Kongl. Maj. ts Prop. om Statsverk. 1850. 21
så skulle, hvad sålunda begärdes, öka anslaget å andra Hufvudtiteln med 29,130 r:dr 8 sk.,
dervid jemväl bör i betraktande tagas, att till en del embels- och tjenstemän nu utgår span—
neniåls—tillökning under lönerna å allmänna indragningsslaten, hvilken tillökning för inneva¬
rande år utgör för alla tre Hofrätterne tillsammans 2,519 r:dr.
I enlighet med ofvanstående förslag tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t
måtte i den blifvande nådiga propositionen om Statsverkets tillstånd och behof hos Rikets
Ständer äska, att anslaget till Hofrätterne ökas med nyssnämnda summa 29,130 r:dr 8 sk.;
hvaremot ifrån det för Hofrätternes tjenstemän i landsorten uppförda belopp borde afgå
Lagmans-lönerne, enligt förut gjord utredning i penningar 5,097: 24. —
jemte indelda räntor, kronovärdi 64: 29, 3.,
förslagsvis förvandladt till 467: 7. 3.
dock med minskning af — 20. —
466: 35. 3,
hvilka i nu gällande Riksstat blifvit å Hofrätternes stat för ringa upptaget.
Tillhopa B:ko R:dr 5,564: 11. 3.
Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Kongl. Maj:t nå¬
digst bifalla.
5:o.
Styrelsen öfver Fängelser oell Arbets-lnrättningar i riket.
Samma Styrelses underdåniga skrifvelse den 19 December sistlidet år, af denna lydelse:
”Sedan Rikets Ständers Revisorer, uti afgifven berättelse om verkställd granskning
af Statsverkets, samt andra, af allmänna medel bestående fonders, tillstånd, styrelse och för¬
valtning för åren 1844 och 1845 i afseende å de för fångars vård och underhåll anslagne
medel yttrat, att med det på andra Hufvudtiteln förslagsvis uppförda anslaget till långvår¬
den, hvilket hvarje år blifvit öfverskridet, den förändring syntes lämpligen kunna och böra
vidtagas, att detsamma delades uti tvänne afdelningar, den ena för de bestämda och per¬
manenta utgifterna, såsom Styrelsens öfverFängelser och Arbets-lnrättningar i riket embets-
och tjenstemäns aflöning, med flera generella förvaltningskostnader, och den andra för de
fluktuerande, till beloppet endast approximativt beräkneliga utgifterna, såsom förplägning,
fångtransporter, o. s. v., till bestämmande af hvilken sednare Afdelningsförslags-utgiftei
ett medium af fem föregående års kostnader kunde tagas till grund, samt Rikets sednast
22 Kongl. Maj:Is Prog. om Statsverk . 1850.
församlade Ständer i anledning häraf uti underdånig skrifvelse den 8 September 1848 an¬
hållit, att då, för vinnande af en lättare öfversigt och beräkning utaf ifrågavarande anslag,
bestridda, bestämda och permanenta, utgifter Rikets Ständer lika med Revisorerne, ansågo
en fördelning af samma anslag böra ega rum. Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till Rikets
nästkommande Ständer aflåta nådig proposition, med förslag till fullständig arfvodes stat för
Styrelsens embets- och tjenstemäns aflöning med flere i och för fångvården nödiga gene¬
rella förvaltningskostnader, så att utgifterna för dessa ändamål kunde skiljas från sådana
utgifter å det nuvarande fångvårds-anslaget, hvilka egentligen vore alt betrakta såsom en¬
dast förslagsvis beräknade, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 16 sisth Januari,
bland annat, anbefallt Styrelsen att inom detta års slut till Eders Kongl. 5Iaj:t inkomma
med underdånigt yttrande öfver ofvanberörde framställning samt förslag huru den ifråga¬
satta fördelningen af fångvårds-anslaget ändamålsenligt kan ske.
Då Styrelsen nu går att fullgöra denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, har
Styrelsen först skolat erinra, att något hinder icke synes möta för verkställande af den för¬
delning af Fångvårds-anslaget, hvarom Rikets Ständer gjort underdånig framställning, dock
att den afdelning deraf, som skulle komma att utgöra ett bestämdt anslag, efter Styrelsens
underdåniga förmenande bör inskränkas till de delar af Fångvården, som nu kunna anses
vara på en mera bestämd fot reglerade.
Sålunda har Styrelsen trott, att till denna afdelning, endast bör hänföras afiöningen
till Styrelsens Embets- och Tjenstemän samt Vaktbetjening, Direktörer, Redogörare,
Arbetsföreståndare, Läkare, Predikanter och Orgelnister vid StrafT- och Arbets- samt Nya
Cellfängelserne, äfvensom Befäl, Stab och Underbefäl vid Krono-Arbetskorpsen; hvaremot,
beträffande afiöningen till Predikanter och Läkare vid gamla Länsfängelserna, Bevak-
ningspersonalen vid fängelserna i allmänhet, Fånggevaldiger, Skarprättare och Profosser vid
Länsfängelserna, samt Tillsyningsman vid Kronohäktena, så, enär Predikanter och Läkar-
nes vid gamla Läns- och Kronohäktena aflöning lärer komma att undergå ny reglering i
samma mån som nya Länsfängelset" efter det antagna Cellsystemet hinna upföras, och hvad
angår bevaknings^personalen, hvartill Fånggevaldigerne jemväl kunna räknas, så väl aflö-r
nings-beloppet till som antalet af desamma i väsendtlig mån är beroende af tillfälliga för¬
hållanden, såsom fångantalets tillväxt eller minskning, beskaffenheten af de arbeten, som
vid fängelserna införas, med flera i afseende på säkerheten och ordningen inom fängelser¬
na förekommande omständigheter, hvarjemte i afseende å den öfriga här ofvanupptagne
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850. 23
tjenstepersonalen förekommmer, att tillsyningsmännens vid Kronohäkfena befattning är af
tillfällig beskaffenhet och torde framdeles kunna indragas; att skarprättare som i lön endast
åtnjuta ett belopp af 16 r:dr hvardera, i åtskilliga Län icke tillsättas, samt så väl dessa
som Profosserna, för hvilka endast i fyra län lön af Statens medel utgår, med en förän¬
drad brottmåls-lagstiftning åtminstone icke till samma antal som nu, torde komma att er¬
fordras, har Styrelsen icke ansett lämpligt att aflöningen till ifrågavarande vid fångvården
anställda personal nu uppföres i en bestämd stat, som af Rikets Ständer komme att fast¬
ställas, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t blefve förhindrad att härutinnan göra de ändringar,
som af behofvet påkallades och icke utan mehn skulle kunna afbida Rikets Ständers sam¬
mankomst och beslut.
Då Styrelsen för sin del ansett sig sålunda böra inskränka den bestämda afdelningen
af FångvSrds-anslaget, har Styrelsen dervid jemväl haft till syftemål att undanrödja det hin¬
der, som deri eljest kunde förefinnas mot uppförande af detta anslag på ordinarie stat.
Enär, efter Styrelsens underdåniga förmenande, de Embets- och Tjenstemän samt Betjen¬
te, hvilkas aflöning i enlighet med hvad Styrelsen här ofvan yttrat, komme att ingå i det
bestämda anslaget, nu äro oundgängligen erforderliga, och någon så väsendtlig förändring
i fångväsendet icke torde vara att för framtiden motse, att ett annat förhållande kan förut¬
sättas, så vida icke brottens och fångarnas antal, i motsatts till hvad hittills egt rum, skulle
komma att i en högst betydlig grad minskas, hvilket fall för samhället dock utgjorde en
i mångfaldigt hänseende vida större vinst än en jemförelsevis obetydlig kostnad för aflö¬
ning till en eller annan tjensteman, som vid sådant förhållande kunde finnas mindre behöf¬
lig; så och då detta anslags-uppförande på ordinarie stat skulle gifva en fasthet och be¬
stämdhet åt fångväsendef, hvarigenom den ganska vigtiga fördel kunde vinnas att, vid be¬
sättande af fångvårds-tjenster, personer med erforderlig bildning och i öfrigt passande e-
genskaper kunde lättare erhållas, har Styrelsen trott sig böra hos Eders Kongl. Majit hem¬
ställa att Eders Kongl. Majit täcktes till Rikets Ständer framställa nådig proposition der¬
om, att de under titel ”löner” i det af Styrelsen uppgjorda härhos underdånigst bilagda
Statsförslag upptagna belopp måtte på ordinarie stat uppföras.
Vid uppgörandet af detta underdåniga förslag, som, derest detsamma af Ers Kongl,
Majit i nåder godkännes, och af Rikets Ständer fastställes, torde komma alt gälla för en
längre tidrymd, har Styrelsen icke kunnat undgå att taga i öfvervägande huruvida icke na-
24 Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850.
gon förhöjning i de nu utgående aflöningsbeloppen, så väl för Styrelsens Tjenstemanna-
personal, sorn den vid de särskilde fångvårds-anstalterna må af behofvet vara påkallad.
Sedan Eders Kongl. Maj:t år 1842 i nåder uppdrog åt Styrelsen förvaltningen af
hela fångvårds-anslaget, samt göromålen inom Styrelsen i följd deraf i betydlig mån till¬
växt, behagade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 Januari 1845 för Styrelsen
fastställa ny aflönings-stat, som med få undantag ännu är gällande. I denna nådiga stat
upptogs tjenstemänoens antal till det då såsom oundgängligen nödigt ansedda, hvarjemte
Eders Kongl. Maj:t täcktes bestämma aflönings-beloppen till ungefärlig likhet med hvad
tjenstemän af motsvarig grad i andra embetsverk åtnjuta. Efter sistnämnde tidpunkt har
väl Styrelsens verkningskrets icke erhållit någon ny utsträckning, men det oaktadt har för
tillvägabringande af ordning i flera af fångvårdens detaljer samt för åstadkommande af en
noggrannare kontroll så i disciplinärt som ekonomiskt afseende, göromålen till en så be¬
tydlig grad ökats, att då antalet af nya mål som till Styrelsen år 1844 inkommo utgjorde
2.849, uppgå de nu för år 1849 till 3,727 eller nära en tredjedel större. Häraf har ock
variten följd att tjenstemanna-personalen i Styrelsen varit vida mera än hvad är förhållandet
med tjenstemännen i allmänhet, belastade med många och ansvarsfulla göromål, samt tili
följd deraf måst med undantag af en och annan i första tjenstegraden uteslutande egna
hela sin tid och verksamhet åt Styrelsen, utan att, på sätt eljest eger rum, kunna i andra
embetsverk derjemte bestrida någon befattning.
Med anledning häraf har Styrelsen nuderdånigst ansett någon förhöjning i aflöningen till
Styrelsens tjenstemän, hvilka, i olikhet med hvad förhållandet är i andra embetsverk, hvarken
åtnjuta spannemåls-förhöjning under lönerna eller några sportel-inkomster, vara af billighe¬
ten påkallad ; och då Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till rikets år 1844 församlade
Ständer, behagat yttra den grundsats, att Statens tjenare böra, så vidt Staten dertill eger
förmåga, vedergällas på ett sätt att aflöningen fullt motsvarar deras möda och tjenste-ansvar,
samt lemnar dem, hvar i sin ställning, tillräcklig utkomst, men med anspråk att Ernbets-
och Tjenstemännen å deras sida nitiskt och odeladt egna sig åt tjensten, samt derefter, med
tillämpning häraf, ej mindre till Rikets sednast församlade Ständer aflåtit nådig proposition
■om ombildning af Eders Kongl. Maj.-ts och Rikets Bergs- och Kommers-Kollegier, än äf¬
ven af Eders Kongl. Majrts och Rikets Krigs-Kolleginm för kort tid sedan i enlighet der-
pied i nåder bestämt förhöjd aflönings-stat, har Styrelsen icke tvekat att derest icke Eders
Kongl.
Kongl. Maj.ts Prop. o/n Statsverk. 1850. 25
Kongl. Majit skulle täckas för tillvägabringande af en, enligt Styrelsens underdåniga förmenande,
billig likhet i aflöningen mellan de förvaltande embetsverkens tjenstemän, bestämma ena¬
handa löneförmåner för Styrelsens tjenstemän, som de, hvilka för Krigs-Kollegium blifvit
i nåder anslagne, underdånigst hemställa, att den nuvarande aflöningen åtminstone i sådan mån
måtte varda förhöjd, att, på sätt den underdåniga förslags-staten upptager, ordinarie Leda¬
möternas lön förökades från 1,800 r:dr till 2,000 r:dr, Sekreterarens och Kamererarens
från 1,200 r:dr till 1,500 r:dr, Notariens, Begislratorns, Revisorns, Kammarförvandtens, Bok¬
hållarens och Kassörens från 800 r:dr till 1,000 r:dr, samt Kanslisternes och Kammar-
skrifvarnes från 400 r:dr till 500 r:dr, under vilkor, att ingen tjensteman, som komme i
åtnjutande af den sålunda föreslagna förhöjningen, finge tillika utöfva annan allmän tjenst.
1 afseende på de öfriga skiljaktigheterne från nu gällande Stat för Styrelsen, hvilka förslaget
upptager, får Styrelsen underdånigst anföra:
Uppå Styrelsens underdåniga hemställan, biföll Eders Kongl. Majit vid fastställande af 1848
års nådiga stat för fångvården ett arfvode af 200 ridr till en extra Kammarskrifvare i Sty¬
relsens Revisions-kontor, hvilken skulle fullgöra half revisionslott; men då Eders Kongl. Majit
genom nådigt bref den 12 Juni 1849 täckts föreskrifva ett förändradt sätt för behandlin¬
gen af anmärkningsmål rörande de från länen inkommande fångvårds-räkenskaper och revi¬
sorn hos Styrelsen derigenom fått ökade göromål, har Styrelsen i det underdåniga förslaget
i stället för ofvanberörde arfvode uppfört lön för ytterligare en Kammarskrifvare, som Sty¬
relsen anser behöflig ej mindre för granskning af nämnde halfva revisions-lott, än äfven för
att i öfrigt tillhandagå Revisorn med diarii-föring och förefallande renskrifning. Enär de
hos Styrelsen anställde tvänne Vaktmästares göromål i ganska betydlig mån ökats, så att
deras tjenstgöring nästan uteslutande upptager hela deras tid och verksamhet, hvarigenom
de äro förhindrade att på annat sätt förskaffa sig något bidrag till sin bergning, har Styrel¬
sen, i enlighet med hvad Styrelsen i dess underdåniga förslag till stat för år 1850 hemställt,
för dem föreslagit en löneförhöjning af 50 ridr för dem hvardera.
I anledning deraf, att Sekreterarens tid är fullt upptagen med de göromål, som honom
i denna egenskap tillkomma, samt det understundom visat sig hinderligt för göromålens
gång, att Sekreteraren, som nu tillika är ombudsman, måste i denna egenskap uppvakta
vid härvarande domstolar, då hans närvarande i embetsrummet påkallats, har Styrelsen, i
enlighet med det underdåniga förslag till instruktion för Styrelsen, som nu är under pröfning
Bil. jY: o 1. till K. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4-
26 Kongl. Maj.ls Prop. om Statsverk. i$50.
och innan kort kommer att underställas Eders Kongl. Maj:t, funnit sig böra undcrdånigst före¬
slå, att en serskild ombudsman måtte få antagas och i sådant afseende i det underdåniga
Statsförslaget uppfört ett arfvode af 200 r:dr. Dti det arfvode, som hittills utgått till lika
belopp med Kanslisternas aflöning åt en extra Notarie, som tjenstgör vid protokollet öfver,
och expeditionen af, anmärkningsmål, har Styrelsen trott sig böra föreslå samma löneför¬
höjning som för Kanslistererne och Karnmarskrifvarne.
Till uppmuntran åt e. o. Tjenstemän i Styrelsens Kansli för flitig tjenstgöring och
biträde vid göromålen upptager nu gällande nådiga Stat ett belopp af 400 r:dr, men då
detta har befunnits vara otillräckligt och de extra ordinarie tjenstemännen understundom
funnit sin fördel vid att mera uteslutande egna sig åt andra sysselsättningar, har Styrelsen,
enär de ordinarie Kanslisterne, som det tillika åligger att handhafva och ansvara för bref-
expeditionen, icke medhinna all den i Kansliet förefallande renskrifning, för hvars verk¬
ställande Styrelsen icke ansett lämpligt att föreslå ordinarie tjenstemän, funnit sig föranlå¬
ten att i ofvanberörde hänseende upptaga ett belopp af 600 r:dr.
I enahanda afseende har Styrelsen jemväl funnit sig nödsakad att i förslaget uppföra
ett belopp af 250 r:dr till uppmuntran för flitig tjenstgöring i Kammar-Kontoret, hvaremot
dtet nu i Staten för biträde vid uppgörande och utskrifning af de årliga Statsförslagen upp¬
förde belopp af 50 r:dr blifvit uteslutet. Då de extra ordinarie tjenstemännen på Revi-
sions-Kontoiet genom flitig tjenstgöring derstädes kunna genom observations-procent be¬
reda sig någon godtgörelse, har något anslag i detta hänseende för ifrågavarande kontor
icke blifvit upptaget.
Hvad nu angår de vid Fångvårds-anstalterna anställda tjenstemäns aflöning, har Sty¬
relsen jemväl deri, på sätt här nedan förmäles, ansett sig böra föreslå åtskilliga förhöjningar
och jemkningar, nemligeu i Staten för:
Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen.
Kommendantens och Direktörens aflöning har sedan längre tid tillbaka utgjort 1,000
r:dr, hvilka i de för sednare åren fastställda nådiga Stater blifvit fördelade sålunda, att 333
r:dr 16 sk. skulle utgå såsom Kommendants-arfvode och återstoden 666 r:dr 32 sk. såsom
Direktörs lön; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 April 1843 tillagt
denne tjensteman 333 r:dr 16 sk. såsom arfvode för tillsyn öfver de arbeten, som vid fän¬
gelset bedrifvas. Detta sistnämnda belopp utgår under nuvarande innehafvarens tjenstetid,
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850. 27
enligt nu gällande stat, i stället för 2 procent å fängelsets arbetsinkomst, som eljest är
Direktörerne vid de fängelser, der arbeten för fångvårdens räkning bedrifvas, anslagne. I
det underdåniga förslaget har Styrelsen trott sig böra så förändra denna aflöning, att Kom-
mendants-arfodet nedsättes till 200 r:dr, hvaremot Direktörs-lönen förhöjes till 1,000 r:dr,
med rättighet till 2 procent af fängelsets arbets-inkomst, då de genom ofvanberörde nådi¬
ga bref anslagne 333 r:dr 16 sk. komme att indragas.
Läkare-arfvodet vid detta fängelse utgör nu 400 r:dr samt personell för nuvarande
Läkaren 66 r:dr 32 sk. Då likväl, med afseende å detta fängelses aflägsenhet från sta¬
den, Läkaren är hindrad att derstädes genom enskild praktik bereda sig någon inkomst,
har Styrelsen ansett sig böra underdånigast föreslå, att Läkare-arfvodet med nyssnämnde
personell anslagne 66 r:dr 32 sk. måtte ökas.
I nu gällande stat för detta fängelse finnes en Bokhållare, med lön af 300 r:dr uppförd,
men då denna tjenst, efter nuvarande innehafvarens afgång, är ämnad att indragas, har
densamma i det underdåniga förslaget icke blifvit upptagen, hvaremot skrifvare-arfodet
till redogöraren, hvilket nu utgör 200 r;dr, med tillökning af 100 r:dr, då Bokhållaren,
som en längre tid af sjukdom varit förhindrad att^sin tjenst förrätta, icke är tjenstgörande,
blifvit uppfördt till 300 r:dr.
Straff- och Arbetsfängelset i Malmö.
Då detta fängelse är af jemförlig storlek och beskaffenhet med det å Långholmen,
har Styrelsen underdånigst ansett, att aflöningen til! de dervid anställde tjenstemän bör
bestämmas till lika belopp med den för fängelset å Långholmen, och har sålunda upptagit
Kommendants-arfodet, som nu utgår med 333 r:dr 16 sk., till 200 r:dr och Direktörs-
lönen, utgörande, enligt gällande stat, 666 r:dr 32 sk., till 1,000 r:dr; hvaremot det nu så¬
som skrilvare-arfode utgående belopp af 100 r:dr skulle komma att indragas. Likaledes
har arfvodet till Läkaren, af enahanda skäl som här ofvan i afseende å Läkaren vid Lång¬
holmen blifvit anfördt, upptagits till 466 r:dr 32 sk., hvaraf nu 400 r:dr utgå såsom be¬
stämdt, och 66 r:dr 32 sk. såsom personelt, arfode.
Ett enligt den för nästkommande år i nåder* fastställda stat utgående arfode af 90
r:dr till en Klockare och Skolmästare, har Styrelsen trott sig böra föreslå att förhöjas till
100 r;dr.
; 28 Kongl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1850.
Straff- och Arbetsfängelset å Norrmalm.
I Staten för detta fängelse liar Styrelsen icke ansett sig böra i underdånighet föreslå
någon ändring. En genom Kongl. Brefvet den 17 April 1828, förre Föreståndaren, Majo¬
ren Venus, tillagd pension af 333 r:dr 16 sk. att utgå af arbetsförtjensten vid detta fän¬
gelse har icke synts Styrelsen vara af beskaffenhet att den i förevarande underdåniga Stats-
förslag bort upptagas.
Straff- och Arbetsfängelset i Norrköping.
Nu varande Direktören vid detta fängelse, hvilken tillförene dermed förenade redogö-
rare-befattningen, åtnjuter, enligt nu gällande stat, i lön 700 r:dr och Skrifvare-arfode
100 r:dr jemte 3 procent af fängelsets arbets-inkomst, hvarförutan proviant-uppbörden,
hvaraf någon inkomst genom stadgad afskrifnings-procent understundom kan erhållas, af
Direktören fortfarande handhafves. Då detta förhållande, enligt Styrelsens underdåniga för¬
menande, är mindre lämpligt, men likväl icke kunnat afhjelpas, enär nuvarande Direktören,
vid förenade Direktörs- och Redogörare-tjenstens tillsättande blifvit försäkrad om tillgodo-
njutahde af de då dermed förenade förmåner samt dessutom procenten å arbets-inkomsten
torde vid detta likasom vid öfrige fängelser, enligt Styrelsens tanka, böra fördelas med
§:delar till Direktören och J:del till Arbetsförestånderskan, har Styrelsen, i likhet med hvad
förhållandet är vid fängelset a Norrmalm, med hvilket fängelset i Norrköping ungefärligen kan
jemföras, upptagit Direktörens lön till 1,000 r:dr samt Skrifvare-arfode 100 r:dr jemte 2
procent af arbetsinkomsten.
Redogöraren åtnjuter, enligt nu varande stat, 500 r:dr i lön och 100 r:dr i skrifvare-
arfode, men har Styrelsen trott sig böra häri föreslå den förändring, att lönen, i likhet
med hvad vid de öfriga större fängelserna nu är förhållandet, upptages till 666 r:dr 32 sk.
och att deremot skrifvare-arfvodet indrages.
Läkarens arfode utgör nu endast 150 r:dr, men då någon förhöjning häruti synts Styrelsen
hillig, har detsamma blifvit uppfördt till 200 r:dr. Likaledes har Styrelsen, vid det förhållande,
att den vid fängelset anställde Klockare nu, sedan en i Norrköping inrättad Fruntimmers-
Skyddsförening till fängelsets kyrka skänkt ett orgelverk, tillika tjenstgör som orgelnist, före¬
slagit en förhöjning i arfoaet för orgelnist- och klockare-befattningen af 33 r:dr 16 sk.
På sätt förut är antydt, skulle löne-förmånerne för Arbetsförestånderskan komma att
ökas med en procent af fängelsets arbetsinkomst.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Korrektions-lnrättningen i Götheborg.
29
Direktören, sora vid detta fängelse tillika är redogörare, åtnjuter, enligt nu gälla»de
stat, 500 r:drs lön och 100 r:dr såsom personelt arfode, äfvensom likaledes persorielt 10
procent af arbets-inkomsten, enligt Kongl, brefvet den 15 Maj 1838. Då vid delta mindre
fängelse skäl icke är att besätta nämnde befattningar med serskilda personer, har Styrelsen,
på det jemväl arbets-procenten måtte knnna bestämmas till likhet med hvad vid öfrige fän¬
gelser är förhållandet, trott sig böra underdånigst föreslå, att lönen för berörde förenade be¬
fattningar måtte uppföras till 606 r:dr 32 sk. jemte två procent å arbets-inkomsten, samt
att en procent deraf måtte få tilläggas Arbetsförestånderska».
Fästnings-fäng elser ne i Carlskrona, Carlsten, Christianstad, Landskrona
och Ny-Elfsborg.
Enligt gällande stat utgör äflöningen för förenade Direktörs- och Redogörare-befattnin-
gen vid fästningsfängelset i Carlskrona, inberäknadt Skrifvare-arfode 333: 16.
å Carlsten . . 500: —
i Christianstad 333: 16.
i Landskrona 466: 32.
och i Ny-Elfshorg 416: 32.
Dessa aflöningsbelopp äro visserligen ganska ringa, men då ifrågavarande fängelser
dels äro mindre än de flesta öfriga Straff-fängelserna, der arbeten för fångvårdens räkning
bedrifvas och hvaraf en mängd göromål uppkomma för tjenstemännen, dels ock till en del
förvaltas af de å nämnde fästningar anställde Kommendanter, har Styrelsen icke ansett
sig böra i underdånighet föreslå någon annan löneförhöjning för dessa tjenstemän än att för er¬
hållande af likhet emellan lönebeloppen vid fängelser af ungefärligen samma storlek, aflönin-
gen för Direktör och Redogörare vid fästningsfängelserne i Carlskrona, Christianstad och
Ny-Elfsborg måtte i nåder bestämmas till lön 400: —
Skrifvare-arfode 33; 16.
samt vid Carlsten och Landskrona, lön
Skrifvare-arfode . . . . . . .
S:a 433: 16.
. 466: 32.
. 33: 16.
S:a 500: —
30
Kongl. Maj-.ts Prop. om Statsverk. 1850.
Enligt 1850 års i nåder fastställde stat, tillkommer Predikanten vid Carlskrona fäst-
nings-fängelse, hvilken det åligger att jemväl besörja religionsvården vid det i Carlskrona
Då Styrelsen ansett lämpligt, att serskildt arfvode utginge för religionsvården vid fäst-
nings-fängelset och serskildt vid Krono-arbets-kompaniet, har Styrelsen, med minskning
i löneförmånerne, efter nuvarande innehafvares afgång, af 12 r:dr, uppfört återstoden af fö¬
renämnde belopp med 200 r:dr till en Predikant vid fästnings-fängelset och 200 r:dr för
dylik tjensteman vid Krono-arbets-kompaniet.
Detta fängelse, som nu till en del är under byggnad och nästa år anses blifva färdigt,
torde framdeles komma att innesluta 400 straff-fångar. Enär aflöningen till fjenstemännen
vid detsamma i nu gällande stat är, med afseende derå, att endast ett mindre fång¬
antal under byggnadstiden derstädes kunnat inrymmas, upptagen till serdeles låga be¬
lopp, har Styrelsen nu ansett sig för detta fängelse böra uoderdånigst föreslå en fullständig
löne-reglering, samt i sådant afseende uppfört, till en Kommendant för Garnisonen :
arfode 200: —
Lön till en Direktör. 800: —
jemte 2 procent af arbets-inkomsten,
Lön till en Redogörare 666: 32.
Arfvode till en Predikant ,•.... 266: 32.
d:o till en Läkare. 200: --
samt lön till en Arbetsföreståndare, . . . . . , 333: 16'.
jemte en proeent af arbetsinkomsten,
Då, enligt den för nästkommande år i nåder fastställde stat, Direktörens aflöning är
upptagen till 500 r:dr, Redogörarens till 200 r:dr, Predikantens till förenämnde 266 r:dr
32 sk. och Läkarens till 150 r:dr, samt Direktören och Redpgöraren, såsom Arbetschef och
Redogörare för Byggnads-arbetena, uppbära arfvoden, den förre med 300 r:dr och den sed¬
nare med 200 r:dr, hvilka dock med byggnads-arbetenas fullbordan komme att upphöra,
utgör den underdåniga föreslagna förhöjningen i sjelfva verket endast 516 r;dr 32 sk. utom
förlagda 5:te Krono-arbetskompagniet, i lön
för 30 tunnor spannemål under lonen
inqvarterings-ersättning
350: —
30: —
32: —
S:a 412:
Straff-fängelset i Warberg.
kongl, Maj:ts Prop. om, Statsverk. 1850, 31
den nya lön af 333 r:dr 16 sk., som uppföres till en arbets-föreståndare, hvilken ansetts
nödig för ledning af, och tillsyn vid, de arbeten, som derstädes för fångvårdens räkning
komme att bedrifvas.
Kr ono-Ar bets-Kompanier na.
I de för år 1850 nådigst fastställde Stater för dessa kompanier har Styrelsen, utom
den liär ofvan omförmälda fördelning af Predikants-arfodet emellan fästnings-fängelset i
Carlskrona och 5:te Krono-arbets-kompaniet, endast trott sig underdånigst böra föreslå
de ändringar, att de åt Bataljons-Cheferne för 2:dra, 3:dje och 4:de samt 9:de och 10:de
Krono-arbets-kompanierna anslagna personella arfoden af 200 r:dr till hvardera, uppfö¬
ras såsom en bestämd arfodes-tillökning, då Bataljons-Chef ej åtnjuter aflöning för annan
tjenst, samt att Bedogörare-arfvodena, som nu endast utgöra vid l:sta och 5:te kompa-
nierne 33 r:dr 16 sk. samt vid 2:dra, 3:dje och 4:de: 266 r:dr 32 sk., måtte förhöjas till
100 r:dr för hvarje kompani, såsom förhållandet är vid 9:de och 10 kompanierne.
Stockholms Stads Kronohäkte å Långholmen.
Då Läkare-arfvodena vid Cellfängelset är af ungefärligen lika storlek med ifrågavarande
med celler försedda häkte för fångar af mankön, äro i 1850 års nådiga Stater upptagne
till 200 r:dr, men vid detta fängelse endast till 100 r:dr, har Styrelsen ansett en för¬
höjning deri vara behöflig. Då likväl denna befattning lämpligast kan bestridas af den
vid StratT-fängelset å Långholmen anställde Läkare, torde denna förhöjning kunna in¬
skränkas till 33 r:dr 16 sk., så att Läkare-arfodet komme att utgöra 133 r:dr 16 sk. I
öfrigt har Styrelsen icke funnit skäl att i denna stat i underdånighet föreslå någon
ändring.
Länsfängelserna i Christianstad, Gefle, Fahlun, Wexiö, Mariestad, Stockholm,
Carlstad och Östergöthland.
Aflöningen till Direktörerne vid dessa fängelser utgör nu 666 r:dr 32 sk. Då likväl
dessa fängelser äro af betydligt olika storlek och göromålens mängd i mån deraf beroen¬
de, har Styrelsen ansett billigheten fordra, det löne-beloppen för Direktörerne vid de
större fängelserna i någon mån förhöjas; och har i berörde afseende för Direktörerne
vid Länsfängelse med 78 och 90 celler, eller fängelserna i Christianstad, Wexiö, Marie-
32 Kongl. Majds Prop. om Statsverk. 1850.
stad, Stockholm och Carlstad, upptagits ett lönebelopp af 800 r:dr och för fängelset i
Linköping, som innehåller 103 celler, 1,000 r:dr; varande i öfrigt de aflföningar, som
1850 års nädiga stater upptaga, i det nu underdånigst afgifna förslaget uppförde.
Sedan Styrelsen nu i underdånighet redogjort för det af Styrelsen uppgjorda under¬
dåniga förslag till den bestämda afdelningen af fångvårds-anslaget, har Styrelsen härvid
skolat erinra, att Styrelsen deruti icke ansett sig böra beräkna de löneförmåner af bo-
ställs-rum eller hyres-ersättning, ved och ljus samt planteringsland och personella arfo-
den, som kunna tillkomma de vid fångvårds-anstalterne anställde tjenstemän.
Enligt nämnda underdåniga förslag, skulle det bestämda fångvårds-förslaget komma
att utgöra 81,336 r:dr 32 sk., deraf 39,803 r:dr 16 sk. arvoden och 41,533 r:dr 16 sk.
löner. Innnefattande denna summa en förhöjning å de i staten för 1850 nådigst anslagna
lönebelopp af 3,900 r:dr för Styrelsens och 3,481 r:dr 16 sk. för Fångvårds-anstalternas
tjenstemän, deruti likväl inbegripet det belopp af 1,250 r:dr, som ansetts erforderligt för
reglering af tjenstemännens vid Warbergs straff-fängelse aflöning; hvilken reglering i
alla händelser, enligt Styrelsens underdåniga förmenande, innan kort måste verkställas.
Hvad härefter vidkommer öfriga utgifter för fångvården, hvilka skulle innefattas i
ett förslags-anslag, så för den händelse Eders Kongl. Majit, på sätt Rikets Ständers Re¬
visorer föreslagit, skulle finna lämpligt, att för bestämmande deraf, medium af sist för-
tlutne fem årens kostnader härvid lägges till grund, får Styrelsen underdånigst upplysa,
att, enligt Styrelsens hufvudböcker, fångvården kostat staten:
år 1844 691,466: 22. 11.
år 1845 737,642: 46. 6.
år 1846 878,461: 22. 11.
år 1847 844,024: 11. 8.
år 1848 769,350: 23. 1,
eller tillsammans B:ko R:dr 3,920,945: 31. 1.
Fördelas denna summa lika på förenämnde fem år, så visar sig, att kostnaden per
medium utgjort . : 784,189: 6. 3.
Om nu härifrån afdrages det bestämda anslags-beloppet 81,336: 32. —,
så skulle förslags-anslaget efter denna beräkning komma att utgöra . 702,852: 22. 3.
Då
Kongl. Maj:ts Prog. om Statsverk. 1850. 33
Då Styrelsen icke finnér något giltigt skäl, hvarföre Riksstatens sjunde hufvudtitel,
på sätt som nu sker, skall med 4,000 r:dr för reparationer och underhåll af Läns- och
Kronofängelserna bidraga till bestridande af fångvårds-kostnaderna, får Styrelsen uuderd.
hemställa, att, med indragning af detta serskilda anslag, förslags-anslaget för fångvården
måtte bestämmas till 693,663 r:dr 16 sk., hvarigenom hela fångvårds-anslaget, som nu,
inberäknadt ofvannämnde 4,000 r:dr, utgör 773,707 r:dr 32 sk., komme att uppgå till
en jemn summa af 775,000 r:dr eller 1,292 r:dr 16 sk. högre.
I sammanhang härmed och då Styrelsen sålunda underdånigst föreslagit, att kostna-
derne för fångvården måtte i dess helhet få utgå af det för fångvården anvisade anslag,
utan bidrag af de å riksstatens sjunde hufvudtitel för underhåll af Kronans hus och
byggnader i landsorten uppförde medel, så anser Styrelsen underdånigst det å andra sidan
vara lika litet lämpligt, att fångvårds-anslaget belastas med utgifter, som med fångvården
sakna all gemenskap: och då i detta hänseende förekommer, att i de nu gällande nådiga
stater för fångvården är uppfördt:
aflöning till en Predikant å Carlshamns kastell 36: 32. —
,, till en Läkare derstädes 33: 16. —
,, till en Vaktmästare 172: — —
,, till en Kapellan vid Dalarö skans 50: — —
,, till en Vaktmästare derstädes 165: — —
,, till Kyrkoherden i Waxholm för garnisonens själavård . 200: — —
„ till en Vaktmästare i Waxholm 172: — —
Summa lV.dr 829: — —
så, enär dessa tjenstebefattningar äro helt och hållet främmande för fångvården, får Sty¬
relsen, som jemväl tillförene i underdånighet å detta förhållande fästat Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet, nu underd. hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, derest be-
mälde tjenstemän och betjente fortfarande äro af nöden, täcktes föreslå Rikets Ständer,
att å de titlar, hvarå desamma äro hänförliga, för ifrågavarande ändamål anvisa erfor¬
derliga medel.
Slutligen får Styrelsen underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksam¬
het å en efter Styrelsens åsigt ganska vigtig omständighet, att nemligen, enligt Eders
Bil. N:o 1. till K. llaj.ts Prop. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Baft. ^
34 Kfingl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1850.
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 24 Maj 1841, endast ett jemförelsevis ganska ringa antal
tjenstemän vid fångvården äro till pension å allmänna indragningsstaten berättigade. Då.
på sätt högstberörde nådiga Bref innehåller, Rikets Ständer erkänt billigheten deraf, att
de vid fångvården anställde tjenstemän och betjente, hvilkas befattningar voro både be¬
svärliga och ansvarsfulla, icke utestängdes från delaktighet uti en, alla andra civila tjen¬
stemän och betjente förbehållen, rättighet, att då ålder och bräcklighet göra dem oför¬
mögna att längre sköta sina tjenster, kunna undfå afsked med bibehållande af sina löne¬
förmåner såsom pension, så hyser Styrelsen den tillförsigt, att hinder för utsträckning af
den medgifna pensionsrätten till de vid fångvården anställde tjenstemän, som dertill nu
icke äro berättigade, icke möter. Men då Styrelsen varit i tillfälle att erfara, det' de vid
fångvårdsanstalterna anställde tjenstemäns och betjentes göromål äro af en med andra
befattningar icke jemförlig, mödosam och svår, samt så väl kropps- som själskrafter hastigt
medtagande beskaffenhet, hvaraf följer, att innehafvarne af dessa befattningar i allmän¬
het, utan mehn för desammas behöriga skötande, icke kunna med sina tjenster uthärda
till den höga ålder af 65 år, som för pensions erhållande för andra tjenstemän i all¬
mänhet är föreskrifven, så anser Styrelsen underdånigst, att en lägre lefnadsålder bör för
pensions erhållande af de vid fångvårdsanstalterne anställde tjenstemän och betjente
bestämmas.
På grund häraf får Styrelsen, utan afseende derå, om, på sätt Styrelsen här ofvan
underdånigst föreslagit, en del af de vid fångvården anställde tjenstemäns aflöning varder
på ordinarie stat uppförd eller icke, i underdånighet hemställa, att ej mindre de i det
underd. statsförslaget med löner uppförde embets- och tjenstemän samt betjente måtte
varda berättigade till erhållande af pension till belopp motsvarande lönen, än äfven be-
vaknings-personalen i allmänhet till nedannämnde belopp, nemligen:
Bevakningsbefälhafvare 300: — —
Vaktmästare och Vaktfru 200: — —
Vaktknektar, Fånggevaldiger och Vaktqvinnor . . . 133: 16. —;
Styrelsens personal, enligt de för civile tjenstemän i allmänhet gällande grunder samt de
vid fångvårds-anstalterne anställde tjenstemän och betjente vid 60 lefnads-år och efter
a,tt, på sätt i ofvanberörde nådiga Bref är stadgadt, vid fångvården hafva tjenstgjort minst
10 år, hvarförutan den. tjenstemännen i allmänhet genom oftanämnde nådiga Bref för¬
unnade rättighet, att, då de i och för tjensten blifvit genom af fångarne begånget våld
Kongl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1850. 3ä
skadade till lemmar eller helsa och derigenom oförmögna till vidare tjenstgöring, utan
afseende på ålder eller tjenstetid, få behålla hela sin ordinarie löne-inkomst, sådan den,
genom 1840 års gällande stat, vore bestämd, torde i den mån böra utsträckas, att pen¬
sionsbeloppet finge i dylikt fall beräknas till samma summa, sorn arfvodet eller löuen,
enligt gällande stat, utgjort, deruti dock icke inberäknadt de löneförmåner såsom skrif¬
vare- arfvode, boningsrum, hushyres-ersättning, ved och ljus m. m., som åtfölja tjensternas
innehafvare. Det har härvid icke undgått Styrelsens uppmärksamhet, att de af bevaknings-
personalen, som hafva större aflöning, än de här ofvan föreslagna pensions-belopp, skulle
erhålla en större pensions-inkomst, om de genom våld af fångar, än genom ålder, blefve
urståndsatte att sin tjenst vidare förrätta, men Styrelsen anser underdånigst en sådan för¬
de! böra dem med rätta tillkomma, enär bevakningen, som det tillhör att öfver fångarne
ega den närmaste tillsynen och med dem nödgas stå i ständig beröring, oftast, i mån af
dess nit och verksamhet i tjensten, är utsatt för sådant våld.
Då Styrelsen icke trott sig kunna underdånigst föreslå pensionsrätt för fångvårds¬
anstalten^ tjenstemanna-personal vid lägre ålder än 60 år, får Styrelsen, för att bereda
ej mindre denna än Styrelsens personal den fördel, som i allmänhet är förunnad alla
civila tjenstemän och deras enkor och barn, att äfven vid en tidigare ålder än den för
pension å indragningsslat bestämda, då själs- och kroppskrafter så aftagit, att de af dem
innehafvande befattningar icke behörigen kunna skötas, kunna erhålla afsked, med till-
godonjutande af något understöd för sig och sina familjer, underdånigst hemställa, att alla
vid fångvården anställde tjenstemän och betjente måtte berättigas till inträde och del¬
aktighet i Civilstatens pensions-inrättning; och synes det Styrelsen, som hinder så myc¬
ket mindre härför borde möta, som en stor del af vaktbetjeningen vid fångvården, såsom
vaktmästare vid läns- och de flesta fästnings-fängelser, jemte fång-gevaldigerne, redan
äro i samma inrättning delegare; varande vid denna underdåniga skrifvelse fogade ej
mindre utdrag af Styrelsens i ärendet hällne protokoll, innefattande dertill afgifne yttran¬
den, än äfven följande;
36 Kongl. Maj.ts Prop. om Statsverk. t850.
Förslag till Stat för Fäng vården i Riket.
A) Bestämdt Anslag.
|
Arfvode.
|
|
Löner.
|
|
Sinn ni a
Banko.
|
|
Fångvårds-Styrelsen:
En Ordförande oell General-Direktör öfver
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fängelserne och Arbets-Inrättningarne
|
|
—
|
—
|
4500:
|
—
|
—
|
4500:
|
|
—
|
En Kansli-ledamot .
|
|
—
|
—
|
2000:
|
—
|
—
|
2000:
|
|
|
En Kameral-ledamot
|
|
—
|
—
|
2000:
|
—
|
—
|
2000:
|
|
_
|
En extra ledamot för handläggning och före¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dragning af revisionsärendena ....
|
900:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
900:
|
—
|
-
|
Kansliet.:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Sekreterare ,
|
|
—
|
—
|
1500:
|
|
|
1500:
|
|
|
En Notarie
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
—
|
1000:
|
|
|
En Registrator
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
_
|
Tvä Kanslister å 500 r:dr
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
-
|
Kammar-Kontoret:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Kamererare
|
|
|
|
1500:
|
|
|
1500:
|
|
__
|
En Kammarförvandt
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
|
1000:
|
|
|
En Bokhållare
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
|
1000:
|
|
|
En Kassör
|
|
—
|
—
|
1000:
|
—
|
|
1000:
|
|
|
En Kammarskrifvare
|
|
—
|
—
|
500:
|
-
|
—
|
500:
|
—
|
—
|
Byggnads-Kontoret:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Kontorschef
|
|
|
|
600:
|
1
|
|
600:
|
|
|
Två Konduktörer å 200 r:dr
|
——
|
—
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
Revisions-Kontoret:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Revisor
|
|
|
|
1000:
|
|
|
1000:
|
|
|
Fyra Kammarskrifvare å 500 r:dr . . .
|
|
—
|
—
|
2000:
|
|
|
2000:
|
_
|
|
hvarförutan tjenstemännen i detta kontor åt¬
njuta 25 °J0 observations-arfvode å medel,
hvilka i följd af deras anmärkningar komma
Kongl. Maj:t och Kronan till godo och i
Styrelsens kassa verkligen inflyta.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
900:
|
—
|
—
|
22,000:
|
—
|
—
|
22,900:
|
|
—
|
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk.
1850.
Transport
|
900:
|
-
|
—
|
22,000:
|
—
|
—
|
22,900:
|
—
|
—
|
Vakt-Beljetling en:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Två Vaktmästare å 250 r:dr
Rose- och traktamentskostnads-ersättning för
resor på inspektioner och andre embetsför-
rättningar, beräknad för ordföranden efter
3:dje, för ledamot efter 5:te och för der¬
vid åtföljande inspektions- eller mönstrings-
kominissarie efter 8:de klassen af Kgl. Re¬
sereglemente den 5 Juli 1827.
En Läkare, med åliggande att i ärenden rö¬
rande fångars helsovård biträda Styrelsen
|
|
|
|
500:
|
|
|
500:
|
|
|
400:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
En Ombudsman .
En Notarie, tjenstgörande vid protokollet och
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
|
|
expeditionen af revisionsärenden . . .
Uppmuntran åt e. o. tjenstemän i kansliet för
|
500:
|
|
"
|
|
|
“
|
500:
|
|
|
flitig tjenstgöring och biträde vid göromålen
|
600:
|
—
|
—
|
|
|
—
|
600:
|
|
—
|
D:o d:o i Kammar-Kontoret
En e. o. tjensteman, som biträder med upp¬
rättandet af statistiska delen af Styrelsens
|
250:
|
|
|
|
|
|
250:
|
|
|
årsberättelser
Extra vaktbetjeningen såsom uppmuntran för
|
150:
|
|
|
|
|
“
|
150:
|
|
|
flit i tjensgöring
|
100:
|
|
|
— •
|
|
—
|
100:
|
|
|
Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Kommendant
|
200:
|
|
—
|
|
|
—
|
200:
|
|
—
|
En Direktör
jemte 2 °/0 af fängelsets inkomst för arbeten.
|
|
|
|
1000:
|
|
—
|
1000:
|
|
‘
|
En Redogörare
|
|
—
|
|
666:
|
32
|
—
|
666:
|
32
|
|
Skrifvarearfvode
|
300:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
300:
|
—
|
—
|
En Predikant
|
600:
|
|
—
|
|
—
|
—
|
600:
|
—
|
—
|
En Orgelnist och Klockare
|
66:
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
66:
|
32
|
|
En Läkare
|
466:
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
466:
|
32
|
—
|
En Arbetsföreståndare
jemte 1 °/0 af fängelsets inkomst för arbeten.
|
|
|
|
333:
|
16
|
|
333:
|
16
|
|
Malmö Straff- och Arbetsfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
En Direktör •
jemte 2 °/0 af fängelsets inkomst för arbeten.
|
— ——
|
|
'
|
1000:
|
"
|
|
1000:
|
|
|
Transport
|
4,933:
|
16
|
—
|
25,500:
|
-
|
—
|
30,433:
|
16
|
—
|
38
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. iSöO
Transport
En Redogörare
Skrifvarearfvode
En Predikant
En Klockare och Skolmästare
En Läkare
En Arbetsföreståndare .......
jemte 1 °/0 af fängelsets inkomst för arbeten.
Straff- ock Arbetsfängelset å Norrmalm:
En Direktör
jemte 2 % af fängelsets inkomst för arbeten
Skrifvarearfvode ....
En Bokhållare och Redogörare
Skrifvarearfvode ....
En Predikant
En Klockare
En Läkare
En Irsta Arbetsförestånderska .
En 2:dra Dito
jemte 1 °JI) af fängelsets inkomst för arbeten.
Straff- ock Arbetsfängelset i Norrköping:
En Direktör
Skrifvarearfvode
jemte 2 °J0 af fängelsets inkomst för arbeten.
En Bokhållare och Redogörare ....
En Predikant . .
En Klockare och Orgelnist
En Läkare
En Arbetsförestånderska .......
jemte 1 °/0 af fängelsets arbetsinkomst.
Straff- och Arbetsfängelset i Götheborg:
En Direktör och Redogörare . . , . .
jemte 2 °J0 af fängelsets arbetsinkomst.
En Predikant
En Klockare
En Läkare
En Arbetsförestånderska
jemte 1 °/0 af fängelsets arbetsinkomst.
Transport
4,933:
|
16
|
—
|
25,500:
|
|
—
|
30,433:
|
16
|
|
|
—
|
—
|
666:
|
32
|
—
|
666:
|
32
|
|
300:
|
—
|
-
|
|
—
|
—
|
300:
|
—
|
|
600:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
600:
|
—
|
|
100:
|
—
|
—
|
|
-
|
-
|
100:
|
—
|
|
466:
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
466:
|
32
|
|
|
|
|
333:
|
16
|
|
333:
|
16
|
|
|
—■
|
—
|
1000:
|
|
|
1000:
|
_
|
|
100:
|
|
—
|
|
|
|
100:
|
|
|
|
—
|
—
|
666:
|
32
|
—
|
666:
|
32
|
|
100:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
100:
|
—
|
|
400:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
400:
|
|
|
66:
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
66:
|
32
|
|
250:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
250:
|
—
|
|
|
—
|
—
|
300:
|
—
|
-
|
300:
|
—
|
|
166:
|
32
|
|
|
|
|
166:
|
32
|
|
|
|
|
1000:
|
|
|
1000:
|
|
|
100:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
100:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
666:
|
32
|
|
666:
|
32
|
|
400:
|
—
|
—
|
|
—
|
|
400:
|
|
|
66:
|
32
|
—
|
|
—
|
|
66:
|
32
|
|
200:
|
|
|
|
—
|
|
200:
|
|
|
|
|
266:
|
32
|
—
|
266:
|
32
|
|
|
—
|
-
|
666:
|
32
|
—
|
666:
|
32
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
200:
|
|
|
20:
|
—
|
—
|
|
—
|
_
|
20:
|
|
|
75:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
75:
|
|
|
|
|
|
200:
|
*
|
—
|
200:
|
|
|
8,545:
|
—
|
—
|
37^260!
|
32
|
—
|
39,811:
|
32
|
—
|
Kongl. Maj:Is Prop, om Statsverk. 1850.
39
Transport
|
8,545:
|
—
|
—
|
31,266:
|
32
|
—
|
39,811:
|
32
|
—
|
Carlskrona Fästning sfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lin Direktör och Redogörare
|
|
|
|
400:
|
—
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
Skrifvarearfvode
|
33:
|
16
|
|
|
—
|
—
|
33:
|
16
|
—
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Carlstens Fästning sfång else:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör och Redogörare
|
|
|
|
466:
|
32
|
—
|
466:
|
32
|
—
|
Skrifvarearfvode
|
33:
|
16
|
|
|
—
|
—-
|
33:
|
16
|
—
|
En Predikant
|
300:
|
|
|
|
—
|
—
|
300:
|
-—
|
—
|
En Klockare
|
33:
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
33:
|
16
|
—
|
En Läkare
|
300:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
300:
|
—
|
—
|
Christianstads Fästning sfäng el se:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör och Redogörare
|
|
|
—
|
400:
|
—
|
|
400:
|
—
|
—
|
Skrifvarearfvode
|
33:
|
16
|
■—
|
|
—
|
—
|
33:
|
16
|
—
|
En Predikant
|
233:
|
16
|
—
|
|
—
|
.—
|
233:
|
16
|
—
|
En Läkare
|
125:
|
|
|
|
|
—
|
125:
|
—
|
—
|
Landskrona Fästnings fängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör och Redogörare
|
——
|
—
|
—
|
466:
|
32
|
—
|
466:
|
32
|
—•
|
Skrifvarearfvode
|
33:
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
33:
|
16
|
—■
|
En Predikant , . . .
|
333:
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
333:
|
16
|
—
|
En Läkare
|
250:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
250:
|
—
|
—
|
Ny-Elfsborgs Fästning sfäng else:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör och Redogörare
|
|
—-
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
400:
|
—
|
—
|
Skrifvarearfvode
|
33:
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
33:
|
16
|
—
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
En Läkare
|
100:
|
|
|
|
|
|
100:
|
—
|
—
|
Straff-Fängelset i Warberg:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Kommendant '
|
200:
|
—
|
—
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
Pin Direktör
|
|
—
|
—
|
800:
|
—
|
—
|
800:
|
—
|
—
|
jemte 2 °/0 af fängelsets arbetsinkomst.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Redogörare
|
|
—
|
—
|
666:
|
32
|
—
|
666:
|
32
|
—
|
En Predikant
|
266:
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
266:
|
32
|
|
En Läkare
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
En Arbetsföreståndare
jemte 1 °/0 af fängelsets arbetsinkomst.
|
|
|
—■
|
333:
|
16
|
—
|
333:
|
16
|
—
|
Transport
|
11,453:
|
16
|
—
|
35,200:
|
|
—
|
46,653:
|
16
|
—
|
40
Kongl. Majds Prop. om Statsverk. 1850.
Transport
|
11,453:
|
16
|
|
35,200:
|
|
|
46,653:
|
16
|
|
1 :sta Krono-Arbetskompaniet:
|
|
|
|
|
|
|
En Kompanichef
|
600:
|
|
—
|
|
|
|
600:
|
|
|
En Subaltern-ofTicer
|
400:
|
|
|
■
|
|
|
400:
|
|
|
Två D:o d:o å 350 r:dr ....
|
700:
|
|
—
|
|
|
|
700:
|
|
|
Fem Under-officerare å 233: 16
|
1166:
|
32
|
—
|
|
|
|
1 166:
|
32
|
|
En Auditör
|
150:
|
|
|
|
|
|
150:
|
|
|
En Redogörare
|
100:
|
—
|
—
|
|
|
|
100:
|
|
|
En Predikant
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
|
|
En Läkare
|
266:
|
32
|
—
|
—
|
—
|
—
|
266:
|
32
|
—
|
2:dra, 3:dje vell 4:de Krono-Arbets-
kompanierne:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Bataljonschef 1000:
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
Förhöjning då Bat.-cheferi ej nju¬
ter ailöning för annan tjenst . 200: — -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tre Kompanichefer . . . . å 600:
|
1200:
1800:
|
—
|
|
—-—
|
——
|
—
|
1200:
1800:
|
—
|
—
|
Tre Suhaltern-officerare . . å 400:
|
1200:
|
—
|
—
|
■—■—
|
■—
|
—
|
1200:
|
|
|
Tre D:o d:o. . . . å 350:
|
1050:
|
—
|
—
|
.—.
|
—
|
—
|
1050:
|
|
|
En Väbel och 15 kompani-un¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
derofficerare ä 233: 16 —
|
3733:
|
16
|
|
|
|
|
3733:
|
16
|
|
En Auditör . .
|
500:
|
|
|
|
|
|
500:
|
|
|
En Redogörare
|
300:
|
|
|
|
|
|
300:
|
|
_
|
En Bataljons-Predikant
|
500:
|
|
|
|
|
|
500:
|
|
|
En Klockare
|
66:
|
32
|
|
—.
|
—
|
—
|
66:
|
32
|
—
|
b: le Kr ono-Arbetskompaniet:
En Kompanichef
|
600:
|
|
|
|
|
|
600:
|
|
|
En Subaltern-ofiicer ....
|
400:
|
|
|
|
.
|
|
400.
|
—
|
|
Två D:o d:o . . . . å 350:
|
700:
|
|
|
|
|
|
700:
|
—
|
|
Fem Underofficerare .... » 233:16 —
|
1166:
|
32
|
|
|
—.
|
—
|
1166:
|
32
|
|
lin Redogörare
|
100:
|
|
|
|
|
|
100:
|
—
|
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—»■
|
—
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
9:de och 10.de Krono-Arbelskomparierne:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Bataljonschef 1000:
|
|
,
|
——
|
_
|
|
|
|
_
|
_
|
Tillökning då Bat.-chefen ej nju¬
ter aflöning för annan tjenst . 200:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Två Kompanichefer . . . . å 600:
|
1200:
1200:
|
—
|
|
|
—
|
—
|
1200:
1200:
|
—
|
—
|
Två Subaitern-officerare . . å 400:
|
800:
|
—
|
|
-—
|
—
|
—
|
800:
|
—
|
—
|
Transport
|
31,753:
|
161
|
-r
|
35,200:
|
—-
|
—■
|
66,953:
|
16
|
—
|
Kongl. Maj.ts Prog. om Statsverk. 1850.
Transport
|
31,753:
|
16
|
—
|
35,200:
|
—
|
—
|
66,953:
|
,16
|
—
|
Tvä Subaltern-officerare . . å 350: — —
|
700:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
700:
|
|
—.
|
En Väbel och 10 Kompani-un¬
derofficerare å 233: 16 —
|
2566:
|
32
|
|
|
|
|
2566:
|
32
|
—
|
En Auditör
|
300:
|
—-
|
—
|
|
—
|
—
|
300:
|
—•
|
—
|
En Redogörare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
En Predikant
|
350:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
350:
|
—•
|
—
|
En Läkare
|
350:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
350:
|
—
|
—
|
Stockholms Stads Kronohäkte:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
l:o För fångar af mankön å Långholmen:
En Predikant
|
150:
|
|
|
|
|
_
|
150:
|
|
|
En Läkare
|
133:
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
133:
|
16
|
—
|
2:o För fångar af qvinkön å Norrmalm:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Predikant
|
50:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
50:
|
—
|
—
|
En Läkare
|
50:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
50:
|
—
|
—
|
Christianstads Länsfängele:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
—
|
—
|
800:
|
|
|
800:
|
—
|
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
En Läkare
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
Gefleborgs Länsfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
—
|
—
|
666:
|
32
|
|
666:
|
32
|
—
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
|
—
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Stora Kopparbergs Länsfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
|
|
666:
|
32
|
|
666:
|
32
|
.
|
En Predikant
|
200:
|
|
—
|
|
—
|
|
200:
|
—.
|
—
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Kronobergs Länsfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
|
—
|
800:
|
|
|
800:
|
—
|
—.
|
En Predikant
|
200:
|
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—•
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Skaraborgs Länsfängelse:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
—
|
—
|
800:
|
—
|
—
|
800:
|
—
|
|
Transport
|
37,803:
|
16
|
—
|
38,133:
|
16
|
—
|
77,136:
|
32
|
—
|
Bil. N:o i. till K. MajJs Prog. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
|
|
|
6
|
|
42
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
Transport
|
37,803:
|
16
|
|
38,133:
|
16
|
|
77,136:
|
32
|
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
|
|
|
|
200:
|
|
|
En Läkare
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
Stockholms Länsfängele:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Direktör
|
|
|
|
800:
|
|
|
800:
|
|
|
En Predikant
|
200:
|
—
|
—
|
|
.
|
|
200:
|
—
|
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Wermlands Länsfängele:
En Direktör
|
|
|
|
800:
|
|
|
800:
|
|
|
En Predikant
|
200:
|
|
|
|
|
|
200:
|
—
|
—
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200:
|
—
|
—
|
Östergöthlands Läns fäng else:
En Direktör
|
|
|
|
1000:
|
|
|
1000
|
|
-
|
En Predikant
|
200:
|
|
|
|
|
|
200
|
|
|
En Läkare
|
200:
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
200
|
—
|
-
|
Summa
|
39,803:
|
16
|
—
|
41,533:
|
16
|
—
|
81,336
|
32
|
—
|
B) Förslags-Anslag:
Till fångarnes förplägning, beklädnad, bevak¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning. transport m. m
|
|
|
|
|
|
|
693,663:
|
16
|
—
|
Summa Summarum
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
775,000:
|
—
|
—
|
Som ofvanberörde af Fångvårdsstyrelser) utarbetade förslag till bestämd arfvodes- och
löne-stat för en del af dem, som äro i tjenst anställde vid samma Styrelse, Straff-fängel-
serne, Kronoarbetskorpsen och de sednast byggde, med celler inrättade, ransakningsfän-
gelserne, uptager en utgiftssumma af C,131 r:dr 16 sk. mera än nu gällande stat, oberäk¬
nad den föreslagna allöningen vid Warbergs nya straff-fängelse; men fångväsendet inom
riket icke kan, medan utvecklingen af fängelse-systemerne flerestädes ännu fortgår och den
vidare erfarenheten således måste komma att leda til! bättre och säkrare bestämmelser än
hitintills, anses befinna sig på den ståndpunkt, att slutliga organisationen af så väl sjelfva
Styrelsen, som den vid Straff- och Ransakningsfängelserne erforderliga personal nu skulle
kunna ändamålsenligen företagas och så verkställas, att icke många väsendtligare ändrin¬
gar inom kort tid blefvo nödiga; så enär i allt fall på Kongl, Maj:ts nådiga pröfning vore
Kongl. Maj.ts Prog. om Statsverk. 1850. 43
beroende en serskild fråga om ny instruktion för Fångvårdsstyrelsen, hvars sammansätt¬
ning följaktligen kunde komma att undergå förändring, samt vid dessa förhållanden vore
angeläget, att ökade utgifter å bestämd stat, så vidt ske kund a, undvikas,‘ hemställde herr
Justitie Stats-ministern, det Kongl. Maj:t måtte förklara sig icke (inna skäl att nu för Ri¬
kets Ständer framlägga förslag till fast arfodes- och löningsstat för embets- och tjenste-
männen samt vaktbetjeningen vid Fångvårdsstyrelsen eller vid ofvanberörde Fångvårdsan-
stalter.
Uppå Stats-rådets underd. tillstyrkan täcktes Kongl Maj:t till hvad
sålunda är vordet hemstäldt lemna nådigt bifall.
Hans Excellens herr Justitie- stats-ministern, med hvilken Chefen för Landtförsvars¬
departementet deltagit i beredningen af den fråga, som här nedan uti mom. 3 omförmä-
les, hemställde vidare i underdånighet:
l:o Att då de till underhåll äf Länsfängelserna å 7:de Hufvudtiteln nu uppförde 4,000
r:dr derifrån årligen utbetalas till Fångvårdsanslaget, och samma underhåll under Fång¬
vårdsstyrelsens inseende besörjes och redovisas, nämnde belopp måtte från 7:de Hufvud¬
titeln utgå oell underhållet af dessa fängelser framdeles bestridas af förslagsanslaget för
fångvården;
2:o Att berörde förslagsanslag, nu i Stat beräknadt till 750,000 r:dr, måtte, enär
kostnaden för fångvården, sedan «den, på sätt ofvan omförmäles, år 1846 uppnått sin stör¬
sta höjd, under följande åren nedgått och för år 1849, hufvudsakligen på grund af min-
skadt antal ransakningsfångar, anses skola komma att understiga förslagsanslaget, men ned¬
sättning deraf ändock icke lämpligen kunde ske, till enahanda belopp i nästa statsreglering
upptagas;
3:o Att de i Fångvårdsstyrelsens hemställan uppgifne, till visse tjenstemän vid Carls¬
hamns och Dalarö kastell samt Waxholms fästning utgående aflöningar, tillhopa 829 r:dr
årligen, hvilka aflöningar, då fångar å dessa ställen icka finnas, voro för fångvårdsanslaget
helt och hållet främmande, kunde derifrån afföras och till det å 4:de Hufvudtiteln upp¬
förda Fortifikations-anslaget öfverflyttas; samt slutligen
4:o Att hvad anginge föreslagen pensionsrätt för de vid fångvården anställda perso¬
ner äfvensom delaktighet för dem i Civilstatens pensionskassa, Kongl. Maj;t, enär denna frå¬
ga icke egde omedelbart sammanhang med statsregleringen, icke nu måtte anbefalla slut¬
44 Kongl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1850.
lig föredragning deraf, utan tillåta, att pröfningen i denna del finge på serskild underdå¬
nig anmälan bero.
I öfrigt och då å statsanslaget för fångvården finnas uppförde följande indelningar, samt
oindeli spannemål, nemligen:
Indelda Räntor:
Upsala län: Lagunda fögderi:
Till Presten, som besöker fångarne uti Slotts-häktet, efter förvandling . . 8: 23. 5.
Westmanlands län: Salbergs fögderi:
Till Profossen vid Sala grufva utan förvandling 20: — —
Gelleborgs län: Gestriklands fögderi:
Till Skarprättaren efter förvandling 12: — —
Stockholms län: Sotholms fögderi:
Till Häradsprofossen i Södertörn utan förvandling 5:
tillhopa indelda räntor, kronovärdi, B:ko R:dr 45: 23. 5.
Indeld Spannemål:
Örebro län, Öster-Nerikes fögderi:
Till Presten, som besöker fångarne i Slottshäktet, 4 t:r Råg och 2 t:r Korn . . 6. t:r.
Westmanlands län, Bergslags fögderi:
Till kapellanen i Westerås för besvär med fångarne i Länshäktet, hälften Råg
och hälften Korn . 6. d:o.
Tillhopa 12. tunnor.
Oindeld Spannemål:
Till Fångvaktmästaren i Carlskrona 3. t:r;
men dessa obetydliga, i sex olika län utgående, indelningar förorsaka ett räkenskapsbesvär,
som kunde undvikas, om beloppen i stället blefve i penningar å stat uppförde, hemställde
herr Justitie-Statsministern, att ifrågavarande indelda räntor samt indelde och oindelde
spannemål måtte, i den mån de nu varande innehafvarne deraf frånträda befattningarne,
till Statsverket indragas, emot det att å stat uppföres tili samma ändamål det belopp i
penningar, hvartill berörde indelningar nu blifvit beräknade, nemligen för indelda räntorna
290 r;dr 37 sk. 6 r.st. samt för spannemålen 90 r;dr eller tillhopa 380 r:dr 37 sk. 6 r:st.
Kongl. Maj:t behagade, i enlighet med Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
bifalla hvad sålunda blifvit i underdånighet herostäldt och föreslaget.
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850. 45
6;o
Anslaget för ersättning åt vittnen i brottmål:
Att sedan uti Statskontorets underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd,
förvaltning och behof, anmäldt blifvit, att, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 30
Mars 1849, enligt hvilket Statskontoret tillåtits att af öfverskotten å Statsverkets inkom¬
ster till vederbörande, uppå skeende ansökningar, anordna den ersättning för rättegångs¬
kostnaden, som uti mål emellan kronan och enskilde genom Kongl. Maj:ts eller domstols
laga kraftvunna beslut kan hafva blifvit Kronan ådömd, för sådant ändamål utgått, dels un¬
der år 1849 och intill den dag, då berättelsen afgafs, 279 r:dr 22 sk. 6 r:st, och dels ef¬
ter anordningar år 1848, tillhopa 2044 r:dr 37 sk. 3 r:st, Statskontoret tillika underdånigst
hemställt, att, till undvikande af anordningar å de till beloppet ovissa öfverskottsmedlen,
ersättningar för rättegångskostnader hädanefter kunde få anordnas af det å andra hufvud-
titeln till ersättning åt vltlnen i brottmål uppförda förslagsanslag 5,000 r:dr., hvilket i så¬
dant fall, utan att erfordra någon tillökning, syntes kunna benämnas:
”Ersättningar dels åt vittnen i brottmål, dels åt parter för rättegångskostnader i mål
emot kronan, förslagsanslag’’.
Hans Excellens hemställde i underdånighet det kongl. Maj:t måtte uti den proposi¬
tion, som angående Statsverkets tillstånd och behof till Rikets Ständer aflåtes, täckas i nå¬
der föreslå, att ifrågaställde rättegångskostnadsersättningar framdeles kunde få utbetalas af
det förslagsanslag Statskontoret uppgifvit, och att för sådant ändamål benämningen å sam¬
ma anslag måtte förändras till den lydelse, som af Statskontoret blifvit töreslagen.
Denna underdåniga hemställan, som Statsrådets öfrige ledamöter bi¬
trädde, blef af Kongl. SIaj:t bifallen.
7:o.
Anslag för ingifvande af Sveriges Gamla Lagar.
I enlighet med hvad Hans Exellens Herr Justitie-Statsministern och Statsrådets öf¬
riga Ledamöter i underdånighet tillstyrkte,
behagade Kongl. Maj:t i nåder besluta, att till Rikets Ständer skulle
göras framställning derom, att, i likhet med hvad vid sistförflutna
tre riksdagar åt Professoren Doktor C. J. Schlyter blifvit för utgif-
vande af Sveriges Gamla Lagar beviljadt, ett årligt anslag af 1,200
r:dr, deraf hälften såsom arfode och återstoden till ersättning af
46 Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk'. 1850.
biträde och kostnader dervid, måtte för honom å allmänna indrag-
nings-staten uppföras, att från och med år 1852 intill nästa stats¬
reglering utgå under enahanda vilkor af arbetets oafbrutna gång och
redogörelse för dess fortskridande, som hitintills varit vid detta
anslag fästadt.
8:0.
Doktor Nyblxi uppförande till pension på allmänna indragning s-staten.
Som, efter det Medicine-Doktorn Johan Erik Nyblxus blifvit entledigad från den af
honom innehafde Läkarebefattning vid Norra Korrektions-inrättningen i Stockholm, och
Nyblxus gjort ansökning om tillgodonjutande af pension, Kongl. Majit genom nådigt be¬
slut den 17 Oktober 1848, med afseende å Nyblxi långvariga tjenstgöring i nämnde e-
genskap och hans uppnådda ålder af 65 år, tillåtit honom, att, efter loppet af ett år från
det han upphört att arfode för sagde Läkarebefattning uppbära och sedermera årligen
inkomma med ansökning om undfående af en mot samma arfode svarande gratifikation,
intill dess tillfälle blef att till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om Nyblxi uppfö¬
rande till pension å allmänna indragnings-staten; hvarefter Nyblxus serskilda gånger för
tiden från den 1 Augusti 1848, då han upphörde att arfvodet uppbära intill den 1 Augusti
innevarande år blifvit i nåder hugnad med gratifikationer till lika belopp, eller för året
250 r:dr, som utgått af de å andra hufvudtiteln till extra utgifter anslagne medel; så ock
med hänsigt jemväl till hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse af den 2 Juni 1848,
yttrat, hemställer Hans Exellens Herr Justitie-Statsministern hvad Statsrådets öfrige Le¬
damöter äfven i underdånighet tillstyrkte, det Kongl. Majit måtte i nåder täckas begära Ri¬
kets Ständers medgifvande, att Doktor Nyblxus under sin återstående lifstid finge såsom
pension från allmänna indragnings-staten årligen tillgodonjuta det nämnda arfvodets be¬
lopp 250 ridr;
Hvilket bifölls.
9:o.
Cellfängelser.
Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar underdåniga skrifvelse af den 19
sistlidne Juli, deruti förmäies, att sedan Rikets Ständer dels vid 1840 och 1841 årens
riksmöte och dels vid sednaste riksdag, beviljat anslag för uppförande af Läns- och Krono-
häkten efter Gellsystemet, samt i öfverensstämmelse med Kongl, Majits i anledning deraf
Kongl. Maj:ts Prog. örn Statsverk. 1850. 47
fattade nådiga beslut, berörde anslag blifvit bestämda att användas för uppbyggande af
dylika fängelser uti elfva bland de folkrikaste länen, samt uti Stockholm för stadens krono-
fångar, kunde nämnde system derigenom anses genomfördt uti fullt halfva delen af riket;
och då Styrelsen trott sig deraf ega skäl att antaga, det Kongl! Maj:ts nådiga afsigt vore,
att Cellfängelser, i mån af tillgång på medel, skola uppföras jemväl uti de återstående
13 länen, hade Styrelsen låtit uti sitt byggnads-kontor uppgöra och finge öfverlemna en ge¬
nerel beräkning öfver de för ändamålet ytterligare behöfiiga anslag, uppgående till en million
r:dr banko, hvari vore inberäknad en summa al 102,727 r:dr banko, som, enligt hvad
kalkylen, jemte ett bifogadt memorial af Chefen för Styrelsens byggnads-kontor, närmare
utvisade, ytterligare erfordrades, dels till godtgörande af från Landtränterierna bestridda
förskotter, som, vid uppgörandet utaf 1848 års arbetsplan för nya Länsfängelserna, icke
voro uppgifna, dels till betalning af obetalde räkningar och tillkomna arbeten vid de äl¬
dre nybyggda Länsfängelserna, dels ock för oförutsedda kostnader för de Länsfängelset
som nu äro under byggnad.
Efter hvad af nämnde kalkyl inhemtades, hade vid beräkningen af cellantalen för
de serskilda fängelserna, åtskilliga afvikelser egt rum från det underdåniga förslag, Ju-
stitie-Statsministern uti ifrågavarande afseende under den 17 Februari 1847 till Kongl.
Maj:t afgifvit, hvilka afvikelser i allmänhet härrörde derifrån, att, efter den för de nva
länsfängelserna antagna konstruktion, cellantalet icke kunde ökas eller minskas med
mindre än tolf, hvartill kom, hvad serskildt anginge de fängelser, der cellantalet vore beräk-
nadt högre än Justitie-Statsministerns förslag upptog, utom de skäl, som i Bil. N:o 4 till
samma förslag åberopades, ej mindre att ekonomi-flygeln icke kunde i förhållande till
cellantalet minskas, än äfven att skillnaden i kostnad för större eller mindre vattenvärm-,
nings-apparat, vore obetydlig; hvaremot, beträffande det för Westerbottens län föreslagna
fängelset, för hvilket cellantalet vore lägre beräknadt än enligt Justitie-Statsministerns
nyssnämnde förslag, Styrelsen finge i underdånighet upplysa, att denna minskning vore
grundad på fångantalet inom länet under de sednare åren, med afseende hvarå Styrel¬
sen ansett lämpligast att ett torn med 17 celler efter den för Härads- och Stadshäktet!
genom Kongl, brefvet den 22 sistlidne Januari nådigst fastställde konstruktion blefve i
Umeå uppfördt, helst gamla fängelset derstädes kunde såsom reservhäkte för ett möjligen
tillfälligtvis ökadt fångantal bibehållas och kostnaden skulle betydligt ökas genom dea.
konstruktion af byggnaden, som ett större antal cellers inredande, skulla föranleda,
48 Kongl. Maj.ls Prop. om Statsverk. 18ö0.
För den händelse Kongl. Maj:t skulle i nåder godkänna det af Styrelsen öfverlemna-
de förslag, hemställde således Styrelsen underdånigst, huruvida icke Kongl. Maj:t skulle
i nåder finna skäligt vid nästinstundande riksmöte utaf Rikets Ständer äska ett anslag af
500.000 r:dr banko för uppförande af nya Läns-cellfängelser, samt att detta anslag, utan
afseende derpå, om de fängelser, som påbörjas, kunde för samma anslag fullbordas, finge
för ändamålet användas med 100,000 r:dr år 1851, 200,000 r:dr 1852 och återstående'
200.000 r:dr under år 1853, på sätt Kongl. Maj:t kunde finna godt derför i nåder fö¬
reskrifva.
Vid denna underdåniga skrifvelse voro fogade dels utdrag af Fångvårds-Styrelsens
vid ärendets handläggning förda protokoll, med deruti intagne yttranden, samt dels det
uti Styrelsens byggnads-kontor upprättade kostnadsförslag, så lydande:
Förslag öfver kostnaden efter generel beräkning för uppförande af nya Läns-fängelser
med celler i de städer, der sådana fängelser saknas.
3 5 £
|
|
o "I
o-“»:
n ST.
|
|
|
|
|
1* Cfj
|
|
|
|
|
|
Summa kostnad.
|
ilai efter
tatsminist'
r. förslag.
|
|
tr1—. »
5.1^
ili
O: “
*1 1
|
|
|
|
Banko.
|
87
|
I Malmö: Enligt specielt uppgjordt förslag
med beräkning lör ... .
|
102
|
|
|
|
|
|
|
|
erfordras bärtill 105,000:-
hvaraf till förberedande arbeten och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anskaffande af byggnadsmaterialier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
är anvisadt . . 25,000:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återstår således fyllnaden i förslags-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
summan
|
|
80,000:
|
|
—
|
|
|
|
49
|
i Westerås: Enligt specielt uppgjordt förslag
|
|
|
|
|
|
|
|
med beräkning för ....
|
66
|
69,916:
|
32
|
—
|
|
|
|
lil
|
i Götheborg: Efter generel beräkning för .
|
102
|
120,000:
|
—
|
—
|
|
|
|
45
|
i Halmstad: Efter „ ,, för .
|
66
|
70,000:
|
—
|
—
|
|
|
|
57
|
i Orebro: Hvarest, för erhållande af tjenlig
byggnadsplats, förekommer förflytt¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning af uthusen till Landshöfdinge-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
resideriset
|
66
|
75.000:
|
—
|
—
|
|
|
|
58
|
i Jönköping: Efter generel beräkning för .
|
66
|
70,000:
|
—
|
—
|
|
|
|
37
|
i Hernösand: „ „ „ .
|
38
|
40,000:
|
—
|
—
|
|
|
|
25 i Umeå
Kongl. Maj:ts Prog. om Statsverk. 1850.
49
25
|
i Umeå: efter generell beräkning, inberäk-
nadt uppförandet af en särskild, tim¬
rad byggning för ekonomi, bevakning
och ransakning för
|
17
|
18,000:
|
|
|
|
|
|
17
|
i Piteå: Efter generell beräkning för. . .
|
17
|
20,000:
|
|
—
|
|
|
|
32
|
i Östersund- Förslagsvis för . . . .
|
32
|
36,000:
|
|
—
|
|
|
|
33
|
i Wisby: “ “
|
32
|
32,000:
|
|
—
|
|
|
|
41
|
i Upsala: “ “
|
66
|
70,000:
|
|
—
|
|
|
|
46
|
i Nyköping: “ “
Till rese- och administrations-kostnader uppta¬
gas för 6 år
Till oförutsedda utgifter för högre grundlägg¬
nings kostnater, vattenledningar, tomtinköp
och jordskyld, ökade priser å materialier och
dagsverken, samt andra af lokalförhållanden
föranledda omkostnader, som icke kunna
bestämmas förr än speciella förslagerna blif¬
|
66
|
70,000:
9,600:
|
|
—
|
|
|
|
|
vit uppgjorda, upplages förslagsvis . . .
Ersättning för icke uppgifna förskotter från
|
—
|
116,756:
|
16
|
—
|
qq7 070.
|
|
|
|
|
|
|
|
oy 4 y v i 0 .
|
|
|
|
ränterierne, då arbetsplanen år 1848 upp¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gjordes, samt för obetalde räkningar och till¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
komne arbeten vid de äldre nybyggda läns-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fängelserna
|
—
|
|
—
|
—
|
50,727:
|
|
|
|
Till fullbordande af de under byggnad varande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nya länsfängelserna i Wenersborg och Carls¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
krona erfordras utöfver hvad dertill beräk-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nadt varit
|
—
|
|
—
|
—
|
52,000:
|
—
|
—
|
|
Summa Banko R:dr
|
—
|
|
—
|
—
|
1,000,000:
|
—
|
—
|
Af åberopade memorialet från Byggnadskontorets chef inhemfades derförutan de
upplysningar: att kostnadsbeloppen för de nya fängelserna voro utförda efter de beräk¬
ningsgrunder, som för fängelserna i Malmö, Westerås och Calmar blifvit följde, med de
förändringar, hvartill orternas olika prisförhållanden föranleda; att till oförutsedda utgifter
för större grundläggningskostnader, vattenledningar, tomtinköp och jordskyld, ökade pri¬
ser å materialier och dagsverken, samt andra af lokal-förhållanden beroende utgifter,
vore dessutom upptagen en summa af 116,756 r:dr 16 sk., hvilken i alla händelser blef-
ve fullt tillräcklig; att den till ersättning utförda summan, 50,727 r:dr, uppkommit till
följd deraf, att åtskilliga förskotter, som af Ränterierna blifvit till fängelsebyggnaderna
utanorduade icke vore af Statskontoret kände, då arbetsplanen för användande af de vid
1848 års riksdag beviljade 300,000 r:dr uppgjordes, äfvensom att då var okändt, att en
Bil. A’:o 1 och 2 till K. Muj:ts Prop. om Statsverk. 1 8aml. 1 Afd. 1 Haft. 7
50 Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850.
del räkningar för varm apparater in. m. då älven voro obetalde; samt att den andra tilt
■belopp af 52,000 r:dr utförda summan erfordrades till betäckande af oförutsedda utgifter
för de under byggnad varande fängelserna i Wenersborg och Carlskrona, tillkomne, dels
för Wenersborg derigenom, att en större del af de i den till fängelse förändrade gamla
kronobageribyggnaden befintliga materialier icke kunnat, såsom påräknadt var, användas till
nybyggnaden, dels för Carlskrona derigenom att stenen efter de på byggnadstomten bort¬
sprängda bergen var till grundmurar oanvändbar, i följd hvaraf ett större parti till
grundläggning tjenlig gråsten med någorlunda jemna ytor måste från andra ställen utom
staden anskaffas, dels ock isynnerhet derigenom att priserna såväl å materialier som
dagsverken på begge dessa ställen betydligt stigit, sedan kostnadsförslagen till förenämnde
fängelser uppgiordes.
Till närmare utredning angående storleken af de nya Länsfängelser, som äro full¬
bordade, eller under byggnad, tiden när dessa sistnämnda kunna blifva färdiga till in¬
flyttning samt det kostnadsbelopp, som för alla dessa hitintills blifvit utbetaldt, hade
Fångvårdsstyrelsens Byggnadskontor, på särskild begäran, dels aflemriat följande tablå:
Färdigbyggda Fängelser:
|
Cell-a
C
OD
BS
|
15 mörka.
cz
|
Beloppet af bygg-
nadskosnaden till
1849 års slut
|
Tillkommer för
1850 till Augu¬
sti månads slut.
|
i Stockholm för Länet
|
90
|
3
|
151.371:
|
47
|
3
|
|
|
|
i Linköping
|
102
|
3
|
128,575:
|
6
|
11
|
|
|
|
i Christianstad
|
90
|
3
|
97,162:
|
3
|
9
|
|
|
|
i Carlstad
|
78
|
3
|
137,418:
|
30
|
7
|
|
|
|
i Gefle
|
66
|
3
|
90.221:
|
17
|
9
|
|
|
|
i Fahlun
|
66
|
3
|
85,275:
|
28
|
3
|
|
|
|
i Wexiö
|
90
|
3
|
90,769,
|
43
|
7
|
|
|
|
i Mariestad
|
84
|
6
|
91,509:
|
30
|
7
|
|
|
|
Under byggnad varande Fängelser:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Wenersborg
|
90
|
3
|
80,633:
|
15
|
8
|
27.058:
|
12
|
5
|
i Carlskrona
|
90
|
3
|
76,452:
|
22
|
4
|
17.791:
|
47
|
6
|
i Calmar
|
112
|
3
|
5,486:
|
28
|
_
|
16,739:
|
44
|
11
|
Stockholms Stads Kronohäkten på Långholmen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Norrmalm
|
84
|
—
|
17,601:
|
—
|
—
|
12,590:
|
45
|
9
|
Härtill komma gemensamma omkostnader .
|
1042
|
36
|
1.052,477:
14,973:
|
40
41
|
8
7
~3
|
74,181:
1,380:
|
6
13
|
i
6
|
Summa
|
1042
|
36
|
1,067,450:
|
75,561 :
|
'm
|
1
|
Kongl. Majja Prog. örn Statsverk 1850. 54
dels t»civ meddelat de underrättelser: att af dessa, under byggnad varande, fängelser de
två lörsta i Wenersborg och Carlskrona varit påräknade att fullbordas innevarande år,
«ien att. i anseende till kolera-sjukdomens utbrott i Wenersborg, arbetet derstädes, en¬
ligt Kongl. Maj:ts Befallningshäfvandes förordnande, måst afbrytas; äfvensom att i Carls¬
krona inträffadt hinder för erhållande af de till vattenspolnings-inrättningen erforderliga
lerkärilen, föranledt ett oförutsett uppehåll för dess sammansättning, i följd hvaraf dessa
fängelser icke kunde med säkerhet påräknas blifva färdiga förr än i vår nästkommande
år; att fängelset i Calmar, som börjades i Juni månad förlidet „år, kunde, i anseende tilt
det hinder, som innevarande år mött för anskaffning af tegel, icke påräknas att blifva
färdigt förr än vid slutet af år 1852; alt deremot Stockholms stads kronohäkten på
Långholmen och Norrmalm blifva inom årets utgång fullbordade.
Å de anslag till Härads- och Stadshäkten, som Rikets Ständer under 1840—41 årens
riksdag beviljat, för de förra till belopp af 100,000 r:dr och för de sednare till belopp
af 300,000 r:dr, med förbehåll att från det sistnämnda skulle utgå bidrag till cellfängelse
för Stockholms stad med 170,000 r.dr, äro anvisade på:
|
|
Anslaget
|
|
|
|
till
Haradshäkten.
|
till
Stadshäkten.
|
För «tt häkte i Södra Möre härad år 1844 ....
|
1,500:
|
_!
|
|
|
1
|
|
,, häkte i Eskilstuna gemensamt för staden samt Oster
och Vester Rekarnes härader enligt entreprenad-
|
1
|
|
|
|
|
|
kontrakt år 1849
|
9,100:
|
—
|
—
|
9 100:
|
|
|
fängelse i Carlshamn gemensamt för staden och
|
|
|
|
|
|
I
|
Bräkne härad år 1850
|
16,666:
|
32
|
—
|
8.333:
|
16
|
-
|
,, fängelse i Kungsbacka år 1950 .......
|
10,083:
|
16
|
|
2,016:
|
32
|
|
„ Stockholms stads cellfängelse .
|
1
|
|
-
|
170,000:
|
-
|
—
|
eller tillhopa
|
37,350:
|
I i
|
-
|
189,450:
|
I"
|
-
|
9å att till framtida användande återstår B:ko R-dr
|
62,650:
|
-
|
—
|
1 10,550:
|
|
|
Hans Excellens Herr Justitie-Statsrninistern anförde i underdånighet.:
Häraf visar det sig, att de af Rikets Ständer vid 1840 och 1847 årens riksdagar till
Länsfängelsebyggnader beviljade serskilda anslag af 900,000 r:dr vid den förra och un¬
der deal sednare riksdagen af 300,800 r:dr, hvilket sistnämuda^belopp blifvit fördeiadt att
52 Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850.
användas under åren 1849, 1850 och 1851 med ^:del under hvardera året, beredt ut¬
vägar, att uti elfva af de större eller mera befolkade länen och uti Stockholms stad för
kronans fångar anlägga fängelser, inrättade med celler, till ett sammanräknadt antal af
1,078; att till bestridande af utgifterna för dessa fängelsebyggnader skulle erfordras, ut¬
öfver samma anslag en ytterligare summa af 102,727 r:dr, samt att till betäckande af
denna summa och för uppförande uti de öfriga tretton länen af Länsfängelser med celler,
uppgående enligt Fångvårds-Styrelsens förslag till ett antal af 736, eller 98 utöfver hvad
uti Justitie-Statsministerns reviderade förslag blifvit beräknadt till 1,000,000 r:dr banko
ansetts vara af nöden.
Då nu fortsättningen af arbetena vid de Länsfängelser som äro under byggnad, icke
kunde utan skada och förluster inställas; då de län, för hvilka nya Fängelsebyggnader
hittills icke kunnat i anseende till anslagens otillräcklighet företagas, tvifvelsutan ega
grundade anspråk, att, i likhet med öfrige förses med sådana förbättrade fängelse-anstal¬
ter, hvilkas gagneliga verkningar och företräden framför gemensamhets-häkten mer och
mer af erfarenheten äfven inom landet bekräftas; och dådet vigtiga ändamål, som afsetts
med beslutet om Länsfängelsernas ordnande efter cellsystemet skulle i väsendtlig mån
förfelas, derest detsamma icke fullständigt genomfördes, ansåg Hans Exellens dessa för¬
hållanden innefatta tillräckligt bindande anledningar, att af Rikets Ständer äska de medel,
som för närmandet af detta mål än vidare kunde erfordras.
I fråga om beloppet häraf kunde väl omkostnaderna för den behöfliga nybyggnaden
af ifrågavarande gamla Länsfängelser icke annorledes än förslagsvis beräknas, intill dess
i hvarje serskildt fall, der sådant kommer att beslutas, tillfälle blifver, att, med led¬
ning af de uppgjorda förslagen, efter då närmare utredda förhållanden, bestämma fängel¬
sets storlek och cellantal samt säkrare uppskatta utgifterna efter de vid verkställigheten
för handen varande omständigheter, som kunna derå inverka. Men anledning förekom
dock icke nu att betvifla, det ju af Fångvårds-Styrelsen i öfverensstämmelse med hitin¬
tills följde grunder och vunna erfarenheter, beräknade kostnadsbeloppet skulle, äfven
om afvikelsen från Styrelsens förslag i vissa delar framdeles komme att ega rum, i det
liela motsvara behofvet så nära, som det för närvarande kunde bedömas,
Till följd häraf och enär, såsom ock Fångvårds-Styrelsen antagit, Läns-Cellfängeise-
byggnader i alla de län, der sådana saknas, icke torde böra eller kunna på en gång
Aringås till verkställighet under den tidrymd, som nästa Statsreglering kommer att om¬
Kongl, Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850. ö3
fatta, men det icke vöre lämpligt eller med göd ordning förenligt, att, på sätt Fångvårds¬
styrelsen föreslagit, innan densamma vidtager, till någon del använda, hvad dertill kan
anslås, tillstyrkte Hans Exellens i underdånighet det Kongl. Maj:t i nåder täcktes, med
afseende å hvad af disponibla tillgångar syntes kunna härtill användas, af Rikets Ständer
begära att, med fortfarande utbetalningsskyldighet från Riksgälds-kontoret af hvad som
ännu återstår outtaget å de vid 1840—41 årens riksdag beviljade anslag till Härads- och
Stadshäktens ombyggnad, nu måtte till uppförande af Länsfängelser efter Cellsystemet,
der Kongl. Maj:t finner sådana företrädesvis vara af behofvet påkallade, Heviljas ett ser¬
skildt anslag af 400,000 r:dr banko, att under åren 1852, 1853 och 1854 med en tred¬
jedel eller 133,333 r:dr 16 sk. hvartdera året utgå och användas, utan att dervid fästes
det vilkor, att de fängelser, som anläggas, kunna med samma anslag till fullo färdig¬
byggas.
Uti hvad Hans Exellens Herr Justitie-Statsministern sålunda i underdånighet yttrat
samt tillstyrkt, instämde Statsrådets öfrige Ledamöter;
Och Kongl. Maj:t hehagade det i Nåder bifalla.
Någre flere än här ofvan i underdånighet tillstyrkte och af Kongl. Maj:t nådigst
gillade ändringar i afseende å den utaf Rikets Ständer vid sist förflutna riksdag fasttäll-
da reglering af utgifterna under Riksstatens andra hufvudtitel, ansåg Hans Exellens Herr
Justitie-Statsministern sig icke böra för det närvarande föreslå; hemställande Hans Exel¬
lens det Kongl. Maj:t i nåder täcktes med gillande häraf, tillåta att utdrag af detta pro-
^okoll i hvad det rörer ordnandet af anslagen på 2:dra och 9:de hufvudtitlarna eller §§.
1, 3, 5, 6, 7, 9 och 9, finge till Finans-Departementet expedieras, för att i dessa delar
läggas till grund för Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd och
behof.
Denna af Statsrådets öfrige Ledamöter biträdda hemställan behaga¬
de Kongl. Maj:t i nåder bifalla.
Ex protokollo
Sv. P. Ekstrand.
54
Kongl. Ilaj.ts Prop. om Statsverk. iSSO.
Protokoll
öfver Utrikes-Departementets ärender, hållet inför Hans Maj:t
Konungen å Stockhofros Slott den 13 November 1850.
N ä rva ra n d e:
H:s Exc. Herr Justitie-Stats-Ministern, Grefve Sparre,
H:s Exc. Herr Stats-Ministern för utrikes ärenderne, Friherre Stjerneld;
Stats-Råden: Fåhreus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
H.-s Exc. Herr Stats-Ministern för Utrikes ärenderne anmälde i underdånighet, med af¬
seende å stalsreglerlngen vid nu instundande Riksmöte, att, under förutsättning det norrska
Statsverkets anslag till Minister-Staten till samma belopp, som under de sednare åren, eller
40,000 Norrska species årligen, fortfarande bibehölles, Stats-Ministern ansåg, att det vid
sednaste statsreglering å 3:dje hufvudtiteln till Minister-Staten uppförda anslag af 200,000
R:dr Svenskt Banco årligen vore för detta ändamål tillräckligt; till följd hvaraf Stats—Ministeru
i underdånighet föreslog, alt uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtande Nådiga Propo¬
sition om Statsverkets tillstånd och behof, detta anslag till oförändradt belopp upptaga.
Hvad åter anslaget till personalen uti Kongl. Utrikes Departementets Expedition beträf¬
fade, hade Statsministern, till ordnande och vård örn derstädes förvarade serdeles talrika,
ständigt vexande och dyrbara handlingar, sett sig föranlåten, att antaga en serskild tjenste¬
man, att i egenskap af archivarie ständigt tjeustgöra. Härtill funnos så mycket mera
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850. 58
anledning, som af don, efter embetsverkets natur, ständigt inom Kong!. Utrikes Departemen¬
tet vexlande personalen, icke kunde väntas eller fordras den noggrannare kännedom om de
derstädes förvarade handlingar, hvilken sä väl Kongl. Jlaj:ts tjenst, som bevakandet af en¬
skilda personers intressen utom landet oeftergifiigen kräfva. Genom tillsättandet af en tjen¬
steman, som vöre till daglig tjenstgöring förbunden, och som ej, i likhet med Departemen¬
tets öfrige tjenstemän, understundom anbefalldes, att vid någon beskickning utomlands tjenst -
göra, vöre denna brist i väsentlig män afhulpen, hvarföre Statsministern i underdånighet
hemställde, huruvida Kongl. Maj:t skulle täckas uti des nädiga Proposition till Rikets Stän¬
der, angående Statsregleringen, göra nådig framställning derom, att en Archivarie uti Kongl.
Utrikes Departementets Expedition, med Atta Hundrade riksdaler banko årlig lön, må var¬
da på stat under Tredje Hufvudtiteln uppförd; hvarigenom det å samma hufvudtitel sed¬
nast uppförda anslag af lillsammans 225,650 riksdaler banko skulle lill 226,450 riksdaler
hanko förhöjas.
