » 85,300: —
Transport R:dr 366,300: —
\
9
Transport R:dr 366,300: —
Till underhåll af lius och byggnader likaledes » 51,700: —
Till förrådets förstärkande » 82,000: —
Summa, såsom tillgång beräknelig, R:dr 500,000: —
Behof enligt Bil. Jfö. 14 » 388,331: 66.
Öfverskott, tillgång för nybyggnad R:dr 111,668: 34.
Då ofvanstående beräkning endast är approximativ, anses böra beräknas
såsom tillgång till nybyggnad blott ett belopp af . » 100,000: —
Af underhålls-anslaget, stort R:dr 631,242: ?o,
skulle enligt förestående således utgå:
Till nybyggnad R:dr 100,000: —
Underhåll af fartyg » 317,831: 66.
» af hus och byggnader » 70,500: —
R:dr 488,331: 66.
Till utgifter i och för stationernes bevakning, sjöfäst-
ningarne, exspektans-stat, m. fl. icke egentligen till
fartygs eller byggnaders underhåll hänförlige » 142,911: 4.
R:dr 63L242:To.
Bilagor till Sjöförsvars-Komiténs Betänkande.
2
10
:0< . M
Förslag öfver Flottans bevarade Segelfartyg; beskaffenheten, enligt Undersöknings-
1860; jemte det för desamma erfor-
Fartyg.
Närvarande beskaffenhet.
Skrof.
Artilleri.
Tackling och Segel.
Rundhult och Timmer-
mans-inventarier.
Komitén föreslår.
Linieskepp.
|
|
Carl den XIII . . .
|
74
|
Försigtigheten . . .
|
72
|
Gustaf d. store . .
|
68
|
Prins Oscar . . . .
|
66
|
Skandinavien . . . .
|
62
|
Fäderneslandet.
Manligheten . .
Fregatter.
jFordrar ansenlig re-
paration.
Godt, icke drifvet.
Tjenstbart skick.
^Godt, icke förhydt, en
\ del inredning fattas.
fFordrar mindre re-
| paration.
Kassabelt.
D:0.
Göteborg •
Josephine ,
Fördrar ansenlig rep.
44 D:o d:o d:o.
36 Godt skick.
Norrköping . . .
Korvetter.
af Chapman . .
Najaden ....
Lagerbjelke . .
Svalan (jern) .
Brigg Nordenskjöld
Skonertar.
Falk
Activ
L'aigle
Amiral af Puke .
Kanon-skonertar.
13 stycken ....
D:o d:o.
D:o d:o.
Komplett, begagnadt.
D:o, i godt skick.
D:o, d:o.
D:o, begagnadt.
D:o, nytt.
D:o, slitet.
D:o, gammalt.
Aflevereraflt.
^Komplett, i godt
\ skick.
D:o, en del äldre.
D:o, i godt skick.
D:o, d:o.
Nytt.
^Komplett, dels nytt
\ dels slitet.
^Komplett, större de-
\ len nytt.
^Komplett, dels nytt
[ dels gqdt.
^Komplett, en del nytt
\ en del slitet.
Komplett, allt nytt.
f Komplett, dels nytt
\ dels gammalt.
Aflevererade.
Aflevererade.
Komplett, slitet.
D:o d:o.
^Komplett, dels godt
^ dels slitet.
D:o d:o.
Nytt.
Rundhult en del nya.
Inventarier kom¬
pletta, begagnade,
f Rundhult nya. In-;
\ ventarier kompletta, j
! Rundhult, en del for¬
dras nya. Inven¬
tarier kompletta.
D:o d:o.
D:0 d:0.
t Rundhult fordra kom-
n plettering till mindre
( delar. Invent.koinpl.
^Rundhult kassable.
\ Ihvent. aflevererade.
D:o d:o.
^Rundhult kompl. In-
vent. d:o, begagnade.
Rundhult kassable
större delen. In-
vent. kompletta.
^Rundhult kompletta,
t Invent. d:o.
D:o d:o.
Nytt.
Slopning.
Fordrar
I
tjenstbart
D:0
D:o
D:o
D:0
D:o
reparation,
tjenstbart
D:o
skick.
d:0.
d:o.
d:o.
d:o.
d:0.
tjenstbart.
kick.
d:o.
D e 1 8 tjenstbara dels fordrande reparation.
Bibehållande tills v:
I dare, på sätt K(
miténs und. betar
kande innehåller *
/ Uppbördernas aflen •
i nande, skrofvei
j nödtorftiga unde •-
\ håll till sjukskep] i.
Slopning.
D:o.
I Uppbördernas aflen
\ nande, skrofvets nö(
| torftiga underhåll ti
J kol-upplag.
1 Underhållande
tjenstbart skick ti
dess ansenlig repa¬
ration erfordras.
• Underhållande i I
tjenstbart skick in¬
tilldess de kunna er¬
sättas med andifj
lämpligare exercis-
fartyg eller högst tilli
dess ansenlig repara¬
tion erfordras.
^Underhållande tills ^
X vidare.
Slopning. I £
XUnderhållande tiljf
(_ vidare.
D:o d:0.
Utrangerande, för att
försäljas eller eljest
på för kronan för¬
månligaste sätt an¬
vändas.
*) Anm. Den ordning sinsemellan, i hvilken skeppen Försigtigheten, Gustaf den store, Prins Oscar och Scandinavien slopas, b (jr,
11
0.
kommissionens i Carlskrona utlåtande oell Generalfluttbesigtnings-instrumentet för år
(erliga underhåll åren 1864—1872.
Slop-
nings-
år.
Ärligt
under¬
håll.
Underhåll åren 1864—1866.
1864.
1865.
Underhåll åren 1867—1869.
1868.
Summa.
Underhåll åren 1870—1872.
1872.
Summa.
Tillökning i underhållet
under rustning.
För 12
måna¬
der.
Kost¬
nad.
1864
1866
1872
6,370
5,890
1869 5,890
1872: 5,890
1867 550
1863
1802
6,370
5.890
5.890
5.890
550
6,370
5.890
5.890
5.890
550
5.890
5.890
5.890
550
12,740
17.670
17,070
17.670
1,650
5.890
5.890
5.890
5.890
5.890
5.890
5,890 17,670
5,890
11,780
17,670
5,890
5,890
5,890
5,890
11,780
11,780
56,850
51.000
51.000
51.000
500
500
1870, 3,940
3,940
3,040
500
500
3.940
3.940
3,910
500
500
3.940
3.940
3.940
500
500
3.940
3.940
3.940
1865
3,140
300
3,140 3,140 3,140
300 I -U.
1867 1,760
1 700
1868 1,350
1868 480
1864
1866 480
1869 480
1864
1,760
700
1,350
480
480
480
1,760
700
1,350
480
480
480
1,760
700
1,350
480
480
1.500
1.500
11,820
11.820
11,820
9,420
300
5,280
2,100
4,050
1.440
960
1.440
500
500
3.940
3.940
3.940
500
500
3.940
3.940
3.940
3,140 3,140
500
500
3.940
3.940
3.940
3,140
700
1,350
480
480
1.500
1.500
11,820
11,820
11,820
9,420
500
500
3.940
3.940
3,140
500
500
3.940
3.940
3,140
500
500
3.940
3.940
1.500
1.500
11,820
11,820
3,140 i 9,420
700
700
2,100
1,350
480
700
700
700
480
960
2,100
36.940
36.940
36.940
27,950
18,250
16,790
5,310
12,500
5.070
5.070
5
12
12
5
5
46,101) [45,800 38,950 | 130,850 136,640 |34,810 28,440 99,890 |24,500 [24,500 [12,720 [61,720 |
per medium
årligen 43,616J R:dr.
per medium
årligen 33,296J R:dr.
per medium
årligen 20,573J R:dr.
15,390
11,650
18,250
16,790
2,220
5,210
2,110
2,110
73,730
efter närmare undersökning, bestämmas vid den tid slopningen skall ske.
12
M
Förslag öfver Flottans bevarade Ångfartyg, beskaffenheten enligt
samma erforderliga un-
Fartyg.
|
*
P
a
o
a
|
Närvarande beskaffenhet.
|
Komitén
|
föreslår.
|
Ärligt un¬
|
Underhåll för
|
Summa.
|
p
IL
|
|
derhåll.
|
1864.
|
1865.
|
1866.
|
|
Cart XIV Johan
|
74
|
Tjenstbart.
|
Underhålles tillsvid.
|
12,370
|
12,370
|
12,370
|
12,370
|
37,110
|
Stockholm . .
|
70
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
12,370
|
12,370
|
12,370
|
12,370
|
37,110
|
Vanadis . . . .
|
22
|
Under byggnad.
|
D:o
|
d:o.
|
14,190
|
14,190
|
14,190
|
14,190
|
42,570
|
Gefle ......
|
8
|
Fordrar reparation.
|
Transformeras.
|
7,080
|
|
7,080
|
7,080
|
14,160
|
Orädd
|
10
|
Tjenstbart.
|
Underhålles tillsvid.
|
4,850
|
4,850
|
4,850
|
4,850
|
17,550
|
Thor
|
6
|
Under reparation.
|
D:o
|
d:o.
|
4,850
|
4,850
|
4.850
|
4,850
|
17,550
|
Valkyrian . .
|
1
|
Tjenstbart.
|
D:o
|
d:o.
|
3,500
|
3,500
|
3,500
|
3,500
|
10,500
|
Balder
|
4
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,470
|
1,470
|
1,470
|
1,470
|
4,410 |
|
v. Sydow . .
|
1
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260 1
|
Hogland . . .
|
2
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260 :
|
Svensksund . .
|
2
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Carlsund . . .
|
2
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260j
|
Motala
|
2
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Aslög
|
2
|
D:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Astrid
|
2
|
D:o.
|
D.o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Ingegerd . . .
|
2
|
Under byggnad.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Sigrid
|
2
|
D:o d:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Alfhild
|
2
|
D:o d:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
4,260
|
Gunhild . . . .
|
2
|
D:o d:o.
|
D:o
|
d:o.
|
1,420
|
1,420
|
1,420
|
1,420
f ■ : s
|
4,26Q
|
|
|
|
|
|
|
|
76.300
|
76,300
5
|
|
|
|
|
|
Summa
|
■' ■
|
69,220
|
227,820
|
|
|
|
|
|
|
per medium
|
|
årligen 73,940.
13
11.
fåmeralflottbesigtniiigs-iiistruiiientet för år 1860, jemte (let tor de-
ilerhåll åren 1864—1812.
Underhåll för
i86r.
1808.
1869.
Summa.
Underhåll för
1870.
1871.
1872.
Summa.
För 12 må¬
nader.
Tillökning i underhållet under
rustning.
Antal
må¬
nader.
Kostnad.
12.370
12.370
14,190
7,080
4.850
4.850
3,500
1,470
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
12.370 i 12,370
12.370 12,370
:
14,190 14,190
7,080
4.850
4.850
3,500
1,470
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
7,080
4.850
4.850
3,500
1,470
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
1.420
37.110
37.110
42,570
21,240
17.550
17.550
10,500
4,410
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
4.260
Lika med föregående 3-års-period
61,830
43,410
24,150
12.400
12.400
11,500
2,960
3.040
3.040
3.040
3.040
3.040
3.040
4
12
6
6
3
6
3
3
3
3
3
3
20,610
14,470
24,150
6,200
6,200
2,875
1,480
760
760
760
760
760
760
76,300 ; 76,300 76,300 ] 234,900
IM—— v . I H I *
per medium
årligen 76,300.
per medium
årligen 76,300.
80,545
14
JM 12.
Förslag öfver Flottans bevarade Roddfartyg med dertill hörande chefsfartyg, upp-
gjordt nied ledning af Uiutersöltnings-koihinissionens i Stockholm protokoll och
Generalflottbesigtnings-instriimentet af år 1860. Såsom ej fortjenta af reparation,
äro upptagna alla de fartyg, som i nämnda protokoll blifvit så bedömda, och dess¬
utom sådana, hvilka, för att blifva tjenstbara, skulle erfordra ansenlig eller
svår reparation. En del af de såsom tjenstbara ansedda fordra mindre be¬
tydlig reparation eller komplettering.
|
|
)—1
|
1-4
|
v.
|
cp
|
co
|
|
cn
o
o
V?
cr
|
O
O:
t?
er¬
|
O
P
2
|
p
er¬
as
Cfc
Cf
|
s <2.
U1
f §
|
p
i—t-
0)’
o
|
|
|
ci
|
o
|
|
3 2
|
er1
|
|
B
|
m
|
p
|
p
|
Oj
P
|
P
|
|
St.
|
St.
|
St.
|
St.
|
St.
|
St.
|
Bombkanonslupar, bestyckade med 1 st. 7 t:s bomb¬
|
|
|
|
|
|
|
kanon, 1 st. 24-pundig kanon och 4 st. 3-pun-
|
|
|
|
|
|
|
diga nickor
|
52
|
—
|
; —
|
52
|
—
|
—
|
Ej ansedda fortjenta af reparation
|
14')
|
—
|
;T-, <„
|
—
|
14
|
t —
|
Såsom tjenstbara ansedda
|
38
|
—;
|
—
|
—
|
—
|
38
|
Kanonslupar, öppna och däckade, bestyckade med
|
|
|
|
|
|
|
2 st. 24-pund. kanoner, 4 st. nickor
|
—
|
12
|
—
|
12
|
—
|
—
|
Ej ansedda fortjenta af reparation
|
—
|
4J)
|
—
|
—
|
4
|
• —
|
Såsom tjenstbara ansedda
|
—
|
8
|
, —
|
—
|
—
|
8
|
Kanonjollar 3), bestyckade med 1 st. 24-pund. ka¬
|
|
|
|
|
|
|
non och 1 st. 2-pundig nicka
|
85
|
14
|
8
|
107
|
—
|
.—
|
Ej ansedda förtjena reparation
|
124)
|
2s)
|
-
|
-TT"
|
14
|
—
|
Såsom tjenstbara ansedda
|
73
|
12
|
8
|
|
—
|
93
|
Landstigning skanonslupar, bestyckade med 1 st.
|
|
|
|
|
|
|
7 t:s bombkanon. Föra dessutom 2 st. 12-pund.
|
|
|
|
|
|
|
kanoner för landstigning
|
12
|
|
—
|
12
|
—
|
—
|
Ej ansedda förtjena reparation
|
2 ®)
|
—
|
—
|
- ;-t-
|
2
|
—
|
Såsom tjenstbara ansedda
|
10
|
—j
|
—
|
|
—
|
10
|
Mörsarefartyg, bestyckade med 1 st. 56-pund.
|
|
|
|
|
|
|
mörsare
|
6
|
—
|
2
|
8
|
—
|
,—
|
Ej ansedt förtjena reparation
|
n
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Såsom tjenstbare ansedde
|
5
|
—
|
2
|
•-ir*
|
i. —*;
|
7
|
Summa
|
—
|
—i
|
-—
|
191
|
35
|
156
|
Chefsfartyq: Såsom tjenstbara ansedda
|
68)
|
P)
|
l10)
|
8
|
-
|
8
|
Till ärlig underhållskostnad af de här ofvan såsom tjenstbara upptagna 63 st.
|
|
kanonslupar och mörsarefartyg, 93 st. kanonjollar och 8 st. chefsfartyg, deri inberäk¬
nade kostnaderne för mindre reparationer samt slitning under expeditioner, anser Ko-
mitén, på grund af vid Flottans härvarande station vunnen erfarenhet, bör uppta¬
gas ett belopp af Runt R:dr 29,000,
utgörande något mer än 1 procent af ungefärliga nybyggnadskostnaden af nämnda antal slu¬
par, mörsarefartyg och joll ar, beräknad för de förra å 27,000 Rtdr och för jollarne å 13,500 R:dr.
') Yngve, Agne, Niord, Hvita Björn, Alf, Storken. Fisken, Pelikan, Makrillen, Påfogeln, Laxen, Krams fogeln, Ostran,
Tärnan. 2) Korpen, Kalkon, Torsken, Tranan. 3) Deri inberäknade 2 roddkanonbåtar, hvaraf den enå under byggnad.
4) Hackspik, Kråka, Siska, Bofink, Svan, Orre, Svala, Trast, Skata, Anka, Lodbrok, Waulund. 6) Uttern, Lommen.
6) Torkel, Halstan. 7) Slungaren. 8) Styrbjörn, Tycho, Brynolf, L:a Amphion, Brynhilda, Ingeborg. 9) Frigga. l0) Starkotter.
15
M 13.
För underhåll och vidmakthållande af Flottans obevärade fartyg, såsom briggarne
för Skeppsgossars exercis, lastdragarefartygen, nuvarande och framgent behöfliga
espingar, pråmar, vattenskutor, travaillebåtar, mudderfartyg, samt smärre ångbåtar,
erfordras ett mot 5 procent af dessa fartygs totala nybyggnadskostnad svarande
belopp af R:dr R:mt 17,000.
16
M 14.
Förslag öfver kostnaden tor Flottans fartygs samt hus oell byggnaders under¬
håll under hvartdera af åren 1864, 1865 oell 1866.
För segelfartygens hamn-underhåll, enligt Bilagan J\ts. 10, i medel¬
tal årligen 43,616: 66.
Tillökning i dessa fartygs underhåll i följd af rustning enligt
d:o d:o 73,730
» ångfartygens hamn-underhåll, enligt Bilagan J[s. 11, d:o ... 73,940
Tillökning, föranledd af rustning, d:o 80,545
» bevarade roddfartygs med tillhörande ehefsfartygs underhåll, inberäknad
den tillökning deri, som kan föranledas af rustningar, enl. Bil. J\@. 12, d:o
» Skeppsgosse-exercisfartygens, transport- och småfartygens m. fl. under¬
håll, inberäknad tillökning i följd af rustningar samt kostnaden för
dessa fartygs förnyelse, enl. Bil. *\s. 13, d:o
117,346
154,485
29.000
17.000
Summa för fartygens årliga underhåll
» underhåll af hus och byggnader vid Carlskrona station, en¬
ligt Bil. JK£. 17, till materialier, årligen 20,000:
Arbetskostnader, d:o, omkring 22,500
42,500:
» underhåll af d:o vid Stockholms station, i likhet
med hvad dertill under åren 1856—1860 årligen
i medeltal utgått 13,000: —
Arbetskostnader, årligen, omkring 11,000: — 24,000: —
» underhållet af d:o vid Götheborgs depot 4,000: —
Summa för årligt underhåll af hus och byggnader
317,831
70,500
66
66
Summa R:mt R:dr 388,331 66
n
JM 15.
Approxiinafift års-nini erhåll af dea aya flottan, dess förnyelse derati inbegripen.
Iso. Ilainn-iiiiderhallet.
En Pansar-fregatt äf jern.
Skrofvet 1,470,000 å 3,35 procent = 49,245)
Machineriet 432,000 » 2,00 »
Taklingen 31,000 » 1,50 »
Artilleriet 67,000 » 0,50 »
2~0Ö0,000
= 8,640 (
= 4651'
= 335)
58,685 x 6 =
En Ängkorvett af trä.
Skrofvet 282,700 å 4,20 procent = 11,873)
Machineriet ... . 215,000 » 2,00 » = 4,300
Taklingen 60,000 » 1,50 » = 900j
Artilleriet 32,300 » 0,50 » = 162)
590.000 17,235 x4 =
En Avigshonert af jern.
Skrofvet 92,612 å 3,35 procent = 3,102
Machineriet 114,000 » 2,00 » = 2,280
Taklingen 9,888 » 1,50 » = 148
Artilleriet 8,500 » 0,50 » = 42
225.000 5,572 x 4 =
Grundgående fartyg och flytande batterier för det inre försvaret
uppgående i totalvärde till 6,000,000 R:mt; 3 procent deraf
R:dr R:mt.
352,110
68,940
2:o. Tillökt nild erhåll i följd af exercis-expedition.
En Pansar-fregatt af jern.
Skrofvet . . 1,470,000 å 3,70 procent = 54,390
Ma,chineriet 432,000 » 3,60 » =15,811
Taklingen .............. 31,000 » 24,00 » = 7,440
Artilleriet 67,000 » 4,50 » = 3,015
~ 80,656 = 26,885.
3
Afgår (se här ofvan under hamn-underhållet) = 19,561.
~ 7,324 X 1.
22,288
180,000
7,324
Ofverföres
Bilagor till Sjöförsvars-Komiténs Betänkande.
630,662
3
18
|
Öfverfördt
|
R:dr R:mt.
630,662
|
Skrofvet
|
En Angkorvett af trä.
|
|
Machineriet
|
215,000 » 3,66 » - 7,869
|
|
Taklingen
|
60,000 » 24,00 » —14,400
|
|
Artilleriet
|
31,300 » 4,50 » — 1,453
|
|
|
40,034
Afgår b = 17,235
22,799 x3 =
|
68,397
|
|
fMM —13,345
Afgår | = 5,745
7,600 x 1 =
|
7,600
|
Skrofvet
|
En Angskonert af jern.
|
|
Machineriet
|
114,000 » 3,66 » - 4,172
|
|
Taklingen
|
9,888 »24,oo » - 2,373
|
|
Artilleriet
|
8,500 » 4,50 » - 383
|
|
|
10,354= 3,451.
|
|
|
3
Afgår j = 1,857.
1,594 x 3.
|
4,782
|
Grundgående fartyg och batterier för det inre försvaret
|
6,000
|
|
3:o. Lastfartygen m. 11
|
17,000
|
|
Summa summarum
|
734,441
|
M 16.
(Ett af Chefen för Ingeniör-corpsen afgifvet utlåtande i fråga om Carlskronas befästande,
jemte särskild uppgift rörande den derstädes erforderliga besättningsstyrka).
M 17.
(En af Chefen för Mechaniska Departementet vid Flottans station i Carlskrona meddelad
uppgift rörande årliga kostnaden för underhåll af hus och byggnader vid nämnda station).
M 18.
(Uppgifter rörande de vid stationerne befintliga förrådsbehållningar och dessas värden).
M 19.
(Upplysningar i fråga om utrymmet i stationernes kaserner och sjukhus).
20
JVÉ
Förslag, utvisande behofvet af befäl, underbefäl och gemen-
|
|
|
|
|
B e f
|
ä 1.
|
|
|
|
Antal.
|
ä
c:
orq
crq
3
ta:
B
|
Kommendörer.
|
Korn.-Kaptener
och Kaptener.
|
JiP ^ ^
S- r5 p
"l
e2:.
S"
|
| Marin-Office-
rare.
|
Machinist-
Officerare.
|
Summa.
|
Ångskepp (Carl XIV Johan)
|
1
|
—
|
|
i
|
8
|
2
|
—
|
ii
|
D:o (Stockholm)
|
1
|
—
|
—
|
|
8
|
2
|
—
|
ii
|
Ängfregatt (Vanadis) . . .
|
|
Hr
|
—
|
i
|
6
|
1
|
—
|
8
|
D:o (Pansar-) ,. ... t . j
|
1
|
•.w
|
—
|
i
|
6
|
1
|
t—
|
8
|
Åugkorvett (Gefle)
|
1
|
—
|
—
|
i
|
4
|
—
|
—
|
5
|
D:o
|
1
|
|
|
i
|
4
|
|
|
5
|
Ångskonert (Orädd)
D:o
|
1
|
r.ojl
|
IV
|
i
9,
|
3
10
|
—
|
—
|
J 16
|
D:o (Valkyrian)
|
1
|
—
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
3
|
Ångslup (Svensksund),. ..... . . . . i
|
1
|
—
|
—
|
( 9
|
22
|
|
|
24
|
D:o
|
11
|
|
|
|
|
|
Segelskepp (med § besättningar)
|
|
—
|
—
|
2
|
|
4
|
—
|
22
|
Segelfregatt (Norrköping) . .... ..... . . . . . . . . .
|
|
—
|
|
1
|
5
|
1
|
—
|
7
|
D:o
|
|
|
|
9
|
10
|
2
|
|
14
5
|
Segelkorvett (Chapman)
|
1
|
—
|
—
|
1
|
4
|
|
—
|
Roddflottan (enligt Bil. JVl 20, B)
|
—
|
—
|
—
|
8
|
67
|
—
|
—
|
75
|
|
|
—
|
—
|
26
|
175
|
13
|
—
|
214
|
Öfverbefäl, Staber m. m
|
|
1
|
4
|
|
6
|
|
6
|
17
|
|
|
|
|
|
|
Summa —
|
1
|
4
|
26
|
181
|
13
|
6
|
231 1
|
21
20, A.
skap för år 1867 befintliga Äng-, Segel- och Roclcl-fartyg.
M a c li i n i s t e r.
Båtsmän m. fl.
O f°
670
670
289
289
138
140
140
330
530
530
330
102
202
102
202
138
12
12
36
285
141
213
275
950
225
450
163
5,311
341
1,220
302
604
218
5,510
121
566
125
120
264
110
120
120
156
164
199
322
164
438 i 867
174 ; 1,388
478
692 | 7,297
9,377
492
110
302
10,856
867
174 | 1,388
478
7,297
9,377
14 492
110
438
692
302
10,856
22
M 20, B.
Förslag öfver behof af bela], underbefäl och gemenskap till den år
1807 befintliga Roddflotta!!.
|
|
|
Befäl.
|
Underbefäl.
|
Gemenskap.
|
|
|
|
CD
" s
|
g?*
'i
|
|
|
|
|
|
§1
|
>
|
td
CD
|
w
po
|
|
|
|
|
sJ
|
1 e-t-
|
m
|
co
|
pi
O
|
03
|
03
|
o o
|
CD-
|
t-i
P
|
3
p:
|
03
|
|
|
|
a
s* g;
i
|
t"1
*2:
|
B
B
|
•-t
B
jo:
|
cn
|
00
|
3
3
|
sr £
|
ta
po
|
ta
po
|
ta
CD
|
3
3
|
|
|
|
n oo
3 33
n
p ?
|
p
p_
CD
|
|
|
7*
|
|
|
Cg §
3 o
p: P
P cp*
|
05
B
SO:
a
|
B
SO:
p
|
p:
2
5’
crq
|
|
38
|
st. Bombkanonslupar . .
|
—
|
19
|
19
|
—
|
38
|
—
|
38
|
38
|
76
|
|
2,014
|
2,128
|
8
|
»
|
Öppna kanonslupar .
|
—
|
4
|
4
|
—
|
8
|
—
|
8
|
8
|
16
|
—
|
408
|
432
|
10
|
»
|
Landstignings-kanon-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slupar
|
—
|
5
|
5
|
—
|
10
|
—
|
10
|
30
|
30
|
—
|
560
|
620
|
93
|
»
|
Kanonjollar
|
—
|
24
|
24
|
—
|
93
|
|
93
|
93
|
1&6
|
—
|
1,674
|
1,953
|
7
|
»
|
Mörsarefartyg ....
|
—
|
7
|
7
|
—
|
7
|
—
|
7
|
14
|
14
|
|
189
|
217
|
8
|
»
|
Chefsfartyg
|
8
|
8
|
16
|
8
|
—
|
—
|
8
|
16
|
:
|
16
|
128
|
160
|
|
|
Summa
|
8
|
67
|
75
|
8
|
156
|
—
|
164
|
199
|
322
|
16
|
4,973
|
5,510
|
23
M 21, A.
Förslag till fördelning af manskap tillhörande Flottans Stamtrupper, Beväring ni. 111.
samt påräknadt Infanteri af Arméen för tjenstgöring å fartyg och stationer.
|
T i
|
Ilga
|
n g.
|
|
B e
|
ll O f
|
1 8 6 7.
|
|
Tfi
C
g
|
|
|
|
S5
|
3g
|
H
g*
|
g
|
|
På stationerna.
|
|
X
|
B
p
|
O
Oj
|
|
|
1
CD
|
« «
p' o
pr ra
a K
? a.
sl
|
pr
-i"
|
ö
CD
|
|
Carlskrona.
|
Cfi
o
|
TJI
a
Q
|
CD
CD
>1
|
p
B
|
s
ö
CD
|
|
l:o. Flottans stamtrupper.
|
2
vl
►i
?
|
£
|
B
cd’
w
|
P*
i
<JJ
|
Garni¬
son.
|
Varf.
|
ra
pr
cr
o
s
|
a
p
|
|
B
p
g
3
|
P
Oi
CD
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Matros- och (Kanonier-corps . . .
|
600
|
60
|
540
|
120
|
350
|
—
|
50
|
20
|
540
|
—
|
540
|
—
|
*) 490 effektiva
|
Marin-regementet
|
800
|
80
|
720
|
24
|
438
|
258
|
|
|
720
|
|
720
|
|
motsvara 544
|
|
|
|
|
|
Numer eller de
|
Artilleri-båtsmän, Båtsmän . . . .
|
5,676
|
567
|
5,109
|
—
|
4,000
|
275
|
224
|
120
|
4,619
|
*)490
|
5,109
|
—
|
i Wester-Norr-
land, Westerbot¬
|
Skeppsgosse-corps
|
280
|
28
|
252
|
|
252
|
|
|
|
252
|
|
252
|
|
ten och Wester¬
|
|
|
|
|
|
|
|
götland förlagde
Båtsmän.
|
2:o. Allmänna beväringen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kofferdi-sj öfolk, Befälsämnen A 2=°
|
301
|
30
|
271
|
177
|
—
|
—
|
—
|
—
|
177
|
94
|
271
|
—
|
|
D:o, Gemenskap . > £
• \ 05
Sjöbeväring, 5 kl:r, exercerade; P
|
4,313
20,531
|
431
2.053
|
3,882
18,478
|
134
|
439
5,377
|
2,870
|
-
|
—
|
439
8,390
|
3,443
6,000
|
3,882
14,390
|
•) 4,088
|
C*) 4,088 effektiva
\ motsvara 4,542
v-Numer.
|
3:o. Vid infallande krig uppsatte
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
trupper.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Extra rotering på landet . 587j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D:o i städerna . 371
Ny rotering 125 j
|
769
|
77
|
692
|
—
|
—
|
-
|
400
|
292
|
692
|
—
|
692
|
—
|
|
Ny indelning 20j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4:0. Arméen (påräknad tillgång)
|
666
|
66
|
*) 600
|
12
|
—
|
588
|
—
|
—
|
600
|
—
|
600
|
—
|
C*) Dessa 600 in-
\ nefatta äfven un-
Vderbefälet.
|
Summa
|
33,936
|
3,392
|
30,544
|
467
|
10,85o| 4,000
|
674
|
432
|
16,429
|
10,027
|
26,456
|
4,088
|
|
= 30,544.
24
JM 21, B.
Förslag öfver tillgång å Befäl af Flottans corpser samt öfver behof af Befäl till
år 1862 belin!liga fartyg; äfvensom för Öfverstyrelse!!, Garnison
1 Carlskrona och Stationernes varf.
|
|
|
|
Behof år
|
867.
|
|
|
|
|
|
|
B
Oq
03 B
|
>-i
|
3
|
O:
|
o
O <~i
p. S
|
Stationer¬
nes varf.
|
|
fcd
|
O
02
•"B
|
|
|
|
5
|
|
CD
•S
|
P? B
|
|
02
|
5’
|
B
|
|
|
|
£5
Cl,
|
ja g
C- ÉLi
|
CO
|
B
|
o-
p
|
<72
|
3
|
|
•-i
p
|
|
I:o. Af corpser å Stat.
Flaggman
|
CfQ
£1
p“
B
9 .
|
CD
P
vT
Oq
|
' B*
►-i
Ctq
CO
|
>-ä
CD
CO
CD
s
|
karlskrona
ngarna.
|
O ;
P
|
o
DT1
B"1
O^.
B
|
B
P
|
|
CD
|
|
3
|
|
1
|
|
|
1
|
|
2
|
|
1
|
|
Kommendörer
|
5
|
|
4
|
|
|
|
i
|
5
|
|
|
Bristen, 78, fylles:
|
Kommendörkaptener och
Kaptener
|
40
|
26
|
|
3
|
i
|
5
|
3
|
.38
|
|
2
|
Med Officerare från
Arméen 14.
|
Kapt.-, Prem - och Sek.-
Löjtnanter
|
180
|
175
|
6
|
3
|
2
|
8
|
5
|
199
|
19
|
|
Machinist-offcerare,
förhyrde 4.
|
Machinist-officerare . . .
Marin-regem entets Re-
gements-officerare. . .
D:o d:o öfrige d:o . . . .
2:o. Reservstat. . . .
|
4
3
30
10
|
13
|
6
|
|
8
80
|
1
|
1
|
8
8
93
|
4
5
63
|
10
|
Konstituerade Offi¬
cerare från All¬
männa bevärin¬
gen af befälsäm-
nen 60.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
= 78.
|
|
275
|
214
|
17
|
6
|
91
|
15
|
10
|
353
|
91
|
13
|
|
13
Egentlig brist 78
25
M 21, C.
Förslag på tillgång af Underbefäl vid Flottans eorpser, saint på behof af Un¬
derbefäl för år 1867 befintliga fartyg, äfvensom för (jiarnison
i Carlskrona och för Stationernes Varf.
|
|
Behof år 1867.
|
|
|
|
. >3.
|
hrj
O:.
|
Ti 63
p: P
|
Varfven..
|
|
w
5*
|
|
|
Oq
po
• ö
4J62
|
Ctq p
• C2j
CD
B*
|
pS.
3* §
P
• ig
tu
|
Carlskrona, j
|
CO.
o~
o
pr
tu
© .
B
|
Summa..
|
Anmärkningar.
|
Under-officerare vid Flottan 280
1
l:a kl. Matroser och Ofver-
kanonierer 120j
|
s
400
|
478
|
40
|
20
|
20
|
-'.hoij
558
|
158
|
(Bristen,påräknas att fyllas
jaf Koffer&i-sjöfolk, befäls-
(ämnen.
|
Under-officerare vid Marin- \
regementet 24 j
Konstituerade af d:o .... 24j
|
48
46
|
14
ilo.
|
80
|
~~
10
|
5
|
94
125
|
46
79
|
Bristen påräknas att fyllas
dels från Arméen med 12
Under-offiGerare och. dels
från Allmänna beväringen,
med konstituerade.
/Bristen fylles medelst
| föreslagen ökning i
J stat 20 st.
|
|
|
|
i Från Beväringen eller
genom förhy ring .59 »
l =7fst.
|
Summa
|
494
|
602
|
120
|
30
|
25
|
,777
|
283
|
Bilagor till Sj oför svar s-Komiténs betänkande.
4
26
JYs; 22.
Approximatif beräkning; öfver årliga kostnaden för Kanonier-corpsen.
|
Riksmynt
|
|
Kanonierernes aflöning, jemte Kompanibefälets arfvoden
|
.... R:dr
|
17,263
|
-
|
Portioner, utom bröd
|
|
|
18,250
|
|
Spanmål, 3,430 kub.fot, å 2 R:dr 20 öre
|
|
|
7,546
|
—
|
Beklädnad
|
|
|
18,000
|
|
Arfvoden till 2:ne Informations-officerare, å 300 R:dr
|
|
|
600
|
—
|
D:o till 3:ne Iuformations-underofficerare, å 90 R:dr . . .
|
|
|
270
|
-
|
Ljus och ved för Kanonierkasernen med informationsrummen, enligt 1860
|
|
|
års räkenskaper:
|
|
|
|
|
Ljus af talg, 230 U, å 50 öre
|
115
|
-
|
|
|
Lampolja, 332 kannor, å 2 R:dr
|
664
|
—
|
|
|
Vekar, 48 dussin, å 12 öre
|
5
|
76.
|
|
|
Bomullsgarn, 30 ti, å 90 öre
|
27
|
-
|
|
|
Ved af björk, 50 famnar, å 18 R:dr
|
900
|
-
|
|
|
D:o af tall, 46 famnar, å 13 R:dr
|
598
|
-
|
2,309
|
76
|
Kanonierernes exercis på sjön:
|
|
|
|
|
Expedition med en Skonert 6,000: -
|
|
|
|
|
Andel i 6 veckors Kanonjolls-expedition . . . 9,833: —
|
15,833
|
-
|
|
|
hvarifrån bör afdragas besparad portion i land för de
|
|
|
|
|
kommenderade Kanoniererne
|
2,703
|
-
|
13,130
|
—
|
Underhåll af Kanoniei-kasernen med inventarier så väl för kasernrummen,
|
|
|
som informations-rummen m. m., antaget till
|
|
|
2,631
|
24
|
Summa R:mt R:dr
|
80,000
|
—
|
Hvilken summa, fördelad på 200 man, utvisar ett årligt kostnadsbelopp, per man, af 400 R:dr.
27
Första
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
M 23.
Uppgift på Båtsmannens ålder i medeltal vid antagandet, enligt
Generalmönstrings-rullorna.
Distriktet 22 ar-
, 24 »
d:o
An 24 »
d:o
, 24 »
d:o
A.n 23 »
d:o
Medelåldern inom samtliga Distrikten 23 år
28
M{
Förslag till öfniugs-expeditioner aied Flottaas fartyg, utvisande tillika beloppet i aiedel-
|
B M
|
|
|
Befäl.
|
|
|
|
B-3
P O
. P-Oi -
® ti
ET.
»°!
|
o W
|
. a) •
|
K
■ ’*o;
CD
V.
|
rd
H
ts ö
s* 5.
5.«
|
CO
&
B
B
ra.
|
xn
B
|
a) |
|
|
era’ rr.
P*
|
sä
B CD
ra B
■ B ra-
►i
|
’ jO:
B
§
|
»7
? t*
:f
|
i
B
|
B
|
På aflägsnare farvatten.
1 Angkorvett
|
11)
|
1
|
10
|
1
|
4
|
6
|
11
|
'
ilo ;
|
2 ■ dm -
|
■10 ■
|
• -2 ■
|
20 •
|
• 2
|
8
|
12
|
22
|
220 1
|
På heinstatlon.
|
3
|
1
|
3
|
3
|
3
|
4
|
10
|
30
|
1 Segelfregatt (Norrköping)
|
3
|
1
|
3
|
3
|
3
|
4
|
10
|
30
|
1 Kadettkorvett (Chapman)
|
4
|
1
|
4
|
2
|
2
|
2
|
6
|
24
|
1 Segelkorvett (Najaden)
|
a
|
1
|
0
|
1
|
3
|
3
|
7
|
ra J
|
1 Segelbrigg (Nordensköld)
|
4
|
1
|
4
|
1
|
2
|
2
|
5
|
20
|
1 d:o korvett (Svalan)
|
4
|
1
|
4
|
—
|
2
|
|
4
|
10
|
1 Kanon-ångslup
|
H
|
—
|
—
|
1
|
—
|
1
|
2
|
3
|
3 d:0
|
U
|
1
|
|
2
|
—
|
3
|
3
|
71
|
5 Chefsfartvg (kustrekogn.) ,0
|
2
|
—
|
|
—
|
3
|
2
|
5
|
10
|
1 bataljon Kanonjollar med 1 Ångslup och Chefsfartyg ....
|
H
|
1
|
H
|
2
|
2
|
5
|
9
|
131
|
1 Skeppsgossebrigg
|
4
|
1
|
4
|
—
|
—
|
1
|
1
|
4
|
2 d:o
|
4
|
|
|
—
|
1
|
1
|
2
|
8
|
Sumina^
|
—
|
12
|
60
|
18
|
33
|
48
|
99
|
531
|
Medeltid för hvarje under året kommenderad individ
|
Måmr.
|
5,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,4
|
_
|
Nuvarande å stat
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
—
|
180
|
-
|
Medeltid för hvarje individ
|
Mån:r.
|
1,5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
-
|
a) Dessa kolumner upptaga produkten af tiden och antal eller summa i nästföregående kolumn, och utvisa således öfningstiden i 1
Anm. För att i någon mån öka antalet af de öfning erhållande officerare är deras antal å en del fartyg ökadt utöfver hvad '
i
i
29
24.
tal af den årliga öfningstiden för hvarje individ, samt årliga expeditions-kostnaden 111. ni.
Under-befäl.
6 ! 20
18
15
12
9
6
3
9
5
15
2
4
67 j 47
157
4,8
280
2,6
4 13 131)
10 | 8| 26 1 260
60
54
60
60
36
24
H
13*
10
22*
8
16
758
Machin.-befdl.
fffå
£7 Z? P
cr? 2. B.
*] Äg
' CD T'
7
14
44
5,8
46
5,5
månader för 1 individ. 0! '
för krigsbehof anses behöfligt.
70
140
24
H
13i
255
106
G- e ra e n s k a p.
30
00
50
50
40
12
60
48
4
12
20
28
2
4
300
600
150
150
160
60
240
192
6
18
40
42
8
16
420
-1,7
600
3,3
1,982
6
12
12
12
12
4
30 1 90 j 120
60 i 180 I 240
50
50
30
16
10
7
21
31
305
152
152
74
90
10
3
20
60
60
244
202
202
104
106
20
3
27
81
60
275
1,135
1,200
2,400
606
606
416
530
80
12
404
1204
120
4124
6,544
. 420,000
50.000
32.000
34.000
27.000
15.000
10.000
Anmärkningar.
iHvartannat år 6 må-
j nader.
fEnligt n. v. förhållandet
l med Kan.-corpsen.
.Hvartannat år 3 mån.
27,000 / för Rngshne och 4
( mån. för rekognosce-
ringsfartygen.
8,000
27,000
9,000
Behof 1867
1,440
1 4,5
2,080 Artilleri- och befarne.
4,000 Total-
2,31 4-
Hamnexercis och tillfälliga Exp.
Summa Kunt
659,000
41,000
700,000
30
M 25.
Utdrag ur Kongl. Konvoj-kommissariatets räkenskaper i afseende på de från
Handels- och Sjöfarts-fonden tor sjöexpeditioner med Kongl. Flottans
fartyg utbetalda medel nedanskrifna år.
1840.
Till Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena, för ett örlogsfartygs hållande i sjön
Expeditionen till Medelhafvet med fregatten af Chapman
D:o till d:o med skonerten l’Aigle
D:o till d:o med skonerten Falk
20,000
20,000
99
88
5.
21.
1841.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena .
Expeditionen med fregatten af Chapman
D:o med skonerten l’Aigle
D:o med skonerten Falk .
20,000-.
52,049: 4 2. ll.
7,093: 2 8. a.
7,154: 44. 1.
1842.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten af Chapman
D:o nied korvetten Najaden åren 1840 och 1841 utöfver det årliga
anslaget af 20,000 R:dr till Förvaltningen af Sjöärendena
1843.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena, för ett örlogsfartyg
1844.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena, för ett örlogsfartygs hållande i sjön
1842 och 1843 årens expedition med korvetten Najaden, utöfver det årliga
anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten Josephine åren 1844 och 1845
D:o med skonerten 1’Aigle samma år
1845.
Det årliga anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten Josephine åren 1844 och 1845
D:o med skonerten l’Aigle samma år
20,000: —
8.000: —
29,669: n. 8.
20,000: —
22,640
15,000
3,000
1. 2.
20,000
36,683
7,650
8. 10.
6. 1 1.
1846.
Det årliga anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten Josephine åren 1844 och 1845
D:o med skonerten l’Aigle samma år
D:o till Medelhafvet med fregatten Eugenie och briggen Norden¬
sköld åren 1846 och 1847
1847.
Det årliga anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten Eugenie och briggen Nordensköld åren 1846 och
1847 ■ . . . .
20,000
24,195
2,160
18. 3.
9. 5.
78,116: 30: 3.
20,000:
32,451: 24. 1.
Banko.
40,187
86,298
57,669
20,000
60,640
64,333
124,472
52,451
Transport 506,052 13 3
24
31
1848.
Transport
Det årliga anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena 20,000: — —
Expeditionen med fregatten Eugenie och briggen Nordensköld åren 1846 och
1847 7,359: 32. o.
1849.
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendena
1850. s
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendeua för ett örl.ogsfartygs hållande i sjön
1851.
Årets anslag till samma embetsverk 20,000: — —
Jordomseglings-expeditionen med fregatten Eugenie åren 1851, 1852 och 1853 74,948: 42. 4.
1852.
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendena 20,000: — —
Expeditionen med fregatten Eugenie 46,521: 29. 4.
1853.
Anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena 20,000: — —
Expeditionen med fregatten Eugenie 171,434: 3 6. 10.
1854.
Anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
Samma anslag
1855.
1856.
Samma anslag 20,000: — —
Expeditionen med fregatten af Chapman åren 1856 och 1857 22,999: 30.
1857.
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendena 20,000: 4—:
Expeditionen med fregatten af Chapman 40,691: il.
Summa B:ko R:dr
Banko.
|
506,052
|
13
|
3
|
27,359
|
32
|
6
|
20,000
|
—
|
—
|
20,000
|
—
|
-
|
94,948
|
42
|
4
|
66,521
|
20
|
4
|
191,434
|
30
|
10
|
20,000
|
—
|
—
|
20,000
|
—
|
—
|
42,999
|
30
|
—
|
60,691
|
1 1
|
i —
|
1,070,008
|
3
|
3
|
1858.
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendena
Expeditionen med fregatten af Chapman åren 1856 och 1857
1859.
Årets anslag till Förvaltningen af Sjöärendena
1860.
D:o till samma embetsverk
utgörande i Riksmynt R:dr
|
1,605,012
|
10
|
30,000: —
|
|
|
33,778: 27.
|
63,778
|
27
|
|
30,000
|
—
|
|
30,000
|
—
|
Summa R:mt R:dr j 1,728,790 | 3 7
utgörande i medeltal årligen under dessa 21 år 82,323 R:dr 35 öre.
Stockholm af Kongl. Konvoy-Kommissariatets Kammarkontor den 31 Mars 1862. A. P. Melin.
32
JM 26.
Sammandrag af de anslag Komité» å Itiksstatens Femte Mnfvndtitel föreslagit
för hvart dera af åren 1864, 1805 och 1866.
|
Riksmynt.
|
Summa Riksmynt.
|
Ordinarie statsanslag:
|
|
|
|
|
a) De nu utgående:
|
|
|
|
|
Aflöningsstater .
|
1,300,052
|
5
|
|
|
Materielen
|
984,587
|
64
|
|
|
Diverse anslag
|
780,000
|
31
|
3,064,640
|
r—
|
b) Af Komitén derutöfver föreslagna:
|
|
|
|
|
Tillökning i anslaget till exercis af Flottans bemanning
|
190,000
|
|
|
|
Till stipendier
|
15,000
|
|
205,000
|
|
Extra statsanslag af Komitén tillstyrkta:
|
|
|
|
|
Till fartygs nybyggnad, årligen (enligt Bil. JVs. 7) ... .
|
738,000
|
—
|
|
|
Till åtskilliga erforderliga byggnads-arbeten m. m. vid
|
|
|
|
|
Flottans etablissementer, 200,000 R:dr på 3 år,
|
|
|
|
|
eller ärligen
|
66,666
|
—
|
804,666
|
|
Summa R:mt R:dr
|
4,074,306
|
|
Anmärkning.
Enligt Komitén meddelade uppgifter hafva under åren 1852—1861 till Sjöförsvaret eller
dermed samband egande föremål, deruti dock inbegripna åtskilliga icke direkt till Sjöförsvaret
hörande, såsom vattenledning till Carlskrona, ny bro till Skeppsholmen, beklädnad till sjöbe-
väring o. d., utgått:
Extra statsanslag, till ett sammanlagdt belopp af omkring Rimt R:dr 5,350,000: —
Af medlen till neutralitetens upprätthållande och af mindre kreditivet,
till försvarsverkets ördnande och till expeditioner, omkring ..... » 1,700,000: —
Summa R:mt R:dr 7,050,000: -
eller i medeltal årligen, under de sednast förflutna tio åren, omkring 700,000 R:dr.
M 27.
(Förteckning öfver åtskilliga handlingar, som under Sjöförsvars-Koiniténs arbeten till¬
kommit eller till densamma blifvit inlemnade).
Rättelser.
I Bilagan JU 11 äro summorna af Orädds underhåll, s. 12 och s. 13, upptagna till 17,550, läs: 14,550.
» » >> » Thors » » » » » » 17,550, » 14,550.
>» » är slutsumman, sidan 12, upptagen till 227,820, läs: 221,820.
*> “ » » »13, » » 234,900, » 228,900.
Bil. N-o 5 lill Kongl. Maj:is Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1862.
1
Utdrag af Protokollet öfver Civil-Är enden, hållet inför Hans Maj: t
Konungen i Siats-Rådet å Stockholms Slolt den 14 Ok¬
tober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats—Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för utrikes ärendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
* Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup och
Reuterskiöld.
Till pröfning förekommo nu i elt sammanhang de ärenden, hvilka vid upp¬
görande af förslaget till reglering af utgifterne under Rikstatens Sjette Hufvudtitel
för nästa slatsregleringsperiod borde tagas under öfvervägande; hvarvid, sedan Kongl.
Maj:t, enligt Protokollet öfver Finans-ärenden den 25 Januari 1861, beslutat, att den,
under den 29 September 1848, lill boställe åt Chefen för Civil-Departemenlet tills
vidare upplåtna våning två trappor upp i Kommers-Kollegii hus å Riddarholmen, i
och för beredande af större lokaler åt vissa embetsverk, icke vidare skulle, efter
den 1 April 1861, då samma våning af f. d. Stats-Rådet och Departements-Chefen,
numera Justitie—Rådet Almqvist afträddes, till boställe åt Chefen för bemälda Depar¬
tement användas, samt derefter, under den 8 Mars sistnämnda år, i nåder förord¬
nat, att, intilldess Rikets nästsammanträdande Ständer, uppå nådig framställning,
komme i tillfälle alt i detta ämne besluta, en hyresersättning af 2000 riksdaler,
efter Ar räknadt, skulle från och med den 1 påföljande April tillkomma Chefen för
Civil-Departementet af anslaget å Sjette Hufvudtiteln till extra utgifter, frågan om
Dih. tilt R. St. Pral. 1862 å 1863. 1 Sami. 1 Afd, 6 Raft. 1
2 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1862.
framställning till Rikets Ständer i nämnda afseende först togs till afgörande; och
som Departements-Chefen, Statsrådet Lagerstråle, hvars rätt vore af detta ärendes
utgång beroende, alltså var af jäf hindrad att samma ärende föredraga eller i öfver-
läggningen derom deltaga, anmälde, enligt nådigt förordnande, Stats-Rådet Herr
Friherre Gripenstedt ofvauberörda ersättningsfråga, och hemställde i underdånighet,
att, enär Chefen för Civil-Departemenlet genom förstomförmälda beslut den 25
Januari 1861 gått i mistning af förut åtnjuten boställsförmån, Kongl. Maj:t måtte
i nåder föreslå Rikets Ständer att åt nämnde Departernents-Chef från början af
nästa statsreglering å Sjette Hufvudtiteln uppföra en årlig hyresersätlning af 2,000
Riksdaler, eller lika belopp ined hvad redan är Cheferne för Finans- och Ecclesia-
stik-Departementen beviljad t.
I denna hemställan instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.
Departements-Chefen, Statsrådet Lagerstråle föredrog derefter öfriga frågor i
afseende å förberörde Hufvudtitels reglering, nämligen hvad angick:
Civil-Departementets Expedition.
Då, med afseende å det stora antalet af e. o. tjenstemän inom Civil-Depar-
tementets Expediton, för närvarande 16 tillstädes, af hvilka de fleste^ till följd af
göromålens mängd, måste anlitas jemväl för bestridande af åligganden, som af ordi¬
narie tjenstemannapersonalen icke medhinnas, det på Expeditionens stat »till gratifi¬
kationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente» uppförda anslag af 1000 riksdaler
vore otillräckligt, för att kunna åt bemälde e. o. tjenstemän tilldela en någorlunda
anständig vedergällning och uppmuntran, helst en del af nämnda anslag äfven måste
användas till ersättning åt erforderlige extra vaktbetjente, hemställde Departements-
Chefen, att, för befrämjande af göromålens gång inom Expeditionen, Kongl. Maj: t
måtte föreslå Rikets Ständer, att omförmälda anslag med ytterligare 1,000 Riks¬
daler årligen förhöjdes; deruti Stats Rådets öfrige ledamöter instämde.
Kommers-Kollegium.
Enär tre af de på Kollegii stat uppförde Vaktmästare åtnjöte i aflöning endast
450 riksdaler hvardera, tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, att, i likhet med
hvad för vaktbeljeningen i andra kollegier blifvit föreslaget, Kongl. Maj:l måtte af
Rikets Ständer äska, alt nämnde tre Vaktmästares löner ökades med 50 Riksdaler,
, eller tillsammans 150 Riksdaler.
Bil. N:o S till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N'o 1, om Statsverket 1862.
5
Statistiska Tabell-Kommissionen.
Uti ett till Chefen för Civil-Departementet under den 15 sisllidnc Augusti
aflåtet memorial hade t. f. Chefen för Statistiska Central-Byrån anfört:
att, derest rikets officiela statistik skulle fortgå och såväl lill innehåll som
omfång utbildas enligt de grunder, hvilka dels blifvit utvecklade i det underdåniga
Komité-belankandet af den 18 Juni 1856 rörande inrättandet af ett statistiskt
embetsverk och dels i öfrigt gjort och göra sig alltmer gällande inom alla andra
civiliserade länder, och hvilka följaktligen bort tjena till ledning för embetsverk-
sambeten inom Statistiska Tabell-Kommissionen, behöfdes härtill onekligen icke ringa
allmänt understöd;
alt, då det vore den officiela statistikens närmaste ändamål att, så vidt om-
ständigheterne det medgåfve, insamla, granska, ordna och tillhandahålla sådana data
inom samhällslifvets område, öfver hvilka en fortlöpande, tillförlitlig öfversigt vore
behöflig såväl för statsförvaltningen, som för de sociala kunskapsgrenarnes utbild¬
ning, men förhållandena icke medgåfve, att de lokala och andra förvaltande myn¬
digheter toges i anspråk icke blott till de statistiska uppgifternas insamlande, utan
ock till deras granskning och sammanförande för större territoriela områden m. m.,
hvarigenom det mödosammaste och mest tidspillande förarbetet, åtminstone till en
stor del, skulle blifvit undangjordt innan det statistiska embctsverkets åtgärd vid-
toge för upprättandet af rikssammandrag och deras offentliggörande, — blefve den
oundgängliga följden deraf, att det omfång, till hvilket statistikens bearbetning kunde
utsträckas, komme att så mycket mer bero af de arbetskrafter, hvilka blifvit ställda
lill det statistiska embctsverkets bestämda förfogande;
alt redan uti ofvannämnda Komité-betänkande upptagits såsom föremål för Stati¬
stiska Central-Byrån, utom hela befolknings-statistiken, jemväl de statistiska redogö¬
relser, som kunna tillvägabringas öfver areal och jordegendoms fördelning, landthus-
bållningen med dess binäringar, allmänna undervisningen, kommunikations-anstallerne,
finanserne, fattigvården och kommunalväsendet, m. m.;
att vid organisationen af rikets officiela statistik med ledning af förenämnda
Komité-betänkande borde otvifvelaktig! följas den ordning, som föreskrefves ej blott
af den större eller mindre oumbärlighet, som tillerkändes det ena ämnet, den ena
grenen framför deu andra, äfvensom det inbördes samband, i följd hvaraf tillvägabrin¬
ga n cJ e t af statistik öfver ett ämne förutsatte tillvaron af en sådan öfver ett annat,
utan ock möjligheten att rörande hvarje särskildt amne kunna erhålla primärupp¬
gifter af sådant värde, att dessa förtjente att bearbetas;
att del dock ej finge förbises, att det ingalunda skulle för vår statistik blifva
gagneligt, om en mångfald af primäruppgifter hopades, hviika, sedan deras insam¬
4 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
lande vållat mer eller mindre vidsträckt besvär, för bristande arbetskrafter inom
det centrala embetsverket (inge ligga ogranskade och obearbetade;
att, hvad särskildt befolknings-statistiken vidkomme, t. f. Chefen ansett för en
oeftergiflig pligt att söka införa den method, som numera ensamt kunde vinna er¬
kännande, nämligen nominativ census eller folkräkning, och nominaliva uppgifter
öfver vigde, födde, döde m. m., hvilken genomgripande förändring, — som, efter
vidt omfattande förberedelser, anbefalldes genom nådiga kungörelsen den 4 Novem¬
ber 1859, jemte (lere deraf framkallade special-föreskrifter, och som efter Eng¬
lands föredöme tillika afsåge att fylla bekofven för en fullständig civilständs—regi—
stration medelst utdelning af formulärblanketter till alla uppgifter och dessas insän¬
dande till samt förvarande i ett centraI-arkiv för hela riket, — dock togo i an¬
språk Byråns arbetskrafter i ojemförligt vidsträcktare mån, än hvad i förslaget af
den 18 Juni 1856 varit afsedt;
alt, vid jemförelse af de anslag och de arbetskrafter, som i andra länder blif¬
vit för befolknings—statistikens bearbetning efter denna method ställde till de sta¬
tistiska cmbetsverkens förfogande, och vid öfvervägande af det högst betydliga ar¬
bete, som kräfves för att granska och i en mångfald af detaljer sammanräkna (lere
millioner uppgifter, det skäligen icke kunde ifrågasättas, att det årsanslag af 4,250
Riksdaler, till arfvode åt tillfälliga biträden, hvilket nu vöre ställdt till t. f. Chefens
förfogande, skulle kunna möjliggöra det rika materialets bearbetning på det sätt,
so .ii t nskvärdt vore;
att, hvad statistiken om vårt land beträffade, så erbjödc detsamma, med hän¬
sigt till den administrativa indelningens oregelbundenheter och den stora bristen i
kännedom om arealen och dennas fördelning i (lera hänseenden, ett särdeles rikt
fält afven för Statistiska Central-Byråns omedelbara eller medelbara verksamhet,
hvilken redan härför tagits i icke ringa anspråk och komme att betydligt stegras,
i den mån frågan om jordmatriklars utgifvande i sammanhang med ekonomiska
kartcverkets fortgång närmas sin lösning;
att, ehuru jordbruks-stalistikens möjlighet beror af en tillförlitlig kunskap om
den odlade jordens areal, hvilken kunskap ännu här i landet alltför kännbart sak¬
nades, hade dock frågan om tillvägabringandet af en sådan statistik redan blifvit
genom det statistiska embetsverket väckt och af Kongl. Maj:t gjord till föremål för
pröfning af samtlige Dess Befallningshafvande och länens Hushållnings—Sällskap;
att, ehuru ännu ej kunnat beräknas, hvad härtill vore erforderligt, syntes dock
säkert att framgången åtminstone tillsvidare nära sammanhängde med den arbets¬
kraft, som åt detta ämne fortfarande kunde egnas i Statistiska Central-Byrån och i
följd deraf med de medel, som till dennas disposition blefve ställda;
att, i afseende å statistiska uppgifter rörande kommunikations-anstalter, finanser,
fattigvård, kommunalväsende, m. (1. ämnen, som antingen icke eller blott delvis ut¬
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:ö 1. om Statsverket 1862.
S
göra föremål för någon viss centralmyndighets nuvarande underdåniga berättelser
och redogörelser, komme bearbetningen af desamma att upptaga icke ringa arbetstid;
alt, då om göromålen i ett statistiskt embetsverk ett omdöme i viss mån
kunde bildas från antalet inkomne och registrerade utgångne skrifvelser, den upp¬
lysning torde böra meddelas, att de förra år 1859 utgjort 577 och de sednare
356; år 1860 de förra 559, de sednare 502; år 1861 de förra 1,107, de sed¬
nare 1,024, samt intill den 15 Augusti 1862 de förre 934 och de sednare 853;
att, i betraktande af dessa anförda förhållanden, t. f. Chefen ansåge embets-
verket vara i stort behof af ökade arbetskrafter för den mängd göromål, som kräfva
särdeles stor lid, såsom primäruppgifternas granskning och sammanräkning, ren-
skrifning, expedierande af formulärblanketter och annat tryck m. m., samt
att ökad erfarenhet hos t. f. Chefen ytterligare stadgat den öfvertygelsen, att
begagnandet af tillfälliga biträden erbjöde ganska stora fördelar, när tillräckliga
medel förefunnes till uppmuntran åt de skickligaste och lill antalets förstärkande
vid behof.
På grund af dessa förhållanden hade t. f. Chefen hemställt, att Kongl. Maj:t
läcktes i nådigt öfvervägande taga och till Rikets Ständers pröfning öfverlemna frå¬
gan om ökning af anslaget till arfvoden åt tillfälliga biträden i Statistiska Central-
Byrån från 4,250 Riksdaler till 8,000 Biksdalcr årligen; — — — — — —
Stats—Rådet tillstyrkte i underdånighet, dels att Kongl. Maj:t måtte till Rikets
Ständer förnya Sin vid nästföregående två riksdagar gjorda framställning, att Chefens
för Statistiska Central-Bvrån aflöning må, till närmare likhet med lönerne för andra
i vigt jemförliga befattningar, bestämmas till 5,000 Riksdaler, och således nuva¬
rande beloppet 4,500 Riksdaler ökas med 500 Riksdaler, dels ock att Kongl. Maj:t
läcktes i så måtto bifalla t. f. Chefens underdåniga framställning, att till Rikets
Ständer måtte föreslås att, för mera omfattande bearbetning af de till Statistiska
Central-Byrån ingående statistiska uppgifter, nuvarande reservations-anslaget till »arf¬
voden åt tillfälliga biträden», 4,250 Riksdaler, ökades med 3,000 Riksdaler.
Landtmdteriet.
öfver-Direktörens vid Landtmäteriet underdåniga memorial af den 19 näst-
lidne månad, deruti, under erinran hurusom staten för General-Landtmäteri-Kon-
toret nu vore på följande sätt bestämd, nämligen:
6
Bil. N:o 5 lill Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
Öfver-Direklören G,000 R:dr.
Landlmäteri-Sekreteraren 5,000 »
Öfver-Ingeniören 3,000 »
Landtmäteri-Fiskalen 2,400 »
Akluarien 2,000 »
5 Ingeniörer, å 1,200 R:dr 6,000 »
1 Vaktmästare 600 »
1 d:o 430 »
till skrifvarebiträde vid Kontoret 1,000 »
till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente 1,000 »
Summa 25,430 Rdr,
samt med tillkännagifvande att tjenstemännens inkomster af sportler blifvit till in¬
nevarande års bevillningstaxering uppgifne att utgöra:
för Landtmäteri-Sekreteraren 668 R:dr
» Ofver-Ingeniören 613 »
» Landtmateri-Fiskalen 800 »
» Aktuarien .... 202 » 50 öre
» hvardera af Ingeniörerne 157 » 82 »
Ölver-Direktören gjort framställning om förbättring i lönevilkoren för Landtmäteri-
Sekreteraren, Ingeniörerne och Kontorets bägge Vaktmästare, i hvilket afseende huf¬
vudsakligen anförts:
alt Landtmäteri-Sekreterare-tjensten, hvilken redan för tio år sedan ansetts
särdeles betungande, numera blifvit så ansträngande, att nuvarande innebafvaren
deraf, på det hans belsa icke skulle genom ett längre qvarstadnande vid tjensten all¬
deles förstöras, sett sig föranlåten söka befordran till en ledig Förste Landtmätare-
tjenst; att, då ifrågavarande sekreteraretjenst vore af synnerligt stor vigt och följ¬
aktligen alltid borde vara besatt med en man af framstående skicklighet, aflöningen
borde bestämmas så tillräcklig, att Sekreteraren, utan hinder af tryckande närings¬
bekymmer, måtte kunna egna all sin tid åt tjensten, samt att Öfver-Direktören, på
grund häraf och med hänsigt jemväl dertill att Sekreteraren vid Postverket, enligt
uppgift till innevarande års bevillnings-taxering, utaf tjensten hade en inkomst af
6,200 Riksdaler, funne sig böra hemställa, att Landtmäteri-Sekreterare- lönen måtte
ökas lill 4,500 Riksdaler;
att, hvad anginge Ingeniörerne, icke allenast den för dem nu bestämda aflöning
vore otillräcklig för en anständig bergning, utan förekomma i afseende på desse
tjenstemän jemväl det särskilda förhållande, att de högst sällan kunna, jemte In-
geniörs-tjensten, bestrida någon tjenst i annat embetsverk, enär, äfven om de der¬
till skulle vara kompetente, ingeniörsgöromålen vore af den beskaffenhet, att de '
mäste verkställas i General-Landtmäleri-Koritoret, med begagnande af kontorets
Bil, N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 7
kartor och handlingar, samt att de knappt kunde ega något hopp att vid en mera
framskriden ålder vinna förbättrade inkomster genom befordran till högre aflönade
tjenster vid landtmäteristaten, — den enda befordringsväg, sorn kunde sägas vara
för dem öppen, — emedan få sådana tjenster finnas vid General-Landtmäterikon-
toret, och Ingeniörer, som längre tid afhållit sig från landtmäleriets praktiska utöf¬
ning, högst sällan vore lämplige att bekläda Förste Landtmätaretjenster, hvilka tjen¬
ster dessutom efterslräfvades af många skicklige landtmätare i länen, de der, såsom
saknande lön på stat, lika mycket som Ingeniörerne vore i behof af högre och
framför allt säkrare afiöningsvilkor; och hade Öfver-Direktören, med stöd af dessa
förhållanden, hvilka icke inträffade på första lönegradens tjenstemän vid andra em¬
betsverk, samt med åberopande jemväl deraf att, till beredande af en behöflig minsk¬
ning i Landtmäteri-Sekreterarens åligganden, Ingeniörernes göromål måste ökas,
äfvensom att lefnadskostnaden vore högre i hufvudstaden än i landsorterne, i un¬
derdånighet hemställt, att ingeniörernes löner, på sätt de fleste af dem hos Öfver-
Direktören begärt, måtte höjas till 1800 Riksdaler, eller samma belopp, som Förste
Landtmätarne å stat nu åtnjuta samt äldre Afvittrings-Landtmätare, jemte 200
Riksdaler i respenningar, fått sig genom Kongl. Brefvet den 2 Maj detta år i arf¬
vode beviljadt;
samt att, beträffande aflöningen för kontorets två vaktmästare, af hvilka den
äldre vore försedd med boställslägenhet, denna aflöning i och för sig vore särdeles
ringa, men att densamma dessutom vore lägre än hvad som bestodes vaktmästarne
i Rikets Ständers Bank och Riksgäldskontor, och jemväl understege de aflönings-
vilkor, som förunnats vaktmästare i andia statens embetsverk, der sigillpenningar
tillföllo vaktbetjeningen, men af hvilken förmån General-Landtmäterikontorets vaktmä¬
stare icke vore i åtnjutande; anhållande Öfver-Direktören, att förste vaktmästarens
lön måtte förhöjas tilli 750 Riksdaler och andre vaktmästarens till 600 Riksdaler.
Vidare bade Öfver-Direktören andragit, hurusom det, i förhållande till behofvet,
ringa anslag af 1,000 Riksdaler, som vore å General-Landtmäterikontorets stat upp-
fördt till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbeljente, icke kunde derstädes
användas på samma sätt, som dylika anslag i andra embetsverk, enär skicklige och
verksamme Landtmäteri-auskultanter samt Landtmätare, hvilka på inkomsternas väg¬
nar vore bättre lottade än Ingeniörerne i Kontoret, icke kunde påräknas såsom
extra ordinarie tjenstemän derstädes. Landtmäteri-Sekreteraren och Aktuarien bade
dock länge haft och egde fortfarande stort behof af arbetsbiträde; men härtill hade
icke någon sakkunnig person kunnat erhållas för ens hela det ifrågavarande ansla¬
get; och som äfven Landtmäteri-Fiskalen borde undfå biträde vid åtskilliga bok-
föringsgöromål, hvarigenom han skulle kunna odeladt använda sin tid på ämnen af
större vigt, deribland arfvodesräkningars granskning, när sådant erfordrades, ausåge
Öfver-Direktören ifrågavarande anslag böra förhöjas till 1800 Riksdaler, eller ock,
hvilket skulle blifva mera ändamålsenligt, ett motsvarande belopp å stat uppföras så¬
8
Bil. N:o 5 lill Kongl. Slaj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
som lön för ännu en Ingeniör, med skyldighet att lemna ofvanberördc arbetsbiträde,
hvilken nye tjensteman på detta sätt skulle beredas förmånen af pcnsionsrätt, hvil¬
ket vore desto billigare, som bans aflöningsvilkor, enär Iian icke kunde påräkna
några sportler, blefve lägre än de nuvarande Ingeniörernes, derest desses aflöning
komme att på föreslaget sätt förhöjas.
Slutligen och under åberopande deraf att Kongl. Maj:t dels, enligt nådigt be¬
slut af den 28 Maj 1856, icke funnit skäl bifalla Öfver-Direktörens förslag om
landtmäteri-examens förläggande till universiteten, dels ock. under den 27 Septem¬
ber sistlidna år, förklarat den väckta frågan om meddelande vid skogsinstitutet af
undervisning äfven åt landtmäteri-elever för närvarande böra förfalla, bade Ofver-
Direktören i underdånighet anfört, att i följd häraf ingen annan utväg syntes åter¬
stå för bibringande åt nämnde elever af den teoretiska bildning, som fordrades för
godkännande i landtmäteriexamen, än att de, såsom hittills, undervisades i bufvud-
staden genom särskildt dertill af Öfver-Direktören anskaffade lärare; men att, då
landtmäteri-eleverne i allmänhet vore i hög grad medellöse, samt icke blott alle an¬
dra ynglingar, som ämna inträda på den civila tjenstemannabanan. undervisas på
allmän bekostnad, utan staten äfven aflönade lärare vid skogs-, landtbruks-, na¬
vigations- och tekniska läroverk, ifrågavarande elever jemväl borde hugnas med un¬
dervisning på allmän bekostnad, hvartill ock medel blifvit under sednare åren af
Kongl. Majit i nåder anvisade; varande för omförmälda ändamål af Ofver-Direklö-
ren beräknade 3,000 Riksdaler årligen, hvarmed skulle aflönas sex särskilda lärare,
och genom hvilka medels beviljande tillfälle skulle beredas alt, till gagn för landt¬
mäteri—yr ket, öka fordringarne för godkännande i landtmäteri-examen.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, hade Öfver-Direktören af-
gifvit följande förslag till ny stat för General-Landtmäteri-Kontoret, att från och
med nästa statsregleringsperiods ingång tillämpas, nämligen:
Öfver-Direktören 6,000 Rdr.
Landtmäteri-Sekreteraren 4,500 »
Öfver-Ingeniören 3,000 »
Landtmäteri-Fiskalen 2,400 »
Aktuarien 2,000 »
En Ingeniör 1,800 »
5 Ingeniörer å 1,800 Riksdaler 9,000 »
1 Vaktmästare 750 »
1 d;o 600 »
Till skrifvarebiträde vid kontoret 1,000 »
Till arfvoden åt lärare för landtmäteri-elevers undervisning 5,000 »
Summa Rdr 34,050,
hvilken summa med 8,600 Riksdaler öfverstege den nu gällande statens belopp
I sam-
Bil. .N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
9
I sammanhang härmed anmälde föredragande Departements-Chefen en af Ju-
stitiekanslers-embelet den 50 Juli innevarande år till Kongl. Majit ingifven under¬
dånig promemoria, deruti Justitiekanslers-embetet tillkännagifvit, hurusom Landt-
mäteri-Fiskalen E. Bergsten hos Justitiekanslers-embetet gjort framställning om bo-
hofvet af jemkning i Landtmäteri-Fiskalens nuvarande göromål, samt alt Lan, med
företeende af en uppsats å de göromål, som, enligt gällande Laodlmäleri-instruklion
och särskilda utaf Öfver-Direktören vid Landtmäteriet meddelade föreskrifter, nu
ålåge Landlmäteri-Fiskalen, i berörde afseende andragit, att Fiskalens tid för närva¬
rande upptoges af så mångfaldiga bestyr, att han icke kunde med vederbörlig nog¬
grannhet granska alla från landtmätarne i orterne till General-Landtmäteri-Kontoret
inkommande arfvodesräkningar, men att en sådan granskning dock vore desto mera
nödvändig, som i de jemförelsevis få fall, då dylika räkningar blifvit af Landlmäteri-
Fiskalen granskade, erfarenheten visat, att landtmätare ofta i sina räkningar påföra
vederbörande jordegare vida högre arfvode, än hvartill de enligt gällande taxa voro
berättigade; i anledning hvaraf Landtmäleri-Fiskalen, för alt komma i tillfälle att
egna en mera ständig tillsyn öfver landtmätares sätt alt tillämpa arfvodeslaxan, be¬
gärt Juslitiekanslers-embetets medverkan dertill, dels att alla sådana göromål,
som nu tillhörde Landlmäteri-Fiskalen, men lill sin natur vore främmande för den¬
na tjenst och egentligen borde förrättas af Sekreteraren, Öfver-lngeniören eller Ak-
tuarien vid General-Landtmäteri-Kontoret, blefve till dessa sistnämnde tjenstemän
öfverflyttade, dels ock att Fiskalen finge åt sig anslaget ett biträde med lön på stat
till så stort belopp, att den person, som blefve lill Fiskalens biträde antagen, kunde
offra hela sin tid åt de göromål, som honom af Fiskalen ombetroddes; hvarjemte
Landtmäteri-Fiskalen, för att än ytterligare öka kontrollen å landtmätarnes arfvodes¬
räkningar, hemställt, att ej mindre Förste Landtmätarne, som redan egde att sådana
räkningar granska, än älven Ingeniörerne vid General-Landtmäteri-Kontoret måtte
lemnäs öppet att en dylik granskning företaga, med rättighet för dem att, när de
till Landtmäteri-Fiskalen afgifvit så fullständigt memorial, att derå kunde, utan vi¬
dare detaljerad granskning af räkning, grundas åtal, som slutade med den åtalades
bötfällande, erhålla en viss andel af bötcrne, hvilka borde bestämmas att utgå med
lika stort belopp, som i räkningen blifvit olagligen påfördt, dock aldrig under 15
Riksdaler Riksmynt,
För egen del hade Justitiekanslers-embetet i underdånighet anfört, att Justitie¬
kanslers-embetet, som icke kunnat undgå alt finna, det Landtmäteri-Fiskalens gö¬
romål på sednare tiden blifvit ökade och att en persons lid och arbetsförmåga svår¬
ligen torde vara tillräcklige att med tillbörlig noggrannhet fullgöra alla de åliggan¬
den, som nu tillhöra denna tjenst, ansett sig icke böra underlåta alt i viss mån
understödja Landtmäteri-Fiskalens ofvanberörda framställningar. En stor del af de
bestyr, som nu ålåge Landtmäleri-Fiskalen, vore nämligen af den beskaffenhet, att
Bi/i. lill /{. St. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 2
10
Bil. TS:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
de utan svårighet kunde, under Fiskalens tillsyn, af ett biträde fullgöras; hvadan,
om ett sådant biträde honom tilldelades, de väsendtligaste skälen till klagan torde
blifva undanröjde. Att deremot, på sätt Landtmäteri-Fiskalen ifrågasatt, öfverflytta
en del af de göromål, som nu tillhörde dennes tjenst, på andra vid General-
Landtmäteri-Kontoret anställde tjenstemän, ansåge Justitiekanslers-embetet vara min¬
dre lämpligt, helst desse tjenstemäns tid redan lärer vara af egna göromål så tagen
i anspråk, att några ytterligare bestyr icke utan olägenhet kunde dem åläggas, samt
i allt fall de göromål, Landtmäteri-Fiskalen önskat att få till andre tjenstemän öfver¬
flyttade, i allmänhet vore sådana, att de lämpligen kunde af Landtmäteri-Fiskalens
biträde ombesörjas. Justitiekanslers-embetet hade icke eller funnit anledning före¬
komma att biträda Landtmäteri-Fiskalens hemställan om en mera utsträckt rätt till
granskning af och anmärkning emot landtmätarnes arfvodesräkningar. Det vore
visserligen af största vigt, att jordegare icke betungades med oskäliga arfvoden för
förrättningar, som de hos landtmätarne påkallade; men då hvarje jordegare hade
sig öppet att, om han ansåge sin rätt i fråga om honom påfördt arfvode vara för
nära trädd, derom vid vederbörlig domstol föra talan, och således antagas kunde,
att, åtminstone i de flesta fall, der arfvodestuxan blifvit af landtmätare orätt tilläm¬
pad, jordegarne sjelfve derutinnan påfordra nödiga rättelser, syntes den nu i gällande
stadgar Landtmäteri-Fiskalen medgifna anmärkningsrätt, behörigen använd, vara till¬
räcklig att förekomma och undanrödja missbruk vid arfvodenas beräkning. Det
kunde nämligen icke antagas, att alla eller ens de flesta arfvodesräkningar vore fel—
aktige och upprättade i strid emot gällande föreskrifter, hvadan det icke eller syn¬
tes vara nödigt, att alla af landtmätarne afgifna arfvodesräkningar underkastades en
noggrannare granskning. Ändamålet med den Landtmäteri-Fiskalen tillagda kon¬
trollerande myndighet torde vara uppfyldt, om han i de fall, der anledning till
misstanke om orätt tillämpning af taxan förefunnes, undersökte förhållandet, och,
då fel upptäcktes, beifrade desamma och såmedelst sökte åstadkomma en i möjli¬
gaste måtto lika tydning af de i taxan förekommande stadganden. Till vidtagande
af sådana åtgärder torde Landtmäteri-Fiskalen icke eller komma att sakna tid,
sedan han erhållit ett biträde, sorn kunde fullgöra andra mindre maktpåliggande
göromål; och då sålunda åtal för öfverdebitering antagligen blefve i vederbörlig
ordning anställda, ansåge Justitiekanslers-embetet nu gällande ansvarsbestämmelser
desto heldre vara nog stränga för att afhålla landtmätarne från missbruk i omför-
mälda hänseende, som öfverträdelser af detta slag betraktas lika med tjenstefel, der¬
för till och med påföljd af tjenstens förlust kan ådömas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hade Justiekanslers-embetei i un¬
derdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska, att ett be¬
lopp af 2,000 Riksdaler måtte å General-Landtmäteri-Kontorets stat uppföras såsom
lön åt en person, hvilken Öfver-Direktören vid landtmäteriet skulle ega att förord¬
na till Amanuens eller biträde åt Landtmäteri-Fiskalen i alia de göromål, som till¬
Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 11
hörde dennes tjenstebefattning, inen vore af beskaffenhet att kunna af ett sådant
biträde fullgöras.
Till följd af härå erhållen nådig remiss, hade Öfver-Direktören L. B. Falkman
under den 19 nästlidne månad afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, hvarvid
Öfver-Direktören, jemte redogörande för de Landtmäteri-Fiskalen nu åliggande gö¬
romål samt för de åtgärder, Öfver-Direktören i sednare åren vidtagit till beredande
af lättnad för Fiskalen, så väl i afseende på handhafvandet af tillsynen derå, att
Landtmätarnes dagböcker och arbetsförteckningar, jemte renovationer och arfvodes-
räkningar, varda i stadgad tid aflemnade, som ock för dessa handlingars granskning,
äfvensom vid expedierandet af anmärkningsmemorial för åtals anställande, m. m.,
på grund af de sålunda meddelade upplysningarne och under åberopande tillika
deraf att, på sätt närmare utvecklats, Staten icke egde någon skyldighet att låta
på sin bekostnad kontrollera riktigheten af de landtmäteri-arfvodes-räkningar, som
till enskilde jordegare utgifvas, hvilka dessutom sjelfve, med hänsigt till beskaffen¬
heten af de bestämmelser, som numera funnes meddelade i afseende på grunderna
för arfvodets debiterande och sättet för räkningarnes uppställning, utan svårighet
kunde verkställa en sådan kontroll, hvars utöfvande icke eller vore Landtmäteri-
Fiskalen såsom tjenstepligt ovilkorligen ålagdt, i underdånighet afstyrkt nådigt bifall
å Justitie-Kanslers-Embetets förevarande framställning. Men då det icke kunde
förnekas, att Landtmäteri-Fiskalstjenslen kräfde mycket arbete af sin innehafvare,
hade Öfver-Direktören ansett sig böra i underdånighet anmäla, att, derest aflönin-
gen till det biträde, som vid General-Landtmäteri-Kontoret erfordrades, komme alt,
jemlikt Öfver-Direktörens särskildt afgifna underdåniga förslag till förändrad stat
för Kontoret, höjas till det belopp, att till biträde kunde erhållas en sakkunnig
person, hvars hela arbetskraft kunde för General-Landtmäteri-Kontorets räkning
skäligen tagas i anspråk, Öfver-Direktören hade för afsigt att låta detta biträde
äfven tillhandagå Landtmäteri-Fiskalen vid böckers och diariers förande m. m., hvar¬
igenom han kunde odeladt använda sin tid på tjensteärenden af större vigt och
deribland äfven granskning af Landtmätarnes arfvodesräkningar, när sådan gransk¬
ning i förekommande fall erfordrades; varande påminnelser i ämnet sedermera utaf
Landtmäteri-Fiskalen aflemnade.
