ättfäbagsMBeflut 1854. 47
■ll:o att för aitbra *yilt'a(=23anfcr fomine att ntöfmer be luib förra 9tiföba=
gett affattc 1,300,000 9t:br, ttlllianbafållaS 800,000 9t:br.
§• 31.
Sitt wnbtutfattbe af penntnge=för|anbm'ngar mcb poftenta emellan Stocholm
Dtf) be orter, f)iuarcft S3anfeit far £ånc=Äontor, fafiuc S8t förftänbigat 23anfo=
#ullmåftigc att få fort ffe fatt, lutbtaga fabatta åtgärber, fiuartgenom bet må ftå
fluar od) en öppet att t 9ufetö @tänberö SSaitf famt Såne=ilontoren t ©ötpeborg,
ä>ta(mö oell SBtölu) infatta penningar att loftås å uppgifiuen ort, Ijluarförutan
£9t åt Bentälbc yyuCfmäfttgc uppbragit att föfa mcb ^rtOat= od) fytltal=23anf'er
träffa fåbait öfinerenöfommclfe, att ^ e tt 111 tt g e=r e tn t f; e r emellan be orter, ber fåbatta
Santer äro eller loarba tnrättabe, famt puftuubftaben celi be orter, pluareft 9iitä=
Banfcit (tar Såneson t or, må funna t möjltgafle måtto unbtutfaö dcT; genom an^
luiöningar be fcrfftlba S3anferna od) Sånefoittoren emellan crfattaS.
Itti fåluäl Dttfctö (StänberS 23attf, font bcrttnber Ipbaitbe Sånc^ontor t ©ö=
t liebe rg, äftaltnö dc() Sötööt;, foutnta, ftå fatt 2Bt förorbnat, att öppna3 upps cd)
afffrifningSsräfnittg, ptuarå citffilbc feerfonér ega att, unber lutfa bcrlutb fäftabc
tui (för, penningar infatta.
§. 53.
3 fammanpang mcb en t lutfa belar förättbrab organtfatton af tjenfter od)
göromål luib 23aitfo*S5Berfet famt luib Sauf’o=£)tffontett od) Äånc4lontoren t or*
terna, ()afiue SBi för tjenftemänncu od) luaftBetjeningcn luib fatntclige be fa SBerf
faftftällt noa 5tf(öntngS=8tatcr.
2) fmftuubfaflig öfiucrenSftämmclfc mcb l)luab .(longi. SMajit t 9iåbtg ^?rc--
pofitton Of föreflagtt, ftafiue 2Öt antagit ett, i följb af becitnafsttibclningenS
48 9l{f§bag§=Seffut 18 34.
ttffätnptttng bera, föränbrabt för 9ttlet8 mtynt, på fatt SBår, ntcb anmälan
prom, titt Äongt. 9ftaf:t unbcr ben 25 ftflftbttc SffoOcutbcr aptita ttnberbåntga
flrtfmetfc närmare utmtfar.
§. 55.
SS t fafme, för 2Bår bet, beftutat, att, mcb ttpppfmanbc af Äongt. ^uttgö*
retfen bett 9 lännart 1846, angåenbe enfftfba Wattier, bmitla utgtfma egna lre=
btt=fcb(ar, o ef) Äongt. ^örorbittngeu ben 6 SDltobcr 1848, attgåetibe totfa tagbe^
ftämmelfer meb affeenbe på enfftfba 23attfer, ett Sag för enffttba Sattler, b toffla
utgtftoa egna frebtt=fcbfar, må utfärbaö, af bet tttncfjåff Södr, meb antttäfatt om
betta beftut, ben 4 tnnctnaranbe måttab titt Äoitgf. Stajff aftåtna ttnberbåntga
flrtftuctfe utiutfar.
§. 56.
% Öfrigt åöcropc SS t SSåra, rörattbe Santo=ärcnbcit, unbcr ttebattttämube
bagar ttff ftougt. Sttajft aftåtna ttnberbåntga ffrtfmetfcr:
l:o af bett 1 februari 1854, attgåetibe gruttberna för mat af fffetuforer ttff
gtanfftttttg af Sanlo=£)tflonten3 räfettffaper;
2:o af ben 14 Dltober fattima år, angåenbe tntft ttb för eutottaganbe t Äro=
nänö uppbörb af 91(let3 @tänber§ Sätilä utclö^attbc febfar å 16, 12 ocfj 8 fl.
Saulo, fautt d 14 ocfj 10 fl. lopparmpnt j
5:o af bett 4 december fattima år, meb 94egtctttetitc för SattlenS pretfe
octj förmattntug.
SS t tja fm c, för SSår bet, beftutat ett författning, tjura fÖrljåffaä bör ntcb
egenbout, font ttfffjört ben, tjmfflctt täitgre ttb martt borta, utan att tåta ftg af=
Pra, tjmfflct beftut SSt, ttttber bett 7 ^ttttt 1854, tjo3 Äottgf. Sftajtt t ttnberbå=
ntgljct
9ttf8bag3=S3cftut 1854. 49
ntgfjet anmält; Dd) f)ar betfamtna wiber ben 27 SioöetnBer famina år er^åCCtt
Äoitgt. SftajitS nåbtga ftabfäfieffe.
§. 38.
©eban 2Bt, för SBår bet, Beffutat fötjanbe förånbrabe tt;betfe af 11 $ap. 4
§ 23i;ggn(nga-23a[!cn: "Då fäfc är ur jörb, ffofa fmin rtngabe mara. SträffaS
ortngabe fmttt ben tib utom egarens fyägitab etter å aCfntän loäg, tage beit font
tofft od) gtttcr bent upp, ocf) töfe egaren bent igen af Ijonont meb feni bater för
ptoartbera. SÖitt egaren ej töfa, ftämnte bå bett font upptog ttCC Stätten, ocf) Be*
tafc egaren buBBett för tonart ftoitt"; få fjaftoc 2Bt, imber ben 4 tmtetoaranbe
månab betta SSårt Beftut f;o3 Äoitgf. 5Staj:t t unbcrbåntgfjct anntäft.
§. 39.
SJZeb B i fatt tift f)luab Äongt. 9}faj:t, t aftåtcn nåbtg Spropoftttoit, Dfj före*
ftagtt, f)afioe 2öt Beftntat fåbait änbrtng af Äongt. ^örorbntngett ben 20 9toOcm=
Ber 1845 ont jorbS etter lägenhets afftåeube för allmänt Bcpof, font 2Bår, meb ait=
mäfatt pärout, ben 28 ftflttbne Stugu flt tift Äougt. S>taj:t affåttta ttttberbåntga
fPriftoetfe tunepåffcr.
§. 40.
3 puftottbfafftg ÖfioerenSftäntmcffc meb en af Sötigt. 9ftaj:t berent tift Dfj
aftåten Ståbfg ^repcfittou pafroe Söt, för 2Bår bet, Beftntat fåbait 0rrtbtp3ntng3=
©tabga för allmänna faitaf=, ffttff=, jerntuäg3= ocf) tefcgraf=an(äggntngar, font
tnncfattaS t SSår ttnberbåntga ffrtftoelfe ben 23 näftftbne StooemBcr, ptoarutt 281
betta Beftut f)oS åtougt. Sftajtt anmäft.
§. 41.
SÖt f) af tu c, för 28år bet, Beftntat, att, utcb upppäfiuattbe af ptoab 9 Äap.
12 §. ^anbctS=33atfen, Äongf. fyörorbutitgcu beit 13 Stutt 1800 fantt Äongf.
ä3tp. titt St. ©t. Spröt. 1853 & 1854; 10 ©arnt. l Sifb, 2 23anbet, 7
7tif6&«g8s23eflutet,
50 9i t f S b a ej S=23 c f f it t 1854.
Äuttgöretfen beit 21 Sftarb 1855 fiabga t affeenbe fn-effrtyttott af förb ritt gar
cmettau cttfFttbc, ett författning t betta ämne ffatt utfärbab af bet innefjåft SÖår
ben 29 fifif. Sbouetitber aftåtna unberbåniga ffrifluctfe utluifar, beritti SÖi betta
Söårt beffitt b;c8 Äongt. 9?uij:t anntäft.
§. 42.
@ebatt Söt, för SÖår bet, beffutat ett författning, fjluartgettotit förftarab, att
bä tätt utaf atfittättna mebel för berebattbe af obttugbföretag tnebetft utbifnittgar
etter matten=afta^mingar, tifntätigt Äottgf. Äuttgöretferne ben 15 funt 1845 octj
bett 5 9?obetttber 1848, bt t fint t i jorbebof antecfnabt, eger bronau för be artiga
afbetatningäs ocf) räntesbefoppett fifa rätt i bet tjernman, biuttfet fänet bfiftutt feå=
förbt, font för attttait afgätb etter ränta af faft egenbottt, efter t(;t; t 17 Äaj). 6 §,
å5anbetä=23atfeu fägS; få baftue SÖt betta beffitt, imber bett 4 ttinetwaranbe måttab
tsob Äongt. 9)iaj:t i itttbcrbåntgf;et aiintätt.
§• 45.
Söt tjafiue, för Söår bet, beffutat en författning, fjtuarigettottt, ttteb ättbrtttg
af betä Äottgt. Äungöretfeit bett 2 SfugttfH 1792 cctj Sötigt, förffartttgett bett
27 SJiarö 1817, t) tu i t fa förbjuba lttgtfiuaitbe af treefta etter graUerabe titioibittngar,
bets ccf) Äougt. åtitngörelfcn bett 20 SSiaj 1855, attgåettbe beffaffeittjctcn af bättbo
ffrtftuett tmuiötttttg, tuarber förffarabt, att fåfottt fjattbffriftuett ttiiuiöiting tua bett
anfeö, uti tjluitfcit namnet å bett font tniutöittitgett utgaf, å ben font bett emettog,
octj å bett, f'å fjiuttfeit ben ft;ber, famt tuärbet, fjtuarpå bett tittut far, jemte utgift
tttttgäbagett, btifiuit ttteb banbffrift ittförbe. @tätfe§ tniutStttug tift tnttetjaftuareit,
bör orbet "itittcfjaftuareti" ocf ttteb f;anbffrtft tttförao; tiiuitfet beftut Söt, amber bett
5 ^December itttteluarattbe år bob Äoitgt. SJfajtt i unberbånigt;ct attutäft.
§. 44.
.pitftuubfafitgctt t öftuerettbflämmclfe ttteb en af .flougt. SJiajrt beröm titt Of;
affåtctt nåbtg ^profeofttiott, t;aftue Söt, för Söår bet, beffutat, att uteb ättbrtttg af
9ttFöbagö=S3eftut 1854. 51
ftongf. fyörorbtttugcit attgåettbe fpanbetöboFö tuitöorb beit G töfteber 1848, (Fatt
tttfävbaö fåban ^rörorbtttttg attgåettbe .jpanbetöböefer ccf) fpanbetöräfittitgar, font
timefattaö t bett uitberbåittga ffrtftuelfe, 28t, nteb attntäfatt ont betta beftut, imber
ber beit 27 ftftf. 9?ouentber måiiab tilt Äongt. 9Jiaj:t aftåtit.
§. 45.
281 bafioe, för 28år bet, beffutat ett '^författning af fötjattbe t'itttcf;åff: "Statt
författotib för gätb efter upjjfägittng beväfttaä; ^afiuc löftesman (tfa rätt, font
gätbeitär, att ttppfägtttttg göra ocf) gätbcit å förfaftobageit betata. 2(r ej aftal om
författotib gjorbt, ege ocf gätbenär etter löftesman rätt att betata när batt tu t fl,
ättbå att borgenär bet ej forbrar;" ocf) bafiuc 28t betta beftut nttber beit 23 ftftf.
Sfloocmber f)rå Äoitgt. 9Waj:t t uiibcrbåntgbet attntäft.
§. 46.
281 bafiuc, för 2Bår bet, beffittat, bet ffafl 2 §. 1 Äa|\ 9J t i b g c r 111 it g ö - 2? a t f c 11
crt)åfla fötjattbe föräubrabe tub el fe: "Den font, titan att luara ^reft, i annat fatt
ätt färffitbt mebgiftuet är, förtuaftar fafranteitten ocf), efter luartititg, bertncb ej af=
flår, bote trebtmbra bater; ocf) tuare tfluar ocf) en, font, genom fåban pcrfott, ben
petiga 9tattiuarben anammar, ber batt ej etter, genom martting, tåter ftg rätta,
förfaflett att böta femtio bater, ©öv någon etjeft gäcfcrt nteb fafratnenten etter
tncb ©itbätjenfteu ocf) ©ubå crb, tuare tag font ftft fagb är." ^tuttfet beftut 2Bf,
uti unberbåtttg ffriftuetfe bett 23 ttäftf. 9?obetttber f)0'3 ålottgl. 9Jtaj:t attntäft.
§. 47.
©å 281 anfelt åtfftfltga förättbrtitgar i litt gäflattbe brottntåt&flagftiftmng
luara erforberttga, b^fme 281, för 2Bår bet, beffittat: l:o cit fyörfattmitg, b'uari's
genom, nteb ltppbäfioanbc af ()tuab font ftabgaS t 9 §. 20 Stäp. äfltjjgcrttutgSs
23atfen otti ratt, 40, 41, 42, 43, 46 ocf) 47 Äapittcn, 49 Stäp. l § fantt 50
Äap. famina 23atf, augåettbe ftötb ocf) fnatterf, jemte be färffitba ftabganbett, font
32 9Uf3bag3=23eftut 1834.
antingen åitbra efter fortfara tagen3 bcrörbc rum efter bermib något tiftågga, åf=
menfout af tjmab fårffttba lagar odj författningar i omförmäfbe f)ånfeenbe innehålla,
foranbrabe ftraffbeftåmmetfcr för b c fa brott föreffrifmaö; 2:o en f örorbniitg oitt
itpfff)öranbe af fpö=- od) riöflraffet; 3:o en förorbning, att prfefftift, mare fig
offentlig efter citfftlb, ej t;åbanefter må någon åböntaä, [arnt 4:o ett författning t
affccnbc å ftyrtotuftenä uppråttljåftanbe, — afttfammanS på fatt 2Sår, tneb an=
måtan om befja beftut, tift $ongt. 9?taj:t aftåtne unbcrbaniga ffrifmetfe ben 23
nåfft, Sftotiember innepåfter.
§. 48.
©eban 28 i, för 28år bet, 6eftutat en f befattning, fjmarigenom förttaraS, att
Äongt. förorbntngen ben 19 SlugufH 1843, angåenbe aitfmar d bett, forn ffabar
annan mcb tifåfartigt makett, ffaff tiftåmpaS, bå någon, oträngb, i mrcbcSmobc
ffabar annan mcb merttt;g efter annat tiftppgge af ben beffaffentjet, att ett målbs
famt bruf bcraf pröfmaö mara för tifmet måbttgt, fafme 2Bi, imber ben 29 nftf.
Sftobember, betta beftut tjoö dloitgf. SD?aj:t i unberbåntgpet anmåft.
§. 49.
©eban 28i, för Södr bet, beffutat en författning, bmarigcuorn förflaraö, att,
bå någon, enligt Äongt, förorbningeit ben 9 december 1736, böittcS tift fångetfe
mib matten od) brob för inneljafmanbe af btyrfar, bitbbfa efter tjufmub=npcftar elter
fatffa nt;cftar, tiben för betta fångetfe bör bcråfnaS efter be gruttber, font beffåm*
mab i 3 åfap. 4 §. ©traff=S3alfcn, fåban ben tt;ber i Äougt. förorbniitgcn bett
10 funt 1841, utan {guber af tjmab font t fårffifb författning famina bagbtiff
mit i fåbant affccnbc ffabgabt; få tjafmc 2St’, imber bett 28 ftfff. Stugu flt, betta
beftut t)o3 Äongt. 9Jfaj:t i unbetbåuigtjct anmåft, forn betfamma unber ben 27
nåfff. Sftobember i uåbcr ffabfåftat.
9tifSbag3-23cf(ut 18 34.
33
§. 30.
Sftcbclft uubcrbåittg fifrifmelfe beit 30 näftf. SftoOemBer l)aftue 281, tttcb tifts
lätmagifroanbe, att efter 28ar åfigt, ffogSåluerfan efter tillgrepp af tnc,ranbc träb
Bör fåfout tjufitab aufeS cd) BeftraftaS, anl)åftit, bet Äongi. Sftajit måtte täcfaS t
ttåbcr låta utarbeta od) för 9ttfctö iiåft fammatitråbaitbe Stauber framlägga förs
ftag, ej minbre tift ett lag t fåban fpftntng, utan åftucit tift be flera föråttbrttts
gar, font meb anfebniug beraf Bltfma nöbtga t lag od) författningar.
§• si.
3 ånbatnål att Bereba rättföfanbe tillfälle att få Urtima Sting utfatt, utan
att hofrätts Itftåtelfc bertill må erforbraS, Bafiuc 28i, för 2Bår bel Bcflutat fåban
föränbrtng af 4 .ftap. 2 §. 9tättegångS=23alfen, font innefattaS i 20år bett 3 Sftaj
1834 tift Äongf. 9Waj:t päront apttta unbcrbåntga ffrifmeffc; ccf) par piuab 2Bt
fålunba Bcflutat, Blifmit imber ben 27 9tooemBer famtna år, af Äottgl. 93laj:t t
uåber pbfäftabt.
§. 32.
Sfteb anledning af beit utaf SDfj Beffutabe föränbring i lagfiiftniugcn angåenbe
ftölb ocl) rån, f;aftue 28i jemrnäl, för 2Bår bet, Bcflutat en färfftlb författning,
att, famtibigt meb beit i Berörbe pänfeenbe träba i mcrffampet, ccl) ptoarigenom,
bets meb änbrittg af ccf) belS fåfont tillägg tift pluab i 23 Stalp. 3 §. 9iättegångSs
23atfeu, jemte bertill f)övaube författningar, ftuiteS ftabgabt beröm, att ltnber=9iätt3
ranfafntng ocl) bom i toifia Brottmål ffaft uuberpftaS epof=9tätt3 pröfning, innan
ben t fitftBorbait går, matber förflarabt, att fåban uubcrftäftuing Bör ega rum,
bå någon för rån efter förföf bertill faffäftcS, änbå att Brottet ej å lif går, men,
t mål angåenbe ftölb efter iuBrott t affigt att ftjäta, enbaft i bet fall, att tift
ftraffarBete på lifStib böntcS; cd) f)apc 28t, unbcr ben 3 tnueloaranbe måuab,
betta 28årt Beflut poä $ongf. 9Jiaj:t t uuberbånigpet anmält.
54 SRtf åbagsMöeffut 18 54.
§. 55.
9Wcb t i fall ttfC t)mab Äottgt. 9)?aj:t, utt itåbtg spropofttioit, ©§ föreflagtt,
t)afme 23t t fråga em be f. f. redftottSsfMtngartteS utgåenbc omebetbarttgen tift
StatSmerfet, bcffutat fåbatt äubrtitg af 7:be cd) I7;be §§. t 50 åba^. 9tättegångö=
33atfcit, font 23år, ttnber bett 15 g-cbrttart 1854, tift Äongt. 9Jtaj:t aftåtna utt*
bcrbåtttga ffrifmetfc ittucfyåöer.
§• 34.
SBi fjafme, för 28år bet, öeffntat fåbatt äubrtitg af t)mab Ät;rfotagen t 25
Äatyttct fttttef;åfter, attgåetibe tib od) fatt för Sprcfhitötcä t;åtta libe, fatnt bmab t öty
rigt beröm är morbet mcbbetabt, font tuncfattaS t beit unbcrbåitiga ffrifmetfc, bmit=
fett 833t, tttcb atttttäfatt ont betta beftut, ttnber bett 18 fiftf. ©ftober titt Äottgf.
9Waj:t aptit.
§• 55.
