Danko-Utsk:s Utlåtande, N:o 51.
3
Rosenblad, B., väckt motion, hvaruti hufvudsakligen anföres: att chefs-
samt kamererare-befatlningarne i kassa-afdelningen, serdeles den först¬
nämnda, vore bland de mest magtpåliggande tjenster inom bankoverket,
emedan hela säkerheten af kassa-rörelsen ytterst h vi Jade på den noggrann¬
het, hvarmed dessa befattningar bestridas; att, detta oaktadt, bemälde chef
förutom lönen, som berodde af hans ålder i kommissarie-tjenstegraden, och
3oo riksdaler i missräknings-penningar, icke innehade högre arfvode, än
hvar och en af de öfrige aldelnings- och kontors-cheferne inom verket,
eller 200 riksdaler, och att kassa-kamereraren, jemte lönen 1,200 riksdaler,
ålnjöte ett arfvode af endast 200 riksdaler för tragen tjenstgöring, ehuruväl,
då denne tjensteman lika med kassachefen vore ansvarig för den så kalla¬
de dagvexlings-kassan, hvilken under hela expeditionstiden underhåller jem¬
na vexlingar med kassörerne, hvarvid missräkningar lätt kunna förefalla,
billigheten fordrade att kamereraren tillädes missräknings-penningar till ena¬
handa belopp som chefen, samt alt, enär kassörerne, genom hvilka all
vexling och lill största delen all insättning och utbetalning af penningar i
banken besörjes, dervid förluster genom missräkningar ej kunna undvikas,
under expeditionstiden egde att för bankens räkning mottaga, och likaledes
för dagens rörelse, uppå reqvisition, utbekomma penningesummor till hura
höga belopp som helst, billighet och omtanka påkallade, alt en tjensteman
med så mycket förtroende och så stor ansvarighet bereddes i säker löne¬
inkomst tillfälle till en tarflig utkomst; varande, på dessa grunder, af mo¬
tionären föreslaget, det mätte chefsai fvodet för kassa-afdelningens chef för¬
höjas från 200 till 3oo riksdaler, arfvodet för trägen tjenstgöring åt kame¬
reraren i nämnde afdelning jemväl höjas från 200 till 3oo riksdaler, och
till denne tjensteman eller den hans tjenst förrättar dessutom anslås 3oo
riksdaler i missräknings-penningar, samt det för hvarje af bankens kassö¬
rer bestämda arfvode för trägen tjenstgöring förhöjas från 100 till 3oo
riksdaler, allt banko.
Efter inhemlande af bankofullmäktiges yttrande i ämnet har Utskot¬
tet tagit motionen i öfvervägande; och då, hvad först angår den föreslag¬
na förhöjningen i arfvodet för cassa-afdelningens chef, fullmägtige upp¬
lyst, alt nu varande innehafvaren af nämnde chefsbefattning inför under¬
styrelsen förklarat sig icke göra anspråk på någon så beskaffad lönetillök-
ning, torde, i enlighet med hvad fullmägtige jemväl hemställt,
frågan härom få förfalla.
4
Eunko-Utsk:s Utlåtande, IS:o 51.
Beträffande dernäst det ifrågasatta förhöjda arfvodet samt missräk-
nings-penningar åt kamreraren i kassa-afdelningen, bör Utskottet anmäla,
att det i sammanhang härmed till pröfning förehaft en af nu varande in-
nehafvaren af berörda befattning, kamreraren G. Korsgren, till Utskottet
ingilven ansökning, alt honom mätte beviljas en personel lönetillokning af
4oo riksdaler banko om året, i likhet med hvad af Rikets sednast försam¬
lade Ständer blifvit hans företrädare i tjensten, nu mera Banko-kommissa¬
rien G. IV. Sc/iutzercrcuttz, förunnadt; i anledning af hvilken ansökning
bankofullmägtige, som ansett det icke vara lämpligt att genom löneför¬
höjningar af sådan natur förändra de aflöningsvilkor, som i stat och regle¬
menten äro för sysslorna inom verket bestämda, förklarat sig icke kunna
kamreraren Korsgrens berörda anhållan i vidsträcktare mån understödja,
än att fullmägtige, i betraktande af nämnda tjänstebefattnings ytterst träg¬
na beskaffenhet, tillstyrkt, alt det enligt 35 § i gällande banko-reglemente
till kamreraren i kassa-afdelningen å supplementarstat utgående arfvode af
200 riksdaler mätte förhöjas till 400 riksdaler banko från och med början
af innevarande år.
Utskottet, som delar den af bankofullmägtige uttryckta åsigt om
olämpligheten af personella löneförhöjningars beviljande, har deremot an¬
sett sig icke kunna biträda fullmägtiges hemställan om tillökning i det åt
ofvanbemälde kamrerare för trägen tjenstgöring anvisade arfvode, enär en
sådan partiell förändring i aflönings-staten möjligen skulle väcka likartade
anspråk af tjenstemännen inom samma grad; men då kassa-kamreraren, i
följd af den honom jemte kassa-chefen åliggande vård af den så kallade
dagvexlings-kassan, är blottställd för missräkningar vid de dagligen och
stundligen förekommande utbyten af serskilda sedelslag mellan nämnda
kassa och special-kassorna, samt det synes vara med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, alt, då chefen, på sådan grund, åtnjuter ett belopp af
3oo riksdaler årligen i missräknings-penningar, kamreraren, som med ho¬
nom delar vården och ansvaret, äfven tillerkännes någon skälig ersättning
i omförmäldte afseende, Utskottet skolat vördsamt tillstyrka,
att ett belopp af 200 riksdaler banko årligen må anslås
åt kamreraren i kassa-afdelningen såsom missräknings-
penningar, alt, från och med innevarande års början,
få på supplementar-stat utgå.
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 52.
5
I afseende slutligen å den af motionären föreslagna tillökning i det åt
hankens kassörer för trägen tjenst anvisade arfvode, hafva bankofullmägti-
ge yttrat, att, om äfven kassörerne, hvilka åtnjuta en årlig inkomst af 1806
riksdaler, hvaraf 1,200 riksdaler i lön, 100 riksdaler i serskildt arfvode samt
5oo riksdaler såsom missräkningspenningar och ersättning för mistade sport¬
ler, icke kunna anses vara lönade i förhållande till deras befattningars träg¬
na och ansvarsfulla beskaffenhet, fullmägtige dock, med afseende derå, att
förmånerne för kassörs-tjenslerne närmare öfverensstämma med billighet, än
de aflöningsvilkor, som äro bestämda för andra befattningar inom verket,
hvilka, hvad göromålens vigt och ansvarsfullhet beträffar, stå framom kas-
sörs-sysslorne, ej kunnat nyssberörda förslag understödja; och anser sig
Utskottet, på grund häraf,
icke ega skäl att tillstyrka bifall till förslaget om för¬
höjning i det för bankens kassörer nu bestämda arfvode.
Stockholm den 30 April 1848.
JV$ 53.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förvarande af en del
utaf Bankens redbarheter ä Carlsborgs fästning.
Uti en hos Höglo!! Ridderskapet och Adeln väckt samt den i3 De¬
cember nästlidet år till Utskottets behandling remitterad motion, har herr
Hammarhjelm, E. G., med afseende å hufvudstadens läge såsom gränsort
och de vådor, som en plötsligt påkommande fiendtlig invasion derstädes
måste för banken medföra, framställt det förslag, att den del af bankens
redbarheter i guld och silfver, som icke erfordras i och för den dagliga rö¬
relsen, mätte förflyttas till Carlsborgs fästning, för att, under uppsigt af den
på stället befintliga bevakning, förvaras i den lokal, hvilken, enligt planen
för nämnda fästningsanläggning, der skall komma att för berörda ändamål
inredas.
6 Ban1so-Utsk:s Utlåtande, N:o 52.
]3ankofullmäglige, hvilkas utlåtande öfver denna motion blifvit in-
fordradt, hafva, i anledning deraf, med tillkännagifvande, att, efter hvad da
inhemtat, någon byggnad, afsedd för förvaring af hankens redbarheter hvar¬
ken är eller, enligt nu följda plan, kommer att vid Carlsborgs fästning upp¬
föras, men alt något hinder derför i afseende på utrymmet, icke skall mö¬
ta, yttrat, bland annat, att, ehuru fullmägtige visserligen icke ville bestri¬
da, att sådana händelser kunna irträffa, då det vore fördelaktigt, om någon
del af bankens redbarheter funnes under behörig säkerhet på annan ort än
i Slockholm; likväl och då förvaringen af större eller mindre del af nämn¬
de redbarheter å annan ort, än der banken är, alltid måste förutsätta be-
hofvet af en förvaltning på stället, samt den förskingring af bankens ti 11-
hörigheter, som befaras kunna ifrågakomma, då de förvaras i Stockholm,
jemväl kunde ega rum, om de vore nedsatte på Carlsborg, ansågo fullmäg-
tige sig böra afstyrka bifall till ifrågavarande motion.
För sin del finnér Utskottet det af motionären framställda förslag
vara förtjent af uppmärksamhet. Genom 28 § i gällande banko-reglemente
äro fullmägtige redan ålagde alt vara beredde på sådana anstalter, hvarige¬
nom bankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte,
omså påfordras, kunna ulan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas.
I sådant afseende hafva ock fullmägtige låtit anskaffa ett för bankens nu
varande tillgång i metallisk valuta likväl otillräckligt antal jernbeslagna
trädlådor, uti hvilka omförmälda redbarlieter och handlingar skola nedläg¬
gas, för att, vid inträffande behof, kunna skyndsamt från banken förflyt¬
tas med rle transportmedel, som årstid och öfriga omständigheter påkalla.
Men härvid bör äfven tagas i betraktande, hvarthän dessa bankens tillhö¬
righeter, i farans stund, skulle kunna föras för alt i säkert förvar aflem-
nas. Utskottet anser nödig omtanka och försigtighet bjuda, alt en härtill
passande ort i tid utses samt att lör ändamålet tjenliga förvaringsrum der
inredas; och det skulle, efter Utskottets öfvertygelse, vara serdeles välbe¬
tänkt och betingande, om åtminstone det belopp af 2,boo,000 riksdaler i
silfver, hvarunder bankens metalliska kassa, enligt nu gällande föreskrifter,
icke får nedgå, alltid funnes på nämnda ställe förvaradt och sålunda vore
bragt i största möjliga säkerhet. Den härmed förenade kostnad synes äf¬
ven blifva ringa i jemförelse med den fördel, som genom en ökad trygg¬
het beredes; och då Carlsborgs fästning, med afseende å dess läge samt öf-
Ilanko-Utsk:s Utlåtande, N:o 52.
7
riga förhållanden, lärer framför hvarje annan ort inom riket erbjuda den
säkerhet som här afses, får Utskottet, såsom en förberedande åtgärd, hos
Rikets Ständer vördsamt föreslå,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att å Carlsborgs fästning må, i och för förva¬
ring af större eller mindre del af bankens redbarheter,
på bankens bekostnad, anskaffas tjenliga lägenheter, an¬
tingen medelst uppförande af en ny byggnad eller genom
inredning för ändamålet af passande hvalf i eller under
någon af de byggnader, hvilka, enligt den för fästnings-
anläggningen fastställda plan, redan finnas eller framde¬
les kunna varda derstädes uppförda; samt att Kongl.
Majit läcktes i sådant afseende låta i nåder anbefalla upp¬
görandet af nödiga ritningar och kostnadsförslag, för att,
efter banko ful lmägtiges godkännande, samt Kongl. Majits
derå vunna nådiga sanktion, tjena lill efterrättelse vid
den ifrågakommande nybyggnaden eller inredningen;
hvarförutan bankofullmägtige torde berättigas alt, uppå
vederbörlig reqvisition, låta utbetala de för ändamålet
erforderliga medel inom det belopp, som det godkända
kostnadsförslaget upptager.
Stockholm den 20 April 184&.
Riksdagsfullmägtigen Per Nilsson från Christianstads län har reser¬
verat sig emot förestående framställning.
STOCKHOLM, Lundberg & Comp. 1848.
Banko-Vtskoltels Utlåtande, Ti:o 53.
i
N:o 53.
Änk. till Exp.-Utsk. den 9 Maj, kl. 2 e. bi.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om utgifvande af belä¬
ning till gravören Åkerberg för aflemnadt prof pä njtt
sedelmynt m. m.
Under anförande: att Rikets sednast församlade Ständer utfäst en be¬
löning af 8,ooo i :dr banko för den, som inom 1846 års utgång till banko-
full mäktige aflemnade prof på sedelmynt, hvilket ansåges bäst betryggande
mot efterapning; att sedan, i följd häraf, serskilda sedelprof lill fullmäktige
ingifvits, dels före täflingstidens slut af gravören J. E. Akerberg samt guld-
och silfverarbetare» J. P. ljungström, och dels efter nämnda tid af ban¬
kens egen gravör, myntproberare» C. G. Broling, fullmäktige, hvilka för¬
mält sig sakna de teckniska insigler, som erfordrades för bedömande afbe-
rörda prof, öfverlemnat desamma till sakkunnige mäns utlåtande, och att,
ehuru desse förklarat Åkerbergs före preskriptionstiden afgifna prof hafva
uppfyllt de vilkor, Rikets Ständers i ämnet fattade beslut föreskrefve, full¬
mäktige ändock ansett Åkerberg icke böra undfå den stadgade belöningen
— har, uti en inom Hederv. Bonde-ståndet väckt och jemte protokolls-
utdrag af den aq December nasti idet år lill Utskottet remitterad motion,
riksdagsfullmäktige^ Andreas Bengtsson från Jönköpings län hemställt, att,
då det syntes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att Åker¬
berg erhölle den belöning, hvaraf lian, enligt förenämnde kommillerades för¬
klarande, gjort sig förtjent, åt fullmäktige måtte uppdragas att det utlofva-
de priset till Åkerberg utbetala; hvarförutan motionären föreslagit, dels att
Åkerberg må anlagas i bankens tjenst såsom elev eller biträde till gravö¬
ren derstädes, emot åtnjutande af halfva beloppet af dennes nu innebafvan-
de lön, och dels alt, då det ännu icke kunde anses vara fullkomligen utredt,
hvilken method vid sedelmyntets förändring vore ändamålsenligast och bäst
Bik. h/l R. St. Pre t 1847 och 184-8. -6' Samt. 1 Afd. 20 kaj tet. 1
2
Banko-Utskoltels Utlåtande, N:a 53.
betryggande mot efterapning, ofvanbemälde komilerade, jemte några koppar*
sticksgravörer och en i dylik väg kunnig tryckare, måtte erhålla uppdrag att
noga undersöka och, efter inhemtande af gravören Åkerbergs upplysningar i
ämnet, under Rikets Ständers sammanvaro, inkomma med yttrande, i fråga
om hvilken method vore den hästa.
Hvad först angår frågan om utbetalande till gravören Akerberg af den
belöning, 8000 r:dr b:ko, som, enligt Rikets Ständers beslut vid sednaste riks¬
dag, blifvit bestämd för prof på förbättradt sedelmynt; så enär bankofullmäkti¬
ge, uppå anförde skäl, funnit det af Åkerberg till dem ingifne täflingsprol hvar¬
fen berättiga till erhållande af berörda belöning eller kunna an vändas lör det
ändamål, som af Rikets Ständer genom omförmäldte beslut är vordt t afsedt,
samt Rikets nu för samlade Ständer, genom bifall till Utskottets i utlåtandet
N:o 14 under § 12 gjorda hemställan, gillat fullmäktiges i förevarande Irå¬
ga vidtagna beslut och åtgärder, får Utskottet vördsamt hemställa,
alt denna del af motionen, såsom innefattande en fråga, hvilken
vid innevarande riksdag redan utgjort föremål för Rikets Stän¬
ders bepröfvande, måtte lemnäs utan afseende.
Vidkommande dernäst det förslag, att Åkerberg må, mot åtnjutande af
viss årlig lön, varda anställd i bankens tjenst såsom elev eller biträde hos
gravören derstädes; så och då 6 § i den för Utskoltet. utfärdade instruk¬
tion föreskrifver, att Utskottet icke eger att med tillsättning af tjenstemän
eller betjening vid bankoverket sig befatta, utan att sådant bör af fullmäk¬
tige besörjas, lärer
berörda förslag icke böra till någon åtgärd å Rikets Ständers
sida föranleda.
I afseende slutligen å den af motionären ifrågaställde undersökning till
utrönande deraf, hvilken method för tillverkning af bankens sedelmynt kun¬
de vara mest ändamålsenlig och betryggande, bör Utskottet erinra, att det
af Åkerberg till fullmäktige ingifna förslag till förändradt sedelmynt redan
blifvit af sakkunnige personer undersökt, samt befunnits oand vändbart så¬
som grund för bankens sedelsystem, hvadan
motionen, äfven i denna del, torde böra förfalla.
Och får Utskottet i sammanhang härmed upplysa, att, efter hvad tili
Utskottets kunskap kommit, banko-fullmäktige för närvarande hafva under
pröfning förslag till förändring i bankens sedelmynt, hvilket, före antagan¬
det, lärer komma att vederbörlig granskning undergå.
Stockholm den 4 Maj 1848.
Banko-Utskollels Memorial, K:o 5i.
3
N:o 5*.
Ank. till Exp.-Utsk den 9 Maj, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af ett af gifvet förslag till förändrad
organisation af Banko-verket samt reglering af dess tjen¬
st emanna-per sonal.
Det af Rikels Högloft. Ständer vid sednaste riksdag fattade och uti 2g
§ af nu gällande banko-reglemente intagna beslut, hvarigenom fullmäktige
i banken blifvit berättigade att utfästa ett premium åt den eller dem, sorn
innan nästa (innevarande) riksdags början aflemnade ett så beskaffad t, lill
enkelhet i förvaltningen och räkenskaperne inom banken samt till besparing
i förvaltnings-kostnaderne ledande, förslag till en förändrad organisation af
banko-verket samt reglering af dess tjenslemanna-personal, att detsamma i
dess hufvudsakligare delar af Rikets Ständer godkännes, — bar gifvit anledning
till ett, inom den föreskrifna liden, lill banko-fullmäktige aflemnadt förslag
till reorganisation af banken, hvilket förslag, jemte de deröfver af så väl be-
mälde fuUmäglige sorn bankens under-styrelse afgifne yttranden, blifvit till
Utskottets bepröfvande öfverlemnadt.
Innan Utskottet redogör för de grunder, hvarpå berörda, af herr pre¬
sidenten och kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts nordstjerne¬
orden P. IVesterstrand inlemnade, förslag sig stödjer, torde det tillåtas Ut¬
skottet alt i korthet angifva hufvudgrunderne för bankens nuvarande, vid
i84o- 1841 årens riksdag antagne, organisation.
De banko-verket tillhöriga ärenden skola, enligt banko-reglementets 3o
§, besörjas af sju serskilda afdelningar, nemligen:
■i :o En kassa-afdelning, med derunder lydande special-kassor (tills
vidare sju, af hvilka fyra expeditions- och tre växlings-kassor), lill hvilken
afdelning allt hänföres, som angår behållningar i ädla metaller, i sedlar och
i kopparmynt, äfvensom kontant utgift och kontant inkomst samt myntom-
vexling;
*
Banko-Utskottets Memorial, N:o 54.
2*0 Ett sedelkontor, utöfvande alla göromål, hvilka angå nya sedlars
tillverkning samt obrukbara sedlars inlösning oell annullering med all i sam¬
band dermed erforderlig redovisning och ar bets-åtgärd;
3;o En depositions-afdelning, dit allt hänföres, sorn tillhörer redovis¬
ningen för allmänna verks och inrättningars, bolags och enskildes depone¬
rade penningar;
4‘o En läne-afdelning, som har dels att besörja och redovisa bankens
utlåningar, beräkna och uppbära räntorna deraf, bestrida förvaltningskostnader
och eljest anbefallda utgifter och utreda, hvad för en eller annan rörelse-
gren^ vid något tillfälle, förlorats samt för hvardera serskildt och på det
hela vunnits hvarje år, och dels att lemna nödiga förlag för diskonlrörel-
sen, på sätt och i den ordning, som af Rikets Ständer vid hvarje riksdag
bestämmes;
5:o Ett läne-kansli, hvilket besörjer lånerörelsen på orörlig pant och
längre tider, för hvad som angår lånebandlingars granskning, i och för låns
beviljande samt utestående låns bevakning;
6:o En kontroll- och revisions-ajdelning, som Ivar alt besörja ali behöf¬
lig kontroll och moträkning samt förrätta granskningen, af fullt färdig räken¬
skap; samt
n:o En boksluts- och ekonomi-afdelning, som det tillhör att upprätta
bankens general-hufvudbok, och handhafva ekonomien inom verket; b varför¬
utan ett fiskals-kontor besörjer dels den inre polisen, dels de yttre exeku¬
tiva och öfriga rättegångsärenden.
Hvardera af ofvanberörda sju afdelningar står under en af fullmäktige
omedelbart tillsatt chef; och desse chefer bilda bankens understyrelse , sorn'
utöfvar den egentliga och dagliga förvaltningen af banko-verket på.det bela.
Enligt det ingifna förslaget skulle, med borttagande af under-styrelsen
och bibehållande af fiskals-kontoret oförändradt, de ärenden, ”hvilka nu
förvaltas af ofvanupprältnade 7 afdelningar, fördelas emellan 3:ne afdelnin¬
gar, jemte ett serskildt under öfver-slyrelsen direkt lydande general-bok¬
sluts- och revisions-kontor.
De 3tne afdelningarne komrrve att, hvar för sig forsedde med serskilda sty¬
relser, benämnas hufvud- ajdelning, depositions-af delning och Ktne-af delning.
Hufvudafdelningen, med derunder lydande 3:ne kontor, nemligen: huj-
vudkassa-kontor, sedel-kontor samt stat- och ekonomi-kontor, borde hand¬
lägga en del af de ärenden, hvilka nu tillhöra kassa-afde/ningen, lime-aj-
delningen samt boksluts- och ekonomi-af delningen jemte alla till det nuva.-
raade sadel-kontoret hänförde bestyr.
Banko-V Isko! tets Memorial, IS:o 54.
Depositions-afdelningen, ned raknings-kori t or och kassa-kontor, skulle
utöfva en del al kassa-aj delningens sami, jemle andra, alla depositions-af-
delningens göromål.
Låne-afdelningen, med biträde af ett fastighets-läne-kontor, eli pant-
låne-kontor samt ett låne-bokslnts-kontor, skulle handlägga låne-af delningen
tillkommande ärenden samt en del ai boksluts- och ekonomi-af delningens m. fl.
Som hvardera afdelningen erhölle sitt kansli, har under-styrelsen ansetts
kunna undvaras, oeh de göromål, tillhörande nämnde styrelse, hvilka, i följd
af deras egenskap, icke kunna öfveriålas åt afdelnings-styrelserna, skulle be-
sö-rjas af bankens öfver-styreise.
Banken, som för närvarande, Jiskals-kontoret oheräknadt, har en öfver-
och en under-styrelse , jemte låne-kansliets styrelse, s arnt y af delningar, kom-
me sålunda alt erhålla en öfver-styre/se och tillika med elt general- bokslnts-
oc/i revisions-kontor, direkt stående under nämnda styrelse, tre af delnin¬
gar med serskilda styrelser, samt åtta derunder lydande kontor.
Att öfver-styrelsens expedition ovilkorligen skulle behöfva ökad perso¬
nal, en naturlig följd deraf, att ärenden, hvilka understyrelsen handlägger,
öfverflyltades lill öfverslyreisen, är uti förslaget förbisedt; och utom del,
att sistbernälde styrelse, enligt dess sammansättning, hvilken icke kan ulan
föregående grundlags-lörändring rubbas, svårligen skulle kunna i vederbör¬
lig ordning besörja de göromål af mångfaldig art, som lämpligen ej1 böra
de serskilda afdelnings-slyrelsernas behandling underkastas, måste Utskot¬
tet fästa uppmärksamhet derå, alt, genom öfverlålande åt 3:ne serskilda sty¬
relsers handläggning af ärenden, nu tillhöriga en styrelse eller under¬
styrelsen, göromålen, i stället att koncentreras, komme att splittras
på ett sätt, verkande motsatsen af hvad genom reorganisationen afselts,
eller vinnande af ökade kontroller i förening med förminskade förvaltnings¬
kostnader; hvilket Utskottet torde komma i tillfälle att närmare utreda, då
Utskoltet nu öfvergår lill skärskådande af några hufvudsakliga omständig¬
heter, hvaruti förslaget afviker från närvarande organisation.
Uti banken föres en så kallad fortgående kassa 1 åkning, utvisande för
dagen icke allenast kassans samtliga behållningar i guld, silfver och sedlar,
utan ock de egentliga hufvud-afdelningai nes, nemligen låne-afdelningens,
depositions-afdelnrngens och sedel-konlorets förhållanden till kassan.
Genom antagande af förslaget skulle en återgång ske till det gamla
vid sednasle reorganisation förkastade, enligt hvilket nämnda förhållanden
endast vid vissa afslulningsj erioder kunde utrönas; hvarförutan det enkla
och tillförlitliga system, som nu följes oeh hvarigenom dels af den forlgå-
6
Banko-Ulshotlets Memoria!, A’:o 54.
ende kassa-räkningen för hvarje dag inhemlas beloppet af deposition?- och
sedelskulden samt dels af Istae-afdelningen» kassa-räkning kontrolleras de
behållningar i reel valnia och sedlar, hvilka i kassa böra finnas, helt och
hållet skulle förstöras. Och då del inbördes sammanhang saint den ömse¬
sidiga kontroll, som förefinnes uti nuvarande afdelningarnes räkenskaper
och sorn i afseende på kassa-behållningarna ovilkorligen skall röja hvarje
tillfälligt misstag eller uppsåtligt försök att missleda, är af serdeles vigt,
kan Utskottet icke biträda ett förslag, hvilket afser rubbning i nämnda go¬
da ordning.
Vården af bankens redbarheter och af dess färdiga sedlar tillhör för
närvarande, under gemensam ansvarighet, elfva kommissarier, af hvilka 3
i sender lill skiftes innehafva nycklarne lill förvaringsrummen.
Förslaget synes innebära, att vården af nämnda förråder skulle utöfvas
af endast 2 personer, nemligen i kommissarie och i kamrerare.
Då i betraktande tages, att en specifik inventering af ifrågavarande
förråder icke kan verkställas, med mindre banken under en längre tid får
bållås tillsluten; torde det lätteligen inses, alt ganska mycket skulle kunna
äfven ty ras genom öfverlutamle af omförmälde vård åt allenast 2 personer,
utaf hvilka den ene innehade lägre befattning. Detta bestyr, jemförelse¬
vis det vigtigasle inom hanken, anses nu vara af egenskap, alt icke ens den,
som till vikaiius för kommissarie utses, får deruti deltaga. Men uti försla¬
get anses vården af redbarhelerna så underordnad, att, då nu de kommissa¬
rier, hvilka hafva ali besörja sedel-tillverkning, icke få utöfva kassa-vården,
af farhåga, att brister å ena eller andra stället möjligen kunna en längre
lid fördöljas genom förflyttning af färdiga sedlar från ett lill ett annat maga¬
sin; hänföres deremot uti förslaget sedellillverkningen till samma afdelning,
hvilken har att besörja vården af magasinen för redbarhelerna och färdiga
sedlar. Några ytterligare skäl, för att ådagalägga förslagets olämplighet i
förevarande fall, torde icke erfordras.
Det klagas för närvarande, kanske ej ulan skäl, deröfver att med in¬
sättningar uti och uttag från banken af medel utaf hvarjehanda egenskap,
serdeles omgång och tidsutdrägt den trafikerande tillskyndas. Försök hafva
blifvit, gjorde, för att, utan åsidosättande af nödige kontroller, bereda all¬
mänheten mera beqvämlighet vid dylika operationer; men så länge det ic¬
keär möjligt att uti en lokal inrymma låne- och depositions- samt kassaaf-
delningarne lärer svårligen någon annan förenkling kunna åstadkommas, än den,
som redan är vidtagen, och hvarigenom för assignalioner på räkning i de-
Banko Uiskollels Memorial, JS:o 54.
.7
ipo*i l i ons- a fd e 1 n i lige**, kon,lania wiiri kunna erhållas, utan ali, såsom till¬
förene, erfordra arne besök i banken.
Denna lättnad för allmänheten skulle likväl genom förslaget till en del
boi Ungas, oberäknadi, att, då för närvarande alla insättningar eller nilag
kunna verkställas på en förmiddag, komme till vissa deraf alt behöfvas
arne förmiddagar.
Det antages nemligen bland annat, dels alt räkningnrne öfver beviljade
kreditiv skola föras i låne-afdelningen, som från depositions-afdelningen
måsle utassignera del, som å k red i t i vet lyftes, och dels att allt hvad å räk¬
ning i depositions-afdelningen innestår, skall finnas under serskildt förvar.
Häraf följer alt den, som har alt i penningar förvandla anvisning å kredi¬
tiv, först skall förete en sådan i låne-afdelningen, hvarest densamma utby¬
tes mot invisning på depositions-afdelningen, uti hvilken aler invisning er-
hålles på en af nämnda afdelnings kassor, sorn kontånia medel slutligen ul-
gifver. Denna operation, elmi n invecklad, måsle dock beti aktas såsom en¬
kel, i jemförelse till den, hvilken vid insättning å elt, kreditiv kan ifråga¬
komma; ty enär depositions-afdelningens kassor icke finge emottaga anilia
myntsorter än sådana, hvilka åter kunde från nämnda kassor utgifvås; så
skulle inträffa, alt den, som borde insätta medel å krediti v-räkning och för
sådant ändamål innehade, jemte annat, dels försl i l na sedlar samt dels så¬
dant silfver- och kopparmynt, hvilket endast invexlas, nödgades först, för
alt tillbyta sig mynt, som i depositions-afdelningens kassor emottages, be¬
söka tvänne af hufvud-afdelningens och derefter en af deposilions-afdelnin-
gens kassor, sedermera förete attesten fiån sistnämnda kassa i depositions-
afdelningen och, efter erhållande af denna afdelnings bevis, aflemna detta i
låne-afdelningen emot qvitto (ifver den å k red i l i vet veikställda insättning.
Dessa omständigheter, ådagaläggande, att förslaget icke bereder enkelhet i
göromålen och förvaltningen, föranleda dock ingalunda ensamme för sig Ut¬
skottets åsigt, angående förslagets oantaglighet härutinnan. Den assignerings-
rörelse, afdelningarne emellan, som korinne alt uppslå och hvars kontrolle¬
rande i detail möjligen icke läte sig verkställa, anser Utskottet kunna leda
till sådana vådliga följder, att Ulskottel på det högsta måsle afstyrka en
så beskaffad förändring.
Genom förslaget synes den nu begagnade kontrollen för dag vara all¬
deles borttagen. Om äfven det kunde med säkerhet förutsättas, alt en dy¬
lik förändring icke skulle gifva anledning till bedrägliga försök, torde det
likväl få antagas, alt under årets lopp fel begås, hvilka vid afslutningen möj¬
ligen icke och åtminstone sällan ulan stort arbete skola upptäckas.
s
Bariko-Ulsko"tds Memorial, No 54.
En fördröjd afslutning utaf räkenskaperna med de olägenheter, som
dermed äro förknippade, komme häraf att uppstå.
För de under den föreslagna låne-afdelningen lydande kontor blefve
det icke möjligt att verkställa de göromål, hvilka åt dem blifvit anvisade,
äfven under förutsättning, att personalen ökades, medan, hvad pantlåne-kon-
toret angår, deLta fått sig ålagdt inseendet öfver Götheborgs låne-kontors
jern-belåning, ett inseende, sorn nu utöfvas af direktionen öfver nämnda
låne-kontor.
En besparing i förvaltningskostnaderna skulle, enligt förslaget, uppkom¬
ma af 8,100 r:dr r:gs eller 5,/joo r:dr banko, men, då det är otänkbart, att
de till åtskilliga kontor hänförde göromål kunna besörjas af den för samma
kontor afsedda personal, komme, i händelse af förslagets tillämpning, ett be¬
lopp, vida öfverskjutande den beräknade vinsten, alt erfordras; börande Ut¬
skottet derjemte erinra, att, enär tjenstemännen äro med fullmakt å innehaf-
vande Ijenster försedde, en surnumerär stat bildades, hvilken icke obetyd¬
ligt ökade bankens förvaltningskostnad.
För öfrigt och då uti den förslaget åtföljande skrifvelse, '"ali bankens
bokföring’ förmenas vara ”'till formen ganska god”} har ej ellei ansetts be-
höfligt att bifoga förmulärer till böckers förande inom de serskilda kontoren.
Som, efter hvad Utskottet sålunda sökt ådagalägga, det ingifna försla¬
get till en förändrad organisation af banko-verket samt reglering af dess
tjenstemannapersonal hvarken leder till enkelhet i förvaltningen och räken¬
skaperna inom banken, eller till besparing i förvaltningskostnaderna, samt
dessutom icke uppfyller det ändamål, som i främsta rummet måste afses vid
ordnandet af ett penningeverks förvaltning, eller att vinna en hastig och
säker kontroll å göromålen, så får Utskottet, lika med banko-fullmäktige och
under-st yreis,en vördsa mt
afstyrka bifall lill ofvanberörda reorganisationsforslag;
Hvaremot och då ett ändamålsenligare så beskaffadt förslag framdeles
kan komma att ingifvas. Utskottet, i sammanhang härmed, anser sig böra
hemställa,
alt föreskriften i 2p § af nu gällande banko-reglemente måtte få
oförändrad bibehållas-
Stockholm den 8 Maj 18.48,
— — — N:o 55.
Banko-Viskottets Utlåtande, Ho 55.
9
N:o 55.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Maj, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss af Utskottets utlåtande JV.v
17 öfver väckt motion om ökade löneförmoner för bankens
tjenstemän inom 3:dje tjenstegraden.
Enligt Utskoitet lillhandakomnä protokollsutdrag af den i6och ic) nasti.
Februari, hafva Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Yällofl. Borgare-stån-
det bifallit, men Ilögv. Preste-ståndet och Heder v. Bonde-ståndet återre¬
mitterat ofvanherörde utlåtande N:o 17, deruti Utskottet tillstyrkt, att lö¬
nen för bankens tjenstemän inom 3:dje eller så kallade bokhållare-tjenste-
graden malte förhöjas från 700 lill 800 r:dr banko årligen, att utgå från
och med innevarande års början, dock utan inskränkning i antalet af de på
indragnings- och suplementar-staterna lill nämnde tjenstegrad anvisade arf-
voden i och för trägnare göromål.
De inom sistbemälde a:ne riksstånd framställda anmärkningar innefatta
hufvudsakligen: att, då regleringen af banko-statens löner skall blifvit vid
sislförflulne riksdag vidtagen, samt, hvad nu ifrågavarande löneförhöjning
beträffade, inneha ('värne af de besvärligaste befaltningarne inom 3:dje tjen¬
stegraden redan jemte lönen, 700 r:dr, åtnjöto serskilda arfvoden å roorrdr
hvardera, och de öfrige sysslorna inom graden ej voro trägnare, än att med
dem kunde förenas tjenster i andra verk; så vore det hvarken lämpligt
eller, med hänsigt till beskaffenheten af de göromål, som åligga bankens bok¬
hållare, af behof påkalladt att nu bevilja någon tillökning i deras, för så
kort tid tillbaka fastställda, aflöningsvilkor; hvilken fråga dessutom syntes
hafva bordt hvila i afvaktan på pröfningen af det förslag till reorganisation
af bankoverket, som, i följd af Rikets Ständers vid sed naste riksdag derför
utfästa premium, blifvit af enskild person lill banko-styrelsen aflemnadt;
hvarförutan åtskillige ledamöter yttrat den mening, att, då samtelige tjen-
stemännen inom bokhållare-graden, af ofvananförda skäl, icke kunde anse* .
Bik. till K. St. Prot. i$47 och iS48. 6 Samt. 1 Åfd. HO Häftet. 2
10
Banko-Vtskutlels Utlåtande, N:o 55.
vara lika berättigade till erhållande af löneförbättring, borde en sådan till¬
komma endast dem, som af sina sysslor i banken förhindrades att bestrida
annan tjenstgöring, och i sådant afseende förhöjda arfvoden ställas lill banko¬
styrelsens disposition, för att lill desse tjenstemän utgå.
I anledning häraf får Utskottet anföra: att den för bankens tjenstemän
och betjening nu gällande aflöningsslat fastställdes vid i84o—1841 årens
riksdag, hvarvid, i betraktande deraf, alt vissa befattningar inom 3:dje tjeiv-
stegraden ansågos vara mindre trägna och för deras innehafvare icke ute-
slölo möjligheten att bestrida tjenster utom banken, ordinarie lönen för nämn¬
de tjenslegrad bestämdes lill allenast 700 r:dr; att under den sedermera för¬
flutna tiden göromålen inom verket ökats, så alt, på sätt Utskottet i det
återremitterade utlåtandet anfört, bokhållare-sysslorna numera kunna, hvad
göromålens mängd angår, anses vara lika trägna och mångå af dem vida be¬
svärligare, än i allmänhet motsvarande tjenster inom statens verk, vid hvil¬
ka lönen uppgår till 800 r:dr, oberäknadi tillökningen för den under löner¬
na begripne spanmål; att, med afseende härå, och 4å tjenstemäns löner sy¬
nas böra bestämmas med hänsigt till omfånget och beskaffenheten af de
tjensterne tillhörande göromål, men icke på grund af den mer eller mindre
sannolika möjligheten för innehafvarne att, genom tjenstgöring på annat håll,
bereda sig nödigt tillskott uti inkomster, Utskottet anser det vara med rätt¬
visa och billighet förenligt, att ordinarie lönen för bokhållaregraden inom
banken jemväl fastställes till 800 r:dr, hvarigenom ett lika förhållande kom-
me alt ega rum mellan lönerne inom de serskilda tjenstegraderne uti ban¬
ken, eller så att lönen för kontorsskrifvaregraden utgjorde 4°° r:dr, för
bokhållaregraden 800 r:dr, för kamereraregraden 1,200 r:dr, för den yngre
kommissariegraden 1,600 r:dr och för den äldre kommissariegraden 2,000 r:dr,
samt att, enär flere af nuvarande tjenstemän inom bokhållaregraden sannolikt al¬
drig komma att vinna befordran inom verket, det för desse skulle blifva af
jemförelsevis mindre fördel, om den ifrågasatte löneförbättringen beviljades
i form af arfvode, emedan pensionen utgår i förhållande lill lönens belopp.
Jemte det Utskottet i öfrigt bort anmäla, att Utskottet, efter verkställd
granskning af det förslag till reorganisation af bankoverket, hvilket, efter
hvad här ofvan förmäles, blifvit lill banko-styrelsen ingifvet och till Ut¬
skottet öfverletnnadt, ansett sig icke kunna å berörde förslag lilllstyrka bi¬
fall, får Utskottet, på grund af hvad nu anfördt blifvit, och då 2:ne riks¬
stånd redan gillat Utskottets i förevarande fråga gjorda hemställan, härmod
Vördsamt förnya det tillstyrkande,
att lönen för bankens tjenstemän inom 3:dje eller såkallade bok-
Banko-Ulskotlets Utlåtande, IV:o 56. (1
bållare-ljenslegraden måtte förhöjas fr An 700 lill 800 r:dr banko
Ärligen, all utgå (rån och nied innevarande Ars början, dock utan
inskränkning i antalet af de på indragnings- och supplementar-
staterna till nämnde tjenslegrad anvisade aifvoden i och för träg¬
nare göromål.
Stockholm den 8 Maj 1848.
N:o 56.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Maj, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ett anslag ä ban¬
kens stat för en elev hos stereotyperings- och tryckeri-fö¬
reståndaren i banken.
Uti en hos Högloft. Riddcrskapet och Adeln väckt samt den i5 De¬
cember nästlidet år till Utskottet hänvisad motion, har herr Rosenblad, B.,
under förmälan, alt lill stereotyperings-förestAndare-befallningen i Banken
fordrades bepröfvad skicklighet, äfvensom synnerlig redbarhet, emedan den¬
ne tjensteman hade sig anförtrodd den dyrbara hemligheten, sättet alt till¬
verka Bankens sedlar, och dessutom stundom egde under sin vård färdiga
sedlar till betydliga belopp; vid hvilket förhållande det vore af vigt alt, i
händelse nämnde befattning blefve ledig, hafva att tillgå en fullt lämplig
person, åt hvilken densamma kumle med trygghet anförtros, tillstyrkt, — alt
på bankens stat måtte uppföras ett anslag af 4oo r:dr b:ko för en gravörs¬
elev, alt kunna af banko-fulilmägtige, efter förslag af stereotypen ngs-före-
slAndaren, tilldelas någon yngling med vitsordade anlag för denna konst
samt betyg om redbarhet och ordningssinne.
Då del onekligen vore med Bankens fördel öfverensstämmande, om nå¬
gon person med bildning, anlag och förmåga inöfvades uti stereolyperings-
förestånduiens åligganden, hvilkas nöjaktiga fullgörande förutsätta både ve¬
tenskapliga studier och praktisk erfarenhet i dit hörande ämnen, på det att
1 *
Banko-Utskottets Ut/dt ande, N:o 56.
icke, vid oförmodadt inträffande längre förfall för slereotvperings-förestån-
daren eller dennes husliga afgång, något för Bankens sedelutgifning menligt
afbrott i göromålen inom slereotyperings- och tryckeri-verkstaden må in¬
träffa, har Ulskullet icke kunnat undgå inse nyttan af cn elevs anställande
derstädes; meri enär, med fästad.t afseende jemväl derå, att fördelarne af
en sådan elevs antagande i främsta rummet tillgodokomma steieolyperings-
föreståndaren, genom den underlättnad i egna göromål, han, i mån af ele¬
vens framsteg, kan hafva alt vänta, Utskottet ansett det vara olämpligt att,
genom uppförande på Bankens stat af ett anslag för ändamålet, ytterliga¬
re öka Bankens förvaltningskostnad; föranlåtes Utskottet vördsamt
afstyrka bifall till ifrågavarande motion;
börande Utskottet likväl härvid anmäla, att det, på nj^ss anförda skäl, bi¬
fallit en af Banko-fuHmäglige hos Utskottet gjord framställning, att en elev
må antagas vid ifrågavarande stereotyperings- och tryckeri-anstalt under vil¬
kor, att slereotyperings-föreslåndaren, utan Bankens betungande, lemnar ele¬
ven behörig undervisning i allt hvad till stereotyperings-föreståndarebefatt-
ningen hörer och sjelf ansvarar för de göromål, vid hvilka han nyttjar ele¬
vens biträde samt icke luter honom vikariera för sig i sysslan, ulan efter
dertill erhållen vederbörlig tillåtelse.
Stockholm den 8 Maj 1848.
STOCKHOLM, f. d. Schnltaes Boktryckeri, 1848.
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 57.
1
N:o 57.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Maj, kl. 1 e. ni.
Memorial, med underrättelse om Riks-ståndens fattade beslut, i
anledning af Utskottets utlåtande,. JY:o 47-
Vid föredragning hos Riks-stånden af Utskottets utlåtande N:o 47,
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets utlåtande N:o 24 öf¬
ver Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående serskilda jemkningar uti
det af Kongl. Majrt och Rikets Ständer antagna myntsystem, hafva, enligt
Utskottet tillhandaltomna protokolls-utdrag af den 26 och 29 nästlidne
April samt den 3 innevarande månad, Riks-stånden fattat följande beslut,
nemligen:
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har bifallit nämnde utlåtande, N:o
47, med undantag af den punkt, som angår omsättning eller reduktion al
jordeboks- och hemmantais-räntor, samt debitering af afgifter, som, efter
det nya mynt-systemets införande, äro i annan myntsort bestämda, och
emot hvilken punkt blifvit anmärkt, att den deri förekommande fråga
icke behandlats af behörigt Utskott, och således nu icke kunde till pröf¬
ning upptagas;
Högv. Presteständet åter har afslagit berörde utlåtande och beslutat,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om
en ny undersökning af detta ärende, genom en förening af vetenskaps-
och affärs-män, tili beredande vid nästa riksdag af ett förslag till deci-
mal-systemets användande i afseende å så väl mynt, som mått, mål och
vigt; hvarjemte
Välofl. Borgareståndet, med afslag å samma utlåtande, vidhlifvit
Rikets Ständers uti den underdåniga skrifvelsen, N:o 98, vid sistförflutna
riksdag anmälda beslut i ämnet, ansett den nya räkne-enheten höra be¬
nämnas ''riksdaler riksmynt” samt derjemte beslutat, att uti underdånig
Bih. till JR. St. Prot. 1847 & 1848. 6 Samt. 1 Afd. SI Baft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 58
skrifvelse, må af Rikets Ständer begäras, det täcktes Kongl. Maj:t låta i
nåder utarbeta ett, på vetenskapliga grunder bygdt förslag, till decimal-
systemels införande, så väl i rikets mynt, sora vid mått-, mål- och vigt¬
beräkningen,• hvaremot
Hederv. Bonde-ståndet ifrågavarande utlåtande bifallit.
Enär således Högloft. Ridderskapet och Adeln, samt Hederv. Bonde¬
ståndet bifallit, men Högvörd. Preste-ståndet och Wälofl. Borgare-ståndet
afslagit Utskottets ofvanberörde utlåtande, N:o 47, samt två stånd alltså
stadnat emot två, har Utskottet, på grund af 75 § i riksdags-ordningen,
ansett förevarande fråga hafva förfallit; hvilket Utskottet får hos Rikets
Ständer vördsamt anmäla.
Stockholm den 15 Maj 1848.
N:o 58.
Ank. till Eip.-Utsk. den 19 Maj, kl. 1 c. m.
Utlåtandej i anledning af gjord ansökning om eftergift af öf-
ver-ränta å ett af f. d. handlanden C. G:son Bagge i ban¬
ko-diskon tnerket upptaget lån.
Jemte företeende af transsumt utaf bouppteckningen efter f. d. hand¬
landen C. G:son Bagge, utvisande en behållning af endast 119 r:dr 27
sk. banko, samt bevis, att f. d. handlanden Johannes Bagge, vid sitt
frånfälle, varit så utblottad, att icke ens någon bouppteckning efter ho¬
nom kunnat upprättas, har ej mindre den förres efterlemnade enka, Bo¬
rothea C. Bagge, å egna och hennes barns vägnar, än äfven den sedna-
res son, f. d. botryckaren Sam. Vict. Bagge, å egna och hans bröders
vägnar, uti en till Utskottet ingifven skrift, anhållit, att de, som sjelfve
befunne sig i torftiga omständigheter, måtte undfå eftergift af upplupna
räntan å det af förrbemälde C. G:son Bagge hos banko-diskonten upptag¬
na lån, under vilkor, att samma låns återstående kapitalbelopp genast
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 58.
3
blefve lill diskontverket inbetaldt, hvilket sökanderne förmält sig vilja
genom vänners biträde söka tillvägabringa.
A.f Direktionens öfver banko-diskontverket häröfver infordrade utlå¬
tande bar Utskottet inhemtat följande:
Diskont-verkets nu ifrågavarande fordran utgör en återstod i kapital
155 r:dr 26 sk. 3 rst. banko af ett den 18 November 1819 utaf handlanden
i Uddevalla C. G:son Bagge, emot borgen af handlanden Johannes Bagge och
rådmannen D. B. Bagge, i banko-diskonten upptaget lån, stort 270 r:dr.