Efter öfvervägande af hvad såväl Öfver-Direktören vid Landtmäteriet, som
Justitie-kanslers-embetet härvid anfört, fann Stats-Rådet, som ansåg det vara af
vigt att Landtmäteri-Fiskalen kunde egna sin hufvudsakliga verksamhet åt den ho¬
nom, enligt gällande instruktion, tillkommande närmare och speciela eftersyn huru
de till Landtmäteristaten hörande tjenstemän uppfylla dem i tjenslen åliggande skyf-
digheter, samt dervid jemväl öfvervaka, alt jordegare icke obehörigen betungades
genom felaktig tillämpning af arfvodestaxan å landtmäteri-förrättningar, sig böra i
12 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t., med någon nedsättning i den af öfver-
Direktören begärda tillökning i löneanslag, täcktes föreslå Rikets Ständer följande
förändringar i staten för General-Landlmäteri-Kontoret, nämligen:
att Landtmäteri-Sekreterarens lön ökas från 3,000 till 3,300 R:dr, eller ena¬
handa belopp, som i aflöning för Sekreterarne i Rikets Kollegier vore i allmänhet
bestämdt;
att aflöningen för Kontorets fem Ingeniörer, nu utgörande 1,200 Riksdaler
för hvardera, mätte fördelas i två lönegrader samt för de tre äldre höjas till 1,800
Riksdaler;
att, med indragning af det till »skrifvarebiträde vid Kontoret» i staten nu
uppförda anslag af 1,000 Riksdaler, i stället måtte anvisas ett belopp af 1,200
Riksdaler såsom lön för ytterligare en Ingeniör, hvars bufvudsakliga åligganden
skulle blifva alt tillhandagå Landtmäteri-Sekreteraren och Landtmäteri-Fiskalen
med det för desse tjenstemän af behofvet påkallade arbetsbiträde;
att lönen för Andre Vaktmästaren, till öfverensstämmelse med hvad hans
vederlikar inom Stals-Departementens expeditioner åtnjuta, måtte höjas från 430
till 300 Riksdaler;
samt att, med afseende å hvad Ofver-Direktören anfört angående Landtmäteri-
elevernas kostnadsfria undervisning för inhemtande af de till Landtmäteri-examens
undergående erforderliga kunskaper, ett särskildt anslag till enahanda belopp med
det för undervisningen åt dom, som egna sig åt Civil —Ingeniörsyrket, till Artilleri—
Läroverket å Marieberg anvisade, eller 3,000 Riksdaler årligen, matte i General-
Landtmäteri-Kontorels stat uppföras, att användas till arfvoden åt lärare för Landt-
mäteri-elever, som anmäla sig lill alläggande af landtmäteriexamen; kommande ge¬
nom bifall till detta förslag Kontorets stat att ökas med 3,530 Riksdaler.
Rikets Ekonomiska Kar teverk.
l:o. Styresmannens för Rikets Ekonomiska Karteverk den 5 sistlidne Maj af-
gifna underdåniga memorial, deruti, sedan kartor med beskrifningar nu hunnit upp¬
rättas öfver Bro, Trögds, Håbo och Lagunda härad af Upsala Län, Slyresmannen,
med bifogande af berörda kartor jemte tabellarisk beskrifning lill kartan öfver Bro
härad, anhållit, att så väl dessa kartor, sorn de, hvilka under loppet af detta och
första hälften af nästkommande år kunde hinna graveras, måtte få till tryckning be¬
fordras; hvarjemte Styresmannen anmält, det han ansåge de genom Kongl. Brefvet
den 15 April 1859 meddelade föreskrifter angående sättet för de ekonomiska
kartornas upprättande icke erfordra förändring, men att Styresmannen deremot, be¬
träffande uppställningen af den tabellariska beskrifning, som borde åtfölja hvarje
häradskarta, funné åtskilliga förändrade bestämmelser, ledande till karteverkels skvnd-
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1862. 13
sammare bearbetande, vara af behofvet påkallade; i hvilket afseende Styresmannen,
med redogörande för de åsyftade föräudringarnes beskaffenhet, afgifvit förslag till
nytt formulär för ifrågavarande besk ri fri ingars uppställning.
I sammanhang härmed och under åberopande deraf, alt statistiska uppgifter
förlora sitt egentliga värde, då de blifva gamla; att de böra åtminstone någorlunda
samtidigt anskaffas, emedan de eljest icke kunna begagnas för anställande af de
jemförelser, som med deras samlande åsyftas; att stora företag, utförda på kortare
tid med tillräcklig arbetsstyrka, på det hela kosta mindre, än om de af färre ar¬
betare skola på längre tid verkställas, och att det således vore misshushållning med
Statens medel, om dessa, när de i allt fall blefve af nöden, ej årligen anvisades
till fullt det belopp, som af verkligt behof påkallades, hade Styresmannen, med
hänsigt jemväl dertill alt, enligt hvad de två tilländagångna arbetsårens erfarenhet
gåfve vid handen, kartläggning af en yta om Upsala läns storlek, med lika befolk¬
nings- och odlingsförhållanden, skulle, derest samma omsorg om detaljerna och er¬
nående af säkerhet i kartans sammansättning, som hittills varit afsedd, fortfarande
skulle användas, komma att i koncept, med inberäkning af areal-uträkningar och
besk rifninga r, kosta omkring 44,000 Riksdaler, utöfver hvad som erfordrats för inköp
af instrument och effekter, samt i gravering och tryckning omkring 16,500 Riksdaler,
i underdånighet lillkännagifvit, det Styresmannen, till åstadkommande af den skynd¬
samhet i Karteverkets bearbetande, som för vinnande af det dermed afsedda syf¬
temål vore önskvärd, ansåge kartografernes antal, hvilket nu utgjorde fyra, böra
ökas till tolf, samt dersutom anställas fyra extra biträden, för ritning och färg¬
läggning; och sorn den för Styresmannen och kartograferne nu bestämda årliga af¬
löning lippginge: för den förre lill 2,500 Riksdaler och för hvardera af de sed¬
nare till 1,600 Riksdaler, jemte 300 R:dr i respenningar, komme, med bibehål¬
lande af enahanda arfvodesbelopp, årliga aflöningen till Styresmannen jemte tolf kar¬
tografer alt uppgå till R:dr 25,600.
hvarjemte erfordrades:
till fyra extra biträden » 2,500.
» flitpenningar för öfverarbcten » 2,500.
» ritmaterialier » 500.
» arbetslokal, med eldning, uppassning och
städning » 2,100.
» dagsverken och diverse utgifter .... » 2,800.
Summa R:dr 36,000.
På grund häraf hade Styresmannen, under förmälan tillika, att årliga kostna¬
den för kartornas gravering och tryckning, som nu medtoge en utgift af omkring
12,500 R:dr, icke kunde med visshet beräknas, enär densamma måhända innan
kort blefve betydligt förminskad genom tillämpning af en annan method för kar¬
tornas mångfaldigande, grundad på användande af fotografi och öfvertryck från lilho-
14 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1862.
grafisk touch; men att deremot Styresmannen icke kunnat förbise, det kartografernes
aflöningsvilkor borde efter vissa års med flit och skicklighet ådagalagd tjenstgöring
förbättras, samt att dagtraktamente, så väl under resorna, som under hela den tid
af året, då arbetena pågå ute på marken, borde dessa tjenstemän tillgodokomma, i
underdånighet föreslagit, att Kongl. Maj:t måtte täckas af Rikets Ständer äska, för
ekonomiska karleverkets fortsatta bearbetande, en rund summa af 50,000 Riksda¬
ler årligen under nästkommande statsregleringsperiod; anmärkande Styresmannen
härvid att, ehuru del icke med anspråk på fullkomlig säkerhet kunde beräknas, vid
hvilken tidpunkt karte-arbetena, derest de härtill föreslagna medel blefve att tillgå,
kunde hinna fullbordas, Styresmannen likväl ansåge antagligt, att kartor och be-
iskrifningar öfver ett helt län skulle kunna hvarlannat år hinna fullbordas och
rån trycket utgifvas.
Till följd af erhållen nådig remiss, hade Öfver-Direklören vid Landtmäteriet den
3 sistlidne Juli afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet samt dervid, jemte framstäl¬
lande af åtskilliga anmärkningar emot ändamålsenligheten af det utaf Slyresmannen
föreslagna förändrade formulär för de tabellariska beskrifningarnes uppställning, be¬
träffande frågan om fortfarande anslag till rikets ekonomiska karteverk, i underdå¬
nighet yttrat, det Ofver-Direktören, som antoge, att särskilda medel komme att be-
höfvas för det under utarbetning varande karteverket öfver Norrbottens län. hvar¬
öfver inseendet blifvit i nåder uppdraget åt Landshöfdingen i samma län S. P.
Bergman, ansåge den af Styresmannen föreslagna summan under nuvarande förhål¬
landen icke vara för högt beräknad, helst det säkerligen icke vore möjligt alt, emot
ringare aflöning än 1,900 R:dr om året, vid karteverket fästa flitige och skicklige
landtmätare eller med dem jemförligt sakkunnige personer.
Sedan Styresmannen, med anledning af de utaf Ofver-Direktören framställde
anmärkningar emot det föreslagna beskrifningsformuläret, erhållit nådig befallning
att inkomma med det yttrande, hvartill samma anmärkningar kunde föranleda, hade
Styresmannen, under den 12 nästlidne Augusti, afgifvit utlåtande i ämnet samt der¬
vid, bland annat, anmält, det Styresmannen, lika med Ofver-Direktören, ansåge
särskildt anslag böra äskas för kartearbetena i Norrbottens län.
2:o. Landshöfdingen i Norrbottens län S. P. Bergmans underdåniga memorial
den 6 innevarande månad, innefattande anmälan att, för att efter den hittills följda
planen kunna inom nämnda län fortsätta karteverks-arbetet samt tillika ombesörja
gravering och tryckning af de karteblad, som under loppet af nästa år och fram¬
gent blefve fullbordade, erfordrades bibehållandet af enahanda årliga anslag som
hittills, nämligen 14,750 Riksdaler, af hvilket anslag likväl 4,000 Riksdaler bevil¬
jats ifrån andra endast för innevarande statsregleringsperiod för ändmålet tillgäng¬
liga medel, än de för ekonomiska karteverket afsedda.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 15
Jemte underdånig hemställan, att Kongl. Maj:t uppå särskild anmälan ville
meddela nådigt beslut i fråga om tryckning af redan upprättade häradskartor och
föreslagen förändring i uppställningen af den tahellariska beskrifning, som borde
åtfölja hvarje karta, yttrade Stats-Rådet, som ansåg arbetena för karteverket i Norr¬
bottens län böra fortsättas till enahanda omfattning, som under den förlidna tiden,
sig icke för närvarande finna anledning förorda den af Styresmannen ifrågasatta för¬
höjning i de lill kartograferne utgående arfvoden, hvaremot, i händelse förökadt an¬
slag beviljades och arbetenas utsträckning deraf blefvo en följd, Styresmannens arf¬
vode syntes böra med 500 Riksdaler förökas; hemställande Stats-Rådet att, med
afseende å ena sidan af det önskvärda i karteverkets fortskyndande, men å den
andra derå att besparing i kostnaderne för kartornas gravering och tryckning syn¬
tes kunna ernås, Kongl. Maj:t måtte föreslå Rikets Ständer, att till karte-arbetenas
fortsättning, så väl i medlersta Sverige som i Norrbottens län, för instundande
stadsregleringsperiod anvisa en tillökning i det å Sjette Hufvudtiteln för Ekonomi¬
ska karteverket upptagna anslag af 6,000 Riksdaler, icke blott med de från Riks-
gälds-Kontoret för närvarande utgående 15,750 Riksdaler, utan äfven med ytterli¬
gare 18,250 Riksdaler, så att det hela komme att utgöra 40,000 Riksdaler årligen.
Ofverstålhållare-Embetet.
Öfverståthållare-Embetets underdåniga skrifvelse af den 23 sistlidne Augusti,
hvaruti anförts, att, tili följd af den vid 1856 —1858 års Riksdag, jemlikt Kongl.
Brefvet den 23 Februari sistnämnda år, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Öfverstålhållare-Einbetets förslag, verkställda lönereglering för tjenstemännen och
betjeningen vid nämnda Einbetes kansli och Poliskammaren i Stockholm, och sedan,
genom förre innehafvarens af kamreraretjenslen vid ÖIVerståthållare-Embetets kansli
erhållna afsked, den beslutade föreningen af denna syssla med sekreterarebefatt¬
ningen under innevarande år egt rum, lönerne för närvarande utgjorde: för Sekre¬
teraren och Kamreraren i Kansliet 3000 Riksdaler, för den hos honom tjenst¬
görande Kanslisten 900 Riksdaler, för 12 Exsekutionsbetjenter, å 300 Riksdaler,
tillsammans 3,600 Riksdaler, hvilket belopp, jemlikt Kongl. Brefvet den 2 Juli
1858, vore släldt till Öfverståtbållare-Embetets disposition, och för Sekreteraren i
Poliskammaren 2,400 Riksdaler, hvilket sistnämnda belopp vore inbegripet i den
summa af 28,100 Riksdaler, som, enligt ofvanberörde nådiga Bref af den 23
Februari 1858, är till Polisens vidmagthållande i hufvudstaden anvisad; — att, då
Ofverstålhållare-Embetet i sin underdåniga skrifvelse den 29 Januari 1856, angående
löneregleringen vid verket, för Sekreterarne i Kansliet och Poliskammaren föreslog de
belopp, som sedermera beviljades, bemälda Embete hade grundat sitt förslag på jem-
förelsen med de lönebelopp, hvilka då voro tillagda åtskillige med desse jemföriige
16 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1S62.
tjenstemän i andra embetsverk, och med beräkning alt den icke obetydliga sportel-
inkomst af lösen för respass, sorn ifrågavarande bägge Sekreterare lillgodonjöto,
skulle äfven framgent vara att påräkna; — att likväl, sedan vid påföljande Riksdag
en allmän lönereglering blef vidtagen, enligt hvilken fördelaktigare lönevilkor bereddes
de tjenstemän, hvilka innehafva med Sekreterarebefattningarne likartade beställningar
å Rikets stat, än dem Ofverståthållare-Embetet för sine Sekreterare föreslagit,
desse kommo i en jemförelsevis mindre väl lottad ställning, hvarjemte, i följd af
Kongl. Förordningen den 2i September 1860 om upphäfvande af skyldigheten för
resande att vara försedde med pass, samme tjenstemän fått vidkännas en betydlig
minskning i påräknad inkomst af passlösen; — att Kongl. Maj:t väl under den
18 Mars innevarande år åt de bägge Sekreterame, mellan hvilka, på grund af
Kongl. Brefvet den 13 Januari 1831, behållna inkomsten af passlösen och pass-
påteckningen sålunda fördelats, att två femtedelar tillfallit Sekreteraren i Kansliet
och tre femtedelar Sekreteraren i Poliskammaren, i nåder beviljat ersättning för
under år 1861 förlorade sportelinkomster af passlösen, att utgå till den förre med
677 Riksdaler och till den sednare med 1,226 Riksdaler; likasom det kunde an¬
tagas, att, under i öfrigt oförändrade förhållanden, samma förmån äfven framgent
skulle blifva nuvarande innehafvare af desse tjenster förunnad; — att deremot,
sedan de ifrån befattningarne afgått, deras efterträdare icke torde kunna derå göra
anspråk, och således, om öfriga löneförmåner icke förbättrades, svårighet otvifvel¬
aktig! uppstode att med lämplige personer återbesätta ifrågavarande särdeles trägna
och ansvarsfulla befattningar; — att Ofverståthållare-Embetet derföre ansåge om¬
ständigheterna fordra, att lönerne för så väl den ene som den andre af ifråga¬
varande Sekreterare ökades till 4,000 Riksdaler, hvarigenom dock tillökningen för
Sekreteraren i Kansliet endast med 323 Riksdaler och för Sekreteraren i Polis¬
kammaren endast med 374 Riksdaler komme att öfverstiga de belopp, som af
Kongl. Maj:t blifvit tillerkända såsom sportelersättning för förlorad passlösen, under
det tillika, derigenom att Sekreteraren i Ofverstålhållare-Embetets Kansli öfvertagit
Kamrerarebefattningen derstädes, 300 Riksdaler om året blifvit Statsverket bespa¬
rade; — att, enär vidare den hos sistbemälde Sekreterare tjenstgörande Kanslist
hade en särdeles trägen tjenstgöring utan ringaste sportelinkouist, och denna tjenste-
mans vederlikar i de liesta öfriga Statens verk tillgodonjöte 1000 Riksdaler i årlig
lön, billigheten syntes kräfva, att äfven hans lön till enahanda belopp förhöjdes; —
att det för närvarande till tolf bestämda antalet Exsekutionsbeljenter, för hvilka
löner äro å stat anvisade, sedan år 1813 förblifvit oförändradt, oaktadt under tiden
Stockholms folkmängd ökats med mera än 30 procent och, i följd deraf, antalet af
publika handräckningsmål, som af desse betjente skola utan serskild ersättning be¬
sörjas, i förhållande derefter tilltagit, hvilka omständigheter, i förening med andra
uppgifna, nödgat Öfverståthållare-Embetet alt, med begagnande af den rättighet,
Kongl.
Bil. iV.-o 5 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862.
17
Kongl, brefvet den 2 Juli 1858 medgifvit, fördela sex exsekutionsbetjenfs-löner på
dubbla antalet betjente, hvarigenom antalet af desse ökats till aderton; men att, då
likväl de otillräckliga löneinkomster, som på sådant sätt bereddes flertalet, föranledde
täta ombyten bland personalen ocb svårighet att med lämpliga och pålitliga personer
återbesätta uppkommande ledigheter, Ofverståthållare-Embelet funne sig böra för¬
nya sin förr gjorda underdåniga framställning om anvisande af ytterligare fyra
exsekutionsbeljenls-löner. På grund häraf hade Ofverslåthållare-Embetet i under¬
dånighet hemställt, att Kongl. Maj:t måtte till Rikets Ständer göra nådig framställ¬
ning, att å Embetets stat, dels lönerne måtte ökas för Sekreteraren i Ofverslåt-
hållare-Ernbetets Kansli från 3,000 lill 4,000 Riksdaler,
och för en Kanslist hos bemälde Sekreterare från . . 900 lill 1,000 Riksdaler;
dels fyra nya exsekutionsbetjenls-löner ä 300 Riksdaler
anslås med tillsammans 1,200 Riksdaler,
alt, lika med nu utgående cxsekulionsbctjcnls-löner,
ställas tili Ofverstålhållare-Embetets disposition;
dels ock, i ändamål af löneliIlökning för Sekreteraren
i Poliskammaren med 1,600 Riksdaler, det till Polisens
vidmakthållande i hufvudsladen nu ulgående anslag al
28,100 Riksdaler måtte ökas till 29,700 Riksdaler;
kommande derigenom anslags-tillökningen att uppgå till 3,900 Riksdaler. Der¬
jemte hade Ofverståthållare-Embetet föreslagit, derest lönetillökningarne för de
bägge Sekreterarne bifölles, dels att dervid borde fästas det vilkor, att anspråk på
ersättning för förlorade inkomster af passlösen icke sedermera finge ifrågakomma,
dels ock att, da nuvarande ordinarie innehafvaren af Sekreterarebefattningen vid
Ofverståthållare-Embetets Kansli, Häradshöfdingen C. Telander, genom långvarig och
såsom det ville synas obotlig sjukdom, varit förhindrad att förrätta tjenslen, lill
hvilkens bestridande annan person tid efter annan blifvit af Kongl. Maj:t förordnad,
den för samma befattning ifrågasatta lönetillökning måtte, så länge berörda förhål¬
lande fortfore, ställas till Öfverståthållare-Einbetels disposition, att till arfvode åt
den tjenstförrättande Sekreteraren användas, utan inskränkning i Telanders skyldig¬
het att af den lön, han nu lillgodonjuter, till vikariens aflönande enligt föifalt-
ningarne bidraga.
1 sammanhang härmed erinrade Deparlements-Chefen i underdånighet, hurusom,
uti underdånig skrifvelse den 28 Januari 1862, dåvarande Ofverslålbållaron, Herr
Grefve J. E. Hamilton, fästat uppmärksamheten på otillräckligheten af 01 v ersta thå I -
larens dittills varande aflöning, hvilken, utgående dels från Statsverket, och dels af
Stockholms stads kassa, då utgjordes, så kallade ljuspenningar oberäknade, af lön
Bih. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. i Afd. 6 Uäft. 5
18 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862
från Statsverket, enligt Kongl, brefvet den 23 Februari 1858 utförd till Riksdaler
Riksmynt 6,682: 45
taffelpenningar från Stadskassa» 4,500:
samt anslag lill ved, likaledes utgående från Stadskassa» .... 1,500:
eller tillsammans Riksdaler Riksmynt 12,682: 45;
dervid Herr Grefven bland annat anfört, att den allmänna stegring, lefnadskostna-
derna under sednare årtionden varit underkastade, föranledi beviljande af betydliga
tillökningar uti ej mindre Statens än Stockholms stads embets- och tjenstemäns
lönevilkor, men att, vid de tillfällen, då förslag till sådane löneförbättringar för öf¬
rige embets- och tjenstemän hos Öfverståthållare-Embetet eller för ledamöter och
tjenstemän vid Stockholms Magistrat, hvars preses Öfverståthållaren vore, blifvit fram¬
ställde eller förordade, någon dylik förmån icke, lill följd af särskilda omständig¬
heter, blifvit ifrågasatt för Öfverståthållare», hvadan hans löneförmåner ännu väsendt¬
ligen vore desamma sorn för längre tider tillbaka. Herr Grefve Hamilton hade emed¬
lertid ansett sig böra utverka sådan förbättring för framtiden i Öfverståtbållarens
lönevilkor, att de uppoffringar af egne tillgångar, som ernbetets innebafvande i allt
fall medförde, icke komme att stå i allt för stort missförhållande till aflöningens
belopp, och hade derföre i underdånighet föreslagit, dels att det från Stadskassan
under namn af taffelpenningar utgående årliga lönebidraget malte från 4,500 Riks¬
daler ökas med 3,000 Riksdaler till 7,500 Riksdaler, och denna tillökning utgå
från och med månaden efter den, hvarunder embetet nästa gång tillsattes, dels ock
att Statsverkets bidrag till Öfverståtbållarens aflöning malte höjas till 10,000 Riks¬
daler, att fördelas i egentlig lön och taffelpenningar. Sedan Stockholms stads Drät¬
selkommission samt Magistraten och Borgerskapets Äldste blifvit hörde i hvad Stads-
kassans bidrag angick och dervid tillstyrkt och beslutat, att nämnde bidrag för en
blifvande Öfverståthållare förhöjdes med 3,000 Riksdaler, till fördelning så att taf—
felpenningarne ökades med 2,500 Riksdaler eller till 7,000 Riksdaler och vedansla¬
get med 500 Riksdaler eller lill 2,000 Riksdaler, behagade Kongl. Maj:t vid ären¬
dets föredragning den 2 näsllidne Maj, med godkännande af hvad vederbörande
sålunda beslutat, förklara Sig vilja lill Rikets nu sammanträdande Ständer aflåta fram¬
ställning om tillökning af den på Riksstaten för Öfverståthållare» uppförda lön från
nu utgående belopp, 6,682 Riksdaler 45 öre, — deruti 406 Riksdaler 50 öre ingå
såsom beräknad förhöjning för 271 tunnor under lönen inbegripen spanmål, — till
10,000 Riksdaler, under vilkor alt ljuspenningar och beräkning af spanmålsförhöj-
ning under lönen komme alt upphöra.
Med anledning af detta nådiga förklarande hemställde nu Stats-Rådet, att
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862. 19
Kongl. Maj:t måtte föreslå Rikets Ständer att, under nyssnämnda förbehåll, till löne¬
förhöjning åt Öfverståthållaren anvisa ett belopp af 3,317: 33.
Beträffande Öfverståthållare- Embetels underdåniga framställning örn
förbättring i lönevilkoren för ornförmälde tjenstemän och betjente i Öf-
verståtbållare-Embetets kansli, så fann Stats-Rådet sig böra hufvudsak¬
ligen instämma i hvad Öfverslåthållare-Embetet till stöd för denna fram¬
ställning anfört; dock ansåg Stats-Rådet lönen för Sekreteraren icke skä¬
ligen böra bestämmas högre än hvad Sekreterarne i Kollegierna åtnjuta
eller 3,300 Riksdaler; och tillstyrkte Stats-Rådet sålunda, det Kongl. Maj:t
måtto föreslå Rikets Ständer:
att lönen för bemälde Sekreterare må, från dess nuvarande belopp
3,000 Riksdaler, höjas (ill 3,500 Riksdaler eller med 500:
hvarigenom motsvarande ersättning för förlorade inkomster af passlösen
ej komme att vidare erfordras;
att lönen för den hos Sekreteraren tjenstgörande kanslisten må be¬
stämmas till likhet med aflöning i lägsta lönegrad i andra embetsverk
eller 1,000 Riksdaler och alltså ökas med . . 100:
samt att till aflöning åt fyra nya Exsekulionsbetjenter, å 300
Riksdaler för hvardera, anvisas en summa af 1,200:
kommande, om från desse förböjningars sammanlagda belopp . . . 5,117: 55.
afdrages den genom ofvanberörde kamrerarebefattnings indragning för
Statsverket uppkomna besparing 300:
anslagstillökningen å Öfverslålbållaro-Embetels stat att uppgå lill . . 4,817: 55.
Hvad åter angick föreslagna lönelillökningen för Sekreteraren i Poliskammaren,
så och då endast anslag i ett för allt till Polisens vidmakthållande i hufvudstaden
från Statsverket utginge, och med de tillgångar, som från Staden för denna angelä¬
genhet jemväl tillskötes, utväg borde finnas att, ulan förhöjning i Statsverket sbidrag,
kunna, derest sådant funnes nödigt, öka löneinkomsten för en blifvande innehafvare
af denna Sekreterareljenst, fann Stats-Rådet icke skäl att i afseende härå tillstyrka
någon framställning lill Rikets Ständer.
Landsstaterne i lånen.
I afseende å Landsstaterne i länen anmäldo Departements-Chefen, att ifrån
flera län inkommit underdåniga ansökningar, dels om tillökning i Landsstatens per¬
sonal, dels om förhöjning i, dess aflöning, dels ock om pension åt visse Ijensle-
innehafvare efter annan grund än den i allmänhet gällande. Ofver dessa ansök¬
ningar hade vederbörandes utlåtanden jemväl blifvit infordrade, och hinder mötte
således icke att dem till nådig pröfning anmäla. Deremot kunde ännu icke komma
under slutligt afgörande den af Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag, i sam¬
20 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
manhang med löneregleringen, väckta frågan om förnyad, noggrann uppskattning af
Kronofogdars, Häradsskrifvares och Länsmiins under lönerne beräknade boställen.
Den vore nämligen beroende på infordrade upplysningar angående boställenas upp-
skattningsvärde enligt innevarande års pröfningskorniléers beslut, hvilka icke från
alla län ännu hunnit meddelas.
Då emedlertid frågan om löneförhöjning i vissa fail vore beroende af den de¬
finitiva löneregleringen, enär Rikets Ständer vid förberörde riksdag förklarat, alt vid
nämnde reglering Kronofogdars och Häradsskrifvares extra inkomster icke borde,
såsom fallet för närvarande är, i lönerne inberäknas, utan de sednare bestämmas
oberoende af extra inkomsterna; och Departemenls-Cbefen bade för afsigt alt i
sammanhang med löneregleringsfrågan underställa Kongl. Majit underdånigt förslag
till förändring uti nu meddelade stadgande!) om Landsstatens pensionering, vöre det,
enligt Departements-Cbefens åsigt, för ärendets behandling fördelaktigast, att samt¬
liga frågor rörande Landsstaterne i länen finge på en gång lill afgörande förekom¬
ma, och alt Kongl. Majit således nu endast ville till Rikets Ständer meddela Sig
vara sinnad i ämnet framdeles aflåta nådig proposition, dervid dock, i öfverens¬
stämmelse med det. vid statsinkomsternas beräkning, angående inkomsttiteln »Ordi¬
narie räntan» af Kongl. Majit fattade beslut, redan nu torde böra iakttagas, att
värdet af de under anslaget lill Landsstaterna upptagna indelta räntor förhöjdes
med samma belopp, hvarmed dessa räntor vid inkomstberäkningen äro ökade, eller
i jemnadt tal 46,530 Riksdaler.
I hvad Dcpartements-Chefen sålunda föreslagit instämde Stats-Rådets öfrige
ledamöter.
Färjor och Färjkarlar.
Sedan Kongl. Majit vid sednaste riksdag äskat anvisande å denria titel af ett
ärligt anslag af 1,500 Ridr för uppehållande af do å Ölands vestra kust inrättade
färjplatserna Röhälla, Färjestaden och lleijershamn, men Rikets Ständer, på an¬
förda skäl, funnit detta anslag icke böra färjeplatsegarne för all framtid tillerkännas,
utan i stället å Riksgälds-Kontoret anvisat ett årligt reservationsanslag af lika be¬
lopp, 1,500 Ridr, att, i händelse färjhållningen vid nämnde tre platser icke kuride
utan understöd af statsmedel uppehållas, af Kongl. Majit, efter anmälan af Dess
Befallningshafvande och i den mån sådant efter undersökning för hvarje år funnes
vara erforderligt, för ändamålet användas intilldess förhållandena kunde göra ett dy¬
likt understöd umbärligt, hemställde Sta ts— Rå det, med ledning af de upplysningar,
hvilka vunnits vid behandlingen af inkomna, men underkända anspråk på understöd,
alt Kongl. Majit, utan att för närvarande ifrågasätta uppförande på Riks-Staten af
något anslag till förberörde färjplalscrs underhåll, endast måtte hos Rikets Ständer
påkalla bibehållandet lill Kongl. Majlis disposition under instundande Stalsreglerings-
period af de å Riksgälds-Kontoret anvisade, ännu icke för ändamålet använda, medel.
Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1862. 21
Jordbruket, Handeln och Ndringarne.
A. Skiften och Afvittrings. *
Öfver-Direktörens vid Landtmäleriet underdåniga memorial af den 8 och 21
näsllidne Augusti, deruti, med öfverlemnande af de utaf Länsstvrelserne i Jemt¬
lands, Wester-Norrlands, Westerbottens, Gefleborgs, Norrbottens och Stora Kop¬
parbergs län, uppå Ofver-Dircklörens anmodan, meddelade yttranden i fråga om
beloppet af de medel, som efter utgången af innevarande Stalsreglcringsperiod kunde
blifva erforderlige lill storskiftes- och afvittringsförrättningarnes fortskyndande inom
de särskilda länen, Ofver-Direktören afgilvit underdånigt utlåtande och förslag i af¬
seende på det under nästkommande Statsregleringsperiod beböfliga anslag för Stor¬
skiftes- och Afvitlrings-verken.
Utaf ofvanberörde yttranden inhemtades hufvudsakligen:
att Landshöfdingc-Embelel i Jemtlands län ansett det komma att bero på
beskaffenheten och orofånget af de genom Kongl, brefvet den 3 December 1861
anbefallde åtgärder lill fullständigare utstakning och rörläggning af rålinicr dels mel¬
lan kronans öfverloppsmarker och enskilde jordegares derintill gränsande områden,
dels ock omkring de Lapparne vid afvittringen tilldelade fjelllrakter, huruvida annat
anslag för afvittringsverket inom länet blefve behölligt, än som erfordrades till den
derstädes anställde afviltringslandlmätaren, roen att, då för omförmälde förrättningars
verkställande längre tid antagligen komma alt åtgå, nödig omtanke syntes fordra,
alt en summa af 4,000 Riksdaler årligen toges i beräkning för nästa Statsregle¬
ringsperiod, att användas till arfvoden åt landtmätaren, handllangningsmanskapets af¬
löning jemte skjuls- och traktamentskostnads-ersätlning åt do vid förrättningarne bi¬
trädande Gode Män, äfvensom til! godigörelse åt Förste Landtmätaren i och för de
resor, han kommo att företaga lill utöfvando af tillsyn och kontroll å utstakningar-
ncs behöriga verkställande;
att Kongl. Majrts Befallningshafvande i [Vester-Norrlands län ansett det i
Kongl, brefvet den 8 Mars 1861 för länet bestämda afvittringsanslag icke under
nästa Statsregleringsperiod erfordra någon tillökning;
alt Kongl. Majlis Befallningshafvande i Westerbottens län jemväl förklarat sig
anse hvarken tillökning i dervarande afvittringslandlmätares lill 13 bestämda antal,
eller förhöjning i de alviltringslandtmätarne nu bestådda arfvoden af behofvet på¬
kallas ;
att, beträffande Gefleborgs län, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett an¬
ledning icke förekomma till antagande deraf alt, efter 1864 års ingång, anslag lill
afvittringen inom länet vidare må blifva behöflig!;
22 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
alt, hvad anginge Norrbottens län, Kongl. Majts Befallningshafvande ansell IS
afvittringslandtmätare derstädes fortfarande höra sysselsättas, dels emot bestämdt
årsarfvode, dels ock med aflöning enligt den genom Kongl, brefvet den 13 Januari
1860 fastställda taxa; att mälningarne inom Öfver-Torneå socken, hvarest veder¬
börande' jordegaro, jemlikt deras åtagande, bestrid t kostnaden för den vid förrätt—
ningarne erforderliga handtlangning, kunde med visshet emotses hinna fullbordas
under nästa år, hvarefter arbetena komme att flyttas till den glesare bebyggda Pa¬
jala socken, der kostnadsfri handtlangning icke kunde påräknas i vidsträcktare mån,
än som enligt gällande föreskrifter på vederbörande jordegare belöpte; alt, af sådan
anledning, ulgifterne lill handtlangning och Gode Mäns aflöning, hvilka under näst-
lidne år utgjorde allenast 2,683 Riksdaler, beräknats för hvarje år komma att uppgå
till 13,000 Riksdaler, hvarjemte 1,000 Riksdaler årligen blelvo af nöden till arfvode
för tolkning i finska språket; och alt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på grund
häraf ansett årliga afvittrings-anslaget för länet, i Kongl, brefvet den 8 Mars 1861
bestämdt till 38,320 Riksdaler, böra från och med år 1864 förhöjas lill 34,000
Riksdaler;
samt slutligen alt Kongl. Majits Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län,
lika med hvad Styresmannen för storskiftesverket derstädes uti afgifvet utlåtande
yttrat, ansett slorskifteslandimätai nes nuvarande antal lämpligen icke böra förökas,
enär hela personalen, sedan storskiftet inom Svärdsjö socken under nästa år hunnit
afslutas, komme att stationeras inom Lima och Orsa socknar, hvarest flere än ader¬
ton landtmätare icke skulle kunna användas ulan allmogens alltför stora betungan¬
de med utgörande af dagsverken m. m., men alt Kongl. Majlis Befallningshafvande,
enär erfarenheten visat alt, vid uppkomne ledigheter, landtmätarehefaltningarne vid
storskiftesverket icke varit eftersökte, olvifvelaktigl af den anledning, att yngre landt¬
mätare kunna bereda sig hällre inkomster vid enskilde förrättningar, med mindre
försakelse af lifvets beqvämligheter än som vore oskiljaktigt från storskiftesförrätt—
ningarne inom ofvanberörde två från länets residensstad aflägse belägna socknar,
funnit sig höra hemställa att, på sätt Styresmannen föreslagit, den för storskiftes-
landtmälarne bestämda arsa Honing, respenningarne inberäknade, måtte förhöjas från
1,530 Riksdaler till 2,000 Riksdaler för de äldre och från 1,250 Riksdaler lill
1,700 Riksdaler för de yngre, med bibehållande af den bemälde landtmätare nu
tillförsäkrade ersättning af bögst 450 Riksdaler för arbete utöfver stadgadt års-
pensum, hvarigenom anslaget till storskiftesverket skulle för nästkommande stals-
regleringsperiod behöfva ökas till 46,300 Riksdaler årligen.
För egen del hade Ofver-Direklören, med anmärkning att Kongl. Majits Be¬
fallningshafvande i Nori bottens och Stora Kopparbergs län vid sine beräkningar
icke upptagit något anslag till inköp af papper, i underdånighet anfört, att landt—
mätarne vid afvitlringsverken i Wester-Norrlands, Wester- och Norrbottens län syn¬
tes böra bibehållas vid de förhöjda arfvoden, som genom Kongl, brefvet den 2
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 23
Maj detta år blifvit dem i nåder beviljade; att afvittringslandtmätaren i Jemtlands
län, H. F. Behm, hvilken derstädes tjenslpjort sedan början af år 1833, men i
arfvode och respengar uppbure endast 1,330 Riksdaler årligen, skäligen borde
komma i åtnjutande af det för äldre afvittringslandtmätare genom berörde nådiga
bref bestämda årsarfvode af 1,800 Riksdaler, jemte 200 Riksdaler i respenningar,
hvaremot någon nedsättning i de för Gode Man och handtlangning af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande beräknade belopp syntes kunna ega rum, samt att, enär kost-
naderne för Gode Mäns och handtlangares aflöning i Norrbottens län icke under
något år varit högre än 8,684 Riksdaler, hvartill ifrågavarande utgifter uppgingo
år 1838, då landtmätare-personalen var lika talrik som den nu vöre och beräk¬
nats fortfarande förblifva, det ville destoheldre synas, att nämnde kostnader fram¬
deles icke borde uppgå till mera än 9,000 Riksdaler årligen, som, derest mätnin-
garne inom Ofver-Torneå socken komme att nästa år afslutas och sedermera på¬
börjas inom Pajala socken, hufvudsakligen endast handtlangare i den sednare sock¬
nen samt Godo Mön i den förra under några år erfordrades, och handtlangare i
Pajala torde kunna fås utan ovanligt hög dagspenning, helst socknens invånare icke
bade att påräkna biförtjenster från flera håll; varande, i öfverensstämmelse med
hvad sålunda blifvit af Öfver-Direktören yttradt samt med tillämpning i öfrigt af
gällande grunder för de till Storskiftes- och Afviltringsverken nu utgående anslag,
fullständigt förslag till ny stat för dessa verk utaf Öfver-Direktören upprättadt,
uti hvilket förslag årliga anslagsbehofven för de särskilda länen blifvit på följande
sätt beräknade, nämligen:
för Stora Kopparbergs län, lill 46,600 R:dr
„ Jemtlands ,, 3,313 „
„ Wester-Norrlands „ 19,120 „
„ Westerbottens „ 39,633 „
,, Norrbottens „ 31,733 „
eller tillsammans för alla länen 160,643 R:dr
hvadan, då det å Riks-Stalens Sjette Hufvudlilel till »Skiften och
Afvittringar» uppförda anslag utgjorde endast 63,000 „
en summa af 97,645 R:dr
blefve derutöfver erforderlig för de årliga behofvens fyllande.
Föredragande Departements-Chefen anförde i underdånighet:
Då Rikets Ständer vid sednast förflutne två riksdagar beviljat betydligt för¬
höjda anslag till storskiftes- och afviltringsförrätlningarnes fortskyndande, hade det
visserligen varit önskligt att Eders Kongl. Maj:ts framställning om medel för dessa
förrättningars fullföljande under nästkommande statsregleringsperiod kunnat inskrän¬
kas till att af Rikets Ständer äska de nu befintliga anslagens anvisande till oför-
24 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
ändrade belopp; men då, oaktadt afvittringen inom Gefleborgs län, enligt hvad
Kongl. Maj:ls Befallningshafvande upplyst, med säkerhet kan antagas komma att un¬
der innevarande statsregleringsperiod afslutas, samt afvitlringsgöromålen inom Jemt¬
lands län äfven i allt väsendtligt fullbordats, så att endast utstakning och rörlägg¬
ning af rålinier på åtskilliga ställen derstädes återstå alt verkställa, de för berörde
ändamål vid sisllidne riksdag anvisade särskilda anslag om tillsammans 133,575
Riksdaler årligen ändock icke blifva tillräckliga, så fromt arbetena inom de öfriga
norra länen, för hvilkas ekonomiska förkofran ifrågavarande regleringars snara full¬
bordande är af synnerlig vigt, skola kunna med oförminskad personal bed i ifvås, an¬
ser jag behofvet oundgängligen kräfva att af Rikets Ständer begära ytterligare för¬
höjning i förevarande anslag. Den af Ofver-Direktören vid landlmäteriet beräkna¬
de summa synes dock kunna i icke obetydlig mån nedsättas. Uti denna beräkning
har nämligen äfven upptagits 8,100 Riksdaler årligen lill bestridande af den utaf
Kongl, Majus Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län föreslagna arfvodes-för-
höjning för dervarande storskifteslandtmätare; men då aflöningen för bemälde landt¬
mätare, till följd af den genom Kongl, brefvet den 11 Juni 1858 dem beviljade
arfvodes—tillökning, med inberäkning af den bestämda ersättningen för öfverarbete,
redan uppgår lill enahanda belopp, som först innevarande år, med afseende å lef-
nadskostnadernes vitsordade étegring och den yppade svårigheten att, i brist af sö¬
kande, återbesätta lediga platser, i nåder beviljats afvittringslandtmätarne inom We-
Ster-Norrlands och Westerbottens län samt de icke mot aflöning efter taxa arbe¬
tande landtmätarne inom Norrbottens län, synas omständigheterne icke påkalla den
för storskifteslandtmätarne nu ifrågaställda ytterligare arfvodes-förböjning, helst be¬
viljandet af en sådan förhöjning otvifvelakligt skulle från afvittringslandtmätarne
framkalla anspråk på tillgodonjutandet af enahanda förmån. Deremot torde billig¬
heten fordra att den ende qvarvarande landtmätaren vid afvittringen inom Jemt¬
lands län, hvilken derstädes tjenstgjort i nära trettio år, kommer i åtnjutande af
förhöjdt arfvode, i likhet med äldre afvittringslandtmätare i allmänhet. Med iaktta —
tagande häraf, och dä erfarenheten ådagalagt att, i följd af uppkommande ledighe¬
ter, besparingar å anslagen kunna påräknas, anser jag det årliga behofvet för stor¬
skiftes- och afviltringsverken under nästa statsregleringsperiod böra i jemnt tal be¬
räknas till 150,000 Riksdaler, och hemställer alltså att Eders Kongl. Majit täcktes
föreslå Rikets Ständer att det å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel lill Skiften och
Afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler mätte för nästa statsreglerings¬
period ökas med det för enahanda ändamål erforderliga beloppet 87,000 Riksda¬
ler årligen.
Uti detta Deparlemenls-Chefens yttrande och förslag instämde Stats-Rådets
öfrige ledamöter.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 23
B.) l:o Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna näringar; Q\o Agro¬
nomer och deras elever; 3:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmanna-näringar; samt 4:o Fiskeri-näringens understöd.
a) Landtbruks-Akademiens, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning, den
14 sistlidne Juni afgifna underdåniga memorial i fråga om allmänna åtgärder till
jordbrukets och dithörande näringars befrämjande, samt om de anslag, hvilka Aka¬
demien ansåge böra i sådant syfte hos Rikets näst sammanträdande Ständer äskas;
innefattande detta memorial följande, under tretton särskilda punkter upptagna,
framställningar, nämligen:
l:o angående Ultuna landtbruks-institut.
Jemte tillkännagifvande, att Styrelsen för nämnde institut, enligt memorialet
bilagd skrifvelse af den 2 i nyssberörde månad, hos Alcademietis Förvaltnings-Komi-
té ytterligare anmält bebofvet. af de byggnader, hvarom underdånig framställning
redan under sistlidne riksdag af Styrelsen gjordes, men hvartill Rikets Ständer då,
i anseende till bristande medel, ej beviljade anslag, nämligen:
a) ett boningshus af tegel, med lärosalar, laboratorier, bibliotheksrum, modell¬
kammare, rum för elever och den för dem nödiga ekonomien, hvilken byggnad
beräknats kunna uppföras för R:dr 109,236: 33.
samt b) ett stall af gråsten för 36 hästar och föl, beräknadt
att kosta „ 18,957: 52.
Summa R:dr 128,193: 87.
bade Akademien, hvars Förvaltnings-Komité under den 18 Januari 1860 afgifvit
yttrande rörande dessa byggnader och dervid »ansett sig i det Svenska jordbrukets
intresse böra förorda bifall å Styrelsens ansökning om beredande af erforderligt
anslag till desammas uppförande», nu endast åberopat detta sålunda gifna förord,
med hemställan, att Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer äska anslag till ifrå¬
gavarande byggnader, på det att institutet måtte kunna motsvara anspråken på ett
fullständigt högre landtbruksläroverk
2:o angående Landtbruks-Akademiens experimentalfält.
Efter förmälan hurusom Akademien, så vidt dess inskränkta tillgångar det med-
gifvit, sökt och i vissa uppgifna afseenden äfven lyckats att vid den till Akademiens
förfogande ställda jordlägenhet, eller det så kallade experimentalfältet, bana väg
för naturvetenskapliga forskningar med tillämpning på jordbruket och boskaps¬
skötseln, men att detta fält, så länge derstädes saknades de hjelpmedel och inrätt¬
ningar, som tillhöra en agrikulturkemisk försöksanstalt, ingalunda kunde anses mot¬
svara nutidens fordringar, hade Akademien, under åberopande af sin näst före sista
riksdagen, uti memorial den 10 September 1859 gjorda underdåniga framställning
om inrättande vid experimentalfältet af en sådan försöksanstalt, beträffande detta
llih. lill li. St. Prot. 1862 & 1865. 1 Sami. 1 Afd. 6 Uäft. 4
26 Bil. N.‘o 5 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
ämne ytterligare, bland annat, i underdånighet anfört: att, ehuru Kongl. Maj:ts,
på grund af nämnde framställning, till Rikets sednast församlade Ständer aflåtna
nådiga proposition om nödiga medel för tillvägabringande af omförmälda försöks¬
anstalt icke rönte önskad framgång, Akademien likväl, med anledning ej mindre af
de åsigter, som rörande nyttan och behofvet af dylika anstalter enhälligt uttalats vid
de båda allmänna iandtbruksmötena i Jönköping och Götheborg, — detta sist¬
nämnda möte, enligt en af Bestyrelsen för detsamma den 5 Maj 1861 aflålen och
till Akademiens utlåtande den lä Juni samma år remitterad underdånig skrifvelse,
— än ock af det lifliga intresse, hvarmed särskildt frågan rörande anordningen af
en agrikulturkemisk försöksanstalt vid experimentalfältet omfattats såväl af Stock¬
holms, Upsala, Jemtlands, Hallands. Skaraborgs, Örebro, Wermlands, Wester-Norr-
lands, Gefleborgs samL Kalmar läns norra Hushållnings—Sällskap, som äfven af åt¬
skilliga enskilde jordbrukare, hvilka, under förhoppning att Rikets snart sammanträ¬
dande Ständer skulle lemna nödigt anslag till denna försöksanstalt, ställt till Aka¬
demiens förfogande för innevarande och nästkommande år de för anstaltens första
början oundgängligaste medlen, — funne sig desto mera uppmanad att å nyo
upplaga frågan om statsanslag för ändamålet, som, fastän Akademien för närva¬
rande vore i tillfälle att, med begagnande af nyssnämnde medel, kunna, om än i
mindre utsträckning, anordna början af den vid experimentalfältet afsedda agri—
kulturkemiska försöksanstalten, de dertill af Hushållnings-Sällskapen och enskilde
personer lemnade bidrag dock uttryckligen blifvit anvisade att utgå endast intill
slutet af innevarande statsregleringsperiod, och den påbörjade anstalten således skulle
komma alt upphöra, derest ej statsanslag till densamma kunde erhållas; samt att
vid sådant förhållande Akademien ansåge sig böra i ett sammanhang framställa
hvad som erfordrades för experimentalfältels och den der afsedda agrikulturkemiska
försöksanstaltens anordning i öfverensstämmelse med tidens fordringar samt så, att
de anspråk tillfredsställdes, som man egde på en offentlig anstalt, hvilken, belägen
i närheten af hufvudstaden, flitigt besökes icke blott af invånare från olika delar af
riket, utan äfven af resande från främmande länder; och hade i sådant afseende
och på det att, å ena sidan, de vetenskapliga och rent agrikulturkemiska försöken
måtte kunna vid experimentalfältet oafbrutet fortgå och bedrifvas i den utsträckning
och på det sätt, — i samband med andra varande och blifvande likartade an¬
stalter inom riket, — att för landtmanna-praktiken nyttiga och tillämpliga rön der
kunde göras, samt, å andra sidan, de delar af experimentalfältet, hvilka icke vore
afsedda för den kemiska försöksanstalten, måtte kunna förete ett välskött och efter-
följansvärdt åkerbruk, Akademien upptagit de för ifrågavarande ändamål, förutom
det till försöks anställande redan beviljade och från anslaget å Sjette Hufvudtiteln
till »Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» utgående årliga
belopp af 5,000 R:dr, dels för en gång, dels ock årligen, erforderliga anslag
på följande sätt, nämligen:
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 27
a) Anslag för en gång:
I:o Laboratorier, med dertill hörande lägenheter, jemte boningsrum för
kemisten och dennes assistent, ämnade att inredas uti det redan vid
fältet befintliga stora stenhus, och för hvilka inredningsarbeten, jemte
inventarier till laboratorierna, kostnaden beräknats till 8,800.
2:o Loge med förvaringsrum för försöksgrödorna, vågrum, torkrum, m. fl.
lokaler, som, genom reparation och förändrad inredning af fältets gamla
loge, ansetts kunna erhållas för 800.
3:o Källare, med derofvanpå anbragt torkningshus för mogna växter och
deras frön 2,300.
•4:o Ladugård och Försöksstall 9,800.
S:o Inredning till Mjölkkällare, med planstensgolf och hyllor, m, m. af
den under stora stenhuset redan befintliga källare 480.
6:o Loge, för experimenlalfältets landtbruk 6,000.
7:o Inredning och iordningställande af gamla fårhuset till stall för 8
hästar, foder- och selkammare, jemte fårhus 1,800.
8:o Redskapshus, jemväl upptagande utrymme för kördon och vedförråd 3,000.
9:o Källare för gårdsfolket 800.
10:o Fullständig reparation och lill en del förändrad inredning af öfriga
till landtbruket och trädgården hörande byggnader 2,080.
11:o För den odlade jordens försättande i fullt lämpligt skick genom
grunddiknings fortsättande så väl å de till den agrikulturkemiska för¬
söksanstalten upplåtna, som ock å de öfriga till odlingsförsök i större
skala afsedda delarne af experimentalfältet 8,000.
12:o Ett mindre gasverk med dertill hörande byggnad för laboratoriets
behof 3.000.
t3:o Oförutsedda utgifter 3,730.
tillsammans 46,030,
eller, efter afdrag för gamla vid byggnadsarbetena användbara materialier 830.
ett belopp af R:dr 48,800;
hemställande Akademien, att denna summa måtte hos Rikets Ständer äskas att
under nästa statsregleringsperiod få med en tredjedel för hvarje år utgå;
b) Årliga anslag:
l:o Tillökning i Intendentens nuvarande lön 2,100 R:dr, med . . 1,900.
2:o dito i Agrikulturkemistens lön och hushyre-ersättning, tillsammans
2,600 R:dr, med • 1,400.
Transport 3,300.
28 Bil. N:o 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket i862.
Transport 3,300.
3:o Laboratoriets underhall, anskaffande af kärl, reagentier, kol, m. m. . 1,500.
4:o Aflöning ät Agrikullurkemistens Assistent 1,200.
5:o Handräckning vid laboratoriet 300.
summa ärliga anslag R:dr 6,300.
förutom förberörde redan anvisade 3,000 R:dr.
3:o angående Alnarps landtbruksinstitut.
Jemte anmälan, att från nämnde institut då äunu icke till Akademien inkommit
någon uppgift på de anslag, som för institutet kunde anses behöfliga utöfver de
redan ä stat uppförda, bade Akademien, beträffande frågan om anordnande vid
detta institut, likasom vid Ultuna, af en agrikulturkemisk försöksanstalt, i under¬
dånighet yttrat, det önskligl vore, att en sådan anstalt så snart som möjligt komme
till stånd, dels för den vinst, som derigenom kunde beredas undervisningen, dels
ock för ernående af de fördelar, som af denna och andra likartade anstalter inom
riket fullständigast vöre att förvänta, då efter gemensam plan samma försök på
skiljda orter utfördes; hvadan Akademien, under åberopande af sitt den 10 Septem¬
ber 1859 afgifna underdåniga memorial, med deri intagna, af Styrelsen för Alnarps
andlbruksinstitut uppgjorda kostnadsförslag, enligt hvilket för denna anstalt skulle
erfordras såsom anslag för en gång 13,000 R:dr, samt i ärligt anslag, likasom för
Ultuna beviljats, 4,500 R:dr, i underdånighet hemställde, att nämnde anslagsbelopp
måtte hos Rikets nästsammanträdande Ständer äskas.
4:o angående Landtbruksskolorna.
Under åberopande af Elfsborgs läns Södra Hushållnings Sällskaps till Kongl.
Maj:t ingifna och den 4 sistlidne Mars till Akademien i nåder remitterade under¬
dåniga ansökning om anvisande af erforderligt belopp för inrättande af en lägre
landlbrukskola inom södra delen af nämnda län, hade Akademien anfört, att, då, i
anseende till landtbrukets låga ståndpunkt inom nämnda ort, en sådan skola vore
derstädes högst behöflig, Akademien funne sig böra i underdånighet tillstyrka, att
bos Rikets Ständer måtte i nåder äskas ett årligt anslag af 4,000 Rdr för en dy¬
lik skola inom södra delen af Elfsborgs län, hvarjemte och enär landtbruksskolan
vid Degeberg, till följd af Edv. Nonnens död och derefter skedd uppsägning, kom¬
me alt upphöra den 24 Oktober nästa år, men genom ett tillskott af 500 Rdr
till det belopp af 7,500 Rdr, som till denna för 24 frilärlingar alsedda skola va¬
rit anslaget, sålunda framdeles skulle kunna vinnas tillgång till två nya, för det
vanliga antalet af tolf frilärlingar beräknade lägre iandtbruksskolor, Akademien i
underdånighet hemställde, att nådig framställning måtte till Rikets Ständer aflåtas
äfven om beviljande af ett sådant tillskott, för att genom den sålunda åstadkomna
summan af 8,000 Rdr bereda tillfälle ej mindre att anvisa ett vanligt anslag, eller
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 29
•4,000 Rdr, till en landtbruksskola i Skaraborgs län, i stället för den vid Degeberg,
än ock att med ett lika stort anslag förse antingen en dylik vanlig landtbruksskola
inom någon af de orter, som Kongl. Majit kunde finna vara deraf företrädesvis
i behof, eller ock en skola med särskildt fästadt afseende å bildandet af diknings-
förmän och ängsvattnare, skicklige att biträda vid utförandet af de arbeten, för
hvilka planer af statens landtbruks-ingeniörer uppgöras, men som, i saknad af så¬
dant biträde, ofta ej komma lill verkställighet; till ytterligare stöd för hvilket sist¬
nämnde alternativ Akademien anfört, att anordnandet af en lägre landtbruksskola
med hufvudsakligt syfte alt, såsom i Preussen och flera andra länder befunnits högst
ändamålsenligt, utbilda och sprida sådana, länge saknade och väl beböfliga biträden,
skulle väsendtligen bidraga till jordbrukets raskare framsteg inom de orter, der
ifrågavarande grundförbältringar påginge eller vore afsedde att utföras.
5:o angående Mejeri-elevers undervisning.
Med lillkännagifvande att, enligt hvad ej mindre Styrelserna för de vid Ultuna
och Bergqvara inrättade mejeriskolor anmält, än ock Agronomen Alfred Nathhorst i
afgifne inspektionsberättelser vitsordat, ändamålet med dessa skolor ännu fullständi¬
gare skulle kunna vinnas, om lärokursen vid dem blefve, likasom vid landtbruks-
skolorna, tvåårig, och följaktligen endast halfva antalet af mejeri-eleverne årligen ut-
ginge, bade Akademien, enär det emellertid redan visat sig, att de, efter en läro¬
kurs af blott ett år nu årligen utgående tolf mejeri-elever icke på långt när mot¬
svarat de reqvisitioner, som till skolorna ingått, i afseende å erhållande af elever
från dem, och då inom riket numera funnes tillgång på åtskilliga väl skötta en¬
skilda mejerier, med hvilkas innehafvare öfverenskommelser skulle kunna träffas alt
emot någon viss årlig ersättning till undervisning i ladugårdsskötsel och mejeri-
handtering emottaga en eller annan elev, funnit sig böra i underdånighet hemställa
att en årlig summa, motsvarande anslaget till en mejeriskola, eller 3,000 Rdr,
mätte af Kongl. Majit hos Rikets Ständer äskas till stipendier åt sådane personer,
som efter vederbörande Hushållnings-Sällskaps förslag kunde af Akademiens Förvalt¬
nings— Komité utskickas till enskilda mejerier, för att, efter der genomgången full¬
ständig tvåårig lärokurs, kunna, likasom eleverne från mejeriskolorna, blifva af nytta
efter erhållna anställningar inom olika delar af riket.
6:o angående Fårskötselns befrämjande.
Härvid bade Akademien hufvudsakligen anfört: att då de förslag till schäferi-
handteringens uppbjelpande, hvilka Akademien tid efter annan framställt, icke lyc¬
kats vinna bifall, Akademien trott sig böra vara betänkt på utfinnandet af något
annat sätt för befrämjandet .af det vigtiga ändamålet och dervid kommit till den
åsigt, att ett nytt system borde försökas, byggdt på den grund, att statens nuva¬
rande schäferier af sakkunnige personer uppskattades och, i den mån sådant läte
sig göra, öfverlätes lill enskilde, som, inom vissa bestämda år, till staten genom
årlig inbetalning återgäldade uppskattningssumman; att sedermera får ulaf de för
30 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862.
närvarande mest omtyckta racer för statens räkning inköptes samt uppställdes hos
enskilde landtbrukare, till hvilka de skulle öfverlåtas emot skyldighet att till staten,
likaledes inom viss tid, återbetala inköpssumman, hvarefter schäferiet öfverginge till
innebafvarens enskilda egendom; samt alt slaten skulle vidkännas alla med djurens
anskaffning förenade kostnader och, intilldess full betalning för djuren blifvit er-
lagd, på enahanda sätt, som hittills, utöfva kontroll olver deras vård och skötsel.
Staten skulle, efter Akademiens förmenande, härvid uppträda egentligen endast så¬
som förlagsman, samt återfinge inom de bestämda åren hela det för inköpet utlagda
kapitalet; och de enskilde landtbrukare, som emottoge schäferier, bade sitt eget in¬
tresse på det närmaste förenadt med det allmännas, att schälerierne blefve väl och
omsorgsfullt skötta samt förökade, enär detta vore schäferi-innehafvarnes enskilda
vinst. Då staten genom den tillåtna amorteringen af inköpssumman erbölle den¬
samma hel och hållen åter, blefve ock derigenom ett tillfälle att allt framgent tid
efter annan inköpa och uppsätta nya schäferier, för alt till enskilda personer mot
amortering på enahanda sätt öfverlåtas. Sålunda skulle, äfven med en mindre
summa, samt ulan någon synnerlig uppoffring från Statens sida, lårskötseln kunna
ansenligen främjas genom fortsatt spridning af lämpliga afvelsdjur. Enär emellertid
såväl vid de årliga försäljningarne af arrendedjur från statens nuvarande schäferier,
som vid afy 11 ring af hela får hjordar, erfarenheten visat, att några betydliga sum¬
mor genom försäljning af de äldre schälerierna ej vore att påräkna,foch de|medel,
som på detta sätt kunde inbringas, således blefve för systemets genomförande all¬
deles otillräckliga, hemställde Akademien i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte
hos Rikets Ständer äska ett anslag för en gång af 15,000 Rdr, att under nästa
statsregleringsperiod med en tredjedel, eller 5,000 Rdr, årligen utgå för uppsätt¬
ning af mindre schäferier af passande och omtyckta racer,fatt till enskilde öfver-
lemnas, mot skyldighet för desse att inom vissa, ej allt för många år( återbetala
inköpssumman.
7:o angående åtgärder för fiskerierna.
Efter lillkännagifvande, att det för vetenskapliga undersökningar rörande fiske¬
rierna så väl vid Östersjöns svenska kuster, som synnerligast i sölvattnen inom riket
till Akademiens disposition anvisade årliga anslag af 1,000 Rdr blifvit till föreskrif—
vet ändamål användt dels inom rikets nordligaste vattendrag, dels i det medlersta
Sverges stora sjöar; att den kännedom, som genom dessa undersökningar vun¬
nits, varit af ganska stor vigt, såväl i vetenskapligt som i ekonomiskt hänseende;
och att det vore att hoppas, att under innevarande och nästkommande år fortsatta
arbeten vid Östersjöns kust samt i Wermlands och Dahlslands m. fl. vattendrag,
skulle lemna nya och upplysande bidrag, hade Akademien, under hvars ledning, i
bredd med nämnde undersökningar äfven andra åtgärder fortginge i syfte att be¬
fordra fiskodling i rikets sötvatten, uttalat den åsigt, att dessa båda nu skiljda åt¬
gärder skulle, i öfverensstämmelse med ett af Akademiens ledamot, Professoren
Bil. N:o 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. SI
S. Lovén ingifvet, vid Akademiens underdåniga memorial logadt förslag, kunna i
ett sammanhang anordnas och utvecklas på ett sätt, som med större säkerhet ledde
till fiskeriernas förbättring. Enligt detta förslag skulle vården och tillsynen öfver
fisket i rikets sötvatten och vid kusterna, med undantag af det egentliga hafsfisket
vid Bohuslänska kusten, uppdragas åt
en Intendent, hvars verksamhet borde omfatta :
att utföra en vetenskaplig undersökning af fiskerierna; samt
att föreslå och vidtaga åtgärder till fiskets förbättrande, särdeles genom fisk¬
odling i förening med fiskens fredande genom plantering eller ledning af värdefulla
fiskslag i passande vatten; genom anläggning af fiskparker och fiskdammar; samt ge¬
nom införande af förbättrade fiskdon och redskap;
en närmast under denne Intendent stående Assistent, som särskildt skulle
hafva sig anförtrodd ledningen af en hufvudstation för fiskodling, hvarest personer
från olika delar af riket kunde erhålla praktisk handledning i anläggning och sköt¬
sel af sådana anstalter samt undervisning i bedrifvande af olika slags fiske, med
hvad till dess vård och förbättring hörer; samt
en annan, vid sidan af denna ställd Assistent eller medhjelpare, med upp¬
drag att resa till de orter, der hans närvaro för dylikt ändamål önskades; hvar¬
jemte bland de vid hufvudstationen undervisade eleverne de skickligaste ansåges
kunna, efter reqvisitör), utsändas, för att anlägga kläckningsanstalter, plantera fiskrom,
o. s. v. äfvensom, enligt samma förslag, en årlig summa borde vara disponibel för
försöks anställande vid andra fisken än sådana, som kunde komma i fråga vid huf-
vudstalionen, exempelvis ålfisket, samt för vidtagande af åtgärder för att pröfva nya,
annu oförsökta medel till fiskets förbättrande.
Akademien, som, till ledning för bedömande af de kostnader, hvilka för ifråga¬
varande åtgärder kunde erfordras, upplyst att de belopp, hvartill utgifterna för dy¬
lika anordningar i Norrige uppginge, utgjorde årligen tillsammans 2,750 Specie-
daler eller i Svenskt mynt 11,000 Riksdaler, hade, i enlighet med Professoren Lovéns
förslag, dels upptagit de årliga omkostnaderna på sätt som följer:
En Fiskeri-lntendent, lön
|
. 2,000
|
|
Ersättning för resekostnader och traktamente
|
. 1,500
|
3,500.
|
Föreståndaren, för hufvudstationen, lön .
|
1,500
|
|
Ersättning för resor
|
500
|
2,000.
|
Medbjelparen, lön
|
. 1,000
|
|
Ersättning för resor
|
500
|
1,500.
|
Till försöks anställande
|
. 1,000
|
|
eller tillsammans 8,000 R:dr.
dels ock beräknat, såsom för en gång erforderliga, till uppsättande af en kläcknings-
anstalt 500 R:dr;
■"2 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
dock att, då, i händelse af bifall lill Akademiens förslag, ej allenast ofvan omför-
mälda extra statsanslag af 1,000 R:dr årligen till fiskeriernas vetenskapliga under¬
sökning, utan ock det till en särskild undervisare i fiskodling, från ordinarie ansla¬
get till »Fiskeri-näringens understöd» nu utgående årliga arfvode af 1,500 R:dr
kunde indragas, endast ett belopp af 5,500 R:dr nytt årligt anslag, jemte 500
R:dr för en gång, behöfde till ifrågavarande fullständiga reglering af åtgärderna för
de inhemska fiskerierna hos Rikets Ständer äskas. — — — — — — — —
8:o. angående Landtbruks-Ingeniörerne eller de s. k. Agronomerne och deras biträden.
Med underdånig anmälan att det nuvarande antalet af nio Landtbruksingeniö-
rer syntes Akademien åtminstone tills vidare vara tillräckligt, samt hemställan att de
löneförhöjningar, som med 1,500 Rfdr årligen för hvardera af de två äldste Ingeni¬
örerne Kempff och Akerman blifvit intill slutet af innevarande statsregleringsperiod
i nåder beviljade, måtte varda å ordinarie stat uppförde, hade Akademien tillika, uppå
anförda skäl, i underdånighet föreslagit:
dels att för de öfriga Landlbruksingeniörerne, äfvensom för dem, hvilka fram¬
deles kunna vinna sådan anställning, måtte bestämmas en i likhet med hvad som
blifvit för lärarne vid elementar-läroverken stadgadt, fortgående lönetillökning, så att
deras lön hädanefter, såsom hittills, till en början utgående med . 1,500 R:dr.
komme alt förhöjas:
efter fem års vitsordad berömlig tjenstgöring med 500 »
efter ytterligare fem års d:o d:o d:o 500 »
efter d:o d:o d:o d:o d:o d:o 500 »
så att, efter 15 års berömlig tjenstgöring, aflöningen uppginge till . 3,000 R:dr.
eller det belopp, ofvanbemälde två Landlbruksingeniörer nu åtnjuta och hvilket skulle
utgöra högsta för dylika Ingeniörer utgående årliga lönebelopp;
dels ock att, i stället för det. nu med tillsammans 1,575 R:dr till stipendier
för 3 s. k. agronom-elever utgående årliga anslag, en summa af 2,000 R:dr måtte
å stat uppföras, för att tilldelas minst 5 Landlbruks-stipendiater, som med samma
förmåner och skyldigheter i öfrigt, hvilka tillkommit Agronom-eleverna, skulle åtfölja
Landtbruksingeniörerne samt af dem åtnjuta undervisning och utbildas till att an¬
tingen, allt efter som ingeniörsplatser kunde blifva lediga, inträda i statens tjenst
såsom sådane, eller ock såsom enskilde praktiske agronomer blifva till nytta och
gagn vid egna eller andras jordbruk.
9:o. angående pris-utdelningar vid allmänna landtbruksmöten.
Under åberopande, bland annat, hurusom Bestyrelsen för det i Götheborg år
1860 hållna Nionde allmänna landtbruksmöte!, uti ofvanomförmälda skrifvelse af den
5 Maj 1861, hos Kongl. Maj:l i underdånighet anmält mötets enhälligt uttalade
önskan att för framtiden större tillgång måtte beredas för åstadkommande vid såda¬
na landtbruksmöten af rikhaltigare utställningar i allmänhet samt betydligare pris—
belo-
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 35
belöningar i synnerhet för hästar, hade Akademien, som genom remiss af den 15
Juni sistnämnde är fått sig anbefalldt alt, efter samråd med Sluteri-Öfverslyrelsen,
i berörda ämne sig yttra, såsom sin och bemälde Styrelses gemensamma åsigt an¬
fört, att, enär erfarenheten å ena sidan nogsamt visat, alt allmänna utställningar
och täflingsmöten, i förening med utdelning af ett större antal premier för det ut-
märktaste af hvad vid sådana möten företes, verka högst förmånligt lill väckande af
håg för förbättringar inom jordbrukets särskilde delar samt till framkallande och
underhållande af en ädel täflan mellan dess idkare, men å andra sidan äfven blifvit
ådagalagdt, att den summa, som för sådant ändamål hittills utgått, eller 3,000
R:dr årligen, varit alltför ringa för att kunna väcka en allmännare täflan eller förmå
mera aflägset boende att vid mötena deltaga i sådan täflan, syntes det vara i hög
grad önskligt, om ifrågavarande premier, hvilka ofta ej ens betäckt kostnaden för
transporten af de belönade föremålen, kunde komma att ökas; och tillstyrkte der¬
före Akademien, att Kongl. Majit måtte hos Rikets Ständer äska, att, för prisbelönin¬
gar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap och machiner samt ladu-
gårdsprodukter, jemte sädesslag och andra jordbruksalster, det hittills utgående årliga
anslaget blefve fördubbladt eller höjdt till 6,000 R:dr årligen.
10:o. angående prisbelöningar för gödboskap.
Med förmälan att, då utställningar och prisbelöningar af gödboskap i England
och Frankrike visat sig verka högst fördelaktigt, önskligt vore att landtbushållningen
äfven i Sverige leddes i riktning åt icke blott mjölk-, utan jemväl köttproduktion,
hade Akademien i underdånighet hemställt om aflåtande af nådig proposition till
Rikets Ständer att ett ärligt anslag af 3,000 R:dr måtte anvisas för att användas
till prisbelöningar för gödboskap, vid tre täflingsmöten, som årligen borde anställas,
ett i hufvudstaden samt två på dertill lämpliga orter i provinserna.
ll:o angående prisbelöningar för väl skötta mindre landtbruk.
Akademien, som trott tiden vara inno då man med framgång kundo här i
landet, i likhet med hvad i andra länder, synnerligast i Frankrike, skett, genom
belöningar och hedersbevisningar uppmuntra den mindre jordbrukaren att, på ett
för honom och Staten vinstbringande sätt, använda de lärdomar och den föresyn,
som numera så allmänt erbjödes, hade ansett sig böra i sådant afseende framställa
ett efter förhållandena i Sverige lämpadt förslag, innehållande hufvudsakligen:
att, för utdelande af hedersbelöningar åt utmärktare, mindre jordbrukare inom
riket, måtte bestämmas fem premier att årligen utgå, ett inom hvardera af de
distrikt, hvari riket för detta ändamål torde böra fördelas;
att hvardera af dessa premier skulle bestå af 1,000 Riksdaler i penningar, en
silfverbägare om 500 Riksdalers värde, samt en medalj i guld, att offentligen bäras
å bröstet;
att de landtbruk, som till täflan härom komme att anmälas, ej finge innehålla
Bih. lill Jl. St. Prot. 1862 <51 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3
34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
öfver vid pass 200, samt ej under 20 tunnland uti åker och äng, hvarjemte de
minst i 10 år borde hafva varit i den persons hand, som till täflan sig anmälde;
samt slutligen
att kostnaderne för resorna till och bedömande af de till prisbelöning anmälde
egendomarne lämpligen borde kunna bestridas af Hushållnings—Sällskapens medel.
I öfverensstämmelse med dessa hufvudgrunder och med uttalande af den öf¬
vertygelse att sådane hedersbelöningar högst väsendtligen skulle medverka att fort¬
skynda jordbrukets utveckling hos den stora allmänheten, samt att oberäkneliga för¬
delar sålunda skulle beredas Staten genom modernäringens hastigare förkofran, hem¬
ställde Akademien i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte till Rikets Ständer aflåta
nådig proposition om de för ändamålet behöfliga anslag, nämligen:
till fem årliga penningepremier ä 1,000 R:dr . . 3,000.
» årlig utdelning af fem silfverpokaler å 300 R:dr 2,500.
samt till d:o d:o af fem guldmedaljer ä 100 R:dr . 500.
, Summa R:dr 8,000.
12:o. angående lokal för modellredskaps utställning.
Efter framställning af de väsendtliga förbättringar i åkerbruksredskaps-tillverk-
ningen, hvilka här i landet åstadkommits och ytterligare kunde emotses derigenom
att Akademien vore i tillfälle att, med begagnande af dertill anvisadt statsanslag,
årligen inköpa utländska modeller till sådana redskap, bade Akademien ansett sig
böra i sammanhang härmed erinra, hurusom Akademien, uti den 15 sistlidne Mars
afgifvet utlåtande i anledning af väckt fråga om utbyte af dess hus och tomt här
i staden emot Teknologiska Institutets, fästat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
ä Akademiens behof att i hufvudstaden ega en tillräckligt rymlig och ändamålsenlig
expositionslokal för åkerbruksredskap och macbiner, hvarest icke blott Statens dyr¬
bara samlingar i denna väg kunde, behörigen ordnade, uppställas och hållas för
allmänheten tillgänglige, utan äfven prof på utmärklare tillverkningar från de in¬
hemska redskapsfabrikerne mottagas och förevisas, så att på detta sätt en ständigt
fortgående utställning af landtbruksredskap kunde komma till stånd och dermed alla
de fördelar vinnas, som genom kännedom om och spridning af nyare och förbättrade
redskap stöde att erhålla; hvarjemte, för den händelse att förslaget alt i samman¬
hang med ofvanomförmälda egendoms-utbyte bereda Akademien en sådan utställnings¬
lokal å den Akademien nu tillhöriga tomt skulle komma att förfalla, Akademien i
underdånighet anhållit, alt Kongl. Maj:t måtte täckas för ifrågavarande oafvisliga be¬
hof hos Rikets Ständer äska ett särskildt anslag å 50,000 R:dr.
13:o. angående rese-anslag för jordbrukets vetenskapliga eller praktiska studium.
Härvid hade Akademien uttalat den önskan, att det till reseunderstöd i of-
vanberörde ändamål redan beviljade, å ordinarie stat uppförda årliga anslag af
6,000 R:dr mätte fortfarande få utgå.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 55
b) Styrelsens för Alnarps Landtbruksinstitut underdåniga skrifvelse af den
28 sistlidne Juli, hvaruti Styrelsen, — jemte anhållan att för en agrikulturkemisk
försöks-stations ordnande vid nämnda institut måtte hos Rikets Ständer i nåder
äskås de belopp, hvilka Landtbruks-Akademien uti ofvanintagna betänkande före¬
slagit, nämligen såsom anslag för en gång till organisationskostnader 13,000 Riks¬
daler, samt såsom anslag till årliga utgifter vid berörde anstalt 4,300 Riksdaler, —
tillika gjort underdånig framställning om behofvet af dels tillökning i institutets nu¬
varande till 18,000 Riksdaler bestämda årliga anslag, dels särskilda anslag för en
gång till nybyggnader, m. m.
I afseende å behofvet af tillökning i årsanslaget bade Styrelsen afgifvit full¬
ständigt förslag till stat för institutet, upptagande:
|
l:o. Lär arnes aflöning.
|
|
a) Till Föreståndaren
|
4,300
|
b) »
|
dito såsom lärare i landthushållning och boskapsskötsel
|
1,300
|
c) »
|
läraren i agrikulturkemi, geologi och fysik, såvida ej ofvanberörda
|
|
|
anslag till en försöks-station vid Alnarp blefve beviljadt, löne¬
|
|
|
förhöjning från 2,300 Riksdaler till ........
|
3,000
|
d) »
|
läraren i veterinär och zoologi
|
2,000
|
e) »
|
en extra lärare i botanik
|
500
|
f) »
|
läraren i det praktiska åkerbruket, oberäknadt motsvarande löne¬
|
|
|
förmåner såsom inspektor vid egendomen
|
1,500
|
g) »
|
en extra lärare i ritkonst
|
500
|
b) »
|
läraren i bokföring, oberäknadt 300 Riksdaler för gårdens räken¬
|
|
|
skapers förande
|
1,000
|
i) ,,
|
läraren i trädgårdsskötsel, såsom sådan, samt för skötseln af in¬
|
|
|
stitutets trädgårdar
|
1,200
|
k) »
|
en extra lärare i skogshushållning
|
500
|
1) »
|
läraren i smide- och hofbeslag, lön 600 Riksdaler, hvaraf hälften
|
|
|
påförts institutet med
|
300
|
m) »
|
läraren i slöjd
|
600
|
2:o. 1 och för materialier till undervisning.
a) Till Laboratorierna, i händelse ej anslag till försöks-station beviljas,
för reagentier, glas, instrumenter, sprit, m. m 1,000
b) » Biblioteket, för inköp af nödiga journaler 400
Transport Riksdaler 18,300
56 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport 18,500
c) lill anskaffande af dissektionsdjur, sprit samt burkar för ett anato¬
miskt och zoologiskt museum 400
d) » aflöning åt en Vaktmästare vid nämnda anatomiska museum. . 600
5:o. Betjening och renhållning.
a) Till en Laboratorii-vaktmästare, med skyldighet att tillika hafva tillsyn
öfver värme-apparaterna och vattenledningen vid institutet, samt
ombesörja sotning derstädes 600
b) » en betjent: lön 200
samt kost, berä“knad efter 80 öre pr dag. . 292 ^gg
c) » tre betjentgossar: kost å 292 876
kläder, skodon och lön å 77: 16 . . 252 j ^gg
d) » handtlangning, såsom vedhuggning, vattenpumpning, eldning af
värme-apparater, m. m 400
e) » renhållning af alla elev-rum, salar, korridorer, samlingsrum, m. m. 300
4:o. Diverse utgifter.
Stenkol till värme-apparater, kakelugnar, köksspisar, tvättstuga, brygghus,
laboratorier m. m. 1,800 tunnor å 2 Riksdaler 3,600
Bokved till hela institutet, 28 famnar å 35 Riksdaler 1,060
Furuved till tändning och till mathållnings-enlreprenören, 6 famnar å 15
Riksdaler 90
Träkol till laboratorierna 100
Olja och ljus till undervisningsrum, bibliothek, förstugor, korridorer och
betjening 600
Läkare-arfvode och medikamenter 500
Rrefporto och skrifmaterialier samt annonskostnad 300
Protokollsföring 150
Byggnaders och inventariers underhåll 1,000
Brandförsäkringsafgift 300
Underhåll al ett par hästar, afsedde att för institutets räkning användas
till körslor af stenkol och ved, stadsbud, hemlning af läkare, m. m. . 500
5:o. Institutets mathållning.
Underhåll af en häst för entreprenörens räkning . 250
Hushålls-inventariers slitning och underhåll 200
Transport 30,850
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 37
Transport 30,850
Fyra fri-elevers kosthåll å 1 Riksdaler 25 öre om dagen för person . 1,825
Summa Riksdaler 52,675
eller, med afdrag för den händelse särskildt anslag till försöks-station
komme att beviljas, af 1,500
tillsammans för institutets underhåll 31,175;
hvarjemte för åkerbrukets vid Alnarp förbättrande medelst grund-dikning,
mergling och extra gödning, enligt uppgjord beräkning, grundad på för¬
utsättningen af den under eget bruk varande åker-arealens, 600 tunn¬
land, grunddikning på 16 och mergling på 8 år, årligen erfordrades . 4,000
i följd hvaraf hela årsbehofvet vid Alnarp, under nyssnämnde förutsätt¬
ning, skulle uppgå till 35,175
och sålunda till ett belopp, som öfverstege nuvarande års anslag 18,000 Riksdaler
med 17,175 Riksdaler, och hvilket Styrelsen ansett behöfva medelst tillökning i det
årliga anslaget fyllas.
Såsom anslag för en gång hade Styrelsen uti ofvanberörde skrifvelse, på an¬
förda skäl, begärt:
l:o till uppförande, i enlighet med derför af danske arkitekten, Professoren
Meldal, uppgjorda ritningar jemte kostnadsförslag, af en ny s. k. ekonomibyggnad,
innefattande logar, lador, stall och ladugårdshus, spannmålsmagasin, redskapshus, m.
fl. för landthushållningen vid Alnarp beböfliga hus och lägenheter, ett belopp
af 145,000 Riksdaler,
samt till anskaffande af en lill denna byggnad erfor¬
derlig lokomobil, jemte tröskverk af bästa sort . . 10,000 » ^gg 000’
2:o såsom bidrag till en af Lomma församling, inom hvilken Alnarp
är beläget, i behörig ordning beslutad kyrkotillbyggnad 7,500;
varande uti en särskild skrifvelse, som Styrelsen under den 4 sistlidne Augusti
till Kongl. Majit i sammanhang med skrifvelsen af den 28 nästförutgångne Juli af-
låtit, i underdånighet anmäldt: det Styrelsen, som ej kunnat förbise, att det belopp
af 145,000 Riksdaler, hvartill kostnadsförslaget till den nya ekonomibyggnaden
uppginge, om ock i och för det dermed afsedda ändamål ingalunda för högt, dock
utgjorde en ganska betydlig anslagssumma, af sådan anledning ånyo sammanträdt,
för att söka, genom byggnadsföretagets inskränkning och företrädesvis genom en
minskning af logbyggnadens och redskapshusens storlek, vinna en önskad nedsätt¬
ning i det för nybyggnaden erforderliga beloppet, utan att derigenom en kännbar
brist af nödigt utrymme i den ifrågavarande byggnaden blefve att befara; men att,
då Styrelsen ej före den tid, inom hvilken de frågor, som skulle underställas Ri¬
kets Ständer, borde vara till Kongl. Majit öfverlemnade, kunde hinna att låta utar¬
beta ny planritning och kostnadsförslag i afseende å merberörde ekonomibyggnad,
38 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Styrelsen funne sig försatt i nödvändighet att de uppgjorda ritningarne i deras nu
befintliga skick till Kongl. Majit insända, med underdånig anhållan att, så snart
omförmälde nya planritning och kostnadsförslag blifvit uppgjorda och senast inom
September månads utgång detta år, få dessa handlingar till Kongl. Majit aflemna,
för att såsom alternativ kunna Rikets Ständers pröfning underställas.
Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité, som genom nådig remiss af den
18 sistlidne Augusti blifvit anbefalld att, i anledning af Styrelsens för Alnarps
landtbruksinstitut ofvanberörde underdåniga framställningar, till Kongl. Majit in¬
komma med underdånigt utlåtande, hade under den 11 nästlidne September ett
sådant utlåtande afgifvit och dervid, med förbigående af frågan om anslag till en
försöks-station vid Alnarp, hvarom Landtbruks-Akademien redan i sitt underdåniga
betänkande af den 14 sistlidne Juni sig yttrat, beträffande öfriga af Styrelsen ifrå-
gaställda anslag hufvudsakligen anfört följandei
För bedömande af frågan om behofvet af tillökning i det årliga anslag af
18.000 Riksdaler, som Alnarps landtbruksinstitut fått sig anvisadt »till aflöning åt
institutets föreståndare och lärare till underhåll af elever och lärlingar, samt för
bibliotbek och samlingar» och hvilket motsvarade hvad för Ultuna institut, inberäk-
nadt afkastningen af Ultuna kungsladugård, varit bestämdt, hade Förvaltnings-Komitén
funnit sig böra från sistnämnda institut, som nu i 14 år fortgått, infordra dess
årsstat, vid jemförelse med hvilken, af Komitén insända handling, det visade sig
att aflöningarne och utgifterna vid Ultuna i det hela, med undantag af vissa för
Alnarp beräknade högre poster, uppginge till ungefärligen samma belopp som vid
Alnarp, eller omkring 31,000 Riksdaler, hvartill vid Ultuna hufvudsakligen erhållits
tillgång genom statsanslaget 12,000 Riksdaler och egendomens afkastning, samt
afgifter af betalande elever. Skiljaktigheterna mellan den årliga utgiftsstalen vid
Ultuna och Alnarp funne Förvaltnings-Komitén bero egentligen på följande om¬
ständigheter:
l:o. Föreståndarens löneinkomster, inberäknadt det till honom såsom insti¬
tutets förste lärare utgående arfvode, hade föreslagits vid Alnarp till 6,000 Riks¬
daler eller 1,000 Riksdaler högre än vid Ultuna, men Komitén ansåge sig böra
härvid erinra, att deu för båda instituten till 5,000 Riksdaler bestämda lönen
vore fullt jemförlig med professorernes aflöning vid universiteten och sålunda borde
kunna anses tillräklig, särdeles som fria boningsrum och ved åtföljde såsom sär¬
skilda förmåner för instituts-föreståndarne, samt Komitén föreställde sig, att om,
till följd af svårigheten för föreståndarne alt kunna undvika s. k. representation,
föreståndarelönen på ena eller andra stället skulle anses tarfva tillökning utöfver
5.000 Riksdaler, denna tillökning då lämpligast borde lemnäs under form af taf¬
felpenningar, hvartill Instituts-Styrelserna väl torde finna tillgång af för banden
varande medel, utan att särskildt statsanslag dertill behöfde anvisas,
2:o. Trädgården vid Alnarp vore beräknad att medtaga betydliga kostnader,
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 39
utan att af densamma upptagits någon inkomst. En del af utgifterna för trädgår¬
dens underhåll borde i Komiténs tanke föras på Alnarps gårdskonto, alldenstund
icke oväsendtliga fördelar af densamma kunde erhållas för institutets hushåll, hvar¬
jemte genom försäljning från trädskolorna väl ock medel borde inflyta, helst då,
enligt hvad Komitén erfarit, 5,000 Riksdaler årligen blifvit af Malmöhus läns Hus¬
hållningssällskap på ett så berömvärdt och frikostigt sätt anvisade till trädgården
och tradskolorna vid institutet.
5:o. Anatomiskt och zoologiskt museum, med dertill hörande särskild Vakt¬
mästare, m. m. syntes vara beräknadt att åvägabringas i en skala, som mera pas¬
sade för ett universitet, än för ett landtbruksinstitut. Skeletter och öfriga för un¬
dervisningen vid Alnarp nödiga preparater ansåge Komitén kunna med lätthet och
mindre betydliga kostnader erhållas genom aftal med anatomi-vaktmästaren i Lund,
som väl, likasom öfligt vore vid andra universitet, åtoge sig att emot särskild ve¬
dergällning preparera och uppställa de för institutet erforderliga skeletter af hus¬
djur, m. m.
4:o. Den för institutet föreslagne betjening, med inberäkning af såväl ana¬
tomi- som laboratorii-vaktmästaren, skulle vid Alnarp medtaga en summa af 3,500
Riksdaler årligen, uti hvilken Komitén funne någon inskränkning jemväl i andra af-
seenden än det redan anförda kunna göras, enär två särskilda personer upptagits
för tillsynen och skötseln af värme-apparaten, hvilket syntes vara icke allenast öfver¬
flödigt, utan äfven mindre lämpligt.
5:o. Institutets kosthållning vore, enligt Komiténs tanke, serdeles dyr. Af de
betalande elevernas afgifter, uppgående till 14,400 Riksdaler, skulle, efter afdrag af
beräknade kostnaderne för deras underhåll 10,950 Riksdaler, årligen endast återstå
3,450 Riksdaler. Emedlertid och då denna summa syntes Komitén kunna betäcka
omkostnaderne för städning och uppvärmning af elevernas rum, m. m., torde afdrag
böra göras å kostnaderne i allmänhet för ved och betjening m. m. vid institutet.
Lärlingarne åter borde med sitt arbete åtminstone godtgöra födan, vare sig att
dagsverkspriset eiler kosthållet beräknades högt eller lågt.
6:o. För den händelse att anslag till en kemisk försöks-anstalt vid Alnarp
komme att beviljas, hade Styrelsen beräknat institutet till godo endast ett belopp af
1,500 Riksdaler, hvilket belopp, enligt Förvaltnings-Komiténs tanke, borde förändras
till 3,500 Riksdaler, då nämligen föreslaget vore att denna anstalts föreståndare
skulle i aflöning årligen åtnjuta 2,000 Riksdaler.
samt för laboratorii-omkostnader afsetts. . 1,500 »
tillsammans 3,500 Riksdaler.
Om i förenämnde och åtskilliga andra poster inskränkningar åvägabragtes, och
kosthållningen vid institutet anordnades på ett mindre dyrt sätt, — den uppginge,
oaktadt den kända billigheten af lifsförnödenheter i Skåne, enligt förslaget, till 80
öre per dag för hvarje lärling och 1 Riksdaler 25 öre för hvarje elev, eller vida
40 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
utöfver hvad vanligt vore vid likartade allmänna inrättningar, såsom vid Ultuna, der
dagportionen beräknades för lärlingarne till 34,7 och lör eleverna till 82,2 öre,
samt vid Carlberg, der utspisningeri för kadetterne per dag för närvarande kostade
78,1 öre, — så skulle årsstaten derigenom sannolikt kunna bringas i öfverensstäm¬
melse med institutets årsanslag, 18,000 Riksdaler, i förening med öfverskottet af
betalande elevers afgifter samt afkastningen af Alnarps egendom, hvilken sednare,
med dess fördelaktiga läge och bördiga jordmån, i institutets hand, under en ratio¬
nel skötsel, ofelbart borde snarligen lemna en icke obetydlig årlig ren behållning
utöfver det för densamma utgående arrende. Till en sådan förmodan ansåge Ko-
mitén sig dessutom så mycket mera berättigad, som jordbruket vid Alnarp, enligt
häröfver för åren 1859 och 1860 tillgängliga revisionsberättelser, redan gifvit in¬
komst utöfver arrendebeloppet, nämligen år 1859 »en vinst af 6,927 Riksdaler 39
öre» ocb år 1860 äfven »en vinst af 4,427 Riksdaler 4 öre.» I närmaste fram¬
tiden borde jordbruket, om ej synnerligen missgynnande år inträffade, lemna en vida
högre behållning, då den odlade jorden blifvit fullständigt afdikad och merglad, hvar¬
med redan gjorts en vacker början, och hvilka arbeten snarligen ersatte kostnaden,
såsom ock, enligt nämnde revisionsberättelser, varit händelsen med den vid Alnarp
verkställde nyodlingen å 87 tunnland, hvilken odling »redan blifvit betald af de två
första grödorna ocb derutöfver, oberäknadt värdet af fodret, lemnat en vinst af
1,912 Riksdaler 88 öre», samt nu vore igenlagd till gräs. Komitén ansåge äfven,
lika med institutets revisorer, att »den vinst, den öfriga åkerjorden redan erhållit
genom foder från odlingen och framdeles måste få, då denna ligger till äng, är gan¬
ska betydlig» ocb alt Alnarps jordbruk genom förenämnde m. fl. förbättringar »re¬
dan gått betydligt framåt» samt borde allt framgent gifva ännu vackrare och mera
vinstgifvande resultat. Vid Alnarp funnes derjemte ett tegelbruk, sorn redan i det
närmaste betalt anläggningskostnaden, samt för åren 1858, 1859 och 1860 lemnat
en vinst af 10,893 Riksdaler 88 öre ocb, i betraktande af detta tegelbruks syn¬
nerligen gynsamma läge invid Statens södra stamjernbana, kunde antagas allt fram¬
gent böra, såsom revisorerne yttrat, »komma att lemna en ej obetydlig behållning»;
hvadan Komitén ock för sin del, med stöd af alla dessa anförda skäl, hyste den
förhoppning att Alnarps landtbruksinstitut skulle med sina förhanden varande till¬
gånger kunna reda sig väl, allenast några år hunnit framskrida och frukterna finge
skördas af de å egendomen redan påbörjade och vidare fortgående förbättringsarbe¬
ten. Emedlertid och för underlättande af institutets gång under de första åren, samt
för utförandet af nödiga grundförbättringar vid egendomen, funne Komitén sig dock
böra tillstyrka, att åt Alnarps landtbruksinstitut mätte af Statsverket beviljas ett rän-
tefritt lån å 50,000 Riksdaler, att utan afbetalningsskyldighet innehafvas i 5 år,
samt att derefter med en tiondedel årligen återgäldas intilldess detsamma blifvit till
fullo återbetaldt; hvaremot, derest årsanslaget skulle höjas för Alnarp, Komitén i
under-
Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862, 41
underdånighet hemställde, alt delta anslag äfven mätte till lika belopp höjas för Ul¬
tuna, så att båda landtbruksinstituten fortfarande finge härutinnan förblifva i full
likställighet med hvarandra.
Beträffande slutligen det af Styrelsen framställda förslag till ekonomibyggnad
vid Alnarp, hade Komitén, vid det förhållande att Styrelsen tillkännagifvit sig vara
sinnad att låta efter en inskränktare plan omarbeta byggnadsförslaget, nu endast an¬
sett sig böra yttra, att vid upprättandet af detta förslag den ganska rikliga åsigt
gjort sig gällande, att alla de väsendtligaste för landthushållningen erforderliga lägen¬
heter borde förenas inom en sammanhängande större byggnad.
1 sammanhang härmed anmälte föredragande Departements-Chefen ett ytter¬
ligare af Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut den 13 sistlidne September till
Kongl. Maj:t ingifvet memorial, hvaruti bemälde Styrelse, jemte öfverlemnande af ny
planritning och nytt kostnadsförslag till ifrågavarande ekonomibyggnad, i underdånig¬
het anfört, att det lyckats Styrelsen att genom så beskaffade inskränkningar af byggnads-
planen, att densamma numera endast upptoge det utrymme, sorn för garden och
institutet vore oundgängligen nödigt- minska den förut till 145,000 Riksdaler be¬
räknade kostnaden lill allenast 100,000 Riksdaler; hvarjemte Styrelsen, till ådaga¬
läggande af behofvet af den nya ekonomibyggnaden, åberopat följande utaf de till
granskning af institutets räkenskaper och ekonomi för år 1861 utsedde revisorer
under sistlidne Augusti månad afgifna utlåtande i delta ämne:
»Det torde tillåtas revisorerne alt få förklara, det de gamla husen, med undan¬
tag af ofvannämnde bostäder, och särdeles de till den yttre ekonomien hörande, äro
af den beskaffenhet, alt de, oaktadt de dervid gjorda behöfliga och välberäknade re¬
parationer, icke kunna anses motsvara ändamålet, hvarken till nödigt utrymme, lämp¬
lig inredning eller erforderlig värme och sundhet. Det vore derföro ej blott önsk-
värdt, utan af verkliga behofvet påkaliadt, om erforderliga medel kunde erhållas
till nybyggnad af tillräckliga och ändamålsenliga stallar, lador, redskapshus, sjukstal¬
lar, m. m. — Institutets ekonomiska ställning skall, äfven för en aflägsen framtid,
icke möjliggöra en så stor besparing, att dessa af institutets egna tillgångar skulle
kunna utföras. Väl må man invända, att en privat person heldre torde låta sig
nöja med likartade bus, än att minska sitt rörelsekapital medelst en kostbar nybyggs
nåd; men i detta fall är jemförelsen med den private, ett mindre rörelsekapital
ägando, landtbrukaren ej tillämplig. Ekonomibusen vid ett landtbruksinstitut böra i
alla hänseenden vara mönsterbyggnader. De böra till konstruktion, ändamålsenlighet
och arbetsbesparande inredning m. m. i sig sammanföra allt hvad nyare tiders er¬
farenhet gifver vid handen. Sålunda uppförda skola ekonomibyggnaderna vid ett
landtbruksinstitut äfven blifva af en generelare landtekonomisk nytta. Derigenom
kan hos eleverne och lärjungarne bågen för en god stall-ordning i dess utsträcktare
bemärkelse väckas, en rationel husdjursskötsel vid institutet möjliggöras, komparativa
liih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd, 6 Baft. 6
42 Bil, N:o 5 Cili Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 186$.
utfodrings- och gödningsförsök tillvägabringas, m. un., och den nytta, som sålunda
åstadkomma, ej allenast för den studerande ungdomen, utan afven för den landt—
brukande allmänheten, skall i betydlig mån öka de goda frukter, som man af ett
högre landtbruksinstitut har anspråk på att emotse. I sitt nuvarande skick höra
institutets ladugårdsbyggnader till de sämsta, som vid någon större landtgård kunna
uppvisas.» Anhållande, med stöd af hvad sålunda blifvit utaf revisorerne rörande
vigten och nödvändigheten af nya ekonomibyggnaders uppförande vid Alnarp yltradt,
Styrelsen i underdånighet, det Kongl. Majit måtte, alternativt med förut insända rit¬
ningar och förslag, underställa Rikets Ständers pröfning den planritning och det
kostnadsförslag till ekouomibyggnad vid institutet, som nu till Kongl. Majit öfver-
lemnats.
c) Stamholländeri-Styrelsens underdåniga memorial af den 4 sistlidne Juli, i
fråga , om erforderliga anslag under nästa statsregleringsperiod för inrättande af nya
samt förädling af redan befintliga stamholländerier, m. rn.
Uti detta memorial omförmäles först, hurusom, då Stamholländeri-Styrelsen näst
före sistlidne riksdags början, jemte framläggande af en öfversigt af stamhollände-
riernas dåvarande ställning samt plan för fortgången af åtgärderna till boskapsafvelns
förbättring, hos Kongl. Majit gjorde hemställan om ett årligt statsanslag af 30,000
Riksdaler såsom det minsta belopp, hvilket, i Styrelsens tanke, för berörda ändamål
erfordrades, men endast tredjedelen af denna summa, elier 10,000 Riksdaler årligen,
på Kongl. Majlis framställning blef af Rikets Ständer för innevarande statsreglerings¬
period beviljad, hade, till följd häraf, nyssnämnde plan måst i så måtto inskränkas,
att inga inköp af ädla djur från utlandet hitintills kunnat under ifrågavarande pe¬
riod verkställas; att de nya stamholländerier, hvilkas uppställning blifvit påbörjad
och nu påginge, således uteslutande måst bildas genom inköp i de äldre, inhemska
holländerierna, hvarest de bästa qvigorna alltid sparades för stamhjordarnes eget
behof af komplettering vid de årliga utmönstringarne af äldre djur, och hvarigenom
det förhållande uppstått, att til! de nya stamhjordarnes uppsättning måst användas
djur, hvilka på långt när icke varit så goda eller för ändamålet lämpliga, sorn Sty¬
relsen skulle önskat, samt slutligen, att, af berörda skäl, Styrelsen ej kunnat till¬
mötesgå från flera båll gjorda framställningar om nya stamholländeriers inrättande-
Jemte tillkännagifvande derefter, bland annat, att endast elfva fullständiga
stamholländerier inom riket hittills kunnat uppställas, nämligen.-
ett af Svensk race i Östergöthlands,
ett af Pembrokeshire d:o i Hallands,
ett af Yoigtländer d:o i Gefleborgs
samt åtta af Ayrsbire d:o i Upsaia, Westmanlands, Örebro, Wermlands, Ska¬
raborgs, Elfsborgs, Jönköpings och Calmar län,
men att dessutom dock funnes under organisation tre Ayrshire-holläuderier, nämligen
ett i Stora Kopparbergs län med 11 djur,
Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. N:6 1. om Stativkrket 1863. 45
ett i Södermanlands d:o med 8 djur,
och ett i Stockholms d:o ed 5 d:o,
hvilka bolland er ier Styrelsen, derest ej brist på lämpliga djur inom landet skulle
lägga hinder i vägen derför, hoppades kunna under innevarande och nästa års för¬
lopp komplettera, bade Styrelsen vidare meddelat en approximativ beräkning öfver
slamholländerifondens tillgångar och utgifter under nämnde två år, upptagande:
Fondens behållning vid innevarande års början till .... 5,731: 54
Statsanslagen för åren 1862 och 1863 tillsammans .... 20,000: —
eller summa tillgång 25,731: 54,
samt de för nyssberörde tre holländeriers komplettering, m. in,
erforderliga utgifter till 16,500:
hvadan för uppsättning af ett holländeri på Alnarp, sorn Styrel¬
sen länge önskat tillvägabringa och hvilket, i anseende lill
den utbildning, som boskapsskötseln i Skåne vunnit, borde
vara af den ädlaste race, endast återstode ett belopp af . . 9,231: 54,
som för det åsyftade ändamålet vore alldeles otillräckligt.
Vid sådant förhållande och då, äfven sedan ofvanberörde komplettering egt
rum, tio af rikets län dock ännu vore i saknad af stambolländerier, samt alla de
redan bildade befunnes vara i stort behof af såväl tjurar som kor af friskt blod,
bade Slamholländeri-Styrelsen funnit sig böra framställa ett mera genomgripande
förslag till boskapsskötselns befrämjande, och till ytterligare stöd derför hufvudsakli¬
gen anfört:
alt, då erfarenheten ådagalagt, att bland alla kända boskapsracer den så kallade
Durbam-Shorlhornsracen vore den, sorn förvandlade en viss gifven qvantitet foder i
den största mängd produkt, vare sig af kött eller mjölk, och derföre i de flesta
länder, sorn på sednare tider bemödat sig om boskapslörädling och der vilkoren för
delta slags boskaps framgång och trefnad kunnat uppfyllas, blifvit företrädesvis be¬
gagnad till de inhemska racernas förbättrande, men Sverige ännu icke egde något
holländeri af denna race, oaktadt i flera af rikets bördigare provinser hvarken sak¬
nades lokaler, der dylika djur skulle kunna underhållas, eller så beskaffad inhemsk
boskap, att den vore lämplig att genom tjurar af berörde race förädlas, Styrelsen
ansåge att i första rummet ej allenast ett Sborthornsholländeri borde i någon pas¬
sande del af riket uppställas, utan ock, intilldess afvel der hunne uppväxa, minst
tre goda Shorthornstjurar årligen i England inköpas, för att i särskilda delar af
riket uppställas;
att, som likväl Ayrshire-racen, enligt numera under en tid af 15 år vunnen
erfarenhet, utan tvifvel vore den, som i allmänhet bäst lämpade sig efter landets
klimatiska och lokala förhållanden, så borde, för att verksamt befordra förädlingen
och spridningen af denna nyttiga stam, hvilken redan i hög grad vunnit den jord-
4-1 Bil. N.-o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
brakande allmänhetens bifall, två dylika holländerier, om 2 tjurar och 20 kor hvart -
dera, årligen i Skottland uppköpas, för att uppställas i de län, der sådana ännu
saknades, äfvensom, till bibehållande och förädling af de redan befintliga Ayrshire-
holländerierna, ytterligare fyra tjurar om året af nämnde race;
att önskligt visserligen vore, det någon kronan tillhörig egendom kunde, på sätt
Styrelsen uti underdånigt memorial af den 31 December 1861 närmare antydt, stäl¬
las till Styrelsens disposition, ej mindre för att derstädes förlägga ett holländeri,
sammansatt af olika utländska racer, till utrönande af dessas större eller mindre
lämplighet för Svenska förhållanden, än ock för de utifrån köpta djurens uppställan¬
de tillsvidare för undergående af möjligen nödig karantän; men att då Styrelsen ej
hade sig bekant, huruvida någon för ändamålet lämplig egendom skulle kunna här¬
till anvisas, och alltså för närvarande vore utur tillfälle att afgifva något detaljeradt
förslag till organisation af en sådan anstalt, Styrelsen endast ansåge sig nu böra
påkalla Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamket å behöfligheten af densamma; samt
att då, bland medel till boskapsskötselns befrämjande, premier intoge ett ut¬
märkt rum genom den gagnande täflan de framkallade, och Rikets Ständer, uti un¬
derdånig skrifvelse den 1 Mars 1843, i sammanhang med beviljandet af första an¬
slaget till stamholländeriers inrättande, bland föremålen för detsamma upptagit »ut¬
delning framdeles af premier», Styrelsen, vid sådant förhållande och enär, till följd
af den stigande hågen för boskapens förädling, kreatur, som kunde vid premiers
utdelande ifrågakomma, numera i många delar af riket förefunnes, ansåge tiden
vara inne för användande af berörda medel genom öfverlemnande till Styrelsens dis¬
position af erforderligt årligt anslag, för att, oberoende af de olika grunder och
Osigter, enligt hvilka premier vid allmänna landlbruksmöten och de af Hushållnings -
Sällskapen anordnade provinsmöten utdelas, prisbelöna utmärkta djur, med särskildt,
fastän icke uteslutande, fäsladt afseende på köttproduktion.
På grund af hvad sålunda anförts hade Styrelsen för instundande statsregle-
ringsperiod beräknat följande kostnader:
För ett Shorthorns-holiänderi, bestående af 2 tjurar å £
sterling 200 400
20 kor ä £ 50 1,000
£ 1,400
utgörande, efter en kurs af 18 Riksdaler Riksmynt,
Transportkostnad
För tre st. Shorthornstjurar om året i 3 år, eller tillsam¬
mans 9 tjurar ä £ 200 1,800,
efter samma kurs utgörande
Transportkostnad
Transport Riksdaler 60,700.
Rrdr 23,200.
» 2,200.
» 32,400.
» 900.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop, N:o i, om Statsverket 1862. 45
Transport 60,700.
För två Ayrshire-holländerier om året, af 2 tjurar och 20 kor
hvartdera, eller för 3 år: 12 tjurar och 120 kor, med en kostnad:
för 12 tjurar å £ SO 600
för 120 kor h £ 25 3,000
£ 3,600.
förvandlade i Svensktriksmynt å 18 Riksdaler ...... R:dr 64,800.
Transportkostnad » 13,200.
För 4 st. Ayrshire-tjurar om året, eller 12 tjurar å £ 50. £ 600
i Svenskt riksmynt lika med » 10,800.
Transportkostnad » 1,200.
För de utifrån inkomne 175 djurens hållande i karantän, efter
150 riksdaler för hvartdera, tillsammans » 26,250.
Premier till prisbelöning af utmärkta djur, med afseende såväl å
mjölk-, som å kött-produktion, 5,000 riksdaler årligen, eller för 3 år
tillsammans » 15,000.
Summa Riksdaler 191,950;
dock att då härifrån borde afgå påräknade inkomster genom för¬
säljning af arrendedjur R:dr 9,900.
återstående anslagsbehofvet blefve R:dr 182,050,
eller på tre år fördeladt 60,683 R:dr 33 öre årligen; hemställande Styrelsen, att
då berörda summa vore hvad som erfordrades derest stamholländerierna skulle, till
så väl beskaffenhet som antal, så utbildas, att de kunde utöfva ett verksamt och
välgörande inflytande på förädlingen af landets boskap, och då beloppet, om än be¬
tydligt, likväl, i förhållande till boskapens antal här i landet, ej vore större än hvad
i andra länder blifvit med den lyckligaste påföljd för samma ändamål användt, Kongl.
Maj:t måtte täckas i nåder föreslå Rikets Ständer beviljandet i sådant hänseende
af ett anslag under åren 1864, 1865 och 1866 af, i rundt tal, 60,000 riksdaler
uligen.
d) Styrelsens för Svenska Trädgårdsföreningen, genom Landtbruks-Akademien
till Kongl. Maj:t insända, och med Akademiens förord beledsagade underdåniga an¬
sökning, det Kongl. Maj:t täcktes bos Rikets Ständer göra nådig framställning derom,
att Föreningen finge, under enahanda vilkor som hittills, tillgodonjuta ej mindre det
Föreningen för underhåll af dess elevskola, tillagda och å ordinarie stat uppförda
belopp af 4,000 riksdaler, utan ock det årliga anslag af 4,500 riksdaler, som för
innevarande statsreglerings-period blifvit beviljadt för att användas till elevskolans ut¬
bildning och trädgårdsskötselns befrämjande; varande i denna ansökning, bland annat,
46 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
anmäldt, alt Föreningen, utan lika stort anslag som det nu utgående, eller 8,800
Riksdaler årligen, icke ansåge sig kunna vidmakthålla skolan vid det höga antal af
50 elever, hvartill detsamma sistlidne vår, sedan Föreningen kommit i besittning af
en ny och större lokal för sin verksamhet vid Kongl, lustslottet Rosendal, blifvit ökadt.
e) Landtbruks-Akademiens särskilda underdåniga memorial af den 14 sistlidne
Juni, hvaruti, — sedan Kongl. Majit, genom nådigt bref till akademien af den 28
förulgångne Mars förklarat Sig vilja närmare den instundande riksdagen, i samman¬
hang med pröfningen af blifvande framställning från Akademien om anslag åt den¬
samma under nästa statsregleringperiod, taga i öfvervägande frågan om reglering af
Akademiens Sekreterares då endast för tidpunkten till 1863 års slut bestämda löne-
vilkor, — Akademien, med anledning häraf, i underdånighet anfört: att som ifråga¬
varande sekrelerareljenst vore ytterst maktpåliggande och trägen, synnerligast lill följd
af den vidsträckta expedition af utlåtanden, handlingar och bref, som af sekretera¬
ren måste, jemte hans öfriga åligganden, skötas, ansåge Akademien, med hänsigt
jemväl till de dyra lefnadskostnaderna i hufvudstaden, sekreterarens, enligt ofvanbe-
rörda nådiga bref, nu med 3,500 Riksdaler från Statsverket utgående lön böra höjas
lill 4,000 R:dr, på det att hans lön, inberäknadt det kontanta belopp af 1,000 Riks¬
daler, som å Akademiens stat finnes för honom uppfördt, måtte bringas lill likhet
med hvad för föreståndarne vid landtbruksinstituten blifvit bestämdt, eller 5,000
Riksdaler. — — — — — — — —*■ — — — —> — — — — —
Departements-Chefen anhöll härvid i underdånighet att få upplysa, det Landt-
bruks-Akademiens sekreterare för närvarande och intill 1863 års slut åtnjuter följande
löneinkomster, nämligen:
på Akademiens stat, jemte boställsrum, kontant lön ... 1,000 R:dr.
samt från anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-
manna- näringar :
a) af det belopp, 4,880 Riksdaler, som till Landtbruks-Akade-
miens Förvaltnings-komité, enligt Kongl, brefvet den 25 Januari 1861,
utgår 2,800 »
b) enligt nådiga brefvet den 28 Mars innevarande år ett belopp,
motsvarande det personela arfvode, som, jemlikt nådigt bref af den 25
Januari 1842 varit Akademiens förre Sekreterare, Nathhorst, från de
till manufakturernas befrämjande under Commerce-Collegii förvaltning
ställda medel beviljadt 1,000 »
Summa 4,500 R:dr.
Bil. N;q 6 (ill Kongl. Maj.ts Nåd■ Prog. N:o t, örn Statsverket 1862. 47
Beträffande först de äskade anslagen till byggnader vid Ultuna landtbruks-
intitut, fann Stats-Rådet, efter granskning af de redan vid förra riksdagen företedda
handlingar och förslag i ämnet, sig nu böra tillstyrka, att framställning lill Rikets
Ständer måtte ske om anvisande af det för uppförande af en stallbyggnad utaf grå¬
sten erforderliga belopp, hvilket, med någon jemkning i den beräknade kostnads-
summan, antogs i jemnadt tal uppgå till 18,000 Riksdaler, att såsom anslag för en
gång utbetalas under år 1864; hvarjemte Stats-Rådet hemställde, att till Rikets
Ständers pröfning måtte öfverlemnas, huruvida tillgång jemväl skulle kunna beredas
till bekostande af den ifrågasatta, till boningshus med lärosalar, laboratorier, rum
för elever, m. m. afsedda, större byggnaden, hvars uppförande ostridigt skulle bidraga
att bringa institutet i mera fullständigt och ändamålsenligt skick.
I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t vid nästlidne riksdag föreslagit,
samt då nyttan och behofvet af en agrikulturkemisk försöksanstalt invid rikets huf¬
vudstad vunnit allmänt erkännande från ett betydligt antal af Hushållnings-Sällskapen
i länen, ansåg Stats-Rådet, att, för fullständigande och fortsättning af de, för en
sådan anstalts verksamhet vid Landtbruks-Akademiens experimentalfält redan vidtagna
åtgärder, medel borde hos Rikets Ständer äskas. Enär jemväl öfriga af Landlbruks-
Akademien ifrågasatta anslag för ett mera ändamålsenligt ordnande af nämnde expe¬
rimentalfält, med dithörande byggnader, syntes vara nödiga för alt detsamma skulle
kunna motsvara sin bestämmelse, tillstyrkte Stats-Rådet, alt 45,300 Riksdaler måtte
hos Rikets Ständer föreslås att härtill utgå under nästa statsregleringsperiod med en
tredjedel om året; äfvensom att, till betäckande af de årliga utgifterna, — ibland hvil¬
ka likväl intendentens aflöning syntes, med beräknande af honom såsom boende vid
experimentalfältet tillgodokommande fördelar in natura, böra minskas med 1,000
Riksdaler, — måtte af Rikets Ständer äskas 5,300 Riksdaler, med hvilket belopp anslaget
ti|l »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» skulle ökas.
Då de af Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut ifrågasatta anslag, dels årli¬
gen lill aflöningars förhöjande och andra utgifter, dels för en gång till nya bygg¬
nadsföretag, skulle påkalla ett betydligt tillskott ifrån statsverket, hvilket så kort efter
institutets första ordnande enligt dep vid statsanslagets beviljande derför uppgjorda
plan icke bort vara att emotse, fann Stats-Rådet, med afseende jemväl å hvad
Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité i ämnet anfört, sig icke kunna biträda
de framställda yrkandena till den omfattning, institutets styrelse ifrågasatt; men
emedan det för landtbruket inom södra delen af landet vore af stor vigt, att icke
Alnarps landtbruksinstitut, i saknad af nödiga förbättringar och inrättningar, stadnade
i sin utveckling, syntes medel böra beredas till sådana utgifter, som vore af ange¬
lägnaste bekaffenhet, eller åsyftade besparing i årlig arbetskostnad, eller afsåge jor¬
dens väsendtligare förbättrande, hvarigenom snart nog förhöjda inkomster till nödiga
utgifters bestridande borde kunna påräknas, hemställde Stats-Rådet, det Kongl. Maj:t
måtte föreslå Rikets Ständer dels att anvisa för en gång, till utgående under år 1864:
48 Bit. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1862
till en agrikultur-kemisk försöksanstalts ordnande 13,000 R:dr.
till anskaffande al en lokomobil, jemte tröskverk af bästa sort, hvilkas
användning, äfven oberoende af nya ekonomi-byggnaders uppförande,
borde medföra en årlig nedsättning i arbetskostnaden , 10,000 »
bidrag lill i laga ordning beslutad kyrkobyggnad 7,500 »
tillhopa 30,500 R:dr.
dels, för nästa statsregleringsperiod, till grunddikning och mergling af den del utaf
åkerjorden, som är afsedd att under samma tid slik förbättring undergå, 4,000 R:dr
årligen, eller för alla 3 åren tillhopa 12,000 R:dr.
dels ock årligt bidrag till den agrikultur-kemiska försöksanstalten, att å anslaget lill
»Befrämjande af jordbruk och landlmanna-näringar» uppföras . . . 4,500 R:dr.
Enär landlbruksskolor, med bidrag af allmänna medel, för närvarande voro i
verksamhet inom rikets alla län, syntes giltig anledning vara förhand att inskränka
upprättandet af dylika undervisnings-anstalter till endast de fall när länens invånare,
vare sig genom Landstingen, Hushä I In i ngs -Sällskapen eller enskilde föreningar, vilja till¬
skjuta lika belopp med det från statsverket; och som, efter det den under Edvard
Nonnens ledning förut varande skolan vid Degeberg, som haft sig anslagne 7,500
Riksdaler, eller 3,500 Riksdaler mera än öfriga landtbruksskolor, komme, i följd af
Nonnens frånfälle, att den 24 Oktober nästkommande år upphöra, anledning sak¬
nades att för en annan landtbruksskola i Skaraborgs län beräkna större anslag än
det vanliga, men framställning ifrån flera län, och äfven ifrån Skaraborgs, skett om
ytterligare inrättande af dylika skolor, tillstyrkte Stats-Rådet, att, för beredande af
tillgång till anslag, under nyssnämnda vilkor om tillskott ifrån orten, åt ytterligare
tre landtbruksskolor, ehvad de inrättas hufvudsakligen lika med de nu ordnade, eller,
såsom Landlbruks-Akademien för en föreslagit, med särskildt fäsladt afseende å
bildandet af diknings-förmän och ängsvattnare, måtte, med beräkning af förberörda
besparing på anslaget till Skaraborgs län, hos Rikets Ständer äskas en tillökning i
anslaget till »Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna-näringar» med
2,500 Riksdaler.
Lika med Landtbruks-Akademien hemställde Stats-Rådet, att, till stipendier åt
sådane personer, som efter vederbörande Hushållnings-Sällskaps förslag, kunde af
Akademiens Förvaltningskomité utsändas till enskilda, väl förvaltade mejerier, för
att, efter der genomgången fullständig lärokurs, sedermera kunna inom olika delar
af riket gagna mejerihandteringen, måtte jemväl å anslaget till »Undervisnings-an¬
stalter för jordbruk och landtmanna-näringar» uppföras 3,000 Riksdaler.
I sammanhang med behandlingen af frågan om de åtgärder, som till fårsköt¬
selns befrämjande borde föreslås, anmälde Departements-Chefen, att, enligt af honom
infordrad och sedermera ingången upplysning, antalet af de får, som vid statens
schäferier för närvarande finnas underhållna, utgör omkring 700, deraf 44 baggar,
till
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 49
till ett för alla djuren sammanräknadt värde af omkring 10,000 Riksdaler
Riksmynt.
Stats-Rådet, som, lika med Landtbruks-Akademien, ansåg bibehållandet såsom
en statens tillhörighet af de nuvarande hos enskilde personer utsatta schäferierna
icke vara ändamålsenligt, men likväl fann det böra tagas under öfvervägande, huru¬
vida icke vid hvartdera af rikets bägge landtbruks-institut borde finnas en upp¬
sättning får af god race, hvilken på statens bekostnad lämpligen kunde anskaffas,
tillstyrkte en framställning till Rikets Ständer, att de, jemte medgifvande af försälj¬
ning utaf de nu bildade schäferierna, antingen på föreslaget sätt eller vid offentliga
auktioner, och köpeskillingens användande till införskaffande af nya djur utaf racer,
som tillvunnit sig större förtroende, måtte till bidrag vid inköpen, hvilka till en
början torde böra ske i mindre omfattning, anvisa årligen 2,000 Riksdaler för in¬
stundande statsregleringsperiod, att ingå i anslaget till »Refrämjande i allmänhet af
jordbruk och landtmanna-näringar».
Då angeläget vore att söka åstadkomma förbättringar i fisher i-när in g en, hvil¬
ken, om den ändamålsenligt bedrefs, borde blifva en rik inkomstkälla för en stor
del af rikets befolkning, tillstyrkte Stats-Rådet, att anslag för de af Landtbruks-
Akademien i sådant hänseende föreslagna åtgärder måtte hos Rikets Ständer äskas
och anslaget till »Fiskeri-näringens understöd» derföre ökas, ej mindre med de nu å
Riksgälds-Kontoret till vetenskapliga undersökningar anvisade 1,000 Riksdaler, utan
ock med ytterligare 5,500 Riksdaler, eller tillhopa 6,500 Riksdaler årligen, under
instundande statsregleringsperiod.
Det anslag af 500 Riksdaler, som Landtbruks-Akademien för en gång jemväl
äskat, ansåg Stats-Rådet böra kunna, utan behof af särskild framställning till Rikets
Ständer, beredas från befintliga tillgångar inom hufvudtiteln.
Stats-Rådet, som icke biträdde det af Akademien väckta förslag till successiv
lönetillökning efter vissa års tjenstgöring för de s. k. Agronomerna, eller Landbruks-
Ingeniörerne, hemställde deremot, att, på det en löneförhöjning af 1,500 R:dr måtte
fortfarande, såsom hittills, kunna tilldelas hvardera af de två äldste bland dem, an¬
slaget till »Agronomer och deras elever» måtte för sådant ändamål föreslås att
ökas med 5,000 R:dr årligen, hvarigenom de till ofvanberörde löneförhöjning mu
anvisade medel kunde disponeras till de tre Landtbruks-stipendiater, som Akademien
hemställt måtte antagas, äfvensom till bekostande af de resor, hvilka desse, för
vinnande af praktisk undervisning, borde med Agronomerne företaga.
Med afseende å det ej mindre af Landtbruks-Akademien och Stamholländeri-
Styrelsen, än af nionde allmänna Landtbruksmöte! uttalade förord för utdelande af
högre prisbelöningar vid Landtbruksmötena, tillstyrkte Stats-Rådet, att hos Rikets
Ständer måtte äskas till sådana belöningar för husdjur, redskap och - machinerier
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, ett emot det hittills
å Riksgälds-Kontoret anvisade anslag fördubbladt belopp, eller 6,000 Riksdaler, att
Bih. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 7
50 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
för åren 1864—1866 upptagas ibland de till »Befrämjande i allmänhet af jord¬
bruk och landtmanna-naringar» auslagna medel; äfvensom ett ytterligare belopp af
3,000 Riksdaler årligen till premier för utmärktare djur, uppdragna med särskildt
fåstadt afseende å köttproduktion, att utdelas efter de närmare bestämmelser, Kongl.
Majit kunde komma att meddela.
Deremot fann Stats-Rådet förslaget om utdelande af premier och hedersbe-
löningar för utmärktare mindre jordbruk icke vara af den vigt, alt, med afseende å
de betydliga anslag till landtbrukets befrämjande, som för öfrigt begäras, framställ¬
ning derom lill Rikets Ständer borde ske.
Enär Kongl. Majit torde vara sinnad att, sedan den väckta frågan om upp¬
förande å Landlbruks-Akademiens tomt a( en byggnad, som skulle inrymma, icke
blott lokal för slöjdskola, industri-utställningar och geologiskt museum, utan ock för
utställning af landtbruksredskap, hunnit blifva af vederbörande myndigheter slutligen
handlagd och till Kongl. Majit inkommit, derom aflåta nådig proposition till Rikets
Ständer, ansåg Stats-Rådet Akademiens vilkor liga framställning om särskildt anslag
till utställningslokal icke böra föranleda vidare åtgärd, likasom icke heller Akade¬
miens anmälan om bibehållande af reseunderstöd för jordbrukets vetenskapliga eller
praktiska studium, dertill Rikets Ständer redan vid sednaste riksdag anvisat medel,
som blifvit i Riksstalen uppförda under anslaget till »Undervisnings-anstalter för jord¬
bruk och landtmanna-näringar».
I betraktande af det betydliga belopp, som skulle erfordras för att, enligt Stam-
holländeri-Styrelsens förslag, utbilda Stamholländerierna så, att de, till beskaffenhet
och antal, kunde på förädlingen af landets boskap utöfva fullt verksamt och välgö¬
rande inflytande; och då den genom Stamholländeriernas inrättande åstadkomna vä-
sendtliga nytta af ädla boskapsracers införande i landet numera vore mera allmänt
insedd och jemväl framkallat enskilde större jordegares samverkan för enahanda mål,
så att ytterligare åtgärder i samma riktning företrädesvis torde åt den enskilda om¬
tanken eller åt föreningar inom orterna böra öfverlernnas, ansåg Stats-Rådet sig
icke böra biträda det af Stamholländeri-Styrelsen nu framlagda omfattande förslag
•för instundande statsregleringsperiod; men då betydlig fördel skulle vinnas genom
fortsatta inköp förnämligast af goda afvelsdjur ulaf utmärktare racer, samt deras
spridande tili olika delar af landet, genom uppställandet antingen vid Stamhollände¬
rierna eller hos enskilde, tillstyrkte Stats-Rådet, att för nämnda ändamål borde hos
Rikets Ständer äskas uppförande under instundande statsregleringsperiod å anslaget
till »Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar» af enahanda be¬
lopp, som vid förra riksdagen å Riksgälds-Kontoret anvisades, eller 10,000 Riks¬
daler årligen.
I anledning af Stijrelsens för Svenska Trädgårdsföreningen ofvanupptagna fram¬
ställning tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, att Kongl. Majit mätte i nåder fö¬
reslå Rikets Ständer att för deruti omförmälda ändamål bevilja Svenska Trädgårds¬
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. SI
föreningen, utöfver det nämnda Förening till underhåll af dess elevskola redan till-
lagda och å Sjette Hufvudtiteln uppförda belopp, ett ytterligare årligt anslag derå
af 4,300 Riksdaler under nästinstundande statsregleringsperiod, mot samma vilkor
som hittills, nämligen att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af frukt¬
träd och plantor till mindre bemedlade jordbrukare och, jemte behörig redovisning
för det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien årligen afgifver berättelse
om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning, äfvensom röran¬
de verkställd utdelning af fruktträd, samt om öfriga föremål för föreningens verk¬
samhet.
Med afseende å vigten deraf, att vid Sekreterarebefattningen hos Landtbruks-
Akademien kunna fästa en man, som innehade de för behöriga skötandet af denna
maktpåliggande tjenst erforderliga, mera sällan hos en och samma person förenade
egenskaper af vetenskaplig bildning, skriftställareförmåga och erfarenhet såsom prak¬
tisk jordbrukare, och som derigenom kunde på utvecklingen af landtbruket och dess
binäringar utöfva ett omfattande och gagneligt inflytande, hemställde Stats-Rådet i
underdånighet, att Kongl. Maj:t, på det bemälde Sekreterares kontanta årliga löne¬
inkomster måtte kunna hringas till ett sammanlagdt belopp af 3,000 Riksdaler, täck¬
tes hos Rikets Ständer i nåder äska en tillökning i anslaget till »Befrämjande i all¬
mänhet af jordbruk och landtmanna-näringar» af 300 Riksdaler.
Beträffande anslag till de geologiska undcrsöhningarnes fortsättande och utgif-
vandet af derpå grundade kartor, hemställde Stats-Rådet, det Kongl. Maj:t måtte
derom aflåta särskild framställning till Rikets Ständer, men emedlertid föreslå af-
sättandet af de för ändamålet nödiga medel, att ingå i anslaget till »Befrämjande i
allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar» för instundande slatsreglerings-
period, dels med de 50,000 R:dr, som för närvarande äro, till undersökningarne, å
Riksgälds-Kontoret anvisade, dels med ett ytterligare tillskott af 20,000 R:dr årligen,
C. Undervisning s-anstalter får Slöjderna.
Departements-Chefen anmälde i underdånighet, att Styrelsen för Teknologiska
Institutet inkommit med underdånig ansökan om tillökning i institutets årsanslag,
till förstärkande af lärarekrafterna genom delning af professionen i de matematiska
och mekaniska ämnena, äfvensom till arfvoden åt extra lärare och bestridande af
högre kostnad vid kemiska laboratorium, samt till diverse utgifter; varande, med
beräkning af den tillgång, som skall uppkomma genom förut beviljade hyresmedels
indragning från och med det institutets nya hus blifver färdigt, det erforderliga till¬
skottet upptaget till 6,000 Riksdaler årligen; men då frågan om berörda, äskade,
nya anslag vore i viss mån beroende af Kongl. Maj:ts blifvande beslut i följd af
52 Bil. N:o 5 lill Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Rikets Ständers vid sistlidne riksdag gjorda framställning angående förändringar i
institutets organisation, hvarom Kommers-Kollegii öfver framställningen infordrade
underdåniga utlåtande ännu icke inkommit, hemställde Departements-Chefen, — der¬
uti Stats-Rådets öfrige ledamöter äfven instämde, — att Kongl. Maj:t, som fram¬
deles torde vilja till Rikets Ständer aflåta nådig proposition i frågan, nu endast måtte
föreslå, att för uppgifna ändamålet blefve beräknade 6,000 Riksdaler om året.
Sedan Departements-Chefen ytterligare anmält, att den af Styrelsen för den af
Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättade Söndags- och Aftonskola väckta, in¬
för Kongl. Maj:t förut i underdånighet anmälda fråga om uppförande å Landtbruks-
Akademiens nuvarande tomt af en byggnad, som skulle inrymma icke blott slöjd¬
skolan, utan äfven lokal för slöjd- och industri-expositioner, utställning af Landt-
bruks-Akademiens samlingar af åkerbruksredskap, äfvensom geologiskt museum, ännu
icke hunnit slutligen beredas, enär ifrån Stockholms stads myndigheter icke inkommit
yttranden, huru stor andel i kostnaden som staden ville öfvertaga, hemställde Stats -
Rådet emellertid att Kongl. Maj:t ville hos Rikets Ständer föreslå, att den andel i
byggnadskostnaden, som beräknats skola af statsverket gäldas, jemte upplåtande
till Landtbruks-Akademien af det åt Teknologiska Institutet för närvarande begag¬
nade hus, måtte, i afbidan på den proposition i ämnet, som Kongl. Maj:t torde
vilja afgifva, vid statsregleringen beräknas med 300,000 Riksdaler, att utgå under
tre år, med en tredjedel under hvartdera året.
D. Befrämjande i allmänhet af Slöjderna.
Med afseende å det goda inflytande på yngre slöjd- och näringsidkares ut¬
veckling, som visat sig af re seunder stöd, beviljade åt sådane arbetare t närings-
yrkena, hvilka i främmande länder önska att vinna ökade insigter och konstfärdig¬
het, hemställde Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer äska upp¬
förande, under instundande statsregieringsperiod, på Sjette Hufvudtitelns * anslag till
»Befrämjande i allmänhet af Slöjderna», af det belopp, som för närvarande till
nämnda ändamål utgår från Riksgälds-Kontoret, eller 3,000 Riksdaler årligen; äf¬
vensom Stats-Rådet tillstyrkte enahanda åtgärd i fråga om de 1,500 Riksdaler om
året, som å Riksgälds-Kontoret äro anvisade till slöjdexpositioners befrämjande,
hvilka medel väl under de sednare åren icke blifvit anlitade, men hvilkas gagneliga
användande vore att emotse, allenast lämplig lokal till större dylika expositioner
kunde beredas.
I öfverensstämmelse med hvad som vid beräkningen af statsverkets inkom¬
ster blifvit angående inkomsttiteln »Ordinarie räntan» beslutadt, hemställde Stats-
Rådet, att de under anslaget till »Befrämjande i allmänhet af Slöjderna» uppförda
indelta räntor, till upptaget belopp af 1,450 Riksdaler, måtte från Riks-Staten uteslutas.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1862. 83
E. Undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart.
i:o Kommers-Kollegii underdåniga skrifvelser af den 4 Juli och 12 Augusti
detta år, innefattande anmälan, hurusom Direktionerne för Navigationsskolorna i
Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö och Hernösand, med anledning af vederbörande
lärares gjorda framställningar, fästat Kollegii uppmärksamhet på behofvet af förbätt¬
rade aflöningsvilkor för lärarne vid berörda navigationsskolor, till stöd hvarför huf¬
vudsakligen åberopats de under de sednare åren så betydligt stegrade lefnadskost-
naderne i förenämnda städer; hvarjemte särskildt blifvit yttradt: af Direktionen för
navigationsskolan i Stockholm, att Direktionen fullt väl insåge, att den eller de
personer, hvilka egnade sin tid och sina krafter åt ansvarsfulla bestyr, borde derför
vara så aflönade, att fyllandet af lefnadsbehofven icke toge för mycket af deras tid
i anspråk; af Direktionen för Götheborgs navigationsskola, att, då undervisningen
vid skolan, hvilken undervisning de sednare åren blifvit allt mer trägen i anseende
till elevernas årligen ökade antal, från och med höstterminen innevarande år komme
alt meddelas uti den nya och rymligare navigationsskole-byggnaden, häraf ofelbart
följde, att ett vida större antal elever, än hittills, skulle intagas, enär, till följd af
bristande utrymme i den gamla skollokalen, V^del till 1/3 =del af dem, som under
sednare tiden anmält sig till vinnande af inträde i skolan, icke kunnat der emot-
tagas; samt af Direktionen för Hernösands navigationsskola, att, hvad särskildt be¬
träffade undcrlärarebefattningen vid skolan, de täta ombyten deri, som med anled¬
ning af otillräckligheten af de samma befattning åtföljande löneförmåner egt rum,
varit af menligt inflytande för undervisningen i skolan; varande derjemte af Direk¬
tionerne för navigationsskolorna i Stockholm, Götheborg och Gefle framställningar
gjorda om förhöjning i berörda skolors nuvarande årliga materiel-anslag, på det att,
i mån af tidernas och undervisningens kraf, skolans förråd af böcker, kartor och
instrumenter måtte kunna ökas.
För egen del hade Kommers-Kollegium anfört, att, enär de lill stöd för be¬
rörda framställningar uppgifna giltiga skäl synts Kollegium ega tillämplighet jemväl
i fråga om de öfriga på allmän bekostnad här i riket inrättade navigationsskolor,
nämligen i Calmar, Westervik, Wisby och Carlshamn, Kollegium funnit sig böra
underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om förhöjning i de för samtliga
dessa skolor anvisade anslag. Enligt innevarande års i nåder fastställda aflönings-
och utgiftsstat för navigationsskolorna i riket, utginge aflöningsförmånerne för de
der anställde lärare med följande belopp, nämligen:
84 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Ord. lärarens
lön.
vid Stockholms Navigationsskola 3,000: -
Götheborgs
Gefle
Malmö
Calmar
Hernösands
Westerviks
Wisby
Carlshamns
4:ste underlära- 2:dre underlära¬
rens arfvode. rens arfvode.
850: 825:
Underlärarens arfvode.
750:
625:
625:
625:
625:
600:
625:
625:
d:o 2,250: —
d:o 2,241: 25:
d:o 1,870: —
d:o 1,870: —
d:o 1,870: —
d:o 1,900: —
d:o 1,875: —
d:o 4,675: —
Med afseende å mängden och beskaffenheten af de läroämnen, hvaruti undervisning
af navigationsskole-lärarne meddelas, samt öfriga dem tillhörande tjensteåligganden, äf¬
vensom antalet af de elever, som af nämnde undervisning sig begagna, syntes för¬
berörda aflöningsbelopp icke utgöra skälig godtgörelse för dessa lärarebefattningars
behöriga bestridande, hvadan det i Kollegii tanke vore, särdeles hvad underlärarne
beträffade, af behofvet högeligen påkalladt, att någon ytterligare tillökning i löne-
förmånerne blefve innehafvarne af ofvanomförmälda befattningar medgifven utöfver
den, sorn vid 1856—1858 års riksdag beviljades med ungefär 25 procent af be-
mälde lärares dåvarande aflöningar. På grund häraf och med fästadt afseende å
de lönetillökningar, hvaraf lärarne vid de tekniska undervisnings-anstalterne samt ele¬
mentarläroverken i riket under de sednare åren i allmänhet kommit i åtnjutande,
ansåge Kollegium sig böra i underdånighet hemställa, huruvida icke Kongl. Maj.t
skulle finna skäl att hos Rikets Ständer göra nådig framställning om en lämplig
förhöjning i de för ordinarie lärarne och underlärarne vid rikets navigationsskolor
nu utgående löner och arfvoden, i hvilket afseende Kollegium i underdånighet före¬
sloge, att de årliga aflöningarne för bemälde lärare måtte bestämmas till följande
belopp, nämligen:
l:ste underlä- 2:dre underlä¬
rarens arfvode. rarens arfvode.
1,200: 1,200:
Underlärarens arfvode.
1,200:
4,000:
Ord. lärarens
lön.
vid Naviglionsskolan i Stockholm Rdr 3,500:
»
i Götheborg
i Gefle
i Malmö,
3,000:
2,500:
d:o
» d:o
» d:o
i hvilken skola elevernes antal under de
sednast förflutna två läsåren betydligen
tilltagit och under läsåret 1861—1862
utgjort 65 2,500:
samt vid Navigationsskolorna i Calmar,
Hernösand, Westervik, Wisby och Carlshamn 2,000:
1,000:
1,000:
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 55
Beträffande; derefter frågan om tillökning i de för navigationsskolornas materi-
ela behof anvisade anslag, hvarmed skulle bestridas icke allenast instrumenters, kar¬
tors, böckers och möblers underhåll och förökande, utan ock kostnaderne för repara¬
tioner samt uppköp af ved, ljus, tn. rn., och hvilka anslag utgjorde för navigations¬
skolorna i Stockholm och Götheborg 900 R:dr, för navigationsskolorna i Gefle, Malmö,
Calmar, Hernösand, Westervik och Wisby 450 R:dr, samt för navigationsskolan i
Carlshamn 462 R:dr 50 öre, så enär dessa anslag nästan helt och hållet åtginge
till anskaffande af ved och ljus, hvadan ett ringa, om ens något, belopp återstode
till böcker och instrumenter, och då otillräckligheten af de för åtskilliga navigations¬
skolor nu utgående dylika anslag redan blifvit ådagalagd af den omständighet, att,
för anskaffande af nya instrumenter vid dessa skolor, Kongl. Maj:t funnit nödigt
anvisa särkilda medel, ansåge Kollegium sig böra i underdånighet tillstyrka, att
Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå, alt de årliga anslagen för naviga¬
tionsskolorna i riket till instrumenters, kartors, böckers och möblers underhåll och förö¬
kande, äfvensom till reparationer, ved, ljus, städning m. m., måtte förhöjas för navigations¬
skolorna i Stockholm och Götheborg från 900 R:dr till 1,200 R:dr, för navigations¬
skolorna i Gelle, Malmö, Calmar, Hernösand, Westervik och Wisby från 450 R:dr
till 750 R:dr, och för navigationsskolan i Carlshamn från 462 R:dr 50 öre likaledes
till 750 R:dr.
I händelse de af Kommers-Kollegium sålunda tillstyrkta förhöjningar blefve
beviljade, skulle anslaget till samtliga navigationsskolorna i riket komma att ökas
med ett belopp af 9,461 Riksdaler 25 öre, hvaraf 6,773 Riksdaler 75 öre såsom
förhöjning i lärarnes löner och arfvoden samt 2,687 Riksdaler 50 öre såsom till¬
ökning i materiel-anslagen.
Stats-Rådet ansåg sig icke böra i vidsträcktare mån tillstyrka nådigt afseende
å berörda underdåniga framställningar, än att Kongl. Maj:t, på grund af hvad Kom¬
mers-Kollegium i underdånighet anfört, täcktes till beredande af förhöjning dels i
nu utgående löner och arfvoden för ordinarie lärarne och underlärarne vid de 4
större navigationsskolorna, nämligen i Stockholm, Götheborg, Gefle och Malmö till
de af Kollegium föreslagna belopp, dels ock i anslagen för materiela behofven vid
samma skolor med 300 Riksdaler för hvardera, hos Rikets Ständer äska en ytterli¬
gare tillökning i anslaget för »Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart» med den
lör ofvannämnda ändamål erforderliga summan af 5,263 R:dr 75 öre.
2:o Direktionens för Slceppsbijggeri-lnstitutet i Carlskrona till Chefen för
Civil-Departementet aflåtna memoria! af den 15 sistlidne Februari, i fråga om vid¬
tagandet af vissa förändringar i organisationen af nämnda undervisnings-anstalt,
56 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
samt angående beredandet af erforderlig förhöjning i det för institutet hittills an¬
visade årliga statsanslag.
Uti förenämnda memorial hade Direktionen anfört:
att vid nämnda institut, som 1843 började siri verksamhet, hafva sedan 1849,
då första skeppsbyggmästare-examen hölls och 4 elever utgingo, alltjemt nästan
hvarje år ett par eller flere elever tagit skeppsbyggmästare-examen, så att, under
de tolf år, institutet lemnat elever, inalles 35 elever efter fullständigt genomgången
sexårig kurs blifvit utexaminerade och bland dessa de fleste såsom byggmästare;
att det anslag af 5,000 R:dr R:mt, som årligen utgått för institutet och af
hvilket den ena hälften, eller 2,500 R:dr, varit bestämd att användas till aflönande
af institutets två ordinarie lärare, och den andra hälften varit anslagen till elevernes
vid institutet aflöning, lemnat en opåräknad besparing derigenom, att elevernes antal
hittills ej blifvit så stort, som reglementet medgifver, hvilken besparing lemnat till¬
fälle att i någon, ehuru otillräcklig, mån afhjelpa det alltmer kännbara behofvet
af en ännu vidsträcktare och bättre ordnad undervisning, hvarigenom med veder¬
börligt medgifvande dels tillökning i de ordinarie lärarnes aflöning kunnat ega
rum, dels en lärare i ångmachineri samt en i frihandsteckning och ornamentsritning
blifvit tills vidare antagne, ehuru synnerligast den förre ej kunnat tilldelas på långt
när så stort arfvode, som motsvarade hans vigtiga och mödosamma befattning; och
hade derjemte en del af besparingarne användls till inköp af modeller m. m., så
att institutet, i synnerhet under sistförflutna året, kommit i ego af några särdeles
vackra och för undervisningen ändamålsenliga modeller till ett fartyg och ett par
ångmachiner, hvilken samling dock ännu vore högst otillräcklig;
att ehuru, då institutet först inrättades, dermed endast afsågs att bibringa un¬
dervisning i byggandet af handels-segelfartyg och uppgörandet af ritningar till dy¬
lika, hade likväl sedandess ångmachins-väsendet vunnit en så vidsträckt tillämpning
inom handelsflottan, att ingen theoretiskt bildad skeppsbyggare numera kan undvara
kännedom om ångmachiner, ett förhållande, som länge varit insedt af Direktionen
och gifvit anledning till den ofvannämnde lärarens antagande;
att tidpunkten nu syntes vara inne för antagande af en ordentligt aflönad
ordinarie lärare i ångmachineri, i sammanhang hvarmed institutets verksamhet kunde
utsträckas äfven åt ett annat håll, så att tillfälle kunde beredas dem, som egde
skicklighet att undergå den i Kongl. Förordningen af den 16 November 1849 före-
skrifna machinist-examen, att få vid skeppsbyggeri-institutet nämnda examen aflägga;
att, med afseende härå, Direktionen kommit till den åsigt, att, om läroverket
skulle kunna hålla jemna steg med tidens ökade fordringar och verkliggöra de för¬
hoppningar på framtida gagn och nytta, man af detsamma kunde fordra, vissa för¬
bättringar måste ske, till följd hvaraf Direktionen föresloge vidtagandet af följande
åtgärder, nämligen:
att
Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1SG2. 87
alt de vid inslitutet anställde tvä ordinarie lärarnc crhöllc en förbättrad aflö¬
ning, på det dels do nuvarande lärarno målto undfå cn hillig ersättning för sin mö¬
da, och dels möjlighet beredas att efter deras afgång kunna et hulla skickliga efter¬
trädare, hvilket syntes föga sannolikt med nuvarande aflöningar, hvilka jemlikt Kongl.
Reglementet den IG Februari 1842 utginge med endast 1,500 Riksdaler Riksmynt
f<>r läraren i malhemalik och humaniora, samt med 1,000 Riksdaler för läraren i
skeppsbyggeri, ehuru desamma genom tillfälliga anslag af besparingar blifvit ökade
med 25 procent, så ali de nu, så länge besparingarna det medgifva, utgå med 1,875
Riksdaler för den förre och 1,250 Riksdaler för den sednare;
alt, — ehuru orsaken, hvarföre skeppsbygsers—lärarens aflöning blifvit bestämd lägre
an den andre lärarens, antagligen vore att söka dels deruti, att institutet varit äm~
nadt att inrättas å köpmansvarf och att följaktligen lärarebefattningen i skeppsbyggeri
förmodades komma alt uppdragas åt de vid varfven anställde byggmästare, för hvil¬
ka lärare-arfvodet vore att betrakta såsom allenast cn extra inkomst, dels ock i den
omständighet, att undervisningen icke egentligen var afsedd att omfatta de theoreti-
ska grunderna för skeppsbyggeriels utöfning, ulan endast det praktiska skeppsbyg-
geriet samt uppgörandet of ritningar å fartyg och af de kalkyler, som erfordrades
vid fartygs byggnad och (ackling, — ett rättvist afseende mätte fästas å det ansvars¬
fulla och mödosamma i skeppsbyggeri-lärarens befattning samt å det förhållandet, alt
läraren i skeppsbyggeri alltsedan institutets inrättande meddelat undervisning jemväl
i skeppsbyggeriels theoreliska grunder, i följd hvaraf hans aflöning borde bestämmas
lill lika belopp med lärarens i malbematik och humaniora;
att beloppet af dessa arfvoden, med hänsigt till de för lärarnc vid elementar¬
läroverken samt teknologiska institutet beviljade aflöningar, måtte bestämmas lill
2,500 Riksdaler för dem hvardera, hvilket belopp ej syntes Direktionen för högt,
då i betraktande loges, att den ena af institutets lärare skall undervisa i lägre och
högre malhemalik, i historia och geografi, i svenska och engelska språken, samt
derjemte tillhandagå Direktionen såsom sekreterare och uppbördsman för institutets
lillhörigheler, och den andre undervisa i praktiskt och theoreliskt skeppsbyggeri,
maslmakeri, linénrrilning, skeppsrilningars uppgörande och skeppsmätning, samt hafva
inseende öfver elevernes sysselsättning under hela den tid, de praktiska öfningarne
fortgå;
alt då, fastän numera kännedomen om ångmachiner och deras anbringande å
fartyg vore ett lika vigtigl ämne, som något annat inom institutets verksamhetskrets,
likväl borde lagas i betraktande, att läraren i detta ämne ej skulle hafva några an¬
dra särskilda åligganden och endast sysselsätta sig med de mera försigkomna elever-
ne, denne lärarens arfvode måtte bestämmas' till endast 1,000 Riksdaler;
alt en lärare i fHhandsteckning och ornaments-rifning, för hvilken undervis¬
nings bekostande ett arfvode af 300 Riksdaler utgått af besparade medel utaf
Uih. till II. St. Prot. 1S62 & 1SG3. i Sami. 1 Afd. G Iläfl. 8
58 Dil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket I86S.
årsanslaget, mätte fortfarande vara vid institutet anställd emot åtnjutande af ett för—
liöjdt arfvode af 500 Riksdaler för år;
att till ljus, ved och öfrige expenser, samt till anskaffande af modeller, höcker,
m. m, malte anvisas ett särskildt ärligt anslag af 500 Riksdaler; samt
alt de 2,500 Riksdaler, som frän början varit anslagna till elevernes vid in¬
stitutet aflöning och kunde antagas blifva härtill fullt tillräckliga, mätte få till detta
ändamål fortfarande användas, äfvensom alt de ä dessa medel uppkommande bespa¬
ringar finge med vederbörligt medgifvande begagnas till ökande af anslaget för mo¬
deller eller till annan för institutets verksamhet nyttig utgift.
Till följd af härå eihållen nådig remiss, hade Kommers-Kollegium, efter att i
amnct hafva inhemtat yttranden af Sekund-Chefen för Kongl. Flottans Konstruktions-
Corps och sedan t. f. Navigationsskole-Inspektören, f. d. Kapten-Löjtnanten rn. m.
C. A. Pettersson, afgifvit infordradt utlåtande rörande de viickta frågorna om med¬
delande vid förenämnda institut af undervisning i de för angmachinister föreskrifna
läroämnen samt ångmachinist-cxaminas alläggande derstädes, under den 30 sislliduc
April afgifvit underdånigt utlåtande och dervid anfört:
alt, då Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 13 Februari 1811,
onhöllo om vidtagandet af åtgärder för att söka tillvägabringa inrättandet af två
praktiska skeppsbyggeri-institut, det ena i norra och det andra i södra delen af ri¬
ket, af hvilka dock endast del i Carlskrona kunde tillvägabringas, bestämdes aflö-
ningen åt läraren i mathematik och öfriga nödiga elementarkunskaper till 1,000
Riksdaler Banko och för läraren i skeppsbyggeri till 666 Riksdaler 32 sk. samma
mynt, hvarom föreskrifter jemväl inlogos i det för nämnda institut den 16 Febru¬
ari 1812 utfärdade nådiga reglemente;
att anledningen till denna olikhet i aflöningsbelopp antagligen vore den, sorn
Direktionen uppgifvit;
alt, sedan ifrågavarande skeppsbyggeri-institut, enligt ett med delegarne i kof-
fcrdi-skeppsvarfvet i Carlskrona den 16 Februari 1843 afslutadt kontrakt, under 6
års tid varit inrättadt vid nämnda varf, hade, i följd af Rikets Ständers under den
20 Oktober 1848 derom gjorda underdåniga framställning, skeppsbyggeri-elevernas
undervisning och praktiska öfningar förflyttats till Kongl. Flottans i samma staJ
befintliga skeppsvarf;
att, ehuru i det af sådan orsak under den 30 November 1849 för institutet
utfärdade förnyade nådiga reglemente icke någon förändring vidtagits i afseende å
lärarnas ofvanomförmälda aflöningsbelopp, hade dock sedermera blifvit i nåder med-
gifvet alt, så länge besparingar å institutets statsanslag härtill lemnade tillgång, ifrå¬
gavarande löner finge utgå med 25 procents förhöjning;
att, under förutsättning att läraren i skeppsbyggeri kommo att fortfarande lem¬
na undervisning ej allenast i det praktiska af ifrågavarande konst, utan ock rörande
do ({teoretiska gruuderna för densainmas utöfvande, och då, på sätt af Sekund-Che¬
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o t, om Statsverket 1S62
fen för Konstruktions-Corpsen blifvit crinradt, bemiilde lärare, till följd af.sitt ålig¬
gande att hafva tillsyn öfver samt handleda cleverne vid de praktiska öfningarno,
vore under hela året med undervisning vid institutet sysselsatt, Kollegium jemväl
ansåge denna lärarebefattning i afseende å vigt samt dermed förenad möda och an¬
svar fullt motsvara den, som innehades af läraren i mathemalik m. m., samt att
följaktligen aflöningen för förstnämnde lärare skäligen borde förhöjas till likhet med
den, hvaraf den sednare vore eller kunde komma i åtnjutande;
att, hvad beträffade Direktionens förslag rörande beloppet af de bägge förbe-
mälde lärarnes framtida aflöning, Kollegium, med hufvudsakligt föranledande af det i
Direktionens memorial antydda och af Sekund-Chefen för Konstruktions-Corpsen
vitsordade förhållande, att ifrågavarande för skeppsbyggeri-insti tu tets tvänne ordinarie
lärare föreslagna lönetillökning vöre nödvändig, såvida med någon säkerhet skulle
kunna påräknas bibehållandet af de nuvarande skicklige och nitiske lorarno samt
efter deras afgång erhållandet af fullt lämpliga efterträdare, funne sig böra, lika med
bemälde Sekund-Chef, i underdånighet tillstyrka beviljandet af de löneförhöjningar,
som med Direktionens ofvanberörda förslag åsyftades;
att Sekund-Chefen för Konstruktions-Corpsen, jemte förklarande, det han an¬
såge anställandet vid läroverket af en väl aflönad ordinarie lärare i ångmachineri
vara både nyttigt och af behofvet påkalladt, tillika anfört, att, enär någon anstalt
för undervisnings meddelande åt privata personer uti do ämnen, som ingå i före-
skrifven ångmachinist-examen, för närvarande icke förefunnes i södra delen af riket,
det syntes lämpligt att, jemte det alt nämnda slags examen finge vid skeppsbyggeri-
institutet afläggas, fri undervisning i de till dylik examen börande ämnen blefve
derstädes af läraren i ångmachineri meddelad åt dem, som sig dertill anmälde, för
hvilket fall Sekund-Chefen ansåge den för samma lärare föreslagna aflöning, 1,000
Riksdaler, med allt skäl kunna tillstyrkas; uti hvilket förslag t. f. Navigationsskola-
Inspektören instämt, med hemställan om vidtagandet i afseende derå af vissa upp¬
gifna reglementariska bestämmelser;
att, då kännedom af ångmachinlära och densammas tillämpning vid skeppsbyg¬
geri onekligen vore att hänföra till de kunskapsgrenar, hvilkas bibringande utgjorde
ett hufvudsakligt föremål för institutets verksamhet, Kollegium funne sig ega skäl
att biträda Direktionens ofvannämnda förslag, att den för meddelande af undervis¬
ning i ångmachineri vid institutet anställde lärare, till hvars aflönande ett extra
arfvode af 300 Riksdaler Riksmynt blifvit, jemlikt Kongl, brefvet den 10 Juli 1857,
tillsvidare anvisadt att af institutets statsanslag årligen utgå, måtto erhålla egenskap
af ordinarie lärare;
att, hvad sedermera anginge den ifrågaställa tillökningen i bemälde lärares
Ijenstcåligganden, så förekomme, alt, enligt kongl, brefvet den 22 December 1858,
undervisning i de delar af ångmachinlära, deruti insigt erfordrades för vinnande af
behörighet att föra befäl å ångfartyg, meddelades i fyra navigationsskolor, nämligen
60 Bil. N:o 5 lill Konql. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1S62.
Stockholms, Götheborgs, Gelle och Carl$hamns. samt att examen för dylik behörig¬
het finge vid dessa skolor aflägga?, men att deremot sådan undervisning, som af-
såge bildandet af rriachinister för passagerare-ångfartyg, icke egde rum vid några an¬
dra navigationsskolor, än Stockholms och Götheborgs, äfvensom att machinist-exaraen
endast vid sistnämnda Iva skolor finge afiäggas;
att, enär således allmän undervisningsanstalt, hvarest personer, icke tillhörande
kongl. Flottan, vore i tillfälle att inhemta de för undergående af machinisteyamina
erforderliga insigter, för närvarande saknades i södra delarne af riket, och då Carls¬
krona vöre en af de inrikes orter, hvarest skicklige lärare för undervisnings medde¬
lande i ångmachinlära företrädesvis vore att påräkna, och. såsom t. f. Navigalions-
skole-Inspektören erinrat, kongl. Flottans i nämnde stad befintliga skeppsvarf erbjöd
de alla de hjelpmedel, som för en grundlig praktisk undervisning i detta läroämne
vore behöfliga. Kollegium funne sig höra i underdånighet tillstyrka, att den lärare i
ångmachinlära, som vore eller blefve vid skeppsbyggeri—insli tu tet anställd, måtte få
sig ålagd t att meddela undervisning jemväl uti de för undergående af machinisl-eya-
mina föreskrifna läroämnen, samt att dylika examina finge vid institutet afiäggas;
dock med vilkor alt för behörighet till åtnjutande af denna undervisning, äfvensom
till afiäggande af nämnda examina, enahanda vilkor mätte föreskrifva?, som enligt
kongl. Reglementet af den 15 Mars 186:1 blifvit i berörda hänseende stadgade för
dem, hvilka åstunda att vid allmän navigationsskola begagna undervisning eller un¬
dergå examen af ifrågavarande beskaffenhet;
att Kollegium likväl, med fastad t afseende å beloppet af de arfvoden, som utgå
till do för bestridande af undervisning i ångmachiners konstruktion och behandling
vid ofvannämnda navigationsskolor anställde lärare, ansåge alt, åtminstone för närva¬
rande och innan sig visat, i hvad mån undervisningen i den tillämnadc machinist-
skolan komme att begagnas, lönebeloppet för institutets lärare i ångmachinlära icke
skäligen borde bestämmas lill mer än 800 Riksdaler;
att Kollegium i underdånighet förordade det af Direktionen föreslagna arfvode
af 300 Riksdaler lill en lärare i frihandsteckning och ornamentsritning;
att då. efter hvad af Direktionens memorial inhemtades, den ena hälften af det
för institutet anvisade anslag, eller de 2,500 Riksdaler, som från början varit an-
slagne lill elevernes vid institutet aflöning, och af hvilka medel sedermera äfven be¬
stridis kostnaden i och för institutets lokal samt eldning och lyshållning, ieke alle¬
nast varit fullt tillräcklig för utbetalning af elevernes dagspenningar och för bestri¬
dande af kostnaderne för institutets lokal, utan jemväl derutöfver kunnat till någon
del begagnas till beredande af lönelillökningar för de ordinarie lärarne och till med¬
delande af extra arfvoden åt lärare i ångmachineri och frihandsteckning, hvilka löne-
tillökningar och extra arfvoden under de sednare åren bestigit sig lill 1.225 Riks¬
daler för året, Kollegium, afven under förutsättning af någon framtida tillökning i
elevernes antal, ansåge det skäligen höra antagas att, derest de medel, som för lill-
Bil. Sf:o 5 till Kongl. Maja» Nåd. Prop N:o 1, om, Statsverket 1S62. 61
v2ga,bringand*) af den utaf Kollegium nu i underdånighet tillstyrkta nya löneregle¬
ring för institutets lärarepersonal erfordrades, utöfver hvad tiU lärarnas aflöning varit
enligt reglementet anslaget, skulle varda särskildt af Rikets Ständer beviljade, nu
ifrågavarande, för bekostande af elevernes dagspenningar och till fyllande af institutets
materiella behof afsedde 2,300 Riksdaler komma att lemna tillgång jemväl för an¬
skaffande af de flir institutet erforderliga modeller, instrumenter och böcker, vid
hvilket förhållande Kollegium funne sig för närvarande icke böra gifva anledning der¬
till, alt för aflönande af institutets elever, modellers, instrumenters och böckers an¬
skaffande och underhåll, ved, ljus och andra expenser bestämdes högre anslagsbelopp
än tillsammans 2,300 Riksdaler; samt
att, i enlighet med hvad af Kollegium nu blifvit i underdånighet hemstäldt
och föreslaget, hela anslaget för skeppsbyggeri—institutet skulle komma att uppgå till
8,800 Riksdaler och således atjt med 5,800 Riksdaler öfverstiga institutets nuva¬
rande anslag.
Enär de af Direktionen äskade förhöjningnrne i anslagen till de vid institutet
anställde lärares aflönande syntes billiga och öfverensstämmande med hvad som för
andra, dermed jemförlige, lärareplatser voro bestämdt; samt undervisningens utsträck¬
ning äfven till en kurs för bildande af machinisler för passagerare-ångfartyg borde,
med hänsigt dertill, att inom södra delen of landet tillfälle till sådan undervisnings
erhållande nu saknades, göra fördelarne af denna undervisningsanstalt än mera all¬
männa, tillstyrkte Stats-Rådet, att, i öfverensstämmelse med Direktionens, of Kom¬
mers-Kollegium tili det väsendlligaste biträdda, framställning i denna del, men med
iakttagande af den nedsättning Kollegium i öfrigt förordat, hos Rikets Ständer måtte
föreslås en förhöjning af 4,000 Riksdaler i det till skeppsbyggeri-institutet bevil¬
jade anslag, hvilket derigenom komrne alt utgöra 9.000 Riksdaler; dervid likväl det
förbehåll torde böra fästas, att om, i följd af möjligen inträffande förändringar vid
kronans örlogsvarf i Carlskrona, byggandet af träfartyg så inskränkes, att institutets
bibehållande derstädes icke skulle finnas lämpligt, hela det för inrättningen bestämda
anslag då finge utgå äfven för dess ordnande och verksamhet å annan ort, som
Kongl. Majit kunde pröfva skäligt bestämma; hemställande Stats-Rådet tillika, att hela
anslaget lill skeppsbyggeri-inslitutet måtte föreslås att, för de tre' år nästinstundan¬
de statsregleringsperiod omfattade, uppföras ibland de ordinarie anslagen å Sjette Huf-
vudtiteln till »Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart».
F. Undervisnings-anslaller fur Bergsbruket.
Sedan Kongl Majit uti aflåten proposition till Rikets sednast församlade Stän¬
der framställt förslag oin Fahlu bergsskolas flyttning till Stockholm och förening
62 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1862.
med Teknologiska Institutet, samt dervid äskat anvisande af medel till de i följd af
flyttningen erforderliga byggnaders uppförande; men Rikets Ständer funnit frågan om
bergsskolans flyttning i vissa uppgifna omständigheter erfordra ytterligare utredning
innan Rikets Ständer kunde derom besluta, samt derföre anhållit alt, efter det så¬
dan utredning blifvit verkställd, Kongl. Majit ville till Rikets näst sarnmanträdando
Ständer aflåta den nådiga framställning i ämnet, hvartill Kongl. Majit kunde finna
omständigheterna föranleda; så och då det yttrande i anledning af hvad Rikets Stän¬
der begärt, som Kongl. Majit den 29 December 1860 infordrat från Kommers-
Kollegium gemensamt med de för bergsskolans angelägenheter af Bruks-Societeten
utsedde fullmäktige, ännu icke, enligt hvad Departements-Chefen anmälde, till Civil—
Departementet inkommit, tillstyrkte Stats-Rådet, att Kongl. Maj.t, jemte förklarande
af Sin nådiga afsigt att framdeles i ämnet till Rikets Ständer aflåta proposition, nu
endast ville fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, ehvad nämnde framställ¬
ning komme alt afse bergsskolans flyttning eller icke, i allt fall dess ordnande på¬
kallade anvisande af medel, hvilkas belopp det likväl icke vore möjligt att för när¬
varande alternativt bestämma.
G. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Departementschefen utbad sig, att härvid få i underdånighet erinra derom, alt
»edan hos Rikets Ständer vid sisllidne Riksdag framställningar blifvit gjorda, dels alt,
till förebyggande af den nalionalförlust, som årligen uppstodc genom nu brukliga,
högst felaktiga kolningsmethoder, anslag måtte beviljas, bland annat, till löner och
reseunderstöd för två personer, hvilkas skyldighet skulle vara att kringresa och till¬
handagå med upplysningar oell biträde vid kolning, samla de olika resultaten och
inlemna uppgifterna derom i årsberättelser till Chefen för Skogsstyrelsen, samt till
understöd för utgifvande af en populär skrift om kolningskonsten, dels ock alt, då
Sverige inom sig egde uti de i landet spridda torfmossar högst betydliga tillgångar
5 brännmaterial, ehuru begagnandet af dessa torfmossar, i anseende till bristande kun¬
skap om sältet (ör deras användande, vore mycket inskränkt, understöd matte anvisas till
bestridande af de kostnader, som undersökning af landets torf-lillgångar, analysers verk¬
ställande vid do tekniska skolorna, utgifvande af läroböcker m. m. erfordrade, hade Ri¬
kets Ständer, som ansett det genom ofvanberörde framställningar åsyftade ändamål, näm¬
ligen besparing i landets omkostnader för brännmaterials anskaffande, vara af sådan vigt
för allmänna hushållningen, alt detsamma jemväl med någon uppoffring från Stats¬
verket borde befrämjas, uti underdånig skrifvelse den 24 Oktober 1860 hemställt,
att Kongl. Majit malte vidtaga sådana åtgärder, som pröfvades lämpliga för allmännare
utbredande inom landet af dels en förbättrad och lill större besparing ledande kol—
ningsmetbod, dels ock kännedom om torfjords ändamålsenliga beredande till godt
Bil. N:o 5 lill Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 63
brännmaterial, dervid Rikets Ständer tillika anhållit, att de kostnader, som för nämnde
åtgärder till en början kunde ifrågakomma, mätte bestridas af det anslag, 3,700
riksdaler, som till »Befrämjande i allmänhet af bergsbruket» funnes å Riksstalen
uppfördt.
När denna framställning, tillika med hvad Föreståndaren för Teknologiska in¬
stitutet, Brukssocietctens fullmäktige i Jernkontoret, Kommers-Kollegium samt Landt-
bruks-Akademiens Förvaltningskomité uti särskilda deröfver afgilna underdåniga utlå¬
tanden yttrat och hemställt, den 19 nästlidne September i Statsrådet föredrogs, lann
Kongl. Maj:t godt bifalla, att en summa af 1,500 Riksdaler finge, under stadgade
vilkor, utaf andagel till »Befrämjande i allmänhet af bergsbruket» utgå till belöning
för författandet af en ändamålsenlig och populär afhandling om kolning och de
tjenligasle mclhoderna för dess verkställande, samt om bränntorf och dess bered¬
ning; hvarjemte Kongl. Maj:t i nåder förklarade, att enär af merberörda å Riks-
staten till »Befrämjande i allmänhet af bergsbruket» uppförda anslag redan, jemlikt
nådigt bref den 16 September 1859, blifvit anvisade 1,600 Riksdaler årligen till
förbättrande af lärarnes vid Fahlu bergsskola löner, samt detta anslag följaktligen,
så framt någon tillgång för bestridande af tillfälliga utgifter för bergsbrukets gagn
skulle finnas, icke medgåfve att derå för nu ifrågavarande ändamål anvisa mera än
hvad ofvanberördt är, Kongl. Majit villo göra nådig framställning hos Rikets Ständer
om tillökning i nyssnämnda anslag med 5,000 riksdaler, att användas lill årsarfvo-
den samt rese- och traktamentsersättningar åt Iva i kolning och bränntorfsbered-
ning kunniga personer, hvilka, efter inheintad kännedom om de härvid begagnade
bästa methoder, skulle hafva alt, på reqvisition från bruks- eller skogsegare, emot
ersättning efter enahanda grund som för agronomer är fastställd, meddela för till-
lämpningen af dessa methoder nödig praktisk anvisning; och hemställde Departe¬
mentschefen i anledning häraf, att en förhöjning i morberörda anslag med 5,000
Riksdaler nu måtte hos Rikets Ständer i nåder äskas.
Häruti instämde Statsrådets öfriga ledamöter.