Sebatt SÖt, för SÖår bet, befftttat ett ^författning, fjiuarigcttont ftabgaS, att
bet t ålougt. sMaj:tä ttåbtga Äuitgöretfc bett 24 ^attttart 178J, attgåetibe några
omftäitbigfyeter rörattbe ten rcttgioitäfrtyct, font bemitjab more t anfcbtttttg af 7 §.
utt Smedges SttfeS Stanberg beftut mib 9itföbagen t ®tocff)ofnt ben 20 Satinad
1779, iitnefattabe förbub för Äongt. 9Jc'aj:tö Sutherffa uttberfåtcr att Betvifla frants
utattbe gubötjetifkr, ed) för frätnntaitbe rettgtonäförmaubter att mib fina gub3tjen=
fter inlåta anbra ätt bent, font äro af beracf troSförmaubter, upjtyört att mara gä(=
tanbe; få t;afme 2öi, ttnber bett 5 inttcmaranbe inåttab, betta beftut pä Älottgt.
9Jtaj:t i uubcrbäuigftet anmält.
S t)ufmubfafft’g öfioerettäftäntinelfc tttcb b tua b Äongt. 9Jiaj:t, t itåbtg 5)3 ropos
fttioit, ©fs föreftagit, tjafme 2Bt antagit bet nea, på beetmat=tnbeftititg gruttbabc
tyftet» för 9tifetö mått cd) migt, font ont förmätet t bett uttberbåttiga ffrtfmelfe,
9tffiäbagö=23effut 1834. 55
pmiffctt SEBt, nteb amttäfatt fyäront, imber bert 28 ^ult 1834 tiff ftongf. ä>?aj:t
affåtit.
§• 37.
S öfrocrcuöftämineffe meb 89 §. fftegertugösg-ortneu ocf; (>o §. SRifäbagSsSDrbs
ningen, f;afme 28t, få luat t förcFomtta frågor rerattbe Stifctö allmänna f;uöf;ålfs
ning fanit bermeb gcmeitffap cgaitbc tnrättntngar odj författningar, font ocf utt
åtffilftga attbra ämnen, f;oö åloitgf. 9J?aj:t antnäft SSåra pcmftäflanbcn, onffntngar,
ocf) förffag genom fötfanbe ttnberbåtttga ffrtftoeffer, nemligen:
l:o nf bett 22 februari 1854, angåenbc änbrtttg t fättet för fofffMcsafgtfs
tenö öfmerlemttaitbe tilt ffofftprelferna;
2:o nf famtna bag, attgåenbe rcOtftoit af föreffrifterna t affccitbe på eber ocf;
bcraö anmättbanbe;
3:o nf bett 16 99?arö fniumn nr, attgåenbe mebbefattbe af ftapelfiabörätt för
föpingeu ©öbcrpuftöiuif;
4:o nf fnnttnn bng, attgåenbe upppäfmanbe af 23 §. t åloitgf. g-tff’erts@tabs
gait beit 29 Suni 1832;
3:o nf bett 29 Silare fnttttna nr, t fråga om upppäfmattbe af införfcl=titftctt
på fpaitmåf ocf; mjöl;
c>:o nf bett 8 9(pril fnnttnn nr, attgåenbe iitfotnflen af be f. t profictutts
norna ttnbcr extra nåbår;
7:o nf fnnttnn bng, t fråga om rättighet för aftmogen t be norra Sätten att
afhemta tjärittueb å Äroitanö ffogar;
8:0 nf fnttttna bng, attgåenbe iuFomfteit af ftomf;cmmatt luib paftorater t (Säfs
mar ftift, ttnbcr extra itåbår;
9:o nf bett 3 SUlnj fnnttnn nr, attgåenbe utfträcFuiitg af tiben, fyuaruttber
ciotf tjcnftemait må, utan iloitgf. SHaj:tö itåbtga ttffftånb, hnftaö ittrifeö;
10:0 nf bett 7 Suni fnutntn nr, om utgtfmanbe af ett fautmaitbrag utaf ftabs
ganbett rörattbe fttnbljetétvårbeu;
S6 9ttf3bagö=$Seffut 18S4.
ll:o af bett 12 $nli famina ar, tneb ttttberbdtttg aitfjdffait, att Äongf, 9ftaj;t
täcttcS tata unberföfa, enligt Birn (fa grttnber cd) på fpuab fatt bntf'3= ocf) bergs
toerfSsattfäggntttgar, ffatffagbe ntjöfs ocf) fdgsqmarnar famt attbra fabrtTsstnrätts
tttngar pd fanbet ntd dfcxggaS att ttll twägarneS bpgganbe odj unberfjdlfanbe btbraga;
12:o af bett 21 Suli fantnta ar, attgdenbe utfträcfntug af ben dt SJfofatffa
trosbekännare föntttttabe rätt tift befattning t 9ctfet;
i3:o af fantma bag, attgdenbe förnt;abe ftabganben t affeenbc pd dtgärbcr ttff
förefottttnattbe af £olera=farfoteu3 tnförattbe t 9ttfet;
14:o af bett 26 Sali fanttita dr, attgdenbe tnfiäffanbe af bräntutnbtitttoerfs
ttittg t fatntttattf)attg nteb ^reffjäfl=berebttt'ttg;
isto af bett 29 Suli fatama dr, attgdenbe traufttosfjanbef ctiteffan ©tuertge
ocf) Norrige;
16:o af bett 4 ^fugufti famtna dr, attgdenbe betotfjanbe af fiapefrätt dt
flabett ©öfiottSborg;
l7:o af famina bag, attgdenbe förffartng af 26 dtap. 2 §. 23t;ggtttttgas23afs
fen, t fråga otti ffpfbtgfjet att ttttberf)dlfa en bef f)tt3 t prefigdrb;
l8:o af fantma bag, attgdenbe fratnttba tnrättanbc af en ©tuettff Stf=förfäfs
rtngSsanftaft;
19:o af fatttttta bag, attgdenbe förfjöjb toagttSfega ut. ut. lutb ffjutäntngar;
20:o af bett 28 Qlugttfti fantnta dr, attgdenbe äubttng t dfongf. ©tabgan
ont jagt ocf) bjttrfdttg;
2-l:o af fantma bag, attgdenbe förmtnffittng t antafet af g-offffofefärares
©ettttttarter;
22:o af bett 9 September fatttttta dr, attgdenbe ättbrtng af 8 §. t Äongf.
g-örorbntngett om Äprfordb bett 29 Sfugitftt 1843;
23:o af bett 23 (September fatttttta dr, attgdenbe förättbrtng t erfäggattbet af
ludgs ocf) iitätare=pctttttitgar t SBefterdS;
24:o af bett 4 Dftobcr fattima dr, attgdenbe fättct f)uru dbo d be uttber 23ruE
ffattcfopta fernman t tutfjt fatt bör autagaS;
0ttföbagö=23cflut 18 5 4. 57
25:o Af bett 14 Dftober (amma ar, t fråga om föröättrab lagftiftning rö=
tanbe ftmtcöfjufaS tvårb o ef) bcfjanblittg;
2G:o af ben 18 JOftobcr fantnta år, t fråga ont föränbrtng af gälfanbc fores
ffrtfter angåenbe ^afloraf=eraincn;
27:o af famina bag, angåenbe änbrtttg af 4 §. l mom. uti £yoff'ff’ofc=®tabgan
af beit 18 Suttt 1842;
28:o af ben 3 Stouember famina år, angåenbe tnrättanbe af ett ©tffejtafltfs
Äoffegttttn;
29:o af ben 17 Stenentber famina år, angåenbe föränbrtng t ftängfclffylbigljctcu;
30:o af ben 18 Slonembcr fattima år, om ntfärbanbe af m; 0M=SDrbs
ning m. nt.;
3l:o af fantuta bag, ont rcutfton af författningarue angåenbe f;anbtmcrfö=
rnarorö flämpltttg;
32:o af ben 23 3louembcr fantnta år, t anlebtttng af Äougt. 9??aj:tS ttåbtga
spropoffttoit meb 8'örftag tiff ©rnfme=0tabga;
33:o af bett 1 JDeccutbcr famina år, angåenbe änbrtttg t nu gätfanbc före*
ffrtfter röranbe ^3atcnt=rätt;
34:o af famttta bag, angåenbe änbrtttg t föreffrifterne om g-atttgmårben;
35:o af fantnta bag, angåenbe änbrtttg odj tift ägg t be cm 0fifte3merfet t
9ltfet gällattbc föreffrtfter;
3G:o af fantnta bag, angåenbe ©)c|}cbttiou3=£arati;
37:o af famttta bag, attgåcitbc å ^oftfontoren tnlööbara anmtöjttitgar å lägre
^enntngesbelo^;
38:o af bett 4 ^December famina år, angåenbe äitbrtttgar t odj tillägg leib
gällanbc föreffrtfter i affeettbe å l)emmattåfli)fntng ocf) jorbafföttbrittg;
39:o af fanttna bag, ottt änbrtttg t åvottgl. fjörorbningen bett 22 ^December
1841, tift förefommanbe af oloflig ttt= ocf) ntförfet af maror;
23ilj. till 91. ©t. ^3vct. 1853 & 1854; 10 ©ami. 1 2lfb. 2 iöautet. 8
TliSsOagssSeflutet,
58 9t t f S b a g S=5Ö c f f u t 1854.
40:o of bett 5 december fontina or, t fråga ont föräitbrabe förefFrtfter t af=
feettbe på fFogöpuSljåttuittgen t 9tiFet.
§• 88.
©en af ©fj, t öfmerenöftämutetfc tttcb ftabganbet uti 103 §. 9tegcrtng3?8ror?
liten odj 64 §. SHttöbag&Orbnutgen, utfebba Sftätitttb tjär, genom omröftntitg, för?
ftarat $ögfta ©outfiolen3 famtttge Sebamötcr förtjente att t fttt iotgttga Fatt luarba
btbepåtttte.
§. 59.
5£>?cb taFttaganbe af föreffrifterne uti 96, 97 ccfy 98 §§. 9legerittg3?g'ortnett
fanit 63 §. 9tiFöbag3=©rbittugeu, pafiue 2Bt, genom ©teFtorcr, titt Södr Suftttie?
©mbitbSmatt utfett ecf) förorbnat ^ärabS^öfbtngeit t Sobra 9Jtöre bomfaga, Äattt=
mar?9tåbet, 9libbarett af Äottgf. ättajitö 9iorbftjcrne?©rbett, Smen Sorenj ©peo rett,
äfmettfotit 28i, genom t behörig orbtttitg auftättbt luat, Fattat ^ärabä(;öfbtugeit t
2Bcfier=9leFarue3, ©ftcr=9Martte3, ©aga, StFerö oct) Selebo bomfaga, FtteOiftoitS?
Sefrcterareu Bitboig 3tt;cobor 2ttmgmift, att efterträba 26 år 3 u ft 111 e=© mb ub 3n t a n,
t päubelfe patt tnitau näftFommaiibc 9tt'Föbag fFitttc mcb böbeit afgå.
StFafå paftuc 2öt, på grttitb af 108 §. 9tegcrittg3?0rormen oct) 65 §. 9iiFö?
bag34Drbmngen, förorbnat Sex för FmtfFaper ocp lärbom Fäube mätt att, jemte
28år 3ufHtie?©mbub3mait, om trpcFfripetcu paftoa mårb.
§. 60.
3 öfmercubftäntmetfe meb 66 ocp 67 §§. t 9ttF3bag&©)rbtttttgen, pafme 2Bi
matt 28årc tyuttntägttge t 23anFeit oct) 9tiF3gätb3?åtoutorct, fanit för bent utfärbat
^nftruFtiouer, font uti be för berörba 26crF upprättabc 9legtcmeuteu äro intagne.
§. 61.
8s beit orbittng 81 §. 9Fegerttig3=fyornteit ftabgar, paftoe 28t titt 9tiFet3 å
näfta 9iiföbag fammanFontmaitbe Stänberö afgörattbe tyänffjutit föfjanbe afålottgf.
9Jfaj:t titt ©§ affåtna nåbiga fyörffag tift ättbrtngar t ©ntnbfagarite, ttettttigen:
9tilf§bag§4öeftut 1884. 89
l:o Ditt embring i 88 §. SRegertng&^ormett, t affeenbe på 5ti't;cffrt(ictä=g'or=
orbtttngenS egenffap af ©rttttblag, äfmenfom, t fautmanljang bertttcb, uti 83, 86,
87 c rf) 88 §§. 9{egertngä=g-ormen famt 33 §. £Riföbag3=Drbntngen, jetnliFt Äcn=
fiititttonS=lttffottct8 ättcmortal 9t:o 21, orf)
2:o Dm ättbrittg i 39, 40, 41, 42, 43, 81, 91, 93, 94 orf) 98 §§. 9tege=
rtngä^ormen, famt 4, 6, 7, 9, lo, 11, 23, 26, 41, 61 orf) 62 §§. §>ttföbag§=
Drbittngen, t affeenbe fättet för 9ttf&=@tt)relfenS föranbe t toifa fatt; enligt
f)ioab ö\onfHtntionS4ltffottet3 ä>?cmortal 9?:o 47 närmare nttnifar.
§. 62.
Söt tjafiue ItMebeS tift 9itFct§ näft fammanträbanbe ©tänber öfmerlemnat att
fceflttta om följanbe af SBårt Äonftitntionö4ttffott Bcrcbba g-örffag tilt änbrtngat
orf) tillägg i ©rnnbfagarnc, nemligen:
l:o Dm änbrab Itjbelfe af 2 orf) 9 §§ i @ncceöftons=Drbntngcit; jemttft
ÖTonftitntionä4ttff’ottetä SWemortal 9?:o 82.
2:0 Dm änbrtng i 7, 17, 18, 21, 22, 23, 24, 26, 34, 99, 101 orf) 102
§§. StegertngsM^ornteit, famt 41 §. 9ltföbagö4Drbntngeit, t affccitbe på fcel)anbltn=
gen af cit bcl 9tegeringS=ärenben; jemttft dtonfiitution84ltffottetä Sftetnortal 9t:rtö
11, 31, 41, 49 orf) 84.
3:o Dm änbrtng i 28 § 9tegering3=jyormen, angaenbe rättighet för &otutit=
gen att till »utfå öcftällningar utnämna äftoett öeFänttare af annan troslära, än
ben rena coangeliffa; jetnliFt ÄonftitutionMttffottetö 9Jlemoriat 9i:rt§ 12, 25,
33 oct) 84.
4:o Dm tillägg tilt famina §., i fråga om naturaltfation af uttänbff man;
jemttft ÄonftitutionsHttffottetä SJJemortal 9i:o 7.
60 9ttfSbag3s§3effut 1834.
5:o Om embring eif 33 §. 9tcgcniig3*g'ormeu angåenbe förtroenbesfpjjfor;
jemftft Äonfl{tut{on34ttffottct8 STJemortaf 9c:rt3 22, 52, 43 o ef; 34.
6:o Om tiffägg t 98 §. 9tcgertng3sfyormett ocf; 65 §. 4 mom. S^tföbagS»
Orbntngcn, angåenbe ©uppfcant för 9tifct3 ©tättbcr3 3ufHttc=Ombub3man; jems
ftft ÄonfHtutionSstttffottct3 Sftentortaf 9i:o 10.
7:o Om änbrtng t 36 o ef; 81 §§. 9tegering3s0'ormcn famt 29 §. 1 mom.
9ttf3bag3sOrbntitgen, röranbc fcehanbfingcrt af frågor om änbring t ©runbfagarne;
jemftft Å'onfKtntton3sUtff’ottet3 97tcntoria( 9l:rt'3 40, 48, 31 ocf) 34,
8:o Om tiffägg t 39 §. 9fcgertng3sg-ormcn ocf; 27 §. 1 mom. 9fif3bag3s
Orbntngcn, röranbc ^jropojtttoneu ont ©tat3mcrfct3 tiffftånb od; behof; jemftft
Äonftttutton3=Utffottct3 Sftentcrtaf 9c:rt3 8 ocf; 19.
9:o Om embring i 69 §. 9legertng3=$ormen, angåenbe öcf;anbftngen af Stafås
Utffottet3 SSetänfaitbcn t lotfja frågor; jemftft ^onftitutfonSsUtffottctö 9JIeniortaf
9J:ri3 16, 26, 36 ocf; 34.
10:o Om änbrtng t 14 §. 9ftf3bag3sOrbtttngen, angåenbe reprefentation3s
rättigheten för ©tocff;ofin; jemftft ÄonftitutionSsUtffottetä SUcmortaf 9fcrt3 17,27,
37 ocf; 54.
11:0 Om änbrtng t 11 ocf; 14 §§. 9ftf3bag3sOrbntttgctt, angåenbe ftäbernaö
reprefentattonSsrätt; jemftft ÄonfiituttonSslttffottctS STfemortaf 9t:rt3 38, 50, 53
och s-4.
12:0 Om änbrtng af 11 ocf; 13 §§. 9ttf3bag3sOrbntitgen, angåenbe förrättanbc
af 9ttf3bag3maitnatuaf för 23önbcs©tånbct; jemftft Äo ti ft i t tt 11 o it 3=ft t ff o t te 13 lenios
rtaf 9f:o 14.
13:o Om änbrtng af 52 §. 9tegcrtng3sg-ormett ocf; 24 §, 9ftf3bag3sOrbnttts
gett, angåenbe ttUförorbnatibct af S3onbcs©tånbet3 ©efreterare; jemftft ötonftitus
tion3=Utffottet3 9Wemorial 9f:rt3 13, 24, 34 ocf; 54.
9Ufåbag§=S3eftnt 1854. 61
14:o Om ättbrtng t 59 §. 9ttf3bag8=Orbntngett, angåcnbe mat af Orbföranbe
t tttffott ocf) anbva SvffctS ©täuberS belegattoner; jemltlt ÄouftrtuttonéHttffottctä
©fentortaf 9l:rt'3 15, 25, 55 ocf) 54.
15:o Om ^tillägg lutb 46 §. Sltfäbag^Orbttttigen, attgåenbe famtnanträbe af
9tff8*@tånbett för gcmettfantma öftoerläggntngat, äftucnfout, t fatnntanfyang bermcb,
om änbrtng t' 110 §. tjRegering^Srormen famt 48 ocf) 78 §§. SRtfSbagåsOrbtitngett;
jemltft ÄonjHtutton§4ttffottet8 Memorial SliriS 18 ocf) 28.
16:o Om änbrtttg t 68 §. 9ltf3bag3=Orbntngen, attgåenbe tiben för Stcfctftos
nema af ©tatStoerfetS, Oattfettä ocf) 9ltf’3gäfb3=åfoittoret3 ttHftånb, fh;relfe ocf)
fortuaftning; jcmlift ÄonjlttntionMttffottetS ättemortal 9l:rt3 9, 20,29 oclj 54; famt
17:o Om tillägg t 109 §. 9fegertng3=fyormen ocf) 80 §. 9ttf3bag3=Orbntngen,
angåettbc n^ffof t 9ftf3bag; jemftft Äotiftitution34ttffottet3 Sftcmortal 9?:rt3 57,
58, 59 ocf) 60;
Ocf) f)afmc 333 i, ttteb anfebntttg af ofioanöerörbe ^-DrfTag om änbrtng t, 17 nt. fl.
§§. af 9fegcrtng3=g'ormen ocf) 41 §. SttTobagS^Orbitingen t affeenbe ä beljanbltttgett
af en bet 9flegertng3=ärenbcn, äftoenfom attgåenbe tillägg till 28 §. 9tcgertng3=
•^formen, t fråga ont naturalisation af utlänbff man, imber bett 5 ftftl. 9?oocmber
ljc3 Äottgl. SDtajit t uitbcrbåntgl)ct anhållit, bet Äottgl. 9Jtaj:t täcfteS låta utarbeta
famt httb början af näfta 9tt'f3bag till 9ttfct3 ©täitber framsätta förffag till bett
färfftlba ©tabga ocf) ben färfftlba Sag, font t be föreflagne förättbrabe ft)bcffertta
af 17 ocf) 28 §§. 9fegertngo=Srormeu äro åbcropabe.
§• 65.
©eban 3531 beffutat nt; Snftruftion för 28åre 9letnforcr önner 33anfo4Dt36ottt*
tnerfet t ©tocffjolut famt SåttesÄontoren t orterne, l) a fine S23t, ttteb anmälan tjär om,
t unberbåntg ffrtftuelfc bett 25 näftf. 9toöember f)o3 Äottgf. $taj:t anf)ålltt, att
bettna Snftrufttou måtte genom nåbtg åfttttgörelfc till allmän fättttebom tttcbbelaS.