Samtlige gäldenärerne hade efter lånets förfallotid gjort konkurs, hvaruti di¬
skont-verkets fordran bevakats, men ingenderas massa lemnade någon ut¬
delning åt oprioriterade borgenärer. Efter det lånet vid 1832 års revi¬
sion blifvit, såsom osäker fordran, inom linien fördt, bevakades detsamma
ånyo år 1836 uti urarfva-målet efter rådmannen D. FF. Bagge, i följd
hvaraf erhöllos de i afräkning å lånet nu afförde 114 r:dr 21 sk. 9 rst.
banko; och sedan upplysning år 1845 erhållits, att C. G:so?i och Johan¬
nes Bagge jemväl med döden afgått, blefvo deras samtlige sterbhus-dele-
gare, hvilka underlåtit att förskaffa sig urarfva-förmån, för diskont-verkets
återstående fordran sökte hos Konungens befallningshafvande i Götheborgs
och Bohus län, som, i anledning af gjorda invändningar och på grund
deraf, att domen i C. G:son Bagges konkurs frikänt hans enka från del¬
tagande i mannens gäld,, samt att bägge gäldenärernes barn vid egendo¬
mens afträdande varit omyndiga, hänvisade påståendet om fordringens
uttagande hos sterbhusdelegarne till utförande vid domstol, hvilket be¬
slut Kongl. Götha Hof rätt faststälde, hvarefter påståendet fullföljdes, ge¬
nom bemälde sterbhusdelegares instämmande dels till Uddevalla rådhus¬
rätt och dels till Lahne härads-rätt, der målet ännu icke blifvit slutligen
afgjordt.
Efter sålunda vunna upplysningar, har Utskottet, med afseende derå,
att sterbhusdelegarne icke sjelfva för lånet ingått någon förbindelse, utan
endast iråkat en sådan genom deras försummelse att iakttaga den laga
åtgärd, hvarigenom de för allt kraf från diskont-verkets sida kunnat sig
freda, samt att en vid tvänne domstolar anhängig rättegång måste med¬
föra ej allenast tidsutdrägt, utan äfven i förhållande till det belopp, som
är i fråga att indrifvas, betydliga kostnader, ansett sig ega skäl att, på
sätt diskont-direktionen tillstyrkt, vördsamt hemställa,
att räntan å ifrågavarande af f. d. handlanden C. G:son Bagge
upptagne lån må få eftergifyas och afskrifvas, under vilkor, att
4 Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 59.
sökanderna, inom 2 månader efter erhållen del af beslutet här¬
om, till banko-diskonten inbetala merberörde låns nuvarande
kapital-återstod 155 r:dr 26 sk. 3 rst. banko.
Stockholm den 15 Maj 1848.
N:o 59.
Ank. till Eip.-Utsk. den 19 Maj, kl. 1 c. m.
Utlåtande, i anledning af färgaren U. TV. Arnbergs ansökning
om eftergift af öfver-ränta å diskontlån.
Färgaren U. TV. Arnberghvilken såsom löftesman häftar för 2:ne
från banko-diskonten ucgifne och år 1838 till betalning förfallna lån, upp¬
tagna, det ena å 2,000 r:dr under N:o 10,527 af handlanden R. TV. Mon¬
tan och det andra å 1,500 r:dr under N:o 12,636 af handels-bolaget H.
J. Indebetou & komp., har hos Utskottet anhållit, att, sedan han, genom
verkställda flera större afbetalningar, minskat dessa diskont-skulder, så att
i sammanräknadt kapital deraf nu endast återstå 1001 r:dr 43 sk. 1 rst.,
honom måtte tillåtas att med en årlig afbetalning af 200 r:dr banko få
afbörda sig denna skuld, samt medgifvas eftergift för den å lånen upplup¬
na öfver-ränta; hvilken ansökning diskont-direktionen, uti deröfver in-
fordradt utlåtande, till bifall förordat.
Af nämnde utlåtande har Utskottet inhemtat: att, jemte Arnberg
handels-bolaget H. J. Indebetou et komp. samt handlanden H. Lykrberg, in¬
gått borgen för det förstnämnda lånet och ofvanbemälde Montan för det
sednare; att samtliga gäldenärerne afträdt sin egendom till borgenärers
förnöjande; och att, efter erhållna utdelningar i dessa konkurs-massor,
lånet N:o 10,527 blifvit minskadt till 405 r:dr 39 sk. 11 rst., samt lånet
N:o 12,636 till 596 r:dr 3 sk. 2 rst; men att anledning icke förefinnes,
att Arnbergs medgäldenärer kunna åstadkomma någon vidare afbetalning;
vid hvilket förhållande, och enär jemväl Arnberg skall befinna sig uti
Banko-Utskottets Utlåtande. N:o 5V.
5
knappa omständigheter, Utskottet ansett skäl vara för handen alt hos Ri¬
kets Ständer vördsamt hemställa,
alt färgaren U. TV. Arnberg måtte förunnas eftergift af upplup¬
na öfverräntan å ifrågavarande 2:ne lån, under vilkor, att han,
inom en månad efter delfåendet af beslutet härom, aflemnar
erbjuden inbetalning för första halfåret med 100 r:dr banko, och
sedermera hvarje halft år, inom slutet af December och Juni
månader, erlägger en lika summa, eller 100 r:dr banko, intill¬
dess kapital-skulden blifver till fullo lfqviderad.
Stockholm den 15 Maj 184-8.
Bih. lill B. St. Prut. 1847 & 1848 tt Sami. 1 Af it. 21 Haft.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS MARCUS <£ COMP, 1848.
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
1
N:o 60.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Juni, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss, i vissa delar, af
Utskottets Betänkande N:o 42, med förslag till reglering
af Bankens lane- och kreditiv-rörelse.
Uti det under N:o 42 till Rikets högloft. Ständer aflåtna betänkande, har,
Utskottet i 78 serskilda punkter afgifvit förslag till reglering af Bankens låne-
och kreditiv-rörelse.
Af detta förslag äro, enligt från Riks-stånden till Utskottet ankomna pro¬
tokolls-utdrag af den 19 och 22 nästlidne April, följande punkter bifallna, dels af
samtlige och dels af 5:ne Riksstånd, nemligen punkterna 1 till och med 22, 25
till och med 48 50, 51, 54, 56 till och med 72 samt 74 till och med 77;
och enär 3:ne stånds sammanstämmande mening, i frågor af förevarande beskaf¬
fenhet, utgör Rikets Ständers beslut, lära de vid en del af berörde punkter utaf
ett Riksstånd gifna återremisser icke föranleda till någon vidare åtgärd.
Utskottet hade uti 23 punkten tillstyrkt, att cirkulations-kapitalet för lån emot
pant af fast egendom i städerna och pä landet måtte förhöjas från 6,500,000
r:dr till 7,000,000 r:dr, allt hanko.
Som denna framställning, af högloft. Ridderskapet och Adeln samt vällofl.
Borgare-ståndet afslagen, blifvit af de 2:ne öfriga Riksstånden bifallen; så får Ut¬
skottet till en början inbjuda förstbemälde 2:ne Stånd att biträda det af hög-
vörd. Preste-ståndet samt hederv. Bonde-ståndet fattade beslut; men för den hän¬
delse nämnde inbjudning icke skulle af någotdera Ståndet antagas; torde, för frå¬
gans afgörande i förstärkt Banko-utskott, omröstning böra anställas öfver följande
proposition:
Den, som anser, att cirkulations-kapitalet för lån emot pant af fast egendom
i städerna och på landet skall förhöjas från 6,500,000 r:dr till 7,000,000 r:dr,
allt banko, röstar ja;
den, det ej vill, röstar nej; vinner nej, så kommer berörde cirkulationskapi¬
tal att bibehållas vid 6,500,000 r:dr banko.
I fall antingen den af Utskottet gjorde inbjudning skulle antagas eller den
mening /a-propositionen innehåller vid omröstningen blifva segrande; torde
Jlih. lill n. St. Fröt. 1847 och 1848 6 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
Utskottets förslag i 24 punkten, innefattande sättet för fördelningen
emellan landet och städerna af det ifrågasatta förhöjda cirkulations¬
kapitalet, vinna Rikets Ständers bifall;
och om åter den uti förestående ne/-proposition upptagne mening blifver
Rikets Ständers beslut, hemställer Utskottet, att
den nu fastställda fördelningen af cirkulations—kapitalet i ofvannämnde
lånerörelse fortfarande får gälla till efterrättelse.
Den 49:de punkten af Utskottets betänkande, deruti, jemte hemställan, att åt¬
skilliga väckta motioner, afseende nedsättning i räntan för lån, som utlemnas från
diskonterna, måtte få förfalla, Utskottet föreslagit, att lista mom. i Banko-regle-
mentets 202 g oförändradt må bibehållas, är hifallen af höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt vällofl. Borgare-ståndet, men återremitterad af de 2:ne andra
riksstånden med anmärkningar, de der hufvudsakligen innehålla, att räntan för
diskontlån, nu bestämd till 5 procent, som vid lånets utassignerande afdragas,
vore allt för hög, serdeles i betraktande af de flera afgifter, hvilka drabba lånsö¬
kanden; att den höga räntan föranledde förlust för banken genom minskad utlå¬
ning, och sålunda gerna kunde, äfven utan skada för välgörenhets-inrättningar, ned¬
sättas, emedan dessa utgifva lån på längre tid, hvilka, såsom för låntagaren mera
fördelaktiga, kunna bära högre ränta, än lån på kortare tid med omsältningsrätt
samt att det åt Banko-styrelsen borde öfverlemnas alt inom något bestämdt maxi¬
mum och minimum reglera räntefoten.
Då de för diskontlån afsedda fonder sannolikt varda vid samtlige diskont¬
kontoren inom en ej aflägsen tidpunkt anlitade till ett belopp, öfverstigande till¬
gången, hvilket redan länge varit händelsen vid Götheborgs lånekontor; synes
rätta tiden nu ej vara inne för räntans nedsättning; en åtgärd, som dessutom
komme att leda till förlust för banken; och då räntan för bankens alla öfriga lå-
negreriar är till beloppet bestämd; lärer det destomindre böra åt fullmäktige öf-
verlåtas att för lån med omsättningsrätt från diskonterne reglera räntan, som en
tillfällig förändring af nämnde ränta skulle föranleda till oreda i räkenskapen,
enär ett lån, utgifvet mot 5 procent, vid första omsättningen kunde komma att
påföras 4Vi procent, vid andra omsättningen 4 procent, vid tredje åter 4M> pro¬
cent, samt vid fjerde 5 procent, o. s. v.
Utskottet får fördenskull förnya sin af 2:ne riksstånd redan godkända fram¬
ställning
om bibehållande oförändradt af Banko-reglementets 202 § 1 mom;
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
3
så lydande: »ordinarie räntan för utgifvande lån förblifver 5 procent, ef¬
ter år räknad, hvilken, vid lånets utassignerande, för liela lånetiden af-
drages».
Riksdagsfullmäktige!! Ingemund Odin från Gottlands län hade uti afgifveu
motion föreslagit inrättandet af ett lånekontor på Gottland, till hvilken motion
Utskottet uti 32 punkten, uppå anförda skäl, afstyrkt bifall.
Denna punkt har höglofl. Ridderskapet och Adeln bifallit samt de 3:ne ofrälse
stånden återremitterat med anmärkningar, genom hvilka ätskillige ledamöter sökt
ådagalägga icke allenast, att orten hade behof af ett serskildt lånekontor, serde¬
les till följd af den under en del af året hämmade kommunikationen med fasta
landet, utan äfven att förvaltnings-utgifterne borde blifva ringa i jemförelse till
den fördel, som genom en dylik låneinrättning skulle orten beredas; hvarförutan
en ledamot inom hederv. Bonde-ståndet framlagt ett förslag till kostnaderne
för förvaltningen af ett lånekontor på Gottland, slutande sig å en summa af
3,266 r:dr 32 sk. banko.
Enär invånarne på ön Gottland under större delen af året äro i tillfälle
att hos Banko-diskontverket i Stockholm undfå lån af den för nämnde verks di¬
strikt anvisade fond; synes behofvet af ett serskildt lånekontor på Gottland icke
vara serdeles stort, och den ifrågaställda åtgärden möjligen endast leda till fördel
för några få.
Deremot kunde, genom inrättandet af ett serskildt lånekontor, mindre gagn
möjligen beredas orten, än om lånerätten i banko-diskonten för Gottland bibehål-
les. I förra fallet skulle nemligen ett visst kapital för lånekontoret på Gottland
afsättas; och om detta kapital visade sig vara otillräckligt vid en tidpunkt, då
ifrån de öfriga diskontkontoren någon indragning till fördel för Gottland icke
läte sig verkställa, skulle ett saknadt tillfälle för erhållande af lån kunna inträda,
hvilket, enligt nuvarande förhållanden, aldrig kan blifva händelsen. Att den vinst,
banken bör kunna påräkna å utlånta kapital, skulle komma att betydligen min¬
skas, inses lätteligen, då man besinnar, att, utan besparing i bankodiskontens för¬
valtningskostnad, utgifter måste ifrågakomma för lånekontorets förvaltning, hvilka
hvarken kunna eller böra beräknas till det af en ledamot inom Bonde-ståndet
uppgifna låga belopp, enär duglige tjenstemän med daglig tjenstgörings-skyIdighet
och en större uppbörd af kontanta medel svårligen i någon landsort skola finna
sig belåtne med det föreslagna beloppet af 366 r:dr 32 sk. banko årligen.
Som för öfrigt blott en och annan af Riks-ståndens ledamöter klandrat
4
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60
Utskottets ifrågavarande, af ett Riks-stånd godkända, framställning; förnyar Utskot¬
tet härmed den vördsamma hemställan,
att frågan om inrättande af ett låne-kontor på Gottland måtte få för¬
falla.
Sedan Utskottet sålunda ansett sig böra vidblifva dess förra tillstyrkande uti
52 punkten; torde förslaget i 53 punkten, som, bifallet utaf Högloll. Ridderska-
pet och Adeln, blifvit af de 5:ne öfriga Riks-stånden uterremitteradt, på grnnd
deraf, att 52 punkten hänvisats till ny behandling, böra oförändradt bibehållas;
och Utskottet tillstyrker fördenskull,
att föreskrifterna i 209 § af Ranko-reglementet, innefattande åtskilliga
för diskont-verkets gäldenärer på ön Gottland beviljade förmåner, måtte
fortfarande få gälla till efterrättelse.
Genom 55 punkten hade Utskottet afstyrkt bifall till väckta motioner om
inrättande af (lere låne-kontor, hvilket afstyrkande 2:ne Riks-stånd gillat; hvar¬
emot Högv. Preste-ståndet och Hederv. Bonde-ståndet återremitterat denna punkt,
med anledning af en ledamots inom det förra Ståndet och några ledamöters uti
det sistnämnde Riks-ståndet gjorde framställning om angelägenheten deraf, att flere
låne-kontor inrättas, på det att lånesökande derigenom med mindre omgång och
kostnad må kunna erhålla och inbetala lån.
Som emedlertid Utskottet icke är i tillfälle föreslå någon ort, hvilken före¬
trädesvis skulle vara i behof af serskildt låne-kontor samt några skäl ej blifvit
anförde, hvilka böra föranleda ändring i Utskottets förra, af 2:ne Stånd godkända,
förslag; så får Utskottet
å nyo afstyrka bifall till de väckte motionerne om inrättande af flera
låne-kontor.
Det uti 73 punkten under 9 serskilda momenter ufgifna förslag till regle-
mentariska föreskrifter, i afseende på kassa-kreditiv åt enskilde, har uti dess hel¬
het blifvit återremitteradt af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden; men Ridder-
skapet och Adeln har, med bifall till 1, 5, 6, 7 och 9:de mom. af ofvanberörde
73 punkt, endast återförvisat de öfrige momenterne.
För de gjorda aumärkningarne torde lämpligast kunna redogöras vid hvarje
serskildt mom.
Mom. 1, innefattande definitionen på kassa-kreditiv, är lemnad utan an¬
märkning.
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
o
Mom. 2., som bestämmer fondens belopp och dess fördelning inom diskont¬
kontoret, har föranledt åtskilliga erinringar, afseende dels fondens förhöjning med
andra medel, hvilka dertill skola finnas tillgänglige och dels beredande af rättig¬
het åt enskilda bolag och korporationer att på enahanda vilkor, som enskilde,
erhålla kreditiv.
Utom det, att det icke torde vara lämpligt att för en ny låne-rörelse fö¬
reslå allt för ;Stor fond, innan ännu sig visat, huruvida densamma kan blifva af
fördel för Banken och den enskilde; bör Utskottet fästa uppmärksamhet derå, att
för närvarande några medel, utöfver det föreslagna beloppet af 1,850,000 r:dr, icke
äro i och för kassa-kreditiv-rörelsen disponible; och som Rikets Höglofl. Ständer
gillat Utskottets framställningar i 44, 45, 46 och 48 punkterne af betänkandet
JVI 42, lärer frågan om rättighet för enskilde bolag och korporationer att undfå
kassa-kreditiv i Banken och dess låne-kontor hafva vid denna riksdag förfallit.
Mom. 3., lydande som följer: »Emot säkerhet, som af vederbörande direk¬
tion pröfvas och godkännes, beviljas kreditiv på högst ett år, räknadt från den
dag, kreditiv-rättighet blifvit förunnad, med vilkor, att såsom inträdes—afgift er¬
lägges '/> procent af kreditivets hela belopp», har klandrats dels i det afseende,
att Utskottet icke föreslagit, huru beskaffad säkerheten borde vara, dels derutin¬
nan, att tiden för kreditivets begagnande ej blifvit bestämd till kalender-årets ut¬
gång, samt dels beträffande afgiften, hvilken ansetts föranleda dertill, att krediti-
ven icke varda enligt deras bestämmelse begagnade, utan komma att af kreditiv—
tagaren användas såsom stående lån.
Utskottet, som genom mom. 9 föreslagit, att fullmägtige måtte få, i enlig¬
het med de i öfrige momenter utstakade grunder, låta upprätta de i och för verk¬
ställigheten erforderliga föreskrifter, har härigenom afsett, att det på fullmägtige
må bero att bestämma den säkerhet, som för kassa-kreditiv skall ställas, helst
nämnde säkerhet kan vara af mångfaldig art, och ett reglementerande härutinnan
möjligen kunde komma att hindra fullmägtige från antagande såsom säkerhet af
ett bland de bästa hypothek.
Uti Utskottets förslag, att kreditiven beviljas på högst ett år, finnes ej eller
något hinder för fullmägtige att förordna, det kreditiven skola vid kalender¬
årets utgång vara till Banken inbetaide; hvadan någon ändring iden syftning, yr¬
kad blifvit, icke synes erforderlig.
Dessutom och enär vederbörande ega att, derest kreditiven icke begagnas en¬
ligt deras egentliga bestämmelse, desamma uppsäga, finnes deruti, enligt Utskottets
öfvertygelse, ett tillfyllestgörande korrektiv mot kreditivens användande såsom stå¬
ende lån; och till förebyggande deraf, att icke någon må söka kreditiv å högre
6
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
belopp, än han i och för sin rörelse behöfver, torde det vara nödigt, att, på
sätt Utskottet hemställt, en viss bestämd afgift erlägges för kreditiv-rätteTi; hvil¬
ket äfven uti de flesta privat-bauker iakttages.
Mom. 4 angar föreskrifterna om kreditiv-beloppet.
Åtskillige ledamöter hafva ansett det föreslagna maximum af 10,000 r:dr vara
alltför lågt och böra förhöjas till 15,000, 20,000 eller 50,000 r:dr; men enär
ä andra sidan åter yrkats, att maximum borde vara lägre, än 10,000 r:dr samt
det är gifvet, att, i fall maximum höjes, endast ett färre antal personer skulle
kunna erhålla kreditiv; synes det vara lämpligast att bibehålla den föreslagna sum¬
man af 10,000 r:dr banko.
Minimi-valören å de assignationer, som på kreditiven utfärdas, af Utskottet
i mom. 5 upptagen till 50 r:dr, har ansetts böra höjas till 100 r:dr. Utskottet
kan likväl ej biträda denna åsigt, emedan, genom en dylik förhöjning, de, hvilka
innehafva kreditiv å allenast 1,000 r:dr, icke skulle kunna med den fördel, som
eljest vore händelsen, af kreditivet sig begagna.
Vid öfriga i det förenämnde icke vidrörda momenter har någon annan an¬
märkning ej förekommit, än att, i händelse den för kreditiven stadgade afgift bort¬
tages, räntan måtte förhöjas frän 5 till 6 procent; men sedan Utskottet funnit
nämnde afgift böra bibehållas, måste omförmälde anmärkning anses hafva förfallit.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer Utskottet till Rikets
böglofl. Ständers förnyade pröfning det i 75 punkten framlagda förslag till regle-
mentariska föreskrifter i och lör kreditiv-rörelsen, så lydande:
Mom. 1. Med kassa-kreditiv förstås rättigheten att, inom visst bestämdt
maximum, kunna af Banken undfå låneunderstöd för tillfälligt begag¬
nande, på sådant sätt, att ränta påföres för hvad af det medgifna be¬
loppet tid efter annan lyftes, men enahanda ränta åter godtgöres kre-
ditivhafvaren för derå efter hand skeende återbetalningar.
Mom. 2. Fonden för denna rörelse är bestämd till 1,850,000 r:dr, hvaraf
1,000,000 r:dr tillhandahållas handels- och näringsdiskonten i Stock¬
holm, 500,000 r:dr lånekontoret i Götheborg samt 550,000 r:dr låne-
kontoret i Malmö; egande fullmäktige dock att, efter sig företeende
omständigheter, dessa belopp inom de serskilda diskontverken förändra.
Mom. 5. Emot säkerhet, som af vederbörande direktion prölvas och god¬
kännes, beviljas kreditiv på högst ett år, räknadt från den dag, kredi-
tivrättighet blifvit förunnad, med vilkor, att såsom inträdesafgift erläg¬
ges V, procent af kreditivets hela belopp.
Morn. 4. Kreditiv meddelas icke någon till högre belopp, än 10,000 r:dr
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
eller å lägre summa än 1000 r:dr, allt banko; börande, i öfrigt, kre-
ditivbeloppet lämpas efter beskaffenheten och omfånget af den rörelse,
kreditiv-sökanden bedrifver.
Mom. S. Utassigneringar och afbetalningar få i mån af behof verkställas,
dock aldrig på mindre summa hvarje gång, än SO r:dr, och deröfver
endast på jemna 10-tal r:dr.
Mom. 6. För utassigneringar få allenast handskrifna assignationer begagnas.
Mom. 7. Kreditiven skola, enligt deras egentliga bestämmelse, begagnas,
och få sålunda icke användas såsom stående lån, vid äfventyr att, i
motsatt fall, varda till hela beloppet, eller någon del, till inbetalning
inom en månad derefter uppsagda.
Mom. 8. För de summor, som å kreditiven lyftas eller insättas, beräk¬
nas 5 procents ränta.
Mom. 9. Fullmäktige låta, efter det vederbörande direktioner i ämnet
hörda blifvit, i enlighet med ofvan utstakade grunder, upprätta de fö¬
reskrifter, hvilka kunna erfordras, för att till verkställighet bringa ifrå¬
gavarande kreditiv-rörelse; börande fullmäktige, vid fastställandet af nämnda
föreskrifter, tillse, att kreditivens begagnande för kreditiv-tagarne så un¬
derlättas, att det med denna rörelse afsedda ändamål må i möjligaste
måtto befrämjas.
Då Utskottet, vid pröfningen af Riks-ståndens återremisser af åtskilliga punk¬
ter uti Utskottets betänkande M 48, med förslag till föreskrifter, angående Ban¬
kens metalliska kassa m. m., funnit sig böra tillstyrka, att den föreskrift må i
blifvande Banko-reglemente införas, att Banko-fullmäktige, vid det i 122 § af
nu gällande Banko-reglemente omförmälda fall, må kunna till betalning inom 3
månader uppsäga större eller mindre del af beviljade kreditiv; så torde för full¬
ständighetens skull ifrågavarande stadgande jemväl böra intagas uti ofvanberörde
förslag til! reglementariska föreskrifter, näst efter mom. 7, af följande lydelse:
I händelse Bankens säkerhet sådant fordrar, kunna kreditiven uppsägas
till inbetalning inom 3 månader, i den ordning 3:dje punkten i utlå¬
tandet JVS 61 bestämmer.
Som den för nuvarande Privat-banker meddelade oktrojtid icke före nästa
riksdag löper till ända, samt det ej eller är anledning förmoda, att någondera
af berörda Banker skall före nämnda tid upphöra, hade Utskottet uti 78 punk¬
ten tillstyrkt, att afdelningen S utaf Banko-reglementets 6 art., som uppgifver
sättet för fyllande af Privat-bankernas sedelutgifning, i fall en eller flere af dem
8
Banko-Utskottets Utlåtande N:o, 60.
skulle innan nästa (innevarande) riksdag indraga deras rörelse, för att vid oktroj-
tidens slut upphöra, måtte från Banko-reglementejt få uteslutas.
Omförmälde punkt, af Borgare-ståndet bifallen, har återremitterats af de öf¬
riga Riks-stånden.
Vid den öfverläggning, som föranledt återremissen, är vordet anmärkt, att,
då möjligen det kunde inträffa, att någon Privat-bank före nästa riksdag uppbör,
vore det ock angeläget, att Banken ersatte den derigenom indragna rörelsen, pä
det att orten, der Privat-banken funnits, icke måtte deraf alltför mycket lida.
Det kunde äfven tänkas, att en Privat-bank, som måste inställa sina operationer,
inverkade så menligt på de öfriga, att, i händelse Riksbanken ej med biträde mel-
lankomne, staten skulle deraf skadas. Riks-banken behöfde icke för en dylik
mellankomst det stora belopp af 5 millioner r:dr, nuvarande föreskrifter bestämma.
En summa al 1 å 2 millioner r:dr vore tillfyllest, då hjelpen blefve i rätta ögon¬
blicket använd.
Utskottet bör, vid besvarandet af dessa anmärkningar, till en början fästa
uppmärksamhet dels derå, att den föreskrift, om hvars bibehållande nu är fråga,
vid sednaste riksdag tillkom allenast på grund af det då befarade förhållandet,
att den nya lagstiftningen för privat-banker skulle tvinga dem att vid oktroj-
tidens slut upphöra, samt dels jemväl å den omständighet, att fråga icke blifvit
vid innevarande riksdag väckt om skyldighet för Riks-banken att ersätta det rö¬
relse-kapital, som kan varda indraget till följd deraf, att antingen någon privat¬
bank kommer på obestånd eller finner med sin fördel närmare förenligt att upp¬
höra.
Då det likväl visat sig, att den nya lagstiftningen för privat-bankerne, i
stället att afskräcka från, uppmanat till bildande af dy like Banker, i det att 2:ne
nya sådane uppstått i bredd med de äldre, hvilka sednare alla förskaffat sig för¬
längd oktroj, som icke före nästa riksdag löper till ända; synes det deraf ovil¬
korligen följa, att meraberörde föreskrifter, sådane de nu äro uppställde, icke
vidare ega tillämplighet.
Att åter, genom förändring af berörde föreskrifter, i Banko-reglementet införa
ett stadgande, som ålade Banken att ersätta indragen privat-bankrörelse, torde vara
af ganska vådlig egenskap, serdeles under nuvarande förhållanden, då Banken för
uppfyllande af dess vigtigaste bestämmelse, den nemligen, att upprätthålla mynt¬
värdet, icke utan äfventyr kan göras ansvarig för ett större belopp utelöpande
sedlar. Fullmäktige äro berättigade att, när större uttagningar af silfver från
Banken ega rum eller Bankens ställning i öfrigt det påkallar, vidtaga åtgärder,
afseende
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60,
9
afseende förminskning af dess utelöpande förbindelser. Ändamålet med dessa åt¬
gärder skulle helt och hållet förfelas, i fall Banken samtidigt dermed, hvilket lät¬
teligen kunde inträffa, vore skyldig att, genom utgifvande af nya sedlar, ersätta
indragen privat-bank-rörelse, emedan nämnde sedlar måste utöfva ett lika oför¬
delaktigt inflytande på Bankens metalliska kassa, som de sedlar. Banken i låne-
och kreditiv-väg utlemnar. Vid en sådan tidpunkt låter det sig ej heller göra,
att förstärka Bankens nämnde kassa; ty köp af silfver, då kursen är hög, måste,
så länge utvexlingen är fri, leda dertill, att det silfver, Banken den ena dagen in-
bekommer, åter uttages den påföljande.
Slutligen bör Utskottet tillägga, att om äfven rörelsen i en ort, der privat¬
bank indrages, genom Bankens mellankomst underlättades, denna underlättnad blefve
obetydlig i jemförelse till den, som bereddes privat-bankens aktie-egare vid ut¬
redning af privat-banken, och de qvarvarande privat-bankerne, hvilka derigenom
kunde, utan att störas, utöfva sina låne-operationer.
Utskottet anser sig sålunda föranlåtet ånyo tillstyrka,
att föreskrifterne i Afdelningen 5 af Banko-reglementets 6:te artikel
måtte ifrån nämnde reglemente få uteslutas.
Stockholm den 6 Juni 1848.
Reservationer:
I fråga om fastighet slånefondens förstärkning.
Af herr Lagerhjelm Pehr: »Under nuvarande tillstånd i exporthandeln och
vexelrörelsen synes Bankens styrelse likaså väl, som hvarje enskild affärsman, böra
i möjligste mån inskränka sina förbindelser, för att se tiden an. — Hvad Utskot¬
tet nu gjort medelst att öka fastighets-belåningen med Vt million, är just mot¬
satsen. — Visserligen kunna fullmäktige, enl. 122 § regi., indraga denna summa
från rörelsens öfriga grenar, när behof göres; en åtgärd, som likväl innefattar å
ena sidan ett icke rationelt slöseri, under det att man lägger sten på börda å
andra sidan. Ty det är icke ändamålsenligt för Banken, att, under silfrets dag¬
liga utvandring, utbyta förbindelser a vista mot fordringar på 29 år, och näringsid¬
karen, som lånar på kortare tid, känner nog redan en tillräcklig tryckning af
konjunkturen, utan att en statsmakt skall behöfva öka den, likasom med en fiendt¬
lig hand. Sverige är ännu lyckligt; men hvem har ej blicken fästad på en kris,
som står för dörren och kan blifva allvarsammare än någonsin, och ej är att leka
med. Det vore mer än lyckligt om mina farhågor icke voro grundade; jag skulle
Bi/i. lill R. St. Prot. 1847 och 1848■ 6 Sami, 1 Åfd. 22 Baft. 2
10
Banko-Vtshottets Utlåtande, N:o 60.
vara den förste, att glädja mig deråt. Men att se dem och icke uttala dem,
det vore åtminstone orätt. Finna Riks-stånden, att de förtjena någon uppmärk¬
samhet, då är jag förvissad, att Utskottets beslut icke vinner framgång».
Af herr Åkerman, Fr. »Emot Utskottets tillstyrkande i utlåtandet N:o 42, att med
% million r:dr banko öka fastighcts-lånefonden har jag förut reserverat mig. De
skäl, som då motiverade mitt afslag, hafva genom sedermera i affarslifvet inträf¬
fade, på bankens blifvande ställning mäktigt inverkande, händelser fält ökad kraft.
Nu åter måste jag reservera mig mot Utskottets sätt att behandla denna fråga,
sedan 2:ne Stånd bifallit, men 2:ne Stånd afslagit en sådan tillökning. Jas; hade
nemligen trott, att den vid behandling af återremisser vanliga praxis, att Utskott,
hvars förslag blifvit af 2:ne Stånd godkändt, inbjuder de afslående Stånden att
med de bifallande sig förena, bordt frångås af Banko-Utskottet, som, för att kunna
iakttaga sitt åliggande att aktgifva på allt, som på hankens soliditet kan inverka,
och till Rikets Ständers pröfning hemställa resultatet af sina iakttagelser, är af
grundlagen lillerkändt motionsrätt, följaktligen, då, såsom nu, förhållanderne hvad
handel, industri och penningeställning i allmänhet beträffar, så utomordentligt för¬
ändrat sig, emot hvad de voro, då utlåtandet N:o 42 afgafs, bordt taga sådant i
öfvervägande samt till Rikets Ständer göra en derpå grundad framställning. Ilade
detta skett, skulle Utskottet otvifvelaktig! kommit till det resultat, att de Riks¬
stånd, som bifallit Utskottets oftanämnde förslag, blifvit inbjudne, att detsamma
numera frångå».
Uti denna reservation har herr C. Östberg instämt.
Af herr C. V. Palander: »Emot banko-Ulskottets beslut uti betänkandet
N:o 42, rörande förhöjningen af fastighets-belåningen med 500,000 r:d banko,
reserverade jag mig, och finner mig numera hafva förökad anledning vidblifva
denna min åsigt så mycket heldre, som den under sednare månader inträffade han¬
delskrisis möjligen för banken kan medföra ganska obehagliga händelser, hvarför klok¬
heten bjuder, att med största varsamhet disponera öfver bankens tillgångar till
förekommande af obehagligheter så väl för banken, som för den allmänna rörelsen».
Angående inrättandet af ett lånekontor på Gottland.
Af herr doktor Lyth: »Jag reserverar mig emot Utskottets beslut. Då
detta ej kunnat grundas på något annat eller bättre skäl, än dem 5:ne Riks¬
stånd redan pröfvat mindre antagliga, och då den från 3:ne Riks-stånd beslutade
återremissen ej kunnat hafva annan syftning, än antingen bifall lill motionen el¬
ler ett på grundligare skäl motiveradt afslag, tyckes det mig innebära någon
missaktning för Ständernas majoritet, att så envist vidblifva ett afslag, ehuru man
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
il
ej lyckats påfinna andra motiver, än de förut underkända. Väl har man velat
lägga en utomordentlig vigt på de kostnader, som ett litet lånekontor i Wisby
skulle förorsaka. Man har beräknat dessa kostnader till ungefärligen lika belopp
med dem, hvilka banken i och för filialkontoret i Malmö får vidkännas; men man
har icke velat fästa afseende hvarken derpå, att de arfvoden, som åt direktörer
och tjenstemän i Wisby komme att utbetalas, kunde i betydlig mån nedsättas
under den aflöning, som erfordras vid en låneinrättning, der rörelse-kapitalet är
mer än fyradubbelt större och göromålen i samma mån vidlyftigare, ej eller derpå,
att lokala förhållanden i Wisby medgifva en icke obetydlig nedsättning i den
uppgjorda öfverdrilna kostnadsberäkningen. Denna skulle, med iakttagande af
erforderlig sparsamhet, sannolikt kunna från 7,000 reduceras till 3,000 eller
högst 4,000 r:dr. Man finner den fordran öfverdrifven, att banken skulle upp¬
offra en sådan summa, för att i en af rikets provinser lätta penningerörelsen och
understödja näringarne; men man vill icke erinra sig, att mångdubbelt större
uppoffringar göras för samma ändamål i sådana landsorter, der de på långt när
icke äro lika nödvändiga eller lika välgörande. I den kalkyl motionären uppgif¬
vit, har han antagit, att till bankens ombud i Wisby kunde utses någon på stäl¬
let boende välkänd man, hvilken då icke behöfde aflönas med 3,600 r:dr, utan
skulle finna sin möda ersatt med tredjedelen af detta arfvode. Vördsamt under¬
ställes Rikets Ständers bepröfvande, om detta förslag verkligen är så oantagligt,
som Utskotts-majoriteten velat att det skulle synas. I alla händelser tillåter jag
mig den förhoppning, att Rikets höglofl. Ständer, rättvisligen öfvervägande de
manga skäl, som tala för bifall till den ifrågavarande motionen, ej lära serdeles
fästa sig vid den obetydliga uppoffringen af bankens räntevinst».
Samt af riksdagsfullmäktige Per Nilsson från Christianstads län och Per
Östman från Vester-norrlands län.
Rörande maximum för kassa-kreditiv dt enskilde;
Af herr grefve Liljecrantz, G. F.; herr doktor Lyth; herrar I. A. Björck,
L. Bergman, C. V. Palander och C. R. Roth.
/ fråga om uteslutande af 5:te afdelningen, 6:tc artikeln i gällande Banko¬
reglemente.
Af herr Lagerhjelm, Pehr: »Ifrågavarande 224 § af 3844—3843 års Bank¬
reglemente ådagalägger omisskänneligen en omtanka hos Rikets Ständer, att fö¬
rekomma de vådor i allmänna penninge-rörelsen, hvilka lätt kunde blifva en följd
af sedelstockens förminskning och bristande låne—tillgångar, i händelse en eller
12
Banko-Utskullets Utlåtande, N:o 60.
annan privatbank skulle upphöra. Den, som kanner omständigheterna vid diskon-
ternes fall 1817, skall icke ogilla en sådan omtanka, ej misskänna den uppmärk¬
samhet, som derigenom egnas åt bibehållandet af lugn och förtroende, äfven uti
den inre rörelsen, man och man emellan. Oron och misstroendet med sina följe¬
slagare, låga värden på landtmannens varor samt uppsägning af stående lån,
höra ej till rörelsens helsotillstånd. Ifrågavarande § är likväl utan tillämpning,
emedan våra privatbankers oktroj icke upphör före nästa riksdag. Om åter en
eller annan privatbank af annan orsak upphörde, då blir § ej eller användbar
till följd af ordalydelsen. Emedlertid bör detta ämne icke lemnäs utan all upp¬
märksamhet. Den brist på rörelsemedel, som uti en ort uppkommer, skall otvif¬
velaktig! vända dess innevånare till andra banker. Men penningebrist medför
lätt misstroende, hvarigenom den redbare bringas att draga in sina fordringar
förr än vanligt. Det belopp af varuvärde, som under rörelsens lugna tillstånd
står i räkning, man och man emellan, och således icke representeras af mynt,
utan af förtroende; detta värdesbelopp minskas, hvaraf åter ett nytt behof af
mynt alstras. Man må ej tro att detta varuvärde i löpande räkning är någon
obetydlighet. Tvertom, myntqvantiteten är en obetydlighet emot värdet af de va¬
ror, hvilka byta egare utah behof af mynt. Ej ens Riksbanken är oberoende af
förtroende. Hade nu en eller annan privatbank upphört, vore bankodiskontens
lånefond disponerad och de återstående privatbankerne ej heller hade penningar
att låna ut, så skulle penningebristen sprida sig från den ena orten till den an¬
dra, tillika med sin följeslagare misstroendet, och allmänna rörelsen antaga en så
betänklig ställning, att Rikets Ständers mellankomst, lika såväl som 1817, blefve
af nöden. Vill man undvika en urtima riksdag för ett sådant fall, så borde hjel-
pen läggas i bankofullmäktiges händer. Den behöfde visst icke vara af så stort
belopp, som 224 § bestämmer, måhända hälften. Egde fullmäktige att pröfva
huruvida banken, utan fara för sin egen ställning, kunde öka sedelstocken med
2V2 million vid ett så vigtigt tillfälle, så beredes en välgerning åt alla dem,
hvilka ej röra sig med eget kapital, en stadga åt varuvärdet och ett lugn i inre
rörelsen, hvilket ej blott producenten, men ock statsmannen vet att värdera.
Jag föreslår derföre att en summa, stor 2% million r:dr banko, må af full¬
mäktige kunna användas till lånefondernas förökande, i händelse en eller annan
privatbank skulle upphöra, såvida bankens ställning sådant medgifver; antingen
medelst ökandet af existerande lånefonder, eller medelst lånekontors inrättande i
orten».
Häruti hafva instämt herr biskop Heurlin och herr prosten Grönvall.
Banko-Utskottets Ullålande, N:o 60.
13
Vid åtskilliga punkter.
Af herr doktor Sandberg: »Då vid 23:dje punkten frågan om tillökningen
al 500,000 r:dr uti fonden för fastighetsbelåning nu ånyo förekom uti banko-
Utskottet, talades der mycket om de vådor för hvilka realisationen skulle blott¬
ställas, om denna tillökning beviljades under närvarande ofördelaktiga handels-
konjunkturer. För min del vill jag visst att banken och realisationen framför
allt skall skyddas, men kan icke inse att någon fara skall uppkomma af före¬
nämnde åtgärd. Ty först och främst skola dessa sedlar, kringspridda af mera
än 600 olika låntagare uti aflägsna landsorter, icke så lätt hitta vägen tillbaka
till bankluckan. Dernäst är det Ständernas beslut, dels att metalliska valutan
icke får sjunka under 2,500,000 specier, motsvarande 6,666,666 Vs r:dr
banko, dels att sedelstocken derutöfver får utgöra 20,000,000. Således skall
sedelstocken, när silfverfonden nedgått till sitt minimum, ändå utgöra 26,666,666
2/s r:dr, eller nästan hela den för all slags lånerörelse bestämda fonden; och
det synes då sannerligen icke vara för mycket om jordbruket, som är landets
vigtigaste näring, får deraf begagna icke fullt en fjerdedel, ty ehuru fnstighets-
fonden skulle uppgå till 7,000,000, så erhålla jordbrukare deraf endast
6,100,000 r:dr. Sedermera då man vid sista riksdag, oaktadt metalliska valu¬
tan blott utgjorde knappt 3,000,000 specier, likväl icke fann betänkligt att med¬
dela fastighets-lånefonden den tillökning, som då var af behofvet påkallad, synes
man nu, när metalliska valutan utgör 7,000,000 specier, med vida mindre svå¬
righet kunna bevilja hvad som är högligen af nöden; ty man bör betänka, att
just då, när sedelstocken minskas, komma de små skuldsatte jordbrukarne uti
det svåraste trångmål och i största behof af dylika låneunderstöd, om de icke
skola utdrifvas från sina små hemmansdelar och öka de obesutnes och hemmans-
löses antal. Nu ligga, som bekant är, 6 å 700 ansökningar från dylika låntagare
godkända på bankens låne-kanslisbord; och om dessa icke få någon hjelp förr än
det för ganska många är för sent, så skall deras ställning med hustrur och barn
blifva långt bekymmersammare och bedrölligare, än om några handlande och
större affärsmän icke skulle kunna få kreditiv under närvarande tidpunkt. Jag
skulle ändå aldrig vågat yrka härpå, om derigenom bankens lånerörelse skulle
utvidgas i någon mån utöfver hvad som beslutades vid nästföregående riksdag,
hvarom likväl icke uppstått den minsta fråga.
Men nu har Banko-Utskottet uti 47 och 73 punkterne vidhållit och ytter¬
ligare tillstyrkt ett nytt utlåningssätt, som, ehuru fördelaktigt för större affärs¬
män, likväl under den nu inträffade tidpunkten synes mig vara det aldra farli¬
gaste för banken och realisationen. Det är nemligen den summa af 1,850,000
ti
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
r:dr, som skola utlemnas såsom kassa-kreditiv. Detta förlagskapital är fördeladt
emellan Stockholm, Götheborg och Malmö, och högsta belopp för ett sådant kre¬
ditiv är föreslaget till 10,000 r:dr. Att denna förmån endast kan begagnas af
några handlande och affärsmän, som bo uti eller nära de 3:ne förenämnde stä-
o 7
derna, ligger i sakens natur och skalle för dem utan tvifvel blifva af nytta. Men
jag kan härvid icke dölja den farhåga, att just denna nya lånegren, eller hvad man
vill kalla den, skall medföra den största olägenhet för banken under den förfär¬
liga brytning i alla förhållanden, som så oförmodadt och i så hög grad inträtfat
och utvecklat sig, sedan Banko-Utskottet uppgjorde sitt iånebetänkande N:o 42.
Vid revisionen 1843 hörde jag omtalas att bruksegares hypothekskassa, un¬
der dåvarande missgynnande konjunktur, begagnade sitt kreditiv på banken till
silfveruttagning, för att betala räntor och amortissement på sitt utländska lån.
Det förekommer mig klart att ganska många af de 185 affärsmän, som hvardera
kunna erhålla 10,000 r:dr af förbemälde förlagsfond, skola draga på sina kredi¬
tiver för att utbekomma silfver utur bankens hvalf, och denna fruktan förekom¬
mer mig så mycket mera grundad, sorn åtskilliga ledamöter uti Banko-Utskottet
med mörka färgor afmålat närvarande handelsställning, såsom att affärsmännen i
Hamburg icke vilja emottaga vexlar, utan endast begära silfver, att de under denna
årstid vanliga ordres på jern icke hafva ingått, att utförseln af trävaror är nä¬
stan alldeles tillstoppad, m. m. Under sådana omständigheter fruktar jag att hvad
här föreslås nu kari blifva af verkligt äfventyr för bankens realisations-förmåga,
och vågar derföre reservationsvis vördsamt anmäla min åsigt med anledning af
närvarande förändrade ställning vara följande:
att dessa 1,850,000 r:dr tills vidare må innehållas och icke i kreditiv—
väg utlemnas för än handelsförhållanderne blifva så förändrade, att detta
belopp kan, efter Banko-styrelsens noggranna pröfning, på sådant sätt
utan någon fara utgifvas.
Då riksbanken icke hittills på ifrågavarande sätt utlemnat penningar, så
kunna de enskilde i anledning af ett sådant beslut icke beklaga sig att någon
förut medgifven förmån blifvit dem betagen.
Under de omständigheter, som nu äro utvecklade och på grund af de skäl,
som bär blifvit vidlyftigt anförde, är det min oförgripliga öfvertygelse, alt man
icke handlar af ömhet för Banken eller af angelägenhet om realisationens upprätt¬
hållande, så vida man af slår de 500,000 r:dr, som jordbruket så väl behof ver och
hvilkas utlemnande medför mindre fara, men i dess ställe bifaller det stora kredi-
tivför slaget på 1,850,000 r:dr, som är för silf verf onden mycket äfventyrligare. —
Att afstå det förra, men bevilja det sednare, synes mig ur flera skäl ingalunda
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
15
välbetänkt: och att söka ådagalägga delta, är hufvudsakliga ändamålet med den här
anförda reservationen.
Tillika får jag reservera mig emot liögloQ. Utskottets vidhållna beslut uti 54
och Sä punkterne, och åberopa hvad min vid betänkandet - JY2 42 fogade reser¬
vation i detta afseende innehåller. Ett ytterligare skäl för min åsigt härutinnan
hemtar jag af en petition, uppsatt på Mönsterås köping den 7 sisth April och un¬
dertecknad af 54 personer, någre handlande och fabrikanter, men mest hemmans¬
egare, hvaruti de anhålla om anläggande af en Riksbankens låne-afdelning i Cal¬
mar, der likväl nu Smålands Privatbank har ett filialkontor, och anföra ganska
eftertänkliga bevekelsegrunder för deras begäran. Det heter bland annat i petitio¬
nen: »att mindre jordbrukare icke utan stor svårighet kunna blifva delaktiga af de
»välgörande amorteringslånen: »att mer och mindre oundvikliga omkostnader för lå-
»nens erhållande mycket mera betunga den mindre än den större jordbrukaren:
»att många af dessa umgälder skulle kunna undvikas om en Banko-låneanstalt
»vore organiserad i provinsstaden. — Emot inrättningen af filialbanker invändes,
»att administrations-kostnaderne derigenom okas: och vi bestride icke denna in-
»vändnings giltighet; men hemställa i djupaste underdånighet, om icke, när staten
»allönar en ökad tjenstemannapersonai, för att äfven af de små jordbrukarne utkräfva
»kronoräntorna samt andra utskylder, — det må synas billigt, rättvist och välbe-
»tänkt, att sedan de högre intressena nu fått rotfästa sig, äfven de lägre må vär¬
anäs, så att de också må kunna uppehålla sig». — — — »Det är icke afund
»mot våra högre likar, som härtill gifvit anledning, utan en på erfarenhet grun-
»dad öfvertygelse, att om Sveriges mindre jordbrukare icke snarligen understödjas
»likasom de större medelst fördelaktiga länebilräden, så måste de små hemmanen
vrner och mer försvinna, och deras innehafvare vräkas, den ene efter den andre,
vifrän sin lilla jordtorfva; hvaraf den ytterligare oundvikliga följden måste blifva
«en fortgående tillväxt af proletärer, tiggare och brottslingar». Sanningen af allt
detta kan svårligen förnekas och huru hotande synas icke verkningarne häraf blifva
redan i den närmaste framtiden!