Vidare anförde Deparlements-Chefen i underdånighet:
»1 Eders Kongl. Maj:ts vid sednaste Riksdag till Rikets Ständer ailätna nådiga
proposition, i fråga om ersättning till Sala Silfververk för dess förlust i händelse
af skalteförcnklingcns tillämpning på de till silfververket anslagna räntor of det s.
k. Salbergs län, var af Eders Kongl. Majit föreslaget, att, till beredande af ränte-
förenklingens fördelar jemväl åt de skattdragande i Salbergs län, Rikets Ständer
måtte bevilja ett förslagsanslag, motsvarande värdet af 185 tunnor spanmål, hälften
råg och hälften korn, att årligen, senast den 21 December, Bergslaget, efter ett,
hvarje år för de näst förflutna tio åren bestämdt, medelpris, tillhandahållas i er¬
sättning för Bergslagets förlust å grulveJrängs-sädens och dagsverkspenningornes
förvandling; samt att för den å de af Bergslaget arrenderade räntornas förenkling
uppkommande förlus!, hvilken kunde antagas lill 450 Riksdaler Riksmynt, Bergs¬
64 Bil. No 5 litt Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. Nio 1, om Statsverket 1862.
laget matie meddelas nedsättning i arrendet till motsvarande belopp med 1,800
daler silfvcrrnynt, lill dess framdeles, dä den s. k. Rante-ersältningsfonden hunnit
föreskrifven storlek, räntorna kunde till Statsverket återgå. Sedan Rikets Ständers
Stats-Utskott, till hvilket denna nådiga proposition remitterades, tillstyrkt bifall till
densamma och, jemte anmälan alt Sjette Hufvudlitcln, å hvilken det erforderliga an¬
slaget rätteligen bort uppföras, redan var till större delen reglerad, föreslagit me¬
dels anvisande å Riksgälds-Kontorcl, hafva Rikets Ständer bifallit hvad som Eders
Kongl. Majit i ofvunberörda hänseende förordat; i följd hvaraf ett förslagsanslag,
motsvarande värdet af 183 tunnor eller 1,165,5 kubikfot spanmål, hälften råg och
hälften korn, blifvit efter ett antaget pris af 2 R:dr kubikfoten, men i rundt tal
förvandlad! till 2,400 Riksdaler Riksmynt, för hvardera af åren 1861, 1862 och
1863 lör det afsedda ändamålet å Riksgälds-Konloret anvisadt lill Eders Kongl.
Majrts nådiga disposition »
»För att vid nu förestående statsreglering förut omförmälda belopp, 2,400
Riksdaler, mätte såsom förslagsanslag till uppgiäfvet ändamål å Sjette Uufvudliteln
uppföras, hemställer jag i underdånighet, alt nådig framställning derom må till Ri¬
kets Ständer aflålas.»
Häruti instämde jemväl Stats-Rådets öfrige ledamöter.
Ulflyttningshjelp efter laga skiften.
1 afseende härå anförde Departements-Chefen i underdånighet:
»1 Eders Kongl. Majlis, med anledning af särskilda, jemväl af Rikets Ständer
derom gjorda framställningar, den 18 Februari 1850 utfärdade nådiga Kungörelso
örn förändrade föreskrifter i afseende å besutenhets- och skiftesväsendet i Stora
Kopparbergs län, är förordnad!, att, i afseende på de utflyttningar, hvilka i sam¬
manhang med storskiftes-förrättning bestämmas och hvarvid grunderna i 1827 års
Skiftes-Stadga i allmänhet äfven hurde följas, skulle för öfrigt lända lill efterrättelse
hvad angående understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga Skiften
inom länet blifvit förordnadt, dock att understöden lill utflyttningar i följd af stor¬
skiften icke borde intagas i de ingående årsförslagen å dylika understöd i följd af
laga skiften, utan särskildt i den ordning, som i allmänhet vore stadgad, hos Eders
Kongl. Maj:t föreslås till anordnande å medel, som Eders Kongl. Muj:t då ville
nåder anvisa.»
»Sedan numera, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Rikets sednast för¬
samlade Ständer föreslagna grunder, Eders Kongl. Majit den 27 September 1861
låtit utfärda nådig Kungörelso angående understöd af allmänna medel till utflytt¬
ningar i följd af laga skiften samt inom Stora Kopparbergs län verkställde stor¬
skiftes¬
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 63
skiftes-förrättningar, och ytterligare gemensamma föreskrifter salunda blifvit medde¬
lade för ulflyttningsunderstöden, efter såväl den ena som andra arten af skiftes¬
förrättning, synes någon giltig grund icke förekomma alt för utflyttningar i följd af
storskiftes-förrättningar i Dalarne anvisa medel från annat anslag än för öfriga ut¬
flyttningar, utan borde i stället dertill afses det redan befintliga. Jemte det Rikets
Ständers medgifvande härtill torde böra äskas, hemställer jag tillika, med åberopan¬
de af den utredning, Rikets Ständers år 1861 församlade revisorer lemnat om åt¬
skilliga förslags-anslags otillräcklighet, underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t måtte i
nåder föreslå Rikets Ständer att ifrågavarande förslags-anslag, hvilket, i händelse af
bifall till den nu gjorda framställningen, torde erhålla förändrad benämning till »Ut-
flyttningshjelp efter skiften», blefve förhöjdt med 41,000 Riksdaler.»
Stals-Rådets öfrige ledamöter förenade sig uti hvad Departemenls-Chefen så¬
lunda tillstyrkt.
Med ledning likaledes af den berättelse förbemälde Rikets Ständers Revisorer
aflemnat angående deras granskning af Statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1859 och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Revisorernas afgifna för¬
slag, tillstyrkte Stats-Rådet, det Kongl. Maj:t måtte till Rikets Ständer göra fram¬
ställning om förhöjning i förslags-anslagen:
»Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.» med 22,454 Riksdaler 9 öre, och
»Rese- och traktamentspenningar,» med 6,000 Riksdaler.
För vinnande af en åskådlig och mera fullständig uppställning vid beräknande
och bokföring af Statsverkets inkomster och utgifter, samt i öfverensstämmelse med
hvad Siats-Kontoret i dess af Chefen för Finans-Departementet i underdånighet an¬
mälda framställning i detta hänseende föreslagit, hemställde Stats-Rådet, att på
Sjette Hufvudtiteln måtte uppföras under titel »Konvoy-Kommissariatet, Förslags¬
anslag» den Handels- och Sjöfarts-fonden tillkommande andel af tullmedeln med
det derför nu bestämda, men i jemnbredd med tullmedlens ökande utöfver 15 Mil¬
lioner Riksdaler efter stadgad proportion stigande, belopp, 750,000 Riksdaler årli¬
gen, att utgå direkte af tullmedlen.
Af enahanda anledning, som den här ofvan åberopade i afseende på uppta¬
gande å Riksstaten af särskildt anslag till Konvoy-Kommissariatet, ansågStats-Rådet
att å Sjette Hufvudtiteln borde uppföras ett anslag, motsvarande utgilterne ej min¬
dre för den under Civil-Departementet inrättade Byrå för kontrollen å bränvins-
författningarnes tillämpning, än för uppsigten i orterna öfver sjelfva tillverkningen,
m. m., derför kostnaden år 1861 uppgått till 422,205 Riksdaler 24 öre; hem¬
ställande Stats-Rådet, under antagande att desse utgifter för den kommande stals—
regleringsperioden skulle något ökas, att härtill erforderliga medel borde utgå under
Bih. till R. St. Brot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 9
86 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
titel: »Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, Förslagsanslag», samt be¬
loppet deraf upptagas till 440,000 Riksdaler, att utgå direkte af inflytande bräu-
vinstill verkningsmedel.
Slutligen hemställde Departements-Chefen, huruvida icke det skulle täckas Kongl.
Maj:t att föreslå Rikets Ständer beviljandet af något högre anslag till extra ut¬
gifter under Sjette Hufvudtiteln. Det vore en gifven följd deraf, att inånga och
vigtiga intressen skulle af anslagen under denna Hufvudtitel tillgodoses', att äfven
ofta måtte uppkomma tillfälliga hehof, hvilka vid Riksstatens ordnande icke kunnat
beräknas. Till godtgörande af sådana utgifter, hvilka icke voro bänförlige under
anslagen till Jordbruket, Handeln och Näringarne, bestode den egentliga tillgången i
anslaget till extra utgifter. De allmänna besparingarna hade nämligen, enligt den
approximativa uträkning, som för åren 1860 och 1861 kunnat före rikshufvudbo-
kens afslutandc från Stats-Kontoret meddelas, icke, sedan arfvoden (ill personer, som
bestridt landsstats- och andra tjenster, med flere dylika, eller andra särskildt anbe¬
fallde, utgifter afräknats, utgjort mer än: för år 1860 omkring 3,000 och för år
1861 omkring 7,000 Riksdaler. Förutom den Andra, hade ingen af de öfriga
hufvudtitlarne å sig upptaget så ringa belopp som den Sjette, eller 9,000 Riks¬
daler. Af sådan anledning föreslog Departements-Chefen i underdånighet, det Kongl.
Maj:t måtte hos Rikets Ständer äska detta anslags förökande till lika belopp med
det å Femte och Åttonde Hufvudtitlarne anvisade och således föreslå en förhöjning
deruti med 6,000 Riksdaler.
Stats—Rådets öfrige ledamöter förklarade sig häruti instämma.
I afseende å alia öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln, hvaruti hagon förhöjning
eller nedsättning nu icke blifvit af Stals-Rådet ifrågaställd, tillstyrkte Stats-Rådet,
alt Riksstaten måtte blifva oförändrad.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla hvad Stats-Rådet här
ofvan yttrat och tillstyrkt; i följd hvaraf utdrag af protokollet skulle
till Finans-Departementets Expedition afgå, på det de nu af Kongl.
Maj:t beslutade framställningar till Rikets Ständer måtte varda i
Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof
intagne.
Sedan sålunda samtliga de med ordinarie anslagen å Sjette Hufvudtiteln sam¬
band egande frågor blifvit af Departements-Chefen anmälda, föredrog Departements-
Chefen vidare,^ beträffande erforderliga anslag till öfriga under samma Hufvudtitel
hänförliga tillfälliga behof-
Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga memorial af
den 19 näsllidne September, deruti, — med förmälan att särskild berättelse angå¬
ende användandet af de vid sistlidne riksdag till väg- och vattenbyggnadsarbeteo be¬
viljade anslag, samt om fortgången af de dermed understödda arbetsföretag komme
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
67
att genom trycket offentliggöras, äfvensom att Styrelsen ansåge nu gällande bestäm¬
melser i afseende på vilkoren för åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbetsföre¬
tag, hvilka bestämmelser erfarenheten visat vara ändamålsenliga, böra utan förändring
fortfarande bibehållas, — Styrelsen dels afgifvit utlåtande och förslag angående sådana
större arbetsföretag, sorn antingen Kongl. Maj:t, med anledning af gjorda underdåni¬
ga framställningar om statsunderstöd, förklarat skola af Styrelsen lagas i öfvervägande
vid förevarande generalförslags uppgörande, eller eljest blifvit af vederbörande intres¬
senter hos Styrelsen anmälde, och hvilka företag Styrelsen ansett vara af den större
betydenhet och nytta för det allmänna, att särskilda statsbidrag borde dertill anvisas,
dels ock meddelat förteckning å sådana väg- och vattenbyggnadsarbeten, för hvilkas
befrämjande medel borde, genom större fonders afsättande, ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, för att, efter pröfning af de olika arbetsföretagens vigt, dem emellan för¬
delas; och hade Styrelsen härvid, med bibehållande af den förut i generalförslagen
begagnade klassindelning, enligt hvilken i första klassen upptagits sådana arbeten,
som Styrelsen ansett vara företrädesvis förtjenta af statsunderstöd, i andra Massen
de, hvilka, ehuru allmännyttiga, dock kunde anses vara af mindre vigt, samt i tredje
Massen sådana ifrågakomna företag, hvilka vore af den enskilda beskaffenhet, att de
skäligen kunde till framtida verkställande anstå,— främst anmält följande företag, så¬
som varande af den allmännyttiga beskaffenhet, att understöd lill visst bestämdt be¬
lopp syntes för hvartdera af dem böra anvisas, nämligen:
t första Massen:
Anläggning af jernväg från Uddevalla öfver Wenersborg till
Herrljunga station å Vestra Stambanan 3,240,000 R:dr.
Anläggning af jernväg från Ystad till Södra Stambanan vid Eslöf. 2,455,000 »
Tillvägabringande af kommunikationsled mellan staden Sunds¬
vall och Bräcke gästgifvaregård, medelst jernväg, kanalled och
chaussé-anläggning 4,279,000 »
Upprensning af Indalselfven, till åstadkommande af ångbåts-
kommunikation mellan Klingerfjärden vid Östersjön samt Utanede by
i Jemtland 34,000 »
öppnande af segelled från Hattefura hamn vid Wenern för¬
bi Köpmannabro till sjön Stora Lee å Dahlsland 900,000 »
Upptagande af segelled mellan Orsasjön och Siljan . . 73,500 »
Anläggning af kanal genom Nenninge sund mellan Furusund
och Norrteljeviken 407,245 »
Anläggning af kanal mellan Fåsjön och Norasjön . . . 400,000 »
Anläggning af kanal eller jernväg från Kinda båtled till Lin¬
köping, för sammanbindande af sjöarne Rengen och Roxen . . 875,300 »
Transport 9,064,045 R:dr
68 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1862.
Transport 9,061,015
|
R:dr
|
Hamnbyggnad vid Röhälla färjeplats på Öland
|
21,900
|
»
|
Hamnbyggnad vid Askersund
|
18,000
|
»
|
Brobyggnad öfver Stadsbergsviken i sjön Gesunden .
|
4,000
|
»
|
Anläggning af väg mellan Björna kyrka i Westernorrlands län
|
|
|
och Fredrika kyrkoby i Westerbottens län
|
100,000
|
»
|
Anläggning af väg mellan Åsele kyrka och Öbrträsks socken.
|
100,000
|
»
|
Väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina kyrkor i Wester¬
|
|
|
bottens län
|
50,000
|
»
|
Rensningar i Dalelfven, till flodvattens afledande, inom
|
|
|
Upsala län
|
60,000
|
»
|
Vatlenaftappning medelst rensningar utefter Olands å inom
|
|
|
Upsala och Stockholms län .
|
137,500
|
»
|
Sänkning af sjön Tysslingen samt ändring af Svartåns rikt¬
|
|
|
ning i Örebro län
|
100,000
|
»
|
Sänkning af sjön Hästefjorden på Dahlsland
|
100,000
|
»
|
Summa Runt R:dr
|
9,752,415:
|
|
i andra klassen:
|
|
|
Öppnande af kanal genom Kalfvesund, mellan öarne Tjörn
|
|
|
och Tjörnekalf i Bohusläns skärgård
|
25,000
|
R:dr.
|
Hamnbyggnad vid Wikens fiskeläge i Skane
|
21,000
|
»
|
Summa R:mt R:dr 46,000:
hvarjemte Styrelsen inom linien uppfört följande dels i föregående generalförslag an¬
mälda, dels nu ifrågakomna större arbelsföretag, angående:
a) Anläggande af bibanor från staderna Helsingborg och Landskrona till Eslöfs
station å Södra stambanan, — i afseende å hvilka anläggningar, deraf den från
Landskrona, enligt upprättade alternativ-förslag efter olika spårvidd, skulle i anlägg¬
ningskostnad uppgå till högst 1,788,000 R:dr och lägst 1,295,000 R:dr, Sty¬
relsen, i saknad af fullständiga planer och upplysningar, ansett sig icke kunna för¬
orda något visst bidragsbelopp;
b) Anläggning af jernväg mellan Lindesbergs stad och Frövi station å öre¬
bro—Arboga jernbanan, för hvilket företag Styrelsen, enär intressenterne ännu icke,
så vidt Styrelsen hade sig bekant, lyckats bilda bolag lill anläggningens verkställande,
ansett sig icke kunna föreslå något bidrag;
c) anläggning af kanal- och slussled till förenande af sjöarne Amungen och
Mållången, belägne på gränsen mellan Stora Kopparbergs och Gefleborgs län, i före¬
gående generalförslag upptagen till ett statsbidrag af 60,000 R:dr.
d) anläggning af kanal från Asasjön till Almundsryd vid sjön Åsnen, samt
jernbana från nämnda ställe till Carlshamn;
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 69
e) Kanalisering af Luleå eif, till beredande af farled förbi Hedens- och Eds-
forsarna, hvilket företag, som beräknats alt, jemte anskaffande af ångbåtar och prå¬
mar, erfordra en kostnad af 1,500,000 R:dr, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens »län anmält till erhållande af ett anslag af motsvarande belopp, men
hvartill Styrelsen ansett sig icke kunna anteckna högre bidrag än 1,000,000 R:dr,
under förbehåll, alt vederbörande bekostade återstoden och ansvarade för farledens
framtida underhåll;
f) Uppförande af brobyggnad öfver Bjelmarc-sund, i föregående generalförslag
upptaget till ett statsbidrag af 150,000 R:dr;
g) Anläggning af väg från stranden af sjön Bolmen till trakten af Wieslanda
station å Södra stamjernbanan i Kronobergs län, hvarigenom skulle åstadkommas en
genare kommunikation emellan Laga-dalen och Helgeå-dalen; men, som intressenter-
ne icke erbjudit sig att sjelfve deltaga i anläggningskostnaden, hade något bidrag der¬
till icke kunnat af Styrelsen föreslås; samt
h) Ytterligare sänkning af sjön Tåkern i Östergöthlands län, för hvilket före¬
tag förnyade undersökningar i åtskilliga delar befunnits erforderliga, hvadan något
bidrag dertill ansetts icke böra uppföras.
Under åberopande deraf, att planer till åtskilliga mindre hamnbyggnads- och
årensnings-företag, som vore förtjenta af statsbidrag, funnes upprättade och, jemte
ansökningar om understöd till verkställigheten, blifvit till Styrelsen inlemnade, hade
Styrelsen i underdånighet hemställt, det Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer äska
att till ifrågavarande ändamål måtte, i likhet med hvad vid sednaste riksdagar egt
rum, afsättas en särskild fond af 60,000 Riksdaler, att utgå med 20,000 Riksdaler
årligen, under nästkommande statsregleringsperiod.
Vidare hade Styrelsen i generalförslaget uppfört följande understödssummor till
inom särskilda delar af riket föreslagna arbetsföretag till förbättring af vägar samt
vattenaftappningar, för hvilka företag arbetsplaner redan blifvit upprättade och funnes
i Styrelsens arkiv förvarade, nämligen:
till Vägarbeten:
första klassen 1,134,600 R:dr.
andra » 506,665 »
tredje » . 29,775 » <
Summa R:dr 1,671,040
till Vattenaftappningsarbeten:
första klassen 365,675 R:dr.
andra » 257,740 »
tredje » 95,645 »
Summa R:dr 719,060
70 Bil. N:o 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
och som Styrelsen egde sig bekant att planer till så äl vägförbättringar, som sjö¬
sänknings- och utdikningsföretag, vore å flera särskilda orter i riket under utarbet¬
ning genom vederbörande jordegares försorg och på deras bekostnad, under förhopp¬
ning att understöd af allmänna medel måtte till företagens utförande kunna erhål¬
las, hade Styrelsen i underdånighet hemställt, det Kongl. Maj.t måtte täckas föreslå
Rikets Ständer alt till Kongl. Maj:ts disposition anvisa:
för anläggning och förbättring af vägar, en fond af 1,500,000 Riksdaler, att
utgå med 500,000 R:dr under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866; samt
för sjösänkningar, myrutdikningar och andra valtenaftappnings-företag en fond
af 600,000 Riksdaler, att utgå med en tredjedel under hvartdera af nämnda tre år.
Derjemte och under åberopande af sitt den 22 nästlidne Augusti afgifna ut¬
låtande i anledning dels af Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes i Norrbottens, Wester¬
bottens, Westernorrlands, Jemtlands, Stora Kopparbergs och Gefleborgs län gemen¬
samt, dels af Kongl Maj:ts Befallningsbafvandes i Jemtlands län särskildt gjorda, nu
föredragna underdåniga framställningar rörande nödvändigheten och nyttan af att sär¬
skilda medel blefve tillgängliga för utdikningar inom nämnda län, i ändamål att
afleda frost från redan odlade egor, på samma gång som lägenheter skulle beredas till
-framtida odlingar, hvilka medel Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit att anvi¬
sas med 50,000 Riksdaler årligen lill hvartdera länet samt till vederbörande jord¬
egare utgå utan återbetalningsskyldighet, hade Styrelsen för omförmälda norra län;
jemte Wermland, antecknat en särskild utdikningsfond af 450,000 Riksdaler, att un¬
der nästa statsregleringsperiod kunna, dels i form af anslag utan återbetalningsskyl-
digbet, dels ock såsom lån, af Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål användas.
Beträffande derefter anslag till rese- och inspektions- samt undersöknings- och
expenskostnader för allmänna arbeten, för hvilka behof vid sednast förflulne Riksda¬
gar anvisats 25,000 R:dr årligen, hade Styrelsen i underdånighet anfört, hurusom
det vore naturligt, att, i ett land af den utsträckning som Sverige, behofven af och
fordringarne på lättade kommunikationer skulle stiga i samma män som nya eller
förbättrade transportanstalter åvägabringades; att, i sammanhang härmed, ökade an¬
språk jemväl gjordes på företagande af undersökningar angående utförbarheten och
ändamålsenligheten af de förslag tili anläggningar, som i berörda afseende kunde
varda framställda; samt att, äfven med fortsatt tillämpning af den hittills följda
grundsats, att den orts inbyggare, som af en ny kommunikations öppnande komma
att draga hufvudsakliga fördelar, böra deltaga i kostnadeu för undersökningar och
plans utarbetande rörande samma företag, äfvensom att undersökningars anställande
och upprättandet af förslag i afseende på vattenaftappningar bör i allmänhet fullt
bekostas af jordegarne sjelfve, komme likväl ännu under åtskilliga år större tillgån¬
gar att behöfvas för resor, undersökningar och expenser för amälina arbeten, än
som hittills erfordrats, enär det vore af vigt att tillräckliga medel icke saknas för
de årligen i omfång och vigt tilltagande inspektionsresorna, hvilka vore oundgäugli-
Bil. N:o 5 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 71
ga för handhafvande af vederbörlig kontroll derå, att under utförande varande ar¬
beten med noggrannhet verkställas, äfvensom att äldre anläggningar behörigen vid¬
makthållas; anhållande Styrelsen, på grund häraf, iglt Kongl. Maj:t måtte täckas fö¬
reslå Rikets Stan der att lill omförmälda ändamål anvisa 50,000 R:dr årligen under
åren 1864—1866, eller tillsammans för alla tre åren 90,000 R:dr.
I sammanhang härmed och med anledning af en utaf Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande i Jemtlands län hos Kongl. Maj:t gjord och till Styrelsens utlåtande
remitterad framställning att, till undersökningars bestridande inom nämnda län, en
årlig summa af 2,000 Rdr måtte hos Rikets Ständer begäras för nästinstundande
Statsregleringsperiod, hade Styrelsen uttalat den mening, alt pröfningen och
bedömandet af huru stort belopp, som skäligen må till undersökningar inom
Jemtlands län disponeras, syntes lämpligast, hädanefter som hittills, kunna ske hvarje
år i sammanhang med fastställandet af förslag till allmän fördelning af rese-, un¬
dersöknings- och expensmedlen för året, helst något giltigt skäl icke förefunnes
att i förevarande afseende för Jemtland göra ett undantag från hvad för rikets öf¬
riga län i allmänhet egde rum.
Vidkommande sedermera frågan om anslag till aflöning för Styrelsen öfver
allmänna Väg- och Vattenbyggnader, jemte dess tjenstebiträden, såväl i hufvud-
staden som i landsorten, hvartill vid sistlidne riksdag för innevarande statsreglerings¬
period anvisades 27,550 Riksdaler årligen, hade Styrelsen, under förmälan, huru¬
som, med begagnande af detta anslag, aflöningen för personalen blifvit genom
Kongl, brefvet den 9 November 1860 på följande sätt bestämd, nämligen:
1 Ölver-Direktör 6,000
1 Byrå-Chef för tekniska detaljer 4,500
1 Kamererare och Kansliledamot 2,250
Tekniska biträden vid byrån:
En å 1,200: Rdr
En å .... 1,000: »
En å 730: » 2,950
En förste kanslist och registrator 1,200
En andre Kanslist-. . 600
En Vaktmästare 450
5 Distrikt-Chefer, å 1,200 Rdr 6,000
6 Biträden eller Adjutanter i distrikten, å 600 Rdr 3,600
Summa Rdr 27,550:
i underdånighet anfört, att, med afseende derå att giiromålen för Kanslitjenstemännen
vid Styrelsens byrå betydligen ökats, samt att, hvad beträffade Distrikt-Cheferne och
Distrikt-Adjutanterne, tillfälle till extra lörtjenster för dem minskades i den mån
inspektionsförrättningar och granskningar af planer och arbetsförslag årligen ökades,
72 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N.'o 1, om Statsverke! 1862.
hvadan de aflöningsbelopp, som staten hittills bestått desse tjenstemän, numera inga¬
lunda motsvarade den tjenstgöring, som af dem måste fordras, Styrelsen funnit sig
föranlåten i underdånighet hemställa, huruvida icke Kongl. Maj:t skulle anse skäligt
föreslå Rikets Ständer att höja årliga aflöningsanslaget för Styrelsen och dess bi¬
träden till 33,000 Rdr för hvartdera af åren 1864—1866, jemlikt följande för¬
slag till förändrad aflöningsstat:
En Öfver-Direktör, hvilken tillika är Chef för Väg- och Vattenbyggnads-Corpsen 6,000:
En Byrå-Chef för tekniska detaljer, tillika Öfverste-Löjtnant i nämnde Corps 4,500:
En Kamererare och Kansliledamot .... 2,500:
Tekniska biträden vid Styrelsens byrå:
|
En a • ....«
|
. 1,200:
|
|
|
En å
|
. 1,000:
|
|
|
En ä
|
800:
|
3,000:
|
En
|
förste Kanslist och Registrator
|
|
2,000:
|
En
|
andre Kanslist
|
|
1,000:
|
En
|
Vaktmästare
|
|
500:
|
5
|
Distrikt-Chefer, tillika Majorer
|
Väg- och Vattenbyggnads-Corpsen, å
|
|
|
1,800 Rdr
|
|
9,000:
|
6
|
Distrikt-Adjutanter, hvaraf 2 i
4 distrikten, ä 750 Rdr
|
norra och 1 i hvartdera af de öfriga
|
4,500:
|
Summa Rmt Rdr 33,000:
kommande årliga tillökningen i anslaget då att utgöra 5,450 Riksdaler.
Slutligen och med hänsigt till vigten deraf att kunskaper i väg- och vatten-
byggnadskonsten fortfarande spriddes inom landet, hade Styrelsen i underdånighet
hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska, alt anslag till arfvoden
för lärare vid Mariebergs Artilleri-läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil—
Ingeniörer, samt till stipendier åt elever, som genomgå den för Civil-Ingeniörer
bestämda kurs, måtte varda anvisade till enahanda belopp, som vid nästlidne riks¬
dag beviljades, eller med 3,000 Riksdaler årligen under åren 1864—1866 för
hvartdera af dessa föremål.
I sammanhang med förevarande generalförslag anmälde Departements-Chefen
att, senare än förslagets afgifvande, till Civil-Departementet inkommit dels ett af
Majoren C. Adelsköld meddeladt utlåtande och kostnadsförslag öfver järnvägsan¬
läggningen mellan Helsingborg och Södra stambanan vid Eslöf, upptagande en slut¬
summa å 2,629,000 Riksdaler, jemte förslag till förändrad utgångspunkt å Södra
stambanan för linierna till såväl Helsingborg och Landskrona, som Ystad, hvilken
punkt
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1SG2. 73
punkt ansetts med större fördel kunna förläggas iU mil nordost om Eslöf till
Bosarp, derifrån en bana till Helsingborg med utgrening lill Landskrona skulle efter
två särskilda alternativ uppgå, högst lill omkring 3,340,000 Riksdaler och lägst
till 3,360,000 Rdr, dels af Kaptenen N. Frykholm utarbetade alternativa förslag
till Ystad—Eslöls-banan, hvaraf det till lägsta kostnad beräknade upptoge en slut¬
summa af 3,443,000 Riksdaler, hvaruti ytterligare nedsättning ansetts kunna äga
rum genom aftal om användande af en del utaf Statsbanans rörelsetnateriel m. m.,
dels Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga anmälan, att ak¬
tieteckning redan påbörjats för byggandet af den här ofvan omförmälda kanal-led
emellan Nora-sjön och Fåsjön, dels ock slutligen en af Kyrkoherden i Själevads
församling af Wester-Norrlands län, Kontrakts-Prosten C. J. Holm, till Kongl. Maj:t
ställd skrift, deruti Kyrkoherden, å församlingsboernes vägnar, i underdånighet an¬
hållit alt, ined hänsigt till de (lere betydande fördelar, som, genom anläggande af
den föreslagna vägen från Öhrträsk till Fredrika kyrkoby och derifrån vidare till
Åsele kyrka, skulle tillskyndas ifrågavarande landsort, hvars befolkning dymedelst
erhölle en sammanhängande kommunikation med kusten, Kongl. Maj:t måtte läckas
till Rikets Ständer aflåta nådig framställning om anslag till berörde vägs byggande,
hvaremot något statsanslag till den jemväl föreslagna vägen mellan Fredrika och
Björna kyrkor nu icke borde ifrågasättas, helst allmogen i orten icke förmådde att
till detta företag lemna bidrag samtidigt med förstnämnde vägs anläggande.
Beträffande först de af Styrelsen i general-förslaget upptagna större arbets¬
företag, för hvilka särskilda medel ansetts böra afsättas, fann Stats-Rådet frågan om
bidrag till de jernvägs-anläggningar, som äro afsedda att förenas med Statens stam¬
banor, lämpligast förekomma i sammanhang med pröfningen af förslagen till fort¬
sättandet af Statens jernvägsbvggnader; och då, beträffande Luleå elfs kanalisering,
upplysning saknades, huruvida något i orten bildadt bolag vore benäget att, emot
åtnjutande af det utaf Styrelsen ifrågasatta belopp, 1,000,000 Riksdaler, — der¬
utöfver Statens bidrag syntes icke böra sträcka sig, — utföra och för framtiden un¬
derhålla denna kanal, ansåg Stats-Rådet, oaktadt det stora gagn förevarande kommu¬
nikationsled oslridigt skulle medföra för en ort, hvars tillgångar på rikhaltiga jern-
malmsfält, vidsträckta skogar och till odling tjenliga lägenheter påkallade all upp¬
märksamhet, sig likväl icke för närvarande böra tillstyrka aflåtande till Rikets Stän¬
der af nådig proposition om anslag till detta företag.
Efter Öfvervägande af öfriga nu ifrågakomna arbetsföretags olika beskaffenhet
samt de större eller mindre fördelar, som med hänsigt till nya eller lättare kom¬
munikationers åvägabringande skulle genom företagens verkställande beredas, fann
Stats-Rådet sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t måtte täckas före-
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 10
74
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
slå Rikets Ständer att för följande arbetsföretag företrädesvis anvisa statsbidrag,
nämligéttds enoi dalin bX Ilil gnineigJu born giodgnigloH lili ernid ne hålin» b ,qi«?o8
1:ö för verkställande af de arbeten å den lillämnadc kommunikationsleden mel¬
lan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall, som afse chaussé-anläggning samt
åstadkommande af kanalled efter Ljunga-elfvens vattendrag:
ege enlind allsene gninJJoaben siegilieJJy ilinoadsIag»l4UMl)i£O0OO,SLi\5 la emoiua
(.m .m JoheJemsabvöi anenfidaJclg lein f&b lån 55,000 R;mt R;dr 293,000.
2:o
|
för
|
upprensning af Indals-elfven .... anslag
|
51,000
|
3:o
|
till
|
vattenaftappning medelst rensningar efter Olands-
|
|
any ^ ‘'j-.
|
|
|
137,900
|
4:o
|
till
|
öppnande af segelled från Hattefura hamn vid
|
|
Wenern
|
till
|
sjön Stora Lee i Elfsborgs län, hvilket arbete,
|
|
med afseende å den dertill utgående betydliga kostnad, Stats-
Rådet ansåg icke kunna nu till hela sin utsträckning under¬
stödjas, utan syntes bidragen dertill lämpligen böra på två
statsregleringsperioder fördelas, med lika belopp under hvardera,
hvadan bär skulle uppföras 0 ‘. . “u.’ j>. . . . . . 'lafa 490,000,
tinder förutsättning, att såsom vilkor för länet stadgades skyl¬
dighet för intressenterne i företaget att årligen, räknadt från
slutet af det år, hvarunder hvarje för sig fristående del deraf
blifvit fullbordad, till Riksgälds-Kontoret erlägga fem procent
å det, i förhållande till hela kostnaden, på samma del belö¬
pande lånebelopp, deraf ränta skulle godtgöras efter tre för
hundra af det obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgöra
afbetalning derå; men med rättighet för Kongl. Maj:t att, derest
vederbörande icke inom 1863 års utgång om arbetets ut¬
förande i behörig ordning afslutat kontrakt, använda lånesum-
man emot enahanda betalnings vilkor till understödjande af den
föreslagna transportleden för sammanbindande af Kinda båtled
med sjön Roxen, derför arbetskostnaden, i det närmaste lika
med den för nyssberörde segelleds öppnande, jemväl syntes på¬
kalla statsbidragens fördelande på två statsregleringsperioder;
hemställande Stats-Rådet i sammanhang härmed, det Kongl.
Maj:t, jemte tillkännagifvande, att Kongl. Majit bade för afsigt
att framdeles till Rikets Ständer aflåta särskild nådig framställ¬
ning angående väckt fråga om uppförande af jernbro öfver
Sag-ån vid Nyqvarn i Upsala län, måtte föreslå Rikets Stän¬
der att för utförandet af nämnde brobyggnad och deraf förän-' /
ledd vägomläggniiig emedlertid taga i beräkning ett anslag af 92,100.
Vidkommande åter de af Styrelsen inom linien omförmälda större arbetsföre¬
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62. 73
tag angående hvilka särskildt yttrande icke blifvit här ofvan meddeladt, så, i be¬
traktande af hvad Styrelsen i afseende å dessa företag anfört, fann Stats-Rådet sig
i anledning af vcderbörandes härom gjorda underdåniga framställningar nu icke kunna
tillstyrka någon ålgård.
Hvad derefter angick frågan om fortfarande anslag till vägförbättringar och
vattenaftappningar, äfvensom till smärre hamnbyggnader och årensningar, så, be¬
träffande först Styrelsens förslag om äskande af en särskild utdikningsfond för de
norra länen, ansåg Stats-Rådet, med afseende å det för dessa orter vigtiga ända¬
mål, alt genom mera omfattande tnyruldikningar söka afleda frost från redan odlade,
eller till odling Ijenliga egor, detta förslug vara förtjent af behjertande, dervid, på
de af länsstyrelserna utvecklade skäl, det understöd, sorn härtill kundo beviljas, syn¬
tes böra utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, men dock under förut¬
sättning af tillskott inom orterna, vare sig från föreningar af de i företagen när¬
mast intresserade jordegare, eller fran kommunerna i följd af derom fattade beslut,
eller från blifvande landsting. Denna fond ansåg Stats-Rådet emedlertid icke böra,
såsom Styrelsen föreslagit, afsättas för andra län än dem, som derom gjort ansök¬
ning och hvilka företrädesvis af förevarande myrutdikningar voro i behof; hvaremot
det syntes mindre lämpligt, att särskild andel i fonden beräknades för hvarje län.
Det belopp, Länsstyrelserna begärt, äfvensom det till hälften nedsatta, hvilket Sty¬
relsen föreslagit, fann Stats-Rådet, synnerligast under den första liden, vara allt för
högt och trodde sig derföre böra, med hänsigt jemväl lill hvad för vattenaftappnin-
gar under föregående riksdagar blifvit beviljadt, föreslå denna fonds beräknande till
endast SO,000 Riksdaler årligen, eller tillhopa för tre år 150,000 Riksdaler. Un¬
der förutsättning deraf, att afgörandet af statsbidragens beviljande i dessa fall, lika
såsom hittills, fortfarande skulle Kongl. Maj:t tillkomma, och att bidragen från Stats¬
verket komme att utgöra högst hälften af arbetskostnaden, hemställde Stats-Rådet
att, med iakttagande för öfrigt hufvudsakligen af de vilkor, som i Kongl. Majts
Befallningshafvandes, Styrelsens nu anmälda förslag bifogade framställning fin¬
näs närmare upptagna, Kongl. Majit ville föreslå Rikets Ständer att till ifrågavando
arbeten lemna anslag; och tillstyrkte Stats-Rådet, med stöd af hvad sålunda före¬
kommit och efter pröfning af öfriga hit hörande frågor, att Kongl. Majit måtte hos
Kh8MicStå®deiifiä*kl*n9j,l auoalsiyir? Ib ogillidate iöl nogninöDo i gninjödiöl Gng6laai
l:o lill fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af bac¬
kiga eller eljest mindre goda vägar 150,000 Riksdaler årligen, eller för de tre
åren 1864—1866 ; R:dr 450,000;
2:o till fond för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka trak¬
ter och sjöar, till beredande af odlingsföretag, 50,000 Riksdaler årligen, eller för
nyssnämnde tre år ; i \ Ridr >150,000;
3:o till fond för understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar i
76 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
de sex nordligaste länen 50,000 Riksdaler årligen, eller för ifrågavarande tre
år R:dr 150,000;
4:o till fond för understödjande af mindre hamnbyggnader samt upprensnin¬
gar af åar och farleder, 20,000 Riksdaler årligen under berörda tre år, eller till¬
sammans R:dr 60,000;
samt till undersökningar, inspektionskostnader och expenser för allmänna ar¬
beten, årligen 30,000 Riksdaler.
Beträffande såväl vilkoren för erhållande af statsbidrag till allmänna arbeten af
ofvanomförmälda särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fast¬
ställde planer, tillstyrkte Stals-Rådet, alt Kongl. Majrt måtte föreslå Rikets Ständer
bibehållandet i allmänhet af de i berörde afseenden nu gäilande föreskrifter, endast
med iakttagande, — hvad de här ofvan under mom. 3 omförmälda arbetsförelag
angick, — af sådana undanlag, som kunde påkallas i anledning af hvad Stats-
Rådet i afseende å dessa arbetsföretag nu föreslagit; dock som det för närvarande
vöre, icke blott för enskilde och bolag, utan äfven för städer och menigheter före-
skrifvet, alt, för fullgörande af ingånget arbetskontrakt och lyftade statsmedels åter¬
bäring i händelse af kontraktsbrott, skall, utöfver förpligtelserna i nämnde kontrakt,
ställas sådan särskild säkerhet, som af Kongl. Majit godkännes, äfvensom att för
lyftning af medel, som utgå i egenskap af lån, skall lemnäs godkänd borgen eller
säkefhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande; men det flere gån¬
ger yppat sig svårighet för städer och menigheler att förmå enskilde personer till
sådane ansvarsförbindelsers afgifvande, så att, vid särskilda tillfällen, i fråga om väg-
förbätlringar, Landshöfdingen i länet måst för vinnande af verkställighet å arbets¬
planen ikläda sig personlig borgensansvarighet, ansåg Stats-Rådet alt, enär tillräcklig
trygghet i omförmälda hänseenden kunde antagas vunnen genom stadens eller menig¬
hetens eget åtagande alt genom utsedde ombud arbetet utföra, till Rikets Ständers
pröfning borde öfverlemnas, huruvida icke för de statsbidrag lill allmänna arbeten
af förberörde särskilda slag, som hädanefter till städer och menigheter ullemnas,
omförmälde åligganden kunde från de allmänna vilkoren för medlens erhållande
uteslutas.
För öfrigt och då den af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader fö¬
reslagna förhöjning i aflöningen för åtskilligc af Styrelsens tjenstemän och biträden
vore af billighet påkallad, dock att aflöningsförböjningen för Förste Kanslisten syn¬
tes kunna inskränkas till 600 Riksdaler, så alt hans lön komrne alt utgöra 1,800
Riksdaler eller lika belopp med en kanslistlön inom Stals-Dcpartementens Kansli-
Expeditioner, föreslog Stals-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t måtte af Ri¬
kets Ständer äska:
till aflöning för bemälde Styrelse samt dess tjenstebilräden, såväl i hufvudsta-
den, som i landsorterna, årligen 32,800 Riksdaler;
till arfvode för Civil-lngeniörers undervisande vid Mariebergs artilleri-läroverk
Bil. N:o 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop, N:o 1, otn Statsverket 1862. 77
eller den läroanstalt, som, i följd af väckt fråga om denra undervisnings förflyttan¬
de ifrån artilleriläroverket, kunde varda af Kongl. Maut bestämd, årligen 3,000
Riksdaler;
samt till stipendier för elever, som genomgå den för Civil-Ingeniörer bestämda
kurs, likaledes årligen 3,000 Riksdaler;
hvarjemte Stats-Rådet ansåg att hos Rikets Ständer borde föreslås, att dessa
tre anslag, likasom det här ofvan omnämnda tili undersökningar, inspektionskost-
nader, m m., hvilka samtlige voro af je .förlig I kaffenhet med cem, som anvisas
för de ständiga statsutgifterna, måtte för de tre ä , nästa statsregel ingsperiod om¬
fattar, ibland Sjette Hufvudtitelns anslag till Joi Ibruket, Handeln och Näringarne
uppföras.
Hvad Stats-Kådet sålunda föreslagit och tillstyrkt behagade Kongl.
Maj:t till alla delar gilla; och föroninade Kongl. Maj:t att utdrag af
Protokollet skulle Finans-Departementets Expedition meddelas, till be¬
hörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposi¬
tion till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och behof; uti hvil¬
ken proposition borde gifvas Rikets Ständer tillkänna, alt Styrelsens
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader general-förslag rörande un¬
derstöd för ifrågasatta allmänna arbetsföretag komme att meddelas Ri¬
kets Ständers Statsutskott, äfvensom att de kartor, kostnadsförslag och
öfrige handlingar, hvilka för vidare upplysning i dessa ämnen kunde
varda för Rikets Ständer erforderliga, blefve hos bemälde Styrelse att
tillgå.
Ex protocollo
Alfred Grandinson.
.§AÄ\ teÄ-Wttiirt? no X »iVv .qmOt XihT. >.v.\otft Ahltoft Uii ?• <v.71 Aift
-msJJyrhöi agninai/iabno r inab mo Ggfhl Idoiiv Is b[!öl i ,moe ,llB!enBoi6l nob lolla
000,5 nagihe .bmBlaad OjsM .Igno/T Is abin/ efmosi JajbayoiiilnallinB nfttli, ab
jiaiBbadifl
icvbmöUsÄ *wtö’m ?n\-YviYl io\ ioV> ii^mosB^ «to* , "t arv »b aasbitaqiH lii) Imf,a
; TslebediH 000,5 nagibié aabrdsdil ,?.awå
saaab lie ,8ål««nöl alnon iabni;l2 ^lailifl aod JIb géanii Jabåfl-alsi? almajie/d
-laodanoiJdaqaoi .iGgnindöarjbnu [lil Bbnmcnmo nevlo ilid lob moasiii! .giden» ail
asamia, mo? ,irt<•■<{* barn ladnaftf,)* I gihöl 9[ Ib olov agilJmea Billivd ,.m m , laben
-mo bonaqagn; lalgaialfila islebo , au 3b iö1 ailfim ,6imJligluej0fc Bgibnfila ab ift!
aniBgrtiiB.% doo nloboBH Jadmdl ml lii) gelens anlalilboyToH 9)19(2 bnetdi .ibJIbI
.aéiulqqo
.lgno>T absgGdod Jjli/Ja1liJ doo Ii,,iilg9iöl Bbnoléa iabåH-8)B)8 bevH
)b gnblo lie .IgnoH abon iioiöl doo jfiilig islå!» olle (lil JqsM
-sd 1'il .aBlobbam ooi)ibaq/3 glalnamaliBqad-anBoil alloda lalio^oloil
-laoqoiSi egibfiW aiijelff .IgnoJI li. Isbouiliiiqqo bi?. aboi»seJ)iJei Igiiöd
-Ii/d ilo ;lodad doo bnislalliJ aladiavalnlS mo iabn6)3 aladiH lii) ooi)
anaalarflS 1)B fcnuöilllil iabac)3 alodifl aoviig abiod noiJiaoqoiq nåd
no abneiöi anlaiöl-lsianag labBiigg/doallGV doo -«i;V snnumllA iö1
-ifl atilobbom lis ammod gBJaiö1aiadi6 BnnBinlls r,)lGa6géili iö1 bftiaiab
dao gBlaiölabBniaod (-!om>i ab De moana/ié ,Jlodai0a)Bl3 aiabni;)3 aiad
abnud nanmii Baaab i ‘gninaylqqo oinbiv iöl adb/d »iBgnilboBd ogiilö
)Ib aaloiyiS abliimad aod avlald ,Bgihobioha iabnii)2 alaslifl löl ebie?
.égilil
olloooloiq *3
.itoasvvhstnav) bav\\K
Bil. N:o 5 till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1862. 79
(Angående Nionde Hufvudtiteln.)
Utdrag af Protocollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Siats-Rådet å Stockholms Slolt den
19 September 1862.
i ji nia lii! c*»6i!)id JiSa laona åq
Hans Excellens, Herr Justitie—Stats-Ministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes ärendena Grefve Manderström■„
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
II J? I rvH Till*» Malmsten< yBn abnfi öimH biv
Thyselius,
Bredberg,
niHnri<m4iW^ÄSyffen}iöJ-ns)aB}I Jfi obnueiv
Reuterskiöld.
Departeraenls-Chefen, Stats-Rådet Lagerstråle, föredrog i underdånighet:
l:o.
Kommers-Kollegii den 19 nästlidne Augusti aflåtna underdåniga skrifvelse,
innefattande anmälan, att, uti en till Kollegium ställd och af Direktionen för navi¬
gationsskolan i Hernösand under den 7 i samma månad till Kollegium insänd och
förordad ansökning, Kapten-Löjtnanlen vid Kongl. Majits Flotta Carl Edvard Törne¬
bohm, — hvilken under den 12 September 1842 blifvit, med stöd af det för
nämnda skola den 14 Maj samma år utfärdade nådiga reglemente, af Kollegium
förordnad att lills vidare vara ordinarie lärare vid berörda navigationsskola oell, på
grund häraf, äfven efter samma skolas med 1849 års början inträffade förändrade
organisation, fortfarande beslridt de till denna lärarebefattning hörande göromål, —
anhållit att, då han, på sätt af ett vid ansökningen fogadt läkarebelvg, jemväl in-
hemtades, till följd af iråkad sjuklighet vore urståndsalt att med ifrågavarande för-
iSO Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62.
ordnande vidare fortfara, Lin mätte varda derifrån entledigad, äfvensom att Kolle¬
gium måtte bos Kongl. M j:t göra underdånig framställning om aflåtande till Rikets
näst sammanträdande Strinder af nådig proposition om anvisande af årlig pension
för honom under hans återstående lifstid till det belopp, Kollegium, med afseende
å hans ålder och tjenstetid samt den för lärarebefattningen anslagna lön, kunde
linna lämpligt alt i underdånighet föreslå. Med tillkännagifvande derjemte, att Kol¬
legium under förstnämnde dag entledigat Kapten-Löjtnanten Törnebohm från det
honom medelade förordnande att vara ordinarie lärare vid Hernösands navigations¬
skola, hade Kollegium, beträffande hans anhållan om pension, anfört, alt som af
ofvanberörda, Kollegii skrifvelse hilagda läkarehetyg inbemtades, att Törnebohm un¬
der sednaste åren lidit af ett såväl själens som kroppens krafter vidlådande svag¬
hetstillstånd, hvilket på sista tiden så tilltagit, att numera föga hopp förefunnes, att
han för framtiden kunde återtaga någon af de tjenster, han förut beklädt, eller
på annat sätt bidraga till sin familjs försörjande, Kollegium, i betraktande häraf och
då, efter hvad lakirebetyget vidare innehölle, det syntes kunna med sannolikhet an¬
tagas, att de ansträngn.ngar, för hvilka Törnebohm, i och för skötandet af sin ifrå¬
gavarande lärarebefattning, varit nödsakad att utsätta sig, utgjorde en bidragande
orsak till hans nu iråkade svaghetstillstånd, samt Törnebohm, hvilken, jemlikt ett
af honom företedt, af Kollegium likaledes bifogadt, prestbetyg, uppnått en ålder af
38 år, under den lid af närmare 20 år, ban förestått ordinarie lärarebefattningen
vid Hernösands navigationsskola, efter hvad Skoldirektionen vitsordat, med nit och
drift fullgjort sina åligganden, ansåge sig böra i underdånighet hemställa, huruvida
icke Kongl. Majit skulle täckas till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om an¬
visande åt Kapten-Löjtnanten Törnebohm, under hans återstående lifstid, af en årlig
pension, hvars belopp Kollegium, med afseende å den för ordinarie läraren vid be¬
rörda navigationsskola nu anslagna lön af 1,870 Riksdaler, föresloge lill 600 Riks¬
daler Riksmynt.
Stats-Rådet tillstyrkte i underdånighet att, med afseende å Kapten-Löjtnanten
Törnebohms 20-åriga, väl vitsordade verksamhet såsom ordinarie lärare vid Hernö¬
sands navigationsskola och hrns intygade sjuklighet, Kongl. Majit måtte hos Rikets -
Ständer göra framställning ort: Törnebohms uppförande å allmänna indragningsstaten,
för åtnjutande af en årlig pension till 3et af Kommers-Kollegium föreslagna belopp
af 600 Riksdaler.
2:o.
En af Kronofogden i Norra och Södra Wedbo härads fögderi inom Jönkö¬
pings län, Nils Fredrik Ekvall, i underdånighet gjord och af Landshöfdinge-Embetet
Bil N:o 5 till Kungl. Maj:ts Nåd. Prof. Nto 1, om Statsverket 1862. 81
i länet, jemte memorial den 1 nasllidne Augusti, insänd ansökning att, enär han,
enligt bifogadt läkarebetyg, blifvit till helsan sä försvagad, att han under den kal¬
lare årstiden tidtals varit sängliggande, i följd hvaraf tjenstegöromålen under de sed¬
nare åren måst genom vikarie bestridas, Kongl. Majit, jemväl med afseende derå,
att Ekvall, med hustru och tretton barn, af hvilka sednare de flesta voro minder¬
åriga, befunne sig i knappa ekonomiska omständigheter, måtte täckas, genom nådig
proposition till Rikets näst sammanträdande Ständer, bereda honom rättighet att,
sedan han nästa år uppnått 60 års ålder, få, utan att afbida den tid, som eljest
vore stadgad för erhållande af pension å allmänna indragningsstaten, vid afskedsta¬
gande från kronofogdetjensten, hvarå han den 13 April 1850 erhållit Kongl.
Majits nådiga konstitutorial, komma i åtnjutande af en så beskaffad pension, som
för Kronofogde nu vore eller kunde blifva bestämd, å hvilken ansökning Lands-
höfdinge-Embetet, med afseende jemväl å de knappa ekonomiska omständigheter,
hvari Ekvall, med hustru och många barn, sig befunne, tillstyrkt nådigt bifall.
Uti afgifvet utlåtande i ämnet af den 12 föilidne månad hade Stats-Kontoret,
under åberopande hurusom vid särskilda tillfällen tjenstemän, hvilka icke uppnått
den föreskrifna pensionsåldern af 65 år, likväl hugnats med pension, när omstän¬
digheterna dertill föranledt, i underdånighet anfört, att då Ekvall varit i allmän
tjenst sedan år 1826, vore 59V2 år gammal samt, enligt läkarebetyg, under flere
års tid varit sjuklig och tidtals sängliggande, Stats-Kontoret ansåge sig böra i un¬
derdånighet hemställa, om icke, med afseende å de ömmande omständigheter, hvilka
för Ekvall förekomme, anledning förefunnes att till Rikets Ständer aflåta nådig pro¬
position om hans uppförande å allmänna indragningsstaten, till åtnjutande, från och
med månaden efter afskedstagandet, af en årlig pension af 2,000 Riksdaler.
Då Kronofogden Ekvall, som ingått i sitt sextionde år och 36 år varit i Statens
tjenst anställd, under flere års tid varit sjuklig, så att han alltsedan den 16 April
1859 åtnjutit tjenstledighet, och alltså föga utsigt funnes, alt han skulle kunna i
tjenstgöring åter inträda och dermed fortfara intilldess han uppnått föreskrifven
pensionsålder, samt det vore för tjensten menligt, alt densamma än vidare under
flera års tid skulle genom vikarie uppehållas, fann Stats-Rådet, på grund häraf
och med fästadt afseende derjemte å Ekvalls knappa omständigheter med hustru
och tretton barn, hvaraf de flesta voro minderåriga, sig böra i underdånighet hem¬
ställa, att Kongl Majit måtte föreslå Rikets Sländer, att Ekvall, derest han styrkte
sig fortfarande vara af sjukdom hindrad från utöfningen af sin tjenst, finge, efter
erhållet afsked från densamma, oaktadt han då icke uppnått föreskrifven lefnads-
och (jensteålder, uppföras å allmänna indragningsstaten för åtnjutande af årlig pen¬
sion till det (ör Kronofogdar bestämda belopp, 2,000 Riksdaler.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 11
N:o 5 lill Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
Hvad Stats—Rådet uti ofvanintagna två mål i underdånighet
tillstyrkt behagade Kongl. Muj:t i nåder bifalla; och skullo utdrag
of protokollet derom Finans-Departementet meddelas.
Ex protocollo
Rudolf Ädelgren.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket 1862. 83
(Angående Nionde Hufvudiiteln.)
Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Stals-Rådet d Stockholms Slolt den 14
Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Friherre de Geer.
Hans Excellens Herr Stals-Ministern för Utrikes ärendena Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Vredberg,
Thulstrup, och
Reuterskiöld.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Lagerstråle, föredrog i underdånighet:
4:o.
Kommers-Köllegii underdåniga skrifvelse af den 26 sisllidne månad med öfverlem¬
nande af en utaf Styrelsen för den af Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättade
söndags- och aftonskola gjord underdånig framställning i fråga om pension för sko¬
lans f. d. föreståndare, Kaptenen m. m. Ballzar Cronstrand; i hvilket hänseende
nämnda Styrelse i underdånighet anfört: att sedan Kaptenen Cronstrand kort tid
efter det att Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättat sin söndags- och afton¬
skola, eller år 1846, blifvit till föreståndare för densamma antagen, med hvilken be¬
fattning ban sedermera fortfarit under en tid af öfver 13 år, eller till och med
slutet af vårterminen 1889, hade skolan under detta bans föreståndareskap utveck¬
lats till en högst betydlig grad, så att, ifrån det att undervisningen bestriddes af blott
tre lärare för icke fullt 100 lärjungar och upptog blott söndagsförmiddagarnc och
en afton j veckan, lärarnes antal under år 1858 uppgick till 22, hvilka meddelade
undervisning åt 700 å 800 lärjungar af båda könen; varande undervisningstiden
vid denna tidpunkt utsträckt lill alla dagar i veckan, samt läroämnenas antal ocb om¬
84 Bil. N:o 5 Hll Kongl. Maj 'ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862,
fattning högst ansenligt ökade; alt, under tiden frän skolans stiftelse intill början af
höstterminen 1859, undervisning derstädes meddelats ät icke mindre än 5,277 lär¬
jungar, af hvilka cn slör del utgått i handtverkerierna samt bidragit att gifva dessa
lyftning och förädling; att, sedan skolan på sådant sätt tilldragit sig både statens
och stadens uppmärksamhet, Rikets Ständer beviljat densamma ett årligt anslag, som
från 3,000 R:dr småningom blifvit höjdt lill 15,000 R:dr, under del att Stockholms
stad lemna! en hyresersällning, hvilken sednast utgått med 6,000 R:dr årligen; att
om, ä ena sidan, denna skolans utveckling och betydliga verksamhet varit en naturlig
följd af tidens kraf och ett glädjande bevis på den élöjdfcfkande allmänbe ens allt
mera och mera vaknande insigt om sitt behof af kunskaper, det dock, å andra si¬
dan, vore onekligt alt skolans fordne föreståndare till undervisningsanstaltens fördel
begagnat dessa förhållanden med ett nit och en ihärdighet, sorn försenade att tack¬
samt och allmänt erkännas; på grund af hvilket allt och enär Kaptenen Cronstrand
numera uppnått en ålder, vid hvilken, enligt naturens ordning, förmågan till större
verksamhet måste vara försvagad, skolans nuvarande Styrelse, som varit i tillfälle
att erfara huru mycket han verkat för denna läroanstalt, ansåge det för sin pligt alt
hos K ongl. Maj:t i underdånighet hemställa om aflålande! af nådig proposition till
Rikets Sländer, att åt Kaptenen Cronstrand måtte, för hans återstående lifstid, be¬
viljas cn årlig pension af 1,800 R:dr, motsvarande det belopp, hvartill hans arfvode
såsom skolföreståndare under de sednare åren blifvit förhöjd t: hvarjemte Styrelsen,
med alseende derå, att Kaptenen Cronstrand, redan under loppet af år 1859 afgått
från ifrågavarande tjenst, i underdånighet hemställt, alt nämnda pension måtte få be¬
räknas åtminstone från och med början af nästkommande år.
Uti sin ofvanberörda skrifvelse bade Kommers-Kollegium för egen del vitsordat
det synnerliga nit och den för skolan gagneliga verksamhet som af Kaptenen Cron¬
strand ådagalagts under den trettonåriga tid ban i egenskap af föreståndare haft sig
den närmaste ledningen af skolans angelägenheter uppdragen; och enär Kollegium
lika med skolans nuvarande Styrelse, ansåge Kaptenen Cronstrands utmärkta förtjen-
ster i afseende å läroanstaltens ordnande och utveckling, i förening med den om¬
ständighet. att Kaptenen numera befunne sig vid en ålder af omkring 68 år, på¬
kalla ett sådant erkännande från det allmännas sida, som med skolstyrelsens före¬
varande underdåniga framställning åsyftades, helst oflanämnda skolföreståndare-befatt¬
ning blifvit af Kaptenen Cronstrand i början bestridd utan arfvode och sedermera
emot en aflöning, som ingalunda kunde anses motsvara den med befattningen för¬
enade möda och tidsuppoffring, hade Kollegium i underdånighet tillstyrkt allåtandet
till Rikets Ständer af nådig proposition angående en årlig pension åt Kaptenen
Cronstrand lill det af skolstyrelsen föreslagna belopp.
Bil. N:o 5 till Kongl Maj.it Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862. 83
Med afseende på den gagneliga verksamhet, som kaptenen Cronstrand under
en längre tid utvecklat för upprätthållande och förkofran af Slöjdföreningens skola
och hvarigenom han i väsendtlig mån bidragit till den svenska industriens framsteg,
hemställde Stats-Rådet, att Kongl. Majrt mätte till Rikets Ständer göra framställning
derom, alt en pension, motsvarande det arfvode Cronstrand, såsom föreståndare för
nämnda skola tillförene åtnjutit, eller 1,800 R:dr årligen, måtte på allmänna In-
dragningsstaten uppföras för all utgå, icke blott från början af nästkommande stals-
regleringsperiod, utan äfven, i anseende till Cronstrands redan framskridna lefnadsål-
der, för instundande år 1865.
Hvad Stats-Rådet i ofvan upptagna mål i underdånighet till¬
styrkt, behagade Kongl. Majrt i nåder bifalla; och skulle utdrag
af protokollet derom Fiuans-Departementet meddelas.
Ex protocollo
Alfred Grandinson.
V
t tit t
V.
t- Ä
!i n• • •• •»■ t nan nio- --
. ‘ * a ff »ujP
t- .no hnft1 ; ■>0'r) !off.T! »vi » ■ •' .g n'<
Hiöl» •n<iSi}t»siolljiö!? ‘f. nniloiliöl ihö botil M1 it.■ 1'y' "r
•to*)!■ kullilt u*>b Slit Ji^oibid •• :•»>
p*)i«;fHlemfcil .«•><>!? t'-boBS8 f!ii ;,v:(=ti'
t ol a i fi b o A t £'. i r* nto«?A? ,1; om tÄOot» t > fo< r- !" h '.jin f*; ■ 7 '1i .nciÄif-i i
lil monitor (t % •: •»A t09sihl .-»fefl 008 1 -tolin , al »foll I'
» t.tj'•boefon 1® /isiibd totti "■■•■■> Sjtti ttct
—i ts t bit nio i c bn liffrin) ofibm »hnfiiJfnoiD in obnnv-nii i , tv ii> onit? i-
f>88t ts ?bn«nn
.01'
i* 'ofisinSb >*huu r S»Un •itjj*lqqo no trio. i 'bf>3-
j>«thiD •*!'<<>!* •;■>' ; rJinMd f.-btti ! .':;F /I
.<»i»ftbom. '“"oom > !Bq«)ö rnfioi^ tno
ol!ooo!otn x3
STOCKHOLM, TRYCKT HQS JOD. BECKMAN, 1862,
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
1
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14
Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-stats-ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-ministern för Utrikes ärendena, Grefve Mander¬
ström ,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup och
Reuterskiöld.
Chefen för Finans-departementet, Herr Stats-rådet Friherre Gripenstedt anhöll i
underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande de delar af Stat sregle¬
ringen vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda Departements föredragning; hvarvid
först förekom beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som borde fyllas vid ifråga¬
varande statsreglering.
I sådant afseende anmälde Herr Departements-chefen underdånigst, hurusom i den af
Statskontoret under den 24 sistlidne Juli afgifna berättelse om Statsverkets förvaltning, till¬
stånd och behof, hvilken berättelse, i hvad densamma rörde beräknandet af anslagen å Riks-
statens 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, 6:te och 8:de Hufvudtitlar, blifvit vederbörande Statsdeparte-
ments-chefer särskildt delgifven, Statsverkets tillgångar voro, dels med ledning af räkenskaper
och handlingar för åren 1858, 1859 och 1860, dels ock på grund af särskilda förhållanden,
uppgifne på* följande sätt:
Ordinarie inkomster.
1) Ordinarie räntan, hvaraf den indelta, som vid 1860 års statsreglering beräknades
till 2,666,700 R:dr, med anledning deraf, att värdet af de för lands-staterne i länen under åren
1858—1860 indelta räntor öfverstigit det beräknade beloppet med, i medeltal, 46,508 R:dr,
men deremot ur räkenskaperna uteslutits dels åtskilliga räntor till belopp af 203 R:dr, hvilka
anslagits till klädesfabrikernå i Norrköping, dels 1,247 R:dr, motsvarande värdet af den till
Bih. till R. St. Prat. 1862—1863. ha Sami. ha Afd. I
2
Bil. 6 till Kongl. Majlis Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Wisby så kallade kalkugn tillförene utgående vedränta, nu antagits till R:dr
och den till statsverket inflytande eller Kronan behållna delen af nämnda ränta,
hvilken beräknats år 1860 till 1,990,000 R:dr, ansetts nu böra upptagas till
2) Tiondespanmålen, hvaraf den indelta, som antogs år 1860 till 633,625
kubikfot, värde 1,267,250 R:dr, blifvit, — med tillägg af kronobonden för
Gottland, hvilken, såsom anslagen till presterskapet, förut icke varit intagen i
riks-staten, men från och med år 1859 blifvit i kronoräkenskaperna uppdebi¬
terad med 23,053 kubikfot 5 kannor, samt efter afdrag af 24 kubikfot 3
kannor, utgörande en, enligt 1860 års rikshufvudbok, å 9:de Hufvudtitelns an¬
slag uppkommen besparing, — antagen till 656,654 kubikfot 2 kannor, eller å
2 R:dr kubikfoten
och den Kronan behållna delen af tionden, hvilken år 1860 upptogs till 140,000
kubikfot, värde 280,000 R:dr, ansetts kunna lemna 143,000 kubikfot å 2 R:dr,
eller
3) Tiondespanmålslösen efter bestämda pris, hvilken, då den i me¬
deltal under åren 1858—1860 utgjort 6,793 R:dr, nu ansetts kunna höjas från
6,600 R:dr, såsom den beräknades vid förra statsregleringen, till
4) Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter, hvilka,
beräknade år 1860 i penningar till R:dr 64,000: —
och i spanmål 123,000 kubikfot 246,000: —
tillsammans R:dr 310,000: —
nu ansetts kunna antagas till
penningar 67,000: —
spanmål 132,000 kubikfot å 2 R:dr 264,000: —
5) Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, upptagne vid förra stats¬
regleringen till 16,000 R:dr och nu till
6) Kopparräntan, beräknad, med anledning deraf att medium under de
tre åren 1858—1860 utgjort i vigt 1,193 centner och i värde 80,332 R:dr, till
1,100 centner å 67 R:dr, eller
7) Tiondetackjernet, upptaget likasom vid förra statsregleringen till
8) Svafvelbrukstionden, som antogs vid förra statsregleringen till 1,700
R:dr och nu blifvit beräknad till
9) Mantalsp enning arne, upptagne år 1860 till 560,000 R:dr och nu till
enahanda belopp
10) Bötesmedlen, hvilka blifvit utförda till lika summa som år 1860, eller
11) Kavalleri-regementenas håstvakansspanmål, beräknad såsom förut till
12) Ständiga rotevakansafgifter, likaledes beräknade till enahanda belopp
som vid föregående statsregleringar, eller
2,711,800:
2,050,000:
1,313,308:
286,000:
6,700:
331.000
15.000
73,700
34.000
t 4,000
560.000
90.000
280,350
29.000
Transport 7,784,858
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 3
Transport 7,784,858: —
13) Tillfälliga Rotevakansafgifter, hvilka år 1858 beräknades till 6,000
R;dr, år 1860 till 7,000 R:dr och nu antagits kunna uppgå till 8,000: —
14) Vakansafgifter för nyroterad jord, hvilka, då denna inkomst i me¬
deltal under åren 1858- 1860 utgjort 56,877 R:dr, «nu beräknats till 56,000: —
15) Rotevakansaf gift af utsockne frälsehemman i Halland, beräknad
år 1860 till 16,000 R:dr, och nu, då afgiften något ökats, till 17,000: —
16) Trosspassevolansafgiften, beräknad till enahanda belopp, som vid
de två sista statsregleringarne, eller 26,500: —
17) Båtsmansvakansafgiften, hvilken beräknats till samma belopp som
vid sista statsregleringen, eller 65,000: —
18) Kontrollstämpelmedel, upptagna vid sista statsregleringen till
25,000 R:dr, men nu till endast 22,000: —
19) Båk- och lotsmedlen, beräknade år 1860 till 240,000 R:dr, hafva
nu ansetts kunna uppskattas till 350,000: —
20) Observationsmedel, beräknade år 1860 till 5,000 R:dr och nu till 6,000: —
21) Extra medel och uppbörder, hvilka, uppförde år 1860 till 90,000
R:dr, nu antagits kunna lemna 100,000: —
22) Intressemedel, beräknade till enahanda belopp, som vid sistlidna
riksmöte, eller 5,000: —
Summa R:mt R:dr 8,440,358: —
Extra ordinarie inkomster.
A) Sjötullsmedlen, hvilka vid sista statsregleringen beräknades till 11,100,000 R:dr, se¬
dan derifrån afgått ersättningen till vissa städer för mistad tolag och afgiften till handels-
och sjöfartsfonden, men nu, då tullmedlen, jemlikt Kongl. Brefvet den 29 December 1860, skola
upptagas till sitt hela bruttobelopp, beräknats inbringa 13,000,000: —
B) Saluaccis af städerna, upptagen till samma belopp som år 1860,
eller 400: —
C) Postmedlen, hvilka användas för postverkets stat och omkostnader,
samt, med ledning af den inkomst, som de i medeltal lemnat under åren 1858
—1860, utförts med 1,500,000: —
D) Charta-sigillata-medlen, hvilka, ehuru de i medeltal under åren
1858—1860 lemnat 1,539,122 R:dr, nu likväl endast beräknats till enahanda
belopp som vid de två sista statsregleringarne, eller 1,300,000: —
E) Bränvinsafgiften, hvilken, beräknad år 1858 till netto 6,750,000
R:dr och vid 1860 års statsreglering till 7,000,000 R:dr, i medeltal under
åren 1858—1860 lemnat en inkomst af 6,366,099, deruti inberäknadt om-
Transport 15,800,400:
4
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Transport 15,800,400:
kostnaderne för kontroll, uppbörd och redovisning, nu, med iakttagande deraf
att dess bruttobelopp bör uppföras, föreslagits till 7,450,000:
Summa R:mt R:dr 23,250,400: —
Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså statsverkets
årliga tillgångar blifva:
Ordinarie inkomster 8,440,358: —
Extra ordinarie d:o 23,250,400. —
Summa R:mt R:dr 31,690,758: —
Efter anmälan af denna Statskontorets beräkning ofver statsverkets inkomster för
den blifvande statsregleringen, yttrade Herr Departements-chefen:
»Vid Statskontorets beräkning af de Ordinarie inkomsterna anser jag annan ändring
ej böra ifrågakomma, än att, derest Eders Kongl. Majit skulle finna skäligt i nåder föreslå
Rikets Ständer, att det till Kongl. Maj:ts disposition hittills ställda öfverskott af indelnings-
räntorna vid Bohusläns regementes södra bataljon måtte från och med början af nästa stats-
regleringsperiod indragas till statsverket för att till Statens utgifter i allmänhet användas,
och då detta öfverskott, hvilket hittills levererats af Statskontoret till Krigskollegium, ut¬
gjort för åren 1858, 1859, 1860 och 1861, 28,911 R:dr 50 öre, eller årligen i medeltal 7,227
R:dr 87 öre, den Kronan behållna delen af ordinarie räntan, som Statskontoret beräknat
till 2,050,000 R:dr, torde böra ökas med motsvarande belopp, eller i rundt tal 7,000 R:dr,
och således utföras med 2,057,000 R:dr, hvarigenom slutsumman af alla ordinarie inkomsterna
kommer att blifva 8,447,358 R:dr.
»Vid beräkningen af de Extra ordinarie inkomsterna torde deremot böra erinras an¬
gående:
a) Tullmedlen, — hvilka, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid sednaste riks¬
dag uttryckta önskan och enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift den 29 December 1860, blif¬
vit i beräkningen upptagna till deras bruttobelopp, — att det medium för tre år, hvarpå Stats¬
kontoret grundat sitt förslag, och hvilket medium tagits för åren 1858—1860, rättare borde
tagas med ledning af de tre sista åren 1859—1861, så mycket hellre, som året 1858, under
hvilket den inträffade penningekrisen utöfvade en så betydlig inverkan på handeln, mera kunde
betraktas såsom bildande ett undantag i detta hänseende. Tulluppbörden, sålunda beräknad,
har lemnat:
år 1858 10,125,012: —
1859 13,004,971: —
1860 13,826,933: —
1861 15,354,076: —
Medium för åren 1859—1861 utgör således 14,061,993 R:dr; och då nämnde uppbörd varit i
jemt stigande samt för det sista året uppgått till mer än 15 millioner, anser jag att, äfven om
någon nedsättning i nuvarande tullsatser för vissa artiklar, med anledning af den ifrågasatta
Bil. 6 till Kongl. Majlis Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
5
handels- och sjöfartsfraktaten med Frankrike eller af andra skäl, skulle komma att ega rum,
tullmedlen under nästkommande statsregleringsperiod i allt fall med trygghet kunna i brutto
beräknas till 14,000,000 R:dr.
b) Sedan Eders Kongl. Maj:t befallt, att de få bland rikets städer, hvilka ännu erlägga
Saluaccis, skola höras, huruvida de ej äro villiga att, i likhet med rikets alla öfriga städer,
mot befrielse från denna afgift, medgifva upphörandet af den nuvarande inskränkningen i af¬
seende på tillverkning och försäljning af bröd, dricka och kött i städerna, anser jag denna
obetydliga inkomsttitel nu böra från beräkningen utgå.
c) Angående beloppet, hvartill Statskontoret, lika med sednast församlade Ständer,
beräknat Charta-sigillata-medlen, anser jag mig icke böra framställa någon anmärkning, men
hemställer, att desamma, i öfverensstämmelse med sednaste härom utfärdade förordning, må
benämnas Stämpelpapper s-medel.
d) Beträffande Brånvinsafgiften är det visserligen, såsom Statskontoret uppgifvit,
ganska riktigt, att medelbeloppet af denna inkomst, inberäknadt omkostnader för kontroll,
uppbörd och redovisning, under åren 1858—1860 uppgått till endast 6,366,099 R:dr; men
dervid bör likväl noga observeras, att under hela denna tid ett i vissa delar väsentligen olika
beskattningssystem, emot det nu gällande, egt rum, enär afgiften för bränvin, tillverkadt i
mindre brännerier, under samma tid utgick efter ett på förhand beräknadt belopp, då deremot
för närvarande allt det bränvin, som produceras, efter uppmätning underkastas beskattning.
Den enda erfarenhet, vi hittills ega rörande verkningarne af denna förändring i beskattnings-
grunden, med hänsyn till inkomsterna, består i resultaterna för år 1861, då det nya beskatt-
ningssättet först tillämpades. Deraf finner man, enligt uppgift från Byrån för bränvins-
bränningens kontrollerande, att skatten under detta år utgjort 8,040,706 R:dr, oberäknadt om¬
kostnaderna, hvilka uppgingo till 422,205 R:dr, eller tillsammans brutto 8,462,911; och under
innevarande år kan, på grund af den bränvinstillverkning, som redan egt rum, och de anmäl¬
ningar som skett, bruttoinkomsten med säkerhet uppskattas till 8,700,000 R:dr. Då nu Rikets
sednast församlade Ständer ej funno för godt att, i likhet med hvad Kongl. Maj:t då föreslog,
i någon mån höja bränvinsskatten, och vid sådant förhållande icke någon väsentlig förminsk¬
ning i bränvinskonsumtionen, och således ej heller i produktionen, torde under vanliga fall vara
att förvänta; så anser jag, att bränvinsafgiften, i likhet med tullmedlen upptagen till dess
bruttobelopp, med trygghet kan för nästa statsregleringsperiod beräknas till 8,400,000 R:dr.
»Med iakttagande af dessa förändringar i Statskontorets beräkning af de Extra or¬
dinarie inkomsterna, komma dessa att utgöra 25,200,000: —
Om härtill lägges beloppet af de Ordinarie inkomsterna 8,447,358: —
skulle hela det sammanlagda beloppet af inkomsterna utgöra ■
|
|
33,647,358: —
|
Riks-staten för åren 1861—1863 upptager i
|
|
|
Ordinarie inkomster
|
. 8,171,100:
|
—
|
Extra ordinarie d:o
|
• 20,800,400:
|
“ 28,971,500: —
|
i följd hvaraf alltså skilnaden skulle blifva
|
|
4,675,858:
|
Transport 4,675,858: —
6
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Transport 4,675,858:
Men då nu, såsom här ofvan omförmäles, tull- och bränvinsmedlen
blifvit bland inkomsterna beräknade till hela sitt bruttobelopp, och deremot
bland utgifterna upptagas de ersättningar till handels- och sjöfartsfonden samt
till städerna för mistad tolag, äfvensom omkostnader vid kontroll, uppbörd och
redovisning af bränvinsskatten, tillsammans beräknade till 2,230,000 R:dr, hvilka
ersättningar och omkostnader hittills på förhand a/dragits från tull- och brän¬
vinsmedlen, så blir, om denna summa 2,230,000: —
hvilken uppkommit endast genom en förändrad uppställning af inkomstberäk¬
ningen, från förestående belopp afdrages, den effektiva inkomsttillökningen, som
beräkningen utvisar, R:dr R:mt 2,445,858: —».
De af föredragande Herr Departementschefen sålunda i afseende på
beräkningen af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga hemställanden
och förslag, i hvilka Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Kongl. Maj:t i nåder gilla och bifalla.
Herr Departemonts-Chefen yttrade vidare i underdånighet:
»Med anledning af den redan vid sistlidne riksdag omhandlade frågan rörande åtgärder
för att tillvägabringa jemnvigt i förhållandet mellan Statskontorets inkomster och utgifter,
samt sätta nämnda embetsverk i stånd att vid alla tillfällen kunna verkställa de utbetalningar,
som detsamma ålåge, hade Rikets år 1860 församlade Revisorer i sådant hänseende, bland annat,
föreslagit, att vid blifvande statsregleringar åtskilliga af de utgifter, som tillhörde den s. k. Ex¬
tra statsregleringen, men vore af den beskaffenhet, att medel dertill borde genom Statskontoret
hos Riksgäldskontoret reqvireras, hädanefter, i stället att utgå från sistnämnda verk, skulle
upptagas till utgående direkte från Statskontoret, så att detta embetsverks vid statsregleT-
ringen beräknade utgifter alltid komme att med omkring 2,000,000 R;dr öfverstiga dess kalky¬
lerade inkomster samt en deremot svarande statsfyllnadssumma anvisades på Riksgäldskon¬
toret, att af Statskontoret disponeras.
»Mot verkställbarheten af denna anordning, åtminstone i den utsträckning som af Revi-
sorerne blifvit föreslagen, anfördes emellertid af Statskontoret, i dess häröfver afgifna under¬
dåniga utlåtande, åtskilliga betänkligheter; och vid statsrevisionen 1861 förklarade revisionens
ordförande jemte sex af dess ledamöter, i anledning af samma ämne, att, enligt deras tanke,
det åsyftade ändamålet svårligen torde kunna vinnas på annat sätt, än genom sammanförande
af uppbörden och förvaltningen af alla statsinkomsterna inom ett och samma embetsverk, och
föreslogs af dem i sådant afseende, att Statsverkets samtliga ordinarie och extra ordinarie, in¬
komster —■ således äfven den allmänna bevillningen — skulle till Statskontoret ingå, mot
ovilkorlig skyldighet för detta embetsverk att å lämpliga tider hålla Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret dess anvisade medel tillhanda, äfvensom att till Riksgäldskontoret utbetala de öfver¬
skott, sorn enligt rikshufvudboken å statsinkomsterna kunna uppstå.
»Redan vid början af förra riksdagen har jag haft tillfälle, att i sammanhang med
statsregleringen temligen fullständigt yttra mig i denna fråga, och jag uttalade då, på uppgifna
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 7
skäl, den åsigt, att, sedan förändring skett i bokföringssättet af bränvinsbrännings-afgifterna,
någon vidare åtgärd till beredande af ökad kassatillgång för Statskontoret icke vore af be-
hofvet påkallad; och har jag destomindre anledning att nu frångå denna öfvertygelse, som, en¬
ligt från Statskontoret inhemtad upplysning, detsamma för närvarande icke allenast behörigen
verkställt alla sina åliggande liqvider, utan ock till Riksgäldskontoret förskottsvis utbetalt
1,000,000 R:dr af 1861 års ännu ej till siffran kända öfverskottsmedel, samt derjemte inne¬
hade en betydlig kassabehållning. Jag vill emellertid på intet sätt bestrida nyttan och vigten
af sådana förfoganden, hvarigenom kunde åstadkommas dels en ökad trygghet mot möjligen
under vissa förhållanden inträffande förlägenhet för Stats-kontoret, dels ock en synnerligen
önskvärd förenkling i statens penningeförvaltning; och jag tvekar för min del icke heller att,
såsom den mest rationella och verksamma utvägen i detta hänseende, biträda det af minorite¬
ten bland 1861 års Revisorer nu senast framställda förslag. Men då denna åsigt icke lycka¬
des vinna majoritet bland nyssnämnde Revisorer och då en sådan åtgärd måhända ännu skulle
möta betänkligheter hos Rikets Ständer och icke heller är af något absolut eller trängande
behof påkallad, anser jag mig ej böra för närvarande derom väcka fråga. Emellertid tror jag,
att den af 1860 års Revisorer antydda väg, så vidt utan olägenhet kan ske, bör följas, och
att således åtskilliga anslag, hvilka hittills varit uppförda på den s. k. extra statsregleringen,
men som äro af mera permanent egenskap, böra bland de ordinarie utgifterna upptagas för tre
år i sender, hvarigenom den omgång och oegentlighet undvikes, att medel, som af Statskon¬
toret utbetalas, måste reqvireras från Riksgäldskontoret, dit de under namn af bidrag för be¬
stridande af anvisade utgifter eljest skola aflemnas. I öfverensstämmelse med denna åsigt
komma äfven åtskilliga dylika öfverflyttningar att, vid föredragningen af de särskilda hufvud-
titlarna, inför Eders Kongl. Maj:t, i underdånighet föreslås.»
Hvad Herr Departementschefen sålunda underdånigst hemställt i
afseende på öfverflyttning af vissa anslag från Extra statsregleringen till
den Ordinarie, och hvari Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla.