1 öfrigt ansåg Statsministern sig börs i underdånighet anmäla, att återstoden af den för
Rikets Ständers Stats-utskott vid 1840 års Riksdag, till belopp af 775,966 riksdaler 32 sk.
banko uppgifna Kabinettskassans brist, hvilken vid sednaste riksdag, till följd af de så väl
utaf högstsalig konung Carl XIV Johan, som af Kongl. Maj:t, af egne medel, gjorde afbe-
ialningar, nedgått till 132,633 riksdaler 16 sk. banko, fortfarande från Kabinettskassans ut¬
gifter hållits afskiljd.
Kongl. Maj:t behagade den af Statsministern sålunda gjorda un¬
derdåniga framställning, uppå Statsrådets enhälliga tillstyrkan gilla;
till följd hvaraf anslaget till Tredje Hufvudtiteln skulle, uti den till
Rikets nu sammanträdande Ständer aflåtande Proposition om Statsver¬
kets tillstånd och behof, till ett belopp af 226,450 riksdaler banko
upptagas; hvarjemte Kongl. Maj:t i likhet med hvad vid sednaste
Riksmöte egt rum, ansåg sig icke böra för Rikets Ständer lemna
oanmärkt, att den vid 1840 års Riksdag för Rikets Ständers Stats¬
utskott till 775,966 riksdaler 32 sk. banko uppgifna brist i Kabinetts-
kassan, och hvaraf återstoden vid öppnandet af 1847 års Riksdag
utgjorde 132,633 riksdaler 16 sk. banko, genom af Kongl. Maj:ts
egna medel ytterligare gjorde afbetalningar blifvit med 80,000 riksda¬
ler banko, utom hvad för räntor blifvit erlagdt, förminskad, så att
56 Kongl. Maj:ts Prog. om Statsverk. 1850.
återstående bristen endast utgör 52,633 riksdaler 16 sk. banko och
borde denna upplysning, i sammanhang med den afgifvande nådiga
Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof Rikets nu samman¬
trädande Ständer meddelas.
In fidem Protocolli.
Carl Ad. Sterky.
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1850,
Ilidrag af Protokollet lifver Landiför sv ar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:!
Konungen i Slals-Rådet ä Stockholms Slolt den 13 November 1850.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsminislern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för utrikes ärendena, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Råden :
Fåhraeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
IVallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Slats-Ilådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet von Hohenhausen,
föredrog i underdånighet följande med regleringen af utgifterna under riks-statens
4:de hufvudtitel gemenskap egande ärenden, nemligen:
l:o De från Krigs-kollegium inkomna underdåniga Stats-reqvisitionsförslag,
jemte utlåtanden, i fråga om de anslag, som för Landtförsvarets dels ständiga och
dels tillfälliga behof ansetts vara under tiden för nästblifvande statsreglering er¬
forderliga ;
2:o Chefens för Ingeniör-korpsen afgifna förslag lill bildande af en serskild
Ingeniör-trupp;
3:o Sundhets-kollegii underdåniga betänkande angående en i vissa delar för¬
ändrad organisation af Fältläkare-korpsen och deraf föranledd reglering af denna
korps löner.
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Prop. 1850 . 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1
2 Kongl. Majäs Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
4:o Vederbörande Chefs-embetens af Öfver-kommendanten i Stockholm insän¬
da underdåniga framställningar, rörande behofvet af löneförbättring åt de vid här
förlagda Regementen af Arméen anställde Prester;
5:o Sekund-chefernas för Lifgardes-regementena till fot, genom Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen, Chefen för Lifgardes-brigaden, inkomna underdåniga framställ¬
ningar om dels tillökning af regementenas under-officerarepersonal och dels löne¬
anslag åt en musik-direktör vid hvartdera regementet;
6:0 Hans Kongl. Höghet Kronprinsens, i dess egenskap af General-Fälttyg-
mästare och Chef för Artilleriet, afgifna underdåniga förslag till åtskilliga förän¬
dringar uti Artilleriets organisation, jemte framställning om förbättrade löner för he¬
rdi och handtverkarepersonal vid delta vapen; samt
7:o Militär-befälhafvarens på Gottland underdåniga framställningar om dels lö¬
neförbättringar åt Batteri-cheferne och Civil-personalen samt löner för ett tillökadt
antal under-officerare och korporaler vid Gottlands National-beväring, dels ock an¬
slag till lega af hästar till anspann för samma Beväringsartilleri; och afgaf De-
parteinents-chefen derefter här nedan intagna, skriftligen författade underdåniga be¬
tänkande öfver så väl de nu underdånigst föredragna anslagsfrågorna, som öfriga
i afseende på 4:de hufvudtitelns reglering förekommande ämnen:
”Sedan det förslag till ett fullkomligare ordnande af försvarsverket till lands,
hvilket Eders Kongl. Maj:t före sista riksdagen lät utarbeta och derefter täcktes
för Rikets då församlade Ständer i nåder framlägga, i de väsendtligaste delarna
icke hlef af Rikets Ständer bifallet och således icke heller kunnat i verket sättas,
samt jag, vid sådant förhållande, ansett mig kunna förutsätta, det Eders Kongl.
Maj:t ej skulle vara benägen att vid nu instundande riksdag till Rikets Ständer
ånyo framställa samma förslag, eller något annat af lika omfattande syftning, har
jag, ehuru visserligen, efter mina åsigter, mycket ännu brister uti anstalterna för
landtförsvaret, innan dessa kunna anses fullt motsvara sitt ändamål, likväl trott
min åtgärd nu höra inskränkas till uttalande af skälen till de af mig nu under¬
dånigst anmälda organisations- och anslags-frågor samt för öfrigt till framhållande
af hvad, vid regleringen af utgifterna under 4:de hufvudtiteln, synes mig böra af
Eders Kongl. Maj:t tagas under nådig pröfning; och då, i likhet med hvad tillföre¬
ne egt rum, uti de framställningar om förnyad reglering af riksstaten, som uti
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof skola
till Rikets Ständer vid instundande riksdag aflåtas, behofven torde komma att fö¬
ras under 2:ne hufvudafdelningar, den ena omfattande de behof, som fordra stän¬
diga anslag, och den andra dem, för hvilka extra anslag, antingen för en gång,
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prof. om Statsverk. 1850.
3
eller för längre eller kortare tidrymd äro erforderliga, har jag efter denna grund
åtskiljt de behof under riksstatens 4:de hufvudtitel, för hvilkas fyllande jag anser
medel nu böra af Rikets Ständer i nåder begäras.”
Hvad då först angår de ärliga eller ständiga utgifterna under nämnda huf-
vudtitel, hvartill, enligt nu gällande riksstat, finnes anvisadt:
i kontant R:dr 2,741,576: 16. —
Indeldta räntor, efter markegång, på förslag 1,196,656: 32. —
Indeldt spannmål på förslag 20,104 t:r 16 kappar, å 6
R:dr tunnan 120,627: — —
Oindeldt spannmål 17,220 t:r, å 6 R:dr tunnan . . . 103,320: — —
tillsammans R:ko R:dr 4,162,180. — -—-
så förekommer vid de serskilda afdelningar, under hvilka anslagen på titeln äro
uppförda, följande, nemligen:
” Landtför svar s-Departementet:”
”Departementets Kansli-Expedition”
”Då Eders Kongl. Maj:t redan sistlidne år, på sätt här nedan under rubriken:
Krig s-kollegium, kommer att förmälas, i afseende på detta embetsverk, och seder¬
mera jemväl beträffande de öfriga embetsverken och stats-departementens expedi¬
tioner, i nåder behagat gilla den grundsatts, att de, enligt författningarna, ordi¬
narie embets- och tjenstcmännen samt vaktbetjeningen vid ifrågavarande verk till¬
kommande så kallade ljuspenningar, borde upphöra att serskildt utgå, men deremot
tilläggas lönerna, äfvensom att i stället för de hittills åt extra ordinarie tjenste¬
män och vaktbeljente tilldelade ljusmedel borde på stat anvisas ett dem ungefär¬
ligen motsvarande belopp, att användas till arfvoden åt dem bland bemälde tjen¬
stemän och betjening, hvilka af en sådan uppmuntran gjorde sig förtjente, allt lik¬
väl emot det, alt de anslag, från hvilka berörde medel hittills utgått, blefve min¬
skade med de belopp, som i följd häraf komme att under vederbörande verks stats¬
anslag uppföras, hvarom, i afseende på en sådan anslagsreglering, Eders Kongl.
Maj :t förklarat Sig vilja för Rikets snart sammanträdande Ständer i nåder fram¬
lägga förslag, anser jag mig böra underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t,
med tillämpning af enahanda grundsatts på Landtförsvars-departementets Kansli-
expedition, likaledes täcktes nu föreslå Rikets Ständer, att värdet af de qvantite-
ter talgljus, som för närvarande tillkomma den vid Expeditionen anställda personal,
nemligen:
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Expeditions-chefen, med 12 Lil
2 Expedi lions-sekre terare, å 5 Lil, med 10 »
3 Protocolls-sekreterare, å 5 Lil, med 15 »
1 Registrator, med 5 »
3 Kanslister, å 2 Lil, med 6 »
3 Kopister, å 2 Lil, med 6 »
och 2 Vaktmästare, ä 2 Lil, med 4 »
eller tillhopa 58 Lil
må, efter nu bestämda pris af 6 R:dr 32 sk. B:ko per Lil., med R:dr 386: 32. —
likasom till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente
vid bemälde Expedition 250: — —
utgörande i rund summa hvad under de fem sistförflutna åren i
medeltal såsom ljuspenningar, efter nyssberörda prisberäkning, dem
tilldelats, eller tillsammans R:dr 636: 32. —
årligen, från det under 4:de hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmateria¬
lier och expenser för Departementets Kansli-expedition, deraf ljusmedlen till denna
expeditions, så väl ordinarie sorn extra-ordinarie personal hittills anordnats, och
hvilket anslag borde med ett lika belopp förminskas, öfverflyttas till statsanslaget
för expeditionen, för alt, efter här förut uppgifna grund, dels tilläggas den ordi¬
narie personalens aflöning och dels såsom arfvoden till den extra-ordinarie dispo¬
neras; hvarigenom expeditionens anslag skulle blifva förhöjdt till 16,442 R:dr.
Och torde Eders Kongl. Maj:t nu jemväl vilja i nåder förklara, att de vid expe¬
ditionen med tjenstgöringsskyldighet qvarstående öfvertalige emhets- och tjenste¬
män skola äfven framgent, så länge de i tjenst förblifva, vara bibehållne vid rät¬
tigheten att från expeditionens expensmedels-anslag utbekomma de ljuspenningar,
de derifrån nu uppbära.”
”Krigs-KollegiumRedan år 1847 täcktes Eders Kongl. Maj:t, med afse¬
ende på en tillämnad förändring i de förvaltande Verkens organisation, i Nåder
förordna, att lediga embeten och tjenster i Krigs-kollegium tillsvidare icke finge
tillsättas, samt tillika anbefalla Kollegii tillförordnade President att i underdånighet
inkomma med förslag lill sådana förändringar i nämnda embetsverks organisation,
att förvaltningen af 4:de hufvudtiteln, äfven i de delar den då ännu åläg Stats¬
kontoret, kunde blifva lill Krigs-kollegium öfverflyttad samt derjemte, genom för¬
minskning i emhets- och tjenstmannapersonalen, aflöningen för densamma, utan till¬
ökning i de dertill redan bestådda anslag, sfi förhöjas, att samma personal skulle
odelad kunna egna sig åt tjenstgöringen inom Kollegium. Vid pröfning af det un¬
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
5
derdåniga förslag' i ämnet, tillförordnade Presidenten derefter afgifvit, har Eders
Kongl. Maj:t, på sätt af Stats-råds-prolokollet öfver Landtförsvars-ärenden af
den 6 November 1849 närmare inbemtas, under samma dag i Nåder tills vidare
fastställt en förändrad organisation af Krigs-Kollegium i ofvan omförmälda syftning, i
följd hvaraf detta embetsverk fatt med 1850 års början öfvertaga förvaltningen
af hela 4:de hufvud-titeln, oaktadt cmbets- och tj ens temännens antal minskades
från 61 lill 53, samt hvarvid i öfrigt hufvudsakligen stadgades: att de medel,
hvilka dittills under benämning af ljuspenningar utgått, borde bland tillgångarna
för löneregleringen upptagas och ljuspenningar»e för ordinarie embets- och tjen-
stemännen inräknas i lönerna samt i afseende på de dittills för extra ordinarie
tjenstemän och betjening utgångna ljusmedel derefter så förhållas, att ett deremot
ungefärligen svarande belopp anvisades att till arfvoden för bemälde tjenstemän
oell betjening användas; att lönen för en kammarskrifvare å Stats-kontorets Stat,
hvilken i följd af förvaltningsbestyrets med 4:de Hufvud-titelns öfverflyttande på
Krigs-Kollegium icke vidare för Stats-kontoret behöfdes, jemväl finge tilis vidare
och intilldess Rikets Ständer medgifvit dess omflyttande från 7:de till 4:de Huf-
vud-Titeln, af Krigs-Kollegium för dess lönereglering på foreskrifvet sätt dispo¬
neras med ett belopp af 438 R:dr årligen, förhöjningen för den derunder begrip¬
na spanmål inberäknad, hvarigenom, med tillägg af öfrige beräkneliga anslag dels af
statsmedel och dels af de kassor och fonder, hvilka städse bidragit till aflönande af Kollegii
embets- och tjenstemän, erhölls för Verkets lönereglering en sammanräknad tillgång af
52,607 R:dr 17 sk. 6 rst. Banko; att, ehuru å denna summa ingingo ljuspenningar af
Statsmedel till ett belopp af 1700 R:dr 11 sk., deraf dock ej skulle få dispone¬
ras mer än 1600 R:dr lill arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i Kollegium
och 36 Il:dr till fyllnad i en Kammarskrifvarelön eller tillhopa 1636 R:dr, hvilket
belopps öfverflyttande till Krigs-Kollegii anslag från anslaget till skrifmaterialier
och expenser m. m. för nämnde med flera Verk Eders Kongl. Maj:t tillika i Nå¬
der förklarade Sig vilja af Rikets nästsammanträdande Ständer begära; att aflö-
ningsbeloppen, uti hvilka i allmänhet den dittills serskildt uppförda tillökningen af
1 R:dr för tunnan af den under lönerna anslagna spanmål borde anses vara inbe¬
gripen och således ej vidare komma att serskildt bestås, skulle utgöra för första
graden” 600 R:dr, för den 2:dra 1000 R:dr, för den 3:dje eller Kontors-Chefs-
graden 1600 R:dr och för Lcdamöterne 2600 R:dr, samt slutligen att intilldess
aflönings-staten klefve definitivt fastställd, deri skulle för hvarje beställning, med
hänseende till besparingar m. m., upptagas såsom lön hvad ordinarie lönen med
tillökningen för den dittills derunder inbegripne spanmål, å 1 R:dr tunnan, enligt
f>
Kongl. Moj:ls Nåd. Prop. om Slatsvei'k. 1850.
då gällande Stat utgjorde och återstoden såsom arfvode; i öfverensstämmelse med
hvilka grunder ny interims-stat för Kollegium i Nåder utfärdades."
”Med anledning af hvad, på sätt här förut berördt är, Eder Kongl. Majit
vid afgörandet af denna organisationsfråga redan i Nåder beslutat, tillåter jag mig
underdånigst hemställa, det Eder Kongl. Majit nu i Nåder måtte af Rikets Stän¬
der begära så väl öfverflyttning från 7:de till 4:de Hufvud-Titeln af ofvanberörde,
för Krigs-Kollegii lönereglering erforderliga, Kammar-Skr ifvar elon å Stats-Kontorets
Stat' med här utförda belopp af R:dr 438: — —
som ock att den likaledes här ofvan omförmälda, till arfvo-
den åt Kollegii extra ordinarie tjenstemän och fyllnad i nyss-
nämda Kammarskrifvarelön afsedda, summa 1636 R:dr, må från
anslaget å 4:de Hufvud-Titeln till skrifmaterialier och expenser
för Krigs-Kollegium med flera Verk omflyttas till bemälda Kol¬
legii löne-anslag, hvilket sålunda skulle ökas med 2074 R:dr
eller till 29,250 R:dr samt ytterligare torde komma att för¬
höjas med 2000 R:dr, i händelse, såsom bär nedan vid frå¬
gan om dispositionen af förra Chefs-indelningen vid f. d. Adels-
Fane-regementet af mig i underdånighet föreslås, Eder Kongl.
Majit och Rikets Ständer bifalla uppförandet på Stat af det nu
för Kollegii President på nämde indelning anvisade arfvode.”
”Uti underdånig skrifvelse af den 2 sistlidne Oktober,
hvilken framdeles serskildt torde få Eder Kongl. Majit i un¬
derdånighet föredragas, har Krigs-Kollegium, bland andra hem¬
ställanden rörande slutliga fasts lällelsen af dess nya organisation,
väckt fråga derom, dels alt, då den omständigheten, alt Kol¬
legii aflöningsanslag utginge från flera serskilda fonder, föran-
ledt dertill, att aflöningen icke blott för tjenstemän, tillhörande
samma afdelning af verket, utan ock för en och samma tjen¬
steman blifvit i Staten på flera, ända till fyra, olika fonder
anvisad, men härigenom så väl lönernas utbetalning som iakt¬
tagandet af föreskrifna besparingar betydligt försvårades, Eder
Kongl. Majit täcktes till Rikets Ständer öfverlemna, att på
Riks-statens 4:de Hufvud-titel, från 1851 års början, uppfora
Kollegii hela aflöningssumma, antingen med beviljad eftergift
Transport 438: — —
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverk. 1850,
Transport
flir kassorna fran de bidrag- till aflöningskostnaden, som nu der¬
ifrån utgå, eller, om sådant ej kunde bifallas, under vilkor,
att kassorna, innan hvarje års utgång, till Statskontoret för
Statsverkets räkning aflemnade berörda bidrag; dels ock alt, till
en uppmuntran för Kollegii embets- och tjenstemän, hvilka,
ehuru i alla grader färre lill antalet än tillförene, fingo vid¬
kännas den tillökning i göromål, som öfverflyttningen pä Kol¬
legium af den Statskontoret förut åliggande andel i bestyret med
4:de Hufvud-litelns förvaltning för flem medfört, utan att än¬
dock alla ännu åtnjöte de, till ersättning härföre, för dem af-
sedda löneförhöjningar, heldst desse nu vore anvisade till af-
lönande af åtskilliga öfvertalige tjenstemän, Eder Kongl. Maj:t
måtte i Nåder föreslå Rikets Ständer att på Allmänna Indrag-
nings-staten öfverflytta den för sistbemälde tjenstemän belöpan¬
de aflönings-summa, utgörande 3,546 R:dr Banko, oberäknad t
skillnaden emellan 7 R:dr och Riks-markegångspriset för der¬
under begripna 304 tunnor spanmål.”
”Ehuru jag visserligen anser Krigs-Kollegii embets- och
tjenstemän genom den beredvillighet, hvarmed de i allmänhet
iklädt sig de genom nya organisationen föranledda ökade tjen-
steskyldigheter, hafva gjort sig förtjente af all den uppmuntran,
som möjligen kan dem beredas, finner jag mig dock, med af¬
seende på de flera angelägna behof, för hvilka nya anslag nu
ifrågakomma att af Rikets Ständer äskas, för närvarande icke
kunna understödja Krigs-Kollegii underdåniga hemställan om
öfverflyttande på Allmänna Indragnings-Staten af nyssberör-
da aflöningar.”
”Hvad angår den alternativt gjorda framställningen om
utverkande af Statsanslag i stället för de bidrag, som nu till
Krigs-Kollegii aflöning utgå från flera serskilda fonder, så och
med afseende på de flera olägenheter, som med en sådan aflö-
uingstillgångarnes splittring onekligen äro förenade, kan jag väl
ej undgå att finna önskvärdt, om en ändring häri kunde, utan
438
Transport
438
8
Kongl. MajUs Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr
uppoffring å Statsverkets sida, tillvägabringas, men anser mig
icke för det närvarande böra förorda någon af de utvägar, Krigs-
Kollegium för ändamålets vinnande föreslagit. Då emellertid
Kollegii cmbets- och tjenstemäns aflöning, äfven efter nya
Staten, skulle till någon del utgå af serskilda under Kollegii
förvaltning ställda kassor, samt desse embets- och tjenstemän
äro berättigade att, när de, vid upphunnen lefnadsålder, taga
afsked, bibehålla de å Stat åtnjutna löner, men nämnda kas¬
sor, ehuru de bidraga till de erforderliga tjenstemännens aflö-
nande, likväl icke skäligen böra, mera vid detta än andra
embetsverk, belastas med pensionering af Statens tjenare vå¬
gar jag i underdånighet föreslå, att af Rikets Ständer begär¬
des, att Kollegii afskedstagande embets- och tjenstemän hä¬
danefter må, utan hinder deraf, att de i större eller mindre
mån varit från kassorna aflönade, i föreskrifven ordning kunna
med då i Stat fastställda löner pä Allmänna Indragnings-staten
uppföras.”
”Deremot och då personalen vid Utrednings-förråden i
Stockholm och landsorterna fortfarande är Krigs-Kollegium un¬
derlydande, finner jag icke skäl förekomma att bifalla bemälde
Kollegii, i sammanhang med dess förslag till reglering af ut¬
gifterna under Hufvud-titeln, gjorda underdåniga hemställan,
att aflöningen för nämnda förrådspersonal, som med 2,900
R:dr årligen ingår uti Statsanslaget för Kollegium, må från
samma anslag afskiljas och å Hufvud-titeln serskildt uppföras.”
”Ingeniör-Korpsen.” I ändamål att åt denna Korps be¬
reda förmånen att, lika med andra Regementen och Korpser
af Arméen, på sin Stat erhålla en Regements skrifvare, hvars
lön borde bestämmas till jemna 400 R:dr, i stället för den,
emot åtnjutande af årliga arfvoden å tillhopa 350 R:dr af för¬
säljnings- samt arrende-, jord-, skylds- och tointöres-medlen,
vid Korpsen nu anställda redogörare, samt på det att likaledes
de sedan längre tid tillhaka åt Korpsens Sekreterare, Kanslist
438
Transport R:dr
438:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
9
Transport R:dr 438: — —
och Vaktmästare på nvssberörda medel med tillsammans 620
R:dr årligen anvisade löne-tillöknings-arfvoden måtte blifva på
ordinarie stat uppförda, har Eders Kongl. Maj:t under den 5
sistlidne Oktober i Nåder förklarat Sig vilja af Rikets näst¬
samman trädande Ständer äska det härtill, utöfver en å stats¬
anslaget för korpsen befintlig odisponerad tillgång af 565 R:dr
8 sk. Ranko, erforderliga fyllnadsbelopp med ...... 454: 40. —
som alltså bär utföres.”
”Då Eders Kongl. Maj:t, uppå vederbörande embetsmyn-
digheters underdåniga tillstyrkan, under den 17 sistlidne April
i nåder förordnat, att med nästa års början all befattning
med fästningsbyggnaderna och försvarsanläggningarna vid Carls¬
krona, jemte underhållet deraf, skall från Befälhafvande Ami¬
ralen och honom underlydande stater återflyttas till Krigs-
Kollegium, som sedermera egde att dermed förfara, på sätt
Kollegium förut i afseende på rikets öfriga fästningar bar sig
i nåder uppdraget, samt att föröfrigt, enär en Material-bok¬
hållare behöfves till biträde för Fortifikations-befälhafvaren i
Carlskrona, ett belopp, motsvarande Fortifikalions-bokhållare-
lönen, skall likaledes från nämnda tid hållas Chefen för In-
geniör-korpsen tillhanda, för att till en sådan tjenstemans af-
lönande användas, intilldess samma lön kunde, efter nådig
framställning derom till Rikets Ständer, blifva från 5:te till
4:de hufvudtiteln och Ingeniör-korpsens stat öfverflyttad;
torde med anledning häraf och som, efter hvad utredt blifvit,
ifrågavarande Material-bokhållare-lön, när densamma år 1820,
jemlikt då meddelad nådig föreskrift, af Ingeniör-korpsen af-
stods, uppgick till ett belopp af 320 R:dr, inberäknade derun¬
der begripna 20 tunnor spanmål, samt en ungefärligen lika
aflöning jemväl i sednare tider varit Forlifikations-redogöraren
i Carlskrona bestådd, Eders Kongl. Maj:t nu vilja af Rikets
Ständer i nåder begära, att merberörda lön, som nu utgår,
Transport R:dr 892: 40.
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Prop. 1850. 1 Sami. 1 NJd. 1 Huft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 892: 40.
på sätt i protokollet angående regleringen af 5:te Hufvud-
titeln omförmäles, mätte å 4:de Hufvud-titeln varda uppförd
med 320: —
för att statsanslaget för Ingeniör-korpsen tilläggas.”
”Vid sista riksdagen framställde Eders Kongl. Maj:t för
Rikets Ständer behofvet af en serskild Ingeuiör-trupp, hvaraf
Svenska Arméen ännu är i saknad, ehuru dylika trupper all¬
mänt erkännas för en väl organiserad Armée vara oumbärliga.
Förslaget afsåg då att till en början erhålla blott en mindre
Trupp af 60 man Sappörer med nödigt befäl, hvilken skulle
utgöra stam för det beväringsmanskap, som kunde finnas tjen-
ligt att densamma tiiidelas, och för öfrigt hafva åliggandet att
på Carlsborg, dit den skulle förläggas, bestrida fångbevaknin¬
gen i stället för de dertill nu beordrade kommenderingar af
indelda arméen, emot det att hvad nu af anslaget till fång¬
vården utgår för dessa kommenderingars underhållande finge
påräknas till den nya truppens underhåll, hvarigenom den här¬
för erforderliga nya årliga utgift kunde inskränkas till det ringa
beloppet af 3,640 R:dr och förslaget förmodades blifva antag¬
ligare. Förslaget vann dock ej bifall af Rikets Ständer.”
”Behofvet af Ingeniörtrupper för Svenska Arméen, hvil¬
ken ensam bland Europas krigshärar saknar dem, är emedler¬
tid så påfallande och oafvisligt, att det icke längre bör undan¬
skjutas 5 och Chefen för Ingeniör-korpsen bär derföre, uti det
af mig anmälda betänkande i ämnet, ånyo framställt nödvän¬
digheten af en serskild Ingeniörtrupps snara uppsättande och
dervid genom flera anförda välgrundade skäl ådagalagt, att
denna trupp, för att åtminstone komma att stå i det förhål¬
lande till Arméens numerär på fredsfot, som i de mindre Eu¬
ropeiska staternas arméer ansetts oundgängligt, rätteligen
borde bestämmas till en Sappör-bataljon af 360 man, med
nödigt befäl, på 3:ne kompanier, hvartdera indeladt uti 2
Sappör-, 1 Minör- och 3 Pontonier-afdelningar, hvilken Ba-
Transport R:dr 1,212: 40,
Kongl. Maj:ts Nud. Prop. om Stativ. 1850.
Transport R:dr 1,212: 40.
taljon, hvars ärliga underhåll, enligt betänkandet vidfogad ut¬
räkning, skulle medföra en kostnad af 53,339 R:dr 12 sk.
10 rst., borde förläggas antingen i Stockholm eller på Carls¬
borg och, jemte de för dess bestämmelse nödiga öfningar,
äfven bestrida garnisonstjenstgöring samt tillika blifva stam för
beväringsmanskap till det antal, som erfordrades för att bibe¬
hålla det antagna förhållandet af 1 JT) procent emellan bataljo¬
nens styrka och den öfriga arméens, då den är ställd på
krigsfot, men likväl derjemte, med afseende på sannolikheten,
att det för hela Bataljonens uppsättande behöfliga, bär ofvan
uppgifna anslag, ej nu skulle af Rikets Ständer beviljas,
alternativt hemställt, att af Rikets Ständer vid instundande
riksdag måtte i nåder begäras det belopp af 17,768 R:dr
4 sk. 31, rst., som beräknats årligen erfordras för aflöning,
underhåll och beklädnad af ett Sappör-kompani om 120 man,
så organiseradt som här förut är omförmäldt, samt försedt
med nödigt befäl, bestående af 1 Kapiten, 2 Löjtnanter, 1
Under-löjtnant och 3 Under-konduktörer, deraf dock Under¬
löjtnanten ansetts kunna beordras af Ingeniör-korpsens nuva¬
rande personal, äfvensom med serskild Läkare och Material¬
förvaltare; hvaremot och då svårigheter förmodats skola möta
för kompaniets uppsättning under första året, för hvilket an¬
slag till dess underhåll kunde varda beviljadt, serskildt anslag
till bestridande af kostnaderne för kompaniets första uppsätt¬
ning, hvilka beräknats komma att uppgå till ett belopp af
16,360 R:dr för en gång, ej skulle behöfvas, derest Rikets
Ständer medgåfve, att hirs la årets underhålls-anslag finge för
detta ändamål användas.”
”Då de skäl, Chefen för Ingeniör-korpsen andragit så väl
för angelägenheten af en serskild Ingeniörlrupps snara uppsät¬
tande, som för bestämmandet af dess styrka och organisation
i öfrigt, synas vara oemotsägliga, anser jag mig böra i under¬
dånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af de
utaf bemälde Chef framställda åsigter, måtte lill Rikets snart
Transport R:dr
1,212: 40.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsv. 1850.
Transport R:dr 1,212: 40. —
sammanträdande Ständer aflåta förnyad framställning i ämnet,
likväl i öfverensstämmelse med det alternativt uppgifna försla¬
get om uppsättande nu till en början af endast ett Sappör-
kompani, hvarvid jag dock, hvad de beräknade aflöningarne
angår, underdånigst hemställer, huruvida serskild Läkare må
behöfva antagas vid en trupp af blott 120 man, hvilken dess¬
utom i fredstid komme att förläggas på sådan ort, hvarest för
truppens sjukvård biträde af annan publik läkare torde kunna
påräknas, och om icke, ifall denna anmärkning skulle finnas
riktig, den i förslaget upptagna läkare-lön af 400 R:dr skulle
kunna utbytas emot ett arfvode af t. ex. 133 R:dr 16 sk.
banko för sjukvårdens bestridande, hvarigenom den beräknade
underhållskostnaden för kompaniet blefve nedsatt till hvad bär
i rund summa utföres med 17,500: — —
deraf dock det belopp af 3,914 R:dr, som beräknats erfor¬
derligt för truppens beklädnad, lärer böra afskiljas och tilläg¬
gas anslaget till Försvarsverket i allmänhet, helst så beskaf¬
fade underhålls utgifter för de öfriga värfvade trupperna städse
blifvit under detta anslag upptagna; hvaremot återstoden 13,586
R:dr synes böra sammanföras med anslaget för Ingeniör-korp-
sen och denna korps, sedan den blifvit försedd med trupp, å
4:de hufvud-titclu upptagas under rubriken Värfvade Arméen.
Ingeniör-korpsens anslag skulle da, med tillägg af nyssberörda
belopp, och här ofvan föreslagen lönefyllnad 454 R:dr 40 sk.,
jemte Material-bokhållare-lönen, 320 ll:dr, blifva förhöjdt lill
37,272 R:dr.”
”Fält-Läkare-Stalen. Denna nya rubrik föranleddes af
ofvanberörda från Sundhets-kollegium inkomna underdåniga för¬
slag till åtskilliga jemkningar uti Fält-Läkare-korpsens nuva¬
rande organisation, hvaröfver Krigs-kollegium underdånigt ut¬
låtande afgifvil. Förslaget afser hufvudsakligen att, genom
beredande af förbättrade lönc-vilkor åt Militär-Läkare-korpsen
i allmänhet och bildande af åtskilliga högre platser inom den-
Transport R:dr 18,712: 40.
Kongl. Majds Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
13
Transport R:dr 18,712: 40. —
samma, äfvensom tilldelad förhöjd grad och deraf följande hö¬
gre traktamenten vid kommenderingar för vissa andra beställ¬
ningar, söka uppmuntra yngre läkare till inträde i korpsen
och qvarstående dervid, samt sålunda förekomma den fullkom¬
liga upplösning, hvarmed nämnde korps hotas, derest de för
handen varande förhållandena få fortfara.”
”1 sådan syftning är i underdånighet hemställdt:
att den ledamot i Sundhets-kollegium, som föredrager de
arméens sjukvård rörande ärenden, skulle blifva chef för fält-
läkare-korpsen, antingen under denna benämning eller den af
Gener al-fältläkare, samt tillika erhålla säte och stämma i Krigs¬
kollegium, när militära sjukvåfds-ärenden der förekomma, emot
åtnjutande derför af ett serskildt arfvode å . 720: — —
att för de fem fältläkarne i militär-distrik-
ten måtte anslås serskilda löner å 1,000 R:dr
B:ko hvardera, elier tillhopa . . . 5,000:
hvarifrån dock skulle afgå de för fäl tläkare
under generalitets-staten redan bestådda 600: 4,400:
att regementsläkare-lönen vid Kronprin¬
sens hussar-regemente mätte höjas till 630 R:dr
och enahanda lön vid Wermlands Fältjägare-re¬
gemente till 500 R:dr, samt för öfrigt lö-
nerne för 1 bataljonsläkare vid hvarje rege¬
mente, äfvensom vid kavalleriets korpser, hvil¬
ka skulle benämnas, förste bataljonsläkare, hö¬
jas till 400 R:dr, hvilka löneförbättringar skulle
belöpas för värf rade arméen till .... 1,330: — —
och för indeldta arméen till 3,750:
samt att de nu åt 2: ne under-läkare vid all¬
männa garnizons-sjukhuset disponerade fältlä¬
kares pensionär-arfvoden, å 175 R:dr hvar¬
dera, måtte till sitt ursprungliga ändamål få
åter användas och alltså i stället motsvarande
belopp till de 2:ne sjukhus-läkarnes aflönande
erhållas, med tillhopa 350:
Transport R:dr 10,550: 78,712: 10.
! 4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 10,550: — ■—- 18,712: 40.
hvarförutan gradförhållandena inom korpsen och
dc serskilda gradernas deraf beroende pensions-
rätt skulle på tillika uppgifvet sätt ordnas;
utgörande sammanlagda beloppet af de sålunda
fordrade löneanslagen 10,550:
”Ehuru jag fullkomligt gillar de grunder, på hvilka Sund-
hets-kollegium stödt förevarande underdåniga förslag och jem¬
väl erkänner nyttan af att, till uppmuntran för fältläkare-
korpseiis utmärktare medlemmar, fältläkarebefattningarna blefve
med de för dem ifrågaställda lönerna försedda, anser jag mig
dock, med hänseende till de flera, åtminstone för tillfället, an¬
gelägnare behof, för hvilka nya anslag böra ifrågaställas, icke
kunna i underdånighet tillstyrka, att de till berörda fältläkare-
löner begärda 4,400 II:dr nu må af Rikets Ständer äskas;
hvaremot jag, i öfrigt förordande det underdåniga förslaget,
underdånigst hemställer, att Eders Kongl. Maj:t, jemte begä¬
ran om Rikets Ständers medgifvande dertill, att de bataljons¬
läkare, hvilkas löner äro afsedda att förhöjas till 400 R:dr,
fä, efter 8 års oafbruten tjenstgöring med sådan lön, komma
i åtnjutande af 50 i stället för föreslagna 25 procents löne¬
förhöjning, må till Rikets Ständer aflåta nådig framställning
om anvisande af den för öfriga uppgifna löneförbättringar er¬
forderliga summa 6,150: —
deraf dock, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, de för
läkarne vid arméens regementen och korpser samt för sjukhus¬
läkaren afsedda lönebeloppen synas böra fördelas på vederbör¬
liga anslag under hufvudtiteln, och endast den för general-
fältläkarne beräknade aflöning upptagas serskildt under den här
ofvan föreslagna rubrik, Fältläkare-staten, under hvilken äf¬
ven det nu serskildt uppförda rese-stipendium för militär¬
läkare torde lämpligen kunna öfverflyttas, likasom från Gene¬
ralitet,sslaten 5 fältläkare-arfvoden med tillhopa 500 R:dr.”
”Indeldta Arméen
”Kavalleri- och Infanteri-regementena. Genom den år
1833 i nåder fastställda lönereglering för Indeldta arméen he-
Transport R:dr 24,862: —
Kung/. Majds Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 24,862: 40.
stämdes, bland annat, att, sedan öfvers te-indelningen vid f. d.
Adelsfane-regementet, hvilken då innehades af f. d. General¬
adjutanten för arméen m. m. Herr Grefve M. Björnstjerna,
hunne blifva ledig, de under denna indelning inbegripna bo¬
ställena Engsholmen och Borghaga skulle, i utbyte emot andra
för löneregleringen disponerade boställen, indragas till Stats¬
verket, samt att af indeldta räntorna skulle tillfalla:
Lif-regemcntets Grenadier-korps .... 1,042: 9. 2.
Uplands regemente 2,096: 43. 3.
Södermanlands regemente 1,060: — —
och förklarades derefter och senast genom nådiga Brefvet den
10 Juli 1840, uppå vederbörandes underdåniga framställningar
om de med räntornas uppbörd förenade svårigheter, att be¬
rörde belopp skulle, från den tid räntorna blefve genom indel-
ningshafvarens afgång för Statsverket disponibla, till nämnde
korps och regementen kontant utbetalas. I följd af Hans Ex-
cellence Herr Grefve Björns tjernäs den 6 Oktober 1847 in¬
träffade död, är ifrågavarande öfverste-indelning numera indra¬
gen ; och hafva de omförmälda, derunder inbegripna boställena,
hvilkas uppskattningsvärde är 915 R:dr, ock redan blifvit till
Statsverket öfverlemnade, hvaremot, i följd af Eders Kongl.
Maj :ts, efter skedd närmare utredning rörande dispositionen af
indelningens återstod, under den 2 Maj 1849 meddelade nå¬
diga förordnande, denna återstod, hvars uppskattade värde ut¬
gör 5,792 R:dr 10 sk. 1 rst., blifvit bland Statsverkets in¬
komster under serskild titel upptagna och sedermera med in¬
flutna verkliga beloppet (ifverförd lill 4:de hufvudtitelns be¬
sparingar, af hvilka utgå merberörde åt Lif-regementets Gre-
nadier-korps, Uplands och Södermanlands regementen tillförsä¬
krade anslagsbelopp med tillhopa i kontant 4,199 R:dr 4 sk.
5 rst., och hvad derefter af indelningen öfverblifver, användes
till bestridande af det tillförene på 4:de hufvudtitelns anslag
till oförutsedda behof åt t. f. Presidenten i Krigs-kollcgium
Transport R:dr 24,862: 40.
16 Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 24,862: 40.
anvisade arliga arfvode af 2,000 R:dr banko, hvilket, för så
vidt det ej sålunda kan betiickas, fortfarande af nyssnämnda
anslag anordnat.”
Statskontoret bär nu underdånigst hemställt, huruvida
icke de åt oftanämnde korps och regementen tilldelade er-
sättnings-summor må på deras stater uppföras och indelda ar-
meéns kontanta statsanslag alltså ökas med det här ofvan upp¬
gifna beloppet 4,199 R:dr 4 sk. 5 r:st., emot ytterligare in¬
dragning till Statsverkets inkomster af motsvarande belopp
utaf f. d. adelsfane-chefslönen.”
”Den sålunda af Stats-kontoret föreslagna åtgärden för¬
enklar visserligen det något invecklade förhållandet, som nu
med uppbörden och redovisningen af ifrågavarande chefs-indel¬
ning eger rum; men dä det är klart, att, om af de till indel¬
ningen hörande indelda räntor får till Statsverket indragas ett
belopp, motsvarande de förenämnda korps och regementen till¬
kommande i kontant bestämda ersättningssummor, 4:de huf¬
vud ti teln kommer att gå i mistning af skillnaden emellan dessa
summor och räntornas verkliga värde, som alltid är högre än
det uppskattade, och derigenom förlorar en nu påräknelig till¬
gång Lill betäckande af arfvodet 2,000 R:dr för tillförordnade
Presidenten i Krigskollegium, anser jag Statskontorets förslag
icke böra på annat sätt i nåder bifallas, än att, emot det att
hela indelningen till Statsverket indrages, Rikets Ständer an¬
visa icke blott de ofta nämnda ersättnings-summorna med till¬
hopa 4,199 R:dr 4 sk. 5 r:st., utan äfven nyssberörda 2,000
R:dr till arfvode åt tillförordnade Presidenten i Krigs-kollegium,
och uppföra dem under vederbörliga anslag på hufvudtiteln;
hvarom, i händelse denna min åsigt i nåder gillas, Eders
Kongl. Maj:t torde nu till Rikets Ständer göra nådig fram¬
ställning.”
”1 likhet med hvad vid de 2:ne sednaste riksdagarne
iakttagits, lärer äfven nu Rikets Ständer höra göras upp-
Transport: 24,862: 40.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop, om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 24,862: 40.
märksammma derpå, att, lill betäckande af de genom södra
bataljonens af Bohusläns regemente .förändring tills vidare till
roteradt infanteri, för Statsverket uppkomna kostnader, nödigt
blifver, alt öfverskottet af de indelningsräntor, hvilka förut
ingått ensamt lill nämnda bataljons rusthållare, varder, såsom
hittills och så länge omförmälde förändring kan komma att
fortfara, stäldt till Eders Kongl. Majrts nådiga disposition.”
' Instruktions-kompanier för indeldta Infanteriet. Uti
det förslag till ordnande af försvarsverket till lands, som före
senaste riksdagen af dåvarande chefen för LandtfÖrsvars-depar-
tementet i underdånighet afgafs, framställdes nödvändigheten af
att hastigare och med mera fulländning gifva indeldta solda¬
ten sin lörsta rekryt-bildning och alt för detta ändamål af Ri¬
kets Ständer äska ett anslag till Instruklions-kompanier för in-
deldta armeen. Åberopande de skäl, som då anfördes, tilläg¬
ger jag blott ännu ett, nämligen det, att, utan en sådan in¬
rättning, förblifver indeldta Infanteriet beständigt till större
eller mindre del uti otjenstbart skick, emedan med den nuva¬
rande korta öfningstid som rekrytmötena lemna, åtgå två, ofta
3: ne år, innan karlen kan, fullt exercerad, i kompaniets led
insättas, och då ej sällan efter undergången general-mönstring,
femtedelen af regementets nummerstyrka står vakant, så fort¬
far detta förhållande i 2:ne påföljande år, för att åter vidtaga
det 3:dje. Jag måste derföre i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t må, för att inom indeldta arméens infan¬
teri- och jägare-trupper tillvägabringa en rekryt-undervisning
till omkring 3:ne månaders tid, af Rikets näst sammanträdan¬
de Ständer ånyo i nåder begära, dels till inrättande af Instruk¬
lions-kompanier vid indeldta Infanteriet: för personalens under¬
håll 35,000:
samt för vidmakthållande af nödiga säng-
och husgerådspcrsedlar 2,500: — —
eller tillhopa årligen 37,500: —
Transport R:dr 62,362: 40.
Bit. N:o 3 till Kongl. Mafts Prop. 1850 . 1 Samt. 1 AJd. 1 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 62,362: 40
dels ock för en gång, till nyssberörda persedlars anskaffning,
en rund summa af 24,000 R:dr, hvilken dock ej skulle be¬
höfva serskildt anvisas, om Rikets Ständer medgåfve denna an¬
skaffnings bekostande af första årsanslaget för Instruktions-
kompaniernas underhåll.”
”Ersättning för utöfver markegångs-priset förhöjd be¬
talning till inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indeldta
Regementemas marscher lill och från möten. Under åren
1844 till och med 1848 hafva utgifterna på detta reservations¬
anslag i medeltal utgjort 5,663 R:dr 37 sk. 3 rst. årligen,
och vid sistnämnda års slut uppgingo de reserverade besparin-
garne å anslaget till 38,280 R:dr 40 sk. 11 rst. Med an¬
ledning af den uti Rikets Ständers Revisorers berättelse om
1847 och 1848 årens Stats-revision förekommande framställ¬
ning derom, att berörda anslag, som nu är bestämdt till 9000
R:dr årligen, måtte i någon mån nedsättas, har Eders Kongl.
Maj:t, under den 6:te sistlidne Mars, i Nåder förklarat Sig vil¬
ja, vid reglering af utgifterna under 4:de Hufvud-titeln, taga
under nådigt öfvervägande, om och i hvad mån nedsättning
af ifrågavarande anslag må kunna Rikets Ständer föreslås; och
då det synes vara mindre lämpligt, att Stats-anslagen bestäm¬
mas till högre belopp, än som för dermed afsedda ändamål er¬
fordras, hemställer jag nu i underdånighet, om icke det må i
Nåder föreslås Rikets nästsammanträdande Ständer, att berör¬
da reservations-anslag nedsättes till 6000 R:dr årligen, med
förbehåll likväl, att, på det bristande tillgång för de med det¬
ta anslag afsedda utgifter icke må äfventyras, de derå vid nu¬
varande Stats-reglerings tilländagående befintliga reservationer
förblifva till Eders Kongl. Maj:t nådiga disposition/’
Värjv a de Ar m é e n :
”Chefs-embetena vid de i Stockholm förlagda Garnisons-
rcgementcr hafva, på sätt jag redan haft Nåden i underdånig-
Transport 62,362: 40
Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
19
Transport 62,362: 40. —
het anmäla, genom Öfver-kommendanten i underdånighet in-
lemnat och tillika förordat de vid nämnda regementen anställ¬
da rcgements-pastorers samt bataljons- och sqvadrons-predikan-
ters underdåniga anhållan, alt som den, i ersättning för bri¬
stande eller otillräcklig lönc-inkomst, hvilken för regements-
pastorerne utgjorde i lön 400 R:dr och inqvarteringspennin-
gar 71 R:dr 5 sk. 4 rst. samt för bataljons-predikanlerne
endast inqvarteringspenningar till ett belopp af blott 35 R:dr
26 sk. 8 rst. banko, af regementernes presterskap tillförene
tillgodonjutna förmån af förhöjd tjenste-årsberäkning genom
Kongl. Cirkulärbrefvet den 6:te Oktober 1842 förklarats sko¬
la upphöra, och följden häraf måste blifva, att ifrågavarande
presterliga befattningar, med hvilka skyldighet att undervisa
i regementernas skolor för musik-elever och soldatbarn vore
förenad, hädanefter icke skulle komma att sökas af personer
med den för befattningarnas anseende erforderliga lärdom och
bildning i öfrigt, så vida icke deras innehafvare, lika med
hvad Elementar-skollärarne vederfarits, försåges med förbätt¬
rade löne-inkomster, Eders Kongl. Maj:t täcktes, på de af
sökanderne sålunda anförda skäl, af Rikets snart sammanträdande
Ständer i Nåder begära för hvarje Regemcnts-pastor vid härvarande
garnison en löneförhöjning af 400 R:dr och för hvarje bataljons-
cller sqvadrons-predikant en lön af 400 R:dr, allt banko/’
”Då vid indeldta arméen bataljons-predikanterna längese¬
dan äro indragne och dessa tjenstemän vid de värfvade rege-
menterna synas hittills vara bibehållna af ingen annan orsak
än alt de tjenat utan lön, helst de icke ens äro på regemen¬
ternas stater upptagna, torde förevarande underdåniga ansök¬
ningar, i hvad de angå bataljons- och sqvadrons-predikanter-
na, lemnäs utan Nådigt afeeende.”
”Beträffande åter regemenls-pastorerna, så och enär en
väsendtlig förmån onekligen dem frångått genom den högre
tjensteårsberäkningens afskaflånde, samt dertill kommer, att
Transport 62,362: 40.
20
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport 62,3(52: 40.
regements-pastorerne vid flottans stationer njuta i lön 600 R:dr
årligen, utom den derunder beräknade spanmål, synes skäl va¬
ra för handen, att icke blott för sökanderne, utan ock för de¬
ras vid Götha och Vendes Artilleri-regementen anställda veder¬
likar, i Nåder föreslås en löne-tillökning för hvardera af 200
R:dr Banko, hvilken för sex regements-pastorer utgör tillhopa
1200 R:dr, deraf här utföres hvad för de tre vid Lif-gardes-
regementerne anställda belöper, med tillhopa 600: —
att med 200 R:dr påföras hvartdera regementets anslag, och
deremot återstoden torde få här nedan under anslaget för Ar-
tilleri-regcmenterne, med likaledes 600 R:dr upptagas.”
"Svea Lifgardet och Andra Lifgardet.
I följd deraf, att vid 1840 och 1841 årens riksdag nö¬
diga anslag af Rikets Ständer vägrades för en behöflig an¬
sedd förändring i de 2:ne Lifgardes-regementernas till fot
organisation, hlefvo vid den derefter nådigst anbefallda regle¬
ring af regementernas löner, de förut befintliga musik-direktö-
rerne, äfvensom Sergeanterna ställda på indragning, med skyl¬
dighet likväl, att intill afgång tjenstgöra. Så länge de sålun¬
da indragna individerne qvarslodo såsom tjenstgörande, betyd¬
de denna eventuella indragning mindre, men i den mån afgång
bland dem inträffat, hafva olägenheterna deraf blifvit för rege-
menterne allt mera kännbara $ och då, i följd af timad afgång,
Under-officerarnes antal vid kompanierna i allmänhet numera
är inskränkt till endast två eller 1 Fanjunkare och 1 Furir
på hvarje kompani, hvarmed, utom det alt sådant är stridan¬
de emot ali militärisk organisation, ordningen inom kompanier¬
na omöjligen i längden kan bibehållas, hafva regementernas
Sekund-chefer, uti de af mig föredragna underdåniga framställ¬
ningar, dem lians Kongl. Höghet Kronprinsen, i sin egenskap
af Chef flir Lifgardes-brigaden, understödt, anhållit, det täck-
Transport 62,962: 40.
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
21
Transport R:dr 62,962: 40. —
fes Eders Kongl. Majit af Rikets Ständer vid instundande riks¬
dag i nåder äska löneanslag så väl för åtta sergeanter vid
livarldera regementet, eller 1 per kompani, å 186 R:dr för
hvarje, utgörande för 16 sergeanter tillhopa
årligen R:dr 2,976:
som ock för en musik-direktör vid hvartdera
regementet, ä 500 R:dr, med tillsammans 1,000: — —
eller tillhopa R:dr 3,976: — —
helst det skall visat sig, att bibehållandet af den högre mu¬
sikbildning, som nu inom regementernes, hufvudsakligen ge¬
nom dryga bidrag af officerare underhållna musik-korpser fö¬
refinnes, beror derpå, att musikundervisningen ledes af perso¬
ner med det anseende, som en djupare insigt i yrket med¬
förer.”
”Enär giltigheten af de skäl, Sekund-cheferne anfört till
stöd för sin underdåniga anhållan om återanställande vid rege-
menterne af det uppgifna antalet sergeanter svårligen kan för¬
nekas, torde Eders Kongl. Majit vilja af Rikets Ständer i nå¬
der äska hvad af Sekund-cheferne blifvit för detta ändamål be-
gärdt med tillsammans 2,976: — —
att med hälften, eller 1,488 R:dr hvartdera regementets an¬
slag påföras; hvaremot och då för hunden varande tillgångar
icke medgifva fyllandet af andra behof, än dem, som äro mest
angelägna, jag finner mig föranlåten att för närvarande afstyr¬
ka Sekund-chcfernes underdåniga begäran om löneanslag för
musik-direktörer, utan att derföre vilja - bestrida angelägenhe¬
ten för regementerne att ega utmärkta ledare för sina musik-
korpser.”
”Wermlands Fältjägare-regemente.
”Från så väl nämnde regemente, som general-befälhaf-
varen i tredje militär-distriktet, hafva förslag inkommit af den
Transport R:dr 65,938: 40. —
22
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 65,938: 40.
syftning, att, genom regementets reduktion till en bataljon af
blott 520 man på 4 kompanier oell någon dels af det nuva¬
rande beklädnadsanslaget öfverflyttande till lönestaten, kunde
den sålunda förändrade korpsen, utan tillökning i hittills för
regementet bestådda anslag, gifvas icke allenast en förbättrad
organisation, utan ock åt manskapet förbättrade lönevilkor samt
en förlängd öfningstid med deraf följande större tjenstbarhet.
I sättet att genomföra den ifrågaställa förändringen hafva dock
åsigterna varit olika emellan general-befälbafvaren och chefs-
embetet, och enär dessutom någon verkställighet af ifrågava¬
rande förändring ej kan i nåder anbefallas, innan Rikets Stän¬
der medgifvit, dels att af nuvarande beklädnadsanslaget 12,600
R:dr årligen, ett belopp af 6,360 R:dr må från anslaget till
försvarsverket i allmänhet till regementets löneanslag, enligt
riksstaten utgörande 25,684 R:dr 16 sk. öfverflyttas, hvar¬
igenom detta anslag blefve till 32,044 R:dr 16 sk. forhöjdt,
dels ock att hela det sålunda tillökade löneanslaget må för den
föreslagna reorganisationen af regementet få oafkortadt använ¬
das, ehuru nummerstyrkan skulle minskas med 80 man, för
att sålunda åt den numerär, hvaraf den nya korpsen komme
att bestå, bereda enahanda öfningstillfällen, som vid indeldta
regementen och korpser kunna i allmänhet tillvägabringas, i
stället för den vid det nuvarande regementet till blott 14 da¬
gar bestämda exercistiden, torde Eders Kongl. Maj:t vilja in¬
skränka Sin nådiga framställning i ämnet till Rikets Ständer
dertill, att begära deras samtycke till de sålunda uppgifna huf-
vudgrunderne för den afsedda förändringen och deraf följande
omflyttningar eller jemkningar i anslagen, i den mån den till-
ämnade organisationen och öfvergången hinna verkställas, äf¬
vensom att Rikets Ständers beslut i ämnet må serskildt och
så snart ske kan, varda Eders Kongl. Maj:t meddeladt, på det
att organisationsfrågan derefter må i dess helhet kunna kom¬
ma under nådig pröfning.”
Transport R:dr 65,938: 40.
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 23
Transport R:dr 65,938: 40. —
”Svea, Götha och Wendes Ar tiller i-regementen”
”Enligt uppdrag af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,
General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, har Artil-
Icri-kommittéen afgifvit underdånigt betänkande i fråga om
anledningarna dertill, att officersplatserna vid artilleriet min¬
dre, än de vid andra vapen, eftersökas; dervid kommitléen,
som ansett orsaken till berörda, för artilleri-vapnet, menliga
förhållanden höra hufvudsakligen sökas i otillräckligheten af
befälets lönevilkor i allmänhet, hvilket bäst visade sig genom
deras sammanställande med befälets löner vid Lifgardes-rege-
menterne till fot, hvilka regementen i afseende pä tjenstgörings-
lÖrhållandena komme artilleriet närmast, underdånigst föreslagit
en allmän förhöjning af Artilleri-befälets löner, så att dessa,
med de jemkningar i beloppen, hvartill skiljaktigheterne i Ar¬
tilleriets organisation föranledde, blefve lika med dem, som
äro de nämnda gardes-regementernes befäl bestådda. Uppå ut¬
förligt anförda skäl hemställer i sådant afseende kommittéen:
aLt då Sekund-cheferne vid Lifgardes-regementena till
fot njöte en sammanräknad löneinkomst af 4,100 R:dr, ehuru
dessa regementers officers-korpser hvardera till antalet utgjor¬
de blott hälften emot ett Artilleri-regementes, chefernes för
Artilleri-rcgementerne aflöning måtte ökas med 560 R:dr, el¬
ler till 4,360 R:dr, då lönetillökningen för de 3:ne cheferne
blefve 1,680 R:dr;
att, jemte det artilleriets 13 majorer, till likhet med
hvad vid Norska artilleriet eger rum, upphöjdes till öfverste-
löjtnanter, hvarigenom majorsgraden komme att försvinna och
öfverste-löjtnanternes antal blefve 16, dessas löner måtte, för
att blifva ungefärligen lika med öfverste-löjtnanternes vid gar-
des-regementena, från 1,920 R:dr, som de nu med furage-
medlen inberäknade utgöra, höjas till 2,770 R:dr eller med
Transport R:dr 65,938. 40. —
24
Kongl. Ma/:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport:
850 R:dr hvardera, hvilken förhöjning skulle för 16 Ofverste-
löjtnanter utgöra 13,600 R:dr, hvarförutan dc 10 äldste af
dem skulle förklaras berättigade till öfverste-löjtnants pen¬
sioner :
att kapitenslönerna af högre klassen, nu utgörande 1,280
R:dr, måtte ökas till 1,400 R:dr, eller med 120 R:dr hvar¬
dera, som för 32 kaptener skulle erfordra ett årligt anslag af
3,840 R:dr, hvarförutan borde, åt de förslagsvis till 12 upp¬
tagna kaptener med högre lön, som ej äro kompani- eller batteri¬
chefer, beviljas hvardera i ersättning för kompani-reveny
400 R:dr eller tillsammans 4,800 R:dr;
att, jemte det depot-kapitens-, och yngre kapitensplatserna
sammansloges till en klass, under benämning af yngre kapte¬
ner, lönerne, som nu utgöra för depot-kapiten 640 och för yng¬
re kapiten 540, måtte till 900 R:dr förhöjas, med skyldighet
för depot-kapitenerne att vidkännas lika ackordsränta med nu
varande yngre kapitenerne: utgörande förhöjningen för 22 yngre
kaptener å 360 R:dr 7,920: — —
och för 8 depot-kapitener,
å 260 R:dr . . . 2,080: —
derifrån borde afgå för
ackordsräntorna . . 433: j g
elier tillhopa 9,567:
och skulle, af den förhöjda allöningen, 800 Il:dr blifva lön
och 100 R:dr anses såsom tjenstgöringspenningaig
att löjtnanternes löner, nu bestämda till 480 R:dr, måtte blif¬
va lika med löjtnanternes vid gardes-regementerna till fot, eller
540 R:dr, och således förhöjas med 60 R:dr hvardera, sorn
för 60 löjtnanter belöper till 3,600 R:dr;
att underlöjtnanternes löner, som nu utgå med 320 R:dr,
måtte bringas icke blott till likhet med deras vederlikars vid
gardes-regementerne, utan, med hänseende till den högre kurs,
65,938: 40.
Transport: 65,938: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsverk. 1850.
25
Transport R:dr 65,938: 40. —
de torre måste vid artilleri-läroverket genomgå, ännu der¬
utöfver ökas med 80 R:dr, eller till jemna 400 R:dr hvar¬
dera, då således för 60 umler-löjtnanter, å 80 R:dr, skulle
fordras en lönetillökning af 4,800 R:dr;
att artilleriets 3 regemenlsskrifvare, för att komma i
lika vilkor med förval tärne vid artilleri-förråden, måtte, i stäl¬
let för nu bestådda 530 R:dr, erhålla i lön på stat 600 R:dr
hvardera, samt, efter 10 års oförvitlig tjenst, 150 R:dr och ef¬
ter ytterligare 10 års tjenstetid 150 R:dr, hvilken löneför¬
höjning i medeltal skulle utgöra, för hvarje, 220 R:dr och för
tre 660 R:dr;
att styckjunkarne, som nu åtnjuta i lön 253 R:dr, jem¬
te 3 tunnor spanmål in natura, å 6 R:dr, och i beklädnads-
hjelp 70 R:dr, måtte hugnas med en tillökning i lönen af 47
R:dr, utgörande för 56 ...... . 2,632 R:dr;
att de 3 Regements-trumpetarne, hvilka nu njuta i lön
203 R:dr och för öfrigt samma förmåner som Styckjunkarne,
måtte komma i åtnjutande af lika löner med dem, som blif¬
vit för dessa sednare föreslagna, och således erhålla en löne¬
förhöjning af 97 R:dr, utgörande för 3:ne tillhopa 291 R:dr;
att Sergeanternes löner, nu utgörande, utom 3 tunnor
spanmål in natura, å 6 R:dr, och 70 R:dr i beklädnadshjelp,
163 R:dr, måtte ökas till 192 R:dr, eller med 29 R:dr
hvardera, hvilken tillökning belöper för 72 Sergeanter till
2,088 R:dr;
att Divisions-trumpetarne, som nu, utom spanmål och
beklädnadshjelp lika med Sergeanterne, hafva i lön hvardera
153 R:dr, måtte erhålla lika löner med dessa och alltså en
löneförhöjning af 39 R:dr hvardera, uppgående för 8 till 312
R:dr; samt
att de 3 llofslagarne eller Hästläkarne, hvilka nu njuta
lika aflöningsförmåner med Sergeanterne, måtte, emot indrag-
Transport R:dr 65,938: 40. -
Bil. N:o 3 till Kongl. Majds Vrop. 1850. 1 Sami. 1 AJd. 1 Haft. 4
26
Kongl. Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 65,938: AO.
ning af den nu bestådda beklädnads!)jelpen, erhålla löner af
100 ll:dr hvardera, eller i löneförhöjning, å 219 R:dr, till¬
sammans 657 R:dr;
hvilka löne-tillökningar sammanräknade uppgå till en summa
af 48,527 R:dr banko; hemställande kommittéen slutligen att,
till förbättring i gemenskapens vilkor, åt densamma måtte,
utom så kallad tohaksskiliing i kontant, beredas nödtorftigt
underhåll medelst fastställande af en för alla garnisonsorter
lika natura-portion, så att manskapets underhåll klefve obero¬
ende af tillfälliga och lokala skiljaktigheter i priset ä lefnads-
förnödenheterna.”
”Hvad Kommittéen sålunda i ena och andra hänseendet
föreslagit, har Hans Kongl. Höghet, General-Fält-Tygmästaren
till alla delar i underdånighet tillstyrkt; äfvensom Hans Kongl.
Höghet, med anledning af de alltför ringa lönevilkor, Tyg¬
statens handtverkare åtnjuta, och hvarigenom svårighet upp¬
står att dem vid artilleriet qvarhålla, underdånigst hemställt
om en behöflig förbättring jemväl i dessa handtverkares aflöning,
och såsom lämplig grund för bestämmande af löneförbättringens
belopp föreslagit den daglön, de ifrågavarande handtverkarne hit¬
tills åtnjutit under öfverbetings-arbeten, eller, då denna utfal¬
lit olika inom samma grad vid olika yrken, såsom fallet varit
med gesällerna, den minsta daglönen inom graden, deraf de,
emot fortfarande skyldighet att förmiddagarna arbeta på kro¬
nans verkstäder, borde såsom lön åtnjuta halfva beloppet, utan
afdrag för helgdagar eller sjukdom, helst sådant, serdeles för
den gifte arbetaren, skulle medföra ekonomiskt obestånd; och
då daglönerna för öfverbetings-arbeten nu utgå efter följande
bestämmelser, nemligen:
för en Tygstatsmästare R:dr 1: 4. —
» » Trädarbetare eller Sadelmakaregesäll . 1: — —
» » Smedsgesäll ........ — 42. 8.
» » Gevärshandtverkare 1. — —-
Transport R:dr 65,938: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, om Statsverk. 1850.
Transport il:dr 65,938: 40.
skulle, efter den uppgifna heräkningsgrunden, lönerna, span-
målen inberäknad, således blifva:
för en Tygstatsmästare, i stället för 118
11:dr, Hulr 197: 34. —
» • Tygstatsgesäll, i stället för 98 ll:dr, 154: 42. 8.
> » Gevärshandtverkare, i stället för 108
11: dr, 182: 24. —
och lönetillökningen i jemna Riksdalertal:
för 18 Tygstatsmästare, ä 80 R:dr, . . 1,440: — —
» 24 Tvgstatsgesäller, å 57 R:dr, . . 1,368: — —
» 29 Gevärshandtverkare, å 75 R:dr, . 2,175: — —
eller tillhopa R:dr 4,983: —
hvilken summa, tillagd den till förbättrande
af befälets med fleras löner begärda . 48,527:
gör ett belopp af ... B:ko R:dr 53,510: — —
”Utan att ingå i bedömande af det gagn, som i mili¬
täriskt hänseende skulle kunna härflyta af det framställda för¬
slaget om majorsgradens vid artilleriet försvinnande och ma-
jorsplatsernas förvandling till öfverste-löjtnantsbeställningar, helst
till stöd derför af Artilleri-kommittéen egentligen endast blif¬
vit framhållet obehaget för de äldre majorerna vid svenska ar¬
tilleriet att under blandad tjenstgöring med norskt artilleri, vid
hvilket majorer icke finnas, städse komma att stå under be¬
fäl, äfven af den yngsta norska artilleri-öfverste-löjtnanten, vill
det dock synas mig, sorn förslaget derom, utom det att mot¬
stycke dertill saknas bland svenska arméens öfriga nu befint¬
liga organisationer, hvilka i sednare tider blifvit bragta till
allt närmare öfverensstämmelse sinsemellan, skulle möta ett be¬
stämdt hinder uti den dermed förenade frågan om ökade löner
för de nya öfvers telöjtnanterna, serdeles då tillökningen tillta¬
gits så högt som här är fallet. Deremot då artilleri-rege¬
mentenas officers-korpser utgöra en större personal än andra
Transport R:dr 65,938: 40.
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850,
Transport 05,938: 40
regementers, och likaledes majorernas antal är derefter läm-
padt, kan uti den omständigheten finnas ett skäl att gifva
hvarje artilleri-regemente ytterligare en öfverste-löjtnant.”
”1 afseende åter på de föreslagna lönetillökningarna i
allmänhet, så kan det visserligen ej hestridas, att de i de fle¬
sta fallen kunna vara för löntagarnes bergning behöfliga; men
då den för behofvens afhjelpande enligt förslaget erforderliga
summa är så betydlig och, enligt en uppgjord utredning öf¬
ver tillgångarna på artilleriets aflönings-anslag, något bidrag
derifrån ej kan påräknas, blir det, i min tanka, nödvändigt
att i främsta rummet söka förbättra lönevilkoren för de klas¬
ser af löntagare, hvilkas behof af en sådan förbättring visar
sig påtagligast.”
”Med ledning af denna grundsats tillåter jag mig nu i
underdånighet föreslå:
att Chefernas för Artilleri-regementerna egentliga löner,
för hvilkas höjande utöfver hvad Sekund-cheferna vid Lif-gar-
des‘-regementerna till fot åtnjuta, något giltigt skäl, i min tan¬
ka, icke blifvit anfördt, må från 2,800 R:dr, hvartill de nu
äro bestämda, höjas till jemnt 3,000 R:dr, eller med 200
R:dr hvardera, så att regements-chefs-aflöningen, med tillägg
af 500 R:dr taffelpenningar och 500 R:dr fourage-medel,
blifver 4,000 R:dr eller blott 100 R:dr mindre än förhemäl-
da Sekund-chefers, samt lönetillökningen för
de 3:nc Cheferna 000: — —
att, jemte det Ofverste-löjtnanternas antal vid Artilleri-
regementerna bestämmes till två på hvarje regemente, de så¬
lunda blifvande sex Ofverste-löj tnanterna, äfvensom de tio
(10) återstående Majorerna hvardera erhölle en löne-tillökning
af 200 R:dr eller tillsammans . . . 3,200:
men att deremot någon löntillökning för äldre kapitenerna nu
ej må ifrågakomma;
alt Depot-kapitenernas och yngre kapitenernas löner tillö¬
kas, de förres med 100 R:dr och de sednares med 200 R:dr
Transport 3,800: — — 65,938 40
Kongl. Maj-As Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
29
Transport 3,800: — — 65,938: 40. —
hvardera, Ji var Igenom de blifva lika stora, eller 740 R:dr,
utan att hinder möter för den ifrågaställda föreningen af sist-
nämda 2: ne kaptens-klasser, om Eders Kongl. Maj:t i nåder
finner densamma lämpligt, helst de nuvarande 8 Depot-kapi-
tens-lönerna, som äro fria från ackordsränta, kunde förklaras i mån
af vakanser skola tillfalla de åtta äldsta i den nya kaptens-
klassen, hvilka sålunda vunne en förbättring i lönvilkoren af
omkring 54 R:dr Banko; kommande den ofvan föreslagna lö-
netillökningen för de 8 Depot-kapitener och 22 yngre kapte¬
ner uppgå tillhopa till 5,200: — —
att, ehuru den af artilleri-kommitéen anställda jemnförel-
se emellan Löjtnanternas vid Artilleriet och Gardes-regemen-
terna till fot lönevilkor befinnes i så måtto vara oriktig, att
löjtnantslönerna vid sistnämnda regementen äro fördelade i 2:ne
klasser och endast den högre klassens löner uppgå till det
af kommitéen uppgifna belopp af 540 R:dr, men den lägre
klassens deremot till blott 430 R:dr och således icke obetyd¬
ligt mindre än artilleri-löjtnanternas, som utgå med 480 R:dr,
dessa sednare likväl må, med hänseende till de strängare for¬
dringarna för befordran till desamma, i nåder föreslås, utan
fördelning i klasser, till någon förhöjning, hvilken, i betraktan¬
de deraf att ackordsräntan inom löjtnantsgraden vid Lif-gardes-
regementerna till fot i medeltal utgår med omkring 24 R:dr
högre belopp än inom samma grad vid artilleriet, borde bestäm¬
mas till 40 R:dr, eller för 60 löjtnanter till 2,400:
hvarigenom lönerna blcfvo förhöjda till 520 R:dr hvardera;
att för samtliga under-löjtnanterna måtte, i stället för de
af artilleri-kommitéen föreslagna 80 R:dr, i Nåder äskas en
löneförhöjning af 60 R:dr för hvardera, hvilken förhöjning för
60 under-löjtnanter komme att uppgå till . 3,600:
och hvarigenom deras löner blefve lika med deras vederlikars
vid Gardes-regementerna till fot eller 380 R:dr hvardera;
att, med afseende på det ansvar och den betydliga upp-
Transport 15,000: 65,938: 40. —
30
Kongl. Maj:t Säd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 15,000: — — 65,938: 40.
börd, sorn med regements-skrifvarnes befattningar äro förenade,
dessa tjenstemän må förhjelpas till den af kommittéen föreslag¬
na lönetillökning af 70 ll:dr, utgörande för artilleriets 3:ne
regements-skrifvare tillhopa 210: — —
hvarigenom de erhölle lika lön med forvaltarne vid artilleri-
förråden, men deremot förslaget om ytterligare löneförhöjningar
för dem efter vissa års tjenstetid desto heldre lemnäs utan af¬
seende, som dylika förhöjningar blifvit förråds förval tärne i nå¬
der tillförsäkrade, endast för att qvarhålla dem vid tjensterna
och sålunda för Kronan bespara de betydliga kostnader, hvilka
med täta till- och aflevereringar af förråden äro förknippade;
att den för styckjunkare, som rätteligen äro 50 till an¬
talet, föreslagna löneförhöjning af 47 R:dr, må dem tillgodo-
komma med tillhopa 2,350: — —
att, då regements-trumpetare, sergeanter, divisions-trum-
petare och hästläkare vid artilleriet redan äro i åtnjutande af
ungefärligen lika lönevilkor med deras vederlikar vid andra
värfvade regementen, de för närvarande må dervid förblifva,
fastän, hvad hästläkarne angår, svårighet någon gång mött
att för den bestådda aflöningen 251 R:dr kunna fa skickliga
hästläkare vid regementerna anställda; samt
att, med någon jemnkning i de af Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, General-fält-tygmästaren, för tygstatshandtverkar-
ne föreslagna löne-förbättringar, samt med iakttagande, alt bland
dem, gevärshandtverkarne, enligt Staten för artilleriet, äro 30
i stället för uppgifna 29, för dem må i nåder begäras följan¬
de löneförhöjningar nemligen:
för 18 tygstatsmästare,å 57 R:dr 1,026:
« 24 tygstatsgesäller å 37 R:dr, 888:
« 30 gevärshandtverkare å 47
R:dr, 1,410:
eller tillhopa . . 3,324:
Transport 20,884: 65,938: 40.
Rong/. Maj:ti Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
31
Transport R:dr 20,884: — — 65,938:
ined rättighet att fortfarande bibehålla den
natura-spanmål, de redan åtnjuta,
tillsammans K:dr 20,884: — —
hvarifrån dock afgå de för 1 löjtnant, 1
under-löjtnant och 2 styckjunkare belö¬
pande löneförbättringar 147: — —
hvilket belopp, enär dessa individer äro an¬
ställda vid norrländska batteriet, bör, i
händelse det beviljas, påföras Norrbot¬
tens hästjägare-sqvadrons-fond; hvarefter
således återstår 20,73/:
hvilket allt, i händelse Eders Kongl. Maj:t
nådigst gillar hvad sålunda af mig blif¬
vit föreslaget, lärer till Rikets Ständers
bifall i nåder framställas.”
”För öfrigt utföras bär, dels, på grund
af hvad ofvanföre blifvit andraget, de ifrå¬
gaställa löneförhöjningarna för de 3:ne re-
gements-pastorerna vid artilleri-regemen-
terna, å 200 11: dr med — — 600:
dels ock, med anledning af Eders
Kongl. Maj:ts denna dag, vid regleringen
af utgifterna under riksstatens 2:dra huf-
vudtitel, lättade nådiga beslut, rörande öf-
verflyttning från fångvårds-anslaget till 4:de
hufvudtiteln af följande nu utgående aflö-
ningar, nämligen:
till kyrkoherden i Waxholm, för garniso¬
nens å fästningen själavård, arfvode.
R:dr ' . 200:
» 1 vaktmästare å fästnin¬
gen, lön 172:
Transport R:dr 372: — — —— — — 87,275:
40. —
40. —
32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 372: — — 87,275: 40.
med derunder begripne 12
tunnor spanmål.
till kapellanen i Dalarö för¬
samling såsom predikant för
garnisonen och fångarne
å Dalarö skans, arfvode . 50: — —
» 1 vaktmästare å nämnda
skans, lön 165:
med 5 tunnor spanmål der¬
under.
» Garnisons-predikanten å
Carlshamns kastell, arfvo¬
de 36: 32.—
» bestridande af garnisonens
å nämnda kastell sjukvård,
arfvode 33: 16.—
» 1 vaktmästare derstädes,
lön .172:
med 12 tunnor spanmål derunder,
det belopp, som dessa aflöningar samman¬
räknade utgöra, eller — — 829: —
”Beväringen.
”Gottlands Nalional-beväring. Uti ofvanberörda underdå¬
niga memorial har militär-befälhafvaren på Gottland, med anmälan
af de brister, som i hans tanka uti Öns försvarsverk förefun-
nos, bland annat hemställt, att de 2:ne batteri-cheferne vid natio-
nal-beväringens artilleri, hvilka, ehuru deras befattningar for¬
dra serskild bildning och med deni är förenad skyldigheten att
under uppbördsmanna-ansvar vårda batteriernes falt-materiel och
att af sådan anledning bo i Wisby, likväl icke derför, utom
lönen 200 R:dr vid beväringen, njuta annan vedergällning än
Transport R:dr 88,104: 40.
Kongl. Majcts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
33
Transport 88,104: 40. —
ett arfode af 100 R:dr banko hvardera, matte ia detta arf-
ode förhöjt med ett lika belopp;
att, till befrämjande af fält-artilleriets användbarhet i be-
hofvets stund, ett ärligt anslag af 294 R:dr mätte bestås till
lega af 94 hästar lill anspann för 4 pjecer vid hvarje batteri
under 3:ne dagars exercis, att det på Gottland förlaggda depot-
kompani af Svea arrilleri-regemente, hvars styrka nu utgör
blott 50 man, måtte, efter plan, med 25 man kompletteras; att
till anspan för åtminstone 2:ne pjecer af fältartilleriet måtte
fä anskaffas 15 ständiga hästar, hvartill skulle fordras, jemte
cn utgift för en gång af 1,500 Rdr till hästarnes inköp, i
ärlig underhållskostnad 1,900 R:dr, hvilket sednare belopp dock
kunde något minskas, om ett Kronan tillhörigt trädhus i Wis¬
by blefve till stall inredt, samt att, med afseende på Under¬
befälets vid beväringen otillräcklighet för den talrika truppen,
löner måtte anslås för 46 nya under-officerare å 16 R:dr 32
sk., och för 92 nya korporaler ä 8 R:dr, med tillhopa 1502
R:dr 32 sk. årligen; hvarjemte militär-befälhafvaren, med öf¬
verlemnande af den vid Gottlands National-beväring anställda
civil-personals underdåniga ansökning om förbättrade löner,
underdånigst tillstyrkt, att sekreterarens och auditörens nuva-
rande aflöning å 166 R:dr 32 sk.
|
måtte
|
|
|
förhöjas med
|
.
|
33:
|
16. —
|
Fältkamererarens och kassörens å
|
250
|
|
|
R:dr med
|
.
|
83:
|
16. —
|
Tvgförvallarens å 250 R:dr med .
|
• •
|
50:
|
— —
|
samt Sjukhus-inspektorens å 166 R:dr 32
|
|
|
sk. med
|
|
33:
|
16. —
|
eller tillhopa
|
R:dr
|
200:
|
— —
|
”Bland de sålunda anmälda behofven synas vid de fråga-
ställda Iönefdrbättringarne för batteri-cheferne och nyssnämnda
civila tjenstemän å tillsammans 400 R:dr, äfvensom det be-
Transport R:dr 88,104: 40. —
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:t Prop. 1850. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 5
34
Kongl. Majds Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport 88,404: 40.
gärda anslaget, 294 R:dr årligen, till lega lur exercishästar
åt bevärings-artilleriet vara af beskaffenhet, att bifall dertill ic¬
ke skäligen kan vägras, hvadan berörde belopp härmed
tillhopa : 694: —
utföras, under hemställan, det Eders Kongl. Maj:t må i Nå¬
der täckas dem af Rikets Ständer äska; hvaremot jag finner
mig för närvarande, då så många andra behof förekommit att
afhjelpas, icke kunna till Nådigt afseende förorda öfriga af mi-
litär-befälhafvaren på Gottland nu väckta anslagsfrågor.”
”Malerielen
”Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii depar¬
tementet*. Detta anslag, sorn, efter afdrag af de derunder inbe¬
gripna indeldta räntor för Akers krutbruk och Husqvarna ge-
värs-faktori, uppgår till 669,226 R:dr 32 sk. och hufvud¬
sakligen är afsedt samt äfven erfordras till underhållande och
kompletterande af den för försvarsverket till lands redan anskalfade
materiel, har, under tiden sedan sista Riksdag, varit fördeladt
efter samma grund som förut, eller så, att deraf årligen blif¬
vit anvisade för Krigs-kollegii artilleri-afdelning 190,000 r:dr
för fortifikations-afdelningen 50,000 r:dr och för utrednings-
afdelningen återstoden med 429,226 32 sk. Uti nu afgifna
underdåniga förslag till artilleri-afdelningens ordinarie medels
behof för den kommande tiden har likväl af General-fält-tyg-
mästare-embetet den åsigt blifvit framställd, att behofvens för¬
delning i ständiga och extra, skulle i hvad nämnda afdelning angår,
mera konseqvent tillämpas, om de förra hänfördes anslag till
nya gevärs tillverkning helst en sådan tillverkning, årligen måste cga
rum, till ersättande af förbrukade gevär och kompletterande af för¬
råden deraf för krigsbehof, samt deremot till de sednare an¬
slag för nybyggnader j och har hemälda embete, för den hän¬
delse att denna åsigt i Nåder gillades, underdånigst föreslagit
Transport 88,798: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
3
Transport R:dr 88,798: 40.
att anslaget till afdelningens ordinarie behof måtte under tiden
leir nästblifvande statsreglering ökas med det belopp, som be¬
räknats vara erforderligt för en årlig anskaffning af 4,000
gevär, men deremot extra anslag beviljas till åtskilliga af be-
hofvet påkallade nybyggnader. Emot den sålunda ifrågaställ-
da förändrade fördelningen af anslagen vore föga att invända,
om gevärstillverkningen bedrefves endast för att ersätta de
gevär, som inom arméen årligen förslitas; men då den årliga
förslitningen af de gevär, som af arméen och beväringsman¬
skapet begagnas, uppgår, efter hvad erfarenheten ådagalagt,
i medeltal till omkring 1,650 st. och således största delen af
de årligen tillverkade gevären uppläggas i förråden, samt des¬
sa, uti hvilka nu finnas omkring 80,000 till krigsbruk an¬
vändbara gevär, böra upptaga ett antal af minst 150,000 för
att komma i hjelpligt förhållande till den truppstyrka, som
för händelsen af krig beräknats skola uppställas, anser jag
den åsyftade förändringen för närvarande ej vara lämplig, och
hemställer derföre att vid hvad uti berörda hänseende hittills
iakttagits må förblifva.’'’
”Beräkningarna öfver Fortifikations-afdelningens ordinarie¬
medels behof finnas vara inskränkta inom nuvarande anslaget
för denna afdelning med tillägg af ett belopp af 8,000 R:dr
till de så kallade kommendantskaps-utgifterna, som, jemte be¬
styret dermed, numera blifvit till samma afdelning från utred-
nings-afdelningen öfverflyttade. — Denna sednare afdelning,
hvars anslag, efter afdrag af nyssherörde 8,000 R:dr, nu ut¬
gör 421,226 r:dr 32 sk., har deremot, genom afgifna be¬
räkningar visat sig derutöfver för den närmaste framtiden be¬
höfva ett belopp af 28,273 r:dr 16 sk. årligen; men som
detta belopp föga öfverstiger det extra anslag af 26,666 r:dr
32 sk. årligen, hvilket Rikets Ständer vid sista riksdagen
för 3 år beviljade såsom ersättning för hvad från reserv-för¬
rådet kunde för bevärings-inanskapets behof uttagas, anser jag
Transport R:dr 88,798: 40.
36
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 88,79<S: 40
att, derest Rikets snart sammanträdande Ständer, såsom jag
und-erdånigst hemställer att Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
med framställningen om extra-medels-hehofven, täcktes dem i ,
nåder ('tiresia, låta nyssnämnde anslag fortfarande utgå, utred-
nings-afdelningens ordinarie anslagssumma icke nu skall be¬
höfva ökas/’
” Lif mundering för indelda Infanteriet. Enär å 4: de
hufvud titeln medel ej finnas anvisade till bestridande af be-
klädnads-slitnings-ersättningar för de kommenderingar utur in¬
delda arméen, hvilkas underhåll af nämnda bufvudtitel beko¬
stas, torde Eders Kongl. Maj:t i nåder finna lämpligt 1111 för¬
nya Sin, vid sista riksdagen gjorda, och då bifallna, framställ¬
ning derom, att, så länge anslaget till lifmundering för in¬
delda infanteriet lemnar behållningar, desamma må användas
till godtgörande af omförmälda beklädnads-slitning, äfvensom
hvad derefter kan öfverblifva, till fyllande af andra bekläd-
nadsbehof, som för indelda arméen kunna yppas.”
”Diverse anslag.
”Durchmarch-koslnader. De på detta anslag uppkomna
reservationer hafva, med Rikets Ständers bifall, sedan längre
tid tillbaka, fått användas till bestridande af de bestämda un¬
derstöden för lifgardes-regementernas matinrättningar, för så
vidt anslaget till oförutsedda utgifter ej härtill lemnat tillgång 5
hvarjemte Rikets Ständer vid sista riksdagen medgifvit att un¬
derhållet af de kommenderingar utur indelda arméen, som i
nåder beordras till garnisonstjenstgöring å fästningar och gräns¬
orter, likaledes skulle fä af berörde reservationer bekostas. —
Då de omförmälda behofven fortfarande qvarstå och andra me¬
del för dem ej äro att påräkna, blifver angeläget, att den nådiga
framställningen om de ifrågavarande reservationernes använ¬
dande för de uppgifna ändamålen åter förnyas; i sammanhang
Transport R:dr 88,798: 40
Kong-/. Majds Nåd. Vrop. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 88,798: 40.
hvarmed och enär, i anseende till högt uppstegrade pris å de
i soldatportionen ingående proviant-artiklar, Eders Kongl. Maj:t,
under den sedan sista riksdagen förflutna tid, stundom funnit
Sig föranlåten att, på det manskapet ej måtte blottställas för
brist på nödigt underhåll, ej endast för de i Stockholm för¬
lagda regementen, utan äfven för de i landsortsstäderne gar-
nisonerande trupper i nåder bevilja efter omständigheterne läm¬
pade tillökningar utöfver hvad af Rikets Ständer blifvit i så¬
dant afseende anslaget, Eders Kongl. Majit torde i nåder be¬
gära Rikets Ständers medgifvande alt, när Eders Kongl. Majit
framdeles, uppå gjord vederbörlig anmälan och efter pröfning
af förekommande omständigheter, kan finna i nåder skäligt att
tilldela värfvadt manskap någon förhöjning i bidraget till na-
tura-portionen, merberörda reservationer ina, jemväl för så¬
dant behof, få anlitas, under det af Rikets Ständer, i fråga
om de deraf för lifgardes-regementernes mathållning utgående
understöd gjorda förbehåll, samt för så vidt andra medel ej
finnas för det yppade behofvet att disponera.”
”Skrifmaterialier och expenser sami ved och ljus för
Krigs-kollegium m. fl. verk. Jemte anmälan att detta anslag
under den förflutna tiden befunnits icke vara för dermed af-
sedda behof tillräckligt, utan dessa till en del måst af andra
medel fyllas, har Krigs-kollegium underdånigst hemställt, att
Eders Kongl. Majit måtte täckas till Rikets Ständer aflåta nå¬
dig framställning om anslagets förändrande till förslagsanslag.”
”Denna hemställan får jag i underdånighet till nådigt bi¬
fall förorda och för öfrigt åberopa hvad bär förut under ru¬
briken: Iirigs-kollegiurn finnes anfördt om öfverflyttning af de
å här ifrågavarande anslag tills vidare i och för bemälda kol-
legii lönereglering anvisade 1,636 R:dr.”
”Skrifmaterialier och expenser Jör Departementets Kan¬
sli-expedition. I händelse den under rubriken: Departemen¬
tets kansli-expedition föreslagne öfverföring dit af nu från fö-
Transport R:dr 88,798. 40.
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport 88,798: 40.
revarande anslag utgående ljusmedel med tillhopa 636 R:dr
32 sk. banko varder gillad, kommer detta fdrslags-anslag att
minskas med nämnda belopp eller till 1,991 R:dr 15 sk. 10
rst. Banko, hvilket sistnämnda belopp likväl, för jemnande
af hufvud-titelns anslags-summa, torde i Nåder föreslås att
ökas med 1: 8.
eller till 1,992 R:dr 23 sk. 10 rst.”
”Oförutsedda utgifter. Till likhets vinnande med hvad
i Riks-statens flesta hufvud-titlar finnes iakttaget får jag un¬
derstödja Rikets Ständers Revisorers gjorda hemställan derom,
att detta anslags benämning må förändras till: ”Extra
utgifter.’'
”A allmänna indragnings-staten finnes uppfördt ett årligt
anslag af 10,000 R:dr till expectansarfoden åt lönlöse of¬
ficerare af arméen. Enligt de genom Nådiga Brefvet den 23
Januarii 1816 stadgade grunder kan numera knappast någon
officer finnas berättigad att af expektans-arfode komma i åt¬
njutande, helst dertill erfordras, att officer skall under 1813
och 1814 årens krig hafva varit och sedermera förblifvit lön¬
lös, och har icke heller under de sista åren något dylikt arf-
ode blifvit disponerad!, i följd hvaraf, samt genom timad af¬
gång bland äldre innehafvare af expektans-arfvoden å anslaget
uppkommit behållning, hvilken vid 1848 års slut redan upp¬
gick tili 2,558 R:dr 2 sk. 8 rst. och sedermera sannolikt
ytterligare ökats. Som det emedlertid synes mig olämpligt, att
omförmälda, till förmån för arméen afsedda tillgång fortfarande
lämnas obegagnad, samt i min tanka, tjenstbar heten bland ar¬
méens befäl verksammast befrämjas och bibehålles genom be¬
redda tillfällen för dess medlemmar att vid framskriden ålder
kunna lemna rum för yngre och kraftfullare kamrater, tillåter
jag mig nu underdånigst hemställa, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna skäligt föreslå Rikets Ständer att
ifrågavarande anslag må, i den män detsamma genom afgång
Transport 88,800:
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
;;o
Transport 88,800: — —
Idand innehafvarne af expektans-arfoden redan är och vidare
blifver disponibelt, fa efter de grunder och med de belopp
Eders Kongl. Majit kan i Nåder finna lämpligt bestämma, an¬
vändas till pensions-förhöjningar åt afskedstagande öfverste-löjt-
nanter, majorer och kapitener af arméen utöfver de pensioner,
som deni från arméens pensions-kassa tillkomme.”
”Om fortfarandet af de anslag, som i öfrigt för Landt-
försvarets pensions- och välgörenhets-inrättningar finnas å Riks-
statens 9:de hufvud-titel uppförda, torde Eders Kongl. Majit,
uppå vederbörande departements-chefs underdåniga föredragning,
i nåder beslutas.”
”Beloppet af de bär förut föreslagna tillökningar i 4:de
hufvud-titelns anslag, hvilka i öfrigt, med undantag af hvad
rörande vissa af dem blifvit af mig i underdånighet hemställdt,
böra oförändrade bibehållas, uppgår sammanräknadt lill ridr 88,800: — —
hvarifrån dock böra afdragas 3,000: — —
motsvarande den föreslagna minskningen i anslaget till ersätt¬
ning för förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare för dagpor¬
tioner under marscher
dä endast återstå R:dr 85,800: — —
och om ytterligare afräknas de 3:ne till öfverflyttning från
andra hufvud-titlar till denna föreslagna, här ofvan upptagna
beloppen med tillhopa 1,587: — —
skulle verkliga tillökningen i anslag på 4:de hufvud-titeln
blifva Banko R:dr 84,213: — —
”Beträffande derefter sådana Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga el¬
ler extra anslag erfordras, så finnas uti de derom afgifna fullständiga utrednin¬
gar och förslag följande föremål upptagna såsom för andra angelägna nämligen:
För lirigs-kollegii arlilleri-afdelning.
Till redskaps-, rid-, stall- och anspans-persedlar för 3:ne
12-//.:ga och 2:ne 24-//.:ga Fält-batterier 109,971: — IG.
Transport 109,971: — 16.
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 109,971: 16. —
anskaffning af 16 st. 6-//:ga och 16 st.
12-//.:ga kanoner med lavettage . . 24,000: — —
bestyckning af strandverken vid Carlstens
fästning 99,080: — —
anskaffning af bombkanoner med lavettage
och projektiler för kustförsvaret . . 50,000: — —
för tillverkning af nya infanteri-gevär . 209,896: 31. 1.
tillverkning af nya pistoler .... 62,000: — —
till äldre gevärs förändring för slagkruts-
antändning 67,500: — —
till anskaffning af fänghåls-tappar samt
rengörings- och söndertagnings-verktyg
för de i förråden befintliga gevär . . 34,067: 24. —
förfärdigande af slagkrutshufvar . . . 38,600: — —
sami för Krigs-kollegii fortifkations-ajdelning.
Till fortsättande af Carlsborgs fästnings¬
byggnad å 50,000 11:dr årligen . . 150,000: — —
fastningsbyggnaderna å Waxholm, Carl¬
sten och Carlskrona, å 105,000 11: dr
årligen 315,000: — —
tillsammans Il:dr 1,160,115: 23. 1.
hvilket sistnämnda anslag, enligt hvad chefen för ingeniör-
korpsen hemställt, borde af Eders Kongl. Maj:t hvarje år
emellan berörde fästningsorter efter omständigheterna fördelas;
och äro för öfrigt alla dessa anslag beräknade att under lop¬
pet af tre år utgå.”
”Ehuru jag ej kan bestrida behöfligheten af alla de så¬
lunda begärda anslagen, finnér jag mig dock med hänseende
till de likaledes vigtiga föremål under öfriga hufvudtitlar, hvar¬
till de för extra behof disponibla tillgångar äro af Eders Kongl.
Maj: t
Kongl. Majds Nåd. Vrop. om Statsverk. 1850.
Majit afscdda att användas, böra i underdånighet tillstyrka att
endast följande anslag må af Rikets Ständer i nåder äskas,
nämligen:
Till anskaffning af redskaps-, rid- m. fl. persedlar för de of¬
van uppgifna fält-batlerierna, afräkningsvis
» bestyckning af strandverken vid Carlstens fästning .
» anskaffning af nya in fan tori-gevär
* anskaffning af nya pistoler
såsom fyllnad i hvad för anskaffande af 1,000 par pistoler
utöfver hvad dertill redan beviljadt anslag erfordras.
» äldre gevärs förändring för slagkrutsantändning ....
» anskaffning af fänghålstappar samt rengörings- och sönder-
tagnings-verktyg för nya gevär
» anskaffning af slagkrutshufvar
» fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad . . . . .
» fortsättande af fästningsbyggnadsarbetena vid Waxholm,
Carlsten och Carlskrona tillhopa, att af Eders Kongl. Majit
årligen efter omständigheterna fördelas
hvarjemte och då för de angelägna arbeten, som äro Topo¬
grafiska korpsen uppdragna, något anslag på ordinarie stat
icke linnes uppfördt, jag bär får upptaga
lill nämnde Korps’ arbeten enahanda belopp, som dertill förut
med 12,000 R:dr årligen varit anvisadt, eller ....
äfvensom, under åberopande af hvad under rubriken: Försvars¬
verket i allmänhet i ämnet anfördt blifvit,
till kompletterande af reserv-förrådet för beväringsmanskapet
å 26,(566 R:dr 32 sk. årligen
Tillsammans R:dr
alla dessa anslag att under 3 år, med en tredjedel årligen,
utgå; lärande i sammanhang härmed Rikets Ständers upp¬
märksamhet böra fästas på nödvändigheten deraf att de för
48.000
50.000
200,000
12.000
50.000
12.000
27,000
150,000
315,000
36,000
80,000.
980,000:
Bil. N:o 3 till Kongl. Majds Prop. om Statsv. 1850. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
42
Kongl. Maj-As Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
nästkommande är 1851 behöfliga anslag till fastuingsbygg-
naderne samt för topografiska arbeten varda serskildt och
så tidigt beviljade, att hinder för dessa arbetens fortsättan¬
de i saknad af medel, icke må uppstå.”