Det förekommer mig oförklarligt hvarföre icke Rikets Ständer längesedan, då
fråga om behofvet af privatbanker uppstod och förr än de blefvo inrättade, voro
betänkte att för det allmännas räkning medelst Riksbankens afdelningar i landsor¬
terna bedrifva den lånerörelse, som man ansåg att jordbruk och näringar derstä¬
des behöfde. Det är bekant att Skånska privatbanken privilegierades 1830, Werm¬
lands provincialbank 1832, Stora Kopparbergs läns och bergslags enskilda bank
16
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 60.
1835 samt Småländska, Östgötha och Örebrobankerna 1837 och dessutom Göthe¬
borgs och Mälare-provinsernas 1847. Antager man de 6 äldre privatbankernas
verksamhetstid icke längre än 10 år (ehuru det är 13, 16 och 18 år sedan de
första inrättades); antager man vidare hela beloppet af egna kreditsedlar, som de
under tiden tillsammans haft i rörelsen till blott 5,000,000 r:dr banko, och beräk¬
nar derpå endast 4 procents behållen ränta, så hafva aktie-egarne på 10 år åt¬
njutit 2,000,000 r:dr b:ko i räntevinst. Jag missunnar dem visserligen icke denna
vinst, men om nu Riksbanken i stället bedrifvit denna lånerörelse med sina sed¬
lar och erhållit dessa två millioner r:dr banko i räntevinst, så hade man deruti
haft tillgång till de nu beviljade krigsrustningskostnaderna, utan att derföre behöft
i 8 års tid betunga landet med en förökad beskattning, för att kunna betala
denna krigsgärd. (I förbigående må dock anmärkas att, enligt offentliggjord re¬
dovisning, de sex äldre privatbankernas utelöpande kreditsedlar den 30 September
1847 utgjorde ett sammanräknadt belopp af ej mindre än 10,261,790 r:dr banko).
Det synes derföre nu sannerligen icke vara för bittida, om ständerna snart
äro betänkta på utvägar att åt Riksbanken och landet återvinna de högst vigliga
fördelar af allmänna lånerörelsen, hvilka nu, under ett tiotal af år och derutöfver,
utan någon motsvarande ersättning till statsverket, varit öfverlemnade åt enskilde
personer».
Riksdagsfullmäktige Johan Petter Andersson från Elfsborgs län, Lars Olsson
från Kopparbergs län och Anders Andersson från Wermlands län hafva med herr
doktor Sandberg sig förenat.
Herr friherre Oxenstjerna, Carl, och herr friherre Ahlströmer, Jonas, hafva
vid justeringen af Utskottets förevarande utlåtande anmält, att de vid beslutens
fattande icke hos Utskottet närvarit.
-“WKlllll* •<$>• <8DI
STOCKHOLM, tryckt hos joh. beckman, 1848.
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 61.
N:o 61.
1
Ank. till Exp.-utsk. den 7 Juni, kl. 2 e. m.
Utlåtande, öfver de inom riksstånden gjorda anmärkningar vid betänkan¬
det N:o 48, med förslag till föreskrifter, angående bankens metalli¬
ska kassa, m. m.
Jemlikt utskotlet tillhandakomna protokolls-utdrag för den 2 och 3 innevarande
månad, hafva riksstånden, i anledning af de framställningar, utskottets berörda betän¬
kande N:o 48, under 17 serskilda punkter upptager, fattat följande beslut, nem¬
ligen:
1 :sta, 2:dra, 4:de, G:te, 9:de, 12:te, 14:de, 15:de, 16:de och 17:de punk¬
terna äro af samtliga riksstånden godkända.
Den uti 3:dje punkten tillstyrkta redaktion af momentet litt. h. af banko-regle¬
mentets 113 § har höglofl. Ridderskapet och Adeln antagit med den ändring, att
ordet: ”bankir-hus” skulle utbytas mot ordet: ”handels-husmen då berörde punkt,
sådan den blifvit af utskottet föreslagen, bifallits af öfriga 3:ne riksstånd, lärer, enligt
75 § riksdagsordningen, Ridderskapet och Adelns beslut icke kunna till någon åtgärd
från utskottets sida föranleda.
Den 7:de punkten, hvaruti utskottet afstyrkt bifall till en af grelve Gyldenstolpe
väckt motion, att silfver må för bankens räkning finnas stående äfven å annan ut¬
ländsk ort än Hamburg och till högre belopp, än det i 117 § af gällande banko¬
reglemente bestämda maximum; samt den 10:de punkten, innefattande hemställan att
de i 114, 119, 120 och 121 §§ af åberopade banko-reglemente intagna bestäm¬
melser måtte bibehållas oförändrade, äro, på grund af gjorda anmärkningar, återre¬
mitterade, den 7:de punkten af höglofl. Ridderskapet och Adeln samt den 10:de
punkten af högv. Preste-ståndet.
Då likväl hvardera af dessa 2:ne punkter blifvit gillade af 3:ne riksstånd och
sålunda utgör Rikets Ständers beslut, anser utskottet något utlåtande öfver de här¬
utinnan framställda, anmärkningarne icke erfordras.
Utskottets i 5:te punkten afgifna förslag, angående bemyndigande för banko-
fullmäklige att af välkända och solida trassenter eller endossenler, efter en kurs af
Bih. till R. St. Prot. 1847 Sf 1848. 6 Sami. 1 Afd. 23 Raft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 61.
128 sk. och derunder, uppköpa vexlar, dragna på 90 dagar eller kortare tid å
Hamburg eller Altona, i Hamburg betalbara, är bifallet af Preste- och Bonde-stån¬
den, äfvensom af Borgare-ståndet, dock med uteslutande af orden: ”i Hamburg be¬
talbara,” men af Ridderskapet och Adeln till utskottets förnyade behandlihg hänvisadt,
i följd af en ledamots anmärkning, att under närvarande förhållanden, eller dem, som
förestå, det kunde vara behöfligt för fullmäktige att köpa vexlar, dragna äfven å
andra utrikes orter än Hamburg, t. ex. London, helst jernhandeln, som drifves på
Sveriges vestra kust, till betydlig del går på England.
I anledning häraf får Utskottet erinra, atl då den vexel-tillgång, som finnes på
pund sterling, kan genom säljarens försorg förvandlas till hamburger banko, i Ham¬
burg betalbar, så synes någon utsträckning i rättigheten till vexelköp, i enlighet med
hvad hos ett riksstånd blifvit föreslaget, endast för det fall erfordras, att affärer med
Hamburg, i följd af inträffande krigsoroligheter, icke skulle kunna bedrifvas; men då
under sådana förhållanden det är ganska sannolikt, att större tillgång på pund ster¬
ling i vexlar ej finnes att tillgå, än som af de trafikerande upptages, och banken
icke bör uppträda såsom köpare af vexlar vid andra tillfällen, än då tillgången deraf
öfverstiger behofvet för allmänna rörelsen, emedan ett motsatt förfaringssätt måste
verka till kursstegring och uttag från banken af metallisk valuta, lärer det desto-
mindre vara skäl tillstyrka, det banko-fullmäktige må berättigas att äfven i England
verkställa vexel-operationer, som dessa lättare kunna föranleda förlust för banken
samt dessutom blifva med drygare utgifter förenade.
I öfrigt och som, på sätt ofvan förmäles, Rikets Ständer, genom bifall till 7:de
punkten, beslutat att banken icke får hafva silfver stående å annan utländsk ort än
Hamburg, samt deraf måste följa, att Rikets Ständer fortfarande ansett vexel-opera¬
tioner för bankens räkning endast böra å nyssnämnde plats underhållas, så och enär
i utskottets tanke skäl icke är för handen att borttaga den i nuvarande banko-regle-
mente jemväl befintliga föreskrift, att vexlar, som af banken uppköpas, skola vara i
Hamburg betalbara, finner utskottet sig böra vördsamt förnya sin, af 2:ne riksstånd
redan gillade, hemställan om införande i näst blifvande banko-reglemente af följande
stadgande:
l:o.
För bibehållande och förstärkning af bankens metalliska kassa bemyn¬
digas fullmäktige att af välkända och solida trassenter eller endossenter,
efter en kurs af 128 sk. och derunder, uppköpa vexlar, dragna på 90
dagar eller kortare tid å Hamburg eller Altona, i Hamburg betalbara.
1 8:de punkten hade utskottet, i öfverensstämmelse med föreskriften i banko¬
reglementets 117 §, tillstyrkt att fullmäktige måtte berättigas att, för bankens räk¬
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 61.
3
ning, hafva i Hamburg stående ett belopp af 500,000 r:dr hamburger banko, med
tillåtelse derjemte för fullmäktige alt under vintermånaderna utöfver nämnde belopp
emottaga silfver eller hamburger banko, som tillgodokommit banken i följd af upp¬
köpta och liqviderade vexlar, dock under vilkor dels att sammanräknade summan
deraf ej får öfverstiga en million riksdaler hamburger banko, och dels att fullmäk¬
tige, när årstiden sådant medgifver, sjöledes låta till banken indraga det silfver eller
hamburger banko, som öfverskjuter 500,000 r:dr nyssnämnde mynt.
Berörde punkt är bifallen af Preste- och Bonde-stånden, men deremot återre¬
mitterad af Rid.derskapet och Adeln i sammanhang med 7:de punkten, samt af Bor¬
gare-ståndet; varande, till stöd för dessa återremisser, hufvudsakligen anfördt inom
Ridderskapet och Adeln: att fullmäktige borde berättigas att, under vintermånaderna,
för bankens räkning, inköpa vexlar till huru stort belopp som helst, endast med
vilkor att fullmäktige vid sjöfartens början läto indraga den del af bankens utestå¬
ende behållning, som öfverstege det fastställda maximum 500,000 r:dr hamburger
banko j och inom Borgare-ståndet: att enär meningen vore, det fullmäktige egde att
äfven medelst vexlars afgifvande indraga hankens å utrikes ort egande behållning,
borde antingen det i förslaget förekommande ordet ”sjöledes” utgå, eller ock efter¬
följas af orden: ”eller medelst trassering af vexlar”, samt att redaktionen af ifrågava¬
rande punkt i öfrigt icke vore nog bestämd, utan lemnade rum för misstydning.
Till följd af 3:ne riksstånds af,slag å grefve Gyldenslolpes förr omnämnde mo¬
tion, anser utskottet det redan vara af Rikets Ständer beslutadt, att hvad banko-
reglementets 117 § stadgar, i fråga om beloppet af metallisk valuta, som banken
får hafva stående på utrikes ort, bör fortfarande tjena till efterrättelse; och då den
i nyssberörda 117 § intagna, af utskottet jemväl tillstyrkta, bestämmelse att fullmäk¬
tige, när årstiden sådant medgifver, böra sjöledes låta till banken indraga det silfver
eller hamburger banko, som öfverskjuter 500,000 r:dr nämnde mynt, hitintills icke
vid tillämpningen gifvit anledning till missförstånd, synes någon ändring eller tillägg
vid omförmälda bestämmelse, i enlighet med hvad inom Borgare-ståndet blifvit före¬
slaget, icke erfordras, helst reglementet i 116 § 2 mom. tillägger fullmäktige rät¬
tighet, att antingen medelst trassering af vexlar eller indragning af silfver in natura
disponera bankens å utrikes ort egande behållning.
Utskottet, som på dessa grunder vidblifvit förslaget i 8:de punkten, har dock,
till undanrödjande af all tvätydighet, åt samma punkt gifvit en något förändrad re¬
daktion, i följd hvaraf ifrågavarande stadgande skulle i utfärdande bankoreglemente
lvda som följer:
2:o
Fullmäktige berättigas att, för Bankens räkning, hafva i Hamburg stå¬
ende ett belopp af 500,000 r:dr hamburger banko; och är det fullmäktige
4
Banko-Utskottets Utlåtande, 2V:o 61.
derjemte tillåtet att, under vintermånaderne, utöfver nämnde belopp emottaga
silfver eller Hamburger banko, som tillgodokommit banken i följd af upp¬
köpte och liqviderade vexlar, dock under vilkor, dels att sammanräknade
summan af allt det silfver, hvilket finnes för bankens räkning i Hamburg
nedsatt, ej lar öfverstiga en million riksdaler Hamburger banko, och dels
att fullmäktige, när årstiden sådant medgifver, sjöledes låta till hanken in¬
draga det silfver eller hamburger banko, som öfverskjuter 500,000 r:dr
nyssnämnde mynt.
11:03 'punkten, motsvarande Banko-reglementets 122 §, har till utskottet blifvit
återremitterad af ridderskapet och adeln samt presteståndet, inom hvilket sistnämnde
stånd åtskillige ledamöter, med instämmande uti den af herr biskop Agardh mot den¬
na punkt afgifna och vid det återremitterade betänkandet bifogade reservation, yttrat
den mening, att de af utskottet har föreslagna bestämmelser skulle, vid tillämpnin-
ningen, komma att medföra en alltför hastig minskning eller indragning af bankens
lånerörelse; men enär borgare- och bonde-stånden gillat berörde punkt samt någon
erinran mot densamma i hufvudsaken icke blifvit inom ridderskapet och adeln fram¬
ställd, för utskottet, som, vid nu anställd ytterligare granskning af förslaget, funnit
endast det tillägg deri nödigt, att fullmäktige, då bankens ställning det påkallar, jemväl
böra uppsäga till inbetalning redan beviljade kassa-kreditiv, i enlighet med hvad ut¬
låtandet N:o 60 i sådant afseende innehåller, hos Rikets Ständer tillstyrka, att den
mot 122 § svarande föreskrift i nästa banko-reglemente måtte erhålla denna lydelse:
3:o
Oberoende af de åtgärder, fullmäktige hafva att vidtaga till förstärkning
af bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige att, när större uttag-
ningar af silfver från banken eger rum eller bankens ställning i öfrigt det
påkallar,
a) minska utlåningen genom handels- och närings-diskonterne, afslå an¬
sökningar om kassa-kreditiv samt uppsäga till inbetalning inom 3:ne må¬
nader redan beviljade dylika kreditiv;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättnings-rätt genom banko¬
diskonten och låne-kontoren;
c)
Banko-Utskottets Utlåtande, i\:o 67.
c) samtidigt härmed: antingen mot betalning i bankoscdlar försälja in-
uchafvande obligationer, eiler upptaga län emot förbindelser med 2 högst
3 procent ränta under ömsesidigt förbehåll af 3 högst 6 månaders upp¬
sägning; samt
d) genom vägran af nya län, efter hand, minska öfriga grenar af ban¬
kens läne-rörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande dessa
för metalliska kassans bibehållande, medelst förminskning af bankens vid
anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar begagnas i den ordning
de här ofvan iiro uppräknade.
Af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet har återremiss af i‘å:dc punk¬
ten, som angår maximum för den del af sedelstocken, hvilken icke motsvaras af me¬
tallisk valuta, blifvit beslutad, af anledning, att utskottets i 78 punkten af betänkan¬
det N:o 42 gjorda hemställan om borttagande af banko-reglementets 224 §, angå¬
ende ”sättet för fyllande af privat-bankernas sedelutgifning, i fall en eller liera af
dem skulle före nästa (innevarande) riksdag indraga deras rörelse, för att vid oklroj-
tidens slut upphöra,” förut är vorden af bemiilde tvenne riksstånd till utskottets behand¬
ling återförvisad.
Som likväl utskottet ansett sig böra vidblifva sin framställning om uteslutande
ur banko-reglementet af åberopade 224 §, och, vid sådant förhållande, Ridderskapet
och Adelns samt Preste-ståndets återremisser af förevarande 13:de punkt icke kun¬
nat till någon åtgärd från utskottets sida föranleda, upprepar utskottet sitt, af de
2:ne öfriga riksstånden redan godkända tillstyrkande, att näst efter den §, som in¬
nefattar hvad såsom bankens sedelstock anses och beräknas, må i blifvande banko¬
reglemente intagas denna föreskrift:
Iso-.
Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående §,
som icke motsvaras af bankens metalliska kas a, fastställes till ett belopp
af tjugu millioner riksdaler banko.
Stockholm den 6 Juni 1848.
Reservationer:
af herr friherre Oxenstjerna, Carl, herr Akerman, Fr., och herr doklor Sand¬
berg, hvilka ansett att berättigande för banko-fullmäktige bordt meddelas, att under
nuvarande förhållanden för bankens räkning äfven uppköpa vexlar, dragne på London.
Hill. till Ii. St. Brot. 1847 Jy 1848, 6 Sami t Afd. 83 Haft.
2
6
Banko-Utskottets Memorial, N:o 62.
N:o 62.
Ank. till Exp.-utsk. den 7 Juni, kl. 2 e. in.
Memorial, i anledning af Rikets Ständers beslut om upphörande af utgif¬
ning från banken af sedlar å 16, 12 och 8 slc., samt 14 och 10
sk. kopparmynt.
Genom bifall till utskottets utlåtande N:o 25, hafva Rikets riu församlade Stän¬
der beslutat, bland annat, att med utgången af nästinstundande år, 1849, ali utgif¬
ning från banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk., samt 14 och 10 sk. kopparmynt
skall upphöra, och att banko-fullmäktige borde vidtaga alla de åtgärder, som finnas
nödiga till befordrande deraf, att silfvermynt å de lägre valörerna må, från och med
nästa års början, uti landsorten allmänheten i vexlingsväg tillhandahållas.
Efter erhållen underrättelse om detta Rikets Ständers beslut, hafva banko-lull-
mäktige, af förekommen anledning, fastat utskottets uppmärksamhet på angelägenhe¬
ten deraf, att fullmäktige må i och för verkställigheten kunna påräkna vederbörande
embetsmyndigheters medverkan; vid hvilket förhållande utskottet, uppå fullmäktiges
derjemte gjorda framställning, ansett sig, till ändamålets befrämjande, böra hos Rikets
Ständer vördsamt hemställa,
att ifrågavarande beslut måtte varda af Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäldt, med anhållan, att vederbörande embets-myndig-
heter om samma beslut underrättas, för den åtgärd, som på dem kan
ankomma.
Stockholm den 6 Juni 1848.
STOCKHOLM 1848, hos /. A. Walldén.
Banko-Vlsk:s Utlåtande, K:o 63.
JW Cili.
Ank. till Exp.-Utsk. (ten 21 Juni, kl. 1 e. ra.
Utlåtande j öf ver väckt motion om beredande af tillgångar u Ban¬
ken för det till rustnings-kostnader beviljade serskildta
kreditir.
Vid föredragning den a innevarande månad hos Hederv. Bonde-stån¬
det af Stats-utskottets utlåtande n:o 184. angående beredande af tillgångar
för det vid denna riksdag till rustnings-kostnader beviljade serskildta kre¬
ditiv af Två millioner r:dr banko, har Riksdags-fullmäktigen Bengt Gud¬
mundsson från Hallands län, uti en inom bemälda Riks-stånd väckt och lill
Banko-utskottets behandling remitterad motion, föreslagit: att af bankovin¬
sten för innevarande och nästföljande år intill nästa riksdag må till Riks¬
gäldskontoret årligen aflemnas 3oo,ooo r:dr banko lill ränta och kapital-
afbetalning å det lån, som kontoret nu behöfver upptaga, för anskaffande
af det, utöfver kontorets innehafvande och af Rikets Ständer till någon del
serskildt anvisade medel, i och för berörde kreditiv erforderliga belopp.
Som Rikets Ständer, med bifall till Utskottets hemställan i i^rde
punkten af utlåtandet 11:0 48, förordnat, att det belopp af bankovinsten,
som från innevarande års början till nästa riksdag inflyter, bör, i den mån
nämnde vinst till Banken ingår, af Banko-fullmäktige användas till uppköp
af sådane räntebärande papper, § 226 i nu gällande Banko-reglemente om-
förmäler, så vida icke fullmäktige anse för Bankens säkerhet nödigt att de
inflytande behållne vinstmedlen i Banken reservera; alltså och då, efter
hvad Utskottet inhemtat, Rikets Ständer dessutom, i enlighet med Stats¬
utskottets i förenämnde utlåtande afgifna förslag, redan beslutat, dels att
det ifrågavarande kreditivet skall genom lån upptagas, och dels att för li-
qviden af berörde lån nödiga medel komma att å inflytande bevillning
anvisas, får Banko-utskottet vördsamt tillstyrka,
att ofvanberörde motion ej må till vidare åtgärd för¬
anleda.
Stockholm den 20 Juni 1848.
tiih. till R. St. Prat. 1847 A 1848, 6 Sami. 1 J/d. 24 Ildft.
1
2
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 64.
JW Oå.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 21 Juni, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning aj väckt motion om förändrad prägel ä
sdfvermyntet, m. ni.
Från Wällofl. Borgare-ståndet har den g innevarande månad blifvit
till Utskottets behandling remitterad en af herr C. C. Hörnstein väckt mo¬
tion, hvaruti anföres: att, sedan Rikets Ständer vid denna riksdag bifallit
Utskottets hemställan i utlåtandet n:o 25, att med slutet af nästkommande
år, 1849, utgifning från Banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14
och 10 sk. kopparmynt må upphöra, men deremot icke antagit Utskottets
utlåtanden n:ris 24 och 47» angående ett nytt myntsystem, samt det i sam¬
manhang dermed afgifna förslag, att valörerna måtte tydligt utsättas å det
silfvermynt, som hädanefter kommer att utpräglas; så och enär det nu
varande lägre silfverinyntet endast funnes åsatt bråk af r:dr specie eller
1/2, 1/4» lJ& och 1/16 r:dr specie, hvilket i motionärens lanke vore desto
mera olämpligt, som nämnde bråkprägel, utom det att den vore så liten,
att den icke utan svårighet skulle kunna med blotta ögat urskiljas, fordrade
dechiffrering och uträkning, för att menige man må kunna klart känna dess
betydelse i de brukligaste räknevärden, Banko och Riksgälds, samt dessutom
ett silfvermynt å 3/32 sp. = 12 sk, banko = 18 sk. r:gs vore för allmän¬
na rörelsen nästan oumbärligt i anseende lill detsammas stora beqvämlig-
bet vid liqvider af det ofta förekommande beloppet 6 sk:r, finge motionä¬
ren, med stöd af 56 § Riksdags-ordningen, föreslå, alt Rikets Ständer måt¬
te för sin del besluta och hos Kongl Maj:t i underdånighet anhålla, att det
silfvermynt, hvilket hädanefter präglas, mätte åsättas de valörer, som det i
rörelsen skall hafva i öfverensstämmelse med allmänna benämningen och
räknevärdet, äfvensom att ett silfvermynt, motsvarande 12 sk. banko, må
utpräglas efter nu gällande myntfot.
Med anledning häraf får Utskottet upplysa, att i Bankens förråd af
silfvermynt finnes omkring 670,000 r:dr sp. i i/S r:drs-stycken, som till
större delen torde, jemte det nuvarande förrådet af f/ tö rtdrs-stycken, kom¬
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 65.
3
ma att i rörelsen utlemnas till ersättande af sedlarne å 16, 12 och 8 sk:r,
samt i4 och 10 sk:r kopparmynt, hvilkas utgifning från Banken, jemlikt
Rikets Ständers beslut, skall med 1849 års uto^nS upphöra.
Derest nu, i enlighet med motionärens förslag, silfvermynt med ny
valörprägel skulle utmyntas och i berörde sedlars ställe allmänheten till¬
handahållas, så, enär en genomgripande förändring i Rikets myntsystem
sannolikt inom en icke aflägsen tidpunkt äfven är att emotse, blefve deraf
en följd, att flere mynt af samma valör, men med olika prägel, komme i
rörelsen, hvarigenom för vexling dem emellan lätteligen skulle föranledas;
hvarförutan, i fall en förändrad prägel åsattes myntet, Bankens förenämn¬
de förråd af 1/8 och 1/16 r:drs-stycken icke vidare kunde derifrån utlem¬
nas, utan måste, till förlust för Banken, antingen nedsmältas i plants eller
ommyntas; och då ett silfvermynt, motsvarande 12 sk:r banko samt ut-
myntadt efter gällande myntfot, blefve till sitt omfång så föga skiljdtfrån
nuvarande 1/8 och 1/16 r:drs-stycken, att det otvifvelaktigt komme att
med desse förblandas, har Utskottet, på dessa skäl, ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall å ifrågavarande motion.
Stockholm den 20 Juni 1848.
Emot delta beslut har herr P. J. Lagergren sig reserverat. /
JW «5.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Juni, kl. 2 e. m.
Utlåtande, öfver väckt motion om en lämplig vedergällning åt
Gravören J. E. Aker berg för aflemnadt prof på ett för-
bättradt sedelmynt 111. rn.
Uli en från Hederv. Bonde-ståndet till Utskottets behandling remit¬
terad motion, har Riksdags-fullmäktigen Andreas Bengtsson från Jönköpings
län anfört, att sedan den motion, som vid innevarande riksdags början blif-
4
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 65.
vit af honom väckt, rörande utbetalning till Gravören Åkerberg af den ut¬
af Rikets år j 845 församlade Ständer utfäste belöning, 8,ooo r:dr banko,
för prof på ett förbätlradt sedelmynt, genom försummelse eller glömska af
Utskottets Sekreterare, föredragits först efter det decharge-betänkandet blif¬
vit diskuleradt, afgjordt samt af Rikets Ständer bifallet, och i följd häraf
den oformlighet skall hafva uppstått, att hvarken motionen, då den före¬
kom, vidare kunde till pröfning upptagas, eller en af Åkerberg i samman¬
hang dermed till Utskottet ingifven skrift, med öfverlemnande af ett gra-
vyrprof, till någon åtgärd föranleda, genom hvilket allt Åkerbergs rätt att
af Rikets Ständer utbekomma belöningen, skall genom ett formfel blifvit
afsk uren, finge Andreas Bengtsson, med åberopande af Riksdags-ordningens
56 §, föreslå, att ”i ställel för det pris, som sålunda blifvit Åkerberg be-
’ röfvadt, honom måtte af Ständerna beviljas något mindre belopp, t. ex.
”3,ooo r:dr banko, på det han icke må blifva alldeles utan all ersättning
”för den betydliga kostnad och möda, hvari han genom Rikets Ständers
'föranledande blifvit inledd, äfvensom att, då Rikets Ständer vägrat utbe¬
talningen af det utsatta priset, de jemväl mätte låta sina anspråk på de
”bankgravyrs-machiner, hvilka Åkerberg förfärdigat och som kostat mång¬
faldiga gånger mer än det obetydliga förskott af 1,000 r:dr banko, som
”Ständerna honom försträckt, falla.’’
I afseende på den anmärkning vid frågans behandling inom Utskot¬
tet, motionären framställt, bör Utskottet endast upplysa, att öfver Banko¬
fullmäktiges beslut, hvarigenom Åkerberg förklarats icke vara berättigad till
den af rikets sednast församlade Ständer fastställda belöning för prof på
ett förbättradt sedelmynt, några besvär ej blifvit hos Utskottet anförde;
att Utskottet redan 3:ne veckor, innan den af Andreas Bengtssor: först väckta
motion kom Utskottet tillhanda, forehade till preliminär behandling den
del af decharge-betänkandet, som angick belöning för sedelprof; att nämn¬
de motion så mycket mindre blifvit för Utskottet undanhållen, som den¬
samma, genast efter ankomsten, hos Utskottet föredrogs och lill vederbö¬
rande afdelnings handläggning hänvisades samt derefter intill behandlingen
funnits upptagen å afdelningens föredragningslista; alt den af motionären
omförmälda af Åkerberg ingifna skrift till Utskottet inkom efter det mer-
berörde motion förevarit till pröfning hos afdelningen, samt att så väl den¬
na, som en annan skrift af Åkerberg i Utskottet föredrogos samtidigt med
afdelningens, i anledning af motionen, uppgjorda förslag till utlåtande.
Banko-V tsk:s Utlät andr, jV:o 65.
5
Till undanrödjande åter af den föreställning, motionären synes hysa,
att Åkerberg blifvit af Rikets Ständer och deras delegerade förledd att
uppoffra tid och möda i och för åstadkommande af prof på ett ändamåls-
enligare sedelmynt, får Utskottet hänvisa till det vid j844—>845 årens
riksdag af dåvarande Banko-utskott till Rikets Ständer under n:o 5i afgifna
utlåtande, hvaraf inhemtas, att Åkerberg sjelfmant erbjudit sig att, under
vissa vilkor, aflemna prof på ett aproximativt åtminstone oefterapligt sedel¬
mynt, och att, ehuru bemäldta Utskott till en början ansåg sig icke kun¬
na fästa afseende på Åkerbergs omförmäldta erbjudande, ett beslut dock
tillvägabragts om en belönings utfästande
Berörde utlåtande lemnar jemväl upplysning om en del af de ersätt¬
ningar, Åkerberg af Banken uppburit i och för hans anställda försök med
tillverkning af sedelmynt; men då af motionären nu är vordet antydt, att
Åkerberg icke skall hafva undfått tillräcklig ersättning för sin möda och
sina uppoffringar i detta afseende, bör Utskottet här i ett sammanhang
meddela uppgift å de till Åkerberg från Banken anordnade medel.
Då Åkerberg först gjorde sig hos Banko-styrelsen känd medelst af-
lemnande derstädes af en del utaf en eftergjord bankosedel å 2 r:drs va¬
lör samt erbjöd sitt biträde i afseende å Bankens sedeltillverkning, funno
Banko-fullmäktige, uppå de skäl meranämnde utlåtande upptager, sig böra
bevilja honom ett belopp af 5oo r:dr. Han åtnjöt dessutom 365 r:dr4osk.
såsom ersättning för sitt underhåll i lmfvudstaden m m., under det att
fråga härefter var å bane om tillåtelse för honom att under lämplig kon¬
troll, anställa försök med eftergörande af Bankens nu varande sedelmynt.
När Banko-fullmäktige sedermera förklarade sig icke kunna antaga Åkerbergs
anbud, tilldelades honom ytterligare en gåfva af 333 r:dr 16 sk., och, efter
meddelande af Rikets Ständers ofvan åberopade beslut, har Åkerberg, på
grund deraf, slutligen undfått dels i,ooo r:dr såsom förskott till inköp af
nödiga machiner m. m., och dels ett månatligt underhåll intill 1845 års
slut, uppgående sammanlagdt till 980 r:dr, allt banko.
Ehuru, vid en oväldig pröfning, det måste erkännas, att Åkerberg
genom dessa ersättningar, utgörande icke mindre än 3,179 r:dr8sk. banko,
det meddeldta förskottet å 1,000 r:dr deruti inberäknadl, redan är vorden
af Banken tillfyllest godtgjord för sina tillgöranden med afseende å Ban¬
kens sedelmynt; likväl och som det af Åkerberg till Banko-styrelsen ingif-
na täflingsprof blifvit fördelaktigt bedömdt af de sakkunnige män, hvilka
6
Banko-Utshs Utlåtande, Nio 65.
hade sig uppdraget att nämnde prof granska, samt genom Åkerbergs upp¬
trädande en väckelse blifvit gifven åt omtankan att vidtaga förbättringar i
nu varande sedelgravyr; så och då de gravyr-machiner, till hvilkas inköp
Åkerberg undfått nyssberörde förskott och hvilka blifvit för Bankens räk¬
ning med qvarstad belagde, efter hvad Utskottet inhemtat, icke äro för
Bankens sedel-tryckeri erforderliga, har Utskottet, med fästadt afseende til¬
lika på Åkerbergs uppgifna medellösa belägenhet, ansett sig ega skäl till
den vördsamma hemställan,
att Rikets Ständer måtte medgifva dels att, med efter¬
skänkande af det förskott 1,000 r:dr banko, Gravören J.
E. Åkerberg af Banken redan uppburit, han må berätti¬
gas att behålla de gravyr-machiner, som för Bankens
räkning blifvit hos honom med qvarstad belagde, oell
dels att bemälde Åkerberg må, såsom gåfva, undfå ett
belopp af Ett Tusen r:dr banko, hvilka skola af Bankens
medel utgifvas till Åkerberg personligen, och sålunda icke
få af hans borgenärer uppbäras; dock under förbehåll
att Rikets Ständer hädanefter icke till pröfning upptaga
någon fråga om vidare ersättning till Åkerberg för de af
honom till Banken aflemnade sedelprof och förslag.
Stockholm den 22 Juni I848.
Reservationer:
Af herr Professor Agardh som ansett motionen böra i sin helhet af
Utskottet bifallas eller åtminstone den föreslagna gratifikationen höjas till 2,000
r.‘dr, enär den kommitté' af sakkunnige män, till hvars bedömande herrar
Banko-fullmäktige hänskjutit Åkerbergs före 1846 års slut inkomne prof
på ett förbättradt sedelmynt, förklarat detsamma ”hafva uppfyllt de vilkor,
som Rikets Höglofl. Ständers i ämnet fattade beslut föreskrifver.”
Uti denna reservation bar herr Prosten Berg instämt.
Af herr C. PV. Palander: ”Enär Åkerberg i och för sina tillgöranden
rörande Bankens sedelmynt redan uppburit en summa af 3,179 r:dr 8 sk.,
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
7
det leninade förskottet till inköp af machinerier, utgörande 1,000 r:dr, deruti
inberäknade anser jag Åkerberg vara af Banken fullkomligen godtgjord för¬
de af honom anställda försök och framlagda förslag, hvilka ej befunnits
vara af den beskaffenhet, att den utlofvade prisbelöningen kunnat honom
tillerkännas. Vid sådant förhållande bar jag trott mig endast böra till¬
styrka, på grund af omnämnda omständigheter, att, under det af Utskottet
föreslagne förbehåll, Rikets Ständer behagade medgifva, att, med efterskän¬
kande af det förskott, stort banko r:dr 1,000, Åkerberg af Banken redan
uppburit, han må berättigas att berörde machiner behålla”.
Uti denna reservation har herr J. A. Biörck inslämt.
JW ©6.
Ank. till Exp.-Utsk. den 23 Juni, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis nådiga proposition, angå¬
ende tillåtelse för Banken och Riksgälds-kontoret att, i
utbyte mot nu inneha/vande obligationer af Armeens
Ackords-Amorterings-fond, mottaga nja sådane, ställda
pä förlängd inläsningstid.
Jemte framställning af den tunga armeens befäl måste, genom afdrag
å lönerne, vidkännas för utgörandet af den ränta, hvilken för amorteringen
af armeens ackorder linnes föreskrifven, bade armeens sednast församlade
fullmäktige, som af sådan orsak ansett en nedsättning af ackords-räntan
vara af behof påkallad, men någon annan utväg för detta ändamåls vinnan¬
de likväl icke förefunnes, än förlängning af den till den 27 April 1876
bestämda tid för ackords-amorteringens fullbordande, uti skrifvelse den 7
December sistlidet år, hos Kongl. Majit underdånigst hemställt, dels om en
lämplig förlängning af amorteringstiden, med skyldighet likväl för ackords-
fonden att sina nu utelöpande obligationer vid deras utsatta förfallotid in¬
lösa, derest innehafvarne sådant äska heldre, än att i utbyte taga fondens
8
Banko-Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
obligationer med utsträckt betalningstid, dels ock, i händelse af nå¬
digt bifall härtill, om aflåtande till Rikets Ständer af nådig framställ¬
ning derom, alt i Rikets Ständers Bank oell Riksgälds-kontor må bere¬
das tillfälle till utbyte af ackords-fondens nuvarande obligationer mot
nya sådana på förlängd inlösningstid; i anledning hvaraf Kongl. Maj:t, uti
till Rikets Ständer aflåten proposition af den 17 nästlidne Mars, gifvit i
nåder tillkänna, att då Kongl. Maj:t funnit amorteringstidens utsträckande,
på sätt arméens fullmäktige tillika alternalift föreslagit, till ytterligare 10
år utöfver den förut bestämda tiden, tillräckligt, för att tillvägabringa den
af fullmäktige för sådant fall påräknade nedsättning af ackordsräntan till 4
1/2 procent, hade Kongl. Maj:t till ifrågavarande förlängning af amorterings¬
tiden lemnat nådigt bifall, under det af fullmägtige uppgifna förbehåll om
inlösen af ackordsfondens nu utelöpande obligationer, och ville, vid detta
förhållande samt till underlättande af ackords-amorterings-fondens nya
obligationers belåning, föreslå Rikets Ständer, alt Banken och Riksgälds¬
kontoret må tillåtas att, i utbyte mot nu innehafvande obligationer af
ackords-fonden, mottaga nya sådana, med enahanda eller 4 procent ränta,
men ställda på den förlängda inlösningstiden.
Sedan denna Kongl. Maj:ts nådiga proposition blifvit af samtliga Riks¬
stånden till Stats- och Banko-utskottens gemensamma handläggning remitte¬
rad, men fullmäktige i Riksgälds-kontoret derefter, uti skrifvelse af den 6
sisllidne April, meddelat att kontoret då mera icke innehade några af ar¬
méens ackords-amorterings-fond utfärdade obligationer, har Stals-utskottet,
som vid sådant förhållande ansett något utlåtande i anledning af högstbe¬
rörde nådiga proposition från bemälde Utskotts sida icke erfordras, öfver-
lemnat samma nådiga proposition till Banko-utskottets behandling.
I anledning häraf och efter inhemtande af Banko-fullmäktiges ytt¬
rande i ämnet, får Banko-utskottet, jemte upplysning att Banken för när¬
varande innehar arméens aekords-amorterings-fonds obligationer lill föl¬
jande belopp, nemi.:
2,788 st., å 5oo r:drs valör b:ko r:dr 1,3p4»000-
i4 st., å 100 rtdrs valör . ,, 1,400.
eller tillsammans b:ko r:dr i,3p5,4oo.
anföra, att, då den förlängda inlösningstid af 10 år, eller till år 1886, som
för ifrågavarande obligationer blifvit i Kongl Maj:ts nådiga proposition
föreslagen,
Bimko-Utsk:» Ulin i tindM: > lif).
9
föreslagen, eller Uukollets öfvertygelse, icke bör kunna förringa obligatio¬
nernas viirile, eller leda lill svårighet för Banken att, i händelse af hehof,
desamma lill lulla kapital-beloppet realisera, har Utskottet anselL sig höra
det framställda förslaget biträda, och tillstyrker alltså vördsamt,
att Banken må tillåtas att, i utbyte mot lin innehafvande
obligationer af arméens ackords-amorteiings-fond, emot¬
taga nya sådana med enahanda eller 4 procent ränta,
men stålblå på en förlängd inlösningslid af tio Ar.
Stockholm den 22 Juni-i§4$>
Ht'sar v a t. i o ner:
Af herr L. Hergittnn samt Biksdags-fullmäktigen Pehr Palsson från Chri-’
stianstads län.
Lik. till II. St. Brot. 1817 & 1818, C Samt. 1 A/d. 24 Hafi.
2
STOCKHOLM, Lundberg & Lump. 18J8.
ttaiiko-UUlwltcls Ullålande, Avo 67.
N:o 67.
Ank. till Exp.-Utsk. <5en £ Juli, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Hof-kirurgen G. Ilerrberts ansökning
om eftergift af öfverrånta. ä ett af Källar mästar en A. O.
Nicodemi i Banko-diskonten upptaget lån.
Sedan ej mindre källarmästaren A. O. Nicodemi, hvilken den 14 Maj 1B40 hos
Banko-diskonten erhållit ett lån, stort 1400 r:dr banko, än ock dennes löftesman, klä¬
deshandlaren Nicodemi, före lånets förfallotid, gjort konkurs, med så ringa till¬
gångar, att af källarmästaren Nicodemi konkursmassa endast 16 procent kunnat på¬
räknas såsom utdelning för oprioriterade fordringsegare, hvaremot något för dem icke
varit öfrigt i klädeshandlanden Nicodemi gäldbundna bo, samt Diskont-direktionen vid
sådant förhållande, och då låntagarens svärfader, Ilof-kirurgen G. Herrbert, den 26
November 1846 erbjudit sig liqvidera fulla kapitalskulden, mot vinnande af eftergift
utaf räntan och rättighet till den utfallande dividenden i låntagarens konkurs, desto
heldre ansett med Diskont-verkets fördel närmast förenligt, att emottaga lånets kapi¬
talbelopp, med det vilkor, Herrbert dervid fästat, sorn anspråk på ranta icke kunde
ifrågakomma i konkursen, då densamma inträffat före lånets förfallotid; men, beträf¬
fande frågan om eftergift af räntan, hänvisat Herrbert att derom göra framställning
hos blifvande Banko-utskott, så har Hof-kirurgen Herrbert, sorn, efter delfåendet af
Direktionens berörde beslut, lill fullo inbetalt lånekapitalet 1400 r:dr, uti en lill Ut¬
skottet ingifven ansökning anhållit, att den å ifrågavarande lån upplupna öfverränta
måtte få afskrifvas.
Uti häröfver infordradt utlåtande, har Diskont-direktionen förmält, att någon
anledning sig icke företedde, det gäldenärerne sjelfve skulle kunna ifrågavarandeYänta
godtgöra samt att Diskont-direktionen fördenskull och med afseende å här ofvan
anförde omständigheter ansåge sig ega på billighet grundade skäl att understödja
Hof-kirurgen Ilerrberts förenämnde ansökning.
På grund af hvad sålunda förkommit och då Diskont-verket blifvit godlgjordt
för hela sin kapitalfordran, hvilket ingalunda kunnat emotses, utan Ilerrberts frivil¬
liga mellankomst, finner Utskottet sig böra vördsamt tillstyrka,
alt upplupna öfverräntan å källarmästaren A, O. Nicodemis till kapitalet
fullt liqviderade Diskontlån måtte eftergifvas och få i räkenskaperna afskrifvas.
Stockholm den 29 Juni 1848.
Jlih. lill R. St. Prot. 1847 och 1848; (i Sami. 1 Afd. 2.5 Haft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 68.
N:o 68.
Antom till Exp.-Utsk. den 4 Juli, kl 5 e, m.
Berättelse, angående förrättad revision af Banko-Diskontverkets
räkenskaper och förvaltning för år 1847.
Sedan Utskottet, genom dertill inom sig utsedde Ledamöter, ombesörjt veder¬
börlig granskning af Banko-diskontverkets samt Handels- och Närings-diskonlens
härstädes förvaltning och räkenskaper för nästlidet år, får Utskottet härmedelst, till
fortsättning af den uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse in¬
tagne redovisning för hufvudresullaten af 1848 och 1846 årens Diskontrörelse, med¬
dela följande öfversigt af samma rörelse för år 1847.
A. Banko-Diskontverket.
De för utlåningen tillgängliga fonder, utgörande:
för lån på namn och reverser .... 5,800,000: — —
« belåning af publika papper .... 300,000: — —
tillsammans . - r:dr 6,100,000: — —
hafva befunnits för sine ändamål tillräck¬
liga, så att under hela sistlidet år be¬
viljade lån genast kunnat utgifvas.
Vid årets slut utgjorde summan af
utestående:
Lån mot borgen med omsättningsrätt . 4,583,180: 17. 3.
» mot publika papper 157,661: 6. 8. 4 740 841- 23 11
Och voro således vid nämnde tid .
ouliånade r:dr 1,359,158: 24. 1.
Uti föreslående lånebalans innefattas likväl icke hvarken verkets såsom osäkra
inom linien förda kapitalfordringar, eller upplupna öfverräntor å förfallna lån, hvilka, såsom
serskildt bokförde, ej upptagas bland tillgångarna förrän i den mån de inflyta.
Inkomsterna under året hafva utgjorts af:
Förskottsräntor:
för lån mot borgen med omsättningsrätt 205,699: 26. —
» a mot publika papper .... 7,556: 4. — 213255* 30
Banko Ulskotlrls Ulllåtande, JS:o 68.
/ 7
3
Öfverräutor:
|
|
|
|
|
|
för lån af båda slagen
|
32,927:
|
25.
|
4.
|
|
|
å till kapitalen fullt betalda lån .
|
699:
|
21.
|
1.
|
|
|
« inom linien förde lån
|
301:
|
52.
|
6.
|
33,928: 28.
|
11.
|
Kapitalinbetalningar å inom linien förda
|
|
|
|
|
|
lån ...
|
|
|
|
7,873: 30.
|
4,
|
|
|
|
r:dr
|
273,037: 41.
|
3-
|
Sedan derifrån
|
afgätt:
|
|
|
|
|
aflöning
|
17,670:
|
—
|
—
|
|
|
omkostnader
|
11,380:
|
20.
|
5.
|
|
|
lagsöknings och bevakningsulgifter .
|
4,343:
|
7.
|
1.
|
|
|
S:gr
|
33,393:
|
27.
|
4.
|
|
|
jemte beloppet af de, vid 1847 års re¬
|
|
|
|
|
|
vision inom linien förde:
|
|
|
|
|
|
lån mot borgen med om-
|
|
|
|
|
|
sättningsrätl . . . 28,933: 59. 11.
|
|
|
|
|
|
« mot publika papper 914: 28. 9.
|
29,868:
|
20.
|
8.
|
63,262: —
|
—
|
blifver behållna vinsten:
|
|
|
|
|
|
af allmänna diskontrörelsen
|
204,883:
|
41.
|
4.
|
|
|
« publika pappers-belåningen ....
|
6,909:
|
47.
|
ii.
|
211,793: 41.
|
5.
|
Denna vinstsumma, som med r:dr .
|
32,329:
|
25.
|
s.
|
|
|
understiger 1846 års vinst, har qvartaliter
blifvit till Banken lefvererad.
Sammanräknade beloppet af de under revisionsåret utgifna nya lån bar utgjort:
mot borgen med omsättningsrätt r:dr . 2,733,180: — —
på publika papper , 313,210: — —
Till vinnande af närmare öfversigt af förhållandet med de utgifna lånen, får
Utskottet härjemte öfverlemna i sådant afseende upprättade och af Diskont-direk¬
tionen Utskottet meddelade tabeller, af hvilka den under N:o 1 utvisar ej mindre,
huru det mot borgen med omsättningsrätt utgifne lånebelopp blifvit fördeladt emellan
hufvudstaden och de inom Banko-diskontens lånedistrikt belägna 17 Län, än äf¬
ven till hvilka näringar och yrken de personer hört, som af nämnde belopp åtnjutit
lånebiträden, samt den under N:o' 2 beskaffenheten af de hypothek, mot hvilka lån
från publika pappersfonden utgått.
4
lianko-Utskottcts Utlåtande, N:o 68.
Banko-Diskontens, på utsökning, konkurser och andra rättegångar, beroende,
säkra ansedda fordringar vid 1847 års slut utgjorde:
Allm. Disk.-fonden Publ. pap.-foaden Summa
förfallna före den 31 Decem¬
ber 1846 83,206: 50. 7. 10,411: 6. 8. 95,617: 57. 5.
under loppet af år 1847 för¬
fallna ...... 45,813: 54. 8. 200: — — 46,013: 54. 8.
eller tillsammans . r:dr 129,020: 17. 5. 10,611: 6. 8. 139,631: 25. 11.