Derefter anhöll Herr Departementschefen i underdånighet att få underställa Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning de Finans-departementets föredragning tillhörande frågor, som anginge
regleringen af utgifterne å Riksstatens Första, Sjunde och Nionde Hufvudtitlar; och då härvid
först förekom beräkningen af anslagen å
Första Hufviultitcln,
anförde Herr Departementschefen:
l:o ”Uti ett till Riksmarskalks-embetet ingifvet underdånigt memorial har Eders
Kongl. Maj:ts Förste Hofmarskalk anmält behofvet af ökade anslag till anskaffande och un¬
derhåll af nödiga möbler och effekter för Kongl. Hofvets behof, och i sådant afseende huf¬
vudsakligen upplyst: att de på Stockholms slott och lustslotten befintliga, Staten tillhöriga
möbler uppgå till värde af 879,862 R:dr, hvarutaf för närvarande befinnas
8
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
i Stockholms slott för ett värde af R:dr 351,162: —
» Prins Oscars palats •. » 36,600: —
» Drottningholms slott » 315,500: —
» Gripsholms » » 118,000: —
» Haga » » 58,600: —
Summa R:mt R:dr 879,862: —
hvarförutan den Kongl, familjen eger möhler å de Kongl, slotten till värde af omkring 707,798
R:dr; att i ofvanstående summor icke blifvit inberäknadt värdet af de Kongl, familjen eller
Staten tillhörige taflor och konstsaker och icke heller värdet af Statens gobeliner; att för er¬
hållande af fullständig möblering i de våningar, der sådan nu är otillräcklig, och för att kunna
med möbler förse de lokaler, der dylika nu alldeles saknas, skulle erfordras, oberäknadt värdet
af de Kongl, familjen tillhörige möbler, en summa af 294,100 R:dr; att från nu befintliga an¬
slag, 12,000 R:dr, till underhåll af möbler å Stockholms slott och lustslotten, afgå till aflönin-
gar och dagsverkskostnad för betjeningen vid husgerådskammaren 5,000 R:dr, så att endast
7,000 R:dr återstå; att med denna summa endast de tarfligaste möbler och sängkläder kunna
nödtorftigt underhållas; att, när möblerna i de bättre våningarne blifva förslitna, intet finnes,
hvarmed de kunna ersättas; att, om icke större anslag, än hittills, blifver beviljadt, såväl Stock¬
holms slott som lustslotten skola inom 50 år härefter vara så godt som utan brukbara möbler;
att en million R:dr skulle erfordras för att på en gång anskaffa fullt antal möbler på alla
slotten; att de summor, som, beräknadt på en tid af 50 år, skulle erfordras för att anskaffa
och underhålla möbler å alla slotten i fullt brukbart skick, utgjorde
för Stockholms slott R:dr 42,000: —
» Prins Oscars palats » 11,000: —
» Drottningholms slott » 10,500: —
» Gripsholms » » 6,000: —
» Rosersbergs » » 4,000: —
» Tullgarns » » 3,000: —
» Haga » » 4,130: —
» Ulriksdals » » 8,000: —
» Strömsholms » , undra våningen, » 400: —
» Herrevads Kloster » 200: —
» Kongl. Borgen å Ladugårdsgärdet och lägermöbler ... » 400: —
» Kongl, logen och våningen å Kongl. Theatern » 1,000: —
Summa R:mt R:dr 90,630: —
att, då för eftersyn af och ansvarande för de Staten tillhöriga möbler för närvarande ej finnes
någon af Staten lönad tjensteman, jemväl erfordrades årligt anslag till aflöning för 1 Inten¬
dent, 1 Kamrerare och 2 Vaktmästare, nemligen:
Bil. 6 till Kongl. Mapts Proposition N:o t om Statsverket 1862. 9
1 Intendent R:dr 3,000
1 Kamrerare » 1,000
2 Vaktmästare å 750 R:dr » 1,500:
hvarjemte för möblernas vårdande och mindre reparationer
derå åtginge årliga dagsverken för en summa af » 6,000:
Summa R:mt R:dr 11,500: —
att intet anslag nu funnes till underhåll af Statens silfver, koppar, porslin, glas och linne; att silfret
blifvit under 100 års tid betydligen förslitet, hvarföre en stor del deraf beliöfde omarbetas och
silfvérserviserna kompletteras; att kopparen vore i det mest bristfälliga skick, så att få af
dessa inventarier kunde begagnas; att af glas och porslin funnes så godt som intet i behåll,
hvarföre sådant mäste i staden förhyras, så fort antalet inbjudna gäster öfverstege 100; att
med linnet vore enahanda förhållande eller att det som fanns vore sä godt som intet; att
för komplettering och omarbetning af silfret erfordrades R:df 30,00(1: —
» » » » af kopparen » » 2,400: —
till inköp af porslin » » 22,000: —
» » af glas » » 7,400: —
» » af linne » » 16,000: —
Summa R:mt R:dr 77,800: —
att till underhäll af silfver, koppar, porslin, glas och linne erfordrades årligen 6,000 R:dr;
att anslag ej heller funnes till underhåll af Klädkammarens effekter; att för deras iståndsät-
tande skulle erfordras 26,000 R:dr; att, för att kunna bevara och halla i någorlunda brukbart
skick hvad sorn för den närmaste framtiden vore behöfligt, erfordrades 400 R:dr årligen; samt
att, enligt dessa beräkningar, således nu erfordrades
till inköp och underhåll af möbler R:dr 90,630: —
» husgerådskammarens personal och dagsverken » 11,500: —
» underhåll af silfver, koppar, porslin, glas och linne » 6,000: —
» » af Kongl, klädkammarens effékter » 400:'—^
Summa Runt R:dr 108,530: —
årligen, förutom 77,800 R:dr Runt pa en gång eller fördeladt pa flera är till komplettering
och omarbetande af Statens silfver och koppar samt inköp af porslin, glas och1 linne. Här-
förutan har borste Hofmarskalken underdånigst öfverlemnat till Eders Kongl. Majrts nådiga
bepröfvande, huruvida icke, i likhet med hvad i förra tider egt rum, Stateii börde egä ett
visst antal hästar, åkdon, selar, sadlar m. m. och att ett bestämdt anslag till dels uppsätt¬
ning dels underhall häraf skulle begäras, med vilkor, att hela denna uppsättning alltid skall
odelad tillhöra Hans Maj:t Konungens hofstall, samt vid hvarje thronombyte afl em nas i full-
godt skick.
Med öfverlemnande af denna underdåniga framställning, har Riksmarskalks-embetet i
underdånigt memorial af den 12 sistlidne Juli för egen del yttrat: att då det icke vore möjligt
Bill. till R. St. Prat. 1862—1863. l:a Sami. l:a A/d. II
10 Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
att med den obetydliga summan af 7,000 R:dr underhålla möbler af så stort värde, än mindre
att i mån af behof anskaffa nya i stället för dem som förslitas, samt det ej heller kunde
vara lämpligt eller förenligt med rättvisa och billighet, att den Kongl, familjen sjelf skulle
behöfva anskaffa och bekosta nödiga möbler och inventarier uti de till deras begagnande upp¬
låtna, Staten tillhöriga lägenheter, helst sådant skulle föranleda förvecklingar och olägenheter
vid inträffande frånfällen inom den Kongl, familjen med deraf följande skiften och fördelnin¬
gar; och då det jemväl syntes obilligt att underhållet af möblerna och ännu mera af Statens
inventarier mäste af de Kongl, personerna sjelfva bekostas; ansäge Riksmarskalks-embetet sig
ega giltiga skäl att i underdånighet förorda ett ökadt ärligt anslag till möblers inköp och un¬
derhåll å Stockholms slott och de Kongl, lustslotten samt till erforderlig tillsyn öfver möblerna
och dagsverkskostnad för deras behöriga vårdande jemte mindre reparationer derå; men då
Riksmarskalks-embetet nödgades äfven för andra ändamål till instundande riksdag begära icke
obetydliga anslag, funne sig Riksmarskalks-embetet af sådan anledning föranlåtet att för denna
gång äska ett förhöjdt anslag af endast 38,000 R:dr utöfver det redan befintliga 12,000 R:dr
eller tillsammans 50,000 R:dr om året; äfvensom och då något anslag hittills icke varit anvi-
sadt, vare sig till vårdande af de i Kongl, klädkammaren förvarade dyrbara drägter m. m.
eller till anskaffande och underhåll af de till den Kongl, familjens begagnande upplåtna Sta¬
ten tillhöriga inventarier af silfver, koppar, porslin, glas och linne, Riksmarskalks-embetet an-
såge sig böra understödja den framställda begäran om årligt anslag af dels 400 R:dr till vård
af de i klädkammaren förvarade effekter och dels 6,000 R:dr till underhåll och komplettering
af redan befintliga, Staten tillhöriga inventarier af silfver, koppar, porslin och glas m. m.;
hvaremot Riksmarskalks-embetet, ehuru inseende och erkännande behofvet och billigheten af det
utaf Förste Hofmarskalken ifrågasatta särskilda anslag för anskaffande och komplettering af
Statens silfver och koppar samt inköp af porslin, glas och linne, likväl fann sig af ofvan upp¬
gifna skäl förhindradt att förorda detta anslag.
Lika med Riksmarskalks-embetet och på de här ofvan anförda skäl anser jag den af
bemälda embete förordade tillökning i anslaget till möblernas underhåll vara högeligen af behof
påkallad, men finner för min del ej skäl att tillstyrka anvisandet af något serskildt anslag till
aflöning åt tjenstemän och betjening för uppsigt och vård af möblerna. Jag hemställer således
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer föreslå, att det i riksstaten
under titel: »Möblers underhållande å Kongl, slotten» uppförda anslag, 12,000 R:dr, må under
benämning: »För underhåll och vård af möbler och andra Staten tillhöriga inventarier i de
Kongl, slotten» ökas med 44,400 R:dr eller bestämmas till 56,400.
Då något anslag allt hitintills icke varit beviljadt till komplettering och omarbetning af
Staten tillhörigt silfver och koppar äfvensom till inköp af porslin och glas, samt, efter hvad
Förste Hofmarskalken i sitt underdåniga memorial upplyst, dessa inventarier blifvit under ti¬
dernas längd dels förnötte och förslitne, dels ock förminskade och förstörde, anser jag ett an¬
slag för en gång till detta ändamål äfven vara af behofvet oundgängligen påkalladt; men, enär
linnepersedlar, såsom underkastade hastig förslitning och omsättning, icke lämpligen synas böra
ingå bland Staten tillhörige inventarier, och den begärda summan således torde kunna minskas
med det för sistnämnda ändamål afsedda belopp; får jag, som anser den ifrågasatta utgiften
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 11
till inköp och underhåll af hästar och åkdon m. m. icke böra vinna nådigt afseende, underdå¬
nigst hemställa, att Eders Kongl. Majt måtte hos Rikets Ständer äska ett anslag för en gång
af 60,000 R:dr till komplettering och omarbetning af silfter och koppar samt inköp af porslin
och glas; och hemtar jag för denna underdåniga hemställan ytterligare stöd deraf, att, efter
hvad jag utbeder mig att få här nedan närmare utveckla, besparingarne å första hufvudtiteln
under nu löpande statsregleringsperiod lemna full tillgång till betäckande af detta och andra
förekommande behof af tillfälliga anslag å denna hufvudtitel, så att statsverkets för nästa
statsreglering påräkneliga tillgångar icke behöfva dermed betungas.
2:o) Uti underdånigt memorial den 14 sistlidne Juni har Riksmarskalks-embetet, funder
åberopande af ett från Ståthållare-embetet på Stockholms slott den 22 förutgångne Maj in-
gifvet anförande, framställt behofvet af anslag tili vattenlednings införande i Kongl, slottet
och till utsträckning af gaslysningen utom detsamma, äfvensom till årliga underhållet* af
vatten- och gasledning arne.
I afseende härå har Ståthållare-embetet anfört, att, då, efter det vattenledningen i
hufvudstaden numera blifvit färdig, det icke kunnat undfalla Ståthållare-embetets uppmärk¬
samhet, att genom densammas införande i Stockholms slott ej allenast en för den Kongl, eko¬
nomien och öfriga behof erforderlig lättare tillgång på vatten skulle erhållas, utan ock möjlig¬
het beredas att få slottets närmaste omgifningar under den hetare årstiden öfverspolade med
vatten, hvilket hittills ej kunnat behörigen verkställas, dels ock isynnerhet att fullständigt
trygga slottet för eldfara;
och att, då det äfven visat sig, att under den mörka årstiden den yttre upplysningen af
slottet icke vore tillräcklig eller ens jemförlig med den, som egde rum å kringliggande allmänna
platser, Ståthållare-embetet, som ansett sig icke böra underlåta att i anledning deraf vidtaga
de på embetet ankommande åtgärder, låtit genom sakkunnig person uppgöra kostnadsförslag
så väl för vattenlednings införande i slottet, som för åstadkommande af ökad gasupplysning
utom detsamma, enligt hvilket förslag, som blifvit granskadt såväl af tillförordnade Hof-inten-
denten, Professoren Scholander, som af Ofverste-löjtnanten Leyonancker, kostnaden skulle
uppgå för vattenledningen till 20,975 R:dr och för tillökning i gasledningen till 3,100 R:dr
eller tillsammans 24,075 R:dr Runt; hvarförutan skulle för vatten- och gasledningens hållande
i gång erfordras årligen en summa af 1,254 R:dr.
Då nu hvarken det för slottets årliga underhåll starkt anlitade anslag eller anslaget
till brandväsendet och den yttre lyshållningen vid slottet lemnade någon tillgång till bestridande
af dessa kostnader, har Ståthållare-embetet hemställt, att särskilda anslag måtte för ända¬
målet äskas;
och har Riks-marskalks-embetet, under åberopande af de skäl, hvilka sålunda blifvit
anförda, i underdånighet förordat bifall till Ståthållare-embetets berörda hemställan.
Öfver-intendents-embetet, hvars underdåniga yttrande öfver det bifogade kostnadsför-
slaget blifvit infordradt, har slutligen anmält, att embetet funnit de föreslagna åtgärderna för
arbetenas verkställande ändamålsenliga och de beräknade kostnadsbeloppen icke till någon an¬
märkning föranleda.
12
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
På grund häraf och med afseende jemväl å den tillgång, som besparingarne å denna
hufyudtitel lemna, får jag i underdånighet hemställa., att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Rikets nu sammanträdande Ständer, dels att nu befintliga anslag af 10,000 R:dr för brand¬
väsendet och yttre lyshållningen vid Kongl, slottet och Arfprinsens palats måtte förhöjas med
en rund summa af 1,250 R:dr till 11,250 R:dr; dels ock att ett anslag för en gång af 24,075
R:dr ityåtte beviljas för införande af vattenledning i Kongl, slottet och för gasledningens ut¬
vidgande derstädes.
3:o) Dä anslaget till underhåll af Gripsholms slott sedan längre tid tillbaka utgjort
allenast 2,550 R:dr Runt, arrenden, hyror och diverse inkomster oberäknade, och detta anslag
således är mindre än för något af de öfriga Kongl, lustslotten, oaktadt underhållet af Grips¬
holms slott med tillhörigheter kräfver större utgifter än underhållet af något annat lustslott
nmd undantag af Drottningholms; samt då härtill kommer, att med samma summa numera icke
kan åstadkommas lika mycket, som på den tid anslaget först beviljades, har slottets Intendent
uti till Riks-Marskalks-Embetet ingifven underdånig skrifvelse framställt behofvet af en till¬
ökning i det kontanta anslaget från 2,550 R:dr till 5,000 R:dr R:mt. Jemte öfverlemnande af
denna underdåniga skrifvelse har Riksmarskalks-embetet sedermera uti underdånigt memorial
den 26 sistlidne Juli för sin del instämt uti berörda framställning;
och får jag, som anser de till stöd för samma framställning åberopade skäl vara fullt
giltiga, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte, med bifall dertill, föreslå Ri¬
kets Ständer en förhöjning i anslaget för Gripsholms slott af 2,450 R:dr, hvarigenom hela an¬
slaget skulle komma att utgöra 5,000 R:dr.
4:o) I underdånigt memorial, som blifvit inlemnadt till Riksmarskalks-embetet, har
ock Ståthållare-embetet på Haga slott framställt behofvet af förhöjning i årliga anslaget för
slottets underhåll och af ett särskildt anslag för en gång till bekostande af nödiga repara¬
tioner ferå, till stöd hvarför Ståthåilare-embetet hufvudsakligen anfört, i afseende på årliga
anslaget: att nuvarande anslagssumma, som alltsedan ar 1824 utgjort allenast 4,500 R:dr, nu¬
mera, sedan priserna å materialier, löner och arbetskostnad nära fördubblats, vore alldeles otill¬
räcklig, äfven då härtill lades årliga inkomsten af arrenden och hyror; att i följd häraf en brist
i slottskassan uppstått, som vid 1861 års slut utgjorde 1,952 R:dr 53 öre, oaktadt de betyd¬
liga tillskott, som kassan ändå bekommit från Hofförvaltningen, och hvilka tillskott utgjort år
1858 — 4,822 R:dr 33 öre, 1859 — 6,433 R:dr 44 öre och hvardera af åren 1860 och 1861 —
3,000 R:dr; och att parkens vård och underhåll medtoge de största utgifterna, helst densamma,
såsom en af de äldsta och mest omtyckta promenadplatser i hufvudstadens omgifningar, flitigt
begagnades af allmänheten; samt i fråga om anslaget till reparationer: att, då tillgångarne
pnder en lång följd af år varit så otillräckliga, häraf varit en naturlig följd, att en mängd
brister å hus och byggnader tid efter annan uppstått, hvillfas afbjelpande mast försummas,
samt att alla reparationerna numera, enligt bifogade kostnadsförslag, erfordrade en summa af
17,115 R:dr 12 öre; och har Ståthållare-embetet i följd häraf äskat en förhöjning i årliga an¬
slaget af 3,500 R:dr eller till 8,000 R:dr samt ett anslag för en gång af 17,000 R:dr till verk¬
ställande af reparationerne.
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 13
Jemte insändande af detta underdåniga memorial, har Riksnmrskalks-embetet för egen
del och under åberopande af de skäl, sorn Ståthållare-embetet anfört, underdånigst hemställt,
att Eders Kongl. Majit måtte göra nådig framställning till Rikets Ständer om anvisande af de
begärda anslagen.
Uti sedermera infordradt utlåtande har Ofver-intendents-embetet, efter verkställd gransk¬
ning af de uppgjorda kostnadsförslagen, anmält, att embetet funnit ingen af deri upptagna ut¬
giftsposter kunna uteslutas eller böra med afseende å verkställigheten uppskjutas.
Då erfarenheten sålunda visat, att det anslag, som hittills varit beviljadt till underhåll
af Haga slott och park, är alldeles otillräckligt, och det i allmänhet icke kan vara förenligt
med klok hushållning att till underhåll af Statens egendomar anvisa så obetydliga summor, att
de icke förslå till bekostande ens af de nödtorftigaste reparationer, helst följden häraf blifver
och alltid mäste blifva, såsom händelsen är i förevarande fall, att egendomarne räka i ett
förfall, som icke kan afhjelpas utan vida större utgifter på en gång, får jag underdånigst till¬
styrka, det Eders Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer äska ej allenast ett särskildt anslag
för en gång af 17,000 Ridr till verkställande af nödige befunne reparationer vid Haga slott,
än ock att årliga anslaget för slottets underhåll måtte förhöjas med 3,500 Ridr.
5:o) Vidare har Riksmarskalks-embetet, på begäran af Ståthållare-embetet å Stock¬
holms slott, i underdånighet hemställt, att, då den åt nordvestra, norra och nordöstra sidorne
af Kongl, slottet belägna del af första stora våningen, som under en lång följd af år varit
begagnad af framlidna Hennes Majit Enkedrottning Desideria, icke efter år 1815 eller allt
sedan den tid, då våningen begagnades af Konung Carl XIII och Dess gemål, undergått någon
större reparation, och dess iståndsättande följaktligen vore af högsta behof påkalladt; men
årliga statsanslaget till slottets underhåll påtagligen icke kunde förslå till bestridande af så
stor och omfattande reparation af väggar, tak, golf, fönster och eldstäder, som nu erfordrades,
Eders Kongl. Majit måtte täckas hos Rikets Ständer begära ett särskildt anslag till bestri¬
dande af härför erforderliga utgifter; och har Riksmarskalks-embetet vid denna underdåniga
framställning jemväl fogat ett af Professoren Scholander uppgjordt kostnadsförslag, enligt
hvilket samtlige utgifterna för denna reparation skulle uppgå till 75,000 Ridr.
I sedermera infordradt utlåtande har Ofverintendents-erobetet yttrat, att någon an¬
ledning till anmärkning mot kostnadsförslaget icke förekommit;
och får jag, i betraktande häraf samt på de skäl Riksmarskalks-embetet anfört, i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Majit måtte hos Rikets Ständer begära ett anslag
för en gång af 75,000 Ridr till bekostande af nämnde reparation.
6:o) Uti ett redan inför Eders Majit den 23 sistlidne Maj anmäldt memorial af den 12 förut-
gäpgne April, har Riksmarskalks-embetet pä gjord framställning af Ståthållare-embetet vid Haga
lustslott, hos Eders Kongl. Majit i underdånighet hemställt, att,— då, enligt behörig tillåtelse, den
vid slottet belägna sjön Brunnsviken komme att sänkas medelst segelleds upptagande vid Ålkistan,
samt häraf blefve en nödvändig följd, att kanalerna vid Haga, så framt de icke skulle i brist
af vatten komma att i ännu högre grad än hittills förorsaka och underhålla en länge och med
skäl öfverklagad osundhet,, mäste antingen igenfyllas eller fördjupas, hvilket sednare alter¬
nativ likväl, såsom förenadt både med vida större kostnad och med flere svårigheter vid ut¬
14 Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
förandet, Riksmarskalks-embetet ansett icke böra ifrågakomma, — Eders Kongl. Maj:t måtte
täckas i nåder tillåta, att nämnde kanaler finge igenfyllas och ordnas, samt den af sänknings-
arbetet föranledda nödvändiga reglering af stränderna till Brunnsviken dervid jemväl verkstäl¬
las; hvarjemte och då, enligt Riksmarskalks-embetets underdåniga förmälan, detta tillfälle
icke borde lemnäs obegagnadt att på en gång och i sammanhang med nämnda arbete företaga
ordnandet i sin helhet af den af naturen vackra parken, å hvars ytterligare förskönande i åt¬
skilliga delar icke obetydliga arbeten och kostnader redan blifvit nedlagda, men statsanslaget
till Haga slott icke ens vore tillräckligt för slottets och parkens behöriga underhåll, än min¬
dre lemnade någon den ringaste tillgång till bestridande af den med ett dylikt ordnande för¬
enade dryga kostnad, Riksmarskalks-embetet underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
måtte till Rikets Ständer göra nådig framställning om beviljande af det anslag, som för om-
förmälde arbeten kunde finnas behöfligt; och har Riksmarskalks-embetet i sådant afseende
jemväl i underdånighet öfverlemnat två af Ståthållare-embetet vid Haga för ifrågavarande än¬
damål bilagde kartor jemte kostnadsförslag.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har, jemte häröfver infordradt under¬
dånigt utlåtande och sedan nödige lokalundersökningar och mätningar blifvit enligt Styrelsens
förordnande verkställde af Förste Adjutanten vid Styrelsens byrå, Löjtnanten vid väg- och
vattenbyggnads-korpsen A. M. Lindgren, derefter till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öf¬
verlemnat ett af nämnde Löjtnant upprättadt betänkande med förslag, åtföljdt af en situations-
karta med tvärprofiler till redogörande för kanalernas utseende och djup, äfvensom profil af en
brant backe, kallad Finnstugubacken, hvilken ansetts böra för trafiken förbättras medelst af-
gräfning i öfre samt någon höjning af nedre delen, och genom hvilken vägförbättrings verk¬
ställande tjenligt fyllnadsämne till kanalernas planering komma att erhållas; varande kostna¬
den för de ifrågavarande arbetena enligt Löjtnanten Lindgrens omförmälda betänkande, hvilket
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hufvudsakligen gillat, förslagsvis beräknad
till 23,000 R:dr R:mt;
Och har Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning af detta ärende, lika med
Riksmarskalks-embetet, funnit den ifrågaställda utfyllningen af kanalerna vid Haga vid of-
vanomförmälda förhållanden vara af behofvet högeligen påkallad samt jemväl i nåder godkänt
det af Löjtnanten Lindgren i sådant hänseende afgifna betänkande och förslag, men, då inga
disponibla medel till bestridande af kostnaderna för arbetets utförande funnes, beslutit föreslå
Rikets Ständer att såsom särskildt anslag lemna det härför erforderliga belopp.
Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att ifrågavarande summa, 23,000
R:dr R:mt, må såsom extra anslag för en gång för det afsedda ändamålet äskas.
7:o) För den händelse att Eders Kongl. Maj:t skulle täckas, enligt den framställning
jag anhåller att i sammanhang med frågorna om nionde hufvudtiteln få göra, besluta att hos
Rikets Ständer föreslå beviljande af pensioner för åtskilliga till framlidna Hennes Maj:t Enke¬
drottning Desiderias hofstat och betjening hörande personer, får jag ock underdånigst hem¬
ställa, att den del af dessa pensioner, som kommer att utgifvas för tiden under innevarande
statsregleringsperiod, samt utbetalas af besparingarne å riksstatens första hufvudtitel, måtte
här uppföras såsom anslag för en gång med 32,456 Riksdaler.
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 18G2. 15
I händelse de underdåniga förslag, jag här ofvan framställt, skulle vinna nådigt bifall,
blifver resultatet i afseende på anslagen under riksstatens första hufvudtitel följande:
l:o De årliga anslagen.
Genom Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias frånfälle komma dessa anslag att un¬
der nästa statsreglering minskas med R:dr 120,000: —
De här ofvan föreslagna förökningar i dessa anslag äro:
a) för underhåll af möbler och inventarier 44,400: —
b) till lyshållning m. m. 1,250: —
c) Gripsholms slott 2,450: —
d) Haga lustslott och park 3,500: — 51,600:
hvarigenom en besparing i nu beviljade anslag uppstår af 68,400: —
Då första hufvudtitelns nuvarande slutsumma utgör 1,278,400 R:dr, så skulle, om nyss¬
nämnde besparing 68,400 R:dr afdrages, de årliga anslagen å denna Hufvudtitel under nästa
statsreglering komma att utgöra 1,210,000: —
2:o) Extra anslagen.
Efter hvad Statskontoret upplyst, har å anslaget till Deras Kongl. Högheter Kron¬
prinsens och Kronprinsessans hofhållning, enligt den under åren 1858—1860 gällande riksstat,
en besparing å första hufvudtiteln uppkommit af R:dr 46,750: —
Då vidare, till följd af Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias i Decem¬
ber månad 1860 inträffade död, någon utbetalning från den i nu gällande riks¬
stat för Hennes Maj:t uppförda hofhållningssumma, 120,000 R:dr årligen, icke
egt rum vidare, än att, på grund af Kongl, brefvet den 9 Februari 1861, ett be¬
lopp af 13,962 R:dr blifvit anordnadt såsom aflöning eller kostpenningar för de
4 första månaderna af samma år till de vid Hennes Maj:ts f. d. garderob-,
ekonomi-, livré- och hofstallstater anställde personer, så uppkommer härige¬
nom en ytterligare besparing under nu löpande statsregleringsperiod af R:dr 346,038: —
Summa besparingar R:dr 392,788: —
Om härifrån dragas här ofvan i underdånighet föreslagna anslag för en
gång, nemligen:
l:o Till komplettering och omarbetning af silfver och koppar samt inköp
af porslin och glas 60,000: —
2:o Till reparation af stora våningen å Stockholms slott 75,000: —
3:o Till vattenledning och utvidgning af gasledningen derstädes 24,075: —
4:o Till utfyllning af kanalerna vid Haga 23,000: —
5:o Reparationer vid Haga 17,000: -—
6:o Pensioner för Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias hof¬
stat under åren 1861—1863 32,456: — 231,531-
Så uppstår i allt fall en behållning af 161,257: —
att till Riksgäldskontoret levereras.
16 Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Slutligen må det tillåtas mig i underdånighet erinra, att sedan Riksmarskalks-embe-
tet i memorial den 30 December 1860 underdånigst hemställt, att det i riksstaten uppförda
anslag, 3,000 R:dr, till underhåll af Rosersbergs slott måtte jemväl efter Hennes Maj:t Enke¬
drottning Desiderias frånfälle få intill nästa statsreglering af slottets Ståthållare uppbäras och
för dermed afsedda ändamål emot redovisning användas; samt upplyst blifvit, att slottet, —
hvilket komme att innehafvas af Hennes Majlis sterbhus till midfastan 1862, men derefter
skulle återgå till staten, — enligt hvad förvaltningsräkenskaperne utvisade, under de 10 åren
1851—1860 i årligt underhåll kostat 9,280 R:dr utöfver det för sådant ändamål på rikssta¬
ten anslagna belopp; och att följaktligen någon inkomst af denna Statens egendom icke kunde
påräknas, såvida den skulle bibehållas i samma skick som hittills, utan tvärtom Under sådana
förhållanden dispositionen deraf vore förenad med uppoffringar; så har Eders Kongl. Maj:t vid
underdånig föredragning af detta ärende genom nådigt beslut den 9 Februari 1861, enligt hvad
då förda protokoll öfver Finansärenden utvisar, — jemte tillkännagivande, att Eders Kongl.
Maj:t ville, från midfastan 1862 och intilldess frågan om slottets framtida bestämmelse blifvit
af Rikets Ständer pröfvad och afgjord, öfvertaga dispositionen af slottet, samt att de medel,
hvilka under innevarande statsregleringsperiod äro anslagna till lustslottets underhåll, skola för
detta ändamål utgå och af Ståthållaren derstädes mot behörig redovisning disponeras, — tillika
behagat förklara sin höga afsigt vara att till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nå¬
dig proposition om slottets användande för den Kongl, familjens behof.»
Hvad Herr Departements-Chefen nu angående anslagen under första
hufvudtiteln underdånigst föreslagit, och hvaruti Statsrådets öfrige le¬
damöter jemväl instämde, behagade Kongl. Majit i nåder gilla; hvar¬
jemte Kongl. Majit
dels, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, förklarade Sig
vilja i nåder föreslå Rikets snart sammanträdande Ständer, att Rosers¬
bergs slott, som enligt Kongl. Maj.ts nådiga beslut den 9 Februari 1861
tillsvidaré blifvit öfverlemnadt till Kongl. Majits disposition, måtte äfven
för framtiden, med samma anslag som hittills, fä i likhet med öfriga
lust-slotten af Kongl. Majit disponeras;
dels ock i nåder tillkännagaf, att, sedan Deras Kongl. Högheter
Hertigens och Hertiginnans af Östergöthland äktenskap blifvit välsig¬
nadt med tre Kongl. Prinsar, hvilkas vård och uppfostran enligt deras
höga ställning fordrade ökade utgifter, Kongl. Majit funne den åt H. K.
H. Hertigen af Östergöthland nu anvisade anslagssumma vara för fram¬
tiden otillräcklig; hvadan Kongl. Majit, i enlighet med Statsrådets un¬
derdåniga tillstyrkande, förklarade Sig vilja hos Rikets Ständer i nåder
föreslå, att den på Sverige belöpande andel af nämnda anslag måtte
förhöjas med 20,000 Ridr, och sålunda hädanefter bestämmas till 126,000
Ridr Rimt, då de årliga anslagen å första hufvudtiteln under nästa
statsregleringsperiod komme att utgöra 1,230,000 Riksdaler Riksmynt.
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
17
Vid härefter företagen beräkning af utgifterna under
Sjunde Hufvudtitcln,
omfattande anslagen för Finans-departementet, anförde Herr Departements-chefen angående
l:o Departementets expedition. ,
»Härvid synes ingen annan förändring i nu gällande stat erforderlig, än att, då extra
ordinarie tjenstemännens antal under senare år betydligt förökats, och deras biträde jemväl i
högre grad måst anlitas till följd af ökade göromål inom expeditionen, samt den ringa summa
af 1,000 R:dr, hvilken är anvisad att användas till gratifikationer åt desse tjenstemän jemte
vaktbetjeningen, numera icke lemnar tillgång till skälig ersättning åt dem för deras arbete,
berörda anslag torde böra förhöjas med 1,000 R:dr.
2:o Kammar-kollegium.
I underdånigt memorial af den 15 sistlidne September har ock Kammar-kollegium an¬
hållit, att de hos kollegium anställde vaktmästares aflöning måtte i anseende till ökade göro¬
mål och höga lefnadskostnader höjas med 150 R:dr för dem hvardera; men i betraktande
deraf, att förste vaktmästaren åtnjuter fri bostad och derigenom är vida bättre lottad än sina
vederlikar, får jag endast i så måtto tillstyrka bifall till den gjorda framställningen, att en
löneförhöjning af 50 R:dr må beviljas åt hvardera af de 7 öfrige vid verket anställde vakt¬
mästare, eller tillsammans ett ökadt anslag af 350 R:dr.
Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts redan beslutade särskilda nådiga proposition
till Rikets Ständer om anvisande af ytterligare årligt anslag utaf 24,700 R:dr till arfvoden åt
Jordeboks-kontorets tjenstemän, och då behofvet af denna utgift synes komma att en längre
tid fortfara, hemställer jag i underdånighet, att detta anslag, i enlighet med hvad nu i flera
likartade fall blifvit föreslaget, må öfverflyttas på ordinarie stat att utgå under nästa stats-
regleringsperiod.
3:o Stats-kontoret.
I ofvanberörda underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne Juli har Stats-kontoret
a) framställt behofvet af anslag till aflöning för ytterligare en kanslist, hvilken skulle
anställas hufvudsakligen såsom biträde åt verkets Registrator och Aktuarie;
b) begärt att vaktmästarnes aflöning måtte förhöjas med 150 R:dr för dem hvar¬
dera; och
c) anhållit, att nu tillgängliga medel, 3,000 R:dr, till gratifikationer åt extra ordinarie
tjenstemän måtte förhöjas med 1,000 R:dr;
Bill. till Ii. St. Prat. 1862—1863. l:a Sami. Va Afd. III
18 Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
hvarjemte Stats-kontoret i särskildt underdånigt memorial hemställt, att det ringa arf¬
vode, som nu bestås kontorets Ombudsman, måtte förhöjas med 600 R:dr eller till 1,800 R:dr,
helst denne tjensteman derigenom i allt fall skulle komma att åtnjuta vida mindre aflöning
än som nu utgår till ombudsmannen i Rikets Ständers Riksgälds-kontor;
Då, efter hvad ådagalagdt är, göromålen vid Registrators- och Aktuarie-kontoren blif¬
vit betydligt ökade, och det arfvode af 1,200 R:dr, som nu bestås Ombudsmannen, synes vara
jemförelsevis nog lågt, samt på de skäl i öfrigt som här ofvan blifvit för likartade fall an¬
förda, tillstyrker jag i underdånighet, att dessa framställningar måtte varda på det sätt bi¬
fallna, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå:
l:o ett anslag af 1,000 R:dr till aflöning för ytterligare en Kanslist, såsom biträde
hufvudsakligen åt Registratorn och Aktuarien;
2:o en löneförhöjning af 50 R:dr till hvardera af de 8 vid kontoret anställde vakt¬
mästare, som nu hafva 450 R:dr i aflöning, eller ett ökadt anslag af 400 R:dr;
3:o ett ytterligare anslag af 1,000 R:dr till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän;
4:o en tillökning i Ombudsmannens arfvode af 600 R:dr; — — — —
Med anledning deraf, att Stämpelpappers-omkostnaderna fortfarande betydligt öfver¬
stiga det för dessa utgifter i riksstaten upptagna förslagsanslag, 105,000 R:dr, och då, såsom
äfven Rikets Ständers Revisorer, i sin 1861 afgifna berättelse, härvid anmärkt, det är af vigt,
att förslagsanslagen upptagas till ett mot utgifterna verkligen svarande belopp, hemställer jag,
i likhet med Herrar Revisorer, att detta förslags-anslag måtte bestämmas till 164,000 R:dr,
och sålunda ökas med en summa af 59,000 R:dr.
4:o Kammar-rätten.
Då Advokat-fiskalen, som nu åtnjuter 3,000 R:dr i lön, på senare tider fått ökade
göromål, men den förhöjning i inkomster, denne tjensteman haft att påräkna genom aktorats-
arfvodet, deremot nu mera nedgått från 1,950 R:dr, såsom den utgjorde före år 1856, till 650
R:dr årligen, har Kammar-rätten i underdånigt memorial den 13 Juni anhållit, att Advokat-
fiskalens lön måtte ökas med 500 R:dr, och i sammanhang dermed äfven hemställt, att det
arfvode af 300 R:dr, hvilket nu bestås Kanslisten vid Advokat-fiskals-kontoret såsom ersätt¬
ning för renskrifningen derstädes måtte, i anseende till ökade utgifter för dylik renskrifning,
förhöjas till 500 R:dr; hvarförutan Kammar-rätten ingifvit särskild underdånig ansökning om
löneförhöjning åt vaktbetjeningen; och får jag i anledning häraf underdånigst tillstyrka:
l:o ett anslag af 500 R:dr till löneförhöjning åt Advokat-fiskalen;
2:o en förhöjning af 200 R:dr i den vid Advokat-fiskals-kontoret biträdande Kansli¬
stens arfvode till bekostande af renskrifning; och
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 19
3:o en förhöjning af 200 R:dr i vaktbetjeningens aflöning, att utgå med 50 R:dr till
hvardera af de 4 vaktmästare, som hafva 450 R:dr i lön.
5:o Ofverintendents-embetet.
1 memorial den 12 sistlidne Augusti har bemälda embete underdånigst anhållit, att,
då nuvarande anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente vid
embetsverket utgjorde endast 200 R:dr R:mt, och således numera vore alldeles otillräckligt, i
synnerhet som det måste fördelas emellan flera behöfliga biträden vid ritnings- och byggnads-
kontoret samt embetets kansli, och derjemte anlitas till ersättningar åt extra ordinarie vakt-
betjeningen för tillfällig uppassning vid såväl embetet som museum, samma anslag måtte för¬
höjas till 1,000 R:dr;
och då denna anhållan synes vara af behofvet påkallad, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Majt måtte föreslå en förhöjning i detta anslag af 800 R:dr.
Statsråds-protokollet öfver finansärenden för den 4 Oktober 1861 upplyser: att, sedan
Eders Kongl. Majt den 7 December 1860 behagat dels i nåder tillåta att af det å Sjunde huf-
vudtiteln uppförda anslag till byggnader och reparationer i Stockholm finge under 15 års tid,
räknad från och med år 1861, till hufvudstadens gatuläggningsfond årligen utbetalas ett belopp
af 2,500 R:dr emot det, att Kronan frikallades från all utgift för underhållet af de vid dess
egendomar belägna gator och vägar samt för grusning af Carl XIIIis torg, dels ock anbefalla
Ofverintendents-embetet att till Kongl. Majit inkomma med förslag till fördelning, i öfverens¬
stämmelse med Kongl. Brefvet den 15 Maj 1846, på Kronans samtlige nuvarande egendomar
i Stockholm af den ersättning, som borde beredas åt ofvanberörda anslag för Kronans under
embetets tillsyn icke ställde egendomar; har embetet, jemte öfverlemnande af underdånigt för¬
slag till dylik fördelning, tillika hemställt, om icke, till undvikande af onödig omgång och re¬
dovisning i de särskilda embetsmyndigheternas räkenskaper af de, enligt fördelningen, på hvarje
hus belöpande obetydliga belopp, och då denna utgift, lika väl som andra kommunala utskyl-
der för Kronans hus, syntes böra bestridas af det å Sjunde hufvudtiteln med 5,100 R:dr upp¬
förda förslagsanslag »till lyshållning med flere utgifter för Kronans publika hus i Stockholm»,
Eders Kongl. Majit skulle finna skäligt att i nådig proposition föreslå Rikets Ständer, att detta
senare anslag måtte från och med nästa statsregleringsperiod tillökas med ett belopp af 2,500
R:dr, hvilken summa skulle i likhet med nuvarande förslagsanslaget ställas till Ofverståthål-
lare-embetets disposition, såsom Kronans bidrag till hufvudstadens allmänna gatuläggningsfond,
hvarefter de bidrag skulle komma att upphöra, som, enligt den af Ofverintendents-embetet före¬
slagna fördelning, eljest borde utgå från vederbörande embetsmyndigheter för hvarje särskildt
Kronan tillhörigt hus i hufvudstaden.
Vid underdånig föredragning förstnämnde dag af Öfverintendents-embetets berörde hem¬
ställan, har Eders Kongl. Majit, som funnit godt i nåder gilla det af embetet uppgjorda förslag
till fördelning af denna utgift, behagat i nåder förklara, att frågan om hela utgiftens öfver-
flyttande på Sjunde hufvudtiteln borde komma under öfvervägande närmare tiden för nästa
riksdags början.
20 Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Med anledning häraf får jag nu underdånigst anmäla detta ärende till nådigt afgörande
i sammanhang med öfriga till statsregleringen hörande ämnen, och dervid pä ofvan angifaa skäl
tillstyrka bifall till Ofverintendents-embetets underdåniga förslag.
I öfrigt och af skäl, som nyss blifvit i underdånighet anförda i fråga om stämpel-
pappers-omkostnaderna, får jag, i likhet med hvad år 1861 församlade revisorer hemställt, un¬
derdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer föreslå en tillökning af
T,900 R:dr i nuvarande förslagsanslag 5,100 R:dr till »lyshållning med flere utgifter för Kro¬
nans publika hus i Stockholmn, hvilket anslag, derest ofvannämnda ersättning till gatulägg-
ningsfonden i Stockholm, 2,500 R:dr, kommer att dit öfverflyttas, således skulle förökas med
tillsammans 10,400 R:dr.
6:o.
Derest Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder förordna, att, på sätt föreslaget blifvit, Staten
skall för framtiden öfvertaga vården och underhållet af det vid Utmelands by i Dalarne genom
enskildes sammanskott upprättade monument öfver Gustaf Wasa och hvarom i sådant fall sär¬
skild nådig proposition torde få till Rikets Ständer aflåtas, hemställer jag i underdånighet, att
reservationsanslaget för byggnader och reparationer i landsorten måtte ökas med den i sådant
afseende erforderliga utgift, eller 475 R:dr.
7:o.
• Sedan Eders Kongl. Maj:t vid beräkningen af Statsverkets inkomster i nåder funnit
postmedlen böra upptagas till belopp af 1,500,000 R:dr, får jag i underdånighet hemställa, att
äfven det »kontanta anslaget på förslag, att af postmedlen direkt utgå till postverket» må
bestämmas till en lika summa, eller ökas med 100,000 R:dr.
8:o.
Deremot och då genom Generalpoststyrelsens underdåniga memorial den 11 sistlidne
Augusti blifvit upplyst, bland annat, att det särskilda reservationsanslag af 70,000 R:dr om
äret, hvilket vid senaste riksdag uppfördes såsom »ersättning till postverket för ökad kostnad
i följd af postskjutslegans höjanden icke hittills behöft anlitas, och, med afseende å tillräcklig¬
heten af postmedlens öfriga tillgångar, ej heller för framtiden synes vara behöfligt, tillstyrker
jag i underdånighet, att ifrågavarande anslag må med innevarande statsregleringsperiod från
riksstaten utgå, och att besparingarne under denna tid af 3 år, tillsammans 210,000 R:dr,
måtte till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
9:o.
Då Rikets senast församlade Ständer föreslagit och Kongl. Maj:t den 29 December
1860 beslutit, att, jemte det tullmedlen hädanefter vid inkomstberäkningen upptagas till sitt
bruttobelopp, den af dessa medel utgående ersättning till vissa' städer för mistad tolag skall
bland utgifterna i riksstaten uppföras; bör nu det härför erforderliga belopp såsom förslags¬
anslag påföras Sjunde hufvudtiteln. Statskontoret har, med anledning deraf, att under åren
1858—1860 ersättningen till städerna i medeltal uppgått till 927,445 R:dr, ansett, att
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 21
detta förslagsanslag borde bestämmas till 950,000 R:dr. Men då Kongl. Brefvet till General¬
tullstyrelsen af den 18 December 1860 utvisar, att städerna skola i ersättning för mistad tolag
årligen undfå dels en viss bestämd godtgörelse af tillsammans 815,730 R:dr, dels ock en till¬
ökning derutöfver af 5 procent ä den tulluppbörd, som öfverstege 9,527,700 R:dr, samt Kongl.
Maj:t behagat beräkna tullinkomsterna under nästa statsreglering till 14,000,000 R:dr eller
4,472,300 R:dr utöfver nyssnämnda i Kongl. Brefvet den 18 December 1860 angifna belopp, vid
hvilket förhållande städerna komma att i ersättning åtnjuta
l:o R:dr 815,730: —
2:o 5 % å 4,472,300 R:dr, eller » 223,615: —
tillsammans Runt R:dr 1,039,345: —
torde detta förslagsanslag nu lämpligen böra bestämmas till 1,040,000 R:dr, att af tullmedlen
direkte utgå.
10:o.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständers 1861 församlade Revisorer jemväl er¬
inrat, att det under benämning »restitutioner» på Sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag,
6,000 R:dr, vore otillräckligt och borde förökas med 9,000 R:dr, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte äska en dylik förhöjning i nämnda anslag.
11 :o Skogsstyrelsen.
I Kongl. Brefvet den 21 Januari 1859, enligt hvilket denna styrelse inrättades, har
Kongl. Maj:t behagat antyda, att ett slutligt bestämmande af styrelsens sammansättning och
derunder lydande tjenstemäns och betjentes antal icke vore ämnadt att vidtagas förr än ny
Skogsordning blifvit fastställd. Häraf följer ock, att någon definitiv reglering af utgifterna för
skogsväsendet icke heller förr kan ega rum. Under sådant förhållande hafva Rikets Ständer
äfven vid senaste Riksdag beviljat ett reservations-anslag af 75,000 R:dr till Sko g s-institutet,
lägre Skogsskolor samt öfrige till Skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning, för att, intilldess
en slutlig reglering af utgifterna för hela Skogsstaten kunde åvägabringas, bereda Kongl. Maj:t
tillgång till bestridande af sådana kostnader, som under tiden erfordrats till förbättrad och ut¬
vidgad undervisning i skogsskötseln, samt förstärkning af den skogsförvaltande personalen.
Skogslagstiftningen, hvarpå ifrågavarande del af statsregleringen sålunda beror, har nu
så långt framskridit, att Skogsstyrelsen den 27 sistlidne April till Kongl. Maj:t ingifvit under¬
dåniga förslag till ny Skogsordning, Instruktioner för Skogsstyrelsen samt Skogs- och Jägeri¬
staten m. m., äfvensom ett betänkande, innefattande beräkning af blifvande utgifter och inkom¬
ster. Af detta betänkande inhemtas, bland annat, att styrelsen föreslagit utgifterna till föl¬
jande belopp:
l:o Skogsstyrelsen R:dr 33,800: —
2:o Skogsstaten » 263,500: —
3:o Skogsinstitutet och Skogsskolorna » 43,100: —
4:o Skogsförvaltningen » 60,000: —
eller tillsammans årligen R:mt R:dr 400,400: —
22
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
För den händelse, att styrelsens förslag i afseende på skogsförvaltningens omfång och
verksamhet samt tjenstemännens antal och aflöning skulle till alla delar vinna Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bifall, blefve de tillgångar, som hittills funnits att använda till bestridande af
utgifterne, utan tvifvel alldeles otillräckliga. Men om äfven antagas må, att alla af styrelsen
ingifna, vidtomfattande och maktpåliggande förslag angående ny skogslagstiftning kunde blifva
ej allenast af Eders Kongl. Maj:t granskade och pröfvade, utan jemväl af Rikets Ständer i
nödiga delar godkände, innan nästa statsregleringsperiod toge sin början; skulle det likväl, en¬
ligt min åsigt, icke vara rådligt eller lämpligt att på en gång föröka den förvaltande skogs-
personalen med så stort antal, som enligt Skogsstyrelsens förslag slutligen skulle erfordras, enär,
bland andra skäl, häremot förekommer, att skogsskolorna ännu varit allt för kort tid i verk¬
samhet, för att kunna bereda motsvarande tillgång på skicklige kandidater till alla dessa tjen-
ster. Ofvertygad att ett anslag af 75,000 R:dr, med tillägg af de besparingar, som under in¬
nevarande statsregleringsperiod kunna uppstå å detta reservations-anslag, samt med understöd
af Skogsplanterings-kassans tillgångar, skall blifva tillräckligt till bestridande af utgifterne un¬
der nästa statsregleringsperiod för skogsväsendet, får jag under sådana förhållanden endast un¬
derdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska, att reservations¬
anslaget, 75,000 R:dr, till skogs-institutet, lägre skogsskolor samt öfrige till skogsstaten hörande
tjenstemäns aflöning, måtte jemväl under nästa statsregleringsperiod få oförändradt qvarstå.
12:o.
Rörande öfriga anslag, som i nuvarande riksstat äro å Sjunde hufvudtiteln upptagna,
finner jag någon förändring icke behöflig, utan hemställer, att desamma må till oförändradt be¬
lopp uppföras.
Sammanfattas nu alla de förändringar i anslagen under Sjunde hufvudtiteln, som jag
härofvan i underdånighet föreslagit; så blifver resultatet följande:
Nuvarande anslagssumma 4,270,450: —
Tillökning:
l:o) Finans-departementets expedition: till gratifikationer åt
e. o. tjenstemän 1,000: —
2:o) Kammar-kollegium:
a) lönetill ökning åt 7 Vaktmästare å 50 R:dr 350: —
b) för Jordeboks-kontoret 24,700: —
3:o) Stats-kontoret:
a) till lön åt ytterligare en Kanslist 1,000: —
b) lönetillökning åt 8 Vaktmästare å 50 R:dr 400: ■—
c) till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente 1,000: —
d) tillökning i Ombudsmannens arfvode 600: —
é) d:o i förslagsanslaget för stämpelpappers-om-
kostnader 59,000: —
Transport 88,050: — 4,270,450: —
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 Om Statsverket 1862.
23
Transport
4:o) Kammar-rätten:
a) lönetillökning åt Advokatfiskalen
b) tillökning i arfvodet åt den vid Advokatfiskals-konto-
ret anställde Kanslist
c) lönetillökning åt 4 Vaktmästare å 50 R:dr
5:o) Öfver-intendents-embetet:
a) till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbe-
tjente ,■■■
b) tillökning i förslagsanslaget för lyshållning m. fl.
utgifter för Kronans hus i Stockholm
c) d:o i anslaget för byggnader och reparationer
i landsorten
6:o) Postverket: tillökning i förslagsanslaget 100,000
7:o) ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag 1,040,000
8:o) tillökning i förslagsanslaget för restitutioner 9,000
88,050: — 4,270,450:
500:
200:
200:
800:
10,400:
475
1,2*9,625:
Summa R:mt R:dr 5,520,075:
Om härifrån afdrages ersättningsanslaget till postverket, hvilket anslåg skulle
komma att upphöra 70,000:
skulle således hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregleringsperiod komma
att utgöra
Då nu emellertid tillökningarne i förslagsanslagen 1,218,400
och öfverflyttningen från extra statregleringen 24,700
tillsammans utgöra 1,243,100
men hela tillökningen icke utgör mera än 1,179,625
så uppstår en effektiv minskning i hufvudtitelns öfriga anslag af 63,475
Summa R:mt R:dr 1,243,100
5,450,075: —
Beträffande sådana till föremål under Sjunde hufvudtiteln hänförliga behof, som äro
af mera tillfällig beskaffenhet, och således tillhöra den extra statsregleringen, får jag i under¬
dånighet tillstyrka:
l:o) att till utgifter för kolonien S:t Barthelemy, hvilken fortfarande medfört en årlig
kostnad för Statsverket, icke understigande 1,000 £ Sterling eller i Svenskt mynt omkring
18,000 R:dr, sistnämnda summa måtte, på samma sätt som förut egt rum, äskas för hvarje
af de år nästa statsregleringsperiod kommer att omfatta, eller tillsammans R:dr 54,000: -—
2:o) att, då Ofverintendents-embetet i underdånigt memorial den 12 sist-
lidne Augusti upplyst, att den summa af 30,000 R:dr, som Rikets Ständer förut
anslagit till iståndsättande af Wadstena slott, knappt varit tillräcklig för repara-
Transport 54,000: —
24
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Transport 54.000: —
tion af slottets östra och vestra fasader samt vattentaken öfver slottsbyggnaden
med dertill hörande torn; att de åtgärder, som borde vidtagas för att dels full¬
borda slottets utvändiga iståndsättande, dels gifva hela byggnadsgruppen ett vår-
dadt och angenämt utseende, vore:
a) iståndsättande af den återstående, mot borggården belägna, från slottets
omgifningar mindre skönjbara södra fa§aden,
b) borttagande af den gamla och uppförande å borggården, enligt uppgjord
ritning, af en ny portvaktstuga af sten, och
c) borggårdens förseende med träd och gräsmattor, anbringande af nya
portar å norra fasaden m. m.,
samt att kostnaden för dessa arbeten, enligt uppgjorda kostnadsförslag, be¬
räknats till 22,325 R:dr, — ett särskildt anslag för en gång måtte för detta ändamål
äskas till belopp af- 22,000: —
Summa extra utgifter R:mt R:dr 76,000: -»
Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande Herr
Departements-chefen uti ofvanstående ämnen rörande Sjunde hufvud-
titeln hemställt; och behagade Kongl. Maj:t dertill i alla delar lemna
nådigt bifall.
Då härefter till pröfning förekom frågan om regleringen af utgiftsanslagen under
Nionde Hufvudtitcln,
omfattande Pensions- och Indragnings-staterna, hemställde Herr Departements-chefen, be¬
träffande
l:o) Pensions-staterna,
att, då Kongl. Maj:t den 15 November 1861 i nåder beslutit att, på skäl som i särskild nådig
proposition komme att närmare utvecklas, föreslå Rikets Ständer att till hvardera af Kongl.
Theaterns och Hofkapellets pensionskassor såsom ersättning för förlorade inkomster anvisa ett bi¬
drag af 3,000 R:dr Runt, ett deremot svarande anslag måtte uppföras å pensions-staterna
och dessa, hvilka i nuvarande riksstat äro upptagna till 495,495 R:dr 58 öre, således förökas
med 6,000 R:dr.
Hvad åter angick
2:o) Allmänna indragnings-staten,
anmälde Herr Departements-chefen till en början i underdånighet, att Riksmarskalks-embetet
uti underdånigt memorial af den 30 November sistlidne år gjort hemställan om uppförande å
ifrågavarande stat af pensioner för åtskilliga till framlidna Hennes Majit Enke-drottning
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 186%.
25
Desiderias hofstat och betjening hörande personer; i afseende hvarå Riksmarskalks-embetet
anfört, att, då Rikets Ständer tillförene plägat efter framlidne Kongliga personer bevilja pen¬
sioner åt sådana vid deras hofstat anställde eller till deras betjening hörande personer, hvilka
deraf funnits vara förtjenta och i behof, samt ej mindre Kongl. Majit än Rikets Ständer i
dylikt fall godkänt den grundsats, att ingen högre hoffunktionär borde till sådan pension an¬
mälas, och att, såframt icke af .läkare vitsordad sjuklighet eller annan ömmande omständig¬
het föranledde till undantag, den till pension föreslagna borde hafva fyllt 50 år eller varit 20
år i Kongl, hofvets tjenst, Riksmarskalks-embetet funne sig föranlåtet i underdånighet hem¬
ställa, huruvida icke, med tillämpning af denna grundsats, Kongl. Maj:t måtte till Rikets
Ständer göra nådig framställning derom, att pensioner, beräknade att utgå från Maj månads
början år 1861, varda beviljade de i Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias tjenst anställde,
å en memorialet bifogad förteckning upptagne, personer till det i samma förteckning för hvar
och en uppförda belopp; dervid Riksmarskalks-embetet tillika i underdånighet fästat upp¬
märksamhet derpå, att, då pensionsstaten efter Hennes Majit Enkedrottningen Hedvig Elisa¬
beth Charlotta uppgick till 16,666 R:dr 32 sk. Banko, i Riksmynt motsvarande 25,000 R:dr,
och den efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertina till 14,000 R:dr Banko eller
21,000 R:dr Runt, slutsumman af de pensioner, som för Hennes Maj:t Enkedrottning Deside¬
rias betjening nu blifvit i underdånighet föreslagen, endast utgjorde 12,171 R:dr Runt, hvaraf
syntes, att all möjlig sparsamhet och bemödande att icke öfver behofvet betunga statsverket
blifvit iakttaget.
Med anledning häraf hemställde Herr Departements-chefen, att Kongl. Maj:t måtte hos
Rikets Ständer äska sistberörda till pensionsreglering för omförmälda pensioner af högstsalig
Hennes Majit Enkedrottning Desiderias hofstat och betjening erforderliga summa, 12,171 R:dr
R:mt, att efter den fördelning mellan pensionstagarne, som Riksmarskalks-embetets förslag in¬
nefattar från Maj månads början år 1861 utgå på det sätt, att för tiden under innevarande
statsregleringsperiod medlen utbetalas af besparingarne å första hufvudtiteln och för framtiden
uppföras å allmänna indragningsstaten med det vilkor för pensionernas fortsatta åtnjutande,
som för löners bibehållande på indragningsstat i allmänhet är gällande, att nemligen pension
minskas eller upphör i den mån innehafvaren undfår af allmänna medel motsvarande eller
högre löneförmåner.
Härefter och till följd af Kongl. Maj:ts på Justitie-departementets föredragning förut
fattade särskilda nådiga beslut, hemställde Herr Departements-chefen i underdånighet det
Kongl. Majit måtte hos Rikets Ständer göra nådig framställning derom:
l:o) att åt Professoren m. m. Carl Johan Schlyter må, för utgifvande af Sveriges
gamla lagar, på allmänna indragningsstaten anvisas 2,000 R:dr årligen, under samma vilkor,
som tillförne varit af Kongl. Maj:t härutinnan äskade, eller så, att deraf 1,100 R:dr utgå
såsom arfvode och 900 R:dr såsom ersättning för biträde och andra kostnader; samt att Pro¬
fessoren Schlyter måtte förklaras berättigad att under sin lifstid uppbära berörda arfvode
1,100 R:dr årligen, äfven om han skulle komma att med utgifningen af Sveriges gamla lagar
upphöra;
Bih. till R. St. Prot. 1862—1863. l:a Sami. lia Afd. IV
26 Bil. 6 till Kongl. Åfaj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
2:o) att Hans Excellens f. d. Justitie-statsministern, Justitierådet m. m. Claes Ephraim
Giinthers enka, fru Hilda Augusta Sophia Gunther, född Grewesmuhl, måtte å allmänna in-
dragningsstaten uppföras till pension af 1,500 R:dr, att under hennes återstående lifstid år¬
ligen utgå;
3:o) att framlidne Justitierådet m. m. J. II. Backmans enka, Marie Backman, född
Torbjörnson, jemväl måtte uppföras till pension å nämnde stat, att utgå med 600 R:dr årli¬
gen under hennes lifstid;
4:o) att Kanslisten i Svea Hofrätt Johan Fredrik Croelius, som, född år 1816 och i
tjenst kommen år 1838, till följd af svår ögonsjukdom, nu i nära sju års tid åtnjutit tjenst¬
ledighet och, enligt företedt läkarebetyg, icke hade förhoppning att någonsin kunna i tjenst¬
göring återinträda, måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till pension, att med 472
R:dr 50 öre, motsvarande kanslistlön å Hofrättens gamla stat, under hans lifstid årligen utgå
från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från kanslisttjeusten kan varda honom
beviljadt;
5:o) att likaledes Fiskalen i Göta Hofrätt, vice Häradshöfdingen August Bergström,
hvilken, kommen i tjenst år 1837, sedan flera år tillbaka tidtals lidit af sinnessvaghet och
numera befunne sig i den belägenhet, att något hopp icke vidare gåfves om hans återställande
till varaktig helsa, måtte å allmänna indragningsstaten tilläggas pension, att under hans lifstid
utgå med 1,500 R:dr årligen från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från
fiskalstjensten honom beviljas;
6:o) att Chefen för krono-arbetsbataljonen på Carlsborg, Majoren och Riddaren af
Kongl. Maj:ts Svärdsorden Johan Henrik Ennes må, när han uppnått en ålder af 65 år och
derjemte styrker, att hans helsa är försvagad, från och med månaden näst efter den, då han
undfår afsked från befattningen såsom Bataljonschef vid krono-arbetskorpsen, komma i åtnju¬
tande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af 1,500
Riksdaler;
7:o) att Direktören vid länscellfängelset i Christianstad Adolf Trotzig, som uppnått en
ålder af 65 år och med 6 oförsörjda barn befunne sig i högst knappa lefnadsvilkor samt, en¬
ligt företedt läkarebetyg, äfven vore sjuklig, jemväl måtte berättigas att från och med måna¬
den näst efter den, då han erhåller afsked från direktörsbefattningen vid länscellfängelset, å
allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af
1,500 Riksdaler;
8:o) att Sergeanten vid Wendes artilleri-regemente Nils Otto Jonasson, hvilken, under
fångbevaknings-tjenstgöring vid Landskrona straff-fängelse, till sin helsa skadats så, att han
derigenom blifvit oförmögen till vidare tjenstgöring, måtte från allmänna indragningsstaten er¬
hålla pension med ett belopp af 200 R:dr årligen för sin återstående lifstid, att utgå från och
med månaden näst efter den, i hvilken afsked från sergeantsbeställningen vid Wendes artil¬
leriregemente honom beviljas; — äfvensom att, i händelse Jonasson icke genast från samma
tid skulle fä uppbära den från regementets enskilda kassa honom tillkommande pension, ett
deremot svarande belopp, eller 120 R:dr R:mt för år, måtte, intilldess sådant kan komma att
Bil. 6 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862. 27
ega rum, få, likaledes från och med månaden näst efter afskedstagande!, till Jonasson från
allmänna indragningsstaten utbetalas; — samt
9:o) att Vaktmästaren vid straff-fängelset i Landskrona Nils Nilssons enka, Maria
Catharina Nilsson, född Falkman, 59 år gammal, måtte för sin återstående lifstid undfå en
årlig pension af 100 R:dr från Allmänna Indragningsstaten.
Med anledning af Kongl. Maj:ts, på Landtförsvars-departementets föredragning, beslu¬
tade nådiga propositioner, hemställde Herr Departements-chefen i underdånighet, att följande
personer måtte i nåder föreslås att, vid afgång ur tjensten, uppföras å Allmänna Indragnings¬
staten till nedannämnde belopp, nemligen:
a) Öfverfältläkare!!, Doktor Predrik Bågenholm R:dr 1,400: —
b) Andre Bataljons-läkaren vid Kalmar regemente, Doktor Ehrenfried Jere¬
mias Kamph 800: —
c) Löjtnanten vid Westgöthe regemente, Carl Julius von Holten 525: —
d) Under-löjtnanten vid Jemtlands Hästjägare-korps Carl August G:son
Stjernefeldt 400: —
e) Regeinents-kommissarien vid Södra Skånska Infanteri-regementet, Johan
Krook 400: —
f) Konstituerade Andre Bataljons-läkaren vid Svea Artilleri-regemente, F.
A. Zettergren 800: —
g) Magasinsförvaltaren och Sjukhus-inspektoren vid Gottlands National-bevä-
ring, G. Lindström 400: —
Vidare, och i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på föredragning genom Civil-de-
partementet fattade särskilda beslut, hemställde Herr Departements-chefen i underdånighet, det
Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer:
l:o att f. d. föreståndaren för Svenska Slöjdföreningens skola, Kaptenen m. m. Baltzar
Cronstrand måtte från Allmänna Indragningsstaten tilldelas en årlig pension af 1,800 R:dr;
2:o att Kapten-löjtnanten vid Kongl. Maj:ts flotta Carl Edvard Törnebohm, i anseende
till sin 20-åriga, väl vitsordade verksamhet såsom ordinarie lärare vid Hernösands Navigations¬
skola äfvensom intygad sjuklighet, jemväl måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras till
åtnjutande af en årlig pension af 600 R;dr; samt
3:o att, då Kronofogden i Norra och Södra Wedbo häraders fögderi af Jönköpings län
Nils Fredrik Ekvall, som ingått i sitt 60:de år och 36 år varit i statens tjenst anställd, un¬
der flere års tid varit sjuklig och åtnjutit tjenstledighet, samt föga utsigt funnes, att han skulle
kunna i tjenstgöring återinträda och dermed fortfara till dess han uppnått föreskrifven pen¬
sionsålder, Rikets Ständer måtte, med jemväl fästadt afseende å Ekvalls knappa omständig¬
heter med hustru och 13 barn, medgifva, att han, derest han styrkte sig fortfarande vara af
sjukdom hindrad från utöfningen af sin tjenst, finge, efter erhållet afsked från densamma,
oaktadt han dä icke uppnått föreskrifven lefnads- och tjensteålder, uppföras å Allmänna In¬
dragningsstaten för åtnjutande af årlig pension till det för Kronofogdar bestämda belopp,
2,000 li:dr.
28 Bil. 6 till Kongl Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Med anledning af till Finans-departementet ingifna, af vederbörandes yttranden åtföljda
underdåniga ansökningar, hvilka nu anmäldes, tillstyrkte Herr Departements-chefen härefter i
underdånighet, det Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer:
l:o att, då t. f. Kamereraren i Kammarkollegii första Provinskontor, Kammarrätts¬
rådet Paul Roland Ferlin, som öfver 40 år varit i rikets tjenst anställd, derunder väl, vid
afskedstagande från innehafd Landskamererare-befattning i Östergöthlands län den 17 Februari
1847, af Kongl. Maj:t förklarats berättigad att vid föreskrifven ålder komma i åtnjutande af
pension från Civilstatens pensionsinrättning, men sedermera å rikets stat icke innehaft någon
ordinarie tjenst, utan endast förordnanden, samt han, vid snart uppnådda 67 år, alltså icke
hade utsigt till högre pensionsbelopp än 750 R:dr Runt, hvilket för hans och hans familjs lef-
nadsbehof vore otillräckligt, — Rikets Ständer måtte med afseende jemväl å Kammarrätts¬
rådet Ferlins af Kammarkollegium vitsordade nit och skicklighet i den mödosamma tjenstebe¬
fattning, han nu i snart 4 är hos Kollegium bestridt och hvilken, vid hans mottagande deraf,
var belastad med en ovanlig arbetsbörda, som hufvudsakligen genom hans drift blifvit betyd¬
ligt förminskad, medgifva, att bemälde Kammarrättsråd må, med bibehållande af sin före¬
nämnde pensionsrätt i Civilstatens pensionskassa, vid afskedstagandet från sin nuvarande be¬
fattning på Allmänna Indragningsstaten undfå fyllnaden i det pensionsbelopp, som då kan vara
för pensionsberättigade Kamererare i Kammarkollegium faststäldt;
2:o att Kammarskrifvaren i Statskontoret August Ygberg, som, född år 1812, i 29 år
varit i rikets tjenst anställd, men alltsedan den 1 April 1856 åtnjutit oafbruten tjenstledighet
i anseende till obotlig sjuklighet, hvilken gjorde honom fullkomligt oförmögen att sköta sin
tjenst, samt jemväl i öfrigt befunne sig i bekymmersamma och ömmande omständigheter, helst
han, enligt företedt prestbetyg, haft 12 barn att varda och uppfostra, hvaraf 4 ännu lefde
oförsörjda, — måtte, efter afskedstagande, varda å Allmänna Indragningsstaten förflyttad, med
bibehållande för sin återstående lifstid af nu innehafvande lön, hvilken, i anseende dertill att
han icke ingått på den för Statskontoret nu gällande förhöjda aflöningsstat, utginge med en¬
dast 900 R:dr årligen; •— samt
3:o att, då Proviantmästaren vid Slottsmagasinet i Stockholm, Kaptenen m. m. Per
Adolf Borgh, — hvilken i underdånighet anhållit att, efter erhållet afsked från förstnämnde
befattning, undfå en årlig pension af 1,500 R:dr, — väl, enligt gällande författningar, icke
vore berättigad att vid afskedstagandet erhålla i pension mera än 1,125 R:dr, eller hvad han
såsom egentlig lön uppbure, men han, som numera uppnått en ålder af 72 år och i 54 år oaf¬
brutet varit i statens tjenst, dervid med nit och skicklighet sina åligganden fullgjort, hvartill
komme, dels att, vid sednast verkställda rsglering af embets- och tjenstemäns löner, Kaptenen
Borgh icke erhållit någon tillökning i sin aflöning, hvilken under de sednaste 30 åren ej blif¬
vit förhöjd, dels ock att den inkomst, han, i egenskap af Proviantmästare, nu åtnjuter, upp-
ginge till vida högre belopp, än den af honom begärda pension, - - Rikets Ständer måtte med¬
gifva, att Kaptenen Borgh måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras med en årlig pension
af 1,500 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, hvaruti afsked från Proviant-
mästarebefattningen varder honom meddeladt.
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
29
Till följd af särskilda, utaf Kongl. Majit, på Ecklesiastik-departementets föredragning
fattade beslut, anmälde Herr Departements-chefen jemväl till upptagande i propositionen rö¬
rande statsverkets tillstånd och behof, följande framställningar, nemligen dels
l:o att å Allmänna Indragningsstaten måtte äfven under nästa statsregleringsperiod få
utgå ett årligt understöd af 1,200 R:dr för anskaffande af teckningar utaf inhemska växter
till arbetet »Sveriges Flora» och. för lifgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål;
dels ock att på Allmänna Indragningsstaten måtte uppföras:
2:o för Extra Provinsialläkaren i Ulricehamns distrikt af Elfsborgs län Wilhelm Mau¬
ritz Heinrici, då han med behörigt bevis om försvagad helsa erhåller afsked från nämnde be¬
fattning, en årlig pension af 1,000 R:dr;
3:o för Adjunkten, och Gymnastikläraren vid Jönköpings högre elementar-läroverk Jo¬
han Magnus Rosengren likaledes med beräkning från afskedstagande!, en årlig pension af
2,500 R:dr;
4:o för nu mera aflidne Sekreteraren Anders Strinnholms enka en årlig pension af
1,200 R:dr;
5:o för förre Rektorerne, nu mera Adjunkterne J. F. Kindström, J. F. Kjellborg, N.
L. Ahlberg, E. J. Nyberg och O. E. L Dahm ett belopp af 500 R:dr årligen till hvar¬
dera eller tillsammans 2,500;
6:o för Adjunkten vid Upsala akademi, Henrik Falck vid afskedstagande! en årlig
pension af 2,500 R:dr; och
7:o för Expeditions-sekreteraren <S. E. Hallencreutz det understöd af 200 R:dr han
åtnjuter från Kansli-styrelsens handkassa, sedan Kongl. Maj:t föreslagit att nämnda kassa så
till kapital som räntor skall öfverlemnas till Riksgäldskontoret.
I afseende på bestämmandet af medelpriset, för nästa statsregleringsperiod, å spanmå-
len under sådana löner, som innehafvarne tilltrådt före statsregleringen vid 1840 och 1841
årens riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den mån nämnda medelpris öfverstege 7
R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning borde från Allmänna Indragnings¬
staten löninnehafvarne tillkomma, hade Statskontoret i sin ofvan omförmälda underdåniga be¬
rättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning upplyst, att riksmarkegångspriset å
spanmål utgjort:
per kub.fot per tunna
år 1860 R:mt R:dr 1: 85 11: 65
» 1861 » » 2: 12 13: 35
» 1862 » » 2: 58 16: 25
eller i medeltal 2 R:dr 18 öre per kubikfot, motsvarande 13 R:dr 75 öre per tunna; och
hemställde alltså Herr Departements-chefen, att ofvanberörde ersättning måtte föreslås att utgå
efter nämnda medelpris, 13 R:dr 75 öre för tunnan; hvadan och då enligt hvad Statskontoret
jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerne för äldre, innan vid¬
tagandet af 1841 års statsreglering utnämnde, embets- och tjenstemän m. fl., nu utgjorde 2,466
tunnor eller 15,535,8 kubikfot, samt den utöfver 7 R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre per tunna
uppkommande tillökningen således uppginge till 8,014 R:dr 50 öre, det anslag, som till betäc¬
30
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 örn Statsverket 1862.
kande af ifrågavarande utgift under nu gällande statsreglering utgjorde 14.000 R:dr, lämpligen
syntes kunna för nästa statsregleringsperiod nedsättas, till 8,000 R:dr, eller med 6,000 R:dr R:mt.
Af den anledning, som här ofvan vid inkomsttiteln ordinarie räntan blifvit omförmäld,
erinrade Herr Departements-chefen, att i nästa riksstat borde iakttagas, att den under all¬
männa indragningsstaten uppförda indelta spanmål, 163 kubikfot 1 kanna borde minskas med
24 kubikfot 3 kannor, utgörande indragna fjerdingsmanslöner m. m., äfvensom att värdet å
dessa 24 kubikfot 3 kannor borde här utföras med 49 R:dr eller samma belopp, hvartill de
vid inkomstberäkningen blifvit uppskattade.
Då de ytterligare anvisningar på indragningsstaten, hvarom framställning nu blifvit
gjord, uppginge, så vidt de kunde till siffran bestämmas, till omkring 43,000 R:dr; och de be¬
sparingar i utgifter, som uppkomme dels genom nyssnämnde nedsättning i anslaget till span-
målsersättning, dels ock genom äldre pensionstagares afgång, icke torde komma att förslå till
betäckande af dessa ökade utgifter, ansåg Herr Departements-chefen att en lämplig förhöjning
i indragningsstatens slutsumma, som, efter afdrag af nyssnämnda värde 49 R:dr å indragne
fjerdingsmanslöner, nu utgör 673,375: 42,
borde för nästa statsreglering äskas, och hemställde i underdånighet att denna
förhöjning måtte föreslås till omkring 20,000 R:dr eller, till vinnande af jemn
slutsumma för hela riksstaten till 1 19,811: 57,
då indragningsstatens blifvande slutsumma skulle uppgå till R:mt R:dr 693,186: 99,
och med tillägg af anslaget till pensionsstaterna 501,495: 58,
hela Nionde hufvudtitelns blifvande anslagssumma komma att utgöra 1,194,682: 57,
och således förhöjas med 25,762 R:dr 57 öre.
Hvad Herr Departements-chefen i nu omförmälda hänseenden rö¬
rande regleringen af utgiftsanslagen under Nionde hufvudtiteln och der¬
med sammanhang egande ämnen i underdånighet föreslagit, biträddes af
statsrådets öfrige ledamöter och blef af Kongl. Maj:t gilladt och godkändt.
Slutligen hade Statskontoret vid afgifvandet af sin meranämnda berättelse i underdå¬
nighet öfverlemnat dels en förteckning å de af Statskontoret intill den 1 sistlidne Juli under
förskottstitel anordnade medel, hvilka borde hos Rikets Ständer till ersättande anmälas, upp¬
gående till en summa af 101,547 R:dr 96 öre, och dels, i samma ändamål, en uppgift å några
under åren 1858, 1859 och 1860 af vissa länsstyrelser anordnade poster, hvilka, i öfverens¬
stämmelse med föreskriften i då gällande länsstater, afförts å öfverskotten på statsverkets in¬
komster, men sedermera, i följd af den genom Kongl, brefvet den 3 Februari sistnämnda år
härutinnan stadgade förändring, blifvit uti rikshufvudboken för samma år under förskottstitel
omförda, utgörande 10,863 R:dr 24 öre; och således samtlige under förskottstitel anordnade
medel tillhopa 112.411 R:dr 20 öre.
Och behagade Kongl. Maj:t, på statsrådets tillstyrkande, förordna,
att detta förhållande skulle, för beloppens ersättande, meddelas Rikets
Ständer i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof
Bil. 6 till Kongl. Majus Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
31
samt förenämnde förteckning och uppgift, jemte öfrige för statsreglerin-
gen nödige handlingar, tillställas Statsutskottet.
Efter sålunda fullbordad pröfning af alla serskilda frågor angående reglering af utgif¬
terna under riksstatens hufvudtitlar, jemte de till statsregleringen hänförliga extra anslag, an¬
höll Herr Departements-chefen att få fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att
statsverkets inkomster enligt här ofvan intagna beräkningar uppginge tillsammans till R:mt
R:dr 33,647,358: —
att ordinarie statsregleringen skulle innefatta följande anslagssummor:
Första hufvudtiteln R:dr 1,230,000: —
Andra » 2,180,570: —
Tredje » 479,200: —
Fjerde » 9,585,740: 40.
Femte » 3,634,950: —
Sjette » 3,857,265: 39.
Sjunde » 5,450,075: —
Åttonde » 3,624,516: 64.
Nionde » 1,194,682: 57. 3^237,000:
samt att sålunda ett årligt öfverskott uppkommer af : ,410,358: —
att till Riksgäldskontoret öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af de på
detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka förekomma för en gång eller för
inskränkt tid erforderliga anslag, tillhörande extra statsregleringen, till följande
belopp:
under Andra hufvudtiteln 300,000: —
Fjerde » 3,114,988: 24.
Femte » 2,748,000: —
Sjette » 2,139,600: —
Sjunde » 76,000: —
och under Åttonde » 913,605: 12. 9 292193: 36,
hvartill kommer ersättning för ofvannämnda af Statskontoret anmälda förskotter 112,411: 20.
Beträffande dessa och öfriga, Riksgäldskontoret tillhörande utgifter samt de för utgif¬
ternas bestridande påräkueliga medel, upplyste Herr Departements-chefen, att, enligt en till
honom af fullmäktige i Riksgäldskontoret aflemnad uppgift, detta verks ställning, förslagsvis
beräknad, och upptagen i runda summor, vore, utan att jernvägslånernedlen härvid inginge,
följande:
32
Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Kontant behållning i Riksgäldskontoret d. 1 Juli 1862 R:dr 418,000:
vid samma tid förräntade medel på kort uppsägningstid 3,757,000: —
kända och beräkneliga inkomster från nämnda tid till slutet af
år 1863 9,116,000: —
Summa behållning och inkomster 13,291,000:
Kontorets under samma tid beräknade utbetalningar af såväl anslag
som lån (efter afdrag af vissa summor, som, ehuru anvisade, likväl ej komma
att utgå) 12,855,000:
så att enligt Fullmäktiges beräkning, skulle vid början af nästa stats-
regleringsperiod finnas en disponibel tillgång af endast 436,000:
hvartill emedlertid kunde läggas återstoden af öfverskotten på statsver¬
kets inkomster för 1861, hvilken enligt redan kända förhållanden kunde beräk¬
nas till omkring 2,500,000:
då Riksgäldskontorets behållna tillgång vid 1863 års slut, eller början
af nästa statsregleringsperiod således kunde antagas utgöra 2,936,000: —
Riksgäldskontorets inkomster under nästa statsregleringsperiod (1864—
1866) hade, utan att dervid tagits i beräkning något tillskott under denna tid
från Statskontoret eller Rikets Ständers Bank, eller jernvägsrörelsen, af Full¬
mäktige blifvit förslagsvis upptagne till 10,161,000: -
Men då härtill komme:
Öfverskotten på statsverkets inkomster för åren 1862 och 1863, hvilka,
då samma öfverskott för 1861 utgjort omkring 3 millioner och inkomsterna un¬
der 1862 och 1863 antagligen icke kunde komma att väsentligen understiga
inkomsterna för 1861, skäligen kunde beräknas till åtminstone 2,500,000 R:dr
för hvardera året, eller tillsammans 5,000,000: -
Statsverkets bidrag under åren 1864—1866 enligt nu uppgjorda stats¬
reglering, uppgående till 2,410,000 R:dr om året, eller tillsammans för 3 år 7,230,000: —
Reservationer å första hufvudtitelns anslag för innevarande statsregle¬
ringsperiod, sedan de anvisningar derå, hvilka Kongl. Maj:t nu äskat, blifvit
afdragna, till belopp i jemnt tal af 161,000: —
Behållningen för 3 år af det på sjunde hufvudtiteln såsom ersättning
till postverket för ökad skjutslega anvisade anslag af 70,000 R:dr årligen, hvil¬
ket anslag ej behöfts för det afsedda ändamålet användas 210,000: —
samt Kanslistyrelsens och Lappmarks ecklesiastikverks kassor, hvilka
enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut rörande anslagen under åttonde hufvudtiteln
skulle komma att till Riksgäldskontorets förfogande öfverlemnas, med omkring 50,000: —
blefve summan af Riksgäldskontorets tillgångar för nästkommande stats¬
regleringsperiod 25,748,000: —
Transport 25,748,000: —
1
Bil. N:o 6 till Kongl. Majlis Proposition N:o 1 om Statsverket. 1862. 33
Transport 25,748,000: —
och om härifrån afdrages:
l:o de utgifter, som af Riksgäldskontoret^ fullmäktige blifvit beräknade
för samma tid 10,684,000: —
2:o de af Kongl. Majit nu äskade anslag af Riksgälds-
kontorets blifvande tillgångar 9,292,000: —
och 3:o ersättning till Statskontoret för gjorda förskott 112,000: — 20 088 000-
så återstode en odisponerad tillgång af R:dr 5,660,000: —
eller fördelad på tre år af omkring 1,887,000 R:dr årligen, att användas till ränta och amor¬
tering å en ny upplåning för jernvägsarbetenas fortsättande, samt till andra ännu ej fram¬
ställda behof, —
utan att dervid tagits i beräkning något tillskott för åren 1860, 1861 och 1862 af Ri¬
kets Ständers Bank, hvars vinstmedel utgjort i jemna tal
1860 1,560,000: —
1861 2,099,000: —
och således tillsammans för nyssnämnde 3 år, torde kunna antagas komma att uppgå till
nära 6,000,000 R:dr R:mt.
Efter inhemtande häraf behagade Kongl. Majit på tillstyrkande af
Statsrådets samtlige ledamöter i nåder uppdraga åt Chefen för Finans¬
departementet att, när protokollsutdrag dit inkommit angående hvad på
de öfriga departementens föredragning blifvit i fråga om statsregleringen
i nåder beslutadt, uppsätta och till justering inför Kongl. Majit i Stats¬
rådet anmäla förslag till nådig proposition om statsverkets tillstånd och
behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.
Ex protocollo
Carl von Schantz.
V
34 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1862.
Utdra»' af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 24
Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,
samt
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten ,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup
och Reuterskiöld.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-Rådet, Herr Friherre Gripenstedt upp¬
läste till justering ett, i följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning, uppsatt förslag till
den nådiga proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstäm¬
melse med Kongl. Maj:ts uti dithörande frågor fattade beslut, borde till Rikets Ständers
Statsutskott aflåtas.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga till¬
styrkande, i nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes detta
protokoll bilagdt, och befallde, att, i enlighet dermed, omförmälda
nådiga proposition skulle till Rikets Ständers Statsutskott expedieras.