”Det af Rikets Ständer vid sista riksdagen till under¬
stöd för Arméens Pensions-kassa på Riksgälds-kontoret anvi¬
sade anslag eller kreditiv å 22,000 r:dr årligen, bar väl
hittills icke behöft för ändamålet anlitas; men som enligt hvad
nämnde kassas direktion i underdånighet anmält, det är att
befara, att i följd af de sednaste åren inträffad stark tillvext
i pensionärernas antal, kassan snart blifver urståndsatt att med
egande tillgångar upprätthålla den henne åliggande pensione¬
ring, tillstyrker jag underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t må
af Rikets Ständer i nåder begära, att förberörda anslag må
fortfarande varda beviljadt, för att till det afsedda ändamålet
i mån af behof användas.”
”Slutligen hemställer jag i underdånighet, att alla här
ofvan af mig åberopade utredningar och förslag må, till när¬
mare upplysning om de begärda anslagen, varda till Rikets
Ständers Stats-Utskott öfverlemnade.”
”1 följd af hvad jag här förut underdånigst föreslagit,
skulle hufvudsummorna för de till 4:de Hufvud-titeln hörande
föremål komma att blifva:
för utgifter af ständig beskaffenhet R:dr 4,247,980:
deraf förslagsanslag 298,194: 31. 10.
för behof, som dertill ej kunna hänföras, under 3 år » 980,000: — —
eller 326,000 r:dr 32 sk. årligen.”
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter täcktes Kongl.
Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla hvad sålunda, i afse¬
ende på regleringen af utgifterna under 4:de Hufvud-titeln samt de
för Lantförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ständiga som extra
anslag, äfvensom förändrad disposition af vissa redan befintliga, nu af
Departemenls-chefen i underdånighet yttradt, liemställdt och föreslaget
blifvit; och skulle, om hvad Kongl. Maj:t alltså nu härutinnan i nåder
Kongl. Maj:is Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 43
förordnat, utdrag af protokollet till Finans-departementet afgå, för
att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga pro¬
position örn Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att
röra förenämnde Hufvud-titel och Landtförsvarets behof i allmänhet;
hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle
lill vederbörligt Utskott öfverlemnas.
Ex protocolio
J. Ax. Torenstedl.
STOCKHOLM, tryckt hos isaac marcus, 1850.
Kongl. Maj: ts Nåd. Prof. om Statsv. 1850,
Utdrag af Protokollet ofver Sjöjär svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj: t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slolt den 13 November 1850.
Närvarande.
Hans Excellens Justiiie-Statsministcrn Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendene Herr Friherre Stjerneld.
Statsråden:
Fåhraeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
JVallenstéen,
Giinther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Jemte det Departementschefen Grefve von Platen i underdånighet anmälde
Förvaltningens af Sjöärendene skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober, angående
behofvet af tillökning i anslaget för båtsmans-beklädnaden, utbad sig Departements¬
chefen att jemväl få i underdånighet föredraga de delar af statsregleringen vid
nu instundande riksdag, som tillhöra Sjöförsvars-departementet; hvarefter Depar¬
tementschefen i underdånighet yttrade:
”Vid underdånig föredragning af frågan, rörande Sjöförsvars-departementet,
liar jag ansett min pligt fordra att, så fullständigt som möjligt, utreda vapnets
närvarande ställning samt medlen att deråt bereda de förbättringar och den ut¬
veckling, som finnas behöflige och med landets tillgångar öfverensstämmande, för
att derigenom sätta Rikets Ständer i tillfälle att med full sakkännedom be-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:Is Prop. 1850 om Statsv. 1 Sami. 1 AJd. 1 Haft. 1
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
stämma de åtgärder, som i detta afseende på dem ankomma. Inför Eders Kongl.
Maj:t liar jag haft nåden framlägga den uppsats, som jag i detta ämne sam¬
manfattat, äfven utvecklande ett system för ordnandet af Sveriges Sjöförsvar, huf¬
vudsakligen grundadt på den tillgång af personal-kraft, sorn till detta försvar är
anslagen, samt densammas användande på ett sätt, som på en gång afser den¬
na personals lynne oell lefnadsvanor, samt derpå grundade tjenstbarhet vid
Sjöförsvarets olika delar, och äfven landets financiella förhållanden samt systemets
dermed sammanstående utförbarhet. Då denna uppsatts innehåller de förnämligaste
motiverna till de framställningar, rörande behöfliga åtgärder och deraf framkallade
kostnader till Sjöförsvarets förbättring, hvilka jag nu i underdånighet får under¬
ställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, men innehållet deraf torde finnas nog
vidlyftigt alt bär i sin helhet föredragas, får jag härmed nåden framlägga ett
sammandrag deraf, hvilket, derest Eders Kongl. Majit skulle nådigst gilla de för¬
slag, hvilka nu i öfverenstämmelse dermed framställas, jag i underdånighet anhål¬
ler måtte fa åtfölja detta protokoll till Rikets Ständer.
l:o.
Såsom princip vid genomförandet af åtgärder, så genomgripande, att de, så¬
som i närvarande fall, så väl med afseende på flottans personal, som materiel, afse
ett förändradt system inom båda dessa hufvuddelar af Rikets försvarsverk till sjös,
vågar jag i underdånighet föreslå, att en öfvergångstid för uppförandet och stad¬
gandet af grunden till den nya byggnaden matte antagas. Hvad personalen vid¬
kommer, torde denna tid böra begagnas att så ordna hvad Sjöförsvaret nu deraf eger,
att den tjenstbarhet vinnes, hvilken nu till stor del saknas, hvadan icke någon
annan ny uppsättning af befäl och trupp, än som för detta ändamål oundgängligen
erfordras, under denna period skulle förekomma.
Likaledes torde, hvad angår materielen, denna öfvergångstid begagnas att i
komplett och krigsfärdigt skick, i full öfverenstämmelse med de grunder, som i
min förut åberopade framställning angifvits, så väl med hänsyn till fartyg som
förråder, försätta den del af materielen, som nu finnes och skulle bibehållas, lika¬
som att fullborda, samt till lika grad af fullfärdighet bringa de nu under byggnad
varande krigsfartyg. Slutligen fordra behofven för arbetsmanskapets och båts¬
männens föda och beklädnad ett skyndsamt afhjelpande.
Det är visst en sanning, att, på detta sätt, och om Flottans rustning under
denna tid, skulle förekomma, den stora bristen på förmän inom besättningarne
skulle blifva känbar, till hvars fyllande ett ökadt antal matroser, kanonicrer och
Kongl. Maj:Is Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
3
kanon-kommendörer vöre behöflig!, helst den närvarande styrkan deraf knappt är
tillräcklig för den materiel, som finnes och skulle utgöra en beståndsdel af den
blifvande Flottan, då någon reserv äfven af detta manskap mäste påräknas. A
andra sidan skall dock genom den omsorg, som, i följd af Båtsmanshållets före¬
slagna förändrade organisation, kan egnas åt denna trupps öfning och disciplin, en
förhöjd grad af tjenstbarhet hos densamma vinnas, hvarigenom ock olägenheterne
af den förut anmärkta bristen hör i någon mån kunna minskas, hvarförutan äf¬
ven vid användandet af en jemförelsevis mindre anslagssumma, systemets verk¬
ningar dock fa tillfälle att utveckla sig och nationen derigenom, såsom man hop¬
pas, fa anledning att omfatta detsamma med förtroende samt, i förhållande dertill,
äfven grundade skäl att påskynda dess fullständiga genomförande.
2:o.
Sedan Eders Kongl. Maj:t beslutat, att en så beskaffad förändring med afse¬
ende på de enligt Riks-staten utgående ljuspenningar borde, med Rikets Ständers
bifall, ega rum, att det bestämda anslag deraf, som åt hvarje ordinarie tjensteman,
enligt nuvarande stat, är anvisadt, borde såsom en tillökning på lönen utgå, samt
att det återstående beloppet skulle ställas till Chefernes i embetsverken disposi¬
tion för att till gratifikationer åt extra ordinarier användas, äfvensom att en fram¬
ställning derom skall till Rikets Ständer afgifvas, så skulle, såsom en följd af
denna åtgärd, om den bifalles, inom Femte Hufvud titelns anslag uppstå den förän¬
dring, att: af anslaget till ”skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus till
Förvaltningen af Sjöärendene och Departementets Kommando-expedition,” nu utgö¬
rande R:dr 2,500:
skulle ljuspenningarne, per medium uppgående till ... « 1,012: 39.—
öfverflyttas till ”Flottans aflöning” och resten, Riksdaler 1,487: 9 sk. fortfarande
under förutnämnde rubrik qvarstå på titeln ”diverse anslag ;” af anslaget ”skrif¬
materialier etc. för Departementets Kansli-expedition”, nu utgörande ett förslags¬
anslag af R:dr 1,105: 12. —
skulle ett medium af ljuspenningar « 260: — —
öfverföras till ”Departementets Kansli-expedition” och resten 845: 12
såsom förslagsanslag qvarstå under sin rubrik på ”Diverse
anslag”; dock torde för vinnande af jemn slutsumma på ”Huf-
vudtiteln,” detta anslag fö bestämmas till 840: 26. —
Och får jag derföre i underdånighet föreslå, att båda dessa förhållanden måtte i
öfverensstämmelse härmed få uti den nådiga Propositionen iakttagas.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, om Statsverk. 1850.
3:o.
Den, enligt min öfvertygelse, principvidriga och vilseledande form, som blif¬
vit stadgad för uppställningen af Femte Hufvudtitelns Stat, enligt hvilken de S
nämnde titel anvisade medel blifva till sina olika ändamål fördelade, synes mig
förtjent af rättelse. — Man skulle lätteligen kunna fatta den åsigt, att den till
Flottans nybyggnad och underhåll anslagna summan, utgörande R:dr 606,497: 28
sk., uteslutande får begagnas till anskaffande och underhåll af krigsfartyg, förbätt¬
ring af etablissementer och förstärkning af sådana förråder, som för krigsmaterie-
len äro behöfliga. — Detta är dock ingalunda förhållandet. Under detta anslag
äro nemligen följande utgiftsposter upptagne:
a) Extra och Expektance-staten R:dr 9,393: —• —
b) arfvode åt Professor Selander för meddelande af undervis ¬
ning i praktisk Astronomi m. m. åt Kadetter och Under-office¬
rare, enligt Kongl. Brefven den 20 Juni 1837 och 27 April
1841 . .
c) arfvode till Tygmästaren på Drottningskär, enligt Kongl.
Brefvet af den 13 Juli 1813 .
d) arfvode till posthafvande sjuk-officern på sjukhuset i
Carlskrona, enligt Kongl. Brefvet den 2 November 1824 . .
e) beklädnad åt mariner, matroser, kanonierer och skepps¬
gossar, enligt medelpris 60,160: — —
f) Skeppsgossarnes inkasernering, d:o ...... 3,568: 36. —
g) Applikationsskolan i Carlskrona 1,000: — —
samtliga dessa poster, utgörande R:dr 74,864: 12. —
ega uppenbarligen icke den ringaste gemenskap med Flottans underhåll och ny¬
byggnad eller förrådens förstärkning och borde derföre från anslaget till mate-
rielen skiljas; dervid de under Litt. b et g förekommande summor torde under
rubriken ”Utgifter till diverse behof” böra öfverföras under titeln: ”Diverse an¬
slag”, och återstoden förflyttas under anslaget till ”Flottans aflöning.”
Andra kostnader åter, hvilka äfven belasta förstnämnde anslag till materie-
len, men hvaraf detsamma endast borde bära en proportionerlig andel, under det
resten rättvisligen borde påföras personalen, äro:
h) Sjukvården, per medium R:dr 26,100: — —
i) Skrifmaterialier, ved och ljus till embetsmän, Kancellier,
expeditioner och kontor, skeppsgosseskolor, sjukhus, kaserner
och vakter m. rn. per medium 18,000: — —
Transport 44,100: — —
500: — —
182: 24. —
60:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport: 44,100: — —
k) Extra utgifter till diverse behof 9,850: — —
Summa R:dr 53,950: — —
Då dessa kostnader, såsom anmärkt är, borde fördelas emellan personalen
och materielen, men deraf endast skulle uppkomma en vidlyftigare räkenskapsföring,
utan att något vigtigare ändamål dermed vore att vinna, och deras totalbelopp lika
oegentligt belastar materielen som personalen, så synas de tjenligast, med hufvud-
sakligt bibehållande af nuvarande rubriker, kunna öfverforas till ”diverse anslag.”
Hvad ändtligen vidkommer underhållskostnaden för den delen af personalen,
som utgöres af de såväl till bevakning som arbete uppfordrade båtsmän, samt
anslaget till desammas beklädnad, hvilket äfven utgår af anslaget till flottans
underhåll och nybyggnad, så skulle någon på fullt rättvis grund uppgjord fördel¬
ning af denna kostnad emellan de båda ändamålen för uppfordringen svårligen
kunna verkställas och ej heller lända till någon serdeles nytta, då bevakningen
väl hufvudsakligen tillkommit för elablissemcnterna och materielen i allmänhet,
samt dess kostnad således hör killa densamma lill last, hvilket jag af dessa skäl
ock i underdånighet får tillstyrka.
Genom en sa beskaffad omföring af dessa summor inom Femte hufvudtitelns
anslag, skulle, då från anslaget lill flottans ”nybyggnad och
underhåll,” utgörande 606,497: 28. —
öfverflyttas till anslaget för ”flottans aflöning” R:dr 73,364: 12. —
Dito, till ”diverse anslag” under rubrik sjuk¬
vård 26,100:
Skrifmaterialier, ved och
ljus 18,000:
Extra utgifter till diverse
1)eil°r • • • • 11,350: ^.55,450; 128,814: 12. —
således anslaget lill flottans nybyggnad och underhåll blifva 477,683: 16. —
Jag kan ej underlåta att "i underdånighet tillstyrka denna åtgärd, såsom fram¬
kallande en mera sann och redig föreställning om det ändamål, hvartill dessa me¬
del i verkligheten användas, i hvilket afseende, under närvarande förhållanden,
begreppet alltför mycket vilseledes.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
4:o.
Sä väl i sammanhang med hvad jag uti den föregående punkten haft nåden
föreslå, som äfven med anledning deraf, alt åtskilliga af de tillökningar i anslag,
af hvilka flottan är i hellof, och som jag i det följande får nåden anmäla, äro af
den beskaffenhet, att de på ordinarie stat måste anvisas, har jag trott mig höra
tillse, huruvida icke till lättnad häruti, några af de behof, hvartill anslag nu å
denna stat äro beviljade, skulle, såsom ej varande af lika permanent beskaffenhet
som de 1111 till fyllande föreslagna, med mindre olägenhet kunna blifva föremål
för extra anslag samt således från titeln afskiljas.
Ett dylikt förhållande är å Femte hufvudtiteln endast inom oftanämnde anslag
till flottans nybyggnad och underhåll att söka. De af dit anvisade medel, sorn ej
fa vara så ombytliga, att de vid hvarje riksdag kunna blifva förändring under¬
kastade, äro i främsta rummet sådana, som erfordras till lön och underhåll för
manskap till arbetet och bevakningen. Den sednare måste, till skydd för statens
dyrbara egendom å etablissementerna, under hvad fall som helst, oundgängligen
utgå. Det för arbetets utgörande i statens tjenst anställde manskap lärer äfven
finnas böra vara ställdt utom inflytelsen af ständiga förändringar, emedan dessa
skulle inverka på personers rätt, hvilken är dem tillförsäkrad, såsom ett vilkor
för det allmännas fördel, att med visshet kunna påräkna pålitlighet, arbetsskick¬
lighet och arbete till fast pris, genom antagandet af dessa arbets-korpser i sin
tjenst. Enahanda förhållande framställer sig med afseende på kostnaden för un¬
derhållet af den fartygs-materiel, som finnes, då det oemotsägligen måste vara sta¬
tens intresse, att detta underhåll med omsorg verkställes, och fråga, huruvida detta
kati och bör ega rum, icke får uppstå, då motsattsen vore en uppenbar skada
för riket. Dessa från nämnde anslag utgående kostnader synas vara af den na¬
tur, att tillgång till de sammas bestridande oundgängligen bör å ordinarie stat
vara bestämd. Till bibehållandet af denna princip skulle blott, såsom en följd af
det genom en fortgående nybyggnad ökade underhållet, erfordras, att Rikets Stän¬
der af de till materielen disponibla medel periodiskt vid hvarje riksdag anvisade
ett proportionerligt ökadt belopp å ordinarie stat.
De öfrige här ej nämnde delar af hemälde anslag, hufvudsakligen egnade till
nybyggnad och förrådsförstärkning, kunna deremot med mindre olägenhet vara
föremål för tillfälliga anslag.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
7
Dc na för flottans arbetsmanskap och bevakning utgående kostnader utgöra,
obcräknadt båtsmansbeklädnaden, som serskildt är i stat
uppförd R:dr 169,698: — —
Underhållskostnad af den nu befintliga krigsfartygs-materielen,
med afräkning af arbetet, som i föregående summa är
upptaget 199,513:
Summa, att under benämning ”flottans underhåll” å ordinarie
stat qvarstå R:dr 369,211: — —
med den förhöjning deri, som skulle uppkomma genom anslag till ökadt portions¬
pris åt den uppfordrade båtsman sstyrkan samt förbättrade löner åt handtverksstaten,
hvilka äro kostnader af samma beskaffenhet som ofvan nämnda, och hvarom jag i
det följande får göra underdånig framställning.
Då sistnämnda summa jemföres med deri, som, efter de i föregående punk¬
ten föreslagna omflyttningarne, skulle till flottans nybyggnad och underhåll vara
att disponera, utgörande R:dr 477,683: 16 sk., uppslår en skilnad af R:dr
108,472: 16 sk., utvisande det belopp, hvartill, genom denna åtgärd, kunde inom
lmfvudtiteln beredas utrymme för de ökade anslag, hvilka jag går att i underdå¬
nighet föreslå, och som äro af beskaffenhet, att böra på ordinarie stat uppföras.
Skulle Eders Kongl. Maj:t nådigst gilla de uti denna och den 3:dje punk¬
ten gjorda framställningar, så vågar jag i underdånighet hemställa, att förslaget
lill regleringen af Femte hufvudtileln må, i öfvcrcnstämmelse med dessa grunder,
få uppställas.
5:o.
Med åberopande af de mera fullständigt utvecklade motiver, som blifvit an¬
förda uti den serskildt afgifna underdåniga framställningen om ordnandet af ri¬
kets sjöförsvar, samt i öfverensstämmelse med de uti 2:dra punkten af detta pro¬
tokoll föreslagna grunder för utförandet, lar jag nu i underdånighet anmäla de i
och för detta ändamål erforderliga kostnader, hvartill anslag torde af Rikets Stän¬
der höra äskas.
Personalen.
aj Den hufvudsakligaste och ett skyndsamt aflijelpande mest påkallande bri¬
sten inom flottans personal, är båtsmanshållets försummade militär-organisation samt
dess disciplinering och öfning. Att lemna denna stamtrupp, utgörande nära 6,000
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
man och kostande staten en icke obetydlig summa uti det af brist på organisation
otjenstbara skick, Iivari den sig nu befinner, kan icke stå tillsammans med ett
rätt användande af rikets försvarskrafter. Till afhjelpande af denna brist erfor¬
dras, för att erhålla tillräckligt befäl att på truppen fördelas, den ökning i flottans
officerspersonal, som jag här får angifva:
4 Kommendörer, lön å 11: dr 2,680: 10,720:
1 Kapten d:o — 1,250: — —
12 Kapten-löjtnanter d:o å 840: 10,080:
5 Premier-löjtnanter d:o å 430: 2,150:
25 Sekund-löjtnanter d:o å 250: 6,250: — —
b) För att så väl kunna minska under-officerarnes antal
och derigenom något förbättra deras högst svaga löneinkomster
och tillika vid båtsinanshållet bereda tillgång på nödigt under¬
befäl, sorn nu alldeles saknas och hvartill flottans under-olfice-
rare skulle användas, samt derjemte befordra en bättre tjenstens
gång på det yttre sjöförsvarets fartyg, föreslås, att den för¬
höjda aflöning, som gifves ett antal af 46 matroser, hvilka un¬
der benämning af under-officers-korporaler äro å Carlskrona station
placerade, måtte utsträckas till 100, hvilka med en förändrad
benämning af l:sta klass matroser mätte erhålla:
70 man å 8 sk. per dag .... R:dr 4,258: 16. ■—
30 d:o å 4 sk. d:o 912: 24. —
Summa R:dr 5,170: 40. —
Afgår den förhöjning, som nu enligt stat gifves
46 man ä 4 sk 1,399: 8: —
återstår förhöjd aflöning till 1:sta klass matroser 3,771: 32.
c) Då det är beräknadt, att inom båtsmanskorpsen bilda
Kanon-kommendörer för yttre sjöförsvarets fartyg samt Korpora-
ler till den del af beväringen, som på Skärgårdsflottan skall
användas, så bar ett i förhållande till behofvet bestämdt antal i
förra afseendet Artilleri-Båtsmän och i det sednare Fice-Kor-
poraler blifvit beräknadt att för dessa ändamål danas, hvilka,
Transport 34,221: 32.
Kongl, Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
9
Transport: 34,221: 32. —
tlä de vunnit approbation och befinnas fortfarande ega den kon-
duit, som gör dem passande att fylla dessa inom Flottan makt¬
påliggande befattningar, ansetts böra lill belöning och uppmun¬
tran tilldelas ett serskildt årligt arfode. Deras antal utgör
1,210 man å 0 r:dr 32 sk 8,100: 32. —
d) Enligt planen skulle alla Flottans fasta Korpser gifvas
en sådan organisation, som för bildandet af militärtrupp är af
nöden, samt således de dervid anställde ordinarie Korporaler kom¬
ma att bestrida lika trägna och vigtiga befattningar som Korpo-
ralerne vid Arméen. Följaktligen borde ock deras löneförmåner
regleras någorlunda i öfverensstämmelse med de sednares, hva¬
dan en förhöjning i deras arfoden af Tjugufem r:dr föreslås,
utgörande för: „
227 Båtsmans-korporaler å 7 r:dr .... 1,589: — —
9 Matros- d:o å 9 r:dr 38 sk. . 88: 0. —
8 Kanonier- d:o å 5 r:dr .... 40: — — „
e) De Under-officerare, som skulle placeras på båtsmans-
hället, hvilket borde indelas i 32 kompanier med 2:ne Under¬
officerare på hvardera, måste, för reseturer inom deras fördelning
på kompaniet, anvisas resepenningar. Dertill föreslås 50 R:dr
per man, som för 04 underofficerare, gör 3,200: — —
dock att, då man fdrst genom erfarenhet kan förvissa sig, huru¬
vida denna, måhända nog lågt heräknade ersättning blifver till¬
räcklig, summan torde såsom Förslags-anslag anvisas.
J) Sorn Skärgårdsflottans rörelse anbefalles genom horn¬
signaler, incn någon åtgärd för att instruera och öfva signalister
icke finnes vidtagen, blifver det nödigt att afhjelpa denna brist.
I förhållande till denna flottas närvarande inskränkta styrka
torde delta kunna åstadkommas genom anställandet på stat af
det antal Hauboister och Stabs-signalister, som jag här nedan
får nåden föreslå, hvarjemte ett antal af 40 signalister bland
Transport: 47,245: 22. —
Bil. N:o 4 lill Kongl. Majds Prog. 1850 om Statsv. 1 Afd. 2 il afl. 2
10
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport: 47,245: 22
Båtsmännen skulle kunna instrueras till signalblåsning. För
dem, som dervid approberas, torde ett arfode böra bestäm¬
mas, likasom för den musik-direktör, som hade ledningen
af det bela sig anförtrodd. Kostnaden derföre skulle utgöra:
Arfode till en musik-direktör .... 333: 16. —
4 Hauhoister, lön ä 250 R:dr . . . 1,000: — *—
utom tillsammans 12 tunnor spanmål, hvar¬
till tillgång finnes.
7 Stabs-signalister, lön . 62: 44. —
Beklädnad 46:
108: 44. —
utom 21 tunnor spanmål, med lika an¬
märkning som ofvanstående;
Arfode till 40 Båtsmans-signalisterål2R:dr
Arfode till 6 d:od:oKorporalerd:oå 25 R:dr
g) Då Amiralitets-krigmanskassans tillgångar för pen¬
sionerande af flottans befäl och underbefäl, vid afgång ur tjen¬
sten, äro så anlitade, att någon pension till redan varande Ex-
spektanter och än vidare afgående icke på längre tid kan
lemnäs, under det flottans olficers-rulla upptager ett betydligt
antal, af ålder otjenstbara, officerare, hvilka, således urstånd-
satte att lemna tjensten af brist på tillgång för sitt uppehälle,
måste hemta detta, till statens och tjenstens stora skada, från
de medel, som äro beräknade till underhåll af ett fullt verk¬
samt befäl, hvilket äfven då, såsom af den ofvan gjorda
framställningen om behofvet att öka detsamma, bäst synes, är
otillräckligt, samt då härtill kommer, att Rikets Ständer, re¬
dan vid ett föregående likartadt fall, funnit nödigt afhjelpa
deraf uppkommande olägenheter, genom anvisande af medel till
en extra och exspektans-stat, hvars belopp per medium in¬
till denna dag belastat staten med en summa af R:dr 33,452:
Transport: 49,971: 10.
762: 20:
480:
150:
•>725: 36.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport:
och 82 tunnor spanmål in natura, men på hvilken, då ansla¬
get i mån af afgång minskades, nu endast återstå R:dr 9,393,
så hemtar jag af alla dessa skäl anledning att i underdånig¬
het tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Rikets Stän¬
der äska en summa, att permanent utgå till bildandet af en
så kallad reservstat för flottans oilicerare och under-olficerare
med ett årligt anslag af 33,333: 16. —
hvaraf likväl, med beräkning af att den
nuvarande extra och exspektants-sta-
ten fortfarande kommer att utgå med
11
49,971: 10. -
9,393:
endast en ökning i anslaget för detta äu-
damål nu erfordras af
h) Fyra ordinerade skollärare, hvilka, med löner af
tillsammans R:dr 1,400, sedan de afsagt sig dubbel tjenst-
årsberäkning, äro
berättigade
till en ersättning af
i) Den nuvarande ordinarie läkare-korpsen vid flottan
utgöres af:
|
|
1,250:
|
1 Ofvcr-fältläkare med lön .
|
|
1 Regements-läkare d:o d:o .
|
.
|
840:
|
1 d:o d:o d:o .
|
• •
|
640:
|
7 Rataljons-läkare å 410 R:dr
|
• •
|
2,870:
|
5 Stipendiater å 160 R:dr .
|
• •
|
800:
|
Summa R:dr
6,400: —
23,940: 16.
666: 32.
Men då detta antal icke är tillräckligt
för sjukvården på stationerna samt vid flot¬
tans exercis-expeditioner, och den vigtiga
helsovården ombord, ett väsendtligt vilkor för
flottans tjenstbarhet i krig, erfordrar, för att
bringas uti ett efter vårt klimats egendom¬
liga förhållanden afpassadt system, att den
Transport: 6,400: 74,578: 10. —
12
kongl. Muj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport: G,400: 74,578: 10.
fasta läkare-korpsen vore tillräcklig att åt¬
minstone lill någon del bestrida tjenstgöringen
pa krigsfartygen och derigenom bade samla
erfarenhet och låta dess frukter komma
vapnet till godo, hvilket med en ständigt
omhytt läkarepersonal icke kan åstadkommas,
h'ar jag, med stöd af Kongl. Sundhets-Collegii
utlåtande i ämnet, ansett mig böra i under¬
dånighet föreslå, att staten för nämnda lä¬
kare-personal sålunda bestämmes, nemligen:
I Fältläkare R:dr 1,200
3 Regementsläkare å 800 ... — 2,4(
G Förste hataljons-läkare, å 400 . — 2,400
3 Andra d:o d:o ä 250 . — 750
10 Stipendiater å 150 ... — 1,500
Efter 8 års berömlig tjenstgöring skulle
förste bataljonsläkare erhålla en förhöjning
af 200 R:dr och andre hataljons-läkare af
125 K:dr. Förslagsvis antages, att denna
förmån efter vissa års förlopp skulle till¬
komma 2:ne förste och 1 andre läkare 525:
8,775:
således behöflig tillökning i anslag till
Medicinal-staten af R:dr 2,375: —
Summa erforderligt ökadt anslag till personalen R:dr . . 76,953: 10.
Materielen:
Med iakttagande af de grunder, som uti lörsta punkten af detta protokoll an-
gifvits, att nemligen företrädesvis komplettera bristande inventarier för de till bi¬
behållande bestämda krigsfartygen • fullbordade fartygsbyggnader, som uro under
arbete; gifva den fartygsstyrka, som linnés, äfvensom den, hvilken på detta sätt
fullbordas, full tjenstbarhet vid krig, genom anskaffandet af ångbogseringsfartyg
samt krigsförråder af alla slag, äfvensom ett efter dess omfattning afpassadt reserv¬
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
13
förråd af sådana effekter, sorn till ett hastigt ersättande af, i krig uppkommande, för¬
luster äro af nöden, skulle följande arbeten och kostnader under denna så kallade
Öfver gangs tid blifva erforderliga, nämligen:
Komplettering af bristande inventarier å de af nuvarande fartyg, som skulle
bibehållas R:dr '137,003:
Fullbordandet af fregatten Norrköping . . , . . « 145,000:
3 linieskepp förändras till svåra fregatter . . . « 800,000:
0 kanonslupar « 77,178:
12 ångbogseringsfartyg « 840,000:
6 seglande chefsfartyg , . « 71,436:
8 trossfartyg « 48,000: — —
Fregatterne Josephine och Chapman samt korvetten
Najaden, hvilka fartyg, såsom varande äldre och inom
loppet af 10 år komma att utrangeras, således icke
anses förtjena att lika omsorgsfullt och med jemförelse¬
vis lika stor kostnad som de i godt skick varande krigs¬
fartygen, konserveras, borde endast hjelpligen under¬
hållas, så att de till exercis-fartyg kunna användas med
en kostnad i ett för allt, under deras återstående tjenst-
harhetstid, af « 189,790: — —
Summa kostnad R:dr 2,308,407:
Fö rråds-för stärk n in g :
Beklädnad ät 5,903 man sjöheväring, som på Flottan,
med den styrka, som den på denna tid skulle erhålla, kun¬
de användas, å R:dr 47: 26 sk. per man, 280,638: 22. —
3,500 muskötter med sablar och remtvg
å 33: 16 sk 116,666: 32. —
Stenkol till 1,410 hästkrafter i 6 månader
å 8 timmar per dag 140,000: — —
Projektiler lill 2:dra utredningen, förslags¬
vis 100,000:
Uandgevärskulor oell patronpapper, förslags¬
vis 25,000:
Transport 662,305: 6. — 2,308,407:
14
Kongl. Majds Nåd. Pi'op. om Statsverk. 1850.
Transport: 662,305: 6. —2,308,407:
Varfsutrednings-effekter, d:o .... 80,000: — >—
Sängkläder, ined afdrag af nu befintliga . 42,000: — —
Sjukvårdspersedlar 20,000: — —
Summa Förråds-förstärkning 804,305: 6. —
Fartygs krigs-reserv, bestående af ett efter den effek¬
tiva fartygsstyrkan afpassadt förråd af materialier och inven¬
tarier af sådan beskaffenhet, som erfordras för att vid ett in¬
träffande krig hastigt kunna ersätta då i materielen uppkom¬
mande förluster 732,425: — —
Summa erforderlig kostnad till materielens och Förrådens
komplettering under denna tid R:dr 3,845,137: 6. —
eller något mer än | :del af de medel, som erfordras för att
sätta hola sjöförsvaret uti det fullständiga skick, med afseen¬
de på materielen, som jag i underdånighet haft nåden föreslå
och uti det bifogade underdåniga anförandet visas.
Då man sammanställer denna summa med det genom dess
nedläggande i materielen uppkommande resultat, och finner, att,
förmedelst denna kostnad, nämnde materiel med afseende) å
fartyg till alla delar i fullt krigsfärdigt skick, dock endast
är beräknad att utgöras af:
5 svåra fregatter.
2 lätta d:o sedan fregatterna Josephine och Chapman blifvit
utrangerade.
2 korvetter, sedan korvetten Najaden ej mer är tjenstbar.
1 brigg.
3 skonertar.
1 svår ångkorvett om 300 hästkrafter.
2 lätta d:o, om 200 d:o.
5 bataljoner kanonslupar med ång- och trossfartyg, samt
8 d:o kanonjollar med d:o d:o
så lärer svårligen den tid, hvarunder ett sådant resultat inom
vårt Sjöförsvarsverk hör söka vinnas, kunna utsträckas utöf¬
ver femton år. Om således en sådan tidslängd dertill be¬
stämmes, så får jag i underdånighet föreslå, alt sjelfva krigs-
Kongl. Maj.-ls Nåd. Prop. om Statsvei'k. 1850.
fartygens nybyggnad och försättande i fullständigt skick,
borde verkställas, jemte någon Förråds-förstärkning, under de
första tio åren och att den slutliga kompletteringen af den
sednare bereddes under de följande fem åren. I öfverens¬
stämmelse med detta förslag skulle, under den förstnämnde
perioden, erfordras i årligt anslag till nybyggnad och fartygs
komplettering R:dr
och till Förråds-förstärkning
Ärliga underhållskostnaden för de krigs¬
fartyg, som nu finnas och böra bibehål¬
las, utgör R:dr 233,753:
dito af de, som enligt denna plan skulle på
10 år fullbordas . 100,082: — —
hvaraf dock endast hälften under nybygg¬
nadstiden utföres med 50,041: — —
hvartill bör läggas kostnaden för underhål¬
let af den Båtsmansslyrka, som utgör
bevakningen, per medium uppgående till 12,700:
samt kostnaden för lastdragarefarten . . 6,000:
eller tillsammans årlig underhållskostnad under denna tid R:dr
Underhåll af mindre ångbåtar, lastdragare och båtar, efter ett
medium för 20 år
Underhåll af hus och byggnader d:o
Elahlissementernas förbättring d:o
hvartill komma följande kostnader, som belasta materielen och
icke i ofvanstående blifvit inberäknade: Båtsmansbeklädnaden,
hvilken Rikets Ständer vid sednaste Riksdag ansågo un¬
der vissa vilkor böra af Staten öfvertagas, och hvartill ett
förslagsanslag af 28,000 R:dr då beviljades. Detta har nu
visat sig otillräckligt, hvadan Kongl. Förvaltningen af Sjö¬
ärendena, i derom ingifven, vid början af detta Protokoll an¬
mäld underdånig skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober, i un-
230,850:
43,512:
302,494:
20,000:
30,000:
15,000:
Transport 641,856;
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog), om Statsverk. 1850.
Transport
derdånighet anhållit, aLt Eders Kongl. Maj:t skulle af Rikets
Ständer äska en Tor ändamålet erforderlig ökning i detta anslag.
I öfverenstämmelse med denna Förvaltningens underdåniga
skrifvelse, hvilken jemte åtföljande handlingar torde till Rikets
Ständers Stats-utskott la öfverlemnas, får jag i underdånig¬
het tillstyrka, att det för det afsedda ändamålet mätte begä¬
ras ett förslags-anslag att, under förut bestämda vilkor för
utgåendet, få på ordinarie stat uppföras med högst
Förhöjd aflöning åt Handtverks- och Timmermans-staten:
Anledningen till min underdåniga framställning derom är
hufvudsakligen behofvet af att få förbättra denna stats vilkor,
att arbetare med någon duglighet kunna bibehållas i Kronans
tjenst. För detta ändamål skulle denna personals antal till
någon del reduceras 5 men dä endast derigenom icke nödig
tillgång vinnes, alt åstadkomma ett nöjaktigt resultat, skulle
en förhöjning i anslaget för Flottans underhåll för detta än¬
damål erfordras af
Och torde till upplysning i ämnet få till Rikets Ständers
Stats-utskott öfverlemnas den plan till reglering af dessa sta¬
ter som för behofvet af denna framställning ligger lill grund.
Förhöj dt portionspris åt Båtsmansuppför dringen:
Alla försök oaktadt, har det icke lyckats att med den
nuvarande portions-skillingen af 6 sk. banko, utom brödet,
gifva den, ofta till strängt arbete på stationen använde båts¬
mannen, tillräcklig föda. Eders Kongl. Maj: t bar derigenom
blifvit föranlåten alt, till afhjelpande af detta missförhållande,
tillfälligt böja portionspriset, hvarigenom således en inkräktning
fött göras på hufvudtitelns redan förut knappa tillgångar.
Principenligt vore visserligen, att, då staten är pligtig alt,
under båtsmannens uppfordring, förse honom med föda, en
viss stat bestämdes, hvilken oansedt priserna på proviant,
borde in natura utgå. Såsom en medelväg emellan denna för
staten kostsammare ocb den närvarande, mot båtsmannen obil-
Transport
641,856
42,000
2,933:
686,789:
Konni. Majlis Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
17
Transport: 686,789: — —
liga åtgärden, har jag ansett, alt såsom grund för portions¬
prisets beräkning kunde antagas en stat, motsvarande | af
den, som nu å kronans fartyg bestås, så reducerad af det
skäl att flera af de artiklar, hvaraf spisordningen till sjös består,
kunna i land utbytas mot mindre kostsamma och dock lika
födande. Då nu kostnaden af en portion, enligt spisordnin¬
gen ombord, i medeltal kan antagas, brödet inberäknadt, till
12 sk., så skulle portionspriset i land på stationen kunna
beräknas till 9 sk., samt således, då brödet, som gifves in
natura, afräknas med 2 sk., kontant utfalla 7 sk., att an¬
vändas (ill anskaffande af den nödiga ansedda portionen i för¬
hållande lill de olika priser, som på stationerna kunua vara
gängse. Det skulle således erfordras en förhöjning uti det
nuvarande portionspriset af 1 sk. banko, hvilket för 1,592
man, som per medium skulle å stationerna tjcnstgöra, utgör 12,105: 40. —
hvarmed således anslaget till flottans underhåll borde
ökas. Dock får jag i underdånighet tillstyrka att Eders Kongl.
Maj:t, jemte framställning härom, måtte af Rikets Ständer äska
rättighet att, om stigande priser på proviant-artiklar göra denna
förhöjning i portionspriset, emot förmodan och hittills vunnen
erfarenhet, otillräcklig för ofvannämnde ändamål, dä i likhet
med hvad för arméen blifvit föreslaget, af durchmarsch-fonden
få disponera nödiga medel till bristernas fyllande. Total¬
kostnaden för flottans underhåll och nybyggnad samt för¬
rådens förstärkning, skulle således under denna tid blifva R:dr 698,894: 40. —
Diverse anslag.
Uti det åberopade anförandet om sjöförsvarets ordnande har jag sökt att full¬
ständigt visa vigten af att åt sjöexercisen gifva en större omfattning. Det skulle
blifva för vidlyftigt att här ånyo anföra de, i min åsigt, talande skäl, som för be-
höllighcten häraf kunna framställas och jag får derföre nåden till dem hänvisa.
Här anser jag mig blott böra anmärka, att, då uti det förslag öfver de till Femte
hufvudtiteln erforderliga anslag, som jag nu haft nåden framlägga, den för per¬
is//. N:o 4 till Kongl. Majlis Prop. 1850 om Statsv. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft. 3
18
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
sonalens fullständiga sammansättning erforderliga ökningen inom vissa delar af
stamtrupperna ansetts, till besparing af kostnad, under ifrågavarande tid böra upp¬
skjutas, så kommer den derigenom förorsakade bristen af så kallade förhands-kar-
lar inom besättningarne att, vid större rustning, blifva ganska kännbar. Vigten
af att bålla det antal deraf som nu finnes, i bättre öfning, blifver således desto
större, da på dessa förmäns tillräcklighet i antal och duglighet, tjensten ombord å
krigsfartygen i väsendtligt afseende hvilar. Detta vitsord är så bekräftadt af er¬
farenheten inom alla nationers flottor, att det ej lärer kunna jäfvas. Af dessa
skäl lar jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes lill en utvid¬
gad sjöexercis äska en förhöjning i det nu varande anslaget dertill af r:dr 49,475.
(5:o.
Kongl. Maj:t bar under den 17 sistlidne April i nåder befallt, alt de för
fästningen Kungsholmens fullbordande anslagna medel böra från Femte hufvudtileln
till den Fjerde återföras, och med anledning deraf äfven aflöningen till den vid
nämnde arbete anställde material-förvaltare af sistnämnde titel öfvertagas; men då
det i och flir ifrågavarande aflöning å Femte hufvudtitelns tillgångar till följd af
Kongl, brefvet den 17 September 1847 hittintills anvisade tillskott, med af¬
seende å dess, på grund af den utaf vederbörande föreslagne öfverflyttningen och
intilldess densamme hunnit verkställas, tillfälliga beskaffenhet blifvit för hvarje
år å titelns medel för oförutsedda utgifter anvisadt, lärer ock icke någon ändring
uti denna bufvudtitels anslag, genom nämnde nådiga beslut, böra föranledas.
Slutligen får jag i underdånighet hemställa det, till beredande af öfverens-
stäinmélse de särskilda hufvudtitlarne emellan, den nu på Femte hufvudtiteln be¬
gagnade rubriken ”oförutsedda utgifter” må utbytas mot den allmännare antagna
af ”extra utgifter.”
7:o.
Genom de af mig i underdånighet föreslagna omflyttningar och förändringar
inom Femte hufvudtitelns anslag, äfvensom de behöfliga förhöjningar af densam¬
ma, skulle, med bibehållande af öfrige inom titeln befintliga anslag, följande för¬
hållande uppstå:
Kongl. Mnj.-ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
19
Ajlönings-statcn.
Departements-chefens lön
Departementets kansli-expedition .
D:o Kommando-expedition.
Förvaltningen af sjöärendene samt aflö-
nings-staterne vid stationerna .
deraf förslags-anslag: 3,200: — —
7000
8,231
1,520
32. —
646,091: 21. —
Båtsmans-indelningen 45,643: 16.
-708,486: 21.
Al alerte len.
Flottans underhäll, att utgå på sätt 4:de
punkten föranleder
Båtsmans-beklädnaden, förslagsanslag högst
Båtsmännens förseende med köjer och täcken:
Detta anslag skulle komma att för¬
för ma-
”förrådsför-
svinna, då uti
kostnadsförslaget
terielen ingår en summa
till
slärknin
05
384,249: 40.
42,000:
hvaribland äfven inheräknas
denna förrådspersedel
426,249: 40.
Diverse anslag.
bemanning
bagerikostnader
139,475
20,000
1,487
Exercis af flottans
Spanmålsupphandling och
Skrifmaterialier etc. för Förvaltningen etc
Skrifmaterialier etc. till Kansli-expedition,
förslags-anslag
liese- och traktamentspenningar, förslags¬
anslag
Extra utgifter 10,000
Sjukvård 26,100
840: 26.
3,333
16.
Transport:
1,134,736: 13.
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport 1,134,736: — 13.
Skrifmaterialier, ved och ljus för samtlige
stationernas behof 18,000: — —
utgifter till diverse behof 11,350: — — _„n _
— 230,086: 3. —
För Handeln.
Lotscri- och Fyrings-staten, reservations-anslag .... 111,907: 32. —
Summa erforderligt anslag till Femte Hufvudtiteln m. m. . . 1,477,230: — —
deri förslagsanslag af tillsammans R:dr 49,373: 42 —
Hufvudtitelns nuvarande anslag uppgår
lill . . 1,429,240:
hvaraf visar sig behofvet af en tillökning i ordinarie anslag af
R:dr 47,990: alt af Rikets Ständer nu äskas.
Enligt hvad uti 4:de punkten af delta protokoll blifvit åda-
galagdt, erfordras till materielen en sammanlagd summa per år
af R:dr 698,894: 40. —
Dertill finnes tillgång på ordinarie Stat,
såsom här ofvan är visadt .... 426,249: 40. —
Då följaktligen återstår att genom extra
anslag fyllas 272,645: — —
hvilka jag således i underdånighet tillstyrker malte af Rikets
Ständer äskas att årligen uti trenne år utgå.”
Uppå Stats-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkan, fann Kongl.
Maj:t godt i nåder gilla hvad Departements-chefen, på ofvanberörde
sätt, föreslagit och hemställt, såsom följd hvaraf uti Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Rikets näst sammanträdande Ständer om Stats¬
verkets tillstånd och behof skulle äskas de uppgifna anslagssummorna:
hvarom utdrag af Protokollet skulle Finans-departementet meddelas.
Ex Protokollo:
Carl Gust. Sehmann.
21
å'utterdtt n-igste Au fehr trude.
Ett hufvudvilkor för ordnandet af Sjöförsvaret på ett sätt, som är förenligt
med Rikets tillgångar, och förvissar, att medlen användas till framkallande af den
största möjliga verkan, är bestämmandet af det system, hvarpå försvaret bör hvi¬
la. Sveriges geografiska läge och beskaffenhet skulle visserligen, med dess haf-
omslutna kust, synas höra göra detsamma nära nog uteslutande till en sjömakt,
som med starka flottor på sina fienders kuster och på öppna hafvet bestraffade lid¬
na oförrätter och skyddade sin sjelfständighet; men saknaden tillsvidare af de me¬
del till underhåll och bemanning af en större krigsflotta, hvilka endast en vidt¬
omfattande handel och sjöfart samt blomstrande näringar kunna lemna, efter att
först hafva besegrat de hinder deremot, hvilka en till antal inskränkt, på cn vid¬
sträckt yta fördelad, med kapitaler ringa begåfvad, befolkning alltid måste under
nuvarande samhällsförhållanden, framställa, ej mindre än Fosterlandets politiska ställ¬
ning, ålägga oss att hufvudsakligen rikta vår uppmärksamhet på försvaret af eg¬
na kuster; icke alltid visse, att ens derifrån kunna afhålla fiendens Jandstignings-
försök. Det är af vigt att icke låta denna sanning bortskymmas af den förvil¬
lande föreställningen om en motståndskraft, som vi ej äga. En riktig insigt i
sakernas förhållande kan möjligen verka nedslående på den fege och håglöse; men
utgör det enda vilkor för möjligheten af att bygga försvaret på tillförlitlig grund,
samt gifva ansträngningarne derför den riktning, sorn förvissar, att det, då behof
göres, skall motsvara sin bestämmelse.
Må man derföre icke förlita sig på möjligheten af att genom något sjöför¬
svar, hurusomhelst organiseradt, kunna skydda hvarje punkt af vår kust från ii-
endtliga anföll; men må man deremot icke förgäta, att en betydlig del af denna
kust omgifves af en skärgård, hvilken det ligger i vår magt att beherrska med
medel, som öfverensstämma med våra tillgångar, om de rätt användas, äfvensom
att denna skärgård, men framför allt vissa delar deraf, bilda nyckeln till landets
22
försvar, samt att således skydd mot fiendtlig' ockupation af desamma, utgör ett af
de kraftigaste stöd för Landtarméens operationer, och till följd deraf för landets
försvar i det hela.
I detta förhållande ligger således en hufvudgrund för ordnandet af vårt sjö¬
försvar. Dernäst framställer sig vigten af att hastigt kunna flytta större och min¬
dre delar af Arméen till hotade eller anfallne delar af kusten, likasom alt kun¬
na på hafvet förstöra de convoijer af fiendtliga trupper och transporter, som, till
följd af vårt insulaira läge, företrädesvis på denna väg kunna väntas, hvarvid äf¬
ven vårt sjöförsvar, förmedelst en derefter afpassad materiel, kan lemna ett gan¬
ska kraftigt biträde. Ytterligare kräfver handelns skydd det afseende, som tillgån-
garne kunna medgifva; likasom, slutligen, äfven en svagare Stat icke bör från¬
känna sig möjligheten, att, der tillfället sig erbjuder, oroa fiendens kuster och
handel med alla de medel, som dertill kunna vara tillgängliga; och det är synner¬
ligen i båda dessa sednare fall, enligt de mest erfarna sjömäns ofta yttrade åsig-
ter, visst icke det öfverlägsna antalet eller de stora farlygs-certerna ensamt för¬
behållet, att tillfoga fienden stundom ganska kännbara förluster.
Da man på delta sätt gjort sig reda för såväl den plats inom systemet, som
är vårt sjöförsvar anvisad, som äfven dess bestämmelse, synes man rättast och enk¬
last kunna derifrån sluta till beskaffenheten af dess beståndsdelar. Dessa måste
nämligen utgöras af sådana krigsfartyg, som tjenligast kunna användas till ku¬
stens försvar och beqvämligast kunna lämpas till arten af det krigssätt, som på
denna lokal kan med största fördel och minsta kostnad användas. Derjemte af
sådana snabblöpande och armerade ångfartyg samt större och mindre fregatter,
hvilka för de öfriga angifna behofven förmånligast kunna begagnas. Sveriges sjö¬
försvar sönderfaller således uti 2: ne Hufvuddelar, hvilka, efter deras olika krigs-
theatrar, torde kunna benämnas Kustförsvar och Yttre Sjöförsvar.
Storleken af den Materiel, sorn för båda bör finnas tillgänglig, samt propor¬
tionen af densamma inom hvarje del af sjöförsvaret, kan endast bestämmas efter an¬
talet af den personal, som dertill blifvit anslagen, möjligheten af att bereda den¬
samma en lämplig öfning, samt dess lynne och fallenhet för det ena eller andra
vapnet. Ty lika ändamålslöst, som det skulle finnas, att anskaffa en sjökrigsma-
teriel, till hvilken nödig och passande bemanning ej vore att tillgå; lika oförenligt
med Statens intresse vore det, om någon del af den personal, som till detta för¬
svar, såsom tjenligast, blifvit utsedd, skulle, af bristande materiel hållas overksam,
då likväl inom vårt folklättiga land, hela den truppstyrka, som till försvaret är
anslagen, väl erfordras på den plats, der den blifvit påräknad att användas. Huf-
vudvilkoret för en fullständig stridskrafternas utveckling är derföre ett rigtigt iakt¬
tagande af förhållandet emellan materielen och den disponibla personalen. Då nu
den sednare till antal och beståndsdelar är bestämd, så är ock derigenom den till¬
förlitligaste grund lagd för uppförandet af del system, enligt hvilket Sveriges Sjö¬
försvar hör vara organiseradt, för att enkelt och okonstladt, samt pä ett med våra
tillgångar förenligt sätt, utvecklas ur vårt lands egendomliga förhållanden.
Den personal, som är bestämd att till Sjöförsvaret användas, utgöres af:
Officerare vid flottan 228.
Officerare vid marinerne . . . 33.
Under-officerare vid flottan 280.
Dito vid marinerne 40.
Skeppsgossar 235.
Matroser oah Jungmän
Såsom ofvan synes, är ibland stamtrupperna upptaget Marin-regementet, med
befäl och underbefäl utgörande 873 man. Detta regemente, numera uteslutande
användt till bevakning af fästningarne och etablissemenlerne i Carlskrona, hvilken
tjenstgöring det, i anseende till truppens inskränkta antal, dock icke utan hand¬
räckning af båtsmän till nattbevakningen, kan bestrida, är, dä såväl befäl som
trupp endast med garnisons- och soldat-tjenst sysselsättes, icke mer såsom någon
hufvudsaklig del af krigsfartygens bemanning att betrakta, och bör, såsom sådan,
icke ingå i beräkningen, då, med lika mycken fördel, hvarje Linie-regemenle kan
ä flottan användas. Likaledes torde, till effektiv tjenst å krigsfartygen, svårligen
kunna påräknas större delen af extra roteringen och stads-båtsmännen, hvilka, så¬
som först vid krig uppsatta, dels då måste förutsättas vara oöfvade, dels sannolikt
komma att utgöras af manskap, såväl i anseende till ålder som lefnadsförhållanden,
för dylik krigstjenst mindre tjenlige. Till stationernes bevakning samt arbeten på
Kanonierer
Mariner
Båtsmän
Summa befäl, stamtrupp och skeppsgossar
m yj-w / / V UIIUCI OUIUCI S-
1J)U. ) korporalen
800.
5,094.
Sjöbeväring, 5 klasser enligt 1850 års skrifning .
Handels-flottans sjöfolk, emellan 20 och 30 år, circa
Extra rotering, som vid krig uppsättes ....
Stads-båtsmän dito dito ....
7,880.
21,000.
2,500.
1,535.
892.
Totalsumma af befäl och trupp till Sjöförsvaret
33,807.
24
varfven, torde således såväl marin-regementet, sorn nyssnämnde manskap, vid krig
hufvudsakligen vara att beräkna, hvadan deras sammanlagda antal, utgörande 3,300
man, bör från förutnämnde, till Sjöförsvaret disponibla personal allöras, lemnande
en truppstyrka, befäl och underbefäl inberäknadt, af 30,507 man, att för sagde
ändamål användas. Om nu härifrån ytterligare afgår antalet af befäl och under¬
befäl vid flottan, som anses vara gemensamt för båda Sjöförsvaren, så återstår, att
fördelas deni emellan, en truppstyrka af 29,999 man.
Med ledning af det förslag i detta afseende rörande Båtsmanshåll et, hvaraf
Eders Kongl. Maj:t vid sednaste Riksdag behagade gifva Ständerne del, deruti
Eders Kongl. Maj:t yttrade sin Nådiga afsigt vara, att fördela nämnde Båtsmans¬
håll emellan kust- och yttre sjöförsvaren i förhållande till delta manskaps tjenst¬
barhet, å dertill hörande krigsfartyg, äfvensom de öfrige sjötrupperne, med afseen¬
de på den håg och fallenhet för det ena eller andra af dessa vapen, som kan för¬
utsättas hos denna del af sjöförsvarets personal, skulle den förutnämnda fördelnin¬
gen af densamma blifva följande:
Skeppsgossar, nu å Carlskrona station befintlige 205.
Matroser och Jungmän 400.
Båtsmän af Blekinge, Södcrmöre, Ölands och Gottlands Kom-
pagnier 2,866.
Handelsflottans sjöfolk 2,500.
Sjöbeväring, då af 4 klassers Beväring anses tjenlig alt vid
första utbrott af Krig användas å det Yttre Sjöförsvarets
krigsfartyg 1,000.
Summa bemanning till Yttre Sjöförsvaret 6,9/1.
Till Yttre Sjöförsvaret.
Till Kustförsvaret.
Skeppsgossar, nu å Stockholms station befintlige
Kanonierer
Båtsmän, återstående Kompagnier ....
Sjöbeväring, resterande
. . 50.
. . 150.
. . 2,828.
. . 20,000.
23,028.
Transport 29,999.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. '1850.
25
Transport 6,971.
Summa bemanning till kustförsvaret 23,028.
Summa till bada Sjöförsvaren 29,999.
l)å härifrån afgår reserven, beräknad till ] eller cirka .... 9,999.
Återstår effektivt manskap till båda sjöförsvaren 20,000 man.
Häraf skulle ungefärligen 5,500 man användas till det yttre och 14,500 man till
kustförsvaret.
Efter denna, som det vill synas, rationella fördelning af det till denna del
af rikets försvar anslagna manskap, har sedermera den plan till sammansättnin¬
gen af krigsmaterielen blifvit uppgjord som jag längre fram skall hafva nåden
framställa.
Sedan således den grund, hvarur systemet bör utvecklas, blifvit bestämd,
återstår det att tillse, huruvida organisationen af de sålunda fördelade massorna
är af den beskaffenhet, att den motsvarar ändamålet. Härvid utbeder jag mig fa
nåden i allmänhet anmärka, att, om den jemförelsevis ringa kraft, som Sverige
till sitt sjöförsvar bar alt disponera, skall kunna förmå att åstadkomma den ver¬
kan, hvarpå de derå nedlagda kostnader och de vigtiga intressen, det har att
skydda, göra anspråk, så måste såsom en osviklig regel iakttagas: att det un¬
derlägsna i antal i möjligaste män uppväges af det fullständiga i tjenstbar¬
het. Med denna sanning för ögonen, bekräftad af en stundom dyrköpt erfaren¬
het, får jag nu nåden framställa de anmärkningar, som förete sig med afseende
på sjötruppernes organisation, först företagande granskningen af dem, som anses
tillböra det yttre sjöförsvaret.
Hufvudvilkoret för ett krigsfartygs tjenstbarhet är att ega: sjömän, Artil¬
lerister och dr/f lige förmän vid de fördelningar hvaruti en skeppsbesättning sön¬
derfaller. Ar detta vilkor uppfyldt uti ett för öfrigt väl rustadt fartyg, under led¬
ning af öfvadt befäl, med den sammanhållning, som en god disciplin ensamt för¬
mår åstadkomma, så är en dylik krigsmachin mäktig af ansträngningar, hvilka
med visshet ej svika hilliga anspråk. Eders Kongl. Majrt har, genom det vid
sednaste riksdag framställda, af Ständerna gillade, förslag, att handelsflottan vid in¬
trädande krig skall till statens disposition öfverlemna allt manskap emellan 20
och 30 år, på ett ganska kraftigt sätt befordrat uppfyllandet af det vigLiga vil¬
kor att åt krigsflottan bereda tillgång på sjömän. Ätt bilda skicklige förmän och
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prop. 1850 om Statsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 haft. 4
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
ämnen till Under-officerare låter sig deremot icke göra annorlunda, än på Statens
bekostnad. Det är till detta ändamål, sorn skeppsgosse- och matros-korpserne äro
för det yttre sjöförsvaret inrättade. Granskar man den besättningslista, som ut¬
visar bebofvet vid krig af Underbefäl, äfven för den inskränkta krigsmateriel,
som Sverige till denna del af sitt sjöförsvar skulle kunna underhålla, så finnes
detta behof uppgå till 406. Antagande, att -J deraf erhålles ur Handelsflottan, så
mäste återstoden fyllas af Flottans fasta korpser. Hvad den ordinarie Under-of¬
ficers-korpsen vidkommer, så borde denna snarare minskas än ökas. Den kostar
Staten mycket i fred, utan atl ändock vara aflönad på ett sätt, som öfverensstam¬
mer med den lefnadsställning, hvari medlemmarne af denna korps sig befinna. Med
en lön af i medeltal 200 11:dr banko, måste Under-officern i närvarande tider,
med stundom talrik familj, framsläpa ett lif i bekymmer och ekonomiskt betryck.
Att inskränka deras antal till de vigtigare Underbefalsplatserna, samt tillika för¬
bättra deras lönevilkor, är ock en åtgärd, så högt af bebofvet påkallad, och be¬
fordrande såväl tjenstens som den enskildes bästa, att jag icke kan underlåta att
i underdånighet tillstyrka densamma. Med antagande af denna princip, skulle dä
de skickligare matroserne, med bibehållande af sin ställning i öfrigt, men med nå¬
got förmånligare gage än sina öfriga kamrater, förrätta den förmanstjenst om bord,
som nu, ehuru vida ofullständigare än behofvet kräfver, utöfvas af Under-office¬
rare. Med den inskränkning i dessa sednares antal, som deraf skulle blifva en
följd, sedan endast de så kallade Uppbörds- och Varfs-under-officerarne vid denna
del af sjöförsvaret skulle bibehållas, hvars antal ej borde öfverstiga 134 på or¬
dinarie stat, skulle, — då något öfver ett hundrade Under-officerare vid inträffaude
krig anses kunna från handelsflottan erhållas, en brist uppkomma att från Ma-
tros-korpsen fyllas af cirka 160. Denna korps utgöres nu af 400 man, hvilka
samtcliga erfordras till komplettering af besättningsstyrkan å den föreslagna Flot¬
tans fartyg, då icke någon afräkning är gjord för sjuke, vakante eller hlesserade.
Af alla dessa skäl visar sig således, att en ökning i Matros-korpsens styrka af
minst 150 man, hälften matroser och hälften jungmän, är af behofvet högt på¬
kallad; hvarjemte en så beskaffad höjning i gage, sorn längre fram skall uppgif¬
vas, borde gifvas åt 100 man af de skickligare matroserne, hvilka, såsom ofvan
ar föreslaget, skulle förrätta Under-officerstjenst på krigsfartygen.
Skeppsgosse-korpsen utgör en uppfostringsanstalt för matroser, och erfordrar
följaktligen någon tillökning, i förhållande till det ökade antalet af de sist¬
nämnde. Dock är denna åsigt icke ensamt grundad på detta skäl. Hvarje
af Staten vidtagen åtgärd att uppfostra sjömän, skall för ett land med Sveriges
Kongl, Majds Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
27
läge och de näringar, som deraf framkallas, befordra ett vigtigt ändamål och bära
rika frukter, synnerligen om denna uppfostringsanstalt finnes, såsom här är för¬
hållandet, förlagd i en ort, der befolkningen från urminnes tider visat utmärkt
håg och lynne för sjölifvet.
Om genom denna föreslagna ökning af Matros- och Skeppsgosse-korpserne,
samt bibringande och underhåll af nödig öfning, det skall lyckas att åt det
yttre sjöförsvaret bereda behöflig tillgång på såväl skickligt underbefäl, som dug¬
liga fordelningsförmän å dithörande krigsfartyg, samt i allmänhet dermed be¬
fordra 2:ne af de uppgifna vilkoren för deras besättningars tjenstbarhet såsom
Sjömun, så återstår ännu att tillse, Aura det lika vigtiga elementet af kunskap och
erfarenhet i behandlandet af Artilleriet och handgevären skall vinnas.
Det var egentligen för detta ändamål, jemte bevakningen af etablissementer-
ne, som de numera upplösta volontär- och sjö-artilleri-regementerna voro inrät¬
tade. Denna institution har sedermera öfvergått lill den sista lemningen deraf, som
nu uti marin-regementet förefinnes. Huru litet denna korps med sin inskränkta
personal och det deraf förorsakade, inskränkta, syftemålet för dess närvarande or¬
ganisation, förmår att motsvara de förutgående stiftelsernas dubbla bestämmelse,
är redan anmärkt. En stor brist uti besättningarnes tjenstbarhet hade på detta
sätt uppkommit, derest icke Eders Kongl. Majit till förminskande af denna stora
olägenhet, hade i nåder anbefallt, att en del af båtsmanshållet skulle, genom att
vid nppfordringarne på stationerna användas till artilleriarbete, samt omsorgsfullt
undervisas i kanoners och handgevärs handtering, bildas till skicklige kanon-kom-
mendörer och förmän för fartygsbesättningarne i detta afseende. Dessa så kallade
”Artilleri-Båtsmän” utgöra cirka | af hela båtsmanshållet, samt skola, om de än¬
damålsenligt behandlas och instrueras, blifva af ganska stor nytta för vapnet. De¬
ras antal, som med den fördelning af båtsmans-kompagnierna emellan kust- och
yttre sjöförsvaret, hvilken bär ofvan angifvits, skulle utgöra 716 man, blir dock
otillräckligt. En Kommendör till hvarje kanon synes väl åtminstone böra vara att
tillgå. Dertill erfordras 712 man. Då i betraktande tages det stora antal artil¬
leri-arbeten, hvilka under ett krig måste på stationerna utföras och hvartill folk
af både skicklighet och pålitlighet är af nöden, om det vigtiga vilkoret att hålla
krigsfartygen i full verksamhet skall kunna uppfyllas, hvilket, alltid behöflig!, är
af desto större inflytande, ju mindre talrik krigsmaterielen är, så kan dertill, äf¬
vensom till betäckande af de vakanser, som af flerfaldiga orsaker inom persona¬
len uppkomma, en mindre styrka af dertill tjenligt manskap än 450 man, utöfver
hvad till Kanon-kommendörer erfordras, icke anslås. Då likväl de nuvarande Ar-
28
Kongl. Maj:(s Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
lilleri-båtsmännens antal icke kan utsträckas utöfver det nu bestämda, såvida åter¬
stoden af de uppfordrade båtsmännen skall blifva tillräcklig till de arbeten och sys¬
selsättningar, som vid stationerne äro desamma anvisade, så framställer sig oemot¬
sägligen behofvet af att öka de fasta korpsernes antal med en motsvarande styrka,
hvars hufvudsakliga sysselsättning skulle blifva att användas lill förutnämnde ar¬
tilleri-arbeten samt undervisas uti allt, som för en skicklig sjö-artillerist är af nö¬
den alt känna, samt således äfven turvis öfvas på det yttre sjöförsvarets fartyg.
Denna trupp, hvilken man ansett böra benämnas: Kärf vade Artilleri Båts-
mans-korpsen, skulle ställas under befäl af flottans officerare och således
icke i detta afseende betunga hufvudtilelns anslag. Som denna korps alltid skulle
vara stationerad i Carlskrona, erbjöd sig dervid det bästa tillfälle att hälla den¬
samma i fullgod öfning och disciplin, hvilket i det förra afseendet icke med sam¬
ma lätthet låter verkställa sig med nuvarande artilleri-båtsmän, som endast
hvart tredje år kunna vid uppfordringar erhålla nödig exercis. Som denna alltid
skulle blifva gemensam med de värfvade artilleri-båtsmännens, så bildades på detta sätt
ett nyttigt samband emellan de båda korpserna, hvarigenom otvifvelaktig! den högre
skicklighet, som vore att hos de värfvade artilleri-båtsmannen påräkna, skulle för¬
månligt inverka på de andras tjenstbarhet, utan att den ovilja, som af en dylik
täflan stundom framkallas, borde kunna göra sig gällande här, der håda korp¬
serna voro ställde under befäl af officerare och under-officerare, tillhörande flottans
stat, och så ombytliga, att de skiftevis kunde tillhöra den ena eller andra af
dessa korpser.
Då nu, hvad yttre sjöförsvarets fasta korpser vidkommer, det endast återstår att
tillse organisationen af det dit anslagna båtsmanshåll, och denna fråga står i
gemenskap med ordnandet af samma stamtrupp vid kustförsvaret, så utbeder jag
mig nåden att först fa framställa de förhållanden, som med afseende på antalet
och tjenstbarheten af della försvars personal, kunna finnas anmärkningsvärda.
Kustförsvaret, eller den så kallade skärgårdsflottan, utgöres af ett stort an¬
tal mindre krigsfartyg, fördelade i större eller mindre afdelningar. Det är egent¬
ligen till befälhafvare för dessa afdelningar, som officerare och till någon del
äfven under-officerare äro beräknade att användas vid tillfälle af krig. Det stora
antal fartygschefer, äfvensom uppbördsman, som till en dylik flotta erfordras, kan
och bör, till undvikande af en betydlig kostnad i förra afseendet till stor del fyllas
af vid krig konstituerade officerare och under-officerare, samt i det sednare ut¬
göras af en personal, mindre dyrbar att underhålla, men dock tillräckligt öfvad
för att kunna sköta sina tjensteåligganden under tillsyn och ansvar i båda fallen
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
29
af vederbörande afdelningschefer. Den för det sednare ändamålet af Eders Kongl.
Maj:t, i egenskap af Stor-amiral, för kustförsvaret organiserade korps, under namn
af kanonierer, har visat sig dertill synnerligen tjenlig. Dels hemtas ur denna
korps skicklige ämnen till under-officerare, dels undervisas dess medlemmar uti
allt livad som erfordras för en fullständig kännedom af tjenstens alla delar å skär-
gårds-krigsfartygen, så att de icke allenast i detta afseende bilda skicklige, af
behofvet högst påkallade, instruktörer, utan äfven blifva fullt användbare till upp-
bördsmän å förutnämnde fartyg. De för detta vapens tjenstbarhet ganska vigtiga
ändamål, som med inrättandet af denna korps blifvit afsedda, fordra derföre, utt
man ät densamma skänker all den uppmärksamhet, som den förtjenar. Icke en¬
dast är detta af nöden med afseende på dess undervisning och disciplin. Kust¬
försvarets hela organisation samt möjligheten af dess nyttiga verksamhet vid ett
krig, hvilar så väsendtligen på det system, såväl i militäriskt som ekonomiskt
afseende, enligt hvilket den stora massan af dessa mindre krigsfartyg röres och
sammanhållcs, hvilket åter så hufvudsakligen beror på skickligheten och pålitlig¬
heten hos dessa underordnade detaljchefer, att staten icke på ett fördelaktigare
sätt kan förvissa sig om detta vapens förmåga att utveckla alla dess, för landets
försvar vigtiga, egenskaper, än genom att under fredstid uppfostra och underhålla
en dertill tjenlig personal, så talrik, att den någorlunda motsvarar krigsbehofvet.
Delta kan ej vinnas på ett mindre kostsamt sätt, än genom den redan inrättade
kanonier-korpsen, hvars antal således borde ökas så, att det åtminstone vore till¬
räckligt att fylla behofvet af upphördsmän på större delen af den kustllotta,
hvars materiel funnits med tillgångarne förenlig att underhålla. Dertill skulle,
enligt besättningslistan, erfordras ett antal af 350, och dä ordinarie staten nu
upptager 150, så horde således denna korps ökas med 200 man.
Besättningen å skärgårds-krigsfartygen kommer hufvudsakligen alt utgöras af
beväring. Det blir nödigt alt tillse, huru, för att alstra och bibehålla disciplin
och ordning inom denna talrika truppmassa, det må finnas ett pålitligt och öfvadt
korporalsbefäl att tillgå. Med den ringaste erfarenhet om vilkoren för en mili¬
tärtrupps hållning, lära alla ytterligare skäl härför finnas öfverflödiga. Derjemte
är det för kustförsvaret, likasom för det yttre sjöförsvaret, af oundgängligt behof,
alt å hvarje dess fartyg må finnas ett, efter kanonstyrkan bestämdt, antal kom¬
mendörer. Eders Kongl. Majit har redan låtit vid Stockholms och Götheborgs
stationer, likasom förut för Carlskrona station är anmärkt, utse ett antal af
båtsmanshållet, för att under benämning af artilleribåtsmän för detta ändamål un¬
dervisas. Med denna ganska nyttiga inrättning skulle lätteligen förenas den,
30
Kongl. Mgj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
som det vill synas, mvcket maktpåliggande åtgärden, att bilda eli tillräckligt kor-
poralsbefal för den talrika bevärings-personalen. Med beräkning, alt en korporal
borde finnas att tillgå för en truppstyrka af 25 man, skulle då, för hela denna
del af försvaret erfordras 896 korporaler, deruti inberäknadt det antal, som redan
vid ordinarie håtsmanshållet finneso anstäldt, och som vid de till kustförsvaret be¬
räknade kompanier utgör 112. Återstoden 784 man skulle, undervisade uti der¬
till serskildt inrättad korporal-skola, samt med den för deras tillämnade tjenst¬
göring i krig lämpliga benämningen af vice-korporaler, lika med artilleri-båtsman¬
nen vid det yttre sjöförsvaret, under fred utgöra en del af det öfriga båtsmans-
hållets gemenskap, men bilda ett urval af de skickligaste och bäst instruerade
inom densamma, att vid inträffande behof genast vara att lill det afsedda ändamålet
användas. Detta kan vinnas utan någon ökad kostnad för staten 5 men då så
väl den högre skicklighet i yrket som pålitlighet i uppförandet, hvarigenom både
artilleri-båtsmännen och vice-korporalerne böra göra sig utmärkte, otvifvelaktigt
gjorde af vigt, att någon serskildt uppmuntran lemnades dem till förvärfvande
och bibehållande af dessa för statens tjenst maktpåliggande egenskaper, så får jag
i underdånighet föreslå, att ett årligt arfode måtte dem beviljas. Som tillgång
härtill icke inom hufvudtiteln förefinnes, mäste serskildt anslag äskas, och bar det
föreslagna arfodets belopp blifvit inskränkt till det lägsta, som med det afsedda
ändamålet är förenligt. Antalet af dem, som, deraf skulle komma i åtnjutande,
med beräkning, att flottan till den materiel, jag får nåden föreslå, kompletteras,
vore 1,385 man, då från summan af artilleri-båtsmän och korporaler vid båda
sjöförsvaren afgår antalet af de ordinarie korporalerne, för hvilka redan arfode ä
stat är anslaget.
Om man än undantager den del af håtsmanshållet, hvarom i det ofvanstående
blifvit afhandladt, och hvilken, dels genom de af Eders Kongl. Maj:t vidtagna
åtgärder blifvit, så långt de knappa tillgångarne medgifva, bibringad en högre
grad af öfning, dels kunde och borde, derest saken af Pukets Ständer behjertas,
till någon ytterligare, högst behöflig, grad af fullkomning utbildas, så återstå af
denna stamtrupp 4,082 man, deraf 1,932 skulle tillhöra kust- och 2,150 man
det yttre sjöförsvaret, hvilka under närvarande förhållanden föga annorlunda kunan
betraktas än såsom arbetskarlar. Såsom kändt är, uppfordras båtsmanshållet tur¬
vis till stationerne. Manskapet användes der hufvudsakligen till arbete, samt att
på ett ganska ofullständigt sätt bestrida bevakningen af etablissementerne. På
Stockholms och Götheborgs stationer sker detta uteslutande af båtsmän; vid Carls¬
krona station förrättas en del af nattbevakningen af detta manskap, emedan marin-
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
31
regementet ej dertill är nog talrikt. De för öfningarne otillräckliga anslagen-
medgifva endast ganska inskränkta sjö-expeditioner, hvadan blott ett ringa antal
båtsmän dervid kunna kommenderas, och det blir alldeles omöjligt att spridå denna
öfning till hela personalen. Icke heller finnes tillgång att, genom derefter af-
passade större uppfordringar, under vistandet på stationerna låta arbetet skifta
med de alldeles oumbärliga öfningarne i handvapnens och kanonernas handterande,
samt, hvad kustförsvarets båtsmän vidkommer, uti landtkrigstjensten i allmänhet.
Vore än detta möjligt, hvilket ej är fallet, så är den fullkomliga brist på mi-
litär-organisation, hvaraf denna trupp nu lider, ett tillräckligt hinder emot att af
det anmärkta förhållandet draga fördel. Då båtsmännen äro på roten förlagde,
är dem tilldeladt ett så otillräckligt befäl, då kompani-befälhafvaren icke till sitt
biträde eger nödigt antal underofficerare, att icke ens någon allmän tillsyn kan
dem lemnäs. De sakna der nästan helt och hållet den nyttiga inflytelsen af mili-
lär-disciplin, utan alt någon ens är pligtig att tillse, om kompanichefen gör något
eller intet, för att förminska olägenheterna deraf. Således ulan öfning, ulan till¬
syn, utan samband med det befäl, som i farornas och mödans stund skall leda
dem, vid tillfallen, då endast band af den innerligaste tillgifvenhet och förtroende
eller den alfvarligaste disciplin, förmå att framkalla de oerhörda ansträngnin¬
gar, med hvilka sjömannen ej sällan måste strida för sitt och kamraters lif,
samt fäderneslandets ära, — utan sammanhang sinsemellan, eller med de öfriga flot¬
tans fasta korpser, med hvilka de äro ämnade att bilda kärnan af landets försvar
lill sjös, — utgöra de spridda flockar af arbetsfolk, hvilka dock af staten måste un¬
derhållas, och som kunde, med ej synnerligt ökad kostnad, blifva ganska nyttiga
för försvaret. Må man dock besinna, att med denna, till antalet ringa, uti öfning
och militärisk hållning bristande, stam, skall förenas en så mångfaldigt talrikare
odisciplinerad trupp, så ofullständigt öfvad, så saknande nära nog allt begrepp om
de egenskaper, som erfordras hos krigaren och sjömannen, sorn åtminstone bevä-
rings-ynglingarne äro och måste fortfarande förblifva, så länge en så kort tid an¬
slås till deras öfning. Det är likväl sjöförsvaret det åligger att först möta fien¬
den, för att söka förhindra honom att landstiga på vår kust, eller brandskatta och
förstöra våra städer, samt på den enda väg, hvarpå fienden kan tillföra sina ar¬
méer de förnödenheter, som erfordras för att underhålla kriget, om möjligt taga,
sänka eller bränna dess transporter! Eders Kongl. Majit har ock länge insett
samt djupt beklagat denna oroväckande sanning, och det var med blicken derå
fästad, som Eders Kongl. Maj:t vid sednaste riksdag fästade Rikets Ständers
uppmärksamhet pä behofvet alt gifva båtsmanshållet en förbättrad organisation.
32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Saken är af den vigt, att jag icke kan underlåta att i underdånighet tillstyrka
en förnyad framställning härom vid nu instundande riksdag. Utom de skäl der¬
för, hvilka nu blifvit anförda, tillkommer det ej mindre vigtiga, alt bevakningen
af kronans dyrbara förråder på flottans stationer, dels uteslutande, dels till någon
del, förrättas af en så odisciplinerad och i vapnens handterande oöfvad trupp, som
båtsmännen i närvarande stund äro; hvartill får läggas, att inskränktheten af den
årstjenande båtsmansstyrkan icke ens medger, att ett behofvet motsvarande antal
till denna bevakning kan användas. Ett sådant förhållande, nära nog oerhördt i
hvarje annat land, har visserligen hittills utan någon betydligare olägenhet aflupit,
men till hvilka stora förluster för staten det kunnat och kan leda, är lätt att inse.
Det bör då icke finnas oväntadt, att Eders Kongl. Maj:t lemnar Rikets Ständer
del af sakens ställning och föreslår medel till bristens afhjelpande. Afven detta
skulle tjenligast kunna ske genom denna föreslagna organisation af båtsmans-
hållet, samt dess öfning i vapenföring. Tvänne högst vigtiga ändamål skulle
således kunna vinnas med samma kostnad, dervid dessutom bör märkas, att syssel¬
sättningen med bevakningen skulle ganska mycket bidraga att hos så väl befäl
som trupp sprida öfning och militärisk hållning.
Sättet hvarpå jag i underdånighet ansett mig böra föreslå, alt denna orga¬
nisation skulle verkställas, har jag haft nåden underställa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning, och får här blott i korthet anföra grunderna derför. Samtliga
Flottans fasta korpser skulle nämligen fördelas på Bataljoner; de, som tillhöra det
yttre sjöförsvaret, benämnde Marin-balaljoner, samt till kustförsvaret: Skär-
gårds-batajoner, så ordnade att på hvarje bataljon vore fördeladt ett lika antal
manskap från alla de fasta korpser, som tillhöra den del af sjöförsvaret, dit trup¬
pen hörer, samt att allt flottans befäl och underbefäl, med undantag af de till
varfstjensten behöfliga, likaledes vore på dessa bataljoner och underordnade kom¬
panier placeradt. Vid organisationen skulle äfven iakttagas, att bataljonernas styrka,
så väl till befäl som manskap, vore så afpassad, att den blir tillräcklig alt be¬
manna en viss fördelning krigsfartyg med dithörande stamtrupp, hvarigenom maa
förvissades, icke allenast att truppen skulle komma att åtfölja sitt befäl, men äf¬
ven att en viss fördelning manskap skulle hafva en, efter sin styrka afpassad, på
förhand bestämd, fördelning krigfartyg att bemanna, till mycken lättnad vid stora
rustningar samt af desto större värde, som Sveriges läge gör af den mest magt-
paliggande vigt, att flottans krigsrustning må kunna ske ytterst skyndsamt. Med
hufvudsakligast iakttagande af dessa i största korthet anförda grunder, hvilkas de¬
taljerade
liongl. Maj:ts Nåd. Pt'op. om Statsverk. 1850.
33
taljerade genomförande jag serskildt haft nåden framställa, skulle, enligt mitt un¬
derdåniga förmenande, de vigtiga vilkoren för en militär-trupps tjenstbarhet:
samband emellan befäl och manskap, samt disciplin och hällning vinnas: hvar¬
jemte, förmedelst en sådan organisation, de visa omsorger för såväl rekryternas
bildning, sorn truppens öfning i alla dess yrke tillhörande färdigheter, samt be¬
vakningen af sjö-clablissemcnterue, frän hvilkas verkställande Eders Kongl. Maj:t
hittills af denne brist på system i truppens ordnande varit förhindrad, lätteligen
böra kunna beredas tillfälle att utveckla deras för sjöförsvaret helsobringande
frukter.
De kostnader, som härtill erfordras, skall jag här nedan, i sammanhang
med öfrige af samma beskaffenhet, mera specifikt hafva nåden angifva. De huf-
vudsakligaste uppkomma genom hehofvet af ökadt befäl. Dervid bör jag dock
anmärka, att detta sålunda ökade befäl netto blir tillräckligt till besättande af
de officersplatser, som vid ett utbrytande krig oundgängligen måste vara att tillgå
från den ordinarie s/alen, så att exempelvis å yttre sjöförsvarets krigsfartyg
blifvit beräknad — utom fartygs-chefen — en officer af ordinarie stat per 80 å
100 man af besättningsstyrkan, samt på kustförsvaret dito en officer af samma
stat per 125 å 180 man. För fredstjenstgöringen åter får anmärkas, alt den
styrka, som på nu föreslaget sätt skulle organiseras, dervid kommer att fördelas
uti tillsammans 12 bataljoner med 53 kompanier, skeppsgossarnes inberäknade,
hvartill således måste anslås nödigt befäl med Staber. Dertill erfordrar tjenstgö-
ringen på Varfven ett sammanlagdt antal officerare af 25. Ytterligare måste be¬
räknas, att någon del af flottans befäl alltid mäste kunna permilteras till sjöfarts
idkande, för att på denna väg kunna inhemta en öfning, hvartill Staten icke med
någon kostnad biträder. Slutligen är både med rättvisa och billighet öfverens¬
stämmande, att desse, likasom öfrige Statens tjenstemän, må periodiskt kunna få
åtnjuta någon ledighet. Sammanlägges allt detta, så inses lätt, att den vid krigs-
tillfällen till befäl å fartygen från ordinarie stat behöfliga personalen, minst utgö¬
rande 302 officerare, äfven till tjensten i fred erfordras. Med den nu föreslagna
ökningen skulle delta antal dock endast uppgå till 298.
Under hvilket förhållande som helst, men synnerligen i det fall, att förut¬
nämnde organisation af Flottans stamtrupper skulle förekomma, hvarigenom korpo-
ralernes befattning i intet afseende vore underordnad den, som nu åligger denna
personal vid arméen, har det synts rättvist och billigt, att någorlunda likartade vil¬
kor med dem, som desse åtnjuta, äfven åt korporalerne vid Flottans fasta korpser
Bit. N:o 4 till Kongl. Maj:ls Prop. 1850 om Statsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift. 5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
förunnades. Den kostnad, sorn för detta ändamål uppgifvits, skulle bereda möjlig¬
het att höja dessa korporalers arfvode till 25 R:dr banko.
Då såsom en följd af detta mitt underdåniga förslag lill båtsmanshållets till¬
syn på roten, utom det beful, som nu dertill är bestämdt, äfven skulle anslås
nödigt underbefäl, hvilket sednare ej hittills varit förhållandet, måste, för dertill
kommenderade 2:ne Under-officerare på hvarje kompani, medel lill bestridande af
rese-kostnaden inom kompaniet anslås. Detta har här blifvit förslagsvis uppta¬
get till 50 R:dr banko per man om året, hvilket dock möjligen kan synas nog
lågt beräknadt, och således erfordrar att, efter vunnen erfarenhet, framdeles när¬
mare regleras.
Skärgårdsflottans rörelser anbefallas genom hornsignaler. Det minst kostsam¬
ma sätt att bereda tillgång på den personal, som till denna signalering erfordras,
vore att dertill inöfva ett nödigt antal kanonierer och båtsmän, som funnes vara
mottagliga af sådan undervisning, hvilket manskap, efter approbation, borde er¬
hålla ett visst arfvode, såsom uppmuntran att qvarstadna i tjensten. För att in¬
lära och öfva denna personal, måste dessutom instruktörer å Flottans stationer va¬
ra att tillgå. Båda dessa skäl hafva gifvit anledning till de, i öfverensstämmelse
dermed, föreslagne anslag.
Vid kustfdrsvaret är den graden af under-befälet, som egnat sig åt artilleriet,
eller de så kallade konstaplarne, af hufvudsakligaste vigt. Tillfällen inträffa vis¬
serligen, då någon skicklighet uti de ämnen, som företrädesvis tillkomma Styr¬
män och Skeppare att känna, är af nöden. För dessa fall underhålles nu, äfven
vid Skärgårdsflottan, en serskildt Styrmans- och Skepparegrad. Då, med den un¬
dervisning, som åt de olika graderna af Under-officerare måste gifvas, för att hvar
och en af dem skall fullt motsvara sin bestämmelse, del är ganska sällsynt, att
man inom en grad träffar tjenlige personer till tjenstgöring inom en annan, blir
således följden, alt dessa Styrmän och Skeppare vid kustflollan, antingen ej fullt
äro livad de borde vara, eller ock otjenlige till den tjenstgöring, som för en Under¬
officer vid denna del af Sjöförsvaret hufvudsakligen är af vigt alt känna. Deraf
blir åter en följd, att för en blott tillfällig tjenstgöring mäste underhållas en del
under-befäl, som ej till den vigtigaste befattningen kan användas. Detta åter öf-
verensstämmer icke med bemödandet alt i möjligaste nion inskränka Under-officerar-
nes antal äfven vid kustförsvaret, så alt, utom hvad till Varfstjensten erfordras,
från ordinarie Slaten endast skulle behöfva påräknas 1 Under-officer såsom chef
på hvar 4:de kanon-slup, samt 1 d:o såsom plutons- och fartygs-chef på hvar 3:dje
kanon-joll. De mäste da alla vara skicklige konstaplar samt företrädesvis dertill
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Stafsvrk. 1850.
35
uppfostras. Till vinnande af alla dessa ändamål och då någon egentligen utbildad
skicklighet såsom Styrman eller Skeppare sällan, om någonsin, blir hos kustför-
svarets under-officerare påkallad, så skulle jag i underdånighet anse tjenligast, att
vid detta försvar endast artilleri-under-officerare anställas, samt att lill sådane
bland dem, som efter inhemtande af genom reglemente föreskrifven praktisk och
theoretisk kunskap, funnes ega densamma i nöjaktig grad, för att vid de tillfäl¬
len, dä deraf gjordes behof, vid kustförsvaret i dessa egenskaper tjenstgöra och
som dertill blifvit förordnade, tilldela ett så beskalfadt arfvode, som jag här nedan
i underdånighet föreslagit.
För alt riktigt kunna bedömma verkan utaf de nu af mig i underdånighet
framställda förslag lill förändringar med afseende på antalet och organisationen af
llollans fasta korpser, skall en redogörelse för det deraf uppkommande resultat fin¬
nas häst tjenlig. Det visar sig då, med hänsyn till yttre sjöförsvaret, att af
dertill bestämda stamlrupper, som, då mariner och skeppsgossar af anförda skäl ej
inberäknas, nu utgöras af 3,266 man
bestå de bättre öfvade af matroser 400
artilleri-båtsmän 741
1,141 d:o
samt återstoden 2,125 man,
om än till någon del sjövana, dock illa diskiplinerade och i vapens och kanoners
handtering litet eller intet öfvade. Då handelsflottans sjöfolk, jemte beväringen,
som till »letia försvar äro beräknade, antages utgöra 3,500 man, är således hela
stammen 234 man mindre än nyssnämnde del af besättnings-styrkan, hvaraf den
öfvade delen af stammen utgör ej fullt * :del.
Genom de föreslagna åtgärderna skulle åter yttre sjöförsvarets fasta korpser
komma att bestå:
af matroser 550
värfvade artilleri-båtsmän 450
Jndelda och roterade artilleri-båtsmän 716
Summa bättre öfvade 1,716 man,
samt sjövanc, diskiplinerade och till handtering af alla slags vapen
exercerade 2,150 d:o
Tillsammans fasta korpser 3,866 man;
således 366 man mer, än den af handels-sjöfolk och beväring bestående del af
besättningsstyrkan, af hvars antal den öfvade delen af stamlrupparne skulle kom¬
ma att utgöra nära hälften.
,36
Kongl. Maj: ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Man finner således, att en ganska betydlig grad af ökad tjenstbarhet skulle
för det yttre sjöförsvarets besättningsstyrka vinnas genom dessa åtgärder, men
visst icke utöfver det behöfliga, om delta vapen skall, med något hopp om fram¬
gång, kunna göras verksamt på hafvet mot en öfverlägsen fiende. Det är då en¬
dast genom skicklige befälhafvare och öfvade besättningar, som någon nytta är
att vinna genom de högst betydliga summor, som Staten mäste nedlägga på den¬
na kostsamma krigsmateriel, och hvilka penningar alldeles utan ändamål blifvit
använda, derest icke åt personalens tjenstbarhet lemnäs den omsorgsfullasle upp¬
märksamhet.
Kustförsvarets stamtrupper utgöras nu, såsom redan är anmärkt, af 2,978 man
deraf bättre öfvade kanonierer 150
roterade artilleri-båtsmän 363
tillsammans 513 d:o
samt återstående ringa disciplinerade och öfvade 2,465 man.
Då nu af 5 klassers beväring, 20,000 man, eller med afdrag af reserven
till yttre sjöförsvaret, cirka 18,000 man med den ofullständiga daning såsom
krigare, hvilken åt bevärings-ynglingarne kunnat beredas, vid kustförsvaret skulle
komma att användas, så utgör hela den dertill anslagna stammen vid pass :del
deraf, samt den öfvade delen af denna slam endast
Den ökning af endast 200 man kanonierer, som för kustförsvaret blifvit föresla¬
gen, hvarigenom dit anslagne stamtruppers antal skulle komma att utgöra 3,178 man,
förändrar väl obetydligt proportionen af , som stammen nu bär till
beväringen; men dels skulle deraf kanoniererne, utgörande . 350
och korporalerne och vice korporalerne i stället för de nuva¬
rande artilleri-båtsmännen, uppgående till ...... 896
eller tillsammans 1,246 man
bättre öfvadt manskap inom stammen vara att tillgå, hvarigenom
uppbördsman å fartygen, kanon-kommendörer och förmän åt .bevä¬
ringen till nöjaktigt antal förefinnas, dels skulle återstoden . . . 1,932 man
genom den föreslagna organisationen disciplinerad och i all slags vapen-skötsel
undervisad, blifva ganska tjenlig alt, om en afpassad öfning å skärgårds-krigsfar-
tygen gifves, utgöra den kärna, omkring hvilken den talrika beväringen kunde
bilda sig, samt således hela den angifna truppstyrkan, eller 3,148 man, vara att
såsom Öfvad stamlrppp betraktas. Denna skulle dä komma att uppgå lill af
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
37
nämnde bevärings antal, och således nära 6 gånger så stor som i närvarande rör-
hållande. Att man icke utan att söka åstadkomma denna, det oaktadt, låga pro¬
portion emellan den öfvade och icke öfvade delen af heväringsslyrkan, kan hyg¬
ga några grundade anspråk på detta för landets försvar vigtiga vapens tjenstbar¬
het, synes mig, efter de i det förestående på llere ställen förekommande fram¬
ställningar i detta afseende, icke erfordra vidlyftigare bevisning.
Till fullkomnande af den bildning i yrket, sorn det allmänna måste, såvidt
tillgångarue medgifva, söka att bereda bcsättningarne å krigsfartygen, komma slut¬
ligen öfningarne till sjös.- Om något riktigt system skall uti denna vigtiga an¬
gelägenhet kunna stadgas, är det af nöden alt hafva bestämdt antalet af dem, som
böra pä detta sätt öfvas, samt beskaffenheten och omfattningen af den sjö-exercis,
som bör åt hvarje klass af dessa trupper beredas. Af det föregående finner man,
att vid det yttre sjöförsvaret är beräknadt att lill en högre grad af öfning söka
äfvensom vid kustförsvaret borde fullständigare öfvas 1,246 d:o
och till fullt nöjaktig kännedom om tjensten om bord på skärgårds¬
fartygen för att kunna begagnas såsom stamtrupp, exerceras . . 1,932 d:o
hvartill komma 300 skeppsgossar samt Flottans befäl och underbefäl, tillsammans
550, eller sammanlagdt en personal af 7,894 man.
Med iakttagande af dessa grunder, samt deraf föranledd klassifikation med af¬
seende på öfningstidens längd samt densammas snarare eller sednare återkomman¬
de i förhållande till den olika grad af skicklighet som borde framkallas, har det
underdåniga förslag till öfning på krigsfartygen blifvit uppgjordt, hvilket jag haft
tillfälle underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Deraf visar sig, att
vid det yttre sjöförsvaret skulle årligen öfvas, då utrikes station inberäknas, 1,157
man och vid kustförsvaret 1,248 man, befäl och manskap inberäknadt. Den sto¬
ra kostnad, som dessa öfningar erfordra, har framkallat bemödandet att reglera
den på ett sätt, som erbjöd vinnandet af ett någorlunda nöjaktigt resultat, med
minsta möjliga kostnad. Hvad yttre sjöförsvaret vidkommer, hafva derföre dessa
öfnings-expeditioner blifvit fördelade i 2: ne klasser. Den ena eller så kallade
hem-station, att hufvudsakligen kryssa i de nordiska farvattnen, med beräkning,
att befäl och besättningar under loppet af expeditionen skulle till en del ombytas
n dessa fartyg; det af Slaten beviljade anslag till öfningar skulle användas till
exercis med denna fördelning af yttre sjöförsvarets fartyg samt skärgårds-krigsfar-
bringa, och dervid bibehålla
samt till egenskap af sjövana
1,716 man
2,150 d:o
Summa manskap att öfvas til! sjös
7,044 man
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Pi%op. om Statsverk. 1850.
lygen. Den andra eller utrikes station, hvars syftemål äfven vore handelns skydd,
skulle endast utgöras af så många krigsfartyg, som genom dertill anslagne medel
af handels- och sjöfarts-fonden kunde rustas. Derigenom skulle icke endast öfningarne
komma personalen bäst till godo, utan de sålunda till sjö-exercis bestämda medlen
skulle äfven användas på ett sätt, som vore heräknadt att företrädesvis bereda
kännedom om vära och angränsande kuster och farvatten, eller den egentliga krigs-
theatern för våra örlogsfartyg. Hvad åter skärgårdsflottans Öfningar vidkommer,
skulle dessa ordnas efter ett system, som vore bättre förenligt med det åsyftade
ändamålet, än det inskränkta anslaget hittills medgifvit. Det ena året torde der¬
före å samtlige flottans stationer härtill höra rustas 4 bataljoner kanonjollar att
stationsvis inom angränsande skärgårdar exerceras. Det kommande året borde för
samma ändamål 16 kanonslupar begagnas, då äfven tillfälle kunde lemnäs åt befäl
och underbefäl att på dertill passande segel- och ångfartyg rekognoscera och in¬
hemta fullständig kännedom om de mera aflägsna skärgårdarnas lokaler. På det
3:dje året skulle slutligen ett lika antal kanonjollar lill exercis rustas, sorn för
det första året är föreslaget, hvarvid samtliga styrkorna från alla stationerna bor¬
de på tjenliga ställen å kusten sammandragas, att i strategiskt afseende öfvas.