Af förestående från allmänna Diskontfonden utgifne, på lagsökning beroende lån
funnos, enligt derom af Diskont-direktionen meddelad uppgift, utestående:
Stockholms
|
Stad
|
84 st. lån till belopp af .
|
. . . 47,002:
|
45.
|
5.
|
Stockholms
|
Län
|
10 •
|
. . . 7,600:
|
—
|
—
|
Upsala
|
d:o
|
23
|
. . . 5,584:
|
28.
|
—
|
Westmanlands
|
d:o
|
17
|
. . . 5,963:
|
10.
|
1.
|
Södermanlands
|
d:o
|
2
|
. . . 3,320:
|
—
|
—
|
Kronobergs
|
d:o
|
25
|
... 8,204:
|
17.
|
1.
|
Jönköpings
|
d:o
|
9 .
|
. . . 4,942:
|
8.
|
—
|
Calmar
|
d:o
|
44
|
. . . 18,875:
|
20.
|
2.
|
Östergöthlands
|
d:o
|
20 ....... .
|
. . . 8,555:
|
10.
|
—
|
St. Kopparbergs d:o
|
24
|
. . . 7,189:
|
47.
|
4.
|
Örebro
|
d:o
|
5
|
. . . 1,246:
|
16.
|
—
|
Wermlands
|
d:o
|
10 .
|
. . . 1,042:
|
40.
|
9.
|
Gefleborgs
|
d:o
|
5
|
. . . 2,850:
|
.—
|
—
|
Gottlands
|
d:o
|
16
|
. . . 4,263:
|
14.
|
5.
|
Jemtlands
|
d:o
|
4
|
. . . 1,780:
|
—
|
—
|
Blekinge
|
d:o
|
1
|
. . . 600:
|
—
|
—
|
|
S:a
|
299 st. lån
|
B:dr 129,020:
|
17.
|
5.
|
Af de på lagsökning beroende lån från publika pappersfonden, hvilka samtliga
utgått emot bypothek af Götha kanalaktier, är det under år 1847 förfallna lån å
200 r:dr redan inbetaldt.
Balancen af Banko-Diskontverkets inom linien, såsom osäkra afförda kapital¬
fordringar vid 1847 års slut utgjorde:
för lån mot borgen med omsättningsrätt 398,314: 29. 9.
lianko-Ulskotlcls Utlåtande, N:o 68.
5
lör lån å publika papper mot hypothek af Söder¬
telje kanalaktier 233: 31. 11.
d:o af Götila kanalaktier 964: 58. 1. y 198- 22.
Summa R:dr 399,313: 3. 9.
Under granskningen af Diskontverkets lagsökningsärender, har Utskottet för öf¬
rigt inhemtal:
l:o Att 4 stycken af de för indrifning och bevakning till Ombudsmännens hand¬
läggning öfverlemnade, under loppet af åren 1843 och 1846 förfallna lån, hvarå
ännu återstå obetalde r;dr 2,011: 14. 8., äro af den högst osäkra beskaffenhet,
att desamma icke kunna anses innefatta någon egentlig tillgång, och följaktligen
ej eller böra i verkets kapitalsumma inberäknas;
2:o Att af de till lagsökning utlemnade, under åren 1817 till och med 1842 till
betalning förfallna lån, 71 stycken, hvilka primitivt uppgått till r:dr 48,030: der¬
af ännu återstå obetalda R.dr 35,797: 15. 2., äro så beskaffade, att så väl låntagar-
ne, som löftesmännen för lånen, i utblottade omständigheter med döden afgått och
att alla lagliga åtgärder för indrifvande af derå återstående belopp synas hafva
blifvit så fullkomligen iakttagna, att någon vidare afbetalning, än den, som redan ver¬
ket tillgodokommit, för dessa lån icke är att förvänta;
3:o Att lika liten utsigt förefinnes till erhållande af vidare godtgörelse för 6 styc¬
ken andra, från och med 1819 till och med 1831 till betalning förfallna lån,
å hvilkas sammanräknade kapital-belopp 2,520 r:dr, ännu återstå oguldna r:dr
2,119: 29. S, helst dessa lån endast i det afseende skilja sig från de uti näst fö¬
regående punkt upptagna, att för hvartdera lånet en eller annan af gäldenärerna,
aaktadt flerfaldiga, under mor än 16 års tid, anställda efterspaningar, förblifvit till
vistelseorten okänd, men efter alla anledningar numera med döden afgått;
4:o Att å 15 stycken lån, som utgått emot sedermera falska befunne dokumenter,
och hvilka, efter hvarje måls utredning, vid anfordran, blifvit lill kapitalbeloppen li—
qviderade af de ansvariga inlemnarne, som, enligt Högsta Domaremagiens i slik
fråga gifne beslut, icke kunna åläggas att vidkännas någon annan ränta, än 5
procent från den dag, då de efter inträdandet af deras betalningsskyldighet, för
sina förbindelser sökas, upplupne öfverräntor finnas balancerade till ett samman¬
räknad! belopp af r:dr 3,760: 23. 11, hvarför någon godtgörelse icke kan erhål¬
las; samt
5:o Alt å 36 stycken lån, hvilkas kapital-belopp blifvit indrifna hos gäldenärerne,
6
Banko-Ulskuttcls Ullålande, N:o 68.
öfverränlor linnas balanserade med elt saminanräknadt belopp af r:dr 8,638: 46. 5.
till godtgörande hvaraf all vidare tillgäng saknas.
Med anledning häraf, och sedan Utskottet uppå framställning af vederbörande
medgifvit, att de i l:sla punkten upptagna 4 stycken lån må från kapital-räkningen
få afföras och å balans-extraktet för inom linien förde lån upptagas, anser Utskottet
sig böra, enligt Banko-diskont-direktionens derom gjorda hemställan, tillstyrka,
att afskrifning inå af Rikets Ständer beviljas, ej mindre för de uti 2:dra
och 3:dje punkterne upptagne 77 st. låns återstående belopp, med till¬
sammans r:dr 57,916: 44. 7. än äfven för de uti 4:de och 5:te punk¬
terne omnämnde öfverräntor, tillsammans utgörande r:dr 12,599: 22. 2.
allt banko.
Härvid kan Utskottet likväl icke undgå att fästa uppmärksamhet å det förhål¬
lande, att af de uti 2:dra punkten omförmälda 7l stycken lån icke mindre än 46
stycken, hvarå nu i kapital återstå r:dr 23,144: 19., varit utgifna till personer, bo¬
ende inom Stockholms stad, och att således Diskontverket på låntagare uti landsor¬
terna gjort jemförelsevis vida mindre förluster; dock vill det synas, som skulle en
stor del förluster hos hufvudstadens gäldenärer kunnat undvikas, derest större upp¬
märksamhet blifvit lemnad åt pröfningen af låneansökningar.
Handels- oah Närings-diskonlen härstädes har, utom det af Banken lemnade
förlagskapital 2,200,000 r:dr, haft att använda af Stockholms Stads Sparbank in¬
satte medel 400,000 R:dr, deraf likväl under loppet af år 1847 ultagits 25,000
R:dr så att Rörelsekapitalet, vid nämnde års slut, utgjorde R:dr 2,275,000:
B. Handels- och Näring s-diskonten.
Af denna summa balanserades, på sätt
här nedan närmare visar sig, såsom
lån mot reverser med by-
pothek
diskonterade vexlar
samt innestående odisponerade
1,170,034: 47. 7.
188,325: 27. 2.
916,639: 21. 3.
2,275,000:
Enligt 1846 års bokslut utgjorde summan af då uteståen¬
de lån .
r:dr 1,691,468:52.10.
Under revisionsåret hafva lån blifvit beviljade och utassigne-
rade å tillsammans
2,473,900: —
S:gr 4,165,568: 52.10
Hanko Ulskollcts Ullålande, N:o 68,
7
Derå iir under året inbetaldt .... 2,989,467: 47. 10.
Inom linien fördt vid 1847 års revision 8,866: 53. S. 0 99g 333- 53 3
Och utgjorde alltså lånebalansen till år 1848 r:dr 1,170,054: 47. 7.
Yid 1846 års slut utgjorde beloppet af diskonterade, då
ännu icke inkasserade Vexlar r:dr 169,895: 25. 9.
Under loppet af sistlidet år hafva så beskaffade säkerhets-
handlingar blifvit antagne till ett antal af 188 stycken å till¬
sammans . . . 468,868: 16. 8.
S:gr 658,461: 40 ~T.
deraf vid förfalloliderne blifvit inkasserade 480,156: 15. 5.
så att vid årets slut, såsom då icke förfallna, balanserades r:dr 188,525: 27. 2.
Lika med föregående året har det gynsamma förhållande under det sednast för¬
flutna fortfarit, att protest emot acceptant, eller annan person, hos hvilken vexel el¬
jest varit betalbar, icke egt rum.
Inkomsterne af Handels- och Närings-diskontens rörelse för år 1847, hvilka
utgjorts af
inncbållne räntor på utgifne lån 58,524: 28. —
Öfverräntor å lån, som efter förfallotiden
blifvit liqviderade 1,172: 53. 10.
Inbetalningar å inom linien förde lån. . 472: 22. 2. fiO 169' 58 —
Innehållne räntor vid diskontering af vexlar oell invisningar 6,775: 51. 6.
Tillsammans r:dr 66,945: 21. 6,
hafva efter afdrag af bestridde omkost¬
nader 821: 40. 1.
Inom linien förde lån 5,865: 53. 3. g 68 7- 23 6
blifvit till Banken assignerado med r:dr 60,257: 44. —
hvilken summa med ungefärligen 50,000 r:dr banko understiger föregående årets vinst.
Af hosföljande genom Diskont-direktionens försorg upprättade tabell N:o 5 sy¬
nes lill hvad belopp Handels- och Närings-diskonten varit af låntagare inom ser¬
skilda näringar och samhällsklasser anlitad, äfvensom huru de från denna Diskont
under nästlidet år utgifne Ian varit fördelte emellan Stockholms stad och de till
låne-distriktet hörande län.
8 lianko-Ulskollcls Ullålande, N:o 6 it.
Yid 1846 ars slut utgjorde beloppet af på lagsökning beroende såkra an¬
sedda lån 54,168: 52. 40.
Under loppet af 1847 hafva 14 stycken lån blifvit öfver-
lemnade till indrifning af Ombudsmännen för en sammanräknad
summa af 57,000: — —
Sgr 71,168: 52 40,
Härå bar under året influtit . . 42,867: 47. 40.
hvarförutan inom linien blifvit förde . 5,865: 55. 5. 48,755: 53. 5.
Och utgjorde alltså summan af utestående, på lagsökning
beroende lån vid 1847 års slut r:dr 22,454: 47. 7.
af hvilken summa ulestod
i Stockholms stad .... 22,172: 25. 9.
i Landsorterne 262: 25. 40.
r:dr 22,454: 47. 7.
Af denna Diskonts inom linien såsom osäkra, afförda kapitalfordringar ule-
stodo vid 1847 års slut
i Stockholms Stad 22,000: 44. 4.
i Landsorterne 7,419: 34. 8.
S:a r:dr 29,420: 50. 9.
Yid granskning af de till handläggning af Ombudsmännen från Handels- och
Närings-diskonten utremitterade lagsökningsmål, har Utskottet funnit all vidare till¬
gång saknas till godtgörande af återstående öfverräntor r:dr 24: 28. 11. å 2:ne till
kapitalen fullt betalde lån, äfvensom att någon liqvid icke kan vinnas för öfver-
räntorna, tillsammans R:dr 1,282: 50. 5., å 4 st., emot sedermera falska befunne
' dokumenter, utgifne lån, hvilka efter hvarje Iåns utredning, vid anfordran, blifvit af in-
lemnarne till kapitalen fullt betalde, med anledning hvaraf Utskottet, enligt Direktio¬
nens öfver nämnde Diskontverk hemställan, anser sig böra tillstyrka,
att de å ifrågavarande 6 stycken lån upplupne öfverräntor, tillhopa 1,507
r:dr 11 sk. 2 rst. banko må utur räkenskaperna få afskrifvas.
1 afseende å styrelsen och förvaltningen af Diskontverket på det hela, får Ut¬
skottet inför Rikets Ständer tillkännagifva: att Direktionerne öfver så väl Banko-di¬
skonten, som Handels- och Närings-diskonten funnits hafva iakttagit och följt de
dem till efterrättelse meddelade föreskrifter; att nödig säkerhet och behörig ordning
visat sig i afseende på vården af Yerkets lånehandlingar; att flit och skicklighet
varit
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 68.
9
varit rådatulo bland Verkets tjenstemän, samt att Utskottet funnit verksamhet, drift
och ordning vara vid lagsökningsärendernas handläggning iakllagne, så att icke någon
försummad åtgärd i denna vigtiga del af Diskontverkels förvaltning varit emot Om¬
budsmännen att anmärka, hvarför Utskottet jemväl låtit, i förut vanlig form, meddela
Direklionerne fullständig decharge, med frikännande från allt ansvar för nu och fram¬
tiden, i afseende på hvardera förvallningen för den tidrymd, som nu utgjort före¬
mål för Utskottets granskning.
Stockholm den 4 Juli 1848.
N:o 69.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Jul’, kl 5 e. m.
Memorial, med hemställan, att en gratifikation matte fä ut-
anordnas till Vaklmdstarne vid Banko-diskont-verket.
1 lös Utskottet hafva Banko-diskontverkels 6 Vaktmästare anhållit, att, efter
den af Utskottet slutade Diskont-revision, hugnas med någon gratifikation, motsva¬
rande det arfvode af 20 å 40 R:dr, de hvardera vid de årliga Revisionerna, i och
för uppassning hos Revisorerna åtnjutit, och hvilket arfvode af dem blifvit påräknadt
såsom en väsendtlig biförtjenst.
Ehuru någon egentlig uppassning hos Utskotet icke tillhör Banko-Diskontverkets
Vaktmästare hafva de likväl, under Revisionen af Diskontverkets räkenskaper, fått i
så måtto vidkännas ett ökadt besvär, som deras biträde varit nödigt vid inbäring
och afhemlning af böcker och verifikationer, hvilka dagligen varit behöfliga uti Banko-
Diskonten; vid hvilket förhållande och då upplyst blifvit, att Banko-diskontens
Vaktmästare, vid förutgångna Riksdagar, i och för lika beskaffadt besvär, blifvit till-
lagda en gratifikation af 60 r:dr, intilldess vid sednaste Riksdag beloppet deråt
lämpligen nedsattes till 40 r:dr, Utskottet finner billigt tillstyrka,
att en gratifikation af 40 r:dr banko må från Banko-diskontverkets om-
koslnadsräkning få utgifvas, till lika fördelning emellan Verkets 6 Vakt¬
mästare.
Stockholm den 4 Juli 1848.
nili. lill R. St. Prol. 1817 och 1818; (i Sand. 1 Afd. 25 Hält.
2
10
Banko-Utskottels Utlåtande, N:o 68.
M 70.
Ank. till Exp. Utsk. den ^ Juli, kl. 11 f. m.
Memorial, angående en verkställd omröstning.
Som Irenne Riks-stånd, eller Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, enligt pro¬
tokollsutdrag af den 17 och 21 nästlidne Juni, godkänt det af Banko-Utskottet, uti
utlåtandet N:o 60, framlagda förslag till Yoterings-proposition i fråga om cirkula-
tions-kapitalet för lån emot pant af fast egendom i städerna och på landet, hvilket
förslag Ridderskapet och Adeln, med förklarande, att nämnde fråga, sedan i beslu¬
tet derom 2 Stånd stadnat emot 2, förfallit, för sin del afslagit; så har förstärkta
Banko-utskottet, denna dag, anställt omröstning öfver följande Proposition:
Den, som anser, att cirkulations-kapitalet för lån emot pant af fast egendom i
städerne och på landet, skall förhöjas från 6,300,000 r.dr till 7,000,000 r:dr allt
banko, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, så kommer berörde cirkulations-kapital alt bibehållas vid 6,300,000
r:dr banko.
Enär omröstningen utfallit med 48 Ja och 71 Nej, samt Nej sålunda vunnit,
så kommer cirkulations-kapitalet för lån emot pant af fast egendom i städerna och
på landet att bibehållas vid 6,300,000 r:dr banko.
Stockholm den 6 Juli 1848.
STOCKHOLM, tuyckt iros joh. beckman, 1848.
.\i i.
Af F oncleii fö r 1111 åni ng på Namn
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ut
|
gifn
|
e
|
n y a
|
] å 11
|
v i
|
a
|
B a n
|
4 O
|
-1)
|
|
|
|
Jordbruk
|
are.
|
|
|
Bergs
|
b r
|
u k s-
|
Idka
|
r e.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fabriks-Idkare.
|
|
|
|
Utom
|
|
|
|
Inom
|
|
|
|
Utom
|
|
|
|
Inom
|
|
|
|
|
|
|
|
Bonde-ståndet.
|
Ronde-ståndet.
|
|
Bonde -ståndet.
|
Bonde-ståndet.
|
|
|
|
|
Stockholms
|
Stad ....
|
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19
|
29,080
|
|
|
))
|
Län. . .
|
62
|
110.900
|
—
|
|
125
|
54,200
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—.
|
—
|
6
|
7,550
|
|
|
Nyköpings
|
)) . . .
|
28
|
59,870
|
—
|
|
12
|
8,300
|
—
|
—
|
1
|
5,000
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
4
|
7,100
|
|
|
Upsala
|
)) . . .
|
59
|
55,000
|
—
|
|
209
|
75,560
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
9
|
6,840
|
|
|
Westerås
|
X) . . .
|
15
|
23.000
|
—
|
|
52
|
26,920
|
—
|
—
|
4
|
15,500
|
—
|
—
|
2
|
970
|
—
|
—
|
5
|
2 500
|
|
|
Orebro
|
» . • •
|
14
|
56,100
|
—
|
|
4
|
5,000
|
—
|
—
|
15
|
37,000
|
—
|
—
|
67
|
44,250
|
—
|
—
|
9
|
9,900
|
|
|
Carlstads
|
» . . .
|
41
|
57,420
|
—
|
|
54
|
11,800
|
-
|
—
|
15
|
30.450
|
—
|
—
|
1
|
250
|
—
|
—
|
5
|
2,700
|
|
|
Fahlu
|
» . . .
|
9
|
15,550
|
—
|
|
598
|
85,890
|
—-
|
—
|
21
|
55,300
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
5
|
1,500
|
|
|
Gefleborgs
|
» . . .
|
5
|
7,100
|
—
|
|
15
|
10,070
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
'
|
|
|
Hernösands
|
» . . .
|
2
|
7.000
|
—
|
|
1
|
1,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Westerbottens » . . .
|
5
|
5,200
|
—
|
|
5
|
5,200
|
|
—
|
1
|
1,000
|
|
—
|
|
|
|
|
3
|
400
|
i
|
|
Norrbottens
|
)) . . .
|
2
|
2,000
|
—
|
|
3
|
5,100
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
|
Linköpings
|
» . . .
|
72
|
106,500
|
—
|
|
167
|
117,520
|
|
—
|
5
|
8,000
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
10
|
25,400
|
|
|
Jönköpings
|
)) . . .
|
24
|
52,650
|
—
|
__
|
52
|
18,200
|
|
—
|
1
|
2,500
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
5
|
4,000
|
|
|
Wexiö
|
» • . .
|
16
|
18,500
|
—
|
|
69
|
30,720
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
4
|
4,900
|
|
|
Kalmar
|
)) . . .
|
59
|
46,100
|
—
|
|
257
|
116,850
|
|
—
|
5
|
4.500
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
7
|
4,550
|
|
|
Gottlands
|
» . • .
|
10
|
7,650
|
—
|
|
46
|
19,870
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jemtlands
|
» . . .
|
2
|
2,400
|
—
|
|
18
|
12,650
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1
|
400
|
—
|
—
|
|
Summa |
|
38l|568,9401
|
-1
|
-i
|
14411
|
598,4501
|
-I
|
-|641
|
157,250
|
—
|
-1
|
70
|
45,470
|
—
|
-
|
88
|
105,920
|
-1-
|
Handlande.
13 i
7
S
16
15
16
7
5
1
7
25
6
2
56
56
205,050
11,500
9.000
25,250
20,900
29,200
12,000
8.500
12,000
1,900
1,600
12,580
44,400
8.000
2.500
44,510
46,430
Handtverkare
och andre
Borgare.
93
11
4
15
16
7
8
o
2
12
4
1
16
16
75,750
5,070
3,200
9,650
6,970
5,600
5.400
2.400
7.400
2,700
8.550
5.550
800
6,980
6 120
Em bets- och Tjenstemän.
Ecclesiastique.
26
20
6
23
7
4
11
7
o
18
1
6
15
10
15,640
15,160
6.550
12,760
8,520
4.550
11,000
6,350
1,800
1,000
14,310
400
4.700
8,000
11,540
Militäre.
107
9
5
10
12
8
5
5
6
75,500
5,650
3,400
7,250
7.900
5.900
5.100
2,800
2.100
2,850
2,500
1,750
2,800
3,760
5,550
1,600
Civile.
288
16
9
57
14
6
9
9
10
1
5
9
24
5
2
10
15
7
206,050
8.170
4,950
52,290
13,800
5,900
9.400
9 800
7.500
500
6,000
9.600
21,180
2.400
2,000
4.600
12,550
6.500
Diverse.
14
4,070
Summa.
678
254
74
378
158
150
154
459
45
8
13
27
558
82
105
387
140
52
609.120
214,000
87,170
220.400
124,980
179.400
141,520
185,890
47,970
13.400
18.400
52,830
345,960
75,250
66.920
239,830
108,810
23,350
525 494,500
— |—1210 j 147,9201—|
155
119,8801
202 128,010 — —1492
562,9.90
-| 14
4,070 j — | —j 544012,755,1801 — | —
Hör lill Banko-Vlsli år 1818 Bet. N:o 08■
*
M 2.
Vid Banko-Diskont-Verket utgifne Lån, mot Hypothek af Publika
Papper Ar 1847.
Götha Kanal-Aktier
Södertelge d:o
Skånska Hypotheks-Föreningens Obligationer
Summa
Antal
Län.
156
4
3
631
Antal
Aktier.
12,504
73
11
12,588
R:dr
301,540
3,770
9,900
515,210
flör Ull Banko-Vlskoltdt år M8 Bd. H:o 68.
_
'
JVs 3.
Af Handels- och Närings-Diskohten i Stockholm utgifne Lån under loppet af År 1847.
|
|
Jordbrukare
|
|
|
|
Bruks-idkare
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utom
|
|
|
|
utom
|
|
|
Fabriks-idkare.
|
|
|
Handlande.
|
|
|
Handtverkare.
|
Diverse.
|
|
Summa.
|
|
|
|
|
Bondeståndet.
|
|
|
Bondeståndet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms Stad
|
|
|
|
|
|
|
.
|
_
|
41
|
88,600
|
|
_
|
270
|
818,500
|
|
_
|
21
|
24,800
|
|
|
20
|
72,200
|
I
|
552
|
1,005,900
|
|
|
» Län
|
51
|
148,700
|
—
|
—
|
1
|
5,000
|
|
—
|
1
|
2,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55
|
155,700
|
|
|
Nyköpings »
|
25
|
74,500
|
—
|
—
|
5
|
16,500
|
|
—
|
5
|
20,000,
|
|
—
|
7
|
17,900
|
—
|
—
|
1
|
1,000
|
|
|
|
|
|
|
59
|
129,900
|
|
|
Upsala »
|
15
|
45,600
|
—
|
—
|
1
|
4,000
|
|
—
|
4
|
6,500
|
|
—
|
10
|
24,500
|
—
|
—
|
2
|
2,000
|
|
|
|
|
|
|
50
|
80,400
|
|
|
Westerås »
|
8
|
52,000
|
—
|
—
|
18
|
95.000
|
|
—
|
1
|
1,500
|
|
•—
|
19
|
45,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46
|
174,000
|
.
|
|
Orebro »
|
5
|
15,500
|
—
|
—
|
21
|
94,600
|
|
—
|
1
|
5,000
|
|
—
|
5
|
16,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50
|
151,100
|
|
|
Carlstads »
|
|
|
—
|
—
|
19
|
120,500
|
|
|
|
|
|
|
7
|
10,600
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26
|
151,100
|
|
|
Fahlu »
|
1
|
1,500
|
—
|
—
|
25
|
95,900
|
|
|
|
|
|
|
7
|
14,900
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
51
|
110,500
|
|
|
Gefleborgs »
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
|
—
|
8
|
60,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8
|
60,000
|
|
|
Hernösands » . .
|
|
|
—
|
—
|
1
|
6,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
6,000
|
|
|
Westerbottens »
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
|
—
|
4
|
20,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
20,000
|
|
|
Norrbottens »
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
|
—
|
2
|
7,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
7,000
|
|
|
Linköpings »
|
21
|
97,500
|
—
|
—
|
8
|
54,000
|
|
—
|
24
|
79,000
|
|
—
|
40
|
124,200
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
95
|
554,500
|
|
|
Jönköpings »
|
1
|
2,000
|
—
|
—
|
o
|
9,000
|
|
-
|
4
|
25,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
7
|
56,000
|
|
|
Wexiö »
|
|
|
|
|
5
|
6,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
6.000
|
|
|
Kalmar »
|
|
|
|
|
8
|
40,000
|
|
—
|
|
|
|
—
|
8
|
26,700
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
66,700
|
|
|
Gottlands » • . . . .
|
1
|
1,200
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9
|
20,100
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10
|
21,500
|
|
|
Summa
|
122
|
416,500
|
—
|
—
|
108
|
524,500
|
|
—
|
81
|
227,600
|
|
—
|
596
|
1,205,500,
|
—
|
-i
|
24
|
27,800
|
|
|
20
|
72,200
|
—
|
—
|
751
|
2,475,900
|
|
|
flör lill Banko-Vlsk. är 1848 Pelt N:o 68.
B imko-Ut skottets Memorial, N:o 71.
1
N:o 71.
Ank. till Eip. Utsk. den 10 Juli, kl. 5 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga förändrade föreskrifter i
l:a och 2:a artiklarne af Banko-reglementet.
Enligt 8:de § i (Jen för Utskottet gällande instruktion, åligger det Ut¬
skottet att hos Rikets Ständer till deras fastställelse anmäla sådane regle-
mentariske föreskrifter för Bankens rörelse och förvaltning, som härleda sig
från Rikets Ständers eller Utskottets under riksdagens lopp fattade beslut.
Till åtlydnad häraf får Utskottet, efter verkställd granskning af före¬
skrifterna i lia och 2:a artiklarne af Banko-reglementet samt behörigt öf¬
vervägande af de härmed samband egande af Banko-fullmäktige gjorde fram¬
ställningar, vördsamligen tillstyrka, att följande förändrade stadganden må i
blifvande Banko-reglemente få inflyta, nemligen:
i:o
Kommer någon Fullmäktig i den författning, att han icke kan vara
riksdagsman och ledamot af Utskott, upphör genast hans fullmäktigskap och
hans rum anses ledigt; skolande vid dylika fall eller då eljest någon Full¬
mäktig utur Styrelsen afgår, protokolls-utdrag derom, samma dag sådant hos
Fullmäktige anmäles, till vederbörande Stånds Kansli-direktion expedieras,
med anmodan alt låta inkalla Suppleant, som i den afgångne ledamotens
ställe kommer att i Styrelsen inträda.
2:o.
Fullmäktige skola minst en yäng hvarje år förrätta" inventering i
Bankens alla kassor och öfrige förvaringsrum, enligt dertill af vederbörande
uppgjorda, fullständiga och verificerade inventarii-förteckningan
Vih. till R. St. Fröt. 1847 & 1848. 6 Sami. 1 Afd., 26 Haft
1
i
Banko-Utikottels Memorial, N:e 7U
3:o.
Åt Fullmäktige är uppdraget:
enligt 5 § i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, att för
hvarje halft år låta trycka samt med allmänna lidningarne utdela uppgift öf¬
ver förhållandet emellan Bankens metalliska kassa samt utelöpande sedlar
och depositions-skuld.
4:o.
Anm ales hos Fullmäktige sådan ledighet ibland Preste-ståndets eller
Bonde-ståndets Direktörer eller Suppleanter vid Låue-kontoren, åligger det
Ståndets Fullmäktige i Banken att förhållandet till Ståndets Kansli-direk¬
tion inberätta.
5:o.
Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret må för framlida upp-
sigten och kontrollen öfver Götha kanals vidmakthållande gemensamt utse och
välja en person, att, å Bankens oell Riksgälds-kontorets vägnar, såsom leda¬
mot deltaga i Götha kanal direktion; skolande nytt val dertill hvarje år an¬
ställas; hvarvid dock det förut ulsedde ombudet kan åter inväljas. Renialdo
Fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud , att, å Bankens och Riks¬
gälds-kontorets vägnar, deltaga i revisionerna af kanal-verkets räkenskaper,
6:o,
Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
Bankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte, orri
så påfordras, kunna, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas. Bö¬
rande Fullmäktige, vid slikt förhållande, af Kongl, Maj:t utbedja sig råd och
upplysningar.
Och som Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att
å Carlsborgs fästning må, i och för förvaring af större eller mindre del af
Bankens redbarheter, på Bankens bekostnad anskaffas tjenliga lägenheter an¬
tingen medelst uppförande af en ny by ggnad eller genom inredning för än¬
damålet af passande hvalf i eller under någon af de byggnader, hvilka, en¬
ligt den för fästnings-anläggningen fastställda plan redan finnas eller fram¬
Banko-Utskollets Memorial, N:o 71.
3
deles kunna varda derstädes uppförda samt att Kongl. Maj:t täcktes i så¬
dant afseende låta i nåder anbefalla uppgörandet af nödiga ritningar och
kostnadsförslag, för att, efter Fullmäktiges godkännande samt Kongl. Maj:ts
derå vunna nådiga sanktion, tjena till effei rättelse vid den ifrågakommande
nybyggnaden eller inredningen; så berättigas Fullmäktige att, uppå veder¬
börlig reqvisition, låta utbetala de för ändamålet erforderliga medel inom det
belopp, sorn det godkända kostnadsförslaget upptager.
7:o.
Fullmäktige ega att utfästa ett premium åt den eller dem, som innan
nästa riksdags början till Fullmäktige aflemna ett så beskaffad! till enkelhet
i förvaltningen och räkenskaperna inom Banken samt till besparing i förvalt¬
ningskostnaderna ledande förslag tili en förändrad organisation af Banko-
verket samt reglering af dess tjensteuianna-personal, att detsamma i dess
hufvudsakligare delar af Bikets Ständer godkännes; kommande beloppet af
berörde premium, hvilket högst får uppgå till 4000 r:dr banko, att i öfrigt
bestämmas med afseende å den fördel, som genom det framlagda och god¬
kända -förslaget Banken tillskyndas.
Då Utskottet nu redogör för de här ofvan föreslagne förändringar,
får Utskottet till besvarande upptaga en af Herr Ehrenhoff'. G. H., inom
Högloft. Ilidderskapet och Adeln väckt samt till Utskottet remitterad motion,
innefattande åtskilliga framställningar, som hafva samband med de uti l:sta
och 2:dra artiklarne af Banko-Beglementet förekommande stadganden,
Nämnde Reglementes 2 § lyder sålunda: „Ofverstyrelsen af Banko¬
verket föres af Rikets Ständers Fullmäktige, tre af hvarje Riksstånd.,,
Uti omförmälde motion hemställes, att Banko-sekreteraren, i sin egen¬
skap af Sekreterare hos Öfver-styrelsen, bör förpligtas att uti hvarje frå¬
ga, som rörer Verkets inre styrelse , till protokollet afgifva sitt yttrande,
samt att han för sina rådslag blifver ansvarig.
Som Banko-sekreteraren enligt 2:dra punkten i 11 % är berättigad att,
till vederbörandes utlåtande, utan föregången anmälan, remittera sådane, emel¬
lan Fullmäktiges sammanträden inkomne, mål, hvilka påtagligen fordra dylik
åtgärd; så följer väl deraf, att Banko-sekreteraren eger alt de hos Fullmäk¬
tige förekommande ärenden till föredragning bereda. Men enär Grundlagen
bestämmer, på sätt af förstberörde Reglementes stadgande jemväl inhemtas,
Huru Bankens Öfver-styrelse skall vara sammansatt, kan en så beskaffad
4
Banko-Utskottets Memorial, N:o 71.
föreskrift, motionären föreslagit, icke annorlunda än genom förändring af Grund-
lagarne åstadkommas; hradan ock Utskottet tillstyrker,
att motionen i denna del må lemnäs utan afseende.
I öfverensstämmelse med Banko-fullmäktiges, uti l-.sta punkten 2 mo¬
mentet af deras vid riksdagens början afgifna berättelse, gjorda framställ¬
ning, har Utskottet genom punkten l:o härofvan velat närmare förtydliga
uppställningen af 2 momentet uti Banko-reglementets 3 §.
Då det med inventeringar åsyftade ändamål närmast torde befrämjas
derigenom, att sådane anställas på obestämda tider, anser Utskottet det vara
olämpligt, att Banko-reglementet bestämmer månaden, då inventering i Ban¬
kens alla kassor och öfrige förvaringsrum skall af Fullmäktige förrättas j
hvarjemte, och som en sådan inventering möjligen kunde mera än en gång
årligen erfordras, Utskottet, genom punkten 2:a, tillstyrkt en förändring af
Reglementets 6:te §.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer numera, genom bifall till l:sta § i
Betänkandet N:o 14, gillat den uppställning, Fullmäktige gifvit åt den s. k.
halfårs-uppgiften; lärer 24 § i Reglementet böra erhålla den lydelse, punkten
3:o utvisar.
Den ofullständighet i 26 §, Banko-fullmäklige anmärkt uti 8:de punk-
ten af deras ofvanberörde berättelse, tror Utskottet kunna afbjelpas genom
det tillägg vid 2:dra momentet i 26 §, som punkten 4:o innehåller.
Genom borttagande af orden de årliga, sorn förekomma uti 27 § af
Banko-reglementet, lärer, på sätt Fullmäktige i 9:de punkten af berättelsen
förmält, åberopade § undfå erforderlig redaktions-förändring, hvilket af punk¬
ten 5.o närmare inhemtas.
Banko-Vtskottets Memorial, N:o 71. 5
Som Rikets Högloft. Ständer gillat Utskottets framställning i memo¬
rialet N:o 52, torde den genom punkten 6:o gifua förändrade lydelse åt 28
§ få i blifvande Reglemente införas.
Genom bifall till Utskottets tillstyrkan i memorialet N:o 54, kommer
29 § i Reglementet att bibehållas oförändrad, enligt punkten 7:o bär ofvan.
Jemnlikt Banko-reglementets 3 §, utgöres Bankens Under-styrelse af
Cheferne uti Kassa-afdelningen, Sedel-kontoret, Depositions-afdelningen,
Uåne-afdelningen, Låne-kansliet, Kontroll- och Revisions-afdelningen samt
Boksluts- och Ekonomie-afdelningen.
Uti den här ofvan omnämnda motionen, föreslås, att Bankens öfriga
Kommissarier äfven måtte få deltaga i Under-styrelsen.
Men som bemälde Kommissarier hafva åtskilliga för dem anvisade gö¬
romål, hvilka möjligen komme att lida deraf, att desse Kommissarier jem¬
väl ålades deltagande i Under-styrelsen, samt administrativa ärenden vanligen
mera vinna än förlora derigenom, att de handläggas af ett färre antal leda¬
möter; anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatte förändringen,
samt hemställer alltså,
att motionen äfven i denna del må förfalla.
Fjerde momentet af 31 § i Reglementet innehåller, att Bankens Fi-
skals-embete skall om tiden för Under-styrelsens sammankomster underrättas,
på det att en af Fiskalerne dervid må kunna tillstädeskomma.
Motionären yrkar, att ansvar måtte bestämmas för Banko-fiskalen, i
händelse det tillstyrkande, han vid någon Under-styrelsens sammankomst af-
gifver, skulle strida mot lag och laga stadgar.
l>å Bankens Fiskaler, lika med publika aktörer, äro underkastade
det ansvar, lagen bestämmer; synes något serskildt stadgande i afseende på
Bankens Fiskaler icke vara erforderligt; och Utskottet tillstyrker sålunda,
att äfven nyssnämnde förslag må lemnäs utan afseende.
6
Banko-Utskottets Memorial, N.o 71.
Likaledes liar motionären yrkat, att, uti vissa bestämda fall af alfvar-
sammare beskaffenhet, Bankens tjenstemän måtte ega att hos Kongl. Maj:ts
och Rikets Svea Hof-Rätt anföra besvär öfver Banko-fullmäktiges beslut,
äfvensom att Rikets Ständers Justitire-ombudsman må anmodas att vaka öf¬
ver lagarnes efterlefnad inom Banko-verket.
Bankens tjenstemän äro, enligt gällande föreskrifter, berättigade att hos
Rikets Högled. Ständers Revisorer eller Banko-utskott sig besvära öfver
Banko-fullmäktiges beslut, med det undantag allenast, att besvär öfver beslut,
hvarigenom någon förklaras skyldig att varningsgrad undergå, icke få anfö¬
ras. Och då frågor, som afse tillämpning af Bankens embets- och tjenste-
mäns betalnings- eller ersättnings-skyldighet icke, i händelse af bestridande,
få afgöras utaf Fullmäktige, utan böra, efter föregången undersökning, öfver-
lemnas till vederbörlig domstol; torde det af motionären åsyftade stadgande
icke erfordras.
För öfrigt och enär det måste anses tillhöra Justitise-ombudsmannen
att i allmänhet vaka öfver lagarnes behöriga efterlefnad, lärer
ofvanberörde förslag icke böra till någon serskild åtgärd föranleda.
Utskottet
kan ej eller till bifall förorda framställningen om utfärdande af
den föreskrift, att ^Rikets Ständers Bank under intet vilkor er¬
känner någon ansvarighet för andra penningar, som inkomma till
Verkets Kassörer än dem, för hvilka qvitto på Bankens blan¬
ketter blifvit afgilvet,,
enar Banko-Verket härigenom skulle undandraga sig en ansvarighet, som
kan. anses åligga hvarje auktoritet, i afseende på densamma underlydande
tjenstemän.
Slutligen har motionären föreslagit, dels att ett nytt Brand-reglemente
måtte på laglig väg blifva utarbetadt och sanktioneradt och dels att en ser¬
skild Brandkorps måtte bildas, uti hvilken må kunna inträda de af Bankens
tjenstemän, som till sådane sysslor känna sig ega duglighet och som icke
hafva penningar och handlingar, att vid inträffad våda vaka öfver.
Det reglemente, motionären afser, blef af Banko-utskottet vid 182&-—
1830 årens riksdag fastställd t; och har, efter hvad Utskottet kunnat in-
Banko-UlskotteU Memorial, N:o 72.
7
hemta, något klander öfver de deruti upptagne föreskrifter under den seder¬
mera förflutna liden icke ifrågakomma.
Genom bildande, på sätt motionären vidare föreslagit, af en serskild
Brandkorps för utöfvande af befälet vid Bankens brandanstalter, skulle Ban¬
ken möjligen i della fall tillskyndas utgifter, som icke kunna uppstå, då nu
gällande föreskrifter bibehållas, enligt hvilka Bankens samtlige embets- och
tjenstemän 8ro skyldige att utan ersättning tjenstgöra vid nämnde brand-an¬
stalter; varande dock härigenom ingen af dem, som hafva handlingar oell
penningar att vid inträffad våda „vaka öfver", förhindrad, utan tvertom ålagd
att en slik skyldighet iakttaga.
På grund häraf får Utskottet
jemväl till ifrågavarande förslag afstyrka bifall.
Stockholm den 7 Juli 1848,
N:o 72.
Ank. till Exp.Utsk. den 10 Juli, kl. 5 e. m.
Memoria/, med förslag till samm an jemkning af Jliks-Sfåndens
skiljaktiga beslut, i anledning af utlåtandet J\:o 60.
Uti det under N:o 60 till Rikets Ständer afgifne utlåtande bar Utskot¬
tet besvarat den utaf Riks-stånden beslutade återremiss af vissa delar uti
Betänkandet N:o 42, med förslag till reglering af Bankens lane- och kredi-
tiv-rörelse.
Enligt de af Riks-stånden Utskottet meddelade protokolls-utdrag, an¬
gående de af dem fattade beslut, i anledning af omförmälde Betänkande N:o
42 och Utlåtande N:o 60, hafva, med undantag allenast af Utskottets till¬
styrkan uti sista punkten, att föreskrifterna i afdelningen 5 utaf Banko-re¬
glementets 6:te artikel måtte ifrån nämnde reglemente få uteslutas, alla öfri¬
ga framställningar blifvit af dels samtlige och dels Irenne Riks-stånden bi¬
fallna. Härvid förekommer väl, att, i afseende på 2;a mom. af de reglemen-
tariska föreskrifterna rörande kassa-kreditiv åt enskilde, hvilket afser be¬
stämmandet af fonden för berörde kreditiv-rörelse och som är godkändt af
8
Banko-Utskottets Memorial, N:o 72.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden, Ridderskapet och Ådeln beslutat an¬
moda Utskottet att, för den händelse, att Ridderskapets och Ådelns beslut om
fastighets-låne-fondens bibehållande vid nu stadgadt kapital-belopp, kommer
att blifva Rikets Ständers, inkomma med förslag, huru den derigenom dispo¬
nibla summan af 500,000 r;dr må i annan väg för Bankens låne-rörelse an¬
vändas; men ehuru, genom numera verkställd omröstning i Förstärkt Banko¬
utskott, är vordet bestämdt, att cirkulations-kapitalet för lån mot pant af fast
egendom skall oförändradt bibehållas, samt i följd häraf det ännu är oafgjordt,
örn och till hvilket ändamål den sålunda från låne- och kreditiv-rörelsen in-
dragne summa af 500,000 r:dr skall användas: anser Utskottet dock något
annat yttrande i anledning af Ridderskapets och Adelns nvssanförde anmo¬
dan icke nu erfordras, än att Utskottet, i samband med utlåtandet öfver en
af Herr Rosenblad, Bernh., väckt motion om förstärkning af fonden för
belåning af publika papper skall taga omförmälda fråga under skärskådande.
Beträffande åter förslaget om uteslutande af 6:te artikelns 5:te afdel¬
ning, hafva Riks-stånden beslutat, som följer, nemligen:
Ridderskapet och Adeln har förklarat, att nämnde afdelning utaf
Banko-reglementet skall öfverhufvud bibehållas, samt uppdragit åt Utskottet
att i hänseende till penninge-belopp och verkställighets-åtgärder föreslå de
stadganden, som nuvarande omständigheter kunna påkalla;
Preste-Ståndet har jemväl ansett berörde afdelning böra bibehållas,
dock med den förändring, att 4:de mom. erhåller följande lydelse:
„Det i § 124 stadgade maximum af sedelstock må härigenom icke
ökas med mera än högst 2l millioner r:dr„, hvarförutan Ståndet anmodat Ut¬
skottet att, i afseende på verkställigheten häraf, föreslå de stadganden, sorn
af omständigheterna kunna påkallas;
Borgare-ståndet har bifallit Utskottets hemställan, att meranämnde
afdelning må ifrån Banko-reglementet utgå; hvaremot Bonde-ståndet be¬
slutat, att reglementet i omförmälde del skall fortfara att vara gällande.
Som följaktligen trenne Riks stånd förklarat, att 5:(e afdelningen al
Banko-reglementets 6:te artikel skal! qvarstå; så har Borgare-ståndets beslut
förfallit; likväl och enär de öfriga trenne Riks-stånden, i fråga om uppställnin¬
gen af föreskrifterna i 5:te afdelningen, varit af olika mening, har Utskottet,
med stöd af Riksdags-ordningens 73 §., ansett sig böra uppgöra, och får
härmedelst Rikets Ständers bepröfvande vördsamt underställa följande sain-
manjemnknings-förslag:
Morn.
Banko-Utskottets Memorial, N:o 72.
»
Mom: 1. För den händelse, alt en eller flera privatbanker skulle
före nästa Riksdag upphöra, åligger det Fuilmägtige att, i mån af
det sålunda minskade rörelse-kapitalet, antingen på den ort, der
sådan privatbank funnits, inrätta en afdelning af Rikets Ständers
bank, för att, under den förvaltning, Fullmäktige finna godt för¬
ordna och enligt af dem meddelad instruktion, bedrifva hine- oell
kreditiv-rörelse samt hålla upp- och afskrifnings-räkning på unge¬
färligen enahanda vilkor, som den privatbank, hvilkens rörelse
skall ersättas, eller ock, om sådant anses mera lämpligt, för be¬
rörde ändamål, anvisa nödiga medel åt Bankens vederbörande
låne-kontor.
Mom. 2. Sammanräknade summan, sorn banken i sådant af¬
seende liar att anvisa, får icke öfverstiga 2,500,000 r:dr banko,
hvilka fördelas på vederbörande låne-kontor eller afdelningar i
förhållande till medeltalet under sednast förflutna trenne åren af
den eller de privatbankers sedel-utgifning, sorn skall ersättas.
Mom. 3. Afdelningen eller låne-kontoret afgifver inom det an¬
visade beloppet assignationer på banken, ställde å 20 r:dr hvarde¬
ra, och, efter föregången avis, i banken vid anfordran, betalbara;
kunnande dessa assignationer i al! kronans uppbörd emottagas.
Mom. 4. Det i § stadgade maximum af sedelstock må häri¬
genom icke ökas med mera än högst 2,500,000 r:dr banko.
Slutligen bör Utskottet anmäla, att, i händelse förestående jemknings-
förslag af Ilikets Ständer bifalles, den § af blifvande banko-reglemente, som
kommer att motsvara den 124 §:n i nu gällande banko-reglemente, lärer bö¬
ra oförändrad bibehållas.
Stockholm den 10 Juli 1848.
Reservation:
af Riksdagsfullmäktigen Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län,
sorn ansett den uti ofvauberörde sammanjemnknings-förslag upptagna summa
Bih. till R. SL Brot. 1847 och 1848. 6 Sami., 1 Afd., 26 Baft. 2
i# Banko-Utskottets Memorial, N:o 72.
böra bestämmas till fem millioner r:dr banko, på sätt nuvarande Banko-re¬
glemente innefattar.
Doktor Sandberg ville kafva antecknadt, att han icke varit närva¬
rande, då detta memorial beslöts.
STOCKHOLM, w. f. »almak. 1848.
Banlio-Utslcottets Utlåtande, N:o 75.
1
JV° 73.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 10 Juli, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i fråga om bildande af en pensions-anstalt för en¬
kor och barn efter tjenstemän och betjente vid banko-diskon¬
ten , låne-kontoren samt Tumba bruk.
Genom § 100 i del vid sednaste riksdag utfärdade banko-reglemen -
le ålades hauko-fullmuktige atl, efter det vederbörande hörde blifvit, så
tidigt upprätta förslag till en pensionsinrättning för enkor och barn efter
tjenstemän och betjente vid banko-diskonten, låne-kontoren samt Tumba
brok, ali samma förslag kunde i fullständigt skick vid innevarande riks¬
dag underställas Banko-ulskottels bepröfvande; och öfverlemnades, i detta
afseende, åt fullmäktige att, såsom fond för en sådan pensionsinrättning ta¬
ga i beräkning, icke allenast de odisponerade behållningar, som redan fun-
nos och intill denna riksdag kunde uppkomma å fullmäktiges dispositions-
räkningar, hvilka behållningar borde på lämpligaste sätt förräntas, utan äf¬
ven de lönebesparingar, som uppstode för vakante tjenster vid banko-di¬
skonten, lånekontoren och Tumba bruk.