Ei protocollo
C. F. Smerling.
STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Bil. N:o 7 a) till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 1
Utdrag af Protocollel ofver Ecclesiastik-Ar ender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slolt den 28 December 1861.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Friherre de Geer.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes ärenderna Grefve Manderström,
Stats—Råden: Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Thyselius föredrog i underdånighet:
47:o.
Consistorii i Hernösands Stift underdåniga skrifvelse af den 28 sistlidne Augusti, Åffffåring^{ör
hvaruti, sedan Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 9 November 1860, i anled- Capellpredi-
ning af bristen p§ sökande till den lediga Capellpredikantstjensten i Jörns För-
samling af Norsjö pastorat, anbefallt Consistorium att, i händelse detta förhållande
kunde anses härröra af otillräckliga lönevilkor, söka i behörig ordning bemedla en
skälig förbättring af Capellpredikantslönen, Consistorium, med tillkännagifvaride, att
de ifrågavarande Capellpredikantstjenst åtföljande löneförmåner, äfven efter tillägg
af ett utaf församlingen vid sockenstämma den 20 Januari innevarande år utfäst
ytterligare tillskott af 100 Rdr, icke kunna beräknas uppgå till fullt 600 R:dr,
hvilket lönebelopp dessutom, i anseende till en mängd församlingsmedlemmars stora
fattigdom, aldrig kunde till fullo utbekommas, i underdånighet hemställt, att, då
Bih. till It. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. t
2 Bil. N:o 7 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
berörde lönevilkor voro alldeles otillräckliga att, helst under nuvarande prestbrist,
lörmå någon sökande att anmäla sig till erhållande af Capellpredikantstjensten i
Jörn, Kongl. Maj:t måtte, i anseende till den vidsträckta församlingens stora behof
af själasörjare och dess egen oförmåga att tillförsäkra honom en anständig bergning,
i nåder täckas till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta Nådig Proposition om
beviljande af ett årligt Statsanslag å 400 R:dr Riksmynt ti l förbättring af ifråga¬
varande Capellpredikantslön; i sammanhang hvarmed Consistorium i underdånighet
gjort framställning om nådigt anvisande af det behöfliga lönefyllnadsbeloppet, intill¬
dess Statsanslag kunde varda af Rikets Ständer beviljadt.
Stats-Contoret, hvars underdåniga utlåtande i denna fråga blifvit infordradt,
hade i underdånighet anfört: att uti fall, likartade med detta, anslag blifvit till Ca-
pellpredikanters ailönande beviljade, tilldess församlingarne sjelfve förmådde att sina
själasörjare underhålla, såsom exempel hvarpå Stats-Contoret åberopade Nådiga Bref¬
vet den 20 Mars 1858, angående 600 Rdr åt en Capellpredikant i Pajala, samt Nådiga
Brefvet den 29 December 1860, hvari 250 Rdr anslogos åt en sådan predikant i
Malå och 600 Rdr till en i Trehörningsjö församling anställd prestman; i betrak¬
tande hvaraf och då behofvet af det till en Predikants aflönande i Jörns Capell
sökta tillskott af 400 Rdr om året blifvit nöjaktigt ådagalagdt samt det beräknade
årsunderhållet af 1000 Rdr måste anses såsom det minsta, som för en sådan tjen-
stemans tarfliga bergning erfordrades, Stats-Contoret hemställde, att Kongl. Maj:t
måtte, med bifall till Consistorii begäran, uti Nådig Proposition af Rikets Ständer
äska ett anslag af 400 Rdr, att å Clerecie-Staten från och med år 1864, då ny
Statsreglering vid toge, tills vidare årligen utgå, intilldess Jörns Capellboer sjelfve för¬
må att predikanten aflöna; öfverlemnande slutligen till Nådig pröfning, huruvida nå¬
got bidrag för dennes underhållande under åren 1862 och 1863 må af Åttonde
Hufvud-Titelns besparingar eller extra utgiftsmedel anordnas.
Stats—Rådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med bifall till Con¬
sistorii hemställan, måtte i Nådig Proposition till Rikets näst sammanträdande Stän¬
der för berörde ändamål äska ett anslag af 400 Rdr Riksmynt att ä Clerecie-Sta¬
ten från och med år 1864 årligen utgå, intilldess Jörns Capellboer sjelfve förmå
att predikanten nöjaktigt allona eller vid allmän reglering af presterskapets lönein¬
komster tillgång dertill kan beredas; och hemställde Stats—Rådet, att under 1862
och 1863 den prestman, hvilken till Ca pel Ipred ikants befattningens uppehållande
kan varda af Dom-Capitlet förordnad, må af Åttonde Hufvud-Titelns allmänna be¬
sparingar åtnjuta ett lönebidrag af fyrahundra Riksdaler, efter år räknadt.
Hvad Stats-Rådet i förestående femtio mål underdånigst yttrat och tillstyrkt
täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och bifalla.
» Ex protocollo,
Edv. Heijkenskjöld.
Bil. N:o 7 b) till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 3
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik-arender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet, d Stockholms Slott
den 17 Januari 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Friherre De Geer,
Ha ns Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes ärenderna Grefve Manderström,
Stats-Råden: Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Björnstjerna,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg och
Thulstrup.
Efter justering af Protocollet'öfver Ecclesiastik-ärender för den 10 innevarande
månad, föredrog i underdånighet Departementschefen, Stats-Rådet Thyselius, följande
mål, nemligen:
22:o
En af Kontraktsprosten i Norra Wedbo kontrakt af Linköpings stift och Jon- Fråga om
köpings län, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Wasa-orden, Jonas Janzon den 26 Sep- ^nvi^ande*
tember 1860 ingifven underdånig ansökning att af den med Wireda socken till ett från Haurida
pastorat förenade Haurida församling utbekomma prosttunna, som derifrån dittills ^'prosten9i°l
icke utgått; öfver hvilken ansökning Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium JVorra wedbo
och Stats-Contor infordradt underdånigt utlåtande uti skrifvelse den 30 December
nästlidnc år afgifvit och deruti, med öfverlemnande af infordrade underdåniga ytt¬
randen i ämnet från ej mindre Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten, än äfven
vederbörande Consistorium och Landshöfdinge-embete, för egen del underdånigst
anfört: att då, jemlikt Kongl. Resolutionen på presterskapets besvär den 10 Mars
1719 §. 24 samt presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723 <§ 4, Kon¬
traktsprost vore berättigad att af hvarje kontraktet tillydande församlings kyrkoher-
berge åtnjuta en tunna kronotionde, men denna förmån ej kommit Prosten i Norra
Wedbo kontrakt till godo för dertill hörande Haurida socken, hvarifrån hela tionde¬
beloppet var till andra ändamål disponerad!, Collegierne, med anledning af Kongl.
A Bil. N:o 7 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N-'o 1, om Statsverket 1862.
Maj:ts nådiga Bref dels af den 16 November 1854, angående prostetuima för
Särna, m. fl. församlingar, och dels af den 29 December 1860, beträffande proste-
tunna för Skorpeds församling i Wester-Norrlands län, ansåge sig böra i under¬
dånighet hemställa, att Kongl. Majit måtte täckas till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta nådig Proposition om ett årligt anslag åt Kontraktsprosten i Norra
Wedbo kontrakt af en tunna oiridelt spannmål för Haurida församlings kyrkoher-
berge, att utgå efter 10 års medebnarkegångspris; öfverlemnande Collegium till
Kongl. Majits nådiga pröfning, huruvida Kontraktsprosten kunde för hvartdera af
åren 1860—1863 af 8:de Hufvudtitelns besparingar undfå ersättning för bristande
prostetunna.
I öfverensstämmelse med hvad Kammar-Collegium och Stats-Contoret sålunda
yttrat, tillstyrkte i underdånighet Stats-Rådet, att Kongl. Majit täcktes till Rikets
nast sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition om ett årligt anslag åt nämnde
Kontraktsprost af en tunna oindelt spannmål för Haurida församlings kyrkoherberge,
att utgå efter 10 års medelmarkegångspris; äfvensom att Kongl. Majit måtte åt
samme Kontraktsprost för hvartdera af åren 1860—1863 af åttonde Hufvudtitelns
besparingar anvisa ersättning för bristande prostetunna, efter nämnde grund
beräknad.
Hvad Stats-Rådet i ofvanintagna 25 mål i underdånighet yttrat och till¬
styrkt, täcktes Hans Majit Konungen till alla delar i nåder gilla och
bifalla.
Ex protocollo,
C. A. Th. Ädelgren.
Bil. N:o 7 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 5
Utdrag aj Protocollet öfver Ecclesiastik-drender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 25 April 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern Herr Friherre De Geer.
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes ärenderna Herr Grefve Manderström.
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskjöld.
Efter föregången justering af Protocollet öfver Ecclesiastik-ärender den 11
innevarande månad, föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet
Thyselius:
31:o
Wetenskaps-Akademiens underdåniga skrifvelse den 9 innevarande månad, Äng. förslag
hvaruti —, efter det bemälde Akademi under den 13 November sistlidet år hos 'naderna°för
Kongl. Maj:t framställt den åsigt, att de arbeten, som, med anledning af väckt Sveriges del¬
fråga om en Medel-europeisk Gradmätning, inom Sverige vore erforderliga, borde /gfånrfera/en
kunna medhinnas under loppet af fyra somrar, och att dessa arbeten lämpligen ifrågasiälld
kunde sålunda fördelas, att redan instundande sommar föreioges ej mindre rekogno- p^f/f^rad-
sceringar för att uppsöka passande terränger för uppmätning af grundlinier, än äfven måiningm.m.
en resa till Christiania för uppgörande af en närmare öfverenskommelse med de
Norska Geodeterna rörande lämpligaste sältet att kombinera de båda ländernas
arbeten: att under sommaren 1863 sjelfva mätningarne af nämnde grund¬
linier och deras konnekteringar med närmaste hufvudtriangel-sidor utfördes; att
sommaren 1864 användes lill att på fältet revidera och förfullständiga Topografiska
Corpsens vinkelmätningar i åtskilliga punkter, hvarest sådant kunde med hänsyn till
det nya ändamålet anses behöfligt; slutligen alt de erforderliga astronomiska be-
stämningarne, och deribland longituds-bestämningar mellan Stockholm och Christiania,
6 Bil. N:o 7 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
samt Stockholm och Köpenhamn, blefve utförda under sommaren 1863, —“Akademien,
med ledning af denna arbetsplan och till åtlydnad af föreskriften uti nådiga Brefvet
den 3 December nästlidet år, till Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag å kostnaderna
för ifrågavarande gradmätnings utförande inom Sverige, uppgående till en summa af
23,000 R:dr R:mt, på följande sätt fördelad:
l:sta Året:
Traktamenten och resekostnader för 2 personer, deruti inbegripen en resa till
Christiania 2,300.
Diverse biträden 130. g 430
2: dr a Året:
Traktamenten och resekostnader för 4 personer under 4 månader 3,800.
Biträden af arbetsfolk 960.
Signalbyggnader 1,300.
Transporter af apparater och instrumenter 1,000. y £60
3:dje Året:
Traktamenten och resekostnader för 2 personer under 4 månader 2,000.
Handräckning af två karlar under hela tiden 1,200.
Signalbyggnader . 1,300.
Transporter af instrumenter 500.
4:dc Året:
Traktamenten och resekostnader för 2 personer under 4 månader,
deruti inberäknade resor till Köpenhamn och Christiania . . . 2,500.
Diverse biträden och transporter 300.
Omkostnader för en telegraftråds uppförande till Wetenskaps-Aka-
demiens Observatorium, jemte diverse tillhörande arrangementer
samt biträden 800.
hvartill komme:
Inköp af en basmätnings-apparat 3,500.
Diverse reparationer å instrumenter samt anskaffande af åtskilliga effekter,
såsom stativer, verktyg m. m 1,000.
För oförutsedda utgifter 1,990.
S:a R:mt R:dr 25,000.
Med hänsyn dertill, att ofvannamnde basmätnings-apparat, upptagen att kosta
3,500 R:dr R:mt, skulle för här ifrågavarande ändamål användas redan vid början
af sommaren 1863, och att densamma före detta användande nödvändigt måste
undergå förberedande undersökningar, hvaribland vore att räkna den af mätstänger¬
nas utvidgning för värmet, — en undersökning, som erfordrar vinterns kyla —,
samt att derföre apparaten borde senast nästinstundande höst komma Akademien
5,200.
3,600.
Bil. N:o 7 c) till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 7
tillhanda, vid hvilken tid också liqviden för densamma skulle uppgöras, hade Aka¬
demien tillika underdånigst anhållit om särskildt beviljande af berörde 3,500 R:dr,
på det Akademien måtte blifva i tillfälle att så snart som möjligt gå i författning
om apparatens förfärdigande; hvarjemte, enär, enligt den uppgjorda arbetsplanen,
rekognosceringar och åtskillige förberedande arbeten redan instundande sommar skulle
löretagas, för hvilkas utförande kostnaderna i det föregående blifvit beräknade till
2.450 R:dr R:mt, och, derest Rikets Ständers nästinstundande sammanträde skulle
afvaktas för beredande af tillgångar för här ifrågavarande ändamål, de antydda re-
kognosceringarne icke skulle så snart kunna försiggå och följaktligen samtliga arbe¬
tena lida ett uppskof af åtminstone ett år, då man sannolikt i de flesta andra län¬
der, som deltaga i utförandet af den Medel-europeiska gradmätningen, oförtöfvadt
skrider till verkställighet, Akademien, då önskvärdt vore, alt ett dylikt uppskof
icke bchöfde med afseende på Sveriges deltagande ega rum, af sådan anledning i
underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t mätte i nåder täckas att, utan afvaktan
af Rikets Ständers sammanträde, särskildt bevilja för första sommarens arbeten
2.450 R:dr Runt.
Stats—Rådet tillstyrkte i underdånighet, att, med hänseende till vigten af den
ifrågaställa gradmätningens utförande inom Sverige, Kongl. Maj:t nu måtte i nåder
besluta, att Proposition skall till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåtas om
anvisande af de för ändamålet, enligt Wetenskaps-Akademiens beräkning, behöfliga
medel, 25,000 R:dr; hvarjemte och enär för inköp af en basmätnings-apparat
och verkställandet af förberedande arbeten för ifrågavarande gradmätning redan
under innevarande år 5,950 R:dr erfordrades, Stats-Rådet hemställde, att Stats-
Kontoret måtte anbefallas att förskottsvis af under händer hafvande medel till
nämnde Akademi utbetala dessa Femtusen Niohundrafemtio R:dr R:mt.
Hvad Stats-Rådet, beträffande de under förestående 37 punkter upptagna
mål, i underdånighet yttrat och hemställt, behagade Kongl. Maj:t i nåder
gilla och bifalla.
Ex protocollo,
Johan Schröderheim.
8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. Nionde Hufvudtiteln.
Äng. pension
ål Mag. A.
M- Slrinn-
holms Enka.
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik-Ar ender, hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slolt
den 27 Juni 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie—Stats—Ministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes ärenderna Grefve Manderström.
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskjöld.
Efter verkställd justering af Protocollet öfver Ecclesiastik-ärender för den 20
i denna månad föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Thyselius:
19:o
Svenska Akademiens skrifvelse af den 3 i denna månad, hvaruti Akade¬
mien underdänigst hemställt, att, sedan en af dess Ledamöter, Kommendören
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden m. m. Magister Anders Magnus Strinnholm,
som, enligt Rikets Ständers beslut vid 1845 års Riksdag, såsom understöd
för utgifvande af »Svenska folkets Historia» åtnjutit ett årligt anslag af allmänna
medel, hvilket vid 1854 års Riksmöte blifvit, från dess första belopp 1000 R:dr
Banko, förhöjdt till 1,500 R:dr samma mynt, motsvarande 2,250 R:dr Riksmynt,
och för Strinnholm, som icke uppbar någon lön eller egde enskild förmögenhet, ut¬
gjorde hans enda hufvudsakliga inkomst, under den 18 sistlidne Januari med döden
afgått och efterlemnat sitt bo i sådan ställning, att skulderna betydligt öfverstiga
tillgångarna, Kongl. Maj:t måtte till Rikets Ständer göra framställning derom, att
någon del utaf det Strinnholm i lifstiden förunnade understöd må fortfara till
förmån för hans efterlefvande medellösa maka.
Med
Bil. till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. Nionde hufvudtiteln. 9
Med hänseende till den synnerligen utmärkta förtjenst, hvarmed »Svenska fol¬
kets Historia» blifvit af Strinnholm tecknad, för utgifvande af hvilket arbete, såsom
én prydnad för Sveriges litteratur, ett särskildt ärligt anslag jemväl varit honom
af Rikets Ständer tillerkändt, hemställde Stats-Rädet i underdånighet, alt Kongl.
Maj.t täcktes besluta framställning till Rikets Ständer derom, att åt Slrinnholms i
tryckande behof efterlemnade ålderstigna hustru måtte för hennes återstående lifstid
beviljas en ärlig pension af Ett Tusen Tvä Hundra Riksdaler Riksmynt, att utgå
och beräknas från och med Februari månad innevarande år eller månaden näst efter
den, hvari Strinnholm alled och med hvilken det honom tillagda anslag till följd
deraf upphörde.
Hvad Stats-Rådet i förestående tjugo mäl i underdånighet yttrat och
tillstyrkt, läcktes Kongl. Maj:t till alla delar i nåJer gilla och bifalla.
Ex protocollo,
Eda. Heijkenskjöld.
Utdrag af Prolocollet ofver Ecclesiastik-Arender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slolt
den 19 September 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie—Stats-Ministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes ärenderna Herr Grefve Manderström.
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Thyselius, föredrog i underdånighet:
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
2
10 Bil. till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. Nionde hufvudlileln.
36:o
Angående^ Kanslerns för Upsala Universitet underdåniga Memorial af den 13 sistlidne
Allmänna In- Augusti med öfverlemnande af en utaf Adjunkten i Mathematik och Fysik vid
dragnings- nämnde Universitet Magister Henrik Falck hos Kanslern gjord ansökning, deri Falck,
SlQlcti cil jkd”
jungen vid sorD nuraera ingått i sitt 72:dra år och 46 år varit såsom Lärare vid Universitetet
Upsala Uni- anställd, anhållit om afsked från denna sin befattning, med rättighet att till sin död
Falck. oförminskadt få bibehålla sina nuvarande inkomster, beslående, utom lönen 2,500
R:dr, af Barchaeiska stipendiet lil R:dr 16 öre och 6 famnar ved mot ersättning
för huggning}- och forslingskostnaden.
Uti sitt öfver denna ansökning den 17 sistl. Maj afgifna utlåtande hade Con¬
sistorium Acndemicum väl erinrat, att, enär det af Professor A. G. Barchaeus den 21
Juni 1806 upprättade testamente innehölle, att årliga räntan å det af honom do¬
nerade kapitalet skulle, »såsom ett stipendium tilldelas någon af Akademiens Ad¬
junkter i Theologiska, Juridiska och Filosofiska Fakulteterna eller ock vice Biblio¬
thekarie eller någon af Bibliothekets Amanuenser» och deraf syntes följa, att nämnde
stipendium icke kunde åtnjutas af annan än i tjenst varande Adjunkt, vice Biblio¬
thekarie eller Amanuens, samt, jemlikt nådiga Brefvet af den 22 April 1779, den
Universitets-liirore och tjenstemän å lön anslagna ved endast tillfölle dem, som vore
i verklig tjenst, så kunde Konsistorium icke anse Adjunkten Falck efter afskeds¬
tagande! vara lagligen berättigad att uppbära hvarken förberörde stipendium eller den
honom såsom Adjunkt tillkommande lönered, hvaremot Consistorium ansåge Adjunkten
Falck, med hänseende till hans höga ålder, långa och för uppehållande af åtskilliga
Professioner mer än vanligt anlitade lärareverksamhet väl förtjent att, då han vid
tilltagande svaghet och sjuklighet nödgas söka afsked, varda hugnad med bibe¬
hållande af hela sin innehafvande lön 2,500 R:dr, så vida tillgång dertill kunde
beredas;
Och som Emeriti-löner för Adjunkter icke funnos anslagna, hemställde
Kanslern, huruvida det icke skulle täckas Kongl. Majit att till Rikets Ständer
aflåta Proposition om anslag på Indragnings-Staten af ett nyssnämnde Adjunkts-
lön motsvarande belopp, för alt få af Adjunkten Falck åtnjutas, sedan han sökt
och erhållit afsked.
Stats—Rådet tillstyrkte, att Kongl. Majit måtte, på sätt Universitetets Kansler
hemställt, till Rikets Ständer aflåta nådig Proposition derom, att Adjunkten Falck,
efter erhållet afsked, måtte, i likhet med hvad förut i dylikt fall egt rum, för sin
återstående lifstid hugnas med cn årlig pension från Allmänna Indragnings-Staten,
motsvarande hans vid Universitetet innehafvande lön af 2,500 R:dr Riksmynt,
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. il
Hvad Stats-Rådet i sist uppräknade 29 mål underdånigst
föreslagit och hemställt täcktes Kongl. Maj:t till alla delar gilla
och bifalla.
Ex protocollo,
Edv. Heijkenskjöld.
Utdrag af Protokollet ofver Ecclesiastik-Ar enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 14 Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministcrn Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärenderna Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Thyselius föredrog i underdånighet följande
ärenden, rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns såväl ordinarie som extra
Stat, dels åtskilliga anslag att å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, och anförde
dervid i underdånighet:
l:o.
Då, beträffande Ecclesiastik-Departementets Expedition, förekommer, att ex- Departcmen-
tra ordinarie tjenstemännens arbetsbiträde, till följd af göromålens ständiga
tillväxt, såväl i allmänhet, som särskildt inom den Expeditionen tillhörande Af¬
delning för undervisningsärender, hvarest i afseende å dels elementarläroverken, dels
12 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Kier e si¬
st alen:
Ang:de den
preslerska-
pet på Gott¬
land anslag¬
na kronoti¬
onde.
Anslag af
kronolionde-
spanmål lill
prostelun-
nor ål kon¬
traktspro¬
sten i Vikbo¬
lands kon¬
trakt.
och ännu mera folkskolorna, arbetet med hvarje år varit i jemnt tilltagande, måst
i betydlig grad anlitas, utan att nöjaktig vedergällning härför i samma mån kunnat
lemnäs af det till gratifikationer åt dessa tjenstemän, jemte vaklbetjeningen, å Expe¬
ditionens Stat anvisade mindre betydliga belopp af 1,000 Riksdaler Riksmynt, finnér
jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t hehagade föreslå
Rikets Ständer att öka berörde anslagsbelopp med en summa af 1,000 Riksdaler.
3:o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t på underdånig hemställan af Stats-Kontonret, efter
föredragning af Chefen för Finans-Departementet, i Nåder beslutat, att den Prester-
skapet på Gottland anslagna kronotionde 23,053 kubikfot 5 k:r skall uti Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, såsom en Stats¬
verkets inkomst beräknas, hemställer jag underdånigst, att nämnde spannemålsqvan-
titet må under Åttonde hufvud titelns anslag till Kleresistaten uppföras.
4: o.
Uti skrifvelse den 9 April innevarande år har Domkapitlet i Linköpings stift,
på anhållan af Kontraktsprosten i Östkinds och Rjörkekinds eller så kallade Wikbo-
lands kontrakt inom nämnda stift, Tbeologiee Doktorn J. Wåhlander, underdånigst
hemställt, att, söm prostetunnor icke utgå från Rönö och Jonsbergs till bemälda
kontrakt hörande församlingar, två tunnor kronotiondespanmål måtte, till ersättande
af denna brist, åt kontraktsprosten anvisas. I anledning häraf hafva Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium och Statskontor blifvit hörde och, sedan ve¬
derbörande kronofogde och häradsskrifvare samt Landshöfdinge-Embetet i Östergöt¬
lands län afgifvit yttranden i ämnet, uti gemensamt underdånigt utlåtande den 15
nästlidne Augusti anfört, att Jonsbergs och Rönö inom Wikbolands fögderi belägna
kapellförsamlingar, hvilka i jordeboken utmärkas såsom särskilda socknar, uti 1860
års kronotionde-extrakt för nyssnämnda fögderi icke upptagas med särskilda belopp
af kronotionde, utan förekomma med en tiondesumma för Häradshammar jemte Jons¬
bergs kapell, och med en tiondesumma för Östra Ny jemte Rönö kapell, hvaraf ut-
föres för Östra Ny med Rönö en prostetunna och 3 tunnor 12l7/24 kappar kronan
behållet, och för Häradshammar med Jonsberg en prostetunna och 5 tunnor 217/8
kappar kronan behållet, allt hälften råg och hälften korn, samt att, enär, enligt hvad
kronofogden och häradsskrifvaren upplyst, prostetunnan för Häradshammars och Jons¬
bergs församlingars pastorat utgår af ett hemman inom den sistnämnda församlingen,
det rätteligen är för Häradshammars församling som en prostetunna fattas; hvadan,
och då genom Nådiga brefvet den 10 Juli 1861 blifvit förklaradt, att Häradsham-
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
13
mars och Jonsbergs församlingar skola utgöra två särskilda pastorater, samt, enligt
24 § i Nådiga resolutionen på presterskapets besvär den 10 Mars 1719, kontrakts¬
prost fått sig tillerkänd en prostetunna för hvarje församling inom prosteriet, men
för två af de till ifrågavarande kontrakt hörande tio socknar, nemligen för Härads¬
hammar och Rönö, någon prostetunna icke finnes anordnad, — Collegierna ansett
sig böra, med stöd af Nådiga brefvet den 16 November 1834, i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer äska, att två tunnor
oindelt spanmål, hälften råg och hälften korn, måtte, såsom prostetunnor för Härads¬
hammars och Rönö församlingar, på Åttonde hufvudtiteln, Iileresistaten, anvisas åt
kontraksprosten i Vikbolands kontrakt, att utgå efter årligen gällande medelmarke-
gångspris inom Ostergötlands län.
Till hvad Karnmar-Coilegium och Statskontoret sålunda hemställt tillstyrker jag
i underdånighet nådigt bifall.
7:o.
Genom Nådigt bref den 17 September 1836 anbefalltes Domkapitlet i Hernö- Anslag till
sands stift att, efter fullständig utredning af förhållandet med aflöningen för ecclesia- ring^&t^pré-
stikstaten i Lappmarken, uppgöra och i underdånighet inkomma med förslag till sådan stenkapet i
reglering af dervarande presterskaps löner, att dessa kunde utgå i penningar till LaPl™,c£l<en
belopp, som ansågos för en anständig bergning erforderliga Uti underdåniga skrifvelser
den 20 April 1839 och den 22 Februari 1860 har Domkapitlet afgifvit förslag i
berörde hänseende och dervid framställt de skäl, hvilka, enligt Domkapitlets tanke,
förnämligast tala för en snart skeende löneförbättring åt bemälda presterskap, nem¬
ligen: att Lappmarken visserligen fått utaf framfarna konungar njuta stora vedermä-
len af omvårdnad, på det kristendomskunskapen måtte bland dess befolkning allt
mera utspridas, och att derföre de löneanslag, som tilldelats presterskapet derstädes,
varit, såsom det synes, för sin tid till fullt skäligt belopp beräknade, samt äfven
torde blifvit för nuvarande presterskap, oaktadt förökad lefnadskostnad, tillräckliga,
om de efter samma beräkningsgrund fortfarande utgått, men att vid Lappmarkens
framskridande odling presterskapets inkomster icke, såsom det bort kunna förmodas,
vunnit någon tillökning, utan i stället lidit en betydande minskning, enär de tionde-
gifvande lapparnes antal, i synnerhet till följd af renbetets försämring genom nybyg-
garnes förvållande, inom nästan alla församlingar aftagit i sådan grad, att, då t. ex.
uti Juckasjärvi församling och Saarivuoma distrikt i början af detta århundrade
funnos femtio skattande Lappar, finnas nu derstädes ej mera än två sådana, hvar¬
emot de skattskyldige nybyggarne icke i samma mån förökats till antalet, och dess¬
utom, med få undantag, äro så fattige, att de ofta sjelfve behöfva understöd af pre-
14 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
sterna; hvartill kommer, att, sedan den åt desse senare på lön anslagna kronotionde-
spanmål icke vidare uppbäres in natura och fritt forslas till Lappmarksgränsen, denna
förändring i det ursprungliga adöningssättet försatt dem i en ännu svårare ekono¬
misk ställning, hvilket förhållande äfven haft till följd, att bristen på prestmän, som
äro kunnige i Lappska språket och villige att tjenstgöra inom Lappmarken, blifvit
allt mera kännbar och hotar att göra tillsättandet af de presterliga befattningarna
derstädes omöjligt.
Hvad nu ifrågavarande reglering angår, har Domkapitlet beräknat lönerna till
följande minimibelopp, nemligen: för hvardera af kyrkoherdarne i Föllinge, Doro¬
thea, Fredrika och Frostvikens församlingar, der kännedom af Lappska språket är
mindre behöflig, 1800 Rdr, men för hvar och en af dem i Åsele, Wilhelmina,
Lycksele, Stensele, Sorsele, Arvidsjaurs, Arjeplougs och Jockmocks pastorater, hvarest
kyrkoherden måste ega kunskap i nämnda språk, 2,000 Rdr; för kapellpredikanten
i Tärna, der Lappskan är det rådande språket, 1,200 Rdr, men för hvardera af
de öfriga kapellpredikanterna, nemligen i Hotagen och Orträsk, hvarest detta språks
kännedom icke erfordras, 1,000 Rdr; för hvar och en af kyrkoherdarne i Juckas¬
järvi och Karesuando pastorater, uti hvilka Finska språket allmännast talas, och der
samma svårighet att upprätthålla den presterliga tjenstgöringen förekommit som i de
egentligen Lappska församligarne, 2,000 Rdr, men för kyrkoherden i Gellivare pa¬
storat, hvarest gudstjenst hålles både på Svenska, Finska och Lappska språken,
2,500 Rdr. Komministern i Qvickjocks till Jockmocks pastorat hörande annexför¬
samling, hvilken prestman tillika är skolmästare och vid de förenade befattningarne
åtnjuter en årlig inkomst af omkring 1000 Rdr, har likasom öfrige prestmän, de
der bestrida skolmästaretjenst, ansetts icke böra i löneregleringen inbegripas. — Efter
omförmälda beräkning och med angifvande af presterskapets nuvarande inkomster,
bland hvilka likväl ej någon behållning af boställena, i anseende till deras svaga
jordmån, blifvit upptagen, har Domkapitlet uppgjort följande förslag till aflöningsstat:
Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. lä
|
|
Nuvarande löneförmåner.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronotiondespanmål.
|
Försam-
lingarnes
natura-
prestalio-
ner, efter
lönens me¬
delpris.
|
Lön af
|
Tillskott i
penningar
|
|
|
|
Ordinäre
ränta i
kontant.
|
Sädes¬
slag.
|
Bclopp.
|
Yärde efter lönens
medelpris.
|
Ecclesia-
slikverket
i kontant.
|
lön.
•
|
|
|
|
Rdr
|
ö.
|
|
Tr
|
kpr
|
Rdr
|
ö.
|
Rdr
|
ö.
|
Rdr
|
ö.
|
Rdr
|
ö.
|
Rdr
|
ö.
|
Rdr
|
ö.
|
Kyrkoherden
|
i Föllinge . . .
|
—
|
-
|
Korn
|
26
|
14§
|
ä 12
|
-
|
317
|
33
|
1391
|
—
|
75
|
—
|
16
|
67
|
1,800
|
-
|
»
|
n Frostviken. .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
739
|
50
|
300
|
—
|
760
|
50
|
1,800
|
—
|
»
|
» Åsele
|
10
|
-
|
Korn
|
22
|
|
ä 12
|
16
|
275
|
63
|
1,947
|
40
|
50
|
—
|
—
|
—
|
2,283
|
5
|
»
|
» Fredrika. . .
|
—
|
-
|
)' Råg
( Korn
|
2
10
|
4
GJ
|
å 15
ä 12
|
75
16
|
| 457
|
60
|
707
|
73
|
30
|
-
|
904
|
67
|
1,800
|
-
|
»
|
» Dorothea . .
|
-
|
-
|
| Råg
1 Korn
|
2
10
|
10J
|
å 15
ä 12
|
75
16
|
| 157
|
15
|
1,088
|
62
|
30
|
-
|
524
|
23
|
1,800
|
-
|
»
|
» Wilhelmina .
|
-
|
-
|
Korn
|
24
|
—
|
ä 12
|
16
|
291
|
84
|
2,218
|
12
|
120
|
50
|
-
|
—
|
2,630
|
46
|
»
|
» Lycksele. . .
|
14
|
-
|
Korn
|
28
|
—
|
å 14
|
1
|
392
|
28
|
5,048
|
|
|
|
|
|
3,454
|
28
|
»
|
» Stensele . . .
|
—
|
-
|
Korn
|
24
|
16
|
ä 14
|
1
|
543
|
24
|
911
|
33
|
50
|
-
|
695
|
43
|
2,000
|
-
|
»
|
» Sorsele . . .
|
—
|
-
|
Korn
|
50
|
—
|
å 14
|
1
|
420
|
30
|
494
|
37
|
31
|
-
|
1,054
|
33
|
2,000
|
-
|
»
|
b Arvidsjaur .
|
40
|
-
|
Korn
|
40
|
—
|
å 13
|
18
|
527
|
20
|
885
|
44
|
50
|
-
|
497
|
36
|
2,000
|
-
|
»
|
b Arjeploug . .
|
15
|
—
|
Korn
|
40
|
—
|
å 13
|
18
|
527
|
20
|
470
|
75
|
59
|
—
|
928
|
5
|
2,000
|
-
|
»
|
b Jockmock . .
|
—
|
-
|
Korn
|
40
|
—
|
å 13
|
18
|
527
|
20
|
594
|
76
|
—
|
—
|
878
|
4
|
2,000
|
-
|
»
|
b Gellivare . .
|
-
|
-
|
Korn
|
28
|
—
|
å 13
|
18
|
369
|
4
|
899
|
54
|
76
|
-
|
1,155
|
42
|
2,500
|
-
|
»
|
b Juckasjärvi .
|
—
|
-
|
Korn
|
28
|
103
|
å 13
|
18
|
373
|
43
|
847
|
19
|
50
|
—
|
729
|
38
|
2,000
|
-
|
»
|
b Karesuando.
|
15
|
—
|
Korn
|
28
|
103
|
i 13
|
18
|
373
|
43
|
405
|
46
|
50
|
—
|
1,156
|
11
|
2,000
|
-
|
Kapellpredikanten i Hotagen
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
253
|
62
|
300
|
—
|
446
|
38
|
1,000
|
—
|
b
|
b Örträsk .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
453
|
8
|
300
|
—
|
246
|
92
|
1,000
|
—
|
»
|
b Tärna .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
65
|
25
|
300
|
—
|
834
|
75
|
1,200
|
—
|
|
Summa
|
94
|
|
- 1-1-
|
|
— | 5,052
|
87] 17,42lji8
|
1,871
|
50
|
10,828
|
24
|
35,267
|
77
|
Eders Kongl. Makts och Rikets Kammar-Collegium och Statskontor, anbefalda
att i ämnet sig yttra, hafva, efter det upplysningar i anledning af åtskilliga vid ifrå¬
gavarande förslog förekomna anmärkningar blifvit från Domkapitlet infordrade, den
11 sistlidne Juli afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande, i hvilket de förmält sig
anse de föreslagna lönegraderna vara lämpliga och billiga, men uppställt ett i vissa
andra afseenden förändradt förslag till aflöningsstat, hvaruti Collegierna beräknat den
åt Lappmarks presterskap anslagna kronotiondespanmål efter medelmarkegångspriset för
åren 1851 —1860, och, med anledning deraf att, enligt Kanslistyrelsens skrif¬
velse till Domkapitlet i Hernösand den 17 Mars 1815, åt dåvarande kapellpredikan¬
ten i Stensele, från Lycksele utbrutna, pastorat anslagits såsom aflöningshjelp 12 V2
18 Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
tunnor från Arnäs kyrkoherberge, samt att Nådiga brefvet den 14 Juni 1826 til¬
lägger kyrkoherden i Stensele 11 tunnor 10% kappar, uppfört beloppe aft
kronotiondespanrnålen för nuvarande kyrkoherde i detta pastorat till 25 tunnor 26Y3
kappar fast mål, i stället för de af Domkapitlet beräknade 24 tunnor 16 kappar;
äfvensom Collegierna vid alla de pastorater, för hvilka Domkapitlet uppfört dylik
spanmål i löst mål, beräknat densamma i fast; hvarförutom, hvad ordinarie räntan
beträffar, utaf Collegierna beräknats: för kyrkoherden i Åsele de 20 Rdr, som han
uppburit från Ångermanlands norra fögderi, men of hvilka han, genom missförstånd
om sin rätt, afstått 10 Rdr ät kyrkoherden i Wilhelmina, för kyrkoherden i Sten¬
sele 6 Rdr, i Sorsele 15 Rdr, i Jockmock 25 Rdr, och i Juckasjärvi 20 Rdr;
hvaremot och då, enligt vunnen upplysning, något annat kontant anslag från Ånger¬
manland icke utgått än omförmälda 20 Rdr till Åsele, deraf 10 Rdr syntes vara
samme belopp, som kyrkoherden i Wilhelmina styrkt sig hafva intill och med år
1854 af kronofogden uppburit, men hvilka han, enär kyrkoherden i Åsele icke vi¬
dare lärer afstå större eller mindre del af berörda 20 Rdr, ej kan för framtiden
påräkna, något kontant anslag från Ångermanland icke för kyrkoherden i Wil¬
helmina uppförts, utan hafva Collegierna ansett de 20 Rdr, hvartill denne sistnämnde
eger rättighet, böra honom ersättas genom ett högre tillskott i penningar. Det
förslag till ny stat, som Collegierna på dessa grunder uppgjort, är af följande
lydelse:
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1862.
17
Nuvarande löneförmåner.
Ordi¬
narie
ränta i
kontant.
Kronotionde-spannmal.
Råg.
Belopp.
Värde efter
medel-
marke-
gångspris
1851 — 60.
Korn.
Belopp.
Värde efter
medel-
marke-
gångspris
1851—60.
Lön af
församlin-
garne till
detafDom-
kapitlet
uppgifna
belopp.
Lön af
Ecclesia-
stikverket
i kontant.
Summa.
Tillskott
för löne¬
reglerin¬
gen.
Summa
ny lön.
Kapellpredikanten i Hotagen
» » Örträsk.
» » Tärna...
Rdr
i Föllinge
|
—
|
» Frostviken...
|
—
|
» Åsele
|
20
|
» Fredrika
|
—
|
» Dorothea
|
—
|
» Wilhelmina..
|
—
|
» Lycksele
|
14
|
» Stensele
|
6
|
» Sorsele
|
15
|
» Arvidsjaur...
|
40
|
» Arjeploug....
|
15
|
b Jockmock....
|
25
|
b Gellivare
|
|
b Juckasjärvi..
|
20
|
b Karesuando
|
|
eller Enontekis
|
15
|
Summa | 170]
Tr.
Rdr.
36
36
35
ö.
87
Tr.
|
k.
|
Rdr.
|
Ö.
|
Rdr.
|
Ö.
|
Rdr.
|
ö.
|
Rdr.
|
Ö.
|
Rdr.
|
ö.
|
Rdr.
|
26
|
14*
|
335
|
5
|
1,391
|
—
|
75
|
—
|
1,801
|
5
|
—
|
—
|
1,801
|
—
|
—
|
—
|
—
|
739
|
50
|
300
|
—
|
1,039
|
50
|
760
|
50
|
1,800
|
22
|
21*
|
315
|
52
|
1,947
|
40
|
50
|
—
|
2,332
|
92
|
—
|
—
|
2,332
|
10
|
6*
|
142
|
10
|
707
|
73
|
30
|
—
|
916
|
25
|
883
|
75
|
1,800
|
10
|
6*
|
142
|
10
|
1,088
|
62
|
30
|
—
|
1,297
|
14
|
502
|
86
|
1,800
|
22
|
21*
|
315
|
52
|
2,218
|
12
|
120
|
50
|
2,654
|
14
|
—
|
—
|
2,654
|
26
|
14*
|
423
|
11
|
3,048
|
—
|
—
|
—
|
3,485
|
11
|
—
|
—
|
3,485
|
21
|
23*
|
326
|
18
|
911
|
33
|
50
|
—
|
1,329
|
38
|
670
|
62
|
2,000
|
28
|
10*
|
453
|
33
|
494
|
37
|
31
|
—
|
993
|
70
|
1,006
|
50
|
2,000
|
37
|
24*
|
593
|
11
|
885
|
44
|
50
|
—
|
1,568
|
55
|
431
|
45
|
2,000
|
37
|
24*
|
593
|
11
|
470
|
75
|
59
|
—
|
1,137
|
86
|
862
|
14
|
2,000
|
37
|
24*
|
593
|
11
|
594
|
76
|
—
|
—
|
1,212
|
87
|
787
|
13
|
2,000
|
28
|
10*
|
444
|
83
|
899
|
54
|
76
|
—
|
1,420
|
37
|
1,079
|
63
|
2,500
|
28
|
10*
|
444
|
83
|
847
|
19
|
50
|
—
|
1,362
|
2
|
637
|
98
|
2,000
|
28
|
10*
|
444
|
83
|
405
|
46
|
50
|
—
|
915
|
29
|
1,084
|
71
|
2,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
253
|
62
|
300
|
—
|
553
|
62
|
446
|
38
|
1,000
|
|
|
|
|
453
|
8
|
300
|
—
|
753
|
8
|
246
|
92
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
65
|
25
|
300
|
—
|
365
|
25
|
834
|
75
|
1,200
|
567
|
1*
|
5,566
|
73
|
17,421
|
16| 1,871
|
501 25,138
|
6
|
10,235
|
16
|
35,373
|
Anm. Kronobonden uppbäres:
af Kyrkoherden i Föllinge från Jemtlands län, der tunnan efter medelmarkegångspris 1851—60 kostat
» » i Åsele, Fredrika, Dorothea och Wilhelmina från Wesler-Norrlands län
» » i Lycksele och Sorsele från Westerbottens län .
» » i Stensele från Westerbottens län: 11 tr 10* kpr korn.
» Wesler-Norrlands län: 10 » 13 » »
2 » 3 » råg.
» presterskapet i öfriga församlingar från Norrbottens län
Råg.
|
Korn,
|
— —
|
12:
|
67.
|
17: 13.
|
13:
|
92
|
|
16:
|
“
|
— —
|
15:
|
70.
|
Bih. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Hält.
3
18 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
Enligt ofvanstående stat skulle således för Presterskapet i Lappmarken erfor¬
dras ett lönetillskott af 10,255 R:dr 16 öre Riksmynt, och hafva Collegierna för¬
denskull i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets
Ständer, att förslagsanslaget till Lappmarks Ecclesiastikverk måtte ökas med en jemn
summa af 10,000 R:dr, så att nämnda anslag, hvilket nu utgör 11,000 R:dr,
komme att från och med år 1864 uppgå till 21,000 R:dr Riksmynt.
Då behofvet af den löneförbättring, som blifvit för största delen af Prester¬
skapet i Lappmarken föreslagen, synes mig vara utaf Domkapitlet på tillfyllestgö¬
rande sätt ådagalagdt, samt då det af Kammar-Collegium och Stats-Contoret afgifna
förslag till ny löneslat för samma Presterskap icke föranleder till annan anmärkning
än alt de af Collegierna omförmälta 20 R:dr, till hvilka Kyrkoherden i Wilhelmina
församling, enligt nådiga Brefvet den 20 Maj 1812 eger rättighet, böra för honom
såsom lönetillskott uppföras, till följd hvaraf summan af denna Kyrkoherdes beräk¬
nade lön blifver 2,674 R:dr 14 öre, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Majit ville utaf Rikets Ständer äska, att, till åstadkommande af omförmälda
löneförbättring, 10,000 Ridr Riksmynt måtte beviljas och under anslaget för nämnde
Ecclesiastikverk hänföras; — — — — — — — — — — — — — —
Yid detta tillfälle anser jag mig äfven böra fästa Eders Kongl. Majlis nådiga upp¬
märksamhet på följande förhållande. Reservationerna å ofvariberörde anslag, som förut var
både ett reservations- och förslags-anslag, men numera blott har sistnämnde egenskap,
hafva, i följd af ett Kongl. Bref den 14 April 1846, blifvit genom Stats-Contorets
försorg förräntade, så att af desamma bildats en Cassa, benämnd Lappmarks Eccle-
siastikverks fond, hvilken för närvarande uppgår till omkring 56,500 Ridr, deraf
54,500 Ridr äro emot fem procent årlig ränta utlånade. Då emedlertid för sam¬
ma ändamål, hvartill fonden är afsedd, ett förslagsanslag, såsom ofvanberördt är,
finnes, samt det skulle leda till enkelhet och reda i stalsmedelsförvaltningen, om
den samlade behållningen öfverlemnades till Riksgälds-Contoret emot det att ansla¬
get ökades med ett räntan motsvarande belopp, eller 1,725 Ridr, anser jag mig böra,
med anledning af hvad Rikets sednast församlade Ständer, i skrifvelse den 18 Januari
1860, äfven begärt, i underdånighet tillstyrka, att nämnde fond mätte vid början af
år 1864, då den nya statsregleringen vidtager, få öfverlemnas till Fullmäktiges i Riks¬
gälds-Contoret disposition, under förutsättning att anslaget till Lappmarks Ecclesia¬
stikverk fortfarande blifver ett förslagsanslag, hvilket, när till ofvanbemälde 21,000
Ridr läggas 1,725 Ridr, eller fondens nuvarande ränteinkomst, torde, för summans
jemnande, af Rikets Ständer bestämmas till 22,700 Ridr.
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862. 19
8:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kansleren för Upsala Universitet, uti underdånigt
memorial a( den 13 sisllidne Augusti, anmält åtskilliga af Universitetets vetenskapliga
verksamhet härllytande behof, om hvilkas afhjelpandc genom statsanslag, då Univer¬
sitetets egna tillgångar dertill icke kunde lemna erforderliga medel, Consistorium
Academicum Majus hos Kansleren gjort framställning.
Dessa hehof äro:
l:o. Inrättande inom medicinska fakulteten af en profession i Fysiologi, hvarom
Eders Kongl, Maj:t redan vid sistförflutna Riksdag till Rikets Ständer aflåtit nådig
proposition, och hvilken profession numera ansetts vara än mer hehöfllig i följd af
de under den 26 April 1861 i nåder meddelade nya stadganden i afseende å den
medicinska undervisningens ordnande.
2:o.
3:o. Ett årligt anslag af 1,000 R:dr till förhöjning med 500 R:dr af hvar¬
dera utaf de två språklärarelönerna, hvilka för det närvarande endast utgå med
2000 R:dr, men hvilkas innehafvare, såsom numera i fråga om lärdomsprof och
öfriga skyldigheter ställde i fullkomlig jemnlikhet med Adjunkter, redan af detta
skäl ansetts böra komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner som dessa.
4:o. — —
5:o. Ett årligt anslag af 1,750 R:dr att till lika belopp, eiler 350 R:dr,
fördelas mellan fem Amanuenser, nemligen en vid medicinska och en vid kirurgiska
kliniken, en vid den föreslagna fysiologiska professionens laboratorium, en vid zoolo¬
giska museum och — — — — — — — — — — — — — — — —■
6:o. Ett årligt anslag af 1000 R:dr lill instrumenter och materiel för den
medicinskt-fysiologiska undervisningen.
7: o. — — — —
8:o. Ett årligt anslag af 750 R:dr lill löneförbättring för Musices Directorn
vid Universitetet, hvilken lärares sammanlagda löneförmåner icke uppgå til! högre än
1,250 R:dr, ett belopp alltför otillräckligt att kunna vid platsen fästa dugliga och
nitiska män för odlande af en konst, hvars betydelse såsom ett bildande och sedligt
element för en talrik ungdom likväl vore tillräckligt erkänd.
9:o. — — — — — — — *— — — — — — — — — — —
Hvad Consistorium sålunda i ofvananförda punkter föreslagit, har Kansleren
till nådigt afssende förordat, dervid dock i underdånighet särskildt hemställande: att
Universi¬
teten:
Anslag för
Upsala Uni¬
versitet.
20 Bil N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
den ifrågnkommande lönen för den begärda professionen i fysiologi måtte bestäm¬
mas till 4,500 R:dr och åtnjutandet deraf falla under samma regel, som redan för
de två lönegraderna inom professorscorpsen är fastställd, eller att högre tjenstålder
berättigar till högre lön; alt den för språklärarne äskade löneförhöjningen måtte bi¬
fallas sålunda, att, utom de tio förut anslagna adjunktslönerna ä 2,500 R:dr, ytter¬
ligare två adjunktslöner höjdes till samma belopp och innehafvarne af nämnda språk¬
lärareplatser eller odjunklurer berättigades att efter tjenst*-ålder lika med andra ad¬
junkter få tillträda högre adjunktslön; — — •— — — — — — — — —
att anslaget till instrumenter och materiel för den medicinskt fysiologiska under¬
visningen mätte fördelas mellan fysiologiska och pathologiskt-anatomiska laboratorierna
och grunderna för fördelningen på Kanslerns pröfning få ankomma; — — — —
Inrättandet vid Upsala Universitet af en profession i fysiologi var ett bland
de behof, om hvilkas afhjelpande framställning år 1859 af Kanslern gjordes, och
denna framställning blef äfven af Eders Kongl. Majit till bifall hos Rikets Ständer
förordad. Då jag i allo instämmer i de åsigter, som i fråga härom till protokollet
den 14 Oktober samma år yttrades af den bland Eders Kongl. Maj:ts rådgifvare,
åt hvilken Chefskapet för Ecclesiastik-Departementet då var anförtrodt, anhåller jag
nu att få åberopa de skäl och grunder, som för hans tillstyrkande blefvo anförda,
nemligen att undervisningen i fysiologi vid medicinska fakulteten i Upsala alltid till¬
hört Professorn i anatomi, en förening af läroämnen som i fordna tider hade fulla
skäl för sig, då den rena descripliva anatomien egentligen är alt betrakta såsom en
del af fysiologien, men att om ock det nära sambandet emellan dessa vetenskaper
orubbadt fortfore, möjligheten af deras förening såsom läroämnen hos en enda lärare
numera upphört, enär de respectiva vetenskaperna, sedan professionen i anatomi och
fysiologi stiftades, mångdubblat sitt innehåll, och hvardera för sig nått en utveckling,
hvarom man då knapt hade en aning, och enär dessutom lärjungarnas antal vid Uni¬
versitetet samt, i förhållande dertill, äfven lärarnes undervisningsmöda högst betyd¬
ligt förökats: att Prolessoren i anatomi måste mera än någon annan af lärarne egna
sin tid och sina krafter åt lärjungarnas omedelbara handledning, så att tid icke blef¬
vo honom öfrig att äfven meddela undervisning t något annat, i synnerhet i ett så
omfattande och vigtigt ämne som fysiologien, och än mindre att, jemte eget veten¬
skapligt arbete i anatomien, egna sig åt forskningar inom fysiologien eller veten¬
skapligt bearbeta dens rama, samt att denna vetenskap, som sysselsätter sig med
lagarna för den organiska naturens krafter, vore, lika mycket som vetenskapen om
de oorganiska naturkrafterna, experimenterande, och fordrade likaväl som den sed¬
nare sina idkares krafter odelade, om något vetenskapen i högre mån befrämjande
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 21
skulle kunna åstadkommas, hvarföre den numera lika litet som fysiken kunde för¬
enas med andra vetenskaper, såsom läroämnen, åliggande en och samma lärare,
Då den i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 26 Oktober 1860 om-
förmälda omständighet, hvilken torde utgjort det hufvudsakligaste hindret för bevil¬
jandet af anslag till det ifrågaställa Prolessors-embetet, numera, sedan Eders Kongl,
Maj:t under den 26 April nästlid ne år meddelat sitt nådiga beslut i frågan om
den medicinska undervisningens ordnande i dess helhet, icke vidare är för handen,
tillåter jag mig i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Majrt af Rikets Ständer
äskar ett årligt anslag af 4,500 R:dr för anställandet vid omförmälde Universitet af
en Professor i fysiologi och i sammanhang dermed, på säll Kanslern tillika föresla¬
git, ett belopp af 1,000 R:dr årligen lill instrumenler och materiel för de fysio¬
logiska och puthologiskt-anatonomiska laboratorierna.
Reträffande — — — — — — — — — — — — — — — — •—
hvaremot och då hvad som blifvit anfördt till stöd derför, att de två vid Universi¬
tetet anställde språklärare varda i afseende på löneförmåner stälde i likhet med
Adjunkterne i de verldsliga fakulteterna, en likställighet som förr förefunnits,
synes väl grundadt, jag i underdånighet tillstyrker alt Eders Kongl. Maj:t täcktes,
med bifall till Kanslerns förslag, för detta ändamål af Rikets Ständer äska, att ytter¬
ligare två Adjunktslöuer inom nämnde fakulteter varda från 2,000 R:dr höjda till
2,500 R:dr, under förklarande tillika att innehafvarne af språklärareplatserne äro
berättigade att efter tjensteålder, lika med öfriga Adjunkter, få tillträda högre ad-
junktslön.
I afseende på de belopp, som erfordras till förhöjning i Musik-Direktörens löne¬
förmåner, äfvensom till arfvoden åt Amanuenser vid medicinska kliniken, vid kirur¬
giska kliniken, vid den föreslagna fysiologiska professionens laboratorium och vid det
zoologiska museum, tillstyrker jag nådigt bifall, å Kanslerns förslag och hemställer
derföre, att Eders Kongl. Maj:t täckes af Rikets Ständer för dessa ändamål äska
tillsammans 2,150 R:dr årligen. — — — — — — — — — — — — —
9:o.
Uti underdånigt memorial af den 15 nästlid ne Augusti har hos Eders Kongl.
Maj:t Kansleren för Lunds Universitet anmält de Universitetets behof, till hvilkas
fyllande genom anslag vid instundande Riksdag Consistorium Academicum i Lund i
underdånighet anhållit om Eders Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd, nemligen:
l:o. Andra hälften af det vid sistlidne Riksdag till ett belopp af 42,000
R:dr beviljade anslag för flyttande till utsedd ny plats af Universitetets botaniska
Anslag för
Lunds Uni¬
versitet.
22 Bil, N:o 7 d) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
trädgård, af hvilket anslag endast 21,000 R:dr, eller ena hälften, under innevarande
statsregleringsperiod utgår.
3:o. Ett årligt anslag af 330 R:dr till arfvode åt en Amanuens vid det
pathologiskt-analomiska laboratoriet och dess samlingar:
4:o. Ett årligt anslag af 823 R:dr till löneförbättring för trädgårdsmästaren
vid botaniska trädgården, hvars aflöning för närvarande endast är anslagen till
673 R:dr.
Hvad angår de fyra första punkterna har Kansleren med afseende å dem till¬
styrkt nådigt bifall.
Enär Rikets sednast församlade Ständer, med bifall till derom framstäld pro¬
position, redan anslagit hela det för botaniska trädgårdens förflyttning erforderliga
belopp 42,000 R:dr, torde Eders Kongl. Maj:t nu täckas af Rikets Ständer äska,
att den återstående delen deraf 21,000 R:dr anvisas, att under nästkommande stals-
regleringsperiod med 7,000 R:dr årligen tili vederbörande utbetalas.
Till ådagaläggande af behofvet utaf de under 3:o och 4:o begärda anslag bar
Consistorium anfört, i afseende på den tredje punkten, att vården af de pathologiskt-
anatomiska samlingarna hittills blifvit bestridd af Professorn i theorelisk medicin,
hvilket låtit sig göra så länge samlingarna ej varit särdeles betydliga, men att dessa
dyrbara och för den medicinska undervisningen vigtiga samlingar nu vunnit den
tillväxt, att man ej med deras tidsödande och besvärliga vård lämpligen kunde ute¬
slutande belasta bemälde Professor; samt beträffande fjerde punkten, att lönens
ökande vid den nu ledigblifna trädgårdsmästarebefattningen vore alldeles nödvändigt,
så framt fullt skicklig person för tjensten skulle kunna erhållas, hvaraf behofvet vore
särdeles trängande genom den botaniska trädgårdens förestående flyttning, samt att
bestämmandet af lönen till 1,300 R:dr, ett belopp, som vida understege hvad som
åtnjutes af trädgårdmästarne vid de flesta större botaniska trädgårdar inom riket,
icke lärer kunna anses för högt med afseende på de anspråk på kunskaper och
duglighet, som skäligen kunna och böra ställas på den blifvande närmaste förestån¬
daren för den botaniska anläggningen vid Universitetet.
Då, såsom Kansleren vitsordat, behofvet kräfver ej mindre anställandet af en
Amanuens vid det patbologiskt-anatomiska laboratoriet, än ock höjandet af trädgårds¬
mästarens lön till 1,300, ett belopp, som Staten för Universitetet i Upsala upptager
för trädgårdsmästaren vid dervarande botaniska trädgård, samt de för dessa ändamål
äskade belopp, ehuru tillsammans uppgående lill endast 1,173 R:dr årligen, likväl
icke torde böra belasta Universitetets egna tillgångar, då desamma, vid fastställandet
nästlidne år af Universitetets stat, blefvo tagna i strängt anspråk för de behof, som
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1862. 23
redan då voro kända, ock enär, efter mitt förslag, ytterligare nu derå skulle, såsom
iönetillökning åt Universitetets Bibliothekarie, anvisas en årlig utgift af 850 R:dr, för
hvars bestridande särskildt statsanslag blifvit af Consistorium och Kanslern hegardt,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för Lunds Universitet
af Rikets Ständer begära årligt anslag:
dels af 550 R:dr för en Amanuens vid ofvannämnda samlingar, och
dels af 825 R:dr till löneförbättring för trädgårdsmästaren.
10:o.
Vidkommande de fullsländiqa elementar-läroverken, så inhemtas af de ifrån Elementar-
• • i l d T O V 6 T"
vederbörande Rektorer meddelade uppgifter,, att lärjungarnas antal derstädes under j.en.
de 4 år, som förflutit sedan den vid 1856—58 årens Riksdag beslutade reglering Anslag till 8
af nämnde läroverk trädde ■ i verkställighet, ökats från omkring 4,800 till 6,400 lal^-°gS~r
eller med ungefärligen en tredjedel. Denna betydliga tillväxt, hvilken för öfrigt icke vid de full-
inskränker sig till de i följd af berörde reglering utvidgade läroverken, utan i nä-
stan lika, stundom i ännu högre, grad egt rum vid de flesta öfriga, ådagalägger å veriten.
ena sidan det ökade förtroende, elementar-läroverken tillvunnit sig, och å den andra
behofvet och vigten deraf, att de sättas i tillfälle atl på ett mot tidens fordringar
svarande sätt uppfylla sina åligganden. I detta hänseende är af nöden, dels i all¬
mänhet att lärarnes antal vid hvarje läroverk sättes i ett lämpligt förhållande till
lärjungarnas, dels ock särskildt att, för bestridande af undervisningen inom de- hög¬
sta klasserna, dertill skicklige och kompetente lärare må finnas att tillgå. Med åbe¬
ropande häraf hafva äfven underdåniga framställningar blifvit gjorda om ökande af
Lektorernas antal vid Jönköpings och Fahlu elementar-läroverk med icke mindre
än tre vid det förra och fyra vid det sednare läroverket, eller till 7, Rektor obe¬
räknad, vid hvartdera.
■ Väl är det sannt att vid flere af de högre läroverken, särdeles dem, som i
stiftsstäderna uti sig upptagit de förra gymnasierna, Lektorernas antal är lika med
det, som för Jönköpings och Fahlu skolor blifvit begärdt, men det är dock alt här¬
vid bemärka, att i stiftsstäderna, med undantag allenast af dem, der Universitet
tillika är förlagdt, större delen af Leklorerne, på grund af ännu gällande författning,
skola vara Domkapitels-Ledamöter och såsom ersättning för den tid, sorn åt delta¬
gandet i Stifts—Styrelsen måste af dom egnas, fått sin undervisningsskyldighet i nå¬
gon mån nedsatt. Om det än för undervisningens gång vore nyttigt att i Jönkö¬
ping och Fahlun Lektorerne, hvilka ej till följd af deras befattningar hafva några
särskilda åligganden utom lärocmbetet, i antal närmades till likhet med de för¬
ut omförmälde, så skulle likväl ett bifall dertill från flera andra läroverk fram¬
kalla lika berättigade anspråk på enahanda fördel. För detta ändamål skulle erfor¬
dras betydligen förhöjda anslag, hvilka, då de användes för det uppväxande slägtets
undervisning, visserligen borde för fäderneslandet bringa rika frukter; men jag kan
24 Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
Anslag till
nya ad-
junltlsbesläll-
ningar samt
aflöning åt
extra lärare.
dock icke undertrycka den farhåga, att sådana anslag, lagda till de summor, som till
följd af redan meddelade stadganden och det årligen tillväxande antalet lärjungar måste
begäras, snart nog komme att uppgå till belopp, hvilkas beviljande, med hänseende till de
mångahanda andra statsbehofven af beskaffenhet att icke böra lemnäs oafbulpna, torde
mola betänklighet. Till följd häraf och enär bland Adjunkterna icke lära saknas sådana,
sorn kunna biträda Lektorerna vid undervisningen äfven inom de högre klasserna,
torde det vigtigaste behofvet kunna anses uppfyldt, om vid de läroverk, hvilka för
närvarande hafva endast 4 Lektorsbeställningar, Rektor inberaknad, detta antal ökas
till 5, hvilket antal likväl är att anse såsom det minsta möjliga, såvida man skall
kunna påräkna dugliga lärare i de ämnen, som hos den undervisande kräfva mer
än vanligt vidsträckta eller speciella studier.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt finner jag mig väl icke kunna till¬
styrka nådigt bifall till hvad för ofvanberörde två läroverk blifvit begärdt, men hem¬
ställer likväl, att Eders Kongl. Majit täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig propo¬
sition om uppförande å stat af en ny Lektorsbeställning vid hvartdera af nedan-
nämnde åtta läroverk, der Lektorerne, Rektor oberäknad, nu endast äro tre, nem¬
ligen i Norrköping, Venersborg, Fahlun, Malmö, Christianstad, Carlskrona, Öster¬
sund och Umeå; kommande det härför erforderliga anslaget att uppgå till ett sam-
roanlagdt belopp af 16,000 R:dr.
Beträffande lärarepersonalen vid de fullständiga läroverken hafva Rikets Stän¬
der vid serskilda tillfällen uttalat den grundsats, alt ett normalantal af 16 lärare
må anses motsvara behofvet för 200 lärjungar, samt att, då deras antal ökas med
30 eller 40, en ytterligare lärare bör påräknas. Med anledning häraf har Eders
Kongl. Majit under nu löpande statsregleringsperiod, uppå derom gjorda framställ¬
ningar, beviljat tillsättandet vid Elementar-läroverken i Götheborg och Calmar af en
Adjunkt på hvartdera stället. Uärförutom hafva från en mängd läroverk inkommit
ansökningar om anställandet derstädes af flere lärare än Staten upptager; men då
dels af Stats-Contoret Eders Kongl. Majlis uppmärksamhet blifvit fästad å de i
förhållande till beloppet af besparingarne å läroverksanslaget betydliga anvisningar,
som tid efter annan derå måst ske, dels ock Eders Kongl, Majit, innan behofvet
af ökadt lärarebiträde kunde anses af någon tids erfarenhet ädagalagdl, icke velat
förordna om tillsättandet af nya befattningar, har Eders Kongl. Majit icke i andra
fall än de två förutnämnda derom fattat beslut, utan endast medgifvit att extra
lärare finge på kortare, för hvarje gång särskildt bestämd tid antagas.
De fullständiga läroverk, vid hvilka Eders Kongl. Majit funnit sig föranlåten
medgifva anställandet af extra lärare, äro följande, nemligen:
i Upsala med lärjungar 416, ordinarie lärare 20, extra lärare 2.
i Skara » » 406, » » 20, » »1.
i Örebro » » 462, >' » 20, » » 1.
i Westerås » » 262, » » 17, » »i.
Bil. N o7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r> 1, om Statsverket 1862. 25
Fahlun
|
med
|
lärjungar
|
222,
|
ordinarie
|
lärare
|
12,
|
extra
|
lärare
|
2.
|
Jönköping
|
»
|
»
|
311,
|
»
|
»
|
13,
|
|
|
4.
|
Lund
|
|
»
|
407,
|
»
|
»
|
18,
|
|
»
|
2.
|
Malmö
|
»
|
»
|
254,
|
»
|
»
|
13,
|
»
|
»
|
1.
|
Götheborg
|
»
|
»
|
518,
|
»
|
»
|
19,
|
»
|
»
|
2.
|
Calmar
|
»
|
))
|
340,
|
»
|
»
|
16,
|
»
|
»
|
4.
|
Carlstad
|
»
|
»
|
291,
|
»
|
»
|
16,
|
»
|
»
|
1
|
Hernösand
|
»
|
»
|
176,
|
»
|
|
13,
|
»
|
»
|
1.
|
Umeå
|
|
»
|
169,
|
»
|
»
|
11,
|
|
»
|
1.
|
Wisby
|
»
|
»
|
189,
|
»
|
»
|
13,
|
»
|
»
|
1.
|
Nya Elementarskolan
|
*>
|
»
|
300,
|
»
|
»
|
16,
|
»
|
»
|
3.
|
eller tillsammans 27
extra lärare, deribland likväl inberäknade de två, som, efter hvad ofvan är nämndi,
blifvit vid läroverken i Götheborg och Calmar tillsatte.
Yid jemförelse emellan lärare och lärjungar vid åtskilliga bland ofvan upptagna
läroverk visar det sig, att antalet af de förra understiger det, som enligt den af
Rikets Ständer antagna grund skulle vara att påräkna, och vid ett eller annat biand
de öfriga läroverken är förhållandet enahanda. Förklaringen härtill är att finna
deruti, att vid dessa läroverk lärjungarnas fördelning på de särskilda klasserna varit
sådan, att undervisningen hittills kunnat af de ordinarie lärarne uppehållas; men dels
är det ovisst, huru länge nämnde förhållande kommer att fortfara och dels är en
tillökning i lärjungarnas antal redan under den återstående delen af nu löpande
statsregleringsperiod, men ännu mera under loppet af de tre följande åren att mot¬
se; hvadan de lärarekrafter, som med afseende å nuvarande antal lärjungar skulle
kunna komma att tagas i anspråk, icke för nästinstundande statsregleringsperiod
blifva på långt när tillräckliga.
På grund häraf får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om uppförande å stat af ofvanuppräk-
nade 27 lärare, samt att till såväl löner åt dessa som arfvoden åt de extra lärare,
hvilka till följd af lärjungarnes stigande antal kunna under den närmaste framtiden
blifva behöflige, ett anslag af tillsammans 50,000 R:dr årligen må för nästkommande
statsregleringsperiod anvisas.
Hos Eders Kongl. Maj:t hafva Nyköpings och Trosa städer samt en mängd för¬
samlingar inom Södermanlands Län underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas aflåta nådig proposition till Rikets Ständer om anvisande af medel för
utvidgande af Nyköpings esdast på reallinien fullständiga läroverk till fullständigt äf¬
ven på den klassiska linien med å stat uppförda löner för 1 rektor, 3 lektorer och
8 adjunkter. Till stöd för denna anhållan har anförts, att lärjungarnas antal vid ifrå-
Bih. till R. St. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft A
Anslag lill
utvidgande
af Nyköpings
elementar¬
läroverk.
20 Bil. J\s 7 d) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om*'Statsverket i862.
gavarande läroverk varit i jemnt stigande och sistlidne vårtermin uppgick till omkring 170;
att i de klasser, hvarest undervisning i de gamla språken meddelas, af 92 lärjungar 40
tillhörde den klassiska linien, hvadan det vore o tvifvela k tigt, att i händelse af läroverkets
utvidgning lärjungarnas antal snart skulle stiga till 200 och derutöfver; att Strengnäs
stift visserligen redan egde tvenne fullständiga läroverk, i Örebro och Strengnäs, men af
dessa vore det ena beläget i en stad, sorn utgjorde medelpunkten för ej allenast hela
Nerike utan äfven angränsande delar af Westmanland och Wermland, och det sed¬
nare, ehuru inom Södermanland, på omkring 9 mils afstånd från Nyköping; samt
att trakten omkring sistnämnde stad eger det största antal bättre af ståndspersoner
bebodda gårdar, i följd hvaraf inom denna landsort ett större antal än mångenstädes
önskade förvärfva en fullständigare bildning.
Uti häröfver infordradt utlåtande har Eforus öfver Strengnäs stifts elementar¬
läroverk underdånigst yttrat, att då vid ett på reailinien fullständigt läroverk med
så stort antal lärjungar, som det i Nyköping, svårigheterna blifva ganska betydliga att
lösa den uppgiften att bilda lärjungar till fullständig afgångsexarnen samt dessa svå¬
righeter tilltaga i samma mån som flera ynglingar, tillhörande den klassiska linien,
vid läroverket qvarstadna för att af dess lärare eller på annat sätt förskaffa sig den
undervisning i de gamla språken, som för afgångsexarnen till universitet är erforder¬
lig, funne sig Eforus böra till den gjorda ansökningen tillstyrka Nådigt bifall.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då Nyköpings läroverk är
bland alla de fullständiga real-läroverken det talrikast besökta och således jemförelse¬
vis mer än något af dessa i behof af utvidgning, hemställer jag underdånigst, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes för utbildande af detta läroverk till fullständigt på båda
linierna äska ett ökadt anslag af 7,500 Rdr, nemligen till förhöjning i rektorslönen
500 Rdr samt till aflöning åt 5 lektorer och 1 adjunkt 7,000 Rdr.
Om upphäf- Sedan Eders Kongl. Maj:t, uppå derom af Rikets^ sednast församlade Ständer
YfduUleiJaii giord framställning, funnit godt i Nåder stadga, att rektorsbefattning vid högre elemen-
med rektors- tarläroverk skall tillsättas endast medelst förordnande på viss tid, och i följd deraf
idd "fiore de^ v‘d fastställandet af nuvarande lönebelopp för rektorer vid omlörmälda läroverk
elementarlä- af Rikets Ständer under 1856 — 58 årens riksdag fästade vilkor, att med sådan rek-
f/irenas^nne- törsbefattning ej må förenas innehafva net af prebnde, hvilket förbehåll hviiade på
hofvande af den förutsättning, att ifrågavarande rektorsbeställningar skulle vara fasta, numera för-
I°rat s‘n ursprungliga betydelse, men i särskilda fall kan verka menligt och utgöra
hinder för att till rektor förordna den i sådant hänseende lämpligaste, enär det ej
kan påräknas, att innehafvare af prebende finnes beredvillig alt afsäga sig detta för
att erhålla ett förordnande, som inom några få år kan komma att upphöra, får jag
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t matie till Rikets Ständer aflåta nådig framställning
derom, att berörde förbehåll må upphöra alt vara gällande.
Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
27
Hvad ofvan blifvit anfördt såsom skäl för ökande af lektorsplatsernas antal Anslag lill 5
vid vissa af de fullständiga läroverken, eger i viss mån tillämpning på alla de tiaiininqar
läroverk, hvilka hafva till uppgift att endast på reallinien meddela fullständig vid de pä re-
elemcntar-undervisning. Väl anslogs vid sistlidne Riksdag lön åt en lektor vid “landiga^ete-
hvartdera af dessa läroverk, med undantag af det i Luleå, och då för kompe- mcniarluro-
tens till Rektorsbefattning äfven vid de blott på reallinien fullständiga lärover- verken.
ken fordras att hafva aflagt lektorsprof, kunna de i sjelfva verket anses hafva
2 lektorer. Emellertid är, i betraktande af den mängd läroämnen, hvari det
åligger dem att inom de högsta klasserna meddela undervisning, nämnde antal
DO O
allt för ringa. Utgår man från den grundsats, att vid de fullständiga lärover¬
ken icke bör finnas mindre än 5 lektorer, så bör vid de högre realskolorna icke
finnas färre än 3. En ny lektorsbeställning synes derföre vara af behofvet på¬
kallad vid alla elementarläroverk af nämnde slag, såvida undervisningen inom
dessa skolors högre afdelning skall kunna behörigen uppehållas; och torde denna
lektorsbeställning, då den vid sistlidne riksdag inrättade blifvit afsedd för den
mathematiska undervisningen, böra hafva till föremål undervisningen i främmande
lefvande språk, dels emedan dessa äro vid real-läroverken af framstående bety¬
delse och dels emedan i annat fall lärare med erforderlig skicklighet för denna
undervisning icke torde med visshet kunna påräknas.
I anledning häraf och under förutsättning att min redan gjorda fram¬
ställning i afseende på Nyköpings läroverk varder bifallen, hemställer jag i
underdånighet, det täcktes Eders Kongl. Majit hos Rikets Ständer äska ett
anslag af 10,000 Rdr till lön åt en lektor i främmande lefvande språk vid
hvartdera af läroverken i Hudiksvall, Westervik, Helsingborg och Luleå samt
dessutom vid sistnämnde läroverk, hvilket redan under nästlidne läseår utvid¬
gades till G klasser och under sednaste vårtermin hade 69 lärjungar, åt en
lektor i Mathematik.
Under åberopande, hurusom lärjungarnas antal vid Halmstads lägre elemen- Anslag till
tarläroverk på de sednare åren så betydligen tillvext, att detsamma under sist- ^efjjneniar-
lidne vårtermin uppgått till 112, att inom hela Halland icke funnes något högre läroverket i
eller fullständigt läroverk, att det stora afståndet från ett sådant äfvensom de a ms a
med ynglingarnas afsändande till och uppehälle på aflägsna orter förenade kost¬
nader i väsentlig mån lägga hinder i vägen för elementar-undervisningens fort-
O OO O ^
satta begagnande, samt att endast ett på reallinien fullständigt läroverk kunde
uppfylla det behof, som förefunnes icke allenast för den studerande ungdomen från
Halmstad och närmast kringliggande orter, utan äfven för den vidsträcktare del
af Halland och dertill angränsande delar af Småland, hvarifrån ett ej obetydligt
antal ynglingar vid ifrågavarande läroverk sökt och söka sin bildning, hafva be-
28 Bil. M 7 d) lill Kongl. May.ts Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1862.
mälde stads innevånare, genom utsedde kommitterade, underdånigst anhållit, bland
annat, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig proposi¬
tion om utvidgande af Halmstads lägre elementar-läroverk till ett på reallinien
fullständigt samt om anvisande af löner åt de lärare, som i följd af denna ut¬
vidgning blifva behöfliga, till hvilken anhållan ej mindre Landshöfdinge-embetet
i Hallands län än ock Konsistorium i Göteborgs stift i underdånighet tillstyrkt
nådigt bifall.
Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig visserligen hafva ådagalagt behof-
vet af ifrågavarande läroverks utvidgande, men med afseende å den hastiga ut¬
veckling detta läroverk företer, i det lärjungarnas antal derstädes, hvilket under
höstterminen 1858 utgjorde endast 74, sistlidne vårtermin stigit till 112, af
hvilka inom de trenne öfre klasserna, der valfrihet eger rum, 32 läste klassi¬
ska språk och 31 tillhörde reallinien, synes det vida ändamålsenligare, att läro¬
verket omedelbart utvidgas till fullständigt på både klassiska och reala linien.
Kostnaden härför, oberäknadt tillökningen för öfningslärarne, skulle, enligt ofvan
angifna grunder, med icke mera än 4,500 Rdr öfverstiga hvad som erfordras för
skolans utvidgning blott på reallinien, och en sådan utvidgning skulle dessutom
endast komma det mindre antalet af läroverkets lärjungar till godo, helst af de
lärjungar, som icke läsa klassiska språk, vanligen ganska få fortsätta sina stu¬
dier utöfver 5:te klassen. Slutligen i betraktande deraf, att Göteborgs stift, med
en folkmängd af omkring 414,000 personer, icke har mera än ett enda
högre elementar-läroverk, der lärjungarnas antal under de sednare åren hastigare
tillvext och, för närvarande uppgående till 518, är större än vid något annat
läroverk i riket; att det för ordningens uppehållande och utöfvandet af nödig
uppsigt öfver lärjungarna icke kan vara nyttigt att deras antal vid detta läro¬
verk ytterligare tillvexer, hvilket för öfrigt komme att derstädes medföra behof
af vidare ökade lärarekrafter, samt slutligen att lefnadskostnaderna i Göteborg
äro högre än i de flesta andra städer, i följd hvaraf ynglingar i torftiga omständig¬
heter, som ej tillhöra Göteborgs samhälle, ofta, oaktadt goda anlag och håg för
studier, torde se sig nödsakade att afbryta dem, derest tillfälle till deras fort¬
sättande med mindre kostnad saknas, — anser jag mig ega fullt skäl att i un¬
derdånighet hemställa, det täcktes Eders Kongl. Majit i nåder föreslå Rikets
Ständer, att Halmstads läroverk må upptagas bland de fullständiga elementar¬
läroverken och erhålla jemte rektor 4 lektorer och 7 adjunkter; kommande
det för denna utvidgning erforderliga ökade anslag att uppgå till 11,000
Rdr, nemligen till aflöning åt 4 lektorer och 2 adjunkter 10,000 Rdr samt
till förhöjning af nuvarande rektorslönen 1,000 Rdr, arfvodena för öfningslä¬
rare oberäknade.
Bil. M 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862. 29
Hvad angår de öfriga nuvarande lägre elementar-läroverken, hafva under¬
dåniga framställningar blifvit hos Eders Kongl. Majit gjorda om utvidgande af
skolorna i Landskrona och Christinehamn från 3- till 5-klassiga, — — —
af läroverken i Norrtelje och — — — — — — — — — —
från 2- till 3-klassiga samt — — — — — — — — — —
Beträffande de 2:ne förstnämnda läroverken förekommer, att de i afseende Anslag till
å lärjungarnas antal, som under innevarande läsetermin utgör vid Landskrona af läroverken
skola 97 och vid Christinehamns 76, äro betydligt öfverlägsna öfriga läroverk i Landskrona
med samma antal lärare, med undantag endast af skolan i Lidköping, hvilken nehamn.
stad likväl icke är belägen på mera än 2 mils afstånd från Skara, der fullstän¬
digt elementar-läroverk finnes. Undervisningen vid Landskrona och Christine¬
hamns skolor har äfven i sjelfva verket redan för mer än ett år tillbaka erhål¬
lit samma omfång som för de 5-klassiga läroverken är föreskrifvet, i det Lands¬
krona stad aflönat 2:ne och Christinehamns 1 extra lärare, hvarförutom, i anse¬
ende till lärjungarnas betydliga antal vid Landskrona läroverk, arfvode af stats¬
medel åt en extra lärare derstädes varit under flera terminer efter hvarandra i
nåder beviljadt. Då emellertid städernas åtagande i nämnde hänseende endast
omfattat ett år i sender, så är skolornas bestånd i deras nuvarande utvidgade
form alldeles obetryggadt, hvilket på deras verksamhet måste utöfva ett i flera
hänseenden menligt inflytande. Med anledning häraf och då behofvet af den ifrå¬
gaställa utvidgningen synes vara fullt ådagalagdt, samt omförmälda städer ej
skäligen torde böra mera än andra betungas med kostnaden för aflönande af
o °
extra" lärare,] hvilket ändock icke för läroverket medför samma fördel, som om
undervisningen'! bestrides af ordinarie lärare, hemställer jag att Eders Kongl.
Majit, med bifall till de gjorda ansökningarna, måtte hos Kikets Ständer föreslå
en tillökning iijfanslagen för meranämnde läroverk med 3,500 Kdr för hvartdera,
nemligen till förhöjning i rektorslönen 500 Kdr samt till lön åt tre kolleger
3,000 Kdr.
Under sistlidet år anmäldes hos Eders Kongl. Majit, genom Domkapitlet i Up- Anslag till
sala, en af Rektor vid Norrtelje skola samt åtskilliga nämnde stads innevånare i un- ^laroverket
derdånighet gjord ansökan om anställande af en extra lärare vid berörda läroverk, i Norrtelje.
dervid Domkapitlet underdånigst tillstyrkte, att arfvode åt en dylik lärare måtte i
nåder beviljas, samt att lör den händelse denna läroverkets utvidgning skulle prof—
vas böra fortfarande ega bestånd, nådig proposition måtte aflåtas till Rikets näst
sammanträdande Ständer om anslag på ordinarie stat till aflöning åt en tredje lärare
vid ifrågavarande skola. Enär likväl anställandet af en dylik lärare på statens bekost-
30
Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY2 1, om Statsverket 18G2.
Anslår) lill
utvidgning
af elementar
läroverket i
Carl Johans
församling.
nåd icke kunde med afseende på dåvarande lärjunge—anta! anses vara af behofvet
påkallad t, samt då någon tids ytterligare erfarenhet borde afbidas, innan i nåder be¬
slutades, huruvida proposition i förberörde hänseende skulle till Rikets Ständer af-
låtas, behagade Eders Kongl. Majit uti skrifvelse den 8 Mars 1861 anbefalla Dom¬
kapitlet att efter förloppet af ytterligare ett år, så framt icke förändrade förhållanden
dessförinnan gjorde sådant nödigt, inkomma med den förnyade framställning i ämnet,
hvartill skäl då kunde förefinnas.