Genom på detta sätt reguliert återkommande exercisexpeditioner skulle icke en¬
dast nödig kunskap i vapnets handterande till alla dess delar vinnas, utan äfven
allt befäl och manskap deraf komma i åtnjutande på ett sätt, vid båda delarna af
sjöförsvaret sammantagne, alt af det förra dubbel och af det senare 3 gånger
större styrka, än som med närvarande anslag kan öfvas, skulle blifva till sjös
exercerade, förmedelst en ökning i delta anslag af 55 p:ct. Det visar sig häraf,
att den ökade kostnaden skulle så betydligt vidga kretsen af den inflytelse, som
de beviljade medlen till dessa öfningar nu förmå åstadkomma, att förhöjningen,
såsom ett hufvudvilkor för möjligheten att hålla flottans personal tjenstbar, endast
är att betx-akta såsom ett kraftigt medel att göra det kapital fullt fruktbärande,
som staten derpå nu nedlägger. Vinsten i resultat är nämligen endast en följd
af ett förbättradt system för öfningarna och vilkoret för möjligheten deraf hvilar
åter på den jemförelsevis ringa förhöjning i anslag. Af alla dessa skäl får jag
derföre i underdånighet tillstyrka, att en nådig framställning måtte i öfverens¬
stämmelse härmed lill Rikets Ständer göras.
Det är, såsom Eders Kongl. Maj:t nådigst täckes finna, endast flottans stam¬
trupper, som jag i denna framställning omhandlat. Den vigtiga och talrikaste de¬
len af sjöförsvarets manskap, eller sjöbeväringen, förtjena!- visserligen af alla -skäl
det största afseende och skulle, om någon öfning ombord kunde lemnäs, blifva för
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
39
delta forsvar af fördubblad vigt och nytta. Med den korta öfningstid, som för
beväringen äi bestämd, mäste dock all tanka pä sjöexercis och dermed förenade
stora förmoner uppgifvas. Den korta tiden är ej ens tillräcklig att, såsom sig
borde, inöfva krigstjensten i Iand, hvilken det äfven tillkommer sjöbeväringen att
känna. Inhemtande häraf, så långt förhållandena medgifva, måste således blifva
enda föremålet för sjöbeväringens öfningar, så länge icke nationen finner behöfligt
att deråt anslå tillräckligare tid och medel. Under ett sådant förhållande blir det
minst kostsamt att låta Landt- och Sjöbeväringen gemensamt öfvas under Arméens
befäl, hvarom ock Eders Kongl. Majit redan funnit för godt att tillsvidare för¬
ordna. Det enda, som i öfrigt, med afseende på sjöbeväringen, kan åtgöras, är
densammas fördelande på stam, så att, vid tillfälle af krig, denna högst betydliga
del af rikets stridskrafter då må finnas ordnad. Ett förslag i detta afseende har
jag haft nåden underställa Eders Kongl. Majlis pröfning.
Under fortgången af denna min underdåniga framställning rörande ordnandet
af flottans personal, bär jag sökt utan afvikelse tillämpa den princip, hvilken vid
begynnelsen såsom den enda rigtiga angafs, att nemligen, då antalet af det till
sjöförsvaret anslagna manskap var bestämdt, tillse, huru detta, efter sig företeen¬
de förhållanden, skulle på det för Staten förmonligaste sätt kunna användas. De
tillökningar inom så väl befälet som de fasta korpserna, som dervid föreslagits,
hafva derföre endast afse» det ytterst behöfliga för att göra de öfriga delarna af
besättningsstyrkorna så tjenstbara, som, med billiga anspråk på dertill erforderliga
medel, vöre förenligt. Vid denna föreslagna ökning bär äfven strängt iakttagits, att
behofvet i krig samvetsgrant blifvit sammanställdt med hvad tjenstgöringen i fred
oundgängligen kräfver, så alt den ordinarie staten icke i någon mon skulle be¬
tungas med underhållet af en öfverflödig personal. Följden häraf måste dock blif¬
va, alt tjensten, om den rätt skall skötas, fordrar, alt hela denna personal hål¬
les aktiv. Hvad befälet oell underbefälet vidkommer, der exempelvis 3 Amirals-,
4 Kommendör-Kaptens- och 28 Undcr-officers-platser till indragning föreslagits, för
beredande af tillgång till en sådan reglering af löner och arfvoden, som genom
den föreslagna organisationen inom nuvarande personal finnas behöfliga, är tjenst¬
göringen så noggrant fördelad emellan hvarje af dess medlemmar och desses an¬
tal så knappt beräknadt, att bibehållandet på aktiv stat af sådana, som af ålder
eller sjuklighet sakna förmåga alt sköta sin tjenst, på det kännbaraste skulle
komma att visa ett skadligt inflytande. Hvilken invändning, som än må kunna
framställas emot ett dylikt ordnande af befälets antal, så synes mig detta dock
vara att föredraga den, enligt min åsigt, vida mer klandervärda åtgärden, att reg¬
40
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
lera denna personal med beräkning, att en del af platserna på ordinarie stat skall
innehafves af personer, som upphört att vara tjenstbara. Utom andra olägenhe¬
ter, alstras derigenom ett konsiderationssystcm, hvilket slutligen undergräfver den
anda, som måste lifva en militär-korps, da tjensten skall såsom sig bör skötas.
Inträffa mäste dock, huru än detta regleras, inom denna såväl sorn hvarje annan
klass af samhället, att dess medlemmar slutligen af ålder och åtföljande bräcklig-
heter blifva overksamma och således till aktiv tjenst oanvändbara. Huru ett dy¬
likt för tjensten skadligt förhållande kan stiga, då icke någon åtgärd lill dess
a {hjelpande vidtages, ådagalägges bäst af den skilnad i Officerarnes vid Flottan
medelålder år 1824, sedan 79 af korpsens dåvarande inaktive Officerare blifvit
flyttade på indragningsstat, och år 1849, eller efter en tiderymd af 25 år. Me¬
delåldern var:
Kommendörs- och Kapiten-Löjtnants Premier-Löjtnants Sekond-Löjtnants-
Rommendbr-Kaptens Ilapilens grad. 1 grad "råd’. grad.
grad.
1824 51 år. 43 år. 36> år. 27 \ år. 22 år.
1849 60-y d:o. 49d:o. 47§- d:o. 34-> d:o. 24.^ d:o.
Då nu i allmänhet måste medgifvas, att åldern utgör mätaren på menniskans
verksamhetsfdrmåga, så inses lätt, huru denna senare måste antagas hafva blifvit
förminskad under nyssnämnde period. Förhållandet blir betänkligare, då man vid
undersökning finner, att denna höjda medelålder uppkommit derigenom, alt mäng¬
den af officerare inom hvarje grad hunnit en jemnt fördelad högre ålder samt att
således icke endast deras overksamhetstid nalkas, men äfven att delta sker för
pluraliteten inom hvarje grad så jemntidigt, att denna overksamhet kan befaras
drabba en hel grad på en gång. Detta för det närvarande menliga och för den
närmaste framtiden ännu mer botande förhållande hemtar ytterligare anledning till
ett för tjensten högst skadligt inflytande derigenom, att det förmörkar utsigten för
Officerns framtid, inskränker kretsen af hans verksamhet under den ålder, då helsa
och krafter göra arbetet lätt, beröfvar honom de billiga förhoppningar på utkomst
för sig och sin familj, som naturligen utgöra kraftiga medel att väcka bågen och
lifva ansträngningarna för tjensten, samt alstra på delta sätt den modlösa liknöjd¬
het, som, fiendtlig mot ali verksamhet, utgör militärandans död och upplösning.
Man må ej invända, att delta af långvarig fred framkallade förhållande är under
detta tillstånd af ringa betydenhet och vid utbrott af krig lätt afhjelpes genom
den oljenstbara personalens afgång och platsernas uppfyllande med yngre verksam¬
mare
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
41
mare personer. Dels fordrar det en lång tid att bilda skickliga sjöofficerare,
framför allt dem, som skola bekläda de ansvarsfullare befälsplatserna; dels måste,
om icke allt skall lemnäs åt sitt öde, personalen under fred öfvas och undervi¬
sas uti tjenstens olika delar. Men denna öfning och undervisning blir, under led¬
ning af ett föraldradt med sin ställning missnöjdt och för sin tjenst likgiltigt be¬
fäl, ofullständig och ändamålslös, till stor och oersättlig förlust för det allmänna. Slut¬
ligen, om man antager, såsom ofvan är antvdt, att, vid ett utbrytande krig, bela
antalet af orkeslösa officerare skulle lemna tjenslen, så ökas vid detta tillfälle det
redan alltför stora behofvet af befäl på flottan och detta till en grad, som, då i
betraktande tages den stora vigt som är fästad vid denna del af personalen, kan
göra en stor del af den med så betydliga kostnader anskaffade materielen overksam.
Det synes mig derföre vara en ovilkorlig pligt att lemna nationens ombud kän¬
nedom om så väl sakens ställning som det för det allmänna menliga mål, dit detta
förhållande leder, på det att medel till förekommande af olägenheterna må kunna
beredas. Detta är af så mycket större vigt, då, såsom ofvan är nämnd t, perso¬
nalens antal inom hvarje grad af så väl befäl som underbefäl blifvit uteslutande
reglcradt efter det oundgängliga behofvet i fred och krig, samt således ett qvar¬
stående af inaktiva personer derinom icke kan ega rum, utan att omedelbarligen
skada det bela.
Den enda nu befintliga utväg till ordinarie statens lättande från bördan af
en genom ålder och bräckligbeter otjenstbar befäls- oell underbefäls-personal är,
såsom man vet, den af tjenstemännen sjelfva, med något biträde af staten bildade
amiralitets-krigsmanskassan. Denna af ålder tillkomna pensions-inrättning är dock
nu så anlitad, att den i närvarande stund icke lemnar tillgång att pensionera der¬
till berättigade officerare, hvilka derföre måste, för att icke på gamla dagar
blifva brödlösa, qvarstå på flottans ordinarie stat. Denna missgynnande ställning
har inträffat vid en tidpunkt, då inom de högre befäls och kapten-löjtnantsgraderna
der, såsom en följd af förhållanderne vid befordringar, stockningen af öfveråriga
officerare måste blifva störst, cirka 30 officerare äro af ålder oljenstbara och borde
från den aktiva staten afgå. Vid flottan, der yrket och tjenstgöringen kräfver att
officerare från yngre åren uteslutande egna sig åt sysselsättningar, främmande
för andra näringar, inträffar högst sällan att dessa, såsom jordbruk och bergs¬
handtering, stå dem öppna för vinnande af utkomst, då de i kronans tjenst ej
mer äro användbara. Derest de derföre icke vid denna lid kunna erhålla pen¬
sion, måste de bibehållas vid sin lön och en tjenst, som de ej mer till statens
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prop. 1850 om Statsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 6
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
fulla gagn förmå att sköta, eller svälta sedan de i denna tjenst uppoffrat sina
bästa krafter. Det var tor att afhjelpa båda dessa olägenheter, som år 1824,
då ett ungefärligen likarladt förhållande med det nuvarande bade inträdt, en så
kallad indragningsstat bildades, å hvilken, ibland andra, 79 officerare öfverfördes
från ordinarie staten, med ett anslag af 48,260 r:dr banko, samt derunder in-
begripne 1,660 tunnor spanmål. I mån af afgång skulle dock de derigenom be¬
sparade medlen återgå till anslaget för flottans materiel, från hvilket de, till för¬
lust för denna beståndsdel af sjöförsvaret, då togos och ännu till deras återstå¬
ende belopp måste tagas. För tillfället vanns väl ändamålet, ehuru, såsom alltid
måste blifva tallet, dä ett länge samladt ondt på en gång skall afhjelpas, med en
jemförelsevis för tillfället ganska betydlig kostnad; men vida verksammare hade
inflytelsen af denna åtgärd visat sig, om anslaget blifvit något minskadt, men
deremot permanent, så att, i mon af afgång på denna stat, vakanserna fått fyllas
genom öfveråriga från den aktiva staten. På detta sätt, samt med en årligen
utgående summa af r:dr J3:co 33,333: 16 sk. att för detta ändamål användas,
skulle det hafva lyckats att, med beräkning af den mortalitet och afgång, som under
dessa 25 år egt rum, oaflåtligen och nöjaktigt uti aktivt skick hålla flottans be¬
fäls- och underbefäls-personal, med det biträde härvid, som pensionskassan lemnat.
Indragningsstaten har dock nu per medium årligen kostat staten under samma tid
r:dr banko 33,452: och 82 tunnor spanmål in natura. Genom det system som
blifvit följdt och här redan anmärkts, för användandet af dessa medel, har man
dock nu kommit Lill just samma resultat, som då indragnings-staten bildades, —
eller behofvet att åter förnya samma åtgärd. I ekonomiskt afseende vinnes så¬
ledes icke något på detta sätt, hvaremot genom den af mig föreslagna åtgärden
vinsten för tjensten och det allmänna, såsom lätt inses, blir ganska betydlig.
Icke endast erfarenheten inom eget land och Rikets Ständers, vid den nu åbe¬
ropade Indragnings-statens beviljande, gifna erkännande af dess behöflighet, utan,
äfven den likartade åtgärd, som man i nästan alla andra länder varit nödsakad att
i samma afseende vidtaga, föranleda mig att i underdånighet tillstyrka nådig fram¬
ställning härom vid nu instundande riksdag. Uti de medel, som för detta ända¬
mål skulle behöfva begäras, är äfven inbegripet återstående beloppet af den nuva¬
rande indragnings-staten, uppgående vid 1850 års början till r:dr banko 9,393
och 28 tunnor spanmål in natura, hvilket, med undantag af spanmålen, som, så
länge någon å nu varande indragnings-stat åtnjuter sådan, torde, såsom hittills,
få utgå, således borde af dessa medel bestridas och från anslaget till materielen,
der denna stat nu är upptagen, alföras.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
43
Om Rikets Ständer skulle, genom beviljande af medel, göra en dylik åtgärd
möjlig, så synes mig dessutom en annan organisation och benämning böra åt
denna stat gifvas, än den för närvarande eger. Enligt min åsigt borde nämligen
de sålunda från aktiv stat afgångna, men af statsmedlen underhållna tjenstemän,
hvilkas löner borde regleras till fullkomlig likhet med de pensioner, som af ami-
ralitets-krigsmanskassan meddelas, samt med upphörande för under-officerare af
rättighet till spanmål in natura, hvarigenom således lönerna å denna stat blefve
lägre än de som å den ordinarie åtnjutas, vara förpligtade alt vid större rust¬
ningar i fred, då behofvet sådant kräfver, samt ovilkorligen vid inträffande krig,
på derom gifna ordres, inställa sig på den station af flottan, der de hufvudsak¬
ligen varit placerade, för att bestrida sådan tjenstgöring i land, hvartill de
kunna linnas användbara. Under sådan tjenstgöring, från hvilken de endast till
följd af vederbörligt läkarebetyg vid förutnämnda tillfällen skulle kunna befrias,
inträda de i fulla löneinkomster efter innchafvande grad. Vigten af ett dy¬
likt stadgande skall bäst visa sig vid ett krig, då, alla andra behof af befäl
onämnda, öfning och disciplinering af reservmanskapet, som, inberäknadt besätt¬
ningarna till blockskeppen, uppgår till 10,283 man, för hvilken betydliga trupp¬
massa ordinarie staten icke kan till befäl lenina flera än 32 officerare. Man
bör lätt inse hvilken nytta som af erfarne, om i öfrigt mindre aktiva office¬
rare härvid hör kunna påräknas, och denna fördel synes mig staten ej böra
afsäga sig. Den kan vinnas genom nu framställda förslag med mindre upp¬
offring så väl i pckuniert som i öfriga, för tjensten högst vigliga, afscenden
än hvad dessa till aktiv tjenstgöring mindre tjenliga officerares qvarstående på
ordinarie stat skall förorsaka, och della med förenande af den enskildes rätt
och billiga anspråk, då han å sin sida, med åtnjutande från statsmedlen af
samma inkomst som genom pension kunnat vinnas, eger frihet att bestämma
sin vistelseort och öfriga ekonomiska förhållanden efter beqvämlighet, och en¬
dast vid förutnämnda undantagsfall ryckes från den mot nöden tryggande hvila,
hvartill lång och oförvitlig tjenst samt möjligen stora förtjenster mot fäderneslan¬
det berättiga. Med en dylik organisation skulle jag i underdånighet föreslå, att
benämningen äfven förändrades från ”indragnings-” till den mer egentliga af reserv¬
stat. Då ledighet lill pension vid amiralitets-krigsmanskassan yppade sig, skulle
sedermera dit från reserv-staten öfverllyttas de mest orkeslöse med fullkomlig be¬
frielse från alla anspråk på tjenstgöring från statens sida, hvarföre och personalen
å reserv-staten borde, i förhållande till dess å densamma egande lön, erlägga af-
u
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
gift lill amiralitets-krigsmanskassan, med rättighet till pension efter den lön, sorn
å ordinarie staten, vid afgången derifrån, åtnjutits.
Ett ämne, som alltför länge varit forbisedt, men hvarpå Eders Kongl. Majit
vid de båda sednaste riksdagarna icke underlåtit att fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet, är bchofvet af att tillse, det ett nödigt antal läkare inom försvarsver¬
kets olika delar finnes att tillgå. Hvad flottan serskildt rörer, tillkommer det här
mig att i underdånighet uttala min åsigt, och jag kan icke, oaktadt den mindre
benägenhet, som Rikets Ständer vid föregående tillfallen synas hafva visat, att
med den värma, ämnet förtjenar, omfatta detsamma, underlåta att i underdå¬
nighet tillstyrka, det Eders Kongl. Majit måtte täckas, att, uti den nådiga
propositionen om nödiga anslag till 5:te hufvudtiteln, äfven låta inflyta behof-
vet af någon ökning uti flottans fasta läkare-korps. Jag lär, såsom ett stöd för
min åsigt, endast hänvisa hvarje upplyst medborgare till vår historias vittnes¬
börd. Så långt man ur säkra källor kan studera det, finner man beklagligen,
huru vid hvarje krig, deri flottan deltagit, densamma under ofta ganska lan¬
ga tider af fälttåget varit hållen i overksamhet genom dc mest mördande farsoter.
Hvilken stor förlust för Staten att icke i behofvets stund kunna använda de kraf¬
ter, som densamma med otroliga kostnader heredt till sitt försvar! Hvilken skamlig
uraktlåtenhet att låta landets söner, utgångna att offra lif och blod för detsamma blifva
ett rof för en försummad eller illa ordnad helsovård och sjukskötsel! Hvilket förlaman¬
de intryck i moraliskt afseende på försvaret i det hela skall icke härigenom sprida sig
till alla dem, som äro beräknade att fylla luckorna efter de bortgångne, med den ned¬
slående hilden af dessas öde för sin blick! Och hvilka äro de, som på detta sätt
skola utsändas att falla, utan ära, utan strid, för fosterlandets heliga sak? Det
är försvarets must och märg, den kraftige Beväringsynglingen, hvilkens helsa och
glada mod på en gång utgör landets hopp och landets styrka! Må man ej lugna
sig med den föreställningen att det onda kan förekommas genom att vid krigets
utbrott öka Läkare-korpsens antal. Denna åsigt är i högsta måtto förvillande.
Dels finnes ej då den tillgång af en sådan personal, sorn är behöflig; dels är icke
ensamt läkarens närvaro, vore han än den skickligaste, tillfyllestgörande att häf¬
va det onda i sin rot. Den hästa och nyttigaste läkarevård är den, sorn gifves
uti en riktig behandling af de friska, genom ett efter ett lands och folks olika
förhållanden väl uttänkt, på mångårig erfarenhet grundadt, af långvarig praktisk
tillämpning fullt utbildadt system för besättningarnas alla dietetiska förhållanden
ombord, hvarmed sammanslår en mängd af iakttagelser vid fartygens inredning och
utrustning. Det är i dessa afseenden som en skicklig läkares åsigter, utbildade
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
45
under en långvarig praktisk handläggning af yrket ombord, äro alldeles oundgäng¬
liga, om icke allt ordnande af den vigtiga angelägenheten skall blifva ett hug¬
skott. Men ej nog härmed. Nyttan af systemet blir alldeles ofullständig, om
den ej uppbäres af ett behöfligt antal deruti danade män af samma yrke, som un¬
der en lortsalt öfning både förmå att sprida fördelarna af detta system till alla
de i tjenstgöring varande krigsfartygen, men äfven genom ytterligare inhemtad
erfarenhet kunna alltmer utveckla och förbättra hvad som häruti kan brista. En¬
dast genom anställandet af en så tillräckligt talrik fast Läkare-korps vid Flottan,
alt sjukvården ombord å de till sjöexercis årligen rastade krigsfartygen kan af
dess medlemmar hufvudsakligen bestridas, skall så väl det nyssnämnda ändamå¬
let vinnas, som äfven det lika vigtiga att alstra och underhålla ett lifligt och verk¬
samt intresse för denna angelägenhet, samt att den erfarenhet, som succesivt vin¬
nes, kommer vapnet tillgodo, hvilket icke låter tänka sig, då oaflåtliga ombyten
af personalen på dessa platser förekomma, såsom nu är fallet, till följd af den fa¬
sta Läkarekorpsens inskränkta personal. I länder, der större delen af krigsfar¬
tygens besättningar utgöres af manskap som tillhöra yrket och således mindre
är utsatt för det skadliga inflytandet af ett förändradt lefnadssätt, har man dock
insett sanningen af hvad jag nu yttrat och dervid lagt den yttersta vigt. Myc¬
ket är från dessa länders erfarenhet i detta afseende att hemta, men på långt
när icke allt hvad som erfordras för att utbilda ett i dessa afseenden för oss och
våra lokal- och klimatförhållanden fullt afpassadt system. Vi måste i detta hän¬
seende till en del bygga på egen grund. Då jag likväl uti detta ämne, som det
icke ligger inom kretsen för min erfarenhet att kunna i dess detaljer utveckla och
bedöma, icke heller trott mig böra underlåta att inhemta de i läkareyrket edar¬
ne mäns råd och upplysningar, har jag anmodat Kongl. Sundhets-Collegium att af¬
gifva yttrande deruti, hvilket jag härmed får nåden vidfoga. Så vidt jag deraf
kan finna, är den af delta Collegium framställda åsigt om behöflig ökning af Flot¬
tans läkarepersonal, ställd på gränsen af det otillräckliga. Ehuru jag således an¬
sett mig böra grunda mitt underdåniga förslag i detta afseende på denna inom
landet i ämnet erkända auktoritets utlåtande, har jag dock icke trott mig höra der¬
vid undertrycka min enskilda öfvertygelse om sannolikheten af en i framtiden be¬
höflig ytterligare ökning i Flottans fasta Läkare-korps. Efter denna anmärkning
får jag då i underdånighet tillstyrka, att nämnde korps, på sätt samt med de
vilkor i (ifrigt, som Kongl. Sundhets-Kollegium föreslagit, måtte blifva så sam¬
mansatt och aflöuad, som jag här får nåden angifva:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
1 Fält-Läkare 1,200. — —
3 Regements-Läkare å 800 R:dr 2,400. — —
6 Förste Bataljons-Läkare å 400 R:dr 2,400. — —
3 Andra Bataljons-Läkare å 250 Rd:r 750. — —
10 Stipendiater i Flottan, å 150 R:dr 1,500: — —
Efter 8 års berömlig tjenstgöring skulle l:a Bataljonsläkare er¬
hålla en löneförhöjning af 200 R:dr och 2:dra Bataljonsläkare
af d:o 125 R:dr. Förslagsvis antages att denna förmon, efter
vissa års förlopp, skulle tillkomma 2 första och 1 andre Läkare 525. — —
Summa erforderlig aflöningskostnad 8,775.
Nuvarande Medicinalstaten upptager 6,400. — —
Således behöflig tillökning af R:dr 2,375. — —
hvartill serskildt anslag nu borde äskas.
Härvid får jag dock i underdånighet anmärka, att såväl Ofver-Fältläkaren
som Regements-Läkaren i Carlskrona, för hvilka någon löneförhöjning ej skulle
förekomma, nu under lönen beräkna, den förre 50, och den sednare 40, Tunnor
spanmål. Då någon minskning uti dessa löner under innehafvarnes tjenstetid icke
kunde ega rum, torde detta öfverskott, utgörande 90 R:dr banko, få, under den¬
na tid, af besparingarne på 5: te hufvudtiteln utgå.
Sedan jag nu uti ett sammanhang angifvit såväl beståndsdelarna af Flot¬
tans personal och 'grunderna för dess fördelning emellan de håda delarna af
sjöförsvaret, som äfven den ökning uti densammas antal samt förändring i dess
organisation, som för ett fullständigt ändamålets vinnande är af nöden, går jag att
punktvis i underdånighet uppgifva de dertill erforderliga kostnader, under hänvi¬
sande till de motiver, som jag i det föregående för hvarje serskild post haft nå¬
den framställa. Dessa kostnader upptagna i den ordning detta underdåniga för¬
slag föranleder, skulle blifva:
Uppsättning af 150 matro¬
ser och jungman, hälften
af li värdera, å 3 tunnor
spanmål per år och 8 sk.
b:ko per medium i aflö¬
ning per dag . . . . 450:
4 korporaler arfode ä 25
per år —
Beklädnad och sängkläder å
R:dr 30: 18 sk. . . —
Dito af 45 skeppsgossar
ä 3 t:r spanmål per år
och 4 sk. 8 r. aflöning,
förhöjdt gage inberäknadt, 135:
2 korporaler, arfode ä 1
sk. per dag .... —
Beklädnad och sängkläder å
R:dr 26: 20 sk. . . —
Dito af 450 värf vade ar-
lilleri-båtsmän, å 3 t:r
spanmål per år och 8 sk.
aflöning per dag . . . 1,350:
Dito af 18 Under-ojficers-
korporaler y id korpsen, å
3 t:r spanmål per år och
12 sk. aflöning per dag 54:
18 korporaler, arfode å 25
R:dr —
Beklädnad och sängkläder å
R:dr 43: 8 sk. . . . —
Dito af 200 kanoniere)' å
per medium R:dr 62: 44
horujl. Majcts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850, 47
Spanmål in natura Kontant Summa
tunnor kpr R:dr sk. r:st R:dr sk. r:st
9,125:
|
— —
|
100:
|
— —
|
4,556:
|
12. —
|
1,597:
|
24. —
|
15:
|
10. —
|
1,188:
|
36. —
|
27,375:
|
|
1,642:
|
24. —
|
450:
|
— —
|
20,202:
|
— —
|
13,781: 12. —
2,801: 22.
49,669: 24.
Transport 1,989: —- 66,252: 22.
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsvei'k. 1850.
Spanmål in natura Contant
tunnor kpr R:dr sk. r:st
Transport 1,989: —
sk. i aflöning per är samt
3 t:r spanmål . . . 000: — 12,583: 10. —
10 korporaler, arfode ä 25
R:dr — — 400:
Beklädnad och sängkläder å
40 R:dr .... . — — 9,200:
Förhöjd aflöning till 100
matroser af första klas¬
sen, deraf 70 å 8 sk. och
30 å 4 sk. per dag . — —
/lrf oden till 1,385 indelade
och roterade artilleri¬
båtsmän och vice korpo¬
raler å 0 R:dr 32 sk. — — — —
Till marin-balaljonernes or¬
ganiserande erfordras ö-
kadt befäl å Flottans
Stal:
4 Kommendörer å 2,080: 10,720:
1 Kapiten 1,250:
20 Kapiten-löjtnanter å 840: 10,800:
12 dito å 030: 7,500: —
10 Premier-löjtnanter å 430: 4,300:
20 dito' å 330: 0,000:
10 Sekund-löjtnanter å 250: 2,500:
75 officerare med en aflöning af
Ökadi arfode till nuvarande båtsmans-korporaler, 227 man
å 7 R:dr per år
Dido dito till 9 målros-korporaler å 9: 38 per år . . .
Dito dito till 8 kanonierer dito, å 5 r:dr per år . . .
Resepenningar lill 04 under-officerare placerade på båtsmans-
kompanierne å 50 R:dr per år (förslagsvis) • • • •
Transport
Summa
R:dr sk. rist
00,252: 10. —
22,183: 16. —
5,170: 40. —
9,233: 16. —
49,730:
1,589:
88: 6. —
40:
3,200:
157,480: 40. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850. 49
Spanmål in natura Contant Summa
tuunor kpr R:dr sk. r:st R:dr sk. rist
Transport 2,589: — 157,486: 40. —
Ar/ode lill 128 båtsmans-signalisler å 12 R:dr)
Dito 20 dito korporalen ä 25 R:dr j ' * ‘
Dito till 24 konstaplar vid kustförsvaret, som tillika skulle
tjenstgöra som styrmän, ä 33: 16 800: — —
Dito till 24 konstaplar vid dito, som tillika skulle tjenstgöra
som skeppare å 16: 32 400: —
Till Instruktörer för signalisleme erfordras:
Uppsättning af 20 stabs signalis ter med en årlig lön af R:dr
62: 44 sk. och 3 t:r
spanmål 60: — 1,258: 16. — — —
Beklädnad och sängkläder å
R:dr 46: — — 920:
Dito af 4 under-officers-
korporaler med en årlig
lön af R:dr 91: 12 samt
3 t:r spanmål . . . 12; — 365: —
Beklädnad och sängkläder å
R:dr 48: 4 sk. . . . — — 192: 16
2,178: 16.
557. 16.
Dito af 10 Hautboister med
årlig lön af 250 R:dr
utom spanmål 3 t:r in
natura 30: — 2,500: —
3 Musik-Direktörer arfo-
de å 333: 16 1,000: —
Reservstaten 33,333: 16.
Flottans fasta Läkare-korps 2,375: —
Summa T:r Spanmål 2,691: — R:dr b:ko 202,666: 40.
o
A anslaget till Flottans per¬
sonal-stat finnes nu odi¬
sponerad spanmål in na-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prog. 1850 . 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 7
50
Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. om Sia/,sver/:. 1850.
Transport 2,691: 202,666: 40. —
tura, som till materielen
användes, men hvilken
tillgång icke i det förslag
jag nu går att för ma-
terielen afgifva påräknad,
således skulle minska be-
hofvet å personal-staten
med sitt hela belopp eller
tunnor 1,140: —_
Då således återstår att genom
anslag fyllas .... 1,551:
tunnor spanmål in natura,
hvilka, såsom hittills öf-
ligt varit, utföras till ett
värde å 6 R:dr per tunna 9,306: — —
Totalsummma af behöfligt ökadt anslag lill personalen r:dr . 211,972: 40.—
Med afseende på befälets och manskapets öfning å krigsfartygen är i det
föregående anfördt huru densamma borde erhålla så väl en större utsträckning,
som ett mera systematiskt ordnande, än de der anslagna medlen nu medgifva.
Grunderne härför äro i korthet uppgifna, och det kostnadsförslag, hvilket jag i
öfverensstämmelse dermed uppgjort, har blifvit understäldt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning. Enligt detsamma skulle till öfning å kustflottans krigsfartyg år¬
ligen erfordras Banko r:dr 52,503: — —
samt å de seglande, på den så kallade Hemstation . . . 86,972: — —
Summa till sjöexercis per år Banko r:dr 139,475: — —
Den nu dertill å anslaget för ”diverse behof” beviljade sum¬
ma uppgår till 90,000: — —
hvadan således den å denna titel erforderliga ökning i ansla¬
get utgör Banko r:dr 49,475: — —
Kongl. Mapts Nåd. Prof. om Statsv. 1850.
51
Mäter telen.
I det föregående har jag haft nåden anmärka huru, då de enda tillförlitliga
grunderna för uppförandet af ett försvarssystem, nämligen landets lokala förhål¬
landen, sammanställda med dess tillgång på folk och penningar, skänkes allvar¬
lig uppmärksamhet och opartisk granskning, man på denna väg lätteligen vinner
bestämdhet uti den städse omtvistade frågan, om såväl sjöförsvarets relativa ställ¬
ning inom systemet, sorn den möjliga omfattningen deraf, samt dess ändamålsen¬
liga beståndsdelar. Med afseende pä Lillgfingen af befäl och manskap, den deri
behöflig» ökningen samt dess ändamålsenliga fördelning och organisation, har re¬
dan blifvit anlördt hvad dervid är att anmärka, och skulle, derest mitt underdå¬
niga förslag gillas och sättes i verk, hela summan af de lill Sjöförsvaret dispo¬
nibla trupper med befäl, då, af anförda skäl, Marin-regementet och Extra Rote-
ringen samt Stads-båtsmännen uteslutas, men fem klassers Sjöbeväring inheräknas,
utgöra 31,320 man. Då deraf, såsom reserv samt sjuka och vakanta, alloras
10,283, så återstå 21,037 man effektive, deraf 15,037 lill kust- och 0,000
till yttre sjöförsvaret.
Hvad den härtill erforderliga materielens beståndsdelar vidkommer, har Eders
Kongl. Maj:t, uti Dess lill Rikets sednast församlade Ständer i detta ämne af-
gilna nådiga framställning, förklarat, att sådana fartyg, sorn de nuvarande linie-
skeppen, icke mer borde komma att utgöra någon del af nämnde materiel. De
äro ock i sådant skick, att de, i motsatt fall, snart måste mot nya utbytas.
Emedlertid hade jag ansett, att 4 af dem borde kunna med en måttlig kostnad
underhållas, i ändamål att såsom flytande batterier eller blockskepp begagnas till
några vigtigare lokalers försvar, samt äfven för all vid krig kunna på desamma
organisera och lill tjensten ombord öfva reserven och förnämligast den del af sjö-
beväringen, som, dertill med omdöme utvald, borde hällas beredd att ersätta va¬
kanser på yttre sjöförsvarets fartyg. De seglande krigsfartyg, hvaraf detta för¬
svar skulle sammansättas, har Eders Kongl. Maj:t således förklarat böra vara:
Fregatter, Korvetler, Briggar och Skonerter. Med afseende på proportionen
emellan dessa olika fartygs-certer får jag blott i underdånighet tillstyrka att, af
de 3:ne sednare, till försvaret mindre användbara, endast ett inskränktare antal,
som med fördel till öfningarne under fred kan begagnas, mätte bestämmas, hvarigenom
flera af de för kriget tjenligare fregatterna kunde erhållas, af hvilka endast 2:ne
klasser, eller 52 och 44 kanons-, borde antagas. Ytterligare har Eders Kongl.
Maj:t uti meranämnda framställning, såsom för denna del af sjöförsvaret behöfliga
62
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
angifvit och till skyndsam komplettering föreslagit ångkorvetter ar 2:ne klasser,
nämligen med ångmachiner af 300 och 200 hästkrafter, samt med bombkanonér
armerade.
Alla dessa sålunda af Eders Kongl. Majit anvisade beståndsdelar af yttre
sjöförsvaret synas vara så oumbärliga för det närvarande bebofvet och så vist
beräknade med blicken fästad på sannolikt förestående förändringar inom krigsflot¬
tans materiel, att, huru än dessa utfalla, man med all visshet kan förutse, att
dessa nu angifna fartygs-eerter komma alt för en lång framtid bibehållas och att
för värt sjöförsvar blifva synnerligen användbara.
Vårt kustförsvars materiel bar, under de olika utvecklingsperioder den un¬
dergått, varit sammansatt af ganska skiljaktiga beståndsdelar. Den mest fullkom¬
nade och för ändamålet afpassade form och bestyckning, som man hittills uttänkt
åt skärgårdskrigsfartyget är dock kanonslupen för den yttre och öppna, samt ka-
nonjollen för den slutna skärgården. Det är ock i öfverensstämmelse med den
vunna erfarenheten om dessa fartygs goda egenskaper på dessa krigsthcatrar, sorn
Eders Kongl. Majit bestämt, att de skulle utgöra hufvudbeståndsdelarna af skär-
gårdsvapnet. Ett vigtigt vilkor för dessa fartygs tjenstbarhet är dock, alt ka¬
nonsluparna så konstrueras och inredas, alt de kunna lora en bombkanon förut
jemte den vanliga bestyckningen af en 24:f?Z kanon akter ut. De äldre
kanonsluparna äro ej af denna beskaffenhet, samt dertill af ålder så obrukbara, att
jag icke ansett mig böra i det bär nedan angifna antalet af i komplett skick va¬
rande kanonslupar upptaga dessa. Vid den förändring, som vid en del af dem
egt rum, och som ännu med andra pågår, bar dessutom visat sig, att, ehuru nå¬
gon del af skråfvens beståndsdelar kan tillgodogöras, och delta arbete således till
förmån för staten bör fortgå, kostnaden derföre dock ej i betydlig män understi¬
ger den för total nybyggnad.
Ändtligen bar Eders Kongl. Majit i nåder lastat Rikets Ständers uppmärk¬
samhet pä den stora vigten af att befordra sjöförsvarets rörlighet förmedelst an¬
skaffande af ångbogserings-fartyg. Detta utgör i min tanka ett sådant hufvudvil-
kor för möjligheten af att kunna gifva detta försvar den kraft, som erfordras för
att med hopp örn framgång kunna möta och afvisa de fiendtligt anfall, som, med
biträde af ångkraft, mot vår kust vid inträffande krig komma att anställas, att jag
i underdånighet instämmande uti denna af Eders Kongl. Majit yttrade åsigt, lif¬
ligt hoppas, alt Rikets Ständer, inseende sakens vigt, måtte åt Eders Kongl.
Majit bereda tillfälle att, så skyndsamt som möjligt, fylla den stora brist på dy¬
lika fartyg hvaraf kustförsvaret för närvarande lider. Dessförutan, och utan den
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
53
lätthet som på detta sätt vinnes, att på vår långa kust, med möjligaste hastighet
flytta stridskrafterna dit behofvet kräfver, skall det erfordras ansträngningar,
vida utöfver landets tillgångar, att försvara det. Om, såsom sig hör, och äfven
är görligt, någon del af dessa ångfartyg kan passera Götha kanal, så hildas
derigenom det samband emellan båda kusternas försvar som ytterligare skall
förminska de, i motsatt fall, icke obetydligt större kostnader, hvilka dertill skulle
erfordras, utan att man till utförandet af detta försvar behöfver att anlita den
enskilda ångbåtstrafiken, hvilken vid ett krigstillfälle samt med de förändrin¬
gar i handelns gång, som våra lokal-förhållanden då ofelbart koinme att fram¬
kalla, säkerligen icke ens skall blifva tillräcklig att motsvara de anspråk, som,
i det sednare afseendet, då vid denna trafik skola fästas. Dessutom skulle de
enskilda ångfartyg som i öfrigt kunde finnas användbara till skärgårds-krigs-
fartygens,bogsering, icke vara tjenlige att armeras, hvarigenom en af de vig¬
tiga fördelar, sorn med dessa fartyg äro afsedda, skulle uppgifvas. För så vidt
nemligen icke någon af de hufvudsakliga egenskaper såsom bogserings-fartyg,
hvilka dessa borde ega, derigenom förloras, så finnes lätt, att, med Sve¬
riges knappa tillgångar, det vore ganska misshushållande, att icke draga all
möjlig fördel af de i försvaret nedlagda penningar, samt således äfven, då så¬
dant låter sig göra, så konstruera och bestycka dessa bogseringsfartyg, att de
vid behof, såsom krigsmachiner kunna till fiendens skada användas. Utom den,
såsom jag förmodar allmänt rigtiga grundsatts, hvarpå denna åsigt är byggd, kunna
äfven fall inträffa, då, vid behof af synnerligen hastiga operationer der de egent¬
liga skärgåds-krigsfartygen icke nog hastigt kunna frambringas, man med fördel
må kunna begagna en afpassad styrka af dessa mindre armerade och lättrörliga
ångfartyg till en vigtig positions anfall eller försvar.
Af dessa och fyrfaldiga skäl synes mig vigten af Eders Kongl. Maj:ts ytt¬
rade åsigt om behofvet af dessa fartyg vara fullt ådagalaggd, och jag vågar blott
i underdånighet tillstyrka, att, såsom princip vid bestämmandet af det erforderliga
antalet måtte stadgas, att ett sådant fartyg för hvarje bataljon skärgårds-krigs-
fartyg bör vara att tillgå.
Sedan sålunda icke allenast antalet af effektivt manskap som flir hvarje af
sjöförsvarets båda delar linnes att påräkna, blifvit bestämdt, utan äfven dessa va¬
pens beståndsdelar angifna, återstår att tillse antalet af de krigsfartyg, som inom
hvarje klass hör anskaffas, dels med beräkning af den personal, som till deras
bemanning är tillgänglig, dels med fästadt afseende på den i förhållande till kost¬
naden största kraft, som genom en rigtigt vald proportion i detta afseende kan vin¬
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850,
nas. Underdånigst åberopande de besättningslistor, hvilka jag i och för detta än¬
damål understält Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning och sorn blifvit uppgjorda
med sträng uppmärksamhet på det sökta målet, alt frambringa den högsta verkan
af de medel, som till materielen anvisas, har jag funnit, att denna skulle i effek¬
tivt skick utgöras af:
Det yttre sjöförsvaret.
6 fregatter af 52 kanoner hvardera.
3 dito af 44 dito dito
3 korvetter af 20 dito dito
3 briggar af 10 dito dito
3 skonertar af 6 dito dito ,
3 ång-korvettcr om 300 hästkrafter hvardera, med bomb-kanoner armerade.
3 ång-korvetter om 200 hästkrafter hvardera dito dito; samt tvänne oarmerade
större ångfartyg att företrädesvis användas till transport och bibehållande af
komunikation emellan stationerna och krigs-theatern; hvarförutan 4 af de nu¬
varande linieskeppen skulle användas lill flytande batterier eller blockskepp,
sa
länge de dertill med måttlig kostnad kunde underhållas.
Kustförsvdret.
14 bataljoner kanonslupar med tillhörande trossfartyg.
8 dito kanon-jollar med dito dito.
22 chefsfartyg, seglande, samt
22 ångbogseringsfarlyg, armerade.
Inom den krigsmateriel, hvaraf Sveriges flotta för närvarande utgöres, finnes,
af ofvanstående, lill bildande af den blifvande materielen, föreslagna fartygs-certer,
följande tillgång:
2 svåra fregatter.
3 mindre dito.
3 korvetter; den 4:de korvetten, Svalan är beräknad till exercis-fartyg för skepps-
gossarne på Carlskrona station.
1 brigg; de öfriga 3:ne användas till skeppsgossarnes exercis på flottans stationer.
3 skonertar; de 3 öfrige alldeles, eller nära nog, otjenstbara.
1 ång-korvett om 300 hästars kraft.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
2 ångkorvetter om 200 hästars kraft, hvaraf flen ena anses kunna anskaffas
med dertill anslagne medel.
2 oarmerade större ångfartyg.
4 linieskepp, att till blockskepp begagnas. Af de återstående äro 2:ne under
nybyggnad samt ett lill förbyggnad upptaget, hvarom mer längre ned. De öf¬
rige 3: ne äro otjcnstbare.
42 bombkanons- j slupar. Af de återstående 22 gamla och obrukbara äro 12
12 landstignings-) under ändring till bombkanon-slupar.
96 kanon-jollar, återstående 26 gamla och otjenstbara, men som, på sätt längre
ned föreslås, kunna användas.
1 ångbogseringsfartyg.
7 seglande chefsfartyg. De öfriga 4 obrukbara.
Diverse patrullbåtar och trossfartyg, af hvilka sednare endast 5 äro användbare.
Vid denna 1111 befintliga materiel får i öfrigt anmärkas, dels att en del in-
ventariepersedlar fallas och måste kompletteras, dels att 2:ne af de mindre frc-
gatterne, nemligen ”Josephine” och ”Chapman,” samt en af korvetterne, eller
”Najaden,” sednast inom loppet af 10 år måste med nya ersättas, samt således,
dä ilen under byggnad varande fregatten ”Norrköping” kommer att fylla platsen
efter fregatten ”Chapman”, en ny fregatt under nyssnämnde lid måste påräknas och
byggas i stället för fregatten ”Josephine.” Det har derföre ansetts tjenligast alt
Jijelpligcn underhålla dessa bada äldre fregatter, samt korvetten ”Najaden,” under
den tid de ännu uthärda, för att åtminstone lill exercis användas, men deremot
till nybyggnad upptaga en fregatt af denna klass samt en korvett. De under ny¬
byggnad varande linieskeppen ”Slockholm” och ”Skandinavien,” samt det till för¬
byggnad upptagna linieskeppet ”Försigtigheten,” synas lämpligast kunna förändras
till fregatter, hvartill derför kostnaden bör beräknas.
Ofvananmärkta 26 st. af de i sämsta skick varande kanon-jollarne, med
hvilket antal den nuvarande styrkan af dessa fartyg öfverskjuter den till bibehål¬
lande beräknade, skulle jag i underdånighet anse böra, så länge det later sig
göra, med en nedsatt kostnad underhållas i skick att kunna till exercis begagnas,
för att pä detta sätt, likasom förut med afseende på de seglande fartygen är an¬
märkt, kunna bäst draga nytta af de medel, som uti dessa fartygsbvggnader
blifvit nedlagde.
Med afseende på fartygens underhållskostnad vill det synas, som om denna
i allmänhet blifvit beräknad för låg. Deraf har uppkommit det menliga förhål¬
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
lande, alt materielen, all möjlig hushållning oaktadt, icke kunnat bibehållas i det
fullkomligt goda skick, som måste utmärka ett krigsfartyg och dess inventarier,
om det skall kunna uppfylla sin bestämmelse. De förändrade grunder, jag i detta
afseende har haft nåden föreslå, byggda på den erfarenhet man i eget och andra
länder härvid vunnit, hafva blifvit iakttagne vid den beräkning, som i detta af¬
seende skall framställas.
Om, såsom jag har allt skäl att antaga, den sålunda angifna underhålls¬
kostnaden befinnes motsvara behofvet, och noggrannt iakttages den likaledes före-
slagne åtgärden, att årligen i förråd upplägga af de, lill de olika fartygen och
deras inventarier erforderliga, försämring minst underkastade, materialier, till ett
värde motsvarande den årliga underhållsprocenten, så hör Staten derigenom vara
förvissad om uppfyllandet af det för en flottas tjenstbarhet högst vigliga vilkoret :
att materialens underhåll fortgår i jemnbredd med densammas komplettering.
Uraktlåtenhet häraf är, under iakttagande af den strängaste hushållning, ett icke
endast skadligt, utan äfven farligt slöseri, då derigenom såsom effektiv angifves
en styrka, som ej är det i verkligheten.
Till förekommande af denna förvillande åsigt om den materiel, sorn vid ett
krigs utbrott skall vara till försvaret att använda, på ett sätt, att icke de första
uppkommande förluster deruti vålla obotliga luckor, erfordras dessutom, att ett, i
förhållande till den effektiva materielens omfattning och beskaffenhet samt dennas
proportion till den disponibla personalen, afpassadt, reserv-förråd af fartygs
byggnads-materialier och inventarier, successift under fredstid beredes. Uti detta
förråd, som, med iakttagande af nyssnämnde förhållanden, enligt min underdåniga
åsigt, torde för Sveriges flotta, om den på föreslaget sätt ordnas, lämpligast
kunna bestämmas till { af dess materiel, kommer en beständig omsättning af
effekter alt ega rum, genom den vid nybyggnad och underhåll förekommande
konsumtion, hvarigenom ali farhåga för förskämning är undanröjd.
Det kan ej undfalla någon, som åt ämnet egnat sin uppmärksamhet, att ett
af hufvudvilkoren för ett kraftigt försvar, är att hastigt kunna sätta det i verk¬
samhet. Hvilka oersättliga förluster hafva ieke blifvit framkallade genom förakt
för denna, af alla tiders erfarenhet bekräftade, sanning! Det hvilar derföre pa
krigsadministrationens förutseende, att hafva beredt tillgång i förråd på sådane
för krigsbehofvet nödige effekter, hvilka fordra tid att anskaffa och som dock vid
krigets första utbrott erfordras, för att i hast kunna rusta flottan. Sådane äro:
beklädnad åt beväringen, mus kätter, sablar och remtygs-per sedlar åt såväl
dem af besättningarne, som dermed skola beväpnas, som äfven till bevakningen
o
pa
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
57
på stationerne samt åtminstone någon del af reserven; stenkol till krigsångfarty-
gen; bomber och kulor till det antal, att tillgång till åtminstone dubbel utred¬
ning deraf finnes, likasom handgevärskulor; köjer och Jillar åt allt manskapet;
sjukvårdspersedlar i loihallande till den personal, som vid detta forsvar skall
användas; slutligen en del af varfs-ulredningspersedlar, som kunna i förråd för¬
varas.
Man finner lätt, att en trupp, som icke eger vapen, eller som af bristande
kläder eller sjukvård vanskötes, lika litet förmår att uppfylla sin bestämmelse,
som en krigsmateriel, hvartill redan vid början af ett krig skulle saknas ammu¬
nition, eller — sedan ångmaschiner nu komma att lill drifkraft användas och der¬
till erforderliga stenkol icke i bast kunna till fullt behof anskaffas — af brist på
detta brännmateriel, som från utlandet måste tagas, skulle hållas overksam, eller
åtminstone icke så, som sig borde och påräknadt var, kunde utföra försvaret,
oundgängligheten af förutsigt i detta afseende och en under fred småningom sam¬
lad tillgång på dylika effekter, är således omisskännelig, så vida man annars skall
kunna i verkligheten vara beredd på att försvara landet vid ett hastigt utbrott af
krig; men vigten häraf är för ett fattigt folk af så mycket större betydenhet,
som det endast på detta sätt blir för detsamma möjligt alt möta kriget med
minsta behof af de utmattande ansträngningar, som skulle blifva en följd af
en så utblottad förrådernes ställning i alla dessa afseenden som den närva¬
rande. Man invänder möjligen, att det är svårt alt förvara dylika förråder; men
jag bör dervid anmärka, att, hvad beklädnadsförrådet angår, antalet af flottans fa¬
sta korpser, som af staten skola beklädas, är sådant, alt, i och för detta ända¬
mål, en omsättning af nya beklädnader skulle i detta förråd på 11 år uppkom¬
ma, om förstärkningen göres i den skala, som jag här nedan får nåden föreslå
och anser vara af behofvet påkallad. Att under en sådan tid förvara klädesper¬
sedlar, är numera icke omöjligt. Om förrådet således en gång blir komplett, bör
likväl, genom förutnämnde omsättning, all fara för persedlarnes förskämning vara
undanröjd. Ett lika förhållande eger rum med afseende på varfs-utrednings-effek-
ter, af hvilka samma varor oaflåtligen för flottans behof konsumeras och således
böra genom ständig omsättning kunna hållas i jemnt fullgodt skick. Vidkomman¬
de slutligen farhågan för möjligheten, att de så under fred med betydliga kostna¬
der samlade förråder kunna vid ett hastigt inträffande krig blifva vigtiga föremål
för en djerf fiendes anfall, så gäller detta först i allmänhet alla krigsförråder,
hvilka, af sådant skäl, följdenligast borde alldeles försummas, dels syftar bela den-
Bil. Nio 4 till Kongl. Maj.-ts P?'op. 1850. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8
58
Kongl. Moj:ts Nåd. Prog. örn Statsverk. 1850.
na plan till sjöförsvarets ordnande hufvudsakligen derpå att, genom beredande af
möjlighet till ett skyndsamt flottans utrustande, på allt sätt förekomma en dylik
olycka; hvartill slutligen kan läggas, att, då försvarsverket i det liela ordnas ef¬
ter den plan, som häst är för Sverige passande och de hufvudsakligaste förråder-
nc i öfverensstämmelse dermed placeras; så hör all fara för en dylik öfverrump-
ling vara upphäfd.
Till underhåll af flottans lasldragare-fartyg, mindre äng- och tross-fartyg,
samt ett stort antal större och mindre hatar, som dels nu finnas och dels äro till
nybyggnad föreslagna; hvilkas approximativa värde jag serskildt haft nåden upp¬
gifva, måste äfven beräknas en viss årlig summa. Dä en de! af dessa fartyg och
båtar oaflåtligen komme att förvaras på land under skjul, men de andra deremot
dels oafbrutet i sjön, dels skiftevis i sjön och på land, så har jag, med de förut
åberopade beräkningsgrunder för fartygs uthållighet, under dessa olika förhållan¬
den ansett den här nedan angifna underhållskostnaden, utgörande 4 % af nybygg¬
nadsvärdet, kunna motsvara behofvet.
Utom de kostnader, som äro af nöden för materielens nybyggnad och under¬
håll, samt krigs-forrådens anskaffande, återstår ännu sjö-etablissementernes förbät¬
tring och underhåll. Till det förra ändamålet hafva under sistförflutnc 20 åren blif¬
vit använda per medium B:ko R:dr 17,945, och till det sednare 27,000 R:dr år¬
ligen. Det är visserligen en sanning, att i den förutnämnda summan inberäknats
kostnaden för anläggningen af dockorna i Carlskrona, hvaraf någon likartad utgift
väl icke för framliden förekommer, sedan dessa blifvit fullbordade. Deremot vore
det ganska vilseledande att uti ett förslag, som omfattar cn längre tiderymd, och
der man, såsom jag uti detta åtminstone sökt göra, bemödat sig alt gif va ett f ull¬
ständigt begrepp om de verkligen erforderliga kostnader för sjöförsvarets
iståndsuIlande, förbise vigten och oundgängligheten af att, med afseende på eta-
blissementerne, följa tidens framsteg i upptäckter och förbättringar lill lättnad i
arbetet och de dyrbara materialiernas fullständigare sammansättning och bevarande.
Likaledes måste ock, med afseende på underhållet, en naturlig följd blifva af de
småningom utvidgade etablissementerne, att desammas vidmakthållande skall i för¬
hållande kräfva större kostnad. Af dessa förenade skäl vågar jag icke anse nå¬
gon nedsättning möjlig uti de anslag, hvilka jag för dessa ändamål, såsom erfor-
derlige, går att angifva.
Slutligen belastas anslaget till matcrielen af kostnaden för de arbeten, som
pä kronans varf förrättas. Dessa bestridas, såsom kändt är, hufvudsakligen af på
stat varande handtverkare och timmermän, samt af båtsmän, uppfordrade dels till
Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
59
arbete och dels till bevakningen. Handtverks- och timmermans-staten utgöres för
närvarande af 100 månads- och 594 dag-löntagare. En del af dessa arbetare har
nu så låg dagspenning, alt den, utom brödkornet, som för hela denna personal
är bestämd till 3 t:r råg per man årligen, icke uppgår till 16 sk. per dag.
Följden deraf är, att med stigande lefnadskostnader och, såsom en följd deraf,
höjda arbetslöner, det icke är möjligt att för en så ringa dagspenning erhålla ens
någorlunda skickliga handtverkare, utan måste Kronan på detta sätt åtnöja sig
med sådane, som icke på annat håll kunna blifva anställde, till ej ringa förlust
och skada för det allmänna. Till afhjelpande häraf, får jag i underdånighet till¬
styrka, att, efter någon jemnare fördelning af denna arbets-styrka de olika stationerne
emellan, samt en i sammanhang dermed möjlig förminskning af personalen till 97
månads- och 481 daglönare, såsom ett minimum af dagspenning, utom brödkornet,
måtte bestämmas 16 sk. banko, hvarefter de öfrige aflönings-klasserne sedermera
borde proportioneras, på det att Staten derigenom må sättas i tillfälle att erhålla
en handtverks-personal, som både i ökadt och förbättradt arbete kan gifva verklig
valuta för den bekostade aflöningen. En ganska obetydlig höjning i anslaget till
denna stat blir härigenom behöflig och skall i sammanhang med öfrige anslag till
materielen angifvas.
En annan del af varfvens arbets-personal utgöres, såsom nyss är nämndt, af
båtsmän. Då dessa äro uppfordrade till tjenstgöring på stationen, är Kronan en¬
ligt kontrakt skyldig att föda dem. Dertill bestås, utom bröd, som på kronoba-
gericrne förbakas, 6 sk. banko per dag. Oaktadt man sökt att genom så kallade
inatinrältningar i stort göra detta anslag tillräckligt, har det dock visat sig, vid
nuvarande höga priser på proviant-artiklar, omöjligt att till så lågt pris nöjaktigt
underhålla manskapet med föda. Eders Kongl. Maj:t har ock, vid derom gjorda
förnyade ansökningar, funnit nödigt att afhjelpa olägenheten genom att tillfälligt
höja portionspriset. Till förekommande af behofvet häraf, samt pä det att båts¬
mannen, då han, genom att gifva staten sin arbetskraft, uppfyller sin förbindelse,
äfven nili få tillgodonjuta sin honom tillförsäkrade rätt till nöjaktig föda, så har
jag ansett mig böra i underdånighet tillstyrka, att en förhöjning i portionspriset
för dag måtte bestämmas af 1 sk. banko, hvarigenom det för ändamålet ökade an¬
slag, som här nedan uppgifves, koinrne att erfordras.
Efter att sålunda hafva uppgifvit såväl omfattningen och beskaffenheten af
den krigsfartygs-materiel som är behöflig i förhållande till antalet af det till sjöför¬
svaret anslagna manskap, samt till de intressens skydd, hvilket åt detta försvar
är öfverlåtet, som de åtgärder i öfrigt, hvilka äro af nöden för att sätta rikets
60
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
stridskrafter till sjöss uti det skick, som erfordras för att förvissa, att hvad natio¬
nen i detta afseende med betydliga ansträngningar beredt, äfven skall kunna mot¬
svara de anspråk, man dervid rättvisligen fästat, så återstår nu att utreda dertill
behöfliga kostnader.
Till komplettering af krigs-farti/gs-malerielen, erfordras, såsom jemförelsen
emellan de lemnade uppgifterne på hvad, som deraf finnes och behöfves, utvisar,
följande nybyggnadskostnad; hvarvid får anmärkas, att, hvad den egentliga nybygg¬
naden angår, alla derföre uppgifna kostnader grunda sig på de upplysningar, som
i detta afseende från stationerne blifvit infordrade och detta år ingått, byggda på
de nogranna anteckningar öfver materialåtgång och arbetskostnad, sorn pä sednare
tider blifvit förda och gifva dessa förslag ali den tillförlitlighet, som i dylika fall
kan väntas, då i beräkning tagas de förändringar, som under en större tidslängd
genom vetenskapliga framsteg och andra förhållanden kunna inflyta på såväl krigs-
materielens beståndsdelar som kostnader.
Förändring af 3:ne linie-skepp till svåra fregatter för¬
slagsvis
Nybyggnad af en svår fregatt
dito af en 44 kanons i stället för Josephine
Fullbordandet af fregatten Norrköping förslagsvis . . .
Nybyggnad af en korvett i stället för Najaden ....
dito af 2:ne briggar
dito af 2 större ång-korvetter om 300 hästars kraft
dito af 1 mindre dito om 200 dito dito
dito af 114 bomb-kanonslupar
dito af 21 ång-bogseringsfartyg om 70 hästars kraft
armerade
dito af 15 seglande bataljons-chefs-fartyg
dito af 9 patrullbåtar
dito af 21 tross fartyg
Komplettering af brister å de nuvarande till bibehållande be¬
räknade fartygen
Underhållande af fregatterne ”Josephine” och ”Chapman” samt
korvetten Najaden i hjelpligt skick under de första 10 åren 189,790: —
800,000
487,415
412,463
145.000
144,678
222,644
777,728
261,402
1,692,786
1,470,000
178,569
6,750
126.000
137,003:
Summa B:ko R:dr 7,052,228:
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 7,052,228:
Reservförrådet af materialier och inventarier till af den
effektiva styrkan borde dernäst kompletteras, för att vid krig
kunna hastigt ersätta uppkommande förluster. Värdet af des¬
sa effekter skulle utgöra:
1 svär fregatt med afdrag af arbetskost¬
naden " 409,717:
44 kanons dito dito dito
korvett dito dito dito
1
l
1
o
o
/V
4
5
8
fartv!
större ång-korvett dito
dito
bataljoner, eller 24 bomb-kanon-slupar
dito » 24 kanon-jollar .
ångbogseringsfartyg
trossfartyg .........
fördelnings-chefs och brigard-chefs ång-
378,676
116,173
342,639
270,696
139,200
244,000
23,500
120,000:
Summa B:ko R:dr 2,044,601:
Härifrån bör dock afgä minimi-belop-
pet af det värde, enligt den till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna spe¬
cifikation, som af de till utrangering före¬
slagna fartygen bör tillgodogöras, uppgå¬
ende till ....
värdet af i förråd nu
500,000: —
befintliga effekter
350,000: —
850,000:
Skilnaden utföres med 1,194,601:
Förråds-förstärkningen af sådane effekter, som till flot¬
tans utrustning vid först utbrytande krig genast erfordras saint
för alt hålla ångfartygen i verksamhet mäste i förslag hällas,
uppgår till:
Transport 8,246,829:
62
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 8,246,829: — —
Beklädnad åt 13,300 man beväring, utgö¬
rande den del af detta manskap, som på
den effektiva Flottan är beräknad, å 47
R:dr 26 sk. per man 632,305: — —
8000 muskötter, sadlar och remtygsper-
sedlar, utom de i Fartygens inventa¬
rier upptagna, äfvensom nu i Förrådet
befintliga dels till reservmanskapet och
dels till Garnisonen å Flottans statio¬
ner, å 33: 16 per man .... 266,666: 32. —
Stenkol till 3,320 hästkrafter i 6 måna¬
der å 8 timmar pbr dag .... 320,000: — —
Projektiler, utom de nu i förråd befintli¬
ge till fyllnad i 2 utredningar, för¬
slagsvis 180,000: — —
Handgevärskulor och patronpapper . . 50,000: — —
Varfsutredningseffekter 110,000: — —
Sängkläder 228,000: — —
Sjukvårdspersedlar 40,000: — —
Summa Förrådsförstärkning 1,826,971: 32. —
Samtlige de behöflige kostnader till Flottans nybyggnad, och
förrådens förstärkning lill komplett skick skulle således
utgöra B:ko R:dr 10,073,800: 32. —
Denna summa är visserligen ganska betydlig, men man må dock påminna
sig, att, förmedelst densamma, skulle, enligt den nu framställda planen, Sveriges
sjöförsvar till alla dess delar, med afseende på materiel och förråder, bringas
till en så fullkomlig ställning, att deu icke allenast kunde göra det möjligt att på
ett för försvaret ändamålsenligt sätt använda hela den personal, som Slaten dertill
afsedt, ulan äfven att detta försvar ulan tidsförlust och med full kraft genast
kunde sättas i verksamhet och dervid hållas, oansedt möjliga, vid början af kri¬
get uppkommande förluster inom materiel och personal. Detta allt, utan att de
stora och förlamande ansträngningar, hvilka blifva en följd af de brådskande åt¬
gärder och deraf förorsakade öfverdrifna kostnader, sorn, vid utbrottet af ett krig,
med ett illa ordnadt och underhållet försvarsverk, måste göra sig kännbara, kom¬
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
63
ma att påkallas. Att hinna detta mål, hvaraf landets höjda politiska vigt och
deraf härflytande stora fördelar blir den första och säkra vinsten, utgör föremå¬
let för Eders Kongl. Majrts varma önskningar och oafbrulna omsorger. Men ett
så högt mål, som i närvarande fall är liktydigt med att återföra rikets försvar
till sjös, från dess innehafvande förfallna ställning, till erforderlig kraft och tjenst¬
barhet, uppnås icke utan betydliga uppoffringar. Vilkoret för att nationen skall
finnas hugad alt vidkännas dem, synes mig vara, dels att den får en fullständig
kännedom om deras belopp och det mål man söker, dels att denna dyrbara ma¬
teriel sammansättning öfverensstämmer med ett rationelt och stadgadt system för
landets forsvar samt således, att de nedi agde medlen användas på ett sätt, som, i
förhållande till summan, framkallar det största möjliga resultat. En jemförelse i
detta afseende emellan den af mig föreslagna materielen och den vi nu ega, såväl
i anseende till kraft som kostnad, har, uti en för ändamålet uppgjord vidlyftigare
utredning, blifvit Eders Kongl. Maj:t i underdånighet förelagd.
Såsom bevis derpå, att det nu föreslagna systemet äfven i ekonomiskt af¬
seende bör ega ett stort företräde, må det blott här tillåtas mig att ur den nyss
åberopade detaljerade utvecklingen af detta ämne få anföra det der utredda faktum,
att, derest den nuvarande materielen, med alldeles samma sammansättning, som den
för närvarande eger, skulle ur dess förfallna skick återföras till den fullkomliga
grad af tjenstbarhet, som den borde ega och den af mig föreslagna materielen
skulle komma att erhålla, samt förråden, i förhållande till densamma och den derå
behöfliga personalen, efter alldeles samma grunder skulle förses, som det ofvan
framställda systemet i detta afseende föranleder, så skulle dertill erfordras en
kostnad af B:ko r:dr 8,184,750: d. v. s. B:ko r:dr 1,889,050: mindre
än hvad här ofvan till sjöförsvarets fullständiga ordnande i denna del anses be-
höfligt. Deremot är skillnaden i kraft sådan, att, då, hvad personalen i detta
afseende vidkommer, på den föreslagna krigsfartygs-materielen hela antalet af
den effektiva sjötrupps-styrkan, utgörande 21,037 man, beklädd och beväpnad,
skulle kunna till försvaret användas, så kunde å den nuvarande flottans mate¬
riel', under föröfrigt lika förhållanden, endast 15,610 man, eller |:delar af dessa
trupper för samma ändamål göras verksamma. En blick på malerielens kraft och
användbarhet för vårt lands försvar utfaller lika missgynnande för dess nuvarande
beståndsdelar. Sex linieskepp, underlägsna i storlek och kraft större delen af de
krigsfartyg utaf denna klass, som våra mäktigare grannar kunna motsätta dem!
för öfrigt det egentliga försvaret af vår vidsträckta kust öfverlemnadt åt 6 å 7
bataljoner kanonslupar, hvaraf 2 bataljoner med den gamla svaga bestyckningen,
64
Kongl. Maj:ts Nåd. Projj. om Statsverk. 1850.
samt 10 Bataljoner kanonjollar, nästan uteslutande beräknade för försvaret af den
inre delen af Stockholms slutna skärgård; att icke omtala 21 däckadc kanonslu¬
par, hvilka numera äro för kustförsvaret alldeles otjenliga! o Hela ångkrigsflottan,
bestående af 2:ne korvetter och 1 ångbogseringsfartyg! Ät hvarje opartisk må
lemnäs att här anställa jemförelse emellan kraften och verksamheten af denna
materiel och den föreslagna; den skall med visshet utfalla till förmån för den
sednare, likasom jag samvetsenligt hyser den öfvertygelse, att, med nu kända
förhållanden, icke någon för försvaret af vår kust ijenligare eller mindre kost¬
sam materiel än denna kan beredas, samt att den icke, till så fullfärdigt skick,
som här åsyftats och angifvits, kan med inskränktare medel åstadkommas, hvarjemte,
då den uteslutande är beräknad på den tillgång af personal, som staten till
detta försvar anvisat, och hvilken, likt alla våra öfriga försvars-krafter, väl
icke af någon lärer anses öfverstiga behofvet, någon minskning i denna materiel,
utan ett slöseri med dessa krafter, kan ega rum. Jag vill härmed icke hafva
sagt, att icke samma kanon-antal, som denna föreslagna flotta skulle komma
att ega, kunde placeras om bord på ett inskränktare antal större fartyg; men
total-summan af dessa fartygs kostnad och underhåll, samt deras besättningars
öfning skulle blifva större än den föreslagna; och då i alla fall denna fartygs-
styrka icke vore tillräcklig att beherrska omgifvande haf, så skulle försvaret ge¬
nast återfalla lill kusten, hvarvid, med våra lokalförhållanden, några fa större
skepp äro ojemförligen mera otjenliga och otillräckliga, än en kust-flotta, så sam¬
mansatt, som här är föreslaget.
Då jag nu slutat denna undersökning om de behof, som måste fyllas, om
Sverige skall kunna erhålla ett verkligt och sammanhängande sjöförsvar, får jag
blott ånyo anmärka, att ett stort mål vinnes ej utan stora uppoffringar och att
mäta och jemföra angelägenheten af att vinna det förra med möjligheten af att
åstadkomma de sednare, tillhör deremot hufvudsakligen Rikets Ständer. Må de derföre ef¬
ter den alfvarligaste granskning, samvetsgrant fullgöra sin pligt och sitt ansvars¬
fulla förtroende att tala och handla i fosterlandets namn; men må de äfven, å ena
sidan ihågkommande, att de medel, som nedläggas på fulländandet af en till större
delen uppförd, men icke ändamålsenlig byggnad, äro på ett slösaktigt sätt bort¬
kastade — å den andra inse orättvisan af, att, utan beviljande af nödiga me¬
del, påräkna ernåendet af ett önskadt mål, likasom omöjligheten för styrelsen, att
med hvilka åtgärder som helst, detförutan befordra det.
Stockholm den 13 November 1850.
B. von Platen.
Kongl. Majsts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Afskrift.
65
Till Herr Statsrådet och chefen för Sjöförsvars-departementet.
I note till undertecknad, Kongl. Sundhets-kollegii ordförande, har Herr Stats¬
rådet begärt Kongl. Kollegii utlåtande i afseende på den läkare-personal, som för
bestridande af sjukvården vid Kongl. Maj:ts flotta, så väl under fred som krig
skulle erfordras, efter den organisation af sjöförsvaret, som en jemväl meddelad
plan utvisade; och får Kollegium, till fullgörande häraf, nu äran anföra följande:
1: o. Under fredstid
skulle enligt planen, den för tjenstgöring beräknade styrkan utgöra:
vid Carlskrona station 3,380
« Stockholms d:o 1,050
« Götheborgs d:o
4,805 man,
af hvilket manskap årligen skulle på krigsfartyg öfvas:
pä seglande fartyg vid
Carlskrona station
på en Corvett och en brigg
220
« en fregatt, en korvett, en brigg, en skonert, en skepps'
gosse-brigg
595 man
och pä skärgårdsfartyg
vid Carlskrona station
1 bataljon kanonjollar
Stockholms station.
2 bataljoner kanonjollar
Götheborgs station.
på skärgårdsfartyg 1,082 man.
1 bataljon kanonjollar
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.-ts Prop. 1850. 1 Sami. 1 Afd. 1 Htljl. 9
r
66
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
2:o. Under krig då hela flottan rustas, komme densamma att utgöras aj :
24 större och mindre seglandeJartyg och) . .
4 JlyUmde batterier jMelade Pa 3 dlvls,oner
med en besätlningsstyrka af 7,520 man
utom vid varfvet i Carlskrona qvarvarande . . 1,446 «
eller tillsammans på Carlskrona station 8,966 man
samt af skärgårdsflottan:
14 bataljoner kanonslupar;
8 d:o kanonjollar, bildande fyra fördelningar med tillhö¬
rande trossfarlyg (deribland 22 sjukfartyg) med en sam¬
manräknad besättnings-styrka af ... 15,037 man
utom vid varfven i Stockholm och Götheborg
qvarvarande MSP 16,117 man
så att styrkan af det för hela sjöförsvaret använde man¬
skap komme att utgöra 25,083 man.
Hvad nu beträffar det antal läkare, som för den sålunda organiserade flottan
oundgängligen komme alt under olika förhållanden erfordras, lar Kollegium, innan
ett detaljeradt förslag i detta afseende framställes, såsom allmän grundsats före¬
slå, att flottans läkare-korps, ehuru särskildt beräknad för denna afdelning af för-
svars-verket, likväl bör ställas i närmaste samband med fältläkare-korpsen, och
betraktas såsom en afdelning af denna, så att enahanda tjenstegrader med hufvud¬
sakligen enahanda ordinarie löneförmåner inom båda afdelningarne bestämmas, och
befordran från den ena till den andra af dem efter gällande bcfordrings-lagar,
må ega rum, såsom ock för det närvarande är händelsen. Ulan iaktagande af
denna grundsats, skulle nämligen otvifvelaktig! ökade svårigheter möta för tjen-
sternas besättande med fullt skicklige och kompetente läkare, vare sig vid arméen
eller flottan, allt eftersom fördelarne visade sig öfvervägande på den ena
eller andra tjenstebanan; hvaremot om full likhet införes och bibehålies dem emel¬
lan, och öfvergången från det ena vapnet till det andra 'är obehindrad, nödig till¬
gäng på sökande med skäl bör kunna förväntas. Den fördel, med hänsyn till
tjenstbarheten, som härflyter af en längre vana vid den ena eller andra arten af
tjenstgöring, vare sig lill sjös eller vid landt-arméen, behöfver härigenom icke gå
förlorad, enär Kongl. Majit alltid är i tillfälle, att vid befordringar fästa serskildt
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
67
nådigt afseende på forvärfvad erfarenhet och ådagalagd skicklighet inom den af¬
delning af korpsen, der befordran sökes.
För uppgörande af ett ändamålsenligt förslag till organisation af läkare¬
staten vid Kongl, flottan, möta i alla fall vida större svårigheter, än då frågan
är om läkare-personalen vid arméen, i anseende till det missförhållande som eger
rum emellan den styrka, hvilken under fredstid är till tjenstgöring vid Kongl,
flottans stationer eller till öfning på sjön beordrad, samt alltså tarfvar läkare¬
vård om den, som, vid inträffande krigsrustning anlitas, enär den förra icke fullt
uppgår till en femtedel af den personal, som, vid hela flottans utrustning, i tjenst¬
göring inträder, hvaraf ock följer å ena sidan, att en läkare-stat, beräknad for
behofvet under fred, i ingen mon motsvarar det under krig, och å den andra,
att underhållande i fredstid af en läkare-korps, som blefve tillräcklig äfven för
krig, skulle medföra allt för stora utgifter. En medelväg mäste således sökas,
men äfven denna är icke lätt att finna.
Beräknas nu, med ledning af den meddelade planen, hehofvet af läkare
vid flottan, under fred efter samma grunder som vid ordnandet af arméens
läkarevård blifvit följde, såvidt nämligen de äro hit tillämpliga; så erfordras:
Vid Carlskrona station
Regements-läkare 2.
Bataljonsläkare ^'8
Vid Stockholms station:
Regements-läkare i.
Bataljonsläkare 2.
Vid Götheborgs station:
Batalj ons-läkare l*>
hvartill kommer under öfningstiden hvarje år
å 1 Fregatt: Uppbörds-läkare 1.
Biträdande dito 1.
2 Corvetter: Uppbörds-läkare 2.
3 Briggar: Dito dito 3.
Transport 19.
68
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport 19.
å 4 bataljoner kanonjo Ilar:
Uppbörds-läkare 4.
Summa läkare oundgängligen erforderliga under fred 23.
tor fyllande af hvilket behof redan finnas anställde
vid Carlskrona station:
Öfver-fältläkare
Regements dito
Bataljons dito
vid Stockholms station:
Regementsläkare
Bataljons dito
vid Götheborgs station:
Bataljonsläkare . 1. ; p
samt pensionärer vid Kongl, flottan 4.
Summa 14.
efter afdrag hvaraf, bristen som behöfde fyllas blefve inalles ... 9. legi¬
timerade läkare.
Ehuru, under vanliga förhållanden, denna brist varit föga kännbar, emedan
vid inträffade vakanser äfvensom vid de, tid efter annan utrustade öfnings-expedi-
lioncrne, hehofvel af läkare vid flottan kunnat fyllas, dels genom extra läkares
beordrande från faltlakare-korpsen, dels genom frivillige, kan dock, då pensionä¬
rer och stipendiater i fällläkare-korpsen för andra tjenstgöringår äro behöflige, sä-
som-under armée-korpsens sammandragning i Skåne och Schlesvig år 1848, flot¬
tans behof af läkare icke fyllas, utan att den minskning i tillgången af sådane
flir arméen, som sålunda föranledes, menligt inverkar på ordnandet af denna sed-
nares läkarevård; och det är alltså i första rummet af vigt, att flottans läkare¬
stat så bestämmes, att den åtminstone må vara tillräcklig för fredsfot. Kollegium
anser att detta lämpligast kan ske genom följande anordningar:
l:o Den vidsträcktare sjukvård, som vid stora flottans station, Carlskrona,
under alla förhållanden eger rum, fordrar äfven närvaron derstädes af en chef för
densamma. Kollegium anser och föreslår alltså, att en sådan der må finnas; men
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
69
i betraktande af den, utaf kollegium i underdånighet föreslagna organisation af
laltläkare-korpsen, synes den läkare, hvilken i denna egenskap anslälles, fullt jem¬
förlig med de för arméen erforderliga fallläkarne, hvadan alltså hans embetsmanna-
ställning borde lämpas till öfverensstämmelse med dessas, och alltså hans tjenste-
grad, aflöning under tjenstgöring utom stationen och pensionsrätt vid afskedsla-
gandet bestämmas lika med kommendör-kapiteners vid flottan; hans åliggande huf¬
vudsakligen blifva att, såsom tillhörande befälhafvande-amiralens stab, tillhandagå
denne med råd och upplysningar i allt, hvad till sjukvården hörer, såväl vid sta¬
tionen som för utgående sjöexpeditioner, samt i behörig ordning anmäla hvad i
denna del förtjenar uppmärksamhet eller tarfvar åtgärd; att hafva specielt inseen¬
de öfver sjukhusen å stationen, samt öfver instrument- och medikaments-förråden;
och att, såsom närmaste förman för de vid stationen anställde läkare, från desse
emottaga rapporter om allt hvad lill helsö- och sjukvården hörer, äfvensom till
Kongl. Sundhets-kollegiuin derom afgifva de berättelser, hvilka i författningarna
äro eller varda föreskrifne m. m., allt efter serskild nådig instruktion; och hvad
slutligen angår denne fältläkares lönevilkor, anser kollegium, med afseende på den
trägna och oafbruina tjenstgöring, honom kommer att åligga, ordinarie lönen böra
bestämmas lika med hvad öfver-faltläkaren vid flottan nu åtnjuter eller 1,200
R:dr årligen; jemte de serskildta förmåner, hvilka möjligen dermed äro förenade,
såsom inqvarteringspenningar, eller fri honing m. m.
2:o Ej blott, såsom en oumbärlig befordringsgrad inom flottans läkare-korps
och med afseende på önskvärd öfverensstämmelse mellan organisationen af denna
och arméens läkare-stat, utan ock för sjukvårdens fullkomnande under fredstid
samt för att vid inträffande krig cga att påräkna åtminstone några mera erfarne
läkare för fyllande af de vigtigaste befattningarne vid sjukvården, anser kollegium
att 3:ne regementsläkare-platser, nämligen 2:ne vid Carlskrona och en vid Stock¬
holms station böra finnas, med enahanda tjenstskyldighet under fred, som för
regements-läkarne nu är bestämd. Dessa läkares löner böra rättvisligen faststäl¬
las till lika belopp med hvad regements-läkaren i Carlskrona nu åtnjuter, eller
800 R:dr årligen, hvarjemte, på sätt för arméen i underdånighet är föreslaget,
af regements-läkarne vid flottan, hvilka nu ega rang lika med kapiten-löjtnanter,
den äldste i tjernsten må åtnjuta kapitens (majors) rang och vid tjenstgöring utom
stationen deremot svarande aflöning, samt tillerkännas denna grad tillkommande
pensionsrätt.
3:o Hvad angår bataljons-läkarne, för det närvarande 7 till antalet, åtnjuta
dessa samtliga 400 R:dr i årlig lön hvardera; och kollegium anser alt sex af
70 Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
dessa tjenstår, hvartill endast fullt kompetente läkare kunna befordras, böra bibe¬
hållas såsom förste bataljonsläkare, endast med det tillägg, att, såsom för fält-
läkare-korpsen är i underdånighet föreslaget, de må ega löjtnants rang, samt ef¬
ter 8 års berömlig tjenstgöring inom denna grad, erhålla en lönetillökning af 100
R:dr årligen, äfvensom efter 12 års tjenstetid inom graden regements-läkare-rang
oeh deremot svarande aflöning vid tjenstgöring utom stationen. Af desse batal¬
jonsläkare skulle 3:ne tillhöra Carlskrona, 2:ne Stockholms och en Götheborgs
station.
4:o Till förstärkning af flottans läkare-korps, föreslår kollegium, att 3:ne
andre bataljonsläkare-tjenster nu måtte i stat uppföras med under-löjtnants grad
och årlig lön af 250 R:dr, som, med förutsättning, alt de, vid inträdet i tjenst
eller sedermera, sig fullt legitimerat, efter 8 års tjenstgöring inom graden höjes
med 50 % eller till 375 R:dr, då de äfven erhålla löjtnants rang och deremot
svarande aflöning vid kommenderingar. Till dessa tjenster skulle för öfrigt i brist
på kompetente sökande äfven icke fullt legitimerade, som af Kongl. Sundhets¬
kollegium dertill pröfvades skicklige, kunna af kollegium förordnas med åtnjutande
af löner såsom arfvode. Desse läkares station blefve Carlskrona; dock horde den
förmån dem förunnas, att, såvida de icke vore fullt kompetente, tjenstledighet dem
beviljades för studiernes afslutande å de tider, då deras tjenstgöring icke ound¬
gängligen erfordrades.
öro Vidare anser kollegium, att antalet af stipendiater i flottan, nu inalles
fyra, bör, med lika slipendii-belopp, som nu är bestämdt, eller 150 R:dr årligen,
ökas till Tio, hvarigenom med minsta kostnad beredes tillgång på läkare för öf-
nings-expeditionerne, vid hvilka dock, efter omständigheterna, äfven såväl förste
som andre bataljons-läkare skäligen borde turvis användas, för att vinna speciel
erfarenhet i helsö- och sjukvården till sjös.
Efter hvad sålunda är föreslaget, skulle flottans ordinarie läkare-stat komma
att utgöra:
1 Fältläkare 1,200 r:dr årlig lön.
3 Regementsläkare, å 800 r:dr, .... 2,400.
6 Förste bataljons dito, å 400 r:dr, . . . 2,400.
3 Andre bataljons dito, å 250 r:dr, . . . 750.
10 Stipendiater i flottan, å 150 r:dr, . . . 1,500.
Transport: 8,250.
Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
71
Då
arfvode»
från
för:
1
1
1
7
4
Transport:
hvartill efter vissa års förlopp prsesumtivt
tillkommer löneförhöjning för tvenne förste
och en andre bataljonsläkare
detta belopp afdrages nu utgående löner och
Regementsläkare
r:dr
Öfver-fältläkare
Carlskrona
dito i Stockholm .
Bataljons dito, å 400 r:dr, . .
Stipendiater, å 150 r:dr, . .
och tillökning för under lönerne inbegripen
spanmål
så blefve den
tillökning
i utgift, som af den nya
8,250.
375.
1,200.
800.
600.
2,800.
600.
200.
_8,625.
6,200.
staten uppkommer 2,425 r:dr
årligen.
Den sålunda organiserade läkare-staten för flottan i fredstid, kan visserligen,
om alla platserna äro behörigen besatta, hilda en äfven för kriget påräknelig stam
af läkare för ifrågavarande vapen, men huru föga denna i allt fall kommer att
motsvara behofvet, om liela flottan på en gång utrustades, synes af följande kalkyl
öfver det då erforderliga antal läkare, nämligen:
För stora flottan, fördelad på 3:ne divisioner:
Divisions-läkare .... - 3.
Upphörds-läkare 24.
Biträdande läkare . . • 6- 33.
För skäl'gårds-Jlottan:
Divisions-läkare 3.
Bataljonsläkare 22. 25
Vid sjukhusen å stationerna:
Fält-läkare 3.
Transport: 3. 58.
72
Kongl. Maj:ts Nåd. Pro-p. om Statsverk. 1850.
Transport: 3. 58.
Sjukhus-läkare .
S1.
legitimerade läkare, och då härifrån dragas de i fred befintlige .... 23.
uppkommer en brist af icke mindre än 58.
legitimerade läkare, för fyllande hvaraf ingen i stat uppförd tillgång på förhand
finnes, såvida arméen, såsom förmodas bör, liktidigt behöfver använda hela falt-
läkare-korpsen.
Imedlertid vågar kollegium icke föreslå, att under fredstid anställa ett emot
detta behof ens aproximalivt svarande antal läkare, emedan, å ena sidan, om deras
ordinarie aflöning bestämdes så hög att den kunde föranleda behörigen qvalifice-
rade läkare att söka dessa befattningar, derigenom under en lång fred skulle upp¬
komma en högst betydlig statsutgift, utan motsvarande gagn; och om åter för-
månerne af inträdet i denna reservläkare-korps för flottan vore ringa, skulle ingen
kompetent läkare till sådant inträde sig anmäla. Kollegium anser derföre att, så
betänkligt det än må synas, ingen annan utväg finnes, än alt, vid inträffande krig,
genom då beviljade goda aflöningsvilkor, förmå icke förut antagne läkare alt i
tjenstgöring vid flottan ingå.
Det i krigstid erforderliga antalet underläkare, nämligen vid sjukhusen 50 och
praesumlivt för fartygen 10, eller tillsammans 60, bör ulan svårighet för tillfället
kunna anskaffas och bildas. Stockholm den 10 Oktober 1850.
C. J. EKSTRÖMER.
M. af Pontin.
Dan. Ekelund.
E. G. Engberg.
J. Jungberg.
Vidimeras ex officio
Fr. II. Lorichs.
STOCKHOLM, tryckt ros isaac marcus, isso.
Kongl. Majus Nåd. Prog, om Statsverk. 1850.
1
Utdrag af Protocollet öfver Civil-ärender, hållet inför Hans MajU
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 13 Noveni■
ber 1850.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för utrikes ärenderne, Herr Friherre Stjerneld;
Statsråden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Departements-chefen, Stats-rådet Fåhreeus, föredrog i underdånighet de
ärender, hvilka i anledning af nedanupptagne underdåniga framställningar eller
eljest förekommande omständigheter vore att taga i öfvervägande i afseende
på del förslag till reglering af utgifterne under Riks-statens sjette hufvud-
titel, hvilket borde Rikets Ständer vid nu förestående Riksdag uti Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof föreläggas, nämligen
hvad angår anslagen för: ■— — — — — — .—
Öfver-Ståthällare- embetet:
Öfver-Slåthållare-embelets underdåniga skrifvelse af den 9 Juli inneva¬
rande år, hvaruti, ehuru Öfver-Stålhållare-embetets, under den 21 Juli 1840
och 13 April 1847, framställda underdåniga förslag till reglering af tjenster
Bil. n-.o 5. till K. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Uiift. i
2
Kongl. Maj\ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
och löner på Öfver-Stålhållare-embetets Kanslis stat, vid afgifvandet till sist-
förflulna Riksdag af nådig proposition om Statsverkets tillstånd och behof ut¬
gjort föremål för Kongl. Majits nådiga pröfning, samt Kongl. Majit då ansett
sig endast i viss mån böra äska den efter ofvanberörde förslag erforderliga
anslags-tillökning, hvilket anslags-belopp blifvit af Rikets Ständer vägradt, Öf-
ver-Ståthållare-embetet likväl, i betraktande af den vanlottade ställning, hvari
de fleste tjenstemän och betjente å Öfver-Ståthållare-embelets Kanslis stat i
afseende på lönevilkoren sig befunne, å nyo afgifvit underdånigt förslag till
reglering af tjenste-befattningarne och lönerne å nämnde stat, hvarvid, beträf¬
fande först tjensternes reglering, — — — — — — — — —
Öfver-Ståthållare-embetet i underdånighet hemställt dels att, enär behofvet af
en kanslist till biträde åt fogaten blifvit erkänd t genom Kongl. Brefvet den
16 Februari 1842, hvaruti, likasom sedermera årligen medelst särskilda nådiga
beslut, ett belopp af 300 r:dr blifvit till arfvode för en sådan befattning an¬
slaget, samt äfven vid sekreterare-expeditionen ytterligare kanslist-biträde vore
af nöden, en kanslist, till tjenstgöring hos fogaten, med skyldighet att jem¬
väl hos sekreteraren biträda, finge med ny lön på stat uppföras; dels ock
att, som å nuvarande stat upptagne 12 exsekutions-beljenter vore alltför otill¬
räckliga för de ständigt tilltagande göromålens bestridande, samt exsekulious-
betjenternes sporlel-iukomster den sednare tiden blifvit betydligt minskade, i
följd hvaraf biträde af duglige extra ordinarie exsekutions-beljenter ej eller
kunde såsom förut påräknas, exsekulions-betjenternas antal måtte, såsom äfven¬
ledes förut varit i underdånighet föreslaget, ökas till sexton.
Vidkommande derefter regleringen af lönerne, har Öfver-Stålhållare-embe-
tet i underdånighet anfört: att desse löner ännu vore desamma, som vid den
allmänna löneförbättringen vid '1815 års Riksdag fastställdes, endast med den
olikhet, att den under lönerna beräknade spannmål, hvars minimivärde då be¬
stämdes till 4s r:dr per tunna, numera vore dessa, likasom i allmänhet andra,
från Statsverket utgående löner tillagd efter ett pris af 7 r:dr tunnan; att
under den långa tid af 35 år, som efter lönernes bestämmande förflutit, ej
allenast göromålen i Öfver-Slåthållare-embetets kansli tilltagit i mängd och
omfång, ulan äfven lefnadskostnaden blifvit vida dyrare och i följd deraf lö¬
nerne alltmer otillräckliga, så att de numera på långt när icke förslogo till
en tarflig utkomst; — — — — — — — — — — — —
att de flere embetsverk, som jemte Öfverståthållare-embetets kansli år \81 o,
erhöllo tillökta löner, sedermera kommit i åtnjutande af ytterligare löne-för-
bättring, en del till och med särskilda gånger; samt slutligen alt Öfver-Ståt-
hållare-embetels kansli syntes vara det enda embetsverk inom hufvudstaden,
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
3
hvars tjenstemän och betjente icke efter sistnämnde år blifvit hugnade med
förbättrade lönevilkor; och har Öfver-Ståthållare-embetet, vid sådana förhål¬
landen och då obestridligt vore, att oftanämnde tjenstemäns och betjentes an¬
språk på löneförhöjning grundade sig på behof, billighet och rättvisa, efter
dessa grunder samt med ledning af de för Svea Hofrätt och Rikets Kollegier
samt Stockholms stads tjenstemän gällande aflönings-stater, i underdånighet
föreslagit — — — — — — — — — — — — —
alt för den Kanslist, som enligt hvad ofvanberördt är,
mot särskildt arfvode af 300 r:dr årligen sedan 1842 varit
till biträde åt Fogaten anställd, men hädanefter skulle va¬
ra skyldig att jemväl vid Sekreterare-expeditionen biträda,
ny lön uppfördes till belopp af R:dr 400: — —
att enär fullt dugliga personer till Vaktmästare, hvilka
skola gå Fogaten tillhanda vid fångvården samt vid kom¬
munikationer och verkställande af utslag i brottmål, och
på hvilka anspråken vore större an hos vaktbetjente i all¬
mänhet, icke kunde erhållas med mindre de någorlunda
väl aflönades, — —• — — — — •— — —
de tvänue under-Vaklmästare, hvilka, enligt särskilda nå¬
diga Rref sedan 1 842 årligen fått sig tilldeladt ett arfvode
af 50 r:dr hvardera, men i lön endast åtnjuta 97 r:dr,
med derunder inbegripne 8 tunnor spannmål, i stället er-
hölle hvardera 200 r:dr eller för begge tillsammans . . R:dr 400: — —
att för sexton Exsekutionsbetjenter, hvartill antalet från
nuvarande tolf, hvilka hvardera uppbära i lön, med der¬
under beräknade 10 tunnor spannmål, r:dr 118: 16, nu
föreslagits att ökas, i lön för hvarje uppfördes 130 r.dr,
utgörande tillsammans R:dr 2,080: — —
samt slutligen alt de fyra Vaktknektarne vid Geddstugan,
hvilka i följd af Kongl. Brefvet den 17 Augusti 1833, tills
vidare och intill dess en allmän reglering af Öfver-Ståthål-
lare-embetets Kanslis stat kunde tillvägabringas, af sjette
Hufvudtitelns besparingar undfått tillökning i aflöning till
enahanda belopp med deras vederlikar vid Länshäktena
eller 106 r:dr 32 sk. med 6 tunnor spannmål derunder,
men å stat endast hade i lön, med derunder begripna 5
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
tunnor spannmål, hvardera 59 r:dr 8 sk., erhölle i lön
hvardera 133 r:dr 16 sk. eller tillsammans för alla fyra R:dr 533: 16. —
Stats-rådet, sorn, — — —, — . _ — — — —
Beträffande åter de af Öfver-Ståthållare-embetet föreslagne förhöjningar
i aflöningsstaten för Öfver-Ståthållare-embetets Kansli, fann Statsrådet, ehuru
erkännande billigheten äfven i öfriga delar af förslaget, sig likväl föranlåtet
vid detta tillfälle inskränka sitt underdåniga tillstyrkande till förnyande af hvad
propositionen om Statsverkets tillstånd och behof till nästlidne Riksdag i af¬
seende på Öfver-Ståthållare-embetets Kansli innehåller, hvilket ”med hänseen¬
de till Statsverkets dåvarande knappa tillgångar” icke å den Riksdagen biet
af Rikets Ständer bifallet, nämligen att å staten måtte uppföras:
a) för ytterligare 4 Exsekutionsbetjenter, lön" å 108: 16 för
hvardera eller tillsammans
|
433: 16. —
|
b) för en Kanslist till biträde åt Fogaten, lön ....
|
300: — —
|
c) för 2:ne under-Vaktmästare, tillökning å 50 r:dr . . .
|
100: — —
|
d) för 4 Vaktknektar vid Gäldstugan, d:o å 53: 24. . .
|
214: —
|
Summa B:o R.dr 1,047: 16. —
|
Landsstaten.
|
|
a) Sedan, i enlighet med Rikets Ständers i underdånig skrifvelse den 22
October 1848 anmälda beslut, den så kallade Fahlu kungsgårds hjelp blifvit,
genom Kongl. Brefvet den 18 Maj 1849 från och med sistnämnde år afskaf-
fad, emot samtidigt försvinnande af derför medgifven lindring i bevillningeu,
men med iakttagande att för den del af räntan, som vore numera Landshöfdin¬
gen i Stora Kopparbergs län på lön och till embetsrummens eldning anslagen,
utgörande 462 Ml lass ved, och i staten upptagen till 635 r:dr 32 sk. 5 rst.,
hvaraf 86 rdr 32 sk. såsom värdet af 16 famnar björk- och 8 famnar alved
årligen beräknats för embetsrummens uppeldning och återstoden ingått i
Landshöfdingens lön med 549 r:dr 5 rst., ersättning skulle Landshöfdingen
lemnäs efter årlig markegång och, intill dess anslag dertill kunde vara- å stal
anvisadt, utgå af öfverskotten å Statsverkets inkomster, tillstyrkte Statsrådet
nu, det Kongl- Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, att dessa 549 r:dr
Kongl. Maf.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
5 rst. såsom kontant lönebelopp måtte på Staten för Landshöfdingeaflöningen
upptagas emot det att förenämnde 635 r:dr 32 sk. o rst. såsom inbegripna
i den indragna räntan, i stället från Staten försvinna; hemställande Statsrå¬
det, att nuvarande Landshöfdingen Lorichs måtte i nåder förklaras berättigad,
så länge han i embetet qvarstår, till åtnjutande af den förhöjning utöfver det
i stat upptagna beloppet, som genom räntans beräkning efter årets marke¬
gång möjligen kan komma att uppstå, att utgå af sjette Hufvudtilelns bespa¬
ringar, äfvensom att från samma HufvudtiteJs förslags-anslag för skrifmateria¬
lier och expenser må utgå värdet af de 24 famnar ved som till eldning af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Fahlun embetsrum erfordras.
bj Frågan om löneregleringen för Lands-staten, i afseende hvarå Kongl.