Till åtlydnad af denna föreskrift hafva fullmäktige ock, efter vederbö-
randes hörande, uppgjort och till Utskottet inkommit med förslag till en
dylik pensionsanstalt; hvarvid fullmäktige, enär berörda förslag gåfve vid
handen, att de såsom fond för pensionsinrätlningen för närvarande tillgäng¬
lige medel, icke uppginge lill högre belopp, än omkring 13,333 r:dr 16 sk.,
hvarå räntan ej torde kunna med säkerhet beräknas till mera är 600 r:dr
för året, samt att det bidrag, inrättningen kunde hafva af samtlige dess
delegare alt påräkna, endast utgjorde 492 r:dr årligen, fästat uppmärksam¬
het derå, att om äfven, på sätt fullmäktige tillstyrkt, ett årligt anslag af
500 rd:r, allt banko, utaf bankens medel för ändamålet beviljades, pen-
sionsinrättuingens inkomster likväl förr eller sednare torde blifva olillräck-
liga för utgifternas bestridande samt betäckande af de förluster, som kun¬
de på utlåningen uppslå, hvarigenom Rikets Ständer skulle försättas i nöd¬
vändighet alt antingen förstärka fonden, eller öka det årliga anslaget till in-
Uih lill K. St. Prof. 1847 tf 1848, G Sami. 1 Afd. 27 11 afl.
1
2
B linko-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
rättningen; vid hvilka förhållanden, och då fullmäktige, jemlikt Rikets Stän¬
ders vid föregående riksdagar fattade och i åberopade § KX) af sednasle
banko-reglemente äfven intagna beslut, hittills egt att af fullmäktiges dis-
positions-räkning eller de för utredningen af f. d. riks-diskonten möjligen
inflytande tillgångar till behöfvande enkor och barn efter aflidne tjenste¬
män och betjente vid diskont-verken anordna gratifikationer, med skyldig¬
het att desamma till Rikets Ständers pröfning och stadfästelse anmäla, full¬
mäktige trott sig böra hemställa, att, i stället för bildande af en serskild
pensionsinrättning med dermed ovilkorligen förenade förvaltningskostnader
och andra utgifter, fullmäktige måtte bemyndigas att, enligt de grunder,
som kunde bestämmas, från fullmäktiges dispositions-räkning utgifva pen¬
sioner till enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid banko-diskon¬
ten, låne-kontoren samt Tumba bruk.
Då vid pröfning af det sålunda afgifna förslaget Utskottet, å ena
sidan, nogsamt insett angelägenheten deraf, att vilkoren för inträdes vin¬
nande i den ifrågasatta pensions-anstalten blifva så lindriga som möjligt,
på det att nuvarande till delaktighet i densamma berättigade tjenstemän
och betjente, hvilka icke kunna emot deras bestridande åläggas att uti in¬
rättningen ingå, måtte dertill finnas benägne, har Utskottet, å den andra
sidan, ej heller kunnat undgå finna, att, i följd af berörde förhållande,
inrättningens bestånd svårligen kan med dess nu beräknade inkomster an¬
ses betryggadt, utan att ett anlitande af fonden måhända inom en icke af¬
lägsen tidpunkt torde ifrågakomma, hvadan de af fullmäktige anförde be¬
tänkligheter mot bildande af en serskild pensions-anstalt synas, med afse¬
ende å för handen varande omständighet, så välgrundade, att Utskottet icke
tvekat att i desamma instämma, och sålunda ansett omförmälda fråga för
närvarande böra förfalla; dock torde, för beredande af erforderliga medel
för ändamålet, fullmäktige få sig uppdraget att fortfarande låta på lämpli¬
gaste sätt förränta de såsom fond för inrättningen, enligt ofvanberörde §,
anvisade tillgångar; hvarefter Rikets Ständer vid en blifvande riksdag kom¬
ma i tillfälle att låga ärendet under förnyad pröfning, och efter sig då
företeende förhållanden med fondens ställning besluta, angående den nu
föreslagna pensions-anstaitens tillvägabringaude. Emedlertid synes någon
lämpligare utväg icke förefinnas, än att åt Banko-fullmäktige tills vidare
öfverlemna, att från deras dispositions-räkning anvisa understöd åt enkor
och barn efter ifrågavarande tjenstemän och betjente; hvarvid Utskottet
bordt erinra, att, då dylika gratifikationer komma att meddelas utan mot¬
Banko Utskottets Utlåtande, N:o 74.
3
svarande skyldighet för bemälde tjenstemän och betjente att dertill af egna
medel bidraga, devas enkor och barn ej eller kunna anses berättigade att
åtnjuta viss årlig pension, utan lärer på fullmäktiges pröfning af de sökan¬
des behof samt omständigheterne i hvarje serskildt fall få bero, om och till
hvad belopp understöd må den sökande beviljas.
På grund häraf tillstyrker Utskottet vördsamt, att följande före¬
skri ft må i näst utfärdande banko-reglemente införas, i utbyte mot § 100,
nemligen:
Fullmäktige berättigas att intill nästa riksdag, efter nog¬
grann pröfning af de sökandes behof, och omständigheterne
i hvarje serskildt fall, hvilka till fullmäktiges protokoll an¬
tecknas, låta till behöfvande enkor och barn efter tjenstemän
och betjente vid banko-diskonten, låne-kontoren samt Tumba
bruk, från fullmäktiges dispositions-räkning anordna gratifi¬
kationer, hvilka till Rikets nästsammanträdande Ständers pröf¬
ning och stadfästelse skola anmälas; viljande Rikets Ständer
vid en kommande riksdag tillse, huruvida en serskild pen-
sions-anstalt för enkor och barn efter ofvaubemälde tjenste¬
män och betjente må kunna till vägabringas; och åligger det
fullmäktige emedlertid att, tili beredande af fond för en dy¬
lik pensions-inrättning, låta, på lämpligaste sätt, förränta icke
allenast de odisponerade behållningar, som redan finnas och
intill nästa riksdag å fullmäktiges dispositions-räkning upp¬
komma, utan äfven de iönebesparingar, som kunna uppstå
för vakanta tjenster vid banko-diskonten, låne-kontoren samt
Tumba bruk.
Slockholm den 10 Juli 1848.
M T4
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Juli, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i fråga om pappersmästaren J. R. UUanders bibe¬
hållande vid honom tillagd spanmål.
Enligt från äldre tider bibehållne och ännu gällande föreskrifter,
äro arbetarne vid Tumba bruk berättigade att för hvarje barn undfå en
4
Banko-l'tskottcts Utlåtande, N:o 74.
tillökning i spanmål af en tunna råg och en half tunna malt, sorn utgår
för gosse, till dess han fyllt 12 år, och för flicka intill uppnådde 15 år.
I följd häraf, och enär till arbetarne jemväl räknades den å bru¬
kets stat tillförene uppförde, men numera indragne mästerlärlingen, innehade
pappersmästaren J. R. Ullander, då han från mästerlärling till pappersmä¬
stare befordrades, serskildt anslag i spanmål i och för sine barn, af hvil¬
ken förmån han sedermera oafbrutet varit i åtnjutande.
Då emedlertid den för Ljenstemännen vid bruket den 15 Juni 1841
fastställde aflöningsslat icke innefattar rättighet för pappersmästaren att ut¬
bekomma dylik spanmålsersältuing, hafva Banko-fullmäktige, efter det devas
uppmärksamhet å detta förhållande blifvit fästad, med anmälan derom,
hos Utskottet hemställt, huruvida icke bemälde Ullander, som till pappers¬
mästare befordrades den 23 Juni 1840, och sålunda utöfver 7 år, ulan
anmärkning, uppburit ifrågavarande anslag, kunde dervid bibehållas för
de 2:ne barn, en gosse om 8 år och en flicka om 6 år, hvarför detsam¬
ma nu utgår, med två tunnor råg och en tunna malt årligen, intilldess
barnen upphunnit den föreskrifna åldern.
I betraktande deraf, så väl att Ullander städse gjort sig känd för
ordning och noggranhet vid fullgörandet af de honom tillhöriga, under sed¬
nare åren betydligen ökade göromålen, som ock att hans löneförmåner un¬
derstiga dem, hvilka äro den andre pappersmästaren tillerkände; så och
då under sådane förhållanden nedsättning uti den aflöning, Ullander hit¬
tills åtnjutit, icke vore med billighet öfverensstämmande, har Utskottet, så¬
som en uppmuntran för honom till fortsatt nit uti brukets tjenst, velat
hos Rikets Ständer vördsamt hemställa,
att pappersmästaren J. R. Ullander må medgifvas att fort¬
farande åtnjuta spanmålsanslag med en tunna råg och en
half tunna malt för hvardera af de tvenne barn, hvarför
detsamma nu utgår, intill dess barnen upphunnit den för
upphörande af så beskaffadt understöd föreskrifna ålder.
Stockholm den 10 Juli 1848.
Banko-Utskotlels Utlåtande, N:o 75.
5
JW 75-
Arik. till Exp.-Ulsk. deri 10 Juli, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i fråga om anställande af e t kanslist-biträde vid
Banko-diskontverkets usta ombudsmans-expedition.
Sedan, på sätt uti § 6 af Utskottets under N:o 14 till Rikets Stän¬
der aflåtne berättelse, angående bankens styrelse och förvaltning under li¬
den från nästföi flutna riksdag, blifvit omförmäldt. banko-diskont-direktio-
nen, med anledning deraf, att göromålen inom förste ombudsmannens ex¬
pedition, år ifrån år, betydligen ökats, och i betraktande deraf, att dess
pligt i första rummet vore att tillse, det verkets ärenden och angelägenhe¬
ter blefve vårdade och haudhafde på ett med delsammas gagn och bästa
förenligt sätt, ansett sig så mycket mindre kunna undgå att genast vidtaga
någon åtgärd till underlättande, åtminstone i någon mån, af göromåiens be¬
höriga gång inom nämnde exoedilion, som direktionen insett omöjligheten
deraf, alt förste ombudsmannen, med biträde af allenast en kanslist, fortfa¬
rande skulle medhinna att, med nödig skyndsamhet och för verkets säkcr-
ket erforderlig noggranhet, ombesörja de honom åliggande göromål, samt
fördenskull till en början förordnat en person att, ifrån och med Decem¬
ber månad 1845 till 184(j års slut, inom nämnde expedition vid göromå¬
len biträda, emot eli arfvode af 300 rd:r b:ko för år räknadt, och, eiler
det tiden lör begagnandet af detta extra biträde lilläudagålt, medgifvit, att
berörde arfvode finge utgå, intill dess Banku-utskoltet i ämnet förordnat;
så bar direktionen, under åberopande af hvad sålunda förekommit, bos
Utskottet hemställt, att, då de skäl, som legat till grund för direktionens
härutinnan vidtagna åtgärder, i allo qvarstodo, det förordnade kanslislbi-
trädet vid förste ombudsmannens expedition, såsom af behofvet oundvikli¬
gen påkalladt, för att kunna verksamt besörja och påskynda indrifningen af
verkets på lagsökning beroende fordringar, måtte tills vidare och intilldess,
genom göromåiens möjliga minskning, direktionen funne detsamma kunna,
ulan men (ör verket, undvaras, få mot åtminstone det derföre hittills ut-
gifna arfvedel af 300 rd:r b:ko årligen fortfara.
Tili närmare ledning för bedömandet af vidden och beskaffenheten
6
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
af de vid nämnde expedition förekommande göromål, har diskont-direk¬
tionen derjemte upplyst: att under år 1846 till förste ombudsmannens åt¬
gärd blifvit remitterade 848 stycken lån; att 105 bevakningar vid veder¬
börliga domstolar, uti der anhängige konkurser, genom honom verkstälts;
att 995 stycken banko-diskont-lån blifvit fullt liqviderade och afbeta Inin¬
ga r å andra lån indrifne lill ett sammanräknadt belopp al r:dr 356,035:
41 sk 3 rst.; att dessutom på osäkra, inom linien forde, banko-diskont-lån
ingått 6,369 rd:r 7 sk. 5 rst.; att uppå liandels-diskontens lagsökte lån in-
lefvererats 28,384 r:dr 24 sk. 4 rst., utom inbetalningar af 5,286 r:dr 44
sk. 3 rst. på dylika inom linien förda lån; samt att vid 1846 års slut 830
stycken banko-diskonllån voro på lagsökning, rättegångar och konkurser be¬
roende; och som Utskottet, under granskningen af banko-diskontverkets
förvaltning och räkenskaper för nästlidet år, funnit de af förste ombuds¬
mannen derunder handlagde mål och ärenden vara af ungefärligen lika vid¬
sträckt beskaffenhet; så och då banko-fullmäktige, uti ett tiil Utskottet öf¬
ver ifrågavarande framställning afgifvet utlåtande, förklarat sig anse göro-
malen vid förste ombudsmannens expedition vara så ötverhopande, att de¬
samma icke kunna nöjaktigt bestridas utan det serskilda kanslistbiträde,
direktionen derstädes anställt, hvilket förhållande jemväl är vordet vitsor-
dadt af Rikets Ständers för granskning af banko-diskont-verkets räkenskaper
åren 1846 och 1847 församlade revisorer, anser Utskottet sig böra tillstyrka,
att ett årligt arfvode af 300 rd:r b:ko måtte tills vidare och
intilldess, genom göromålens möjliga minskning, detsamma
befinnes kunna, utan men för verket, undvaras, få af di¬
rektionen öfver banko-diskont-verket användas till ersättning
åt den person, direktionen finnér tjenligt förordna till kan¬
slist-biträde uti förste ombudsmannens expedition,
Stockholm den 10 Juli 1848.
M 76.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. 1 e. m.
Utlåtande, öfver väckte frågor om lönetillökning dt ombuds¬
männen vid låne-kontoren i Götheborg och Malmö samt om
tillsättande af en kanslist vid förstnämnde låne-kontor.
Till Utskottet hafva blifvit hänvisade dels från högloft. Ridderska-
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
7
skåpet och Adela en af herr Rosenblad,, Bernhard, väckt motion, att lönen
för ombudsmännen vid iåue-kontoren i Götheborg och Malmö, utgörande
för det närvarande för hvardera 500 rd:r, måtte förhöjas, för den förre
till 800 rd:r och för den sednare till 600 rd:r, samt att vid förstnämnde
låne-kontor, till ombudsmannens biträde, anställas en kanslist med 400
rd:r lön, dels ock från högvörd. Preste-ståndet en af biskop Bruhn gjord
framställning derom, ej mindre att lönen för ombudsmannen vid låne-
kontorel i Götheborg måtte förhöjas till 1000 rd:r b:ko, än äfven att en
kanslist linge till bemälde ombudsmans biträde antagas, uti hvilken sist¬
nämnde framställning pros tärne Traneus och Osterman sig förenat, den
förre med åberopande af den erfarenhet, han, såsom Irenne serskilde gån¬
ger förordnad revisor af nyssberörde låne-kontors förvaltning, varit i till¬
fälle inhemta.
Härförutan har till Utskottet inkommit serskild ansökning af om¬
budsmannen vid låne-kontoret i Götheborg om förhöjning af lönen lill
minst 1000 rd:r b:ko årligen, att från och med innevarande års början ut¬
gå; till hvilken ansökning, som blifvit af direktionen öfver nämnde lånekontor
i allo förordad, banko-ful Imäktige, uti afgifvet utlåtande, med förklarande,
det de ausågo ombudsmanslönen vid låne-kontoret i Götheborg vara alldeles
otillräcklig pä en ort, der lefnadskostnaden är dryg, i så måtto tillstyrkt bifall,
att nuvarande ombudsmannen vid detta låne-kontor, vice häradshöfdingen
C. F. Jacobsson, måtte tilläggas en personel lönetillökning af 500 rd:r b:ko
årligen, att till honom utgå från och med 1848 års början till och med
det år, då nästa riksdag slutar; och hafva slutligen ej allenast direktionen
öfver låne-kontoret i Götheborg, uti dess vid riksdagens början till Utskot¬
tet afgifna berättelse, utan ock Rikets Ständers år 1847 församlade reviso¬
rer öfver nämnde lånekontors förvaltning och räkenskaper föreslagit, att
till biträde åt ombudsmannen må anställas en lagfaren kanslist med årlig
lön af 400 rd:r b:ko, eller enahanda belopp, som kanslisten hos andre om¬
budsmannen i banko-diskonten åtnjuter, såsom enligt direktionens tanka
det minsta, hvarmed en för sådan befattning fullt tjenlig person kan anses
godtgjord.
I anledning häraf har Utskottet i första rummet under öfvervägan¬
de tagit, om och till hvad belopp löne-tillökning må anses behöflig för
ombudsmannen vid Götheborgs låne-kontor; hvarvid Utskottet, lika med
motjoiiärerne samt låne-kontorets direktion, ansett, att den vid låne-kon-
torels inrättande år 1824 för ombudsmannen bestämda lön af 500 rd:r b:ko
8
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
årligen under numera förändrade förhållanden, då lefnadskostnaderna å
stället, serdeles de sednare åren, blifvit utöfver all beräkning stegrade,
omöjligen, äfven med iagttagande af den strängaste hushållning, kan lemna
denne tjensteman ens den torftigaste utkomst; att detta lönebelopp ej eller
motsvarar vigten och ansvarsfullheten af ombudsmansbefattningen, hvilken,
så vida den skall bestridas på det sätt, man bör ega rätt fordra, onekligen
nu, sedan göromålen till följd af lånerörelsens utsträckning allt mera tilltagit,
mer än förut, påkallar all ospard möda och arbetsamhet å ombudsmannens
sida; samt att, om äfven ombudsmannen skulle kunna småningom förvärf¬
va sig ytterligare förmåner genom kommissioner af lånsökande, det likväl
icke vore lämpligt, eller med kontorets sanna fördel öfverensstämmande
att, genom bestämmandet af en i alla afseenden otillräcklig lön, tvinga den¬
ne tjensteman att, för vinnande af en tarflig bergning, hufvudsakligen vin-
lägga sig om dylika enskilda förtroenden.
Med afseende härå, och enär otillräckligheten af ombudsmannens nu¬
varande lön dessutom ådagalägges deraf, att, enligt hvad upplyst blifvit,
vid sednaste ledighet af denna tjenst, om hvars fördelaktiga beskaffenhet
man tillförene synes hafva gjort sig öfverdrifna föreställningar, icke någon
af de flere på stället vistande tjenstemän, som varit till tjensten skicklige,
funnit med sin fördel öfverensstämmande att densamma söka, eller ens på
nuvarande vilkor kunnat förmås att, under ledigheten, tjensten förestå, utan
direktionen, efter fyrfaldiga svårigheter, varit nödsakad sistnämnde förtro¬
ende öfverlemna åt en från aflägsen landsort tillkallad yngre tjensteman,
hvilken likväl, efter tagen närmare kännedom af tjenstens beskaffenhet, icke
uppträdt såsom sökande lill den lediga tjensten, samt härtill kommer, att
ombudsmanslönen vid privat-bankeu i Götheborg, oaktadt göromålen der¬
städes, serdeles vid inrättningens början, måste vara ojemförligt mindre, än
vid låne-kontoret, åtnjuter en lön af 800 r:dr b:ko, med utsigt till förhöj¬
ning deraf i mån af göromålcns ökning, finnér Utskottet, enligt hvars åsigt
bestämmandet af viss lämplig lön för ombudsmannen är äudamålsenligare
och med lånekontorets fördel mera öfverensstämmande, än beviljandet af
något, om äfven högre, personellt arfvode åt tjenstens nuvarande innehafva¬
re, sig böra vördsamt hemställa,
att lönen för ombudsmannen vid låne-konloret i Götheborg
måtte förhöjas från 500 till 800 r:dr b:ko årligen, att beräk¬
nas och utgå från och med innevarande års början.
Vidkommande
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
1
Vidkommande åter den föreslagne lönetillökningen för ombudsman¬
nen vid låne-kontoret i Malmö, så enär låne-kontorets direktion, som när¬
mast är i tillfälle att bedöma behofvet af tillökning i lönerna för tjenste¬
männen vid kontoret, uti dess till Banko-utskottet vid innevarande riks¬
dags början afgifna berättelse, bland annat förmält, att, ehuru den der å
orten under de sednare åren uppstådda dyrhet å alla de oundgängligaste
lefnadsbehofven för tjenstemännen försvårat möjligheten till utkomst, di¬
rektionen dock för denna gång ville undvika att hemställa om lönetillök-
ning för någon af tjenstemännen, saknar Utskottet anledning alt föreslå en
löneförhöjning, hvarom ansökning ej eller blifvit af ombudsmannen gjord;
och får alltså
afstyrka bifall till ofvanberörde förslag.
Hvad slutligen angår frågan om anställande af en kanslist till bi¬
träde åt ombudsmannen vid Götheborgs låne-kontor, får Utskottet upplysa,
att, sedan banko-fullmäktige, i anseende till dåvarande ombudsmannen IV.
M. Stenbergs år 1846 yppade balans, låtit genom utsedt serskildt ombud,
banko-kommissarien E. Deutsch, anställa noggrann undersökning till utrönan¬
de ej mindre af verkliga förhållandet med de lagsöknings- och rättegångs-
ärender, sorn varit på Stenbergs handläggning beroende, än äfven huru
berörde balans kunnat uppslå och under en längre tid döljas, så hade ej
mindre bemälde ombud, uti den redogörelse, han för det honom lemnade
uppdrag aflemnat, än ock Rikets Ständers år 1847 församlade revisorer
öfver låne-kontoret, uti deras afgifne berättelse, fästat uppmärksamhet derå,
att, om en kanslist varit anställd vid ombudsmans-expeditionen och med
ombudsmannen deltagit i göromålen, det svårligen skulle lyckats Stenberg
att, såsom nu sketl, genom falska anteckningar, undandölja sanningen samt
missleda direktionen och revisorer, hvarförutan revisorerne dels förklarat
sig halva, ”efter noggrant inherntad kännedom om ombudsmans-befattningen,
funnit densamma vara förenad med så många serskilda göromål och iakt¬
tagelser, att deras tillbörliga utöfvande omöjligen kan medhinnas utan hjelp
och biträden, icke blott för de juridiska omsorgerna, eller handläggningen
med lagsökningsmålen och anteckningar uti deröfver upprättade diarier,
konkursbevakningar, uppstådda rättegångar, förandet- af proklamaboken samt
den förefallande brefvexlingen, utan ock lör den icke obetydliga räkenskaps-
föring, hvilken måste ega rum, såväl rörande de nästan stundligen inkom¬
mande penningeremisser och inbetalningar eller liqvider för lagsökta, eller
Bih. till R. St. Prot. 1847 1848, G Sami. 1 Afd. 27 Haft. 2
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 76.
i konkurser bevakade fordringar, som ock i afseende på redovisningen af
ultagna försko!Ler till bestridande af lagsöknings- och bevakningskostnader,
hvilka, i anledning af dessas stora mångfaldighet och olika egenskap, såsom
till stämpladt papper, vidimationer, lösen, handräcknings- och ulmätnings-
utgifter m. m., fordra, för eri noggrann och erforderlig redovisning, vidlyf¬
tiga anteckningar, de der icke kunna behörigen verkställas utan en oafbru¬
ten uppmärksamhet och sysselsättning, så vida icke oordning skall uppkom¬
ma och misstag samt missräkning inträffa”; dels ock i sammanhang der¬
med upplyst, ätt antalet af äldre öäfslutade lägsöknirigsmål, hvilka finnas
intagna i diarium öfver osäkra, inom linien förda lån, men åt hvilka det
åligger ombudsmannen egna en fortfarande oafbruten uppmärksamhet, vid
revisionstiden befunnits utgöra ett antal af 252 och de löpande ett antal af
332, eller tillsammans 584 stycken lagsökningsmål, åt hvilka alla ombuds¬
mannen åligger egna behandling; att, utom lagsöknings-memorialerna, före¬
komma mångfaldiga utlåtanden och påminnelser i utsökningsmål, återkal-
lelser af lagsökningar, meddelande af qvitteuser öfver verkställde utbetal¬
ningar, inlöste reversers öfversändande, äfvensom brefvexling med under-
exsekutorer och enskilde personer i landsorterne för vinnande af upplysnin¬
gar om lagsökte gäldenärers tillstånd, jemle ej mindre ali härvid förekom¬
mande renskrifuing, än protökollsföringén hos fåne-kontorets direktion*,
samt
att de anmaningsbref, som det åligger ombudsmannen att expe¬
diera, uppgå till ett antal af minst 1000 st. i månaden; och hafva samt¬
lige ledamölerne af Riks-stånden i låne-kontorets direktion ansett föreva¬
rande fråga af den vigt, att, sedan låne-kontors-direkLionen, vid yppade
flerfaldiga svårigheter att, efter Stenbergs afvikande, erhålla någon person
med skicklighet och förmåga att ombudsmans-tjensten under ledigheten fö¬
reslå, hvarigenom direktionen blifvit satt i största förlägenhet för skolan¬
det af ombudsmansgöromålen, hos banko-fullmäktige gjort förnyad fram¬
ställning om anställande af en lagfaren kanslist till ombudsmannens biträ-
de, mot ett arfvode af 400 rulf b:ko för är räknadt, inen fullmäktige, ge¬
nom beslut af den 30 December 1846, till följd af Rikets Ständers vid
sistlidne riksdag i Smuel fattade beslut, afslagil denna direktionens fram¬
ställning, bemälde ledamöter lill direktionens protokoll nedlagt deras re¬
servation i afseende på den skada och förlust för kontoret, som, 'genom
afslag å berörde hemställan, kunde i framtiden Uppstå.
1 betraktande häraf, oiih då det sålunda nunierä to åste anses full-
Banko-Utikottets Utlåtande, N:o 7«.
3
ständigt ådagalagdt, att ombudsmanna-göromålen vid låne-kontoret i Göthe¬
borg äro af den vidlyftighet, alt de omöjligen, med den driftiga och skynd¬
samma behandling, som dervid erfordras, kunna af en person medhinnas;
då derjemte lätteligen inses, att anställandet af en kanslist hos nämnde
ombudsman jemväl är af behofvet påkalladt, på det att, i händelse af för¬
fall för ombudsmannen, t. ex. till följd af lungre resor i kontorets ären¬
den, sjuklighet, eller annat dylikt, direktionen må hafva att tillgå tjenlig
person att besörja ombudsmans-göromålen, helst det, i så beskafFade fall,
måste blifva ytterst svårt att genast erhålla någon lagkunnig person, som
vill och kan åtaga sig ett dylikt sysslande, dervid nödig närmare känne¬
dom af ärendena ej kan inhemtas annorlunda än genom längre lids förut¬
gången handläggning deraf, samt härtill kommer, att, oaktadt de kontroller,
som varit och numera ytterligare blifvit vidtagna, i afseende å ombuds¬
mannens uppbörd och liandhafvandet af hans göromål i öfrigt, del icke är
för direktionen möjligt att åt denna befattning, till alla dess delar, egna den
trägna och dagliga uppmärksamhet, som erfordras att förekomma, eller
tidigt uppdaga de brottsliga tilltag, hvilka under ulöfningen af densamma
möjligen kunna ega rum; men anställandet, vid ombudsmannens sida, af en
kanslist, som hade tili pligt att biträda vid göromålen, otvifvelaktig! skulle,
i betydlig mån, underlätta möjligheten för direktionen att ombudsman¬
nen kontrollera, finner Utskottet, i likhet med såväl molionärerne och Ri¬
kets Ständers revisorer öfver låne-kontoret, som banko-fullmäktige och lå-
ne-konlorels direktion, sig böra. tillstyrka,
att, till biträde åt ombudsmannen vid Rikets Ständers låne¬
kontor i Götheborg, måtte få anställas en kanslist med årlig
lön af 400 rd:r b: k o.
Stockholm den 10 Juli 1848.
Reservation
af herr L. Bergman, sorn ansett lönen för ombudsmannen vid Gö¬
theborgs låne-kontor böra förhöjas till 1000 rd:r b:ko.
STOCKHOLM, Elmsn & Gransergs Tryckeri, 1848.
Sanfto-Vtsliolleti Memorial, A': a 77.
t
N:o 77.
Ank. till Exp.-Utik. dea 13 Jall, kl. 5 e. n.
Memoria/, med förslag till åtskilliga förändrade föreskrifter i
3:dje artikeln af Banko-reglementet.
Vid verkställd granskning af föreskrifterna i ofvanherörde artikel af
na gällande Banko-reglemente, liar Utskottet, på grund af gjorda framställ¬
ningar, ansett sig böra tillstyrka åtskilliga förändringa» ; hvarförutan Ut¬
skottet åt en del stadganden gifvit den af Rikets Ständers under riksdagens
lopp fattade beslut föranledda uppställning.
Genom 3:ne Riks-stånds bifall till Banko-utskottets utlåtanden N:ris 17
och 55, skall under titel; Löne-stat i Banko-reglementets 35 § för tredje
tjenstegraden upptagas lön å 800 r:dr i stället för 700 r:dr.
Som det, efter hvad Under-styrelsen uti dess till Utskottet afgifna be¬
rättelse anfört, vid inträffande sjukdomsförfall, lärer hafva mött svårighet
att, utan serskild ersättning åt den vikarierande, få silfvervägare- och makn-
lei ings-stämplare-befattningarna besörjda, emedan dessa befattningar serskildt
genom konstitutorial äro tillsatta; så har Under-styrelsen föreslagit, att nämn¬
de befattningar må, efter nuvarande innehafvares afgång, få bestridas af dem
bland vaklbeljeningen, sorn dertill pröfvas passande och skicklige; och enär,
vid öfvervägande häraf, Utskottet ansett vaktbetjeningen vara skyldig att
förrätta de göromål, hvilka åt den kan vara anvisade; så tillstyrker Utskot¬
tet, att, med uteslutande af orden; en silfvervägare och en makulerings-
stämplare, under titel vaktbetjening, må utföras 16 kammardrängar, lön å
3oo r:dr.
På grund af Rikets Ständers bifall till Utskottets framställningar i me-
morialerna N:ris »5, 18 och 51, kommer dels för pant-låne-kommissarien
att utföras missräknings-penningar, »5o r:dr; dels för kamereraren i kassa-
fliA. till Ii. St. Prot. 1847 och iS*8. 6 Samt., i Afd., 28 Häftet. 1
2 Banko-Ulskollets Memorial, N:o 77.
afdelningen, missräknings-penningar 200 r:dr och dels för kammardrängar-
ne serskilda arfvoden.
Med iakttagande af ofvanberörde förändringar, skulle den föreskrift, sorn.
motsvarar 35 § i Banko-reglementet, lyda, sorn föijer;
Löneförmånerna äro:
ä Löne-Stat:.
Tredje Tjenstegraden:
För 22 bokhållare, 2 revisorer, regislralorn,. tillika
aktuarie, 2 notarier hos Under-styrelsen och 1 nota¬
rie uti låne-kansliet,. lön ä 800 r:dr ...... 22,400 — —-
Vakt beij en ing:
Vaktmästare, lön — — —
16 kammardrängar,, lön a 3oo r:dr . . . . . . 4>8oo — —
12 kammardrängar, lön å 220 r:dr ...... 2,640 — —
och å Suplémentar-stat:
Första Tjenstegraden
Pant-låne-kommissarien:
missräkningspenningar ........... i5o — —
Andra Tjenstegraden'.
Kamereraren i kassa-afdelningcn;
arfvode för trägen och ansvarsfull befattning . . . 200
missräkningspenningar 200
Åt Fullmäktige öfverlåtes
på annat sätt derifrån afgå.
Faktbetjening:
16 kammardrängar, med 3oo r;drs lön, arfvode å 20 r:dr 820
12 d:o med 220 r:drs lön, arfvode å 3o r:dr . . 36o
Daiilw-Vtnkollelv Memorial, IS.o 77.
i
Bank o-ful Intåg ti ge hafva, uti deras till XJlskoltet afgifne Berättelse, un¬
der i5 punkten, anfort, alt, vid tillämpning af den uLi sednare delen af re¬
glementets 36 ^ intagna föreskrift, det sjuts vara obilligt, alt då t. ex. en
tjensteman af lägre grad blifvit förordnad att bestrida kassörstjenst under
en tid af 11\ dagar, denne icke fått uppbära missräknings-penningar, eburu
lian, såsom ovan, snarare bör vara underkastad förlust genom missräkning,
än ordinarie innebafvaren; hvadan fullrnäglige jemväl varit nödsakade för¬
ordna, att den, sorn besörjer tjensten för en på 14 dagar eller kortare tid
för sjukdom eller annat laga förfall tjenstledig kassör, bar att åtnjuta ett
arfvode, motsvarande skillnaden emellan sin egen och kassörs-lönen.
Utskottet får med anledning häraf tillstyrka, att berörde 36 § måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
2:0,
Med undantag af de uti suplementar-stat upptagne ersättningar
till bankens brand-chef och brandmästare för ökade hyreskostna¬
der samt lönerne för bankens garrle-des-medailles och brandmä¬
stare, komma alla å samma stat för någon tjenst utförda arfvo-
den, anslag eller ersättningar alt åtfölja utöfvandet af sjelfva
tjenstebefallningen ; hvadan den, sorn tjenstgör för innebafvaren,
eger att, i mån af vikariatets längd, njuta del i arfvodet, anslaget
eller ersättningen.
Uti ofvanåberopade berättelse hafva fullrnäglige, i iy punkten, väl för¬
mält sig anse det leda till enkelhet och reda, i händelse 2 mom. af 22 §
samt 38 § i reglementet sammanföras; men då (let förra stadgandet innefat¬
tar underrättelse om den åtgärd, som af fullrnäglige skall vidtagas, i afse¬
ende på ansökningar af personer inom verket rörande arfvoden ulöfver fast¬
ställd stat m. rn., samt det sednare åter uppgifver iakttagelserne för de sö¬
kande; tillstyrker Utskottet,
3:o
att nämnde föreskrifter må oförändrade bibehållas.
Med föranledande af baöko-fullmägtiges framställning i 18 punkten af
deras berättelse lill Utskottet, föreslår Utskottet,
4
Banko-Utskottets Me mor tal, Ii. o TT.
4:o.
att mom. litt g. af 4° § i banko-reglementet måtte sålunda för¬
ändras:
Till tjensterne i 4'-de graden:
Tjenstemän, tillhörande samma grad samt verkets kassa-skrifvare
och öfrige extra ordinarie tjenstemän.
Enär det torde kunna antagas, att de i § 47 banko-reglementet om-
förmälde befattningar, hvilka för närvarande äro genom konstitutorial åter¬
besatte, framdeles blifva umbärlfge, i följd af Rikets Ständers vid denna
riksdag fattade beslut om indragning af sedlarne å 16, 12 oell 8 sk., så har
Utskottet ansett sig böra föreslå en förändrad uppställning af nämnde §, så
lydande:
5:o.
Vid befordringar till sysslor inom de i § uppräknade fyra
tjenstegrader, utfärdas öppen fullmakt för den, som tjenslen er¬
håller; med det undanlag, att för en kommissarie, en kassör samt
en bokhållare och tre kontors-skrifvare, hvilkas befattningar sko¬
la indragas, när ärendena sådant medgifva, allenast konstitutorial
utfärdas.
Kommissarie, som varder till högre lön uppflyttad, undfår
derå protokolls-utdrag.
Uti en inom Ridderskapet och Adeln af herr Sandels, P. B„ vackt
motion har det förslag blifvit framstäldt, alt den ålder och tjenstetid, banko¬
reglementet bestämmer för rättigheten att undfå lönen såsom pension, måtte
förminskas samt 54 och 55 §§ i banko-reglementet undergå en härmed öf¬
verensstämmande förändring, .
Emellertid och sorn berörde §§ innefatta enahanda grunder för pensio¬
nering af bankens embets- och tjenstemän samt betjente, hvilka äro gällande
Banko-Utskoltets Utlåtande, Ho 78. S
j afseende på civile embets- och tjenstemän i allmänhet; tillstyrker Ut¬
skottet,
att, med afslag å den väckta motionen, nämnde §§ i banko-reg¬
lementet må oförändrade bibehållas.
Stockholm den i3 Juli 18/J8*-
N:o 78.
Ank. till Exp:-Utsk. d. 14 Juli, kl. 12 ra.
Utlåtandej i anledning af väckt fråga om förändrade grunder
för Banko-ombudens rätt till befordringar inom Banko¬
verket.
Uti serskilde, hos högloft. Bidderskapet oell Adeln, bögvördige Preste-
ståndet samt hedervärda Bonde-ståndet väckta, och till Utskottet remit¬
terade motioner, är föreslaget, dels af herr Rosenblad, Bernhard, att ban-
ko-ombud vid Pikets Ständers lånekontor i Götheborg och Malmö, som i
6 år, ulan att återkallas., innehaft della uppdrag, må berättigas till erhål¬
lande af fullmagt såsom kamererare i banken, så vida han icke redan in¬
nehar denna eller högre grad, med rätt alt, om han från sitt banko-om-
budsskap återkallas, tillgodonjuta kamererare-lön, dock med skyldighet att
tjenstebefattning inom denna grad emottaga eller förrätta, när bankens öf¬
verstyrelse honom sådant uppdrager; samt att banko-ombud, som i 12 år
egt detta uppdrag, må erhålla fullmagt såsom kommissarie i banken, med
rättighet lill åtnjutande af kommissarielön, om han från sitt banko-ombuds-
skap återkallas, men med skyldighet att inträda i tjenstgöring inom den
afdelning af banko-verket, öfverstyrelsen bestämmer; och dels af herr pro¬
sten Grönvall, samt liksdagsfullmägligen Chriiten åndersson från Malmö-
1»
■Banko-Vt*kolleh Utlåtande, A:o 78.
Inis Ian, alt nuvarande banko-ombuden G. E. Ferlin i Götheborg och C.
A. Nordström i Malmö måtte af Rikets Sländer genast förklaras för kom¬
missarier i banken, med lönernas uppbärande såsom hittills på lånekontorens
stat, äfven som att allt framgent innehafvarne af dessa ombuds-befattnin-
gar, efter det de i io år i dylik egenskap tjenstgjort vid något af lånekon-
toren, samt förut varit i bankens tjenst, men ännu ej hunnit att lill kom¬
missarie derstädes befordras, må tilläggas fullmagt såsom kommissarier i ban¬
ken, med de förmåner och skyldigheter, desse der tillkomma.
Till stöd för ofvanberörde framställningar hafva motionärerne derjemte
hufvudsakligen anfört, att de vid lånekontoren i Götheborg och Malmö för¬
ordnade banko-ombud, hvilka det ålåge alt föredraga ärendena uti direktio¬
nen, deltaga i kassavården samt handhafva de erforderliga kontrollerna å
lånekontorens uppbörd m. m„ till alla delar motsvarade de bankens kom¬
missarier, sorn vid banko-diskonten i Stockholm äro anställde, endast roed
den skillnad, att bemälde kommissarier äro tvänne, sorn med hvarandra de¬
la det ansvar och de göromål, som på banko-ombudet vid hvatidera af !å-
nekontoren ensamt hvila, hvarförutan banko-ombudens befattning vöre så
mycket mera magtpåliggande, sorn ingen öfverstyrelse på stället funnes;
att banko-ombuden jemväl tillförene åtnjutit högre aflöning än bankens yngre
kommissarier, enär, under det att lönen för de sednare utgjorde endast i 200
r:dr, banko-ombudens aflöning, inberäknadt rese- och ekiperingspenninéar,
varit bestämd till (.333 r:dr 16 sk., jemte det att dem tilläts bibehålla hvad
af deras innehafvande löner i banken kunde öfverblifva, sedan ersättning
utgått åt dero, sorn under tiden förrättat deras innehafvande tjenster, in¬
tilldess vid sednuste lönereglering banko-ombudens lönevilkor i så måtto
förändrades, att, jemte det dem tillädes fria husrum i lånekontorens hus,
deras arfvoden bestämdes lill 1,600 r:dr banko eller enahanda belopp med
lönerne för bankens yngre kommissarier, med hvilka de dåroera, till så väl
tfjenstebefattningar, som löneinkomster, i det närmaste sattes i jemnbredd,
hvarvid dock fogades det vilkor, att de framgent skulle afstå sina innehaf¬
va tide löner i banken, ehuru de för öfrigt bibehöllos vid sin der egande
tour till framtida befordran; att det likväl med denna befordran på det
sätt sig förhållit, att, då banko-ombuden, såsom obemedlade, icke kunnat,
för emottagande! af en kamererare- eller bokhållare-ljenst i banken, med
betydligt ringare löneinkomster, lemna -sina högre befattningar vid lånekon¬
toren, derigenom inträffat, att den ena efter den andra af deras så väl yng¬
re som jemnårige kamrater inom bankoverket gått dem föibi, så att deri-
Banko-Ulskollets Utlåtande, H:o 78.
7
bland tre yngre redan äro Kommissarier och än flere uppnått kamererare-
grad, under det att banko-ombnden, af hvilka Nordström mer än 20 år och
Ferlin mer iin 17 år varit i bankens tjenst, deraf i3 å 14 år såsom banko-
ombud, bägge ännu befinna sig lågt nere i 3:dje eller bokhållaregraden och,
i anseende lill deras tjenstgöring vid lånekontoren, slängde från all annan,
fortkomst på tjenstemannabanan; samt alt, då härtill komme, att fullmägti-
ge kunna, när de så för godt finna, ulan orsak, sorn innefattar anledning
till åtal, från befattningen vid lånekontoret återkalla ett banko-ombud, in-
nehafvurne af ifrågavarande, otvilvelaktigt bland de ansvarsfullaste befatt¬
ningar inom banko-verket, och hos hvilka, mer än vid många andra beställ¬
ningar, oberoende äfven torde vara af nöden, sålunda befinna sig i en sämre
och osäkrare ställning, än bankens öfrige med fullmagter försedde tjen¬
stemän.
Bankens under-styrelse, i ämnet hörd, har, under åberopande deraf, att
banko-ombuden vore berättigade alt avancera i sin tour inom banko-verket,
afstyrkt bifall till berörde i molionerne framställde förslag, men, med afse¬
ende derå, att benämningan ”Banko-ombud” icke gerna begagnades annor¬
lunda än i skrift, samt då det syntes vara med banko-verkets anseende me¬
ra öfverensstämmande, om innehafvarne af de onekligen ganska mngtpålig-
gande banko-ombudsbefatlningarne egde samma benämning,, som de högste
tjensteinännen inom det veik, hvars angelägenheter skola genom ombuden i
landsorlerne till en del ombesörjas, föreslagit, det benämningen af banko¬
ombud vid lånekontoren i Götheborg och Malmö mätte förändras till Ban¬
ketts kommissarie vid nämnde lånekontor, dock utan alt innehafvarne af
dessa befattningar blefve kommissarier i banken eller egde rättighet att be¬
räkna tour till högre kommissarielön derstädes, förr än de, vid inträffand*
ledighet, uppå skeende ansökning, dertill befordrades, samt i verklig kom-
missarie-ljenstgöring inom det egentliga banko-verket inginge, hvarintill de
endast borde bibehålla den tour i banken, som, enligt nu gällande stadgan-
den, lillkomme deras der innehafvande grad.
Deremot hafva banko-fullmägtige, uti det yttrande, sorn af dem afgif-
vits öfver ofvanberörde framställning, förklarat, att, i afseende på tourbe-
räkning för de bankens tjenstemän, hvilka redan äro, eller framdeles varda
anställde såsom ombud vid bankens lånekontor i orlerne, fullmägtige ansåge
det vara lämpligast, alt något bestämdt stadgande meddelades, på det att
icke banko-ombuden, för betryggande af sin framtida utkomst, må, ehuru.
»
Banko Uldkotlets Utlåtande, A’:o 78.
för lånekontoren användbare, tvingas alt lemna ombuds-befaltningen för
vinnande af befordran inom banko-verket.
Utskottet, som delar denna fullmägtiges åsigt, bar, i betraktande å ena
sidan af vigten och ansvarsfuliheten utaf bunko-ombuds-befattningarna, samt
å den andra af tjenstemännens inom det egentliga banko-verket billiga an¬
språk att icke blifva, genom de förmåner, sorn kunna banko-ombuden tiller¬
kännas, *illbakas3lte i deras rätt till befordringars erhållande, ansett det af
motionärerne åsyftade ändamål, att åt banko-ombuden bereda en tryggare
framtida ställning, lämpligast vinnas genom antagandet af nedanstående, utaf
fullmägtige föreslagna staganden, hvilka Utskottet hemställer mätte af Riket*
ihöglofl. Ständer till efterrättelse fastställas, så lydande:
Person utom verket, eller extra ordinarie tjensteman i banken,
som förordnas lill banko-ombud, må, efter 8 års tjenstgöring i
nämnde egenskap, vara berättigad till tour såsom kontorsskrifva¬
re; vidare, elter 4 års förlopp, uppflyttas i bokhållaregrad, och,
efter ytterligare 4 ärs tjenstetid, erhålla tour såsom kamererare;
allt likväl med vilkor, att banko-ombudet fullkomligt motsvarat
det honom lemnade förtroende samt under tiden icke blifvit från
befattningen återkallad; egande den af verkets ordinarie tjenste¬
män, åt hvilken ett dylikt förordnande meddelas, att beräkna sig
till godo den tid, han dessförinnan såsom ordinarie i banken tje-
nat, så att, om banko-ombud vid utnämningen redan under 3:ne
är i verket innehaft kontorsskrifvare- eller bokhållare-syssla, en¬
dast ett års tjenstetid i egenskap af ombud må erfordras för er¬
hållande af tour, i förra fallet inom bokhållare och i det sedna¬
re inom kamereraregraden.
För banko-ombud, som vid utnämningen dertill innehar, eller
sedermera får tour i kamereraregrad, bör tourberäkningen inom
graden på vanligt sätt fortgå. Men ombud, som, på grund af an¬
sökning, befordras till syssla inom högsta tjenstegraden, vare skyl¬
dig att densamma genast tillträda.
Banko-ombud, som, utan eget förvållande, varder entledigad,
eger att, intilldess han till någon ledig tjenst i banken kan in¬
flyttas eller vinna befordran, årligen på expektans-stat tillgodo¬
njuta ett belopp, motsvarande lönen i den grad, han vid entle¬
digandet innehade,
lärande,
Banko-Utskottets Utlåtande, Ko 79.
9
lärande, i händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, denna föreskrift få
på nuvarande banko-ombud tillämpas, i hvilket fall ombudet vid Malmö
lånekontor, C. si. Nordström , som den 4 November 1841 undfått tour i
bokhåll a re" rad en, skulle erhålla tour i knmereraregraden fiån och med den
4 November 1845, samt ombudet vid Götheborgs lånekontor, G. E. Ferlin,
hvilken först från den 3o Januarii 1845 beräknat tour i bokhållaregraden,
med samma dag nästkommande år 1849 erhåller tour inom kamererare-
graden.
Stockholm den i3 Juli 1848.
N:o 79.
Ank. till Exp.-Utsk. (1. 14 Joli, kl. 12 midd.
Utlåtande, i fråga om godtgörelse till Bruksförvaltaren vid
Tumba för införande derstädes af sättet att frän skäf befria
ohäcklad hampa och lin m. m.