62
9tifSbag8=23cffut 18 34.
§• 64.
^entltft fiivcffrtftctt t 68 §. 9tifäbag&£)rbmngen, attgåcnbe ttbcnä beftäutmanbe
för ben rebtftou af ©tat&y 5öattfo= odj Stifbgätbåsmerfeuö räfenffaper oct) förmatts
utttg, pmttfen uäft efter benna 9ft£Sbag [fatt cga ruut, ocf> titt pmitfen förrättning
be 9teOiforcr, 2Si bertift utfett, böra af Äongf. S?Jaj:t fattaä, pafme Söt, enär,
tjmab ©tatämerfet beträffar, afftutabe räfenffaper för åren 1832 ecb 1833 bfifma
näftfommanbe årS tjöft att tillgå, titt ben 13 (September 1833 utfatt tiben för
SBåre 9teOtforer§ näfta fammanträbe tift granffniitg af ofmattnämnbe SÖerfä tifts
flåttb, ftpretfe c et) författning; pmitfet 2Bt, unber ben 18 fiftt. Oftober, poö Äottgf.
9?taj:t i uuberbäntgpet anmält.
§. 63.
©eban Söt fåfitnba futtänbat be märf, >Dfj, fåfotit ©menffa fyolfetS ombub,
ategat, pafme 281, meb tafttaganbc af föreffriften t t) i i f ö b a g o s© r b it i n g c n 3 2 §.
att i betta 9tif3bagSs)8eftut beftämma bågen, bå 9ttfet8 ©täitber ater (tota farns
ntanträba, t;ärmebetft metat fatta bent, font mtb näftfommanbe Sagtitna 9ttf§bag,
på gruttb af tagtig rätt efter efter föregånget orbeutltgt mat, böra i råbffagett ocf)
beftuteu beftaga, att, t)är t fntfmubftaben, ben 13 Oftobcr 1836 fig infinna; åtigs
gaube bet meberböraube att, utan färfftfb påmtmtclfc ocf) utan annan aufebntug,
ätt benna faltetfc, bo-för ja, bet maten tilt Sftfbbagöntän, ber fåbatta mat ega rum,
t tagfig orbntng oct) mtb attfmar, unber foppet af näjtföregåenbc Sutt måttab
merfftätlaå, pmariutb titt noggrann efterrättetfe tafttagaö bör tjmab 11, 12, 13,
14, 13, 17, 18, 22 ocf) 77 §§. 9liföbag3s£)rbuiugcu fautt lil §. 9tegeringös
g-ortnen, t affeetibe å 9ttföbagSmanitasmafen, futtmagteruaä bepörtgljet ocf) öfriga
pitljöranbe omftäitbigf)eter, ftabga ocf) förmå.
Sill yttermera mifjo, att SÖi attt betta, font pär förut ffrifmet flår, befiutåt,
förafffebat oct) bemitjat, tjafme 2Bt, ©mertgeö Siifeö famtftge ©fäuber, metat meb
9H?§bag8s83effut 1854. 63
28åro ttatnnS cd) tnfegelS wnberfnttanbc fabattt fh;rfa od) befväfta; btotlfct ffcbbc
t @tocf’l)olm ben femte bageit t ^December ntåttab, året efter (EI)rt|H bövb bet @tt
Siufenbe Sitta ^»uttbrabe od) på bet g-emttoitbe gfjerbe.
H ENNING Ha m ilton.
n. to, SanbtmavfMf.
L. S.
N:o 8. Grefve Oxenstjerna
af Korsholm.
Fullm. Carl Åkerhjelm.
L. s.
N:o 55. Grefve Cronhielm till Flosta.
Fullm. A. G. Gyldenstolpe.
L. S.
N:o 94. AV. L. v. Schwerin.
L. S.
N:o 120. G. F. Liljencrants.
L. S.
N:o 133. N. Snoilsky.
l. s.
N:o 3. Friherre Gyllenstjerna
af Lundholm.
Fullm. Gillis Bildt.
L. S.
N:o 48. Stephan Creutz.
L. S.
N:o 77. F. W. Rehbinder.
L. S.
N:o 51. Gösla Posse.
l. s.
N:o 60. Grefve Mörner.
Fullm. Knut Posse.
l. s.
N:o 1 I 5. G. Lagerbjelke.
t. s.
N:o 122. F. Puke.
l. s.
N:o 140. C. M. Björnstjerna,
x. s.
N:o 26. A. G. Leijonhufvud.
L. S.
N:o 69. Friherre Uggla.
Fullm. Fredr. Horn.
L. s.
N:o 154. Carl Bennet.
L. S.
64
9itf Sbag§=23effut 1854.
N:o 1 58. Gustaf Essen.
L. S.
N:o 255. Cour. G. Falkenberg.
L. S.
N:o 302. C. J. Oscar Alströmer.
L. S.
N:o 330. Friherre Silfversparre.
Fullm. Aug. W. Stjernstedt.
L. S.
N:o 341. Friherre Lagerheim.
Fullm. E. Aug. Lewenhaupt.
l. s.
N:o 3G4. Ludv. Platen.
l. s.
N:o 389. R. von Kraemer.
L. S.
N:o I. C. B. Lilliehöök,
i., s.
N:o 51. Axel Roos af Hjelmsäter.
L. S.
N:o 100. Herr Uggla.
Fullm. R. Th. Cederschiöld.
L. S.
N:o 135. Herr Hammarschöld.
Fullm. H. Printzensköld.
L. S.
N:o 40G. Anders August Fahnehjelm.
L. S.
N:o 220. C. O. Palmstjerna.
L. S.
N:o 263. Friherre Marks von Wurtenberg.
Fullm. R. Klinckowström.
l. s.
N:o 314. Gust. Toll.
l. s.
N:o 338. W. F. Tersmeden.
L. s.
N:o 354. W. R. Fock.
L. S.
N:o 3G6. Gösta Ehrenborgh.
L. s.
N:o 396. Friherre Gyllenhaal
till Härlingstorp.
Fullm. H. E. Taube.
L. s.
]N:o 49. Herr Bratt af Höglunda.
Fullm. M. Hamilton.
L. s.
N:o 86. C. G. Stuart.
L. S.
N:o 1 19. Herr Duse.
Fullm. O. Brakel.
L. S.
N:o 173. T. W. Lode.
L. S.
N:o 478. C. Printzensköld.
l. s.
N:o 491.
SHtföbag&Seffttt 1854.
65
N:o 491. A. Kalmberg.
L. S.
N:o 661. Herr Klingstedt.
Fullm. C. af Geijerstam.
L. S.
N:o 678. K. Bildt.
t. s.
N:o 702. L. Ad. Prytz.
L. S.
N:o 778. F. W. Leijonancker.
l. s.
N:o 857. Herr Karlström.
Fullm. Carl Joli. Adam Roos af Hjelmsäter.
L. S.
N:o 929. Herr Grönhagen.
Fullm. A. E. von Hartmansdorff.
l. s.
N:o 1,877. A. Ed v. IJ. Carleson.
L. S.
N:o 2,145 A. Herr af Nordin.
Fullm. N. Tersmeden.
L. S.
N:o 1,016. Herr Planting Berglod.
Fullm. Alexis Sparre.
L. s.
N:o 1,112. Herr Lagerberg.
Fullm. Axel Carlsson Printzensköld.
L. S.
N:o 1,113. Herr Treffenberg.
Fullm. R. M. Björnstjerna.
L. S.
N:o 1,149. H. Hjärne.
L. S.
N:o 1,210. Patric Reutersvärd.
L. S.
N:o 1,255. M. G. von Schantz.
i., s.
N:o 1,330. Herr Rosenqwist.
Fullm. A. G. Oxenstierna.
l. s.
N:o 1,477. Herr Jägerhjelm.
Fullm. Fredrik Carlseson.
L. S.
N:o 1,606. Joli. Flach.
i„ s.
N:o 1,655. J. A. Tornerhjelm. N:o 1,659. Herr Swedenstjerna.
I . s. Full m. S. G. v. Troil.
i. s.
23ifj. fia 91. et. *pvot. 1853 & 1854; 10 ®nm(. 1 2(fD. 2 Saufcct. 9
Tlifstxigs^efTutet,
31 11äb n $S=23 ef f u t ina4.
IN:o 1,675. Herr Adlerbjelke.
Ftillm. J. L. Bogeman.
O
L. S.
N:o 1,702. 'Gust. Törnebladh.
L. S.
N:o 1,718. W. F. Dalman.
N:o 1,722. Herr Wulfschmidt.
Fullm. C. O. Törnebladh.
l. s.
N:o 1,786. C. R. Blomstedt.
i.. s.
N:o 1,791. A. von Hofsten.
L. S.
N:o 1,861. Aug. von Hartmansdorff.
L. S.
N:o 1,911. B. Ferdinand Psilanderskiöld.
L. S.
N:o 1,988. Herr Adlersparre.
Fullm. G. .1. von Hofsten,
i., s.
N:o 2,017. O. M. Björnstjerna.
L. S.
N:o 2,035. P. F. Cederbaum.
I.. s.
N;o 2,078 C. Herr Toll.
Fullm. Christian Jacob Blomstedt.
L. S.
N:o 2,088. Herr af Chapman.
Fullm. August Falkenstedt.
L. S.
N:o 2,118 B. Nils Olof Lagerheim.
L. S.
Nio 2,132. B. J. B. af Klereker,
i., s.
N:o 2,151. Ax. Fr. Liljenstolpe.
L. S.
N:o 2,230. J. J. Hagströmer.
1., s.
Nio 2,253. Dan. Hadorph.
1., s.
N:o 2,232. Mathias Fredenstam.
JL. S.
Nio 2,215. Herr von Hedenberg.
Fullm. R. A. Brakel.
l. s.
N:o 2,248. Herr af Forsell.
Fullm. G. W. von Francken,
i. s.
N:o 2,253. Herr V. Holst.
Fullm. C. A. Manderström,
i., s.
91 i f öb a g c f 1 it t 18 5 4.
67
]N:o 2,255. Herr af Pontin.
Ful lin. C. M. Elgenstierna,
i., s.
Pv:o 2,281. Herr af Robsahm,
lia n
L. S.
Fullm. Fabian Lagerberg.
N:o 2,282. B. W. v. Printzencreutz.
l. s.
N:o 2,287. Herr af Rolen.
Fullm. C. U. Roos.
L. s.
N:o 2,307. C. E. af Tuneld.
L. S.
JVo 2,313. C. J. Ekströmer.
l. s.
H. O. Holmström,
Talman,
Erke-Biskop,
Pro-Canzlcr för Upsala Academic,
Theologiae-Doclor,
Commerulcur m. st. K. af K. N. O.
L. S.
C. J. Heurlin,
Vice Talman, Biskop i Wexiö,
f. d. Statsråd, Ordens-Biskop i
survivance, C. N. O. m. st. K.,
L. K. W. A., Th. Dr.
I.. S.
J. A. Butsch,
Th. Dr., Biskop i Skara,
C. N. O. rn. st. K.
L. S.
Th. Annerstedt,
Th. Dr., Biskop i Strengnäs,
L. N. O.
L. S.
Christ. Er. Fahlcrantz,
Th. Dr., Biskop i Westerås Stift,
C. N. O.
L. S.
Isr. Bergman,
Ph. Mag., Biskop i Hernösand,
L. N. O.
L. S.
Carl Er. Hallström,
Th. Dr., Biskop i Wisby,
C. N. O.
L. S.
Abr. Z, Pettersson,
Th. Dr., Pastor Primarius i
Stockholm, Kyrkoherde i Stor¬
kyrkoförsamlingen, L. SS. O.
L. S.
Carl Fr. Björkman,
Th. Dr., Prost och Kyrkoherde
i Simtuna och Altuna af
Erkestiftct.
L. S.
Em. Schram,
Prost och Kyrkoherde i Wendel
af Erkestiftct, I.. N. O.
L. S.
II. G. Lindgren,
Prof., Contr.-Prost, Prost och Kyr¬
koherde i Tierp af Erkcstiftet,
L. N. O.
L. S.
Joli. Er. Forssell,
Contr.-Prost, Kyrkoherde i
Thorstuna af Erkestiftct.
L. S.
68
Sftif 8bag3*83eftut 18 34.
Abr. Nordström,
Th. Dr., Contr.-Prost och Kyrko¬
herde i Gefle af Erkestiftet,
L. N. O.
L. S.
F. F. Carlson,
Historiarum Professsor vid
Upsala Universitet.
L. S.
Josef Wallin,
Th. Dr., Pastor i Clara,
R. af Carl XIIIs O.,
L. N. O.
J. Nordlund,
Kongl. Hofpred. och Kyrkoherde
i S:t Mari* Magd. Församling
af Stockholms Stad.
L. S.
J. W. Beckman,
Comminister vid S:t Clara För¬
samling af Stockholms Stad.
L. S.
N. H. Selander,
Kongl. Wetenskaps-Akademiens
Astronom, Professor, R. N. O.
L. S.
J. J. Nordström,
J. U. Dr., Riks-Archivarie, Le¬
damot af K. Wetenskaps-Akade¬
mien, R. N. O.
A. J. Cnattingius,
Kongl. Hofpred., Contr.-Prost,
Kyrkoherde i Kettilstad och Tjär¬
stad af Linköpings Stift, L. N. O.
L. S.
A. I. Broman,
Th. Dr., Contr.-Prost i Skär¬
kinds Contract af Linköpings
Stift, Kyrkoh, i Skärkind, L.N. O.
L. S.
P. Conr. Arosenius,
Prost och Kyrkoherde i Ö. Toll¬
stad och Sya af Linköpings
Stift.
L. S.
A. F. Sonden,
Lektor, Kyrkoherde i Skeda
prebendepastorat af Linköpings
Stift.
L. S.
J. Wåhlander,
S. Theol. Kand., Prost öfver
Norrköpings Contr., Kyrkoherde i
Östra Husby af Linköpings Stift.
L. S.
S. Lundblad,
Prost och Kyrkoherde i Wånga,
Edsvära och Qvänums Försam¬
lingar af Skara Stift, L. N. O.
L. S.
P. O. Carlander,
Prost och Kyrkoherde i Hofva
Elgarås och Finnerödja af
Skara Stift.
L. S.
Thure Wensjoe,
Kongl. Hofpred., L. N. O.,
Kyrkoherde i Mariestad af
Skara Stift.
L. S.
Gust. Linnarsson,
Contr.-Prost, Kyrkoherde i Fal¬
köping af Skara Stift.
L. S.
Gust. Wilhelm Gumaelius,
Th. Dr., Contr.-Prost, Kyrkoherde i
Örebro, Längbro, Ansta och Almby
af Strengnäs Stift, L. N. O.
L. S.
Anders Lagergren,
Kongl. Hofpred., Prost och
Kyrkoherde i Hölö af
Strengnäs Stift.
L. S.
Johan P. Kullman,
Kongl. Hofpred., Contr.-Prost,
Kyrkoherde i Södertelje och
Tveta, L. W- O.
L. S.
C. O. Björling,
Th. Dr., Contr.-Prost, Domprost
uti Westerås af Westerås
Stift, L. N. O.
L. S.
J. P. I. Tellbom,
Philosophie Lector i Westerås,
Prost och Kyrkoherde i Bade¬
lunda af Westerås Stift.
L. S.
E. M. Tegnér,
Kyrkoherde i Fellingsbro af We¬
sterås Stift, Contr.-Prost, Kongl.
Ordin. Hofpred., L. N. O.
L. S.
Axel Euren,
Kyrkoherde i Folkerna af Wes¬
terås Stift, Kongl. Ord. Hofprcd.,
Prost.
L. S.
Johan Magnus Almqvist,
Kongl. Hofpred., Contr.-Prost,
Kyrkoherde i Skärstad af
af Wexiö Stift
L. S.
Joli. Henr. Thomander,
Domprost i Götheborg.
L. S.
Anders Sandberg,
Kyrkoherde i Madesjö af
Calmar Stift.
L. S.
Adolf Fr. Altahr,
Prost i Fryksdals Contract och
Kyrkoherde i Nyeds Pastorat af
Carlstads Stift.
L. S.
N. Nordlander,
Th. Dr., Kongl. Hofpred., Contr.-
Prost öfver Westerbottens 2:dra
Contract, Kyrkoherde i Skellef¬
teå af Hernösands Stift,
L. N. O.
L. S.
9T {f S b a 3 §==23 c f t u t 1854.
A. Melander,
L. L. Gr. & Hebr. Lector, v. Contr.-
Prost, Kyrkoherde i Öjaby och Här¬
löf af Wexiö Stift, L. N. O.
L. S.
C. G. Berlin,
Prost och Kyrkoherde i Balkåkra,
Snårestads och Skårby Församlin¬
gars pastorat af Lunds Stift.
L. S.
L. P. Holmberg,
| Contr.-Prost och Kyrkoherde i
Gerdslöfs och Önnarps För¬
samlingar i Lunds Stift.
L. S.
Er. Lindberg,
Prost i Abilds Pastorat af
Götheborgs Stift.
L. S.
J. A. Säve,
Th. Dr.. Prost och Kyrkoherde
i Tuna, Attmar och Stöde
Församlingar af Hernö¬
sands Stift, L. N. O.
L. S.
Daniel Söderberg,
Gr. L. & Hist. Lector, Kyrko¬
herde i Westkinde och Bro
af Wisby Stift.
L. S.
69
A. G. Ahlstrand,
Domprost i Wexiö,
L. N. O.
L. S.
Ebbe Gustaf Bring,
Theol. Past. Professor, Prost och
Kyrkoherde i Uppåkra och
Flackarp af Lunds Stift.
L. S.
j. M. Agardh,
Astronomiat-Professor vid Lunds
Universitet, K. af Kejs. Ryska
S:t Anna; Ord. 2:dra klass.
L. S.
Andr. Pet. Traneus,
Prost i Skee Pastorat af Göthe¬
borgs Stift, L. N. O.
L. S.
J. M. Malmstedt,
Lector, Contr.-Prost öfver Kihls
Contract, Pastor i Grava Pastorat
af Carlstads Stift, L. N. O.
L. S.
J. Bernh. Runsten,
Contr.-Prost och Kyrkoherde i
Sollefteå Pastorat af Hernö¬
sands Stift.
L. S.
Joban Galine,
Prost och Kyrkoherde i Hejde
och Wäte Församlingar af
Wisby Stift.
L. S.
70
9ltfåbag&=23ef(ut 1834.
iS';o 1. för Stockholm.
A. M. Blinck.
vice Talman.
Nio I. för Stockholm.
C. G. Gustafsson.
N:o 1. för Stockholm.
K. A. Ahngren.
IS’:o 1. för Stockholm.
P. IJ. Hesselgren
Nio 2. för Götheborg.
A. W. Björek.
Nio 4. för Gefle.
Eric Dan. Grape,
i., s.
N:o 5. för Malmö.
J. Malmborg.
Nio 7. för Upsala.
L. W. Henschen.
L. S.
Nio 10. för Westerås.
G. F. Ekholm,
toädiia?:
P. J. Lagergren.
ti. ni. hafman.
L. S.
N:o 1. för Stockholm. N:o 1. för Stockholm.
J. F. Gråå. J. G. Brötlin.
L. S.
N:o 1. för Stockholm. Nio 1. för Stockholm.
J. G. Schwan. F. A. Rinman.
L. S.
N:o 1. för Stockholm.
C. F. Spångberg.
Nio 2. för Götheborg.
Olof Wijk.
u. s.
N:o 3. för Norrköping.
W. M. Ekelund.
N:o 1. för Stockholm.
A. N. Lundli.
N:o 2. för Götheborg.
C. Fr. Waern J:or.
N:o 3. för Norrköping.
J. A. Arnberg.
N.'0 4. för Gefle. N:o ij. för Bergsbrukens lia Valdistrikt.
Åsb
L. S.
C. G. Åsbrink. Carl Ant. Rettig.
Nio 5. för Malmö Nio ö. för Carlskrona.
C. J. Kock. G. W. Palander.
Nio 8. för Calmar. Nio 9. för Wisby.
A. H. Frick. P. H. Lindström.
u. s.
Nio II. för Westervik. Nio 12. för Uddevalla.