Maj:t, sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag förklarat sig då icke kun¬
na bevilja de för denna reglering i Kongl. Majrts Nådiga proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof äskade anslag, genom Chefen för Civil-Departe-
mentet anbefallt samtlige Landshöfdingarne att låta upprätta och lill Civil-De-
partementet insända fullständiga uppgifter å de till hvarje Lands-Stats tjenst
utom Landshöfdingarnes, hörande löningsförmåner i kontant indelta räntor
kronotionde och boställen, äfvensom dervid belöpande extrainkomster af pro¬
visioner, debetsedel-lösen m. m., allt beräknadt i medeltal för de tre sista å-
ren; af hvilka, till Civil-Departementet inkomne uppgifter befinnes, det be¬
rörde lönings-förmåner utgöra följande belopp, nämligen:
kontanta löner 120,442: 45, 0.
indelta löner . . . . , 185,859: 25, 10.
boställsafkastningen med beräkning af boställs-räntorna . . 93,000: — —
debetsedel-lösen 16,000: -— —
provisioner som under särskilda titlar kunna besparas . . 65,940: 37, 7.
hvaraf 3,679: 37, 10 utgå af folkskole-afgiften, samt 37L
15, 8 likaledes icke utgått af allmänna medel.
Summa R:dr B:ko 481,243: F 3, 2.
hvaremot, enligt det, på nådig befallning, af kommitterade för beskattnings-
väsendels samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenklande år 1847 upp¬
gjorda, i Statsråds-protokollet öfver Civil-ärender för den 9 November samma
år, till hufvudsakliga innehållet införda och af Kongl. Maj:t, till grund för Dess
då till Rikets Ständer aflåtna nådiga proposition i ämnet, antagna förslag, to¬
talbeloppet af de erforderliga lönerne, med beräkning dervid att Iläradsskrif-
varetjensterne skulle indragas emot det ett mindre antal så kallade Häradsbok¬
hållare blefve tillsatte, skulle, med en af Kongl. Maj:t gjord rättelse uppgå lill
Banko R:dr 514,273: 16,
så att, då enligt ofvanberörde beräkning
löneförmånerne nu uppgå till. . . . 481,243: 13, 2
6
Kongl. May.t a Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
1,781: 38, —
400: — —
846: — —
484,271, 3, 2-
ytterligare utöfver den påräknade till¬
gången för löne-regleringen erfordra¬
des 30,002: 12, 10.
dock att, enär lill regleringen skulle höra att de till 65,940 r:dr 37 sk. 7
r.st beräknade provisioner icke vidare borde få uppbäras, den erforderliga
summan å Riks-Staten behöfde ökas i den mån dessa provisioner icke utgå
af de å Stat uppförda anslag till Mantalsskrifnings-provision, Observations-
och Uppbörds-procenter samt Karte-Sigillate-omkostnader, hvilka anslag i stäl¬
let kunde minskas med tillsammans 35,900 r:dr, äfvensom, derest den nu af
de skattskyldige utgående debetsedel-lösen skulle upphöra, en emot densam-
mas belopp svarande summa äfven behöfde såsom Stats-utgift för Lands-
Stats aflöningen anvisas,
Stats-Rådet ansåg väl, att med ofvanuppgifne anslags-tillökning, i före¬
ning med den tillgång af ungefärligen 90,000 r:dr, som kunde påräknas ge¬
nom indragning af Häradsskrifvaretjensterne, en behöflig och ändamålsenlig
reglering af Lands-Staten så till personal som löneförmåner skulle kunna, ef-
tér de af Kongl. Maj:t till Rikets-Ständer vid sistförflutna Riksdag framställda
grunder, utföras, och hvarvid äfven till besparing i Stats-utgiften, regleringen,
utan Häradsskrifvarnes öfverflyttning på allmänna Indragnings-staten, kunde
försiggå på det sätt, att den lönetillgång, sorn påräknades uppkomma genom
Häradsskrifvaretjensternes indragning, komme löningsfonden tillgodo endast i
samt härtill äfven kan beräknas åtskillige
odisponerade indelta löner för Land-
Staten till ett belopp af
eD å Indragnings-Staten för Länsnotarien
i Kopparbergs Län uppförd lön af 432:
24, hvilken, då innehafvaren finge 400
r.drs lön å ordinarie stat, kunde min¬
skas med
och återstoden indragas vid innehafva-
rens afgång; samt den å Indragnings-
Staten uppförda spanmåls-tillökning för
Lands-Staten . . . :
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
7
mån af innehafvarnes afgång; dock som förslaget i nämnde hänseende grun*
dals på den förutsättning, att de, Häradsskrifvarne nu åliggande, särdeles vid*
lyftiga och betungande göromål skulle, på sätt Committerade för beskattnings*
väsendets samt Uppbörds- och Redogörelse-Verkets förenklande föreslagit, ge¬
nom hemmansräntornes förvandling m. m. i så väsendtlig mån komma alt för¬
minskas, att desamma, utom hvad mantalsskrifningen angår, hvilken borde till¬
höra Länsmännen, kunde bestridas af ett mindre antal vid Landskontoren an¬
ställda Häradsbokhållare, men Kongl. Maj:t, vid underdånig föredragning den
11 i denna månad, af bemälde Kommilterades underdåniga förslag, behagat
med pröfningen deraf uppskjuta, så fann Stals-Rådet sig föranlåtet att, i af¬
seende å Lands-Slatslöneregleringen, nu endast i underdånighet tillstyrka, att
den påräknade tillgången för anslagsförhöjningar å ordinarie Staten icke må
af Kongl. Maj:t i dess nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof
tagas i anspråk för andra utgifter i vidsträcktare mån, än att den äfven må
blifva tillräcklig för den, enligt hvad ofvan nämndt är, erforderliga tillöknin¬
gen för Landt-Slatens lönereglering, samt att frågan om propositions aflåtan-
de till Rikets Ständer, angående denna reglering, må företagas till slutlig
pröfning, efter det grunderna för nådig proposition till Rikets Ständer, angå¬
ende beskattningsväsendets samt Uppbörds- och Redogörelse-Verkets förenk¬
lande blifvit bestämde.
Gästgifvares Friheter.
a) Hos Rikets senast församlade Ständer hade Kongl. Maj.t, till under¬
stöd för den, åboerne å frälseskatte-hemmauet j mantal Kappeled i Willsta
Socken af Westbo härad och Jönköpings Län genom Kongl. Brefvet den 25 Maj
1838 ålagda, gästgifverihållning, dertill 66 r:dr 32 sk. banko årligen måst från och
med år 1842 af extra utgiftsmedlen anvisas, äskat ett årligt anslag å Stat till
nyssnämnde belopp, hvilken nådiga framställning dock icke blef af Rikets Ständer
bifallen, enär ovisst vore, huruvida icke entreprenad för skjutsningens bestri¬
dande vid Kappeleds gästgifvaregård skulle kunna till vägabringas och åboerne
å ifrågavarande hemman såmedelst befrias från den tunga, hvilken de afgäst-
gifverihållningen måst vidkännas. Sedan Kongl. Maj.t, som inhemtat att vid
den auktion, hvilken sedermera i berörde syfte förrättats, någon entreprenad
icke kunnat åstadkommas, uppå underdånig ansökning af hemmans-åboerne
om fortfarande årligt understöd med 66 r:dr 32 sk. till gästgifverihållningens
upprätthållande, för hvartdera af åren 1848 och 1849 i nåder tillagt åboerne
ett sådant understöd, men dervid tillika, med anledning af Sökandernes upp¬
gift att det hästanlal, som blifvit bestämdt att för resandes räkning dagligen
vid Kappeleds gästgifveri tillhandahållas, vore så högt att ingåendet af entre¬
prenad derigenom motverkades, i nåder förordnat, det Kongl. Maj.ts Befall¬
ningshafvande i Länet borde tillse, huruvida någOD lindring af entreprenad¬
Kongl. Maj.ts Ndd. Prog. om Statsverk. 1850.
villkoren i detta hänseende för framliden lämpligen kunde tillvägabringas; så
hade Kongl. Majits Befallningshafvande, i anledning häraf, i underdånighet an¬
mält, hurusom Kronofogden i orten upplyst, alt då uti Läns-Styrelsens all¬
männa kungörelse den 28 November 1844, angående vilkoren för blifvande
skjuts-entreprenader, hästantalet vid Kappeleds gästgifvaregård blifvit nedsatt
till fem att finnas på stället och sju att tillgå efter skedd bildning, eller till¬
sammans tolf hästar, skjutsningen derstädes syntes icke kunna med ett mindre
hästantal ordentligen fullgöras, på grund af hvilket yttrande Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande jemväl funne att för befrämjande af entreprenad vid Kappe¬
led någon nedsättning i det redan bestämda hästantalet icke kunde medgif-
vas.
Efter det Kongl. Majit, som ansett detta ärende icke lämpligen kunna
göras till föremål för ytterligare framställning till Rikets Ständer, innan nytt
försök till skjutsentreprenads åstadkommande vid Kappeled försiggått, vid före¬
dragning af Kongl. Majit Befallningshafvandes sistberörde anmälan, den 13 April
innevarande år anbefallt Kongl. Majit Befallningshafvande att låta berörde en¬
treprenad, i öfverensstämmelse med nådiga Circuläret den 2 Augusti 1844, å
ny auktion utbjuda samt utgången deraf sedermera till Kongl. Majit i under¬
dånighet inberätta; hade Kongl. Majits Befallningshafvande uti memorial af den
28 sistlidne Juni i underdånighet anmält, att då vederbörande Kronofogde för
nämnde ändamål sig å gästgifvaregården infunnit, Gästgifvaren och reservlaget
väl på kallelse varit tillstädes, men att, som ingen af dem försett sig med
borgen för entreprenad-skyldighetens fullgörande och icke heller någon annan
spekulant sig infunnit, auktionsförrättningen ej kunnat företagas.
b) Sedan, till följd af Kongl Majits nådiga Resolution den 1 Februari
1841, hemmanet Norrlida, ett fjerdedels mantal kronoskatte, i Båraryds Socken
och Westbo Härad af Jönköpings Län, blifvit anslaget lill ständig gästgifvare¬
gård emellan de äldre gästgifvaregårdarne Öreryd och Gisslaved på den så
kallade Nissa-stigen, eller allmänna landsvägen emellan Jönköping och Halland,
hade egaren af nämnde hemman, Gästgifvaren Gustaf Jönsson, uti en år 1848
till Kongl. Majits Befallningshafvande i Länet ingifven skrift anhållit, att, sorn
lian icke, utan att äfventyra egen undergång och hemmanets förfallande i ödesmål,
kunde med gäslgifverihållningen och dermed förenade besvär fortfara, så vida lin¬
dring och understöd icke blefve honom beviljadt, och det vid anställda försök
icke lyckats att få skjutsningsbesvär^ vid Norrlida upplåtet på entreprenad, i
anseende till ortens svaghet och stationens aflägsenhet från andra hemman,
hemmanet Norrlida måtte icke allenast befrias från den, hemmanet nu åliggande,
soldatrotering, utan jemväl få sig tillagd vanlig vakans-afgitt för | mantal,
hvarigenom detsamma i likhet med andra gästgifvaregårdar, fingo njuta för¬
mån
Kongl Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
9
mån af roteringsfrihet för ett helt mantal, samt dessutom af kronans behållna
hemmansräntor i orten eller andra allmänna medel erhålla ett understöd af om¬
kring 80 r:dr b:ko, och att detta understöd, så i ena som andra fallet, finge
lillgodoberäknas från den I November 1843, då gästgifverihållningen vid
Norrlida vidtog.
Efter att om förhållandet hafva låtit anställa undersökning vid Domstolen
i orten, samt i ämnet hort vederbörande Kronobetjente, hade Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande, uti underdånig skrifvelse den 21 Juli sistlidet år, med
öfverlemnande af ofvanberörde ansökning och öfriga till ärendet hörande
handlingar, anfört, att, enär hästars underhållande i en så vanlottad ort, sorn
Westbo härad, måste falla sig ovanligt tungt, äfvensom resandes förplägning
med de få tillgångar dertill, som orten erbjöde, måste lemna en ganska rin¬
ga behållning, och då den lifliga trafiken och större skjutsåtgången påfordra¬
de en tätare uppsättning af skjutshästar, hvilket i allmänhet försvårade skjuls-
ningsåliggandet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne sig böra vitsorda be-
hofvel af understöd för meranämnda hemman; men som hvarken några kro¬
nans behållna räntor funnes att härtill anslå, eller roteringsfrihet numera kun¬
de hemmanet Norrlida beredas, ansåge Kongl. Mäj.ts Befallningshafvande sig
böra i underdånighet föreslå, att egaren af gästgifveriet derstädes måtte till¬
delas ett årligt penningeunderslöd af högst 80 r:dr b:ko.
Uti häröfver infordradt och den 8 sistlidne Februari afgifvet underdånigt
utlåtande hade Kammar-Kollegium anfört, att, då det genom ej mindre den
vid Westbo Härads-Rält hällne undersökning, än Kronobetjeningens i orten
afgifna utlåtande i ämnet, blifvit upplyst, att hemmanet Norrlida vore af så
svag beskaffenhet, att dess innehafvare ej förmådde gästgifveriet uppehålla,
samt det, vid anställda försök, icke lyckats att få skjutsen derstädes på en¬
treprenad upplåten, Kollegium funne sig böra i underdånighet tillstyrka, det
Kongl. Maj:t måtte täckas åt innehafvaren af oftaberörde hemman, för app-
rätthållande af den för honom serdeles betungande gästgifverihållningen, anslå
ett årligt understöd af 80 r:dr banko, alt utgå från och med år 1848, då
ansökningen derom till Kongl, Majrts Befallningshafvande inkom.
Enär erfarenheten bekräftat, alt entreprenad för skjutsningens bestridan¬
de vid Kappeleds och Norrlida gästgifvaregårdar icke kunnat tillvägabringas,
tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, att hos Rikets Ständer måtte äskas upp-
Bil. A:o 5 till K. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hafi. 2
10
Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
förandel å stat under titeln "Gästgifvares friheter” af hvad som erfordras till
årligt understöd för gästgifverihållningen å nämnde ställen, nämligen till Kap¬
peled 66: 32. —
och vid Norrlida 80: — —
eller tillsammans B:ko r.dr 146: 32. —
hvaremot en för närvarande odisponerad tillgång å indelta anslaget på denna
titel, till belopp af 50 r:dr 45 sk. 8 rsl., i stället kunde indragas.
lin dervisnings-ans taller för jordbruk och landtmanna-näringar:
a) Styrelsens öfver det vid Kungs-ladugården Ulltuna i Upsala län inrät¬
tade Landtbruks-institut underdåninga skrifvelse den 30 sistlidne September,
innefattande anmälan: att nämnde Institut, hvilket såsom vilkor för uppbärande
af det åt Institutet vid sistlidne riksdag beviljade årliga anslag af 4,000 r:dr
banko, fått sig ålagdt att emottaga och underhålla sex fri-elever samt ett lika
antal fri-lärlingar, från och med Oktober månad förlidet år, då Institutet träd¬
de i full verksamhet, icke allenast iakttagit nämnde vilkor, utan äfven der¬
utöfver lemnat inträde åt 18 betalande lärlingar och 20 betalande elever,
oberäknadt dem, som med stöd af 33 § i de för Institutet, år 1846 i nåder
utfärdade stadgar, erhållit tillstånd att såsom extra elever af undervisningen
sig begagna; alt antalet af sökande lill så väl elevs- som lärlings-platserne
vid Institutet varit betydligt större, än utrymmet medgifvit att derstädes emot¬
taga; hvilket förhållande synnerligast inträffat i afseende å platserna för fri-
lärlingar; alt som likväl med sistnämnde klass af lärjungar hufvudsakligen
afsåges alt dana duglige och skicklige arbetare, hvilket sällan eller aldrig lyckades
med andra än sådane, som från yngre åren blifvit vande vid jordbruksarbete,
vore det, i Styrelsens tanke, af stor vigt att få det vid Institutet ordnadt så, att
goda och skickliga ämnen till lärlingar icke behöfde derifrån utestängas genom
att af dem fordra en årsafgift, som gjorde det för flertalet af obemedlade
ynglingar omöjligt att kunna vinna inträde derstädes; att Styrelsen derföre,
lika med hvad de för granskning af styrelsens förvaltning utsedde revisorer
föreslagit, ansåge, att ändamålet med Institutets verksamhet äu mer skulle be¬
främjas, om ej blott sex, utan alla, landlbruks-lärlingar befriades från årsafgifts
erläggande, hvaremot fri-elevsplatserne lämpligen syntes kunna inskränkas från
sex till fyra; att, genom § 1 i ofvan åberopade nådiga Stadgar, Institutet fått
sig anbefaldt att: ”bibringa dem, som detsamma begagna, de kunskaper så i
”Iheoretiskt som praktiskt hänseende, hvilka erfordras för ett landtbruks rälta
”skötsel”, och att ”för vinnande af detta mål följa landlbrukets utveckling och
framsteg äfven i andra länder, samt genom försök pröfva och tillämpa hvad
som för Sverige kan vara ao vändbart”, men alt detta stora och vigtiga syfte
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
11
icke kunde uppnäs förr, än Institutet biifver satt i tillfälle ej mindre alt an¬
ställa fullständig lärarepersonal i alla de ämnen, hvarutinnan, enligt stadgarne,
undervisning borde af serskilde lärare lemnäs, än ock att efter hand anskaffa
dels ett bibliotek, innefattande åtminstone det hufvudsakligaste af den utländ¬
ska landtbruks-lilteraturen, dels ock llere för undervisningen i agrikultur-kemi
och fysik nödiga instrumenter, jemte samlingar af åkerbruks- och andra red-
skaps-modeller m. m.; hvadan och då det statsanslag Institutet hittills uppbu¬
rit vore alldeles otillräckligt för åstadkommande af hvad sålunda för Institutets
fortgående utveckling och förkofran erfordrades, Styrelsen på dessa med flere
andragne skäl i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Rikets näst-
sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition, att Ulltuna Landtbruks-Insti-
tut, emot förbindelse att hålla 24 fri-lärlingar och 4 fri-elever, finge i årligt
statsanslag framgent uppbära 8,000 r:dr banko. — — -— — — —
På de hufvudsakliga skäl, som Styrelsen anfört, tillstyrkte Stats-rådet, att
det årliga anslaget för Ulltuna Landtbruks-Institut må föreslås att hädanefter
utgå med 8,000 r:dr, mot förbehåll af de ökade förbindelser för Institutet,
hvilka Styrelsen såsom vilkor erbjndit.
b) De från Hushållningssällskapen i Örebro och Wermlands län, Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs, Östergöthlands och Westmanlands län
samt Nyköpings läns Hushållningssällskaps Förvaltnings-utskott, under loppet af
innevarande år, till Kongl. Majit inkomna serskilda underdåniga ansökningar,
att, med afseende å otillräckligheten af det för de lägre Landtbruksskolorna
i nämnde län på stat uppförde anslag af endast 1,000 r.dr, årliga stats-ansla-
get för hvardera af ofvanberörde Landtbruksskolor måtte varda förhöjdt från
1,000 till 2,000 r:dr; uti hvilket ämne Landtbruksakademiens Förvaltnings-
komité, till följd af erhållen remiss å de 3:ne förstnämnde af ofvanberörde un¬
derdåniga framställningar, den 27 sistlidne Maj afgifvit infordradt utlåtande,
deruti Komitén, under åberopande af dess vid flera föregående tillfällen ut¬
talade, af erfarenheten nogsamt bekräftade, åsigt, att ett årligt anslag af 1000
r:dr banko icke vore tillräckligt för att med något anspråk på fullständighet i
afseende på lärarepersonal, undervisningsämnen m. m. ordna en läroanstalt af
ifrågavarande beskaffenhet, hvadan ock de flesta bland dessa skolor fått sig
för de sednare åren i nåder tillagdt ett extra bidrag af 1,000 r:dr, hemställt,
att på det dessa skolor må kunna uppfylla sin bestämmelse och motsvara de
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
stegrade fordringar, sorn en mer och iner utvecklad kunskap i landtkruket
naturligen måste medföra, Kongl. Majit täcktes de gjorda framställningarne
om anvisande af förhöjdt anslag till samma skolor i nåder bifalla.
c) En af Landtbruks-akademiens Förvaltnings-komité under den 18 sist—
lidno Juni till chefen för Civil-departementet afgifven berättelse för år 1849
angående de under bemälde komités öfverinseende och kontroll ställde landt¬
bruks läroverk m. m.; uti hvilken berättelse komitén, som under loppet af
sommaren berörde år genom serskilda inom sig utsedde personer inspekterat
alla de läroinrättningar af nämnda slag, hvilka dittills hunnit träda i verk¬
samhet, bland annat dels vitsordat, att undervisningen vid Landtbruksinstitu-
tet å Degeberg fortfarande ändamålsenligt bedrifves, dels ock, hvad angår
de lägre Landtbruksskolorna, yttrat, att vid desamma i allmänhet visat sig
ett berömvärdt sträfvande till det fullkomligare och att skolorna till sin or¬
ganisation befunnits vara mera likartade än man, i anseende till de förhål¬
landen, under hvilka de uppstått, skulle kunnat vänta; hemställande komitén,
på anförde skäl, att derest, till skolornas ändamålsenliga ordnande, det årliga
statsbidraget förhöjdes från 1,000 till 2,000 r:dr för hvarje skola, såsom
vilkor derför måste stadgas, att lärokursen vid hvarje skola skall omfatta
2:ne år och att minst 12 friplalser böra derstädes för obemedlade ynglingar
vara att tillgå.
Stats-rådet tillstyrkte, att Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets Ständer,
dels att för Landtbruks-Institutet vid Degeberg måtte i den blifvande riks-
slaten uppföras enahanda årliga statsbidrag som hittills eller 10,000 ridr,
dels ock att, då erfarenheten bekräftat, att de lägre Landtbruks-skolorna icke
kunnat utöfva åsyftad verksamhet med mindre anslag än 2,000 ridr för hvar¬
dera, total-anslaget för dessa skolor, hvilka numera, sedan en dylik skola
blifvit sistlidet år inrättad i Nerike, inalles utgöra 10, måtte förhöjas till
20,000 ridr att utgå med 2,000 för hvardera under ofvanberörde af Landt-
bruks-Akademiens Förvaltnings-Komité föreslagna vilkor.
Befrämjandet i allmänhet af Jordbruk och Landlmanna-näringar:
a) Styrelsens för Svenska Trädgårdsföreningen underdåniga skrifvelse af
den 25 sistlidne September, deruti, jemte förmälan, hurusom denna Förening
i 18 år oafbrutet sökt sprida håg för trädgårdsodlingen inom fäderneslandet,
och under de sednare åren, förmedelst det årliga anslag af 1,333 ridr 16 sk»
Kongl, Maj;ts Nåd. Prog. om. Statsverk. 1850.
13
banko, som Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, bevil¬
jat till understöd åt Föreningens elevskola, blifvit satt i tillfälle ej allenast
att utvidga sin elevskola, vid hvilken från början af 1847 intill September
månad detta år lemnats kostnadsfri undervisning åt 39 elever, deraf större
delen redan antagits till trädgårdsmästare hos enskilde efter erhållne tillfreds¬
ställande vitsord om goda insigter i hvad till nämnda yrke hörer, utan ock
att verkställa utdelning af 3,380 fruktträd samt ett större antal andra nyttiga
växter åt mindre bemedlade jordbrukare i riket, Föreningen, enär berörde
anslag endast vore beviljadt för den tid, hvarunder sednast fastställde Stats¬
reglering förblefve gällande, bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
adåtande af Nådig proposition till Rikets snart sammanträdande Ständer an¬
gående fortfarande af dylikt anslag, hvarförutan Föreningen hvarken kunde
ändamålsenligt vidmakthålla omförmälda läroanstalt för danandet af skicklige
Trädgårdsmästare, eller tillvägabringa den större odling af fruktträd och plan¬
tor för kostnadsfri utdelning, hvartill förberedande åtgärder redan vore vid¬
tagne; varande vid Föreningens skrifvelse bifogade vidimerade afskrifter af de
redogörelser, som Föreningen i afseende å sistförflutna trenne års anslag i
föreskrifven ordning till Landtbruks-Akademien aflemnat.
Stats-rådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med afseende å
den af Trädgårdsföreningen ådagalagda nyttiga verksamhet, täcktes hos Ri¬
kets Ständer göra nådig framställning derom, att för den tid, hvarunder nästa
Stats-reglering förblefve gällande, Trädgårdsföreningen måtte, till understöd
för sin elevskola, fortfarande få uppbära ett årligt anslag af 1,333 r:dr 16
sk. mot enahanda vilkor som hittills, nämligen att Föreningen, så vidt ske
kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor till mindre bemedlade jord¬
brukare och, jemte behörig redovisning för nämnda medel, till Landtbruks-
Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättnin¬
gen njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd,
samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet.
Undervisnings-anstalter för Slöjderne:
[ ändamål dels att kunna åstadkomma en ytterligare utvidgning af den
utaf Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättade undervisnings-anstall t
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1S50.
dess egenskap af Söndags- och Afton-skola, dels att bereda utväg för in¬
rättande, vid skolan, af en högre afdelning för undervisning åt dera, sora ön¬
ska inträde i Technologiska Institutet eller annat högre teclmiskt läroverk,
och hvilken nya afdelning för öfrigt borde stå i samband med Söndags- och
Aftonskolan, sä att eleverna kunde samtidigt från den ena besöka den an¬
dra. hade Direktionen för närande Förening, uti en till Kongl. Majit ingifven
skrift, i underdånighet anhållit om allåtande af nådig proposition till Rikets
Ständer, angående beviljande af ett årligt statsanslag, stort 6,500 r:dr, till
förberörde undervisnings-anstalt, dervid Direktionen yttrat den förhoppning,
att ifrågavarande skola genom oraförmälda utvidgning skulle uppfylla behof-
vet af en normalskola för slöjdskolorna i riket, för hvilka lärare kunde ut¬
ses bland dem, som genomgått begge afdelningarne af hufvudstadens skola
och dervid varit anställde såsom biträdande lärare, äfvensom att Direktionen
torde blifva i tillfälle att uti skolans lokal inrätta en permanent ritbyrå för
ritningars kopierande och utdelning åt landsortens slöjdskolor samt till verk-
städerne; Och hade Direktionen, jemte uppgift af de läroämnen, hvari det
skulle åligga Slöjdföreningen att, emot åtnjutande af det begärda statsbidra¬
get, anskaffa undervisning, tillika i underdånighet anhållit om rättighet alt
rörande detaljerne i nämnde afseende vidtaga de förfoganden, som af om-
ständigheterne kunde påkallas och för läroanstaltens fortgång på det mest
ändamålsenliga sätt funnes erforderliga.
Kommers-Kollegium, sorn fått sig anbefaldt, att, efter det Technologiska
Institutets föreståndare blifvit hörd, i anledning af berörde framställning sig
yttra, hade, med öfverlemnande af bemälde Föreståndares, i ämnet afgifne,
betänkande, uti underdånigt utlåtande af den 8 innevarande månad, för egen
del anfört: att redan vid afgifvande den 18 Maj 1847 af underdånigt utlå¬
tande i anledning af Direktionens för Svenska Slöjdföreningen samma år gjor¬
da ansökning om statsanslag för dess ifrågavarande Slöjdskola, Kollegium
i underdånighet yttrat sin åsigt rörande den synnerliga nyttan och angelä¬
genheten af undervisnings-anstalter, hvilka såsom nämnde slöjdskola hafva
till föremål att åt personer, sorn redan ingått i industriella yrken, bereda ut¬
väg till inhemtande af vissa för dessa yrkens utöfvande behöfliga insigter i
techniska ämnen, hvilka de hvarken i folkskolorna eller sedermera före in¬
trädet i det praktiska lifvet förvärfvat; att under sedermera förflutna tid be-
hofvet af dylika läro-anstalter än ytterligare ådagalagts genom det betydliga
antal af så väl yngre som äldre slöjdidkare, hvilka begagnat den vid Slöjd¬
föreningens skola meddelda undervisning; att Kollegium emellertid, lika med
Föreståndaren för Technologiska Institutet, ansåge den lägre technologiska
undervisningen ingalunda böra inskränkas till den tillfälliga och mindre full—
ständiga, som uti omförmälda Söndags- och Aftonskola kunde påräknas och
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
4 5
hvarmed de i näringarne redan sysselsatte idkare måste sig åtnöja, ulan all
det fastmera för den inhemska näringsflitens utveckling och förkofran vore
af ännu större vigt, att genom inrättandet af så kallade teckniska elementar¬
skolor, hvilka derjemte komme att utgöra förberednings-skolor för inträde i
Technologiska Institutet eller andra högre teckniska läroverk, bereda tillfälle
för dem, som ämna framdeles egna sig åt industriella yrken, att dessförinnan
inhemta de för dessa yrkens idkande nödiga elementarkunskaper i malbema-
tik, linear-ritning, mekanik och mekanisk technologi, maschinarbete, fysik,
kemi med mineralogi och geognosi, botanik och zoologi, språk, historia, geo¬
grafi, bokföring och handels-vetenskap; att följaktligen dylika teckniska ele¬
mentarskolor företrädesvis framför teckniska Söndags- och Aftonskolor voro
förtjenta af uppmuntran och understöd från det allmännas sida; men att om
äfven, i öfverensstämmelse med Föreståndarens för Technologiska Institutet
uti dess ofvanberörde betänkande yttrade åsigt, del borde såsom allmän grund¬
sats antagas, att techniska Söndags- och Aftonskolor, hvilka tvifvelsutan i
hufvudsakligaste mån medförde gagn för de orter, hvarest de aro inrättade,
af sådan anledning böra af kommunerne sjelfve bekostas, syntes likväl, i be¬
traktande deraf, att i Stockholm, jemförelsevis med rikets öfriga städer, finnes
det största antalet af sådana slöjdidkare, nämligen handtverks-gesäller och
lärlingar, för hvilka undervisningen vid nämnda slags skolor egentligen vore
afsedd, äfvensom att härvarande verkstäder företrädesvis besökas af gesäller
och lärlingar från andra delar af riket, ett undantag i förevarande hänseende
skäligen böra, på sätt äfven nyssbemälde Föreståndare hemställt, för hufvud-
staden medgifvas, och då, på grund af berörde förhållanden, Rikets sednast
församlade Ständer till understöd för Svenska Slöjdföreningens härstädes in¬
rättade skola anvisat ett årligt Statsanslag af 2,000 r:dr, att, emot vissa
vilkor, utgå under den tid, för hvilken då verkställda Stats-reglering klefve
gällande, samt nämnde skola sedermera genom anskaffande af lämpligare lo¬
kal, utsträckning af undervisningstiden och nya läroämnens införande vunnit
ökad verksamhet och varit af ett större antal elever besökt, ansåge Kollegi¬
um allt skäl vara för handen, att meranämnde skola klefve vid åtnjutandet af
sitt nuvarande Statsanslag fortfarande bibehållen; hvaremot Kollegium för sin
del icke kunde i underdånighet förorda den af Direktionen nu begärda till¬
ökning i samma Statsanslag, dels emedan, hvad först beträffade den del af
ifrågavarande anslags-tillökning, som, enligt Direktionens förslag, skulle lill
belopp af omkring 1.150 r:dr erfordras för bekostande af undervisningen vid
skolans högre afdelning, hvilken komme att motsvara en technisk elementar¬
skola, det för vinnande af säkerhet derom, att det med techniska elementar¬
skolor afsedda ändamål må vara att påräkna, otvifvelaktig! vore af största
vigt, ali undervisningen dervid ordnades efter en hela riket omfattande plan
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
och alt samtliga dessa skolor ställdes under Statens direkta tillsyn och kon¬
troll, samt Statsbidrag till understöd för dylik skola endast under iakttagan¬
de af ofvannämnde vilkor syntes böra ifrågakomma, men Direktionen, med
undantag för läro‘ämnenas antal och beskaffenhet, i öfrigt förbehållit sig fri
beslutande rätt i hvad som med skol-undervisningen egde gemenskap, dels ock
derföre, all, vidkommande den återstående betydligare delen af anslags—till¬
ökningen, hvilken vore afsedd att tillgodokomma den egentliga Söndags- och
Aftonskolan, Kollegium, i öfverensstämmelse med sin förut yttrade mening,
ansåge, att de techniska elementar-skolorna företrädesvis framför Söndags-
och Aftonskolorna borde med bidrag af Statsmedel understödjas; hvadan
Kollegium, åtminstone för närvarande, och innan sig visat, huruvida och i hvad
mån Statsanslag må varda för inrättande af förstnämnde slags skolor bevil-
jadt, funne sig sakna anledning att föreslå någon förhöjning i den till Slöjd¬
föreningens skola nu utgående årliga anslagssumma; såsom skäl för hvilket
afstyrkande Kollegium derjemte i underdånighet åberopat, hvad Kollegium uti
sitt ofvanomförmälda utlåtande af år 1847 i underdånighet anfört, rörande
olämpligheten af ett betydligare understöds beviljande utaf allmänna medel
till förmån för en läroanstalt, ställd under förvaltning af en enskild förening,
hvars ledamöter kunde när som helst från föreningen afgå och för hvars
framtida bestånd full säkerhet icke förefunnes; varande af Kollegium slutli¬
gen, i enlighet med hvad sålunda blifvit yttradt, i underdånighet hemställdt,
det Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, dels att ett årligt an¬
slag af 2,000 r:dr må fortfarande utgå till Svenska Slöjdföreningens i Stock¬
holm inrättade skola i dess egenskap af Söndags- och Aftonskola, under vil¬
kor att Stockholms stad fortfarande med 1,200 r:dr om året bidrager till
bekostande af ändamålsenlig lokal för nämnde skola och att densamma un¬
derkastas den kontroll i afseende på Statsanslagets behöriga användande, som
Kongl. Maj:t kan finna godt i nåder föreskrifva, dels att, för den händelse, att
en med understöd af allmänna medel försedd technisk elementarskola komme
att i hufvudstaden inrättas, samt Svenska Slöjdföreningen skulle med Stock¬
holms stad träffa öfverenskommelse om Slöjdföreningens skolas sammanslåen¬
de i egenskap af Söndags- och Aftonskola med nämnde techniska elementar¬
skola, Rikets Ständer måtte medgifva, att omförmälde årliga anslag af 2,000
r:dr må öfverflyttas på den Söndags- och Aftonskola, hvilken sålunda körn¬
are att med den techniska elementarskolan vara förenad.
Depar-
Kongl. Maj.ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
-17
Departeinents-Chefen anförde i underdånighet:
”1 betraktande, å 'ena sidan, af de väsentliga fördelar en väl ordnad
tecknisk undervisning kan tillskynda de serskilda grenarne af ett lands in¬
dustri, samt, å den andra, af den brist på techniska läroanstalter, som här i
Riket eger rum, och behofvet af ett närmare samband mellan de redan be¬
fintlige, anser jag mig af ämnets vigt uppmanad, att derå fästa Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet och att, för ett ändamålsenligare ordnande af
berörde undervisningsverk, i underdånighet föreslå de åtgärder, som jag, ef¬
ter öfverläggning i ämnet med Technologiska Institutets föreståndare, för
närvarande anser böra vidtagas.
Om än Sveriges industri under de sednare åren onekligen gått framåt,
har den likväl ingalunda hållit jemna steg med de fleste andra industriella
nationers, än mindre uppnått den höjd, hvarpå dessa i allmänhet befinna sig,
och hvilken i betydlig grad torde få tillskrifvas det tillfälle, som i dessa
länder är närings-idkaren beredt att i väl ordnade dels offentliga dels en¬
skilda undervisningsanstalter inhemta techniska kunskaper. I samma mån,
sorn Sveriges härda klimat, långa vintrar, aflägsenhet från mera befolkade
länder och mindre fullkomnade inrikes kommunikationer, m. m. utgöra en
orsak till den Svenska industriens närvarande jemförelsevis låga ståndpunkt,
är det derföre så mycket angelägnare att söka bibringa de inhemska närings-
idkarne kännedom om naturprodukterna och deras egenskaper, jemte förmån¬
ligaste sätten att, genom inre eller yttre förändring, bringa dem till afsättliga
varor på verldsmarknaden, samt att bemöda sig om, att, så vidt möjligt, ge¬
nom öfvervägande kunskaper, smak och färdighet, vinna en ersättning för
de förmåner, naturen i rikare mån tilldelat andra länder. Dessa bemödanden
att höja den inhemska industrien böra icke blifva utan framgång, då hufvud-
elementerne för ali industri lyckligtvis finnas i temligen rikt mått inom fä¬
derneslandet, och hvarken materialier eller krafter till deras förädling saknas,
enär landet omfattar stora odlingsbara trakter, rika berg, vidsträckta skogar
och talrika vattenfall, samt Sveriges invånare i hög grad ega naturligt för¬
stånd och fallenhet för mekaniska yrken.
De här i landet befintliga techniska undervisningsverk äro följande:
1:o. Technologiska Institutet i Stockholm, inrättadt år 1826, erhöll då en
mera handtverksmässig än tecknisk rigtning, men har sedermera, jemlikt sin
ursprungliga bestämmelse, blifvit reorganiseradt till ett techniskt läroverk,
hvilket under de sednare åren förvaltats på ett synnerligen förtjenstfullt sätt
och, oaktadt sina, för en högre läroanstalt, föga betydliga pekuniära tillgångar,
åstadkommit för undervisningen de mest tillfredsställande verkningar.
Bil. k.o 5. till K. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Ilä!'t. 3
18
Kongl. Maj,ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
%\0. Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg.
Denna skola har under sin utmärkt nitiske föreståndare erhållit en ända¬
målsenlig- utveckling och synes ganska väl uppfylla sin bestämmelse, såsom en
lägre tecknisk skola, men har, ensam i sitt slag, icke kunnat verka serdeles
genomgripande, helst skolan först i sednare tider genom statsbidrag erhållit
en vidsträcktare omfattning. Skolan har egen lokal och vackra samlingar.
Dess årliga inkomster utgöras af statsanslaget 4,000 r:dr och räntan af do-
neradt kapital 2,800 r:dr.
3:0. Svenska Slöjdföreningens skola i Stockholm.
Denna skola, hvarest undervisning meddelas i linear-ritning, frihands-
teckning, målning och formning i lera och vax, geometri, arithmetik, natur¬
lära samt. bokföring och kostnadsförslags uppgörande, är egentligen inrättad
för redan vid handtverk fästade personer, som saknat tecknisk undervisning,
och synes i allmänhet ganska väl motsvara sitt ändamål. Skolans inkomster,
bestående i 2,000 r:dr statsanslag, 1,200 r:dr anslag från Stockholms stad,
årsafgifter af Slöjdföreningens ledamöter, elevers afgifter m. m., uppgingo år
1849 till 4,966 r:dr 12 sk.
4:o. Handtverks kolan i Götheborg, der hvarje Söndags-eftermiddag under¬
visning meddelas, bland annat, i geometrisk linear-ritning och frihands-teck-
ning; hvarförutan i samma stad linnes en Fattig-friskola för undervisning i
smide, snickring och linear-ritning.
Till dessa skolor kommer
5:o. den Slöjdskola eller förberedande skola för högre techniska läroverk,
hvilken är ämnad att inrättas i Malmö. Till anskaffande af lokal för denna skola
har Eders Kongl. Majit af de under Kommerskollegii förvaltning ställde tull—
och konfiskationsmedel anslagit 5,000 r:dr och Malmö stad tillskjutit en lika
summa; och för skolans underhåll, som hufvudsakligen kommer att bestridas
genom tillskott af staden, har Eders Kongl. Maj:t af sjette Hufvudtitelns medel
beviljat ett ärligt bidrag af 500 r:dr att utgå från den tid, då skolan kom¬
mit i gång, sedan reglemente för densamma blifvit i nåder faststäldt, oell
med vilkor att minst en fjerdedel af elev-antalet får utgöras af andra
än Malmöboer samt att skolan ställes under Kommers-kollegii tillsyn och
kontroll.
Ofvanberörde skolor, jemte de försök, som, ehuru utan framgång, blifvit
å flera andra ställen gjorda för inrättande af techniska undervisningsverk,
utgöra ett tillräckligt bevis på en temligen allmänt rådande önskan hos lan¬
dets inbyggare, att, för den talrika klass, som antingen skall ingå eller redan
ingått i näringarna, en rikhaltigare och ändamålsenligare undervisning måtte
tillvägabringas, än den torftiga, som hittills öfver hufvud blifvit dem medde-
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
19
iad vid de allmänna lägre läroverken; och äfven de i sednare tider uppkonine
bildnings-cirklar och arbetare-föreningar antyda ett bemödande bos de arbe¬
tande klasserne, som hittills i allmänhet gått miste om en ordentlig under¬
visning, att, så godt de kunna, söka förskaffa sig för sina yrken erforderliga
insigter.
Under så beskaffade omständigheter och då de bär i landet redan be¬
fintliga techniska undervisnins-anstalter sakna inbördes sammanhang, synes
rätta tidpunkten nu vara inne att åstadkomma nödig enbet dem emellan samt
ordna den techniska undervisningen efter en hela riket omfattande plan. En¬
dast på sådant sätt kunna dessa läroanstalter medföra full nytta oell veder¬
gälla de af Staten och enskilde derå nedlagda kostnader.
Om än lägre teckniska skolor rätteligen borde anses såsom endast pro¬
visoriska anstalter i afbidan af en fullt ändamålsenlig organisation af allmän¬
na undervisningsverket, äro dessa skolor dock under närvarande förhållanden
af högsta behof påkallade, så vida Svenska industrien skall kunna hålla nå¬
gorlunda jemna steg med den utländska.
Hufvudändamålet med dessa skolor bör vara att bibringa de allmänna
kunskaper, som oundgängligen fordras hos dem, hvilka egna sig åt de indu¬
striella yrkena. En dylik skola bör således vara ett helt för sig, i det den
lägre industri-idkaren här får en visserligen icke serdeles omfattande, men
dock, så vidt ske kan, fullständig, allmän theoretisk och praktisk bildning.
För erhållande af en sådan äro, bland mycket annat, de insigter i malhe-
matik och lefvande språk, som fordras vid inträde i Technologiska Institutet,
oumbärliga, hvadan också utgångne elever, som det åstunda, böra kunna di¬
rekte afgå till nämnde Institut.
l)e läroämnen, som i de lägre techniska skolorna böra förekomma, äro
följande:
1:o. Muthematik, såsom natur-vetenskapernas grundspråk, och hufvud-
vilkoret för den techniska bildningen, bör studeras grundligt och efter nyare
methoder, ehuru inskränkt till arihtmetiken, hela geometrien och två grader i
algebra med läran om logarihtmer och serier, samt möjligen plana trigono-
metrien, så vidt den kan medhinnas. I arithmetiken bör läran om in- och
utländska mått- och vigt-systemerne noga inskärpas. Algehran hör så myc¬
ket som möjligt tillämpas på geometrien, samt denna göras lefvande genom
tillämpning i praktiken, genom öfningar i landtmäterikartors upprättande, af-
vägningar och dylikt.
2:o. Linear-ritning, såsom för de fleste industri-idkare deras dernäst
nödvändigaste kunskap, emedan endast med dess tillhjelp idkaren kan tillegna
sig en mängd uppfinningar enligt figurer, som i böcker och journaler vanli¬
20
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prnp. om Statsverk. 1850.
gen blott äro utkast och som icke kunna förstås af andra än de i detta slags
ritkonst hemmastadde. Rit-undervisningen bör omfatta projekt- och perspektiv¬
ritning efter modeller, såsom verktyg, maschiner, byggnader m. m.
3:o. Frihandteckning och Modellering, hvilka utgöra högst vigtiga ele¬
menter för bildning i allmänhet och serdeles för en mängd industri-idkare.
4:o. Mekanik jemte Mekanisk Technologi, såsom innefattande grunderne
för hela den stora hufvudgreneu af industrien, der mekanisk kraft erfordras.
Till mekaniken böra ock, såsom bihang, förekomma, elementerna af bygg-
ningskonsten.
5:o. Maschinarbete å mekaniska verkstaden, åtminstone för dem, som
egnat sig åt någon af de mekaniska grenarne.
6:o. Fysiken, hvartill såsom bihang hör åtfölja en kort öfversigt al
verldsbyggnaden.
7:o. Kemien, med Mineralogi och Geognosi.
8:o. Botanik och Zoologi, med hufvudsakligt afseende å techniskt nyttiga
växter och djur, samt de delar deraf, som förekomma i handel och industri.
En kort öfversigt af menniskokroppens byggnad och dess delars förrättningar,
jemte de enklaste reglor att bibehålla helsa, bör såsom bihang meddelas.
9:o. Språk. Jemte öfningar att författa bref, affärs-uppsatser m. m. på
modersmålet, böra Tyska, Franska och Engelska språken läras på ett mera
praktiskt än strängt grammatikaliskt sätt, så att en elev kan, på den korta
tiden, hinna lära sig att, utan lexikon, ledigt öfversätta författare i techniska
ämnen på nämnde språk.
\ 0:o. Historia och Geografi. En allmän öfversigt af menniskoslägtets
kultur-historia, serdeles med afseende å vetenskap och konst, saint al geo¬
grafi hufvudsaldigen ur denna, samt ur naturvetenskaplig, industriel och mer¬
kantil synpunkt.
11 :o. Bokföring och Handelsvetenskap.
För dem, som egna sig åt handeln eller sådan fabriks-rörelse, der
det merkantila elementet ingår som väsendtlig del, bör en liten specielare
kurs genomgås i köpmanna-räkenskapers förande, köpmanna-korrespondens
och uppsatser, handels- och vexel-rätt samt handels-geografi och handels-
varukännedom.
12:o. Slutligen torde ock bland undervisningsämnena kunna inrymmas
en plats åt Sången.
Som de liesta af ofvanuppräknade läroämnen böra, så vidt ske kan,
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
21
tillämpas i industrien, men likväl endast de första elementerna kunna, vid be¬
rörde undervisning, förekomma, anser jag namnet Tecknisk Elementarskola
vara den lämpligaste benämningen å ifrågavarande lägre undervisningsverk.
Vid inträdet i ett sådant läroverk bör ynglingen hafva fyllt 14 år, haf¬
va god handstil, känna religionens grundsanningar, elementerne af Svenska
och Tyska grammatiken, samt af historien och geografien, serdeles fädernes¬
landets, kunna ledigt behandla de fyra räknesätten, äfven med vanliga oell
decimal-bråk, samt i geometrien känna de första grunderna; börande dessa
kunskapsfordringar i ett blifvande reglemente närmare specificeras oell i all¬
mänhet rättas efter de kunskaper, en yngling, vid denna ålder, i de nya all¬
männa skolorna kommer att ega.
Ehuru det vore önskvärdt, att lärokursen kunde, såsom j allmänhet vid
dylika skolor utomlands, blifva tre-årig, anser jag densamma dock böra in¬
skränkas till två år, dels till förminskning af kostnaden, dels och hufvudsak-
ligast emedan allmänbeten, åtminstone i början, torde anse en tre-årig kurs
vara alltför lång. Undervisningen synes böra begynna den 1 September, då
nya elever böra emottagas, och räcka till den 20 December, samt åter börja,
dock utan ny elev-intagning, den 15 Januari och afslutas den I Juni. På
sådant sätt erhölles omkring 204 arbetsdagar årligen, hvaraf likväl 12 borde
användas till examina vid slutet af hvarje termin. Läroämnenas fördelning
å de serskilda lärotiderna borde så inrättas, att det blir möjligt att åt en
och samma lärare anförtro flere läroämnen, hvarigenom det också blefve
lättare att erhålla skicklige lärare, enär aflöningarne då kunde delas på färre
händer. Ej heller bör det vara föreståndaren betaget att tillika vara lärare
i ett eller annat ämne, hvari han eger skicklighet.
För öfrigt synas följande bestämmelser höra iakttagas: att till en början
och innan nyttan af dylika läroverk blifvit allmännare insedd, undervisningen
är kostnadsfri, hvaremot sedermera, såsom i andra länder, åtminstone en rin¬
ga afgift erlägges af bemedlade; att en viss inträdesafgift af t. ex. 5 r:dr
banko ovilkorligen betalas, hvilken bör förnyas, då eleven utan anmäldt eller
visadt förfall varit frånvarande ett visst antal, t. ex. 5 gånger; att flere
olika undervisningsmethoder användas, allt efter ämnenas beskaffenhet, från
föredraget till lexan; att examina vid hvarje termins slut böra vara fördelade
på flera dagar på det sätt, att hvarje elev ej kommer att på samma dag
examineras i mer än ett par ämnen; att endast åt dem, som genomgått hela
kursen, fullständigt afgångsbetyg meddelas; att ferierna äro fullständiga och
äfven få åtnjutas af både föreståndare och lärare; samt att föreståndare
och lärare icke må få sig ålagdt att meddela råd och upplysningar åt en¬
skilda, enär sådant i betydlig män skulle hindra dem att behörigen sköta aina
åligganden.
22
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. om Statsverk. IS50.
Hvad angår lokaler för dessa skolor, hvardera beräknad för ett antal af
högst 50 elever, anser jag, att den stad, som bekommer en dylik skola, bör,
såsom vilkor åtaga sig att beslå lämplig lokal af minst 14 rum, nemligen I
ritsal, 3 läsrum, 1 ruin för fysiska samlingar, 1 för den mekaniska, 1 för
den estetiska modell-samlingen, 1 för bibliotheket, 1 för föreståndaren, 2 för
laboratorium och kemiska samlingarne, 1 för verkstaden, 1 för smedjan samt
1 för vaktmästaren, af hvilka rum åtminstone ritsalen och verkstadsrummet
böra vara serdeles rymliga, — äfvensom den erforderliga väggfasta inred¬
ningen, jemte bord och bänkar, samt ved till lokalens uppvärmning. Statens
årliga anslag skulle då för hvarje skola uppgå till nedanupptagne belopp; va¬
rande i fråga om aflöningarne, afseende fästadt å så väl den större svårig-
heten att erhålla lärare i vissa ämnen, som
lektionerne upptaga:
|
den
|
olika
|
tid förb
|
Föreståndaren
|
|
|
|
Lärarne : i Mathematik
|
666: 32.
|
—
|
„ Linear-ritning
,, Frihand-teckning och mo¬
|
400: —
|
—
|
dellering
|
300
|
■
|
—
|
„ Mekanik
|
300
|
|
—
|
„ Verkstadsarbeten
|
333
|
18.
|
—
|
Fysik
|
350
|
—
|
—
|
Kemi med laborationer . . .
|
666
|
32.
|
—
|
„ Botanik och Zoologi . . ,
|
200
|
—
|
—
|
„ Språk
|
250
|
—
|
—
|
„ Historia och Geografi . . .
|
133
|
16.
|
—
|
„ Bokföring och Handelskunskap
|
250
|
—
|
—
|
* Sång
|
133
|
16.
|
—
|
Bibliothekarien
|
|
|
|
Vaktmästaren
|
200
|
—
|
—
|
Laboratorium samt kemiska apparater . .
|
400
|
—
|
—
|
Bibliotheket . „
|
300
|
—.
|
—
|
De öfriga samlingarne
|
500
|
—
|
—
|
Ljus, rengöring med flere utgifter . . .
|
283
|
16.
|
—
|
800:
-3,983: 16.
133: 16.
1,683: 16. —
Summa B:ko R:dr 6,600:
Till anskaffande af de aldra nödvändigaste läro-apparaterne för en dy¬
lik skola erfordras;
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 23
till fysiska apparater 1,800.
„ mekaniska d:o 1,000.
„ kemiska eko 800.
„ bibliotheket 800.
„ artistiska modeller och planch er 800.
„ mekaniska verktyg . . . 1,000.
„ diverse 400.
Summa B:ko R:dr 6,600.
För denna utgift torde tillgång lämpligast kunna beredas på det sätt, att
Statsanslaget, hvilket lärer böra utgå från och med den tid, då vederbörande
stad förklarat sig beredvillig alt tillhandahålla lokal och inventarier för skolan,
finge för åtminstone 1 :sta året begagnas lill anskaffande af första apparats-
uppsättningen, så mycket hellre som Skol-inrättningen i alla fall ej genast kan
komma i gång, hufvudsakligen af den anledning, att, enär någon normalskola
för lärares bildande icke är här i riket inrättad, och §. 28 i Regeringsformen
lägger hinder i vägen för lärareplatsers besättande med utlänningar, brist på
fullt skickliga lärare, åtminstone i de mekaniska, fysiska och kemiska grenar-
ne, till en början torde förefinnas, och således något rådrum måste lemnäs
åt dem, som ämna söka lärarebefattningar vid dessa skolor, alt förskaffa sig
de kunskaper, i synnerhet praktiska, som hos sådana lärare erfordras. Att
deremot lala undervisningen begynna, innan fullt tjenlige lärare äro anställde,
skulle genast i början nedsätta skolornas anseende samt helt och hållet mot¬
verka syftemålet med deras inrättande.
Dessa leehniska elementarskolor, der minst 2:ne års, endast af ferierne
afbrutet, studium af ofvanuppräknade ämnen erfordras lill inhemtande af de
lörsta grunderna för en allmäu tecknisk bildning, kunna således icke med någon
egentlig fördel begagnas af andra elever än sådane, som odeladt få egna sin
lid åt ett dylikt studium; men då emellertid det jemväl är serdeles angeläget,
hvilket tillfyllest ådagalägges af den begärlighet, hvarmed tillfället till under¬
visnings erhållande i Svenska Slöjdföreningens härvarande skola blifvit af så
väl äldre som yngre slöjdikare omfaltadl, alt, företrädesvis i större släder,
redan i arbete eller lära anställde personer, som sakna technisk bildning, ega
tillfälle, så vidt deras knappa lid medgifver, till inhemtande af undervisning i
liniar-ritning, fri handteckning, modellering, slilskrifning, samt de första grun¬
derna af mekanisk naturlära, arilhmelik och geometri, anser jag, att en för så¬
dant ändamål ordnad Söndags- och Aftonskola för slöjdidkare bör vara med
den teckniska elementarskolan förenad. Som likväl den stad, der en dylik
Söndags- och Aftonskola är inrättad, nästan uteslutande har fördelen deraf,
synes det vara billigt, att staden sjelf bekostar denna undervisning, som lämp¬
24-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
ligast torde ske under ledning af föreståndaren för dervarande techniska ele¬
mentarskola och med begagnande af samma lokal, samt, så vidt sig göra lå¬
ter, äfven af denna skolas lärare enligt med dem träffad enskild öfverens¬
kommelse.
Beträffande slutligen antalet af de ifrågaställa techniska elementarsko¬
lorna och valet af orterne för dem, anser jag, i betraktande af nuvarande
brist på lärare och då nödig erfarenhet saknas i afseende på lämpligaste
sättet för dylika skolors organiserande, det vara rådligast, att endast tvänne
sådana skolor, utom den i Götheborg redan befintlige Chalmerska Slöjdskolan,
nu inrättas, nemligen i Stockholm och Malmö, å hvilket sednare ställe det
hus, som med bidrag af allmänna medel skulle i och för den tillämnade slöjd¬
skolan inköpas, sannolikt komme att erbjuda en lämplig lokal eller ock, — der¬
est någon af desse städer, eller begge, skulle undandraga sig uppfyllandet af
vilkoren för tecknisk elementarskolas inrättande derstädes, — i den eller de
städer, som Eders Kongl. Majit finnér för ändamålet lämpliga, och hvilka ingå
på nämnde vilkor.
Hvad hufvudstaden serskildt, angår, så, enär den af Svenska Slöjdförenin¬
gen derstädes redan inrättade, med årligt bidrag af så väl staten som sta¬
den understödda Söndags- oell Aftonskola för Slöjdidkare utgör en så be¬
skaffad skola, som jag, på sätt jag nu i underdånighet yttrat, anser böra vara
med hvarje technisk elementarskola förenad, synes Stockholms techniska ele¬
mentarskola lämpligen kunna förenas med Slöjdföreningens skola på det sätt,
att Staten, utom det erforderliga anslaget lill den techniska elementarskolan,
undantagsvis för hufvudstadens Söndags- och Aftonskola för Slöjdidkare, så¬
som hittills, bidrager med 2,000 r:dr om året, emot skyldighet för staden att
för Söndagsskolan bekosta lokal och ved samt lärare-arfvoden; — staden obeta¬
get alt serskildt med Slöjdföreningen öfverenskomma om något biträde i kost-
naderne för denna Söndagsskola. Skulle åter en öfverenskommelse om de
begge skolornas förening icke kunna träffas mellan staden och slöjdföreningen
samt nämnde förening vilja sjelf underhålla sin skola och utöfva närmaste
tillsynen derå, föreslår jag i underdånighet, alt Slöjdföreningen må, såsom un¬
derstöd för denna skola, hvilken, enligt hvad allmänt erkännes, visat sig vara
af en väsendtlig nytta för den i hufvudstaden befintliga talrika klass af yngre
slöjdidkare, fortfarande af statsmedlen erhålla ett årligt bidrag af 2,000 r:dr,
under vilkor, att Stockholms stad tillhandahåller tjenlig lokal för skolan, och
att densamma, såsom hittills, slår under tillsyn af Kommers-kollegium eller det
embetsverk, som i dess ställe kan komma alt inrättas; hvaremot, i händelse
Stockholms stad då icke skulle vilja bekosta lokal äfven åt en technisk ele¬
mentarskola derstädes, denna skola borde i annan stad inrättas.
På
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
25
Pä grund af det ofvan anförda hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Majit täcktes i nåder föreslå Rikets Ständer:
a) att nuvarande årliga anslag lill Technologiska Institutet, i 4,000 r:dr,
må fortfarande få utgå;
b) alt, till inrättande och underhållande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med här ofvan antydda grunder, företrädesvis i Stockholm och Malmö, eller
ock efter Eders Kongl. Majits bepröfvande, i andra dertill passande städer, af
2:ne Teckniska Elementarskolor, jemte dermed förenade Söndags- och Afton¬
skolor, Rikets Ständer må på anslaget till undervisningsanstalter för slöjderne
bevilja ett årligt belopp af 6,600 r:dr för hvardera Elementarskolan, eller till¬
sammans 13,200 r:dr, under vilkor, att den stad, der en dylik skola inrättas,
ålager sig alt för densamma bekosta nödig lokal, jemte inredning och upp¬
värmning deraf, samt bord och bänkar;
c) alt de techniska elementarskolorna, för hvilka Eders Kongl. Majit tor¬
de läckas utfärda Nådigt reglemente, må, efter Eders Kongl. Majits nådiga
bepröfvande, ställas under inseende antingen af något embetsverk eller af en
serskild i nåder tillförordnad styrelse;
d) att Eders Kongl. Majit berättigas att till anskaffande af erforderliga
läro-apparater för de techniska elementarskolorne använda första årets stats¬
anslag för dessa skolor;
e) att ett årligt anslag af 2,000 ridr må fortfarande utgå till Svenska
Slöjdföreningens i Slockholm inrättade Söndags- och Aftonskola, under vilkor,
att Stockholms stad tillhandahåller tjenlig lokal för skolan, och alt densamma,
såsom hittills, står under tillsyn af Kommers-kollegium eller det embetsverk,
som i dess ställe kan varda inrältadt, eller ock, att, derest Slöjdföreningen
med Stockholms stad träffar förening om Slöjdföreningens skolas sammanslå¬
ende med en blifvande lechnisk elementarskola i hufvudsladen, nämnde årli¬
ga anslag af 2,000 ridr må öfverflyttas till den Söndags-och Aftonskola, som med
berörde Elementarskola kommer att slå i förbindelse.
Med Deparlrments-Chefen förenade sig Slats-rådets öfrige Ledamöter i
ofvananförda underdåniga yttrande och hemställan.
Undervisnings-anst aller för Handel och Sjöfart.
a) Kommers-kollegii underdåniga skrifvelse af den 17 sistlidne Septem¬
ber, deruti, sedan Direklionerne för samtlige Navigationsskolorna i riket lill
Kollegium afgifvit sina, af bemälde Kollegium sedermera till Chefen för Civil¬
departementet öfverlemnade, berättelser om undervisningen i nämnde skolor
under sistförflutna läsår, Kollegium lill Kongl. Majits nådiga pröfning i under-
tlil. N:o 5. till K. Maj\ts Prop. om Statsverk. 1 Samt 1 Jfel. 1 Höft. 4
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
dånighet anmält och för egen del sig yttrat öfver följande af Direktionerne för
nedanupptagne Navigationsskolor gjorda framställningar, åsyftande tillökning i
de för dessa skolor af allmänna medel utgående årliga anslag.
l:o. Navigationsskolan i Stockholm.
Med afseende å det stora antal elever, som numera årligen besöka denna
skola och det deraf serdeles för Underläraren föranledda ökade besvär med
undervisningen, har Direktionen, såsom oundgängligen nödigt, föreslagit, att
ytterligare en Underlärare utom den nuvarande måtte vid skolan få anställas,
samt att lönen för hvardera Underläraren måtte bestämmas till 500 r:dr,
dock under vilkor, att offentliga föreläsningar vid skolan i de delar af allmän
Fysik, som hafva sammanhang med Navigations-velenskapen, skola från med¬
let af Oktober till medlet af December och från medlet af Januari lill slutet
af Mars, hållas af den ena Underläraren en timma dagligen eller två limmar
hvarannan dag; hvarjemte Direktionen hemställt, dels att arfvodet för Läraren
i Skeppsbyggeri, till hvilkens åliggande jemväl hörer undervisning om lastlägg¬
ning och stufning, måtte varda förhöjdt; dels ock att den summa af 300 r:dr
årligen, som å skolans stat är uppförd för instrumenters, kartors och böckers
underhåll och förökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus m. m., mätte,
såsom för ändamålet otillräcklig, ökas lill 600 r:dr.
Med tillkännagifvande, att vid åtskilliga föregående tillfällen hemställan
blifvit af Direktionen gjord om högre aflöning för Underläraren vid ifrågava¬
rande skola, af hvilken anledning Kongl. Majit oek ali Skolans stat för inne¬
varande år beviljat en tillökning i denne lärares till 200 r:dr bestämda
arfvode med ytterligare 200 r:dr, att utgå af besparingarne å Rikssta-
tens Sjette Hudvudtitels anslag för jordbruket, handeln och näringarne,
har Kollegium, enär, enligt den afgifna berättelsen, icke mindre än 74
elever varit under sednaste läs-året vid skolan inskrifne, och det icke
vore möjligt för en enda lärare alt åt ett så betydligt antal lemna be¬
hörig undervisning, i underdånighet tillstyrkt, att, under det af Direktionen
föreslagna vilkor i afseende på undervisnings meddelande i Fysik, ytterligare
en Underlärare vid skolan måtte få antagas lills vidare och intilldess ett ö-
kadt kunskapsmått kunde komma att fastställas fördem, som vilja begagna un¬
dervisningen i Navigationsskolorne, samt att arfvodet för hvardera Underlära¬
ren måtte bestämmas till 400 r:dr eller lika med hvad den nuvarande upp¬
bär; hvarjemte Kollegium i underdånighet hemställt, dels att, emedan Läraren
i Skeppsbyggeri, med fästad! afseende på det äfven honom tillskyndade öka¬
de besvär genom elevernes tilltagande antal, syntes förtjent af någon löne¬
förbättring, ehuru hans författning vore vida mindre trägen än Underlärarens,
arfvodet till honom måtte förhöjas från 200 till högst 300 r:dr, dels ock att,,
enär, med hänsigt ej mindre dertill, att, från första inrättandet af Stockholms
Kongl. Maj.ts Nåd. P/oj), om Statsverk. 1850.
Navigationsskola, det ansetts angeläget, att derstädes borde, så vidt sig göra
lät, finnas en fullständig samling af Nautiska instrumenter, kartor och böcker,
än äfven att Stockholms Borgerskap för bevarande af dessa samlingar och
för undervisningen samt till boställsrum för lärarne låtit uppföra ett vida rym¬
ligare skolhus, än de, som finnas vid de öfrige Navigationsskolorne, för denna
skola erfordrades ett betydligt större anslag för underhåll och förökande af
samlingarne samt städning, ved och ljus m. m., berörde anslag måtte, på sätt
Direktionen begärt, ökas från 300 lill 600 r:dr årligen; Och skulle, genom
bifall till hvad Kollegium sålunda i underdånighet tillstyrkt, anslags-lillöknin-
gen på det hela för denna skola uppgå till R:dr 1,000 — —
2:o. Navigationsskolan i Götheborg.
Under anförande, att, i anseende till elevernes jemnt sti¬
gande antal, behofvet af Underlärarare vid denna skola vore
obestridligt, men att för den ringa aflöning af 200 r.dr, som
för denne Lärare vore anslagen, Direktionen, med afseende
jemväl å den höga lefnadskostnaden i Götheborg, hvarken till¬
trodde sig kunna få behålla den antagne Läraren eller till be¬
fattningen erhålla någon annan dertill qvalificerad person, har
Direktionen redan under loppet af sistlidet år gjort framställ¬
ning om förhöjning af denna lön till 400 r:dr; Och som Kongl.
Maj.t, med afseende härå, äfvensom å hvad Kollegium då i äm¬
net yttrat, samt det serskilda förhållande, att undervisning i
Götheborgs Navigationsskola fortgår hela året, endast med kor¬
ta uppehåll vid Jul och Midsommar, genom nådigt bref den 27
Juli samma år tillagt dervarande Underlärare, såsom förbätt¬
ring i dess aflöning, ett årligt arfvode af 200 r:dr för åren
1849 och 1850, att utgå af besparingarne å Riksstatens Sjette
Hufvudlitels anslag till jordbruket, handeln och näringarne, med
förklarande, det Kongl. Maj.t före nästinstundande riksdag ville
taga i nådigt öfvervägande, huruvida motsvarande anslags-till-
ökning för den efterföljande tiden må hos Rikets Ständer före¬
slås, har Kollegium, under åberopande af hvad Kollegium re¬
dan förut, i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne April yttrat,
angående behofvet att öka det årliga arfvodet för Underlära¬
ren vid ifrågavarande skola ifrån 200 till 400 r:dr, nu i un¬
derdånighet tillstyrkt anslående härtill af R:dr 200 — —
3:o. Navigationskolan i Gefle.
1 anseende till det trägna besvär, elevernes vid denna
!?
2 8
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
skola slöra antal, som under sednaste läs-år utgjort 38, med¬
för och hvilket sisllidne läs-termin föranledt antagandet af cn
serskild Repetitör, hvars aflöning, med Kongl. Maj:ls nådiga till¬
stånd, bekostats af besparingarne å Premiekassans medel, har
Direktionen anhållit, att Underlärarens lön måtte ökas från 200
r:dr lill 333 r:dr 16 sk.; och har Kollegium, med afseende ej
mindre å hvad Direktionen härvid anfört, än äfven å den svå¬
righet att erhålla skicklige Underlärare vid Navigationsskolorna,
som, i följd af den för dessa lärare hittills anslagna knappa
aflöning, icke sällan inträffat, i underdånighet hemställt, att den
föreslagna arfvodes-tillökningen för under-läraren vid ifrågava¬
rande skola måtte i nåder beviljas med R:dr 133: 16.
4:o. Navigationsskolan i Malmö.
Direktionen för denna skola har äfvenledes, med hänsigt
till del stora antal elever, som besöka skolan, och hvilka utgjort
63 under sistförflutna läs-år, gjort framställning om behofvet af
förhöjning i Underlärarens aflöning från 2C0 rd.r lill 333 r:dr
16 sk.; och då härvid förekomme enahanda skäl, som i af¬
seende på Underläraren vid Navigationsskolan i Gefle, har Kol¬
legium i underdånighet tillstyrkt, att för Underläraren vid Malmö
Navigationsskola jemväl måtte beviljas en arfvodes-förhöjning
af R:dr 133: 16
5:o. Navigationsskolan i Hernösand.
För Underläraren vid denna skola, hvilkens lön äfven ut¬
gör 200 r:dr, har Direktionen gjort framställning om en lön¬
tillökning af 100 r.dr, med hemställan, huruvida icke beloppet
kunde anvisas å de till böckers, kartors och instrumenters in¬
köp samt andra utgifter å skolans stal uppförde 300 r:dr.
Vid det förhållande, att redan vid åtskilliga föregående till¬
fällen Direktionen anmält, alt, i anseende till den otillräckliga
aflöningen, svårighet mött att erhålla en skicklig Underlärare,
samt att Kongl. Maj:t af sådan anledning, för första terminen
afår 1849, i nåder beviljat ett serskildt arfvode af 66 r:dr 32
sk., har Kollegium i underdånighet förmält sig anse Under¬
lärarens vid denna skola årliga arfvode böra bestämmas till
300 r:dr, men då Kollegium icke knnde gifva anledning der¬
till, att denna lön-tillökning anvisades å ofvanomförmälde till
annat ändamål anslagna 300 r:dr, hvilka otvifvelaktig! behöfdes
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
29
för alt efter liand öka skolans böcker, kartor och instrumenter,
hemställde Kollegium nådigt beviljande af härtill erforderlig
anslags-tillökning af ... : R.dr 400: — —
kommande alltså ett belopp tillsammans .... B:ko R:dr 4,566: 32. —
alt ulgöra den tillökning i anslaget för samtlige Navigationsskolorna, hvarom,
i händelse af nådigt bifall lill hvad Kollegium här ofvan i underdånighet fö¬
reslagit, Kollegium i underdånighet ansett nådig proposition böra till Rikets
Ständer aflålas.
b) Kommers-kollegii underdåniga skrifvelse af den 24 nästlidne Oktober,
deruti, jemte underdånigt tillkännagifvande, att, sedan Kongl. Maj:t, med anled¬
ning af Dess den 4 6 November sistlidet år utfärdade nådiga Kungörelse an¬
gående de kunskapsprof, hvilka erfordras för att till maschinist å passagerare-
ångfartyg antagas, genom nådigt Bref af samma dag anbefallt Kollegium att,
efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt yttrande, huruvida
tjenlig person kunde vara alt tillgå alt, mot ett arfvode af 200 r.dr, vid Gö¬
theborgs Navigationsskola meddela undervisning om ångmaschiners konstruk¬
tion och behandling, Direktionen för nämnde skola hos Kollegium anmält, att
ordinarie Läraren vid skolan, Löjtnanten C. A. Pettersson, förklarat sig villig
alt, derstädes meddela sådan undervisning, dertill han, efter hvad Direktionen
hade sig bekant, egde erforderlig så väl theoretisk som praktisk erfarenhet,
Kollegium i underdånighet hemställt, att bemälde Pettersson måtte få antagas
att vid ifrågavarande skola meddela undervisning i ångmaschiners konstruktion
och behandling, med åtnjutande af del i högslberörde nådiga Bref omförmälda
arfvode, samt att Kollegium måtte bemyndigas att för honom i sådant afseende
utfärda förordnande, i likhet med hvad som egt rum för den vid Stockholms
Navigationsskola i enahanda egenskap anställde lärare.
Stats-rådet tillstyrkte i underdånighet:
4:o. att Kongl. Maj:t, jemte framställning af hvad i anledning af Rikets
sednast församlade Ständers yttrade önskan om vidtagande af så beskaffade
åtgärder, att de af framlidne Grosshandlanden Abr. Rydberg till inrättande af
en Navigationsskola i Stockholm testamenterade medel måtte till dermed af-
sedt ändamål användas, blifvit af Kongl. Maj:l i ämnet åtgjordt, täcktes på
grund deraf hos Rikets Ständer äska, att det för Navigationsskolan i Stock¬
holm förut bestämda årliga belopp af 2,800 r.dr måtte å anslaget till under-
visnings-anstalter för handel och sjöfart å nyo varda uppfördt.
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
2:o att Kongl. Maj:t jemväl måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, alt of-
vanberörde af Kommers-kollegium tillstyrkta förhöjningar i årsanslaget för
Navigationsskolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö och Hernösand,
uppgående till ett sammanräknadl belopp af 1,566 r:dr 32 sk., måtte, äfven¬
som ett årligt arfvode af 200 r:dr lill Läraren vid Götheborgs Navigations¬
skola i ångmaschiners konstruktion och behandling, till hvilken Lärarebefatt¬
nings bestridande det borde ankomma på Kommers-kollegium att förordna nå¬
gon lämplig person, anvisas att å samma anslag utgå, med iakttagande af
det utaf Kollegium för anställandet af en ytterligare Underlärare vid Stock¬
holms Navigationsskola föreslagna vilkor i afseende på undervisnings medde¬
lande i Fysik; samt
3:o att i sammanhang härmed och i betraktande af de fördelar som till¬
skyndades de inhemska rederierne genom Skeppsbyggeri-Inslitutet i Carlskro¬
na, Kongl. Maj.t måtte hos Rikets Ständer äska, att det för berörde Institut nu
från Riksgälds-kontoret utgående årliga anslag af 3,333 r:dr 16 sk. finge un¬
der den lid, nästa Stats-reglering komme att omfatta, än vidare fortfara, med
rättighet för Kongl. Maj:t att använda nämnde årliga belopp till Lärares aflö-
nande, elevers underhåll och andra för Institutet erforderliga utgifter.
För det fall, att Rikets Ständer på Kongl. Maj:ts nådiga föaslag, komme
att bevilja sålunda nödiga ansedda förhöjningar i de å Riksstatens Sjette
Hufvudtitel uppförda anslagssummor till Undervisningsanstalter för Jordbruket,
Slöjderna och Sjöfarten, uppgående till ett sammanräknadl belopp af 28,966
rdr 32 sk., utom det till återuppförande erforderliga anslaget 2,800 r:dr
för Navigationsskolan i Slockholm, hemställde Departemens-chefen, med hvil¬
ken Stats-rådets öfrige Ledamöter sig häruti förenade, att, i ändamål att i
någon mån bereda tillgång för dessa Statstillökningar, nedsättning i följande
anslag å samma Hufvudtitél må medgifvas, nemligen:
till ’’befrämjande i allmänhet af Handel och Sjöfart" med. . 9,000: — —
och lill "befrämjande i allmänhet af bergsbrukmed . . . 3,000: — —
eller tillhopa
12,000:
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850:
31
I afseende å alla öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln. hvaruti någon för¬
höjning eller nedsättning nu icke blifvit af Stats-rådet ifrågaställd, tillstyrkte
Stats-rådet att Riks-slaten må förblifva oförändrad.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla Statsrådets här
ofvan förekommande underdåniga yttranden och tillstyr¬
kanden; i följd hvaraf Kongl. Maj:t befallte, att utdrag af
Protokollet skulle afgå till Finans-Departementets expedi¬
tion, på det att de nu af Kongl. Maj:t beslutna framställ¬
ningar till Rikets Ständer må varda i Kongl. Maj:ls Nådiga
Proposition till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och
behof intagna.
Då i ordningen härefter till afgörande företogs, hvilka sersilda anslag som,
utöfver de ordinarie Statsbehofven under Riksstatens Sjette Hufvudtitel, borde
Rikets Ständer till beviljande, dels för vissa år eller tilis vidare, dels för en
gång, föreslås, anmälde Deparlements-chefen i underdånighet.
Styrelsens öfver allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga memo¬
rial af den 19 nästlidne Oktober, hvaruti, sedan Styrelsen dels lemnat en öf¬
versigt angående fördelningen af de medel, Rikets Ständer vid sednaste riks¬
dag anvisat till allmänna arbeten, dels redogjort för användandet af det lill
rese- och undersökningskoslnader samt expenser för dylika arbeten beviljade
anslag, Styrelsen meddelat en uppgift å de kanal- och slussanläggningar,
hamnbyggnader, elfrensningar, vägarbeten och vatteriaftappningsföretag, för
hvilka planer blifvit ingifna och understöd af allmänna medel sökt, samt tilli¬
ka afgifvit underdånigt förslag å erforderliga Statsbidrag lill deras utförande,
hvarvid Styrelsen, som hänfört dessa arbeten till tre klasser, omfattande för¬
sta klassen sådana, som syntes vara företrädesvis förljenta af bidrag från
Statens sida, andra klassen dem, som äfven vore deraf förtjente, men likväl af
jemförelsevis mindre allmän nytta, och tredje klassen de anläggningar, för
hvilka endast i händelse af större tillgångar och först sedan första och andra
klassens företag blifvit satta i verket, understöd borde kunna beviljas, i un¬
derdånighet ansett följande belopp böra ifrågakomma alt hos Rikets Ständer
genom nådig Proposition lill anslående begäras, nämligen:
a) till kanaler, slussar, hamnbyggnader och elfrensningar:
i Usta klassen, för dels kanalanläggningar mellan Örebro och Järle bruk,,
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
— Nora och Fåsjön, — Lindesjöö och Väringen, — sjöarne Snyten och Å-
männingen, — Filipstad och Sjöändans lastningsplats, — samt genom Tjufholms-
sundet lill Luleå, dels hamnarbeten vid Linköping, Calmar, Cimbritshamn,
Landskrona, Ystad, Engelholm och Wisby; sammanräknadt 866,835 r:dr.
i 2ulra klassen, för dels kanal-anläggning genom Kalfvesund i Bolins
län, dels hamn-arbeten vid Hjo, Mariestad, Grenna, samt Wikens och Råå
fiskelägen, dels ock muddring af Stångån mellan Linköping och sjön Ro¬
xen, samt rensning af Rörå-elfvens forssar i Norrbottens län, tillsammans
160,029 r:dr;
i 3:dje klassen, för öppnande af segelled genom Ullereds sund i We¬
nern, r:dr 81,282: 32; hvarjemte Styrelsen inom linien omförmält väckte
frågor om Strömsholms kanals ledning till Westerås, om kanal-anläggningar
mellan Mälaren och Yngaren, mellan Asasjön och Åsnen i Kronobergs län,
samt mellan sjöarne Norra Barken och Wessman, utan att för dessa företag
föreslå statsbidrag till något visst belopp, mer än för det sistnämnde, hvar¬
till Styrelsen, likasom vid 1844 års riksdag proponerades, beräknat 463,000
r:dr, fördelade på tolf år med 38,583 r:dr 16 sk. årligen
b) till Vägarbeten
i 1:sta klassen R:dr 453,201: — —
i 2:dra klassen 109,474: 32.—
i 3:dje klassen „ 30,425: — —
oberäknadt sökt understöd för en väganläggning mellan Öfver Torneå och
Pajala by, hvilket företag, enär nödig komplettering af undersökningshand-
lingarne icke blifvit af sökanderne verkstålld, endast inom linien upptagits;
c) till Vatlenaflappning s-arbeten'.
i 1:sta klassen . . R:dr 126,752: — —
i 2:dra klassen 112,592:
i 3:dje klassen 33,193: 40.—
hvarförutan Styrelsen inom linien dels omnämnt ett större utdikningsföretag
af kärr och sjöar inom Berga in. fl. socknar i Kronobergs län, för hvilket
arbete en förnyad, men hittills icke verkställd, undersökning vore nödig, dels
redogjort för resultaten af en med bidrag af statsmedel företagen undersök¬
ning rörande sjöarne Iljelmarens och Ovismarens sänkning, hvarför kostnaden
ännu icke hunnit beräknas; och hade Styrelsen, enär de i första och andra
klasserna uppförda bidrag erfordrade en tillgång af 562,675 r:dr för väg¬
arbeten och af 239,344 r:dr för vattenaflappningar samt dessutom liera dy¬
lika arbeten, hvartill arbetsplanen ännu ej inkommit, torde vara förljenta af
under¬
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
33
understöd, i underdånighet hemställt, att hos Rikets Ständer måtte begäras,
att för hvarje år intill den efter nu instundande, följande riksdag finge afsättas,
till vägarbeten 200,000 r:dr och för vattenaftappningar 100,000 r:tlr, att, un¬
der enahanda vilkor sorn hittills, i afseende på bidragens beviljande och
kontrollen å arbetenas utförande utgå.
Enär någon tillökning i de, till expenser, resor och undersökningar för
allmänna arbeten hittills anslagne 10,000 r:dr om året klefve erforderlig, i
händelse tillgångarne medgåfve beviljande af understöd för någon större del
af ofvanomförmälde kanal- och hamn-arbeten, äfvensom afsätlande af de fö¬
reslagna fonderna för vägbyggnader och vattenaftappningar, hade Styrelsen i
underdånighet ansett berörde anslag böra förhöjas till 12,000 r:dr årligen.
Jemte det Styrelsen anhållit att få fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärk¬
samhet på den stora fördel, som skulle vinnas ej mindre för Staten, än för
enskilde, genom placerande i Väg- och Valtenbyggnads-distrikten af någre
under Styrelsen subordinerande yngre, vetenskapligt bildade, undersöknings-
förrättare och arbets-verkställare, hvarpå tillgång hittills alldeles saknats,
ehuru behofvet deraf vore desto angelägnare, som endast derigenom en full¬
ständig kontrollering af inkommande planer till arbetsföretag kunde hos Sty¬
relsen ega rum, enär dervid kännedom om lokalförhållanden måste hemtas
från de af undersökningsförrättarne uppgjorda kartor och betänkande!), hade
Styrelsen, under erkännande, att behofvet af tillökning i de vid Styrelsen
anställde tjenstemäns antal, äfvensom beloppet af ersättning till hvarje af
dem, berodde på de allmänna arbetenas mängd och beskaffenhet, samt således
äfven på storleken af de medel, som dertill ansloges, i underdånighet före¬
slagit trenne serskilda alternativ för äskande hos Rikets Ständer af anslag
till aflöning för Styrelsens Embets- och Tjenstemän, nemligen:
1 :o att, i händelse, vid instundande riksdag, anslagen för allmänna arbe¬
ten komme att inskränkas till lika ringa summor som vid den sednaste, Sty¬
relsens hittills gällande årliga allöningsstat, uppgående till 9,766 r:dr 32 sk.,
måtte oförändradt bibehållas, då likväl frågan om undersökningsförrättares
och arbetsverkställares anställande finge öfvergifvas: 2:o att, om en betyd¬
ligare del af de ifrågasatte anslagen skulle beviljas, aflöningsstaten måtte, i
enlighet med Styrelsens före sista riksdagen framställda, af Kongl. Maj:t då
i nåder gillade förslag, sålunda förändras, att, med tillökning i tjenstemanna-
personalen af 1 Officer för den technisk-' detaljen och o Officerare till
undersökningsförrättare och biträde åt Distriktscheferne vid arbetens kontrol¬
lerande, densamma förhöjdes till 12,566 r:dr 32 sk.; men 3:o att, enär lik¬
väl härigenom icke kunde tillvägabringas den fullständiga reglering, som, i
betraktande af de vigtiga föremål, Styrelsen hade att behandla, erfordrades,
Bil. N:o 3. till K. Maj.ts Prog. om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 5
34 kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
och då, i fall så stora fonder, som Styrelsen föreslagit, konnne att afsättas
till vägarbeten och vattenaftappningar, ärendene ej heller med nyssnämnde
tillökning i personal och lönebeloppens inskränkning inom sistberörde stats-
summa, kunde med säkerhet medhinnas utan behof af uppskof vid många
tillfällen, det företrädesvis vore önskligt, om aflöningsstaten, med uppförande
derå af än ytterligare 5 Officerare, att inom distrikten anställas, samt I extra
Vaktmästare blefve ökad till 15,533 r:dr 16 sk.
Beträffande fortgående anslag till aflöning för Lärare i Väg- och Vatten-
byggnads-konsten vid Mariebergs Läroverk samt lill stipendier för de vid
nämnde läroverk intagne elever, som egna sig åt allmänna arbetens utförande,
hade Styrelsen i underdånighet hemställt, att enahanda årliga anslag, som hit¬
tills, måtte fortfarande utgå, nemligen, till aflöning åt Lärare r:dr 1,000 och
till stipendier åt elever likaledes r:dr 1,000. — — — — — — —
Hvad först angick Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
underdåniga hemställan i afseende å anslag för kanaler, slussar, hamnbygg¬
nader och elfrensningar, ansåg Stats-rådet sig böra i underdånighet tillstyrka
Kongl. Maj:t att hos Rikets Ständer föreslå, det följande belopp såsom stats¬
bidrag må företrädesvis anslås:
a) till fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby me¬
delst vågbrytarens förstärkning och landt-armarnes grund¬
läggning R:dr 84,625: — —
b) till iståndsättande af öfverbyggnaden å ena hamn¬
armen vid Cimbritshamn 14,930: — —
c) till förbättring af hamnen vid Landskrona .... 34,736: 32. —
d) till hamnanläggning vid Engelholm samt upprensning
af Rönne å . 22,533: 16. —
e) för öppnande af kanal genom Kalfvesund i Bohus
läns skärgård 14,452: 16. —
f) till kanal- och sluss-anläggningar mellan Filipstad
och Sjöändans lastageplats 65,000: — —
g) till hamnbyggnad vid Calmar, i förening hvarmed en
ny inkörsväg till staden borde anläggas 39,486: — —
h) till hamnbyggnad vid Grenna 8,000: — —
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
35
i) den för åren 1851, 1852 och 1853 belöpande sum¬
ma af 1,080 r:dr årligen, hvarmed Staten, enligt Kongl.
Brefvet den 14 April 1837, bör under 19 års tid bidraga
till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och
Stångåns upprensning upptaget lån r:dr 3,240: — —
k) för muddring och rätning af Stångån, till förbättrande
af segelleden mellan Roxen och Linköpings hamn . . . 16,66G: 32. —
l) till hamnbyggnad vid Mariestad 34,890: — —
m) till hamnyggnad vid Hjo 50,000: — —
n) till kanals öppnande genom Tjufholmssundet i farle¬
den till Luleå 8,000: — —
o) till rensningen af Rörå-elfvens forssar i Norrbot¬
tens län 2,400: — —
Vidare tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet, att för anläggning af nya
samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
Kongl. Ma:jt må hos Rikets Ständer föreslå anvisandet af 166,666 r:dr 32
sk. årligen i tre år eller tillsammans 500,000: — —,
dock att häraf högst 30,000 r:dr må kunna för understöd¬
jande af mindre ström- och å-rensningsarbeten samt smärre
hamn- och brobyggnader användas;
samt att för befrämjande, medelst lån eller anslag utan
åter betalningsskyldig het, af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar till beredande af odlings företag,
Kongl. Maj:t må föreslå Rikets Ständer anvisande af 33,333
r:dr 16 sk. årligen i tre år eller tillsammans .... 100,000: — —
I afseende på vilkoren för statsbidrags beviljande till allmänna arbeten
af här ofvanomförmälda serskilda slag, äfvensom i afseende på kontrollen å
arbetenas utförande i enlighet med fastställde planer, hemställde Stats-rådet,
lika med Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, att Kongl. Maj:t
må hos Rikets Ständer tillstyrka bibehållandet af enahanda föreskrifter som
hittills.
Till rese- och undersökningskostnader samt expenser för allmänna arbe¬
ten ansåg Stats-rådet sig böra i underdånighet tillstyrka Kongl. Maj:t att
af Rikets Ständer begära 12,000 r:dr årligen eller tillsammans för tre
år 36,000 r:dr.
Med afseende å Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenhygguader al¬
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
ternativa förslag rörande anslag till aflöning för dess embets- och tjenste¬
man, anförde Departements-chefen i underdånighet:
”Under loppet af de sednaste nio åren, eller sedan Rikets Ständer an¬
visat serskilda statsbidrag till vägförbättringar, vattenaftappningar och andra
allmänt gagneliga arbeten, hafva nyttan och behofvet af sådane företag blif¬
vit allt mera insedde inom alla rikets provinser; hvaraf följden varit, att de
dertill af Rikets Ständer anvisade summor icke allenast till fullo medtagits,
utan äfven varit otillräcklige för beviljandet af understöd till flera nyttiga
arbeten.
I samma mån som hågen för dylika företag blifvit väckt, och deras an¬
tal tilltagit, har ock bristen på skicklige Ingeniörer, såväl för planers upp¬
görande till ifrågasatta arbeten, som för ledningen och utförandet deraf,
blifvit mera kännbar.
Bland Officerarne vid Eders Kongl. Maj:ts Flottas mekaniska korps, åt
hvilka sådana uppdrag lämpligast borde kunna anförtros, äro blott sju tjenst¬
görande med arfvoden vid Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggna¬
der; och då af de öfrige, med undantag af de vid Flottans stationer tjenst¬
görande, en del icke handlagt ingeniörs-yrket, och en del, i anseende till
framskriden ålder eller andra personliga omständigheter, saknar användbarhet,
återstå blott några få, åt hvilka ingeniörs-befattningar kunna lemnäs, — och
äfven dessa äro icke alltid vid förefallande behof att tillgå, enär de, såsom
lönlöse, anse sig berättigade att ej utan eget medgifvande kunna kom¬
menderas.
Vid sådant förhållande och då Distriktchefernes biträde, i anseende såväl
till deras öfrige göromål, som till mängden af ifrågasatte förrättningar, i de
flesta fall icke kunnat påräknas, har Styrelsen för allmänna Väg- och Vatten¬
byggnader sällan varit i tillfälle att efterkomma Eders Kongl. Maj:ts Befall-
ningshafvandes och Arbetsdirektionernas ofta framställde begäran om för¬
ordnande af skicklige personer till verkställande af undersökningar för till-
ämnade arbetsföretag, samt till ledningen af betydligare med statsanslag
understödda arbeten, och derföre varit nödsakad att öfverlemna åt Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Arbetsdirektionerne att inom orterna
bland Landtmätare eller andra personer anskaffa så väl undersökningsförrät-
lare, sorn arbetschefer.
Inom några län hafva väl Landtmätare och andra personer funnits, som
med sakkännedom och pålitlighet upprättat arbetsplaner för tillämnade företag,
samt med råd och upplysningar biträdt vid deras utförande; men inom de
fleste provinserne hafva sådana saknats, och Väg- och Vattenbyggnads¬
styrelsen har ofta måst göra anmärkningar emot insände arbets-planer, syn¬
nerligast beträffande kostnadsberäkningarna, hvilka i ganska många fall, vare
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
37
sig till följd af bristande sakkännedom eller af annan orsak, varit för högt
upptagne. Ehuru Styrelsen på detta sätt, så vidt ske kunnat, sökt afhjelpa
och rätta felaktigheter och missbruk, har likväl, i saknad af närmare lokal—
och detaljkännedom om hvarje serskildt arhetsföretag, och då göromålen till
sådan mängd ökats och påkallat skyndsam expedition, att tiden ej medgifvit
den utförliga granskning, som i många fall skulle varit behöflig, det icke va¬
rit för Styrelsen möjligt att i detta hänseende fullständigt kontrollera arbets¬
planerna, samt förekomma, att ej stundom större anslag, än som egentligen
bordt utgå, blifvit för ett arbete föreslaget och beviljadt.
Under förutsättning, att Rikets Ständer fortfarande anvisa medel till de
inre kommunikationernas förbättring, utdikningar, hamnbyggnader, med flere
landets förkofran befrämjande företag, synes enda utvägen till förekommande
af ofvannämnde olägenheter bestå uti bildandet af en Civil-ingeniörs- eller
Väg- och Vattenbyggnads-korps, hvars tjenstemän, lydande under Styrelsen
för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, kunna beordras att, inom vissa dem
anvisade provinser eller län, dels uppgöra eller på stället kontrollera uppgöran¬
det af planer för ifrågasatta arbeten, dels hafva närmaste ledningen eller en
kontrollerande uppsigt öfver deras utförande, och inför Styrelsen för sina åt¬
gärder ansvara.