Sedan bankofullmäglige, den 19 November 1835, ulfast en belöning
606 r:dr 82 sk. banko för införande vid Tumba bruk af sättet att från ohäck¬
lad hampa och lin samt från häcklade blånor afskilja skäfven, så att felfritt
papper deraf kunde åstadkommas, samt, med anledning deraf, förvaltaren
vid Tumba, professoren J. Bagge, bos fullmägtige anhållit, det han, som
vid bruket infört omförmälde method och deruti inöfvat bruksfolket, så att
blånor blifvit begagnade till en betydlig del af det papper, hvartill i annat
fall häcklad hampa och lin skolat användas, måtte derför undfå den stad¬
gade belöningen, hafva fullmägtige, jemte vitsordande att omförmälde me¬
thod, allt ifrån dess införande vid bruket, visat sig vara ändamålsenlig samt
Bik. till R. St, Prot. 1847 och 13*8. 6 Sami. 1 A/d. 28 Hält. 2
10
Banko-Utskottet* Utlåtande, N:o 79.
för bruket medfört en ganska betydlig besparing i utgifter, bos Utskottet
tillstyrkt, att, för den i berörde afseende vidtagne förbättring, hvars till va—
gabiingande, enligt hvad fuilmägtige rnhemtat, varit förenad med icke obe¬
tydliga enskilda uppoffringar för förvaltaren, honom mätte tillerkännas en
godtgörelse af 666 r:dr 3a sk. banko; dock under vilkor att, i fall sådant
icke redan skett, så väl pappersmästarne, sorn ar beta ine vid bruket, i det nu
begagnade sältet för vaskning af lump varda fullkomligt inöfvade.
Till utrönande i hvad mån den nu införde methoden tillskyndat Tuml a
bruk vinst, har Utskottet tagit kännedom om den, på grund af bruksräken-
skaperne, deröfver uppgjorde och uti det, vid behandlingen af förevarande
ärende, hos fuilmägtige förde protokoll intagne, beräkning, samt deraf in-
hemta t: att bruket, enligt i844 “rs räkenskaper vore påfördt för ett lisp.
häckladt lin, med tillagd häcklingskostnad, 9 r:dr 41 1 , rst> för ett lisp.
häcklad hampa 7 r;dr 4^ sk. 1 r:st, för ett lisp. obäckladt lin 4 r:dr4< sk.
3 r:st, och för ett lisp. blånor 2 r:dr; att för de papperssorter, till hvilk»
förut blifvit använde allenast häcklad hampa och häckladt lin, hade under
nämnde år förbrukats:
V i g t. S » m m a.
Lffi R:d sk. r.
häcklad hampa 20 — i5p: ro. 3.
häckladt lin ...... . i45 — r»428• 47-
165 — 1,588: 9. 9-
ohäckladt lin 35 10 172:25. 7.
frånhäcklade blånor . . . .12114 24^: rP» 3.
107 4 415. 44.10.
Summa 322 4 2,004: ö. 7.
att om i stället för berörde 157 lisp. 4 skålp. ohäckladt lin
och blånor, det varit nödigt alt an vända häckladt lin och hampa
till samma pris, som ofvanupptagne 165 lisp., hade kostnaden
derför utgjort , 1,513: 6. —
eller tillhopa med förestående r,588: 9. 9.
— 3,ioi : 15. 9.
hvadan bruket, redan under första året, då den nya methoden
varit under inöfning, tillskyndats en besparing, vid tillverk¬
ning af hamppapperssorter, af . , . r:dr 1,097: 9. 2,
Banka-Utskottets Utlåtande, fto 79.
11
att, genom möjligheten att använda gröfre lump vid tillverk¬
ningen af nämnde papperssorter, blifvit, efter enahanda beräk¬
ning, besparade i32:26. 5.
så att vinsten på det bela under år 1844 uppgått till . r:dr 1,229: 35. 7.
att, enligt utdrag af brukets räkenskaper för de påföljande
arne åren, besparingen utgjort:
År r845 . . 3,55o: 14. i.
År 184Ö 2,285: 7. 2.
eller tillsammans för alla 3 åren ...... b:ko r:dr7,o65; 8. 10.
Då för öfrigt upplyst blifvit, alt skäfvens frånskiljande verkställes ge¬
nom vaskning, under det att materien nedmales till halftyg, och att således
för detta ändamål icke erfordras någon serskild operation, utöfver hvad,
sorn lump eller häcklad hampa eljest måste undergå samt derjemte i betrak¬
tande tages, alt svårigheter förut ej sällan mött för anskaffande vid Tumba
»I tjenlig häcklad hampa, äfvensom alt häcklingskostnaden för linet tillförene
varit så betydlig, att den fästat Rikets Ständers revisorers oell Banko-ut-
s&olts synnerlig» uppmärksamhet; så enär itke allenast nyssberörde olägen¬
heter blifvit, genom den nya methodens införande, afbulpne, utan utgifterna
för bruket derigenom äfven i betydlig mån minskats, får Utskottet hos Ri¬
kets Ständer vördsamt hemställa,
att bruksförvaltaren, professoren J. Bagge, måtte, under det af
fullmägtige foreslagne vilkor, lillerkännås en belöning af 666 r:dr
32 sk. banko, med hvilket belopp de af honom för uppfinningens
anbringande bestri bie utgifter jemväl må anses godtgjorde.
Stockholm den i3 Juli »848,
STOCKHOLM, f. d. Schnltzos Boktryckeri, 1843-
BanAo-Ulskotfeis "Utlåtande, N.o So.
1
N:o 80.
Ani. till Exp. Utsk. den 14 Juli, kl. 1 e. 111.
Utlåtande öfver en af Bankens tjenstemän gjord ansökning om
ersättning för förlorad inkomst, genom inställandet af till¬
verkningen och utgifningen, från Banken af sedlar å 16,
12 och 8 skillingar.
anledning af Rikets nu församlade Ständers, genom bifall till Banko¬
utskottets utlåtande N:o 25, fattade beslut, att all tillverkning af sedlar å 16,
12 och 8 sk., skall upphöra sedan de blanketter till dylika sedlar, hvilka dels
redan finnas i Bankens förråd och dels för innevarande år äro från Tumba
bruk reqvirerade, blifvit till sedlar färdiggjorde, samt att med slutet af näst¬
instundande år 1849, all utgifning från banken af sedlar å nyssnämnda valö¬
rer skall inställas, hafva bankens, till sedelskrifniug berättigade tjenstemän
bos Utskottet anhållit, att de, som, genom upphörandet af bestyret med be¬
rörde sedlars förseende med namnunderskrifter, samt numerering och datering,
inom kort eller, efter all anledning, före slutet af detta år komme att, utan
eget förvållande, vidkännas en helt och hållet opåräknad, samt i förhållande
till lönerne, högst betydlig minskning i inkomster, måtte tillerkännas ersätt¬
ning för den förlust, som sålunda för dem uppstår, alt beräknas och utgå
från den tid omförmälda sedelskrifning upphör; i hvilket afseende bifogats
en af vederbörande tjensteman meddelad uppgift, utvisandet att arfvodet för
ifrågavarande sedlars skrifning, beräknadt efter medeltalet för sednast för¬
flutna fem år, utgjort för år:
för kommissarie-underskriften banko r:dr 210: 37. 4,
,, kontrasignationen 116: 16. 10.
samt för numerering och datering 28: 10. 8.
Till stöd för denna ansökning har hufvudsakligen blifvit anfördt: att,
enligt hvad åtskillige af Banko-styrelsen i äldre tider vidtagne beslut utvisade,
sedelskrifningsbestyret, som af bankens tjenstemän nu besörjes emot visst
bestämdt arfvode för hvarje l,000:de sedlar, från början varit betraktadt så¬
som ett ordinarie göromål, hvilket borde af serskildt derför tillsatta och på
siat aflönade tjenstemän besörjas, samt alt det för sedelskrifningen nu utgå¬
ende arfvode tillkommit i stället för lön; att, i anseende till bankens förbin¬
delse att tillhandahålla allmänheten på förhand färdiggjorda sedlar å mindre
Rik. till R. St. Prat. 1847 ^ 1S48: 6 Sami. 1 Afd. a 9 Höft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande , fl/.o So.
valörer samt den utevarande sedelmassans successiva förslitning, skrifningen af
nya sedlar måste för bankens tjenstemän, äfven sedan densamma upphörde
att uteslutande utgöra föremål för vissa tjenstebefaitningar, medföra en lika
ständig, dagligen återkommande sysselsättning, som sjelfva de ordinarie tjen-
stegörouoålen, hvadan ock hvarje innehafvare af sådan tjenstebefattning inom
verket, hvarmed sedelskrifningsrätt är förenad, i och med befattningens e-
mottagande och för att kunna motsvara bankens anspråk på den serskilda
verksamhet, utom tjensten, som sedelskrifningen påkallar, blifvit satt i nöd¬
vändighet att måhända någon gång äfven med uppoffrande af sig erbjudande
utvägar till en, sedelskrifnings-arfvodet mo svarande stadigvarande inkomst på
annat håll, på förhand disponera vissa timmar dagligen för detta göiomål,
hvilket, på sådan grund, och då detsamma under ett århundrade utgjort dag¬
lig sysselsättning för hankens tjenstemannapersonal, blifvit af denna ansedt så¬
som en, jemte den ordinarie sysslan, innehafvande serskild befattning, äfven¬
som den af banken derför meddelade ersättning, hvilken lika med de ordi¬
narie lönerne utgått och utgår qvartaliter, fastän stundom lägre stundom hög¬
re till beloppet, genom sekelgammal häfd antagit enahanda egenskap af stän¬
dig och påräknelig inkomst som desse; att under sådana förhållanden och då
samtlige nu varande ordinarie tjenstemän, sökt och erhållit sina innehafvan¬
de befattnigar i den vissa tillförsigt, att få tillgodonjuta de förmåner, som med
dem äro förenade, och bland hvilka rättigheten att skrifva bankens smärre
sedlar utgjort en af de väsendtligaste, hvilket äfven uti utfärdade fullmakter
å tjenster inom verket syntes vata innehafvarne deraf ut.lofvadt genom den
försäkran, att få åtnjuta icke allenast lönen, utan äfven ”öfriga förmåner,
som vid samma tjenst beståsdå mistningen af omförmalue, individuelt
betraktadt, af stor vigt varande inkomst till äfventyrs skulle för mången tjen¬
steman, hvars egen och fatnjls bergning helt och hållet är beroende på ett
oförryckt bibehållande af i tjensten åtnjutande lönevilkor och förmåner, föror¬
saka en betydlig rubbning i enskilda ekonomiska förhållanden som, utom det
att den för honom personligen blefve högst kännbar, icke eller skulle öfver¬
ensstämma med bankens verkliga och sanna intresse, hvaruti det alltid mäste
ingå, att dess tjenstemannapeisonal ej försättes i bekymmer för sin åtkomst,
samt då någon utsigt för tjenstemännen icke funnes att, genom användandet
af sin verksamhet i annan väg, kunna återvinna hvad de genom den upp¬
hörda sedelskrifningen förlora, helst, hvad kommissarierne beträffade, desse,
enligt Banko-reglementet, äro bestämdt förbjudne att innehafva tjenst vid an¬
nat verk, hvilket äfven för flere af tjenstemännen i de öfrige graderne vore
en omöjlighet i anseende till beskaffenheten af deras befattningar och i allt
Banko-V Iskotets Vt/dtandej N:o 80.
3
fall icke skulle lyckas för dem, som förut uteslutande åt bankens tjenst egnat
sin båsta och kraftfullaste tid , syntes det både med rättvisa och billighet
vara öfverensstämmande att banken, sorn genom tjenstemännens frivilliga å-
tagande att på lediga stunder besörja sedelskrifningen, under tidernas längd
vunnit högst betydliga besparingar i forvaltnings-kostnader, genom möjligheten
att undvara en eljest erforderlig talrikare tjenstemannapersonal med åtföljande
förhöjd aflönings- och pensionsstat, samt dessutom, i följd af Rikets Stän¬
ders ofvanberörde beslut om småsedlarnes indragning, ytterligare beskäres en
årlig besparing af cirka 40,000 r:dr banko, åt dtss tjenstemän meddelade er¬
sättning för ifrågavarande inkomst, hvilken de genom nämnde beslut sage sig
beröfvade; i sammanhang med hvilket allt uppmärksamhet fästats derå att,
efter hvad så väl denna, som föregående riksdagars för hand lingar ådagalade,
Rikets Ständer städse följt den åsigt, att i de fall, der den enskilde tjenste-
mannens inkomster, äfven då de varit af mera tillfällig natur, fått vidkännas
minskning eller afkortning, såsom följd af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers
vidtagna beslut i allmänna ärenden, ersättning derför borde af staten honom
meddelas, och att dylika ersättningar blifvit beviljade icke allenast åt tjenste¬
män inom andra publika veik, såsom t. ex. åt tullverkets samt Hot- och Borg-
rätternes tjenstemän för förlorade sportler och således för en inkomst af helt
och hållet tillfällig beskaffenhet, utan äfven åt tjenstemän inom sjelfva ban¬
koverket, såsom exempel hvarå anförts, att medaljören G. Enegren, ehuru en¬
dast innehafvande konstitutorial å medaljörs-sysslan i banken, vid 1835 års
riksdag, såsom ersättning för den förlust af ditintills påräknad arbetsförtjenst,
som han, i följd af Rikets Ständers då fattade beslut orri utgifvande af ett
nytt sedelmynt, komme att vidkännas, tilldelades utöfver lönen, ett serskildt
åi ligt arfvode, hvilket ännu till honom utgår, samt att bankens kassörer, som
vid verkets nya organisation gingo i mistning af det arfvode, de ditintills åt¬
njutit för öfverkorsning af till kassorne inlemnade förslitne sedlar, äfven er-
höllo ersättning för denna förlorade inkomst, på sådant sätt att berörde er¬
sättning upptogs i det tjensten åtföljande arfvode af 500 r:dr, hvaraf 200 r:dr
motsvara de af kassörerne förut innehafda missräknings-penningar och återsto¬
den anses vara godtgörelse för mistade sportler.
Uti häröfver afgifvet utlåtande hafva Bankofullmägtige yttrat: att de väl
insågo billigheten deraf, att någon ersättning tillerkännes tjänstemännen för
den förlust af påräknad inkomst, hvilken kunde komma att dem tillskyndas
såsom följd deraf att sedlarne, å 16, 12 och 8 skola indragas; men emedan,
i fråga om beloppet af berörde ersättning, det torde böra afses, att då det be¬
svär, som med skrifningen af nämnde sedlar varit förenadt, alldeles upphör,
i
Banko Utskottets Utlåtandej IV.o So.
ersättningen icke bör uppgå till hela det belopp, sorn densamma i medeltal
utgjort, ehuruväl en del af de till sedelskrifning berättigade, hvilka icke få
innehafva befattning utom verket och flere andre, de der i beräkning på ifrå¬
gavarande inkomst icke begagnat dem möjligen erbjudna tillfällen till erhål¬
lande af tjenst annorstädes, gerna skulle fortfarande vidkännas besväret för
att kunna få behålla den deremot förenade inkomst, trodde fullmäktige det vara
lämpligt, att ersättningen bestämdes lill ungefär 2/3 af hvad livar och en i
medeltal under de sednast förflutna fem åren åtnjutit; i enlighet hvarmed
tjensteman, som försett sedlarne med underskrift, skulle åtnjuta 140 r:dr,
hvarje kontrasignant 76 r:dr 32 sk. samt hvar och en af 4:de gradens tjen¬
stemän, för numerering och datering 18 r:dr 32 sk. för år räknadt; dock
som, antingen lill följd deraf, att förhöjning i ersättningen för sedlars skrif¬
ning uaedgåfves, eller att en ökad åtgång af sedlar å 32 sk. och 2 r:dr upp-
stode, ersättningen för bestyret med sedlars skrifning för år kunde komma
att uppgå till eller öfverstiga hvad hvar och en hitintills i medeltal åtnjutit;
ansåge fullmäktige det vilkor härvid böra fästas, alt ersättning meddelades
endast i förhållande till beloppet af den godtgörelse för skrifning af sedlar,
hanken hade att utbetala, och hvarigenom samma ersättning, som aldrig finge
öfverskjuta möjligen komme alt utgå till mindre belopp; hvarförutan full¬
mäktige, hvilka höllö före, att ersättning icke borde tillkomma den, som sökt
befordran efter det Rikets Ständers ofvan omförmäldta beslut kunde anses
hafva för tjenstemännen i allmänhet blifvit bekant eller den 1 sisth April, då
under-styrelsen af detsamma erhöll del, upplyst, dels att, enligt förhållande¬
na, nyssnämnde dag, hela ersältningssumrnan utgjorde 6,385 r:dr 16 sk. och
dels att kostnaden för sedlars skrifning, efter medeltal beräknad, under åren
1843—1847 uppgått till 15,284 r:dr 36 sk., allt banko, hvilken summa, en¬
ligt fullmägtiges förslag, aldrig skulle under de kommande åren öfverskridas,
utom i det icke tänkbara fall, att godtgörelsen för skrifna sedlar för något år
kunde utgöra mera än sistberörda belopp.
Vid öfvervägande af de skäl och omständigheter, som till stöd för ifrå¬
gavarande ersättuings-anspråk sålunda blifvit framställda, har Utskottet väl
funnit det vara med billighet förenligt, att någon ersättning vederbörande med¬
delas, men i fråga om beloppet af berörde ersättning har Utskottet ansett
detsamma böra bestämmas till hälften af hvad livar och en hitintills, efter
medeltal beräknadt, uppburit; samt får, i öfverensstämmelse med hvad Banko-
fullmäktige i öfrigt tillstyrkt, hos Rikets Ständer vördsamt hemställa:
att från och med den tid, då skrifningen af sedlar å 16, 12 och 8
skillingar upphör, Bankens till sedelskrifning berättigade tjenstemäu
Banko-Utskottets Utlåtande, N.-o 80.
S
må tills vidare upphöra nedan upptagne, efter år beräknade ersätt¬
ning för mistad inkomst i följd af berörda sedlars indragning, nem¬
ligen:
hvar och en tjensteman, tillhörande Irsta och 2:dra tjen-
stegraden banko r:dr 105: — —
hvarje tjensteman i 3:dje graden 58: — —-
samt hvardera af 4:de gradens tjenstemän 14: — —
dock under följande vilkor och förbehåll, nemligen;
a) att endast de af Bankens tjenstemän, som voro till sedelskrif-
ning berättigade då Rikets Ständers beslut, angående nämnde sed¬
lars indragning, meddelades under-styrelsen, eller den 1 April detta
år, må af omförmälda ersättning komma i åtnjutande;
b) att lör dem, hvilka efter sistberörda tidpunkt blifvit eller fram¬
deles varda till högre tjenst befordrade, eller på annat sätt från
tjensten afgå, ersättningen upphör med den månad då befordran
vunnits, eller tjensteman eljest befattningen frånträdt;
c) att ersättningen, efter slutet af hvarje år, för det förflutna året
af bankens medel utbetalas;
d) att i fall betalningen för sedelskrifning skulle, under något af de
kommande åren, uppgå till eller öfverstiga det sammanräknade be¬
lopp, som kostnaden för skrifning af samtlige nu gångbara sedelva¬
lörer efter medeltalet för åren 1843—1847 utgjort, eller 15,284 r:dr
36 sk. banko, ofvanberörde ersättning icke kommer att utgå för det
år, då ett dylikt förhållande inträffat;
e) att enär sålunda ersättningen endast i den händelse till fulla be¬
loppet utbetalas, att hela ersältningssumman tillika med godlgörel-
sen för skrifna sedlar under året i else ofverskjuter förenämnde me-
deltalssumma, 15,284 r:dr 36 sk., det hvar och en tillkommande
belopp minskas i förhållande till betalningen för skrifna sedlar; bö¬
rande vid beräkning af den ersättning, som vederbörande tillkom¬
mer, ersältningssumman upptagas till hvad densamma skulle hafva
utgjort den 1 April detta år, eller 4,800 r:dr banko; samt
f) att ersättning icke tillkommer någon annan dertill i öfrigt berät¬
tigad, än den, som förbinder sig att ansvara för skrifning af de sed¬
lar, hvilka nu eller framdeles från banken utgifvas.
Stockholm den 14 Juli 1848,
6
Banko-Utskottets Memorial, N.-o 8t.
Reservationer:
af herr professor Agardh, som ansåg att, då Utskottet erkänt billigheten
af det gjorda ersättnings-anspråket, Utskottet äfven bordt medgifva denna er¬
sättning åt alla nuvarande, till sedelskrifniug berättigade, tjenstemän inom
banken, så länge de innehafva tjenster, med hvilka sedelskrifnings-iätt ar
förenad, och utan afseende på befordran ifrån en lägre tjenstegrad till en
högre.
Häruti instämde herr prosten Grönvall samt herr J. P. Lagergren.
Med herr professor Agardh förenade sig jemväl herrar friherrarue Funck,
F. A., och Alströmerj Jonas samt herr von Heland, J. F.} dock med deu
skiljaktighet, att ersättningsbeloppet borde bestämmas till ? delar i stället för
hälften.
Samt af herrar L. Bergman och C. TV. Palander, som ansett att ifrå¬
gavarande ersättning bordt motsvara ? delar af hittills utgifua godtgörelse, alt
utgå med de vilkor och förbehåll, Utskottet föreslagit.
N:o 81.
Ank. till Exp. Utsk. den 14 Juli, kl. i e in.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss af utlåtandet N:o 6f.
Enligt protokolls-utdrag af den 1 dennes har Vällofl. Borgare-ståndet å-
terremitterat Utskottets utlåtande N:o 64, i anledning af väckt motion om
förändrad prägel å silfvermyntet; men enär nämnde utlåtande blifvit af de
öfriga trenne Riks-stånden bifallne; anser Ulskottet, med stöd af föreskriften
i 49 § 3 mom. riksdags-ordningen, något utlåtande icke erfordras i anledniug
af omtörmälde återremiss.
Stockholm den 14 Juli 1848.
Banko-Utskottets MemorialNio 82.
7
N:o 82.
Ank. till Exp. Utsk. den 14 Juli, kl. 2 e. ra.
Memorial, med förslag till vissa förändrade föreskrifter i y:de
artikeln af gällande banko-reglemente.
Uiskottet har granskat de föreskrifter, som innefattas i ofvanberörde arti¬
kel af det vid sistfcr flutna riksdag utfärdade banko-reglemente, samt får be¬
träffande 233 §, hvilken bland annat upptager de, till utgående från fullmäg-
tiges dispositionsräkning, af Rikets Ständer beviljade årliga anslag, gifva till¬
känna, alt Bankofullmägtige, efter hvad hos Utskottet blifvit anmäldt, sedan
näslfö! flutna riksdag, med slöd af gällande föreskrifter, tilldelat vaktmästaren
vid Banko-diskontverket Erik Sjöbergs efter le au nole enka, Catharina Ckristina
Sundgren , en årlig gratifikation af 50 r:dr banko, att tills vidare från nyss-
berorue läkning utbetalas; och som Utskottet för sin del gillat denna af full—
mägtige vidtagna åtgärd, har Utskottet, efter tillika inhemtad upplysning om
de förändringar i öfrigt, hvilka i afseende å meromförmälda räkning, under
tiden från sednaste riksdag inträffat, skolat vördsamt hemställa, att i utfärdan¬
de banko-reglemente må i stället för 233 § införas den föreskrift:
Af fullmäktiges så kallade dispositions-räkning skola följande, af Ri¬
kets Ständer fastställda och beviljade anslag, under de vid hvartde-
ra serskildt fästade vilkor, tills vidare utgå, nemligen:
a) till bokhållaren vid Banko-diskontverket A. Montelius* enka, So¬
fa Wernander banko r:dr 200: — —
b) till f. d. bokhållaren vid Banko-diskontverket C.
A. Oudars enka, Annette Rundqvist 200
c) till vaktmästaren vid Banko-diskontverket Forssboms
enka, Sara Gustafva Hagberg 75
rl) till vaktmästaren vid låne-kontoret i Götheborg
JVedbergs enka, Rebecka Klefbeck 40:
e) lill kanslisten vid Banko-diskontverket, Assessoren
Th. Claessons enka, Vendela Margaretha Malmberg
jemte 4 minderåriga barn . 150: — —-
f) till kamereraren vid låne-kontoret i Malmö S. G.
de Mares enka, H. C. Redevegh 333: 16
g) till afl. banko ombudet vid låne-kontoret i Götheborg
J. Wallmos minderårige son ......... 100: — —
Transport l,0yö: 16.—
3
Banko-Utskottels Memorial, Nm 83.
Transport 1,098
b) till vaktmästaren vid Banko-diskontverket Carléns
enka, Catharina Margaretha Sjöberg 50
i) till bokhållaren vid låne-kontoret i Götheborg J. P.
Anderssons enka, Charlotte Tronell 200
k) till registratorn vid iåne-kontoret i Malmö H. Gul-
landers enka, Jakobina Christina Nobelius .... 200;
saint
1) till vaktmästaren vid Banko-diskontverket Erik Sjö~
bergs enka, Catharina Christina Sundgren .... 50:
16.—
Summa banko r:dr 1,598: 16. —
Till bestridande af dessa anslg, jemte öfrige, för enahanda ändamål, före¬
fallande utbetalningar, som af fullmägtige hädanefter beviljas, må en summa
af 2,500 r:dr vid hvarje års slut, på sätt hittills skett, från bankens förvalt-
nings-kostnads-räkning till ofvanberörde dispositions-räkning öfverföras, under
iakttagande likväl, att de tillfällen till besparing af det ena eller andra af
nämnde anslag, som möjligen kunna sig yppa, icke försummas.
Och kommer — — — renskrifvet aflemna.
Stockholm den 14 Juli 1848.
N:o 83.
Ank. till Exp. Utsk. den >4 Jul'» kl. 2 e. «t.
Memorial, i anledning af Riks-ståndens beslut öfver utlåtandet
N:o 66.
Genom utlåtandet N:o 66, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposi¬
tion, angående tillåtelse för Banken och Riksgälds-kontoret, att, i utbyte mot
nu innehafvande obligationer af arnoeens ackords-amorteringsfond, emottaga
nya sådane, ställde på förlängd inlösningstid, hade Utskottet tillstyrkt, att
Banken må tillåtas, att i utbyte mot nu innehafvande obligationer, emottaga
nya sådane med enahanda eller 4 procents ränta, men stälda på en förlängd,
inlösningstid af tio år.
Dan-
*
Banko-Utskottets Memorial, N:o 83. 9
Denna tillstyrkan har, jemnlikt Utskottet tillhandakomne protokollsutdrag,
bifallits af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, och af slagits af Bor¬
gare- och Bonde-stånden; vid hvilket förhållande och enär två stånd stadnat
emot två, Utskottet, med anledning af 75 § i riksdagsordningen, ansett före¬
varande fråga hafva förfallit; hvilket Utskottet får hos Rikets Ständer vörd¬
samt anmäla.
Stockholm den 14 Juli 1848.
Reservationer
af herr Friherre Cederström,, Jac.:
Då Utskottet åberopat 75 § riksdagsordningen för bestämmelsen att frå¬
gan borde förfalla, emedan två stånd slädnät mot två, har Utskottet förbisett
samma paragrafs bestämda undantag för beslut i mål, hvarom i 66, 69, 70,
71 och 72 §§ regerings-fortnen serskildt föiordnadt är; deraf 72 §, rörande
lagstiftningen för Banken, dess garantie och vård, icke medgifver, att sådana
frågor få förfalla, derför att två stånd stadnat mot två; och jag reserverar
Hiig således emot Utskottets beslut, såsom i strid med rikets grundlagar, samt
anser frågan böra till förstärkt Banko-utskott förvisas.
Uti denna reservation hafva instämt lo ir Friherre Funcke F. A , herr
prosten Berg, samt herr prosten Grönvall.
Bih lill R. St. Proi. 18-47 och 1848 J 6 Sami. 1 A/d. st g lid/l. 2
STOCKHOLM, fcCKSTEINSKA BOKTR V C S E 8 I ET, I Si$.
Banko-Utslcottets Utlåtande, N:o 84.
1
M84-
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Juli, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillökning i fonden för
belåning af publika papper.
Uli en hos högloft. Ridderskapet och Adeln väckt, samt jemte proto¬
kolls-utdrag af den 7 nästlidne Juli till Utskottets behandling remitterad
motion, har Herr Rosenblad, Bernhard, förmält, att, sedan den i 1835 års
bankoreglemente lemnade och i 1841 års reglemente bibehållna rättighet
för banko- fullmäktige att kunna öka fonden för belåning af publika pap¬
per utöfver dertill anvisadt ursprungligt belopp , med istförflutna riksdag
upphört, hade väl den för nämnde belåning då bestämda fond funnits vara
för ändamålet tillräcklig; men som Riksgälds-kontoret nu sannolikt komme
att upptaga ett lån af två millioner r:dr och möjligen derutöfver,
samt nödigt vore, att tillgång bereddes för belåning på kortare tid af
de Riksgälds-kontorels obligationer, hvilkas innehafvare, utan att vilja
afyttra dem , kunde önska att förvandla dem i penningar; så och
enär en dylik åtgärd.dessutom måste för kontoret underlätta upptagandet
af de erforderliga summorna, finge motionären tillstyrka, att fonden för
belåning af publika papper måtte kunna ökas från 500,000 r:dr till
800,000 r;dr banko.
I anledning häraf får Utskottet anföra, att, då de obligationer, Riks-
gälds-kontoret i och för dess nu mera pågående upplåning utfärdar, kunna
komma att erbjudas diskont-verken till belåning, och det sålunda är ange¬
läget, att nödig tillgång ej må saknas hvarken för belåning af dessa eller
öfriga, enligt stadgade grunder, i banken belånbara räntebärande papper,
helst, hvad hypotheks-föreningarnes obligationer beträffar, ett saknadt låne-
lillfälle möjligen kunde för dessa inrättningar blifva af en menlig inflytelse,
sedan Rikets Ständer vid denna riksdag beslutat, att den hypotheks-föreningar
lith. till It. St. Prot. 1847 éf 1848, 6 Sami. 1 Afä. 30 Haft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 85.
hittills förunnade kreditivrält å banken skall upphöra; så torde en tillök¬
ning i den till allenast 500,000 r:dr nu bestämda fond för belåning af pub¬
lika papper vara af omständigheterna påkallad ; och enär, genom Rikets
Ständers afslag å den af Utskottet tillstyrkta förhöjning med 500,000 r:dr i
fonden för fastighetsbelåningen, ett motsvarande belopp kan användas till
förstärkning af förstnämnde fond, utan alt den vid sednaste riksdag fastställde
maximisumma för bankens låne- och kredilivrörelse derigenom öfverskri-
cles; anser Utskottet sig ega skäl till den vördsamma hemställan,
att fonden för belåning af publika papper måtte förhöjas
från 500,000 r:dr till 1,000,000 r:dr banko, att, enligt gäl¬
lande föreskrifter, på de serskilda diskontkontoren fördelas.
Stockholm den 17 Juli 1848.
M 85-
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Juli, kl. 7 e, m.
Utlåtande öfver väckt motion om uppdrag ät Bavko-styrei¬
sen att inköpa silfver för en viss del af den ärliga banko-
vinsten m. m.
Enligt Utskottet tillhandakommet utdrag af högloft. Ridderskapet
oell Adelns protokoll för den 18 December nästlidet år, har Herr von
Hohenhausen, Michael Silvius, i sammanhang med den af honom väckta
motion, att ”bolagen för privat-bankerna böra åläggas en lämplig bevill¬
ning och alt densamma bör tili Rikets Ständers bank ingå, för alt silfver
derför inköpa”, föreslagit, att åt banko-fullmägtige måtte uppdragas att
jemväl inköpa silfver lör den årliga bankovinslen lill ett. belopp, hvilket
står i lika förhållande lill bankens sedelstock, som den bevillning, Rikets
Ständer kunna finna för godt att privat-bankerna ålägga, befinnes stå till
deras för skatte-året utelöpande sedlar; anförande motionären, till stöd för
detta förslag, att, ehuru bankens kapital-öfverskolt eller grundfond, utgö¬
Banko-Utskottets Ullätande, N:o 85.
3
rande 10 millioner r:dr banko, torde fullt betrygga bankens förmåga alt
fullgöra sina förbindelser, och nämnde öfverskott alltså vid vanliga förhål¬
landen ej kunde behöfva tillgripas, vore det ändock välbetänkt att, under
gynsamma konjunkturer, med någon mindre del af bankovinsten öka grund¬
fonden i reel valuta eller silfver, på det att detta supplement måLte vara
att. tillgå vid större silfverultagningar från banken,
Sedan Rikets Ständer, på sätt förstärkta Stats-ulskottets memorial
N:o 233 utvisar, nu mera beslutal, att bevillning bör af enskilde banker
utgöras med 5 procent at den årliga behållning, som icke öfverstiger sex för
hundradet, men med 15 procent af det belopp, hvartill behållningen för
året derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad af leckningssumman el¬
ler grundfonden blifvit kontant tillskjutet , och endast förslagsvis hvad de
antagna procentbeloppen angår; så har Banko-utskottet till behandling fö¬
re ha fl ifrågavarande motion. Beträffande först den del af motionen, sorn
afser, att den, enskilda banker sålunda ålagda, bevillning borde af riks¬
banken användas lill inköp af silfver, får UtskoLlel endast erinra, att, då,
enligt Rikets Ständers meddeldta förordnande, berörde bevillning, likasom
öfriga bevillningsmedel, skall tiil statsverket ingå , kan någon disposition
deraf, till större eller mindre belopp, lör Banken ej ifrågakomma; och enär,
hvad dernäst angår förslaget ätt åt banko-fullmäktige må uppdragas att
för viss del af den årliga bankovinsten inköpa silfver, Utskottet anser nå¬
gon så beskaffad serskild föreskrift destomindre vara af behof påkallad,
som fullmägtige, enligt gällande stadganden, äro bemyndigade att, för bi¬
behållande och förstärkning af Bankens metalliska kassa, efter 128 sk. kurs
och derunder, uppköpa vexlar och sålunda redan fått åt sig öfverlåtet
silfver för bankens räkning anskaffa , då kurs och öfriga förhållanden
dertill föranleda; så och då Rikels Ständer dessutom, genom bifall till
Utskottets hemställan i I7:de punken af Betänkandet N:o 48, förordnat, hu¬
ru den bankovinst bör användas, som från innevarande års början intill nä¬
sta riksdag banken tillflyter; hemställer Utskottet vördsamt,
att ofvanberörde motion ej må lill någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 Juli 1848.
4
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 86.
Jfå 86.
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Juli, kl. 7 e. m.
Utlåtande,, i anledning aj väckt motion j angående präglande
aj koppar skiljemynt å fyra skillingar banko valör.
Hederv. Bonde-ståndet har, jemte protokolls-utdrag af den 12 inne¬
varande månad, till Utskottets behandling öfverlemnat en af riksdagsfull-
mägtigen Nils Strindlund från Vester Norrlands län, med stöd af riksdags¬
ordningens 56 §, väckt motion, hvaruti anföres: att den af Rikets nu för¬
samlade Ständer beslutade indragning af bankens sedlar å 16, 12 och 8
sk., ehuru i många hänseenden önsklig och ändamålsenlig, dock utan tvif¬
vel komme att medföra mycken olägenhet, i anseende dertill, att endast 8
och 16 sk. sedlarne blifva af motsvarande silfvermynt ersatta; att, då man
hittills kunnat med stor lätthet liqvidera den så ofta förekommande diffe¬
rensen af 4 sk. b:ko, eller 6 sk. riksgälds, medelst sedelbyle eller samman¬
läggning af 12 med 8 och 16 sk. sedlar, måsle deremot, efter ifrågavaran¬
de sedlars upphörande, alla belopp under 8 sk. b:ko liqvideras med kop¬
parmynt, hvartill fyra eller flera serskilda stycken ofta varda erforderliga;
att saknaden af sedlar å 12 sk. emedlertid skulle blifva jemförelsevis rin¬
ga, om ett kopparmynt å 4 sk. b:ko präglades och i rörelsen utlemnades;
alt 2:ne sådane mynt, af lämplig storlek, jemväl borde vid många tillfäl¬
len vara välkomne i stället för r;dr stycket, som vore nog litet och svårt
att handtera åtminstone till en början, innan man dervid hunnit vänja sig;
samt att det föreslagna nya kopparmyntet syntes böra utmyntas sålunda,
att 450 rd:r b:ko präglades af ett skeppund koppar stapelstadsvigt, hvari¬
genom detsamma kunde lätt skiljas från nuvarande 2 sk. bankostycket, men,
det oagtadt, icke blifva genom sin storlek eller tyngd besvärligt alt med¬
föra till mindre belopp, och lika väl passa för banko-, riksgälds- och marks¬
räkning, äfvensom blifva tjenligt såsom en hufvudafdelning af enheten för
decimal-räkning, enligt det af friherre Wrede föreslagna myntsystem; och
syntes någon anledning icke vara att befara, det utprångling af eftergjorda
4 sk. b:ko stycken, då de utmyntades efter ofvan angifna grund, skulle
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 86.
5
ifrågakomma, helst om serskild omsorg vid präglingen användes till försvå¬
rande af efterapning.
Utskottet har icke kunnat förbise, hurusom det skulle lill lättnad
vid mindre liqvider i väsendtlig mån bidraga att, jemte det silfvermynt,
som kommer att ulgifvas till de s. k. småsedlarnes ersättande, ega tillgång
till ett kopparmynt å 4 sk. b:ko; vid hvilket förhållande och då den af
motionären föreslagna grund för utmyntning af ett sådant mynt, synts Ut¬
skottet vara antaglig, Utskottet, med instämmande uti den väckta niotio-,
nen, vördsamt tillstyrker,
att Rikels Ständer måtte för sin del besluta och hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att kopparmynt å fyra skillin-
gar banko valör må få utmyntas efter den grund, alt 450
r:dr samma mynt präglas af ett skeppund koppar stapel¬
stadsvigt.
Hvad beträffar motionärens i sammanhang härmed gjorda framställ¬
ning, att, till befordrande af kopparmynts spridande i landsorlerne, en och
hvar, som till myntverket insänder valuta för ett skeppund kopparskilje¬
mynt, borde ega att derifrån få sina reqvisitioner expedierade enligt upp¬
gifven adress till närmaste stad, dit sjölägenhet kunde påräknas, så anser
Banko-ulskotlet
sig icke tillkomma att något yttrande i anledning deraf af¬
gifva.
Stockholm den 17 Juli 1848.
Reservation
af herr Bohnstedt, Tli. L.,: ”Utskottets i denna (råga fattade beslut
har jag, af följande skäl, icke kunnat biträda:
Som 4 sk. b:ko med lika lätthet kunna betalas med 2 st. af 2 sk.
b:ko valör, som med ett 4 sk. stycke, så synes den föreslagna åtgärden va¬
ra öfverflödig.
Ett mynt af 4 sk. b:ko eller 6 sk. riksgälds valör blifver dessutom
icke tjenlig!, om decimai-syslemet antages, emedan detta mynt; icke utgör
ett i 100 jemnt divisibelt tal; hvadan ock i händelse af decimal-systemets
antagande en förändring i ulmynlningen blefve erforderlig.
Bih. till R. St. Brot. 1847 1848, 6 Sami 1 Afd. 30 Haft. 2
6
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 86.
Slutligen skulle ock en alltför stor frestelse att inom eller utom li¬
ket eftergöra della mynt uppstå, helst Utskottet föreslagit, alt af ett skep
pund koppar stapelstadsvigt, som, myntningskostnaden inberäknad, torde få
antagas kosta 150 r:dr b:ko, komme att utmyntas till 450 r:dr b:ko; hvar¬
igenom en vinst på hvarje skeppund koppar uppstode af 300 r:dr b:ko,
hvilken destohellre torde locka till härmning, som ett kopparmynts efter¬
apning omöjligen kan utrönas”,
samt af Friherre Alströmer Jonas, herr Nordensvahn O., doktor
Grafström, herrar L. Bergman, C. IN. Palander och C. R. Roth, hvilka
reserverade sig i' enahanda syftning, sorn herr Bohnstedt.
\
STOCKHOLM, EMMEN & GRANBERGS TRYCKERI, 1848.
Banko-Utskottets Memorial, N:o 87.
1
Jtf 8 T.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Juli, kl. 7 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga förändrade f öreskrifter
i 5:te artikeln af gällande banko-reglemente.
Enligt hvad betänkandet N:o 48 och utlåtandet N:o 61 utvisa, har
Utskottet redan granskat de föreskrifter i nämnde artikel af gällande ban¬
ko-reglemente, som, intagne i 112—125 §§, angå dels bankens metalliska
kassa och de utvägar, hvilka till bibehållande och förstärkning af densamma
må begagna , samt dels bankens sedelstock; och får Utskottet, efter nu¬
mera verkställd granskning jemväl af öfrige delar utaf samma artikel, här¬
med föreslå de förändrade stadganden, Utskottet, till följd deraf, ansett bö¬
ra i blifvande banko-reglemente införas.
Uti § 101 erfordras icke någon annan ändring, än uteslutande af de
i § förekommande orden: ”vid innevarande riksdag”; hvadan berörde §
skulle lyda på sätt som foijer:
l:o
Enligt § 1 i lagen för Rikets Ständers bank af den 1
Mars 1830, jemförd med §§ 1 och 2 i lagen, angående mynt¬
bestämningen, af samma dag, är banken ovilkorligen skyldig
att, när så påfordras, dess sedlar med svenskt silfvermyut, af
de sorter, hvarå tillgång finnes, inlösa efter den grund, alt
128 skillingar eller 2? riksdaler i bankosedlar (enligt det af
Kongl. Maj:t och Rikets Ständer antagna nya räknesätt, riks¬
daler fyra) gälla lika nied en rikdaler i silfver efter den
med afseende å slagskattens beräkning i myntet, af Kongl.
Majit och Rikets Ständer förändrade 1664 års myntfot.
Itih. till R. St. Prot. 1847 cf 1848, 6 Sami. 1 Åfd. 31 ffii/t.
1
2
Banko-Utskottets Memorial, N:o 87.
Till följd af Rikets Ständers bifall till Utskottets, i memorialet N:o
49, gjorda hemställan, lärer 2 mom. i lOd § böra erhålla följande förän¬
drade lydelse:
2:o
I
Åt fullmäktige öfverhmnas att, uppå derom gjord an¬
hållan oell enär de, efter serskild pröfning för hvarje fall,
ilima sådant, med afseende å förekommande omständigheter,
lämpligt och för banken fördelaktigt, kunna, i stället lör
svenskt silfvermynt, från banken utgifva icke allenast ofvan-
berörde utländska silfvermynt-sorter, emot det vid b varje till¬
fälle af fullmägtige fastställande utvexlingspris, ulan äfven
silfver- och guhlplantsar, de förra antingen emot det i mvnt-
beslämnings-lagen stadgade pris af 128 sk. b:ko for hvarje
r:dr i silfver, med tillägg af slagskatten, |:dels procent,
eller ock emot 27 mark 12 sk. hamburger-banko, mot¬
svarande 24 r:dr 32 sk. svenskt b:ko, för hvarje mark fin¬
silfver, kölnisk vigt, som plantsen, enligt hamburger-prof,
. innehåller, och de sednare efter det vid utvexlingen gällan¬
de pris å dukater, med tillägg af slagskatten ~:dels procent.
Under förmälan, hurusom Rikets sednast församlade Sfänders Ban¬
ko-utskott, på den grund, alt. enligt Kongl, kungörelsen den 9 Maj 1835
§ 5, kopparmynt utlemnas från Kongl, myntverket, uppå reqvisition af så
väl Rikets Ständers bank, som Kongl. Maj;ts befallningshafvande och andra
offentliga myndigheter, föreslagit, att åt 109 § uti 1841 års banko-regle¬
mente måtte gifvas den förändrade uppställning, hvilken, genom Rikets
Ständers bifall till berörde förslag, lil § i nu gällande banko-reglemente
innehåller, nemligen att kopparmynt ernoftages jemväl i banken, dock ej
lill högre belopp vid hvarje vexling eller liqvid, än det uti åberopade Kongl,
kungörelsen bestämda, eller 32 sk. b:ko, hafva fullmägtige, uti deras till
Utskottet afgifna berättelse, punkt. 30 yttrat: att då det lagligen icke tor¬
de kunna någon förvägras att få i banken emot sillver eller sedlar förvex¬
la kopparskiljemynt å hvilket belopp som helst, hade tillämpning af berör¬
de föreskrift i vidsträcktare mån ej ifragakommit, än att vid licjuider la ar-
Iianko-UlskotteH Memorial, N:o S7,
3
jc gang emoltagils endast 32 sk. b:ko i kopparmynt; att det misstroende
lill sjelfva myntet och bankens säkerhet, som otvifvelaktig! skulle uppstå
af en vägran att i banken emottaga till förvexling det kopparmynt, hvil¬
ket i sådant afseende erbjudes, efter fullmägtiges öfvertygelse, vore af våd¬
ligare egenskap, än den följd för banken, afsiglen varit alt förebygga, me¬
delst omförmälda föreskrift; samt att det bästa korrektiv emot rörelsens
öfverbopande med ifrågavarande mynt kunde vinnas i bestämmandet af
grunden för delsammas ulmyntning, men utan afseende härå syntes nämn¬
de mynt böra, utan någon inskränkning] till beloppet, uti banken fortfa¬
rande, likasom hitintills, utgifvas och emottagas såsom bytesmedel för silf¬
ver eller sedlar.
Med instämmande uti de skäl, fullmäglige sålunda anfört, tillstyrker
Utskottet alt, i stället för lil §, måtte i utfärdande banko-reglemente in¬
tagas den föreskrift:
3:o
Det från stats-verket eller Kongl, myntverket inlösta, ban¬
ken tillhöriga, kopparskiljemynt, utgifves och emottages i ban¬
ken för silfver eller sedlar.
" Som Rikets Ständer bifallit Stats- oell Banko-utskottens, i andra
punkten af utlåtandet N:o 34 upptagna, hemställan om anstånd till nästa
riksdag med gäldandet af myntverkets återstående skuld till banken, torde,
i enlighet dermed, 128 § böra undfå denna lydelse:
4 o
Bankens silfver och guld skall i räkning myntverket på¬
föras till inlrinseka värdet efter gällande myntfot och bör
inom möjligast korta lid i mynt återlelvereras; ankommande
det på fullmäglige att succesive, i mån af sådan skeende åter-
leverering, nya qvantileter utgifva.
Sedan i afräkning å de af banken till Kongl, myntver¬
ket lemnade förskott uti aflyst kopparmynt 7,755 r:dr 45
sk. 7 rst., och förökade myntnings-kostnader 40,000 r:dr, eller
tillsammans 47,755 r:dr 45 sk. 7 rst., en summa af24,000
4
Banlio-Ulskottits Memorial, JV:o 87.
r:dr är vorden lill banken i tbelald, anstånd med infriandet af
myntverkets återstående skuld, 23,755 R:dr 45 sk. 7 rsl., allt
banko, blifvit medgifvet intill nästa riksdag, då Rikets Stän¬
der vilja besluta, angående sältet för beloppets återgäldande.