Bei
L. s.
Carl G. Maechel. P. Berg
N:o 13. för Landskrona.
L. A. Pettersson.
L. S.
9ti68bagéMöcfIut 18 3 4.
N:o 14. för Nyköping.
E. U. Stenqvist.
N:o 15, för Fahlun.
A. F. Boman.
L. S.
N:o 15j. för Fahlu Bergslag.
E. E. Falhem.
L. S.
N:o lö. för Cliristianslad.
S. Österberg.
L. S.
N':o 17. för Carlshamn.
Joli. Fr. Ekenman.
L. S.
N:o 18. för Ystad.
Sv. Trägårdh.
L. S.
N:o 19. för Örebro.-
C. C. Hörnstein.
L. s.
N:o 19J. för Bergsbrukens lide Valdistrikt.
V. Cassel.
N:o 20. för Jönköping.
G. F. Asker.
l. s.
N:o 21. för Linköping. N:o 21 i- för Bergsbrukens 2:dra Valdistrikt.
A. F. Nordvall. Carl Gust. Indebetou.
N:o 22. för Lund.
L. Billström.
N:o 23. för Carlstad.
Fr. Leopold Nygren.
L. S.
N:o 234. för Bergsbrukens 3:dje Valdistrikt.
t. Be
L. S.
A. A. Berger.
N:o 24. för Borås.
C. G. Rydin.
L. s.“
N:o 25. för Halmstad.
S. Hagman.
N:o 2(4. för Helsingborg.
F. Rooth.
L. S.
N:o 27. för Hernösand.
Er. Tjernberg.
L. S.
N:o 28. för Wenersborg.
C. G. Fridstedt.
L. S.
N:o 29. för Sundsvall.
A. O. Wallenberg.
N:o 30. för Warberg.
S. G. Wetterberg.
N:o 33. för Köping.
Oskar Schenström.
N:o 31. för Arboga.
Carl J. Stolpe.
L S.
N:o 34. för Wexiö.
,\:o 32. för Christinehamn.
N:o 35. för Söderköping.
A. F. Nordvall.
N:o 36. för Hudiksvall.
A. O. Wallenberg.
N:o 37. för Mariestad.
Carl Hasselrot.
L. s.
N:o 38. för Sala.
L. R. Kistner.
N:o 39. för Wadstena.
j. Öhrström.
N:o" 40. för Hedemora.
A. F. Boman.
N:o 40j. för Bergsbrukens 5:te Valdistrikt.
J. Wahlström.
L. s.
L. S.
72
N:o 41. för Söderhamn.
Er. Tjernberg.
L. S.
0tff§brtg*Möe[tut 1854.
N:o 42. för Umeå.
N. Fr. Norman.
L. S,
N:o 44. för Luleå.
Sv. Trägårdh.
L. S.
N:o 45. för Eskilstuna.
Oskar Schenström.
N:o 47. för Eksjö.
G. I. Stenberg
N:o 48. för Sölfvitsborg.
L. Billström.
N:o 50. för Skara.
Carl Hasselrot.
L. s.
N:o 51. för Skeninge.
J. Öhrström.
N:o 53. för Askersund.
G. O. Sundblad.
L. S.
N:o 54. för Philipstad.
N:o 56. för Kongelf.
G. O. Sundblad.
L. S.
N:o 59. för Thorshälla.
Carl J. Stolpe.
L. S.
N:o 62. för Öregrund.
J. W. Gezelius.
L. S.
N:o 65. för Lindesberg.
Oskar Schenström.
N:o 68. för Sköfde.
S. G. Wetterberi
N:o 57. för Engelholm.
S. Österberg.
L. S.
N:o 60. för Enköping.
L. R. Kistner.
N:o 63. för Södertelje.
E. U. Stenqvist.
N:o 66. för Ulricehamn.
G. L Stenberg.
N:o 69. för Mariefred.
Fr. Leopold Nygren.
l. s.
N:o 43. för Piteå.
G. I. Stenberg.
N:o 46. för Lidköping.
C. G. Fridstedt.
L. S.
N:-o 49. för Marstrand.
P. Bers.
N:o 52. för Nora.
And. Wedberg.
L. s.
N:o 55. för Wimmerby.
Carl G. Maechel.
N:o 58. för Strengnäs.
L. R. Kistner.
N:o 61. för Sigtuna.
N:o 64. för Norrtelje.
.). W. Gezelius.
l. s.
N:o 67. för Hjo.
S. G. Wetterberg.
N:o 70. för Fahlköping.
C. G. Rydin.
L. S.
9M£ öbagås5öcflut 1854,
73
N:o 71. för Alingsås.
Carl Hasselrot.
l. s.
N;o 72. för Laholm,
F. Rooth.
L. S.
N:o 73. för Trosa.
G, O. Sundblad.
L. S.
N:o 74. för Östhammar.
J. W. Gezelius.
l. s.
N:o 75. För Säther.
Carl J. Stolpe.
L. S.
N:o 76. för Amål,
N:o 77. för Skanör, med Falsterbo.
L. A. Pettersson.
L. S.
N:o 78. för Falkenberg.
J. Öhrström.
N:o 79. för Kongsbacka.
S. Hagman.
N:o 80. för Cimbritshamn. N:o 81, för Strömstad. N:o 82. för Grenna.
G. F. Asker. C, G. Hörnstein. Joli. Fr. Ekenman.
L. s. L. s. L. s.
N:o 83. för Waxholm.
N. Strindlund.
tt. to. Statman.
L. S.
Ad. Willi. Svartling.
Vice Talman, fullmägtig för Åkerbo,
Bankekinds och Hanekinds
Häradet'.
Johan Ersson,
för Håbo, Åsunda och Trögds
Härader.
Joli. Persson.
för Lagunda, Hagunda, Uller¬
åkers, Bälinge, Waxala och
Rasbo Härader.
Lars Mattsson.
för Örbyhus, Norunda, Wendels,
Tierps, Wesslands och Elfkarleby,
Leufstads, Films och Dannemora
Tingslager samt Olands Härad.
för Närdinghundra, Lyhundra,
Sjuhundra Härader samt Frö¬
tuna och Länna Skeppslager.
M. Pehrsson.
för Frösåkers Härad samt Wäddö
och Häfverö jemte Bro och Wätö
Skeppslager.
23ilj. titt 9t. ©t. ^3rot. 1853 & 1854; 10 ©ami. 1 Siffe. 2 23anfect.
^ifsfeage^eflutet.
10
74
9ttfåbag8s5öcffut 1854.
A. Sundholm.
för Färentuna Härad.
Joli. Gust. Wasmuth.
för Sollentuna Härad samt Åkers,
Wermdö och Danderyds
Skepppslager.
J. Holm.
för Långhundra, Seminghundra,
Erlinghundra och Wallentuna
Härader.
P. Sahlström.
för Sotholms, Öknebo och Svart¬
lösa Härader.
E. M. Falck.
för Kinne, Kinnefjerdings, Skå¬
nings och Laske Härader.
Anders Jonsson.
0 o
för Wiste, Ase, Kallands och
Barne Härader.
And. Andersson.
för Wadsbo Härad.
G. Bjerkander.
för Wartofta och Frökinds
Härader.
Sven Andersson.
för Wilske, Gudhems, Walle
och Kåkinds Härader.
Peter Gabrielsson,
för Sunnerbo Härad.
A. Medin.
för Norrvidinge, Kinnevalds och
Allbo Härader.
Nils Pehrsson.
för Uppvidinge och Konga
Härader.
Petter Jönsson.
för Tveta, Wista och Mo
Härader.
A. 1. Sandstedt.
för Westra Härad.
Anders Pherson.
för Norra och Södra Wedbo
Härader.
Daniel Danielsson.
för Östra Härad.
för Östbo och Westbo Härader.
Erik Mallmin.
för Wåhla, Öfver- och Ytter-
Tjurbo, Thorstuna ocnjSim-
tuna Härader.
Anders Jansson,
för Norrbo, Wagnsbro, Gamla
Norbergs och Skinnskatte¬
bergs Härader.
P. E. Andersson.
för Tuhundra och Siende
Härader.
Olof Olsson.
för Snefringe Härad.
Carl Ersson.
för Åkerbo Härad.
Carl Nilsson.
för Aska, Bobergs och Dahls
Härader.
Anders Jonsson.
för Lysings och Göstrings
Härader.
Lars Magnus Knutsson,
för Kinda och Ydre Härader.
Magnus Månsson.
fur Bråbo, Memmings, Lösings
Björkekinds och Östkinds
Härader.
And. Pehrsson.
för Walkebo, Wifolka och
Guldbcrgs Härader.
16 S b a g c f £ ut 1834.
76
Anders Andersson.
för Risinge samt Hellestads och
Tjellmo Härader.
Joli. Johansson.
för Hammarkinds och Skärkinds
Härader samt Stegeborgs Skär¬
gårds Tingslag.
för Jönåkers, Rönö, Hölcbo,
Willåttinge och Oppunda
Härader.
Carl Olsson,
för Oster- och Wester-Rekarne
Daga, Åkers och Selebo
Härader.
L. Larsson.
för Nordals, Sundals och Walbo
Härader.
Lars Gustaf Andersson.
iför Tossbo och Wedbo
Härader.
Anders Andreasson,
för Kullings, Ahle och Wättle
Härader.
Peter Claesson.
för Kinds och Redvägs
Härader.
Gabr. Andersson.
för Åhs och Gäseneds
Härader.
.Joli. Pet. Andreasson.
för Marks, Wedens och Bolle¬
bygds Härader.
Carl Dahlgren,
för Wäne, Flundre och
Bjärke Härader.
Pehr Benctson.
för Tjust Härad.
J. P. Danielsson.
för Tunaläns, Sefvedcs och
Aspelands Härader.
Måns Månsson.
för Handbörds, Stranda och
Norra Möre Härader.
Gust. Ahlsson.
för Södra Möre Härad,
Måns Persson.
för Ölands Norra Mot.
E. J. Rudberg.
för Ölands Södra Mot.
Johan Bergström.
för Söderberkes, Norrberke^ och
Grangärdes Tingslager.
Per Olsson.
för Nås och Malugns Tings¬
lager.
Anders Ersson.
för Näsgårds Föaderi.
Joli. Andersson.
för Kopparbergs Fögderi.
Eric Jansson.
för Säthers Fögderi.
Erik Ersson.
för Nedan- och Ofvan-
Siljans Fögderier.
Johan Johansson.
för Hardemo och Kumla
Härader.
G. Hultman.
för Carlskoga och Lekebergs
Härader.
Henric Andersson.
för Grimstens och Edsbergs
Härader.
Daniel Danielsson.
för Sundbo Härad.
Jons Ibnc Tulesson.
för Örebro Härad.
And. Pehrsson.
för Glanshammars, Fellingsbro,
Askers och Sköllersta
Härader.
.INils Nilsson.
för Nora, Hjulsjö, Grythytte och
Hellefors samt Nya Koppar¬
bergs Bergslager.
t
76
9t t f ö b a g S=23 c f f it t 18S4.
J. Lekberg.
för Lindes och Ramsbergs
Bergslager.
Anders Andersson.
för Wäse, Wisnums och Olme
Härader.
N. Nilsson.
för Nyeds och Fernebo
Härader.
Jonas Christopherson,
för Carlstads, Kihls och Grums
Härader.
Georg Nyqvist.
för Flfdahls, Öfre och Nedre
samt Fryksdals Öfre Tingslager,
A. Kylander,
för Nordmarks Härad.
P. Eriksson.
för Niis och Gillbergs
Härader.
Elof Andersson.
för Jösse Härad och Fryksdals
Häraders Nedre Tingslag.
Hans Pehrsson,
för Gestrikland.
Lars Andersson.
för Norra Helsinglands
Domsaga.
01. Pehrsson.
för Södra Helsinglands
Domsaga.
Eric Ersson.
för Vestra Helsinglands
Domsaga.
P. Mattsson.
för Norra Ångermanlands
Domsaga.
Jonas Hansson.
för Södra Ångermanlands Dom¬
saga, Öfra Landet.
M. Sahlen.
för Södra Ångermanlands Dom¬
saga, Nedra Landet.
E. Larsson.
för Medelpad.
P. Byström.
för Sveg och Hede Härader.
Anders Olsson,
för Sunne/ Hallens, Bergs, Ovi¬
kens och Underåkers Härader.
Nils Larsson.
för Offerdals, Rödöns, Liths,
Hammerdals, Ragunda, Räf-
sunds och Brunflo Tingslager.
Olof Pehrsson.
för Norra Domsagan af Wester¬
bottens Län.
Olof Lindström.
för Bygdeå, Nysätra, Löfångers
och Burträsks Härader.
Lars Gustaf Sandberg,
för Södra Domsagan af Wester¬
bottens Län.
för Norra Domsagan af Norr¬
bottens Län.
Anders Bäckström.
för Södra Domsagan af Norr¬
bottens Län.
Jacob Lindby. Olof Lagergren. Per Nilsson.
för Norra Domsagan af Gott- för Södra Domsagan af Gott- för Torna och Bara
lands Län. lands Län. Härader.
Nils Pehrsson.
för Onsjö, Rönnebergs och
Harrjagers Härader.
för Luggude Härad.
Jöns Andersson.
för Oxie, Skytts och Wem¬
menhögs Härader.
|
öbag§=23cflttt 18S4.
|
77
|
Ola Svensson.
|
Ola Månsson.
|
Ntis Andersson.
|
för Färs och Frosta
Härader.
L. S.
|
för Ingelstads och Jerrestads
samt Ljunits och Herrestads
Härader.
|
för Albo, Gärds och Wil¬
lands Härader.
L. S.
|
Nils Svensson.
|
Johannes Bengtsson.
|
Jöns Pehrsson.
|
för Östra och Westra Göinge
Härader.
|
för Norra och Södra Asbo och
Bjäre Härader.
|
för Listers Härad.
|
01. Pehrsson.
|
Håkan Pettersson.
|
Nils Svensson.
|
för Bräkne Härad.
|
för Östra Härad.
|
för Medelstads Härad.
|
D. Andersson.
|
B. Gudmundsson.
|
Anders Nilsson.
|
för Halmstads, Höks och Tönner¬
sjö Härader.
|
för Årstads, Faurås och
Himble Härader.
|
för Wiske och Fjäre
Härader.
|
0. Ericsson.
|
L. Rasmuson.
|
Joli. Nilsson.
|
föt* Lane, Tunge, Stångenäs,
Sörbygdens och Sotenäs
Härader.
|
för Inlands Nordre, Inlands
Fräkne och Tjörns
Härader.
|
för Orousts Westra och Östra
Härader.
|
E. Christensson.
|
T. Lind.
|
01. Börjesson.
|
för Inlands Södra och. Torpe,
Askims, Westra och Östra Hi-
sings samt Säfvedals Härader.
|
för Tanums, Bullarens och
Qville Härader.
|
för Wette Härad.
|
1
3i.iul.all.
|
|
|
^3ag.
|
Snlcbntng
|
1.
|
§•
|
i.
|
Uttberb. abrcfj t atti. af .g>. Ä. <£>.
|
|
|
|
.gertigcns af Söbcrtnanlattb bob .
|
2.
|
§•
|
2.
|
b:o i atti. af ©eittralitetoförflarins
|
|
|
|
9eu
|
2.
|
§•
|
3.
|
©runblagSföränbrtngar . .
|
3.
|
8*
|
4.
|
©runbcrna toib StatSregleringen
|
6.
|
8-
|
5.
|
.Sitfieubtiflaritaä belopp tit. ttt.
|
7.
|
§.
|
C.
|
Slnflag od? lått för tillfälliga beli of.
|
9.
|
8-
|
7.
|
Slnflag för 3'clfunbcrioisnittgcn
|
18.
|
8*
|
8.
|
©ifsgälbefentorctS utgifter otfj infettis
|
|
|
|
fler
|
19.
|
8-
|
9.
|
StatStoerfetö infomfler .
|
24.
|
§•
|
10.
|
Sing, Sfluntionbcnö ttppböraitbc
|
24.
|
§.
|
11.
|
— ©lötesafgiftcnö ttppböraitbc
|
25.
|
§•
|
12.
|
— itcbfättning t Säonbetacfjcrnéffats
|
|
|
|
ten ......
|
25.
|
§•
|
13.
|
— be i Drbittaric Stäntan tugåenbe
|
|
|
|
perfeblarö omfattning od; förcitflittg
|
25.
|
§■
|
14.
|
— be t StegeringéfortnenS 63 §.
|
|
|
|
för effi'i fna frebitiefummor .
|
26.
|
8-
|
15.
|
— Ärcbitioct för SteiitralitetenS upps
|
|
|
|
rättl)åHanbe . . . .
|
26.
|
8-
|
16.
|
— b:o för 3nbuflri*®.vpofttioneti i
|
|
|
|
SPariS
|
27.
|
8-
|
17.
|
— ©tebe! för bcböfioanbeS unbfätfs
|
|
|
|
ning t utifnoevtår
|
27.
|
8-
|
18.
|
— ©ntuberna för Statens mebtoers
|
|
|
|
fatt toib jcrntoägöattläggningar
|
28.
|
§•
|
19.
|
— ©tebels upplåning genom fonbes
|
|
|
|
rabe .Statsobligationer
|
30.
|
SjSng.