Äfven om det bör antagas, att, vid en eller annan riksdag, representationen
linner sig ej kunna bevilja serskilda anslag af medel för allmänna arbeten,
fortfara dock behofvet och nyttan af en sådan Ingeniör-korps, dels för till¬
syn å fortgången af äldre arbeten, äfvensom för kontrollen å vidmakthållan¬
det af förut färdiggjorda, dels ock för teckniska biträden vid utförandet
af Väg- och Vattenbyggnads-arbeten, som på kommuners eller enskildes
föranstaltande sannolikt i alla fall, ehuru i ringare omfång, komma att
ega rum.
Sedan vid Mariebergs Artilleri-läroverk en serskild lärokurs blifvit in¬
rättad, och stipendier anslagna för Civil-ingeniörs-elever, af hvilka de fle¬
ste troligen ämna ingå i Statens tjenst och således tillgång på kunnige in¬
geniörer nu är att påräkna, synes tidpunkten vara inne att i Sverige, såsom
det redan för längre tid tillbaka skett i nästan alla Europeiska länder, upp¬
sätta en sådan korps. Men då hvarken närvarande behof påkallar, eller till—
gångarne torde medgifva en så fullständig och vidsträckt organisation för
korpsen, som i andra länder t. ex. Frankrike och Tyskland, torde man böra
inskränka sig till det nödvändigaste, med bestämmande af sådane grunder för
organisationen, att de icke behöfva väsendtligen rubbas, om korpsen i en
framtid anses böra få en vidsträcktare verkningskrets.
Enligt dessa åsigter har jag, efter samråd med Chefen för Väg- och
Vattenbyggnads-styrelsen samt Öfverste-mekanikus Ericsson, uppgjort förslag
38
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
till reglemente för en Väg- och Vattubyggnads-korps, upptagande följande
personal:
a) I Chef, som tillika är Chef för Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsen;
b) 1 Byrå-Chef;
c) 5 Distrikt-Chefer;
d) 5 Officerare, Distrikt-Cheferne underordnade, för att inom bestämda
delar af dessas distrikt utöfva kontrollen å pågående arbeten, och derjemte
med undersökningar biträda korporationer och menigheter;
e) 3 för den techniska detaljen vid Styrelsens byrå anställde Officerare,
disponible äfven till förefallande undersökningar och besigtningsförrättningar i
hufvudstadens grannskap;
alla nu nämnde försedde med årliga löner eller arfvoden;
och dessutom
f) ett obestämdt antal Officerare utan lön, hvilka kunna af Chefen eller
Styrelsen kommenderas till förefallande förrättningar emot de ersättningar eller
arfvoden, som för hvarje fall serskildt eller i reglementet bestämmas.
Ehuru korpsens egentliga befattning blefve civil, torde den likväl böra
organiseras på militärisk fot; ty erfarenheten har visat, att vid tillfällen, der
en skicklig officer haft befälet öfver ett arbete, som erfordrat större arbets¬
styrka, har det utförts med ordning och drift, hvilket torde kunna tillskrifvas
dels den omständighet, att en officer har flere band på sitt uppförande, och
dels att den Svenske arbetaren är van vid hörsamhet mot tjenstemän, som
sjelfve stå under militärisk diskiplin.
Vid korpsens första uppsättning torde, på Chefens anmälan, inträde der¬
uti nådigst beviljas dels åt sådane Officerare af Mekaniska korpsen och andre
Mililäre-korpser, som med skicklighet handlagt Civil-Ingeniörs-befattningar, och
önska blifva på ifrågavarande korps transporterade, dels åt andre i yrket er¬
faim e och utmärkte personer med erforderlig bildning. Men sedan korpsen
blifvit organiserad, anser jag inga andra böra deruti kunna såsom Underlöjt¬
nanter vinna inträde, än de elever, hvilka, efter fullgod inträdes-examen, blifvit
intagne vid Mariebergs läroverk.
Denna korps, hvars organisation, tjenstebefattning, diskiplin, utnämnings-
och befordringssätt m. m., i händelse förslaget bifalles, kommer att genom
serskildt nådigt reglemente närmare bestämmas, skulle, såsom ofvan är an-
tydt, med den redan befintliga Väg- och Vattenbvggnads-Slyrelsen införlif-
vas. Och har jag ansett mig böna för dem gemensamt föreslå följande aflö-
ningsstat:
1 Chef med Öfverste-värdigbet 3,000: — —
\ Byrå-Chef för Styrelsens techniska och kommando-afdel-
ning med Öfverste-Löjtnanls värdighet ....... 2,000: — —
Kongl Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverk. lSöO. 39
under vilkor, att han icke såsom förut må
tillika innehafva Distrikts-Cbefs-befattning.
I Kamererare, som tillika förestår Kansli-expeditionen . . 1,333: 16. —
1 Registrator och förste Kanslist 600: — —
I andre Kanslist 366: 32. —
3 Officerare för den techniska detaljen vid Styrelsens Byrå,
af Kaptens- eller Subalternsgrad: 1 ä 500: — 1 å 450:
— 1 å 400: 1,350: — —
1 Vaktmästare 250: — —
5 Distrikt-Chefer med Majors värdighet å 500 2,500: — —
5 Officerare till deras biträde, såsom ofvan nämndt är, af
Kaptens- eller Subaltern-grad å 300 ....... 1,500: — —
Summa B:ko R:dr 12,900: — —
börande dessa, såsom verkställare af undersökningar åt
korporationer eller menigheter, vid tillfällen, då icke Stats¬
bidrag blifvit för arbetsplaners upprättande beviljade, ega
alt af korporationer eller menigheter åtnjuta rese- och trak-
laments-ersättning, enligt rese-reglementet.
Detta årliga utgifts-belopp är 3,133 r:dr 16 sk. högre än Väg- och Vat-
tenbyggnads-Styrelsens nuvarande statssumma, men öfyerskjuter med endast
333 r:dr 16 sk. det belopp af 12,566 r:dr 32 sk., hvartill, äfven utan bil¬
dandet af ifrågavarande korps, aflöningsstaten för nämnde Styrelse, i anseende
till utvidgade göromål, behöfver ökas, på sätt Kongl. Maj:t i Dess nådiga pro¬
position till nästlidne riksdag jemväl föreslagit. — Tager man i betraktande,
huru oändligen mycket, som, i bredd med industriens progressiva utveckling,
ännu återstår till förbättring af kommunikalionerne inom landet, är det under
flera mansåldrar icke att förmoda, att Väg- och Vattenbyggnads-arbeten, här
mera än i andra länder, kunna undvara biträde af skicklige Ingeniörer till det
föga betydliga antal, här ofvan uppgifvits; och då derjemte för ändamålets
vinnande obestridligen är af stor vigt, att de ynglingar, som med mödosamma
studier och betydliga kostnader bildat sig för yrket, må kunna se sin framti¬
da utkomst inom korpsen tryggad, vore det synnerligen önskvärd!, att den
ofvannämnde erforderliga aflöningssumman, 12,900 r:dr, blefve uppförd på or¬
dinarie stat. — Under förutsättning likväl, att Rikets Ständer tillsvidare hel¬
dre, på sätt för Väg- och Valtenbyggnads-styrelsen förut skett, blott anvisa
hvad, som för påföljande Statsreglerings-period erfordras, inskränker jag mig
nu till det underdåniga förslag, att Eders Kongl. Maj:t må af Rikets Ständer
begära anslag af berörde 12,900 r:dr årligen under 3 påföljande år.
I della Deparlements-Chefens anförande instämde
40
Kongl. Majjs Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Stats-rådels öfrige Ledamöter, i följd hvaraf Stats-rådet i
underdånighet tillstyrkte, del Kongl. Maj.t således nu, måtte
föreslå Rikets Ständer alt lill aflöning för Styrelsen öfver
allmänna Väg- och Vattenbyggnader, jemte en dermed in-
förlofvad Väg- och Vattenbyggnads-ICorps, anslå 12,900
r:dr årligen eller tillsammans för 3 år
hvarjemte Stats-rådet i underdånighet tillstyrkte, att Kongl.
Maj.t måtte i nåder äska:
till arfvoden för Lärare vid Mariebergs Läroverk i de
kunskapsämnen, som tillhöra Civil-lngeniörer, såsom hit¬
tills, 1,000 r:dr årligen eller för tre år
och lill stipendier för elever, som vid nämnde Läroverk
genomgå de för sådane Ingeniörer bestämda kurser, lika¬
ledes såsom förut 1,000 r:dr årligen eller för tre år. .
Enär, efter det Rikets sednast församlade Ständer,
med antagande, att en af Grosshandlanden A. Rydberg
genom testamente år 1834 donerad fond vore disponibel
för underhållande af den i Stockholm inrättade Naviga¬
tionsskola, hos Kongl. Majrt tillkännagifva, att Statens år¬
liga anslag till nämnde skola, 2,800 r:dr, komme att upp¬
höra, när den nya Statsregleringen trädde i verkställighet,
men att Rikets Ständer, på det undervisningen i skolan
ej måtte behöfva afbrytas, å Riksgälds-Kontoret anvisat
5,600 r:dr för att efter beräkning af 2,800 r:dr för året
från 1849 års början, intill dess de Rydbergska donations¬
medlen blefve för ändamålet att tillgå, förskottsvis till
skolans underhåll disponeras, Kongl. Maj:t, i betraktande
deraf, att berörde donationsmedel på de i protokollet för
den 25 Maj 1849 upptagne skäl, icke kunnat emot ve-
derbörandes bestridande tagas i anspråk för underhållan¬
det af nämnde Navigationsskola, och sedan Fullmäktige i
Riksgälds-Kontoret förmält sig af uppgifven anledning icke
kunna 1849 och 1850 årens anslag för skolan utanord¬
na, sett sig nödsakad anbefalla Stats-kontoret alt de för
samma skola å stat fastställde årsbehofven förskottsvis
utbetala, tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet, det Kongl.
Majrt täcktes i nåder äska, att Rikets Ständer må anvisa
medel, dels till godtgörande ål Stats-kontoret af de för
åren 1849 och 1850 förskjulne 5,600 r:dr, dels ock till
Kongl. Maj:Is Nåd. Frop. örn Statsverk. 1850. 41
den fastställda Statssumman för skolans underhåll är 1851
eller tillsammans
Slutligen hemställde Stals-rådet i Underdånighet, att
Kongl. Maj:t måtte, likasom vid nästföregående Stats-
regleriugar, af Rikets Ständer begära följande tillfälliga
anslag nämligen:
till utdelning vid Landtbruksmöte!] af premier för
kreatur af utmärktare slag
och till Slöjdexpositioners befrämjande
Med tillägg af det fortfarande anslag, som Kongl.
Maj:l under denna dag, vid pröfning af behofven för un-
dervisuings-anstalter för Handel och Sjöfart, beslutat att
af Rikets Ständer begära för Skeppsbyggeri-Institutet i
Carlskrona, utgörande 3;333 r:dr 16 sk. årligen eller
för 3 år
skulle sålunda för tillfälliga och extra behof erfordras
tillsammans R.dr 1,104,060: — —
Hvad Stats-rådet här ofvan i underdånighet yttrat och
tillstyrkt, blef till alla delar af Kongl. Maj:t i nåder gilladt,
och befailte Kongl. Maj:!, ali utdrag af protokollet härom
i de delar, sådant erfordrades, skulle Finance-Departe-
mentets Expedition meddelas, till behörigt iakttagande vid
uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets
Ständer om Statsverkets tillstånd och behof, i hvilken ock
borde gifvas Rikets Ständer tillkänna, att Styrelsens för
allmänna Väg- och Vattenbyggnader ofvanomförmälda be¬
rättelse och förslag, rörande verkställda och ytterligare
ifrågasatta allmänna arbetsföretag, komme att meddelas
Rikets Ständers Stats-ulskott, äfvensom att de kartor, kost¬
nadsförslag och öfrige handlingar, hvilka för vidare upplys¬
ning i dessa ämnen kunde vara tor Rikets Ständer erfor¬
derliga, Liefve hos bemälda Styrelse att tillgå.
Ex prolocollo,
C. J. Oscar Alströmer.
8,400: — —
3,000: — —
3,000: — —
10,000: — —
iil. No 6 till k'. Maj: is frop. tm Statsverk. 1 Sami. i A fä. 1 Haft.
6
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1850.
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
1
Utdrag af Protokollet ofver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats-rådet ä Stockholms Slott den
19 Oktober 1850.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie—Stats—Ministern, Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens Stats-Minjstern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer, föredrog i under¬
dånighet:
En från Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor den 21 Juni innevarande år
a Haten underdånig Skrifvelse, med förslag till ny afiönings-Stat för bemäldte em¬
betsverk.
Sedan Kongl. Maj:t, genom Departements-chefen, låtit anbefalla Stats-konto-
ret alt till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med förslag till en, efter nu¬
varande förhållanden lämpad, lönereglering för nämnde embetsverk, med iakttagande
dervid af de utaf Kongl. Maj:t vid dylika regleringar af andra Verk i nåder fast¬
ställda grunder, nemligen: att personalen, så vidt möjligt vore, borde inskränkas,
under förutsättning, att Verkets embets- och tjenstemän icke linge innehafva andra
publika befattningar, emot det att lönerna så bestämdes, att de lemnade tjenstinne-
hafvarne tillgång till skälig bergning; att hittills serskildt utgående så kallade ljus¬
penningar komtne att inräknas under lönerna; samt att ordinarie tjenstemän icke
skulle afses uteslutande för renskrifnings-göromål, utan erlorderlige anslag beräknas
Bit. X (> lill Kongl. Maj.ls Prop. 1850- 1 Sami. I Afd. 1 Höft. 1
Kongl. MajUs Prop. om Statsverk. iiSSO.
till arfvoden för sådane extra ordinarie tjenstemän, sorn dermed borde biträda; så
hade, vid fullgörande af berörde åliggande, Stats-kontoret, jemte förmälan, hurusom,
för det åsyftade ändamålets vinnande, åtskilliga ändringar uti nu gällande föreskrif¬
ter, angående sättet för vissa ärendens behandling, syntes vara af behofvet påkalla¬
de, i sådant afseende underdånigst hemställt, att Protokolls-föringen hos Stats-kon¬
toret, hvilken hittills varit besörjd af 2:ne Notarier, måtte för framtiden uppdragas
åt de hos Stats-kontoret anställde kancellister, att af dem alternerande besörjas emot
derför serskildt bestämda lämpliga arfvoden; att, enär Advokat-Fiskalens åligganden
numera icke vore af det omfång, att en person deraf hade sysselsättning, men ett
juridiskt ombud för Verket likväl oundgängligen erfordrades, ett arfvode af 600 R:dr
måtte uti den blifvande staten uppföras, för alt, till besörjande af de göromål, som
hittills ålegat Advokat-Fiskalen utaf Stats-kontoret till en Ombudsman disponeras;
att, emot det lönen för en Bokhållare och en Kammar-skrifvare från det nuvarande
Allmänna Magasins-kontoret öfverflyttades till Expeditions-Kamrerare-kontoret, åt
sistnämnde kontor, som ansetts böra erhålla förändrad benämning af Kammar-kon¬
toret, jemväl måtte uppdragas den befattning med Magasins-Ärendena, som hittills
ålegat Allmänna Magasins-kontoret; att Memorial-Bokhållare-göromålen, som förut
tillhört Riks-Boksluts-kontoret, äfvensom Ghartae-Sigillatar-Ärendena, hvilka hufvud¬
sakligen skulle komma att bestå af kassörens uppbörd af Cbartse-Sigillata! jemte
kontrollboks förande deröfver af Memorial-Bokhållaren, likaledes måtte af Kammar¬
kontoret öfvertagas; att, jemte det, till fortskyndande af Rikshufvudbokens afslut-
ning, en Kammarskrifvare i Riksboksluts-kontoret finge, i stället för den derstädes
nu anställde Bokhållare, å Staten uppföras, den till nämnde kontor hörande Stats—
Bokhållaren, hvilken Stats-kontoret ansett böra hädanefter benämnas Kammarförvandt,
måtte förklaras skyldig biträda vid Rikshufvudbokens upprättande och de kontoret i
öfrigt tillhörande göromål, emot det att vid det sistbemälde Tjensteman åliggande
bestyr med Staters upprättande och expedierande biträde af Kammar-skrifvarne der¬
städes honom meddelades; samt att antingen uti gällande föreskrifter angående de ålig¬
ganden, som för närvarande tillhöra Departementet för Allmänna Magasins-ärendena,
måtte stadgas den förändring, att redovisning för Magasins-medlen m. m. borde af
Läns-Styrelserna afgifvas till Kammar-Rätten, hvarigenom den serskilda Hufvudboken
öfver dessa medel, som inom Departementet afslutas, skulle kunna upphöra, hvar¬
emot, derest Kongl, Maj:t, med afseende å det serskilda förhållandet med Spanmåls-
undsättningsmedlen, skulle finna nödigt, att kontrollen öfver dessa medel fortfarande
af Stats-kontoret utöfvades, den föreskrift kunde varda meddelad, att Hufvudbok
deröfver skulle uti Kammar-kontoret upprättas; öfverlemnande Stats-kontoret, hvad
lönerne beträffade, till Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning, huruvida icke desamma kunde
Kongl. 31aj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
3
bestämmas tili efter nuvarande prisförhållanden och tidens fordringar lämpade belopp,
sålunda, att Stats-kommissarier erhölle 2,600 R:dr, Räntmästare, Sekreterare och
Kamererare 1,800 R:dr, Registrator, Kammarförvandter och Kassören för uppbörden
af stämpladt papper, äfvensom Bokhållare 1,200 R:dr; Kancellister och Kammar¬
skrifvare 600 R:dr; samt af Yaktbetjeningen: Vaktmästaren 566 R:dr 52 sk. och
Kammardrängarne 500 R:dr; hvarjemte Stats-kontoret ansett följande serskilda arf-
voden böra i Nåder beviljas, nemligen: för Räntmästarne 800 R:dr hvardera, såsom
godtgörelse för remisslage vid penningars afsändande, hvilket hädanefter ej skulle ega
rum; för Kassören vid uppbörden af stämpladt papper 400 R:dr i ersättning .dels
för den missräkning, som vid nämnde uppbörd kunde förekomma, dels för tillförene
uppburen provision å samma uppbörd; till de extra ordinarie tjenstemän, som bi¬
träda med renskrifning i Kancelliet 400 R:dr och i de begge Kontoren till enahan¬
da belopp eller 400 R:dr för hvardera Kontoret, samt en emot de till extra ordi¬
narie Tjenstemän och Betjente hittills utbetalde ljuspenningarne ungefärligen svarande
summa af 900 R:dr, att användas lill gratifikationer åt skicklige och flitige extra
ordinarier i allmänhet.
"Vidare hade Stats-kontoret, på det tillgång till den sålunda ifrågaställde till¬
ökningen i löneinkomsten måtte, utan förhöjning i nuvarande Statsanslag för detta
Embetsverk med underlydande kontor, kunna beredas, och i öfverensstämmelse med
hvad i det föregående blifvit angående göromålens ordnande anfördt, underdånigst
tillstyrkt, det nedannämnde befattningar måtte indragas, nemligen:
Inom Kancelliet: Advokat-Fiskalstjensten och de 2:ne Notarie-tjensterne, hvar¬
vid Stats-kontoret dock ansett det arfvode af 458 R:dr årligen, som den ena No¬
tarien uppbär intill nästa Stats-reglering, under den bestämda tiden böra utgå;
I det nuvarande Expeditions-Kamererare-kontoret: 2:ne Kammar-Skrifvaretjen-
ster, utom den så beskaffade befatlning, för hvilken lönen, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 6 November sistlidne år, angående lönereglering för Krigs—kolle¬
gium, af bemälde Kollegium disponerades och hvilken lön således icke kunde vid
nu ifrågavarande reglering tagas i beräkning;
Uti Riks-Boksluts-kontoret: en Bokbållaretjenst.
I Chartce-Sigillatce-kontoret: Kamereraretjensten och 2:ne Kammar-Skrifvare-
tjenster; samt
Inom Magasins-Departementct: den serskilda Ledamotsbefattningen för Allmänna
Magasins-Ärendenas föredragning, Kamererare- och Revisorstjensterne, Kancellist-
tjensten och en Kammar-Skrifvaretjenst, hvarefter ärendenas föredragning skulle be¬
sörjas af en Stals-kommissarie samt Kancellist-göromålen öfverflyttas på Stats-kon-
4
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
torets kancellie och de Kamerala öfvergå till Karmnar-kontoret, till hvilket Depar¬
tementets återstående 2:ne tjenstemän således skulle förflyttas.
Och hade Stats-kontoret, i öfverensstämmelse med hvad i ofvanberörde hän¬
seenden blifvit yttradt, underdånigst hemställt, det aflönings-staten för ifrågavarande
embetsverk måtte för framtiden fastställas sålunda:
1 President: lön 3,504:
Taffelpengar 1,000:
4,504: —
anmälande Stats-kontoret härvid i underdånighet, att nämnde lön blif¬
vit upptagen till sitt nuvarande belopp, emedan Stats-kontoret ansett
sig böra till Kongl. Maj:ts Egen Nådiga pröfning öfverlemna frågan
om bestämmande af den summa, som borde för Prcsidents-embetet bestås.
3 Slats-kommissarier å 2,600: —
Kancelliet :
7,800:
1 Sekreterare
1 Registrator och Aktuarie
1 Ombudsman, arfvode .
3 Kancellister å 600
Arfvoden för Protokollsföringen å 200 R:dr till hvardera .
Arfvoden till extra biträden
Kammar-kontoret:
1 Kamererare
1 Kammarförvandt
1 Memorial-Bokhållare
1 Bokhållare för Magasinsärendena
1 Kassör för stämplade pappersuppbörden, lön . . 1,200:
arfvode 400:
5 Kammarskrifvare, hvaraf en för Magasinsärenden å
600 R:dr
Arfvoden till extra biträden
1,800
1,200
600
1,800
600
400
6,400:
1,800
1,200
1,200
1,200
1,600:
3,000:
400:
10,400:
Riks-Boksluts-kontor et:
1 Kamererare .
1 Kammarförvandt
1,800
1,200
Transport 3,000
— 29,104:
Kongl. Prop. om Statsverk. 1830.
5
5 Kammarskrifvare
Transport 3,000
600 R:dr 5,000
Arfvoden till extra biträden
-400
I Räntmästare,
dito,
liin
arfvode
lön
arfvode
Ränte- Kammaren :
.... 1,800: —
.... 800: —
1,800: —
800: —
‘2,600: —
29,104:
6,400:
1 Bokhållare
1 Kammarskrifvare
2,600
1,200
600
Till gratifikationer åt verkets
ett belopp,
extra ordinarie tjenstemän
ungefärligen motsvarande hvad, under namn af ljuspenningar, hittills
årligen till dem anordnats, eller ....
Vakt- betjeningen:
1 Vaktmästare 566: 32.
8 Kammardrängar ä 300 R:dr 2 400: —
7,000:
900:
2,766: 32.
Summa B:ko R:dr 46,170: 52.
Till bestridande af denna utgift hade Stats-kontoret ansett höra beräknas hvad
som för närvarande till Embets- och Tjenstemännen, jemte Vaktbetjeningen, enligt
Stat och serskilda i nåder meddelde stadganden, nu utgår, utgörande:
Enligt Slats-kontorets ordinarie stat, efter afdrag likväl af den Kammarskrifvarelön,
som skulle komma att till Krigs-kollegii Stat öfverflyttas .... 31,760: —
Jemlikt Staten för Chartae—Sigillatse—Verket, oberäknadt 97 R:dr, som
af Vaktmästarelönen årligen besparades 3,516: —
Enligt Staten för allmänna Magasins-Departementet 6,442: —
Ljuspenningar, nemligen: för ordinarie Embets- och Tjenstemän samt
Vaktbetjente, efter nu gällande beräkningsgrund . . . 4,192: —
och för extra ordinarie Tjenstemän samt Betjente, efter
fem års medium 900: —
Remisslage-ersältning för Räntmästarne efter fem års medium
Chartffi-Sigillatae-Kassörens provision, beräknad endast efter fyra års me¬
dium, enär genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 17 September
1846 en förändrad beräkningsgrund derför blifvit fastställd
2,092:
2,795:
475:
Transport 47,078: —
6
Kongl. MajUs Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 47,078: —
Det belopp, som af Sjunde Hufvudtitelns besparingar årligen utgått för
Riks-Boksluts-kontoret 1,200: —
Beloppet af de gratifikationer, hvilka årligen medgifvits extra ordinarie
Tjenstemän för flitig tjenstgöring och bestridda ordinarie befattnin¬
gar per medium för fem år 716: —
Så kallade Statsskrifnings-arfvoden, efter fem års medium 226: —
Samt slutligen det arfvodesbelopp, som, enligt Kongl. Brefvet den 28
November 1833, af Protokolls-Sekreteraren A. Roman årligen upp-
bäres för biträde vid handläggning af ärenden, rörande aflöning m.
rn. för Ecclesiastik-Verket i Lappmarken, hvilket framdeles, då Ro¬
man afginge, syntes kunna Statsverket besparas genom göromålens
förflyttning till det i underdånighet föreslagna Kammar-kontoret . . 433: 16.
Summa B:ko R:dr 49,633: 16.
Och skulle alltså, enär den af Stats-kontoret föreslagna Staten upptoge endast
46,170 R:dr 32 sk., men till aflöningens bestridande hittills utgått förenämnde
49,633 R:dr 16 sk., genom Nådigt bifall till livad af Stats-kontoret blifvit hern-
ställdt, uppkomma ett öfverskott, stort 3,482 R:dr 32 sk., hvaraf den tillökning i
Presidents-lönen, som Kongl. Maj:t i Nåder funne lämpligt bestämma, kunde utgå.
Föredragande Departements-cbefen anförde derefter i underdånighet:
Då det nu åligger mig att afgifva underdånigt yttrande i förevarande ämne,
har jag funnit mig icke böra förbise, huruledes den väckta frågan om Embetsver-
ketis reorganisation ursprungligen åsyftat ett ändamålsenligare ordnande af Statsför¬
valtningen, Ur denna synpunkt betraktad, är densamma af synnerlig vigt och om
de beslut, som i detta ämne fattas, skola medföra afsedt gagn, är det således nöd¬
vändigt, att först bestämmes hvilket system, som i förstberörde afseende må vara
lämpligast.
Enligt hvad kändt är, biet, för uppgörande af fullständigt förslag till Statsför¬
valtningens organisation, af Kongl. Maj:t en komité förordnad, hvars år 1822 af-
gifna underdåniga betänkande meddelades Rikets år 1823 församlade Ständer, som
för detta ärendes behandling nedsatte ett serskildt Utskott, hvarefter Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 22 December 1823, till Kongl. Maj:t öfverlemnade
samma Utskotts betänkande, samt, med åberopande af deri anförda hufvudgrunder,
anhöllo, det Kongl. Maj:t ville till verkställighet befordra de delar af samma förslag,
som Kongl. Maj:t funne ledande till styrelsens förenkling och till inskränkning i Em-
betsmännens antal. Berörde förslag afsåg jemväl en förändrad organisation af Stats-
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. lt!SO.
7
Rådet, och den i sådant hänseende år 1840 vidtagne åtgärd Lief i hufvudsaklig
öfverensstämmelse dermed beslutad.
Med afseende å denna förändrings nära samband med nu förevarande fråga,
må ock derföre i underdånighet anmärkas, att uti det Betänkande af Konstitutions¬
utskottet vid 1834—1833 årens riksdag, hvarigenom berörde förändring blef fö¬
reslagen, yttrades: att förslaget var grundadt på angelägenheten deraf, att full kraft
och enbet i Riksstyrelsen måtte beredas, äfvensom på svårigheten, om ej omöjlig¬
heten, att rättvist tillämpa den i Grundlagarne stadgade ansvarighet för rådslagen,
innan Konungens Rådgifvare blefve ställde i spetsen för hvar sin gren af Styrelsen,
så att de, närmast Konungen, måtte kunna i helt öfverskåda egna förvaltningsföre-
mål, med skyldighet å ena sidan att, när som helst, göra Konungen reda för ad¬
ministrationens gång och resultater, samt å den andra med tillräcklig myndighet att,
inom det dem anförtrodda Departement, främja verkställigheten af Konungens beslut
och vaka öfver allmänna Författningarnes efterlefnad. Dessa voro således hufvud-
syftemålen med den Grundlagsförändring, hvarigenom de nuvarande Departements-
Chefs-befattningarne tillkommit och vid fråga om statsförvaltningens organisation i
öfrigt är derföre nödvändigt, att densamma utföres i öfverensstämmelse dermed och
så att Departements-cheferne sättas i tillfälle att fullgöra hvad med dessa embetens
inrättande afsågs.
Det har ofta varit framställdt, att, för en syftesenlig utveckling af den genom
berörda förändring införde så kallade Departemental-styrelsen, skulle erfordras, att
Departements-cheferne, likasom i Norrige, egde beslutande rätt vid afgörandet af
sådane förvaltningsärenden, som nu äro åt Collegiernas behandling öfverlemnade och
att dessa embetsverk således skulle kunna och böra förvandlas till underlydande
Byråer, endast åsyftande målens utredning. Ett sådant sätt för ärendenas afgörande,
derest det i öfrigt funnes lämpligt, skulle visserligen leda till mycken enkelhet och
skyndsamhet, äfvensom medföra någon minskning i personal och aflöningskostnad;
men det strider emot nu gällande Grundlagar, som icke åt Departements-cheferne
medgifva en dylik beslutande rätt. Det afsågs ej heller vid den nya organisationen
af Stals-rådet, och, efter min tanka, vore det hvarken lämpligt eller nyttigt att
tillvägabringa en sådan ändring, äfven om den kunde åstadkommas. En närmare
utveckling af skälen derför torde emedlertid icke för närvarande erfordras, serdeles
som ett tillräckligt binder ligger ensamt uti den omständigheten, att, med undantag
måhända för ett Departement, det icke för Departements-cheferne kunde blifva möj¬
ligt att taga den kännedom om de till underlydande embetsverks handläggning nu
hörande mångfaldiga ärenden, som för dessas noggranna och behöriga pröfning vore
af nöden, hvaraf således följden blefve, att Cheferne, i de liesta fall, nödgades helt
8
Kong!. MajHs Prop. om Statsverk. 1830.
och hållet förlita sig på underordnade oansvarige Ijenstemän, och de mångfaldige
olägenheter, sorn deraf komme att uppstå, äro lätt funne. Det är derföre, efter min
tanke, nödvändigt, att de åt embetsverken för närvarande öfverlemnade förvaltnings¬
ärenden fortfarande besörjas af serskilda Auktoriteter, i öfverensstämmelse med de
föreskrifter, som af Kongl. Maj:t varda dem meddelade och alt således Departements-
cheferne dermed icke taga annan befattning, än utöfvandet af den tillsyn öfver be¬
hörig verkställighet af nämnde föreskrifter, som jemlikt Grundlag och serskilda stad—
ganden dem åligga. Huruvida förutnämnde auktoriteter böra vara kollegialt orga¬
niserade eller ega Chefer med allena beslutande rätt, blir en serskild fråga, som på
hvarje olika förvaltnings beskaffenhet måste bero.
I afseende å kollegierne bar klagan länge varit förd öfver vidlyftigheten och
långsamheten af der förekommande måls behandling samt den betydliga tidsutdrägt,
som förorsakas, då förvaltningsärenden, erfordrande Regeringens afgörande, måste blifva
föremål för kollegiernas handläggning. Alt den kollegiala behandlingen, i allmänhet,
skall i någon mån medföra större uppehåll, än vid ärendenas afgörande af en em¬
betsman, som ensam har beslutande rätt, ligger i sakens nalur, men till en ganska
betydlig del bero likväl de anmärkta olägenheterne icke af den kollegiala institutio¬
nen, utan dels af det arbets-sätt, som utbildat sig, dels ock af den omständigheten,
att kollegierne, ehuru utgörande Regeringens närmaste förvaltningsorganer, stått all¬
deles isolerade och icke med Regeringen egt annat samband, än genom skriftvexling,
hvarigenom de småningom förstelnat och deras ställning blifvit helt annan, än den
borde och kunde vara. Deraf har ock uppkommit den följd, att de upplysningar,
som vid de hos Regeringen förekommande ärendens handläggning erfordras, i de
fleste fall måste inhemtas genom infordrande af kollegiernes skriftliga utlåtanden,
som vållat mycken tidsutdrägt samt att Departements-cheferne varit förhindrade att
med närmare uppmärksamhet följa nämnde embets-verks åtgärder. I berörde hän¬
seenden har emedlertid en väsendtlig förändring redan blifvit beredd genom Kongl.
Maj:ts sistlidna år meddeldte Nådiga förordnande, att hvarje Departements-chef eger
att öfvervara de under dess Departement lydande förvaltande embets-verks sessioner
samt dervid deltaga uti öfverläggningarne, men icke uti besluten, med rättighet till¬
lika att ej mindre af embets-verken än af deras tjenstemän äska nödige upplys¬
ningar. Genom berörda Nådiga föreskrift hafva således Departements-cheferne nu¬
mera blifvit försatte i hufvudsakligen det förhållande till embets-verken, som Rikets
Ständer, på sätt i det föregående är anmärkt, åsyftade vid sednaste förändringen uti
Stats—rådets organisation. — — — — — — —
Då
Kongl. MajUs Prop. om Statsverk. 1880.
9
Då sålunda, genom ett närmare samband emellan Departements-cheferne och
dem underlydande Embetsverk, hvar och en af desse Chefer numera är i tillfälle
att med uppmärksamhet följa sin administrationsgrens alla delar och derom erhålla
noggrann detalj-kännedom, äfvensom, medelst direkta öfverläggningar med Kollegier-
nes Ledamöter och beröringen med öfrige tjenstemän, förskaffa sig upplysningar,
som förut måst inhemtas genom skriftvexling, hvilken nu, i en mängd fall, kan und¬
vikas, kunna på detta sätt de olägenheter, som Kollegial-förvaltningen genom den
deraf föranledda långsamheten medfört, till hufvudsakligaste delen undanrödjas och,
för så vidt de bestått uti arbetssättet, är det naturligtvis lätt att deruti tillvägabrin¬
ga nödigl ändring, hvilket Departements-cheferne jemväl numera äro i tillfälle att
tillse. Det blifver således, efter min tanka, genom nyssberörda, redan vidtagna, för¬
ändring möjligt att, jemte beredande af betydlig lättnad vid ärendenas behandling
vinna den enhet och drift uti Statsförvaltningens gång, som med Departements-chefs-
befattningarnes införande åsyftades, roen tillika bibehålla den nytta och säkerhet, som
Kollegierna medföra derigenom, att detalj- och verkslällighets-åtgärderne besörjas af
tjenstemän, som sjelfständigt och under laglig ansvarighet fullgöra desse åligganden
och hos hvilka det kan förväntas en, genom längre erfarenhet vid dylik handlägg¬
ning, förvärfvad noggrann kännedom om hvad dervid bör iakttagas. Med ett sådant
system, rätt utfördt och tillämpad t, anser jag derföre både nyttigt och nödigt att
bibehålla Kollegial-förvaltningen, der icke ärendenes serskilda beskaffenhet påkallas,
att de af en enda person handhafvas.
Med tillämpning af de åsigter, som sålunda i allmänhet blifvit af mig under¬
dånigst framställde i fråga om Styrelse-verkens organisation, synes mig den Stats¬
kontoret åliggande förvaltning, under öfverinseende af Chefen för Finans-departe¬
mentet, fortfarande böra Kollegialiter behandlas. — — — — —
Hvad vidare beträffar den för Stats-kontoret föreslagne organisation, så enär,
i följd af nu mera meddeldte föreskrifter och i enlighet med hvad i det föregående
blifvit af mig närmare utveckladt, Chefen för Finans-departementet håde kan och
bör åt behandlingen af de inom detta embetsverk förekommande ärenden egna en
närmare uppmärksamhet och personlig öfvervaro, så ofta dess öfrige göromål det
medgifva och sådant åtminstone vid frågor af större vigt bör iakttagas, anser jag
det hvarken vara behöfligt eller fullt ändamålsenligt, att Yerket framgent tillika er¬
håller en President med den värdighet och aflöningsförmoner, som hittills åtföljt
detta embete. För den närmare tillsynen å ärendenas dagliga handläggning samt å
Verkets tjenstemän, tror jag det vara tillfyllestgörande och äfven lämpligast, att det
Bil. JYs 6 lill Kongl. Maj-.ts Prop. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 2
10
Kongl. May.ts Prop. om Statsverk. 18S0.
i sådant hänseende erforderliga Chefsskap uppdrages åt en Ordförande, hvars befatt¬
ning, under dylika omständigheter icke blefve af större vigt, än att denne embets¬
man kunde närmast jernföras med vice Presidenter och åtnöjas med något ringare
aflöning, än som hittills varit för Presidenten anslagen. Och kunde då den bespa¬
ring, som derigenom uppstode, användas till den förbättring uti embets- och tjen-
stemanna-personalens aflöning, som af behofvet påkallas. Denna min åsigt instäm¬
mer äfven i så målto med hvad i fråga om Presidents-embetena yttrades uti ser¬
skilda Utskottets, med Rikets Ständers ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse af
den 22 December 1823 öfverlemnade, Betänkande angående styrelse-verkens or¬
ganisation, som uti detta Betänkande, jemte anförande, att, om visse af Stats-rådets
Ledamöter blefve chefer för hvar sitt Departement och sålunda »Förmän för under¬
lydande Kollegier och Embets-verk», de också borde »sättas i tillfälle, att syftesen-
ligt kunna utöfva detta förmanskap», för hvilket ändamål de, bland annat, borde ega
att öfvervara dessa Kollegiers och Embetsverks öfverläggningar, tillika föreslogs, att
Presidenternes värdighet måtte nedsättas till likhet med General-Majorers, som mot¬
svarar den för vice Presidenter gällande rang; Och Rikets Ständer hafva jemväl
afsell, att, i följd af Embetsverkens nya organisation, vissa Presidents-embeten skulle
kunna upphöra, då 35 § af Regeringsformen, som upptager förtroende-embetsmän,
nu mera erhållit den förändrade lydelse, att bland dessa nämnas: Presidenter och
Chefer för Kollegier eller i desses ställe inrättade Verk. För den händelse likväl,
att Eders Kongl. Majit skulle i Nåder finna, att beslut i berörde hänseende icke
bör fattas annorlunda, än i sammanhang med frågan om Presidents-platserne i de
öfriga Förvallnings-verken och sedan ledighet af nu ifrågavarande Presidents-em-
bete yppats, blifver det nödigt att, vid beräknandet af Verkets nya Stat tills vidare
och i afbidan å en sådan pröfning, uppföra Presidenls-embetet med dess nuvarande
löneanslag, hvarefter och sedan en dylik pröfning egt rum, den nedsättning, som
deraf kunde blifva en följd, borde iakttagas.
1 fråga om Verkets personal i öfrigt, får jag, under förutsättning af Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall till Stats-kontorets hemställan om åtskilliga förändringar uti re-
dovisningssättet, ledande lill förenkling uti göromålen, underdånigst tillstyrka, att den
måtte fastställas i enlighet med Stats-kontorets förslag, med iakttagande i afseende
å Presidents-embetet och lönen derför af hvad här ofvan blifvit yttradt.
Hvad beträffar de i öfrigt föreslagna lönerna, så äro desamma icke högre än,
så vidt tillgångarne det medgifva, skäligen bör bestämmas, derest det skall kunna
stadgas, att tjenstemännen icke tillika få innehafva andra tjenstebefattningar och så¬
ledes lönerne måste vara så beräknade, att de lemna utväg till en tarflig bergning
och icke' inom kort föranleda nytt behof af förbättring. De öfverstiga ej heller
Kongl. Maj-.ls Prop. om Statsverk. 1850.
11
hvad som redan för Tull-Styrelsens tjenstemän af samma grader medgifvits samt
öfverensstämma jemväl i allmänhet med Krigs-kollegii Stat, endast med det undan¬
tag, att i detta embetsverk, i anledning deraf, att Staten måst inom de befintliga
anslagen inskränkas, lönerne i 2:dra och 3:dje graden måst bestämmas något lägre,
än efter den förr följda proportionen graderne emellan annars bordt ske. Och an¬
ser jag mig således äfven i denna del böra underdånigst tillstyrka bifall till Stats¬
kontorets förslag, dock under iakttagande, att, likasom för Tull-styrelsen egt rum,
såsom löner för 2:dra och 3:dje graderna endast uppföras, för den förra 1000 och
för den sednare 1,600 r:dr, och fyllnaden anvisas såsom arfvoden.
På sätt Stats-kontorets underdåniga betänkande upplyser, utgöra de aflönings-
anslag, ljuspenningarne inberäknade, som under serskilda titlar för närvarande år¬
ligen utgå för Stats-kontorets personal, ett belopp af 47,078 r:dr, hvartill komma,
dels åtskilliga arfvoden, som för ärendenas gång måste anvisas, dels ett arfvode som
fortfarande åtnjutes af den förut vid Kansli-styrelsen anställde tjensteman, hvilken
handlägger de till Verket öfverflyttade ärenden rörande Lappmarks Ecklesiastik-verk,
som vid hans afgång skulle komma att af den å Stat uppförde personal öfvertagas,
hvilka alla serskilda utgifter beräknats till 2,575 r:dr 16 sk.; så att samtlige ut-
gifterne för Stals-kontoret för närvarande utgöra 49,653 r:dr 16 sk. Då den
föreslagna nya Staten uppgår till 46,170 r:dr 32 sk., skulle således, i följd af
den nya regleringen, en årlig besparing uppkomma af 3,482 r:dr 32 sk. Banko,
men Embetsverket ändock erhålla en sådan organisation, att dess ärenden kunna
med noggrannhet och drift behandlas samt tjenstemännen beredas skälig utkomst;
och komme nämnde besparing att ytterligare ökas, om, genom framdeles skeende
förändring med Presidents-embetet, förminskning i aflöningsanslaget skulle kunna uppstå.
Om den föreslagna Slaten vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, synes ordnin¬
gen fordra, att hela beloppet varder såsom aflönings-anslag å Riks-staten upptagit
och att således hvad för närvarande under särskilda rubriker utgår, blifver samman-
fördt. För sådant ändamål tillstyrker jag underdånigst, det Eders Kongl. Majit
ville till Rikets Ständer göra Nådig proposition derom, att, jemte detj för Stats-kon¬
torets aflönande fortfarande beräknas hvad för närvarande å Riks-staten är anvisadt,
eller 32,198 r:dr, med afdrag likväl af beloppet utaf en Kammar-skrifvare-lön,
438 r:dr, som skulle komma att till Krigs-kollegii Stat öfverflyttas, hvarefter
åerstår 31,760.
tillika måtte till Statsanslaget för detta Verk
Transport 31,760.
12
Kongl. Maj:ls Prop. örn Statsverk. 1830.
Öfverföras: Transport 51,760: —
Ifrån Staten för Chartae—Sigiilatee—verket, dels nu uppförde aflö-
ningsanslaget
dels ock rnedelbeloppet af den till Kassören hittills utgångna provision
Ifrån Sjunde Hufvud-titelns anslag till skrifmaterialier och ex¬
penser beloppet af de för embetsverket utgående ljuspenningar, som
i följd af nya löneregleringen skulle upphöra och hvilka enligt Stats¬
kontorets uppgift utgjort tillhopa 2,092 r:dr, men, då Ijuspenningarne
för de ordinarie tjenstemännen efter nu gällande Stat ei uppgå till
mera än r:dr 1,100, och för de extra ordinarie i medeltal varit
900 r:dr, endast kunna beräknas i rundt tal till
Beloppet af det remisslage, som Kongl. Bäntmästarne af dertill
ä Sjunde Hufvud-titeln uppförde anslag åtnjutit och framdeles skulle
blifva uti aflöningen inbegripet, uppgående, efter medelberäkning för
fem år, till 2,793 r:dr, eller i rundt tal
Ifrån allmänna Indragnings-staten, anslag till aflöning för Stats¬
kontorets Magasins-departement, utgörande 6,442 r:dr, ett belopp af
hvaremot återstoden af nämnde anslag vid nuvarande löneinnehafvar-
nes afgång skulle komma att besparas.
Summa b:ko r:dr 46,170: 32.
Genom förrberörda öfverflyttningen skulle således motsvarande minskning uti
de omförmälde Ånsiags-titlarne ega rum; dock som provisionen för Kassören uti
Chartae-Sigillatse—kontoret utgår af anslaget till Chartse-Sigillatae-omkostnader, hvilket
är förslagsanslag, torde, med afseende å nämnde provisions mindre betydliga belopp,
någon förminskning uti beräknandet af samma anslag icke böra ifrågakomma; hvar¬
jemte i underdånigbet anmärkes, att uti Förslags-anslaget till remisslage den andel,
som afsett utbetalning af dylik ersättning till Kongl. Räntmästarne, endast varit upp¬
förd lill 1,300 r:dr, ehuru, på sätt ofvan är omförmäldt, utgiften uppgått till vida
högre belopp.
Såsom vilkor för den nya löneregleringen torde för öfrigt, i öfverensstämmelse
med de af Eders Kongl. Maj:t redan förut i Nåder godkända grunder, höra stadgas:
a) Att Stats-kontorets embets- och tjenstemän icke få tillika innehafva annan
publik tjenstebefattning, såvida icke sådan redan af dem erhållits, i hvilket fall
de, utan binder af detta stadgande, ega att dervid qvarstadna, intilldess de
3,516: —
473: —
2000: —
2,800: —
5,621: 32.
Kongl. MajHs Prop. om Statsverk. 1830.
13
inom Stats-kontoret undfå lönetillökning, motsvarande de med sådan befattning
förenade löneförmoner, eller ock tjenst i annan grad, än de nu på Stat uti
Stats-kontoret innehafva; dock att berörde stadgande icke gäller i afseende å
Ombudsmannen, såsom icke innehafvande ordinarie tjenstbefattning, utan endast
ett serskildt uppdrag emot arfvode.
b) Att, då ljuspenningar äro för den ordinarie personalen, i de nya lönerna inbe¬
räknade samt, hvad extra ordinarie tjenstemän och betjente angår, ett deremot
svarande anslag å den föreslagna staten uppfördt, att till gratifikationer använ¬
das, desamma, ifrån och med nästa år, icke vidare böra Stats-kontorets per¬
sonal tiilgodokomma, med undantag endast för de embets- och tjenstemän, som
icke komma i åtnjutande af en deremot svarande tillökning uti deras för när¬
varande inom verket egande lönevilkor och hvilka, så länge detta förhållande
eger rum, vid ljuspenningars tillgodonjutande enligt nu gällande stadganden bi¬
behållas; börande jemväl Kongl. Räntmästarnes remisslage och den, kassören i
Char ta?—Sigillatae—kon toret anslagne, provision, ifrån och med nyssnämnde tid
upphöra.
c) Att för de fullmakter och konstitutorialer, som af Stats-kontoret utfärdas, kan-
sli-gebiihr, beräknad efter lönebeloppet, icke vidare bör utgå, utan lösen er¬
läggas i likhet med hvad för resolutioner är bestämdt, äfvensom att för de
kontrakter, som af Stats-kontoret uppgöras, någon lösen icke får beräknas;
Vidkommande sättet för handläggningen af de på Stats-kontorets behandling
beroende ärenden, rörande Mynt- och Kontrollverken; så lärer pröfningen deraf böra
ega rum i sammanhang med den på Kongl. Maj:ts afgörande beroende frågan om
nya reglementen för dessa verk: och torde Eders Kongl. Maj:t emedlertid finna
godt i Nåder förordna, att nu gällande föreskrifter i detta hänseende tills vidare
böra lända till efterrättelse. — — — — — — —
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-rådets öfrige ledamöters un¬
derdåniga tillstyrkan, i Nåder bifalla hvad föredragande Departements¬
chefen i fråga om Stats-kontorets organisation och lönereglering
sålunda i underdånighet hemställt och föreslagit; dock med nådigt
förklarande, att, ehuru Kongl. Maj:t framdeles ville taga i nådigt
öfvervägande, om och hvad förändring med Presidents-embetet må
vara lämplig, borde likväl, enär den derför nu utgående och i
Stats-kontorets förslag lill lönereglering för samma embete uppförde
14 Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 1830,
lön icke vöre högre, än för Verkets Chef ändock kornme att er¬
fordras, denna aflöning i staten bibehållas.
Ex protocollo,
L. T. Fries.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rädel å Stockholms Slott den 50
Oktober 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Statsministern Herr .Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärendene Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg, och
Gripenstedt.
9:o.
Slutligen anmälde Departements-chefen i underdånighet, att, sedan, med anled¬
ning af Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorers framställning, att, i afse¬
ende å utbetalning af ljuspenningar till extra-ordinarie tjenstemän, den förändring
måtte vidtagas, att det belopp, som, efter beräkning för sednaste fem år, per me¬
dium blifvit för hvarje embetsverk till nämnde ändamål anordnadt, blefve ställdt till
verkets disposition, för att användas till gratifikationer åt de extra-ordinarier, som
genom flit och skicklighet sig utmärkt, Kongl. Majit under den 18 Mars 1846
låtit anbefalla Stats-kontoret alt, med uppgift å berörde utbetalningar för hvarje
Verk under de då sistförflutne fem åren inkomma; så hade en dylik uppgift blifvit
af Stats-kontoret aflemnad, hvars innehåll nu i underdånighet föredrogs. Då emel¬
lertid flere år sedan dess aflemnande förflutit och densamma således icke lämpligen
kunde tagas till grund för beräkningar vid beslut, som i berörde hänseende skulle
Kongl. Maj:ts Prog. om Statsverk. 1830.
15
kunna varda fattade, hade Departements-chefen sedermera låtit uti Stats-kontoret
uppgöra en nu jemväl företedd uppgift, sträckande sig till och med sistlidne år.
Derjemte, och då Kongl. Maj:t vid de löneregleringar inom vissa embetsverk,
som under sednaste tiden blifvit i Nåder beslutade, icke allenast stadgat, att, i af¬
seende å ljuspenningarne för extra ordinarie tjenstemän och betjente, en sådan för¬
ändring borde ega rum, som af Rikets Ständers Revisorer, på sätt ofvan förmäldes,
blifvit föreslagen, utan ock antagit, att, till vinnande af större enkelhet, ljuspennin¬
garne för den ordinarie personalen skolat uti lönerne inräknas, hade Departements¬
chefen, enär ljuspenningarne utgå utaf serskilda till skrifmaterialier, ved och ljus å
hvarje Hufvudtitel uppförde anslag, och således, för tillvägabringandet af en dylik
förändring i fråga om ljuspenningarne i samtlige embetsverken vore af nöden, att,
hvad för berörde ändamål inom hvarje embetsverk erfordrades, blefve till Verkets
aflöningsanslag öfverflyttad), ifrån Stats-kontoret infordrat uppgift å beloppet af de
ljuspenningar, som, enligt nu gällande stater, belöpa för ordinarie personalen uti
alla de embetsverk, för hvilka utbetalning deraf genom Stats-kontoret besörjes.
Med ledning af dessa upplysningar hade Departements-chefen upprättat härvid
bifogade uppgift å de anslag, som för hvarje af nämnde embetsverk och myndig¬
heter skulle, till godtgörande af ljuspenningarne, erfordras, hvarvid de motsvarande
arfvodesanslagen blifvit till närmaste lämpliga tal jemkade, med iakttagande att de¬
samma för Civil-, Finans- och Ecklesiastik-Departementens expeditioner till lika be¬
lopp för hvardera upptagits; dock hade för Tabell-kommissionen samt Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-Akademien, som hvardera blott haft en extra ordinarie
tjensteman och å sednare stället tillika en e. o. vaktbetjent, Departements-chefen
ansett det icke lämpligen kunna ifrågakomma att såsom anslag till gratifikatio¬
ner för extra-ordinarier anvisa det obetydliga belopp, som efter berörde grund
skulle uppstå, hvadan sådant blifvit ifrån beräkningen uteslutet; utvisande nyss¬
nämnde uppgift, att de ifrågavarande anslagen till ersättande af ljuspenningarne å
andra, tredje, sjette, sjunde och åttonde Hufvudtitlarne skulle utgöra, för ordinarie
personalen 14,026 r:dr 52 sk. och för de extra ordinarie, hvilkas ljuspenningar
under de sista fem åren i medeltal utgjort 8,675 r:dr 25 sk. 2 rst., ett belopp
af 8,655 r:dr 16 sk. eller tillhopa 22,660 r:dr; och hemställde Departements¬
chefen i underdånighet, att Kongl. Maj:t, för ofvannämnde ändamål och på det, att
vid skeende löneregleringar den ordinarie personalens ljuspenningar måtte kunna i
lönerne inräknas, ville, vid upprättande af den statsreglering, som lill Rikets näst-
sammanträdande Ständer bör aflemnas, i Nåder föreslå, att de i förutnämnde uppgift
upptagne belopp måtte till hvarje serskildt verks aflöningsstat få ifrån anslaget till
16
Kongl. MajUs Prog. om Statsverk. 1830.
skrifmaterialier och expenser öfverföras, samt nämnde anslag med motsvarande be¬
lopp således förminskas.
Hvad åter beträffade ljuspenningarne för sådane, å en af Stals-kontoret upp¬
rättad serskild förteckning upptagne, tjenstemän, som icke äro å stat uppförde, så ansåg
Departements-chefen, att med utbetalning af dessa ljuspenningar, så länge de ifråga¬
varande tjenstemännen qvarstå och äro till åtnjutande af nämnde förmån berättigade,
borde enligt nu gällande stadganden förhållas.
Uti denna hemställan instämde icke allenast D. E. Justitie-Statsministern och
Statsministern för Utrikes Ärendene samt cheferne för Civil- och Ecklesiastik—
Departementen, utan äfven Stals-rådets öfrige ledamöter, hvarjemte Stats-rådet i
underdånighet hemställde, det Kongl. Maj:t, uppå serskild föredragning af Cheferne
för Landt- och Sjöförsvars-Departementen, ville i Nåder besluta om vidtagande af
enahanda åtgärd i afseende å de till dessa Departementer hörande anslag.
Hvad Stats-rådet uti nästförestående mål underdånigst yttrat och
hemställt, behagade Kongl. Maj:t i Nåder bifalla.
Ex protocollo,
Carl von Schantz.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ar enden, hållet inför Hans
Majit Konungen i Stats-Rddet å Stockholms Slott den 11
November 1850.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie—Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendene, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer, anhöll i underdå¬
nighet att få underställa Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande den del af Statsreglerin-
gen vid nu instundande riksdag, hvilken angick beräkningen af Statsverkets tillgån¬
gar
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1880.
17
gar för dc behof, som vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas; Och anmälde
Departements-chefen i sådant afseende underdånigst, hurusom uti den af Stats¬
kontoret under den 1 nästlidne Juli afgifna berättelse om Statsverkets förvaltning,
tillstånd och behof, hvilken berättelse, i hvad densamma rörde beräknandet af an¬
slagen å Riks-statens 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, 6:te och 8:de hufvudtitlar, blifvit
vederbörande Chefer för de Departementer, under hvilka dessa hufvudtitlar lyda,
serskildt delgifven, Statsverkets tillgångar voro, dels med ledning af räkenskaper och
handlingar lör åren 1844—1848, dels ock på grund af serskilde förhållanden upp-
gifne på sätt, som följer:
Statsverkets
Ordinarie eller Ständiga Inkomster:
l:o. Ordinarie Räntan, hvaraf den Indelda, som direkte utgår till vissa
personer, stater och inrättningar, utförts till det af Rikets Stäu-
der under de 3:ne sista riksmötena antagna förslagsvärdet af
r:dr 1,762,000.
samt den Statsverket behållna andelen, som ingår i pen¬
ningar efter markegång, till det vid 1845 och 1848
årens statsregleringar bestämda belopp . . . r:dr 575,000. 0
2:o. Afrads-Spannmålen, som, i likhet med hvad vid 1848 års Stats¬
reglering egt rum, ansetts böra beräknas till 41,725 tunnor eller
å 6 r:dr per lunna r:dr 250,350.
3:o. Krono-Tionde-Spannmälen, hvaraf den Indelda blifvit, såsom vid
de 2:ne sednaste Statsregleringarne, beräknad till 105,695 tun¬
nor å 6 r:dr r:dr 634,170.
men den kronan behållna, som vid nyssnämnde Statsreglerin¬
gar upptagits till 20,000 tunnor, nu ansetts kunna be¬
räknas till 21,500 tunnor å 6 r:dr .... r:dr 129,000.
! 763,170.
4:o. Kronotionde-lä sen, vid de 2:ne sednaste Statsregleringarne upp¬
tagen till 4,800 r:dr, men nu till endast r:dr 4,400.
5:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, hvilka,
vid 1845 och 1848 årens Statsregleringar upptagne till 23,000
r:dr i penningar och 14,500 tunnor spanmål, motsvarande efter
6 r:dr tunnan, 87,000 r:dr, eller tillsammans 110,000 r:dr,
Transport 3,354,920.
Bil. JM C till Kongl. Maj:ls Prop. 18S0. 1 Sami., 1 Afd., 1 Haft. 5
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
Transport 5,334,920.
nu ansetts kunna beräkuas till: penningar (sorn förut) r:dr 23,000.
och spanmål 15,000 tunnor å 6 r:dr r:dr 90,000. ng 000
6:o. Silf ver tionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilka inkomster, vid de
båda sednaste Statsregleringarne upptagne till 10,000 r:dr, nu
beräknats till endast r:dr 9,000.
7:o. Koppar-räntan, upptagen vid 1845 års Statsreglering till 280
Skepp, garkoppar å 120 r:dr, eller 33,600 r:dr, och vid Stats-
regleringen år 1848 till 380 Skepp, å 130 r:dr, eller 49,000
r:dr, men hvilken Stats-kontoret, med afseende å den under de
sednare åren alltmera tilltagande koppartillverkningen, ansett kunna
beräknas till 450 Skepp, å 130 r:dr, eller .... r:dr 58,500.
8:o. Tionde- och Hammarskatts-jernet, som, i likhet med beräkningen
deraf vid 1848 års Statsreglering, upptagits, det förra till 12,000
Skepp, å 5 r:dr 32 sk. eller r:dr 68,000.
och det sednare till 6,000 Skepp, å 14 r:dr eller . r:dr 84,000. qqq
9:o. Alun-tionden, såsom vid den sednaste Statsregleringen . . r:dr 500.
10:o. Svafvelbruks-tionden, d:o. d:o . . . r:dr 600.
ll:o. Mantalspenningarne, vid sista riksdagen upptagne till 336,000
r:dr och nu, efter medium under åren 1844—1848, såsom va¬
rande i jemnt stigande, utförde till r:dr 345,000.
12:o. Gerningsören af handtverkare, hvilken inkomst vid sednaste Stats¬
regleringen blifvit tiil ett från 1,700 till 1,500 r:dr nedsatt be¬
lopp beräknad, men nu, efter medium under ifrågavarande 5 år,
åter upptagits till r:dr 1,700.
13:o. Bötesmedel, efter medium under de sednare 5 åren beräknade
till enahanda belopp som vid 1848 års Statsreglering . . r:dr 35,000.
14:o. Kavalleri-regementcrnas Iläst-vakans-spanmäl, såsom vid de 2:ne
sednaste Statsregleringarne upptagen til! 22,250 tunnor å 6 r:dr
eller r:dr 133,500.
15:o. Ständiga rote-vakans-afgiften vid Skånska Infänteri-regementerna,
som förut, 2,310 tunnor spanmål å 6 r:dr r:dr 13,860.
16:o. Tillfälliga rote-vakans- och mötes-afgifter, vid sednaste Stats¬
regleringen beräknade till 5,000 r:dr, men nu, efter medium un¬
der åren 1844—1848 lill . r:dr 4,500,
Transport 4,222,080
Kongl. Maj.ls Prop. om Statsverk. 1830.
19
Transport
17:o. Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underka¬
stad, jord, vid 1843 och 1848 årens Statsregleringar beräknad till
27,000 r:dr, och nu, efter medium under sednare 3 åren, till
ett förhöjdt belopp af r:dr
18:o. Rote-vakans-afgiften af de utsockne frälse-hemmanen i Halland,
hvilken Stats-kontoret ansett böra med nästföregående inkomst-titel
sammanföras, såsom vid sednaste Statsreglering till . . . r:dr
19:o. Bätsmans-vakans-afgiften, beräknad vid de 2:ne sednaste Stats-
regleringarne till 30,000 r:dr, men nu, efter medium under åren
1844—1848, till ett förhöjdt belopp af r:dr
20:o. Krut- och Salpeter-för säljning smedel, vid 1843 och 1848 årens
Stats-regleringar beräknade till 93,000 r:dr, men nu, efter de
sednare årens medium, till r:dr
21:o. Kontroll-stämpel-medlen, beräknade vid 1848 års Statsreglering
till ett från 10,300 till 10,000 r:dr nedsatt belopp, men nu,
efter medium under de sednare 3 åren, återupptagne till r:dr
22:o. Bak- och Lotsmedlen, hvilka, ehuru deras medium under åren
1844—1848 utgjort 90,000 r:dr och således med 13,000 öf¬
verstiga det belopp, hvartill denna inkomst vid sista Stats-regle-
ringen beräknades, likväl, med hänsigt dertill, att denna inkomst är
beroende af sjöfartens vexlingar och föröfrigt till hela beloppet
disponerad för Båk- och Lots-inrättningen, ansetts böra upptagas
till endast r:dr
23:o. Danska Fyring s-medel, såsom vid sednaste reglering . . r:dr
24:o. Ersättning af Konvoy-kommissariatet för aflöning af Svenska
och Norska beskickningen i Turkiet (som förut) .... r:dr
23:o. Observationsmedel, hvilka, då deras medium under de sednare
5 åren utgjort 16,780 r:dr, ansetts kunna från den vid de 2:ne
sednaste Statsregleringarne beräknade summa 10,000 r:dr höjas
till r:dr
26:o. Extra medel och uppbörder, såsom vid 1848 års Statsreglering r:dr
27:o. Intresse-medel, hvilka fortfarande blifvit upptagne till enahanda
belopp, som vid de 2:ne sednaste Statsregleringarne . . . r:dr
Summa b:ko r:dr
4,222,080
28,000.
10,000.
32.000.
103,000.
10,300.
83.000.
26,600.
14,800.
14,000
18.000.
3,300,
4,569,280.
20 Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 18S0.
Statsverkets
Extra ordinarie Inkomster, hvilka, enligt 60 § Regeringsformen, såsom be¬
villning utgå:
28:o. Sjö tulls-medlen, hvilka vid sednaste Statsreglering beräknats till
en netto-inkomst af 3,275,000 r:dr eller, med tillägg af 800,000
r:dr för Tullverkets Stat oell utgifter, till ett brutto-belopp af
4,075,000 r:dr, men nu antagits till en nelto-inkornst af 3,500,000,
Samt för Tullverkets Stat och utgifter den förra Summan 800,000.
Således ett brutto-belopp af 4,500,000.
29:o. Salu-accis af Städerne, såsom vid sednaste reglering . . . 3,000.
30:o. Postmedlen, liksom vid 1848 års Statsreglering, till ett brutto¬
belopp af 600,000.
31:o. Chartce-Sigillatce-medlen, vid sednaste Statsreglering beräknade
till 550,000 r:dr, men nu, efter medium under åren 1844 —
1848, till 560,000.
32:o. Bränvins-brännings-afgiften, hvilken afgift vid sednaste Stats¬
reglering beräknats till 700,000 r:dr, men nu, efter ungefär¬
liga beloppet för år 1849, ifrån och med hvilket år sednaste
författningen i ämnet tillämpats, upptagits till 650,000.
Summa R:dr 6,115,000.
33:o. Restantier, hvilka, ehuru deras medium under åren 1844-1848
utgjort 251,445 r:dr, och således betydligen öfverstigit det belopp
af 155,000 r:dr, hvartill denna inkomst vid de båda sednaste
Statsregleringarne upptagits, likväl med hänsigt till föränderlig¬
heten af samma inkomst nu ansetts icke böra högre beräknas
än till 180,000.
Enligt den af Stats-kontoret sålunda uppgjorda beräkning, skulle alltså, utom
det från Riksgälds-kontoret af Bevillnings-medlen lemnade bidrag för Stalsbehofvens
fyllande, hvilket, enligt sednaste Statsreglering, bestämdes till 1,318,530 r:dr årli—
ligen, Stats-verkets årliga tillgångar blifva:
Ordinarie Inkomster r:dr 4,569,280.
Extra ordinarie d:o » 6,113,000.
B'St*"‘icr * 180’Q0°- 10,862,280.
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
21
Efter anmälan af hvad Stats-kontoret sålunda i underdånighet hemställt, an¬
gående beräknandet af tillgångarne för den blifvande Statsregleringen, utbad sig
föredragande Departements-chefen att få i underdånighet framställa följande:
a) Då, efter afgifvandet af Stats-kontorets berättelse, 1848 års Riks-hufvudbok
blifvit afslutad och således äfven förhållandet med Afrads-spanmålen för nämn¬
de år kändt, hvarvid det visat sig, att densamma utgjort 42,982 tunnor,
hvaraf 1,182 tunnor bafra, ansåg Departements-chefen, att dessa sednare qvan-
titeter så mycket heldre, i stället för de för år 1847 uppgifne, borde uti
propositionen omförmälas, som, i afseende å de kontanta inkomsterne, beloppen
för år 1848 ingått i beräkningen.
b) Enligt hvad Departements-chefen inhemtat, hade, i afseende å uppgiften att
behållne krono-lionden för år 1847 skall hafva utgjort 22,674 tunnor, miss¬
tag egt rum, enär, på sätt som inhemtades utaf en ifrån Riks-boksluts-konto-
ret infordrad Promemoria, vid närmare utredning visat sig, att den indeldta an¬
delen af samma tionde blifvit för ringa upptagen och att, med rättelse deraf,
den kronan behållne qvantiteten endast utgjort 19,732 tunnor, och hade den¬
na sednare andel, efter 1848 års Riks-hufvudbok, blott uppgått till 19,662
tunnor. Vid sådant förhållande kunde den af Stats-kontoret föreslagna beräk¬
ning af 21,500 tunnor icke antagas och äfven den qvantitet af 20,000 tun¬
nor, som vid sednaste Statsregleringen beräknades, vore för hög; hvadan
Departements- chefen underdånigst hemställde, att den behållne krono-tionde-
spanmålen endast måtte upptagas till 19,500 tunnor och således å 6 r:dr
tunnan till 117,000.
c) Då Kongl. Maj:t under denna dag i Nåder beslutat att till Rikets Ständer
göra förnyad framställning, att Gerningsören måtte såsom serskild Inkomst¬
titel upphöra, hemställde Departements-chefen underdånigst, att de under denna
titel af Stats-kontoret beräknade 1,700 r:dr måtte uteslutas.
d) Enär, enligt ifrån Civil-Departementet erhållen uppgift af de städer, som uti
den vid sednaste bevillnings-förordningen fogade tarif beräknades till erläggande
af Salu-accis, Calmar, Lindesberg, Upsala, Wisby och Carlshamn, blifvit, på
grund af medgifven fri försäljning af Kött, Dricka och Rröd, ifrån erläggandet
af sådan afgift befriade, hvarigenom denna utskyld, som uti nämnde tarif be¬
räknades till 3,305 r:dr, blifvit med 615 r:dr nedsatt, samt möjligen ena¬
handa befrielse kan, under den tid nu blifvande Statsreglering varder gällan¬
de, äfven andra städer tillerkännas, ansåg Departements-chefen sig böra under¬
dånigst föreslå, att inkomsten af Salu-accis, som af Stats-kontoret upptagits till
3000 r:dr, icke måtte till högre belopp, än 2000 r:dr beräknas.
22
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1830.
e) Hvad beträffade Tull-medlen; så hade det visat sig, att desamma under de
sednaste åren varit i jemnt stigande och att Stats-verkets behållne andel deraf,
som år 1848 utgjorde 3,831,457 r:dr, för år 1849, enligt Tull-styrelsens
nyligen afgifna Berättelse, stigit till 4,201,586 r:dr 15 sk. 5 rst., hvaraf
likväl 27,266 r:dr 26 sk. utgjort tull för inkommen spanmål. Väl hade det
visat sig, att uppbörden för innevarande år något förminskats, så att levere-
ringarne till Stats-kontoret, vid slutet af sistlidne månad, utgjorde 250,000 r:dr
mindre än vid samma tid förlidet år, men äfven med förutsättning af en vida
större minskning, än berörde förhållande antyder, ansåg likväl Departements¬
chefen beräkningen af denna Inkomst-titel kunna böjas utöfver hvad Stats-kon¬
toret föreslagit, och med säkerhet kunna antagas till netto 3,600,000 r:dr
eller, med tillägg af de för omkostnader hittills förslagsvis beräknade 800,000
r:dr, till ett sammanlagdt belopp af 4,400,000 r:dr.
f) Sedan Kongl. Maj:t, under den 2 sistlidne Mars, beslutat, att, då det vore
både lämpligast och ledande till enkelhet, om Tullverket, i likhet med andra
förvaltningar, erhölle portofrihet, Kongl. Maj:t, på det att föreskrift derom måtte
kunna meddelas, ville till Rikets Ständer göra framställning, att postverkets
bidrag till Staten måtte nedsättas med ett belopp, motsvarande det ifrån Tull¬
verket inflytande Postporto, hvarigenom således uppkomme en större behållning
af Tullmedlen, och hvilken följaktligen utgjorde godtgörelse för nämnde ned¬
sättning; så hemställde Departements-chefen nu i underdånighet, att då, enligt
den ifrån Tullstyrelsen inkomne Berättelse för år 4849, postporto utgjort om¬
kring 16,000 r:dr, Kongl. Majrt ville föreslå Rikets Ständer att, för tillväga-
bringande af berörde förändring, medgifva nedsättning uti Post-verkets bidrag
till Statens utgifter, ifrån 115,000 r:dr till 100,000 r:dr. Men då, äfven
derest berörde Porto-inkomst försvunne, Post-verkets inkomster, som visat sig
vara i årlig tillvext, kunna antagas fullt uppgå till det belopp af 600,000 r:dr,
hvartill de för närvarande beräknats, tillstyrkte Departements-chefen i under¬
dånighet, att samma beräkning måtte bibehållas, samt att, jemte framställning
till Rikets Ständer om medgifvande, att, som hittills, för Post-verkets utgifter
måtte få användas allt hvad nämnde inkomster utgöra utöfver bidraget till
Slats-verket, beräkningen af Yerkets omkostnader må förhöjas med hvad som
motsvarar nedsättningen i berörde bidrag.
g) Äfven med Chartae-Sigillatre-uppbörden vore förhållandet sådant, att densam¬
ma under de sednare åren, efter det skärpta kontroller å vissa handlingars
chartering blifvit införda, betydligen ökats, samt för sistlidne år öfverstigit
623,000 r:dr. Departements-chefen ansåg derföre beräkningen af denna In-
Kongl. Maj:ls Prof. om Statsverk. 1830.
23
komst-titel med skäl kunna och böra förhöjas utöfver det af Stats-kontoret
upptagna belopp af 360,000 r:dr eller till 380,000 r:dr. —
1 öfrigt hemställde Departements-chefen i underdånighet, att de af Stats-konto¬
ret föreslagne beräkningar måtte tagas till grund för Kongl. Maj:ts nådiga Proposi¬
tion i ämnet.
Genom bifall lill hvad af Departements-chefen nu blifvit i underdånighet till¬
styrkt, skulle, vid jemförelse med den för närvarande gällande Riks-Staten, uppkom¬
ma följande förhöjning, nemligen:
o
A Ordinarie inkomster:
5:o. Arrende-medel 3000: —
7:o. Koppar-ränta . 9,100: —
ll:o. Manlals-penningarne ., • 9000: —
!7:o. Rotefrihets-afgiften 1000: —
18:o. Båtsmans-vakans-afgiften 2000: —•
19:o. Krut- och Salpeterförsäljnings-medlen 10,000: —
20:o. Kontroll-stämpel-medlen 300: —
21:o. Båk- och Lots-medlen 10,000: —
24:o. Observations-medlen 4000: —
o
A Extra ordinarie inkomster:
Tull-medlen . 323,000: —
Chartae-Sigillate-medlen 30,000: —
Restantier, som inflyta 23,000: —
Summa 428,600: —
Deremot skulle minskning uppstå å följande titlar:
3:o. Krono-tionde-spanmålen 3000: —
4:o. Krono-tionde-lösen efter bestämda priser 400: —
8:o. Silfver-tionde, Myntare-lön och Slagskatt 1000: —
12:o. Gerningsören 1,300: —
16:o. Tillfällige Rote-vakans, och mötesafgifter . 300: —
29:o. Salu-accis 1000: —
32:o. Bränvins-afgifter 30,000: —
Summa R:dr 37,400: —
24
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1830.
Om från ofvanomförmält^ förhöjningar
dragas nämnde nedsättningar
återstode således en ökad tillgång af .
428,600:
57,400
371,200
Sedan yttrande sålunda blifvit afgifvet angående beräkningen af Statsverkets or¬
dinarie och extra ordinarie inkomster, ansåg Departements-chefen sig vidare böra i
underdånighet framställa, hvilka tillgångar möjligen kunde vara att påräkna för fyl¬
landet af sådane tillfällige anslagsbehof, som blott för en gång eller för viss tidrymd
uppstode. I sådant afseende förekomme, att, såvida Rikets Ständer, sedan bankens
grundfond numera blifvit förstärkt till det belopp af tio millioner, som derför blif¬
vit fastställdt, anse bankens behållna vinst, på sätt vid de sednaste riksdagarne an¬
tagits, böra användas för statens utgifter, vara i sådant afseende att påräkna ej
mindre den vid sistlidne års slut behållna och odisponerade vinsten, hvilken, enligt
offentliggjorde räkenskaper, uppgår till 1,981,602: 25. 11, än ock den vinst, som
för innevarande år kan uppkomma, hvadan och ehuru någon tillförlitlig beräkning
öfver sistnämnde vinstbelopp icke kan uppgöras, berörde tillgång synes kunna beräk¬
nas till omkring 3,000,000 R:dr.
Vidkommande sedermera Riksgälds-kontorets tillgångar, så vore genom dess
räkenskaper ådagalagdt, att detta verk numera befinnes uti en fördelaktig ställning.
För att närmare utreda, huruvida några medel der kunde blifva tillgänglige för an¬
visningar af ofvannämnda beskaffenhet, hade Departements-chefen uppgjort beräknin¬
gar, hvaruti upptagits ej mindre de vid innevarande års början, enligt räkenskaperne,
befintlige tillgångar, dels uti kontant behållning och dels uti obligationer eller emot
hvpothek af sådane utlemnade lån, än ock sådane inkomster, som intill slutet af
nästkommande år, enligt kände förhållanden, äro att af verket påräkna, hvaremot å
andra sidan afräknats de utbetalningar, som enligt redan meddelade föreskrifter
kunna intill nämnde tid ifrågakomma, derunder jemväl inbegripet hvad till Kongl.
Maj:ts disposition uti Riksgälds-kontoret innestår af de till undsättning i missvextår
afsedda medel, och hade dervid det resultat uppkommit, att det bör kunna antagas,
att kontoret vid nästa års slut, eller den tidpunkt, då den statsreglering, som vid
nästa riksdag fastställes, sannolikt kommer att vidtaga, kan ega en disponibel be¬
hållning af omkring 700,000 R:dr, utan att ändock taga i beräkning den för samma
år belöpande och påföljande året ingående behållning.
Med
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1830.
25
Med anledning af allt detta, hemställde Departements-chefen underdånigst, att
Kongl. Maj:t uti den afiåtande propositionen måtte täckas meddela Rikets Ständer
upplysning jemväl om de beräkningar öfver omförmälde tillgångar, som sålunda an¬
setts kunna komma i betraktande vid behandlingen af frågorna om anvisningar för
tillfälliga behof; äfvensom Departements-chefen underdånigst tillstyrkte, det Kongl.
Maj:t ville till Rikets Ständer öfverlemna, om icke de, vid det lyckliga förhållande
som med Riksgälds-kontorets ställning sig företer, skulle finna lämpligt förklara att,
ifrån och med nästkommande år, debitering af den serskilda bevillning, som vid
sista Riksdagen fastställdes till godtgörande af krigsrustningskostnader, icke vidare
skall ega rum och således denna afgift, efter uppbärandet af hvad för innevarande
år belöper, komma att upphöra.
Slutligen utbad sig Departements-chefen att serskildt, i sammanhang med frå¬
gan om de till Departementet hörande utgifts-staters reglerande, få i underdånighet
anmäla hvad Stats-kontorets ofvanomförmälde berättelse innehåller i de delar, som
icke afse inkomstberäkningen.
Hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet hemställt
och hvaruti Stals-rådets öfrige ledamöter instämde, blef af Kongl.
Maj:t i Nåder godkändt och bifallet.
Ex protocollo,
L. T. Fries.
Utdrag af protokollet öfver Finans-är enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 13
November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Statsministern Herr Grefve Sparre.
H. E. Statsministern för Utrikes ärenderne Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Bil. M 6 till Kongl. MajU Prop. 1830. 1 Sami., 1 Afd., 1 Häft. 4
26
Kongl. Maj:ls Prog. om Statsverk. 1860.
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Stats—rådet Sandströmer anhöll i underdå¬
nighet, att få underställa Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande de Finans-Departementets
underdåniga föredragning tillhörande frågor, som anginge regleringen af utgifterna
å riksstatens Förslå, Sjunde och Nionde Hufvudtitlar; i hvilket afseende sålunda
först förekom beräkningen af anslagen å
Forsta Hufvudtiteln,
omfattande Kongl. Hof- och Slotts-staterne.
Departements-chefen hemställde härvid i underdånighet, att då, vid scdnaste
statsreglering, anslaget till Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning blifvit af
Rikets Ständer fastställdt till 25,000 r:dr, men Rikets Ständer dervid tillika för¬
klarat, att från och med början af det år, då Hans Kongl. Höghets förmälning kom-
me att ega rum, nämnde hofhållningssumma skulle förhöjas till 100,000 r:dr och
förhöjningen intill nästföljande statsreglering af Riksgälds-kontoret utbetalas, Kongl.
Maj:t nu ville i Nåder föreslå Rikets Ständer, att ifrågavarande anslag måtte varda
i riksstaten upptaget till sistnämnde belopp.
Jemte bifall till denna, af Stats-rådets öfrige ledamöter biträdda,
underdåniga hemställan, behagade Kongl. Maj:t i sammanhang der¬
med, Nådigst förklara, att, i anledning af det emellan Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen och Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan af-
slutade giftermålskontrakt, ville Kongl. Maj:t äfven i Nåder före¬
slå Rikets Ständer att, i enlighet med hvad förut i lika fall iakt¬
tagits, såsom handpenningar för Hennes Kongl. Höghet Kronprin¬
sessan anvisa Aderton Tusen Riksdaler Banko.
Härefter tillkännagaf Departements-chefen i underdånighet, hurusom, med an¬
ledning af Kongl. Maj:ls, under den 21 sistlidne September fattade, beslut, angående
Nådig propositions aflåtande till Rikets Ständer derom, att åtskilliga utgifter för
inre lys- och renhållningen samt sotning m. m. uti Hans Kongl. Höghet Prins Gu¬
stafs palats, hvilka hittills utgått af Sjunde Hufvudtitelns anslag till kronans hus och
byggnader i Stockholm, måtte varda från Sjunde lill Första Hufvudtiteln öfverflyttade
och sammanslagne med det till enahanda utgifter för Kongl. Slottet å sistnämnde
Ilufvudtitel uppförda anslag, Departements-chefen från Öfverståthållare-embetet in¬
fordrat närmare upplysning om det belopp, hvartill förstberörde utgifter under de
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
27
sednasle 5 åren uppgått; ocb då häraf inheintats, att desamma i medeltal under
nämnde år utgjort:
för inre lyshållningen 229: 46. 10.
till aflöning för brandmästaren ocb trapp-soparen 253: 16. —
för inre renhållning 54: 39. 2.
ocb för sotning 100: — —
eller sammaniagdt R:dr B:ko 618: 6. —
för året, tillstyrkte Departements-chefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t, jemte
framställning om ifrågavarande särskilda kostnaders öfverflyttande tili Första Hufvud-
titeln, och deras sammanslående med anslaget till Kongl. Slottets polis-, lys- och
renhållning, ville i Nåder föreslå Rikets Ständer, att sistnämnde anslag måtte för¬
höjas med ett emot förenämnde i medeltal beräknade kostnad svarande belopp, eller
för anslagssummans jemnande, med 613 r:dr.
Vidare hemställde Departements-chefen i underdånighet, att då, enligt hvad en
utaf Ståthållare-embetet å Drottningholms och Svartsjö Kougl. lustslott aflemnad pro¬
memoria närmare utvisade, lill Drottningholms slott, utom det kontanta penninge-
anslaget 16,000 r:dr, enligt äldre stadganden utginge dels 28 tunnor kronotionde-
spannmål, hvarför lösen, under de sista 10 åren, i medeltal utgjort 231 r:dr 11
sk. 2 r:st., dels ock af åtskiilige hemman å Svartsjölandet 65 öke- och 170 dränge-
dagsverken, för hvilka lösen, efter enahanda beräkning, uppgått till 194 rdr 45
sk. 4 r:st. eller tillsammans 426 r:dr 6 sk. 6 r:st., Kongl. Maj:t måtte föreslå Ri¬
kets Ständer, att, emot det dessa särskilda inkomster, hvilka hittills icke varit å
riksstaten beräknade, indroges till statsverket och inginge bland ordinarie räntan och
tionden, det kontanta statsanslaget för kungsgården måtte förhöjas med en rund
summa af 400 riksdaler.
I öfverensstämmelse härmed och då bland riksstatens anslag å denna Hufvud-
tilel jemväl vore anvisade: för Gripsholms slott, indelda räntor med kronovärdi af
33 r:dr 16 sk. och förslagsvis kalkuleradt markegångsvärde af 231 r:dr, samt för
Strömsholms slott, 67 tunnor oindeld spannmål, hemställde Departements-chefen att,
enär, enligt hvad Riksmarskalks-embetet, uti af Departements-chefen infordradt yt¬
trande, upplyst, något hinder icke mötte för förenämnde räntors förvandlande till
motsvarande kontant anslag, samt hvad beträffade den till Strömsholms slott an-
slagne spannmål, densamma väl vore till en del afsedd att in natura utgå till aflö¬
ning för slottets betjening, som ock yttrat den önskan att fortfarande få denna in¬
komst på sådant sätt uppbära, men detta anslags förvandlande i penningar icke be-
höfde på aflöningsstaterne inverka, enär det ankomme på Ståthållare-embetet att den
28
Kongl. Maj:ts Prog. om Statsverk. 1850.
dertill erforderliga spannmål upphandla, Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Rikets
Ständer, att omförmälde till Gripsholms slott anvisade räntor måtte utbytas emot
en efter det beräknade rnarkegångsvärdet jemkad förhöjning i det kontanta anslaget
af 230 r:dr, samt de Strömsholms slott anslagne 67 tunnor oindeld spannmål lika¬
ledes indragas, emot tillökning uti det kontanta anslaget, hvilken tillökning, enär
samma spannmåls värde, enligt hvad upplyst blifvit, utgjort i medeltal för de sista
10 åren 525 r:dr 12 sk. 1 r:st., kunde, för anslagets jemnande, beräknas till 530
riksdaler.
Hvad Departements-chefen sålunda angående regleringen af nu
omförmälde anslag under Första Hufvudtiteln underdånigst hemställt,
och hvaruti Stats-rådets öfrige ledamöter jemväl instämde, fann
Kongl. Maj:t godt i Nåder gilla och bifalla.
Då härefter till pröfning förekommo utgifts-anslagen under riksstatens
Sjunde Hufvudtitel,
innefattande anslagen för Finans-Departementet,
anmälde Departements-chefen i underdånighet följande serskilda frågor, nemligen:
l:o. Under åberopande af Kongl. Maj:ts den 30 sistlidne Oktober fattade
särskilda Nådiga beslut om framställning till Rikets Ständer, angående upphörande
af de så kallade ljuspenningarne och anvisande i stället af motsvarande förhöjningar i
löneanslagen för vederbörande embetsverk, hemställde Departements-chefen i under¬
dånighet, att i anslaget för Finans-Departementets expedition, nu utgörande 15,024
r:dr 32 sk. banko, måtte i Nåder föreslås en tillökning af ett emot ljuspenningarne
svarande belopp, eller 623 riksdaler 16 sk.
2:o. Uppå af Kongl. Maj:t derom gjord framställning, hade, vid sednaste stats¬
reglering, fyllnadsanslag till de för Kammar-kollegium och Kammarrätten år 1841
fastställde interims-stater fortfarande blifvit af Rikets Ständer anvisade med 7,532
r.dr 31 sk. 11 rst. för det förra och 15,075 Rdr 28 sk. 9 rst. för det sednare
embetsverket, hvilka fyllnadsanslag likväl, med hänsigt lill embetsverkens möjligen
skeende reorganisation, beviljats endast för så lång tid som nämnde statsreglering
blefve gällande, och att utgå såsom arfvoden. Då emellertid förslag till förändrad
reglering med omförmälde embetsverk och deras aflöningsstater ännu icke kunnat
uppgöras såsom, bland annat, beroende af de beslut som kunde komma alt fattas
vid slutlig pröfning af frågan angående skatteväsendets samt uppbörds- och redogö¬
relseverkets förenkling, hemställde Departements-chefen i underdånighet, det Kongl.
Maj:t nu endast måtte täckas föreslå Rikets Ständer, att ofvanomförmälde, till fyll-
Kongl. Slaj.is Prop. om Statsverk. 1839.
29
nåd i Kammar-kollegii och Kammarrättens interims-stater erforderlige anslag, måtte
till fortsatt utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas; äfvensom Departements¬
chefen underdånigst föreslog, att Stats-anslagen för dessa embetsverk måtte tillökas
med hvad som motsvarade ljuspenningarne derstädes, eller för Kammar-kollegium
2,255 r:dr 16 sk. och för Kammar-rätten 2,130 r:dr.
3:o. Under åberopande af hvad protokollet öfver Finans-ärenden för den 19
sistlidne Oktober innehölle, angående den af Kongl. Majit fastställda nya organisation
af Stats-Icontoret, och på det att de hittills under olika titlar utgångna anslag till
aflönande af detta verks embels- och tjenstemän måtte blifva å ett ställe samman¬
förde, hemställde Departements-chefen i underdånighet, att, då för nämnde ändamål
erfordrades 46,170 ridr 52 sk., hvartill komme nuvarande kontanta anslag för
Krono-magasinen samt Yåg-staterne, 10,336 ridr 52 sk., Kongl. Majit måtte, jemte
framställning af de förändringar i Staten m. m., som af omförmälde organisation
blefve en följd, nådigst föreslå Rikets Ständer, att anslaget för Stats-kontoret med
Krono-magasiner och Yågstaterne i Fahlun och Avesta, måtte uppföras till 56,507
ridr 16 sk.
4:o. Beträffande Chartce-Sigillatcv-verket, erinrade Departements-chefen i un¬
derdånighet, hurusom, enligt nyssomförmälda reglering af Stats-kontoret, det särskilda
löneanslaget för Cbartse—SigillaloD—verket, 3,516 ridr, skulle komma att i Statskon¬
torets löneanslag ingå och således icke vidare särskildt upptagas; äfvensom att ut-
gifterne å anslaget till Chartae Sigillatai-omkostnader, nu beräknadt till 70,000 ridr
komme att förminskas med hvad som motsvarade deraf utgången provision till kas¬
sören i Chartm-Sigillatm-verket med 475 ridr, hvilken obetydliga minskning Depar¬
tements-chefen dock, enär sistnämnde anslag vore ett förslags-anslag, ansåg icke böra
föranleda förändring uti beräkningen.
5:o. I afseende å Mynt- och Kontroll-verken hemställde Departements-chefen
endast i underdånighet, att framställning måtte göras om löningsanslagets förökande
med de för verkens tjenstemän och betjening belöpande ljuspenningar, utgörande för
året 240 riksdaler.
6:o. Då Kongl. Museum, för hvilket ett anslag af 1,670 riksdaler 32 sk.
för närvarande funnes å Åttonde Hufvudtiteln uppfördt, hörer under Ofver-Intendents-
embetet, ansåg Departements-chefen lämpligast, att berörde anslag öfverflyttades till
Sjunde Hufvudtiteln och sammansloges med det der upptagna anslaget för bemälda
embete; och hemställde Departements-chefen i underdånighet, att framställning måtte
30
Kongl. Maj:ls Prof. om Statsverk. 1830.
tili Rikets Ständer göras så väl härom, som om sistnämnde anslags förhöjande med
hvad som motsvarade ljuspenningarne för Öfver-Intendents-embetet eller 430 riksdaler.
7:o. I öfverensstämmelse med hvad vid beräkningen af Statsverkets inkomster
blifvit under den 11 innevarande månad i nåder beslutadt, angående framställning
till Rikets Ständer om nedsättning med 15,000 riksdaler uti Postverkets bidrag till
Staten, emot beviljande af portofrihet för Tullverkets brefvexling; och då Postverkets
inkomster ändock upptagits till enahanda belopp, som vid sednaste Statsreglering,
så, och under förutsättning, att för Postverket fortfarande finge användas hela in¬
komsten af postmedlen, sedan bidraget till Staten deraf utgått, hemställde Departe-
ments-chefen i underdånighet, att, i följd häraf, motsvarande förhöjning i beräknin¬
gen af utgiftsanslaget måtte varda iakttagen.
8:o. Med afseende å hvad här ofvan vid regleringen af utgifterna å Första
Hufvudtiteln blifvit i nåder beslutadt, angående öfverflyttning till nämnde llufvud-
titel af 613 r:dr, utgörande den beräknade kostnaden för lys- och renhållning
m. m. i Prins Gustafs palats, erinrade Departements-chefen i underdånighet, huru¬
som förslags-anslaget till lyshållning med flere utgifter för Kronans hus i Stockholm
tili följd häraf borde minskas, och hemställde, att denna minskning måtte i rundt tal
till 600 r:dr beräknas.
9:o. Anslagen till byggnader och reparationer m. m.
Härvid anmälde Departements-chefen i underdånighet, att, sedan, med anledning
af kommitterades för beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelse-verkets
förenkling uti deras den 30 April 1847 afgifna underdåniga betänkande, bland an¬
nat, framställda förslag, att de inom Stora Kopparbergs län utgående anslag, dels
af 60 dagsverken för underhållandet af loftsbyggnaden vid Ornäs, och dels af lika
många dagsverken, men mot betalning efter kronovärdi, för vidmakthållande af den
så kallade Kungsladan vid Rankhyttan, måtte utbytas mot spanmålsanslag, som se¬
dermera skulle efter medelpris årligen med kontant godtgöras, Kongl. Maj:t uti nå¬
digt bref af den 15 December 1848 anbefallt Dess och Rikets Kammar-kollegium
att, efter vederbörandes hörande, med underdånigt utlåtande rörande en dylik förän¬
drings tillvägabringande till Kongl. Maj:t inkomma; så hade kollegium under den
31 Augusti sistlidne år sådant utlåtande afgifvit samt dervid tillika i underdånighet
öfverlemnat Kongl. Maj:ts Refallningsbafvandes i Stora Kopparbergs län samt egarnes
af Ornäs och Rankhyttan infordrade underdåniga yttranden, af hvilka sistnämnde
handlingar inhemtades, att egaren af Ornäs, Löjtnanten C. E. Törnebladh, utan vil¬
kor, och egaren af Rankhyttan, Kapitenen W. Schultzberg, med vilkor att utbytet
komme att grundas på medelpriserne under de 20 åren 1824—1843, förklarat sig
nöjde att på den föreslagna förändringen ingå; Och då 60 dagsverken, efter nämnde
Kongl, ilaj.ls Prog. om Statsverk. 1850.
31
20 års medeimarkegångspris ä 25 sk. stycket, i penningar motsvarande 31 r:dr 12
sk. banko, hvilken summa åter efter samma års medeimarkegångspris å spanmål,
hälften Råg och hälften Korn å 8 R:dr 39 sk. 3 rst. banko tunnan, förvandlade
sig till 3 tunnor 17% kappar, hade Kollegium ansett spanmålsersättningen för de
till loftsbyggnaden vid Ornäs anslagne dagsverken böra lill detta belopp bestämmas,
hvaremot af ersättningen för 60 dagsverken till kungsladan vid Rankhyttan, likaledes
i penningar motsvarande 51 r:dr 12 sk., borde afdragas kronovärdiet å dagsver¬
kena 3 R:dr 56 sk., då 27 R:dr 24 sk. återstode, som förvandlade sig till 3 tun¬
nor 5Va kappar spanmål; tillstyrkande Kollegium alltså i underdånighet, att dessa
spanmålsbelopp, 3 tunnor 17% kappar för Ornäs samt 3 tunnor 3% kappar, allt
hälften Råg och hälften Korn, för Rankhyttan, måtte i penningar efter markegångs-
pris till vederbörande från Landtränteriet årligen utanordnas, hvaremot dagsverkena
borde till Kronan indragas och i behörig ordning i Kronoräkenskaperna redovisas
samt anordningen deraf följaktligen försvinna.
I anledning häraf hemställde Departements-chefen i underdånighet, det Kongl.