Med anledning häraf har Domkapitlet under den 26 Mars innevarande år i
underdånighet anmält, att läroverkets Rektor till Domkapitlet afgifvit redogörelse för
de ytterligare skäl, som numera vore för handen till förnyad underdånig framställning
uti ifrågavarande hänseende. Dessa skäl äro hufvudsakligen: att det varit nödvän¬
digt att vid läroverket anställa 2 extra lärare, af hvilka den ene tjenstgjort der¬
städes från vårterminens och den andre från höstterminens början nästlidne år; att
medel till dessa lärares afiönande icke kunnat erhållas annorlunda, än genom frivilliga
sammanskott af enskilde personer, men att dylika sammanskott för innevarande år
icke utan stor Svårighet kunnat anskaffas till afiönande af en lärare, hvadan fura
vöre för handen, alt, derest statsanslag till ytterligare en lärare nu icke kunde er¬
hållas, den hittills följda läseordningen måste rubbas; samt slutligen, att lärjungarnas
antal, som vid tiden för den förra ansökningen utgjorde 43, sedan uppgått till 67.
ett antal som i allt fall gjorde ökade lärarekrafter behöfiiga.
I betraktande såväl af dessa omständigheter, som af det alltmera tvingande be¬
hofvet att genom läroverkens utvidgande i de omkringliggande städerna förekomma
en alltför stark tillökning af lärjungar vid Upsala högre elementarläroverk, der loka¬
lens otillräcklighet länge gjort sig kännbar, har Domkapitlet, då derjemte den snabba
tillvexten af lärjungarnas antal vid Norrtelje läroverk visade, att dess utvidgning
vore af ortens behof påkallad, funnit sig böra förnya sin föri idet år gjorda hem¬
ställan, det läcktes Eders Kongl. Majit lill Rikets Ständer aflåta nådig proposition
angående Norrtelje läroverks utvidgande till 5-klassigt; till hvilken hemställan jag
uppå de skäl, som blifvit anförda, underdånigst tillstyrker nådigt bifall.
I sammanhang härmed får jag i underdånighet anmäla en af Eforus öfver
Göteborgs Stifts Elementarläroverk uti skrifvelse den 1 innevarande månad gjord
framställning, deri Eforus, under förmälan att lärjungarnas antal vid det nya elemen¬
tarläroverket i Carl Johans församling redan uppginge tili 73 och efter all sanno¬
likhet med nästinstundande vårtermin komme alt ytterligare Ökas, underdånigst an¬
hållit, det täcktes Eders Kongl. Majit i nåder medgifva, att utöfver de i staten
upptagne 2:ne Iärarne, en 5:dje lärare måtte i vanlig ordning få vid nämnde läro¬
verk anställas; och anser jag mig, då det betydliga antal, som redan vid läroverkets
första öppnande derstädes sökt inträde, tydligen ådagalägger behofvet af ökade lärare¬
krafter, samt enär, enligt hvad läroverkskollegium uti ett Efori underdåniga fram-
Bil. Jtä 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. JYi 1, om Statsverket 1862.
31
ställning bifogad t protokoll upplyst, ej mindre än SO lärjungar blifvit i läroverkets
andra klass intagne, böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t mätte
dels för innevarande läseär bevilja arfvode i öfverensstämmelse med de genom nådiga
Cirkulär-Brefvet den 26 Novemcer 18S8 bestämda grunder åt en extra lärare vid
ifrågavarande läroverk, dels ock i nåder föreslå Rikets Ständer, att läroverket må
utvidgas till 5-klassigt, samt i följd deraf anslaget för detsamma ökas med 1000
Rdr till lön för en kollega samt 300 Rdr till rektorslönens böjande från 2000 till
2500 Rdr.
Af den inom Kongl. Ecclesiaslik-Departementets Afdelning för handläggning af De belopp,
ärenden rörande allmänna uppfostran och undervisningen upprättade tablå öfver de
lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid elementarläroverken sun uppförita
enligt fastställda grunder böra för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 påräk- ^rneföraren
nas, visar det sig, att summan af dessa lönebelopp utgör, 1864, 1865,
för år 1864 Rmt Rdr 1,182,028: 72. 00,1 1800'
» » 1865 » » 1,244,778: 72.
och » » 1866 » » 1,286,678: 72.
eller tillsammans för alla tre åren 5,713,486: 16.
i följd hvaraf till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande löner i medeltal en
summa af 1,237,828 R:dr 72 öre för hvarje år skulle erfordras. Vid denna beräkning
har den grundsats blifvit följd, att, dervid något högre läroverk Rektor är endast tills
vidare förordnad och således redan före början af nästinstundande statsreglerings-
period kan komma att återgå till sin ordinarie befattning, den honom i sådan egen¬
skap tillkommande lön, hvilken i de flesta fall tillhör någon af de högre lönegra¬
derna, icke blifvit särskildt uppförd, till följd hvaraf det kan inträffa, att, om och
när en sådan rektor lemnar rektorstjensten och någon lärare, som i sin egenskap af
lektor eller adjunkt då innehar lägre lön än den förre, blir till Rektor förordnad,
den för det året beräknade lönesumman kommer att öfverskridas och således en
brist uppstå i det påräknade anslaget. I den uppgift å lärarelönernas belopp för
innevarande statsregleringsperiod, hvilken under den 17 November 1859 med¬
delades Rikets då församlade Ständers Stats-Utskott, hade i dylika fall som de
nyssnämnda, förutom rektorslönen äfven upptagits de tillförordnade rektorernas
ordinarie lärarelöner, hvadan, der ombyte af Rektor hvarken skett eller under ifrå¬
gavarande tiderymd kominer att ske, det beräknade lönebeloppet måste i mer
eller mindre mån öfverstiga hvad som verkligen tagits eller kommer att lagas i an¬
språk. Häruti, äfvensom i den omständigheten, att, sedan sistnämnda beräkning upp¬
gjordes, åtskilliga äldre lärare, som åtnjutit lön i högre lönegrader, vunnit befordran
till annan tjenst eller med döden afgått och efterträdts af andra, hvilka endast varit
berättigade till lön inom lägre lönegrader, samt slutligen deri, alt uti ifrågavarande
beräkning äfven voro upptagna de vid vissa läroverk utöfver den år 1858 fastställda
Anslag lill
bestridande
af opåräkna¬
de utgifter
för elemen¬
tarlärover¬
ken.
32 Bil. M 7 d) till Kongl. Majlis Nåd. Prof). M 1, om Statsverket 1862.
staten tillsatte fem lärare med samma rättigheter som de ordinarie, men för hvilka
löner å stat först vid 1859 års riksdag begärdes och uppfördes — ligger grunden,
hvarför den summa, hvartill lärarnes löner enligt den nu gjorda beräkningen skulle
för år 1864 uppgå, icke i det förhållande, som af skillnaden mellan de föregående
eller de närmast följande årens lönesummor vore att förvänta, öfverstiger det belopp,
som ifrågavarande löner för år 1863 beräknats utgöra, ökadt med de vid sistlidne
riksdag beviljade anslag till nya lärarebeställningar, och sålunda häntyder på en större,
besparing nu och för framtiden i följd af äldre lärares afgång o. s. v., än som verk¬
ligen egt eller kommer att ega rum. Att emellertid, äfven under nästinstundande
statsregleringsperiod, besparingar på de kalkylerade lönebeloppen kunna påräknas, är
visserligen att antaga, fastän dessa besparingar icke lära uppgå till något synnerligt
belopp, då det å ena sidan ingalunda är otänkbart, att under en tid af blott 3
till 4 år inom lärarepersonalen ganska få förändringar inträffa, och å den andra är
att bemärka, att, då någon lärare med döden afgår och efterlemnar nådårsberättigade
arfvingar, under såväl tjenste- som nådåret ingen besparing uppkommer för läro-
verksanslaget, utan i stället vanligen en utgift, till följd af statens bidrag till vika¬
riens aflönande. Med större säkerhet torde deremot under början af nästa stats¬
regleringsperiod behållning vara att motse på anslaget till extra lärare; men då redan
27 sådana äro lörordnade, och vid flera läroverk för undervisningen, som väl hittills,
ehuru med svårighet, kunnat uppehållas med det nuvararde antalet lärare, sannolikt
snart kommer att fordras tillökning i detta antal, samt då otvifvelaktigt synes, att
redan före nästkommande statsregleringsperiods utgång hela det ofvan angifna antalet
lärare måste tagas i anspråk, så kan icke eller nämnde behållning anses blifva be¬
tydlig. Tages slutligen i betraktande, att i alla de fall, då någon lärare är på
grund af sjukdom eller offentligt uppdrag eller annat laga förfall hindrad att sin
tjenst sköta, han författningsenligt icke är skyldig att åt vikarien afstå mera än '/4
af lönen, och i sådan händelse fyllnadsarfvode nästan alltid af statsmedel erfordras,
såvida vikarie skall stå att erhålla, så komma tvifvelsutan dessa och öfriga ound¬
gängliga utgifter för elementarläroverken, hvilka på förhand icke kunna till något
bestämdt belopp uppgifvas, att motsvara, om icke öfverstiga, den summa, hvarmed de
för nästa statsregleringsperiod beräknade lönebeloppen äro högre än hvad som för så¬
dant ändamål verkligen blir af behofvet påkalladt; och får jag med anledning häraf
underdånigst föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska icke
allenast den förhöjning i anslaget till läroverken oafkortad, som af lärarnes i mera-
nämnde beräkning iakttagna rätt till förhöjda löner efter vissa års tjenstetid kan
blifva en följd, utan ock derjemte ett ytterligare anslag af 10,000 Rdr till bestri¬
dande af opåräknade utgifter för läroverkens behof, bland hvilka behof särskildt torde
böra nämnas det för läroverkens förbättring och tidsenliga utveckling särdeles vigtiga,
att personer med framstående anlag för lärarekallet medelst anslag till resor i främ¬
mande länder sättas i tillfälle att utvidga sina pedagogiska insigter.
Hos
Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. M 1, om Statsverket ^1862. 55
Hos Eders Kongl. Majit hafva framställningar under det sednaste årets lopp blif— Andag til1
vit gjorda om beholvet af dels ökade arfvoden för gymnastiklärare vid högre fullstän- voden fgj
diga elementarläroverk och dels anställande af biträdande gymnastiklärare, der i följd gymnastik-
af lärjungarnes antal det icke skulle blifva möjligt för den ordinarie att ensam sköta
denna undervisning. Billigheten af den ifrågaställa arfvodes-förhöjningen torde så
mycket mindre kunna bestridas, som det allmänt anses vara af nöden att åt de
gymnastiska öfningarna vid läroverken gifva en betydligt större utsträckning än
hittills, samt, hvad särskildt de högre läroverken angår, undervisning i vapenöfning
derstädes kommer att allt mera allmänt införas; hvadan och då redan icke sällan
inträffat, att till lediga gvmnastikiärare-tjenster ingen kompetent sökande anmält sig,
det kan tagas för afgjordt, att, om aflöningsförmånerna förblefve oförändrade under
det tjenstgöringsskyldigheten i ganska väsendtlig mån ökades, lämpliga lärare i detta
vigtiga öfningsämne endast undantagsvis skulle stå att erhålla.
Å andra sidan och då den tid och möda, som en gymnastiklärare måste egna
sin tjenst, i betydlig grad heror af det antal lärjungar, honom åligger att handleda,
kan det ingalunda vara med billighet öfverensstämmande, att gymnastiklärarnes arf¬
voden bestämmas lika vid alla läroverk, då lärjungarnes antal på olika ställen är så
skiljaktigt, att bland de fullständiga skolorna några hafva endast omkring 150
lärjungar, under det andra hafva omkring 500. Med afseende härå har blifvit
föreslaget, att vid talrikare besökta läroverk 2:ne gymnastiklärare skulle antagas,
men då i sådant fall ett ungefärligt lärjungeantal måste fastställas såsom den gräns,
vid hvilken en biträdande lärare vore att anse såsom behöflig, så måste det kunna
inträffa, att af läroverk, mellan hvilkas lärjungeantal skillnaden vore ganska obetydlig,
det ena hade tvänne gymnastiklärare, det andra blott en enda, således att den ordi¬
narie gymnastikläraren skulle på det ena stället hafva nära dubbelt så dryg tjenst¬
göring som på det andra, oaktadt aflöningen för båda vore densamma. På det alltså
billighetens fordringar må kunna i möjligaste mån tillfredsställas, synes det lämpligt
att arfvodet närmare rättas efter de med tjensten förenade åligganden, följaktligen
att, om ett visst lönebelopp bestämmes under förutsättning af ett antal af omkring
200 lärjungar, medel derutöfver finnas att tillgå för gymnastikundervisnings beko¬
stande vid läroverk, der lärjungarnas antal i betydligare mån öfverstiger det nyss
nämnda, och hvarest således särskildt förfogande i afseende derå kan erfordras.
Om således, i följd af hvad ofvan blifvit anfördt, en förhöjning i gymnastik¬
lärarnes arfvoden må anses vara af behofvet påkallad, så torde det afsedda ända¬
målet, att förekomma brist på kompetente sökande till dessa befattningar, säkrast
uppnås derigenom, att redan första lönegraden bestämmes till ett belopp något öfver-
stigande den hittills .varande andra, hvaremot, i stället för tre lönegrader, två sådana
torde göra tillfyllest, och tjenstgöringstiden för uppllyttning i den sednare af dessa
böra bestämmas till 10 år.
Bih. lill R. St. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Åfd. 8 Haft. 5
5 4 Bil. JK 7 d) till Kongl. Majtts Nåd. Prop. JK 1. om Statsverket 1SC2.
Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majit täcktes hos
Rikets Ständer föreslå, dels att arfvodet för gymnastiklärare vid högre fullständiga
läroverk må bestämmas lill 800 Rdr, att efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring
Iiöjas till 1200 Rdr, och dels att ett lämpligt belopp må anvisas till extra arfvoden
för gymnastiklärare vid de läroverk, der lärjungarnas antal i betydligare mån öfver-
stiger 200. Då, enligt ofvan omförmälda beräkning, Iivari arfvodena för gymna¬
stiklärare vid samtliga högre elementarläroverken jemväl upptagits, dessa arfvoden
vid de fullständiga läroverken, enligt hittills gällande grunder, utgöra 14,000
Rdr för år 1804, 16.230 Rdr för år 1865 och 17,250 Rdr för år 1866,
men, enligt hvad nu blifvit i underdånighet föreslaget, skulle uppgå för år 1864
til! 20,800 Rdr och lör bvarldera af åren 1865 och 1866 till 21,200 Rdr,
samt således summan af de sednare för ifrågavarande tre år öfversliger summan
of de förra med 15,200 IIdr eller med 5,066 Rdr 67 öre för hvarje år, hvar¬
till kommer, under förutsättning alt Nyköpings och Halmstads skolor blifva till
fullständiga elementarläroverk utvidgade, ett förhöjdt arfvode af 400 Rdr vid det
förra och eli nytt arfvode af 800 Rdr vid det sednare, så utgör den i följd häraf
crfoideriiga förhöjningen i det belopp, sorn till sådana arfvoden vid de fullständiga
läroverken annars skulle utgått, 6,266 Rdr 67 öre årligen; och beträffande det
belopp, som kan komma alt tagas i anspråk till extra gymnastiklärare-arfvoden vid
läroverk med mera än 200 lärjungar, synes, med ledning af det nuvarande antalet
lärjungar vid dessa läroverk, till sådana arfvoden erfordras ett belopp af åtminstone
7000 Rdr
Äfven vid de på rcallinien fullständiga läroverken lärer en förhöjning i det
vanliga gymnastiklärare-arfvodet böra ega rum, och torde i sådant hänseende, i likhet
med hvad som för de fullständiga läroverken blifvit föreslaget, lönegraderna böra
vara 2, den lägre å 600 Rdr samt den högre, i hvilken uppfattning först efter
10 års väl vitsordad tjenstgöring borde ske, å 900 Rdr; och hemställer jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t mätte af Rikets Ständer äska det för ifråga¬
varande förhöjning erforderliga anslag, uppgående under åren 1864, 1865 och
1866 till en sammanlagd summa af 400 Rdr årligen för läroverken i Hudiksvall,
Westervik och Helsingborg, samt dessutom för Luleå läroverk, som enligt hvad
ofvan blifvit anförd t, redan hunnit den utveckling, alt skolan efter ali sannolikhet
före nästkommande slatsregieringsperiod erhållit sitt fiireskrifna omfång, ett nytt
arfvode af ofvan antydda belopp, eller 600 Rdr årligen.
Det vid sistlidne riksdag anvisade anslog till arfvoden för gymnastiklärare vid
de lägre elementarläroverken, 9000 Rdr, har under innevarande slatsregieringsperiod
varit sålunda fördeladt, att ifrågavarande lärare vid 5-kiassiga läroverk åtnjutit 25q
Rdr, vid de 5-klassiga skolorna 200, och vid de 2-klassiga 150 Rdr årligen
Vid manga läroverk hafva emellertid dessa tjenstår stålt lediga eller måst genom vi-
Bil. M 7 d) lill Kongl. Majit* Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket IS62. 55
karier uppehållas. och torde alltså en lämplig förhöjning i nämnde belopp vara lika
mycket af omtanka för läroverken som af billigheten påkallad. Mod afseende härå
anser jag mig böra föreslå, alt arfvodet vid de 5-klassiga skolorna höjes till 500
Rdr. samt vid de 3- och 2-klassiga lill 300 Iidr, för år räknadt, och hemställer
jag derföre, — enär, und r förutsättning alt Halmstads läroverk uppflyttas bland
de fullständiga och skolorna i Landskrona och Christinehamn utvidgas till 5-klas¬
siga, enligt ofvan angifna grunder till arfvoden åt meranämndc öfningslärare vid dc
lägre elementarläroverken skulle erfordras ett belopp af 15,700 Rdr. —- alt Eders
Kongl. Majit täcktes göra nådig framställning om höjande af det nuvarande anslaget
med ett belopp af 6,700 Rdr.
1 afseende å arfvodena för öfrige öfningslärare har jag ingen annan ändring Anslag till
att föreslå, än att arfvode af -400 Rdr må anvisas åt en lärare i musik och sång
vid Luleå elementarläroverk, och att, under förutsättning att Nyköpings och Halm- voilen ät öl¬
stads läroverk blifva utvidgade, en arfvodesförhöjning af 100 Rdr vid det förra och
ett' nytt arfvode å 500 Rdr vid det sednare läroverket årligen må för hvardera af i teckning.
lärarne i musik och sång samt i teckning ä stat uppföras; utgörande behofvet i
dessa hänseenden tillsammans 1,600 Rdr.
Med hänseende dertill alt, innan'den vid 1856—1858 årens riksdag beslutade Om Ifineturt-
utvidgning af de liesta elementarläroverk i riket trädde i verkställighet, de ordinarie ^Ikarfa-ulvh
lärarnas antal vid åtskilliga af do större läroverken under en längre tid varit alldeles lärare enligt
otillräckligt för undervisningens uppehållande och i följd deraf särskilda extra lärare ^'r^tomfär
oller så kallade duplikanter måst antagas, hvilka emot en ringa ersättning, vanligen extra lärare
240 Rdr Banko för är räknadt, under dera år haft enahanda undervisningsskyldighet °Ckanter^'
som de ordinarie lärarne, funno Rikets sednast församlade Ständer, uppå derom
gjord framställning, skäligt medgifva, alt de lärare, som under längre tid än feni år
före verkställigheten af nämnde läroverks-reglering varit anställda såsom extra lärare eller
duplikanter med tjänstgöringsskyldighet af ofvan omförmälda beskaffenhet, och hvilkas
tjenstgöring blifvit väl vitsordad, berättigades att från och med år 1861 såsom
grund för högre lönetur beräkna sig till godo jemväl det anta! afslutado läseår öfver
fern, som de på sådant sätt tjenstgjort. I öfverensstämmelse härmed hafva under
innevarande och näslförflutne år åtskilliga lärare på grund af tjenstgöring såsom
duplikanter blifvit i högre lönegrad uppflyttade; men några andra åter, hvilka såsom
extraordinarie lärare tjenstgjort lika lång tid som de förre, men under större eller
mindre del af denna tid varit anställde såsom vikarier, icke kunnat af nämnde för¬
mån komma i åtnjutande. En af dessa lärare, kollega vid Örebro elementarläroverk,
P. A. Wikander, har i anledning häraf uti till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift
anfört, att han, sorn år 1851 började tjenstgöra vid elementarläroverket och !858
erhöll ordinarie kollegabefattning, —• i bägge hänseendena samtidigt med tvänne andra
lärare vid nämnde läroverk, hvilka på grund af tjenstgöring såsom extra lärare blif-
36 Bil. M 7 d) lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
vit med innevarande år i högre lönegrad uppflyttade, — således vid läroverket
tjenstgjort fullt lika länge som dessa; att han likasom desse två lärare vid inträdet
i skolans tjenst hos då varande Eforus öfver Strengnäs Stifts elementarläroverk an¬
mält sin önskan att erhålla en ledig duplikantbefattning i Örebro, men det oaktadt,
enär vid samma tid en vikarierande lärare i naturalhistorien vid läroverket i Ny¬
köping behöfdes, erhållit förordnande att förestå detta vikariat, emedan han uti
ifrågavarande ämne blifvit i filosofie-kandidatexamen fördelaktigare vitsordad än
nämnde tvänne lärare; att han för denna tjenstgöring måst åtnöjas med ett arfvode
af 225 Rdr för år, under det duplikantarfvodet utgjorde 360 I!dr; att han vidare
år 1852 förordnats att uppehålla en tjenstledig lärares syssla, emedan denna ansågs
mera maktpåliggande än en duplikantbefattning, samt att han på grund af dessa
tvänne års vikarictjenst gått i mistning af en fördel, som ostridigt skulle tillkommit
honom, derest han hela tiden fått tjenstgöra såsom duplikant; hvadan Wikander
underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig
proposition, det honom måtte medgifvas att i afseende å uppfattning i högre löne¬
grad få räkna sig till godo äfven de tvänne år han i egenskap af vikarie tjenstgjort,
och således berättigas att från och med år i 861 åtnjuta lön i 2:dra lönegraden
ined 2500 Rdr,
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Domkapitlet i Strengnäs, med vitsordande
af hvad sökanden anfört, förklarat sig desto heldre tillstyrka bifall till berörde an¬
hållan, som det förnämligast varit Wikanders större duglighet för lärarekallet, som
förskaffat honom förtroendet af en ansvarsfullare befattning än den af duplikant, och
detta förtroende såväl då beredde honom en minskad inkomst, som ock numera ute¬
stänger honom frän en billig likställighet med sina i tjenstgöring jemnåriga, men
redan i högre lönegrad uppflyttade medlärare.
I anledning häraf och då vikarierande lärare och duplikanter i det väsentliga
måste anses befinna sig i samma förhållande, och då vidare de förra i de flesta fall
mäst åtnöja sig med en icke obetydligt mindre aflöning än de sednare, under det
att för bestridande af vikariater i allmänhet erfordras större skicklighet och erfaren¬
het än för duplikantbefattning, hvarmed vanligen är förenad tjenstgöringsskyldigbet
endast i de lägsta klasserna, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig proposition derom, att samma
förmån i afseende å uppflyttning i högre lönegrad, hvilken vid sednaste riksdag
blef extra lärare och duplikanter medgifven, må utsträckas äfven till Wikander
och alia dem, hvilka vid läroverken såsom vikarierande lärare tjenstgjort, på det sätt
att de bland dem, som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid
1856—1858 årens riksdag beslutade reglering af rikets elementarläroverk varit
anställde vare sig såsom extra lärare eller duplikanter, eller ock såsom vikarier, och
hvilkas tjenstgöring blifvit väl vitsordad, må berättigas att från och med år 1864 såsom
Bil. M 1 d) till Kongl. Mnj:ts Nåd. Prog. M i, om Stof sverket 1862. 57
grund för högre lönetur beräkna sig till godo sammanräknade antalet afslutade läseår
öfver fem, som de på sådant sätt tjenstgjort. Som de för beräknande af det ökade
anslag, hvilket med afseende härå skulle blifva erforderligt, från vederbörande Eforer
infordrade uppgifter ännu icke fullständigt inkommit, får jag i underdånighet anhålla
att, derest af desamma skulle finnas, att för en dylik löneförhöjnings utgående ytter¬
ligare anslag än som nu blifva begärda, kunde vara af behofvet påkallade, framdeles
få derom göra underdånig anmälan.
T. f. Rektorn vid Hudiksvalls på reallinien fullständiga läroverk, F. Wennberg,
som den 14 Augusti 1833 befullmäktigades till ordinarie Kollega och den 22 Febr.
1843 till Rektor vid dåvarande högre lärdomsskolan i nämnde stad, skulle enligt Nå¬
diga Cirkulärbrefvet den 20 Mars 1858 varit berättigad att i sistnämnde egenskap
åtnjuta en lön af 5000 Rdr, såframt icke berörde skola blifvit till högre elementar¬
läroverk utvidgad. För närvarande åtnjuter Wennberg, som från och med höstter¬
minens början 1858 fortfarande såsom tillförordnad bestrider rektorsbefattningen vid
samma läroverk, den derför å stat uppförda lönen, 5500 Rdr; men då numera rek¬
torsbefattningar vid högre elementarläroverk endast tillsättas medelst förordnande, och
det således kan inträffa, att Wennberg kommer att frånträda rektorstjensten, i hvilket
fall han såsom kollega endast eger uppbära en lön af 2500 Rdr, har Wennberg i
underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig
proposition om beviljande af ett anslag af 500 Rdr årligen, att såsom fyllnad i kol¬
legalönen utgå från den dag, sökandens rektorsförordnande kan komma att upphöra.
Vid öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af denna ansök¬
ning har Domkapitlet i Upsala underdånigst anfört, att, då Wennberg på grund af
erhållen fullmakt å rektorsbefattning vid femklassig skola syntes obestridligen vara
berättigad till åtnjutande af dermed förenade löneförmåner, utan att läroverkets ut¬
vidgning borde i denna rätt åstadkomma någon förminskning, funne Domkapitlet icke
något annat yttrande å sin sida påkalladt, än att vitsorda Rektor Wennbergs under
en långvarig tjenstetid vid skolverket och särskildt i egenskap af Rektor städse ådaga¬
lagda utmärkta välförhållande, ovanliga nit och bepröfvade skicklighet samt en kärlek
för läroverket, som icke skytt egna uppoffringar för detsammas förkofran; hvadan
Domkapitlet, för den händelse Eders Kongl. Majit skulle pröfva någon framställning
till Rikets Ständer i detta afseende erforderlig, ansåge sig hafva allt skäl att sådant
i underdånighet, tillstyrka.
Erkännande billigheten deraf att Wennberg, derest han kommer att återgå till
kollegabefattning, erhåller den begärda tillökningen i löneinkomster, hvilka det oak¬
tadt icke fullt motsvara do förmåner, hvartill han varit berättigad om läroverket
icke blifvit utvidgadt, emedan han då jemte omförmälde lönebelopp äfven skulle varit
i åtnjutande af Rektor enligt lag tillkommande boställsgård, anser jag likväl, då
Wennberg fortfarande bestrider ifrågavarande rektorsbefattning och ovisst är, om och
Lönetillök-
7) in g å in¬
dragnings-
slat för åt¬
skilliga f. d.
Rektorer.
33 Bil. Jt? 7 d) till Kongl Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1S62.
Indragna
Prebende-pa-
ttorater.
när hans förordnande i sådant hänseende kan komma att upphöra, ej vara behöfligt
att en så beskaffad framställning, som den af Wennberg begärda, nu varder tili
Rikets Ständer gjord. Men då det är mig bekant att det förhållande, som beträf¬
fande Wennberg endast är en möjlighet, verkligen inträdt i afseende pa f. d Rektorn vid
Fahlu läroverk J. F. Kindström och f. d. Rektorn vid Nyköpings läroverk J. F.
Kjellborg, hvilka, i anledning af dessa läroverks utvidgning, nödgats återgå från rek¬
torsbefattning och nu i egenskap af kolleger uppbära en lön af endast 2500 Rdr,
anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj t läcktes hos
Rikets Ständer göra framställning om anvisande ä allmänna indragningsstaten utaf ett
belopp af 500 Rdr för hvardera af bemälde lärare, att utgå från och med början
af nästkommande slatsregleringsperiod.
Jag kan härvid ej underlåta att fästa Eders Kongl Maj;ts nådiga uppmärk¬
samhet derpå att jemväl nuvarande läroverks-adjunklerne N. L. Ahlberg i Skara,
J. E. Nvberg i Strengnäs och O. E. L Dahm i Calmar så lill vida befinna sig i
enahanda ställning med de två förenämnde, sorn alven dessa Adjunkter, hvar för s;g,
innehaft fullmakt å rektorsbefattning vid högre lärdomsskola i den stad, vid hvars
elementar läroverk de ännu ärc> anställde, men i följd af den år 1849 beslutade
förening af gymnasium och skola till ett läroverk måst frånträda sina rektorsbe¬
fattningar och numera åtnjuta lön i likhet med adjunkter. Då alltså dessa lä¬
rare, utan något deras förvållande, lemnat en befattning, å hvilken de innehaft
fullmakt och med hvilken, enligt grunderna för 1858 års lönereglering, en lön
af 3,000 R:dr förutom boställsgård skulle varit förenad, vågar jag i underdånighet
hemställa, huruvida ej Eders Kongl. Majit skulle finna skal att allåta Nådig pro¬
position derom, att äfven ifrågavarande tre f. d. Rektorer varda på indragnings-
stat uppförde, hvardera med ett belopp af 500 R:dr, att utgå från och med näst¬
kommande stalsregleringsperiods början
Sedan Eders Kongl. Majit, med gillande af Rikets Ständers vid 1856—58
årens riksdag fattade beslut, funnit godt i nåder förordna, att de prebende-pastorater,
som äro förenade med lärareplatser vid elementarläroverken, skola i mån af in¬
träffande ledighet indragas, undantagande likväl sådana, som åtfölja teologie lek—
torsbcställningar. behagade Eders Kongl. Majit uti nådig skrifvelse den 17 Nov.
1859 meddela Rikets Ständers Stals—Utskott kännedom om hvilka pastorater, som
i följd häraf dels redan såsom prebenden upphört, dels framdeles komme alt, vid
innehafvar nes afgång, i sådan egenskap upphöra; men sorn den beslutade indrag¬
ningen då ännu icke i någon vidsträcktare mån kommit till verkställighet, funno
Rikets Ständer någon ersättning för elementarläroverkens af sådan anledning min¬
skade inkomster tills vidare icke behöflig. Antalet nf de indragna prebendepasto-
Bil. N:o 7 d) lill Kungl Maj:ts Säd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1SG2. SO
raterna har sedan dess icke obetydligt ökats och uppgår för närvarande till sex,
nemligen :
Hille, i elementarläroverkens tillgångar upptaget till en be-
Skeda
Slaka
Wederslöf
Barnarp
Säfve
hällen inkomst af .
R:mt R:dr 791: 57.
a » 1,802: 82.
» » 2,276: 85.
» » 110: 64.
» b 150: 21.
b » 1,005: 60
6,137: 67;
och får jag derföre i underdånighet tillstyrka, alt Eders Kongl. Maj:t, i Dess nå¬
diga framställning om anvisande af de för elementarläroverken erforderliga medel,
läcktes ä denna minskning i de aldre tillgångarna fästa Rikets Ständers uppmärk¬
samhet.
Sedan Rikets vid 1856—58 årens riksdag församlade Ständer hos Eders
Kongl. Maj:t anhållit, att i afseende å de af kommuner och enskilda personer lill Ytterligare
gymnasier och skolor i allmänhet gittra donationer utredning mätte varda företagen av;/. t.af
för vinnande al visshet rörande dels donationernas belopp och dels de vilkor, hvar- kommuner
under de meddelats, samt att resultaten af denna utredning måtte Rikets Ständer personer‘'fiu
délgifvas. så och efter det vederbörande blifvit anbefallde att inkomma med de upp- elementarla-
lysningar i berörde hänseende, hvilka vore af vigt och stöde att erhålla, samt in- ^^do^aUo-
om Kongl. Ecclesiastik-Departementets Afdelning för handläggning af ärender rö- ner.
rande allmänna uppfostran och undervisningen den utredning blifvit verkställd,
hvartill de inkomna upplysningarna gifvit anledning, har Eders Kongl. Maj:t be¬
hagat samma utredning till Rikets sednast församlade Ständer öfverlemna; och
hafva RikelsSliindcr, — som vid bedömandet, huruvida donationsmedel böra utgöra
tillökning i liirarnes enligt stat bestämda aflöningslörmåner, eller inberäknas i dessa
och således föranleda till motsvarande minskning i skolans stats anslag, funnit den
grundsats böra följas, alt det sednare lörhällandet i allmänhet måste ega rum, så¬
vida cj något förbehåll i motsatt syftning varit vid donationen fästad!; men att
deremot, då med upplåtandet af hyresfri bostad eller lör sådant ändamål gilna
penningebidrag mäste antagas vara åsyftadt att bereda lärarne en förmän utöfver
livad de vanligen åtnjuta, en sä beskaffad donation icke heller bör lagus i beräk¬
ning vid bestämmandet af lärarnas utaf statsmedel utgående allon ing, — beträf¬
fande vissn, här nedan upptagna donationer, underdånigst anhållit, att Eders Kongl.
Majit läcktes låta verkställa den vidare utredning i afseende å deras tillkomst och
beskaffenhet m. m , som Rikets Ständer ansett erforderlig, och derefter vidtaga de
åtgärder, som lunnes vara af omständigheterna påkallade.
1 anledning häraf liar Eders Kongl. Majit behagat infordra vederbörandes
underdåniga utlåtanden jemte dc upplysningar i oinlörmälda hänseende, hvilka kunde
40 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
erhållas och icke redan blifvit meddelade; och anhåller jag att nu få redogöra för
hvad sålunda i detta ärende ytterligare förekommit
I afseende å den af grosshandlanden C. M. Nyström till Norrköpings läroverk
gjorda donation, — hvaraf räntan, enligt gifvarens föreskrift, skulle tillfalla »de fat¬
tiga i skolan», men hvilken ränta för närvarande användes så, att ISO R:dr de¬
las mellan lärarne i violinspelning och ritning, 120 R:dr utgå till stipendier åt
lärjungar vid läroverket, samt 500 R:dr till en af läroverkets adjunkter, i hvars
å stat uppförda lön de äro inberäknade — har läroverkets kollegium i underdå-
dighet tillstyrkt, att ej mindre det belopp, som hittills uppburits af lärarne i mu¬
sik och teckning, och hvilket icke ingått i deras ordinarie arfvoden, än äfven de
i staten för en af adjunkterna inbaräknade 300 R:dr må få användas till stipen¬
dier åt behöfvande lärjungar, desto heldre som ifrågavarande läroverk i detta hän¬
seende egde särdeles ringa tillgångar och bemälde öfningslärare i den löneförhöj¬
ning, 100 R:dr för hvardera, hvilken från och med början af innevarande
läse-år dem tillkommer, erhålla full ersättning för det extra arfvode, de hittills
åtnjutit; och har hvad sålunda blifvit föreslaget jemväl af stiftets Konsistorium
blifvit till nådigt bifall förordadt.
På grund häraf får jag i underdånighet tillstyrka, att räntan på de Ny-
strömska gålvomedlen måtte förklaras böra odelad användas till stipendier åt be¬
höfvande lärjungar vid Norrköpings högre elementarläroverk, samt att den förlust
af 300 R:dr, som en af lärarne genom ett dylikt beslut skulle tillskyndas, måtte
honom af statsmedel ersättas.
Beträffande den Forssemansha donationen vid Söderköpings lägre elementar¬
läroverk inhemtas af läroverks-kollegii utlåtande, att den till sagde donation hö¬
rande frälseqvarnen Byqvarn blifvit genom af Domkapitlet i Linköping faststäldt
kontrakt utarrenderad för en tid af 30 år, räknade från den 14 Mars 1860,
mot en afgift af 20 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, att vid hvarje
arrendeårs slut lösas med penningar efter länets markegångspris, med tillökning
af 50 öre forsellön för tunnan; att vidare, enligt berörde kontrakt, arrendatorn
är pligtig att den 14 Mars 1866 och sedermera hvarje år vid samma tid er¬
lägga jemväl en annan mindre afgift, 1 tunna 8 kappar råg, hvilken spanmål äf¬
venledes skall lösas med penningar, men utan tillagd forsellön; utgörande denna
afgift ett slags arrende för den läroverket tillhöriga s. k. qvarntäppan, för hvilken
en årlig afgäld förut under längre tid blifvit erlagd till den, som arrenderat den
till samma donation hörande frälse-utjorden Thyketorp; samt slutligen att i följd
af nyssnämnda bestämmelse i arrendekontraktet alkomsten af denna utjord,
hvilken enligt nu gällande kontrakt, som löper till ända den 14 Mars 1865, ut¬
gör 18 tunnor spanmål och med 226 R:dr 80 öre är inberäknad i en af kolle¬
gernas löner vid ifrågavarande läroverk, från sagde tid anses komma att un¬
der-
Bil. M 7 d) lill Kongl. Majus Nåd. Prop. JV? 1, om Statsverket 1862. 41
derstiga detta belopp. Då emellertid donationen blifvit anslagen alill inrättande
af ett nytt kollegat för att bereda ungdomen tillfälle till undervisning i skrif-och
räknekonsten, äfvensom i de mest nödiga lefvande europeiska språk, tyskan, fran¬
skan och engelskan samt, om tiden sådant medgåfve, i de lörsta grunderna i ke¬
mien», men vid nuvarande 5-klassiga läroverket i nämnde stad, enligt gällande
stadga, någon undervisning hvarken i franska språket eller i kemi förekommer,
hvarförutan det icke heller torde kunna ifrågasättas, att ju donationen alselt en vid¬
sträcktare undervisning jemväl i afseende å de öfriga lefvande språken samt räkne¬
konsten, än som vid 3-klassiga läroverk meddelas, anser jag mig böra i underdå¬
nighet tillstyrka, alt ej mindre de nu i statens anslag till meranämnda skola in¬
beräknade 226 R:dr 80 öre, än äfven öfriga lill denna donation hörande tillgån¬
gar, må från och med nästinstundande statsregleringsperiod få användas till beko¬
stande af sådan undervisning i förenämnde ämnen, som vid läroverket icke för
närvarande meddelas; och torde Eders Kongl. Maj:t i afseende å ordnandet af
denna undervisning, det arfvode, som för densammas bestridande bör utgå, m. m.,
infordra underdånigt yttrande och förslag af vederbörande Konsistorium.
Då, enligt hvad upplyst blifvit, det icke lyckats att, rörande den vid Lidkö¬
pings skola varande Licdrotska donationen å 1000 daler silfvermynt, hvaraf årliga
räntan lika fördelas emellan Rektor och Kollega, erhålla några vidare upplysningar,
emedan donationsbrefvet icke kunnat tillröttaskafifas eller någon kännedom om dess
innehåll vinnas, får jag, vid sådant förhållande, i öfverensstämmelse med hvad Rikets
Ständer yttrat, tillstyrka, att ifrågavarande räntemcdel må från skolans statsanslag
afriiknas.
Vidkommande derefter de till Örebro läroverk gifna donationerna hafva några
närmare upplysningar, utöfver de redan meddelade, icke erhållits. Läroverks-kolle-
gium, med hvilket Domkapitlet instämmer, yttrar att, enär den af Rådman •Aman
i Örebro till Carolinska läroverket derstädes skänkta gård i staden uttryckligen blifvit
gifven till bostad ål kollegerna, så måste den genom denna gårds försäljning upp¬
komna fond betraktas såsom hushyresmedel, och räntan deraf icke i den ordinarie
staten inberäknas; att de af enkefru Robsahm donerade medlen enligt gåfvohrefvcns
ordalydelse blifvit skänkta till förökande «af kollegernas knappa löner», samt att, då
således båda dessa fonder tydligen vore afsedda att i någon mån förbättra lönevil-
koren för de svagast allönade af den läraregrad, som af ålder vid läroverket funnits,
d. v. s. för kollegerna eller de nuvarande adjunkterna, den utgående räntan ej syn¬
tes kunna komma att utgöra tillägg till någon lektorslön eller i en sådan inberäknas.
1 öfverenstämmelse mod den af Rikets Ständer äfven uttalade grundsats, finner
jag mig böra tillstyrka den ändring i afseende å användandet af ifrågavarande dona-
tionsmd el, att räntan å försäljningssumman för den af Rådman Åman donerade
Bih. lill R. St. Prat. 1S62 & 1SG3. 1 Sami. 1 Afd. S liäft. 6
42 Bil. M 7 d) till Kongl. Ma]:ts Nåd. Prop. .V* 1, om Statsverket 1862.
gård, 14 Rdr 25 öre, må fördelas emelian Adjunkterna vid berörde läroverk, utan
att i deras å stat uppförda löner inberäknas.
I afseende å den af Assessoren J.' We.ittnitn Jakobsson till Westerås‘skola gifna
dödatron, 20,000 daler kopparmynt, hvaraf räntan, sorn nu utgör 83 Rdr 33 öre
ärligen, skulle ‘äutgå till Adjudctus Gymnasii i Westerås, såsoin en viss och årlig
tillöknfdg i den lön, Söm han eljest efter Stät åtnjuter», rnen sorn blifvit inberäkttad
■i lonen för én af läroverkets Adjunlfter, hafva Rikets ''Ständer, i betraktande af
brdålägen i ^testamentet, ansett att donationens ändamål, sedan “trtiméra gymoasii-
adjiinkt-befatfningbn Upphört, närmast skulle vinnås derigenom, att tfmförmälda ränte-
°béfåpp tillerkändes den‘äldste af läroverkets Adjunkter såsom‘“tillökning i den edligt
stat utgående löden; och har läröverks^köliégium uttalat den önskan, att Eders Kongl.
'Majit måtte i nåder bifalla delta Rikets Ständöts förslag, hvilket jag jemväl för
‘egen del “dnser mig böra till nådigt bifall förorda.
Beträffande‘det bidrag i fÖnétillgångåVna för Fahlu skola, sorn af Bergslaget ut¬
gått med 80 Rdr årligen, hafva Rikets Ständer “ansett för framtiden böra iakttagas,
ätt skolans statsanslag ökas i den rhån indragning af omförmäida särskilda tillgång
kan komma att ega rUm. Läröverkets Rektor upplyser nu, att Bergslaget vid
ordinarie bölogsslämma den 1 Juni 1858 beslutat, att de af Bergslaget hittills åt
läråre vid Fahlu skola bestådda årliga gratifikationer 'skola vid dåvarande tjensteiune-
hafvares afgång försvinna, och torde, med afseende derå, ett belopp af 80 Rdr böra
såsom tillökning i läroverksanslaget äskas.
Vidkommande de från Sala stad till Rektor derstädes utgående så kallade hus-
hyresmedei, 30 Rdr Rmt, inhemtas af en från Eders Kongl. Majits Befallningshafvande
i “Westmanländs län till Magistraten i Sala den 23 December 1852 aflåten skrif—
'Vfelse, alt desamma förut “Varit anslagna åt en kollega vid nämnda skola, men se¬
dermera blifvit till fyllnad Uti Rektors lön inberäknade, vid hvilket förhållande och
då omförrnälde beldpp åtminstone icke numera är ätt anse såsom hushyresmedel
för“Rektor, hvilken, enligt hvad upplyst blifvit, är i åtnjutande af boställsrum, utan
VitfYöi-ähdrad lönbrfeglering, blifvit Rektor anslagna, finnér jag mig icke kunna tillstyrka,
att saj*de belopp må utöfver den ä ‘stat uppförda lönen Rektor tillerkännas.
1 åfsfeendo å de af framlidne Dorhprosten B■ Sjögren till aflöning för lärare
Vid éliunehtarläroVérk ftföm Wexiö Stift gjorda donationer är vördet upplyst, ett
"3:né'‘sådåiiä finnäs; ätt en af deSsa, äfäedd att bereda någon löneförbättring åt 4 kol¬
leger vid Wexiö elementarläroverk och 2:ne vid läroverket i Jönköping, af hvilka
Bil. JY* 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop M 1, om Statsverket 1862. 43
de förra skulle hvardera erhålla 15 Rdr B:ko och de sednare 10 Rdr samma mynt,
nieu mot åliggande att hvar i sin ordning hålla en oration öfver något passande
ämne, ursprungligen utgjorde ett kapital af 2000 Rdr; att räntan härå vanligen för hvarje
år utdelats, men att fonden likväl, emedan en och annan af ifrågavarande lärare un
dorlåtit alt hålla den föreskrifna orationen, genom besparingar numera vuxit till
2200 Rdr, samt att den löneförbättring, som af räntan utaf berörde medel kommit
vissa lärare till godo, icke varit i deras ordinarie löner inberäknad; att likaledes det
af samme gifvare för anskaffande af» nya och fria boningsrum för de fyra Kolleger
och Apologisten i Wexiö» till Gymnasii- och Scholae-Cassan derstädes donerade be¬
lopp, 1000 Rdr, icke kapitaliserats i kassan, utan enligt föreskrift användts till då¬
varande nya skolhusets förseende med en öfvervåning, som vederbörande lärare se¬
dermera antingen för egen räkning begagnat eller ock uthyrt, samt att, sedan detta
skolhus numera blifvit, såsom alldeles förfallet, försäldt och bortfördt, och försäljnings¬
summan derför kommit stiftets byggnadskassa till godo, jemlikt nådiga Brefvet den
8 Mars 1861, fem bland adjunkterna vid Wexiö läroverk, i den tur ocb ordning,
som hittills varit iakttagen, berättigats att utan minskning i de å stat uppförda lö¬
nerna årligen uppbära räntan å det kapital, 1000 Rdr, sorn genom sagde donation
ingått i byggnadskassans tillgångar; och slutligen, att vid den tredje donationen eller
den s. k. Sjögrenska Apologist-fonden, hvilken med ett ännu oförändradt belopp af
4000 Rdr B:ko af gifvaren öfverlemnades till Domkapitlet i Wexiö, annat förebebåll
icke varit fästadän att räntan deraf skulle användas till förbättrande af den vid
trivialskolan i nämnde stad varande Apologistie; att med anledning häraf en ny
apologistklass blifvit vid skolan inrättad och läraren för denna klass sedermera äf¬
ven ä stat uppförd, samt att sagde räntemedel, utgörande 342 Rdr Rmt, för när¬
varande äro inberäknade i lönen för en af lärarne vid Wexiö elementarläroverk.
Då, i följd af hvad sålunda blifvit utredt, det synes vara i full öfverensstäm¬
melse med gifvarens önskan, att afkomsten af de 2:ne förstnämnda donationerna till¬
faller vederbörande lärare, utan att verka minskning i deras å stat uppförda löner;
men, vidkommande den 3:dje donationen, någon föreskrift i sådan syftning icke varit
med densamma förenad samt således, och enär läroverket äfven på reallinien är full¬
ständigt, någon erinran icke lärer med fog kunna framställas mot statens rätt att
fortfarande använda sistomförmälda räntemedel såsom bidrag till lärares aflöning, torde
i afseende å dessa donationer någon förändring i nuvarande förhållande icke böra
ega rum
Beträffande den s. k. Wisingsö fonden hafva följande upplysningar erhållits,
nemligen att dess kontanta tillgångar den 1 Januari 1862 utgjorde 45,029 Rdr
51 öre Rmt, samt att fondens inkomster under sistlidet år uppgått till 7,956
Rdr 36 öre, hvaraf behållningen af fondens hemmansräntor, något omvexlande
II Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862
efter olika års medelmarkegång, nämnde år belöpte sig till 5,751 Rdr 13 öre
och räntan å utlånte kapitaler till 2,205 Rdr 23 öre. Vidare inhemtas i afse¬
ende på dessa inkomsters användande, att de till en del utgå till aflöning åt de
ordinarie lärarne och vaktmästaren vid Jönköpings högre elementar-läroverk samt
till hushyresersättning åt några bland lärarne; hvarjemte utgifterna för gymna¬
stikinrättningen och underhållandet af det för fondens medel inköpta gymnastik¬
huset, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 4 September 1829, ur
denna fond utgå. Lärarnes aflöningsmedel, till en del utgörande bestämdt pen-
ningebelopp, till en del lösen för vissa tunnor spanmål efter länets årsmarke-
gång och således något varierande under olika år, uppgingo under sistlidna rä¬
kenskapsår till 2,508 Rdr 55 öre, och omkostnaderna för gymnastikinrättningen
under samma tid till 94 Rdr 43 öre, eller tillsammans 2,602 Rdr 98 öre. Uti
nådigt Bref den 6 December 1861 har Eders Kongl. Maj:t derjemte medgifvit,
att högst 600 Rdr årligen må, i öfverensstämmelse med den ursprungliga stif¬
telsen, tills vidare ur Wisingsö-fonden såsom stipendier bland läroverkets stude¬
rande ungdom utdelas. Ofverskottet af årsinkomsterna lägges till kontanta ka¬
pitalet och förräntas till dess förökande. Af Wisingsö-fonden har härförutom en
större reparation och förändring af Jönköpings skolhus blifvit bekostad år 1827,
äfvensom kostnaden för den år 1845 tillbyggda flygeln af skolhuset till största
delen af denna fond bestridts; allt i öfverensstämmelse med hvad af f. d. Kongl.
Kanslistyrelsen blifvit vid Wisingsö-fondens förflyttning till Jönköpings läroverk
föreslaget och af Kongl. Maj:t under den 11 September 1811 i nåder fast-
stäldt.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, finner jag icke skäl att i
sättet för ifrågavarande fonds användande tillstyrka någon ändring.
I afseende å den från hospitalskassan i Malmö till en af lärarne vid läro¬
verket derstädes af ålder utgående afgift, 5 Rdr B:ko, hvilken fortfarande är i
dennes å stat uppförda lön inberäknad, har blifvit upplyst, att densamma utgjort
ersättning för bestridande af klockarebefattning vid hospitalet, samt att Kongl.
Serafimer-Ordens-Gillet den 15 April 1829, enär nämnde tjenst icke längre af
någon lärare bestriddes, beslutat aflöna särskild klockare, samt i sammanhang
dermed hos Kongl. Maj:t anhållit, att vid den då ifrågaställda förändrade reg¬
leringen af lärarnes löner vid elementar-läroverken måtte i nåder stadgas, att
all befattning med klockaretjensten vid hospitalet för skolstaten komme att upp¬
höra och i följd deraf klockarelönen, från den tid dåvarande innehafvaren af
samma lön genom berörde reglering erhölle ökade löneförmåner, indragas. Som
Kongl. Majit till denna framställning redan den 27 Juni samma år lemnat nå¬
digt bifall, men Stats-kontoret derom icke erhållit kännedom, får jag i under¬
dånighet tillstyrka, att detta embetsverk nu må anbefallas för framtiden iakttaga
Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l. om Statsverket 1862. 43
den rättelse i staterna, som af högstberörde nådiga medgifvande måste blifva
en följd.
I afseende å de vid Warbergs skola varande donationerna inhemtas, att i
Assessoren von Diibelns donationsbref förordnas, att »årliga intresset (af det do¬
nerade kapitalet) må oafkortadt och redeligen efter bästa vett och samvete utde¬
las till skolans docentes;» att, beträffande enkan A. C. Grimbergs donation, blifvit
föreskrifvet att »om rektorn är af hennes eller hennes mans slägt, skall han åtnjuta hela
och i annat fall halfva intresset utan afkortning på lönen,» och att så väl afkom-
sten af dessa donationer som en del af räntan utaf den Severentssonsla stiftelsen åro
i staten för Warbergs skola upptagna till sammanlagdt 22 Rdr88 öre samt så för¬
delade, att i lönen för rektor ingå 4 Rdr 17 öre, i l:sta kollegans lön 6 Edr 45
öre och i lönen för kollega emeritus 12 Edr 26 öre, eller tillsammans för båda
kollegerna 18 Edr 71 öre, deraf 2 Edr 14 öre utgör halfva von Döbelnska
testamentsräntan och återstoden den andel af Peder Severentssons testamente,
som blifvit skolungdomen fråntagen. Uti afgifvet utlåtande yttrar Domkapitlet 1
Göteborg, att då de med såväl den v. Döbelnska som den Grimbergska donatio¬
nen afsedda ändamål först då syntes rätt uppfyllas, när de derigenom beredda
medel komma läroverket till godo, oberoende af de större eller mindre lönean¬
slag, som till lärarne från statsverket utgå, funne Domkapitlet sig böra i underdå¬
nighet anhålla, att oftanämnda donationsmedel icke måtte i de till lärarne å stat
anslagna löner inberäknas, samt att den i samma löner redan skedda afkortnin-
gen måtte blifva lärarne godtgjord.
Vidkommande förhållandet i afseende å användningen af den utaf Peder
Severentsson stiftade donation, så, då ådagalagdt vore, att en del af de enligt
densamma åt medellösa ynglingar vid Warbergs elementar-läroverk afsedda medel
i stället blifvit i ltsta kollegans och kollega emeritii löner inberäknad, har Dom¬
kapitlet hemställt, att ifrågavarande medel måtte, i enlighet med testators före¬
skrift, blifva för sitt rätta ändamål använda och således, om möjligt, ersättning
af statsmedel beredas läroverkets premii- och fattigkassa för hvad den hittills
förlorat, samt att vederbörande lärare måtte hädanefter af statsmedel utbekomma
den lönefyllnad, som oriktigt utgått af ifrågavarande donation.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, får jag i underdånighet tillstyrka,
att afkomst en af ifrågavarande donationsmedel, 22 Edr 88 öre, må från och med
början af nästkommande statsregleringsperiod upphöra att inberäknas i lönerna
för omförmälde lärare.
I afseende å den af / W. Burman år 1838 gjorda donation till Frösö
skola, hvilket läroverk sedermera blifvit förflyttadt till Ostersund, hafva Rikets
Ständer, enär af gifvaren blifvit förslagsvis hemställdt, att med sagde donation
48 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
måtte grundläggas en femte klass, så att ynglingar kunde derifrån direkt dimit-.
teras till universitet, funnit det skäligen kunna ifrågasättas, om icke numera,
sedan Östersunds skola blifvit till bögre elementar-läroverk utvidgad, räntan af
berörde fond borde ingå i beräkning vid bestämmandet af skolans statsanslag,
hvadan Rikets Ständer ansett upplysning böra meddelas, huruvida donationsbref-
vet innehölle någon bestämd föreskrift i motsatt syftning, hvarigenom en sådan
åtgärd skulle förhindras
I anledning häraf har läroverks-kollegium i Östersund uti infordradt utlå¬
tande underdånigst anfört: att på grund af donationsbrefvets föreskrift, det »sko¬
lans rektor i samråd med dess inspektor och andra i landet boende samt för
dess gamla lärosäte interesserade herrar och män egde att besluta om och
hvilka behof påkalla att af donationen afhjelpas» densamma hittills användts
till bestridande af sådana för läroverket nödiga utgifter, hvartill andra tillgångar
O! ö 7 O o
saknats; att sålunda, då skolhuset å Frösön, sedan läroverket erhållit tillökning
i antalet af klasser och lärjungar, befanns till utrymmet otillräckligt, så att lä¬
roverket, redan innan det nya lärohuset i Östersund hunnit fullbordas, måste uti
en i enskildt hus derstädes upplåten lokal inflyttas, den för sagde lokals begag¬
nande utgående hyra blifvit medelst Burmanska fondens behållna räntor bekostad,
hvarförutom af samma fond understöd lemnats åt behöfvande ynglingar, som ge¬
nom seder, flit och skicklighet visat sig deraf förtjenta, genom hvilket sätt att
använda fondens tillgångar gifvarens i donationsbrefvet icke otydligt uttryckta af¬
sigt att minska kostnaderna för i Jemtland studerande ynglingar företrädesvis
syntes befrämjas; att, om räntan af ifrågavarande fond skulle hädanefter ingå i
beräkning vid bestämmandet af skolans statsanslag, vid flera tillfällen stor förlä¬
genhet om medel till afhjelpande af flera särdeles trängande behof komme
att uppstå, samt att af de i of vanberörde donationsbref förekommande or¬
den: »förslagsvis får jag yttra den tanke, att om donationen möjligen kunde
grundlägga en femte klass, hvarifrån de studerande ynglingar i Jemtland efter
några års längre vistande kunde dimitteras till Akademien, skulle den dryga kost¬
nad, sorn förorsakas af studiernas fortsättning vid gymnasium i Hernösand kunna
undvikas», ingalunda kunde slutas, att den rektor och andra för läroverket nit¬
älskande personer i samma gåfvobref medgifna rätt att bestämma öfver fondens
användning blifvit i ringaste mån inskränkt, hvilken rättighet deremot genom den
af Rikets Ständer ifrågaställa dispositionen af nämnde medel skulle helt och
hållet upphäfvas; och har slutligen konsistorium i Hernösands stift förklarat sig
instämma i den åsigt, kollegium yttrat.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, finner jag mig böra tillstyrka,
att ifrågavarande donation må, i enlighet med gifvarens föreskrift, få på sätt ve¬
derbörande finna lämpligt för läroverkets behof användas, utan att inberäknag i
de af statens tillgångar till omförmälda läroverk utgående löneanslag.
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 18(12. Al
I sammanhang härmed får jag, enär rörande den af enkan Anna Maria von
Balthasar., i afsigt att befrämja de lägre samhällsklassernas bildning, år .1822 till
dåvarande kyrkoskolan i Adolf Fredriks församling i Stockholm gjorda donation
å 4,000 Rdr B:ko, hvaraf räntan skulle tillfalla kyrkoskolans lärare, dock med
föx-behåll att, derest vexelundervisnings-methoden endast i första klassen blefve
antagen, nämnde löneförbättring uteslutande skulle tillkomma läraren i denna
klass, äfvensom under vissa vilkor församlingens kantor, Eders Kongl- Majit re¬
dan i nåder förordnat, att den andel af sagde donationsmedel, hvilken lärår,ne
vid nuvarande lägre elementar-läroverket i berörde församling egt uppbära och sorn
utgjort.för rektor 104 Rdr 50 öre samt för kollega 156 Rdr 75 öre, skulle från
och „med början af år 1860 tillfalla församlingens folkskola, underdånigst
hemställa, att som ifrågavarande belopp varit i bemälde lärares å stat uppförde
löner inberäknade, motsvarande ..ersättning må beredas anslaget till elementar¬
läroverken.
Under förutsättning att Eders Kongl. Majit gillar hvad jag i afseende å
ofvan omförmälda donationer hemställt, får jag i underdånighet tillstyrka, rptt
Eders Kongl. Majit med hänseende till den minskning i elementar-läroverkens
tillgångar, som uppstår derigenom, att afkomsten af nedannämnda donationer; icke
vidareoderi bör inberäknas, nemligen:
Nyströmska donationen 300: —
Forssemanska d:o 226:'80.
Åmanska d:o 14: 25.
Westman Jacobsonska d:o 83: 33.
Salarium af Fahlu bergslag 80: —
Hospitalskassans afgift till Malmö läroverk 7: 50.
v. Döbelnska, Grimbergska och Severentsonska donationerna *22: 88.
A. M. v.'Balthasars d:o 2‘61: 25.
.936:, ;01.
> täcktes -fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att anslaget till elementar¬
läroverket bör med ett motsvarande belopp, dock efter afdrag af 30 jRdr, hvilka
af den Liedrotska donationen böra inberäknas i uti lönebdöppen för , Järnrne,iyid
Lidköpings skola, varda ökadt, således med ,9,66.Rdr 1 öre.
I händelse af bifall till hvad jag sålunda i underdånighet föreslagit, skulle
elementar-läroverkens årliga behof under nästa statsregleripgsperipd blifva ^åspm
följer:
till aflöning, enligt redan gällande bestämmelser, för samtlige
nuvarande rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger,
48 Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o%l, om Statsverket 1862.
Äfvensom för öfningslärarne vid de på endera eller
begge linierna fullständiga läroverken ...... 1,237,828: 72
till arfvoden för bibliothekarier vid de högre läroverken . 3,000: —
till aflöning för ytterligare en lektor vid de åtta fullständiga
läroverk, der lektorernas antal, rektor oberäknad, nu
är tre 16,000: —
till aflöning för 5 nya lektorsbeställningar vid de på realli-
nien fullständiga läroverken 10,000: —
för utvidgning af läroverket i Nyköping 7,500: —
för utvidgning af läroverket i Halmstad 11,000: —
för utvidgning af läroverket i Landskrona ... . . 3,500: —
för utvidgning af läroverket i Christinehamn 3,500: —
för utvidgning af läroverket i Norrtelje 1,500: —
för utvidgning af läroverket i Carl Johans församling 1,500: —
till lön för 27 nya adjunktsbeställningar, äfvensom till arf¬
voden för extra lärare 50,000: —
till löneförbättring och extra arfvoden för gymnastiklärare vid
de fullständiga läroverken . 13,266: 67.
till löneförbättring för gymnastiklärare vid de på reallinien
fullständiga läroverken 1,000: —
till gymnastiklärare vid de lägre läroverken 15,700: —
till förhöjning af arfvoden åt lärarnc i musik och sång, äf¬
vensom i teckning vid läroverket i Nyköping. . 200: —
till arfvoden för lärare i musik och sång, äfvensom i teckning
vid läroverket i Halmstad 1,000: —
till arfvode för lärare i musik och sång, vid läroverket i
Luleå 400: —
till arfvoden för lärare i musik och sång äfvensom i teck¬
ning vid de lägre läroverken 10,000: —
till vikarie arfvoden och oförutsedda behof 10,000: —
1,396,895: 39.
För bestridande af dessa utgifter förefinnes:
dels riksstatens nuvarande anslag . 1,132,509: 80.
dels ock den årliga inkomsten af de
till elementar-läroverken done¬
rade medel, m. m 52,258: 63.
hvilken likväl till följd af indragning
af prebendepastorater och läro-
verksanslaget frångångna do¬
nationer, »kulleminskas med . 7,103: 68. 45154. 95 1 177 664* 75
då
Bil. M 7 d) till Kongl. Majus Nåd. Prop. M /, om Statsverket 1862. 49
då det visar sig att förhöjningen i anslaget till elementarläro¬
verken skulle blifva 219,230: 64.
liro.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, med förklarande att billigheten Pcdago-
fordrade, det lärarne vid de i Riket befintliga pedagogier fortfarande komma i 3lcrna-
åtnjutande af de förbättrade aflöningsvilkor, Eders Kongl. Mnj:t för sistlidne stats-
fegleringsperiod deni beviljat, beträffande särskildt de pedagogier, vid hvilka, ef¬
ter Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, tvenne lärare blifvit anställda, med-
gifvit, att dessa lärare må, med vilkor att de hafva fullgjort stadgade prof för
kompetens till lärarebefattning vid elementarläroverk, erhålla enahanda löneför¬
måner, sorn lärare vid 2-klassiga läroverk, och att således för Rektor vid en
dylik pedagogi bestämmes en lön af 2000 Rdr och för läraren af 1000 Rdr
med rättighet till löneförhöjning efter vissa år, på sätt för de förre är stadgadt,
dock att den förhöjda löneturen borde beräknas först från och med året efter
det, då pedagogiens utvidgning till 2 klasser egt rum, har Eders Kongl. Maj:t
i öfverensstämmelse härmed fastställt nya lönestater för samtliga de pedagogier,
hvilka under sistlidne statsregleringsperiod antingen erhållit ännu en lärare
utom den förutvarande eller vid hvilka, till följd af undervisningens högre grad
af utveckling, läraren fått sig beviljad förhöjning i den dittills bestämda lönen.
I enlighet med dessa nya stater utgår, vid hvar och en af pedagogierna i Iljo,
Sköfde, Södertelje, Köping, Nora, Hedemora, Grenna, Kongelf, Kongsbacka
och Borgholm, rcktorslönen med 2000 Rdr och kollegalönen med 1000 Rdr,
samt lärarelönerna vid de enklassiga pedagogierna i Öregrund, Falköping, Ul¬
ricehamn, Linde, Avesta, Cimbrishamn, Engelholm, Falkenberg och Laholm med
1000 Rdr vid hvardera, hvarjemte lönen för nuvarande pedagogen i Säther
bestämts till 800 Rdr, emedan denne icke uppfyllt de vilkor för behörighet
till sådan befattning, hvilka i sammanhang med utfärdandet af de nya staterna
blifvit föreskrifna.
Då i följd af dessa stater löneförhöjningen för lärare vid de enklassiga
pedagogierna sålunda utgår enligt samma grunder och till samma antal lärare
som under åren 1858 och 1859, så tages härigenom icke i anspråk något större
anslag för nästinstundande statsregleringsperiod, än som redan under den inne¬
varande erfordrats, utom för de vid 2-klassiga pedagogier anställde kolleger,
hvilka under de närmaste åren blifva berättigade att uppflyttas i högre lönegrad.
Enligt gjord beräkning komma kollega-lönerna vid nämnde pedagogier att utgöra,
för år 18G4, 10,000 Rdr, för år 1865, 13,000 Rdr samt för år 1866 13,500
Rdr eller i medeltal för hvartdera af nämnde år 12,166 Rdr 67 öre, hvadan i och
för detta ändamål en tillökning i berörde anslag af 2,166 Rdr 67 öre, skulle blifva
Bih. till Ii Ht. Prut. 1862 & 1SC3. 1 Sami. i Afd. S Höft. 7
50 Bil. M 7 d) lill Kongl. Majds Nåd. Prop. J\3 i, om Statsverket 1862.
Anslag lill
Sr mi n oriel
för hilli o ri¬
del af lära-
rinnor.
af behofvet påkallad. Men då tillika tages i betraktande, att undervisningen i
sång och gymnastik är för de 2-klassiga pedagogierna af åtminstone lika myc¬
ken vigt som vid do 2-klassiga elementarläroverken, men några medel till
arfvoden för sådan undervisning vid de förra icke finnas att disponera, torde
för sådant ändamål, under förutsättning att arfvodena fastställas till samma be¬
lopp, som för enahanda undervisning vid nyssnämnde elementarläroverk dels re¬
dan blifvit bestämda dels ofvan i underdånighet föreslagna, eller för lärare i
sång till 100 Rdr och för lärare i gymnastik till 800 Rdr, en ytterligare till¬
ökning af 4000 Rdr i berörde anslag böra äskas.
Med anledning häraf oell då på ifrågavarande anslag några besparingar icke
äro att påräkna, men tillgång för oförutsedda behof bör finnas å ena sidan till
arfvodes-fyllnad åt vikarier, der ordinarie läraren till följd af sjukdom eller an¬
nat giltigt förfall åtnjuter tjenstledighet, och å den andra till löneförhöjning i
enlighet med ofvan omförmälda grunder åt lärare vid de pedagogier, der un¬
dervisningen väl icke hittills vunnit, men möjligen under den närmaste framtiden
kan erhålla någon betydligare utveckling, får jag i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Rikets Ständer, att dels för bestri¬
dande af löneförhöjning för de lärare, sorn blifva berättigade att uppflyttas i
högre lönegrad, dels till arfvoden åt öfningslärare och dels för andra oförut¬
sedda behof, en tillökning af 8000 Rdr i anslaget till pedagogier och folkskolor
må beviljas utöfver det belopp, sorn redan under innevarande statsregleringsperiod,
enligt fastställda grunder, erfordrats, vid bestämmandet af hvilket belopp vissa å
berörde anslag af ålder uppförda skolor vid sistlidne riksdag synas icke hafva
blifvit tagna i beräkning.
12:o.
Uti skrifvelse den 7 innevarande månad har Direktionen öfver Seminarium
för bildande af Lärarinnor, med öfverlemnande af berättelse rörande undervis¬
ningens bedrifvande vid nämnda läroanstalt under det förflutna läseåret, under¬
dånigst anhållit att, som elevernas antal vid Seminariet vore i stigande och i
förhållande dertill lärarekrafterna behöfde en tillökning, äfvensom med fästadt
afseende derå, att en förhöjning i aflöningen för lärarne och särskildt för före¬
ståndarinnan, hvilken hittills åtnjutit ett årligt arfvode af 1500 Rdr, vöre af be¬
hofvet påkallad för läroanstaltens utveckling och undervisningens jemna uppe¬
hållande, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig proposition
dels om fortfarande af det för Seminariet vid sednaste riksmöte beviljade år¬
liga anslag af 15,000 Rdr, dels omen förhöjning i samma anslag med 5000 Rdr
årligen, eller sammanlagt ett årligt anslag af 20,000 Rdr Rmt.
Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862. SI
Den afgifna berättelsen öfver Seminariets verksamhet under det förflutna
läseåret, det första af dess tillvaro, gifver vid handen, att der varit antagna mer
än 50 elever, för hvilka tillfälle varit beredt att, hufvudsakligast efter eget val,
i flere eller färre af nedanupptagna ämnen, nemligen christendom, pedagogik, hi¬
storia och geografi, matliematik, fysik, fysiologi, botanik, zoologi, svenska, fran¬
ska, tyska och engelska språken, äfvensom i teckning, skrifkonst, sång och gym¬
nastik, erhålla undervisning af utmärkta lärare, deribland flere bland hufvudsta¬
dens mest framstående vetenskapsmän. Läroanstalten, sålunda allt från sin första
stiftelse med synnerligt förtroende och deltagande omfattad, räknar nu, vid början
af sitt andra läseår, 7 6 elever och har för detta år att, med några få af till¬
fälliga omständigheter föranledda undantag, påräkna samma lärarepersonal som
under det förflutna året. Det ökade antalet elever fordrar dock, såsom Direk¬
tionen anmärker, en ökning i lärarnes antal och möda, och då man cj för fram¬
tiden lärer kunna påräkna att, såsom hittills varit och nu är förhållandet, semi¬
nariet skall erhålla lärare, som åtaga sig undervisningen hufvudsakligen af intresso
för den nya anstaltens framgång, blifver således en ej ringa tillökning uti till
lärares aflöning disponibla medel af nöden, likasom den redan vunna erfarenhe¬
ten ådagalägger, att den för föreståndarinnan anvisade lön, på sätt Direktionen
anmäler, ingalunda motsvarar den omtanka och de ansträngningar, som hennes
tjensteåligganden fordra. Härförutan och då antagandet hos Direktionen af en
särskild Sekreterare, hvilken tillika har räkenskapsföringen sig anförtrodd, äfven¬
som af en Vaktmästare, ej kunnat undvikas, måste särskilda arfvoden för dem
beredas.
Den tillökning af 5000 Edr i Seminariets årliga anslag, som af Direktio¬
nen blifvit begärd, synes mig följaktligen ingalunda öfverdrifven, och jag hem¬
ställer derföre, att nämnde belopp måtte af Eders Kongl. Majit ytterligare äskas
för denna läroanstalt, som, af behofvet högeligen påkallad, af Direktionen på ett
förtjenstfullt sätt ordnad och med synnerligt intresse vårdad, innebär rika löften
för fullkomnandet af den qvinliga undervisningen och bildningen i vårt land;
tillstyrkande jag, efter att i ämnet särskildt hafva inhemtat Direktionens åsigt,
en sådan fördelning af anslaget, att deraf skall utgå:
till hyra af lokal för Seminariet, jemte ved och upplysning . . 5,500: —
» en föreståndarinna, utom husrum och ved 2,000: —
» en studii-direktor 500: —-
» en sekreterare och kamrerare 750: —
» lärare 8,G 50: —
» en vaktmästare G00: —
» materiel och diverse utgifter 2,000: —
Summa Edr 20,000: —
Sunåhett-
Kollcgium.
S2 Bil N:o 7 dj till Kongl. Majit.* Nåd. Prop. Nio 1. om Statsverket 1862.
i 3.0.
lili memorial, som lill Ecclesiastik-Departementet den 1-i nästlidne Augusti
inkommit, liar Ordföranden i Eders Kongl. Maj;ts Sundhets-Kollegium, med fästad
uppmärksamhet pä mängden och vigten af de ärender, hvilkas behandling nämnde
Kollegium tillhörer, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl Majit täcktes lill
Rikets snart sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition om löneförbättring
för Kollegii ledamöter och tjenstemän till ungefärlig likhet med hvad deras veder¬
likar i andra Statens verk åtnjuta.
Vid den allmänna lönereglering för embetsverken, som år 1858 egde rum,
beviljades visserligen förbättring i lönerna äfven åt Sundhets-Kollegii ledamöter
och tjenstemän, dock icke till belopp motsvarande hvad embets- och tjenstemän
af enahanda grad inom de öfriga Kollegierna erhöllo, och främsta anledningen der¬
till är utan tvifvel, hvad Medicinal-Råden angår, att söka i den omständighet, alt
de icke ansågos af sina embetsåligganden vara så upptagne, att ej lid äfven kunde
finnas öfrig för utöfning of läkarens yrke, hvarigenom de kunde utom tjensten
förvärfva inkomster fullt motsvarande den skillnad, som i lönebeloppen bestäm¬
des. Tillfallet till ett sådant särskildt förvärf har dock genom de för Kolle¬
gium ökade göromålen alltmera förminskats och, efter hvad Kollegii Ordförande
upplyst, finnes det numera icke någon bland ledamöterne, som utöfvar enskild, vare
sig medicinsk eller chirurgisk, praktik. Under sådana förhållanden ligger icke
vidare någon billighet till grund för denna olikhet i lönerna och bibehållandet af
densamma skulle utan tvifvel, till stort inen flir rikets medicinalverk, från leda¬
mot ^[ilalscr i Kollegium för framtiden halla aflägsnadc läkare med det anseende
inom vetenskapen, läkarreorpsen och det allmänna samt med den erfarenhet såsom
tjenstemän, som dessa vigtiga platser fordra, och delta desto säkrare, som inom
hufvudstad»!! bosatte läkare med någon framstående skicklighet visserligen icke
sakna tillfälle att genom enskild praktik komma i åtnjutande af ganska betyd¬
liga inkomster. Ehuru jag således anser, att de löner, sorn Sundhets-Kollegii Ord¬
förande odi ledamöter nu uppbära, utgörande för Ordföranden 6,000 R:dr, för
dc två äldre Medicinal-Råden -i.000 R:dr och för de två yngre 3,500 R:dr, äf¬
vensom de belopp, som äro åtminstone en större del bland tjenstemiinnen anslagna,
äro i förhållande til! befattningarnas vigt och trägna göromål alldeles otillräckliga
och derföre böra fö»höjas, bör jag likväl icke lemna oanmärkt, att hinder för fram¬
ställande af proposition i sådant syfte för det närvarande lärer möta af den omstän¬
dighet, alt nådigt beslut ännu icke blifvit mcddeladt öfver den hemställan, de för
uppgörande af förslag till förändrad organisation af Rikets Styrelseverk utsedde
Komilerade uti deras afgifna betänkande gjort derom, att Sundhets-Kollegium mätte
ombildas till en förvaltnings-organisotion på två afdelningar sålunda, alt den ena
of dem Liefve Styrelse för den civila helsovården och den andra Styrelse för den
militära. Anledningen dertill, att denna underdåniga framställning ännu icke kunnat
Bil. Nio 7 d) till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1862. 53
(ill nådigt afgörande anmälas, ligger deruti att den Komité, som den 16 Juli näst-
lidne år blifvit af Eders Kongl. Majit nedsatt för utarbetande af underdånigt be¬
tänkande uti åtskilliga landtförsvaret rörande frågor, dervid fått sig förclagdt
att afgifva utlåtande om bästa sättet för ordnandet af den militära sjukvården,
samt alt, förr än utlåtande i detta ämne inkommit och deraf inhemtats, huruvida
denna Komité delar den äldres åsigter om ändamålsenligheten deraf alt i vårt
land den civila och militära sjukvården från hvarandra skiljas, Eders Kongl. Majit
icke lärer finna liden inne att till pröfning företaga förslaget till förändrad orga¬
nisation af Sundhets-Kollegium. Då emellertid, efter hvad jag har allt skäl an¬
taga, Landlförsvars-Komitén under riksdagens lopp inkommer med sitt underdå¬
niga betänkande rörande den militära sjukvårdens ordnande, torde det i nåder
vara mig tillåtet att framdeles få göra den hemställan om aflåtande af nådig pro¬
position till Rikets Ständer om anslag till Mcdicinal-Styrelsen, hvartill omständig¬
heterna må finnas föranleda.
I4io.
I det underdåniga förslag lill ordnande al den civila helsovården i riket, som
Sundhets-Kollegium, på nådig befallning, under den 11 April 1659 afgaf och
hvilket förslag blef af Eders Kongl. Majit vid sistförflutna riksdag till Rikets Stän¬
der öfverlemnadt, hemställde Kollegium, bland annat: utt 48 nya provincialläkare,
hvardera med en lön af 1,500 R:dr riksmynt årligen, måtte anställas och inom
länen fördelas; alt de 26 extra provincialläkarebéfaltningnrne i riket skulle på or¬
dinarie stat uppföras, jemväl med årlig lön af 1,500 Ridr för hvardera; att för
15 vid olika län specificerade provincialliikarebeslällningar måtte, utöfver ordinarie
lön, beviljas en efter omständigheterna lämpad löneförbättring, under benämning
af tjenslgöringspcnningor; samt att åt en provincialläkare inom hvarje län malte
uppdragas alt, jemte vården om eget distrikt, i egenskap af Förste Provincialläkare,
hafva det allmänna inseendet öfver länets helsö- och sjukvårdsangelägenheter och
derför åtnjuta ett särskildt arfvode af 1,000 Ridr riksmynt. Sedan Rikets Stän¬
der beviljat dels 30,000 Ridr till aflöning vid 20 nya provincialläkarebeställnin-
gar, dels 1,500 R.dr att såsom ijenstgöringspenningar fördelas till lika belopp
mellan tre provincialläkare, hafva 19 af de nya beställningarne, efter det veder¬
börande sig yttrat öfver det vid anslaget fästade vilkor om skyldighet för kom¬
munerna att åt läkaren anskaffa kostnadsfri bostad, hittills blifvit, enligt SundheU-
Kollegii af Eders Kongl. Majit gillade förslag, inrättade i orter, der sådana be
ställningar ansetts af behofvet mest påkallade, nemligen inom Norrbottens län 1,
Vesternorrlands 1, Gefleborgs 1, Stora Kopparbergs 1, Wermlands 2, Stockholms
2, Södermanlands 1, Elfsborgs 1, Skaraborgs 1, Östergötlands 2, Jönköpings 1,
Hallands 1. Christianstads 1, Malmöhus 2 och Gottlands 1; äfvensom Eders Kongl,
Majit, på förslag of nämnda Kollegium, funnit godt fördela anslaget till tjenst-
Medieinal-
S ta len:
Anslag lill
provincial¬
läkare.
Ii 4 Bil N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862
göringspenningar mellan en provincialläkare i Stockholms, en i Jemtlands och en
i Norrbottens Ian. Till beredande af ytterligare verkställighet ät 1859 Srs förslag
har nu Sundhets-Kodegium, uti underdånig skrifvelse den 4 nästlidne Augusti,
hemställt, att Eders Kongl. Muj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta nådig proposi¬
tion om följande anslag, nemligen:
till löner för återstående 28 nya provincialläkare, å 1,500 R:dr . . 42,000: —
n löneförhöjning åt de 26 extra provincialläkarne, u 500 R:dr. . 13,000: ——
» tjenstgöringspenningar vid återstående, i nämnde förslag spe¬
cificerade, 12 provincialläkarebeslällningar, tillsammans . 6,300: —
» arlvoden åt en förste provincialläkare inom hvarje iän, å
1,000 R:dr 24,000: —
Summa R:dr R:mt 85,000: —
I sammanhang härmed får jag underdånigst anmäla en af flere provincial¬
läkare i riket till Eders Kongl Maj:t ingifven ansökning, alt, enär dessa tjenste¬
män saknade all utsigt till befordran och icke kunde genom för värfvad duglighet
och erfarenhet i tjensten bereda sig någon hällre ekonomisk ställning än du vid
inträdet i densamma erhölio, helst, i anseende lill provincialliikarnes många tjenste-
åligganden. Ulbölle att genom enskild praktik förvärfva erforderlig bergning icke
stöde dem i fika mån öppet som andre läkare, Eder* Kongl. Majit täcktes föreslå
Rikets Ständer, att ifrågavarande läkares löner mätte, efter tio års af medicinal¬
styrelsen viii vitsordad tjenstgöring, höjas till 2.000 R:dr samt, efter ytterligare
hm år, till 2.500 R:dr, eller till samma belopp som för adjunkter vid elementar¬
läroverken är bestämdt; i anledning af hvilken ansökning Sundhets Kollegium blif¬
vit höjd t och i underdånigt utlåtande den 15 sistlidne Maj yttrat: att provincial-
läkarebcfnttningarnes antal i riket numera uppgår till 117, hvaribland 91 ordi¬
narie och 26 extra, of hvilka förstnämnda likväl åtskilliga nya beställningar ännu
icke hunnit blifva tillsatta, samt alt desse ijenstemäns lön, som tillförene utgjorde
650 å 750 R:dr för de, ordinarie och 375 R:dr för de extra, år 1853 ökades
till 1,000 R:dr för de förstnämnde och 750 R:dr för de sednare, och sedan i 856
års riksdag utgå för ordinarie provincialläkare med 1,500 R:dr och för extra med
1,000 R:dr, allt riksmynt; — att. enligt gällande instruktion, provinciolläkaren
skall inom sitt distrikt såväl fullgöra alla lill allmänna hälsovården och medicinska
rättsväsendet hörande tjenstemaunabesiyr, som ock besörja den enskilda sjukvården
i den mån han derom anlitas; tillkommande honom vid förrättningar i tjensten
skjuts- och traktaments-ersättning enligt nådiga resereglementet, samt för rätts¬
medicinska undersökningar särskildt i författningarna bestämdt arfvode; — att,
genom det under sednastc tre årtionden successifl ökade antalet provincialläkare
och genom de af kommuner och enskilde bruksegare antagne så kallade distrikts¬
läkare, de fö provincialläkarne ursprungligen bestämda tjenstgöringsdistrikter blif-
Bil. N:o 7 d) (ill Konrjl. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 85
vit väsendtligen minskade, och till följd deraf äfven den inkomst, som en provin¬
cialläkare tillförene i allmänhet kunde påräkna genom verkställda resor och för¬
rättningar i tjensten, aftagit i samma män, äfvensom ock den personal blifvit in¬
skränkt, inom hvilken provincialläkaren egt tillfälle att utöfva enskild praktik ; —
alt likväl de lönebelopp, som varit och äro provincialläkarne beviljade, nogsamt
antyda, hurusom desse tjenstemän vore hänvisade att bereda sig utkomst hufvud¬
sakligen genom den enskilda praktiken, men alt denna utväg till bergning kunde,
dels i anseende till provincialliikarnes mänga tjensteäligganden och dels till följd af
tjenstgöringsdistriktets beskaffenhet, icke alltid slä dem öppen, helst de, sä-
som sökauderna erinrat, i sin egenskap af distriktets sjelfskrifnc fattigläkare, icke
(inge fritt välja sin praktik eller egde tillfälle att företrädesvis ätaga sig den mest
lönande praktiken i orten; — alt provincialläkaren vid sitt inträde i tj-nst och i»
de mera befolkade orterna visserligen hade en ekonomisk ställning jemngod med
hvarje annan statens tjenstemans, men alt han, i den män helsa och krafter vid
tilltagande älder minskades och hans praktiska verksamhet till följd deraf aftoge,
blefvc hänvisad endast till sin ringa lön och kommc derigenom lätt i en betryckt
ställning; — samt att, dä emellertid ifrågavarande läkare, såväl genom den veten¬
skapliga bildning, hvilken hos dem fordras och hvars förvärfvande kräfver en lång
och kostsam sludiikurs, som genom viglcn och ansvarsfuUieten af deras kall sä-
som stutenä tjenare, vore väl förtjente att på den bana, def de intriidt, finna nöd¬
torftig bergning, och dä de missförhållanden, hvilka i afseende på deras ställning
egde rum, syntes kunna på ändamålsenligaste sätt undanrödjas genom den af sö¬
känderna föreslagna successiva förbättring i deras löneförmåner, Kollegium ansåge
sig böra tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga framställningen.