§. 20.
|
Uttberb. Sfriftoelfer rörattbe Stats:
|
|
|
regleringen ....
|
30.
|
§• 21.
|
Sing. Sltlmänna ©eioiWntngcnä belopp
|
40.
|
§. 22.
|
— Slllmänna ©ctotllttingcnö förbcls
|
|
|
ttittg
|
41.
|
§. 23.
|
— Smllbctoillntngcn
|
42.
|
§. 24.
|
— fpoftbeioilluingen
|
42.
|
§, 25.
|
— Stämplabe ^)3apperS=afgiften
|
44.
|
§. 26.
|
— Söilforen för tittiocrfning odj för:
|
|
|
fäljiting af brämeiit .
|
44.
|
§. 27.
|
llitbcrb. Sfriftoelfer t ©etoillntngös
|
|
|
ärenben .....
|
45.
|
§. 28.
|
Sing. ©aufotoinftenS antoänbanbc
|
45.
|
§. 29.
|
— ©attfcitö ©tetalliffa fa fia .
|
45.
|
§. 30.
|
— ©attfenä Såne: odj frebitiorörclfc
|
46.
|
§. 31.
|
— fpenitingarö remitteranbe genom
tntotSntngar emellan ©anten od; befi
|
|
|
Sånefontor ....
|
47.
|
§• 32.
|
— Upps ccfy afffrifningsräfitingarS
öppnanbe i ©aulén ecb Såttefotts
|
|
|
toren .....
|
47.
|
§. 33.
|
— ©tja SlflBuingSfiater för ©attfcits
|
|
|
tjenfteutän ....
|
47.
|
§. 34.
|
— ©cciiualfpflcmetö tillämpning på
|
|
|
9iif'etS mpnt ....
|
47.
|
§. 35.
|
— Pag för ettffilbe ©anfer .
|
48.
|
8- 36.
|
Uttberb. Sfriftoelfer rörattbe ©anfos
|
|
|
arenbett .....
|
48.
|
§. 37.
|
.punt förhållas bör tneb egenbom,
font tillhört ben, fjtoilfcn längre tib
|
|
|
toarit borta, utan att låta fig afföra
|
48.
|
|
fag.
|
|
fag.
|
§. 38. 2lng. änbring i 11 Änp. 4 §. ©pgg=
|
|
§• 51.
|
2(ng. änbring i 4 Äap. 2 §. Slätte;
|
|
ninga=©alfen ....
|
49.
|
|
gåugö;©alfen ....
|
53.
|
i;. 39. — bro t Ä. <5. b. 20 Stof. 1845 äng.
|
|
§. 52.
|
— änbring t 25 ,ltap. 5 §. 9?.©.
|
53.
|
jorbS afftåenbe för allmänt beljcf
|
49.
|
§. 53.
|
— b:o af 7 oöf; 17 §.§. i 30 ätap.
|
|
§. 40. — fyriblpSningiifiabga för allmänna
|
|
|
SI.©
|
54.
|
fattal;, fluf* m. fl. anläggningar
|
49.
|
§. 54.
|
— bro i .ftmfclageno 25 4tap. om
|
|
§. 41. — föränbrtitg i lagftiftningen rör.
|
|
|
fjjreftinöfe ....
|
54.
|
preffription af forbrtngar .
|
49.
|
§. 55.
|
— Uppljäfioanbe af förbnbet emot be;
|
|
§, 42. — kronans rätt leib återbetalning
|
|
|
miftaitbe af främmanbe ©ubötjenfter
|
54.
|
af lån, font blifiott i ^orbebof
|
|
§. 56.
|
— Slittaganbc af ©ecimalfpftem för
|
|
antccfnabe ....
|
50.
|
|
mått od) icigt . , .
|
54.
|
§.43. — tlppljöranbe af förbnbet emot
|
|
§• 57.
|
Unbcrb. ©frifmelfcr rör. Siifeio afl;
|
|
treefta iitmiöningarS begagnanbc
|
|
|
manna Ijttéljållning ut. nt. .
|
55.
|
emellan enffilba perfonct .
|
50.
|
§. 58.
|
Sing. cmröftning öfwer åbögfta ©ems
|
|
§. 44. — 3‘örorbning vbr. .fjantcleböcfer
|
|
|
ftolenS lebameter ...
|
58.
|
m. ut. .....
|
50.
|
§. 59.
|
— Söal af SuftitiesCinbnböman, befi
|
|
§, 45. — SöfteSmanS rättighet att uppfäga
|
|
|
(Suppleant famt Äommittcrabc till
|
|
cct; betala gälb ....
|
51.
|
|
trpcffribetenä tuårb
|
58.
|
§. 46. — änbring af 2 §. 1 Äap. älttjjger;
|
|
§. 60.
|
— bro af »yultmägtigc t ©anten edj
|
|
ningé;23alfcn, i fråga cm gäcfert
|
|
|
Slifögälbéfontoret
|
58.
|
mcb Saframenten
|
51.
|
§. 61.
|
— Ipoilanbe, af tidigt. Sila jr t fram;
|
|
§. 47. — anbringar i ©rottmåtolagfiift;
|
|
|
jtaUba ©runblagöänbringéförflag .
|
58.
|
ningen
|
51.
|
8. 62.
|
— Öfriga Igoilanbe ©runblagSäitbs
|
|
§. 48. — 5'bvflaring af Ä. S". b. 19 Sius
|
|
|
ringöförflag ....
|
59.
|
gufti 1845
|
52.
|
§. 63.
|
— itp Snftrnftion för SJeinforenta
|
|
§. 49. — b:o af.lt. fy. ben 10 Suni 1841, i
|
|
|
öfwer ©anfos®if?cnt;28crfet ecb
|
|
fråga cm ftraffet för olofligt ins
|
|
|
Sånesfontoren .
|
61.
|
nebafioanbc af bt;rf .
|
52.
|
§. 64.
|
— ©iben för näfta ©tatöreoifion .
|
62.
|
§. 50. — änbring i lagfliftningen rör. (traf*
|
|
§. 65.
|
— bro för näfta lagtima SttfetagS
|
|
fet för ffcgäåtverfan .
|
53.
|
|
början . ' .
|
62.
|
@$DG.&.gC>8äK, 1855. *p. 81. Wotftebt & ©örter, Äongl. SoftrtNfare.
BIHANG
TILL
Så ian il utsi mrs-su åsnans
PROTOKOLL
VID
Lagtima Riksdagen i §tockholni
Åren 1853 oell 1854*
TIONDE SÄRLINGEN.
fe Afdelningen:
.Expeditions-Utskottets Memorial, Utlåtanden och Betänkanden.
r C V
.
. v ' •' ' ■ ‘
\
t
Eåcpedilions-Utskoltels Memorial, JM 4.
1
M 1.
Expeditions-Utskottets Memorial till Rikets Stander, angående
ökadt Kanslibiträde, m. m.
Då Expeditions-Utskottets kanslipersonal och vaktbetjening under nu pågå¬
ende riksdag hafva sig ålagda enahanda göromål, som under den nästförflutna,
får Utskottet vördsamt anhålla, att, i likhet med hvad då egt rum, 2 notarie-,
12 kanslist- och 3 vaktmästare-arfvoden mätte, utom aflöning för en sekreterare
och en kanslist, hvilka Utskottet, jemlikt 24 § 1 mom. Riksdags-Ordningen, eger
antaga, ställas till dess förfogande, att utgå i mån af behof och allt efter som de
tjenstemän eller betjente, för hvilka ifrågavarande arfvoden äro afsedda, i tjenst¬
göring inträda; varande ett notarie-arfvode beräknadt att uppbäras af den Ut¬
skottets tjensteman, som har sig anförtrodt det närmare inseendet Öfver tryck¬
ningen af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll; ett kanslist-arfvode af denne
tjenstemans närmaste biträde; ett notarie- och ett kanslist-arfvode att lika förde¬
las mellan de tvänne personer, som ansvara för korrekturläsningen å nämnde Bi¬
hang; ett kanslist-arfvode att utgå till motläsaren härvid; ett dylikt arfvode att
framdeles tilläggas den tjensteman, som, när ökade göromål sådant påkalla, biträ¬
der sekreteraren med expeditioners uppsättande; ett kanslist-arfvode att åtnjutas
af den person, som sköter registrators-göromålen och har sig ålagdt att upprätta
det s. k. allmänna registret öfver meranämnde Bihang; ett dylikt arfvode att til¬
läggas den tjensteman, som har vården om Rikets Ständers särskilda arkiv af
Riksdagshandlingar m. m. samt tillika tjenstgör i Utskottets kansli, och de öfriga
sju kanslist-arfvodena att fördelas emellan så många personer, som det finnes
nödigt att efter hand antaga till att besörja renskrifning och kollationering af de
memorialer, lorslagcr till underdåniga skrivelser och till §§ i Riksdagsbeslutet
m. m., hvilka från Expeditions-Utskottet aflåtas, samt de memorialer och betän-
kanden, hvilka från de öfrige Utskotten blifva till tryckning inlemnade; äfvensom
Bih. lill R. St. Prol. 4833 & 4834. 40 Sami. 2 Afd. 4 Eåfl.
i
Ö Expedilions-Ulshotlels Memorial, tiris 2 och 3.
de tre vaktmästare-arfvodena, att tilläggas lika många vaktbetjente, behölliga till
förefallande talrika budskickningar m. m.
Stockholm den 1 December 1853.
På Högloll. Ridderskapets oell Adelns
Ledamöters vägnar
R. Cederström.
På Vällofl. Borgare-Ståndets
_ Ledamöters vägnar
E. U. Stenqvist.
På Högvörd. Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar
, Abr. Z. Pettersson.
På Ilederv. Bonde-Ståndets
Ledamöters"vägnar
Peter Gabrielsson.
P. O- Bäckström.
JW 2.
Memorial till Rikets Ständer, angående upplagan af Bihanget
till Riks-Stdndens Protokoll.
Till fullgörande af den skyldighet, som, jemlikt Rikets Ständers vid 1828—-
1830 årens Riksdag fattade beslut, åligger Expeditioris-Utskoltet, att, efter derom
skeende anmälan, afvakta Rikets Ständers föreskrift i afseende å upplagans stor¬
lek af det s. k. Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll, hvilket Bihangs tryckning
det tillhör Utskottet att ombesörja, får Utskottet vördsamt föreslå, att, i likhet
med hvad vid nästlidne Riksdag var förhållandet, ifrågavarande upplaga måtte be¬
stämmas till 1,350 exemplar.
Stockholm den 1 December 1853.
Memorial till Rikets Ständer•, i fråga om prenumeration å Ri-
hanget till Riks-Stdndens Protokoll.
Jemlikt Rikets Ständers vid 1828—1830 årens Riksdag fattade beslut, ålig¬
ger det Expeditions-Ulskottet att vid hvarje Riksdag hos Rikets Ständer föreslå
antalet af de till prenumeration, vare sig å alla Bihanget till Riks-Ståndens Pro¬
tokoll tillhörande samlingar, eller å hvar och en af dem särskilde, afsedda exem¬
Expeditions-Ulskoltets Memorial, M A.
3
plar, samt priset derå; och får, af sådan anledning, Utskottet vördsamt hemställa:
att hela antalet af ifrågavarande exemplar måtte bestämmas till 40; att priset
mätte prenumeranterne beräknas efter 1 sk. b:ko för hvarje tryckt ark; att, vid
prenumerations-teckningen, 1 R:dr 24 sk. nämnde mynt må i prenumerations-
afgift förskottsvis erläggas för hvarje samling, hvarå prenumereras, och prenume¬
ranten först vid uppgörande slutlig liqvid för sista bandet af samlingen godtgöras,
men deremot hvarje band, som dessförinnan uttages, dervid liqvideras efter 1 sk.
för arket; att det må vara prenumeranten öppet lemnadt att, allt efter som
tryckningen verkställes, häftevis kunna utlaga den eller de samlingar, hvarå han
prenumererat, med liqvidationsskyldighet, då sista häftet af ett band utbekommes,
samt slutligen, att den närmare tillsynen öfver denna prenumeration, så under
innevarande Riksdag, som under tiden mellan densamma och den nästföljande,
jemte omsorgen om åtgärders vidtagande till att förekomma omtryckning af vissa
handlingar, såsom Rikets Ständers Revisorers och Justitie-Ombudsmans berättel¬
ser, Landshöfdingarnes femårsberättelser, Riksdags-beslutet m. Q., för Bihangets
kompletterande, äfvensom att vissa dertill bestämda exemplar af Bihanget veder¬
börligen utdelas bland Rikets Ständer vid början af nästa riksmöte, måtte Riks-
gälds-Kontoret anförtros, — alltsammans i likhet med hvad under sistförflutna
Riksdag egt rum, på grund af Rikets Ständers bifall till dåvarande Expeditions-
Utskotts Memorial JVJ 3.
Slockholm den 1 December 4853.
M 4.
Memorial till Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-
. Kontor, angående Rikets Ständers beslut i fråga om upp¬
lagan af Bihanget lill Riks-Ståndens Protokoll samt pre¬
numeration derå.
Uppå Expeditions-Utskottets, i Memorial M 2 och 3, hos Rikets nu för¬
samlade Ständer gjorda framställningar, har upplagan al Bihanget till Riks-Stån¬
dens Protokoll vid innevarande Riksdag blifvit bestämd till 1,350 exemplar, samt
antalet af de till prenumeration, vare sig å alla detta Bihang tillhörande samlin¬
gar, eller å hvar och en af deni särskildt, ofsedda exemplar till 40; och har för
öfrigt med hänseende till denna prenumeration blifvit beslut^dt, att priset beräk¬
nas prenumeranterne efter 1 sk. Banko för hvarje tryckt ark; att vid prenume-
4
Esepedilions-Ulskotlets Memorial, M 3.
rationsteckningen 1 R:dr 24 sk. nämnde mynt bör i prenumerationsafgift förskotts¬
vis erläggas för hvarje samling, hvarå prenumereras, och prenumeranten först vid
uppgörande slutlig liqvid för sista bandet af samlingen godtgöras, men deremot
hvarje band, som dessförinnan uttages, vid uttagningen liqviderus efter 1 sk. för
arket; att det må vara prenumeranten öppet lemnadt att, allt efter sorn tryck¬
ningen verkställes, häftevis kunna uttaga den eller de samlingar, hvarå han pre¬
numererat, med liqvidationsskyldighet då sista häftet af ett band utbekommes,
samt slutligen att den närmare tillsynen öfver denna prenumeration, så under
nu pågående Riksdag, som under tiden mellan densamma och den nästföljande,
jemte omsorgen om åtgärders vidtagande till att förekomma omtryckning af vissa
handlingar, såsom Rikets Ständers Revisorers och Justitie-Ombudsmans berättelser,
Landshöfdingarnes Femårsberättelser, Riksdagsbeslutet m. fl. för Bihangets kom¬
pletterande, äfvensom att vissa dertill bestämda exemplar af Bihanget vederbörligen
utdelas bland Riks-Stånden vid början af nästa Riksmöte, anförtros Rikets Stän¬
ders Riksgälds-Kontor, — alltsammans i likhet med hvad under sistföi flutne Riks¬
dag egt rum.
Hvilket Expeditions-Utskottet härmedelst får Herrar Fullmägtige till behörig
kännedom och iakttagande meddela.
Stockholm den 17 December 1853.
M 5.
Memorial till Herrar Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-
Kontor, angående fo7'ändring i tryckningen af Rihanget
till Riks-Ståndens Protokoll.
Genom Protokolls-Utdrag af den 51 sisllidne December har Expeditions-Ut¬
skottet undfått del af en utaf friherre Raab, Ad. Christ., hos Högh Ridderskapet
och Adeln gjord anmärkning emot de stilar och det papper, som vid innevarande
Riksdag begagnas för tryckningen af det så kallade Bihanget till Rikets Ständers
Protokoll. Friherre Raab gillar och godkänner visserligen den sparsamhet, som
gjort sig gällande, både vid afslutandet af kontrakterna med boktryckarne och
vid uppköpet af erforderligt papper; men då han funnit, att det erfordras en
ungdomligt skarp syn, att, särdeles vid ljus, läsa det nu antagna trycket, och en
öfveransträngning dervid måhända någongång kunde hindra en vederbörlig utred¬
ning af ärendena, anser han den möjligen uppkommande besparingen här icke
vara på sitt ställe; hvarföre, och då friherre Raab tror sig veta, att flertalet åt¬
minstone bland äldre ledamöter af Riksdagen dela hans åsigter i ämnet, friherren
Expeditions-Utskottets Memorial, M 5.
5
yrkat förändring häruti, sä att riksdagstrycket mätte framdeles lemnäs med sam¬
ma stilar och helst pä samma slags papper, som vid förutgående Riksdagar varit
brukligt.
Expedilions-Utskottel, hvars ledamöter enskildt erhållit flerfaldiga erinringar,
likartade med de ofvan upptagne af friherre Raab, har anmodat föreståndaren för
Utskottets tryckeriafdelning, att uppgöra en jemförelse, i afseende både å tryck
och papper, emellan kostnaderna med de förut begagnade cicerostilarne och de nu
antagna corpustyperna. Ett sädant öfverslag kan aldrig lemna ett så noggrant
resultat, att icke någon ringare olikhet uppstår emellan beräkningar gjorda af
olika personer. Såsom medeltal kan emellertid antagas, att det förut begagnade
trycket förhåller sig till det nu antagna, såsom 17 lill 14, eller att 17 ark af
det äldre trycket utgör endast 14 ark af det nyare. Då det förra betalades med
15 R:dr Banko arket; men för det sednare erlägges 20 R:dr s. m., uppstår för
det gamla trycket en besparing af ungefär 24 sk. B:ko pr ark. Antager man,
för att undvika all missräkning, ett för det nyare trycket ännu mera fördelaktigt
förhållande, så uppstår en vinst vid dess begagnande, så stor, att medeltalet emel¬
lan ofvan beräknade vinst för cicero-trycket, och denna sednare på corpus-trycket,
ger en fördel för det sistnämnde af 38 sk. B:ko pr ark. Men härtill kommer,
att hvarje qvartblad, hvilket betalas såsom 'A ark, nu godtgöres med 6 R:dr 32
sk. B:ko, då det förut kostade endast 5 R:dr s. m. Tillfälligheten med ett upp¬
kommet qvartblad medtager således den vid nuvarande tryck beräknade vinsten
för nära tvänne ark. Härtill får ytterligare tilläggas den olägenheten, att korrek¬
tur-läsningen, framför allt under den mörka årstiden vid ljus, försvåras i hög
grad genom begagnandet af finare stilar, hvarigenom, och vid den skyndsamhet
korrekturet mäste skötas inom Utskottet, tryckfel svårligen kunna undiikas å de
aflclappade korrekturafdragen.
Af alla dessa skäl förenade f/år Utskottet vänligen anmoda Herrar Fullmäg-
tige, att, genom Kommissarierne i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, låta förekalla
de boktryckare, hvilka afslutat kontrakt om tryckningen af det s. k. Riksdags-
Bihanget, samt att, föreslå dem, alt, vid verkställandet af sagde tryckning, begagna
emer o-s t i lar, emot ett pris af 15 R:dr B:ko pr ark; hvilket förslag torde af dem
sfi mycket hellre antagas, som de nästan allo, underhand, redan förklarat sig nöjde
med denna förändring.
Stockholm den 9 Januari 1854.
6
Expeditions-Utskottets Memorial, JYi 6,
JW 6.
Memorial till Rikets Stander, angående fårdndradl tryck ä Bi-
hanget till Riks-Slåndens Protokoll.
Med anledning of fler faldiga anmärkningar, som under innevarande Riksdag
blifvit gjorda mot de vid tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens-Protokoll
begagnade stilar, såsom varande, särdeles för äldre personer med mindre skarp
synförmåga, mera svårlästa och mindre rediga än de, hvilka vid föregående Riks¬
dagar varit för sådan tryckning använde, har Expeditions-Utskottet genom den
Tjensteman, som har närmaste tillsynen öfver Bihangets tryckning, låtit uppgöra
ett öfverslag af skillnaden i kostnaderne för det förra trycket och det nuvarande,
hvaraf sig visat, att denna skillnad, till fördel för det sistnämnda, ej syntes, i alla
förekommande fall vara nog betydlig för att kunna uppväga de flere väsendtliga
olägenheter, som med det finare trycket voro förenade; hvarefter Expeditions-Ut¬
skottet, med tillkännagifvande, att de fleste boktryckare, med hvilka, genom Full—
mägtiges i Riksgäids-Kontoret försorg kontrakter om Bihangstryckets verkställande
blifvit upprättade, redan under hand förklarat sig villiga att till det förra tryck-
ningssätlet återgå, anmodat bemälde Fullmägtige alt låta förekalla dessa boktryc¬
kare och föreslå dem att, vid tryckningens verkställande, begagna cicero-stilar, i
likhet med hvad under föregående Riksdagar skett, emot ett till samma belopp,^
som då betaltes, nedsatt pris af 13 R:dr pr ark, i stället att, i de nu afslutade
kontrakten, betalningen för tryck med corpus-typer är betingad till 20 R:dr arket.
Till svar härå hafva Fullmägtige meddelat, alt, sedan de, på sätt “Rikets sed¬
nast församlade Ständer förordnat, låtit infordra anbud å oftanämnde trycknings-
arbeles verkställande samt härom sedermera upprätta och afsluta särskilda kon¬
trakter, ansåge Fullmägtige sig hafva fullgjort sitt uti ifrågavarande hänseende af
Rikets Ständer erhållna uppdrag, vid hvilket förhållande någon ytterligare åtgärd
till följd af samma uppdrag hvarken borde eller kunde af Fullmägtige vidtagas,
hvaremot och då det egentliga bestyret med eller uppsigten öfver Bihangets tryck¬
ning under riksdagarne, enligt grundlagens uttryckliga stadgande, tillhörde Expe-
ditions-Utskottet, det svntcs ankomma på Utskottet att, utan hinder af den be¬
stämmelse i afseende på st ilar nes och tryckets beskaffenhet, som finnes meddelad
i de genom Riksgälds Kontoret med vederbörande boktryckare afslutade kontrak¬
ter, låta för tryckningen af de handlingar, deraf Bihanget utgöres, begagna andra
stilar och annat tryck, under vilkor likväl, att härigenom hvarken någon enskild,
på dessa kontrakter grundad, rätt förnärmas eller ökad kostnad för det allmänna
förorsakas.
Expeditions-Ulskollels Memorial, M 6.
Expeditions-Utskottet, som villigt medgifver, att ett berömvärdt bemödande
om besparing i kostnaderna för det s. k. Bihangstrycket föranledt antagandet af
finare stilar i stället för de under föregående riksdagar begagnade gröfre, finner
likväl den härigenom uppkommande vinst kunna beräknas olika efter särskilda
beräkningssätt och alt en sådan vinst onekligen skulle uppstå, framförallt genom
mindre åtgång af papper, om Bihanget vore ett arbete, hvari alla ark blefve full-
tryckta och priset beräknades efter jemna ark; men då, i de häften af större
eller mindre omfång, hvaraf detta bihang utgöres, icke sällan förekomma toma
sidor, samt det sålunda stundom inträffar, att ’/> eller 'A ark åtgår, utan afse¬
ende om tryckningen sker med gröfre eller finare stilar, så uppstår i sådana fall
ingen Besparing af papper; men den högre arbetslönen af 20 R:dr arket för det
finare trycket, då för det gröfre endast betalas 15 R:dr, gör det förra dyrare
och dylika tillfälligheter måste alltså i sin mån bidraga att minska kostnadsskill¬
naden.