Genom 133 § är det åt fullmäktige öfverlemnadt, att, efter vederbö-
randes hörande, besluta och till efterrättelse fastställa de förändringar i
systemet för tillverkning af bankens sedlar, som, i följd af det utaf Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer, vid sisLiörflulna riksdag, antagna myntsystem, blif¬
va erforderliga, samt att följaktligen vidtaga alla med denna fråga gemen¬
skap egande åtgärder; och anser Utskottet berörde § böra, enligt dess nu
varande lydelse, bibehållas, med allenast den förändring i redaktionen,
*
5:o
att de i början af §u förekommande orden: ”med innevaran¬
de riksdag” uteslutas. (
I stället för 136 §, innefattande den föreskrift, att sedlar å 16, 12
och 8 skillingar tå tills vidare förfärdigas och utgifvas på samma sätt, sorn
hittills, saint att det i banken varande förråd af färdiga sedlar å 14 och
10 skillingar kopparmynt må under liden i allmänna rörelsen utlemnas,
lärer följande af Rikets Ständer, genom bifall till Utskottets hemställan i
utlåtandet JN:o 25, fattade beslut, böra i blifvande banko-reglemente näst
efter 137 § intagas, nemligen:
6:0
Med slutet af nästinstundande år, 1849, kommer ali utgif¬
ning från Banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och
10 sk. kopparmynt att upphöra.
Enär sedlarna å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och 10 sk. kopparmynt,
jemlikt Rikets Ständers nyssberörda beslut, skola indragas och med silfver-
Banho-V Iskoiiett Memorial, N:o 87.
5
mynt å de lägre valörerna ersättas, samt det i följd häraf blifver nödigt
att allmänheten i utbyte mot nämnda sedlar, tillhandahållas silfvermynt
å 1/8 och 1/16 r:dr specie, tillstyrker utskottet, att i utfärdande banko¬
reglemente må på lämpligt ställe intagas en så lydande föreskrift:
7:o
Fullmäktige låta från och med nästa års början, i landsor¬
ten, tillhandahålla allmänheten silfvermynt al 1/8 och 1/16
specie, i utbyte mot sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och
10 sk. kopparmynt.
Uti punkt. 43 af fullmägtiges Lill Utskottet afgifna berättelser an-
föres, alt tvekan uppstått om rätta förståndet af 144 § 1 morn., i hvad
detsamma innefattar de räkningshafvare hos bankens depositions-afdelning,
hvilka hänföras till fjerde och femte klasserna.
Jemte hänvisning lill hvad åberopade berättelse härom innehåller,
tillstyrker utskottet, alt, till undvikande af en oriktig tydning för framli¬
den af ifrågavarande föreskrift, åt densamma må gifvas den förändrade
uppställning, nedan intagna förslag utvisar, i sammanhang hvarmed Ut¬
skottet skoial fästa uppmärksamhet derå, att, enär Rikets Ständer vid in¬
nevarande riksdag beslutat, att den hypotheks-föreningar förunnade kredi¬
ti vrält i banken skall upphöra, lärer den uti sista punkten i åberopade
moment af 144 § intagna föreskrift böra från nästblifvande banko-regle¬
mente uteslutas, ehuruväl de hypotheks-löreningar, som för närvarande af
omförmälda krediti vrätt sig begagna, jemnlikt 199 § 2 mom. i nu gällande
reglemente, icke äro förbundne, att förr än nio månader efter erhållen del
af Rikets Ständers förenämnde beslut, hafva sin skuld till banken inbetalt.
I följd häraf skulle Usta momentet i merberörde 144 § komma att
lyda sålunda:
8:o.
Fordringsegarne hos depositions afdelningen (räkningshafvare)
skiljas under fem klasser:
Till den första höra :
f>
Banko-Utskottets Memorial, N:o 87.
Till (ien fjerde:
alla de under Stockholms stads styrelse hörande embetsverk
och kassor, samt sådana allmänna inrättningar, välgörenhets¬
anstalter och konluirsmasser, som begagna depositions-banken,
egentligen till förvaringsstä'Ve och icke utfärda anvisningar
med beräkning på omloppstid, samt jemväl sådana enskilda,
som antingen, innan folie-afgiften vidtog, behörigen anmält
sig hafva upphört med assigneringen på banken, eller ock
derefter fortfarande bibehållit eller upptagit ny räkning i de-
positions-afdelningen, men framdeles göra anmälan om sam¬
ma räknings upphörande samt insätta det mot utelöpande
assignationer svarande belopp; (från folie-afgift befriade; de
sistnämnde likväl ej förr, än under året näst efter det, an¬
mälan om assigneringens upphörande blifvit gjord).
Till den femte:
medel, tillhöriga så väl alla, med beräkning på vinst för
dem enskilde grundade stiftelser och bolagsföreningar; som
ock alla enskilda personer, med de här ofvan gjorda undan¬
tag (underkastade folie-afgifl).
Med anledning af hvad Banko-fullmägtige, i punkt. 44 af deras be¬
rättelse, uppå anförda skäl yttrat, rörande angelägenheten deraf, att bevis
öfver inlemnade deposila i banken utfärdas till viss person, och att belö¬
pande afgift för depositum årligen till banken inbetalas i och för sådana
deposita, som utöfver året i banken innestå, har Utskottet skolat hemställa
alt den, mot 148 § svarande, föreskrift i blifvande banko-reglemente må
erhålla följande lydelse;
9:o
Banken må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom
banken gifves, under försegling af inlemnaren, till förvar e-
mottaga paquetter eller annan flyttbar egendom, utan att om
Banko-Utskottets Memorial, N:o 87.
7
f
innehållet undfå uppgift och ulan ansvarighet, å bankens si¬
da, för oförvållad skada eller tillfällig olycka; skolande till
banken erläggas följande, i förhållande lill det nedsalta god¬
sets rymd och den tid, det i bankens förvar inneslåll, be¬
stämda afgift, nemligen, efter månad räknadt:
För depositum af \\ kubikfot eller der
|
under: b:ko
|
16.
|
— depositum derutöfver till och med
|
4 å 4^ ku-
|
|
bi k fot:
|
|
|
första kubikfoten ,
|
• ■ •
|
16.
|
hvardera af de öfriga
|
• . •
|
8.
|
— depositum derutöfver till och med
|
8 å 8j ku-
|
|
bikfol:
|
|
|
första fyra kubikfot
|
• • .
|
40.
|
hvardera af de öfriga
|
• • •
|
ti.
|
— depositum derutöfver till hvad stor]
|
lek sorn helst:
|
|
första åtta kubikfot
|
|
1: 16.
|
hvardera af de öfriga
|
•
|
4.
|
Denna afgift utgår för minst en månad, och halfva må¬
nader upptagas icke, men hvad deröfver är, anses för hel
månad.
E| eller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfver-
stiger half, räknas såsom hel kubikfot.
Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlem-
nande till banken, då äfven afgiften, till sitt månadlliga be¬
lopp uträknad och vederbörligen kontrollerad, införes i de¬
positionsbeviset, hvilket å viss man utställes.
Vid det nedsatta godsets återtagande erlägges till banken
belöpande afgiftj hvilken dock årligen till banken infordras
för sådana depos it a, som under ett eller flera år derstädes
innestå; kommande afgifternas belopp alt redovisas på ser¬
skild konto i bankens hufvudbok.
Skulle någon inlemnare ej ålnöjas med den afgift, som i
depositi ms-beviset blifvit bestämd, utan väcka tvist om ku¬
bikinnehållet och hvad afgiften på grund deraf rätteligen ut¬
göra bör, ålerslälles genast hans depositum.
Stockholm den 25 Juli 1848.
8
Banko-Utskottets Memorial, Ar:o 88.
JB 88.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Juli, kl. 7 e. in.
Memorial, angående instruktion för Rikets Ståndets Banko¬
utskott vid nästkommande riksdag.
Under fästadt afseende å de, angående banko-verket, vidtagna för¬
fattningar, åligger det Utskottet, att, före riksdagens slut, bos Rikets Stän¬
der föreslå instruktion för Banko-utskottet vid den nästpåföljande riksdagen.
Som. vid den granskning af nu gällande instruktion, Utskottet med
anledning häraf verkställt, någon annan ändring icke funnits erforderlig, än
att de uti 2 § förekommande orden ’’1845 års” utbytas mot 1848 års, så
har Utskottet skolat härigenom tillstyrka,
att berörde instruktion måtte, förändrad på sätt framsläldt
blifvit, för nästsammanträdande Banko-utskott få lända till
efterrättelse.
Slockholm den 25 Juli 1848.
STOCKHOLM, elmék dt grahreroj tryckeri, 1848.
Banko-Ui skottets Memorial, IV:ris 8g och go.
1
N:o 89.
Ank. till Exp. tJtsk. den 28 Juli, kl. 6 e. tn.
Memorial > i fråga om kungörandet af de förändrade stadganden,
sorn uti Banko reglementet komma att intagas.
A å det att de förändrade föreskrifter, i fråga om depositions- samt lane-oell
kreditiv-rörelsen i Rikets Ständers Bank, hvilka vid innevarande riksdag blif¬
vit eller varda beslutade, oell sorn angå enskilde peno ters förhållande till
nämnde verk, måtte blifva allmänheten i vederbörlig ordning kungjorda; har
Utskottet, i likhet med hvad vid sednaste riksdag egde rum, skolat hos Ri¬
kets Ständer vördsamt hemställa,
det Rikets Ständer må, jemte Öfverlemnande af de delar utaf Ban¬
ko-reglementet, sorn vid innevarande riksdag varda ändrade, hos
Kongl. M«j:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t i nåder täck¬
tes om de deribland befintliga stadganden, for hvilkas tillämpning
sådant kan anses erforderligt, låta lill allmänhetens efterrättelse ut¬
färda nådig kungörelse.
Slockholm den 25 Juli 1848.
Nio 90.
Ank. till Exp. Etsk. den 28 Juli, kl. 6 e. m,
Memorialj i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut} angå•
ende utlåtandet N:o ^5.
Enligt Utskottet tillhandakomne prötokolls-uldrag af den 22 och 25 den-
ties, hafva Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hög v, Preste-ståndet bifallitj
tnen Va Hofi. Borgare-ståndet och Hederv, Bonde-ståndet afslagit Utskottets
i utlåtandet N:o 75 gjorda hemställan, alt ett årligt arfvode at 800 rldr ban¬
ko måtte tills vidare och intilldess, genom göromålens möjliga minskning,
detsamma befinnes kunna, utan men för verket, undvaras, få af direktionen
öfver Banko-diskontverket användas till ersättning åt den petson, direktionen
ftih. tilt R St. Vrot. 18 41 och 1S46 Sdml. 1 Afd. 32 Haft. 1
2
Banko~Utskottets Memorial, N:o 91.
finner tjenligt förordna till kanslist-biträde uti första ombudsmannens ex-
två Stånd sålunda bifallit Utskottets förslag, får Utskottet, med stöd
af 73 riksdags-ordningeu, inbjud* Borgare- och Bonde-stånden att de öfriga
Biks-ståndens beslut biträda, men om denna inbjudning icke af någotdera
Ståndet antages, hemställer Utskottet, att för frågans afgörande omröstning
måtte få anställas i Förstärkt Banko-utskott, efter följande voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Ridderskapet och Adeln samt Preste-slåndet, an¬
ser, att ett årligt arfvode af 300 r:dr banko må tills vidare och intilldess,
genom göromålens möjliga minskning, detsamma befinnes kunna, utan men
för verket, undvaras, få af direktionen öfver Bauko-diskontverket användas till er¬
sättning åt den person, direktionen finner tjenligt förordna till kanslist-bi¬
träde uti l:ste ombudsmannens expedition, röstar ja;
den, det ej vill, nej;
Vinner nej; så kommer något dylikt arfvode icke att utgå.
Stockholm den 28 Juli 1848.
N:o 91.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Juli, kl. 6 t. as.
Memorial, i anledning af Riks-ståndens beslut, rörande Utlåtan¬
det N:o j6.
Uti det under N:o 76 till Rikets Ständer afgifna utlåtande bar Utskottet
l:o tillstyrkt, att lönen för ombudsmannen vid lånekontoret 1 Götheborg
måtte förhöjas från 500 till 800 r:dr banko årligen, att beräknas och utgå
från och med innevarande års början;
2:o afstyrkt bifall till väckt fråga om Jöotillökning för ombudsmannen vid
Malmö lånekontor; samt
3:o föreslagit, att, till biträde åt ombudsmannen vid Rikets Ständers lå¬
nekontor i Götheborg, måtte få anställas en kanslist med årlig lou af 400
r:dr banko.
Likmätigt Utskottet tillhandakomma protokolls-utdrag af den 22 och 25
i denna månad, hafva l:a och 2:a punkterne i ofvanberörde utlåtande blifvit
af samtlige Riks-stånden bifallne; hvaremot 3:e punkten, som Högloft. Rid-
pedition.
Då
Banko-Utskottets Utlåtande, N.-o gi.
3
derskapet och Adeln samt Högv. Preste-ståndet bifallit, af de 2:ne öfriga Riks-
ståuden blifvit afslagen.
Vid detia förhållande, har Utskottet, med anledning af 73 § i riksdags¬
ordningen, skolat inbjuda Vällofl. Borgare- och Hederr. Bonde-stånden att
biträda det beslut, som de andra Stånden fattat; och får, för den händelse, att
berörde inbjudning icke skulle af antingen Borgare- eller Bonde-ståndet an¬
tagas, härigenom föreslå följande onaröstnings-proposition för frågans afgöran¬
de i Förstärkt Banko-utskott:
Den, som, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Preste-slåndets
beslut, anser, att till biträde åt ombudsmannen vid Rikets Ständers lånekon¬
tor i Götheborg, må anställas en kanslist med årlig lön af 400 r:dr ban¬
ko, röstar ja;
den, det ej vill, nej;
Vinner nej; så kommer någon kanslist icke att anställas vid Iånekon-
toret i Götheborg.
Stockholm den 28 Juli 1848.
N:o 92.
Ant. till Exp. Utsk. den 28 Juli, kl. 6 e. m.
Utlåtandet i anledning af erhållen återremiss å utlåtandet N:o 80.
Utskottets utlåtande N:o 80, öfver en af Bankens tjenstemän gjord ansök¬
ning, om ersättning för förlorad inkomst genom inställandet af tillverkningen
och utgifningen från Banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk., deruti Utskottet
hemställt, att från och med den tid, då skrifningen af sedlar å berörde va¬
lörer upphör, Bankens till sedelskrifning berättigade fjenstemän må, under
vissa dervid fästade vilkor och förbehåll, tills vidare uppbära nedanupptag-
ne, efter år beräknade , ersättning för mistad inkomst i följd af omförmälda sed¬
lars indragning, nemligen:
hvar och en tjensteman, tillhörande l:a och 2:a tjenstegraden b:ko r:dr 105: —
hvarje tjensteman i 3:dje graden 58: —
samt hvardera af 4:de gradens tjenstemän 14: —
har, enligt Utskottet tillhandakomne protokolls-utdrag af den 22, 25 och 26 den¬
nes, af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Högv. Preste-ståndet blifvit bifallet,
4
Banko-Ulskotlets tJtla.la.nde> N.-o p2.
med den förändring, alt ifrågavarande ersättning bestämdes i Öfverensstämmelse
med Banko-fullmägtigps förslag eller till ?:delar, i enlighet hvarmed hvar och
eu af l:a och 2:a gradens tjenstemän kormne att erhålla banko r:dr 140: —
hvardera af 3:dje gradens 76: 32.
samt hvarje tjensteman inom 4:de graden 18: 32.
hvaremot Vällofl. Borgare-ståndet återremitterat samt llederv. Bonde-ståndet
afslagit ofvanberörde utlåtande.
Omförmälda ålerremiss har föranledis af flere ledamöters yrkande, att
ersättningen åt Bankens tjenstemän för förlorad inkomst måtte bestämmas till
det af Banko-fullmägtige föreslagna samt af 2:ne Riksstånd antagna belopp af
?:delar; och såsom skäl härför är vordet aiifordt, att nämnde förslag vore på
både rättvisa och billighet grundadt, helst den inkomst, som, i händelse nå¬
gon ersättning icke tillerkändes Bankens tjenstemän, frånginge dem, lill följd
af skillings sedlarnes indragning, hitintills vaiit att anse såsom eli deras tjen-
ster åtföljande emolument af nära nog lika beskaffenhet med lönen; samt alt,
då anspråket på ersättning blifvit erkändt, kunde någon nedsättning i det af
fullmägtige föreslagna belopp icke ega rum, utan att tjenstemännens lätt för
nära träddes; ty ehuru det vore en sanning, att skillings-sedlarnes indragning
minskade besväret med sedelskrifningen, måste det likväl å andra sidan be¬
sinnas, att flere af tjenstemännen fortfarande skulle underkasta sig besväret
för åtnjutande af ersättningen derför, hvaraf de jemväl torde vara i behof,
enär de tilläfventyrs icke aro i tillfälle att förskaffa sig någon sysselsättning,
sorn lemnade deen en motsvarande inkomst.
Instämmande uti dessa, till stöd for återremissen yttrade, skäl, anser sig
• Utskottet, med föranledande derjemte af Ridderskapet och Adelns samt Pre-
sie-ståndets i ämnet fattade, från Utskottets hemställan i utlåtandet N:o 80
afvikande beslut, härigenom böra, med frånträdande af berörde hemställan,
vördsamt föreslå,
att från och med den tid, då skrifningen af sedlar å 16, 12 och
8 skillingar upphör, Bankens till sedelskrifning berättigade tjenste¬
män må tills vidare uppbära nedan upptagne, efter år beräknade,
ersättning för mistad inkomst i följd af berörde sedlars indragning,
nemligen:
hvar och en tjensteman, tillhörande l:sla och 2:dra tjenstegra-
den banko r:dr 140: —-
hvarje tjensteman i 3:dje graden 76: 32.
samt hvardera af 4:de gradens tjenstemän 18: 32.
alt utgå under de vilkor och förbehåll, som finnas upptagne i utlå-
banko-U Iskolttls Memorial, N.o g3.
5
Jandet N:o 80, med den förändring allena, att uti det under litt. ej
beskrifna vilkor eisättnings-summan förändras från 4,800 r:dr till
6,385 r:dr 16 sk. banko; och får Utskottet, i anledning af dea vid.
nämnda mon, litt. ej inom Borgare-ståndet gjorda anmärkning, att
detsamma vöre otydligt redigeradt, härmed föreslå, alt, till undan-
rödjande af all tvetydighet om rätta förståndet af samma moment
litt. ej, detta må erhålla följande förändrade uppställning:
att, enär sålunda förenämnda medeltals-summa icke får, genom ut-
gifvande af ersättning, öfverskridas, den hvar och en tillkomman¬
de ersättning minskas i mon, som godtgörelsen fcr skrifna sedlar
till beloppet närmar sig medeltal-summan, på hvarje serskild tjen¬
steman fördelad; böiande vid beräkning af den ersättning, som ve¬
derbörande tillkommer, ersättnings-summan upptagas till hvad den¬
samma skulle hafva utgjort den 1 April detta år, eller 6,385 r:dr
16 sk. bauko.
Slockholm den 28 Juli 1848.
Reser nation:
af riksdagsfullmägtigen Per Östman från Wester-Norrlands län.
N:o 93.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Juli, kl. 6 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga förändrade föreskrifter i
8:de artikeln af 1845 års Banko-reglemente.
Efter verkställd granskning af föreskrifterna i ofvanberörde artikel af
Banko-reglementet, har Utskottet ansett sig böra föreslå följande förändringar:
Till undvikande af otydlighet, i fråga om förvaltarens så väl rättighet,
som åliggande, att pröfva de af pappersmästaren afgifvande reqvisitioner, torde
238 § böra erhålla den förändrade lydelse, Utskottet uti punkten 1 här ne¬
dan föreslagit.
6
Banko-Utskottets Memorialj Pf.o p3
För den ändring af mom. 2 i 239 §. som föreslås uti 2:dra punkten, re¬
dogör Utskottet här nedan vid fråga om uppställningen af 249 §; hvadan Ut¬
skottet nn dertill hänvisar.
Då Utskottet, enligt § 28 af dess vid riksdagens början till Rikets Stän¬
der aflåtne berättelse N:o 14,] för sin del godkänt de af fullmägtige anförde
skäl, hvarför detaljerade förslag till arbetsplan samt inkomst- och utgifts-be-
räkning icke blifvit under åren 1845 och 1846 uppgjorde, har Utskottet, till
undanrödjande i väsendtlig nion af de svårigheter, som hittills mött i fråga
om uppgörandet af så beskaffad arbetsplan och beräkning, i punkten 3:o fö¬
reslagit en förändring af § 240.
Uppå af fullmägtige anförde skäl, hafva åtskillige arbetare blifvit upptagne
till åtnjutande i ett för allt af dagspenning, i stället för vecko-aflöning, med
dervid åtföljande spanmål in natura; och då denna förändring i aflöningssät-
tet funnits vara både för bruket och dess arbetare af större fördel, har, på
sätt punkten 4 utvisar, ordet ”vecko-aflöning” i 241 § blifvit mot ordet aflö¬
ning utbytt.
Till närmare bestämmande af det ansvar, som må kunna försumlig arbe¬
tare åläggas, har Utskottet hemställt om en förändring af § 242, på sätt af
punkt 5:o vidare inhemtas.
Den ändring, som, medelst punkt. 6:o gifvits åt § 243, är en följd af
det förslag, hvilket upptagits uti punkten 4:o.
Sedan hos Utskottet fullmägtige, uti ingifvet memorial, uppå anförde
välgrundade skäl, hemställt, det fullmägtige måtte medgifvas att, vid upp¬
handlingar för Tumba bruks räkning, kunna föreskrifva iakttagandet af det
sätt, som för bruket finnes fördelaktigast, både hvad priset och varans godhet
beträffar; får Utskottet, med biträdande af hvad fullmägtige i sådant afseen¬
de föreslagit, framlägga den förändrade föreskrift, motsvarande 245 §, som
punkten 7:o upptager.
Förändringen af § 246, upptagen uti punkten 8:o, härleder sig från Ut¬
skottets, under innevarande riksdag, fullmägtige meddelade beslut om utar¬
Banko-Utskottets Memorial, N;o $3.
7
renderande lill Stockholms stads drätsel-kommission af det Tumba bruk till¬
höriga, har i staden belägna, magasinshus.
Tillägget till början af 247 §, upptaget uti punkt 9:o, är föreslaget för att
bringa nämnde § till öfverensstämmelse med 2:dra punkten af § 6 i nu gäl¬
lande Banko-reglemente.
Enär, på sätt uti § 25 af Utskottets ofvan åberopade berättelse N:o 14
omförmäles, bruksskrifvaren numera, i anseende till brukets ökade verksam¬
het, blifvit alldeles oumbärlig, har den i 249 § Banko-reglementet intagne
föreskrift om indragning af nuvarande bruksskrifvare-befattningen blifvit från
den deremot svarande punkten 10:o utesluten; och torde af enahanda skäl
orden "så länge denna befattning fortfar' få från 239 § mom. 2 utgå, på sätt
punkten 2:o visar; men stadgandet i 249 §, om åliggande för fullrnäglige att
låta utarbeta förslag till framtida hushållningen vid bruket, har Utskottet an¬
sett böra bibehållas, med det närmare bestämmande, som i punkten 10:o blif¬
vit föreslaget.
Den af fullmägtige, uti deras till Utskottet afgifna och, genom Utskot¬
tets försorg, Rikets Ständer meddelade berättelse, § 86, gjorda framställning,
att föreskriften i 230 § om utarrenderande af jordbruket vid Tumba måtte
från blifvande Banko-reglemente få uteslutas, har Utskottet, på de derför an¬
förda skäl, ansett sig böra biträda.
Med anledning af hvad sålunda anfördt blifvit, tillstyrker Utskottet, att,
i stället för ofvan omförmälde §§, nedanupptagne föreskrifter måtte i blifvan¬
de Banko-reglemente få inflyta, nemligen:
l:o
Förvaltaren antager och afskedar pappersarbetarne, efter af pappersmä-
staren upprättadt förslag, pröfvar den sistnämndes reqvisitioner å de för pap¬
perstillverkningen nödiga materia lier och redskap, samt ombesörjer derasfan-
skafFande; åliggande det jemväl förvaltaren &c. — — — — — — —‘
materialier och effekter.
2:o
Ej mindre bruksförvaltaren och pappersmestaren samt bruksskrifvaren, än
vaktmästaren vid bruket och den för brukets räkning i Stockholm anställde vakt¬
3
Banho-Vtskotte's Memorial, N:o g3.
mästare, hvilka 3:ne sistnämnde förvaltaren, enligt nu med honom gällande
kontrakt, eger antaga, uppbära deras löneinkomster och öfriga förmåner på
brukets serskildt fastställda stat.
3:o
Före slutet af Septemker månad — — —• •— till Bankens behof
erfordras.
Den inspekterande fullmägtigen upprätte derefter, i samråd med förval¬
taren och pappersmästaren, förslag till så väl arbetsplan, som utgift- och in¬
komstberäkning för följande året, hvilka förslag till fullmägtiges profning
och stadfästelse öfverlemnas.
4:o
Sedan fullmägtige fastställt arbetsplanen för det ingående året, upprät¬
tas och till fullmägtige aflemnas, i början af Oktober månad, ett at förvalta¬
ren och pappersmästaren gemensamt upprättadt törslag till aflöniug samt ved
och ljus — — — — — —- — — serskilde stater.
5:0
Den arbetare — —• — — godkänd beräkning och fördelning; men
beträdes någon arbetare nied vårdslöshet och försummelse, gore pappersma*
staren inom 8 dagar derom anmälan hos förvaltaren, som eger att för den
tid, hvarunder försummelsen skett, afdraga högst hälften af den arbetaren el¬
jest tillkommande aflöning.
6:o
Af fullmägtige bör såsom allmän grundsats iakttagas, att så väl vid den
årliga aflönings-statens upprättande, som vid bestämmandet af öfrige — —
— — — — i fullmägtiges protokoll fullständigt intagas.
7:o
Alla större upphandlingar för brukets behof skola antingen i allmäuna
tidningarne kungöras samt anbud derå inbegäras, med uppgift å prisen så
väl vid levereringen i Stockholm, som i händelse af dess verkställande å bru¬
ket, eller ock, om sådant är med brukets fördel mera förenligt, ske under
hand, genom bruksstyrelsens försorg; börande, då denna sednare åtgärd begag¬
nas, skälen derför i fullmägtiges protokoll upptagas.
Anskaffande af effekter — — — — — — åt bruksstyrelsen.
För öfrigt iakttages — — —* — — — befintlig räkning.
8:o
E anko-Uiskottcts Memorialt N:o f)3. 9
8:0
Förråden vi«i Tumba — —- — minst livart femte år.
Jemte den kontroll, sorn innefattas uti förvaltarens och pappersmästarens
gemensamma vård öfver brukets i Slockholm befintliga förråd, tillhörer bru¬
kets vaktmästare derstädes en redovisande ansvarighet för detsamma.
9:o
Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt, sammanträda
fullmäktige, samfäldt eller genom deputerade, på Tumba, så väl —* — —-
— — — — från de uppgjorde föislagen.
10:o
Fullmägtige skol», före nästkommande lagtima riksdag, låta utarbeta och
för Rikets Ständers då sammantiädande liiiiko-ulskott framlägga löislag till
föreskrifter lör framtida hushållningen \il Tumba bruk i allmänhet, samt in¬
föra sådan ordning for bokföt ingen vid bruket, hval igenom ökad kontroll »
bruksförvallningeii på stället kan vinnas; i hvilket afseende jemväl bör iaktta¬
gas, att faktiske uigifterne för och inkomslerue af jordbiuket vid Tumb*
blifva specifikt bokförde å derför upprättad t serskild konto.
Stockholm den 28 Juli 1848.
Eili. till R. St. Proi 184'] och 1848* G Sami. t AjiL 3i Ilä/t.
2
✓
STOCKHOLM, ecksteinska boktr yckeh i et, 1848.
\
Banko-Utskottets Memorial, N.-o g4-
1
N:o 94.
Ank. till Exp. Utsk, den 2 Aug., kl. 1 e. m.
Memorial, möd förslag till åtskilliga förändrade föreskrifter i
4:de artikeln af nu. gällande Banko-reglemente.
^V^id granskning af ofvanberörde artikel utaf Banko-reglementet, har Utskot¬
tet ansett åtskillige föreskrifter erfordra förändring, på sätt Utskottet nu går
att omförmäla.
Sedan Rikets Ständer, med bifall till Utskottets memorial N:o 36, be¬
slutat, att F. d. riks-diskontvéi kets balanserade fordringar få afskrifvas; så
tillstyrker Utskottet, att § 75 i nu gällande Banko-reglemente måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
l:o
De fonder &c. — — — — — inrättade lånekontor.
Lånekontoret i Götheborg besörjer äfven utlåning på jern och
andra i Banken belånbara exportabla effekter.
Äfvensom Utskottet, i stöd af förenämnde beslut, hemställer,
2:o
att § 80 mom. 9 må från Banko-reglementet uteslutas.
Utskottet har icke kunnat undgå att fästa uppmärksamhet vid den uti
§ 81 morn. 9 intagna föreskrift, att fullmägtige, beträffande de assignationer,
som från lånekontoren utfärdas, böra ”vidtaga ändamålsenliga åtgärder ej min¬
dre i afseende på de utgifvande assignationernes belopp, än till möjligaste
”förekommande af dessas förfalskning.”
Detta stadgande, som, med en mindre lämplig redaklionsförändring, är
bibehållet från det vid 1823 års riksdag, efter då fattadt beslut om låne-
kontorens inrättande, för dem uppgjorda reglemente, har ursprungligen haft
följande lydelse: ”till assignationer nyttjas Bankens papper med derå slagen
”hvitstämpel och valör; hvilkas beskaffenhet Banko-fullmägtige må bestämma',
"och i anseende till hvilka i öfrigt desse fullmägtige ega att vidtaga sådane
”åtgärder, som innefatta nödig säkerhet, ej mindre i afseende på det belopp,
“som varder utgifvet, än till möjligaste förekommande af förfalskning.’’
Enär emedlertid de uti berörde föreskrift afsedda åtgärder redan för
längre tid sedan blifvit af fullmägtige vidtagne, genom dels införande af nö¬
diga räkenskaps-kontroller och dels anbringande af konst-gravur å assignations-
11 ih. till R. St. Prot. 1S47 oc^ tB/fS, 6 Sami. 1 Afd. 33 Haft. 1
i
Banko-TJtskotW.s Memorial, N'.o <)4-
blanketterne till möjligaste försvårande af dessas förfalskning, tillstyrker Ut¬
skottet, att nu omförmälda stadgande måtte från upprättande Banko-regle-
roente få utgå, hvarigenom den § 81 mom. 9 motsvarande föreskrift skulle
komma att lyda, som följer:
3:0
Direktionen eger rättighet alt på Banken utfärda assignalioner för
utlåningens verkställande, dock under vilkor, att assignationerne,
hvartill blanketter, med deri utsatt valör, efter reqvisition från full-
roägtige utlemnas, icke må utgifvas å andra summor än etthundra
r:dr, etthundra femtio r:dr, femhundra r:dr och ett tusende r:dr.
Börande härvid för öfrigt iakttagas: att assignationerne underskrifva»
&c, — — .— — — — till banken insändas.
Under åberopande af Utskottets i betänkandet N:o 42 sid. 36 gjorda
framställning, att 2:dra momentet af § 219, angående tiden för levererin-
gen till Banken af den å handels- och närings-diskontens lånerörelse uppkom¬
mande vinst, borde, såsom innefattande en förvaltnings-föreskrift, hänföra»
till det enahanda stadgande i fråga om vinsten af allmänna diskontrörelsen,
hvilket reglementets 87 § mom. 1 innehåller, hemställer Utskottet, all, i stäl¬
let för sistnämnde moment, måtte få intagas nedanstående:
4:0
De å så väl Banko-diskontens, som handels- och närings-diskonten*
lånerörelse inflytande räntor och öfrige vinstmedel få icke utlånas,
utan skola &c. —- — «— — — — till Bankens disposition
ingå.
Med stöd af det Rikets Ständers beslut, som är åberopadt vid punkten
l:o, angående afskrifning af f. d. riks-diskontens fordringar, tillstyrker Utskot¬
tet, att, med ändring af § 87 mom. 2, § 94 mom 3, § 95 mom. 1 samt §
96 mom. 1, må i blifvande Banko-reglemente stadgas:
5:o
(motsvarande 2:dra mom. af § 87.)
Diskont-verkens direktioner ega icke att å diskontlån efterskänka nå¬
got af hvad, enligt gifna föreskrifter och gällande författningar, bör
erläggas, utan skola alla frågor om antagande af ackorder, eller be¬
viljande af eftergifter, underställas näslblifvande Banko-utskott till af¬
görande, i den orduing instruktionen för detta Utskott stadgar.
Banko-Utskottets Memorial, IV:o q4-
S
6:0
(motsvarande 3:dje momentet af § 94.)
Revisorerne kunna icke bevilja ackorder, eller eftergifter af diskont¬
verkets fordringar, utan skola frågor härom, på sätt i § mom.
för diskont-verkens direktioner stadgadt är, öfverlemnas till afgöran¬
de af Rikets Ständers Banko-utskoti.
7:o
(motsvarande l:sta mom. af § 95.)
Fullmägtige böra hvarje år hos Kongl. Majit göra underdånig anmä¬
lan om förrättande af den nästpåföljande revisionen af Rikets Stän¬
ders Banko-diskontverk, på det 2:ne revisorer för hvartdera Riks¬
ståndet &c. — — —■ — — kommer att inträffa.
8:0
(motsvarande lista mom, af § 96.)
Bankodiskont-direktionens ledamöter, utom kommissarierne, uppbära
hvardera i årligt arfvode 250 ridr banko.
Bankens 2lne kommissarier, som äro i Banko-diskonten tjenst¬
görande, åtnjuta på diskontens stat deras lön, efter den ålder de
inom kommissarie-graden innehafva.
Något arfvode eger deremot ej rum för de ledamöter, hvarmed
Bankodiskont-direktionen förstärkes i frågor, rörande handels- ock
näriugs-diskonten.
Till följe af Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets utlåtanden
Nilis 35 och 39, kommer dels nuvarande registratorn vid Bankodiskont-ver-
ket Adolph von Ehrenclou att fortfarande, intill slutet af det år, då nästa
riksdag upphör, bibehållas vid det personella aifvode, han för närvarande åt¬
njuter, och dels att för Bankodiskontens vaktmästare uppföras serskilda arf-
voJen.
Med iakttagande häraf, och enär, för lillgodonjutandet af sistberörde arfvo-
den, i afseende å Bankodiskontens vaktmästare, torde böra meddehs enahanda
föreskrift, som Utskottet uti memorialet Nio 77, angående bankens vaktbetjen-
te, föreslagit; så tillstyrker Utskottet, att åt stadgandet i § 96 mom. 2 måt¬
te gifvas följande förändrade lydelse:
9:o
De vid bankc-iiskontverket anställde tjenstemän äro:
A
Banko-Utskottets Memorialj N:o 94-
I kansliet:
I kontoret:
Registratorn:
lön . . 700:
arfvode för trägnare tjenstgöring . 140: •— —
2:ne serskilda arfvoden för ökadt
registrerings-arbete å tillhopa . 500: — —
personelt för nuvarande innehafva¬
re, att utgå till och med det år,
då nästa riksdag slutar . . . 160: — — 1,500:
Serskilda biträden:
Waktbetjent g:
6 vaktmästare:
lön å 300 r:dr 1,800: — —
arfvode ä 20 r':dr 120: 1,920:
kommande sistberörde arfvode alt åtfölja utöfvandet af sjelfva tjeu-
stebefattningen, så att den, som tjeustgör för innebafvaren, eger att,
i rnon af vikariatets längd, njuta del i arfvodet.
På grund af Rikets Ständers bifall till Utskottets i memorialerne N:ris
40 och 76 gjorde framställningar oin löneförhöjning åt ombudsmannen vid
lånekontoret i Götheborg samt vaktmästaren vid lånekontoret i Malmö, lärer
97 § 1 mom. få på följande sätt förändras:
10:o
Aflöningsstaten för lånekontoren är fastställd, på sätt som föijer,
nemligen:
A. För lånekontoret i Götheborg:
De af Rikets Ständer förordnade direktörer, hvardera arfvode å
500 r:dr 2,000:
banko-ombudet, arfvode 1,600: — —
kamereraren, lön 800: — —
ombudsmannen, lön 800: — —
Banko-Utskottets Memorial, N.-o $4- 5
Registratorn:
Jon 666: 32. —
arfvode, såsom ersättning för den
tredubbla registreringen . • • 600: — — 1,266: 32,
B. För lånekontoret i Malmö:
bokhållaren 666: 32. —
vaktmästaren 250: — —
hvarjemte, och för den händelse, Rikets S änder, i öfverensstämmelse med Ut¬
skottets derom gjorda framställning, besluta tillsättandet vid lånekontoret i
Götheborg af en kanslist till ombudsmannens biträde, uti staten för nämnde
lånekontor uppföras:
11»
en kanslist, lön 400: — —
Derest Rikets Ständer bifalla Utskottets i utlåtandet N:o 78 algifna för¬
sl»» till föiändrade grunder för banko-ombudens rätt till befordringar inom.
banko-veiket, lärer uti 97 §, näst efter mom. 4, lå intagas följande moment:
12:0
Person utom banko-verket, eller extra ordinarie tjensteman i ban¬
ken, som förordnas till banko-ombud, må, efter 8 års tjenstgöring i
i nämnde egenskap, vara berättigad till tur såsom kontorsskrifvare;
vidare, efter 4 års förlopp, uppflyttas i bokhållare-graden, och, ef¬
ter ylterligere 4 års tjenstetid, erhålla tur såsom kamererare, allt
likväl med vilkor, att banko-ombudet fullkomligt motsvarat det ho¬
nom lemnade förtroende, samt under liden icke blifvit från sin be¬
fattning återkallad; egande den af verkets ordinarie tjenstemän, åt
hvilken ett dylikt förordnande meddelas, att beräkna sig till godo
den tid, han dessförinnan såsom ordinarie i banken tjenat, så att,
om banko ombudet vid utnämningen redan under 3:ne år i verket
innehaft kontorsskrifvare- eller bokhållare-syssla, endast 1 års tjen¬
stetid i egenskap af ombud må erfordras för erhållande af tur, i
förra fallet inom bokhållare- och i det sednare inom kamererare»
graden.
För biii ko-om bud, som vid utnämningen dertill innehar, eller
sedermera får lur i kamererare-grad, bör turberäkningen inom gra¬
<$
Banko-Utskottets Memorial, .\.o q4-
den på vanligt sätt fortgå. Men ombud, som, på grund af ansökning,
befordras till syssla inom högsta tjenstegraden, vare skyldig alt den¬
samma genast tillträda.
Banko-ombud, som, utan eget förvållande, varder endtledigad,
eger att, intill dess han till någon ledig tjenst i Banken vinner be¬
fordran, årligen på expektans-stat tillgodonjuta ett belopp, motsva¬
rande lönen i den grad, han vid endlledigandet innehade.
Och kommer, i sådan händelse, 5:te momentet af merberörde § 97 att,
såsom moment 6, undergå denna förändring:
13:o
Erhåller någon af Bankens tjenstemän annan befattning vid låne-
kontoren, än den i nästförutgående mom. omförmälde, bibehålie
han den tur i Banken, som tillkommer hans der innehafvande lö¬
negrad.
Slutligen torde, i stället för § 100, få intagas nedanstående af Rikets
Ständer, genom bifall till Utskottets utlåtande N:o 73, beslutade stadgande:
14:o
Fullmägtige berättigas att intill nästa riksdag, efter noggrann pröf¬
ning af de sökandes behof, och omständigheterne i hvarje serskildt
fall, hvilka till fullmägtiges protokoll antecknas, låta till behöfvande
enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid Banko-diskonten,
låne-kontoren samt Tumba bruk från fullmägtiges dispositionsräk-
ning anordna gratifikationer, hvilka till Rikets näslsammanträdands
Ständers pröfning och stadfästelse skola anmälas; viljande Rikets
Ständer vid en kommande riksdag tillse, huruvida en serskild pen-
sions-anstalt för enkor och barn efter omförmälde tjenstemän och
betjente må kunna till vägabringas; och åligger det fullmägtige emed¬
lertid att, till beredande af fond för en dylik pensions-inrättning,
låta, på lämpligaste sätt, förränta icke allenast de odisponerade be¬
hållningar, som redan finnas och intill nästa riksdag å fullmägtiges
dispositionsräkning uppkomma, utan äfven de lönebesparingar, som
kunna uppslå för vakanta tjenster vid Banko-diskonten, låne-konto¬
ren samt Tumba bruk.
Stockholm den 31 Juli 1848.
Bauko Utskottets Utlåtande , N:0 gS.
7.
N:o 95.
Ank. till Exp. Utsk. den i Äng., kl. I e. ni.
Utlåtande } i anledning af erhållen åter remiss ä betänkandet N:o
j8, angående befordrings-grunder för Banko-ombuden vid
låne-kontoren.
Oaiförmälde utlåtande N:o 78, i anledning af väckt fråga om förändra¬
de grunder för Banko-ombudens rätt till befordringar inom Banko-verket, är,
enligt protokolls-utdrag af den 25 och 26 dennes, återremitteradt af Höglof],
Ridderskapet och Adeln samt Högv. Preste-siåndet, men bifallet af de 2:ne
öfriga Riksstånden.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln har, med ogillande af Utskottets
förslag, den mening blifvit, framställd, att det må vara ett Banko-ombud tillå¬
tet, då det söker ledig tjenst i Banken och dertill utnämnes, att, uppå derom
hos Banko-fullmägtige skeende anmälan, få bibehålla Banko-ombudskapet, med
befrielse från skyldigheten att i Banken tjenstgöra, intill dess ombudsmannen
kan varda från den förra befattningen endtledigad, då det åligger honom till¬
träda sin i Banken innehafvande tjenst, hvilken dessförinnan förrättas af vi¬
karie mot vanligt tjenstgörings-arfvodes åtnjutande, men med besparing af lö¬
nen för öfrigt. Ifrån den Banko-ombuden sålunda medgifna tillåtelsen, att,
äfven efter vunnen befordran i det egentliga B nko-verket, få fortfarande be¬
strida omförmälda uppdrag, borde dock undantag ega rum, då Banko-ombud
utnämnes till Bankens advokat-fiskal, Banko-sekreterare eller Banko kommis¬
sarie, hvilka sysslor tillsättas utan förslag eller utan tur, samt med hvilka
löner, motsvarande Banko-ombudens, arfs o len äro förenade. Bemälda ombud
borde då vara förpligtade att tjensten i Banket) genast tillträda.
Uti Högv. Pieste-ståndet bar deremot någon anmärkning icke framställts
vid Utskottets förslag huru med tur beräkningen för Banko-ombud bör i
framtiden förfaras; men, i afseende på tillämpningen af nämnde förslag på
nuvarande ombud, är vordet erinradt, att enär Banko ombudet vid låne-kon-
toret i Malmö, C. A. Nordström , redan den 9 Januari 18.14 befordrades till
kontoisskrifvare och samma år den 12 November utnämndes till Banko-om¬
bud, borde för Nordström tur-beräkningen vidtaga från förstnämnde dag,
samt då Banko-ombudet vid Götheboigs låne-kontor, G. E. Ferlin, som den
12 November 1834 utsågs till ombud, vunnit befordran lill kontorsskrifvare
den 16 Januari 1835, lian vore berättigad alt beräkna tur från sistberör-
de dag.
8
Banko-Vtskollels Utlåtande, N;o gS.
Med anledning af det hos Ridderskapet och Adeln föreslagna stadgande,
torde Utskottet böra i minnet återföra, alt, innan arfvoden för Banko-ombu-
den bestämdes till nuvarande belopp af 1,600 r:dr banko, bemälde ombud
egde, att bibehålla i Banken innehafvande tjenster, hvilka genom vikarier be¬
sörjdes; men att, med afseende å de flerfaldig* olägenheter för både verket
och dess tjenstemän, som af dylika vikariater föranleddes, Rikets Ständer vid
1840 års riksdag förordnade, att Banko-ombuden icke finge i Banken inne¬
hafva tjenster.
Vid detta förhållande, och enär det föreslagna stadgandet innefattar en
å'ergång, åtminstone i väsendtlig del, till den förut följda ordningen, har
Utskottet destohälldre funnit sig föranlåtet att vidblifva det afgifna förslaget,
som detsamma blifvit af Borgare- och Bonde-stånden bifallet samt af Högv.
Preste-ståndet utan anmärkning lemnadt; och får Utskottet för den skull
nu förnya den vördsamma framställning, utlåtandet N:o 78 inne¬
håller.
Beträffande den inom Högv. Preste-ståndet gjorda anmärkning, rörande
tillämpningen på nuvarande Banko-ombud af de föreslagna grunderna för
tur-beräkning; så enär en sådan tillämpning rätteligen torde tillkomma Ban-
ko-fullmägtige, inskränker sig Utskottet till den hemställan,
alt de grunder, som innefattas i Utskottets berörda framställning,
måtte, i afseende på nuvarande Banko-ombud få tillämpas.
Stockholm den 31 Juli 1848.
STOCKHOLM, Ecksteinska. Boktryckeriet, 1848.
Banko-Vtskottets Memorial, JVio 96 och g<j.
1
N:o 96.
Ank. till Exp. Utsk. den |5 Aug, kl. 7 e. in.
Memorial, angående en gratifikation till Bankens vaktbetjening.
Hos Utskottet har Bankens vaktbetjening, uti ingifven skrift af den 31
nästlidue Juli anhållit, att i likhet med hvad vid föregående rjiksdagar egt
rum, varda tilldelad någon gratifikation.
Och som Rikets Höglofl. Ständer vid sednast tilländalupna 3:ne riksda¬
gar behagat medgifva att en gratifikation finge till Bankens vaktbetjente ut-
gifvas anser Utskottet sig böra vördsamt hemställa,
att enahanda summa, sorn vid 1844—1845 årens riksdag bestämdes
eller tvåhundra riksdaler banko, måtte af Bankens medel få utgå
till verkets vaktbetjening, enligt den fördelning, hvilken tillförne är
vorden iakttagen.
Stockholm den 15 Augusti 1848.
N:o 97.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Aug., kl. 2 e. ta'.
Memorial, med förslag till föreskrifter} afseende kontroll d di¬
skontverkens ombudsmäns uppbörd och göromål.
Sedan Bankofullmägtige, med anledning af den, efter afvikne ombuds¬
mannen vid Götheborgs lånekontor kV. M. Stenberg yppade balans, anmo¬
dat direktionerne öfver Banko-diskontverket i Stockholm samt lånekontoren i
Götheborg och Malmö, att till fullmägtige afgifva förslag till sådane föreskrif¬
ter, hvarigenom fullständig kontroll i afseende på diskontverkens ombudsmäns
embetsåtgärder och redovisnings-skyldighet, i de delar, der sådan saknas, må
kunna för framtiden vinnas, samt vederbörande direktioner, på grund häraf,
öfver ifrågavarande ämne sig yttrat, hafva Banko-fullmäglige, med öfverlem¬
nande af de från diskont-direktionerne inkomue utlåtanden, uti ett till Ut¬
skottet afgifvet memorial, hemställt, att åtgärder måtte vidtagas till förebyg-
Bih. till R. St, Prot. 1847 ock 1848, 6 Sami. 1 Afd. 34 Haft. 1
2
Banko-Utskottets Memorial, N:o Qf.
gande, för framtiden, af sådane förluster för diskontverken, hvilka kunna upp¬
komma deraf, att ombudsmännens göromål, eller handläggningen af bevak¬
nings- och lagsöknings-ärenderne icke voro underkastade deu noggrannare
granskning, att försummade tjensteåligganden, eller fördröjd leverering af in-
flutne medel kunde inom kortare tid upptäckas samt i sådant afseende till
hepröfvande hemställt åtskilliga kontroll-foreskrifter, rörande ombudsmännens
uppbörd och redovisning.