Maj:t ville i nåder föreslå Rikets Ständer, att ifrågavarande anslag hädanefter måtte
få utgå på det förändrade sätt, Kammar-kollegium sålunda i underdånighet tillstyrkt,
samt att den erforderliga kontanta lösen för de ifrågavarande dagsverkena måtte fä
utbetalas af anslaget till underhåll af Kronans hus och byggnader i landsorterne;
äfvensom Departements-chefen, i sammanhang härmed, underdånigst hemställde, att
på lika sätt måtte förhållas med godtgörande af så väl det oindelda spanmålsan-
slaget af 30 kappar till underhåll af Kungsladan vid Isala, som det uti indelda
ränte-anslaget ingående värdet af dagsverken, beviljade till underhåll af Runna qvarn-
damm; Och borde då för alla dessa ändamål anslaget till Kronans bus och bygg¬
nader i landsorterna ökas i kontant med tillsammans 96 riksdaler 32 sk., hvaremot
de indelde anslagen, äfvensom den oindelde spanmålen skulle indragas.
Likaledes hemställde Departements-chefen i underdånighet, att då Fahlu Kungs-
gårdshjelp numera blifvit indragen, och med de byggcadsunderhålls-kostnader, hvar¬
till en del deraf varit anvisad, skall enligt i allmänhet gällande stadganden förfaras,
den del af nämnde utskyld, som ingått uti anslaget till byggnader och reparationer,
och utgjort, i kronovärdi 173 r:dr 19 sk. 1 rst. med ett beräknadt markegångs-
värde af 514 r:dr 42 sk. 1 rst., måtte uteslutas, äfvensom att så måtte förfaras
med en del af indelda räntan under denna titel, eller efter kronovärdi 5 r:dr 30
sk. 5 rst. och markegångsvärde 39 R:dr 20 sk. 11 rst., som funnes i Staten för
högt beräknad.
Enligt dessa sålunda föreslagna förändringar skulle alltså hädanefter alla in¬
delda anslag till byggnader och reparationer komma att försvinna.
32
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
Departements-chefen erinrade nu äfven i underdånighet, hurusom från anslaget
för Kronans hus och byggnader i landsorterna borde afdragas de 4,000 r:dr, som
hittills deraf utgått till fängelsebyggnaders underhåll, men nu, enligt hvad i sam¬
manhang med förslaget till reglering af utgifterna under Andra Hufvud ti teln blifvit
under denna dag beslutadt, skulle till berörde Hufvud titel öfverflyttas.
Vidare hemställde Departements-chefen att, jemte nådig framställning af de
förhållanden, som föranledt ej mindre Kongl. Maj:ts under den 6 Mars sistlidne år
fattade beslut, angående öfverflyttningen från Kammar-kollegium lill Ofver-Intendenls-
embetet af befattningen med underhållandet af Kronans hus och byggnader i lands-
orterne, äfvensom dispositionen och redovisandet af de dertill anslagna medel, än
ock Kongl. Maj:ts serskilda nådiga beslut af den 19 sistlidne Oktober, att jemväl
befattningen med underhållet af Kronans magasinsbyggnader så i Stockholm som
landsorterne, hvilken tillförene ålegat Stats-kontoret, borde på Ofver-Intendents-em-
betet öfverflyttas, Kongl. Maj:t mätte i nåder föreslå Rikets Ständer, att, då det,
efter sistnämnde förändring, vore mindre lämpligt och endast ledande til! större vid¬
lyftighet, att fortfarande hafva anslagen till magasinsbyggnader afskiljde ifrån dem,
som å Sjunde Hufvudtiteln vore uppförda för Kronans öfriga hus och byggnader,
berörde anslag måtte med dessa sednare sammanföras, serskildt för hufvudstaden och
serskildt för landsorterne; i följd hvaraf och med iakttagande af hvad här förut blif¬
vit yttradt, dessa anslag, hvilka borde såsom reservationsanslag upptagas, skulle kom¬
ma att utgöra:
för byggnader och reparationer i hufvudstaden .... 32,000: —
och för d:o d:o i landsorterna .... 40,233: 16.
i0:o. Enligt den ofvannämnde regleringen af Stats-kontorets Stat, skulle derå
jemväl komma att upptagas ersättning för Kongl. Räntmästarnes remisslage, och så¬
ledes det allmänna Anslaget till remisslage med motsvarande belopp förminskas;
men då, oaktadt nämnde utgift i medeltal utgjort 2,793 r:dr, berörde förslags¬
anslag för detta ändamål blott upptagit 1,300 R:dr, ansåg Departements-chefen en¬
dast sistberörde belopp kunna från förstnämnde anslag afdragas.
ll:o. Med afseende å den förutnämnda förändrade regleringen af Ijuspennin-
gemedlen, erinrade Departements-chefen, hurusom Anslaget till slcrifmaterialer och
expenser samt ved och ljus, hvaraf nämnde medel hittills utgått, borde minskas med
ett mot desamma svarande belopp, utgörande tillhopa 7,676 r:dr 32 sk. — —
Kongl. Maj.ls Prop. om Statsverk, lii .'SO.
33
Beträffande härefter sådana å nu ifrågavarande Hufvudtitel erforderliga anslag,
hvilka borde anvisas å de tillgångar, sorn komme att för tillfälliga behof afses, an¬
mälde Departements-chefen i underdånighet:
l:o.
Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga memorial af
den 24 Maj 1848, deruti, lill åtlydnad af Kongl. Majrts under den 18 förutgångne
Oktober meddelade nådiga befallning, Styrelsen, efter behörigt verkställande af den
närmare undersökning, rörande de emellan hufvudstaden och Drottningholms lustslott
befintlige broars läge och byggnadssätt, som, med hänsigt till väckt fråga om samma
broars iståndsättande, ansetts nödig, till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnat
de serskilda projektritningar och kostnadsförslag, som, på grund af nämnde under¬
sökning, blifvit utaf Löjtnanten vid Ingeniörkorpsen Leijonancker upprättade; dervid,
i enlighet med dessa förslag, styrelsen dels, under antagande, att den nu begagnade
kortaste vägsträckningen, med broar vid Traneberg, Nockeby och Drottningholm,
komme att bibehållas, för broarnes ombyggnad framställt fyra alternativer, nemligen:
l:o. Att bygga fasta broar öfver alla tre sunden i nuvarande riktningarne,
derför kostnaden beräknats till 281,702 r:dr 20 sk. banko; 2:o) samma förslag,
endast med förändrad riktning för Nockeby bro 264,252 r:dr 24 sk.; 3:o) fast
bro vid Nockeby i samma linie, som gamla bron, men flottbroar vid Traneberg och
Drottningholm 188,982 r:dr 14 sk.; eller 4:o) fast bro vid Nockeby i annan rikt¬
ning och flottbroar vid Traneberg och Drottningholm 171,532 r:dr 18 sk.; dels,
för den händelse desse alternativer skulle anses för kostsamma, och beslut på grund
deraf fattas, att Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar komme att begag¬
nas i nuvarande skick, blott så länge sådant med säkerhet kunde ske, men att der¬
efter vägen till Drottningholm borde i framtiden tagas förbi Bällsta bro och öfver
Blackeberg, underdånigst föreslagit ett 5:te alternativ, enligt hvilket bro öfver detta
sund, med dertill hörande smärre väganläggningar intill brons båda ändar, kunde
verkställas för en kostnad af 134,058 r:dr 44 sk.; dels ock 6:to) underdånigst
hemställt, att, i läll sistnämnde vägsträckning, nemligen förbi Bällsta bro och Frö¬
sunda, skulle anses förmånlig, Nockeby bro kunde förläggas till annat ställe och
Drottningholmsbron byggas flytande, hvarigenom byggnad och underhåll af bro vid
Traneberg skulle för alltid inbesparas, och hvilket alternativ, såsom beräknadt till
endast 131,030 r:dr 28 sk., skulle blifva det minst kostsamma.
Härjemte anmälde Departements-chefen i underdånighet, hurusom, uti skrifvelse
af den 24 sistlidne September, som nu äfven föredrogs, Kongl. Maj:ts Befallnings-
Bil. As 6 till Kongl. Maj.ls Prop. 18S0. 1 Sami., 1 Afä., 1 Haft. 5
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 1830.
hafvande i Stockholms län, jemte uppgift å kostnaderne för de under sednaste åren
verkställde reparationer å nu ifrågavarande broar, underdånigsl tillkännagifva, att då,
oaktadt dessa reparationer, Tranebergs bro för närvarande befunne sig i det skick,
att någon partiel reparation å densamma svårligen vidare kunde företagas, sedan
densamma under sistlidne vinter, vid då inträffade betydlige snöfall, blifvit så för¬
störd, att dess begagnande måst för en längre tid aflysas, samt, hvad Nockeby bro
unginge, densamma vore till byggnadssättet af så vådlig beskaffenhet, att olyckshän¬
delser lätt kunde inträffa, derest icke kraftigare åtgärder till betryggande af brons
bestånd snarligen vidtoges, nödigt vore att med görligaste första företaga en total
ombyggnad af den förra och en betydligare reparation af den sednare bron: varan¬
de i sådant afseende af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet anfördt:
att, enligt det af Löjtnanten Leyonancker upprättade förslag, kostnaden för en ny
llottbros anbringande öfver sundet vid Traneberg i den sträckning nuvarande bro
eger, skulle uppgå till 48,232 r:dr 24 sk., då deremot uppförandet af bro på fasta
stöd i samma riktning skulle kosta 113,932 r:dr 16 sk., allt banko; men att, då
erfarenheten visat, att flottbro öfver ifrågavarande sund icke vore lämplig, enär, till
följd af läget, densamma icke kunde så inrättas, att mer och mindre betydliga ska¬
dor derå under strängare snövintrar samt vid stormväder, serdeles då sådane inträffa
under vårtiden vid islossningen, kunna förekommas, det sednare alternativet, oaktadt
den betydligare kostnaden för sjelfva anläggningen, syntes ega ett afgjordt företräde,
helst då härvid i betraktande tages, att det årliga underhållet af en med omsorg
och på ändamålsenligt sätt uppförd bro på fasta stöd borde blifva högst ringa, jem¬
förelsevis med kostnaderne för iståndsättandet af de bristfälligheter, som å en flott¬
bro med temlig säkerhet kunde antagas årligen komma att erfordras; hvadan Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t måtte låta an¬
befalla sådane åtgärders vidtagande, att anbringandet af en bro på fasta stöd öfver
Tranebergssundet måtte i enlighet med förenämnde förslag ofördröjligen kunna fö¬
retagas; — att då, hvad åter vidkomme Nockeby bro, det icke kunde bestridas, att,
enligt hvad ett af Underlöjtnanten Enegren och Byggmästaren Alm under den 14
September 1847 upprättadt och till Kongl. Maj:t insändt förslag utvisade, denna bro
vore, med afseende å byggnadssättet, af en ganska vådlig beskaffenhet, men några
åtgärder till betryggande af brons bestånd och förekommande af olyckshändelser icke
blifvit på sednare tider vidtagne, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig icke
kunna undgå att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta bereda skynd¬
sam verkställighet af den i sistnämnde förslog till förstärkande af brohvalfven nödige
ansedde pålning, för hvilket arbete kostnaden i förslaget blifvit uppskattad till 6,708
r:dr 38 sk. banko; — samt alt, beträffande Drottningholms bro, densamma, efter den
Kongl. MajHs Prog. om Statsverk. 18S0.
35
år 1846 derå verkställda betydligare reparation, kunnat med mindre väsendtlige ar¬
liga reparationer hållas i farbart skick, hvadan den af Löjtnanten Leijonancker före¬
slagna ombyggnaden af samma bro tillsvidare syntes kunna undvikas.
Departernents-chefen yttrade härvid i underdånighet, att det här förut ornför-
mälde alternativ, enligt hvilket, genom begagnande, af en annan väg till Drottning¬
holm än den nuvarande, Tranebergs bro kunde blifva öfverflödig, icke lämpligen
syntes böra ifrågakomma, enär väglängden till nämnde slott derigenom betydligt öka¬
des, hvilket ock skulle medföra en högst känbar olägenhet för kommunikationen
emellan hufvudstaden och den bortom Drottningholm belägna delen af Färentuna
härad, samt att, då, hvad beträffade Tranebergsbro, densamma, enligt hvad af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande blifvit upplyst, befunne sig i sådant skick, att en ombygg¬
nad deraf vore oundviklig, men anslaget för byggnader och reparationer icke till en
sådan utgift iemnade någon tillgång, annan utväg icke förefunnes, än att derom
till Rikets Ständer göra nådig framställning; och ansåg, i fråga orri byggnadssättet,
Departements-cbefen, som i sådant afseende rådgjort med Ofver-direktören och Che¬
fen för Yäg- och Yattenbyggnads-styrelsen, sig böra, i enlighet med dennes yttrade
åsigt, i underdånighet föreslå, att, då anläggningen af fast bro skulle fordra icke
mindre än nära 114,000 r:dr, men flottbro kunde åstadkommas för omkring 48,000
r:dr, det sednare alternativet måtte väljas, samt endast sistnämnde belopp således af
Rikets Ständer äskas. Hvad åter angick Nockeby bro, så ansåg Departemenls-che-
fen, att tillgång för den summa, som den derå föreslagna reparationen skulle erfor¬
dra, och hvilken beräknats till 6,708 r:dr 52 sk. banko, förefunnes å Sjunde huf—
vudtitelns besparingar: och hemställde Departements-chefen derföre, att frågan här¬
om måtte på serskild underdånig föredragning få ankomma.
2:o.
Guvernörens å St. Barthelemy underdåniga memorial af den 28 sistlidne Maj,
deruti, under åberopande af sina förut i samma ämne vid serskilda tillfällen gjorda
framställningar, Guvernören ånyo i underdånighet anmält koloniens fortfarande be¬
hof af serskilda statsanslag, dervid dock, med hänsigt till den väckta frågan om öns
försäljande till någon främmande magt, Guvernören ansett sig icke böra i underdå¬
nighet föreslå annat, än hvad för den närmaste tiden vore aldeles oundgängligt, i
hvilket afseende sålunda underdånigst blifvit hemstäldt, det Kongl. Maj:t måtte bos
Rikets nu sammanträdande Ständer i nåder begära: att Guvernements-sekreterarens
på stat anslagna lön af 400 Spanska Daler, hvilken alltsedan år 1836 icke blifvit
utbetald, måtte från och med nästkommande år får utgå med Sp. d:r 400:
36
Kongl. Majtts Vrop. om Statsverk. 1850.
Transport 400
att Läkarens årliga arfvode af 200 Sp. d:r måtte förböjas med » 200
att Fiskalens årliga arfvode af 300 Sp. d:r måtte ökas med » 100
700:
att årliga reparations-anslaget af 400 Sp. d:r måtte för¬
höjas med
200: —
hvarigenom de af statens hus och byggnader å ön, som ännu befunnes
reparabla, troddes kunna utan behof af vidare anslag efter hand någor¬
lunda iståndsättas och vidmakthållas; samt att, till bestridande i öfrigt
af öns förvaltningskostnader, måtte anvisas ett förslagsvis beräknadt år¬
tillsammans 4,100: —
motsvarande efter pari kurs 10,250 r:dr svenskt banko.
Departements-chefen ansåg väl de föreslagne lönetillökningarne af behofvet på¬
kallade; men dels med afseende derå, att de framställningar i detta ämne, som vid
förra riksdagen af Kongl. Maj:t gjordes, då blefvo af Rikets Ständer afslagne; dels
ock, i betraktande af Statsverkets inskränkta tillgångar, fann Departements-chefen sig
nu icke böra i underdånighet tillstyrka förnyad framställning härom. Hvad åter an¬
gick byggnads-reparationerne, så hade Departements-chefen anmodat Guvernören att
inkomma med närmare upplysningar om hvad deraf vore mest angeläget, och då
möjligen utväg till afhjelpande af de mest trängande behofven kunde beredas genom
användande af tillgänglige besparingar å 7:de hufvudtiteln, samt således undvikas
att för detta ändamål af Rikets Ständer äska serskildt anslag, hemställde Departe¬
ments-chefen, att pröfningen af denna fråga måtte uppskjutas. Och då, ehuru
det af Rikets sednast församlade Ständer för kolonien beviljade förlagsanslag af
6000 r:dr årligen under 3:ne år, under denna tid icke varit tillräckligt, sådant lik¬
väl, på sätt Guvernören anfört, väsendtligen härrörde af tillfälliga orsaker, såsom att
tull-inkomsterne å ön varit serdeles låga och alt genom inträffade vakanser bland
tjenstemanna-personalen andre personer måst ifrån fäderneslandet' ditsändas, tillstyrkte
Departements-chefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t ville i nåder föreslå Rikets
Ständer, att nämnde anslag fortfarande finge under ytterligare Irenne år utgå.
Hvad sålunda blifvit, i afseende å förestående med regleringen
af Sjunde hufvudtiteln gemenskap egande frågor, af Departements¬
chefen underdånigst yttradt och hemstäldt, behagade Kongl. Maj:t,
uppå tillstyrkan jemväl af Stats-rådets öfrige ledamöter, i nåder
gilla och bifalla.
ligt belopp af
3,200:
Kongl. Maj:ls Prop om Statsverk. 1830.
37
Departements-chefen anmälde härefter till nådig pröfning utgifts-anslagen under
Nionde Hufvud-titeln,
omfattande Pensions- och Indragnings-staterne.
l:o. Pensions-staterne.
Under åberopande af Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne Oktober serskildt fattade
nådiga beslut om aflåtande till Rikets Ständer af förnyad Proposition, angående de,
under namn af vakans- och liggetids- samt nådårs-besparingar, vid tillträdandet af
civila och militära tjenster, föreskrilne löneinnehållningars upphörande emot ersättning
till vederbörande pensions-kassor för den andel, de af dessa besparingar åtnjutit,
erinrade Departements-chefen i underdånighet, att uti Propositionen om Stats-verkets
tillstånd och behof borde till uppförande å nu ifrågavarande titel, i enlighet med
omförmälde nådiga beslut, föreslås följande ersattnings-summor, nemligen:
för Civil-statens Pensions-inrattning . . . r:dr b:ko 10,300: ■—
» Arméens Pensions-kassa — 31,400: —
» Amiralitets-krigsmanskassan .... — 3,400: —
eller tillsammans 45,300: —
2:o. Allmänna Indragnings-st atén.
1 enlighet med hvad under denna dag blifvit, vid föredragningen af de till
Andra Hufvudtitelns reglering hörande frågor, i nåder beslutadt, hemställde Depar¬
tements-chefen i underdånighet, att uti propositionen angående Indragnings-staten
borde inflyta framställning, dels att det årliga arfvode af 1,200 r:dr, som Profes¬
soren Doktor C. J. Schlyter fått sig tillagdt för utgifvandet af Sveriges gamla lagar,
fortfarande måtte intill nästa statsreglering få å nu ifrågavarande stat utgå, och dels
att för förre Läkaren vid Norra Korrektions-inrättningen Doktor J. E. Nyblceus
måtte såsom årlig pension å samma stat anvisas beloppet af den aflöning, han un¬
der innehafvandet af sin nämnde befattning åtnjutit, eller 250 riksdaler.
Vidare, och under åberopande af hvad vid regleringen af Fjerde Hufvudtiteln
blifvit i nåder beslutadt, erinrade Departements-chefen i underdånighet, hurusom,
jemlikt nämnde beslut, framställning borde till Rikets Ständer göras derom, att det
på allmänna indragnings-staten uppförda årliga anslag af 10,000 r:dr till expektans-
arfvoden åt lönlösa officerare af arméen, i den mån detsamma, genom afgång bland
innehafvarne af dylika arfvoden, redan vore eller ytterligare blefve disponibelt, måtte,
38
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1830.
efter de grunder och med de belopp, Kongl. Maj:t kunde i nåder finna lämpligt
bestämma, få användas till pensions-förhöjningar åt afskedstagande Öfverste-löjtnan-
ter, Majorer och Kaptener af Arméen, utöfver de pensioner, som dem ifrån Arméens
Pensions-kassa tillkomme.
Likaledes erinrade Departements-chefen i underdånighet, hurusom, enligt från
Civil-departementet öfverlemnadt protokolls-utdrag, som nu äfven anmäldes, Kongl.
Msj:t under den 1 Juni innevarande år, vid beviljandet af Chefens för Strömsholms
stuteri, Öfversten m. m. G. Liljenstolpes afskedsansökning, dervid högre pension än
300 r:dr icke kunnat honom af stuteriets serskilda pensionsfond tilläggas, i nåder
förklarat Sig vilja hos Rikets nästsammanträdande Ständer föreslå anvisande åt honom
af pension till enahanda belopp å Allmänna Indragnings-staten; hvarom framställ¬
ning alltså borde i Propositionen om Stats-verkets tillstånd och behof, i hvad den
nämnde Stat rörer, inflyta.
Under åberopande af hvad vid regleringen af Åttonde Hufvudtiteln blifvit i
nåder beslutadt, hemställde Departements-chefen jemväl, att i fråga om Allmänna
Indragnings-staten måtte inflyta framställning, dels om fortfarande af förut beviljade
anslag: till Vetenskaps-akademien för fortsatt anskaffande af teckningar utaf inhem¬
ska vester till ett arbete, benämndt »Sveriges Flora», äfvensom för utgifvandet af
teckningar utaf Zoologiska föremål, 800 r:dr, och till Sekreteraren A. M. Strinn¬
holm för fortsatt utgifvande af hans arbete »Svenska folkets Historia från äldsta till
närvarande tider», 1000 r:dr; dels ock om anvisande af följande nya anslag, nem¬
ligen: till bidrag för aflönande af en serskild Predikant i Ramsjö kapellförsamling
135 r:dr 16 sk.; till pension åt Teknologen vid Yetenskaps-akademien Professoren
G. E. Pasch, efter hans afskedstagande, 600 r:dr; samt likaledes till pension åt
Professoren i teckning vid de Fria konsternas Akademi E. Limnell, 730 r;dr.
Härefter anmälde Departements-chefen följande till Kongl. Majit uti Dess Fi¬
nans-departement ingifne serskilda ansökningar om pensions-understöd, nemligen:
a) af framlidne Öfverste-löjtnanten m. m. J. M. Nordencreutzs och dess numera
äfven aflidna enka Carin Sendelins fem oförsörjda döttrar, om bibehållande af
den pension å 400 r:dr, som deras moder åtnjutit och de ega att intill vid¬
tagandet af nästa statsreglering upphöra; hvilken ansökning blifvit af Lands-
höfdinge-embetet i Upsala län jemte skrifvelse af den 28 sistlidne September
insänd och förordad;
b) af framlidne Stats-rådet m. m. Grefve Hårds 3:ne oförsörjda döttrar genom deras
förmyndare, Kansli-rådet G. Ulfsparre, att efter deras moders frånfälle få upp¬
bära åtminstone någon del af den pension, stor 1,000 r:dr, som blifvit henne
beviljad;
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
39
c) al' framlidne Hans Excellens Herr Justitie-stats-ministern C. P. Törnebladhs
och hans nu äfven aflidna Enkefru G. C. Oldenschölds oförsörjda dotter, Sophie
Emelie Törnebladh, om bibehållande utaf någon del af den pension, hennes
moder åtnjutit;
d) af framlidne Stats-rådet J. F. Ehrenstams enka, Constance af Trolle, hvilken
underdåniga ansökning redan under den 9 Mars sistlidne år varit inför Kongl.
Maj:t i Stats-rådet anmäld, och dervid Kongl. Maj:t, jemte beviljande tills vidare
af serskildt understöd, förklarat Sig vilja, uppå förnyad underdånig anmälan,
besluta angående nådig proposition till Rikets Ständer om anvisande af pension
åt sökanden å allmänna Indragnings-staten;
e) af framlidne Kontre-amiralen 1. G. von Sydows Enka, Eleonora Wiggman;
f) af framlidne Landshöfdingen, Friherre I. O. Nauckhoffs Enka, Wilhelmina Cöster;
samt
g) af framlidne Landshöfdingen C. A. Iledenbergs Enka 11. G. C. Lyström.
I anledning af dessa underdåniga ansökningar, hemställde Departements-chefen
i underdånighet, att Kongl. Maj:t med afseende å härvid förekommande bevekande
omständigheter ville i nåder föreslå Rikets Ständer:
att det vid sednaste Riksdag, för tiden intill nästa statsreglering, å allmänna
Indragnings-staten anvisade pensions-understöd af 400 r:dr åt aflidne Refailningsman-
nen på Upsala Slott, Ofverste-löjtnanten Nordencreutz’s enka, Carin Sendelin och
hennes barn, måtte, sedan, enligt hvad upplyst blifvit, bemälde enka numera med
döden afgått, få af hennes efterlefvande döttrar tillgodonjutas, så länge de lefva
ogifta och befinna sig i behöfvande omständigheter;
att af det pensions-understöd, stort 1000 r:dr, som vid 1844—45 årens
riksdag blifvit å allmänna Indragnings-staten uppfördt för framlidne Stats-rådet
Grefve Hårds enka, hälften, eller 500 r:dr, måtte vid Grefvinnan Hårds frånfälle
få öfverflyltas på hennes 3:ne oförsörjda döttrar och af dem åtnjutas under enahan¬
da vilkor, som för Ofverste-löjtnanten Nordencreutz’s döttrar blifvit föreslagne;
att utaf den, vid 1844—45 årens Riksdag, framlidne Hans Excellens Herr
Justitie-stats-ministern Törneblads numera äfven aflidna enkefru å allmänna Indrag¬
nings-staten tillagde pension, 200 r:dr, likaledes måtte, under förenämnde vilkor,
på Herr Justitie-stats-ministern Törnebladhs oförsörjda dotter Sophie Emelie Törne¬
bladh öfverflyttas;
alt Rikets Ständer, med fästadt afseende å de af framlidne Stats-rådet och
Chefen för Sjöförsvars-departementet J. F. Ehrenstam i lifstiden ådagalagda utmärk¬
ta förtjenster, samt den nödställda belägenhet, hvari hans efterlemnade enka med sju
oförsörjda barn sig befunne, måtte för bemälda enka anslå en årlig pension af 800 r:dr;
40
Kongl. MajUs Prop. om Statsverk. 1850.
att, sedan Kontre-amiralen vid Kong!. Maj:ts flotta J. G. von Sydow, efter en
mångårig, för det allmänna serdeles gagnande, verksamhet, med döden afgått, Rikets
Ständer måtte för denne förtjente embetsmans i knappa omständigheter efterlemnade
enka med 3:ne minderåriga barn likaledes uppföra en årlig pension af 666 r:dr
32 sk.;
att framlidne Landshöfdingen friherre J. O. Nauckhoffs enka, med 2:ne oför¬
sörjda barn, måtte, i anseende till hennes fattigdom, varda tillagd ett årligt pensions-
understöd af 300 r:dr; samt
att, då Landshöfdingen öfver Norrbottens län C. A. von Hedenberg vid sitt
frånfälle efterlemnat enka och sju oförsörjda barn i serdeles nödställd belägenhet, en
årlig pension af 600 r:dr måtte varda bemälde enka tillagd.
Vidare föredrog Departements-chefen i underdånighet den utaf Revisoren J. E.
Nyström under loppet af sistförflutne riksdag hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga
ansökning, att, enär Rikets då församlade Ständer tillerkänt Assessorn J. A. Törne¬
man rättighet att, när hans göromål vid utredningen af förra allmänna magasins-
fonden upphörde, å allmänna indragnings-staten åtnjuta expektans-lön af 777 r:dr,
motsvarande, utan förhöjning för spanmålen, den aflöning, som Törneman, hvilken
vid f. d. allmänna magasins-direktionens upplösning år 1824 var Kammarförvandt,
sedermera, efter af Kammar-rätten erhållet förordnande att vara Revisions-kommis-
sarie uti det under bemälda embetsverk ställda Revisions-kontoret för allmänna ma-
gasins-ärendenas utredning, i sådan egenskap åtnjutit, Kongl. Maj:t måtte täckas i
nåder föreslå Rikets Ständer att, i öfverensstämmelse härmed, jemväl medgifva, det
Nyström, hvilken, vid magasins-direktionens upplösning, vid verket egde Kammar-
skrifvaretjenst, men af Kammar-rätten förordnats till Revisor i förenämnde kontor,
med enahanda lön, som varit för Revisorerne i magasinsdirektionen bestämd, och
dermed fortfarit, intilldess kontoret upphörde, samt således i delta hänseende befun¬
nit sig i enahanda förhållande som Törneman, måtte, i stället för honom tillagdt
expektansarfvode såsom Kammarskrifvare, 226 r:dr 32 sk., åtnjuta den aflöning
såsom Revisor, hvilken han innehade, då göromålen med magasinsfondens utredning
för honom upphörde, utgörande, ulan spanmålsförhöjning, 497 r:dr 8 sk.; öfver
hvilken underdåniga ansökning Stats-kontoret, till följd af nådig remiss, under den
7 Juli 1848 sig utlåtit och dervid, på de af sökanden anförde skäl, å samma an¬
sökning tillstyrkt nådigt bifall, dock så, att Stats-kontoret, ehuru Nyströms revisions-
befattning år 1843 upphört, ansett något retroaktivt tillgodonjutande af det förhöjda
expektans-arfvodet icke kunna för honom ifrågasättas; och hade Kongl. Maj:t, som
under den 22 Augusti 1848 ifrågavarande ansökning till nådig pröfning förehaft,
väl
Konyl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1850.
41
väl icke funnit lämpligt att till Rikets då församlade Ständer rörande denna fråga
göra nådig framställning, men förklarat Sig vilja, uppå förnyad underdånig anmälan,
taga i nådigt öfvervägande, huruvida dylik framställning kunde anses böra vid näst¬
följande riksdag ega rum.
Departements-chefen hemställde i underdånighet, att, med afseende å härvid
lörekomne ofvan omförmälde förhållanden, Kongl. Maj:t nu mätte täckas i nåder
föreslå Rikets Ständer alt uti förenämnde till Revisorn Nrjström för närvarande ut¬
gående expektansarfvode bevilja en tillökning af 270 r:dr 24 sk., att å allmänna
indragningsstaten uppföras.
Då, enligt Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut, den serskilda ränta, som
under benämning af Fahlu kungsgårdshjelp, utgjorts af vissa hemman inom Koppar¬
bergs, Näsgårds och Säthers fögderier af Stora Kopparbergs län, numera blifvit,
emot upphörande af derför medgifven lindring i bevillningen, afskaffad; hemställde
Departements-chefen i underdånighet, att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
den 22 nästlidne Mars fattade nådiga beslut, framställning nu måtte göras till Ri¬
kets Ständer derom, att de nuvarande Läns- och Fjerdingsman samt Färjekarlar,
Gästgifvare och Nämndemän inom herörde län, hvilka, före upphörandet af ifråga¬
varande serskilda ränta, sina befattningar innehaft och af anslag å samma utskyld
varit i åtnjutande, måtte för den minskning i påräknade löneförmåner, som de ge¬
nom meranämnde räntas försvinnande fått vidkännas, å allmänna indragningsstaten
undfå motsvarande ersättning, hvilken likväl, med undantag endast för Länsmännen,
så vidt ifrågavarande anslag tagits i beräkning vid bestämmandet af den år 4841
dem beviljade lönetillökning, skulle komma att, i mon af ersättnings-tagarnes afgång,
indragas; och ansåg Departements-chefen denna ersättning, som efter markegång
borde utgå, kunna förslagsvis beräknas till 190 riksdaler. Beträffande den andel
af ifrågavarande ränta, som varit Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län på lön
och till embetsrummens eldning anslagen, erinrade Departements-chefen, hurusom,
enligt hvad vid regleringen af Sjette hufvudtiteln blifvit i nåder beslutadt, ersätt¬
ning för denna löneinkomst komme att föreslås till anvisande å nämnde hufvud titel.
Vidare och sedan den af Stats-kontoret afgifne berättelse om statsverkets till¬
stånd och förvaltning, i hvad densamma rörde inkomsternas beräknande, förut blifvit
i underdånighet föredragen, anhöll Departements-chefen att nu få i underdånighet
anmäla öfrige delar deraf, hvarvid förekom, att, i afseende å bestämmandet af me¬
delpriset, för tiden intill nästa riksdag, å spanmålen under sådane löner, som inne-
hafvarne tilllrädt före statsregleringen vid 1840—1841 årens riksdag, och för hvil¬
ken spanmål, om och i den mon nämnde medelpris öfverstege 7 r:dr tunnan, ser-
Bil. M 6 till Kongl. Maj-.ts Prop. 1850. 1 Sami., 1 Afd., 1 Bä fl. 6
42
Kongl. Maj-.ls Prop. om Statsverk. 18S0.
skild ersättning borde från allmänna indragningsstaten vederbörande löne-innebafvare
tillkomma, Slats-kontoret upplyst, att riksmarkegångspriset utgjort:
för år 1848 r:dr 8: 20.
» » 1849 » 6: 22.
» » 1850 »6: 22.
eller i medeltal r:dr 7: 5. 4; och hemställde Departements-chefen alltså, att det pris,
hvarefter ofvanberörde ersättning skall utgå, måtte föreslås till 7 r:dr 5 sk. per
tunna. Då, enligt hvad Stats-kontoret äfven upplyst, de spanmålsqvantiteler, hvar¬
för, efter de vid berättelsens afgifvande kända förhållanden, dylik ersättning borde
ifrågakomma, uppginge till 24,047 tunnor, skulle således det dertill erforderliga an¬
slag, som vid förra statsregleringen beräknades till 40,000 r:dr, icke behöfva ut¬
sättas till högre förslagsbelopp, än 3,000 riksdaler.
I sammanhang med förestående framställningar i fråga om allmänna indrag-
ningsstatens reglering, tillstyrkte Departements-chefen äfven i underdånighet, det
Kongl. Maj:t ville i nåder föreslå rikets Ständer, att det till godtgörande af indel-
ningsbrist i Jemtland uppförda belopp af 400 riksdaler framgent måtte blifva för-
slags-anslag, i hvilket fall och då hittills å detta anslag uppkommit behållningar, som
blifvit reserverade och hvaraf beloppet, enligt 1848 års rikshufvudbok, utgjorde
4,857 r:dr 8 sk. 7 rst., det öfverskott å samma anslag, som vid nya statsreglerin-
gens inträdande förefunnes, kunde till Riksgälds-kontoret öfverlämnäs.
Enär, efter iakttagande af de sedan sista statsregleringen inträffade förändrin¬
gar, allmänna indragningsstaten för innevarande år vore beräknad till samman-
lagdt r:dr 376,740: 3. —
samt derifrån afdroges, dels den andel af det å nämnda stat
uppförda anslag för Stats-kontorets magasins-departement,
som vid nämnde verks nya organisation beräknats att till
verkets å Sjunde Hufvudtiteln upptagne aflöningsstat öfver-
föras, eller 5,621: 32.
och dels det belopp, hvarmed den uti ofvannämde
anslagssumma inberäknade spanmålsförhöjning
för vissa löntagare, uppgående tillhopa till
24,047 r:dr, öfverstege den summa af 3,000
r:dr, som, på sätt ofvan är omförmäldt, skulle
Transport 5,621: 32. 376,740: 3. —
Kongl. Maj.ts Prop. om Statsverk. 1830 43
Transport 5,621; 32. 376,740: 3. —
vid nästa statsverks-reglering för sådant än¬
damål erfordras eller ........ 21,047: — gg 668- 32
så utgjorde återstoden 350,071: 19. —
oell då härtill lades de här ofvan äskade nya anvisningar å all¬
männa indragningsstaten, uppgående till ett sammanräknadt
belopp af... 5,060: 24. —
skulle allmänna indragningsstatens slutsumma blifva .... 555,131: 45. —
Departements-chefen ansåg alltså denna, ständiga förändringar underkastade, stat,
lämpligen kunna beräknas till 555,130: 16. —
då, med tillägg af anslagen för pensionsstaterne, utgörande, efter
den deri nu föreslagna tillökningen 197,399: 52. —
slutsumman på Nionde hufvudtiteln skulle blifva 552,530: — —
Hvad Departemenls-chefen i alla nu omförmälde hänseenden,
rörande regleringen af utgifts-anslagen under Nionde hufvudtiteln
och dermed sammanhang egande ämnen, underdånigst yttrat och
föreslagit, och hvaruti Stats-rådets öfrige ledamöter sig förenade,
täcktes Kongl. Maj:t i Nåder gilla och bifalla.
Härefter anmälde Departements-chefen i underdånighet den af Stats-kontoret
uti dess här ofvan omnämnde berättelse gjorda underdåniga framställning, att. sedan
Stats-kontoret, på grund af den efter 1845 års riksbokslut upprättade liqvid emel¬
lan Stats- och Riksgäldsverken, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret begärt anord¬
ning å statsverkets fordna 76,654 r:dr 23 sk. 8 rst.; så hade Fullmäktige härå med¬
delat det svar, att, då på öfverskotten af statsverkets inkomster blifvit anvisade ut¬
gifter, öfversligande öfverskottens behållna belopp med 5,757 r:dr 21 sk. 3 rst., samt
Riksgälds-kontorets reglemente icke innehölle något stadgande, som berättigade Full¬
mäktige att tillskjuta hvad för liqviderandet af de å öfverskotten anordnade utgifter
erfordrades, kunde sistnämnde summa icke till Stats-kontoret utbetalas; hvarjemte,
med anledning af Stats-kontorets, i sammanhang med öfverlemnande af liqviden för
år 1846, då öfverskotter uppkommit af 552,200 r.dr, till Fullmäktige gjorda för¬
nyade framställning om statsverkets godtgörande lör berörde 5,757 r:dr 21 sk. 5
rst., Fullmäktige, under åberopande af ofvannämnde reglemente, den 5 Januari 1849
44
t
Kongl. Majus Prof. om Statsverk. 1850.
ytterligare förklarat, att den äskade summan icke heller då kunde ersättas; och hem¬
ställde Departements-chefen, vid sådant förhållande, det Kongl. Majit måtte till Ri¬
kets Ständer i nåder öfverlemna, att, i afseende å statsverkets godtgörande för ifrå¬
gavarande, uti räkenskaperna balancerade, belopp, meddela erforderlig föreskrift.
Vidare anmälde Departements-chefen, att, enligt hvad Stats-kontoret. uti dess
ofvanomförmäldte berättelse serskildt uppgifvit, rörande de från landtränlerierne in¬
levererade depositicnsmedel, hade af den summa, stor 10,793 r:dr 31 sk. 11 rst.,
hvartill behållningen af dylika medel vid sista riksdag uppgick, 10,000 r:dr blifvit,
till följd af Rikets Ständers beslut samt Kongl. Maj:ts under den 7 Juni 1848
meddelda nådiga föreskrift, från Stats-kontoret till Riksgälds-kontorel öfverlemnade,
så att af nämnde behållning derefter endast återstodo 793: 31. 11.
och då härtill lades, hvad som af dylika medel ytterligare ingått, nemi.:
efter den 1 Juli 1847 . . .' . 439:'— 8.
år 1848 803: 53. 3.
» 1849 1,032: 59. 7.
till den 1 Juli 1850 305: 21. 'l-ggoS- 9
äfvensom räntor å utlånte deposilionsmedel, influtne:
år 1847 med 297: 17. 4.
« 1848 358: 16. —
« 1849 60: — — «. -- ,
715 33 3,318: 34. —
tillsammans 4,114: 18. —
samt härifrån afdrages en år 1847 återlyftad deposition å . 104: 55. 8.
hade den nu varande behållningen af depositionsmedei vid berättel¬
sens afgifvande utgjort 4,009: 50. 4.
hvaraf, efter hvad Stats-kontoret tillika upplyst, voro förräntade emot 4 V-, pro¬
cent 3,000: — —
och på Bankoräkning innestående 1.009: 50. 4.
R.dr 4,009: 30. 4.
Med anledning häraf hemställde Departements-chefen i underdånighet, det Kongl.
Majit ville i nåder föreslå Rikets Ständer, att icke allenast den nu befintliga be¬
hållningen malte till Riksgalds-kontoret öfverlemnas, utan ock på enahanda sätt fram¬
deles förfaras med den vid hvarje års slut uti Stats-kontoret befintliga behållning af
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 18S0.
45
ytterligare inflytande dylika medel, under vilkor likväl, att den föreskrift blefve med¬
delad, att Stats-kontoret skulle ega att, på skeende reqvisitioner, från Riksgälds-kon-
toret återbekomma, hvad som tilläfventyrs kunde erfordras för sådana återbetalningar
af omförmälde medel, som i behörig ordning blefve beviljade.
För öfrigt erinrade Departements-chefen i underdånighet, hurusom, i samman¬
hang med den nya lönereglering, som föranleddes af den år 1840 beslutade förän¬
drade organisation af Statsrådet, Rikets då församlade Ständer bos Kongl. Maj:t an¬
mält, att fråga uppstått om Chefernes för de serskilda Stals-departementen förseende
med boställen, på sätt lör Utrikes Statsministern redan förut egde rum, samt att
dervid 2:ne serskilda förslag förekommit, antingen om dylika boställens anvisande i
samma hus, der bvartdera Departementets expeditioner blefve inrymde, eller ock att
samtlige expeditionerne sammanfördes uti en lokal, utan sammanhang med boställen;
och hade Rikets Ständer, begärt att, sedan nödig utredning föregått, nådig Proposi¬
tion om sättet för utförandet häraf måtte till Rikets Ständer aflåtas. Sedan, i följd
al ofvannämnde förändring, General-adjutantsbefattningarne för arméen och flottan
upphört, hade de af desse befattningars innehafvare förut begagnade boställen genast
derefter blifvit af Kongl. Majit åt Cheferne för Landt- och Sjöförsvars-departementen
upplätne. Någon vidare åtgärd i anledning af Rikets Ständers förrberörde framställ¬
ning hade sedermera, i saknad af för de afsedda ändamålen tjenlige lägenheter uti
kronans hus i hufvudstaden, icke kunnat vidtagas förr än, efter myntverkets förflyt¬
tande till den, enligt Rikets Ständers beslut vid sistlidne riksdag, för detsamma in¬
köpta egendom å Kungsholmen, det förra mynthuset blifvit upplåtet till embets-
lokaler för Stats-departementens expeditioner, hvarigenom, och sedan den åt adedne
Professorn Hyström i lifstiden, emot förbindelse till ombyggnads verkställande, upplåt¬
na, kronan tillhöriga, så kallade Gjuthustomten här i staden blifvit ifrån Byströms
rättsinnehafvare inlöst, Kongl. Majit kommit i tillfälle att åt 3:ne af de fyra Depar-
tements-cheler, som då af boställen voro i saknad, tillsvidare upplåta lägenheter,
hvilka i följd af berörde förändringar blefvo lediga och ansågos för detta behof tjenlige.
Med anledning häraf hemställde Departements-chefen i underdånighet, huruvida
icke Kongl. Majit skulle i nåder finna lämpligt, att om hvad sålunda vid serskilda
tidpunkter blifvit af Kongl. Majit åtgjordt, uti Propositionen om Statsverkets tillstånd
och behof meddela Rikets Ständer underrättelse, med tillkännagifvande tillika, dels
att, om en föreslagen byggnad vid Carl XI]lis torg, hvarom nådig Proposition kom-
me att till Rikets Ständer aflåtas, blefve uppförd, lägenhet framdeles torde yppas
46
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. lltSO.
till anskaffande af passande boställslokai äfven för den Departements-chef, sorn ännu
icke af en sådan förmån kommit i åtnjutande, dels att Kongl. Maj:l förmodar att,
vid berörde förhållanden, Rikets Ständer, torde finna någon serskild åtgärd med hän¬
seende till hvad Rikets Ständers ofvanomförmäldte underdåniga framställning innefat¬
tade, numera icke vara erforderlig.
Departements-chefens i förestående ämnen gjorde och af Stats¬
rådets öfrige ledamöter biträdde hemställanden behagade Kongl. Maj:t
i nåder bifalla; hvarvid Kongl. Majit tillika nådigst förklarade, att
uti Propositionen borde tilläggas, att, i fall Rikets Ständer skulle anse
någon ersättning för saknad boslällsförmån böra tilldelas den af De-
partements-cheferna, som deraf är i mistning, sådan ersättning kun¬
de, utan behof af serskildt anslag, af för Kongl. Majit disponible
medel utgå.
Slutligen hemställde Deparlements-chefen i underdånighet, huruvida icke, sedan
Kongl. Majit under denna dag, uppå serskild underdånig föredragning af cheferne
för de öfriga Stats-departementen, meddelat nådiga beslut om de framställningar an¬
gående 2:dra, Sidje, 4:de, 5:te, 6:te och Bido hufvudtitlarne samt vissa delar af
den Nionde, äfvensom de till dessa titlar hänförlige extra anslag, som till Rikets
Ständer böra göras och hvarom protokolls-utdrag vore att till Finans-departementet
förvänta, Kongl. Majit ville i nåder uppdraga åt chefen för Finans-departementet
att, i enlighet med samtelige af Kongl. Majit fattade nådiga beslut, angående hvad
uti Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof bör inflyta, uppsätta och tili
justering inför Kongl. Majit i Statsrådet anmäla förslag till berörde Proposition, att
lill Rikets Ständer afgå.
Kongl. Majit behagade, enligt Slats—rådets öfrige ledamöters
hemställan, härtill i nåder lemna bifall, med föreskrift, att Proposi¬
tionen borde till Rikets Ständers Slats-utskolt öfverlemnas.
Fix protocollo,
Carl von Schantz■
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830. 47
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ar enden, hållet inför Hans
Majit Konungen i Stals-Rådet å Stockholms Slott den 15
November 1850.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie—Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens Stals-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Räden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wal/ensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer, uppläste ett, till
följe af Kongl. Majrts nådiga befallning, uppsatt förslag till den Proposition, angå¬
ende Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse med de uti dithö¬
rande frågor fattade beslut, borde till Rikets Ständers Stats-utskott aflåtas.
Kongl. Majit behagade i nåder gilla berörde förslag, sådant det
linnes detta protokoll bilagdt, och befallte, att, i enlighet dermed,
omförmälda nådiga Proposition skulle till Rikets Ständers Stats-ut¬
skott expedieras.
Ex protocollo,
C- Hallberg.
STOCKHOLM, tryckt hos j. beckman, 1850.
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
]
Utdrag af Protocollet ofver Ecclesiastik-årender, hållet inför
Ilans Majit Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott
den 13 November 1830.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre
Stjerneld.
Stats-Råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
Von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gynther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Sedan åtskilliga Embetsverk och vetenskapliga samfund hvar för sig inkom¬
mit med uppgifter och framställningar i fråga om de behof, för hvilka fortsatta,
ökade eller nya anslag ansetts böra af Rikets Ständer vid nu instundande Riks¬
dag begäras, anhöll Departements-Chefen, Stats-Rådet Genberg, att, med afseende
så väl å berörde framställningar, som å andra till Ecclesiastikförvaltningen hörande
ärender, få i ett sammanhang underställa Kongl. Maj:ts pröfning hvad i omför-
mälda ämnen borde Rikets Ständer meddelas; och anförde derefter i underdå¬
nighet:
l:o
Hos Eders Kongl. Maj:t har Ramsjö Capell-lag inom Ljusdals församling af
Gefleborgs Län i underdånighet anhållit, att, sedan Capell-laget med Nådigt till¬
stånd uppfört egen kyrka, särskild prestman måtte inom församlingen varda an¬
stald; och har, till stöd för denna anhållan, blifvit i underdånighet anfördt, bland
annat, att Capell-laget väl har rättighet att, till Gudstjenstens förrättande, sex
Bil. M 7 lill Kongl. Majus Prop. 1830 om Stalsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häfl. 1
2
Kontjl. Maj:ts Prnp. om Statsverk. 18S0.
gånger om året hemta prest från moderförsamlingen, men att Presterskapet i
denna församling icke behörigen kan handhafva själavården inom Capell-laget, då
det sednare är 5 mil aflägset från moderkyrkan i Ljusdal, och ingen banad väg
mellan dessa ställen finnes eller kan anläggas.
Sedan samtlige vederbörande blifvit öfver denna underdåniga framställning
hörde och, med vitsordande af de i ansökningen uppgifna förhållanden, å den¬
samma tillstyrkt Nådigt bifall, har, vid en af Eders Kongl. Majit anbefalld utred¬
ning angående beloppet af de löneförmåner, som skulle kunna för den blifvande
Capellpredikanten påräknas, hufvudsakligen blifvit upplyst, att förenämnde Capell-
församling, som består af blott 4 byar, med tillsammans 2 mantal, jemte 44
torp och nybyggen, med en folkmängd af 320 personer, utfäst sig att i årlig lön
till predikanten erlägga 8 tunnor 4 kappar Korn jemte dagsverken, matskott m.
m., upptaget till ett sammanlagt värde af 80 Riksdaler; att Pastor i Ljusdal för¬
klarat, att, derest predikanten komme att öfvertaga hela pastoralvården inom Ca-
pellförsamlingen, han vore villig att till honom afstå sina från Capell-laget utgå¬
ende löneförmåner, uppskattade till ett värde af 138 Riksdaler, samt att af Pa¬
stors årliga bidrag till aflöning af Comministern i Ljusdal en tredjedel, eller 4
tunnor Korn, ansetts böra den ifrågasatta Capellpredikanten tilläggas; hvarjemte
blifvit föreslaget, att Kronoskattehemmanet N:o 6 Ramsjö, 1 mantal, måtte till bo¬
ställe åt meranämude predikant varda inköpt.
Då dessa löneförmåner, hvilka, jemte den påräknade årliga afkastningen af
nyssberörde hemman, enligt en af Kammar-Collegium gjord uträkning, uppgå till
292 Riksdaler 26 sk. 4 rst., befunnits vara för en tarflig utkomst otillräck¬
liga, samt Capellboarne såsom till största delen fattiga nybyggare, enligt hvad ve¬
derbörande intygat, icke förmå, i vidsträcktare mån än ofvan omförmäldt är, bi¬
draga till Capellpredikantens aflöning, så har underdånig anhållan blifvit af be-
mälde Capeliboar framställd om anslag af allmänna medel, dels för en gång, till
inköp och iståndsättande af lämpligt boställe, hvartill 2,600 Riksdaler ansetts
vara behöfliga, dels ock, såsom bidrag till predikantens aflöning, 200 Riksdaler
årligen i 13 år, och 100 Riksdaler i de derpå följande 13 åren, hvarefter Capell-
församlingen genom tillkomna nybyggen och ökad folkmängd förmodas blifva i till¬
fälle att. utan statsbidrag aflöna sin själasörjare; — och hafva vederbörande Embets-
myndigheter till Capellboarnes anhållan i detta afseende tillstyrkt nådigt bifall,
hvarvid Consistorium och Kammar-Collegium dock i underdånighet hemställt, att
det årliga anslaget med endast två tredjedelar af det begärda beloppet måtte
beviljas.
Då det sålunda blifvit upplyst, att anställandet af en särskild predikant vid
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
3
Ramsjö Capeliförsamling är af behofvet påkalladt, och det tillika blifvit ådagalagdt,
att församlingen icke förmår, genom egna bidrag, förse predikanten med en för
bans tarfliga bergning erforderlig lön, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t, med förklarande af Dess Nådiga afsigt, att af disponibla tillgångar
anvisa erforderligt belopp till inköp och iståndsättande af lämpligt boställe åt den
blifvande predikanten, behagade hos Rikets Ständer föreslå, att som årligt bidrag
till hans aflöning må på allmänna indragniugsstaten uppföras en summa af Ett¬
hundra Trettiotre Riksdaler 16 sk, Banco, att utgå under de första femton åren,
räknade från tjenstens tillsättande, samt Sextiosex Riksdaler 32 sk. samma mynt
under de femton derpå följande åren, hvarefter bidraget skulle komma att helt
och hållet upphöra.
2:o
Genom Nådigt Beslut den 29 Maj 1848 har Eders Kongl. Maj:t behagat i
Nåder förklara Prosten öfver Lysings Kontrakt af Linköpings Stift berättigad, att
från och med 1846 komma i åtnjutande af prostetunna för Trehörna nybildade
pastorat; den 27 Juli 1849 nådigst tillagt Prosten öfver Westerbottens fjerde
Kontrakt enahanda förmån, från och med 1846, för Pajala pastorat; samt den 16
Augusti innevarande år berättigat Prosten öfver Wäne Kontrakt i Skara stift, att
från och med 1847 uppbära prostetunna för hvartdera af de nybildade pastoraten.
Främmestad och Näs. 1 anledning häraf får jag underdånigst hemställa, det be¬
hagade Eders Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer föreslå, att ifrågavarande spanne-
mälsbelopp med tillsammans fyra tunnor må varda å Åttonde Hufvudtiteln och
Clerecistaten uppfördt.
3:o
Sedan Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med beslutet om den förhöjda tjenst-
årsberäkningens upphörande, i nåder förklarat, att Eders Kongl. Maj:t, för att
bereda Consistorii-Notarierne i riket ersättning för den förmån, hvilken de, till
följd af högstberörda nådiga beslut, komme att förlora, ville till Rikets Ständer
aflåta nådig proposition om löuetillökning åt bemälde tjenstemän, till det belopp,
som i sådant afseende blifvit af vederbörande i underdånighet föreslaget, får jag
nu underdånigst hemställa, det behagade Eders Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer
föreslå, att som lönetillökning åt Notarierne vid Stockholms stads och samtliga
Stiftens Consistorier en summa af Två Tusen Trehundra Fyratio R:dr må på or¬
dinarie stat varda uppförd, att med Etthundra Åttatio R:dr till hvardera utgå
från den tid förhöjda tjenstår vid ifrågavarande befattningar, genom nuvarande
innehafvares afgång eller frivilliga afsägelse, komme att upphöra.
4
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 1830.
4:o
5:o
6:0
I. Uti underdånigt Memorial af den 25 sistlidne October har Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen, Universiteternes Kansler, gjort framställning om behötliga
medel för beredande af en ändamålsenlig och af behofvet högt påkallad förbättring
af den Kemiska Institutionen vid Upsala universitet. Då det under en lång
följd af år blifvit anmärkt, att Kemiska Laboratorium i Upsala, jemte dithörande
Institution, hvarken i afseende på lokal eller materiel vore så beskaffade att, med
den utsträckning de kemiska forskningarne längesedan vunnit och allt mer vinna,
undervisningen derstädes på ett ändamålsenligt sätt kunde ombesörjas, hade Hans
Kongl. Höghet anmodat Consistorium Academicum att inkomma med omständligt
betänkande om de åtgärder, som till afhjelpande af detta missförhållande vore att
vidtaga, den kostnad en ändamålsenlig plan i sådan riktning komme att ungefär
medföra, och de tillgångar Universitetet sjelft för närvarande kunde ega att för
ändamålet använda. Consistorium hade, i följd häraf, ett sådant betänkande af-
gifvit och deruti anfört: att nuvarande kemiska Laboratorium redan länge varit,
både i anseende till saknadt utrymme och bristande ändamålsenlighet, alldeles otill¬
räckligt för de studerandes antal, och i intet hänseende motsvarande vetenskapens
behof och fordringar; att det hus, der kemiska Laboratorium nu finnes, hvar¬
ken i anseende till areal och inredning eller beskaffenhet i öfrigt tillåter att der¬
städes anbringa en ändamålsenlig ny Laboratorii-inrättning; att, för att höja den
materiella delen af den kemiska Institutionen till den ståndpunkt af ändamåls¬
enlighet, som den kemiska vetenskapen i vår tid oafvisligen fordrar, och dervid
kunna använda de inrättningar och apparater, som för de kemiska undersöknin-
garne i deras mångsidiga riktningar äro nödvändiga, ett nytt Laboratorii-hus vore
på det högsta af behofvet påkalladt; att derjemte, för den kemiska Institutionens
upphjelpande och med afseende på kemiens närvarande omfattning samt fäder¬
neslandets behof, den kemiska undervisningen borde fördelas på frenne lärostolar,
eller, om anslag dertill icke kunde beredas, tills vidare åtminstone på tvänne:
den ena för allmän theoretisk Kemi, Mineralogi, Metallurgi, Mineral-analys och
Geognosi; den andra för allmän Physiologisk kemie i dess serskilda tillämpnin¬
gar, samt Pharmaci; att årliga anslag till följd häraf skulle behöfvas för aflöning
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
5
af åtminstone en ny Chemi® Professor och tvänne Amanuenser, de sistnämndes
löner så afpassade, att innehafvarne deraf må ega en tarflig bergning och ej för¬
anledas bortgå från Universitetet så snart de vunnit tillräcklig insigt och erfaren¬
het för platsen; att, då hvardera Professoren, i anseende till experimenternas och
undersökningarnes olika arter och riktningar, borde erhålla sin serskilda laborations-
local, med dertill hörande förvaringsrum, samt en Chemi® Professor mäste, för att
i allo kunna ändamålsenligt verka i och för sin vetenskap, hafva bostad vid sitt
Laboratorium, den nybyggnad, som för ändamålet behöfdes, ej borde tilltagas i
mindre skala än 100 alnar i längd och 20 i bredd, samt uppföras i tvänne vå¬
ningar; att en byggnad i omförmälda skala, enligt upgjorda kalkuler, skulle er¬
fordra en summa af 60,000 eller högst 66,666 R:dr 32 sk., för att fullständigt
uppföras, hvilken summa komme att med B högst 10,000 R:dr ökas, derest, på
sätt Consistorium föreslagit, en tredje våning anbringades för inrymmande af de
till Physiska Institutionen hörande samlingar, som nu förvaras i en olämplig, och
för andra Academiens behof nödig, lokal; att till första uppsättningen af de för
Laboratorierne behöfiiga materialier och instrumenter skulle erfordras, för en gång,
ett serskildt anslag af 10 eller 12,000 R:dr, samt för materialiernes underhåll
2,000 R:dr årligen; att, vidkommande de tillgångar Universitetet sjelft egde att
för ifrågavarande ändamål använda, dessa inskränkte sig till lämplig tomtplats för
nybyggnaden, samt ett, på kemiska Institutionens anslag besparadt, kapital, som
med hoplagda räntor nu uppgår till 6,000 R:dr B:co, men hvilka medel från
början varit beräknade och blifvit afsatta för anskaffande af kemiska instrumenter
och apparater; och att således någon annan utväg att bringa den kemiska In¬
stitutionen till det skick, som fäderneslandets både vetenskapliga och industriella
intressen gemensamt kräfva, ej funnes, än att dertill af Rikets Ständer begära anslag.
De sålunda framställda förslagen har Hans Kongl. Höghet Kansleren öf¬
verlemna! till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, med hemställan, huruvida icke
erforderliga medel till deras förverkligande kunde erhållas; hvarvid, till ådagaläg¬
gande af sakens vigt, blifvit ytterligare anfördt; bland annat, att, oberäknadt det
vetenskapliga intresset, vårt land i samma, om icke i ännu högre, grad än andra
länder har behof af kemiens råd och anvisningar, för att kunna med fördel odla
sina naturliga näringsgrenar, och på ett fruktbärande sätt göra sig till godo de
mångfaldiga råämnen, som dess jord framalstrar, men som nu antingen ej begag¬
nas, eller begagnas utan synnerlig vinst, emedan man, i saknad af tillräckliga ke¬
miska insigter, icke känner deras egenskaper och fulla användbarhet; att ej blott
bergsnäringen, utan snart sagdt alla yrken och särskildt jordbruket med de flera
näringar, som dermed stå i sammanhang, för att väl skötas, hafva behof af ke-
6
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 18S0.
miska kunskaper, och att, ju mera detta behof gör sig gällande och oeftergifligt,
desto kännbarare blir den brist pä skickliga rådgifvare och lärare i dessa ämnen,
som redan nu allmänt förspörjes, och hvars orsak är att söka i brist på tillfälle
till ändamålsenlig undervisning deruti: en brist, som redan visar sig i svårigheten
att vid de i landet redan befintliga landtbruks- och techniska tillämpningsskolor
besätta de kemiska lärareplatserna med skickliga män, under det antalet af landt-
bruks-skolor nära nog hvarje Ar ökas, slöjdidkare mer och mer sjelfva förena sig
om inrättande af slöjdskolor, och bergsnäringens män icke heller sky kostnader,
för att underlätta möjligheten för sig att med sin näring få förena den djupare
kemiska insigt, som för densammas drifvande och för tällan med andra länder är
så vigtig och oumbärlig; af hvilket allt den slutsats syntes kunna dragas, att de
kostnader, som för väl försedda undervisningsanstalter i detta afseende erfordras,
utan tvifvel komma att snart och i rikt mått återgäldas, ej allenast genom en
stigande högre upplysning, utan ock genom industriens mångsidigt stegrade ut¬
veckling, i följd af de derstädes förvärfvade insigternas blifvande inflytande på en
från rationella grunder utgående höjning af de praktiska yrkena; att den total¬
summa. som, enligt hvad ofvan blifvit uppgifvet, skulle, för utförandet af dessa för¬
slag, blifva erforderlig visserligen komme att uppgå till en ganska betydlig siffra,
isynnerhet hvad det för en gång behölliga anslaget beträffade; men att då fråga
vore om vetenskapliga inrättningar af så hög vigt äfven för det praktiska lifvet,
som de nu ifrågavarande, det ostridigt blefve en större vinst att på en gång ut¬
föra dem så, som de af vetenskapen sjelf angifvas, än att, genom vidtagande af
mindre ändringar och förbättringar successift väl undvika en större utgift för till¬
fället, men ock gå miste om de bättre och mångsidigare frukter, som endast en
i alla afseenden väl grundad och vårdad inrättning kan framkalla.
II. I sammanhag härmed torde jag få underställa Eders Kongl. Maj:ts Nå¬
diga pröfning Landtbruks-akademiens underdåniga memorial af den 11 sisth Maj.
med anmälan, att, sedan vid det i Malmö nästlidet är hållna fjerde allmänna landt¬
bruksmöte^ behofvet att äfven för landtbruket tillegna sig den stora nytta, som
kemiens användande pa nästan alla näringsgrenar medfört, gifvit sig tillkänna ge¬
nom en nästan enhälligt uttalad önskan, att agrikultur-kemister måtte på flera
orter i riket anställas, nämnda mötes bestyrelse begärt Akademiens medverkan för
tillvägabringande häraf; till följd hvaraf bemälda Akademi, som ansett de åtgärder,
hvilka i berörde afseende voro af nöden, endast genom statens mellankomst kun¬
na sättas i verket, af sådan anledning underdånigst hemställt, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes, för beredande af tillfälle åt landtmannen att draga fördel af de kemiska
sanningar, som stå i sammanhang med hans yrke, i Nåder tillåta:
Kongl. Maj-.ls Prop. om Slalsvverk. i!iSO.
a) Antagandet af en agrikultur-kemist, hvilken det borde åligga, att enligt
bestämd taxa göra ett visst antal kemiskt analytiska bestämmelser, för hvilkas an¬
ställande han sjelf tillhandahölle de erforderliga apparaterne och förnödenheterna;
att någon viss tid af året vara disponibel till sådana resor inom landet, under
hvilka han, emot särskild rese- och dagtraktaments-ersättning, tillhandaginge de
landtmän, hvilka hans biträde äskat, med sådana råd och praktiska undersöknin¬
gar, som till deras utförande vore beroende af kemiska kunskaper; att afgifva
yttrande öfver sådana ämnen, hvartill han af Akademien eiler andra publika auk¬
toriteter blifvit uppmanad; att årligen inkomma med berättelse öfver sin verk¬
samhet, särdeles i sådana delar deraf, som afsett allmännare gagn; samt slutligen
att redogöra för de vigtigaste uti kemisk-agronomisk riktning så väl inom- som
utomlands gjorda upptäckter, hvarigenom han, då berättelsen borde tili trycket
befordras, ej allenast skulle nyttigt inverka för kunskapers spridande, och såle¬
des befrämja landtbrukets rationella bedrifvande, utan äfven derigenom sjelf till¬
hållas att éj lägga dagens stora frågor å sido;
b) Inrättandet af en ny profession, hvilken skulle afse, ej allenast att vid
universitetet bibringa ungdomen undervisning i de delar af kemi och fysiologi,
som stå i sammanhang med landtbruket och dess binäringar, och således under¬
lätta utbildandet af lärare för landtbruksskolorna i riket, utan ock fylla det stora
behof, som den rena medicinen finner sig hafva af kemiens biträde, för att kom¬
ma organismens inre feuomener på spåren, och derföre äfven praktiskt handlägga
kemiens användande åt farmaci, pathologi, therapi och fysiologi.
Uppå Civil-departementets Underd. föredragning d. 8 sisth Juni, behagade Eders
Kongl. Majit, med afseende på nyttan och behofvet af en agrikultur-kemists an¬
ställande, förklara sig vilja taga frågan om medel för det erforderliga löneansla¬
get i öfvervägande, när Akademien framdeles anmälde tillfälle vara för handen att
erhålla en för befattningen lämplig person; men att frägau om inrättande af en
ny Universitets-profession för de delar af kemi och fysiologi, som stå i samman¬
hang med landtbruket och dess binäringar, borde genom Ecclesiastik-departementet
i underdånighet föredragas. Denna fråga, som till en del sammanfaller med Hans
Kongl. Höghet Kanslerens ofvan omförmälda underdåniga framställning, torde af
sådan anledning fä anses besvarad genom de åtgärder Eders Kongl. Majit kan
finna skäl att, i anledning af sistberörde hemställan, i Nåder vidtaga.
III. Sedan de Akademiska Consistorierne i Upsala och Lund, med anled¬
ning af den stundande riksdagen, hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Univer-
siteternas Kausler, gjort framställningar om de anslag som ansetts vara af behof¬
vet påkallade med afseende på Universiteternes pligt, att, enligt tidens och veten¬
8
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
skapernas vexande fordringar uppfylla sin bestämmelse, hafva berörde framställnin¬
gar blifvit af Hans Kongl. Höghet till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning öf-
verlemnade.
I omförmälda afseende hafva följande anslag befunnits vara af behofvet på¬
kallade:
a) Till Universitets-bibliotheket i Upsala 6000 R:dr B:co årligen. Då biblio-
thekets nuvarande tillgångar, hvilka uppgå till ett årligt belopp af omkring 3,700
R:dr, äro otillräckliga för att i någon betydligare mån kunna följa med litteratu¬
ren och, i alla vetandets grenar, anskaffa det bästa af dess alster; då Kongl, bi-
bliotheket i Stockholm, der äfven andra offentliga bibliotbeker dela förbindelsen
att gå den bildade allmänhetens vetenskapliga anspråk till mötes, åtnjuter till bok¬
inköp ett årligt anslag af BOOO r:dr; dä Universitets-bibliotheket i Christiania
har sig årligen anslagne 10,668 r:dr 32 skillingar, och då litteraturens alster
vexa i samma mån som vetenskaperne allt mer utveckla sig, har Consistorium an¬
sett det icke vara med sin pligt förenligt att fördölja vidden af detta behof, om
än statens tillgångar ej skulle medgifva dess fullständiga afhjelpande; och har Hans
Kongl. Höghet Kansleren, med afseende på de af Consistorium anförda skäl, det
begärda anslaget i underdånighet förordat.
b) Till de vetenskapliga institutionerna vid Universitetet i Lund, bland annat,
till kemiska laboratorium 300 r:dr B:co årligen, samt till Botaniska institutionen
600 r:dr samma mynt. Den till laboratorium nu utgående summan, 600 r:dr,
bar befunnits vara otillräcklig för underhåll af materielen och för bestridandet af
alla förbrukningskostnader, på samma gång den jemväl måste tagas i anspråk för
att hålla mineral-samlingen åtminstone i det skick, som för föreläsningarne ound¬
gängligen erfordras. — Hvad botaniska institutionen angår, har Consistorium fä¬
stat uppmärksamhet på behofvet af museum för herbarier, frukt- och frösamlin¬
gar m. m., hvilket för botanisten ansetts vara så mycket mera behötligt, som han,
med den begränsning läseterminerne nu hafva, icke är i tillfälle att för sina före¬
läsningar begagna lefvande växter under längre tid än tre, högst fyra månader af
året, och för den öfriga tiden således i nämnde afseende är hänvisad till herba¬
rier och samlingar. — Beträffande i allmänhet de för institutionerna begärda an¬
slag, har Hans Kongl. Höghet ansett dem hafva goda skäl för sig, då samlingar
och annan nödig materiel för den akademiska undervisningen i samma mån med¬
för större gagn, som de äro väl och fullständigt försedda; men om tillgångarne ej
medgifva bifall till dem alla, har Hans Kongl. Höghet ansett sig särskildt böra
tillstyrka den begärda tillökningen i anslaget för kemiska laboratorium såsom före¬
trädesvis
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
9
trädesvis behöflig, och dernäst anslaget för den botaniska institutionen, åtminstone
till någon betydligare del.
c) Till stipendier åt medellöse theologie studerande vid Upsala Universitet
2,000 r:dr B:co årligen, samt 1000 r:dr samma mynt till stipendier åt medel¬
lösa studerande vid Universitetet i Lund, med den fördelning mellan fakulteterne,
som af Eders Kongl. Maj:t kan varda i Nåder bestämd. — Hvad det förra an¬
slaget beträffar, har vederbörande Consistorium ansett sig icke kunna undgå att
derom göra underdånig framställning, då i betraktande kommit, att de studeran¬
de, som egna sig åt presterliga kallet, med få undantag tillhöra samhällets mest
obemedlade klasser; att de för den presterliga bildningen i nyarej tider meddelade
föreskrifter gjort en längre tids vistelse vid Universitetet nödvändig, hvarigenom
ett missförhållande uppkommit mellan antalet af dem, som söka inträde i preste-
ståndet, och det stora antal prester, som församlingarnes tjenst kräfver; att de, som
studera till prest-examen, sällan kunna komma i åtnjutande af de vid Universite¬
tet af enskilde stiftade stipendier, hvilka vanligen tillfalla äldre och med större
kunskaper försedda studerande; att theologiska fakulteten icke eger andra tillgån¬
gar att använda till understöd för theologie studerande, än 20 Kongl, stipendier
å 52 r:dr hvartdera, samt 4 riksstatens stipendier å 100 r:dr. Hans Kongl.
Höghet Kansleren, som i sitt yttrande öfver denna anslagsfråga fästat uppmärk¬
samhet på vigten af grundlig presterlig bildning, har förordat det begärda ansla¬
get, såsom väl förtjent att vinna afseende.
d) Ett anslag af 3000 r:dr B:co årligen för Upsala Universitet, att använ¬
das till löner och understöd åt de Adjunkter, som förordnas att tjenstgöra såsom
extra-ordinarie professorer, samt till lön för sådana nya, å stat ej uppförda, adjunk-
turer, som för undervisningen kunna blifva nödiga att tillsätta, och såsom medel
att vid Universitetet fästa yngre lärare af utmärktare anlag. — Consistorium an¬
märker härvid, att, ehuru vid Universitetet, i sednare tider liera nya lärostolar
blifvit inrättade, och vetenskapernas, serdeles naturvetenskapernas, fortgående ut¬
veckling snart torde påkalla ytterligare fördelniug af de vidsträckta kunskapsom-
fång, som nu skola af hvarje serskild lärare vårdas och uppehållas, antalet al
adjunkturer, hvilkas innehafvare vid ordinarie professorers bortgång eller förfall
skola uppfylla dessas skyldigheter, likväl icke i lika män blifvit ökadt; och,
ehuru vid Universitetet en talrik klass yngre lärare, och bland dem många gan¬
ska hoppgifvande finnas, som för nämnde ändamål understundom kunna anli¬
tas, nödgas dock de liesta af dessa, då de icke genom någon slags lön äro vid
Universitetet fästade, inom få år söka sin utkomst vid de lägre läroverken. En
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Prop. 1830 om Statsverk. 1 Sami. 1 Afd. l Hafi. 2
10
Kongl. MajUs Prop. om Statsverk. 1830.
framställning härom hade redan under sist hållna riksdag blifvit gjord, och fore-
komme nu ytterligare skäl till dess förnyande deruti, att, sedan lönerne vid Ele-
mentar-Iäroverken blifvit förbättrade, ny anledning sålunda för yngre lönlösa lä¬
rare vid Universitetet uppkomme, att vid de lägre läroverken söka anställning,
och ökad svårighet alltså för Universitetet att fästa dem vid sig, derest ej nödiga
anslag stå att vinna.
Af liknande skäl har Consistorium Academicum i Lund funnit sig föranlåtet
i underdånighet anhålla om ett anslag af 1,300 R:dr B:co årligen till understöd åt
utmärkta docenter vid Universitetet derstädes; och har Hans Kongl. Höghet Kan¬
sleren ansett sig så mycket häldre böra å dessa framställningar tillstyrka Nå¬
digt bifall, som de äro framkallade af ett för Universiteterna högst vigtigt behof
att vid sig kunna fästa utmärkta förmågor och för kommande tider trygga Uni-
versiteternas bestånd; hvarjemte blifvit anmärkt, att af ofvan uppgifna anled¬
ning antalet af yngre lärare vid Universiteterne redan börjat minskas.
e) Till lönefyllnad för Kalsenianska professionen vid Universitetet i Upsala 600 r:dr
B:co årligen. — Då, enligt hvad vederbörande Consistorium upplyst, beloppet af den
berörda profession tillfallande lön uppgår till endast 621 r:dr 32 sk. B:co, under
det de öfriga professorslönerna inom theologiska fakulteten efter olika spannmålspriser
kunna beräknas till 1,233 r:dr 16 sk. å 1,333 r:dr 16 sk., har Hans Kongl.
Höghet Kansleren, som ansett billigt, att theologie professorernes löner bringas
till likhet, det för sådant ändamål nu begärda anslag i underdånighet förordat.
f) Till löneförbättring åt Bibliothekarien vid Universitetet i Lund 800 r:dr
B:co årligen, hvilken summa ansetts vara af behofvet påkallad, då Bibliothekarien,
som, i anseende till vigten af sin befattning, borde hafva lika lön med en pro¬
fessor, för närvarande icke åtnjuter mer än hälften deraf, eller 800 R:dr B:co,
oaktadt det genom Bibliothekets tillvext ständigt ökade arbetet numera tar sin
man odelad i anspråk, och icke medgifver, att, som fordom, denna befattning för¬
enas med annan akademisk tjenst. På dessa af Consistorium anförda skäl har
Hans Kongl. Höghet Kansleren bifall till den gjorda framställningen i underdå¬
nighet tillstyrkt.
g) Till uppförande af den redan beslutade nya byggnaden för anatomiska
institutionen vid Universitetet i Lund anslag, för en gång, af 9,468 R:dr; hvil¬
ken summa, ehuru den varit bestämd att utgå af Universitetets egna tillgångar,
Hans Kongl. Höghet Kansleren så mycket hellre tillstyrkt måtte af Rikets Stän¬
der äskas, som det ej, utan betydlig olägenhet för Universitetets i förhållande till
behofven nog knappa tillgångar, för närvarande blefve möjligt att vidkännas den¬
Kongl. Mnj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
na utgift, hvilken ej en gång genom kostnadsbeloppets successiva sammanbringan-
de, numera kunde till sina följder göras mindre kännbar.
ti) Till uppförande vid Universitetet i Lund af ett nytt astronomiskt Obser-
vatorii-hus, med boställsrum för hela den vid Observatorium anställde personal,
anslag, för en gång, af 50,000 R:dr B:co. Da den lokal, som för närvarande är
åt astronomiska institutionen upplåten, i flera afseenden är olämplig, bar Consisto¬
rium, sedan kostnaden för ett nytt ändamålsenligt Observatorii-hus blifvit beräk¬
nad, gjort underdånig framställning om erhållande af den för ändamålet behölliga,
ofvan uppgifna summan; och har Hans Kongl. Höghet Kansleren härvid anfört,
att behofvet af bättre lokal för Observatorium i Lund utan tvifvel vore välgruu-
dadt, men att fråga kunde uppstå, huruvida icke ett mot ändamålet svarande Ob¬
servatorium måhända kunde uppföras med mindre kostnad, än den föreslagna,
hvaruti dock inköpssumman för behöfliga nya instrumenter ej syntes vara inbe-
riiknad.
I betraktande af de flere vigtiga skäl, hvilka ofvan blifvit anförda för att
ådagalägga behofvet och nödvändigheten af en i betydlig mån utvidgad kemisk
undervisning inom fäderneslandet, anser jag mig böra i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t, för att befrämja detta för vetenskapen och industrien
lika vigtiga ändamål, behagade af Rikets Ständer äska de medel, som för detsam¬
ma nu till en början kunna erfordras. I detta afseende, och då planens fullstän¬
diga genomförande, äfven om medel dertill nu genast förefunnes, utan tvifvel kom-
me att erfordra en tidrymd af några år, innan den nya inrättningen hunnit sät¬
tas i det skick, att ökadt antal lärare vid densamma kunde finna tillfälle att ut¬
veckla en fullt ändamålsenlig verksamhet, så torde frågan nu lämpligen kunna in¬
skränka sig till beredande af medel för den behöfliga byggnadens uppförande; och
får jag alltså underdånigst hemställa, det behagade Eders Kongl. Maj:t af Rikets
Ständer nu äska den för sistnämnda ändamål föreslagna summan, 66,666 r:dr
32 sk. B;co. Hvad angår öfrige till Universiteternas fördel gjorda framställningar,
så, enär Statsverkets nuvarande tillgångar icke medgifva bifall i så vidsträckt mån,
som de för hvarje behof anförde skäl synas påkalla, hemställer jag underdånigst,
det behagade Eders Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Hans Kongl. Höghet Kan¬
sleren och vederbörande Consistorier anfört, men med iakttagande af den in¬
skränkning, som af ofvan anmärkta omständighet föranledes, af Rikets Ständer för
Universiteternas behof äska följande anslag på ordinarie stat, nemligen:
12 Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
Till Universitets-Bibliotheket i Upsala årligen 1,500:
» Laboratorium Chemicum i Lund 500:
» Botaniska institutionen derstädes 300:
Hvarigenom årliga anslaget till Universiteternes materiella behof
skulle komma att ökas med B:co R:dr 2,300.
Till Stipendier åt utmärkte yngre Akademiske Lärare: 2000 r:dr årligen
för hvartdera Universitetet, tillsammans 4,000.
Till stipendier åt medellöse theologie studerande: 1,000 r:dr B:co årli¬
gen vid hvartdera Universitetet, tillsammans 2,000.
Till lönefyllnad åt Kalsenianska Professoren vid Upsala Universitet .... 600.
Till lönefyllnad åt Bibliothekarien vid Universitetet i Lund 800.
Samt för en gång till uppförande af byggnad för anatomiska institutio¬
nen vid Universitetet i Lund 9,400.
7:o.
Såsom ersättning till garnisons-skolan i Christianstad för den afgift, som un¬
der namn af portpenningar tillförene till samma skola utgått, har årligen, enligt
Statskontorets anmälan, alltsedan 1841 ifrån Rikets Ständers Riksgälds-kontor
betalts 240 r:dr; men då detta belopp icke är underkastadt någon förändring
och lärer komma att i all framtid fortfara, hemställer jag underdånigst, det beha¬
gade Eders Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer föreslå, att en motsvarande summa
måtte å stat uppföras ibland Åttonde Hufvudtitelns anslag för Folkskolorna.
8:o.
Vid sistförflutna Riksdag, såsom vid den närmast föregående, hafva Rikets
Ständer till folkundervisningens befrämjande beviljat följande anslag, att under ti¬
den för då uppgjorda statsreglering utgå, nemligen:
a) Till understöd för Folskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af
serskilda förhållanden, kan erfordras 20,000.
b) Till Seminarier för bildande af Lärare vid Folkskolor 9,100.
c) Tili stipendier för elever vid nämnde Seminarier 12,000.
Enahanda anslag för ifrågavarande ändamål anser jag vara behöfliga äfven
under de följande trenne åren. Det förstnämnda anslaget har hittills visserligen
icke till hela beloppet utgått; men, oberäknadt den omständigheten, att från flera
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
13
häll blifvit yttrad önskan om någon förhöjning i folkskolelärares knappa lönevil-
kor, har de sista årens erfarenhet ådagalagt, att ju mer folkskolan anlitas och vin¬
ner förtroende, desto oftare inträffar, att församlingar, utöfver hvad de vid skol¬
väsendets första ordnande antagit, finna behof af flere skolor och ökadt antal lä¬
rare, till hvilkas aflöning folkskole-afgiften och församlingarnes egna bidrag icke
lemna erforderliga tillgångar. Af denna anledning, och på det behof af omför-
mälda beskaffenhet må kunna afbjelpas, torde anslaget för lärares aflönande böra,
vid oförändradt belopp under de följande trenne åren, bibehållas.
Den för ofvannämnde Seminarier anvisade summa torde icke heller kunna
nedsättas, så länge dessa läroanstalter till lika stort antal som hittills fortfarande
äro för det afsedda ändamålet behöflige.
Anslaget till Stipendier åt Folkskolelärare-elever torde framdeles kunna ned¬
sättas i samma mån som antalet af dessa elever kommer att aftaga till följd af
minskade utsigter till befordran, sedan församlingarnes behof af Skolelärare blifvit
fyldt och de fleste tjensterne blifvit med yngre personer besatte; men då Semi-
narii-elevernas antal under innevarande års vårtermin uppgick till 471, och ve¬
derbörande myndigheter, med afseende å de flestes medellöshet, begärde till deras
understöd bögre belopp, än som dertill var att använda, så har jag icke anled¬
ning förmoda, att under den närmaste framtiden en mindre summa, än den hit¬
tills utgående, kan för ändamålet vara tillräcklig. — Jag hemställer alltså, det be¬
hagade Eders Kongl. Majit hos Rikets Ständer föreslå, att enahanda belopp, som
vid sednaste riksdag beviijades, måtte jemväl vid den nu instundande varda till
ofvannämnda ändamål, under följande trenne år, anvisade, nemligen:
till Folkskolelärare-Seminarier 9,100,
till Elever vid nämnde Seminarier 12,000,
samt till understöd för Folkskolelärares aflönande 20,000,
eller tillsammans för alla åren Ett Hundra tjugotre tusen tre hundra Riksdaler
banko, med rättighet för Eders Kongl. Majit att till folkundervisningens befräm¬
jande använda de besparingar, som å nämnde anslag kunna uppkomma.
9:o
Enär af de tvänno på Öland befintliga läkare den ene, kurhusläkaren i Rorg-
holm, såsom dels af sin tjenstebefattning hindrad ifrån resor, dels icke skyldig be¬
söka utom kurhuset varande sjuka, endast i ringa mån och tillfälligtvis är till¬
gänglig för den enskilda sjukvårdens behof, och den andre, eller provincial-Iäka-
!4
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
ren, vid de tillfällen, då han är upptagen af resor för embetsförrättningar, icke
kan, med erforderlig skyndsamhet lemna hjelp åt enskilda sjuka, hafva åtskilliga
invånare i Ölands Norra Mot underdånigst anhållit om anställande af en extra
provincial-läkare för ifrågavarande del utaf ön; i anledning af hvilken anhållan
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Calmar Län, vid ansökningens insän¬
dande, vitsordat behofvet af en serskild provincial-läkare för ofvannämnda Mot,
inom hvilket 17,206 personer, eller mer än öns halfva befolkning, äro boende;
och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förmodat, att denna befattning i
framtiden möjligen kan förenas med Kurhus-Läkaretjensten i Borgholm. Uti här¬
öfver infordradt utlåtande har Kongl. Sundhets-Coilegium underdånigst tillstyrkt,
det Öland måtte få tillgodonjuta samma fördel, som åt flera landsorter, serdeles i
sednare tider, blifvit förunnad, genom nya Provincial-Läkaretjensters inrättande,
för att afhjelpa bristen på läkare; men då Collegium hade all anledning att befara,
det denna öfverklagade brist, på Öland, ej skulle blifva afhjelpt genom inrättande
af en extra provincial-läkaretjenst med lön af 250 r:dr b:eo, så har Collegium
ansett sig, för ändamålets vinnande, böra i underdånighet föreslå en ny Provincial-
Läkare för Ölands Norra Mot, med lön af 500 r:dr banko, och till Eders Kongl.
Maj:ts höga pröfning hemställt om nådig proposition till Rikets Ständer i fråga
om nämnda lönanslag; hvarjemte Collegium, såsom vilkor för anslagets åtnjutande,
i händelse detsamma skulle beviljas, föreslagit, att invånarne i Ölands Norra Mot
måtte få sig ålagdt att, uti den trakt inom distriktet, som af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande kan varda godkänd, utse och upplåta en passande bostad åt
den blifvande läkaren.
Som den Provincial-Läkare, hvilken för södra delen af Götheborgs och Bohus
Län är stationerad i Uddevalla, till följd af folkmängdens fördelning och andra
förhållanden, har sina flesta embetsförrättningar närmast omkring Götheborg, och
stationens aflägsenhet ifrån det ställe, der hans verksamhet mest tages i anspråk,
medför, icke blott ökad utgift af allmänna medel för längre resor, utan ock någon
gång en tidsspillan, som under vissa förhållanden kan hindra vinnandet af det med
embetsförrättningeri afsedda ändamål, har Kongl. Sundhets-Coilegium, i enlighet
med vederbörandes i ämnet afgifna yttranden, underdånigst anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra nådig framställning om ett löne¬
anslag, stort 432 r:dr 24 sk. banco, för en ny Provincial-Läkare i södra
delen af Götheborgs och Bohus Län, med station i Carl Johans församling och
tjenstgöringsdistrikt af Säfvedals, Askims, Östra och Vestra Hisings härader, hvar¬
igenom Götheborgs och Bohus Län komme att, likasom alla öfriga Län, erhålla
Kongl. Majlis Prop. om Statsverk. 1850.
15
en i residensstaden stationerad läkare, som kan blifva tillgänglig äfven för en all¬
män tillsyn öfver Länets helsö- oell sjukvård.
Med afseende å det af vederbörande sålunda vitsordade behofvet af ifråga-
o
varande tvänne nya Provincial-Läkare, torde Eders Kongl. Majit finna skäl hos
Rikets Ständer föreslå, att anslag för bemälde läkares aflönande må, till enahanda
belopp som för Provincial-Läkare i allmänhet äro bestämda, på ordinarie stat
uppföras med Fyrahundra ^ trettiotvå riksdaler 24 skillingar banco till hvardera,
eller för båda tillsammans Åttahundra sextiofem riksdaler samma mynt.
4 0:o
Sedan Carolinska Medico-kirurgiska Institutets Professorer hos Kongl. Sund-
hets-Collegium anhållit, att, då anslaget till en Profession i kliniken för barn¬
sjukdomar sednast blifvit beviljadt endast intill påföljande Riksdag, samt då, under
den tid nämnde profession varit i verksamhet, dess synnerliga gagn för helsovården
och läkarebildningen blifvit ytterligare ådagalagdt, Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upp¬
märksamhet måtte fästas på vigten af ett fortfarande anslag å Carolinska Institu¬
tets stat till lika belopp som tillförene, eller 1,600 riksdaler banko årligen, till
förenämnde profession; så har Sundhets-Collegium, med åberopande af dess härom,
år 1847 afgifna, utlåtande, i underdånighet vitsordat, att den kliniska undervis¬
ningen i barnsjukdomarne är ej blott ett oundgängligt behof, för att åt den prak¬
tiska läkarebildningen bereda en tillräcklig omfattning, hvilken, i afseende på
nämnda sjukdomar, inom fäderneslandet ej kan på annat sätt än genom denna
lärarebefattning åstadkommas, utan ock i väsendtlig mon bidrager att åt läkarne
bereda en öfning, som är af stor vigt för deras offentliga embetsmannaverksamhet
i de talrika läll, der denna har till föremål bestämmandet af späda barns döds¬
sätt; hvadan Collegium i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Rikets Ständer aflåta förnyad Nådig proposition om fortfarande och uppförande
på ordinarie stat af det arfvode, stort 1,600 riksdaler, hvilket intill nästa riks¬
dag blifvit för omförmälda ändamål beviljadt pä Carolinska Mediko-kirurgiska
Institutets stat.
I betraktande af hvad Kongl. Sundhets-Collegium sålunda anfört och vits¬
ordat, hemställer jag underdånigst, det behagade Eders Kongl. Maj:t hos Rikets
Ständer föreslå, att det arfvode, som å Carolinska Mediko-kirurgiska Institutets
stat redan blifvit af Rikets Ständer beviljadt åt en Professor i kliniken för barn¬
sjukdomar, fortfarande må å samma stat bibehållas.
16
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1880.
ll:o
Enär det årliga statsanslag af 1,000 riksdaler banko, som vid hvardera af
de bägge sednaste riksdagarne blifvit beviljadt, att intill den derpå följande utgå
till det i hufvudstaden inrättade och för rikets Apothekarebildnirig bestämda Phar-
maceutiska Institut, under vilkor, att Apothekare-societeten med ett lika belopp
skulle till denna undervisningsanstalt bidraga, för ifrågavarande Instituts framtida
bestånd och förkofran är oundgängligen nödigt, har Kongl. Sundhets-Collegium, på
hemställan af Apothekare-societetens direction, vitsordat, så väl att Apothekare-
societeten fullgjort det vilkor, som densamma ålegat för ifrågavarande anslags till-
godonjutande, som ock att det Pharmaceutiska Institutet i dess vidgade verksam¬
het på ett utmärkt sätt främjat apothekarebildningen, hvars ostörda fortgång vöre
beroende af detta läroverks upprätthållande; hvadan Collegium hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit om nådig framställning till Rikets Ständer angående
fortfarandet af ofvanberörda anslag, under, enahanda vilkor, som hittills varit i
detta afseende bestämdt.
På de af Sundhets-Collegium anförda skäl hemställer jag om nådigt bifall
till förevarande underdåniga framställning. Den i underdånighet begärda summan
finnes redan å Medicinalstaten upptagen.
12:o
Direktionen öfver det i hufvudstaden befintliga Gymnastiskt Ortopediska In¬
stitutet har hos Kongl. Sundhets-kollegium anhållit, att kollegium ville hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla och förorda ej blott ifrågavarande Instituts
behof, att fortfarande få tillgodonjuta det vid sistlidne riksdag intill den påföl¬
jande beviljade årliga Statsanslag af 1,800 r:dr banko, utan ock dess önskan att,
för uppgifna ändamål, varda hugnadt med ett ytterligare årligt Statsanslag af 1,000
riksdaler samma mynt; i anledning hvaraf bemälda kollegium, vitsordande vigten
af den Ortopediska och Gymnastiska sjukbehandlingen, så väl som de gynnsamma
resultater, hvilka detta Instituts nitiske föreståndare, enligt afgifna årsberättelser,
vunnit, i underdånighet tillstyrkt nådig proposition till Rikets Ständer om fortfa¬
randet af det för Institutets bestånd nödiga anslag af 1,800 r:dr årligen; hem¬
ställande i öfrigt kollegium, till det afseende Eders Kongl. Maj:t dervid kan fästa,
Direktionens anhållan om tillökning i detta anslag, för att ytterligare kunna ut¬
vidga Institutets välgörande verksamhet.
Uppå de af Sundhets-kollegium anförda skäl tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer äska fortfarandet af det för of¬
vannämnda
Kongl. Maj:Is Prop. om Statsverk. 1830.
17
vaunämnda Institut vid sednaste riksdag beviljade understöd af Ett Tusen Fem
Hundra Riksdaler; hvaremot, i betraktande af de många andra behof, för hvilka
Statsbidrag blifvit ifrågasatta, jag icke anser mig kunna förorda någon tillökning i
nämnda anslag.
1 5:o
14:o
15:o
Uti ingifven underdånig framställning har Kongl. Vetenskaps-Akademien i
underdånighet anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t under den 5 Juli sistlidet år
lemnat nådigt bifall till Akademiens gjorda hemställan om inrättande af tvänne
nya Institutioner, en i Physik och en i Ivemie, i stället för den förutvarande
Technologiska, som ansågs kunna indragas, Akademien, till följd häraf, för nämnda
vetenskaper anställt skickliga personer, hvilka redan inträdt i utöfningen af sina
tjenstebefattningar, hvartill hörer att verka och redogöra för Kemiens och Phv-
sikens utveckling, samt att afgifva årsberättelser om framstegen i dessa vetenska¬
per; men att, då Akademiens hittills varande Teknolog, Professoren Gustaf Erik
Pasch, hvilken sedan år 1823 innehaft sin befattning, icke utan ersättning kunde
afträda sin lön, och Akademien saknade särskilda pensionsmedel, behölliga arfvoden
till de nya tjenstemännen för närvarande endast genom tillfällig anordning intill
nästkommande års utgång kunnat anskaffas, samt att behofvet sålunda endast till
slutet af nämnde år vore afhulpet; och har Akademien af sådan anledning till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemnat, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t skulle finna lämpligt att hos Rikets Ständer föreslå, att Professor Pasch,
som är 62 år gammal och lider af kronisk sjukdom, måtte på indragningsstat
erhålla 1,000 R:dr Banko, motsvarande den kontanta lön han såsom Akademiens
Teknolog innehaft, och hvilken ersättning han så mycket snarare syntes hafva
förtjent, som han ej blott i Akademiens tjenst gagnat vetenskaperna, utan äfven
genom mångfaldiga upplysningar i frågor, vigtiga för landets näringar, med sina
vidsträckta kunskaper varit det allmänna nyttig, dels i de kommittéer, hvartill
Pil. M 7 lill Kongl. Maj:ts Prop. om Slatsv. 1830. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 5
18
Kongl. Moj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
Kongl. Maj:ts förtroende honom kallat, dels genom de utlåtanden eller muntliga
meddelanden, han på Embetsverkens begäran ofta till dem afgifvit; och har för
öfrigt blifvit anfördt, att Pasch under åren 1818 till och med 1829 varit an¬
ställd som Kemie och Pharmacie Adjunkt vid Karolinska Mediko-kirurgiska In¬
stitutet; att han genom utgifna årsberättelser i Teknologien ej obetydligt bidra¬
git till att inom fäderneslandet utbreda kännedomen om denna allmänt nyttiga
vetenskap; att, då Professor Pasch, ehuru han blott en del af sin tid varit i Sta¬
tens tjenst, likväl under större delen af sin lefnad gagnat det allmänna, och dä
hans ringa inkomster, hans redan uppnådda ålder och försvagade helsa lemnade
ytterligare stöd för den nu gjorda underdåniga framställningen, Akademien ansett
sig sålunda böra medverka till en förtjent mans sorgfria ålderdom, och derjemte
söka bereda nödiga medel för fortgången af vigtiga vetenskapliga institutioner.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Stats-kontoret andragit, att, då Professor
Pasch, som icke uppnått 65 års ålder och ej styrkt sig vara till helsan försva¬
gad, endast någon tid varit i Rikets tjenst anställd, nemligen åren 1819—1829,
såsom Adjunkt vid Karolinska Institutet, Stats-kontoret ansåge, att, om Eders
Kongl. Majit skulle finna skäl att till Rikets Ständer atlåta nådig Proposition i
ämnet, pensionen för Pasch skäligen torde kunna föreslås till något mindre belopp,
än det Akademien ifrågaställt; i sammanhang hvarmed Stats-kontoret upplyst, att
det belopp, en Professor vid ofvannämnda Institut eger att, efter afskedstagandet,
af Civilstatens Pensionskassa åtnjuta, utgör 600 R:dr Banko om året.