Då emedlertid denna icke kan på förhand med fullkomlig visshet beräknas,
har Expeditions-Utskottet icke ansett sig berättigadt att vidtaga en åtgärd, hvar¬
igenom ökad kostnad möjligen kan uppstå, etan har funnit sig böra underställa
denna fråga Rikets Ständers pröfning samt får, i sådant hänseende, vördsamt an¬
föra, att, enligt Utskottets tanka, uppstå genom begagnandet af ett finare tryck
för ett arbete af den beskaffenhet, som Bihanget till Riks-Slåndens Protokoll,
sådana olägenheter, alt de synas böra föranleda en återgång till det förra trycket,
utan afseende på kostnadsskillnaden, hvilken för öfrigt, då alla tillfälligheter tagas
i betraktande, ej torde blifva särdeles betydlig. Boktryckarne äro nemligen i all¬
mänhet bättre försedda med de gröfre stilar ne och kunna alltså, för en brådskan¬
de tryckning, hvilken under Riksdagens fortgång ganska ofta erfordras, använda
flere arbetare och följaktligen verkställa arbetet skyndsammare, än om de finare
typerne begagnas. Ett korrektur med dessa är alltid svårare att läsa, än ett
med gröfre stilar, upptager således längre tid och kan bidraga dertill, att ett
häfte ej hinner blifva färdigt inom en äskad kortare tidrymd, äfvensom tryckfel
der blifva svårare att undvika. Ett tätare sammanpackadt tryck slår alltid mera
igenom papperet än ett gröfre samt erfordrar ett tjockare och således dyrare
papper, om båda slagen tryck skola blifva lika läsliga. Då tryckningen af Bihan¬
get ofta måste verkställas med stor brådska och ej sällan nattetid, samt aftryck-
ningen följaktligen i dessa fall ej kan ske med den omsorg och varsamhet, som
vid vanligt tryck, verkar sådant ofördelaktigare då trycket sker med finare stilar,
än om gröfre nyttjas, äfvensom det förra trycket blifver svårläsligare derigenom,
att, vid häftniiigen^ då de fuktiga arken beröra hvarandra, dessa beröringspunkter
blifva flera, ju flera rader en tryckt sida har. När slutligen ett så tryckt häfte
kommer Riks-Stånden tillhanda, försvåras läsningen deraf genom de fina stilarne
8 Expedilions-Utskutlels Memorial, M 6.
i förening med det af ofvananförde orsaker föranledda mindre tydliga trycket,
och sådant kan möjligen förorsaka flere bordläggningar än som eljest blifvit fallet
samt sålunda i sin mån bidraga till Riksdagens förlängande, hvilket, om det ock
blott skedde med en eller annan dag, skulle sannolikt på det hela medföra större
kostnad, än som genom det finare trycket kunnat besparas.
Af alla dessa skäl får Utskottet, som, för att sätta Rikets Ständer i tillfälle
att jemföra båda trycken, efter det denna fråga blifvit väckt, låtit trycka en del
häften med samma slags stilar sorn vid föregående Riksdagar begagnats, vördsamt
hemställa, det Rikets Ständer måtte berättiga Utskottet att med de
Boktryckare, som genom afslutade kontrakter åtagit sig under inneva¬
rande Riksdag verkställa tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens
Protokoll och som kunna finnas hugade att uppå förändringen ingå,
träffa sådana aftal, hvarigenom ifrågavarande tryckning må kunna ske
med samma slags stilar och emot samma hetalningsvilkor, som vid näst¬
föregående Riksdag.
Stockholm den 28 Januari 1854.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS .1011. BECKMAN, 1834.
Espedition!-Utskottets Utlåtande, N:o 7.
1
\':o t.
Utlåtande, angående bestämmande af dag för Rikets Ständ&r-s nä¬
sta Lagtima sammanträde.
Från Högloft. Ridderskapct och Adeln har Expeditions-Utskottet erhållit
remiss å en af Grefve Lagerbjelke, Gustaf, väckt motion derom, att Rikets
Ständer måtte bestämma den 1 November 1856 till den dag, då Ständerne nä¬
sta gång må till Lagtima Riksdag sammankomma, hvilken motion åtföljts af åt¬
skilliga deraf föranledda yttranden, deruti, utom den af motionären föreslagna
ofvanberörde dag, äfven andra tider, såsom den 1 Oktober, den 15 Oktober och
den 15 November sagde år föreslagits, men af hvilka yttranden de flesta dock
sammanstämt uti den mening, att den 15 November, eller samma dag, som va¬
rit utsatt för Ständernes sammanträde vid så väl den nu pågående Riksdagen,
som den sednast förflutna, vore i detta afseende lämpligast.
Högv. Preste-Ståndet har, medelst Protokolls-utdrag, gifvit Utskottet till¬
känna, det Ståndet för sin del ansåge dagen för nästa lagtima riksdags början
böra bestämmas till den 15 Oktober 1856.
Vällofl. Borgare-Ståndet har till Utskottet remitterat en af Herr Wijh
gjord framställning om bestämmande af tiden för nästa lagtima riksdags början
till den 15 Oktober 1856, tillika med åtskilliga af denna framställning föranledda
yttranden, hvari yrkats, att lämpligaste tidepunkten i de ta hänseende vore den
15 November sagde år.
Hederv. Bonde-Ståndet har genom Protokolls-utdrag underrättat Utskottet,
om Ståndets förklarande, att det för sin del ansåg nästa lagtima riksdag böra
taga sin början den 15 Oktober 1856.
tn o
De skäl, som blifvit anförda för bestämmandet af den ena eller andra
dagen, äro hufvudsakligen hemtade från de större eller mindre svårigheter, som
Uih. till II. St. Prot. 1833 & 1834. 40 Sami. 2 Afd. 2 IIafl. 1
ExptfUlicm&rUlskQlteif Utlåtande, !f.-o 7.
förorsakas af deri sena Årstiden för resor tili riksdagen, af ofullåndadé landtman-
nagöromål, af tjensteiijons-flyttningen, af angelägenheten att kunna fa riksdagen
afslutad så tidigt äret efter dess öppnande, att riksdagsmännen må kunna före.
skördetiden återvända till sina hem o. s. v.
Vid företagande af detta ärende hafva inom Utskottet betänkligheter blif¬
vit framställda, huruvida Utskottet, hvars uti 36 § Riksdags-Ordningen utstakade
verksamhet egentligen består uti att uppsätta de expeditioner, som under riks¬
dagen af Stånden gemensamt utfärdas, äfvensom Riksdags-beslutet, må ega grund¬
lagsenlig befogenhet, att utlåtande i ämnet afgifva; men då, ehuruväl de ären¬
den, hvilka, i stöd af grundlagen, tillkomma Expeditions-Utskottet att handlägga,
i allmänhet icke äro af beskaffenhet, att förbereda något Rikets Ständers be¬
slut och förthy erfordra Utskottets betänkande, det är Rikets Ständer obetaget
att, utom de i 53 § R. F. och 28 § R. Ö. uppräknade beredande Utskott, för¬
ordna särskilda sådana, eller att till något af förstnämnda Utskott remittera så¬
dana mål, som till visst Utskott icke höra, samt det i allt fall ankommer på
Rikets Ständer att å Expcditions-Utskottets yttrande fästa det afseende detsamma
kan anses förtjena, har Utskottet ej funnit sig af grundlagarne förhindradt att,
jemte en sammanfattning af ärendets behandling uti de särskilda stånden, tillika
framlägga Utskottets åsigt angående sjelfva saken, eller om utsättande af den
tid för nästa lagtima Riksmöte, som, enligt Utskottets omdöme, kan vara med
grundlagarnes föreskrift öfverensstämmande, eller, med afseende på andra för¬
hållanden, mest lämplig.
Då frågan från sistangifne synpunkt betraktas, kan Utskottet visserligen
icke frångå, att resor till riksdagsorten under sä sen årstid, sorn nära medlet
af November manad, äro förknippade med mänga obeqvämligheter, för hvilkas
undvikande det kunde vara önskvärdt, att en lämpligare tid för Riksdagens öpp¬
nande blefve bestämd, men Utskottet anser denna synpunkt i allt fall böra un¬
derordnas frågan, huruvida och i hvad mån hinder tilläfventyrs kunna uti grund¬
lagarne förefinnas emot den förkortning eller förlängning af mellantiderna mellan
Riksdagar, som af olika bestämmelser angående tillen för nästföljande Ständers
sammanträde kan blifva en följd, hvadan Utskottet anser lämpligt, att företaga
denna fråga till utredning, medelst framställande af de särskilda stadganden i
detta hänseende, som grundlagarne under olika tider upptagit och huru dessa
stadganden af framfarna Ständer varit uppfattade och tillämpade.
Uti den, efter statsskickets förändring, den 6 Juni 1809 först antagne
Regeringsform, egde 49 § följande lydelse: "Riksens Ständer skola, i kraft” af
denna grundlag, sammankomma enär fem år ifrån den sist hållna Riksdagens slut
förflutit. Uti hvarje riksdagsbeslut skola Riksens Ständer bestämma dagen då
Expediliuns-Ulikolkts LU&landc, N:o 7.
5
do, tili följd häraf, åter sammanträda samt uttrycklig riksdagskallelse, med nö¬
diga föreskrifter i afseende på riksdagsmannavalen, deruti intaga. Konungen
vare dock obetaget, att Riksens Ständer derförinnan till urtima riksdag kalla»,
hvilka stadganden uti Rikdags-Ordningen den 10 Februari 1810 finnas, i det
närmaste ord för ord, upprepade. Straxt derpå väcktes dock af en riksdagsman
motion om förändring i dessa stadganden, i anledning hvaraf Konstitutions¬
utskottet uti betänkande af den 5 Mars sistnämnde år, yttrade sig hafva,
»lika med motionären, funnit, att 49 §:s ordalydelse lätteligen kunde, genom cn
»alltför bokstaflig tolkning, misstvdas, och Riksens Ständer antingen anses plig-
»tige att, utan allt val af årstiden, sammankomma på en nästan till dagen förut
»bestämd termin, eller ock berättigade att uppskjuta Riksdagen till sex, sju eller
»flere års mellanstånd från den sist haline, och att tillika, vid jemförelse af
»denna § och hvad 61 § i Bevillningens utgående stadgar, den följd möjligen
»skulle dragas, att, åtminstone för hvarannan riksdag, ett år klefve utan
»bevillningsafgift, så vida ej Riksens Ständer till urtima riksdag kallades.» Vid
1812 års urtima riksdag korn ej denna grundlagsförändring under Ständernas
pröfning, men vid urtima riksdagen 1815, som började den 27 Februari och
slutades den 9 Augusti, antogs det hvilande förslaget, enligt hvilket början af
49 § Regcrings-Formen erhöll denna lydelse: »Riksens Ständer skola, i kraft af
denna grundlag, hvart femte år sammankomma», hvilken förändring likaledes in¬
fördes uti 2 § Riksdags-Ordningen. Uti Riksdagsbeslutet utsattes nästa lagtima
Riksdag till den 15 Januari 1820, men urtima riksdag mellankom, som börjades
den 20 November 1817 och slutades den 21 Juli 1818, hvarvid dagen för
Ständernas nästa lagtima sammankomst utsattes till den 15 Januari 1823. Vid
den sistnämnda år hållna riksdag, sorn slutades den 22 December, utsattes den
nästföljande till den 4 November 1828, och vid berörde riksdag, hvilken afsluta-
des den ,19 Mars 1830, bestämdes riksdagen derpå till den 15 Januari 1835.
Dessförinnan sammankallades dock Ständerna till urtima riksdag, hvilken be-
gyntes den 15 Januari 1834 och slutades den 27 Maj 1835, hvarvid nästa
riksdags början utsattes till den 14 Januari 1840. Vid sistnämnda års riks¬
möte, som slutades den 16 Juni, utsattes det påföljande tili den 14 Januari
1845. hvarförinnan Ständerna dock sammankallades till urtima Riksdag den 11
Juli 1844, hvilken afslutades den 24 Maj 1845, och var det vid detta Riks¬
möte, sorn grundlagens stadgande om Riksdags hållande hvart femte år förändra¬
des sålunda, att uttrycket hvart femtå utbyttes mot hvart tredje, utan att nå¬
gon närmare bestämmelse gjordes om tiden, hvarifrån årsräkningen borde be¬
gynna. Vid sistberörde riksdag utsattes dagen för den nästföljandes samman¬
träde till den 15 November 1847, och vid denna, som slutades den 24 Okto¬
ber 1848, bestämdes tiden för den derpå följande till den 15 November
1850, vid hvilket sistomförmälda riksmöte, som aflystes den 4 Septembe
-i
Exprd ilions-Ulskoltets Utlåtande, S:o 7.
1851, tiden tor den nu pågående riksdagens början utsattes till den 15 No¬
vember 1853.
Ehuru under förevarande Riksmöte fråga ej blifvit vackt, huruvida tiden
för den härnäst sammanträdande Riksdagens begynnelse bör grundlagsenlig! be¬
räknas ifrån början eller slutet af den nu pågående, har dock Utskottet ansett
sig icke böra lemna densamma helt och hållet åsido, enär rätta ordaförståndet
af uttrycket livart tredje, aldrig blifvit af Rikets Ständer tydligen förklarad!,
men Ständernes nu ifrågasatta rättighet, att ytterligare en månad eller mera,
sammanflytta tiderne för den nu pågående och nästa Riksdag, måste i hufvud¬
saklig mån bero pä riktig tolkning af åberopade grundlagsbestämmelse.
Enär 1845 års grundlagsförändring icke veterligen åsyftade annat än ifrå¬
gavarande terminers förkortande från fem till tre år, är det klart, att uttrycket
hvart tredje, enligt lagstiftarnes mening, icke skiljer sig från det förut begag¬
nade uttrycket hvart femte, i något annat afseende, än det som innefattas uti
jemförolsen mellan talen tre och fem, och att sålunda den uppfattning af tiden
hvarifrån, som varit afsedd med uttrycket hvart femte, vid grundlagsförändrin¬
gen öfverflyttats på det sedan insatta uttrycket. För så vidt språkbruket kan,
i nyssnämnda afseende, tillåta olika tolkning af åberopade uttryck, hvarom Ut¬
skottet dock anser sig ej böra framlägga någon egen mening, måste praxis, äf¬
ven under den tid, då den nu förändrade bestämmelsen fanns qvar i grundlagen,
utgöra ett vigtigt moment för bestämmande af det nu befintliga uttryckets rätta
betydelse. Denna praxis är likväl, enligt hvad föregående framställning torde
hafva ådagalagt, icke fullt följdriktig. Oaktadt, på sätt inhemtas af 1810 års
Konstitutions-Utskotts anförda betänkande, motivet till den dä föreslagna grund¬
lagsförändringen hemtades från farhågan, att den stadgade tiden af fem år mel¬
lan den ena riksdagens slut och den andras början skulle, genom sträng bokstafs-
tolkning, kunna utsträckas långt derutöfver, icke från någon afsigt att förkorta
den afsedda mellantiden mellan Riksdagarne, hände likväl, att lagstiftarne sjelfva
vid samma Riksdag utsatte sådan dag för påföljande Riksmötes öppnande, att
denna mellantid, derest ej urtima Riksdag mellankommit, icke skulle, uppgått till
mer än 4 år och 5 månader, och att icke en gång fullt fem år skulle förflutit
mellan begge Riksdagarnes öppnande. De påföljande Riksdagsterminerne utsat¬
tes emedlertid så, att mer än fem år förflöto mellan Riksdagarnes början, men
icke fullt fem, då endast tiderne emellan Riksdagarne afses, intill dess att Stän-
derne vid 1840 års Riksdag utsatte den påföljande till jemt femte årsdagen af
den då pågående Riksdagens början, eller den 14 Januari .1845. De Riksda¬
gar, som egt rum sedan terminen bestämdes till tre år, hafva alla börjats den
15 November.
Expcililions-Vlskottels Utlåtande, A:o 7.
Da. det är uppenbart, att den s. k. frihetstidens grundlagar varit rådfrå¬
gade vid uppsättande åf de nu gällande, har Expeditions-Utskottet ansett det ej
sakna intresse att utsträcka förevarande undersökning till ordalydelsen af först¬
nämnde grundlagar i hvad de angå förhanden varande ämne och huru denna
lydelse bifvit tillämpad. Uti 1 § af Riksdags-Ordningen den 17 Oktober 1723,
motsvarande i detta hänseende 45 § uti Régerings-Formen den 2 Maj 1720,
säges: »Riksens Ständer böra hvart tredje år uti Stockholm, eller å någon annan
»ort i Riket, der högvigtiga orsaker sådant fordra, medio Januarii sammankom-
»ma, och dessemellan, antingen när de af Konungen med Riksens Råds Råde kal-
»las, eller de sjelfve uti deras sist författade beslut sig en viss dag förbehållit.»
Huru ordalagen hvart tredje är och .sammankomma, hvilka återfinnas uti nu
gällande grundlagar, utaf frihetstidens Ständer tolkades, kan af följande tablå
inhemtas.
Riksdagsbeslutens data.
Den 7 Juli 1720.
» 17 Okf. 1723.
» 5 Aug. 1727.
» 19 Juni 1731.
» 14 Dec. 1734.
» 18 April 1739.
» 22 Aug. 1741.
» 12 Sept. 1743.
» 14 Dec. 1747.
» 4 Juni 1752.
» 21 Okt. 1756.
» 21 Juni 1762.
» 15 Okt. 1766.
» 30 Jan. 1770.
De i Riksdags-Besluten utsatta tider
/'dr nästa Lagtima Riksdags Öppnande.
45 § R. F. åberopas.
Medio Januarii 1 727.
D:o D:o 1731.
D:o D:o 1735.
Medlet af Maj 1738.
D:o Okt. 1742.
D:o D:o 1744.
D:o Sept. 1746.
Slutet af Sept. 1751.
Början af Okt. 1755.
Medlet af Okt. 1760.
D:o D:o 1765.
D:o D:o 1770.
D:o D:o 1773.
Jemförelsen af ofvanutsatta data visar, att den ordentliga följden af lag¬
tima Riksmöten blifvit åtskilliga gånger afbruten af urtima Riksdagar, men att
Ständerne ingen enda gång utsatt Riksdag så nära intill den pågående, att icke
en tid af fulla tre år och stundom betydligt derutöfver, bestämts mellan den ena
riksdagens slut och den andras början.
I betraktande af allt detta, och då Expeditions-Utskottet anser ordalagen
uti 49:de § R. F. och 2 § R. O., jemförda med den praxis, som med ett enda
föga afvikande undantag, hvilket dock icke kom till verkställighet, varit af fram-
6
Expedilioitt-UlskoUeU Utlåtande, N:o 7.
fania Ständer iakttagen, icke kunna gifvas den vidsträckta tolkning, sorn egde
Rikets Ständer grundlagsenlig makt, att utsätta en kommande riksdag tätare inpå
den sammanvarande, än att åtminstone fullt tre år må hinna förflyta mellan
riksdagarna, räknadt från den enas och till den andras början, samt de hos
särskilda Riks-Stånd, från synpunkten af Riksdagsmännens beqvämlighet hcmtade
skäl för blifvande Riksdags tidigare utsättande, så vida afseende å dessa skäl
finge fästas, i allt fall icke synts vara så allmänneligen godkände, att anledning
deraf må hemtas till afvikelse från hvad hittills i berörde afseende iakttaget
varit, far Utskottet vördsamt hemställa,
att dagen för Rikets Ständers nästa sammanträde till lagtima
Riksdag måtte bestämmas till den 15 November 185G.
Stockholm den 3 April 1854.