Hvad först angår Sundhets-Kollegii hemställan om löner åt ytterligare 28 nya
Provincialläkare, så och då det ulan tvifvel skulle möta svårighet att inom tiden för
nästa statsreglering ieke allenast medhinna de nödiga åtgärderna för ordnandet al
så mångå beställningar, utan äfven förse desamma med behöriga innehafvare, och
detta sednare desto mera, som åtskilliga biand de nya Provincialläkare-tjenster, för
hvilka vid sistförfluten riksdag löner anslogos. ännu icke kunnat tillsättas, anser
jag mig böra i underdånighet tillstyrka, alt Eders Kongl. Majit nu täcktes af Rikets
Ständer äska anslag till endast 8 ytterligare Provincialläkare-befattningar, hvilket
anslag borde ställas lili Eders Kongl. Majlis disposition, för alt användas till in¬
rättande af sådana befattningar inom de orter af riket, der de kunna finnas mest
behödiga, dock med samma vilkor, sorn vid förut beviljade anslag af enahanda be¬
skaffenhet varit fäsiadt, nemligen att iuyänarne i vederbörande distrikt skola på
egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig bostad åt läkaren vid den för
honom bestämda station; och lärer, i händelse denna hemställan varder of Eders
Kongl. Majit bifallen- någon serskild åtgärd nu icke erfordras i anledning af de
56 Bil. M 7 d) till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1S62.
ansökningar, som från vissa orter inkommit, om beredande af tillgång för Pro¬
vincialläkare; anställande derstädes.
Beträffande derefter förhöjningen i Extra Provincialläkarnes löner, hvarom
Sundliets-Kollegium äfven före sistlidne riksdag gjorde underdånig framställning, men
hvilket ärende Eilers Kongl. Maj:t då fann godt uppskjuta, enär genom en sådan
löneförhöjning skulle, åtminstone lill en höljan, endast en jemförelsevis mindre
tillökning i de för sjukvården tillgängliga läkarnes antal vinnas, svnes mig denna
fråga på samma grund höra än vidare uppskjutas, intill dess den föreslagna regle¬
ringen af helsovården hunnit ytterligare genomföras.
I afseende på sa kallade ijenstgöringspenningar åt vissa Provincialläkare, hem¬
ställer jag, till följd af den underdånigst tillstyrkta inskränkningen i det utaf Sund-
_ hets-Kollegium föreslagna antalet nya provincialläkarc-beslällningar, att Eders Kongl.
Maj:t ville af Rikets Ständer äska endast ett belopp af 2000 Hdr, för att såsom
tjenstgöringspenningar tilldelas 4 Provincialläkare i sådana orter, der läkaren kundo
af praktik utom tjenslen påräkna blott en högst obetydlig inkomst och således för
sin bergning vöre hänvisad nästan uteslutande lill lönen.
Angående dernäst förslaget om en Förste Provincialläkare; anställande inom
hvarje län, så, elium länen genom den fortgående regleringen af helsovården blifvit
ytterligare fördelade i mindre läkaredistrikler och såmedelst läkarnes antal i de
flesta län ökats, hvarjemte nya apothek i flera orter funnits höra inrättas, och för
dessa orsakers skull en tjensteman till inseende öfver och sammanhållning af hvarje
läns belsovårdsbestyr synes hofva blifvit allt mera af behofvet påkallad, likväl, då
Eders Kongl. Majrts vid sistförflutna riksdag gjorda nådiga framställning om anslag
till arfvoden åt sådana tjenstemän icke vann Rikets Ständers bifall, anser jag mig
ej böra tillstyrka att en dylik framställning nu måtte förnyas.
Hvad slutligen vidkommer Provincialläkarnes, af Sundhets-Koliegium förordade
ansökning om successif löneförbättring, så kan jag väl icke tillstyrka bifall till den¬
samma i hela dess vidd; men jag bör likväl icke tilibakahålla den anmärkning, att,
då statens tjenstemän i allmänhet ega den utsigt alt genom ådagalagd skicklighet
och nitisk embctsförvaltning med åren vinna vidare befordran och, med den, förhöjda
löneförmåner till betryggad bergning för sig och närmaste omvårdnad, så nr deremot
Provincialläkare!!, hvilken af den enskilda praktiken skall hemta de egentliga till¬
gångarna för sin och de sinas försörjning, vanligen försatt i den tryckande belägen¬
het, att vid framskridande ålder, då, till följd af de ansträngningar en mödosam
tjenst gjort oundvikliga, helsan blifvit bruten och krafterna aftagit, finna sinn in¬
komster allt mera lörminskas, lills de knappt nog uppgå lill hvad han vid början
af sin tjenslemannabana, då behofven ännu voro jemförelsevis ringa, kunde påräkna.
Delta förhållande synes mig värdi behjertande och jag anser mig derföre böra i
underdånighet hemställa, all Eders Kongl. Muj:t läcktes föreslå Rikets Ständer alt
för
Bil. M 7 d) till Kongl■ Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862. 87
för hvardera af de tjugu ordinarie Provincialläkare, hvilka längst innehaft ordinarie
eller extra Provinciailäkare-befattning, utan hänseende till de län, inom hvilka de
äro anställde, bevilja en lönförhöjning af 500 Rdr.
De Arliga anslag, hvilka Eders Kongl. Majit torde finna godt att af Rikets
Ständer begära, äro således:
till löner åt 8 nya Provincialläkare, å 1500 Rdr 12,000.
» tjenstgöringspenningar, vid 4 Provincialläkare-beställningar .... 2,000.
» löneförbättring för de 20 äldste Provincialläkarne, å 500 Rdr . . 10,000.
Rdr RnatT 31,000l
15:o. *
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län har uti underdånig Anslag till
skrifvelse den 24 Maj innevarande år anmält en af länets Hushållningssällskap gjord djurläkare
framställning, att, då endast en djurläkare med lön på rikets stat finnes för nämnde
län anställd, och denne, hvilken är stationerad i Gefle stad, föga kunde egna sin
verksamhet åt Helsingland, i anseende till stationens aflägsenhet från denna provins,
der likväl en jemförelsevis betydlig boskapsskötsel och isynnerhet en icke ringa,
med framgång idkad, hästafvel gjorde särskild djurläkare af behofvet påkallad, helst
svårare hästsjukdomar inrotat sig inom landskapet, Eders Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande måtte i underdånighet anhålla om nådig proposition till Rikets Stän¬
der, att två löner, hvardera å 500 Rdr riksmynt, blefve af allmänna medel an¬
visade, den ena att hel och hållen tillfalla en i Jerfsö stationerad djurläkare, den
andra att lika fördelas mellan två sådane läkare med stationer i Hudiksvall och
Söderhamn. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på hvars hos Sundhels-Col-
legiuin i början af sistlidet år gjorda anmälan om behofvet af biträdande djur¬
läkare inom Helsingland, i anledning af den bland hästkreaturen derstädes gängse
springorms-sjukdomen, en sådan läkare blifvit utaf Collegium enligt nådig befallning
förordnad, hvilken ännu fortfar att der tjenstgöra, har, med vitsordande af
särskild djurläkares behöflighet inom provinsen samt med upplysning, hurusom det
tillförordnade biträdet genom uppburen rese- och traktaments-ersättning förorsakat
det allmänna vida större kostnad för året, än om en djurläkare med lön af 500
Rdr varit för orten på stat uppförd, i underdånighet förordat Hushållningssäll¬
skap tv t s framställning på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer
aflåta nådig proposition om anslag lill lön på rikets stat åt en djurläkare för
Helsingland.
Sundhets-Kollegium, anbefaldt att häröfver sig utlåta, har i underdånig skrifvelse
Bih. lill B. St. Brot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haji. 8
S8 Bil. N:o 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
den 4 sistlidne Augusti anfört, att, då tid efter annan särskilda framställningar om be-
hofvet af ytterligare djurläkares anställande blifvit hos Kollegium gjorda af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande icke blott i Gefleborgs, utan äfven i Wester-Norrlands,
Jemtlands och Westerbottens län, och då inom dessa län en djurläkare icke för¬
mådde såsom sig bör bestrida dep honom åliggande sjukvård, helst en resa till de
aflägsnarc trakterna af hans tjensledistrikt kunde erfordra veckor, under hvilken tid
ingen djurläkarevård i de öfriga delarne af distriktet funnes att tillgå, Kollegium
ansåge sig böra i underdånighet hemställa, alt medel måtte anvisas till lön, å 500
Rdr, åt en ny djurläkare inom hvartdera af nämnde län, hvilken borde stationeras
der Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne honom vara mest behöflig.
Med afseende på hvad Sundhets-Collegium sålunda yttrat och hemställt, till-
« styrker jag underdånigst, det Eders Kongl. Majit ville i nåder föreslå Rikets Stän¬
der, att lön å 500 Rdr riksmynt årligen för ytterligare en djurläkare inom hvart¬
dera af Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands och Westerbottens län måtte be¬
viljas och på ordinarie stat uppföras.
16:o.
Anslag lill i anledning deraf att Eders Kongl. Majit genom nådigt bref den 26 April
tUklTimlitu- 1861, angående den medicinska undervisningens ordnande, täckts anbefalla Sundhets-
lel■ Kollegium att inkomma med förslag till sådant ordnande af Farmaceutiska institu¬
tet, att det deltagande i apotbekare-examcn, som tillsvidare måste tillhöra Carolin¬
ska institutet, må kunna upphöra, har Kollegium i underdånig skrifvelse den 4
sistlidne Augusti förmält, att, då första vilkoret för tillvägabringande af den i be¬
rörda nådiga bref åsyftade utvidgning af Farmaceutiska institutet vöre, att denna
läroanstalt finge nödiga underhållsmedel för all framtid sig tillförsäkrade och derige¬
nom erhölle, varaktigt bestånd, Collegium anmodat Apothekare-Societetens Direktion
alt meddela upplysning, om och i hvad mån det af Societeten till Institutets un¬
derhåll hittills lemnade årliga bidrag kunde allt framgent påräknas, för den händelse
Ed ers Kongl. Majit skulle i nåder bereda eljest erforderliga medel för Institutets
framtida bestånd; men att Direktionen gifvit Kollegium tillkänna, hurusom de vid
Apothekare-Societetens årssammankomst 1861 närvarande Apotbekarne enhälligt för¬
klarat, att de ej ville ikläda sig och sina efterkommande en sådan beskattning för
all framtid, men deremot vore villiga att tills vidare, på sätt hittills skett, lemna
bidrag till Institutets underhåll; med anledning hvaraf Direktionen begärt, det Kolle¬
gium måtte hos Eders Kongl. Majit anhålla om nådig framställning till Rikets Stän¬
der, att ett årligt anslag till nämnde Institut skulle äfven för nästa statsreglerings-
period, under lika vilkor som hittills, beviljas. — I samma underdåniga skrifvelse
har Sundhets-Kollegium tillika förmält, att Styrelsen för Farmaceutiska institutet
till Kollegium ingifvit och begärt dess underdåniga förord för ett, oberoende af
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N-'o 1, om Statsverket 1862. 89
Apothekare-Societetens nyssnämnda framställning, upprättadt förslag till Institutets
utvidgning, innefattande, dels att denna undervisningsanstalt skulle helt och hållet
blifva ett Statens läroverk och af densamma uteslutande underhållas, samt att i följd
deraf det hus, hvilket, med understöd af ett vid sednaste Riksdag åt Apothekare-
Societeten beviljadt amorteringslån å 50,000 R:dr, nu är för institutets behof un¬
der byggnad, skulle blifva Statens egendom genom afskrifning af detta lån och ge¬
nom inköp af den tomtdel, hvarå huset uppföres; dels ock att till lärares aflöning,
undervisningsmateriel m. m. vid Institutet erfordrades ett årligt statsanslag af 20,000
R:dr Riksmynt. Kollegium, som ansett sig icke kunna ifrågasätta, att det vilkor orri
Apothekare-Societetens bidrag till Institutets underhåll, som hittills varit och för när¬
varande är fästadt vid det åt detsamma beviljade statsanslag, skulle alldeles upphäf-
vas, har trott sig endast böra öfverlemna berörda förslag till det afseende Eders
Kongl. Majit kan täckas i nåder derå fästa, samt, med tillkännagifvande att Far-
maceutiska Institutet under den sedan sista riksdagen förflutna tid behörigen upp¬
fyllt sin bestämmelse och gagnat den undervisning, som utgör dess föremål, äfven¬
som att Apothekare-Societeten icke underlåtit att på föreskrifvet sätt till dess un¬
derhåll bidraga, i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t ville, såsom
Societetens Direktion anhållit, till Rikets Ständer aflåta nådig proposition, att ansla¬
get för bemälda Institut måtte fortfarande och under samma vilkor som hittills få
utgå med 3,750 R:dr Riksmynt årligen.
Då, med hänseende till de särskilda rättigheter, hvaraf apothekareyrkets idkare
äro i åtnjutande, icke lärer kunna rättvisligen fordras, att Staten skall öfvertaga
hela kostnaden för det Farrnaceutiska institutet, eller det vilkor, som alltifrån denna
läroanstalts stiftelse varit vid det af Staten dertill lemnade anslag fästadt, upphäfvas,
samt Apothekare-Societeten ej heller förklarat sig beredvillig att för Institutets ut¬
vidgning vidkännas någon ökad uppoffring, anser jag mig endast kunna tillstyrka, att,
i enlighet med hvad såväl Apothekare-Societetens Direktion som Sundhets-Kollegium
hemställt, Eders Kongl. Maj:t täcktes utaf Rikets Ständer begära, att anslaget till
Institutet må, med enahanda belopp och vilkor som för det närvarande, äfven fortfa¬
rande utgår.
17:o.
Uti en till Sundhets-Kollegium ingifven skrift har Direktionen öfver Gymna-
stiskt—Orthopediska Institutet i hufvudstaden anhållit, att Kollegium måtte söka
utverka Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till Rikets Ständer, att det anslag,
8,250 R:dr Riksmynt årligen, som fqr innevarande statsregleringsperiod, likasom
för den närmast förutgångna, blifvit Institutet beviljadt, finge äfven under den näst¬
kommande tillgodonjutas. I anledning häraf har Kollegium underdånigst hemställt,
Anslag till
Gymnasliskt-
Orlhopediska
Institutet.
60 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.'o 1, om Statsverket 1862.
Anslag till
Barnmorske-
undervis-
ningsanslal-
lerna.
att då, enligt hvad Institutets afgifna årsberättelser ådagalagt, de vid anslaget fästade
vilkor blifvit uppfyllda, och då denna inrättning måste betraktas såsom en vigtig
och behöflig sjukvårdsanstalt, hvilken icke utan understöd af allmänna medel skulle
kunna ega bestånd, ännu mindre utsträcka siri välgörande verksamhet till behand¬
lingen af obemedlade sjuka, som deraf äro i behof, Eders Kongl. Maj:t täcktes
al - Rikets Ständer äska det beviljade anslagets fortfarande på enahanda vilkor som
hittills.
Till denna hemställan anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.
18:o.
I underdånig skrifvelse den 4 sistlidne Augusti har Sundhets-Kollegium an¬
hållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra nådig framställning i
följande afseenden, nemligen:
att det vid sistförflutna Riksdag beviljade anslag af 450 R:dr årligen till aflö¬
ning 1 åt en iustruktions-barnmorska vid undervisningsanstalten i Stockholm måtte,
enär till följd af denna löns ringa belopp ingen kunnat förmås att längre tid bibe¬
hålla befattningen och då täta ombyten af lärarinna menligt inverka- på undervis¬
ningen, höjas till 600 R:dr om året;
Derjemte har Kollegium i underdånighet hemställt, att, som Carolinska Medico-
Chirurgiska Institutet numera är stäldt under Kanslers-Embetets vid universiteterna
öfverstyrelse, den på Institutets stat uppförda lönen åt barnmorskeläraren i Stock¬
holm må ur nämnda stat utgå, samt att denna, likasom alla öfriga utgifter för
barnmorskeundervisningen, må i Riksstaten upptagas under en gemensam rubrik:
Barnmorske-undervisningen och Barnbördshusen.
Med anledning af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet tillstyrka:
att, ehuru Eders Kongl. Maj:t vid sistförflutna Riksdag, i enlighet med Sund-
hels-Kollegii hemställan, begärde endast 450 R:dr till lön åt en instruklions-bai n-
morska vid läroanstalten i Stockholm, Eders Kongl. Maj:t likväl, med afseende å
hvad Kollegium nu förmält om svårigheten att med denna aflöning fästa någon per¬
son för längre tid vid nämnde befattning, täcktes af Rikets Ständer äska lönens hö¬
jande till 600 R:dr årligen;
— — — — — — — — — — — — — — — — — — samt
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till bifall af Rikets Ständer anmäla hvad Col-
legium hemställt om barnmorskelärarelönens afförande ur Carolinska Medico-Chirur-
giska Institutets stat samt om denna och öfriga för barnmorske-undervisningen vid
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 61
barnbördshusen beviljade anslagssummors upptagande i Riksstaten under den af
Kollegium föreslagna gemensamma rubrik.
Det förböjda årliga anslag för ifrågavarande undervisningsanstalter, som Eders
Kongl. Maj:t torde i nåder finna godt af Rikets Ständer begära, är således endast
lönetillökning åt instruktions-barnmorskan i Stockholm R:dr Riksmynt ISO.
19:o.
Direktionen öfver Allmänna Earnbördshuset i Stockholm har uti underdånig (-^‘^nna
skrifvelse den 18 nästlidne Juni anfört, bland annat, att, sedan denna inrättning, Barn&örds-
jernle den dermed förenade undervisningsanstalt för barnmorskor, i slutet af år 1858 huset i Stock-
öppnat sin utvidgade verksamhet i den på Kungsholmen belägna nya lokal, hvilken
blifvit för inrättningens behof inköpt och ordnad med en kostnad af 195,000 R:dr,
som hestridts dels genom influtna köpeskillingen för en Earnbördshuset tillhörig,
vid Fredsgatan belägen egendom, dels genom ett af Rikets Ständer vid 1853 —
1854 årens riksdag beviljadt anslag af 75,000 R:dr Riksmynt, Direktionen under
den tid, som förflutit efter inrättningens öppnande i nämnda lokal, visserligen fun¬
nit densamma ändamålsenlig och i det närmaste uppfyllande alla billiga fordringar,
men derjemte kommit till visshet derom, att, efter det inrättningens, ursprungligen
till större delen af gåfvor och testamentariska dispositioner bildade, kapitaltillgång
måst för de årliga behofven så starkt anlitas, att densammas belopp från 228,950
R:dr, som det vid 1858 års slut utgjorde, nu nedgått till 194,000 R:dr, inkomsterna
icke mera äro tillräckliga för inrättningens upprätthållande. Dess årliga inkomster
bestå nemligen för närvarande af:
1) Ränta ä 5 procent å nämnda kapitaltillgång, 194,000 R:dr. R:dr Rmt 9,700.
2) Statsanslag: a) enligt Kongl. Rrefvet den 8 December 1819,
ersättning för den hyresinkomst, som förlorades derigenom
alt till lokal för Veterinär-inrättning afträddes en Barnbörds-
huset förut tillhörig, såsom koppympningshus begagnad, egen¬
dom å Ladugårdslandet R:dr 150.
b) enligt Kongl. Rrefvet den 22 Augusti 1822, dels
hyresersätlning samt godtgörelse af ved och ljus för inom
Barnbördshuset upplåtna rum åt 12 barnmorskelärlingar . . » 300.
dels ersättning för underhåll af 12 sängar åt dessa lär¬
lingar » 72.
c) enligt Kongl. Rrefvet den 15 Februari 1841:
hyra för lärosalen » 300.
hyra för två rum åt tjenstgörande läkaren » 300.
Transport: R:dr 1,122. 0,700.
62 Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
hyra för två rum åt barnmorskelärlingar
till inköp och underhåll af instrumenter
till premier åt barnmorskelärlingar
Transport: R:dr 1,122. 9,700.
.... » 200.
» 75.
• , . . » 75. 1 472
Summa R:dr Rmt 11,172.
De årliga utgifterna äro deremot följande:
Aflöning till Sekreteraren och Kamereraren .... R:dr Rmt 400.
» Vaktmästaren .
» Presten
» Föreslånderskan
» Husdrängen
» Två pigor .
» Sjuksköterskan .
Gratifikationer
Mathållning
Medikamenter
Värmernateriel ......
Lyshållning
Tvätt
Onera
Skrifmaterialier
Reparationer
Inköp och underhåll af inventarier
Lifstidsräntor
Diverse
250
250
600
570
552
30
240
2,892.
2,000.
1,000.
2,800.
500.
1,800.
400.
75.
500.
1,000.
850.
3,500.
Summa R:dr Rmt 17,317.
Alltså förefunnes redan en brist af 6,145 R:dr årligen, som minskar kapital¬
beloppet och följaktligen äfven ränteinkomsten, så att inrättningen utan ökadt anslag
af allmänna medel måste antingen inskränkas eller ock slutligen upphöra i saknad
af nödigt underhåll. Då vidare härtill komme, att, enligt Direktionens tanke, den
nuvarande afiöningen måste, i anseende till stegrade lefnadskostnader, höjas, såvida
inrättningen skulle i sin tjenst kunna påräkna dugliga, pålitliga och nitiska personer,
hvadan Direktionen föreslagit följande aflöningsstat, nämligen:
Sekreteraren och Kamereraren R:dr Rmt 800.
(hvaraf hyresersättning 400 R:dr)
Vaktmästaren » 400.
Presten » 300.
Transport: R:dr Rmt 1,500.
Bil. M 7 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
63
Transport: R:dr Rmt 1,300.
Förestånderskan » 1,000.
Två pigor » 800.
Husdrangen och Portvakten » 600.
Extra biträde vid sjukskötseln » 300.
Gratifikationer » 200.
Summa R:dr Rmt 4,400.
sä skulle utgifterna ökas med ytterligare 1,308 R:dr, och således det årliga behof-
vet utöfver Barnbördshusets nuvarande inkomster uppgå till 7,633 R:dr, hvilket bes
lopp, tillsammans med hittills beviljade statsanslag, utgör 9,123 R:dr, hvartill dock,
till betäckande af oförutsedda utgifter, borde läggas 373 R:dr, då det för inrätt¬
ningens underhåll erforderliga bidrag af allmänna medel skulle belöpa sig till 9,500
R:dr Riksmynt årligen.
Med anmärkning dels om den förlust, som för Barnbördshuset uppstått deri¬
genom att. såsom ofvan omförmälts, år 1819 till lokal för Veterinärinrättningen
afträddes, mot den ringa ersättningen af 150 R:dr Riksmynt årligen, en å Ladu¬
gårdslandet belägen, Barnbördshuset förut tillhörig egendom, hvilken innehåller i
areal 8431 qvadratalnar och således ensamt i tomtvärde kunde uppskattas lill minst
25,000 R:dr; dels ock att de statsanslag, som nu lemnäs såsom godtgörelse för de lä¬
genheter inom Barnbördshuset, hvilka äro upplåtna för läroanstalten och till Amme-
skafFningskontor, äfvensom för lägenheternas uppvärmning och upplysning, samt för
underhåll af sängkläder och öfriga inventarier, icke på långt när motsvara hvad der¬
för rätteligen borde i ersättning utgå; samt enär Barnbördshuset jemte undervis¬
ningsanstalten för barnmorskor, hvilken sednare icke kunde utan i förening med
barnförlossnings-anstalt ega rum, vore en för hela riket oumbärlig inrättning, som,
i händelse den nuvarande skulle af brist på erforderliga inkomster gå under, må¬
ste ånyo, och dä uteslutande på Statens bekostnad, anläggas och underhållas, —
har Direktionen underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets
Ständer göra nådig framställning om beviljande af det föreslagna årliga bidraget lill
Barnbördshusets underhåll, 9.500 Riksdaler Riksmynt, att utgå från början af in¬
nevarande år: en anhållan, hvartill Sundhets-Kollegium uti infordradt underdånigt
utlåtande tillstyrkt nådigt bifall.
I sammanhang härmed får jag underdånigst anmäla en af Lärare-Kollegium
vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet till dess Öfverstyrelse, Kanslersembelet
för Upsala universitet, ingifven samt af detta embete i underdånighet öfverlemnad
framställning, alt då, enligt 51 § i Eders Kongl. Maj:ts den 26 April 1861 utfär¬
dade Stadgar för nämnde Institut, vid obstetriska kliniken å Allmänna Barnbörds¬
huset åtta studerande samtidigt må till tjenstgöring mottagas, men nådiga Relemen-
tet för styrelsen och förvaltningen af Barnbördshuset den 3 April 1852 i 3 § stad¬
gar, att vid (jenna läroanstalt fri boning bör upplåtas åt minst tre tjenstgörande
64
Bil. M 7 d) lill Kongl. Majds Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1862.
Anslag
till Veten¬
skapsakade¬
mien.
unga läkare, på grund hvaraf Barnbördshusets Direktion, ehuru den för närvarande
beredt tillfälle för åtta medicine studerande att samtidigt få bo kostnadsfritt inom
inrättningen ocb derstädes fullborda sin tjenstgöring, anser sig icke vara förpligtad
att framgent upplåta bostad för mer än tre sådana, den ändring i anförda § af omförmälda
Reglemente måtte i nåder påbjudas, att fri boning alltid och ovilkorligen skall inom
Barnbördshuset finnas att tillgå ej allenast för åtta på en gång derstädes tjenstgö¬
rande medicine studerande eller så kallade praktikanter, utan ock för en Amanuens,
hvars biträde vore desto mera nödvändigt, som undervisningen vid den obstetriska
kliniken numera borde hela året fortgå; i anledning af hvilken framställning be-
mälde Direktion blifvit hörd och i underdånigt utlåtande förklarat, att, i anseende
till Barnbördshusets ekonomiska ställning, Direktionen funne sig föranlåten afstyrka
nådigt bifall till den äskade förändringen i inrättningens reglemente, med mindre
anslag beviljades till uppförande af en ytterligare byggnad å Barnbördshusets tomt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer, att nuvarande anslag till Allmän¬
na Barnbördshuset i Stockholm, 1,472 R:dr, måtte, under vilkor att fri boning inom
denna inrättning upplåtes för en Amanuens och minst åtta på en gång derstädes
tjenstgörande medicine studerande, hvartill de nuvarande byggnaderna, utan att sjuk¬
rummens antal derföre behöfver inskränkas, torde genom förändrad anordning kunna
lemna utrymme, höjas med ett belopp af 8,028 R.dr Riksmynt, att utgå från och
med det är, då nästa statsregleringsperiod börjar.
20:o.
Sedan Vetenskaps-Akademien, som i sin vård emottagit Rikets naturhisto¬
riska museum, i underdånig skrifvelse den 11 Juni 1856, fästat Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet på behofvet af ökaclt utrymme för detsamma och, med an¬
mälan att Akademien ansåge ett sådant lämpligast beredas derigenom att de
mindre hus, som funnos å den af Akademien inköpta så kallade Abrahamsenska
egendomen blefve nedrifna och en byggnad, i likhet med Akademiens intill denna
egendom belägna äldre hus, kring den öfriga delen af qvarteret, äfvensom en
sammanbindande byggnad tvärt öfver gården uppfördes, anhållit att - för detta
bygnadsföretag, som enligt upprättadt kosnadsförslag för det äldre huset, afsåg
dess förseende med nytt yttertak och några förändringar i öfrigt, nödvändiga för
musei anordning i dess helhet, få sig beviljadt det i kostnadsförslaget upptagna
belopp, 450,000 Rdr, så hafva Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts i
öfverensstämmelse härmed aflåtna proposition, för den ifrågaställda tillbyggnaden
anslagit förenämnde 450,000 Rdr, att med halfva beloppet utgå under hvardera
af de nästföljande statsregleringsperioderna.
Uti underdånig skrifvelse den 11 sistlidne Juni har Vetenskaps-Akademien
anfört, att hon redan låtit uppföra och inreda större delen af nybyggnaden och
korn-
Bil. N'o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 65
komme att, sedan det Abrahamsenska huset, hvilket hittills ej kunnat undvaras,
innevarande höst nedrifvits, i dess ställe uppföra den mindre, nu ensamt återstå¬
ende, delen af den nya byggnaden. De: äfislagnk fnédlén, hvilka, lemnade ”en¬
dast med afseende på den nya byggnaden,” Akademien trott sig pligtig att ute¬
slutande dertill använda, blott med undantag af ingångens ordnande genom det
gamla huset, blefve sannolikt tillräckliga ej mindre för hela nybyggnadens utfö¬
rande och vanliga inredning, än äfven för dess kostsamma inredning med skåp
och öfriga inrättningar för uppställandet af de samlingar, som deruti skulle in¬
rymmas, till hvilket ändamål således icke något särskildt anslag komme att er¬
fordras, såsom förut varit afsedt. Kostnaden härför hade ej kunnat betydligt
understiga det belopp, som det gamla husets ändring och iståndsättande kräfde,
ehuru detta blefve mera omfattande än man kunnat förutse. I stället för att göra
framställning om samlingarnas anordning i det nya huset, finge Akademien ut¬
bedja sig behöfligt anslag till det gamla husets iståndsättande och förändring,
hvilka åtgärder påkallades för det helas ordnande och öfverensstämmelsen i det
yttre emellan husets äldre och nyare afdelningar, äfvensom för uppställningen och
vården af de samlingar, sorn deruti ingingo- Derigenom att ordnandet af den
del af museum, som i nybyggnaden inrymdes, eller största delen af de zoologi¬
ska samlingarna först företoges, vunnes den fördel, att då denna i annan hän¬
delse länge måste förblifva i ett för vården af en så dyrbar egendom menligt
skick, densamma nu så mycket förr blefve tillgänglig. Dessutom hade de anvi¬
sade medlen beredt Akademien tillfälle vidtaga den, icke ursprungligen afsedda,
men tids- och ändamåls-enliga åtgärden att i museerna, såsom utrikes vanligen
vore fallet, genom uppvärmning med vattenrör bereda möjlighet för såväl den
större allmänheten, som för dem, hvilka vetenskapligt begagnade dessa samlingar,
att äfven under den kalla årstiden kunna utan obehag der vistas. Då värme¬
ledningen i de delar af det gamla huset, hvaruti museum inginge, syntes böra
fortsättas, komme detta att erfordra någon förhöjning af mellanväggarna, på det
rummen ej genom golfvens höjning för ledningsröreps inläggning skulle blifva
lägre än förut och anbringandet af galerier i dem omöjliggöras. De hufvud-
sakligaste arbeten, som i öfrigt vid det gamla huset förekomme, vore vattentakets
förnyande med bättre takstolar och betäckning med jernplåt, läggandet af annan
brandbotten, nya bjelkar och gipstak i museerna m. m. Utom de härtill erforder¬
liga medel behöfdes äfven anslag för införande af värmeledning samt gas- och vat¬
tenledningar, äfvensom för anbringande af åskledare, hvilket allt vid en byggnad,
sådan som den ifrågavarande, icke torde böra saknas, samt för skåp m. m. till upp¬
ställning af de i det äldre huset ingående samlingar. Och har Akademien i
anseende härtill anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta
nådig proposition om anvisande af de medel, som enligt upprättadt konstnadsförälag
härtill erfordrades, nemligen:
Bih. till B. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Uäft. 9
66 Bil. JW 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1862.
det gamla husets iståndsättande och förändring till yttre öfverens¬
stämmelse med tillbyggnaden Rdr Ernt 64,712: 30.
den inom sistnämnda byggnad anbragta värmelednings utsträck¬
ning till vissa lokaler inom den gamla 2,600: —
skåp och hyllor m. m. för den botaniska och mineralogiska samlin¬
gen samt återstoden af den zoologiska, äfvensom för Akade^
miens bibliothek ....
|
26,840: —
|
gas- och vatten-ledningar
|
|
åskledare
|
|
|
tillsammans Rdr Ernt 98,681,: 30.
|
Derjemte har Akademien i underdånighet begärt, det Eders Kongl. Maj:t
jemväl ville hos Eikets Ständer göra nådig framställning:
att, då flera antingen förhöjda eller nya utgifter påkallas dels för vidsträck¬
tare tillsyn, inre och yttre renhållning, städning af offentliga lokaler, ökade trans¬
porter m. m., som blifva en följd af riksmuseibyggnadens betydliga utvidgning;
dels för aflöning åt den talrikare betjening, som, efter det samlingarne hunnit fullstän¬
digt uppställas, kommer att erfordras för uppsigten vid deras offentliga förevisning,
hvilken, enligt Akademiens tanke, då bör ega rum tre i stället för, såsom hit¬
tills, två gånger i veckan; dels för brännmaterial till värmeledningen samt till¬
syn vid densammas uppeldning, äfvensom för gas- och vatten-ledningarnes begag¬
nande; — beloppet af samtliga dessa utgifter, som i ett bifogadt förslag af Akade¬
miens Förvaltnings-utskott beräknats till 4,750 Edr riksmynt årligen, måtte be¬
viljas och, under benämningen expensmedel, till Akademiens disposition på ordi¬
narie stat uppföras;
att, då de göremål, som åligga Konservatorn vid Museum och hans biträ¬
den, äfven komma att genom lokalens utvidgning väsendtligen förökas, enär ej
blott de stora, hittills af bristande utrymme oberedda och ouppstälda förråderna
af naturalster fordra mycket arbete och tid, om de skola kunna snart ordnas,
utan ock uppsigten öfver samlingarna blifver långt vidsträcktare än tillförene,
hvartill kommer att Konservatorn, oaktadt all skicklighet, icke inom landet eger
utsigt till någon befordran, denne tjenstemans lön måtte ökas med 1,000
Edr, eller, sammanlagdt med hvad han för närvarande uppbär, till 2,500 Edr
riksmynt, samt aflöningen åt hans biträden höjas från sitt nuvarande belopp 800
Edr till 1,200 Edr samma mynt, allt årligen; samt
att, då i afsende på vården och förökandet af Museets förråder är vigtigt
att, för nödig beräkning, på förhand noga känna de årliga tillgångarne, t. ex.
för inköp af dyrbarare samlingar, hvilka terminsvis under loppet af flera år be¬
talas, men en sådan fördel föga kunde begagnas så länge utaf anslaget till ma-
terielen, till inköp af sällsynta föremål och till arbetsbiträde, utgörande 12,300
Rdr riksmynt, större delen eller 9,000 Edr endast för tiden intill nästa statsregle-
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 67
ringsperiod är anvisad, berörda anslag måtte varda i sin helhet på ordinarie
stat uppfördt.
Då det kostnadsförslag, på grund hvaraf Vetenskaps-Akademien begärt och
Rikets Ständer år 1858 beviljat omförmälda 450,000 Rdr, äfven upptagit hvad
till det äldre husets förseende med yttertak och åtskilliga såsom nödvändiga an¬
sedda förändringar i samma byggnad erfordrades, lärer väl icke af den uppställning.
Rikets Ständers beslut erhållit, kunnat härledas något hinder för Akademien att
använda de anvisade medlen till de förbättringar å det äldre huset, som vid
kostnadsförslagets upprättande tagits i beräkning; men, enligt hvad jag genom in¬
fordrade uppgifter erfarit, uppgå kostnaderna för sådana inredningsarbeten i det
nya huset, hvilka icke varit afsedda att gäldas med det lemnade anslaget, men
deraf nu komma att liqvideras, till omkring 42,000 Rdr, ett belopp vida öfver-
stigande de i kostnadsförslaget för det äldre huset beräknade poster. Detta för¬
slag lärer således icke, fastän en del af de upptagna arbetena lemnäs ofullbordad,
kunna anses öfverskridet, utan angifver i stället en besparing, och den af Aka¬
demien följda ordning vid arbetenas verkställande kommer utan tvifvel, såsom
Akademien anfört, att medföra den dubbla fördelen, att de rika skatter, Riksmu¬
seum innehåller, blifva både bättre vårdade under byggnadstiden och snarare än
annars ske kunnat för allmänheten åter tillgängliga.
Öfverintendets-Embetet, hvars utlåtande blifvit af Eders Kongl. Maj:t inford-
radtfi anledning af den underdåniga framställning rörande de arbeten, som
ansetts vara vid Vetenskaps-Akademiens gamla hus behöfliga, har förklarat, att
Embetet hvarken mot lämpligheten af dessa arbeten eller mot de för dem beräk¬
nade kostnader funnit något att anmärka; och då jag för egen del anser Aka¬
demiens både i detta och i öfriga afseenden gjorda framställningar vara väl grun¬
dade och af verkligt behof föranledda, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer att anvisa:
för reparationer jemte flere föreslagna arbeten vid omförmälda
hus Rdr Rmt 98,681: 30.
till expensmedel för ofvan uppgifna ändamål, att på ordinarie
stat uppföras, ett årligt anslag af 4,750: —
till löneförhöjning åt Konservatorn vid Naturhistoriska Riksmuse¬
um, årligen 1,000: —
till dito åt Konservatorns biträden, likaledes årligen . . . . 400: —
samt medgifva, att på ordinarie stat må uppföras jemväl den del
af det för nämnda Museum beviljade årliga anslag till ma¬
teriel och inköp af sällsynta föremål m. m., hvilken endast
för tiden intill nästa statsregleringsperiod är anvisad, eller . 9,000: —
68 Bil. M 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1862.
Anslag för
teckningar
af växter ur
Sveriges
Flora m. m.
Anslag lill
lön m. m. åt
en Anligvi-
lelsinlendent.
21:o.
Vetenskaps-Akademien har i underdånig skrifvelse den 11 sistlidne Juni
anmält, att med det anslag af 1,200 Rdr, Akademien under innevarande och flera
föregående statsregleringsperioder uppburit för anskaffande af originalmålningar af
växter ur Sveriges flora samt till utgifvande af tekningar af zoologiska föremål,
hafva särdeles värdefulla samlingar af svampmålningar, här äfven af utländske
naturforskare rådfrågade, blifvit anskaffade, hvilka samlingar alltjemt ökades, hvar¬
jemte plancher till flera förtjenstfulla zoologiska arbeten bekostats; och enär, efter
hvad Akademien förmält, detta anslag fortfarande är af behofvet påkalladt, hem¬
ställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Rikets Ständer äska dess vidare
beviljande för den stundande statsregleringsperioden.
22:o.
Uti underdånig skrifvelse den 6 sistlidne Augusti har Vitterhets- Historie-
och Antiqvitets-Akademien lemnat redovisning för användandet af de medel, hvilka
utaf Rikets Ständer anslagits i ändamål att bereda skydd åt fäderneslandets forn-
lemningar och att genom utgifna skrifter göra dem allmännare kända, hvarjemte
Akademien framställt behofvet af fortsatta anslag för fullföljandet af de åtgärder,
som redan blifvit vidtagna.
Hvad först beträffar det anslag af 2,000 Rdr riksmynt till lön åt en Anti¬
qvitet*-Intendent samt 1,000 Rdr till hans resekostnader och öfriga expenser, som
Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag beviljade, att årligen under nu löpande
statsregleringsperiod utgå, har Akademien förmält, hurusom, efter det Eders Kongl.
Maj:t anbefallt, att lämplig person skulle till Antiqvitets-Intendent antagas och in¬
struktion för honom utfärdas, Akademien förordnat Adjunkten vid högre elemen¬
tarläroverket i Wisby P. A. Säve att under tre års tid en sådan befattning ut¬
öfva enligt af Akademien meddelad instruktion; — att Säve med början af Juli
månad 1861 företog en forskningsresa inom Östergötland, der 116 socknar be¬
söktes; — att han om denna resa afgifvit en berättelse, innehållande korta be-
skrifningar öfver märkligare fornlemningar, såväl ute på marken som i kyrkorna
och i enskilda personers förvar, upplysta af omkring 300 med utmärkt omsorg
och skicklighet i texten utförda pennritningar, jemte upptecknade egendomliga
ord i Ostgöta folkspråket, samt underrättelse om de åtgärder han vidtagit att
bereda fornlemningarna skydd och för dem väcka allmänhetens interesse: hvilken
berättelse blifvit af Akademien till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad, med vitsor¬
dande af det outtröttliga nit och den beröinliga omtanke, hvarmed författaren
fullgjort sina åligganden; hvarefter Eders Kongl. Majit bifallit Akademiens un¬
derdåniga förslag, att utdrag af denna berättelse, jemte ett urval af de i antiqva-
riskt eller konsthistoriskt afseende vigtigaste teckningarne, skulle af Akademien
till trycket befordras, samt originalberättelsen bland Akademiens samlingar för-
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 69
varas; — att Antiqvitets-Intendenten under innevarande år återvändt till Öster¬
götland, att fortsätta och afsluta sina förlidet år började forskningsresor, och,
sedan han der besökt omkring 40 socknar, öfvergått till Vestergötland, för att
under återstående delen af sommaren och hösten anställa undersökningar inom
Skaraborgs län, der han, enligt meddelade underrättelser, redan haft tillfälle att
afteckna och beskrifva åtskilliga fornlemningar, men äfven funnit talrika och be¬
klagliga bevis på befolkningens ringaktning för forntidens minnen, okunnighet om
deras värde och till följd deraf benägenhet att dem ödelägga; — samt att In¬
tendenten, inom de orter han besökt, satt sig i beröring icke blott med länens
och stiftens styresmän, hvilka välvilligt lofvat befrämja hans företag, utan äfven
med prester, kronobetjening, landtmätare, folkskolelärare och andra personer, som
med allmogen stå i närmare gemenskap och på densamma kunna utöfva infly¬
tande, samt med enskilde jordegare, under oaflåtligt bemödande att medelst upp¬
lysningar, råd och varningar utbreda kännedom om fornlemningarnes betydelse
och värde samt pligten att åt eftefverlden bevara de minnen af landets forntida
befolkning och kultur, dem vi ännu ega i behåll.
De sålunda vunna resultaterna af Antiqvitets-Intendentens verksamhet, ehuru
grundade på föga mer än ett års erfarenhet, hade — yttrar Akademien vidare —
fullkomligen ådagalagt behofvet af en sådan tjensteman, hvars bemödanden att på
öfvertygelsens väg väcka aktning och kärlek för fornlemningarne skulle åt dessa
bereda säkrare skydd, än de strängaste lagbud kunde åstadkomma. Men mång¬
falden af de föremål, hvilka redan inom ett så inskränkt område af vårt land, som
Intendenten hittills hunnit besöka, tagit hans uppmärksamhet och åtgärder i an¬
språk, hade jemväl ådagalagt, att en persons krafter här vore otillräckliga att full¬
göra alla de åligganden, sorn tillhöra denne tjensteman. Innan han hunne genom¬
forska rikets alla landskap, skulle otaliga fornlemningar hafva blifvit förstörda.
Dessutom måste han, om ändamålet skulle vinnas, vara i tillfälle att, utan alltför
långa mellantider, åter infinna sig i de provinser han redan besökt. Dessa vid¬
sträckta resor skulle icke tillåta honom att i någon ort qvardröja tillräckligt länge,
för att kunna upprätta förteckningar öfver hvarje sockens fornlemningar eller företaga
gräfningar för vetenskaplig undersökning af märkligare forntidsmonumenter. Akade¬
mien har derföre ansett sig böra i underdånighet hemställa, om icke Eders Kongl.
Majit skulle i nåder finna skäl att af Rikets Ständer begära anslag för två Anti-
qvitets-Intendenter. Derjemte har Akademien uttalat sin öfvertygelse, att anslaget
till Antiqvitets-Intendentens aflöning och expenser måste i någon mån höjas, om det
skulle blifva möjligt att till denna mödosamma befattning erhålla dugliga män, som
med nit för saken förena nödig vetenskaplig underbyggnad. Det vore att anse som
en lycklig tillfälighet, att den nu förordnade Intendenten innehar en ordinarie skol¬
lärareplats, från hvilken han kunnat få tjenstledighet med bibehållande af någon del
utaf lönen. I annat fall hade det för honom, som eger familj att försörja, varit
70 Bil. N:o 7 d) lill Kom/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
Anslag till
runstenars
uppsökande
acil af teck¬
nande m. m
Anslag lill,
ulgifvande af
planchverk
öfver färn¬
såker rn. in.
omöjligt att emottaga denna befattning. Af expensmedlen hafva 673 Rdr 40 öre
blifvit använda till förra årets resa, hvilken dock upptog föga mer än tre månader.
Man kunde således med visshet antaga, att de för året anslagna 1000 Rdr skulle
blifva otillräckliga för en till längre tid utsträckt resa. För att kunna besöka orter,
som icke äro belägna vid de allmänna landsvägarne, och för att kunna, efter om¬
ständigheterna, uppehålla sig längre eller kortare tid på särskilda ställen, mäste
Antiqvitets-Intendenten begagna ackordsskjuts, som alltid medför betydlig kostnad.
Han behölde derjemte medel att använda lill betalning åt vägvisare i skog och mark,
samt åt kyrkobetjening, till arbetsbiträde för uppresande af otnkul 1 fallna runstenar och
andra stensättningar, för anställande af gräfningar, inköp af fornsaker, anträffade i en¬
skildas förvar m. m. — På dessa grunder har Akademien underdånigst föreslagit, att
för hvardera Antiqvitets-Intendenten måtte i nåder äskas ett årligt, på ordinarie stat
uppfördt, belopp af 3000 Rdr riksmynt såsom lön eller arfvode, samt 1300 Rdr
till expenser. Anslaget för två Antiqvitets Intendenter skulle således uppgå till
9000 Rdr riksmynt årligen, hvilken summa, enligt Akademiens tanke, icke torde
böra anses öfverdrifvet hög för åtgärder, som afse ett för hela Svenska folket dyr¬
bart interesse och som för den historiska forskningen skola bringa nya, värderika
frukter.
Vidkommande derefter det anslag, 1300 Rdr riksmynt årligen, hvilket Rikets
Ständer vid de två senast förflutna riksdagarne beviljat för runstenars uppsökande
och aftecknande samt dessa teckningars utgifoande, och hvilket anslag Eders Kongl.
Maj:t, enligt A1 'demiens tillstyrkande, behagat tilldela den nitiske forskaren R.
Dybeck, har Akademien omförmält, att Dybeck företagit forskningsresor bufvudsak-
lisen inom Mälareprovinserna, men äfven till aflägsnare orter inom riket, om hvilka
resor han årligen till Akademien aflemnat berättelse, åtföljd af förteckningar öfver
fornlemningarne i ett visst anta! socknar; att han granskat och aftecknat talrika
runstenar, hvaribland många förut icke varit kända, samt att han årligen i litho-
grafiskt tryck allmängjort ett eller två häften, innehållande afbildade runstenar, jemte
text, under titel: »Svenska Runurkunder» och »Sverikes Runurkunder», af hvilka,
enligt nådig föreskrift, 30 exemplar blifvit till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposi¬
tion i Ecklesiastik-Departementet aflemnade.
Då dessa båda af Dybeck utgifna planchverk endast upptaga teckningar af
runstenar, som finnas i Mälareprovinserna, och enär så vä! inom dessa som andra
landsorter återstå många runmonumenter att uppsöka, afteckna och beskrifva, bär
Akademien i underdånighet hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas
föreslå Rikets Ständer, att ifrågavarande årliga anslag 1300 Rdr riksmynt må äfven
under nästkommande statsregleringsperiod få utgå.
Hvad slutligen angår det vid 1836—1838 årens riksdag beviljade anslag af
6000 Rdr riksmynt, för en gång, till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och
andra historiska märkvärdigheter i statens Historiska Museum, samt öfver svenska
Bil. M 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1862.
71
sigill från medeltiden, till hvilka planchverk en stor mängd ritningar sedan flera år
tillbaka blifvit under Akademiens inseende verkställda, har i underdånighet anförts,
att sedan, lill följd af flera misslyckade försök och underhandlingar, så väl inom
som utom fäderneslandet, att utan alltför betydlig kostnad utgifva ifrågavarande
planchverk, något sådant icke kunnat under den sistförflutna statsregleringsperioden
allmängöras, och Rikets sednast församlade Ständer fördenskull medgifvit, att det
beviljade, men icke använda anslaget finge fortfarande qvarstå, att under tiden för
nu gällande statsreglering begagnas, har det genom här gjorda, lyckade försök
att medelst fotografi öfverflytta ritningar på sten och så fixera dem derpå, alt de
kunna i vanlig lithografisk press aftryckas, ändtligen blifvit möjligt att med jem¬
förelsevis ringa kostnad utgifva första häftet af det planchverk, som Akademiens
Sekreterare förberedt öfver svenska sigiller från medeltiden, hvilket häfte, innehål¬
lande 26 redan färdiga folio-plancher, som upptaga sigiller af alla slag från äldsta
tider till slutet af 1200 talet, skall utkomma så snart tryckningen af texten blifvit
fullbordad. För lilhografieririg, papper, aftryckning m. m. har Akademien hittills
utbetalt 2,873 Rdr 75 öre riksmynt, hvartill kommer tryck och papper för texten
samt omslag och häftning, sorn ansetts erfordra omkring 1,200 Rdr. Då hvad som
sedan återstår af de anvisade 6000 Rdr icke kan beläcka kostnaden för ett lika
stort häfte af sigillteckningar eller andra plancher, och det är af vigt att detta verk,
som blifver af synnerligt värde både i historiskt, konsthistoriskt och antiqvariskt
hänseende, icke må afstanna med första häftet, anhåller Akademien i underdånighet,
det Eders Kongl. Majit ville hos Rikets Ständer göra nådig framställning om be¬
viljande af ytterligare 6000 Rdr riksmynt för ifrågavarande ändamål, alt af Aka¬
demien lyftas och redovisas i den män utgifvandet af dessa planch-arbeten fortgår.
Utaf den af Antiqvitets-Intendeuten för nästlidne år algifna embetsberättelse
har Eders Kongl. Majit redan erfarit det synnerliga nit, hvarmed denne söker ut¬
föra det honom anförtrodda uppdrag, men äfven att hans forskningar, sådant oaktadt,
under samma tid icke kunnat utsträckas längre än till ungefärligen två tredjedelar
af socknarna i ett enda Ian. Den tidpunkt, inom hvilken de landskap, hvarest
ålderdomslemningar till betydligare antal eller af större historiskt intresse förefinnas,
kunna i antiqvariskt hänseende blifva fullständigare undersökta, är följaktligen, om
dessa undersökningar icke af flere personer samtidigt verkställas, ännu långt aflägsen
och derförinnan skulle utan tvifvel, till oersättlig förlust för kännedomen om för-
födrens seder och lefnadssätt, förstörelsen hafva öfvermått otaliga fornlemningar, hvilka
icke ännu blifvit af okunnigheten eller egennyttan sköflade. Ehuru jag sålunda är
med Akademien fullt öfverens derom, att för uppteckning samt beredande af skydd
och vård åt våra gamla minnesmärken fleres förenade nitälskan och verksamhet
måste tagas i anspråk, kan jag dock icke instämma i Akademiens förslag derom
att lön på ordinarie stat skulle uppföras för en eller flere Arhiqvitets-Intendenter.
72
Bil. M 7 d) till Kongl. May.ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
Till dess alla fornlemningar^af vigt blifvit uppsökta, antecknade och tagna i vård,
måste Intendenten tillbringa en stor, kanske den större delen af året på resor, och
då dessa oeftergifligen fordra friska krafter och en rörlighet, som med åren lida en
af det mödosamma kallet kanske påskyndad förminskning, så vill det synas mig
tvifvelaktigt, huruvida det för embetet eller dess innehafvare kan vara önskligt, att
de nu skola vid hvarandra fästas med styrkan af ett sådant band, som befattningens
uppförande på ordinarie stat skulle tillknyta: en tvekan, till hvilken, åtminstone hvad
beträffar nuvarande Antiqvitets-Intendenten, jag finner mig ega desto större anled¬
ning, som han, äfven om lönen blefve till det af Akademien föreslagna belopp för¬
höjd, ändock genom att till denna befattning utnämnas, komme i mindre fördelaktig
ställning än han innehafver såsom tillika i egenskap af Adjunkt qvarstående vid ett
af rikets elementarläroverk.
Under de förhållanden, som nu äro för handen, anser jag det icke vara af
något behof påkalladt, att lönen för Antiqvitets-Intendenten bestämmes till högre
belopp än vid sista riksdagen begärdes och äfven beviljades, hvaremot på de öfver-
tygande skäl Akademien anfört jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl.
Majit täcktes af Rikets Ständer uti anslaget till Intendentens resekostnader och
andra extra utgifter äska en tillökning af 500 Rdr.
Då jag yttrat, att Heres förenade nitälskan och verksamhet kräfdes för vinnan¬
det af det ändamål, som med Intendentsbefattningens inrättande åsyftades, har jag
dermed icke velat förorda, att ytterligare en Intendent borde med ett bestämdt af
statsmedel utgående arfvode anställas. Utom det att, när fäderneslandets fornlem-
ningar blifvit fullständigt antecknade och satte under behörigt skydd, en Intendent
utan särdeles svårighet lärer finna tid att fullgöra de till befattningen hörande ålig¬
ganden, och behofvet af den föreslagna nya Intendentstjensten följaktligen efter några
år, flere eller färre, kunde och borde upphöra, har det velat synas mig, som skulle
den åsyftade fördelen af ett tidigare skydd för våra gamla minnesmärken kunna med
mera säkerhet och mindre kostnad vinnas derigenom, att Akademien blefve salt i
tillfälle att med lämpligt understöd förse personer, hvilka med håg för fornforskning
och med intresse för de minnesmärken, förgångna slagteri efterlemnat, kunde ega
tid och förmåga att i enlighet med erhållna anvisningar verka för detta ändamål,
till befordrandet hvaraf uti flere provinser frivilliga föreningar under de sednare
åren bildat sig
Jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:l täcktes föreslå
Rikets Ständer att för den stundande stalsregleringsperioden årligen bevilja:
till arfvode åt en Antiqvitets-Intendent Rdr 2,000.
till resekostnader och andra extra utgifter, som med Intendentens
åliggande ega gemenskap » 1,500.
till
Bil. N:o 7ld) till Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 73
till understöd för personer, hvilka af Akademien erhålla uppdrag att
i vissa orter upprätta förteckningar och beskrifningar öfver fädernes¬
landets fornlemningar Rdr 2,000.
Med åberopande af de skäl Akademien anfört för fortsatt utgående under nästa •
statsregleringsperiod af det årliga anslag af 1500 Rdr, hvilket Rikets Ständer vid
sednaste riksdag anvisat för uppsökande och aftecknande af de i landet befintliga
runstenar, äfvensom för ritningarnas utgifvande, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Majit om fortfarandet af detta anslag, på sätt Akademien före-
git, till Rikets Ständer aflåter nådig proposition.
Med afseende på den stora vigt de af Akademien omlörmälda planchverk öfver
fornsaker och andra märkvärdigheter i Statens historiska museum samt Svenska sigill
från medeltiden böra ega för den antiqvarisk» och hisloriska forskningens befräm¬
jande, oell då sådana för fäderneslandets litteratur hedrande arbeten erfordra en
större kostnad, än som med de på Akademiens stat anslagna medel kan bestridas,
tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer begära
ett nytt anslag af 6000 Rdr för en gång, alt, jemte återstoden äf det förut bevil¬
jade anslaget, i mån af behof reqvireras oell användas till fortsatt utgifvande så väl
af det påbegynla planchverket olver Svenska sigiller från medeltiden, som äfven af
planchverket öfver antiqvarisk» och historiska märkvärdigheter i Statens historiska
museum.
23:o.
Sedan Akademien för de Fria konsterna sistlidet år hos Eders Kongl. Majit Om anslaget
i underdånighet anhållit, att, sorn af det anslag, 6,000 R:dr Riksmynt årligen»
hvilket å riksstaten blifvit anvisadt tili inköp för statens räkning af skickliga in- konstnärers
I I
hemska konstnärers arbeten, endast 1,600 R:dr kunnat för år 1861 användas, ar e e
återstående beloppet 4,400 R:dr måtte få besparas och tilläggas påföljande års
anslag för samma ändamål, men Eders Kongl. Majit, vid det förhållande att en¬
dast de öfverskott, som å de så kallade reservations-anslagen uppkomma, må på
det af Akademien åsyftade sätt besparas, genom nådigt bref den 1 1 Oktober
nämnda år förklarat berörda anhållan icke kunna bifallas, har Akademien uti
underdånig skrifvelse den 14 Maj innevarande år hemställt, huruvida icke, då
ifrågavarande anslags begagnande till större eller mindre del hufvudsakligen be¬
rodde af de arbetande konstnärernas produktivitet, hvilken åter till sin natur och
af många lätt insedda skäl vore så omvexlande, att inköpsmedlen torde det ena
året alldeles icke komma att anlitas, men deremot ett annat år befinnas otillräck¬
liga till inlösen af hembjudua konstarbeten, hvilkas egande vore för staten och
det allmänna önskvärdt, samt enär således anslagets användande inom året, såsom
Bih. lill B. St. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 40
74 Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:is Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
utgörande vilkoret för detsammas oinskränkta användande, skulle i väsendtlig män
nedsätta och förringa de fördelar, sorn deraf kunde för den inhemska konstodlin¬
gen förväntas, och dessutom medföra den olägenhet, att inköp af sådana konst¬
verk, hvilkas högre värde loge mera än ett års anvisade medel i anspråk, blefve
omöjligt, — Eders Kongl. Majit täcktes i nåder föreslå Rikets Ständer, att om-
förmälda anslag måtte förändras till reservationsanslag eller ett sådant, hvarå de
för ett år besparade medlen finge till ett följande år reserveras och för ända¬
målet oförryckt tillhandahållas; anförande Akademien i underdånighet, hurusom,
enligt nådiga brefvet den 9 Mars 4 819, en dylik förmån är fästad vid ett an¬
nat å Akademiens stat uppfördt anslag, nemligen det till utrikes resestipendier.
Uti häröfver infordradt och den 1 nästlidne Juli afgifvet utlåtande har Eders
Kongl. Majits och Rikets Statskontor underdånigst tillstyrkt nådigt bifall till Aka¬
demiens hemställan på det sätt, att Eders Kongl. Majit måtte hos Rikets Stän¬
der göra nådig framställning om anslagets bestämmande till reservationsanslag från
och med år 1864, hvaraf således skulle följa, att de besparingar, hvilka å samma
anslag, sådant det nu är i riksstaten uppfördt, redan uppkommit eller kunna un¬
der innevarande statsregleringsperiod än vidare uppstå, böra såsom 8ide hufvud-
titelns allmänna besparingar i statsverkets räkenskaper upptagas och redovisas.
Då jag till alla delar erkänner giltigheten af de skäl, på hvilka Akade¬
mien för de Fria konsterna grundat sin underdåniga framställning, anser jag mig
böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Majit täcktes till Rikets Stän¬
der aflåta nådig proposition om sådan bestämmelse i afseende på det å riksstaten
uppförda årliga anslag, 6,000 Ridr Riksmynt, till inköp för statens räkning af
inhemska konstnärers arbeten, att detta anslag från och med den år 1864 in¬
trädande statsregleringsperiod må i egenskap af reservationsanslag utgå.
25io.
Anslag förde Uti underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Augusti, innefattande anmälan
under Sera- om så<]ana för de under Serafimer-Ordens-Gillets förvaltning ställda hospital el-
fimer-Or- . ° 1
dens-Gilleis ler vårdanstalter för sinnessjuke förhanden varande behof af statsanslag, som an-
förvaltning gettg nies^ angelägna att fylla, har Serafimer-Ordens-Gillet hos Eders Kongl.
sladda ho- . . ° ? J °
spiial eller Majit andragit följande i
vårdanstal- a\ Sedan, jemlikt nådiga Brefvet den 13 December sistlidet år, Eders Kongl.
lev för sm-
nessjuke. Majit hehagat bifalla Ordens-Gillets framställning, att % mantal frälsehemmanet
Storhagen å Hisingen i Backa socken af Vestra Hisings härad samt Göteborg*
O o o o
och Bohus län, innehållande 24 tunnland 10 kappland, finge till plats för upp¬
förande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke, mot en summa af 25,500
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
75
Riksdaler Riksmynt, af Ordens-Gillet inköpas, och efter det sådant köp seder¬
mera den 30 i samma månad blifvit med egaren af nämnda hemman afslutadt,
har, i öfverensstämmelse med ett af General -Direktören för hospitalerna i riket
uppgjordt program till nytt hospital vid Göteborg för 150 sinnessjuke, Arkitek¬
ten, vice-Professoren och Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Vasa-orden Albert
Törnqvist, efter erhållet uppdrag, å den tillämnade byggnaden för samma hospi¬
tal upprättat ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilket sednare kostnaden för
byggnader med värme- och ventilations-apparater, tvätt- och tork-inrättning, vat¬
tenuppfordring, stängsel för promenadgårdar, jemte aflöning för tillsyn m. m. vid
byggnadsarbetet, beräknats till 512,999 Riksdaler 40 öre Riksmynt. Mot dessa
ritningar har Öfver-Intendents-Embetct, uti afgifvet utlåtande, förklarat sig icke
ega skäl till anmärkning, men deremot funnit åtskilliga priser i kostnadsförslaget
för lågt upptagna och alltså förslagets slutsumma, som, efter rättelse af deri före-
lupen missräkning, rätteligen utgjorde 512,535 Riksdaler, böra höjas till ett för¬
slagsvis beräknadt belopp af 560,000 Riksdaler Riksmynt.
Öfverlemnande ifrågavarande ritningar och kostnadsberäkningar med dertill
hörande utlåtanden till nådig pröfning, anhåller i underdånighet Serafimer-Ordens-
Gillet om Eders Kongl. Maj:ts fastställelse å omförmälda byggnadsförslag; yttrande
dervid Ordens-Gillet, att, med afseende å de flera försök, som förgäfves blifvit
anställda för hospitalets nybyggnad å annan plats, kostnaden kan antagas uppgå
till 560,000 R:dr, köpeskilling m. m. oberäknade, äfvensom att, då af de hittills
för ifrågavarande hospitalsinrättning beviljade medel,
eller vid 1853—1854 årens riksdag ....
|
|
75,000:
|
och vid riksmötet närmast derefter
|
|
190,000:
|
tillsammans
|
|
265,000:
|
efter afdrag af den för ofvannämnde hemmansdel utgifna köpe¬
skilling, jemte kostnaderna för resor, ritningar m. m. omkring . » 29,000:
för närvarande återstå endast R:mt 236,000:
hvarutöfver, till det nödvändiga byggnadsföretagets genomförande,
alltså erfordras ytterligare en summa af omkring . . . Runt R:dr 324,000:
Då behofvet af det hospital, hvarom här är fråga, redan blifvit ådagalagdt
och, enligt hvad det upprättade, af Öfver-Intendents-Embetet granskade kostnads¬
förslaget utvisar, för detsammas uppförande, utöfver de medel Rikets Ständer för
ändamålet förut anvisat, ytterligare erfordras 324,000 R:dr, hvilka icke kunna af
Hospital-fondens egna tillgångar gäldas, får jag underdånigst tillstyrka, att Eders
Kongl. Majit, med bifall till Serafimer-Ordens-Gillets anhållan, täcktes för an¬
läggandet af det beslutade nya hospitalet vid Götheborg begära ett ytterligare
anslag af 324,000 R:dr.
75 Bil N:o 7 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1SG2.
c) Efter hvad vidare Serafimer-Ordens-Gillet anmält, hafva, i afseende å
nedannämnda hospital, derstädes befintliga lokaler ansetts bura, genom förändringar och
i viss mån äfven genom mindre tillbyggnader, göras för sjukvården mera ända¬
målsenliga; och till bestridande af kostnaderna härför, hvilka, ehuru jemförelsevis
ringare, allmänna hospitalsfonden ej förmår gälda, har äfven särskildt anslag fun¬
nits vara nödvändigt.
Sålunda har, vid Stoclchohns Hospital, det befunnits angeläget att förändra
céllnfdelningen, i ändamål att få de stormande patienterna mera aflägsnadc från
öfriga sjuka, att stensätta promenadgårdarna samt att vidtaga några andra för¬
bättringar, för hvilket allt kostnaden, enligt förslag som Direktionen låtit upp¬
göra, upptagits till 1 0,305 R:dr 20 öre.
V id Wexiö Hospital har funnits af behofvet högt påkalladt, dels att, för
åstadkommande af ändamålsenlig latrininrättning, särskildt dertill lämpade utbygg¬
nader varda invid hospitalet uppförda, dels att afdelningen för stormande och
osnygga patienter utvidgas och dels att en ny byggnad uppföres till verkstäder
samt lik- och obduktions-rum, i hvilka hänseenden upprättade ritningar och kost¬
nadsförslag blifvit Ofver-Intendents-Embctets granskning underställda; upptagande
dessa förslag, sådana de till en del blifvit hos bemälda Embete omarbetade, en
kostnad:
för latrinbyggnader, af R:mt 10,409: —
» cellafdelningens utvidgning » 9,385: 25.
och för byggnaden till verkstäder m. m » 10,474: 85.
eller sammanlagdt af Kant 30,269: 10.
Enär vid Hospitalet i Nyköping utrymme saknas både till arbetslokaler och
till de sjukas vederbörliga fördelning, men dessa ändamål .ansetts kunna vinnas
derigenom att åt Sysslomannen, som inom Hospitalet har bostad, bestående af
tre temligen stora rum med kök och kökskammare, i stället upplåtes en hospi¬
talet tillhörig byggnad, hvilken, förut begagnad såsom magasin, numera är der¬
till obehöflig, har Hospitals-Direktionen, med öfverlemnande af särskilda för dessa
ändamål af vederbörande länsbyggmästare uppgjorda kostnadsförslag, afseende dels
nyssnämnde bostads förändring till sjuk- och arbets-lokaler och dels omförmälda,
nu å stolpar befintliga, magasinsbyggnads nedtagning och förflyttning till annan
lämpligare plats inom hospitalsgården, äfvensom byggnadens inredning sedermera
till boningsrum för Sysslomannen och en Vaktmästare, jemte kök, visthus- och
vedbod, begärt Ordens-Gillets medverkan för erhållande af erforderliga medel till
utförandet af dessa förslag, upptagande en sammanlagd kostnadssumma af 8,257
R:dr 50 öre Riksmynt.
S rafimer-Ordens-Gillet yttrar sig ock hafva funnit förberörda anordning vara
ändamålsenlig och medföra ganska väsendtliga förbättringar för hospitalet, hvilket,
ehuru icke afsedt att utgöra en fullt tidsenlig vårdanstalt för sinnessjuke, dock
Bil. N:o 7 d) till Kongl. Maj:l$ Nåd. Prop. N:o 1. örn Statsverket 1S62. 77
6ynes icke böra lemnäs i saknad af de fördelar, som äfven i kurativt hänseende
kunna utan större kostnad vinnas; hvadan och då likväl utgiften härför icke kan
' D
hänföras till de förvaltningskostnader, som böra utur allmänna hospitalsfonden be¬
stridas, Ordens-Gillet säger sig icke heller tveka att upptaga jemväl anförda för¬
slag bland de föremål, till hvilka särskildt anslag nu är behöfligt, och att således
för detta hospital beräkna såsom utaf statsmedel erforderliga 8,257 Riksdaler
50 öre Riksmynt.
Beträffande Hospitalet i Wisby anmäler Serafimer-Ordens-Gillet, att General-
Direktören för hospitalerna i riket hos Ordens-Gillet anmält nödvändigheten af
åtskilliga anordningar, hufvudsakligen i ändamål att kunna fullständigare särskilja
de båda könen samt erhålla celler för stormande patienter och verkstadsrum, äf¬
vensom, i sammanhang dermed, bereda utrymme för emottagande af ett större,
efter Gottlands behof någorlunda lämpadt, antal sinnessjuke; och har ett med af¬
seende härå, efter Ordens-Gillets förordnande, af en Ofver-Intendents-Embetet
underlydande arkitekt uppgjordt förslag till förändrad inredning och tillbyggnad
af hospitalet af Ordens-Gillet funnits antagligt; uppgående kostnaden härför, en¬
ligt samma arkitekts beräkningar, till 13,221 Riksdaler 85 öre Riksmynt.
Innan jag går vidare i redogörelsen för innehållet af Serafimer-Ordens-Gil¬
let! förevarande skrifvelse, anser jag mig, med föranledande af och i samband
med ofvanberörde, för åtskilliga förändringars och förbättringars åstadkommande
vid Stockholms Hospital ifrågaställa anslag, böra i underdånighet anmäla, huru¬
som, i fråga om betäckande af en uti anslaget för uppförande af byggnaderna
vid nämnde Hospital yppad brist af 12,370 R:dr 17 öre, den Ofver-Intendents-
Embetet förskjutit, Eders Kongl. Maj:t, jemte förordnande att berörde belopp
skulle af Stats-kontoret utaf under händer hafvande medel till Ofver-Intendents-
Embetet förskottsvis utbetalas, under den k April innevarande år förklarat Sig
vilja framdeles taga i öfvervägande, huruvida nådig proposition om anslag till
ersättande af samma belopp må till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåtas.
Verkligheten af samtliga här ofvan omförmälta behof synes mig vara på gil¬
tigt sätt ådagalagd och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af
Rikets Ständer äska de medel, som till afhjelpande deraf erfordras,
eller för Wexiö hospital 30,269 R:dr 10 öre.
» Nyköpings hospital 8,257 » 50 »
» Wisby hospital 13,221 » 85 »
» Stockholms hospital 22,675 » 37 »
uti sistnämnde belopp inberäknade de 12,370 R:dr 17 öre, hvilka, efter hvad jag
haft nåden här ofvan anmäla, redan blifvit af Stats-kontoret förskottsvis utbetalda.
d) Vid förehafvande af de beklädnadstater, sorn, enligt Stadgan angående
sinnessjukes behandling och vård, vederbörande hospitaldirektioner åligger att
uppgöra och Ofver-Styrelsens pröfning underställa, förmäler Serafimer-Ordens-
78 Bil. M 7 d) till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JM i. om Statsverket 1SG2.
Gillet sig hafva funnit det skola leda till ordning, enkelhet och större kontroll
i förvaltningen, derest för samtliga hospitalen bestämmes en gemensam stat, upp¬
tagande, särskildt för män och särskildt för qvinnor, de persedlar, som för
hvarje person vid hospitalet böra finnas, äfvensom slitningstiden för en hvar af
dessa persedlar, hvarefter, med tillämpning häraf, samt då, med bibehållande af
renlighet och god ordning i öfrigt, de sjuka, tillhörande 2:dra och 3:dje klas¬
serna, icke i allmänhet kunna eller böra tillåtas begagna egna kläder, för hvarje
hospital, i mån af dess fastställda patientantal, anskaffas en fullständig bekläd¬
utredning, olika för olika årstider, samt förrådet sedermera, genom lokalstyrel¬
sens försorg och omtanka och med användande i möjligaste måtto af hospitals-
hjonens egna krafter, underhålles, utan särskild anmälan hos Ofver-Styrelsen om
behofvet i hvarje fall.
Serafimer-Ordens Gillet, som varit sysselsatt med upprättandet af en sådan
allmän Beklädnads-Stat, yttrar sig emellertid, för den första fullständiga utred¬
ningen i omförmälde hänseende, sakna erforderliga medel, hvilkas belopp, till
följd af städse växlande priser, Ordens-Gillet icke heller kan med säkerhet an¬
gifva, men hvilket, vid öfvervägande af nuvarande patient-antalet inom förut¬
nämnde klasser, uppgående till omkring 1,100, samt hvad utaf den vid hospi¬
talen befintliga beklädnaden kan vara af beskaffenhet att böra uti det fastställda
inventarii-förrådet upptagas, Ordens-Gillet beräknar uppgå till 55,000 å 60,000
Riksdaler; anhållande Serafimer-Ordens-Gillet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Rikets Ständer göra framställning derom att ett creditiv till belopp af 60,000
Rdr måtte beviljas Gillet, som deraf skulle ega använda hvad soip erfordra¬
des till bekostande af fullständig beklädnadsutredning för samtliga hospitalerna
i riket. Och får jag på de af Gillet anförda 6käl till denna underdåniga an¬
hållan tillstyrka nådigt bifall.
e) Ofvanberörde underdåniga framställningar hafva afsett behöfliga anslag
för en gång; men för hospitalsvårdens oafbrutna fullgörande och ändamålsenligare
inrättande yttrar Serafimer-Ordens-Gillet det ock blifva oundgängligt, att de årliga
inkomsterna varda för behofvet tillräckliga.
De från allmänna hospitals-fonden bestridda utgifter för sistlidet år 1861
antagas af Ordens-Gillet med vid pass 18,000 Rdr Rrnt öfverstiga fondens in¬
komster för samma år, deri inberäknadt det af Rikets Ständer, för innnevarande
statsregleringsperiod, till nämnde fonds förstärkning beviljade årliga kreditiv af
40,000 Rdr. Tillökningen åter i utgiftsstaterna för nu löpande året uppgår till
minst 25,000 Rdr, oberäknad underhållskostnaden för Stockholms hospital, hvil¬
ken för året antagits komma att öfverskjuta dertill nu afsedda tillgångar med
omkring 36,000 Rdr; och då någon anledning icke förefinnes, att behofven i
dessa hänseenden komma att under närmast följande åren minskas, anser, vid
dessa förhållanden, Ordens-Gillet hospitalsförvaltningens jemna gång göra ound¬
Bil. M 1 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1862. 79
vikligt, att nyssberörda kreditivanslag förnyas ocb för nästa statsregleringsperiod
höjes till 80,000 Rdr Rmt om året.
Vårdnaden om de sinnessjuke kräfver utan tvifvel allt större uppoffringar
från det allmännas sida. Icke allenast de i allmänhet stegrade varuprisen och
den bedröfliga erfarenheten, att antalet af dessa olycklige befinner sig inom vårt
fädernesland, likasom i grannstaterna, i en betydlig tillvext, göra dessa ökade
utgifter nödvändiga, utan de påkallas äfven och i än högre grad af den i lag¬
stiftningen nu antagna grundsats, att hospitalen böra vara inrättningar, hvaruti
företrädesvis skola intagas icke de, hvilka, våldsamme eller opålitlige, äro för
samhället vådlige och böra sättas ur tillfälle att tillfoga sig eller andra skada,
utan sädane, på hvilkas återställande till helsan förhoppning ännu kan förefinnas,
äfvensom af den utaf vetenskapsmannen och menniskovännen i förening gjorda
och af allmänna tänkesättet alltmera erkända erfarenhet, att för vinnande af detta
mål hospitalen måste vara organiserade och vårdade helt annorlunda, än i förra
tider var förhållandet.
Den krono- och kyrko-tionde, äfvensom de jordegendomar m. m., hvilka af
ålder varit till hospitalen anvisade och af hvilkas afkomst dessa anstalter förr
kunnat hemta de för sitt underhåll erforderliga medel, äro, oaktadt arrende¬
inkomsten af dessa egendomar med tiden förökats, icke, vid den förbättring ho-
spitalsväsendet redan erhållit, för ändamålet tillräckliga, utan Statens mellankomst
måste, efter hvad erfarenheten gifver vid handen, nu tagas i anspråk icke alle¬
nast för afhjelpande af behof utaf mera tillfällig art, såsom för uppförande af
nya hospitalsbyggnader, utan ock för bestridande af den årliga underhållskostna¬
den, och detta i allt större mån, såsom vid jemförelse af Serafimer-Ordens-Gil-
lets underdåniga framställningar till den sednast förflutna och den nu stundande
riksdagen sig visar.
Då en på naturliga grunder fotad nödvändighet, af erfarenheten bevittnad,
gör hospitalens egna, om jag så får kalla dem, inkomster otillräckliga att fylla
de vexande behofven, och det alltså blifver ej ett undantag från regeln, utan
regeln sjelf, att staten skall med direkta årliga anslag uppehålla dessa helso-
vårds-anstalter, så synes mig icke någon tvekan böra finnas om lämpligheten
deraf att, på sätt redan i afseende på åtskilliga andra allmänna verk blifvit förord-
nadt och af särskilda Komiteer åren 1844 och 1850 beträffande Serafimer-Ordens-
Gillet föreslaget, de till Gillet för hospitalfonden inflytande jordeboksräntor,
tionde- och arrende-medel med flere inkomster, hvilka ej från enskilda stiftelser
härflyta, förklaras skola till statsverkets allmänna kassa inlevereras och med ett
bestämdt årligt ansla^ ersättas. Häraf skulle icke allenast en större enkelhet
O O
vinnas, utan ock Hospitals-Ofver-Styrelsen blifva i tillfälle att säkrare beräkna
sina inkomster både till belopp och tiden, då de vore att lyfta. Afven i annat
hänseende skulle en sådan anordning blifva af gagn. Då Hospitals-Ofver-Sty-
80 Bil. M 7 d) lill Kongl. Majus Nåd. Prop. JK 1, om Statsverket 1862.
Anslag till
vin-och bygg-
nads-säd för
Fölinge för¬
samlings
kyrka
reisen sålunda vunne befrielse från göromål, hvilka utan tvifvel upptaga en stor
del af dess tid, finge den desto bättre tillfälle att egna sig åt omsorgen om
hospitalens inre angelägenheter. Och ehvad Eders Kongl. Maj:t, när det af ut¬
sedde Komiterade afgifna betänkande till förändrad organisation af rikets sty¬
relse- och förvaltnings-verk till pröfning förekommer, finner de förhållanden ännu
oförändrade, med anledning hvaraf Kongl. Maj:t den 2 7 Augusti 1844 ansåg
att Ofver-Styrelsen vid hospitalen i allt hvad angår sjukvården borde åt Sund-
hets-kollegium uppdragas, eller ock Eders Kongl. Maj:t skulle pröfva en sär¬
skild Ofver-Styrelse nödvändig, sammansatt antingen på det sätt sistnämnde
Komiterade föreslagit eller ock efter andra grunder, så skulle, sedan tillsynen å
hospitalens nuvarande hufvudsakligaste inkomster blifvit Öfver-Styrelsen frånskiljd,
Styrelsens organiserande i hög grad underlättas.
Jag tillstyrker således i underdånighet,
dels att Eders Kongl. Majit af Rikets Ständer till Hospitalfondens förstärk¬
ning äskar ett kreditiv å Riksgäldskontoret af 80,000 Rdr under hvartdcra af
åren 1864, 1865 och 1866,
dels och att Gillet måtte i nåder anbefallas att till Eders Kongl. Majit in¬
komma med utredning ej mindre öfver hospital-fondens samtliga nuvarande till¬
gångar, vare sig uti jordegendom, räntor, tionde och arrenden, eller uti andra,
så väl ständiga som tillfälliga inkomster, med särskild uppgift tillika å hvad,
som härleder sig från enskilda donationer, än ock öfver fondens årliga utgifter
till underhåll, aflöningar, pensioner o. s. v.; hvarefter och sedan det blifvit till-
sedt, huruvida icke, på sätt redan vid 1823 års riksdag i fråga om förändring
i sättet för statsinkomsternas uppbärande och redovisande framställdes, en be¬
tydlig del af fondens egendom och inkomster kan af staten öfvertagas, emot det
att, för hospitalens fullständiga underhåll, af Rikets Ständer lemnäs erforderligt
anslag å Åttonde hufvudtiteln, Eders Kongl. Majit täcktes taga i nådigt betrak¬
tande hvilka förfoganden, med hänseende till denna fråga jemte den om Öfver-
Styrelsens ifrågasatta reorganisation, kunna af omständigheterna påkallas.
26:o.
Hos Eders Kongl. Majit har Eders Majits Befallningshafvande i Jemtlands Län,
uti underdånig skrifvelse den 16 sisllidne Augusti, anmält och med sitt förord be¬
ledsagat en af Fölinge församling i underdånighet gjord ansökning att, då den till
församlingens kyrka utgående vin- och bvggnads-säd, ej öfverstigande 61 tunnor
korn, vore för församlingen, som eger en folkmängd af 1785 personer, alldeles
otillräcklig och icke heller stöde i lika förhållande med hvad af öfriga församlingar
i Länet i sådant hänseende tillgodonjutes, Eders Kongl. Majit täcktes hos Ri¬
kets Ständer göra nådig framställning om tillökning i omförmälda spanmålsanslag,
eu tillökning desto mera behöflig, som kyrkan under nu pågående laga skiftesför¬
rätt-