Utskottet har, vid öfvervägande af detta ärende, inhemtat, att de kon¬
troller, som nu utöfvas å ombudsmännens uppbörd och göromål, äro olika vid
de serskilda kontoren. Af de uti ofvanstående förslag intagne föreskrifter äro
nemligen en del, ehuru på olika salt tillämpade, redan gällande vid samtli¬
ga diskontkoutoren, andra åter endast vid ett eller annat af dem iakttagne.
Då det måste medgifvas, att en i alla afseenden fullständig och emot
svek och bedrägeri i allo betryggande kontroll å ombudsmännen icke står att
utfinna, utan att säkerhet emot förlust alltid väsendtligen beror af de till
denna befattning utsedda personers nit och redlighet, torde ändamålet när¬
mast vinnas genom sådane föreskrifter, de der, utan att skada tjenstemannens
anseende i det allmänna, lemna en i det närmaste tillförlitlig visshet derom,
att bevakningsgöromål och uppbörd vederbörligen handhafvas och besörjas.
I betraktande häraf och då de af fullmäglige föreslagna stadganden synas
Utskottet vara i berörde hänseende tillfredsställande, samt genom antagandet
deraf äfven vunnes fördelen af enahanda kontroller vid alla diskont-kontoren,
har Utskottet ansett sig böra, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
fullmägtige tillstyrkt, härigenom bos Rikets Ständer vördsamligen föreslå, att
i stället lör § 89 af 1845 års Banko-reglemente, en så lydande föreskrift
måtte få inflyta uti det enahanda reglemente, som nu skall upprättas, nem¬
ligen:
l:o De till ombudsmännen i och för indrifning utlemnade lånedokumen-
ter upptagas i ett lagsöknings-diarium, som uppställes enligt det formulär,
fullmägtige, efter vederbörandes hörande, låta upprätta;
2:o Å alla medel, som ingå till ombudsmannen för diskontverkens räk¬
ning, utfärdas af ombudsmannen qvitto, hvilket, för att såsom gällande anses,
skall vara annoteradt, hvad Banko-diskont verket i Stockholm angår, af någon¬
dera utaf de i direktionen deltagande kommissarier, samt beträffande låne-
kontoren af vederbörande Banko-om bud;
Börande om denna föreskrift upplysning meddelas ej mindre uti de qvit-
teaser, som afgifvas, än äfven i utfärdande anmaningsbref;
Banko-Utskottets Memorial, N.o gj.
3
3:o Vid granskning af ombudsmännens levereringslistor tillses, att de
deruti upptagne af- och slutbetalningar till tid och belopp öfverensstämma
med den bok, som föres öfver den verkställda annotationen;
4:o Tvänne eller, om så anses nödigt, flere gånger under året skola två
af direktionens ledamöter noga genomgå och granska ombudsmännens göromål
samt verkställa inventering af de i ombudsmännens vård befintliga säkerhets-
handlingar. Angående berörde granskning afgifves skriftlig berättelse, sorn
bilägges direktionens protokoll, hvilket bör innefatta om och hvilka åtgärder,
direktionen, med anledning af förekomna anmärkningar, må hafva vidtagit;
och ega fullmägtige att, der så nödigt pröfvas, anvisa de tjenstgörings-arfvo-
den, hvilka kunna erfordras, på det att öfrige bemälde ledamöter åliggande
bestyr icke må eftersättas;
5:o Hvardera ombudsmannen vid Banko-diskonten i Stockholm och låne¬
kontoret i Götheborg skall för den uppbörd honom anförtros ställa säkerhet
till ett belopp af 5,000 r:dr banko;
Ombudsmannen vid lånekontoret i Malmö lemnar enahanda uppbörds-
säkerhet till belopp af 2,000 r.’dr banko;
6:0 Åt fullmägtige öfverlemnas alt låta upprätta och till efterrättelse
fastställa de förvaltuings-föreskrifler, som i följd häraf ytterligare kunna er¬
fordras.
I sammanhang med ofvan upptagne af fullmägtige gjorda framställning
hafva de fästat uppmärksamhet derå, att det för ombudsmännen vid Banko-
diskontverket i Stockholm samt lånekontoret i Götheborg, vore nära nog o-
möjligt att kunna med vederbörlig noggranhet handhafva de löpande ären-
derna, så länge åliggandet för dem qvarstår att jemväl ombesörja bevak¬
nings- och indrifnings-åtgärder för de inom linien förda lånen, vid hvilket
förhållande och då kontrollerandet på förenämnde sätt af ombudsmännens åt¬
gärder jemväl i sistberörde hänseende svårligen låta sig verkställa, utan allt
för mycken tidsuppoffring för de granskanden, fullmägtige såsom ett oeftergif-
ligt vilkor för åstadkommande af fullständig kontroll å den jemförelsevis vig-
tigaste delen af ombudsmännens göromål, tillstyrkt, det fullmägtige må be¬
rättigas att från ombudsmännens befattning alldeles frånskilja, samt till andra
skicklige och redbara personer öfverlåta, handläggningen af de ärender, som
afse de till och med detta år inom linien förde och å serskildt balans-ex=
trakt upptagne lån vid Banko-diskonten i Stockholm och lånekontoret i Gö¬
theborg, samt alt tilldela de serskilde ombudsmännen förderas bestyr och an¬
svar, antingen någon viss procent å den summa, som inflyter, eller något arf¬
vode i ett för allt, afpassadt efter tiden och omfånget af göromålen; hvar jern-
4
Banko-Utskottets Memorial, N:o Qj-
te fullmägtige hemställt, att, i händelse af bifall härtill, åt dem måtte upp¬
dragas att, efter vederbörandes hörande, låta upprätta förslag till instruktion
för de sålunda forordnade ombudsmännen, hvilka jemte annat borde åläggas,
att icke allenast vid de årliga revisionerne för sina åtgöranden redovisa, utan
äfven att, så ofta det påfordrades, redogöra inför de deputerade, vederböran¬
de direktion, för sådant ändamål, kunde inom sig utse; hvaremot fullmägtige,
med afseende på det ringa antal inom linien förda lån, som förefinnes vid
Malmö lånekontor, och hvaraf sammanräknade beloppet ieke uppgår till mel¬
ån 9,752 r:dr 44 sk. 3 rst banko, ansett någon serskild åtgärd i och för des¬
sas fortsatta utredning icke erforderlig.
1 afseende på tillkomsten och beskaffenheten af berörde lån, utgörande
för det närvarande:
vid Banko-diskontverket i Stockholm 637 st. å tillhopa b:ko r:dr 425,391: 18.2.
samt vid iånekontoret i Götheborg 252 st. å 77,551: 11.3.
hafva fullmägtige anfört följande:
Till de årliga revisionerna öfver diskontverken åligger det ombudsmän¬
nen att, öfver förhållandet med de, på deras handläggning beroende, mål och
ärenden afgifva berättelser. Då vid jemförelse deraf med låneakterne det be¬
funnits stt antingen en eller annan af de, å ett lånedokument tecknade gälde-
närer, i fattigdom aflidit och de öfrige gjort konkurs, eller samtlige gäldenä-
nerne afträdt deras egendom till borgenärers förnöjande, samt det visat sig
att föga eller intet varit att såsom utdelning utur massorna påräkna, eller oek
vid anställde utmätningar blifvit utröndt, att samtlige gäldenärerne sakna till¬
gång, hafva så beskaffade lån vid revisionerne vanligen blifvit, uppå direktio¬
nens derom gjorda framställning och med stöd af gällande föreskrifter, från
iapitalräkningen afförde och i balans-extraktet för inom linien förda lån
upptagne. Och enär lånen således från kspitalräkningen afföras först efter
det föga utsigt förefinnes att något vidare skall å dem inflyta, hade äfven
deraf följt, att å sådana lån sedermera icke kunna förväntas annat än smär¬
re afbetaJningar hvilka endast i ganska ringa mon föranleda summans minsk¬
ning på det hela. Då härtill komme att Banko-utskottet i allmänhet följt
den grundsats, att icke hos Rikets Ständer tills!yrka ett låns afskrifning förr
än alla derför ansvarige personer aflidit samt deras efterlemnade anhörige
undfått urarfvaförmån; så hade summan af inom linien förde lån sällan min¬
skats, reen deremot årligen af ofvanberörde orsak vunnit en tillökning; hvar¬
förutan fullmägtige, beträffande Banko-diskontverket tillhöriga, inom linien
förda lån, hvaraf åtskilliga förskrifva sig från första åren efter Banko-diskon¬
tens stil telse, upplyst, att anledningen till summans storlek återfinnes deruti
Banko-Utskottets Memorial, N:o gj.
5
att, intilldess lånekontoren är 1823 inrättades, Banko-diskontens lånerörelse
onjfattade hela riket, hvarvid, med afseende å vidsträckthetea af det område,
hvarpå de låneberättigade funnos spridde, pröfningen af låneansökuingar, san¬
nolikt icke kunde verkställas med elen noggranhet, som sedermera varit hän¬
delsen.
Till stöd för det framställda förslaget, hafva fullmägtige anfört, att om¬
budsmännen vid Banko-diskonten i Stockholm och låne-kontoret i Götheborg
äro så öfverhopade af göromål, att derest de löpande ärenderne skola af dem
med vederbörlig noggrannhet och drift ombesörjas, det icke vore att förvän¬
ta, att de jemväl kunde medhinna att åt de, inom linien förda, lånen egna
den tid, som erfordras; att, om emedlertid en noggrannare uppmärksamhet
kunde åt den ifrågavarande mängden af lån lemnäs, verket möjligen skulle
kunna inbekomma någon del af sina så kallade osäkra fordringar, samt att
det i alla fall vore af fördel att få bestämdt utredt, hvilka af desse fordrin¬
gar äro af beskaffenhet, att någon ytterligare afbetalning derå kan påräknas,
på det att de öfrige må kunna afskiijas och till afskrifning vid en kommande
riksdag befordras.
Vid behörigt öfvervägande af hvad sålunda utaf fullmägtige framslälldt
blifvit, har Utskottet visserligen icke förbisett fördelen deraf, att en utred¬
ning af diskont-verkens osäkra fordringar eger rum, på det, att de för
hvilka någon godtgörelse är att påräkna må kunna från de öfriga afskiijas och
verket befrias från be vsknings-kostnaderne för de sednare; likväl och då det
vill synas, som skulle det åsyftade äudacoålet kunna uppnås på ett enklare
sätt, än det fullmägtige föreslagit; har Utskottet destohällre frångått samma
förslag, som detta i sjelfva verket innebär en tillökning i tjenstemanna-perso-
nalen, hälst det är otvifvelaktigt, att de serskilde ombudsmännen blefve stän¬
dige, hvarigenom diskont-verken skulle åbringas en betydligare tillökning i
atgifterne för de osäkra fordringarnes bevakning och slutliga utredning.
Deremot och då en närmare granskning af de åtgärder, sorn i afseende
på de osäkra fordringarne, blifvit vidtagne, efter Utskottets öfvertygelse bör
leda derhän, att tillförlitlig upplysning må kunna framdeles vinnas om beskaf¬
fenheten af berörde fordringar, har Utskottet ansett
sig böra vördsamt tillstyrka: det Banko-fullmägtige må berättigas, att
antingen åt någon ledamot inom direktionen vid diskont-verken i
Stockholm och Götheborg, eller åt annan i orten vistande, pålitlig,
och i juridiska värf erfaren person, uppdraga att genomgå verkeis
till och med innevarande år inom linien förde å serskildt balans
extract upptagne lån och öfver förhållandet dermed, inom viss be¬
s
Banko-VIskottets Memorial, N.o 97.
stämd, tid till direktionen afgifva så fullständig berättelse att deraf
må kunna urskiljas för hvilka af dessa lån ytterligare gocftgörelse
är med någon sannolikhet att påräkna, med skyldighet tillika för
denne person, att derest han, vid den granskning honom sålunda
åligger, skulle finna några serskilda åtgärder vara att vidtaga i af¬
seende på bevakandet eller iudrifningen af ett eller annat bland,
desse lån, sådant vederbörande ombudsman genast till behörigt iakt-
gande meddela eller ock, om något finnes vara af ombudsmannen å-
sidosatt, detsamma, hos direktionen anmäla; och torde Banko-full-
mägtige, i händelse af bifall härtill, ega tilldela de personer, som
nämnde uppdrag sig åtaga, något lämpligt, deras möda motsvarande,
arfvode.
Stockholm den 18 Augusti 1848.
Reservationer:
af herr P. J. Lagergren:
”Ifrån Banko-utskottets förslag är jag skiljaktig i afseende på 2:dra punkten,
hvarest stadgas att det deri omnämnda qvitto "för att såsom gällande an¬
ses,/' bör med annotation af vederbörande Banko-kommissarie 1 diskont-di¬
rektionen eller Banko-ombud i Götheborg vara försedt. Jag har väl gillat
sjelfva den häri föreslagna kontroll, att qvittenserne öfver de af ombudsmän¬
nen uppburna medel böra uppvisas till annotation i de serskilda diskont-sty-
relserne; men jag har ansett denna åtgord böra betraktas såsom ett reglemen-
tariskt ordnings-stadgande inom verket, utan att vilja åt detsamma gifva en
vigt och en utsträckning, som kan lända till besvär, förfång och möjligen
skada för tredje man. Uti sjelfva ombudsmanna-uppdraget ligger magt och
behörighet för dessa tjenstemän, icke blott att föra diskont-verkets talan samt
bevaka dess rätt och fördel i alla judiciela och exsekutiva ärender, utan äfven
att uppbära och qvittera inflytande medel för lån, som äro vordne till lag¬
sökning remitterade. Diskontens gäldenärer, hvilkas lån äro underlagsökning,
sysslomän i konkurser och slutligen de exekuLiva myndigheterna hafva ej med
någon annan organ för diskontverket anskaffa, än med ombudsmannen. Hans
åliggande må det blifva, att besörja om qvitleusers förseende med annotation;
men denna tjenstepligt för honom bör ej falla med sin ansvarighet på de en¬
skilde, emot hvilka han förer talan, eller de auktoriteter, hos hvilka han sö¬
ker lagens handräckning, hvilket skulle inträffa, derest hans qvittenser för¬
klaras för olagliga, så vida de ej äro försedda med annotation. Ombudsman¬
Banko-Ulskottels Memorial, N:0 g7.
7
nen kommer under resor icke sällan i tillfälle att personligen å lands-kansli-
en lyfta inbetalningar för indrifne diskont-lån och i konkursmassor uppbära
utdelningar. Om det stränga vilkoret, att hans qvitto ej är gällande utan an¬
notation, blifver faststäldt, skall icke ens ett interimsqvitto af honom kunna
antagas, och då konkurs-syssloman icke lagligen kunna åläggas att i afse¬
ende på diskont-ombudsmän förfara annorlunda än med borgenärer i allmän¬
het, det vill säga, tillhandahålla medlen, då de, med företeende af original-
skuldbrefvet, utfordras, men ej att försända dem till någon borgenär, än min¬
dre att underkasta sig omgången att anlita serskild kommissionär för anskaf¬
fande af annotation; samt landshöfdinge-embetena jemväl kunna draga i be¬
tänkande att insända medel till en tjensteman, hvars qvitto icke ensamt är
giltigt; förutser jag att det ytterliga uti detta försigtighetsmått ofta skall för¬
anleda dröjsmål, någongång måhända förluster för diskont-verket vid indrif-
ningen af dess fordringar. Dessutom synes det i hög grad obilligt, att en¬
skilde personer eller exsekutiva auktoriteter skulle kunna blifva lidande derige¬
nom, att en blott för ordningen inom verket nödig ansedd och lill iakttagande
påbuden kontroll blifver, genom de utöfver det ursprungliga förslaget tillagda
orden: ”för att vara gällande,*’ i verkligheten öfverflyttad på andre, utom ver¬
ket, varande personer, i hänseende så väl till samma kontrolls ombesörjande,
som till alla påföljder af dess underlåtande.
Jag tillstyrker alltså vördsamt att orden ''för att såsom gällande an¬
ses” utgå ur andra punkten.”
Uti denna reservation hafva instämt: doktor Lyth, herrar Almgren, K.
A-, Bergman, L , samt riksdagsfullmäktige Per Nilsson från Chiistianstads
län, Johan Petter Andersson från Elfsborgs län, Olaus Ericsson från Gö¬
theborgs och Bohus län och Liss Lars Olsson från Stora Kopparbergs län
samt
af herr J. A. Biörck, som för sin del antagit det af Banko-fullmägtige
framställde förslag, i afseende på afskiljandet från ombudsmännens handlägg¬
ning af de osäkra fordfingarne vid diskont-verket i Stockholm samt låue-kon-
toret i Götheborg.
Med herr Biörck hafva sig förenat herr af Geijerstam, J. H-, samt
Prosten Schram.
8
Banko-Utskottets Utlåtande,, N:o 98.
N:o 98.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Aug., kl. 2 e. ra.
Utlåtande j i anledning af bokhandlaren J. S. Salmsons ansökning
om eftergijt af öfverränta å diskont lån.
Uti en till Utskottet ingifven skrift, har bokhandlaren J. S. Salmson
anhållit, att, sedan ett den 15 September 1838 till betalning förfallet lån,
stort 240 r:dr banko, hvarför sökanden, på grund af ingången borgen för
extra-ordinarie kanslisten C. A. Hedinj bos Banko-diskont verket häftat, nu¬
mera blifvit, genom gravören Abrah. Salmsons mellankomst, till kapitalet
liqvideradt, den å berörde lån upplupna öfverränta måtte få afskrifvas.
Uti häröfver infordradt utlåtande, bar Banko-diskont-direktionen upplyst,
att Hedinj som, vid sökt verkställighet af Öfver-slåthållare-embetets-kanslis
emot honom gifne utslag, befunnits hafva lemnat hufvudstaden, enligt seder¬
mera vunne upplysningar, skall, för åsamkade skulder och invecklad uti åt¬
skilliga transaktioner med den som bedräglig gäldenär dömde magister Thor¬
björnsson 3 hafva Öfvergifvit riket samt nu lär uppehålla sig i Amerika; att
loltesmannen Salmson3 före lånets förfallotid, till borgenärernes förnöjande
afträdt sin egendom, hvarefter diskont-verkets fordran blifvit till betalning
fastställd genom dom i konkursen, hvarifrån i sammanräknade utdelningar er¬
hållits 53 r:dr 16 sk.; samt att gravören A. Salmson derefter, genom succes¬
siva inbetalningar, liqviderat lånets kapital-återstod, 186 r:dr 32 sk., jemte
3 r:dr 12 sk. i afräkning å öfverräntan.
Vid sådant förhållande, och ehuru föga anledning förefinnes till vinnan¬
de af vidare godtgörelse för ifrågavarande lån, likväl och sorn Utskottet an¬
ser eftergift af någon diskont-verkets laga kraftvänna fordran icke böra ifrå¬
gakomma, utan vid högst ömmande omständigheter, eller så vida någon för¬
del för verket i och med detsamma kan heredas, har Utskottet funnit sig
icke ega skäl att till förevarande ansökning i vidsträcktare moa tillstyrka bi¬
fall, än att Utskottet hemställer,
att, så vida bokhandlaren J. S. Salmson, inom 4 månader efter af
beslutet erhållen del, till Banko-diskontverket inbetalar upplupen
ränta å 5 procent å sin förenämnde skuld, den så kallade straffrän¬
tan, eller skillnaden emellan 5 och 8 procent, må honom eftergifvas.
Stockholm den 18 Augusti 1848.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1848.
Sanko-^iskotlels Memorial, iV:o 99.
1
N:o 99.
Aak. till Exp.-Utsk. d. 4 Sept., kl. fr e. ro.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens beslut öfver Memori¬
alet JY:o f)6.
Likmätigt protokolls-utdrag af den 16, 19 och 23 näst!. Augusti, haf¬
va Två Riksstånd bifallit, och Två, nemligen Borgare- och Bonde-Stånden,
afslagil Utskottets hemställan i Memorialet N:o 96, att en gratifikation måt¬
te Bankens vaklbetjening beviljas.
Enär sålunda två Stånd stadnat emot två, anser Utskottet, med til¬
lämpning af 75 § Riksdags-ordningen, att berörde fråga förfallit; hvarom
Utskottet skolat hos Rikets Ständer göra vördsam anmälan.
Slockholm den 4 September 1848.
Reservation:
af herr friherre Cederström, Jacob, som ansett att, med stöd af den
utål Utskottet åberopade 75 § i Riksdags-ordningen, förevarande fråga
grundlagsenlig! bort afgöras medelst omröstning i Förstärkt Banko-utskott,
hvadan det ålegal Utskottet att förslag till volerings-proposition afgifva.
Häruti hafva Herr Friherre Ahlströmer, Jonas, samt Herrar Professor
Agardh, Prosten Lindberg, Doktor Lyth och Bergman instämt.
Bi/i. till H. ‘t. Frol. IS47 och IS48. 6 Sami. i Afd. 35 Hdft.
2
Banko- Vlskollels .Memorial, A': o 100.
N:o 100.
Utlåtande öfver gjorda anmärkningar vid Memorialet N:o qj
med. förslag till föreskrifter, afseende kontroll å Diskont-
verkens ombudsmäns uppbörd och göromål.
Mögl. Ridderskapet och Adeln samt hög v. Preste-ståndet hafva bifal¬
lit. så väl det uti olvanberörde memorial afgifna förslag lill föreskrifter,
alseende kontroll å Diskont-verkens ombudsmäns uppbörd och göromål,
som äfven tillstyrkandet, i fråga om revision af inom linien förde lån;
Vä Hofi. Borgare-ståndet har jemväl bifallit samma memorial med undantag
allenast al 2 punkten i konlroll-föreskrifterne, hvilken återremitterats;
hvaremot Hederv. Bonde-ståndet,, sorn godkänt omföruuilde föreskrifter med
den förändring, att de uti nyssnämnde 2 punkt befintliga orden ”för att
såsom gällande anses”' borde utgå* af slagit Ulskoltets tillstyrkan,, angående
serskild granskning af inom linien förde lån.
Hvad Utskottet uti Memorialet JN:o 97 (öres lagi t och hemställt, har så¬
lunda blifvit af tre riks-stund bilället, utom hvad angår den del af 2 punk¬
ten i kontroll-föreskrifterne, sorn innehåller orden ■'dör alt såsom gällande
anses” hvilka af två stånd bibehållne och af ett stånd bortlagne, de leda¬
möter inom Borgare-ståndet, sorn yttrat sig,, ansett böra, uppå skäl, som
blifvit anförda uti en memorialet bifogad reservation från punkten utgå.
Vid detta förhållande och enär det i allmänhet är stadgadt, att qvit-
tenser, som utfärdas öfver nppburne medel för Statens räkning skola, för
att äga. gällande kraft, vara forsed de med påskrift eller bevis öfver medlens
annotation af den, hvilken har att utöfva kontroll på uppbördsmannen; så
anser Utskottet sig böra vidblifva den redan utaf 2:ne stånd gillade uppställ¬
ningen af 2:dra punkten i kontroll-föreskrifterne samt tillstyrker fördenskull,
att.de deruti förekommande orden: ”för att såsom gällande anses”
må varda bibehållna.
Lärande något annat yttrande från Utskottets sida icke erfordras i an¬
ledning af de anmärkningar, som emot 2:dra. punkten i öfrigt äro inom
Vällofl. Borgare-ståndet gjorda, än att samma punkt, med det bär ofvan-
Hämnde undantag, vunnit tre Riks-stånds bifall.
Stockholm den 4 September, 1848.
STOCKHOLM, f.: d.l Schultzo’s Boktryckeri, 1848.
1
Register
Öfver Banko-Utskottets Betänkanden, Utlåtanden och Memorial under
1847—1848 årens Riksdag.
A.
Ackordsanbud , se eftergift.
Afskrifning af 2;ne odlingslån 10,
» ett utaf A, Broberg A.son upptaget lån emot pant af
jern H,
af 10 st. från Götheborgs låne-kontor utgifne, inom lini¬
en förde lån 22.
„ af ränta å 17 st. dito dito . . . . .22.
» af f. d. Riks-diskontens utestående fordringar . . . 36.
» at Södertelje kanal-bolags skuld till Banken . . . 43.
Alm, F, A.j om ersättning för 3:ne falska bankosedlar . . .13.
Arfvode åt kameréraren i depositions-afdelningen A. W. Wäsström . 16.
„ „ kammardrängarne i Banken 18.
„ ,, diskontverkets vaktbetjening ...... 35.
1. >. registratorn vid Banko-diskontverket A. von Ehrenclou . 39.
Arnberg, U. Wj färgare, se eftergift.
B.
Baggej C. G:son, se eftergift.
Banko-ombud, förändrade grunder för deras rätt till befordring inom
Banko-verket ........ 78.
„ i anledning af erhållen återremiss ..... 95.
Banko-verket, förändrad organisation deraf ...... 54.
Bankovinsten, dess aflemnande från Banken i och för statens allmän¬
na behof . . . . . . . . .19.
„ i anledning af återremiss . . . . . .37.
2
Bankovinstefij förslag till sammanjemkning af Riks-ståndens beslut 38.
„ anmälan om verkställd omröstning i förstärkt Ban¬
ko-utskott ....*•• . 45.
„ beredande af tillgångar för det lill rustningskostna¬
der beviljade kreditiv ..... 63.
Berättelset Banko-fullmägtiges till Ulskottet . . . .2.
„ Utskottets till Ilikets Ständer angående verkställd un¬
dersökning om styrelsen och förvaltningen af Rikets
Sländers Bank under tiden från nästföi flutne riksdag . 14.
M angående förrättad revision af Banko-diskontverkels rä¬
kenskaper och förvaltning för år 1847 . . . 68.
Bokhållare, Bankens om lön-tillökning . . . . • . 17, 55.
C.
Chef för kassa-afdelningen, löntillökning, angående . . .51.
. • D.
«Decharge för Banko-fullmägtige, angående . . • . .14.
Diskont-verket, revision af dess räkenskaper för år 1847 . . 68.
„ om arfvode åt registratorn derstädes A. von Eh¬
renclou 39.
„ kontroll å ombudsmannen derstädes . . 97.
„ i anledning af återremiss ..... 100.
Drätselkommission , Stockholms, om beviljande för densamma af
kreditiv-rält å Banken .... 44.
K
Eftergift af Umkens, Banko-diskontverkels samt Iåne-kontorens for¬
dringar eller ersättnings-anspråk hos följande personer
nemligen:
TPongers, B., komminister ...... 26.
Belinström, A. P.y handlande . . . • 27.
Håkansson, P. W.y f. d. fastighetsegare . » . 28.
Falck} J. A.j stadsläkare, dess sterbhusdelegare . . 29.
Wilssonj J., f. d. juvelerare, . , . * .30.
Forssell, J-, mjölnare ...... w 33.
Santesson, B. H., kommers-råd 34.
W- Hallanders sterbhus 46.
Warenberg, C, enka ....... 50.
C. G:son Bagges enka samt J. Bagges son, f. d. boktryc¬
karen S. V Bagge ....... 58.
ärnberg, U. W-, targare ...... 59.
Nicodemi, A- O., källarmästare . . . . .67.
Salmson, J. S., f. d. boktryckare 98.
Ehrenclou, A. von, bibehållande vid det honom tillagde perso¬
nella arfvode . . . . . .39
ÄVevgravörs-, angående gravören Åkerbergs antagande dertill . 53
anslag å Bankens stat för en sådan elev .
F.
56.
Falck, J. A., stadsläkare, se eftergift.
Forssell, J., mjölnare, se eftergift.
Förskott till fonden för faslighets-belåning ..... 31.
i anledning af återremiss ...... 41.
G.
Gratifikation åt vaktmästarne vid Banko-diskonlverket . . 69.
„ åt Bankens vaktbetjening ..... 96, ^
IL
Fallander, W., sterbhus, se eftergift.
Herrbert, G., ansökan om eftergift af ränta å ett diskontlån . 67.
Håkansson, P. W., f. d. fastighetsegare, se eftergift.
/.
indebetou, C. C„ motion om användande af en del utaf Banko¬
vinsten till premier för sockertillverkning
af potatis ....... 8.
Instruktion för Banko-utskottet vid nästkommande riksdag . . 88.
*
Invisningar, accepterade, om upphörande af belåningsrätt derför 42. pag. 38.
Jönsson, Jöns, motion om beskattning å privatbanker och hypo-
theks-föreningar ...... 6.
K.
Kamererare, kassa-afdelningens, om löneförhöjning åt honom . 51.
Kammardrängar, Bankens, om arfvode åt dem . . . .18.
Kansli betjening, angående notarie-arfvoden åt 2:ne kanslister samt
om ökadt kanslibiträde . . . . .1.
Kanslist, om tillsättande af en dylik vid Götheborgs låne-kontor 76.
i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut . . 91.
Kanslist biträde, om anställande af ett sådant vid Banko-diskont-
verkets l:sta ombudsmans-expedition . . 75.
i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut . 90.
Kassörer, Bankens, om löneförhöjning åt dem .... 51.
Kreditiv, angående beviljande deraf åt Stockholms stads drätsel¬
kommission ........ 44.
„ förhöjning i det till manufakturernes och fabrikernes un¬
derstöd anvisade ....... 42. pag. 21.
„ nedsättning i räntan för de sparbankerne beviljade . 42. pag. 22.
„ om upphörande af kreditivrält för hypotheks-föreningar,
samt assosiationer och privatbanker för spanmålsbelå-
ning 42. pag. 25.
„ meddelande deraf åt enskilde ..... 42. pag. 26.
„ om beredandet af tillgångar för det till rustningskostna¬
der beviljade 63.
Kontroll-jöreskrifter i afseende å diskont-ombudsmännens göro¬
mål och uppbörd ..... 97.
Koppar skiljemynt, prägling deraf å 4 skilling banko valör . . 86.
Kungörelse om de förändrade stadganden, som i Bänko-reglemen-
tet komma att intagas §9.
L.
Lån, odlings-, om afskrifning af 2:ne dylika . . , 10.
„ emot pant af jern, afskrifning af ett sådant . . .11.
L *
Lån, afskrifning af åtskilliga från Iåae-konloret i Götheberg ut-
gifne, jemte balanserade öfverräntor .... 22.
Lånerörelsen, om ett tillfälligt förskott till fastighets-lånefonden . 31.
i anledning af återremiss 41.
angående verkställd omröstning .... 70.
„ förslag till reglering deraf 42.
i anledning af erhållen återremiss i vissa delar . 60.
med förslag till sammanjemkning af Riks-ståndens
skiljaktiga beslut ....... 72.
„ om tillökning i fonden för fastighetslån . . 42. pag. 14.
„ om förminskning i fonden för utlåning på namn
och reverser 42. pag. 34.
„ om dito dito för utlåning genom handels- och nä-
rings-diskonten 42. pag. 35.
Lönejörhöjning åt Bankens tjenstemän i 3:dje tjenstegraden . 17.
„ i anledning af återremiss . . . . .55.
„ åt vaktmästaren vid Malmö låne-kontor . . 40.
„ åt chefen, kamereraren och kassörerne i kassa-af-
delningen 51.
„ åt ombudsmännen vid låne-koutoren . . .76.
M.
Medalj, Bankens jubel-, om utgifvande deraf lill presidenten C.
D. Skogman . 3.
,, i anledning af återremiss ...... 20,
Metallisk kassa, förslag till föreskrifter angående densamma . 48,
„ i anledning af återremiss ..... 6l.
Missräkningspenningar, om förhöjning i de åt pant-låne-kommis-
sarien auslagne , . . . .15,
Myntsystem, angående jemkningar i det vid sista riksdag an¬
tagna 24,
i anledning af återremiss ..... 47.
med underrättelse om Riksståndens fattade beslut . 57.
Månsson, M, se vederhäftighets7betyg.
iV.
Nilsson, J., f. d. juvelerare, se eftergift.
6
O.
Obligationer* Låne-banko-, om inlösen af 7 st. äldre sådane . 23.
n om belåning af hypotheksföreningars med 4 procent
ränta ........ 42. pag. 32.
u om belåning af Östgötha samt Smålands och Hal¬
lands hypotheksföreningars ..... 42. pag. 32.
„ arméens ackords-amorteringsfonds, ora utbyte af äl¬
dre sådane mot nya, ställde på förlängd inlös-
ningstid 66.
i anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut . 83.
Organisation* Banko verkets, förändringar deruti .... 54.
Pantlåne-kommissarie, se missräkningspenningar.
Pensions-anstalt, om bildande af en sådan för enkor och barn ef¬
ter tjenstemän och betjente vid Banko-diskont-
verket, låne-kontoren samt Tumba bruk . 73.
Publika pappersfonden* om tillökning deruti .... 84.
R
Rasmusson * L.* motion om upphörande af privat-banker och hy-
potheks-föreningar . . . • • 7.
Redbarheter* Bankens, om dess förvarande å Carlsborgs fästning . 52.
Reglemente* Banko-, förändrade föreskrifter i lista och 2:dra ar-
tiklarne ....... 71.
„ „ förändrade föreskrifter i 3:dje artikeln . 77.
„ „ förändrade föreskrifter i 4:de artikeln . 94.
„ „ förändrade föreskrifter i 5:te artikeln . 87.
,, „ förändrade föreskrifter i 6:te artikeln se N:ris 42, 48,
60 och 61.
„ „ förändrade föreskrifter i 7:de artikeln . 82.
„ „ förändrade föreskrifter i 8:de artikeln . 93.
Reserv fonder * om öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af ett
belopp, motsvarande de vid 1844 års slut be¬
fintliga ........ 5.
7
Revision af Banko-diskontverkets räkenskaper och förvaltning, be¬
rättelse deröfver ....... 68.
Revisorer för granskning af låne-kontorens räkenskaper, om utse¬
ende deraf ........ 4.
Rhenström , A P., handlande, se eftergift.
Riks-diskonten, om afskrifning af dess utestående fordringar . 36.
Rustningskostnader se kreditiv.
Ränta, nedsättning af straffräntan å diskont-lån .... 42. pag. 29.
„ om upphörande, med beräkning af ränta på ränta . . 42. pag. 6.
S.
Salmson, J. S.j f. d. boktryckare, se eftergift.
Santesson , B. Hkommersråd, se eftergift.
Sedelmynt, om belöning till gravören Akerberg för prof på nytt
sadant ........ 63.
Sedlar, Bankens, om ersättning lill landträntmästaren F. A. Alm
för 3:ne falska sådane .... 13.
„ „ om upphörande af tillverkning och utgifning af
sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och 10
sk. kopparmynt ...... 25.
„ „ i anledning af Rikets Ständers beslut derom . 62.
Setterblad, A, motion om afskrifning af Kottholms kanal-bolags
skuld ........ 9.
Silfver, om upphörande af Banko-fullmägtiges rätt att emottaga
sådant på deposition i Hamburg ..... 48. pag. 6.
„ omyntadt, angående försäljning deraf, .... 49.
„ myntadt, förändrad prägel derå ..... 64.
i anledning af återremiss ...... 81.
„ om uppköp deraf för en viss del af den årliga Banko-
viristPn ........ . 85.
Skogman, C. D„ om inköp af 100 exemplar af ett utaf honom
utgifvet arbete om Banken . . . .3.
Södertelje kanal-bolag, angående afskrifning af dess skuld till
Banken 43.
T.
Tjenstemän, Bankens, deras skyldighet att afsäga sig tjenstebefatt-
uiugar i andra verk . , . . . .12.
8
Tjenstemän, i anledning af återremiss . . . . .32.
„ inom 3:dje tjenstegraden, om löneförhöjning åt dem . 17.
i anledniug af återremiss ..... 55.
„ ersättning till dem för förlorad inkomst genom små-
sedels-indragningen 80.
i anledning af erhållen återremiss .... 92.
Tumba brukj angående pappersmästare!! J. R.Ullanders bibehål¬
lande vid honom tillagd spanmål . . . 74.
„ angående godtgörelse till bruksförvaltaren för infö¬
rande vid bruket af sättet att från skäf befria
ohäcklad hampa och lin m. m. . . . 79.
IV.
Waktmästare , Banko-diskontens, om arfvode åt dem . . . 35.
„ Malmö låne-kontors, om lönförhöjning åt honom . 40.
Warenberg , C., enka, se eftergift.
Vederhäjtighets-bevisj angående socknenämnds rättighet att ut¬
färda dylika å diskont-reversal . 21.
Westerstrand , P., förslag till organisation af Banko-verket samt
reglering af dess tjenstemanna-personal .
Vexlar, om rättighet för Banko-fullmägtige att uppköpa sådane å
90 dagars dato . . . . . . . 48. pag. 5.
Wäsström , A. W., om arfvode åt honom ..... 16.
J.
Åkerberg, om belöning till honom för aflemnadt prof på ett
nytt sedelmynt ....... 53.
„ ansökan att till gravÖrs-elev varda upptagen . . 53.
„ om en lämplig vedergällning åt honom för aflem-
nade sedeiprof ....... 65.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1848.
BIHANG
TILL
o
*• viii
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1847 och 1848.
SJETTE SAMLINGEN.
55 Afdelningen:
Banco- samt Lag-Utskottens gemensamma Memoria/,
Utlåtanden och Betänkanclen.
V
Lag- och Banko-Utskottens Utlåtande, N:o 1.
\
UTrO t-
Ank. till Exp.-Utsk. d. 4 Aug., kl. 6 e. m.
Utlåtande öfver vackt motion om förändrad lagstiftning för Enskilda
Banker.
Uti en af Hederv. Bonde-ståndet till Lag-utskottets behandling öfver-
leimiad motion, liar Riksdagsfullmågtigen Christen Andersson från Malmöhus
län, under åberopande af de olägenheter, som privatbankernas sedel-
utgifning i penningerörelsen medföra, samt utgående från åsigten om nöd¬
vändigheten deraf, att den enskilda bankrörelsen inskränkes till hvad den,
enligt motionärens tanka, bör vara, nemligen en utvidgning af den en¬
skilda bankir-rörelsen, endast grundad på aktie-egarnes verkligt insatta
kapital och egande kredit, samt på upplåning af främmande kapitaler och
emottagning mot ränta af allmänhetens besparingar, föreslagit, att Rikets
(Ständer måtte hos Kongl. Majit framställa behofvet af att, på sätt 87 §
Regeringsformen förutsätter, samt i enlighet med Handelsbalkens allmänna
föreskrifter för bolags bildande, låne- och penningetransaktioriers verk¬
ställande, förskrifningars utfärdande m. m., en lag för enskilda bankers
rörelse af Kongl. Majit och Rikets (Ständer stiftades; i hvilket afseende
motionären till Rikets (Ständers pröfning öfverlemnat ett af honom, i huf¬
vudsaklig öfverensstämmelse med Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundssons
vid sistförflutna riksdag afgifna motion i enahanda syftning, uppgjordt för¬
slag till dylik lag, af följande lydelse i
Bankrörelse, med rättighet att vid penningeförsträckningars utdelande,
(ill allmänheten afdraga ända till högsta lagliga ränta, dock icke för längre
tid än högst ett år, äfvensom att efter förfallotiden uppbära öfver-ränta,
må utaf enskilde personer endast i förening till bolag bedrifvas, efter der¬
till af Kongl. Majit meddeladt tillstånd, under iakttagande af de vilkor
och ordningar, som i denna lag bestämmas.
Bill. till B. St. Prof. 1847 och 1848. 6 Sami. 2 Afd. 1 Hält
1
2
Lag- och Banko-Utskottens Utlåtande, N:o 1.
§ 2.
De, som anmäla sig att Bankbolag upprätta, böra vara minst tolf
namngifne, en för alla och alla för en ansvarige, välfrejdade män, som
dessutom förbundit sig, genom vid den underdåniga anmälan bifogadt bolags¬
kontrakt, samt upp- oell utlånings-reglemente, till följande iakttaganden:
a) att, innan Banken träder i verksamhet, uti Rikets Ständers Bank
på räkning insätta minst 200,000 r:dr banko, hvarpå assignationer, dock
icke under Tio riksdalers valör, må kunna utställas;
b) att äfven, innan Banken träder i verksamhet, hos Konungens
befallningshafvande i länet hafva nedsatt antingen intecknade skuldförbin¬
delser eller publika räntebärande papper till minst lika belopp;
c) att icke beräkna högre än G procent ränta för de af Banken ut-
lemnade lån, och icke högre öfverränta än 3 procent; hvarvid dock Bolaget
förpligtas att föranstalta, det lagsökning utan uppskof anställes, så snart
en månad efter förfallotiden förlupit;
d) att antingen hålla en upp- och afskrifningsräkning med allmän¬
heten, eller ock emottaga depositioner af inländskt guld- och silfvermynt
eller Rikets Ständers Bankosedlar från 500 ända till 20 r:dr, mot derföre
erläggande, i deposit-attesten föreskrifven ränta å 3 procent, då insättnin¬
gen emottages på tre månaders uppsägning, och minst 2 procent om den
sker för att vid anfordran uttagas;
e) att årligen låta revidera Bankens tillstånd och förvaltning, och
offentligt hålla allmän bolagsstämma, vid hvilka Revisioner och Stämmor
ett af Rikets Ständers Banks styrelse utsedt ombud bör deltaga;
f) att i allmänna tidningarna låta, vid hvarje års bokslut, kungöra
Bankens ställning, bestyrkt af revisionsförrättningen; äfvensom att låta
revisionsberättelsen genast till trycket befordra och med någon allmän
tidning i orten utdela;
gJ att ibland sig utse en ansvarig Direktion af minst fem ledamöter,
som i Bolagets namn och under dess ansvar eger att Banken enligt bolags-
kontraktet och reglementet förvalta, samt i alla mål för Bolaget lagligen
tala och svara.
V id ansökningen hos Kongl. 3Iaj:t bifogas så väl profblanketter till
Banko-assignationer, som till tryckta eller graverade depositionsbevis,
hvilka sedan icke må förändras utan vederbörlig ny anmälan.
Lag- och Banko-Utskottens Utlåtande, N:o /.
3
§ 3.
Bankbolag, hvilkas bolagsreglor samt upp- och utlåningsreglemente
befinnas vara i enlighet med dessa vilkor, och fonden af den betydlighet,
att det åsyftade ändamålet, lättade tillgångar af enskilda medel till förlag för
bandel, näringar och jordbruk, derigenom vinnes, må förunnas rättighet att
till sina fordringars utsökande och indrifning njuta enahanda handräckning,
sorn Banko-diskonten.
§ i.
Rättighet till Bankrörelses bedrifvande må icke något bolag meddelas
på längre tid än Tio år. Bolag, som aderton månader före oktroyens för¬
lopp hos Kongl. Majit anmält sig att få dermed fortfara, kan en sådan för¬
längd tillåtelse erhålla, sorn då, genom allmän kungörelse, bör allmänheten
meddelas. Förlängd oktroy ina likväl blott kunna medgifvas på fem års
lid, hvarefter bolagel skall sig upplösa, samt sina skulder och fordringar
afsluta.
§ ö.
Bankbolag må icke utgifva tryckta eller graverade anvisningar på
egen kassa eller på andra enskilda Banker, personer eller inrättningar,
med undantag af Rikets Ständers Bank å öppnad räkning eller beviljadt
kreditiv.
§ c.
De Bankbolag, som förbinda sig att beläna inländsk, magasinsgild
spanmål, förunnas den fördel att, mot af Rikets Ständers Banks Styrelse
pröfvad säkerhet, erhålla kassa-kreditiv i nämnde Bank, till ett belopp af
högst 150.000 R:dr.
§ 7-
De Bankbolag, som förbinda sig att till Rikets Ständers disposition
öfverlemna hälften af den årliga vinst, som kan öfverstiga 10 procent af
det kontant insatta aktie-kapitalet, vare för all bevillning befriadt.
Be öfriga komma att, på vanligt sätt, af Taxeringskommittéerna upptagas
till bevillning, allt efter Bolagets kapital-förmögenhet och inkomst.
*
/(.
Lag- och Banko-Utskottens Utlåtande, N:o L
§ 8.
För öfrigt skall allt hvad för handelsbolag stadgadt är eller blifver,
rörande vederbörligt anmälande, intagande i Iiättens protokoll, kungöran¬
de i tidningarne örn Bolagets ingående och dermed skeende förändringar,
samt bolagsmännens ansvarighet en för alla och alla för en, tillika med
hvad som serskildt är eller blifver i afseende å invisningars utställande af
enskilde eller Bolag föreskrifvet, äfven för Diskontbolagen lända till efter¬
rättelse.
§ 9.
Skulle något Bankbolag underlåta uppfyllandet af de, enligt denna lag,
bolagsreglor och reglemente, detsamma åliggande vilkor, eller underlåta si¬
na betalningsskyldigheter till Rikets Ständers Bank, eller icke med Rikets
mynt, Rikets Ständers Banks sedlar eller å densamma dragna assignationer
behörigen fullgöra sina betalningsförbindelser och inlösa sina depositions¬
bevis; då skall tillståndet anses, genast och oåterkalleligt, vara förverkadt,
och Banken, genom Konungens Befallningshafvandes försorg, tillslutas.
Vare det ock, då banken brustit i betalning, hvar och en borgenär obeta¬
get, att hos domstolen begära Bankens försättande i konkurstillstånd.
§ 10.
Ingen enskild Bankinrättning kan, hvarken nu eller framdeles, någon¬
sin påräkna något understöd af allmänna medel; och må under ingen före-
vändning Staten, eller Rikets Ständers Bank blifva mera än i andra en¬
skilda företag inblandade, eller på något sätt komma att bidraga till Pri-
vat-Bankernas upprätthållande elier utvidgning."
Som Lag-utskottet ansett Banko-utskottet böra uti handläggningen af
detta ärende deltaga, få de förenade Utskotten öfver ifrågavarande motion
afgifva följande utlåtande:
För de fleste af nuvarande Privatbanker löper oktroy-tiden icke till
ända förr än om åtta år, och i afseende på dessa kunde någon tillämpning
af en ny Privatbankslag icke ifrågakomma. I händelse nu, med bifall till
motionärens förslag, en ny så beskaffad lag likväl blefve al Kongl. Majit
och Rikets Ständer antagen, samt Kongl. Majit skulle i nåder finna godt,
att för någon ytterligare Privatbank meddela oktroy, uppstode den oform-
jighet, att inrättningar af enahanda slag skulle verka efter olika lagar.
Dess-
Lag- och Banko-Utskottens Utlåtande, N:o 1.
5
Dessutom och enär Rikets Ilöglofl. Ständer vid innevarande riksdag
beslutat, att i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, dels att
Kongl. Maj:l täcktes låta i nåder utarbeta, och för rikets nästsammanträ-
dande Ständer framlägga förslag om åtgärders vidtagande, hvarigenom pen-
ningerörelsen i landet, på säkrare och mera bestående grunder, må kunna så
ordnas, att, vid de nu stadgade oktroy-tidernas slut, privatbankerna, utan
olägenhet för det allmänna, må kunna upphöra, dels ock att, under tiden
till nästa riksdag, oktroyer för nya privatbanker icke må meddelas, torde
det icke vara lämpligt, att nu vidtaga någon åtgärd för åstadkommande af
en förändrad Privatbankslagstiftning; hvadan Utskotten, utan att ingå i
pröfning af förslagets detaljer, anse sig böra hos Rikets Ständer
tillstyrka
att Christen Anderssons ofvanberörde motion för närva¬
rande icke må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den \ Augusti 1S4-8.
Bih. till R. Sh. Prof. 1847 och 1848.
6 Sami. 2 Afd. 1 Ifitft.
2
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1848.