R cis er va tioner:
Af Friherre Cederström, Rudolph: »Då 2:ne Riksstånd genom fattade beslut
förklarat sig anse dagen för nästa lagtima Riksmötes sammanträdande böra bestäm¬
mas till den 15 Oktober 1856, hvarom motion jemväl blifvit i det tredje Riks¬
ståndet väckt, och då äfven i det Riks-Stånd, der en motionär dertill föreslagit
den 1 November, fördelarne af Oktober månads väljande framför November blif¬
vit under diskussionen anförda, anser jag Expeditions-Utskottet redan ur dessa
anledningar hafva egt öfvervägande skäl, att för liöglofl. Rikets Ständer föreslå
förstnämnde dag till nästa Riksmötes begynnelsedag.
Något ur grundlagarne härledt hinder för Rikets Ständer, att sålunda för¬
foga, synes mig destomindre ega rum, som ordalydelsen af R. O. § 2 uttryck¬
ligen innefattar ej allenast att Rikets Ständer skola hvart tredje år samman¬
komma, men äfven att de i hvarje Riksdags-Beslut skola bestämma dagen, då
de, till följd häraf, åter sammanträda. Detta sednare stadgande synes mig tyd¬
ligen åsyfta, att tillägga Rikets Ständer full rätt, att i afseende å dagen inom
tredje året välja den till nästa Riksmötes början tjenligaste. I annan händelse
förefaller det, som om dessa ord vore lika öfverflödiga, som betydelselösa; hvil¬
ket likväl, i fråga om grundlagstext, säkerligen ingen vill antaga. Härtill kom¬
mer, att vid sjelfva den Riksdag, då R. O. § 2 erhöll den lydelse, den seder¬
mera bibehållit, — med den enda förändring, att vid 1845 års Riksdag siffran
lixpcdilions-Ulskollelt II låt unde, N:o 7.
7
fern utbyttes mot tre i afseendo A mellanårens antal, —vid 1815 års Riksdag
utsattes dagen för derpåföljande lagtima Riksmötes början till den 15 Januari
1820, hvilket utgör några veckor mindre än fern år från den 27 Februari 1815,
då sistnämnde års Riksdag sammanträda Att urtima Riksdag år 1817 mellan-
©
koni, kan icke rubba den historiska betydelsen af 1815 års Ständers beslut.
Linder flera påföljande Riksdagar, iakttogs nästan aldrig Riksdagsterminernes be¬
stämmande till feni år, på dagen räknadt, vare sig en Riksdags början eller
dess slut valdes till utgångspunkt, för beräkningen. Att deremot de sednast för¬
samlade Riksdagarne sammanträdt den 15 November, torde kunna utur tillfälliga
orsaker härledas. Erfarenheten tyckes emedlertid nu hafva visat hvarjehanda
olägenheter af denna sena årstid för Riksdagens öppnande, på sätt äfven blifvit
yttradt, i åtskilliga af de anföranden, hvilka till Expeditions-Utskottet blifvit
remitterade. Vägarnes mindre goda beskaffenhet i medlet af November månad,
sjökommunikationernes afbrytande genom is eller försvårande genom stormar vid
samma tid, lära i väsendtlig mån fördröja och fördyra de till Riksdagen anlän¬
dande folkombudens resor. En månad tidigare förelinnas vanligen icke dessa
svårigheter i afseende å kommunikationerne, vare sig till lands eller sjös. Sädes-
och jordfrukts-skörden torde vid medlet af Oktober vara å alla orter, i hela
Sverige, inbergad. Den betänklighet, som kunde återstå, vore tjenstehjonsflytt-
ningens inträffande näst efter Riksdagens början; men då hedervärda Bonde¬
ståndet, hvars medlemmar, genom vanan af en jemn tillsyns utöfvande vid sitt
jordbruk, synas mest vara i tillfälle att öfverväga den större eller mindre vigten
af närvaro vid berörde flyttning, är det ena af de 2:ne Riks-Stånd, hvilka icke
ansett denna omständighet böra inverka till hinder för Riksdagens öppnande yden
15 Oktober, så torde någon tvekan i detta hänseende icke heller hos de öfriga
Riks-Stånden böra förutsättas.
Hufvudsakliga fördelen af Riksdagens börjande i medlet af Oktober månad,
synes fä antagas derutinnan, att förhandlingarne komme i gång så tidigt, att
redan före årets utgång åtskilliga ärender kunde vara afslutade och de öfriga
stadda under utarbetande inom Utskotten, så att en i följd häraf uppkommande
tidigare afslutning af Riksmötet torde kunna med skäl emotses; hvilket för fler¬
talet af Riksdagsmän troligen vore af synnerlig vigt, enär närvaron vid de under
sommaren och första höstveckorna pågående landtmannagöromål och stadsmanna-
värf, hvilka sistnämnda i betydlig män mäste bero af kommunikationernas lätthet,
synes mer än tillräckligt uppväga de möjliga olägenheterne af att lemna hemorten
vid medlet af Oktober månad.
För att till en motsatt åsigt leda de 2:ne Riks-Stånd, som redan förklarat
sig anse den 15 Oktober 1856 böra bestämmas till nästa Riksdags början, hade
väl, synes mig, några öfvertygande motskäl bordt nf Utskottet anföras till stöd
!ä EoepecUtiom-Vlskotlels Utlåtande, N--o 7.
för dess framställning i detta hänseende. Den formella betänkligheten har synts
Utskottet, tillfyllestgörande. Jag har sökt ådagalägga huruledes denna betänklig¬
het, änskönt alltid aktningsvärd till sin syftning, såsom ett uttryck af omvårdnad
i afseende å formernas helgd, icke synes mig grundad uppå Riksdags-Ordnin-
gens anda och ordalydelse, sä som de enligt min uppfattning böra förstås. Jag
vågar alltså vidhålla den mening, att Expeditions-Utskottet icke egt tillräcklig
anledning att hos de 2:ne Riks-Stånden, hvilka sin sammanstämmande åsigt i
saken uttryckt, föreslå frångåendet af besagde beslut; hvaremot Utskottet, enligt
min öfvertygelse, egt skäl hos samtlige Riks-Stånden vördsamt hemställa,
att dagen för Rikets Ständers nästa sammanträde till lagtima
Riksdag måtte bestämmas till den 15 Oktober 1856.;;
Häruti instämde till alla delar Riksdagsfullmäktige Peter Gabrielsson
från Kronobergs län, Sven sindersson från Skaraborgs län och Johan Lekberg
från Örebro län.
Af Herr Borgmästaren Stolpe: »Mot den förra delen af Utskottets betän¬
kande, eller i fråga om Utskottets grundlagsenliga befogenhet, att för Rikets
Ständer framlägga Utskottets åsigt om rätta och lämpligaste tiden för nästa lag¬
tima riksdags sammanträdande, anhåller jag att härmed få anmäla min reser¬
vation .
De Utskott, hvilka det tillkommer att bereda de ärenden, som till afgö¬
rande hos Rikets Ständer förekomma, äro uti 53 § Regeringsformen och 28 §
Riksdagsordningen uppräknade, men deribland förekommer icke Expeditions-Ut¬
skottet, hvilket icke en gång finnes uti R. F. omnämndt. Det är uti 36 g R.
O. och sedan de beredande utskottens sammansättning och göromål blifvit be-
skrifna, som berörde grundlag omtalar Expeditions-Utskottet och angifver föremå¬
len för dess verksamhet, hvilka äro, att »uppsätta ej mindre de expeditioner,
”sorn under riksdagen af stånden gemensamt utfärdas, än äfven riksdagsbeslutet,
”och alla sålunda författade handlingar till Riksens Ständers justering öfverlem¬
na.” Uti dessa uttryck kan jag för min del icke inlägga något slags befogen¬
het till den ärendenas konsultativa behandling, som utgör karakteren af de öf¬
riga utskottens verksamhet, och som dels bör anses ligga uti betydelsen af de be¬
gagnade uttrycken: bereda och utarbeta, dels finnes uti §§ 29 t. o. m. 35 i
R. O. samt andra ställen i grundlagarne tydligen föreskrifven. De anförda or¬
dalagen i 36 § R. O. visa också, efter min uppfattning, att grundlagsstiftarne
icke föreställt sig Expeditions-Utskottets göromål af sådan beskaffenhet, att, från
Rikets Ständers sida, någon annan åtgärd kunde deraf föranledas, än justering,
Expeailiont-TJlskotielt Uttalande, N:o 7.
9
hvilken icke rörer sakförhållanden, hvarom likväl här otvifvelaktig! är fråga,
utan endast om dessas uttryckande i skrift.
På sida om det grundlags-stadgande, som utstakar föremålen för Utskottets
verksamhet, har Utskottets majoritet velat hemta stöd för sin befogenhet till den
vidsträcktare behandling af ämnet, som majoriteten omfattat, ifrån tvänne andra
bestämmelser i Riksdags-Ordningen, nemligen 3 mom. i 36 §, som medgifver
tillsättande af flere Utskott, än de i grundlagen uppräknade, och 2 mom. i 34
§, som tillåter att, i stället för denna åtgärd, »remittera sådana mål, som till
»visst Utskott icke höra, antingen till Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, eller till
»något af de öfriga förut tillsatta Utskott.» Af dessa stadganden anser jag emel¬
lertid intetdera vara till förevarande fråga tillämpligt, det förstnämnde icke, eme¬
dan Expeditions-Utskottet icke är något sådant, genom minst tre Stånds pluralitet
tillkommet Utskott, hvarom 36^3 mom. R. O. talar, och det sednare lika litet,
derföre att remisserne från de särskilda stånden icke uttryckligen innehålla be¬
myndigande, att upptaga frågan i den omfattning, som blifvit föremål för Utskot¬
tets behandling, men i synnerhet derföre, att jag anser 34 § 2 mom. R. O. en¬
dast hafva afseende på de i grundlagen förut uppräknade Utskott och icke pä
Expeditions-Utskottet, om hvars tillsättning och göromål talas först längre fram,
eller i 36 §. Den satsen, att förevarande mål icke hörer till visst Utskott,
torde ock vara nog vågad, och linner måhända sin vederläggning uti Utskottets
egen argumentation i hufvudsaken. Utskottet har nemligen, så snart det lemnat
frågans mindre vigtiga synpunkt, eller den om riksdagsmännens beqvämlighet,
och inkommit på den hufvudsakliga, från hvilken ärendet tvifvelsutan bör i främ¬
sta rummet betraktas, eller gränsen för Ständernes grundlagsenliga rättighet, att
förkorta eller förlänga tiden mellan riksdagarne, efter mitt omdöme fört frågan in
på ett område, som, enligt 29 § R. O., är ät Konstitutions-Utskottet anvisadt.
Efter min uppfattning af grundlagarnes anda och mening, hade Utskottets
behandling af förevarande mål bort för närvarande inskränka sig till att upp¬
sätta och till Rikets Ständers vidare åtgärd öfverlemna en sammanfattning af
hvad de särskilda Riksstånden dervid tiilgjort, utan bifogande af någon Utskot¬
tets mening eller betänkande i sjelfva saken.»
lith. l/ill Ii. Sl.. Ural. !Hö3 $ 18.14. 10 Sami. ? Afil. 2 liiifl
2
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, t8S4.
Expeditions-UfskoUete Memorial, N:o 8.
1
N:o 8.
Memorial lill Rikets Stander, i anledning af återremiss å Skrif-
vclsc-forslaget N:o 98.
Expeditions-Utskottets Förslag, N:o 98. till Rikets Ständers nnderdåniga
skrifvelse, angående fiskets vid Trysunda hamn, med dertill hörande lägenheter,
försäljning till skatte, har af Höglofliga Ridderskapet och Adeln samt Högvör-
diga Preste-Ståndet blifvit godkändt, men af Vallofliga Borgare-Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet återremitteradt, till följd af gjorda anmärkningar,
enligt hvad Utskottet tillhandakommet Utdrag af Borgare-Ståndets Protokollför
den 19 sistlidne Augusti upplyser, att de i Stats-Utskottets sednare Utlåtande,
N:o 195, i det ämne, hvarom Skrifvelse-förslagert handlar, förekommande ut¬
tryck: c.att hinder icke borde möta för fiskets försäljning efter enahanda grun¬
der, sorn vid tillförene skedd försäljning af kronofisken blifvit tillämpade», ej
varit i Skrifvelse-förslaget införde: och ehuru Utskottet ansett Rikets Ständers
i det återremitterade Förslaget uttryckta medgifvande, att ifrågavarande fiske
må till skatte försäljas, vara tillräckligt utan någon antydning om sättet, hvar¬
på skatteförsäljningen borde ske, hvilket måste på Kongl. Maj:ts Nådiga pröf¬
ning bero, har Utskottet likväl, då tvänne Riks-Stånd funnit det vara af vigt,
att omförmalde uttryck i den underdåniga skrifvelsen inflyta, trott sig böra upp¬
sätta det nya Skrifvelse-förslag i ämnet, som nu vördsamt öfverlemnas under
N:o 120.
Stockholm den 5 September 1854.
Bih. till R. St. Prof. 1853 §f 1854. 10 Sami. 2 Afd. 3 Haft.
1
2
Expeditions-Utskottets MemorialN:o 9.
N: o 9'.
Memorial lill Rikets Ständer, angående förhöjdt arfvode åt Före-
ståndaren för Tryckeri-aJdelningen af Utskottets kansli.
I anledning af E x p ed i t i o ns - U t s k o tt e t s vid de 3rne nästföregående Riks-
dägarne derom gjorda framställningar hafva Rikets då, församlade Ständer be¬
slutat, att, enär det arfvode af 3 R;dr 24 sk., banko om dagen, Kongl. Biblio-
thekarien och Riddaren Arwidsson åtnjutit i och för inseendet öfver tryckningen
af Bihanget till Riks-Ståndens protokoll, ingalunda kunde anses motsvara den
tid och omtanke han åt detta bestyr egnat och hvarigenom han i icke ringa
mån medverkat, till Riksdags-ärendbnas skyndsamma handläggning,, tillägga ho¬
nom en förhöjning af 1 E:dr banko om dagen i berörde arfvode; och då he¬
nval de Kongl. Bibliothekarie med samma utmärkta skicklighet, nit och drift ut-
öfvat nämnda befattning äfven under innevarande Riksdag,, då, i följd af ären¬
denas mängd och vidlyftighet, denna befattning varit ännu besvärligare än vid;
de föregående, får Utskottet vördsamt hemställa,
att ett till Fem R:dr banko förhöj dt dagligt arfvode, be-
räknadt från och med den 1 December sistlidet år, matte
Kongl.. Bibliothekarien Arwidsson tilläggas, samt skillnaden
emellan detta förhöjda och det, han hittills uppburit, alltså
honom tillgodokomma..
Stockholm den 5 September 1854-
Expedilions-Utsholtels Memorial, N:o 10.
3
N:o 10.
Memorial till Rikets Stunder, i anledning af .äterremisser u Skrif-
velse-förslaget N:o i'5 L
Expeditions-Utskottets Förslag, N:o 131, till Rikets Ständers underdå¬
niga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette
Hufvudtitel, har af Yälloiliga Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit återremitteradt till följd af gjorde anmärkningar, att den i Skrifvelse-
förslaget omförmälda öfverflyttning af 549 r:dr 5 rst från Stora Kopparbergs
aflöningsstat till Landshöfdinge-lönen i Christianstads län blifvit i den öfver
Sjette Hufvudtiteln uppgjorda tabell så tillämpad, att nämde belopp väl blifvit
tillagdt den kontanta lönestäten för Christianstads län, men något motsvarande
afdrag ej egt ruin i staten för Stora Kopparbergs län, hvarigenom en oriktig
förhöjning af 549 r:dr 5 rst. uppkommit i Sjette Hufvudtitelns slutsumma.
Expeditions-Utskottet, som vid upprättandet af ifrågavarande tabell nog-
grannt följt den af Stats-Utskottet uppgjorda och af Rikets Ständer godkända,
liar i afseende å nu anmärkta fall inhemtat, det Rikets sednast församlade
Ständers beslut, att den del af den till Stora Kopparbergs läns landsstat an¬
slagna indelta ränta, sorn varit Landshöfdingen på lön och till embetsrummens
eldning anvisad, utgörande 402 £4$ bass ved och i staten upptagen tili 635 r:dr
32 sk. 5 rst., hvaraf 86 r:dr 32 sk. årligen beräknats för embetsrummens
uppeldning och återstoden ingått i Landshöfdingens lön med 549 r:dr 5 rst.,
skulle indragas och från Sjette Hufvudtiteln försvinna, hvaremot det kontanta
lönebeloppet för samma län ' skulle ökas med 549 ndr 5 rst., så att titelns
summa på det hela minskades med 80 r:dr 32 sk., ej blifvit i den då upp¬
gjorda tabell öfver nämde Hufvudtitel i vidsträcktare mån iakttaget, än att den
indragna vedbrands-räntans kronovärdi, utgörande 58 r:dr 34 sk. 8 rst., blifvit
afdräset från det för de till Stora Kopparbergs län anslagne indelta räntor i
1^48 ars Riksstat beräknade kronovärdi, 2,434 r:dr 12 sk., hvilket alltså i
den år 1851 fastställda . Riksstat är upptaget tili 2,375' rulr 25 sk. 4 rst.,
4
Expeditions-Utskotlels Memorial, N:& JO.
samt att nämnde indelta räntors markegångs-värde blifvit minskadt .med 86 r:dr
32 sk., hvaremot den minskning i nämnde markegångs-värde med 549 r:dr
5 rst., samt motsvarande förhöjning i förra kontanta anslaget, som jemväl
bordt ske, så att indelta räntor»es markegångs-värde, 17,113 r:dr 24 sk. 4 rst.,
rätteligen skolat upptagas till allenast 16,564 r:dr 23 sk. 11 rst. och kontanta
anslags-summan 4.887 r:dr 24 sk. 3 rst. i stället till 5,436 r:dr 24 sk. 8 rst.
icke egt ruin, hvilket haft tilt följd, att då, vid nuvarande Stats-reglering, be¬
loppet skulle till Christianstads läns lands-stat öfverföra*, något afdrag från kon¬
tanta anslaget för Stora Kopparbergs län ej kunnat göras.
Enda utvägen att numera afhjelpa den anmärkta oriktigheten torde så¬
ledes vara att nu verkställa det afdrag från de till sistnämnde läns lands-stat
anslagne indelta räntors förslagsvis beräknade markegångs-värde, hvilket bordt
hafva iakttagits vid sistlidne Riksdag; och har alltså detta värde nu blifvit i ta¬
bellen minskadt med ett till 550 r:dr jemnadt belopp, hvilket äfven i Hufvud-
titelns slutsumma iakttagits och ej verkar på Riks-staten, enär å Statsverkets
ordinarie inkomster den del äf ordinarie räntan, som är anvisad till åtskilliga
Stater, Verk och Inrättningar samt äfven förslagsvis beräknas, lomme att upp¬
tagas 550 r:dr lägre, så att stats-fyllnads-summan derigenom hvarken höj es¬
eher minskas; hemställande Utskottet vördsamt, att, med denna förändring i
tabellen, Skrifvelse-förslaget mätte af Rikets Ständer godkännas.
Stockholm den 6 Oktober 1854.
Expeditiona-E Iskottets Memorial, N:o 11.
N:o 11.
Memorial till Höglofliga Ridder skåpet och Adeln samt Hagvar diga
Presle-Ständet, angående rättelser i Skrifvelse-förslaget N:o 105.
Sorn Vällofliga Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet funnit
några, rättelser erforderlige i Expeditions-Utskottets Förslag, N:o 103. till Rikets
Ständers underduniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
angående de uti Ordinarie Räntan ingående persedlars omsättning och förenk¬
ling, får, med anmälan härom, Utskottet vördsamt hemställa, att Höglofliga
Ridderskapet och Adeln samt Högvördiga Preste-Ståndet, som gillat berörde
Förslag, sådant det af Expeditions-Utskottet blifvit aflåtet, jemväl måtte god¬
känna ifrågavarande rättelser, nemligen, att under rubriken Södermanlands Län
skulle i början af punkten 3:o tilläggas ordet nuvarande; att under rubriken
Örebro Län skulle i slutet af punkten 2:o ordet städse utbytas mot derstädes;
samt under rubriken Gefleborgs Län, i 2:a punkten ordet Fatjerns utbytes
mot Fotjern; och i punkten 3:o, angående räntepersedlarne i Helsingland, til¬
läggas orden dagsverks-räntan derunder jemväl beräknad; i hvilket ändamål
om förm alde Skrifvelse-förslag härhos återföljer.