Med fästadt afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst, torde Eders
Kongl. Majit finna skäl hos Rikets Ständer föreslå, att Professor Pasch, från af¬
skedstagandet, må för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten erhålla
ett pensionsbelopp af Sexhundra Riksdaler Banko årligen.
16:o
Då det Statsanslag af 800 R:dr Banko årligen, som Kongl. Vetenskaps-
Akademien under någon tid egt att använda för att låta utföra originalmålningar
af voxter ur Sveriges Flora, samt för att utgifva teckningar af zoologiska föremål,
icke är beviljadt för längre tid, än sednast fastställda statsreglering omfattar, men
behofvet af samma anslag för vinnande af närmare kännedom om de inhemska
naturalstren ännu fortfar, har Akademien hos Eders Kongl. Majit underdånigst
anhållit om a (låtande af nådig proposition till Rikets Ständer i fråga om anslagets
ytterligare beviljande. Och har Akademien dervid upplyst, att med dessa mede!
ej blott det förtjenstfulla och för Sverige hedrande arbetet »Skandinaviens Fiskar»
kunnat fortsättas och nya teckningar för detsamma anskaffas, utan äfven i veten¬
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 1850.
10
skapligt hänseende icke mindre vigtiga originalmålningar af Svenska växter kunnat
utföras, hvaribland större delen af de högre utvecklade, som födoämnen gagneliga
svamparne, hvilkas hitintills alltför litet spridda kännedom endast genom nog¬
granna afbildningar kan utbredas och bibehållas. Det är under inseende af Pro¬
fessor Fries som denna samling, den enda i sitt slag, blifvit utförd.
Denna underdåniga framställning torde, med afseende å deri åberopade skäl,
vinna nådigt bifall.
O
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts vid sednaste riksdag aflåtna nådiga pro¬
position, beviljade Rikets då församlade Ständer förhöjning af tvänne till Vitter¬
bets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens disposition ställda och på dess ordi¬
narie stat uppförda anslag, nemligen för samlingarnes ökande: från 1,000 till
2,000 Riksdaler, och för tryckningskostnader ifrån 533 R:dr 16 sk. till 666
R:dr 52 sk. Banko. Men som denna förhöjning, hvilken tog sin början med år
1849, enligt Rikets Ständers beslut, endast kommer att utgå, så länge den vid
samma Riksdag fastställda statsreglering blifver gällande, har Akademien underdå¬
nigst hemställt, om icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas hos Rikets nu sam¬
manträdande Ständer föreslå, att den vid sednaste riksdag beviljade förhöjning
måtte uppföras på Akademiens ordinarie stat.
Till stöd för denna anhållan har Akademien, med åberopande af dess härom
år 1847 aflåtna underdåniga skrifvelse, som utvisade, att kostnaden för samlingar¬
nes ökande under de näst förutgångne 20 åren stigit med ungefärligen 50 pro¬
cent för hvarje quinquennium, underdånigst anfört, att under de sednast förflutne
trenne åren kostnaderna för nämnde ändamål uppgått till följande belopp, nemligen:
eiler i medeltal 2,070 Riksdaler Banko årligen och betydligt mera än under något
af de föregående åren; att till dessa uppköp blifvit användt det på Akademiens
stat uppförda anslaget, för tre år utgörande 5,000 Riksdaler, samt den under år
1849 utgående provisoriska förhöjningen 1,000 R:dr, eller tillsammans 4,000
R:dr Bauko; att det öfverskjutande beloppet 2,215 R:dr 9 sk. 8 rst. blifvit fyldt
dels genom nådigst beviljade understöd af Åttonde Ilufvudtitelns anslag till extra
utgifter, dels genom försäljning af diverse dupletter, samt i öfrigt genom använ-
17:o
för år 1847 till
» 1848 »
» 1849 »
R:dr 1,130: 39. 6.
2,928: 36. 7.
2,155: 29. 7.
Summa B:ko R:dr 6,215: 9. 8.
20
Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverk. 1850.
dande af andra till Akademiens disposition ställda medel, hvilka Akademien så¬
lunda nödgats undandraga de med dem egentligen åsyftade ändamål; att genom
inköp af fem privatsamlingar och genom inlösen af fynd, som blifvit till Eders
Kongl. Maj:t och Kronan hembjudna, statens Museum under sednast förflutna år
vunnit en så betydlig tillväxt, att det i vissa delar kan jemföras med de för¬
nämsta likartade inrättningar i andra länder; att samlingarnes offentliga förevi¬
sande på bestämda dagar ådragit dem ökad uppmärksamhet och äfven föranledt
deras riktande genom frikostiga gåfvor och enskildes anbud af fornsaker och hi¬
storiska märkvärdigheter; att en minskning af det nu årligen användbara anslaget
skulle nödga Akademien att tillbakavisa sådana anbud och många insända jord¬
fynd, i följd hvaraf Museum skulle gå miste om många värdefulla forntidsskatter,
hvilka antingen skulle förstöras eller hembjudas utländska samlare och af dem med
begärlighet emottagas.
I Kongl. Myntkabinettet äro, enligt hvad Akademien vidare upplyst, vissa
afdelniugar betydligt rikare än i någon utländsk samling, men deremot finnas för
vissa perioder mycket stora luckor att fylla. För detta ändamål anser Akade¬
mien, att visserligen icke något i större skala kan uträttas, 'äfven med det nu¬
varande anslaget; men Akademien har dock bemödat sig att, så vidt tillgångarne
medgifvit, afhjelpa några af dessa brister, så att under de tre sednast förflutna
åren något öfver 2,400 mynt och medaljer erhållits, dels genom inlösen af hem¬
bjudna fynd eller urval af sådana, dels genom inköp af smärre förråd hos enskilda
personer, dels slutligen genom gåfvor och byten.
Af anslaget för tryckningskostnader, hvaraf Akademien under åren 1843—
1846 öfverhufvud årligen utbetalt 302 R:dr 10 sk., hafva under de trenne sed¬
nast förflutna åren följande utbetalningar egt rum, nemligen:
år 1847 R:dr 932: 40.
,, 1848 » 703: 40.
» 1849 » 652: 24.
Summa B:ko R:dr 2,289: 8.
eller i medeltal för hvarje år 763 R:dr 2 sk. 8 rst., som med 96 R:dr 18 sk.
8 rst. banko öfverskjuter det vid sednaste riksdag förhöjda tryckningsanslaget;
hvarigenom Akademien anser det vara ådagalagdt, att sistnämnde anslag är för
sitt ändamål lika behötligt som den summa, hvilken för samlingarne blifvit på¬
räknad.
Då det sålunda blifvit upplyst, att den vid föregående riksdag beviljade till¬
ökningen i förenämnde anslag allt framgent är för Akademien behöflig, får jag
Kongl. Maj:ts Prop. örn Statsverk. 1850.
21
underdånigst hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer före¬
slå, att ifrågavarande belopp må på ordinarie stfat uppföras.
18:o
Uti ingifven underdånig framställning har Akademien för de Fria Konsterna
anmält, att Dekorationsmålaren och Professoren i Teckning vid samma Akademi.
Emanuel Limnell som vid nu upphunnen ålder af 84 år alltmer har behof af
hvila, förklarat sig sinnad att från sina vid Akademien innehafvande tjenstebefatt-
ningar taga afsked, så framt någon utväg kunde beredas att för hans återstående
lifstid bibehålla honom vid de löneinkomster, han på Akademiens stat för
närvarande uppbär, och dem han för sin lifsbergning icke kan frånträda; med
anledning hvaraf Akademien underdånigst anfört, att, ehuru bemälte Professor vis¬
serligen ännn icke saknar all förmåga att fullgöra de tjensteåligganden, dem han
under 38 år med utmärkt nit och skicklighet bestridt, Akademien icke desto
mindre funnit sig böra vitsorda billigheten af det skäl, hvarpå hans framställning
sig grundar, och att Akademien så mycket heldre önskade att deråt kunna be¬
reda framgång, som genom den åldrige och förtjente lärarens afsked ett efter-
längtadt tillfälle yppades att, till båtnad för Akademiens läroverk, använda någon
af de yngre förtjenstfulla konstnärer, som Akademien med tillfredsställelse räknar
bland sina medlemmar; men då Akademien saknar alla utvägar att, vare sig af
enskilda medel eller genom den vid Akademien stiftade pensionskassa, hålla Profes¬
sor Limnell skadeslös för de löneinkomster, dem han genom sitt afskedstagande
skulle förlora, och hvilka utgöras af en lön som Dekorationsmålare, 300 R:dr, och
ett arfvode såsom Professor för Teckningen, 430 R:dr, har Akademien hos Eders
Kongl. Maj:t underdånigst hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t, i betrak¬
tande såväl af Professor Limnells höga ålder och långa tjenstetid, som af den be¬
tydande fördel, hvilken genom hans afgång blefve Akademiens undervisningsverk
tillskyndad, skulle i Nåder täckas vid hans afskedstagande tillförsäkra honom en
hans förenämnda löneinkomster motsvarande gratifikation af extra medel, eller ock
genom Nådig proposition till Rikets Ständer utverka hans öfverflyttande på riketr
allmänna indragningsstat för samma, till 730 Riksdaler banko uppgående, inkomst-
belopp.
Anbefalldt att i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, har Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Stats-Kontor yttrat, att ehuru Professor Limnell visserligen icke kan
räknas till antalet af civila embets- och tjenstemän, hvilka, efter uppnådda vissa
lefnads- och tjensteår, ega, enligt lörfattningarne, rättighet till pension, Stats-
Kontoret likväl, i betraktande af Limnells höga ålder och den långa tid, han med
5‘>
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1850.
utmärkt nit och skicklighet sina åligganden fullgjort, ansett sig böra i underdå¬
nighet hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t, med afseende å dessa om¬
ständigheter, och då billigheten synes fordra, att Limnell för sin återstående lifs¬
tid icke beröfvas den måttliga inkomst, hvaraf han nu är i åtnjutande, skulle
täckas till Rikets Ständer aflåta Nådig proposition om Limnells uppförande å all¬
männa indragningsstaten, till erhållande af 759 Riksdaler årligen, räknadt från
och med månaden näst efter afskedstagandet, hvarigenom Akademien för de Fria
Konsterna blefve i tillfälle att till båtnad för undervisningen tilldela någon yngre
lärare de löneförmåner, bemälde Professor nu innehar.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag underdånigst,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå, att Professor Limnell,
sedan han från sina tjenstebefattningar vid Akademien fått afsked, må, för sin
återstående lifstid, å allmänna Indragningsstaten erhålla en årlig pension af Sju¬
hundra Femtio Riksdaler banko.
19:o
Då det af Rikets Ständer till uppförande af National-Museum beviljade an¬
slag var beräknadt att utgå endast i den mån nybyggnaden fortskrider, och till¬
förordnade byggnadschefen förklarat, att de arbeten, som vid berörde byggnad
kunna under nästföljande Irenne år medhinnas, icke erfordra större kostnads-
summa, än som dertill redan blifvit af Rikets Ständer anvisad, torde Eders Kongl.
Maj:t, vid sådant förhållande, icke finna skäl att, utöfver den för berörda ända¬
mål vid föregående riksdag til! Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda summa,
någon ytterligare anvisning å förenämnda anslag nu ifrågasätta.
20:o
Med anledning deraf, att från början af år 1845, då en äldre handels-kon-
vention med Ryssland upphörde att vara gällande, tolags-inkomsten i Stockholm af
Finska varor, hvilken blifvit anslagen att användas till hufvudstadens nytta, be¬
qvämlighet och försköning, så nedgått, att densamma icke lemnade tillgång till
det anslag af 10,000 R:dr årligen, som genom Kongl. Brefvet den 5 December
1828 blifvit Seraphimer-ordens-lazarettet tillförsäkradt, har Eders Kongl. Maj:t,
uppå Direktionens öfver nämnda lazarett underdånigst gjorda anmälan, att berörde
bidrag vore för sjukvårdsinrättningens bestånd, enligt dermed åsyftadt ändamål,
oundgängligen nödigt, samt då Seraphimer-ordens-lazarettet, utom de fördelar
detsamma såsom sjukvårdsanstalt för Stockholms stad medförde, vore såsom en
bildningsanstalt för yngre läkare af väsendtlig nytta för staten, dels genom nådigt
Kongl. Maj:ls Prop. om Slalsverlc. 1850.
23
I»ref den 9 November 1847 behagat i nåder förklara, att Stockholms stad borde
för nämnde år och för framtiden till lazarettets underhåll bidraga med en summa
af 5,300 Riksdaler årligen; dels ock hos Rikets sislförsamlade Ständer i nåder
föreslagit, att, utöfver de å Åttonde Hufvudtiteln för Seraphimer-ordens-Iazarettet
redan anvisade 5,500 Riksdaler, för samma ändamål måtte ytterligare beviljas ett
anslag af 4,500 Riksdaler banko.
Sedan, i anledning häraf, Rikets sednast församlade Ständer, som ansett bil¬
ligt, att den förlust, som genom den minskade tolagen uppkommit, till någon
del genom anslag af statens modet ersattes, likväl under förutsättning, att, i följd
af framtida förändringar i tull-lagstiftningen, en sådan tillökning i Finska tolags-
medlen kunde uppstå, att det från statens sida ifrågaställa serskilda bidrag fun¬
nes umbärligt, endast under den tid, då uppgjord statsreglering, kornme att fort¬
fara, beviljat ett årligt anslag af 4,500 R:dr, har Direktionen för ofvanberörde
Lazarett, då för inrättningens underhållande i lika utvidgad skala, som sednaste
åren, samma inkomster, som i följd af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers
förenämnda beslut af Lazarettet åtnjutits under sisth och innevarande år, fram¬
gent äro af behofvet påkallade, men det af Rikets Ständer sednast beviljade an¬
slag till Lazarettet endast afser den kortare tid, hvarunder nu gällande statsregle¬
ring fortfar, af sådan anledning ansett sig böra hos Eders Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t må i Nåder täckas bereda Serafimer-
ordens-lazarettet fortfarande åtnjutande af det anslag, som af Rikets sednast för¬
samlade Ständer tills vidare beviljades.
Då de förhållanden, som föranledt bifall till ifrågavarande anslag, ännu icke
undergått någon förändring, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
behagade hos Rikets Ständer föreslå, att lill samma ändamål anvisas, under ytter¬
ligare trenne år, enahanda belopp med 4,500 R:dr om året, eller tillsammans
15,500 R:dr B:ko.
2i:o
Uti serskilda underdåniga framställningar har Serafimer- Ordens-Giilet hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om allåtande af Nådig proposition till
Rikets Ständer, dels i fråga om afskrifning af åtskilliga hospitalsfondens skulder,
dels ock om beviljande af ett förslagsanslag å 25,000 R:dr B:ko årligen till ho¬
spitalsfondens understöd.
En allmännare fråga om hospitalsväsendets förbättring vill framdeles blifva före¬
mål för Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning. I anledning af Rikets Ständers derom
gjorda hemställan, har nemligen på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning fullstän-
24
Kongl. Maj:ls Prop. om Statsverk. 1830.
di"t förslag till förbättring af liospitalsväsendet i riket, så i medicinskt som ad¬
ministrativt afseende, blifvit af serskild tillförordnad Kommité utarbetade. Sedan
vederbörande embetsmyndighet hunnit inkomma med anbefaldt,, men ännu icketaf-
gifvet underdånigt utlåtande öfver berörde förslag, blir Eders Kongl. Majit i till¬
fälle att fatta Nådigt beslut om de framställningar till Rikets Ständer och de åt¬
gärder i öfrigt, som till förbättring af liospitalsväsendet i riket kunna finnas nö¬
diga; och jag hemställer, huruvida icke Eders Kongl. Majit må finna lämpligt att i
sammanhang med denna allmännare fråga jemväl taga i Nådigt öfvervägande de af
Serafimer-Ordens-Gillet nu gjorda underdåniga framställningar.
22:o
Enligt Kongl. Resolutionen den 13 Mars 1770, eger Frimurarebarnhuset i
Stockholm att årligen uppbära 166 Ridr 32 sk. Biko af så kallade rasp- och
spinnhus-medel, hvilka, jemlikt Eders Kongl. Majits Nådiga Bref den 13 Augusti
1843, numera ingå till Statskontoret i stället för till Fångstyrelsen, dit dylika
medel tillförene inllöto. — Jemte anmälan, att ifrågavarande uppbörd, utgörande:
År 1843 . . . Biko Ridr 337: 28. 11.
» 1846 ...» » 329: 3. 1.
» 1847 ... » » 406: 47. 9,
blifvit i Rikshufvudboken upptagen bland »Inkomster, i Riksstaten ej påräknade»,
har Statskontoret, som ansett den lämpligen kunna bokföras bland »Extra medel
och uppbörder», i underdånighet hemställt, att Frimurarebarnhuset, hvars ifråga¬
varande anslag 166 Ridr 32 sk. nu mäste anordnas antingen på sjelfva inkomst¬
titeln eller å öfverskotten of statsverkets inkomster, hvilket vore mindre formen-
ligt, i stället måtte å Åttonde hufvudtiteln erhålla ett motsvarande belopp, hvar¬
igenom anslaget till denna inrättning, nu utgörande 666 Ridr 32 sk., skulle kom¬
ma att årligen bestiga sig till 833 R:dr 16 sk. och blifva på ett ställe synligt.
Jag hemställer, det Eders Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer föreslå den så¬
lunda ifrågasatta förändringen.
23:o
Sekreteraren A. M. Strinnholm hvilken alltsedan år 1858 af allmänna me¬
del uppburit ett årligt understöd af 1000 Ridr Biko, för utarbetning och utgif-
vande från trycket af Svenska folkets historia, har i underdånighet anhållit, det
Eders Kongl. Majit måtte täckas till Rikets Ständer göra nådig framställning om
fortfarande anslag för samma ändamål, till-enahanda belopp, som hittills utgått;
och har
Kongl. Majus Prop. om Statsverk. 1830.
25
och har sökanden derjemte anmält, att fjerde bandet af ifrågavarande arbete, om¬
fattande tidrymden från 1150 till 1519, jemte ett fullständigt sakregister öfver
alla fyra banden, nu är under tryckning
Med bifall till denna underdåniga anhållan torde Eders Kongl. Majit finna
godt i Nåder föreslå Rikets Ständer, att det begärda anslaget för ytterligare tren-
ne år måtte beviljas, på det Sekreteraren Strinnholm derigenom må sättas i till¬
fälle att uteslutande egna tid och arbetsförmåga ät fortsättningen af sitt förtjenst-
fuIla verk i fäderneslandets historia.
24:o
Direktionen öfver Svenska Nykterhets-Sällskapet har hos Eders Kongl. Majit
i underdånighet anhållit, att, då Direktionen saknade utväg för bestridandet af de
utgifter, hvilka en ordnad och oafbruten verksamhet för Nykterhetens befrämjande
kräfver, Eders Kongl. Majit måtte af Rikets Ständer äska ett årligt anslag af
1000 Ridr Biko, att för nämnda ändamål af Direktionen användas; och får jag i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majit, med bifall till Direktionens un¬
derdåniga anhållan, behagade hos Rikets Ständer föreslå, att nämnda belopp må
för trenne år anvisas med tillsammans 3000 Ridr Biko.
Hvad Departementschefen i förenämnde afseenden sålunda yttrat
och hemställt, behagade Kongl. Majit, uppå; tillstyrkan af Statsrå¬
dets öfriga ledamöter, i Nåder bifalla; hvarjemte Kongl. Majit för¬
ordnade, att utdrag af detta Protokoll skulle till Finans-departe¬
mentet expedieras, för att tjena till ledning vid författandet af
Kongl. Majits Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och be¬
hof, i hvad den kommer att röra Åttonde llufvudtiteln; och skulle
handlingarne i de mål, hvarom framställning till Rikets Ständer
blifvit i Nåder beslutad, framdeles till vederbörande Utskott öf-
verlemnas.
Ex protocollo
G. Höglund.
Bil. JYs 7 till Kongl. Majus Prop. om Slalsv. 1830. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
4
STOCKHOLM, tryckt hos j. beckman, 1830.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
öfver Kongl. Maj:Is Nådiga Skrivelser och Propositioner
till Rikets Ständer, åren 1850—185 f
intagne i Saini. 1. Afd. i, Bih. till
Itfks-Ståndens Protokoll.
N:o
1.
|
Proposition,
|
angående
|
Statsverkets tillstånd och behof.
|
2.
|
Skrifvelse
|
55
|
Stats-Rådet Wallensteens befattning med Riksdagsärender^.
|
3.
|
dito
|
5»
|
föreslagna Lag-förändringar.
|
4.
|
Proposition
|
55
|
uteslutande ur Kronans Jordeböcker och Räkenskaper af vis¬
sa fisken.
|
5.
|
dito
|
55
|
Nya Trollhätte Kanal-Bolags-Direktion ang. skattelösen af gamla
slussen vid Lilla Edet. 1
|
6.
|
dito
|
55
|
utbyte af Fjerdingsmans-bostället Mylinge mot Klockare-bostäl¬
let Klintorp.
|
7.
|
dito
|
5?
|
rättighet för Hof-Intendenten Welin, Kamererare!! Mäller och
Bokhållaren Bille att erhålla pension å Allmänna Indragningsstaten.
|
8.
|
dito
|
55
|
upphörande af s. k. vakans- och förslagsliggetids- samt begraf-
ningshjelps-besparingar och årliga anslag till Pensionskassor.
|
9.
|
dito
|
55
|
åtgärder till behöfvandes undsättning i missväxtår.
|
10.
|
dito
|
55
|
uppförande af en byggnad emellan Carl XIII:s torg och Opera¬
huset.
|
11.
|
dito
|
J5
|
anslag för beräkning al salpeterhjelpen inom Småland och Oland.
|
12.
|
Skrifvelse an
|
gående förlängning af arrendet utaf Motala kungsfiske och mjölqvarn.
|
13.
|
dito
|
99
|
det år 1843 beviljade byggnads-lånet åt Wexiö.
|
14.
|
dito
|
*9
|
A. Söderholtz’» ansökning i afseende på arrendet af Kungsberg»
kungsgård.
|
15.
|
dito
|
*9
|
ett dana-arf efter enkan Sandelin i Norrtelje.
|
16.
|
dito
|
|
ett dana-arf efter postmästaren Wallvik i Trelleborg.
|
17.
|
dito
|
99
|
ett dana-arf efter husmannen Nils Hansson Modig i Sallerup.
|
18.
|
dito
|
,,
|
ersättning för frrköpandet af siafvarne å S:t Barthelemy.
|
19.
|
dito
|
99
|
ett byggnadslån åt Lidköping och om tomtregleringen derstädes.
|
20. Proposition
|
19
|
pension åt Landskanslisten Isberg.
|
21.
|
dito
|
9.9
|
utbyte af en Götha Artilleri-regemente tillhörig stallbyggnad i Gö¬
theborg.
|
22.
|
dito
|
99
|
etl lån för tomtregleringen i Christianstad.
|
23.
|
dito
|
91
|
Major Bennich’s ansökning om ersättning för innehafde häst-hem-
mans-räntor.
|
24.
|
dito
|
99
|
Presidenten af Biilberghs enkas och barns befrielse från ersätt¬
ningsskyldighet i Finérska balansen.
|
25.
|
dito
|
99
|
ett dana-arf efter enkan Helena Maria Handsdotter i Malmö.
|
26.
|
dito
|
' 1
|
Myntverkets äldre skuld till Banken.
|
27.
|
dito
|
99
|
serskilta till de förvaltande verken anvisla inkomsters utbytande
mot statsanslag.
|
28.
|
dito
|
99
|
utbyte af Kaplans-bostället Wiskeryd mot Trumpetare-bostället
Bjärstad Storegården.
|
29.
|
dito
|
99
|
jord från bostället Stommen, till Jerns kyrkogård.
|
30.
|
dito
|
99
|
en kronornarks upplåtande åt Götheborgs stad.
|
31.
|
dito
|
99
|
reparation å Domkyrkan i Wexiö.
|
32.
|
dito
|
99
|
återuppbyggandet af Lidköpings Kyrka.
|
33.
|
dito
|
99
|
jordlägenheters upplåtande till Kalmar Domkyrka.
|
34.
|
dito
|
19
|
kronojords upplåtelse för hamnen i Wadstena.
|
35.
|
dito
|
99
|
låne-understöd åt Lasarettet i Warberg.
|
36.
|
dito
|
99
|
Kurhus-afgiften.
|
37.
|
Skrifvelse an
|
igående
|
inqvarterings-sky Idig heten i Stockholm.
|
38.
|
Proposition
|
95
|
plats för ett Skolhus i Jönköping.
|
39.
|
dito
|
9?
|
en Jernväg mellan Orebro och Nora.
|
40.
|
Skrifvelse
|
99
|
dispositionen af de 1848 års krigsrustningsfond tillhörande per¬
sedlar.
|
41.
|
Proposition
|
99
|
beräkningen af resev-räntorna vid båtsmanshållet i Blekinge.
|
42.
|
dito
|
99
|
ett lån för uppbyggande af Läns-lasarettet i Lund.
|
43.
|
Skrifvelse
|
99
|
beräkningsgrunden för båtsmans-vakans-afgiften al roterad jord i
Blekinge.
|
44.
|
Proposition
|
95
|
jord från bostället Lilla Öhna til! sockenstuga och skolhus.
|
45.
|
dito
|
59
|
fullföljd af mindre brottmål.
|
46.
|
dito
|
99
|
ändring i 23 kapitlet 1 § Rättegångs-balken.
|
47.
|
dito
|
•5 9
|
ändring i 1818 års förordning om inteckning.
|
48.
|
dito
|
5 9
|
ändring för vissa orter af stadgandet i 20 kapitlet 6 § Bvggninga-
balken.
|
49.
|
Skrifvelse
|
59
|
vissa arrenden af Statens egendomar.
|
50.
|
dito
|
99
|
Expeditionsfogden Mori(z’s lån för sänkning af Ökvattnet.
|
51.
|
dito
|
55
|
Landshöfdingen Silfverstolpes begrafningshjelp.
|
52.
|
dito
|
55
|
pension åt Biskop Franzéns enktr.
|
53.
|
dito
|
59
|
pension åt Landshöfdingen Sandelhjelms enka.
|
54.
|
Proposition
|
99
|
ändring i Tull-taxan.
|
55.
|
dito
|
55
|
en Christianstads fästning tillhörande mark.
|
56.
|
dito
|
55
|
Batteriet i Norrland.
|
57.
|
Svar
|
59
|
Piiksdagens förlängning.
|
58.
|
Skrifvelse
|
55
|
pension åt Major Gjertz.
|
59.
|
Proposition
|
95
|
SkattefÖrenklingsfrågan.
|
60.
|
Skrifvelse
|
59
|
förmälningskostnaderna.
|
61.
|
dito
|
59
|
Hamnbyggnaden vid Cimbritshamn.
|
62.
|
dito
|
99
|
besökandet af industri-expositoneri i London,
|
63.
|
Proposition
|
55
|
Hospitalernas förbättring.
|
64.
|
dito
|
99
|
Jemtlands rotering.
|
65.
|
Skrifvelse
|
91
|
Kronans oanvändbara krut.
|
1
60.
|
Skrifvelse an
|
gående
|
Justitie—rådet Stråles ansökning orri afsked med pension.
|
67.
|
Proposition
|
11
|
rättegången i Domkapitlen.
|
68.
|
dito
|
3>
|
ett dana-arf efter vice Länsmannen Rösler.
|
69.
|
dito
|
11
|
ny Vexel-lag.
|
70.
|
dito
|
11
|
Kyrkobyggnaden i Knäred.
|
71.
|
dito
|
Ii
|
Pensionsanstalten för Borgmästare och Kommissionslandtmätare.
|
73.
|
Skrifvelse
|
ii
|
tvänne jordar till kungsgården i Kalmar.
|
73.
|
Proposition
|
ii
|
förhöjd skjutslega för postförningen.
|
74.
|
Skrifvelse
|
ii
|
ordinarie soldat-roteringen i riket.
|
75.
|
Proposition
|
11
|
en tomt i Malmö, tillhörig kronan.
|
76.
|
Skrifvelse
|
11
|
understöd åt Ofverste-löjtnant Dunkers enka.
|
77.
|
dito
|
ii
|
Strömsholms kanals ombyggnad.
|
78.
|
dito
|
ii
|
kostnaden för en jernväg emellan Fahlun och (Jefle.
|
79.
|
dito
|
ii
|
Kronofogden Oboms balans.
|
80.
|
dito
|
ii
|
en fond för afskedade Folkskolelärare.
|
81.
|
dito
|
11
|
bevillningen för aflöningar ur Konvoj-kassan.
|
83.
|
Proposition
|
ii
|
förändrade (ullbesiämmelser för raffineradt Socker och Socker-
|
sirap.
STOCKHOLM, tryckt hos Isac Marcus, 1851.
BIHANG
TILL
äåimao tRQåa-SV&OIDBBB
PROTOKOLL
VID
liaglima ]HkiiIag;cn I Stockholm
Åren 1850 octo 1851.
FÖRSTA SAMIilMREW.
Afdelningen:
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit, sedan nästföre¬
gående Riksdag, jemte de af Kongl. Maj:t uppå Riks-Salcn
haline tal samt Kongl. Maj:ts Nådiga svar uppå de
af Rikets Ständer gjorda underdåniga
framställningar och förslag.
. , ■ ■: •- ''
.Sr. a 8 '.i t,
*
\ * ■ «v/w
■ - -E, , - ' .-'.V r■ nj.r. •• -
mVrVV. ViVä.t-. ir? -OVJ
. " - ■•• - .. ' . . ■ • •
■v- ■ .. ! :•. .... . . ./• \ \ ■ \ V-.,'
< ■; ' V- ; ■ ; i v
om fiuurö i mly ^ttyvclfc fu%
tttttoagtt fröån ftfto fJåfröctg;
©ifrcen ©tocfl)oliné ©lott 5 SRifS*fflIen ben 23 9?o»em6er 1850.
<Oen tibrpmb, font efter ^Xifeté ©tänberö febnafle fammanträbe förflutit, Ifar
uti flera af (Suropaö flater warit mmärft af flat«b»älfningar, f)Wtlfa icfe
Eunnat fela att på enfilöt od) allmänt roal ftöranbe inwerfa. ©enom förft)»
nené nåb l>afwa ©werige od) Norrige blifroit från bejja ffafningar förjfonabe;
bet lugna omböme, ben mogna beftnning odj ben upplpfla färlef för JConung
od) foflerlanb, forn alltib [>cbrat be $örenabe Sufenaö inwånare, [jafwa ef
geller imber benna tib fornefat fitt roälgöranbe inflptanbe. ^ongl. 5)laj:tö be#
möbanben att upprätthålla få önjFroärba förl)ållanben b afwa albrtg warit af#
brutna, och flprelfenö gång bär lenmat be tillfrebéfiäUanbe refultater, forn bär
fomrna att åbagaläggaö.
2)en förening, forn Jpanö Äongl. höghet Äronprinfen, imber &&..$•
r ^ o.0 ^ ' Äronprtnfen
loppet af betta ar, ingått tueb •jöcnneö ^fongl. åpögbet ^rinfefjan giftermål.
(3Bill)e(mina grebtifa Sllepanbra Sinna lowifa af ‘tfteberlänberna, bär,
jemte bet ben uppfpUt Äongl. SJlaf:t« ocb bet Äongl. äjufetö färafle
önjTningar, åt be görenabe Sttfena berebt en borgen för framtiba fän#
23if)ang till SR. ©f. $)Jrotofoll 1850 & 1851. 2 2lft>, 1
2
gövfrillcitibct
till fram*
mante
matter.
bet od) trpggbet. ©etta biläger, font i ©tocfbolm blifvit firabt,
od) F)VoarvotD Det J^ongl, d)ufet bäft cttt fägna fig åt Den npa, äl*
jkaDe SfteDlemmem? närntafle anl)örigaö perfonltga närnoaro, f>ar vr>arit
en gläDjefefi, font qmarlemnat oförgätliga minnen, ocb b^aré glanö
fövl)öjDeö af Den Färlof od) baning, forn af folket egnaDeö åt Den
iinga, af alla hiertan mälkomnaDe §urfkliga bruDen. Dm äfrö en
voiD Denna förening Det marit bfertatö rätt, forn t främjta rummet
gjort fig gällanDe, l)ar kongl. Siftaft likmäl ingalunDa förbtfett förDe*
(en af att ännu närmare famtnanknpta mätijkapöfttlla förl)åflanDen
meD ett rike, meD hvilket fofierlanDet af ålDer ttnDerf>ålItt ett ömfe*
fiDigt goDt förjkånD, cd) meD en konungaätt, ^marö namn unDer
fekler marit i Europa aktaDt odj mörDaDt.
kongl. 9J}aj:tö förf)åKanDett tid öfriga makter f)afma fortfaranDe
marit af Den freDliga od) mänjkapliga egenjkap, font af ömfefiDig
aftning od) gentenfamt förtroenDe alftraö od) unDerpåHeö. Éfmen un*
Der De beklagligen alltför inmecklaDe omjkänDigbeter, forn af en fort*
fatt jh’iD emellan en grannffatö färjkitDa unDerfåter bärflutit, bär Det
(pcfatö kongl. S3Faj:t att förena Det lifliga DeltaganDe, forn en orätt*
mättg kamp emot måra fiamförmanDter itigaf, meD Den omforg otti
freDenö bibel)åHanDe, font De görenaDe Sukenaö fannjkplDtga mät oaf*
(åtligen kräfDe. SceDan unDer loppet af feDnafke riksmöte kitnDe
kongl. 3ftaj:t, unDerflöDD af folkreprefetuationcnö bdgfmta od) fri*
kopiga tneDmerkatt, åt nabo*konungen ocb Dejj tappra folk räcka en
mänfkapltg pättD, ocb troDt>c ©ig, miD ©tänDernaé åtjktljattDe, be*
rättigaD att pttra Den förhoppning, att magén till en billig od) mar*
aktig freD genom ett, unDer ©efi bemeDling, för en tiDrpmD af 7
månaDer afflutaDt fkillefkånD blifmit batiaD.
3
@eDan lifroäl flriDen i 'öertigbömena un&cr »Sten 1849 åta* ut# ®»en(i*
. _ ^orjta
brutit, men (hart Derefter genom ett i Söerlin afjTutaDt ftiUefbånt) occupations
blifroit bragt till flut, emottog Äongl. 3Raj:t en inbjuDning från Äongl.
©anffa od) ^3reuéfi(!a Regeringarne, broavuti, utom Den mcDIanDe
matten, @tora 23rittannten, äfroen granfrife ocb RpfjlanD fig för#
cnaDe, att till norDliga Delen af åperttgDömet ©leöroigö bcfättanDe un#
Der flilleflånDet, Dit affänDa en occupattoné forpö af ©roenfFa od)
5^orj!a trupper till bereDanDe af Den lagliga orDntngenö upprättbål*
lanDe i Denna Del af åpertigDömet. ©eban öfmerenéfommelfe i affe#
enDe å flprfan af De till Detta änDamål affcDDa trupper gunnit att,
i enlighet meD Äongl. SDlajuö Derom gjorDa prfanbe, meD ©anmarf
od) fPreufjen uppgöra^, blef en fonöention meD ©anmarf bur# Äoneention
om uti ^rifliania Den 13 Slugufli 1849 afilutaD. ^ojlnaDerna ©anmorf.
för Denna eppebttion, broilFen fåroäl till ^ongf. S9laj:tö forn refpectioe
främmanDe maFterö fulJFomliga tillfreböflällelfe blifroit utförD, ocb
forn uppl)örDe till följD af Det i berlin i början af 3uli månaD inne#
roaranbe år afjlutaDe freDöförDrag, fyafroa, till följD af Den fålunDa
uppgjorDa öfroerenéFommelfen, blifroit belt od) hållet af Äongf. ©an#
flfa Regeringen öfroertagna, ocb ingen utgift bär i Detta affeenDe fallit
©roenjFa ocb RorfFa flatéroerFen till (afl.
^ongl. S3laj:tö bemöDanDen, i förening meD ©ef? boge alliera# 9Jwtofou i
o k / Sonbon.
Dets, att, pa ett af rättrotfan föreflafroaDt od) meD Den QcuropetfFa
jemnroigtené bibebåHanDe förenligt fatt, biDraga ttH afjlutanDet af Denna
onaturliga Famp emellan ©anmarF ocb ^erttgDömena, fortgå oför#
änDraDe. ©II Detta änDamål bur ett protokoll, egnaDt att uttrpefa
De allieraDe maFternaé allroarliga önfFan att De unDer konungens af
©anmarF roälDe IpDanDe flater oförrpeft må uti Deraé integritet bi#
bel)ållaö, blifroit i SonDon Den 2 ftjlliDne Slugujli af $ong(. 5Jlaj:td
4
jemte ©anmarfö, <£nglanDö, granfrifeö od) EKpflanD^ befullmäftis
gaDe ombuD unDertecfnaDt odj, unDer Den 23 i familia rnånaD, af
Dflerrtfeö ombuD, för fymaD Detta rife beträffar, befräftaDt. ©enna
enighet uti grunDfatfet odj åftgter, i förening meD De unDerfyanDlingar,
forn ännu t Denna flunD pågå, bör ej funna förfela fin åfpftaDe
merfan.
I?ebe?tänb* DmflänDigljeterna f>afma, unDer Denna af få många ffiljDa polis
'ntrc^en upprörDa tiDpunft, marit minDre gpnnanDe för Den
tagarne. omforg, &ong(. 9Jiaj:t jläDfe åt tjanDelné od) fjöfartenö utflräcfning
odj förfofran egnat. &fmäl fjär genom De uti ©tora förittamtien,
unDer loppet af förliDne år, xnförDa npa namgationölagar, fjmilfaö
förDelar ^ongl. 2Dlaj:t, genom ömfeftDiga meDgifmanben, äfmen åt De
görenaDe Svifenaö fjöfart [>äfDat, för fliten od) merffamfyeten öppnatö
ett nptt fält, forn meD ttDen bör funna bära npttiga frufter. 21 fm en
De npligen uti SleDerlänDetna föränDraDe fjöfartöslagar böra fomma
De görenaDe Dvifena tillgoDo, till följD af De meDDelanDen, forn till
Detta rife, meD anleDntng Deraf, blifmtt gjorDa.
stegtering af (£n reglering af fonfulatsbiflrifterna famt fonfulernaö löneinfom*
!onfulat=bt= . , a„ r ■
itnftema. fler, närmare (ämpaD efter närmaranDe ttDö forpallanDen famt tnne=
fattanDe tillifa l)ufmuDgrutiDerna för utarbetanDet af np f onfulösflaDga,
f>ar af ^ongl. 9)laj:t blifmit fajlflällD famt unDer Den 25 ftflliDne
SJlaj tia efterrättelfe meDDelaD.
©e unberljanblingar om afflutanDet af en IjanDelétraftat meD
Unb«tianb* ^ranfrjfe, forn reDan innan föregåetiDe riföDag moro öppnaDe,
fyafma, efyuru meD uppehåll, forn af De politiffa tiODragelferna förs
flaraö, fortgått; men betpDliga IjtnDer emot Deras? på ett ömfeftDigt
tiUfreDéfläUanDe fätt tinmägabrtnganbe affTutanDe fpnaö ännu qmarflå.
3tfmen l)oé JCongl. ©panffa Slegeringen är Äongl. SJlaj:t fttmaD att
förnya De ftamffällningar till raar IjanDelS förbel, forn rcDan för
längre tiD tillbaka raarit gjorDa.
‘zKcd ©tora fÖrittannien !)ar, unDer Den 24 fiftliDne Slugujii,
blifrait afflutaD en konvention, egnaD att, fran od) meD näfta årö Snflfonb.
början, unDerlatta poftförbinDelferna meD Detta rike. fKatiftkationen
l>ar till (SnglanD blifrait affänD, od) unDerrättelfe om utraepltngen torDe
raara tneD förila att fötraätita.
SfteD konungariket ©ad)feit bär en konvention om ömfefiDigt ^t0U{jePp||“|!
uppbäfraanDe af Jus detracius blifrait afftutab och ratiftceraD. Tn,a',b1e
J us actractus.
©eDan från bårabö* od) ftattftrifraarne t riket blifrait inforDraDe
tabellarifta uppgifter röranDe De, enligt kongl. ^aj:tö raiD ftftliDne omi
UllVUHIgt
riköDag framlagoe förftag till natiotiabreprefentationenö ombilDning,
raalberättigabe, b«c kongl. SJ?aj:t, font funnit Det raara af fynnerltg
raigt att en allmännare kdnneDom måtte fprtDaö om nämnDa förlag
ocb tillämpligbeten Deraf, förorDnat, att ratjja exemplar af förjlaget,
jemte fantmanDrag af berörDe tabcllarijka uppgifter, ftulle till £)fraer*
©tåtbållaren od) kongl. SKajttö famtlige SöefallningébafmauDe öfraer<
lemnaö, för att genom Deraé förforg utDelaö ocb minfl: ett exemplar
braarje focken tillbanDabåliaö.
<Sb«^u antalet af rättegångsmål, få civila forn criminella, fyneö
böra i allmänhet oka» i Den mån befolkningen tilltager, nya ocb niora '^^eraT
tnmecflaDe rättöförbållanDen uti näringarne ocb fambället uppkomma, tel,er*
fatut föregångne niinDre goDa ikörDar, fåDana, font bär t ©raerige
inträffat åren 1845 ocb 1846, förhyra lefnaDSkoftnaDen, eller attDra
omftänDigbeter eljeft förfraåra utraägarne tili bergning, åDagalägga
likraäl Suftitte ©taté^inifternö för åren 1845—1848 afgiftta em*
betöd>erättelfer, att båDe civila rättegångöärenDen ocb brottmål unDer
benna tio warit t aftaganbe. £)e förra eller l;oö famtlige bomftolar
od; werfftällanbe mt;nbigl;eter förefomna dotia mål odj ärenben, font
år 1845 utgjorbe 537,451, fabe år 1848 nebgått till 483,669, meb
farnt af ffulbforbringémål roib bomftolarne från 31,331 „ 21,484
od; [;oö JCongl. 3)laj:t$ 55efallning6f;afwanbe från 66,101 „ 39,545.
Sintalet af trott od; öfwerträbelfer utaf politie*, efonomie* odj bifci*
plinär=författningac war lifalebeé mtnjfabt ifrån 39,105 år 1845 till
36,607 år 1848, ocl) förf;öll fig — jemförelfewié till folfmängben — år
1845 fåfom 1 till 80, odj år 1848 fåfom 1 till 90. ©e gröfre
brotten, forn år 1845 uppgingo till 5,802, år 1846 öfabeö ättba till
7,294 odj år 1847 åter minffabeö till 6,816, befunnoö år 1848 annu
utgöra 5,048. 2lf be från 0tt;re(fen öfwer fängelfer odj arbetéin*
rättningar infomna uppgifter odj berättelfer, febnafl för år 1848,
inf>emtaé äfmett, att fawatt arrefleritigarne icfe år från år oafbrutet
öfat ftg, utan från år 1838 fnarare af* än tilltagit, famt år 1848
nebgått få, att be imber året i fjäfte inmanabe warit 2,158 färre än
år 1847, någon minffning änbocf icfe inträffat i antalet af flraff*
fångar, font för brott blifwit bömba till fängelfe för lifötiben eller
imber wijja år. deremot f;ar be för förfmarölööbet bömba fångar*
neé antal, font wib flutet af år 1845 belöpte fig till 2,391, intin
1848 årö flut blifwit nebfatt till 1,756, af l;milfa 1,331, beri
inberäfnabe 251 friwilliga, börbe till Frono*arbetöforpfen. ©amman*
räfnaö benna Forpö, flraffarbetöfångarne på liféttb eller på wijja år,
famt be, forn för gröfre brott fållaö infatte på befännelfe, finnes
antalet f;afma wib flutet af följanbe år uppgått,
följanbe minffning:
af egentliga twiffemål från .
af fonfurömål från . . .
år 1845. år 1848.
96,247 till 85,080
1,490 „ 1,254
7
år 1835 till
3,256.
3,918.
4,572.
4,528.
/, 1845 „ .
od) 1848 „ i
UnDer innemaranöe odj ftftförftutna år l>ar anleDning ide före*
Fommit, font (åter förränta någon märflig förändring i Detta förbål-
lande» ©åfont Dertill i mijj mån bidragande orfafcr torDe merfa,
att liféttDSfångarne ofta uppnå I/ög ålDer od) att för förnyelfer af en
Del Drott, Deruti De: från gemenfamljetö*fängelferna utgångne pläga,
meD få unDantag, återfalla, långa firaftiDer äro beflämDa, fåfom för
treDje odj fjerDe refan ftölD. §ör ftflnämnDa Drott, font åDrager lifs*
tiDSarbete, äfroett om märDet af alla tillgrepp Den faffällDe föröfmat
ffulle mara ganjfa ringa, fyafma ej minDre än 93 perfoner år 1847
od) 73 år 1848 blifmit till flraff^fängelferna förfänDa.
©å förut befintliga fånganflalter ide lemnat utrymme för Det tiH* stutt (traff*
taganDe antalet af manliga lifStiDSfångar, I>ar ^ongl. SSftaj:t, uppå anflel|C'
§ångmårDS*fiyrelfenS unDerDåniga framflällning, Den 11 Suli 1848 t
nåDer förorDnat, att Garbergs f. D. fänning ffulle inreDaS till ftraff*
fängelfe, f>n>ilfet antageS unDer innctoaranDe år blifroa fuHänDaDt.
@å mtDt af ^Kifetö ©tänDer bemtljaöe anflag meDgtfvott, l>ar (Mfanaetfe--
fortfättntng (Fett meD uppföranDe af nya fängelfer efter cellfyfiemet. 6933naber*
Utom De nya länSfängelferna t ©todfjolm, Sinföping, SarljtaD, €^ri*
fiianjfaD od) ©efie, f>rc>ida år 1847 moro fuUborDaDe, fyafma Dylifa
fängelfer uti SÖlarieftaD, ^af)lun od) <353eriö blifmit uppförDa od) till
begagnanDe upplåtna. $ängelfebyggnaberna för Venersborgs odj
darlöfrona län anfeS blifma få nära fuHänDaDe innemaranDe år, att
fångar mårén 1851 funna Der infättaS, odj fängelfet för ©todljolmS
jlaD är unDer taf uppbygDt. Sif öfriga utaf $ångmårDS*(lyrelfen fö*
reftagna fangelfebpggnaDet för SemtlanDP, Saimar, ^JBefteråP och
lainio län, l)ar, Då De amlagita medlen icfe lemnat tillgångar för
alla DefaP inrättanDe, länPfängelfet i Saimar, fåfom af bcfjofmet mcft
påfallaDt, funnttP böra förettäDeemiP uppföraP. Sfter merfftälD
grunDlåggning af Detta fangelfe fotiimer arbetet enligt faftftälD plan
att DerftäDeP fortfättaP få, att Det fötmoDaP unDer år 1852 funna
btingaP till fttllborDan. 'gör nptt länPfängelfe i SMrnö dt tjenlig
platP utfeDD od) beftämD. SfteD åtetftoDen af anjlaget är beftriDD
foftnaDen för inrättande utaf ounDgängligen nöDiga fronohäften för
©tocfhoImP ftaD. ©efta äro inreDDa, för fångar af manfön genom
påbpggnaD af Den fotDna fläDePfabtifP*bpggnaDen på Sångholmen, och
för qminliga fångar å Skorra forreftionPunrättningen, genom f>marP
utmiDganDe meD ©nteDjegårDPhäftetP lofal utrpmme tillifa erbållitP för
De förfmarPlöfa gminnornaP afjfiljauDe från (träffafångarne.
SI Det älDte anlaget till ftaDP* och f)äraDP*häften, hmilfet före
utgången af år 1851 (fall enligt OvifetP ©tänDerP bejlut goDtgötaP
för hmaD Deraf unDer år 1848 bliftnit till länPfängelfebpggnaDer för*
jfjutet, äro motDne anroifaDc meDel till uppföranDe af följanDe hdften.
Uti SjfilPttma uppbpggeP ett för ftaDen famt öfter* och ‘SBefter^e*
färne gemenfamt cellfängelfe af flen, t fatumanhang meD D^åDhuP*
bpggnaD för ftaDen. litt ftaDett SarlPhamn fommer att attläggaP en
np fängelfebpggnaD meb celler, för att utgöra fängelfe för nämnDa
ftaD och ^öräfne håraD och jemmäl tjena till forroatingPtum för De
fångar, font itnDecgått ranfafnittg miD SiftetP dpäraDPtätt od) 9låD*
ftufmurätten i ©ölroeeborg. Sifafå ät befttitaDt, att i åtongPbacfa
jfall till tanfafningPhäfte för ^ongPbacfa ftaD och $järe hdraD famt
till tratiPportfångarP förmatanDe uppföraP ett cellfängelfe.
©e
£)e företräDen, forn ranfaPnmg$=fängelfer, tnrättaDe efter red*
fpflemet, ega framför gemenfamhetöfängelfer, pafma längre tiD marit
fänDa efter erfarenheten t främtnanbe länber. Söefräftelfe Derå fan an-
feö numera mara munnen äfmen inom fäDetneélanDet unDer De flera
är cellfängelfer l)är marit begagnaDe. Silla tnpnDigheterö och tjenfte*
mänö i affeenöe ä Dega fängelfer afgifna berättelfer och ptttatiDen
fammanfiänima i mitéorD om Detaö änbamäléenlighet, famt innefatta/
jemte meDerläggning af De för fängarneé helfa och ftnneétiUftänD be*
faraDe olägenheter utaf enfatnhetöfängelferna, tillfreDöftällanDe upp*
Ipéningar om Defammaö mälgöranDe och Praftiga inmerfan pä fän*
garne fjelfma och på lagjfipningen. $öt fullfränDig ombpggnaD af
ranfafning$*fängelferna äterjlär Docf ttfpcfet; miljanDe ^ongl. iötajjt
i näDer genom färffilD framffällning till Dlifeté @tänDer anmifaDe ät*
gärDer, font för Denna migtiga angelägenhet^ fortfatta orDnanDe ännu
funna erforDraö.
3 anleDntng af Dlifetö ©tänDerö unDetDäntga iKwftällan om Sånsfors*
föränDring i fättet för fängarö forölanDe, har ^ongl. 9Jkj:t Den 24 l"'9e"‘
3ult 1849 anbefallt §ängmätDö*fh)relfen, att läta anftälla förföf meD
fängarö fortjTaffanDe till fotö. “iS^en feDan Dega förföf, font blifmit
merfftälDa meD fättgtranöporter frän ©tocfholtn till ©tora Slbp gäft«
gifmaregätD pä mägen ät SRpföptng, befunnits, utom fletfalDiga arn
Dra olägenheter, meDföra flotte omfojlnaDet, ätt fangarneé fort|faf*
fanDe meD (fjuté, hat ^ongl. 3ftaj:t, efter unDerDänig anmälan l>är*
om, Den 6 ^arö innemaranDe ät t näDer fötorDnat, att ifrägama*
rattDe fängforöliugofötfof jfuUe inflällaö.
3ujlitie«©tatö^ini|fernö Den 17 februari 1847 afgifna förlag Ötefitering af
till reglering af Domfagotna i rifet har fonmtit unDer pröfning i Deit bo,n'aflor'
25ipang titt SK. ©t. ^rotofoff 1850 & 1851. 2 2
mått pppaDe leDigbeter inom #äraDéböfDinge»bejlällningarne bercDt till»
fällen, att fåDan reglering företaga, od) för l>anDen roaranDe förbållam
Den roerlflälligbeten Deraf meDgtftoit. <353iD tillfättanDet af leDiga
$ärabél)öfDinge>embetena uti ©öDra ocb Skorra ScmtlanDö Domfagor
är fålttnDa roorDet förllaraDt, att Defja Domfagor fortfaranDe fiola
utgöraö af Dertill förut l)öranDe tingslag. ©tabanDa förllaranDe f>ar
(fett i affeenDe å £öjjbo ocf> QBeDbo bäraDeré Domfaga på SDafylö'
lanD. SDomfagorna uti ©laraborgö län äro roorDne beftämDa tillfju,
att beflå, Den ena af Sife, 9H5ifle, Söarne od; Säffe bäraDer; Den
anDra af ^ållanDö, ^innefjerDingö odb ^inne f>äraDer; Den treDjc
af ©låningö, <253alle od) ^ötlfle bäraDer; Den fjer De af Martofta
odb ^rolinDö bäraDer; Den femte af ^åfinDö ocb ©uD^emé l)äca»
Der; Den fjette af föDra Delen utaf ^SaDöbo IjäraD eller binnebergs
odb <3i3alla tingslag; famt Den fjunDe af norra Delen utaf fijlnämnDa
IjäraD eller åpofma ocb -fpaéflerörs tingslag; men loerljläfligbeten af
Denna reglering är i roifja affeenDen beroenDe af en Del nuwaranDe
IjäraDöfjöfDingarö afgång. Uti öflergödjlanD Ijafma De flefla juris*
Diltionerna blifwit orDnaDe på Det fätt, att Dvifinge, $elleflaDS ocb
fjellmo tingslag bilDa en Domfaga: ©tillbergs, (2CifolEa odb 'SBallebo
bäraDer en annan: bobergs, £)af)(é ocb Sifia bäraDer en treDje:
famt ©öjlrings ocb SpftngS ^äraDer en fjerDe Domfaga. SDleD björ*
lelinDS, DftlinDS ocb Söfingé bäraDerS Domfaga, font reDan blif*
mit tillölt rneD bråbo fjäraD, lontmer, Då numaranDe innebafwaren
af J?äraDSböfDinge*embetet i Slemminge IjäraD afgår, famma bä*
raD att förenas. — 3 ©fSborgS län bär glunDre, <3Bätte, Vettle,
bjerle ocb Sife bäraDerS Domfaga, uti b willen, enligt bwaD upplpfl
blifmit, Domaregöromålen warit få många, att De tele, utan men för
lagjlipningettS jemna odb oafbrutna gång, flulle lunna af en enDa Do»
mace fibare fjanbfyaftoaé, blifroit öefaö få, att 'äöäne, glunbce ocf)
SöjcrFe f)äraber numera utgöra en Domfaga, men ^Bettie od) Slf)(e
IjäraDer äro fammanlagDe till en juciöbiFtton meD iMingö fyäraD,
förut ljöranDe till famma Domfaga, forn Sife od) ©äfeneDö fyäraDer,
uti f>roilfa fiflnämnba, unter afbiDan att reglering af öfriga bomfa»
gor inom (änet finner merFflällaö, Domareämbetet fömaltaö af fär»
jFiib perfon, forn af hofrätten Dertill förocbnaö. £iH werfftäUig^et
af ^ongl. 95laj:tö nåDiga bejlut Den 8 februari 1834 om förbening
af Domfagorna uti SöleFinge län, äro Deraf bilbabe fpra, fytoarbera
beflåcnDe af ett f>äraD, nämligen £)(tra, SKeDelftaDö, SSräFne odj
Stflerö. 3 affeenDe å Sjunitö, dperrejlabé, Sngelflabö o$ Serre»
ftaDö Domfaga uti 9Mmöf)U6 län, f;ar regleringen, fåfotn eganDe
fammanfyang meD De närgränfanDe juriöDiFtionernaö beftämmanDe,
icfe Futtnat flutligen roerFftällaö, utan för Det närtoaranbe injFränFtö
Dertill, att äpäraDöfyöfDing blifroit utnämnD för Sngelflabö od) Ser»
reftaDö Domfaga, meD fFplbigljet att, Der ^Congl. SJJajtt fcamDeleé få
förorbnar, emottaga Domaregöromålen i Silbo l)äraD; men uti Sju»
nitö oclj åperreftaDö gräber, fjroilFa anfettö icfe enfamtna Funna
gifroa Domaren tillräcflig fpjjelfättning od) inFomjl, famt fålebeö böra
meD annat tingslag till en juriéDiFtton förenaö, beftribeö, till Dejj få»
Dan reglering Fan föcftggå, Domareämbetet af färjFilD Domare, efter
förorDnanbe, font hofrätten nteDDelar. §öre|Fcifter äro tiHiFa gifna
angåenbe till ifrågatoaranDe lebtgblifna l)ärabél)öfbinge»be|lällningar
anjlagna boftäUcn eller i flat uppförDa löner, forn blifvit, få roiDt
jFe Funnat, amoänDa till förmån för Dem, fyroilFaö inFomfler FunDe
antagaö företräDeöroiö Fräfrca förbättring.
SviFetö ©tänDerö förflag om Sagmané», ^ämtterö» odj 9ftD» jNmmtf»,
o Sutomat*,
Dare*fpnerätterö uppl)öranDe meD näjlltDne årö utgång fjär ^ongl. o* stibbarp
fonfrätterne«®taj'-t t>w 18 Slpril 1849 t nåDer bifallit, od) famma bag (ätit SörorD*
uppfjcuinbe.n|n^ j,erom utfärDaö. Dd), efter färjftlDa unDerDåniga ^mftäUanöen,
t>ar kongl. Sftajtt t fråga om organifationen af 3låDflufmmrätterna t
De fläDer, Der kämnerörätterna blifmit inDtagna, meDDelat nåDiga
beflut, enligt brotta De^a fiäDerö StåDfhtfmurätter numera tjenflgöra,
©tocfbolme på fep, ©ötbebovgö, iSejleö, Saimar, i)iorrföpingé ocb
Våiniö, b^arDera på tmå, men De öfriga^ fortfaranDe på en af*
Delning.
bomjiotar föranlcDauDe af Deifetö ©tätiDerö miD flere riföDagar gjor*
nefi tnbraö- Da uuDerDåniga framjiällningat, bär kongl. 9ftaj:t funnit goDtinåDer
befluta, att SSergöttngérätterna flrola meö 1851 åtö utgång upphöra,
lifafom Den Domsrätt, bmitfen hittills tiufommit De notD ©ala ocb ©tora
kopparberget befintliga ©rufmerätter; b to a rom görorDning blifmit
Den 5 ftflliDne Suni utfärDaD-
8nfnflcfxb= »PPötag, forn åt SagbereDningen marit anförtroDt,
fan meD Detta årö utgång anfeö mara fulIänDaDt. 9ceDan unDer
förra rtföDagen moro &tgbereDningenö förflag till De fpra förila föal*
färne af Smtldagen från trpefet utgifna. ©eDermera b^ föetebntn*
gen utarbetat fätfftlDa förflag få mai till EKättegångöorDningar t emtla
ocb criminella mål, forn till Smtldagenö tmå öfriga halfar, dpanDelö»
ocb Utföfningö*balfarne jemte motmer. Sif Defja förflag äro Slätte*
gångöotDntngarne från trpefet utfomna, od)DeanDra, forn feDnaffma*
rit unDer trpcfntng, bafma i Defja Dagar blifmit färDtga att utgtfmaö.
gör Det nätmaranDe ocb feDan kongl. ?9laj:t funnit ©ig icfe funna
gilla Sltfetö ©tänDerö förflag till lag för utrifeé meplar, är £ag*
bereDningen, till åtlpDnaD af kongl. ©?ai:tö nåDiga befallning, fpfjelfatt
meD uppgöranDe af förflag till gemenfam lag för få tnrifeö forn utri*
feé meplar.
5De öfriga, af Rikets feDnafl förfamlaDe ©tänber framvälta för* gagföranb
flag till lagföränDrtngar, öfver hvilka ålongl. SJ?aj:t icke kunnat, före rm0ar‘
©tänbernaS åtffiljanDe, fatta fttt beflut, tjär J?ongl. 9Jlaj:t feber-
mera, i DenorDntng 87 § Regeringsformen förejfrifver, unter öfroer#
väganbe tagit, hvar vit å\)ongl. 3ftaj:t, efter lemnaDt nåtigt bifall till
netannämnta föeflag, låtit Derå gruntate görortningar utfärtaS unter
följanöe tagar, nämligen:
1849 Den 6 februari: a) angåenDe uppfföranDe af tionbepenntngS*
afgiften utaf arf, font fores utur flat;
„ b) angåenDe föränDring af Den t konfurSmål förejkrifna borge-
närdeb;
„ c) Derom, att Den, forn är tilltalat för färffilta brott, IjöranDe
Dels till allmän DomjblS Dels till krigSDomflolS ttpptaganDe,
jfall DömaS af Den rätt, Der !>an ftfl (agföreS;
„ 8) angåenDe roij? tib för flanter af fyufefpn emellan enjkilD jorö=
egare od) lantbo;
„ e) angåenDe fkplDighet att (åta inteckna mit köp eller jkifte af
fa fl egenbom giorDt förbehåll att få Denfamma återlöfa;
„ f) angåenDe äntring af 17 kap. 2 § ÉrfDabalken;
„ g) angåenDe föräntrate flatganten emot uppror od) olofliga
fammanfomfter;
„ b) angåenDe vittnesmål af SÖlofaifk trosbekännare; farnt
„ Den 8 9flaj: angåenDe fättet för kungörelferS uppläfanDe från
preDikflolen;
hvaremot ^ongl. 9ftaj:t funnit Rikets ©tänberS unDertåniga förjlag
till Dels np lag angåenDe inteckning t faft egenDom, Dels äntring af
17 kap. 4 od) 5 §§ ÉtfDabalken od) 8 kap. 3 § ^ortabalken, famt
uppl)äfvanDe af Jfongl. §örorbntngen ten 19 Slugufli 1762, Dels
i4
ock färjkilb lag för utrikes veplar icke böra antagas på (Päf, font
genom farflPtlö berättelfe fkola Pikets ©tanber mebbelaS.
Sötänbrittg £Manb vigtigare åtgärber, forn imber ben feban förra riksmötet
”ingeman: förflutna tib inom Sanbtförfroaret blifvit vibtagne, fan räknas ben
fltrtpet* foränbring, hvilken, efter Pikets ©tanberg mebgifvanbe, mebelft
^Congl. ^ungörelfen och görorbningen ben 13 februari 1849 egt rum
i affeenbe på allmänna beväringömanjfapet. ©e förut gällanbe
ftabganberna för manjkapets använbanbe häfva genom berörbe npa
författningar erhållit ben beflambf>et och utflräcfning, att lanbet ha*
banefter, när behofvet bet påkallar, bör af inrättningen funna på*
räfna ett votba fkpnbfammare och kraftigare förfvar, än font unber
förra förfjåHanbet funnat förväntas. 3 följb häraf har ocf en plan
blifvit nåbigfl faflflällb för SlrmeenS mobilifering tin krigsfot, omfat*
tanbe införlifvanbet efter behof af en eller flere beväringSklafjer.
Dfvannämnba författningar fm fa a blifait tillämpabe vib 1850 årS
vapenöfningar, bå manjfapet från be för Armeen anflagna npa be*
väringSområbena tjenfigjort vib alla 2lrmeenS få väl värfwabe
font inbelta trupper, enligt ben förbelning, font ^ongl. S)faj:t berför
prooiforiflt faflftällt. ©e inom SlrmeenS områben approberabe be*
väringSpnglingar uppgtngo till ett antal af omkring 16,000 man,
hvoilfet utgör ungefär f :belar af hela bet approberabe antalet för året.
©en återflåenbe |-:be(en belöper på flottans områben, och här, bå
vib flottan faknats erforberligt befäl för befi öfvanbe, äfaett i år
unbergått vapenöfning till bet mefta vib famina regementen och
forpfer af Armeen, hwilka betta manjfap tillförene varit tillbelabt.
nfaJS «&wab åter angår ben ftåenbe Armeen, här befi verffatnhet,
ningar. tneb anlebning af 1848 års krigSruflningar, varit mer än vanligt
i5
anlitat) unter nätnnte odj te tmå påföljante åren; men Armeen f>ar
ocffå terigenom F>aft ökate tillfällen till utmecklante odj fullkomnante
af fin tjenjkbarfjet odj att, få inom font utom fäterneölantet, Ijäfta fitt
gamla anfeente för fjällning od) manstukt.
Unter ten mångtubblate tjenjkgöringStit, forn fjättgenom för
mijja trupper förekommit, fjär Slrmeens materiel följaktligen äfmen aumanpet.
untergått en ökat flittting eller förbrukning; men tå färj?ilta metel
marit tillgängliga för att erfatta Ijmat fålunta förfämrats eller blif*
mit obrukbart, Ijar berörta materiel kunnat mitmaktfjållaö efter ten
terför beräknate plan.
Skeferoförråtet, Ijmilket ifpnnerfjet unter år 1849 marit i betpt» Kder»*
lig mån anlitatt, fjär nteteljk fetermera merkflällta uppfjantlingar
blifmit återförfatt i fullfiäntigt jkick.
$illmerkning af tuja infanteri gernar uppgår för te fetnafke tre
åren till ett antal af omkring 11,500 ftpcfen; odj Ijar, genom för» flcroär>
bättrate arbetömetljoter, föräntrate förejkrtfter för befigtningen famt
ljufmutfakligafk genom erljållantet af gott pipjcrtt, gemäröprifet, i
brett met ten ökate tillmerkningen mit Carl ©ufkafö flatö faktori,
netgått ifrån 34 9vtr, font tet mar 1847, till tet för innemarante
år beräknate, 21 9v.tr 18 (k. 6 rfi-, eller 2G jk. 6 rjk. mintre, än
tet nu mit .öuSgmarna gällante. £)å fåleteö gnmtat anletning är ©uffaf^
Uab5 fleroärS-'
tor Ijanten till ten formäntan, att te, färteleö unter ar 1849 odj fatton.
1850 munna förtelakttgare refultaten af gemärötiUmerkningen mit
(Earl ©uflafö flatö faktori minfk jkola fortfara, om ej ökaö, fjär
^ongl. 2Srkaj:t, mtt pröfning tillika af ten af 9kikets 0tänter mäcfta
fråga om faktoriets bortarrentering, förortnat, att faktoriets merk»
famfjet (kall tins mttare i numarante riktning fortgå.
I (>
göränbrtna $öräntringen af ältre infantertgemär, telö till tappgen&är met
af älbre tn* w
fantcngcroär-ceffiaoe pipov od) Raglås, telö cnDafl för jlagfrutöantäntning, bär
fortgått få roal mit Carl ©itflafö flat)» faftort, forn äfmcn reit ge*
märöreparattoné*mer£ftäterna; odj Ijafma, entaft unter åren 1848
od) 1849, älDre getnär af 1815 årö motell blifmtt föräntrate till ett
antal af 1,459 af förra jlaget od) 14,191 af tet fetnare. ©ejjutom
Rafina o ménn g 700 flutfarc af 1840 årö motell blifmit föräntrate
till tappflittfare.
af' piljour.8 ©etan m; motell till piftoler för baoallertet blifmit i »åter faft#
ftält, tjär ^ongl. 5Dlaj:t förortnat om fättet ocb ortntngen för famt*
liga fanalleri*regementenaé förfeente met npa piftoler; ocb tå foff*
naten fjärför mit intelta faoalleriet beflriteö af ruftbållarne, ^ar
^ongl. 9)Jaj:t till amnäntante för pifloleré anjfajfning åt märfmate
faoalleriet anmifat tet af fKifetö ©tänter för äntamålet retan bernil*
jate, faflän tcfe fullt tillfälliga anflag.
aftä^batt'ar ^ fårffiltt anmifate metel f>afma rott pprotedjniffa
>»• >"• laboratoriet i ©tocfbolm blifmit tillmerfate täntbattar till ett antal af
flera millioner, famt mit få mäl arti!!eri*mer£ftäterna forn Carl @u*
ftafö flatö gemärö*faftort täntF>atté=tappar i refern, äfmenfom tapp*
npcflat met flera föntertagningö* eller rengöringömerftpg till te för
jlagfrutö antäntning föräntrate infanterigemären.
gdtt--arttUe-- i©ct mit fetnafle rifétag för anjTajfning af retffapé*, rit*, an*
fpanné' ocf) ftall*perfet(ar åt tet ftfta af fält*artillerietö 6:&ga batte*
rier bejfämta anflag bär jemmäl blifmit för äntamålet anmäntt; ocb
är nu mera bela tenna tel af fält*arti!lcriet i tetta affeentc bel)ö*
rigen utruftat.
Säffntngö*
17
<§åfhiingSbpagnaDS<atbetcnö umD Vasholm, karldén, karlsborg Saftmng^
u n: >-P i r r\ ar ^ bySflnatienia.
ocp karlström! bäfva mita’ ^ngemordorpfenS leDning bltfvit fort»
fatta enligt årligen af ^Cotigi. 3ftaj;t gillaDe arbetsplaner; od) bär
JCottgl. ISlajit bärvtD mcD tillfreDSfläjlelfe iabttagit fåväl Den ftäDfe
pålitliga beräbningen af arbetet, font DettaS allt flörre fullänDmng.
Utom natnnDa fäftningöbpggnaDer, font bebojlatS utaf De Dertill viD
förra ribSDagen beviljaDe eptra anjlag, bäfva unDer åren 1848 od>
1849 åtjbilliga, af fJSapbolmS o cl) karlftmS armering föranleDDa be*
fåpningar blifvit utförDa meD fänbilDt af J^ongl. ^aj:t anroifaDe
meDel.
föanbenS npa bpggnaD inom karlsborgs föftning bär blifvit
grunDlagD år 1849; hvarefter Detta bpggnaDS arbete unDer år 1850 „ «»*>
tre -a C r (Earlsborg.
blifvit fortfatt.
knligt åtongl. a91aj:tS fattaDe beflut, hommer från 1851 årS^froerinfeen.'
början ali befattning mcD faflningS*bpggnaDer viD karlébrona, jemte
itnDerbållet Deraf, att öfverflpttaS från SÖefalbafvanDe Slmiralen Dcuflä» ®<»risfrona.
Des od) honom unDerlpDanDe flater till Ärigfr&ollcgii öfverinfeenDe; od)
bär Detta kollegium fått ftg uppDraget att DetmeD förfara i öfver*
enSflämmelfe meD bvaD för SXibetö öfriga fåftningar i fåDant offe*
eitDe reDan jlaDgaDt år; hvaremot fommenDant ocb öarntfon å
kårlöf rona fäjtningSverb bomma framgent, få forn hittills, att utgöras
af flottans perfonal famt förblifva unDer befålbafroanDe 2lmiralenS
öfverbefäl.
<2öiD QBapbolm ocb Sarlflen bar beflpcfningen af bufvuDfäftnin*sj>ilnill9!;-'&«''
. ./iii (Iptfmngar.
garne blifvit fullanDaD.
©eDan kbrijtianfkD reDan år 1847 uppbört att räbnaS blanD^ftianfiaw
9ubetS fäflningar, famt förpäg feDermera blifvit uppgjorDt till fäfl» rafering.
23if)ang tift St. ©t. sprofofotl 1850 & 1851. 2. SlfO. 3
i8
ningéroerFené vafering od) flaDenö förroanDlanbe till öppen gacnifonäort,
bafwa vaferingé^arbctena, forn vocrffiäUaé unDet 3ngeniördorpfenö
leDning odj böra unDer loppet af fyögjt 12 åt »ava fullborDaDe, meD
åt 1850 tagit fin början. 3 affecnDe på De bårroiD inttäjfanDe ego»
utbpten emellan Stöttan od) ftaDen famt enjFtlDe, äto nöDtga unDerföF*
ningat anbefallDa; od) Fommer färjFilD framffällning att af ^ongl.
S91aj:t till DiiFeté ©tänDer götaö angående förpttranDe af De genom
vaferingen inom ftaDen uppFommanDe tomtplatfer.
^33- SttfFiHiga npbpggnaDet f)af»a, utom De teDan omförmälDa fä(t»
ningöbpggnaDetna, bliftoit för &mDtförfwareté bef>of bejlutaDe ellet
utfötDa. SDetiblanD må anföraé: ett riDljuö af flen för iiif«garDet
till fjäll, font till flotte Del af regementet fjelft beFojlaté; en ångbaD*
fluga af flen för famtliga gatnifonöwegementena i IjuftmtDjlaDen; ett
baDfyuö för SlnDra \!tf»garDet; en »agnoljuébpggnaD roiD utreDningö»
fötråDet i ©toeffjolm; ett Frutfjuä wiD ÉFerö FrutbruF; trojjboDat
roiD #erreroaDö floflet för ©FåufFa ^jufat» odj SDragomregcmen»
tena, å SaDugårDégärDet för Sif*regementetö SDragowForpö, å Dtän*
nejlätt för ©målanDé ^)ufat*regemente od) ©tenaDier»bata(jon, famt
å kronobergs f>cD för bewäringSman(Fapetö petfeDlat. Sejjutom fjär
kronprinfenö «£)ufar»regemente$ tiDfjitö t 9Mmö blifwtt tilibpgDt,
för att fålunDa beteDa tillfälle åt pngrc officerare roiD De i ©Fåne
förlagDa Faoalleri regementen att winna fulljlänDig jFicfligljet t ciDning.
göt åftaDFommanDe af cn meta oafbruten od) fäfer Fommuni»
Sjufti&t. fatton emellan fafla lanDet ocb Sarlflené fällning, l)at kongl SJlaj:t
förotDnat om en hamnanläggning wiD SjufFibl, broariftån Dea ofta
befföjliga öfroerfarten eller transporten till StavftranD ocf> £arl(lcn
Fan rocrFfläliaé utan De roåDov od) froårigbeter, font nu icfe fällan
äro DetmeD förFnippaDe.
J9
©et bejlutade npa Slctiöcvubattertet t ^orcfanb är organiferadt ^{'^'''5
ocf) uppfart famt införftfnoa&t med 0m ca Artilleriregemente, £ill Ptorrtaub.
förläggningSort för detfamma ät ftaDcn 3pernöfand utfedd.
fält för batteriet f;ar blifvit inköpt, famt nödiga bpggnader af arn#
munitionsbod odj förraDéf>uö uppförda eller tflånDfatta till batteriets
begagnande.
3nt>aIiD=inrättningen å Ulriksdal f>ar under år 1849 blifm it belt odj np^oånuig
hållet upplöjt. ©e då ännu qmarmarande inoaliderne Ijafroa, E>n>ar»nrättninsen.
od) en efter eget mai, antingen fått begifm a fig till de miftclfemrter
de fjelfroa önjfat eller blifmit författade till annan boftad, der de
genom det allmännas förforg fomma att fortfarande mårdaS och un*
derljållaS. ©eras årliga underhåll utgår från invalidhus* fonden:
för officerare med 200 fK:dr, för undersfjicerare med 133 9v:dr
16 |k. oel) för manjkap med 80 3t:dr. 2llla dejja fednare äro jtällde
under tilifpn af mederbörande prejterjkap, forn uti de betpg, fjvioilfa
för underhållets utbekommande fkola företes, jemmäl bör meddela un»
derrättelfe om fättet buru invaliden mårdaS.
Ulriksdals 0lott, forn för invaliddnrättningen marit diSpone»
rädt, bär, efter derå mcrkftäld laga fpn och fedan den dermid in*
validbuS*fonden ådömda l>uérötc-erfättntng utgjorts, blifmit aflemnadt
till mederbörande 0tåtf>ålIarc«embetc; i fammanbang hvarmed den
mid 0(ottet farande lifrrujtkammare, hvilken marit jiäfld under Sif-tufifam:
1 maveus flytta
kommendantens för inoa(id*korpfen närmafte mård ocf; t i 11 fpn, b lif
mit förflpttad till bufmudjtaden, för att der i förefkrifmen ordning
mårdaS.
•jömad åter beträffar invalid*fondenS jemte dejj årliga inkomfierS
författning, b^tlfen ålegat den nu mera äfmen upplöjta direktionen fpv>uaitnin<j.
offer inoaltdunrättningen, bw öww förmaltningSbejipr från 1850
ao
Söränbrab
organifation
af Srigs»
SoUegium.
årS början bfifroit af KrigS»KoHegium öfroertaget. Kongl. 9Jiaj:t
anfer DerroiD förnätnjla fpftemålet böra blifroa att befrämja Den re»
Dan famlaDe fonDenö ttUmejct, få att, mtD utbrott af frig, erforDer»
liga tillgångar icfe må fafnaé till De penftoner od) unDerjlöD, forn Då
funna blifma af nöDcn; liten Kongl. 2Dlaj:t mill Dorf efter bmarjc årö
flut och feDan fonDenö behållning för året är fänD, beftämma huru
jior Del Deraf må äfmen unDer freDStiD fåfotn gratiftfationer för en
gång utgå till afjfeDaDe förtjente frigömän af Armeen eller flottan för
Det näjlpåföljanDe året.
0eDan Kongl. SDlaj:t, meD affeenDe på en tillämnaD föränDring
i De förmaltanDe embetSroerfené organifation, reDan förut förorDnat,
att IcDiga embeten och tjenjter i Krigskollegium tillSwiDare icfe ftngo
tillfättaS, h^c Kongl. 9Jiaj:t Derefter bejlutat om Detta Kollegii för»
änDraDe organifation, att miDtaga från och meD 1850 åtö början,
derigenom b^ förmaltningen af §jerDe J)itftPuD»titelné anjlag, forn
förut Delrpié ålegat 0tatSkontoret, blifroit i alio till Krigskollegium
öfmerflpttaD. Utom Detta meD organifationen hufrouDfafligen åfpftaDe
mtgtiga änDamål, hnt DerrniD jemroäl affeDt blifmit, att, genom för»
minjfning t embetö» och tjenjlemanna-perfonalen, apningen för Den»
famma jfulle funna, utan tillöfning af itumaranDe anjlag, få förhöja»,
att nämnDa perfonal oDelaDt må funna egna jtg åt tjenjlgöringen
inom follegium; hvooDan ocf, fåfom mtllfor för tillträDet af De enligt
npa flaten i allmänhet förl)öjDa lönerna, blifmit till iafttaganDe före»
ffrifmet, att annan publif tjenflebefattning ej får tillifa rttcD tjenjl
inom follegium innehafroaS. ©enna organifation h^^ M en
början icfe blifmit Definitivt fajljläUD, utan blott anbefallD att merf»
jlällaö, tillémiDare, fjufivuDfafltgen emeDan för Dejj flutliga jlaDfäjlelfe
erforDraé wiga mebgifroanDen af fftifetö ©tänDer, f>roarom alltft?
nåDig framjlällnitrg frommer att aflåta^.
§ör förroaltningert af De nutid 9vifet$ ©tänDer år 1848 anflogo
till Då af omflänDigbeterna påfallaDe frigö*ru(fningar, fann åf^ongl. miforiatet.
‘jOJaj-.t för goDt att tillfättä ett 0cnerabKrig6=Kommtj3artat, nuD
(latten i ©tocfbolm, l)t»ilfet fommifjariat numera, efter Det alla
fänDa utgifter för berörDa frigö<ruftningar blifroit ligoiDeraDe famt
räfenjfaperna afjlutaDe, åter bltfroit upptöji-
©å Krigé''2lfaDemien toiD Sarlberg, i brtfl af utrpmnie, icfe2^etnjeti
funnat emottaga alla De pnglihgar, font unDcr De feDnare åren ön(lat
att Der minna intråDe, famt lodalen icfe geller meDgifroer att föröfa
faDett-platferna utöfmer Deraö muoaratiDe antal, f>ar enDajl åtcrflått
att, genom öfaDe forDringar på funjfaper l)Oö De inträDeöföfanDe,
förkorta lärofurfen od) fålunDa, tueDdft en Ijafligare afgång än forn
förut ägt rum, bereDa öfaDt tillfälle till anDtaö entottagatiDe rciD
läromerfet. Kongl. sföajrt l>ar ocf i fåDan fpftntng meDDelat för afa*
Demien föränDraDe föreffrifter.
©eDan, enligt l)voaD Kongl, ®faj:t rotD ftfffötflutna riföDag tilb^™
fännagaf, Den prooiftonella jemfningen i 'ilBeilerbottenö ocf) ^orr^^otteu^tt)
bottenö lättö orDinarie rotering blifmit afjlutaD, famt Då fåleDeö icfe
mera något l)inDer förefuttnitö för Den jemfning i 1811 årö eptra ro*
tering, font reDan i ftörffa Delen af rtfeté öfriga prooinfer förftggått,
men f)milfen, i förväntan af Den orDinarie roteringsfrågané af(lu-
tanDe i nämnDa lätt, blifmit Der tillémiDare ttppffjuten, f>ar Kongl.
<3Dlaj:t förorDnat om roerfftällanDe af np eptra rotering inom Dcjta
begge fän enligt De gntnDer, font i 1825 årtf inftruftion Derför äro
beflämDa; ocf) bär Denna roteringé*förrättning mäl reDan blifmit inom
länen fullborDaD, men icfe ännu af Kongl. $ftaj:f hunnit (futligen pröfmaö.
a 2
Ingl-iemf' ^cn mib förra riFöbagenö början ofullborbabe rotcringé-
nhmän&ctU föwnttningen inom ©Faraborgö län numera äfmen Fommit till flut,
ät alltfå eptra roteringöjemFningen fullänbab öfmcr f>ela riFet, meb
unöantag af ©tora kopparbergl län fatut 3emt(anD od) äperjeåbalen,
bmareft ärenbet af färjFtlba orfaFer f)milar. SFefultatct bnraf, jemte
uppgift på ben i fammanbang f)ärmeb uppFomna orbinarie roteringen,
jFall Diifeté @tänbet förelägga**.
inbe\nhjgentei SKoteringämerFet öfmer ben npa rote»inbe(ningen i ^emtlanb, broar»
Semttanb. igenom benna propiné erhåller förminjFning i fin förut braganbe or*
biitarie ruftning ocb rotering, Fommer jemroäl att till 3uFeté ©tätt»
bers? åtgärb öfmerlemnaö.
fsuavc”)ö- Enligt inFomna uppgifter från tjugu län, broarefl eptra rotef>åt=
-^i^darne på kongl. 9ftaj:tö befallning blifvit tillfrågabe, Fjururoiba be
wanina, itiille åtaga fig att, uppå rotfa milFor, mib infallanbe Frig aflemna
bäflar i fläUet för Fårlår, l)ar ett antal af 2,219 eptra rotar för»
bunbit fig till l)äfif)ållnmg, häremot 883 fåbana rotar förFlarat fig
mib jFplbigbcten att bålla Farfar milja förblifma.
wetfninaeif* falpeter»tiIImerFningenö uppmuntran inom riFet ^abe un»
ber åren 1843 till odj meb 1847 mebbelaté räntefrta lån odj förfFott
från falpeter»fonben till anlägganbe af falpeter-labor odj till inFöp af
fjubningépannor, brotlFa lån od) förjFott uppgått till ett fammanräF»
nabt belopp af 302,390 3fcbr. ©e berför uppförba npa labor ut»
göra ett antal af 747. 3 affeenbe å tillmerFningöbeloppet af falpeter
bär mäl ännu icfe af benna åtgärb uppFommit något fullt tillfrebé»
(FäUanbe refultat, enär ben årliga (eoeranfen af benna mara enbaft
minbre bctpbligt tilltagit; men en flörre tillöFning beruti torbe fram»
beleö mara att emotfe, i ben mån affjuöning af be npa labuanlägg»
ningarne mera allmänt binner roerFjtällaö. ©nellertib bni’/ för frut»
tilltperkningenö bekriga bcbrifmanDe, ärligen måjl införjfciftraé ut*
länDfk falpeter till fyllanbe af brijlen i ben infjemfTa tillroerfningen.
©alpeterånlöéningéprifet, om f)roaré förhöjning anhållan blifvit giorD
från åtskilliga Delar af rifet, f>ar $ongl. 9Jlaj:t bock anfett ännu
fortfaranbe böra bibehållas tniD 5 9v:Dr 32 Sk. för liöpunbet. ©en
införjfrifna utlänDfFa falpetern f>ar Deremot kunnat i ©roenjf famn
(eoereraé till ett pris af 3 3v:br 28 ff- till 3 3v:br 40 jk* för lis#
punDet.
^opograftjFa ForpfenS arbeten hafina årligen blifroit fortfatta, i Sonograftfra
0 torpfené
Den man De Dertill färjtilDt anmtfaDe meDel lemnat tillgång; men Då atbeten.
^tongl. SDlajit Derjemte anfett fåfom i flera affcenDen nyttigt, om en
fullflänDig ferie af föjDbejlämmelfer för hela riFet funbe crhåUaS,
enär fåDane förut icFe finnas utom för jlrädkningen af anlagDa eller
föreflagna fanaUlinier famt för några ftörrc roattenbrag, Der flröm*
renéningar blifroit roerfjlällDa ellet ifrågafatta, far ^ongl. 5)laj:t
låtit, i fåDant änDamål, föjbmätningar företagas, ©efa arbeten,
hvoilfa utföras af en Dertill tttfeDD Skicklig perfon od) äro flälDa unDer
chefens för Sopograftjfa Forpfen öfroerinfeenbe, fafroa tagit fin
början år 1848 famt fortgått unDet åren 1849 ocf 1850.
UtgifmanDet från trpcFet af FneFte*FontraFter, jemte öfriga vote# Änefte*t«m*
o trafters
hallaren od) folDaten röranDe flabganben, l)ar numera blifroit fuHäm trptfnina.
DaDt, meD unDantag i froab angår SemtlanD. Slrbetet beflår af tira
afDelningar, froaraf Den ena omfattar allmänna flaDganbcn i ämnet,
famt Den anbra, i De reDan utkomna 17 häftena, De fpeciella FontraFt
och föreskrifter, font gälla hvarje regemente för fig. ©et ännu
återjlåenbe häftet, font kommer att fanbla om ^emtlanDS fältjägare¬
regemente, Skall från trycket utgifroaS, få fnart Det meD SemtlanDé
invånare reDan öfroerenéfomna nya FtteFte=FontraFt, jemte ben t
I
a4
proninfen tFeDDa ripa inbelning till turning od) rotering, erhållit bebo*
vig ftaDfäflelfe.
swmtärsför* ojmaD åter angår arbetet, FallaDt ”©ämling af gällanDe $ör*
fattmngfc ^
famiinsen. fattningar röranDe Armeen, Dejj frprelfe od) förvaltning”, pafma roat
Deraf unDer åren 1848 od) 1849 ytterligare utfommit vilja titlar,
få att bela antalet af De från ttyefet utgifna tttlarne för närvä*
ranDe utgör 15; mea .Kongl. SSJ?aj:t bär, meD affeenDc å Den Deraf
för jiatöverFet föranleDDa f)ög|l: betpDliga FofinaD, forn funnitö in-,
galunDa ftå i ett Saligt förfjålldttDe till arbetetö allmänna nytta, meD
1849 åré utgång od) tillsvidare inflällt fortfättningen af ifrågava*
ranDe författningS*famlingö utgifvanDe, Docf meD nåDig befallning till
Krigskollegium att afgifva unDerDånigt förjlag till arbetetö fortfdt?
tanDe för linDrigare fojlnaD.
£ill utmärfelfe åt förtjente uiiDer*offtcerarc viD Slrmeen famt till
sötititäre uppmuntran åt tnanjFapet för trogen od) berömlig tjenftgöring, bär
CCr e *"* Kongl. 3Raj:t, viD Den gläDjefttlla tiDpunften af djanö Kongl. £ögbet
KronprinfenS förmälning, funnit för goDt att inrätta tvänne far|Fi!Da
beDerötecfen, Det ena för unDer*offtcerare eller ©värDS*tecfnet, ut*
göranDe en 6:te flafj af Kongl. ©värDé*OrDen, od) Det anDra för
tnanjFapet, unDer namn af ©värDö*meDaljen. — ISfteD beggeDera
af Dejja beDerétecfen är förenaDt ett vijjt antal penfionörum, att af
innebafvaren efter erbållet af)FeD i förejFrifven orDning tillträDaö.
Srerci« otö QBiD flottan bär perfonalenö praftijFa öfning fortgått få voiDt
rullningar. . __ , 0 , , .
tillgångarne möjligen meDgtfvtt. Jöelé en, Delö trea toroetter bafvba
årligen märit utruftaDe på längre öfningö*eppeÖiitioner meD unga fjö*
officerare, jemte Det ©venjFa flaggan Derigenom af men funnat vifa
fig
25
ftg å en Det voigtigare men aflägsna bänDelöplatfer, äfroenfom en
forsett i ocb för fjö>faDettcrnaö e^erciö f>vr»arjc år företagit en om»
Bring tre månaDerö ejcpeDitton; ocl) liafma Derutom från flottans alia
fiattoner eperciö=fartpg marit årligen utrttfraDe, rneD unDantag inne*
maranDe år från ©ötbeborgé [ration, feDan jTeppégofjarne Derifrån
blifmit förfil) tia De. fjårof* od) måljljutntngar i) atma mio flationerna
förftggått, i)it> arje nite unDerroiöning å i)iifvmiDjlationcn meDDelatö
på bafern od) arttllerbeperciönartpg. ®e [förre ruftningar, hvartill
färfBilDa polittjba förfjållanDen De feDnare åren gifmit anleDning, [)afma
Derutom F>aft till föijD utgåenDet af en [förre ejfaDer, hvarigenom icfe
allenaft befälet funnat bibringa»? unDermisning ocb erfarenhet om [förre
evolutioner od) manöorer, utan äfmen en, om ocb ej emot bebofmet
fmaranDe, Dorf i ljögfla måtto önjbmärö od) migtig öfning od) fjömana
meDDelatö ett [förre antal af flottans bemanning, fltjfilliga af flottan^
minore fartpg l)afma marit bcgagnaDc i od) för farantäné=bemafning,
famt ett Dplibt från (Sötbeborgö Ilarion en fommar marit för meren*
fbapliga ätiDamål flälDt till .Kongl. [2Betenffap6*2lfaDemienö förfo*
ganDe.
*33 å fatt De föregåenDe åren egt rum, l)afma [fipenDier tillDelaté
pngre officerare, forn tjenffgjort på ftämmanDe nationer» frigöfartpg, f‘^™'e^or
bmarförutan åtffilliga flottans officerare åtnjutit unDermténing »ibifr(^anbe
allmänna inrättningar, fåfom ©pmnaftifba (Sentrabinflitutet ocl) ^al>lu
55ergö=j?ola. (£n .Konjlrubrionö* ocb en 5Manij!a borpfenö officerare
fyafma Derutom på $iottanö bcbofhtaD gjort en längre tiDö refa till
(SnglanD od) '^ranfrife, i änDamål att taga noggrann bänneDom om De
npafle od) me fl änDamåléenliga ångfavtpg, jemte broarje annan förban*
ring i fjömapncnö materiel famt De å marfmen brnfliga arbetémetbober.
23if)Cing till Stt. ©t. ^mofofl 1850 & (851. 2 2Ifb. 4
51U tillbörlig uppmärffamhet fyat blifvit egnat ten theoretiffa
unberviéningen rott flattonerna, famt nötiga, af föräntrate förlåt»
(anten föi-anletta reglementarijfa foreffrifter f>afvoa blifvit utfärbabe.
manl^rtf ©eban ffilnaten emedan Armeen» od) flottané beväringévni#
cftiing. våt en åi* 1849 blifvit i nåtet* faflfrällD, få hafva be flottané bifirift
tillljöranbe beväringéjfpbige, met untantag af SSlefinge lané bevä*
ringémanjfap, forn blifvit eperceratt genom 9)iarin#regementeté befäl,
innevaranbe år unbergått vapenöfning gemenfatnt met lanbt#bevä#
tingen odj genom tef befäl,
tfrpfenffof- ^ &c Slottan ttllhöranbe forpfer f>ar jFeppégofe#forpfen unter#
gantfafioiT cn faränbrab organifation, od) man ()ar härigenom föft bitraga
tertill, att tefa gofar, font numera atitagaé entafr vit en högre
ålter odj efter untergången eparnen, jfttlle bättre än f>tttillé uppfylla
tet affetta äntamålet att bereta ämnen till jMliga unber#offtcerare.
®ntoret« ©etan ävong!. ^aj:t retan uti ten Diifeté ©tanber vit fiftför#
organifation. flutna rifébag mettelate berättelfe förutfatt, att fjöFarte-verbet i en
framtit fitnbe fontina att blifva en jktené tillhörighet, för att ber#
efter ometelbarligen genom tenfamma fortfättaé, famt JCongl. §ftaj:t
fetermera anbefallt betta verfé inföp för flatené väfning och aflem#
nante, met alla bef tillhörigheter/ till förvaltningen af ©jö#ären#
tena, för att införlifva^ met te famlingar, f>VDtlFa i ©jöfartc#arfioet
förut förvarateé; få hat* numera en np organifation af betta arfto
blifvit fafiflält, härigenom ej mtnbre te ter vit anflälta officerare,
ante, forn titinttlé varit till fjömätningar använta, fomtna att tjentf#
göra gemenfamt i tet för fåtant äntamål inrättate ©jöfarte#fontoret,
hvaré åligganten är o, jemte fjömätning, fompletteringen af ©verigeé
fjö#atlaé famt författantet i allmänhet af fjöfort, forn finnån er#
forterliga eller mera efterfrågan, äfvenfom ältre fjöfortn omarbetning,