Stockholm den G Oktober 1854;
6
Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 12.
N:o 12.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af återremiss å Skrif¬
velse-för sia get JY:o 15 4.
Enligt E. x p e d i t i o n s - U t s k o 1.1 e t tillhandakomma Protokolls-Utdrag har dess
Förslag, N:o 134, till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående inrät¬
tande af ett Ecklesiastik-kollegium, hvilket Skrifvelse-lorslag Högvördiga Pregte-
Ståndet godkänt, blifvit af de öfriga Riks-stånden aterremitteradt, till följd af
gjorde anmärkningar, att i början af den underdåniga skrifvelse!! borde omför¬
mäla?. det tanken på en Ecklesiastik Öfver-Styrelse i Sverige blifvit väckt re¬
dan af Konungarne Carl IX och Gustaf II Adolf saint fortsatt ,af de påföljande
regeringame; att i den punkt af Skrifvelse-förslaget, som slutar med orden: »så
att för kyrko-ärenden ännu icke funnes någon gemensam eller oafbruten central¬
styrelse i andra instansen,» ordet ännu borde förändras till numera; att i den
längre fram förekommande mening: »i händelse religions-sekter uppkommo och
vederbörande Konsistorier begärde förhållningsbud, hade Departements-chefen, i
afseende på affällingarnes behandling, ingen annan myndighet att rådfråga.»
ordet annan borde uteslutas; att i den period, som begynner med orden: »För¬
medelst inrättande af ett, jemväl särskildt för folkundervisningens 'befrämjande
behöfligt Ecklesiastik-kollegium, undaurödjes äfven beliofveta <£c., ordet särskildt
borde utgå, samt att uttrycket: »helst Kammar-rätten, som vore en domstol,
icke lämpligen kunde anbefallas att deröfver sig yttra::, borde förändras till:
»helst Kammar-rätten, som vore en domstol, icke torde lämpligen kunna an-
, befallas att deröfver sig yttra,»
I anledning af dessa anmärkningar, och då Utskottet trött sig för sin
del böra tillstyrka deras godkännande, har. i enlighet dermed, nytt Skrifvelse-
förslag blifvit uppsatt, hvilket Expcditions-Ut$kottet, nu öfverlemnar. 'under N:o
169. med vördsam hemställan, att detsamma matte af samtelige Riks-Stånden
gillas.
Stockholm den 26 Oktober 1854.
Expedilions-Ulskotiets MemorialN:o 13.
7
N:o 13*
MemmRal till Rikets Ständer,, angående- medel» anvisande till gra¬
tifikationer åt extra bitr aden vid Utskottets kanslL
Då Expeditions-Utskottets kansli är, i anseende till den mängd af göro¬
mål, sorn. för närvarande fordra dess åtgärd, så sysselsatt, att detsamma omöj¬
ligen kan medhinna att med den skyndsamhet,, sorn blifver nödvändig, derest
Riksdagen skall kunna snart afslutas, utskrifva så vidlyftiga handlingar, som Be-
villnings-Stadgan, Författningen angående Bränvins tillverkning och försäljning,
Riksdags-besluttt ra- m., får Expeditions-Utskottet vördsamt anhålla, att, i lik¬
het med. hvad vid föregående Riksdagar egt rum, Utskottet
måtte, emot redovisnings-skyldighet, berättigas från Erks-
gälds-kontoret reqvirera så stort belopp, sorn, med iaktta¬
gande af noggrann besparing, kan finnas erforderligt att, så¬
som gratifikationer i förhållande till lemnadt biträde, tillde¬
las de- personer, hvilka det för Utskottet blifver oundgäng¬
ligt att anlita, utom dess ordinarie kansli-personaL
Stockholm den 2 November 1854..
8
Expeditions-Utskottets Memorial\ N;o 14
N:o 14.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af åter remiss å Skrif¬
velse-förslaget N:o 174.
Enligt Expeditions-Utskottet mcddeladt utdrag af Vällofliga Borgare-Stån¬
dets Protokoll den 1 innevarande manad, har Utskottets Förslag, N:o 174, till
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående deciinal-systemets tillämpning
på Rikets mynt, blifvit af Ståndet återremitteradt, på grund af hufvudsakligen
'följande anmärkningar, dels att denna i Skrifvclse-förslaget förekommande period:
Kommande, hädanefter såsom hittills, en Riksdaler Silfverspecie, sådan som deri
till skrot och korn är bestämd genom Kongl. Förordningarne den 25 Juni 1830
och 9 Maj 1835, att gälla så om Mynt-enhet,« borde uteslutas, enär, efter det
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet underkänt Banko-Ut-kottets i
Memorialet N:o CO föreslagna voterings-proposition i fråga, hftruvida mynt- och
räkne-enheten må till enahanda värde bestämmas, denna fråga förfallit och Ri¬
kets Ständer alltså icke blifvit ense uti något beslut om mynt-enhetens bibe¬
hållande utan förändring; dels att de i Skrifvelse-förslaget anförda skäl, hvarför
Rikets Ständer ansett sig ej kunna bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna för¬
ändring i det minsta silfvermyntets halt, vore af särdeles underordnad beskaf¬
fenhet, utan hade andra och vigtigare bordt andragas; och har, enligt hvad å
Skrifvelse-förslaget funnits antecknadt, detsamma, som af Ilögloflige Ridderska¬
pet och Adeln samt Högvöcdige Preste-Ståndet är vordet godkändt, jemväl blif¬
vit af Hedervärda Bonde-Ståndet, på de af Borgare-Ståndet bestämda grunder,
återremitteradt.
Hvad beträffar den sistomförmälda anmärkningen, så och då några an¬
dra skäl för Rikets Ständers beslut i berörde hänseende, än som förekomma i
Banko-Utskottets af Rikets Ständer i denna del godkände Betänkanden N:ris 14
och
Expeditions- Vt »kotte t» Memorial, A:o 14.
9
och 49. och hvilka blifvit i Skrifvelse-förslaget anförda, ej torde böra der in¬
flyta, lärer denna anmärkning få förfalla.
Vidkommande åter tlet yrkade uteslutandet af hvad i Skrifvelse-förslaget
förekommer angående mynt-enhetens bibehållande oförändrad, så torde omför-
m alan det af detta factum icke vara nödvändigt, emedan af Skrifvelse-förslaget
i öfrigt tydeligen synes, att de af Rikets Ständer beslutade förändringar i af¬
seende å Rikets mynt endast gälla räkne-enheten, hvadan och då 2:ne Riks¬
stånd ansett ofvannämnde uttryck böra ur den underdåniga skrifvelsen utgå,
Expeditions-Utskottet får vördsamt hemställa, att följande period:
»Kommande, hädanefter såsom hittills, en Riksdaler Silfver-
spetie, sådan som den till skrot och korn är bestämd ge¬
nom Kongl. Förordningarne den 25 Juni 1830 och 9 Maj
1835, att gälla såsom mynt-enhet,« måtte ur härhos åter¬
gående Skrifvelse-förslaget N:o 174 uteslutas och detsam¬
ma, med denna förändring, af Rikets Ständer godkännas.
Stockholm den 13 November 1854.
Bi/,, lill II. St. Vrot. 1863 9 1864. 10 Sami 2 Afd. 3 Haft.
%
10
jExpeditions-Utskotbh Memorial, N;o 15.
N:o 15.
Memorial till Välloflig a Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-
Ståndet, i anledning af återremiss å Skrifvelse-för slaget
N:o 419.
Enligt Expeditions-Utskottet tillhandakommet Utdrag af Yällofliga Borga¬
re-Ståndets Protokoll den 8 innevarande månad, har bemälde Riks-Stånd åter¬
remitterat Utskottets Förslag N:o 179 till Rikets Ständers underdåniga skrif¬
velse, angående erforderligt statsbidrag till upprätthållande af den Arméens
Pensionskassa åliggande pensionering, på grund af gjord anmärkning, att det
ärende, hvarom Skrifvelse-förslaget handlar, icke vore af Rikets Ständer slutli¬
gen afgjordt, enär endast Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet utan
förbehåll bifallit det Stats-Utskottets Utlåtande, som för Skrifvelse-förslaget le¬
gat till grund, hvaremot Bonde-Ståndet afslagit detta Utlåtande och Borgare-
Ståndet. väl bifallit detsamma, men i sammanhang dermed beslutat, att Rikets
Ständer,, samtidigt med detta bifall, må hos Kongl. Majit anhålla, att ett för¬
slag till nytt Reglemente för Kassan måtte utarbetas och Rikets Ständer lem¬
näs tillfälle att i denna- lagstiftningsfråga deltaga-. Borgare-Ståndet hade såle¬
des vid sitt bifall uttryckligen fästat det vilkor, att en skrifvelse af nyssnämn¬
de innehåll skall aflåta-s, i följd hvaraf ärendet ock blifvit till förnyad behand¬
ling af Stats—Utskottet upptaget.
Jemlikt hvad å Skrifvelse-förslaget funnits anteknadt har detsamma äf¬
ven blifvit af Hedervärda Bonde-Ståndet återremitteradt på den hos Yällofliga
Borgare-Ståndet anförde grund.
Då emedlertid, enligt hvad Expeditions-Utskottet inhemtat genom erhål¬
let Utdrag af Borgare-Ståndets Protokoll den 18 innevarande månad, bemälda
Riks-Stånd numera antagit den af Stats-Utskottet i Memorialet N:o 345 gjorda
inbjudning till Ståndet att afstå från det beslutade tillägget oell i stället förena
sig med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet uti deras i enlighet med
Stats-Utskottets tillstyrkande fattade beslut, oeh frågan således nu är af 3 Stånd
slutligen afgjord, får Expeditions-Utskottet vördsamt hemställa, att det återre¬
mitterade, härho-s återgående Skrifvelse-förslaget N:o 179, hvilket blifvit af
llöglofliga Ridderskapet oeh Adeln samt Ilögvördiga Preste-Ståndet gilladt, nu
äfven måtte af Vällohiga Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet god¬
känn a-sv
Stockholm, den 21 November 1854.
Expeditions- Utskottets MemorialN:o 16.
11
N:o 16.
Memorial till Högloflig a Ridder skåpet och A debi, i anledning af
ålerremiss ä Skrifvelse-förslaget N:o 181.
Expeditions-Utskottets Förslag, Nio 181, till Rikets Ständers Underdåni¬
ga skrifvelse, angående utfärdande af ny Skol-ordning m. ra liar, under den 8
innevarande månad, blifvit af Höglofliga Ridderskapet och Adeln återremitterad!,
till följd af gjorda anmärkningar, att åberopandet i Skrifvelse-förslaget af
Rikets Ständers förra yttranden i underdånig skrifvelse den 30 Juli 1851 vore
felaktigt, samt att en olikhet företedde sig emellan Skrifvelse-förslaget och det
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande, sorn derför legat till
grund; men då berörde Skrifvelse-förslag blifvit godkändt af Högvördjga Preste-
Ståndet den 11, af Vällofliga Borgare-Ståndet den 15 och af Hedervärda
Bonde-Ståndet den 18 i denna månad, kan, vid sådant förhållande, jemlikt 75
§ Riksdags-Ordningen, Jmförmälde återremiss icke till någon förändring af
Skrifvelse-förslaget föranleda; hvilket Utskottet skolat vördsamt anmäla.
Stockholm den 21 November 1854.
18
Expeditions-t//t k o Hets Memorial, \:o 17.
N:o 17.
Memorial till Rikets Ständer, angående rättighet för Utskolteets
Kansli-personal och Fakt-betjening att uppbära aflöning nå¬
gon tid efter Riksdagens slut.
Då, med hänseende till beskaffenheten af de, Expeditions-Utskottets Kansli
åliggande, göromål, dessa ej förr än någon tid efter Riksdagens slut kunna vara
fulländade, med afseende hvarå Rikets Ständer ock vid de fyra nästföregående
Riksdagarne medgifvit bemälda Kansli-personal, äfvensom Utskottets vakt-be-
tjening, rättighet att under 14 dagar efter Riksdagens afslutande få beräkna och
uppbära sin aflöning, får Expeditions-Utskottet vördsamt anmäla, att dess Kanslis
tjenstgöring påkallas ännu i tvänne veckor efter Riksdagens slut, samt att dess
vakt-betjening är, i anseende till förefallande talrika bud-skiekningar, lika länge
behöflig, vid hvilket förhållande och då Rikets Ständer, med bifall till Stats¬
utskottets Memorial N:o 101, beslutat, det aflöningen för Utskottens samtlige
tjenstemän och vakt-betjenter skall beräknas och utgå till och med den dag,
då hvars och ens tjenstgörings-skyldighet upphör, Expeditions-Utskottet hem¬
ställer, att dess Kansli-personal och
vakt-betjening måtte få beräkna, sin aflöning under fjor¬
ton dagar, räknad från och med dagen efter den, då
Riksdagen afslutas, samt att den aflöning, som sålunda kan
komma att, för nästa December månad, tillfalla bemälda
Kansli- och vakt-betjening, må utbetalas så snart de Bihang?-
trycket tillhörande Handlingar blifvit öfverlemnade till Tryck-
frihets-kommittéen, och Expeditions-Utskottets öfriga hand¬
lingar till Riksgälds-kontoret, med undantag allenast af dem,
som erfordras för upprättandet af det så kallade allmänna
registret öfver Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll, med
hänseende till hvars sednare färdigblifvande ett Kanslist-
arfvode, beräknadt från innevarande månads början,, torde
böra innehållas, att utbetalas fiirst då nämnda register,, full-
ändadt, till Tryckfrihets-koramittéen aflemna?..
Stockholm den 25 Novembei 1854.
[ Exp edit io m s- litt k otttU Memerial. Al1# 18.
13
N:o 18.
Memorial till Rikets Ständer, angående acceptering, efter Riksda¬
gens slut, af räkningar å tryckning och häftning af Bihan-
get lill Riks-Sländens Protokoll.
Jemlikt 56 § Riksdagsordningen skall tryckningen af Bihanget till Riks¬
ståndens Protokoll efter Riksdagens slut försiggå under Tryckfrihets-kommittéens
uppsigt; men då, under de första dagarne efter nämnda tidpunkt, svårighet mö¬
ter att, uppå Inkomna räkningar å tryckning och häftning af berörda Bihang,
skilja ilet arbete, som blifvit verkställdt före och efter dagen för Riksdagens
afslutande, får EXpeditions-Utskottet vördsamt hemställa, att,
i likhet med hvad vid de trenne nästföregående Riksdagarne
egt rum, Kongl. Bibliothekarjen Arwidsson, hvilken haft in¬
seende öfver ifrågavarande tryckning och i sådan egenskap
varit af Utskottet bemyndigad att acceptera dylika räknin¬
gar, måtte berättigas att på samma sätt meddela accept å
afgifvande räkningar för den tryckning och häftning af mera-
nämnda Bihang, hvilken verkställes under de första 14 da¬
garne efter Riksdagens slut, äfvensom för häftningen af de
400 exemplar utaf Bihanget, som böra till Riksgälds-kon-
toret aflemna?.
Stockholm den 25 November 1854.
i| j> Expeditions- Utskottets Memorial, N:o 19.
Nio 19.
Memorial lill Rikets Ständer angående åt&rremitteraåe Riksdags-
besluts-§§ m. m.
Expcclitions-Utskottets Förslag till §§ i det blifvande Riksdags-beslufet,
rader Nio 13, om upphörande af bördsrätten i stad; N:o 14 angående oäkta
barns rätt till afliden moders qvarlåtenskap; N:o 15, angående ändring i 4
Kap. 2 § Rättegångs-baiken; N:o 16, angående tillstånd för Under-rätt att,
rader vissa^ vilkor, förklara ogift qvinna myndig, samt N:o 17, angående huru
förhållas bör med egendom, sorn tillhört den, hvilken en längre tid varit borta
utan att låta sig afhöra, hafva blifvit till Utskottet återremitterade, på grund
af gjorda anmärkningar, att, sedan Kongl. Maj:t under den 27 sistlidne No¬
vember i Nåder gillat de lagförändringar, som i Förslagen N:ris 15 och 17
omförmäias, borde sådant i Riksdags-beslutets-§§:ne inflyta, hvaremot de öf¬
riga Förslagen, enär de deri omnämnde lagförändringar icke vunnit Nådig stad¬
fästelse, borde förfalla; och får, vid sådant förhållande, Expeditions-Utskottet
vör‘dsamt hemställa, att ofvan b rmörde Förslag,
Nrris 15 och 17, måtte godkännas msd de tillägg i det
anmärkta hänseendet, som nu deri egt rum, samt Förslagen
N:ris 13, 14 och 16 få förfalla.
Stockholm den 1 December 1854.
Expeditions' Viik »titti Memorial, iY.e 20,
1»
IN.o 20.
Memorial till Rikets Sländer, i anledning af återremiss å För¬
slaget till Riksdags-besluts-% angående den Allmänna Be¬
vil/ningen.
Expeditions-Utskottets Förslag,. N:o 45, till § i det blifvande Riksdags¬
beslutet, angående den Allmänna Beviliningen, liar af samtliga Riks-Stånden
blifvit till Utskottet återremitteradt, till följd af gjörde anmärkningar, att de
af Rikets Ständer beslutade förändringar i na gällande Revillnings-stadga icke,
på sätt i berörde Förslag antydes, innefattade någon förändring i afseende på
grunderne, utan endast i afseende på ziffrorna; och får i anledning häraf,
Utskottet nu vördsamt öfverlemna ifrågavarande Förslag, till lydelsen så för-
ändradt, som genom omförmälde anmärkningar blifvit antydU
Stockholm den 2 December 1854..
Innehåll s-F örteckning
öfver de af Rikets Högloflige Ständers Expeditions-Ulskott, under
1853—y854 arens Riksdag afgifna Memorial, Betänkanden
och Utlåtanden.
N:o 1. Angående ökadt Kansli-biträde m. m.
* 2. Angående upplagan af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
x 3. I fråga om prenumeration å Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
» 4, Till Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor, angående Rikets
Ständers beslut i fråga om upplagan af Bihanget till Riks-Ståndens
Protokoll, samt prenumeration derå.
x 5. Till Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor angående förän¬
dring i tryckningen af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
x 6. Angående förändradt tryck å Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
* 7. Angående bestämmande af dag för Rikets Ständers nästa Lagtima
sammanträde.
» 8. I anledning af återremiss å Skrifvelse-förslaget N:o 98.
x 9. Angående förhöjdt arfvode åt föreståndaren för Tryckeri-afdelnlngen
af Utskottets Kansli.
x 10. I anledning af återremisser å Skrifvelse-förslaget N:o 131.
x 11. Till Höglofliga Ridderskapet och Adeln sami Högvördiga Preste-Stån-
det, angående rättelser i Skrifvelse-förslaget N:o 103.
x 12. I anledning af återremiss å Skrifvelse-förslaget N:o 134.
x 13. Angående medels anvisande till gratifikationer åt Extra biträden.
x 14. I anledning af återremiss å Skrifvelse-förslaget N:o 174.
x 15. Till Välloflig» Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet, i an¬
ledning af återremiss å Skrifvelse-förslaget N:o 179.
N:o 16.
17
N:o 16. Till Höglofliga Ridderskapet och Adelli; i anledning af återreniiss å
Skrifvelse-forslaget N:o 181.
» 17. Angående rättighet för Utskottets Kansli-personal och vaktbetjening
att uppbära aflöning någon tid efter Riksdagens slut.
j» 18. Angående acceptering, efter Riksdagens slut, af räkningar å tryck¬
ning och häftning af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll.
» 19. Angående återremitterade Riksdags-besluts-§§ m. m.
» 20. I anledning af återremiss å Förslaget till Riksdags-besluts-g angåeud»
dea Allmänna Bevillningen.
>
Hih. Ull R. St. Prut. 1853 # 1854. 10 Sami. 2 Afd. 3 Höft.
3
STOCKHOLM, i d. Schultze'* Boktryckeri, 1854,